# ID: svediakorp-gov1802
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 70,672
# sentences: 1,738
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Stats- Vt skottets Betäukarulen. ' 473
den grund, alt Allmänna Brandförsäkrings-Verket
är en enskild Inrättning, ansett RiksdagsFullmägtigen
Bergs ifrågavarande motion icke
kunna komma under Riksens Ständers öfverläggning
5 Sa har Hedervärda Bonde-Ståndet, i
anledning af de härvid af årskillige Ståndets
Jjedamöter gjorda anmärkningar , ärendet till
Stats-Utskottet återremitterat.
Dessa anmärkningar gå hufvudsakligen derpå
ut: att, ehuru JBrandförsäkrings-Inrättningen
från början blifvit stiftad af enskilde personer ,
hvilka sammanskjutit Fonden, denna Inrättning
likväl nu mera, sedan den fått en så stor utsträckning,
bör kunna anses för Allmän, så
mycket hellre, som den varit ett föremål för
Konungens förordnande, både, i anseende till
dess Organisation, Styrelse och Förvaltning,
samt alla Rikets Inbyggare äga rätt, att, på de,
af Kongl. Maj:t stadgade vilkor och föreskrifvit
sätt, deri deltaga: — att vid sådant förhållande,
hvarje försäkringstagares trygghet skall fordra,
att Förvaltningen närmare controlleras,
och hvilket säkrast kunde ske derigenom , att
Inrättningen, såsom National, ställdes under
Ri ksens Ständers Fullmägtiges Styrelse och Förvaltning,
som derefter kom att undergå granskning
af Riksens Ständers tillförordnade Revisorer.
Hvaremot Riksdagsmannen Sandstén yttrat
den tanke, att Allmänna Brandförsäkrings-Verket
icke kunde anses såsom någon publik Statens
Inrättning och i sådan egenskap ställas
under dess omedelbara Styrelse och Contioll ,
enär den från början tillkommit genom privat
Stcls-Utskottets Betänkan den'.
föranstaltande och det berodde] på hvars och
ens fria vilja, att deri deltaga eller icke. Och
då hvar och eri Del-ägare, innan han ingick i
Verket, för att, i händelse af Brandskada , åtnjuta
den dermed åsyftade ersättning, kände under
hvad villkor sådant skedde och under hvad
Styrelse Inrättningen var ställd, ansåg Sandsten
det vara tvifvelagtigt, om det e»s vore en sådan
Delägares, än mindre Riksens Ständers rätt,
att föreslå eller stadga någon förändring i förenämnde
villkor , med mindre sådant af alla
Delägare ölverenskotnmes och af Kongl. Majtt
stadfästades. Och om något missbruk eller någon
oordning af Inrättningens Styrelse föröfvades,
fann Sandstén det helt och hållec vara Delägarnes
ensak, att genom egna föreskrifter eller
Instruktioner söka sådant förekomma, likasom,
att vidtaga de anstalter för Revision af Verkets
Förvaltning, som de anse nödige till deras rätts
bevakande.
Stats-Utskottet, sorn till alla delar instämmer
uti detta Riksdagsmannen Sandstens yttrande,
får i öfrigt vid haAden gifva, att Stats-Utskottets
ifrågavarande Utlåtande redan är bifallet
af Högloft. Ridderskapet och Adeln den 37,
af Högvördige Preste - Ståndet den 27 och
Vällofl. Borgare-Ståndet den 24 sistlidne Januarii.
Stockholm den 5 Martil lSig..
N:r 11S.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Ut skotts:
utlåtande, i anledning af Riksdagsman
-
Stnts^Z^iskottels Belånkanden, 475
nen Eric Mörtbergs motion om förändring
i Roter ingen vid Westerbottens
Regemente.
Till Hedervärda Bonde-Ståndet har Riksdags
Fullmäktigen för Ofver Torneå Härad af Norrbottens
Län Eric Mörtberg ingifvit ett så lydande
Memorial: ”1 anseende till Ofver Torneå Soc”kens
vidsträckta omfång, hafva delägarne uti
”de der indeldte Soldate-rotar blifvit spridde till
”1 5 ä 20 mils afstånd från hvarandra, serdeles
”för de till Extra Roteringen anslagne hemman,
”bland hvilka atskillige dessutom, jemte det de
”deltaga i Soldathåll för dem af gamla Stammen,
”blifvit underkastade Extra Rotering för en del
”af deras skatt.
”Desse, utan nödigt Befäl på stället varan,
”de Soldater måste vid Kommenderingar till kom”pagniets
mötesplats Haparanda, med mycket besvär,
äfventyr och kostnad, da forslas 20 ä 24
”mils väg upp och ned efter Torneå-Elf och dess
”starka forssar.”
”Den nytta, desse få, högst 7 ä8 Soldat-Ro*
”tar kunna medföra för Fäderneslandets krigsmakt
torde ej kunna jemföras med den olägenhet
i afseende på Soldaternes rustning, framskaf”fande
till mötesplatsen, m. m. orten får vidkännas;
Och för att afhjelpa detta högst tryckande
5 Onus, hemställes, om icke alla Soldater uti Pajala
Kapell kunde indiagas och de Roterade från
”Knecktehållet befrias, emot bestämda afgifters
’ erläggande, samt att de hemman, sorn under”gått
Extra Rotering, måtte sammanslås med gammla
Rotaine i den inon, de träjfas vara hvaran.
m
476 Ståts-Utskottets BetänkanJeit.
”‘Ira närmast belägna och efter hvarje hemmans
”beskaffenhet i enlighet med deri förut antagne
”Taxeringsgrund,”
”Eric Mörtberg,'’
Hvilket Memorial sedermera till Stats-Utskottets
åtgärd blifvit öfverlemnadt.
Stats-Utskottet inser nogsamt, att hvarjehanda
olägenheter äro förenade med Roteringens
utgörande för de långt från mötesplatsen aflägse
Rotar vid Westerbottens Regemente; det oaktadt
vågar Stats-Utskottet icke tillstyrka hvad Riksdagsmannen
Mörtberg, till afhjelpande deraf, föreslagit,
att nemligen alla Soldater i Pajala Kapell
skulle indragas, och Rotarne från knecktehållet
befrias, emedan sådant oundvikligen måste
rubba grunderne för den reglering af Westerbottens
Roterings-verk i det hela, hvilken
redan är vidtagen, samt af Kongl. Majtt i Nåder
faststäld; utan anser Stats-Utskottet ändamålet
med Möribergs förslag i denna del säkrast
vinnas, om ifrågavarande angelägenhet i underdånighet
anmäles hos Kongl. Maj:t, som icke
lärer underlåta derå fästa det Nådiga afseende
den samma finnes förtjena och omständigheterne
kunna medgifva. Hvilket Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande vördsamligen underställes.
Stockholm den 5 Martii 1818.
N:r 119.'
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Ufskotts Ut.
låtande öfver Riksdagsmannen Jon Jöns
-
Stals-UsAottets Betänkanden.
4 77
sotis Memorial, angående Krono- TiondeSpannmålens
utgörande till Stochholms
Stora Barnhus.
Ho? Hedervärda Bonde-Ståndet har Riksdagsfullmäktigen
För Euggede, Onsjö och Rönnebergs
Härader af Malmöhus Fän, Jon Jönsson,
uti ingifvit Memorial anmält huruledes allmogen
i berörde Härader de sistförflutne arne åren,
måst till sitt kännbara lidande, betala den
Stockholms Stora Barnhus anslagne del afKrono-Tionden
med En R.d på hvarje Tunna Råg
och .Korn, samt 32 sk. Banko på Tunnan Hafra
utöfver markegången; och som detta 1 ösningspris
skall öfverstigit Spanmalens allmänna värde
i orten, har Jon Jönsson hemställt och föreslagit,
om icke vederbörande kunde tillåtas, antingen
att in natura lefverera ifrågavarande Krono-Tionde-Spannmål
till närmaste Krono-Magazin inom
Februari månads slut årligen, eller ock att
med penningar lösa densamma efter årligt Markegångspris,
och den stadgade förhöjningen af
16 sk. för Tunnan; Hvilket ärende Hedervärda
Bonde-Ståndet till Stats-UtskoJtets åtgärd remitterat.
Härvid har Stats-Utskotlet inhemtat, det
Ri ksens Ständer, i anledning af Riksdagsmannen
Olof Bruhns vid 1815 års Riksdag, väckte,
samt då utaf Allmänna Besvärs- och OecorioraieUtskottet
handlaggde enahanda motion om utgörandet
af den Stockholms Stora Barnhus anslagne
Krono-Tionde Spannmål, genom underdånig
Skrifvelse deri 3 Julii samma år, anhöllo,
47B Ståts-Utskottets Betänkanden.
af t, sä framt icke någre serdeles vigtiga omständigheter
sådant hindrade,, med förhöjning i priset å ifrågavarande
Krono-Tionde Spannmål måtte få förhållas
på lika sätt, sorn i anseende till öfrige From•ma
Stiftelser blifvit genom Kongl. Instruktionen
för Serafimer-Ordens-Gillet den 28 April 1791
samt Kongl. Majus och Rikets Kammar-Collegii
Kungörelse den 21 Martil 1815, stadgadt och
förordnadt; hvarigenom det lidande, som genom
Spannmålens forslande, Tionde-Gifvarne förorsakades,
ansetts säkrast blifva afhulpet.
Då nu Jon Jönssons ofvanberörde hemställan
innefattar ett ämne af Ekonomisk beskaffenhet,
hvilket på sådan grund, i likhet med
hvad vid 1815 års Riksdag blifvit iakttaget,
synes böra utaf Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
behandlas, har Stats-Utskottet ansett
sig icke kunna det samina till pröfning företaga
eller Utlåtande derutinnan afgifva ; hvilket
Riksens'Höglofl. Ständer vördsamligen hemställes.
Stockholm den 5 Martil 1818.
N:r 120.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- Utskotts
Utlåtande i anledning af Herr Landshöfdingen
vi. m. Friherre B. IV. Focks
motion angående en till Upsala Barnhus
donerad Kronofordran.
1
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har till
Stats-Utskottets yttrande remitterat följande af
Herr Landshöfdingen m. m. Friherre Fock dit
Ståts-Utskottets Beiänkartden, 479
ingifne Memorial : ”Om Tit. o Tit. uppmark,
”samhet vagar jag i förhand göra mig försäkrad,
”när jag nu går att anmäla ett Mål , sorn an»
”går icke allenast en Rikets skuld, utan afven
”en dermed förenad vacker och för det allmänna
nyttig inrättning.
