# ID: svediakorp-gov1805
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 70,743
# sentences: 1,869
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats- och Banko-Utskottens Betilnkunden. 1197
let äro utelöpande, och hade uppfyllt sin pligt
utan någon inskränkning. Denna tanka framställer
jag blott sorn ett ytterligt bevis, att
Bankens rätt måste vara underlydande hvad
Samhällets väl kati medgifva; ty detta kunde
ju ej ske utan de grufligaste skakningar för
Samhället.
Jag håller sålunda före, att en olika öfvertygelse
om sättet att kunna bereda någon lättnad
eller reglering uti den förhanden varande
oredan, sorn af Disconternes obestånd blifvit en
följd, icke bör kunna ledas ända till någon
rubbning i den gemensamhet af våra bemödanden,
att Nationens ära bör stå främst, och större
fördelar for Samhället icke uppoffras för
mindie, eller det Helas för vissa Classers. Jag
åtminstone för min del tillåter mig ej det ringaste
tvifvelsmål om detta allmänna syfte.
Då det nu emedlertid är en obestridlig
sanning, att Banken utställt sine Sedlar för
Silfver, låtit dem på gamla Fonden, på fasta
grunden, på eifecter och i synnerhet på namn,
representera mynt: dragit vinst af Medborgare
på dessa operationer; inledt sig och dem uti
vidlyftiga Credit - förhållanden , och sålunda
icke mera står på den punkt af trygghet och
aolidité, som var dess ursprungeliga inrättning
förbehållen; så har den ej heller samma rättigheter,
som fordom, att ställas isolerad för sig:
utan måste den göra uppoffring af sin vinst, för
att ej till ytterligare förstöring bringa, hvad genom
dels oöfvervinnerliga omständigheter och
olyckor, dels i följd af inrättningarnes beskaf
-
1198 Stats- och Banko-Utskottens B stänk and etti
fenhet, blifvit tili förlägenhet bragdt, men möjligtvis
genom mellankominande åtgärder ännu
skulle kunna bevaras.
Min mening om sättet att reglera den för
handen varande oredan, har', i fråga om BanJkens
biträde dertill, hufvudsakeligen varit den,
att d<it vore bättre göra en direct uppoffring
utaf en del af Bankens fordran hos Disconterne,
och bibehålla fria händer i mynt-regleringen
för öfrigt, än att låta den senare blifva beroende
af Discont-regleringen. Till en del äxo
de visserligen i alla fall af hvarannan beroende
i men så mycket sorn möjligt har jag
trott, att detta borde iakttagas, som en hufvudregel.
Denna uppoffring, den må än kallas en uppoffring
af Nationen, är efter min tanka ingenting
mindre än en skyldighet mor Nationen sjelf;
ehuru, som jag förut ofta yttrat, icke en laglig
förpligtelse till Disconternes Borgenärer. Om
än Beredningens Ledamöter skulle vara af en
annan tanka, skall detta ingalunda hindra mig
att frimodigt yttra min, och att likväl icke befara
deras misshag.
Det är deremot en pligt att icke ingå i
vederläggning af en annans tanka, annorlunda
än genom en närmare utveckling af sin egen.
Jag vill blott derföre i förbigående nämna, att,
emedan Bankens omedelbara försträckningar till
D isconternes Gäldenärer skulle blifva större än
5'ag vågar anse nyttigt: emedan af Götheborgs
Discont, som likväl i Creditorernes behandlande
har företräde för de öfrige bägge, påräknas
återbetalning till Banken af hela dess förskott
Stats- och Banko-Utskottens Betänk anderi', ii 99*
på samma tid Octroijen gär till anda, hvilket
ej kunde lata sig göra, utan att sätta så väl
dess Borgenärer, sorn' Gäldenärer i sämre cathegorie,
i afseende på liijvidations-terminerne,'
än Malmös och Götha Canals; och äfven emedan
jag icke finner utveckladt, hvad jag likväl
anser så vigtigt„ nemligen huruledes, då intet
öfvertagande till allmän utredning komme att
äga rum, alla de gränslösa omgångarne af för*,
dringarnes bevakning och fullföljande under en
Concoursmässig behandling möjligast skulle kunna
inskränkas, till lättnad för de spridde Fordrings
- ägarne m. m., som i sådant fall ifrågakommer;
så har min öfvertygelse förblifvit oförändrad,
att den reglering, som kunde grundas
på en generel af Rikets Ständer sjelfve fastställd
plan, under Öfverstyrelse af deras Fullmägtige,
företrädesvis borde antagas.
Det .är en obestridlig sanning, att någon
osäkerhet om Utslaget är dermed förbunden,
och denna sanning bör ej döljas. Men jag öfverlemnar
till Beredningens eget omdöme hvad
som skulle blifva inflytandet på Discont-papperen
af denna opinion om osäkerhet, som alla
speculanter skulle få interesse att underhålla,
derest utredningen finge ankomma på Curator
rer, såsom i vanliga Concours-rnassor. Jag har
för öfrigt i denna del redan förut yttrat mina
tankar.
Medan tiden förlöper under öfverläggning
gar, ökas förlägenheten med hvar dag. Näringarna
sakna förlag. Tiden tillstundar, då beting
och köpslut skola afgöras. Tiden är förhand,
då Utskyl-derne skola afbördas. Stats-Ver
-
1200 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden'.
ket är snart i förlägenhet och Riksgälds - Contoiret
likaså. Man må ej, säga, att syftet är att
skaffa vinst åt dem, sorn spéculerat på Discontpapperen,
ty inan har orätt: syftet är af allmän
vigt och angelägenhet, ja väsendtligare än många
föreställa sig. Man skall snart få erfara
tillständet i Vestra delarna af Riket och i flere,
om ingen skyndsam reglering mellankommer*
Det är dervid icke allenast fråga om inactiviteten
utaf det belopp af Rörelse-Capitalef,
som genom Discont - papperen representerades ,
ehuru betydligt det också är; utan fastmera att,
så länge ingen decision blifvit tagen, vållar osäkerheten
en allmän stagnation ; och omloppet af det
återstående activa Capitalet blir ännu trögare
än förut.
Minskad production i följd häraf, blott under
några få månader, utgör en vida betydligare
National-förlust, än det biträde af Ranken,
Disconternes reglering kan påfordra. Må vara,
att jag ser mörkare än förhållandet i sjelfva
verket är; jag underkastar mig detta fall deras
närmare kännedom , som från Provinceriie
tillstädes kommit; hvad mitt samvete emedlertid
vitsordar är, att jag ser det icke som Innehafvare,
hvarken af Discont-papper eller Canal-Actier.
In nan jag återgår till det speciella af ämnet,
må mig än tillåtas nämna några ord i fråga
om de uti Disconterne insatte allmänna medel.
De äro af arne slag: Stats-medel och Allmänna
Inrättningars Fonder. De förra äro insatte
efter högbehörig auctorisation, för ändamål,
sorn varit under serskildt öfvervägande,
Stats- öch Bånkö- Utåioiterls Belilnkanderi. \läi'
lii besluten derom blifvit fattade. G-rttndlagéri
bestämmer, huruledes Vederbcirancles åtgärder
i sådahö fall i sista rummet pröfva*, öch derefter
antingen gillas eller till ansvar bringas.
All anhart profning deroth är ohéhötig.
Emedlertid är det ju tydligt, att den brist»
Söm efter delning proräta faller på desse Fonder,
äfveh är en nationabföriust. Det ät sålunda
blott fråga om den skall uppfatta* i Räkhingen
A. eller i Räkningen Ä Då man alltså
tror sig handla val med sitt tillstyrkande»
att Bankan bör dräga ingen förlust, derföre ått
det är detsamma, söm att Nationen skulle den
dragas bör man ej glömma, att, i dsti mati Förlusten
pro rata på ds insatte allmänna medlen
härigenom blir ökad, träffar äfven deh, måhända
ännu mera Omedelbarligen, eller åuninstona
lika, Nationen.
Hvad nu åter artgår allmättrlå Inrättningar!
Fonder* torde exempelvis BrandföröäkringsVerkets
behof för inrättningens ändamål af en
rörlig Fond, göta det icke allenast ursägtllgt»
Utan ock lofligt, att vederbörande , för att dermed
tillika förbinda en skälig reVenue för en
gagnelig inrättning, insatte degna Fond uti ört
Discont, åt hvilken Banken, äfvén för vinst»
anförtrodde sine Capitalei-, oth corn Staten med
sine tillgångar Understödde i än iner som Stäh-;
derne sjtlfve inrättat acil låtit controllhra. Jag
Vill härigenom bevisa, att icke allt, meri måhända
blott minsta delen, kan lemnäs titan afseende
eller hjelj), Utari att detta underlåtande
återverkar i samma riiåh menligt för det alltiihang
till Rihs-St. Fröt, tsij isis.
i jos Sta's- och Bänko-Utskottetis Betänkandeni
"-»T
männa tillbaka pä andra vägar, oberäknadt följ*
derne af den fortfarande oredan.
Jag vägar härvid en liknelse. Ett fartyg
har stött på grund, och ar i fara att sjunka;
Hvilket är då bättre antingen att alla hjelpas
åt rned förenade krafter att först arbeta sig i
hamn och* frälste* sedan undersöka orsaken till
händelsen; eller* vid upptäckten af vådan * så
länge uppehålla sig med tvister om det var
Styrmannen, Lotsen eller Besättningen, som
vållade olyckan* att rådrum icke återstår för
bärgningen. Om sluteliga utslaget sedan skulle
bli, att stormen allena hindrat Fartygets rätta
inanceuvre, så vöre ju i förra fallet tillfredsställelse
mera vunnen; i den senare deremot
en dubbel saknad,
Malmö Discont är genom oredlig förvaltning
och tillgrepp kommen på obestånd — der
är en gifven brist, efter sannolikhet af 400,000
R:dr utom förlusten af Actie - Capitalet och de
förut till bristers betäckande afsatte besparingar,
sorn utgjorde tillsammans 256,000 R:dr
nemligen:
Förenämnde - 400,000 R:dr.
Actie - Capitalet » loo,00b: —
Besparde Medel - 156,000: —
Directeurernes tillgångar uppskattade
tili . 70,000: —•
Utgöra tillsammans 726,000: —
eller den Summa, som dels redan är bestämdt
fvslorad* dels vidare påräknas* att icke inflyta.
Stats- och Bänko-Utskottens Betänk and en. 1303'
Efter mitt begrepp örn Lagfens tillämpning,
siga Actie ägarne, hvarken rätt, att något återfordra
af detas tillskott, ej heller Skyldighet,
att något derutöfver gäldas
Atetstår derefter Bähkett och innehafvar»
nfe af Discont® is papper att draga förlusten.
Allmänna förtroendet till de af Konung och
Ständer rnédgifne Discont - inrättningar har af
bi-edliga förvaltare blifvit bedragit: och den,
som insatte sine penningar i Malmö Discont,
borde, vid betraktande af Inrättningarnfes allmännelighet
och nätur, icke blifva sämre liändterädj
än den, söm anförttodt sinfe åt de bägge
andrei men, då nu emedlertid följderne af det
brottsliga förfarandet måste någon träffa, kan
fen sådan förlust för Fordrings-ägarhe icke undvikas.
Det är likväl med afseende på det ena
och andra jag hat trott att fördelningen borde
göras så billig sorn möjligt. Örn Banken skulle
Vid utredningen äf Malmö Discont få afskrifva
på sin fordran ända tilt 200,000 B:dr; Sa
har jag förut bevisat att Banken likväl icke får
Hagon positiv förlust på sin andel i det liela;
emedan den, då mali betraktar att Actie-Capitalet
ingått i Si fver, har ersättning deruti och
uti den förut UppbUrne vinsten.
Med en sådan réglering skulle Eordringsägarne*
med en förlust möllan 20 och 25 Procent,
kunna liqvideras. Under det att liqvidatiöns-sättet
utarbetas, är en suspension Uti
Discoht-affairerne angelägen, och så vidt har
jag ock tillstyrkt den; nemligen i sammanhang
med bestämmandet af hufvudfrågart, att Utarbetningen
skulle af Staten öfvertaga®.
12 04 Stais- och Banko Utskottens Betänkawhril
Gotha Canal - Discont liar ingen Balance»
Rikets Ständers senaste Revisorer hafva erkänt
Diseontenss behöriga förvaltning, och de upplysningar,
sorn sedermera erhållits, motsäga ej
heller detta förhållande. Men 1,100,000 R:dr
af Discontens tillgångar äro använde till CanalByggnad.
Det ar ju icke möjligt att anse desse
1,100,000 R:dr för en brist uti Discontens tillgångar,
utan i sammanhang med förklarandet,
att Götha Canal upphör: och då blir åter Canalns
och Discontens samfälta tillhörigheter,
Fordrings -ngarnes tillgång, eller den samfälta
Massan.
Om man skulle afvika från desse grunder,'
tich först uppgöra Discontens utredning, samt
dervid betrakta nämnde 1,100,000 R:dr för en
brist i Discontens tillgångar, fördela den på alla
fordringaine, som derigenom reducerades omkring
20 Procent; men derefter, sedan detta
vöre till fullbordan bragdt, för godt finna, att
vidare fortsätta Canal - Byggnaden, med biträde
af allmänna medel; så hade man ju begått den
den mäst uppenbara orättvisa. Man hade nemligen
låtit de Medborgare, hvilka insatt sin*
penningar i Götha Canal-Discont, men alldrig
subscriberat som Actie - ägare i Götha Canal,
deltaga i Canal-byggnaden pro rata för ett belopp
af 1,100,000 R:dr, utan att desse med Canal-Verket
haft att skaffa, eller för detta bidrag
till Canalen nånsin kunde erhålla någon framdeles
ersättning.
Vill man sålunda ingenting göra för Götha
Canal, då liar man rätt att classificera d*a
-
Siats- och Banko-Utskottens Betankanderil 1205’
se j,i©*jOoo K:dr sam Discont-brist, när man.’
då nemligen tillika å den andra sidan upptager
hela Canal-Verket som Discont - tillgäng; men
man kan deremot, efter mitt begrepp, omöjligen
på en gång förklara de bägge fallen, sorn
stå i rak motä€gelse till hvarannan. Det kunde
eljest inträffa, att i den mån arbetet fortsattes,
erhölle Coneours-Massan Domarens immission
deruti, och hvad Actie-ägarne byggde
upp, det refve Fordrings - ägarne ner, så vidt
de deraf funno sin nytta.
Den plan, jag vågat framställa till utredning
af Götha Canal-Discont, är sålunda, efter
lrvad jag ock förut förbehållit, villkorlig: den.
förutsätter nemligen, att Canal - Verket skulle
kunna bringas till fullbordan, och sådant derföre,
att jag trott det hvad som, må hända icke
nog öfvervägadt, blifvit börjadt, borde likväl
än mindre väl betänkt lemnäs åt sitt öde,'
sedan enskilte Medborgare deltagit med Staten
uti flere Millioners uppoffring för detta stora
företag. Här är nu icke tillfället att afhandla
detta ämne. Min öfvertygelse derom har alldrig
varit vacklande, och jag har äfven hafi
tillfälle att den förut yttra. Det enda, jag anser
mig böra erinra, är att, om Götha Canal
icke understödes, ökes Medborgares förlägenhet,
då nära a Millioner (inberäknadt Kantor) Ac«
tie-papper genom ett penndrag blifva nonvaleurer.
Desse hafva ej, såsom de andre bägge Di.
sconternes Actie-Innehafvare, redan uppburit
deras andel, fullt för fullo och deröfver; utan
blefve Capitalet en total förlust. Verkan deraf
på Disconterne qc{» på allmänna Credit-vä
-
12o6 Stats• och Banko, Utskottens Eetänkande/i.
sendet för öfrigt, bör ock tagas i betraktande:
hvar oell en, sorn faller, drager flere med sig,
och de menliga följderne, i samma man utsträckte,
blifva allt mera betänkUge.
Enar nu alitsa jag af förenämnde skäl ic*-  ke kunnat antaga Discont - fövsti^kningen till
Canal - Byggnaden för en hrist, så hay jag ej
heller fått någon anledning att anse Disconten
oförmögen, att med sire tillgångar fullt betarlea
sine skulder: ty efter Bäkenskaps-afslutet vi-,
sar sig ställningen följande vid förledit års nf
SinS '•
Discontens Skulder:
Till Banken . a,500,000 B dr.’
Utelöpande Assignationer - 678,000? —
På Afskrifnings-Bäkning - 1,475,000: —,
På Beverser ... 1,153,000: —
Tillsammans 4,806,000: —
Discontens Fordringar .■
Utestående Lån d. 31 Dec. - 3,760,000: —
Hos Canal-Verket - - 1,100,000: —
Contant Behållning - 20,000:
Tillsammans 4,880,000* —
Frågan örn förlust på denna Disconts utredning
beror sålunda allenast deraf, huruvida
differencen mellan Discont - räntan, och den,
som för Fordrings-ägare blifvit föreslagen, må
betacka den brist, som genom Gäldenärers obestånd
uppkomma kan.
Genom detta utredda förhållande tror jag
mig emedlertid hafva bevist grunden hvarföre
jag sett mig föranlåten föreslå förmånligare vil.
kor för Fordrings-ägarne i Götha Canal-Discont,
Stats-och Jiankis Utskottens Betänkanden. 1207
än för dem i Malmö; och det år äfven i följd
häraf jag, för min del, icke kan instämma i beslutet
att tillstyrka någon suspension uti liqvidationerne
af förfallne Eån i Götha Canal-Discont,
Tvärtom anser jag nyttigt att de fortfara,
serdeles som Assignations-Massan alla dagar
betydligen minskas genom sådane liqvider, och
frågan om Contant förskott till deras inlösen
sålunda i samma man underlättas. Efter den
plan, att genom Obligationer liqvidera Fordrings-ägarne,
som jag tillåtit mig framställa,
blir suspensionen ej heller nödig, emedan desse
Obligationer, sorn skulle bära Ränta, just
derföre ock kunde antagas för fullt i liqvid
om Malmö Discont - skuld; hvilket icke vore
fallet med Malmö Obligationer, som ingen ränta
skulle bära, och af sådan orsak ej heller titan
rabatt kunde till dylik liqvid användas; i
följd hvaraf en suspension der blefve dess nödvändigare.
Med Götheborgs Discont vore en sådan suspension
efter min tanka ännu mera olätta pel ig,
emedan denne Discont har betydligt öfverskott,
men ingen brist Hvarföre skulle man då ef
tillåta fortsättningen af liqvider, shm hvarje dag
förminska dess rörelse och föra den till målet
af dess utredning. Genom den ena Direcmurens
enskifta förmögenhet, som till upprätthållande
af denne Disconts papper på ett berömligt
sätt blifvit emploijerad, hafva InnehafvarhS
ännu kunnat använda desse papper som mynt,
deraf rörelsen haft lättnad. Under su&pensionstiden,
skulle deras användbarhet upphora» så
3.a o8 Stats- och Banko-Utskottens Bttiinkanden.
vidt SGm det rorcle Biscont-liqvidationerne, och
denna brist skulle återverka till misscredit på
hela massan; deraf åter d^n följd blefve, att
möjligheten af deras hittills underhållne circelation
icke vidare kunde äga runa.
Efter all den ytterligare undersökning, jag
i detta högst bekymmersamma och betänkliga
ämne haft tillfälle anställa, har min första tania
blifvit befästad, att det är vigtigt och nödvändigt
att Hisconterne öfvertaga till en generel
utredning, och åberopar jag alltså hvad
jag i denne del förut haft äran, att inför Högi
afl. lieredningen anföra. Om liqviden kan tili
någon större del, än jag föreslagit, ske med
Contanta penningar, och förlusten å Malmö Hiscont-papper,
med lika fördel för Fordrings högarne
flyttas genast på Capitalet, i stället att
jag fört den på interesset under väntnings - tiden,
äfvensom andre lättelser för allmänna rörelsen
beredas genom desse pappers mera gångbarhet;
detta må ännu, om så pröfvas, kunna
påfordra ytterligare öfverväganden, i jemföring.
till beräkningarna öfver befintelige tillgångar-,
Xikväl går del ingalunda an, att först afdraga,
den beräknade förlusten på Capitalet, och sedermera
för återstoden utfärda sådane Obligationer,
som genom deras nedsatta Räntefot icke
blefve cauranta i rörelsen, utan en ytterligare
förlust.
Emedlertid skulle jag för min del hafva
hållit före, att tiy Rikets Ständer skulle kunna
genast föreslås;
Stats- och Banio-VtsAottens Betänlanden, 1309
i;o Grunderoe för öfvertagandet utaf ifrä--  gavarande Disconters utredning, sådane jag i
förra Betänkandet tog ytlig friheten att deny
framställa.
a:o Att, med stöd deraf, Rikets Ständer
mätte förklara ett sädant öfvertagande böra äga
rum. (Sättet bär jag ock förut föseslagit.)
3:0 Att såsom en följd deraf Rikets Ständer
besluta det Diqvidationerne om Skulder och
fordringar i Malmö Discont genast suspenderas.
(På sätt Höglofl. Beredningens justerade
expedition i allmänhet innehåller.)
4:0 Att den plan till Disconternes utredning,
som af Kongl. Majit och Rikets Ständer
gillas och antages,, må gälla till efterrättelse
för alla,
510 Att Götha Canals och Götheborgs As«
signationer genast 111a i Kronans Uppbörd kunna
eroottagas, och i den mån* de sålunda ingå,
af Banken inlösas, samt på Discont-UtredningsVerket
debiteras. (Då Discont-liqvidationerne
fortgå, torde förskottet i denne del icke komma
att öfvergå En half Million Riksdaler, eilet
högst boo,000.)
6:0 Att Malmö Discont-Assignationer böra
uppvisas vid Discont - Verkets Contoir i
Malmö, och der erhålla attest öfver en behörig
öfverensstämmelse med Bokföringen, hvaf*
efter äfven de måga i Krono-Uppbörden emottagas
eller till inlösen i Rikets Ständers Bank
presenteras. (Beloppet af dem utgör nu omkring
90,00a E dr! och i behåll finnes för
.Malmö Disconts Räkning i Banken 73,000
Piidr, utom hvad sqm i Januaiii månad kan.
i?io Stats^ och Banko-Utskottens Betänkanden,
hafva influtit. Säkert år således att, innan detta
kan komma till verkställighet, finnes full vj«-  luta i Hanken till Malmö Assignationernes betäckande,
så att detta icke kommer att utgöra
någon ny gravation för Banken.)
7jo Om liqvidations- sättet af 3 Procentsfordringarne,
förbehåller sig Utskotten att serskit
förslag afgifva.
Om detta blefve ungefärliga resultatet af
Beredningens framställning, och Rikets Höglofl.
Stander dertill gåfve deras bifall, då vöre
förlägenheten med detsamma hufvudsakligen un»
dranröjd, genom vissheten, att en reglering under
allmänt— inseende, kom me att äga runa: Discont
- papperen skulle återfå mera gångbarhet,
och visserligen skulle flerfaldig allmän nytta
derigenom varda beredd,
Jag anser mig nu icke längre böra uppehålla
Hög!. Beredningen med vidare detailler
af ett ämne, som till äfventyra till sine här utredde
hufvudgrunder icke antoges. Jag är ock
den förste, att erkänna, det mig visserligen brister
erfarenhet och kännedom för dess fullständiga
behandling. Visst är emedlertid att, ju
mera man dervid lagger hand, dess flere svårigheter
upptäckas, dess mera tvehugsen blir
man om hvad som vöre det räfla: dess häldre
hänskjuter man det till andras bättre bedömmande
Den
billige och uppmärksamme må besinna
allmänna finance - ställningen, och häpna för
den uppdrifne pappers - machinen , hvars saminanhållnings
- ämne, det allmänna och enskilta
förtroendet, med hvar dag förlorat af sin kraft:
Stats- pf/j Ban%a-Uts%otten$ Betänk anden.
ml besinna, att något annat ämne finnes likväl
ej tiil botemedel, och att det mäste arbetas
med de ntaterialec, sorn gro för handen: byggnaden
far blifva sadan den !<an, icke sadan
man önskade den. För att rifva ner och bygga
nytt frän grunden, mäste man småningom,
samla det erforderliga. Till dess är man visserligen
utsatt för olägenheter; men dock skyddad
för de häftigare stormvindame.
Det är för öfrigt efter moget öfvervSgan*
de jag, i följd af mina stora förbindelser till
Konung och Fädernesland, antagit för pligt,
att vid detta tillfälle låta mig dömas; val vetande,
att ett ämne af så stridiga elementor alldrig
kan regleras till allas belåtenhet, och sålunda
ej heller aflöpa Utan misshag och klander.
N:r 2o8«
Förstärkta Stats - Utskottets Memorial an--  g Semle frågan om Nummer-Lotteriets
indragning,
^Till det Förstärkta Stats - Utskottets åtgärd
hatva Respective Riks-Ständen, genom Frotocolls-Utdrag
den 3 3 och 25 i nästledne samt
deri 2 uti denne månad, öfverlemnat den, otti
Kongl. Nummer-Lotteriets upphörande väckte
fråga, hvaruti arne Stånd stannat i olika beslut
med de andre 2tne, i anledning hvaraf Förstärkta
Stats-Utskottet dennardag sarnmanträdt samt,
likmätigt hvad 96 Regerings-f ormen och 75
3 212'
Stats-TJtskottets Betänkandtn,
i Riksdags Ordningen föreskrifva, voterat öfver
följande af Riks-Sta riden godkände Proposion,
Den, som bifaller att turner-Lotteriet mä
bibehållas, voterar Ja, den det ej vill, Nej,
vinner Nej;
så kemmer hos .Kongl, Majit i underdånighet
att anhållas, det Nummer-Lotteriet matte indra-»
gas; och skola Riksens Ständer genom nu åtagande
större Bevillning ersätta den utaf Nummer-Lotteriet
påräknade inkamst för Stats-V®rket;
hvarom, jemte det mera som rörer Inrättningens
Upplösning och Embets- samt Tjenstemäonens
aflönande, Stats-Utskottet bör med Utlåtande
och Förslag till Riksans Ständer inkomma.
Vid öppnandet af de utdeldte och insamlade
Voterings-Sedlarne befunnos 69 Ja, och
50 Nej; Och, då således Ja vunnit, kommer
följaktligen Nummer-Lotteriet att bibehållas ;
Hvilket förstärkta Stats-Utskottet får vördsamligen
anmäla.
Stockholm den 5 Maji 18x8.
N:r 209,
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial angående
frågan om Talmäns-Tajflanies
indragning\
Cxenom Frotocolls-Utdrag af den 23, 25 och
§e i ntstledne samt 2 i denne månad, hafva
Stats-TJtsiotteis Jieiäniandehl Iji-ji
Eespeetive Riks Stånden öfverlemna! tall det
■Förstärkta Stnts-Utskottet, att, i föreskrifven
ordning, afgöra den fråga, hvaruti 2.'ne .Ståtid
stadnat uti olika beslut med de andra Sine huruvida
Talmäns-Talfl&rne denna Riksdag skola
indragas. Och har Förstärkta Stats - Utskottet
vid sammanträde denne dag förehaft detta ämne
och, på sätt 6g §. i Regeringsformen samt
73 §. i Riksdags- Ordningen utstaka, voterat
öfver följande Riks-Stånde s granskning underställde,
och utan anmärkning lemnade Proposition.
Den, sorn bifaller, att Talmäns - Tafflarne
indragas så snart Riks-Siånden derom fattat be^
slut, och att endast godtgöres kostnaden till Stånds-’
klubbarne samt öfrige oundgängeligen depenser
för den representation, som af Herr RandtMarskalken
och Herrar Talemännen måste iagttagas,
voterar Ja, den det ej vill, Nej;
vinner Néj;
så skall i afseende pa Talm äns-Tafflarne förblifva
vid hvad som hittils o fl i g t varit.
Efter det Voterings-Sedlar blifvit utdeldte,
insamlade och öppnade, befunnos 6 6 Ja, och
Nej jemte en dubbel voterings-Sedel, hvilken
casserades; och, som Ja altså vunnit, kommer
följakteligen Talmäns Tallarne att nu indragas
och endast godtgöra» kostnaden till Ståndsllubbarne
samt öfrige oundgängelige depönser
för den representation, som af Herr Eandt-Martkalken
och Herrar laiman måste iagttagas;
Hvilket Utskottet skolat vördsamligen anmäla
12X4 Stats-Utskottets Bettinkahden.
i afseende å den underdåniga anhållan om verkställigheten
häraf, Som Riksens Höglofl. Ständer
lära hos Kongl. Majrt gära.
Stockholm den 5 Maj i 818*
N:r 210.
Förstärkta Stats*Utskottet$ Memorial ängå-*
ende framledne Regerings*Rfidci von
Seli evens Pension.
Sedan Respective Riks-Stånden, genom Prötocolls-Utdrag
dén 7 och xi i nästledne månad
till det Förstärkta Stats-Utskottéts åtgärd öfverlemnat
den fråga, angående utbetalning af fram*
lednG Regerings-Rådet van SchevenS hos Stats*
Verket innestående Pension af 500 R:dr, hvari
2:ne Stånd stadnat i olika beslut med de andfa
2:ne{ har Utskottet Vids amrnanträde dennédag,
på sätt 6g §. i Regeringsformen och 73 § i
Riksdags- Ordningen föreskrifva * förehaft detta
ämne och röstat öfver följande Proposition.
Den, som bifaller, att vid nu för hand varande
Stats-Regleringen uppföras att Utgå 500
R:dr, för én gång. Såsom hos Stats-Verket innestående
pension för afledne Regerings-Rådet
von Scheven, voterar Ja‘, den det ej vill, Neji
vinner Nej:
rå kommer någon utbetalning af denna stimma
utaf Stats-Verkets Medel ej att äga rum.
Och, som, efter Voterings Sedlariies utdelande,
insamling och Öpppande, befunnos 82 Ja,
Stats Utskottets Bettini and ert. i a lj
Och 37 Nej, safnt Ja altså Vtinnit, så kommet
nu att uppföras 500 R:dr att för en gång ut*
gifvas såsom utgörande den hos Stats - Vecket
innestående pension för afledne Regerings-Rådet
von Scheven; hvilket förstärkta Utskottet får
vördsamligen anmäla; Och lära Riksens Höglofl.
Ständer sådant i underdånighet anmäla vid besvarandet
af Kongl. Majus Nådiga Remiss idet*
ta ämne.
Stockholm den 5 Maji 1818*
N:r gil.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande t angående medel af Staten
till Cassern åt Kongl. Andra GardesRegementet.
Seeund-Chéfen för Kongl. Andra Gardes - Regementet,
Herr Öfversten m. m. C. J. Lorichs
har dels uti till Kongl. Majtt ingifvet underdånigt
Memorial, sorn genom Nådig Remiss af
den 13 nästledrie Januarii blifvit öfverlemnade
till Stats-Utskottets åtgärd, dels ock genom hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln gjord Motion,
som äfven till Utskottet är remitterad, begärt,
att, sedan de 2:ne andre bär i Hufvudstaden
varande Gardes - Regementerne, af Staten eller
på dess bekostnad, blifvit försedde med Casserner,
men Andra Gardes-Regementet ännu vidkännes
olägenheterne deraf att sakna en Regements-Cassem,
det måtte nödige Statsmedel var
-
1216 SiätS-tltsiottétS BetähbdnJcrt.
da ans’agne till inköp ellet uppbyggåtide af ört
sadan åt detta Regemente* i hvilket afseende
Hert Öfversten föreslagit, att, då de hittills för
Casserri-Byggnaden åt Gif-Gardet till Häst pä
Riks-Statens Åttonde Hufvud * Titul beStådde
15,000 R:dr årligen *u mera, sedan denria
byggnad blifvit fullbordad, Icke dertill behofVas,
denrié stimma kutlde anslås att fortfarande
Utgå i rich för ifrågavarande behof så länge och
intill dess Andra Gardes-Regementet med Cassern
Varder försedt»
I anledning häraf har Stats - Utskottet in*
hémtat huruledes de andre g:ne Gardes - Rege-'
menterne i Hufvud - Staden hafva sig upplåtne
och béätådde Regements - Caäserner uti de vid
Rredricshof dels af ålder varande dels i senare
. tid uppförde Byggnader, men att deremot Andra
Gardes * Regirneritet icke af någon annar*
förmån i detta hänseende kommit i åtnjutande
än den, sorn de aine förstnämnde jemväl innehafva,
att uppbära inqvarterings - penningar a£
Staden.
Då Andra Gardes - Regementet för öfrigt
äges samma rättigheter och skyldigheter sorn
Dif-Gardet, synes ock billigheten fordra att det
förstnämnde af ifrågavarande förmåner äfven
får sig begagna, hälst både svårighet skall möta
att kunna erhålla lämplige rum till Compagnie
- Casserner och äfven olägenheter Uppstå i
och för tjenstgörningen samt i Militairiskt hänseende
genom aflägsenhet emellan Compagnierne.
Det förslag, Herr Öfversten Lorichs Uppe
gifvlt, hvarigenom, utan nytt anslag af medel,
Stats-Vtskotteh Betänkån&eri: 43fy
det sökte ändatnålet må kunna befordras, har
derföre fästat Utskottets uppmärksamhet, men
härvid har tikväl förnkommit, att ehuru Cassetn
- Byggnaden vid Fredricshof med detta år
blifver fullbordad, så skall dock Stats-anslaget
fortfarande påräknas och erfordras tili godtgörande
af en summa utaf Go,ooo R:dr, som till
denne Byggnads förtskyndande dels blifvit af
Kongl. Majit utafEgne Medel förskjuten, dels sorn
Lån af Nummer-Lotteriets Fond Upptagen efter
Kongl. Majus Nådiga förordnande, och dels än^'
nu är obetald åf de efter räkning Uppgågne utgiftérne
; i anseende hvartill berördé Stats - an**
slag af 15,000 R:dr icke blifver disponibelt för
ifrågavarande behof med mindre sådan utväg
tages, hvarigenom omförmäldte 60,000 R:dr varda
godtgjorde.
Det utaf Lotterie - Fonden uoptagne Lån
’gö,ooo R:dr synes dock, såsom vakande Statens
medel, kunna afskrifvas» och afinnevarande års
anslag blifver, efter hvad Utskt>tte£ inhämtat,
en behållning af 8000 R:dr, så att endast endast
en Summa af 32,000 R.dr för(dras> sorn.
nu skulle anvisas» och, sorn '< ^dertill linnes
af öfverskotterne på det a år^ Stats intrader i
så får Utskottet tillstyrka Ri, ■■<ei s flögk?^- Ständers
bifall dertill, att, genom ,‘sH ifni nö Uta^
berörde Lån äo.öoo R:dr och da briständ?e niedlens
32)000 R:dr utbetalning af nyssnämnd'6 till*
<;ång, samt anVändaildet af återstoden på detta,
års Stats ^anslag, liqvideras förenämnde 60, öoo
R:dr, så att ofvanUppgifne Stats-anslag ig.00'1'
R:dr må kunna med nästa äts början och intill
Bihang till Riks-St, Brot. r.de SatiiL N:r Ht H4-
/
J2i8 Stats-Vtskottets Betänkunden'.
nästa Riksdag disponeras till anskaffande af
Cassern åt Adra Gardes-Regementet, på sätt
Kongl. Maj:t i Nåder lämpligast finnér; hvar»
vid dock Riksens Ständer torde i underdånighet
böra föreslå, att något dertill tjenligt Hus
måtte varda inköpt, på deA den större kostnad,
sorn Nybyggnad medförer; må undvikas; äfvensom
det vilkor härvid synes böra| fästas, att, då
Gard,es-Regementerne af Stockholms Stad åtnjuta
inkvarterings - penningar, desse Regementer
matte Sjelfve för framtiden bestå underhållskostnaden
för de på Statens bekostnad åt dem
upplåtne eller anskaffade Regements-Casserner,
så att någon utgift härtill aldrig må komma att
Staten belasta: hvilket Vördsamligen understäl»
les Riksens Höglpfl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den i Maji 1818*
N:r 2iss.
Riksens IjögUfl' Ständers Stats-Utskotts Betänhandc
angående Rådmannen LundSre!is
M°ti°n om utbyte af en del
utaf £jen Krono-Brännertet på Ladu»
Sä rdslandit tillhörige Tomt.
Und/er åberopande af 50 § i Regeringsformen,
6n[n innehåller, ad Riksdagarne skola hållas i
Bii it et s Hufvud-StaJ, enär vigtiga hinder ej
göra det omöjligt, haf Riksdagsfullmägtigen och
Rådmannen i Stockhol® L. J. Lundgren, hos Vällofl.
Borgare-Ståndet ut^ ingifvit Memorial väckt
Stäts-Vt$kottet$ Betänkändetil 1219
»notion derom, att, emedan För flere år tillbaka,
åt skil 1 ige Stockholms Stad tillhörige Platser och.
‘Tomter vid Sjö och hamn belägne, blifvit för*
sållde, och de, af lika béskaffadt läge, sötn ännu
tillhöra Stadens disposition, äro alldeles otillracklige
för behofvet af nödige res&ryoirer
till snygghetens bibehållande, det måtte tillåtas
Staden, att, till befrämjande af PolicC och
Propreté, få för sagde behof begagna en Ladugårdslands
Bränneri tillhörig tomt vid den så
kallade Gref-broen belägen, emöt Utbyte af en
bakom Bränneriet befintellg Staden tillhörig
grund.
Stats-Utskottet, till hvars utlåtande denna
anhållan blifvit remitterad, får, efter de
underrättelser Kongl. Allmänna Magazins-Direé*
tionen meddelat, och de upplysningar Utskottet
1 öfrigt haft tillfälle inhämta, vördsammast
anföra följande.
Det. å Ladugårdslandet anlagde, MagasinsInrättningen
tillhörige Bränneri, jemte Magi*
fciner, Mälterier, Pumpverk, Qvarnar, Eld*
och Luft-Maschine samt andre åbyggnader och
Tomter, är en af Magazins-Inrättningens dyr*
baraste och i afseende på loca'en mäst förmån*
liga Egendomar, Att medgifva eller tillstyrka
någon styckning elier försämring af denna, så
i afseende på Magazins- som Bränneri rörelsen
högst oumbärliga Egendom , anser Stats tjtskot*
tet leda till en oersätt ig skada för MagaZirisInräitningen
och må hända åstadkomma stora
hinder för verkställigheten af de åligganden,
som äro och kunna blifva denna Inrättning upp*
dragne.
^aaö Stats-Utskottets B&tänkanåtn'.
Den tomt; om hvars utbyte fråga blifvit
Iväckt, skall va_ra alldeles oumbärlig för upplag
af Stenkol och andra förnödenheter för Bränneriets
bedrifvande, hvartill dessutom kommer,
att flere Byggnader äro å Tomten uppförde,
som alla behöfva begagnas till förvarande af
Inventarier och Materialier för Magazinens och
Bränneriets behof. I öfrigt skall denna Tomt,
till hvars strand stora Fartyg kunna flyta, vara
ganska väl belägen för Magazinens eller
Tork-Inrättningars uppförande, deraf Magazins»
Inrättningen, i följd af dess utvidgade omfattning,
och nödvändigheten att Sädeslagren komma
att bestå af torkad Spannmål, så vida ändamålet
att bereda ständige upplag för inträffande
undsättningar skall kunna vinnas, blifver
i verkligt behof. Utom de olägenheter och.
hinder för Bränneri-rörelsen, och den uppenbara
skada, sorn lomme att tillfoga» Magazins»
Inrättningen genom ifrågavarande Tomts öfverlåtelse,
anmäler Magazins-Ditectionen, att,'
så framt den föreslagne reservoiren å Tomten
skulle anläggas, vöre det icke möjligt att med
Bränvims-branningen fortfara, emedan vattnet,
som på ungefärligen 100 alnars afstånd från
Tomten uppfordra? till afverkningen, blefve
genom orenligheten förskämdt och för Bränvinsi
bränningen alldeles odugligt. Med förbigående
af alla de olägenheter, som synaS blifva en
oundviklig följd af anläggandet utaf en renhå’lnings-reservoir
vid en af Stadens reela,'
med djupt vatten försedda och mycket frequen»
teradfe hann, och äfven den omständighet, att
det på andra sidan om mera berörde Tomt be
-
Stats- Utskottets Betankandenl 1221'
lägna Salt-rafinaderie, ej eller med denna rörelse
kunde fortfara, tillkännagifver MagazinsBi
rectionen vidare, att den af Herr Lundgren
i utbyte, emot den åstundade Tomten, bakom
Bränneri-Egendomen belägna smala och mycket
backiga gränd, är för Bränneriets behof aldeles
olämpelig och otillräckelig , och skalle dessutom
icke kunna begagnas, sä vida ej ett af de emot:
gränden uppbyggda sammanhängande dels Stenoch
Trad.hus, bestående af Magaziner, Stall och'
Häst qvarn nedrefs, och Communikation på detta
sätt bereddes emellan Bränneriet och denna
gränd, som icke heller lärer kunna för Kronans
enskildta räkning, till förfång för närboende
grannar, få begagnas.
Af alla nu anförde skäl och orsaker, afstyrker
Stats-Utskottet, för sin del, bifall till
det föreslagna utbytet, derigenom , sorn förut
nämndt är, Magazins-Inrättnlngen ej mindre
skulle baröfvas en af sina bästa lägenheter för
nya Magaziners eller Tork-Tnrättningars uppförande,
utan ock blifva urståndsatt, att med
Bränvins-bränningen i Hufvudstaden fortfara,
till ganska betydlig förlust frir denna Inrättning;
hvilket dock Riksens Högloft. Ständer
yördsamligen underställes.
Stockholm den 1 Maj igiSu
N:r 213.
Riksens Högloft. Ständers S~ats- Utskotts
Betänkande, angående Herr - Pehr Estenhergs
väckte Motion att "öfverlåta
12 2? Stats(-Uts%ottet$ Betänhctnden,
Ladugårdslands Krono - Bränneri till
Cassern för Andra Gardes-Regementets
X anledning af vackt fråga om medels anslåen»
de till en ny Cassern-Byggnad i Stockholm för
Andra Gardes Regementet, har Herr- Pehr jE»
stenherg hos Hnglofl, Ridderskapet och Adela
Uti ingifvit Memorial föreslagit, att Ladugårds-'
lands Bränneri mätte till sagde behof varda,
öfverlåtit, hvarigenom efter Herr Estenberga tan»
ka ändamålet med minsta kostnad skulle vin»
nas. Såsom skäl för denna hemställan uppgif»
ver Herr Futenberg hufvudsakligen , att, emedan
Ladugardslands-Rränneri är beläget vid Saltsjön,
och således mindre tjenligt för sitt ändamål,
då ej annat än salt vatten är att tillgå, hvil»
ket för Bränvins-tillverkningen icke läier vara
lika förmånligt som sött vatten, och härtill
kommer, att vid Tanto Bränneri, om det i
gång ställes, kan afverka* 56 Bränn-Tunnor da,
geligen, och vid Mariae Bränneri, såsom hittills
skett, 15 Bränn-Tunnor per dag, eller tillsam»
mans 7? Bränn-Tunnor, synes detta -afvert»
ttings-cjuantum ti Iräckligt för Stockholms Stad,'
hvadan Ladugårdslands, Bränneri med dertill
hörande Byggnader skola kunna till förutnämnde
behof öfverlemnas, då sjelfva inredningskostnaden
förmodas på sin höjd uppgå till
50,000 R:dr Bänto, hvartill betydligt bidrag
skulle vara att påräkna genom försäljning af de
vid Bränneriet befintlige Koppar-Pannor och
öfrige effecter, enär dessa Persedlar vid Tan»
to Bränneri, såsom försedt med nödige Inveg»
tarier, icke behöfde begagnas.
<
Stats-Uts&ottets Betänlanilen;
1223
Öfver lietta Föirslag, som till Stats-Utskottet
blifvit remitterajlt, får Utskottet, på grund
af de upplysningar, som Allmänna MagazinsDirectionen
meddelat, och efter den kännedom,
sorn Utskottet under granskningen af Verkets
Räkenskaper och Förvaltning, haft tillfälle inhämta,
vördsammast afgifva dess Utlåtande,
Ehuru Stats Utskottets uti dess innan korrt
afgifvande Berättelse om Allmänna MagazinsInrättningens
tillstånd, och hvad för detta Verks
förkofran och bestånd synes böra stadgas och
„ bestämmas, äfven ämnar, att specielt uppgifva
alla de förluster, denna Inrättning fått vidkännas
genom Byggnaders och Uägenheters öfver»
låtande till andre publique behof, utan ersättning,
har Utskottet dock, enär ifrågavarande
Förslag åsyftar afträdandet af en bland Inrätt»
ningens största och dyrbaraste Egendomar, trott
gig böra fästa Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet
på den uppenbara våda för Maga»
zins - Inrättni ngens bestånd, som ovilkorligen
skall följa, derest ej alla anspråk på Inrättning
gens tillhörigheter komma att upphöra. Allt
sedan år 1809, då detta Verks Räkenskaper
och Förvaltning ställdes under Riksens Höglofl,
Ständers och Hess Revisorers speciella granskning,
hafva Anmärkningar städse blifvit gjorde
vid de Förluster, Inrättningen fått vidkännas,
och deribland öfverlåtelse af Hus och Byggnader
till andre främmande behof, utan ersättning.
Så vida Allmänna Magazins-Inrättningert,
skall kunna utföra dess åligganden, på det sänt
och med den verksamhet, sorn de till befordrande
af Eandets Allmänna bästa synes höra
1224 StatsVtshottets Betäniandenl
verkställas, är och blifver det oundvikligen
nödvändigt, att Inrättningen vid dess Fonder
och öfrige tillhörigheter varder bibehållen.
Afträdande! af -Ladugårdslands - Bränneri
skaile ej allenast tillfoga Inrättningen en högst
betydlig förlust, utan äfven åstadkomma stor»
hinder i Magasins-rörelsen. Denna Magasins’
Inrättningens dyrbara och största Egendom,;
har det förmånligaste läge, så val för Bränn-,
vins-Brannings bedrifvande, som nu der verk-»
Ställes, som ock för Magasins- och Tork-Inrätt*
nin.gars anläggande, hvilka nu mer än förr
torde hlifva behöflige, i följd af Verkets ut«
vidgade omfattning, och den af Riksens HögW
loll. Ständer otvifvelaktigt befinnande nödvän-»
dighet, att de så kallade Undsäunings-Eagreri
böra utgöras af torrkad säd, till hvars beredan*
de större Tork-Inrättningar erfordras, i syn’
nerhet i Stockholm, der ingen annan Uägenhefc
till dessas uppförande gifves, än å i fråga va^
rande Egendom.
Att Brännvins-Bränningen med förmån
bedrifvits och fortgår vid ladugårdslands-Brän«
neri, har Utskottet af Räkenskaper och Rapporter.
haft tillfälle inhemta; Och att vattnet i
den så kallade Uadugårdslandsviken är fullkomligen
t jeni igt till Brännvins-afverkning be*
vises deraf, att afkomsten för närvarande uppgår
till omkring 2 3§ kanna Brännvin efter
hvarje Bränntunna, som består af något öfver
34 Korn och Kornmalt. Hvarföre ladugårdslands
Bränneri funnits vara förmånligast
för Bränvins-tillverkningen, sedan 1810 års
Riksdag, då Magazins-Inrättningens uteslutande
Ståts-Utskottets T.
Brännvins-fournering i Stockholm upphörde,
och afverknings-quantiteten så inskränktes, att
alla tillförene i gång varande Brännerier ej behöfde
begagnas, är dels den lätta och beqvämJiga
transport af Spannemål och andra tillverk»
nings-förnodenheter, som dit kan verkställas»
dels ock förmån deraf att kunna påräkna en
jämn afsättning af Drank» och Draf-afkomster»
oberäknad fördeln för den del af Stadens In»
vanare, hvilka för sine Ladugårdar behöfva
förse sig med denna vara, utan att nödsakas
besörja afhämtningen från ett aflägsnare ställe.
Alla dessa fördelaktiga omständigheter, kunna
deremot ej äga rum, om Brännvins-Bränning
bedrifves vid Tanto instälte Bränneri, såsom
beläget utom en af Stadens Tullar, från och
till hvilket Bränneri transporten af nödig
Spannmål och Materialier så väl sjö- som landväg
är besvärlig och förenad med betydlig kostnad,
hvarförutan ingen siker afsättning af Drank
och Draf eller kan, i anseende till vägens
längd, vara att påräkna, och i anseende hvartill
förlust derigenom äfven skall uppstå. -— Tanto
Bränneri-Egendom begagnas nu, sorn mera
lämpligt synes, till Spannmåls-Magaain, och
skola, om behofvet sådant fordrar, äfven sjelfva
Bränneri-husen kunna till upplag apteras,'
Utan någon serdeles kostnad.
Det så kallade Catharin© Bränneri, är nu?
mera rasseradt, och nyttjas husen och öfrige
Lägenheter till Spannemåls» Magazin och La»?
gerkällare.
Sedan nu Ståts-Utskottet ej allenast sökt
ådagalägga Magazins-Inrättningens behof af La^
jgafj Ståts-Utskottets Betiinkanden.
dugårdslands Bränneri, utan ock de fördelar,
som Inrättningen deraf tillskyndas i jämnförelse
deremot om Bran vins-bränningen skulle bedrifvas
vid Tanto inställde Bränneri, som dess-'
Utom fordrar en ganska kostsam Reparation,
kan Stats Utskottbt för sin del ej annat än afstyrka
Herr Estenbergs Förslag; hvilket dock
Riksens Högloft. Ständer vördsammeligen un-»
derställes.
Stockholm den i Maj r8i8.
N:r 214,
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Båtsmans,Indel-*
ningen i Blekinge.
dring uti Båtsmans - Indelningen i Bleking©
Län, Riksens Ständer, uti underdånig Skrifvelse
af den 27 Julii 18*5, Bos Kongl. Maj:t anhållit,
att, som åtskillige förändringar genom
tid efter annan vidtagne Författningar, skola
skett uti det afslutade Indelnings - Contractet,
till tunga för Båtsmans-Indelningens utgörande
i berörde Län, Kongl. Maj:t i Nåder måtte täckas,
att till nästa Lagtima Riksdag låta i dessa
delar anställa behörig undersökning, då både
Kongl, Maj t och Riksens Ständer derefter kunna
blifva i tillfälle, att sig yttra om och hvad
jjämkningar härutinnan kunna finnas nödige; Så
har Kongl. Maj:t i detta ämne till Riksens Ständers
Stats-Utskott nu aflåtit en så lydande Pra»
position:
väckte motioner om lin
-
Stats- Utskottets Betänkanden,
12 27
ctJtdrag af Protocollet ofver Krigs-Ärender
halfet inför Hans Majit Konungen uti StatsRådet
den 14 April 2818.
Närvarande;
JJeras Exellencer Justities- Stats-Ministern Herr
Grefve Gyllenborg,
Stats-Ministern för Utrikes ärenderne Herr
Grefve von Engeström,
Deras Exellencer Stats-Raden Herr Grefve Rosenblad,
Herr Friherre Fleming,
Hof- Cancelleren Herr Friherre af Wetterstedt,
Stats-Råden Herr Friherre Cederström.
Herr Friherre Skjöldebrand,
Grefve Mörner,
samt
Förste Expeditions-Secreteraren Bergström,
örste Expeditions-Secreteraren Bergström föredrag
i underdånighet;
FuUmagtiges af Ronde-Ståndet från Blekinge
vid nu påstående Riksdag, John Jonssons, Öllöf
Månssons och Måns Pettersons underdåniga
ansökning, att den af Rikets Ständer den 27'de
Julli 1815 i underdånighet hegärde undersökning
om indelningen i Blekinge, såsom förberedande
anstalt till en jemkning der.i> för denna
Provins måtte anses fullbordad, och, utan afbidan
af Lagtima Riksdag, Nådig Proposition,
om lindring i Råtsmans-Indelningen derstädes
nu göras, på det orten snarare måtte vinna rättelse
deruti, seda» både Konung och Ständer
5~2-2S Ståts-Utskottets Betäniandenl
redan förklarat Rustningen, sådan, den nu ut-*
göres i Blekinge, vara tryckande och ojemt för*
delt.
Denna underdåniga ansökning med tillhörande
handlingar hade förut uti Kongl. KrigsBeredningen
förevarit, som sig deröfver i underdånighet
yttrat, på sätt det derstädes den 9
Mars 1818 förde Protocoll innehåller, och hvarmed
de öfrige af Stats-Rådets Ledamöter sig
förenade.
Kongl. Maj:t täcktes, med Nådigt bifall till
hvad sålunda blifvit i underdånighet hemstäldt,
i Nåder anbefalla att, i enlighet dermed, Proposition
i ämnet skulle till Riksens Ständers
Stats-Utskott öfverlemnas.
Ex Protocoll o
C. Dalgren"
”Kongl. Majtts Nådiga Proposition till Rikets
Ständers Stats utskott angående förändring
med Båtsmans-Indelttingen i Blekinge; Gifve*
Stockholms Slott den 14 April 1818.
Di Indelningen till Kneckte- och Båtsmanshåll
vid slutet af löootalet öfver Sverige verkställdes
och Carlscrona utsågs till Hufvudstation
för Rikets Flotta, blef ock en nödvändighet att,
i närheten af denna hamn, ägn tillgång på ett
större antal Båtsmän för att vid hastigare utrustningar
vara att tillgå. Blekinge Province,
bestående af omkring goo Hemman, fick altså
emottaga att utgöra och underhålla 1500 Båtsmän;
likväl? ©ch som en så stor Rustning detta
Stats-ZJtskottets Reftlnkanden; 1329
antal Hemman ej med Landsortens bestånd och
billighet kunde, jemte öfrige utskylder, åläggas,
måste utvägar vidtagas att, i någon del , komma
de Rustningsskyldige till hjelp; Blekinge
fick altså efter grunderne för dess Indelning och
nans af Provincen utgående Ordinarie Ränta
och Termin- samt Saltpetters-skatt, efter LandsContoirets
uppgift till ett belopp af 9453 Rrdr
3 sk.
Dessa räntor, som efter Malmö Recess och
de Författningar, hvilka försäkra de så kallade
Conqveterade Provinserne från Jordeboks- och
Hemmantals-Räntans utgörande uti Persedlar eller
med penningar efter förvandlings - grunden ,
äro derföre att anse såsom ett anslag uti penningar
till underlättnad af en Rustning, den der
■uti Persedlar till större delen måste fullgöras,
utan att anslaget sedan den tiden undergått annan
emot stigande varuvärden lämpad förhöjning,
än att, enligt Mynt-evalvationen, 3 Daler
Silfvermynt beräknas på hvarje Riksdaler eller
16 Skilling för hvarje Daler Silfvermynt. Utom
det att anslaget sålunda under tidernes lopp blifvit
i det hela alt mindre och mindre svarande mot
dess första ändamål, har en annan ojemnhet i
Rustnings-besvärets fördelning deraf uppstått,
att de Hemman, hvilkas Ränta ej uppgår till
det belopp, att den kunnat anses svara emot en
Båtsmans utgörande utan bekomma till af andra
derutöfver rantade Hemman, fyllnaden, under
namn af Öfverskotta Ränta eller af andra dera*
till Rustningen indelte, under namn af Reser
vp-Ränta, ej utfå detta fyllnads-tillskott, hvilket
till den samma anslagne
2230 Stats-Vtskottets Betänk anden.
uppbäres och Utdelas af Krono-Betjeningen, icke
uti Persedlar eller varot, utan i penningar ef*
ter Dalertal, ehuru hvad till Båtsmannen mäste
utgöras genom den så kallade Polletten af
den 4 September 1697 hufvudsakligen i persedlar
bestämdes vid 1809 och 1810 arens Riksdag
, hafva derföre Blekinges Fullmäktige af
Bonde-Ståndet i underdånighet anhållit om rättelse
härutinnan och en jemnare fördelning af
"Rustnings-besväret t men, sorn 80 §. af Rege*
rings-formen föreskref: att Båtsmans-Indelningert
till'dess hufvudgrunder skul e vara orubbad och
deraf följde, att Indelningen, grundad på oförvandlade
penningar och antalet af ^Länets In*
deite Båtsmän, ej finge förändras, vidtog Kongl»
Majit, efter inhämtade upplysningar, genom dess
Kådiga Skrifvelse af den 26 April 18141 den
Författning härom, sorn med dessa grunder stod
att förena » men innan den hann i verket sättaS,
inträffade 1815 års Riksdag, derunder Blekinges
Fullmägtige både hos Konung Och Ständer
framställt denna örtens angelägenhet i ett sålunda
förändradt skick, att en lindring eiler
förminskning uti sjelfva Båtsmans indelningen
begärdes. —■ Denna begäran understöddes ock
af Rikets Ständer, på sätt deras derom den if
Julli 1815 till Kongl, Majrt aflåtne underdåniga
Skrifvelse innehåller. I sammanhang med
den understödde motionen om lindring titi
Båtsmans-Indelningen för Blekimge, anbölloStänderne
att , rörande ej mindre Båtsmans - Indelningen
och Roteringen i denna Provins än
Rusthålls-Indelningen saint Soldate- och Båtsmans
. Indelningen och Roteringen i de öfrigé
Stats-Vtskottets Betänkandeti.
Bikets Provincer, måtte intill nästa lagtima
Biksdag derefter behörig undersökning anställas,
dä Konung och Ständer kunde blifva i
tillfälle att sig yttra i ett sammanhang omf
och hvad jemkningar härutinnan finnas nödiga.
Ehuru ej sedan Lagtima Biksdag inträffat
och alltså ej undersökningen, derom Kongl.
Maj:t längesedan utfärdat Nådig befallning, allmänneligen
är fulländad, hafva Blekinge Fullmägtige,
vid nu påstående Biksdag, hos Kongl.
Majit och Bikets Ständer åter förnyat Provinsens
anhållan om lindring uti Båtsmans-Indel»
ningen efter af dem uppgifne grunder, utan afbidan
af den Allmänna Begleringen härom.
Kongl. Maj:t, Sorn reda-n funnit denna
Landsorts Indelning, sådan den nU utgöres, Vara
ojemt fördelt och tryckande, enär erfarenheten
visat, att, af de 1500 Båtsmän, Blekingen
bort utgöra, ofta ett stort antal måst Vara Vacant,
genom en del Busthållares oförmåga att
dem uppsätta och utrusta, och att den rättighet*
Författningarne vid uteblefven Båtsmans - upp-,
sättning lemna, att utskrifva de rustande sjelf»
ve, rycker skattdragande Jordbrukaren till ett
yrke, som deraf föga vinner, hämtar ifrån Bikets
Ständers underdåniga yttrande uti åberopade
Skrifvelse af den 27 Julii 1815, anledning,
att ej aflägsna den tidepunct, då rättelse härutinnan
kan åstadkommas, på det, att det antal
Båtsmän, Blekinge derefter åläggas, verkeligen
må kunna utfordras, utgå och påräknas och Författningarne
emot försummelse derutinan, behörigen
handhafva*.
123* Stats-Vtskoitets Betänk anden»
I öfverstämmelse således med 80 §• af Regeringsformen,
som bjuder: Att Indelningsverken
skola vara orubbade till dess Konung och
Ständer finna nödigt någon ändring deruti sam->
fält att göra, framställer Kongl. Måj:t till Rikets
Ständers bifall att en ny Indelnings-jemk*
liing uti Blekinge må verkställas under följan*
de förbehåll och vilkor:
1:0 Att flere Hemman eller Hemmans-Rän»
tor, än som nu äro eller af ålder varit till In*
delningen araslagne, vid verkställigheten af den
nya indelningen icke beräknas, likväl att dft
Hemman och .Lägenheter, hvilkas Ränta från
Indelningens början uti densamma varit inbe*
gripen, men icke genom laga åtgärder eller behöriga
anslag till annat ändamål och utbyten
af onera, frångått denna bestämmelse, återföras
dertill och inläggas till Indelningen.
2:0 Att, som redan 12 år efter IndelningsContractet
af den 27 April 1685, eller år 1697,
uppsattsen på hvad en Båtsman i Blekinge be*v
stås utgjorde 24 Daler Silfvermynt, och Indel-,
ningen uti Södra Möre, vid samma tid verkstäld,'
anslår 24 Daler Silfvermynt, behållen Persedel-Ränta
på hvarje Båtsman, skall uti Blekinge
beräknas 24 Daler Silfvermynt öfver hufvud
på hvarje helt Rustnings - Nummer eller
Rusthåll; likväl
3:0 Om något Hemman, méd ett mindre
Ränte - belepp ända till 20 .Daler Silfvermynt,
eller flere, hvilkas Ränta sammanlagd icke Uppgår
till mera än 20 Daler, skulle befinnas vaja
af sådan god egenskap att ensamt eller de
andre sammansatte kunna för 20 Daler behållen
Slat$-Utskattet$ Hetänkahdeiii 5V3 J
Ranta tusta Batsman, böra de dertill, utan fyll»;
flad i Räntan från andre Hemman eller Lä-»
genheter, 1 Rustnings-Längden uppföras.
4:0 Att, Vid genomgående af förra Indelningsverk,
4et befunnes Kummer, hvilka hade
Utöfver 24 Daler till Båtsmans-rustningen anSlagne,
bör det öfverskjutande Ränte - beloppet
frångå att antingen formera nya Nummer eller
läggas till andra,
£:o Att vid sammansättningen af de Rust»
ningsnummer, hvilka af flere Hemman, Hem.-1;
Itiansdelar eller med Ränta belagde Lägenheter,;
komma att bestå, och vid hvilkas sammansättning
hufvudsakligt afseende på närbelägen heten
och ömsesidig tillgänglighet bör sättas, skall
hvarje Hemmans eller Lägenhets skyldighet att
för Räntan, med de öfrige, som utgöra numret,
deltaga uti ali kostnad för Båtsmannens iegning,'
rustning och årliga Underhåll, noga bestämmas
och på det det sätt uti Indelnings - längden'
Uppföras, att hvarje rnstandes andel i Båtsman-;
nens verkeliga kostnad, bör bestämmas efter dess
till Rustningén änslagne Räntas förhållande till
de med Rustandes Ränta Dalertal, dock, att
der Räntan är utsatt i ören och penningar, 16
ören och derutöfver räknas för en hel Daler
och mindre belopp än 16 öre försvinner,
och detta fjor att undvika vidlyftig vidräkning
emellan de sammanrustande om en hvars proportioneriiga
andel i kostnaden för Båtsmannen.'
6:0 I fall Rikets Ständer härtill lemnar de«-  fas bifall, vill Kongl. Maj.t derefter låta, efter
dessa allmänna grunder, utfärda Dess Nådiga
Bihang till Riks-St. Prot. f.it Sami» N-.y j/t.
15 34 Stat$-tJtskotte:s Betänkanden.
InStrucfion för den Cominitée, hvilken Kongl.
Majit af ojäfvige Ledamöter furordnar att den
nya Indelningen förrätta och till hvilken Rusthållarns
till upp'ysningars meddelande skola
kallas; och skall denne Cominitée älven få sig
uppdraget att, efter förre föreskrifter, lämpade
till närvarande tids billiga kraf, Utstaka de Ru*-  standes och Båtsmannens ömsésidiga skyldighet
ter och rättigheten
I öfrigt förbehåller Kongl. Majit Sig att i
InstruCtionen utstaka de närmare föreskrifterne
i tillämpningen och att afgöra alla de frågor,
Som Under eller efter förrättningen i anledning
deraf kunna väckas.
Kungl. Majit fötblifver Rikets Ständers
Stats • Utskott med ali Kongl, Nåd och Ynnest
Städse val bevågen. Datum ut supra.
CARL johan.
