# ID: svediakorp-gov1804
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 72,979
# sentences: 1,844
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats-ZJtskottets Betänkdnderii *9?
N:r 194.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Medlen till den
Jöreslagite Inrättningen af en Bergverks
-Schola.
-Efter det Stats- samt Allmänna Besvärs- och1"
Ekonomi-Utskotten under den 26 sisth Mars
afgifvit gemensamt yttrande öfver Herr BruksiPatronen
N. Mitanders Memorial om verkställigheten
utaf den yid föregående Riksdagar ifrägastäldte
Inrättning af en Bergverks- Schola
samt dervid tillstyrkt Riksens Ständer att förnya
Heras vid sista Urtima Riksdagen härom
hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjorde anhållan;
Så har Stats - U tskottet erhållit Kongl,
Majus Nådiga Remiss af den 7 i denne månad
utaf åtskillige Handlingar i detta ämne, sorn
upplysa - att, i anledning af Riksens Ständers d.
11 Julii 1815 aflatne underdåniga Skrifvelse
angående berörde Sc.holas inrättande, har Kongl.
Maj:t först infordrat Dess och Rikets BergsCollegii
underdåniga yttrande samt derefter it
serskildte Comrnitterade uppdragit, att densamma
matte under benämning af Bergs - Institut
anläggas i Fal\iun, och att dervid måtte anställas
Professorer och Adjuncter, som skulle gif,
va undervisning uti Vetenskaperne, som omfatta
Bergshandteringen , samt för öfrigt beräknat d»
härvid erforderliga kostnaderne för Byggnaden
25 a 30,000 R;dr, till inköp af Instrumenter,
Machiner och Redskap m. m. 5000 R:dr samt
Bihang till Riks.St, Prat, titj-tgtS, adc SamU N:r tis ifg
*9* Stats-Vtskottets Bettini anden.
till Böcker och Skrifter 1500 å 2000 Rltlrt
hvarförutan årligen till Lärarnes Löner, Sti*
pendier och Bese-penningar samt underhållskostnader
skulle åtgå 7,600 B:dr, utom tillök»
ning för Spannmålen under Lönerne.
Häröfver har Kongl. Maj:t i Nåder in*
hämtat Kongl. Stats-Beredningens rfflderdåniga
yttrande, hvilket jemte de öfrige Handlingarna
nu blifvit Utskottet meddeladt, och hvarvid
Kongl. Maj:t i Nåder förklarat Sig hafva fästad
uppmärksamhet vid de utaf Stats - Beredningen
gjorde anmärkningar i afseende på det af Cornmitterade
afgifne underdåniga Förslag till inrättande
af ett Bergs-Institut; Och har Stats»
Utskottet för öfrigt erhållit Bemiss från Höglofl.
Bidderskapet och Adeln af Herr Presidenten
tn. rri. Friherre Löwensköld* Memorial om
nödige medels anslående till kostnaderne vid
det projecterade Bergs-Institutet.
Kongl. Stats - Beredningen har beträffande
sjelfva Inrättningens organisation i anseende
till Lärare» deras antal och sältet till under*
•visnings meddelande anmärkt, att, om denne Inrättning,
sådan den blifvit af Commiterade föreslagen,
åsyftade en större utvidgning än den af
Riksens Ständer tillstyrkte undervisnings anstalt
haft för ändamål, så att den, ifrån att efter första
planen blifva en practisk Bergs-Schola, nu
föreslås till inrättning efter en mera acaderriisk
form, om beskaffenheten af de academiske Läroverken,
der alla ifrågavarande Vetenskaper,
hvaruti undervisning vid Bergs-Institutet skulle
meddelas, jemväl böra kunna inhämtas, gör
en sådan serskild ocl* högre undervisnings-an
-
Stats- Utskottets Betänk anderi: ■ *91
stalt i Bergs - vetenskapen nödig, sami om icke
den practiska undervisningen uti hvad till Bergshandteringen
och Bergsbruket hörer, möjligen
skulle kunna åstadkommas med mindre kostsam,
ina anstalter utan att förfela första och egenteliga
svfiemålet, vore omständigheter, som, efter
Siats-Beredningens tanka, fordrade en noggran,
tiare pröfning både i theoretiskt och pracdskt
hänseende, äh sorn tillhörde Stats-Beredningens
befattning och omdöme; Men hvad anginge medlen
som kunde vara att tillgå för kostnaderne*
bestridande; så, enär Bergs - Hauptmannen Pihl,
såsom förste Embetsmannen inom BergslagsStaten
vid Stora Kopparberget och den der Siger
både kännedom af och inseende öfver hvad
till Bergs “ Ekonomien derstädes hörer, ansett
den i Stora Kopparbergs Bergslag under namn
af Afrads-Cassa samlade Fond kunna till utgifterne
vid denne för Bergshandteringen nödige
funne inrättning påräknas; öfverlemnade StatsBeredniugen
sådant till Kongl. Majas Nådiga
bepröfvande, äfvensom huruvida den så kallade
Extra Eicent-Fonden i Jern-Contoiret, sorn
blifvit afsatt i ändamål att deraf skulle utdela*.
Pmmier för exportation af Svartsmide eller finare
Äggjern, nu mera, sedan »like prsmier i*,
ke erfordrades, kunde användas för ifrågavarande
ändamål.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit
samt Handllngarne för Öfrigt innehålla,
har Stats-Utskottet funnit, att, di Riksens
Ständer vid lglS år» Urtima Riksdag, i anledning
af Herr Prosten Mellgrens Motion, först
beslöto samt derefter vid siste Urtina Riksds»
joe, Stats-ZJts^ottets Betänk and etti
gen, genom underdånig Skrifvelse den 11 Judil
1815. yttrade Deras underdåniga önskan om
en Bergs-Scholas inrättande, grundades åtgärderne
på Herr Bergs- Hauptmannen Pihls åberopade
förslag, deruti han skall hafva, så väl
sorn Prosten Mellgren i dess Motion, uppgifvit,
att kostnaderne kunde besiiidas utaf förenämnde
Afrads-Cassas Fond; Men huruvida densamma
likväl är disponible för ändamålet har ännu
icke blifvit tillförlitligen utredt och synes
altså bero på deras hörande, hvilka den sammanskjutit
eller äga dispositions-rätt derutaf.
Något anslag af Siats-medel anser Stats-Utskottet
i alla fall sig icke kunna tillstyrka för
den föreslagne Inrättningen, i anseende till
Stats-Verkets otillräcklige tillgångar och då Staten
ej må belastas med nye Sysslor och Böner
Samt utgifter härtill, enär den högre undervisningen
i Bergs - Vetenskapen kan inhämtas vid
•Universiteterne samt, genom de utaf Jern-Contoiret
i sednare tid vidtagne anstalter, hufvudsakligen
vinnes och befordras en fullständigare
kännedom uti det vetenskapliga af Bergshandteringen;
Hvarföre ock Stats-Utskottet anser all
utsträckning utaf ifrågavarande Inrättning öfver
Riksens Ständers första plan eller inrättande
af en practisk Bergs-Schola, öfverflödig; men
till en så beskaffad Läro- eller Undervisningsanstalt
torde den så kallade Extra Licent-Fonden
kunna användas så framt förenämnde Af»ads-Casste-medel
icke blifva, såsom påräknadt varit,
att härtill begagna; Och hemställer StatsUtskottet,
det Riksens Höglofl. Ständer till Kg?.'
Majit i underdånighet öfverlemna, att efter ve
-
Siats-Utskottets Eetank anden.
tlerbörandes hörande i fråga om den uppgifne
Afrads-Cassaa-Fonden, i Nuder pröfva huruvida
någon tillgång derutaf må ernås samt för
öfrigt såsom lämpligt och nödigt finnes, med
användande af Extra Licent-Fonden, låta till
verkställighet befordra den föreslagne Bergverks-
Scholas-Inrättningen ; Hvilket vördsamligen
underställes Riksens Höglofl, Ständers
bepröfvande.
Stockholm den April 1818.
N:r 195.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående Häste hemmans-
och Fördels -Räntornes utgörande
vid Skånska Carabinier-Regementet.
Under den 14. i denne Månad, har Kongl.
Majit i Nåder täckts till Riksens Ständers Statsutskott
öfverlemna så väl Chefens för Skånska
Carabinier-Regementet, Herr Öfversten och
Riddaren Friherre Stjerncronas underdåniga ansökning,
som Kongl. Krigs- och Kammar-Collegiernes
deröfver afgifne underdåniga utlåtande,
angående förbättrade Röningsvillkor för Regementets
Öfver- och Under-Befäl.
Herr Öfversten Friherre Stjerncrona har
uti den underdåniga ahsökningen, jemte ådagaläggande
af Eönernes otillräckelighet, sådane
de nu, oförvandlade, utgå, hos Kongl. Maj t i
underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t i Nl
-
Stäts-Vtskotleti Btlänkanden'.
der täcktes göra Proposition till Riksens nu församlade
Ständer, att Indelningsliafvarne vid berörde
Regemente måtte anses berättigade att
hädanefter få uppbära de dem anslagne Fördelsoch
Hästehemmans - Räntor med förvandling,
eller ock, i fall detta icke skulle kunna beviljas,
att Riksens Ständer då måtte serskildt anslå
medel till de Liöneförhöjningar, sorn tidernes
förändrade skick nödvändigt fordrar.
Uti det underdåniga utlåtande, som Kongl,
Krigs- och Kammar-Collegierne häröfver afgifvit,
har Kongl, Krigs - Gollegiutn anfört: Att
ifrån äldsta tider inga Persedle-Räntor inom Skåne
blifvit utgjorde: Att vid den Refning och
Skattläggning, som Ilandet år 1671 undergeck,
skola endast Penninge-Räntor blifvit alle Hemmanen
åsatte: Att Indelningen, utan afseende
på någon enda persedel, blifvit, för så väl Öfver-
som Under--Befä! samt Rusthållare, uti anslagne
Rönings- oeh Tillöknings-Hemman afslutad,
samt med Kongl. Maj ts Nådiga underskrift
ir 1730 stadfästad på blotta Peninge - Räntor,
hvarpå den endast och allenast sig grundar:
Att någon förändring härutinnan, eller den alja
Hemman i Skåne åsatte Fenninge - Räntans
förvandling uti visse persedlar, som förutsätter
ny Refning och Skattläggning, och hvarom förut
fråga flere gånger skall varit väckt, men
blifvit i Nåder afslagen, icke kunde emot urgammalt
bruk, som genom Fredsfördrag, Malmö-Recess
samt ett lagligt och allmänt vedertaga
Skattläggnings-sätt, med flere derpå grundade
Stadgar skall vara förvaradt, afCollegium
i underdånighet tillstyrkas, såsom betänkeligt
Stats-ZJtsiottets Fetdnkanden. g03
serdeles för Skattägare, hvilka, tryggade vid
en oförändrad jordens beskattning, mäste i annat
fall se sin äganderätt försvagad och kraftlös.
Häremot har Kongl. Kammar-Collegium i
underdånighet andragit: Att redan år 1765 då
varande Chefer för de bägge Skånska CavallerieRegementerne
hos Kongl. Maj.-t gjort en lika
underdånig ansökning, sorn deri, hvarom nu är
fråga, deröfver Kamrnar-Coljegium den 12 Februarii
1765 afgifvit underdånigt utlåtande, och
deruti sökt visa Indelningshafvarne -ostadiga
rättighet dertill, enligt 5 §. i. Reglementet för
Skånska Indelningen af den 7 November 1695;
Att fråga derefter vid 1766 års Riksdag blifvit
väckt, om ändring eller rättelse uti den
olikhet, som förekommer vid Kronans Räntors
utgörande i Skåne, Blekinge och Bohus X/än,
emot de öfrige Rikets Provincer, men att Riksens
Ständer uti aflåten undetdånig skrifvelse
af den 28 April samma år, som Kongl. Majit
den 7:de derpå följande Maji i Nåder fastställt,
förklarat desse Provincers Allmoge böra bibehållas
vid dess ägande och sedermera befästada
rätt, att sine räntor, så thädanefter, som förut,
få uti Contante penningar betalat Att Kongl.
Maji, 1 anledning häraf, genom Nådig Resolution
af den 6 Junii 1774. afslagit en af Majoren
Henrik Ridderstråhle då gjord underdånig ansökning,
att de Skånska Gavallerie-Regementerne*
indelte Räntor måtte utgöras, antingen efter det
värde, hvartill Pehningen från urminnes tider
och vid samina Räntors- fastställande varit beräknad,
eller åtminstone i Specie Mynt med
Stats'Utskottets Betänkanden.
gångbart agio, när de i sedlar betalas: — Att
härigenom således val redan är afgjordt, att
Indelriings-hafvarne vid de Skånsta Regementerne
ej kunna få uppbära sine Lönings-Rän'
tor i Persedlar eller efter förvandling, men alt
Kammar - Collegiutn .likväl, i händelse Kongl.
Majit skulle täckas till Nådig pröfning upptaga
Ofverstens Friherre Stjerncronas nu gjorde underdåniga
ansökning, ansett sig bora fästa Kg!.
Majtis Nådiga uppmärksamhet derå, att ej mindre
Indelningshafvarnes, än Kronans rätt äfven
härunder beror, samt att Riksens Ständers beslut
vid 1766 ars Riksdag, stödjer sig derpå,
1:0 att med någon handling ej skall kunnat
styrkas, det Hemmans - Räntorne, hvarken då
Skåne hörde under Danskt välde eller sedan
denna Province kom under Sveriges Krona,
blifvit i Persedlar utgjorde; aio att Skåne deremot
undergått en allmän Skattläggning uti
Cnntante penningar, enligt den af KamrnarCollegium,
på Nådig Befallning, den 4 Sept.
1671 utfärdade Skattläggnings-method, och 3:0
att, vid den år 16117 verkställde Mi!itia3-Indelningen,
Hemmanen i Skåne skola blifvit dels
höjde och dels lindrade i sine penninge-räntor,
utan minsta representation af persedlar,
och dervid allt framgent fått förblifva, äfven
■under de åren 1698 och 1717 skedde Indelnings-jemkningar,
ehuru priserne å persedlarne
ömsom stigit och fallit. — Hvad den första
omständigheten beträffar, eller att Skåne icke
skall hafva utgjort sine Räntor i Persedlar;
så omförmäler Kammar - Collegium, att dervarande
äldre årens Jorde-Böcker för Malmöhu*
Stats-Utskottets Betänk and rn'. 905
och Christianstads Län frän och med 1658 likväl
skeda visa, det Hemmans - Räntorne derstädes
redan i Danska liden bestätt af ätskillige
persedlar, oell att de pä lika sätt blifvit i Kronans
Jorde - böcker utförde allt intill är 1687;
Och, dä Skäne, vid dess afträde till Sverige, icke
vunnit negon befrielse från skyldigheten, att
desse persedlar in natura utgöra, utan deremot
uti 3. §. af 1662 års Malmö Recess förbundit
sig, att ansvara for de utskyhler, sorn Landets
Innevånare till sine forre Konungar utgjort
och vidare af samteliga Riksens Ständer kunde
blifva beviljad^; så anser Kammar - Collegiurn
deraf följa , att Suune icke mer an andre
Rikets Frovincer äger någon utgammal rättighet,
att fa sine Hemmans - räntor med penningar
erlägga- Vidkommande åter frågan, huruvida
den Skane sedermera öfvergångne allmänna
Skattläggningen haft afseende pä blotta pennin,
ge-räntor; Så. ehuru 1671 års Skattlaggnings-mer
thod innehåller, att hvarje Hemmans förmåner
i åker, äng, m. m., borde beräknas till visst värde
i penningar, skall likväl samma method®
upplysa, att Skattläggningen var grundad på de
persedlar, som vid Hemmanen falla, äfvensom
orsaken, hvarföre Räntorne {ingo utgöras i penningar,
endast och allenast skall härledt sig derifrån,
att persedlarne den tiden kunde erhållas
där å orten för bättre pris, än Krono-värderingen
utgjorde. — Rörande det stöd, som af Militiaelridel
ningen i Skåne sluteligen velat hämtas
för Penninge-räntornes varaktighet och bestånd,
förmäler Kammar-Collegium, att Kongl.
Majis Nådiga Instruetion för Indelnings-Cora
-
§06 Stats-Vtskottets Betänkanden
-
missionen i Skäne af den 14 Jan. 1687 skall
vi.-,a, att de pä Militien anslagne Hemman icke
heller skola blifvit åsatte högre räntor, än
sorn svarade emot redan antagne Skattläggningsgrunder,
och att de indeldte nya Jtäntorne äfven
hade sitt afseende på persedlar, såsom Spannemål,
Smör och dagsverken m. rn., samt att,
ehuru en ny jordrefning då öfvergeck landet,
den föreskrift likväl boide gälla, att Skattehemmanen
ej kunde till sine gamle Räntor och
Mantal dervid ändras eller rubbas. — I anledning
deraf yttrar sig Kammar Collegium för
dess underdåniga del ej kunna annat finna, än
att de af 1766 års Riksens Ständer för deras
Beslut om Räntornes utgörande i penningar åberopade
skäl och grunder förfalla, och att det
således vöre största rättvisa och bil’ighet, att
Skåne, lika så väl som alla andra Rikets Provincer,
hädanefter, till ej mindre Indelningshafvarne
än Kongl. Maj:t och Kronan, utgjort
de sine Hemmans-räntor 1 persedlar eller efter
förvandling; Meri, i den händelse Kongl. Majit
i Nåder pröfvar skäligt, att denna Province, äfvensom
Blekinge och Bohus Län, böra bibehållas
vid deras såmedelst redan vundna rättighet
till Räntornes erläggande i Penningar,
har Kammar-Collegium ansett sig i sådant fall
böra underdånigst hemställa, om icke dessa räntor
måga åtminstone utgå efter det värde Riksdalern
ägde år 1696, och till stöd. för hvilken
hemställan Collegium åberopar dess redan den
|»z Februarii 1765 i detta ämne afgifne underdåniga
utlåtande.
Stats-Utslotttts Betänhandcn. 907
Stats-Utskottet har, hvaii sålunda anfordt
blifvit, i noga öfvervägande tagit; Och, sorn
Stals - Utskottet funnit detta mål icke vara i
det utredda skick, att Utskottet på grund häraf
kunnat föreslå Riksens Höglofl. Siänder till
vidiagande för närvarande af något Beslut i
detta ämne och härtill jemväl kammer, att
Krigs- och Kammar - Collegiernes härutinnan
yttrade tankar äro rakt stridande emot hvarandra;
så hemställer Stats-Utskottet, att Riksens
Höglofl. Ständer malte hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit Nådigst
täcktes anbefalla, samt nästa Riksens Ständer
meddela en undersökning i ämnet till ett
närmare utredande af de skiljaktigheter, sorn
emellan Krigs- och Kammar-Collegiernes yttranden
nu finnas, och smn -af Räkenskaper och
Handlingar synas både böra och kunna så fullständigt
utvecklas, att ett med rättvisa och billighet
öfverensstämmande, samt på gällande Stadgar
och Författningar grundadt Beslut, må af
Riksens Högh Ständer vid nästblifvande Riksdag
härutinnan kunna fattas. Hvilket allt Riksens
Högloil. Ständers Egit ompröfvande vördsamt
underställes.
Stockholm den 24 April 1818.
N.r 196.
Riksens HSglofl. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl.
Nådiga Proposition angående Medel
go8 Stats-Utsiottets Betiinkanden.
till de allmänna Scholce- och Läroverkens
förbättring.
Ti , Rikets Ständers Stafs-Utskott bär Kongl.
Maj:t under den 14 sistledne januatii, täckts
aflåta Dess Nådiga Proposition orri anslående
af nödige medel till förbättring i de allmänna
Undervisnings-verken af följande innehåll: ”Ge”nom
underdånig Skrifvelse af den 11 Maji
”1S15 öfverlemnade Riksens Ständer till Kgl.
”Maj t, att till en ny och förbättrad reglering
’’af Rikets Schoias- och Uaroverk, använda den
”till indragning ställde Behaglig Tids Furlä’’nings-Spannetnål,
hvarjemte, da för det närvarande
icke kunde bestämmas, hvarken be’’loppet
af den Förlänings-Spannemåi, som korn-,
”iner att indragas, ej eller tiden då denna indragning
kunde fullbordas, och den högst nödiga
regleringen och förbättringen ej borde
dtälias på en osäker och lång framtid, Riksén*
”Ständer hos Kongl. Maj:t anmälte den underdåniga
önskan, det täcktes Kongl. Maj:t emedlertid
af Stats-Verkets öfverskotter, som kunde
”uppkomma, antingen af nya blifvande Kongs”gårds-arrenden
, eller på andra Inkomst-Titlar
dnslå de medel och utvägar, som för befrämjandet
af ändamålet kunde finnas nödige.
’I anledning häraf, och då denna regie*
”ring hufvudsakligen berott af en noga undersökning
om Inrättningarnes närvarande beskaf”fenhet,
har Kongl. Maju anbefallt den tillföroordnade
Uppfostrings-Commitéen , att inkorn”ma
nied förslag till de förbättringar i UnderVisnings-Verkens
inrättning, sorn lämpligast
Stata-TJtskottets "Betänkanden'. yiicj
5’kunde leda till det åsyftade ändamålet. Till
”följe af denna Kongl. Maj ts Nådiga Befallning
har Uppfostrings-Cornmitéen afgifvit det
”underdåniga Betänkande, som härjemte bifogas,
och hvilket framställer, sti val grunderne
”för dess förslag till en förbättrad Lön-regle”ring,
som de utvägar dertill, Cornmitéen, efter
”en anställd noggran undersökning af så väl
”behofyen, sora hittills befintelige tillgångar,
”ansett tjenligast för Förslagets befordrande till
”verkställighet. Uppfostrings - Cornmitéen har
’5till detta ändarnål afgifvit 2:ne Förslag: det
’’ena N:o j innehållande dess underdåniga uppgift,
huru Gymnasier och Scholor borde in”rättas,
på ett sätt, att Rikets behof i detta afseende
till alla delar skulle uppfyllas; men, då
”Cornmitéen, under detta Förslags främstullan”de,
såsom det mål, hvilket borde eftersträfvas,
”likväl funnit' de till dess verkställighet nödinge
nya anslag stiga till så högt belopp, att de
”af Riksens Ständer hittils anvisade tillgångar
”dertill ej kunde förslå, har Uppföstrings-Com"mitéen
derjemte, i det andra N:o ss; så läm’’pat
den föreslagne regleringen, att det ända’’mål,
Riksens Ständer åsyftat, med de för halliden
varande medel i möjligaste måtto må kun;
”na ernås.
’ Då Kongl. Maj:t, i afseende på undervis”ningens
behof och antalet af Lärare, i Nåder
”gillat det af Uppfostrings - Cornmitéen uppgif”ne
Förslag för undervisningen meddelande,
”har Kongl. Maj:t till Stats-Beredningens granskning
öfverlemnat detta Förslag, i hvad sorn.
”angått anslagen till deras aflöning och öfrige
gio Stats-Utskottett Betunkanden,
”nödige omkostnader, Stats-Beredningen* i an»
”ledning häraf i underdånighet afgifne utlåtan”de,
viii Kongl. Majit härjemte bifoga till upplysning
om sakens rätta förhållande; Och har
”Kongl. Majit, efter den i sådan ordning an*
'ställde pröfning, stadnat 1 följande Beslut:
”Kongl. Majit, som, lika med Riksens Stan*
der, anser i höesta grad maktpåliggande, att
”anstalterne för den allmänna bildningen kun’\le
till den yttersta fullkomlighet organiseras,
”hade önskat, att Statens tillgångar kunnat medgifva
antagandet af det fullständiga Förslag
?'N:o i, Commitéen i underdånighet framställt;
”Men Kongl. Majit har tils vidare trott sig
”inskränka Sine åtgärder till gillandet af Förelaget
Nio s, då, med afseende på den spar»
”samhet Rikets närvarande tillstånd klafver,
Kongl. Majit, genom dess antagande, åtminsto’
ne för ögonblicket hoppas att hafva gått Rik.
”sens Ständers önskningar till mötes, och upp”fyllt
hvad ändamålet oumgängligast kräfver.
”Kongl. Majit har således faststält Commitéen*
*’Förslag, med de ändringar Stats - Beredningen
”tillstyrkt, och i öfverensstämmelse med när»
”lagde Transumt af Stats-Rådets Protocnll, i
”afseende på Lärarnes Lönevilkor, på de före*
”s'agne Fonderne till anskaffande af Lihro-böc.'
’’ker, Chartor och öfrige hjelpemedel till bi,
’träde vid den allmänna undervisningen, på
”anslagen till Byggnader af Schö!®- och Gym.
”nasii-hus, deras underhållande och reparatio”ner,
samt på Löner och Pensioner för Erne”riti;
Kongl. Majit likväl förbehållet, att, efter
^inhämtande af ytterligare upplysningar om lo
-
Stati~Ut$ftottet& Bttänkanäen. 911
acala förhållanden, i de mindre delar bestäm»
”roa grunderne för dessa anslags närmare för»
”delning och användning vid verkställigheten.
”Hvad sa val Uppfostrings - Commiléen, som
”Stats-Beredningen tillstyrkt, rörande sättet, att
”med bibehållande af de förmåner, hvar och en
*’nu innehafver, och förvarande af den rätt
”hvarje Tjensteman billigen bör åtnjuta, brin”ga
detta Förslag till verkställighet, vill Kongl.
* Majit vid sina framtida åtgärder på det nog»
”grannaste iakttaga, och under lidens lopp successivt
tillvägabringa de föreslagne förbättrin*
”garne, i mån af dertill inflytande medel, och
J,utan rubbning af någons genom äldre Stadgar
”försäkrade rättigheter och förmäner.
”1 sammanhang härmed, och i stöd af de
”al Stats-Beredningen hemställde anmärkningar,
”har Kongl. Maj:t ibland de af Uppfostrings»
”Cornmiiéen föreslagne til gångar, ej velat upp»
”taga de y-ro Tunnor Spannemål årligen, sorn
”af Kongl. Maj:t och Kronan hit tils bestås till
”Stads-Scholor och Psedagogier, der Commini”straturen
icke är med Schole-sysslan förenad,
”och det öfverskott af de till Scholorne i Skå«
* ne anslagne medel, hvarom närmare undersök*
”ning fordras; icke eller den bestämde afgift
”under namn af Skolgäld, sorn Uppfostrings»
”Commitéen föreslagit, att vid hvarje Läse”Termin
af Lärjungarne skulle erläggas, och
”hvaraf hälften till ordinarie Föne-anslag för
”Scholornes Lärare skulle användas.
”Kongl. Maj;t har i afseende härpå, och i
*’allmär.het gillat de anmärkningar, sorn vid Lö.
*hie - reglerings • förslaget af Stats - Beredningea
gil Stats-Utskottets ficlänk anden.
’ blifvit gjorde, med det enda undantag, att Xgl.
5 M ■ j:t i anseende till Gymnasium i Hernösand
”bifallit Uppfostrings-Cornmi'éens underdåniga
”hemställan, hvarigenom jLöne-beloppet ökas.
7 Af de fullständiga Handlingar, Kongl.
”Majit härmedelst tilt Riksens Ständer ölver”lerrmar,
sättas Riksens Ständer i tillstånd, att
”beräkna beloppet af det tillskott, som till utgörande
af Forslaget N:o st skulle erfordras.
”Riksens Ständer lära deraf finna, att, sedan al”la
hittils varande anslag i beräkning blifvit
’ upptagne, en årlig brist icke destomindre upp”står
af 3692 T:r $3 K:pr Spannemål eller i
”penninge-varde, efter evalvation af 7 R:dr per
”Tunna, en summa af 25,8149 R:dr 1 sk b r:sf.
”Till fyllande af denna brist, hafva väl
”redan genom -indragning af Rehagelig tids För”länings-Spannemal
samt ökade Kungsgårds-arrenden,
någon tillgång lill Staten influtit: dock, *
”enär desse medel icke annorlunda än succes”sivt
kunna blifva till detta ändamål använd”hare,
finns ännu icke deraf tillräckelig Fond,
”att, enligt Riksens Ständers yttrade önskan,
”med deri framgång och skyndsamhet, sorn ti”den
och det allmänna behofvet fordrar, sätta
”de nödige förbättringarne i verket.
”Men Kongl. Majit har ansett, att Uppfodrings
- verket, genom sitt stora föremål, så
”vidt skiljer sig från alla partiella Förslag och
”Inrättningar, som detsamma innefattar den all”tnänna
grundvalen, af hvars väl uttänkte plan
”och med skicklighet utförde sammansättning ,al”la
de öfrige» bestånd och värde beror; att 1 föl—
”je deraf hvilket belopp som hälst af Nationell
Stats-Utsftottets Betänk anden. 913
”bidrag, som för den fullständigaste och således
”mäst andamäls-enlige Inrättning af de allmänna
undervisnings-anstalterne efter en riktig,
’ till de Öfrige samhälls - förhållanden lämpad
”plan, nödvändigt kräfves, ej bör kunna kom”ma
att saknas, och att, såsom en följd deraf,
”att det i angelägenhet står främst, det äfven
”städse hör finnas på samma rum bland tillgån?garne.
Enär Kongl. Majt derjemte tagit i
”betraktande Hen, i öfverensstämmelse med en
”allmänt rådande öfvertygelse, af Riksens Stän’’der
yttrade önskan, alt den högst nödige för”bättringen
och regleringen af de allmänna Upp”fostrings-anstalterne
ej måtte ställas på en o”säker
och lång framtid bar Kongl. Maj:t ej
”tvekat, att antaga Förslaget N.’o 2, och vill
”Kongl. Maj t i Nåder öfverlemna till Riksens
”Ständer, att bestämma medlen till dess verkställighet,
i hvad som erfordras utöfver de
”tillgångar, som uppkomma genom indragning
”af Behagelig tids Förlänings-Spannemålen och.
”Öfverskotten på Kungsgårds-arrenden, hvarvid
”kommer att iakttagas, att dessa serskildte an”slag
småningom minskas, i den mån de ordi’’narie
påräknade tillgångar inflyta. Kgl. Maj:t
”vill ock, till befordrande af en noggrann verkställighet
årligen för sig låta framställa upp”giften
af de successiva förbättringar, som hin”na
göras, samt af de ordinarie medel, som in»
”flutit, för att i förhållande dertill minska ex.
,’tra anslaget, och öfverlemnar härmedelst, sedan
t’Riksens Ständers Stats * Utskott öfver det ena
(loch andra sitt utlåtande afgifvit, till Riksens
Bihavg till Riks-St. Prat. ■ 181g. 4\de Sami. N-.r 11no.
914 Stats-Utskottets Betänk andert.
”Ständer, att genom denne anordnings fastställelse,
sjelfve påskynda utförandet af ett verk,
’’så vigtigt för den allmänna National - bildnin"
”gen och som så nära rörer alla Svenska Män,
’5hvilka, då de rätt inse Föräldrars pligter, o”tvifveiakttgt
längta, att med större tillfredsställelse
än hittils kunna bereda sine barn
”fördelarne af den allmänna uppfostran.
”Enär Riksens Ständer sig häröfver yttrat,
”och sin fastställelse meddelat, arnar Kongl.
”Maj:t deröfver låta upprätta en Interims-Stat:
”Framställandes Kongl. Maj:t i Nåder till Riksens
Ständer, att, så snart en ordentlig Stat
”hunnit komma till stånd, densamme må på
”Fjerde Hufvud-Tituln eller, bland Clerecie”och
Läro-verkens Stater intagas icke allenast
”för den del deraf, som kommer att utgöras af
”nya anslag, utan äfven för allt det, som Gymnasii-
och Scholse-verken af ålder innehaft och
”utgått under Titul: Anordning utom Stat:
”hvilket hittills ej på Riks - Staten varit upp”fördt,
samt att Riks-Statens Inkomst-Summa,
”må deremot i samma mån, som Gymnasii- och
”Scholae -verkens anordning utom Stat sig be”stiger,
förhöjas under de Inkomst-Titlar, dit
”det utom Stat hittils innehafde hörer.
”Kongl. Maj:t förblifver Riksens Ständers
”Stats-Utskott etc. Datum ut supra.”
GARL.
Nils von Rosenstein.
Stats-UtskoLtets BetHnkanden.
915
Hvarförutan de 1 denna Nådiga Proposi»
tion åberopade Handlingar blifvit Utskottet tillställde,
och hvilka, till fullständig upplysnings
meddelande i detta viktiga arn ne, härjemte i afskrift
bifogas.
Då Kongl. Majit i Nåder gillat den afUtfostrings-Committéen
föreslagne Planen N:o ^
att efter hand och med någre af tillförordnade
Stats-Keredningen i underdånighet uppgifna
förändringar i tiligångarne för regleringen, sättas
i verkställighet, har Stats-Utskottet ansett
dess yttrande böra härtill inskränkas, och får
alltså Utskottet i korthet upptaga hvad sålunda
för dess åtgärd ligger till grund.
Såsom Handlingärne innehålla har Committéen,
med iagttagande deraf, att Eönerne vid
Gymnasier och Skolor måga genom förminskning
å sine ställen och tillökning å andre, efterhand
bringas till likhet i allmänhet för Eärare af
samma grader samt en nödig förbättring , särdeles
för de ringare Eönade , befordras , uppgjort
förslaget samt dervid funnit, utöfver nu
varande Anslag till Gymnasie- och Skole-Staternes
aflöningar, erforderlige 3,680 T:r 4 ktpr.'
hvarförutan skulle å nyo bestås
ilmo
till inköp af Böcker,
Chartor, Skrifmaterialier, rn.
m. åt meddellöse Gymnasister
och Skolepiltar årligen 400 — —
a:do till Erneritorum Eoner
. utom vanliga Tertial och Caduc-medlen.
600 — —:
91Ö Stats-Vtskottets Betänkanden.
3‘tio till Byggnads Fonder
för Gymnasii- och Skolehus
4:0 till undervisning i Na-  tural-Historien å 10 Tunnor
för hvarje Gymnasium
400 — —
110 — —
S:r
5,190 T.r 4 k:pr.
Härtill påräknades såsom ^till-
gäng följande;
ilmo Af indragne Vi"
singsö Gymnasii Stat
284 T;r 13 kp.
2:0 Öfverskott på JRectors-
Fönen vid Upsala Skola
40 — —-
3:0 Afkastning af någre
Prsebende-hemman m. m, om-
kring
100 — —
4:0 Hvad Kronan lämnar
till Stads-skolor och Ptedago-
gier, där Comministraturen
ej är med Skolsyssla förenad
0
1
1
5:0 Den ännu odisponerade
delen af 7:de Uectors-Lönen
i Skara
81 — —
6:0 Projecterad gäld af
Skolgossar ne
1500 — —
7:0 Den furlänings-Span-
mål, som kommer att in-
dragas
1000 — —
Summa tillgång 3,775 T:r 13 k:pr;
hvarefter återstode ett behof af 1,414 T:r 23
k:pr, men, om det samma skulle ökas derigenom
att de till Stadsskolor och Paedagogier påräkna*
de 770 Tunnor icke härtill användas, klefve be
-
Siats-Utskottets Fetiinkanden. 917
hofvet 2,184 Tunnor 23 k:pr, som, beräknade
till 7 JK:d,r B:co Tunnan, fordrade ett tillskott
från Stats-Verket af 15,300 R.dr årligen.
Enligt Stats - Beredningens i underdånighet
afgifne yttrande och tillstyrkanden, skulle
åter förenämnde af Commitéen uppgifne brist
5,190 T:r 4 kappar ökas derigenom, att Eunds
Trivialskolas anslag 231 Tunnor ansetts icke
böra bland ti!lgångarne beräknas, men deremot
åt sk i 11 i ge af deprojecterade tillökningarne minskas
eller försvunno till ett belopp af 575 Tunnor
så att bristen b'ifver 4,846 Tjr 4 kappar Sparinemål.
Och har Stats - Beredningen för öfrigt ,
hvad anginge de härtill påräknade tillgängarne,
trott, att de 770 Tunnor Spanmål, dels in natus,
), dels i värde af Contant aflöning, sorn utaf
Kongl. Majit och Kronan nu bestås till Stadsskolor
och Ptedagogier, der Comministraturen
icke är med skolesysslor förenad, icke bör upptagas,
och från de ställen, der desse under en
lång följd af år varit påräknade och utgått ,
dragas till användande vid ifrågavarande Reglering,
samt att den, till en Tunna Spannemål
af hvarje Skolgosse projecterade Skolgälden, hvarutaf
hälften eller 1500 Tunnor blifvit af Committéen
ansedd såsom tillgång till fyllande af
bristen, vore högst betänklig och syntes åtmindstone
ej till högre belopp än en half Tunna
elier hälften af hvad Committéen påräknat,
böra komma att utgå och dervid det undantag
göras, att visse rum lämnades för Gratister, som
alldeles ingen afgift skulle erlägga; äfvensom,
beträffande den för öfrigt upptagne tillgången af
1405 Tunnor 13 kappar, Stats-Beredningen för
-
gi8 Stats-Vtskottcts Be tänk anden.
malt, att den betydligaste delen deraf eller Förlänings-Spannemålen
1000 Tunnor ingår först
efter hand; Skolande, efter Stats-Beredningens
■uträkning, med afdrag utaf nyssberörde 770 Tunnor,
som nu innehafvas af Stadsskolor och Predagogier,
samt Skolgälden , ett behof återstå af
3440 Tunnor 23 kappar, som, ä 7R:dr Tunnan
bestigande till 24,085 R:dr 1 sk. 6 rist., af Stat--  Verket skulle bestås utom Förlänings Spannemålen
af 1000 Tunnor; Men hvilket tillökte anslag
Stats-Beredningen , i betragtande af föremålets
vigt och angelägenhet, ansett icke böra
uppskjutas, utan framför andre Statens utgifter
äga rum.
Kongl. Maj:t har deruppå, såsom dess Nådiga
Proposition innehåller samt likmätigt det
bifogade Transsumt af Protocollet inför Kongl.
Majit i Stats-Rådet den 14 sistledne Januarii
hufvudsakligen faststält hvad föreslagit blifvit
och Stats-Beredningen tillstyrkt, så i afseende
på T ärarnes Lönevilkor, som ock på anslagen
till Läroböcker och Chartor m. m., till Byggnader
af Gymnasii, och Skole-Hus samt till Löner
och Pensioner föt Emerid; i följd hvaraf,
och då ej mindre de 770 Tunnor, sorn bestås
vid Stads-Skolor och Psedagogier samt öfverskottet
på de till Skolorne i Skåne anslagne medel,
hvarom närmare undersökning fordrades, än ock
den projecterade Skolgälden till den del , den
till Ordinarie aflöning påräknades, kommer att
undantagas, bristen eller behofvet vid ifrågavarande-TLeglering
af undervisningsverken blefve
3695 Tunnor 23 kappar Spannemål, som i pen
-
Stats-Utskoitets Betänkanden919
ningar å 7 R:dr per Tunnan utgjorde 251849 R:dt
1 sk. 6 r:st.
Hvad således förekommit och handlingarna
för öfringt innehålla, har hos Stats - Utskottet
nogsamt stadgat den öfvertygelse, sorn redan
vid 1809 och 1810 årens Riksdag samt vidare
å sista Urtima Riksdagen förklarades af Riksens
Ständer om behofvet af en efter tidens skick
lämpad reglering af Uppfostrings - Verken och
förhöjning af Lönings-förmåneme i synnerhet
för Lärare uti de lägre graderne, hvilka ära
så svagt lönade, att de med nu innehafvande vilkor
omöjligen kunna vara belåtne; Och Statsutskottet
har äfven funnit det af UppfostringsCommittéen
utarbetade Förslag i afseende på
en sådan reglering och förbättring af Skole- och
Läro-Verkens Stater leda till det ändamål, som
härvid må böra åsyftas, att nemligen å ena sidan
bereda en jämnare, men för de otillräckligt
lönade Lärarne skälig inkomst, och på den andra
genom tillgångars uppsökande och beräkning
inom de redan gifne Stats-anslagen för Undervisnings-Verken,
bestigande enligt. Committéns
uppgift till omkring 15,000 Tunnor Spannmål, i
möjligaste mån nedsätta behofvet af det ytterligare
Stats-bidrag, sorn härtill fordrades; men,
då, såsom föreslagit och tillstyrkt blifvit samt
Kongl. Majtt äfven i Nåder beslutit , ifrågavarande
Reglering successive kommer att 1
verkställighet sättas och bland de upptagne nya
Utgifterne, hvartill Medel nu skulle anslås, de
till inköp af Böcker och Chartor, Emerito! um
Löner och Pensioner, äfvensom till Gymnasiioch
Skole-Byggnader föreslagne tillsammans 1,400
92 0 Stats-Utskottets Bet tini anderi.
Tunnor äro af drn beskaffenhet, att de icke så
snart torde förekomma eller så oundvikligen erfordras;
har Utskottet i Statens närvarande förlägenhet
ansett ett anslag af desse 1400 Tunnor
icke, kunna tillstyrkas, utan att nu må höra
anslås hvad sorn egenteligen tarfvas för en
nödvändig Lön-förbättring åt Lä rar ne vid Undervisnings
verken i allmänhet, de i Stockholm
icke undantagne.
Riksens Ständer beviljade vid sista Urtima
Riksdagen, likmätigt deras underdåniga Skiifvc-Ise
den 11 Maji 1315, samt Riksdags-beslutet af
den 9 derpåföljande Augusti, §, 25, att ali den
Behaglig tids Förlänings-Spannemålen, som blifvit
till indragning ställd, skulle, i den mån förläningarne
förfalla, till detta ändamål användas
och af Kongl. Majtt dertill disponeras, samt att,
enär tiden till desse medels indragning ej kunde
förut bestämmas, Kongl. Maj:t i Nåder ägde
att emedlertid af Stats-Verkets öfverskotter,
som kunna uppkomma antingen af nya blifvande
Kungsgårds-arrenden eller på andre InkomstTitlar,
i Nåder anslå de medel och utvägar, som
för allmänna Läro- och Uppfostrings-verkens
upphjelpande kunna finnas nödige, dock med
vilkor, att desse anslag kommo att minskas i
den mån, som den påräknade Förlänings-Spannemålen
genom timande ledigheter och skeende
indragningar hlefve att tillgå; Men af Behaglig
tids Förlänings-Spannemålen, som, efter
hvad Uppfostrings-Commitéen förmält, skaij bestiga
till 1000 Tunnor, har ännu större del än
153 Tunnor icke blifvit indragen; Och erfordras
alltså nu 847 Tunnor till fyllnad uti den
-
Stats-Utskotteis Betänkanden.
921
lie påräknade tillgång, samt dessutom, enär från
det af Kongl. Majit i Nåder fastställde behof
af 3692 Tunnor 23 K:pr afdragas ofvanberörde
1400 Tunnor, som Commitéens Förslag upptager
till Byggnader, Pensioner och Böckers inköp,
2292 Tunnor 23 K pr eller, tillsammans
med nyssnämnde 847 Tunnor Behaglig tids
Förlänings-Spannemål, 3139 Tunnor 23 K pr.
Stats- Utskottet har derföre, och på det att
.Lön-förbättringen må kunna ined nästa års början
i verkställighet sättas, ansett sig böra tillstyrka,
att detta qvantum Spannemål 3139 Tun,
nor 23 Kappar, hvarå Stats-Verket äger odisponerad
tillgång, nu måtte anslås och uppföras
å Stat under Fjerde Hufvud-Tituln så väl sorn
de indragne och disponible 153 Tunnor af Förlänings-Spannemålen
, till Kongl. Majits Nådiga
F)isposition för ifrågavarande ändamål af ScholLärarnes
Löners förhöjning, och vid hvilken reglering
Consistorii Notarien i Stockholm jemväl
lärer finnas till förbättring i dess Löne-vilkor
berättigad; kommande deremot hvad som af Förlänings
- Spannemålen utöfver sistnämnde 153
Tunnor indrages, att Stats-Verket till godo beräknas
och bland dess intrader ingå.
Stats-Utskottet har uti detta ämne äfven
erhållit Remiss från Högvördige Prest-Ståndet
af Herr Professoren torssells, Herr Lectorn
Fellenii, och Herr Professoren Thyselii serskildte
anföranden, innefattande, de ::ne förstnämndes,
framställningar örn nödvändigheten deraf,
att det. vid 1815 års Riksdag fattade Beslut om
Löne-förbättring för Lärarne vid undervisningsverken
snart måtte i verkställighet sättas, samt
gä2 Stais-Utskottets Ettiinkanden.
Professor Thyselii Memorial ater ett förslag om en
serskild afgift utaf Hemmansägare å Landet samt
Ståndspersoner både derstädes och i Städerne till
Fond för Lön-förbättringen åt Scholas-Staterne.
Öfver Herr Professor Forssells och Herr
Prosten Fellenii anförande har Utskottet ej något
vidare att yttra, än åberopar dess utlåtande
här ofvan; Och hvad angår Her Professor
Thyselii förslag, så förmodar Utskottet, att det
åsyftade ändamålet lämpligare vinnes genom
det nu tillstyrkte Stats-anslaget: Plvilket allt
vördsamligen hemställes till Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande.
Stockholm den 24 April 1818.
Transsumt af det inför Hans Majit Konungen
uti Stats-Rådet pä Stockholms
Slott haline Protocoll öfver Ecclesiastique-ärender,
Onsdagen den 14 jami
ar i i 1818.
^Tillförordnade Stats-Secreteraren, Landshöfdingen
eotr Rosenstein föredrog i underdånighet:
3:o
Stats-Beredningens underdåniga yttrande i
anledning af Uppfostrings-Commitéens i underdånighes
afgifne Förslag till Löne - Reglering
jvid Rikets Elementar-Läroverk.
Kongl. Majit tog detta vigtiga ärende under
n°ga öfvervägande och täcktes i Nåder för»
Stats- Utsiottets Betänkanden.
933
klara: att, ehuru Kongl. Maj:t med nöje skulle
hafva sett Statens tillgångar medgifva antagandet
af det fullständiga Förslag, UppfoslringsCommitéen
och Stats -Beredningen under N:o 1
uppgifvit och anmält, Kongl. Maj:t likväl, vid
Stats-Verkets nuvarande belägenhet, fann tjenligt
att inskränka sitt Nådiga bif il till Förslaget
Nio 2, hvilket syntes för det närvarande
kunna uppfylla den förbättring i Gymnasii- och
Schol-verken, som nödvändigheten påkallade och
med tillgangarne kunde förenas: Förestäliandes
Sig Kongl. Majit, att Riksens Ständers önskan
och Allmänhetens väntan derigenom i en hufvudsaklig
mån skulle vinnas. Kongl. Majit täcktes
derföre gilla och fastställa Coramitéens förslag
N:o 2 i afseende på Kärarnes Köne-vilkor,
på de föreslagne Fonder till anskaffande af
KärohÖcker, Chartor och öfrige hjeipemedel till
biträde vid den allmänna undervisningen, på
anslagen till Byggnaden af Scholas- och Gymnasii-hus,
deras underhåll och reparationer, samt
på Eoner och Pensioner för Emeriti, med de
ändringar Stats-Beredningen föreslagit. Kongl.
Maj:t undantog likväl derifrån Lönerne för Eectorerne
vid Gymnasium i Hernösand, hvilka
Kongl. Maj:t, på flere förekomne skäl, och deribland
förnämligast, att Prsebende-Pastorateme
äro små, att desse Eectorer sakna PrtebendeHemntaii.
och att deremot det antal af förmånlige
Kyrkoherde-beställningar, hvilka i Stiftet
finnas, lätt skulle, derest Lectorernes Eöne-vilkor
blefvo för knappa, leda dem att tidigt söka
sig ifrån sine Lectioner,' tillät må fastställas
till det belopp, som Uppfostrings-Commitéen
9-4
Stais-Utskottets Betänk andin.
uppgifvit; Och förbehöll Kongl. Majit Sig i allmänhet
att, efter inhämtandet af ytterligare upplysningar
om locala förhållanden i de mindre
delar, bestämma grunderne för de ofvan omför-?
mälte anslagens närmare fördelning och användande
vid verkställigheten. Hvad så väl Upp.
fostrings- Coiri mi teeri sorn Stats-Beredningen tillstyrkt
rörande sättet att, med bibehållande af
de förmåner, hvar och en nu innehafver, och
förvarande af den rätt hvar och en Tjensteman
billigen bör åtnjuta, bringa detta Förslag
till verkställighet, ville Kongl. Majit vid sina
framtida åtgärder på det noggrannaste iakttaga
och under tidens lopp successivt tillvägabringa
de föreslagne förbättringarne i mån af dertill
inflytande medel och utan rubbning af någons
genom äldre Stadgar försäkrade rättigheter och
förmåner.
Uppå de skäl, Stats-Beredningen anfört och
med gillande af de anmärkningar densamma gjort
vid Upjifostrings-Commitéens Uöné-föislag N,o
2, ville Kongl. Majit icke bland tillgångarne beräkna
hvarken de 770 Tunnor Säd, som af Kongl.
Majtt och Kronan hittils blifvit bestådde till
Stads - Scholor, ej eller den bestämde afgiften
under namn af Scholas-gäld; Äfvensom Kongl.
Majit ansåg det af Cormnitéen omnämnde öfverskott
af Schol-Stats-medlen i Skåne icke, utan
föregången undersökning, kunna i någon
måtto påräknas.
I följd af allt detta,och då Lönerne vid Hernösands
Gymnasium blifva sådane, som nämndt
är, uppstår en årlig brist af 3,693 Tunnor 23
K:pr Spannemål eller i penningar å 7 R:dr B:co
Tunnan 25,849 R:dr 1 sk. 6 r;st.
Stats-Utskottets }’ et ärik anden. ■ 925
Till fyllande af denna brist hade väl re*
dan genom indragning af Behaglig tids Förlä*
nings -Spannmål samt ökade Kungsgårds-arren*
deri någon tillgång till Slaten influtit; Dock,
enär dessa medel icke annorlunda an successivt
kunna blifva till detta ändarnål användbara,
funnes deraf ännu icke tillräcklig Fond att, enligt
Riksens Ständers yttrade önskan, med den
framgång och skyndsamhet, sorn tiden och det
allmänna behofvet fordrar, sätta de nödige förbättringarne
i verket. I betraktande häraf, ändan
ålets stora vigt och Riksens Ständers egen
önskan, ansåg Kongl. Majit nödigt att till Riksens
Ständer öfverlemna att utse medel till
hvad sorn erfordras utöfver de tillgångar, som
uppkomma genom indragning af Behaglig tids
Förlänings - Spanmålen och öfverskotten på
Kungsgårds - arrenden, med iakttagande att de
enskildte anslagen upphöra i den mån, de ordinarie
påräknade tillgångar utvidgas} i hvilket
afseende Kongl. Majft årligen ville för sig låta
framställa uppgift på de successiva förbättringar,
som hinna göras, samt på de ordinarie medel
, som influtit, för att, i förhållande deraf,
minska extra anslaget.
Hä rom täcktes Kongl. Majit i Nåder befara,
att en Proposition till Riksens Ständer
skulle ske och till deras Siats-Utskotts åtgärd
först öfverlemnas. Enär Riksens Ständer sig
yttrat och sin fastställelse meddelat, är Kongl.
Majit i Nåder sinnad, att låta upprätta en Interims-Stat;
viljandes Kongl. Majit till Riksens
Ständer i Nåder framställa att, så fort en ordentlig
Stat hunnit komma till stånd, densam
-
g a 6 Stats-Utskottets Bet arik anden.
ma ml på Fjerde Hufvud-Tituln, eller bland
Clerecie- och Färo-verkens Stater intagas, icke
allenast för den del deraf, som kominer att utgöras
af nya anslag, utan äfven för allt det,
som Gymnasii- och Soholae-verken af alder innehaft
och utgått under Titul: Anordning utom
Stat: hvilket hmils ej varit på Riks-Staten
uppfördt, samt att Riks-Statens Inkomst-summa
må deremot i samma man, sorn Gymnasii- och
Scholse-verkens anordning utom Stat sig bestiger,
förhöjas under de Inkomst-Titlar, dit det
utom Stat hittils innehafde hörer.
Den Föredragande hade i underdånighet
upprättat ett Förslag till den Proposition, Kgl.
Maj:t således beslutat, och, sedan Kongl. Majtt
till sitt innehåll gillat detta Förslag tillstyrkte
Stats-Radet i underdånighet att Kongl. Maj:t
täcktes låta Propositionen afgå, sådan som den
vid Protocollet för denne dag, af Kongl. Majtt
i Nåder undertecknad, finnes bilagd.
Hvad sluteligen beträffar det som Uppfostrings-Commiféen
hemställt om sattet till Föne-regleringens
verkställande samt vilkoren dervid
och i samma afseende rörande de serskildte
Fonderne till Färo-verkens behof, till Bygg-,
nader och Emeritorum Fonér, fann Kgl. Majtt
i Nåder för godt att uppskjuta afgörandet af
desse och andre vidrörde omständigheter, till
dess Riksens Ständers svar på den Nådiga Propositionen
ankommit.
Ex Protöcollo
G. M. Elgenstjerna.
Stats-Utskottets Betänkqnden. gay
Stats - Beredningens underdåniga
Utlåtande.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:t har till Dess StatsBerednings
underdåniga utlåtande i Nåder behagat
remittera Uppfostrings- Cbmmitéens, under
den 6 sistledne Martil, afgifne underdåniga
Betänkande och Förslag till Bonings-Stat
vid Bikets Gymnasier och allmänna Scholor.
Commitéen andrager sig hafva önskat, att
ett tillräckligt antal Gymnasier och Scholor
kunde inom Fäderneslandet stiftas, samt att
desse, äfven i ekonomiskt afseende, kunde iiirättas
på en Scala, som medgaf att göra dem
emot ändamålet fullt svarande. I denna afsigt
har Commitéen uppgjort det i underdånighet
bilagde Förslaget N:o i , hvilket Commitéen
önskar måtte vinna Eders Kongl Majrts Nådiga
uppmärksamhet och höga bifall, hälst det
behof, som genom dess antagande skulle uppkomma,
ehuru det synes stort, likväl torde
kunna anses måtteligt, i jemförelse med det
stora ändamålet, en fullständig anstallt för en
vigtig del af den allmänna uppfostran; Lärande
vid sådane ämnen tillgångarne böra mindre
afses, än behofvet och den verkeliga nyttan.
Emedlertid, då detta, Förslag oberäkoadt hvad
för Stockholms Stads Läro-verk erfordras, slutas
med ett behof, endast till Lärarnes Lönar,
öfver närvarande tillgångar af 8,083 Tunnor
39 K:pr Spannemål, sedan afven alla penninge
-
9? 8 Stats-Utskottets Betänkanden.
tillgångar till Löner blifvit beräknade i Span»
nerriål samt använde, och man kanhända icke
vågar hoppas, att utvägar kunna finnas till fy 1 -  lande af en sådan brist, har Cornrnitéen måst
åtnöja sig, att med mindre fullständighet i planen
föreslå sådane nya Schöl® Inrättningar,
samt sådane Utvidgningar och förändringar af
de redan existerande, som Cornmireen ansett
vara af den mäst otvifvelaktiga och tryckande
nödvändighet, och i denna afsigt har Co mm i»
téen uppgjort det mer inskränkta under N:o 3
i underdånighet bifogade Förslag.
I afseende på fördelningen af Lön - förmonerne
emellan Lärarna vid Gymnasier och
Scholor, andraga i underdånighet Cammitterade,
det erfarenheten å ena sidan visat, rtt öfverdrifna
Löner vid dessa slags Sysslor förvandlas
till Pensioner, och å den andra, att alltför
knappa Lönings-vilkor nedtrycka sjelfva Lärarne
genom bekymmer, förringa deras anseende,
minska tillgången på fullt skickiige ämnen, och
således på mer än ett sätt skada undervisningen;
Och, på del hos desse Lärare matte både
underhållas en nyttig håg att genom skicklighet
och förtjenster bereda sig framtida befordran,
och tillika lemna dem en tarflig utkomst,
anser i underdånighet Commitéen, att deras
Lönings-yilkor böra bestämmas till någon likhet
med deras vederlikars inom Läro - Ståndet,
med fästad uppmärksamhet på den skillnad i
dyrhet, som å serskilta orter äger rum. När
till sådane Lönings-vilkor lägges den hastigare
befordrings-rätt, dubbla tjenste-års beräkning inom
Ecclesiastique-Staten medförer, synas Schö
-
Stats-Utskuttets Betiinkandeng a g
Ise-Färarne icke blifva att beklaga. Denna dubbla
tjenste-års beräkning, ehuru menlig för de
vid Församlingarne tjenstgörande Prästmän) bör
likväl, efter Commitéens underdåniga tanka, för
Statens skull bibehållas, emedan det är af stor
vigt för Samhället i allmänhet, att en man icke
tvingas att sysselsätta sig med Jiarna-undervisningen
längre, än under den ålder, då kräfterne,
munterheten och hågen medgifva en liflig
verksamhet. Det är äfven rättvisa, att åt
bemödandet för kunskaper bereda utsigt och
hopp om framtida befordran, samt af verkelig
nytta för Preste - Ståndet och för Staten att ibland
Färarne och Församlingarne mångå mätte
finnas, hvilka mognat till grundeliga kunskaper
under någre års fortsatte litteraira mödor.
Men, som många omständigheter dertill
kunna föranleda, att ibland Scholse-Staten personer
skola finnas, hvilka så åldrats i den mödosamma
Scholse-tjensten, att de ej mera kunna
uppfylla en Färares pligt, hvartill god hälsa
och mycken liflighet erfordras; Så har Commitéen
i underdånighet ansett, att, på det desse
måtte kunna förmås att ifrån sine sysslor afgå,
och desamma kunna öfverlemnas med full Fön
åt nya arbetsföre Färare, borde Pensioner för
de förre vara att tillgå, enär de voro utur stånd
att med nytta och gagn kunna vidare fortfara,
I detta afseende har Commitéen i underdånighet
föreslagit, att den, som tjent vid Scholseverket
i 30 år och uppnått 55 års ålder, ma
anses berättigad att erhålla afsked med Pension,
svarande emot *:delar af sjelfva Fönen,
Bihang till Rihs.St, Prot, lin • W -öde Sami, N:r iij 11$.
gjo Stäts-Utskottets Betänk andril
och den som är 65 år gammal, och tjent i 40
mr, undfå afsked med Pension till lika belopp
med sjelfva Lönen. Till sådane Pensioner anser
Commitéen ett årligt anslag af 600 Tunnor
Spannmål, jemte de vanliga Tertial- och Caduque-medlen,
blifva tillräckligt.
Commitéen har ansett, att vid alla högre
Iärdoms-Scholor borde äfven finnas lägre Närings-
Scholor eller 2lne så kallade ApologistClasser.
Vid de högre Lärdoms-Schoor skulle
fordras Rector, Conrector, 2 Colleger, 2 Apologister,
1 Adjunct och 1 Cantor: Vid lägre
Lärdoms-Scholor, samt högre Närings-Schö or:
Rector och 1 Collega. Vid desse sistnämnde
3:ne slags Scholor har Cantor på Stat ansetts
kunna umbäras, och, i det stället, 10 Tunnor
Spannemål anslås till arfvode åt den, sorn vid
lägre Lärdoms Schola eller högre Närings-Schola
undervisar i Kyrko sång. Vid högre Lärdoms-Scholor
har blifvit föreslagit för Rector
100 Tunnor Säd , för Conrector samt äldste Apologisten
50 Tunnor hvardera, för Colleger
och yngre Apologisten 30 Tunnor hvardera,
lör Adjuncten och Cantorn 20 Tunnor hvardera,
tillsammans 330 Tunnor. Vid lägre Lärdoms-Scholor
för Rector 70 Tunnor, för 2 ne
Co'leger 50 Tunnor tillhopa, samt för undervisningen
i Choral-sång 10 Tunnor, tillsammans
130 Tunnor. Vid högre Närings-Scholor,
lika med lägre Lärdoms-Scholor; och vid
lägre Närings-Scholor: för Rector 50 Tunnor,
och för Collega 30 T:r, tillhopa 80 Tunnor..
Desse Lönirigs-anslag hafva blifvit något höjda
i de orter och på de ställen, hvilka äro kände
Stats-Utskottett Betänkandetl.
för dyrhet i de fleste lefnads-medlen, såsom i
Götheborg, Uddevalla, Gefle och i Lunds Stifta
I afseende på Gymnasierne har Commi*
téen ansett, att Lectoremes Löner i allmänhet
böra bestämmas till iao Tuniior för hvardera,
hvilka med desse sysslor å de flesta ställen åtföljande
Ernolumenter af Prasbende-Pastörat, Prebende
- Hemman , Embets-gårdar och Embetsjord,
synas lemna Innehafvarne nödig utkomst.
Der större delen af dylike förmåner saknas, såsom
i Götheborg, Gefle och vid det pröjecterade
Gymnasium i Skane, föreslås 150 Tunnor
för hvarje Lector, äfvensom för Hernösand bibehållande
af 183 Tunnor för hvarje Lector,
i afseende på Lönings-Spannmålens beskaffenhet,
som lärer bestå till största delen af Korn
och Hafre.
Efter delta förslag uppstår en brist i de
erforderlige Löne-tillgårigarne äf 5216 Turanor
ao Kappar för Scholorne i Landsorterne, och
2857 Tunnor g Kappar för Gymnasierne, hvar*
till kommer ett årligt behof af circa 1400 T:r
till inköp af Böcker, Chartor, Skrif materialier
m. m., åt medellöse Scholaä-piltar, till Emeritorum
Löner eller Pensioner, samt till Byggnads-Fond
för Gymnasier och större Scholshus,
eller tillhopa 9483 Tunnor 2g Kappar,
till hvars fyllande Cotnmitéen, efter dess plan,
icke kan uppgifva mer, än circa 2800 Tunnor,
utom jooo Tunnor, som Commitéen förmodat
kunna påräknas af Presterskapets Behaglig tid*
Förlänings-Spannetriål, som kommer att indragas,
och af Biksens Ständer blifvit åt Schöl®,
veiken beviljad,
<932 Stats-Utskottcls Betänkanden'.
Viii upptäckten af en så betydlig brist, har
iCommitéen trott sig^ böra uppgöra det i afseende
på behofven mera inskränkta Förslaget N:o
2, hvilket Commitéen i underdånighet underställt
Eders Kongl. Maj:ts höga pröfning, icke
såsom den plan, hvartill Commitéen önskade,
att allmänna Uppfostrings-verket kunde bringas,
men såsom den, enligt hvilken verkeliga förbättringar,
utan allt för lång tids utdrägt, eller
oöfvervinnerliga svårigheter skulle kunna
åstadkommas.
Uti detta Förslag har Commitéen inskränkt
sig till det minsta antal af nya Scholor och den
minsta utvidgning af redan varande, hvarmed
orterne kunna sägas vara någorlunda hulpne.
Lärarnes Löner hafva äfven, så mycket möjligt
varit, blifvit nedsatte, så att vid högre Lärdoms-Scholor
är beräknadt för Rector 8o Tun,
lior, för Conrector 40 T.'r, för a-ne Collegertillsammans
60 T:r att fördelas antingen tili O,
hälften åt hvardera, eller 35 T:r åt den äldre,
och 25 åt den yngre, för en Adjunct 20 T:r,
samt för undervisning i Kyrko-sången 10 T;r,
men på, alla ställen, der Gymnasier tillika finnas,
en Cantor med 20 T:r, tillsammans 273
eller 285 Tunnor. Vid lägre Lärdoms - Scholor
: för Rector 60 Tunnor, 21ne Colleger tillsammans
60 T:r, för undervisning i Choralsång
10 T:r, tillsammans 130 Tunnor. Der
lägre Närings-Schola är med lägre LärdomsSchola
förenad tillkommer en förhöjning af 10
Tunnor åt Rector för ökadt besvär, samt för
2:ne Äpologister 6^ Tunnor, således för desse
orenade Scholor tillhopa 205 Tunnor. Vid
Stats-Utskottets Betänk anden. 933
högre Närings-Scholor: Rector 70; 2:ne Colleger
60; för undervisning i Ghoral sång 10 T:r; tillsammans
140 Tunnor. Vid lägre NaringsScliolor:
Rector 40, Collega 35, tillhopa 65
T:r; dock har Commitéen sett sig nödsakad, att
för locala omständigheter, göra en och annan
afvikelse från denna bejakning. Contante penninge-tillgångarne
äro här, likasom i Förslaget
Nio 1, evalverade till Spannemål efter 7 Rldr
B co per Turnia samt afräknade från Löne-förslaget.
Hushyror äro ej eller på detta Förslag
beräknade eller afdragne. Likaledes äro alla
Testamenter och Donationer af Enskildte orubbadt
bibehållne enligt Gifvarnes afsigter.
