# ID: svediakorp-gov1803
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 30,386
# sentences: 692
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


åiats- UtskottetS Bttärikdädért.
fé’ analås och bestämmas ett likä belopp St hvardera;
söifi nu Beätas de arné röfäfriåmtidé, eller
ömkririg gra R.dr årligen, hvartill medel K titti
dfe tagas af deri å Medicinal - Staten uppförde
Summa af iS«3 R:dr< söm varit arislageri i öcli
föt' Garnizöus-Sjukhus-Xrirättnirigön, men, sedänt
fur densamme nödige medel å Tredje fXufvudTifuin
blifvit änsiägne samt en Egendom (lettin
inköpt, böra, till följd af hvad Kongl. Majit
deri i 6 Oetober lgiö i Nåder förördnat, besparas
Snus-Verket; Och har Kongl. Majit, efter
det Dess och Iiikets Stafs-Contoir häröfver afgifvit
in förd råd t Underdånigt Utlåtande och derhid
icke ansett sig kunna tillstyrka bifall å Sundhets
- Cöl legii begäran, genom Nådig Remiss af
(lön 5 sisilédrte November förklarat, det Kongl.
Majit vid målets föredragning den i 2 sistledné
Öc t riber fal tat Dess Nådiga Beslut och gillat
hvad Kongl. Stats-Gontriiret yttrat, meri, uppå
Sundheis-Collegii sedermera gjorda anhållan, velat
öfverlemna Haridlingarné i ämnet till Riksens
Ständers State-lif skot t,- i afseende på de f(ireslagne
Löne-förhöjnirigar och flya Löriéfne.
Stats - Utskottet har i ariiednirig häraf irihtäriuät,
att Riksens Ständer vid 1809 och i8io
arens Riksdag snslogo en Sufnnta af 12,825
L:dr, tilt befrämjande af éri merit allmän och
utvidgad Läkare-vård i Riket Samt deribland
till inrättande af ett Läkare - Institut, i förening
rtiéd det då jemväl beslutade Garnizonséjukliusei,
äfvensom Riksens Ständer btföllo, ätt
af odisponerade besparingar skulle komma att
utgå till understöd för Rikéts Medicinal - Verk
Summa af 10,000 Ridr, hvilken sek vid si
-
77?
Stats-Vtskottets Betänkanden:
sta eller 1815 års Urtima Riksdag uppfördes å
Stat såsom ett ständigt anslag till sådane föremål
och behof, sorn Kongl. Majit i Nåder uppå
Sundhets-Collegii underdåniga hemställan och
förslag kan fastställa.
Af desse tillgångar har Kongl. Majit i Nåder
behagat anslå och reglera Löner för Professorer
och Adjuncter med flera vid berörde
Institut; och, då vid sista Riksdagen förekotn
fråga om anslående af Löner för Historias Naturalis
Professoren samt dess Adjunct, öfverlemnade
Riksens Ständer i underdånighet till
Kongl. Majit, att derom förordna, i föijd hvaraf
Kongl. Majit, genom Nådigt Rref af den 11
October 1815, fastställt de af Sundhets - Collegium
för desse 2:ne Tjenstemän då begärdte
Löner af 444 R:dr 21 sk. 4 rist. för Professoren,
och för Adjuncten 133 Ridr 16 sk.
Enär Riksens Ständer med Regleringen af
Lärare-Staten vid Medico - Chirurgiska eller nu
mera Carolinska Institutet sig hitintills icke
befattat, utan densamma på Kongl. Majits Nådiga
godtfinnande ankommit samt någon åtgärd
härvid i förevarande hänseende hvarken synes
kunna tagas eller vara erforderlig, då förrberörde
redan anslagne Summa af 10,000 Ridr
lemnar en odisponerad tillgång af omkring 5000
Ridr, som Kongl. Majit för Medicinal-Verkets
så beskaffade behof äger använda, hemställer
Stats-Utskottet om icke Riksens Högloft. Ständer
skulle till Kongl. Maj.'ts Nådiga pröfning
och förordnande i underdånighet öfyerlemna
verkställigheten af den ytterligare Reglering
om Lönerne för Carolinska Institutets Lärare
Stats-Utskottets Betänkanden. 773
och Tjenstemän, som Kongl. Sundhets - Collegium
nn begärt; men, då dervid icke erfordras
dea Summa af 1825 R:dr, som för GarnizonsSjukhus
1 inrättningen varit anslagen, och hvilken
nu bespares, sedan denne Inrättning med
nödige medel under Tredje Hufvud - Tituln
blifvit försedd, tillstyrker Stats-Utskottet, att
dessa 18-5 R:dr måga, likmätigt hvad Kongl.
Maj:t under den a6 October 181b Sig i Nåder
utlåtit, indragas och vid nu för hand varande
Stats Reglering uteslutas från Utgifts-Staten.
17:0 Under den 13 nästlidne'Januarii har
Kongl. Maj:t äfven behagat till Stats-Utskottet
remittera tillförordnade Herr Justitias-Canzlerens
m. m. J. G. Turdfjcells i underdånighet
gjorde hemställan om behofvet af tillökte nya
Toner å Staten för Justitias-Revisions-Expeditionen,
hvarvid blifvit i underdånighet anfördt,
att Lönings-Staten för Justitias-Revisions-Expeditionen,
ifrån år 1778 icke undergått någon
egentlig förändring eller vunnit annan tillökning,
än att år 1810, Revisions-Secreterare-Eönerne,
som då voro Fyra, bestämdes till Fem,
hvaremot arbetet åter sedan år 1778 blifvit ökadt
nära en tredjedel, och hvaraf följt, att, då
det ej medhunnits af lika få Ernbets- och Tjenstemän
som den tiden, och, fördeladt, på Lönlöse,
ej kunnat hvar och en till stor del åläggas,
har det stora antal Tjenstemän utan Eön,
som för närvarande inom nämnde Expedition
linnes, tillkommit; Hemställande tillförordnade
Herr Justitias-Canzleren på desse med flere anförde
skäl, om icke Staten för Nedre RevislonsExpeditionen
kunde med Riksens Ständers bi*
^74 Staty Utskottets Betänk anden.
fall, ökas med Två ProtocoIIs-Secreterare - och
Ty| Canzlist-Löner, så att de förr*s amal blöfve
Fyra och de senares Sex, hvarigenom skulle
vinnas den rättvisa pcb nödvändiga rättelse,
att, då Tyå Prptocolls-Secreterare-löner nu mäste
användas åt tvenne lönlöse Revisions Semeterare,
Irönerne för Protocolls-Secreterarne åtminstone
blefyo desamma som år 1778, och
fåanzlist-lönernes förökning närmade utsigten tili
Lön för de manga öfrige Jpnlpsp Tjönstemännep,
hvilka tor det närvarande utgöra ett antal af icke
mindre än Tjugutvå, deribland de äldste tjent
Vid Verket i 2<? år; Hvarförutan! och då egen»
skapen af Justitia flanzlerens Embete, jemte de
många göromål sorn honom tillkomma, ådagala-;
de behpfyet för honom, aft, Jika med andrp
Fmhetgraän sorn äro i enahanda förhållande,
vara biträdd af en Secreterare vid Arendemes
Beredning samt Brefs och Memorialers förfat-!
tande och expedierande, samt Riksens Ständers
Justitite Ombudsman har på Stat uppförd en Secreterare
och tvenne Canzlister, men Justitia
fia nz loren endast Lön för en Carizlist och en
Copist, tillförordnade Pferr Justitiae- Canz|erep
äfven i underdånighet anhållit, aft detta Embetets
Stat mätte varda med en Secreterare-Löij
pjtafh
Stats-Utskottpt har, uti dö flöte nu förekomne
frågor OO? nya Löners anslående, funnif
Sig böra, som en generel princip antaga, att Staten
ej må ytterligare belastas meden sådan till-,
pkning, enär en allmän Reglering af Civile Fmbets-
och Tjenstemanna-Clorpserne är jfrågastälid
Rlöd fdfsta utarbetas, hvarvid, i ett samman
-
Stats- Utskottets Betänk anden.
77.5
hang lärer bora under öfvervägande komma hvad
indragoingar i vissa, delar kunna göras, som be*
reda möjlighet i tillökningar i andre; Och Stats-;
IJiskottet har, pä sådan grund, samt i anseende
tili Stats - Verkets knappa tillgångar, ansett
sig icke eller kunna tillstyrka anslående af de
nya Löner vid Kongl. Justitia?- Revisions-Fttpeditionen,
som tillförordnade Herr Justities(Cantzleren
föreslagit.
18:0 Till Stats - Utskottet har jemväl blifvit
af Kongl, Majit i Nåder remitterad en af
Landshöfdingen på Gottland, Herr Friherre Jas,
Cederström i underdånighet gjord hemställan, atr,
sorn de till Landt-Staten derstädes hörande Tjenstemän
äga otillräckelige och vida mindre Lön
per än deras vederlikar i andre Provincer, emedan»
utom det att de senare hafva större i»,
deldte Löner och Resepenningar, de på Gottland
åter endast i Contant uppbära sine Resepenningar
samt Fogdarne och Häradsskrifvare©
en stor del af deras aflöning oindelt, det måtte
(desse Tjenstemän* Löner varda förbättrade, åtminstone
så vida, att de erhålla sine nuvaran*
de Löner och Resepenningar jndeldte i Hem*
mans-Räntor, hvartill, enligt uppgjord beräkning,
erfordrades 519 R:dr indeldte, och hvarå
äfven tillgång Önnes i Kronans behållne Räntor
på Gottland, der ett belopp af 10,2 r§ R;dp
42 sk. i sådane Räntor är odisponeradt,
I anledning häraf har Stats-Utskottet inhäm»
tat, att jemväl uti åtskilige andre Län Land-Statspch
Krono-Betjeningen till större eller mindre
del njuter aflöning ojndeld eller i Contant, samt
äfven Annes yngare lönad, än uti de större Lä?
77^ Stats-Utskottets Betänkande»..
nen. Någor, jemkning till närmare öfverensstämmelse
härutinnan eller påökning för en de!
.Lands- Stats Tjenstemän, anser Stats - Utskottet
icke äga ruin, annorlunda, än i ett sammanhang
på det hela. Och, då en allmän Reglering af
Styrelse-Verket i alla dess grenar föreslår, så
kan emedlertid någon åtgärd till förändring uti
nuvarande Lönings-sättet för Landt-Stats Tjenstemännen
på Gottland serskildt, desto mindre
af Utskottet tillstyrkas, som de, till den af Herr
Landshöfdingen Friherre Cederström föreslagne
Lönförbättringen uppgifne Hemmans- Räntorne
äro bland Stats-Verkets inkomster beräknade och
användandet deraf skulle fordra en motsvarande
tillökning i Stats-intraderne, hvartill i Statens
närvarande förlägenhet Utskottet nu, såsom
i flere dylike fall är yttradt, icke kan gifva anledning.
19:0 Kongl. Maj:t har vidare, genom Nådig
Remiss af den 13 nästledne Januarii, till
Stats-Utskottet öfverlemnat Landsliöfdingens i
Östergöthlands Län m. m. Herr Carl von Nieroths
underdåniga anmälan huruledes, då Kronofängelset
derstädes består af 9 rum, belägne i
2:ne serskildte Byggnader, behofvet skall fordra
en tillökning af 2:ne Fång-Vaktkarlar, utom de
förut varande, hälst då fång-rummen merendels
äro uppfyllde af arrestanter, minst 2ine Vaktkarlar
jemte Vaktmästaren hvarje dag erfordras
för bevakningen och det icke vore att förvänta
eller begära, det en så beskaffad tjenstgöring
skulle kunna bestridas af 4 personer, hvarigenom
de nödgades hvarannan dag och natt vara
på vakt.
Stats-Vt slottets Betänk anden.
Dä för närvarande på Östgötha Läns Stat
finnas bestådde Löner för en Läng-Vaktmästare
och fyra Vaktkarlar, saint detta antal Betjening
är lika med hvad i flere af de öfrige Länen
bestås; så, och enär behofvec af flere Vaktkarlar
vid Xrono-fängelset i Linköping icke är
af Kongl. Majit i Nåder pröfvadt, har Utskottet
ansett sig icke kunna tillstyrka de föréslagne
2.'ne nya Lönernes beviljande.
solo Tillförordnade Herr Öfver - Ståthållaren
i Stockholm, Stats - Rådet m. m. Friherre
Cederström har jemväl uti underdånig skrifvelse,
den Kongl. Majit, genom Nådig Remiss af den
14 sistlidne Januari! till Utskottets åtgärd öfverlämnat,
hemställt, att andre Notarien vid
Öfver-Ståthållare-Embetets Cantzli, som ej njuter
någon Lön på Stat, måtte dermed varda
försedd, skolande denne Notarie-tjenst i anseende
till göromålens mängd för flere år sedan
funnits nödig och, uppå förre innehafvarens deraf
år 1815 gjorde ansökning, att erhålla Lön,
liade Kongl. Majit, genom. Nådigt Bref den 6
Julii berörde år förklarat sig väl ej kunna tillägga
honom någon sådan på ordinarie Stat,
men anbefalt Öfver-Ståthillaren, att tillse huruvida
någon ersättning i stället kunde Notarien
bevilljas af de Medel, sorn till Poiicens underhåll
blifvit j>å Öfver - Ståthållare - Einbetets
Stat till serskild disposition anslagen. Då Öfver-Ståthållare-Embetets
Cantzli och Poiicen
voro åtskilde Verk, som således icke eller i
aflöuingen borde med hvarannan sammanbian.'
das, samt Politvens Lönings-rnedel dessutom funnos
för behofvet otillräcklige, hade likväl ifra
-
77S Statf-Utskottets Betänlanden',
gavarande Notarie icke kunnat af berörde tillgång
forses med någon Lein; hvarföre, och um
der ådagaläggande af angelägenheten deraf, till”
förordnade Herr Öfyer-Ståthållaien begärt, att
frågan derom till Riksens St anders åtgärd pf•yerlemnades.
Under åberopande af hvad Utskottet här
pfvan i enahanda ämnen anfört, har Utskottet
j likstämmighet dermed ansett sig icke eller
tunna tillstyrka anslående af någon ny Löp
för denne Notarie, utan synes fråga härom bosja
förekomma vid pfvanberörde allmänna reglering,
då utväg torde finnas, att en sådan ppdig
ansedd Tjensteman med Lön förse.
2 j:o Under den x8 nästlidne November
liar Kongl, Majtt tili Stats-fJtskottet remitterat
Handlingarne, angående Lands - Höfdingens i
Jämtland Herr Lars Arnells i underdånighet
gjorde hemställan om behofvet af en Läns-RoJc»
fiållares antagande och förseende med Lön å
nämnde Läns Stat, hällst I-iands-Kammereraren,
Jiyilken nu åligger att bestrida äfven Läns-Bok”
hållare-göromålem skall vara af de hans tjenst
tillhörande ärender så sysselsatt, att han ej
jnedhunne berörde befattning, samt flere svårjg.-  heter dessutom skola mota vid bägge desse Sy$-  Jors förenande hos en Pejson, bestående egentz
Jigen deruti, att vid Lands-Kamererarens sjukdom
elier död, Lands - Höfdingen saknade alf
biträde från (Contoirs-sidan.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande
af den i8 nästlidne Junii hafva Kongl. Kaxnmar-Collegium
och Kongl. Stats- Contoiret för”
jypat gig ieke kunna tillstyrka, att Staten gra.”
iStfltS-JJlsiottets Betänkanden,
yeradfis med en ny och serskild Lön för eri
Laris- Bok hål lare i Jemtland, enär vid inrättandet
af Läns-Staten derstädes ar j8io, då tillförordnade
Landshöfdingen ansett och i under?
danighet föreslagit, att Läns-JSokbaHare- tjensten
Jcunde tillika af Lands - J£amereraren bestrida?
somt Embetsmanna biträde på Contoirs - sida n
dessutom icke saknades, då på Stat bestås en.
Laods-Contoifs skrifvare, sorn njuter Åttio Sju
Riksdaler 24 sk. i Lön med tillökning ferderunder
belöpande Nio Tunnor Spannemål efter
vanlig beräkning ; hvarförutan i det ta Län, ehuru
vidsträckt, likväl i anseende till dess ringa
hemmantal och Folkmängd mindre vidlyftige
Räkenskaper och göromål förefalla än uti det
j jemförelse dermed satte Gottlands Län,
X anledning af hvad sålunda upplyst och
anfördt blifvit samt StatsTJtskottet ofvanför^
4 dylike ämnen sig yttrat, har Utskottet funnit
sig icke kupna tillstyrka bifall till ifrågavarande
Läns-Bokhåll a re-Löns anslående.
Detta alt hemställes vdrdsamligen Riksens
Hög’ofl. Ständers bepröfyande; hvarvid Tvänne
Ledamöters serskiidte tanke i 18 puncter angående
I,aridr-Stats-Betjeningeps på Gottland Löpfprbåttring,
bifogas, genqrn Utdrag af Protokollet.
Stockholm den b April 4848,
Utdrag af Protocollers hållit uti Riksens
Högloft, Ständers Stats - Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den §
4pril 18I8,
78ö
Stats-Utshotiets Betånkandifn.
S, d. Da Stats-Ucskottet biföll det på Bordet'
hvilande Betänkande angående Stats - Regleringen
i hvad sora rörer Riks-Statens Andra Hufvud-Titul,
yttrade Herr Landshöfdingen friherre
Cederström, att, då Tjenstetnännen vid
Landt-Staten på Gottland äga otillräcklige och
vida mindre Löner än deras vederlikar i andre
Provincer, emedan de senare hafva större indelte
Löner och Resepenningar, och de på Gottland
åter endast i Contant uppbära sine Resepenningar,
samt Fogdarne och Härads-skrifvarne
stor del af deras aflöning oindeldt, synes alt
skäl förekomma, att förbättra deras Lönevillkor
i så måtto, att deras nu varande Löner och Resepenningar
må af dem fä uppbäras i indeldte
Hemmans-Räntor; Och ansåg Herr Baron denna
förmon till det mindsta böra tilläggar Rrono-Fogdarne,
hvilka äro Uppbördsman och böra
i möjligaste måtto förses med så tillräckliga inkomster
att behofvet ej må befordra tillgrepp
af Kronans medel.
Ehuru riktigheten af den principe, sorn Afdelningen
antagit icke kunde bestridas att, enär
en allmän reglering af Civile Embets- och Tjenstemanna-Corpserne
är i fråga stöld att med första
utarbetas, Staten emedlertid ej bör belastas
med nya Löner eller Lönetillökningar , trodde
Herr Baron likväl det vara betänkligt, att alldeles
generelt följa denna grundsats, hvarigenom
Rikets Ständer skulle sätta sig sjelfve ur
tillfälle att vid möjligen inträffade händelser,
då Statens fördel fordrade afvikande derifrån ,
bexeda en bättre utkomst åt Hess tjenare, sorn
Stats-XJtskottets Betänkanden. 781’
deraf kunde hafva större behof, och söka jemka
belöningen till närmare likhet för enahanda
mödor vid serskildfe tjenstebefattningar.
Herr Presidenten von Schultzenheim ansåg
den uti Betänkandet yttrade principe att under
afvaktan pä en Allmän reglering af Civile Em.
bets* och Tjenstemanna-Corpserne inga nya Löner
eller Löntillökningar måga beviljas, icke vara
användbar, då man vöre öfvertygad om Lönförmånernes
otillräcklighet för de nödvändiga
lifsbehofven , emedan Staten derigenom skulle
förlora mera än medelst den utgift, som erfordrades
för en billig Lönförbättring, och förenade
sig derföre med Herr Landshöfdingen Friherre
Cederström i frågan om Löneförbättring
för Kronfogdarne på Gottland. Och skulle dessa
serskildta yttranden , enligt begäran , medfölja
Betänkandet till Riksens Högloft. Ständer.
Ut supra.
N:r 163."
Riksens Hoglcfl. Ständers Stats Utskotts Utlåtande
öfver Kongl. Maj:ts ISädiga
Proposition, angående Stats-verkets tillstånd
och behof, uti hvad, som rörer
Riks-Statens Sjunde Hufvud-Titul.
Grenom den om Stats-Verkets tillstånd och behof
till Stats-Utskottet aflåtna Nådiga Proposition
af den a g:de November sisth år, har KongL
Majit jemväl till Riksens-Ständers behjertad*?
Stafs- Visköttets Ériärifsäridéti,
öfverlétrinat den* af Kongl, Sfatjt-Gortföiréf, uti
dess Berättelse gjorde frarnstäl ning, angående
éti efter närvarande tid och Omständigheter lärch'
päd förhöjning uti anslaget till Pensions-Börtil
för Enkor och Barn, efter äfledue JEmbets- Och
Tjenstemän.
17fi åberopade Berättelse Ität Kongl. Stafs.
Cdntoiret, beträffande Riks-Ststens Sjunde Hufvud-Titul*
sorn ifinefattar Pensions - Sfaferne, L
Uöderdånighet framställt, huruledes livad för
Kälk or och Barit efter alledne Erflbets- och Tjenstemän
i Pension bestås, och sorn efter det nu
på Riks-Staten Uppförde anslag dertill, utgör
io,290 Ridr årligen, ålit sedan år 1795, då
Reglering derom skedde, ingeri förhöjning i
sjelfva Pensions-beloppet undergått, samt att i
förhållande till tiderrtes förändrade skick, detta
Understöd vore så ringa, serdeles i de lugré
Graderne, der blött 71 , gä 12 R:dr om året
bestås, att ändamålet dermed numera näppeligen
kunde anses Vunnit. Och, enär likväl ge»
liom Kongl. Majus och Riksens Ständers välgörande
anstalter och f ationens bidrag, Tjenste-1'
taätlriéns LönéVifkor tid efter annan blifvit föfa
bättrade, syntes samma skäl , som dertill foran •
ledt, äfven bora galla förderas i fattigdom efterleinnade
Enkor och Barn.' Skolande beviséf
af Kongl. Majlts och E i k sens Ständers omvårdnad
i denne del blifva en ytterligare bevekelsegrund
för en nitisk tjenste-utöfning, och gifva
lättnad i de bekymmer, sorn nu måste närås
hos dén i TjenSlen. grånade Emfaetsiriannen' Vid
Hsyneu af en talrik afföda, hvars hopp att äga:
Stäis- iJtsiottelå BetänÅanden. $ 7 3
färflig färgning med haris bortgång, nu snart
éägdt alldeles försvinner.
I anledning häraf har Stats- Utskottet inhämtat,
ait ofvanberurde ans'ag för PensionsStäterne
i allmänhet disponeras* likmätigt Kgl.
Kungörelsen örn denne Inrättning af den 2g
Jtinii 1798, samt efier upprättade serskildte
Stater, i följande Glassér, nemligen;
Militaire- och Civile- Einbets* och TjenStemäns
Enkor och minderåriga Kärn;
Usta Classen, 5 Pensionsrltin ä 250; B:dr,
2:dra
D:rt
10
Do —
å
1 5 0:
3 'ije1
11 -O
11
D:o —
ä
100;
4nle
D:o
3 4
Dm —
å
7 5;
6:te
D:o
3°
D:o —
å
So:
6 te
D:0
1 2 ö
D:o
h
36:
y-.de
D:o
163
D:o —
å
«4:
8;de
i):o
120
D:o —
ä
18:
(jule
D:o
. .3*
D:o —
å
7-2
Staten för Under Officerares och deras ve*
derlikars Enkor och Barn:
itsta Class. ioö PensionSrUttt a il R;dr.:
2idra D:o 70 D:o — å 8: —
Såsom a Imäntie grunder för åtnjutande af
desse Pensioner stadgar Högstberörde Nådiga
Författning liufvlidsakeligen: att de sökandes
behof skall vära styrkt med Boupteckning efier
deras afledne Män eller Fäder jemte Prästbevis
öfver Sökandernes lefnads- omständigheter:
att ingen pä denne Pensions-Stat ma njuta understöd,
som af annan Publik Fond eller Cassa
Uppbär Pension eller underhäll, samt icke eller
den, som äger förmögenhet, hvarå Fre Procent»
Ränta uppgår till Pension*-b«lopp«t, och att, ait
784
Stats-Utskottets Betiinkanden.
flere Sökande, sig anmäla, än Pensionsrum finnas
i den Class de tillhöra, de Enkor hafva företräde,
hvilka med flere minderårige Barn äro
försedde; Skolande en sådan mängd Sökande,
serdeles sadane sorn tillhöra de lägre Classeme,
vanligen sig anmäla samt för närvarande finnas,
efter Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning af deras
behof, Classificerade till Pensions undfående
i sin tour, vid blifvande ledighet, att de på
fletäår icke kunna komma i åtnjutande af det
mindre betydeliga understöd, som de hafva att
vänta.
Stats-Utskottet har icke kunnat utan afseende
lemna, det Embets- och Tjenstemäns Enkor
och Barn, som befinna sig i det torftiga till.
stånd åberopade Författning förutsätter, uti förenämnde
Pensions-belopp, hvilka allt sedan de
ar 1798 anslogos, och då de kunde anses någorlunda
svara mot deras ändamål, icke blifvit
förhöjde, nu mera, vid ett fallet myntvärde och
högt stigne vahrupris, njuta ett så otillräckligt
understöd, att deras belägenhet är ömmande
och klafver den påökning å Stats-anslaget härtill,
sorn Statens tillgångar kunna medgifva, att
dem tilldela och hvilket, ehuru ring3, likväl
för deni i deras nödställde vilkor vore betydligt
att påräkna: Och Stats-Utskottet har på sådane
skäl trott sig böra till Riksens Höglofl.
Ständers behjertande vördsamligen hemställa,
om icke en tillökning på ofvannämnde Statsanslag
af 5,710 R:dr må för ifrågavarande välgörande
ändamål beviljas, samt dervid till Kongl.
Maj:ts Nådiga omsorg och bepröfvande Öfverlemna,
- att härmed öka ogh reglera ofvanberörde
Skits-Utskottets Betänkandénl
785’
Pensions-Stater uti 7:de, g:de och g:de Classerne,
äfvensom för Under-Officerares Enkor och
Barn.
Stockholm den 13 April 1818*
N:r 164.'
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i anledning af Kongl. Maj;ts
Nådiga Proposition om Statsreglering
gen under Åttonde Hufvud-Tituln.
X afseende på Statsregleringen under Riks-Statens
Åttonde Hufvud-TituI, innefattande åtskilliga
anslag för allmänna och Extra utgifter, har
Kongl. Majit uti Dess Nådiga Proposition af
den 29 nästledne November angående StatsVerkets
tillstånd och behof tillkännagifva, att
anslaget för underhåll och reparationer af Kongl,
Slottet och de Publike Husen i Hufvudstaden,
bestämdt till 20,000 R:dr årligen, befunnits mer
och iner otillräckligt. Förnyade reqvisitioner
och anmälanden om ärforderlige Byggnads-Arbeten
hafva ofta blifvit gjorde och angelägenheten
af dem föranledt till anticipationer af Byggnads-Anslaget,
äfvensom till anvisningar pl serskildte
medel derutöfver, hvarigenom ändock
icke alla, utan endast de mäst magtpåligganda
af desse reparationer kunnat verkställas, och
hvaraf åter handt, att bristfälligheterna med
hvarje år ökats samt att ärs-anslaget i samma
man blifvit så mycket mindre svarande mot
liihang tili Rikt.St. Frät, i%iy-
785 Stats- U(slottets Betänk andert'
behofvet, som Itskillige af de Publike Byggnaderne
befinnas i det förfallna skick, att ganska
betydlige Summor ärfordras till deras fullkomliga
iståndsättande, så framt ej desse skola blifva
för framtiden alldeles obrukbara.