Åugust Bergström?*
Jemte Kongl. MajitS ofvanhögstberörde Nådiga
Proposition har äfven till Stats - Utskottet
blifvit remitteradt ifrån Hedervärda BondeStåndet
ett af Riksdags - Fullmägtige från Blekinge
Län f. <1. Vice Palemannen Jon Jonsson
saint Olof Mänsson och Mäns Pehrsson till Ståndet
ingifvet Memorial i Samma ämne, dervid
Var bifogad en afskrift af deras till Kongl.
Majit ingilne underdåniga ansökning vid nu
Varande Riksdag örn lindring och jemkning uti
den tryckande Båtsmans Indelningen.
Utaf hvad ej mindre de Stats-Utskotttet
uu m«ddelte Handlingar innehålla och upply
-
Stcts-Utskotiets Éetänkäriderii
1235
sa, än vid 1815 ars Riksdag i detta ädine blifvit
anfordt, här det synts Stäts-U tskottet vara
utom alt tvifvelsmål, att Båtsrrians-Xndelriingeri
i Blekinge, sådan den nu Utgöres med J50Ö
Mati X ndelningS-Batsmäns af git Mantal, icke
allenast är fiÖgSt ojämnt fötdeld, utart öck skall
för ganska mångå Hernfnarisägaré vara till deri
grad bettingandfe* att, efter hVad ärfarenlietert
Vitsordat* öftä ett stort antal Båtsmäns-Mrirrimer
antingen måst Vara Vacant genom de
bristandes oförrhögenhet, att detri Uppsätta och.
Utrusta, eller öck att deri nlstände, när Vacancä
fej kunriat tillåtas, sjelf mäst Utskrifva?, till skåda
Ödh hinder för dess feglt Merrimarisbrrik.
Vid Indelnirigens Upprättande 1685 töréslögs
högst 40 R:dr Stmynts Ränta för hvarje
Indelnings-.Båtsmans presterande; Alert de Hem*
thån, hvilkas Ränta ej uppgick tili det belopp*
ått den kutide anses svara emöt eri Båtsmans Utgörande,
skulle undfå fyllnadén, antingen äf andre
högre i-äntadé Hemman, Under namn aföf;
verskotts-täntä, eller ock af aridfa till understöd
för Rustningen iridedtä Hemriiari, under nämri
äf Reserve - Ränta ; Hessä Räntor Utgingo dock
icke med förvandling, utah endast till sitt bea
Stämda Hafertäl i Cort tan ta penningar, dferrtti
Sedermera ingert arinan ändring skjedt, än att dö
itu beräknas efter 3 Ö:r S:mt Riksdalérri. Öeremcft
skulle Rristhållen utgöra sina prestanda
till Båtsmannen uti persedlar, Söm iedän 1697
beräknades till 24 H:r S.*mts Värde.
Hå BåtsmanS-lndelr.ingeh ålades, var mynt-,
öch varu-Värdet uti ett så jämt förhållande möt
hyartaftriat, att Rustningen då kunde anse* mia
-
Jas36 Stats-Utskottets Betankanderii
dre tryckande, enär en Båtsman» den tiden leur?
de för den anslagne Räntan i det närmaste un"
derlw-llas, utan att Stam-Rotens åliggande, eller
Reserve- och Fyllnads Hemmans proportionerliga
bidrag var mer betungande för den ene, än
den andre; —- Vacance värdet har likväl sedan
den tiden undergått en stor förändring, i jämn»
förelse emot penningens värde; I samma mohn ,
som det förra stigit, har den senare fallit. —
Då nu, detta oaktadt, bidraget af Reserve- och
Öfverskotts - Räntorne likväl fortfar att utgå i
penningar tili sitt primitiva belopp utan förvandling
eller annan förändring och beräkning,
än den här ofvan omförmälte, men Stam Roten
eller Rusthållet dock måste utgöra BåtsmansKostnaden
i persedlar, som efter 1816 års Markegång
skall uppgått tili 74 R:dr 39 sk. 4 r:st
Banco; så visar sig en så betydlig olikhet i
Rustningsbesväret Hemmanen emellan nu, emot
den tid då Indelningen skedde, att afsigten
med Indelningen, som var, att hvart Hemman
uti Provincen skulle draga lika tunge, kan nu
mera anses hafva till en stor del redan gått
förlorad. Både rättvisa och billighet synes
därföre påkalla en skälig rättelse och jämkning
härutinnan, om Uandet med Hemmanens bestånd
skall kunna utgöra det antal Båtsmän, som detsamma
kan åläggas.
Och, då Stats - Utskottet, lika med hvad
Kongl. Majit i Dess Nådiga Proposition täckts
yttra, ansett den tidepunkt ej böra aflägsnas, då
rättelse härutinnan kan åstadkommas; Så har
Stats-Utskottet ansett sig böra, jemte framställningen
af de harvid förekommande skäl och prat
Stats-TJtsÄattets Bettini andén' 13 3 j
ständigheter, vörds; ut hemställa,” att "Riksens
Höglofl. Ständer mätte instämma uti den a £
Kongl. Maj:t gjorde Nådiga Proposition om en
ny Indel ningsj arn k ning uti Blekinge Län, likväl
under de förbehåll och villkor, som uti den
Nådiga Propositionen upptagas; Och lärer, i
händelse Riksens Hög'ofl, Ständer finna för
godt, att härtill bifalla, underdånig anmälan
härom böra göras hos Kongl Majit, med anhållan
därjemte, att, sedan en sådan Indelningsjämkning
för sig gatt, Resultaterne däraf maits
vid nästa Riksdag Riksens Ständer meddelas,
på det Riksens Ständer då måtte kunna taga ä«
rendet under närmare öfvervägande och, likmätigt
80 §. i Regeringsformen, gemensamt med
Kongl, Majit fastställa de förändringar och rät-]
telser, scm kunna finnas härutinnan skjäligen
böra äga rum.
Riksens Höglofl. Ständers Pgit ompröfvands
underställes detta vördsamt.
Stockholm den 1 Maji 1818."
N:r 315.’
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Bet
tänkande 3 angående väckte Motioner
inom det Hedervärda Bonde - Ståndet3
rökande Roteringen i Jemtland.
Genom Protocolls-Utdrag af den 30 December
förledit år har Hedervärda Bonde-Ståndds
till Stats-Utskottet remitterat ett af Riksdagsmännen
från Jemtland, Olof Nilsson I Bärön otffe
18 3* Stats-ZJtékottets Betänk anden'.
Anders, Martensson i Bergsviken till Ståndet ingifvit
så lydande Memorial: ”Då Jemtlands Allmoge
år 1688 gick Hans Kongl. Majus önskan
lill mötes, art genom Contract emellan dem och
då varande General-Majoren Högvälborne Gref-:
ve Otta Wellingk åtaga sig Rotering?- skyldighet
Utaf 3.048 man Infanteri och iqp roan CavalJert
på 526^ Hemman emOt 20 Daler Silfvert
mynts grundränta (sqm nu räknas till h R.-dt*
3a sk. årlig Stat) på hvarje Rote, hvilken rättta
hvar och en hade att innehålla af sitt Hem-:
man och, i händelse den ej dertill kunde anse?
uppgå, ty visse Hemman om y, | och till
pcb med |idels mantal åtogo sig Rqter jngsskyR
dighet af en Soldat, hvart och ett för sig en-s
samt, fylinaden af Regements-Skrifvaren upphä”
ra, var det med det uttryckliga yilkqr, att
gementet endast skulle kunna commenderas mof
Norrska gränsen till Raqdets försvar och det
Uti fejdetider, men för ingen del å anpan ctrt
eller å annan tid,
Detta Contract b]ef också af Hans Maj:f
Konung CARI; XI stadfästadt och faststaldt
den 15 November 168,9. På en tid sorn denna,
då en Tunna Korn kunde köpas för 16 sk.,
en Scjdat-beklädnad för omkring 1 R:dr och
Regementet ej commenderades ut om Bandet,
på en sadan tid kunde denna stränga Rotering
ej synas så tung eller vara så fryckände, men
då i senare tider pch i mannaminne Jemtland?
Regemente bevistat alla de Fälttåg, sorn förevarit
och tillika med andra Corpser blifvit än till
Göthaland, och i detta längst ned till B ek inge
och Bohus Dan, än till Vesterbotten och Fin
-
Stats-Vtsiottets Bettini anden. i s 39
Iand med flere ställen beordradt, har denna börda
för Rotei ingsskyl dige blifvit alltför mångdubblad;
Nar Jemtlands Regemente beklades med
samma sort mundering, som de öfrige Regementerne,
och mäste marschera lika långt sorn.
de, i ett Land, så ojemförligt vanlottadt emot
andra Landskaper i anseende till dess kalla climat
och saknad af segelfart, hvilket senare i
synnerhet mer än annorstädes försvarar tillgång
garne på pepnipge-förtjenster, i ett Land, der
de tidiga frastnätterne alltför ofta fördärfva sä.'
den, så väl till brödföda, som utsäde, i ett
Land, der jordmånen merendels är så stenbunden
och till åkers upparbetande så otjenlig ocli
otacksam, att på flere ställen en ensam Rotehållare
i jemngoda år ej mer bekommer af sin
sädesgrööa än 15 ä 18 Tunnor, hvaraf han
skall utgöra både Krono- och Prest-Tionde, löna
Soldaten med a;ne Tunnor och af öfverskotta
underhålla eller rättare lifnära sig och en
talrik famille, slutligen i ett Land, der, i händelse
några ringa prnducter skulle vara att afyttra,
de måste förås 20, 50 till och med 40
mil till närmaste Sjöstad, hvarigenom vinsten'
blir under den långa vägen fratn och åter förtärd;
i ett sådant Land blifva Rotehåltarne genom
nämnde förhållande snart oförmögne att
Städja och löna sina Soldater,
Må det tillåtas oss, att fästa Högloft, Riksens
Siänders uppmärksamhet dessutom på dea
omständigheten, att uti Jemtland finnes blott
omkring 8400 mantalsskrifne manspersoner, hvaraf
1150 man till Regementet måste utgöras, oberäknadt
€unsCriptionen; Vid betraktandet af
fl i 4© StatS' Utshottet$ Betänkanderii
hvilken obetydliga Folkmängd och likväl sti.
ga Rotering, tyngden att bära den lätteligen
märkes och ojemförligheten med förhållandet 1
andra Landskaper ligger i öppen dag,
I>å nu mera genom den lyckliga förGningen,
hvilken Hans Kongl, Höghet Kron-Priasens
vishet och kraftiga steg beredt emellan
Sverige och Norrige, ali gräns.eskiflnad i rnili-«
tairiskt afseende upphört och någon bevakning
icke kan vara af nöden, synes ock ofvanherörde
C.ontract genom ainständigheterrre vara upphafvet.
Det torde vara onödigt att vidare må*
la det missöde, Jemtlands Inbyggare framför aoS
dra likar i Rikets öfrige Provincer lida. Den-*
na tafla ar bedröflig, men den är likväl sann'*1
och, vi förmoda, äfven känd. Menrkligheten
höjer sin röst för den billiga förväntan, Jemtlands
Innevånare göra sig, att afseende måttQ
fästas på deras genom gamla händelsers nödvändighet
åbragte lidande och vanlottade belägenhet.
Riksens Högloft. Ständer hafva i förra tiv
der haft ett ömt afseende på Jemtlands Innevånares
tillstånd och de smickra sig äfven nu
desse senare med den förhoppning, att en sådan
åtanka å nyo matte upplifvas, samt att Riksens
Höglofl. Ständer, med bifall till denna deras
hemställan, bevilja:
ilo Att Jemtland kunde något så nära, f
likhet med de öfrige Provincerne uti Riket,'
blifva roteradt, hälst sorn ali der oxoterad jord
ingen extra Rotering ännu undergått, förmodligen
ur det skäl, att denna oroterade jord, bestående
af 205 Hemman och ao6 Nybyggen’
Stats-TJtskottens Betänkånderi. 1241
såsom ett bidrag och understöd för den redan
sa. drygt roterade torde vara bestämdt.
2:0 Att det i sig sjelft lilla, men för JLaneltboen
tryckande Cavalleri så afsides från andra
Corpser föriagdt och mera kostsamt än, i afseende
på localen, gagnande, kunde till Fotfolk
reduceras och med Infanteri-Regementet införlifvas,
hvarigenom de till Rusthållen anslagn®
Augments-Hemman kunde såsom understöd för
de svaga voterade Hemman ytterligare anslås
och disponeras,
g;q Att, som Militairens, i synnerhet Under-Officerares,
Boställen, i anseende till deras
iinga Höner, och deraf förorsakade af- och tillträden,
synbart falla i ödesmål och vanhäfdas,
dessa Boställen må till Skatte försäljas, och de,
till hvilka de äro såsom sådane anslagne, må i
dess ställe undfå Uönetillökning uti säd eller
penningar, då nämnde Hemman äfven kund®
injotftras.
Ehuru 1 flera Rikets Provincer en Rote
ofta kan bestå af 2:ne hela Hemman och derutöfver,
skulle dst likväl för Jemtland blifva
en stor och hugnande förmån, hvilken det oek
af Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers behjertande
förväntar sig, om hvarje Soldat-Rote kund©
åtminstone af ij Hemman utgöras, då, å en
annan sida åter, Soldaten skulle kunna så val
bättre lönas, som beklädas.”
Utaf de upplysningar, Stats-Utskottet varit
1 ullbälle att 1 detta ämne inhämta, har Statsutskottet
funnit, att Roteringen i Jemtland ä?
i allmänhet mera betungande än i de öfriga
orter inom Riket, i synnerhet yld jemförelse
1?42
Stats-Utskottets Betänk anden.
emellan folkmängden inom Landet och det man.'
skap, sorn, efter Knekte - Contractet och Indelningen
derifrån hör utgöras. Stats-Utskottet anser
derföre, att en jemkning härutinnan är, icke
allenast billig, utan jemväl nödig för denna,
i jemförelse mot andra, af naturen vanlottade
Landsort; Och efter den upplysning, Stats-Utskottet
serskilt erhållit, skall Kongl, Majit re-*
dan före detta förordnat, att, i anseende till
den stränga Botering Jemtland undergått, samt
den af alla tiders erfarenhet bestyrkta svårighet,
om icke omöjlighet, att, då Bikets tjenst
fordrat, vederbörligen recrutera afgången, borde
en ny allmän Botering härstädes företagas,
på lika grunder sorn för dea öfrige Svenska
Boteringen lagde blifvit, men hvilket sedermera
likväl icke kqmmit till någon verkställighet.
Riksdagsmännen O/q/ Nilsson i Börön och.
jLnders Martensson i Bergsviken hafva väl uti
deras ingifne Memorial föreslagit, att de oroterade
Hemman och Nybyggen måtte användas
till understöd och bidrag för de förut så drygt
roterade; men, i saknad af nödig kännedom örn
beskaffenheten af desse Hemman och Nybyggen,
kan Stats-Utskottet nu icke sådant tillstyrka,
utan anser detta vara e:tt ämne, sorn vid en
skeende Rotejemkning hör Utredas och ko,mma
i fråga.
Ej mindre till utrönande af förhållandet
härutinnan, än till föreslående af den jemkning
och reglering af Jemtlands Boteringsskyldighet
4 det hela, hvartill localen, jemte amlie omständigheter,
kunna föranleda, hemställer StatsUtskottet,
att Riksens Höglofl, Ständer måtte
Stats-Utskottets Betqnkanden.
124S
hos ICongl. Maj t i underdånighet afhålla, det
Kongl. Maj:t i detta afseende matté i Nåder
täckas låta anställa vederbörlig undersökning,
saint, efter densammas, fullbordande, låta vid
nästblifvande Riksdag meddela Riksens Ständer
en fullständig plan för- denna Raterings frimgena
utgörande, då ärendet, fullkomligen utredt,
Jcunde af Riksens Högloft, Ständer till pröfning
företagas.
Hvad angar den af Riksdagsmännen gjorda
hemställan om det dervarande OvaHeri- Compagniet*
indragning och reducerande till Fotfolk
samt införlifvande med Infanteri-Regementet5
sa är detta ett ämne, sam är utom gränsen
för Stats Utskottets bedömande,
Att Officerarne? och Under - Officerarnes
boställen matte få säljas till Skatte, kan StatsUtsjcottet
icke tillstyrka, emedan sådant skulle
föranleda till rubbning uti Indelnings - Verket.
Hvilket allt vördsamt underställes Riksens Högled-
Ständers Rgen pröfning.
Stockholm den i Majt i8i§,
J?;r 216,
Riksens Högloft. Ständers Stats-Uiskotts Berättelse
och Utlåtande■ om Riksgälds.-  Verkets, tillstånd och förvaltning,
^Enligt 53 §. uti 180g års Regerings - Form,
tillhörer det äfven Stats-Utskottets befattning,
att granska Riksgälds-Verket samt hos Riket?
Stats■'Otslottens Betänkanderu
HögloEl. Ständer uppgifva dess tillstånd och1
behof.
Då denna granskning nu mera blifvit full»
bordad, skyndar St .ts-Utskottet, att, i anledning
häraf, Berättelse och Utlåtande till Rikets Hög*
loll. Ständer vördsamligen afgifva.
Sedan Stats - Utskottet så väl utaf Regie»
mentet för Riksgälds C >ntoiret med dertill hörande,
af Rikets Hög ofl. Ständer för Commis*
sarierne derstädes faststäl da serskilda Instruc*
tion, som af Stats Utskottets vid 1815 års Urtima
Riksdag til! Styrelsen af Riksgälds - Verket
aflåtne liera Expeditioner, angående Rikets
Högloft S ändars vid samma Riksdag uti serskildta
mål fattade Beslut och meddeldte Förordnanden,
hvilka skulle tjena till vederbörlig
efterrättelse, inhämtat en allmänlig kännedom,
af de ämnen, hvilka kunde blifva föremål för
Utskottets undersökningar, har Utskottet deref*
ter genomläst de hos 1817 års Revisorer af
Stats- Banko* och Riksgälds*Verken förde Pro»
tocoll, tillika med desse Revisorers om deras
förrättning uti Riksgälds - Contoiret till Rikets
Höglofl. Ständer afgifne och från samtlige Re*
spective Riks-Stånden till Utskottet remitterade
Berättelse; äfvensom Utskottet vidare till
granskning förehaft Herrar Fullmägtiges, Cora-'
inissarifirnes och Ombudsmannens vid RiksgäldsContoiret
till innevarande Riksdag författade
Berättelser, hvilka lemna en öfversigt af hvad
vid Styrelsen och Förvaltningen af RiksgäldsContoiret
förefallit imellan 1815 års och inne*
yatande Urtima Riksdag,
Stats-TJtskottets Bettini andén* 1345*
Ehuru Utskottet fullkomligen tryggat sig
vid den af de senast församlade Revisorer förrättade
noggranna granskning af de hos Herrar
Fullmägtige och Commissarierne förde Proto*
collj har Utskottet HkvjI, enär antingen uti of*
vannämnde Berättelser eller ock uti Herrar
Revisorernes Protocoll något ämne af mera vigt
qch större omfattning förekommit, om dess beskaffenhet
utur Protocoll och Handlingar sökt
inhämta närmare och fullständig upplysning.
Ibland sådane ämnen hafva de åtgärder^1
hvilka ifrån Riksgälds - Contoirets sida blifvit
vidtagne, i afseende på Restantieme å Allmän.;
na Bevi iningen i Götheborgs och Bohus Län,
der en ansenlig Balance sedermera yppats, i
synnerhet fästat Utskottets uppmärksamhet; och
hvarom Utskottet låtit författa en sammandragen
Beräue'se, som sub Litt. A. bifogas; vid
hvilken Utskottet ansett sig böra tillägga, att
Utskottet alldeles instämmer uti det yttrande,
Herrar Revisoreme låtit uti deras Protocoll införa,
att Revisorerne med synnerlig tillfredsställelse
erfarit de åtgärder, hvilka sd väl af Herrar Full«
mägtige, som. af Commissarierne blifvit vidtagne, i afseende
pd Rtstantiirne i Götheborgs och Bohus Län.
Efter erhållen upplysning af RevisionsHandlingame,
att så val Herrar Fullmägtiges,
som Gommissarierhes uti Riksgälds - Comoiret
Protocoll till Augusti månads slut nästlidet år
1817 blifvit af Revisorerne granskadt, har Utskottet
ordentligen genomläst de sedermera till
nyssnämnde års slut hos Herrar Fullmägtige
och Commissarierne förde Protocoll, hvarvid
något icke varit att anmärka.
Stats-Utskottets Betänkdiideri.
Beträffande Räkenskapérne, sä befinrtes den
för år 1816 vid Riksgälds - Contoiröt afslutade
Hufvud- Bok vara granskad af Hettar Revisorerne.
— Och, då uti Herrar Revisorernes Berättelse
till Rikets Möglöfl. Ständer} Contoirets
financiella tillstånd vid nyssnämnde års slut blifvit
uppgifvet och omständligen Utred!} har StatsUtskottct
ansett öfverflödigt, att detta så nyligen
framlagda förhållande här upprepa;
Détl för nästlidet åt 13ty vid RiksgäldsContoiret
afslutade Hufvhd * Bok bär val föir
någon tid sedan, färdig och i behörigt Skick,
blifvit till Stats-Utskottel. öfverlemnäd, mén, då
nämnde HufVud-Bok ännu icke hunnit att Undergå
granskning uti Revisions-Contöifet, här
af sådan anledning någon ordentlig revision af
samina Hufvud - Bok icke kunnat af Utskottet
företagas, öm ock UtskotfétS äf flerfaldiga andrå
vigtiga och gränlagå göromål upptägne tid sådant
medgifvit;
Rör att likväl kunna meddela Rikets Högloft.
Ständer tillförlitlige och på ordentligt Bokslut
grundade uppgifter öfver förhållandet med
Riksgälds-Contoirets skulder Och tillgångar Vid
1817 års slut, har Utskottet jérnfört tryckta Utdraget
af Contoifets Räkenskaper för samma år
mot Balancerne och Special-Räkningär uti Hufvud-Boken,
och hvilket Utdrag, sorn till Upplysning
här bifögas, 9ub Litt, befunnits 'Vara
med Hufvud - Boken aldeles öfverensstämmande;
Jemlikt
Upprättade, behörigen Verificefad^t
Instrument och LiqVidatiöner, ärci följande ittyenteringar
förrättade, nemligen t
Stats-Vtskottets Betänka•<den. 1347
1:0 Af Behållningärne af Credit - Sedlar,
så väl uti den så kallade General-Cassan, sorn
uti Srnå-Sedels Vexlings-Cassorne.
2:0 Förrådet af det vid Bankens Bruk tillverkade
Papper, seni nyttjas till Credit-Sedlar.
3=0 P ryck ta Formulairéi* ti 11 dylika Sedlar.
oell 4:0 Säkerhets och andre serdeles vig*
tigé Handlingar, hvilka äro dels under Herrat
Fullmägtiges ock dels under CommissarierneS
vård. — Och har, vid dessa af Utskottet verkställda
inventeringar , allt befunnits i behörig
ordning.
Vidare har Utskottet öfversett samtlige Departementet
inom RiksgäldS-Contoiret, samt dervid,
elter speciella Instructionemes föranledan.
de, inhämtat en ptactisk kännedom så väl af
controllerne vid Credit-Sedel- utgifningen , som
fastställde arbets-methoden.
Efter allt hvad Utskottet så väl under dessa
besök Uti Departementen , sorn Vid granskningen
af Protocollen, kunnat utröna, skötas
och behandlas göromålert med ordning, drift
och skyndsamhet. 1 sammanhang härmed har
Utskottet ansett sig böra låta komma till Rikets
Högh Ständers kännedom ett förvaltnings*
åtgärd, som, i Utskottets tanka, bör lända Styrelsen
till serskild förtjenst.
Vid sistledhe Urtima Riksdag fastställdes
af Rikets Höglofl. Ständer én ordentlig Aflönings
Stat för Riksgälds Contoiret, — Genom sedermera
inträlfade dödsfall hafva Jrne på denne
Stat uppförde Pjenster, för hvilka samfäMta
aflöningen bestiger sig till a,qst 5 R:dr blifvit
ledige.
1248
'Stats-TJtskottets Betatikariåeril
Efter föregången undersökning vid hvafjé
yppad ledighet, huruvida Personalen kunde min»
skås, hafva förenämnde 3:ne Tjenster, ehuru pä
Stat uppförde, icke blifvit återbesatte, utan alldeles
indragne, hvarigenom en årlig besparing
uti aflönlngen af 2,025 R:dr vunnitsi Börandes
Utskottet härvid tillika anmärka, att den afskrifning
uti Riksgälds - Contoirets Räkenskaper
af Utrikes Gälden, som, i följd af i8ijf ära
Rikgdags-Beslut, ägt rum, icke verkat någon sådan
förminskning uti Tjenstemännens göromål,
som ens skulle kunna förtjena att nämnas, é*
när alltsedan år 1810 Riqviderne af dennö
Gäld i det närmaste varit alldeles isiställde}
Hvaremot arbetet blifvit ökadt med de nya
Credit-Sedlar af större valeurer, hvilka, enligt
Rikets Höglof], Ständers Förordnande vid sist®
lidne Riksdag, från Riksgälds-Contoiret utgifvasV
En annan, ehuru icke af Styrelsens åtgärd
beroende, förminskning af 711 R;dr 32 sk. B:co
uti Contoirets årliga utgifter har äfven ägt rum,
genom 3.-ne Expectanters och en Eensionairs
dödliga afgång, så att hela förminskningen Uti
den vid 1815 års Urtima Riksdag för Riksgälds-Contoiret
fastställde Stat utgör 2,736 R:dr
3» sk. Banco.
Enar den af Utskottet förrättade granskning
af Herrar Fullmäktiges Protocoll icke föranledt
till någon anmärkning, utan tvärtom Utskottet
der igenfunnit de säkraste bevis på Herraf
Fullmäktiges liit och Omtanka, att vid alla tillfällen
vårda och iakttaga Riksgälds - Contoirets
rätt och bästa, anser Utskottet sig böra hos
Siats-Utskottets Betänkanden7 1249
Rikets Högloft. Ständer vördsamligen tillstyrka,
att, med fullkomligt gillande af Herrar Fullmäktiges
förvaltning, Herrar Fullmäktige uttryckligen
frikallas från ali ansvarighet för de
af dem intill nästiidet 1817 års slut, eller den
tid, till hvilken Protocollen undergått gransk-;
ning, fattade Beslut och vidtagne åtgärder.
Beträffande det under Riksgälds - Verket
lydande General Assistance - Contoir, så skall
Stats-Utskottet meddela serskildt utlåtande, så
väl öfver de uti Revisorernes af Stats-, Banco*
och Riksgälds - Verken Berättelse till Rikets
Högloft. Ständer anmäldte Förslag, som öfver
de uti Riks - Stånden, angående General Assistance
Contoiret väckta motioner.
Stockholm den 7 Maj 1 8x8.
Lin. A
Riksens Högloft. Ständers Stais - Utskotts
Berättelse om de åtgärder, hvilka af
Riksgälds - Contoiret blifvit vidtagne,
till utrönande af förhållandet med uppbörden
af Contoirets medel för åren
1813, 1814 och 1815 i Götheborgsock
Bohus-Län.
U nder deri af Stats-Utskottet förrättade granskning
af Commissariérnes i Riksgälds - Contoiret
till innevarande Riksdag afgifne Berättelse, har
Utskottet, lika med de till Stats-, Banco- Och
fälläng till Riks.St. Fröt. istj. i$is.
U250
Stats-Utskottets Betänkandén.
Riksgälds Verkens öfverseende senast försaratlade
Revisorer, fästat serskild uppmärksamhet vid
de från Riksgälds—Gontoirets sida vidtagne åtgärder,
till utrönande af förhållandet med uppbörden
af allmänna Be vinningen i Götheborg»-  och Bohus-Län.
Af Handlingärne, hvilka, till närmare
upplysning i detta Sinne, blifvit rådfrågade, har
Utskottet inhämtat, huruledes Herrar Fullmäktige,
med anledning af Lands-Contöirets i Götheborgs-
och Bohus-Län till Riksgälds-Conloiret
afgifne Summariska Redogörelse förar 1813,
uti skrifvelse under den 19 Januarii 1815, och
således näst före sistlidne Urtima Riksdag, till
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegii åtgärd
och handläggning anmält förhållandet med
den uti samma Redogörelse, såsom uti Länet
innestående, balancerade högst betydliga summa;
-Men att Stats - Utskottet vid nyssnämnde
Urtima Riksdag, oaktadt en sådan af Herrar
Fullmäktige redan fogad anstalt, icke dessmindre
funnit sig föranlåtit tillstyrka Rikets Hög-j
lofl. Ständer, att hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det Kongl. Majit täcktes i Nåder
låta anbefalla serskild och sträng undersökning
om förhållandet med Uppbörds-Verket i ofvannäinnde
Län; äfvensom att, med anledning
häraf, underdånig Skrifvelse från Rikets Högled!.
Ständer blifvit expedierad , hvaruti Rikets
Höglofl. Ständer mot slutet yttra, som orden
5,JDå häraf vill synas, som allt för mycken efterlåtenhet
vid Uppbördens infordrande af de
Skattskyldige fått äga iumr eller ock, att Upp
-
Stats• Utskottets Betänidndetti 1 2 51
bördsmännen icke-blifvit tillhåline, att de influme
medlen i föreskrifven ordning till LandtRänteriet
aflefverera; Och då i båda fallen allvarsam
rättelse hlir nödvändig; så få Riksens
Ständer, utan att göra afseende på den i LandsContoirets
afgifne förklaring medd*.lde uppgift
Om en Summa äf något öfver 50,000 R:dr, som
till Krigskostnader skall vara anticiperad, till
Eder Kongl. Maj:t frambära den underdåniga
ätlhåMan det Eder Kongl, Maj:t i Nåder täcktes
låta anbefalla serskild och Sträng undersökning
örn nu varande tillståndet med Uppbördsverket
i Götheborgs och Bohus-Län, och tilli»
ka, att deri samme så Vidt möjligt är måtte vinna
sin fullbordan* innan första Uppbörds-termi»
nen detta år inträffar.”
Kongl. Maj:t hade också, efter hvad StatsUtskottet
haft tillfälle erfara, i Nåder befallt,
ätt, till Utrönande äf Uppbörds - Verkets tillstånd
i Götheborgs och Bohus Län, serskild
Rest-ransakning skulle anställas, och att, till
förrättande häraf i Kammar- Advocat - Fiscalens
öfvervaro, Herr Eagmannen Och Riddaren Boheman
i Nåder blifvit förordnad ; Hvarefter
Kongl, Majit, i anledning af bemälde Herr Hagmans
afgifne underdåniga Berättelse, uti skrifvelse
till Landshöfdingen i nämnde Län, Herr
General-Majoren m. m. Grefve Astel Pontus von
Rosen Under den 24:de Januari! 1816 finförd
Uti Inrikes Tidningen den 2 2 Eebruarii samma
år) i Nader behagat förklara Herr Grefven,
General - Majoren och Landshöfdingen Kongl.
Maj:ts Nådiga välbehag öfver Uppbörds-Verkets
aa 5,2 Stats-ZJtskoitets. Bttänkanderi.
skick uti det Herr Grefven, General - Majorea
o.ch Landshöfdingen Nådigst anförtrodde Län.
Under tiden eller kort efter Urtima Riks»
dagens slut inkom till Riksgälds-Contoiret Summariska
Redogörelsen för år 1814, hvaruti balancerades,
såsom i Länet innestående, uppå 1814
och förra årens Bevillning samt 1815 års Ca»
pitations-afgift, icke mindre än 353,839 R:dr
30 sk. 6 r;st. Detta förhållande med uppbörden
i Götheborgs och Bohus Län anmältes af Her-9
rar Fullmäktige hos Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammar - Collegium uti skrifvelse af den 21
September 181-5, då tillita uppgafs, att, i afräkning
på ofvanderörde balancerade Summa, hade
imellan den 1 Maji 1815, då Redogörelsen är
afslutad, och till den 21 nästderpå följde September
till Riksgälds - Contoirets Gassa blifvit
lefvererade 198,411 R:dr 40 sk. 4 r:st, så att
återstoden sistberörde dag utgjorde 155,427
R:r 38 sk. q r:st Banco.
Straxt härefter ankom Kongl. Maj:ts Nådiga
skrifvelse till Herrar Fullmäktige af den
19 September 1815 med bifogad afskrift af Kongl.
Majus under samma dag till Dess i Nåder tillförordnade
Krigs-Commitée aflåtne Nådiga Bref,
rörande Krigsskulderries liqviderande. Och då
Kongl. Maj:t uti sistberörde Nådiga Bref bland
annat behagat förordna , att hvad utaf RiksgäldsContoirets
medel uti Länen till krigs-skulder
kunde hafva blifvit förskjutit, skulle beräknas
till afkortning på de Sex hundra Tusen Riksdaler,
som, till Krigsskulders godtgörande Rikets
Höglofl. Ständer vid 181 5 års Urtima Riksdag
på Deras Riksgälds-Contoir anvisat, anino
-
StåtS’XJtskottets BetanJtandeir. *253
dades Konungens Befallningshafvande 1 Götheborg
uti skrifvelse från Herrar Fullmäktige under
den 28 September, att, i afseende på Liquiden
af förenämnde 600,000 Rplr ofördröjligen
meddela uppgift på livad utaf RiksgäldsContoirets
inedfel ifrån och med 1 8 i 3 för Kongl.
Krigs Committéens räkning inom Länet blifvit
förskjutet, med utsättande af det belopp, som
hvarje år blifvit utbetalt samt huru mycket
deraf till utgifter under en eller annan benämning
serskildt blifvit användt, likasom urskiljas
borde hvad utaf de anticiperade Summorne varit
af det ena eller andra årets medel. I anledning
häraf erhölls från LandsContoiret den
uppgitt, att för Kongl. Krigs-Committéens räkning,
voro inom Länet utaf Riksgälds-Contoirets
medel anticiperade 78,883 R:dr 2 sk. 4 r?st,
hvilken summa också af Kongl. Krigs Committéen
genast blef Contoiret godtgjord. Och ehuru
den uti 1814 års Summariska Redogörelse
balancerade Summa genom inbetalningen från
Kongl. Krigs-Committéen såmedelst blifvit ansenligen
nedsatt . samt förhållandet med Restantierne
hos Kongl. Kammar-Collegium redan var
anmält, funno Herrar Fullmäktige likväl lämpligt.
att uppdraga åt Coinmissarierne, att i glund
af de uti Riksgälds-Contoiret befintlige Räkenskaper
och andra hand ingar, inkomma rre 1 fullständig
Berättelse örn förhållandet med Uppbörden
af I813 och 3814 årens Bevillning samt
1815 års Capitationsafgift i Götheborgs och Bohus
Län, samt de åtgärder, hvilka, i afseende
på Restantierne derå blifvit vidtagne; äfvensom
att afgifva det utlåtande, hvartill denna Be.
4.254 Stats Utskottets Fetankanderi,
rättelse kunde föranleda och huruvida någre
ytterligare upplysningar frän Rands-Gontoiret
borde infot dräs,
Ti 1 följd häraf inkommo Commlssarierng
med Memorial, dateradt den 16 Novefnber , hvarvid
voro fogade dg af Commissarierne författade
Extract af Ränets och Riksgälds-Gontoirets
Räkenskaper samt i grund deraf upprättade ordentlige
Riquidat inner öfver 1813 °ch 1814
årens Bevillning samt 1815 ars Gapitations-afgift,
hvilka, i anseende till förhållandet med
Uppbörden, visade andre Resultat, än RandsContoiret
yrkat, och tillstyrkte Commissarierne
uti samma Memorial att bestämda svar och uppgifter
matte Rands-Qontoiret affordras öfver foR
jamie omständigheter, nemligen:
1:0 När Taxeringarne för hvarje år blifvit
begynde och fullbordade.
<20 När Uppbörds-Stärnmorne i hvarje Stad
och Fögderi blifvit haline.
3:0 När Restantie- Stämmorne på samma
ställen blifvit utsatte och förrättade,
4:0 Huru mycket vid hvarje Stämma uppå
löpande årets Bevillning serskilt och serskilt
Uppå föregående arens Bevillning hos hvarje
Uppbördsman influtit och
5:0 Borde upplysas orsaken till de skiljaktigheter
, sorn uti Commissariernes Memorial
blifvit anmärkte emellan de från Rands-Cantoiret
inkorrine Räkenskaper och Rands-Contoirets
till Kongl. Kammar Collegiurn afgifne utlåtande,
i anseende till Restantierne, efter 1 H 1 3 års
Summariska Redogörelse, af hvilket utlåtande
Stats-Utskottets Betänkanien'. 13 5 5
Kongl. Kammar-Collegium låtit meddela Herrar
Fullmäktige en afskrift.
Detta Commissariemes Memorial med dervid
fogade Extract och Liquidation öfverskickades
uti Bref af den 16 November till Konungen
Befallningshafvande, med begäran, det
matte Lands Contoiret föreläggas, att häröfver
ofördröjligen afgifva utlåtande, hvilket äfven
borde innefatta bestämda svar å förenämnde af
Commissarierne serskilt uppgifna frågor.
Härpå ankom Herr General-Majorens och
landshöfdingen* m. m. Grefve von Rosens svar
af den 2g December, innefattande Lands-Contoirets
utlåtande, i anledning af de vid Corn»
missariernes förrberörde Memorial fogade Raknings-Extract
och Liquidationer, men beträffande
de äskade svaren på de uti Commissariernes
Memorial serskilt uppgifne frågor, så förmälte
Herr Grefven, General - Majoren och
landshöfdingen, att emedan, på Kongl. Majds
derom gifne Nådiga Befallning, Herr Lagman*
nen Boheman nvligen förrättat en noggrann un*
dersökning angående Uppbörds-Verket i länet,
så förmodades derigenom vara utrönt förhållandet
i de omständigheter, som samma frågor in*
nefatra.
Efter häraf erhållen del inkommo Corn*
missarierne med Memorial, dateradt den 10 Januari
1816, innehållande åtskilige anmärkningar
vid Lands-Contoirets utlåtande, hvilket Memorial
uti Skrifvelse från Herrar Fullmäktige
under den 11 i nyssberörde månad afskickades
till Konungens Befallningshafvande med anmodan,
att deröfver infordra Lands-Contoirets
Öi<2 56 Stats-Utsiottets Betänianderi.
'skyndsamma yttrande och dervid tillika förelägga
Latids Contoiret, att, i afseende på de
omständigheter, hvilka uti det communicerade
Memorialet finnas vidrörde och ännu äro stridighet
underkastade, meddela så bestämda yttranden,
att en gang för alla måtte kunna utrönas,
hvad Lands-Contoiret deraf antingen erkänner
eller bestrider. Och beträffande Herr
General-Majoren ogh Landshöfdingen Grefve
von Rosens yttrande om orsaken, hvarföre de
äskade svaren på de uti Commissariernes merberörde
Memorial af den 16 November 1815
serskilt uppgifne frågor skulle vara umbärlige,
så anmärktes af Herrar Fullmäktige uti nyssnämde
skrifvelse, att när enligt Författningarne,
samtlige Konungens befallningshafvande äro
ovilkorligen pligtige, att lemna Fullmäktige i
Hiksgälds-Contoiret den handräckning, som de
kunna af dem äska uti mål, hvilka angå de
‘under Fullmäktiges förvaltning stälde Fonder
och Inkomster, har det bordt förefalla Fullmäktige
oväntadt,att det af Konungens befallningshafvande
äskade biträde skolat saknas vid
ett tillfälle, då fråga endast varit derom, att af
Lands-Contoiret, som hos Fullmäktige är redovisande
för Eeviilningen och öfrige RiksgaldsContoirets
Fonder, hvilka inom Länet uppbäras,
erhålla någre dithörande upplysningar, och
att för den uteblifne handräckningen blifvit åberopade
sådane skäl, hvilka endast kunnat vara
underkastade Fullmäktiges, men icke Konungens
befallningshafvandes pröfning och bedömande.
Tilläggpndes Herrar Fullmäktige,
att då, oaktadt den på Nådig befallning, af
Ståts-Utskottets Betiinkunden.
1257
Herr Lagmannen Boheman verkställde undersökning
örn förhållandet med Uppbörds-Verket
i Götheborgs och Bohus Län, Herrar Fullmäktige
icke dess mindre anse lika nödvändigt,
som förut, att erhålla de bestämda svar, som
af Fullmäktige blifvit äskade på oftaberörde
uti Commissariernes Memorial af de-n 16 November
1815 uppgifne frågor, Herrar Fullmäktige
voro föranlåtne ytterligare begära, att
desse svar måtte Lands-Contoiret affordras och
Fullmäktige meddelas.
Till svar härå ankom Larsdshöfdinge-Embetets
Memorial af den 3 näst påföljande Februari,
innefattande Lands-Contoirets utlåtande
öfver sjelfva anmärkningarne, men i anseende
till svaren, som andra gången blifvit äskade
å de uti Commissariernes Memorial af den 16
November 1815 serskilt uppgifne frågor förmältes,
att dessa svar skulle aflemnas så fort
de från Redogörare i Länet infordrade upplysningar
inkommit.
Sedan Herrar Fullmäktige länge, men förgäfves
införväntat nyssnämnde svar, funno Herrar
Fullmäktige sig föranlåtne, att uti skrifvelse
den 6ue Junii härom ytterligare påminna;
trien då någon verkställighet häraf icke heller
följde, afgick från Herrar Fullmäktige till Konungens
Befallningshafvande förnyad Skrifvelse
under den nite Julii, med tillkännagifvande,
att, derest de äskade svaren icke kommo Herrar
Fullmäktige till handa senast till samma
månads slut, Herrar Fullmäktige då skulle nödgas
härom göra anmälan å ort och ställe, sorn
vederbör; Och att Herrar Fullmäktige i alla
12 58 Stats-Utskottets Betänkanden.
fall förväntade förklaring* öfver orsaken till
det förelupne dröjsmålet, hvilket, efrer hvad
Herrar Fullmäktige uti samma Skrifvelse yttra,
icke kunnat annat än väcka mycken uppmärksamhet,
i synnerhet sorn de frågor, hvilka tili
Hands - Contoirets besvarande blifvit framställde
och utgjort ämnet för en alltsedan November
månad 1815 förd Brefvexling, synas vara af
den beskaffenhet, att deras utredande icke kunnat
fordra mycken tid och omgång, enär vid
Hands Contoiret icke bordt kunna saknas under»
rättelse om de tider, då Taxeringen samt ordinarie
och Rest Stämmor blifvit hällne, och icke
heller om de Summor, sorn vid hvarje Uppbörds
Stämma af hvarje Uppbördsman blifvit emottagne,
så framt annars Häradsskrifvarne och
KronoFogdarne blifvit tillhållne, att inom föreskrifven
tid till I/ands - Contoiret inkomma
med de Rapporter och Förslag öfver Uppbörden,
som af dem skolat afgifvas.
Detta Bref verkade åtminstone så mycket,
att Herr General-Majoren och ^Landshöfdingen
m. m. Grefve von Rosen uti Embets - Memorial
under den 50 Juli inskickade åtskillige så väl
från Magistraterne, som Krono-Fogdarne infordrade
uppgifter öfver Uppbörden af Bevillningen
för de ifrågavarande åren ; Hvarjemte såsom
orsak till dröjsmålet uppgafs, att, sedan
Krono-Fogden Jacob Grönvall, efter hvilken yppats
en genom förfalskningsbrott tillkommen betydlig
Balance, i näst förutgångne Februarii
månad fått afsked från Tjensten och den 8 derpåföljande
Maji med döden afgått, hade ifrån
Götheborgs Fögderi icke kunnat erhållas de
Stats-Utskottets Belcinkanden* J?5 9
fordrade wpplysningarne, oaktadt ett noga efterseende
uti Krono-Fogde Contoirets Handlingar,
Men da, enligt Commissariernes häröfver afgifne
utlåtande, förenämnde Handlingar i det hela
befurmos ofullständige, så blefvo desamma,
jemte Corntnisariernes utlåtande, uti Skrifvelse
från Herrar Fullmäktige under den 15 Augusti,
till Konungens Befallningshafvande återsände,
med anmodan, att skyndsammast och med
noggranhet meddela de uppgifter, sorn öfver alla
de uti Commissariernes Memorial af, den 16
November 1815 framställde frågor blifvit äskade.
Tid svar härå ankom Herr General-Majorens
och Landshöfdingen m, m. Grefve von Bose s
Embets-Memorial af den 21 November, deruti
Herr Grefven, General-Majoren och Landshöfdingen,
under erkännande, att de ännu till efterrättelse
gällande l/ppbörds - Författningar icke
blifvit till alla delar behörigen verkställde
1 Götheborgs och Bohus Län, uppgifver såsom
t i 11 f a 11 i ge orsaker, hvilka härtill föranledt, alt
så väl Krono Fogdame, som Lands-Kammereraren
under Kriget skola varit så sysselsatte med
andra Förrättningar, att dem betagits tillfälle,
att med vederbörlig noggranhet sköta deras vanliga
göromål; Och att Herr Grefven, GeneralMajuren
och Landshöfdingen sjelf varit hindrad
af flere serskildte af Kongl, Majit Herr
Grefven, General - Majoren och Landshöfdingen
Nådigst lemnade uppdrag; äfvensom Herr Grefven,
General - Majoren och Landshöfdingen un*
der fern och en half månads tid varit frånvarande
ä Norrige, samt sedermera 3:ne månader
52 6 o' Stats-TJtskottets Betänkandeitl
"vid Riksdagen i Stockholm, hvilket allt skall
■vallat, att de af Coinmissarierne fordrade åtgärder
vid Uppbördens bedrifvande kommit att
saknas; Tilläggandes Herr Grefven, General -  Majoren och Landshöfdingen, det Herr Grefven,
General - Majoren och landshöfdingen nu
mera icke ska'l kuhna förskaffa någre vidare
uppgifter på det belopp af Riksgälds-Contoirets
medel, som vid hvarje Uppbörds-Stämma influtit,
emedan, vid anställd undersökning, sådana
Extract de s icke äro fullständigt inkomne, dels
aro förlagde bland andre Handlingar. Och sedan
Uppbörden nu mera är till fullo indrifven,
hvilket Herrar Fullmäktige lära hafva inhämtat
af de ingångne Månads-Förslagen, utom
någre på handräckning beroende medel och circa
2 5iOOO R:dr Ralance, som innestår hos aflidne
Krono-Fogden Grönvall och uti dess Concours
komma att bevakas, hoppas Herr Grefven,
General-Majoren och Landshöfdingen, att Herrar
Fullmäktige icke skola missgynnande anse
hvad som kan vara förelupet.
Efter en sådan af Konungens Befallningshafvande
meddelt förklaring! och då det tillika
var bekant, att Kongl. Maj:t i Nåder behagat
förordna Herr Kammar - Rådet Fägersten, att i
egenskap af vice Landshöfding, genom ny anställande
undersökning utreda förhållandet med
Uppbörds-Verket i Götheborgs och Bohus Län,
hvilket, efter hvad den redan upptäckte Balancen
säkrast bestyrkte, råkat uti oordning; funno
Herrar Fullmäktige öfverflödigt att skrift;vexlingen
fortsätta.
Stats~Utskottets Bet ärik and enl 1261'
Qin, -vid granskningen af allt detta, StatsUtskottet,
lika thed Riksens Ständers Revisorer,
med tillfredsställelse erfarit sä väl Herrar Fullmäktiges,
sorn Commissariernes bemödanden, att
sä vidt på dem kunnat ankomma, uppdaga de
oordningar, hvilka i Uppbörds-Verket i Götheborgs
och Bohus Län fatt sig inrota; så har
Utskottet deremot med lika mycket missnöje
funnit, att Herrar Fullmäktige härvid måst sakna
det biträde och den skyndsamma handräckning,
som de af Konungens Befallningshafvande
derstädes bordt kunna påräkna, och hvarigenom
den yppade Balancen säkerligen skolat
snarare upptäckas.
Stockholm den 7 Maj 1818.
På Höglofl. Ridderskapet
och Adelns Ledamöters
vägnar.
Carl De Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar.
11. IV. Selwan
På Högvördige PresteStåndets
Ledamöters
vägnar.
C. von Rosenstein.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar.
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
( Litt. B, uteslutes såsom serskildt tryckt och
kringspridd.)
N:r 217.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts]Betänkande,
angående väckt fråga inom
126a Stats Utskottets Betiinii anden,
det Hedervärda Bonde-Siandet om Acadtmie-
Domkyrko- Visingsborg!; Skolergods-
prebende- Annete- och de plös
Ustis ans hg ne Hemmans- samt Mi*
litie Boställens läsande till Skatte,
H os det Hedervärda Bonde-Ståndet Ilar Riksdagsmannen
Jo/i. Magn. Wessing väckte fråga örn
tillstånd för Acadernie-Hemmans åböer, att fä
lösa sina hemman till Skatte, likväl dé hemman
undantagrte, som af Academierne blifvit in*
köptej och således äro deras proprie Egendom s
hvarvid han föreslagit, att de åböer, sorn mägtade
ärläggai den summa Riksens Högloft. Stärt-'
der, i grund af det sist Uppskattade Hemmans*
-värde, behagade fastställa, skulle därå ärhålla e®
verdelig ägö så länge de räntor, sorn antingen
blifvit eller nu blifva stipulerade, af Hemmanet
i sin laga Ordning till Academierna betalas,
dock att. denna Skatteköpeskilling måtte fördelas
att utgå på flera år, så att å eria sidan
Aboerne förmådde den att utgöra, och å dell
andra, Stabs-Cassan däraf erhöllo en successive
inkomst; Förklarandes Riksdagsmannen TFess/ng,
att, då Academierne likafullt undfå den Skatt
de äro berättigade att ärhålla, skall hatts framställning
endast åsyfta en tryggare besittningsrätt
och full säkerhet, att å jorden nedlagde
kostnader och mödor mätte blifva arf för efterkommande,
till uppmuntran alt följa för odling
nitfulle Förfäders efterdömen.
Häruti hafva flere af Hedervärda RondeStåndets
Ledamöter instämt, med tillägg, att
Stats-Utskottets Betänk and en.
ett sådant tillstånd; äfven måtte utsträckas ti 1
praebende Arinexe- och Domkyrko - hemman ,
samt ad pios Usus anslagne Hemman, Visingsborgs
Skole-Gods-Hemman och sådane MilitieBoställs-hemman,
som äro utarrenderade på 30
år, deremot någre Ledamöter af Hedervärda
Bonde Ståndet, hvad de sistnämnde eller Militii
Boställ - hemman angar , ansett Skattelösen
derå icke lämpeligt, såsom medförande en total
rubbning uti Indelnings-Verket.
Stats-Utskottet till hvars utlåtande desse
inotioner ifrån det Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit remitterade, får, i anledning häraf, sig
nu häröfver yttra.
Hvad häraf först angår Academie-hemman;
så äro de AcadCinlerne förlänte, dels af fordne
Konungar under Frälsemanna rätt, till Statens
aflönande, dels af Private Skänkte med de immuniteter
-Frälse-Natureri åtfölja; Och då likmätigt
5 §. uti Presterskapets Privilegier af den
j6.de
köps-Förordningen af den lg September samma
år, Skatteköp å sådane hemman icke äro tillåt—
ne, n.ed mindre att Vederbörande, sorn disposition
deröfver hafva, samt Kongl. Kammar-Collegium
sådant medgifva; så kan Stats-Utskottet
icke tillstyrka bifall å den härutinnan gjorde
hemställan.
Hvad därnäst beträffar Domkyrkohemman
nen; Så är genom Kongl. Brefven af den 7
December 1796 och den 16 December .1812
uttryckeligen stadgadt, att sådane Hemman icke
få hvarken genom Skatteköp afsöndrat från de
Stiftelser, hvarunder de lyda, eller vid inträffan
-
1264 Stats-Vtskottets Betänkanilen'.
de åboledigheter annorlunda upplåtas, än genom
- Arrende på 25 till 30 år, med iagttagande af
vissa dervid stadgade grunder.
Vidkommande Prebende och Annexehemman,
hvilka äro under enskild disposition
anslagne Vederbörande till förbättring i deras
Löner; Så innehåller 7 §. uti Kongl. Resolu*
tionen, på Presterskapets Besvär af den 23 December
1747, att emedan åtskillige Kongl. Bref
och Relolutioner och i synnerhet 3 och 4 §. §. af
de, år 1723, Presterskapet förundte Privilegier,rty
deligen eftelåta Pastorer i Städerne och på Landet,
jemte andra Donationer och Förläningar,
att ofövändradt njuta och behålla, efter gammal
häfdv sina Piestegårdar, Indelningsstommar vid
deras Annexer, med mera, samt alla därtill hörande
ägor och Lägenheter, ehvad namn de ock
måge hafva, som antingen urminnes häfd är på,
eller af andre laglige skäl kunna bevisas dertill
lyda; Ty förklarade Kongl. Maj:t det Prästerskapet
vid deras i så måtto, genom Kongl.
Privilegier , Bref och Resolutioner tid efter
annan förundte och stadfästade rättigheter
skulle framgent bibehållne och handhafde
varda, och således inga Skatteköp hädanefter
å hvad ort det vara mätte, mera tillåtas elier
beviljas å sådane Stommar, mensalier och annexer,
antingen de samma voro under Miiitien
indeldte, eller längre ifrån Prästgården belägne,
utan borde de med lika rätt af Prästerskapet
oförändradt och under vanlig frihet få disponeras,
som sjelfva Prästeborden.
Angående Plospitals och andre ad pios Usus
anslague Hemman; Så äro Skatteköp dera
Stats-Vtshiiteis Betänkanden: i465’
Icke tiilåtne, utan endast städjorätt, likmätigt
Kongl. Förordningen af den 11 December 1766
och Kongl- Förklaringen deröfver af den 5 April
1770, samt Kong!. Brefven af den 7 December
1796 och den 16 December i 8 x sa?
och Uti hvilka Författningar Stats-Utskottet icke
ansett sig kunna tillstyrka hagön ändring,
såsom ledande till rubbning Uti de för sådane
Inrättningars bfcstånd vid deras fundation stadgade
grunder.
I afseende på Visingsborgs Skolegods-hem*
han ; så emedan samma förhållande är med deni
sorn Acadéinié-Hemman, ätt de grunda sig på
serskildta förlän ingär 5 Ty anser Stats-D tskottet
Sig icke heller derutinnan kunna tillstyrka Riksens
Höglo!]. Ständer» att vidtaga någon serskild
Författning.
Rörande sluteligen Militie Boställs-Iiem^
haan; Så kan Skatteköp derå så mycket mindre
tillstyrkas, sorn sådant skulle föranleda till ert
total rubbning Uti hela Indelnings - Verket;
Dessutom lii- genom Kongl. Brefvet den 2 7
September ä f> 5 S, Kongl. Förordningen om Skatteköp
af deri 19 September 1723. sarht Kongl.
Resolutionerna på Krigs-Befälets Besvär af den
11 Februarii x 748 §• 8.) dén 11 Januari! 3 75 7 §.
36, saint den 12 November 1766 11, allt
Skatteköp 3 sådahe hemman redan förbudit, Och.
tillika förordnadt, att om något boställe eller någon
dé! deraf skulle vara till Skatte förS.åldt,
bolde Skntte-Brefvet Upphäfväs och återgå, samt
i sådant fall Embetsmännen, som i något måtto
dertill bidrdgit, ej undgå det ansvar, som Lag
Bihang till Riks-Sl. Brot, ■ igig,
i266 Stats-Utskottets Betiinkanden.
bjuder.. All rubbnng uti Indelnings - Verket
har efter hittills gällande Författningar varit
till den grad förbuden, att icke en gång utbyten
af Mililien och Indelnings-Verket anslagne
hemman emot fullt genfullo fått äga rum, därom
den uppå Riksens Ständers underdåniga tillstyrkande
utfärdade! Kongl. Förordningen af
den 4 Februarii 177V Stadgar, att ingen eho
det vara må, skall understå sig, hvarken uppå
eller emellan Riksdagarne antingen hos Kongl.
Maj:t, Riksens Ständer eller Rikets Collegier
under hvad prsetext som förebäras ina, att söka
och begära utbyten af något Militien och Indelnings-Verket
anslagit Hemman , utan skall
den, som en sådan ansökning andrager, eller på
något sätt befordrar och understöder, varda ansedd,
enligt de vid Indelnings-Verken följande
och af Flögstsalig Hans Majrt Konung CARFi
XI underskrifne slutmeningar, samt, efter föregående
Dom-utan någon eftergift, för ett slikt
brott belägga* med 1000 Dal. S:mt .Böter lill
Krigsmanshuset.
Detta alt undeistäl es vördsamt Riksens
Höglofl. Ständers egit ompröfvande.
Stockholm den 7 Maji 1818-
N:r 218.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjord motion om anslag
å Stat för Inr ät ätt unde af Exer
-
Stöts-Utskottets Tletilnkanden'. 1367
ciiice Esqvadr otter vid Lif-Regementets
Ca vallerie-Corpset\
Cjl enom Remiss Från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har Stats-Utskottet erhållit till dess
yttrande ett Memorial af Capitaine Dieutenanten,
Öfversten och Secund-Chefen för Kongl»
I/if-Regementéts Dragon-Korps, m. m. Herr
Grefve U/rid Gyllenstolpe, som framställt angelägenheten
deraf, att berörde Regements-DragonOch
Husar-Corpser, hvilka nu sakna FxercitireFsqvädroner,
måtte i likhet med Kongl. Skånska
Husar- och Kongl. Småländske Dragon »Re.
gemehterne, bestås nödige Medel till sådane
Undervisnings anstalters inträffande, hälst dä
anslaget härtill för nämnde 2:ne Regementet
blifvit förde dt äfven till Kongl. Carabinier-Regétnentet,
medlen skola vara otillräcklige till
vidare utsträckning för samina ändamål åt ifra*
gavatande eller Lif-Regementets bagge Caval®
lerie-Corpsér.
I anledning häraf får Stats-lJtsköttet anmäla,
att till, Exercitias Ksqvadroners Underhållande
vid de södra Cavalleri-Regementerne finnas
å Stat Uppförde och bestådde årligen 22000
R:dr; Och då det ankommer på Kongl. Majus
Nådiga pröfning och Förordnande, huruvida ej
detta Stats-änslag må kunna genom fördelning
afven åt Cavallen Corpserne vid Lif-Regementet
uppfylla behofvet derstädes uti förevarande
hänseende, Samt att i annat fall utaf Tredje
Hnfvud-Titulns tillgångar låta härtill anordna
nödige medel, såsom i Mader godtfinnes; så an«
% a68 Siats-Utskottets Betänk anden'.
ser Stats-TJtskottet vid desse förhållanden något
ytterligare eller serskildt anslag för detta
ändamål så mycket mindre kunna tillstyrkas ,
som Kongl, i dess Nådiga Proposition, rörande
Militaire-angelägenheterne derom icke gjort framställning,
samt Stats-Utskottet uti dess yttrande
angående Tredje Hufvud-Titulns behof, föres'agit
de tillökningar å medlen för Försvars,
"Verket, sorn Statens tillgångar möjligen medgifva:
Hvi ket vördsamligen öfverleronas till
Riksens Höglofi. Ständers bepröfvande.
{ Stockholm den 7 Maji 1818*
N:r 219.
Riksens Höglofi. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
öfver Herr Contre-Amiralen
m. m. Schutzer crantz’s Memorial angående
någon förändring uti Staten
för Kongl. Förvaltningen af Sjö-Arénderne.
Hos Höglofi. Ridderskapet och Adeln har
Herr Contre-Amiralen m. rn. J. II. Schiitzercrantz
föreslagit den förändring och jemnkning
i Staten för Kongl. Förvaltningen af Sjö-Ärenderne:
att den, under benämn ing af Bokhållare
upptagne person med 340 R:dr i Penningelön
och derunder begripne 37 Tunnur SpannemaJ,
hvilken tillika utan serskildt vedergällning bestrider
Casseurs-tjernsten, mätte, enär hans för»
Stats- Utskottets Betänk anderi! 1269
nemsta göromål för närvarande är Casseursbefattningen,
som vöre trägen och ansvarsfull i
Staten benämnas såsom Casseur och hans aflönings-vilkor
derefter lämpadt och förhöjas till
lika belopp, som Casseuren i Kongl. Krigs-Collegium,
med hvilken han närmast kunde jemföras,
innehafver nemligen 466 R:dc i lön med
derunder inbegripne 51 Tunnor Spanmål efter
Statspris 45 Rulr. Äfvensom att Registratorn
och Archivarien vid Förvaltningen som åtnjuter
340 Rtdrs lön i penningar med 37 Tunnor
Spannemål derunder, måtte försättas uti enahanda
Löneförmåner, sorn Actuarien och Registratorn
i Kongl. Krigskollegium eller 426 R:dr
32 sk. med 47 Tunnor Spannemål derunder efter
lika beräkningsgrund; Och för öfrigt Bokhållaren
i Tuts-Verks-Contoiret, som tillika vore
Casseur derstädes och nu bestås 340 Rtdrs
lön ined 37 Tunnor Spannemål, erhålla 426 R:dr
32 sk. samt derunder begripne 47 Tunnor Spannemål
å 4'- R;dr hvilka tillökningar sammanräknade
skulle utgöra 299 R.dr 16 sk. jemte
34 Tunnor Spannemål elter förenämnde Statspris
å 4* R:dr Tunnan.
Sedan, i följd af Riksens Ständers vid sista
Urtima Riksdagen tagne bes ut örn Töriförhöjningen
i allmänhet, Kongl. Majt i Nåder
med 181b års början regleradt och faststäld förnyad
Tönings-Stat äfven för Förvaltningen af
Sjö-Arenderne, har Stats-Utskotiet, som vid deane
Riksdag följdt den prineipeatt någon viter*
ligare Tönförhojaing för de Stater hvilka så nyligen
blifvit reglerade ej kunne äga turn, ansatt
sig desto mindre kunna ingå uti någon.
'1270 Stats-Utskottets Betänk anden',
jemnkning eller tillökning af lönerne på den<«
ne Stat, som fråga är o,m förslags utarbetande
till en allmän ny organisation af Styrelse-VerJten
på det hela, samt förevarande frågor altså
Synas böra uppskjutas, att på en gång med den
sålunda förestående hufvudsakliga regleringen
förekomma: Hvilket vördsamligen underställe®
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 7 Maj i&r8.