Vid Rikets Gymnasier har Commitéen i
allmänhet föreslagit 120 Tunnor, sorn vanlig
Lectors Lön, likväl med de undantag och förändringar,
hvartill serskilta omständigheter föranledt,
och dem Commitéen för hvarje Stift äf.
ven serskilt, jemte skälen dertill, anfört.
För de Consistorie - Notarier, som sakna
Lön på Stat, och äro i Vesterås, Lund, Hernösand
och Visby, har Commitéen föreslagit
30 Tunnor Spannemål åt hvardera, som skall
Utgöra ett ungefärligt medium af hvad för de
öfrige redan på Stat är anslaget. Commitéen har
hämtat anledning dertill af de många Göromål,
Expeditioner och Brefvexling för I/äro verken,
hvilka åligga desse Tjenstemän, som bö,ra anses
såsom Secreterare åt Ephores och Consistorium
i allt hvad till uppsigten och högsta Styrelsen
öfver Läro-verken hörer.
Ibland de hinder, som skola mota, förmäler
Commitéen vara svårigheten att anskaffa
534 Stats-Utsiöttets BetäHianden.
tjenlige Läroböcker, och bringa dem i den fattigård
Scholgs-ungdoinens ägo. Genom den förJags-fond
till Scholas-böckers tryckning, sorn Elders
Kongl. Maj;t redan låtit ställa under Commitéens
disposition, skall sjefva utgifvandet af
böckerne visserligen betydligt lättas, men åtskilliga
vid Pikets Gymnasier och Scholor studerande
Barn och Ynglingar skola till elen grad
•vara fattiga, att de ej kunna förskaffa sig de
nödigaste Läroböcker äfven iill det lägsta pris.
Samma förhållande skall vara med nödige Chartor,
Bäkne-taflor och Skrif materialier, Om det
nu antages, att en femtedel af Gymnasii - och
Scholas ungdomen är så fattig, att den behöfver
detta understöd, och dertill skulle anslås 400
Tunnor Spannemål ärligen eller deras värde i
penningar, så skulle deraf uppkomma ett biträde
af omkring 3 R;dr »6 sk. Banco åt hvarje
»medellös Yngling för detta behof, som då torde
kunna anses någorlunda afhulpet. Om detta
Förslag af Eders Kongl. Majtt i Nåder gillas,
hemställer i underdånighet Commitéen, att
anslaget måtte få fördelas till hvarje Stift, i
man af Discenternes antal, samt till hvarje serskilt
Schola inom Stiftet efter samma beräkningsgrund,
dock med iakttagande af de Böckers
högre Yärde, sora vid Gyn.nasieme måsta
nyttjas.
Byggnaden af nödige Gymnasii- samt af
Scholse-hus i alla de Städer, sorn, enligt nu gällande
Lagar, icke ära skyldige att sjelfve inora
Staden Scholaa-hus bygga, förmäler Commitéen
äfven utgöra ett Läro-verkens ofta bekymrande
kraf — Sunda, rymliga och enkelt prydliga
Stats-ZJtskottets Bettinkanden.
935
Kärnhus oell Salar lifva hagen hos mngdomen,
väclta elen till smak för ordning och snygghet,
förvara hälsan, och muntra bade Käraren. och
Disciplen. — För ålskil lige af Rikeis Stift har
Eders Kongl. Maj:t redan lålit i Nåder anslå,
till detta ändam ål ett års Inkomst af Ecclesiastique
Sysslor, vid hvilkas ledigblifvande ingen
arfvinge funnits till nådår berättigad, —
Om Eders Kongl. Maj:t i Nåder täckes hevilja
detsamma för Rikets alla Stift, och derjemte till
Byggnads- oeh leparations-fond i Nåder anslogos
400 Tunnor Spannemål årligen, att emellan
Stiften, i mån af behofvet, fördelas, så förmodar
Cornmitéen, att Rikets samtelige Käroverk
snart skola blifva med anständige och tilLräckelige
Kärohus försedde.
Commiteen har trott sig kunna antaga, såsom
en följd af redan gällande Författningar,
att hvarje Stads Församling har samma skyldighet,
som Socknarne på Kandet, att sjelfve,
utan Statens bekostnad, vidtaga nödige anstalter
för de fattigare Barnens- undervisning genom
så kallade Paedagogier eller Fattig -Scholor.
Om dessas organisation och behofven dervid,
förmäler Commiteen nu ej vara fråga; Men, då
emedlertid för beredandet af den högre bildning,
som med de egenteliga Elementar-Läroverken
åsyftas, ett nödigt antal Scholor och
Gymnasier blifvit af Commiteen föreslagit, skall
Commiteen icke finna något skäl, hvarföre Kronan
eller Staten skall vidkännas någon kostnad
för mindre Scholor af blott enskilt nytta och
inskränkta föremål. I följe häraf förmodar CornmUéen,
att det anslag af allmänna medel, sorn
'^gG Ståts-Utskottets Betunkandeen.
hiltils blifvit gjcfrdt till Sfads-Scholor, eller Paedagogier
på alla de ställen, der Elementar-Bäro-verk
efter detta förslag ej komma att finnas,
skulle kunna flyttas och användas för nu föreslagne
Scholors behof. Commitéen tior, att detta
vid verkställigheten icke bör möta serdeles
många svårigheter, der Seholag-sysslan icke är
förenad med Comministraturen , eller der Stadens
Fundat iöns - Bref och Privilegier sadan
flyttning icke uttryckeligen förhindra. Ofver
desse för Stads-Scholor och Pasdagogier af allmänna
medel anslagne Böne-förmoner har Cornmitéen
bifogat en förteckning, sorn visar, att Bärarne
vid dem, sorn icke tillika innehafva Cornxninistraturer,
njuta af Staten omkring -770 Tunnor
Spannemåls värde in natura och i contant
aflöning.
Commitéen andrager vidare, att på nästan
all^ orter i Riket skall bruket stadgat, att vid
hvarje Täse-termins slut erlägges en afgift af
hvarje Scholae gosse till dess Bärare under Titul
af Scholae - gäld, Termins-penningar, eller
annat dylikt. Denna afgift skall hittils ansetts
frivillig och varit obestämd, saint derigenom i
många afseenden på åtskillige ställen missbrukad;
Och, då det skall vara svårt ätt föreställa
sig omöjligheten deraf, att icke Bäraren någon
gång kunde blifva frestad, att lemna mer eller
mindre verksamhet åt Bärjungens vård och undervisning,
i mån af hoppet om högre eller lägre
Seholss-gäld utaf en eller annan; Så harCommitéen
i underdånighet föreslagit, att denna
afgift skulle hädanefter stadgas till något
yisst, beräknadt efter Spanneinåls-värde, hvilket
Stats-Utsköttets Betänk amien. 937
erlades till Scholén, ej till Person, och blifva
vilkor för undervisningens erhållande i Scholin.
Om denna afgift bestämdes till en half
Tunna Råg, erlagd i penningar, efter senast
satte Markegångspris, vid början af hvarje '1 armin
för hvar och en Schols - gosse, tror Camin
itc'en, att det icke skal! betydeligt hvarken öfverskrida
eller understiga hvad nu för tiden 1
Scliolas-gäld vanligen vid de fleste Scholor skall
betalas. Denna Schalte-gäld, sorn Commiteen
icke trott kunna högre påräknas, än till 3000
Tunnor Spannemål om året, har Commiiéen föreslagit
måtte till hälften anslås till delning emellan
Schole-Lärarne, och den andra hälften
ingå till Fond för den föreslagne Lone-regleringen
vid Läro-verken; Anförandes Comrnitéen
härvid ytterligare, att, om det är både billigt
och klokt, att icke genom alltför frikostiga
Inrättningar lätta inträdet i de första Elementar-Läro-verken
för fattiga Barn, hvilka ofta
nog sakna naturlig fallenhet för studier, och
för hvilka deras egen bristande håg för allt
slags arbete, jemte Föräldrarnes längtan att liksom
kasta dem i armarne på andre, och sjelfva
blifva dem qvitte, skola utgöra de enda motiven
och hela kallelsen att idka studier; så anser
Commiteen det deremot vara en full rättvisa,
att, sedan de, under några ars studerande,
dels blifvit öfvande från alla slags kroppsliga
arbeten, dels under framstegen vunnit verkelig
håg för, kunskaper, lätta deras' vidare framskridande
på en bana, från hvilken de ej mera
kunna återvända. Och, då Gymnasisterne betala
i alla fall Termins-penningar till Gymnasii
93»
Stats-Utskottets Betänk and en.
[Rector, och på några stänert till Adjuncten, anser
Commiféen dervid ingen annan ändring bor
göras, än att denna afgift bestämmes till ^dels
Tunna Råg efter Markegångs pris för hvarje
Eäse-termin, hvilken skulle t i 11 fa' la Rector der
Gymnasium är deladt på 2tne afdelningar, men,
der det är fördeldt på 3;ne, Rector endast njuta
-jtdelar och Gymnasii Adjuncten Udel.
Commitéen uppgifver derefter i underdånighet,
att, efter Förslaget N:o 2, erfordras till
den föreslagna nya Löne - regleringen 18 693
Tunnor 12 Kappar; Och, enär derifrån afdragas
nu varande Eöne-anslag 15013 T:r 8 k:pr,
uppkommer en årlig brist af 3,680 T;r 4 l:pr.
hvartill komitier
1 o Till inköp af Böcker och
Ghartor m. m. 400 — —
s o Till Emeritorum Eoner och
Pensioner 600 — —
3:0 Ti 1 Gymnasii och Scholehus
Byggnader 400 —• —
samt 4-0 Till undervisning i
Jf tursi Historien ä 10 Tunnor
för hvaije Gymnasium 110 — _
Tillhopa ärlig brist 5,190 T;r 4 k.-pr.
Till fyllande af denna brist har Commitéen
i underdånighet föreslagit följande tillgångar,
nemi.
lto Af indragne Visingsö Gymnasii-Stat
884 Trr 13 kupr.
2:0 Öfverskott på Rectors-Tören
vid Upsala Schola 40 — —
3:0 Afkastningen af någre Praefcende:Hemman
m. m., som korn
-
Stats-TJtskottets Betiinkanden.
ina att ingå i beräkning vid den
nya Eöne-regleringen joo
4:0 Hvad Kronan lemnar till
Stads-Scholor och Pasdagogier,
der Comministraturen ej är med
Schola sysslor förenad, och hvilket
bidrag blifvit föreslagit att
flyttas och användas för nu projecterade
Scholor 770
5 0 Den ännu odisponerade delen
af 'i:de Eectars-Eönen vid
Skara Gymnasium 8i
fno Den projecterade Gälden af
Scholas-gossarne 1,500
7:0 Den' Förlänings-Spannemål,
tom kommer att indragas j,ooo
Summa tillgång 3,775 T:r 13 K:pr,
När denna tillgång drages ifrån bristen
g,190 Tunnor 4 kappar, återstår ännu ett behof
af 1,414 T:r 23 klpr, hvilket, om det ock
skulle ökas med de ifrån Stads-Scholor och Paadagogier
påräknade 770 Tunnor, och således
komma att utgöra 3,184 Tunnor 23 k'pr, lik'
väl icke fordrade ett större årligt tillskott af
Stats-Verket i penningar, än 15,300 R:dr !f:co,
då Spannemålen beräknas efter 7 R;dr Banco
Tunnan.
Ehuru Commitéen i underdånighet föreställt
sig, att behofyen af omkostnader för Elementar-Eäro-verkens
utvidgande, och efter tidens
skick lämpade organisation, icke skall linnas
ledande till afskräckande resultat, har dock
Commitéen insett, att åtskilliga svårigheter sko
-
94® Stats- Utskottets Betänkan/len.
Ia vid verkställigheten mota, och att elen simma,
innan den kari bringas i fulibord/idt skick, måste
fordra någon tids utdrägt, och att man måste
framgå steg för steg till målet. Commitéen
har alltså för den successiva verkställigheten
häraf föreslagit: Att Förslaget N:o 2 matte i
Nåder antagas och stadfästas, sålunda, att hvarje
Consistorium må få afgifva sitt underdåniga
Utlåtande öfver de i Förslaget uppgifne localers
tjenlighet, samt dervid föreslå så väl förändringar
som jetnkningar i frågan om Schölornes
serslcilta art af Färdoms- eller NäringsScholor,
men att likväl Uärarnes antal så väl
vid Gymnasierne, som hvarje slags Schola, äfvensom
Föne - beloppet för hvarje grad måtte
enligt Förslaget blifva i Nåder fastställt: Att
hvarje Stift erhåller sitt i Förslaget bestämda
belopp af tillgångar till Fonér och andra omkostnader,
hvilket ej bör kunna ökas, men väl
förminskas, i händelse något Consistorium skulle
kunna upplysa, att för många Scholor blifvit
för något Stift föreslagne: Att Föne-förbättringärne
fastställas successivt, i den mån
tillgångar inflyta: Att ingen nuvarande Fön,
om den ock befinnes öfverstiga den för samma
Syssla nu föreslagne, må undergå någon förminskning
under Innehafvarens tjenste- eller
expectänce-tid, utan blott vid första efter densamma
sig yppande ledighet: Att den jemkning
i Föne-anslagen, som vid några Färö-verk finnes
böra äga rum, och hvarigenom vid någre
Gymnasier de äldre Fectorernes löner framdeles
blifva nedsatte, men de yngres deremot
förhöjde, icke må företagas så länge någon af
Stats' Utskottets Betänkandenl
941
de redan utnämnde Lectorer vid samma Gymnasium
icke. enligt laglig Expectance-rättighet,’
i sin tour, njutit förmänen af den högsta Lön,
hvartill han i framtiden är genom sin fullmakt
berättigad: Att Eders Kongl. Majit Nådigst mati
te täckas genom en allmän Författning tillerkänna
alla Stift för framtiden de förmåner, nå«
gra Stift redan erhållit till Byggnads- och Re»
parations-Cassor vid Gymnasii- och större Schols-hus:
Att, så snart de nu befintelige Läroverk,
i afseende på Löne - regleringen, blifvit
inrättade efter det nu uppgjorde underdåniga
Förslag, all ujidelning af Tertial-Vacance- eller
Caduque-medel bör alldeles upphöra, och af
desse medel samlas en Cassa, for hvars behållning
bör årligen redovisas, till utrönande huruvida
och i hvad mån de kunna förslå till
de projecterade Erneritorum Löner, eller Pensioner:
Att vid verkställigheten bör göras skillnad
emellan redan varande Seholor, som bibehållas,
och nya, som blifvit till inrättande fö-j
feslagne, af hvilka de förre böra först förändras
efter denne Stat och de nya sedan inrättas,
i mån af tillgångarne: Att hvart och ett
Dom-Capitel bör åligga att årligen redogöra för
de inflytande medel, som till den förändrade
organisationen påräknas, samt inlemna underdånigt
Utlåtande, huru långt förslaget inom livard
je Stift kan realiseras, utan att befara brist i
tillgångarne: samt sluted igen att Föredraganden
hos Eder Kongl. Maj t för Ecclesiastique-ärende-rne,
jemte den af Commitéen underdånigst
föreslagne årliga Revision af Jjäro-verken, mätte
i Nåder uppdragas att insamla uppgiftejn©
Stats-Vtskottets Betänk anden
-
fran alla Sliften för det förflutna året, och der»
efter i.os Eders Kongl. Majit i underdånighet
föreslå den successiva verkställigheten.
Ofver hvad Committei-ade sålunda i underdånighet
föreslagit och hemställt, får StatsBeredningen
nu den Nåden, att dess underdåniga
Utlåtande afgifva.
Redan vid Riksdagen i Stockholm åren
l8og och 18101 hafva Riksens Ständer, med
öfvertygelse om den Allmänna uppfostrans vigt
för Samhällets val, samt med kännedom om
de i detta afseende innom Fäderneslandet vidtagne
anstalters mindre användbarhet till närtarande
lid, och de forändringar, hvi:kasåvät
Wetenskaperne, som undervisnings-metoden genom
en stigande upplysning undergått, till Eders
Kongl. Majtts Nådiga pröfning i underdånighet
öfverlemnat ett till dem ingifvit Förslag,
till vinnande af nödige föbättringar i Rikets
Uppfostrings - Verk, jemte de dervid gjor«
de Anmärkningar, med underdånig anhållan,
det Eders Kongl. Majit täcktes genom kunnige
och erfarne Män låta undersöka Eäro-Verkens
närvarande tillstånd, på det desse Inrättningar
måtte erhålla ett efter tidens upplysning mera
lä mpadt skick.
Med Nådigt afseende å denna Riksens Ständers
underdåniga hemställan, täcktes Eders
Kongl. Majst derefter i Nåder uppdraga åt en
Committé, att granska Uppfostrings- och Undervhnit
gs-Verfcc ros tillstånd i Riket, samt dervid
föreslå de förbättringar, sorn kunde finnas
nödiga; Och för denne vidtagne anstalt betygade
Riksens Ständer inför Eders Kongl. Majit
Stats-Vtskottets Betiinkanderi. 943
deras underdåniga erkänsla vid Urtima Riksdagen
1 Orebro år 1812.
Vid Urtima Riksdagen i Stochholm år 1 8 1 5,
täcktes Eders Kongl. Majt, genom Nådig Proposition
af den 15 Martu samma ar, till Riksens
Ständers Stats - Utskott öfverlemna den af
Uppfostrings - Committén ineifne underdåniga
framställning i detta ämne; hvarjemte Eders
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder föreslå, att all
den ännu ej disponerade, men till indragning
stälde Behaglig tids Spannemålen hädanefter
måtte anslås till undeistöd för Rikets Allmänna
Eäro- och Uppfostrings-Verk.
Till denna Nådiga Proposition förmälde
Riksens Ständer, uti underdånig skrifvelse af
den 11 Maji samma år, sig ej ett ögonblick
hafva kunnat tveka att Jemna deras bi fall; Men,
då, för det närvarande, icke kurtde bestämmas
hvarken beloppet af den Förlänings-Spannernål,
som komrne att indragas, emedan sådant berodde
på serskilt Nådig pröfning af Pastoratens
Inkomster och beskaffenhet vid hvarje timande
ledighet, ej eller tiden, när ledigheten kunde
inträffa, och den deraf uppkommande tillgång,
som genom skeende indragningar måste påräknas;
samt den så högst nödiga regleringen och
förbättringen ej kunde ställas på en osäker och
lång framtid, om ändamålet skulle vinnas med
den framgång och skyndsamhet, som tiden och
det allmänna behofvet fordrade; Så hade Riksens
Ständer förenat sig, att hos Eders Kongl.
Majit anmäla den underdåniga önskan, det täcktes
Eders Kongl. Majit emedlertid af Stats-Ver*
keta Öfverskotter, som kunde uppkomma antia
-
g44 Stats-Utskottets BetilnJi anderi'.
gen af blifvande nya Kungs - Gårds - Arrenden
eller på andra Inkomst - Titlar, i Nåder anslå
de Medel och utvägar, som för befrämjande af
detta ändamål kunde finnas nödige, hvilka anslag
likväl i den mon borde komma att minskas,
som deri påräknade Fötlänings - Spannemålen,
genom timande ledigheter och skeende indragningar,
blefve att tillgå; Och borde all den förlänings-Spannemåt,
som kunde blifva indragen,
emedlertid uppföras på Clerecie - Staten å 4_:de
Hufvud-Tituln inom linien till nästa Riksdag,
för att dä på Stat upptagas.
Med underdånig anledning af hvad sålunda
ej inindre af Eders Kongl. Majit i Nåder
blifvit anbefaldt, än af Riksens Ständer i under,
dånighet medgifvit och föreslagit, är det sorn
Uppfostrings-Commitén uppgjort nu ifrågavarande
förslag och reglering till Rönings-Stat vid.
Rikets Gymnasier och Allmänna Scholor.
Stats - Beredningen, som i underdånighet
anser sin åtgärd härvid inskränkt till pröfning
af de föreslagne Löne-beloppens lämplighet och
till granskningen af de gjorde beräkningarne
öfver tillgångar och behof, jemte de uppgifne
erforderligheternes företräde i vigt sins emellan,
derest de icke alla, för närvarande, skulle kunna
uppfyllas, har således icke vidare än till
denna del af Commitéens underdåniga | förslag,
som med Stats-Verket står i sammanhang, uti
underdånigt Utlåtande ingått.
Ofver de 2=ne serskilta i underdånighet af
Gommitén framställde Planerne No i och 2'
har Stats - Beredningen ansett nödigt författa i
underdånighet bifogade sine Tableauer, hvargf
Stats-Utskoltets Betänk anden'.
hvardera framställer det serskilta förslaget i hela
siri vidd af Röriings-anslag och erforderligheter,
jemte nu befintlige tillgångar dertill,
saint den brist, som genom andre utvägar måste
fyllas.
Enligt Tableaun öfver Planen N:oi,blif»
ver denna brist 9,460 Tjc 29 k:pr Spannemål,,
som på blott 23 Tunnor mindre är lika med
hvad Commiitén befunnit brista 9,483 T:r 29
lc:pr; härrörande skiljaktigheten derifrån, att
Commitérade, å ena sidan, ej intagit i beräkningen
den uppgift af 110 T;r Spannemål , som
till Arfvoden vid Gymnasierne för undervisning
i Natural-Historien i underdånighet föres’agen
blifvit, ej eiler, å andra sidan, gjort afdrag
på Totala bristen för de 133 Ttr Spannemål,
som vid Hernösands Gymnasium, genom
Eone Regleringen dgrstädes, skulle komma att
besparas.
Enligt Tableaun öfver Planen N:o s bäfver
deremot berörde brist, i likhet med hvad Corn*
mitén utfört, 5190 T;r 4 k;pr Spannemål; Dock,
sorn Commitén ibland förut existerande tillgångar
för denna Plan låtit ingå 225 Tunnor 16
k:pr Spannemål samt 52 R:dr 40 sk. Contant,
som Eunds Trivial-Schola af Allmänna Medel
bör, lika med hvad Commitén om öfrige Städers
till indragning föreslagne Scholors nu ägande
anslag af Allmänna Medel, i underdånighet
framstält, ankomma på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning, innan den tillgång, sorn genom
én sådan indragning, skulle Uppkomma, får, såsom
säker påräknas; så lärer bristen i förslaget
Bi han? till Riks-St, Prat,
94^ Stats- Utskottets betänk andert.
Nio 2 böla tills vidare anses sl mycket större
och ef.er förvandling af Lunds 8 'nolås Lenninge-anslag
til 7 * T:r Spannemki okas med
231 T:r Spannernål, samt således uppgå till
5431 T r 4 k:pr Spannemal.
Dessa Tablcauer upp ysa för öfrigt, att
skiljaktigheten emellan Planerna N:o 1 och 2
i afseende på det ringare behofvet till fyll nde
af bristen i den sednare, an i den förra, uppkommer
.genom följande omständigheter.
Planen N:o 2 skulle för Gymnasium erfordra
1882 T:r 31 K:pr Spännemål, mindre ari
Planen N:o 1, i anseende dertill:
Att Inrättningen af det föreslagne Qyma
jfätslum i Lund sku le anstå - 980 T;r
Att för nya Gymnasium
i Wisby, som skulle påfordra
820 T:r, endast blifvit upptagne
280 T:r, och således till
anslag uppskjutne - - - 540:
samt att för öfrigt Löne-anslagen
för en del Gymnasier
blifvit nedsatte:
i Gefle - - *• 90:
Linköping * - t 681 16,
Strengnäs - 42:
Wexiö - - 84: 15.
Carlstad - 12:
oell Hernösand - * 66:
f — 1 . ■ 1 ——
, ,1.,
Tillhopa berörde 1,882 T:r 31 k:pr
För Scholorne åter skulle erfordras 2151
T:r 16 K:pr Spannernål mindre efter Planen
Nio 2, än efter Planen N;e 1, till någon deli
Stats-Utskottets Betänkandenl g 47
följd deraf, att högre Lärdoms-Scholarne blifvit
minskade ifrån 26 till endast 19, hvaremot dock
i:ne lägre Lärdoms - Scholor, samt 8:ne högre
och 1 lägre Närings-Schola i stället tillkommit,
så att Scholornes antal i det hela gör endast 2
mindre, än förut; men hufvudsakligen blifver
behofvet för Scholorne efter Planen N;o st mindre
derigenom, att Scholas-Lärarnes, i synnerhet
Rectorers, Con - Rectorers och förste Apo*
logisters i Planen Nio 1 projecterade Löne an*
slag, blifvit i allmänhet nedsatte.
På det hela vinnes genom Planen N.o 2 i
jemförelse emot Planen N:o i eh besparing af
4,039 T:r 25 K:pr Spannemål.
I frågan huruvida denna besparing må, utan
skada för Allmänna Undervisnings - Verkens
förmåga att uppfylla deras vigtiga ändamål, kunna
äga rum, måste Stats - Beredningen, 1 hvad
som dervid beträffar inställandet af GymnasiiInrättningarne
i Skåne oell på Gottland, samt
förändringen af Scholornes egenskap i afseende
på undervisningen, och förminskningen i deras
antal, förbigå pröfningen deraf, såsom icke tillhörande
Stats-Beredningens ämne; Men, hvad
åter beräffar Löne-anslagens nedsättning vid en
del Gymnasier, samt för de högre Scholae-I,grarne,
skulle Stats-Beredningen, för sin del, L
underdånighet anse Stats - Verkets förmåga att
bidragen lemna, dervid skäligen böra kunna
komma i betraktande. I sådant afseende finner
Stats-Beredningen en Speciellare granskning
af Planen N;o 2 företrädesvis åligga Stats -£«-  redningen.
§4^ Stats- Utskottets Betänkande^
Dervid förekommer val, i afseende på Scliolae-Verkens
Aflönings. Stat, att vid högre Lärdoms-.
Scholor skulle Rectorerne i allmänhet kom.
ina att hädanefter tjena för mindre än Rektorer
vid de flesta högre Trivial-Scholor hittills
åtnjutit; Men, helst med tillhjelp af den SclioIse^Gäld,
som Uppfostrings - Commitén i underdånighet
föreslagit att till hälften af det projecterade
beloppet komma Schöl® - lärarne till
godo, torde dock 80 Tunnor Spannemål kunna
få anses för ett hjelpeligt Löne-belopp, hvarmed
nödtorftig utkomst icke bör saknas. Rika
förhållande är med Conrectorerne, som skulle
erhålla 40 Tunnor Spannemåls aflöning; Men
öfrige lärarnas vid högre lärdoms - Scholorne
aflöning blifver genom Planen N:o 2 i allmänhet
förbättrad emot förut.
Vid 1 ägre lärdoms-Scholorne, samt högre
och lägre Närings - Scholorne komma deremot
så Rectorer i allmänhet, som i synnerhet Collegerne,
att, genom Planen N:o 2, vinna högre
förmoner, än som på de fleste Orter, der
desse Scholor komma att anläggas, förut varit
bestådde.
Stats - Beredningen tror fördenskull i underdånighet,
att den klagan öfver otillräckliga
löner för Schols-Staten i allmänhet, som hittills
med skäl varit förd, skall genom i verksättande
af Planen N:o 2 blifva på ett sådant
sätt afhulpen , att vederbörandes billiga fordringar
i denna del i hufvudsaken uppfyllas
I
sammanhang härmed, får Stats-Beredningen
i underdånighet anmärka, att, då Uppfostrings
- Commitén funnit sig föranlåten att för
Stats-Utskottets Betänk anden.
Scbolorne i Lunds Stift, samt för Scholan i
Halmstad föreslå förhöjda Lönevillkor, i anseende
till dels Orternes större dyrhet på lefnadsfurnödenheter,
och dels Lönings-Spannemålens
beskaffenhet, som utgöres af så kalladt Helgonskylds
Korn, torde dock denna förhöjning ifrån
50 Procent, hvartill den i underdånighet blifvit
föreslagen, kunna nedsätta,? till 33 j Procent;
hvarigenom vunnes en Besparing af 188 §
Tunnor Spannemål,
Äfvenledes anser Stats-Beredningen i underdånighet
Cantors - Lönerne vid högre Lärdoms
- Scholorne, som i Planen N:o 2 blifvit
uppförde till lika belopp, som i Planen N:o 1,
kunna tåla att nedsättas ifrån 2 o T:r t,ill endast
15 T:r Spannemål; hvarmedelst skulle besparas
5 j Tunnor Spannemål.
Vidkommande åter den i Planen N:o 2
föreslagne Lönings-Stat för Gymnasierne, har
Stats-Beredningen tyckt sig finna den, i jemförelse
till Planen N:o 1, skedde nedsättningen
af 362 T:r 31 Kappar Spannemål å Löne-anslagen
vid en del af nuvarande Gymnasier, hvilken
nedsättning träffar visse Lectors * Löner,
kunna ske utan men för den af Commitén antagne
principe, att Lectorer äro bland de Embetsman
i Staten, som böra vara väl lönta. Såsom
vanlig Lectors-Lön föreslår Planen N:o 2,’
120 T:r Spannemål. Enär äldre Lectoref, förutan
Spannernåls-Lönen, äro i allmänhet förSedde
med Praebénde-Pastorat, Prasbende-Hemman,
eller Embets-Gårdar, och på de ställen, der desse
Ernolumenter icke varit att tillgå, blifvit
föreslagne till 150 T:r Spannemåls:Lön} så syp
95»
Stats-Utskottets Betänkanden.
nes för desse magtpåliggande Läro - Embeten
vara gjordt hvad det ändamål klafver, som Cornmilén
haft i sigte.
Alla Lectorerne vid Götheborgs Gymnasium
sku'Ie efter Planen N:o 2 förses med 150
T-r hvar , i anseende lefnadens dyrhet i berörde
Stad, samt af det skäl, att Lönings Spannemålen,
som till största delen utgår i Småland,
icke kan af Innehafvare fritt disponeras; Och
Stats Beredningen anser ock i underdånighet, på
de anförde skälen, dervid kunna förblifva.
Lectorerne vid Gymnasium i Hernösand
skulle eber samma Plan erhålla, de 2ne äldste
150 T:r jemte Prebende, och de öfrige 4,
183 Tunnor Spannemål hvardera, dels för
den orsaken, att Bonings - Spannemålen blifvit
till Commitén uppgifven att bestå mest af Korn
och Hafre, och dels i betraktande deraf, att
Lectorerne på denna Ort äga mera, än på andra
Orter, ett högre anseende bland Ortens
Ssånds • Personer; äfvensom att Presterskapet
derstädes, hvilkas Förmän Lectorerne, såsom
Consistoriales, dock äro, innehar allmänt Pastorater,
som inbringa dem högre Lönings förrnoner
än hvad i berörde afsende för Lectorer
blifvit föreslagit; Men, som Stats-Beredningen
gjort sig underrättad, att af Lönings-Spannemålen
till Hernösands Gymnasium, enligt LandsBäkenskaperne,
endast 8 Tunnor 8 Kappar utgöres
af Hafre, och för det öfriga till omkring
I;del af Råg och Arter, samt återstoden af Korn;
så, ehuru det ifrån Lectorernes anseende i Orten
och framför Ortens Presterskap hämtade
skälet till en högre aflöning föf dessa Lectorer,
Stats-Uts&ottets Betänkanden. 95 j
än andre, ankommer på Eders Kongl. Maj:ts
Egen Nådiga pröfning, har dock Siats- Beredningen
trott sig åligga, att, med ifrågasättande
af en så beskaffad högre Aflöning, i underdånighet
beräkna den besparing , som skulle uppkomma,
derest enahanda Aflönings - grund vid
detta, som vid öfrige Gymnasier blefve följd;
hvilken besparing, enär de 2:ne äldste Lectorerne,
som tillika innehafva Prasbende Pastorater
nedsättas ifrån 150 till uo Tunnor, de
2:ne dernäst varande ifrån 183 till 150 Tunnor,
och de s:ne yngste ifrån 183 till i?o T:r
Spannemål hvardera, skulle komma att utgöra
232 Tunnor Spannemål.
För öfrigt har hos Stats Beredningen, i afseende
på Lectoremes aflönipg vid Skara Gymnasium,
förekommit, att, som vid detta Gymnasium
finnas till delnings emellan de 6 Lectorerne
3 Ptsebende Pastorat och 2 PrasbendeHemman,
så torde Lectors-Löner nu häistädes
kunna i allmänhet sättas till 12 o Tunnor Spannemål
hvardera, af härtill anslagne 788 Tunnor
25 kappar Spannemål,
Uppfqstrings Cormnittén har på Lönings-Staten
för Gymnasierne intagit Consistorii-Notarierne
samt dervid för Consistorii-Notarierne i Westerås,
Lund, Götheborg, Hernösand och Wrisby,
sorn förut skola sakna Lön på Stat, i underdånighet
föreslagit 30 Tunnor Spannemål årligen för
hvardera, såsom utgörande ett ungefärligt Medium
af hvad för de öfrige redan på Stat bestås:
Consistorii-Notarierne höra väl egenteligen
icke till Xlndervisnings-Verken ; men de skäl.
Comraittén för dess Förslag i denna del i un
-
9 5'^ Stats-Vtskottets Betänk anden'.
derdänighet andragit, ofveriemnar StatsVBered■
Bingen emedlertid tiil Eders Kongl. Majus Nådiga
pröfning; hvarvid Stats-Beredningen bort
i underdånighet upplysa, att, med undantag af
Consistorie-Notarien i Wisby, njuter ingen af
Consistorii-Notarierne någon Lön på Stat, utan
uppbäres hvad de innehafva utom Staten, hvadan
Stats-Beredningen icke är i tillfälle att Speciella
beloppet af hvarderas Löningsförmoner i
underdånighet uppgifva; Men det, sorn Cornrnitten
i underdånighet föreslagit, instämmer med
hvad redan år 1814 , vid frågan om Lön för
Consistorie-Notarien i Westerås, ansågs böra
äga rum.
Consistorii-Notarien i Wisby har af ålder
njutit iöö l>:r S:mt i Lön på Clericie - Staten,
hvilken Lön, vid sednaste Löneförhöjnings reglering,
blifvit sålunda tillökt, att den nu utgör
Vo R:dr årligen, med 7 Tunnor Spannemål derunder;
Men denna Lön lärer böra indragas, om
Edets Kongl. Maj:t i Nåder bifaller Committé*
rades underdåniga Förslag, att 30 Tunnor Spannemål
i ett för allt må denna Tjensteman bestås.
Consistorii-Notarien i Götheborg bar likaledes
af ålder på Staten varit uppförd till 36
D;r S mt, hvilka nu på Clericie - Staten under
Titul? Hushyra med 6 R:dr årligen bestås; Och
lärer med detta ringa anslag på enahanda sätt,
som ofvan är i underdånighet föreslagit , böra
förhållas enär den projecterade nya Lönen kommer
att utgå.
För undervisning uti Naturalhistorien beÄnnes
Uppfostrings*Commi£tén hafva för hvarje
Stats- Utskottets F.etähkandm.
953
Gymnasium uppfört 10 Tunnor Spannemå! ,
eiler tillsammans för nuvarande 11 Gymnasier
aio Tunnor Spannernäl; Och, som härvid icke
synes vara något att erinra, så torde detta an*
slag under Titult Arfvode, få uti sjelfva Lönings-Staten
upptagas.
Af hvad Stats-Beredningen sålunda haft
Nåden i underdånighet upplysa rörande Bonings*
Staterne enligt den af Uppfostrings-Comrnittén
författade Plan N:o 2 värdes Eder Kongl. Maj:t
i Nåder inhämta, att, efter Stats - Beredningens
tanka, desse Gönings-Stater blifvit i underdånighet
föreslagne på ett sätt, som synes försäkra
de Eöntagande vid så väl Gymnasier, soia
de af Comrnitterade projecterade Allmänna
Skole-Inrättningar, 0111 den skäliga utkomst, sorn.
en hvar, i mon af sitt kall, har att af Staten
förvänta, samt att icke underlåtit blifvit att iakttaga
de besparingar för Stats-Verket, som om»
ständigheterne synts kunna medgifva.
Förutan desse Eönings-Stater, har Uppfo*
strings-Comrnittén i Planen till Allmänna Under
visnings-Verkens upphjelpande intagit serskilta
anslag till inköp af Böcker och Chartor , m.
m., till Emeritorurn Eoner eller Pensioner, samt
till Gymnasii- och Scholehus-byggnader.
Stats-Beredningen instämmer ock , för sin
del, i underdånighet i Gorninitterades underdåniga
tanka om nyttan och angelägenheten af
desse anslag efter bestämde grurtder, och anser
de samma böra intaga rummet näst efter Eö~
nings-Staterne i följande ordning:
954 Stats-TJtskottets Betänknnden.
ilmo Nödigt anslag till Skole - Böcker för
de fattigaste Skolepiltar, hvartill blifvit uppfördt
400 Tunnor Spannemål årligen.
Eders Kongl. Maj t har redan, genom lern.
nåd Fond till förslag för .Schole-Böckers ingifvande
af Trycket, i Ndder befordrat det, som
uti ifrågavarande fall synes utgöra hufvudsaJren,
det nemligen, att de för undervisningen
erforderlige Böcker måtte blifva tillgänglige för
ali Schole Ungdomen till möjligaste lägsta pris.
Vid jemförning till den i underdånighet föreslagne
Schole-Gäld, hvarom Stats - Beredningen
här nedan får tillfälle sina tankar i underdånighet
anföra, borde bristande tillgång hos ungdomen
sjelf till den ringare summa , sorn till
successivt anskaffande af Schole-Böcker erfordras,
näppeligen kunna ifrågakomma; Men StatsBeredningen
är likväl af den tanka, att medellösheten
hos en del ungdom äfven för bestridandet
af detta ringare behof, bör förses och
icke såsom hinder ligga i vägen, samt att alisa
ett allmänt anslag må härtill uppföras, dock alt
de Böcker och Chartor m. m., sorn inköpas, tillhanda
hållas endast och allenast för de mest
utfattige, som ej förmå sig dem sjelfve förskaffa,
och förblifva, åtmindstone hvad Chartor och större
Verk angår, såsom Inventarier vid Scholorne,
der de, efter hand, i mon af förnötning cornpletteras.
Om, efter en sådan reglering, den till ifrågavarande
ändamål föreslagne årliga Fond af
400 Tunnor Spannemål årligen skulle tåla någon
nedsättning, det beror på ea närmare un
-
Stats-Utis&ottets Betänianden.
955
dersökning oell kännedom , och öfverlämnäs af
Stats - Beredningen i underdånighet till Eders
Kongl. Maj ts Egen höga pröfning och afgörande.
Då, enligt,Committéns beräkning, 600 Ynglingar
vore att anse såsom i behof af detta sia.gs
understöd, skulle Fonden, då värdet på Spänne»
målen antages till 7 R:dr Tunnan, blifva tillräcklig
att för hvarje medellös SchoIe-JPilt årligen
anskaffa Böcker 111. m, för en summa af
4 Rnlr 32 sk. Banco.
2:0 Näst härefter torde Gymnasii- och Scholehus-Byggnaderne
och deras underhåll bora^
komma i fråga Committén har dertill i underdånighet
föreslagit 400 Tunnor Spannemål
årligen, hvilket Stats - Beredningen , för dess
del i underdånighet, ej eller anser för mycket.
Men fråga torde böra uppstå, huruvida detta
anslag ock bör med årligen lika belopp Stiften
emellan fördelas, eller om ej, intill dess det olika
förhållandet med befintelige Allmänna Byggnader
för Schole-väsendet i det ena Stiftet emot
det andra hinner blifva någorlunda jemnadt,
en årlig fördelning häraf, efter Plan , så
mycket häldre borde ske, sorn serskildta tillgångar
eller Byggnads-Fonder uti en del Stift för.
ut lära finnas, som i denna del minska behofvet
af allmänt biträde, samt att i sådant afseende
fullständiga Förslag ifrån Stiften skulle
infordras, för att, efter Nådig pröfning, sättas i
Veiket i inon af företräde i angelägenhet, och
den tillgång anslaget lemnar hvilket dock Eders
Kongl. Majus närrnaie Nådiga pröfning i
underdånighet underställe?.
Stats Utskottets Bctankanden.
3:0 Sfais-Eeredn ingen inger ock, lika med
U ppfo st rings- C omin i nen, angelägenheten deraf,
att Fond till Pensioner 1 bör vara att tillgå för
sådane Jjärare vid Uppfoslrings-Verken, sorn,
under trägen handläggning vid deras mödosamma
kall, blifvit utarbetade, och ej förmå dermed
vidare fortfara. Den af Comrnittén föreslagne
Fond dertill al 600 Tunnor Spannemäl
årligen synes visserligen i förhållande till Fensions-itnslagen
i Stat för andia EmbetsmannaCorpser
nog betydlig, vid betraktande tillika af
den tour och befordringsrätt, sorn Schole-Lärarne
äga sig förvarad inom Läro-Ståndet i allmänhet;
Men, om äfven härvid den allmänna
grund iakttages, att Pensions - fonden, tilp en
början, icke fördelas Stilten emellan, utan, liksom
andra allmänna anslag på Riks-Stat<?n, för-?
blifva till generel årlig reglering, efter i underdånighet
afgifvande förslag, så kommer erfarenheten
att, efter hand, utveckla hvad som
i denna del må erfordras, och hvartill emedlertid
i förslags- beräkning torde böra uppföras
det af Commitéen framstäldte belopp 600 T:r
Spannemäl. De vanliga Tertial- och Caduquemedlen
skulle likväl, i sådant fall, förblifva
inorp hvarje' Stifts enskilta disposition; men
den tillgång till ifrågavarande ändamål, sorn deraf
erhålles, komma i beräkning vid ålitandet af
det allmänna anslaget för Emeritorum Löner
eller Pensioner; Och torde Uppfostrings-Commitéen
i underdånighet böra inkomma med förslag
till de allmänna reglor, som, i afseende
på rättigheten till sådane Pensioner, och beloppet
deraf, i man af ålder och tjenstetid, till
Stats-ZJtskottcts Betänk anderi. 957
efterrättelse för samtelige Stiften pröfvades lärnpelige.
Uppfostrings - Comrnitcens Förslag enligt
Planen N:o 2 till allmänna Undervist) i ngs-verIcen
slutar sig, på sätt ofvan i underdånighet
anfört är, med en brist, hvars fyllande genom
andre utvägar, än Läro-verkens nu ägande till*
gångar, borde sökas med 5,3.90 T:r 4 k:pr,
Ståts-Beredningen har L
underdånighet anmärkt, att
Lunds Trivial-Scholas ägande
anslag af allmänna Medel
blifvit af Stats-Beredningen
ansedt ej hafva bordt ibland
de påräknade tillgångarne uptagas,
hvarigenom således bristen
ökas med 231: — -—‘
och uppgår til! 5,421: T:r 4 k:pr.
Deremot har Stats- Beredningen trott följande
Besparingar vid Förslaget N:o 2 kunna
äga rum: ,
Schole-Staten i Lunds Stift, samt vid Halmstads
Schola i38 T:r io|kspri
Cantors-Lönen vid högre
Lärdoms-Scholorne 55: —•
Gymnasii-Staten i Hernösand
252!'— —
samt i Skara 68: ;—26 —
Consistorii - Notariernes i
Visby och Götheborg förut
på Stat ägande jo: — 27^ —
Tillsammans 575 Tunnor.
958 Stats-Utskottets Betänkanden.
Hvilka afdragne nedsätta totala bristen till
4,846 T:r 4 k:pr Spannemå!.
Ibland de tillgängar härtill, som Commite*
rade beräknat och i underdånighet uppgifvit,
är det anslag af omkring 770 Tunnor Spannemål,
dels in natura, dels i värde af contant af*
liming, som af Eders Kongl. Majit och Kronan
nu bestås till Stads-Scholor och Ptedagogier, der
Cornministraturen icke är med Schole - sysslan
förenad. Comrnitéen anser i underdånighet något
hinder icke möta desse Scholors indragning
och anslagets flyttning tili andra ställen, der Elementar-verk
skulle, efter Commitéens förslag,
lomma att anläggas, så vidt likväl en sådan
flyttning icke funnes strida emot Stadens Fun*
dations-Bref och Privilegier.
Ehuru denna tillgång vöre ganska betyd*
lig vid ifrågavarande allmänna reglering, hälst,
jned tillägg af ofvanberörde anslag till Lunds
Schola, den komme att bestiga sig till 100O
Tunnor Spannemål, anser dock Stats-Berednin*
gen blifva betänkeligt att densamma påräkna.
Så öfvertygad Stats - Beredningen gör sig, att
Uppfostrings Commitéens grunder för dess Förslag
lära nogsamt vara väl öfvervägade, och äf.
ven med hänsigt till localens fordringar äga
det sammanhang på det hela, att tillökning,
men icke minskning I utvägarne till allmänna
undervisningens begagnande inom hvarje Pro*
vince blifver af den nya regleringen en följd;
synes likväl med yttersta varsamhet dervid böra
begagnas sådane medel, som rubba hvad allt
hittills, under en lång följd af tid, varit påräknadt
och utgått inom en viss local, såsom ali*
Siats- Utskottets Tetiink anden.
959
mänt bidrag (ill Undervisnings * verket under
hvad Titul som halst.
Föremålet är så vigtigt på det hela, att
må hända är, företrädesvis framför den besparing,
som härigenom må kunna vinnas, att anse,
det i regleringen af allmänna Undervisnings
- Verkens nya Inrättning icke må kunna
framtes exempel af någon så beskaffad indragning
Uti de af ålder bestådde bidrag härtill,
hvaraf minskade undervisnings-anstalter kunde
blifva en följd. Enligt den af Commitéen bilagde
förteckning på desse anslag, utgå de egenteligen
till Rikets fattigaste Städer, De hafva
till större delen uppstått tillföljd af den allmänna
reglering och förbättring af Scholeväsendet,
sorn under Högstsalig Konung G-USTAF
ADOLF liss och Drottning CHRISTINAS Regeringstid
ägde rum, dervid deli sednare förordnade,
att i hvar Stad skulle hållas åtminstone
en Harna-Schola. De understöd, som härtill
anslogos af allmänna Fonder, hafva allt sedan
fått orubbade fortfara. I sammanhang med
dem hafva de Inrättningar blifvit fullföljde öfch
•beräknade till undervisningens befrämjande inom
hvarje sådan local, som för närvarande må
befinnas, och en rubbning till men för ändamålet
synes således kunna härigenom komma att
Uppstå; Af hvilken anledning, och då härtill
dessutom kommer, att Städerne i allmänhet blifvit
genom Kongl. Resolutioner i Nåder försäkrade,
att, Under hägn af Privilegier, få oqvalt
och orubbadt i evärderliga tider bibehålla de
rättigheter, förmåner och inrättningar, de af ålder
innehaft, och som äro grundade på Kongl,
g 6o Stats-Vtskottets Betänkandet-?.
Resolutioner, Gnfvo-Bref, Donationer, eller an»
dre nied dem lika, eller laglig kraft ägande
Handlingar och Stadganden, Stats-Beredningen
i underdånighet håller före, att denna tillgång
Icke hör i beräkningen intagas; Ofverlemnandes
likväl till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
i underdånighet, om någon närmare undersökning
bör ske, rörande grunden, hvarpå ifrågavarande
anslag för hvarje ort sig stödjer;
Derom underdånigt Utlåtande i sådant fall i«
från vederbörande lärer böra infordras.
Ännu vigtigare, roen ock icke mindre betänklig,
förekommer den af Uppfostrings-Commitéen
under Tit.ul af Schole-gäld beräknade
tillgång ända till 3000 Tunnor Råg om året,
hvaraf hälften skulle anslås till delning emelian
Schole-Lärarne, men återstoden för Statens
räkning uppbäras och redovisas. Genom en allmän
afgift, erlagd vid hvarje Läse-termins början
af hvarje Schole-gosse med en half Tunna
Råg, förvandlad till penningar efter Markegång®
pris, skulle denna tillgång uppkomma,
och afgiften blifva ett ofelbart vilkor för rättigheten
till Schole - underv isningens begagnande.
Ccmmitéen har i underdånighet framställt
de skäl och anledningar, sorn ligga till grund
för ifrågavarande förslag. Det är utom StatsBeredningens
egenteliga ämne att taga dem under
pröfning. Och ,Stats-Beredningen borde således
inskränka sig till det underdåniga Utlåtande
. att ett så väsenteligt bidrag visserligen
uti betydelig man skulle lätta verkställigheten
af förslaget påfdét hela} Men', enär Committé»,
Stats-Utskottets Betäniandeni g6i]
meil en lofvärd omsorg för Stats-Verkef, förslg»
tigt inskränkt ålitandet af allmänna tillgångar,1
synes likväl denna uppmärksamhet icke böra'
sträckas så vidt, att ändamålet i en eller annan
måtto deraf möjligtvis skulle kunna förnärmas»1
Det är icke Stats-Beredningen obekant, att
så kallad Schole-gäld, eller Terroinations*pen»;
singar vanligen erläggas vid Scholortie till LäTärne
vid Läse-terminens slut; Men denna afgift
är frivillig och obestämd, beroende på hvars
och ens råd och lägenhet, samt goda vilja. Utaf
de Tableauer, Uppfostrings-Commitéen uppgjort
öfver Läro-verkens alla Inkomster i hvarje
Stift, inhämtas, att Schole-gälden blifvit upp»
gifven att utgöra
‘ Bihr 181 —
- 1j97 55
266; 16»
4&9: 8»
iy8t —-
3 35* —
ingen — ■—*.
- 4 b 7* -»—*
ingen /•“— —»
r 206: 32(-  ingen >—1
ingen —-  »
1 Upsala Stift
Linköpings *
Skara - »
Strengnäs
Vesterås *
Vexiö »
Götlieborgs »
Lunds
Calmar
Carlstads -  Hernösands
Visby
Stats - Beredningen ville ock för sin del i.
underdånighet medgifva, om det till dess Utlåtande
hörde, förmånen och nyttan deraf, att»
denna afgift, der den skall äga rum, vore be-*
stämd och lika för alla; Men är till frågan örn
dess uppbärande som Stats-Intrad, Stats -Bered-,
bihang till Riks-Sf, Prat, rjij. Jgi$. Sami, N-r m, isa
q6* Ståts-Utsiottets Betänkanden'.
ningen derå egenteligen bör fästa uppmärksamhet.
Såsom sådan har den allt hittils icke ägt
rum, och den nya regleringen, ehuru i alla fall
förbunden med ytterligare tillskott af Staten för
Uärarnes Uöne-förbättring m. m., framträder likväl
i denna del inför allmänheten i formen af
en beskattning, eller med åläggande af förut okända
bidrag till Staten för rättigheten till den
allmänna undervisningens begagnande.
Under en uppmärksam och alfvarlig tillsyn
af Inspectores Scholarum, har nogsamt hittills
kunnat förekommas, att Scholm - Lärarne icke
obehörigen, eller såsom ovillkorlig rätt, kraft
Scholm - gäld, eller skiljaktigt], i mån af bidragens
olika rundelighet, ombesörjt undervisningens
fortgång. Vid underlåtenheten åter af en
sådan uppmärksamhet, skall den föreslagne ordningen
för viss Scholm-gälds uppbärande icke
utesluta möjligheten af missbrukens fortfarande
under en ny form.
Uti andre Inrättningar, som hafva allmän
undervisning till föremål, finnas åtminstone vissa
rum, som icke allenast äro alldeles gratis,
hvad undervisningen angår, utan än dertill lemna
serskilt bidrag till underhåll, kläder, och fö.
da åt den medellöse ungdomen. Att deremot
den första Scholm-undervisningen, i följd af nu
skeende ny inrättning, ovilkorligen skulle förbindas
med en afgift till Scaten, synes, ehuru
ringa afgiften må räknas att vara, likväl kunna
gifva ett ofördelaktigt intryck, serdeles ho*
mängden af medellöse Föräldrar, som föreställa
sig en inskränkning derigenom gjord i uthagen
till bildning och fortkomst för det Barn,
Stats-Vtskotteti Betänkandet
hos hvilket de förhoppningsfullt trott sig finna
anlag och själsförmögenheter dertill.
Om alltså Eders Kongl. Maj.t skulle i Nå»
der pröfva, att Selio se-gäl den, nedsatt exempelvis
till hälften af hvad utaf Commitéen i uti*
derdånighet föreslagit blifvit, Utaf Scholae-Lärarne
allena finge uppbäras, till äfventyrs med
Vissa rum för Gratister, sorn alldeles ingen af*
gift erlade; så vågar Stats-Beredningen 1 Underdånighet
hålla föie, att den minskning, sorn, genom
afståendet från den ändra hälften, skull*
Uppkomma i tillgång till Stats-Verkets underlättande
att åstadkomma hvad som äf detsamma
påfordras till nya uppfostrings- planens Utförande,
icke borde lägga hinder i vägen för regleringens
verkställighet; mön åter, om dén till
det föreslagna beloppet till fullo skulle komma
att utgå, hemställer Stats - Beredningen, såsom
både enklare och redigare, ätt densamma likväl
odelad ina vederbörande på Lön direCte änviSas,
och Statens bidrag i samma man för hvar
och en nedsätta*.
I afseende på de Öfrige Uppgifne tillgångar
ne till ett belopp af 1405 Tunnor 13 k-.pi*
Spannemål, finner Stats-Beredningen icke annat
att i underdånighet erinra, än att den betydeligaste
delen deraf, eller de påräknade lood
Tunnor af den Eehagelig Tids Förlänings-Spannemål,
som blifvit ställd till indragning, ingår
allenast efter hand; hvadan i Samma mån förslagets
verkställande kräfver i början så mycket
större Extraordinairt bidrag af Stats-Verket,
äfvensom detta bidrag blifver i början i högré
män erforderligt i anseende derti l, att de till
-
964 Stats-TJtsKottcts Betlinkanden?
'gångar,' som skola uppkomma genom förutvaran*
de högre Löners nedsättning, icke förr, än efter
Innehafvarnes afgång genom dödsfall eller befordran
blifva disponible.
Med uteslutande bland tillgångarne af den
för smärre 'Stads-Scholor och Psedagogier påräknade
indragning af nu bestådde anslåg, samt likaledes
af den tillgång, som genom den för
Stats-Verkets understöd projecterade halfva Schö;
lte-gälden skulle uppkomma, samt med förutsättande
att de af Stats-Beredningen i underdånighet
framställde anmärkningar vid Lönings-Staterne
skulle komma att vinna Eders Kongl,
Maj:ts Nådiga bifall, skulle det ordinaira årliga
biträde, utom Eörlänings-Spannemålen, sorn
af Stats-Verket erfordrades till verkställighet af
Förslaget N:o 2; i hela sin vidd komma att upp,
gå till 3440 Tunnor 23 k:pr Spannemål, hvilkas
värde i penningar eftör 7 14:dr Tunnan
uppstiger till R:dr 24,085 1 sk. 6 rst., en
summa visserligen belydelig såsom årlig gravation
för Stats-Verket.
Men, då det angelägna undervisnings-verket
genom sitt stora föremål, efter Stats-Beredningens
underdåniga tanka, så vidt skiljer sig
från alla partiella förslag och inrättningar, som
detsamma innefattar den generella grundvalen,
af hvars väl uttänkta plan och skickligt utförda
sammansättning alla de öfriges bestånd och
värde beror; så anser Stats-Beredningen med
icke underlåten uppmärksamhet, på ändamålet
för sin verksamhet likväl ej dristigt i underdånighet
förklara, att hvilket belopp som hälst af
Nationelt bidrag, sorn för den fullständigaste och
Stats-ZJtskottets Bettinftanden. 965
således mäst ändamåls-enliga Inrättning af de
allmänna undervisnings-anstalterne, efter en riktig,
till de öfrige Satnhälls-förhållanden lämpad
plan, nödvändigt kräfves, ingalunda bör kunna
komma att saknas, utan, såsom en följd deraf,
att det i angelägenhet står främst, äfven städse
bör linnas på samma rum bland tillgångar.
Svenska Nationen står dessutom icke tillbaka
för någon annan, hvarken i begreppet om
Culturens värde, eller 1 hog och vilja att till
dess befordran bidraga.
Den handledning, sorn börjar i kojan, der
Moderns fristunder från ett tungt arbete användas
till Barnens undervisning uii innanläsning-,
är måhända allmännare i Sverige, än i
något annat Land, och må i nedersta rummet
verkeligen få anses såsom ett talande bevis pa
sanningen häraf, mera vigtigt och anmärkningsvärdt,
än vid första påseende skulle synas.
Tidernas förändrade skick hafva emedlertid
förorsakat, att hvad i förra förhållanden
kunnat vara frikostigt tilltagit, nu i vissa fall
finnes otillräckeligt. Vid ett sammantaget betraktande
af bidragen till Stats-bestyrelsens serskilta
grenar, skulle, under en allmännare granskning,
möjligtvis ännu kunna uppfinnas jemknin-i
gar, tillräckeliga att uppfylla de erkända bristerne
uti en del af deni, men afven af sådane
villkorliga rättelser synes regleringen af allmänna
undervisnings-verken vara för vigtig att
få bero.
Biksens Ständer hafva dessutom under de
senaste Biksdagarne, vid flere förekomne frågor,'
sorn haft inflytande på vetenskapernes förkofran
1
qf> 6 Stats-ZJtskottfts Betiin/tanden.
till dst allmännas båtnad, visat så mycken bered.'
villighet, och hvaribland må exempelvis kunna
anföras deras ganska betydliga anslag för Lä’
karekonsten, samt de vetenskaper och öfningar,
som dermed hafva sammanhang, att Stats-Beredningen,
för dess del, i underdånighet vågar
föreställa sig, att Riksens Ständer med tillfredsställelse
skola gå Eders Kongl, Maj:ts Nådiga
afsigter till mötes i hvad hälst som pröfvas angeläget
för allmänna undervisnlngs-verkens fullständiga
organisation,
Såsom en följd af desse allmänna grundsatser
uti ifrågavarande magtpåliggande ämne 5
så, ehuru Ståts-Beredningens åliggande varit,
att, med afseende på Stats-Verkets närvarande
tillstånd, och den reglering sorn vid senaste
Riksdag blifvit deråt gifven, inskränka sitt underdåniga
Utlåtande till den af UppfostringsCommitéen
ur enahanda synpunkt uppgjorde
mindre planen, anser dock Siats-Beredningen i
underdånighet den större planen, i anseende till
den utvidgning, Undervisnings - verkön skulle
af dess antagande erhålla, samt den förmån af
mindre obekymrad utkomst densamma i synnerhet
åt högre Scholae-Eärare skulle bereda, icke
höra alldeles åsidosättas, utan tvärtom företrädesvis
förtjena att komma under gemensamt öfvervägande
och Beslut af Eders Kongl. Majit
och Riksens Ständer.
Stats - Beredningen får, till följe häraf, i
underdånighet uppgifva, att, sorn, enligt hvad
Stats-Beredningen förut i underdånighet' omförmält,
Planen N:o 1, sedan Gymnasii- och
®ch Scholje-verkens förut anslagne Inkomster
Stafs-Utskottets Betänkandet 96j
blifvit dertill använde, slutar sig med en brist
af 9460 Tunnor 29 kappar Spannemal; men tillgången
dertill, efter Stats-Beredningens tanka,
ej skulle kunna högre beräknas, än till Planen
N;o a, eker till 1,405 Tunnor 13 k:pr Spannemål;
så kommer att till fyllnad ifrån Statsverket
erfordras 8055 T:r 16 k:pr Spannemal,
eller ä 7 Il:dr Tunnan, ett bidrag i penningar
af 56,388 R;dr 24 sk.
Emedlertid, och då Riksens Ständer, för
att ej ställa den högst nödige förbättringen och
regleringen af de allmänna Uppfostrings-anstalterue
på en osäker och lång framtid, redan i
underdånighet gifvit Eders Kongl. Maj:t tillkänna
deras underdåniga önskan, att Eders Kongl.
Maj t matte af de Stats - Verkets öfverskott,
som kunna uppkomma antingen å blifvande nya
Kungsgårds-arrenden, eller å andra InkomstTitlar,
i Nåder anslå de medel och utvägar,
som för detta ändamål kunna blifva nödiga;
och då det med Eders Kongl. Maj:ts Égen öma
och Nådiga omsorg för detta magtpåliggande
Verk lärer äfven säkerligen instämma, att fa
den nödiga regleringen till ensnar verkställighet
bragt; så hemställer Stats-Beredningen, till
beredande häraf, i underdånighet, huruvida Eders
Kongl. Maj:t finner omständigheterne, och
deribland hufvudsakeligast den, att frågan om.
Personalen af Scholas-Staten hänger på det närmaste
tillsammans med den Inrättning, undervisnings-method
och fördelning af Eäro-ämnen,
som Uppfostrings Commitén antagit uti det underdåniga
förslag till en ny Schola» - ordning,
hvilket serskilt af Commién Eders Kongl. Maj:t*
ig 6 8 Lag-Utskottets Betänkande
/Nådiga pröfning understäldt blifvit, måga leanna
medgifva, att en Interims-Stat, med grund
af Förslaget N:o 2, men med iakttagande ollila
af de ändringar, som utaf Eders Kgh Maj:ts
Nådiga Beslut i de af Stats-Beredningen i underdånighet
hemställde ämnen, kunna blifva
följder, m| få upprättas, då sedan den tillgång,
sorn af nya Kungsgårds-arrenden och indragen.
Behagelig tids Förlänings-Spannemål, utöfver
Evad i Biks-Staten förut är påräknadt, blifvit,
jemte de tillgångar, Commitéen, såsom säkre, i
öfrigt uppgifvit, i afräkning derå observerade,
Stats-Verkets ytterligare tillskott i penningar
Ian bestämmas, och af Eders Kongl. Maj:t i
Kader fastställas; Börande Stats-Beredningen i
underdånighet upplysa, att detta tillskott, utan
befarad osäkerhet eller brist, kan anvisas, att,
till dess Biksens Ständer annorlunda reglera,
utgå af Öfverskottet på Stats-Verkets InkomstTitlar,
och att således från den sidan icke något
hinder skulle möta, att ju en sådan Interims-reglering
må, enär Eders Kongl, Maj:t
det i Nåder för godt finner, kunna vidtaga och
varda till verkställighet bragt; Men derförinnan
lärer, i enlighet med hvad Uppfostrings-Commitéen
i underdånighet föreslagit, hvarje Consistorium
få afgifva underdånigt Utlåtande i fråga
om de loeala förhållanden, som till en eller
annan mindre ändring i Commitéens förslag
kunde föranleda; Dock lärer angeläget vara, att
grärtsorne för en sådan åtgärd närmare utstakas,
på det icke de hufvudsakeliga grunderne
må blifva rubbade, och Målet derigenom ryckt
ur sitt sammanhang,
Stats-Utshottets Betänk anderi.
Hvad Comrnitéen för öfrigt i underdånig'
het föreslagit rörande sä val Redogörelsen torde
Tertial- och Vacance- samt andre medel,
som kunna inflyta och böra bland Eonderne till
den nya regleringen intagas, som ock åtskillige
andre för verkställigheten nödige ansedde omständigheter,
synes icke för närvarande fordra
någon åtgärd, utan böra förekomma till Eders
Kongl. Majus Nådiga pröfning i ett sammanhang
med den till upprättande Staten.
Deremot och med fästad uppmärksamhet
vid Uppfostrings-Commiléns yttrade förmodan,
att tillgångarne för Eäro-Verken skulle sannolikt
icke obetydligen ökas genom vederbörliga
undersökningar om en del Tionde - sättningar
inom de Socknar, hvilkas Kyrkoherbergen blifvit
till Gymnasii- och Scholse-Uärarnes löner an.
slagne, har Stats-Beredningen skolat i underdånighet
tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t läcktes
i Nåder anbefalla Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
att, gemensamt med DomCapitlen,
föranstalta om slike undersökningar,
der Tionde - sättningar icke i behörig ordning
redan fastställde blifvit, som för en sådan åtgärd
kunna vara hinderlige, och om Resultatet
af densamma ofördröjeligen till Eders Kongl.
Majit inkomma med underdåniga Berättelser
och uppgifter, hvilka Eders Kongl. Maj t sedan
torde i Nåder öfverlemna till Stats-Beredningen,
för att sitt underdåniga utlåtande deröfver af’
gifva.