Kongl, Majit hade låtit af egne medel, i
brist af andre tillgångar, användas en Summa
af 50,000 R:dr till påbörjande af Kongl. 'Slottets
utvändiga reparation, hvartill en kostnådssumma
af tillsammans 106,000 JU dr varit beräknad
; hvarförutan Kongl. Maj:t, för att befordra
verkställigheten af de Reparations - Arbeten
inom Kongl. Slottet och å de Publike Husén
här i Staden, som detta ar varit oundviklige,
funnit sig föranlåten, att anordna 10,000 R:dr
på blifvande öfverskott å Stats-Verkets Inkomtser
samt än vidare 17,700 R:dr förskottsvis af
extra Utgifts-medlen, af hvilket senare Anslag
3000 R:dr utgått; och har Kongl. Majit, på
grund häraf jemte Slotts-Byggnads-Direetionens
afgifne förslag öfver behofven, äskat, att Riksens
Ständer nu matte anslå nödige medel ej
mindre till Extra Utgifts-Titulns betäckande för
ofvanberörde förskott, än ock till en sådan förhöjning
af anslaget å Stat till Kongl. Slottets
och Publike Byggnaders i Stockholm underhållande,
att oundgänglige Reparationer derå måga
kunna i behörig ordning verkställas, äf.;
ven söm att, i afseende på de Publike Husén
i Eandsorterne, för hvilka ett lika belopp
af 10,000 R:dr för det närvarande är bestämdt,
en efter omständighetefne och behofvet afpassad
Summa må anvisas.
Stats- Utskottets Betiinh anden. yty
Af de Handlingar och kostnads-förslag från
Kon gl. Slotts-Byggnads-Directionen , som Kongl.
Maj:t derjemte i Nåder behagat till närmare
upplysning i fråga om Byggnads - anslaget för
Kongl. Slottet och Publike Byggnaderne i Stockholm
meddela, har Stats - Utskottet för öfrigt
inhämtat, att för Arbeten, som innevarande
år borde verkställas, skall erfordras en summa
af 47,8:7 JRdr 15 sk. 10 r:st samt dessutom till
Kongl. Slottets utvändige Reparation ett belopp
för detta år af 15,000 R:dr; hvarjemte Dir eéti
enen föreslagit att, i stället för det till de
Publike Husens underhåll nu bestämde belopp,
en summa af 155,535 Rtdr 8 sk. 6 rtst måtte
till samma Byggnaders fullkomliga iståndsättande
anslås, fördelad på Sex år, samt dessutom
10.000 R:dr årligen intilldess utvändige Reparationen
å Kongl. Slottet hinner blifva fullbordad
och hvartill ofvanberörde kostnads - summa
af 206,000 Riksdaler varit beräknad.
Vid öfvervägande häraf har Stats-Utskottet
funnit, att, dasa väl Kongl. Slottet, sorn de öfrige
i Hufvud - Staden varande Publike Byggnaderne,
böra i sin ordning behörigen underhållas,
samt den för desse behof nu å Stat bestådde
Summa af 20,000 R:dr är dertill otillräcklig,
serdeles i anseende dertill att Kongl.
Slottet erfordrat en utvändig total reparation;
så blifver en tillökning i anslaget härtill oundvikligen
nödig; Och Stats-Utskottet får derföre
föreslå, att berörde Summa ökas roed 30,000
R:dr, eller till ett sammanräknadt belopp af
50.000 R.dr om året för Kongl. Slottets och Publike
Byiittnadernes i Stockholm underhållande,
Y88 Stats-Utskottets Betänkanderi.
och hvarutaf ena hälften eller 25,000 R:dr för
Kongl. Slottets och den andra af lika Summa
för de Publike Husens behof kommer att efter
Kongl. Majus Nådiga disposition utgå och användas;
Och beträffande Anslrget för de i Hands-:
orterne varande Allmänna Byggnaders underhal-,
lande; så, enär tillökning af den härtill nu bestämde
summa af 30,000 R:dr årligen likaledes
är nödvändig, hemställer Utskottet, att beloppet
ökas med 15,000 R.*dr till en summa af
35,000 R:dr för detta behof, eller Publike Byggnaders
i Landsorterne underhållande.
I öfrigt har Kongl. Maj:t i sammanhang
härmed framstält, att tid efter annan frågor blifvit
väckte om inköp eller uppförande af Landshöfdinge-Residence-hus
i de Län, där sådana
ej finnas; och, som det utan tvivel vore af flere
skäl nyttigt och nödigt, att, såsom äfven i
de fleste Länen redan skedt, de Städer, hvilka
äro utsedde till Landshöfdinge-säten , erhålla;
tjenlige Residence-hus, der Kongl. Majit och
öfrige Kongl. Personer må vid resor i Landsorterne
kunna Logera samt äfven Publike handlingar
och medel, hvilka i Länen skola vårdas;
kunna med erforderlig säkerhet försvaras; så
hade Kongl. Majit, i afseende på detta Ämnes
framställning till Rikets Ständer, på hviillta
det ankomme att pröfva, huruvida serskildt
Penninge- Anslag för berörde ändamål må anvisas,
låtit från Vederbörande Lamdshöfdingar,
infordra uppgifter och kostnads-förslag till upplysning
härutinnan, hvilka handlingar äfven’
blifvit Utskottet tillställde,
Stats~Utskottets Betänk anden: 789
Utaf desse handlingar och Förslager har
Utskottet inhämtat, att iandshöfdinge Residencerne
uti följande Län fordra repa,rationel-, nemligen
:
Westerås Slott för - - - 12,310: 29. —
Gefleborgs djo för - * - - 81870: 42. —=»
Halmstads d;o för - - - - 13,784- 24- 9-
Tillsamtnrnans 34,965: 47. 9.,
samt att Nybyggnad eller inköp af tjenlige
Hus för ändamälet blifvit föreslagna i följande
Uän, nemligen:
Carlstads, der 3Ine serskilte Tomter och iiigenheter
härtill i fråga kommit för olika summor,
hvarutaf den minsta utgör 14,000': — —
Gottlands Dito , hvarifrån
jemväl arne förslag äro inkontne,
af hvilka det lindrigaste
upptager till inköp af en Egendom
i Wisby 8,000 R:dr, till
bristande Uthus jemte nödige
reparationer och inredningar
4000 R:dr samt tillbyggnader
för öfrigt, tillsammans - - 20,000,* — ~-
Kronobergs ian: Till uppförande
af ett Residence- Hus
af Träd i Wexiö jemte en
Byggnad till Stall- och Vagnshus
ined inbeiäknande af kostnaden
till Tomtens planering 27,726: 44. —
Christianstads ian: af de
2lne serskildte föreslagne Hus
och Tomter i Christianstad, som
Transport 61,736: 44. —-
ygo Stats-Utskottets Betankanden.
Transport 61,726: 44.
kunna inköpas, ar det minst
kostsamma uppfört i värde till 12,000: —
Blekinge Länt Till inköp
af ett dertill uppgifvit Hus i
Carlscrona föreslås - ---- -- 11,000:' —*
Vesterbottens Län: Ett Hus
i Umeå Stad är uppgifvit att
inköpas för ------ 10,00#: —s
Norrbottens Län: Till nybyggnad
af Residence-i lus jemte
Embetsrum och Stallbyggnad
hafva arne förslag blifvit
upprättade, hvarutaf det lindrigaste
slutar sig å en Summa
af - - - - - - - - - 27,291? 16.
Tillsammans 122,018: 12. —
Stats-Utskottet har å ena sidan väl funnit
huruledes det skulle vara i sin ordning, att uti
alla Länen funnos Residencer af den beskaffenhet,
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition innehåller,
men å den andra trott, att uti Statens närvarande
ställning, och då flerfalldige ännu angelägnare
behof sig förete, det icke är möjligt
åstadkomma erforderlige medel för så betydelige
kostnader, som detta ändamål kräfver.
Utskottet har, så vidt tillgångarne medgifvit,
tillstyrkt förhöjning i anslaget för Publike
Byggnadernes underhållande äfven i Landsorterne;
och af detta anslag lära utgifterne till
Reparationer å redan befintlige LandshöfdingeResidencer
böra utgå så långt medlen dertill
läcka eller till det nödvändigaste underhållan
-
Stat&-ZJtskottcts, Eetanianden
791'
det häraf. I de Län åter, der Recidencer ej
finnas, äro hushyres-medel för Landshöfdingarne
till Bonings- och Embets-Rum bestådde och på
Stat uppförde. Och då, sålunda det hufvudsakligaste
behofy^t i förevarande hänseende är försedt
och afhjelpt, så vidt det för närvarande
synes kunna ske; har Stats-Utskotiet ansett sig
nu icke kunna tillstyrka anslående af ytterligare
medel uti ifrågavarande afseende.
Vidare innehåller Kongl. Majus Nådiga
Proposition den framställning derom , att, på sätt
Kongl. Stats-Contoiret i dess. Berättelse hemställt,
de under denne Hufvud-Titul upförde
förslags-summor måga upföras under de HufvudTitlar,
sorn med anslagets föremål äga sammanhang,
på det att: ali utgift i och för hvar'‘serskild
hufvudgren, af administrationen blefve på
ett ställe sammandragen och. disponible, deraf
en betydlig lättnad i beräkning oeh en fullkomligare
öfversigt al" totala kostnaden kunde
vinnas.; Föreslående Kongl. Stats-Contoiret att,
i sådant afseende, till tredje Hufvud - Tituln
öfverföras alla. de af Åttonde Hufvud-Titulns
Anslag, som hafva Militaire-utgifter till föremål,
såsom anslaget till Ved och Ljus för Fästningar
och Garnizoner, Värfnings- och Recapitulations-penningar,
Durch-Marche-kostnader,
Nybyggnad af ett Garnizons-Sjukhus m. m-, och
på samma sätt fördelning ske till de öfrige Titlarne;
hvarvid, efter Kongl. Stats-Contoirets underdåniga
tanka, det kunde utan svårighet verkställas
att gifva Riks?Stats-Titlarne det sammanhang
med de administrativa Arendernes för-'
delning till föredragning inför Kongl. Majjtf».
79 *
Stats- Utskottets B dan kertel tn-l
-
att hvatjes område i fråga om förekommande
dispositioner blefve bestämdt och från hvarannan
åtskiljdf, så att i följe deraf förhållandet
borde kunna omedelbarligen inför Kongl. Majrt
till sin beskaffenhet framläggas vid hvarje till*
fälle, som fråga om någon serskild uti de årlige
Staieme icke bestämd utgift förekomme.
Stats-Utskottet har funnit en sådan öfverJlyttning
och fördelning från Ättonde HufvudTituln
till åtskillige al de andre Titlarne, utaf
de å den förre nu uppförde flere anslags -summor
, vara instämmande med Stats - regleringens
föremål och medföra den ordning och redighet,
sorn Kongl. Stats - Contiret uppgifvit; hvarföre
Utskottet hemställer till Riksens Höglofi. Ständers
bifall, att vid det af Utskottet nu upprättade
Förslag till Biks-Stat må iakttagas hvad
sålunda kan lända til! mera enkelhet, ordning
och efterrättelse i afseende på Stats-utgifterne
under Åttonde Hufvud - Tituln : Skolande Utskottet,
sedan Riks-Stats-försläget blifvit formexadt,
uti afgifvande Betänkandet örn Stats-regleringen
på det hela, närmare uppgifva och beskrifva
de förändringar i spedeila delar, sorn.
härvid fordras, och hvilka ej i och för sig sjelfve
verka till någon förhöjning i Hufvud - Titlarnes
belopp på det hela, emedan hvad sorn
öfverföres på en minskar summan på en annan
Timi. Emedlertid får Utskottet, i den ordning
anslagen nu förekomma i Propositionen och
Kongl. Stats-Contoirets berättelse, afgifva yttrande
öfver föreslagen tillökning eller förändring,
nemligen:
Ståls- Vtsiottets Betän&andetti
793
T:o Till Accords-förskotter och ersättningar
finnas på Stat uppförde 20,000 R:dr årligen,
men innevarande ar 1818 förfalla till inlösen
Obligationer å sådan ersättning till belopp af
99,342 R:d 6 sk. 7 r:st i penningar samt 7020
Tunnor-Spannernål; hvarom Kongl. Stats-Con*
toiret yttrat, att, ehuru anslaget, om de tfortfarande
agde rum, i längden skulle betacka dert.
större utgiften detta år, hälst 1819 icke förekommer
till betalning mera än 7,508 Pcdr, år
1820 290 Rider, och 1821, 493 R:dr, hvarutom
serskildte Accords-ersatningar som under tiden
skulle ifrågakomma, icke kunna uppgå tiil något
betydligt belopp, vore det dock likväl, efter
Kongl. Stats - Contoirets tanke, lämpligare att
serskildte medel anvisades till den högre betalniugen
som detta år skall verkställas, men ätliga
anslaget sedermera nedsattes.
I anledning häraf har Stats - Utskottet funnit
lämpligt föreslå, att de under loppet af innevarande
år och sålunda innan Riksens Ständers
nu tillgörande Reglering af Stats-anslagen
vidtager , till betalning förfallande Accordsersättningar
af 99,342 R:dr 6 sk. 7 r:st i pen*
ningar samt 7020 Tunnor Spannernål in natura,
utgörande efter derå förslagsvis beräknadt
Pris a 8 R:dr Tunnan 59,670 Rjdr eller tillsammans
omkring 160,000 Rtdr kunde anvisas
att, till den del förra anslaget ej medgifver,
utgå af behållna öfverskotterne på Statsverkets
intrader för år 1816, som dertill lemna tillgång;
hvaremot anslaget å Stat synes kunna från och
ined nästa år minskas till 10,000 Rldr om
året, same de öfrige 10,000 R:dr komma Stats
-
794
Stats- Utskottets.: Petänkanden.
verket tillgodo, såsom tillgång- för nu anslående-,
tillökningar elier nya utgifter.
2:o Sedan Kongl. Majtt, enligt Nådigt Bref
af den /jule December 1816, beslutit att Qv.a-.
rantains-Inrättningen på Känsö borde helt. oell,
hållit af Convoy - Cassan underhållas såsom ägande
ett föremål, sorn med Handelns och Sjöfartens
skydd har sammanhang; så blifver sitsa,
och. likmätigt hvad Kongl. Stats-ContoiyeC
upgifvit, den summa af 893 R:dr 2 sk. 8 r;st,
sorn under 8:de Hufvud-Tittulp finnes upförd,
för nämnda Inrättnings underhållskostnåd , en
besparing att likaledes för andre behof påräknas.
3:0 Deremot, har Kongl. Stats-Contoiret anmält,
att till reglerande förekomma, att den si
kallade Tullveds-intradensom uttages in natura,
då ved till försälgnlng införes uti en del
Fästnings- och Garnizons-Orter, måtte upphöra
och i stället anslås medel för behofver; Uti hvilket
ämne Stats-IXtskottet jämväl erhållit Kongl.
Majjts serskildte nådiga Remiss af den 16:de
sistl. December uppå Kongl. Krigs-Collegn underdåniga
skrifvelse den yide nasti. Nov. med
uppgift å de orter, der berörde vedintägt verkställes
och huruledes den samma för närvarande
finnes genom Entreprenade-Contxacter åt visse
personer uplåten mot bestämd årlig afgift i
penningar; äfven, som till Utskottet blifvi remitterad
Riksdaga-Fullmägtigens Nils Månssons
från Malmöhus Fän gjorde motion om upphäfvande
af omförmäldte beskattning såsom obillig
och betungande; af hvilka handlingar Utskottet
inhämtat, att denne vedintägt äger
rum uti CalmarJ Carlshamn, Malmö, Jönköping,
Stats-Utskottets Betänk anden. 795
Landscrona, Carlscrona oell Christianstad samt
frän urminnes tid tillkommit, likmätigt hvad
Kongl. Resolutionerne af den rgtde Augusti
1714, den 28:de Junii 17441 §. 37., den i2Ue
December 1734 §, 32. och den 6:te April 1747,
gifne uppl serskildte Besvär af Borgerskap och
Allmoge, innehålla, i afseende å Christianstads,
Carlscrona och Carlshamns Städer, samt att den»
ne uppbörd controlleras och redovises:. hos Kongl.
Krigs-Col!egium, som på 1770- och 1780-talen
funnit för Kongl. Majit och Kronan förmånligast
att genom Entrepenad - Auctioner på vissa
år upplåta den samma åt den mästbjudandeoch
liar Kongl. Majit, uppå Bonde-Ståndets vid sista
Urtima Riksdagen i underdånighet gjorde
■ansökning om upphäfvande af denne Tulltägt,
genom Nådig Resolution den 9 Januarii 1816,
förklarat, det Kongl.. Majit funne samma Vedintägt
i flere afseenden mindre lämplig och för
Allmogen besvärlig, men att den, såsom grundad.
på författningar och gammal häfd, icke vore
som Lagstridig att anse, utan såsom en inkomst,
hvarmed behofvet af vedbrand i Kronans
fästningar till betydlig del fylles, hvarföre,
och då densamma, dels genom på längre
tid afslutade Contrakter, sorn icke kunna häfvas,
blifvit till enskildte personer öfverlåten, dels
ock, hvad Landscrona och Christianstad beträffade,
såsom understöd i Commendanternes I_,önings-vilkor
dem tillagd emot förbindelse, att
ständigt til handahålla ved och äfven lysning för
Corps de Garden, Vakter och Arrestrum, samt
inga andra medel voro att tillgå lill bestridande
af de omkostnader och ersättningar, Kronan
796 Stäts-Utsiottcts Betiuikanden.
genom upphäfvandet af Tulfyeds-intägten. skalle
komma att vidkännas; kunde Kong;. Maj t
något allmänt Förordnande i anledning af Bonde-Ståndets
berörde ansökning icke meddela;
dock funne Kongl. Majrt godt i Nåder stadga, atr,
då Contracterne tillända-löpa, dylike vidare icke
iinge afslutas, utan att Krigs-Goilegium borde vid
Contracternes utgång derom i underdånighet göra
anmälan.
Enligt hvad Kongl. Krigs-Cbllepii ofvanberörde
skrifvelse med dervid fogade Förteckning,
som till Utskottet blifvit remitterade, upplysa,
bestiger hela inkomsten af denna Tubveds uppbörd
till 2,3g3 B dr 18 sk., och finnas Contraeter
ännu fortfarande med Enrreprenetiren
uti Calmar till den 3 October 18 22, uti Carlscrona
till den 23 Mars 1820 och uti Malmö
till den 1 October 1822; men för Jönkoping
har Contractet med år 1817 tilländalupit, och
uti Christianstad, Landscrona och Cailscrona äro
någre sådane icke gällande.
Vid desse omständigheter, och da Riksens
Ständer lära finna skäligt, att omförrnäldte vedintägt,
såsom en ojämn och besvärlig tunga för
Allmogen, afskaffas så snart sig göra låter, men
hvartill fordras att medel, svarande emot den
derigenom nu ingångne summan, anslås; hemställer
Stats-Utskottet, att det förut på Stat uppförde
anslag till Ved och Ljus för Fästningsoch
Garnizons-Orter i2,ooo:de Rtdr, matte ökas
med 2,000 Rjdr, så att Kongl. Majit må blifva
i tillfälle att i följd af ofvan högst berörde
Nådiga förklarande, upphäfva denne Tullvedsuppbörd
i Jönköping, Christianstad, Landscrona
StGts-Utsftottets Betänkandm.
och Carlscrona med början af nästa år samt I
Calmar, Carlshamn oell Malmö enar Contracterne
derom åren 1820 och 1822 upphöra; och.
hvarom Riksens Ständer nu torde tillika hos
Kongl. Maja i underdånighet anhålla.
4:0 Kongl. Stats-Contoiret har för Öfrige
anmält till uppförande å Stat de tillökte hus»
hyres-medel, sorn blifvit af Kongl. Maj:t; i Nåder
beviljade för Landshöfdingen i Vexiö den
23 October 18151 från 133 R;dr till 300 R:dc
och för Landshöfdinge - Embetet i Jönköping,'
genom Kongl. Brefvet den 8:de Maji 1816,
från 933 R dr 16 sk. till 500 R.'dr, äfven sorn
för Landtmateri-Contoiret i Calmar, enligt Kongl.
Brefvet den 15 November 1815, 60 R:dr, hvarförutan
likaledes, genom Kongl. Brefvet dea
a 6 Februarii 18141 blifvit anslagen en tillökning
i hyresmedlen för Landshöfdingen i Blekinge
Län från 250 R;dr till 383 Rldr 16 sk.,
som för närvarande utgår af besparingar ; och,’
som desse hyresmedels tillökningar af Kongl;
Majit i Nåder pröfvats nödige samt, enär Residence-Hus
i nämnde Län ej för närvarande
kunna påtänkas, till uppförande eller inköp,
altså böra å Stat upptagas att utgå; så har Stats»
Utskottet skolat sådant till Riksens Höglofl.
Ständers bifall anmäla; utgörande sammanräknade
beloppet af desse tillökningar 626 R;dis
3 2 sl{-
5?o Jemväl har Kongl. Stats-Contoiret anmält,
att bland de anslag på denne Titul, sorn
funnits otillräcklige, skola de till Ljus, Skrif»
Materialier och Expenser för (^ollegierne i*pp»
7g8 Stats-Ulskottéts Betnnftanden»
fördä förslags-summor samt till Mantalsskrifning**-  Provisioner m. m. fordra en ny Reglering.
I -anledning häraf har Stats-Urskottet in*
hämtat att för omförmaldte behof finnas nu å
serskildte stater bestådde följande belopp hemb
Till Ljuspenningar för Kongl. Hof - Rät*
terne, Kongl. Cantsliets och Kongl. Collegier*
nes samt öfrige Publike Verkens Embets- och.
Tjenstemän samt Betjening 12,400: — —
Skrif-Materialier för d:o - * 20,000: ~ —■
Lyshållning med flere utgifter
för Kronans Publike Hus
i Stockholm - * i-794: 45-
Summa R dr 34,194: 4 5* U.
Men till bestridande af desse utgifter har»,
derutöfver åtgått sistförflutne år 14,288 Rldr
29 sk. 7 rist.; och då en tillökning i berörda
anslags-summor altså är nödig, hemställer Ut*
skottet, att, i sådant afseende, måtte anslås ett
belopp af 14,000 R dr till fördelning under be.
rörde specielle Titlar i det förhållande brister*
ne derå förekommit.
Hvad åter angar Mantalsskrifning!-Provisionen,
dertill vid 1809 och 1810 arens Riksdag-å
Stat uppfördes 6000 Rrdr; så har, sedan
Kongl. Ma:jt i anledning af Riksens Ständers
■vid 1812 års Urtima Riksdag gjorde underdåniga
hemställan, genom Nådigt Bref den 29
September 1813, beviljat en tillökning till dubbelt
emot hvad tillförene bestods i Mantalsskrifnings-provision,
berörde anslags-summa härtill
blifvit i den mon otillräcklig, att'en förhöjning
derå af 4,500 R:dr är nödig; hvarföre Utskott®!
Stats-Utskottets Betänk anden. 79 9
får tillstyrka att anslaget med sistnämnde belopp
okas till 10,500 R:dr ärligen»
6:0 Kongl. Stats - Contoiret har ock Uppgifvit
behofvet af tillökning i anslaget af Rese-
och Tractarrients penningar, sorn för de sednare
åren fdiänits otillräckligt hufvtidsäkligen i
anseende till de ökade oroköstnaderne 1 och.
för Revärings-Manskapets mönstringar samt In*
spections-Resor,
Detta ättslag utgör nu för både Civile och
Militaire Embets- och Tjenstetnäns Resor HBooo
R:dr. Och, då den tillökning som härå är nödig,
egentligen i och för Militaire-ärender förekommer
vid Regleringen af 3 Hufvud-Tituln*
hvarunder ifrågavarande kostnad för ReVäringsManskapets
Mönstrande Och Inspections-Resorne
Synes böra uppföras, här Stats-lJtskottet ansedt
något ej vara ätt i denne del iagttaga , i
afseende på förevarande Hnfvud-Titul: hvilket
>lt vördsamligen öfverlämnäs till Riksens Högdlofl.
Ständers bepröfvande.
Stockholm den 6 April a818°
N:r 165.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
, i anledning af gjorde Motioner
om tillökning i anslaget för fria
Konster nes Academi e.
Uti till Höglofl. Ridderskapet och Adeln ingifne,
samt derifrån till Stats-Utskottet remitterad®
serskildte Memorial, hafva Hedrar Manner
-
Sjöö Siats-Utskottas Betänk artdetU
hjerta oell Hammarsköld., under framställning' a£
de fria Konsternes värde oell gagnelighet samt
huruledes äfven uti Sverige finnas Konst-alster,
dem Nationen med skäl kunde göra sig en ära
af att äga, hemställt att det anslag, sota Riksens
Ständer beviljat till deras stöd, matte, i anseende
till oräckligheten deraf i närvarande tid,
varda lämpligen tillokt samt deraf, bestämmas
någon Summa att användas tili införande och
begagnande af det så kallade Stentrycket.
Uppå Academiens för de fria Konsterne,'
hos Kongl. Maj:t i underdånighet gjorde anma.
lan, om visse tillökningar i Academiens StatsSumma,
har, efter derå meddelad Remiss, detta
ämne hos Utskottet förevarit i sammanhang med
Stats-Regleringen; och som Utskottet dervid tillstyrkt
den förhöjning af 1,925 R;dr uti anslaget
för nämnde Academie, som funnits med
Statens tillgångar förenlig, kan Utskottet något
ytterligare belopp för Academiens behof till
beviljande icke föreslå
Hvilket
Utskottet får vördsammeligen.tillkännagifva.
Stockholn} den 13 April igig.
Stats-Utskottets Betcinkafiden, 8ox
N:r 166.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Ut•
låtande 9 i anledning af Herr Förste
Expeditions ~ Secreterare}! E. J. Bergens
c hold s Motion om tillöki antal löner
för Justities - Revisions - Expeditionen.
TT
-^ögl. Rulderskapet och Adein har till StatsUtskottet
remitterat Herr Förste ExpeditionsSecreteraren
E. J. Bergensclwlds derstädes afgifne
Memorial med framställning om behofvet
af tiliökt antal löner å Staten för Justitia»-Fördelningen
af Kongl. Majtts Cantzli, hvarvid
Herr Expeditions-Secreteraren, på anförde skäl,
hemställt, att sine nya Protocolls - Secreterareoch
2tne Cantziist-löner måtte anslås.
Sedan Stats-Utskottet till dess åtgärd jemväl
eihållit Kongl. Majrts Nådiga Remiss å tillförordnade
Herr Justitiae-Cantzlerens underdåniga
hemstä’lan om enahanda tillökning sorn.
den här föreslagrie, har Utskottet, i sammanhang
med öfrige frågor rörande Stats-Regleringen
under Riks-Statens Andra Hufvud - Titul,'
upptagit denne, och dervid anfört de orsaker,'
af hvilka Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka
Riksens Höglofl. Ständer, att någre sådane
nya löner för närvarande anslå; och får Utskottet,
till besvarande af Herr Expeditions-Secreteraren
Bergenschölds Motion, alltså vördsamligen
åberopa omförmäldte Utlåtande.