”Till Direktionen af Upsala Barnhus hade
”nemligen Fru Öfverstinna!! Montgomery , född
”Friherrinna Cederhjelm inberättat, huruledes
”hennes Faderbroder, Friherre Adam Cederhjelm
”redan år 179g till Barnhuset öfverlåtit den så
”kallade Veingardtske och , Strokirckske Krono”fordringen,
som han egde att disponera , men
”att så väl han som hon förgäfves anhållit om
”samma underdåniga fordrings betalning, emellan
Acterne härom i Kongl'. Kammar-Collegio
”förkommit, hvarför Fru Friherrinnan till Direktionen
nödgades öfverlåta denna omsorg”-
”Direktionen, som vid närmare efterfrågan
”inhemtat, huruledes denna underdåniga for”’dran
härledde sig ifrån några under kriget
”med Ryssland åren 1706 och 1709 åt Arméen
”gifne försträckningar , har ansett sin första
”pligt vara, att härom hos Konungen göra en
”underdånig anmälan. Och sedan nödige upplysningar
blifvit i Nåder infordrade, har Kongl.
”Maj:t allernadigst behagat anbefalla Kongl.
”Kammar-Collegium, att häröfver med sluteligt
”underdånigt utlåtande inkomma, Högstberör”de
och Nådiga åtgärd har också haft den lyck”liga
påföljd, att Uiqvidationen blifvit af veder”börande
författad, beroende nu mera på Kongl.
”Collegii granskning, så att, sedan Kongli
”Maj:t i Nåder värdigats fastställa densa-mma,
480 Stats-TJtsliOttets Betänhnnden.
"”föga något mera härvid synes återstå än sjelf”va
utbetalningen”.
”Vid denne fordran förefaller den marke"'liga
omständighet, att sedan de Lifländske Pan”te-godsen
bortgått, som Kronan till säkerhet
”för betalningen lemnat, så hafva Riksens Hög*
”lnfl. Ständer vid 17-20 års Riksdag förordnat ,
”att Fordrings-egarne skulle få åtnjuta Tiond-en
”af Täby Socken i Stockholms Län i afräkning
”pä Intresset, så länge och intill dess de till
”lullo blifvit förnöjde. En säkerhet som dock
”likväl icke kommit Barnhuset till godo, enär,
”sedan Friherre Cederhjelm år 174g hos Herr
”Landshöfdingen anmält sin afsägelse, att han
”med uppbörden ej mera kunnat taga befattning,
”har Kongl. Karmnar-Collegium ej tillåtit Barn”huset
tillträda densamma förmodeligen i frug”tan
att Upphörden skulle öfverstiga Kapitalet”.
”Att denna farhåga varit fåfäng, visar sig
”dock nogsamt nu mera, då den i vederbörande
”Contoir upprättade Liqvidationen finnes utslå
”med en Barnhusets fordran af 24,821 R:dr 44
”sk. i Silfver. Intet skäl qvarstår således nu
”mera, att neka Barnhuset en sådan uppbörd ,
”om icke den förmodan att betalningen oförtöfvadt
fullgöres. Men äfven detta beror af Rik”sens
Höglofl. Ständer, som af Rikets Intrader
”förbehållit sig dispositionen”.
”Jag hemställer fördenskull ödmjukeligen ,
”om icke någon fond må anslås till denna un*
”derdåniga fordrings godtgörande, och om ej
”Barnhuset, intill dess den till fullo blifvit ersatt,
”ma till godo njuta Riksens Höglofl. Ständers
”egit
Stats-Uiskoitets Bctunkaqden'. 481
”egit förordnande, att nemligen orubbadt uppbära
Täby Tionde; Anliållandes jag ödmjukeligen,
så framt sådant vinner Höglofl. Ridder”skapet
oell Adelns bifall, att de öfrige be,
”spektive Stånden och vederbörande Utskott här”af
måtte få del’'.
B. W. Fock".
Vid öfvervägande häraf har Stats-Utskottet,
enär frågan om godtgörandet af ofvanberörde
fordran ännu beror på Kammar-Collegii utlåtande
och Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, ansett
någon åtgärd i detta ämne för närvarande
icke äga rum; men sedan behörig utredning
och pröfning häraf föregått synes med denne
Krono-fordran böra förfaras lika som med alla
andre dylike, hvarom Riksens Ständer uti 7
Art. 2 §. af det vid 1815 års Riksdag utfärdade
Reglemente för Riksgälds-Contoirets Styrelse
och Förvaltning förordnat: ”JDe äldre ännu out”redde
Kuono-fordringar och Pretentioner, hvil”ka
enligt förra Reglementen och Författningar
”utaf Riksgälds-Fonden skola liqvideras , böra.
”äfven af Biksgalds-Contoiret godkännas, så framt
”dylike fordringar i laglig ordning och inom fö”skrifven
tid äro bevakade och på sådan grund
”pröfvas laglige samt efter det Fullmägtige blif”vit
hörde, i Nåder varda fastställde: Men betalningen
skola Fullmägtige äga att utsätta på
”terminer lämpade efter Riksgälds-Contoirets tillgångar
samt å hvarje fordrings belopp utfärda
”Obligationer med Ränta, hvilken dock ej får
”öfverstiga Fyra procent om året”. Och har i
följd häraf Utskottet funnit sig ej kunna tillBihang
till Riks-St. Fröt, i8l7-iSii>- 4'äe Sami. N:r 61. dl-,
4 8 a
Stais-Utskoltets Betänkanden'.
styrka bifall å Herr Landshöfdingen Friherre
Focks hemställan, att Upsala Barnhus måtte tilläggas
rättighet att till fordringens utbekommande
uppbära Krono-Tionden af Täby Församling :
hvilket allt vördsamligen öfverlemnas till Riksens
Hnglofh Ständers bepröfvaride- Stockholm
den 5 Martu 1818.
N:r i2i.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande angående Riksdagsmannen
Johan Olson Långbergs Memorial,
att få betala Ösmunds Jernet efter
Kronovärdie utan någon förvandling
efter Markegång.
Genom Rrotocolls Utdrag af den 5 sistled.
ne Januari har Hedervärda Bonde-Ståndet till
Stats Utskottet remitterat Riksdagsmannen Johan
Olsson Långbergs Memorial, deruti han ändrager,
att uti Gestrikland och uti en del af Wästinanland
skall Osmunds Jern vara en .Tordeboks
Persedel, som nu för tiden lika med andre persedlar,
undergår förvandling efter Markegång,
ehuru sjelfva varan alltifrån medlet af i6oö:talet
icke skall funnits, efter som rå ärnet, hvaraf den
tillverkas, ej skall varit i landet att tillgå; och
då i anseende härtill Markegångssättning på denna
varan ej skall vara lämplig, då verkelig grund
för dess värderande skall saknas; så har han till
Riksens Höglofl. Ständers pröfning öfverlemnat,
om icke, på sätt som skall skett ända intill 1790-  talet, Osmunds Jernet-må utgå, efter det i Jor
-
Stats-Utsiottets Betänkan/len
-
483
deboken åsatte Kron ovän! e, lika med arliga hästar
och Kungshästar uti Jordeboks räntan, samt
Saltpeter-hjelpen, Böskapspenningarne oc!i Factorie-hjelpen
, uti Mantalsräntan, hvilka alla persedlar
skola fortfara att utgå efter det i JordeBoken
utsatte Kronoväidie utan någon Markegångs
förändring.
Uti hvad Riksdagsmannen Längberg sålunda
anfört och hemstält, hafva samtlige Fullmägtige
uti Kopparbergs Urin till alla delar instämt.
Stats-Utskottet har, i anledning, häraf, om
beskaffenheten af Osmund* Smidet sökt af äldre
Författningar göra sig underrättadt ; Och har
dervid inhemtat, att, då Osmundsjern fanns, var
skilnaden på det valda och ovalda eller gröfre
ingen anhan, ari att det förra för hand eller
ock med en liten Knipphammare uti mindre
stycken sönderhögg*, och var eljest tillverkningsarbetet
af förenämde Osmunds sötter alldeles
enahanda, bestående uti så kalladt S måjerns
och Knippsmidens rengörande och bringande
tillsammans i en massa, hvilken ansågs litet
bättre än Tackjern.
Osmunds jernet arén hufv.udränta, hvilken
i släliet för Spannemål eller andra persedlar blifvit
hemman i Jordaboken', besynnerligen Bergslagsorten,
påförd; men som Osmunds smidet, i
anseende till den öfverflödig! koktillgången, söm
dertill fordras, redan ifrån äldre tider tillbaka,
serdeles uti 1604 års Norrköpings Riksdags beslut
med flere Kongl. Författningar, blifvit för
skadligt Och odugligt ansedt; så har och detsamma
på de fleste örterne i Bergslagerne fctu mera
blifvit afskaffadt, änskönt Krono-räntan under
484 Stats-Utskeltets Betänkanden.
titel af Osmunds smide blifvit bibehållen. Allmogen
uti Hellestads, Godegårds och Kjellmo
socknar sökte viii, att få detsamma åter upptaga,
meri genom Kongl. Resolutionen af den 20 Oktober
1762, blef dock sådant afslaget.
I afseende på sättet till denna Räntepersedel
utgörande, så har väl vid flere tillfällen blifvit
sökt, att få slippa betala Osmunds jerns-räntan
efter Markegången, endast efter Kronovärdi
utan någon förhöjning eller förvandling; men genom
Kongl. Resolutionen den‘23 Juli 172g , uppå
Allmogens i Philipsslads Bergslag underdåniga ansökning
är dock sådant afsiagit på den grund, att
O srnunds-jernet är en ordinarie Jordeboks-ränta,
hvilken äfven som alla andra Jordeboks-räntor,
efter klara och allmänna Förordningar, oemotsägligen
in natura borde utgå, eller Markegången
vara underkastad, Enahanda förordnande
har ock blifvit i Nåder meddelt genom
Kongl. Brefvet den 20 Augusti 1733, uppå
Allmogens i Fernebo och Carlsskoga Bergslag
samt Kroppa och Lungsunds socknar i Wermeland,
gjorde underdåniga ansökning , att slippa
betala Osmunds jernet till Kongl. Maj.-t och Kronan
efter Markegången. Och enär derefter Allmogen
i Snefringe Härad i Westmanland i underdånighet
understälte, huruvida den borde utbetala
det den samma påförde Osmunds jernet,
hvartill, så vida icke något sådant i hela orten
tillverkades, ingen tillgång fans, och derå äfven
en hög Markegång årligen utsattes, samt Allmogen
fördenskull i underdånighet anhöll, att ifrån
detta Osmunds jerns utgörande i nåder förskonas
, elier ock få det samma efter modereradt
Stats- Utskottets Itetänkanderi'.
ständigt pris betala; sa täcktes Kongl. Maj:t uti
Nådig Resolution af den i Martii a 754 förklara,
att allmogen borde så thädanefter, sorn dittills
skett, betala Osmunds jernet nied penningar, efter
de årlig® Markegångarne, i synnerhet sota
.Dendermedelst undginge Jordeboks Spannemålt-ller
andre räntepersedlar, hvilka eljest i stället,till Jordeboks
räntans fyllnad, kommo Den att påläggas
och torde drygare förvandling underkastade vara.