Slviteligen, och då Eders kongl. Maj:t, under
loppet af nuvarande Urtima Riksdag, lärer
97° Stats Utskottets Betänkanden.
i Näder framställa hvad sedan sista Riksdag vid
den af Riksens Ständer i underdånighet önskade
nya reglering till förbättring af Allmänna
"Undervisnings-Verken af den för detta tidfordrande
och mödosamma ärende i Nåder satte
Uppfostrings-Commitén i så hufvudsakelig måtto
redan till gjort cch uträttat, och då vid detta
tillfälle bägge de af Commitéen utarbetade
Planerne N:o i och N.o 2, den förra såsom den
fullkomligaste för ändamålet, och den senare
såsom afseende tillika en nödig ansedd inskränkning
i tilli tan de t af statens bidrag, lära komma
att blifva Riksens Ständer förelagde; Så, enär
i anseende till det ännu ej definitift reglerade
skick, hvaruti detta ämne sig befinner,
Riksens Ständer icke torde blifva i belägenhet
att nu uppgöra ordentelig Stat och derpå grunda
bestämdt anslag för undervisningsverken, hemställer
Stats-Beredningen i underdånighet, om
icke, hvilkendera Planen Riksens Ständer helst
omfatta, de dertill erforderlige Medlen af nytt
bidrag från Stats-Verket, måtte i Nåder proponeras
Riksens Ständer, att anslås på samma tillgångar
, sorn redan förut ^lifvit dertill bestämde,
nemligen först Förlähings-Spannemålen, vidare
nya Kungsgårds-Arrenden, tillkomme från
och med 1815, och sist, för hvad derutöfver
brista kunde, öfverskotten å Stats-Verkets Inkomster;
men att, så fort ordentelig Stat, grundad
på Eders Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers
vidtagande Beslut om Planen dertill, hunnit
komma till stånd, den samma må på ^:de
Stats-Utskottets Betänkandm. 971
Hufvud-Tituln, eller Mand Clerecie- och LäroVerkens
Stater intagas, icke allenast för den
del deraf, som kommer att utgöras af nya anslag,
utan äfven för allt det, sorn Gymnas i- och
Schola;-Verken af ålder innehaft och utgatt under
Titul: anordning utom Stat hvilket hittills
ej på Riks-Staten varit uppfördt, samt att RiksStatens
Inkomstsumma må deremot i samma
mon, som Gymnasii- och Scholae-Verkens anordning
utom Stat sig bestiger, förhöjas under
de Inkomst - Titlar, dit den utom Stat hittills
innehafde hörer, som lärår blott hänföra sig
till Ordinarie Räntan, samt Afrads- och Kronotionde-Spa
enemålen.
För öfrigt lara Riksens Ständer, på Eder*
Kongl. Majus Nådiga Proposition, finna oumgängeligt
lemna sitt bifall dertill, att hvad som
i ofvanberörde på ett och annat ställe kan extra
ordinairt behöfva att anslås till dess de nuvarande
högre löner, genom hvilkas nedsättning
tillgång blifvit beräknad, kunna blifva ledige,
jnå jemväl på Stats - Verkets öfverskott på lnkomsterne
utgå, helst i annat fall, och om regleringens
iverksättande skulle ankomma på enskilta
Personers lifstid eller tillfäll ige befordran,
densamma kunde för långt utdraga på tiden,
till allt för stort förfång för de Personer, sorti
blefve '1 väntan derpå.
Hvad Stats-Beredningen nu i detta vigtiga
ärende haft nåden i underdånighet andraga,
varder så i det ena som andra Eders Kongl,
Maj:ts Egen Nådiga pröfning och godtfinnande
i underdånighet understäjdt.
^72 Stäts-Utskottets Bettini anden.
Den Kongl. Remissen återställas härjemte
i underdånighet; Och Stats-Beredningen fram.
ihärdar rned djupaste Tördnad, nit och trohet
Stormaktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj;ts
XJnderdånigste tropligtigsta
tjenare och undersåtare
¥
M. Rosenblad.
Fr. Tersmeden. G. F. Wirsén.
N. Frödelius. L. A. Lunnius.
Stockholm den i November 1817.
C. Tunelius.
Uppfostrings-Commiténs underdåniga Utlåtande.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Kongl. Majtts Nådiga befallning är j att
Dess Stats-Beredning med underdånigt utlåtande
häröfver inkommer. Stockholms Slott den
57 Mars a 817-
3?å Nådigste Befallning
Nils von Rosenstein.
Enligt Eders Kongl. Majtts Nådiga befallning,
får i djupaste underdånighet UppfostringsPommittéen
inför Eders Kongl. Majit nedlägga
Stats-Vtskottets Beiänhandeni
973'
resultatetaf 9ine undersökningar och öfverläggningar,
rörande behofven, medlen och sättet, att
efter tidernas kraf förse Rikets Gymnasier och
Scholor, till nödigt antal fastställde, med tillgångar,
sorn kunna fylla hvad för dessa Inrättningar
behöfves.
Att uppgöra en Ekonomisk plan för RL-j
kets alla Elementar - Läroverk , efter hvilken
hvarje serskild Orts behof af offenteliga undervisnings-anstalter
skola kunna anses uppfylda,
en billig jemförelse dem emellan anstäld och
dess Resultat iakttagne, är ett företag, åt hvilket
hvarje vän af Fosterlandet och af en grundlig
uppfostran till kunskaper och duglighet lärer
önska framgång, men hvilket han tillika mäste
erkänna för‘ ett ibland de svåraste. Härvid måste
icke blott Orternes läge, vidsträckthet och
Folkmängd beräknas, utan äfven Innevånarenas
lynne, deras naturliga fallenhet, samt i synnerhet
till hvad grad hogert , att för den uppväxande
Ungdomen bereda kunskapsodling kan
anses hos dem vara väckt och underhållen. 'Up^
fostrings-Committén har vid denna beräkning
varit vägledd i synnerhet af de uppgifter öfver
dessa ämnen, hvilka från Rikets Consistorier
till Commitén inkommit; Alen derjemte icke
underlåtit att äfven från andra källor söka
inhämta säker kännedom af härtill hörande ämnen.
Det är först efter dessa undersökningar,
som C om mitten kunnat i hithörande detailler
stadga sin öfvertygelse , samt nu inför Eders
Kongl. Afaj t nedlägga ett underdånigt Förslag
till Lönereglering vid Rikets Gymnasier osh
974 Stats-Utskottets Betänkanden.
Allmänna Skolor samt till fördelning af de me*
del? hvilka för dessa Elementar - Läroverk erfordras.
Committén hade Önskat , att ett sannolikt
tillräckligt antal Gymnasier och larda Skolor
kvmde inom Fäderneslandet stiftas, samt att desse,
äfven i Ekonomiskt afseende, kunde inrättas
på en Scala som medgaf att göra dem mot än*
damålet fullt svarande. I denna afsigt har i
underdånighet bilagde Förslaget K .-o 1 blifvit
uppgjordt ; hvilket Förslag Committén önskar
matte vinna Eders Majits Nådiga uppmärksam*
liet och Höga Bifall, hälst det behof, som ge*1
nom dess antagande skulle uppkomma , ehuru
det synes stort, likväl torde kunna anses måttligt,
i jemförelse med det stora ändamålet: en
fullständig anstalt för en del af den Allmänna
Uppfostran.
Vid sådane ämnen lära tillgångarne böra
mindre afses, än behofvet och den verkliga
hyttan.
Emedlertid, då detta Förslag, oberäknadt
hvad för Stockholms Stads Läroverk erfordras,
slutar med ett behof, endast till Lärares Löner
öfver närvarande til gångar, af 8083 Tunnor 29
kappar Spannemål, sedan äfven alla Penningelillgångar
till Löner blifvit beräknade i Spannemål
samt använde, och man kan hända icke
vågar hoppas, att utvägar bunna finnas till fyllande
af en sådan brist ; har Committén måst
åtnöja sig, att, med mindre fullständighet i Planen,
föreslå endast sådane nya Skol-lnrättnin*
gar, samt sådane utvidgningar och förändringar
Stats-Vtsiottets Betcinianden. 975
af de redan existerande, sorn Cornmittén ansett
Vara af den mäst otvifvelaktige och tryckande
nödvändighet. I denna afsigt är det nu inskränkta
Förslaget N'.o 2 uppgjordt och äfven i
underdånighet bi lägel t.
Då man vid granskningen af tillgångar.ne
för Gymnasiers och Skolors underhållande innom
Rikets alla Stift, funnit fördelningen så ojemn,
att för serskildta Stift ock Läroverk ti 11-  gångarne på det ena stället äro nästan inga ,
på de flesta ställen ytterst knappa, men på andra
deremot, jemförelsevis, tilldelade öfver behofvet,
har man trott sig både kunna och böra
häruti föreslå bil iga och nödiga jemkningar,
icke blott emellan Läroverken inom samma
Stift utan äfven imellan hela Provinsers Läroverk
tillsammanstagne. Det sistnämnde inträffar
ikväl, i afseende på överskjutande tillgångar,
vid Förslaget N:o 1 endast för Hernösands
Gymnasium, samt vid Förslaget N:o 2 endast
för Upsala och Hernösands Stift. Likväl har
Cornmittén ej behöft föreslå, att dessa överskjutande
Lönetillgångar skulle flyttas från ett Stift
till ett annat. De kunna och böra för andra
Läroverkens behof inom samma Stift användas.
All annan rubbning Vore obehaglig och kunde
gifva anledning till missnöjen, hvilka, så vidt
möjligt är, torde böra undvikas; ehuiu hvarje
Svensk man i en så vigtig och örn fråga ovilkorligen
måste afse Fäderneslandets Allmänna
behof och kraf, och icke får tfinda sig vid en
Or ts afskiljda intresse.
Bestämmandet af fördelningen utaf Löne-förxnånsr
imellan Lärare vid Gymnasier och Skolor
Stats-Utskottets Betänkandenl
ett grannlaga ämne. Erfarenheten är härvid, sorn 1
mycket annat, en säker ledsagare. Den har Visat
å ena sidan, att öfverdrifna Loner vid dessa
slags Sysslor förvandlas till pensioner, och å den
andra, att alt för knappa Löningsvilkor nedtrycka
sjelfva Lärarne genom bekymmer , för
ringa deras anseende, minska tillgängen på fullt
skickliga ämnen, och således på mer än ett sätt skada
sje fva undervisningen. För att hos nämnde
Lärare, både underhålla en nyttig hog att genom
skicklighet och förtjenster bereda för sig
framtida befordran, och tillika lämna dem en
tarflig utkomst, lärer det vara rättast, att bestämma
deras Löningsvilkor till någorlunda likhet
med deras vederlikars inom Läro-Ståndet, med
fästad uppmärksamhet på den skillnad i dyrhet,
som å serskildta Orter inom Fäderneslandet
äger rum. Som en följd af denna grundsatts
har man trott, att en yngre Collega borde
äga Löneförmåner, som svara i värdet emot
hvad de bäst lönade Adjuncter och Pastors-vicarier
inom Stiftet åtnjuta; att en äldre Collega,
en Con-Rector samt en Rector vid någon
mindre Skola borde njuta lika inkomster med
en Capellan vid medelmåttigt Sacellanie , samt
en Rector vid de större Skolorne vara lika lönad,
sorn Capeilanen vid något af de bästa Saeellanier
elier Kyrkoherden vid något af de
mindi e Pastorat. Lectorer vid Gylhnasier, hvilka
merendels såsom Consisforiales utöfva Förmanskap
öfver Stiftets Presterskap, böra ej sakna
den utkomst, som Kyrkoherdar i allmänhet
äga, hvarjemte det synes billigt, att den samma
Stats-ZJtskottets Betänkanden.
för dem, i raon af längre tjenstgöring, förbättras.
När till sådane Lönings-vilkor tägges den
hastigare befordringsrätt, dubbel Tjenstårs-beräkning
inom Ecclesiastik - Staten medförer, så
blifver Skol - Läraren icke att beklaga. Denna
dubbla tjenstårs - beräkning, ehuru onekeligen
menlig för de vid församlingarne tjenstgörande
Prästman, bör likväl för Statens skull bibehållas.
Den må icke anses sorn ett surrogat för
- bristande Löne - tillgångar. Det är af stor Vigt
för Samhället i allmänhet, att en man icke
tvingas att sysselsätta sig med Barna-undervisningen
längre, än under den ålder, då krafterna,
munterheten och hogen medgifva en liflig
verksamhet. En enkel rättvisa är det, att åt
bemödandet för kunskaper bereda utsigt och
hopp om framtida befordran, samt af verklig
nytta för Preste Ståndet och för Staten, att ibland
Lärarne uti församlingarne många inåtte finnas,
hvilka mognat till grundliga kunskaper, under
några års fortsatte litteraira mödor.
Commitén har ansett Stockholms Elementar
- Läroverk böra alldeles serskildt betraktas.
Förhållandet med dessa inrättningar inom Hufvudstaden
är i manga afseenden helt olika med
det i Landsorterna, så väl i anseende till sjelfva
localen, som i synnerhet till de tillgångar
der redan blifvit anskaffade och hädanefter kunna
beredas från Innevånarne, för hvilka det
alltid blifver en betydlig besparing och beqvämlighet,
att kunna anförtro sina Barns bildning
och undervisning åt på stället varande väl organiserade
Publike Uppfostrings - Anstalter. I
Bihang till Rihs-St. Prot. igiy • xgig. 4'.dt SamU N:r 123 124.
978 Stats-Utskottets Betänk anden.
följd häraf har Commitén för Stockholms Läroverk
uppgjordt serskilt förslag och underdånigt
betänkande.
Öfver de nu i underdånighet bifogade förslag
får Commitén här lika underdånigt närmare
utreda och förklara sina tankar.
Nedanskrifne grunder har Commitén följt
vid det allmänna förslaget N o i.
1:0 Commitén har på nedanföre utredde
skäl trott sig böra tillstyrka, att, vid alla högre
Lärdoms Skolor, äfven må finnas lägre Närings-
Skolor, eller arne så kallade ApologistClasser.
Vid högre Lärdoms - Skolor skulle således
fordras Rector, Con-Rector, g.ne Colleger, 2.ne
Apologister, 1 Adjunct samt 1 Cantor; vid lägre
Lärdoms-Skolor samt högre Närings-Skolor, Rector
och 2.n« Colleger samt vid lägre NäringsSkolor,
Rector och 1 Collega. Vid dessa 3:ne
sistnämnde slags Skolor, har man trott Cantor
på Stat kunna umbäras, och endast föreslagit x o
Tunnor Spannmål till Arfvode åt den, sorn vid
lägre Lärdoms-Skola eller högre Närings - Skola
undervisar i Kyrkosång.
2:0 Man har ansett att Upsala Stift, oberäknad
Stockholms Stad, skulle behöfva 4 högre
Lärdoms-Skolor, nemligen i Enköping, NorrTelge,
Gefle och Hudiksvalls Stiftet har dessutom
genom Privat Stiftelse, en fullständig och berömd
Elementar-Skola i Gefle.
Linköpings Stift, en högre Lärdoms-Skola i Linköping;
5,lägre Lärdoms-Skolor, nemligen i Norrköping
hvarest Skolan genom där redan inrättade
2:ne Apologist - Glassér äfven gagnar som
Stats-Utskottets Betänkanden. 97g
lägre Närings - Skola, i Söderköping, i Ekesjö, i
Wadstena och i Wimmerby; en högre NäringsSkola
i Westervik, bibehållen sådan den derstädes
redan befinnes, nyligen inrättad.
Skara Stift, en Högre Xiärdoms-Skola i Skara,
3:né lägre Lärdoms-Skolor i Mariestad, Wennersborg
och Borås; en högre Närings - Skola i
Alingsås, en lägre Närings - Skola i Lidköping.
Strengnäs Stift, 3 Ine högre Lärdoms - Skolor
i Strengnäs, Nyköping och Orebro. Inom Stiftet
finnes dessutom en, genom Privatas försorg nyligen
inrättad Närings-Skola i Askersund.
Westerås Stift, 2.‘ne högre Lärdoms-Skolor
i Westerås och Fahlun; en lägre Lärdoms-Skola
i Linde; en högre Lärdoms-Skola i Arboga samt
en lägre Närings-Skola i Hedemora.
Wexiö Stift, en högre Lärdoms-Skola i Wexiö
en högre Lärdoms-Skola och en högre NäringsSkola
begge i Jönköping.
Lunds Stift, arne Högre Lärdoms - Skolor
4 lägre Lärdoms - Skolor samt 2:ne högre Närings-Skolor.
Skolornes Localer äro för Lunds
Stift i detta förslag icke bestämde, utan hafva
ansetts böra af Lunds Dom - Capitel närmare
föreslås.
Götheborgs Stift, 3:ne högre Lärdoms - Skolor,
i Götheborg, Uddevalla oell Halmstad, samt
alne lägre Lärdoms-Skolor i Warberg och Strömstad.
Calmar Stift, en högre Lärdoms-Skola i
Calmar.
Carlstads Stift, q:ne högre Lärdmos-Skolor i.
Carlstad och Amål, samt en lägre Lärdoms-Skola
i Philipstad.
980 Stats-Utskottets Betan/tanden,
Hernösands Stift, 4 högre Lärdoms-Skol nr i
hernosand, på frössön, i Pitea och Umea; en lag*
re Lärdoms Skola i Luleå, samt en högre Närings-Skoa
i Sundsvall. 1
Wisby Stift, en högre Lärdoms - Skola i
Wisby.
3:0 I allmänhet har man föreslagit, vid
högre Lärdoms - Skolor, för Rector 100 Tunnor
Säd; för Con - Rector samt äldste Apologisten
50 Tunnor hvardera, för Colleger och yngre
Apologisten 30 Tunnor hvardera; för Adjuncten
20 Tunnor, för Cantor 2 o Tunnor, tillsammans
Lönings Stat: 330 Tunnor; vid lägre Lärdoms
- Skolor, för Rector 70 Tunnor; for 2:ne
Co,leger tillsammans 50 Tunnor, för undervisning
i Choral - Sang 10 Tunnor, Summa 130
Tunnor; Vid högie Närings * Skolor, likä med
lägre Lärdoms - Skolor; — vid lägre NäringsSkolor
för Rector 50 Tunnor, för Collega 30,
Summa 80 Tunnor. Maij har dock ansett oumgängeligt,
att något höja dessa Lönings förslag
i de orter och på de stä len , hvilka äro kände
för dyrhet å de första Lefnadsmedlen, som i
Götheborg. Uddevalla, Gefle och Lunds Stijt.
4:0 Man har i förslaget beräknat nät varande
tillgångar af allmänna och enskildta medel,
enligt de uppgifter från Rikets Consisioiier
till Coniin héen inkommit, och dem Commitéen
med största möjliga noggranhet och omtanka
ytterligare kunnat sig förskaffa. Alla Contanta
tillgångar hafva blifvit beräknade i Spannemål
efter ett medelpris af 7 R‘dr Banco per Tunna,
och för hvarje ställe afdragne ifrån det föreslagne
Löne-beloppet i Spannmål med all den
Stats-Utsfiottfts Fetiinkanden.
noggranhet, som kunnat iakttagas, utan att a*
stadkomma en på det hela fö ga betydlig, men
vid verkställigheten och vid sjelfva uppbörden
lätt fi.rvi lande .Bråkräkning. Man har ansett
Spannemäleri bestå i allmänhet af hälften Råg
och hälften Korn; af hvilka sädesslag, i denna
proportion, de flasta -Lärares Löner lära utgå.
I de provincer , där Krono-Tiontlen u göres af
Korn eller Hafre, i större proportion emot Rågen,
äro dessa Sädesslag vanligen i högre pris;
och inom Runds Stift, hvarest detta sistnämnde
ej inträffar, har man föreslagit ett annat
Correctiv. Hvad i Götheborg samt på några'
andre ställen af Städerne sjelfva tilldelas
i hushyror, har man icke beräknat, häfst alla
Rectorer, enligt Lag, böra hafva Ernbetsgårdar,
och andra Skol-Eärare på många ställen, genom
Städernas frivilliga anstalter och välvilja, bo
husfritt. Commitéen har ansett för en helig
pligt, att aldrig föreslå någon rubbning i det,
som genom Testamenten eller på annat sätt af
enskiltas frikostighet blifvit Skolverket tilldeladt;
men att deremot, där sådane Donationer
befinnas otillräcklige, föreslå sådane tillskott af
allmänna medel, hvarigenom Stiftarnes goda
ändamål kunna till Samhällets gagn fullt uppnås.
5:0 I afseende på Gymnasierne har man
ansett, att Lectorernes Löner i allmänhet böra
bestämmas till 120 Tunnor för hvardera, hvilka
med dessa Sysslor, å de flesta ställen, åtföljande
Emolumenter af Praebende-Pastorat, Prebende-
Hemman, Embets-Gårdar och Embets-jord,
synas lemna Innehafvarne nödig utkomst. Där
de flästa dvlika förmåner saknas, såsom i Gö
-
982
Stats-Utskottets Betänkanden.
theborg, i Gefle samt vid det projecterade Gymnasium
i Skäne, har man trott sig böra föreslå
350 Tunnor för hvarje Tector. Tikaså harman
föreslagit i Hernösand bibehållande af x 83 Tunnor
åt hvarje Tector, i afseende pä TöningsSpannroålens
beskaffenhet (den lärer bestå till
större delen i Korn och Hafre), samt på det
högre anseende bland Ortens Ståndspersoner,
hvaruti Teetorerne där lära stå, jemförelsevis
emot å andra Orter. De mindre afvikelser från
nämnde grund till Töne-reglering för Tectorerne
i Skara, Sirengnäs, Wästerås och Carlstad,
som finnes i Gornmitéens förslag, äro föranledde
af den mer eller mindre tillgång å nämnde
ställen befinnes till ofvanuppräknade Extra Töneförmårter.
Detta fullständigare förslag framter en brist
på Töne-tilleångar
för Skolorne i Tandsorterne
af- ■ - - - 3226 T:r 20 k:pr
samt för Gyrn-,
nasierna i dito 2857 — 9 —‘
— 8083 T(r 29 ktpr
hvartill kommer behof till inköp
af Böcker, Ghartor, Skrifmaterialier
m. rn. d. åt medellöse
Skol- Piltar;
Till Emeri
torurn
Tonér eiler Pensioner,
till Byggnades-fonder för Gymnasier
och större Skol-hus , af
ärligen circa ------ 1400 T;r
Summa brist 9483 T:r 29 k:pr
Till fyllande af denna brist skulle Commitéen
efter denna plan blott kunna uppgifva till
-
Stats-Utskottets Betänkanden.
983
gängar af circa 2800 Tunnor Sparinemål. Om
man härtill lägger hvad af Presterskapets Eehaglig
tids Förlänings-Spannemål , sorn kommer
att indragas och af Riksens Ständer blifvit åt
Skol-Verken beviljad, samt beräknar den samina
till omkring 1000 Tunnor, återstår alltid
ett behof af nya Stats-anslag till ett belopp af
circa 5700 Tunnor.
Detta Stats-anslag vore visserligen, i Commitéens
underdåniga tanka, för ett så vigtigt
ändamål ganska väl användt, och torde äfven
detta förslag, vid en noggran pröfning, befinnas
bära stämpeln af omtanka för all skälig besparing.
Oaktadt Commitéen lifvas af den säkraste
öfvertygelse om den Kongliga Nåd och Landsfaderliga
ömhet, hvarmed Eder Kongl. Maj:t
omfattar alt hvad till den allmänna uppfostran
hörer; har den likväl, vid upptäkten af en så
betydlig brist, trott sig böra uppgöra det i afseende
på behofven mera inskränkta Förslaget
1V.o 2., hvilket i underdånighet underställes Eders
Kongl. Maj:ts Höga pröfning, icke såsom
den plan, hvartill Commitéen önskade att allmänna
Uppfostrings-Verken kunde bringas ; men
såsom den, enligt hvilken verkliga förbättringar,
utan alt för lång tids utdrägt eller oöfvervinnerliga
svårigheter, skulle kunna åstadkommas.
X afseende på detta inskränktare förslag,
får Cofnmitéen i underdånighet anföra följande!
ilo Då man inskränkt sig till det minsta
antal af nya Skolor, och den minsta utvidgning
af redan varande, hvarmed Orterne kunna sägas
vara någorlunda hulpne; har man, enligt
984 Stats Utskottets Tetankanden.
nedanföre utredde grunder, endast föreslagit
följande Skolor, nemligen:
För Upsala Stift, oberäknad Stockholms
Stad, äro föreslagne 8:ne högre Lärdoms-Skolor
i Enköping och Gefle; 3 ne lägre Lärdoms-Skolor
i Hudiksvall, Upsala och Norr - Telge, samt
en lägre Närings - Skola eller arne ApologistClasser
förenade med den lägre Lärdoms-Skolan
i Hudiksvall.
Linköpings Stift, en högre Lärdoms-Skola i
Linköping; 5 lägre Lärdoms-Skolor i Norrköping,
Söderköping, Ekesjö, Wadstena och Wimmerby; en
högre Närings - Skola i Westervik samt en lägre
Närings - Skola förenad med .Lärdoms - Skolan i
Norrköping.
Skara Stift, en högre Lärdoms-Skola i Skara;
3:ne lägre Lärdoms-Skolor i Mariestad, Wennersborg
och Nords; en högre Närings - Skola i
Alingsås och en lägre Närings-Skola i Lidköping.
Strengnäs Stift, a:ne högre Lärdoms-Skolor
i Strengnäs och Orebro, samt en lägre Lärdomsskola
och en lägre Närings-Skola förenade i
Nyköping; Askersunds Skola bibehälles dessutom
oförändrad.
Westerås Stift, 2:ne högre Lärdoms-Skolor
i Westerå^ och Fahlun; en högre Närings-Skola
i Arboga.
Wexiö Stift, en högre Lärdoms-Skola i
Wexiö; en högre Lärdoms-Skola och en högre
Närings-Skola förenade i Jönköping.
Lunds Stift, s:ne högre Lärdoms-Skolor i
Malmö och i Carlshamn; 3Ine lägre LärdomsSkolor
i Christianstad, Landskrona och Ystad; ?:ne
Stats-Utskottets Betankanden.
högre Närings-Skolor i Helsingborg och i Carlscrona.
Götheborgs Stift, en högre Lärdoms - Skola
i Götheborg; 2 = ne lägre Lärdoms Skolor i Halmstad
och Strömstad; samt en högre Narings-Skola
i Uddevalla.
Calmar Stift, en högre Lärdoms - Skola i
Calmar.
Carlstads Stift, en högre Lärdoms^- Skola i
Carlstad; en lägre Lärdoms - Skola i A nal; ea
högre Närings-Skola i Christinehamn och en lag.
re Närings-Skola i Philipstad.
Hernösands Stift, 3:ne högre Lärdorns-Skolor
i Hernösand pä Frössö och i Pitea; en'lägre
Lärdoms-Skola i Umea; en högre Närings Skola
i Sundsvall samt en lägre Närings-Skola i
Lulea.
Wisby Stift, en högre Lärdoms - Skola i
Wisby.
2:0 Afven vid detta Förslag har Commitén
iagttagit att vid alla högre Lärdomsskolor hafva
2:ne Apologist.Glassér eller en sä kallad lägre Närings-Skola
på stället. Detta utgör en beqvämlighet
för Föräldrar, som hafva flere Barn, af hvilka
den ena ämnas åt Lärdoms-vägen och en annan till
Näringarne. Det gör äfven besparing i Löneanslag,
Byggnader m. m. Samma dubbla tillfälle
till undervisning är äfven beredt vid några
lägre Lärdoms Skolor , såsom vid Hudiksvall ,
Nyköping och Norrköping. Vid Jönköping är
t afseende på serskildte locala omständigheter
föreslagit, att med den Högre Lärdoms-skolan
förena äfven en högre Närings-Skola. Samma
g8ö Stats-Utskottets Betänk anden.
antal Lärare, sorn i Förslaget N:o i, är äfven i
detta Förslag påräktiadt vid hvarje serskildt slags
skolor.
3to Gommittén har i detta Förslag, så mycket
möjligt varit, nedsatt Lärarnes Löner. Vid
Högre I.är doms-Skolor är för Lector beräknadt
80 Tunnor, för Cati Rector 40 för arne Colleger
tillsammans 60, att fördelas antingen till hälften
ät hvardera, eller 35 Tunnor åt den äldre
och 25 åt deri yngre, för ?.*n& Apologister 40
Tunnor, åt den äldre, 25 åt den yngre, för en
Adjunct 20 Tunnor, för undervisning i Kyrkosång
10 Tunnor; Men på alla ställen, der Gymnasium
tillika finnes, en G’antor med 20 Tunnors
Lön. Tillsammans 275 eller 285 Tunnor.
s
Vid lägre Lår loms-Skol or , för Rector 60
Tunnor, 2tne Colleger tillsammans 60 Tunnor,
för undervisning uti Choral-Sång 10 Tunnor,
tillsammans 130 Tunnor.
Där lägre Närings-Skola ar med lägre Lärdoms-Skola
förenad, tillkommer en förhöjning af
10 Tunnor åt Rector för ökadt besvär, samt för
erne Apologister 65 Tunnor. Dessa förenade
Skolor fordra således tillsammans 205 Tunnor.
Vid högre Närings-Skolor' Rector 70, a:ne Colleger
60, undervisning i Choral-Sång 10. Summa
140 Tunnor. Vid lägre 'Närings- Skolor, Rector
40, Collega 25. Summa 65 Tunnor. För
de afvikelser från denna .beräkning, hvilka
Committén för några localer sett sig nödsakad
göra, skall nedanföre serskildt redovisas.
40 Contante Penninge - Tillgångarne
äro här likasom i Förslaget N:o 1 evalve
-
Stats-Utskotfets Betänk åmim. 9S7
racle till Spannmål efter 7 E:dr iB:co per Tunna,
samt afräknade från LöneTförslaget. Hushyror
äro ej heller på detta förslag beräknade eller
afdragne. Likaledes äro alla Testamenten
och Donationer af enskildte orubbad! bibehaline
enligt gifvarnes afsigter.
5:0 För att minska behofven af LöningsAnslag
vid de mindre Skolorna, har Commitéri
i allmänhet vid dem icke beräknadt någon Can.
tor på Stat. En sådan Lärare har blifvit föreslagen
endast vid Höga Lärdoms - Skolor i de
Städer, hvarest äfven finnes Gymnasium, och är
der för Cantor endast utsatt 20 Tunnor i Lön
emedan han, under mindre trägen Tjenstgöring
vid Skolan anses hafva ledighet, att genom Musicalisk
eller annan Privat undervisning , serskildt
något förtjena. Vid de öfrige Skolorne
har man förestält sig, att, till den nödiga undervisningen
i Choral Sång och Musikens första
grunder, någon på stället varande Organist
eller Kyrko-Sångare kunde användas, emot ett
arfvode af 10 Tunnor Säd. Skulle mera härtill
fordras, lära utvägar troligen finnas inom de
församlingar, der dessa Skolor nu eller framdeles
anläggas. På några ställen, såsom i Norrköping,
finnes rc-dan någon dertill af enskildt
man donerad fond,
6lo I sammanhang med den öfvertygelse,
Commitlén fattat, om den rätta och nyttigaste
Indelning af Elementar Läroverk, har Comrriitén
ansett, att Lärdoms - Skolor böra gifvas af
2:ne slag, nemligen: Högre och Lägre. Vid de
högre drifvas undervisningen till den grad
som fordras hos ynglingen, för att vinna inträ
-
§88 Stats-Utskottets Bttänkandm.
de på Gymnasium. Vid de lägre drifves den
endast så långt, sorn hos honom erfordras för
att ingå i den till flyttning på Gymnasium förberedande,
vid högre Lärdoms-Skolor serskildt
inrättade Class. Personalen af vid desse sbgs
Skolor föres agne Lärare hänger på det närmast
tillsamman med den Inrättning, den undervisnings
method och den fördelning af Läroämnen,
hvilka Comrritén antagit uti det förslag
till en ny Skol-Ordning , hvilken serskilt
af Commitrén i underdånighet underställes liders
Kongl. Majit Nåtligste pröfning. Det samilia
galle om det föreslagna antalet af Lärare
vid högre och lägre Nnrings-Skolor.
Man sätter ej i fråga, att icke Paedagogier
inrättas efter behof och tillgångar till undervisning
för mängden af de fattigaste barn. Nu
varande Apologist-Classerna jemte de nya före.
slagna, blifva då högre Pasdagogier, efter den
undervisnings-method, som för dera af Commitén
föreslås och i den blifvande Skol - Ordningen
af Eder Kongl. Majit bestämmes.
Det torde kunna sättas i fråga , huruvida
Staten kan anses förbunden att bidraga till några
ytterligare anstalter för den olärde mängdens
undervisning. Gifvet synes vara , att, då
sådane anstalter endast befordra enskildta ändamål,
böra ej annat än enskildte fördelar igenom
dem kunna vinnas; och att således åt vistandet
vid Närings-Skolor inga Competence-rättigheter
i befordringsväg böra tilldelas, dem likväl obetaget,
sorn det åstunda, att genom i Lag stadgade
Specimina, om de på hvad sätt sorn häldst
kunnat nödige kunskaper dertill samla , sådane
Stals-Utskottets Betänk anden.
rättgheter förvärfva under, vilkor att dispence
if an dessa Specimina alldrig må kunna äga
rum.
7:0 Till ytterligare redovisning för Förslagets
innehål , i afseende på hvarje serskilt
Stift och Skola, torde det Nådigst tillåtas Commitén
att i underdånighet upplysa följande omständigheter.
Upsala Cathedral Scholas flyttning till Enköping
är redan år 1805 af Kongl. Majit beslutad.
Goda och vigtiga skäl dertill voro då
af Upsala Dom-Capitel uppgifne. Denna flyttning
är i anledning deraf å nyo här yrkad; e«
huru med förändring af Cnthedral -Scholan till
en högre Lärdoms-Schola i Enköping, samt med
bibehållande af en lägre Lärdoms-Schola i Upsala.
Onskligt vore att en högre Lätdoms-Schola
äfven i Norrtelge kunde upprättas; men för
besparing skull, har man derstädes mast föreslå
blott en lägre Lärdoms-Schola. Commitéen tror
sig ej böra förtiga', att Löne-ti lgångarne vid
Upsala Cathedral-Schola troligen äro stone än
de uppgifne 450 Tunnor. Vid en skeende förändring
skall detta af sig sjelft bifva utredt.
I Hudikswall äro föreslagne både lägre Lärdoms-Schola
och lägre Närings-Schola förenade,'
så väl i afseende på det vidsträckta Helsinglands
behof, sorn på det rymliga Scholhus, hvilket
genom Erke-Biskoppens m. m. Doctor Lindbloms
nitiska försorg, och till större delen af
ortens berömliga frikostighet, nyligen blifvit i
nämnde Stad uppfördt.
Om vid Förslaget rörande Scholorne i Linköpings
Stift skulle anmärkas, dels att Scholom
g (jo Stats-Utskottets Betiinhandm.
der finnas till större antal än i andra äfven vidsträcktare
Stift, dels att beliofvet af tillskott för
detta Stift är större, än för de flesta andra, sa
bör dervid ihogkommas följande:
n) Efter de uppgifter, som till Commitéen
inkommit, är antalet af Gossar, hvilka der begagna
sig af undeivisningen i de Lärda Scholorne,
så mycket större, att, då öfverhufvud på
andra ställen, i jemförelse till folkmängden, i af
go eller 100 vid allmän Schola stadnar, kan
anan i detta Stift råkna i af 40 Närmare 700
Gossar hafva årligen i sednare tider blifvit i
detta Stifts Scholor underviste.
b) De Spannemåls-tillgångar, hvaraf Stiftets
Scho'everk lönas, äro, igenom tid efter annan
gjorde Tionde-sättningar, så förminskade,
att de på långt när icke fylla det under Drottning
CHRISTINAS tid på Stat gjorde anslaget
c)
Då antalet af Gossar vid Linköpings
Schola är med mer än dubbelt och nära tredubbelt,
emot det vid någon af de största Scholor
i Riket, har Commitéen funnit nödigt att der
bereda tillgång till arfvoden på Stat åt 3:ne
duplicerande Lärare, hvilka, såsom biträde åt de
ordinarie, böra njuta extra Lön, till dess de vinna
ordinarie befordran. Någon annan utväg att
anskaffa behörig undervisning vid ett Läroverk,
der Lärjungarnes antal stiger så högt, att deras
handledning ej af de vanlige Lärare på Stat
hinner bestridas, lärer svårligen kunna uttänkas.
De hafva under senast förflutne åren utgjort
300 och derutöfver. Commitéen föreslår
derföre i underdånighet, dels att vid Linköpings
Schola, der redan så många Schöl-gossar
Stats-Utskottets Betankanden. 991
finnas, denna Inrättning måtte, så fort sig göra
låter, få vidtagas, dels att, deräst vid någon,
annan Schola i Riket samma händelse skulle
inträffa, olägenheten genom samma utväg mätte
afhjelpas. Tillgångar vid sådane tillfälliga
framtida förhållanden kunna då finnas i de ökade
Inkomster, som genom Schol-gossarnes ökade
antal Scho'-Cassan tillfalla.
d) Till minskning af behofvet för Linköpings
Stift, har Commitéen dessutom föreslagit
indragning af Skenninge Schola, hvilken genom
sin belägenhet nära Linköping och Vadstena
synes kunna umbäras.
Vid Norrköpings Schola finnas redan arne
Apologister. Den ena njuter af ålder en knapp
Lön af Staden; den andra, sorn förestår en lägre
Apologist-Class, den så kallade 5:te eller
Llementar-Classen, njuter Lön af en testamenterad
Fond, hvilken dock, nu utgående i Contant,
borde efter detta förslag förvandlas till
Spannemål, lika som den förstnämnde, och bägge
så höjas, att uti en på denna ort nödig Närings-Sehola,
undervisning af båda dessa Apologister
kunde lemnäs.
De öfrige Scholornes förläggande inom Linköpings
Stift är beräknadt efter orternas läge och
folklikhet; hvarvid bör anmärkas, att tillökningen
af ett Collegat i Vimmerby Schola är ett
ortens verkliga behof, och att denna Scholas
förändring och utvidgande redan är lättadt, genom
Stadens beredvillighet, som sjelfmant uppbyggt
ett godt och rymligt Scholhus, med pne
Lärosalar och ^Boningsrum för en Collega.
998 Stats-Utskottets Btlänkanden.
Vestervik har redan några år haft en högre
färings-Schola, som gjort nytta.
För Rectorerne vid Norrköpings och Söderköpings
Scholor äro något, ehuru obetydligt,
högre Löne-vilkor föreslagne, dels i afseende
på större dyrhet i Norrköping, dels för att undvika
rubbning i nuvarande tillgångar, dels ock
i synnerhet, för det större antal disciplar sorn
vid dessa Scholor vistas, och hvilket vanligen
är lika med antalet vid nuvarande största Trivial-Scholor
i andra Stift.
Den 3’.dje Collegan vid Söderköping, nemligen
Collega Forssemanianus, njuter Lön af enskildt
Mans Testamente. Commitéen har för honom
föreslagit 12 Tunnors tillökning på Stat,
för att lemna honom samma vilkor, som andra
Colleger vanligen njuta.
Rector Scholse i Vadstena har PrasbendePastorat.
Nyttigt vore för Skolverken, om sådane
skiljdes från Skol-sysslor. Så länge de dock
bibehållas, bör billigt afdrag å Löne-analaget
göras i afseende på denna förmån.
I Skara Stift finnes hittils blott en fullständig
Trivial Schola vid Gymnasium. Afståndet
från Stiftets gränsor till Skara Stad, är så
betydligt, och trakfeme kring Mariestad, Vennersborg,
Borås, Alingsås och Lidköping så befolkade,
att man ansett nödigt att der förlägga
undervisnings-verk af högre ändamål än blotta
Paedagogier. Rector vid den lilla Scholan i
Mariestad har Prsebende-Pastofat. Härvid gäller
samma anmärkning sorn vid Rectoratet i
Vadstena.
Stats-Vtskotjétå hetiinkanden. 993
Siretigtiös Stift, har fen SlagS Närings-Schola
i Askersund, genom enskild nyligen gjord stiftelse»
Commitéen har förbigått densamma, i förmodan
, att den Uppfyller sitt ändamål och örtens
behof.
Pectorerne i Stfehgniis och i Orebro hafva
Präbende - Hemman. Löne - anslaget för der
framdeles blifvande Pectorer» torde af denna anledning
kunna tåla någon förminskning» hälst
dyrheten på lifsmedel i dessa Städer iqke lärer
Vara större än i andra. Commitéen har dock
Icke bestämt kunnat föreslå denna besparing}
hälst den icke äger någon uppgift om hvad
desse Prebende-Hemman kunna tänta sine Innehafvare.
Contectör i Örebro har PrasbendePaStorat,
hvarvid galler samma anmärkning sorn
blifvit gjord, i afseende på ReCtorerne i Vadstena
och Mariestad.
Att Väilerus Stift behofver åtminstone» Jemte
högre Lärdoms-Skolor i Vesterås och Fahlun»
en högre Närings-Skola i Arboga, lärer
Vara östridigt. Att den del af detta Stift» söm
hörer till Örebro Län, äfven skulle behöfva en
Lärdoms- eilet Närings - Skola i någondera af
Städerna Nora eller Linde, kan icke heller nekas»
Men dessa otter hafva redan en lång tids
vana att sanda sina barn till Örebro eller till
Arboga» och törde derföre denna Utväg ännu
tills vidare kunna anses hjelplig.
Vexio Stift Ilar blott 2'ne Trivial-Skolor
Och synes ej behöfva flere än dessa, inrättade
till högre Lärdoms-Skolor. Commitéen har dock
ansett sig böra för Jönköping föreslå äfven fen
bihang till Riks-St. Fröt, 1^17-1^1$, t:ie Sami, N:r ti). ni.
Stats' Utskottets Betänkanden.
högre Närings - Skola, förenad med TärdomsSkolan,
samt i följe deraf högre Tön för Skolans
Rector, som derigenom fått trägnare besvär
och större ansvar.
För Lunds Stift, behöfves onekligen ett
Gymnasium. Det skulle sannolikt med nytta
förläggas i Christianstad, såsom en slags medelpunkt
för Skåne och Blekinge. Commltéen har
dock icke vågat att i det inskränktare förslaget
beräkna tillgångar till detsamma. Framtiden
och bemedlade Innevånares välvilja, ledd ä£
nitiske och upplyste Styresmän, torde snart nog
bereda och en dag anskaffa dem med mindre
dryg känning för Stats-Verket. För det närvarande
har Commiréen mast inskränka sig till
föreslående af endast Scholor. Tyänne högre
Tärdoms-Skolor, en i Skåne och en i Blekinge,
dem Commitéen ansett böra förläggas i Malmö
och Carlshamn. Tvänne högre Närings-Skolor
i Helsingborg och i Carlskrona, denna folkrika
Stad, där en talrik och icke öfverflödigt lönt
Militaire Corps har sin station; samt 3Ine lägre
Tärdoms-Skolor i Christianstad, Landscrona och
Ystad lära väl behöfvas inom detta vidsträckta
och folkrika Stift. Dom-Capitlet i Tund torde
få i underdånighet upplysa om någon förändring
i den föreslagne localen, för hvar och
en af dessa .Skolor, biifver nyttig eller nödig.
För samtelige Skole - Tärare inom Tunds
Stift har Commitéen föreslagit 50 procent högre
Tunnetal af Spannemåls-lönerne, emot hvad
i allmänhet å andra orter ansetts nödigt, och det
nr det vigtiga skäl, att Skolörne inom Tunds
Stift icke åtnjuta Krono-Tionde, utan så kai
-
Stats-ZJtskottets Betunkunderu 995
Iadt HelgonskyIds.’korn, som af Löntagaren icke
får till utförsel disponeras, utan måste inom
hvarje Socken, nästan vid hvarje gård, af honom
emottagas och afhämtas. Malmö, Carlskrona
och Carlshamn äro dessutom för lefnaden.
dyra orter; och i allmänhet är artikeln Ved
inom detta Stift, för hvarje Stadsbo ganska kostsam.
Lunds Skol-Lärare lära hafva PvtebendeHemman,
äfven som någre andre Skol-Lärare
inom Lunds Stift. Derom saknar Commitéen
bestämda uppgifter och kan således icke beräkna
den häraf möjligen uppkommande besparing.
Den ofvanföre gjorda anmärkning, i afseende
på liönings-Spannemålens beskaffenhet inom
Lunds Stift, har äfven förorsakat ett lika
förhöjdt anslag för Skolan i Halmstad, hvarest
förhållandet är detsamma. Att Commitéen för
Lector Scholte i Götheborg föreslagit 120 Tunnors
Lön, i afseende på ställets bekgnta dyrhet,
lärer finnas billigt; äfvensom att den ej gjort
några afdrag för Skol-Lärarne derstädes, i anledning
af de penninge - inkomster, de af Stadens
välvilja erhålla, och hvilka synas verkligen
behöfvas, Commitéen hade önskat, att föreslå
ännu betydligare utvidgning af Skolan i
Strömstad. Belägenheten vid Norrska gränsen
rättvisär denna önskan.
Calmar Stift, synes ej behöfva flere Skolor
än den i Calmar.
Tillökningen af Skolor för Carlstads Stift
skall finnas billig, när man betraektar detta
Stifts vidsträckthet och folkmängd.
Tillräckligheten af de tillgångar, som för
närvarande finnas för Hernösands Stifts Läro
-
Stats-Utskottcts Betänkande».'.
verk, har gjort möjligt, att för detta Stift en*
samt föreslå 3:ne högre Lärdoms* Skolor, jenne
en högre oeh en lägre Närings-Skola. Delta
antal synes ock erforderligt, i afseehde på Stiftets
stora vidsträckthet, och man kan icke neka,
att dess Läroverk i långliga tidef gjort utmärkt
nytta. Att för Visby Stift en fullständig Sko- '
la upprättas, är'utan tvifvel af högsta vigt. Det
kan af ingen anses billigt, att hela ön Gottland
skall för uppfostran sakna allt bidrag af det
Allmänna,
8;o Hvad Ilikets Gymnasier beträffar, är
det, i afseende på ett vida större antal Disciplar,
an vid de öfrige, föreslagit 7 Lector er vid
Linköpings och Strengnäs Gymnasier. Då ungdomen
Vid de öfrige hittils utgjort ifrån 30 till
60, hafva de i Linköping flere gånger öfverstigit
130, och i Strengnäs utgjort ifrån 110 till
140. Femtio å Sextio Gymnasister kunna beqvämt
fördelas på jtne Auditorier, men ett iner
än dubbelt antal fordrar åtminstone 3:ne Auditorier,
om disciplarnes öfverläsning och deras
uppmärksamhet vid lectionerne skola kunna behörigen
controlleras. Detta syns fordra, att
Lectoremes antal vid så freqventerade Gymnasier
skulle förökas från 6 till 9. Man har dock
föreslagit tillökning af blott en Lector vid hvardera,
ehuru de å dessa ställen varande och blifvande
Lectorer få trägnare Läsnings-skyldighet*
än deras Embetsbroder vid de öfrige. En
sådan tillökning af 1 Lector, samt Gymnasii-4-  ungdomens fördelning på 3:ne Auditorier, bör
i Commitégns underdåniga tanka stadgas för hvar
-
Stats- Utskottets Betänkandcrt.
je Gymnasium, der under en följd af år ungdomens
antal befunnits vara öfver 80.
g:o Uti förslaget till Imne-fdrdelningen vid
Gymnasierna, har man sorgfälligt sökt undvika
ali rubbning af Löne-tillgångar, genom deras
förflyttning från ett Gymnasium till ett annat.
Detta bibehåller visserligen den nu existerande
olikheten dem emellan, i afseende på anslague
Donér; men, om densamma, äfven vid första påseendet,
skulle synas obillig, är den tillika tämligen
obetydlig. Skillnaden är troligen redan
i sjelfva verket jemnad genom olikheten uti
andra Decfors - sysslorna åtföljande Emolutnenter;
hvilket af följande anteckningar torde upplysas.
Commitéen har i allmänhet föreslagit
120 Tunnor, som vanlig Lector^Iön, hvarifrån
nedanskrifne afvikelser likväl äro gjorde.
Vid Gefle Gymnasium är beräknadt 150 Tlr
för hvardera af 3:ne Lecturer, emedan der finnes
blott ett Praebende-Pastorat för äldste Lectorn,
men för de öfrige hvarken Pastorat, Prasbende-Hemmah
eller Embetsgård.
Vid Linköpings Gymnasium äro endast föreslagne
de irr Tunnor, hvardera Lectorn nu
åtnjuter, jj Påg och Korn, emedan der finnas
3 me Prebende-Pastorat, samt bättre och
sämre Prtehende-Hemman för de öfriga 4. Lectorerna,
dock utan Embetsgård i Staden för någondera.
Det kan anmärkas, att Cornrnitéen föreslagit
20 Tunnor Spannernål, som Lön för
en Bibliotekarie, endast vid detta Gymnasium.
Skälen dertill äro desse;
1:0 Existerar denna Syssla redan, genom
af Kongl. Maj;t Nådigst stadfästad privat Dona
-
998
Stats- Utskottets Betänkamlcn.
tion; .2:0 njuter Bibliotekarien af Fonden, blott
den otillräckliga Lönen af 78 R dr Bxo, hvilket
tvingar honom, att genom serskildt sysselsättning
söka nödig utkomst; 3:0 är han skyldig
att deltaga i Gymnasii-ungdomens undervisning,
hvilket lättat och lättar denna fördelning
på 3 Auditorier; 4:0 har Linköpings Gymnasium
ett större Bibliotek, än något af de öfrige
Gymnasier i Riket, med dyrbara Manuscripter,
Mynt - Cabinett, Naturalii-samlingar m. m.,
som förtjena och fordra sorgfällig vård och
tillsyn.
Vid Skara Gymnasium äro bibehåll ne 131
Tunnor åt hvardera Lectorn. Der finnes ej så
många Prebende-Hemman, eller andra förmåner,
som vid de flesta öfrige Gymnasierne. Vinsten
af rubbning synes ej eller löna mödan.
Vid Strengnäs äro för 7 Leetorer endast
728 Tunnor Spannemål, samt 333 R:dr 16 sk.
ioreslagne; der finnas nue Pastorat, flere Prebende
- Hemman, samt fria Boningsrum eller
Embetsgårdar för flere Leetorer, hvilka förmåner
synas göra det ringare Löne - anslaget för
dem någorlunda tillräckligt.
Vid Västerås uppgår anslaget nära till den
allmänna Regeln.
Uti Vexiö är det gamla Löne-anslaget bibehållit.
Andra Löne-Em olumen ter saknas der
ej, och torde 100 Tunnor Krono-Tionde på en
ort, der Spannemålen merendels bibehåller högt
pris, men andre lefnadsmedel deremot vanligen
fås för godt köp, kunna anses lemna lika utkomst,
som 120 Tunnor på andra ställen.
Stats- Utskottets Betänkanden.
999
Vid Götheborgs Gymnasium lära 150 Tunnor
åt hvarje Lector anses för det minsta, som
med billighet kan föreslås. Der linnas blott
2:ne Prebende-Pastorat, inga Prebende - Hemman,
inga Ernbetsgårdar. Krono-Tionden är
alla Lärarne tilldelad i Småland, och kan således
icke med full förmån af Indelningshafvaren
disponeras.
Vid Calmar Gymnasium behöfves fulla Lönen
120 Tunnor så mycket hällre, som der
finnes hvarken något slags Prsebende eller Era.
betsgård. Detta förklarar hvarför Commitéen
sett sig nödsakad föreslå något högre Löne-anslag
tillsammantaget för Calmar Gymnasium, än
för Västerås och Vexiö.
Vid Carlstads Gymnasium har man föreslagit
30 Tunnors tillökning åt 3 dje, och 4.:de
Lectorerne, i afseende på bristande PrtebendeHemman
och Ernbetsgårdar.
Vid Hernösands Gymnasium hafva Lectorerne
nu hvardera 183 Tunnor. Detta synes
högt, men förklaras, dels genom bristande Prasbende-Hemman
och Ernbetsgårdar, dels^ genom
ofvan omtalade beskaffenheten af der existerande
Krono - Tionde. Likväl, då Commitéen
tillstyrkt bibehållandet af samma Lön för 4
Lectorer, har den trott sig kunna föreslå nedsättning
till 150 Tunnor för hvardera af de
Lectorerne, som, utom lönen, innehafva Prmbende-Pastorat.
Den härigenom och genom indragning
af ett Lectorat öfverskjutande Lönetillgången
af 199 Tunnor Spannemål på Gymnasii-Stat,
skulle helt visst med nytta kunna
inom Stiftet användas till Emeritorum Löner
iooo Ståts-Utskottets Betänk o tulén.
vid Stiftets Läroverk, till Gymnasii- och Skolhus-Byggnader,
samt till inköp af böcker m. m,
för behöfvande Barn och Ynglingar,
Ehuru Commitéen ansett ett Gymnasium
pä 'Gottland billigast inrättadt med lika antal
Lärare och Löne-belopp sorn för andra Stift äro
föres'agne, tror Commitéen sig dock, för ändamålets
vinnande, böra tillstyrka tills vidare,
enligt af Visby Consistorium inlemnadt förslag,
4 Lectorer med Prasbende-Pastorat och de obe-i
tydilga Loner af tillsamman goo Tunnor; dock
med serskild Lön för Gymnasii-Adjuncte'n och
för Consistorii-Notarien, hvilken sistnämnde
syssla, hvarken med en Lection, eller med Ad*
jqncturen kan utan största svårighet förenas,
10:0 Repartitionen af Löne-anslagen för
Lectorerna vid Gymnasierna, har af Commitéen
blifvit föreslagen endast för Gefle, Carl*
Stad och Hernösand, Den lärer i allmänhet böra
af Consistorierna sjelfva bestämmas för hädanefter
blifvande Lectorer; Dock torde såsom
lag böra föreskrifvas, att man ej, sorn hittills
skedf i Strengnäs, Calmar och i synnerhet Carlstad,
tilldelar de äldste Lectorerne, jemte Prsebende-Pastorat,
disproportionerad! högre Löner,
än dera de yngre åtnjuta; ty deraf kan lätt
hända, att de yngre Lectorerne få alltför länge
tjena för ganska knappa Löner, om de äldste
uppnå en hög ålder, Detta hindrar dock
ej, att en eller tvärjne de yngste Lectorerne
billigt kunna tjena för något mindre l.öner, ärt
deras äldre Embetsbroder, då de hafva hoppet,
att, på i Lag grundad rättighet, framdeles i sin
tour komma till förmånligare Löne-vilkor, AU
-
Ståts-Utskottets Betcinkanden, fooj
deles obilligt lärer det ej heller kunna anses,
om förmanen af Praebende- Hamman eller Embetsgård
i Staden, skulle för de äldre leda till
någon minskning i Löne • Spapnemålen vid de
Gymnasier, der hela Löne-anslaget' icke forslår
till en jemn fördelning emellan alla Lectorerne.
På denna grundsats är Cornmitéens förslag
till repartition i Gefle, Carlstad och Hernösand
uppgjordt, äfvensom det af Visby Consistorium
för der blifvande Gymnasium.
t uo Comtnitéen har ansett för sin pligt, att
i denna reglering äfven föreslå Löner för de
Consistorii- Notarier, hvilka sakna Lön på Stat.
De hafva alla mer och mindre betydliga sportler,
men uppbära dessa hufvudsakligen af Stiftets
Presterskap, för sin tjenstgöring vid Horn'
Capitlen. Men de hafva tillika manga göromål,
Expeditioner och Brefvexling för Läro»
verkön, och böra anses såsom Secreterare för
Ephorus och Consistorium i allt hvad till uppsigten
och hogsta Styrelsen öfver Läroverken
hörer. De hittills lönlöse Consistorii-Notarier
aro de i Vesterås, Lund,, Götheborg, Hernösand
och Visby. Man har for hvardera af dem
föreslagit 30 Tunnor Spannemål, hvilket Utgör
ett ungefärligt medium af hvad för de öfrige
redan är på'Stat ans’aget. Drtta anslag är alldeles
icke öfverflödigt för Tjenstemän, hvilkas
göromål i sednare tider blifvit så mångdubblade,
att de, åtminstone vid de större Stiften, utätt
serskildt biträde icke kunna medhinnas.
Äfven detta sednare Löne.- regierings-förslag
företer en icke obetydlig brist, som ökas
af Läroverkens öfrige behof, dem Commitéen
100 J
Ståts- Utskottets Betänk anden.
anser för en lika angelägen pligt, att inför Eders
Kongl. Majit i underdånighet yppa.
Ibland de hinder, hvilka ofta bekymra nitiske
Ephorer och Skol-Lärare, är svårigheten
att anskaffa tjenlige Läroböcker och bringa dem
i den fattigare Skol - ungdomens ägo. Genom
den Förlags-fond till Skoiböckers tryckning,
som Eders Kongl. Maj't redan Nådigst låtit
ställa under Commitéens disposition, skall sjelfva
utgifvandet af Böckerne visserligen betydligt
lättas, men åtskillige vid .Rikets Gymnasier
och Skolor studerande Karn och Ynglingar,
äro till den grad fattiga, att de ej kunna
förskaffa sig de nödigaste Läroböcker, äfven till
det lägsta pris. Undervisningen försvåras häraf
till oberäknelig skada. Samma förhållande
är med nödige Chartor, Räknetaflor och Skrifmaterialier.
Om detta ej blifver afhulpet, skola
andra förbättringar blifva fruktlöse. Anser
man, att Udel af Gymnasii- och Skol-ungdomen
är så fattig, att den behöfver detta understöd,
och dertill skulle anslås 400 Tunnor Spänne*
mål årligen, eller deras värde i Penningar, så
uppkommer deraf ett biträde af omkring 3 ]R:dr
16 sk. Banco åt hvarje medellös Yngling för
detta behof, som då torde kunna anses vara någorlunda
afhulpet. Skulle detta Förslag af Eders
Kongl. Maj:t i Nåder gillas, lärer Eder
Kongl. Maj:t äfven Nådigst täckas låta fördela
anslaget till hvarje Stift, i man af discenternes
antal, samt lill hvarje serskildt Skola inom Stiftet
efter samma beräkningsgrund, dock med iakttagande
af de böckers högre värde, hvilka
•vid Gymnasierna måste nyttjas.
Stats-ZJtskottets Betänkanden. 1003
Ehuru Commitéen tagit till grundsats, att
■vid Skolverken ej föreslå högre Löner, än att
det matte blifva Lärarnes interesse, att, sedan
de förvärfvat befordrings-meriter, söka sig derifrån
till andra Ecclesiastique Sysslor, innan de
så åidrats i den mödosamma Skoltjensten. att de
ej kunna uppfylla dess åligganden, hvartill god
hälsa och mycken liflighet erfordras; kunna dock
inånga omständigheter dertill föranleda, att ibland
Skol-Staten Personer skola finnas, hvilka,
då de ej mera uppfylla en Lärares pligt, genom.
Pensioner borde kunna förmås att afgå fran sina
Sysslor, så att desse med full Lön mätte blifva
öfverlemnnde åt nya, arbetsföre Lärare. Oin
en myckenhet Skol-sysslor genom Vicarier måste
bestridas, skall undervisningen deraf lida.
Medel böra derföre sökas till undvikande af
denna nödfalls - utväg. Efter 30 års tjenstetid
vore ej underligt, om en Skol-Lärare funnes utmattad,
enär undervisningen otvifvelaktigt fordrar
mera och jemnare ansträngning, än de flesta
andra befattningar. Len som i 30 år innehaft
ordinarie Skol-syssla är alltid nära 60
år gamma!. Har han derjemte mött så vidriga
öden, att han ej hunnit få någon mindre mödosam
eller mer riktande Syssla, synes han efter
denna tjenstetid vara så mycket mera berättigad
till hvila, jemte det hans befattning då
troligen fordrar att åt en lifligäre ålder anförtros.
På sådan grund måste man önska, att
hvarje Skol-Lärare efter 30 års ordinarie tjenstetid,
målte få anses berättigad till afsked med
Pension. Men, på det sjelfva Sysslan derigenom
icke må blifva lönlös, fordra?, att serskild
j oo4 Stats- Utskottets Betänkctnden
-
Fond till dylika Pensioner finnes, så att L<)-  nerne alltid må åtfölja sjelfva Sysslorna.
Såsom princip, för dylika Pensioners bestämmande,
synes kunna stadgas, att de delas i
ane grader: den första för dem, som tjent vid
Skqlverket såsom ordinarier i 30 år och uppnått
55 års ålder, till fldelar af Lönen, den andra
för dem, sorn likaledes tjent i 40 år och
uppnått 65 års ålder, till beloppet af hela Lönen
, X bägge fallen göres ej afseende på andra
Sysslan åtföljande fördelar, emedan den vunna
ledigheten ifrån tjenstebefattning anses böra ersätta
dem, genom besparing af i och för Sysslan
nödige omkostnader.
Ti'Igångar till verkligt Pensioner eller så
kallade Emeritorum löner till nu föreslagne belopp,
borde så:edes, såsom af tillfälligt, men ofta
nödvändigt behof, inom intet Stift saknas.
I Linköpings Stift finnes härtill någon utväg
genom den så kallade Tertial-Cassan, örn densamma
blir befriad frän årliga utgifter till SkolLärares
bestämda ordinarie Löner, Samma tillgångar
skulle troligen för andra Stift på lika
sätt beredas, genom likstämmighet i Författningarne
och i besparandet af dessa medel. Till
Tertial-Cassan i Linkoping inflyta alla de tillfälliga
medei, hvilka genom Kongl. Författningar
äro till understöd för den svagt lönte SkolBetjeningen
Nådigst anslagne. Dessa medel hafva
enda t efter bestämda grunder och till bestämdt
belopp blifvit årligen utdelte, öch af det
somliga år uppkommande öfverskottet, har en
Fond för samma behof blifvit formerad, hvilken,
förvaltad '■inder vederbörlig Controfi, samt
Stats-Utskottets Betiinkanden. 10oJ
emot säkerhet och Ränta utlånt, nu lemnar en
ärlig inkomst, som alltid, med visshet kan påräknas.
Afven i Hernösands Stift finnes redan
en icke obetydlig Fond, uppkommen genom
Föne-besparingtTr, sorn för samma ändamål, E-r
meritorum Fonér eller Pensioner, torde kunna
användas. Het är omöjligt att bestämdt uppgöra
beloppet, som härtill för alla Stiften erfordras.
Sannolikt skulle ett årligt anslag af 600
Tunnor Spannemål, fördeladt emellan Stiften
i mån af Gymnasii- och Skol - Färacnes antal,
kunna bereda Fonder, som, tillökte med vanlige
Tertial- och Caduc-medel, under Ordentlig
hushållning borde blifva för ändamålet, åtminstone
i framtiden, till racki ige.
Byggnaden af nödiga Gymnasii-hus, samt
af Skolhus i alla de Städer, som enligt nu gällande
Fagar icke äro skyldige att sjelfve inom
Staden Skolhus bygga, utgör äfven ett Färo--  veikens ofta bekymrande kraf. Oberäknelig är
nyttan af sunda, rymliga och enkelt prydda
Färohus och Salar. De lifva hågen hos Ungdomen,
Väcka den till smak för ordning och
snygghet, förvara hälsan och! muntra både Läraren
.och Discipelu, För ätskillige af Rikets
Stift har Eders Kongl. Maj:t redan låtit i Nåder
till detta ändamål anslå ett års inkomst a£
de Ecclesi stique Sysslor, vid hvilkas ledigblifVande
ingen arfvinge funnits till Nådår berättigad.
Eder Kongl. Majit torde pröfva rättvist,
att för alla Rikets Stift detsamma i Nåder stadga.
Härigenom och af en årlig Byggnads- och
Reparations - Fond , hvartill 400 Tunnor Spannemål
årligen torde behöfva®, att emellan Sti£«
aoo6 Stats-Urskottets Bctiinkanden.
ten, i man af hehofvet, reparteras, skulle Rikets
sanitelige Läroverk snart blifva med anständige
och tillräcklige Lärohus vederbörligen
försedde.
För att till någon del fylla Skol-Verkens nu
upprepade brister och behof, får Commitéen i
underdånighet uppgifva följande utvägar, hvilka
kunna icke obetydligt förminska de för ändamålet
nödige nya Srats-anslagen.
1:0 Visingsö nu indragne Gymnasium lemnar,
om Commitéen icke allt för mycket misstagit
sig om meningen af de till den samme
insände uppgifter, en behållning att disponera
af 284 Tunnor 13 kappar Spannetnål.
2:0 För Rector vid Uppsala Cathedral-Skola
finnas uppgifne 200 Tunnor Krono-Tionde.
Cummittén har anledning tro, enligt hvad
redan är anmärkt, att denne Lön vid sednast
skedd Tionde sättning stigit till betydligt högre
belopp.
3;o Någrei Skol-Sysslor i Riket finnas, dels
förenade med Prasbende Pastorat, dels äga på
Lön anslagne Prtebende-hemman. I begge LönFörslagen
har Commitén ansett Skolverkets nytta
fordra, att Prtebendé Pastoraten från SkolSysslorna
skiljas, emedan Innehafvare)! ej kail
hinna sköta begge Sysslorna, och de sammanräknade
äro sällan så förmonlige att han kan löna
en lullt skicklig och pålitlig Vicarius vid Pastoratet.