Stockholm den 13 April 1818*
Bihang till Riks-St. Prat. lin -ilit. *ide Sami. N:r 101. 10%.
8o? Stats-Utskottets Betan/tanden.
N:r 167.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
angående Herr Öfverste-Kammar-f
linkarens, General - Majorens m.
m. Grefve Gust. Lövenhjelms Motion,
om medels anslående för Reparationer
å Kongl. 1 heater-husen.
f~Ierr Öfverste-Kammar - Junkaren, GeneralMajoren
m. m. Grefve Gustaf Lövenhjelm, har
hos Högloft. Ridderskapet och Adeln andragit,
huruledes Kongl. Theater-husen länge skola
sakna fullständig Reparation, oaktadt behofvet
den fordrat, helst Operahuset, efter den af f. d.
Konungen anbefaldte upplösning af Theatren
blifvit begagnadt ömsom till Cassern och Sjukhus,
samt öfrige Ilyggnaderne längesedan varit
förfallne: Skolande Herr Grefven, på det ålyggnaderne
måtte till ändamålet kunna begagnas
och deras förfall förekommas, på Regeringens
Auktorisation och försäkran om framdeles ersättning
då Slotts-.Byggnads-Directionen dertill
komrne i tillfälle, förskjutit nödige medel till
belopp af 15,000 R.dr under senast förflutne
Sex åren, hvaröfver Räkenskap vore upprättad
och färdig att granskas, och hvilken kostnad ej
kunde synas öfverdrifven då i beräkning toges
det tillstånd, i hvilket desse hus varit, och de
flere nye Constructioner som blifvit nödige, utan
skall redogörelsen tvärtom utvisa, att allt
skett med yttersta hushållning; Och har Herr
Grefven och Öfverste Kammar-Junkaren derföre
föreslagit, att medel måtte bestås så till be
-
Stais Utskottets Betänkande. 803
täckande af nämnde förskott sorn till Byggnadernes
framtida underhåll och Brandförsäkrande:
Hvilken Motion till Stats-Utskottets Utlåtande
blifvit remitterad.
Då Kongl. Theater-husen, såsom varande
bland Kronans Publike Byggnader, höra hänföras
under det för samma Byggnaders i Hufvudstaden
underhal! å Piks-Staten varande anslag,
finner Stats - Utskottet sig desto mindre
kunna tillstyrka serskildte medels beviljande till
Theater-liusens reparerande, sorn Riksens Ständer
synas icke kunna ingå i pröfning af partielle
behof, samt Utskottet uppå Kongl. Majit*
Nådiga Proposition om förhöjning i berörde
Eyggnads-suir.ma föreslagit den tillökning derå,
som Statens tillgångar medgifva: Och har Utskottet,
på grund häraf, ansett sig icke eller
kunna tillstyrka serskild ersättning, för hvad
som de senare åren blifvit för ifrågavarande
behof förskjutit och användt; Hvilket vördsamligen
hemställes Riksens Höglofl. Ständers närmare
bepröfvande.
Sockholm den 13 April 1818-
N:r 168.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i jr äg a om medels anslående
till Riddarliolms-Kyrkans iståndsättande.
IT
ilo» Höglofl. Ridderskapet och Adeln har af
Herr Kongl. Förste Expeditions-Secreteraren
och Kammar-dunkaren Carl Fr. Rothlieb fram»
<
8o4 Stats-Utsiottets Eetänkanden.
ställning blifvit gjord om nödige medels bestående
till fullbordande af den å Kongl. RiddarholmsKyrkan
företagne förbättring; Hvarvid
Herr Rothlieb anfort, att denne Kyrka vore en
af de äldste i Hufvudstaden, anlagd på i28o:talet
af Magnus Ladulås sann, efter Konung Gustaf
I;s år 1535 gifne ^Befallning, sedermera
under Konung Johan III:s Regering ombyggrl
och förbätttad, då den erhållit sitt nu ägande
utseende, rnted undantag af de derefter tillbyggde
Graf-Choren, och hade Sveriges flere store
Konungar till densammas underhåll och prydnad
användt ansenlige Summor så af enskildte,
sorn af allmänna medel, hvarefter, då detta åldrige
Tempel å nyo befanns bristfälligt, på nu
mera Högstsalig Konung Carl XlII:s befallning
reparation derå blifvit företagen, så vä!
till dess inre sorn yttre delar; Och har Herr
Rothlieb omförmält huruledes Sveriges störste Konungar,
Härförare och Statsmän härstädes finnas
begrafrte, samt att på Kongl. Majus Nådiga befallning
alla Trophéer, som från Rikets fiender
blifvit eröfrade, nyligen äro ditflyttade och uti
sin ordning uppsatte; Men ännu återstode uti
den företagne fullständige iståndsättningen af
denne så högst märkvärdiga Kyrka, åtskilligt,
hvilket uti sitt nuvarande skick ej svarade mot
värdigheten af det öfrige, nemi. Predikstol,
Chorskrank och Altar-Decoration, som till sammansättning
och utseende vore ojemnförligt under
de i Stockholms öfrige Kyrkor; Hvarföre
Herr Rothlieb hemställt, att det Stats-anslag, som
är bestämdt till underhåll oell reparation af Kgl.
Slottet och de Publik® Ryggnaderne i Hufvud
-
Stats-Utskottetslletänkanden.
805
staden, måtte vid den derå af Kongl. Maj:t i
Nåder äskade tillökning, blifva så tillräckligt,
att en Predikstol, Chor-Skrank och Altar-Decoration
i denna Kyrka, hvilken icke äger någon
serskild Fond eller Cassa, kunna påkostas;
Och har, i anledning häraf, En af Rikets Herrar,
Stats-Radet m. m. Herr Friherre Flemming,
jemte meddelande af åtskillige upplysningar
angående verkställigheten af den sist företagne,
samt ännu icke fulländade Reparationen å
nämnde Kyrka, föreslagit, att en Summa af 10,
å 12,000 R:dr, fördelad att utgå på flere år,
måtte beviljas till ifrågavarande behof, samt att
ett sådant anslag gjordes oberoende af alla andra
och ändamålet ej närmare bestämdes, än att
Kyrkan dermed skulle försättas i det skick, som
öfverensstämde med värdigheten och ett National
- Monument; äfvensom att anslaget kunde
blifva disponibelt för Comrnitterade, som besörja
Reparationen, emot vanlig redovisning, och,
när deras befattning upphörde, under samma
vilkor af Riks - Marskalks - Embetet, som i följd
af Kongl. Maj:ts derom redan fattade Nådiga
beslut, skall emottaga den framtida vården af
berörde Kyrka, såsom varande ett Kongl. B»-  grafnings-Capell: Varande detta ämne af Hög
lofl.
Ridderskapet och Adeln till Stats-Utskottets
Utlåtande remitteradt.
Utskottet, som vid handläggningen häraf
inhämtat, att den senast företagne Reparationen
af Riddarholms-Kyrkan, blifvit bestridd
med öfverskottet å den till gamla KungshusByggnadens^
iståndsättande efter 1802 års Brand;
skada, anordnade Summa samt för öfrigt med bi.
8o6
Stats-ZJtsiottets Betankanden.
drag af de medel, Kong!. Maj:t i Nåder till Ex.
tra Utgifter disponerar, har vid öfvervägande
af förevarande fråga nogsamt funnit, att denne
Kyrka, såsom en i flere hanseenden märkvärdig,
dyrbar och prydlig Byggnad, ej må af Staten
lemnäs utan den vård och underhålls- kostnad,
som varaktigheten af densamma, betraktad såsom
ett Nationai-Monument, erfordrar, men tacksamheten
mot de Siore Konungars, Hjeitars och
Statsmäns minnen, sorn derstädes äga sine hvilorum,
ännu högre påkallar.
Ett serskildt anslag å Stat för den återstående
delen af Kyrkans iståndsättande har Utskottet
likväl trott sig icke böra tillstyrka, hälst
Utskottet anser lämpligare, att, så framt Kongl.
Maj:t i Nåder ej skulle finna utväg att så^om
förut, af serskildte tillgångar låta anordna den
vidare åtgående kostnaden, behofvet må fyllas
af den Summa, som för Publike Byggnadernes
i Stockholm underhållande finnes å Riks-Staten
uppförd, och hvarå den förhöjning nu blifvit af
Utskottet tillstyrkt, som Statens tillgångar synts
medgifva. Men på det ändamålet af de i detta
ämne gjorde framställningar må befordras,
såsom Kongl. Maj:t i Nåder för godt finn r,
torde Riksens Höglofl. Ständer deras härom
vidtagande beslut i underdånighet anmäla.
Hvilket vördsamligen hemställes till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den April i8i8>
N:r 16 g,
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
öfver Herr Comminister Berg•
Stats-Utskottets Betänkanden.
grens Motion om Lön förbättring för
Commi ni strame i Stockholm.
XJti Memorial, som Högvördiga Präst-Ståndet
till Slais-Utskottets åtgärd remitierat, har Herr
Comministern E. J. Berggren föreslagit, det en
mot tidens skick och omständigheter svarande
förbättring uti de Löner, som å Stat bestås Comministrarne
uti Stockholm, måtte bevil jas, emedan
Lönen af 20 Rtdr, nu för tiden icke kunde
sättas i jemnföielse raot detta belopp i de
förflutne tiderne samt Comministrarne i Stockholm,
då Rikets Embets- och Tjenstemän i allmänhet
serskildte gångor undfått Lön-förhöjning,
deremot någon sådan icke erhållit.
Stats-Utskottet har funnit, att på Riks-Statens
Fjerde Hufvud - Titul, derunder Clericleoch
Läroverken höra, bestås Comministrarne i
Stockholm följande Löner:
2 Capellaner i St. Clarae Församling, hvardera
R:dr - ■ - - - 20: —
3 D:o i Jacobs D.o - - 13: 16.
2 D:o i Catharinas D!o - - 2 o! —•
1 D:o i Ulricas Eleonoras D:o 50: ——
jemte Påskpenningar - - - 16: —
Desse Löner voro väl redan på 1696 års
Stat uppförde, men hafva vid de i senare åren
för Penninge-Löntagare beviljade Löne-förbättringar
icke kommit i fråga att förhöjas! Och,
då Prästerskapet så i Stockholm som annorstädes
egenteligen lönas af Försarnlingarne, har
Stats-Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka
bifall å förevarande Motion.
Ståckholm den 13 April iSiS
-
*o5
Stuts-Utskottets Bttånkanden.
N:r 170.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
öfver gjord Motion om anslag
af allmänne medel till förfärdigande
af en Tafla öfver Högstsalig Konung
Carl XLIT.s Kröning.
H öglöfl. Ridderskapet oell Adeln har under
den 15 och 27 sistledne Januarii till Stats-Utskottet
remitterat Herr Lorenzo Hammarskölds
Memorial, jemte åtskillige i anledning deraf
gjorde anföranden, om medels anslående till
fullbordande af den utaf Herr Professorn von
Breda påbörjade Tafla öfver Högstsalig Konung
Carl XIII:s Kröning; hvarvid Herr Hammarsköld
förmält, att denne Tafla med Högstsalig
Konungens bifall blifvit påbegynd och skulle
kosta 25,000 R:dr , hvilka i 4 Terminer borde
utgå. Och hafva någre Ledamöter af Högloll.
Ridderskapet och Adeln bit rädt Motionen, andre
åter dels trott berörde pris vara alltför
högt, dels ansett Statens tillgångar för närvarande
icke medgifva denna kostnad.
Vid handläggningen af detta ämne, har
Stats-Utskottet inhämtat, att vid 1809 och 1810
arens Riksdag hade; fråga hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit väckt derom, att Riksens
Ständer skulle utbedja sig Konungens Nådiga
tillstånd, att på allmän bekostnad låta måla
en Tafla öfver Hans Maj.ts och Hennes Maj:ts
Drottningens Kröning, och att detta arbetes förfärdigande
måtte uppdragas åt Herr Professor
von Breda mot en Summa af 10,000 R-dr, hvil
-
Stats-Utshottets Betiinkanden. 8oij
ken kostnad föreslogs att utgöras för Säterierne
i Riket med 32 sk. för hvardera i 4 ar, hvarigenom
uppkomme en tillgång af 10,164 R;dr,
dermed alitsa afven Ramen till Taflan kuade
betalas; Hvilken Motion af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln comrnnnicerades de öfrige Stånden,
hvarefter Hedervärda Bönde-Ståndet den
28 April 1810 biföll, att, i likhet med hvad
sorn var föreslagit, en Tafla öfver Deras Majestäters
Kröning måtte på bekostnad af allmänne
medel förfärdigas, likväl med vilkor, att sådant
borde ske ander vederbörandes tillsyn och för
minsta möjliga utgift i anseende till Stats-Verkets
knappa tillgångar; Men, så vidt af Handlitigarne
vid nämnde Riksdag för öfrigt kunnatinhämtas,
förekom frågan icke till afgörande hos
de öfrige gine Stånden.
Då alltså något Riksens Ständers beslut icke
blifvit fa t ta dt om bestående af kostnaden till
ifrågavarande Tafla och vid jeinförelsen af den
vid nämnde Riksdag uppgifne Samman den nu
föreslagne synes vara för stor, har Stats-Utskottet,
enär för öfrigt Statens tillgångar för närvarande
icke medgifva någre medels beviljande
till detta ändamål, ansett sig icke kunna tillstyrka
bifall å Motionen, utan trott, att frågan
härom må böra till en lägligare tid uppskjutas.
Hvilket dock vördsamligen öfverlemnas till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 6 April 18x8.
8io Stats-Utskoitets V.etånkanden.
N:r 171.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskots Utlåtande
öfver gjorde Motioner om förändring
i Bekiädnads-sättet för indelte
Arméen.
H os Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Herr
.Lagmannen , Grefve Joli. Henning Gyllenborg,
äfvensom hos Hedervärda Bonde-Ståndet, åtskillige
Ledamöter väckt fråga derom, att, då Kongl.
Maj-.ts Nådiga Förordning om Indeldre Infanteri-Regementernes
beklädnadssätt af den 4 Februarii
1812 skall hafva medfört större åliggande
för Rotehållarne vid Soldaternes beklädnad,
än hvartill Kneckte-Contracterne imellan Kongl.
Maj:t och Kronan samt hvarje orts Rotehållare
serskildt förbinda de senare, Beklädnadssättet
måtte återföras till sitt förra skick, så att Rotehåharne
icke betungas utöfver hvad som vid
Indelnings-verkets upprättande, genom åberopade
Contracter, blifvit såsom en skyldighet bestämdt
m. m. Och hafva Motionerne i detta ämne
blifvit till Stats-Utskottet remitterade.
Uti de härom ingifne och Utskottet öfverlemnade
serskildte Memorialer är hufvudsakligen
anfördt af:
1:0 Herr Lagmannen Grefve GyllenborgAtt,
då Sveriges störste Riks» hushållare Konung
CARL XI, inrättade Indelnings - Verket och
Kneckte-Contracterne i Provincerne, innefattande
ömsesidigt rätt- och skyldigheter KneckteRotar
och Soldater imellan, och utan åsyftande
af något synnerligt betungande för hemmans
-
Stats-TJtskottets Betänk anden. gil
»brukare, beredde Riket ett pålitligt försvar af
Svenske Jordbrukare, kunde väl alldrig förmodas,
att detta frivilligt af hemmanen atagne och
mot Conscriptions-skyldigheten utbytte besvär,
skulle blifva Jordbrukets mäst tryckande börda,
sadan att sjelfva Krono-Utskylderne nu äro såsom
mindre betydlige att anse, i jemförelse till
alla de förbindelser, sorn drabba hemmans-brukaren
i egenskap af Rotehållare; och, då, genom
oriktig tillämpning af Författningar, Roiel-ings
- skyldigheterne nu blifvit mera än dubbelt
tyngre än Rotarne någonsin medgifvit, funne
Herr Grefven sig böra anföra, hvad i detta
ämne sig tilldragit.
Redan under förra Regeringssättet, hade
Regenten insett huru förmånligt det skulle blifva
för Stats - Cassan om Staten kunde undvika
att bekläda Soldaten och kasta denne skyldighet
på hemmanen eller Rotarne; Men, ehuru
Kongl, förordnandet af 1793 om Soldat-Beklädnaden
utmärkte detta åsyftande, ansag likväl
en enväldig Konung, förmodligen i afseende
på Kneckte-Contracternes helgd, betänkligt, att
genom bestämd föreskrift anbefalla verkställighet
deraf. Sedermera utkom likväl Kongl. Förordningen
i detta ämne af den 4ide Februarii
1812, som föranledde till rubbning i KneckteContracterne
genom den föreskrift, att Släpkläder
n e, som skola meddelas Soldaterne, borde
blifva lika med Lif - monderingen; Och hade
tyngden af förändringen i allmänhet och i synne.
»et för Södermanlands Rotehållare, som åligga
att årligen förse Soldaten med Släpkläder
af Vallmar, visat sig genast, helst Rotarne i
Stats- Utsoköttets Betänk anden.
Södermanland blefvo ålägde att i början åf år
agi3 lemna såsom Släpkläder en Lif Mondering,
som i Markegång bestämdes till ett värde af
nära 20 R:dr Banco eller mera än dubbelt emot
hvad uti föregående årets Markegång för Släpkläder
af Vallmar bestämdes, hvilket hade var
rit Rotarne så mycket mera oväntadt, sorn, då
Kongl. Resolutionen af den Gite December 1688
stadgar ovilkorligen i 4 att enär Soldaten är
utcommenderad, består Roten inga Släpkläder, Rotarne
icke bort åläggas, att förskottsvis prestera
Släpkläder för år .1813, då Soldaterne i början
af samma år i krig utgingo, klädde i Mondering
Rotarne måste anskaffa eller betala.
Kongl. Maj:t hade val derefter, uppå anförde
besvär öfver den högre beräkningen af
Släpkläderne i Markegängs-Taxan, på grund
hvaraf betalning exetutive uttogs hos dem, som
ej in natura allemnade Mondering, den 20 Januarii
1815 förklarat, att omförmälte Markegång
vore för hög åsatt de Vallmars-Släpkläder,
Rotarne vid Södermanlands Regemente
vore skyldige, att hvarje år lemna deras Soldater,
samt att en allmän rättelse borde ske i
ett så beskaffadt Rotehållarnes obilliga betungande,
och i Nåder förordnat, att en med
Kneckte - Contracterne noga öferensstärnmande
rättelse i framtiden uti denne del ovillkorligen
skulle äga rum, i följd hvaraf Kongl. Kammar-Collegiuin
äfven rättat det förra stadgandet
och nedsatt Släpkiädernes värde till hälften
af det för 1813 föreskrifne och utbetalte belopp;
men sedermera hafva dock Rotarne icke återhekommit
hvad de sålunda förar 1813 för myc«
Stats-ZJrskottets Betänk anden. 813
ket utgifvit; och för åren 1815 och 1816 skola
ock Markegångarne blifvit satte till dubbelt
högre belopp, än det vara borde; hvaröfver
likaledes besvär anförde blifvit, hvilka ännu
icke äro pröfvade. Da Kneckte-Ro,tarne vid de
Heste indeldte- Regementerne äfvensom Soldateme,
sålunda skola vara försatte i lidande genom
ofvannäinnde 1813 års Bekiädnads-Förordning ,
och en allmän rättelse deruti altså tarfvades,
serdeles hvad Rotarne i Södermanland anginge,
som årligen böra lemna Soldaten Släpkläder; så
funne utur desse med flere anförde grunder
Herr Grefven och ^Lagmannen Gyllenborg sig
nu böra begära, att ofta åberopade Kongl. Författning
af år 1813 , såsom stridande emot
Kneckte-Contracternes innehåll, måtte upphäfvas
samt Södermanlands Rotehållare återbekomma
hvad de ifrån 1813 på grund deraf måst
utgifva.
3:0 Riksdagsmannen Johan Larsson Wiklund
från Vesterbotten har likaledes anfört: att, ehuru
det för Vesterbottens Regemente den 31 Martil
1696 faststäldte Kneckte - Contract, bland annat
i 15 §. innehölle, att, ”såsom Hans Kongl. Maj.t
Nådigst har sig åtagit, att draga försorg om Knecktens
beklädning samt de dertill hörande Monderingssorter,
sä ofta Kongl. Maj.t nödigt finner, att Regementet
skall beklädas och monderas och sådant
allt utan Rotans gravation', håde likväl Regements-Chefen,
genom utfärdade ordres af den
17 Januarii 1816 tillåtit sig den myndighet, att
befalla Compagnie-Chéfen, det ingen Recrut lin.;
ge inskrifvas innan han ställt en af sine Rotebönder
eller andre vederhäftige män utgifven
8x4 Stats-Utskottets Betänkanden.
Borgenskrift, deruti de en för alla och alla fot?
en, såsom för eget åliggande, borga för fullgörandet
af Soldatens skyldighet, att hvart 3:dje
år anskaffa ny beklädnad, hvarigenom ofvannämnde
Contract, sorn äfven igenom Kongl.
Maj:ts och Riksens Ständers Regeringsform af
den 6 Junii 180g, 80 §. så i afseende på skyldig-
som rättigheters framtida obrottsliga iakttagande
vidare vöre bekräftadt, tydligen tycktes
vara trädt för nära; i anseende hvartill Wiklund
hemställt om icke Ståndet skulle finna nödigt,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder befalla
Regements- och Compagnie-Cheferne, att hädanefter
låta Roteliållarne noga och efter ordalydelsen
få tillgodonjuta sine Knekte-Cont.acter.
3:0 Hans Andersson och Joli. Magnus TVessing
från Vestmanland hafva andragit, att Rotehållarne
vid Vestmanlands Regemente vid
hållen sammankomst blifvit förständigade, det
dem ålåge, att bekläda Regementets manskap, så
att endast om sättet stöde dem fritt att öfverlägga;
men, dådetta vöre ett nytt onus, hvarifrån
73 §• i Regerings-Normen Roteliållarne
fritoge samt de för öfrigt tryggade sig vid Konung
CARL XI:s försäkran till den Commission
i Vestmanland, som år 4.683 reglerade Roterings
- Verket och der orden lyda: ”Kongl.
”Maj:t vill sjelf alla Karlar af vissa talet i be”rörde
Län bekläda låta så ofta de andre Kar”lar
al detta Regemente i de öfrige Länen be.
S’klädas; och alltså Rotebönderne alldeles ifrån
”beklädningen befria, hvilket Commissionen
”skulle Allmogen kungöra o«h henne om of
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 815
5,vanbemälre Kongl. Maj:ts Nådiga tillsägelse aliJ’de!es
försäkra,” så förmoda Wessing och Hans
Andersson,! att hemälte Rotehållare icke borde
vidkännas någon rubbning uti högstberörde vid
Indelriings-Verkets inrättande dem förundte Kgl.
Försäkran, samt anhålla att vid Stats - Regleringen
måtte anslås medel icke allenast till ersättning
för den till beklädnadens anskaffande af
hvarje Rote erlagde afgift utaf 13 R:dr B:co,
utan äfven till framgent blifvande beklädnad
för detta Regemente.
4:0 Olof Wikström och Eric Mörtberg från
Norrbotten hafva jemväl anfört: att CompagnieCheferne
vid Vesterbottens Regemente skola
tvinga Rotehållarne, att förbinda sig vid Recruters
antagande, ingå de förbindelser att bestå
Soldaten ny mondering hvart Jtdje år, hvilket
tyckes strida mot Knekte-Contractet af den 6
April 164g, stadfästadt den 31 Mars 1696, sorn.
innehölle, att Kongl. Maj;t nådigst sig påtagit
att draga försorg för Knektens beklädnad samt
dertill hörande monderings-sorter, sä ofta Kongl.
Majit nödigt funne, att Regementet skulle beklädas
och mortderas och sådant allt. utan Rotans
gravationl och då orten skail vara strängare
roterad än andre samt i anseende till åkerbruk
och näringar ej kunna jemföras med de södra
Provincerne, voie det för landet för tungt,
att hvart 3 dje år gifva Soldaten ny mondering,
äfvensom sådant icke el'er skall derstädes
behöfvas, då han högst 35 till 30 dagar 0111 åiet
nyttjar monderingen.
5:0 Fullmägtige frän Carlstads Län, Anders
Nilsson, Lars Andersson, Olof Olsson, Nils Ols
-
8x6
Siats-Utskottets Betänkanden.
son, O. Olsson, Nils Nilsson och L. Roman hafva,
med framställning af hvad i denna fråga vid
sista Urtima Riksdagen blifvit yrkadf, andragit
nödvändigheten deraf, att Rotehällarne mätte
befrias fran den kännbara kostnaden att praaste»
ra Lif-inondering åt sine Soldater samt varda
bibehållne vid dea, i Knekte-Contracterne dem
förvarade rättighet, att förse Soldaterne med
Släp-monderingar af grått vallmar, hälst då deri
intill Konung CARL Kits tid gällande utskrif.
ningen, sorn upphörde derigenom att landet åtog
sig det ständiga Rotehållet emot uttryckligt
vilkor att utskrifning aldrig mer skulle ifrågakomma,
likväl numera med förändradt namn af
Conscription eller ^Beväring blifvit införd, Eoteringen,
som ändå står qvar, snarare bör lindrås
än betungas.
C:o Erik Rutberg från Norrbottens Län,
har, under åberopande af det med Vesterbottens
Al rnoge den 29 Februarii 1696 slutade
Knekte-Contract, som i 15 Puncten befriar Rotehållarne
från all annan skyldighet vid Soldafer>s
beklädnad, än att Roten, utom den vissa
Lönen, bör hvartannat år till Siäpklädnads-hjelp
utgifva 5 Daler Kunt, trott den ålagde skyldigheten
att hvart 3tdje år anskaffa och inlemna
ry beklädnad för Soldaten, väl vara en emot
Knekte - Contractet stridande åtgärd; men,
sorn i anseende till tidernes förändrade skick, „
kostnaden vid Släp-munderingens anskaffande
nu i penningar uppgår till vida högre belopp
än hvarför en mondering å i6oo:talet kunde
anskaffas, och Rotehällarne, då de hvartannat år
endast skulle utgifva de i Knekte - Contractet
Ståts-Utskottets Betänkanden, 817
bestärnde 5 Daler K:mt, eller lf R:dr, således
ej kunde anses åstadkomma den hjelp vid S'.äpnionderingens
anskaffande, som vid Knekte-Contractets
afslutande blifvit påräknad, så hemställer
Rutberg, det Rotehållarne vid Vesterbottens
Regemente måtte anses fullgöra allt hvad
Knekte - Contractet dem ålägger, om de hvartannat
ar, i stället för deri omnämnde 5 Daler
Kunt, erlägga den Summa i Banco, som, efter
linder tiden inträffade mångfalldiga förändringar
i myntfoten, rätteligen nu kan anses svarande
emot sådane 5 D;r Kunt, eller ock att de
efter Markegång hvartannat år till Kronan, som
åtagit sig att om Regementets beklädnad besörja,
utgifva värdet af de monderings- persedlar,
hvilka den tiden, Knekte-Contractet fastställdes,
kunnat för deri bestämde 5 D:r Kopparmynt
anskaffas, så vidt en sådan utredning nu kan
åstadkommas: varande detta, efter Rutbergs tanka,
det enda Rotehållarne vid Vesterbottens
Regemente kunna åläggas, enär Knekte-Contractet
icke, utan frivillig öfverenskommelse,
kunde emot 80 §. i Regerings-Formen upphäfvas,
eller någon tillökning deri äga rum, utan
genom Konungs och Ständers sammanstämmande
beslut.,
7 0 Riksdags - Fullmägtigen Per Jonsson från
Kronobergs Län, har andragit, huruledes de,
till grund för Indelnings-Verket liggande Knekte
Contracterne tillkommit, och hvad som i följd
deraf rätteligen kan anses tillhöra Rotehållarne,
i afseende på Soldatens beklädnad: att denne
skyldighet, som vid Kronobergs Regemente från
Eiharg till Riks St, Fröt.