N:r 2 20,
Riksens Högloft, Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Riksdags-Fullmäktiges
från Gottland Jacob Jacobsson Kin~-  ners och Pehr Isacsson Myrungs Memorialer,
angående Gottländske Natianal
• Beväringens aflöning,
-Hedervärda Bonde-Ståndet har tilt Stats-Ut2
skottet remitterat Riksdags - Fullmäktiges från
Gottland Jacob Jacobsson Kinners och Pehr Isacson
Myrungs serskildte Memorialer, angående
derstädes varande National - Beväringens a/lönande
, hvarvid den förre eller Kinner begärt,
att Bevärings-Manskapet på Gottland måtte ålerfå
den aflöning under Excercitie - dagarne,
sorn blifvit detta Manskap försäkrad uti den af
Kongl. Maj:t i Nåder fastställde Canveniion
om Bevärings-inrättningen, men hvilken aflöning,
utan Invånarnes begifvande, skall blifvit
tillagd Befälet till Eönförbäitring; Förmenan
-
Stats-TJtskottets Betankandenl 137I
des Kinner, att otvifvelaktig! vöre, det Befälet
val behöfde förbä tring i dess Löner, men att
tillgången icke borde tagns på Bevärings-Manskapets
bekostnad; Hvarföre han föreslår, att
Slaten för Gottlands National - Beväring måtte
med hänsigt å förenämnde Gonvention och de
grundsatser, som af Rikets Ständer för Embetsmäns
aflönande i allmänhet äro fastställde, bitr.
va å nyo uppgjord; Hvaremot åter Myrång an»
dragit, huruledes vid sista Riksdagen fråga blifvit
väckt om reglering och förminskning af Militaire
- Befälet till besparing för Stats - Cassan
och lisa för Landet; hvilken fråga då öfver»
lemnades till Kongl. Majtts Nådiga afgörande
samt att Myrong nu vid dess hitkomst i underdånighet
ingifvit Böneskrift och förnyat sine
Committenters önskningar i detta ämne. Myrong
funne sig väl så framt Kinners Memorial dock
kunde till åtgärd upptagas, böra instämma med
hopom deruti, att Bevärings - Manskapet måtte
få tillgodonjuta det gage eller aflöning under
Exercitie-dagarne, hvarom Gonventionen försäkrade
Landet, samt att största delen af Office»
rame ligger Allmogen till last och hos densamma
sätta sig i skuld m. m.; men sorn alla
Kronans behållne Skatteräntor och Landets öfrige
Contributioner till Stats-Gassan redan skola
åtgå och icke ens äro tillräcklige till det talrika
Militaire - Befälets aflöning och det blott
för Sex dagars tjenstgöring med undervisning
i Manskapets vapenöfning hvarje år; så protesterade
Myrång å egne och Committenters vägnar
mot all ytterligare Länförhöjning, hälst
han vore oviss hvarifrån tillgång och Fond det«
Stats-Utskotlets; Betänkandeni
till skalle kunna anslås, sedan alla Stats-Cassans
intrader redan till en sådan aflöning äro dispojierade;
och anser Iian annaa Reglering af Militäre
- Befäl et ej ägä rqm, än att åtminstone
liäiften eller -§:delar deraf kunde indragas och
förminskas, emedan da dess tjenstgöring vore
inskränkt lill och endast består uti någre dagars
information om året uti vapenöfningens
det tyckes följa af sig sjelf, att Gottlands Be»
■värings-Manskap ej behöfver vara forsedt med
lika stort antal af Ofver- och Under-Officerare
samt Civil Betjening, sorn vid Värfvade eller
Indeldta Infanteri-Regementer bestås, hälst detta
Befäl ändå beqvämligen kunnat medhinna
undervisningen; Och tillstyrker Myrång derföre
nyssnämnde indragning och reglering af Militaire-Befälet,
så mycket häldre, sorn han tror,
att Svenska Stats-Gassen icke länge kan sakna
alla inkomster från en hel Province och Gottlands
Hemmansägare, sorn förut äro strängt roterade
med Båtsmanshåll, ej eller kunna vidkännas
extra besväret af en så talrik Officers»
Corps samt tili de för ändamålet nödige öfver*
och Under - Officerare skicklige ämnen af Bandets
egne Barn och infödingar kunde utses och
befordras, hvilka dessutom voro sysselsatte med
andre loflige yrken och hade egne Bostäder,
samt således hvarken behöfde så stora rum eljer
serskildta Boställen na. m.
Stats-Utskottet får i afledning häraf upplysa,
att för National - Beväringens på Gottland
underhåll bestås af Stats - Verkets medel i ett
för allt en summa , af Tjugufem Tusende Rldr
årligen, sorn väl sålunda icke medtager Stats
-
Stats- Utskottets Betänk anderi.
Cassans hela inkomst af Landet, på sätt anfördt
är, men likväl en betydlig del deraf.
Vid förra Riksdagen väcktes fråga om en
förnyad Reglering af Gotiländske National - Beväringen,
och Riksens Ständer öfverlernnade
då detta ämne att, i sammanhang med den nya
Organisationen af Försvars-Verket i allmänhet,
hos Kongl. Maj;t komma under öfvervägande
och pröfning.
Dl, efter hvad nu anfördt är, sådant ännu
icke komrnit till verkställighet, hemställer
Stats-Utskottet, det Riksens Höglofl. Ständer i
underdånighet förnya deras anhållan derom, ätt
Kongl. Majit i Nåder täcktes vidtaga en närmare
reglering af omförmäldte Inrättning på
sätt lämpligt finnes, samt dervid i Nåder förordna,
att Bevärings-Manskapet må oförryckt åtnjuta
det, enligt Conventionen om dess uppsättning
detta Manskap tillagde underhåll, såsom
nu yrkadt blifvit, och Befälet genom antingen
minskning i dess antal, eiler på annat af Kgl.
Maj:t i Nåder pröfvadt sätt, i man af tiligångarne,
försättas uti de Löningsvilkor sorn erfordras,
och tillgången inom Stats - Summan medgifvert
Hvilket vördsamligen öfverlemnas lill
Riksens Höglofl. Ständers hepröfvande.
Stockholm den 7 Maji tgl8«
Nu- 231.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Ut skott st
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande, angående Regleringen
af Hushållningen vid Strömsholm$
3874
Ståts-Utskottets Betänkandem
Kungsgård samt dervarande Stuteri-Inrättning.
X anledning af gjorde anmärkningar vid Stats»
Utskottets deri ]i sistledne Mars afgifne Utlåtande,
angående Hushållningens reglerande vid
Strömsholms Kungsgård samt derstädes varande
Stuteri-Inrättning, hafva sarntejige Riks-Ståtiden
till Utskottets åtgärd återremitterade detta a*
rende.
Desse anmärkningar äro föranledde af Herr
Öfver&tens och Riddarens Tersmedens inom Utskottet
gjorde serskildte anförande och uppgift,
huruledes vid beräkning af Strömsholms Kungsgårds
revenue i Hö och Spannemål m. m., det
befunnes att vid en så ringa försäljning af Hästar
derifrån, som under de senast förflutne 7
åren kunnat göras, i anseende till ovanlig mortalité
bland Hästarne, Staten årligen skall hafva
på Stuteri Inrättningen haft en förlust, som
uppginge Till öfver 40,000 R:dr af hvad Kungs,
gården bordt gifva i afkastning, och hvarföre
Herr Öfversten för sin del trott, att tillstyrkas
borde, det ombyte af Styresman för Stuteri-Inrättningen
måtte göras, Hälst orsakerne till
det så ofördelaktiga resultatet af hans förvaltning
ej kunde igenfinnas uti någre förhållanden
i afseende på sjelfva regleringen af Hushållningen
vid Kungsgården. I anledning hvaraf
åtskillige Ledamöter inom Stånden ansett en
Större uppmärksamhet i denne del höra fästas
vid Statens förlust samt den åtgärd närmare
förberedas, hvarigenom densamma må förekom
-
Ståts-Utskottets Betänhanden, i* 75
ynas» än som uti det af Utskottet afgifne yttrandet
skedt; Hvarförutan och då den utomordentliga
dödlighet å Hästarne, som visat sig
vid Strömsholm visse år, syntes härleda sig från
brist på skicklig Häst-Läkare', samt denne brist
dessutom, så väl vid Flyinge Stuteri uti Skåne,
Som ock i allmänhet fordrade att anstalter inom
Liket vidtagas till Veterinaire- konstens eller
Hast- och Boskaps samt hemtamda djurs
skötsel och vård, då de af sjukdomar angripas,
det blifvit af Herr Presidenten m. m. v. Schultzenheim
jemte flere Ledamöter framställt såsom
varande af mycken angelägenhet, att berörde
kunskaps inhämtande uppmuntras och understödes
genom nödige medels anslående af Staten
och att såsom bemäldte Herr President vidare
ådagalagt en Inrättning måtte på allmän bekostnad
vidtagas, hvarest Veterinaire - konsten
i alla delar kunde så i theoretiskt som practiskt
hänseende inhämtas, så att skicklige Läkare danades:
Skolande Kongl. Sundhets-Collegium äga
sig uppdragit i dess Instruction att befordra
Veterinaire-kunskapen och dess användande, så
att endast medel till de utgifter och kostnader,
sorn härvid fordras böra utses; och hvarom Utskottets
Utlåtande alltså nu blifvit äskadt.
Uti det afgifne yttrandet, angående Strömsholm,
hav Utskottet anmärkt den af Handlingarne
befunne ovanliga afgång utaf Hästar, och
den ringa Summa, som genom försäljning deraf
de senaste förflutne åren kunnat vinnas, samt
af sadane skäl tillstyrkt Riksens Höglofl. Ständer,
att hos Kongl, Maj;t i underdånighet anhålla
om Hess Nådiga åtgärd till befordrande
^2 7 6 Stats-TJtskottets Betänk anden'.
af en sadan närmare tillsyn och vård vid Stuteri-Inrättningen,
att densamma måtte uppfylla
ändamålet och i detta hänseende låta anstalta
2:ne Besigtningar hvarje år till utrönande a£
förhållandet; Men en beräkning i ziffran af den
minskning i afkastningen, sotn genom Hästar*
nes afgång uppkommit, ansåg Utskottet icke kunna
med tillförlitlig säkerhet uppgöras, emedan
Stuteri-Inrättningen, hvartill denne Kungsgårds
revenuer äro anslagne, synes ej kunna gifva en
mot Hö- och Spannernåls - tillgången i penningar
beräknad, svarande inkomst genom Hästföl
säljning, enär Stuteriets vidmakthållande för
dess hufvudsaktiga ändamål att befordra god
Häst-nfvei i kringliggande orter, för att spridas
inom den öfriga delen af Riket, fordrar att de
gamle och oduglige Hästarne årligen utmönstras
och afyttras, hvarefter de, som återstå att
aflåta och för hvilka någon inkomst egenteligen
Iean påräknas, icke kunna vid antagandet af det
högsta inöjtiga pris gifva en afkastning i penningar,
som uppgår mot Stuteriets revenuer.
Uti någon närmare Undersökning om orsafcerne
till det ofördelaktiga Resultatet af Stuteri
Skjötseln eller den sig visade större afgång
på Hästar vid Strömsholm under den senast
förflutne tiden,, har Utskottet hvarken kunnat
eller bordt sig Inlåta och följaktligen ej eller
i något bedömande om Styresmannen för Stuteriet
tnä höra ombytas; hvilket på Kongl. Majus
Nådiga bepröfvande ankommer, men likmätigt
go §. i Recerings - Formen icke tillhörer Riksens
Ständers åtgärd*
Stats- Utskottets Betänk anden. 12 7 7
Beträffande åter »le med anledning af förhållandet
på Strömsholm, utaf Herr Presidenten
rn. tn. von Schultzenheim, jämte flere Ledamöters
inom Riks - Stånden gjorde framställningar
örn behofvet af Veferinaire kunskapers större
befordran lill danande af skicklige Läkare i
denna konst; så har Siats-Utskottet med afseende
å hvad härom blifvit grundligt och med
sakkännedom ådagalagt, nogsamt funnit att berörde
vetenskap fordrar större uppmuntran och.
understöd än hittills varit deråt lernnad inom
Riket, hälst utom den i Skara gjorde privata
stiftelse för ändamålet, någon undervisnings-anstalt
i denne väg icke finnes samt de enskildte
bemödanden, sorn till bristens ersättande för öfrigt
skjedt, icke eller tillräckligen svara emot
behofvet. Och har på grund häraf samt då utaf
de vid 1815 års Riksdag på Stat uppförde
10,000 R:dr årligen till Kongl. Maj ts Nådiga
disposition i och för sådane föremål sorn tillböra
Medicinal - Verket och Läkarevården i allmänhet
äro odisponerade nära 5000 R:dr Banco,
som härtill kunna påräknas, hemställer StatsUtskottet,
det Riksens Högloft. Ständer hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att den
åtgärd matte i Nåder vidtagas, hvarigenom Ve-'
terinaire kohsten närmare befrämjas, antingen
genom understödjande af de Personer, som derom
sig redan vinnlagt eller de nya anstalter,'
sorn i detta hänseende kunna finnas mäst tjenlige
och berörde tillgång på medel härtill
medgifver.
Hvad sluteligen angår Riksdags-Fullmägtigen
Wessings från Vesterås I»än andragande,’
Stats^Utskottets Betänk a riden*
huruledes För Betäckningen vid Strömsholm af
Allmogens Hästar skall blifvit uppuren en för
dryg betalning; så Utgör detta ett ämne» som
iclfe tillhörer Utskottets yttrande, utan äger den,
som tror sig blifva i denne del högre taxerad
än vederbör, att sådant å behörigt stal e till
rättelse anmäla. Hvilket alt vördsammeligen
öfverlämnäs till Riksens Höglofl, Ständers be*
pröfvande; hvarvid en Ledamots serskildte ytt»
rande bifogas.
Stockholm den <j Maji 18184
Utdrag af Protokollett hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Stats <■ Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 7
Maji 1818.
u ti den till Höglo/l. Utskottets åtgärd återrfi*
mitterade frågan angående hushållningens reg*
lerande vid Strömsholm samt förvaltningen a£
der varande Stuteri-Inrättning, uppläste Herr
Öfverste Kammar*Junkaren rn. rn. Friherre A«
ielsvärd ett serskildt yttrande af följande inne*
håll:
*’Hindrad att deltaga uti de öfverläggdirt*
gar, som, inom Höglofl. Utskottet förevarit in*
nan det återremitterade Betänkandet) örn Ströms*
holms Stuteri afgick till de res.pective Riks*
Stånden, anhåller jag såsom Ledamot af den
Coromitée hvilken grundlagt organisationen vid
nyssnämnde Stuteri, att få yttra mina tankar 1
äfsende å det serskildta anförande en Värd Ledamot
Herr Öfverste Tersmeden afgifvit, hyil*
Stats-Vtskottets Betänknndeti, **79
ket uti alla Riks-Stånden värkat Betänkandets
återremitterande, och vid hvilket jag anser mig
pligtig att göra några påminnelser, samt rätta
åtskilliga misstag de där visserligen emot Herr
Öfverstens afsigt torde hafva förvillat allmän*
tia omdömet i detta ämne.
Uti den vid början af anförandet uppgjorde
Calcul till utrönande af det ofördelacktiga
förhållande sorn visar sig emellan Stuteriets inkomster
och dess afkastning upptages ibland de
förre:
1:0 En summa af 31,226 hö, hvilken
likväl bordt lefvererus för år 1817, men hvaraf
ännu intet influtit, emedan större delen af
Arrendatorerne, under förebärande af oförmögenhet
att den utgöra, genom underdåniga böneskrifter
hos "Kongl. Majit anhållit om befrielse
derifrån. Desse 31,226 £{£ hö äro alldeles
icke påräknade till utfordringen för det antalhästar,
hvilka efter faststäld Stat böra vid
Strömsholn underhållas, och den i Calrulen derföre
påräknade Summa, hvilken i sin mohn bidrager
till det mindre gynnande resultatet lärer
således derifrån böra utgå
med R'dr Banco ----- 5,204: — —
2:0 Anser jag beräkningen af
ett medelpris till 5 R:dr Banco
för en Tunna Hafre vara för högt
upptagen och bör nedsättas till 4
R:dr, hvadan en ytterligare minskking
i Summan upkommer af - 1,307 *— —■
2:0 År väl sant, att Stuteriets
beteshagar utgöras af 764 Tunland,
men då deribland flere i.m
-
12 8 o Smts-Uisktitteti Betänkandert.
pedimenta af Skog befästa och
stenbundna backar finnas, kvilka
icke utti afkastning kunna skattas
lika sorn den öfrige Jorden, tror
jag det vara öfverdrifvet att be*
rakna dessa i händelse af utarrendering
till 40 Ett på Tunnlandet;
jag styrkes så mycket mer
‘1 denna öfvertygelse då ärfarenheten
visar att nu varande Arrendatorer
af ängar, icke komma
ut med de af dem ingångne vil*
kor af dels 40 Ett, dels ock endast
35 Ett hö, och 8 kappar Haf
re
på Tunnlandet, utan antingen
råka i obestånd, eller nödgas af
egne tillgångar fylla bristen. Af
denn anledning anser jag dessa
lägenheter icke kunna beräknas
högre än till 30 Ett på Tunnlan
dat,
deraf åter en minskning t
den påräknade Summan uppkommer
af - - - * - - * - » 3,273: —*
Summa R:dr B:co 7*784: —- —1
Hå nu sistnämnde Summa subtraheras ifrån
den uti Herr Ofverste TerSmedens Calcul såsöm
inkomst af hela Egendomen uppförde Summa
af 45,887 Rtrir återstår en Summa af 38,103
tt:dr hvilket synes vara det högsta man hittils
kunnat påräkna om den samma efter vanlig Eatidtbruks-metod
varit förvaltad. Nu återstår att
utreda huru stör afkastning uti Hästar Stuteriet,
efter den af Ciommitterade, föreslagne samt
Stats-Vtskottets Bet link anden'’. 1381'
af Kongl. Maj:t gillade och faststälde Stat åril*»’
gen bör kunna lemna, och derefter jemföra den-J
na afkastning med den, hvilken i sjelfva ver»
ket ägt rum under de nästförfiutne 7 åren.
Enligt nyss omförmähe Stat består Stuteriet
af 200 Hästar» deribland 16 Beskällar©
(hvaraf 6 på Stuteriets bekostnad underhållas
yid Upsala Ridskola) 86 Föhl-Stoen, 2:ne Vattendragare,
samt g 6 Ung - Hastar delta uti 4.
Glassér af 1, 2, 3 och 4 åringar; den femte
Classen uti Staten påräknad till 33 St. utöfver
nyss uppräknade antal af 200 Hästar, utgöres
af de för året fallne fohl och hvilka således
alltid äro af ett obestämdt antal. När altså
hvarje Glass består af 24 Hästar, synes deraf,
att detta antal är det högsta sorn kan påräknas
att årligen utgå ifrån Stuteriet, och enär man
til 1 k a eftersinnar att af dessa 24 Hästar Stuteriet
först skall påräkna sin egen remontering,'
hvilken uppå förenämnde antal af 104 äldre
Hästar icke kan antagas till mindre än 10 stycken
om året, så igenfirmes deruti orsaken hvarföre
ibland de för året från Stuteriet utgående;
Hästar nödvändigt mäste Vara ett antal äldre
Casserade, samt att då desse afdrages återstår
ungefärligen till försäljning de 15 Hästar hvilka
årligen till ett bestämt pris af 200 R:dr styc-'
ket böra till Kongl. Majtts Höga disposition
öfverlemnas.
Af Höglofl. Stats - Utskottets Betänkande;
grundadt uppå de Kougl. Commitéens handlingar
hvilka genom Nådig Remiss blifvit det aflernnade
synes att under de sislförflutne 7 åren
Bihang till Riks-St. Fröt. igij.ngig, 4-,de Sami. N:r zei, 16$.
je82 Stats-Utskottets Betiinkanden.
något mer än 21 Hästar årligen utgått ifrån
Stuteriet, hvaraf likväl endast 7 stycken årligen
varit användbare för de Kongl. Hof - Stallens
behof, men åtskillige af de öfrige icke dess min.
dre till Cavallen - Officerare blifvit försålde.
Då af hvad nu anfördi blifvit tydeligen visar
sig att 24 Hästar är hvad af Stuteriet årligen
kan påräknas, och 21 st. oacktadt en ovanligt
stark mortalitet blifvit derifrån aflernnade, hemställer
jag vördsammast om missförhållandet är
så stort sorn Herr Öfverste Tersmeden sökt framställa
det. Vid uppgjörandet af en lika beskaffad
Calcul som den Herr Öfverste Tersmeden
lagt till grund för sine beräkningar, utrönes
att hvar och en af de 24 Hästar sorn årligen
böra utgå, nödvändigt skola kosta Staten 1587
•R:dr och att följaktligen da Inkomst-Summan af
38!i°3 ICdr fördelas på de årligen under loppet
af sist förflutne 7 åren afgågne 21 Hästar,
hvar och en af dem uppgått till ett pris af
1814 Ihdr.
Ehuru en stor skillnad visar sig emellan
denna Summa och den af 6415 R:dr hvilken
af Herr Öfverste Tersmeden påräknas för hvarje
Häst, är jag dock långt ifrån att finna detta
resultat tillfrefställande men då erfarenheten
tillrätkeiigen bevisat ett inga Stuterier, men
aldraminst de, som äro belägne uti de mera
Nordlige Climaterne, der Stall-fordring åtminstone
två tredjedelar af Äret måste påräknas, och
där Hästarnes utveckling inträffar ett helt år
sednare än uti de sydiige; kunna utan betydelige
uppoffringar underhållas; och då Riksens
Höglofl. Ständer vid 1810 och 181? års Riks
-
Ståts-Utskottets Eeiänkanden. i i 83
dagar icke dess mindre ansett nyttigt och nöd*
Vändigt} att till befrämjande och underhållande
af en gotl Hästafvel innom Riket, bibehålla ett
Stuteri vid Strömsholm; Ansér jag dem härigenom
hafva samtyckt till denna uppoffring ,•
hvilken i jemnförelse med hvad i andra Rån*
der på dylika Inrättningar blifvit bekostade är
öbetydelig, Oell söm är af änrtti mindre betydenhet
dä man äfven täger i betracktande den
hytta som tillskyndas kringliggande örtens inheVanare,
gertom tillfället att vid Stuteriet emot
fen ringa afgift få sine Stoén betäckte.
Jag kan icke förena min öfvertygelse med
den Herr Öfverste Tersmeden yttrat, att Strömsholms
ängarne öfver hufvud tagne gifva det
bästa Häst-hö, Deras sanka läde tili det mästa
invid Malarenj af hvilken de nästan alla år
till trier eller mindre del öfversvämmas, lernhar
ett tillräckligt bevis att höét på desse ställen
mäste vara af sämre beskaffenhet. Äfvert
fen del af hagarne, hvilka vid den nya regleringen
i Och för härbelägenbéteh afsattes till
detta, ändamål utaf fordna ängar, lemna icke det
émakände otili närande bete söm i Synnerhet
är tjenlig! för uppväxande Hästar. Detta anser
jag vara orsaken hvarföre män éj sällan
Ser de unga Hastarné, uti så beskaffade beten
där gräset ofta vid en alns höjd finnes till det
mästa nedtratnpadt, ändock vid mindre godt hull.
jEhiirU denna olägenhet till en del kan aflijelpas
genom gräsets afslående en gång öm Sonm
maren, gör detta dock icke tillfyllest; Öch trör
jag mig med skäl kunna härleda d6n störfé
mortalitet hvilken understundom inträffat vid
3 284
Stats-Utskottens JBetankanderu
Strömsholm dels ifrån de sanka beteshagarne;
dels ock från de mindre tjenlige Föhlungsstallen,
hvilka i brist af tillräcklige medel ännu
icke kunnat ombyggas.
Inka med hvad Riksens Ständer vid 1812
års Riksdag stadgat, finner jag att till StuteriDlrecteur
bör antagas en redlig, kunnig och.
värdig man, men då jag icke kan frångå den
öfvertygelse att Chefen för detta Verk äfven
måste förena grundelig kännedom om race
hästars behandling, och deras dresserande till
de serskilta ändamål hvartill de finnas vara tjenlige,
nödgas jag äfven härutinnan skilja mig ifrån
hvad Herr Öfverste Tersmeden anfört, och
förklara att jag anser hvar oell en Stuteri Styresman
hvilken icke förenar desse hufvudsaklige
egenskaper såsom dertill högst otjenlig och
oskicklig. Rika litet kan jag äfven dela Herr
Öfverstens farhåga att Kongl. Commitéens upplösning
skulle hafva till följd Stuteriets förstöring;
tvertom tror jag att detta lika med alla
andra Verk snarare skall vinna genom en förenklad,
och deraf mera kraftfull Styrelse; Aldrahälst
vid en tidpunkt då Stuteriet kan anses
i det närmaste hafva uppnått det af Riksen^
Höglofl. Ständer åsyftade ändamål, och
nu befinnes så väl i anseende till hästars antal,
som deras godhet uti ett beständigt tilltagande.
Härhos bilagde summ ariske sammandrag
af Häste - antalet vid innevarande års början
visar att utöfver det i Staten bestämde antal af
T^po Hästar, 53 st. finnas af hvilka en stor del
under loppet af året kuuna afyttra*-,
Ståts-Utskottets Betänk anden! a a 8*f
Hvad sluteligpn angar nödvändigheten att
försöka ombyte af Styresman, blott af den orsak,
att den nu på stället varande mindre gynnats
af lyckan, så skulle jag emot en så beskaffad
principe, om den någonsin kunde blifva ett
ämne för Riksens Högiofl. Ständer eiler deras
Utskotts öfverläggningar, på det högsta protestera.
Stuteriet har blifvit styrdt enligt de af
Committerade föreslagne och af Kongl. Majit
gillade instructioner, ej mindre för Styresmannen,
än för hvar och en af de öfrige Tjenstemännen
inom Verket. Då nu desse blifvit vederbörligen
iaktt3gne, och Herr Öfverste Tersmeden
sjelf för öfrigt medgifvit, att hvarken
vanvård eller misshushållning kan Styresmannen
tillvitas, tror jag mig äga full anledning
att hysa det förtroende till Kongl. Majtts Höga
rättvisa, att något beslut i detta afseende
icke fattas, förrän förhållandet vid en noggran
och alfvarsam undersökning blifvit fullständigt
utredt. Skulle vid densamma befinnas att felaktige
åsigter af ämnet vållat oriktige grunder
för Stuteriets Styrelse, lärer detta vara en omständighet,
för hvilka Committerade ensamt böra
ansvara, men alldeles icke Directeuren, hvilken
endast på stället varit verkställande, och
hvilken, efter min öfvertygelse, då först kan
anses skyldig till ansvar, då han bevisligen vål»
lat någon skada genom öfverträdande af de lion
norn lemnade instructioner.”
Summariskt sammandrag af Häste -antalet vid
Strömsholms Stuteri den i Januari! 1818-  Hingstar nyttjade till Beskällare 18 st.
3 2 85 Stats-Utskottets Fetänianden.
Ho
D:o
vid Upsala Rid-Skcda
6
—-
H:0
på extra
Stat - - .
- - - -
1
-=>
Bori
que-Hingst
1
H:o
födde år
18x3 i x:a
Classert .
1 2
—
D:o
D:q
X 8 14 i 2;a
Bro - -
x 0
<—
H:o
Bro
X 81 5 i 3:e
Bro - -
8
—,
Bro
Bro
1816 i 4:e
H:o ? -
15
—
P;o
D:q
18x7 i 5:°
Bro -
.23
—r
Ston-
Bärande och
Gall-Ston
- - - -
84
Ston
födde år
1813 i i:a
Classen -
X3
•
B:o
D:q
2814 i 2 :a
B:u - -
x 3
P-o
D.-o
1815 i 3:e
B:o - -
5
H:o
D:o
18x6 i 4_:e
B:o -
27
PiO
Bro
1817 i $re
Bro - -
18
•
Summa 3 53 st.
Och skulle detta yttrande, efter Herr FrxJierrens
och Öfverste-Kammarjunkareris begär au
genom Protocolls - Utdrag bifogas Höglofl. Ut»kottets
Utlåtande i ämnet till Riksens Hög-s
Hofi. Ständer. Ut supra,
Ex Protocollo,
Q. Tunelius,.
Nrr 22?.
Stats-Utskottets Memorial angående gjorde
anmärkningar vid Stats.Utskottets
yttrande rörande regleringen af Staten
för Ullricsdahl.
Hos Högvördige JPräste-Stindet har anmärk-,
ning blifvit gjord vid Stats-Utskottets Utlåtau-.
Stäts-Utskottens Betiinkanden. 1287
de elen 5 sistledne Martil, angående regleringen
af Staten för Ullriksdahls Kongl. Lust-Slott , i
så måtto som den projecterade Pensions-anstalten
för Sex fattiga Enkor, ansetts böra fortfarande
bibehållas och icke såsom Utskottet tillstyrkt,
efter nu varande Enkornes afgång upphöra,
med då Utskottets yttrande i alla delar
blifvit utaf 3:ne Riks-Stånd bifallit, nemligen
af Höglofl Ridderskapet och Adelli den 4 sist.
ledne April af Vallöf]. Borgare-Ståndet den 7:de
i samma Månad samt af Hedervärda BondeStåndet
afven den 4 sistledne April , har något
vidare afseende å berörde anmärkning ej kunnat
emot 6g §, i Regerings-formen göras, än
att Utskottet får sådant vördsam ligen anmäla.
Stockholm den 7 Maji 18x8.
N:r 223,
Stats-Utskottets Utlåtande öfver anmärkningar
vid dess yttrande om Reparations-kostnaden
på Operahuset.
X anledning af gjord anmärkning vid StatsITtskottets
Utlåtande af den 13 näs!. April angående
medels anslående för verkställde och
hädanefter skeende Reparationer å Operahuset
, har Höglofl. Ridderskapet och Adeln
till Utskottet återremitterat denria fråga. Men
emedan de öfrige 3:ne Stånden nemligen
Högvördige Präste - Ståndet Vähofl. BorgareStåndet
och Hedervärda Bonde * Ståndet under
den i8:de sistl. April bifallit Utskottets yt„
1288
Stats-UtskoHets Betiinkanden
rande, ty kan emot 6g §, i Regerings-formea
detta ärende till vidare handläggning icke upptagas;
Hvilket Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 7 Maji 1818.
Nir 234.
Stats~Uts kottets Memorial angående gjorde
anmärkningar vid Stats-Utskottets yt*
rande om Löneförhöjning för Commi*
nistrarne i Stockholm.
Vid Stats-Utskottets yttrande öfver Herr Comminister
Berggrens motion om Uönförhöjning för
Corn mini strarne i Stockholm hafva anmärkningar
blifvit gjorde hos Högvördige Prest-Ståndet,
som i anledning deraf återremitterat frågan till
"Utskottets åtgärd; Men då berörde yttrande är
bifallet af Högloft. Ridderskapet och Adeln af
den 25 nästlidne April och af VälJofl. Borgare-Ståndet
samt Hedervärda Bonde-Ståndet den
18 i samma månad, kan Utskottet, emot 69 §,
i Regeringsfotmen denna fråga till vidare åtgärd
icke upptaga; Hvilket Utskottet får vördsam!
igen anmäla.
Stockholm den 7 Maji igig.
Stats-TJtskottets Betiinkanden.
5s 89
N:r 225.
Stats-Utskottets Memorial angående frågan
om Löneförbättring för Häradshöf ding
arne.
Sedan Stats-Utskottet uti gemensamt yttrande
med Lag-Utskottet, af den ig' sistl. Mars ansett
sig ej kunna tillstyrka bifall å de hos Högvördiga
Preste- samt Vällofl. Borgare * .Stånden
väckte motioner om Lönförbättring för Häradshöfdingarne,
har Vällofl. Borgare-Ståndet genom
Protocolls-Utdrag den 11 sisi. April återremitterat
detta Ärende till Stats-Utskottets ytterligare
åtgärd. Men som de öfrige Bespective Stånden
nemi, Hoglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Högvördiga Preste-Ståndet berörde dag och
Hedervärda Bonde-Ståndet den 15 i samma månad
bifallit Utskottets yttrande, samt frågan altså,
likmätigt 69 §. i Regeringsformen är afgjord ;
så kan Stats-Uiskottet sig deruti ej vidare utlåta;
Hvilket Utskottet skolat vördsimligen anmäla.
Stockholm den 7 Maji 1818»
N:r 226.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotis Utlåtande,
i anledning af Herr StadsMajoren
och Rådmannen Nils Limnelll
Memorial cm bidrag af Statens
medel dels till uppransning, dels till
38go Stats-Uiskottets Betänkanden.
'igenfyllande af Clara Sjön med flere
vattendrag.
"'V^aliofl. Borgare-Ståndet har fil! Stats-Utskottets
åtgärd remitterat ett af Herr Stads-Majoren
och Rådmannen Nils Limnelius såsom RiksdagsFu
il magi ig för Stockholms Stad ingifvit Memorial,
angående' behofvet och nyttan af något
bidrag af Statens medel tili kostnaden af Clara
Sjöns och G-'tibergs Vikarnes uppränsning och
fyllning å sine ställen till befordrande af större
sundhet i de trakter af Hufvudstaden, sorn
omgifva nämnde Sjö och Vattendrag m. m.
Sedan Stats- XJ t skof fet gemensamt med Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet uti detta
ämne erhållit Remisser från Höglofl. Ridderskapet
och Adein samt deröfver under den
26 sistledne Mart i i sig yttrat, hvarvid Utskotten
under åberopande af hvad härom vid sistledne
Riksdagen förekom, ansågo sig icke kunna
det föres agne understöd af Statens medel
tillstyrka; så och enär delta Utlåtande blifvit
bifallit af Höglofl. Ridderskapet och Adeln den
23 nästledne April, af Högvördiga Präst-Ståndet
den 18 i samma månad och af Hedervärda
Ronde-Ståndet äfven sistnämnde dag; får
Stats-Utskottet nu allenast sådant till svar å
ifrågavarande Remiss anmäla.
Stockholm den 7 Maj i8iä.
N:r 827.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Majlis
Stiits-Utsbottets Betänkandcn.
1291
fladig a Remiss uppä Regements-Skrifvarens
Fält kammer er ar en B. Molins
underdåniga ansökning om utbe kommunde
af Remiss-Lage.
K, ngl. Mnjtst har i Nåder behagat genom Beiniss
den 14 sistlidne Aprill till Scats-Utskottet
öfverlemna Begernents-Skrifvarens vid LifKegementet
Fältkammereraren B. Molins L underdånighet
gjorde ansökning om utbekommande
af innestående Bemiss-Ivage, hvilket han
hos Kongl. Stats Contoiret ej kunnat få lyfta,
såsom senare reqyireradt, än Kongl. Kungörelsen
af den 9 December 1812 om viss prtEscriptions-tid
för fordringars uttagande hos Statsverket
utstakar, Och som,''efter hvad handlingarne
innehålla, Begements-Skrifvaren Molin
icke kunnat anmäla sig inom föreskrifven tid
orri utfående af ifrågavarande Bemiss-Lage för
åren 3815 3 816 och 3817, utgörande tillsammans
Fyratio-Fem Biksdaler 17 sk. 7 r.st af
orsak, au genom åberopade Författning uppkommit
ett olika förhållande med Beqvisiuoner3ie
härå än förut, samt han altså af missförstånd
försummat praescriptions-tiden; har Stats-Utskottet,
i likstämmighet med hvad uii flera dylika
fall under denne Biksdag skedt, ansett sig böra
vördsamligen tillstyrka Biksens Jiöglofl. Ständers
bifall dertill, att Fält-Kammereraren Molin
rrå utbekomma pmförmäldte Fyratio-Fern
Biksdaler 17 sk. 7 rist, hvartill Stats Utskottet
skall på en gång med öfrige Bestitutionei upp«
a j y 2' Stats-TJtskattets Betänk anden'.
gifva tillgång uti dess slutliga utlåtande orti
Stats-Regleringen.
Stockholm den 7 Maj 1813.
Rikets Högloft. Ständers Siats-Utskotts Utlåtande
, i anledning af Herrar Fullmägtiges
i Riksgälds-Contoiret genom
Memorial af den 18 April 1818 gjorda
förfrågan, i afseende på räntan ä
Högstsalig Hans Majästäts Konung
CARL XIII.-s uti nämnde Contoir ininnestäende
Hemgifts-Capital.
Uti Memorial till Stats-Utskottet af den 18
nästledne April hafva Herrar Eullmägtige i
Riksgälds . Contoiret anmält, huruledes Hans
Maj:st, Vår nu Regerande Allernådigste Ko*
nung, uti närlagde skrifvelse (lutt. E.) af den
15 i samma månad i Nåder behagat Herrar
Eullinägtige tillkännagifva, att Hans Majit Nå*
digst uppdragit åt Herr Stats-Secreteraren och
Xtiddaren af Kongl. Nordstjerne Orden H. Battram,
att uppbära och qvittera innevarande års
forsta Ovartals ‘ranta af det Hemgifts-Capital
stort Etthundra Tusen (100,000) R:d Specie,
hvilket Riksens Ständer, jemlikt Ri-Afskedet
af den 26 Januari 177g och Riksdags-Beslutet,
anslagit åt nu mera Högstsalig Hans Majit Konung
CARE XIII, och hvilket tillfaller Hans
Kongl. Majit såsom Dess Adopterade Son och
Arfvinge; Och har Hans Kongl. Majit således
Stats- Utskottets Betänk and eril
1293
af Herrar Fullmägtige i Nåder äslcat, att tilL
Herr Stats-Secreterareo Battram, emot dess qvitto,
utbetala förenämnde upplupne ränta; Anförandes
Herrar Fullmägtige, att de, i anled-'
ning häraf, låtit eftersöka och samla sådane
handlingar, hvilka om ifrågavarande HemgiftsCapital
kunna lemna någon upplysning, och af
hvilka följande från Herrar Fullmägtige blifvit
tils Stats-Utskottet öfveriemnade och härhos su^.’
Litt. A, B, C och D bifogas nemligen:
ilo Afskrift af Kongl. Maj ts Nådiga Bref
af den 18 Becember 1780 till Hess och Filtets
Stats-Contoir och hvartill originalet derstädes
förvaras. t
2:0 Afskrift af Kongl. Majlts Nådiga Bref
till Hess Fiksgälds-Birection , under samma dato,
tagen af en bland äldre handlingar i Riksgälds-Gontoiret
funnen obestyrkt Copia; TillägJ
gandes Harrar Fullmägtige härvid, att sorn.
Kongl. Kiksgälds-Birectionen till Riksgälds-Contoiret
icke allemnat några Original-Handlingar,’
hafva Herrar Fullmägtige låtit uti Riks-Archivet
samt Finance-Expeditionen af Konungens
Cantzlie eftersöka Conceptet till denna Höga
Skrifvelse, äfven som något inför Kongl. Maj:t
hållet Protocoll, men hvaraf intet dera kunnat
igenfinnas.
3:0 Afskrift af Kongl. Riksgäids-Birectionen,
s utfärdade förbindelse, att till Hans Kongl.’
'Höghet Hertig CARE af Södermanland årligen
utbetala Fem Tusende Riksdaler, likaledes tagen
efter en uti Riksgälds-Contoiret funn§a 0-  hestyrkt Copia; och
H94 Stals- Utskottets Betänkandetii
4‘o Utdrag af Riksens Högloft. Ständers
Beslut af den 26 Januarii 1779.
Herrar Fullmägtige yttra, att af desse
Handlingar, ti lika med de vid Riksgälds-Cort**
toiret befintlige Räkenskaper, inhemtas, att, se-*
dan Riksens Högloft. Ständer vid 1778 och 1779
årens Riksdag beslutit, att , såsom Hemgift till
då varande Hans Kongl, Höghet Hertig Carl
af Södermanland, till Hans Kongl. Majlts Höga
disposition nedsätta ett Capital af Ett Hun*
drade Tusende Riksdaler Specie, hvilket Capital
för framtiden skulle blifva oförryckt, men
hvaraf den årliga räntan, efter Fem för Hun*
dra, till Hans Kongl. Höghet borde öfverlem*
nas, hafva de genom en serskild gärd härtill
beviljade medel, i dén mårt de influtit, blifvit
a flem nåd e till Kongl. Riksgälds-Directionen och
dit den sista lefvereringen, éHer fyllnaden uti
100,000 R:dr åt 1786 blifvit verkstäld,
Till följd af ofvannämnda förbindelse , hvilken
Riksgälds-Contoiret sedermera, jemte öfrige
Kongl. Riksgälds-Directionens Skulder, öfvertagit,
ät räntan ända till nästledit års slut
redan utbetald, samt bör, efter Hérrät Fullrnägtiges
tanka, äfven för innevarande år utgå,
ända till Högstsalig Hans Majit Konung CARE
XIIRs Dödsdag eller deri 5 nasti. Februarii,
Men ehuru berörde Hen.gifts-Capital, efter
sistnämnde dag, synes böra, jernliky nu gällande
Grundlagar, hemfalla till Riksgälds-Fondeu
samt någon ytteiligare utbetalning af räntan,
således ej eller äga rum , hafva dock Herrar
Fullmägtige trott sig böra detta förhållande hos
Stats- XJtskottets JBetiink anden.
Stats-Utskottet anmäla och Utskottets föreskrift
härutinnan afbida,
Vid öfvervägande häraf, har Stats-Utskottet
för sin del väl ansett räntan å merberörde
Hemgifts-Capital böra fortfara, att af RiksgäldsContoiret
godtgöras, och Håns Majit Konungen
i underdånighet till handa hållas, Men då det
icke tillhörer Stats Utskottet, utan Riksens Högloft.
Ständer sjelfve, att stadga och förordna
om hvad som rörer Riksgäids-Contöirets i nkomster
och utgifter , har Stats-Utskottet x betraCktande
af det skick, hvaruti saken blifvit af
Herrar Fullmägtige frarnstäld , funnit betänkligt,
att uppå Herrar Fullmägtiges gjorda förfrågan
lemna ett svar, i enlighet ined Utskottets härofvan
yttrade omdöme, enär detta svar skulle
komma att iklädas egenskap af en serskild till
efterrättelse gällande föreskrift; hvarföre Stats-'
Utskottet skolat, jemte anmälan af förhållandet,
till Rikets Högloft. Ständer vördsamligen hemställa,
om icke Stats-Utskottet kunde få sig uppdragit,
att meddela Herrar Fullmägtige det
svar, att räntan å ifrågavarande Hemgifts-Ca*
pital nu och hädanefter kommer att utgå från
Riksgälds Contoiret med Fem Tusende (5000)
R:dr Banco årligen, samt, efter Reqvisition,
Kongl, Majit i underdånighet tillhanda hållas.
Någre Ledamöters serskilda tankar bifogas.
Stockholm den 1 2 Maji x 8 1 8.
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskott vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den i2 Maji
1818.
at a g 6 Stats-Utskottels Betänk andert)
t—’ D. Vid justeringen af Sfats-Utskottets beslutne
Utlåtande i anledning af Herrar Full*
mäktiges i Riksgälds-Contoiret gjorda förfrågan
angående Räntan å Högstsalig Hans Maj:st Konung
CARL; XIII:s uti nämnde Contoir inr.estående
Hemgifts-Capital, yttrade Herr Landshöfdingen
m> m. Friherre Cederström: ”Sorn öfverlämnandet
till Rikets Ständers afgörande af
frågan om utbetalande af räntan på Högstsalig
Konungens Hemgifts-Capital till nuvarande Konungen,
förutsätter att Rikets Ständer skulle
äga rätt afslå Utskottets tillstyrkande af denna
räntas utbetalande, så kan jag ej annat än emot
detta Utskotts beslut protestera, emedan frågan,
ifall möjligen tvist skulle uppstå om dessa medels
vidare utbetalande, måste af Domaren, ej
af Rikets Siänder afgöras.
Herr .Professoren Forssell ansåg skrifvelse
endast böra afgå till Herrar Fullmäktige i
Riksgälds-Contoiret med anmodan om räntans
fortfarande utbetalande, emedan frågan icke tillhörde
Rikets Ständers pröfning.
Herr Öfverste-Lieutenanten Friherre Ahrlin
förklarade: ”att efter dess åsigt af detta ämne
vore det samma ej af den beskaffenhet att
tillhöra Riksens Ständers profning emedan oStridigt
vore att räntan å förenämnde Hemgifts-Capital
bör utgå till Högstsalig Konun-]
gens rätts-innehafvare.
Oell skulle dessa serskilda yttranden enligt
begäran medfölja Utskottets Utlåtande till Rikets
Höglofl. Ständer. Som ofvan.
Ex Protocollos
L. G. af Silléni
Stats-Vtskottéti Betankanden* i297
Litt. A.
Utdrag af Sveriges Rikes Ständers Beslut
på Allmänna Riksdagen i Stockholm
den 26 j'fänuarii i779*
i 3 §. 4 mörrii
■*— idare och då Vi tued serdeles fägnad
förnUmmit, att Hans KgL Höghet Hertig CaRC
af Södermanland sedan Var senaste sammanvaro
blifvit förtnäld ined en allmänt Vördad Prinsessa,
lika med Hans Kongl. Höghet härstammande
af den Storö GUSTAF Vasä, har val den
böjelse hos Oss blifvit yppad, att yttra samma
fägnad genom utgörande af någon till detta tillfälle
lämpad Hemgift 1 Men af dfen öfvertygelse)
att allmänna gärder) såsom en väséndtelig
del äf Kronans rätt, bero af Kongl. Maj:ts Nådigste
disposition oell höga tillåtelse, och Således
icke böra dragas till andre och afskildte
ändamål, sarri t att, Utom Kongl. Majits Egert
dertill gifne Nådiga anledning och hvad till
Kongl. Maj:t Sjelf utgöres, en med Kongl. Majit
så nära förbunden Riksens Arf-Forstes Giftermål
är det enda tillfälle, hvarvid Vi ens vågat
utbedja Oss ett sådant Kongl. Majus Nådigste
tillstånd, bafve Vi genom underdånig Skrifvelse
förut derom trott oss böta anhålla, att sedan
Kongl. Majit detsamma täckts lemtia, besliuit,
att såsom Hemgift för Harts Kongl. Höghet
Hertig Cart., till Kongl. Majus Höga disposi*
tion nedsätta ett Capital äfven af Ett Hundrä.
de Tusende Riksdaler Species som för framti-^
Uihang till Riks-St. Frit* igiy- i$ig. de SarnU N:r K}, 1C4.
Stats-Utsftottets Betänkanderii
den b!ifver oförryckt, men hvaraf den lÖpa‘nde
årliga Räntan till Hans Kongl. Höghet öfverlemnäs*
Vidimeras.
C. Sylvani
Litt. B.
GUSTAF med Guds Näde9 Sveriges, Gö*
t hes och Vendes Konung &c. &c.
år ynnest och Nådiga benägenhet med Gud
Allsmägtig, Troman, President; Så ock samtelige
Ledamöter uti Vårt och Riksens Stats-Contoir!
Som VI i Nåder för godt funnit att de
medel, hvilka efter Riksens Ständers Bi-afsked
af den ?6 Januarii 1779 och Riksdags - Beslutet,
blifvit anslagen för Vår älskelige Herr
Broder Hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland,
må såsom ett oförryckt Capital göras
fruktbärande igenom Vår Riksgälds-Directions
försorg; Så är härmed till Eder Vår Nådige
vilja och befallning, att I dessa medel, i
den nion de inflyta, insätta i Banken för räkning
af Vår Riksgälds-Direction, som nu tillika
undfår Vår Nådiga befallning, huru dermed vidare
kommer att förhållas. VI befalle Eder
Gud Allsmäktig Nådeligen. Stockholms Slott
d«n 18 December 1780.
GUSTAF.
J. Liljencrantz.'
Till Stats-Contoiret angående disposition af
någre Hans Kongl. Höghet Hertigen af Söderg
nianland anslagne medel.
"Stats-Utskottets Betänkande^ J*99
Med Höga Originalet lika lydande, betygar
C. Hejdenborg.
Vidimeras
C» Sylvani
Eif t. C.
GUSTAF nied Glids Nåde3 Sveriges} Gö.
fÅejr oc/t Vendes Konung &c. &c>
Arfvinge till Norrige samt Hertig
till Schlesvig-Holstein & c. &c.
år synnerliga ynnest och Nådiga benägen-1
het med Gud Allsmäktig, Troman, Herr Grefve,
Vårt och Rikets Råd* Cantzlie - President*
Acidemle - Cantzler* Riddare och Commendeur
af Vare Orden; Så ock samtelige Ledamöter i
V år Direction öfver Riksgälds-Fonden;
Som, likmätigt Riksens Ständers Bi-afsked
af den 2 5 Januarii 1779 samt 13 §, i Riks4
dags-Beslutet af samma dato, Ett Hundrade Tusende
Riksdaler Specie blifvit såsom ett stående
oförryckt Hemgifts - Capital till Vår Nådiga
disposition anslagne, hvaraf den årligen belöpande
Räntan tillkommer Vår älskelige HerC
Broder Hans Kongl» Höghet, Hertigen af Södermanland;
Och VI i Nåder funnit att detta
Capital säkrast och lämpligast hös Eder kart göras
fruktbärande, till hvilken ända VI nu jemväl
anbefalle Vårt Stat»-- Contoir att desse medel,
i den mån de inflyta, i Banken för Eder
räkning insätta; Så gifve VI Eder sådant härmed
i Nåder tillkänna, jemte befallning, ätt T,
*å fort och i dpn mån förenämnde Capital af
13°° StatS‘UtskottctS Betänkanden.
Etthundrade Tusende Riksdaler Specie eller någon
del deraf blifver för Eder räkning i Ranken
insatt, derpå beräknen och godtgöien Fem
Procents årlig Ränta, hvilken I håfven att, årligen,
emot Qvittence, aflemna till Hans Kgh
Höghet Hertigen Sjelf, eller den , å Hans vägnar
blifver befullmäktigad till samma Räntas
uppbärande samt emedlertid nu häröfver och i
jemnlikhet härmed en behörigen af Eder underskrefven
försäkrings-skrift till Hans Kongl.
Höghet Hertigen aflemna. VI befalle Eder
Gud Allsmäktig synnerligen Nådeligen.
Stockholm» Slott den 18 December 17801
GUSTAF.
Ji Liljencrantz.,
Vidimeras
C. Sydvan?
Litt. D.
Sorn, likmätigt Kiksens Ständers Bi-afsked, dai
teradt den 26 Januarii 177g, samt 13 §. i
Riksdags^Reslutet af samma dato, Etthundrade
Tusende R:dr Specie blifvit, såsom ett stående
oförryckt Hemgifts-Capital till Kongl. Majus Nådigste
disposition, i underdånighet utsedt och
anslagit för Hans Kongl. Höghet, Svea Rikes
Arf-Furste Hertig Carl af Södermanland, hvaraf
årliga Räntan kommer att till Hans Kongl,
Höghet öfverlämnäs; och Kongl. Majit, genom
Bref till Dess Riksgälds-Direction under den 18
December 1780 i Nåder befalit och forordnat,
Ståts-Utskottets Betänkandeh. *301
a tf förrberörde Capital, i den mån det inflyter
och af Kongl. Stats - Contoiret anordnas, må i
Banken för denne Kong!. Directionens räkning
insättas emot Ränta till Fem för Hundrade om
året, som till Hans Kongl. Höghet aflemnas
bör, jemte skriffel ig försäkran om berörde Räntas
riktiga betalande vid hvarje års sint; Alltså,
och till underdånigste följe deraf, varder
härmedelst på det kraftigaste försäkradt, att, så
fort ofvarinäinnde Capital 100,000 R:dr Specie
eller någon del deraf hl ifver för Directionens
räkning i Banken insatt, den derföre belöpande
Räntan ä 5 Procent obi året i proportion
af Capitalets storlek och tiden, då, det blifvit
insatt, som här nedanföre för hvarje gång, tillika
med Interesse - Bet-iningarne kommer att
antecknas, skall till Hans Kongl. Höghet Hertigen
Sjelf, eller den, Hans Kongl. Höghet
dertill, å Sine Höga vägnar, täckes befullrnägti*
ga, riktigt och ovägerllgen emot behörige Qvitteneer
utbetaldt varda nu och framgent intill
dess Kongl. Maj:t derom annorlunda i Nåder
täckes förordna, hvilket med behöriga underskrifter
och det i Kongl. Directionens brukliga
Sigill, bekräftas. Stockholm d.
På Kongl, Riksgälds-Directionena vägnar
(L. S.)
ZJlric Scheffer.
J. Liljencrantz. Joh, Ruther. O 23. Lagerheim*
Sv. Fjellman. Jac. SvanhalsVidimeras
C,
Sylvani
13 o q’ Stats-ZJtsiottets Betänkande^.
Litt. 25,
CARL JOHAN, med G tids NSde, Sven*
riges, Norr iges, Göt hes och Vendes
Konung,
/rår ynnest och Nådiga benägenhet med Gud
Alsmäktig, Troman, Tjenare och Undersåtar,
samtelig© Fullmäktige uti Riksens Ständers Riks»
gälds-Contoir! VI vele härmed i Nåder under'
rätta Eder, att VI uppdragit Stats-Secreteraren
och Riddaren af Vår Nordstjerna' Orden IL,
Battram, att uppbära och qvittera innevarande
§rs första Qvartals Ränta af det Hemgifts- Capital
, stort Ett Hundrade Tusende Riksdaler
Specie, hvilket Riksens Ständer, jemnlikt Ri-af»
skedet af den 26 Januarii 1779 och Riksdags»
Beslutet, anslagit åt Vår Högtälskelig© Herr
Fader, Glorvördigst i åminnelse, Hans Majit
Konung CARE XIII och hvilket tillfaller Oss
såsom Högstbemälte Hans Majtts adopterade
Son och Arfvinge,
VI aske således af Eder, att J till StatsSecreteraren
Battram, emot dess Qvitto, utbetalen
förenämnde upplupne Ränta, VI befalla
Eder Gud Allsmäktig Nådeligen.
Stockholms Slott den 15 April 1818,
CARL JOHAN.
II. Battram',,
Stats-ZJtskottets Bettinkanderil 13°3
Likheten med den till Herrar Fullmäktige
i Riksgälds-Contoiret ankomne Höga Skrifvelse >
betygar
S. Ekecrantz.
,Vidimeras
C. Sylvan.
N:r 229.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
a i anledning af gjorde anmärkningar
vid dess yttrande och förslag
om Stats- och Riksgälds -Verkens behof,
sorn genom Allmänna Hevi Ilningen
skola fyllas.
I anledning af gjorde anmärkningar vid Statsutskottets
den 1 i denne månad afgifne förslag
och uppgift om den summa, som för Stats- och
Riksgälds-Verkens samfaldta behof erfordras, att
genom allmän Bevillning utgöras, har Höglofl.
Ridderskapet och Adeln återremitterat ärendet
samt meddelt de deruti gjorde erinringarne.
Utskottet hade uppgifvit, det en tillökning
erfordrades af 250,000 R:dr å den summa, hvarmed
Stats-Verkets behof skola utaf Allmänna
Eevillningen fyllas och hvilket belopp alltså,
skulle öka denne Bevillning; men dervid hafva
Herr Cederschöld, P. G., Herr Grefve Spens,
C. G. och Herr Friherre Boije, Ludvig, på anförde
skäl anmärkt, att den summa af 750,00a
1301 Stats Utskottets Betankanden,
Rtdr som finnes upptagne att inga till Riksens
Ständers Bank, såsom Ränta och Capital-afbetal»
ning pl dess fordran hos Stats - Verket i syntes
kunna och höra minskas med förenämnde 350,000
Rtdr qch Siats-Verkets okade behof sålunda fvl»
las utan tillökning i den Allmänna Bevillningen
; Förmenande Herr Cederschöld, att da in»
ggn amortering af Bankens Sedelstock skall sko
med den dit ingående samman, utan densamma
åter bör utgå i rörelsen, det yore. tjenligare,
att, genom berörde minskning, bereda lättnad
för de skattdragande och deremot inställ r de
Utlåningar lian Banken till motsvarande sura”
ma, sam nu tillgodo komma Fastighets * ägare 5
Men Herr Grefve Speris och Herr Friherre
Boije hafva trott, att den vid sista Riksdagen
vidtagne utlånings-anstalt tnå böra orubbad till
i3;o fortfara samt att emedlertid genom set”1
skiidte tillgångar hos Stats»Verket, eller en derefter
lämpad Finance» Reglering, kunde vinnas
utväg för den ifrågavarande tillökningen. Och
har för öfrigt Herr Ragmannen Grefve G yllen--  horg erinrat, att Stats» Utskottets Förslag icke
detaillerade de behof, hvartill den uppgifne
tillökningen i bidraget för Stats-Verkets utgifter
erfordras; i anseende hvartill Herr Grefven
ansett förslaget ej böra under öfvervägande tågås
förr än det slutliga Betänkandet om Stats»
Regleringen på det hela inkomme; äfvensom
Herr Grefven äskat, att fullständige uppgifter
oin Stats-Verkets alla tillgångar af öfvevskottsmedel
elier andre Fonder först måtte afgifvas,
samt de till Utskottet afiåtne Remisserne af
Riksens Ständers Herrar Revisorers Berättelse
Stats-TJtskottets Betänkanden. i3°5
om Stats-Verkets förvaltning och Räkenskaper
för de föregående arén skyndsamt besvaras till
upplysning i berörde, med flere hänseenden.
.Hvad nu angar förstnämnde anmärkning,
att nemligen den erforderlige tillökningen af
550,000 R:dr för 5tats-Verket matte påräknas
af Hankens 750,000 R:dr får Utskottet förklara,
att enligt dess gemensamt med Banco-Utskottet
afgifne Utlåtande och Förslag, angående Finance
- Regleringen, har någon förändring eller
minskning uti inbetalningen af berörde summa
till Ranken ahseHs icke förenlig med Riksens
Ständers förut tagne beslut härom så i anseende
till Bankens ställning sorn penninge - rörelsens
upprätthållande i fastställd ordning; hvarföre
ock . ifrågavarande behof eller tillökning i
och för Stats-Verkets utgifter, såsom oberoende
af nämnde inbetalning och förhållandet dermed
desto mindre nu på föreslaget sätt kan undvikas.
, sorn sådant förutsätter en på andre grunder
uppgjord ny Finance - Reglering , hvarigenom
den förre skulle hufvudsakligen rubbas.
Beträffande åter Herr Bagmannen Grefve
Gyllenbqrgs erinringar, får Utskottet upplysa, att
den uppgifne tillökningen i Bevillning.? - summan
grundar sig på beräkning af Stats-Verkets
utrönte behof och vid denne Riksdag anslagne
n>a utgifter, hvilka förekomma att bestridas årligen.
De öfverskotts - medel, som för de föregående
åren uppkommit ärö jemväl påräknad®
till bestämda utbetalningar för en gång och
lemna ingen öfverskjutande tillgång eller möjlighet
af förminskning uti det nu uppgifne till
-
S306 Stats-Uts&ottets Betänti anden'.
ökade bidrag af Bevillningen; Hvilket det snart
afgifvande Sammandrag af Stats - Regleringen i
sin vidd kommer, att upplysa. Och skall Utskottet
för öfrigt, sedan de omständigheter, som
uppehållit besvarandet af Rernisserne angående
Herrar Revisorernes Berättelser nu mera blifvit
undanröjde, så fort sig göra låter häröfver
afgifva yttrande! Hvilket alic Utskottet får vörd.'
tämligen tillkännagifva samt att de öfrige jme
Respective Riks-Stånden den 8 i dnnne månad
.godkändt och bifallit Utskottets ifrågavarande
Rörslag och uppgift af Bevillnings » behofvet.
Stockholm den 15 Maj 1818.
N:r 330.’
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående en del af
Kongl. Hof - Statens öfvertagande pä
Rikets Allmänna Indragnings-Stat.
Till Riksens Ständers Stats-Utskutt har Kongl.
Maj:t i Nåder täckts aflåta följande Remiss med
dervid fogade Handlingar! ’’Kongl. Maj:t vill
härmed hafva till Rikets Ständers Stats-Utskott
öfverlernnat hosföljande förslag till IndragningsStat
för Kongl. Maj:ts Hof; Och gör Kongl,
Maj:t sig förvissad, det Rikets Ständer lära af
vördnad och kärlek för Högstsalig Hans Maj:t
Konungens minne, ej underlåta, att vid detta
-arendes granskning, fästa afseende på de skäl,
sora tala till förmon i synnerhet för de å be
-
Siats-Utskottets Betiinkandenl *3°7
rörde Stat uppförde Personer, hvilka tillbragt
en mer eller mindre lång tid i Högstsalig Hans
Maj:ts Konungens och Hennes Maj:tr Enke-Drottningens
enskilda tiensu Stockholms Slott den
a 5 Martu 1818.
CARL JOHAN.
C. Klintberg.''
”Underdånigt Memorial!
Till Eder Kongl, Maj:t får jag härjemte
i ’ underdånighet öfverlemna den IndragningsStat
för Eders Kongl. Haj:ts Hof, hvilken på
de af Eder Kongl. Maj:t i Nåder anbefallde
grunder blifvit upprättad för att, med Rikets
Ständers begifvande på Riks-Staten öfverflyttas.
I ett ögonblick så afgörande för alla de
Personers utkomst och timeliga välfärd, sorn på
berörde Stat blifvit uppförde, förbinder jag af
kärlek till den Konungs minne i hvars tjenst
de varit, på hvars Konungsliga löften de förtröstat
och hvars Nåd de aldrig förverkat, samt
af min pligt., som deras flerårige förman och
vittne till deras bemödanden att uppfylla sine
skyldigheter, att dem till Eders Kongl. Majlts
Nådiga beskydd i djupaste underdånighet anmäla,
Rikets Ständers uppmärksamhet kan det
troligen icke undfalla, att inträda/t i en Konungs
enskilta tjenst, likasom i Statens, inger trygga
förhoppningar att så länge mata ej, genom sitt
uppförande, blottställer sig för deras förlust, få
bibehålla åtminstone de hufvudsakligaste af da
I3°8 Stats-Utskottets Betänk anden.
förmåner sorn affölja sådane tjenster. Dock synes
en större rättighet, i detta afseende tillhöra
de Embeten och tjenster, som åtföljdt af
arbete och mödor, äfven inom Ringare kretsar,
under en lång tjenstetid, medverkat till det
helas fortgång och upprätthållande; Och det är
i stöd af denna anmärkning, jag vågar till Eders
Eongl. Maj:ts synnerliga Nådiga behjertande
framställa s:ne åldrige och trogne Tjenare, HofCasseuren
Pifiler och ^Bokhållaren vid Ekonpmi-Contoiret
Berger, af hvilka den ena tjent
nära 40 år och den sednare 2 7, begge med ut»
mätkt redlighet, ordning och nit,
Stockholm den 24 Mars 1818*
H. H. von Essen,
\
Em, Kuylenstjerna,
Till Kongl. Maj:t i underdånighet.”
Indragnings - Stat,
Till deras Ma],si/iters Uppvaktning
oell Betjening hörande Em*
heten och Sysslor.
Banco.
Hos Konungen.
Cabinetts. Kammarherren General.Majo-  ren m. m. Grefve Gustaf
Mörner 300: — .—
Öfverste kammar-  Junkaren m. m. Grefve
Carl Löfvenhjelm 300: — —
01. m. G, Modée 300: — —
900
Transport
900
Stats-Utskottets Betänk anden*
Transport
Kammartjenare!) Gt Hjertzell 350:
D. Dahlgren 350: —
f. Beidenoeg 3 o:
—
Kammar Lakejen Nilsson ) 50: — —
Löparen Åkerström 230! — —
Kammarhussaren Gréen är6: — —
0, Liljeholm 216: — —*
jägaren P. Samuelsson 516: — —
L>. Aspman 216: —
Lakejen Högmark 2x6: — —-
Malmberg 216: — —
Öberg 2l6: —* —
Westerberg 216: — —
Elfgren S16: — —
Hejdenberg * 216: —
Hos Drottningen,
öfver Hofmä starinnan Grefvinnan C. C.
Stjerneld född Gyllenstolpe
Stats-Frun, Grefvinnan Mörner, född
Modée 400: — —
Grefvinnan Silf.
versparre född Sparre 400! — —
Hof-Fröken Friesendorff 300:
C. von Schutzer 300: — —
U. Wachenfelt 300: — —
M. Koskull 300: — —
Öfver Kammarherren, Generalen
ro. ro. Grefve C.