Skulle dessa Prtebgnde-Pastorat likväl
ytterligare bibehållas, bör en besparing i Löne-anslagen
deraf uppkomma, hvilken Commitén
dock icke trott sig böra påräkna. Men, der
Skol-Lärare njuta Inkpmster af Prtebende-Hem
-
Sui!s-Utskottets Betiinkanden'. ioo7
mari) må desse bibehållas; Och hvad de med
säkerhet kunna till Innehafvaren ränta bör då
med allt skäl afdragas ifrån anslaget af FöningsSpannemål.
Förteckning å de Skol-Sysslor, sorn
njuta desse slags Prtebenden bifogas i underdånighet.
Commitén har fått anledning tro, att
ännu flera Pi aebende-Hemman finnas vid Skolorne,
än de som blifvit för Commitén ordentligen
uppgifne.
4:0 Commitén har trott sig kunna antaga
såsom följd af redan gällande Författningar,
att hvarje Stads Församling har samma skyldighet,
som Socknarne på Ilandet, att sjelfve utan
Statens bekostnad, vidtaga nödige anstalter för
de fattigare Barnens första undervisning, genom
så kallade Pasdagogier elier Fattigskolor. Om
dessas Organisation och behofven dervid, kan
således i detta underdåniga Betänkande ej blifva
fråga, utan får Commitén häröfver vid annat
tillfälle sig i underdånighet yttra. Då imedlertid
för beredandet af den högre bildning,
som med de egentliga Elementar - X,äroverken
åsyftas, ett nödigt antal Skolor och Gymnasier
blifvit af Coinmitéen föreslaget; finner Commitéen
intet skäl hvarföre Kronan eller Staten
skall vidkännas någon kostnad för mindre Skolor
af blott enskilt nytta oell inskränkte föremål.1
X följe häraf förmodar Commitéen, att det anslag
af Allmänna Medel, som hittis blifvit gjordt
till Stads-Skolor eller Ptedagogier, på alla de
ställen, der Elementar Färö verk efter detta förslag
ej komma att finnas , skulle kunna flyttas
och användas för nu föreslagne Skolors behof.
Detta bör vid verkställigheten icke möta sär
-
loo8 Stats-Utskottcts Betänkandeiti
deles svårigheter, där Skol-sysslan icke är förenad
med Comminisrraturen, eller detv Statens
Fundation»-Bref och Privilegiet sådan flyttning
icke uttryckligen förhindra. En specifrcerad förteckning
öfver dessa för Stads-Skolor och Pasdagogier
af Allmänna Medel anslagne Löneförmåner
bifogas i underdånighet» Den visat,
att Lärarne vid'dem, sorn icke tillika innehafva
Cosnr inistraturen , njuta af Slaten omkring
■770 Tunnor Spannémåls varde in natura och Contant
aflöning.
5:0 Af uppgiftetne från Skara Stift inhämtas,
att, utaf devi derstädes indragna yde LectörsLönerr
vid Gymnasium 131 Tunnor 15 ktpr ,
50 Tunnor redan blifvit till Lön för GymnasiiAdjuncten
disponerade, samt att de återstående
81 Tunnor 15 ktpr nu användas till den
högst nödiga Byggnaden af Gymnasii- och SkolHus
i Skara. När denna Byggnad hunnit fullbordas,
eller oär andra Utvägar till fyllande af
Byggnads-Behofvet blifvit utsedde, bör denna
Löne-besparing kunna för Lärö-Verkens i Stiftet
öfrige angelägenheter påräknas och användas»
6:0
Bruket har stadgat, att, på nästan alla
örter i Riket vid hvarje Läse-Termins slut, en
afgift af hvarje Skolgosse till dess Lärare erlägges,
under titel af Skolgäld, Termins penningar eller
annat dylikt. Denna afgift här hittills ansetts
frivillig och varit obestämd, samt derigenom i
inånga afseenden på åt sk il ige ställen missbrukad.
Exempel hafva funnits, att den blifvit af
Lärjungarne underlåten, äfvensom å andra sidan,
att Lärare utkraft den samma, ofver höf
-
Stats-Utskottets Betiinkanden. 1009
van uppstegrad. Det ar svårt att icke föreställa
sig möjligheten, det .Läraren någon gang
kunde blifva frestad att lemna mer eller mindre
verksamhet åt Lärjungens vård och. undervisning,
i men af hoppet om högre eller lägre
Skolgäld utaf en eller annan. Commitéen
vågar derföre i underdånighet föreslå, att denna
afgift skulle hädanefter stadgas till något
visst, beräknadt efter Spanneinlås värde, hvilket
erlades till Skolan, ej till person, och blefve
vilkor för undervisningens erhållande i Skolan.
Ganska många motiver tala för vidtagandet
af en sådan Författning. Om afgiften bestämmes
till en half Tunna Båg, erlagd i penningar
efter sednast satte markegångspris, i början
af hvarje Termin, för hvar och en Skolgosse,
skall den icke betydligt hvarken öfverskrida
eller understiga, hvad nu för tiden i
Skolgäld vanligen vid de fleste Skolor betalas.
Ffter anställd uträkning bevistas våra nu
varande större och mindre Trivial-Skolor af,
per medium inom 10 år, 3578 Lärjungar. Det
är troligt att detta antal, efter Läroverkens förbättrade
organisation, samt i följd af tidehvarfvets
lynne, skall snarare ökas än förminskas.
Det synes bidragande till befordran af täflan
och arbetsnit hos Lärare, att dem gifves tillfälle
till någon större inkomst, i den inon de
åt Skolan förvärfva Allmänhetens förtroende i
orten och derigenom blifva sysselsatte med flere
Lärjungars undervisning. Sådant har troligen
ändamålet varit med det bruk, att så kallad
skolgäld blifvit till Lärare erlagd. I samLihangtill
Riks-St. Fröt. i$ty ■ i$i$,+.de. Sami, N:r 1:7. itS.
lolo Stårs-Utskottets Betan!:anden.
ma afsigt har Commitéen äfven trott sig böra
föreslå, samt i Projectet till Röne-Regleringert
verkeligen påräknat, att Skol-Rararne; skulle,
utom sin ordinarie Rön, hvilken i annan händelse
vore allt för knapp tilltagen, få uppbära
hälften af oftanämnde Skolgäld, det vill säga
^ dels Tunna Råg i Terminen af hvarje deras
discipel. TJpphäfvandet af serskildta Räse-Classer
gör häruti ingen förlust för Rararne, då
afgiften af 3lne sammanslagne Glassér på en
gäng uppbäres, och sedan emellan 3 ne Rarare
jemt fördelas. Af Rectors Glass vid de högre
Rärdoms-Skolorné, lärer Rector ensam böra åtnjuta
Skolgä den. Apologisterne eller Rärarne
uti Närings-Classerne uppbära och dela den sins
emellan, sorn ofvanföre rörande Collegeme är
föreslagit. Skol-Adjuncten, såsom yngst samt
Rxtra Colleger vid de mäst tairika Sitolorne,
kunna tjena utan Skolgäld. Befordrade, komma
de i sin tour till åtnjutande af denna fördel.
Den återstående hälften af Skolgälden, |:dels
Tunna Råg i Terminen eller half Tunna på
året af hvarje Skolgosse, skulle af Rector uppbäras,
medlen till Consistorium inom sist en
månad från Terminens början insändas, samt
af Consistorium, som för dessa medel bör i Råga
ordning redovisa, dels till Räraiens Rönefyllnader,
dels till Räröverkens öfriga påräknade
behof, enligt föreskrift, användas. Commitéen
har härvid icke vågat påräkna: Skolgälden
till högre belopp, än 3000 Tunnor, hvaraf
hälften, i följd af det föregående, i Calculen
upptagas. Afgift af Gymnasii-Ungdomen kommer
här icke i fråga. Om det är både billigt
Stiit$-Vtskottets Betänkandert.
loit
Och klokt, att icke genom allt för frikostiga Inrättningar
lätta inträdet i de första ElerneritarLäroVerken
för fattiga Barn, hvilka ofta nog
sakna naturlig fallenhet för studier, och för
hvilka deras egen bristande hog för allt slags
arbete, jemte föräldrarnes längtan, att likasom
kasta dem i armatne pä andre och sjelfva blifva
dem qvitte, utgöra de enda Motiven och hela
kallelsen att idka Studier, så är det en full
rättvisa, att, Sedan de redan, under några års
studerande, dels blifvit afvande från alla slags
kroppsliga arbeten, dels under framstegen Vunnit
Verklig hog för kunskaper, lätta deras vidare
framskridande på en bana* från hvilken
de ej mera kunna återvända* Gymnasisterne
betala i alla fall Termins-penningar till Gymnasii-Bector
och på några ställen till Adjuncten,
hvarvid ingen annan ändring lärer böra
göras, än att denna afgift bestämmes; och får
Commitéen i underdånighet föreslå den samma
till -Idels Tunna Båg, efter Markegångspris,
för hvarje Gäs-termin, hvilken tillfaller Bectok,
där Gymnasium är deladt på aine afdelningar;
men hvaraf han njuter ftdelar och GymnasiiAdjuncten
-|:del, där det är fördeladt på Trenne.
Ytterligare afgifter torde ej med billighet
kunna dem åläggas.
7:0 Vid sistförflutne Biksdag hafva Biksens
Ständer beviljat åt Skolverken all den Behagligtids
Förlänings Spannemål, sorn är gifven
till vissa Pastorater i Biket och, enligt sednare
författningar, hädanefter vid yppade ledig*
heter komma att efter Eders Xofttjl. M'aj:ts hö®
ga pröfning indragas.
äjpi2 Stats-ZJtskottets Fetank and eif.
8:0 Tillgångarne för läroverken skulle afven
sannolikt icke obetydligt ökas genom vederbörliga
undersökningar, om en del Tiondesättningar
inom de socknar, hvilkas Kyrko-Herbergen
blifvit till Gymnasii- och Skol-Eärares
Eoner anslagne.
Några af dessa Tiondesättningar utgå till
vida lägre belopp, än i Stat blifvit uppfördt.
Någre gälla ännu utan att hafva blifvit i laga
ordning gjorde, eller af Högvederbörlig Auctoritet
stadfästade.
Eders Kongl. Majit torde Nådigst tillåta
Commitéen, att, för mera redighet skull, här
nedanföre i underdånighet nedlägga en möjligast
sammandragen uträkning öfver Skol-Werkens
behof, brister och tillgångar, enligt Förslaget
N:o 2 såsom en recapitulation af det förjit
underdånigst anfötda.
Efter anställd noggrann undersökning om
nu befintlige tillgångar vid Rikets Gymnasier
och Skolor, hvilka å i underdånighet bilagdt
[Tabeller äro Specificerade, samt behofven af Edner
vid dem, efter deras i Commitéens underdåniga
tanka med mesta möjliga inskränkning
tjenliga organisation uti Förslaget N.o 2, har
man kommit till följande Resultat, sedan alla
Contanta tillgångar för hvarje ställe blifvit evalverade
till Spannemål, efter 7 Rd Bco per Tunna,
enligt hvad ofvanföre blifvit i underdånighet
anmält, och denna tillgång från Spannemåls-behofvet
f^r hvarje Lärovefk afdragits.
Stats-Utsiottets Betänk anden: 1013"
Nuvarande Föreslagna
L^nings-
Lönebelopp,
Anslag.
Upsala Stift, [oberäknad Stock-
T:r k:pr.
T;r :
k:pr.
holms Stad, för Skolorna
3 °3 5 27.
97°
samt för Gefle Gymnasium
77° —
880
Linköpings Stift, för Skolorne
657 3o.
1202
samt för Gymnasium —
811 6.
892
16.
Skara Stift, för Skolorne —
401 24.
778
samt för Gymnasium —
8 68 26.
888 26;
Strengnäs Stift, för Skolorne
616 16.
737
samt för Gymnasium —
777 —
823
Westerås Stift, för Skolorne
552 3°'
610
samt för Gymnasium —
747 6-
807
6.
Wexiö Stift, för Skolorne
375 29.
547
samt för Gymnasium —
727 22.
727 22:
Lunds Stift, för Skolorne
1252 3-
1 670
samt för Consistorii Notarien
—
30
Götheborgs Stift, för Skolorne
331 3i-
798
samt för Gymnasium •—
870 ;—
1000
Calmar Stift,, för Skolorne
235 27-
268
samt för Gymnasium —
567
812
Carlstads Stift, för Skolorne
199 6.
567
samt för Gymnasium —
815 6.
864
61
Hernösands Stift, för Skolorne
1176 17.
21 52
samt för Gymnasium —
2343 -
2144
Wisby Stift, för Skolorne
— —
256
samt för Gymnasium
— —
280
Samma 15,013 8- 18,693 12-
När ifrån Summan af elen nu föreslagne
Lönings-Staten 18,693 Tunnor 12 kappar Spannemål
afdrages nu varande till Löner anslagne
Spannemåls-Qvantum 15,013 T;r 8 klpr.’
J014 Stats-Utskottets Betänkanden,
röjer sig en brist att endast
för Löneregleringen fyllas, af
Utom denna brist på Lönetillgångar
fordra ElementarLäroverken:
1:0
till inköp af Böcker,
Chartor, Skrifmaterialier m.
m. d. åt meddellöse Gymnasister
och Skol-Piltar, årligen
omkring ■— — . —
2?o till Emeriforum Löner
fordras, utom vanliga Tertial-
och Caduc-medel årligen.
- — — —
3:0 Till Byggnads-fonder
för Gymnasii och sådane större
Skolhus, dem Städerne icke
äro skyldige alt hålla, synes
erfordras, jemte de några Stift
redan Nådigst förunnade förmåner,
hvilka torde stadgas
lika för alla Stifter, ett årligt
anslag af — — —
4:0 Så länge tillgång till
Lärare i Gymnastik inom Fosterlandet
ännu saknas, har
Commitéen icke kunnat upptaga
hvad för sådane Lärares
aflönande och för Gymnastiska
Inrättningar vid Lärover.
ken skulle behöfvas. Däremot
inlåste nu beräknas serskildt
Arfvode för den, sorn vid
Gymnasium undervisar i Na
-
3680 Ttr 4 k;pr.
400
600
400-
Stats-Utskottets Eetänkanden.
1015
tural-Historien , och kan detta
upplagas till 10 T:r för
hvarje Gymnasium. Utföres
tillsammans med — — 110
Summa årligt behof 5,190 T r 4 kpr.
Till fyMande af denna brist föreslås i underdånighet
följande tillgångar:
1:0 I afseende på tillgångar från Wisingsö
nu mera indragne Gymnasie Stat, |kan med säkerhet
afföras Wexiö Slifts brist
för Skolorne — — 171 T.r 13 k pr.
2:0 Wisingsö Gymnasii Stat
lemnar dessutom sannolikt en
tillgång af — —' — 113
3:0 Rectors-Lönen vid Upsala
Skola öfverskjuter troligen
uppgiften med circa — — 40
4:0 Tre Prcebende hemman,
som åtfölja Skolsysslor samt
Räntan af 1 Mantal Hageby,
hvilken Skolmästaren i Enköping
åtnjuter, synas kunna göra
en besparing, genom afdrag
från nu föreslagne Eoner, af
circa — — — —- 100
Anmärkning: Samma bespa
ring
inom Lunds Stift, är, på
förut i underdånighet uppgifne
skäl, här icke beräknad och
utförd.
5:0 Hvad Kronan lämnar till
Stads-Skolor och Psedagogier,
der Comministraturen icke med
joi6 Stats-Ut&kottets Betänkande
Skol-sysslan Kr förenad, torde
kunna flyttas och användas för
nu föreslagne Skolor. Det utgör
omkring — — — 77°
6:0 Den ännu odisponerade
delen af 7 Lectors-Lönen vid
Skara Gymnasium, hvilka till*
vidare användes lill Skolhusbyggnad
derstädes, torde framdeles
kunna till JLönefyllnad
för Läroverken användas och
utgör — — — — Si
7:0 Af Skol-Gossarnes arliga
afgift för undervisningen, §•
Tunna Råg af hvardera, skulle,
efter nu varande Medel-antal,
inom 10 år erhållas årligen
3789 Tunnor, hvaraf dock för
säkerhets skull, ulföres endast 1500
8:0 Den af Riksens Ständer
åt Skolverken beviljade Rehagligtids
förlänings-Spannemålen,
som till betydligaste delen kornmer
att ifrån Pastoraten indragas,
lärer kunna beräknas till 1000
Summa tillgångar 3775 T:r 13 k:pr.'
När således ifrån årliga behof
vet
—- —
5190 T:r 4 k*pr.
afdrages dessa tillgångar 8775 T;r *3 k:pr.
Uppkommer ett ännu återstående
behof af 1414 T.*r 23 k:pri
Denna brist af 1414 Tunnor 23 kappar,
jorn den ock skulle okas med de ifrån Stadsf
Stats-Utskottcts Betäniånden. Y©i 7
Skolor oell Pasdagogier påräknade 770 Tunnor
och således utgöra 2184 Tunnor 23 kappar; så
skulle den dock, i brist af Spannemåls-tillgångar,
fordra af Stats-Verket ett årligt tillskott af
allenast 15,300 R;dr Erno.
Denna ytterligare uppoffring torde ej anses
stor 1 jemförelse mot det vigtiga ändamålet,
allmänna Uppfostran, och mot den länge förde
klagan öfver behof och brister i denna stora
Stats-angelägenhet. För dem, sorn endast anse
Näringarne värde att af Staten uppmuntras och
påkostas, skulle kunna erinras, att man vid detta
Förslag påräknat 11 lill större delen nya
Närings - Skolor, samt dubbla Närings - Classer
vid 22 högre Uärdoms - Skolor; iivilka till Närings-idkares
bildning, och följakteligen till Näxingarries
fortkomst, ledande Inrättningar fordra,
utom andra biträden, ett sammanräknadt Lönebelopp
af 3006 Tunnor Spannemål.
Ehuru Commitéen i underdånighet vågar
föreställa sig, att behofven af omkostnader för
Elementar-Läroverkens utvidgade och efter tidernas
skick lämpade organisation, icke skall
Jannas ledande till afskräckande Resultat; inser
dock Commitéen ganska klart, att åtskilliga svå.
righeter skola vid verkställigheten möra, och
att densamma, innan den kan bringas i fullbordadt
skick, mäste fordra någon tidsutdrägt. En
del af påräknade tillgångar, såsom till exempel
den af Skolgälderi, äro i anseende till deras belopp
tillfällige. Erfarenheten skall bestämma
detsamma med någon visshet. Innan den hunnit
vinnas, måste man framgå steg för steg till
målet, till hvars fullkomliga ernående Comixu»
101 8 Stats-ZJtskottets Betänkanden.
téen vågar, för den successiva verkställigheten,
föreslå följande grunclreglort
1:0 Att Förslaget till Löne - reglering N:o
2 af Eder Kongl. Maj:t Nådigst antages och
Stadfästes, på sådant sätt, att
a) Hvarje Consistorium må få afgifva sitt
underdåniga Utlåtande öfver de i Förslaget
uppgifne localers tjenlighet, samt dervid före,
slå så val förändringar, som äfven jemkningar
i frågan om Skolornes serskilla art af Lärdornseller
Närings-Skolor;
b) Lärarnes antal, så val vid Gymnasierne,
som vid hvarje slags Skola, äfvensom Lönebeloppet
för hvarje grad måtte enligt Förslaget
blifva i Nåder faststäldt;
c) Hvarje Stift erhåller sitt i Förslaget
bestämda belopp af tillgångar till Löner och
andra omkostnader, hvilket ej kan ökas, men
väl förminskas i händelse något Consistorium
skulle kunna upplysa, att för manga Skolor blifvit
för något Stift föreslagne;
d) Löneförbättringarne fastställas successivt
i den mån tillgångar inflyta, dels inom hvarje
Stift genom Skolgälden, eller vid de Skol-Lärares
afgång hvilka nu hafva högre Löner, än
för framtiden blifvit föreslagne, dels i allmänhet
genom hvad Eder Kongl. Maj:t täckes i
Nåder låta anslå. Här lärer böra iakttagas, att
de, som nu vid Gymnasier eller Skolor tjena
utan Lön, blifva först hulpne, hvarefter Löneförbättringarne
tilldelas de lägre graderna först
och sedan de högre i ordning till de högsta.
2:0 Att ingen nu varande Lön, om den
Ock behnnes öfverstiga cj^n för samma Syssla n»
Ståts-Utskottets Betånkanden, }öt<)
föreslagna, kan undergå någon slags förminskning
under Innehafvararens tjenste- eller expectance
- tid, utan blott vid första efter densamma
sig yppande ledighet.
3:0 Att den jemkning i Löneanslagen, sorn
vid några Läroverk finnes böra äga ruin, och.
hvarigenom vid några Gymnasier de äldre Lectorernes
Löner framdeles blifva nedsatte, men
de yngres deremot förhöjde, icke må kunna fö.
retagas, så länge någon af de redan utnämnde
Lectorer vid samma Gymnasium icke enligt laglig
Expectance-rättighet, i sin tour, njutit förmånen
af den högsta Lön, hvartill han i framtiden
är genom sin Fullmagt berättigad. Det
vöre hardt och orättvist, om en Lector, t. ex.
i Strengnäs eller Carlstad, hvilken i några år,
såsom bland de yngste, tjent för obilligt ringa
Lön, men åtnöjt sig dermed, under hoppet att i
framtiden vinna ersättning genom de högre Löner
och andra förmåner, som för de äldste Lectorerne
blifvit anslagne, skulle se dessa högre
Löner förminskade just då, när han borde komma
att dem åtnjuta. Ifrån den stuhd nya Löne-regleringen
vunnit Eders Kongl. Majus höga
Stadfästelse, vet hvarje Sökande hvilka förmåner
han för sin tjenstetid kan påräkna. Inom
Skolorne gifves ingen sådan Expectance, om
icke för några få af nu varande Colleger. Rectors
och Conrectors tjensterne tilldelas icke efter
tour.
4:0 Flyttning af Skolverkens tillgångar 1-  från det ena Stiftet till det andra, har Commitéen
på det sorgfälligaste sökt undvika. Den
skulle synas innebära en slags hårdhet och helt
110 20
Ståts-Utskottets Betänk anden'.
visst väcka missniije, ehuru densamma i sig sjelf
kunde vara tämligen billig. Commitéen har redan
förut i underdånighet sökt visa, huru den
©betydliga Summa, hvarmed tillgångarne för
Upsala Stifts Skolor öfverskjuta verkliga behofvet
till Löner, och den något betydligare, hvillea
synes vara att tillgå såsom öfverskott vid
Hernösands Gymnasium och vid samma Stifts
Skolor, kunna inom dessa båda Stift fpr Läroverkens
öfrige behof användas.
5:0 Eder Kongl. Majit lärer Nådigst täckas
genom en allmän Författning tillerkänna
alla Stift för framtiden, de förmåner några Stift
redan erhållit till Byggnads- och ReparationsCassor
vid Gymnasii- och större Skolhus.
6:0 Så snart de nu befintelige Läroverk, i
afseende på Löne-regleringen, blifvit inrättade
efter nu uppgjorda underdåniga förslag, bör all
utdelning af Tertial- Vacance- eller Caduc-medel
alldeles upphöra, och af dessa medel samlas
en Cassa, för hvars behållning årligen redovisas,
till utrönande huruvida och i hvad mån
de kunna förslå till ofvan omtalade Emerito»
rum Löner eller Pensioner. Under denna Redovisning
innebegripes äfven hvad Eder Kongl.
Majit Nådigst täckes låta tilldela hvarje Stift af
de föreslagne 600 Tunnor Spannemål, för samma
ändamål.
7:0 Vid verkställigheten lärer äfven pröfvas
nödigt, att göra skillnad emellan redan varande
Skolor, som bibehållas, och nya, som blifvit
till inrättande föreslagne. De redan varande
böra först förändras efter denna Stat, och
de nya sedan inrättas i man af tillgångarne.
.K'" • ' • ' .
Stats-Utskottets Betitnkanden'. 10V1
Hvar och ett Dom-Cäpitel lärer derföre blifva
ålagdt, att årligen redogöra för de inflytande
jmedel, som till den förändrade organisationen
påräknas, samt inlemna underdånigt utlåtande
huru långt man, inom hvarje Stift, kan våga
realisera förslaget, utan att befara brist i t i 11-  gångarne. Föredraganden för Ecclesiastique. Arenderne
hos Eder Kongl. Maj:t, jemte den af
Cotnmitéen underdånigst föreslagne årliga Revisionen
af .Läroverken, torde få sig i Nåder
uppdraget att insamla uppgifterne ifrån alla Stiften
för det förflutna året och derefter hos Eder
Kongl. Majit i underdånighet föreslå den
successiva verkställigheten.
Comiriitéen framhärdar med djupaste undersåtlig
vördnad, trohet och nit.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
Underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtare
N. v. Rosenstein.
G. af Wetterstedt. C. v. Rosenstein. A. G. Mörnerl
von Brinkman. N. J. Bergsten. A. fryxell.
Stockholm den 6 Mars 1817.
I. Adlerbeth
(De till Hahdlir.gafne hörande Föjslag N:o 1 och 2 jemte
en dervid bilagd Förteckning finnes serskildt tryckte gch hit
Intecknade.)
Stats-Ulskottets Betänianderi,
N:r 197,
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof uti hvad som rörer
Riks-Statens Tredje Hufvud-TituL
TT.
T.J tL Propositionen om Stats-Verkets tillstånd
och behof, af den 2g slstledné November, har
Kongl. Maj:t, angående Tredje Hufvud - Tltuln ,
sorn innefattar Militaire-Staterna och anslagen
för Försvars-verket till Lands och Sjöss* framställt
huruledes den af Riksens Ständer vid sista
Urtima Riksdagen anslagne tillgång för Lönförhöjning
åt Militaire-Staterne, funnits otillräcklig
vid den reglering utaf Försvars-verket,
som Kongl. Maj.-t i anledning af Riksens Ständers
underdåniga hemställan vidtagit, samt derföre
i Nåder äsk^t, att en derefter lämpad beräkning
af tillgångarne för framtiden måtte göras.
Kongl. Maj:t förklarade vid berörde Riksdag,
genom Dess Nådiga Proposition d, 1 Mars
1815, Sig vilja i afseende på Rikets förändrade
gränsor och politiska ställning vidtaga en
ny organisation af försvars-planen på det hela,
samt en derefter lämpad ny reglering af Miiitaire-Staterne,
grundad på tillgångarne och öfrige
omständigheterOch Riksens Ständer, som
icke närmare kunde beräkna hvad sorn först efter
verkställigheten af en sådan ny reglering
och organisation skulle finnas erforderligt för
Värfvade Arméens tillökade underhålls-vilkor
och penning® - löntagande Militairens aflöning,
Stats-Utskottets Betiinianden.
1023
anslogo en tillökad Summa af 241,005 Ridr 10
rist. under Tredje Hufvud - Tituln, hvarutaf
212,324 Ridr 32 sk. 4 r:st. påräknades såsom
tillgång för Revärings-lnrättningens behof, pen.
ninge-lönernes och passevolance-vilkorens förbättrande;
hvarförutan till oförutsedde utgiftetr
för ej mindre Civile-Staterne än förnämligast
vid de Militaire angelägenheternes reglerande,
hvarmed Riksens Ständer vid berörde förhållande
icke kunde taga någon befattning, anvisades
en Summa af 200,000 R:dr Uppå StatsVerkets
öfverskott å Intraderne.
I afseende på .Lön-förhöjningen för Militairen
yttrade Riksens Ständer den underdåniga
önskan, att Kongl. Majit i Nåder täcktes
tillämpa de grunder, sorn af Riksens Ständer
Utstakades för Civile Staterne, meli öfverlemnade
likväl i alla delar verkställigheten till Kgl.
Majus Nådiga pröfning och åtgärd, i följd hvaraf
Kongl. Majit under den 12 December 1815
i Nåder vidtagit och fast Stalt den reglering ,
hvilken funnits lämplig for Militairen, som dervid,
enligt Riksens Ständers yttrande, i så måttö
erhållit sin aflöning bestämd efter lika grunder
med Civile Staterne, att en del af hvarje
Lön reducerades till Spanmål, men efter 6 Ridr
i stället för 4^ R:dr Tunnan; hvarigenom dock
de Militaire Löntagarne afven vunno den förmån
, som för de Civile åsyftades, att aflöningen,
åtminstone till någon del, åtföljer tiden
och myntvärdet; Men till den sålunda af Kgl.
Maj t i Nåder reglerade och bestämde Lön-förhöjningen
för Militairen, jemte de i öfrigt förbättrade
underhålls-yilkoren för Värfvade Ar
-
1024' Stats-Utskottcts Betiinkanden.
méen, erfordrades utöfver de anslagne tillgån*
garne, såsom Kong!. Majlis Nådiga Proposition*
jemte Kongl. Stats-Contoirets dervid fogade berättelse
innehåller, lör år 1816. 132,242 R:dr
15 sk. 8 r:st., och för år 1817. 228,960 R:dr
35 sk, 10 r:st., som af de till Kongl. Majus
Nådiga disposition hörande Ofverskotts-medlen
för 1815 och föregående åren mäst utgå* och,
för innevarande år 181S blifver åter bristen
icke mindre än 423,658 Rldr 3 sk. 11 rist.;
hvilken årliga förändring och tillökning i utgiften
härleder sig dels från den förhöjning,
som ägt rum å Riks-Markegångs-priset på den
under Militaire Rönerrie beräknade Spannemål,
emedan priset, som år 1816 var 7 R:dr 4 sk.
per Tunna, för detta ar uppgått till 8 R:dr 25
sk., dels ock derifrån, att den Spannemåls - tillgång,
som under Tredje Hufvud - Tituln varit
såsom odisponerad att härtill påräkna, nu blifvit,
till fyllande af Spannmåls - behofvet under
Andra Hufvud-Tituln för Civile Scaterne, dit
öfverflyttad.
Då nu Kongl. Majit x Nader äskat en bestämd
reglering af anslagen för Tredje HufvudTitulus
Rönings- och Underhålls-Stater, hvilka,
med Riksens Ständers begifvande vid sista
Urtima Riksdagen, blifvit af Kongl. Majit i
Nåder reglerade och fastställde, samt Stats-Utskottet
äfven anser det vara både nödigt för
administrationen och instämmande med grunderne
för Stats-Verks-förvaltningen, att tillgång
för faststalde Utgifter ordentligen uppföras å
Staten ; så , och enär högre Markegångs - pris å
Spannmålen, bestående af hälften Råg och half
-
Stats-Uiskottets Betänkandtv. 1025
ten Korn, än 83 Ridr Tunnan, icke kan förutsattas,
men erforderlig säkerhet i beräkningen
för kommande Fern år, likväl synes icke medgifva
antagandet af ett lägre pris på Förslag,
liar Stats-Utskottet på grund af Rikets Ständers
vidtagne beslut trott sig böra föreslå och tillstyrka
att en derefter lämpad Summa till fyllande
af bristen uti ifrågavarande redan beviljade
Kön - förhöjning nu måtte å Staten anslås
med 422,804 R:dr 14 sk. 11 r:st.
Vidare har Kongl. Majit i Nåder tillkännagifva
följande speciella behof, under Tredje
Hufvud-Tituln nemi,
1:0 Ny Idin för Commendant å Vaxholms
Fästning 450 R:dr med derunder begripna 40
Tunnor Spannemål, för hvilka skillnaden emellan
6 R:dr och förenämnde Riks - Markegångspris,
ä 8§ R:dr Tunnan, belöper till 100 R:dr.
Då Kongl. Majit härvid förklarat Sig hafva
funnit godt att inrätta Coinmendanlskape.:
vid Vaxholm på samma fot sorn å andre Rikets
Fästningar samt bestämt Commendantens
aflöning 'till berörde belopp, så lära Riksens
Höglofl. Ständer ock bifalla, att denne Dön nu
på Stat uppföres.
2:0 Sedan Kongl. Majit under den 10 September
1816 i Nåder förordnat, att Cheferne
för de Roterade Båtsmans- Compagnieme borde
bo och vistas inom Compagniernes stånd, för
att vaka öfver disciplinens vidmagthållande och
Båtsmannens uppförande hemma i Landet same
dervid tillagt Compagnie-Chefs ett årligt arfvode
af 150 Rtdr hvardera; så äskar nu Kongl,
Bihans St- Brot. Sami N'.r izy, rys.
jiosG Stals-Utskottets Betänkanden.
Majit, att desse arfvoden för Sexton CompagnieChefer
vid Örlogs - Flottans och Sex vid Arxnéens
Flottas Båtsmanshåll matte med en sammanräknad
Summa af 3,300 R:dr årligen uppföras
å Stat, emedan detta belopp, hvilket lör
sistledit år utgått af Flottornes Nybyggnads- och
(Underhålls-anslag, är af den beskaffenhet, att
nämnde anslag icke bör dermed betungas; Och
liar Stats-Utskottet äfven, på sådan grund, ansett
sig böra tillstyrka, att erforderlige medel
till denne för nödig funne utgift måtte beviljas
och uppföras på Flottornes ordinarie Stater.
3:0 Har Kongl. Maj:t föreslagit att på
Stockholms Escaderns Stat måtte uppföras ett
arfvode af 120 R:dr åt Läraren vid Skeppholms
(Församlingens Fattig-Skola, hvilken, ehuru först
i senare tid stiftad, är af samma publika egenskap
som de öfrige Hufvudstadens Kyrk-Skolor
men icke, såsom de, erhållit något understöd
af Staten. Enär härvid förekommer hvad Kgl.
Maj;ts Nådiga Proposition vidare innehåller, att
nämnde Församling består, utom Officers Corpsen
och Civile-Staten vid Escadren, nästan endast
af Under-Officerare, Manskap och Arbetare
vid Flottan samt Stads-Båtsmän hvilka sakna
tillgångar att förskaffa sine barn nödig undervisning,
så att egentligen desse äro de, som,
jemte en del af Escaderns Manskap, i berörde
Skola undervisas, lära Riksens Höglofl. Ständer
hnna skäl bestå ifrågavarande 120 R:drs uppförande
å Staten.
4:0 Innehåller Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
den framställning, att Flottornes Handtverks-
och Timmermans-Stater måtte, intill dess
Stats-Ulsiuttets Betiinlandeni°2 7
de med inqvartering in natura kunna förses, erhålla
denne förmån i Penningar, till enahanda
belopp med deras vederlikar, och nödige medel
dertill å Stat anslås; Äfvensom, då det jemväl
vore billigt, att den af Rikets Ständer redan,
år 1810 nödig ansedde högre inqvartering må
Manskapet vid Stockholms Escadten och ÖrlogsFlottan
samt en del Under-Officerare vid denne
sednare tilläggas, men någon fond till sådant
ändamål hittills ej blifvit af Riksens Ständer
anvisad, Kongl. Majit nu öfverlemnat denne
angelägenhet till Rikets Ständers åtgärd. Och
har Utskottet uti sistnämnde fråga jemväl erhållit
Remiss från Höglofl, Ridderskapet och
Adeln af Herr Contre-Amiralens m. m. Schiltxercrantzs
dit ingifne Memorial, hvaruti Herr
Contre - Amiralen anfört, det Riksens Ständer,
den 10 April 1810, beslutit ej mindre, att den
för Sjö-Artilleri-Manskapet bestådde inqvartering
måtte ökas för de i Stockholm Stationerade
ifrån 2 R:dr 32 sk. till 4 R:dr och för dem,
som i Uandsorterne äro förlagde, ifrån 2 till’
3 R.dr om året för hvarje nummer Spel och
Profoss, än ock att Under-Officerame vid Örlogsoch
Armens Flottor borde erhålla lika beklädshje'p,
sorn Under - Officerare vid de värfvade
Regementerne åtnjuta: och, då hvarken Underofficerare
eller Manskapet desse förmåner ännu
ernått, föreslår jemväl Herr Contre - Amiralen
att miedel dertill nu måtte varda anslagne; "hvarförutan
Herr Contre-Amiralen uti serskildt till
Utskottet äfven remitteradt Memorial andragit,
huruledes Flottornes Officerare äro nästan de
ende, som hittills saknar, den tillökning uti Gotl
-
1028 Stats-Vtskottets Belänkanden.
tant inqvartering andre Regementer långt före
detta åtnjutit och sådant af den orsak, att Statsverket
bestrider utgifterne för de förstnämnde,
dl deremot Städerne betala inq var teringen för
de sednare. Den Contante inqvartering Kong!.
Maj:ts och Kronan nu årligen består, är i Slockholm
för
En Öfverste - - - - 177: 37. 4.
Öfverste .Lieutenant - - 133: 16. —
Major - 100: — —
Capitaine - - - 40: — —
Lieutenant eller Under-Lieutenant
- . - - - 26: 32. —
Och |:del mindre för dem i Landsorterne;
hvaremot den inqvartering i Cdntant, som Stockholms
Stad nu utgör till Garnizons - Regementerne
härstädes, är till En Öfverste-Lieutenant
- - - - 236: 21. 4.
Major - - . -133: 16. —
Capitaine - - - - 53: 16. —
Lieutenant eller Under-Lieutenant
- 40: — —
I anseende till den sålunda förekommande
stora skiljaktighet uti Inqvarterings-förmånen
emellan olika Regementer på samma ställe,
föreslår Herr Conne Amiralen, att de Flottornes
Officerare, tillika med dem af Civile Personerne,
som irtqvarterings - förmån tillkomma,
måga , hvad inqvarteiingen i Contant beträffar,
erhålla af Stats-Verket, de i Stockholm varande,
lika belopp sorn öfrige härstädes varande
Regementers Officerare af Staden åtnjuta, samt
de uti Landsorterne Stationerade åter jtdel mindre
efter vanligheten.
Stats-TJtskottets Betänkanden,
1029
Efier öfvervägande af hvad sålunda förekommit
angående' inqvarteringen för Flofttornes
ser^kildte Stater har Stats Utskottet funnit skäligt
tillstyrka en förnyad reglering af denne förmån,
grundad på de förändringar, sorn härutinnan
blifvit i senare tid vidtagne för andre Corpser
och Stater, och jemlikt Riksens Ständers vid
1809 och 1810 årens Riksdag fattade men ännu
icke till verkställighet komne beslut; Och
har Utskottet i detta hänseende funnit dtn tillökning
billig, att inqvarteringen, inberäknadt
livad nu åtnjutes, bestämn es till följande belopp:
Vil Arméns Flotta uti Stocholm:
En Öfverste Lieutenant - - 166: 32. -—
Major - - * - -133:16. —
Capitaine - - - - 53:16. —•
Soubaltern-Officerare - - 40: — —
Under-Officerare • - - 20: — —
Volontaire - - - - 5: — —
Civil-Slaten
En Regements-Eäkare - - 53: 16. —
Auditeur - 40: — —
Regements-Pastor - - - 40: — —
Bataillons-Predikant - - 40: — •—
Under-Eäkare - - . 20: — •—•
Väbel ----- 50: — —-
samt vid Götheborgs Escadren |:del mindre enligt
Författningarne.
Vid Örlogs-Flottan.
1 Contre Amiral - £40! — —
1 Öfverste - - - - -166: 3 2.—
1 Öfverste-Eieutenar.t - - - 133: 16. —
1 Major - 106: 32.—
1 Capitaine - - - - 42: 32.—
i 0 3° Stats-Utskottets Fetan k anden.
a Soubaltern-Officerar - - - 32: — —
(a Under-Officerare - - 16: — —
1 Volontaire 3: 36.—
Och de Civile, hvilka äro till inqvartering berättigade,
lika med vederlikar vid Götheborgs
Escadren.
Vid beräkning af inqvarterings-penningarne
till sådant belopp, efter nu varande Personal,
bestiga de samma vid Stockholms Escadren
till ------ go/j8: 16. —
vid Götheborgs dito - - 4519! 16. —
vid Örlogs-Flottan - 22,098! 44- —
Summa 35666: 28- —
Och, när härifrån afdrages hvad som förut finnes
förslagsvis uppfördt, erfordras en tilllökning
i anslaget af 17,166 R:dr 3! sk., sorn alltså nu
skulle å Stat uppföras.
Hvad åter beträffar frågan om inqvartering
i Contant för Handtverks - och TimmermansStaterne
intill dess de med rum i Kronans hus
kunna blifva forsédde; så har väl Stats-Utskottet,
i anledning af hvad Kongl. Majit i Nåder
härom sig yttrat, funnit desse Stater jemväl böra
tilldelas en slik förmån så framt de icke uti
sin nu åtnjutande aflöning, som efter serskildte
beräkningsgrunder utgår, njuter ett deremot
svarande belopp; och, då hvad Kongl. Majit i
Nåder, efter pröfning af omständigheterne, kan
finna för godt att Handtverks - och Timmermans
- Staterne tillägga, synes vid detta förhållande
lämpligast kunna och böra bestridas af de
till Flott ornes underhåll på det hela anordnade
medel, anser Stats-Utskottet något serskildt an/
Stats-Utskottets Fet link andenl
slag härtill icke kunna tillstyrkas, utan liemstäl*
att Riksens Hoglofl. Ständer i underdånighet
öfverlemna till Kongl. Maj:ts Nådiga förordna^
de, att hvad i denne del erforderligt finnes,
utaf nämnde tillgång låta bestå.
Vidkommande åter beklädnads-hjelpen för
Under-Officerare vid både Örlogs och Arrnéens
1'lotta; så, emedan Riksens Ständer vid 1809
och 1810 årens Riksdag, enligt deras underdåniga
skrifvelse den 10 April sistnämnde år,
funno billigt, att Flottornes Under - Officerare
af berörde förmån, hvilken åtnjutes af deras
vederlikar vid de öfrige värfvade Regementerne,
få sig begagna; har Stats - Utskottet ansett
sig äfven böra tillstyrka, det Riksens Höglofl.
Ständer i underdånighet till Kongl. Majlis öfverlemna
verkställigheten häraf med anhållan,
att denne Reklädnads - hjelp, så väl som den
öfrige, måtte anordnas, att utgå af den till Försvars-Verket
bestådde Summa, hälst derigenom,
att särskildt anslag af 83,333 R:dr 16 sk. nu
blifvit uppförde för indeldte Infanteriets beklädande,
en betydlig del af de 25,000 R:dr, som
utaf förut nämnde tillgång hittills varit beräknad
till Slitnings-Penningarnes godtgörande, nu
kommer att besparas.
5lo Likaledes har Kongl. Maj:t, på den
grund, att Flottornes Handtverks- och Timmermans-Stater
äro lika som de Militaire-Corpserne
på ständig fot, föreslagit Rikets Ständer, att
desse nyligen reglerade Stater, icke hädanefter,
såsom hittills, måtte gravera Fonden för Flottornes
Nybyggnad och underhåll utan lika med
de öfrige på Ordinarie Stat uppföras,
1032 Stats-Utskottets Betänk anden.
Stats-Utskottet har, i anledning häraf, inhämtat,
att, enligt den för innevarande år utfärdade
Staten, bestiger aflöningen för desse
Handtverks- och Timmermän till en summa af
74,01g R:dr 36 sk., oberäknad Spannmål.!n till
deras aflöning, hvartill 50,000 R:dr äro förslagsvis
påräknade. Denne aflöning har hittills utgått
af anslaget för Floftornes byggnad och underhåll,
hvilket nu innefattas under den till
Försvars-Vei ket på det hela bestämde En Million
R:dr; och, då föremålet med desse Stater
helt och hållit är det samma, hvartill Millionen
finnes till betydlig del bestämd, nemligen Flottornes
.Byggnad och Underhåll; så anser StatsUtskottet
Handtverks- och Timmermans-Siaternes
så väl Penninge aflöning som Spannernålen,
hvilka utgifter ock ingått i beräkningen vid
Millionens anslående, desto häldre böra fortfarande
bestridas af detta anslag, som desse Stater
äro reglering och förändring underkastade.
6:0 Kongl. Majit har jemväl tillkännagifva
huruledes bland de inkomster, som från äldre
tider grundat och underhållit inrättningen af
Amiralitets Krigsmanshus - Cassan, varit de så
kallade East- och Arm-penningarne från Sverige
och Pommern^ hvilka uppburils från alla
in- och utgående Skepp och Fartyg, men genom
Pommerns afträdande hade nämnde inkomst derifrån,
utgörande ett ungefärligt belopp af 3000
R:dr årligen, helt och hållit Cassan frångått; i
anseende hvartill, och då beståndet af denna
Inrättning, som i sin titon understöder den
blesserade, uttjente e!ler åldrige Sjömannen ,
genom denne förlust till icke obetydlig del sy*
Ståts-Utskottets Tetänkanden.. -103 3
nes blifva äfventyr underkastadt, funné Kong'.
Majt frågan härom så mycket häldre förtjena
uppmärksamhet, som det, utan tvifvel, vore en
Fäderneslandets angelägenhet , att Gratialerna
för Örlogs-Flottans Sjö-M i 1 i c e icke måtte förminskas
utan snarare förbättras till ett. efter penningevärdets
och tidernas beskaffenhet lämpadt
förhållande; hvarföre Kongl. Majit öfverlemnade
detta ärende till Rikets Ständers behjertande
medönskan, att tillses måtte hvad utväg må finnas
till ersättning åt Amiralitets KrigsmansCassan
för hvad den uti Inkomst af I/ast- och
Armpenningarne från Pommern kunde hafva
årligen förlorat.
I anledning häraf, och med afseende på föremålet
af Amiralitets Krigsmans-Cassan, samt
då dess tillgångar i jemförelse till deras antal,
hvilka utaf denne Inrättning behöfva understöd,
förut varit otillräcklige för enahanda Gratia’ers
bestående åt Sjömanskapet som Fandt - Milicen
ägt att undfå af Vadstena Krigsmanshus-Cassa,
men skulle blifva det ännu mer, om ifrågavarande
påräknade inkomst lemnäs oersatt; har
Stats-Utskottet ansett billigheten och behofvet
fordra, att omförmälie för Amiralitetets Krigsmans
Cassa förlorade intrad af de så kallade
Fast- och Armpenningarne från Pommern , i
stäl'et bestås af Staten samt i sådant afseende
uppföras till det uppgifne beloppet, 3000 Rjdr
på Rikets Stat.
7:0 Förekommer uti Kongl. Majus Nådiga
Proposition den Frågå, att, sedan Riksens Ständer
vid sista Urtima Riksdagen bevilljat Staden
Soderhamn afskrifning utaf de Arrenden,
10 34
Ståts-Utskottets Bttänkandon.
som tiil Stats-Verket bort erläggas för de derstädes,
efier Gevärs-Factoriets flyttning till Eskilstuna
eller Carl Gustaf Stads Bruk, ledig
hlifna Rolskiften, saint derjemte ansett den ännu
icke utarrenderade Jorden böra tillhöra Stadens
disposition, men afkastning?» härutaf varit
päräknad för att betala en del af Räntan å
köpeskillingen för Carl Gustafs Stads Bruk, det
mätte Riksens Ständer, i följd af den beviljade
afskrifningen utaf omförmäldte till serskildt behof
anslagne inkomst, utse en motsvarande ersättning
deraf, så att Stats-medlen icke må belt
öfva disponeras till utgifter, hvartill de ej varit
påräknade.
Af Handlingarne vid sista Riksdagen rörande
detta ämne inhämtas huruledes Kongl. Maj.t
hade för godt funnit år 1813 inköpa Carl Gustafs
Stads Bruk för att dif förlägga Söderhamns
Gewärs - factori samt därvid förordna, att den
tredjedel af sistnämnde Stads jord, som varit af
Alder dönerad åt Gevärs factoriets Betjening
och arbetare och dem emellan fördelad i små
lotter eller så kallade Rotskiften, borde vid innehafvarnes
död eller flyttning till den nya
Eactori-anläggningen utarenderas och de därföie
ingående medlen användas till godtgörande
af räntan uppå köpeskillingen för nämnde Bruk;
Men vid sista Urtima Riksdagen väcktes af Söderhamns
fullmägtig Motion derom, att denne
Jord, såsom äfven inbegripen uti den till Stadens
förmån af ålder skedde donation, måtte fortfarande
Staden till godo räknas samt de inflytande arrenden
altså ingå till Stadens Gassa och den ännu
icke utarrenderade delen hemfalla till dess
Stats-Utskottcts Betänkandert. 1035
disposition; Och funno Riksens Ständer) likmätigt
deras underdåniga skrifvelse den i l Julit
1815, att de väl, emot stadgandet uti go ock
107 §. §. i Regerings-Form en, icke kunde göras
någon ändring uti hvad i följd af Kongl.
Maj ts Nådiga Bref härom af den 1 3 April 1 g 13'
hade gått i verkställighet, men ansago likväl
skäligt bevilja Staden, som vore innehafvare utaf
ofvanberörde Arrenden, Afskrifning å den
årliga Arrende-summan , sorn till Stats-verket
borde erläggas, hvilken summa deremot skulle
ingå till Stadens Cassa att till dess publika behof
användas, hvarjemte Riksens Ständer hos
Kongl. Majit i underdånighet yttrade den önskan,
att så väl de af Factoriets Tjenstemän och.
Arbetare innehafde men utarrenderade Rote-skiften,
som de, hvilka af qvarblifne Factorie-Arbetare
ännu innehades, matte, de förre vid Arrendets
slut, och de sednare vid innehafvarnes
afgång, återgå till Stadens fria disposition och
afkomsten tillfalla Stads-Cassan samt således komma
menige Staden till gagn och nytta, likväl
med det villkor, att, om i en framtid Faktoriet
skulle till Söderhamn återflyttas, i frågavarande
^del af Stadens Jord då borde till Factoriets
Arbetaie återgå.
Då Kongl. Majit, enligt hvad Dess Nådiga
Proposition innehåPer, i anledning häraf anbefallt
Dess och Rikets Kammar-Collegium, att
till efterrättelse förständiga Vederbörande otti
den af Rikets Ständer sålunda gjorde disposition
af förenämnde Arrende-medel och tillika
i så måtto bifallit Rikets Ständers önskan angående
de framdeles ledigblifvande Roteskifteas
3036 Stats-Utskottcts Betänk anden.
öfverlemnande till Stadens fria disposition, att
denne furman blifver tills vidare Söderhams
Stad förunnad; si anser ock Stats Utskoitet att,
i följd häraf jemte hvad Kongl. Maj.t i Nåder
nu framställt om ersättning af den såmedelst
disponerade afkastningen, nödige medel dertill
böra utses för det behof, hvartill den varit påräknad.
Och i detta hänseende förekommer,
att, efter hvad Handlingarne vid förra Riksdagen
utreda, den då för Kronans räkning ut-arxenderade
Jorden lemnade en afkastning utaf
233 R dr 44 sk; Men hvartill arrende - afkastningen
för den öfrige då icke ut-arrenderade
Jorden må kunna räknas, ankommer på undersökning
och utredande. Vid detta förhållande
och som den af Kongl. Majit i Nåder vidlagne
anstalt med Gevärs-Factoriets flyttning från Söderhamn,
hvarutaf den nu erforderlige utgiften
eller ersättningen sig härleder, synes vara af
den beskaffenhet, att kostnaden må böra hänföras
till de behof, hvartill den för Försvars-verket
anordnade årliga Summa af En Mjllion är ämnad
och bestämd, samt alltså desto häldre torde
kunna utgå af det belopp hvilket derutaf för
oförutsedde behof årligen afsättes, som utgiften,
i anseende till ofvanberörde undersökning och
närmare utrönande hvartill den bestiger, nu icke
är till hela beloppet bestämd och dessutom
är beroende på vilkoret af Gevärs - Faetoriets
möjliga återflyttande till Söderhamns Stad i
framtiden; så tillstyrker Stats - Utskottet, det
iiksens Höglofl. Ständer hos Kongl. Majit i
■underdånighet anhålla att ifrågaställde ersättning
måtte varda bestridd af omförmäldte till
-
Stats-Utskottets Betttnkanden, *°37
gang för nödige utgifter vid Försvars-verket på
det hela.
8:0 Under Riks-Statens Åttonde Hufvud»
Titul har Kongl. Maj t i Kader äskat förhcj»
ning å anslaget till Rese- och Tractaments-penningarne,
hvilka för de senare åreu funnits c»
tillräckelige, hufvudsakligen i anseende till de
ökade omkostnaderne i och för .Bevärings - Inrättningen
och Inspections- resorne; Och StatsUtskottet
har uti dess redan afgifne Utlåtande
öfver nämnde Titul förmält sig vilja I förslaget
till regleringen af Tredje Hufvud-Tituln
hvartill denne utgift i afseende på nämnde behof
synes böra hänföras, afgifva yttrande om
anslaget härtill.
Hå i följd häraf denne punkt nu förekommer
till åtgärd, har Utskottet skolat anmäla,
att utaf de förut under Åttonde Hufvud - Tituln
till Rese- och Tractaments-penningar i allmänhet
uppförde 18000 R:dr erfordras i och
för Civile Tjenstemäns resor och förrättningar
10,000 Rldr qvarstående å samma Titul, men
de återstående 8000 R:dr kunna påräknas för iftågavarande
behof och i sådant afseende till
Tredje Hufvud-Tituln öfverflyttas.
Af infordrade uppgifter har Utskottet inhämtat,
att Rese - kostnaderne för Inspecteurer
och Brigad-Generaler, jemte deras Adjutanter, tillika
med Tractaments-penningarne för de sistnämnde
samt Mönster Gomrnissariernes Reseoch
Traktaments-kostnader sisth år uppgått till
18,143 R;dr 1 sk. 7 r:st. Men, som detta betydligare
belopp härleder sig derifrån, att en,
del Inspecteurer och Brigad-Generaler med de
-
103 B Stats-VtskutUts Betankandenl )
raa. Adjutanter gjort flere än en oell någre till
och med tre resor till Tjenstgörings-Stationerne
och Mötesplatserne; deremot, om Kgl. Majit
i Nåder täcktes anbefalla, det Beväring?-Man.
skåpets sammandragning och vapen-öfningar skola
pågå under samma tiri som de reguliere Regementernes,
Inspectionen kunde ske på samma
gång och alltså serskildte resor oell kostnads-beräkningar
undvikas; hvarförutan efter Utskottets
tanka Herrar Inspecteurer oell Brigad-Generaler,
såsom försedde med betyd!ige Löner,
höra derföre bestrida sine rese-kostuader under
Tje nstgörings-resorne; så, oell enär i sådant fall
en tillökning af 3000 R.dr till förenämnde 8000
Hulr eller en sammanräknad summa af 10,000
R:dr blefve för ifrågavarande behof tillräcklig,
hemställer Stats-Utskottet att, jemte det de erforderiige
2000 R:dr tillökning beviljas till uppförande
å Stat, Riksens Högloll Ständer hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att ornförmäldte
förändring och inskränkning i desse
rese-kostnaders bestridande måtte i Nåder varda
vidtagne och anbefaldte.
9:0 Jemväl har Stats-TJtskoftet uti dess angående
Första Hu/vud-Tituln afgifne utlåtande,
i frågan 0:11 Lif - Drabante - Corpsens flyttning
med dess allönings-summa från berörde Titul
till den Tredje, uppskjutit den i sammanhang
dermed af Kongl. Maj:t i Nåder äskade tillökning
af denne Corps Bekläds-anslag, för att tagas
under öfvervägande vid nu förevarande reglering
af sistnämnde Ti luis behof.
Berörde anslag för Lif-Drabante - Corpsens
beklädnad utgör för närvarande i ett för allt
Siats-Uisfosttets Betänkanderii 2.03g
1430 R:dr om äret, hvartill det vid 1809 och.
1810 årens Riksdag bestämdes. Och, då otillräckligheten
deraf' vid sedermera stegne varupris
nogsamt inses samt en lämplig påökning
alltså är nödvändig, får Stais-Utskottet tillstyrka,
att i sådant afseende nu matte anslås ett
belopp af jyo R:dr, så att anslaget blifver en
jemn Summa af 2000 R:dr om året, hvarmed
detta behof synes kunna bestridas,
10:0 Vid Regleringen af denne Tredje
Hufvud - Titul förekommer ytterligare, huruledes
Riksens Ständer genom underdånig Skrifvelse
af den 21 Julii 1812 hos Kongl, Maj:t
anmälte, att de hos Riksens Ständer väckte Motioner
föranledt förslag till en förbättrad inrättning
af den Militaira Läkarevården, hvarvid
Riksens Ständer funnit, att Regementeme för
de då bestådde Löner icke utan mycken svårighet
kunde erhålla sådane Under-Läkare eller,
såsom de i Staterne merendels nämnas, .Barberare
eller Fältskärs - Gesäller, som kunna betjena
med mera, än blott rakning och åderlåtning
i följe hvaraf ock Under-Läkare med godkände
insigter och kunskaper för sådan belöning,
hvarken torde förmås antaga tjenst eller
ens anse Vetenskapen värd, att i afseende på
Kronans tjenst med kostnad och arbete för värfva*.
Riksens Ständer hade derföre ansett en
möjlig förbättring i den Militaira Läkarevården
bero af förbättrade Löner för Läkarne.
Dessutom, då ändamålet af den anstalt Riksens
Ständer fogat om ett Institut till Fält-Läkares
danande skulle förfelas, derest icke tjenlige utyägar
öppnades och genom lämplige Löner till
xotto Stats-Utskottels Betäniandett.
nödtorftigt uppehälle, bereddes för deras begagnande
enar de, efter aflagde nöjaktige prof af
skicklighet, böra från Institutet afgå, hade Riksens
Ständer härtill funnit oundvikeligt ett årligt
anslag på Stat, hvilket lämpligast kunde
sammanslås med hvad Riksens Ständer tillstyrkt
mätte beviljas till Röne-förbättring för Provincial
- Räkarne samt Collegii Medici Prteses och
Secreterare, samt Summan öfverlemnas till Kgl.
Maj:t att för dessa ändamål disponeras. Riksens
Ständer funno sig likväl, i betraktande af
Stats - Verkets manga behof, härtill icke kunna
anslå större Summa än 10,000 R:dr, hvilken
borde sättas på Medicinal - Staten, likväl med
den tilläggning, att de Medhjelpare löner, som
bestås Provincial - iLäkare och med tillökningen
utgjorde 44 R:dr 2 1 sk. 4 r:st., men hvarföre
de fleste ingen sådan kunnat anskaffa, skulle ingå
i beräkning å förbättringen af ProvincialRäkarnes
Jänner; Och borde, efter Riksens Ständers
tanka, de Under-Räkare, som framdeles ut*
öfver Regementernas behof i fredstid komma
att tillsättas och med Löner förses, fördelas på
Provincerne efter de grunder, som dervid pröfvas
tjenlige, samt ställas under Provincial - Räkarnes
inseende, för att betjena ortens innevånare
och biträda vid nödiga förrättningar; Äfvensom
Ri ksens Ständer ansågo den Summa,
corn då beviljades, böra för sitt bestämda ändamål
hållas oförryckt, så att besparingen det e*
na kan för större utgift det påföljande året användas,
Kongl. Maj:t täcktes i anledning häraf infordra
Cliefernes vid de indelta Regementet
-
Ståts-Utskottets BetHnkanilen'. 1041'
ris utlåtanden, angående Läkarnes Lönevilkor
vid livart Regemente serskildt, m. m., samt derefter
i Nåder öfverlemna detta till de, till en
ny reglering af Arméens Läkare-Stat af Kongl.
Majit Nådigst tillförordnade Cornmiterade; och,
sedan de afgifvit sitt Betänkande, samt Kongl.
Stats-Beredningen sig’ jemväl härutinnan utlåtit,
har Kongl. Majit Uti Nådigt Bref af den
3.6 September förledit år 1817, Dess höga beslut
härutinnan meddelt, enligt hvilket,
ilo 2:ne Bataillons - Läkare skola på ordinarie
Stat vid hvart Regemente af indeldta Ar-i
moen uppföras, utom vid Lif-Regements-Briga-;
den, der de skola blifva 4, nemi. s vid Hussar-Corpsen,
samt en vid hvardera af de aine
öfrige Gorpser.
2:0 Hvarje Bataillons-Läkare undfår i årlig
Lön 250 Ridr, med derunder innebegripne
lo Tunnor Spannemål, å 6 Ridr Tunnan.
310 Regleringen af så väl Bataillons-.Lä»,
karnes Personal som deras aflöning skulle med
innevarande eller 1818 års början gå i verkställighet.
410 Fond till denna aflöning skulle blifva:
1:0 De på Medicinal-Staten uppförde och af
Riksens Ständer vid 1812 års Riksdag för Mi
litaire
Läkare vården beviljade medel, hvaraf å
terstod,
sedan Provincial-Läkarnes Löner blifvit
reglerade Ridr 7,988: 42. 8.’
2:0 Fem procents rårntä å berörde
från och med 1812 till och
med 1817 besparde anslag, utgörande
tilllhopa, 47,933: 16. 8,875: 32.—
Bihang till Riks-St, Fröt. I8l7-i8i8< r-dt Sami, N:r iti, rj*.
Stats-TJtskottetS Betänkartdeti.
Denne Summa skalle af StatsContoiret
insättas i Riksgälds Contoirét
emot 5 procents ränta, der
jemväl, hvad så val af denne ränta
som af öfrige anslags-summan
kan vid hvart års slut' innestå, bör
vid det påföljande årets början förräntas,
och skall för samma ränta
på enahanda sätt söta för öfrige
Stats-medel redovisas.
3:0 Ett årligt bidrag skall af
Regements-Läkarne vid indeldta
Arméen härtill erläggas, emot det,
att dé -slippa underhålla och anskaffa
Fältskärs-Gesäller, utgörande
detta bidrag tillhopa 4,500: — —
Detta tillskott skulle erläggas af RegementsLäkaren
vid Lif-Regiments-Brigaden rned 600
R:df, af Regements-Räkarne vid Lif Grenadier
Regementerne, Smålands Dragon-Regemente,
Uplands, Jönköpings oeh Vestgötha Regementet
med 300 R:dr hvardera, vid Skånska Carabinier
- Regementet, Södermanlands, Vestmanlands,
Nerikes, Vermelands, Calmare, Kronobergs,
Skaraborgs, Elfsborgs och Vestgötha Dahls
Regementet med 150 R dr, samt vid Skånska
Hussar - Regementet, Bohus Läns Regemente,
Dahl-Regementet, Helsinge, Vesterbottens och
Jemtlands Regementet med 100 R:dr hvardera.
5:0 Aflöningen för Bataillons-Läkarne skulle
uppföras på Regementernes Stater och Regements-Läkarnes
bidrag af Regements-Skrifvaren
innehållas af deras Löner från 1818 års början.
Stats-Utskotiets Betänkanden. i04g
6:0 Om sa erfordras skulle, borde afkastningen
af(a!Ia Bataillons-Predikants Beställningacne
vid indeldta Arméen härtill användas,
hvilka vid innehafvames afgång böra indragas,
emedan de fleste Regements -Cheferne( förklarat
dessa Beställningar kunna umbäras.
För att nu befordra denna reglering till
verkställighet böra de på Medicinal-Staten uppförde
7,988: 42- 8. öfverflyttas till Tredje Hufvud-Tituln;
Och skulle ändamålet af en fullständig
reglering af ifrågavarande Stat, efter
TJ (skottets tanka, ännu närmare befordras, utan
ofvanberörde besparings förräntande, på följan-^
de sätt, fran nästa års början:
Vid indeldta Arméen äro:
48 Bataillöns-Läkare å a 50 R;dr ia,ooo: — —
Tillökning för Spannemålen efter
85 R:drs Riks-Markegång 1,200: — —
Summa 13,200: —- —
Tillgångar:
Stats-anslaget 7,988: 4«. 8.
Regements-Makarnes
bidrag 4,500: —• —
— 13,488: 42. 8.'
Brist 711: 5. 4.
Summa 13,200: —
Om sistnämnde 711 R:dr 5 sk. 4 r:st. uppföres
å Stat till fyllande af hvad som årligen
erfordras, skulle nu genast kunna till sådane
behof, hvartill medel för en gång behöfvas, af
Riksens Ständer kunna disponeras Besparingen
47,933 R:dr 16 sk.', hvarvid blott dea betänklighet
förekommer, att rantin å detta Capital
3044 Stats-Utskottets Betånhcirideri.
är påräknad, ej mindre till fyllnad i aflonin»
gen, än till andra i och för Arméens Läkare»
Stat erforderlige utgifter, såsom aflöning eller
tractamente för Extra Bataillons - Läkare, när
bebofvet kräfver deras förordnande, samt till
den Löneförhöjning Kongl. Maj:t framdeles kan
linna godt tillägga sådane Bataillons-Läkare, som.
berömtneligen tjent i 8 år; Men för desse utgifter
gifva Bataillons-Predikarits Lonerne och
indelningarne, i den mån de varda indragne,
motsvarande tillgång.