8i8
Stats-Utskottets EetiinHamien.
början bestått deri, att lemna Soldaten en Valmars-rock
till slite-kläder, då lian. på Bondens
kost lins honom arbetade, • sedermera tid efter
annan blifvit utsträckt dertill, att hålla honom
en viss Släp-mondering och omsider förvandlad
till det dryga och kostsamma onus, att vidkännas
Lif-monderingens anskaffande, örn ej directe,
dock genom sådane vilkor åt Soldaten, hvarigenom
han sättes i tillfälle, att sjelf bekläda sigr
att sådant icke är förenligt med helgden af
nämnde Contracter, enligt hvilka Kronan skulle
bestå monderingen eller då så kallade J/iveriet:
samt att desse Contracter icke bordt kunna
rubbas eller frånträdas utan Rotehållarne*
bifall; i följd hvaraf Per Jonsson trott, att bew
klädnaden för Soldaten vid all tjenstgöring bör
af Stats-Verket oafkortadt bestås, helst Kronan
ej kan vinna på en besparing, hvars belopp förökadt
utgår af Landets Allmoge och som grundar
sig på en del Medborgares olagliga belastande
med en börda, hvilken af Samhället gemensamt
bör dragas; men, om nödig tillgång af
Stats-rnedlen ej finnes att bestrida omkostnaden
härtill, så återstode Ingen möjlighet att för närvarande
undgå en afvikelse från Knekte-Gontracterne
och Rotarne måste då åtnöjas att hålla
mondering för så stor del, som Staten ej kan
bestå, hvarvid dock den reglering, Staten och
Rotarne emellan syntes bättre, att Boten för
sin aniel betalar slitnings-penningar till Kronan,
än att, som efter 1812 års Förordning na
sker, Kronan beviljar den at Roten, helst många
olägenheter skola förekomma vid Rotarnes
skyldighet att besörja beklädnaden; och föreslår
Siiits-Uistöiieis Eetänkanderii 819
Per Jönssön, uppå sådane med flere anförde skal
Och omständigheter, att Stats - Utskottet mätte
Uppgifna huru sför tillgäng Linnés, att föröka
Kronans deltagande uti indelte Infanteriets beklädnad
, samt att Rikets Stähder derefter befctämrna,
hvad Kronan årligen tills vidare korna
ine att dertill heståt ätt Beklädnads - Direction
matte till ändamålet använda och för Rotarnes
i)eputérade årligen redovisa de emottagne medlen,
hvilka efter bétiofvet okas med tillskott af
Bötarné: att vidare ali skyldighet, att vid viss
tid förnya beklädnaden, ovilkorligen måtte gehast
försvinna samt beliofvet i detta fäll blifva
Onda rättesnöret: och att det vid blifvande Riksdagar
finge ankomma på Ständers béprofvande,
att äf då tillgänglige besparingar, göra ytterligare
anordning af Kronomédel till deltagande
i beklädnaden, Lntill dess Stats-Verkets ställning
Jean medgifva fullt belopp af sådahe medel, till
hela beklädnadens utgörande: uti hvilke fram
ställningar
Jonas Andersson från Kronobergs Län
och Anders Sandsten från Jönköpings, sig förenat,
samt Ståndets Ledamöter i allmänhet instämt.
_i. ,
8:0 Ephraim Larsson från' Elfsborgs Län, liar'
under andragande af den tyngd som för Rotehållatne
Uppkommit, vid Soldäternes beklädande
efter 1812 års Kongl. Förordning, yrkat den
förändring deruti, ätt i stället för det, att Reilädnads-Directionetne
nu, emöt Contant erläggande
betalning af Rotarne, besörja monderingens
anskaffande åt Soldaterne, Rotehållarne
inåtte sjelfve äga aft bekläda sine Soldater med
dé tillvsrkningar, sorn kunna åstadkommas.
Stats• Utskottets Betänk anden.
9:0 Lars Carlsson frän Skaraborgs Län, har
likaledes ådagalagt, huruledes beklädnads-sättet,
i följd af åberopade Författning oell derefter
med Rotehållarne vid verkställde sammankomster
träffade Öfverenskommelser, vore högst känbart,
enär mondering hvart 3:dje år skulle bestås;
hvarföre lian föreslår, att beklädnads-anskaffningen
icke matte oftare inträffa, än då
douplett-rnonderingen ej finnes brukbar eller
reparable; och
10:0 Carl Hindricksson fran Gefleborgs Län,
liar åter, med tiilkännagifvande, att någre öfverenskommelser
örn monderingarnes betalande till
.Beklädnads-Directionen, jcke voro ingångne i
berörde Län, yttrat den önskan, att Rotehållarne
der å orten, måtte blifva bibehållne vid hvad
det med Konung CARL XI afslutade KnekteContract,
i detta afseende stadgar och förmår.
Vidare hafva till Stats-Utskottet blifvit remitterade
de hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
uti detta ämne gjorde anföranden af Herr
General-Majoren m. m. Friherre Björnstjerna, i
anledning af Herr Grefve Gyllenborgs Memorial,
jemte dess deruppå gifne svar, och erindringar
af Herr Öfversten in. m. Berghman, som förment,
det 1812 års Beklädnads-Förordning såsom
stridande emot Knekte - Contracteme i allmänhet
borde förändras, samt af Herr Öfverste-
Lieutenanten Stjernschantz angående Beklädnadens
utgörande vid en del af Nerikes Regemente,
hvartill förmenes af Staten bora bestås
de 1686 D.r 3 r:st. io| plgr som fordom varit
anslagne till understöd för monderingens underhållande
1 anseende till Rotarnes svaga be
-
Ståts-Utskottets Betänkanden.
skaffenhet; äfvensom af Herr Öfversten von Fieandt
till upplysning uti sistnämnde fråga, och
hvarvid andrages att 1812 års Reklädnads-Författning
skall medföra tjenligaste sättet för indelte
Arméens beklädande.
Stats*Utskottet har vid handläggningen af
detta ärende gjort sig underrättadt om innehållet
af de, till stöd för desse motioner, åberopade
Knekte-Contracterne, som, i följd af Indelnings-Verket,
blifvit upprättade, serskildt
för hvarje Ort och Regemente af Indeldte Infanteriet,
samt af framfarne Konungar stadfästade;
Och desse Contracter, hvilka i kraft af
Regerings - Formen ännu äro gällande såsom
grunder för sjelfva Indelnings-Verket, sammanstämma
deruti, att Kongl. Majit och Kronan
skulle bestå och underhålla den egenteliga Krono-
eller Lif-monderingen, som af ålder kallades
Liveriet, och hvilken under fredstid vid
Regements-möten och General-Mönstringar nyttjades
samt för öfrigt vid Fält-tjenst skulle få
vara att tillgå; hvaremot åter Rotehållarne voro
förbundne, att bidraga till Soldaternes beklädande
derimellan och under deras vistande
på Roten, hvilken beklädnad under benämning
af Släpkläder, olika i serskildte orter eller vid
det ena Regementet emot det andra, skulle utgöras.
— I de fleste Landskap uti det inre af
Riket blefvo Släpkläderne bestämde att bestå af
en Vallmars-klädning eller Paijrock jemte skor,
strumpor och skjorta, som vid ett eller annat
Regemente årligen lemnades, vid andre hyartannat,
tredje eller fjerde år och på sine ställen
blott för en gång, då Soldaten antogs; i manga
82 2 Stats-Utskottets Betänk anden.
orter skulle åter bidraget utgå i Contant metf
4 ä 5 D.r om året utom skor qc}i strumpor;
och i allmänhet fastades harvid det vilkor, att
Soldaten skulle vara skyldig arbeta hos Rote-;
hallaren på dess kost oller för lindrig betaN
ning. Men sedermera hafva tid efter annan,
deh serskildfe emellan Rotehållare och- Solda-:
ter träffade öfverenskommelser, sorn vunnit stadfästelse
eller häfd, llels ock gifne föreskrifter
föranledt dertill, att Rotehållarne rpåst i betydligare
man deltaga i kostnaden till Soldatens
Släpkläder, hvilka derefter blifvit förvandlade
till en viss mundering, sorn, likmätigt Kongl,
Majus hjådiga Förordnande af dep i October
1793, borde, med undantag af fäigen, vara i
allt lika och bestå af samma persedlar som Fifr
mopderingep, hvarigenom den förre alltså blef
nästan den hufyudsakligaste beklädnaden, Ger
norn Kongl. Förordningen den 4 Febr, i8t?
i detta ämne stadgades ock, att, då Soldaterne
sålunda vid en del Regementet undfå Släpkläder
af Rotehållarne och yid de öfrige arn skyldige
atf sig sjelfve dermed förse, för deri högre
iRoteiön, de i stället njuta, och desse kläder,
så väl i stöd af äldre Författningar sopi af åjdrigt
bruk, böra nyttjas under arbets - compiepderipgar,
Compagnie-möten och tjenstgöring inom
Regementernes stånd, så, och enär Regetnertterne
altså voro för ali slags tjenstgöring 1111-  fimkligen beklädde med Släp - rponderingarne,
samt desse funnos i dof närmaste af lika varaktighet
som de mopderingar, hvilka igenom Kgl.
Majlts och Kronans försorg anskaffades och äfyen,
såsom oftare förnyade, vida bättre än K ro
-
Stats-Uts&ottets Betänkanden.
823
no-monderingen, hade Kongl. Maj:t ansett Dess
01 h Kronans åtagande att forse de indelte Regementerne
med Lif monderingar såsom en full.
komligi och ringa gagnande öfverflöd. Men sorn
Kongl. Majit funnit Kronan icke kunna undandraga
sig detta åtagande, grundadt pä afslutade
Knekte-Contract, sä framt icke deremot svarande
vederlag Soldaterne tilldelades, ville Kongl.
Majit i Nåder förbyta Kronans beklädnads-skyldighet
uti en årlig vedergällning i Penningar
för den tid, Soldaten i stället för Krono-rnonderingen,
i fredlig tid kotnme att nyttja Släpkläderne;
hvarföre i Nåder förordnades, att med
1812 års början, de då varande Krono-monderingarne
med dertill hörande persedlar skulle
öfverlemnas till Soldaterne, men desse sedermera
åligga, att under fredlig tid sig sjelfve
bekläda och alltid vara med 2tne brulbare monderingar
försedde; af hvilka den bäst behållne,
borde såsom Krono - mondering anses och till
den ändan i Rote-kistan förvaras, och den andre
åter vanligen begagnas af Soldaterne. Slitnings
- ersättningen, som af Kongl. Majit och
Kronan komme att bestås, skulle utgå beräknad
per dag för mötes-tiden och annan militairisk
tjenstgöring utom Regementernes stånd samt efter
värdet af monderingen enligt markegång,
hvarvid, då en mondering i dagligt bruk blifvit
ansedd hålla 2 år, ersättningen altså bestämdes
att Utgå med y^idel af en monderirigs fulla
värde, för hvarje dag slitnings-penningarne borde
utfalla; hvilken ersättning skulle uppbäras
af en vid hvarje Regemente utsedd Eeklädpads
- Direction, bestående af Landshöfdingen
824 Stats-Utskottets Betänk anden.
och Regements-Chefen, Regements-Qvartermästaren
och en Rotehållare, hvilka böra ombesörja,
att berörde ersättning användes till beklädnads
anskaffande och underhåll, på sätt Högstberörde
Nådiga Förordning i denne del m. m.
vidare innehåller och förmår.
Vid de fleste Regementerne hafva sedermera
Rotehållarne blifvit hörde och ingått deruti,
att , i stället för skyldigheten att till större
eller mindre del gifva soldaten Släpklädespersedlar,
erlägga viss betalning till BeklädnadsDirectionen
, som dermed jemte slitnings - penningarne
anskaffar och vidmagthåller beklädnaden
på sätt 1812 års Kongl, Förordning utstakar,
hvarvid i allmänhet 3 års förbruknings-tid
för hvarje mondering tagits till beräknings-grund ,
så att en tredjedel af beklädnadens värde örn året
gemenligen erlägges, hvarförutan de mindre
monderings- eller så kallade små-persedlarne
af skor, strumpor och skjortor, lära bekostas af
Rotehållarne eller Soldaterne sjelfve. Men vid
någre Regementer, der Rotehållarnes åtaganden
i Kneckte-Contracterne, att bidraga till Släpkläderne,
varit ringare, skola sådane öfverenskommelser
icke vara träffade utan monderingarnes
anskaffande på föreskrifvit sätt ankomma på Soldaten,
som uti motsvarande bättre vilkor vid
dess antagning bereder sig tillfälle att detta åliggande
fullgöra, hvarvid, såsom Ledamöter af
Bonde-Ståndet uti deras ofvanberörde Memorialer
anfört och ådagalagt, det blifvit anbefaldt,
att, så vidt författningarne det medgifva, Recruter
ej måge approberas till inskrifning så framt
de ej i Lego-Contractet med Rotehållarne för
-
Stats-Utskottets Betänkamlen.
83 5
beliallit sig pä visse är beklädnad, hälst Soldaten,
som med de bestådde siitnings-penningarne,
icke kunde bekläda sig, skulle i annat fall inom
kort tid blifva otjenstbar.
Det indelte Infanteriet som, när Kronan
bestod Lif - monderingen, dermed försågs hvart
i2lte el er istde år i tour Regementerne emellan,
blifver visserligen med minsta tunga för
Stats - Verket, genom nu vidtagne beklädnadssätt
vida bättre försedt med både Krono - och
Släp-mondering ; men, ehuru åberopade i 8 i 2 ars
Författning ålägger Soldaten, att sjelf med understöd
af siitnings-penningarne och bidraget
af Roten hälla sig beklädnaden, faller det sig
likväl klart, att kostnaden, öberäknadt de mindre
betydlige siitnings-penningarne, drabbar allenast
Rotehållaren, som måste vidkännas Soldatens
hela underhåll.
Då Staten på det hela, eller hvarje Medborgare-C;as
i samhället gemensamt åligger, att
deltaga i Kostnaderne till landets försvar och
säkerhet, samt det icke eller står att förena med
Knekte-Contracternes i 80 §. af grundlagen försäkrade
helgd, att Staten skulle undandraga sig
fullgörandet af det hufvudsakliga vilkor i berörde
Contracter att bestå Krono-eller Xifmonderingen
för indelte Infanteriet, har Stats-Utskottet
ansett billigt och nödigt, att Rotehållarne
lättas från den dem nu åliggande tyngd i denne
del, som, i anseende till tidens förändrade
skick och Soldatens derefter lämpade kostsammare
beklädnad, vore för hardt (ryckande för
jordbrukaren, i synnerhet som, hvad åter angår
släpklädeine, det från början stadgade bidrag
8;6
Ståts-Utskottets Betänianden,
dertill af Rotehållarne synes icke kunna återföras
till de persedlar Kneckte-Contrackteme utstaka,
emedan Soldaten dermed icke skulle vara
beklädd eller ändamålet såsom vederbör, upfyllas,
samt, efter Utskottets tanka, det äfven
instämmer med Contractemes rätta tillämpning,
att Rotehållarne, då de af ålder varit förbundne ,
att bestå Soldaten sådane släpkläder, hvarmed
han den tiden var belåten, nu böra vidkännas
hvad som erfordras till soldatens Släp-beklädnad,
sådan den vid förändrade förhållanden finnes böra
vara beskaffad t
Stats-Utskottet har altså ansett, det en förnyad
reglering af beklädnadssättet vid indelte
Infanteriet bor vidtagas till bestämmande deraf,
efter omförmälte grunder, och får i detta
hänseende föreslå:
1:0 Att, likmätigt Knckte-Contracterne, Krono-
eller Lifmonderingen skall bestås af Statens
medel samt nödig tillgång dertill å Stat upföras.
— Då, efter hvad erfarenheten visat, en
monderig under tjenstgöring i fredstid vid möten
eller tillfällig Coinrneiiderig utom Regementets
stånd bör räcka 6 år, men icke eller
längre påräknas så framt vid påkommande behof
Armeen skall vara behörigen kladd och
tjenstbar; så skulle till Lif.monderingar för ondeldte
Infanteriet anslås gidel ärligen af värdet
eller kostnaden för hvarje Soldats beklädnad efter
numeraira Styrkan af .gamla roteringen, till
hvilken beklädnad räknas Jacka, Eyxor, och
Escharpe, stöfletter, Hufvud-bonad med prydnader
, Halsduk och ett pär Linne-långbyxor
jemte arbetslön för desse monderings- persedlar.
Stats- Utskottets Bctänkanden,
Rfter fran Kongl. Krigs-Collegium erhållen
Upgift, har kostnaden nästledit år 1817 be*
stigit för ,en sådan beklädnad {ill *4, R:dr 2 sk.
hvilket pris, då nu ett Stats-anslag för Fern år
bör göras, synas kunna förslagsvis antagas till
25 R:dr; i följd hvaraf, för hela indeldta Infanteriet,
som efter prima plan kart antagas att nu
Utgöra 20,000 man, skulle erfordras en summa
årligen af 83,333 R:dr 16 sk., hvilka serskildt för
.detta behof under 3telje v Hufvud - Titultt böra
ypforas,
2jdo Fnär genom Fifmonderingens bestående
af Staten, Botehåliarne betydligt lindras
samt sättas \ tillfälle, att vid fulgörandet af deras
på Knekte-Contrafterne grundade skyldigheter,
i afse nide på släpkläderne, upfylla tidens
fordran och behofvef af ett sådant bidrag, hvarigenom
Soldaten erhåller en ordentelig Släpmundering,
samt vid beräkning af de persedlar, sorn
böra af RotehåJIarne bestås, efter tidens pris,
det befinnes, att detta bidrag innatura vid de
fleste Begementer fullt uppgår i penningar till
|’.delaf omförrnäldte värde utaf en lifmondering
eller 4 Rldr 8 sk. om året; så har Stats-U tskottet
trott, att både med Bötehållarnes fördel och åligganden
samt Soidaternes rätt och Statens-tjenst,
det skulle vara instämmande, att Rotehållarne
bestå till Släpmunderingen gulel om året ^fden
kostnad, fpr hvilken en Fifmundering kan anskaffas,
samt att, då genom ett sådant tillskott
till hvad Staten för Fifmonderirigen utbetalar,
en ny rnotulering hvart 3:dje år kynde erhållas,
denne blefve alt anse som Krono- eller Fif-mondering
och den förre åter aflemnades till Soldaten
såsom släpmondering på sätt 1812 års för3
8 2g Stats-Utskottets K et ani anden.
fattning innehåller, hvarigenom äfven det vig.
tiga ändamål vunnes], att Kronomonderingen,
som genom liggning i Rotekistan onekeligen under
en tid af 6 ar toge skada, alpd kunde vaxa
i fullkomligt stånd. Det bör likväl, efter StatsUtskottets
tanka, ankomma Rotehållarnes e1
get begifvande samt de, i sådant afseende , genom
Eandshöfdingarne höras huruvida de antaga detta
förslag, men StatsUtskottet förmodar, att
Rotehållarne i allmänhet och serdeles vid de
Regementer, der de redan ingått i öfverenskommelser
om en högre betalning för rnonderingarnes
anskaffande, skola finna härvid sin fördel
och altså i förslaget ingå. — Om åter Rotehållarne
vid de Regementer, där skyldigheterne,
att bidraga till Släpkläderne , äro ringare, samt
soldaterne mindre behöfva nyttja Släpmonderingen
till dagligt bruk , såsom i de norra orterne,
ej skulle vilja åtaga sig berörde bidrag af
g.-del utaf monderingens värde årligen, utan
blott en åttonde- eller tolfte-del, så blefve deraf
den följd, att soldaten icke oftare, än i mån
derefter erhölle ny mondering och bek mime
den förre till slapmondering. Den släpmondering,
som sålunda borde af Rotehållarne bestas, skulle
altså utgöras af samma persedlar som Eif-monderingen,
eller Jacka, Byxor Escliarp, Stöfletter,
Halsduk och Hufvudbonad med prydnader, jemte
arbets-lönen samt ett par linnelångbyxor, å hvilken
beklädnad Kongl. Krigs-och Kammar-Collegierne
årligen borde fastställa ett Riks-Markegångs-pris,
att tjena till efterrättelse för beräkningen
af den|;del eller mindre om året utaf mon
-
Stats~ Utskottets Betänk anden?
829
deringens, kostnad, som, på sätt förmält är , af
Staten och Rotehållarne hvardera borde erhållas.
3:0 De mindre Monderings - Persedlarne,
nemligen : En skjorta, Ett par skor och ett par
strumpor årligen , böra dessutom Rotehållarne
eller Soldaierne sjelfve, allt efter öfverenskommelse
dem imellan, bestå, och för öfrigt lärer
någon rubbning i de Contracter, sorn emellan
[Rotehållare och Soldaten i denne del nu kunna
finnas, ej äga rum så länge den sednare i
tjensten förblifver»
4?o Så väl Eif- som släp-monderingens anskaffande
borde, i följd af hvad Stats - Utskottet
sålunda föreslagit, ombesörjas af en sådan
Beklädnads-Direction vid hvarje Regemente som
1812 års Kongl. Förordning bestämmer, med
tillökning likväl af en Capitain och en [Rotehållare.
5:0 Kongl. Krigs-Collegium , som äger öfverinseendet
å Arméens beklädnad, skulle från
Stats-Verket reqvirera och erhålla under årets
lopp den på Staten uppförde Summan till EifMonderings
- anskaffningen , samt öfversända
medlen till Beklädnads-Directionen vid det eller
de Regementer, som, efter förefinnande behof
eller antagande viss ordning och tour dem
imellan, för året skola förses med ny beklädnad;
och [Rotehållarnes årliga tillskott , sorn af
[Regements-skrifvaren uppbäres , deponeras, genast
efter uppbördens verkställande, i EandtRänteriet
till Beklädnads-Dlrectionens disposition.
För alla desse medel bör Directionen
redovisa, hvarvid, såsom 1812 års Författning
stadga?, Regements-Skrifvaren är pligtig, att u
-
830 Stats- Utskottds Eeiäh&aiidéti.
tan serskildt Arfvode biträda nied Räkénstä»
jperne.
6.*o Denne redovisning revideras hvarje
ar efter det, då hy ^Beklädnad utfallit för ett
Regemente, fnen utaf én dertill af Krigs-Collegium
förordnad person samt 2'!né af Landshöfdingen
tillkallade Rotehållare, hvaröfver Berättelse
afg.ifvés och ingar till Kongl. KrigsCollegiäM,
öch, i händelse något öfverskott I
medlen för den förilutne tiden, då beftnneS, bör
detsamma godtgöras både Staten och Rotehållarne
i mon af deltagandet i kostnaden genom’
afdrag i den belöpande afgiftefl för nästa beklädnad,
hvarefter Kongl. KrigS-Collégium vid
nästpågående Riksdag till Kongl. Majit i underdånighet
aflémnar, att till Riksens Ständers kännedom
meddelas, en Summarisk Relation öfver'
verkställigheten af beklädnaden sedan' föregående
Riksdagen samt förloppet af Revisionérne
med uppgift tillika huruvida och hvad Öfverskott
som kan hafva uppkommit å Stafs-Anslaget
på det hela samt Rotehållarnes bidrag, då
Riksens Ständer blifva i tillfälle, att bestämma
antingen förra anslaget och bidraget bor fortfara,
ökas eller förminskas: Kommande för öfrigt,
genom vidtagandet af nu föreslagne beklädnadssätt,
den lii 11 i 1 s bestådde slitnings-érsättnin-'
gen att upphöra samt Staten besparas. Och
Jära Riksens ILöglofl. Ständer hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla om Dess Nådiga Sanction
härå och åtgärd för verkställigheten samt
att en allmän Författning till efterrättelse här*-  Ulinnan matte utfärdas.
Stats-Utsiotlets Betankanden. 831
Beträffande Herr Lagmannen Grefve Gyllenborgs
samt Riksdags-Fullmägtiges från Vestmanland,
Juli. Magn. Wessings och Hans Anders«
sons derom för öfrigt gjorde framställningar* att
Rotehållarne vid Södermanlands och Westmanlands
Regementer måtte återbekomma hvad de,
1 följd af 1812 års Beklädnads Förordning , måst
under den föfflutne tiden utgifva, i och för anskaffandet
af Soldat emes Monderingar; så, emedan,
utom det de härom utaf någre Södermanlands
Rotehållare väckte frågor, synas bero på Kongl.
Majus Nådiga åtgärd, härvid hufvudsakligen förekommer,
att alta Regementernes äf Jfndeldfe
Infanteriet Rotehållare delat enahanda tyngd
af beklädnadssättet under ifrågavarande år, och
undantag för den ena orten framför den andra
icke kan göras, samt en allmän återbetalning
eller ersättning häraf skulle öfverstiga Statens
tillgångar, har Stats-Utskottet funnit sig destomindre
kunna tillstyika] bifallande afseende å
desse serskildte motioner, som, hvad Södermanlands
Rotehållare angar, hvilka efter KneckteContractet
äro pligtige att hvarje år bestå SläpJnondering,
den nu föreslagne lindring i BeJdädnads-sättet,
medlörer en ersättning i framtiden
för hvad hittils kunnat falla dem kännbart,
samt Vestmanlands Rotehållare åter dessutom
i den derstädes varande Kneckte-Legomedels-Cassan
äga en Fond;, hvarigenom dera*
Utgifter för Rotehållet äro betydligt lättade.
Och hvad slutligen vidkommer Herr Öfverste-Lieutenanten
Stjern schantz’s motion attén
del af Nerikes Regementes Soldater måtte få
till godo njuta de Beklädnads-hemmans-Räntor,
832 Stats-Utsftottets Betänkanden'.
1686 D:r 3 r.'st. io| p:gr, sorn af ålder varit
dem bestådde; har Stats-Utskottet funnit, att,
då Soldaterne vid detta Regemente äro enligt
Kneckte-Contractet berättigade till bidrag af Rotehållarne
för släpmonderingens anskaffande ,
samt, i följd af det nu tillstyrkte beklädnadssätt,
komma i åtnjutande af enahanda rätt och
förmån, som deras vederlikar; så kunna Ifrågastäldte
bland Stats-Verkets Intrader påräknade
Hemmans-Räntor icke eftergifva? och bestås,
helst Kongl. Maj:t uti derom af RekiäclnadsDirectionen
vackt fråga, under den 14 sistledne
October i Nåder ansett skäl dertill sig icke förete.
Hvilket allt vördsamligen hernställes till
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 13 April 1818.
N:r 172.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning; af gjorde Anmärkningar
vid dess Betänkande rörande
Ade/forss Guld-Verk.