Strömfelt
Kammarherren ro. m. Frihet.
re E. Cederström 250.‘ —
Friherre S. Sparre 250: — —
Kammar-Pagen P. G. Kuylenstjerna
Kammar-Lakejen f. Norberg 250: —
P. Sjögren 250. — —
Transport
13
t)00 -  1200 —
2390 -  1000 —
800 —
1200 —
700 —
500 —
150 -
500 —
934° -
13^0
Stats-Vtskottets Betdnkandenl
Transport
Garderobs-Betjenten Spongberg
Till förvaltningen hörande
Embeten och Tjenstert
Kongl. Maj;ts Hand-Secreterare CantzliRådet
m. tn. C. G. af
Leopold 85o: -—
Kongl. Majit* HancUSecrete
raren
G. A> Lindblom 300: — —
Secretrraren vid Jiigerie-Sta
ten
F. Widbom £15: — —
Hof - Contoiret.
Hof-Kammerereren W» Ali”
mark 75o’ -■
Hof-Casseuaen P. D. Fibler 800:
Hof-Bokhållaren C. P, Humble
400: —4
Kammarskrifvaren A. Fröling 550: ~
P. A. Meurk 250: —
Contoirsskrifvaren C. A,
Hardtman 175:
Vacktmästaren C. Kroll 150: —
liäkate - Staten.
Förste Lif-Medicus, Archiatern m. nii
E. von IVeigel 600: —
Lif-Medicus m. m. M. Fontin 200: —-  Hof-lYledicus L. P. Ekman 2Qo: —
Hofiortärings-Staten.
Talfel-Betjeningen.
Taffeltäckare!! S. Freiftädt 250i
A• Boman
250: — —
Transport 500: —
9 34ö
125
1365
2775
looo
14605
Stats-Utskottets Betdnlanden'.
Transport 500: —
Mundskänken F. Klander 200: —
L. Hybner 200S —
Silfver.Kneckten E. Wåhl• ,
berg 500: —
E. Styberg 2oo: —
Tviitterskan C. Österlund 100: ■—
Drängen G. Skärström 100. —
Skafferiet.
Skafferi - Förvaltaren O, C.
Brunlöf 200: —
C. £f. Holm soo: —
Skafferi.Betjenten A. Hesselgren
Jt50: “
Betjenten för Inköpen W.
F. Holmgren 100. —
Drängen N. Wahlberg 100: —
Tvätterskan Fr. Schmidt 50: —
Källaren.
Källare.Förvaltaren Arosin 150: —
Drängen C. F. Westerberg soo: — —
Köket.
Mäster Kocken Z. Schmidt 300: —
Kocken C. G. Engström 200: —*■
J. Rosengvist ttoos —
J. Stängberg SOO: —
C. A. Lindström 200: —
Koks-Gossen C. G. Bruun 75: —
Tvätterskan C. Fernström 100: —
S. Brunlöf 100: —
S. Kargström 100! —
Köks vaktaren f. Hammarlöf 75: —
Nobelius 75: —
Drängen J. Westerberg 100: ~
Transport J8880
14605
IV o
800
1312 Stuts~Ulskuttets B'tärikanden.
Transport
I8S80'
Hofförtärings Redogörelse
Contoir^!»
Inventarie - Förvaltaren Sun.
din ijoor — —
Bokhållaren C. B. Beiger ^oO! — —*
Ekonomieskrifvafen Ft Fri»
städt 250: — —
C. Psilander 250: — -•*=
Karammardräng É. Nör-
berg 100: — *«
1500
Husgeråds- Kammaren.
Kammereraren oeh Husgeråds - Förvalta-
ren J. Fjé Forsstrand 600: — —
Tapetseraren Strängberg i50: —■ —
Husgerådsdrängcn J. Wahl-
ström 5®: — •“
Söderberg 50: — —
Pr Edberg 50. — «*-
J, Qvickström 50: — —
950
Kl fiel-Kärn maren.
Kammereraren C, J. Bask 500: — t—
Skrifvaren Boman 200:
Kaminardrängen Lindqvist 75:
-
775
L i f-*R 11 st k äm m a ren.
Lif-Ruslmästaren C, M. Roos
150
Hof-Capellet,
Capellmästaren, Professor F)u*
pnis 350: _ _
Concertmästaren C. F. Muller 2j( : —•
Primier Violonistér C. Wc-
sterdahl 133: — —
Transport fj3: — — j
22255
Stats-Utsftotjets Beliinkanden<
Transport 733: — —-
?ritnier Vioiistcn Berggren 133: — —
M. Salomonsson 133: — —
C. Romin 133: — —
P. Öhman *33: — —
3- G. Adam 133: — —
Secund Vtolisten J. G. Furstenhoff
100: — —
3- Preusmark 100: — —
3. G. Ströman 200: — —
A. Bervald ioo: — —
C. Nyström 100:— —
G. Zetterström 100: — —
C. Gr. Scherber 100: — —
Alt Vioiisien C. J. Redde■
vigh iöo: —- —
J. T öfgren 100: —
J. F. Bervald 100: — —
Frantz Bervald 100: — —
Valdhornistcn Hirschfeldt 133: — —
3. J. Taxd 133: — 4-
Flsutspelaréti Conrad Prey- 133: — —
meyr 133: — —
3. n. nuie 133: — -
ITailtboisten B. H. Crusell 233: — —
3. G. Maijer 133: — —
Clarinett Biåsaren 3• G.
Schätt 160: — -
3. D. Fräche 160: — —
Violoncell Spelaren C, Me
gelin
133: — —
Carl Prcymayr 133.* —■ —
E. Löfve 100: — —
Contra Basisten 3•
Wirthe 133: — ~
C. 3• Fischer (Sfenlor) ioo; — —
Basun Biåsaren A Braun 133: — —
Frantz Preumayr i33: — —
Transport 5064:
22255
Uihang till Riks-St. Prot. igiy stig. r-de Smid N:r tiy tet
1314 Ståts-Utskottets Eetänkanderil
Transport 50g 1 i — —
Pukafen G. Svanberg 100: — —
3- E. K Hinder 100: — —
Trumpetaren J, A. Fabian ioo: — —
A. Svartz 100: —
C. A. Sauvage 100: — —
C. J. \Vi Tctiscr iooi — —
Joh. Eluuth 100: —“ —
Georg Ktuuth 100:  -
L. S. Appelberg 100: -*■ —
C. G. Kohler
100: —‘ —
A. Dammström loo:
—
A. Forssgren j0o: — ■*—
Cäpcll-Diängen S. Englund ^y
*»_
At Maln,ström ^r(;
_
Hof-Stall S åten.
Berideren Stallmästaren A»
Ekstedt 400: — —■
G. I.i Hak 400: — —-
C. A. Dalström 400: — —
Fodermaskén Wennerqvist 300: —
Vagnmästaren 3- Sjögren 300: —- ■*—
L. 3• Bergland 30OS —
A. Edlund enligt
Kongl Brefvet den 27
Mars IS17 extra Lön loo: — •“*
Förråds Waktmästaren P.
Engström 256: —“
Sadelkneckten E. Bauman 256: — —
Lif-Kusken G. Eje Ilström 266: — —
I if-Förridaren A. TT it te 256: —
Hingsiridaren G. Flantin 256: — —
Höbindaren Staaf 216:
—
Söderberg 216: —
Hackelse skäraren Söderström 216:
Sundström 216: —
Portrakuren Enberg 216: —
— - —
Transport
22255
597*
4570
32796
Stats-Utskottens JBetunkanden.
Tr*nsp©rt
Hof-Staliets Redogörelse Contoir
Katnmereratéö J. jF. E. von
Keppct 550:
Sta lis SkrifVaren jf. Lind 200: —
öfverste Kammar*lunkaicn m. m.
Grefve M. Stenbock iooo: -
— en af Riket*
tferrar f. d. Stats*Rådet
tn. m. Herr Grefve F.
TVrede iooo: —
to* fri Grefve
$• G. Oxenstierna ioooi —
Hofmarskalken , GeneralMajoren
m. m. Friherre
Eror Cederström jod’.
Gofcjunkaren I,. j.von Röök 150: —
Understallmäitareh C. Vest.
feldt 35å:
Hei
^tats-ftuti, Grefvinnan Oxenstjerna,
Wadcnstjerna 400: —
—- Grefvinnan
Erölich född Ruth 4.00:
— Grefvinnan
fl/ Wetterstedt född Dé
Gier 400: —
— Grefvinnan
Taube född 1‘oltet 4001 —
— Grefvinnan
Ruth född Modée 400: —
— Grefvinnan
Ramel född Beckfviés 400: —
Hof- Stallmästaren tri. in.
Grefve Frölick I040: —
Hof ■ Stallmästaren ra. m.
Friherre G. VV • von
Schwerin 440' —
född
Transport 1480: — *_
32796
750
4202
24oo
40148!
1315
"ja.6 Stats-Utskottets Betänhanderil
Transport 1480: —
Understallmästarcn C. Bruse 353: —
C. B. Gethe 333: _
Kammartjenaren J. Wacklin
^ 350:
Frisören J. Kruse 350: —
Förste Kammar. Frun U.
Martinau 150: —
S. Martinau 150: —
Lif-Tvätterskan C. M. Södermark
50: —
Hof-Lakeijen Thelin 100: —
O. Forssberg 100: —
Köparen J. Kittling 75: —
Silfverkneckten E. Wåhlström
ilo: —
Mundskänken P. Ljungström
166: —
Källare.Drängen A. Åstöm 45: —
Köks-Mästaren L. Carlbom 350:
Kocksgesällen M. Ovist 100: —
Secreteraren O. U. Nauchoff 100: —
Hingstridaren L. Moselius 105: —
J. Moselius 52: 24*
Kif-Kusken E. Bergström 133: —
Kif.förridaren J, Berg 100: —
Kusken N. Ljungberg go: —
Höbindaren E. Bergström 80: —
Mora Kungsängs vaktare J.
Johansson 3: —
Ängsholms Dito P. Lundgren 3. —
Falkonärmästaren C. von Hani 348: 8-  Hof - Jägmästaren von Gripenstedt
100: —
Hof-jägare G. von Harn 208: 43*
Hof-Tmmpetaren J. G. Jäger
76: 32.
Kammarhussaren C. Ohman 100: —
inköparen J■ C Carloander too' —
6.
>.
Transport 574?: 12. 2, 40145
Stats-Vt slottets Betänlandeifi
Transport 5842: 12, 2,
Kocken C, F. Tiais ant 200: —■ —
Ekonomipskrifvaren Backman 150: —
T>e sorn af Konung GUSTAF ien
IH-djes Hand- Cassa njutit Löner,
Pensioner och Gratialer.
Presidenten m. m- A. K. Edelerantz
300: — —
Hof-Junkaren W. von Ro
stnhiim
200: — —
Kammartjänaren S. Tapillon 83: 16. —
S. Remy 200: — —
Kammar - Lakeyen C. G.
Brandström IQO: — —<
Hof-Secretéraren L. Hjorts
herg
i55-- 26. 8>
Grefvinnan Cederhielm född
Sten: ock 100: — —
Spetslagerskan A. Carlberg 61: —• —
De som af f. d. Konung GUSTAF
ADOLPHS Hand-Cassa undfdlt
Pensioner, Arfvaden och Gratialer.
Öfverste Lieutenanten J. M.
Nordencreutz 166
Capitain Odelstjemas Barn 166
Bibliothekarien Stridsberg 366
r>
Krigs-Rädet 0. Ahlström 16G
Lif . Gardes församlingens
Kyrko-Råd 2.44: — —
Hof - ]unkaren W, von Rosenholm
aoo:~— —
Jungfru A. Nordstedt 6b: 32, —
Fröken A• B. Roos 60: —• —
Enkan L. Hohenhausen född
Nachrey 50: — —
3*-  : 32.
: 32.
32,
Transport 1087: lö.
40I48
6192
12
lige
45
47540 6 io
a 318 Stati~TJtskottets Betänkandeni
Transport jo87: ib; —
47540
6
to
Enkan E. Lidner född Hast-
fehr
&0!
Fröken Juliana van Gerdten
40. — —
Volontairgn öhmans Enka
24: — -
Fröken Gustafva Sabelhjerta
Jungfru Ulrika BrV,u,n
12: — —
GardevSoldalen Lindstrand
T2: — —
f. d. Fendrik Stenberg
90: — —
Tvätterskan C. Blännberg
12Ö: 32, —
Kammarhusaren C. Ohman
2o: -sr
1482
—
—
Summa
Banco JRtdr
49022
10
Vid handläggningen hStaf har Stats-Htskottet
tagit kännedom om de Almänna grundet
af Riksens Ständer vid 1809 °ch 181» arens
Stats-Regleringar, likmätigt deras underdåniga
skrifvelse den 1 b Octpber sistnämnde år blifvit
lagde för Löners och Pensioner; åtnjutan^
de på Allmänna Indragnings-Staten samt sedef^
mera följde, äfven då Högstsalig Hennes Majit
Enkedrottningen SOPHIA MAGDALENAS
Hof-Stat indrogs och uppfördes på nämnde Stat,
Och enär Kongl. Maj:t nu läyer vara betänkt
vidtaga en sådan förändring med Kongl. HoG
Staten, hvarigenom ofvan bemälte dit hörande
Personer skulle komma att sakna aflöning vid.
Kongl. Hofvet, och derföre äskat det de på
Rikets Stat varda öfvertagne; så och då dessse
personer härigenom skulle såsom tjenstfrie för-;
byta deras egenskap från Löntagare å Kongl.
Hof-Staten till Pensioner vid Stats-Verket, har
Stats- Utskottet ansett dem i detta senare afseende
vara undeikastade tillämpningen af de gif
-
Stats-XJtskottets Betänkandm.
1319
ne stadganden örn Löners eller Pensjoners åtnjutande
på Allmaänna Xndragnings-Staten.
I följd häraf och efter öfvervägande af de
serskilte förhållanden, som förekomma vid regleringen
härutaf, har Stats - Utskottet trott sig
böra föreslå följande hufvudgrunder för densamma.
De personer som finnas till indragning
ifrågaställde böra härvid, i anseende t i: 1 deras
olika egenskap eller vilkor m, rn. olika betraktas;
Och beträffande först Embets och Tjenstemän
samt Hof Fruntimret hvilka ingått i tjenst
vid Kongl, Hofvet med hopp att dervid framgent
varda bibehållne, samt altså icke kunna
blottställas att sakna den utkomst de derstädes
väntat och derföre ické uti Rikets tjenst eller
annorlunda sig boredt; så synes de i följd deraf
berättigade, att undfå pension, svarande mot
deras å Kongl. Hof-Staten iunehafda Löner i
penningar men utan beräkning af andre förmåner
såsom Boningsrum ved, Ljus, utfordring
för Hästar eller Eqvipage, kostpenningar
m. m, samt med följande undantag och vilkor
nemi.
urno Att den Ebbets- eller Tjensteman
härifrån uteslutas s m äger eller erhåller Lön
eller pension på Rikets Ordinarie- eller Indragnmgs-Stat
eller ock på något Publikt verks
Stat, eller vid något af de Kongl, eller Eursteliga
Hofven varder bibehållen eller antagen , och d©r„
vid uppbär eller undfår lika eiler högre Lön; Mets
om Löner, sorn sålunda innehafves eller erbil,
les, icke uppgår till det belopp hvartill pensio
-
»gSp 'Ståts-Utskottets Betänkandenl
nen på Indragnings-Staten skulle komma att bestiga,
må öfyerskottet åtnjutas å sistnämnde
Stat; och
a;o Ätt hvad åter angar Hof- Fruntimret»
de som förut åtnjuta motsvarande eller högre
pensioner å de förre Kongl, eller Furstlige
Hof-Staterne hvjlke på Rikets Indragnings-Stat
ärq öfverflyttade, eller varda bibehållne eller
hädanefter antagne vid något af de Kongl, eller
Furstliga Hofven, icke måga åtnjuta ifrågavarande
pension till större del än den samme
kan öfverstiga hvad de förut innehafva eller
hädanefter erhålla i Lön elier pension.
Vidare angående Betjeningen i allmänhet;
så finner Stats-Utskoltet det ålder och tjenstetid
för dem utgöra grunden till det understöd
eller den pension sorn dem må bestås , och att
i likstämmighet möd hvad som i dylika fall
stadgadt blifvit och med pensions Författningarne
i Allmänhet instämmer, följande torde böra
faststäl las.
1:0 Hen som tjent Tjugu år må, utan afseende
på lefnadsåren, uppföras till åtnjutande
af fulla Lönen och den som Pension uppbära
så framt han ej å Kronans eller Publikt Verks
eller å någondera af de Kongl. el’er Furstelige
Hofvens. Stater innehafver eller undfår Lön, i
hvilket fall, han lika mpd hvad rörande Env»
hets- och Tjenstemän här ofvan är föreslagit,
uteslutes ifrån eller fränträder ifrågavarande
Pension till större elfer mindre del.
2:0 Ben som uppnått en ålder af 55 år
må, oansedt han blott 15 år ybrit i Hof-Tjen
-
Stats-Utskottets Bettinhanden. 1331
stenj tillgodonjuta enahanda förmån med de arti
nästförestående punct upptagne,
gto Alla af denne Betjening sorn tjent 15
år och icke uppnått nyssnämnde ålder, undfå
i Pension blott hälften af,deras jnnehafde Xön,
Men beträffande 4:0 de af den lägre Be-*
tjeningen hvilka till tjenstehjon eller handtlangare
kunna räknas; samt icke uppnått närande
ålder eller 15 år varit i tjenst; så enär desse,
efter det deras tjenster, vid den Kongl.
Hof-Staten upphöra, kunna taga andre tjenster
eller utvägar för sin bergning, men ej måga såsom
Pensionärer för lifstiden belasta Stats-Ver»
let; anser Stats-Utskottet dem endast böra till—
' delas en G ratification svarande mot deras innehafde
Lön från den tid tjensten upphört eller
upphörer till innevarande ars slut, hvarförinnan
de hafva tillfälle att skaffa sig ny tjenst
eller annat näringsfång.
Stats-Utskottet har trott att Riksens Hög»
loff. Ständer hvarken finne lämpeligt eller för
sig möjligt att med erforderlig noggranhet, grundad
på kännedom af alla omständigheter, ingå
Uti något individuelt reglerande af förevarande
Pensions-Stat; hvarföre Stats-Utskottet endast
till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
hemställer ofvan upptagne hufvudgrunder för
en sadan reglering; Och lära Riksens Höglofl,
Ständer till Kongl. Majrts Nådiga pröfning och
åtgärd i underdånighet öfverlemna, ett, efter
närmare upplysning om förhållandet med personerne
och deras vilkor, under tillämpning af
desse grunder låta reglera och på allmänna Irj-i
dragnings-Staten uppföra den del utaf nu atp?
StatS'TJtskottets Betänkanden;
mäldte personer af Kongl. Hof-Staten, som i
följd häraf finnes dertill berättigad.
För atf likväl kunna ungefärligen beräkna
fieloppet af den lillökte utgift å Rikets Indrag,
nings Stat, gona härigenom kan uppkomma, Inr
Stats-Utskottet, så vidt möjligt varit, inhämtat
hvilke personer af de nu uppgifne som förut
hafva Eön eller Pension på Rikets Stat, äfvensom
upplysning blifvit infordrad om Hof - Bctjeningens
alder och tjenstetid; Och vid en härefter
gjord beräkning har befunnits, att för dem
som innehafva Embeten elier Tjenster med
Eoner på Ordinarie Stat eiler Pensioner på
Indragnings - Stat, bör en minskning i den foreslagne
Pensions - summan 49,022 R:dr 6 sk,
10 r:st. uppkomma af omkring 11,066 R:dr,
så att den förre nedsättes till 37,956 R:dr 6 sk,
}o rtst,; Men vid tillämpningen för öfrigt af
ofvanstående nu projecterade grunder, med nasta
års början då någre Eoner till hälften och
andre alldeles försvinna, komma beloppet att
vidare förminskning undergå.
De på Indragnings - Staten till det senast
förflutne året ejler 1817 skedde besparingar
gom; ?°r detta ändamål äro att disponera utgöra
en summa af omkring 10,000 R:dr, inberäknade
hvad genom sedermera timad afgång blifvit indragit;
och härförutan har Stgts - Utskottet vid
den nu verkställde Stats-Regleringen afsatt ett
belopp af 20,000 R;dr till fyllnad i behofvet
för öfvertagandet af ifrågavarande Pensioner,
så att tillgångar å nämnde Stat som härtill af
Kongl. Maj:t i Nåder kan disponeras utgör ett
sammanräknadt belopp af 3o>ooo R:dr hvilket
Stats-Utskottets Betänk anden, *32 3
Utskottet förmodar desto häldre blifva tillräckligt
från nästa års början då Regleringen häraf
skulle vidtaga, spm dessförinnan ytterligare be-?
sparingar troligen uppkomma, hvilka då blifva
att tillgå; Men för innevarande ar, hvarunder
hela dep uppgifne personalens aflöning måsie
bestridas af Stats-Verket från och med den tid
densamma upphört eller upphörer att utgå af
Kongl, Majds Hofhåjlnings-sumrna, erfordras serskijdte
medel; Och då denna utgift icke kan
närmare beräknas, än att om indragningen af
gila dertill uppgifne personer antages vara skedd
den i sistl. Aprill då Hans Majd Konungen
skulle tillträda nämnde Hofhållnings - summa,
borde Nio månaders aflöning eller tre fjerdedelar
af Pensions-sumipan Utgå från Stats-Verket;
så och enär förhållandet härmed beror på
närmare', utredning lära Riksens Höglofl, Ständer
flona lämpeligt att anslå denne utgift uppå
sistlidet åts öfverskott å Stats-Verkets intrader.
I öfrigt och då det ej kunnat undfalla
Stats - Utskottets uppmärksamhet att bland de
personer som äro upptagne på den erhållne Indragnings-Listan
finnas någre för hvilka, i lije.
stämmighet med hvad Riksens Ständer vid bestämmandet
af Indragnings-Statens grunder för5
klarade, undantag nu skäligen torde äga rum
från tiUämpningen af desse grunder, har Utskottet
hvad angår Herr Öfver-Kammarherren
jn. m. Grefve Strömfeldt, Herr Cantzli - Rådet
af Leopold samt Herr Hof-Medicus L. P. Jernen,
hvilka dels genom mångårig tjenst vid
Kongl, H°fvet och derunder upphunnen högrg
ålder, dels serskild förtjenst af Fäderneslandet
Stats- Utskottets Bstänkandeid
och dels utmärkt omsorg och bemödande uti
Högstsalig Konungens tjenst synas berättigade
till Riksens Ständers välvilja trott sig böra
härvid hemställa det Riksens Höglofl. Ständer
i underdånighet hos Kongl. Maj:t anmäla dem,'
att för sin lifstid varda bibehållne vid deras
nu innehafvande jLönförmåner, såsom Pensio-»
ner, utan afseende derå att de förut åtnjuta eller
om de hädanefter erhålla Röner på Rikets
eller något publikt Verks Stat. Hvilket allt
dock vördsammeligen öfverlemnas till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 12 Maji 181S*
Nu- 531.'
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af Kong!e. Maj:ts
JSfådiga Skrifvelse, rörande Ofver ste -  Indelningen vid fl d. Östgötha Cavallerie-Regementes
användande till aflöning
för en fält-Marskalk eljer General.
XTnder den 7 i nästledne månad har Kongl:
Maj:t behagat till Riksens Ständers Stats- Utskott
aflåta följande:
’’TJtdrag af Protocollet Öfver Krigs»
Ärenden, hållet inför Hans Kongl.
Majit uti Stats-Rådet, der Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen äfven
yar tillstädes, den 7 April 1818.
Stats~Utskottets Bet ärik anden', <l3S5f
Närvarande:
Hans Éxcellence Justitite-Stats-Ministern Herii
Grefve Gyllenborg.
Hans Exceiience Stats - Ministern för Utrikes
Äienderne Herr Grefve von Engeström,
Deras Excellencer Stats-Raden,
Herr Grefve Rosenblad.
Herr Friherre Fleming och
Herr Friherre Lagerbring,
Stats - Raden,
Herr Friherre Cederström.’
Herr Friherre Skjöldebrand och
Grefve Mörner.
samt
Tillförordnade StatS”Secreteraren Qviding
Upplästes af Tillförordnade Stats - Secreteraren
i underdånighet ett, pä Kongl.' Maj:ts
Nådiga befallning, författad t förslag till Kongl.
Maj;ts Nådiga Skrifvelse till Riksens Ständers
Stats-Utskott, angående Öfverste - Indelningens
vid f. d. Östgötha Cavallerie-Regemente användande
till aflöning för en Fält * Marskalk eller
General; Och behagade Kongl. Majit, sorn, pä
Stats-Rådets enhälliga underdåniga tillstyrkande,
gillade detta förslag, sådant det vid Protocollet
finnes bilagdt, i Nåder befalla att en,’
med detsamma enil,g Skrifvelse skulle på vanligt
sätt utfärdas och till Riksens Ständers Statsutskott
öfverlemnas,
Ex Protocollo.
Carl Gabr. Grip”
Stats Utskottets Betänk anden.
''Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse till
Riksens Ständers Stats - U iskott,
angående Öfverste - Indelningens
Vid f. d. Östgötha Cavallerie*
Regemente användande till aflöning
för en Fält - Marskalk eliel
General Gifven Stockholms Slött
den 7 April 1818*
Sorn Öfverste - Indelningen Vid f. d. Östgötha
Cavallerie * Regemente nästa år äf nu vatande
Innehafvare tömmer att afträdas, har Kongl.
Majit af Riksens Ständerä Stats - Utskott velat
äska , att densamma med åtföljande Boställen
och tilldelning, varder flyttad från Allmänna
Indragnings-Staten, der den nti är uppförd, 0CI1
till Kongl. Majus Nådiga disposition öfverlemnåd
för att användas till Lön åt någon förtjent
i tjenst varande Bält-Marskalk eller General.
Kongl. Majit förVäntar, det någre svårigheter
härvid så mycket mindre kunna möta, som afkastningen
af beförde Inrättning icke ännu tili
Stats-Verket ingått, och således ej bör vara
bland Statens inkomster påräknad, mert den deremot
efter Arméens nya Organisation för Generalitetets
aflöning ortmgängeligen behöfves.
Riksens Ständer lära med tillfredsställelse
iakttaga ett tillfälle, att bereda förbättrade Vilkor
för de Värdige Anförare, under hvilkas befäl
Svenska Krigshären alltid med trohet och
tapperhet uppfyllt Fäderneslandets fordringar,
då Kongl. Majit redan å Dess sida till denné
Armées förmån och bästa användt 1,963,133
Ridr 16 sk. af sådana medel, sorn icke tillhört
StatS-Vtsiottets Betänk andén. 13*7
Svenska Stats-Verket, hvaraf 860,000 tödr utgått
af rle Fonder som tillkommit i följd af
Tractaten i Kiel, mert de öfrige 1,103,133 S dr
16 sk. blifvit gifne af Kongl. Majus enskildte
tillgångar. Kongl. Maj:t förblifver Riksens 8tän*
ders Stats-Utskott etc. Datum ut supra.
CARK JOMAN.
B. C. Qviding.”
Stats - Utskottet har i anledning häraf Inhämtat,
det Öfverste-Indelningen Vid f. d. Öst*
götha Cavallerie-Regémente, såsörn till indrag*
ning ställd, blifvit vid 1809 och 1810 årens
Riksdag i likhet med alla öfrige Röner och Indelningar,
som komme att framdeles besparas
Staten, upptagen å Allmänna Indragnings - Staten,
samt utgör tned Capitainskapet derunder
678 R:dr 21 sk. 6 rist. indeldte jemte Öfver*
ste - Bostället Stora Tuna och Ryttmästare - Bo*
stäket Egeby tillsammans | mantal.
Vid 1813 åVs Urtima Riksdag i Örebro
väcktes hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
den Motion, att sedan vid förenämnde Riksdagen
det funnits nödigt, i anseende till StatsVerkets
belägenhet, att åtskilliga Indragningar
i Arméen vidtogos, och de sorn i följd deraf
skedde vid Värfvade Arméen, för Officerarne
endast modförde rättighet att 1 Åtta år åtnjuta
sine Eoner, det äfven mätte bestämmas någon
viss tid för innehafvame af de förut till indragning
ställde Indelningame vid Adels-Fah*
nan och f. d. Östgötha Cavallerie; Och Riksens
Ständer förklarad® i anledning häraf, likmätigt
*3*8
Stats-Tjtskottets Betänkandenl
deras underdåniga Skrifvelse den 8 Aug igla*
att de änsågö billighet och rättvisa fordra det
någon viss tid äfven fastställdes frit innehafvar-,
ne af de till indragning bestämde indelningar*
Löner och Boställen vid f. d. Östgötha Cavallerie
saint Adelsfahne - Regementet, efter hvars
förlopp desse Lönförmåner ovilkorligen borde
till Stats-Verket indragas; Men då Riksens Ständer
tillika funno, att härvid kunde förekomma
sådane omständigheter, hvilka förtjenade serskilt
afseende utan att i förhand kunna bedömmas,
öfverlemnade de i underdånighet till Kongl.
Majit, att, efter .Nådig pröfning och befinnande
omständigheter, bestämma en viss och lämplig
tid vid hvilken de till indragning ställde Indelningar,
Löner och Boställen vid nämnde
Sine Regementer borde, utan afseende på innehafvarnes
afgång, befordran eller transport,
till Stats-Verket ovägerligen indragas.
Såsom Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse nu
föranleder har ock sådant blifvit föreskrifvet, i
afseende på Öfverste-Indelningen vid Östgötha
Cavallerie, som nästa är kommer att utaf innehafvaren
afträdas. Oell, som det nu skulle strida
emot den af Riksens Ständer förut vidtagne
och af Kongl, Majit i Nåder gillade åtgärd
om likväl denne Indelning ej klefve med nästa
år till Staten indragen och bespard för dess
i allmänhet ökade utgifter äfven under Indragnings-Tituln,
samt vidare anslag af Stats-Verkets
för behofven påräknade tillgångar, än redan
blifvit tillstyrkte, efter Utskottets öfvertygelse
ej äga rum j Statens närvarande ställnings
har Utskottet ansett sig icke kunna föreslå nå
-
Stuts-TJtshiitieis Betänkanderii
gött förändring uti hvad angående ifrågavarande
Öfverste-indelnings indragande och besparing
finnes af Kongl. Majit och Riksetts Ständer
stadgädt och förordnadt, utan får Stats-Utskoitet
deremot till Riksens Höglofl. Ständer
hemställa om icke, da, så vidt Utskottet kunnat
Inhämta, något förordnande, rörande de öfrige
vid fi d* Östgötha Cavallérie och Adelsfalinellegementet
till indragning ställde indelningar*!
Röner och Boställen icke blifvit vidtagit orri
Viss tid för innehaivarne att dem bibehålla*
Riksens Ständer i ändamål, att enahanda princip
måtte följas för alla dem, som finna sig uti.
lika vilkor och belägenhet skulle finna lämpligt,
att med förnyande af deras ofvanberörde
hnderdåniga framställning härom, anhålla att,
i likstämmighet med hvad som skedt i afseende
på Öfverste - Indelningen vid fi d, Östgötha
Cavallerie, viss tid måtte bestämmas, inom hvilken
desse indelningar, Röner och Boställen böla
indragas, på det att desamma, hvarutaf da
till Adels - Bahnan hörande sedermera blifvit
anslagne att ingå till ett Miiitair-Höspital; matie
för deras ändamål varda indragne Sedan inliehafvarne
tillgodonjutit den fördel härutaf*'
Sorn med billighet och rättvisa finnes öfverensstämmande;
Hvilket allt dock vördsamligen understäiles
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande»
Stockholm den a 2 Maji 1818.
Éiha»# till Riks.St.Prot. iSij.tiifr 4’M Samt, N'.r 1S7, i($.
13 3® Stats-Ulskoltets Betänkandeni
N:r 232.
Riksens Högloft. Ständers Stats • Utskotts
Memorial, angående Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse om Intraderne från
St. Barthelemy.
-K-ongl. Majit har i Nåder behagat, under den
22 December sistledit år', till Biksens Ständers
Siats - Utskott aflåta följande Nådiga Skrifvelse,
angående dispositionen af de från Svenska Colonien
St. Barthelemy influtne medel: Uti den
berättelse om användandet af de genom Biksens
Ständers Beslut år 181S under Kongl. Majus
disposition ställde Inkomster från Colonien St.
Barthelemy, hvilken Kongl. Majit den 29 Junii
1815 till Biksens Ständers Stats-Utskott låtit
afgifva yttrade Kongl. Majit redan, uppå
de mäst grundade anledningar, den förmodan,
att dessa Inkomster icke skulle efter den tiden
kunna påräknas till lika belopp, som förut, och
således ej medgifva en fortsättning af alla de
utgifter, hvilka genom dessa medel blifvit bestridde.
Detta har i sjelfva verket inträffat afven i
yida högre,grad, än Kongl. Majit då förmodade.
Freden emellan Stora Britanien och NordAmerikanska
Fri - Staterne samt emellan förstnämnde
Makt och Frankrike, Holland och Danmark;
återställandet afc desse 3:ne sistnämnde
Makters Colonier i Vest-Indien, den till St.
Barthelemy nära belägne Holländske Frihamnen
Eustaches återupplifvande; en ny Frihamns
inrättande uti Franska andelen af St. Martin;
Stats-Utskottets Betänk anden'.
13 31
den stockning uti Norra Americas Vest-Indiska
Handei, sorn följt på freden, med flera omständigheter
hafva verkat en icke mindre hastig än
betydlig minskning uti den Svenska ColosienS
Handelsrörelse och de af densamma helt och
hållet beroende Inkomsterne.
Allt sedan April månad 1816 har nästan
intet öfverskott till Moderlandet influtit af Coloniens
Intrader, och då en fortsatt utbetalning
qvartaliter af de på Cassan förut anviste ansenliga
utgifter likväl ej kunnat undvikas, liar densamma
slutligen blifvit till den grad uttömd*
att utgifterna för innevarande års stdra, 3:dje
och 4:de ' Qvartal ej kunnat bestridas, om ej
Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsen af Egna
medel förskjutit det felande.
Kongl. Majtt, som ej kunnat förutse en så
hastig förändring, hade emedlertid med nöje
omfattat tillfällen att af den behållning, sorn i
Junii månad 1815 förefanns samt af de under
loppet af samma år och början af sistlidne år
influtne medel, till allmänna behof och nyttiga
inrättningar inom Riket använda efterföljande
Summor:
Med Nådigt afseende å Riksens
Ständers i anledning af
väckt motion om allmänna medels
anslående tili Svenska Theaterns
upprätthållande, uti Skrifvelse
af den 4 Augusti 1815
gjorde anhållan, att Kgl. Maj;t
af hvad medel som hälst kunde
finnas lämplige och hvilka ej
voro för bestämda utgifter på
-
Stats-Uiskottets Eetänkandenl
räknade, täcktes lifa anordna
hvad som pröfvades för Thea*
trens behof erforderligt, har
Kongl. Majtt, då ingen annan
tillgång fanns, af Inkomsterna
från St. Barthelemy till detta
ändamål anslagit en Summa af
Trettio Tusende Fern Hundra
de (30,500) E dr Banco årligen
att ifrån den 1 Augusti
samma år qvartaliter utbetalas,
samt på samma gång en summa
af Tjugu Fyra Tusende
(24,000) R:dr Banco till afbetalning
på Theatre Cassans skulder.
I följe häraf ar till TheatreDirectionen
utbetaldt:
■ o
Ar 1815 för 5
månader . . . 12,708: 16 —
Till afbetalning
på Theatre Cas
sans
skulder . 24,000: — —
•— 1816 . . . 30,500:
Till afbetalning
på Cassans skuld 20,000: — ■—
— 1817 . • • 30,500:
Till understöd för Uppfostrings
- Commitéen.
Fortsatt utbetalning qvartaliter
å 2090 R:dr B:co årligen:
m
117,708
filats- Utskottets Betänkande/i'.
Är 1815 3:e och
4:de Qvart. . . looo:
— 18x6 . . . 2000:
*— 18x7 • • • 2300:
Till underhåll af 30 Fri-Ga
detter vid Carlberg* Krigs Acadernie.
— Fortsatt utbetalning
qvartaliter å 7,50 R.dr årligen.
Ar 1815 3:e och
4:e Qvart. . . 3,750: — -
— 1816 . . . 7,500: ■—
•— 18x7 isa och
g:a Qvart. . . . 3,750:
Sedan utgifterne till detta
nyttiga ändamål ej längre kun
nät bestridas af Inkomsterne
från St. Barthelemy, har Hans
Kongl. Höghet Kron - Prinsen
af Egne medel till Krigs-Aca
demiens Cantaler låtit aflemna
en för flere år tillräcklig Summa.
Till landshöfdingen i Stora
Kopparbergs Län Järta, Extra
Lön. Fortsatt utbetalning
3 2000 R:dr årligen:
Är 1815 3:6 och
4:e Qvart. . , . 1,000: — •—
•— 1816 i:a och
g:a H:o .... 1,000: -— —
Skillnaden exnellan
denna Ex
-
1 5,000
a 3 34 Sfats-Utskottets Betanianden
tra Ivän och den $
indelta Landshöf/•
dinge - Ikonen i
berörde Län för
arén 1813, 1814,
1815 och forska
hälften af 1816 4043: 39. 11.
Till understöd för Kongl.
Cantzii-Styrelsens Lqnings-Stat
ä 300 R:rir ärligen:
Tor år aSiö . . 300:
— — 1817 . . 300: — —
Till Pensioner åt en Embets
iman, en Enka efter ep Embetsman
och en Enka efter en Vaktmästare
vid f. d. Utrikes och f
d- Pommerska Expeditioneme.
—- Fortsatt utbetalning qvartaliter;
För
1815 3:e och
4:e levart. , , ,331:
— t8i6 , , . , 662: — —
-— 1817 .... 66a:
Utom ofyannämnde Summor
är utgifvet:
Till Resepenningar åt Embete
och Tjenstemän, som dels
härifrån afrest till St. Barthelemy,
dels derifrån till Moderlandet
återkommit; Extra Lön
till en hemkommen Gouverne
-
Stats- Utskottets Betilnkanderi: 13 3 S
menta Pastor samt Pension
till en Invalid ....
Till aflöning för Colonial-Departementet
:
För 1815 3--e
och 4m Qvart. 857: 32. —
•— 1S16 . . 4,096:47. 9-
— 1817 . . 4,096:47. 9.
Arfvode för Indragningen
och Redovisningen af
Brrthelemyska medlen h
500 R:dr årligen.- för 1815,
1816 och 1817 .
Departements- Expenser
från 1815 till slutet af 1 81 7
2 år
9>°5i
1,500
fl. yh Pund
M ^ Steri|
25 - 650
32
Jhco R:drj 160,587
161
5j öå°
Sedan sålunda genom de anförde Politiska
förändringarne i Vest-Indiska Handels-slällrungen,
Inkomsterne af Colonien blifvit så ansenligt
minskade och de förut betydlige öfverskjutande
tillgångarne sä medtagne, förnämligast genom
de, i anledning af Riksens Ständers förenämnde
anhållan till Theatrens upprätthållande
anordnade dryga utgifter, hvilka ensamme uppgått
till ett så stort belopp, att blotta räntan
deraf hade varit tillräcklig, att för alltid försäkra
de här förefallande «. :.;entliga administrations-kostnaderne,
emot ali framtida brist, finner
Kongl. Majit med ledsnad Sig nu vara satt
i nödvändighet, att, sä mycket möjligt är, in
-
‘1536 Stots~Utslottets Betäniandenl
skränka utgifterne endast till detta sistnämnde
behof, och således, åtminstone så länge de nu
varande Handels-förhållanden i Vest-Indien
fortfara, vara beröfvad den tillfredsställelsen,
Han hittills njutit, att af Coloniens Inkomster
bidraga till Moderlandets nytta.
Kongl. Majit förväntar således, att, om
Theatern skall upprätthållas, nödige medel der»
till af Rikets Ständer måga anslås, hälst denna
Inrättning, endast betrakrad under dess enkla,
inflytande på Svenska Språket och Litteraturen,
icke bör kunna lemnäs utan det afseende, som
Nationens stigande odling förtjena!-.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stats - Utskott etc.
CAEL,
G. af Wetterstedt
Hvad Kongl. Majit i Nåder täckts sålunda
gifva tillkänna om förhållandet med Intraderne
från St. Barthelemy de sjstförflutne » ne åt
ren samt hvad derutaf blifvit till fördel för
Moderlandet använde, har Stats - Utskottet skolat
Riksens Höglofl. Ständer vprdsamligen meddela
; H varförutan Utskottet beträffande den i
sammanhang dermed stående frågan örn nödige
medel till Thea t ernst underhållande nyt afgifyer
serskildt utlåtande.
Stockholm den 12 Maj 1813»
N:r 233,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande } i anledning af Kongl, Maft.ts
Siats' TJtslottets Bel&nlanderi'.
Nådiga Remiss avgående Svenska Theatrens
underhåll,
•femte det Kongl. Majlst uti Nådig skrifvelse
den 22 sisel. December tillkännagifyit huruledes
Inkomsterna från Kolonien St. barthelemy
blifvit sedan sjsta Riksdagen disponerade, och
dervid, i anseende till desse intraders förminskning
förklarat, det Kongl, Maj:st förväntqde,
qtt om Svenska Theatren som härutaf de senare
arén erhållit ett bidrag af 30,500 R:dr ärligen,
skall upprätthållas, nödige medel dertill
af Rikets Ständer måga anslås, helst denne Inrättning,
betracktad under dess enkla inflytan.
de på Svenska Språket och Litteraturen icke
borde kunna lemnäs utan det afseende, sorn
Nationens stigande odling förtjenade, har Kongl,
Maj:st genom Nådig Remiss den 6:te uti denne
månad till Riksens Ständers Stats - Utskott
pfverlemnat. ett af Theater-Directionens Ordförande
Herr Öfverste Kammar-Junkaren och General-Majoren
m, m. Grefve Gust. Löwenhjelm i
underdånighet ingifvet Memorial i detta ämne,
så lydande: ”Eders Kongl. Maj:ts Theaters närvarande
belägenhet tvingar, mig att å nyo i underdånighet
vända mig till Eder Kongl. Majit
med underdånig anhållan om Eder Kongl, Majus
Nådiga bistånd.
Det är icke hufvudfrågan, nemligen den
om Theatrens framtida ödes bestämmande, jag nu
ämnar vidröra. Derom har jag i mine förre
Memorialer till Eder Kongl. Maj:st och till
Riksens S.änder mig utförligen så i Litterairt,
sorn 4 Politiskt, Moraliskt och Ekonomiskt af
-
* 3 38 Stats-Utskottens Betänkanden'.
seende yttrat, och af Eder Kongl. Majstfs Nåd
för Theatren samt Riksens Ständers upplysning
hämtar jag full anledning till den säkra öfver*
tygelse att hvad i denna'väg är möjeligt säkert
sker, och att hvad sorn icke sker är, i anseende
till tillgångarnes beskaffenhet, omöjeligt.
Men ännu kan det länge draga ut på tiden
med Riksens Ständers definitiva yttrande och
ehvad beslut af deta till Theatrens förmon må
fattas, blifver dess verkan först ifrån och med
den lista Januarii 1819 beräknadt.
Emedlertid ser jag den tidpunct inne då
mine i Eder Kongl- Maj:sts höga namn ingångne
förbindelser ej mer kunna honoreras och då
300 Personer, sorn med hustrur och barn utgöra
öfver iooo:de, falla i den bedröfiigaste belägenhet.
Detta års usta Qvartal af St. Barthelemy*
Bonden är ännu obetalt och snart är det löpande
Qvaitalet aftjent. Då inträffar Theaterns
vanliga tillslutande för Sommaren. Då upphöra
Recetterne och med dem sista möjeligheten
att ens lifnära de mäst behöfvande.
Väl har mig blifyit sagt att anslagen på
St. Barthelemy-Cassan kunde upphöra. Men i
min magt har derföre icke stått att nedsätta
Aflönings-Staten.
Det gifves en grundsanning ifrån hvilken
det är af vigt att utgå i hvarje fråga om The.'
atre-Reduction, den nemligen: att kostnaden ej
ian nedsättas fortare iin i den mohn Contracterne
utlöpa. Hvarje Summa större eller mindre, som
dess förinnan afdrages på de 1 Ba 5 beviljade an
-
Stats-TJtsiottets Betcinkanden. 13 39
slag, uppå hvilka Direction bordt bygga sine
calender, tages af de tjenande och bryter contract.
Oaktadt det nit och jag vågar såga den
framgång, hvarmed jag nu i 6 år förvaltat detta
verk, hotas jag således att, utan rniri ringaste
förskyllan, befinna mig i en belägenhet,
lika smältande för en Embetsman sorn TheaterSujetternes
belägenhet blir bedröfvelig och Förvaltningen
hotas med en villervalla sorn sedan
ej utan största svårighet oell kostnad redes.
Uturståndsatt då, att honorera mine å Em.'
betets vägnar ingångne förbindelser, nödgas
jag då öfvergifva mitt uppsåt att intiil min afresa
till min post, behålla styrelsen öfver detta
verk, sorn jag likväl under närvarande criv
sis gerna velat gagna. Jag nödgas jemte andra
Directören aflemna Bäkeuskaperne och öfverlemna
Theatren med dess personal och inventarier
åt en af nyssnämnde oundvikeliga oreda,
ökad förstörelse.
Det är dock Eder Kongl. Mnj:sts Nådiga
afsigt och ofelbart äfven Biksens Ständers önskan,
at[ dessa olägenheter afvärjas, att Beduetionen
, om den måste ske, verkställes med den
planmässiga ordning, som afvärjer Contracters
brytande samt personliga lidanden, och som af
denna lOteressenta Nationabinrättning räddar,
till mera gynnande tider, hvad frälsas kan.
Dessa föremål ernås alla, om endast anderum
kan vinnas att med lugn och öfverlagt systerne
företaga den nya organisation som, i händelse
af Beduction kan finnas lämpelig.
Min underdåniga anhållan är fördenskull,'
det täcktes Eder Kongl, Majist genom Nådig
Stats-Utskottets Betänk anden',
proposition till Högloft. Stats-Utskotfet, anmoda
detsamma, att provisoriskt af öfverskotten
anslå nödige medel till betäckande af det uteblefna
Earthelemy-anslaget, minst till innevarande
års slut.
Siats-Utskottet hade ock förut till upplysning
om Theatrens behof fått genom Hof-Cantglers-Embetet
emottaga H rr Grefve Löwenhjelm»
den jg sisth December afgifne Memorial, innefattande
fullständige uppgifter i detta ämne till
ådagaläggande deraf, att så framt Theatren skulle
kunna i sitt nuvarande skick bibehållas, eu
lika summa årligen erfordrades som de senare
åren af Barthelemyske intraderna erhållits samt
huruledes, äfven i fall af The urens upplösning
eller reduction, betydlige summor blefvo nödige
till honorerande af ingångne Contracter med
Theatrens Sujetter och öfrige depenser som
blifvit gjorde i och för Theatrens förbättring
och upprätthållande.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit
har Stats-Utskottet, ehuru inseende
Theatrens nyttiga inflytande och föremål i flere
hänseenden, likväl trott dess underhållands
vara beroende af de tillgångar soto dertill kunna
finnas, utan att derigenom öka de Allmänna
utskylderne som Stats-utgifterne kräfva. Och
Stats-Utskottet anser sig följagtligen ej mindre,
i anseende till beskaffenheten af det bidrag Theatern
erfordrar i dess nu varande skick, än ock,
med afseende på Rikets knappa tillgångar, icke
kunna föreslå något årligt Siats-anslag af Riksens
Högloft. Ständer för detta ändamål, utan
att det må böra öfverlemna* tili Kongl. Maj,sts
Stats- Utskottets Betiinkandcii'.
134»’
Nådiga profning och förordnande, hVad Herr
Grefve Löwenhjelms Memorialer innehålla örn
Theatrens Reduction och sä beskaffade organisering,
som med tillgångarne för dess bibehållande
öfverensstämmer. Men emedlertid och
dä Theatren oförändrad förblifvit och fortfarit
■under den förflutne delen af innevarande är,
i den förmodan, att enahanda understöd af Allmänne
medel sorn de näst föregångne arén erhållits,
skulle vara att påräkna, samt en ny
Reglering af Theatren icke förr än med årets
utgång kan hinna vidtagas, har Stats-Utskottet
ansedt desse förhållanden, i afseende pl Theatrens
Personal oundvikligen fordra, att för
innevarande år en lika summa af 30,500 Rfdr
bör anvisas att uppbäras af Statens medel; Och
hemställer altså Utskottet, det Riksens Höglofl.
Ständer i underdånighet öfverlemna till Kongl.
Maj t att utaf öfverskotten på Stats-Verkets intrader
för nasti, år, i nåder låta utbetala ett
sådant belopp för detta år att till Theatrens
underhållande användas, men sådant likväl under
det uttryckliga vilkor och förbehåll, att
Staten härigenom för alltid fritages från all vidare
förbindelse eller utgift för Theatrens behof,
än de från längre tid tillbaka dertill bestådde
4,500 Rnlr samt 1400 R:dr för 200 famnar
Ved som till Kongl. Dramatiska Spectaclets
underhållande finnas å Staten uppförde: hvil
ket
vördsamligen underställes Riksens Högloft
Ständers bepröfvande.
■Stockholm den 12 Maji 18184
134* Stats-Utskottets Betänianden.
N;r 234.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Herr Borgmästaren
Norströms Memorial} angående bidrag
af Staten för Elementar-Skolan i A~
sker sund»
U, i till Vällofl. Borgare-Ståndet ingifvit samt
derifrån till Stats-Utskottet remitteradt Memorial
har Herr Borgmästaren C. F. Norström, såsom
Riksdags-Fullmägtig för Askersunds Stad,
framstält behofvet deraf, att Lärarne vid den
derstädes i senare åren inrättade Elementar-Skola
måtte af Statens medel förses med någon
förbättring uti deras nu otillräcklige Löner,
hvilka utgå af den fond sorn enskildte välgörenheten
och i 'synnerhet Askersund Stad sammanskjutit
för att åstadkomma och underhålla
denne Stiftning, som redan skall tillvunnit sig
ett allmänt och väl förtjent förtroende; hvarjemte
Herr Borgmästaren likaledes hemstält,
att af Staten kunde bestås en summa af 4,500
R:dr till inköpande af erforderligt lius för SchoIre-inrättningen,
hvartill nu skall finnas en mycket
tjenlig och välbelägen åbyggnad i Askersunds
Stad att för lindrigt pris kunna köpas:
Förmenande Herr Borgmästaren att bifall härtill
så mycket häldre måtte vinnas, som Riksens
Höglofl. Ständer redan vid förra Riksdagen
beviljat, det den Behagligtids iförlänings»
Spanmnål som indrages, skall användas till förbättring
i Skol33;Lärarnes vilkor samt uppfostrings-Committéen
jemväl föreslagit att medel
Stats-Utskottets Betunkandert. 1343
till Skolehus-Byggnader böra vid regleringen af
Läroverken afsättas och bestäs.
Vid besvarandet af denne remiss får StatsUtskottet
åberopa dess afgifne Utlåtande öfver
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition samt Uppfostrings-Cornmitéens
förslag, angåeende Läroverkens
förbättring, hvarutaf inhämtas , huru otillräcklig
tillgång för detta ändamåls befordran,
den dertill anordnade Behagligtids FörläningsSpannmålen
lemnat samt att ytterligare anslag
af Statens medel fordrats, men hvilket måst
inskränkas till de angelägnaste behofven och
ej medgifvit den föreslagne Fonden för Gymnasii
och Skolehus-Byggnader. Och då dessutom
ifrågavarande Elementar-Sköla är en enskild
stiftning, grundad på de bidrag som dertill
varit att påräkna, kan Stats-Utskottet följaktligen
icke gifva anledning dertill, att någre
Statens medel till detta Läroverks underhållande
anslås: hvilket dock Vördsamligen hemställes
till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande,
hvarvid en Ledamots serskildte tanka bifogas
genom Utdrag af Protocollet.
Stockholm den i? Maj 1813-
Utdrag af Protocollet, hållit hos Riket?
Höglofl. Ständers Stats-Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den iz
Maji 1818.
S» D. Då Stats-Utskottet biföll det författade
Utlåtandet öfver Herr Borgmästaren Norströms
Motion, om förbättrade Löner för Lärarne vid
den i Askersunds Stad inrättade Skola, samt
1344 Stals-tJtsÅotteis ÉetiinÅändetii
om anslag af Allmänna medel till. inköp af litti
för denna Inrättning, anförde Herr Borgmästa-3
ren Norström sk r i Itel i gen : ”Jag anser för tillfället
särdeles lyekeligt, att nyligen angående
Publiqve Läroverken flere Herrar Ledamöter
med varma känslöf och grundelig erfarenhet
upptalat nödvändigheten, nyttan och törmönen
att hafva goda Läroanstalter samt den allmänna
undervisningens biträde framför den Private,
sjelf inskränkt för att kunna så lifligt och
öfvertalande uttrycka mig i förevarande lika
ämne, anhåller jag att allt sådant i minnet åter*5
föras, då nu frågan är om ett obetydligt blott
för en gång och icke årligt bidrag till förbättrande
och utvidgande af ett goukändt, af åtskillige
Askersunds Stads Innevånare och deras
annorstädes bosatte anförvandter stiftadt
Läro-Institut, sorn Kongl. Maj't i Nåder tillåtit
få kallas: Prints Oscars Elemeritaire-Schola.
Utom det, att denna Kongl. Nåd och Läraren
dervid tiliagde dubbla tjensteår den är sanetio-»
nerad till lika beskaffenhet med andre Publiqve
änskönt äldre inrättade, i synnerhet som den
äfven leder till samma vigtiga ändamål, så hafva
Skolans Stiftare redan förklarat uti till Kongl.
Uppfostrings-Commitéen ställd skrift, det de iiro'
beredvillige afsäga allt hvad egentligen ian gifva
utseende af en privat Inrättning, samt till
Stiftets Biskopp och Consistorium öfvérlämna
hela Skole-Directionen och att Lärare tillsätta,
så framt af Allmänna Medel Skolehus får inköpas,
Afven förekommer härvid, att detta
är den enda uppfostrings-anstalt där i Orten
innes hvadan och då denne Ullik» runnit för**
Stats-Vtskottets Bettini and etil
troende genom den framgång undervisningen
de-städes haft, ej mindre i sedlighet än i alla
till hvad Stånd som hälst hörande kunskaper,
densatnrna begagnas af mer och mindre aflägsne,
att Skoie-atrymrnet icke tillåter alla deras
emottagande, som det åstunda, och ännu mindre
atf, efter hvad nu tilltänkt är fullkomna
inrättningen med Gymnastiqve öfrtingar. Det
är således icke i afseende på Staden där Skolan
är inrättad, utan på alla andra villa sig
deraf begagna bidrag af Staten sökes till inköp
af ett rymligt Skolehus, för att kunna gifva
detta Institut den utvidgning hela ortens behof
påkallar samt icke Vara föranlåten endast för
bristande utrymme neka både emottagande af
de flere Elever, sig erbjuda och jemväl öfvandet
i GymnastiqVen så nyttigt det senare är
för Ungdomens physiska danande. Om händel*
sen gynnade denne motion med närvaro af den
Vördade Biskopp till hvilkens Stift denne I>ä*
ro anstalt hörer» hade jag varit förvissad om
hans mer gjällande vitsord om dess ej mindre
behof för Örten, än sjelfva Inrättningens nu
Varande goda och nyttiga beskaffenhet, utom
det att han kunnat Väcka mera Uppmärksamhet
på detta till sina fölgder och värkningai på
framtiden betydliga ämne, men vågar dock göra
mig försäkfåd, att deri störa nyttan Och förmonen
lätteligen inses emot den för Staten i inga
uppoffring begjäres, samt att följakteligen
gunstbenäget tiilstyrkes det understöd jag i mia
ödmjuka Motion på där utförligare grunder begärt,
då här icke är fråga om något årligen i
Lilläng till Riks-St. Frat. 1817-isis. -tide Sami, 169.179.
Stats-Vtskottets Betänk anden.
utan Hlott för en gang till fullbordande af ett
uppfostrings-Insti tut, sum flerestädes utom första
anläggnings-kostnaden, årligen fordrar större
summa och likafullt icke torde bättre uppfylla
sitt bestämda ändamål. Jag anhåller i följe
af att detta ödmjukast, att Tit. och Tit. täcktes
förena sig om vördsam tillstyrkan till Riksens
Höglofl. Ständer att med sådant enda bidrag
befordra detta ifrån sin början private och
inskränkta till Allmännare, mera gagnelig! ut*
vidgadt och förbättradt Läro Institut för en be-"
tydlig Landsort i den så angelägna och vigtiga
■uppfostrings och undervisnings Vägen, hvarigenom
ifrågavarande inrättning äfven kunde komma
i tillfälle att göra sig Värdigt det höga Namn
af Prins Oscars Elementaire-Schola, som densamma
med Nådigt tillstånd fått benämnas.”
Och skulle detta yttrande enligt begäran medfölja
Expeditionen till Rikets Höglofl. Ständer,
som ofvan.
Ex Protocollo
L. G. af Sillén
Nu' 235.
Riksens Höglofl; Ständers Scats- Utskotts
Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående reglering af
Post- Verkets Aflönings-Stat.
Cxenom Remiss den 23 sistledne April har
Kongl. Maj.t i Nåder behagade låta tillställa
Stats-Utskottets Betänk anden* i 3 47
Stats Utskottet åtskillige handlingar, angående
af Ofver Post-Directionen i underdånighet fores
agen reglering af Post-Verkets Uunihgs-Statj
»hvarvid dels visse,- JLörrbelopp, som utaf Kongl.
Majit blifvit i Häder heviljade detta Verks
Tjenstemän skul'e uppföras å Stat, dels förbättring
i Ivönerne för en dei Post-bet jente sämt nyé
JLöners Och förmåners tilfdelande ärö projecterade,
dels ork någon indragning af förut bestädde
ArfVoden skulle kunna göras; Och har tillförordnade
Stats-Beredningen uti häröfver afgifvit
underdånigt yttrande ’ underdånighet tillstyrkt
desse förändringar och tillökningar, 'hvil*
ka erfordra en summa af 2.764 Rtdr.
Då Stats-tjtskottet innari förevarande Nåo
a Remiss ärhölls, fulländadt Stats Regleringen
samt till Riksens Höglofl.- Ständer uppgifvit
den stimma, söm i följd deraf fiinnés erforderlig
för Stafs-Verkets Utgifter att af Allmän
na Bevillningen utgå; har Utskottet ansedt
sig icke kunna föreslå uppförande å Stat af det
belopp, söm desse Jemkningar och forhöjningar
Uti Post-Statens nu varande Äflörtings - Summa
skulle medtaga; Men sorn denne reglering af
Kongl. Majit i vissa delar redan blifvit pröfVad
och nödig funnen samt föröfrigt synes erforderlig
för Postverks - Inrättningens behöriga
underhållande ; så tillstyrker Stats-Utskottet ?
att Riksens Hög! o fl. Ständer i underdånighet
öfverlämna till Kongl. Majus Nådiga åtgärd i
ätt af besparingar under Ändra Hufvud-Tituln
eller Allmänna Indragnibgs-Statén låta bestrida
den tillöktet utgift soto härtill åtgår intill
nasta Riksdag då beloppet kan varda i sint otd
-
Stats-ZJtskottets Betänkande^
ning å Stat uppfördt; hvilket vördsamligan uh*
derställes Biksens Hciglofl. Ständers bepröf;
vande.
Stockholm den 12 Maji i8i8i
N:r 236;
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Betänkande,
i anledning af RiksdagsFullmägtigens
för Stockholms Stad,
Herr Nils Settervall väckta motion
sä väl om fördelningen af Arbetet /-  mellan Rikets Ständers Revisorer af
Stats- Banco- och Riksgälds - Verken 3
som skyndsam tryckning af desse Revisorers
Berättelser.
TJti ett hos Vällofl. Borgare-Ständet ingifvil
och derifrån till Stats- och Banco-Utskotten re*
initteradt Memorial har Biksdags-Fullmägtigen
för Stocltholms Stad, Herr Nils Settervall andraga,
huruledes den tid af 3:ne månader, som för
Bevisorerne af Stats-Banco- och Biksgälds-ver>en
är bestämd, skall vara nog inskränkt och
otillräcklig, så framt arbetet fördelas Beviso*
jerne imellan, på sätt hittills varit vanligt. I
anseende hvartill, och på det samtlige Beviso»
xerne, hvilka äro till antalet Tjugofyra eller
Sex af hvarje Biks-Stånd, må kunna med full
drift på en gång användas, Herr Settervall föreslår
att halfva antalet eller Tre af hvarje Biks^
fitatä-Utskottets Betänkandeni *349
Stånd( Stager sig, att granska Stats-Verkets, All*
aanna Magazins-Inrättningens och Manufactur.-  D ■scoutens Räkenskaper, då de öfrige Revisorer»
ne kommo att sysselsättas endast med gransk*
ningen af Bankens Riksgäids- Contoirets och.
General-Assistance - Contoirets Röcker och handlingar.
Äfvensom Herr Settervall tillstyrkt att
Revisorernes Berättelser utan undantag, genast
Varda af trycket utgifne.
X>å efter hvad till Utskottets kunskap kom-'"
mit, Högloft. Banco-Utskottet redan till Rikets
Höglofl. Ständer afgifvit Betänkande öfver Pierr
Settervalls Memorial, i anseende till Barico-Revisionen,
får Stats-Utskottet nu meddela sitt Utlåtande
öfver samma Memorial, i -hvad det angår
de öfrige Verken, hvilka af Rikets Höglofl»
Ständers Revisorer på samma gång, sorn Banken
, skola granskas. — Och beträffande först
arbetets fördelning imellan Revisorerne; Så enär
Revisorerne tillförordnas, att gemensamt öfverse
samtlige de Verk och Inrättningar, hvilka
äro föremål för den åt dem uppdragna befattning
; men härmed icke skuile kunna vara
förenligt, att granskningen af någre visse eller
serskildta Verk på uteslutande sätt öfverlemnades
endast åt flere elier färre bland Revisorerne,
fann Stats-Utskottet sig icke kunna tillstyren
så beskaffad fördelning af Revisions-arbetet
som Herr Settervall föreslagit; utan torde vara
lämpeligast, att, då Revisorerne skola för hela
Rev isons-förrättninger, dela gemensamt ansvar,
det ock må få bero af dem sjelfve, att hädanefter,
*5som hittils, sids imellan öfverenskomma
a.4S 5 Statq-TJtskottets Bttmhanden.
om iden fördelning af samfäldt^ Revisions * ajrbetet;
sorn för til fallet pröfvas mest tjenlig.
Hvad ater angar den af Herr Settervall fö?
reslagrie skyndsamma tryckning af Revisornes
.Berättelser, sä, och enär vid denne Riksdag Ri=
kets Hoglofl, Ständer funnit godt förordna,
att samtlige Berättelserne, hvilka af de till
Stats- Banco- och Riksgälds- Verkens öfver*
seende senast församlade Revisorer blifvit afgifne,
skulle, oaktadt de samma intägas uti
Jryckta Bihanget till Riks - Ståndens Protocoll,
serskildt genom trycket' utgifva»; och en sådan
vidtagen anstallt tyckes aldrasäkrast ådagalägga
Rikets Hög Joll. Ständers afsigt, att ifrågavarande
Berättelser ju förr dess häldre m| komma
ti'l allmän kännedom, ansåg Stats-Utskottet sig
äga uti denna omständighet en ytterligare anledning,
atf instämma uti Höglofl. Banco - Ut*
skottets, i afseende på Banco - Revisionens Be*
rättelse, redan gifne tillstyrkande, att Revisojernes
Berättelser, så val om Stats- och Riksgälds
- Verken, sorn öfrige Verk och Inrättningar,
hvilka af dem granskas, må genast, efter
hvarje Revisions slut, genom Revisorernes föranställande
till trycket befordras och med allmänna
Tidningajne utdelas.