Stats Utskottet hemställer derföre till Rik}
sens Höglofl. Ständer, att en sådan reglering af
Läkare-Staten, sorn ufvanberörd är, måtte vidtagas,
desto häldre, som det instämmer med de
af Riksens Ständer vid 180g och 1810 årens
Riksdag antagne grunder för Stats-Verks-FörJ
valtningen, att någre Cassör eller räntebärande
Fonder icke formeras till serskildte behof, utan
att ali Statens inkomst eller tillgång bör till
Stats-Verket ingå och utgifterne deremot efter
ordentelige Stater och föreskrifter bestridas samt
i sin ordning redovisas; Och, om Riksens Höglofl.
Ständer härtill bifall lemna, så kommer å
Tredje Hufvud-Tituln att bestås ofvan upptagne
belopp af 711 R=dr 5 sk. 4 rist. men deremot
blifva de afsatté 47,933 Rfdr 16 sk. nu
att disponera; äfvensom Batailions - Predikants*
Löndrne och Indelningarne böra, efter hand
sorn de Indragas, tillfalla Stats-Verket samt Rese-
och Tractaments-penningafne för Extra-ordinarie
Bataillons-Läkarne utgå af de å Stat för
sådant behof anslagne medel, och Pensioner för
dem af Läkare-Staten som dertill finnas berat
-
Stats-Utsftottets Betänkanden.
tigade, uti stadgad ordning af Statens medel utgå
och dem tilldelas. ♦
För öfrigt har Kongl. Majit vid denne
Hufvud-Titui till Filtets Ständers yttrande och
åtgärd framställt, att den vid 1809 och 1810 årens
Riksdag till Försvars - verkets upprätthållande
äskade Summa af En Million Riksdaler,
som finnes å Stat uppförd, numera, sedan varupriserne
och myntvärdet sig förändrat, icke svarar
emot behofven då den för närvarande egentligen
utgör föga mer än En half Million eller,
hvad som är detsamma, ej förslår till anskaffande
af mer än hälften utaf de förnödenheter,
sorn år 1810 derföre erhållas kunde; i anseende
hvartill, och då berörde Summa åf En Million
knappt blefve tillräcklig för Fästningarnes
och Flottornes samt den ordinarie Arméens materiella
behof och det alltså återstode att finna
utvägar för den vigtiga gren af Försvarsverket,
som i synnerhet skall trygga Rikets Sjelfbestånd,
nemi. jBevärings-Inrättningen , hvars underhal!
varit beroende af den till de eventuella
behofven anslagne Millionen, Kongl. Majit
i Nåder föreslagit, att antingen bmförmäldte
En Million R:dr måtte anslås att utgå på det
sätt, att den årligen förhöjes med ett belopp,
svarande mot skillnaden emellan den Cours i
Hamburger Råneo, som noterades då densamma
år 1809 af Kongl. Majit först begärdes, och
ett medium af den nu gällande, eller ock, derest
Rikets Ständer ej skulle finna sådant mecl
Statens tillgångar förenligt, nu, i likhet med
livad som skedde vid 1812 års Riksdag, t Fl 1
furman för Tredje Hufvud-Tituln, måtte anvR
1046 Stats-TJtskottets Betänkandet!.
sas de öfverskott, som kunna uppkomma på Inkomst
» Titlarne,s med vilkor likväl, att desse
Titlar lemnades oförändrade sådane de vid förra
Riksdagen beräknades; Och har Kongl. Majit
i Nåder till Uipfplysning om behofvet af den sålunda
äskade tillökningen uti nämnde En Million
för Försvarsverket, låtit tillställa Stats-Utskottet
I
a'o De utaf Kongl. Krigs-Collegium samt
Kongl. Förvaltningen af Sjö - ärenderne afgifne
Reqvisitions-förslnger å utgifterne, som för innevarande
Sr blifvit till bestridande föreslagne ,
och hvilka Handlingar upptaga för Försvarsverket
till Tands en Summa af 894,4,16: g. i.
Och för Försvars-verket till
Sjöss, utom Totseri-Staten f>55i975: 3°- —
Tillsammans 15550,391: 3g. i.
2to Ett af Chefen för Ingenieur-Corpsen
i underdånighet afgifvit yttrande och förslag
till en Fästnings byggande i det inre af Riket
i trakterne omkring Sjön Hjelmaren vid Arboga
eller Örebro, och hvartill en kostnad af
100,000 Rldr årligen är föreslagen att användas.
3:0 Serskildte i Nåder förordnade Commiterades
underdåniga utlåtanden, planer och förslager
till en förändrad och förbättrad organisation
af Rikets Flottor, och
4:0 Atskillige Handlingar angående Ekeskogarnes
vård och förkofran, så att tillgång på
inhemskt Ekevirke för Flottornes behof må beredas.
m
Sedan Riksens Högloft. Ständer, i anledning
af Ståts-Utskottets derom afgifne alternativa för
-
Stats-Utskottets Betänlanden. l°47
slager, redan faststäldt en högre beräkning af
Inkomst-Titlarne, hvarigenom tillgång vunnits
för de flera nya utgifter, som under de öfrige
Hufvud-Titlarna förefallit till anslående och efter
en noga granskning af Stats-Utskottet blifvit
tillstyrkte, samt de behof som tillhöra Tredje
Hufvud-Tituln nu äro föreslagne till ordentlig
beräkning i ziffran och uppförande I
Stat, så vidt tillgångarne det inedgifvit; så åtet*
står för Utskottet härvid, att uppgifva 4en utväg,
som kan finnas för de utgifters bestridande,
hvartill bestämde anslag ej kunna tillstyrkas,
nemi. kostnaderne i och för BeväringsTn»
rättningen samt ytterligare medel för Försvarsverket
på det hela.
Bevärings-Manskapets vapenöfnings - kostnader
hafva, enligt beräkning deröfver, de föregående
åren utgjort en Summa af omkring 80,000
R:dr utom Beklädnaden, sorn besörjes af Millionen
för Försvarsverket; Och hehofven till
det senare, utöfver nu varande anslags summan,
synas af ofvannämnde Handlingar vara ganska
betydliga.
Utskottet har dock, under den öfvertygelse,
att Bevillningens tillökande genom ett större
bidrag än förut för Stats-Verkets utgifter,
bordt i möjligaste mån undvikas eller inskränkas,
ansett sig icke kunna föreslå någon tillökning
å Stat för desse ändamål; Men Utskottet
hemställer, det Riksens Höglofl. Ständer, för
att, så vidt sig göra lärer och med Nationens
krafter kan förenas, gå Kongl. Maj:ts Nådiga
önskan till möte, r.u, lika som vid sista Riksdagen,
till Dess Nådiga disposition i och för Be
-
1048 Ståts-Utskottets Betänk anderik
•värings - Inrättningens kostnader jemte öfrige
utgifter för Försvarsverket till Lands och Sjöss,
upplåta och öfverlemna utaf de öfverskott, sorn
uppkomma på. Stats-Verkets intrader utöfver deras
nu beräknade belopp, en Summa af 233,333
Rtdr 16 sk. ärligen; Och, då, likmätigt Riksens
Ständers vid 1815 års Urtima Riksdag tagne
beslut, de öfverskott, som kunna uppkomma utöfver
den till Kongl. Maj:cs Nådiga disposition
upplåtne Summa, böra till Riksgälds-Contoiret
aflemnas; så skulle 1 följd häraf, och likmätigt
grunderne för Stats-Verks-förvaltningen i öfrigt,
öfverskotts-medlen för 1817 blifva för nästa
år 1819 att begagna och 1818 års åter för
182° ars utgifter samt så vidare för den kommande
tiden; hvarförutan såsom ytterligare tillgång
för desse utgifter efter Utskottets tanka
kunna vara att anvisa de 65.666 R:dr 30 sk.
hvilka utaf Sjö-Tulls Intraderne nu äro anslagne
Convoy-Clommissariatet såsom bidrag för dess
utgifter i och för Fredsverkets befordrande med
Barbaresque Staterne samt Handels-Sjöfartens säkerhet
i öfrigt, meri, så länge Riket befinner sig
i fredligt förhållande med närgränsande Makter,
skulle kunna umbäras. Och hemställer Statsutskottet
derföre, att denne Summa måtte bland
Stats-Verkets inkomster såsom tillgång på Stat
för Tredje Hufvud-Titulns behof i och för Försvarsverket
till nästa Riksdag upptagas; hvarvid
likväl synes böra iakttagas, att detta Verk, för
möjligen inträffande händelser, som kunna föranleda
till behof af motsvarande belopp, må erhålla
ett temporairt Creditiv stäldt på Riksens
Ständers Riksgälds-Contoir att årligen kunna be»
Stats-Uislottets Betänk anden. 104 g
gagnas; så att, mot Commisariatets förbindelse,
ina, i mån af bebofvet, efier föregången prof*
ning och Kongl. Maj:ts Nådiga beslut, få lyftas
en lika Summa för Stats-Verkets räkning intill
dess, vid kommande Riksdag kan varda förordnät.
huru de medel, sorn kunna behöfva uttagas,
böra ersätta's, och härmed sedermera vidare förhållas.
De extra-ordinarie tillgångar för Försvarsverket,
som härigenom uppkomma, utgöra alltså
sammanräknade 300,000 R:dr; Och, da för öfrigt
behofven under Hufvud - Titlarne äro genom
bestämde anslag fvilde så, att denne Summa
blott för Revärings-Inrättningens kostnader
och såsom tillökning för de utgifter, hvilka i
ali mänhet tillhöra Försvarsverket, blifver att
påräkna, förmodar Utskottet, att beloppet m*
finnas tillräckligt, hälst då, såsom Kongl. Maj:t
i Dess Nådiga Proposition vid sista Urtima
Riksdagen, i fråga om Försvarsverkets nya ort
ganisation innehöll, Kongl. Majit ej lärer underlåta
att för hvad i en eller annan detaille
af den militaira omfattningen kan finnas nödigt
vid utförandet af försvars-planen,, söka tillgång
inom de redan varande anslagen för densamma.
Emedlertid, och då till Stats-Utskottet i afseende
på regleringen af Militaire-anslagen blifvit
remitterade serskildte hos Höglo!!. Ridderskapet
och Adeln af Herr Friherre Ankarsvärdi och
Herr Friherre Wrangel med flere äfvensom hos
Vällofl. Eorgare-Ståndet afPIerrar Linström och
Lund gjorde anföranden om indragningar i Arméen
och Flottorne, hvarom Utskottet anser sig
icke kunna ingå i närmare undersökning eller
1050 Ståts-Utskottets Be tänk anden.
yttrande, såsom varande ämnen, hvilka allena p5
Kongl. Majus visaoch Nådiga Bedöreimande ankomma;
lära Riksens Höglofl. Ständer härutinnan
anmäla deras underdåniga önskan, och hopp,
det täcktes Kongl. Majit till lättande af Dess
undersatares bördor och i anseende till Rikets
knappa tillgängar, så reglera Militaire-Staterne
och .Eörsvarsväsendet med hvad dertill nu är anslagit,
som nödigt och nyttigast pröfvas; Hvilket
allt vördsatnligen hemställes till Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande, hvarvid en Eedamots
yttrade serskildta tanka genom Utdrag af Protocollet
bifogas.
Stockholm deri 1 Maji 1818-
Utdrag af Protocollet9 Milit hos Riksens
Hög/of. Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 1
Maji 1818.
»3* D. Vid Justeringen af Stats-Utskottets Utlåtande
till Rikets Höglofl. Ständer, angående
Anslagen för Riks-Statens Tredje Hufvud-Timi,
anmälte Herr Contre-Amiralen och Riddaren
Schutzer crantz den reservation, i anledning
af hvad uti Expeditionen föreslagit blifvit, det
Kongl. Maj:t må äga, att af blifvande öfverskott
på Stats-Verkets intrader, efter dess Eget Nådiga
godtfinnande disponera 233,333 R:dr 16
sk. till förefallande behof inom denna Titul,
att Herr Contre - Amiralen ansåg RiksgäldsContoiret
böra äga en lika förbindelse att hålla
denna summa Kongl. Majit tillhanda, j händel
-
Ststs-Utskottets Betänk andon.
1051
se Öfverskotten icke skulle till detta belopp upp.
gå, som blifvit detta Verk ålagd vid det fall,
att StatsVerkets inkomster möjligen blefvo mindre,
än hvartill de äro faststälda att i Riks-Stater
beräknas; Och skulle denna Reservation ,
enligt Herr Contre Amiralens begäran , åtfölja
Expeditionen till Rikets Höglo!]. Ständer. Som
ofvan.
N:r 19S.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts T ttrande,
angående Krigs-Akademiens på
Carlberg Lönings- och Underhå/Is-Stat.
Tm Stats-Utskottets åtgärd har Kongl. Majit
genom Nådig Remiss den 14 i sistledne månad
behagat öfverlemna Handlingarne uti den hos
Kongl. Majit af Gouverneuren vid Krigs-Academien
genom Canzlers-Embetet anmäldte fråga,
angående otillräckligheten utaf det Statsanslag
och de inkomster, hvarmed denne inrättning
nu skall underhållas.
Desse handlingar innehålla följande uppgift
af Academiens nu varande inkomster och
Utgifter, nemligen:
Ordinarie Statsmedel, som af Kongl, StatsContoiret
blifvit till Acadeinien
utbetalte ------- 31,336: 44. 3.
Betalande Cadetters afgift 37,500: —•- —
samt för tillökte betalande Ca
-
1052 Stats-Utskottets Bettini anden.
detter jemte faststäld högre betalning
for Böcker m. m. - - 34.64: 14. 4*
Tillsammans 62,301: 10. 7.
Hvaremot Academiens oumgängelige Utgifter
sistledit år uppgått till 71,845 R:dr 47
sk. 8 rist samt altså öfverstiga tillgångarne med
9,544 R:dr 37 sk, 1 r:st; till godtgörande hvarutaf
Gouverneuren i underdånighet anhållit, att
Kongl, Majit, i likhet med hvad de föregående
åren skedt, täcktes anslå medel; Hvarjemte anmäles
de orsaker som verkat denne brist, hufvudsakligen
bestående deri, att Academiens bestämda
Underhålls - anslag , med en obetydlig
förhöjning, ännu skall utgå efter de år 1809
gångbara Vahru- och Material-priser, och således
vid Sedelmyntets sedermera så betydligt
minskade värde ej kunna fylla Academiens i
samma man tillökade behof, samt för öfrigt, att
åtskillige tillfällige omkostnader i och för Cadett-Corpsen
förefallit.
Kongl. Stats-Cotoiret har uti häröfver afgifvit
Utlåtande anfört, att, ehuru Krigs-Academiens
Stats-Surnma vid de tid efter annan skedde
Regleringar altid blifvit i mån af behofven
ökad, har dock Stats verket det oaktadt städse
fått vidkännas serskildte ärlige Utgifter utöfver
Stat till betalande af Academiens Skulder, hvilka
med hvarje år stigit till högre belopp, och
vore det derföre angelägit, för att en gång befria
Statsverket från slike utomordentlige utgifter
öfver Stat, hvartill ingen serskild fond efter
Stats-Regleringens Hufvudgrunder påräknas
kan, att sådané bestämde föreskrifter för Hushållningen
gifvas, hvilka inskränka Utgifterne
Stats-Vtskottets Betiinkanden'.
till hvad på Stat bestås, hälst Kongl. Majt äf*.
ven för de Militaire Administrations - Verken',:
sorn hafva så vidlyfiige områden för deras Ekonomiske
verksamhet, utstakat sådan ordning,’
hvarmedelst Skuldsättning för dem de sednare
åren kungat undvikas; Men, som i förening härmed
en närmare Reglering af Underhålls- oell
Beklädnads- samt Omkostnads-Staten, efter hvad
Gouverneurs-Embetet så val nu som tillförene
yrkat, syntes blifva nödig om brister och Skulder
för framtiden skola kunna förekommasf, ansa
ge Kongl. Stats - Contoiret frågan härom böra
vid nu varande Stats-Regleringen komma under,
öfvervägande, i hvilket afseende Handlingarne
altså nu blifvit till Utskottet öfverlemnade;
Och har Kongl. Majit derjemte i Nåder behagat
genom tillförordnade Stats - Secreteraren vid
Krigs-Expeditionen, gifva tillkänna, det Kongl.
Majit, derest icke nödige medel blifva anslagne
för Krigs-Academiens uppgifne tillökte behof,’
icke hade annan utväg för Inrättningens vid-*
magthå'lande, än att förhöja den afgift, somför
de betalande Cadetterne erlägges, men hvilken
förhöjning likväl för det närvarande icke kunde
afhjelpa behofvet, då den endast lomme att
betalas af de Cadetter, som hädanefter blifva
antagne.
Detta med hvad mera Handlingarne inne-,
hålla har Stats - Utskottet öfverväga!, och, enär
flere års erfarenhet visat, att de nu varande
inkomsterne för Krigs-Academiens Underhållskostnader
äro otillräcklige, har Stats - Utsottet
ansett en ny rglering deraf nödig.
l°54 Stats-Utskottets Betänkanden.
Denna Stat bestämdes af Riksens Ständer
Tid 1809 och 1810 årens Riksdag sålunda: att
Ca'detternes antal skulle utgöra 80, deraf 20
borde vara Gratister eller Fri-Cadetter och 60
betalande; oeh förhöjdes afgiften för de sednare
till 250 R:dr årligen för dem hvardera, med
hvilken inkomst Statens bidrag kunde inskränkas
till 13,000 R:dr.
Sedermera har dock Statens utgift för denne
Inrättning tid efter annan blifvit ökad, så
att den, after hvad ofvanberördt är, nu utgjör
3i,3 3 6 R;dr 44 sk. 3 r:st, mert afgiften för de
betalande Cadetterne är den samma af 250 R:dr,
som då Stats-anslaget i ett för alt faststäldes till
13,000 R:dr
En efter de sedermera förändrade Mynt*
Och Vahruvärden lämpad tillökning af| 50 R:dr
å nämnde afgift, så att den blifver 300 R:dr
för hvarje Cadett årligen, anser Stats-Utskottet
skäligen äga rum, och med nästa års början böra,
lika med den vid förenämnde Riksdag stadgade
förhöjningen, vidtaga? för både varande
och framgent blifvande Cadetter; Och, då deras
antal, efter hvad nu .meddeldte Handlingar visa,
är 110 betalande, utom de 20 Fri-Cadetterne,
som på Statens bekostnad underhållas, och
för hvilka enahanda tillökning äfven lärer böTa
bestås och nu tilläggas Anslags - Summan
med 1000 R:dr; så, och enär härigenom
uppkommer en ökad tillgång af 6,500 R:dr uti
Academiens inkomster, hvarå den nu uppgifne
bristen 9,544 R;dr 37 sk. 1 r:st för sistledit år
dels varit tillfällig dels utgör besparing å Lörängs
- anslaget, för tillsammans 3,866 R:dr, så
Stats-Utskottets Betänkandet:. 1055
att den egentliga bristen eller årliga behofvet
af tillökning Icke bestiger högre än till omkring
6000 R:dr; blifver ock berörde tillökning
för utgifterne tillräcklig, serdeles om god hushållning
användes vid administrationen samt bestämde
föreskrifter derom gifvas, på sätt Kongl. StatsContoiret
till Kongl. Maj:ts Nådiga åtgärd hemstält.
I sammanhang härmed får Stats - Utskottet
jämväl sig yttra öfver en till dess handläggning
från Hedervärda Eonde-Ståndet remitterad motion
af Riksdas - Fullmägtigen från Elfsborgs
Hän Anders Danielsson, som framställt billigheten
deraf, att Krigs - Academiens Embetsmän,
hvilka vid den Lönförhöjning, sorn Riksens
Ständer år 1815 beviljade Statens Löntagande
Embets- och Tjenstemän i allmänhet, endast undfått
förbättring i likhet med Militaire-Staterne af
orsak, att Krigs-Academines Stats-Summa Utgår
under 3:dje Hufvud-Tituln, måtte tilläggas högre
Löner, hälst detta Verk, i afseende på des*
egenskap af undervisnings-anstalt, syntes böra
hänföras till öfrige Civile eller EcclesiastiqveVerk
i Staten.
X anledning häraf har Stats-Utskottet inhämtat
, att vid sista Regleringen af Academiens
Lönings-Stat den 2 April 1816 hade Lönförhöjning
blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder tillagt
Academiens Lärare och Tjenstemän, i likstämmighet
med hvad som faststäldes för Militair-Staterne;
Och, ehuru enahanda principe, som
af Riksens Ständer följdes för Civile - Staternes
Lönförbättring vid sista Riksdagen, icke synes
äga rum för Krigs-Academi#ns Lärare och Tjen
-
1056 Stats-TJtskottets Betänkancteril
steman, enär denne Inrättning 1 flere härtseefP
den skiljer sig från Civile Embets-Verken, samt
härvid förekommer , dels att desse Lärate och
Tjenstemän äga förmåner af fria boningsrum m,
m., sorn icke åtfölja Sysslor påKronans Stat i ali*
mänhet, dels ock att någre Lärare såsom Militairer
innehafva andré Reställningar med Löner
och 2:ne åter, eller Lärarne i Theolcgien, äro
forsedde med de Inkomster, sorn åtfölja Kyrkoherde-
och Capelians-Sysslorne i Solna Församling;
har likväl Stats-Utskottet, hvad åter angår
Professorn och de Civile Lärarne för öfrigt eller
Fem Adjuncterne uti Vetenskaperne, funnit
dem böra i så måtto af enahanda Lönförhöjning
med Civile Staterne komma i åtnjutande s
att å den under deras Löner, utgörande för den
förre 1000 R:dr och för senare 450 Rsdr hvardera,
beräknade Spannemålen, nemligen: för
Professorn 60 Tunnor och för Adjuncterne
hvardera 40 Tunnor, godtgöres skillnaden emellan
Statspriset 4* R:dr och Riks - Markegångspriset:
Hvilken tillökning emot hvad nu finnes
dem bestådt utgör 390 Rldr, som altså nu skulle
a Stat uppföras.
Hvad sluteligen beträffar den för slstledne
år uppkomne ofvanberörde brist af 9,544 R;dr
37 sk. x rist uti Academiens tillgångar; så hemställer
Utskottet, det Riksens Höglofl. Ständer
till Kongl Maj:t i underdånighet öfverlemna
att godtgöra denne Stats-Anslaget öfverskjutande
utgift utaf Stats-Verkets öfverskott på intraderne
för samma år; hvilket vördsamligen
underställes Riksens Höglofl. Ständers bepröf•ratide.
Stockholm den 1 Maji 1818.
Stats-UtskottetS Betänkatiden. iöjf
N:r i99.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts Nädiga
Remiss, angående förhöjning i aflöningen
för Vermlands Fält-JägareRegemente.
Gfenorn Remis af ilen 14Me i sistledne hiånad
har Kongl. Majit i Nåder till Stast - Utskottet
öfverlemnat Chefens för 2:dra Infanterie - Brigadén
General - Majorens m. m. Friherre vöre
Otters jemte Cliefens för Vermlands Fält-Jägare-Regemente,
Öfverste-LieUtenantfenS rn. m.
Montgommery Cedethjelms i underdånighet gjorde
hemställanden, om tilökning uti aflöningen för
Corpöraler, Trumslagare och Fält - Jägare vid
berörde Corps, såsom skäl hvartill anföres, att
Trouppen nu åtnjuter blott 6 Rklr per man i
Uön om året, men är förbunden att på egen
bekostnad bevista 14 dagars möte, hvartill, då
én stor del skall hafva 15 ä 20 mil till mötesplatsen,
minst 3tne veckor åtgå, samt att priserne
betydligen stigit sedan berörde AflöningsStat
faststäldes, men någon förhöjning icke blifvit
Trouppen bestådd, ehuru den öfrige VärfVade
Arméns Lönings-vilkor äro förbättrade
samt jämväl Öfver- och Under-Befälet vid denne
Corps sådan tillökning erhållit.
Med afseende å hvad sålunda anfördt blifvit,
och då nödigt synes, att ifrågavarande Corps,
Som, i jemförelse till hvad VärfVade Troupperne
i allmänhet bestås, njuter en ringa aflöning,
bihang till Riks-St. Fröt, 1817. isig. 4:de Sami. N:r 137,174,
S05 8 Stats-TJtskottets Betänkande}d
äfven tillägges en mot tidens varupris närmare
svarande aflöning, har Stats - Utskottet ansett
skäligt tillstyrka, att Vermlands Fält - JägareRegementes
Corporaler, Tmmslagare och Manskap,
sorn nu aflönas med en Summa i ett för
allt af 3,732 R:dr om året, måtte erhålla en
tillökning i aflöningen till 33j:delä procent,
som bestego till 1244 R:dr och hvilket belopp
alltså å Staten under Tredje Hufvud - Tituln
nu skulle uppföras; Hvilket dock vördsamligen
öfverlemnas till Riksens Höglofb Ständers bepröfyande.
Stockholm den 1 Maj 1818.
N:r «ool
Riksens Högloft. Ständers Stats-Ut skotts utlät
ande öfver gjorde Motioner, angående
ytterligare Lönförhöjning för Mtlitaire-Staterne.
ill Stats-Utskottets utlåtande har HöglofI:
Ridderskapet och Adeln behagat remittera följande
dit ingifne Memorialer af
ilo Herr Professoren Munck af Rosensköld
sorn framställt, huruledes angelägenheten fordrat,
att Militaire-Staternes Löneförhöjning vid
sista Riksdagen hade blifvit bestämdt reglerad
och fastställd, samt icke lemnats beroende af
tillgångarne och tillfällige förhållanden, derjemjemte
Herr Professoren nu föreslagit, att Lönförhöjning
måtte efter samma grunder för Militairen
nu anslås, hvarefter den vid sista Rilts
-
Staii-Vts^CttetS Betuhlt andin: 105g
»lagén beviljades Civile-Staterne, och säkre an-'
*lag dertill göras: att härtill äfven användas de
medel, sorn genom indragning och sammanslående
af Vissa Embeten och Tjenster kunna beéparas:
och att penninge-Löntagarne ej blott till
hälften, utan fullt ut erhålla sina Löner beräknade
i Spanmålsvärde.
2:0 Herr General-Majoren Friherre Björnstjerna,
som andragit, att en del CompagnieChefer,
Soubaltern- oth Underofficerare vid
Indeldte Infanteriet skola vara uti serdeles behof
af förbättrade Löner, emedan vid hvarje
indeldt Infanteri-Regemente finnas åtta Cäpitainer
med Lieutenant! Löner och en med endast
Fendrichs Lön, &ju Lieutenanter med Fendrichs
Indelningar och fem med endasc Under*
Officers, åtta Fendriehar med Penninge-Lönef
och fyra med Under-Officers, samt Sextio Under-Officerare
med endast Tjuguatta de sämsta
Indelningar, och för öfrigt försedde med usle
Rotelöner: samt
3:0 Her L. A. Montgomerij, som likaledes
yrkat att Befälet vid Westerbottens Regemente,
såsom intiehafvande svage Indelningar, måtte
tilläggas förbättring å Lönerne.
I anledning häraf får Stats Utskottet upplysa:
att, då vid förra Riksdagen , Kong!. Maj:t
i Nåder proponerade, hvad ock genom flere serskildta
Motioner yrkades, att Penninge-Löntagarne
i allmänhet i anseende till myntets fallna
värde, måtte tilldelas Lönförhöjning, förklarade
Kongl. Majslt i Nåder sig vilja vidtaga en
förändrad Organisation af hela Försvars-väsen*
det och påräkna tillgångar genom ihdragningar
xo6o Stats-Utshottets Betänkanden.
inom de redan varande anslagen. Någon beräkning
äf det öfriga behofvet kunde sålunda
af Riksens Ständer icke göras; men de anslogo
ett ungefärligt belopp härtill af 241,005 R:dr
10 rst. och lernnade dessutom tili Kongl MajsrtS
Nådiga disposition egentligen för de Militaire
angelägenheternes reglerande 200,000 R:dr af
öfverskotteme på Stats-Verkets intrader, hvarutaf
vid regleringen med år 1816, 121,25g
R:dr 20 sk. 6 rst. härtill användas, men hvarutöfver
likväl erfordrades 132,242 R:dr 15 sk.
8 rst , vid berörde års Riksmarkegångspris, och
för år 1817 åter 228,960 R:dr 35 sk. 10 rst.
Riksens Ständer, som, på sätt anmärkt är,
vid förra Riksdagen icke kunde ingå i en närmare
åtgärd af Militaire-Staternes Ivönreg'ering ,
såsom beroende af det nya skick, hvaruti Försvars-väsendet
skulle ställas, yttrade dock den
underdåniga önskan, att Militaire-Staternes aflöning
måtte lämpas efter de för Civile-Löntagarne
antagne grunder. Detta har ock skett,
så vidt det af Kongl. Majtst i Nåder funnits
verkställbar!, med afseende å de serskildte förhållanden,
som med de Militaire-Corpserne inträffa
, och hvilka ej hade medgifvit en i allt
lika beräkningsgrund, som för de Civile, utan
att tillika åstadkomma missförhållanden ej blott
Regementerne emellan, utan ock jemförelsevis
äfven root de Civile-Staterne ; Och Kongl. Majs:t
har vid verkställigheten af denna reglering med
de tillgångar, soln anslogos och för öfrigt af
Statens medel funnos disponible, uttryckligt förklarat
under den 12 December 1815, det Kongl.
Majs:t i Nåder ansåge en närmare tillämpning
Stats-ZJtskottets Betan/sanden. 1061
af de för Civile Fenninge-I-öntagarne fastställde
Lönförhöjningsgrunder härvid icke hafva ägt
rum, om än en derernqt svarande‘tillgång hade
varit af Riksens Ständer anslagem
Hvad sorn utöfver ofvannärnnde vid förra
Riksdagen anslagne belopp af Kongl. Majs:t i
Nåder pröfvats nödigt och billigt samt med Rikets
krafter förenligt till Militaire-Staternes förbättrade
aflöning, har Stats-Utskottet nu föreslagit
till uppförande å Stat; och beror det på
Kongl. Majs:ts Nådiga bepröfvande, huruvida,
genom vidtagande förändringar eller möjliga
indragningar ut? visse detailler , tillgångar kunna
beredas till förbättringar, der de tarfvas;
men hvad för öfrigt angår Herr Professoren
Muni af Rosenskulds förslag, att Penninge-Löntagarne
i allmänhet måtte ej blott till hälften,
utan fullt ut i Spanrnålsvärde få deras Löner
bestämde; så skulle dertill fordras ett ytterligare
anslag af medel, som Stats-Utskottet ej
kan tillstyrka.
Reträffande åter Herr General-Majoren Friherre
Rjörnsfjerraas samt Herr Montgommerys framställningar
om Lönförhöjningar för Indeldte Infanteriets
Refäl; så förekommer härvid, att Rikets
Ständer vid sista Riksdagen funno sig endast
kunna sträcka Lönförbättringen till Penr.
inge-Löntagarne, emedan de indeldte, hvar i
sin mån, ehuru med olika indelningar försedde,
finna sig bättre lottade då deras Löner åtfölja
tiden och myntvärdet. De Löntagare åter vid
Indeldte Arméen, som genom vidtagne regieringar
med indelningarne, antingen nu måste
tjena med andre inkomster, än deras tjenstegra
-
lo6s Stats- Utskottets Bet ärik anden<
eler skulle tillhöra, eller ork hafva Penninge*
Löner, njuta för närvarande sådane vilkor,
sorn Kongl- Majs:t vid regleringen funnit skäligt
att fastställa och tjllgångarne medgifva*
Och den jemkning eller ytterligare reglering,
som i detta hänseende kan finnas nödig och äga
rum inom de redan varande anslagen, anser
Stats-Utskottet pä Kongl- Mäjs:ts Nådiga hepröfvande
och åtgärd ankomma: Hvilket vördtämligen
hernställes .Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande.
Stockholm den i Maji 1818*
N:r ani,
Riksens Högloft Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
angående upptagande 1 Stat af
3,500 R:dr Hamburger Banco Fy rings,'
mc del} såsom inkomst från Damnark*
Dä. under verkställigheten af Stat*-regleringen
i afseende på Stats intraderne, Utskottet in-»
hämtat, att till och med 1808 varit påräknad
en Summa af 3,500 R:dr Hamburger Råneo på
grund af 6 Art, i 1660 års Tractat med Dan-1
mark, såsom ersättning till Svenska Staten fö,r
Uyringarnes underhållande på Skånska kusten,
men sedan berörde år från beräkningen i RiksStaten
af Stats-Verkets inkomster blifvit ute*
sluten; så har Stats-Utskottet genom Herr HofCantzleren
begärt och erhållit den upplysning,
att, enligt de meddelanden, spm i detta ämne
från Kongl. Majus Beskickning vid Kongl. Dan^
ska Hofvet erhållits, omförnaaUe S^mma icke
Stats-Utskottets Bet link anderi'. 1063'
genom senare Fördrag upphört att tillkomma
Svenska Stats-Verket, hälst, då icke någon af
1660 års Tractats Articlar i detta fall blifvit
iriskränkt, utan deremot ytterligare bekräftade
genom Freds - Fördragen i Jönköping oell Kiel,
den förre Tractatén ännu i sin fulla kraft bibehålles;
hvarföre Stats-Verket otvifvelaktigt äger
den rättighet, att, på lika sätt som före år
180g, ifrågavarande Summa uppbära samt bland
dess Intrader allt framgent påräkna; Och hade
anledningen till denne Stats - inkomsts uteblifvande
varit den förgätenhet, som härom för*
modligen uppkommit under de krigsoroligheter,'
hvilka vid denne tid ägt rum emellan båda Riken;
Men, som denne ersättnings-summa, på sätt
anfördt är, vore försäkrad genom Tractatens
helgd, och således borde oafkortad tillflyta Svenska
Stats-Verket, skulle Kongl. Maj t ej underlåta
att om sådane åtgärder förordna, hvarigenom
så väl desse medel för den tid Staten deraf
varit i mistning må kunna återvinnas, som
en framtida säkerhet beredas för deras oafbrutna
utgörande.
På grund häraf har Stats-Utskottet funnit
ifrågavarande Summa 3,500 R:dr Hamburger
Banco kunna och böra upptagas bland StatsVerkets
Intrader uti Riks-Staten, sorn nu regleras,
samt att denne Summa för de förflutne åien,
hvarunder den icke ingått, blifver en tillgång
bland Stats - Verkets Öfverskotts - medel;
Hvilket Utskottet skolat hos Riksens Höglofl.
Ständer vördsamligen anmäla med hemställan,-  ätt den underdåniga anhållan gjöres, det täcktes
Kongl. Maj;t i Nåder vidtaga den åtgärtj,-
J064 Stais-Utskottets Betänkanden,
Kongl. Maj:t kan finna Iämpelig, hvarigenom
desge medel maga Stais-Verket tillgodokomma.
Stockholn! den j Maj 1818.
N:r 202.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskofts Ut*
låtande, angående den Summa, som för
Stats- och RiksgäldsVerkens behof erfordras
att genom Allmänna Bevillningen
utgöras,
Sedan Stats - Utskottet nu i så måtto fulländat
dess åtgärder vid Stats - regleringen, att Utskottet
afgifvit yttranden öfver de af Kongl. Majit
uti Bess Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd och behof af den 29 November förledit
år jemte serskildte i Jtfåder aflåme Remisser
äskade tillökningar under Riks-Statens serskildte
Hufvud - Titlar, äfvensom angående de
för öfrigt hos Riks- Stånden föreslagne nya utgifter;
så, och ehuru de af Utskottet tillstyrkte
anslag ännu till en del icke äro af Riksens
Höglofl. Ständer bestämde, har likväl Stats-Utskottet,
i förmodan, att någon betydlig förändring
icke lärer komma att äga rum uti de be.
räkningar, sorn nu kunna uppgöras såsom resultat
af Utskottets arbeten, ansett sig böra uppgifva
den Summa, sorn, i följd häraf, finnes erforderlig
för Stats- och Riksgälds-Verkens sam.
fäldte behof att genom Allmän Bevillning fyllas,
på det Bevillnings-Utskottet må komma i
Stats-ZJtskottets Betänk anden. 1065
tillfälle att upprätta Förslaget till fördelningen
af Bevillnings-beloppet.
Stats-Verkets nu ägande andel af Allmänna
Bevillningen eller den sä kallade Stats-bristen,
utgör, enligt Riksens Ständers vid sista
Riksdagen tagne beslut
----- 1,430,000:--  Och för de nu tillkomne
ökade u (gifte
me, som å Riks
Staden
under dess ser- .
skildte Titlar komma
att uppföras, erfordras
utöfver de påräknade
Stats-Verkets
nya tillgångar 250,000:--
*
1,670,000:--
Rtisgä/d? - Conwirets
behof:
i:o Ärlig ersättning
till Hans Maj:t Konungen
för använde
medel till liqvideran- »
de af Riksgälds-Con»
toirets utländske skulder
- - 200,000)*-
2:o Afbetalning på
förfallande Tån inom
1823 års slut, interessen
å RiksgäldsContoirets
med ränta
löpande skulder, förslagsvis
årligen - - 250,000:- -
io66 Stals-Vtskottets BetHnkanden.
Transport
3:0 Aflöning till vederbörande
1 Riksgälds-Contoiret
samt
till Riksens Ständers
Justitia - Ombudsman
och tjenstgörande vid
dess Bureau, till Riksens
Ständers Deputerade
till deltagande
i Öfver-Revision
af Krigs - Räkenskaperne,
Papper till
Credit-Sedlar, Reparationer,
Djus-penningar
m. m., på förslag
z " 60,0003
Summa 510,000--  Hvarifrån afgå Riks.
gälds - Contoirets inkomster
:
I/icent-me
del
. , . 45,000:-»
Ränte-medel
.... 15,000:--  Skatterättsmedel
. . '! 3,000--
Observations
- medel
. i ♦ ; 500-3
—  6 3,5°'8;*»
Återstå 446,500: - -  Som utföra» till jemnt • - - ;
1,670,000:
459,00»
Stats-Utsiottecs Betänk and eri. 1067
Transport s,i 2 0,000: - «
Ersättning till Banken afl^örskot*
tet till Krigs-kostnader samt afbetalning
pä mindre Creditivet - - <750,000:--
1,200,000: - •
Summa Allmän Bevillning 2,870,000;--
Dä Bevillnings • summan vid sista Riksda*
gen fastställdes, med inberäknande af den genom
Fyll nads - articlen uttaxerade Handt - Tulls-ersättningen
och Bränvins - Consuintions-afgiften
270.000 R dr, till ett sammanräknadt belopp af
9.620.000 R;dr, skulle Allmänna Bevillningen
alltså nu okas med 250,000 R;dr.
Härunder begripas likväl icke de StatsVerkets
extra-ordinarie Inkomster, hvilka under
benämning af Bevillning ingå till Kongl.
Stats - Contoiret och bestå af Tull- Post- och
Charlas-Sigillatas - medlen samt Bränvins - bran*
nings-afgift, hvilka serskildte Bevillningar vid
den nu verkställde Stats - regleringen äro upptagne
att utgöra 1,800,340 Rtdr 13 sk. 8 r;st. 5
Hvadan, och om uti de Författningar, efter
hvilka denna Summa utgår, någon sådan förändring
nu skulle göras, hvarigenom beloppet häraf
minskas, eller okas, kommer ofvannärnndc
Summa af Allmänna Bevillningen att derefter
lämpas. I öfrigt får Stats-Utskottet tillfälle att
i dess snart afgifvande generella Betänkande öfver
Stats- regleringen upptaga och beskrifva dé
omflyttningar och förhöjningar, som vid denne
reglering ägt rum och af hvilke sednare den!
nu uppgifne påökningen å d#n så kallade Statshkisten
eller bidraget af Allmänna Bcyilloia
-
jo68 Stats-Utskottets Betänkandent
gen för Stats-Verkets behof sig härleder: Hvilket
allt Utskottet skolat vördsamligen anmäla.
Stockholm den j Maj 1818.
N:r 303.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
i anledning af Herr L. La Edelbergs
Memorial om Lån af Allmän’
na Medel till Skolehus uppbyggande eller
inköp uti Landscrona.
R iksdags-Fullmägtigen fran Landscrona Herr
L. L. Edelberg har uti Memorial) som Vallöf].
Borgare-Ståndet remitterat till Stats-Utskottets
yttrande) anhållit, att, då vid den förändring
nämnde Stad mäst undergå, Kongl. Maj:t och
Kronan funnit för godt öfvertaga Stadens fordna
Skolehus och det alltså vore nödigt anskaffa
ett nytt, det kunde ett Lån af Allmänna Medel,
stort Tio Tusende Riksdaler, Staden härtill
beviljas, desto häldre, som Malmö, Ystad och
Helsingborg utaf Staten undfått betydlige Lånbiträden
till Inrättningar, sorn ej haft ömare
eller vigtig&re föremål än detta att befrämja.
Stats - Utskottet har ej förr kunnat besvara
denne Remiss af orsak, att, då uti Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om tillökt anslag för Läroverket!
i allmänhet äfven förekom fråga om
anslående af Fond till Skolhus-Byggnader, det
alltså berott på afgörandet utaf detta Ärende i
sin vidd, huruvida någon utväg kunde finnas
att af Stats-Verkets mede] föreslå något under
-
Stats-Ulskottets Betänk anden. i o 6g
Stöd, hvarutaf JLandscrona i förevarande hanse*
ende kunnat få sig begagna.
Utskottet har nu afgifvit dess Utlåtande
angående Uppfostrings-Verkets befordrande, men
dervid ansett sig ej kunna för närvarande tillstyrka
det föreslagne bidrag till Skolhus - Bygg*
nader i allmänhet, i anseende till Stats-Verkets
knappa tillgångars Och, beträffande nu Herr Edelbergs
begäran om ett Uån af 10,000 R:dr,
så, ehuru Stats - Utskottet, vid det förhållande
som föranledc behofvet af ett nytt Skolhus i
I.andscrona Stad, finner Sraden ej sakna anledning
att söka ett sådant biträde af Allmänna
Medel, kan likväl Utskottet, enär Stats-Verket
ej har någon Fond* som härtill äf disponible,
icke tillstyrka detta Eåns beviljande; Hvilket
vördsamligen öfverlämnäs till Riksens Ständerfi
bepröfvande.
Stockholm den i Maj 1818.
Jhr 204*
Riksens Högloft, Ständers Stats- samt Att-'
manna Besvärs- och *Ekonomi-Utskotts
Utlåtande i anledning af gjorde motion
ner, angående Tull-Verket och dermed
gemenskap ägande ämnen.
Under den 9 sistledne Januarii hafva Höglofh
Ridderskapet oah Adeln till Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotten remitterat
de utaf Herr Friherre C. L. Stael von
i'o 7ö Stats• och Besvärs- Utskottens Betänkdnderii
Hollstein och Herr C. af Stenhoff väckte ma*
tioner, om förändring af Tullverkets Administration
m. m, jemte Herr Grefve B. von
Scluverins, Herr Friherre G. af Wetterstedts, Herf
Friherre L. Boijes, samt Herr 25. Munk af Rö~
senchöhls serskildta yttranden i samma ämne.
Under åberopande af Riksens Ständers rätt
att disponera Tull-medlen, såsom Varande af Be-villnings-egenskap,
har Herr Friherre Stael von
Hollstein härvid framställt nödvändigheten att
tillse, dét denna Upppörd på det mäst fördelagtiga
Sätt matte administreras.
Herr lif Stenhoffs motion åsyftar tillvägabringandet
af en total Reform af Tullstyrelsen
samt grtinderne för förvaltningen af Tull-medlen,
hvilka, om de rättelligen behandlas, förmenas
Öfverstiga alt hvad derunder både blifvit
beräknadt, och verkeligen influtit. 1 detta
afseende har Herr äf Stenhoff tillstyrkt, att Tull*.
Di rectionen inskränkes till en General -TullDirecteur
och högst 3 ne Ledamöter, med behörig
Can.tzli-Betjening; att Ofver * DirecteursEmbetet
alldeles indrages; att en af Tull-Styrelsens
Ledamöter uppdrages att, turvis, resi
omkring Landet > för att eontrollera vederböTande
Oflicianters förhållandén: att hela Tullverket
uppföres på Rikets Stat: att Tull-Styrelsens
Ledamöter och de fleste vid Tull - Staten
varande F.mbets- och Tjenstemän icke måga
skiljas ifrån sine Tjenste-befattningar annorlunda,
an efter Laga åtgärd: att Lots- oth Dykeri-inrättningärné
sammanslås med Tull-verket:
att Tull-Räkenskaperne förenklas, och Redogörelsen
för Tullverket ställes under säkrare Lön
-
Stats2 och BesvärS-Utskottens Betunkanden. 10711
troll, än hittills; samt att Landt-Tulls-bevak*
ningen, såsom öfverflödig, och onödigt betungande
för Landet, genast borde upphöra; Till
vinnande af hvilket allt vidare blifvit föreslagit:
att Revision af Tullverkets Räkenskaper
med det snaraste måtte verkställas: att ett serskildt
Utskott kunde tillförordnas att upptaga
alla ärender, rörande Tullverket: att, då en
Commité vore satt till öfverseende och granskning
af Tullverket i det hela, denna Cemmitées
Protocoller och Handlingar måtte infordras:
sann sluteligen att, genom en stor Deputation,
hos Kongl. Maj:t måtte i underdånighet
framställas vigten af en nödig reform af hela
Tullverket och dess organisation.
Desse Herr af Stenliojjs förslag, i afseende
på Tullverkets Personal, samt föreskrifters meddelande
om det reglementariska vid Tull-Styrelsen,
hafva Herr Grefve von Schwerin samt
Herrar Friherrarne af Wetterstedt och Boije, på
upptagne skäl, ansett icke kunna af Riksens
Ständer pröfvas, utan böra på den administrativa
makten allena bero; hvaremot Herr Munck
af Rosenschöld trott det, enligt grundlagarne, vara
Riksens Ständers ovilkorliga rätt, att i desse
delar förordna, på sätt nödigt finnes; äfvensom
Herr Friherre af Wetterstedt, vid bedömandet
af Herr af Stenhoffs Motion i allmänhet,
yttrat den öfvertygelse, att någon förändring
af Tull - Styrelsen, för närvarande, icke
vore af nöden.
Härförutan har Hedervärda Bonde-Ståndet
uppdragit åt Stats-Utskottet enskilt, att sig utleta
öfver de af Riksdags-Fullmägtige Eric E*
1072 Stats- och Besviirs-Utskottens Betänkandet
Piesson från Örebro Län, Johan Leiditz från Go*
theborgs och Röhus Län, samt Anders Danielsson
från Elfsborgs Län, hvar för sig, ingifnö
Memorialer, med hemställan, att Tull-Styrelsen,
dervid ■ hvarjehanda vore att anmärka, måne,
genom Riksens Ständers åtgärd sättas i ett förbättrad
t skick; hvartill, efter Eric Ericssons tanka,
hufvudsakligen skulle bidraga, örn den serskilta
Revisionen af Tullverkets Räkenskaper
upphörde, oöh denna granskning, i stället, lemnädes
åt Kongl. Kammar-Rätten, samt, för öfrigt,
om hela Tull-Styrelsen ställdes under KgU
KarnmafrCollegii vård och inseende.
Vidare har Allmänna Resvärs- och Ekömi-Utskottet
till enskilt handläggning fått emottagä
nedan anmärkte Motioner i detta ämne,
nemligen :
Af Herr F. Montgommery, sorn, undéf anförande
af de olägenheter, hvilka med RandtTulls
- bevakningen skola vara förenade, hemställt,
att denna bevakning och dermed åtföljande
visitationer genast mätte försvinna! hälst
vid den af Riksens Ständer, vid föregångne
Riksdagar, åtagne Revillniugs utgörande under
namn af Ländt Tuils-ef sättning, skall varit fogadt
det vilkor, att Landt - Tullarne borde indragas.
Af Herr Trösten Doctor Stenhammar .■ att,
då Verkställighet ännu icke följt å Riksens Ständers
redan yttrade underdåniga önskan om nödvändigheten
af en förbättrad organisation och
förvaltning af Tullverket, förnyad underdånig
hemställan derom nu måtte ske.
Stais* och Besvärs-TJtslottens Betänkanden, i o 7g1
Af Herr E. G. Holm .• att, till förekommande
af tle mänga chicaner och ledsamheter,
livai med den trafiquerande Allmänheten besväras
genom visirationer efter Lurendrägeri-gods,
och genom Landt-Tulls-beVaknihgens fortfaran,
de, desse anstalter matte upphöra: att Kust bevakningen
i stället mätte utsträckas: samt att
Tull-medlen, hvilka, såsom en .Bevillning, tillhöra
Riksens Ständers disposition, måtte, i likhet
jned Banken, Rikgälds-Contoiret och Assi"
sfancen, ställas antingen under Fullmägtiges
Styrelse, eller komma under Riksens Sunders
Revisorers granskning.
Af Herr M, Mitander, 1 hvars tanka de e<
mellan Sverige och Norrige varande Tu dar bor.
de indragas, såsom medförande betydliga kost*
hader, samt i öfrigt föga motsvarande deras ändamål,
att hindra inpractiserandet af förbudne
varor’, Hvilket förslag Hrr Ålin, H. fl. Schivail
och Tunell, på anförde grunder, bestridt, med
dervid bilagd önskan, af Herr Tunell, att en
strängare bevakning måtte blifva föranstaltad 1
Städerne och på Landet närmast Seland, i an.
Seende till de lurendrägerier, hvilka åt den si*
dan vöre att befara.
Af Riksdags-Fullmägtigen Gustaf Gustaft*
son från Södermanland: atr JLandl-Tuils Betjeningen,
såsom öfverflödig, genast måtte afskedäs
och deras Löner till Staten indragas, deruti
Bonde-Standet i allmänhet instämt.
Af Riksdags-Fullmägtigen Nits Nilsåon från
Carlstads Län, sorn anfört, att det sätt, hvarpå
Landt-Tulls-bevakningen mot Norrige utöfvas,
Bihang till RiliS-St. Fröt. 4idc Sami. N:r isy 136»
ioyi Stats- och Besvär s-TJtskottens Betänhanden.
hvarvid Allmogen icke skall tillåtas, att, i en.
skilta ärender, dit företaga några resot, utan att
förut anmäla sig vid de nyligen inrättade ofta
aflägsna Tullkamrarne, vöre för Allmogen i detta
Län högst betungande; hvadan Nils Nilsson
föreslagit, att Kongl. Brefvet af den 18 September
i8io, enligt hvilket visse Socknar i
Vermland erhållit tillstånd* ätt utan Pass begifva
sig till Norrige, kUndé erhålla én sådan
förklaring och utsträckning, att slik anmälan vid
Tullkamrarne ansåges icke vidare böra äga rum.
Af Liksdags-FUllmägtige Hans Nitsson och
Hans Michaelsson från Gefleborgs Län: att LandsTulls
- bevakningen, såsom ett hinder för varutransporten
Och endast medförande kostnader
för Staten* måtte helt och hållet afskaffas; uti
hvilken hemställan samtelige Fullmägtige från
Örebro, Jemtlands, Vesterbottens, Vesternorr*
lands och Gefleborgs Län sig förenat; hvarvid
Carl Henricsson från sistnämnde Län gjort det
serskilta tillägg, att Elfkarleby Tull kunde såsom
alldeles olämplig afskaffas, halst ofta skall
händt, att varor genom öppnandet öch visiterandet
derstädes under regnväder blifvit alldeles
förderfvade; samt sluteligen,
Af Riksdags-Fullmägtigen Pehr fritsson från
Stora Kopparbergs Län , som med framställning
af det uppehåll vägfarande tillskyndas genom
anställande visitationer vid den i Dalarne existerande
Malugns Tullkammare, tillstyrkt, att
Tullbevakningen derstädes antingen måtte helt
och hållet Upphöra, eller ock inrättas på ett
sådant sätt, att den, för att uppfylla sitt ändamål
endast må träffa dem , som passera Norrska
Stats- oell Besvärs-Utskottens Betänianden'. 1075
gränsen och idre dem, sorn komma från sine
hemvist i loflige ärepdér 0ch hvilka lika med
Sindre medborgare äga rätt att fordra, det de ej
tinder sine färder hindras och uppehållas.
Vid pröfnlngen af desse Motioner samt
hvad i öfrigt Uti ämnet förekommit, hafVa sammansatte
Utskotten inhämtat , att .Riksens Ständer
vid sistå Urtima Riksdag föréhaft frågan
om Tullverkets förbättrade Organisation, samt
genom underdånig skrifvelse den 7 Aug. 18x5,'
i anseende till den vigtigä inflytelse Förvaltningen
af Tullverket äger på Rikets Händelse
Ralance, hos Kongl. Majit i Underdånighet anv
fiiält deräs önskan, att Tullverket, Under hvars
inseende Lotsverket äfvén kunde ställas, måtta
lemnäs hälst åt Embetsman, af hvilka en del
ej voro af ändra göromål upptagne." att Löner,
til täckelige för deras utkomst, måtte Utan beräkning
äf vissa procent på den inflytande uppbörden,
ehurU de af Tullmedlen kunna utgå,
uppföras på Rikets Stat: att Tull-Staten kunde
ställas på militairisk fot, samt tillfällen äfven
lemnäs åt afskedade förtjente Militairefj att vid
berörde Verk erhålla befordringar, och samma
befordrings-iagar der blifva gällande, som Vid
andre Publike Verk: att redovisningen för
Tull-uppbörden ställes på samma fot, som den
för Rikets UppbördsVerk i allmänhet: att vid
hvarje månads slut ett sammandrag af Specialen
i hvarje Stapelstad från trycket utgifves,
innehållande uppgift å export och impört, samt
Exporteurers och Importeurérs namn: samt att
alla Confiscatloni - mål böra vid de allmänna
Domstolarne upptagas och afgörasj hvarförutan
£076 Sms- och Besvärs-XJtskottens Betänlanderi.
Riksens Ständer trott, att större säkethet emot
Lurendrägeri och Tullförsnillning knnde vinnas,
derest den del af Tullbevakningen, som
beror af tillsynen genom Tull-jakter, posterade
på visse distancer i Skärgåidarne, blefve uppdragen
åt Kronans Manskap, som inom korta
terminer ombyttes.
Hvad Riksens Ständer sålunda i underdånighet
hemställt, har väl, i vissa delar, blifvit
i verkställighet satt; Men någon liufvudsakelig
reform af Tullverket har hittills icke blifvit
vidtagen. Sammansatte Utskotten anse likväl
en sådan fullkomlig förändring och förbättring
af detta Verks styrelse och förvaltning vara af
desto större angelägenhet, sorn den lange a£
Allmänna Rösten varit påkallad.
Härvid synes det förslag förtjena synnerligt
afseende, som Herr af Stenhoff nu ytterligare
framställt, att nemligen: Tullverkets alla
Embets- och Tjenstemän, hvilkas aflöning, ob§-]
räknadt Directionens Löner och arfvoden, enligt
1817 åns Stat, uppgå vid Sjö - Tullsverket
till 174)589 R-’dr 18 sk. 8 r:st. samt vid Inrikes
Bevakningen till 48,534 Ridr 24 sk. Blco,
måtte flyttas på Rikets Stat; hvarföre, och då
Riksens Ständer redan vid 1815 års Riksdag
derom i underdånighet anhållit, sammansatte
Utskotten tillstyrka, att förnyad underdånig önskan
kunde yttras om verkställigheten häraf,’
med det tillägg, att Tullverkets Embets- och
Tjenstemän, efter den vidtagande nya organisation,
serdeles Direetionen och Tjenstemännen
i de högre tjenstegraderne, der skicklighet och
uppmärksamhet isynnerhet erfo.rdras, måga för
-
Stats~ o c/i Besvars-TJtskottens Betänkanden. 1077
«es med sä tillräcklig® Löner, att de deraf haf.
va nödig utkomst, och salunda sättas i tillfälle
att odeladt och utan bekymmer använda sin
tid och förmåga vid de angelägna befattningar,
dem uppdragas, och med hvilken Löne - reglering,
i likhet med hva.» nu är stadgadt, någre
Premier och arfvoden icke böra äga rum.
I afseende på den ifrågasatte föreningen
af Tullverket, samt Lots- och Dykeri - Inrättbingarne,
hafva väl Riksens Ständer, vid sista
Riksdagen, äfven föreslagit, att Lots-Inrättningen
måtte ställas under Tullverkets inseende;
Men, 1 betraktande af desse 3:ne Verks olika
föremål och vida skiijaktige åligganden för
Tjenstemännen och Betjeningen vid desamma,
finna Utskotten ett sammanslående af Styrelserne
dervid icke blifva verkställbar,. och kunna
således ej eller tillstyrka bifall å hvad i denne
del nu blifvit projecteradt; Äfvensom, och då
den af Riksens Ständer vid förra Riksdagen
begärte tryckning vid hvarje månads slut af ett
sammandrag utaf Tull-Specialen 1 hvarje Stapelstad,
skulle medföra en dryg kostnad, utan
motsvarande ändamål, Utskotten ansett sig ické
böra gifva anledning, att Staten belastas med
Utgiften för en sådan tryckning, men att deremot
öppen rätt lemnäs hvar och en, som det åstundar,
att af Tull-Specialerne erhålla del, och
dem, på egen bekostnad, till trycket befordra.
Vidare, och hvad i allmänhet angår den
föresiagne indragningen af Landt- och GränseTullarne,
finna sammansatte Utskotten, att ett
närmare utredande af desse Inrättningars ekonomiska
nytta eller olägenheter är så mycket
i©7^ Stats- oc/t FesvärS-Utskottcns Betänhanden.
mera af nöden, sorn resultatet af den härigenom
uppkommande jemförelse mäste blifva det
säkraste rättesnöret för frågans afgörande.
Sedan Riksens Ständer vid 1809 års Riksdag
ansett Landt - Tulls-afgiften, såsom en beskattning,
olämplig) och böra upphöra, i anseende
till de dermed förenade olägenheter och dryga
kostnader vid uppbördens verkställande, samt
Kongl. Maj:t, genom Nådig Kungörelse den 30
November 1810 afven förordnat, det LandtTujlarne
med det årets utgång skulle afskaffäs,
har vä! denne Inrättning upphört, gå vidt afgiften
beträffar, och Statens inkomst blifvit genom
åtagen serskildt Bevillning ersatt; Mea
Bevaknings-anstalten, hvilken utgjorde egenteliga
anledningen ti i X Landt - Tulfarnes upphäfvande,
har likväl blifvit bibehållen, och fortfar
ännu till betydelig del, samt medförer alltså
den kostnad och de olägenheter, sorn skull©
itndvikas,
Betta Landt-Tulls-bevakningens bibehållande
lärer väl grunda sig på af Kongl, Maj:t
i Nåder funnen nödvändighet, att, till Controll
emot försnilning af Tull -uppbörden, samt till
förekommande af otillåtne varors införande oefi
förbrukning, en vidsträcktare tillsyn matte användas,
än den, sorn är möjelig vid kusterne
och Riksgränsen; Och Utskotten finna 1 detta
hänseende nogsamt, att, då Norriges Clommercielle
och Ekonomiska författningar ieke öfverensstämma
med Sveriges, utan en fri handel och
upplag af utländske varor, äfven sådane, som
till införsel här i Riket äro förbudne, äger
turn i Norrige, bl ifver det ock nödigt, att en
Stats- och l esvars- Utskottens Betänk anden. 1079
giänse-bevakning, som i möjligaste inan försvårar
oell hindrar ett sådant varors inpractiserande,
hvarigenom antingen Tull-inkornsterne försnillas,
eller Författningarne emot öfverflödsartiplars
förbrukning här i Liket komma att öfT
verlrädas, må bibehållas så länge och intill dess
närmare likhet kan vinnas emellan desse Rikens
handels-förhållanden och författningarne
derom; Men, vidkommande serskildt den allmännare
bevakningen vid Landt-Tullarne i det
inre af Riket; så, ehuru det ej lärer kunna nekas,
att ytterligare Controll mot Tullförsnillning
och Lurendrägeri, än den, sorn genom
Sjö-Tulls- bevakningen ernås, till en del genom
Landt-Tnlls-bevakningen vunnits, äro dock sammansatte
Utskotten af den tanka, att, om, med
iakttagande tills vidare af Gränse- tillsynen emot
Norrige, Sjö-Tulls- och Kustbevakningen
organiseras på ett, efter localen och öfrige förhållanden,
mera lämpadt sätt: om denne senare
bevakning efter behofvet oltes med tillräcklig
Personal; och om den redan existerande Resebevakningen,
sorn oförsedt träffar Lagbrytaren,
utan att förbereda honom, på nödige försigtig'
hetsmått, efter ändamålet och med nödig omsorg,
inrättas; skall afsigten med Landt-Tullsbevakningen
lika säkert, om ej säkrare vinnas,
utan bibehållandet af en anstalt, som, ifrån längre
tider tillbaka, varit i strid med allmänna
opinionen, och ett föremål för dess ovilja.
För öfrigt, och då Allmänna Eesvärs- och
Ekonomi-Utskuttet, uti dess enskildta yttrande,
angående medlen till yppighetens och öfverflödets
hämmande, för&slagit, att alfa utländsk*
'logo Stats- och Besviirs-Utsiottens Betiln&anden,
varor, sam äro till införsel i Riket förbjuclne,
äfven böra till bruk och nyttjande förbjudas,
förmoda sammansatte Utskotten, att Eurendrägeri
och Tullförsnillning skola betydligen för’
minskas, hälst speculationen att införa varor,
sorn ej förbrukas, och hvilka således ej eller
Jeunna vinna afsättning, ostadigt mäste af sig
sjelf förfalla.
Enär härvid dessutom i betraktande tagas.
<le mänga och vigriga olägenheter, som fran
Eandt-Tulls-bevakningen ära o.skiljaktige, och
hvaribland endast maga nämnas, de svårigheter,
som möta Allmogen, i synnerhet den enfaldig
gare delen deraf, hvilken så ofta ser sig blött-,
ställas för prejerier, sin tid förspillts, sina va’
lor förskämmas, och sig sjelf nödsakad, att, till
iinga båtnad för egen sedlighet, genom mutor
eller bedrägerier, befria sig från nödvändighet
ten att underkastas ett tvång, sorn den oskyldig
ge mäste dela lika med Eagbrytaren; Så anse
sammansatte Utskotten, på dessa skäl, härledde
från både moraliska och ekonomiska grunder,
Sig böra Riksens Höglo!]. Ständer vördsammeligen
tillstyrka, att, jemte vidtagandet af det Reslut,
att den Inrikes eller Eandt-Tul's-bevakningen
bör med nästa år upphöra, hos Kongl,
3Vf aj:t 1 underdånighet begära verkställighet här»
af, samt tillika yttra den underdåniga önskan,
att, så snart en sådan likstämmighet uti Norrl’
ges handels - ställning med Sveriges må kunna
beredas, att Gränse - bevakningen åt den sidan
och de i sammanhang dermed stående anstal’
ter , som tillhöra Förpassnings-verket i Gränseotterne,
indragning deraf jemväl må varda af
Stats~ och Besvörs-ZJtskottens Betänkanden. io$i
Kongl. Maj;t i Nåder anbefalld, och att emedlertid
denna Gränse - bevakning så inrättas och
sådane föreskrifter i öfrigt 'emnås, i afseende
på handeln emelian desse bägge Fiken med deras
egna produkter, att den ma i möjligaste måtto
lättas, eller åtminstone fran umgälder och
tvång befrias; Hörande den Tullbetjening, som,
i följd häraf, indrages, få bibehålla sin aflöning
på Indragnings Stat tills den afgår, eller befordras
till andre tjenster med lika eller högre
löningsviikor ; hvilken sistnämnde förmån, utan
svårighet, och till betydlig besparing för Indragnings-Staten,
synes kunna dem beredas genom
öfverflyttning till passande beställningar
Uppå Sjö-Tull verkets Stat
Vidkommande serskildt frågan om förbud
emot yisitätioner: så hafva sammansatte Utskotten
funnit sig desto mindre böra sådant föreslå,
som denna Controll, vid en upphörande
Landt-Tulls-bevakning, torde blifva ännu mera
maktpåliggande. Utskotten hafva dessutom utaf
gällande Författningar härom inhämtat, att
den sorgfäliigaste uppmärksamhet blifvit fästad
derpå, att både medborgerliga och personliga
rättigl*eter, genom berörde anstalt’ icke förnärmas;
hvadan Utskotten. ej eller, vid denne åsigt
af saken, kunnat finna anledning att tillstyrka
bifall dertill.