X anledning af hvad sålunda tid efter annan
i detta ämne förordnadt blifvit, kan Stats-Utskottet
icke tillstyrka bifall å Riksdagsmannen
Långbergs anhållan, att få lösa Osmunds jernet
efter det i Jorde-Boken åsatte Krono-värdie, utan
anser, att detsamma, så hädanefter som hittills,
bör betalas efter årlig Markegång.
Men sorn Stats-Uiskottet, utaf de frenne senare
årens Markegångs-Taxor för Länen inhämtat,
att priset på ett Lispund Osmundsjern ganska
mycket varierat, i tily att det i en del Län
de sista åren blifvit upphöjdt till mer än dubbelt,
då det deremot i andre Län, såsom Kopparbergs
och Gefleborgs, uppföres till lika belopp
alla 3 åren, utan någon förhöjning eller förändring
det ena året emot det andra; och detta
allt synes utmärka, att någon viss grund icke
är gifven för bestämmandet af priset å denna
Räntepersedel; samt enär härtill kommer, att densamma
dessutom, efter hvad ofvan upplyst och
anfördt är, icke är af den natur eller egenskap,
att den kan jemföras med sådane persedlar, som
utgå efter det i Jordeboken åsatte, Kronovärdie,
så har, på det ett så skiljaktigt förfarande ma
upphöra, och icke vidare gifva anledning til'.
486 Stats-Uisiottets Betänkan/len.
någon klagan öfver en olika el ler ojemn beskattning
i'denna del, StatsUtskottet ansett lämpligt
oell billigt, att någon viss grund fästställes, hvarefter
vid de årliga Markegångs-sättningarne priset
på Osiriundsjernet borde bestämmas,
lån sådan grund har Stats U,sköttel oek funnit
redan vara bestämd uti Kongl. Brefvet af
den 20 Augusti 1733. angående Osmunds jernrantans
utgörande i Nerike och Wermeland,
Detta Kongl. Bref innehåller, att hvad först angick,
hurti Ordinarie Osmunds skatten borde utgöras,
nar Tionde-jernet, hvarmed Qsmundert
fick betalas, steg till så högt qvantum eller högre
an Osrnunds-skatten, så fann Kongl, Majtt
vara billigt, att thar Tionde faller, borde den
för Osmunds afgiften in natura presteras, så framt
vederbörande ville undvika, att betala densamma
efter Tackjernets årliga Markegång i orten;
och vidkommande dernäst, huru Ordinarie Osmunds-skatten
borde erläggas af den, som mindre
eller ingen Tackjerns tillverkning gjort; så
pröfvade Kongl, Maj;t i Nåder för godt, alt sådana
borde antingen ersätta bristen i Osmundsskatten
med annat Tackjern af sin tillverkning
in natura, eller ock fösa densamma efter Markegången
på Tackj-ernet.
Då härutaf finnes, att Osmunds jernet blifvit
ansedt lika med Tackjern, och hvarmed det
äfven, enligt Kongl. Brefvet af den 25 Februari
179°, skall, i afseende på dess besalfenhet och var.
de, närmast öfverenskomma; och Stats - Utskottet
jemväl inhämtat, att i afseende å priset föga
skillnad- blifvit gjord imellan det valda och ovalda
eller så kallade grofva Osmunds jernet; så
Stats- Utskottets Betänkandet
487
anser Stats-Utskottet, att Osmunds jernet utan.
skillnad imellan valdt eller ovaldt, bör vid de
årliga Markegång» - sättningarne bestämmas och
uptagas till det pris, som uti Markegångs-Taxorne
upföres för Tackjernet, samt i de Län, der
någon Markegång å Tackjérn icke finnes , efter
den af Kongl. Kammar-Colleginm, Kongl. StatsKontoret
och Kongl. Bergs - Collegiuin årligen
faststäkle Taxa för Tionde Tackjernet inom samma
Bergslag.
©m Biksens Högloft* Ständer täckas gilla
denna, i Ståts-Utskottets tanka, för prisets bestämmande
å Osmunds jernet enda rätta och lämpeliga
grund; så hemställer Stats-Utskottet, att Biksens
Höglofl. Ständer måtte härom hos Kongl.
Maj:t göra underdånig anmälan, med hemställan,
det Kongl. Maj:t nådigst täckes härom låta förständiga
Dess och Bikets Kammar-Collegium, till
behörigt iakttagande..
Hvilket allt Biksens Höglofl. Ständers egen
pröfning vördsamligen underställes. Stockholm
den 5 Martii i8l8>
N:r 122.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af Riksdagsmannen
Anders Sandståns Memorial,
angående Ädelforss Guldverk.
Ifrån Hedervärda Bonde-Ståndet har till
Stats-Utskottets åtgärd blifvit reraitteradt ett af
Biksdagsmannen Anders Sandstén från Jönköpinga.
I
4 8 B Stats-Utshottets BetJankanden.
Län ingifvit Memorial, deruti anmärkas åtskilige
felaktigheter, sorn skola blifvit begångne vid
den Undersökning, Kongl. Maj:t, i anledning af
Biksens Ständers, vid 1815 års Riksdag underdånigaanhållan,
förordnat skola anställas till utrönande
huru Adelforss Guldverk drifves och
Egendomen förvaltas; i anseende hvartill Riksdagsmännen
Sandstén föreslagit, det en ny undersökning
öfver så väl Grufvudriften, sorn allt
öfrigt hvad Adelforss rörer, måtte förrättas af en
eller flere kunnige män från Kongl. Bergs-Collegium,
hvilka, med biträde af behörig Geschworner,
borde formera en ordentlig Bergs-Domstol,
dervid den klagande Allmänheten kunde vidare
uppgifva samt med vittnen och andre skäl fulltyga
dess lidande, och hvarvid den hufvudsakliga
omständighet borde till pröfning förekomma,
huruvida Arrendet för Adelforss, kvilket i Guld
skall erläggas, enligt 3ulje punkten af det meri
Arrendatorn af Verket, Öfver - Directeurn Kilström
afslutade Arrende-Contrakt verkligen blifvit
vid Adelforss tillverkadt, och Arrendatoren
sålunda kan anses hafva sine förbindelser i denne
del uppfyllt.
Härvid får Stats-Utskottet vördsamligen anmäla,
att, i anseende till den vid flere Riksdagar
förde klagan öfver Guldverksdriftens förfall
vid Adelforss, anhöllo hos Kongl. Majit Riksens
Ständer, genom underdånig skrifvelse den
2 Juli 1815, att Kongl. Maj:t i Nåder läcktes
låta anbefalla en Laglig och skyndsam undersökning
på stället, huru Verket drifves och egendomen
skötes, samt huru Arrendatorn uppfyllt
de åtagne och i Arrende-Contraktet före
-
Ståts-Utskottets Bettinlanderil 48^
skrifne vilkor och förbindelser; äfvensom att den
klagande Allmogen, i den nion det kunde röra
dess rätt, måtte tillåtas, att dervid hafva sine
Ombud .närvarande.
En sådan undersöknings företagande af Bergmästaren
i orten, täcktes Kongl. Majit, i anledning
häraf, under den 23 Oktober 1816 i Nåder
anbefalla, och, efter hvad Stats-Utskottet baft
tillfälle Inhämta af de, utaf Riksdagsmannen
Sandsten meddelte Elandlingar, har denna undersökning,
den 6 och påföljande dagar af Maji
månad sistledit år blifvit förrättad af Bergmästaren.
Jacobsson, med biträde af 4 Bergs-Nämndemän.
Vid anstäld granskning af berörde förrättning
, deröfver Protocollet i bestyrkt Afskrift
blifvit af Riksdagsmannen Sandstén inlemnadt,
hafva följande omständigheter icke kunnat undfalla
Stats-Urskottets uppmärksamhet, nemligen :
att det tillåtits Bonden Peter Jansson, att ,
vid undersökningen, föra Alsheda Socknemäns
talan, ehuru han dertill ej varit behörigen be-_
fullmägtigad: Att vederbörande, utan att bestämdt
yttra sig öfver beskaffenheten af sjelfva Bruksgården
med .Ladugårds Byggnaden , Dambyggnaden
, Hyttan , Proberkammaren , Rosthuset ,
Kohl huset, Werkhuser, Knipsmedjan, Mjölqvarnen
och Sågqvarnen, i Protocollet endast anmärkte,
att desse Byggnader och inrättningar i det
niirmaste funnit® i lika godt stånd, som vid i8ot
års Besigtning, undantagande Hyttan och Kohlhuset,
hvilka ansetts brist fal lige: Att, hvad de
under Adelforss hörande egendomar beträffar, all
beskrifning deröfver är utesluten, med den Allmänna
förklaring, att de alla funnits försvarli
-
4go Stats Utskottets Betänianden,
gen häfdade och underhållne: samt slutligen att
ej något utlåtande blifvit meddelt ofver beloppet
af det Guld, sorn vid jämförelse af de sednare
arens Malmbrytning m. m.. ansetts kunna vid
Adelforss tillverkas.
Vid ett sådant förhållande finner Stats-Utskottet
de hufvudsakeliga omständigheter ännu
vara otatredde, hvilka utgjort föremålet för den
af Riksens Ständer, vid 1815 års Riksdag, i underdånighet
begärte, samt af Kongl. Maj:ts Nådigst
anbefalhe undersökning rörande Adelforss;
Och, på grund häraf, föreslår Stats-Utskottet, om
ej hos Kongl. Majit kunde i underdånighet anhållas,
ej allenast att en ny laglig undersökning
måtte, i närvaro af Kammar-Advocat - Fiskalen
eller annat publikt oinhud, med första anställas
utaf en eller flere uti Bergs-Vetenskapen kunnige
och erfarne män, hvilka borde uppdragas ,
att, med yttersta noggrannhet, utröna, så val huru
Grufvudriften vid Adelforss fortsattes och egendomarne
derunder skötas, som ock huruvida
nu varande Arrendatorn, Ofver-Directeurn Kihlström,
i en eller annan del, brustit i fullgörandet
af det med honom ingångna Arrende - Contrakt,
derom alt den klagande allmogen borde
tillåtas, alt åstadkomma den bevisning, sam, i
sådant afseende, kunde anskaffas, utan ock, att
i händelse vid denna nya undersökning skulle
befinnas, att Öfver - Direkteuren Kihlström icke
uppfylt hvad honom, enligt Arrende-Contraktet,
ålegat, han genast måtte från Arrendet varda
skild, samt att Kongl, Majtt derefter, jämte Befallning
om Verkets nedläggning, såsom sig icke
lönande, täcktes i Nåder låta vidtaga de åtgät
-
Stats -Utskottets Betänkanden, 491
der med Äldelforss och derunder hörande egendomar,
som för öfrige ledige Krono-lägenheter
finnas föreskrifne: Varande Stats-Utskottet föröfrigt;
af den ranka, att dä Guldverket vid Adelforss
icke vidare kommer att bedrifvas, böra jämväl
de tjenstbarheier m, m. upphöra, som Allmogen
hittills mäst i sådant ändamål till sitt
känb.ara lidande utgöra.