Om Rikets Höglofl. Ständer skulle bifalla
detta förslag, torde föreskrift härom böra meddelas
uti den, genom Kongl. Kungörelsen den
to Juni' 1813, för Revisorerne af Stats-/ Ban*o-
och Riksgälds - Verken utfärdade Instruction,
och samma Instruction förändras sålundas
Stats-TJiskottets Betänkanden.
1351
Instructionens nu varande
tydelse:
5 §•_
Sedan Revisionen ofver
Siats-Verket, efter
föreskrifna grunder,blifvit
fullbordad, böra Revisorerne
deröfver lata
författa en utförlig Berättelse,
hvilken förseglad
kominer, att förvaras
uti RiddarhusGantzliets
Archiv till
nästa Riksdag, för att
då till Riksens Ständer
aflätnnas; Börandes, efter
Revisionens slut,
genom Revisorernes försorg,
i likhet med hvad
sorn för 1809 genom
Stals - Utskottets föranstaltande
skett, författas
och aftryckt till Allmänhetens
Kunskap utfärdas
en Tabell, som
utvisar Sats - Verkets
tillstånd och beskaffenhet
till dess förändrade
Inkomster och Utgifter,
Redacdon som föresläs
5 §•
Sedan Revisionen af
Stats-Verket, efter föreskrifne
grunder, blifvit
fullbordad, böra Revisorerne
deröfver låtaförfatta
en utförlig Berättelse
, tillika med en
Tabell , som utvisar
Stats - Verkets tillstånd
och beskaffenhet , till
dess förändrade Inkomster
och Utgifter ; af
hvilken Berättelse och
Tabell 2:ne Exemplar
Utskrifvas och af Revisorerne
undertecknas ,
då det ena Exemplaret
försegladt kommer att
förvaras uti RiddarhusCantzliets
Archiv till
nästa Riksdag, och det
andra, genast efter Revisionen::
slut, genom
Revisorernes föranstaltande,
till trycket befordras
och Allmänheten
meddelas. Börandes
på enahanda sätt t
förhållas med Berättelserne
om Allmänna Magazins-Inrättningen
och
*352 Suns-XJtshottets Fetänhandenl
j §. $ Morn. Vid försättningens
slut låta de
tillförordnade Revisor
rer författa en serskild
berättelse för Banko och
serskild för RiksgäldsVerket
för tillkommande
Riksens Ständer, af
hvilka Berättelser ett
Exemplar försegladt i
Riddarhus Archivet och
ett i Banken och ett i
Riksgälds-Contoiret deponeras
5 Rörandes hvad
Riksgälds-Contoiret allena
angar, en serskild
Berättelse om Verkets
tillstånd och förvaltning
af Revisorerne författas
och genom trycket
Allmänheten meddelas,
de under Kongl. Cornmerse
- Collegii förvaltning
stälde fonder samt
andre Inrättningar,
hvilka framdeles skulle
kunna komma att af Revisorerne
granskas.
7 §. 2 Mom, Vid förrättningens
slut, late
de tillförordnade Revisorer
författa serskild
Berättelse om Banco-,
Verket och serskild om.
Riksgälds - Verket för
tillkommande Riksens
Ständer.
Af desse berättelser
utskrifvas gtne Exemplar,
hvilka af Revisorerne
undertecknas. Det
ena Exemplaret af hvardera
Berättelsen aflänvnas
försegladt till Riddarhus
- Archivet, det
andra likaledes försegladt
förvaras vid det
Verk, som Revisionen
angår, nemi. i Banken,'
det som rörer BancoVerket,
och uti Riksgälds-Contoiret
det sorn
rörer Rilcsgälds-Verket;;
Och det 3:dje Exemplaret
af hvardera Re«
Stats-Utsbottens Bettini anden.
rättelsen kommer genast,'
efter Revisions förrättningens
slut, att genom
Revisorernes föranstaltande,
till trycket befordras,
för att åtfölja
Inrikes-Tidningen.
I sammanhang med hvad sorn rörer Revisionen
af Stats- Banko- och Riksgälds - Verken ,
har äfven förekommit, huruledes Rikets Högloft.
Ständer vid denne Riksdag, med bifall
till Stats- och Banco - Utskottens gemensamt afgifne
Betänkande, behagat fastställa, att, jemte
det Revisorerne af Stats- Banco- och RiksgäldsVerken
bestås Skjuts efter fyra Hästar till och.
från Stockholm, skulle det för samtlige Revisorerne
förut anslagne Tractamente af 2 R:dr
Banco om dagen förhöjas till 3 R:dr samma
mynt, och utgå, så väl under den för Revi*
sions.förrättningen bestämde tid, som under remsan
till och från Stockholm, då 8 mil heräknas
för dagen; äfvensom att Revisorernes Resekostnader
oeh Tractamenten, efter hvad förut varit
vanligt, skulle till ena hälften godtgöras af
Banken och till andra hälften af Riksgälds*
Contoiret.
Och då föreskrift härom , till samtlige ve*
derbörandes efterrättelse, synes icke böra sak*
nas uti sjelfva Instructionen för Revisorerne,
så hemställer Utskottet, att uti en mot slutet
tillagd §. denna föreskrift meddelas;’ och hvilken
skulle komma att lyda, som följer 3
J354
Stats-Utskottets Betankanden.
§• 13-
’’Jemte det Re.vlsorerne bestås skjuts efter
fyra Hästar'till oell från Stockholm, komina
samtlige Revisorerne att uppbära Tractamente
af Tre (3) R:dr Banco om dagen, hvilket
Tractamente utgår, sa val under den fur
Revisions - förrättningen bestämde tid, som under
resan till och från Stockholm, då Åtta (8)
mil beräknas för dagen; Rörandes desse Revi'
sions-kostnader efter hvad förut varit vanligt,
till ena hälften godtgöras af Banken och till
andra hälften af Riksgälds-Gontoiret.”
Het ena och andra underställes vcirdsamligen
Rikets Högloft* Ständers granskning oell
ompröfvande, En Ledamots serskild te tanka
bifogas.
Stockholm den 13 Maj 1818»
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers Statsutskotts
Protocoll, hållet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den i3 Maji
1818,
S» D. Då Stats-Utskottets Utlåtande öfver Herr
N. Settervalls motion, om en annan fördelning
af Revisions - arbetet, emellan Riksens Ständers
Revisorer, än sorn hittills öfligt varit, samt om
»ryckning genast efter hvarje Revisions-förrättnings
slut af de deröfver afgifvande Berättelser,
blifvit till justering uppläst, anförde Herr
Landshöfdingen m. m. Friherre Cederström: ”Senan
Högloft. Stats-Utskottet beslutat tillstyrka,
alen af Herr Settervall gjorde Motion om tryck»
Stnts-Utskottets Bettini;anden, 13 5
ning af Riksens Sländers Revisorers berättelser,
vid hvarje Revisions-iörrättnings slut, och
jag icke med Höglof]. Utskottet uti detta tillstyrkande
kan deltaga, får jag anhålla, att min
enskifta tanka i amner, må få åtfölja Utskottets
Betänkande, till Riksens Höglofl. Ständer.
Bland de Acter och Handlingar, hvilka,
enligt 2 §. i Tryckfrihets-Rågen, finnas undantagne
från dem, hvilka kunna till tryckning
fordras, äro Riksens Ständeis Revisorers Profoeoller
och Handlingar, och då Revisererne så
mycket mindre kunna anses vara de vederbörande,
som äga att pröfva, om eller till hvad
del, de till Revision hörande Handlingar, få
till tryck befordras, som Revisorernes åtgärder
och åsigter äro med undanlag af några få bestämda
fall, underkastade kommande Stånders
pröfning, gillande eljer ogillande; så kan jag
ej anse förslaget, att genast vid Revisions - förrättning,
ens slut till trycket befordra Revisorer*
jies berältc-Jser, annat än såsom ett försök, att
eludera Ragens föreskrift, och den af Utskottet
föreslagne förändrade redaction , af så vä' 5 §.
görn 7 §. 2 mom. af lustruction för Riksens
Ständers Revisorer, synes mig deruppå ett yt*
terligare bevis, emedan Revisorerne derigenom
åläggas, att oaktadt Eerättelserne genom tryck
allo änt kungöras, skola Revisorerna likväl, enligt
hvad förut är stadgat, aflemna sk riffel ilga
exemplar deraf, förseglade till vederbörande Archive.
Jag anser öfverflödigt att något vidar©
häröfver yttra, ofyertygad , att Riksens Ständen
inser löjligheten af säd ane föreskrifter, mert
-jag tror mig höra fästa uppmärksåiöheten pl
«"35S Stcts-Vtskottets Betänkanden.
•vadan af, att lemna Revisorer, utan föregången
granskning af deras yttranden, öfver förvaltningen
af allmänna Verk och medel, rättigheten,
att genom tryck allmän göra sine asigter deraf,
hvarigenom allmänhetens opinion, möjligen-kan
blifva missledd och derigenom förtroendet till
Styrelsen å allmänna Verks förvaltning till
betydlig skada för det almänna rubbas.”
Och skulle detta anförande» enligt Herr
STriherrens begäran, uti Protocolls- Utdrag, åtfölja
Utlåtandet till de Respective Riks - Stånden.
Som ofvan.
Ex Protocollo»
L. G. af Sillén»
N:r 237?
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande om Stats - Reg leringen
under Andra Hufvud- Tituln.
id Stats-Utskottets den 6 sisth April afgifne
Utlåtande och Förslag, rörande Stats-Regleringen
under Andra Hufvud-Tituln, hafva anmärkningar
i de Respective Riks-Stånden blifvit
gjorde? hvilka ansetts föranleda till åter-remiss
i följande delar, nemligen:
iso Uti 4 ;de punkten, angående föreslagen
tillökning uti aflönings-summan för Police-Inrättningen
i Stockholm, Jrar hos Högvördig©
Preste-Ståndet erindran dervid blifvit gjord, att
»ägan »Idan tillökning icke af Utskottet till
-
Stats-Vlskottets Betuninnded:
Styrkts,' då likväl det vore ådagalagdt, att den
till Inrättningens underhåll år 1812 anslagne
Summa af 15,000 R:dr är för behofvet otili-,
räcklig samt Policens Tjenstemän vid 1815 års
Riksdag icke undfått någon .Lönförbättring, hvar^
till de synas hafva varit lika berättigade som
andre Statens Embets- och. Tjenstemän, äfvensom
anmärkt blifvit, att i följd af Kongl. Erefvet
den 7 Juiii 1796 de vid Policen fallande
Röter skola ingå till Stockholms Stora Kärnhus,'
ach sålunda ej, sorn Utskottet förment, medföra
någon inkomst för Policen.
Stats-Utskottet får i anledning häraf upp?
lysa, att den vid 1812 års Urtima Riksdag anslagne
Summa, svarar emot den Lönförhöjniug
som vid 1815 års Riksdag anslogs Embets- och
Tje nstemän i allmänhet, emedajs de Löntillökningar
sorn för någre Verk och Stater vid deri
förre Riksdagen beviljades, ingingo i beräkning
under förbättringen vid den senare; för dem
alla utom Policen, som då ansågs äga ett tillräckligare
anslag än den sista tillökningen skulle
utgöra, hvarföre någon fråga derom för Policen
icke förekom, I öfrigt kan Utskottet ej
närmare utreda förhållandet’ med Policens sportler
af fallande Söler, än att om en del derutaf
bör helt och hållit ingå till Kärnhus» Ponden;
så finnes dock genom senare allmänna Författningar
stadgadt, huruledes Röter för visse förbrytelser
delas imellan åklagaren och de fattige,
så att Police-Inrättningen*. efter Utskottets
ia-nka, icke saknar inkomst äfven härigenom.
Då dessutom de öfrige 3*.ne Stånden bifallit
Utskottets yttrande i denne djl, äx lik-,
1358 Stats-Uiskortets Betänianden.
mätigt 6cj §. Regeringa-Forrnen frågafl att anse
sorn afgjord.
2:0 Vid I2:te puncten uti det afgifne Utlåtandet*
angående Öfver - Intendents - Em be.tetst
hemställan oin Lönförhöjnirig för Secreterareh
och en Cantzlist vid Siotts-Byggnads- Directionen,
hafva anmärkningar blifvit hos Höglofi.
Ridderskapet och Adeln gjorde af Herf ÖfverIntendenten
m. m. Silfverstolpe, med yrkande af
angelägenheten, billigheten och rättvisan af de
begärte förhöjningarne; Samt att Utskottet icke
yttrat sig (ifver den tillika ifrågaställde tillökning
ä Expense-medlen för detta Verk ifrån
200 R:dr till 300 R dr.
Desse anmärkningar stödja sig hufvudsakligen
på det bedömande Herr Öfver-Intenden*
ten trott ti! komma hönö n men icke Utskottet
om beinälte Tjenstemäns aflönande i jemförelse
till andre.
Sä vidt denne jemförelse sträcker sig inom
Öfver-Intendarits-Embetets Stat, skulle val
ock denne mening kunna synas antaglig, men i
följd deraf det böra ankomma på Chefen vid
Verket, att imellan Tjenste triano en närmare fördela
göromåleu i mån af deras aflöning: Kun
nande
den omständigheten, att en e ler annan
af desse Tjenstemäns vederlikar är försedd med
betydeligare Lön, icke berättiga de förre »att
erhålla en deremot svarande, enär vigten och
mångfalldigheteb af deras göromål dertill icke
föranleda.
De nu ifrågavarande Tjenstém ännens Löner
uppfördes forst på Rikets Stat vid förra
Riksdagen och bestämdes, i anledning af Ofver
-
Stats Utskottets Bet sink anden.
1359
Intendents-Embetets hemställan derom, till ett
belopp, länpadt efter tjänstgöringens beskaffenhet
i jemförelse till vederlikar, som ej finnas
inom Veiket men vid andre publike Inrättningar;
Och Stats-Utskottet kan ej frångå den öfvertygelse,
att desse Löner Icke skäligen skulle
kunna tillökas, utan att frånträda billigheten
och den princip, sorn bör följas vid Löneregleringar,
hvilka, ehuru partielt skeende, likväl
böra stå i sammanhang på det hela.
Hvad angår tillökningen i anslaget til! ex- .
penser; så har Utskottet sig derom utlåtit i dess
yttrande öfver Stats-Regleringen under Åttonde
Hufvud-Tituln, hvarest detta anslag sä val
som de till samina behof för öfrige EmbetsVerken
än uppfördt samt tillstyrkt den förhöjning,
sorn funnits erforderlig. Och har Utskottet
tillika skolat härvid anmäla att dess ut.
låtande angående nyssberörde Löntillökftingar
på Öfver-Intendents-Embetets Stät, är bifallit
af de öfrige 3:ne Stånden, hvarigenom frågan
alltså är afgjord.
3:0 Hos Höglofl. Eldderskapet och Adeln,
Högvördige Preste-Ståndet och Vallöf], Jlorgare-Ståndet
hafva anmärkningar blifvit gjorde
vid Utskottets uti lyuie punkten af dess yttrande
letnnade afstyrkande utaf nya Löners
anslående på Justitite-Revisions - Expeditionens
Stat för 2 Protocolls, - Secreterare, 2 Canfzlister
samt en Secreterare hos Herr Justitite-Cantzleren;
hvilke anmärkningar innefatta huruledes
detta föreslagpe antal 1'jenstémäns tillökande,
vore så oundvikeligen nödigt, art härmed icke
må kunna uppskjutas, såsom Utskottet ansett,
1360 Stati-Visiotteti Betänlandetu
intill dess den allmänna Regleringen af Civile
Styrelse-Verken ina komma till verkställighet.
Af hvad ej mindre Herr .Tustitire-Cantzle*
ren anfört uti dess underdåniga skrifvelse i detta
ämne, sorn till Utskottets åtgärd blifvit öfVerlemnad,
än oek de gjorde anmärkningarne
fullständigt ådagalägga, har Stats-Utskottet funnit
upplyst, att de ökade goromålen vid Kongh'
Justitire-Revisions-Expeditionen fordra ett större
antal lönade Tjenstemän i nämnde grader,
äfvensom Utskottet icke kan motsäga, att Herr
Justin® - Cantaleren äfven sa väl som Riksens
Ständers Herr Justitia3-Ombudsman behöfver sig
till biträde en serskild Secreterare. Utskottet
har likväl, föranledt af Statens otillräcklige tillgångar
och nu skedde flera framställningar om
ökade Höner och Sysslor, ansett sig föranlåtetä
att, uti Rikets närvarande ställning, följa den
princip, att icke uti något fall nu gifva anledning
till Stats - Verkets ytterligare belastande
med större Tjenstemanna-Personal, hälst den ifrågavarande
nya Regleringen i denne del synes
böra vid visse Verk medföra indragningar
som gifva medel för tillökningar vid andrei
Men då, såsom nu anmärkt blifvit, denne Reglerings
tillvägabringande kan komma att på tiden
utdragas, har Utskottet, i anseende till dell
större angelägenheten af tillökning i Tjenste.
manna-Personaien vid Kongl. JustititE-Revisionen
trott, att så snart indragningar af andre
mindre nödvändiga Civile Sysslor kunna göras
och tillgång derigenom beredas för Lönernes
»tillökande vid berna!te Expedition, sådant må
ytan afväntande utaf den påtänkte nya organi
-
Stats-Utskottets Betänkdndenl 13 bi1
Bationen af Styrelse-Verken i allmänhet, vidtagas,
såsom en utväg hvarigenom detta behof
likväl rriå snarare och så fort som möjligt afhjelpas;
Och får alltså Utskottet nu till Riksens
Högloft, Ständers bepröfvande öfverlemna
om icke, vid omförmäldte serskildte förhållande
härutinnan vid Kongl. Justinaa * RevisionsExpeditionen,
det må i underdånighet hemställas
till Kongl. Majus Nådiga åtgärd, att på
berörde sätt befordra den föreslagne tillökningen
i den mahn Kongl. Maj:t i Nåder finnes
densamma nödvändig och kunna sålunda åstad'
kornmas.
4:0 Har Herr Landshöfdingen Friherre
Cederström hos Högloft. Ridderskapet ooh Adeln
gjort anmärkning vid Stats - Utskottets t
J8:de puncten af ofvannämnde Betänkande gifne
yttrande angående föreslagen Löneförbättring
för en del af Landt-Stats-Betjeningen på Gott'
land.
Häröfver får Utskottet åberopa hvad des*
förra Utlåtande innehåller och hvaruppå Utskottet
stödt deri tanka, att frågan om denne
Landt - Stats-Betjenings bättre aflönande må böra
förekomma i sammanhang med den allmänna
Regleringen; Och har Utskottet ej något
vidare att härvid tillägga, än att berörde dess
yttrande i denne del är utaf de öfrige 3:ne Respective
Riks-Stånden bifallit: Hvilket allt' Uty
»kottet får Vördsamligeu anmäla.
Stockholm den 15 Maji 1818*
Xihang tilt Riks-St. Prat. istj.igig. lide S*mt. N.r tjt tj»
1362 Stats-Utskuttets Betänkanden.
N:r 238.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
, öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande angående Stats - Regleringen
under Åttonde Hufvud - Titulih
tTa
Usta puncten. af Stats-Utskottets, angående
Stats • Regleringen under Riks - Statens Åttonde
Hufvud - Titu!, den 6 sistl. April, afgifne
Utlåtande hafva anmärkningar blifvit gjorde
af Herr landshöfdingen Friherre Drufva
angående medel till reparationer å Vesterås
Slott; af Herr Landshöfdingen rn. m. Friherre
Hjerta i afseende på Landshöfdinge SäteS-Byggnads
inköp eller uppförande i Jönköpings Län;
Och af Herr Frosten Doctor Genberg om medels
anslående till Landshöfdinge Residencelius
uti Vesterbottens Län; Med hvilka an-]
märkningar ärendet blifvit af Höglofl. Ridderskapet
och Adéln samt Högvördige FresteStåndet
till Utskottets förnyade handläggning återremitteradt»
Herr
Landshöfdingen Friherre Hjerta har
erlndrat, att bland de uppgifne Länen, hvarest
Lesidence-hus för Landshöfdingame skulle anskaffas,
äfven vore Jönköpings, ehuru Utskottets
Utlåtande sådant ej Upptoge; Och hade Herr
Friherren velat sådant anmäla i afseende på
framdeles blifvande möjlighet att medel kunde
utfinnas till ifrågavarande ändamål.
I anledning häraf får Stats-Utskottet upplysa,
att uppå den till Utskettet ankomne För
-
Stats- UtskotteiS Betähi änden. 1363
teckning a de orter, der Fandhöfdinge - Kesidence
saknas, linnés äfven Jonköpings Lärl;
Meh då hvarken uppgift eller förslag å Inköpseller
Byggnadskostnad derstädes innefattas i berörde
Förteckning, kunde Utskottet hvars åtgärd
skulle egeniligeii tillhöra att föreslå beloppet
af de éifordeilige medlen, icke Upptagä
något för detta Behof, oell ansåg sådant destö
häldre likgiltigt, sorn för de öfrige Fänen frårt
hvilka kostnadsförslag inkommit, ej ellet kundö
tillstyrkas någre medels beviljande till ändamålet.
-Då nu Herr Friherren Vunnit dess afsigt
ätt i. sammanhang med de åridré Fänen sorn.
härvid ifrågakbmmit, Jönköpings äfven blifvit
änmaldt, synes icke något vidare återstå att för
närvarande i denne del tillgöra.
■ Herr Faridshöfdingén Friherre Drufva har
åter i afseende på Vesterås Slott omförmäldt
huruledes detsamma, ehUrU myCket förfallet,
likväl Skulle kunna fnllkomligt iståndsättas för
fen kostrlads-sUmmä äf 12,310 R:dr 2g sk. Bsco,
samt att denne i flere hänseenden märkvärdiga
öch nyttigå Byggnad förtjenade sadan utgifts
användande, Och då det vore mera skäl att
vidmagthål'a redan Uppförde Byggnader, än att
låta dem förfalla och Uppföra nya söm snart
komme i lika belägenhet, så föreslår Hérr Friherre
Drufva på desse med flere anförde skäl,
att serskildte medel mätte UtSes för ifrågastäldte
reparatiotis-köstnad.
Och har Herr Prosten Doctor Genberg åter,
beträffande Jjandshöfdinge - KesidenCe uti
Vesterbottens Fän, anfört, att Fandshöfdingent
derstädes Voré så mycket mer i behöf äf ett s«h
Stcits-Utskottets Bettiniandin)
dant, som lägenhet icke gifves för honom att i
Umeå få hyra nödige Bonings- och Embetsrum.
Ett tillfälle skall nu erbjuda sig att för
10,000 JR:dr kunna inköpa en straxt utanför
Staden belägen vacker och rymlig Gård, bestående
af flere Byggnader som blefve tillräclcelige
både för Eandshöfdingen och till Embetsrum;
Och då detta tillfälle borde begagnaa
så vidt någon utväg funnes till de härtill erforderlige
medlen, hälst kostnaden till anskaffning
eller uppbyggande af ett annat EanJshöfdinge-Residence,
otvifvelaktigt blefve vida större
; så hemställer Herr Doctorn, att, i afseende
på de sålunda i detta Eän förekommande
serskildte omständigheterne, närmare måtte tillses,
huruvida ej detta angelägne behof k^unde
j>å ett eller annat sätt afhjelpas.
Stats-Utskottet, som nogsamt ansett det va«
ra i sin ordning, att i alla Län der X.andshöfdiDge
Besidenserne antingen är o st förfallne
att de ej kunna bebos eller ock sådane saknas,
bristen måtte varda afhjelpt, på sätt Kongl.
Maj:t i Nåder föreslagit, har dock i anseende
till Statens knappa tillgångar funnit sig ej kunna
tillstyrka medels beviljande härtill; Och Utskottet
kan icke eller nu föreslå, att någre medel,
som skulle öka Stats-Utgifterne, måga bestås
till de ifrågavarande reparations- och inköpssumrnor
för Vesterås Slott och LandshöfdingeBesidencehus
i Umeå; Men Utskottet har likväl
icke kunnat underlåta att fästa uppmärksamhet
å de förhållanden, sorn serskildt härvid
förekomma, att nemligen Vesterås Slott, såsom
Friherre Drufva anfört, nu skulle kunna med
Stats-ZJtskottets Betäniandenl *36&
en mindre betydlig Summa iståndsättas, och.
Eyggnadens ytterligare förfall sä medelst förekornmas
samt att, dä detta Slott innefattar utrymme
ej allenast för Landshöfdingen till Rustad
och Embetsrum utan ock Arrester samt
Spannmåls-Magazin m. ra. en betydligare kost*
nåd snart kunde blifva nödvändig till andre
Lägenheters anskaffande för desse behof, sä
framt ej reparation med första verkställes; Af*
vensom, i afseende på inköp af LandshöfdingeResidence
uti Vesterbotten, jemväl sig före*
ter, alt Landshöfdingen der, på ofvan anförde
skäl, må böra föihjelpas till Embetshus samt
det nu för hand varande tillfället, att en dertill
tjenlig Gård för skäligt pris inköpa, altså
synes böra begagnas; Och sorn en ny tillgång
under Stats-Regleringen uppkommit, bestående
uti de från Dannmark för Arén 1809 till och
ined detta år uteblefne Fyrings-ersättningsrnedel
3,500 Rd Hamburger Råneo årligen, hvilka,
på satt Utskottet uti yttrande den 3, i denne
månad, hos Riksens Höglpfl. Ständer anmält,
nu komma att för den förflutne tiden genom
Kongl. Majus Nådiga åtgärd reclameras,
så har Utskottet trott sig böra hemställa huruvida
ej Riksens Höglofl. Ständer så väl med
afseende på anförde omständigheter, sorn ock
på det, att så vidt tillgången kan medgifva,
behofven i denne del för de öfrige Länen mätte
afhjelpas, skulle finna skäl, att lill Kongl.
Majit i underdånighet öfverlemna, att disponera
omförmäldfe från Dannmark inflytande belopp,
lill Vesterås Slotts-reparation samt inköpande
af Landshöfdinge Residence uti Vester
-
a 3 6 Cj Stats- Utskottens Befiinkanden,
bottens Län , samt för öfrigt efter Dess Nådiga
beröfvande låta använda återstoden till istandsättande,
inköp eller uppbyggande af Landsf
höfdinge-Besidencie uti det eller de Län, der
sådant anses nödvändigast; hvaremot så snart
LandshÖfdingarne derstädes på detta sätt kunna
blifva med .bonings- qCj, Embetsrum försedde»
de på Stat detn nn bestädde Hushyresmedel
böra besparas Stats-Verket.
I öfrigt har vali med anledning af Utskottets
yttrande, angående de på Åttonde HufvudTitulq
anslagne bese-' och tractaments-pennin*
garnes otillräcklighet för bade Civile och Mi1
itai re Embets- och Tjenstemans resor och förrättningar,
blifvit hos Uöglof], Ridderskapet
och A'feln grindradt, att hvad de Militaire apginge,
syntes Resepenningarne för Jnspecteurer
pch Brigad-Generaler vid Arméen, då desse
äro försedde med ansenlige Lön-förmåner, icke
bora serski dt belasta Staten ; Men sorn frågan
härom icke blifvit af Utskottet upptagen eller
något t i 11 ok t anslag tillstyrkt under denne g.-de
Hufvud Timin, utan lill Utlåtandet angående
3tdje Hufvud-Titviln ansetts hora samt Utskottet
afven i dess derom den lista dennes afgjftie
yttrande cmförmäldt detta ämne och dervid
föreslagit den åtgärd, som funnits äga rum;
har Utskottet nu icke något att tillägga eller
upplysa i ardedning af förevarande eriodringar:
Varande yttrandet rörande Åttonde HufvudTituln
i denna fråga af de öfrige 3:ne Respectfve
Riks Stånden bifallet.
Hvad åter angar Herr Friherre Stael oon
RoUsteins samt Herr Friherre Ankursoärds i
Stats-TJtskottets Betiinkanden. *3^7
Sammanhang härmed gjorde yrkanden, att Ut*
skottet mätte uppgifva de tillgångar af Ofverskottsmedlen
eller andre fonder Stats-Verket
kan äga odisponerade; Så tillhörer ej eller sådant
ifrågavarande Utlåtande, utan får Utskottet,
i dess snart afgifvande generella Betänkande
och sammandrag öfver Stats-Regleringen på
det hela, meddela hvad sorn i detta hänseende
förekommer till upplysande i följd af Stats-Reg*
leringen.
Höglofl, Ridderskapet och Adeln har dessutom
, såsom hörande till frågan örn Anslaget
för Allmänna Byggnader, hvilket under Åttonde
Hufvud-Tituln är uppfördt, remitterat till
Utskottets yttrande vid besvarande af återre*
missen ett af Herr P. G. Cederschöld framstäldt
Förslag, att alla de Byggnads- eller ReparationsArbeten
här i Stockholm, hvilkas Natur det
medgifva, barde af Kongl. Slotts-Byggnads-Directionen
genom Entreprenad-Auction upplåtas
till verkställande, hvarigenom besparing uti både
tid och kostnad kunde göras. Och som Utskottet
äfven anser detta Förslag grundadt på
hvad erfarenheten visat; har Utskottet trott sig
böra hemställa huruvida ej den underdåniga
önskan i detta på Kongl. Majus Nådiga åtgärd
ankommande ämne, kunde af Riksens Ständer
tilläggas vid besvarandet af Kongl. Majus Nådiga
Proposition om Byggnads-medlens tillökning,
att så vidt sådant finnes användbart, berörde
sätt för verkställigheten af Reparationer
eller Nybyggnader mätte varda begqgnadt, så
att den besparing i Stats-anslaget må vinnas,
som derigenom kan uppkomma utan att ända*
Stuts• Utskuttets Betänianderi:
målet förfelas: Hvilket alt vördsarnligen underställes
Eiksens Höglofl. Ständers närmar®
öfvervägande.
Stockholm den 15 Maji 1818-
N:r 239.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande 3 angående Herr
Cantzlie - Rådet af Wetterstedts och
Herr Assessoren Ådlerhrants ansökving,
om införsel i Kungsgårds-ford
för Bytes- och Skatterätts - För dr ingar.
Uppå gjorde anmärkningar vid Stats-Utskotfets
den 2 sistledne April afgifne utlåtande, i fråga
om Herr'Cantzlie-Öadels aj Wetterstedts, samt
H err Assessoren Adlerbrandts ansökning, att»
till vinnande af liquid med Kongl. Maj:t och
Kronan för underdånige Bytes- och Skatterättsfordringar,
erhålla införsel uti antingen Visiogshorgs
eller Bådmansö Kungsgårdar, hafva
Höglofl. Kidderskapet och Adeln, Högvördige
Präst-Ståndet och Hedervärda Bonde - Ståndet
återremitterad1 detta Ärende till Utskottets åtgärd.
Hufvudsakligen åsyfta desse anmärkningar,
att som inför -d i Kungs-Gård ej kunnat tillstyrkas
samt Krono-Hemman eller Lägenheter,
sorn dertill i stället blifvit föreslagne, ej skola
in nas att tillgå, helst åboer deruppå, efter för
-
Stats-Utsloltets Betiinianden.
fattningame, äga företrädes-rätt till Skattelösen
derutaf, det mätte medgifvas alt indragne Eoctällen
vid Adels-fahne Regementet kunde upp*
latas åt Sökandérne i och för deras ifrågavarande
fordringar.
Då både äldre och sednare Författningar
strängt förbjuda all rubbning uti Indelningsverket,
och det skulle strida mot desse Stadganden;
att någre Adels-Fahne-Regementets
för närvarande indragne och till Militaive-Hospitals-Inrättningen
anslagne Boställen, skulle
upplåtas för detta ändamål, hvarigenom de samma
blefve Staten för evärdelig tid afhände, har
Stats-Utskottet funnit sig icke kunna sådant föreslå,
utan får Utskottet, under åberopande af
de ss förra tillstyrkande, att Fordrings-Ägarne
måtte till sin rätt varda förhulpne genom införsel
uti Krona-Hemman eller Lägenheter,
upplysa; att Aboer å sådan jord väl äga förmånsrätt
till Skatteköp derutaf; men sådant utesluter
likväl icke möjligheten att Hemman och
Lägenheter, både nu kunna finnas och framdeles
blifva disponible, hvartill äboer med sådan
rättighet icke gifvas, till ådagaläggande
hvaraf Utskottet exempelvis trott sig böra uppgifva,
att fråga för närvarande är derom, att
flere till Ädelfors Guld-Verk nu anslagne Hemman
skola till Staten med första indragas, samt
att om sådant icke sker förr, desse Hemman
efter nuvarande Arrende-Gontracts upphörande
om någre år hemfalla till Kronan, dä berörde
Hemman blifva disponible för behof af ifrågavarande
beskaffenhet. —- Flere dvlike fall kunna
ock uppkomma, sorn gifva tillfälle för desse
1370 Stats-XJtskottets Betänkanden.
fordringars godtgörande i den ordning, sorn med
författningarne instämmer, men det ankommer
på innehafvarne af slike fordringar i allmänhet,
att sin rätt härutinnan bevaka samt uppgifva
de Hemman och ^Lägenheter af denne egenskap,
hvilka de kunna åslunda att erhålla; Hvilket
Utskottet skolat vördsamligen till Riksens HogJoil-
Ständers bepröfvande öfverlemna.
Stockholn! den 15 Maji 1818-
N:r 340,
Riksens Högloft, Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående sådane Civile
Embets- och Tjenstemäns samt Betjentes
uppförande på Allmänna Indragnings-Staten}
som vid Af skedstagandet
hafva fyllt '/o är och innehafva inde
läte Löner,
XJnder den nu för hand varande Stats-Reg'eringen,
har, vid granskningen af Allmänna Indragnings-Staten,
Stats-Utskottet funnit, hurusom
derpå äro uppförde åtskillige Civile Embets
och Tjenstemän, hvilka, efter uppnådde
70 år, erhållit afsked med bibehållande för sin
öfriga lifstid af de löner, de under fjenstetidett
åtnjutit, antingen i Contant eller itideldt.
Stats-Utskottet har väl funnit detta förhållande
ickg vara direct stridande emot hittills gällande
författningar; Men i afseende på desse författningars
tillämpning å de indeldte Uöntagarne
i allmänhet, har likväl hos Stats-Utskottet
Stat$-Utsftottets Petäng anden. *3 7*
förekommit sådane omständigheter, hvilka Utskottet,
i afseende på det framtida förhållandet,
trott sig höra underställa Riksens HöglofJ, Stan*
ders närmare beprnfvapde.
Redan uti underdånig skrifvelse af den 30
Januarii 1770 anmälte hos Kongl- Maj:t Riksens
Ständer i underdånighet, att hos dem vid öfvervägande
kommit, huruledes ålderstegne Embetsman
vid Civil-Staten, till ehuru hög ålder
de ock hunnit, eller ehvad bräcklighet dem påkomma
kunnat, likväl icke yoro i stånd, i anseende
till bristande nödig utkomst, att gå utur
tjensten , utan måste deryrd, ehuru oftast med
ringa krafter och uttröttade sinnen till deras
död qvarblifva; Och som det dervid icke kunnat
undfalla Riksens Ständers uppmärksamhet,
att sådant verkade ett betydande hinder uti
sysslornas gång och Rmbetens behöriga skötsel,
så vida både Lag och billighet, ia sjelfva
menskligheten , förbjödo, att skilja en gammal
Embetsman, hvilken redeligen och väl tjent, ifrån
den syssla, till hvars värdiga bestridande
han sin bästa ålder och styrka användt; så hade
Riksens Ständer, för det allmännas härunder
beroende förmåns skull, funnit både bäst
och skäligt, att då en Embetsman i Civil * Staten
uppnått 70 års ålder, matte honom häldre
tillåtas, att taga afsked med bibehållande af he.
la Lönen, än att han, blott i afseende på sin
utkomst, skulle nödgas stå qvar i Kongl, Maj ts
och Kronans tjenst, Och uti 5:te punkten af
Kongl. Förordningen den 24 Januarii 1778 angående
den förbättrade Einhets- och LöningsStaten,
har Kongl. Maju i JMåder förklarat, del
StatS‘Utsftottets Betänhanden.
Kongl. Maj:t ville tillåta, att en Embetsman
vid Civil - Staten, som uppnått 70 års ålder,
samt lange och val tjerit, ina få afsked, om
lian det åstundar, med hela Eönen, till dess
någon annan Författning, hvarpå Kongl. Maj:t
ville i Nåder vara betänkt , kunde vidtagas,
hvarigenom orkeslöse och välförtjente Embetsman
till någon siri bergning vid afskedstagan»
det kunde hugnas.
Enär, på grund af desse Författningar, någon
Civil Embets- och Tjensteman, efter uppnådde
70 år, från Tjensten afgeck, med bibehållande
af sin Eön, måste alltid den efterträdande
antingen tjena utan Eön, eller ock med
en förut innehafd mindre Eön, till dess den
Embetet eller Tjensten tillhörande^JLön, genom
den från Tjensten bortgångne Embets - och
Tjenstemannens inträffande död, blef ledig.
Att detta skulle hafva en mindre. fördelaktig
verkan på göromålens jemna gång, insågo
Riksens Ständer vid 180g och 1810 årens Riksdag,
och fördenskull beslöto, att alle sådana
gamle, sjuklige, orkeslöse och till tjenstgöring
oförmögne Embets- och Tjenstemän samt Betjente,
som då erhållit antingen afsked elier
tjenstfrihet med Eönens bibehållande, skulle,
vid dåvarande Stats - Reglering, flyttas på allmänna
Indragnings-Staten, till åtnjutande af lika
stor Pension med den innehafde Eönen, på
det Eönen måtte återkomma till Verket, så att
en livar måtte kunna undfå den Eön, som till
luns Embete eller Syssla hörde och Staten för
äierulernes behöriga gång bestod, och hvilken
anstalt fanns vara lika så billig som nödig i en
Stats-VtsÅottets Betilnhanden. *37$
tid da den penninge - löntagande Embets- och
Tjenstemanna7- Staten ändock befann sig i d«
knäppaste Löningsvilkor.
Men som detta Riksens Ständers Beslut
endast sträckte sig till då varande Civile Embets-
och Tjenstemän, som redan hade erhållit
afsked eller tjenstfrihet med Lönens bibehållande,
utan att något förordnades, huru förhållandet
skulle blifva för framtiden; så förekom
af sådan anledning fråga härom vid 181%
års Urtima Riksdag.
Med öfvertygelse om nödvändigheten deraf,
att de Löner, sorn vid hvarje Verk bestås»
ej för de Tjenstgörande saknas, hvilket handt»
då det tillätes gamla afskedade och uttjente
Embets- och Tjenstemän, att sin innehafvanda
Lön på Verkets Stat behålla, anhöllo hos Kgl.
Majit Rikets Ständer uti underdånig Skrifvelse
af den ig Julii 1812 det den redan länge påtänkta
Inrättningen af en Pensions - Gassa för
Civil-Staten, hvartill en icke obetydlig Fond
var samlad, måtte till så skyndsam verkställighet,
som inöjligt var, blifva befordrad; Och
funno Riksens Ständer imedlertid den författning
böra vidtagas, att icke allenast då varande
Civile Embets- och Tjenstemän samt Betjente,
hvilka, såsom öfver 70 ar gamle, erhållit afsked
med Lönens bibehållande, utan ock de dädan
efter afskedstagande måtte varda flyttade på allmänna
Indragnings-Staten, att der njuta de dem
tillkommande Löner, saint Lönerne vid Verken
deremot alltid qvarblifva, till deras förmån,
sorn de afgångnes sysslor bestrida.
1374
Stats- Utskottets Betånhandeit.
tJfaf de Handlingar, sorn föranledt Rik*
sens Ständers Beslut, sa väl vid 1809 ochigio
som x8i2 årens Riksdagar, har Stats - tJtskottet
funnit detsamma c-genteligen baft till föremål
de pennirige - löntagande Civile Embets- och
Tjenstemännen uti Rikets Hof-Rätter oöh Col**
legiér samt de öfrige publike Verken på Rikets
Stat, titan att fråga varit Väckt om Utsträckan-*
de häraf till Eands-Staterne; men då det för A*
rendernes jemna och behöriga gång synés vard
lika så magtpallggande vid Rands Staterne, sorn
vid de Pub ike Verken, att de tjenstgörande
Embets-* och Tjenstemätinén Icke sakna de Eöningsvilkor,
Staten för deras sysslor består, an*
ser Stats*Utskottet den tillämpning deraf, sotrt
till de sistnämnde blifvit gjord, Vara till prin*
cipen både billig och riktig; Hock synes hvad
Pénsionerne för de afskedstagande med indeldte
Eoner angar, en jemkning deruti både böra
och kunna skäligen äga ruin, till beredande af
ett rättvist förhållande emellan den indeldte
och Pennirtge-Röntagaren,
Att de indeldte Eönerna, Uträknade eftet*
förvandling Och Markegång för närvarande till
en del Upphöra Och äfven Under de sistförfiutné
50 åren utgjort dubbelt, och stundom vida
deröfver, emot hvad vederlikar med Contante
Eoner åtnjuta, Vitsordas Utaf Stater och Räkenskaper.
Ett så ojemnt förhållande har vid
primitiva regleringen af Eönerne hvarken varit
åsyftadt eller troligen kunnat förutses. Det
är tiden och förändrade omständigheter af mynt
Och Varuvärden, som efter hand beredt och
stadgadt denna olikhet, den Riksens Ständer
Stdts-Vtskottets Bitähkanden. i375
likväl sole t, genom rle lid efter annan beviljade
Löueföihöjningsr, sa vidt möjligt varit, att
till någon del afhjelpa, och dervid ät således
ingenting alt anmärka.
Oivifvelaktigt är det, att lindet Tjenste»
Utöfnirigen förekomma väl för en del af LandtStatens
Thr.bets- och Tjenstemän ininga derifrån
osk il jakt ige kostnader och utgifter, som
för Fmbéts- och Tjenstemännen Vid de Civile
Verket! icke inträffa, och hvilka Således sätta
de förre i behof af något bättre ljöningsvilkor,
för att kunna desamma bestrida, än de senare
i detta afseende synes hafva af noden.
Men lika oivifvelaktigt ät det öck, att nät
deri indeldte Löntagaren från TjenStén afgår
och iterträder till den enskilde medborgarens
förhållanden, upphöra och för honom alla frän
Tjensten oskiljaktige större kostnader och de»
pénser, Och han försättes då i Samma belägen-*
het med den afskedstagande pennihge-IöntagaUden,
sorn är, att finna lugn och nödig utkomst
på sin ålderdom.
Huru olika förhållandet, vid tillämpningen
af nu gällande Författningar, blifver imellan
den afskedstagande indeldte och penningelöntagande
Embets - och Tjenstemännen, vill
Stats Utskottet med följande Exempel upplysa!
i:o Om Landshöfdingen i Upsala Eän år
1816 Undfått afsked med bibehållande af hel»
den indeldte Lönen, hade densamma, Uträknad
efter samma års Markegång, utgjort 6,263 R:dr
11 sk. 10 rtst. Deremot om Rikets Högste
Embetsman, Justltise-Stats-Ministern äfven samma
år erhållit afsked med bibehållande af sid
137$ Stats-Ulskottets Betänianderil
Lön, hade den ej uppgått till mer än 4,345’
Rldr 24 sk*
2:0 Om Lartds - Kamereraren i Stockholms
“Län likaledes 5r 1S16 undfått afsked med bibehållande
af hela Lands - Kamererare-Lönen,
hade den Utgjort efter samma års Markegång
1,560 R:dr 35 sk. Deremot om ett KammarRåd,
efter uppnådde 70 år, hade vid samma
tid fått afsked, har hans Lön ej uppgått till
mera än 1,390 R;dr.
Ett Kammar-Råds Embete och en LandsKamererare-tjenst
äro visserligen hvar i sin väg
vigtige och rnagtpåliggande. Men vid primitiva
Löneregleringen har likväl Staten bestämt
en betydlig skillnad dem imellan uti Lönevillkoren,
förmodeligen icke utan afseende på de
högre pligter och den Vidsträcktare omfattning,
som ansetts åtfölja den enas Embetsmanna - åtgärder,
emot den andras.
Ett sådant olika och mindre lämpligt förhållande,
som de ofvananförde Exemplen ådagalägga,
visar sig öfverallt imellan den indeldte
och Penninge - Löntagaren när jemförelsen
sker imellan vederlikar.
Det är icke blott med afseende på någon
besparing för Stats - Verket, ehuru äfven den i
dess närvarande belägenhet och knappa tillgångar
måste sökas, hvar den med rättvisa och
billighet skäligen kan vinnas, som 5tats-tJtskot«
tet trott sig böra å detta ämne fästa Riksens
Höglofl. Ständers uppmärksamhet! utan det är
äfven för att återställa en sådan jemnlikhet emellan
Statens Ernbets- och Tjenstemän i denria
del, hvilken vid regleringen af 1696 år§
Sicts-TJtskoiletS Bettinkanilenl i377
Jjönlngs-Siat ägt rutn, som Stats - Utskottet ansett
sig böra föreslå en sadan jemnkning af
livad Författningarne i detta ämne hittills blott
provisoriskt stadgat, sorn, utan förnärmande af
någons skäliga rätt, kan vara bade billig och.
lam[) Ilig.
Stats-tJtskottet tror, att örn den indelte C’t»
Vile Löntagaren vid sitt afskedstagande efter
Pppnådde 70 år, och minst 30 års oafbruten
tjenstetid, får för sin öfriga lifstid på allmänna
J ndragnings-Slaten uppbära så stor Pension, som
svarar emot hvad hans vederlike af den pen*
ninge-Iöntagande Civile Émbetsmanna-Staten i
Lön å Stat åtnjuter; så skall han icke äga någon
skälig anledning till klagan öfver mindre
utkomst än hans vederlikar, och Staten skali
icke eller kunna sägas hafva brustit i dtin för*
bindelse lian är skyldig den åldrige JBmbetsmannen,
som med redlighet och nit uppoffrat
tsin bästa ålder och arbetsförmåga i dess tjenst»
Stats-Utskottet anser en sådan likhet vara
desto billigare, som den Civile indeldte och
jPen nio ge-Lön taga ren blifver i alldeles lika och
enahanda förhållande efter afskedstagandet, ali*
denstund alla depenSer i och för tjenstebefattJiingen
både för den ena och andra då upphöra.
Till vinnande af detta ändamål, får StatsUcskottet
föreslå, att alla X.andshöfdingar, söm
hädanefter, efter uppnådde 70 år, och 30 års
oafbruten tjenst, erhålla afsked, måtte undfå,
lika stor Fension, som svarar emot en StatsSecreterare-Lön
på Stan Lands*Secreterare och
Xjands - Kamererare, lika med hvad de Secrete*
Bikung till Prat. W7-isr$ii:dt Semit N:r 171.174.
137& Stats-Utskottets Betänhandenl
rare och Kamererare uti Rikets Collegier i Lön
åtnjuta, sorn uppå 1778 års Stat innehade 333
R:drs Lön. Landt - Ränternästare och KronoFogdar,
lika med de Kammarförvandters Lön i
Rikets Coilegier, som uppå 1778 års Stat innehade
150 R:dr Lön; samt Häradsskrifvare
lika med Kammarskrifvare, som efter 1778 års
Stat innehade 100 R;drs Lön.
Efter denna beräkning skulle en Landshöfding,
sorn innevarande år erhölle afsked
undfå 3,392 R:dr 4 sk. i Pension, En Lands.
Secreterare eller Lands - Kamererare 963 R:dr
28 sk.; En Landt - Ränternästare eller Kronofogde
488 Rulr 37 sk. samt en Häradsskrifvare
327 R;dr 9 sk.
Stats - Utskottet anser likväl det förbehåll
harvid böra äga rum, att om den på Stat varande
så indeldta som contanta Lönen för någon
af ofvannämnde Embefs- och Tjenstemän,
uträknad den forre efter förvandling och Markegång,
skulle befinnas Utgöra mindre än den
Pension, han, efter ofvan föreslagne Classification
, skulle äga att undfå, så bör en sadan åtnöja
sig med bibehållande af den indeldte Lönen
i Pension.
I öfrigt får Stats-Utskottet hemställa, att
för den afskedstagande Civile Penninge - Löntagaren
äfven måtte stadgas enahanda vilkor, som
här ofvan, för den indeidte blifvit föreslagit,
nemligen, att han, jemte fyllda 70 år, bör hafva
tillbragt minst 30 års oafbruten tjenstetid
för att kunna erhålla Pension.
Med full öfvertygelse om det rättvisa och
billiga uti deri af Stats-Utskottet nu gjorde
Stats Utskottets Petänkanden. 1379
framställning, far Stats - Utskottet till Riksens
Höglofl. Ständers Egen pröfning detta ärende
vördsamt öfverlemna; Och i händelse Riksens
Höglofl. Ständer finna godt, att härtill samtycka,
hemställes, att Riksens Höglofl. Ständer måt<
te sådänt hös Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla,
med underdånig anhållan derjemte, det
Kongl. Majtt täcktes häråt lemna Hess Kådiga
bifall, samt sådant sedermera till allmän underdånig
efterrättelse kungöra låta.
Stockholm den 15 Maji i Si g»
K:r 541.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande angående Krono - Allmänningen
Maglehems Kung sohr a och den
Dödas Loit kallad i Christianstads
Läth
^J-'ill Hedervärda Bonde-Ståndet liar Riksdagsmannen
Sven Pahlsson från Christianstads Län.
inglfvit ett så lydande Memorial: ”De af Åhlbo
och kringliggande Häfads Innevånare, hvilka
sakna tillgång på skog tjenlig till vedbränslé
samt Åker- och Rörredskaps förfärdigande, hafva
uppdragit åt mig, att tillkännagifva deras önskan,
att från den i berörde haral belägna
K rono - Åhtnänftingeö Maglehems Kungsöhra
och den Dödas lott kallad, få hemta förbeiördé
ottndgängelige förnödenheter.
Skogén å nämnde allmänning, från hvilket!
Andrarums Alunbruk hittils erhållit Ved bräri
-
5 3$° Stats-Uts&ottets HtVånkanitn.
sle, liar fran urminnes »ider till enahanda behof
fatt användas af närmaste derintill boende
på Sfog vanlottade inbyggare, synnerligast när
stränga vintrar och djupt snöfall inträffat, då
innevånarne varit utur stånd satte, att från längre
borrt belägne trakter kunna hämta nödigt
bränsle, men oaktadt ett slikt begagnande, har
Allmänningen icke det ringaste lidit eller Sko.
gen derå till skada aftagit. Och på sätt hvarje
kännare af denne lägenhets beskaffenhet kan
intyga, har man ej skäl, att för kommande tider
befruckta Skogens utödande derstädes om
och Hygget blefve dubbelt emot liittils.
Jag vill härmed hafva sagt att skogen å
oftaberörde Allmänning är tillräcklig både för
Alunbruket och jemväl för Ahlbo och flere andre
derintill gränsande Häraders Slärtbyggds Innevånare,
hvilka väckt denna fråga i synnerhet
för att förebygga framgena stridigheter emellan
dem och ägaren af Alunbruket om begagnandet
af Skogen å samma lägenhet, hvartill de anse
sig lika berättigade med bruket åtminstone då
de erbjuda, att ersätta Kongl. Majit och Kronan
för hvad de af Skogen erhålla; — Dock
som stadgande härom saknas, får, i följd af mitt
uppdragande, jag anhålla, att det måtte tillåtas
de omkring Allmänningen boende Slättbygds
Innevånare, att emot skälig afgäld, till deras
behof få, efter förutgången utsyning af någon
Jägeri-Betjent eller annor pä 1 i tel ig person, sorn
landshöfdingen i Länet för sådant ändamål utser,
å Maglehems Kungsohra och den Dödas lott,
taga redskaps-ämnen och nödigt vedbränsle, detta
Stats-TJtskoitets Eetänkandenl 1381
sistnämnde serdeles, då svåra vägar hindra, alt fö»
retaga långväga forslor efter berörde product.
Som detta mitt Memorial åsyftar ej mindre
beredande af väsendtliga fördelar för» visse af
vare Stånds-Bröder än jemväl, betydelig inkomst
för det Allmännai hoppas jag att mine Hedervärde
Bröder bifalla mine påståenden; äfvensom
jag anhåller om Memorialets remitterande
till vederbörligt Utskott”
Härmed har Jöran Jönsson för Jerrestads
och Ingelstads Härader af samma Län sig förenadt.
Och då frågan rörer begagnandet och
hushållningen af Kongl. Maj:t och Kronans
jord och Ageridom, så har Hedervärda KondeStåndet
detta mål till Stats »Utskottet remitteradt.
Stats-Utskottet har härvid inhämtat , att i
anledning af Riksdags-!'uhmägtigens från Ahlbo,
Gjerts, Jerrestads och Ingelstads Härader a£
Christianstads Län vid 1809 års Riksdag anförde
underdåniga klagan och sökte friare dispo»
sitions-rätt öfver de till Andrarums Alun-verk
anslagne skogar, har Kong!. Maj:t uti Kådigt
bref af den ig Junii 1812 förordnat , att en
ordentlig undersökning i detta afseende borde, i
vederburandes närvaro, i orten förrättas; riten,
sorn den, i anledning häraf förrättade undersökningen
befanns i flere delar ofullständig och
icke med den noggranhet som vederbordt, och
med afsigten af Kongl. Majits ofvannämnde Nadina
skrifvelse instämde, hafva blifvit verkställ;
så beslöt Kongl. Majit under den 16 November
1813 att, med iakttagande af de gifne föreskrifter,
en ny och ordentlig undersökning med
138*
Stats-ZJtskattets Betänkaådenl
biträde af alla vederbörande, borde i orten ari?
stäljas. Efter det denna undersökning inkommit,
samt Kongl. Kammar- och Bergs-Co}legierne
sig deröfver i underdånighet yttrat, fann
Kortgl. Majit i Nåder godt, innan Kongl, Maj;t
kunde dess hufvudsakliga beslut i detta mål
meddela, att genom Nådigt Bref af den 14 Ja-;
nuarii 1817 anbefalla en ytterligare undersökning
öfver de Andrarums Aiunverk anslagne
Skogar, dervid Allmogen jppivel skulle äga rätt
att vara närvarande och få anföra hvad den
för sig kunde finna vara nödigt, samt att Kongl,
Karnmar- och Bergs-Co1 legierne sedan en sådan
undersökning för sig gatt, skulle HandHngarne
deram, tillika med hvad (åollegierne för egen
del dervid kunde hafva att andraga till Kongl.
Ma j: t i underdånighet insända; och hvad serskilt
angeck de 3tne Krono-Parkerne, Maglehems
och Sunnanslöls Kungsohror samt den Dödas
Lott kallade, hvilka till Andrarums Aiunverk
blifvit begagnade, så hade Kongl. Maj:t i
Nåder funnit, att med dem, på sätt dittils skett,
skulle förhållas; dock borde anstalt fogas att
Kammar - och Bergs - Collegiernes den smista.
April 1785 och dep 3tdje December 1813 meddeldte
förordnanden, rörande Maglehems ohrap,
blefvo med behörig skyndsamhet verkställde,
Sedan den sist i Nåder förordnade undersökning
förledit år blifvit förrättad och detta
mål nu mera kommer att hero på det beslut
Kongl. Maj:t efter öfvervägande af hvad de
Kongl. Collegierne samt vederbörande härutinnan
anfört, i Nåder kan täckas fatta; så har i
sådant sakens skick Stats - Utskottet ansett sig
Stats-ZJtsiottets Betankanden. ' 1385
icke kunna den nu häröm väckte motion ti l
pröfning upptaga eller något utlåtande deröfver
meddela; Hvilket Riksens Höglofl. Ständers
Egit ompröfvande vördsamt underställe*.
Stockholm den J2 Maji i8i8>
N:r 242.
Riksens Högloft. Ständers Stais - Utskotts
Utlåtande, angående Sala Siljver-Verk.
Uti underdånig skrifvelse af den 8 Martil
1810 anmälte hos Kongl. Maj:t Riksens Ständer,
att af de undersökningar, hvilka, såsom en
följd af åtskilliga Ledamöters i Hemliga Utskottet
vid l8oo års Riksdag nitiska bemödande,
rörande beskaffenheten af Sala Silfvergrufva,
dess drift och privilegier, samt desses förhållande
till en motsvarande afkastning för Staten
och det allmänna , hade Riksens Ständer val
inhemta!, att detta Verk icke drifves utan betydlig
förlust för Staten, samt att dess öfverlemnande
till Bergslags - Interessenternes våtd
och disposition till följe deraf vore med Kronans
fordel öfverensstämmande; Men då Riksens
Ständer derjemte insett, att ett sådant öfverlemnande
skulle medföra stadeliga följder,
i den händelse man ännu ej nog fullständigt
och säkert undersökt Grufvans verkeliga tillstånd
, och den samma icke borde till Interessenfernes
fria disposition öfverlåta*, förr än den
förmodan, man med all anledning hyste orri
den med dess framtida drift förenade förlust,
Stats-Vtsiottets Betänianden
öfvergått till all den visshet, som en på säkra
véttenskapljgt Bergsmanna undersökningar grun,
dad öfvertygelse endast kunde medföra; så lia-,
de Riksens Ständer ansett sig böra hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla om förordnande
af en sådan på stället skeende vettenskaplig undersökning
genom kunnige Bergsmän, kvilko
tillika linge sig uppdragit, att höra Bergslagen
om vilkoren för en ny reglering -af Contractet
och Grufve - driften, så att ett aftal mätte traf,
fas, hvarigenom Interessenternes bestånd och.
ortens fördel kunde med någon vinst för Statsverket
förenäs; .— Oell yttrade Riksens Ständer
härvid den underdåniga önskan, att denne
undersökning måtte vara fulländad innan nästat
lagtima Riksdag, så att ett afgörande beslut då
måtte kunna tagas.
Åled nådigt bifall lill denna Riksens Ständers
underdåniga anhållan täcktes Kongl. Maj:t
Uti Nådigt Bref af den 26 Mardi i3iO förordna
Bergs - Rådet och Riddaren Rothoff, sarri?
Bergs - Hauntmannen och Riddaren Pihl, att
anställa en så beskaffad undersökning, som Riksens
Ständer i underdånighet begärt, och vid samma
tillfälle böra Bergslaget i frågan om vilkoven
för en ny reglering af Contractet och
Grufvedriften saint härom aflemna Berättelse
till Rergs-Collegium.
Sedan denna undersökning under de följande
åren blifvit verkställd, och Committerade
med deras Berättelse härom till Kongl. Bergscollegium
inkommit; så har detta Kongl. Collegium
under den 21 Januari! innevarande år
till Kongl. Majit afgifvit dess underdåniga utlå
-
Släts- UtsJiGltets Betaniahden,
tande i detta ämne, hvarutinnan Collegium i
underdånighet anfört, hvad Collegium ansett
säkrast bidraga, att vid Sala Silfver"Verk förena
ett i framtiden lönande "Bergsbruk, Interessenternes
bestånd och ortens fördel med någon
vinst för Stats- Verket, och hvarvid Collegium
jemväl ansett nödigt vara, att i underdånighet
framställa en korrt öfversigt, så väl af Historik
en om Silfver - Grufvans beskaffenhet och öden
i äldre och senare tider, som af de grunder
och vilkor, hvarpå Sala Bergslag erhållit och
ännu innehar Silfververket.
leetta Kongl, Bergs - Collegii underdåniga
utlåtande, tillika med åtfö jande Handlingar har
Kongl. Majit under den 7 sistlidne April i Nåder
öfverlemnat till Stats Utskottet.
Uti förberörde underdåniga Utlåtande har
Collegium föreslagit en sådan reglering, sona
Collegium ansett, kunna äga rum imellan Kongl.
Maju och Kronan samt Bergslaget, nemligen:
1:0 Att Sala Bergslag under en tid af 25
år, ifrån det Regleringen blifver faststäld, bibehålies
vid de rättigheter och skyldigheter,
det, enligt 1741 f.rs Transport och 1743 års
Arrende-Contract sig i k läd t.
2:0 Att under denna tid Grufveurlften sättes
i stånd, efter den i detta afseende föreslag»
ne plan, och af de besparingar, som under tiden
kunna göras utaf de till Verksts drift anslagne
medel, en fond inrättas för Grufvedriftens
upprätthållande i framtiden, hvilken fond
efter de 25 arens förlopp, förskjuter nödiga
kostnader vid förberedande anläggningar till
Malmtillgångars] uppletande och Malmuppfor»
*386
Stats-XJtskottets Betänkanden.
<1 ringen ; och så vida desse förskotter af Fondens
Capital utgå' böra de ersättas genom en
successiv inkomst af Silfvertillverkningen, men
derest de af Fondens ränta utgå, böra sådane
som blifvit använde på misslyckade försök, afsk
rifvas till en viss proportion emot räntans
storlek, alt efter sorn derom uti särskilt Reglemente
kan blifva stadgadt; och torde denna Fond
böra förvaltas af Bergs-Hauptmannen och Grufve-Rätten,
under Bergs-Collegii öfverinseende,
3:0 Att efter de 25 arens förlopp, Arrende
■ Contractet af ar 1743 antingen upphörer,
eller så vida andras, att Stats-Verket för räntorne
erhåller full ersättning, efter sorn deras
värde årligen kan utgöra; äfven sorn Bergslaget
vid den tiden med Kongl. Maj;t och Kronan,
bör hafva öfverenskommit på hvad sätt Statsverket,
antingen genom Silfverafgiften eller
annars, sorn lämpligast befinnes, må erhålla full
ersättning för de till Konst-Statens underhåll
anslagne räntor vid 2900 lödige markers tillverkning,
så att åtminstone afgiften för en deröfver'
stigande tillverkning må komma Statsverket
som en direct vinst 011 godo,
4:0 Att efter nämnde 25 år Bergslaget icke
till last räknas de uti 1741 års Transports
n:te §. upptagne Allmogens skyldigheter, hvilka
Bergslaget Allmogen efterskänkt, och, såsom
för Bergslaget umbärlige, af Kongl, Maitt och
Kronan kunna vid den nya Regleringen återtagas.
5:0 Att för öfrigt, efter de a 5 åren Bergslaget
vid Possessionen af Silfver - verket må
fclifva bibehållet för sig och efterkommande en
-
Stats-Ulshottets Betänlfanden.
1387
ligt a 6R 2 och 1741 ars Transporter, så länge
cle grufvan och Silfver-Verket efter rätt Bergs,
yi* drifva och vidmagthålla, och derunder hafva
att hålla sig vid hvad lista, 2.'dra, 6:te, 7ide,
loide, i2:te, 15:de och i7ide §. §. af Transporten
den g September 1741 förmå, såsom
dess skyldigheter och rättigheter, och vidare
vid den enligt gidje morn, af detta Project blifvande
fastställelse,
6:0 Att, då Grufvan hädanefter blifver vidlyftigare,
dess utmål blifver i proportion utvidgadt
så att, likmätigt 2 §. af r 741 års Transport,
gränsorne af den tract, hvarinom den malm
brytes och tillgodogöres, hvarutaf Silfverafgift
skall erläggas, tillbörligen blifva faststälde.