Då Utskotten sålunda yttrat sig om Tullbevakningen
i allmänhet, torde något serskilt
utlåtande öfver de i förrberörde måtto gjord»
Motioner om föranstaltande af strängare tillsyn
i Städexne och på .Landet närmast Seland, samt
4.081 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkanden.
om indragning af Elfkarleby qch Malugn? Tull*,
kamrar icke erfordras,
Såsom ofvan är anfördt, hafva sammansatte
Utskotten insett nödvändigheten af en hufvud-*
sakelig reform af Tullverket och dess Förvalt'
ning; Men, då utarbetandet af ett fullständigt
Förslag till ny reglering af detta Verk cjstridigt
fordrar sldane vidsträckta undersökningar
och upplysningar, sorn af Utskotten ej kunnat
medhinnas, och enär, för ölrigt, det icke tillhörer
Utskotten, att i så beskaffadt ämne föreslå
någre speciella föreskrifter, anse Utskotten,
att det reglementariska härutinnan bör till Kgl.
Maj:ts Nådiga omsorg i underdånighet öfverlennäs,
och hvarvid den underdåniga hemställan
allena synes böra tilläggas, att Kongl. Majit
i Nåder täcktes vid den blifvande nya organisationen
af Tullverket, vidtaga den indragning
af öfverflödige Embeten och Tjenster inom detta
Verk, som med dess behöriga hand hafvande
möjeligen står att förena.
Att, såsom jemväl blifvit föreslagit, Tullverkets
Räkenskaper måtte ställas under Riksens
Ständers, och deras Revisorers granskning,
anse sammansatte Utskotten vara af mycken vigt,
och tillstyrka alltså iakttagandet häraf hädanefter;
Skolande Stats - Utskottet, i fråga om TullRäkenBkapernes
förändring med hvad mera till
Redogörelse-verket hörer, serskilt utlåtande afgifva,
vid besvarandet af hvad Riksens Ständers
till Stats- Banco- och Riksgälds-verkens öfverseende
sist församlade Herrar Revisorer härom
framställt i deras aflemnade, samt af Riksens
Stats- och Besvärs-Utsio(ten$ Petdnianden. 1083;
Höglofl. Ständer till Stats - Utskottets yttrande
xemitterade berättelse.
I öfrigt, oell hvad sluteligep beträffar den
Utaf Riksdags-Fullrnägtigen JVi/s Nilsson gjorile
hemställan om förklaring af Kongl, brefvet den
a 8 September i8ro> angående tillåtelse för visse
Socknar i Vermland, att, utan Pass, begifva
sig till Norrige; så får allmänna besvärs- och
Ekonomi-Utskottet anföra, att omförmälte Kongl.
Bref innehåller så tydliga föreskrifter i detta
hänseende, att någon förklaring deraf, i Utskottets
tanka, icke är af nöden; och anser Utskottet,
i händelse några åtgärder blifvit vidtagne,
sorn äjo stridande emot ofvannämnde Nådiga
förordnande, detta vara ett missbruk, hvaruti
den förorättade äger att, f laga ordning, söka
ändring och rättelse.
Hvilket alt .Riksens Höglofl, Ständers närmare
bepeöfvande vördsammeligen underställes;
jemte det åtskilige Ledamöters serskilta tankar
i ämnet bifogas.
Stockholm den t Maji iStB
-
Utdrag af Protocollet hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Stats - Utskott, vid
Urtima Riksdagen den usta Maji 1818,
Ekonomi-Utskottens gemensamma Utlåtande till
Biksens Höglofl, Ständer blifvit till justering
upläst, angående en förbättrad Organisation af
Tullverket och Tull-Räkenskapernes öfverlemnande
till granskning af Rikets Höglofl. Ständer
och deras Revisorer, yttrade Herr Directeu^
Stats- samt Allmänna Besvärs- och
|lQ$4 Stats- och Bcsvidr s-Utskottens Betänkamlen,
ren. rrs. m. Sclwuii, det en längre kännedom äf
detta Verk öfvertygade Herr Directeuren om
nödvändigheten, att med största försigtighet
tillvägabringa indragningen af den så kallar
de Lant-TuIls-bevakningen, emedan, om der*
sned vore afsigten, att äfven uphäfva den nu
.brukliga så angelägna förpasningsunstalten, som
eontrolleiar förtullningen af utlänska varor, och
hvarvid nödvändigt en del af de Tjenstemän
fordras, som nu tillhöra Inrikes bevakningen,
följden otvifvelaktigt skulle blifva, att Landet
öfversvämmades af Tullförsnillade varor och den
icke obetydliga Tull upbörden, som nu utgöres
till "ungefärligen J:delar i Stockholm, |:delar i
Götheborg och endast med den återstående |
del från de öfrige orter i Riket, icke kunde
utgå till dess påräknade belepp och ännu mindre
meddela något öfverskott för de behof, som
med Ordinarie Stats - anslag möjligen ej kunna
fyllas.
Härmed förenade sig Herr Lagmannen ni.
in. Noreus; oeh skulle desse yttranden enligt
begäran åtfölja utlåtandet till Riksens Högloft*
Ständer. Sorn ofvan.
Transsumt af Protocollet hälllet uti Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskott vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den l :sta Maji
1818,
§• D. Vid justeringen af sammansätta Statssamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskot
-
Stais- Och Besvärs-Utsiottehs BetdriÅanden. loS^
lens Utlåtande, angående Tullverket, och dermed
gemenskap ägande ämnen, inlemnade Herr
Friherre Drufva ett skrifteligt anförande så lydande
:
Den frihet, Randtmannen vid 1809 och'
1810 arens Riksdagar sökte och erhöll, var, att
vid Randt - Tullarne slippa blifva uppehållen
genom den granskning, han* varor skulle undergå,
huruvida han förtepat något af det lian medförde
i sin uppgift till Tullkammaren, dér han
oftast blef till och med timmar uppehållen, innan
han erhöll Tullsedeln. Till denna önskan
biföll Konungen, utan att i och med det samma
upphäfva tillsynen öfver Rurendrägaren och
Tullförsnillaren.
I anseende till de klagomål, som vid alla
Riksdags.; försports öfver Ranit - Tullarnes tillvarelse
till iner eller mindre del, äro de, enligt
Kongl. Cqmmerce-Collegii Kungörelse af den
22 Sept. 1817, inskränkte till 14 i hela Riket,'
12 Städer, Stockholm och Götheborg inberäknade,
samt två på Landet, ^Elfkarleby och Hofva,
Dessa äro lämpade, efter hvad erfarenheten
visat, på de behölligaste vägar, till hämmande
af det onda, som skall förekomma*.
Vi vilja undvika ett ondt, visitation vid
några Randt - Tullar, hvilken med skäl anses
och är högst obehaglig för resande, och jag, lika
med de fleste, gerna undandrager mig, om jag
ej befarade, att just derigenom ett värre onde
skulle uppstå, att Rurendrägaren fritt fick i ali
beqvämlighet föra sitt kram kring i Landet»
nar han väl kunnat undgå kustbevakningens uppmärksamhet,
hvilken, vid ett Land, sorn vårts'
i o86 Stats-nch Besvärs-Utskottens Beiiinkanderi.
med öppen strand från Haparanda till Strömstad,
ej kan förekomma allt, i synnerhet 5 månader
af året, dä sjöfarten är stängd , och sorri
Lurendrägaren ej försummar begagna till för*
mårt, och således skall medföra de vådligaslö
följder» emedan det ej allenast lemnar Luren*
dragaren en skadlig och otilböriig säkerhet, utan
den tillbörliga . Controllen fä Kustbévak*
niftgen äfven härigenom upphör och försvinner»
Kar Riksens Höglofl. Ständer önskat en
Öfverflödsförordning, för att hämma Luxe och
Öfverflöd, och grunderné ärö till en sådan af
Ekonomi-Utskottet Utarbetade, men vi ej kunna
veta, huruvida Konungen antager deri» till
liela sin vidd; om det ej sker, finner jag ingert
sammanstämmighet i våra önskningar, hämma
öfverflöd, och befrämja Lurendrägferier.
Att England ej har Landt-Tullar torde
lika litet bevisa, att sä bör Vara i Sverige, sorn
att allt hvad der är användbart, passar för vårt
Land. Deras climat gör SjötullsbeVakningen
activ hela året om, och dessutom kunna de med
stora uppoffringar göra den samma gagnelig.
När deremot hos oss alla möjeligå besparingar
äro nödvändige, och alla vara företag skola ske
med den största hushållning.
Sedan Landt - Tullarne nu äro indragne i
nära 70 Städer h^r Kongl. General-Tuil-Directionen
kommil i tillfälle förbättra Landt-Tullbetjeningens
villkor, så ätt de hafva Sin utkomst,
och i följe deraf äro angelägne, att få bibehålla
sina Tjenster; och således är all anledning
att förmoda, att dessa mennlskor skola blifva
förbättrade till sitt moraliska väsende, och deri
Stats-och Besvärs Utskottens Betänkanden. 1087
anledning försvinna, som varit étt slcäl inom
Fkonomi-Utskottet ti;l Landt-Tu!Jarnes afskaffande,
att deras vackrare vörö usla Varelser,
hvilka, i brist af utkomst, mäste begagna otofli.
*>a medel, mutor, Std,., hvarföre ingen braf eller
duglig Karl Ville söka en sådan befattning.
Slutligen har den anmärkning gjort se hvad
gagrla Landt Tullarne P det passerar så mycket
deras uppmärksamhet förbi. jag medgifVer att
så sker^ men med deras ofullkomlighet göra de
ändå" den nyttan, att Lurendrägaren har några
band på sig; och har erfarenheten visat denna
bevaknings nödvändighet, emedan högst betydliga
beslag förlédit år gjordes, och vöre det ett
skäl, att Upphäfva Lagar och Författningar, för
det, att de kunna missbrukas, förtydas och ej
alltid åstadkomma den påräknade Verkan, hvad
iide finge då hela verldens Lagböcker.
Häruti förenade sig till alla delar Lfert
Ebel, med det tillägg, ätt Landt-Tullsbevakningen
ansågs nödvändig till qvarblifvande såsom
Förpassnirigs - Contoir, tjenligt till Controll för
Sjö-Tullsyerket.
Ytterligare inlemnade Herr fett Kock ett
anförande, så lydande:
”Dä det ej nu mera kan blifva någon handels-speCulation,
att från Norrige köpa andra varor
än dem Landet producerar, och hvilka äro
tillåtne att här i Riket införas 5 får jag förklara
mig vara af olika tanka nied Högloft. Utskotten,
och för min del tillstyrka, att den nya organiserade
Landt-Tullsbevakmngen på gränsen
emellan Sverige och Norrige med nästa år måtta
upphöra. Denria kostar Staten endast på
löS 8 Stats- och BeSvllrs-TJtskottenS Betänkandeni
gränsen af Vertreland, Dahl celi Bohus Däri
39,000 R:dr ärligen och inbringar ej 3000.
Sä länge Norrige var under Danska Spiran
kunde ej nog kraftiga åtgärder tagas alt förekomma
Durendrägeriet, hviiket af Danska Re»
geringen Var gynnadt genom »len Författning,
att allt, som såldes till Sverige af Nederlagsgods,
fick så val Dand- sorn Sjö-vägen Ur Riket
transporteras, med restitution af Tullen. Nu,
enligt Kongl. Författningen af den u 5 October
1813, erhålla ej Norrska Köpmän någon reslitu
1 ion af Tullen för andra Varor än dem, som
från Nederlag med Fartyg sjöledes utgå; mert
allt hvad som säljes i Dandet, så väl tili Svensk
som lill Norsk man, skall förtullas. Då nu
härtill kommer, att Tullen på Utländska öfverflödsvaror
betalas i Silfver, eiler efter cours,
sorn fastställes för hvarje qvartal, och är i det
närmaste lika hög, söm i Sverige, så säger sunda
förnuftet, att det ej kan blifva någon vinst
för Durendrägaten drifva handel på Norrige,
derifrån lian ej utan risque af Varans för hist,
in. fl. omkostningar, kan köpa sina varor. Jag
vågar ock försäkra, att på de 3:ne sednare åren.
Socker, Caffe, Franskt Bränvin och Tobak, äfvensom
allt Styckegods, varit dyrare i Norrska
än i Svenska Sjösiäderne, och att på dessa 3;ne
år ej så mycket blifvit lurendrägadt från Norrige,
sorn på 3'.ne månader före 1814. Att
hindra ali mindre byteshandel torde vara en omojlighet
med den strängaste bevakning.
Jag anhåller ödmjukeligen denna inin Reservation
måtte få åtfölja de Höglofl, Utskottens
Betänkande.
Stats- och Besvärs-Utslottens Betänkanden. 1089
Härmed förenade sig Her Heykenskjöld,
Tietloff, samt Riksdags-Full mäktige Carl Fr. Berg
från Bohus- och Eric Johansson från Stora Kopparbergs
Län, alla under begäran, att deras Reservationer
måtte Betänkandet till Respective
Riks-Stånden åtfölja. Ut supra.
N:r 205.
Riksens Högloft. Ständers Stats samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Betänkande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition 9 angående
serskildte anstalters vidtagande till förekommande
af stegring i priset ä det
grofva Brödet.
U, i Nådig Proposition af den 17 December
sistledit år, har Kongl. Majit, jemte Nådigt tillkännagifvande,
örn vidtagne anstalter till Landets
förseende med Spannemål och deribland
huruledes Kongl. Majit med enskild uppoffring,
alltsedan Augusti Månad 1816, låtit ensamt för
Hufvud-Stadens behof använda 45,000 R:dr Bco,
för att genom Bagare-Embetets förseende med
Råg till nedsatt pris, kunna till förmån för den
behöfvande och obemedlade mängden af Stadens
Innevånare bibehålla Taxan på det grofva
brödet utan förhöjning, tillika velat i Nåder
fästa Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet
på angelägenheten deraf, att, emedan Kongl.
Majit ej anser sig kunna för framtiden fortfara,
Bihang till Riks-St. Prot. 1817-181$' -ide Sami. N:r 137. i}S.
1090 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkandm.
att med Dess enskiJdta tillgång bestrida en sä
beskaffaffad utgift, sådane utvägar varda vidtagne,
hvarigenom en hastig stegring i brödpriset
ej allenast i Stockholm, utan ock i Rikets större
Städer må kunna genom allmänna Magazins-Inxättningens
försorg afböja» ; enär till detta Verks
viktiga bestämmelse det utan tvifvel hörer, att
i både bättre och sämre år bibehålla Spännemålen
vid ett någorlunda jemnt pris, och fatt
fö!jakteligen så beskaffade bidrag, sorn ifrågavarande;
icke böra för Magazins-Inrättningen
kunna anses främmande.
Denna fråga, som af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högvördige Preste-Ståndet och
Vällofl. Borgare-Ståndet blifvit till Stats- -och
Ekonomi-Utskotten, men af Hedervärda Bonde-Ståndet
endast till Stats-Utskottet remitterad,
och öfver hvillcen Herr Stats-Rådet, Friherre
R. Cederström uti anförande till Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Protocoll för den 10 sistledne
Januarii serskildt yttrande afgifvit, hafva
Utskotten, i anledning deraf, till gemensam
öfverläggning förehaft, och få, sedan Kongl.
Maj:t jemväl uti Nådig Skrifvelse till Stats-Utskottet
af deri g i denna Månad täckts i Nåder
erinra, om ärendets snara afgörande, till
Riksens Höglofl. Ständer nu dess Utlåtande vördsammeligen
afgifva.
Med djup vördnad hafva Utskotten af ifrågavarande
Nådiga Proposition erfarit ett förnyadt
vedermäle af Kongl. Maj:ts ömma och Landsfaderliga
omvårdnad för dess trogna undersåtare.
Lika lifligt Utskotten erkänna denna ut
-
Stats-och Btsvär$'Ut$hottens Betänkande. loyl
märtta Nåd, lika noggranr.t hafva de ock ingått
i pröfning och öfvervägande, huruvida Statens
tillgångar kunna medgifva så beskaffade bidrag,
som Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, och
om dessa bidrag möjligen stå att förena med de
allmänna grunder, som ovilkorligen synas böra
följas, då de Statens fonder, som till Alli
manna Magaains-Direciionens förvaltning blifvit
öfverlemnade, måste användas för att afvärja
en hotande nöd, föranledd, endera af inträffad
missväxt eller andre händelser, derigenom
stora och ovanliga behof kunna komma att uppstå.
Efter den kännedom, som Utskotten om
Allmänna Magazins-Inrättningens tillstånd haft
tillfälle inhämta och i öfverensstämmelse med
de principer, som synas böra ligga till grund
för det Verks Styrelse och förvaltning, anse
väl Utskotten å ena sidan, att Magazins-Inrättningens
åliggande vara bör, att tillhanda hålla
undsättniogs-spannemål för de orter, som deraf
äro i behof; men finna dock å den andra, att,
så vida grunderne för Inrättningens åtgärder i
detta afseende ej så till efterföljd bestä/nrnas
att Inrättningen varder skadeslös för dess utlagde
förskotter, skola fonderne småningom ^edtagas
och Inrättningens obestånd deraf omsider
blifva en oundvikelig följd. Dessutom Trysa
Utskotten för sin del den öfvertygelse, att lika
principer vid undsättningars meddelande böra
iakttagas, och att följaktligen Inv^narne i en
Province eller Stad, icke må vederfaras större
förmån, än hvaraf en annan ock kan komma i
åtnjutande, helst ali rubbning i denna princip
liogtt Stats- och BesvärsUtskottens Betänkanden.
synes stridande både mot rättvisa och billighet.
Annorlunda än i enlighet med dessa skäl och
grunder synes, efter Utskottens tanka, Stockholms
och Rikets öfriga Städers framtida rättighet
till undsättnings-spannemåls erhållande, då
en verklig nöd sådant fordrar, ej böra medgifvas,
och efter andra förhållanden lärer ej eller
Magazins-Inrättningen anses böra kunna med
denna medverkande åtgärd sig befatta. Sedan
nu Utskotten haft äran meddela sitt yttrande
i hvad som med sjelfva liufvudsaken och ett
framtida förordnande derom äger gemenskap,
hafva Utskotten ansett sig ej böra underlåta,
att serskildt taga i betragtande de skäl och omständigheter,
som för närvarande synas påkalla,
att Råg, till nedsatt pris, än vidare någon tid
må Hufvudstadens Bagare-Embete i förut berörde
ändamål från Magazins Inrättningens härvarande
förråd tillhanda hållas,
För att i Stockholm kunna bibehålla det
grofva brödet vid ett jemnt pris, utan förhöjning
j har ej allenast Kongl. Maj:t, såsom af
Dess Nådiga Proposition inhämtas, fått vidkännas
en ganska betydlig uppoffring, utan ock
Allmänna Magazins-Inrättningen en ungefärligen
lika stor förlust å det anslag af 1000 Tunnor
oriad Råg i Månaden, som till 8 R:dr Bco
Tunnan från Inrättningens förråd utgått och
blifvit, jemte de jooo Tunnor, som genom
Kongl. Maj:ts egen höga försorg, månadtligen
anskaffats, till Bagare-Embetet utlemnade. Verkningarne
af dessa anstalter hafva ock för Hufvudstadens
mindre bemedlade folkclasser varit
Slats-och Besvärs-Vtsiottens Betänkanden. 1095
ganska välgörande: att nu då tillgången på Råg
i allmänhet är knapp och priserne högt uppjagade,
låta denna undsättnings åtgärd upphöra,
skulle förorsaka ett kännbart lidande för den
fattige, som en längre tid varit van att få det
grofva brödet till nedsatt värde och sannolikt
ej mägtade betala denna första nödvändighetsvara
efter det pris hvartill densamma utan allmänna
bidrag på en gång skulle uppstiga. Fördenskull,
och då härtill kommer, att MagazinsInrättningen
på flere orter inom Riket uppköpt
Råg af sistlidit års skörd, till skäligen
modererade priser, och således derigenom ej kan
komma, af t vidkännas en så väsentelig förlust
hädanefter, som hittills, å undsättningen till
Stockholms Stad; föreslå Utskotten vördsammast,
att denna undsättning må fortfara och med
Maji Månads ingång ökas till 2000 Tunnor Råg
i Månaden eller det parti, hvarmed Bagarne
blifvit försträckte efter hittills bestämdt pris a
8 R:dr Banco Tunnan oriad, eller y Riksdaler
Banco Tunnan liad Råg, dock att dessa ut'
lefvereringar från Magazins-Inrättningens härvarande
förråd aldeles upphöra med nästinstundande
Augusti Månads utgång, då säd af in'
nevarande års blifvande skörd är att förvänta.
Skulle Riksens Höglofl. Ständer finna för
^odt bifalla hvad Utskotten nu yttrat och föreslagit,
torde, såsom svar å den Nådiga Propositionen,
Riksens Höglofl. Ständer böra sådant
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.
Dock varder detta allt, jemte någre Leda?-  meters afgifne serskildta yttranden i änlnet,
1094. Stats- och Besvclrs-Utsftottens Betänkanden'.
Riksens Högloft. Siänders närmare ompröfvande
vördsamligen understäldt.
Stockholm den sfi April 1818*
På Stats - Utskottets vägnar
Ä Högloft. Ridderskapets
och Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Geer.
På Vällofl. Rorgare>
Ståndets Ledamöters
vägnar
II N. Schwan.
Ä Högvördige PresteStåndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Sundstén.
På Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
vägnar
På Högloft. Rodderska- På Högvördige Preste
-
pets och Adelns Ledamöters
vägnar
Carl Stellan Mörner.
På Vallöf!. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Olof Ferlin.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Månsson,
G. Knoch.
Släts- oeh Bestar s-TJts\ottens Betänkanden. 1095
Utdrag af Protocolkr, hållit i Riksens Högloft.
'Ständers Stuts- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi - Utskotts gemensamma
Plenum vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 26 April 1818.
S. B. _ _ _ _ _ -
Herr Capltain Hertzenhjel n begärde och
erhöll tillåtelse till uppläsande af dess till Utskottens
gemensamma Berednings-Protocoll för
den 30 sistl. Januarii afgifne anförande i ämnet,
så lydande: Kongl. ”Majtts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer om medel att till ett
nedsatt pris hålla den torftigare delen af Stockholms
Stads Invånare gröfre brödsorter tillhanda,
är et^ förnyad t bevis af den Landsfaderliga
omsorg, som sträcker sig till alla dess undersåtares
klasser, och derföre lär med underdånigste
erkänsla af Riksens Ständer upptagas.
Då nu öfverläggning härom i Högloft Stats,
och Ekonomi - Utskottens samfälte Beredning
kominer att företagas, anhåller jag vördsamt,
att deröfver få yttra mina tankar; min framställning
skall grunda sig på de upplysningar,5
jag sökt inhämta, om de anstalter, som under
loppet af förledit år blifvit vidtagne, att oaktadt
ett högt uppstegradt Spannemålspris anskaffa
bröd åt de behöfvande, för ett pris svarande
mot deras svaga tillgångar; och genom
verkningarne af dessa åtgärder, söka en vägdelning
vid frågans utredande, hvad för en
framtid, kan vara nyttigt och möjligt att åstadkomma.
1096 Stafs- och Eesvars-Utsftottens Beränianden.
Af Riksens Ständers Revisorers berättelser
om Magazins-Directionens styrelse och frhrvältning
inhämtas, att, på Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning, Magazins-Directionen, till Stockholms
Stads Bagare, mot fastställde priser, under
de sist förflutne 3:ne åren, aflemna!, dels
Mjöl, dels Spannemål, och dervid mast vidkännas
en förlust af 33,610 R:dr 33 sk. 4 r=sf.
Ii teo, samt för lefvereradt Rågmjöl till Maria
Fattighus år i8i4> 371 R:dr 26 sk., utom de
200 famnar ved, som, tvenne gånger, utan ersättning
till Stadens fattige blifvit lefverérade.
Det hörer val ej till ämnet att undersöka, huruvida
det är enligt ined Allmänna Magazins*
Directions ändamål, att till förmån för en enda
Stads fattiga till underpris aflåta en så stor
qvantitet, i hel annan afsigt uppköpt Spannemål;
men det är påtageiigt, att, genom sådane
betydelige förluster, den Fond Riksens Siänder,
till Magazins - Inrättningen anslagit, skall
förminskas, och sluteligen så försvinna, att ett
dylikt biträde af sig sjelf måste upphöra; Men
jag har Fott gjort denna framställning för att
visa, det sådane ytterligare anstalter icke kunna
vara för en framtid att påräkna.
Rätta förhållandet af saken är denna, att
under loppet af förledit är, och Januarii månad
innevarande, har Bagare-Embetet från Kronans
Magaziner fått uttaga hvarje månad 2000 Tunnor
Råg, eller deremot svarande Rågmjöl, mot
& R:dr Banco i betalning för Tunnan. Deremot
skulle det åligga Bagare-Erabetet, att hålla
Hufvudstadens fattigare Invånare bröd tillhanda,
fenligt upprättad taxa för 1 sk. Riksgäld för
Stuts- och Besvärs-Utskottens Betänk^den. 1097
16 lod, eller 40 sk. samma mynt D:pd. Jag föreställer
mig, att med sädane fattigare innevånare,
ej bör förstas sädane personer, sorn äga
tillfälle och krafter, att genom arbete förtjena
sin fulla bergning, hälst desse aro genom de
nu så högt uppstegrade arbets- och dagslöner,
minst i behof, att af allmänna Medel njuta
undsättning till lifsuppehälle och lära dessutom,
fast ock de största uppoffringar till deras förmån
skulle göras, icke derföre vilja nedslå sina
pretensioner. Det är således endast för den
nog talrika mängd individuer, af båda körWn»
men mäst af det qvinliga, hvars yrken och arbetskrafter,
icke tillåta dem, att i en tid, då
Spannemålens dyrhet förorsakar ettså högt brödpris,
förtjena sin fulla bergning, som dessa välgörande
anstalter vidtagits; men det är ock just
de, sorn af dem minst fått sig begagna.
Det ligger i tingens natur, att, då man,
för att befrämja en sak, nyttjar icke rätt beräknade
medel, motarbetas de af egennyttan och
andra förhållanden, hvarigenom de blifva onyttiga.
Jag förbigår de rykten, sorn misstroendet
och erfarenheten af nuvarande tiders rofgirighet
kunnat utsprida, om händelser, obeviste,
rnen lika lätt verkställare, som svåre att
förekomma. Men det är påtageligt, att, genom
förenämnde anstalt, brist eller åtminstone mindre
tillgång på gröfre brödsorter nödvändigt
skulle uppkomma och verkligen uppkommit. Då
endast de större Bageriverken, eller de, som
hålla så kallade utbodar, kunnat eller fått, mot
föreskrefne vilkor antaga anbudet, ha alla d®
öfrige, utgörande nära hälften, måst upphöra
och Besvärs- Utskottens BetänkandenL
ined ali bakning af groft bröd, då de ej kunde
hålla det Allmänheten tillhanda efter en taxa,
som påstås afven vara lag för dem, sorn dertill
kunde använda den, mot så nedsatt pris erhållna
Spannernålen; dessutom, hvem kan controllera,
att den till sitt hela belopp till grof brödbakning
användes, ehuru Bagarne påstå, att de
genom detta åtagande lidit en så kännbar förlust,
att de ej äro i stånd att längre dermed
fortfara? Annu mera, huru är det möjligt i Bagare-bodarne,
bland en mängd köpare, urskilja
sådane, som ensamme äro berättigade att för
nedsatt pris erhålla sin brödföda. Man vet, att
Kronans Manskap ofra häldre taga penningar,
iin sitt bröd från Krono-Bagerierne, och finna
bättre sin räkning att hos Bagare tillhandla sig
bröd, för vida bättre köp; af samma förmån vilja
äfven andra, sotn dertill finna tillfälle, sig
begagna; och det är en ren omöjlighet, att hindra,
det icke Krogar och Näringsställen fourrteras
till det mästa af sådane brödsorter, till.
vinst för värdarne, men ingen förmån för gästerne,
och således bristande tillgång uppstå för
den fattige, som derigenom ser sig sviken i sin
billiga förhoppning. Af hvad jag således haft
äran vidlyftigt anföra, täcktes Höglofl. Utskottet
finna, det ett fortfarande af de nu vidtagne
anstalter i detta ämne vore utan allt ändamål,
och att allt användande af Publique Medel dertill
vore både obilligt, till afsigten icke ^dragande,
och kanske äfven svårt att åstadkomma.
Men, som Riksens Ständer tvifvelsutan önska,
ätt, så mycket möjligt är, gå Kongl. Maj ts Nådiga
afsigter till mötes, till lättnad i den fatti
-
iogg Stat i
Stats-och Besvärs- Ut skatt etts Betänkanden. 1099
gare klassens bekymmer om sin lifsbergning,
vagar jag, såsom ett medel dertill vördsamt föreslå
och tillstyrka, det alla, så väl Stadsboer,
som i synnerhet Landtman, hvilka dertill kunde
äga tillfälle, ullstaddes och uppmuntrades,
att baka och på Torgen utsprida samt försälja
sådane gröfre brödsorter, utan alt bindas af taxor
och andre föreskrifter. Jag är fullt öfvertygad,
att en lycklig täflan härigenom skulle
uppkomma och tillräcklig tillgång blifva af bröd,
både af god beskaffenhet och äfven till det lindrigaste
pris 1 förhållande till hvad Spannemålen
kunde galla, och således alla andra anstalter
kunna undvikas. Hvilket anförande Herr Capitainen
anhöll mätte få Utskottens Betänkande
till de Respective Riks-Stånden åtfölja.
I lika ändamål yttrade Herr Borgmästaren
Eneroth:
”Då jag af förekommande ömande omständigheter
mot den behöfvande, instämmer med
Höglofl. Utskotten uti nu uppläste Betänkandet,
kan jag icke undgå derjemte serskilt tillkännagifva
min önskan, det Riksens Höglofl.
Ständer hos Kongl. Maj:t frambära deras underdåniga
önskan, det all möjlig uppsigt och
controll måtte vidtagas deröfver, att ifrågavarande
välgörande kostsamma anstalt endast får
begagnas af de, till hvilka det rätteligen är
ämnadt; och hvilket tilläfventyrs skulle kunna
bäst utrönas genom Högvördige Presterskapet
och Fattig-försörjnings-Directioneme.
Af ProtocollsfÖranden anmältes: att vid
förevarande måls handläggning inom Beredningen,
Stats - Utskottets nu frånvarande Ledamot
lioo Stats-och Besviirs-Utshottens Betänkanden,
Herr Lagman Noreus yttrat den serskilta mening,
att af de för Magazins-Inrättningen anslagne
medel en viss Summa årligen till Kgl.
Maj:t borde öfverlemnas, för att, efter Kongl.
Maj:ts Eget visa godtfinnande, fritt disponeras
lill undsättning, icke blott för Stockholms Stad,
utan äfven för andra delar af Riket, vid uppkommande
tillfällige behof, som fordrade skyndsamt
afbjelpande och vöre af den beskaffenhet, att
Magazins-Eirectionen till dem icke kunde sträcka
sin åtgärd; Herr Lagmannen hade härvid
föreställt sig, att utom olyckliga och förstörande
naturhändelser, hvilka ofta nog ehuru icke så
vidsträckt inträffa, vådor och oförutsedda omständigheter
kunna uppkomma, verkande derhän
att uppoffringar från Statens sida med skäl kun.'
na fordras, för att rädda olycklige medborgare
så på Landet, sorn i Städerne, som för någon
tid uti sin egen arbetskraft och egna tillgångar
saknade medel till fritt uppehälle och till sin
frälsning och upprättelse ifrån nöd och elände,
och Herr Lagmannen hade icke annorlunda, än
såsom en billig samhällsfordran, kunnat anse,
att Kongl. Maj:t vid sådane tillfällen ägde en
af .Rikets Ständer uppgifven tillgång, att använda
till uppfyllande af denna för Kongl. Maj:t
dyrbara pligt. Herr Lagmannen hade funnit
sig så mycket häldre föranlåten till denna önskan,
som den organisation, man vill gifva åt
allmänna Magazins-Directionen, icke tillåter densamma,
att annorlunda, än med beräkning af
Fondens bestånd, använda de medel Riksens
Ständer för denna Inrättning anslagit, och detta
jemväl anses blifva en af hufvudgrunderne
Stats- och Besvärs-Utskottens Fetänkandert, lior
för Inrättningens fortfarande, hvarigenom densamma,
uti dess egenteliga rigtnirg,, bör anses
sk i lj cl frän alla sädane åtgärder, hvilka med
gifne uppoffringar kunna vara förenade, men
som den medborgerliga känslan och vilkoret
för Samhälls - inrättningen dock fordra att se
uppfyllda. Hvad sjelfva Summans storlek beträffade,
bade densamma synts Herr Lagmannen
kunna bestämmas från Sexton- till Tjugutusende
Riksdaler, ehuru, enligt Herr Lagmannens
förmodan, fulla beloppet häraf likväl icke
hvarje år torde behöfva upptagas, enär den aldrig
utan vid större våda, och efter svårare olyckor
användes, och i hvilken händelse behållningen
borde tilläggas den allmänna Fonden.
Skulle Riksens Ständer bevilja Magazins.'
Fonden frihet ifrån Räntans erläggande å Banco-Creditiven,
uppkommer derigenom en mera
än tillräcklig opåräknad tillgång för detta behof.
Och hade i denna mening, hvars framförande
till Riksens Höglofl, Ständer Herr Lagman
Borens åsyftat, Herr Öfverste-Kammarjunkaren
Baron Adelsvärd, Herr Presidenten von
Schultzenheim och Riksdagsmannen Wiklund instämt.
Ut supra.
N.;r a 06.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi - Utskotts
Utlåtande angående inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln) samt Hedervär
-
iio2 Stats- odi Besvärs-Utskottens Betänkanden.
da Bonde - Ståndet väckta frågor om
ändring i hvad Författning ar ne rörande
A fr ads- och Kr ono-Tionde -Spunnemålens
utgörandes forslande eller
lösande nu innehålla.
T ill Utskottens gemensamma handläggnin hafva
i detta ämne inkofnmit:
Frän Högloft. Ridderskapet och Adeln ett Memorial
af Herr Öfverste-Iaeutenanten Bo Oxehufvud,
som , efter att hafva anmärkt den ringa
verkan, stadgandet i g §. af Kongl Förordningen
den 20 September 1815, angående hvad
vid uppkommande stridighet emellan Räntetagare
och Räntegifvare om Tionde- eller AfradsSpannemålens
duglighet iagttagas bör, förmått
åstadkomma till de sednares skyddande emot
förtryck och obehörig behandling af de förre,
samt de olägenheter, som för Räntegifvare uppstå
deraf, att de med sin Tionde vanligen blifva
till flere ställlen anvista, föreslagit, att den,
efter nu gällande Författningar, Tionde- och
Afradsgifvare åliggande forselskyldighet måtte
upphöra, samt dessi 1 stället berättigas, att antingen
i närmaste Krono - Magazin lefverera ifrågavarande
Spannemål, eller ock hos KronoFogden
få densamma efter Markegångspris, och
emot erläggande af forlön, med penningar lösa;
i hvilka fall Räntetagaren äfven borde, antingen
vid första uppbördsstämma af Kronofogden
åtnjuta betalning för den honom anslagne
Tionde och Afrad, eller ock äga, att inom
den 1 Martii hvarje år Spannemälen in natu
-
Stats- och EesvärS-Utskottens Betunkanden. 1103
ra från Krono - Magasinet afhämta; hvarjemte
Herr Ofverste-Lieutenanten, så väl för vinnan»
de af det roed Förslaget åsyftade ändamål, Räntegifvares
och Räntetagares ömsesidiga fördel,
sorn till förekommande af förlust för Staten,'
ansett, i händelse af dess antagande, nödigt, dels
att Spannemalens värde vid de årliga Marke»
gångssättningarne bestämdes elter det verkeligen
gångbara priset, ined förhöjd forlön, dela
att tjenliga utvägar vidtogos emot ofog och prejeri
af Magazins-betjeningen, och dels att Lefveranteurerne,
i fall af Spannemålens försummade
torkning ålades såsom intorkningsmål vid
lefvereringen lämna några kappar på hvarje
Tunna.
Från Hedervärda Bonde - Ståndet ett Memorial
af Banco - Fullmägtigen Anders Danielsson
från Elfsborgs Eän, med hvilken Riksdags-Fullmäktigarne
Olof Håkansson, Johannes Olsson och
Per Jonsson från samma Eän sig förenat, i gemensamt
yrkande om den förändring i de rörande
detta ämne nu gällande stadganden: att,'
enär Räntegifvare och Räntetagare icke annorlunda
åsämjas, Räntegifvaren må äga, med begagnande
af Markegången, som för detta ändamål
är införd, utgifva sina räntor i penningar,
efter det deri å persedlarne utstakade värde 5
Och hafva vid föredragningen af detta Memorial,
som i Protocolls-Utdrag af den 18 December
nästledit år blifvit Utskotten communiceradt,
åtskilliga af det Hedervärda Ståndets Ledamöter
biträdt den väckta motionen, under
tillägg af Riksdagsmennen Anders Joachimsson
från Östergöthland, att, i händelse Räntegifva»
iip.4 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänkanden.
re skulle förblifva skyldige att lefverera sin
Afrads- Spannemål in natura, de då må vara
ovilkorligen berättigade att fullgöra denna lefverering
vid närmaste Krono-Magazin.
Härförutan hafva uti ett till Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet enski[dt remitterat
Memorial, sorn i anseende till dess innehåll
under Utskottens gemensamma pröfning
äfven förekommit, Riksdags - Fullmägtigarne af
Hedervärda Bonde-Ståndet Jacob Jacobsson Kinner
och Per Isacsson Myrungs från Gottland yrkat,
att, som i de hittills utkomna Författningar
icke nog tydligen blifvit utstakadt, om, i
det fall Räntegifvare och Räntetagare angående
sättet till Afradens utgörande icke i godo
kunna öfverenskomma, den förres erbjudande
att Afraden efter Markegångspris betala, eller
den sednares tillsägelse att den samma ia natura
bekomma, bör äga företräde och förhållandet
härutinnan bestämma, det mätte, till undanrödjande
af all tvekan härom, samt enär rättigheten
att välja emellan bägge förenämnde sätt
till Afradens presterande af flere skäl syntes
böra Räntegifvaren tillkomma, hos Kongl. Majit
i underdånighet anhållas otn utfärdande af en
tydelig Lag, hvarigenomfjjen slik rättighet kunde
blifva indeite Räntegifvare i allmänhet tillagd.
Utskotten, som förehaft de väckte motioner»
ne till öfverläggning, hafva derunder inhämtat,
att, sedan vid sistledne Riksdag af åtskillige
Stånds-Ledarnöter fråga b ifvit framstäld om ändring
och jämkning uti de Tionde- och Rän-'
tegifvare emot Indelningshafvare och Räntetagare
åliggande skyldigheter; Så har, uti der
-
Stais- och Besciirs-Utskottens Betänkanderu 1105
ofver afgifne serskildta Betänkande» af den j1
Maji och 29 Juni! 1815, Allmänna Besvärs*;
och Ekonomi-Utskottet , som då ensamt hafvit
sig detta ärendets handläggning uppdragen, förklarat,
att, då emellan Räntetagare och Räntegifvare
en fullkomlig likhet i rättigheter bor*»
de äga rum; dä denna likhet af Utskottet an*
setis vara genom de' dittils utkomne Författningar
i allmänhet vunnen; då Kongl. Maj.-ts och.
Kronans rätt att in natura uppbära TiondeSpannemålen
af de Kronan immediate förbehåll ne
Hemman icke kunde effergifvas, i anseende till
behofvet deraf för Garhizons - Manskapets underhåll
rn. nu, då Hospitaler, Uazäretter och
Barnbus skulle förfela deras välgörande ändamål
, om dem betogs förmonen att, efter behofvet,
få någon del af den dem anslagne och. förlama
Spannerr.ål in natura utkräfva; då det
skulle föranleda till rubbning uti Indelningsverket,
om Rusthållare förmentes att på lika
sätt uppbära Augrnents- räntan; då det vore einot
ägande-rätten stridande att förneka SkatteFrä'se
ägare att utfordra sina räntor i de slag,
hvaruti de samma fran början blifvit bestämda
att utgå; samt då uppgifvandet af genom ålder
helgade rättigheter vore ett ingrepp i den medborgerliga
säkerheten; så ansåg Utskottet sig
hvarken kunna, eller böra'föreslå någon ändring
uti hvad Eörfattnmgarne rörande KronoTionde-
och Afrads - Spannemåless utgörande
och lösande innehålla.
Vid öfvervägande af ofvananförde grunder,'
järnte hvad de åberopade betänkanderna i öfrigt
Lihang till Rihs-St, Fröt, 1317• ’2iS- -f-d: Sami, N:r 137,1,0.
lio6 Stats- och Besvärs-Utskottens Bettini anden.
innehålla, hafva Utskotten funnit sig äga full anledning
att instämma i det yttrande, förra Riksdagens
Ekonomi-Utskott i förenämnde måtto afgifvit,
dertill, hvad serskildt beträffar Herr ÖfversteLLeutenanten
Oxehufvtids Förslag om rättighet
för Afrads - och Tionde-Gifvare, att antingen
I närmaste Krono-Magazin lefverera sin Tionde-
och Ränte-Sipannemål, eller ock hos KronoFogden
få den samma med penningar efter markegången
lösa, Utskotten äfven hämtat skäl deraf,
att sådant skulle leda dels till Krono-Magazinernes
utvidgning och antagande af en större
Magazins-Betjenlng, hvilket den för Allmänna
Magazins-Inrättningen anslagne Fond icke medgifver,
dels till förökande af Kronö-Fogdarnes
förut trägna göromål , söm odeladt fordra deras
hela tid och uppmärksamhet; Och få Utskotten,
som i följd häraf anse sig icke kunna tillstyrka
bifall å de väckte motionerne, derföre så
mycket halldre föreslå, att äfven hädanefter må
förblifva vid hvad Kongl. Förordningen den
23 Tu 1 ii 1803 jemte öfriga i afseende på sättet
till Afrads- och Krono-Tionde - Spannemålä
samt andre Ränte-pérsedlars utgörande utkomne
Författningar föreskrifva, som å ena sidan
stadgandet ig §. af Kongl. Förordnigen den
20 September 1815, efter Utskottens ölvertygel.
se, lämnar tillräcklig säkerhet för Räntegifvare
emot godtycklig behandling af Räntetagare vid
ofvannämnde Spannemåls uppbärande, och å den
andre, ej mindre den af Herr Öfverste-Lieutenant
Oxehufvud uppgifne händelse , att Räntegifvare
vid Afradens afbördande vanligen anvisas
flere lefvererings-ställen, är ett missbruk
Stats- och Besvän-Vtskottens Bétänkancteni ilo7
å Räntetagare® sida» soto i 3 §* af 1813 års
Kongl. Förordning blifvit förbudit, och. hvar*
uti Räntegifvare, genom anmälan af förhållandet
å Vederbörlig Ört, bör kunna erhålla rät*
telse, än och den af Riksdags - männen Hinner
och Myrungs anmärkte saknad af en bestämd föreskrift,
huru förhallas bör, då Räntetagare och.
Räntegifvare om sättet till Afradens utgörande
icke åsämjas, ej finnes vara grundad, enär genom
l §. i nyssberörde Kongl. Förordning én
sådan föreskrift redan blifvit meddelad.
Dock varder detta Utlåtande Riksens Högh'
Ständers eget mogna otopröfvgndö vördsamligeo
ur.derstäldt.
Stockholm den st 6 April 1818*
N:r 207.
Riksens Högloft* Ständers Stats• samt B an*
cö-Utskotts Utlåtande öfver Anmärkningar
vid Stats- och Banco-Utskottcns
änder den 3 Mars 1818 afgifne Betänkande,
rörande Utredningen af Götha
Canal-BolagsMalmö- och Göthe«
borgs-Disconter.
I anledning af de hos samtlige Riks-Stånden
gjorda anmärkningar vid förenade Stats- och.
Banco-Utskottens Under den 3 nästledne Mars
afgifne Betänkande, rörande Götha Canal-Bolags-
Malmö* och Götheborgs-Disconters utred»
^io8 Stats- och Banco-Utskottens Betänk and en.
hing, har detta ärende till förenade Utskottens
ytterligare handläggning blifvit återremitteradt.
Att vid detta tillfälle, då anmärkarnes antal
är så stort och sjelfva anmärkningarne så
mångfaldiga, till serskildt besvarande upptaga
hvad en hvar anmärkt och föreslagit , skulle
föranleda till en vidlöftighet, som, i stället för
att lätta, snarare skulle försvåra granskningen af
sjelfva saken, hvar6 närmare utveckling likväl
lärer vara egentliga ändamålet af återremissen.
För att derföre undvika en sådan tröttande
vidlöftighet, hafva Utskotten , enär ganska
många anmärkningar, ehuru framställda af flera
personer och hos olika Stånd, likväl befunnits
hafva enahanda syftning, fastän till ordalagen
något skiljaktiga, ansett lämpligast, att
blott på ett enda ställe till besvarande upptaga
hvarje sådan likartad anmärkning.
Ibland väckta frågor af annan beskaffenhet
förekommer aldraförst den, som en värd Ledamot
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln framställt,
huruvida nemligen Filial - Disconternes
utredning genom Statens Försorg, såsom ett ämne
rörande enskildta Corporationers förhållanden,
emot stadgandet uti 90 §. af 1809 års Regeringsform,
skulle kunna komma under Rikets
Höglofl. Ständers öfverläggning. Till svar härå,
få förenade Utskotten erinra, att, ehuru Filial-Disconterne
äro inrättningar som tillhöra
enskildte Bolag, och uti hvilka Banken
icke varit delägare, hafva desse Inrättningar
likväl städse stått uti sådan förbindelse
med Banken , att den , i grund af sjelfva pripilegierne,
yarit berättigad, att, genom utsedde
Stats- och Råneo-Utskottens Retänkanderil 2169
Ombud vid Revisionerne, låta controllera förenämndé
Inrättningars förvaltning; vid hvilket
förhållande det åberopade stadgandet uti go §.
af Regeringsformen icke lärer kunna vara til'
lämpligt pä ifrågavarande Discont-Rolag.
En annan värd Uedamot af Högloll. Ridderskapet
och Adeln har, med åberopande af
56 §. i Regeringsformen, satt i fråga förenade
Utskottens behörighet, att inkomma med förslag
till Filial-Disconternes utredande. Men
härvid anse förenade Utskotten sig endast behöfva
ärindra, att Kongl. Majtts Nådiga Propo.]
sition om allmänna penninge-rörelsen och mynt-,
värdets upprätthållande, hvilken afven innefattar
framställning om Filial-Disconternes utredning,
blifvit, tillika med flere hos Riks-Stånden
i detta ämne ingifne Memorial och Anföranden,
till förenade Utskottens behandling öfverlämnad.
Efter det förenade Utskotten nu utlåtit sig
öfver dessa priliminaira frågor, gå Utskotten
att till besvarande upptaga de uti sjelfva saken,
gjprda anmärkningar, nemligen:
1:0 Statens lagliga förbindelse att liqvidera
Filial-Disconternes Skulder har uti de förenade Utskotten
meddelde, anmärkningar blifvit af ndgra
varda Ledamöter yrkad, men af de flesta bestridd.
Till stöd för den förstnämnde meningen ,
änföres, att Staten, otn icke uttryck!igen, åtminstone
implicite, skall garanterat Filial-Disconterne,
enär dessa Inrättningar , efter Riksens
Ständers beslut, skola blifvit stiftare samt af
Staten njutit serskilt hägn och understöd; och,
hvad serskilt angår Götheborgs och Malmö Di»
samter, Banken äfven varit delägare uti dessa
5Uio StaU" och Banko-Utskottens Betänkanden.
Inrättningar, enär den fått uppbära en del af
Uiscontvinsterne.
Härvid få Utskotten upplysa och ärindra :
att i frågavarande Oiscont-Inrättningar val blifvit
stiftade med Rikets Ständers tillåtelse men
icke, åtminstone hvad Götheborgs och Malmo
D isconter beträffar, i följd af Rikets Höglofl,
Ständers uttryckliga Beslut; att Banken icke
varit Bo ags-Interressent, för det, att Banken
fått uppbära någon andel af vinsterne uti Malmö
och Götheborgs Uisconter , emedan detta
blott varit en recognition, som uti Privilegierne
för desse Uisconter blifvit åt Banken förbehållen,
för det Balagen fått begagna sig af
den uteslutande rättighet till discontering, som
vid i8oq års Riksdag, Banken tillärkändes, för
att genom vinsten på Uisconteringen kunna
vidmakthålla den realisation af Riksgälds-Contoirets
Credit-Sedlar, Banken vid nämnde Riksdag,
måste sig åtaga. Att Banken åter genom
sina Ombud deltagit uti Revisionerne af Filial-Uisconterne,
bevisar icke, att Banken varit
Bolags-Interressent, utan har ett sådant Bankens
deltagande uti Revisionerne ägt sin grund deruti,
att Banken skulle komma i tillfälle, att
närmare iakttaga och låta bevaka sin säkerhet,
i afseende på Creditiv-Uånen, samt äfven controllera
den andel i Uiscont-vinsterne Banken
borde tillfalla,
2 ■ o Vid förenade Utskottens tillstyrkande att
Staten skulle öfvertaga utredningen af Filial - Di
sconterne, samt någon del af Bankens hos desse
Disconter redan egande fordringar, i och för Liqviderne
uppoffras, äro Anmärkningar hos samt
-
Stats■ och Banko-Utskottens Betänkanden. lill
lige Riks - Stånden gjorda, och hvarvid» i
anseende till den sistnämnda omständigheten,
hufvudsakligen blifvit åberopadt , att Rikets
Höglofl. Ständer, emot 72 §. i Regerings-Formen,
icke skola ega rättighet, att till sådane
föremål disponera Bankens medel; I sammanhang
hvarmed af flere Ledamöter jämväl, blifvit
yrkadt, att Filial-Disconterne' borde öfverlämnäs
åt deras eget öde och försättas uti ordentligt
Concours-tillstånd.
Till besvarande häraf, få Utskotten upprepa
och ytterligare förklara, att, då Utskotten
ansett sig böra tillstyrka, att Staten sku le träda
imellan Disconternes Borgenärer och Gäldenärer,
har sådant skett, icke för att uppräthålla
Discont-Bolagen, utan för att genom denna,
såsom enda utvägen, afböja de allmänna olyckor,
sorn af Uisconternes iråkade obestånd i an*
nät fall skulle uppkomma, och hvaribland den
belägenhet, hvaruti Discont-Gäldenärerne skulle
komma att försättas, i synnerhet hos förenade
Utskotten kommit i betraktande.
Det hade icke kunnat undfalla Utskottens
uppmärksamhet, att, derest de på obestånd komne
Filial-Disconterne skulle öfverlemnas åt deras
eget öde och försättas uti ett ordentligt
Concours-tillstånd, samt deras utestående Fordringar
följakteligen genom Borgenärernes Ombud
komma att indrifvas, någon skonsamhet mot
Di scont-Gäldenärerne icke vore att förvänta.
En värd Ledamot tyekes val anse någon
sträng Gäldenärernes behandling vid en Concoursmässig
utredning icke böra befaras, enär
Discont-Borgenärernes egen fördel alltid skulle
iix2 Stats- och BanJio-ZJtskottens Betankanden.
påkalla varsamhet vid Fordringarnes utkräfvande.
Men denna skonsamhet skulle säkerligen
icke kunna vara att påräkna för sådane Låntagare,
hvilka, i den stund, Lånen kurnino i fråga,
att infordras, ega Fastigheter eller annan
Fckrmögenhet, som , genom försäljning, kunde
i penningar förvandlas, utan blott for den Glass
af Gäfdenärer, hos hvilka sådana tillgångar saknades,
och hvilka endast genom förväntande resourser
uti Näringsvinst och Arbetsförtjenst
eller ock genom andras biträde kunde anses
lomma i belägenhet, ad t småningom och efter
hand afbörda sig sine Dlscont-skulder. Jämväl
mäste härvid eftersinnas, att Discont - Borgenäretne
på ena sidan och Discont - Gäldenärerne
på den andra utgöra ett så stort antal, att hvardera
Classen för sig, så till sägande, är en Allmänhet
; så att de underhandlingar imellan Borgenärer
och Gäldenärer, hvilka antingen omedelbarligen,
eller genom främmande personerj
lunna äga rum vid vanliga Concourser, skulle,
vid delta tillfälle , blifva nästan omöjliga. Och
då Borgenärerne naturligtvis skola påyrka en
skyndsam utredning af Concours - massorne, är
föga troligt, att de af consideration för Gälde^-  xiärer, hvilka, både till personer och öfriga förhållanden,
äro för dem alldeles okände, skola
medgifva något uppehåll uti de Lagliga åtgärder,
hvilka till ändamålets vinnande kunna bidraga.
För att försätta Gäldenärerne utom beroende
af Borgenärernes stränga behandling, hafva
några värda Ledmöter föreslagit, att de DiscontGäldenärer,
hvilka kunde anskaffa erforderlig sä
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänk and en, 1113
kerhet, skulle få öfverflytta sine Skulder till
Banquen eller ock Banko - Disconten. Men vid
detta förslag möter en, i förenade Utskottens
tanka, ganska vigtig betänklighet.
Det kan fagas för gifvit, att, så snart Borgenärerne
satt sig i besittning af Disconternes
tillgångar , blir genast fråga örn infordrande af
utesiående X/ån, i den molin desse förfalla; Och
en sådan åtgärd kan taga sin början, så fort
offentliga kalielserne blifvit utfärdade. Således,'
och i fall Discont - Gäldenärerne skola undvika
kraf och utsökning, mäste de,, vid Xånens förfallotid,
vara försedde med penningar; Och säkerligen
skola de fleste icke underlåta att, till
penningars erhållande, begagna sig af den tillgång,
som uti Banquen blefve dem anvisad.
I saknad af odisponerade Tillgångar, skulle
Banquen då komma att försättas i nödvändiehet,
att utsläppa nya sedlar, antingen Xånen
utgå omedelbarligen från Banquen eller utlemnas
genom dess Discont, enär denne sistnämndes
redan ägande fond icke skulle kunna till
dessa extraordinaira utlåningar användas. Och,
då förslaget är uppgifvet, under den förutsättning,
att Disconterne skulle öfverlemnas åt de.
ras eget öde, möter dervid en så mycket större
betänklighet, som de nya Banco - Sedlarne
ganska långsamt och endast i den mohn de
nva Lånen, för hvilka de blifvit utgifne, inbetahles,
kunde åter indragas.
En annan olägenhet skulle äfven uppkomma
af Disconternes försättande i ordentligt Concours-tillstånd,
den nemligen, att Discont-papperen,
såsom då mera icke ägande ringaste be
-
jii4 Stats- och Banko-Utskottens Bctänkanden.
stamdt värde, skulle förlora i den gångbarhet
de samma haft, äfven efter Disconternes iråkade
obestånd; samt de summor, hvilka äro stående
på A-fskrifnings - Räkningen i Götha CanalDiscont,
icke på något sätt kunna begagnas; enär
sistnämnde slags Fordringar måste bevakas
och beedigas af samma personer, på hvilkas
namn de äro upptagne uti Discontens Afskrifxungs-Räkning,
den dag, då proclama blifvit
kungjord.
Det medgifves val, att de af förenade Utskotten
föreslagna Obligationer, med hvilka
Fordringar hos Filial - Disconterne. skulle komma
att liqvideras, icke kunna blifva aldeles lika
gångbara, som Tre Procents Reverserne voro
före Disconternes iråkade obestånd; Men, då
dessa Obligationer garanteras af Staten och få
användas uti Uiqvider af Lån uti Götha CanalBolags
samt Malmö Disconter, bör deras gångbarhet
härigenom mycket befrämjas; Och, när
härtill kommer, att sådana Obligationer jemväl
Utgifvas för de summor, hvilka äro insatte på
Götha Ganal-Bolags Disconts Afskrifnings-Räkning
och förut icke circulerat, kan den del af
Rörelse-Gapitalet, som Tre Procents Reverserne
utgjort, icke komma att undergå någon förminskning,
helst den brist uti numerairen af
Rörelse-Gapitalet, som af Obligationernes trögare
circulation befaras, samt rabatten, vid deras
öfverflyttande från en till annan hand, till fullo
ersättes genom förenämnde nya Capital i Obligationer
, hvilka för stående medel på Gotha
Canal - Bolags Diseonts Afskrifnings - Räkning
komma att utgifvas.
Stats- och Banio-Utsiottens Tetänkanden. 1115
Några varda Ledamöter hafva föreslagit,
att, i stället för Obligationer på fulla beloppet
af Discont-Foidringarne, dessa Fordringar skulle
genast Contant Iiqvideras, men med rabatt;
hvarvid tillika den förmodan blifvit yttrad, att
de fleste af Boigenär-erne med ett sådant liqvidationssätt
skulle finna sig mera helinne. Och
få Utskotten härvid åberopa hvad redan blifvit
anfördt, i afseende på det uppgifnp Förslaget om
Discont-Skuldernes öfverflyttande till Banquen,
att nemligen hvarken Banquen elier dess Discont
har några odisponerade tillgångar,'och att
således, i och för Discont - Skuldernes prompt*
betalande, vare sig med eller utan rabatt, nya
Sedlar måste utgifvas.
Att afhjelpa alla olägenheter af Disconternes
iråkade obestånd på ett sätt, som tillfreds*
stalde Disconternes samtlige Borgenärer och
Gäldenärer, utan att förnärma andre Medborgare,
hvilka med Disconterne icke hafva något
att skaffa, sådant hafva förenade Utskotten ansett
icke vara möjligt; Och, ehuru emot de föreslagna
Obligationerne invändningar kunde göras,
måste det likväl stå fast, att allmänna förlägenheten
mera afhjelpes genom dessa af Staten
garanterade Obligationer, än om Disconterne
försättas uti Concours-tillstånd och Diseontpapperen
derigenom förlora ali gångbarhet,
Slutligen, och i fråga om Disconternes försättande
i Concurs-tillstånd, förekommer äfven
den omständighet, att Discont - papperen , sora
förut circulerat, lika med Banco- och RiksgäldsSedlar,
samt, efter Disconternes iråkade obestånd,
mot rabatt ombytt ägare, skulle komma att, li
-
lil 6 Stals- och Banko-Utskottens Betänkanden.
ika med vanliga. Fordringar , af siste Innehafvaren
bevakas i Concurserne oell fästas med
den uti Concours-stadgan föreskrifoe Borgenärs
Ed. Och Utskotten öfverlämna till hvars och
ens eget närmare eftersinnande, om icke den
collision, som hos ganska många innehafvare
af Discont-papper skall uppstå imellan förlusten
af en, mot rabatt erhållen, men annars rättmätig
Fordran, samt missaktningen för den Ed,
hvilken, utan någon förändring t ordalagen, måste
afläggas, så framt Fordringen skall blifva
betalningsgill, bör föranleda dertill, att Edgångar
med mera lättsinnighet, än hittills, komma
att anses.
Fikets Höglofl. Ständer torde, vid öfverväj
gande af allt detta, nogsamt finna, att förenade
Utskotten på mycket gällande skäl tillstyrkt, att
Slaten skulle träda imellan Disconternes Borgenärer
och Gäldenärer, för att derigenom afböja
Disconternes försättande uti ordentligt Concours-tillstånd,
och att, till ändamålets vinnande,
något måste uppoffras utaf Bankens redan
ägande Fordringar hos de arne på verkligt obestånd
varande Disconter.
3:0 Vid Val enl en öfver Götha Canal-JDisconts
Skulder och Tillgångar, (uti hvilken genom miss*
skrifning blifvit utsatt den 1 Januarii, i stället
för den 31 Januarii 1818) hafva flere varda Ledamöter
anmärkt, att ibland Tillgångarne icke
finnes upptagen Discontens hos Canal-ArbetsCassan
ägande Fordran, stor 1,100,000 R:dr.
I anledning häraf, få förenade Utskotten
aldraförst erindra, att Calculer icke äro detsamma,
som fullständiga Boksluts - Extract, hvilka
Stats- oell. Banko-Utskottens Betunkandtn. 1117
sistnämnde utan åtskillnad, upptaga både säkra
och osäkra fordringar; hvaremot Calculer,
sorn äro provisionella öfverslag, hafva
till föremål, att lemna en öfversigt af verkliga
förhållandet, så vidt detsamma, efter sannolikhet,
, kan utrönas. Af denna anledning äro också
från Calculen öfver Malmö Discont uteslutne
flere uti denna Disconts Räkenskaper ännu
qvarstående, men för alldeles osäkre ansedde
utlän, till en sammanräknad summa af mera än
700,000 Tfidr Banco, hälst Utskottet funnit det
endast föranleda till förvillelse örn verkliga tillståndet,
att beräkna, såsom Tillgång, sådane
Fordringar, för hvilka någon betalning, efter
hvad man med full visshet känner, icke kan
erhållas.
Skälen åter hvarföre förenämnde 1,100,000
Frdr icke blifvit upptagne såsom tillgång för
Götha Canal-Disconts Borgenärer, gå förenade
Utskotten nu att redovisa.
När förenade Utskotten skolat låta uppgöra
en Calcul öfver Götha Canal - Disconts tillstånd,
har Disconten också mäst betraktas, såsom
en för sig sjelf bestående Inrättning med
sina Skulder och verkliga tillgångar. Någon
upplåning af Penningar mot 3 Procents ränta
har alleinig varit tillåten, att ske för Canaj-arbetet,
utan endast för Disconten, hvarifrån dessa
Penningar åter skulle på det satt och i den
ordning, Reglementet föreskrifver, till Discontens
förmån, åt Enskildte utlånas. Creditivet
på Banken finnes också vara meddeldt, icke,
för att begagnas till Canal - byggnaden, u.tan såsom
Reserv-Eond till Biscont-röreUen* vidmagt;
111$ Stats- och Banko-Utskottens Betänkandet
hällande. Det är således Disconten, för sig sjelf
betraktad, sorn måste häfta för hela det Skuldbelopp,
hvilket Uti Calculen finnes upptaga t
och nu återstår, att undersöka de bokförde Tillgångar,
hvarmed Discontens Skulder skulle kunna
liqvideras. Dessa Tillgångar bestå af utlånte
tnedel till Enskilde samt Fordringen hos
Canal Arbets * Cassan äf 1,i00,000 E:dr. Att
Götha Canal - Discont är på obestånd, och med
dess nu ägande Tillgångar icke kan förnöja sine
Borgenärer, derpå torde icke fordras något
säkrare bevis, än det af Herr Grefve fort Platen
uti dess Anförande till Höglofl. Ridderskapet
och Adelns Rrötocoll dén 17 Mars, till stöd
för motsatsen, åberopade Förslag till Calcul er öfver
Götha Canal och dess Disconts Finäncer, enär
detta Förslag finnes hufvudsakligen grundadt
på en beräknad årlig Tillgång af 150,000 R:dr
från Banken såsom ersättning för förlorad Discont
-revenue. Man föreställe sig således nu,
att Canal-Bolaget nödgas begära cession för sirt
Discont. Banken anmäler sig då för sin Creditiv-fordran,
likasom de öfriga Borgenarerne ,
samt yrkar betalning ur Discontens Tillgångar,
under förbehåll af öppen rättighet, att för hvad
sorn brister uti desse Tillgångar, få hålla sig
till Canalen med dess tillhörigheter. Ibland
Discontens bokförde Fordringar befinnas meranäinnde
till Canal Arbets-Cassan utlånte i,1 00,000
R:dr, och för denna summa sökes, för DiscontConcursmässans
räkning, betalning hos CanalBolaget,
representeradt genom Canal - Directionen,
hvilken åter icke kan anvisa någon annan
tillgång, än sjelfva Ganalan med dess tillhörig
-
Stats- och Bånko-Llisiottens Betänianden. mg
heter. Och i fall allt får lagligen och ordentligen
tillgå, kan Executorn, när Skulden är erkänd,
icke annat, än döma Canalen med dess
tillhörigheter i mät, dock utan förfång af andras
bättre rätt. Nu Uppträder Banken, såsom
enskild Fordringsägare hos Canal - Bolaget för
Byggnads-Eånbiträdet af goo,ooo B:dr, och pro.
testerar emot allt användande till Discont-Borgenärernes
förmån, af Canalen och dess tillhörigheter,
såsom varande Hypotheque till namn.
de Byggnads-Eånebiträde. Om derföre Discontens
ifrågavarande Fordran hos Canal-ArbetsCassan
skall blifva en Tillgång för DiscontBorgenärerne,
så måste Banken på ett eller annat
sätt ikläda sig denna Canal-Arbets-Cassans
Skuld, och antingen betala den, eller ock lata
afskrifva Summan på sin enskilda Fordran hos
Disconten, till förmån för de öfrige DisContBorgenärerne.