Hvilket allt Riksens Städers närmare bepröfvande
vördsammeligen underställes, Stockholm
de» 5 Mars 1818.
N:r 123,
Riksens IlfSglofl. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande
angående Flyinge och Dahlby
Kungsgårds och Stuteri Inrättnings
Stat,
Sedan Riksens Ständer, vid 1812 års Urtima
Riksdag, i anledning af Kongl. Majas Nådiga
Proposition om Förvaltningen af Flyinge
och Dahlby Kongsgård ar i Skåne och med afseende
på befunnen tilltagande brist å hästar,
både för Landtmannens och Cavalleri-Regimenternes
behof, funnit angelägit, att Stuteri-Inrättningen
på berörde Kongsgårdar bibehölles och
derföre öfverlemnat nämnde Kongsgårdar, Flyinge
3?-|:dels och Dahlby 4T7g;dels Mantal, till
Kongl. Majtts Nådiga disposition, att till en sådan
Inrättning användas, på sätt för ändamålet
funnes nyttigast; Och Kongl. Majit derefter behagat
åt serskildte Coinmitterade uppdraga att
4Q2 Stats-Utskottets Betcuikanden.
föreslå en, i berörde ändamål , nödig reglering
af hushållningen och förvaltningen derstädes,
samt Committerade med underdånigt yttrande och
förslagä dertill inkommit; har Kongl. Majit, under
den 3:dje Junii nasti, år, provisionelt gillat de af
Committerade projekterade lutnings- och Fouragerings-Stater,
intill dess desamma kunde blifva
Riksens Ständer meddelade i afseende på erforderlige
medels anslående; Och hafva Handlingarne
i ämnet, i följd deraf, enligt hvad Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-Verkets till.
stånd och behof innehåller, blifvit Stats-Utskottets
tillställde.
Af desse Handlingar har Utskottet inhemtat,
att Committerade vidtagit de åtgärder, sorn
funnits nödige för Kongs-gårds-ägornes uppmätande
och affattning på Charta, jemte desammas
utarrenderande i den ordning Författningarne
föreskrifva; Hvarförutan, och som Riksens Ständer
vid desse Kungsgårdars upplåtande, såsom
förr berördt är, till Kongl. Majas Nådiga disposition,
yttrat den underdåniga önskan, att i afseende
på de arne slags dagsverken , som till
Kongsgårdarne varit utgjorde, hvarutaf en del
såsom ett ovillkorligt åliggande skulle grunda
sig på Contrakter, en dsl åter tillkommit genom
frivilligt åtagande, Kongl- Maj:t täcktes låta genom
vederbörlig undersökning utreda förhållandet
härmed, samt dem af allmogen, som dertill
ej voro förbundne, tillgodonjuta den befrielse
från dagsverksskyldigheten, de kunde äska
och hvartill de berättigade funnes , såsom ock
förordna, att de dagsverken hvilka tills vidare
blefvo erforderlige att in natura utgöras, m|tte
Stats-Utskottets Bettini andeni
493
upphöra nar Kongl. Majit funne utväg, att Allmogen
derifrån befria; sä hafva Committerade,
i sammanhang med regleringen , hemställt ,
samt Kongl. Majit under den 32 Mars 1814 bifallit,
att hvad anginge de dagsverken, som under
benämning af Hofveri-skyldighel blifvit utgjorde,
skulle Arbets-Bönderne äga, att desamma
med penningar betala efter årligt Markegångs-pris,
undantagande Sexton Hofverier, som
utgöras af närmast intill Flyinge boende Arbets-Bönder,
hvilka dagsverken Arrendatorn derstädes
egde rättighet att in natura begagna emot
det han derföre erlade till Stuterielnrättningen
betalning, efter enahanda beräkning
som Arbets-Bönderne för de öfrige; Och beträffande
åter det andra slaget af dagsverken, som.
till Höbergning och stängsel blifvit utgjorde af
Allmogen i Sju Härader, hade Allmogen, häröfver
hörd, förklarat sig nöjd, att desse dagsverken,
etter årligt Markegångs-pris, betala under
30 år, dock med vilkor, att detta åtagande
ej skulle ligga Allmogen i vägen, så vida skäl
framdeles kunde finnas till dess befrielse från
arbets-besväret, utan motsvarande ersättning.
Efter beräkning af Kongsgårdarnes afkastning,
enligt deröfver uppgjorde Calculer, hafva
Committerade föreslagit, att Stuteriet skulle bestå
af Nittio hästar, utom års-fölungar, samt derefter
projekterat fouragerings-Stat , hvarvid val
till en början uppkomme en brist af Hafre, Hö
och Halm, som borde uppköpas, men hvilken
bri-st genom högre Hö-arrende efter förloppet af
innevarande år 1818 förmodades blifva afhjelpt.
Uti serskild Calcul öfver de kontante in
-
494 Stats-XJtskottets Betänkanden:
leomstérne samt Utgifterne upptagas de förre tili
en summa af 6027 Rulr 24 sk., hvarunder äfven
är begripen lösen för ofvannämnda Kongsgårds
dagsverken med ett belopp af 3252 Kult
24 sk.} Och utgifterne åtet till aflöning för
Stuteriets Chef och Betjening; Äfvensom till
diverse behof af ILysnihgs- och Inventarie-persedlars
samt Byggnads-ärnnens anskaffande, jemte
nödige medel till det i början bristande Fouragets
upphandling, tillsammans 8427 Kalr 24
sk.; i följd hvaraf på det hela för närvarande
uppkom me en brist i tillgångarne af 2400 Ridt,
hvartill medel fordrades intill dess Stuteri-inrättningen
genom det högre Hö-arrendet kan
fullt underhållas af Kongsgårdarnes afkastning}
Bestigande den projekterade aflöningen för Chefen
och Betjeningen till 2917 R:dr i kontant,
jemte 211 Tunnor Spannmål, utom Hö och
Halm för deras kreatur.
För öfrigt hafva Committerade anmält, att
nytt Caraktershus erfordrades för Stallmästaren
och hvartill blifvit upprättade 2tne serskildte
kostnads-förslag , det ena sig slutande på en
summa af 27,635 R;dr samt det andra på 22,344
R:dr 44 sk.; Och som Kongl. Majit, ehuru desse
Kungsgårdar blifvit i ändamål, som förenämndt
är, öfverlemnade till Hess- Nådiga disposition ,
likväl ej emottagit desamma såsom en tillhörig-'
het, utan endast för att befrämja Riksens ätande
rs önskan af Stuteri-Inrättningens bibehållande
derstädes; sa. och enär denna Inrättning icke kunde
lända Kongl. Majit till någon enskild fördel,
utan åtminstone för närvarande blefve graverande,
sa hafva Committerade hemställt, att de£-
Stats-Uts&ottets Bettini an den'.
ta Stuteri, så väl som Strömsholms, måtte anses
såsom Sta'ens och de hittills uppgårigne samt
nu föreslagne nödige utgifterne af Statens medel
godtgöras och bestridas.
Hvad Kommitterade sålunda hemstält, har
Kongl. Majit, såsom ofvanherördt är, under den
3:dje nästlidne junii provisionelt bifallit och
till Riksens Ständers yttrande nu öfverlemna),
utom hvad beträffade Caracters-husets Uppförande,
som funnits vara af den nödvändighet, att
dermed ej kunde uppskjutas, hvarföre Kongl.
Majit, med gillande af det mindre kostsamma
projectet, funnit för godt tillåta, alt de erford
erli ge 22,344 Ridr 44 sk, med afdrag likväl
för till detta behof af Bartheiemyske medlen redan
anslagne 3000 Rid, skulle på 2ine år med
8172 R'd 2 2 sk. förledit Och återstoden 11,172
Rid 22 sk. innevårande år förskottsvis anordnas
af öfverskotterne på Stats-Verkets Intrader, för
att sedermera hos Riksens Ständer till ersättning
eller afskrifning i Riks-Staten anmälas.
Sedan hafva Committerade under den aidra
nästlidne Januari till Kongl. Majit afgifvit en
ytterligare underdånig berättelse om deras åtgärder
vid Flyinge och Dahlby, och deruti dels
anmält, att de, med Kongl. Majits Nådiga tillåtelse,
i och för regleringen derstädes utur Malmöhus
Landt-Ränteri förskottsvis uppburne medel
bestiga, enligt bifogadt verificeradt förslag,
till 7,262 Rid 12 sk. 8 rist. dels ock föreslagit,
att Stuteriet, sorn nu skall finnas förlagdt till
en del å hvardera Kungsgården, matte förenäs
på Flyinge och endast Föhlungar underhållas
vid Dahlby, samt alt, i afseende härå, äfvensom
'496 Stats-Utskottets B e tänk and en.’
i anseende till de förutvarande Stallens å Flyinge
bristfällighet, desse Byggnader jemte Ridhuset
mätte utvidgas och sättas i fullkomligt
stånd, hvartill, enligt insändt kostnads-förslag,
erfordrades en summa af 9431. R:d 16 sk; hvarförutan
Cammitterade, enär Stallmästaren, Ehrenaranatli,
såsom tillförordnad Chef för StuterieInrättningen,
fått åtnjuta ett månadtligt Arfvode
af 100 R:d eller 1200 R:d om året intill
dess den Projecterade Staten gillades, men denne
Stat tillägger Stallmästaren endast looo R:d
i kontant årlig lön, Cornmitterade jemväl hemställa,
örn icke, med afseende å bemälte Stallmästares
nit och skicklighet, hans Lön måtte i
Staten bestämmas till 1200 R:d i kontant, eller
lika med hvad hän förut åtnjutit; Och har Kongl.
Maj:t i Nåder den 3:dje sistledne Februari behagat
remittera äfven dessa Handlingar till Statsutskottet.
Hvad salunda förekommit har Stats-Utskottet
i ett sammanhang, under öfvervägande tagit,
hvarvid Utskottet ansett första frågan vara om
Stuteriets bibehållande för Statens räkning vid
den styrka af Nittio hästar, utom årsföhlungar,
som Comrnitterade föreslagit, hvaruppå Fouragerings
och Lönirjgs-Staternes reglerande beror.