I anseende till Herr Borgmästaren Holms gjorde
Anmärkningar vid Siats-Utskottets den 5
sistlidne Mars afgifne Betänkande i fråga om
Ädelforss Guldverk, har Vällofl. Borgare - Ståndet
återremitterat ärendet till Utskottets åtgärd,
och får Utskottet i anledning häraf vördsamligen
upplysa, att dess ofvanberörde Betänkande
blifvit bifallit utaf Höglofl. Ridderskapét och
V
Stats-Utskottets Betcinkanden.
833
Adeln den lgtde, utaf Högvördige Prest-Ståndfet
likaledes den a gide samt utaf Hedervärda
Bonde-Ståndet den 24lde i berörde Månad; hvadan
frågan, likmätigt Cgide §. i Regerings-Fortnen,
redan är afgjord och något yttetligare utlåtande
derutinnan således icke torde erfordras.
Stockholm den 16 April 1818»
N.r 173.
Riksens Föglö fl. Ständers Stats-Utskotts Betänkande,
angående den nndei Kongl.
Bergs-Collegii disposition och Förvaltning
f. d. ställde Cassa, samt Cornmer
c e-Rådet Galléns ansökning cm anstånd
med inbetalningen af ett frän
Samma Cassa erhållit Lån.
Uti Kongl. Majlts till Riksens Ständers Statsutskott
aflåtne Nådiga Proposition af den 29
sistledne November, angåeende Stats - Verkets
tillstånd och behof, har Kongl. Maj:t i Nåder
täckts gifva tillkänna, att, under tillämpning af
den vid 1809 och 1810 drens Riksdag af Rik*
Sens Ständer antagne grundsats, att alla Kronans
Inkomster böra, så vidt möjligt är, på ett ställe
inflyta, och derifrån sedermera efter behof och
anordningar utgå, har Kongl. Maj:t under den 14
Augusti 1816 förordnat, att en under Kongl.
Bergs-Collegii disposition och förvaltning stäld
Cassa, hvilken hufvudsakligen tillkommit af såEihang
till Rihs-St. Prat. 1817- igti. 4'.de Sami. N:r ie;- 10C.
834 Stats-Utskottets Betänk anden'.
dane Kronans medel , som tillhört Stats-Veriset,
borde, med alla dertill hörande Räkenskaper och
Handlingar, till Stats - Contoiret aflemnas. —
Huruvida berörde medel, hvaraf behållningen
utgör en Summa af 26,818 R:dr 9 r;st., nu me*
ra bör, likasom med de under Krigs - Collegii
disposition ställde serskildte Cassör vid nyssnämnde
Riksdag , till Riksens Ständers Riks»
gälds-Contoir letvereras, har Kongl. Majit i Nåder
förmält vara ett ämne, som beror på Riksens
Ständers godtfinnande.
I anledning häraf får Stats-Utskottet vördsamligen
tillkännagifva, att af de skäl, Kongl.
Majlts ofvan högstberörde Nådiga Proposition
innehåller, beslöto Riksens Ständer vid 1809
och 1810 årens Riksdag, att de under Kongl.
Krigs-Collegium hörande Artillerie - Exercitisemedels-
Organisations- Hingstmedels- samt Skånska
Hingst-prsemii-Cassorne skulle, med deras
behållning jemte Handlingarne rörande desse
samtlige 4 Cassors utlånte medel aflämnas till
Riksgäids-Contoiret, som ägde att besörja om de
utlånte medlens indrifvande och lefverering.
Uti Nådigt Rref af den 3 October 1811, täcktes
Kongl. Majit förständiga Herrar Fullmägtige
uti Riksgäids-Contoiret, att, då desse Cassors
påräknade utgifter varit sådane, som voro
alldeles oundgänglige och uteslutande tillhörde
3:dje Hufvud^Tituln i Riks-Staten för Defensions-Verken,
Kongl. Majit i Nåder funnit för
godt, att vid Cassornes aflefvereiing fästa det
vilkor, att räntan å deras behållningar skulle blifva
Stats-Verkets tillgång, för att dermed besörja
sådane utgifter, som Cassorne förut haft
Stats-Utskottets Betänkandet 835.
tili föremål, och att i följd häraf Herrar Fullmägiige
skalle äga att genast begagna de Contante
behållningarne såsom lån , mot den ränta
Contoiret vanligen betalar, samt att emottaga
Obligationerne till indrifning och, alt som
medlen inflyta, på lika sätt ställa deras belopp
på Ränte-beräkning, att utgå till Stats-Verket,
som likaledes emedlertid borde af RiksgäldsContoiret
undfå Interesset, sådant som det af
1-åntagarne erlades intill dess Fullrnägtige hunnit
Fånen indrifva. Detta bifölio Riksens Ständer
vid 1812 års Riksdag och blef då bland
Stats-Verkets Inkomster uti Riks-Staten uppförd
en summa af 5630 R:dr g sk. 11 r:st., att såsom
ränta å ifrågavarande Cassors till RiksGälds-Conloiret
aflämnade behållningar årligenfrån
Contoiret utgå,
Stats-Utskottet hemställer, att på enahanda
sätt må förhållas med Kongh Bergs-Collegii ifrågavarande
Gassa; och, som åtskil lige Utgifter,
hvilka af denna Gassa hittils utgått , nu mera
komma att bestridas af Stats-Verket; så har StatsUtskotiet,
till ersättning för Stats Verket för desse
förut i Siat opåräknade Utgifter, uti dess till
Riksens Höglofl. Ständer afgifne förslag, öfver
beräkningen af Stats-Verkets Inkomster upptagit
5 procents Ränta å denne Cassas behållning
med 1,310 R:dr 43 sk. 2 rist., att af RiksgäldsContoiret
till Stats-Verket årligen erläggas.
Om Riksens Höglofl. Ständer härtill bifalla;
så hemställes, att Riksens Höglofl. Ständer
måtte hos Kongl. Maj t i underdånighet anhålla
om nådig befallning till Kongh Stats-Contoi-'
ret, att genast til! Herrar Fullrnägtige i RiksGälds-Contoiret
aflemna denna Cassas behålh
836 Stats-Utskottets Betänkatideri.
ningar jemtö alla dertill hörande Lane- och Öfriga
Handlingar.
I sammanhang härmed får Stats-Utskottet
sig nu äfven utlåna öfver en af Cornmerce-Rådet
Olof Gallin till Kongl. Majit i underdånighet
ingifven samt af Kongl, Majit till StatsUtskottet
i Nåder öfverlämnad ansökning , att
än vidare få bibehålla ett ifrån denna Cassa 9
emot första Inteckning i Tummelsta Säteri, erhållit
Lån, stort 3ooo R:dr Banco.
Till upplysning härvid får Stats-Utskottet
tillkännagifva, att vid 1812 års Riksdag inkom
Enke-Fru Öfverste-Lieutenanskan Ramsaij med
ansökning, att varda bibehållen vid det Lån,
stort 16,000 Rldr Banco, som hon af Armeens
Organisations-Gassas-medel innehade, emot 5 procents
årlig ränta. Stats-Utskottet tillstyrkte oell
Riksens Ständer bi föl I o då, att det skulle öfverlämnäs
åt Herrar Fullrnägtige i RiksgäldsContoiret,
att, i afseende på meranämnde Cassors
då ännu återstående fordringar, vidtaga sådane
dispositions-anstalter , som Herrar Fullmägtige
kunde pröfva för Riksgälds - Contoiret
mäst förinonliga, samt, såsom en följd häraf, bevilja
anstånd med betalningen af Cassornes fordringar
för Lån nar Herrar Fullrnägtige pröfvade
Hypothequen innefatta full och tillräcklig
säkerhet och Låntagaren tillika ville förbinda
sig, att erlägga 6 procents ärlig ränta,
så framt lägre ränta skulle vara förskrifven,
dock så, att de summor, hvilka en gång såsom
betalning för Lån influtit, icke skulle användas
till någre andre nya utlåningar , än Riksens
Ständer serskildt bestämma.
Stats-lJtskottets Eetänianden. 837
Stats-Ulskottet hemställer, att på enahanda
sätt nu måtte förfaras, ej mindre med det a£
Herr Commerce-Rådet G ellén innehafvande Lån,
än de öfrige af Kongl. Bergs-Collegii till RiksGälds-Contoiret
nu aflemnade Cassa varande
utlåningar.
Hvilket allt Riksens Höglofl. Ständers Eget
wmpröfvande vördsamt underställes.
Stockholm den 17 April 1818.
N:r 174.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
i anledning af Kongl. Maj.ts
Nådiga Remiss af Fullmäktiges i fernContoiret
underdåniga hemställan om
inför skrifvande af Engelsmannen Thomson
i och för försök af ett nytt femberednings
-sätt under namn af Puddlings-Processen.
Sedan Bruks - Societetens Fullmäktige i JernContoiret
under den 23 sistledne December hos
Kongl. Maj:t i underdånighet hemstält, att, då
Götha Canal - Directlon vore betänkt, att för
anläggandet af ett Gjuteri, som vore behöfligt
för Canal-Bolagets räkning, införskrifva en Engelsman
vid namn Thomsson, och denne äfven
skall äga fullständig kännedom om det i England
brukliga Jernberednings - sätt, under benämning
af Puddlings - Processen, Fullmägtige
äfven måtte tillåtas, att vid anställande Jern
-
gg8 Stats-Utskottets Betän&anden.
beredningsförsök , sorn dermed agde likhet, begagna
bemälte Engelsman, och Kongl. Majt
häröfver hört Dess och Rikets Bergs collegium ^
sorn sådant lillst,yrkt; så har Kongl. Maj:t genom
Nådig Remiss af Handlingarne, den 20
nästledne Februarii, behagat öfverlemna detta
mål till Riksens Ständers Stats-Utskott.
Vid förehafvande häraf har Stats-Utskottet.
enär fråga icke är om någon utgift af Statens
medel, funnit sig icke kunna tillstyrka Riksens
Höglofl. Ständer, att med detta ämne någon
befattning taga, hvilket, i anledning af Kongl.
Majts Nådiga Remiss, likväl lärer böra hos
Kongl. Majit i underdånighet anmälas.
Stockholm den 17 April 1818.
N:r 175.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om rättelse i Nådårs-
och Besparings-författningarne.
T ill Stats-Utskottet har ifrån de Respective
Riks-Stånden blifvit remitterad en Kongl. Majits
Nådiga Proposition, så lydande:
(Denna Nådiga Proposition, gifven den g December 1817.
finnes tryckt under N:r 5 i usta Sami. till detta Bihang sid.
58 och blifver här utesluten.)
Då ej mindre Riksens Höglofl. Ständer
uti deras underdåniga skrifvelse af den 29 Juli
1815 anhållit, det Kongl. Majit i Nåder täcktes
låta öfverse och rätta författningarne i det
-
Stats-UtskottetsBetiinianden'.
839
ta ämne, på det någon jemkning och förändring
måtte kunna skje, till lindring för Embetsoch
Tjenstemanna-Corpsen, än Kongl. Majit uti
Dess nu aflåtne Nådiga Proposition täckts förklara
Dess Nådiga önskan, att åt Riksens Ständers
förberörde underdåniga anhållan, kunna
lämna en af billigheten och tidernas förändring
högt påkallad åtgärd härutinnan; Så har, med
hämtad anledning häraf, Stats-Utskottet ansett
för en örn pligt och rättvisa emot Statens Emhets-
och Tjenstemanna - Corps, att kunna för
Riksens Höglofl. Ständer framlägga ett förslag,
till vinnande af det åsyftade ändamålet, så att
den tryckande och ofta bekymmersfulla belägenhet,
hvaruti Embets- och Tjenstemän sig befinna,
under den längre tid de, efter nu gällande
författningar, måste tjena, antingen alldeles utan,
eller ock med en mindre lön, måtte i möjligaste
måtto afhjelpas, och åtminstone inskränkas
inom den tid, Sorn efter Befordringslagarne
och Nådårs-författningarne bör äga rum.
Att föreslå afskaffandet af all Besparing för
Nådårs-Fonden, har Stats-Utskottet ansett icke
vara syftemålet hvarken för Riksens Ständers
underdåniga anhållan eller Kongl. Majlts med
anledning deraf aflåtne Nådiga Proposition.
Statens tillgångar medgifva icke att sådant
kunde ske med annat vilkor, än att Sterbhusen
efter afgående Embets- och Tjenstemän då skulle
mista det ifrån äldre tider dera tillerkända
understöd uti den så kallade Begrafningshjelpen;
Ett understöd, sorn för månget fattigt Sterb-’
hus ofta utgör dess enda tillgång, att med an^
840 Stäts-Utskottets Betärikänden.
ständighet kunna befordra den ailedne till sitt
hvilorurn.
Stats * Utskottet har fast mera trott den
gjorde framställningen hafva åsyftat afskaffandet
af den tid, utöfver Nådårs-besparings-tiden,
som en Embets- och Tjensteman, efter erhållen
befordran, enligt nu gällande författningar, måste
i afseende på den tid af äret, då befordran
skett, tjena med en mindre eller siri förut innehafde
lön ; och Stats Utskottet anser härutinnan
både böra och kunna skje en med rättvisa
och billighet öfverensstämmande rättelse, utan
någon rubbning i de för Stats-Verket oell Dess
reglering fastställde grunder.
Då i afseende på det reglementariska, som,
vid en förändring uti hittils gällande författningar,
måste förekomma, det icke för Riksens
Höglofl. Ständer lärer blifva möjeligt, att kunna
förutse alla inträffande serskildte omständigheter
och förhållanden, och således icke eller'
kunna till Kongl. Maj;t i underdånighet föreslå
bestämde föreskrifter, lämpelige till alla särskildte
Casus; så har Stats-Utskottet endast trott
sig böra föreslå de allmänna grunder, som, i
Stats-Utskottets tanka, skola bereda det åsyftade
ändamålet; Och i detta afseende får Stats - Utskottet
altså nu till Riksens Höglofl. Ständer
vördsammeligen hemställa följande, nemligen:
ilo Att Stadgandet uti arsta puncten af
Kongl. Förklaringen den 24 November 1724 öfver
172 3 års Nådårs-förordning , att den, som
avancerar sedan den lista JaRuarii och inom
den lista Julii samt tillförene haft tjenst, borde
tjena till det årets slut med sin förra Lön,
Stats-UtsKottets Betänkanden. 841
mätte t sl matto upphäfvas, att ingen, ehvad
tid på året befordran än sker, bör tjena mer
än Sex månader med sin förra Lön, räknadt
ifrån nästa månadens början efter den, i hvilken
befordran skett, äfvensom att enahanda förhållande
bör iakttagas för dem, vinna befordran,
vare sig till ny eller gammal tjenst, och förut
icke haft någon lön.
2:0 Att efter alla, som ifrån och med nästa
års början vinna befordran, och dervid komma,
att, till besparing för Nåde - fonden, tjena
6 inånader, antingen med förut innehafd, eller
ock utan lön, skola sterbhusen vara berättigade,
att vid Dödsfallet utbekomma den aftjente 3^egrafningshjelnen
till lika numerairt belopp, sorn
den blifvit innehållen, ehvad dödsfallet skjer
såsom i tjenst varande eller afskedad.
3:0 Att efter alla Embets- och Tjenstemän,
som nu äro i tjenst och framdeles med döden
afgå, antingen såsom tjenstgörande eller afskedade,
utan att ifrån nästa års början hafva erhållit
befordran till högre tjenst och Lön, skola
Sterbhusen erhålla begrafningshjelpen till samma
numeraira belopp, som den bort utgöra,
om avancen innevarande år inträffat.
4:0 Att detta stadgande likväl icke kan utsträckas
till redan ur tjenst gangne Embetsoch
Tjenstemän, emedan tillgång till en så betydlig
fond, som härtill skulle ärfordras, hos
Stats-Verket saknas.
5:0 Att all besparing för Nådårs - fonden
ifrån och med nästa års början bör afsattas till
en serskild Fond för Begrafningshjelpeines utbetalande,
och af Kongl. Stats * Contoiret uti
842
Stats' Utskottets Betiinkanden.
Räkenskaperne serskildt upptagas och redovisas,
utan sammanblandning med Stats - Verkets
öfrige Intrader; Och bör den sålunda blifvande
Nådårs-besparingen till fondens förmon in»
sättas uti Riksgälds - Contoiret på löpande räkning
emot 4 Procent, och räntan fonden tilläggas
intill nästa Riksdag, då Riksens Ständer, efter
inhämtad kännedom huru detta Stadgande
i verkställigheten sig förhållit, kunna blifva i
tillfälle, att vidtaga de ytterligare åtgärder, sorn,
till det åsyftade ändamålets fullkomliga ärnående,
kunna finnas nödige.
Till Begrafningsbjelpens utbetalande efter
alla dem , som ifrån och med nästa års början
vinna befordran, blifver väl tillgång uti den
här ofvan i 5:te puncten omförrnälte Fond;
Men för alla innevarande år i tjenst varande,
som framdeles med döden afgå, utan att ifrån
nästa års början hafva vunnit befordran till högre
tjenst och lön, saknas deremot all tillgång
till den dem, enligt 3:dje puncten tillkommande
Eegrafningshjelps utbetalande, emedan den
för dem vid tjensternes tillträdande innehållne
Nådårs-besparing redan före detta ingått till
Stats-Verket och till dess behof blifvit disponerad
och använd.
Att nu gravera Utgifts-Staten med ett särskildt
anslag härtill, anser, i Statsverkets närvarande
belägenhet, Stats-Utskottet icke lämpeligt;
äfven som någon anvisning för detta behof
på de uti Riks-Staten ibland Statsverkets ordinarie
Inkomster upptagne och beräknade Dödsfalls-
och avancements- besparings-medel icke
kan äga rum, emedan det skulle gdra en rubb
-
Stats-Utskottets Betänk and en. 843'
ning i sjelva Statsregleringen, och medföra en
minskning uii <!e för Statens bestämda utgifter
påräknade Inkomster, sorn då på annat sätt mäste
fyllas. Stats-Utskottet tror deremot, att båda
dessa olägenheter kunna undvikas och det
åsfyfiade ändamålet likafullt vinnas, om all den
Begrafningshjelp , som, efter 3:dje puncten, kari
komma att utgå, anvises på öfverskotterne af
Stats Verkets Inkomster för det året då Casus
inträlfar. Stats-regleringen blifver då orubbad,
och ändamålet vunnit på ett sätt, sorn på en
gång uppfyller både Kongl. Majus och Riksens
.Ständers egen önskan, utan Statens serskildta
betungande med någon ny utgift.
Om Riksens Höglofl, Ständer täcktes gilla
alt hvad Stats-Utskottet härutinnan sålunda föreslagit
; och det Utskottet jemväl tillsJyrker
måtte med nästa år eiler 1819 taga sin början;
Så hemställer Stats - Utskottet, att Riksens
Höglofl. Ständer täcktes detta , 'såsom svar å
den Kongl. Propositionen, hos Kongl. Majit
i underdånighet anmäla , jemte underdånig anhållan
, att Kongl. Maj:t härtill måtte lämna
Nådigt bifall, samt i Nåder bestämma de ytterligare
föreskrifter, i afseende på det Reglementariska,
sorn Kongl. Majit för verkställigheten
i Nåder kan pröfva nödige.
Stats-Utskottet är öfvertygadt derom, att Rikets
Embets- och Tjenstemanna -Corps skall, uti
detta förnyade vedermäle af Riksens Höglofl.
Ständers ömhet och välvilja emot den samma,
finna sina bekymmer vid inträdet på Tjenstemanna-banan
i märklig mohn lindrade, samt deraf
hämta en ny anledning, att med nit och red-•
844 Stats-Utskottets Betänkande.
redlighet uppoffra sin tid och 31'bets-förmåga uti
Rikets tjenst.
Riksens Höglofl. Ständers Egit ompröfvande
underställes allt detta vördsammeligen.
Sockhoim den 16 April 1818•
N:r 176.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition angående inrättandet
afl allmänna Arbets- och Correctionshus
på Borgholms Slott och i Vadstena.
Samtelige Respective Riks-Stånden hafva till
Stats - Utskottet Samt Höglofl. Ridderskapet och
Adeln derjemte till Allmänna Besvärs- och
Ekonomi - Utskottets åtgärd, remitterat Kongl.
Maj:ts den 10 sisth December till Rikets Ständer
aflåtne Nådiga Proposition, angående inrättande
af allmänna Arbets- och Corrections-hus
på Borgholm och i Vadstena, af följande innehåll
:
(Danna Nåd. Proposition finnos tryckt under N:r 9 i r:sta
Sami. till detta Bihang, sid. 73, och blifver här utesluten.)
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten
hafva härvid inhämtat, att Riksens
Ständer uti deras vid sista Urtima Riksdagen
den 4 Augusti 1815 aflåtne underdåniga
skrifvelse i detta ämne, yttrat den önskan, att,
i mån som Uag-Coinmittéens bemödande att omarbeta
Straff-Lagarne framskrider, anstalter kunde
vidtagas, att de Arbets* och Eörbättrings-In
-
Ståts-Utskottets Betänk and en. 845
rättningar, sorn deruti föreslås, derest de af -Riksens
Ständer antagas, under tiden måtte så beredas,
att de nya Lagarne snart kunna bringas
till Verkställighet; men, då kostnaden härtill ej
kunde beräknas, eller någon bestämd plan uppgöras
innan Lag - Committéens arbete hunne
fullbordas, anhöllo Riksens Ständer, det Kongl.
Maj t intill nästa Riksdag täcktes härom gå i
tefattning med sådane medel, som förskottsvis
kunde utses.
Ändamålet, som härvid hufvudsakeligen
lag till grund för Riksens Ständers åtgärd, var
alltså Lag-Commiitéens förslag om den förändring
i Straff-Lagarne, att fängelse i stället för
andre kroppsstraff lomme att införas} Och vidtagandet
häraf blefve följakteligen beroende af
de nya Lagarnes utarbetning, som lemnade tillfälle,
att efter hand kunna åstadkomma de nödige
blifvande Inrättningar och Corrections-anstalter,
hvartill en fullständig och sammanhängande
plan, enligt bemälte Commitées yttrande,
bäst kunde utarbetas i sammanhang med den
nya Brottmåls-Lag, efter hvilken de skulle användas.
De Förslag, som Kongl. Majit nu i Nåder
täckts meddela till Allmänna Arbets- och Corrections-hus,
egenteligen för att begagnas till
syssellöse och vanartige personers användande
till arbete och återförande till en förbättrad lefnad
och nyttig verksamhet, synes åter Utskotten
åsyfta en vidsträcktare omfattning och medföra
så betydlige kostnader, att Utskotten, med
afseende å Statens tillgångar samt de många och
dryga behof, som dessutom nu rnåste fyllas, ej
846
Stats-Utskortets Betänkanden.
funnit möjligt att föreslå de härtill uppgifne
Summors beviljande.
Utskotten tro, att, ehuru a ena sidan angelägit
må vara, att sådane ställen icke saknas,
der lättingar och för mindre brottsligheter dömde
personer kunna hallas till arbete för att bidraga
till sitt underha l och tvingas till förbättring,
måste likväl anstalterne i detta hänseende
lämpas efter tillgången att åstadkomma nödige
medel för kostnaderne samt för öfrigt afseende
äfven göras å andre förhållanden, sorn.
lemna tillfälle för en inskränkning i utgifterne,
hvilken med ändamålets befordran kan förenas.
Vid ärendets betraktande utur sådane synpunkter,
hafva Utskotten ansett sig böra fästa
uppmärksamhet dervid, huruvida ej, genom begagnande
af redan varande Inrättningar, med
den utvidgning deraf, som nödig finnes, besparing
må kunna äga rum af de betydelige kostnader,
som, enligt ofvanberörde förslag, erfordra^
dels för att sätta Borgholms Slott och Byggnader
i det skick, att de till Arbets- och Corrections
hus blifva användbare, uppgående till
icke mindre än 71,953 B dr 22 sk. 4 r:st., utom
underhålls - kostnaden första året 41,079
B.dr 15 sk. 8 rtst. och sedermera årligen 34,412
B:dr 31 sk. 8 rist. dels ock till Arbets - Inrättningens
i Vadstena i ordningbringande och underhållande,
utgörande, jemte aflöning för Styrelsen,
Tjenstemän och Bevakning, lista året 44,17 2
R:dr 40 sk. 2 r:st., och för hvarje påföljande år
30,227 R:dr 2 sk. 4 rtst.; hvarvid Utskotten
funnit, att Carlscrona Arbetshus-Inrättning torde
kunna tillökas genom upplåtande eller inköp
Stats-Utskottets Betänkanden. 847
af dertill tjenlige hus och tomt*platser för nödigt
utrymme, och, derest elen likväl ej blifver
tillräcklig för behofvet, härtill begagnas den lägenhet,
som Marstrand lernnar. Begge desse
ställen finnas förut försedde med Byggnader och
Garnizoner, som i alla fall skola derstädes underhällas
samt hafva tjenlige localer för inrättningar
af sådan beskaffenhet, som de ifrågavarande;
Och af det arbete, som de till Correction
förviste personer kunna verkställa , synes äfven
nytta snarast vara att vänta i Carlscrona och
Marstrand, der Kronan äger Skepps-varf, Fästnings-verk
och förråder; hvarförutan det icke
bör lemnäs utan afseende, att, då dylike Inrättningar
derstädes förut finnas, skulle en tillökning
i antalet af personer föga besvära Innevånarne
i nämnde städer; men deremot sådane
anläggningar på Borgholm och uti Vadstena
blifva för desse orters Inbyggare i flere hänseenden
äfventyrlige och med olägenheter förknippade,
i synnerhet då, för en säker bevakning
af Arbets - arrestanterne, möta större svårigheter
å sistnämnde bägge ställen.
Utur desse skäl anse sig Utskotten böra
till Rikets Höglofl. Ständers bepröfvande vördsamt
hemställa, om icke, då kostnaderne af de
föreslagne Inrättningar på Borgholm och i Vadstena,
finnas vida öfverstiga hvad Stats-Verkets
tillgångar medgifva att härtill föreslå, samt det
egenteliga behofvet för närvarande af tillökte
allmänna Arbets- och Corrections-hus anstalter,
synes kunna afhjelpas genom berörde mindre
kostsamma utvägar, Rikets Ständer skulle finna
lämpligt, att, jemte underdånig anmälan härom,
84S Stats-Utskottets Betänkanden.
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för ifrågavarande
ändamål, på sätt nödigt och nyttigast
pröfvas, anslå en Summa af 30,000 R:dr årligen
till nästa Riksdag, hvartill Stats-Utskottet
under nu för handen varande Stats * Reglering
Utsett medel.
Stockholm den 16 April i8l8<
N:r 177»
Förstärkta Stats-Utskottets Memorial angående
de dit remitterade BevillningSFrågor.