7»o Att Bergslaget, så länge dét innehafver
Silfyer-Verket, orubbadt bibehålies vid sin
fatt till de dammar, Canaier och Vartudrag, sorn
för verkets drift äro inrättade och från äldre
fider varit det, jemte obehindrad Ffottningsrätt
på dem; samt
g:o Att Nora och Enångers allmänningar
hädanefter framgent måge bibehåilas vid Silfver-Verket,
Men då Cpllegium för sin del icke kunnat
egilia de grunder, på hvilka Sala Bergslag
ansett sin rättä, att bibehållas vid de, af Högst
Salie Konung CARL XI. och sedermera genom
1741 årg Transport och 4743 års Contract,
Bergs'aget upplåtne och Silfver - Verket åtföljande
Föreningar och Donationer, helig o«h
orubbelig, så mycket mera sorn Bergslaget §
sin sida icke undandragit sig, att ställa sig ut
färdade författningar och föreskrifter tiil efter??
138S Stats-Vtskottets jBefdnkanden',
.rättelse’ samt Collegium ansett betänkligt, att
tillstyrka någon itibbning uti Contracters helgd,
så har Collegium icke vågat föreslå elen nu
ifrågavarande regleringens fastställande , innan
bergslaget deröfver blifvit hörd t, och hvadan
Collegium i underdånighet hemstält, om
icke i den händelse Kongl. Maj:t i Nåder skulle
finna Collega projecterade reglering antaglig,
bergslaget måttte få tillfälle, att deröfver sig
yttra, innan Kongl. Majri Dess Nådiga beslut
i ämnet vidtager.
Stats-Utskottet instämmer uti hvad Bergscollegium
hemstält om Bergslagets hörande innan
något hufvudsakligt beslut i detta mål vidtages,
såsom i Stats-Utskottets tanka, varande
Bergslagets rätt; och torde Riksens HöglofL
Ständer i anledning häraf, böra hos Kongl.
Maje t i underdånighet härom anhålla , samt
att Kongl. Majtt sedermera måtte låta vidtaga
de åtgärder, sotn med Kronans fördel och utan
förnärmande af bergslagets rätt kunna förenas
och derefter vid nästa Riksdag i Nåder låta
meddela Riksens Ständer Resultatet häraf, så
att ett afgörande Beslut i denna fråga, då måtte
kunna tagas.
Genom hvad Stats - Utskottet sålunda till
Riksens Högloft, ‘-tänder hemstält, anser Utskottet
sig hafva besvarat deri af Herr Borgmästaren
Alin hos Vällofl. Borgare - Ståndet väckt©
och till Stats-Utskottet remitterade motion, rörande
detta ämne.
Riksens Högloft. Ständers Egen pröfning
underställes detta vordsamligen.
Stockholm den Maji igxg.
StåtS'Vtskottens Betilnianden. 1389
Na- 243.
Riksens Hoglaft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande i afseende pä de under
Commerce - Collegit förvaltning stående
Fonder och Medel.
C
‘-'tats-Utskottet, sora erhållit del ej mindre a£
den Berättelse, .Riksens Ständers Herrar Revisorer
afgifvit vid den sistledit år 1817, af deni
förrättade Revision öfver de under Kgl. Corn»
inerce-Collegii disposition stående Fonder och
Medel samt deras förvaltning, än af Kongl.'
Maj:ts Nådiga Proposition till Riksens Ständer,
om Fabrikernes behof of ytterligare understöd
och fastställande af en viss bestämd Procent
af tillverkningarnes värde såsom Fåne-andel,
tiPika med Riksdagsmannens från Norrköping^
Bruks-Patron Ekelunds till Vällofl. Borgare-Ståndet
ingifne Memorial i samma ämne, har, i anledning
häraf, i Kongl. Commerce - Collegiura
företagit den granskning och öfverläggning i
dessa ämnen, som Utskottet tillhört; Hvarvid
Utskottet af Herrar Revisorernes omförmäUe
Berättelse inhämtat, hurusom, jemte det till
Riksens Högloft- Ständer anmälan blifvit gjord
om hvad Kongl. Majd, i anledning af Riksens
Ständers vid 1815 års Riksdag gjorde underdåniga
hemställan om upphörande af åtskilliga
från desse Fonder utgående och för ändamålet
roed desamma främmande utgifter, uti Nådig
Skrifvelse till Kongl. Commerce - Collegiurn a£
den 6 Mars 1816 förordnat och beslutit, Herrar
Revisorer i öfrigt sig utlåtit, att då de å
139° Stats- Utskotu ts Fet 'tiniänden.
eria sidan funnit den Författning, söm, bestämde
Manufactur-Discohtens ändamål och förvaltning,
nemligen Reglementet derföre af den ai
April 1779 Stadgar, att de Lån, som Fabriksidkare
ägde att der tillgodonjuta borde beräknas
och bestätnmas efter det föregående årets
tillverkningsvärdé, samt Förtdens vid årets början
behållne belopp, imellan samtlige de Fånberättigade,
eftér en lika grund fördelas, äfvensom
att desse Län skulle på högst Nio mana*
ders tid erhållas; men å den andra sidan samt
vid jemförelse, huruvida Fonden, i öfverensstämmelse
med desse föreskrifter blifvit förvaltad,
inhämtat, att ät skil 11 ge personer genom
serskildte Kongl. Resolutioner under loppet af
åren 1815 och 1816 äro vordne tillagde stående
Lön af Fonden, och andre åter Lån utöfver
det belopp, hvartill de efter den allmänna beräkningen
varit berättigade, hade Herrar ReVisorerne,
hvilka salunda inSetf, att vid ^Discont
Inrättningens Styrelse-Reglementets föreskrifter
icke blifvit i allo iakltagne, funnit sig
i följd af 6 §. i Ra nco-Reglementét defl 8 Augusti
1815, sorn stadgade, att det ytterligare
Fånebiträde af Ranken till Manofafitur-DisConten,
stor 200,000 Ridt finge fortfara så länge
ReVisorerne Vid granskningen af Discont - Inrättningen
funno, att Lånet blifvit enligt Författningarne
till dess behöriga ändamål an vändt,
föranlåtne anmärka ett sådant förhållande till
den vidare åtgärd Herrar ReVisorerne vid utfärdande
af deras Instruction för Riksens Ständers
Fulltnägtige i Ranken, 1 detta fall ansågö
Sig pligtige att Vidtaga; men enär Herrar Re
-
Stats-ZJtskottetS Metänkandert. 1391
visorerne salunda uppfyllde deras förmente åliggande
härutinnan, insågo de tillika de olägenheter
och betänkeliga följder för FabriksNäringen,
sorn genom indragningen af detta
Fånebiträde, måste inträffa, samt önskade der.
före, att Riksens Ständer medgåfvo ManufacturDisconten
ytterligare biträde till det med samma
inrättning åsyftade ändamål, och att Riksens
Ständer dervid meddelte den Instructionj
hvarefter sådane medel borde förvaltas; Hvarförutan
Herrar Revisorerrie framställt den befunne
betydeliga förändring, sorn ägt ruin i afseende
på Fabrikernes Fånerätt, i det att densamma
för år 1815 uppgått till 32 Procent,
men för 1816 endast till 19 | Procent af föregående
årets tillverkningsvärde, att en sådan
minskning härledt sig, enär biträdet till UllÖiscont
- Fonden undantoges, till största delen
från de tid efter annan tillkomne stående Fart
och Fån utöfver Repartitionens belopp, samt
anmält, att de vid Manufactur* och Ull - Disconternes
granskade Räkenskaper för åren 1815
och 1816, icke funnit något att påminna eller
anmärka; att de icke medhunnit genomläsa de
förenämnde år, rörande desse Fonder, hös Kgl.
Collegium förde Prötocoll, samt att Herrar Revisorerne
jemväl granskat Räkenskaperne öfver
de äfven under Kongl. Commeree-Collegii förvaltning
stående Manufactur - och Eskilstuna
Fristads-medel, allmänna Arbetshus- och Spinnhus-Fonderne
för åren 1814, 1815 och 1816,
vid hvilka Herrar Revisorerne ej eller haft
.något att erindra, och å hvilka Fonder under
berörde 3:ne år, någre nya anslag icke skett el
-
13 g 3 Stats■ Utskottets Betankcindertl
ler någon annan förändring sig tilldragit, Sti
att åtskillige äldre och i Räkningarne balance*
rade fordringar blifvit i anledning af Riksens
Ständers vid 1815 års Riksdag gjorde hemsta!-*
lan afskrifne, men Räkenskaperne öfver de för
Utländske Fartygs naturalisation inllutne, och
till Svenskt Sjöfolks hemförskaffande anslagne
medel, hvilka Herrar Revisorerne äfven ansett
sig böra revidera, har Kongl. Comrnerce-CoIIegium,
under åberopande af Kongl. Majrts på
Collegii underdåniga hemställan den 10 November
1813, meddeldte Nådiga svar, till Herrar
Revisorerne icke aflemna!.
Efter öfvervägande af hvad vid denna Revisions-förrattning
sålunda förekommit och Rerättelsen
innehåller, får Utskottet i afseende
derpå, dess vördsamma yttrande nu meddela.
Af den uti Herrar Revisorernes Berättelse
först framställde anmälan om hvad Kongl.
Majst, i grund af Riksens Ständers, vid 1813
Ers Riksdag, rörande nämnde Fonder, gjord©
hemställan, förordnat, finnér Utskottet ej anledning
till annan åtgärd, än att för Riksens Ständer
upplysa, det samma hemställan i hvad ders
xörde begäran, att den Lönförhöjning af 23
Procent, som Kongl. Commerce - Ool legii Ledamöter
och Betjening af Manufactur - UiscontFonden
åtnjutit, samt den Assessoren, Lagmannen
Wahlstjerna af Fonden tlllagde extra Assessors-Lön,
måtte derifrån skiljas, nu mera blifvit
uppfylld, sedan en allmän Lönförhöjning
vid nämnde Riksdag blifvit anslagen samt Lagman
Wahlstjefna undfått Lön pä Rikets ordinarie
Stat. Och då Biskoppen, Doctor Wingardt
Stats-Utskottets Betänk anden? 13 9 i
Wilken af allmänna Arbetshus - Fonden, i flere
Sr tipp bur it såsom husby rémedél eti ärlig sumjma
af 700 Bult deri Riksens Ständer vid sistnämnde
Riksdag äfven hemställt matte upphöja,
nu mera genom (löden afgått, förmodar tJc—
isköttet något tvifvel icke kunna uppstå, att ju.
denna Summa till Fonden nu återgår, för att
till det dermed åsyftade ändamål, hädanefter
användas.
Hvad ' åter angar deri af nerfar Revisojerne
på öfvanomförmälte grund gjorde anmärkning
och fattade beslut, i afseende på det
iiiantlfactUr-Discont-Foriden af Banken lemnade
ytterligare liåriebiträde af aoö,oöö Ridt, hvilket
beslut, enligt hvad Banéö-Utskottet tillkänhsgifvit,
1 föranledt dertill, att Herrar Reviso-,
ferne gifvit Herrar Bariko-Fullmägtige tillkännä,
det rättigheten för Mänufactur - Biscönten *
ätt vidare begagna detta Lånbitfäde vöre förverkad;
så anser väl Utskottet Riksens Ständef
litom ali fråga Vara berättigade, att bestämnia
de grunder, hvarefter Bankens till härihgarnes
Understöd anslagne medel böra förvaltas, äfven-;
Söm deräs Revisorer ägä, då dé linna desse för-:
valtningsgrundér icke vära fö jde, att förordna
örn sådane medeis iödragnihg, men Utskottet
tror tillika; ätt dl * såSom nu Riksens Ständer
sjelfve ärö samlade, bör vid pröfning, örn desse
medel skola indrägaS éllör icke, hös deni
hufvudsakligen afses och tagaå i betraktande *
huruvida Näringarries ställning ännu yttérligaié
påkallar samma Understöd och hvad Verkar!
indrapniiigén deraf skulle för dein medföra t
Éihang till Riks-St, Frat, igi§, 4\it Sami, N:r t?;, ijt.
13 94
Stats-VtsÄottets Betänkanden.
Och som Utskottet, genom hvad vid denna (Uträttning
inhämtats, kommit i den öfvertygelse,
att Fabrikerne och Manufacturerne fdr det närvarande
verkligen äro i behof af detta anslag,
och Utskottet sålunda äfven delar den af ReVisörerne
yttrade farhåga, att en nu skeende
hastig indragning af samma Lånesumma, skulle
för desse Näringar medföra svåra olägenheter
och betänkeliga följder, samt Utskottet, i an»
ledning af Banko-Utskottets förfrågan, i afseende
på säkerheten af detta I-ån, uti serskildt utlåtande,
ansett Banken derföre vata fullkomligen
tryggad; Alltså och då Kongl. Majit, på
sätt här ofvan nämndt är, jemväl föreställt Riksens
Ständer Näringarnes behof af ökade understöd,
hemställer Utskottet, att ifrågavarande
af Banken lemnade Uånebidrag af 900,000 R:dr
måtte fortfara och Manufactur^Disconten hädanefter
såsom hittills tillhandahållas.
Då Riksens Ständers Herrar Revisorer
granskat Räkenskaperne öfver Manufactur - Discont-
och Ull-Discont-Fondérne för åren 1815
och 1816» och öfver de öfrige Fönderne för
åren 1814, 1815 och 1816, dervid de ej haft
något att anmärka, har Utskottet, enär anmält
blifvit, att samma Fonders Räkenskaper för ås
1817 icke voro afslutade, funnit någon granskning
af Böcker och Räkenskaper för sig icke
återstå; men Utskottet har dock fästat uppmärksamhet
vid den betydeliga Summa af 67,108
R:dr 10 sk. 2 r:st., som uti Manufactur - Discontens
Räkenskaper för 1816 finnes balancerade
såsom uti Concoarser anhängige; i afseende
hvarpå Utskottet inhämtat; att de betydeli»
Stats-Utskottets Belänkandm'.
139$
gaste af desse Ra'ancer tillkommit i äldre tider
celi någre härledt sig ända ifrån 1763, 1766
och 1767, samt att de i början icke utgjort ett
så högt Cäpital-helopp, utan småningom ökats
genom de af Disconten tillika beräkna>le öfveti-äntor;
ätt sedan Kongl. Commerce - Coilegium
■Vid 1816 ars slut, till Kongl. Maj:t afgifvit
lierat telse öm dé under ConcoUrs varande för»
di ingar, hvilken Berättelse blifvit till JustitiaeCantzlers
- Etnbetets granskning öfvefiémnäd,
har Kongl. Majit, genom den i October 1817
i Nåder förördiiät, att äf de före den 6 Junii
1809 Under Concours komne fördrirtgar
Ridr 2 d sk. 3 rist., en Summa af tillsammans
50,114 Ridr 12 sk. 6 rist. skulle afskfifvas,
hvilken afskrifning ägt rum endast för sådane
Gälderiärer , hvilka, efter iråkadt obestånd, uti
fattigdom aflidit; ått sedan Regements - förändringen
år 180g tillkommit fordringar i Contourser
till ett belopp af 21,089 Ridt 37 sk.
3 1 r.st., hvaraf, efter 1816 ars slut* ti i 1 Fonden
ingått 8,463 R dr 2 slc. 2 rist. samt att, af
de emellan åren 1809 och 1816 tillkomne Concours-
balander, sålunda nu återstod en Summa
af 18,626 Ridr 3^ sk. g nst. Ödh ehuru Utskottet
vid ett sådant förhållande icke finnér
anledning, att i afseende härå göra någon anmärkning,
har Utskottet likväl skolat hos Rik»
sens Ständer upplysningsvis anmäla hvad här»
Utirtnan förekommit och utredt blifvit.
I afseende på Riksens Ständers Revisorers
tillkännagifvande, att de ej till reviderande erhållit
Räkenskaperne öfver de för utländske
Fartygs naturalisation influtne medelt hvilka
Stats- Utskottets Betdnk anden?
Herrar Revisoverne trott äfven tillhöra deras
granskning så förmodar Utskottet, att da, i likhet
med hvad Kongl. Majtt, uti Dess af Kor.gh
Commerce - Collegiurn ofvanåberopade Nådiga
Bref förklarat, några Statsmedel i denna Summa
icke ingå, granskning af Räkenskaperne’ och för-valtningen
öfver desse Naturalisation - medel»
som efter Kongl. Maj:ts Eget Nådiga Förordnande,
vid serskildta politiske förhållanden samt
i ändamål, att dermed bestrida omkostningarne
för Svenskt Sjöfo ks hemförskaffande från utrikes
orter tillkommit, och hvilken Naturalisa»
tions-rättighet och dermed förenade afgifter endast
någon tid ägt rum samt nu mera upphört,
sålunda icke heller lämpeligen lärer kunna Riksens
Ständer eller deras Revisorer tillhöra titan
endast Kongl. Maj:t Sjelf, som äfven i Nåder
förordnat, att samma Räkenskaper böra i
kesagde ändamål hvarje år i underdånighet in,
sändas.
Utskottet har jemväl enomsett de rörande
Manufactur - Disconten hos Kongl. Commerce
Co legium förde Protocoll f r åren 1815 och
1816, dem Herrar Revisorer förk arat sig ej
hafva medhunnit att granska; äfvensom Utskottet
förehaft Inventering af samtlige ofvanberörde
Fonders innehafvande Reverser och Hypothek.
Och sorn Utskottet hvarken i desse ellec
andre delar funnit det ringaste vid Kgl. Cl ömme;
ce Collega förvaltning af ifrågavarande Fonder
att påminna eller anmärka, utan deremot
allt vittnat om den ordning och noggranhet,
sorn vid Styrelsen och Administrationen af des»
Stat3-Utsiottets Betänk and en* '*39 7
se vigtige Penninge-Verk iakttages; sä fär Ut»
skottet med tillfredsställelse ett sådant förhållande
hos Biksens Höglofl. Ständer härigenom
anmäla.
Sedan Utskottet sålunda tagit kännedom
om beskaffenheten och förvaltningen af de medel,
som redan äro ans!agne och användas till
Fabrikernes och Marmfacturernes understöd och
1 afseende derpå sig utlåtit, har ICongi. Maj:tä
Högstberördé Nådiga Proposition, så vidt den
rörde fråga om fastställande af en viss Procent
af tillverkningsvärdet såsom Båne-medel, i förhållande
till hvarje Fabriks-grens olika behof
af Förlags biträde samt huruvida icke Bån-rättigheten
, hvilken hittills varit inskränkt, egen»
teigen till stämpelbara varor, äfvenledes matte
till andra lika gagneliga Fabriks - handteringar
och deribland G’astillverkningen kunna utsträckas,
blifvit föremålet för Utskottets öfverläggningar;
äfvensom Utskottet i sammanhang dermed
förehaft Herr Ekelunds cmförmälte Memorial,
hvaruti med framställning af den allmänna
förlägenhet, déri Fabriks Inrättningarna och
Vä fverierne sig befinna, och sorn hufvudsakligen
skulle härröra från don föränderlighet och
minskning i deras Båne - andel, som de senare
åren ägt rum, Herr Bielund föreslår, att till
hjelp emot denna olägenhet, det för Fabriketnes
understöd redan anslaghe Bånebidrag inåt*-  te ökas med åtminstone 400,boo B;dr, samt ntt
till förekommande deraf, at: för framtiden icko
måtte inträffa hvad som nu sker, det Bane andelen
minskas i den mån tillverkningen stiger,1
*a viss Procent för hvarje gren af Fabriks-uU»
139*
Stats-ZJtsiottets Betiinianden.
•verkningarne stadgades, hvarigenom Låntagare*
agde en säker beräkning af der understöd, lian
för året genp,m beläning för sjn Fabrik bade,
3tt påräkna.
.Då Utskottet, som noga öfvervägat hvad
härutinnan förekommit, val å ena sidan icke
såsom allmänt gällande kunnat antaga den grund-*
satts, att Näringarne böra af Fanken njuta för*
lag eller Lån-understöd till ett belopp, som al*
tid Hka motsvarar och åtföljer till verkningarnes,
värde, emedan derigenom, efter Utskottets tan»
ke, skulle aflägsnas det mål sorn hufvudsakligen
lärer böra sökas, nemligen, att småningom återföra
Näringarne till deras naturliga och endast
tinder sådan synpunkt verkligen nyttiga och
gagnande ställning, att umbära Låne-bjträdea
och hj slpa sig sjelfve , har Utskottet åter å an*
dra sidan insett, att en hastig minskning och
nedsättning af Näringarnes redan ephållne Förlags*
och Låne-biträden, som icke är föranledd
af en i samma förhållande ökad tillverkning
måste för dem medföra särdeles olägenhet och
sluteligen leda till deras förfall om de vid sådane
händelser icke underlättades. —— Ett så*
dant förhållande är>nu inträffadt i afseende på
Fabrikerne och Manufacturerne. Det är upplyst
att desses Låne-andel i Manufactur-Discon*
ten år 1816 och följande året minskats ifrån
32 procent till 19 a sq procent af föregångne
årens tillverknings-Siunmor, utan att Pabrikstillverkninga>nes,
belopp för desse år tilltagit i
serdeles högre proportion, än de föregående å*
ren, då Lån-procenten högst obetydligt varierat.
Förändringen har såieds haft sin grund 1 &n*>
Stats-TJtskottets Betänk anderi.
*390
dre af tillverkningarne oberoende omstandighe*
ter, hvilka befunnits vara, dels att Stockholms
Fabriks-Idkare, hvilka förut till ett ganska lågt
värde upptagit sine tillverkningar, år 1815 och
följande åren i likhet med hvad Rikets öfrige
Fabriks-Idkare alltid iakttagit och Utskottet an^er
vara det rätta uppgifvit tillverkningarne efter
det gångbara värdet, hvarigenom den totala
värdes-Summan, nämnde ar mer än vanligen
ökats, dels och förnemligast, att åtskillige
Personer blifvit tillaggde så kallade stående lån
af Fonden och andra åter Uan utöfver det helopp,
hvartill de, efter den allmänna repartitionen
af Fonden varit berättigade, och hvilket
naturligtvis haft den följd, att fördelningssumman
i samma mohn minskats, sorn. sådan®
nye anslag tillkommit.
Genom den sålunda anmärkte för Fabriksrörelsen
skadliga föränderlighet i dess lånerätt
i förening med den genom de öfrige Disconternes
obestånd intraffade allmänna förlägenhet
och deraf för Fabrikerne äfven uppkomna svårighet,
att genom erhållande [af förlag hos enskildte,
till någon del flytta hvad de af det
allmänna Förlags-biträdet hastigt oell utan deras
förvållande måst sakna,, finner Utskottet Fabrikerne
och Manufacturerne hafva kommit i
den belägenhet, att de fordra ett sådant ytterligare
understöd och sådane åtgärder, sorn kunna
återställa dem i deras förra naturliga ställ»
ning och tillika befrämja det ändamål, att d®
icke behöfva frukta annan minskning eller nedsättning
af deras Låne-andelar och hvartill, p&
sätt ofvanberördt är, en verkeligea ökad pro*
||400 StatS'XJtskot(ets Betlinlandenl
duction småningom bur föranleda; men sot*
desse syftemål icke kunna uppnås så länge Ma-.
nufactur-Discontens fördeinings-belopp i anse»!
ende till serskiidte o,begränsade, anslag af ofvan
anförde beskaffenhet hvarje år måst vara förändring
underkastadt och sålunda på något sätt
ian calcrileras; så har Utskottet till afhjelpan<de
af desse hinder först trott sig äga anledning
föreslå: Att, i afseende på de så kallade stående
lånen, deln Utskottet enär de användas till
deras rätta ändamål att understödja och bidraga
till anläggningar af nya, här i Biket förut
okända uppfinningar oph Inrättningar i Fabrikspch
Slöjde-väg och sålunda ledde till befordran-,
de af desse vigtiga Näringars fortkomst och
fullkomlighet anser vara af serdeles nytta och
höra bibehållas, en viss fixerad Summa af hfa-.
nufactur-BiscontdFonden dertill afsattes; Och
då Utskottet inhemtat, att ds nu varande sådana,
hvilka blifvit lemnade de's på visse år och
dels på obestämd tid, utgöra en sammanräknad
Summa af 183,497 B:dr 8 sk. 7 r:st torde beloppet
för låp af ofvan anförd beskaffenhet hvilka
Utskottet, i afseende på deras bestämmelse
anser utgöra peli böra benämnas med förlagslån
i en jemn summa bestämmas till 200,ooq
Riksdaler.
Att Riksens Höglofh Ständer hos Kongl,
Majit i underdånighet anhålla, att denne sålunda
till förlags-iån bestämde Summa icke matte
Sfverskridas samt att de medel, sam af berörde
200,000 B:dx Öfverstego det redan utevarande
lånebeloppet och de Summor, som vid
förfallotiderne af de nuvarande lånen återbeta-;
Stats-TJlslottets Betänkandenl *1401
Jas, blefvp på sätt ofvanqämndt är, endast an-»
■vände till Låqe-understöd vid anläggningar af
sådane nya Fabriks- oell Slöjde-Inrättningar,
jorn Kongl. Majit ansåg medfara den allmänna
nytta, att de af sådan förmån borde komma i
åtnjutande, äfvensom Kongl. Majit för begagpande
af sådane Lån täcktes föreskrifva följande
vilkor :
1:0 Att sorn. dylike Lån icke kunna annor»
lunda betraktas, än såsom understöd och bidrag
för sjelfva byggnaden och anläggningen af Fa-\
briks- och Slöjde-Inrättningar och det sålunda
yore emot Principen för sådane bidrag att lemna
dem hos anläggaren på obestämd eller längre
tid, än till? ändamålet för bidraget kunde
anses vara uppfyldt eller sjelfva anläggningen
bordt vara fullbordad; så skulle sådane förlagslån
erhållas på bestämd tid af Tre »år, ipoip
hvilken tids förlopp en anläggning af hvad beskaffenhet
sorn helst i denne väg bör anses kullra
vara fullbordad; och
-:q Att till förekommande af den olägenhet
och skada, som ett hastigt indragande af
hela Lån-belpppet derefter på en gång möjligen
skulle förorsaka, i afseende pä den nya anläggpingeo,
hvilken ej kan anses i början medföra
den jnytta och gifva den afkastning, sorn en
aldre mera för sig kommen inrättning, ytterligare
tre år skulle bestämmas till inbetalning af
hela fänet, hvaraf således -|;del hvart år efter
förfajlotiden skulle återgäldas, hvarje Låntagare
dock förbehållit, så väl att om han så åstunda?
efter de 3:ne första .arens förlopp, hela LåneSumman
genast eller före den utsatte tiden a£
j/}02 Stats-Utskottets Betiinkanden.
Tre Er återbetala, som att, i fall han på kor»
tare tid än de forsta 3tne åren medhinner anläggningens
fullbordande, lika med öfrige Förlags-
Låntagare, berörde utsatte tid af Tre år
Lånet utan afbetalning begagna och sedermera
under påföljande 3;ne år inbetala, samt att, da
ändamålet med dylike Lån fordrar, det de på
sätt berördt är skola vara rörlige, den tid af
tre år till hela lånets begagnande och ytterligare
tre år till dess successiva inbetalning, sorn
nu i allmänhet är uppgifven, äfven bör tillämpas
på de förlags-lån, sorn blifvit meddeldte
til! återbetalning på obestämd tid och samma
Lans innehafvare, hvilka vid sådant förhållande
ej eber kunna anses berättigade att lånen
längre begagnas, sålunda också vara förpliktade
af de samma inom sammanräknade Sex års förlopp
återbetala; hvaremot någon förändring icke
skäligen lärer kunna föreskrifvas fördem, hvilka
redan undfått sådane lån på bestämd tid,
oaktadt den samma för visse Lån öfverstiger
den tid, sorn för Förlags-Låns begagnande är
i allmänhet här föreskrifven.
Hvad åter angar de utöfver den allmänna
repartitionens belopp, meddeldte Lånen hvilka
blifvit Siden - Fabriks-Idkaren Mazér, LjädesFabriks-Idkame
Söderberg och Arosenius, Frisk
och Tillander samt Manufacturisten Oven, för
dess inrättade Jerngjuteri och Jernförädlingsverk
beviljade till 30 procent afhvarderas tillverkning
utöfver hvad de i vanlig Discont-väg
agde att åtnjuta; äfvensom innehafvarne af Gripsholms
Blyhvitts fabrik till ett tredubbelt emot
hvad dero tillkomme, i fall deras Lånrättighet
Stats-Utsiottets Betlinkanden. 5403
bestämdeg efter de vid fördelningen af Fondens
ynedel i allmänhet följde grunder; så enär utsiräckte
Fåri-biträden af denne beskaffenhet i
den man de tillkomma och ökas, alltid ske på
bekostnad af öfrige Fånberättigadp Fabjriks-Xdkare
och måste medföra en hvarje år tilltagande
och obestämd inskränkning i deras rätt; alt.
så och då, hvad de nuvarande innehafvarne af
sådane Fåne-fördelar beträffar, hvilka derigenom
för innevarande år medtagit och minskat Fondens
Fördelningsbelopp med en icke mindre
Summa, an 114,645 R:dr, Kongl, Maj:t sjelf
Uti Dess Nådiga Skrifvelse af deri 20 Januari
1813, hvarigenom nämnde förmån Söderberg och
Arosenius beviljades, förklarat, att sådane Fån
mindre voro bestämde för dem, hvilka redan
vunnit styrka att uppdrifva sin tillverkning
till en viss höjd, än för den emot svårigheter
Sträfvande nybegynnaren och desse Fån på sådan
grund äfven blifvit meddeldte tills vidare
såsom uppmuntran och undérstöd till upphjelpande
och utvidgning af Fabrikerne, hvarigenom
ådagalägges, att desse Fåne-förmåner icke
blifvit lemnade för att alltid bibehållas, utan
endast för s| lång tid, som kunnat erfordras fö?
ändamålets vinnande och följaktligen böra upphöra
antigen då Fabrikerne hunnit till en viss
höjd eller då, oaktadt en längre tids begagnande
af meranämpde förmån, en fabrik ej vunnit
serdeles förkofran och sålunda ändamålets uppfyllande
dermed icke kan vara att förvänta 0
anser IJtskottet för sin del lämpligt, att Riksens
Ständer hos Kongl, Majit i underdånighet
anhålla:
s4°4 Stats-Utskottens Betänk anderi',
.1:0 Att någre flere af denne beskaffenhet
varande Dåne-förmåner, än redan äro rneddeldte
oc!i här ofvan upptagne icke blifva af Manufaktur-
Discont-Fonden beviljade.
2:0 Att Kongl. Maj:t täcktes för innehafVarne
af samma förmåner bestämma en viss
korrt tid till deras vidare begagnande, hvarefter
de skulle upphöra , hvilken tid Kongl. Maj:t,
med afseende på den längre eller korrtare tid
de samma innehafts och i hvad mån ändamålet
dermed blifvit mer eller mindre uppfylidt, tor*
de efter Nådigt bepröfvande föreskrifva, men
Utskottet likväl anser böra utsträckas till högst
Sex år härefter, så att hela beloppet deraf då
kan i Discont Fondens Allmänna Fördelnings-*
Summa ingå; dock skulle Utskottet tro sig äga
anledning hemställa huruvida icke med afseende
på det värde i techniskt afseende ofvan anförde
Jerngjuteri och Jernförädlings-Verk samt
Gripsholms Fabrik för beredande af Blyhvitt
och andre Cherniske preparater äga, samt då
den förre af desse vigtiga Inrättningar , endast
ett år fått begagna, och den sednare först detta
år kommit i åtnjutande af de dem i om förmäl»
te måtto inedgifne förmåner, Riksens HöglofI,
Ständer skulle an«e lämpligt till Kongl. Mäj:t
öfverlemna, att för desse Inrättningar något
utsträcka tiden till berörde förmåners begagnande
utöfver hvad bär i allmänhet är vordet föreslaget
samt
3 o Att under den tid, sorn Kongl. Maj:fc
lanser desse utsträckte Då ne- förmå ner ytterligase
böra fortfara, innehafvarne deraf icke mätit
i vanlig Biscent-yäg', få beräkna högre Pro
-
Ståts-Viskottets Bet'dnkanå&rii 1405
cent af deras tillverkning, än de , för detta år
såsom ordinarie Eåne-fätt innehafva, och sålunda
icke komma till delaktighet af den större
andel, som »frige Kåriberättigade Fabrikanter
kunna enligt Reparationen tillfalla;
Efter ett sålunda uppgjofdt förslag, att för
framtiden vinna ett ofubbeligt belopp af Ma*
nufactur-Discont-Fonden till vanlig fördelning
efter tillverkning har hos Stats-Utskottet i be*
traktande kommit Kongl. Majtts uti Dess Högst*
berörde Nådiga Proposition gjorde framställning*
att Kane-Proaucten borde efter ManufactUrer*
nes olika art och behof af Förlags-biträde, be*
stämtnaSi Och ehuru Utskottet väl i allmänhet
insett visheten af detta förslag, och dervid fun-»
nit att sådane Fabriker och Manufacturer, hvars
vahror af inhemsk rudimaterie tillverkades och
sålunda lemnade den största arbets - förtjensten *
med deraf Uppkommen hytta för landet, förnemligast
barde understödjas och befrämjas, har lik*
väl, vid försök till bestämmande af en sådan
skillnad 1 Kåne-rätten imellan de serskilda Fa-3
briks-Grenarne sådane svårigheter mött* genom
för ögonblicket felande fullständiga Upplysnin*
gar om deras olika beskaffenhet och begagnande
af inhemsk eller utländsk rudimaterie, att
Utskottet icke kunnat finna någon säker och
osvikelig grund för Fabrikernes indelande i
serskilde Glassér i synnerhet som Utskottet tillika
icke kunnat undgå, att fästa ett vigtigt afseende
på sadan Fabrication, hvilken, oagtadE
bestående antingen hel och hållen eller ock till
någon betydlig del af utländske rå ämnen , dock
genom bruket och vanan, blifvit försmå! fojs
1406 Stats Utskottets Betankanden.
allmänt behof och sålunda nästan är att anse
af lika beskaffenhet med nödvändighetsvahror;
Den enda Manufactui*, Söm Utskottet på ofvananförd
grund anser framfor alla andra böra understödjas
och uppmuntras, är jern ock metallförädlingen*
om hvars understödjande Utskottet*
i anledning af Herr Seiterbergs Memorial * serskildt
afgifvit betänkande och deruti hemstält*
alt sådant måtte till Kongl. Majus bestämmande
öfVerlemnäs* hväremot Utskottet fästat uppmärksamhet
dervid, att Bomulls - Förädlingen,
åtnjuter vida större Låneföfmåner, än någon annan
Fabricatiori i landet, enär, Utom för Born
|
/ 4
ullens Spinning vid mécaniska Spinneriet, hvarpå
Bårt meddelas, beräknadt efter Sträng, BomullsVäfverierne
ärö berättigade till lån lika med
andre Fabriker, samt dessutom Cittunstiyckerier
eller Färgeri- och Äppreterings - Vérken för
BomUllsvahror serskildt, åtnjuta samma förmån,
äfven beräknadt efter vahraas hela värde, fastän
till mindre procent än de öfrige Fabrikerne,
— Öm derföre Bömullsväfverier och
tryckerier Voro , hvad de synas böra Vara ,
förenade i samma hand och sålunda Utgjorde
en Sammanslagen Fabriksgien, skulle Utskottet
ej tveka att föreslå, det endast för den färdigtryckta
CattUnsvahran, Lån borde erhållas
till lika Procent af dess värde, söm belöpte fot
den dermed jetnförlige appreterade och färgade
Klädes- och Siden-vahran och mindre åter för
den Otryckta Bomulls-Väfrtäden; Men då nu deremot
BomUllsväfverieme och Tryckerierne utgöra
serskilde Näringsgrenar i olika personers
liander ogIi väfveriernes blotta tillvexkpingar,
Stats-Vtsftottets Éetänkariden. ji407
äådane de derifrån tagas, hvita och ofärgade,
äro så antagrié till bruk och nyttjande, att de
blifvit föremå' för allmänt behof, samt Bomullsväfveriernes
tillväxt vid det tillika nu inträffade
förhållande, att Bomullsvahror äro till
införsel i Riket förbudne, skulle Underlätta ändamålet
med detta förbud och förekomma öfverträda!
ser, anser Utskottet för det närvarahde
betänkligt att tillstyrka någon mindre Xiåneandel
för Bomullsväfverierne än för de öfrige
Fabrikerne i allmänhet eller någon annan förändring
uti ofvanberörde Bomullsförädlingen medgifne
förmåner, än att Catturtstryckeriernes Uåtie-andel
j hvilken, då den rätta grunden för
dess beräknande , nemligen appreterings och
tryckningskostnaden svårligen lärer kunna med
säkerhet bestämmas, utan såsom hi 11 il s Vahratis
hela värde torde dertill få tagas till grund,
blifver i förhållande dertill nedsatt och minskad;
Dock tror Utskottet sig, i afseende på Bomullsväfverierne,
äga anledning hemställa, om
icke Riksens Ständer skulle finna lämpligt, att*
med underdånig framställning, om hvad å ena
och andra sidan hos dem i ämnet förekommit,
till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna,
att i afseende på desse Väfveriers lånerätt, vidtaga
de åtgärder och meddela de förordnanden*
hvartill omständigheterne kunna föranleda och
Rikets bästa kräfver. —
Med anledning af hvad sålunda förut anfört
är, samt enär Utskottet ansett en alltid lika
och oföränderlig Uåneatidel af Fabrikstillverkningen
bero af ett illimiterat Creditiv, hvilket
lier med bibehållande af de $äkie beräkningar-»
'1408 Stals-titskoiteis tSetankandeHi
ne för åSartkens credit icke Iean föreslås ÖfiM
dessutom uti sinfe övillkorlige följder ställö
strida emot här. ofvan stadgade grUndsattser *
syftande till Fabrikemes framtida sjelfbestånd ^
liar Utskottet* såsom grund för bestämmandet
af huru stort belopp Fabrikerna i ytterligare
understöd påkalla, antagit hvad de Uti deras nti
■varande ställning , af sådant bidrag anses behöfva,
hvilken grund, enär Manufactur-Disconteiis
belopp, genom hvad här förut är föreslagit, blir
fiseradt; och den minskning, Sorn hädanefter i
Fånprocenten kan uppkomma, således endast bilf
föranledd af en i lika förhållande ökad tillverkning,
leder till detta af Utskottet sökte resultati
Och sorn i betraktande af huru stor Fåneandel
Fabrikerne ägde årfen förr än bfVari
anmärkte hastiga afbrott Inträffade och hvilket!
Fåneandel då varierat imellan i 6 och 20 Procent
för Cattuustryckerierne och Imellan 34
och 514 Procent af tillverkrlingames värde för
öfrige Fabriker. Utskottet anser 31 Procent a£
sistnämnde Fabrikers tillverkningsvärde, mert
med afseende derpå, att sjelfva Fomullsväfriaden
i berörde beräkning ingå, endast 12 Procent
för Cattunstryckeriernes tillverkningar, utgöra
den ungefarlige Fånearidel, söm erfordras
för att underhjelpa Fabrikerne och återföra deni
till deras förra ställning samt Utskottet dervid
tror lämpligast vara, att beräkna denna Procent
efter det uppgifne tillvärkningsVärdet fös
sistledit år, som, i afseende på Cattunstryckexierne
Uppgeck till 371,053 IFdr och för samtlige
öfrige lanberättigade Fabriker och Manufasturier
steg till 2,803.023 K:dr, hvilka eften
Sfats-tltsiöttets Betilnkanden> 1409
nämnde grund, lälunda i Lånbiträde fordra Cattunstiyckerierne
44,526 R:dr och de öfrige Fabrikerne
868,937; altså och då, enligt hvad bifogade
Calcul omständligare utreder, Manufactur-Discontens
tillgångar uppgå till ett samman*
1 aut belopp af j,oa 6,6-, 7 R:dr hvaraf Bankens
redan meddeldte försträckningar bestiga sig till
491,286 R:dr 11 sk. 5 r st och de återstående
535.37m 36. 7. utgöra Maniifactur - Discontena
egen så kallade Besparings-fonrl; men ifrån hela
detta belopp måste afgå och afräfcnas dels
den till Förlagslån projecterade Summa oell
det belopp, sorn åtgår för de utöfver reparfitionen
Lä oberättigade, dels flere andre uti Calculen
specifleérade afsättningssummör, hvilka torde
äfven böra calculeras till lika belopp, som
innevarande år är derföre anslaget, erfordras till
de redan Lånberättigade Fabrikernes understöd
efter omförmälte grund utom de förut från
Banken förskjutne medel, ett ytterligare bidrag
af 386,041 R:dr JG.-co.
Det återstår nu för Utskottet, att yttra sig
i afseende på den af Kongl. Majit till Riksens
Ständers bed ömande öfverlemnadé fråga, om icke
Lån rättigheten hvilken hittils varit inskränkt
egenteligen till stämpelbara vahror, äfvenledes
må till andra lika gagnelig! F^abrikshandteringar
och deribland äfven till Glastill verkningar
kunna utsträckas. Da Kongl. Majit genom serskilde
Nådige Resolutioner behagat tillägga åtskillige
dels stämpelbare, men 1 Discont-Reglementet
ej upptagne, dels östämpelbare tillverkningar
Discont-rätt, och Utskottet uti dess här
Bihang till Riks-St. Brott 13:7 • iSii- 4;dc Sami. N:r 177
t4io Stats-Vtskottets Betänkandenl
ofvan uppgjorde Calcul, intagit sådane tillverkningar
till beräknande af lika Låne-andel, som
öfrige enligt ofvannämnde ^Reglemente Lånberättigade
Fabricater, har Utskottet, öfvertygadt
derom, att Kongl. Maj:t i sin vishet bäst inser
hvilka tillverkningar för landet medföra största
nyttan och salunda böra understödjas, redan ansett
sadane af Kongl. Maj.t till Uän berättigad©
Fabrikstillverkningar, fastän ostämpelbare, böra
orubbadt dervid förblifva Och således funnit
vigten af hvad Kongl. Maj:t på sätt berördt är,
framstält. Men enär uti Högstberörde Nådiga
Proposition bland öfrige ti i 1 Uån oberättigade
Fabricater, endast Glastillverkningen är bestämdt
uppgifven och anmäld till understöds erhällan*
de, h ar Utskottet, på förut antagen grund, att
Kongl. Majit sådant säkrast inser och bedöm»rer
, ansett sig icke böra Utsträcka sin granskning
till andre tillverkningar och förädlingar,
än den sålunda uppgifne Glastillverkningen.
I afseende derpå inser Utskottet Val, lika
med hvad Kongl. Majit i Nåder framstält, nämnde
F-bricition vara af inycken nytta, i thy
den förin rr de bägge vilkoren derföre att vid
tillverkningen hufvudsakligast begagna inhemske
rudimaterier och att lemna en allmänt begagnad
och behöflig Vahra, hvarföre ock med
Utskottets öfvertygelse och önskan instämmer,
att GlastillVerkningen bör uppmuntras och understödjas;
men då Glasbruk hittills såsom till
Fån oberättigade, icke allesammans uppgifvit
sine tillverkningar och de upplysningar derom,
som Utskottet erhållit vid sådant förhållande
varit af den ofullständiga beskaffenhet, att Ut
-
Stuts-Utskottets Betänk an den'. 1373
skottet deraf icke kunnat hemta någon grund
för bedömandet af hvad till deras Låne-underStöd
sku le erfordras, hvilket dock i händelse
Lane Procenten beräknades till lika belopp med
öfrige FabrikS-fdkares, förmodeligen komme att
Utgöra ett ganska betydligt belopp, har Utskot*
tet i detina osäkerhet trott sig böra föreslå, att
fen Viss Sömma för G asbruken afsattes intill
nästa Riksdag, då Riksens Ständer derigenom
blifva i tillfälle känna Glas-tillverkningens verk*
liga belopp, och i anledning deraf förordna, huruvida
Glastillverkningen ml i den allmänna
fördelningen af Manufactur ■» Discont - Fonden
ingå.
Fill öfvanbeiörde ändamål hemställer Utskottet,
att 100,000 R:dr ytterligare måtte till
Manufactur - Discont - Fondens förstärkning anslås,
för att vid Répartltionen af deli öfriga
Discont-Fonden imellan samtlige Glastillverkare,
söm sig till Lans erhållande behörigen anmält,
efter en lika grund, i mån af tillverkiiingarnes
Värde* fördelas; Hvarvid Utskottet
anser någon annan förändring uti de gällande
reg éfnentariske föreskrifter för tillverkare af o.
itämpelbar varha> som äger att njuta Lånbiträde
af Manufactur - Disconten icke i afseende pa
Glastillverkningen böra tillämpas, än att, då
denne fabrication endast i smärre poster och
sålunda icke såsom andre FabriksVarör i störtö
parti på én gäng vanligen afsättes, Glastillverkare,
hvilka således icke äro i tillfäl'0 att på
tätt för Manufactur-Discont-Forldens Låntagare
i allmänhet är påbudet, såsom säkerhet för Linet,
förete köparens till Vahran på betalning def
-
.1412 Stats-Vtskottets Bettini anden!
före -utgifne Skuldebref eller Acceptmaga i
stället, jemte sitt eget reversal och förbindelse
bifoga ::ne för vederhäftighet kände personers
proprie borgen för Eånets belopp, hvilka derigenom
ikläda sig samma ansvars skyldighet,
som I afseende på köpares ofvanberörde Reverser
eller Accepter är i Reglementet föreskrifven.
Efter allt hvad nu uppgifvit är, utgör således
den Summa, sorn till Manufacturernes och
Fabrikernes understöd efter uppgifne grunder
ytterligare erfordras 489,041 i men som af de
serskilde ofvanomriämnde och uti bilagde Caleulen
specificerade anslag af Fonden, hvilka alla
blifvit calculerade till lika belopp, som de
för innevarande år utgöra, biträdet till Ull-Discont-Fonden
och den för Eskilstuna Fristads
arbetare anslsgne Summa äro förändring underkastade
och måste ökas i den mån Fabriks-IdItarnes
afnämande af Svensk Ull tilltager och.
Fristads arbetarnes tillverkning stiger, eller de
finnas böra åtnjuta högre Eån - förmåner samt
medel till sådane vigtige Näringars understöd
icke måga tryta, hemställer Utskottet, att sistberörde
summa mätte okas till ett belopp af
508,713: 36. 7. hvarigenom med de redan af
ZRiksens Ständer beviljade 491,386: 11. 5. Bankens
hela bidrag till Manufacturernes och Fabrikernes
understöd, komme att utgöra en jemn
Sunarna af En Million R:dr Exo. Och ehuru
förenade Stats- och Banco-Utskotten uti deras
till Rikets Höglofl. Ständer afgångne Betänkande
om Rikets Financer förslagsvis upptagit såsom
ytterligare bidrag till Manufacturernes understöd
endast omkring 400,000 E:dr, anse^
Stats- Utskottets Betänkanden.
dock Utskottet det 1 detta Betänkande pä an*
förde grunder föreslagne och för Fabrikern©
nödige ytterligare Creditiv - biträde vara, till
vinnande af ändamålet Fabriks-Niiringens upp«
hjelpande, högst oumgängligt; men i händelse
sådant oaktadt, detta biträde till hela beloppet
möjligen. Icke skulle bifallas, bör, efter Utskottets
tanka, den skeende minskningen, hvarken
ensamt drabba Glastillverkningen och den till
dess understöd föreslagne Summa af ioo.oqo
R.dr och ej eller endast ske på bekostnad af
öfrige förut Lånberättigade Fabrikerne samt
afdragas på de 408,713 B:dr 36 sk. 7 r:st. som
Utskottet ansbtt för dem ytterligare böra anslås,
utan deremot en sådan minskning och nedsättning
på bägge desse Summor till hälften hvar
fördelas, likväl så, att Glastillverkningen dervid
minst erhåller 6o,oqo R:dr Banco; hvarjemte
Utskottet föreslår, att till Kongl. Maj:t
i underdånighet må öfverletnnas, att af de medel,
hvilka i händelse förslaget om indragning
af de, visse personer meddelte utsträckte Lånförmåner
vinner bifall, framdeles blifva disponible,
meddela Lån i vanlig Discontväg åt sådane
flere Fabriker och Manufacturer, sorn
Kongl. Majit kan i Nåder finna medföra den
allmänna nytta och gagnelighet, att de förtjena
af sådant understöd komma i åtnjutande.
Då Utskottet nu, på sätt ofvan anfördt är,
föreslagit ett så betydligt ytterligare Lån-bidrag
til! Fabrikernes understöd och Utskottet tillika
funnit de för begagnandet deraf uppgifne grunder
och föreskrifter vara af den beskaffenhet,
att utan deras noggranna iakttagande, andania
-
1414 Stuts-Visiottets Betänkanden.
let med det ytterligare bidraget skulle förfelas,
hemställer Utskottet, qrn ipke Riksens Högloft.
Ständer skulle anse lärnpligt förordna, att i händelse
Riksens Ständers Revisorer vid deras
gtanskning af Manufactur-Diseont-Fondens förvaltning
finna, det större eiler mindre del af
fondens hela belopp blifvit i annan väg eller
efter andra grunder, än Riksens Höglofl. Ständer,
såsom vilkor för ytterligare hidrags meddelande
nu bestämma och Reglementet för
Manufdctur-Diseonten af den 12 Februarii 1^17
i allt öfrigt innehåller, disponerad och förvaltad,
Herrar Revisorerne då skulle äga, så vida
Två tredjedelar af dem uti beslutet derom instämde,
att genom Riksens Ständers Fullmägtige
i Pinken, genast låta indraga det ytterligare
tillskott för Fahrikernes understöd, som nu
kan blifva dem lemnadt och hvilket ytterligare
bidrag, Utskottet, endast under vilkor af en sådan
föreskrift, anser bora af Riksens StändefS,
Bank anslås och meddelas.
Sluteligen har Utskottet öfvervägat, hurtid
vida någon ytterligare Controll på till verkni rjgarnes
belopp, än som nu är stadgad, kan stå
att vinna. Utskottet har dervid funnit, att de
uppgifter, sorn Hall-Rätterne afgifva till Kongl,
Commerce-Collegium öfver de för året vid hvarje
Fabrik afstämplade varor, och hvilka uppgifter
tjena till grund för bestämmandet af Uåne-belappet
i Manufactur-Discont-Fanden, icke
alltid kunna medföra fullkomlig visshet derom,
att varan blifvit vid den uppgifne Fabriken
tillverkad. För att närmare vinna säker upp-'*
lysning i denne del och tillika controlleia
Stats-XJtskottets Betänkanden. 14* S
Hall - Rätternes berörde uppgifter, skulle Utskottet
anse lämpligt förordna, att hvarje Lånsökande
Fabrikant af stärnpelbar vara, borde,
inom den tid, sorn för insändandet af Hall*
Rätternes ornförmäidte uppgifter ar bestämd,
till Hall - Rätten ingifva förteckning på de vid
hans Fabrik tillverkade vahror, sam det föregående
året blifvit i Hall-Rätten afstärnplade,
hvilken Förteckning Hall - Rätten ålsge, att,
jemte sin egen uppgift derpå, inom behörig tid
insända till Kongl. Commerce - Goliegium , som
derefter skulle äga rättighet, att vid någon i
Collegii öfvertygelse uppkommen anledning till
misstanke om oriktighet eller för vinnande af
fullständig upplysning om, rätta förhållandet,
ålägga och föreskrifva den Lånsö.kande Fabri»
kanten, att, innan det begärdte Fänet erhölls,
sin ofvannämnde til!verknings*uppgift med liflig
Ed inför Hall-Rätten fasta, vid det äfventyr,
i fall han i någon del åt Eden bruste, att
vara hela sin Discont-räitighet för det året förlustig.
Och då tillverkare af ostärnpelbar vara
hafva sig ålagdt, att deras tillverknings-uppgifter
med liflig Ed fästa, lärer någon vidare Con*
troll i afseende på dem icke äga rum. Elvilket
allt dock Riksens Höglofl. Ständers pmpröfvande
vördsammeligen understa! ies; Hvarvid
en Ledamots serskildta tanke bifogas.
Slockholm den 12 Maji 1818-
(Den bit hörande Calcul finnes särskildt tryckt och
hit inteckna.!,)
Utdrag af Protocollet, kullet kos Riksens
Höglofl. Siänders Stats-Utskott vid Ur‘
Stats-TJtskottets Betänk anden.
titna Riksdagen i Stockholm den i3
Maji 1818,
1 - • D. IJti fragen om c!e under Kongl. Commerce
- Collegii förvaltning ställde Fonder förklarade
Herr landshöfdingen, Friherre Cederström
sig ej kunna instämma uti hvad Betänkandet
innehölle hvad anginge bestämmandet af
visse Summor för Näringarnes understödjande,
emedan de borde blifva beroende af varu-production
och varornes befintliga värde; Men i
synnerhet funne Herr Friherren sig föranlåten.
2tt reservera sig i afseende å det föreslagne
Corr.ectiv emot en oriktig disposition utaf Manufaclur-Fonden.
Den åt Riksens Ständers Revisorer
föreslagne rätt att indraga hälften af
Discont-biträdet fran Banken, skulle efter Herr
Friherrens tanka medföra den följd, att vid en
förelupen oriktig disposition af en mindre Sumanå,
en betydlig del af den för öfrigt på behörigt
sätt utlånade Fonden skulle återfordras af
Fabrikanterne, som derigenom oskyldigt skulle
Blifva lidande samt i sin rörelse högst blottställdes
Och ansåg Herr Friherren på sådan
grund och då berörde Correctiv skulle helt
och hållet motverka Discont - Inrättningens ändamål
destomindre böra äga rum, som för de
händelser af felaktig administration utaf Fonden,
hvilka kunna befaras, funnes stadgadt, hur
j-uledes Directionsn eller andre Vederbörande
mani derföre till ansvar ställas.
O
Uti Reservationen så vidt den rörde det
föreslagne (lorreetivet instämde Herr Directeuren
m, m. Schwan; Och skulle desse Eeserva
-
Stats Utskottets Betänk andeni *4*7
tioner, enligt begäran, mi Protocolls-Utdrag åtfölja
Betänkandet till Rikets Högloft. Stander.
Som ofvan.
Ex Protocollo
L. G. aj Sillén
N:r 344,
Riksens Högloft, Ständers Stots - UtskottsBetänkande
i afseende på Herr Chr.
Zetterbergs Memorial, angående ät•
skid lige anstalters vidtagande till förmän
för Manufactur smidet i Eskilstuna.
Sots-Utskottet bar förehaft ett af Riksdagsmannen
för Eskilstuna Fristad, Herr Chr. Zetterbergs
till Vällofl. Borgare-Ståndet ingifvit och
till Utskottet remitteradt Memorial , hvartill
Herr Zetterberg, ined framställning af den allmänna
nytta denne Manufactur Inrättning medförer,
de hinder sorn för dess vidare fullkomnande
möta, samt otillräckligheten af de Eåneundersröd
och förskotter denne Inrättning af
Manufactur Discont-Fonden erhållit, föreslår att
den arbetare, som viste sig på egen verkstad
hafva ajligen tillverkat och fortfarit med lika
tiilverkningsbelopp af smide för ett visst värde
årligen, skulle äga rättighet til! lån af en tredjedel
utaf samma värdes summa, hvilken Rånrattighet
likväl ej skulle öfverstiga hans ägande
tillgångar i fastighet, och skulle bero på bor
-
*4*8 Stats-ZJtskottets Betänkandep.
gen, lika som hittills, af intygad säkerhet samt
vara belagd med 334 procents ränta och ömsa
ttnings-fpr bindelse hvar 9'de månad med Th;dels
afbetalning på bäne Summan; Att den Arbeta»
re sorn ej ägde fastighet skaile erhålla Lån till
^:del af tillverknings-beloppet, emot enahanda
förpliktelser, sorn nyss är nämndt. Att förläggare,
som visar sig förlägga flere verkstäder i
Fri-Staden. hvilka ägde en någorlunda betydlig
tillverkning, tillbgndahölle dem erforderlige valt"
ror och 1 betalning derföre, emottoge Smidestillverkningar,
som han afsatte, skulle erhålla
Lånebiträde till |:de!ar af den föriags-Summa,
som han genom ärligt bokslut kunde visa sig
använda för underhållande af förlaget och hvilken
Summa, bestod af tillgångar i fordringar
hos Arbetare och Smides-afnämare, Lager af
Smiden, Materialier och förnödenhetsvaror för
Arbetarne samt af Byggnader och Inrättningar
för Arbetarnes eiler rörelsens fermolin; Och
skulle denna Summa omsättas, hvar igne månad
med 4 procents ränta och på sätt hittills
skett förses med antaglige Cautionister eller
Hypotheque af accepter , äfvensom nödige an"
sedde och antagne förläggare skulle erhålla rättighet,
att emot reverser af afnämare men med
egen derjemte förenad betalnings.skyldighet, få
upplåna under året summor af sammanlagdt belopp
af till och med |:del af förlags-Capitaiet;
Att för de förre af desse X/ån eller de till
|:delars belopp af förlaget, Manufactur-XHscontFonden
skulle erhålla Förlags-Inteckning i Förläggarens
Böre^e-Capital och de senare Länen
skulle inbetalas inom 9 månader från den dag
Stats-Utskottets Petänk anden. *4*9
de blifvit tagne samt för befrämjande af export,
prsemier derföre skulle meddelas till det belopp,
att företaget deraf rönte uppmuntran och något
af risquers dymedelst kunde ersättas; Och hvilka
Exportprsemjer ej olämpligen kpnna tagas
till iq procent af Vahrans värde, men endast
Jcomma att hesta en viss tid af 10 ar, under
hvilken man, i fall tillverkningens uppdrifvande
i belopp och godhet genom förut nämnde
Ijån-utvägar befrämjades, kunde säkert utröna
pm och hvad rned förmån Ydre ämne för export.
Och sorn Utskottet finner den af Herr Zetterberg
oinförmälte inrättning för Fin-smidets
fortkomst och utvidgande, vara en så beskaffad
^Manufactur, att den, i anseende till dess förädlande
af endast inhemsk rudimaterie och nästan
den enda näring, som med visshet kan anses
vara af sådan egenskap, bör erhålla den utmärkta
uppmuntran, omvårdnad och understöd,
en så vigtig näringsgren för Sverige, sorn jern
och metall förädlingen, framför andre Fabriker
förtjenar och påkallar; men Utskottet insett
att för bestämmande af de regleinentariske föreskrifter
i afseende härpå och bedömandet af de
förändrade grunder för sådane understöd, som
kunde medföra största nytta och fördel för in"
rättningen, fordrades en närmare och fullständigare
kännedom» pm samma vidlyftiga verks
beskaffenhet, rörelse och behofver samt hvad
verkan de dertill redan ansjagne Uånebiträden,
efter nu gällande grunder, medfört, än Utskottet
för det närvarande kunde vara i tillfälle och
medhinna att sig förskaffa; Altså och då, enligt
Stats-Uiskottets Betänkanden.
hvad till Utskottets kunskap kommit, Kongl*
Majit anbefallt vederbörande att med förlag till
förnyadt Reglemente för Eskilstuna Fristad inkomma,
och således Regleringen för Fristadens
Xån-undeistöd, efter denne Inrättnings nuvarande
organisation skulle, i händelse jnugon ändring
deri genom det blifvande nya Reglementet
kornme att äga ruin, möjligen alldeles förfela
dess ändamål, a^nser Utskottet med Fristadens
bästa öfverens/tämmande och föreslår följakteligen,
det Riksens Högloft. Ständer hos
Kongl. Majit i underdånighet anmälte, hvad i
detta vigtiga ämne hos dem förekommit, samt
anhålla, det Kongl. Majtc angående den nu väckta
motion om förändrade grunder för Finsmidets
understöd i Eskiltuna och förökande af redan
dertill använde medel, täcktes, efter vederbörande®
hörande härutinnan, vidtaga sådane
åtgärder i afseende på denne gagnelige Inrättning
i synnerhet, samt jern och Metallförädlingen
i allmänhet, att denne Näringsgren må
komma i åtnjutande af alla de förmåner och
uppmuntringar, som Kongl. Majit kan i Nåder
finna bäst lända till dess förkofran och tillväxt,
och hvartill medel torde kunna af Manufactur*
Biseont-Fondens besparingar och årliga vinst
tagas och användas. Hvilket dock Riksens Högloft.
Ständers ompröfvande vördsamt underställes.
Stockholm den 13 Maji i8i8«
N:r 245.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande angående ersättning 'af kost>
Stuts-TJts&ottets Betänianden. l/Jili
vadén för Deputerade af Riks-Ständen
sou komna att afresa till Norriges
att bevista Kongl. Maj:ts Höga Krö~
ning derstädes.
Uti Protocolls - Utdrag af den i6:de i denne
månad hafva samteiige Respective Riks-Stånden
anmodat Stats-Utskottet, att föreslå medel till
Resekostnadernes bestridande för de Tolf Deputerade,
eller grne af hvarje Stånd, som leomina
att afresa till Drontliiem i Norrige för att;
å Svea Rikets Ständers vägnar, bevista Hans
Majus Konungens Höga Kröning.
Efter öfvervägande af de härvid förekommande
omständigheter har Stats-Utskottet ansett
lämpligt föreslå, att ifrågavarande utgift anvises
att utgå af de till Riksdagskostnadernes bestridande
anslagne medel sorn af Riksgälds-Contoiret
utbetalas, samt att Deputerades ersättning
måtte bestämmas att för dein hvardera utgöra
Skjuts efter Fyra Hästar samt Tio Riksdaler
Banco om dagen i tracktamentspenningar. —•
Skjutskostnaden beräknas från Stockhom vid bort»
iesan och, vid återfärden, till hvarje Deputerads
hemort ; Och tracktamentet uppbäres från
den dag Kongl. Majit i Nåder täckes utsätta
till Deputerades afresa samt vid hemfärden för
den dertill åtgående tiden, beräknad enligt
Eörfattningarne salunda, att Atta mil om dagen
kunna till rygga läggas: Och för öfrigt hem
ställer
Utskottet att lämpelige förskott måga
tilldelas desse Deputerade att sedermera viii
shat-liqviden redovisas. Hvilket alt dock yord»
14 3 2 Stats- och Besvärs-UtsiottétlS Betänkanden.
saligen hemställes Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvände.
Stockholm deri so Maj 1818*
N:r 246,
Riksens Högloft* Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande, angående väckt fråga, om
det vid Höganäs i Skåne be fint eliga
Stenko lils- Verks öfvertagande af Staten.
(-Xenörn Prötocolls-tjtdrag af deri iö sistledrie
Januarli har Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
till Stats- samt Allmänna -Besvärs- och Ekonomi-Utskottens
gemensamma handläggning remitterat
ett af Herr Captén Eieutenanten m. m<
Grefve C* C* Piper till Valbemälte" Riks • Stand
iogifvit Memorial deruti, efter framställning å
ena sidan äf de orsaker, sörn först urtit Delägarne
i Skånska Stenkols - Verket tili fattande
af beslut om dess snara nedläggning, och a den
andra af den förlust, söm hä-rigenom för det
Allmänna Skulle uppkomma Herr Grefven föreslagit,
det berötde Verk, matte af Slaten öfvertagas,
till hvilken ända, Herr GiefVen ock,
å egné och å öfrige Helägares vagnar hembjudit
detsamma till inlösande för Statens räkning,
«mot en Summa af 250,000 R:dr Panto, under
det Herr Grefven tillika sökt visa, att genom
förenämnde åtgärd ej mindre Verkets förkofran
•ch förmånligare drifvande skullé kunna bete
-
Stäts-och Besvcrs-UtsÄottcns Bettini anderi. 1423
das, an ock åtskilige fördelar tillskyndas Staten,
enär Stenkols-Verket erbjuder t i I' fä 1 le till
flere nyttiga inrättningars etablerande derstädes,
samt jemväl synes passande för anläggande a£
Arbets- och Corrections-hus; Och har Uti serskildt,
Memorialet bifögadt anförande till Hög-'
lofl. Pudderskapets och Adelns Protocoll, Herr
Professor E. Muni af Rosensköld, med upprepande
af skälen derföre, tillstyrkt bifall å det
gjorde förslaget; hvaröfver Utskotten nu gå att
meddela sitt Utlåtande,
Med tillämpning på Skånska Stenkols-Verket
af den öfvertygelse Utskotten hysa, att
hvarje Ekonomiskt företag, som för Staten medför
någon särdeles båtnad-, äfven äger anspråk
på dess omvårdnad, hafva Utskotten ansett det
icke kunna vara en för Staten främmande förbindelse
att Vidtaga tjenliga utvägar till upprätthållande
af nämnde Verk, hvars allmänna
nytta .så ofta blifvit erkand. Om Utskotten,
såsom en följd af denna åsigt, afven funnit det
frainstälda förslaget, att genom Stenkols-Verkets
öfvertagande af Staten, förekomma dess nedläggning,
icke böra lämnas utan alt afseende, hafva
Utskotten likväl, på skäl , sorn här nedanföre
skola anföras, ansett hinder möta forén närvarande
pröfning af berörde förslags antaglighet.