Då Kongl. Maj:t i Nåder, genom öfverlemnande
af detta ärende till Riksens Ständers åtgärd,
synes hafva bifallit Committerades hemställan,
att Flyinge och Dahlby KungsGårdar
samt Stuteri, ehuru vid 1812 års Riksdag upplåtne
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, liktal
komma att fortfarande betraktas såsom Statens
-
Slats^Uiskottels Betänkande^'.
lens samt alltså förvaltas efter de grunder, Rik;
sens Ständer, i förrnngo af 77 §. Regerings-Formen,
föreskrifva; så liar Ståts-Utskottet trott sig
Lora tillstyrka det beslut, att Stuteriets Organisation
ina så väl nu sorn för framtiden lämpas
efter den tillgång, som berörde Kungs-Gårdar
Jeunna lemna till Stuteriets årliga underhållande,
sedan dc-t likväl lörst blifvit bragt i den
ordning, sorn funnits nödig o'ch hvartill seiskildte
Statens medel redan ånslagne blifvit.
Committerade hafva med ofvanherörde Calculer
sökt ådagalägga, att Kongsgårdarne skola
underhålla förenämnde antal hästar endast med
ett tillskott för innevarande är af 2,400 Rtdr; och
da detta belopp, lika med de anslagne Byggnads-medlen
, synes kunna anvisas att utgå på
Stals-Verkets öfverskott å intrademe för detta
Sr; så torde alitsa Riksens Högloft. Ständer finna
lämpligt, att vid den föreslagne regleringen
af Stuteriet och .dess bibehållande i nuvarande
skick må bero. — Men i den händelse det högre
Ho-arrende, sorn påräknas för nästa ar ock
framgent, icke skulle, såsom nu förmodas, blifva
tillräckligt för Stuteriets underhållande eller
ock någon förminskning uppkomma i den bland
inkomsterne nu beräknade dagsverkslösgn , om
hvars upphörande fråga vid denne Riksdag åter
blifvit vackt af Riksdags-Iiullmägtieen Nils Måns-*
son från Malmöhus Län, oell hvaröfver
under denna dag serskildt Utåtande afgifver
så skulle efter Ståts-Utskottets tanka, och enligt
ofvan tillstyrkte grund för dispositionen *f desse
Kongsgårdar, Stuteriets styrka förändras och så
Bihang tili RiU-St, Fröt, 1817-181$. 4'de Sami. N;r Gj, 64,
4Qg Stats Utskottets Betänkanden.
lämpas, alt denne Inrättning må, utan vidare bidrag
af Slaten, än det för innevarande år erforder—
lige, kunna underhållas med Kongsgårdarnes afkastning,
emedan Statens tillgångar icke medgifva
någon ytterligare årlig utgift för detta ändamål.
Hvad angår den projekterade och härjemte
bifogade Lönings-Staten för Stuteriets Tjenstemän
och Betjening samt dervid äfven Comrnitterades
senare hemställan, alf Chefen, Stallmästaren
Ehrengranath måtte undfå 1200 R:dr i
årlig Lön; så har Stats-Utskottet funnit Committerades
sistnämnde framställning ej kunna tillstyrkas,
då för Stuteriets Chef, som hittills innehaft
blott 1200 R.dr årligt arfvode, nu blifvit i
Staten upptagne, jemte 1000 R:dr i Contant, åtskilige
andre Lön-förmåner, nemligen 32 Tunnor
Spannmål och 800 Lisp. Hö ni. m., utan
har deremot Utskottet trott, att både för honom
och Betjeningen blifvit föreslagne fördelagtigare
Löner än månge andre ICronans Tjenstemän och
Betjente, som kunde'anses vara af lika grader,
bestås. — Utskottet är dock af den tanka, att vid
regleringen af ny Stat för en serskild Tjenstemanna-Corps,
utaf hvars nit, drift och hushållning,
Stuteriets Styrelse och Förvaltning på det
nyttigaste sättet så hufvudsakligt ankommer,
Löningsvilkoren ej böra inskränkas utan så afpassas,
att Chefen och Betjeningen kunna ega
en skälig utkomst; Hvarföre, och då den projekterade
Staten, vid jemförelse med den, som ärreglerad
för Strömsholms StuterisTjenstemhn och Betjening,
funnits med densamma i likstämmighet upprättad,
Utskottet tillstyrker antagande af ifråga varande
Stat, att tjena till efterrättelse, intill dess
Stats-Uishnttets Ti et'duhan den.
sig visar huruvida af förenämnde orsaker någon
förändring i Stuteriet blifver nödig, da Personalen
af Betjeningen torde böra och kunna förminskas.
Beträffande åter den af Cornmitterade uti
deras underdåniga Skrifvelse af den s nästlidr.e
Januari! föreslagne flyttning af den del utaf Stuteriet,
sorn nu finnes å Dahlby, till Flyinge samt
den dervid nödig blifvande utvidgning och reparation
af Stallen och Ridhuset å sistnämnde
Kongsgård, hvartill en summa, enligt uppgjordt
förslag, af 9434 R:dr 16 sk. skulle åtgå och alltså
nu borde anslås; så, enär Riksens Höglofl.
Ständer ej lära finna Sig i tillfälle, att bedöma
nyttan och angelägenheten af denne ekonomiske
anstalt, hemställer Stats-Utskottet, orri icke pröfningen
och afgörandet härut af må i underdånighet
öfverlernnas till Kongl. Majit, sorn,'derest sådant
finnes nödigt och bifalles, torde låta de härtill
erforderlige medel utgå af anslaget för Kronans
allmänna Byggnader 1 Landsorterne; om tillökning
hvarå Stats-Utskottet framdeles får till Riksens
Höglofl. Ständers pröfning och afgörande
vördsamligen aflemna dess yttrande.
Angående slutel igen ersättningen af ej mindre
de utur Malmöhus Landt-Ranteri, enligt
Cornmitterades senare anmälan, förskottsvis uppburne
7262 Ridr 12 sk. 8 r., som åtgått i och
för den verkställde Regleringen, än ock för kostnads-summan
till nybyggnaden af Karakters huset,
sorn är beviljad att med 19,344 Ridr 44 sk.
utgå af Ofverskotterne på Stats-Verkets medel för
nästledit och innevarande år, så lära Riksens Höglofl.
Ständer, vid sådant förhållande och då Kongl.
5°o
Stats- Utsholleis Betankandtn.
Majft 1 Nader pröfvat behofvet af desse kostnader,
finna någon annan åtgärd härutinnan icke
återstå, än medgifva afskrifning utaf begge de
sistnämnde Surnmorne uppå Stats-Verkets öfverskott
pi intraderne för den tid desse utgifter
skedt eller komma att göras, likväl emot behörig
redovisning utaf berörde förskotter samt granskning
deraf i föreskrifven ordning; Hvilket allt
vördsamt hemställes Riksens Högloft. Ständers
bepröfvartde.
Stockholm den 5 Mars 1818.
Underdånigt Project till Stat för Flyinge
och Dahlby Stuteri för år 1817.
1 Chef och Stallmästare årlig lön i
Specie.
penningar - -  Dessutom in natura, 32 tunnor
1000
Spannemål, hälften Råg och hälf-  ten Korn, 800 Bisp. hö till vin-
ter-foder för 4 kor, och sommar-
bete i hagarne.
Boställe med Trädgård om 3 tun-’
land 11* kappland med frugtträd
och plantageland.
1 Beridare, årlig lön, i penningar -
390
16 tunnor spannemål, 400 Bisp.7
hö till vinterfoder för 2 kor och
sommarbete.
Boningsrum.
1 Stall-Bokhållare, årlig lön i pen-.
ningar ...
2 5°
Transport
B5 50
Ståts-Utskottets Betänk an deri*. 501
Transport
L55o
_ .
a6 tunnor spannemll, 400 Lisp.
hö till aure tor med bete.
Boningsrum.
1 Fodermask, årlig lön i penningar
200
12 tunnor spannemål, 400 Bisp.
hö till 2 kor med bete.
Boningsrum.
1 Hast-Läkare, årlig lön i penningar
2 00
12 tunnor spannemål, 400 Lisp.
I
hö till 2:ne kor med bete.
f
Boningsrum.
l
k
a Hof-Smed, årlig lön i penningar
5°
8 tunnor spannemål, 200 Lisp.
hö till utfodring för 1 ko med
bete om sommaren.
Boningsrum.
1. Sadelmakare, undfår betalning för
det arbete haiiförrättar efter beting.
Bonningsrum.
6. Biddrängar )
0 t. 1 •• , 12 Personer
6. Stalldrängar)
i årlig lön hvardera 33. 16.
Sofvelpengar - - 3. 16.
hvardera Specie 36. 32-
Tillsammans
440
Dessutom in natura:
1. Tunna Potates, upptages på
förslag till - 3. —
' Kanner Arter; Kappar''
Salt och sk:lp. humbla till 5.
1. Eolstervars Rack 6. 32.
, Transport
2,44°
502 Stnts-Uishottets Betänkanden.
Transport
2140'
J. Pär skinnbyxor jo.
J. Par stbflor . 6. 32.
J. Par förskor - 5. 32.
Specie 34. __
408
Tillhopa - _ -
7 Tunnor spantnål hvardera, till-
sammans - - 84. _■
jVljölk in natura af de 8 kor,
som på Stat underhållas oell
nedanföre nämnas.
Ladugårdsdräng, ärlig lön i pen.
ni riga r - - 25.
Till sofvelpenningar . ib.
28
1
i T:a potates in natura på förslag
3
7 Tunnor span nema!.
Piga till mjölkning och matred-
ning för nämnde 33 Drängar,
årlig lön i penningar 15. _
Till sofvelpengar . 3. 16.
1
1 b
5 Tunnor spannemål.
1914 Insp. hö och 972 Lisp.
halm till vinterfoda för 8 kor
i 243 dagar samt sommarbete i
hagarne att gifva mjölk till be-
rörde 13 drängar jemte stall-kat-
tor ne.
Skog- och Hag.vaktare vid Dahl-
by, årlig lön i pengar 6. 32.
Till Bofvelpengar - 3. r6.
10
Dessutom in natura 1 pär stöf-
Transport
Jö°7
3 *
Stats-Utsiottets Betänianden.
503
Transport
2907
1 32
lor, upptagas,på förslag till 6. 352.
i
i par förskor - 2. 32=
9
16
7 Tunnor spannemål.
1. Skog- och Ilag-vaktare vid Lin-
nebjer, har Torp jemte åker och
ring orri 10 tunland.
1. Skog- och Hag-vaktare vid Aha-
gen,
6 tunnor spannemål, hus till bo-
ningsrum, med täppa till potates-
plantering.
1. Hagvaktare vid Wallbjer.
6 Tunnor spannemål, hus till bo-
ningsrum med täppa till potates.
plantering.