T.
ill det förstärkta Stats-Utskottets åtgärd, hafva
Respective-Riks-Stånden genom ProtocollsUtdrag
den i:sta i denne Månad, öfverlämnat
nedannämnde, i anledning af Bevillnings * Utskottets
Förslag till grunderne för allmänna
jBevillningens fördelande uppstådde Frågor, hvaruti
skiljaktige beslut af Riks-Stånden fattade
blifvit, och hvilka frågor altså, likmätigt 6g och
71 §. §. i Regerings - Formen den 6:te Junii
1809, bort afgöras igenom omröstning af StatsUtskottet
förstärkt till ett antal af 120 Redamöter;
i följd hvaraf Utskottet denne dag sammanträdt,
och i den ordning Grundlagarne bjuda,
voterat öfver följande, af Bevillnings-Utw
skottet föreslagne samt, utan anmärkning lemnade,
voterings-Propositioner:
1:0 Den som bifaller, att den personella
Bevillningen eller Capitalions-afgiften skall ut
-
Siats-TJtsftottets Betänkandcn.
göras (ill lika belopp af hvarje Mantalsskrifven
mansperson och till lika belopp för hvarje Mantalsskrifven
Qvinsperson, endast med undantag
i afseende på ålder, hvartill Bevillnings-Utskottets
Betänkande den 23 sisth Januarii föranleder,
voterar Jas den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
kommer Capitations - afgiften att utgå minskad
till hälften emot dess nuvarande belopp för alla
dem, sorn ej efter 2 Artikeln taxeras till
50 R:drs Inkomst och derefter förökad i förhållande
till en större Inkomst, så att fulla beloppet
af Beviilningen efter 1 Artikeln i möjligaste
måtto uppgår till samma Summa, som
blifvit efter 2815 års Bevillnings - Förordning
under denne Timi påräknad.
Efter det Voterings-Sedlarne blifvit utdelade,
insamlade och öppnade, befunnos Attatlofem
f 8 5) Ja, och Trettiofyra (3 4) Nej; Och sora
Ja således vunnit, så kommer den personella
Beviilningen eller Capitations-afgiften, att utgöras
till lika belopp af hvarje Mantalsskrifven
Mansperson och till lika belopp för hvarje Mantalsskrifven
Qvins-Person, endast med de undantag
i afseende pl ålder, hvartill Bevillningsutskottets
Betänkande af den 23 sistledne Januarii
föranleder.
2:0 Den, sorn bifaller , att den föreslagne
Öfverflöds-Afgiften skall utgå genom Taxering
af vissa öfverflöds-Artiklar och, deräst den erforderliga
Summan icke kan på annat sätt erhållas,
en Fyllnads-Afgift utgöras för Landt-Tullsersättningen,
voterar Ja; den det ej vill Nej;
Bihang till Riks St.Prot. tgij-igtg,
V
850 Stals-Vtskottets Betänk anden.
Vinner Nej,
så skall en Consumtions-afgift för Ofverflödsvaror
och Fyllriads-Afgift för Landt-Tulls - ersättningen,
sammanlagd utgöras med visse skillingar
för hvarje Riksdaler, som efter a Art.
utgår.
Sedan Voterings-Sedlar blifvit utdelade ,
upphämtade och öppnade , befunnos Sextiosju
(67) Ja, och Femtiotvå (52) Nej; i följd hvaraf
Ja vunnit, och kommer altså den föreslagne
Öfverllöds-Afgiften , att utgå igenom Taxering
af visse Öfverflöds- Artiklar, och, derest den erforderlige
Summan icke kan på sådant sätt erhållas,
en Fyllnads-Afgift att utgöras för UandtTulls-ersättningen.
Hvilket Utskottet får vördsamligen
anmäla.
Stockholm den g April 1818.
N:r 178.
Riksens Högloft. Ständers Stats- och Bevillnings-Utskotts
gemensamma Utlåtande
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition angående befrielse från
Bränvins-Bevillnings utgörande för åreil
18 iO och 18 i2 af Personer å Landet,
sorn icke äga eller besitta ford.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln samt Vallöf!.
Borgare-Ståndet hafva till Stats.Utskottet äfvensom
Högvördige Preste Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet till Bevillnings-Utskottet re
-
Stuts och Bevillnings-Utskottens Fetcinkanden. 851
mitterat Kongl. Maji t s Under den 3 sistledne
^December lill Ritsens Ständer aflätne Nådiga
Proposition, angående sökt befrielse fran BränViris
Bevillningens utgörande för arén 1810,
1811 ocit j8i2 af Personer å Landet, som ej
äga eiler besitta jord, lydande sorn följer:
(Denna Nåd, Proposition, tryckt i I:sta Stiihl, af detta
Bihang sid. 58 under N:r 6., blifyer har utesluten])
Stats - och Be viUnings-Utskotten hafva för
öfrigt af de till upplysning i detta ämne rneddeldte
vidlyftiga handlingar tagit en närmare
kännedom af hvad så väl de Besvärande anfört
som Kongl. Kammar-Rätten sig utlåtit samt vid
öfvervägande af målet funnit, att 25 §• af Riksdagsbeslutet
den 2 Maj 1810 innehåller: ”Att
den för Bränvins-tillverkningen serskildt åtagne
Bevillnings-afgiften komme att erläggas i Städerne
samt af Ståndspersoner med flere å Kan»
det, som ej äga eller besitta jord, efter personalen,
så att Tolf Mantalsskrifne personer skulle
anses lika med ett helt hemman och således
betala 8 sk. hvardera; hvilken bevillning komme
att utgå, antingen Bränvinsbrännings-rättigheten
begagnades eller icke. Och, som någon
annan slutföljd häraf ej kan dragas, än att ifrågavarande
afgift, utan afseende derå, om Bränvinsbrännings-rättighéten
begagnats eller icke,
varit häftad vid personalen, samt denne tydning
icke strider emot Kongl. Kungörelsen den
i3;de Junii 1810 3 §. 3 Morn., som föreskref,
’’att Ståndspersoner med flere å Landet, sorn
”icke äga eller besitta jord, utgöra jemte Pcin*’ne-Afgiften
Bränvins-Bevillning på det för Stä«
"dernes Innevånare stadgade sätt, så att 12 per»
852 Stats* och Bevillnings-Utskottens Belänianden.
,’soner räknas mot ett helt hemman”, utan fast
heldre instämmer med hvad Högstberörde Nådiga
Kungörelse för öfrigt innehaller och som
tydeligen utmärker, att alla å Landet boende
Personer borde tillika med Pannerymds-afgiften ,
der den äger rum, erlägga Bevillnings-afgift,
hvilken sistnämnde altså var ett af den förre
aldeles oberoende och derifrån helt och hållet
skildt onus; så, och i betraktande jemväl deraf,
att, derest den förnärvarande endast al'en del
skattskyldig® ifrågastäldte befrielse från personelie
bränvins-bevillningens utgörande under
desse gine år skulle medgifvas, den samma äfven
borde utsträckas till alla i enahanda förhållande
varande personer, hvarigenom Statens
påräknade och till större delen redan influtne
och använde inkomst under denne Titul i betydlig
mån skulle minskas, finna Utskotten sig
icke kunna tillstyrka Riksens Höglofl, Ständer,
att bifalla befrielse från omförmälte- afgift; men
hemställa likväl, det Riksens Höglofl. Ständer,
till beredande af ali skälig lindring för de skattskyldige,
som denne afgift nu skola afbörda,
och hvilka utgöra den': minst bemedlade delen
af Nationen, samt nu skulle få densamma på
en gång för flere år vidkännas, skulle finna för
godt hos Kongl. Majit i underdånighet yttra
den önskan, att vid utkräfvandet häraf måtte
iagttagas yttersta varsamhet, samt Författningarne
angående afkortningar med noggranhet
handhafvas. — Hvilket dock vördsamligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande;
Hvarvid aågre Ledamöters yttrade ser
-
Stats - och Bevillnings-Utskottens Betankanden. 853
skildte tankar, genom Utdrag af Protocollet bifogas.
Stockholm den 20 April 1818.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Hösslofl. Ständers sammansatta Statsoch
Bevillnings - Utskott vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den 15:de April
1818.
S» D. Da till öfverläggning förekom frågan om
besvarandet af Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition,
angående Bränvins-Bevillningens utgörande
för åren 1S10, 1811 och 1812 utaf personer
a Dandet, som ej äga eller besitta Jord, åberopade
Herr Landshöfdingen af Brinckman dess till
Höglofl. Bevillnings-Utskottets Protocoll i detta
ämne afgifne anförande af följande innehåll:
”Jag delar fullkomligen afdelningens öfvertygelse,
att 25 §. i Riksdags-Beslutet tydligen innehåller,
att så väl i Städerne, som af StåndsPersoner
med flere å Landet, som ej äga eller
besitta Jord, Bränvins-Bevillningen bör utgöras
efter personalen med 8 sk. för hvardera och
denna Bevillning utgå antingen Bränvinsrättiglieten
begagnas eller ej, men jag tror deremot
att, efter den erfarenhet jag också eger, Biksdags-Beslutet
endast är en redaction af Riksens
Ständers föregående beslut, och att detta beslut
till dess egentliga grund och bestämmelse igeniinnes
i Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af den
13 Junii 1810, hvilken icke innefattar någon
af Konungen i Nåder enskildt vidtagen För*
g^4 Stats-och Bevillnings-Utskottens Eetänkandem
fattning; utan otvif felaktigt, efter hvad ingrössen
deraf innehåller, är föranledd af Riksens
Ständers underdåniga anmälan om de beslut, de
fattat, och 3 §, 3 Mom, lika uttryckligen förutsätter
Bränvins-tillverkning af eller för de
Personer, sorn Bevillningen skulle utgöra, sorn
den förenar en sådan afgift med den tillika be'
stämda afgiften efter panneryrnd, hvilka i ett
sammanhang borde erläggas, och jag styrkes ännu
mera i denna öfvertygelse deraf, att i annat
fall den, som utgjorde hemmansafgiften och
i följd deraf var berättigad , att bränna, då tillika
bordt vidkännas en i samma afseende stadgad
Bevillning för alla de Personer, som vistades
i dess hus, eller på dess ägor, hvilken
dubbla tyngd väl icke kan med en rättvis beskattning
förenas,
”Af dessa omständigheter hafva t min tanka
anledningar förekommit så väl att uttaga
denna afgift, sorn att den innehålla, utan att
någondera derföre kunnat ställas till ansvar och
att, då Författningarnes skiljaktighet sålunda vål.
lat olika begrepp och ifrågavarande Läns inne.
vanare, efter mitt omdöme, rätteligen blifvit
från denna afgift befriade, föreslår jag, att
Höglofl. Bevillnings-Utskottet måtte hos Riksens
Ständer tillstyrka, att alla de Läns innevånare,
som af Kammar-Rätten blifvit annorledes
dömde, mätte utan afseende derå deras rättmätiga
befrielse till godo njuta; och, om en
sådan framställning skulle föranleda till återbäring
af de lika beskaffade afgifter, hvilka en
gång blifvit frivilligt utgjorde, anser jag rättvisan
vara lika förbindande för Stater, som för
Stats- och Bevillnings-TJts kottens Betänk anden. 855
enskilde, och alt thy likmätigt en sadan återbäring
må äga rum j men i denna händelse och
på det beloppet deraf icke måtte komma i obehörige
händer, torde, förr än något anslag
dertill beviljas, hos Kongl. Majit i underdånighet
böra anhållas, att noga undersökning
måtte anställas och behörigen Verificerade förteckningar
upprättas på alla de Personer i hvarje
Län, sorn en sådan afgift utöfver deras i
Författningarne stadgade skyldighet betalt och
den återfordra.”
Riksdagsmannen Johan Magnus Wessing från
Westmanland yttrade: Då taxering till ali Revillning
sker efter de utaf Kongl. Majit utfärdade
Revillnings-Författningar, men icke på
grund af Riksdags-Resluten så, och enär sammansatta
Utskotten till stöd för den mening,
att ifrågavarande Rränvins - Bevillnings-afgift
bordt af vederbörande utgöras, endast åberopat
25 §. af 1810 års Riksdags-Jieslut, hvarmed
Kongl, Maj:ts Nådiga Kungörelse den 13 Junii
samma år icke finnes i denna omständighet vara
öfverensstämmande, anser jag för min del,
att, såsom Kongl. Majus Nådiga Proposition jern.
väl innehåller, ett oskyldigt lidande öfvergått
dem, hvilka, utan att äga eller besitta jord, blifvit
Rränvins-Revillning ålagd; Och jag kan således
icke instämma i den mening, härom blifvit
af pluraliteten yttrad; men, ornen fullkomlig
befrielse från berörde afgift icke kan vederbörande
medgifvas, och återbäring deraf till
dem, som den utgjort, skulle anses blifva alltför
kännbar för Staten , önskar jag åtminstone
den lindring och rättvisa härvid, att de skatt.
S 5 Stats-Utskottets Betänk anden.
skyldige, af hvilka denna afgift kommer att infordras,
måga förskonas från hälften deraf och
endast påföras den med 4 sk. .Personen; samt
att de, sorn densamma redan till fullo utgjort,
maga hälften deraf återbekomma”.
Uti detta sistnämnda yttrande instämde Riksdags-Fullmäktigen
Eric Svensson från Bohus Län
jemte flera Ledamöter af Hedervärda BondeStandet;
Och skulle desse serskildta meningar
åtfölja det Betänkande, som i förevarande ämne
komme att till de Respective Riks-Stånden
expedieras.
N:r 179.
Stats - Utskottets Memorial angående frågan
om Nummer • Lotteriets Indrag,
ning.
*^edan Stats-Utskottet uti afgifvet Utlåtande den
26 te sistledne Martii, öfver gjorde Motioner om
Nummer-Lotteriets indragning, till Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande hemslält de arne alternativa
meningar, hvaruti hos Utskottet Två
Stånd stannat emot hvarandra, i så måtto, som
2rrie ansett sig böra tillstyrka det beslut, att berörde
Inrättning må upphöra och den derutaf
nu påräknade Inkomst ersättas genom Allmänna
Bevillningens tillökande , men deremot de
andra 2 tne Stånden förklarat sig för den mening,
att Nummer-Lotteriet må bibehållas; så
hafva, enligt Protocolls-Utdrag af deni5:deoch
lgrde i denna Månad, Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Högvördiga Präst-Ståndet an
-
Stäts-ZJtsiottels Betänhanden.
857
tagit första alternativet men Vallofl. BorgareStåndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet åter
det senare.
Hå r.ågon jemnkning uti desse hufvudsakligen
skiljaktige meningar, på sätt 73 §. iRiksdags-ordningen
föresklifver, icke synes äga rum,
helst inkomsten af Lotteriet, såsom påräknad
bland Stats-Werkets ärlige intrader, måste å
något sätt fyllas om den skulle upphöra, samt
detta icke kan ske annorlunda, än genom motsvarande
större bidrag, af Bevillningen för StatsWerkets
utgifter; så, och enär frågans afgörande
alisa äger inflytande på både Siatens reglerande
och Bevillningens hela belopp, har StatsUtskottet
skolat vördsamligen hemställa , om icke
ärendet må, likmätigt 69 §• uti Regerings-forinen,
öfverleinnas till det förstärkta Stats-Utskottet,
att genom omröstning i föreskrifven
ordning afgöras; hvarvid följande Proposition
borde framställas*.
Den, sorn bifaller, att Nummer-Lotteriet
ina bibehållas, voterar Ja; den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
Så kommer hos Kongl. Majit i underdånighet
att anhållas, det Nummer-Lotteriet måtte
indragas, och skola Riksens Ständer genom nu
åtagande högre bevillning, ersätta den utaf
Nummer-I otteriet påräknade Inkomst för Stats.
Werket; hvarom jemte det mera, sorn rörer
Werkets upplösning och Embets - samt Tjenstemännens
aflönande, Stats-Utskottet bör med
Utlåtande och förslag till Riksens Höglofl. Ständer
inkomma.
Stockholm den 2 5 April 1818.
858 Stats-Utskottets Betänkaftden,
N:r 180.
Stats - Utskottets Memorial, angående frågan
om Talmäns Tafflarnes indragning,
-Enligt aflåtne Protocolls-Utdrag af den 11 och
15 i (denne manad, hafva Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Högvördige Prest-Ståndet ogillat
och afslagit Stats - Utskottets, uppå väckte
Motioner uti afgifne serskildte Utlåtanden den
17 sisth Januarii och den 23 derpåföljde Martii
gjorde tillstyrkande, att Talmäns Tafflarne borde
indragas så snart gemensamt beslut derom
af Riks-Stånden kunde fattas, men Vällofl. Borgare-Ståndet
och Hedervärda Bonde - Ståndet,
hafva åter bifallit Utskottets Förslag, roed tillägg
af Vällofl. Borgare-Ståndet, enligt Utskottets
sednare yttrande, att kostnaden till StåndsKlubbarne
och öfrige oumgänglige depencer för
den representation, sorn af Herr Handt- Marskalken
och Herrar Talmännen måste iagttagas,
böra af Riksdags-kostnads-Sumrnan godtgöras.
Vid detta förhållande, och då medlen till
Riksdags-kostnadernes bestridande äroJansIagne
att utgå af Riksgälds-Contoirets tillgångar, samt
6g §. uti Regerings-Formen stadgar, att frågor,
sorn röra Riksgälds-Contoirets utgifter och inkomster,
skola, enär 2:ne Stånd stannat i olika
beslut med de andra tvenne, afgöras genom omröstning
utaf det förstärkta Stats-Utskottet, har
Utskottet skolat vördsamligen anmäla detta ärende,
att till sådan åtgärd öfverlemnas; Hvarvid,
i följd af de i visse omständigheter skiljaktige
besluten, följande Voterings-Proposition
torde böra framställas:
Stats- Utskottets Eetänkanden,
85
Den , som bifaller att Tal mäns - Tafflarne
indragas så snart Riks-Stånden derom fattat beslut
, och endast kostnaden till Stånds-Klubbarne
och öfrige oumgänglige depenser för den
representation, sorn af HerrLandt-Marskalken
och Herrar Talmännen inå-ste iagttagas, godtgöras,
voterar Ja; den det ej vill Nej,
Vinner Nej,
skall i afseende på Talmäns-Tafflarne förblifva
vid hvad hittills öfligt varit.
Stockholm den 22 April 1818,
N:r 181.
Stats-Utskottets Memorial, angående Canz~
li - Rudet Tannströms Pension.
I anledning af Stats - Utskottets, uppå gjorde
Motioner, afgifne Utlåtanden med tillstyrkan,
att Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsens f. d.
Lärare Herr Canzli-Rådet Tannström och Herr
Regerings-Rådet Le Moine, måtte tilläggas en
årlig Pension af 1,500 R;dr Banco hvardera,
med vilkor i afseende på Herr Canzli - Rådet
Tannström, att, i händelse han emottager något
Embete med Lön å Stat, den borde gå i beräkning
unrfer sådan Lön, så länge den af honom
uppbäres, hafva, enligt aflåtne ProtocollsUtdrag
af den 11 och 15 i denne månad, sam*
telige Riks-Stånden beviljat Pensionerne, men,
hvad anginge omförmäldte vilkor för Herr Canzli-Rådet
Tannström, hafva Höglofl. Ridderska
-
86o Stats-Vtskottets Betan/tanden.
pet och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet
förklarat, att Herr Canzii- Rådet borde oafkortadt
tillgodonjuta Pensionen, utan afseende å
den L/ön på Stat, lian framdeles kan erhålla;
Hvaremot Htigvördige Prest-Ståndet och Vallöf!.
Borgare - Ståndet någon sådan förändring i
Utskottets förslag icke antagit.
Till befordrande af ett likstämmigt beslut
i denne del, eller huruvida Herr Canzii-Rådet
Tännström, derest han skulle erhålla något Embete
med Uön på Rikets Stat, icke dess mindre
må, under åtnjutande, deraf, uppbära Pensionen,
till hela beloppet, finner Stats-Utskottet sig böra,
med anledning af 73 §. i Riksdags - Ordningen,
vördsammeligen anmäla ärendet, för att i denna
omständighet öfverlemnas till afgörande utaf
Förstärkte Stats-Utskottet på sätt 69 §. uti
Regerings-Fortnen foreskrifver, hvarvid följande
Voterings-Proposition torde böra framställas.
Den, som bifaller att, i händelse Herr
Canzii-Rådet Tannström emottager något Embete
med Lön pra Kronans Stat, denne Lön bör
gå i beräkning under den honom tillagde Pension
af 1500 R:dr årligen, så länge Lönen af
honom innehafves, roen att, om han derifrån
afgår, Pensionen honom fortfarande tillgodokommer,
voterar Ja; den det ej vill, Nej;
Vinner Nej,
så kommer den Herr Canzii-Rådet Tannström
anslagne Pension, af 1500 R:dr årligen, att oafkortadt
af honom uppbäras, ehvad han til!
Embete med Lön på Rikets Stat befordras eller
ej.
Stockholm den 32 April 1818.
Stats-Utskottets Bet ani an den. 86 i
N:r 182.
Riksens Högloft. Siänders Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning aj gjorde Motioner
, angående verkställigheten af
jämt ifråga-ställd reglering till befordrande
aj Indragning utaf öfver -  ftödige Embeten och Tjenster.
Till Stats-Utskottets åtgärd hafva blifvit remitterade
serskildte, hos Högvördige PrästStåndet
af Herr Prosten Fröberg, samt hos Hedervärda
Eonde-Siåndet af Riksdags-Fullmäktige
Anders Joachimsson fran Östergöthland, Anders
Danielsson fran Elfsborgs Eän samt Gustaf
Olsson från Stockholms Eän inglfne Memorialer,
innefattande framställningar om angelägenheten
deraf, att den utaf Riksens Ständer för'
ut ifrågastäldte reglering af Styrelse-Veiken i
allmänhet och i sammanhang dermed indragning
utaf öfverflödige Embeten och Tjenster,
måtte komma till verkställighet på sätt derom
vid sista Urtima Riksdagen förordnades.
Då Riksens Höglofl. Ständer vid denne
Riksdag sedermera heslutit, det ett serskildt
Utskott skulle sättas, för att upptaga och bereda
det ämne i bela sin vidd, som desse Motioner
åsyfta, har Stats-Utskottet ansett någon
dess serskildte åtgärd härvid icke äga rum>
hvilket Utskottet får vördsamligen anmäla.
Stockholm den 22 April i8i8>
Stats-Utskotiets Betänkanden.
N:r 183.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Majus
Nådiga Remiss, om medels anslående
till Reparationer å Vadstena Slott.
Uti Remiss af den 10 December sistledit ar,
täcktes Kongl. Majit till Riksens Ständers StatsUtskotts
åtgärd öfverlemna åtskilliga handlingar
och förslag, angående erforderlige medel till
Vadstena Slotts iståndsättande, hvartill, efter
Uppgjorde beräkningar, skulle erfordras, endast
för den yttre Reparationen, en sammanräknad
Summa af 91,030 R:dr 40 sk.
Då nu, enligt Stats - Utskottets af Riksens
Höglofl. Ständer bifallne tillstyrkande, detta
Slott icke kommer, att af Hennes Majit EnkeDrottningen
såsom Enke-Säte emottagas, utan 1
stället en viss årlig Summa blifvit anslagen,
samt Stats-Utskottet för öfrigt genom dess yttrande,
angående Stats - Regleringen under Åttonde
Hufvud-Tiruln, föreslagit den tillökning
Uti Summan på Stat för allmänna Byggnadernes
underhållande, som Stats-Verkets tillgångar möjligen
medgifva, så har Stats-Utskottet funnit sig
icke kunna tillstyrka någre ytterligare medels
beviljande till Vadstena Slotts reparerande, utan
lära Riksens Höglofl. Ständer, vid besvarande
af ifrågavarande Nådiga Remiss, åberopa den
åtgärd, som vidtages till förhöjning uti .Underhålls-anslaget
för Slott och Byggnader i allmänhet
uti Landsorterne: Hvilket vördsamligen
Stats-UtskottetS Betiinkanden. 863
underställes Riksens Höglo#. Ständers bepröf
vande.
Stockholm den 2 2 April 1818*
N:r 184.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utskotts
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss uppå Lieutenant
en Rousseaus ansökning, om utbekommande
af inne stående Expectancearjrode.
G enom Nådig Remiss den 7 i denne månad,
liar Kongl. Majit i Nåder behagat till Riksens
Ständers Stats-Utskott öfverlemna Lieutenantens
x Arméen G. Rousseaus i underdånighet gjorde
ansökning, att då Kongl. Stats-Contoiret, i anseende
dertill, att han ej inom föreskrifven tid
requirerat det honom tillkommande årliga Expectance
- arfvode från 1815 års början, vägrat
att detsamma från längre tid tillbaka än med
1817 års början utbetala, Kongl. Majit i Nådertäcktes
förhjelpa Rousseau till sinj rätts utbekommande.
Hå af Handllngarne i detta ämne inhämtas,
att Eieutenanten Rousseau, genom Kongl.
Majlis Nådiga Resolution den 23 Jan. 1816 fått
sig tillagdt Expectance-arfvode, lika med Öfrige
lönlöse Officerare af Arméen, som gjort tjenst
under senaste Krig, till belopp af 50 R:dr för
år 1815) och 66 R:dr 32 sk. för år 1816, af
den Fond Riksens Ständer i sådant ändamål vid
864 Stats-Utskottets Betänkandes.
1815 års Urtima Riksdag anvisade, samt att
Rousseau af den orsak, att underrättelse icke
erhållits om den salunda honom- beviljade förmån
förr än i September månad 1817, kommit
att försumma den i Kongl. Kungörelsen af den
g December 1812 stadgade praescriptions-tidenj
så bar Stats-Utskottet, enär, likmätigt denna
Nådiga Kungörelse, det ankommer på Riksens
Ständers bepröfvande, huruvida han icke dessmirulre
må utbekomma berörde arfvode för den
ifrågavarande tiden, funnit sig böra, i enlighet
med hvad i frågor af enahanda beskaffenhet
blifvit tillstyrkt och bifallit, vördsam!igen hemställa,
att Lieutenanten Rousseau afven måtte
hugnas dermed, alt få åtnjuta ofvanberörde Ex.
pectance-arfvode för åren 1815 och 1816, utgörande
tillsammans 116 R:dr 32 sk., hvartill
Stats - Utskottet sedermera på en gång, i sammanhang
med öfrige dylike Restitutioner, skall
föreslå tillgång.
Stockholm den 22 April i 818-
N:r x 8 5.
Riksens Högloft. Ständers Stats■ Utskotts Utlåtande
, i anledning aj Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss ä Häradshöfdingen Örtendahls
ansökning om Boställe eller
Lön-förhöj ni ng.
Till Stats-Utskottet har Kongl. Majit genom
Nådig Remiss den 7 i denne månad behagat
öfverlema Häradshöfdingen uti Näs och Gill"
’!5tats-tJiskottets Éaähkanden1 86§'
/ ' i
%'gi-gs härader i Vérmeland Nils örtendahls i
underdånighet gjorde ansökning, att antingen,
något tjeniigt hemman matte inlösas till Bo*
ställe för honom, eller ock Lön-förhöjning honom
beViljas, i anseende dertill, att Häradshöfdingen,
såsom innehäfvändé blött R:drs lön
men icke hagot Boställe, hvilket ater tillhörer
den andra delen utaf den Domsaga, hvartill
nämnde bägge Härader tillförene hört, vore o»
tillräckligt lönad för egert utkomst oell Skrif»
Vares underhållande.
tjppå väckte Motionér hos Itiks-StåndenJ.
om förbättrade allönings-vilkor För Häradshöf»
dingarne i allmänhet, har Stats-Utskoftet gemen»;
Samt med Lag-Utskottet under den 18 sistled»
ne Martil afgifvit yttrande, hvarvid Stats-Ut»
skottet på anförde skäl, förklarat sig ické kun»
rta tillstyrka någon ändring elier tillökning uti
Häradshöfd i ngairhteis löner för närvarande. —-  Och sorn detta Utlåtande blifvit bifallit af 3:n®
Riks-Stånd, rteml, utaf Höglofl. Ridderskapef
Och Adelil den 11, af Högvördige Präst-Stån»
det samma dag och af Hedetvärdå Bonde- Ståndet
den 15 i denna månad; så får Stats-Utskottet
allenast vördsamligen åberopa’ hvad sålunda
redan i detta amne förekommit och afgjordt
blifvit, och på grund hvaraf ifrågavarande Nådiga
Remiss lärer af Riksens Höglofl. Ständer
i underdånighet besvaras.