Men, då intetdera kan ske » utan
Rikets Höglofl. Ständers serskilda tillåtelse»
som ännu saknas; så torde, vid öfvervägande
af allt detta, finnas, att förenade Utskotten, uti
det skick saken är, på de mest grundade skäl,
ansett oftanämnde 1,100,000 K:dr icke kunna uti
Calcul upptagas, såsom en verklig Tillgäng,
användbar till Discont-Borgenärernes förnöjande.
Vidare har en värd Eedamot af Höglofl,
Ridderskapet och Adeln anmärkt, att från Calculen
blifvit uteslutne Discontens Tillgångar,
så väl uti Kammererarens vid Discont-Contoiret
i Götheborg Balance, för hvilken full säkerhet
skall finnas, som förskjutne och framdeles
inflytande Lagsöknings - kostnader samt några
i b x s af Canal-Bolaget öfvertagne egne Actierj
iiao Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden'.
hvilka tillgångar sammanlagde skola kunna antagas
till etc belopp af 48,500 Hulr; uti hvilken
anmärkning en värd Ledamot af Högvördige
Preste-Ståndet i så måtto sig förenat, atc
han ansett Utskottens uppgift skilja sig från
det verkliga med en Summa af omkring 50,000
R:dr, h varmed Tillgångarne skola vara för rin.
ga beräknade.
Hvad nu angar Katnmerevarens Balance,
hvilken, såsom icke upptagen uti de från Discont-Directionen
till Banco-Styrelsen ingångne
månads - rapporter, var obekant för Utskotten,
vid den tid, Betänkandet författades, så inhämtas
af den Berättelse, som Bankens till Götheborg
afskickade Ornbud, Banco - Commissarien
B velins under den 31 sistledne Mars till Banco-Styrelsen
afgifvit, att berörde Balance, sorn
till någon del torde härröra från missföringar ,
ännu icke blifvit till dess rätta beskaffenhet
och belopp utredd, och att således den Summa,
hvartill Balancen först blifvit uppgifven, kan
komma att unde)gå någon förminskning.
Beträffande åter de förskjuti e Ijäägsökningskostnaderne,
så, i händelse häruti skulle vara
ingripne Revisions-Skillingar och Expenser uti
Rättegångar , rörande de, såsom hypot^que emottagne,
Discont-papper, torde vara osäkert, huruvida
deras belopp kan komma att bli någon
ökad Tillgång för Discont* Borgenärerne; I
aila fall kunna desse Tillgångar icke verka någon
hufvudsaklig förändring i det liela af. Götha
Canal Disconts tillstånd, hvarom, till närmare
uplysning , nu bifogas sub Litt. A. ett
Sammandrag af den för nästledne Mars månad
"Stats- och Éanko-Vtskottens Betänkattcleril 112J
frän Canal-Discont - Directionen till Banco-Styrelsen
inkomne Rapport ; Börande Utskotten här-'
vid tillägga den anmärkning, att, enligt närlagde
Transumt Litt. B. af Banco-Commissarien Evelii
förut åberopade Berättelse, äro utaf UtlåningsSumman,
sorn den 1 sistledne Mars utgjorde
3,619,850 R:d i 7 sk. 2 r:st. B:o, icke mindre än
83,340. R:d 30 sk. 11 rist. ansedde vara aldeles 0-  säkre samt 246,40g. Rid 2 2» 4. Bio utestående hos
personer, hvilkas vederhäftighet är underkastad,
tvifvelsmål; äfvensom Canal-Werkets Actier äro
ho Uisconten belänte till en Summa af R:d
470,304: 8. sk., så att det uti nyssnämnde Sam.'
mandrag, såsom Tillgångar uptague belopp af
3,579,139. Rid 26. sk. 11. r:st., hvaruti likväl icke
inbegripas ärsättningen af Kammererarens Balance
Och fötskjutne Uagsöknings-kostnader till omkring
47,000 R:d, kommer att ansenligen förminskas
genom förenämnde osäkre och tvifvel*
aktige Fordringar.
Och, då en och annan anmärkare synes hy*
sa den tanka, hvartill likväl den vid Betan*
kandet fogade Calcul icke föranleder, att den
verkliga bristen Uti Götha Canal Disconts Tillgångar
icke skulle vara större, än R:dr 526,608:
36. 1., eller den Summa, Calculen, såsom brist,
upptager» anse Utskotten sig böra erindra, att
det beräknade räntebeloppet af R:dr 497,122:
2. 7. icke är någon säker och ofelbar inkomst,
och ännu mindre skulle detta belopp kunna"på.
räknas, såsom en Tillgäng för Borgenäreine, i
den händelse en Uaglig Concöursmässig utredning
kom att aga rUm, så att nu varande verkBihang
till Rihs.St. Fröt. isw-ipS-f-de Sami» N;r 141.142.
nas Stats- och Banco-Utskottens Betänkanden.
Jiga brisfen, då de uti senaste Sammandraget
JLitt. A. upptagne Skulder och Tillgångar mot
hvarannan jernföras, uppgår till R:dr 984,418:
7. 4,, men hvilken brist kommer att ytterligare
ökas med ofvan omförmäldte osäkre och tvifvelaktige
Fordringar, och till hvilkas betäckan.
de Kammererarens Balance och förskjutne Lagsöknings
• kostnader icke kunna på långt när
förslå.
4:0 Vid Calculm öfver Malmö Discont har
en värd Ledamot af Höglofl. Ridderskapet och
Adeln anmärkt, att ibland Tillgångarne icke blifvit
upptaget Actie-Capitalet äfvensom en värd
Ledamot af Hogvördige Preste - Ståndet ansett
Actie-Egare böra, vid Octroijens slut, utbekomma
deras insatte Capital.
Det har visserligen bort förekomma Utskotten
oväntadt, att fråga skulle kunna väckae
om Actie-Capitalst, såsom en serskild Tillgång,
då detsamma redan finnes upptaget och beraknadt
ibland Malmö Discoiits samfällde Tillgångar;
och ännu mera oväntadt, att Actie-Egare,
hvilka, i egenskap af Bolags-Interessenter, äro
Gäldenärer, skulle i denna samma egenskap,
kunna tillika vara Fordrings-egare uti deras en
get på obestånd komne Bolag och återtaga deras
deruti instuckne Fond, förr än Bolagets samtlige
Borgenärer till fullo blifvit förnöjde.
En annan värd Ledamot af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln liar vidare anmärkt, att
Malmö Discont - Bolags såsom osäkre ansedde
Fordringar blifvit ifrån Calculen uteslutne, äfvensom,
att Bankens erhål ine utdelningar samt
Stats- och Banko Utskottens Bstänkanden. 1123
Silfver-Actie-Capilalet icke blifvit beräknade såsom
tillgångar.
Beträffande i:sta punkten, så få Utskotten
åberopa hvad förut blifvit yttradt om egenskapen
af en Calcul, och att veterligen alldeles
osäkre Fordringar icke böra deruti upptagas.
Hvad angår 2Bra punkten eller Bankens
erhållne utdelningar, så hafva Utskotten saknat
allt skäl att föreslå, det Banken skulle återbära
denna dess Lagliga Inkomst, enär på enahanda
grund det också skulle kunna sättas i fråga, att
Banco - Disconten skulle på en ägande Fordran
hos en på obestånd kommen Gäldenär afskrifva
ett belopp svarande mot hvad denne, såsom Intressen
för begagnade Lån, till Banco-Disconten
förut betalt.
Vidkommande 3:dje punkten, rörande Silfver-Actie-Capitalet,
så får härvid anmärkas, att
Banken icke gjort någon serskild vinst på det,
till Actiers erhållande, insatte Silfver, enär detta
Silfver blifvit efter myntfot insättaren till
godo beräknadt. Och, då dessutom Actie-Capitalet,
hvilket utgjort egentliga Lånings-Fonden,
genast, efter det Disconten kommit i verksamhet,
blifvit, uppå Directionens Assignationer,
uttaget, antingen i Silfver eller ock i BancoSedlar,
för hvilka Silfver den tiden obehindradt
kunnat erhållas, lära Actie-ägarne, i fall Malmö
Discont-Bolag kommit att ordentligen upplösas,
samt tillgång då funnits för Actie-Capitalet, sedan
Discontens samtlige Borgenärer först blifvit
till fullo förnöjde, icke kunna äga större
eller annan pretention på Silfver, än hvarje
Innehafvare af Bankens Sedlar,
ii 2 4 Stats- och B anio- Utskottens Btlänkandeh.
Slutligen har en värd Ledamot af Höglofl.'
jRidderskapet och Adeln anmärkt, att Discontens
Tillgång uti förre Directeurernes samt någre
Låntagares seqvestrerade Egendom bör blifva
större, än de uti Calculen upptagne 70,000
Riksdaler.
Harpa kunna förenade Utskotten icke lemna
något annat Utlåtande, än att tiden kommer
att utvisa, antingen denna Tillgång blifvit
för högt eller för ringa beräknad.
5:0 Emot den af förenade Utskotten föreslagne
Lagsuspension, eller att det Liqvidations - sätt,
som, för Disconternes utredning, af Rikets Höglofl,
Ständer godkännes och fastställes, skulle genom Konungs
och Ständers gemensamma Beslut förklaras,
såsom ea till allmän efterrättelse gällande Författning,
äro hos samtlige Riks-Stånden flera anmärkningar
framställda.
Förenade Utskotten få härvid upprepa hvad
uti Betänkandet redan b'ifvit anfördt, att nemligen
det varit högst motbjudande för Utskotten,
att föreslå denna utväg. Men, enär raan
å ena sidan erkänt nödvändigheten deraf, att,'
,vid'. Filial-Disconternes utredning, Staten skulle
träda emellan Borgenärer och Gäldenärer, för
att afböja en lag:ig Concoursmässig utredning;
Men förenade Utskotten å den andra, icke bort
föreslå ett så utsträckt biträde af Staten, att
hvarje Borgenär skude genast erbjudas full betalning,
aldrahälst ett sådant Liqvidations-sätt
skolat, ehuru indirecte, förnärma andre medborgares
rätt, hafva förenade Utskocten ansett,
för ändamålets vinnande, någon annan utväg ej
återstå, än att Liqvidations - sättet skulle göras
Stats- och BankO'Utskottens Betänk anden. 1155
oberoende af Borgenärernes pröfning och godtfinnande.
Att för ett visst tillfälle inställa verkan af
Allmänna Bagen och derigenom rubba den säkerhet,
som under Lagen skall skyddas, medgifva
Utskotten visserligen vara en högst ömtålig
fråga,” som rned yttersta varsamhet måste behandlas.
Och, ehuru Utskotten således icke vilja
bestrida, att ju de emot Utskottens Förslag
framställda anmärkningar i allmänhet kunna vara
väl grundade, torde dock, när i betraktande
tagas de vilkor, hvarmed den föreslagna Lagsuspensionen
skulle komma att beledsagas, vådan,
i anseende till sjelfva principen, icke vara
alldeles sådan, som den, vid första påseende,
visar sig. Att skydda mot våld och betrygga
ägande rätten, måste väl vara LagenS
egentliga och yttersta syftemål. Vid en oväldig
granskning af Götha Canal - Bolags - samt
Malmö Disconters nu varande ställning, skall
1 .
säkerligen den öfvertygelse fulllcpmligen stadgas,
att hvarje Fordrings-ägare hos desse Disconter,
med undantag af Banken, skall, i följd
af det föreslagna Liqvidätions-sättet, erhålla vida
förmånligare betalningsvilkor, än han, efter
dessa Disconters Lagliga och Concoursmässiga
utredning, möjligen skolat kunna förvänta. Och,
om derföre, vid ett så utomordentligt tillfälle,
som det förevarande, då collision uppkommer
imellan tusentals Samhälls- medlemmars välfärd
samt helgden af någre, troligen till ett färre
antal, medborgares, icke verkliga förmåner,
hvilka i fullt mått få tillgodo njutas., utan egentligen
blott formella Lagliga rättigheter,
112 6 Stais- och Banio-VtskotteMS Betänkanden.
dessa sistnämnda skulle komma att lida någtm
inskränkning, Loide en sådan eftergift i strängheten
af sjelfva grundsatsen, utan vådliga påföljder,
kunna, vid detta så ganska utomordentliga
tillfälle, få äga ruin, ehuru Utskotten icke
vilja bestrida, att, vid vanliga förhållanden, det
ju bör få ankomma på hvars och ens egen pröfning,
huruvida han vill göra sina Lagliga rättigheter
gällande, eller icke, utan. afseende dera,
om sådant länder till hans förmån eller skada.
Sådana hafva förenade Utskottens åsigter
varit och de bevekelsegrunder, som föranledt
Utskottens tillstyrkande; Och hade Utskotten
visserligen alldrahälst önskat, att Utskotten, efter
sin öfvertygelse, kunnat afstyrka all Statens
befattning med Disconterne, enär Utskotten då
icke behöft besvara flera förebrående anmärkningar;
Imedlertid bör det visserligen förekomma
anmärkningsvärd!, att någre bland de samma
medlemmar af Riks-Stånden, hvilka klandrat
den föreslagna åtgärden, såsom ledande till kränkning
af ägande rätten, sjelfve, dels yrkat en Lagsuspension,
och dels framställt sådane Förslag,
hvilka, ehuru indirecte, skulle förnärma medborgares
ägande rätt, enär motion blifvit väckt
om Jernbref, och uti anmärkningarne är föreslagit,
att, till ersättning för revenuen af Götha
Canal-Uiscont samt inlösen af Discont-papperen,
genast skulle tillskapas och utsläppas nya
Banco- och Riksgälds - Sedlar, desse senare garanterade
af Banken, och således utställde på
samma inlösnings-fond, som Bankens egne Sedlar;
då denna nya Sedeimassa nödvändigt skulle
Stats- och Banko-TJtskottens Betänkanden. 11*7
verka till nedsättning i värdet af de förut i
omlopp varande Banco- och Riksgälds-Sedlar.
6:0 Hos 3.ne Rilis-Stånd är af åtskillige värda
Ledamöter anmärkt, att frågan om Götha Car
nal-Bolags- samt Malmö Disconter bort serskildt
behandlas, emedan förhållandet med dessa Disconter
skall vara skiljaktigt.
Förenade Utskotten få, med anledning af
dessa anmärkningar, till en början ärinra, att
Utskotten icke Ingått uti någon pröfning af
Discont-Directeurernes förhållande, utan endast
utarbetat förslag till Discont-Verkens utredning,
efter sådane grunder, som icke borde göras beroende
af desse Verks skiljaktiga förvaltning.
Såsom skäl, hvarföre Götha Canal-Bolags
samt Malmö Disconter icke bordt med hvarannan
sammanföras, har väl blifvit anfördt, att
den förstnämnde Disconten skall, i förhållande
till Skulderne, ega större verkliga Tillgångar,
än den senare. Men äfven detta skäl förfaller,
när man endast tager i beräkning Götha CanalDisconts
nu varande verkliga Tillgångar, helst,
i fall Götha Canal-Bolags- samt Malmö Disconter
skulle komma att försättas uti ordentligt
Concours-tillstånd, och Banken då göra sina
pretentioner gällande, emot Götha Canal-Discont
enskildt, i afseende på Creditiv-fordringen, samt
emot Canal-Bolaget collectift, i anseende till
Byggnads-Låne-Biträdet, derest fråga skulle bli
om användandet af Canalen med dess tillhörigheter
till betalande af Arbets-Cassan«s Skuld till
Disconten , torde vara ganska osäkert, om icke
Borgenärerne uti Malmö Discont skulle kunna
förvänta en lika stor utdelning, som Fordrings
-
i 12 8 Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden'.
ägare hos Götha Canal-Discont, så framt ickei
Dikets Höglofl. Ständer, i och för Canal-Bygg»
nadens fullföljande, skulle till förmon för Borgenäjerne
hos sistnämnds Discont, efterskänka
Bankens Dagliga pretentioner samt derutöfver
bevilja Bolaget den fordrade ersättningen för
xeveniien af Disconten.
-■o Vid den utredningstid af Fern dr, som
blifvit föreslagen för Götha Canal-Bolags■ samt
Malmo Disconter, hafva någre värde l edamöter
af Höglofl. Bidderskapet och Adeln samt Val*
loll. Borgare-Ståndet anmärkt, att denna tid skalf
Vara för kort och inskränkt. Men, då Discont»
Xånen erhållits mot förbindelse, att efter Sex
månaders förlopp ovillkorligen återbetalas, samt
den lättnad tillika, efter Utskottens Förslag^
beredes Gäldenärer, att Obligationer, hvilka
för nämnde Disconters Skulder komma att ut»
gifvas, få användas uti Xåneliquider, anse förenade
Utskotten sig sakna skäl att tillstyrka
någon förlängning af den föreslagne utrednings»
tiden.
S-o Det skiljaktiga Liqvidations-sätt, som för
G litha Canal-Bolags- samt Malmö Disconters Assige
nationer och öfrige Skulder blifvit föreslagit, att nemligen,
Assignutionerne skulle genast inlösas med Contant
till fulla beloppet, men Öfrige Skulderne liqvideras
med Obligationer pä Fern ar och med En
Femtedels ärlig afbetalning, har af serskilde Anmärkare
dels blifvit godkändt och dels klandradf,
Uti Betänkandet är medgifva, att enligt
Dag, kunna Assignationerne icke äga bättre rätt,
än de andre Discont-Skulderne, men förenade
ytskotten hafva tillika utredt skälen, på hvil
-
Stats-och Banco'Utskottens Betänkanden. 1129
Jca Utskotten ansett sig böra tillstyrka Assignationernes
skyndsammare inlösen.
En värd Ledamot af Högloll. Ridderskaper
och Adeln har serskildt anmärkt, att, enligt
det af Utskotten föreslagna Liqvidationssätt,
skulle Tre Procents- fordringar uti Götha
Canal-Discont komma att godtgöra förlusten pä
Assignationerne, hvilket denna värda Ledamot
anser vara sä mycket mera orättvist, som Tre
Procents reverserne, pä de af honom anförde
skäl, skola äga bättre rätt, än Assignationerne.
Med åberopande af hvad Betänkandet innehåller,
få förenade Utskotten, i anledning af
denna serskildta anmärkning, nu tillägga, att Allmänheten
saknat all anledning att misstänka ,
det Assignationer möjligen skulle komma att
utgifvas på Banken, till hvilkas inlösen Fond
derstädes saknades, aldrahälst det var allmänt
bekant, att Disconferne ägde uti Creditiven en
serskild Reserv-Fond. Och, då de, som i betalning
emottagit Discont-Assignationer, lika med penningar,
härtill blifvit förledde af den säkra öfvertygelse,
att för deras prompta och ofelbara
inlösen något hinder icke möjligen skulle kunna
uppstå; samt med Assignationerne således
icke kan vara enahanda förhållande som med
Tre procents Reverserne , hvilka sistnämnde
skolat låna sin Credit från ett mera serskildt
förtroende till Discont-Styrelsernes försigtighet
och varsamhet vid utlåningen, torde häruti igenfinnas
ett ytterligare skäl, hvarföre Assignationerne
blifvit ansedde böra äga företräde till
contant betalning. Och, om Assignations-innehafvare
tillskyndas någon förmon framföre in-.
1130 Stats- och Banco- Utskottens Betcinkanden.
nehafvaie af Tre Procents fordringar , Jeunna
Utskotten ieke inse, att detta sker på de sistnämndes
bekostnad, enär desse, enligt Utskottens
Förslag, ärhål'a bättre Liqvidations-vilkor,
än de kunnat förvänta, örn de skolat söka sin
betalning endast ur Disconternes egne Tillgångar.
9:0 Förenade Utskottens af styrkande., att den a
Tre Procents Fordrhigafnehos Götha Canal*Bolags•
sam Malmö Disconter till den 1 October 1817
uplupne ränta skulle godtgöras, har af de fleste
anmärkare blifvit klandradt, men godkänt af en
värd Ledamot af Högvördige Preste - Ståndet
och en värd Ledamot af Vällofl. BorgareStåndet.
De, som klandrat detta Utskottens afstyrkande,
hafva hufvudsakligen anfört, att, så länge
Tre Procents Reverserrte voro allmänt gångbara,
lika med penningar, var vanligt, att emottagaren
alltid godtgjorde den upplupna räntan ,
hvilken derigenom iklädde sig samma egenskap,
sorn liufvudstoden, och att, enligt Concours-Stadgan,
den till proklama dagen upplupne räntan får
tillagas Capitalet. *
Förenade Utskotten få i anledning häraf
erindra, att, då Staten med frivillig uppoffring
låter Liqvidera Discont - Borgenärerne , skulle
den ränteberäkning, som mäste iagttagas vid en
laglig Concursmässig utredning, icke kunna vid
förevarande tillfälle vara lika ovillkorlig. Imedkrid
och med afseende på de serskildta
skäl, mim uti antnärkningarne blifvit anförda,
vilja Utskotten tillstyrka, att de på Götha Canal-Bolags
samt Malmö Disconrers skulder till
Stats- och Banco-Utskottens Betånkandcn. 1131
den i Oetober 1817 uplupna Interessen må
godtgöras och med Capitalen samm-nslås.
Emot förenade Utskottens Förslag, att de för
Götha Canal-Bolags- samt Malmö Disccmters Skutder
till utgijvande Obligationer viii skulle fä begagnas
uti Liqvider af Län, som frän endera af dessa
Disconter utgått, men med rabatt för samma
Obligationers återstående förfallotid, äro anmärkningar
framstälda; Och har blott en värd Ledamot
af Vällofl. Borgare-Ståndet godkänt förslaget,
hvaremot de fleste anrnärkarne yrkat,
att dessa Obligationer borde uti Discont Liqvl.
der få beräknas lill fulla beloppet och således
utan rabatt.
Till svar härå, få förenade Utskotten andraga,
att, om a ena sidan Utskotten* för att
bereda en större gångbarhet åt ifrågavarande
Obligationer samt tillika lätta utvägarne för Discont-Gäldenärerne,
att liqvidera sine Skulder,
ansett sig böra tillstyrka, att de samma skulle
få begagnas uti Discont Liqvider, hafva Utskotten,
å den andra, funnit rabatt för deras återstående
förfallotid böra beräknas, emedan i annat
fall Banken skulle förlora på detta Liqvidationssätt;
hvarjemte den omständighet förekommit,
att, derest Gäldenärerne uti Götha
Canal-Bolags- samt Malmö Disconter skulle få
liqvidera sine Skulder med sådane Obligationer,
som mot rabatt kunde ärhållas, men uti
Discont-Liqvider finge beräknas till fulla beloppet,
skulle sådant föranleda till en ojämn
behandling af Gäldenärerne uti samtlige Discoriterne
och i synnerhet uti Banco Disconten ,
1132 Stats-och Banko-Utskottens Betänk anden".
där Lånen med Eanco-Sedlar till fulla beloppet
ovillkorligen måste betalas.
Jemte det förenade Utskotten skolat arindra,
att i fråga om räntan, hvarefter rabatten
skulle komma att beräknas, 3Ine alternativa förslag
uti Betänkandet blifvit till Rikets Högloft.
Ständer hemställde, få Utskotten tillika anmäla
att, vid den ytterligare öfverläggning, hvartill
anmärkningarne föranledt, s:ne olika meningar
åter blifvit yttrade, den ena, att meranämnde
Obligationer väl skulle, på sätt uti Betänkandet
är föreslaget, få vid Discont-Låne-Liqvider
begagnas, men med den rabatt, som af Rikets
Höglofl. Ständer varder fastställd, och den andra,
att Obligafionerne till fulla beloppet skulle
få beräknas; äfvensom, att, vid anstäld votering
härom, 2:ne Stånd stadnat emot t>:ne
Stånd,' så att till Rikets Höglofl. Ständers omedelbara
afgörande kommer att öfverlemnas, antingen
de Obligationer, hvilka utgifvas för Gä-'
tha Canal-Bolags- samt Malmö Disconteis Skulder,
när de användas till liqviderande af Lån,
som utgått från endera af dessa Disconter, skola
få beräknas till fulla beloppet, hvarå de lyda,
eller om rabatt eller afdrag skall ega rum,’
och i sådan händelse antingen efter Sex eller
Fem Procents ränta. Varandes,' till stöd för
den meningen, som ansett ObUgationerne böra
till fulla beloppet beräknas, anfördt, att härigenom
skulle utvägarne lättås för Gäldenärerne
att liqvidera sine Skulder, och att den minskning
uti Bankens påräknade Ränte-Inkomst, som
skulle beredas derigenom, att Låne-inbetalningarne
påskyndas, troligen kummer att. ärsättas
[Stais- och. JR anh o- Utskottens Bettini andén. 1133
derigenom, att flere Läntagare, hvilka nu äro
uti tillfälle, att upplåna eller kupa Obligationer,
efter några års förlopp, kunna komma uti
en annan ställning och blilva oförmögne, att
afbörda sig sine återstående Sku:der.
11:0 Vid förenade Utskottens Förslag ,\ att de
Discont-Papper, hvilka, vid lAin-I.iqvider uti FilialDiseonterne,
val blifvit derstädes emottagne, men
endast såsom hypotheque, skulle, vid skeende slutliga.
Liqvider, icke Jä antagas till annat eller högre värde,
än det, hvartill dylike Discont - Papper , hvilka
kunna komma i fråga att användas till Lane-Liqvider,
sedan Staten med Filial-Disconternes utredning
tagit befattning, få beräknas, hafva flere varda
Ledamöter afVällofl, Borgare-Ståndet gjort den
anmärkning, att de nu i fråga varande DiscontPapper
böra till fulla beloppet beräknas, hvarvid
såsom hufvudsakligt skäl blifvit åberopadt,
att, utom det att sådant emot Lag icke bör kunna
vägras, hafva äfven flere Gäldenärer, under
det att Disconternes utredning berott af
Riksens Ständers öfverläggningar, genom Rättegång
beredt sig stadfästande af denna Lag;
Och det således finnes icke öfverensstämmande
med Riksens Stände.rs värdighet, att inskränka
ett på Lagens bokstaf grundadt betalningssätt,
innefatttande qvittning af Gäld emot Gäld, för
det vederbörande icke instämt Discont - Directionerne.
Med afseende å de skäl, hvilka uti anmärkningarne
emot Betänkandet i denna dei
blifvit anförde, hafva förenade Utskotten velat
tillstyrka, att alla hittills vid Götha CanalBolags-
samt Malmö Disconter uti Låne-Liqti
-
1X34 Stats- och Banko-Utskottens Betånkanden.
der etidast såsom hypotheque emoftagne Dis-*
cont-Papper, så väl Assignationer, sorn 3 Procents
Reverser och på Götha Canal-Disc.onts Afskrifnings
räkning stahle Invisningar, hvilka äf
Directionen i Stockholm äro attesterarde, må,
vid slutlig Liqvid, beräknas till fulla beloppet,
hvarå cle lyda, med tillagg af den å 3 Procents
Reverserne till den 1 October 1817 upplupne
ränta; och att på enahanda sätt må förhållas
med dylike Discont-Papper, hvilka hädanefter
i förberörde ändamål ytterligare varda
deponerade, intill den dag, då Riksens Höglofl.
Ständers definitiva Beslut härom fattas.
12:0 I anledning af förenade Utskottens Förslag,
utt Staten äfven bör låta besörja utredningen
af Götheborgs Discont, är af åtskillige värda Ledamöter
af serskilde Riks-Stånd yrkadt, att denne
Discont bör få reda sig sjelf, emedan den
äger fuU tillgång; äfvensom någre Ledamöter
i sammanhang härmed tillstyrkt, att Disconten
skulle understödjas med Förskott af Staten.
Enär Utskotten tillstyrkt denne Discont*
utredande genom Statens försorg, har detta tillstyrkande
varit föranledt förnämligast af det
skäl, att Gäldenärerne skulle komma, att skonsamt
behandlas. Och, då Utskotten dessutom funnit
betänkligt, ^tt tillstyrka ett större förskott från
Banken än som till inlösen af de ännu utelöpande
Assignationer kan erfordras, hafva förenade
Utskotten funnit sig icke kunna frångå sitt
f i fråga varande tillstyrkande; hvaremot Utskotten,
med anledning af hvad uti en och annan
anmärkning blifvit yrkadt, vilja medgifva, att, i
stället för deg till Två ach ett halft år före*
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1135
slagne utredningstid, Fem ar bestämmes, och
att, i följd häraf, med Fåne-omsättningar samt
Skulldernes liqviderande kommer att förhållas
på lika sätt, sorn, i afseende på Götha CanalBolags
- samt Malmö Disconter, är föreslagit.
13:0 I anledning af förenade Utskottens Förslag,
att ä Bankens fordan för det af Götheborgs
Discont begagnade Creditiv af 200,000 R.dr skulle,
i stället för Tre Procents ränta, godtgöras Sex
Procents ränta ifrån den 26 October in evar ands
år, med hvilken dag denne Disconts Octroij till ända
löper, hafva åtskillige värda Ledamöter yrkat,
att endast Tre Procents ränta skulle beräknas.
Vid öfvervägande deraf, att, enligt förenade
Utskottens förändrade tillstyrkande, Utredningstiden
skulle komma att beräknas til Fem
år i stället för Två och ett halft år, sorn uti
Betänkandet var föreslagit; Och denna förläng,
ning af Utredningstiden i så måtto leder till
Actie-egarnes förfång, som Bolaget härigenom
får vidkännas ökade kostnader och utgifter, samt
Actie-Capitalet icke kan utlämnas förr än utredningen
i det närmaste blifvit verkställd, anse
Utskotten sig böra medgifva den förändring uti
ränteberäkningen för Creditivet, att endast Tre
Procents ränta derå godtgöres ifrån den 26 October
innevarande år, men att deremot på berörde
Creditiv, i likhet med öfrige Discontens
Skulder, afbetales En Femtedel hvarje år.
14:0 Vid Utskottens Förslag, att Filial-Disconternes
Utredning skulle besörjas genom RiksgäldsContoiret,
är af flere värde Ledamöter anmärkt,
att mtredningen beqvämiigast kan verkställa! i
x i 3& Stats• och Banko-Utskottens Betänkandehl
de Städer, där dessa Inrättningar nu finnas,'
men under uppsigt af det Verk, sorn öfvertager
utredningen.
Förenade Utskotten fa, i enlighet med hvad uti
Betänkandet örn allmänna Penningerörelsen och
myntvärdets Upprätthållande redan är föreslagit
tillstyrka, att Biqvidations - Contoir inrättas i
Götheborg och Malmö, men att dessa Contoirs
befattning blir föremål' för de reglementariska
föreskrifter, hvilka, i afseende på Contröllerne
vid Disconternes utredning, m, m.', komma att
meddelas.
15:0 Förenade. Utskottens Förslag, att Förteckn
ningarne öfver Filial-Disconternes Böcker och Hand*
Ungar skola underskrifvas af DireCteurefne, fried
tillagd försäkran, att några andra Discont- Verken
till last varande förbindelser an de, sorn iiro ardentligen
bokjörde, icke finnas utelöpande, har blifvit
klandradt af a:ne Ledamöter af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, med tillägg af den ene,
i anseende til Götha Canai-Bolags Discont, att
ett sådant Förslag vöre förnärmande för Directionen;
äfvensom en värd Ledamot af Vällofl.'
Borgare-Ståndet i så matto instämt uti anmärkningen,
att han, hvad angår Götheborgs- och
Götha- Canal-Bolags-Disconter, ansett i frägakvarande
anstalt öfverflödig.
Till svar härå, få förenade Utskotten förklara,
att den klandrade anstalten endast åsyftar
en ömsesidig säkerhet.
Siuteligen har en värd Ledamot af Vällofl.
Borgare - Ståndet och en värd Ledamot af
Hedervärda Bonde-Ståndet väckt fråga om utsättande
af prescriptionstid, inom hvilken alla
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1137;
Discont-Papper borde uppvisas. Förenade Utskotten,
som äriänna angelägenheten häraf,
skola icke underläta, att föreskrift härom uti
Reglementet meddela.
Sedan förenade Utskotten nu besvarat de
egentliga änmärkningarue, rörande sjelfva utredningen
af Filial - Disconterne, äterstär för,
Utskotten att yttra sig öfver de, angående Discont-Bolagen,
väckta frågor. Härvid förekommer
aldraförst den af en värd Ledamot af Hög*
loll. Ridderskapet och Adeln gjorda anmärkning
dervid, att Utskotten icke skolat riktigt
anfört det af Götha Canal - Bolag meddeldte
svar på den af Banco-Utskottet framställda fråga,
enär Utskotten sagt, att Bolagets svar va-;
rit obestämdt och villkorligt.
Sjelfva frågan, som till Discont - Bolaget
blifvit framställd, linnes ordagrannt intngen uti
Betänkandet, och var kortligen den: Huruvida
Discont -Bolaget var beredt och i tillfälle, att
behörigm uppfylla sina förbindelser, så att Discont
- rörelsen kunde återbringas i sitt förra
skick? Om nu Götha Canal-Bolag skulle behörigen
uppfylla sina förbindelser emot DiscontBorgenärerne,
så erfordrades härtill, att alla
af Discont - Directionen på Vexel - Banken'
dragne Assignationer samt Invisningar på Beliållningarne
å Afskrifnings - Räkningen borde,
likasom Tre Procents Reverserne, vid uppvisandet,
inlösas. Men härtill har ju Bolaget i
sjelfva verket förklarat sig oförmöget, då uti
den af Bolaget godkände så kallade Financeplan,
sorn uti svaret linnes åberopad, Bolaget, såsom
Bihang till Riks.St, Brot. 4-dc Sami, N;r 14;, 144.
li 38 Stata- och Banko-Utskottens Betankanden.
vilkor , för blotta utredningen af dess Discont»
jemte temporairt förskott till Assignationemes
inlösen, fordrat en årlig Summa af 150,000
B;dr under namn af ärsättning för Discont-reveniien
samt dessutom utställt liqviden med
Tre Procents Fordrings-ägare på Sex års tid.
Att Götha Canal-Bolags Discont , sedan den
kommit uti en sådan ställning, skulle kunna
fortsätta en Credit» rörelse, är ett påstående,
hvars beskaffenhet genast bör kunna falla hvar
och en i Ögonen» så att senare delen af frågan,
orri ock Bolaget med stillatigande den samma
alldeles förbigått, besvarat sig sjelf.
Flere värda Ledamöter hafva yrkat, att
Götha Canal-Bolag borde af Staten indemniseras
för rättigheten till Discontering.
Till svar härå, anse Utskotten sig endast böra
anmärka, att det icke är Staten eller Banken,
som vållat Discontens obestånd. Och, då van»
ligen ärsättnings - anspråk icke kunna komma i
fråga att väckas emot någon annan, änden, sorn
beredt förlusten, synes Bolagets pretentioner
enjot Staten vara något för långt utsträckta.
En värd Ledamot af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har, under den förutsättning,
att Götha Canal-Bolags ärhållne rättigheter till
Discontering icke kunde, under något vilkor,
förvärkas, beräknat denna rättighet, såsom en
tillgång för Discont-Borgenärerne, hvilka således
skulle kunna för Concursmassans räkning,
begagna Canal - Bolagets Discont - privilegium.
Men , utom det rättigheten till Discontering är
beviljad endast Canal-Bolaget collectift, skulle
Discont Borgenärerne, i fall de fingo begagna
Stats- och Banka-Utskottens Eetänkanden. 1139
»ig af Bolagets Discont - privilegium, hvartill
likväl Rikets Höglofl. Ständers uttryckliga medgifvande
blefve erforderligt, säsom en häremot
svarande skyldighet, åtaga sig, att hygga Canalen
samt för fullgörandet häraf stalla Staten full
säkerhet; Men uti ett sådant åtagande skalle
Borgenärerne visserligen, icke vilja ingå.
Slutligen håfva några Varda Ledamöter väckt
fråga om ansvar af Directeurerne öfver Götha
Canal Bolags-Diseont för deras Förvaltning.
Härvid få förenade Utskotten -åberopa det
serskildta Utlåtande, som Banco-Utskottet öfver
denna omständighet afgifvit, i anledning af Rikets
Höglofl. Ständers till Stats- Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende senast församlade
Revisorers Berättelse i den del deraf, som
angår Filial-Disconterne.
Ibland de Förslag till Filial-Disconternes
utredning, hvilka, i sammanhang med anmärk*
ningarne, blifvit framstäldta, och hvaröfver Utskotten
icke här frammanföre serskildt Utlåtande
meddelt, förekommer det af någre värde Ledamöter
uppgifne, att Discont-Skulderne skulle
genast lill fulla beloppet godtgöras med Riks*
gälds-Contoirets Credit-Sedlar , och Contoiret
deremot, till deras inlösen, förses med ett obe*
gränsadt Creditiv på Banken.
Härvid torde aldraförst böra etindras, att,
i fall detta Förslag skulle antagas, blefve följden
den, att Staten kom att belastas med hela
bristen Uti Götha Canal-Bolags och Malmö Di.
sconter, hvilket förenade Utskotten på förut an»
förde skäl ansett sig icke kunna eller böra till*
!ix40 Stats- och Banko-Utskottens Betänk and en.
styrka. Att åter ufgifva Credit-Sedlar, hvilka
skulle garanteras af Banken och följakteligen
utställas på Bankens egen Fond, vöre ju i sjelfva
verket allt detsamma, som att tillskapa nya
Banco - Sedlar, då skillnaden i och för sig sjelf
iblir ingen, antingen man t. ex. utgifver en
Credit-Sedel på 300 R:dr eller en Banco-Sedel
pa 200 R:dr, enär de båda skola hafva en gemensam
Inlösnings-fond. Rikets Rörelse-Capital
utgöres af Banco- och Riksgälds-Sedlar samfällt,
som till hvarannan hafva ett fixeradt och
bestämdt värde; Och antingen man derföre tillskapar
nya utaf det ena eller andra slaget, skall
denna tillökning i Sedelstocken verka lika till
ytterligare vanvärde af de Banco- och Riksgälds-Sedlar,
hvilka redan äro uti omlopp. Det
tyckes, som man ej ville finna eller inse, att,
då man, under senast förflutne tider, för att
undvika en direct beskattning, som förhanden
varande behof påkallat, i stället begagnat sig
af den utväg, att låta Riksgälds-Contoiret utgifva
Credit-Sedlar, utan serskild Inlösnings- eller
Amortissements-fond, man härigenom så oförmärkt
inympat denna Sedelmassa på Banken
och i samma man försämrat dess ställning. Att
så förhåller sig, derpå kan ej fordras något säkrare
bevis, än att Credit - Sedelstocken nu är
något större, än deri var vid 1808 år slut, oaktadt
Riksgälds-Contoiret sedermera årligen inlöst
dylika Sedlar till ansenliga Summor, men
hvarigenom Contoiret ådragit sig en Skuld till
Banken af något utöfver Två Millioner, sorn,’
utan serskildt anslag, icke skulle kunna godtgöras.
Stats- och Besvär s-TJtskottens Betänkandet i Hl'
Hvad slutligen angår de uti Anmärkningarne
yttrade betänkligheter emot Rörelse-Capitalets
förminskning samt väckta frågor om
nya Disconters inrättande, så få förenade Utskotten,
i afseende på dessa ämnen, åberopa
och hänvisa till förenade Utskottens afgifne
Betänkande om aFmänna Penninge-rörelsen och
Myntvärdets upprätthållande.
Förenade Utskotten hafva nu besvarat de
mot Utskottens Betänkande gjorda Anmärkningar
och de deruti serskildt väckta frågor. De
skiljaktiga åsigter, hvilka uti dessa Anmärkningar
blifvit framställda, skola säkrast ådagalägga
svårigheten, om ej omöjligheten, att uti ett
amne af sådan beskaffenhet, sorn det förevarande,
uppgifva ett Förslag, hvilket kunde tillfredsställa
allas anspråk. Och, om det derföre
icke bordt förefalla Utskotten oväntadt, att få
emottaga flera Anmärkningar, hade Utskotten
likväl haft all anledning förmoda, att, vid bedömandet
af Utskottens föreslagne och tillstyrkte
åtgärder, hvilka äro frukten af flera brydsatnma
öfverläggningar, icke skolat nyttjas sådana
uttryck, som uti ett och annat Anförande
förekomma, och hvilka förnärma deri aktning,'
Utskottens medlemmar äga rätt att fordra.
Då förenade Utskotten, med anledning af
gjorda anmärkningar, funnit sig böra uti en och
annan del medgifva ändring uti sitt förra Betänkande,
hafva Utskotten, till mera lättnad vid
ärendets slutliga granskning och afgörande, velat
uti Sammandrag framställa hela Förslaget,
sådant det samma, efter dessa medgifna. rättelser
? skulle blifva, nemligen:
1142 Stats- och Banko-TJtshottens Betänianden.
j:o Staten öfverrager utredningen af Götha
Canal - Bolags- samt Malmö Disconter, hvilken
utredning besörjes genom Riksgälds-Contoiret j
Hvaremot dessa Disconters Octroijer, utan serskild
ersättning, komma att förfalla,
Sto Inom Rem års tid, att räkna från den
dag, da, efter föregången Kungörelse, utredningen
kan taga sjn början., böra Götha CanaPBo"
lags- samt Malmö Discont-Inrättningars utestående
Rån vara i behörig ordning infordrade,
3:0 Alla af Directioneme öfver Götha Canal-BoIags-
samt Malmö Disconter på Banken
dragne, ordentligen bokförde och bland allmänheten
utelöpande Assignationer skola, vid uppvisandet,
till fulla beloppet med Banco-Sedlar
inlösas, så snart Kungörelse härom blifvit Utfärdad,
4:0 Götha Canal-Bolags- samt Malmö Di*
sconters öfriga Capital-Sku! tar, jemte derå till
den 1 October 1817 upplupne Räntor liquideras
till fulla beloppet med Riksgälds-Contoirets
Obligationer, ställde på Fem år med en femtedels
årlig afbetalning, dock utan ränta,
5:0 De uti nästföregående Punkt omförmälda
Obligationer få, utan åtskillnad, begagnas
uti liqvider af lån, hvilka från Götha Canal-Bolags-
och Malmö Disconter blifvit meddelte;
Och anmärkes härvid, att, enligt Hufvud-Betänkandet,
hafva förenade Utskotten instämt
deruti, att Rabatt borde beräknas å Qbligationerne,
när de på förenämnde sätt användas;
men att, vid anställd votering öfver den
fråga: om rabatten skulle komma att beräknas efter
Sex eller Fem Procents Ränta, Två Stånd
Ståts- och Bänka-Utskottens Fetänk anden. 11 a
stadnat emot Två Stånd; äfvensom, att seder*
mera, vid skedd omröstning öfver den fråga,
hvartill anmärkningarne föranledt, om nemligen
Obligatlonerne skulle till fulla beloppet eller
med rabatt beräknas uti .Lån - liqvider, Två
Stånd stadnat emot Två Stånd; sa att till Rikets
Höglofl. Ständers omedelbara afgörande måste
öfveriemnas, orri ifrågavarande för Götha Canal-Bolags
- samt Malmö Disconters Skulder utgifna
Obligationer, när de begagnas till liqvider ande
af län, hvilka frän endera af dessa Disconter blifvit
meddelte, mä beräknas till fulla beloppet, hvari
de lyda, eller med rabatt för deras återstående förfallotid,
samt i senare händelsen, om denne rabatt
skall beräknas efter Sex eller Fem Procents Ränta
om äret.
6:0 Alla hittills vid Götha Canal - Bolagssamt
Malmö Disconter uti Lånliqvider, endast
såsom Hypoteque, emottagne Discont-Papper,'
så väl Assignationer, sorn Tre Procent» Rever-!
ser och på Götha Canal-Disconts AfskrifningsRäkning
ställde Invisningar, hvilka af Directionen
i Stockholm äro attesterade, må, vitj
slutlig liqvid, beräknas till fulla be’oppet, hvarå
de lyda, med tillägg af den å Tre-Procents Re»
verserne till den 1 October 1817 upplupne
Ränta; Och förhålles på enahanda sätt med dylike
Discont-Papper, livi ka hädanefter i förr»
berörde ändamål ytterligare varda deponerade,
intill den dag, då Rikets Höglofl. Ständers de«
finitiva Beslut härom fattas.
7:0 För Götha Canal-Bolags- samt Malmo
Disconter kommer serskild redo att göras; och,
derest, emut all förmodan, sedan Skulderne bilf
-
*1144 Stais- och Banko-ZJtskottens Betänk anden,
vit till fullo Jiqviderade, öfverskott vid någondera
af desse Disconter skulle uppkomma, skall
ett sådant öfverskott tillhanda hållas, i första
rummet Borgenärerne och derefter Actie-ägarne
i den Discont, der öfverskottet uppkommit.
8:0 Utredningen af Götheborgs Discont öf;vertages
äfven af Staten och besörjes af Riksgälds-Contoiret.
9:0 I likhet med hvad som är stadgadt om
Götha Canal - Bolags- samt Malmö Disconter,
skall utredningen af Götheborgs Discont vara
verkställd inom Fem år, att räkna från den
dag, då utredningen uti Riksgälds-Contoiret är
3cungjord, att taga sin början; Och till hvilken,
tid denne Disconts utestående Lån således böra
vara^ infordrade; hvadan några Lån-omsättningar
icke få beviljas under de sista Nio måna-}
der af den till Fem år bestämda utredningstid.
10:0 Alla af Directiorien öfver Götheborgs
Discont på Banken dragne, ordentligen
bokförde och bland Allmänheten utelöpande As-'
signationer skola, vid uppvisandet, till fulla beloppet
med Banco-Sedlar inlösas, så snart denna
inlösen blifvit kungjord.
11:0 Götheborgs Disconts öfriga Skulder
liqvideras till fulla beloppet med RiksgäldsContoirets
Obligationer på Fern år, att räkna
från den dag, utredningen blifvit kungjord, att
taga sin början, med en femtedels årlig afbetalning
och Sex Procent årlig ränta.
12:0 På alla de uti nästförestående puukt
omförmälde Skulder godtgöres den uti sjelfva
Förbindelsen utsatte ränta till den 1 November
1S17; hvaremot dessa samma Skulder, (med
Stats- och Banko-Utskottens Betankanden. 1145
undantag af Bankens fordran för Creditivet af
200,000 IRdr) ifrän nyssnämnde dag eller den
1 November 1817 löpa med Sex Procents ränta,
med mindre Capitalen skulle vara uppsagde
inom den 1 October 1817, i hvilket fall enahanda
ränta af Sex Procent beräknas ifrån förfallodagen;
kommandes alia upplupne Interessen
till den dag, under hvilken Riksgälds-Con»
toirets Obligationer skola utgifvas, att sammanslås
med Capitalen.
13:0 Räntan å Riksgälds - Contoirets Obligationer
godtgöres endast imellan hvarje afbetalning,
och icke längre, så att, om en förfallen
Capital - andel icke skulle uttagas, upphörer all
vidare ränteberäkning derå.
14:0 Bankens Creditiv-fordran af 200,000
R.'dr fortfar, att löpa endast med den förskrifne
räntan af Tre Procent; hvaremot denna fordran
kommer att, i likhet med Discontens andre
Skulder, likvideras till En ifemtedel hvarje
år.
15:0 De för Götheborgs Disconts Skulder
utgifna Eörbinde'ser eller Obligationer få användas
till fulla beloppet, hvarå de lyda, jemte
derå upplupne Interessen, uti Liqvider af
Rån, hvilka ifrån denne Discont blifvit meddelte;
Och förhåiles på enahanda sätt med sådana
Götheborgs Discont-papper, hvilka till äfventyrs,
endast såsom hypoteque kunna derstädes
vara emottagne.
16:0 Innan Götheborgs Disconts samtlige
Skulder blifvit betalde eller full contant Tillgång
härtill finnes, kunna Actie-ägare icke erhålla
någon utdelning af Discont - tyinst elle^
1x46 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
Actie-Capital; hvaremot, och sa snart DiscontBolagets
samtlige Borgenärer blifvit förnöjde
eller ock contant tillgång härtill finnes afsatt,
skall det då vajande contanta öfverskott, jemte
alla Discont-Verket rörande Handlingar, genast
till Bolaget öfverlämnäs,
17:0 Hvad som erfordrades till de ifrågavarande
3:ne Disconters utredning på det sätt
och i den ordning, nu stadgadt blifvit, förskjutes
af Rikets Ständers Bank; och hvaröfver ordentlig
och serskild Liqvidation imellan Banken
och Riksgälds - Contoiret hvarje år upprättas.
18:0 Det nu antagne Liqvidations-sätt för
Utredningen af Götha Canal - Bolags- Malmöoch
Götheborgs Discont-Inrattningar förklaras
genom Konungs och och Ständers gemensamma
Beslut såsom en till allmän efterrättelse gallan*
de Författning.
19:0 Till Låntagares beqvämlighet inrätta»
Liqvidations-Contoir i Götheborg och Malmö,
hvilka komma att stå under Fullmägtiges i Riksgälds-Contoiret
inseende: Skolandes så v'äl härom
som hvad i öfrigt angår Controlleme på
Utredningen, föreskrifter uti Reglementet meddelas.
Det ena och andra underställes vördsamligen
Rikets Höglofl. Ständers granskning och
bedömande. Flere Ledamöters serskilda meningar
bifogas.
Stockholm den 23 April 1818,
Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden. 1147
Litt. A.
Götha Canal-Bolags Discont-Verks
Skulder
den 31 Mars 18x8:
yteldpande Assjgnationer 567,686: 36. 5-
Jnrxesiående Medel på Afs
k r i f n i n g s
Bäkningen
1,468,465:40. 10.
TJielöpande
Keverser 1,027,400: —1 —
' ’ ' 2,495,865: 40. 10.
Bankens fordra!) för begagnade
Creditiv 1 499,999: 5-
B:dr 4,563,551:
34-
3-
Tillgångar;
Utestående Lån 3,512,725:
32-
2.
Fordran hos Läne-Banken 6699;
11.
9‘
I Vexel-Banken inneståen-
de på Verkets Depositions-
Bakning »,215;
24.
—-
Contant Cassa - Behållning
i Götheborg 5 7’9i7: 2. 5.
i Stockholm 582: 4. 7.
58,469:
7-
—
K-dr 3’579>*39:
26.
ii.
Dessutom
Fordran hos Kamereraren Ig«
geström 415898:
: 39
*—
1148 Stats- vch B arik o-TJi skott ens Betänk anden;
Förskutne Lagsöknins-kostnader 5,202: 44.11.
R:dr 47,101: 35. 11.
«■—BMBB—1
Stockholm den 18 April 1818.
G. Helsingius.
vidimeras
C. Sylvan'.
Malmö Discorit-Verks Ställning
Den 28 Februarii 1818-  Skuld:
Banco- C re
ditivet
__ 299,902: 31- 13t*
Banco - Di
sconten
50,000:
Statens Medel
74,102! lii 6.
Srandförsäk
lings-Verket
23,700: —
För utelöpande
förbindel»
ser ä 3 och 4
procent 1,203,150:-*
De i Cassan
försvarade
afgå
11,350:--
424,094: 43. 5;
1,191,800: — —
i,si5>5°°: —
Stats- och Besvärs-Utskotteiis Befänkanden'. 1149
106,430: — —
i4,345:
93,075:
R:dr 1,731,669: 45. 5.
Tillgång:
Utestående
Uån 1,402,321: 1. 2.
Privates Invisningar
oell
Reverser 490,744: 16. 4.’
1,892 965: 17. 6,
Afgå
Beräkna
d e
Förluster
665,497: 11. q.
Tvifvelaktig
e
För
drin-'
.
gar 73,665: 16. —
Af
Contourser
beroende
17,278:11. 1.
. ■ 1 .... 1 .. —0 •
755,440: 38. 10.
Utelöpande
Assignutioner
De i Cassan
förvarade af
o
ga
-
1150 Stats- och Eanco-Utskottens Betänkanden.
I rund summa
beräknadt 7 2 OjOOo: — —
i.i7«.955; i?‘ *•
Nordlindhs, Björkmans, Stähles,
Kocks och Malmros seqve
strerade
Egendom , upptagen
till 70,000; — —
Contant:
På nuvarande Styrelsens i
Vexel-Banken öppnade räkningar,
stående
95>987: 24- il*
Banco- och
Rik sgäldsSedlar
i Cas
san
2,341: 12. 5.
_ 98. 338: 37- 4*
R:dr 1,341,304: 6. 10.
Brist 39®>3 65: 3<n 7*
1,731,669: 43. 5.
Stockholm den 16 April 1818.
G. Helsingius.
Litt. B.
Transumt af Banco-Commissarien Evelii till
Herrar Ranco-Fullmägtige afgifne Berättelse
daterad Götheborg den 13 Martil
18I8.
Stats- och Banko-Viskottcns Betdnkdnden, 1151
Och, ehuru jag med all sorgfällighet, som varit
möjlig att använda, sökt dels genom Directionens
Ledamöter och Ombudsmannen, dels ock
af andra personer förskaffa mig underrättelse om
Låntagarnas (uti Götha Canal, Bolags - Discont)
mer eller mindre säkerhet, befarar jag likväl,
att Verkets förluster på de såsom säkre ansedde
lånen till äfventyrs torde blifva af mera
betydenhet än för det närvarande kan förutses
och beräknas, om icke en lämplig tid att, i ringare
afbetalnirtgs-surama, omsätta Lånen, blifver
Debitorerne medgifven. Enligt Utlånings-Böckerne
utgör summan af Discont-Verkets Fordringar
ti l den 1 Martii innevarande år R.dr
3, 619,850: 17. 2. Banco, deraf, såsom bilagde
Förteckningar visa, B:dr 83,340: 30 11. Banco
anses vara alldeles osäkra, samt R:dr 246,405:
22. 4. Banco utestående hos personer, hvilkas
vederhäftighet är underkastad tvifvelsmål, och
af denna sistnämnde Class är ingen vidare säkerhet
för betalningen, än den Discont-Verket
innehar, att vänta, emedan de bland dem, som
aga fast Egendom, redan intecknat densamma
till ett mot egendomarnes värde i närvarande
förhållande, fullkomligt svarande belopp, och
de personer åter, sorn kunna betragtas såsom
öfverflödigt säkre Cautionister, i fall några sådane
gifvas, icke kunna förmås att åtaga sig nya
förbindelser, i en tid då endast i Götheborgs
Stad sedan 1816 års början 319 Concourser äro
anmäldte, samt genom ombyte af Cautionister,
hvilkas solidité är tvifvelagtig, och lika opålitlige
nya namns anskaffande, större säkerhet för
115a Stals- och Bdnko-Vtskottens Betänk anden'.
Verket Icke står att vinnas. Härvid förekom*
mer jemväl, att, på sätt Förteckningen N:o 3
utvisar, Canal-Verkets Actier äro hos Disconten
belänte till en summa af R:dr 470,304: 8-»
och att, ehuru för alla sedan den 1 October
sistledit år omsatte dylike Rån, borgen af Hirectionen
blifvit fordrad samt den anstalt hädanefter
vidtages, att Lånesumman alltid genom
åtmindstone någon ringa afbetalning skall minskas,
och Directionen icke eller belänt förberörde
Actier till högre belopp än 37* procent
af den tecknade summan, hvarpå 60 Procent
äro inbetald te, torde dock förluster, äfven på så
beskaffade hypotheker, icke kunna i framtiden
undvikas.
Rätteligen transsumeradt betygar
C. Sydvan.
Transsumt af Protocollen hällne hos Riksens
Högl. Ständers sammansatta Statsoch
Banco-Utskott vid Urtima Riksdagen
i Stockholm följande dagar.
Ben ao April 1818.
Via förnyad föredragning af Höglofl. Statssamt
Banco-Utskottens Finance-Berednings Förslag
till Utlåtande öfver anmärkningar vid Högh
Utskottens under den 3 sisth Mars afgifne Betänkande,
rörande Filial-Disconternes utredning,
uppläste Herr Stats-Secreteraren Friherre Wirsén
ett anförande, så lydande:
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden. 1153
”Vid nu förevarande öfverläggning, föranledd
af de i Riks-Stånden ejor le anmärkningar
vid Höglofl. Utskottens afgifne Betänkande
om Disconternes reglering, åberopar jag för min
enskilta del hufvudsakligen hvad af mig under
den 3 och 10 Februarii till sammansatte Utskottens
Berednings-Protocoll anfördt blifvit;
och det jag vördsamt önskar nu må serskildt till
Riks-Stånden få åtfölja; men anser mig för öfrigt
i allo lika pligtig sorn villig att deltaga i
den förklaring, desse anmärkningar påkalla.
De torde egenteligen kunna sammandragas
till 3 .'ne Hufvudämnen nemi.
1:0 Att en serskild Lag för tillfället skulle
erfordras för att bringa den föreslagna regleringen
till verkställighet.
2:0 Att villkoren i en eller annan måtto
icke vore på billighet grundade.
och 3:0 Att Liqvidations-sättet blefve af
menligt inflytande på Creditväsendet; förminskade
Rörelse-Capitalet och ökade penningeförlägenheten,
i stället att den afhjelpa eller
lindra.
Hvad första ämnet angår, anser jag för min
del, att man från början gifvit en altför vidsträckt
och vigtig tydning deråt.
Om grund verkeligen lägges och antages,
att hvar och en i de stora massorne interressexad
delägare, kommer i åtnjutande af åtmindstone
alt det samma, sorn genom Lagens biträde
erhållas kunnat, så måtte den författning, som
bringar detta till verkställighet, tillkommen
genom Riksens Ständers Beslut och Konungens
Bihang till Riks-St. Pr6t. Hij-iSH. i:de Sami, N:r 145.14C,
ai54 Stats-och Banko-Utskottens Bet lini anderd
Nådiga sanction dertill, innefatta ingenting annat
än livad sorn bidrager till förmån och lättnad
för de interesserade; men deremot utgöra
ett abso'ut vilkor för möjligheten att med
hela saken sig befatta. En suspension af någon
Eagfonn kan dervid alldeles icke förekomma
såsom angelägen i annat afseende , än
att vinna i tid till utredningens företagande,
och att det icke måtte af en eller annan Individ
kunna få bero, att uppgifva eller förlama
all verkan af regleringen uti ett ämne, sorn är
af den allmännelighet, att det med vanliga eljest
hit tillämplige fall icke kan erhålla någon
slags jemförelse.
Det torde icke blifva så svårt att bevisa
att, äfven otn Discont-Massorne lemnades till
Concours, kunde Eagarne ej heller tillämpas i
deras ordalydelse, utan att med det samma öppet
inbjuda till Laglöshet och Menederi: hvilken
omständighet härvid ej heller synes böra
lemnäs utan uppmärksamhet.
För öfrigt blir hvilken Finance-reglering, sorn
hälst, af ett härmed jemförligt förhållande. Om
exempelvis en realisation nu kunde företagas och
af .Riksens Ständer beslötes, hvarmedelst Sedelmyntet
erhölle ett fixt värde mot Silfver, genom
namnvärdets nedsättning; så vore ju detta
äfvenledes en Lag in Casu; hvarmed likväl äfven
den finge låta sig nöja, som ansåge sig derpå
göra förlust.
En värd Ledamot af Höglofl. Riderskapet
Adeln, som nu gjort erinran vid ifrågavarande
ämne, har föreslagit ett moratorium för enskil*
te Peningeliqvider: en anstalt, sorn visserligen
.Stats* och Banko Utskottens Betänkanden> 1155
ine repe uti (le genom Eag bestämda förhällanden
Medborgare emellan och sålunda skulle utgöra
en ganska väsenteUg Lag ån Gasu; roen.
iikväl hafva tidens omständigheter påkallat verkställighet
deråt i flere andra Riken och ea
skarpsinnig Mans uprr.ärksamhet nu äfven ho*
oss; Utan att vådan af brytningen i de gällande förhållanden
fått härvid behålla öfverhanden. Hvad
var för öfrigt inställandet af Bankens Silfver-ut*>
Vexling, hur likasom i det fria England, annat,'
iin en Eag in Gasu, som samhällets fördel påfordrade
, och sorn derföre skedde och gillade»,'
Månne icke altså man frarnstäldt danne betänklighet
uti sin ytterligaste skepnad, då den
yiserligen blir en skrämande bild.
Fåfängt vill man åtminstone hos mig göra
den tankan fattlig, att Nationens vigtigaste angelägenheter,
grundvalarna för dess frihet och
samhälls - förbindelsernas hegld, skulle rubbas
eller förnärmas genom Vidtagander afen reglering,
sora afhjelpte Ridande Medborgares förlägenhet
och utgjorde föremål för de interesserades egen
önskan; men hvars ännu oupfylda verkställighet
deremot ger anledning till oro och missnöjet
Jag anser sålunda denna formalitetsfråga
helt oGh hållit vara underlydande det andra
anmär kningsämnet och icke blifva betänklig
förr, än det kunde bevisas, att utredningsvilko*
ren förnärmade enskilt rätt. Dess nödvändighet
utaf den motsatta bevekelsegrund, en Le*
damot af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
heliagat, i min tanka ganska olämpligen, framställa,
påkallar af Höglofl. Utskotten ingen vedel
lagning.
1156 Stats- och Banko-Utskottens Betiinkanden.
Det är emedlertid, i följd af denna allmänna
åsigt af ämnet, som jag från början yrkat
att, vid Disconternes reglering, miste ses
på andre af Samhällets angelägenheter, än blott
på den aritmetiska beräkningen af Bankens vinst
eller förlust.
Till ’ undvikande af vidlyftighet åberopar
jag alltså hvad derom förut blifvit yttradt; oeh
får i anledning af det andra anmärkningsämnet
för öfrigt anföra följande:
Vid den föreslagne regleringen af Malmö
Discont, gör Banken en uppoffring.
Actie-Agarne i denne Discont, likasom 1
tle öfrige, kunna efter inrättningarnes natur Icke
erhålla någon utdelning, förr, än alla Creditorerne
blifvit till fullo förnöjde. Men dertill
finnes icke tillgång, efter hyad tydeligen
ådagalagdt och bevist blifvit.
Om likväl, efter den föreslagne ordningen
att särskild Bok och Räkning öfver hvar Discont
föras skall, emot den anledning som sig
nu med sannolikhet visar, framdeles befinnas
skulle, sitt Massan lemnade öfverskott, så nT&
ingalunda meningen vara den, att ett sådant
öfverskott Actie - Ägare undandraga; men dessförinnan
synes mig ej heller någon laglig rätt
för dem kunna inträda, att såsom delägare i
Massans tillgångar upptagas.
Fordrings - Agarne erhålla bevisligen efter
Calcul mera, än genom Massans lagliga utredning
tillvinna kunnat.
Gäldenär erne, hvilkas reverser äro förfall»
ne, erhålla nu Fem års anstånd; med successiv
afbetalnings-skyldighet under tiden. För
-
Stats• och Banko-Utskottens Betänkanden. 1157
månen häraf, jemförd till en behandling efter
Concours-Lagarna, är påtagelig.
Nu återstår likväl en väsendtelig omständighet,
deri Fordringsägares och Gä.denärers
fördel gemensamt sammanträffa, och som visserligen
är den enda anmärkningsvärda.
Det är nemligen frågan om tillämpningen
af det Lagrum, sorn bjuder, att gäld må mot
gäld qvittas.
I denna del nödgas jag villkorligen medge
en rubbning i allmän rätt kunna förslaget påbördas;
ty, så länge Concours^cillstånd icke är
förklaradt, är det verkeligen hvar och en Gäldenärs
Lagliga rättighet att sin Discont-sku!ld
gälda med Discontens egne papper, fullt för
fullo.
Men, då förlusten för Banken ändå blef
stor, och följderne af denne Disconts oredliga
förvaltning, ansågos proportionerligen böra drabba
alla de interesserade, tilläto omständigheterne
ingen annan reglering för Malmo Discont
än den, som af Höglofl, Utskotten föreslagen
blifvit.
För min del skulle jag dock icke mycket
tveka, att ifrån denna inskränkning mig begifva,
oaktadt förlusten för Banken i Calcul komme
att visa sig större ; emedan i sådant fall
ända till det yttersta hlefve iakttagit hvad Medborgares
rätt påfordra kan.
Säkert är , sorn Herr Ladman Mannerstam uti
sitt särskilta Votum det ock närmare utvecklat,
att denna förlust för Banken betydligen ersättes
af den lättara utväg härigenom för Gälde^
i 158 Stats- och Banio-TItskottens Betänkanden.
närerne uppkommer, att erhålla Discont-Papper,'
till 1 iqviderande af sine skulder.