.
-
Summa
2917
Summa på denna Stat:
I penningar utan förändring 249G. 3 2
På förslag - - 420. 16
Specie 2917. —
211 Tunnor spaniieroål hälften Råg
och hälften korn.
4544 Lisp. hö, som växer på ma-
der och för hästar otjenligt. Pa
sommarbete i hagarne a 1 kor.
972 Lisp. halm till vinterfoder för
b hästar,
504 Stats-Utskotiets Betänk anden'.
Calcul öfver kontanta inkomsterne
Debet.
I stället för Dagsverken In natura,
som 7 Härader utgjort till ängar
-
nes bergning och
Gärdesgård arnes
stängning - - - 4,7 5 2 -i4
Dito af arbets Bönderne för Hofveri-Dags
verken - - 5,005.
Tillhopa 9G57§?
Betalas Lösen efter Markegång, som
efter sista Markegången, Var iö sk.
hvarunder den förmodligen icke går
Hästförsäljningsmedel påräknas förslagsvis
för 10 Hästar, bättre och
i Specie
.252
2 4
sämre till
-
t ,800
Af spillning till försälja in
qp -
100
Språngpenningar på
försl;
rT —
0
200
Betes-penningar för
2 0 p
ar Osar
till Fogelhagen dito
-
300. —
i
J
Dahlby hagen dito
—
300. —
.
Hästbete i ängen R
after
7 5- —
675
Summa 6927. 24.
Saldo, hvad som utöfver inkomsten
erfordras
Da, efter Calcul vid årets slut öfver
hvarje Ti-lel, besparingen .blifvit
utrönt, requireras en mindre Summa
för det påföljande året; och' efter
aStlj års förlopp betalas i Arrende
5,807 Lisp. hö, mer än förut , om
året, hvarigenom förberörde tillskott,
2,400 Frid troligen försvinner.
’ 00
Summans,4.3 7 j 24!
Ståts-Utskottets Betänkanden.
503
Transport
lor, upptagas på förslag till G. 32.
i par förskor - 2. 32.
7 Tunnor spannemål.
1. Skog- och Hag-vaktare vid Linnebjer,
har Torp jemte åker och
äng orri 10 tunland.
1. Skog- och Hag-vaktare vid Ahagen,
6 tunnor spannemål, hus till boningsrum,
med täppa till potalesplantering.
X. Hagvaktare vid Wallbjer.
6 Tunnor spannemål, hus till boningsrum
med täppa till potates,
plantering.
Summa
Summa på denna Stat:
I penningar utan förändring 249G. 3 2
På förslag - - 420. 16
Specie 2917. —
211 Tunnor spannemål hälften Råg
och hälften korn.
4544 Lisp. hö, som växer på mader
och för hästar otjenligt. Pa
sommarbete i hagarne 21 kor.
g72 Lisp. halm till vinterfoder för
b hästar.
2907 32
9 16
2917
5°4
Stals- Utskottets Betänk anden'.
Calcul öfver kontanta inkomsterne
| Specie
Debet.
I stället för Dagsverken in natura,
som 7 Härader utgjort till ängarGärdesgårdarnes
- 4,7 Sti
-
nes bergning och
stängning
Dito af arbets Bönderne för Hofveri-Dags
verken - - 5,005.
Tillhopa 9,7 57
Betalas Lösen efter Markegång, som
efter sista Markegången, Var 16 sk/
hvarunder den förmodligen icke gär
Hästförsäljningsmedel påräknas förslagsvis
för 10 Hästar, bättre och
sämre till -
Af spillning till försäljning.
Språngpenningaf på förslag
Betes-penningar för 20 pär Oxår
till Fogelhagen dito - 300.
Dahlby hagen dito -- 300.
Höstbete i ängen Räfter 75. —
Samma 6927. 24*
Saldo, hvad som utöfver inkomsten
erfordras -
Då, efter Calcul vid årets slut öfver
hvarje Ti-ie!, besparingen blifvit
utrönt, requireras en mindre Summa
för det påföljande året; och' efter
agtlj års förlopp betalas i Arrende
5,807 Lisp. hö, mer än förut , om
året, hvarigenom förberörde tillskott,
2,|co R:d troligen försvinner.
3,252 24
\
: 1,8 o 0, —
i i ooj —
i 2 O O i —
G 7 5 j -
400 —
Summa|8,427(24!
Stats-btskotiets B,niinkandenl
5°5
af Flyinge och Dahlby Stuteri.
Kredit. j Specie
Aflönings Staten i penningar
- - - - 2496. 32.
Dito, förslagsvis beror på
kostnadsprisen - - 420. 16.
Till upphandling för Stuteriet, en-'
ligt Calculen N:o 2 öfver fourage till.
gången, berh likaledes på prisen, och
här förslagsvis beräknas för 2x0 T:r
Iiafra a 3 H:d 16 sk.
3,4 lo Bisp. hö, å sa sk.
7000 Insp. halm, ä 8 sk.
Summa 3284. 24*
Till diverse behof på förslag.'
Bysningspersedlac - 250. ,
Stall-Inventariers underhållande
- - - 150. —
Jern och kohl till hästskoning
m. m- -
Bräder och spik till spil
tors
och krubbors tagning rn. m. 100
Mindre reparationer å Byggnader
- 3°°- —
Angarnes röjning, ängars och
gärdesgårdars underhållande xoo. —
, Medicamenter för Betjening
och hästar - 100.
Bakare arfvode - - 50.
Ved för betjeningens matredning
samt bränntorfsupptagning 150 »
Skrifmaterialier och diverse
tillfälligtvis mindre utgifter 73.
Sunlrna 7627. 24.
Till Fond vid mer stigande pris än
påiäknadt är,och flereoförsedde utgifter
529 l7
7 0 o j
14 2 oj 4°
1166)3*
1433
800
Summ* 18427,27;
506 Stats-TJiskottets Betänkanden.
N:r 124.
Riksens Högloft. Ständers Stats- Utskotts
Utlåtande i anledning af RiksdagsFullmägtigens
Nils Månssons från
Malmöhus Län Memorial, angående
de till Flyinge och Dahlby Kungsgårdar
utgjorde Dagsverks-skyldigheters
upphörande utan motsvarande ersättning.
Hedervärda Bonde-Ståndet har till SfatsUtskuitét
remitterat ett af Riksdags-Fullrnäktigen
Nds Mänsson från Malmöhus Län ingifvit
Memorial af följande innehåll:
”Då Riksens Högled. Ständer, ined bifall
i ”å Stats-Uts,kottets Betänkande af den 22 Julii
”1812 vid Urtima Riksdagen i Orebro samma
”ar, inför Kongl. Maja i underdånighet fram’
förde deras underdåniga anhållan, att, sedan i
vederbörlig ordning blifvit utrönt af hvad beskaffenhet
de till Flyinge och Dahlby Kongs”gårdar
i Skåne af Allmogen utgjorde Dags’
verken voro, Kongl. Maj:t täcktes lata vederbörande,
sorn dertill icke voro förbundne, till”godo-njuta
den befrielse ifrån utgörandet deraf,
”sorn de kunde äska och hvartill de funnos be”rättigade
, lifvades hos den del af hemälte Ali*
’’moge, inom Färs, Frosta, Torna, Bara, Harjagers,
''Rönnebergs och Onsjö Härader, som med Höbergning
och instängsel af någre under berörbe
Kungsgårdar lydande Angar förut, bi t rädt ,
”det säkra hopp , att förenämnde , af Riksens
”Hogloil, Ständer jemväl i 13 af Riksdags-Be
-
Stats - Utskottets Betiinkanden.
5°7
”slutpf deri 2:a M;iji 1810 rnedgifne förmon, så
”mycket häldre skulle komma densamma tillgo”do,
och den i följd deraf, fran vidare arbetsbiträde
vid desse Krono-Angar fritagas, som
’’om för malte undersökning ansågs (»tvifvelaktigt
”böra leda till ådagaläggande deraf, att utgörande
;(f ifrågavarande Dagsverken , som å
”hemmanens räntor icke blifvit indehe eller be”raknade,
och hvarföre ej eller någon lindring
”i andre Onera blifvit beviljad, aldrig blifvit
”eller kunnat Allmogen såsom skylldighet a i ä g—
”gus, uttan att detta besvär, sorn anses räkna sin
”böljan frän den tid, Flyinge och Dahlby af då
”varande Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsen
”Adolph Fredrik innehades, och sin upprinnelse
hfiån Allmogens underdåniga önskan, att för
’'denna höga Person visa sin tillgifvenhet, ti 11 —
”kommit genom ett frivilligt åtagande för obestämd
tid, hvilket, efter aila rättsgrunder, när
”sorn hälst kunde återkallas och upphäfvas.
Det var således oväntadt for denna. A1I”rnoge
, att, i stället ior ett resultat, sorn deri
”med så mycket skäl bort förese, finna sig i Aubust!
Månad 1813 af Konungens Befallningshafvande
i Malmöhus Län kallade till ett sarrt”mantrade,
hvars föremål skulle blifva fastställande
af grunder för arbetsskylldigheteus förhandling
till en årlig penninge-afgift af hvarje
”hemman, sorn i hökost nådens och stängselns utgörande
deltagit. Stödjande sig vid Riksens
”Högloft. Ständers, rörande denna fråga rneddel”te
beslut och yttrade underdåniga önskningar,
'underlåto de vid sammanträdet tillstädes komöte
Ombuden ej att emot den gjorde framsta!-
508 Stats-Utskottets Betänkanden:
”ningen afgifva påminnelser, och med öfvertygelse
derom att arbets-skylldigheten af förut anförde
skäl borde utan betalning försvinna, be”stredo
de, att ingå uti någon öfverläggning om
■”den ifrågavarande förvandlingen , men, sedan
”Konungens Befallningshafvande förklarat sig:
”(förmodeligen i saknad af högre Authorisation:)
”icke kunna upptaga någon annan fråga, om
”betalnings erläggande efter markegången för
"Dagsverksskylldigheten under tillika meddelad
”upplysning att berörde förvandling hvarken ö.
”kade eller mindskade de skäl, som någon torde
”hafva att tillgå, för att å ort och ställe, som veder”börde,
söka frisägelse från detta besvär; blef
"dock sluteligen , med det uttryckeliga, ehuru
”i Konungens Befallningshafvande^ bilagde Pro”tokolls-Utdrag
ej nog tydligt upptagna förbehåll,
”om öppen och fri rättighet för Allmogen, att
”framdeles göra ansökning om fullkomligt upp/'häfvande
af arbetsskylldigheten, den gjorde framställningen
af Ombuden i så måtto bifallen, att,
^derest påståendet om frikännelse från berörde
’skylldighet icke kunde vinna bifall, skulle af
'hvarje i Höbergnings- och stängselbesväret deltagande
helt hemman, det förut in nattura utgjorde
arbetet i 30 på hvar andra följande år,
''från och med år 1814* utgå med penningar be''räknade
efter visse Dagsverken enligt Mar”kegången,
hvilka vid tillfället ock bestämdes,
"nemligen för hemmanen 1 Färs Härad till Fem
”och för dem i Frosta Härad till Tre och ett
”halft Ivarle-dagsverken årligen af hvarje
”Såsom
vald Fullrnägtis: för dessa arne Hä
O
O
”räder vid sist hällne Urtima Riksdag, hade bland
Stats-Utskolteis Betänkan den.