Stockholm den 22 April 1818*
Jiihang till Riks*St. Fröt. Wyisig. jidc Sami. N:r /«<>. r/R
§66 Stats-Utslottets Befdnkandenl
N:r 186.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande öfver Riksdags - Fullmägtigens
Jon Jönssons frän Malmöhus
Län, Memorial angående Arbets• och
Corrections - hus - Inrättning i Landscronai.
Ifrån Hedervärda Bonde - Ståndet, har Statsutskottet
erhållit Remiss af Riksdags-Fullmäktigen
Jon Jönssons i.ån Malmöhus iian Memorial,
hvaruti han andragit huruledes orten skall
besväras af kringstrykande personér, sorn ligga
Allmogen till last med tiggande och äfven föröfva
stölder; i anseende hvartill Jon Jönsson föreslagit,
att antingen uti landscrona eller i
Malmö måtte inrättas ett Arbets-hus för 2 i
300 personer, och hvilken Inrättning efter hans
förmenande skulle bära sig sjelf endast med förskott
af Staten till första kostnaden, som sedermera
kunde återställas.
Till besvarande häraf får Utskottet åberopa
dess gemensamt med Allmänna .Besvärs- och
Ekonomi-Utskottet den 16 i denna månad afgifne
Utlåtande, i fråga om Arbets- och Corrections-
hus • Inrättningar på Borgholm och i
Vadstena; Och anser Utskottet någre Statens
medel, utöfver hvad i berörde Utlåtande är
tillstyrkt, ej kunna föreslås för ifrågavaranda
ändamål: Hvilket till Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande vördsamligen öfverlämnäs.
Slockholm den 22 April 1818*
Stats-Vtskottets Eetliniandert'. 867
N:r 187.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. M.ajt\s
Nådiga Remiss angående tillökning af
en Vakt— karls-beställning vid Umeå
Lands -fängelse.
C^enom Remiss af den 17 sistledne Mars har
Kongl. Maj;t i Nåder behagat till Rikets Ständers
Stats-Utskott öfverlemna, LandshöfdingeEmbetets
i Vesterbottens Län, under den 27
förutgångne Februarii» gjorde underdåniga anmälan
om behofvet af en tillökt Vakt-karls-beStällning
vid derstädes, varande Lands-fangelse,
hvarest förut blott ert Vakt-karl finnes, utom
Vaktmästaren, med Lön af Stats-medlen.
I anledning häraf har Stats- Utskottet inhämtat,
att, sedan genom klyfningen af Vesterbottens
Län uti t>:ne Höfdingedömen, det förut
varande gemensamma Landa-fängelset kommit
att tillhöra Norrbottens Län, hade Innefi
yggar ne uti Vesterbotten, uppå derom af Kongl.
Majtts Befallningshafvande gjord framställning,
begifvit sig dertill, att uppföra ett serskildt
Lands- eller Krono - fängelse för Vesterbottens
Län, nära invid Umeå; med vilkor, att den
derstädes nödige Vakt - betjeningen skulle på
Statens bekostnad lönas, och hvartill Kgl. MajU
under den 29 Junii 1814 och den 9 Juiii 1816,
gifvit Nådigt bifall i så måtto, att en Vaktmästare
och en Vakt-karl skulle få antagas och af
Statens medel njuta lika aflöning med sådan
Vakt-betjening uti andr# Län» i följd hvaraf
gé$ Stats-tfiskotteis Betähkanden.
de 2;ne sistnämnde hittlls blifvit afionade medi
besparde medel under Andva Hufvud - Timin,
Och sorn härvid nu förekommer, att denne
Vakt-betjening funnits otillräcklig för fäng-bevakningen,
hälst rymning frän häktet ej kunnat
förhindras, samt den händelse nyligen inträffat,
att 2:ne till döden dömde Fapptnan, i
afsigt att undkomma, satt eld 3 fängelset, sorn
dervid nedbrunnit; så, och när Vid Kronans
häkten i andre Kärr pä Stat bestås Fyra till Ses
Vakt-karlar, har Utskottet funnit skäligt, att
den föreslagne tillökningen vid ifrågavarande
Fäns-fängelse af en Vakt-karl till den förut
varande Betjeningen, tillstyrka; Och torde så
Väl denne tillökte Vakt-karls Fön, sorri ock
den för Vaktmästaren och andre Vakt-karlen
belöpande allöningen, som hittills af besparin*
gar blifvit bestridd, nu bora på Staten uppföras
till enahanda belopp, sorn för slik Vakt-betjening
i. allmänhet bestås, nemi. Vaktmästaren
316 R.'dr 32 sk., med derunder begripne 12
tunnor Spanmål, och Vakt-karlarne 58 Hulr 16
sk. med derunder belöpande 6 tunnor Spanmål
hvardera; Hvilket dock Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande vördsammeligen underställesj
Stockholm den 22 April 1818*
N.t 188*
Riksens H'6gtofl. Ständers Stats - Ut skötts
Utlåtande öfver Herr Prosten Eks
Memorial, om en del af Vadstena jord*
Stats-ZJtsiottets Betänk anden, 8G'§
ne Kloster- byggnaders upplåtande för
Hospitals - Inrättningen derstädes.
Uti Memorial, sorn Högvördige Präst-Ståndet
den 5 sistledn» Januari t remitterat till StalsUtskottet,
har Herr Prosten Ek föreslagit, att,
i händelse Vadstena gamla Kloster-byggnader,
som blifvit iståndsatte i ändamål af Arbets* och
Corrections-hus*Inrättning, icke skulle blifva
dertill använde eller framdeles finnas behöflige,
desamma kunde till Kongl, Seraphimer-Ordens’
Gillets disposition, antingen gratis eller mot
någon billig ersättning för derå nyligen nedlagde
reparsdons-kostnader öfverlemnas, för att
begagnas till utvidgning af- Vadstena Hospital
eller Dårhus, hvilket, såsom gammalt och förfallet,
snärt skulle behöfva ombyggas, men hvartill
Kongl, Seraphimer-Gillet för närvarande lä.
rer sakna nödige tillgångar; och för öfrigt: vöre
både Byggnaden och Tomten nu otillräcklige,
gå att Hospitals - hjonen måste sammanträngas
många, ofta af båda könen i samma rum; men
till vinnande af det sålunda erforderliga bättre
utrymme, skola ifrågavarande gamla Klosterbyggnader,
hvilka dels redan äro iståndsatte,
dels med dräglig kostnad kunna framdeles inredas,
vara tjenlige.
Sedan Stats- samt Allmänna! Besvärs- och
Ekonomi-Utskotten uti gemensamt yttrande angående
medel till de foreslagne Arbets- och
Corrections-hus-Inrättninger ne i Vadstena och på
Borgholm tillstyrkt, att i stället härtill måtte
begagnas de förut varande Carlscrona Arbets’
hus och Marstrands Kastning; så, enär, såframt
870 Ståts-Utskottets Betäiikanchn.
bifall härå lemnäs, de ifrågavarande gamla Kloster
-byggnaderne i Vadstena kunna, såsom annorlunda
lämpeligt och nödigt finnes, disponeras;
har,- med afseende å hvad Herr Ptosten
JEk andragit om behofvet af ett bättre utrymme
för Hospitals-Inrättnin-gen i Vadstena, Utskottet
trott sig böra hemställa, det Riksens
Höglofh Ständer i underdånighet öfverlemna
till Kongl, Majus Nådiga pröfning och förordnande,
huruvida icke någre af omförtnälte gamla
Kloster-byggnader, skulle kunna i berörde
ändamål åt Hospitals - Inrättningen upplåtas, på
sätt och med vilkor som Kongl. Majrt i sådant
fall lärer täckas i Nåder bestämma. Hvilket
vördsamligen underställes Riksens Högloft. Ständers
bepröfvande.
Stockholm den April i8x8«
N:r 189.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Rentius, angående tillökt anslag
för Spinnhusens i Lands orter ne
underhållande.
-K-ongl. Majit har, genom Nådig Remiss den.
18 sistledne Martii, behagat till Riksens Ständers
Stats-Utskott öfverlemna Handlingarne, uti
den af Kongl. Maj.ts och Rikets CommerceCollegium
i underdånighet anmälte fråga, om
tillökt anslag å Stat för underhållet af Spinnhusen
i jLandsorterne; hvarvid är anfördt, huru*
Stats-Utskottets Bttänkaridm. 871
led.es
bestådde belopp till ^Spinnhusens i Norrköping
och Götheborg underhållande af 10,000 R:dr
årligen, i anseende till arrestanternes antal,
som med 40 ä 50 personer sig ökat, funnits otillräekligt
i den mån, att, enligt bifogad Cal-^
cul, utgifterne vid desse Inrättningar nästledit
år 1817, öfverstigit tillgångarne med 4,049
R:dr 24 sk. 4 r:st.; hvarför Kongl. Commerce»
Collegium hemställt, att, till betäckande af denne
högre utgift, en summa af 4000 R:dr för
sistledit år kunde beviljas, samt, då någon förminskning
i Spinnhus-arrestanternes antal och
de erforderlige utgifterne icke voro att förvänta,
årliga anslaget för desse Inrättningar måtte
ökas med 5 ä 6000 R:dr Banco.
Och har Kongl, Stats - Contoiret, uti häröfver
infordradt underdånigt utlåtande, upplyst
förhållandet med kostnaderne för Spinnhusens
i Uandsorterne underhållande från längre tid
tillbaka, samt de förändringar Stats-anslaget härtill
undergått.
Då Spinnhus - arrestanterne utgöras af sådane
personer, som för brott dömmas till fängelse,
för lifstiden eller på visse år, samt Strafflagarnes
tillämpning och verkställighet alltså fordrar,
att Staten vidkännes den till deras underhåll
nödige kostnaden; så måste ock ovilkorligen
erforderlige medel dertill anslås; Och, enär
det, af ett ökadt antal arrestanter vid Spinnhusen
i Landsorterae, sig härledande behofvet
af större anslag härtill, blifvit af Kongl. Cora*
merce-Collegiurn uppgifvit, samt med den bifogade
Calculen ådagalagdt, har Stats-Utskottet
$72 ' Stats-ZJtskottets Belänkanderä
ansett sig icke kunna undgå, tillstyrka! att eri
förhöjning af 5000 R:dr årligen, uti förra an’
slaget till desse Spinnhus-Inrättningars under-'
håll beviljas i att vid för hand varande Stats*
Reglering uppfe ag. Hvad åter angar den för
nästledit år uppkomne brist af 4,04g R:dr 24
sk. 4 rist., samt då för innevarande år, en dy*
lik summa troligen öfver Stats*anslaget erfordras;
så hemställer Utskottet, det Riksens Hög*
lofl, Ständer till Kongl. Majit? Nådiga åtgärd
öfverlemna, att låta godtgöra dessa årens öfver*
skjutande utgifter med 8100 R:dr B:eo, utaf Öfverskott
på Stats-Verkets Intrader för samm?
år. Hvilket vördsamligep hernställe? till Sik*
sens Höglqfl. Ständers bepröfvande.,
Öo-ckhcjlm den 22 April 181R
N:r 19 oj
Riksens Högloft, Ständers Stats-Utskotts Ut-,
låtande, i anledning af Kongl. Maj;ts
Nådiga Remiss, angående medels atu
slående f ör Stockholnis Krona - Carrec*
tions-hus underhåll,
TT
•—Inder den 4 sistledne Mars har Kongl. Maj:f
i Nåder behagat låta till Riksens Ständers Stats*
Utskott remittera åtskilliga Handlingar, angåen,
de behofvet af tillökte tillgångar för underhål,
let af den här i Staden varande Spinnhus* och
Corrections - Inrättning, med förklarande, det
Kongl. Maju, som insåge nyttan och nödvän*
Vigheten af detta Corrections-hus, och utaf Di*
Ståts-Utskottets Betänkanden. *73
yectionens underdåniga berättelse inhämtat den
förlägenhet, hvaruti Inrättningen befinnes, hade,
i afseende på de understöd, som för dess
upprätthållande erfordrades, velat öfverlemna>
detta vigtiga ärende tili Stats-Utskottets åtgärd.
Af omförmäldte Handlingar- liar Stats-Utskottet
inhämtat, att ifrågavarande Inrättning,
sorn förenar det dubbla ändamål af Spinnhusoch
Corrections-Inrättning, sedan ar 1813 mast
gå betydligt utvidgas, i synnerhet för det senare
behofvet, att i stället för 134 arrestanter,
sorn berörde år derstädes funnos, antalet nu
bestiger till omkring 500 personer af bägge könen
samt olika åldrar. —- l>enne betydliga tillökning
bar fordrat dels Nybyggnader och reparationer,
dels ock inredningar af Verkstäder för
arrestantevnes sysselsättning, samt anskaffningar
af rudimaterier och verktyg, inventarle-pesedlar,
kläder och matvaru-förlager, sorn medtagit en
sammanräknad kostnads-summa af 51,814 Ihdr
31 sk. 3 r:st. B:co , hvartill de tillgångar, som
varit att påräkna, funnits otillräcklige, så att
Inrättningen kommit uti er? skuld af 24,3g 4
ICdr 31 sk. Jhco, deruppå dock afdrag bqr göras
för värdet af förfärdigade effecter| och i be?
håll varande rudimaterier, tillsammans i 1,014
Rtdr 19 sk, 7 r:st.,s «å ätt den egenteliga bristen
utgör 13,378 R:dr 11 sk. 5 r:st.; till be-,
talande hvaraf Direetionen, i saknad af annan
Utväg, anhållit om anslående af allmänna medel.
Enligt uppgjord Stat eller Calcul öfver
lltgifterne för årliga underhållandet af denne
Inrättning, sedan den nu blifvit bragt i fullkomligt
stånd, erfordras i ett för allt, inberäk
-
*74
Ståts-Utskottets Betänk anden.
uade Eonerne för Tjenstemän, Präst och Betjening*
JLäkare och Sjukvård samt i:ne Bevaknings-karlar
45,888 R:dr 16 sk. för ett antal
af 400 personer och deröfver. Härtill finnas
att påräkna tillsammans 25,270 R:dr 32 sk. årlig
Inkomst, bestående uti Booo R:dr af Statsmedlen,
utaf Stockholms Stads Krögare-Embete
5,666 Rtdr 32 sk., tillfäliige inkomster 2,360
R:dr samt arbets-förtjensten å de tillverkningar,
som åstadkommas, 12,250 R:dr, i följd hvaraf
en årlig brist uppkommer af 30,61! R:dr 35
sk., som nu borde af allmänna medel fyllas, 3a
framt Inrättningen skall kunna bibehållas i det
Skick den blifvit försatt och svara mot dess ändamål.
Handlingarne ådagalägga för öfrigt, till heder
för den Direction, som äger sig uppdragen
omsorgen och tillsynen vid denne Inrättning,
att densamma b’ifvit i alla delar så organiserad,
att den mi kunna medföra den afsedde nyttan,
med största hushållning vid de gjorde anstalterne
och den möjligaste besparing i underhållskostnaden.
I afseende på behofvet af en så beskaffad
Inrättning, har Stats - Utskottet nogsamt funnit
densamrnas nödvändighet i Hufvudstaden till
befordrande af ordning och skick, samt att, ehuru
den kunde synas erforderlig egentligen
för Stockholms Stads befriande från sysslolöse
och vanartige personer och deras återförande
till förbättrad lefnad, förekommer härvid likväl,
att Hufvudstaden årligen från öfrige delar
af Riket får emottaga en stor del af de personer,
som här måste inrymmas och underhållas,
Stats-Utsbottets P.etllnbanden. 875
och hvilka eljest skulle förvisas tillbaka till orterne,
samt der ligga allmänheten till last och
åstadkomma större olägenheter.
På sådan grund anser Stats • Utskottet, det
Inrättningen bör understödjas af allmänna medel
till det belopp, som är nödigt för densamma®
bibehållande i sitt nuvarande verksamma
skick för ändamålets befordran; Men, då Staten
för den del af Inrättningen, som utgör Spinnhuset,
dit brottslige personer från Provincerne
under Kongl. Svea Hof-Rätts Jurisdiction dömmas
till fängelse-straff, redan består en Summa
af 8000 R:dr årligen, har Stats-Utskottet, i anseende
till Stats-Verkets knappa tillgångar, önskat
att undvika föreslå Statens belastande med
något ökadt anslag, samt trott sig böra uppgifva
en annan föga kännbar utväg till Inrättningens
förseende med det erforderlige bidrag, den
nemligen: att en viss mindre afgift, som med
Tractater och Författningar står att förena, kunde
åläggas Ved och Victualie-vahror, som till
S ockholm införas från Finland, och hvilken afgift
skulle jemte Tull-umgälderne uppbäras och
derefter lefvereras till disposition af den förordnade
Directionen emot redovisning i behörig
ordning.
Utskottet förmodar, att ifrågavarande behof
å detta sätt må kunna lämpligast afhjelpas;
Och hemställer alltså till Riksens Högloft. Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet må
anhållas om vidtagande af denne utväg till ernående
af de erforderlige medlen för årliga underhålls-kostnaden
af ofvannämnde Inrättning,
hvarvid på Kongl. Majus .Nådiga pröfning skul
-
876 Stats-Utskottets Betänk andén’,
le ankomma, till hvad belopp afglftan må kurt*
na och böra bestämmas.
Beträdande åter den skuld, för hvilken In«
rättningen häftar i och för iståndsättandet deraf,
13,^78 JR;dr 11 sk. 5 r;st.; så har Utskottet,
på ofvanberörde grunder, trott sig böra till'
styrka, att denne Summas betalande må beviljas
af Stats-Verkets Öfverskott på Intraderne
för nä^Iedne eller innevarande år, hvarom underdånig
anmälan hos Kongl. Maj;t a-Uså skulle
göras; Hvilket allt dock vordsamligen hemställes
till Riksens Högloft. Ständers bepröfva
n de.
Stockholm den 23 April 1818.
N:r 191.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Ut skotts Utlåtande,
angående gjorde anmärkning
ningar vid Stats-Utskottets Betänkan•
de om Saltpetter-Skattens utgörande.
I anledning af gjorde anmärkningar vid StatsUtskottets
Betänkande af den n sisth Martil,
angående förändring och lindring i SaltpetterSkattens
utgörande, har Höglofl. Ridderskapef
och Adeln genom Protocolls - Utdrag af den 4.
dennes och Hedervärda Ronde-Ståndet under
den 7 dito, samma Betänkande till Stats-Utskot'
tet åter-remitteradt.
Dessa anmärkningar hafva hos Höglofl,
ilidderskapet och Adeln blifvit gjorda af Herr
Lagmannen Grefve Gyllenborg och Herr Fri
-
St äts-Vt skottets Betiinkaiiden, gyy
hette Stael von Holstein, samt hos Hedervärda
Bonde-Ståndet af vice Talmannen Hyckert saint
Anders Vanielssoti från Elfsborgs Län, Johan
Olsson Långberg från Gefleborgs Län, Jon Jonsson
från Blekinge och Pehr Jonsson fran Kronobergs
Län med flere af Ståndets Ledamöter,
och bestå hufvudsakligen deruti: Att priset å
den Saltpettér, sorn af de Gärdskyldige med pert.
ningar löses, matté nedsättas till det belopp, söm
svarar emot Saltpetter-värdet, då Biksens Stan»
der vid 1800 års Biksdag åtogo sig denna afgift:
att sjelfva Saltpettef-gärdén äfven måtte
tills vidare nedsättas ifrån no till 5 m:kr för
hvarje helt Hemman: — Att Saltpetter-fonden
måtte endast och allenast användas till någon
lindring för de Gärdskyldige t—• Att de 16 sk.,
som nu innehållas på Krono - betalningen för
hvarje L:pd Salfpetter, måtte åter få komma de
Gärdskyldige till godo, så att de oafkortadt måge
få njuta den primitiva betalningen af 1 B;dr
a4 sk. för Gispundetj Utan allt afdrag eller innehållning:
— samt sluteiigen att Saltpetfergjuderi-Styresmännen,
jemte den öfrige Salipetter-sjuderi-Betjeningen,
måtte, såsom öfverflödi,-  ge, indragas.
Hvad angår det yrkade nedsättandet af lösnlngs-priset
för den Saltpetter, som icke in natura
lefverera®; så kan Stats - Utskottet, på de
skäl dess förra Betänkande innehaller, icke tillstyrka
bifall derå. Stats - Utskottet anser, lika
nied Biksens Höglofl. Ständer vid 1815 års
Biksdag, för otvifvelaktig^, att, om Saltpettertillverkningen
fortfar att vara i stigande och
producrionen deraf årligen öka», skall, i samma
878 Stats-TJtskottets Betänk anden.
man, lösnings- prisets nedsättande deraf blifva
en följd; Men, för att icke alldeles förstöra eller
qväfva denna närings-gren uti den fördelaktiga
riktning till förkofran den på de fleste
orter nu synes hafva tagit, niåste en mera lärnpelig
och tjenlig tid , an den närvarande, dertill
afpassas.-
Att nedsätta Saltpettef-gärden fran iö till 5
M kr för hvarje belt Hemman, kart Stats.Utskottet
icke tillstyrka. Beloppet af denna Gärd är
grundad på »dikets och försvars»verkets behof
af Saltpetier: och, då Saltpettern är ett af för
svars-medlens
förnämsta ämnen, blifver det ali”
tid utom gränsen för Stats - Utskottets både befattning
och omdöme, att bestämma den tid,
då försvars-verkets behof med en mindre Gärd
kan anses uppfylldt; Men Stats-Utskottet hyser
den öfvertygelsen, att, om framtida behofvet
skulle tillåta någon ändring eljer nedsättning
härutinnan, JCongl. Maj:t då icke lärer underlåta,
att med Nådigt välbehag omfatta ett så
dant
tillfälle, för alt dymedelst bereda sine trogne
undersåtare all den lindring uti denna Gärds
Utgörande, som omständigheterna kunna medgifva.
Angående Saltpetter * fondens användande,
har Stats-Utskottet i dess förra Betänkande sig
omständeligen yttrat, och bar nu icke något,
att dervid ytterligare tillägga.
Att Saltpetter sjuderi-Verkmästare och lärlingar
må indragas och afskaffas, i den mån
■Saltpetter - tillverkningen ibland Allmänheten
vunnit den tillväxt och förkofran, att densampia,
utan ett sådant biträde, kan af Hemmana
-
Siats-TJtskottets Betiinkanden. 879
innehafvarne sjelfva bpdrifvas, det tillstyrker
Stats-Utskottet, äfvensom' att i sädant fall Under-Styresmännen
jemväl torde kunna indragas;
Men hvad Styresmännen angår, så lära de icke
kunna helt och hållet umbäras, dels för den
alltid fortfarande nödiga tillsynen öfver Salpetter
- tillverkningen, och dels såsom Kongl.
Majus och Kronans Ombud vid lefvereringarrte,
och de där, vid yppande skiljaktigheter einellan
de lefvererande och emot tagar ne, skola
bevaka så väl Kronans, Mm den enskildes örn.
sesidiga rättigheter; Men att Styresmännens an.
tal, i den man denna närings-gren vinner tillväxt,
torde kunna inskränkas till ett färre, än
det nu varande, synes Stats-Utskottet icke omöjligt.
#
Hvad slutligen angar de 16 sk., som af
Krono - betalningen för hvarje U;pd Saltpetter
nu innehållas; Så får Stats-Utskottet tillkännagifva,
att, enligt 5 puncten i Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse af den 17 Aug. 1312,
äro desse 16 sk. anslagne, att ersätta Kongl.
Majit och Kronan de förskott, som användas å
undervisnings- och till verk nings-ans taller, samt
åtgå, ej mindre för tillsynen, controllen och
uppbörden af Saltpetter- tillverkningen, än till
praämiers meddelande vid inrättnirigarnes början;
— Men, sorn Riksens Ständer uti 6 puncten
af samma Skrifvelse förklarat, att de Orter,
Socknar eller enskilde Jordägare, sorn, utan
att besvära Kongl. Majit och Kronan med underdånig
anhållan om förskott af kokpanna eller
andra omkostnader, skola njuta oafkortad betalning,
å 1 R:dr 24 sk. Råneo per Lispundet
|8ö Stats- Vtskottéts. Betänkande/U
-
frit defa<S årliga Saltpettér-lefverants; Sa äilsé?
Siats - Ut‘kottet, att vid hvad Riksens Ständer
såluhda besluiit hörr oföränrlradt förblifva»
Örn Riksens Höglofl. Ständer' täckas bifalla
hvad Stata - Utskottet härutinnan sålunda, föreslagit
och hemställt; Så lära Riksens Höglofh
Ständer täckas göra Underdånig anmälan hos
Kongl. Majit i de delar, soln kunna ‘finnas for*
dra någon åtgärd eller rättelse.
fl vilket allt vördsamt underställes Riksens
Hcglofi, Ständers Egit ompröfvande.
Stockholm den 22 April j
•
^
Nir ■ ltjA
Riksens flög lo fl. Ständers StatS-Utskotts Ut*
låtande, 1 anledning af gjorde anmärh
tångan låd dess afgifne Betänkande t
angående de uti Södermanland varande
5" ag backar.
id det Betänkande, Stats - Utskottet, under
den 21 sistledn© Eebruarii, afgifvit, i anled-*
ring af Kongl. Majus Nådiga Proposition orri
användande af de, inom Södermanland varande
Jagbackar, hafva åtskillige anmärkningar hos
JTöglof). Ridderskapet och Adeln, Högvördig©
Prest-Ståndet samt Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit gjorde; Och är, på grund häraf, ärendet
till Stats-Utskottets åtgärd åter-remitteradt»
Då Utskottet sålunda åligeer, att sig härutinnan
ytterligare utlåta, får Utskottet, beträffande
först de ir.om Höglofl. Ridderskapet oeR
Ståts-Utskottets Betänk anderi.
8Sl’
'Allein gjörtlé anmärkningar emot det af Utskottet
förestagne Sätt till skyndsamt afgörande
af vederbörandes anspråk å dels ägande- dels
nyttjande * rätten till en del af ifrågavarande
Jagbackar, anföra, att, då, såsom tillförordnade
Stats-Secreteraren Herr Friherre Ehrenborgh, vid
framställningen af dess anmärkningar, upplyst,’
Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref till Dess Befallningshafvande
i Nyköpings Län, af den i5
April nastlidet år, redan täckts föreskrifva, hur
ru så beskaffade anspråk böra väckas och pröfvas,
anser Utskottet hvad i denne del blifvit
föreslaget, af sig sjelft förfalla.