Desse skulle, det oaktadt, troligen icke annorlunda
sin sticcessive ingå, så att den i förra
utredningsplanen påräknade räotevinst å Discont-lianen,
i det lärmaste lika ko mine att äga
ram, i hvilket fäll förlusten genom detta liqvidationssätt
icke ökades. Men, äfven om ett hagtigare
inbetalande af Discont * skulder klefve
följden häraf, beviste sådant blott att Danetransactionerne
med större fart öfvergud till
de enskifte, och mellan dem uppgöras; då de
allmänna deremot kunde med större frihet regleras,
och blifva tillräckligare för nya jLån-hehofvande.
Räntans liqviderande till den i Qctober
3817 bär Hpglofl. Beredningen i allmänhet
antagit, hvarföre detta ämne här förbigås.
För Götha Canal-Disconts Obligationer, ha?
jag fran början tillstyrkt ränta, emedan jag ansett
massan lemna tillgång dertill, Bast häldre
skulle sålunda med denna Disconts papper gäld
mot gäld till fullo böra qvittas! och afven örn
detta senare antages, men Höglofl. Utskotten i
öfrigt förblifva vid deras förra tanka, att ingen
ränta under tiden hör beräknas, skulle dei igenom
likväl den medelväg beredas, sorn, med
någon större förman å de gäidbundnes sida, tillika
förenade tillfället fqr fordringsägarne att
förbyta desse fordringsbevis, till enskiites räntebärande
skuldsedlar.
pordringsägarne, med denna utväg till användandet,
böra anse förlusten af räntan, Innan
ett sådant användande kan äga rum, såsom eu
Stats- och 1'anXo-TJtskottens Betänh anden, 1159
assurance-premie till Banken för förlaster vid
utredningen af Canal-Disoonten, och för öfrigt
uppvägd af den förmånen, att genast hafva vun->
nit en orubbelig liqvidations-grund.
För Götheborgs Diaconts utredning, har jag
ingen ting att tillägga Höglofl. Beredningens nu
i visse delar förändrade förslag.
Hvad sedermera beträffar det tredje vä-,
sendteliga anmärknings ämnet, att nemligen liqvidationssättet
leder till indragning af RörelseCapitalet;
så angår detta egenteligare den generella
flnance-regleringen, än sjelfva Discontliqvidationen.
En termin af fem år är visserligen
ej för kort att bringa desse affairer till
slut. Om andre Eäne-utvägar böra öpnas att
intaga desses ställe, är en annan sak, oberoende
af denne; och, som den för öfrigt, dels i det
generella Finance-Betänkandet redan blifvit upptagen
och utredd, dels vidare lärer blifva det,
i anledning af de anmärkningar, som vid nämnde
Betänkande göras; anser jag ett särskildt besvarande
deraf här ieke böra förekomma.
Herr Amiralen von Schutzer crantz förenads
sig med Herr Stats-Secreteraren Friherre Wirsén
till alla delar, äfvensom Herr Ofverste»
Eieutenanten Pahlman förklarade sig instämma
uti den del af ofvananförde yttrande, somangår
Eag-suspensionen.
Herr Assessoren Fagerhjelm anfördeJ
”Redan vid första behandlingen af Discont-frågan
inom Höglofl. Beredningen, framställde
jag vördsamt min ideé rörande de störtade
Filial-Disconternes utredning, nemligen:
Subordination under Lagar och Författningar, samt
1160 Stats-och Banko Utskottens Betänkänden.
värd om säkre men Skuldsatte Närings-Idkare. —
Flementerna uti denna princip äro 3:ne, nemligen:
a) Fordrings-ägares, på Allmänna Lagen,
grundade anspråk, b) Banco-Sedelhafvares yrkande
att Likets Ständer efter Banco-Förfaltningar
och Legeringsform skola vårda Banquen,
c] Rikets Ständers vård om sådane Närings-Idkare,
hvilka under öfverflödig Lånetillgång utvidgat
sin rörelse, blifvit skuldsatte i FilialDisconterne
och, i händelse af dessas Concoursbehandliriv',
icke förmått genast betala. Uti striden
mellan dessa elementer ligger svårigheten
att gifva enhet åt utredningen; utelemnas någon
af dem, så blir utredningen lätt.
En emot denna stridande plan har äfven
inför Höglofl. Beredningen blifvit framlagd, uti
hvilken det andra af ofvan uppräknade elementer
icke blifvit infördt.
Den förra af dessa idéer skyddar Banken
men utsätter Fordringsägare i Filial-Disconter
för all möjlig förlust (såsom vanlig Concours);
den sednare, skyddar Fordringsägare på Bankens
bekostnad. Hvilkendera af dessa motsattser,
sorn Höglofl. Beredningen kunnat välja;
så hade intet inställande i Lagens kraft kommit
i fråga; men medelvägen, som Höglofl. Utskotten
i min tanka föreslagit, är för detta steg
ovilkorligen utsatt. Ehuru jag icke funnit något
allvarligt skäl emot den idée jag vördsamt
framstälde, öfvergaf jag likväl ett maktlöst motstånd
och förenade mig uti den medelväg, sorn
sedermera blifvit Rikets Ständer förelagd. Men,
sedan den plan, som häraf uppkom, så obenägit
blifvit af samtelige Rikä-Stånden emottagert,
Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden. 1161
och den allmanna rösten synes böjd för motsattsen
af hvad jag framställt; så vill jag endast
begagna min rätt att med serskildt yttrande rättvisa
min öfvertygelse, om det är möjeligt.
Fordringsägares anspråk består uti en Concoursmässig
behandling. Blotta ögnakastet på
denna plan visar, att dem göres mer än rätt,
ty de få förr ut sine penningar derigenom, att
Banken träder emellan Skyldige och Fordringsägare.
Baneo-Sedelhafvaren fordrar, att Rikets Ständer
skola vårda, icke förskingra tillgångarne; och
de Författningar, efter hvilka Rikets Ständers
Bank hittills blifvit sty^d, under hvilken Styrelse
Banken gjort Riket räddande handtag,
stadga, att Bankens gevinst bör ad publicos usus
användas. Med iagttagande häraf, kan af Banken
icke annat biträde meddelas, i dessa enskild
t a angelägenheter, än sädane fursträckningar,
hvarpå Banken icke förlorar. Härvid torde
förtjena tilläggas: att Bankens högsta idde,
hvarunder allt är ordnadt, är tillha: dabsllandet
af ett stadgadt mynt åt Stats-Verk, Näringar
och Handel; att nuvarande mynt beror till stadgan
af dess värde, på förtroendet Iros Allmänheten,
och detta på det allvar, hvarmed Rikets
Ständer behandla realisations • problemet;
att denna Allmänhet a:ne gångor sett Banken
upphöra med utgifvandet af reel valuta emot
Banko-Sedeln, men tillika sett, att Rikets olyckor
förorsakat dessa steg, meri nu set samma
Allmänhet ingen Riks-olycka afleda från bemödandet
att återställa Bankens förmåga att fullgöra
sina förbindelser; att Riket årligen genom
liba Stats- och Banko Uiskottens Betankahden.
Bevillning, till Banken afbe,talar 750,000 Hulr
uppå Stats-Verkets räkning, hvilken Bevillning
icke behöfdes, örn Banken hade öfverflödig!
tillgångar, hvarmed Rikets Höglofl. Ständer nu
torde atrina understödja Fordringsägare i FilialjDisconterne.
Men ännu ett stöd för dessa BanJco-Sedeihafvares
anspråk , att Bankens tillgångar
icke må anslås till utdelning, åt Fordringsägare
uti Filial-Disconternp, hämtar jag af den
erfarenhet, att Rikets Höglofl. Ständer i nödens
stund pålitat, Banken och funnit kraftig handräckning
af dess Credit och fond. Den allmänna
rösten förkunnar, att Bevillningens belopp
hunnit den höjd, utöfver hvilken Folket icke
förmår att bära Statens tyngder, och jag tillägger,
att denna Bevillning icke utgår af det öfverskott,
sorn husfadren samlat af sin arbetsförtjenst,
sedan Familiens oundgängeligaste behof
blifvit besörjde, utan att en del deraf utgår
genom Skuldsättning, vare sig hos Discont
eller förläggare, eller sluteligen genom afsättning
utaf ar betsförlaget. Uti denna högsta spänning
af Nationens financiera krafter, påkallar
Försvarsverket nya tillgångar; och dessa behof
kunna lemnäs utan uppmärksamhet ända
tills de sjelfva taga ut siri rätt, Eät då Banken
vara fängslad i Filial-Disconternes sugande
famn och Nationen utur stånd att med ytterligare
bidrag bereda ett kraftigt sjelfförsvar;
$å torde man ångra den godhet emot fordringsägarena
i Filial-Disconterne, genom hvilken
man, n»ed uppoffring af minst En million R:dr,
Öfversel- Banco-Sedelhafvares rättsanspråk* På
sila dessa förenade grunder kan jag icke öfver
-
Stats- och. Baneo-Utslottens Béttinkanden. 3.163
se inflytandet af dessa anspråk på principen,
hvilka dessutom understödjas af största delen
af Nationell, hvilken icke är Fordringsägare i
Filial-Discont erne.
Gäldskyldige, men vederhäftige Näringsidkares
billiga väntan att icke genom Lagsökniiigstvång
drifvas till en altför hastig inbetalning,
lärer af ingen vägras det biträde, som
denna Utrednings-plan medgifver. Deras inbetal
nings-skyldighet blir år 181S oförändrad,
Banken förlorar 1 Capital endast på Götha
Canals Discont, nemligen 375,000 B:dr. Men
deremot undvikas alla Förluster, sorn ett blindt
öfvertagande af enskiltes skulder ovillkorligen
medför, och ovillkorliga ränte-vinster betäckex
lätteligen denna förlust. Jag vill endast jemnföra
denna plan med den medelväg, Hoglofl.
Utskotten föreslagit i afseende på Bankens Capital-förlust.
Friligt denna sednare ar Förlusten
efter siffran i Götha Canal — -—- 500,000.
Förjusten efter siffran i Malmö — 230,000
S:a B;dv 730,009.
Enligt BankoCommissarien Evelii
Berättelse lärer Götha CanalsD
iscont-Contoir i Götheborg redan
gjort förlust af öfver —- 80,000.
samt äga osäkre Fordringar till
746,405: 22: 4, hvaraf upptages
såsom förlust i Götheborg — 100,000
Summa Capital-förlust omkring, 91,0,00a,
Men ingående räntor äro dessutom
godtgjarde, verkande dertill,
1164 Stats- och Banco-Utskottens Betänkanderi.
att denna Capital- förlust synes
mindre an den verkeligen är;
nemligen: vid Malmö
omkring — — 160,000.
Götha Canal — — 500,000.
- *—;  660,000
Summa Förlust 1,570,000.
Afdrages 375,000.
Skillnad 1 båda utredningarne — 1,195,000.
eller minst En Million. Öfver VexelBancoSkuldens
förökning i följe med denna utredning,
är en serskilt Calcul upprättad, sorn visar
att denna ökning skulle utgöra
vid Malmö -— — — — 418,000
dito Götha Canal — — — 795,000
S:a ILdr 1,213,000.
lavaremot torde med skal erinras, att Filial Disconternes
Assignationer på Banken troligen utgjort
nära samma summa, hvadan en sidan tillökning
behöfves, och att Bankens säkerhet icke
af en tillökning i Vexel-Banco-skulden lärer
lida, enär den under loppet af 1819 lätteligen
kan indragas. ..
Sluteligen och hvad vidkommer Fordringsägarena,
så synes, att de genast få lyfta hela
säkra andelen af Discontens fordringar, samt
att Lagsökningar indrifva den obetydliga andelen,
som är osäker; varandes det Fordringsägares
egen sak att till sin egen skada icke påskynda
störtande Lagsökningar.
Sjelfva utredningssättet är så korrt och enkelt,
att jag äfven af detta skäl frugtar att det
Icke skulle hålla profvet, och af samma skäl
Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden. 1165
icke begärt, att hvarken Höglofl. Beredningen
eller Höglofl. Utskotten skulle deröfver utlåta
Sig, utan må det bli mitt eriskilta yttrande.
Utrednings-Fortsättning.
1:0 Hen i Filial-Disconterne Gäldbundne
inbetalar med Banko-Sedlar på förfallodagen till
Utrednings-Contoirets Kamrerare, det vill säga,
den person, som Fordringsägare i sådant ändamål
utsett, jldel af det förfallna Hånet. Debitorn
bifogar ny revers på återstoden, hvarpå Kamreraren
teknar, att Reversen är till omsättning
ingifvep och stäld på rigtig Summa.
2:0 Denna revers inlemnas uti Banco-Discontens
Direction, som pröfvar säkerheten.
Är Reversen god, meddelar Directionen anmodan
till Herrar Commissarier att, sedan ränta
behörigen blifvit insatt, påföra Banco-Discontens
nya utrednings-räkning det beviljade
lånet samt godtgöra vederbörande Filial-Disconters
nya räkning för denne Disconts andel samt
Bankens nya Creditiv-räkning för dess andel
och däröfver meddela Attest.
3:0 Utrednings-Contoirets Kamrerare utlämnar,
emot ofvanskrifne contanta inbetalningar
och ingifne Attester, de i fråga varande
reversalerne, samt afslutar Cassan per månad
och besörjer utdelningarne.
4to Bankens nya Creditiv-räkning, rättas
vid slutad utredning så, att Banken endast behåller
sin andel.
5:0 Bankens Ojnbud biträder de öfrige
Fordringsägarnes att bevaka sådane medel, sorn
genom Lagsökning eller längre anstånd skola
iudrifvas.
lif) 6 Stdts- och SanCo-Tjts/totlens Betänk anderi*
Utredningens inflytande pu Vexel*
Banco - Skullden.
Götha Canals Discont.
Låne-Surmnan antages till exempel
. . . 3,688,385: s8. 2.
hvaribland osälcxe
Låntagare antages
innehafva 682.385: 28 2.
Säkre Lån . .3,000,000:—-—-
Vid i:ta omsättningen
i Utrednings-Conto*
iret inbetalas §
deraf, eller . - 600,00a: — —
Hvarigenom
17 trednirigsContoiret
väl får
Ett Credit uti
Banken, precist
ftdelar af Säk
re
Lån . . .2,400,00c!—-
Men nu antages
tilgangarne
att uppgå efter
slutelig utredning
till
3,600,000 B;dr
Banco, äfvensom
att Skulder-»
ne uppgå till
4.800,000:4 såddes
utbekom
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden. 1167
iner Banken, äf-
vensom alla an-
dra, -^idelar af
fordran, det vill
säga . . . .i,m 5,000!
Hvilken genast afdrages, hvar-
efter återstår en tillverkning vid
första utbrottet af Utrednings-
planen, till beloppet ....
1,2 75,000
-
Sedan § år efter omsättnin-
garne, hvilka till den i Maji
ovilkorligen för sig gå, eller re-
dan infallit, äro Eåntagarena,
ovilkorligen förbundne att åter
inbetala | af då varande Sum-
ma 2,400,000: med R:dr B:co
480,000
-
-
Nya Banco - Sedlar vid 1818
års slut
795,000
-
-
Sum ma
[1,275,000
-
-
Malmö Discont.
Till Exempel
Säkra Eån . ,1,200,000:—-■—-  Contant inbetalninng
. . . 240,000:
UtrednlngsContoirets
Credit
.... 960, octo:—
Bankens SC
Banko -D iscun
tens
Fordringar 3 5 o9o o o: —
ii68 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
Vid a:dra Omsättningen inbe-
talas | af g6o,ooo R;dr
192,000
-
Nya Banco - Sedlar vid 1818
års slut
41 8,000
-
Summa
610,000
-
-
Herr Lagmannen Mannerstam yttrade sig
som föijer:
"Uti det yttrande till Höglofl. Utskottens
Protocoll, som jag derom den Mars haft äran
afgifva» har jag yrkat bibehållande af den uti
allmänna Lagen grundade rättighet för hvarje
innehafvare af desse Discont-Verks Obligationer
att dermed utan afdrag liqvidera sina Skulder
till samma Disconter, och under åberopande
af min då yttrade tanka får jag nu skälen
för densamma närmare utreda.
Det är utom all tvifvel och fordrar icke
bevis, att så väl Galdenärer som Borgenärer
vinna vid detta liqvidations-sätt, att allmänna
fenninge - rörelsen i Riket derigenom ganska
mycket underlättas, och att det nyttiga ändamål
vinnes, att Discont - Skulder troligen till
flera Millioners belopp omflyttas till Skulder
hos Enskilte, hvilket icke inträffar, om afdrag
fastställes, hvaraf följden blifver, att fTre-Procents
Obligationerne icke i rörelsen utlemnas.
Frågan är således endast om den större förlust,
som genom nämnde Liqvidations - sätt kunde
Banken tillskyndas, öfverväger de allmänna fördelar,
hvilka deraf beredas. Denna förlust beror
derpå, om, genom sålunda lättad liqvid, Di.
^conternés fordringar skulle inflyta fortare, än
Stais- och Banio-XJtsAottens Betiinkanden. n6g
genom flen arliga inbetalning af ^:del, hvilken
ar påräknad i den plan för Disconternes utredning,
sorn af Utskotten är föreslagen, och att
således Sänken icke kunde som ersättning beräkna
hela den ränte-vinst, sorn på återstående
fordringar skulle under Utrednings-åren inflyta.
H arvid får först märkas, att under den tid,
som förflutit sedan Disconterne upphört att full-!
göia sine förbindelser, furdringarne icke influtit
till betydligt större belopp, än de vanliga otn»
sättnings-summome, fastän hvarje Gäldenär dels
såsom liypoteque kunnat insätta Disconternes
Sedlar, dels ägt att lagligen tvinga desse Verk
till emottagande af sine Sedlar efter deras fulla
värde, och att det således icke kan såsom säkert
antagas, att Skulderne skulle inom en kort
tid inflyta; det är äfven i sådant fall lätt för
Hanken, att genom ökande af sin Uåne- rörelse
samma räntevinst på ett annat sätt återtaga.'
Ännu vigtigare är det "skäl, att, då Banken efter
öfvertagning af Disconterne ensam får vid-4
kännas den förlust, som otvifvelaktigt uppkom.;
mer genom en del Gäldenärers oförmögenhet,
att sine Skulder inbetala, skall denna förlust
blifva minskad i samma mån, som inbetalning
of I anén lättas och i motsatt förhållande ökas.
Del är således högst sannolikt, att denna
följd ensam motvägér deri förmodade förlusten
af räntevinst genom fordringarnes hastigare inflytande,
utom det, att uppmärksamhet äfven’
bör fästas pä de vådliga och förstörande följ.
der, hvilka för flera Landsorter, samt i synnerliet
för de till Disconterne låntagande JordäBihang
till Riks-St. Prot. igij-igrs. iide Sami. hT:r 147. *4$.
ai7° Stats- och Bånko-TJtsJtottens Betänkanden.
gare skulle uppkomma, om Utrednings-Corrmissionen,
hvilken ovilkorligt rnåste följa sine föreskrifter,
blir nödsakad, i enlighet dermed, Disconterncs
fordringar "Utsöka, utan afseende på
Gäldenärernes svårighet att betala.
Genom förenämnde Liqvidations-sätt undvikes
både det rättvisa inkast, som af flere anmärkare
är upprepadt, att allmänna Lagen blifvit
öfverträdd, och olikhet i behandlingen emellan
de Gäldenärer, hvilka sedan den i sistledne
October inbetalt sine Lån och de, hvilka,
i händelse Rabatt fastställes, efter kungörande
af Riksens Ständers Beslut skulle sine
Lån omsätta eller liqvidera.
Rå dessa grunder är min öfvertygelse stadgad,
att Disconternes Sedlar och AfskrifningsBevi»
böra efter fulla beloppet i LiqVid för
Lån emottagas,
Beti 23 Aptit.
■ Efter skedd justering af Högloft. Stats- och
Banco - Utskottens Utlåtande öfver anmärkningar
vid Högloft. Utskottens under den 3 sistl.
Mars afgifne Betänkande, rörande Filial - Disconternes
utredning, uppläste och till Protocollet
aflemnade nedannämnde Ledamöter, hvilka,
vid ärendets afgörande, sig reserverat, deras
skriftligen författade anföranden, för att
Utlåtandet till Rikets Högloft. Ständer åtfölja;
nemligen:
Herr Professor Forssell:
”När Rikets Högloft. Ständer vid 1815
och föregående årens Riksdagar anslogo Creili
-
/
Stats- och Bahiö-UtsKottehs BeVänhandeht 1171'
tivén till Fi'ia I-Di scontertia, så vörö dessa Creditiv
icke beräknade att utgå af Bankens år 1 ix
ga Bänté-Inkomster, hvilka till andra ändamål
redan voro bestämde, utan de voro i sjelfva
Verket ämnade att tillskapas genörn nya Sedelmassor,
i händelse de begagnades. Nu hafva
de blifvit begagnade ochj utgått i allmänheten
till ett belopp af Två Millioner B:dr, hvarmed,
således den förra Sedelstocken blifvit ökad- Då
ett Giéditiv ej är annat ät\ ett Lånebiträde, <^tt
i behofvets stund af Låntagaren tillitas, så följer
ock tydligen deraf, att, sedan Låntagaren bé*
gagnat detsamma, bör han ock till fullo återgälda
det, Det är således Tankens obestridliga
ratt, att, vid Filial-Disconternas utredning,
framträda såsom Fordringsägare för fulla beloppet
af ofvannämnda 2 Millioner R:dr. Enligt
72 §. 1 Begerings - Fotrnén åligger det Bikeis
Ständer att värda Banken! så att den ostörd må
förvaltas af deras Ful Intägt ige efter de Ordningar,
Stadgar och Regementen, hvilka redan äro
gjorde eller vidare kunna göras. Jag har
derföre inom Utskotten Varit af den tanka, att
Batikens rätt tiil Utbekommande af sin fordran
borde läggäs till grund för atla öfverläggninvgar
om Disconterrtas Utrednings-sätt. Det enda,
som jag ansett billigt, har varit att eftergifva
Bankens prioritets-rätt, och låta den dela mark
om mark med de öfriga Fordringsägarena, likväl
med förutsättande, ätt äfven denna förlust
borde Banken godtgötäs genom Bevillning af
Bikets Ständer; hvilka, ej mindre än enskilte*
på sådant sätt borde plikta för sitt förtroende
till Disconterna. Den stora öfverklagade för
-
J175 Stals- och Banko-Utskottens Betänkanden
lägenheten i Fenninge-rörelsen är, efter min
tanka, en verkan, icke af fruktan för någon Rabatt
på Assignationerna och Tre-Procents Fordringarne,
den alla förmodligen väntat sig, ritan
af osäkerheten, om och när och till hvad värde
desse Fordringar kunna bli godtgjorde* Jag
har således icke heller genom bevakandet af
Rankens rätt trott mig åstadkomma någon synnerlig
skada för Allmänheten, annan än den,
som uppkommit genom dröjsmålet, hvarföre jag
ock inom Beredningen snart tystnat, sedan jag
funnit, att min tanka icke instämde med pluxalitetens.
Nu, då Höglofl. sammansatte Utskotten föreslagit
ett Utrednings - sätt för Götha Canals/och
Malmö Disconter, hvarigenom Bankens Creditiv-fordringar
troligen blifva till större delen
medtagne, dels genom de förmåner, som blifvit
öfriga Fordringsägare beviljade, dels genom
bristande tillgångar hos osäkra Gäldenärer; så
uppstår en ganska vigtig fråga, huru denna förlust
för Banken skall ersättas. När Rikets Uöglofl.
Ständer vid 1809 och 1810 årens Riksdag
anslogo flera Millioner nya Sedlar ur Banken,
och ehuru detta skedde af yttersta nöd till Rikets
räddning från branten af sin undergång,'
ansågo de sig likväl icke berättigade att göra
det utan att gifva någon ersättning, och beviljade
derföre en årlig Summa af 750,000 R:dr
till detta ändamål, som ock ännu utgår af den
Allmänna Bevillningen. Så mycket mer böra
då nu Rikets Ständer, enligt Regerings - Formens
och Banco-Författningarnes föreskrift, vara
betänkte, att anslå en framtida ersättning åt
Stats• och Banko-Utskottens Betänkande.n', 1175
Banken för de ifrågavarande medtagna Crediti-;
ven. Sker det icke, så har, efter min öfvertyg
geise, en sådan väsentelig rubbning i Bankens
grundförfattning och en sådan afvikelse från 72
§. i Regerings - Formen blifvit begången vid
denna Riksdag, att jag, ehuru ensam, icke annat
kan än protestera deremot och reservera
mig för de vådliga följder, som derigenom £
framtiden kunna uppkomma. Visst vöre det
hardt och obilligt att öka Bevillningen för Disconternas
Utrednings skull; Men jag anser dock
ökade Utlagor, ehuru tryckande de må vara,’
långt mindre skadliga för Riket än Sedelmyntets
oupphörliga försämring. Och, sedan Rikets
Ständer fått den olyckliga vana och böjelse, att
vid alla, mer eller mindre vigtiga behof, från
Tumba Pappersbruk hämta sina ressourcer,
tan känsla af förbindelse att vidtaga några utvägar,
hvarigenom verkan af detta Pappors-system
kunde i längden förebyggas, så ser jag
deruti en grundläggning till framtida olyckor
för mitt Fädernesland, vida vådligare än krig
och missväxt och hungersnöd och pest; ty dessa
hafva en öfvergång och verka ofta en moralisk
förbättring; men' det förra är beständigt
och angriper Samhäfisbandet i dess innersta
knutar.
Då Höglofl. sammansatte Utskotten icke behagat
lemna någon uppmärksamhet åt detta mitt
anförande, så anhåller jag, att det må åtfölja Betänkandet
till de Respective Riks-Ständen. Att
jag icke vid det förra Betänkandet gjort denna
anmärkning, har skett af den orsak, att jag
väntat, det någon annan af Respective Riks»
1174 Stats- och Banio-Utsbottens Betänkanden.
Ständens Herrar Ledamöter skulle fästat sig
vid en omständighet., som alltid legat sä tydlig
för mina ögon; och äfven deraf, att jag ej velat
genom' en s! brydsam trasa , i händelse den
skulle blifvit ämne för en öfverläggning, ännu
längre fördröja tiden med afgurandét af en sak,
hvarpå Allmänheten med otålighet vantar. Detta
ämne kun sedermera serskilt företagas, om
Respeotive Riks Stånden så täckas förordna.
Herr Landshöfdingen Friherre Cederström.-
”Med åberopande af hvad jag enskildt yttrat
vid Högloft. Utskottens förra Betänkande,
rörande Disconternes reglering, samt vid frågan
örn myntvärdets upprätthällande, får jag begä*
ra, att äfven nu vid Utskottens nu afgifvande
Utlåtande få bifoga min enskildta tanka,
Förslaget att på 5 §r indraga Filial - Utsconterne,
utan att ett lika stort Capital i annan
väg sättes i rörelse, anser jag omöjligt,
med mindre en stor del Medborgare skola brin--  gas i obestånd, och jag har förgäfves i Utskottens
Betänkande om medlen för myntvärdets
upprätthållande sökt firma verkligheten af hvad
Utskotten i premisserne der yttrat, att nemi.
ingen minskning i Rörelse C.pifaler skulle uppkomma;
Jag har redan upgifvit, i hvilken del
jag anser Utskottens Calculer felaktige och hänvisar
således nu endast i detta afseende till
mitt serskildta yttrande vid^ detta Utskottens
* Utlåtande.
Då frågan om Disconternes reglering är
oskiljaktig från den om Financernes reglering
i hela dess vidd, så hade jag så mycket mera
trott Utskotten bort i ett sammanhang fram»
Stats- och Banko-TJtskottefis Éetiinkanden. 1175
ställa ämnet till Riksens Ständers afgörande*
som Ridderskapet och Adeln beslutat att Utskotten
så bort förfara,
Sluteligen anser jag det vara likgiltigt, om
en Lag för tillfället, som rubbar enskiltes rät*^
tigheter, kallas Lag eller Författning; det är
verkningen, ej namnet, som är klandervärdr, och
får derföre förklara, att jag anser förändringen
af ordet Lag, till ordet Författning, onyttigt,
samt att jag uti intet afseende med Utskotten
uti beslutet om förslaget ti 1 Disconternes re"
glering kunnat instämma.’’
Herr Biskoppen Doctor v. Rosenstein;
”Med skyldig aktning för andras meningar
och Under erkännande af de bekymrande omständigheter
och ömtåliga frågor, öfver hvilka
Höglofl. Utskotten vid detta tillfälle mast föreslå
bestämda beslut, anser jag dock för min
pligt, att öppet framlägga min öfvertygelse i
de delar af ämnet, i hvilka den skiljer sig 1-  från pluraliietens inom Höglofl. Utskotten,
1:0 Jag har ej kunnat fatta såsom rättvist
och billigt, att, vid beräkningen af (iötha Qanal-Disconts
Tilgångar, icke upptaga dess Fordran
uti Arbets-Cassan af nära_ 1,100,000 R.dr.
Jag åberopar härvid de enkla och i min tanka
bindande skäl, med hvilka en värd Ledamot,
Herr Baron Wirsén, utvecklat danna fråga
i dess till Finance - Beredningen aflemnadQ
Dictamen, som nu åtföljer detta Betänkande,
De äro ännu icke vederlagde. Då man säger,
att Arbets-Cassan nied dess för arbetet nödiga
inventarier och förråder tillhöra Banken, såsom
pant för dess till Canalen gjorde försträck*
Si7® Stats-och Banko-XJtskottehs Bctiinkanden.
ningar, synes man icke rätt betrakta eller upp*
fatta ämnet. Ganalen med dess tillhörigheter
utgöra visserligen Hankens pant, sä vidt densamma
är färdig och sä vidt nägra Instiumentaller,
Materialier eller andra förråd öfverblifva
efter fuilbordadt arbete. Men om Banken
dessförinnan skulle på deni göra anspråk, så
skulle hon med detsamma bidraga att minska
värdet af sin pant och hindra sjelfva företaget,
hvars framgång dock utgjorde afsigten med hennes
försträckningar. Härvid kan i alla fall ingen
fråga uppstå oin Bankens fordran för det så kallade
Byggnads-i/ånebiträdet, om hvilket Biksens
Ständer i deras Beslut af den 8 Aug. 1815 uttryckeligen
stadga; ”Altför detsamma skall under
Byggnadsåren icke äskås någon ränta d Capitalafbetalning
samt sådan efter Byggnadsårens slut icke
heller komma i fråga, förrän Actie - ägarne af
Discont■ och Cänal-irikomst njutit och allt framgent
för hvarje är fä njuta, oafkortad. Fem Procents ränta.
ä deras inbetalte Actie-Capiial.
När detta ihogkommes, tyckes frågan om
beräknandet af ofvannämnda? tillgång tämmeligen
klart besvara sig sjelf.
2:0 Högloft. Utskotten fortfara i det uti
förra Betänkandet fällda stränga omdömet om
Götha Canal-Bolags svar pä Höglofl. Banco-Utskottets
till detsamma framställda fråga. Denna
sak synes mig icke heller nu vara med vederbörlig
noggranhet för Biksens Ständer berättad.
Sjelfva frågan var äfven i förra Betänkandet
rigtigt uppgifven, men Bolagets svar var alici
r ig, som det likväl ännu påstås, hvarken obestämdt
eller inrifffattande hlotta anspråk, blotta
Stats- och Besvär s-XJtskottens Betänk anden. 1177
fordringar pä ytterligare biträden af Staten. Svaret
var bestämdt, ty Bolaget erkände ganska
klart sin oförmögenhet, att utan temporärt biträde
af Lagstiftande Magteri genast liqvidera
sina Skulder och fortsätta sin Discont-rörelse.
Annat är äfven att med anspråh fordra ett biträde)
och annat att anmäla sitt behof deraf
med uttryck af hopp om Lagstiftande Magtens
benägenhet att understödja ett förelag, hvars
tillvarelse den sjelf hade beslutat, och ett Bo•
lag som med förtroende och vågade uppoffringar
hade gått Konungens och Riksens Ständers
yttrade^ afsigter till mötes. En fullt opartisk
Domare skall i Bolagets Svar icke finna förmätna
eller pockande anspråk, men väl kanhända
den värdiga och manliga ton, i hvilken
man, under känslan att äga en god sak, mel
förtroende yppar sina behof för Nationens Representanter
och framlägger de skäl till räddning
och understöd, man tror sig kunna hämta
från billigheten, från icke tvetydiga löften
samt från sådana maximer i Stats - Hushållningen,
som i längden säkrast befordra allmän och
enskild välfärd.
3:0 Sorn skäl att neka Bolaget några förmåner
under benämning af ersättning för dep.
Discont-rättighet, man fråndomer Bolaget, anföres
i närvarande Betänkande, att man ej kan
begära ersättning af den, som icke vållat Discontens
obestånd; att Banken icke vållat detsamma;
— icke heller Staten, o. s. v.
Härtill vågar jag svara, att hvarken Bolaget
eller dess Directioner vållat detta obestånd.
41 7 S Stats- och Banko-Utskottens Betänk anden.
Utskotten hafva sjelfve bestämt yttrat ilen öfvertygelse,
att i sjelfva Disconl-inräfträngen lag
fröet till en undergång) som vid minskad Petiningerörelse
nödvändigt skulle af sig sjelf inträffa,
oell den tillfälliga händelser endast påskyndat.
Sjelfva Inrättningen, he’a DiscontReglementei,
var ^Lagstiftningens verk, icke Bolagets,
Actie-ägarersa ingingo, med förtroende till
densamma, i de erbudne vilkoren. Emedlertid
få de nu plikta för en förlägenhet, den de
sjelfve icke föiorsakat; och, emedan de, under
hopp om en ganska medelmåttig ersättning eller
rättare om någorlunda skadeslöshet, framräckte
sina enskildfa medel ti l bedrifvande af
«tt arbete, sorn då ansågs blifva af stor vigt
och nytta för Fosterlandet, straffas de nu med
förlusten af en Discont-vinst, som under Byggnadsåren
alldrig kunde gifva dem mer än sorn
Feni Procent för nerlagde penningar och efter
arbetets fullbordande alldrig troligen mer än 7
eller 8.
Jag förmodar, att man hör ursägtas för det
inan vågar finna ett sådant behandlings - sätt
mindre billigt.
Herr Presidenten von Schultzenheim.-  Vördsamt Dictamen till Protocollet.
’’En värd ^Ledamot (Herr Professor Forsell)
har till Protocollet anfört sin öfvertygelse,
att Bänkens förlust, genom de till FilialDisconterne
lemnade Creditiver, borde genom
•n serskild Bevillning af Rikets Ständer godtgöras.
Han förmodar, att de sammansatte Stats.
Stats- och Banko TJtsiottens Betqnkanden. 1179
och Banco-Utskotten föreslagit ett uttedningssätt
för Götha Ganals- och Malmö Discont Vetle,
sa att Bankens Creditif- fordingar derigenom
blefvo till stöt re delen mediagne; och frågas,
huru efter sådane beviljade förmåner åt Fordrings
ägare, samt bristande tillgångar hos osäkre
Gäl Jenärer, en ersättning till Banken vinnas
ina? En till ersättning anordnad Bevillning
anser Professuren för mindre tryckande
och medförande mindre vådeliga följder, än
försämringen af Sedelmyntet, såsom grundläggande
värre framtida olyckor, än krig, missväxt,
hungersnöd och pest, hvilka dock hafva
en öfvergång. Ytterligare 3ndrages, att, då Banken,
åren 1809 och j8io, för Statens behof,
för flere Mi linner måste anlitas, så anslogo
Ilikets Höglofl. Ständer till vedergällning en
äilig Bevillning af B:dr 750,000 Btco, och förmodas,
att Regerings'Formen och Banco-Ordningen
ej mindre nu påfordrade en ersättning
för de uppoffrade Greditiven.
Häruppå svaras billigt, att, utom det, att
Banken äger en ostridig förmånsrätt för de till
Malmö och Götheborgs Discont-Verk lemnade
Creditiver, så minskas månateligen bristen, vid
Filial - Disconternes osäkre skuldfordringar, genom
inflytande räntor; och kunde den möjeliga
förlusten ännu icke med någon precision uppgifvas.
— Oin Banken å ena sidan är besvärad
af belydeliga utgifter, så äger densamma deremot
stora inkomster. Jag kan med mycken
trygghet försäkra, att Bankens behållna Capital
ifrån början af 1810 till samma tid 1817 blifv
ai8o Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden.
vit ökadt utöfver Rtdr 1,756,900 Bco. Ja, ensamt
Bankens Biscontvinst beräknades år 1817
till R:dr 513,3^7, och, orri derifrån drages det
föregående årets behållning R.dr 139,169, så
återstod dock i enskild vinst R:dr 374,168 Bco,
med én löpande avance inpå 1818 års Discontlörelse,
och ännu en oberäknad utdelning af
40,000 R dr B:cu ifrån det gemensamma Riks*
Biscorit - Verket, för hvardera året 1816 och
11817. — Bet torde äfven kunna försäkras, att
föga ändring förefallit uti Vexel-Banco-skuIden
linder den ofvannämnda perioden ifrån 1810
års ingång till dito 1817, så att Sedelstocken
blott skall vara minskad med det obetydliga
junda beloppet af Rjdr 144,700. Frågas då
ock, om det är skäl, att förutan inhämtade underrättelser,
allarmera sig och andra för en Öfverhängande
stor våda? Bå, likmätigt senare
tiders beslut, Sedelstockens permamenta belopp,
hvarken skall ökas eller minskas, så äger Banken
otvifvelaktig förmåga, att efter förhållandet
jemka sitt Bebet och Credit, så att hvarken
Debitor eller Creditor , i följd af Författningarne,
må blifva lidande; om ock någon obetydlig
temporaire skillnad, till följe af bidraget
att afhjelpa nuvarande Discont-oreda, hända
Jtunde, så skall Samhället dymedelst återvinna
ordning, och den öfverklagade stockningen
i penninge-circulationen upphöra. Det kan a 11-  drig, efter förefallande omständigheter, utlånas
något mer eller mindre, och komme det icke
heller deruppå an, om Banken, något år, vunne
en mindre behållning i det ideala Sedel-Ga
-
Stats- och Banko-Utskottens Betänk amien. 1x81'
pitalet, blott Allmänheten, förnuftigt, och efter
gifne föreskrifter, betjenas.
D. v. Schulzenheim
Herr
Lagmannen Norens och Herr Corn»
merce-Rådet Krull åberopade deras till Protocollet
den 3 gistledne Mars afgifne, och Hufvud-Betänkandet,
angående Filial - Disconternes
utredning, till Rikets Höglofl. Ständer åtföljde
yttranden ; äfvensom ock Herr Grosshanlaren
Arfvidson refererade sig till dess hos^Välloll.
Borgare-Ståndet ingifne och , jemtö AterRemissen
af berörde Betänkande, till Höglofl.
Utskotten inkomne Memorial.
Transsumt af Protocollen, hulllne hos Riksens
Höglofl. Ständers förenade Statssamt
Banco-Utskotts Finance-beredning
vid Urtima •Riksdagen i Stockholm följande
dagar.
Den 3 Februarii 1818.
H err Stats - Secreteraren m. m. Friherre
Wirsén tillkännagaf, att Herr Friherren och StatsSecreteraren,
efter flere Ledamöters yttrade åstundan,
skriftligen författat sine tankar uti
frågan om Filial-Disconteme; hvarefter Herr
Friherren och Stats-Secreteraren uppläste följande:
”De
3:ne Disconterne, hvarom nif fråga
är, tillkornmo, för att med visse för tillfället
yigtiga ansedde allmänna angelägenheters b*-.
liSs Stats- och Banko-tJtskottenS Betänkanden.
fordrande, förbinda enskildtes fördelar. Realisationen
af Riksgitlds-Sedlarne var i förra fallet
föremålet med Malmö och Götheborgs Disconter,
och anläggningen af Götha Canal med
dess Discont.
Contractet var Ovillkorligt å begge sidör :
Staten har Uppfylt det å sin, haf alldrig garanterat
desse Verk och har sålunda ej heller någon
laglig förbindelse, att för dem träda i Liqvidation.
Detta har Högloft. Beredningen redan
afgjort, hvarmed jag ock för min del fullkomligen
instämt.
Då denna fråga sålunda är afgjord , blir
deraf en fö jd, att Banken, hvilken till Discort*
terne försträckt penningar, detri de, (särdeles
hvad Malmö angår) icke kunna efter sine ingångna
förbindelser återbetala, upptrader Som
fordringsägare, att sin rätt gällande göra och
utkräfva.
Här vill jag specielt hålla mig till MalmfjDiscont,
hvarom nu ock egentligen är fråga,
Gäldenären är här det octroijerade Bolaget,
Detta, formeradt genom Actier , representera*
af Innehafvame utaf sådane Actier; Men förmodeligen
lärer Lagen ingalunda kunna til förbinda
någon sådan Aclieägare att för Discöntförvaltningen
träda i ersättniugs-ansVat utöfver
sjelfva Actie-Capitalets belopp; och sålunda utgår
från beräkningen af tillgångarne ali fråga
om deröfver sträckt bidrag å Bolagets sida.
Massans återstående tillgångar blifva då:
1:0 De enskildtas Skuldförbindelser för erhållne
Lån.
Stats* och Banko-Vt skottens Betcinkanden. n83
2 0 Hvad lagligen kan tillvinnas massan i
ersättnings-väg af dem, sorn oredlrga förvaltat
eller obeståndet vållat, och
3:0 Den förmon, som af sjelfva Disconterings
- rättigheten under återstående tiden af
Oc troijen, rnä kunna vara att hämta.
Mot dessa tillgångar å ena sidan förekomma
å deri andra, jemte Banken, hvärenda Innehafvare
af en Dsicontens Assignation eller
3 procents Revers, såsom fordrande; desse jernförde,
visa, att de förra blifva otilräckfige till
de sednares förnöjande: obeståndet är sålunda
gifvit , och efter Lagens förmer vidtager ett
Concours-tillstånd, Första åtgärden blir då, att
bevaka hvaf sin fordran. Bevisen deröfver finnas
kringspriddé i alla Landsorter af Riket t
hvarje Innehafvare af en 5 Rtdrs Assignation
nödgas iagttaga samma lagliga åtgärder som ded,
hvilken bevakar den största fordran: han skall
besvärja den: han skall insända Docttmenterne
till Orten, der Concoursen blir anhängig o. s.
v. Den kostnad och den omgång, som härmed
är förknippad, under säker anledning å den andra
sidan,'att flere år få Vänta på utdelningen
kan hos mer än en genast leda till ett öfvervägande,
om ej ett afstående af liela fordran
innefattar vinst, mot att den bevaka i men 1 bredd
med ett sådant Öfvervägande går ock någon
närmare undersökning, huru man blifvit inledd
Uti 6n sådan förlust.
Ett ringa antal blefve emedlertid de, sfom
sålunda skulle låta hela deras fordran förfalla;
men jag vill blott hafva anmärkt, att sådane
ock skulle finnas.
1184 Stats- och Eanko-Utskottcns Belänkartden'.
De öfrige infinna sig nu ii bevaknings-stä!-  let. Banken är största fordringsägaren . icke
allenast til summa, meri annu mer, dess Ombud
representerar en förbindelse af Discont-Directionen,
sorn gifver prioritet åt Bankens fordran
framför alla de öfriges. Detta är för dem ett
nytt och oväntadt slag. Uti iugen utgången
författning är det allmänheten kungjordt, att ett
sådant företräde skulle för Bankens Fordran äga
rum. Dagen medger likväl icke flera än aine
slags former för Prioritet uti fali af sådan be»
skaffenhet som detta, nemligen, inteckning, eller
i händer hafvande pant. Den senare gäller ej
om den är tagen sedan obeståndet redan var
kändt; nu uppstår altså tvist om bättre rätt,
och Concours-Donia ren skall den slita.
Emedlertid skalf massan utredas. Bever*
seme äro förfallne; de kunna således executive
utsökas.
Capitalisten , som, under hvad speculation
som hälst, instuckit sina penningar i Disconten,
ser en gifver. förlust dera, och en ökad driffjäder
att vinna, om den behöfdes, skall sålunda
hos honom uppstå , af önskan , att betäcka
sin förlust. Ett vidt fält dertill öppnas: först
att till de Discont-Sedlar, han redan äger , och
till hvilkas realisation han har styrka att vänta
på massans utredning, lägga detri han till ett
ytterligare vanvärde kan inlösa af den behöfvande,
och sedan att begagna följderne af alla
lagliga tvångsmedels användande vid indrifväridet
af massornes fordringar.
Troi igen finnas icke många personer i Bikft,
som ej, i egenskap af Eåntagare eller Eöf
-
Stats- och Bdnko-ZJtskottens Eeliinkanden. 1185
tesmän i Disconterne, eller såsom Borgenärer
eller Gäldenärer till Disconternes Gäldenärer,
skulle känna verknihgarne af den våldsamma
slitning mellan särskilte intressen, som härigenom
forsattes uti en olycklig verksamhet. Dg,
som icke omedelbarligen träffades af Lagens hand,
skulle dock nödgas umbära påräknade tillgångar
eller förföljas af oväntade kraf. En hastig
öfvergång från välstånd, verkligt eller inbilladt,
till förlägenhet och nöd, skulle blifva mångens
lott. En betydlig del al Rikets jord skulle pi
ett våldsamt sätt ombyta ägare, och åtminstone
någon tid vanskötas. Nöden skulle blifva
allmän, utan att likväl någon trodde sig hafva
skett rätt. De, som af slump eller försigtighet
icke insatt sine Capitaler uti Disconterne,
eller hade styrka, att afvakta utdelningen,
eller för öfrigt Uplagt disponible fonder» k omin
e ensamme att vinna på den allmänna olyckan,
genom de låga pris, hvartill en myckenhet
lös och fast Egendom måtte] föryttras: och
sluteligen skulle förlusterne på ^Disconternes
Concours tyngst drabba den fattigare och öfveå
den arbetande classen af Nationen» dels såsom
innehafvare af mindre summor i Discontpapper,
dels i synnerhet genom det upphörande
af arbets-förtjenst, som skulle blifva en följd
af desse skakningar och den hämmade circulationen.
Jag föreställer mig, att det är vid öfvervägande
af desse vigtiga betänkligheter., som,
enär å ena sidan erkännes, det ingen laglig förbindelse
omedelbarligen, för Disconterne skull,
Bihang till RiJ.s-St. Brot. tSiJ-iSit- f.dc Sami, N.r 14}. i;o.
a i86 Stats- och Banko-TJtskottens Betilnkanderi'.
förefinnes, alt Staten skulle sig med dem befatta,
å den andra angelägenheten likväl med*»
gifves, att undersöka om någre utvägar funnes,
att mildra de vådliga följderne af det inträlfade
tillståndet, och, derest de kunde utfinnas,
om icke nödvändigheten påfordrade att dem begagna:
Och det är ock derföre jag håller före,
att frågan icke bör ensidigt framställas till betragtande
under formen af Disconternes omedelbara
understödande; emedan ämnet påkallar
en mycket generellare undersökning.
Varsamhet är härvid så mycket angelägnare,
som det intryck af ovilja och förtrytelse,
Malmö Disconts förvaltning naturligen måste
-väcka, nödvändigt ock fäster den lankan, att
Lagen allena må i sin stränghet agera och afgöra
hvar mans rätt; men Riksens Ständer uti
föremål, så ovärdiga deras deltagande, icke in*
blandas.
Denna tanka, så riktig, då den tillämpas
isolerad till MaJmö Discont-förvaltning, uthärdar
likväl ej, vid ämnets allmännare betragtande,
en lugn pröfning. Tvärtom faller den tillbaka
i undersökningen, huru detta tillstånd
uppkommit.
Utan att vara allmänna Inrättningar, äro
Disconterne likväl genom Konungs och Ständers
gemensamma beslut tillkomne: af Rikets Ständers
Bank hafva de blifvit understödde, som
derå icke allenast tagit ränta, utan ock en icke
obetydlig andel i årliga vinsten. Erfarenheten
har upplyst, att Actie-Ägarne åtnjutit ända
till 35 Procent och deröfver i utdelning för
Sttår; och detta, sorn borde bevisa en felaktig
Stats-och Banco-Ulskattens Betiinkanderi. 1087
inrättning, emedan motsvarande förlust icke i
en annan tid kunde dervid fästas, har likväl
ej föranledt till upphäfvande deraf; utan tvertom
hafva Disconternes områden tid efter annan
blifvit utvidgade. Med hvarje sådan utvidgning
har allmänna välfärden blifvit med
dem alt mera inväfd, Disconternes Credit-väsende
blifvit af allt större inflytande på myn-j
tets credit, och circuladonen så sammanblandad,'
att ingen gräns kan uppgöras mellan skyldiga
och oskyldige innehafvare af Disconternes pap^
per.
I samma förhållande växte emedlertid också
vådan för samhället af en skakning uti desse
Credit-Verk. De voro på ett onaturligt och
artificiel! sätt drifne till deras så kallade maximum,
som af Rikets Ständer år 18x5 fastställdes.
Malmö Disconts oredliga förvaltning påskyndade
upplösningen; men fröet dertill var
likväl redan lagdt,! och skull® hastigt utveckla
sig, då handeln reducerades till sitt naturliga
skick, och Näringar ne i följd deraf fördelaktigare
kunde upptaga de förut i Disconterne placerade
penningar.
Det har Varit att afböja följderne af Disconternes
fall, som Regeringen tid efter annan
uppehållit dem genom biträden af Statens medel,
och detta, icke för Disconternes skull, utan
för den allmänna välfärdens kraf. Jag har
haft tillfälle att någon gång deltaga i dessa bekymmerfull
öfverläggningar: och hvar och en,’
som det haft, har skattat sig belåten få utbyta
möjligheten att deruti lyckas tills en generel
reglering lät sig verkställa, mot ansvaret för
ii88 Stats- och Banko-Uts&ottens Betänkanden.
ett obehörigt placerande af Staten» medel i dessa
Verk. Äfven om desse sista händelser med
vidare uppoffring kunnat undanrodjas, skulle
mitt tillstyrkande icke utebiifvit! och ansvaret
derföre skul e jag ganska lugn gått till mötes.
Nu emedlertid hafva Disconterne fallit;
mängden af fordringsägare, utan tid och förmåga
att genomskåda verkeliga förhållandet, har
åt dem anförtrott sina penningar, med full tillförsigt,
att högsta Magtens omsorger skulle lika
kraftigt skydda dern mot farliga anläggningar,
sorn mot uppenbart våld. Den ena Medborgaren
har på god tro af den andra emottagit desse
papper, lika med Rikets öfrige myntreprensentativer,
oftast uran att någon särskild beräkning
af vinst dervid uppstått hos dem någondera.
Med Assignationerne, som icke buro
ränta, är detta i synnerhet aldeles påtagligt.
På en gång skulle då allt detta lemnäs åt
sitt öde, och erkännandet, att någon laglig förbindelse
till det ondas mildrande icke agde rum,
vare nog, för att sig dermed icke befatta! för
jtnin del kan jag ej instämma deruti; och jag
vågar äfven tro, att man i allmänhet icke hyser
denna tanka, ehuru man har delade meningar
i fråga om sättet att dervid tillväga gå.
Jag är ock den första att ärkänna vigten af den
yttersta varsamhet härvid. Ränge nog har Riket
financeväsende i skakningar åtföljt de öfrige
elementerne af Stats-Machinen. Må det altså
äfven få gå i bredd vid den lyckligare beredelse
till stadga och ordning, som på grundvalen
af utvärtes säkerhet ech invärtes trefnad
Stats- och Banko Utskottens B et ani and en. 11 *5
i»i kunna uppfattas. Detta ändamål böra alla
mindre angelägenheter vara underordnade.
Men just för detta ändamåls skull, och i
oskiljaktigt sammanhang dermed, intager Disconternes
reglering ett väsendtligt rum. Man
mäste nemligen ordna detalllerne innan planen
af det hela kan sammandragas och vinna stadga*
Man har trott sig kunna vinna ändamålet
på det sätt, att Disconterne lemnäs åt deras öde;
men de gäldskyldige deremot understödas.
Då h ar man efter min tanka gjort blott hälften
af hvad man bort göra, och bundit sig händerne
för en fullständig reglering.
Om man antager denna utväg, och BancoDisconten
sålunda skulle meddela Bäne-försträckning
åt Gäldenärerne uti de enskilfa Disconterne,
så utvidgas åter Bankens egenskap af
Credit - Verk och man aflägsnar sig från det
rätta föremålet, att låta Näringarnes behof af
förlag och Capitalisternes behof att förlägga,1 omedelbarligen
sammanträffa utan tredje mans
medverkan, sorn i sin egenskap af Factor eller
Commissionär ock fordrar sin särskilta provision,
till betäckande af omkostnader och till
vinst.
Det belopp af ytterligare Banco - Sedlar,
som i följd af denna reglering på en gång skulle
i rörelsen utställas, verkade visserligen menligt
på Bankens Credit; emedan det måste uppgå
till omkring fyra millioner Riksdaler Banco;
men dessutom äfven menligt för rörelsen;
ty Credit-försämringerr skulle leda till nedsättning
af de i rörelsen redan befintelige Sedlar-'
nes värde, och sålunda till deras ytterligare o-.
jjigö Stats- och 'Banko-Utskottets Betankandm;
tillräcklighet; men Gäldenärernes inbetalningar
deremot fastläsas i Discont-Massorne, intill dess
de hittils oerhörda ConoouiS-målen hunn» blif«
(Ta utredde samt hvars och ens rätt bestämd.
Qvalitetens försämring inträffade genast?
men Qvantitetens deremot svarande tillökning
Spriddes icke i samma förhållanden till rörelsen.
3>e aldeles tillförlitligen säkra läntagare blefvo
hulpne; men de, sorn utgöra kanske större
delen, de, sorn allenast efter hand och med små
ateg kunna öfvervinna striden mellan obestånd
och återhämtande, de blefvo dess förr uppoffrade,
då det blott vöre dem, som speculationen
Jtunde träga; blott deras förut skuldsatte jord»
deras mindre betydlig® bohag, som kornme under
klubban.
Understödet tilldelades härigenom icke alla,
som ännu möjligtvis kunde räddas; men en
ny rubbning uti de allmänna Uåne-operationerne
komité deremot ater att inträffa.
Mig har hufvudfragan förekommit vara
Sent huru skall med den minsta möjliga skakning
uti enskilta Medborgares belägenhet, en
reglering af Discontverken kunna äga ruin, utan
att dervid än vigtigare föremål för Statens
bestånd och förkofran uppoffras? och jag har
trott det vaia en* helig förbindelse för hvar och
en Riksdagsman att ingå i pröfningen af denna
fråga, såsom en bland de vigtigaste vid detta
Riksmöte.
Mig har då dervid vidare forekomgut följande
preliminaira grunder:
Stats- och Banko-Utskottens Betankandeni iigij
ilo Att hvar och en Fordringsägare måsta
betragta saken i det skick den är, och åtnöja
sig med det utslag den möjligen kan gifva.
2:0 Att den fullkomligaste utredning måste
blifva den, som är oberoende af alla interessen,
och blott verkar till det allmänna bästa,
3:0 Att den minsta förlusten måste uppstå,
då utredningen får gå långsamt, efter en plan
som ej kan förryckas.
4:0 Att den största säkerhet måste Staten
i egenskap af Utredningsman ingifva; äfvensom
den har den högsta förmåga, att möjligast tillintetgöra
speculatianerne på det inträffade obeståndet.
5:0 Att den förmån, som af sauverade Medborgares
trefnad och gagnelighet, kan blifva att
hämta, saint den frihet i regleringen af en bättre
framtida ordning, som härigenom allena kan
beredas, äfven derest den vore med någon penningeuppoffring
förbunden, derföre likväl kunde
vara en reel Statsvinst.
6:0 Att här egenteligen, i och för X>isconternes
skull, icke blir fråga om nya penninge-bidrag;
utan blott om ett mer eller mindro
strängt återfordrande af hvad sam, må hända
icke altid så väl betänkt, blifvit utgifvit: och
om någon förlust derå till afskrifning på en
nu balancerad gevinst.
och 7:0 Att, då Konung och Ständer gemensamt
stadga och fastställa den plan och ordning,
sorn iakttagas bör uti ett ämne af sådan
allmännelighet, och deraf Statens trefnad så väsenteligen
beror enskilta interressen, under åhs*
ropande af Lagens förmer anhängige gjorde, må
-
ngs Stats,' och Banko-Utskottens Betiinkanden.
ga Jeunna sättas å sido, och hvad som fastställes
lända till efterrättelse för alla.
På dessa preliminaira grunder ville jag för
min del bygga tillstyrkandet, att Staten må
kunna öfvertaga Liiqvidationen mellan Borgenärer
och Gäldenärer i Disconterne; och i ordningen
förekommer derefter, att taga kännedom
om hvarderas tillstånd, för att utreda, under
hvad vilkor ett sådant öfvertagande skulle äga
rum.
En sådan undersökning utvecklar ofelhart
det skiljaktiga uti hvardera Discontens belägenhet,
och föranleder förmodeligeu till ett olika
behandlingssätt med hvar och en af dem.
Till någon positif visshet lärer likväl i alla
fall beräkningen af hvarje Disconts slutellga
utslag, icke kunna i förhand bringas; emedan
sådant är beroende af allmänna conjuncturen
och särskilta händelser; men ett ungefärligt bedömande
bor vara möjligt, och för öfrigt gäller
den visshet åtminstone, att förlusterne blifva
de möjligaste minsta, då en långsam utredning
får äga rum, under en gemensam Öfver-Styrelse,
som leder det hela efter en generel plan.
Med Banken borde en sådan utredning icke
erhålla något omedelbart sammanhang; utan
gränslinien noga uppdragas mellan ordnandet
af det förflutne, som på särskild utredning skulle
bero; och fullföljandet af den ordning, som
för framtiden blefve stadgad, hvilken genom
Banken komme att i verkställighet bringas.
Ett Discont. Utrednings-Departement skulle
till den ändan böra formeras här i Stockholm
under styrelse af Rikets Ständers Fullmägtige,'
Stats- och Banko-Utskottens Betänkanien. 11955
2:ne af hvart Stand, antingen genom sammansättning
af en fran banken och en från Riksgälds-Contoiret
af hvarje Stånd, el er desamma
Deputerade, som hafva granskningen af KrigsRäkenskapeme,
eller serskildie dertill valde,
allt efter som andre ärendei- ltunde anses medgifva.
Under desse Fullmägtige skulle de 3:ne
Disront-Direetionerne vara lydande, och utredningen
efter Fuliaiägtiges ledning verkställas.
Desse Fullmägtige skulle utfärda Discont-Obliga~
tioner. Uiqviden börjas vid innevarande års
slut och fullbordas med år 1S23, som- är det
år, då Lagtima Riksdag åter infaller. Hvarje
Disconts utredning skulle ske för sig, och i
serskild räkning föras, på det att bvarderas utslag
måtte kunna-fullständigt framläggas.
Planen för liqvidationert borde tillika hafva
till föremål att befordra öfverflyttningen
från Distont-skuld till enskilt skuld; emedan
det är för penninge-väsendets allmänna reglering
af stor vigt, att en sådan ordning återbringas,
och sålunda den förlust, som drabbar
Fordrings-ägarne, häldre fördelas på räntan under
väntningstiden,* än på sjelfva Capitalet; emedan
ett interesse deraf uppkommer för Innehafvaren,
att göra den användbar i Discontliqvid.
Om ock genom ett sådant begagnands
Bankens ersättning skulle ytterligare förminskas,
vinnes denna förlust flerfaldigt tillbaka
genom en dess förr återbringad ordning i desse
liqvidationer, oell derigenom för Banken
beredd möjlighet, att efter en mera stadgad
plan, använda sina tillgångar till myntets vid-:
magthållande och näringarnes understöd.
|a ig4 Stats- Och Banko-Utskottens Betänkande)!.
Den 10 Februarii.
He rr Stats - Secreieraren rn. tn. Friherre
Wirsén uppläste ett Dictanven till Protocollét,
sa lydande:
J,Då jag icke har för afsigt, hvarken att
uppehålla Häglof!. Beredningens tid, ej heller
att söka rubba de redan faststalta prelirninaira
grunder för behandlingen af frfgan om Disconternes
reglering, anser jag mig likväl förbunden,
inför Beredningen söka ådagalägga, att jag
icke saknar ail grund för någon skiljaktighet
mot de senast fattade besluten. Jag hyser aktning
för andras mening; jag har hvarken önskan
eller interesse, att verka med min; men
jag härj till pligt, att den inför Höglo B. Beredningen
frambära.
Tvänne beslut äro inom Höglofl. Beredningen
fattade. Det ena, som redan är justea-adt,
innehåller en generel framställning tili
Pikets Ständer om suspension i Discont-liqviderne,
intill dess Utskotten hinna utarbeta frågan
om Disconternes reglering: det andra är
ilen af Beredningen med Ja besvarade Propositionen:
att Banken, i likhet med de öfrige
Fordrings-ägame i Di.sconterne, äger att utbekomma
sine gjorde försträckningar efter de tillgångar,
sorn i hvarje Verk finnas, och att således,
på sådan grund, Disconternes utredande
kommer att af Beredningen företagas och uppgöras.
Som ^Ledamot af Banco-Utskottet har jag
till pligt och skyldighet, efter Ed och Samvete,
Stils- och Banio-ZJtsftottens Betiinkanderi. 1195
att iakttaga Bankens ratt och bästa. Detta skall
jag ock noga fullgöra; men ingalunda sätta desse
serskilte förbindelser mig i något sådant förhållande,
att jag, för Bankens skull, borde upp*
ofFra min öfvertygelse om hvad jag anser Sam*
hällets väl påfordra. Det är blott,'så vidt mine
tillstyrkanden om åtgärder från Bankens sida,
skulle stå i motsägelse till mitt begrepp om
det helas bästa, sorn jag handlade mot Ed och
samvete: ty jag handlade då antingen af interesse
eller af lättsinnighet.
Då jag nti emedlertid erfår, att skiljaktiga
meningar om sättet att söka till i ordning återföra
Creditväsendets obestånd, kan gifvas en så*
dan utsträckning äfven till moraliska åsigter,
det fråga skulle kunna uppstå, att Svenska Folket
genom det ena eller andra reglerings-säitet,
satte en fläck på den ära, som Verlds - Historien
eljest; vöre färdig att erkänna; och detta
yttrande icke kan hafva någon annan grund,
än en upprigtig öfvertygelse hos en Ledamot,
hvars insigter och tänkesätt jag högt värderar;
blir det af vigt, att närmare söka reda begreppet
om Banken för sig, med sine pligter
och rättigheter, och huruvida de få uppfattas
isolerade, utan jemföring till Statens öfrige or~
ganiske delar.
Det var förmodeligen för att frälsa Riket,
som Banken så hårdt ålitades 1809: åtminstone
trodde man det, och handlade derefter.
Det var förmodeligen oek i ändamål att bidraga
till Samhällets val och förkofran, som
Rikets Ständer vid 1815 års Riksdag så betydligen
utvidgade Bankens område, som Cre
-
lig 6 Stats* och Banko-Utskottens Betänkanden.
dit-Verk, dels genom Fastighets-Lån och andre
biträden, dels i synnerhet medelst en DiscontInrättning
inom Banken på Sex Millioner och
ökadt Creditiv för de serskilte Disconterne.
Många aktningsvärda Ledamöter voro af
samma tanka, som äfven jag vid det tillfället
vågade hysa, att nemligen Credit-operationerne
borde möjligast från Banken dragas och denne
efterhand återbringas till sin ursprungeliga enkelhet
af Depositions- och Vexel-Verk.
Ingalunda klandrar jag, att en olika öfvertygelse
biel rådande: den hade visserligen ingen
annan grund, än begreppet om det bästa;
men emedlertid äro ju följderne de:
ilo Att Banken redan är väsenteligen inblandad
uti Credit-rörelsen : och
2:o Att genom verkningarne utaf de beslut,
Riksens Ständer härom tagit, och hvilka
börja alltsedan år 1800, befinna sig en mängd
oskyldiga Medborgare i förlägenhet; om hvilkas
biträde här nu förekommer Öfverläggning.
Det är ju sålunda vid detta tillfälle icke
fråga om någre nya åtgärder; utan blott att,
så vidt som möjligt, undanrödja de menliga
följderne af de förut tagne. Denna åsigt är
bck alldeles tillämplig till frågan om Götha
Canal, hvilket jag i förbigående här ville anmärka.
Skulle mina pligter till iakttagande af Bankens
rätt för sig, utesluta all annan pröfning,
så vore ingenting lättare, än det tillstyrkande,
att Banken inkräfde alla sina fordringar. Med
sin reela Fond kunde den derefter betacka de
Sedlar, som för försträckningen till Stats-Ver
-