5°9
”annat blifvit mig ålagdt, att med den rättighet,
”sorn förut omnämnde förbehåll borde gifva, hos
”Kongl- Maj:t i underdånighet fullfölja den hos
”Konungens Befallningshafvande väckte fråga
”om Jnbyggarnes i bemäldte Härader frikän”nande
från omförmälte besvär. Detta skedde
”ock, men att elen i ämnet afgifne ansökning af
”Kongl. Majit likväl icke blifvit bifallen, visar
.'”Kongl. Maj;ts deröfver meddeldte och härhos
’’följaktjge Nådiga Resolution af den sfi September
1815, hvilken såsom skäl till afslag å
5’Härads-Inbyggarnes underdåniga anhållan åberopar
deras inför Konungens Befallriingshafvan5
de i Malmö ingångtie öfverenskommelse, att med
penningar lösa de af dem förut utgjorde Dagsverken,
i förening med den omständigheten , att
’ ’mindskning 1 det vid 1'lyinge varande Stute7
ries påräknade inkomster , till skada för inrättningens
bestånd eljest skulle uppkomma.
”Med djup vördnad för Konungens Nådiga
^Beslut att med full öfvertygelse om den helgd,
„$orn bör egnas Regeringens åtgärder , är det ej
„min afsigt, att vid högstberörde Nådiga Resolution
göra några erindringar eller derå framfalla
andras granskning; men då det förtroende,
„som grundat min rätt till deltagande i de allmänna
öfverläggningarne, äfvert vid detta Riksmöte
varit åtföljd af den föreskrift för mig? att
„efter möjligheten söka för mina Committenter
3,tillvägabringa den i frågavarande befrielseför-:
^morien, och Riksens Höglofl. Ständer vid betraktande
af ämnets beskaffenhet, icke lära af
”Kongl. Maj:ts meddelte Nådiga Beslut kunna
”vara hindrade, att saken till pröfning företaga,
§\o Stats-Utsiottets Betiinkandert.
”torde det mig tillåtas, att i afseende derpå göka
en framställning, hvars syftemål är Färs oell
”Trosta Häraders inbyggares entledigande från
”ali arbetsskylld ighet vid Flyinge och Dahlby
”Kungsgårdar, äfvensom frän dess lösande med
”penningar enligt den derom villkorligtvis träf”fade
öfverenskommelse.
’ I Höglofl. Stats FTtskottets förut åberopade
”Betänkande af den 22 Julii 1812 förekommer
”det yttrande: att någon upplysning om naturen
”af de dagsverken, som till Flyinge och Dahlby
”blifvit utgjorde, hverken inom Utskottet kun“nat
vinnas eller fran annat Embetsställe ansetts
”vara att förvänta. Detta yttrande gifver ganska
“mycken vigt åt sanningen af mitt redan gjorde
“andragande om sättet, hvarpå ifrågavande dagsverken
tillkommit ; och vissheten af ett sådant
“förhållande styrkes ytterligare af den ornslän“digheten,
att under den tid, berörde Dagsverken
varit in natura utgjorde, arbetsfolket alltid
“njutit undfägnad af någre tunnor öl m, m., hvilket
säkerligen icke kommit i fråga, om arbetet
“varit att anse såsom en skylldighet. Egenska.
“pen af desse Dagsverken tror jag således vara
“i det närmaste utredd ; inen för att fullkomna
“bevisningen derom, genom ådagaläggande, att
“desamma icke kunna, såsom vanlige Krono-dags“verken
anses, får jag slutligen äfven åberopa
“Kongl. Majus Nådiga Kungörelse angående
“Kungsgårdars bortarrendering af den ryule De“cember
1799, som förklarar de:under enda,st
“förstås sådane, som i Hemmans-räntan äro be*
“räknade, hvilket med de nu ifrågavarande ej
“ar händelsen.
Stats-Iftsbottets Betänkaiulen. 511
”Såsom sjelfve Lagstiftare oell närmast kän”nare
af de grunder, som vid bestämmandet af
”Medborgares förbindelser emot Staten bora fnl”jas,
lära Riksens Höglofl. Stander icke medgifva
billigheten deraf, att ett frivilligt åtagande
”för obestämd tid, må, emot dens vilja, sora
”deruti ingått, förvandlas till ett ständigt onus,
”äfven om genom ett längre fullgörande deraf,
”detsamma skulle hafva vunnit ett slags häfd.
”Detta fall borde i ett constit utionelt land, hvars
”inbyggare förbehållit sig rättigheten, att sjelfve
”fa beskatta sig, icke eller vara att befara; men
’’då det i fråga om utgörandet af rneranämnde
”Dagsverken likväl inträffat, vågar jag af Rikets
”högt upplyste Representanter, vänta , att min
”gjorde framställning, ehuru åsyftande förmon
”endast för en viss Landsort, skall med deltagande
omfattas. Styrde af den anda, som eta”blerat
den rättvisa princip, att den ena Med”borgaren
i Staten éj bör belastas hårdare än
”den andre, med hvilken han äger lika förde”lar,
skola Riksens Höglofl. Ständer säkerligen
”inse orättvisan af den öfverklagade tungan9 längre
fortfarande, och vid dess afskaffarrde sä irtyc”ket
mindre hejdas af betänklighet deröfver, att
”Inrättningen, som förut njutit frukten af detta
”onus, derigenom komme att vidkännas minskning
i sine inkomster, som å ena sidan Riksens
”Höglofl. Ständer icke lära sakna tillgångar tili
”fyllande af denna brist, så vida den annars bör
”ersättas, och å den andra en slik omständighet
”icke innebär något skäl till bibehållande af en
”i och för sig sjelf obillig pålaga. Den försäkran
Riksens Höglofl. Ständer i 13 §. af Riks»
Stats-Utskottets Betmhanden]
”dagsBeslutet den 2:dra Maji 1810 lemnat All”mogen
om tillgodonjutande af befrielse från
”Dagsverkens utgörande vid Krono-Arigar, är
”icke inskränkt af något vilkor, och alla consi”derationer
måste således vika.
”Då jag till Riksens Högloft. Ständers afförande
vågat öfverlemna detta ärende, har jag
”dels rättat mig efter den behandling, som med
”frågor af lika beskaffenhet vid 1809 års Riks”dag
blifvit vidtagen, dels ansett 57 §. i Rege”rigsFormen
föranleda till den slutsatts, att Rik”sens
Högloft. Ständer vore behörige dermed ta”ga
direct befattning. Om jag i mitt omdöme
”härom likväl misstagit mig, och Riksens Högloft.
Ständer, betraktande saken från en annan
”synpunkt, skulle finna sig hindrade, att dervid
”lägga den hand, jag åsyftat, vågar jag, med förtroende
till Riksens Högloft. Ständers milda
”behjertande för afhjelpaudet af en rättvis kla”gan,
åtminstone hoppas ^ .^il å min anhållan,
”att Riksens Högloft. Ständer hos Kongl. Maj:t
”i underdånighet täcktes begära fullkomligt uppgifvande
af den, åtskillige Häraders Krono-All”moge
i Skåne, obehörigen påbördade Dagsverksskyldighet.
Til! eu framställning i detta afseende,
lära Rikets Högloft. Ständer så mycket me”ra
anse sig berättigade, som Riksens Högloft,
”Ständer, vid Flyinge och Dahlby KungsGår-,
”dars öfverlemnande till Kongl. Majus höga disposition
i ändamål af dervarande Stuteri-Inrätt”nings
bibehållande, fästat vilkoret af befrielse
”från ofvannämnda skyldighet för dem af Allmogen,
Stats-Utskottets Betankäntlen. 513
”mogen, som efter behörig undersökning kunde
’’finnas dertill icke förbundne.”
”Nils Mansson
^Fullmäktig för Fars och.
”Frosta Härader i Skåne.’*
Hvarjemte blifvit Utskottet meddelade de
uti Memorialet åberopade handlingar, nemligen
Kongl, Maj:ts Nådiga Resolution af den 26 September
1815, uppå Riksdags-Fullrnägtiges från
orten, vid sista Riksdag gjorda underdåniga ansökning
om befrielse för Allmogen från ifrågavarande
Dagsverkens utgörande, så in natura
som i penningar efter Markegång, jemte afskrift
af det inför Kongl, Majus Befallningshafvande
i Länet, på atski 11 ige ställen år 1813 i Augusti
Månad haline Protocoll,
Vid förehafvande häraf i sammanhang med
den utaf Kongl. Maj:t i Nåder till Utskottet remitterade
fråga, angående förvaltningen af Flyinge
och Dahlby Kungsgårdar samt reglerande
al Stat för dervarande Stuteriet, har Utskottet
val funnit, atr, såsom Nils Mansson anfört, hade
Riksens Stander, vid desse KpngsGårdars upplåtande
till Kongl. Majus Nådiga disposition, genom
underdånig skrifvelse den 27 Julii 1812,
yttrat den underdåniga önskan, att Kongl. Maj:t
täcktes låta genom vederbörlig undersökning utröna
beskaffenheten af de till desse KungsGårdar
utgjorde Dagsverken, som skulle vara af
arne slag, nemligen en del grundande sig på Contracter,
en del åter tillkomne genom frivilligt
åtagande, samt att Kongl. Majtt i nåder ville befria
dem af Allmogen, som ej voro dertill förBihtng
till Kihl-St. Prat. ig 17-1818 4\de Sam!. N'.r 65, 64.
514 Stats-Utskottets Betänkanden.
bundne, från berörde besvär och för öfrigt förordna,
att de ej in natura erforderlige dagsverken
äfven måtte upphöra.
Af det företedde Protokollet öfver Kongl.