Hvad dernäst angar åtskillige Ledamöters
påstående, att de under Kungsgård eller ändra
Kronans Lägenheter samt Boställen hörande
Jagbackar, hvilka inom dessas Rågångar äro belägne,
icke böra serskildt försäljas, utan mot
Viss afgift upplåtas Vederbörande Disponenter
och Boställs - Innehafvare ; så, ehuru Utskottet
icke kan frånträda den i dess förra Betänkande
yttrade mening, att, enär de Under Kronans
Egendomar lydande Jagbackar icke äro inbegripne
eller upptagne Uti de derom utfärdade
Arrende-Contracter, hafva Arrendatorerne ingen
uteslutande rätt tili desse Lägenheters begagnande;
Likväl, och då billigheten synes fordra.
att Disponenterne så väl af Kungsgårdar
och andre Kronans Egendomar , som Boställen,’
inom hvilkas enskilda ägovälde någon Jagbacke
hnneS, icke måga böra underkastas de hvarjehanda
olägenheter, sorn ostridigt äro förknippade
med en sådan Lägenhets innehåfvande af
Bihang till Riks.Si, Brot, j-.de Samt, N:r lii. ni,
883
Stats-TJtsiottets Bet ii ni an deni
annor person, är Utskottet af den tankå, att så
beskaffade Jagbackar böra ifrån den tillstyrkte
försäljningen i allmänhet undantagas, och deremot
Serskildt i vanlig ordning Värderas och
skattläggas till viss årlig ränta, sorn vederbörande
för begagnandet äga utgöra, örn de sådant
åstunda; kunnande i annat fall desse Jagbackar
på Auction utbjudas till arrende, hvarvid
dock tiden bör så bestämmas, att Inroparne
ifrån arrendet kunna när som hälst skiljas,
på det blifvande Disponenter af de Egendomar,
hvarunder dylika Jagbackar finnas, måga vid.
deras tillträde komma i åtnjutande af samma
förmån, som för de nuvarande ansetts billig
och här blifvit föreslagen.
Vidare har blifvit anmärkt, att ägare af
Hemman, som begagnat mulbete å någon Jagbacke,
måtte vid försäljningen lemnäs öppet,
att öfvertaga högsta auctions-anbudet derå ; äfvensom
slik options-rätt blifvit yrkad, i mån af
Hemmantalet, för hvarje ägare af Hemman,
hvilka angränsa en försåld Jagbacke.
Anmärl-ningen i förstnämnde omständighet
finner Utskottet på goda skäl grundad, och tillstyrker
alltså, att vederbörande måtte tillerkännas
rättighet, att, mot auctions-vilkorens fullgörande,
öfvertaga anbudet å sådane Jagbackar,
hvarå betes-rättighet varit deras Hemman förbehållen.
Vidkommande åter den för angränsande
Hemman i allmänhet ifrågasatte options-rätt;
så anser val Utskottet, att, derest någon försåld
Jagbacke finnes af ett serskildt Hemmans ägor
helt och hållen omgifven, bör på samma skäl»
Stats-Utsiottets Betänkanden. gg3
som här ofvan äro anförde, 1 fråga om så begränsade
Jagbäckars ofvérlåtande företrädesvis
åt Disponenter af Kronans Egendomar eller Boställen,
ägaren af ett sådant Hemman äga options-rätt
till Jagbackens begagnande emot högsta
anbudets erläggande; men att utsträcka den»
na options- rätt till ägare af flere angränsande
Hemman, dertill kan Utskottet icke gifva någon
anledning, enär desse Heinmans-ägare, hvar
för sig betraktade, icke synas vid dispositionen
af egne tillhörigheter, hafva mera olägenhet utaf
Innehafvaren af en närliggande Jagbacke, än
utaf andre sine grannar att befara; Börande i
alla de fall, den nu tillstyrkte options-rätten vill
begagnas, anmälan derom ske hos Konungens
Befallningshafvande i Fänet, inom 6 veckor efter
auctions-dagen, vid det äfventyr för försummelse
härutinnan, att vederbörande då anses
förlustige, att denne förmån vidare tillgodonjuta.
Inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln har
jemväl erinran skett, att de i Fjerde Classen
upptagne Jagbackar måtte till FjerdingsmansBoställen
användas, Hvarförutan åtskillige anmärkningar
blifvit framställde, att Jagbackarne
måtte i allmänhet utbjudas i större lotter, än
Utskottet föreslagit; men härvid har Utskottet
ej något att tillägga sitt förra yttrande, hvilket
alltså i dessa delar åberopas.
Deremot har Utskottet ej kunnat utan uppmärksamhet
lemna den af Herr Grefve Gyllenborg,
Henning, gjorde hemställan, att de Jagbackar,
som vittna om forntidens märkligare händelser,
måtte från försäljningen undantagas? I
884- Stats-TJtskottets JBetänkandenl
anseende hvartill, samt med hänsigt å den vägledning,
sådane minnesmärkens bibehållande erbjuda
Fornforskaren och Häfdatecknareh, Utskottet
tillstyrker, att de Jagbackar, hvarå någre
forntidens minnesmärken linnas, måga med
det uttryckliga vilkor varda försålde, att desse
irtonumenter icke få förstöras, utan böra, orubbade,
vårdas och bibehållas.
I afseende åter å Herr Grefve Gyllenborgs
erinran, att föreskrift måtte lemnäs, huru med
stängsel - skyldigheten omkring de försålde lagbackarne
bör förhållas, anser Utskottet detta vara
ett ämne,' som icke tillhör dess handläggning,
och kan således ej något utlåtande deröfver
meddela.
Slutligen, och hvad angår de gjorde anmärkningarne
emot Utskottets förslag, att de på Stat
bestådde Landtmätare skulle anbefallas afmätning
af ifrågavarande Uägenheter samt förbjudas
att under tiden med andre göromål sig befatta,
får Utskottet förklara dess mening härmed
ingalunda hafva varit, att derigenom lägga hinder
i vägen för sadane förrättningars verkställande,
hvilka blifvit eller kunna blifva desse
Landtmätare i öfrigt uppdragne. Utskottet får
för öfrigt anmäla, att dess yttrande i denne del
innehåller tillika, att, om Ordinarie Landtmätarne
finnas af laglige skäl hindrade från Jagbackarnes
afmätning, böra andre Landtmätare
dertill förordnas; Och, då detta behörigen iakttages,
tror Utskottet den befarade olägenheten
i ofvanornförmäldta afseende vara fullkomligen
undanröjd: Hvilket allt Uiksens Höglofl. Stan
-
Stats-Utskottets
ders närmare bepröfvande vördsamligen underställes.
Stockholm den 24 April 1818.
N:r 193.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande, i anledning af väckte motioner
3 rörande Skånska Roteringen.
Till Stats-Utskottet har Högloft. Ridderskapet
och Adeln behagat remittera de under den 2
sistledne Januarii af Herr Grefve Axel Hamilton
samt Herrar Friherrar C. L. Stael von" Hollstein
och Henning Wrangel väckte motioner, rörande
Skånska Roteringen.
Herr Grefve Hamilton anför: att, då under
loppet af år 1813 öfver hela Riket skall blifvit
påbudit, att sammanträden i Länen med de
Extra Roterings-skyldigé skulle hållas, i afsigt
att de antingen skulle åtaga sig utgörandet af
vissa Tunnor Spannemål årligen, eller ock underhållandet
af Permamente - Soldater, 1 stället
för det tillfälliga biträde de under Krigstiden
Jemnade, sa skall samma Nådiga förslag blifvit
uti Skåne kungjordt med det tillägg, att alie de
Extra Roterings - skyldige , som antingen vore
frånvarande, eller vid det utsatte mötet stillatigande,
ansåges såsom forfallne till ständig Rotering,
hvilken påföljd Herr Grefven tror sig
med säkerhet kunna sluta icke varit stadgad i
de Nådige Bref, rörande detta ämne, hvilka
till Herrar Landshöfdingar afgått, emedan d@
885 Ståts-Utskottets Betänkanden.
Kungörelser, som i Bikets öfrige Kan emans»
rat, icke skola sådant innehålla. Frånvarande,
okunnig om detta stadgande och inom sig öfvertygad,
det han skulle fä förblifva vid Extra
B oteringen intill dess han åtog sig den Permajnenta,
förmäler sig Herr Grefven icke haft
något Ombud vid det utsatte mötet, och hvaraf
följden blef, att han ålades den Permamente
Boteringen. Och, dä i en del af de öfrige
Bikets Provincier de frånvarande Extra Bote*
rings skyldige blifvit vid de utsatte möten ansedde
såsom nekande och vid Extra Boteringen
fått förblifva, så hoppas Herr Grefven att
i likstämmighet härmed blifva frikänd från den
honom ålagde Permanenta Boteringen; Anhållandes
Herr Grefven att Biksens Höglofl,
Ständer ville låta undersöka, huruledes vid
Extra Boteringen i Skåne tillgått, på det rätta
förhållandet måtte utrönas, och i hvilket afseende
Herr Grefven förestår, att en ny Extra
Boterings - Cornmission i Skåne måtte tillsättas,
hvars Ledamöter borde af alla Stånd i hvarje
Domsaga serskildt väljas, för att, under en af
Konungen, dock utan rösträttighet, tillförordnad
Prseses, upptaga och afgöra detta ärende, och
hvilken Commité borde äga rättighet, att, efter
vederbörandes hörande, granska förra Commissionens
åtgärder i de delar, som öfverklagas,
Och efter beskaffenheten dem ändra och rätta,
äfvensom att befria dem från ständige Boteringen,
som uttryckeligen sig den samma icke åtagit,
utan önska att få vid Extra Boteringen
förblifva; likväl, i händelse någon, i och för
Stagande af Permanencen, dervid vunnit lin
-
Stats-XJtskottets Betänkanden. 887
dring, anser Herr Grefven en sårfan förmon af
honom icke böra tillgodonjutas, om Extra Roteringen
för honom bifalles.
Herr Friherre Stael von Hollstein, har med
H err Grefve Hamiltons anförande instämt i afseende
pä de Roterings-Skyldiges hörande, med
tillägg, att genom den i Nåder tillförordnade
Committeéns förrättning, som satt sig i verkställigheten
och indelningen af indelnings -permanencen
uppdragen, skall en del Rotehållare,
tvärt emot Konungens löfte 1 den Nådiga Propositionen,
det hvar och en skulle åtnjuta | förminskning,
så att den, som hållit 5 Soldater, skut*
le hädanefter blott hålla 4, och så i proportion
för dem, som hade mindre andelar i Rotehållet,
icke erhållit fullt och ganska många
als intet, och detta allt i grund af en serskild
Instruction för Committerade, hvilken, för de
Boteskyldige alldeles okänd, skall innehållit
helt andra grunder och vilkor, än den Propositionen,
som tjenat till grund för öfverenskornmelsen.
Ganska månge Rotehållare skola val
häröfver hafva sig i underdånighet besvärat
med anhållan, att antingen komma i åtnjutande
af | förminskning eller ock att återgå till
Extra Roteringen; men Kongl. Maj:t skall icke
täckts göra något afseende på de skäl, de till
ändrings vinnande anfört, med få undantag, ehuru
Kongl. Kammar - Goll egir utlåtande, sorn
blifvit infordradt, skall varit till deras förmån.
Dä likväl, så väl af upphofvet sorn fortgången
och slutet af Skånska Roteringen, skall tydeligen
inhämtas, att den icke grundar sig på fri"
villig öfverenskommelse, utan pä en af Konun;
8g§ Stais-Utskottets Betdnkanden.
gen utfärdad Instruction, sora skall vara alldeles
afvikande från den första Propositionen: och
ehuru de besvärande fått afslag på sine underdånige
ansökningar; tror dock Herr Friherren,
att allt hopp om ändring ändå icke är förloradt,
emedan Herr Friherren inser en möjlighet,
att rätta förhållandet af detta ärende icke
blifvit riktigt framstäldt, eller Kongl. Majit
härom fått en riktig upplysning. Herr Friherren
föreslår derföre, att Höglofl. Rid der skåpet
och Adeln måtte inbjuda sine Med-Ständer, att
hos Konungen i underdånighet anhålla, det Kgh
Maj:t täcktes låta denna sak komma till en ny
undersökning och handläggning, på det densamma
måtte blifva mera lämpad i enlighet med
73 och 8o §. §. i Regerings-Formen, och hvilket
Herr Friherren anser så mycket mindre
Jeunna mäta hinder,- som en ny undersökning i
vissa omständigheter redan skall vara anbefalld,
och denne underdånige ansökning blott åsyftar
en mera utsträckt gräns för denna undersökning,
så att ändamålet, som är, att en hvar måtte
komma i åtnjutande af de rättigheter, hvarföre
de nya onera blifvit åtagne, måtte vinnas*
Herr Friherre Wrangel, har tillagt, såsom
en följd af hvad Herrar Grefve Flamilton och
Friherre Stael von Hollstein yttrat, att inan med
rättvisa bör kunna hoppas, det Skånska Roteringens
Permanence försvinner, ty, i följd af 8o
§. Regerings-Formen, kan ingen ny eller tillökad
Rotering utan genom Konungs och Ständers
sammanstämmande beslut tillkomma, hvarför
Herr Friherren tror, att, likmätigt den rättighet
Svenska Folket äger, sådant bör i under
-
Stats-UtsJtottets Betänlanden.
889
dånighet hos Konungen framställas samt om ändring
deruti anhållas.
Emot desse motioner, hafva uti Högloft.
Bidderskapet och Adelns Plenum d. g sisth Jan.
Herrar Fri herrar Björnstjerna, Wirsén och v. Dii~
ben samt Herrar Clairfelt och Qviding anmärkningar
afgifvit, hvilka hufvudsakligen innefatta:
att den nu ifrågavarande Skånska Roteringen
tillkommit uppå åtskillig» Riksdagsmans
från Skåne vid a 8x2 års Riksdag hos Kongl.
Maj:t gjorde underdåniga ansökning orri jernnkning
och lindring uti Extra Roteringen samt
att förbyta Extra Roteringen till Permanent
elier ständigt Knekte häll emot nedsättning uti
Nummertalet: att Kongl. Majit härom låtit
genom Eandshöfdingarne uti Malmöhus och
och Christianstads Hän framställa dess Nådige
Proposition till samteiige Extra Rotelia! larne,
deruti Kongl. Majit i Nåder medgifvit, ast Ex.
tra Roteringen i Skåne skulle få förbytas till
ständigt Knektehåll med | förminskning, Rotejemnkningen
dock förbehållen: att de Roteskyldige
härutinnan ingått med, undantag af dem,
som funno Extra Roteringen för sig förmånligare
och hvilka fingo dervid orubbadt förblifva:
att den af Kongl. Majit tillförordnade Roterings-Gommissionen,
som jemväl bestått af i.
bland Provincens Innevånare valde Ledamöter,
i enlighet med Kongl. Majus Nådiga Proposition
och den Committerade Nådigst meddeldte
Instruction, verkställt den dem uppdragne föärättning:
att, i anledning af deröfver anförde
besvär, Commissionens åtgärder blifvit af Kgb
Krigs- och Kammar-Collegierne granskade samt
af Kongl. Maj:t i Nåder pröfyade och i, del:
890 Stats-Utskottets Betänkanden.
hufvudsakliga godkände; samt ändteligen att
denna nu väckte fråga, såsom egenteligen innefattande
klander af åtskillige Emhetsrnäns, rörande
detta ämne vidtagne åtgärder och beslut,
icke skall kunna, enligt 90 §. Regerings - Formen,
tillhöra hvarken Riksens Ständers eller
något Utskotts handläggning, sedan målet är i
laglig ordning af Kongl. Majit pröfvadt och
faststäldt, m. m.
Häremot hafva Herr Grefve Hamilton och
Herr Friherre Stael von Hollstein sina påminnelser
afgifvit, till besvarande och vederläggning
af hvad anfördt blifvit; hvarefter ärendet
uti Höglofl. Ridderskapet och Adeins Plenum
den j g sisth Januarii ytterligare förevarit och
blifvit discuteradt emellan Herrar Friherrar
Stael von Hollstein, Björnstjerna och Wirsén.
Stats-Utskottet har, hvad sålunda å Ömse
sidor anfördt blifvit, i ett noga öfvervägande
tagit; och så väl härutaf, som de upplysningar
Stats-Utskottet af Krigs- och Kammar-Collegiernes
underdåniga utlåtande inhämtat, har StatsUtskottet
funnit, att härvid icke blifvit följdt
den vid Roterings - förrättningar förut vanliga
och föreskrifna princip, det hvarje Hemman och
JLägenhet skulle åsäitas Rotering efter dess i
Jordeboken ägande Mantal, hvilket alltid bör
vara grundadt på derunder hörande ägors mer
eller mindre förmånliga beskaffenhet eller bördighet,
samt innehafvande förmåner såsom fisken,
mjöl- och såg-qvarnar och afsättningstillfällen
m. m„ och hvilket äfven i Kgl. Maj.-ts
Kådiga Instruction af den 5 Februarii lgxi till
iakttagande för Skåne anbefalles, då i 3 §, fo
-
Stats-Utskottets Betciniånden. 8gx
yeskrifves, att 2 Mantal i denna Landsort vöre
det högsta, sorn pä en Bote hestås; deremot
Committerade endast tagit till grund, hvarje
Hemmans och Lägenhets behållna årliga afkastning,
hvilken dock ieke alltid blifvit uträknad
efter hvad af Landtmätare-Chartor och
Beskrifningar samt Storskifts- och Enskiftshandiingar
kunnat inhämtas, utan dels efter
de upplysningar Committerades i orten vistande
Ledamöter kunnat meddela, och dels efter
uppgifter, hvilka tillstädes varande Allmoge
lemnat om de Boteskyldige Hemmans och Lägenheters
godhet, näring och bibehållna inkomst,
och hvilket icke alltid för så påliteligt
kan antagas, att ju misstag skulle kunna vara
inöjlige.
Och, sorn af de Protocoll, hvilka blifvit
hällne vid Boterings - Committerades sammanträde,
så väl som af det flere gånger ändrade
och rättade samt på flere ställen i brist på rubriquer
alldeles otydliga och på sina ställen
nästan oläsliga Boterings-Verket, samt de till
Kongl. Maj:t deröfver i underdånighet ingifne
besvär, förklaringar och utlåtanden ibland annat
inhämtas, att Hemman blifvit från BoteringsVerket
uteslutne, och andre förut Botering
dragande Hemman i stället upptagne, att ägor,
som vid Enskiftet tillhört ett Mil itiae-Boställe,
blifvit åsatt serskild Botering, ehuru all Bo*
ställs-jord bör vara af enahanda natur och vidkännas
enahanda tunga eller förmåner, att, e*
huru Kongl. Maj:t uti Dess Nådige Bref den
23 Mars 1813 i allmänhet försäkrar hvar och
en. sorn ingeck i *ständiga Boteringen, om ^:dels
892
Stats-Utskottets Bettini anderi.
minskning i förut varande Rotering; - besvär,
Hemman likväl finnas, som af Gommitterade
fatt sig ålagd en större ständig Rotering, än
det förut i Extra Rotering haft; att arne lika
delar af ett och samma Hemman, sorn hafva enahanaa
ägor både till storlek, godhet och bördighet,
men olika ägare, fått ena hälften större
och den andra hälften mindre roterad; att
flere exempel gifvas, det Hemman med större
vidd och bättre ägor, och således äfven ägande
större afkastning eller inkomst, erhållit mindre
Rotering än sämre Ifem män med mindre
vidsträckta agor och mindre afkastning, hvilka
sednare blifvit åsatte deltagande i Roteringen;
att upptäckte Ödes-Hemman blifvit uteslutne
från Rotering på oriktiga grunder, utan att undersökt
blifvit, hvarest den jord var belägen
och af hvilken den innehades, hvilka samma
Hemman borde rätteligen tillhöra; att Hemman,
som i Extra Roteringen qvarblifvit, erhållit
en vida större Rotering, än de förut dragit,
och att de blifvit i Rote sammansatte med
Hemman, sorn fran dem på flere mils afstånd
äro belägne; att Hemman hörande så väl till
ständiga, som Extra Roteringen, blifvit i flere
Rotar fördeldta, till icke ringa förlust och olägenhet
för Interessenterne; att Gommitterade
vid öfvervägande deraf, att Krono- och KronoSkatte-Hemman
vidkännas större åligganden än
TTtsockne-frälse, och att desse senare träffas högre
belastade än Insockne, likasom Insocknefrälse
är underkastadt drygare onerä än Säteri,
till vinnande af likhet i jordens behållna belopp,
ökte inkomsten för hvarje Mantal Säteri
Stats-XJtskottets Hetäni andert.’ 8g3
med' 30 E:dr, hvarje Mantal Insockne• frälse
med 15 Hulr samt hvarje Mantal Utsockne-frälse
med g R:dr, hvarigenom tillökning blifvit asatt,
icke ensamt efter jordens godhet och afkastning,
utan äfven i mån af den större eller
mindre fiihet det ena Hemmanet emot det an*
dra, efter Privilegier och Författningar åtujuter,
och hvilken frihet desto mindre borde komma
i fråga vid Roteringens utsättande, eller rika
detta besvär, utan samma Rotering endast
och allenast efter jordens vidd och godhet och
den deraf Inneliafvaren tillfiytande inkomst å»
sättas, sorn Säterier i Skåne, lika med alla öfrige
i Riket befintliga Sätesgårdar, likmätigt 8
§. i 1723 års Ridderskapets och Adelns Privilegier
varit tillförene befriade från ständig Rotering,
samt In- och Utsockne- Frälse-hemman
derstädes i stället utgjort utskrifnings-penningar,
hvaremot jorden så val i Säterier sorn Inoch
Utsockne- Frälse-hemman genom den af
Committerade följde grund skulle blifva högre
eljer mera roterad, är lika god och gifvande å
Krono- och Krono-skatte-Hemman, hvilket förhållande
är så mycket obilligare, Sora de, enligt
gällande Författningar, ännu bibehållne friheter
och förmåner, derigenom gå förlorade, och.
hvartill kummer, att den för Säterier samt Inoch
Utsockne - Frälse - hemman sålunda följde
grund och åsatte högre Rotering, alldrig förut
varit af andre än Committerade känd och således
icke eller af någon Rote-skyldig kunnat underställas
Kongl. Majtts Nådiga pröfning: att,'
gnskönt uti Kongl. Majus Nådiga lnstruction
den 5 Febr, 1811, hvarefter Rotering skulle
894 Stats-ZJtskottets Betänk anden.
asättas all oroterad jord i Riket, föreskrifves,
att den lågenhet, sorn ej kan svara för och uppgår
till 7rg:dels Mantal, bör från Rotering be*
frias, lägenheter likväl linnas med Rotering bela
gde , sorn blott kunna uppskattas till Mantal;
och, enär detta är hvarken tillåtit eller föreskrifva
i Kongl. Majas Nådiga Rref den 33
Mars 1813 eller den 36 April 1814, hafva
Cornmitterade i denna de! så mycket mera afvikit
från förstnämnde Nådigst stadgade grund
för Roteringens verkställande, som, vid persedlars
utgörande till Soldaten och i Synnerhet
vid Torp-byggnader och biträde dertill, stör*
sta svårighet måste uppstå för en Roteskyldig,
att deltaga i verkställigheten, utan att förnärmas:
att, ehuru enligt 2 §. af 1811 års Kongl.
Instruction, Cornmitterade hade bort undersöka,
huruvida Hemman äro ålagde att utgöra sådane
skyldigheter, hvarföre de antingen borde
helt och hållit, eller ock till någons del befrias
från Rotering, detta Nådiga stadgande dock likväl
icke fått gälia till någon lindring i Rote*
ringen för Arbets-hemman i allmänhet, ehuru
de efter Författningarne måste utgöra så kallade
Hofveri till Kungsgårdar och ^Boställen rn.
fl., och hvilket i tidens längd kan verka till
dessa Arbets-hemmans ödesmål och åboernes oförmaga
att utgöra Rotering; att något afdrag
utaf behållne inkomsten för ängar icke blifvit
gjordt, oaktadt ägaren till dessa Lägenheter ofta
måste för bergningen använda betydande
kostnad: att, oaktadt de vid sjökusten belägne
Socknar fått Nådigt löfte att hålla Ratsman i
stället för Soldater, desse Socknemän likväl,
Stats-Vtsftottets Bettini anden. 895
till storsta svårighet för Rotekarls legande, och
fastän hogert allmänt är för tjenstgöring till
sjöss hos Allmogens söner och drängar, blifvit
till Soldate - Roierings utgörande anordnade; så
anser Stats ■ Utskottet, med anledning af hvad.
redan härom blifvit anfördt, det vara tillräcke»
Jigen upplyst, att sådarte olikheter uppkrrnmit,
som icke instämma med en jemn fördelning af
Roterings - besväret och hvaruti både rättvisa
och billighet alltså påkallar en jemkning och
rättelse.
I anledning häraf, och då 89 §. Regeringsformen
tillåter, att uti Riksens Ständers Ple*
na frågor må väckas om förändring, förklaring
och upphäfvande af Lagar och Författningar,
som Rikets a lmänna Hushållning röra, samt
om grunderne för allmänna Inrättningar af alla
slig, hvarvid Riksens Ständer dock icke äga
magt, att annat eller mera besluta, än föreställningar
och önskningar, att hos Konungen
anmälas, o«h hvarå Konungen, sedan Stats-Rådet
deröfver blifvit hördt, gör det afseende
90m för Riket nyttigt finnes; så hemställer Stats.
Utskottet vördsainligen, att Riksens Högh Ständer
i underdånighet anhålla, det Kongl. M-,j:t
täckes, efter vederbörande Laudshöfdingars hö-,
rande, samt Kongl. Krigs- och Kammar-Col'egii
infordrade underdåniga utlåtande, utfärda
ny Instruction för Roteringens verkställande i
Skånska Länen, samt derefter i Nåder anbefalla
en ny undersökning och roterings företagande
derstädes; dock att den nu varande Roteririgen
förblifver i dess närvarande skick, in««
till dess en sådan »ndersökning fös sig gatt?
896 Ståts-Utskottets Betänkanderli
och dervid utröndt blifvit, hvad jemkning ar öch
rättelser derutinnan skäligen kunna och böra
äga runi»
Stats-Utskotfet har, till denna hemställan,'
härn' t ytterligare anledning deraf, att Kongl.
Maj:t uti Nådigt Bref af den 27 Fehr. t 816,
med anledning af Riksens Ständers underdånig
ga anhållan uti Skrifvelse af den 8 Aug. 1815,
om jemkning i Extra Roteringen, i Nåder förordnat
en allmän rättelse och jemkning af Extra
Roteringen i hela Riket.
Och, då en underdånig framställning af
Riksens Höglofl. Ständer, om en ny undersökning,
rörande Skånska Roteringen, endast åsyftar
en billig jemkning och rättelse i de delar,
der den ena Roteskyldige kan finnas lidande
och mera betungad än den andre; Så föreställer
sig Stats-Utskottet, att Kongl. Maj:t skall
med Nådigt välbehag destomera härtill lemna
Dess Höga Bifall, som ändamålet är att derigenom
befordra Kongl. Maj:ts Nådiga afsigt, att
låta en hvar tillkomma en lofvad och påräknad
lättnad i Roterings-besväret och dymedelst vinna
den liklottighet i tunga och besvär, som bör
utgöra det hufvudsakligaste vilkoret för ett så
vigtigt varfs framtida bestånd.
Riksens Höglofl. Ständers Egit ompröfvan-,
de underställes detta allt vördsammeligen.
Stockholm den 24 April 1818.