Under handläggningen af Målet hafva Utskotten
väl från Herr Grefve Piper fått emottaga
åtskillige handlingar och uppgifter, ämnad©
att upplysa dels Stenkols - Verkets närvarande
tillstånd och ägande koltillgångar, dels beloppet
af den Provenue, sorn under flere års lopp af
Veiket vunnits, dels beskaffenheten af de ut
-
1424 Stats* och BesvärS-TJtsbortens Betankanden',
sigte*, sorn Verket lämnar för sitt framtida bestånd,
och dels hvad tiil detsamma* försättande
i ett förbättradt skick erfordras; Men hvarvid
dock Utskotten, nödgats anmärka, att då de bésigtningar
och Caiculer, som derföre blifvit lag*
de till grund, antingen af enskildte personer
blifvit förrättade och uppgjorde, ellet utan någon
förutgången grundelig undersökning verkställde,
samt derjemte linnas till omfånget inskränkte,
och i detaillerna ofullständige, Utskotten
icke kunnat betrackta förutnämnde uppgifter
och handlingar, såsom medförande någon
tillförlitelighet vid bedömande af StenkulsVerkets
rätta beskaffenhet.
D a nu Utskotten ansett, att, i händelse af
nämnde Verks öfvertagande af Staten, första
vilkorec derföre borde blifva, att Staten ej mindre
för den utgifvande Köpeskillingen, än för
de till Verkets underhåll utgående kostnader,
måtte i en framtid af den blifvande afkastningen
kunna i det närmaste hållas skadeslös; Men
af det redan anmärkta förhållandet inses, att
någon säker beräkning häröfver för närvarande
icke later göra sig; sa förmoda Utskotten, att
ett slikt öfvertagande destomindre nu bör kunna
komma i fråga, som Staten härigenom skulle
blottställas för äfventyret af förluster; Och
kunna Utskotten således å den härom väckte
Motion icke tillstyrka bifall.
I följd af hvad Utskotten redan yttrat i
afseende på angelägenheten att söka Uppräthål*
la Skånska Stenkols-Verket, få Utskotten emedlertid,
efter inhämtad kännedom derom , att geJtiem
fullbordan af en vid Grufvan nödig be
-
Stills- och Éesvärs-Vtskothni EtVdnkanim. 142 ^
funden Schacht - {sänkning, ten betydlig fördel
skulle tillskyndas Verket, till Riksens Höglofl»
Ständers bepröfvandö hemställa, om icke, dä.
kostnaden dertill, till äfventyrs torde uppgå tilL
en summa af ioo,ooo Rjdr, berörde Arbete
kunde genom ett lämpeligt understöd uppmuntras;
i hvilket afseende Utskotten Vördsammeli*
gen få föreslå, ätt delägarne i Stenkols-Verket
måtte under den tid, som Arbetet kommer att
fortgå, eller i Fern år, räknadt från nästkommande
års början, till detsammas bedrifvande af
Tullmedlen oafkortadt årligen få Uppbära deri
af Riksens Ständer vid 1815 års Riksdag Bolaget
bevilljade, men i anseende till saknad af*
sättning å hela den fixerade Stenkols-Qvantiteten
af 130,000 Tunnor, ännu icke något år till
fullt belopp uttagne Premie-Summa 15,000 R:dr
Banco, eller för alla Eren samtrianlagdt 75,000
R:dr, hvarvid afseende således icke kornme att
fästas på störte dilef mindre Uppfordring a£
Stenkol; dock hofde efter Utskottets tanka med
berörde understöd de vilkor förenas, att Bolagets
rätt till erhållande af Pfetbief, enligt Riksens
Ständers beslut vid sednasté Riksdag; för
Utförsel af Stenkol, borde under tidett till ali
Verkan vara hvilande; att Schächt-sänkningen
InoBi förloppet af de stadgade fern årén bordö
Vara nedkommen till den andre undre Kahlflätsseh;
att Bolaget vid Uttagändet af hvarje
års andel af understödet, borde vara skyldigt
Visa, att Arbetet under det föregående årét be*
liörigen avancerat, samt att i händelse, vid en
slutligt skeende undersökning, Bolaget skulle beBihurKg
till Riks St, Prat, 4;dt Sami, N\r 179.181*
.1426 Släts- och. Besvcirs-Utskottens Betänkandert.
finnas hafva eftersatt sin skyldighet i afseende
på Arbetets tillbörliga fulländning, Bolaget da
matte antes förbundit, att till Stats-Verbet återbära,
hvad det af understödet kunde h; fva
lyfta 11 till hvilken ända Bolaget vid emottagande
af första årets belopp borde afgifva skriftelig
förbindelse för fullgörandet äf ofvannämnda
vilkor.
Skulle Riksens Höglofl. Ständer pröfva skäligt,
att Utskottens nu gjorde förslag bifalla,
forde i sådan händelse Riksens Höglofl. Ständer
finna nödigt, att härom lios Kongl. Maj:t
göra underdånig anmälan, med framförande tillika
af den underdåniga anhållan, det täckteS
Kongl. Maju i Nåder låta vidtaga de åtgärder,
Sorn med afseende på ofvan upptagne förbehåll
kunna anses nödige.
Örn åter Delägarne 1 Skånska Stenkolsverket,
fernot det föreslagna understödet icke
skulle vilja åtaga sig utförandet äf ifrågavarande
kostsamma företag, finna Utskotten billigt,
att delägarne likväl intill nästa Riksdag bibehållas
vid åtnjutande af de Prertiie - förmåner,
sorn Riksens Ständer vid sistledne Riksdag deni
förundt.
Hvilket allt tili Riksens Höglofl. Ständers
Egen upplysta pröfning vördsammeligen Under-*
ställes.
Stockholm deti 15 Maji 1818*
Riksens Höglofl. Ständers Stats - samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi - Utskotts
Stats-och Besvärs-Utskottens Betänkanden. 1437
Hildi ande, angående Kongl. Maj:ts
Rådiga Proposition till Riksens Ständer,
t anledning af förekommen frågd
örn, Båtsmans - Roter i ngs införande i
Färentuna Härad af Stockholms Läth
H öglofl. Riddefskapét och Ädeln samt Högvördige
Preste-Siandet hafva, till Stats- samt
Allmänna Besvärs- neli Ekonomi-Utskotten gemensamt;
äfvensom Vällofl. Borgare Ståndet och
Hedervärda Bonde Ståndet till Stats - U cskoitet
enskilt behagat remittera följande:
(D2nna Nfidl a Proposition af d:n g December l8lfi
tr ckt under Nir 13 i J;sta Sami. sid. 141, soin bör vara 145*
blifvet hör 'litesluteri.)
Då, i följd af Remissen, Utskotten nu gå j
att, öfver denna Kongl. Maj ts Nådiga Proposition,
meddela yttrande; anse Utskotten sig bötå
fasta Riksens Högloft. Ständers uppmärksamhet
derpå, att, enligt hvad uti samma Proposition
närmare finnfes uti-edt, Färentuna Härads
befrielse frän Rotering, emot utgörande af dé
derföre ålngde skyldigheter, ej mindre för Kronan
är vida förmånligare än om Hemtnaned
derstädes, efter vanlig Roterings-grund till Rotering
indelades, än ock instämmer med Häradets,
genom dess Fullmäktig vid igogårs Riksdag
yttrade önskan; och sorn häraf ett dubbelt
skäl företer sig till Samma Härads bibehållande
vid ofvannämnda frihet, samt härtill afven
kommer, att, vid regleringen af de, intill nästa
Riksdag påräknäde Stats inkomster , hvarom Betänkande
redan blifvit af Stats - Utskottet afgifvet,
och af Riksens Högloft. Ständer godkändt*
ä'4 28 Stats-och Besviirs-TJtskottens Betänkanden1
den af Hemmanen i berörde Härad för Rote»
friheten hittills erlagde Spannemåls - afgift blifvit
i beräkning tagen; så finna Utskotten sig
äga full anledning tillstyrka Riksens Höglofl»
Ständer, det må, äfven sedan de om Kungsgårdarne
och. Kronolägenheterna i meranämnde
Härad afslutade Arrende-Contract gått till ända,
Rotefriheten för Häradet få fortfara emot
fullgörande af de vilkor, som derföre redan
Stadgade äro; hvarom, i händelse af bifall till
detta Utlåtande, som Riksens Höglofl. Ständers
pröfning vördsamligen underställes, Riksens
Höglofl. Ständer torde hos Kongl. Maj:t böra
underdånig anmälan göra.
Stockholm den 15 Maj 1818.
N:r 248.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
gemensamma Utlåtande 'öfver Herr
Gyllenrams, C. Memorial om Pen
sioners
anslående till understöd för
Embets- och Tjenstemän sorn hafva flera
Barn.
Uti till Höglofl. Ridderskapet och Adeln in»
gifvit Memorial, hvilket till Stats- samt Ali»
manna Besvärs- och Ekonomi-Utskottens åtgärd
blifvit remitteradt, har Herr Gyllenram, C. A.t
framställt angelägenheten deraf, att då Embetsoch
Tjenstemän i allmänhet, ehuru vid sista
Stats- och Fesv"drs~XJtskottens Eetänkanden. 1429
Riksdagen förhulpne till någon med tidens fordringar
enlig Lönförbättring, likväl finna sig £
den ställning, att sakna nödige tillgångar för
sine barns uppfostran, när de med flere sådane
äro försedde, Staten måtte åtaga sig att bidraga
lill ett för Samhället så vigtigt ändamål; i hvilket
afseende Herr Gyllenram föreslagit, att den.
Militaire eller Civile Embets* och 'Tjensteman
som agde åtta lefvande äkta barn af bägge konen
skulle vid det g:des födelse erhålla en
Pension af Staten för alla dem sorn voro söner
af minst 50 högst 100 JR:dr hvardera, med gra-’
der deremellan, och att den som ägde Sex söner,
skulle vid den 7:des födelse, erhålla en
lika förmån, dock så, att denne Pension endast
fortfore till dess hvardera ynglingen fyllt 16
år; Förmodande Herr Gyllenram, att desse händelser
skola blifva nog sällsynte; hvarjemte £
öfrigt anföres nyttan deraf för Staten, att häri-;
genom sätta fattige föräldrar i tillfälle att till
Rikets tjenst uppfostra sine barn; Och skulle
såsom Fm d härtill, påräknas besparde Stats-me-;
del samt Controllen handhafvas af Församlirv*
garnes Kyrkoherdar, hvilka bäst kunna vitsorda
hvarje familles mer eller mindre behof af d.e
föreslagne Pensionerne.
Vid öfvervägande häraf hafva Utskotten^
utan att bestrida nyttan deraf om Staten kunde
hugna dem sorn hafva många barn med serskilt
understöd för deras uppfostran, likväl funnit,
att då Staten redan t genom de Allmänna Läro-Verkens
underhållande beredt tillfällen för
fattiga föräldrar, att med en mindre kostnad få
irine barn undervisade, samt detta indirecta bir
1430 Stats-och Besyärs'TJtsbQtten§ EetgnÅanden.
drag af Staten för det ändamål Herr Gyllenram
åsyftar, utgör allt hvad sorn i detta hänseende
ian åstadkommas, och synes närmast leda till
befrämjande af berörde vigtiga saks så ock enär
Stgis-Utskottet i anledning af Kongl. Maj:ts
■vid denne Riksdag aflåtne Nådiga Proposition
om Uppfostrings-Verkets förbättring, föreslagit
den tillökning i Stats-anslagen härföre spm ftin-,
snits nödig och Skaten tillgångar medgifva; hafva
Utskotten ansett sig icke kunna tillstyrka,
bifall till hyad Herr Gyllenrum, såsom ofyanbe-.
lördt är, projecteradt; hvilket vördsamligen öf■yerlemnas
till Riksens Höglofl. Ständers bes
jpröfvande.
Stockholm den 15 Maji 1S18.
N:r 243..
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt Alf
manna Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Betänkande, i anledning af gjord? förslag
om vidtagande af medel till Finska
Handelens inskränkning.
XJti ett till Vallöf!. Rorgare-Ståndet ingifvit,
pch derifrån (ill Utskotten remitteradt Memorial
har Herr Borgmästaren (t. G. Hohn, efter
framställning af de menliga följder, sorn genom
den vidt utsträckta handeln med Finland uppbamroit,
och hvaraf den nu rådande förlägenhet
i allmänna rörelsen till hufvudsaklig del
pkolat blifvit beredd, begärt att Utskotten matie
få sig uppdragit att uppgöra förslag till demy
Stats- och Besviirs-Utskottens Betänhanden. 1431
ne handels bringande till ett för lii ket någor'»
lunda oskadligt skick, hvilket Herr .Borgmästaren
ansett kunna vinnas, dels genom vidtagande
anstalter till Strömrensning i Rikets Norra
Provincer, hvarifrån yedbehofvet torde kunna
påräknas, dels genom anslående af en Fond,
stadd under Riksens Ständers Fullmägtiges styrelse
och ämnad, att medelst fria transporter,
premier eller uppköp, befordra afsättning på
Stockholm af inhemska varor, till priser under
dem, hvarföre Finska produkter säljas; hafvande
uti serskilte anföranden till Yällofl. Borgare-Ståndets
Protocoll, Herr Handelsmannen M.
Thunell och Herr Borgmästaren AJin med Memorialets
Författare sig förenat i frågan om
nödvändigheten att genom tjenliga Ekonomiska
åtgärder uppmuntra varu productionen inom
landet, och således minska hehofvet af åtskilliga
articlars införskrifvande fran Finland; hvarjemte
den sistnämnde serskilt Sökt leda uppmärksamheten
på vigten deraf, att Uapdtmannen
vid försäljningen’ af sina varor i Hufvudstaden,
befrias fran alla omvägar och afgifters
erläggande, hvarigenom tillförseln fran Pr ovin*
cerne i betydlig mån skall lättas, och concurrencen
från Finland sona medtager så mycket
af Rikets Rörelse-Capital, utträngas.
Pierr Professor JE.. Munck af Rosenschöld,
liar ock uti eif till Utskotten rernitteradt Anförande
till Höglofl, Ridderskapet och Adelns
Protocoll för den 5 sist!. Januarii förklarat sig
anse något verkande correctiv mot ej mindre
Finska än Ryska handeln böra vidtagas, samt i
tråd an t afseende föreslagit:
Stats- och Besvärs-Utskottens Betänhanderii
1:0 Att Spannemäl och Victualier tullfritt
ipller åtminstone icke emot högre Tull, än den
Accis-afgift, sorn erlägges, för införseln tili Sverige
af Finska varor, ma från Riket få utföras,
med undantag likväl för Spanqemål, i händelse
af klen årsväxt, eller hänunad tillförsel
deraf från utländske orter. 2:0 Att trädvaror
jnå på utländska Skepp lika fritt få utföras, sorn
Införas.
Då Utskotten öfver de väckte Motionern©
UU får äran afgifva sitt utlåtande, anse Utskotten
sig böra förklara, alt, ehuru Utskotten, efter
inhämtad kännedom om förhållandet med
handeln på Finland under de senare åren, icJke
kunnat undgå, att, lika med de värde Xedamöter,
hvilka i ämnet sig yttrat, erkänna at$
•denne handel i dess närvarande obegränsad©
tillstånd är, förmedelst den stora olikheten i
■värdet emellan import och export, för vår handelsvåg
ganska betungande; hafva Utskotten lik,-»
Väl så mycket mindre ansett sig tillständigt,
att föreslå några directa utvägar till inskränkaning
af berörde handel, sorn genom den emellan
Kongl. Svenska och Kejserliga Ryska Hofven
den 10. September a 8a, 7 slutade Additionel
Ac.t till Freds-Tractaten i Fredricshamn, hvars
verkan hör blifva orubbelig, en fullkomlig frihet
till införande här i Riket af alla slags Finska
Natur- och Konstprodukter, med undantag
hf Bränvin och Saltpetter, blifvit Finlands innevånare
under loppet af åtta år, från det närvarande
räknadt, medgifven.
Då ändamålet likväl, åtminstone till någon
del, torde kunna, äfven på annat sätt vin
-
Stats-och Besvärs-Vlskoftens Betänkånden. 1435
ipas, och bland medlen härtill hufvudsakligen
lärer böra räknas, om afsättningstillfällena för
sådane Producter, hvaraf vi fornt inom Landet
äga en emot behofvet svarande tillgång, i möjJigaste
mon lättas, under det tillika productiojien
af de artiklar, sorn i tillräcklig myckehet
Jeunna inom riket frambringas, genom ijenlige
anstalter uppmuntras; så hafva Utskotten,
efter öfvervägande af de förslag, som i detta
afseende blifvit uppgjurde och Utskotten meddelade,
funnit sig böra till Riksens Högloft.
Ständers ompröfvande hemställa, det måtte hos
Kongl, Maj;t i underdånighet anhållas:
1:0 Att för all den ved, som ifrån de norr
om Sundsvall belägne hamnar och orter till
Stockholm införes, premier med nästkommande
ars början måtte af Tullmedlen tilldelas afsändarne.
am Att en lika förmån från samma tid
måtte förunnas dem, sorn från andra Rikets
Provincer, än de intill Hufvudstaden närmast
belägne, dit införa Victualier af inhemsk produetion.
Genom dessa åtgärder, som otvifvelaktigt
skola leda omtankan på begagnandet af förut ubesökta
vägar, förmoda Utskotten att tillförseln
till Slockholm af inhemska alster bör kunna öJcas
i den mån , att Hufvudstaden , sorn hittills
eonsumerat största delen af de från Finland im -  porterade varor, skall häraf finna sig i mindi®
behof, och denna handel således undergå en betydlig
inskränkning, hälst hvad ved serskilt beträffar,
Rikets Norra Landskaper äf siri öfverfiödiga
tillgång, dermed kunna i tillräcklig myc*
3 4 54 Stats- och Besvär s-Utskottens Betänkanden.
Renhet förse Hufvudstaden. Men för att, utom
den vinst, utöfver sjelfva betalningen för varan,
sorn genom de föreslagne prerriierne uppbo
miner , kunna bereda en ytterligare möjlighet
till Svenska produkters afsättning till lika
pm ej mindre priser än dem , hvarföre Finska
varor kunna försäljas, finna Utskotten tillika
nödigt tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer, att
hos Kongl. Majt serskilt framföra den underdåniga
anhållan, att Tullen på de ifrån Finland
inkommande artiklar alltid måtte beräknas,
med afseende på varornes verkliga värde, samt
i anseende till ved, victualie? och väfnader utgå
till det belopp, ofvan åberopade Händelse
Tractat högst medgifver, hvarigenom försäljnings-värdet
å berörde artiklar skall okas, till
fördel för dem, sorn hafva inhemska produkter
att afyttra
I
afseende på hvad Herr Borgmästaren A •
lin andragit rörande nödvändigheten att skilja
Uandtmannen fran de omvägar och afgifter, som
besvära honom vid försäljningen af sina varor
i Hufvudstaden, få Utskptten upplysa, att, i
anledning af en serskilt väckt motion om befrielse
för den trafiquerande Allmogen från erläggande
af de i Stockholm påbudna Torg- Brooch
Renliållnipgs-penningar> Allmänna Besvärsoch
Ekonomi - Utskottet i detta ämne redan afgifvit
dess utlåtande, äfvensom Utskotten i anledning
af Professor Munck af Rosenschölds förslag
om frihet lill trädvarors exporterande med
Utländska Skepp, få äran nämna, att denna äfven
Serskilt väckta fråga likaledes blifvit förVist
till enskilt behandling af nämnde Utskotts
Stats- Qch Besvärs-Utskottens Beiiink anden. 1435
hvars yttrande är Riksens Högloft. Ständers
granskning underställut.
Detta ålit, jemte en Uedampts serskilte
tanka i ämnet öfverlemna» vördsami igen till
Riksens Högloft. Ständers ypplysta pröfning och
jjedömmanile.
Stockholm dep Maj 1818*
Utdrag af Protocollet , hållit i Riksens
Häglof. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts gemensamma
Plenum vid. Urtima Riksdagen
uti Stockholm d. i5 Maji 1813.
D. Sedan Beredningens afgifne förslag till
Betänkande, i anledning af väckte Motioner
om vidtagande af medel till Finska handelns
inskränkning, blifvit uppläst och af Utskotten
godkändt, yttrade Herr Bruks-'Patron Malmberg:
”Min lilla kännedom otn yar handel med
Finland afiägsnas i flere afseenden ifrån den,
hvilken Högloft. Utskottens Beredning synes siga
och hvarpå delta Beslut sig grundat.
Jag vill känna, att flere af desamme, som
i Vesterbotten och Norrland äga Skogar, Sågverk,
Skeppsbyggerier , Glasbruk och andre vid
Bottniska Viken belägne Inrättningar, med fördel
merendels med egne Fartyg hällre hämta
sin ved från Österbotten och med större förde],
än om deras egne ofta upp i Uandet längre
bort belägne Skogar skulle anlitas,
Jag tror mig icke fela i mitt omdöme, när
jag anser för lycka, att Finland fournera^
3 4 3 6 Stats-och Besvärs-XJtskottens JR&taidanden.
Stockholm och mångå andra Svenska Sjöstäder
med ätliga varor. Huru skulle väl Stockholms
inhöstning af visthus-förråder och Skepps-provianteringar,
jemte omkringliggande Städers Ilia
nödvändiga behofver tillika med Bsrgstädernes
upp i Mälaren kunna besörjas, om Finnarre
ej besökte oss med nästan allt hvad vi behöfva,
både under och uti våra grytor? Allt
det, som är ledande att försvåra, fördyra eller
förringa denna import, ser jag mig satt i nödvändighet
att derföre anse för skadligt, för opolitiskt.
Den öfver vår Finska handel framlagda
Calculen kan jag ej anse annorlunda, än om
icke alldeles falsk, åtminstone opålitlig. Vöre
importen från Finland så rnärkligen starkare
lin exporten, huru skulle då Svenska Handlande
kunna äga så betydliga fordringar i Finland,
sorn de verkligen göra, och hvilka årligen un*
derhållas
Man
har intet exempel, som intygar ett
sådant förhållandes möjlighet; nödvändigt måste
Finlands vahru-handel ifrån Sverige vara vida
utöfver den i Calculen upptagne Summa.
Jag ber, att dessa mina yttranden, såsom
reservation mot det fattade Beslutets bifall, ina
vara i Protocollet förvarade och till Bihets
Ständer fa medfölja. Ut supra.
Ex Protocollo
G. Kuock.
Stats- och Bevillnings-Utskottens Betänftandtn. 1437
N:t 250.
Riksens Högloft. Ständers Stats- och Be*
vi Ilning s - Utskotts Utlåtande i anleda
ning af gjorde Anmärkningar vid deras
den 2 sistledne April afgifne Betänkande
, rörande Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, om en stadgad afgift
af hvarje Mant als kr ifven person ,
till den Veneriska Smittans hämmande,
vi, m,
Dä Rikets Höglofl. Ständers Stats- och Bevillnings-Utskotts,
under den 2 i förledne månad,
aflåtne Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, om en stadgad afgift a£
hvarje Mantalsskrifven person, till den Veneriska
Smittans hämmande m. m. hos Hedervärda
Bonde-Ståndet förekom, blef detsamma, till
ytterligare handläggning af Utskotten, återremitteradt,
i anseende till deremot gjorde anmärkningar,
hvilka hafva hufvudsakligen för
afsigt, att ådagalägga, det kan det Hedervärda
Ståndet, så mycket mindre ingå i åtagande af
den föreslagtie afgiften, eller 3 sk. af hvarje
Mantalsskrifven person , som dels det öfverklagade
onda eller den Veneriska Smittan skall pa
de fläste orter Vara, om ej nästan okänd, åtminstone
mera sällsynt, dels mot ändamålet svarande
Curhusanstalter redan äro inom flere Län,'
serdeles i Jönköpings och Kronobergs Län anlagde,
och försedde med tillräckligt underhåll
af så väl frivillige gåfvor vid hvarjehanda tillfällen,
sorn ett för vissa år utgående tillskott
14.38 Stats* och Bevilinihgs-iftsioitehs Éet än Jr änden.
och dels att en framtida ärlig beskattning skuP
le kunna blifva eii följd af åtagandet af denria
afgift,
Jämte det TJtsicotteri få vördsamtnbligeti
tillkännagifva, att de öfrige frenne Riks-Stånderi
gillat Utskottens Betänkande, anse de sig böra ;
efter skedde öfverläggning:», i afseende på de
gjorde iiivändningafne förklara.1 att uppgifternej
det sjculle denna sjukdom ej vara Sa allmänt utspridd,
ätt döt nu äskade bidrag tili dess hämmande
är af nöden, ej instämfrtfer med den på
grund af derom erhållné offentliga undefrättélser
af Kongl, Majit i dess Nådiga Proposition
■yttrade farhåga för denna, nätiönens kraftfer undefgf
äfvandé, sjukdom och ii vilkén flerd Ledamöter
finna med verkliga förhållandet i serskildté
Landsörter enlig: att de inom .Länen tfäffadé
Öfverenskommelse!: om infattande eller utvidgande
af veneriskå Uuranstaiter bevisa, ej allenast
det denna.sjukdom vfeikeligen är i tilltagande,
utan äfven j ätt L.iz’ ret tet ries föiiit ägande
inkomster Och deribland do ötnförmäldte frivilliga
gåfvörne, ej varit möt ändamålet svärande,
utan fordrat tillskott, åf hvilka rnéd säkerhet
påräknade, én Fond skulle för framtiden
kunna beredas; och att slute igen farhågan för
en möjeligen häraf Uppkommande ständig beskattning
ej är förenlig rnéd det i Utskottens
Betänkande uttryckligen intagna förbehåll, det
må detta åtagande endast fortfara till nästa
Riksdag.
Hvilket likväl alt vördsamt öfvérlemnag
till Rikets Höglofl. Ständers upplysta pröfning
med bifogande af Utdrag af Bavillnings-Utskut
-
Stats- och B(vinnings Utskottens Betänkanden. 1439
tets ProtoColl, innehållande så val det Hedervärda
Sonde-Ståndfets Reservation, sorn ea Uedamots
serskildta mening.
Stockholm ded 15 Maji 181S4
Utdrag af Protocoiiet, hållit hos Rikets
■Högloft. Ständers Bevilhiings-Utskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm ur
1818} nedanstående dagar.
Dm 10 Maji
D Upniästes Utdrag af Protocoliet, hållit
hos Hedervärda Bonde-Siandet den 2 3 sistledne
April, rörande 6n afgift af hvarje Mantalsskrifven
petson till den veheriska smittans hamman*
Herrär ^Ledamöter af Höglofl. Ridderskapét oell
Adeln, Högvördige i?räs(e Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet förklarade sig förbi ifva Vid Ut*
sköttens förre och jemväl äf samma Stånd antagne
mening, hvaremot Hedervärda BondeStåndet
begärde att deras Reservation mot det*
ta beslut skulle uti Ptotocollet anteknas. I ert.
lighet med Pluralitetens mening kommer Project
till det afgående Utlåtandet att Uppsättasd
Deri 14 Maji
Med anhållan att densamma måtte' åtfölja
Utskottens till Riksens Högloft, Ständer afgående
Betänkande, inlemnade Riksdagsmannen^
Botvid Jonsson en skrifleligen författad Reservation
i frågan rörande anslag af medel till d^rt
veneriska smittans hämmande} så lydande:
144° Stats- och Bevilinings- Utskottens Béiänttahdin)
”.Med ali tacksamhet och Undersåtelig vört!*»
liad för Hans Kongl. Majit* sorn i alta delar så
Kådigt och Välgörande befordrar sine Undersåtäres
sällhet* det förnämsta Vi äga , är hälsan*
jag kan icke eller frångå det* att den föreslag*
ne Curhus-afgtften, utan den är rättvist fördeldts
Men hvad sorn afhållit mig att deri ej ingå ät
följande: För det första ar Sjukdom serdeles ej
känd sorn gångbar derifrån jag är; För det andra
har jag hört att sjukdomen säkrast bötaS
genom lieincurer; för det tredje, har Vi förut
Hazaretts-inrättning hvartill Vi gifvet årligen
pengar, för det fjerde skulle detta blifva en ny
inrättning sorn ej påkallas af nödvändigheten*
hvartill hus skulle anskaffas, aflöning åt Doc*
tor ta. fl., således blefve penningarne åtgångne
utan kanske något gagn för hälsovården, sådan
uppoffring har icke den fattige råd att göra*
så mydket mindre sorn de fattige dennä Fiks*
dag säkerligen får obilligt nog efter deras för*
måga påökning i sin bevillnings-afgift; • Altså i
följe af allt detta vågar jag ej bevilja någon af*
gift dertill utan anser detta sorn en ny beskatt*
ning, hvilken mig tyckes ingen kan åläggas som
deri icke frivilligt ingår. Dessutom örn Ve*
neriska smittan på någon ort blir Upptäckt* äv
jag fullkomligt öfvertygad om, att deö orteö
eller Socken sjelfve genast beifrar om sådan
anstalt till dens utrotande som de finner tjen*
ligast. Ut supra.
Xn fidem Protocolli
Cles Livinj,
Stats-Utskottets Éetäniartdenl i'44ij
N:r 251.
Riksens Högloft. Ständers Stais • Utskotts
Betänkande angående Krono - Skog arnes
användande>
TT
•A J-uglofl. Ridderskapet och Adeln bär behagat,
till Stats-Utskottet remittera de af Herrar af
Darelli och von Törne, Herr Friherre G. M. Carpelan,
och Herr A. D, Reutersköld väckte 1x10»
tioner, angående Krono Skogarnes förmånligaste
användande för Statens behof.
Hert af Darelli anset Riket äga uti sinat
Uomainer, boställen, Allmänningar och Skogar
en tillgång, hvilken, antingen betraktad^
såsom Hypothetive för Sedelstocken, skall vara
åf större värde än Silfver, emedan Hypotheqve
af jord gifver fänta, och således är i beständig
tillväxt, eller Successivt på öppna Äuctioner »
dels utbjuden till försäljning emot redbart mynt
åt utlänningar, och däremot svarande Banco*
sedlat åt inhernske penningemän, dels undétr
frihets-år, emot billiga .villkor tili Skatte för-i
såld ■, skulle icke allenast tillfullo ärsätta före*'
slagne förskott till penninge-förlägenhetens af*
hjelpande, utan äfven föröka Bankens fond och.
gifva Rikets Financer ett bättte skick»
Herr von Turné anset) i förhållande till
Sveriges öfriga tillgångar, det värde vara, gan*
Ska stort, sorn finnes i Krönö-Allmänningar
Becögnitions-Skogar, Parker Särnt flere Lägenheter,
jemte ägande rätten till många Boställen i
sorn kunde försäljas, med bibehållande af Ar*
Bihang till RihsSt, Prat, 4'M Sa:nU Nirtu.it*»
1442 Stats-Utskottets Betänk and en '.
rende afgiften och vissa förbehåll; då denna för*
säljning verkställes småningom och med försigtighet,
skola köpare ej kunna Saknas. Jemte anförande
af någre erkende Författares tankar i
detta ämne, som instämt uti det förslag om
Krono-Skogarnes försäljande, till Statens Förmån,
yttrar Herr von Törne, det aila tiders ärfarenhet
bevittnar, att jordägande rätten alltid
tili den grad uppmuntrat idogheten, att jorden
vinner mångdubblade »fkastningar på säkrare
grunder, än Vissa ars dispositions-tid medgifver;
att Skogarne .bättre vårdas af deras ägare än af
Kronans Jägeri-Betjening; Och då Jtne så hufvudsaklicä
föremål härmed skulle kunna vinnas:
Finaneernes upphjelpande utan trugande bidrag,
Jordens förädlande, saint Skogarnes kloka begagnande,
förmodar Herr von Törne ingen med
skjäl kunna neka sitt bifall till ändamål, sorn
så väsentligt bereda .Landets sjelfständighet och
välmåga.
Herr Friherre Carpelan har med underdånig
anledning af Kongl. Majtts Nådiga proposition
o ti diverse så kallade Jagbackars föryttrst.
de
manhang därmed, den frågan lämpeligen kunna
väckas, huruvida ej alla Kronan tillhörige Allmänningar
och Skogar ma i större och smärre
delar skiftas samt till dert mästbjudande å öppen
Auction försäljas. — Vid betracktande huru
med Krono-Skogarne vanligen tillgår och
deras nu befintlige skick, samt att med dem,
Som oftast i hög grad misshushålla® till Kronans
och Allmänhetens framtida skada, inses
lätteligen nödvändigheten af en reform med
Stats- Utskottets Betankanderl.' J443
Krono Skogärne, hällst den vinst äfven därigenom
kunde befrämjas, att Jägeristaten, till
Stor förmon för Stats-Verket, indroges, eller
åtminstone ansenligen inskränktes, på sin högd
torde några få Jagtparker eller platser, Och ett
högst ringa antal af Jägeri-Betjeningen böra bibehållas,
samt ds öfrige tjenstfrie blifvande få
på lifstid till godo njuta sina Löne- och BoStälls-förmoner,
hvilka först vid Vacancer till*
folio Staten. — Herr Erijretren tror, att om
de Kronan tillhörige Skogar och Allmänningar
blefvo medelst köp upplåtne åt enskildte medlemmar
af samhället, blefve det hvars och ens
egen fördel, att freda sin andel, och så med
den hushålla, att han städse därat kunde draga
en skälig årlig inkomst.
Herr A. D. Reutersköld har ansett Krönart
eller Nationen äga obehindrad dispositionsrätt
öfver all dess till En&kildta eller Corporatio*
ner, med eller utan ränta, endast till nyttjande
rätt öfverlåtne Skogar; Och till förekommande
af den förlust Staten får vidkännas genom
det vid 1809 års Biksdag fattade Beslut om re*
Cognitiohs skogarnes försäljning till Skatter, emot
den ringa köpeskilling af 6 års oförvandlade
Jordeboks-Bäntor, föreslås: Att ingen Kronan
tillhörig jord, af hvad Natur och beskaffenhet
som hällst, hädanefter må till Skatte
köpas, annorlunda än på offentlig upplyst Auci
tion, då Högsta anbudet blifver löseskillingen.
•— Att på denna sidan om Dahlälfven, de i
Dahlarne närmast Norrska gräntsen belägne Socknar
endast uiulantagne, böra högst 1000 Tunneland
Skog af sämsta Natur och mindre, där
5444 Stats* Utskottets TSelänkanderil
marken äf af bättre beskaffenhet, till ett helt
Mantal anslås, men på andra sidan Dahiälfven
1400 Tunneland, i likhet med det, sorn för
>Vösterbotten är förordnadt, dock att odlade ägor,
där de finnas, Uppskattas särskilt, och icke såsom
Skogsmark betracktas; Att' Skattläggningsmethoden
bor blifva densamma, sorn hitintills
innom hvarje Province blifvit följd, dock att
den utgående Skatten hällst utsattes i Spannmål,
då all Pérsedel-ränta af olikartad och maagfalldig
natur försVann. — Att af de nya tillkomne
Hemman, räntan, de första 5 åren bor*
de betalas endast till £:del, de påföljande 5 åren
till hälften, de därpä följande 5 atén till
j|:delar, och därefter till fullt belopp, samt Hemmanen
först efter 2o år roteras, och ingå 1 skjutsningsbesvär
och andra onera, sorn tillhöra de
i Orten varande Hemman af Krono-Skatte-NatUr»
-— Att Skogsmarkerné skiftas 1 mindre bråk
af helt Hemman, på det flere, äfven med ett
mindre Capital, tnåtte blifva i stånd att göra
anbud derpå; Att ali skattelösen af Kronans tillhörige
Skogar måite nu genast upphöra, intill
dess Kongl. Maj:t och Riksens Ständer hinna
besluta om detta angelägna ärende; Att pålysa
ningen om Auctionerna icke inskränkes inom
■det Län där jorden är belägen, och att Auctionsstallet
väljes så nära dé till salu Varande
agor, sorn. beqväraligheten medgifver, samt att
Betalnings-Terminerne mätte afpassas så, att;
•|:del af Löseskillingen ärläggés hvar 6:té Månad,
hvarigenom en lätt och förmånlig afsätt-i
»ing förmodas: Och om nu alla Kronan tillhörige
Skogar, äfven Sockne- och Härads-AHm^n
-
Stats-TJtsiottets Eetiinft anden. *44å
»Ingar, genast fridlysas, indelas till Hemman,"
Skattläggas oell försäljas på nu föreslagit säte,
förmodar Herr Reutersköld, att Staten skal! icke
allenast i sjelfva Skattelösen erhålla en stor tillgång
för sina behof, utan ock göra en högst
betydande vinst genom den årliga Skatt, sorn
af Hemmanen utgöres och deri ökade producr
tion, som af denna anstalt skall blifva en one»
ke-lig följd.
Då, i följd af den erhållne remissen, det
åligger Stats-Utskottet, stt sig häröfver utlåta,
liar Stats-Utskottet ansett sig böra upplysa, att
redan vid 1809 och 1810 arens Riksdag väckte
den Allmänna Skogshushållningen Riksens Ständers
uppmärksamhet. Riksens Ständer funno
behandlingssättet dittills med Skogarne i Riket
icke alltid hafva varit det mäst båtande fö>r
Staten och Enskildte? och insågo derföre nödvändigheten
af förbättrade anstalters vidtagande
i denne väg, som på en gång kunde befordra
både Allmän och enskild förmån» Efter no-j
ga öfvervägande af detta vigtiga och Allmänt
nyttiga föremål aflåto Riksens Ständer deras
underdåniga skrifvelse härom tilt Kongl. Majtt
af den 26 April! 1810, deruti Riksens Ständer
ibland annat, sorn till ändamålets vinnande
ansetts ledande, uti 3: dj e pune ten i underdånighet
anhöllo, att Kongl. Majt efter nödig#
upplysningars erhållande, täcktes i Nåder be-,
stämma, hvilka och-huru stora Parker och Skogar
borde för Allmänt hehof qvarblifva, samt
med afseende på löcaia omständigheter oell Rikets
förmon, Nådigst låta de öfrige för Allmän
läkning genom Auction försäljas till don mest-»
Stats Utskottets Betänk and en.
bjudande, som derå skulle erhålla full egande
rätt, etnot vilkor antingen af vanlig skatt, efter
Orternas olika method, eller öck bestämd
grundränta för hvarje Tunneland, med eller utan
Frihets-år, efter omständigheterna.
X anledning af de nu' väckte motioner t
detta ämne, har Stats-Utskottel härå fästat ali
xnöjelig uppmärksamhet och granlagenhet för att,
med iakttagande af Statens rätt och fördel, ipke
på något sätt förnärma den enskildtes.
Då en närmare kännedom af loeafa och andra
omständigheter fordrats, än den Stats- Utskottet
varit i tillfälle att inhämta, för att kunna
föreslå bestämda föreskrifter i alla m öjel i ga
händelser, får Utskottet endast uppgifva följande
allmänna grunder, som Utskottet ansett kunna
befrämja det åsyftade ändamålet, nemligen:
1:0 Att alla Kronans disponible Skogar
och Allmänningar, med undantag af de för
Flottornes eller andre Kronans behof nödige,
samt sådane dertill antingen menigheten eller
enskildte kunna äga nåeon laglig rätt, och sona
genom behörig undersökning bör utredas, matte
uppå öppen Auction till den mestbjudande under
Skattemanna-Rätt försäljas,
2:0 Att årliga räntan bestämmes till minst
Sex skillingar Banco för hvarje Tunneland Skog
eller Jord, hvarunder det icke må försäljas;
Och må någon annan Skattläggning härå till
räntans bestämmande icke äga rum, ej eller någre
frihets-år.
3:0 Att Skatte-köpeskillingen bör erläggas
med 6 gånger den ränta, hvarå högsta anbud
göres vid Auctionen för hvarje Tunneland Skog
Stats-Utskotteta Betänkanden. *417
eller Jord; Och bör, ej mindre den ärliga räntan
än Skatte - köpeskiilingen beräknas i Spanninål,
efter ett medium af de vid köpet näst förflutne
10 årens iLänets Markegångspris; Börandes
äfven nöjaktig säkerhet ställas, så väl för
årliga räntans utgörande, sorn Skatte - köpeskillingens
rigtiga erläggande.
4:0 Att Skatte köpeski!lingpn tnå fa u(betalas
på ö år, eller ock kortare tid, allt efter
omständigheterne, sorn duck bör ankomma på
Kongl. Majus Nådiga pröfning för hvarje serskildt
fall, där något undantag kan äga rum.
5:0 Att Auctionerne böra ske på en och
samma dag uti Kongl. Kammar - Collegiurn och
Iäands-Cantzliet i orten, samt å det närmaste till
Skogen belägne Tingsställe, sedan Kungörelser
derom blifvit utfärdade, ej mindre inom Länet
än angränsande Län, samt uti Allmänna Tidningarne.
6:0 Att Landshöfdingen bör äga att föreslå
samt Kongl. Kammar - Collegiurn att pröfva
och fastställa i huru mångå Tunneland hvarje
utrop vid Auctionen bör ske.
7:0 Att Kronans öfrige Allmänningar och
Parker böra helt och hållet fredlysas, samt, så
fort sig göra låter, afmätas, der sådant redan
icke skedt.
g:o Att de Skogar och Allmänningar, sona
ej ännu, en'igt 1805 års Skogs-Ordning, blifvit
afvittrade, böra skyndesamt frånskiljas enskildtes
ägor, samt med lagliga rör- och rågångar
förses.
9:0 Att Mulbetes-rättighet och så kallade
päbods - ställen, sam å dessa Skogar och All
-
5*44® $tat$-Utskoitet$ Betankandenl
Klänningar af ålder varit Jordägare eller Ro?
jställshafvare, med eller utgn yxbörd, tillerkän?
de, bora dem ersättas med så många Tunneland
liåkog och Mark i vederlag, som, efter Mates?
jmanna-ordom, pröfväs deremot svarande; Och
Jböra de för desse förmåner till årlig afgifts erläggande
skattläggas, så framt ej sådant redan
.vid Hemmanets skattläggning finnes vara tagit
ä beräkning, då någon serskild afgift derföre nu
acke kommer att aga rum,
10:0 Ätt Innehafvare af Hemman , Torp
(ipch Lägenheter på desse Allmänningar med
»stubbe- och röjsel- rätt, böra, enligt Riksens
Ständers Beslut vid igot} och i&iq årens Riksdag
dervid ovägerligen bibehållas, dock emot
vederbörlig skattläggning derå» derest densarrv*
$oa, redan icke är skedd,
11:0 Att de inflytande Skatte-köpeskillin?
garne böra uti RIksgälds-Contoiret insättas och
intill nästa Riksdag hållas Kongl. Majft tillhanda,
att för Flottornes behof användas.
a 2:0 Att hos Kongl. Majtt matte i under-?
dånighet anhållas, det alla hädanefter inträffan?
de vacancer ibland Skogs- och Jägeri-Betjenin*
gen matte tills vidare lemnäs obesatte, samt att
de öfrige, i den mån Skog och Allmänningar
Varda försålde, flyttas uppå allmänna Indraga
jaings-Staten, att vid skeende afgång indragas,
tued undantag likväl af så stort antal, sam kan
prqfvas nödigt för vården oell tillsynen antin?
gen | de Parker och Allmänningar, hvilka för
Kronans och Flottornes behof kunna finnas no?
dige att bibehållas, eller ock framdeles kunna
hemma att anläggas ge,nom inköp af Hemman
StatS'Vtskohets Beiänl anden) $449
eller lägenheter, sam till Skogsplantering hunna
finnas tjenlige; — Men skulle Kongl. Majit
i Naclér pröfva mera lärn pel igt, att, utan Skogåoch
Jägeri - Betjeningens begagnande, vidtaga
andra utvägar till vården och förvaltningen af
gådane Skogar och plnmpring-.hrig.-.r ; st hrir tn»
tal indragning af denne Betjening vid tiramhde
»fgang ske.
Desse äro de allmänna grunder, Stats-Utskottet
funnit sig böra föreslå, och vid hvilkas
tillärapning Utskottet förmodar, att icke någons
lätt skall blifva förnärmad.
Om Riksens Höglofl. Ständer härtill täcktes
lemna deras bifall, Så hemställer Stats-Utskottet,
att underdånig anmälan härom må göras
hos Kongl. Majit, med anhållan, att Kongl.
Majit efter Nådig pröfning häraf, täcktes låta
detta Riksens Ständers Beslpt till verkställighet
befordra, med iakttagande likväl af de grunder
och föreskrifter, sorn Kongl. Majit härvid
i Nåder kan profva ytterligare nödige, ej mindre
i anseende till förekommande serskildte Jocala
förhållanden än i synnerhet i Rikets nordligaste
Provincer, der såalane försäljningar möjeligen
skulle kunna motverka anläggande af
nybyggen och odlingar, och hvilket serskildt
således bär ankomma på Kongl. Majus Nådiga
pröfning och bedömmande, än Kronans framtida
säkerhet för räntans utgörande, samt hvad
för öfrigt till det reglementariska hörer.
Hvilket allt vördsamt underställes Riksens.
Höglofl. Ständers Egit ompröfvande.
Stockholm dep g Q Maji 18 lå.,
3 45° Stals Utsiotteiis Betiini anden'.
Utdrag af P rot o collet, hållet hos Riksens
Högloft, Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 20
Maji 1818.
s
kj» D. Vid justering af Utskottets Betänkande,
angående Krono - Skogarnes upplåtande till
Skatte, reserverade sig Herr Landshöfdingen
Friherre Cederström, emot Utskottets tillstyrkande
örn sättet att underrätta vederbörande om
desse Skogars försäljning; I hvilket afseende
Herr Friherren och Landshöfdingen, för sin
del föreslog, såsom mäst öfverensstämmande
med Statens fördel, att allmänna Kungörelser
härom blefve genom Kongl. Kammar - Collegii
försorg, utfärdade, samt öfver hela Riket i vanlig
ordning uppläste; äfvensom Herr Friherren
©ch Landshöfdingen, hvad angick Utskottets
förslag, att de för ifrågavarande Skogar inflytande
medel skulle för Flottornes behof användas,
var af den serskildta mening, att dispositionen
af Tredje Hufvud - Titulns anslag vöre
Kongl. Maj 11 ensam förbehållen, och att Utskottet
alltså icke bordt något specielt derom
förordna.
Hvilken Reservation, på begäran skulle åtfölja
det afgående Betänkandet härutinnan till
Ue Respective Riks-Stånden. Sorn ofvan.
Ex Protocollo.
C. Tunelius.
Stati-Utskottets Betänk anden'. Må1
Nu- 252,
Riksens Högloft. Ständers Stöts - Utskotts
Betänkande , angående RecognitionsSkogome.
Uti ett till Högloft. Ridderskapet och Adela
ingifvit Memorial har Herr von Törne anfört att
redan vid 1809 års Riksdag bes öts det Recoguitions
Skogarne skulle användas till Statens bä-*
sta, skattläggas och Hemmantal dem åsätta» hvart
efter Bruksägare finge för 6 års ränta 'osa till
Skatte gå stor del, sorn til! Brukens drift nödvändigt
erfordrades , då Recognitions-afgiftea
deremot uphörde, och skulle resten af dessa Skogar
genom offentelig Auction till den tnästbjudande
försäljas; Att som uti ^tde puncten af
Kongl, Maj ts, Nådiga Kungörelse af den 4;de
Februarii 1811 stadgas, att rättigheten för Bruksägare
till Skatteköps erhållande skulle till ea
början vara inskränkt till en en tid af Sex åt
med förbehåll för Riksens Ständer, att vid nästa
Riksmöte , i anseende till de Bruksägare, sorn
ej inom denna tid ingått i Skatteköp med Recognif
ions-Skogarne vidtaga sådane förändringar
de nyttiga pröfva! och då den föreskrifne prae«
scriptions tiden var tiliändalupen den 4:de Februarii
1817, emedan 6 år då vöre förflutne i*
från förenämde Kungörelses lifgifvande; så sko-'
la Riksens Ständer derigenom hafva en förnyad,
anledning att nu vidtaga alla de åtgärder i detta
afseende, sorn för Fäderneslandet ära de gagneligaste;
Hvarvid Herr von Tö ne erindrar,
att det bör ihogkommas, att Kronan aldrig afc
2M3*
Stats-Ulskottets Betänk anden'.
stätt sin ägande rätt till dessa Skogarp och att
den, dels af Konungen ensam och dels af Konung
och Ständer bibehållna och utöfvade rättigheten
, att utan Bruksägares hörande, höja och
bestämma Kecognitions afgiften, innefattar ofelbart
all annan dispositionsrätt deraf; I öfrigt åberopas
hvad Stats-Utskottet vid r8°9 års Riksdag
härom anfört.
Herr Reutersköld A. D, har i detta ämne
äfven yttrat: att genom de, efter det vid 1809
urs Riksdag fattade Beslut om Recognitions-Skogarnes
försäljning lill Skatte ernot den ringa köpeskilling
af Sex års oförvandlade Jordeboks-räntor,
redan skedde Skatte-köp af sådane Skogar
skall Staten förlorat betydlige Penninge-Summor,
som vid nu varande finanoielle förhållanden va,
ari t en lycka, att som behållning beräkna: Att
Rikes fördel icke blifver befordrad genom den.
Jiittils följde Methode, har Herr Reutersköld sökt
bevisa genom ett från Kongl. Kammar-Collegium
erhållit Utdrag af en Skattläggnings-Act öfver
Helleforss Silfver- och Jernverks-Recognitions-Skogar
och Mark, enligt hvilken hvarje
Hemman fått 350 Tunneland i inägor och
'•2363 Tunneland i Skogsmark eller inalles på
hvarje Mantal 2713 Tunneland, oberäknadt Berg
och Mossar; Herr Reutersköld yttrar sig ej kunjia
förklara, hvarföre i Örebro och Carlstads
Rån, där dessa Skogar äro belägne, 2713 Tunneland,
innebegripne flere Hundrade Tunnelands
redan inhägnade Agor, blifvit på ett Hemynan
beräknade, när i Vesterbottens ödemarker,
^niigt Kongl. Brefvet af den 23 Maji 1780,
jtéU endast med afseende på Ortens svära b6lä
-
Stats-Utskoitets Betänk a nå etli
1453
genhet ifrån 700 till högst 1400 Tunneland
hunna ett Hemman til läggas; Icke eller vill han
bedomina, hvarföre Skattläggningen skett efter
Savolaxska Methoden, hvarigenom värdet af ett
Tunneland sä väl tit- som inägor beräknas till
5:fle!s Öre Silfvermynt elier Två runs: t, och.
hvaraf följden blifvit att En skilling Banco blifvit
Skattelösen för ett Tunneland jord; Mea
han förmäler sig icke kunna oanmärkt lemna
den betydeliga förlust Staten skall fått vidkännas,
då TjugU med så ovanligt vidsträckta ägor
försedda Hemman blifvit försålda för den Tump^
na löseskillingen af Ett Tusende Sextiosex Riksdaler
Eyratioen skillingai' Sex rst: Banco. Orri
dessa i Bergslags-Ort belägne ofantlige rymder,
blifvit i mindre Hemmansdelar skattlagde, skulle
säkerligen, till Statens båtnad, först ett större
antal af Hemman Upkoffimit, och redan för,
det andra , hvarje Tunneland , som på Auction
försåldes, blifvit löst med minst En Riksdaler 4'
der nu En skilling blivit betäld. Herr Reutersköld
anser denna sin förmodan så mycket mer
grundad, sorn då han köpt Skogsparker på kort
tid, för att a dem verkställa kolning, han icke
dragit i betänkande att betala Tio Riksdaler Tunnelandet,
änskönt äganderätten vid dessa afhandlingar
icke åtföljde; Men om också nu för äganderätten
endast antoges En Tiondedel eller
JEn Riksdaler per Tunneland, så hade Staten
bordt tillflyta Sextio Tusende Riksdaler, der
Ett Tusende Sextiosex Riksdaler blifvit erlagde »
Till en jemförelse emellan Statens vinst om ä«
gorne på öppen Auction blifvit försålde och
-dess föslwst då de fösas efter Sex års samman-,
i 4 5 4
Stats- Utskottets Betänkandet)’.
Slagen ränta, anföreS exemplet af Tofta Hem*
man på Adelsön, sorn såldes till skatte på öppen
Auction för Nio Tusende Ett hundrade Riksdaler
.Banco, i stal et för att Skattelösen endast
ö
upgått till Attationie Riksdaler nitton sk:r otrt
det fått lösas med Sex års ränta efter Krono
Vardie. Till förekommande af de för Nationell
mäst känöbara förluster vid dylika tillfällen, föreslår
Herr Reutersköld samina behandlingssätt
med Recognltions-Skogarne sorn han för Krono*
Skogarne i allmänhet tillstyrkt, nemligen; att
de måtte på öppen Auction försäljas och till
mindre Hemmansdelar skattläggas efter Örtens
Skattläggnings Methode, med hvad för öfrigt
samma tillstyrkande innehåller.
Emot hvad Herr Reutersköld sålunda anfört,
har blifvit anmärkt, af Herr C. F. Heykensköld
ätt då Riksens Ständer iedan vid iSot)
års Riksdag vidtagit Reslut om RecognitionsSkogarne,
och stadgat, huru dermed förhållas
skulle; Och Kongl. Majit i stöd af detta Ständernes
.Beslut utgifvit sitt Kådiga Påbud härom,
samt i följd häraf, Innehafvare af dylike
Lägenheter ingått i verkställighet af de föreskrifter,
Författningen derom innehåller; så
Vöre Herr Reuterskölds motion om desse Skogars
försäljning på Auction obehörig, innan ens detta
förut härom af Riksens Ständer Vidtagne, af
Kongl. Majit gillade och vid flere Riksdagar
utan anmärkning lemnade Beslut blifvit upphäfvil;
Varandes för öfrigt denna Motion efter
Herr Heykenskölds tanka ett aldeles nytt ämne
som icke har något direct sammanhang med
Herr von Törnes Memorial, och som efter Mö"*
Stats Utskottets Betänk andert. *455
t
tionstldens slut inkommit, samt således icke
börtie kunna upptagas, ulan alldeles förfalla.
Herr C’, G. Heykensköld har äfven ansett.
Herr Reuterskölds Motion, såsom för sent inkommen,
böra förfalla) samt har för öfrigt, förr
att upplysa de misstag, hvaruppå han förmenar
Herr Reutersköld hafva grundat sitt Änföran-«
de om Helleforss-Verkets skattläggning, anfört
en omständelig Berättelse huru härmed tillgådt,
och de giunder som dervid blifvit följde,
Herr Reutersköld har häremot anfört att
enär Herr von Törne uti dess Memorial yrkat,
att Skogarne skulle försäljas, äfvensom Herr
Friherre Carpelan, att alla Kronan tillhörige
Skogar och Allmänningar skulle skattläggas och
å allmän Auction säljas? samt han uti sitt Memorial
endast föreslagit, huru denna försäljning
skulle ske, på det för Staten och Nationen fördelaktigaste
sättet; så var hans Motion, såsom
föranledd af ett redan upptagit och remitteradt
ärende, icke ny, utan endast en utveckling af
en redan gjord, hvilket Riksdagsordningen uti
56 §. tydeligen tillålér.
Sedan Stats-Utskottet genom Remiss från
Höglofl. Ridderskapet och Adeln erhållit del
af dessa Handlingar, har Stats-Utskottet hos
Hof-Cantzslers-Embetet begärt, att genom dess
åtgärd från Kongl. Kammar- och Bergs-Colle-,
gierne erhålla fullständig upplysning, uti hvad
skick frågan om användandet af RecognitionsSkogarne
i Riket, till följe af Kongl. Majus
Nådiga kungörelse af den 4:de Februarii 1811»'
nu är, om alla undersökningar och afmätningaff
blifvit verkstälde, samt om och huruvida nå-<
Stats TJtskotteté Betänk anden)
gra Skatteköp derå blifvit beviljade, och hvad
inkomst i siikt fall Statsverket deraf tlllflutit*
äfvensom i händelse något af "Riksens Ständers
Beslut i detta ämne till större eller mindre del
ännu saknade verkställighet, hvarpå sådant då
beror.
I anledning häraf har Kong1. Rergs-Colle-»
giiim uti Protocolls-TJtdrag af den g sisth Mar«
ti meddeldt en Förteckning å Reeognitions-Skogarne,
som tillika upptager de gärder sorn efter
förutgångne afmätningar Och undersökningar,'
dervid sednast blifvit af Bergs-Gollegium, ellef
af Kongl. Kammar. Och Bergs Collegierne gemensamt»
vidtagne, hvarjemte tillkännagifves *
att, hvad de Recognitions-Skogaf angår, hvarå
•undersökningar ännu ej skedt, eller åtminstone
Undersöknings - protocollerne ännu ej blifvit
Kongh Bergs-Colfegium meddeldte, sådant i förra
händelsen då beror j dels på ännu icke fullbordade
afmätningar» dels ock på oäfgjorde rågångs-
eller andré med Skatteköps undersökningarnes
sammanhang ägande tvister, samt att*1
då Undersökningarnes pröfning befor på Kongl^
Kammar- och Bergs-Collegietries gemensamma
åtgärd, möjeligen Handlingar angående dess®
mål, kunnat till Kongl. Kammar-Collegium inkomma,
deraf Kongl. Bergs-Collegium ännu ej
erhållit del, och hvarom således Kongl. Collen
gii Diarier ej kunnat lemna upplysning.
Kongl. Kammar-Collegium har uti Frotocolls
Utdrag af samma dag till Utskottet öfverlemnadt
Kammar-Advokat-Fiscals-Embetets i
detta ämne afgifne Memorial, såsom innefattan-j
de upplysning om de åtgärder hvilka, till följe
Stuti^VtsiattetS fcetänkariderti i'i 5?
ö? Kongl. Kungörelsen den 4 Febr. 181 i, angående
användandet af ifrågavarande Skogar re*
dan blifvit vidiagne, och de omständigheter,
sorn dermed i ett eller annat afseende äga gemenskap;
Hvarförutan Kongl. Collegium i af?
seende pa hvad härutinnan redan tillgjordt blifvit,
meddeldt följande upplysningar
inno
Att Advocat-Fiscals-Embetets Titia»
tande angående Elfkarleby samt Tjerps norra
och en del af Tjerps västra Krono - Allmänningar,
anslagne till Elfkarö Bruk, blifvit den
'4 i samma månad med Kongl. Bergs-Gollegium
domin U nice rädt
a:do
Att bemälte Embetes Utlåtanden an?
gående ej mindre den Forssmarks Bruksägare
upptätne Allmänning på Gräsön> än Svalmyra
Allmänning anslagen till Hargs Bruk blifvit
den 13 sisth Januari! med Kongl>_jBergs- Folie*
gium communicerade.
3:0 Att Skatteköp blifvit beviljadt å Kol?
lera Manufactur-Verks Becognirions-Skog i Elfsborgs
Län och Skatte-Bref derå den 29 December
för] ed i t år utfärdadt, med vilkor, at£
Skogen bl ifver från Bruket oskiljagtig.
4:0 Att, angående den Åsbobergs Grufvelag
anslagné Ostra del af Gyttorps Norra Allmänning,
Kongl. Collegium i anledning af Åd*
vacat-Fiscals Embetets derom afgifne Memorial,
den 24 sisth Februarii, resolveradt Bref till
Kongl. Mai:ts Befallningshafvande i Örebro Län5:0
Att Kongl. Kammar- och Bergs-Co leglernes
, 5tnensamma skrifvelser af dén i6 September
1815 till -Kongl. ETajus Befallnitigshafr
Sihang tili Riki.St. Prof, iSiji-igtS, iide Semi, N;r tgj 134*
*4 5 8 Stids- Utskottets BetänÅanderii
vande i Örebro Län, 1 fråga om de till Lat*-*
forss Bruk och Silfverhytte Masugn upplåtne
Östra och Västra Imme Recognitions - Skogar,
Tvärans, Qvarntorpshy ttans och Bokärrs Recögnitions-Skogar,
ännu icke blifvit besvarade»
■ icke eller Kongl. Collegiernés skrifvelser af d,
12 Mars 1816 argiende den Asjöhylte Masugn
anslagne Recognitions-Skog.
6:0 Ått. i anledning af Advöcat - FiscalsEmbetets
Memorial, Bief till Kongl. Maj ts Be*
fallningshafvande i Vertnelands Län d. 3 sisth
Martti blifvit beslutadt, angående Ackkärns
Brukä Recognitions Skog,
*/:o Att med Kongl. Bergs-Colieglum blifvit
commUnicerade d* io September förledit år
Handlihgarne, angående den till Brattforss Bruk
upplåtne Recognitions-Skog i Vertnelands Län,
samt Lungsunds Allmänning; d, 4 Octob. angående
Recognitions- Skogen till KungskogS masugn;
d. 16 julii angående Lundbergs eller MatlångS
Bruks Recognitions Skog; d. 2 December
angående Saltsjö Recognitions-Allmänning; den
ia sisth Januarii, angående Vittersjö Allmänning
1 Gefleborgs Län; den 21 sisth Januarii»
angående de till forssbacka Bruk upplåtne Recogriitions-Skogar;
deri iS sisth Februarii angående
Jefre Sandön i Norrbottens Län; samt d.
4 sisth Martii, angående Selets Bruks Recognitions-Skdg.
8 o Att Bref den 24 sisth Februarii blifvit
beslutit till Kongl. Majus Befallningshafvande
i Gefleborgs Län, rörande upplysning ona
Sältdahla Allmänning,
I
Stais-Utskottets Betlinhanden. M59
g‘o Att General Landtmätef i-Contoiret bljf
vit erin Hrad t, att till Kongl. Collegium inkomma
ined iiifördradt utlåtande angående den 1
Vesterbottens Län belägne öcll Olofsforss Briifc
anslagrie Recogrtitidhs-Skog;
iöiö Att, af den anledning, ätt Kongl,
Kammar- och Bergs-Collegierne, stadnat i skiljl
agtige meningar örn rätta förståndet af Kongl*
Kungörelsen den 4 Februarii 13ii rörande till-*
deltiings-sättét af Skog åt skattlagde Heiflmari
och Lägenheter, följande mål, i afbidan nå
Kongl. Majtts Nådlgstö förordnande och föreskrift
i denna omständighet icke kunnat till
pröfning företagas, hemb angående Forssvik*
Bruks och Granviks Masugns Recögnitions-Skog
i Skaraborgs Län; angående Hellsjö ttecögnitiöns-Skog
i Kopparbergs Län; angående Becognitions-Skogen
Under Folkströms Bruk i östergöthiands
LäU; artgående Recogrtltiöns - äkogarne
Under Helleforss och Smedstorps Bruk i
Södermanlands Län; angående Willingsberg*
Bruks Becognitions-Skogar i Örebro Län; angående
ReCognitions-Skogarne Under Aspa, Algrena
och Åsboholm* BrUk samt Jgélbécks Masugn
i Örebro Lärt; angående Klotens Bruks
Becognitions - Skog 1 Ötebro och Kopparbergl
Län; angående Recognitions - Skogarné Under
Stafsjö och Wirå Bruk r Södermanlands Län;
samt angående Degerforss Bruks Reeögnxtiöns^
Skog i Örebro Lärt, samt sluteligeri
ii:o Att Kongl. Collegittm till Skatte för»åldt,
1:0 Kollerö Recognitlons-Skog i Élfsborg*
Län, Väne Härad och Ryr Socken, sorn blifvit
»kattlagd till ~ Mantal åt Bruks - Idkaren jotu
51460 Stats-Utskottds Petärikandenl
Wikström för Trettiofyra R:dr 10 sk. 9 r'.sf,’uf»
örn 6 Procent Vadstena Krigsmanshus - afgift;
samt 2'o den under Helleforss Silfver- och.
Jernverk lydande Recognitions - Skog i Orebro
och Vermelands Län, ät Verkets Interressenter
emot en sammanräknad köpeskilling af 1074
R:dr 41 sk. 6 r:st. B co.
Af de utaf Kongl. Kammar— och BergsCollegierne
sålunda meddeldte Handlingar har
Stats-Utskottet inhämtat, att å en del Recognitlons-Skogar
hafva ansökningar om Skatteköp
inom föreskrifven tid till Kongl. Kammar-Col.
legitim inkommit, å några efter den i författningarne
bestämda tid, samt å en stor del eller
de fleste alldeles icke någon sådan anmälani
blifvit gjord.
Då häraf sig visar att hvad genom Kongl.'
Förordningen den 4 Februarii 1811 blifvit
stadgadt angående Recognitions-Skogarnes afmätande
och undersökning m. m. i afseende på
deras upplåtande och användande såsom Riksens
Ständer vid 1809 och 1810 årens Riksdag
förordnade, ännu icke, i anseende till dervid
förekon: ne hinder och svårigheter, hunnit
lomma till någon allmännare verkställighet,
bar Stats - Utskottet, sorn ansett Bruksägarnes
rätt icke kunna ifrågaställas att så snart de åtgärder
blifva vidtagne som böra föregå skattelösningen
af de dem tiTdelande RecognitionsSkogar,
sig deraf i föreskrifven ordning begagna,
på sätt högstbeijörde Nådiga Författning bestämmer,
skolat tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anställa,
det måtte de hinder som mött verkstäl
-
Stats- Utskottets Betänkanderi;
Jigheten häraf genom Kongl. Maj:fs Nådiga
omsorg varda undanröjde samt verksamme anstalter
vidtagas till befordrande af ändamålet,
så att den för Staten afsedda forman vid ifrågavarande
disposition af Recognitions - Skogarn©
måtte vinnas; Hvarförutan och som härvid jemväl
synes nödigt, att utom de uti 1811 års
Kongl. Författning utstakade förberedande åtgärder
med Skogarnes afrnätande och undersök-'
liing m. 10. en viss tid bestämmes inom hvilken
det skall åliggi Innehafvarne af Recognitions-Skogar
att sig om Skatteköp anmäla; på
det den återstående de en deraf måtte kunna,
såsom förordnadt blifvit, föcyttras; så hemställer
Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer att
en tid af Sex månader efter det Bruksägares
lätt i afseende på dess Recognitions - Skog genom
laga kraft vunnit utslag blifvit fastställd,'
måtte varda bestämd inom hvilken anmälan om
Skatteköp å den honom för Brukets drift tilldelade
Skogen bör göras, samt härvid tillika
föreskrifvas, att denna anmälan, oansedt äldre
Författningar innehålla, det Skatteköp bör3 begäras
hos Landshöfdingen, skall ske hos Kongl.-  Majus och Rikets Kammar - Collegium; Och i
händelse sådant icke iakttages, kommer Bruksägaren
att anses förlustig den honom eljest tillkommande
rätt, att till sig lösa den för B,ukets
behof afskiljde delen samt dermed förfaras
på lika sätt som med den öfrige: Och beträf
fande
åter den sistnämnde eller återstående Recognitionsskogen,
som ej för B iikets drift
tarfvas; så föreslår Utskottet, att med dess anländande
till Statens nytta må fotfaras på lika
146$ Ståts-Utskottets Betänkande»'.
sätt och efter enahanda grander som TJtskottet
i serskildt Betänkande af denne dag angående
Kronans öfrige disponible Skogar i allmänhet
tillstyrkt; Och hvilket till Kongl, Majus NådU
ga sanction och åtgärd af {liksens Höglofl. Ständer
i underdånighet lärer varda öfverlemnadt.
Angående sltiteligen hvad Herr Reutersköld
anmärkt rörande Skatteköpet å Helleforss
Silfver- och Jernverks Recpgnitions - Skog; s|
får Utskottet till upplysning i denna fråga här-!
jemte bifoga afsknfter Utaf ej mindre Kongl.
Majus Nådiga Bref af den 41 Julii 1844, deta
21 Januarii 1813 och 14 Februarii 4845, än
ock en under den 41 September 1815 förrättad
Skattläggning, hvilka Handlingar upplysa hu-»
ru härmed tillgått och de grunder 8Pm blifvit
följde.
Hetta allt hetnställes vördsamt till Riksens
Höglofl. Ständers öfvervägande; Hyaryid et?
Fedamots serskilta tanka bifogas,
Stockholm den g q Maj rSt?-  Ritt. 4,
Vi CARR med Guds Håde Sveriges, Göt lies och
Vändes Konung, 8?C. 8fc- 8tc. Arfvinge
till Norrige, Hertig til? Schlesvig HolR
stein SCc. SCc,
Vår synnerliga ynnest och Nådiga benägenhet
med Gud Alsmägtig; Troman och Tjenare; Herr
Grefve, f. d- Vårt och Kikets liad, President
Riddare öch Commendeur af Väre Orden, Herr
Stats-Utshottets Betan}anden', 1463
Grefve en af Rikets Herrar, Öfver-Ståthållare,
President Riddare och Commendeur af Väre
Orden saint Riddare af Knr.un® CARL XIII s
Orden; vice President och Riddare af Vår
Nordstjerne Orden, så ock samtelige Ledamöter
j Vårt och Rikets Kammar* och Bergs Collegier!
Hos Oss har Assessoren och Riddaren af
Vår Nordst jerne Orden JDetlnf Heyhtnschjöhl, a
egne och öfrige Hellefors Silfver- och Jernverks
Interessenters vägnar, i underdånighet
anhållit att den samma Verk uplätne Recognitions-Skog
med alla derå varande oskattlagde
Torp och Lägenheter, dels innom Hellefors
Socken af Örebro Län, och dels inom Gåsborns
Församling af Carlstads Län, måtte, emot visse
i underdånighet upgifne vilkor och förbehåll,
få till nya Hemman indelas, och Interessenters
pe vara berättigade att dem till Skatte köpa.
Öfver hvilken ansökning, J den 6:te Martil
1809 gemensamt underdånigt utlåtande af*
gifvit, hvarefter Assessoren Heykenschöld med
åtskillige underdånige skrifter och Påminnelser
j ämnet inkommit,
Detta mål håfve Vi låtit Oss fört dragas?
och ehuruväl Riksens Ständer vid 1809 års Riksdag
i allmänhet beslutit, att undersökning borde
anställas om de Bergverken till understöd
anslagne Recognitioits-Skogar, till utrönande huruvida
de tiil större eller mindre dei för B:ukens
behof äro nödvändige, med förklarande,
att de delar af berörde Recognitions Skogar, hvilka
för de Bruk, som dem till nyttjande erhållit,
kunde anses öfverflödige, borde till Kronans
större förmån på annat sätt, genom inde*
Ståts-Utskottets Betankandenl
lande till nya Hemman och deras uplåtande (lil
Skatte, användas; likväl oell alldenstund Rik'
sens Ständer pä sätt Vår i detta ämne den 4:de
gistl. Februarii utfärdade Nådiga Kungörelse in-<
mehåller, derjemte förklavat, att, i händelse så'
dane Reoognitions-Skogar gifvas, hvilka genorp
Särskildte författningar blifvit under en mera
bestämd besittningsrätt åt Bergverkem uplåtne,
de i detta afseende tagne författningar icke ytan
genom frivillig öfverenskommelse, kunna rubbas
och således de erhållne förmåner, merendels
en följd af något ädlare Verks anläggande, och
förknippade med motsvarande Onera, ej förr än
aned uphörandet af dessa sky Idigheter, arbitrairt
förändras; Fördenskull och som Hellefors Silfver
och Jernverks Interessenter, dels genom
Kongl. Donations Brefvet af den 26 Februarii
16&6 och dels genom Kongl. Resolutionen af
den 15 Martii 1770, grundad uppå'Riksens
Ständers Beslut, blifvit försäkrade om en beständig
Besittningsrätt å 1 Hemman uti Grythytte
Socken, jemte den så kallade Hellefors Distrielen
med alla derå varande Hemman, Torpadi
Xägc w eter , under fullkomlig Bergs Frälse-frihet;
så håfve Vi funnit att nu ifrågavarande,'
berörde Verks, under Recognition uplåtne Skogsmark
utgör en sådan Recoguitions-Skog, till hvilken
bör lämpas förenande af Riksens Ständer
vidtagne Beslut, att besittnings dispositionsrätten
deraf, icke kan, utan genom frivillig öfverenskommelse,
rubbas eller förändras; Men emedan
Interessenterne i underdånighet förklarat
sig nöjde, att, i anseende till de Hellefors Silfver-
och Jernverk under Recogntion uplåtne
Stats-Utsiottcts Betunkanden'. r140$
Skogar vidtaga de hufvudsakeligaste' anstalter,
som i afseende pä de öfrige Recoguitions-Sko.
gar blifvit föreskifne, eller deras indelande till
Hemmantal, likväl emot visse i underdånighet
upgifne och dervid fästade vi!kor;Ty och sorn,
enligt hvad af Eder blifvit anfördt och uplyst,
Oss och Kronan, genom det af Interessenterne
DU upgifne underdäniga förslag til! dispositionen
af ifrågavarande, Verket tillagde Recognitions-Skog,
tillfaller en betydlig förmån; Altså
håfve VI velat lemna Nådigt bifall till detta
Eörslag, samt således i Näder förordna, att den
Helleforss Silfver- och Jernverk uplåtne Recognitions-Skog,
med de derå uptagne oskntlagde
Torp och Lägenheter, dels inom Helleforss Socken
af Örebro Län, och dels inom Gåsborns
Församling af Carlstads Län må till nya Hemman,
efter en beräkning af Två Tusende Fy;
xahundrade Tunneland på hvarje helt Mantal
indelas, hvarvid bör iakttagas, att så väl de
Verket tillhörige, samt dels inom och dels utom
Helleforss Districten belägne gamle och till
fem och ett halft Mantal redan Skatllagde Hemman,
som de nu föreslagne nya Hemman, hvilka
sednare minst böra upgå till Tjugu hela
Mantal, erhålla, Inägor oberäknade, Två Tusende
Fyrahundrade Tunneland af Skogsrymden
för hvarje helt Mantal; Men skulle den
Skogsmark, som med afdrag af hvad, enligt för-;
fattningarne, kallas Impedementer vid anställande
undersökning, för växtlig kan anses, icke
utgöra den rymd, att hvarje helt Hemman, så
af de gamle som af de Tjugu nya, kan på hvarje
helt Af antal, Inägor oberäknade, undfå Två
J466 Stats-Utskottets Betänkanden.
Tusende Fyrahundrade Tunneland, och proportionaliter
för de mindre Hemrnansdelarne, så
bör ett färre antal Tunneland hvarje helt Hem*
nian tilläggas, så att ändock af Skogsrymden
minst Tjugu nya Hemman matie upkomma;
hvaremot, och i händelse berörde Skogsrymd
kan finnas vara större, än sorn efter ofvannämde
beräkning Jean utgå för både de gamla Fern
och ett halft, och de nya Tjugu Hemman, ytterligare
nya Hemman böra i mohn af Skogs
tillgången, inrättas, försedde med lika Tunne*
land-Tal, somför de öfrige nu blifvit fast stal dt.
VI håfve afven i Nåder velat bifalla In*
teressent, rnes underdåniga anhållan, att Sjelfve
å de nya Hemmanen få utsätta och lämpa Hemmantalet
efter localeri och hushållningen vid Verket;
kommande, i anseende till de nya Hemmanens
Skattläggning, hvilken efter Författningarne,
jemförde med Örtens bruk och Skattlägnings-Methoden,
hör verkställas, för öfrigt att
jakttagas, att icke något Hemman får åsättas
mindre grundränta, än som svarar emot det efter
Tunnelands Talet belöpande Mantal, men
att om något Hemmans*ägor efter upskattningen
skul e utgöra en större grundränta än som
svarade emot det efter Tunnelands-Talet upkommande
Mantal, denna ränta dock bibehålies,
j så måtto, atf sedan Mantals*räntan efter det
åsatte Mantalet är afsatt, allt det öfriga föres
till Jordeboks-räntan och i behörige Persedlar
efter Krono-värdie utsättes; Och hvad angar
Interessenternes underdåniga förbehåll, att de
nya Hemmans-räntor matte utsättas i sådan*
Persedlar, som i Orten äro vanlige, 6å kom*
Stats-Ut^hottets Betänk anden. *4^7
mer Ortens så kallade undervisning, att häruti
(jena till efterrättelse, dock så, att i fall någon
af de deruti utsatte Persedlar, nu för tiden
ej mera gifves eller i Orten är bruklig, oell
hvilken således hvarken kan in Natura presteras
eller äga något gångbart värde, spm vid
^'farkegångs sättningar, kunde tjena till grund,
pn sådan, då ej må antagas utan andra veikeligen
befintlige och iOrten brukelige Persedlar,
Sorn efter Krono-yärdie svara enrot den upskattade
räntan upföras,
flinot den Interessenterne salunda i Nåder
beviljade rättighet att få indela Skogs-rymden
till Hemman, äga VI och Kronan att upfära
räptorne så väl af de blifvande nya Hem^
månen, som af de inom och utom Helleforss
JMstricten belägne samt förut af'Interessenterne
tinder Bergs-Frälse-frihet innehafde och redan
fBkattfagde Fem och ett halft Hemman, hvilka
Räntor, jemte alla andra extra Onera, som Krono
och Skatte-Hemrnan utgöra, höra utgå, så
af de gande sorn nya Hemmanen, och utgöra*
från den tid, då de nya Hemmanen blifvit
Skattlagd^, vid hvilken tid Bergs Frähe-frihe*
ten samt Recognhipns afgiften komma att up*
höra.
Hvad Slutligen angar Interressenternes un-’
derdåniga anhållan att äfven få köpa de nya
Hemmanen till Skatte, s| emedan VI uti Vår
ofvanberörde Nådiga Kungörelse af den 4 sistll
Februarii, i anledning af hvad Riksens Stan*
der beslutit,'förordnat, att Hemman upkomne a
RecognUions-Skogar, må till Skatte få köpas,
«*h derjemte blifvit föreskrifvit, att sådant ni|
1468
Stuts-Utskottets Betänkanderi
ske i varlig Ordning, och emot erläggande af
en Skatte-köpeskilling svarande emot Sex ars
räntor, efter Krono-värdie beräknade, Ty haf,
ve Vi i Nåder veiat bevilja Interessenterne en
dylik förmohn, så att de på» sätt nyssberörde
Nådiga Kungörelse innehåller, måge äga att ifrågävarande
nya Hemman till Skatte losa; hvarvid
likväl bör iaktagas , dels att Interessenterne
upfylla den uti Kongl. Dunations-Erefvet af
den 2'o Februarii 1686, Helleforss Verket å
o.
lagde skyldighet, att där någon Abo å SkogsX>
istricten för rödseln och besittningen äger
något att fordra, honom derföre serskildt godtgöra;
dels att, på sätt förut skedt, vid de gamle
Hemmanens försäljande lill Skatte, det vil»
kor om oskiljagtigheten vid Skatte-köpet fästes,’
att de nya Hemmanen icke höra få skiljas
ifrån Silfververket, så länge detta Verk kan,
efter vederbörligt bepröfvande , förtjena att
drifvas samt att, i fall det samma med tiden,
för bristande lönande Malmer, skulle komma
att nedläggas, berörde Hemman då äfven böra
blifva oskiljagtiga från det med Silfver-Verket
nu förenade Jernbruk eller de Inrättningar,
Interessenterne framdeles kunna erhålla tillstånd
att anlägga.
För öfrigt åligger det Interessenterne, att
hädanefter, som hittills, fortsätta arbetet i Silfvergrufvorne,
till dess framdeles kan blifva ut«
lönt om de förtjena att vidare bearbetas, samt
I sådant fall med detta Verks drift fortfara och
behörige afgifter deraf till Oss och Kronan erlägga-.
Stats-TJtskottets Betdnkånden". 1463
Om verkställigheten af hvad VI således i
Nåder beslutit, boren J , Vårt Kammar-Collegium
uti hvad'till Eder åtgärd hörer, i bellö,
rig Ordning besörja; Äfven sorn J, Vårt Bergs.
Collegium, håfven att förordna om Silfver-Ver*
kets drift, samt hålla hand deröfver, att Interressenterne
sine skyldigheter dervid fullgöra.
Hvilket alt VI Eder till Svar samt Egen
och Vederbörandes efterrättelse, härmed i Nåder
velat tillkännagifva. Vi befalle Eder Gud
Alsmägtig synnerligen Nådeligen.
Drottningsholms Slott den 11 Julii 1811,
Under min Allernadigste Konungs och
Herres Sjukdom.
Efter Dess Förordnande
CARL JOHAN.
J. A. Burtzell.
Till Kammar- och Bergs - Collegierne angående
Helleforss Silfver och Jernverks Intexressenternes
ansökning.
Litt. B.
CARL &c. &c. SCc.
^7"år ynnest SCc. SCc. Hot Oss bär Assessoren
och Riddaren af Vår Nordsrjerne-Orden, Detlof
Heykensköld å egne och öfrige Helleforss Silfver-
och Jernverks Interessenters vägnar, i underdånighet
anhållit, att sedan, genom Nådig
14 7Ö $.tätå-Ut skottets Betänbanderi.
Resolution af den 4 Jul ii i 81 ii blifvit förordnad^
att ail den Skogsmark och de ägor bemälte
bruks Interessenter under Recögnitions vitkot
innehafva, borde Skattläggas och till Hemman
indelas samt att hvarje helt Hemman skulle
bestås Två Tusende Fyrahundrade Tunneland.
och mindre Hemmansdel i proportion derefter
; Men Jj Sorn fått Eder Uppdragit att öm
verkställigheten häraf besörja, Uti skrifvelse till
Vår Befallningshafvande Uti Nerikes och Verméländs
Bärt lämttadt den föreskrift att hvarje
Hemmans blifvande Skogslott borde å marken
med Rågångar och Rörläggning Utmärkas, äfvensom
å chartart utvisas Ossältså 1 Nåder täckes
häruti tillåta den ändring, att den af Eder i
ofvanberörde måtto artbefalde utstakning af hvarje
Hemmahs Skögs-Åndel, måtte såsom medförande
flere svårigheter och betydilga olägenheter samt
verklig skada, Utan att bereda någon säkerhet eller
nytta hvarken för Kronan eller interessenteme,
inställas Och lämnas till framtiden* då en förändring
med Hellefors Verkets nU varande sammansättning
möjeligert skulle kunna inträffa och en fördelning
af Skogsmarken Hemmanen emellan blifva
inöjelig i öfver hvilken Underdåniga ansökning
så väl J Eder i Underdånighet yttrat, sorn
Öfver-Directeiiren vid Bandfmäteriet med underdånigt
Utlåtande inkommit, däruti äfven hemställan
blifvit gjörd öm en annan grund för
Skattläggningen å de blifvande nya Hemmanen.
Hvad i detta rnal i Underdånighet blifvit
anfort, hafva VI i Nåder låtit Oss föredragas;
Och soln hela Helleforss Districtet blifvit till
Silfver- och Jern-Verks Interessenteme upp
-
StatS-VtskottetS Betänk and etli i 471
låtit, samt dervid en ägorymd af Två Tusende
fyrahundrade Tunneland på hvarje helt Hemman
faststäldl så bafve VI väl funnit* det vid
Skattläggningen till Skogs - Räntäris Utsättande*
fråga icke kunde uppsl! örn någon annan af
de uti Skattläggnings - Methoden Upptagne Ränté-Summor*
än den hogsta af Sju Daler Silfvermynt
för hvarje Hemman 5 Men emedan
"VI äfven fungit denna Skogs-Ränta vara nog
tinga emot det Utmål af 5,400 Tunneland, som
blifvit hvarje Hemman' å Helleforss Districf
ätislagitt ty och då VI ansett dén Skattlägga
iiings - Methöde sorn genom Kongl, Förördningen
dru—58 Juni.—177g för Savolax och Catelens
Län blifvit faststäld, till Skattläggningen
af Ifrågavarande Hemman mera lämpelig, hafVe
VI i Nåder pröfvat skäligt förordna, att
det Hellefors IriiéreSseritefne i Häder be9tådd«
utmål af Två Tusende Fyrahundrade Tunneland
för hvarje helt Hemman, må efter SaVolaxska
Methoden beskattas, likväl pä det sätt»
att, sedan inägorne efter ortens Skattläggnings -  Method fått sin ränta, Skogsmarken tillika med
det derå varande Muhl betet, beräknas efter den
minsta för SavoiaXska utsatte grundén |:dels
öre Silfvermynt Tunnelandet, hvilken SkogsRänta,
utgörande för Två Tusende Fyrahundrade
Tunneland 8 R=dr 16 sk, sedermera bör,
efter örtens undervisning fördelas uti persedlar,
hvarvid likväl bör iagttagas, att så mångå Tunneland
Inägorne utgöra, rnå såsom Särskildt beskattade
afdraga», och emedan Skogs-Räntati för
hvarje Tunneland af Skogsmarken således är
bestämd till enahanda belopp, ty håfve VI af
1472' Stats-Utskottets Betdnkandenl
sådan anledning funnit, att den af Eder gxfna
föreskrift der hvarje Hemmans tillkommande
Skogslott borde å marken genom P>ågångar och
Rörläggning afskiljas icke vara nödig utan håfve
VI i Nåder ansett det vara tillräckligt, att
hela Helleforss Skogsområde uppmätes och å
Charta lägges derigenom Tunnelandstalet för
samma område blifver bestämdt till den nu
fastsälde Räntans utgörande; hvilket VI velat
Eder härmed till svar samt vederbörandes förständigande
och efterrättelse härmed i Nåder
tillkännagifva. VI befalle Eder Gud Allsmägtig
Nådeligen. Stockholms Slott den 21 Januari!
1813.
CARL.
J. A. Burtzell.
Till Kammar-Cöllegium.
Bit. B.
CARL SCc & c. i&c.
år ynnest &£c S£c. Hos Öss hrr Assessöréri
och Riddaren af Vår Nordst jerne Orden Detlof
Heykenskjöld å Egne och öfrige Helleforss Silf.
ver och Jernverks-Interessenters vägnar i un-*
derdånighet anhållit, att sedan Wi, dels genom
Nådig Resolution af den 11 Juli rgn, med
vissa villkor och förbehåll i Nåder beviljat In-,
tressenterne, att få till Hemman indela och Skattlägga
det till Werkets drift uplåtns och nied
Recognitions-villköl* innehafde Skogs-district,'
ijeljs sedermera, uppå Intressenternas underdåni
-
Stats-Utskottens Betänk and enl 1475
gä anhållan ofri uppskof uti Verkställigheten af
Edert förordnande det vid Skattläggningen, utbrytning
borde ske å hvarje Hemmans blifvande
Skogslott, genom Nådig Resolution af dea
21 Januari! 1813, jemte bifall härtill, i Nåder
förklarat, att vid Skattläggningen af de för hvarje
helt Hemman anslagne 2400 Tunneland skog
borde Savolaxske Methoden följas, likväl på det
sätt, att sedan Inägorne efter Ortens Method
fått deras ränta, Skogsmarken, med det derå varande
muhibetet, borde beräknas efter -|idel$
Öre Silfvermynt Tunnelandet, hvilka sedermera
efter Örtens Undervisning borde förvandlas
1 Persedlar, Oss likväl nu, enär, efter ofvannämnde
faststälde grunder de nya Hemmanen,
vid Skattläggningen skulle undfå så hög ränta»
att Interessenterne, i händelse den borde utgå,
icke skulle kunna med Verkets utkomst oell
bestånd densamma utgöra, i Nåder täcktes meddela
den Nådiga förklaring uti 1 8års ofvan-'
berörde Kongl. Resolution, att både Inägorn©
och Skogsmarken finge Skattläggas efter Savolaxske
Methoden till fidela Öre Silfvermynt
Tunnelandet, hvarigenom ändock skulle uppkomma
en ränta af omkring åtta Skeppund Tackjern
för hvarje Mantal, eller dubbelt emot hvad
alla andre Hemman i Orten, såsom JordeböksRänta
ärlägga, hvarvid Sökanden likväl gjordt
det underdåniga förbehåll, att Muhibetet, enligt
1813 års Kongl. Resolution borde blifva i
Skogs-Räntan inberäknadt, oell följakteligen icke
komma i fråga vid Inägornes Skattläggning,'
»arnt att i allt öfrigt, som rörer SkögS-tilldel
Jiihav.
g till Riks St, Fröt, -f-.de Samt, N-.r 181, ms*
1474 Stats-Utskottens Betänk andem
ning så åt tle gamle Skattlaggde Hemmanen
som åt de blifvande nya, skulle förhållas i likhet
med 1811 års Kongl. Resolution och Eder
x stod deraf utfärdade InStrUctjmn, äfvensom att
i händelse något Hemman som för bristande
Inägor, kornme att utgöras endast af Skogsmark,
skulle för Skpgsrymdens upplagande komma att
inrättas ett sådant Hemman väl skulle uigöra
Jordeboks och. Hemmantals-Ränta samt belöpande
Skattelösen, men frikallas från alla öfriga
Onera så väl till Kronan sorn för de inom Orten
Hemman åtföljande skyldigheter, så länge
och intill dess Silfver.Verket med vederbörligt
tillstånd får nedläggas.
Sedan VI, häröfver inhämtat Edert underdåniga
Utlåtande, håfve VI tagit detta Mål
i Nådigt öfvervägande, och länder Eder till
Svar samt egen och vederbörandes underdåniga
efterrättelse, det VI, med Nådigt afseende å
hvad af Eder dervid blifvit i underdånighet
hemstält och tillstyrkt, i Nåder bifallit ofvanberörde
af Assessoren Heykenskjöld å egne och
öfrige Helleforss Interessenters vägnar gjorde
underdåniga ansökning, att vid de å Helleforss
districtet blifvande nya Hemmansskattläggning,
den nu fastställde Savolaxske methoden till |
öre Silfvermynt Tunnelandet ej mindre i afseende
på Skogsmarken än Inägorne bör följas,
med Nådigt förklarande tillika det Interessenterne
i öfrigt måge tillgodonjuta hvad dem i
1811 års Kongl. Resolution är försäkradt och
tillagdt och sådant med det af Interessenterne
nu gjorde förbehåll, att, 1 den händelse något
Hemman, för bristande odlade inägor, skulle
SmtS-iJtstotteis Betlinkantteri. 1475
komma att bestå endast af Skogsmark, derforé
då allenast ina betalas Jordeböks- och Mantalsränta
j så länge och intill dess Sifver verket
med vederbörligt tillstånd kati få nedläggas, äfvensom
Vl i Nåder godtfunnit tillåta att vid
det genom Kongh Resolutionen af den q i Januarii
1813 gjorde stadgande, det Hvarje Hemmans
tillkommande Skogslott icke beböfver å
Marken genom Rågång och Rörläggning utmärkas;
må få förblifva.
VI befalle Eder Gud Allsmäktig Nådeligen.
Stockholms Slott den 14 Februarii igiji
CARL
f. Å. Börtzell*
'Lill Kammar - Collegium.
t Bilagan t,'**- G- innefattande fcn Skattläggning fif
Vét Helleforss Récognitioris-Skog, finnes sésskildt trycfcf
och hit inttcknad.)
Utdrag af Prötocollei i hållit i Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm deri 2a
Maji iSi3.
S. D. Då nu å nyo upplästes och godkändes
det, nästlidne Plenidäg, på Bordet lagde Betänkande,
angående väckte motioner Om KeCögHitions-Skogarnes
försäljning Och användande
för Statens behof, yttrade Éterr Landshöfdingen
Friherre J. Cederström: ”För min del kan
jag icke förena Höglofl. Utslcottets Beslut härutinnan,
. med skyldigheten att förvara Statems
i'47& Ståts-Utskottets Betdnkanderfi
tätt. — Första frågan är, om Riksens Ständer
nu kunna, utan rubbning af enskiltas rättigheter,
besluta någon förändring i de Författningar,
som hittills varit gällande, rörande desse
Skogars användande m, m. Den andra, i hvad
mohn Staten bör understödja Bergshandteringen.
I afseende pä första omständigheten mäste
man rådfråga Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Majit vid 1809 års Riksdag
äfvensom den, i anledning häraf utfärdade
Nådiga Kungörelse af den 4 Februarii 1811,
hvaraf inhämtas, att då Riksens Ständer lemziat
samtelige Bruksägare rättighet, att under
loppet af Sex år, få till Skatte lösa den till
Rrukens drift oumgängligen nödvändiga del af
Recognitions - Skogarne , förbehölle sig Riksens
Ständer, att, vid näst derpåföljande Riksdag, i
anseende till de Bruksägare, som då ej ingått i
Skatteköp med ifrågavarande Skogar vidtaga sådane
Författningar, de kunde nyttiga pröfva.
Det synes mig alltså icke kunna bestridas, att
Riksens Ständer nu, obehindradt äga förordna
om Recognitions-Skogames användande, och det
eå mycket häldre, som den, i ofvannämnde afseende
bestämde tid af 6 år långt före detta
till /ända gått. — Vidkommande åter senare
frågan, eller i livad mohn Staten hör understödja
Bergshandteringen 5 så anser jag ett sådant
biträde böra inskränkas till beredande af möjeligheten
för Bruks- och Bergverks-Idkarne, att
få tillhandla sig så stor del af Skogarne, som
pröfvas nödige för deras rörelse, samt tillstyrker
alltså, det de måga förklaras berättigade
att, mot högsta auctions-anbudets öfvertagaude,'
\ ^ Stan-Utskottets Betänkanden'. 1477;
få desamma inlösa; Genom hvilken utväg Sta--  ten icke blifver i mistning af den högre betalning,
andre personer derföre skulle vilja erlägij
ga. X öfrigt, och jemte det jag, upplysnings»
vis, får meddela, att Staten, genom den nu föxeslagne
försäljnings-methoden kommer att förlora
all afkastning af a,800,000 Tunneland Skog,'
kan jag icke underlåta anmärka, att Utskottet,
i dess Betänkande, icke yttrat sig om grunderne
för Recognitions - Skogarnes skattläggning*
hvilket, ^att domina af exemplen med de under
Helleforss och Kollerö hörande Skogar, tord®
vara af högsta vigt.’1
Riksdagsmannen Johan Wiklund från Norrbottens
Rån förklarade sig anse: att, om ej Utskottets
tillstyrkande i denna magtpåliggande
fråga förändrades bléfve nästkommande Ständer
i samma förlägenhet, som nu; Och, på sådan
grund, reserverade han sig emot Beslutet härutinnan.
Och skulle desse serskildte meningar, på
begäran, åtfölja till Rikets Högfall. Ständer, --s
Sorn ofvan.
Ex ProtoBollcs
C. Tunelius*
N:r 555.
Riksens Högloft* Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af Kongl. Maf.ts
Nådiga Skrifvelser rörande en förbättrad
hushållning med Ekeskogarne.
/
147® Ståts-Utskottens Betänk anden'.
-K-angi. Maj:t har uti Nådig Skvifvelse den 7
nasti. April gifvit Ilikets Ständers Stats Utskott
tillkänna, att Köpg!. Majit, spm i Nåder varit
betänkt på vidtagande af kraftige åtgärder och
författningar tif 1 Skogshushållningens i Riket
förbättrande samt i synnerhet Ekeskogarnes vård
peli förkofran, så att tillgång af iphernskt Eke-;
virke {ill Rlottovoes behof n>å beredas, uti detta
ämne infordrat ej mindre vederbörande Kongl.
Maj :ts Befallningshafvandes samt 2;ne Cönstruc:-  tions-Qfficerares underdåniga Betänkanden; hviide
Handlingar Kongl. Maj: t velat i afseende
|)å Statsregeringen under 3:dje Hufvud-Tituln,
deruti frågan om bestämmande af E}ottornes,
anslag intnge ett väsendtligt rum , meddela
Utskottet, för att tjena till upplysning om de
penninge-utgifter hvilka för verkställigheten af
de fqres}agne anstalterne i sammanhang med
öfrige beräkningar i nämnde del kunde synas
äga rum: hvarjemte och då, enligt livad Kongl.
Majt i Nåder erfarit fråga hos Riksens Ständer
äfven förekommit örn allmänna Skogshushållningen
och. dess försättande i ert förbättradt
skick, ofvcrlamnade Kongl, Majn till Stats-Ut-:
skottet att Comnmnicer.i hvad ofvan nämnde betänkanden
i Ekonomiske delar innehålla med
Rik sens Ständers Allmänna Besvärs- och Ekonomi
Utskott.
Sedan Stats - Utskottet vid handläggningen,
Siats reglei ingen under 3:dje Hufvud-Tituln,
i afseende på anslagen för Eörsvars - Verket,
begagpat sig af desse Handlingar samt tillstyrkt
dea af Riksens Högloil. Ständer jemväl
Stats-Utskottets Betänkanden} >479
nu hifallne tillökning uti Penninge-tillgångarne,
för bärle Sjö-1 och Randt - Försvaret, som funnits
kunna Istadkornmmas ; har Stats - Utskottet
förehaft frågan om en förbättrad hushållning
med Ekeskogarne I ett sammanhang med de
till dess åtgärd remitterade ämnen, angående
Becognitions och KronoSkogarne i Allmänhet.
Utskottet har funnit förevarande ämne eller
hvad Ekeskogarne beträffar, särdeles vigtigt
i afseende på deras vård och tillväxt för Elot-!
tornes vidmagthållande; Och då Utskottet fun*
nit sig böra föreslå, att de medel som intill
nästa Riksdag inflyta, genom försäljning till
Skatte af Kronans disponible Skogar måga af
Riksgälds - Coruoiret hållas Kongl. Majit till
handa, att disponeras för Rlottornes hellof, har
ock Stats - U tskottet sökt bereda den ytterligare
tillgång, som kan vara erforderlig och står att
utfinna till Fenninge-Utgifterne, för den ifrågavarande
bättre anstalten och hushållningen
med de Inhemske Ekeskogarne; Men någon vidare
åtgärd vid detta på Kongl. Majlis Nådiga
bedömande egentligen beroende ärende, anser
Stats * Utskottet vid Riksdagens nu annalkande
slut icke kunna vidtagas än att Riksens Höglofl.'
Ständer hos Kongl. Majit anmäla den underdåniga
önskan, att de mått och steg varda i Nåder
vidtagne, som finnas närmast befordra ändamålet
och med tillgångarne stå att förena;
Hvilket vöfdsamligen hemställes till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 20 Maji
i48°
Stats-Utskottets Betänkande^
N.-r 25,4.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående kostnads summans
anslående till en Minnesvård öfver
Högstsalig Kron-Prinsen Carl August.
JEifter det Riksens Köglofl. Ständer vid denne
Jtiksdag, genom underdånig skrifvelse dea 2:dra
sistledne Febiuarii, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga framställning örn en Minnesvårds upp.«
jesande å Qvidinge lied på Statens bekostnad
ofver Högst Salig Hans Kongl. Höghet KronPrinsen
Carl Augost, med bifall härtill, ho»
Kongl. Majit i underdånighet anhållit, det ett
iostnads-förslag till detta Monument måtte varda
upprättadt och meddeldt i afseende på nödige
medels anslående; har Kongl, Maj;t i Nåder
täckts låta genom, Herr Stats Secreteraren vid
Kongl. Kammar ■» Expeditionen tillställa StatsUtskottet
ett sådant Förslag, grundadt på en.
uppgjord Ritning till ett Monument af Svensk
Marmor, som upptager en summa af 7,863'
R:dr 24 sk , men hvarvid kostnaden till grundens
läggande för Minnesvården icke vöre beräknad,
utan fordrade någon tillökning i nämnde
Förslags-Summa,
Med anledning häraf får Stats - Utskottet
vördsamligen tillstyrka, att Riksens Höglofl.
Ständer, till bestridande af kostnaden vid uppförande
af ett vackert och värdigt Monument
öfver Högst Salig Kron-Prinsen Cari. August,
nu bevilja en summa af Tio Tusende Riksdaler
att utgå af öfverskotterne på Stats-Verkets
Stats-TJtslottets Betankandenl *48»
intrader för sistledet Sr, samt derom hos K.ougJr.
1 underdånighet anmälan gora.
Stockholm den 20 Maji i8i8-
N:r 355,,'
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Majlis
Nådiga Remiss, angående tillökt Vaktbetjening
vid Götheborgs Läns - Fängelse.
(xenom Nådig Remiss den 23 sistledne April
laar Kongl. Majit behagat till Riksens Ständers
Stats-Utskotts åtgärd öfverlemna Handlingarne,
angående Kongl. Majus Befallningshafvandes 1
Götheborgs och Bohus Bä 11 underdåniga hemställan
om Böns anslående för en Vaktmästare
och en Vaktkarl vid det uppförda nya Krono-,
Fängelset i Götheborg.
Stats - Utskottet får i anledning häraf anmäla,
att sedan ett nytt Krono-Häckte i berörde
Bän blifvit anlagdt, hvarvid i anseende till
belägenheten deraf, den förut varande SlottsVaktmästaren
och en Vaktkueckt, som, med bi-'
träde af Garnizo' s-Manskap, vårdat fångarne,
ej kunna till tjenstgöring begagna?, emedan deras
befattning icke sti acker sig utom Fästningen
och dervarande Häck ten hvarest arrestanterne
från Barset tillförene h-öltos förvarade, s|.
har behof uppstått af Böner för en Vaktmästare,
jemte nödig betjening vid det nya Fängel»
148» Stuts Utsiottets Bi-tänkunden.
get samt fyra Vaktkarlar tiil en början blifvit
antagne för hvilka Löner ufgätt af besparingar
i följd af Kongl. Majus Nådiga .Bref den 24
Julii 1816.
Desse Löner hafva ock i följd af Kongl,
Maj ts vid denne Riksdag aflåtne Nådige Proposition
blifvit till uppförande å Stat beviljade;
Och som på anförde grund derförutan erfordras
Lön för en Vaktmastare och en Vaktkarl
vid det nya KronoRängelset; så får SsatsTTiskottet,
sorn i Calculen till den uppgjorde
Stats-Regleringen äfven upptagit en sådan tillökt
utgift såsom nödvändig, nu vördsamligen
tillstyrka Riksens Höglofl. Ständers bifall dertill,
att desse 2:ne ytterligare Löner, utgörande
tillsammans 175 R:dr, med derunder begripne
j8 Tunnor Spannmål, måga å Staten uppföras,
hvarigenom det antal Vakthetjening, sorn i de
öfrige större Länen finnes bestådt, icke öfver»
»krides.
Stockholm den 20 Maji' 181g,
N:r 256,
Riksens Högloft, Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Kongl, Maj:ts Nådiga
Remiss, angående ersättning till
Häradsskrifv ar ne i f ernt Igrid för dem
anslagne men ännu icke tillträdde Boställen,
Under den 28 sistledne April har Kgl. Majit
genom Nådig Remiss till Riksens Ständers Stats
-
Stais-lJlskottets Betänkanden. H*3
Utskott-s^åtgärd öfverlemna! Handlingarne angående
2:ne ILäradsskrifvares i Jemtlands Län
ansökning, n c t få uppbära ersättning för de vid
Statens derstädes reglerande år 1810 deni arm
slagne men ännu icke tillträdde Boställen, hvip
ken ersättning Kongl. Majus Befallningshafvande
till 100 R:dr åt hvardera Häradsskrifvare!*
föreslagit,
Uti häröfver afgifvit underdånigt yttrande
hafva Kongl. Majus och Rikets Kammar-Collegiutn
samt Stats - Contoir, med anförandte deraf
att nämnde Häradsskrifvare, enligt regleringen
af Uands-Staten komma att sa snart innehafvarrie
utaf de för dem anordnade Boställen afgå,
desamma tillträda, ansett det böra härvid emedlertid
förblifva, samt förmält sig icke kunna
tillstyrka bifall af ifrågavarande Uön-ersättning;
Och har i anledning häraf Utskottet funnit sig
icke eller kunnat föreslå Riksens Höglofl. Ständer
att uti den så nyligen fastställde LöneStaten
för Jemtlands Län i denne del brågon
tillökningbestå , hä st Häcadsskrifvaenes aflönings
vilkor dessutom genom senare tillkomne
Procenter och förhöjning af MantalsskrifningsProvisionen
blifvit förbättrade: Hvilket dock
vördsam!igen he.mställes Riksens Höglofl, Staaders
närmare bepröfvande,
Stockholm deri 20 Maji 1818,
N:r 257.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts
Stats-Vtskottets Betiinkanden
Nådiga Remiss rörande reglering af
Löni ngs-s ä 11 et för Lands - Secre ter ar en
och Lands - Kämmerer aren uti jemtland.
Sedan hos Kongl. Maj:t det blifvit af dess Befallningshafvande
i Jemtlands Län i underdånighet
föreslagit, att en förändrad reglering af
Lands-Secreterarens och Lands-Kannnererarens
derstädes Lönings-viikor kunde i så måtto vidtagas,
att de, mot afstående till Staten af de
dem på Lön anslagne Boställen, hvarutaf LandsSecreteraren
fått tillträda sitt men Lands-Kammereraren
ännu ej kommit i åtnjutande utan i
stället njuter 200 R:drs contant ersättning, måtte
erhålla förhöjning efter de vid sista Riksdagen
fastställde grunder uppl deras PenningeLöner;
Och Kongl. Maj:t häröfver iufordradt
D ess och Rikets Kammar - Collegii och StatsContoirs
underdåniga utlåtande, så har Kongl.
Maj:t genom Nådig Remiss den 28 sistledne April
behagat öfverlemna Handlingarne till Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskotts åtgärd.
Då Kongl. Kammar-Collegium och Kongl.
Stats-Contoiret yttrat sig icke kunna tillstyrka
den föreslagne förändring uti nämnde j:ne
Tjenstemäns aflönings - sätt såsom grundadt på
den reglering af Läns - Staten Riksens Ständer
vid lgio års, Urtima Riksdag godkändt: samt
Stats-Utskottet äfven ansett någon rubbning uti
omförmäldte reglering icke äga rumj så kan ej
eller Stats-Utskottet tillstyrka Riksens Högloft.
Ständers bifall till hvad nu blifvit begärt;
Stats-Utskottets Bitilnlcndem
Hvilket dock vördsarnligen hemstäHes Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvaride.
Stockholm den a o Maji 1818-
N:r 358.
Riksens Höglofl. Ständers Stats* och Be*
villnings-Utskotts Utlåtande, i anledning
af gjorde anmärkningar vid deras
den 0.0 sistledne April afgifne Betänkande
om Brännevins-Beviliningens
utgörande, för åren 18I0, 18 *1 och
1812, af personer ä Landet3 som ej
äga eller besitta jord»
V« det Betänkande Riksens Höglofl. Ständers
Stats- och Revillnings • Utskott, under den
20 sistledne April afgifvit, i anledning af Kgl.
Majus till Utskottens förberedande handläggning
öfverlemnade Nådiga Proposition af dea
4 föregående December, om sökt befrielse från
Brännvins - Bevillningens utgörande för åren
1810, 1811 och 1813, af sådane personer å
Randel, sorn ej äga eller besitta jord, hafva inom
Hedervärda Bonde-Ståndet blifvit gjorde anin
ärkningari af den ^beskaffenhet, att Utskottens
ytterligare utlåtande blifvit infordradt.
I allmänhet framställa dessa anmärkningar
de flerfaldiga svårigheter, sorn skulle möta
vid denna ännu innestående beskattnings utkräfvande
och den tyngd derigenom skulle påläggas
den fattigaste delen af Nationen, hvadaa
14S56 Stats-lJtskottets Betänkamlen'.
dels föreslagit blifvit, att, då antingen aila böra
betala, eller aila njuta befrielse fiån denna
afgift, och i sednare fallet de, som redanerlagt
deri, erhålla den återgulden, så borde endast
hälften af den ålagde Sumrnad UttagaS, för att
användas till den genom denna återbärning,
uppkommande brist i Stats-Medlen, dels en värd
Ledamots inom Bevillttings - Utskottet serskilta
och Betänkandet åtföljande mening blifvit äf de
fleste det Hedervärda Bonde - Ståndets Ledamöter
biträdd.
Desse emot det äfgifne Betänkandet fram*
stälde anmärkningar hafva Utskotten till skärskådan
förehaft, mert då de ej föranleda till
närmare upplysnings meddelande i ämnet , Och
detta* såsöm endast angående Stals-regletingen *
är af den egenskap, att det samma* likmätigt
69 i Regeringsformen, är ätt anses såsom
afgjordt genom frenne Stånds Beslut; så finna
Utskotten, enär Höglofl. Ridderskapet och Adelö
den a i denne månad, Höglofl. Preste - Ståndet
den 25* samt Väilofl. Borgare - Ståndet den 23
sistledne April, bifallit Utskottens ofvanberörde
yttrande, sig icke kunna denna fråga, såsom
redan afgjord, till vidare handläggning uppta*
ga; Hvilket likväl vordsamligen underställes
Rikets Höglofl. Ständers upp ysta bepröfning»
Stockholm den 92 Maji 1818.
H:r 959»
Riksens Höglofl, Ständers Stats■ och Be-*
svärs - Utskotts Memorial, angående
Stais Utskottets Betänkandeti. J487
Herr Munck af Rosenschölds förslag
om nederlagsfrihet för Stockholm.
VJXetiom denna dag ankommit Profolls - Utdrag
af den 4 i innevarande månad, har Höglo"!.
Bidderskapet och Adeln anmodat Piksens Höglo®.
Ständers Stats- samt Allmänna Besväts- och
Ekonomi-Utskott, att så väl tued första afgifva
Utlåtande öfver Herr Munck af Rosenschölds, Eberhard,
den 10 sisfledne Januarii till Utskotten
remitterade Memorial, angående nedsättning
af Tullafgifterne för utförsel af Uandtmanna*
Prodcter* samt fri utförsel af träd varor på utländska
skepp, som- ock att, i sammanhang dermed,
meddela yttrande öfver Herr Munk af
Rosenschölds förstnämnde dag ingifrie, och Protocollsutdraget
bifogade Anförande , angående en
tillräckligen vidsträckt Nederlagsfrihet för Stocholm,
såsom Correctif emot den Finska handeln*
I anledning häraf få Utskotten vördsamligen
anmäla, att Utskotten uti särskilt Betänkan-1
af denna dag öfver en inom Vällofl. BorgareStåndet
Väckt motion om vidtagande af medel
til T Finske Handelns inskränkning, äfven rrieddelt
utlåtande öfver den i sammanhang dermed
stående framställning, sorn Herr Munck af Ro~
setischölds ofvanberörde Memorial innefattar, samt
deruti tillika uppgifvit de anstalter, sorn Utskotten
ansett kunna bidraga till vinnande af
det med förenämnde motioner åsyftade ändamål,
och hvilkas f(Trökande med den af Herr Munck
af Rosenschöld nu föreslagne ytterligare utväg,
Utskotten sä mycket mindre tro sid böra tillstyrka,
som Utskotten icke kurana inse, att de
*488 Stats-Utskottets Betänkandenl
menliga följilerne af närvarande Handelsförhål»
landen med Finland derigenom skulle kunna miliskas
eller upphäfvas; Blifvande detta yttrande
Riksens Höglofl. Ständers pröfning likväl underStäldt.
Stockholm den 15 Maj 1813»
N:r 260.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående vackt motion om
inlösande af de sä kallade Schlegelska
Godsen i Hallands Län.
G enom Protocolls Utdrag af den 27 sistledne
December har Hedervärda Bonde - Ståndet till
Stats-Utskottet remitteradt ett af Riksdagsmannen
för Halmstads, Höks och Tönnersjö Härader
i Hallands Län Pehr Bengtsson ingifvit så
lydande Memorial:
^Åtkomsten till Kronans Gods oek Egendomar
har altid varit ett ämne för vigtiga öf»
verläggningar# och utgjort föremål för alfvarsamma
undersökningar, hvilka, vid första anblicken
väckt missförstånd och ovilja hos dem,
som sadan jord innehafva, men då grunderna
för dessa undersökningar böra härflyta från rättvisans
synpunkt, och vara be'edsagade med en
patriotisk anda hos den som framställer ett sådant
ämne till pröfning, vida skiljdt från tvedrägtens
och partiets split, så måste med ett
uppmärksamt afseende å de vilkor och skäl,'
Ståts- Utskottets Betänkande/i'. 1483
hvarpå abalienåtionen hvilar, G-odsinnehafvareti
pj komma i annan sinnesförfattning än som ät
förenlig med verkliga egenskapen af ägande
iätten till Kronans jord.
Af hosgående i största, ödmjukhet bilagde
vidimerade afskrift af Drottning CHRISTINAS
Afhandlingsbref under den 27 October 1652
inhämtas, att Hennes Maj:t Drottningen till
Kammar - och Ekonomi - Rådet Herr Daniel
Schlegel i anseende till af honom gjorde Pen'
ninge - försträckniijgar upplåtit och afstått Kronans
Gods, belägne inom Hallands Eän, ut4-  görande omkring 200 hela Hemman emot erl
Summa Etthundrade Tusende Riksdaler Trettio
Sex öre Två Tvåtredjedels penningar SilfVermynt,
med vilkor: Och såsom Vi Oss värd
efterkommande Konungar och Sveriges Krono tiädigst
förbehållet att vele och skole hafva makt, när
Oss och them faller låg- och behagligt berörde Godt
emöt förrtalde Etthundrade Tusende R.dr Trettio
Se x öres Tvä och Tvåtredjedels penningar Silfvermyrits
restitution till honom Daniel Schlegel elled
hans Hustru och Arfvingar, att äter- och igenlösa
pär hvik et fall, han ellet de, efter gndfången nöj a k*
tig betalning skola vara skyldige-, Utan gensaga the*•
samma att ajslä och afträda.
Jag är ej någon klyftig tärikafe eller djup
forskare i mai , sorn ligga utom kretsen af det yrke»
sorn utgör min bestämmelse, men täfla!- likväl
med hvarje Svensk medborgare^ i enkla och redbara
tänkesätt och nitälskan för Kongl. Majus
och Kronans ratt, och med dem stiger jag fram
såsom Ledamot i det Ständ hvarpå till storrö
Bihang till Riks.St. Frot. igij.isig. r.dc Sandt N-.rigy.isÉ.
*490 Stats-Utskottets Betänkanderi’
delen hela Samhällsstyrkan hvilar, för att lägga
denna abalienations - akt i öppen dag, i det
säkra hopp att mina Respectiva medbroder, lika
med mig skola finna att tillgängar för Staten
skola öppnas genom denna afhandlings alfvarsamma
och oväldiga skärskådande. — Ordalydelsen
af detta Document är af sä påtagligt och
tydligt innehåll, att jag ej tror mig vara i behof
af något vidlöftigare andragande för återlösen
af detta Kronans Gods, än att då Hennes
Maj:t Drottning CHRISTINA bortförlänt merberörde
Gods och Egendom till Ekonomi- och
Kammar-Rådet Herr Daniel Schlegel dess Barn
och Arfvingar, med förbehåll för Svenska Konungar
och Kronan att dein igenlösa, när de
behagade, och en sådan grund är lagd för frånskiljandet
af dessa gods, så lärer ingen fråga
rimligen kunna uppstå om rättigheten. Åtkomsten
kan i följe deraf ej få någon annan natur,
än förpantningar af jord vanligtvis äga emedan
Godsens afhändande är bygdt på vilkor, att de
kunna återlösas , och äro de förskingrade så må
hvar och en, som dem innehafva söka sina fångesman,
dervid några lagliga actus så mycket
mindre kunna ligga i vägen, som sjelfva abalienations-handlingen
har bort förbjuda all försäljning
af sådan jord.
Ostridigberen att oftanämnde Gods skola
hållas Kongl. Majit och Kronan till häri da för
ofvanberörde Summa, är således uppenbar, och
får jag thymedelst i ail ödmjukhet anhålla, att
detta Memorial varder de öfriga re:<p&tive Stan»
Stats-Utskottets Beftinkänden. 1491
den comrntlniceradt, samt remitterädt till vederbörligt
Utskott.
Stockholm deri 5 December i 8i 7.
Petit' Beiictsoti,
Dör Halmstads, Höks ocli
Tönnersjö Härader i
Hallands Län.”
Stats - Ursköttet bäi‘ härvid inhämtat* ätt
Riksens Ständer uti underdånig skrifvelse af
den 27 Martil 1810 bos Kongl; Majtt anmält}
ätt da, uti den af Karnmar-CodegiUm meddelte
Uppgift ä sådane Kronans Jord Egendomar och
Lägenheter, sötn under förpanlhirigs-rätt inrtehafvas,
Riksens Ständer saknat ali upplysning
tim förhållandet med de uti Hallands Lärt belägne
och under Drottning CHRISTINAS tid
till Kammar och Ekonomie Räder Daniel Schlegel
Under' förpantnings-rätt upplålne gods, för
de af honom till Staten gjorde försträckningar
af ioo,ooo Daler 36 t're 2^ penningar Srtnt,
och moje]igen ännu flere förpantade Gods och
Lägenheter torde finnas, orri hvilka icke eller
någon upplysning blifvit lämnad ; Så hade Riksens
Ständer i anledning häraf funnit nödigt}
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla}
det Kammar Collegium matte undfå Nådig bebefallning,
att låta närmare undersöka och till
nästa Riksdag inkomma med en fullständig Berättelse
örn så viii de redan Uppgifne förpantningar,
sorn ock Schlegelsha Förpantnings - Godsen
, samt de flera,, som kunna finnas af lika
beskaffenhet och till hvilka Kronan kan ägl
rätt till förpantningens återlösande.
[1493 Stäts-Utsiottets BetänÅanderi1
I anledning häraf, har Kongl. Maj:! härom
uti Nådigt Bref af den 9 April 1810 förständigat
Kammar-Collegiurn med Nådig Befallning,
att härom lata närmare undersöka och med
fullständig Berättelse om förhållandet inkomma.
Till underdånig åtlydnad af denna Nådiga
Befallning har Kongl. Kammar - Collegium
under den 12 October 1815 afgifvit en ornständelig
Berättelse om Schlegelska Godset, enligt
hvilken Högst Salig Hennes Maj:t Drottning
CHRISTINA genom Dess öpna Bref af
den 27 October 1652 till då varande Kammar»
och Ekonomi - Rådet i Förstendömet Pomern
Daniel Schlegel, emot en, ä 3 procent uträknad
köpeskilling, stor 100,000 R.dr 36 sk. 2 §■ penning.
Stint, härflytande från den fordran, honom
kunde till godo komma för dess till Svenska
Kronan gjorde förskotter, upplåtit och försålt,
samt honom, haris hustru och arfvingar
tillägnat åtskillige Hemman i Hallands Eän,
sammanräknade utgörande qn hela Mantal*
hvilka uti årliga Räntan, Konungs-Skatten, arbets-
och ved-penningarne Rantat 4,500 Daler
1 Öre 2 p:g. Sunt, att njuta, bruka och behålla
till everdelig ägo samt allodialt och oconditioneradt
Frälse, aldeles såsom andre sine Arfoch
Aflinge-gods och flere af Ridderskapet och
Adeln uti Halland deras välfångna Egendom
och Frälse gods efter Privilegiernes lydelse och
innehåll innehafva och besitta, dock med villkor,
att Hennes Maj.ts efterkommande Konungar
och Sveriges Krona skulle äga magt, att,
när lägligt vöre, åter inlösa berörde Gods, emot
lestiiuuon till Schlegel eller hans hustru och
Stats-ZJtskottets Betänkanilen7 *403
arfvingar af ofvannämnde 100,000 R:dr 36 sk.'
2-f pg:r S:mt, och i hvilket fall han, eller de,
efter undfången nöjaktig betalning, skulle vara
skyldiga, att utan gensago Godset afstå och afträda,
Om detta köp har sedermera behörig
Liqvidation med Sclilegelska arfvingarne blifvit
upprättad, i följe hvaraf, och sedan Kongl.
MajU under den 9 Augusti 176g i Nåder förklarat,
att en anmärkt gravation på 3,678 R:dr
46 sk. 10 t2? pg:r bristande köpeskilling borde
begripas under Eftergifts - Placatet af den 13
April 1700 och Förklaringen deröfver af den
22 Martii 1701, Sclilegelska, Arfvingarne då
funnits icke häfta för någre Krono-Gravationer,
i anseende till detta Köpe-Gods, utan i stället
enligt Liqvidation om de under Indragningsoch
Seqvester - tiden upplupne Santor, m. m.,
som Arfvingarne saknat, derpå fått en underdånig
fordran hos Kronan af 25,915 Daler *
öre 17 pg:r S:mt i Capital och Interesse, sedan
23 Mantal af de köpte hemmannen, såsom ersättning
för oköpte Räntor till ett värde af
580 Daler 8 öre S:tnt förut blifvit till Kronan
reducerade och indragne; — Vidare har jämväl
inhämtas, att Fru Grefvinnan Christina I)e
la Gardie den 16 December 1697 erhållit Kongl/
Majus Nådiga tillstånd, att af Schlegelska köpegodsen
utbyta någre Specificerade Hemman af
9 * Mantal, emot uppgifvit vederlag af Frälaegods
till 84: Mantal; Men sedan ReductionsCommissionen
den 19 Junii 1713 förklarat denna
Afhandling icke vara att anse såsom något
Byte emellan Kongl. Maj:t och Kronan samt
Fru Grefvinnan De la Gardie, utan i stället en
(49-f Stats-TJfikottels Betänkanderi.
Randel emellan Privatos: sa har vidare fråga
om detta byte upphört, I anledning af allt
detta med hvad mera Hand ingarne, detta mål
förande, i öfrigt innehalla, har till Kgl. Majit
ICongl. Kammar-Kollegium ufi dess afgifne un=
derdäniga utlåtande hemställt, huru förfaras ma,
i händelse Kronans förbehållne återlösningsrätt
af de försålde Hemmanen nu skule begagnas.
Men i Nådigt Bref af den 28 December
1815 har Kongl. Majit förklarat, att innan detta
mål kunde vinna någon vidare handläggning,
har Kongl, Majit funnit följande upplysningar
nödige, nemligen :
iio Hvilka de Hemman äro, som Schlegelm
ska arfvingarqe nu för tiden innehafva och disponera,
af de till Kammar- och Ekonomi-Hariet
Schlegel ar 1652 under Frälsemannarätt försålde
Hemman i Halland, samt hvilka dessa
arfvingar äro och om de äro Svenske undersåtare
eller utländske män.
210 Hvilka nu för tiden äro Innehafvar©
af de Hemman utaf Schlegelska Godset, som arf■yirigarne
kunna hafva sig afhändt, såsom oclt
af de 84 Mantal samt Frälse - Hemmanet Skog-,
by, som blifvit gifne i vederlag af Grefvinnan
De la Gardie med Reductions - Cornmissionens
tillstånd för gf Hemman, sorn Fru Grefvinnan
af Schlegelska Godset fått sig tillbyta.
3:0 En Uträkning för de sista 10 åren öfver
alla dessa Schlegelska Hemmanens Räntor
efter förvandling och ärlig Markegång, hvarunder
de, sorn Grefvinnan De la Gardie afstått,
men icke de hon sig till hy 11, skola begripas;
hvarjemte yttrande böt meddelas, hvad ungefär
Ståts-Utskottets Betänk anden. 3495
vinst Kronan kunde t il I fl y 1 a genom Skatte-köpeskillingen
af de Hemman, som före 1652 vo.
ro af Krono-natur och framdeles kunde komma
att säljas till Skatte.
Och sorn Kongl. Mnj:t i Nåder anbefallt
Kongl. Kammar-Collegium, att desse upplysningar
fran Kongl. Majlis Befallningshafvande infordra,
samt dermed, jemte egit utlåtande, till
Kongl Majrt inkomma, så har, till underdånig
följd häraf, Kongl. Kammar-Collegium under
den g Febr. 18x6 härom låtit Bref afgå till
Kongl. Majus Befallningshafvande i Hallands
Fän , men hvarå något svar derifrån ännu icke
till Kongl. Collegium inkommit.
X ett sådant 6akernes skick, och då, efter
hvad ofvan anfördt är, detta Jnåls vidare handläggning
och sluteliga afgörande altså beror
på sådane upplysningar och handlingar, hvilkas
erhållande Kongl. Maj:t dessförinnan prcjfvat
nödige, anser Stats - Utskottet någon annan åtgärd
för närvarande härvid icke kunna af Riksens
Högloft. Ständer tagas, än att hos Kongl.
Maj: t i underdånighet anhålla ej allenast om
Nådig Befallning till vederbörande örn sfeyndesam
verkställighet af hvad Kongl. Maj:t i detta
ämne redan i Nåder anbefallt, utan ock att
om, efter Nådig pröfning häraf, Schlegehka Godsens
in'ösen för Kronan skulle finnas fördelaktig,
Kongl. Majit då täckes i Nåder låta om en sådan
inlösen föranstalta; och kommer i sådan händelse
att förhållas med de af desse Kronans behålln©
Hemman, som icke äro af Skatte natur, i lik.
het med hvad af Riksens Ständer vid i8f o års
Urtima Riksdag blifvit fastställt, rörande Kungs.
\
1496 Stats-Utskottets Betänkandem
gårdars och Krono - Lagenheters användande,’
Men sora sådant icke kan ske utan tillgång a£
nödige medel härtill} så lära -Riksens Höglofl.
Ständer hnna angeläget, att för detta ändamål
anslå nödig Fond och hvarom Banco-Utskottets
"Utlåtande torde infordras.
Betta allt underställes vördsamt Riksens
Jlöglofh Ständers Egen pröfning.
Stockholm den ?o Maji r8iä,
N:r 261,
Riksens Högloft* Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Trycknings-kostnaden
af Tabell-Commissionens afgifne
Utlåtande och Tabeller.
Wedlin Kongl. Majit genom Nådig Skrifvelse d,
7 nasti. April, till Riksens Höglofl. Ständer öf.'
verlemnat Tabell-Commissjonens i underdånig"
het afgifne Utlåtande, angående Riksens Stan»
ders vid 1815 års Riksdag yttrade önskan i åt-'
skillige omständigheter rörande Quinquennii.
Tabellernes upprättande jemte de, i följd der"
af, utaf Commissionen författade Tabeller; så
hafva Riks-Stånden remitterat desse Handlin"
gar till Stats-Utskottet i afseende å den af Tabell-Commissionen
föreslagne tryckning m, m.
Vid handläggningen häraf, har Stats - Ut-*
skottet funnit Cotnmissionens utlåtande, såsom
innefattande fullständig uppgift af hvåd Tabel.'
lerne innehålla och vidlyftigt upptaga, samt i