Maj :ts Befallningshafvandes sammanträde med
Allmogen år 1813, inhemtas, att, ehuru Allmogen
förment sig böra pa deri grund helt och
hållit vinna befrielse från denne dagsverks-sky I.
dighet, att densamma från början skall tillkommit
genom frivilligt begifvande, har likväl Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, med framställning
deraf, att sådant skett för uråldrig tid tillbaka ,
och med flera Konunga-Resolutioner på anförde
besvär vid serskilta Riksdagar blifvit, egentligen
år 1760 den 18 December stadfästadt, så att annan
fråga ej kunde upptagas, än om betalnings
erläggande efter Markegång lör Dagsverks skyldigheten,
och att i allt fall den i fråga ställde
förvandlingen häraf i penningar hvarken ökade
eller minskade de skäl, som någon kunde hafva
att tillgå för att ä ort och ställe, som vederborde,
söka befrielse från detta besvär, i följd
hvaraf Allmogen vid berörde tillfälle förklarade
sig villig, att under en tid af 30 år utgöra
viss penninge-ersättning, och skulle endast in
natura komma att tills vidare fortfara en arbetsskyldighet,
svarande mot Sexton Hofverier; dock
förbehöll sig Allmogen, att imedlertid äga öppet
söka fullkomlig befrielse från desse Dagsverken.
Då, i anledning häraf, RiksdagsEullmägtigen
JSis Monsson jemte Jöns Mänsson, vid sista
Riksdagen hos Kongl. Maj:t i underdånighetanhöllo
om befrielse för Allmogen i Brosta, Bärs,
\
Ståts-Utskottets JBetönkanden. 515
Torna, Bara och Harjagers Härader från dagsverkens
utgörande så in natura sorn i penningar
till de då under Kongl. Maj:ts Nådiga disposition
slående Dahlby och Flyinge KungsGårdar,
förklarade Kongl. Majit genom ofvan
högst berörde Nådiga Resolution af den 26 September
1815, att söm vid de i afseende på regleringen
af hus hål I ni ogen vid desse Ku n osgärd ar af
Kongl. Majus Befallningshafvande med allmogen
hällne sammanträden, denne allmoge genom frivillig
öfverenskommelse utf.igt sig att på 30 års
tid, lösen för desse dagsverken med penningar
efter Markegång erlägga, och genom denne skyldighets
upphörande en betydlig inkomst skulle
frångå det vid desse Kungsgårdar inrättade Stuteri,
hvilket utan motsvarande ersättning icke
kunde äga bestånd, funné Kongl. Majit, det Riksdags-
Fulhnägtiges ofvanberörde ansökning icke
kunde vinna nådigt bifall.
Detta Nådiga förklarande grundar sig alltså
hufvudsakligen uppå Allmogens förenämnde i
så måtto vilkorliga begifvande af Dagsverksskyldighetens
utgörande eller ersättning under en
tiri af 30 år, sorn Allmogen dervid förbehållit
sig, att äfven deiförirman vinna befrielse härifrån,
så framt Allmogen kunde ådagalägga dess
rätt dertill. Och, som en sådan undersökning,
hvarigenom tillfälle varit Allmogen beredt, att
få utrönt, huru ifrågavarande Dagsverken från
början tillkommit oell otti de kunna vara af den
beskaffenhet, som må berättiga till befrielse härutinnan,
icke skedt, helst föremålet af de hällne
förberörde sammanträden inskränkt sig till Allmogens
hörande orri beloppet af penninge-ersätt
-
>ji6
Stats- Utskottets Betänftnnderil
ningen, utan alt fråga förevarit om sjelfva gruni
den för desse dagsverken oell huruvida de såsom
en hemmanen åtföljande skyldighet måga
anses; så har Utskottet trott sig böra vördsamligen
tillstyrka* det Riksens Högloft. Ständer, en;ir
dessutom härvid nu förekommer, att desse
Kungsgårdar med Stuteriet fortfarande komma
att för Statens räkning förvaltas, hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, det en fullständig undersökning
matte med första i Nåder anbefallas
om beskaffenheten af de Dagsverken, som till
Flyinge och Dahlby utgjorde blifvit, och huruvida
Allmogen derifrån lagligen bör vinna
befrielse, samt att i sådant fall, Allmogen måtte
få densamma tillgodonjuta utan hinder af dess
ar 1813 gjorde begifvande, såsom endast vilkorligt,
helst Riksens Högloft. Ständer lära finna,
att Stuteriets bibehållande vid dess nuvarande
häst-antal med deråt följande större Stats-summa,
icke må stödjas på beräkning af desse dagsverken
så framt de icke utgöra en Allmogens ovilkorliga
skyldighet. Stockholm den 5:te Mars
1818.
N:r i2§.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående projecterad Aflö
nings-Stat m. m.för U/ricsdahls Kongl,
Lust-Slott.
Jemte dea om Stats - Verkets tillstånd och
behof till Riksens Högloft. Ständers Stats-JJtskott
Stats-Utskottets Betänkanden. 517
aflåtne Nådiga Proposition, har Kongl. Maj:t i
Nåder behagat till Utskottet öfverlemna Handlingarne
, angående projecterad ny Reglering
samt Lönings- och Utgifts-Stat vid Ulricsdahls
Kongl. Lust-Slott.
Af desse Handlingar har Utskottet inhämtat,
att, sedan Ulricsdahls Kungsgård, efter Högst
salig Hennes Maj:t Enke-Drottningens Sophia
Magdalenas frånfälle år 1813, likmätigt Riksens
Ständers Beslut vid 180g och 1810 arens Rik -  dag, återgått till Staten, med undantag af Slottet,
Trädgårdar och Lustparker, med flere dithörande
lägenheter, sorn blifvit Kongl. Maj:t förbeliållne,
har Kongl. Mattelen 8 Februarii 1814
i Nåder förordnat serskiidte Commiterade, att
uppgöra förslag till en ny Reglering samt Lönings-
och Utgifts-Stat derstädes; och hafva Cornmitterade
om verkställigheten deraf afgifvit underdånig
Berättelse, som upplyser, att de Hemman
och Lägenheter, som tillhöra Ulricsdahls
Kungsgård, finnas upplåtne och boi (arrenderade
genom äldre Contracter, samt att för de samma
till Stats-Verket nu ingå i Contant 1266 R:d
10 sk. 8 r.> utom Jordebok®-räntan af Sundby
X Mantal och Kymlinge mantal, hvilken ränta,
eller förvandling och Markegång år 1813,
utgjort 158 R:d 9 sk. 7 r:st. samt uti arrendeSpannmål
203 Tunnor.
För Slottets Lägenheter, som genom denne
Reglering blifvit skiljde från de förenämnde,
skall åter till SlottsCässan ingå serskiidte arrenden
till en summa af 273 R:d; hvarförutan vore
att ytterligare påräkna arrende af VaktkarlsBortäUei
Gröndahl, som förmenes uppgå till om
-
Stats-Utskottets BetänJianden.
kring 60 R:d och sammanlagt med förestående
inkomster af Slottslägenheterne alltså lill SloitsCassan
skall inbringa - - 333- 16 sk.
samt afkastningeu utaf Orangeriet
och Trädgårdarne, beräknad till - 3 >3- 16 —
Summa ll:d li:ko bbb. 32 sk.
Den af Gommiterade ptojecierade Löflings- och
Utgifts-Staten upptager till Löner och Arfvoden
i Contant, utom serskildta förmåner af utfodring
för kreatur rn. in. - - 3378- 32.
och till Slotts-Byggnadernes underhållande,
Arbetslöner, Ved-uppköp
med flere utgifter - 3022. 40.
6401. 24.
Och in natura 1200 Lispund Hö.
Såsom tillgång för bestridandet utaf desse aflöningar
och Utgifter hafva Gommiterade påräknar
förenämnde inkomster till Slotts-Cassan af
Slotts-Lägenheterne - - G66. 32.
samt de förut på Riks-Staten för Ulricsdahl
anslagne - - - 12227. —
Och skulle alltså ett tillökt Statsanslag
erfordras af - - 3rj°7- 4°-
Summa R:d 6401. 24 sk.
I öfrigt hafva Committerade i underdånighet
anmält, att Högstsalig Hennes Majit Enke Drottningen
hade stiftat en Hospitals-Inrättning vid
Ulricsdahl för sex stycken fattiga Enkor, som
åtnjuta 40 R:d hvardera om året, och fria Boningsrum
uti ett åt dem uppfördt serskildt hus;
och da vid Hennes Majus frånfälle någon fond
ej funnits afsatt för denne Inrättnings underhållande,
ehuru märkas kunnat, det sådant varit
Stats-Utskottets B et ani! an dm. 519
Hen nes Maj:ts afsigt, skola Enkorne sedermera
erhållit sine pensioner af f. d. Drottningen Fredrica
Dorothea Wilhelmina med försäkran om fortfarande
deraf så länge då varande Enkorne lefva;
meri, som Comrnitterade ansett denne Inrättning
böra för framtiden bibehållas, hade pensionsbeloppet
för sex Enkor med tillsammans 240 R:d
blifvit i den projecterade Staten uppfördt, och
hvilken summa tills vidare, så länge f. d. Drottningen
denne utgift bestrider, påräknades till
den i Staten anmärkte utfodring för 2.ne hästar,
som Herr Öfverste-Kammar-Junkaren m. m. Grefve
Stenbock, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
den 21 Februarii 1815, från Ulricsdahl årligen
erhåller med 133 R:d 16 sk., samt till uppköp
af det hö, som innan Ängarne hinna blifva
bättre odlade möjligen kan brista i det uti Statsprojectet
upptagne Höqvantum.
Comrnitterade hafva ock anmält, att under
Öfver-Jerfva Hemmans bortarrendering blifvit
innefattad en Äng, Kungs-Ängen kallad, hvilken
förmenas icke vara i Hemmanets mantal eller
skattläggning begripen; hemställande Commiterade,
om icke, sedan undersökning härom
skett och derest Ängen finnes icke tillhöra Hemmanet,
den samina vid arrendets slut år 1821
måtte få användas till ökande af den knappa och
otillräckliga Hötillgången för Slotts-Stats-Eetjeningens
kreatur.
Hvad Slotts-Byggnaderne anginge, hafva
Comrnitterade andragit, att enligt förrättad besigtning
och uppgjorde kostnads-förslager till sådar.
e reparationer å desse Byggnader, hvarmed
icke utan äfventyr af husens totala förstöring
520 Stais-Utsknttets ÉelänXanden
-
kunde uppskjutas, erfordrades 8725 K:d 42 sk;
hvarförutan till fullkomligt iständsältande af Slottet
jemte öfrige Byggnaderne är upptagen én
sumrrfa af 18,886 B:d 14 sk. eller tillsammans
med nyssnämnde behof ett belopp pf 27,612 R:d
8 sk, hvartill serskildt anslag af Statsmedel alisa
vore nödigt.
Vid pröfning utaf hvad Commiterade salunda
anfört och föreslagit, bar Kongl. Maj:l under
den 3 Junii sistlidet ar i Isider beviljat, att
tills vidare och intill dess den projecteraile Staden
kunde blifva' Riksens Ständer meddelad till
granskning och anslående af den summa 3507
R:d 40 sk, som utöfver hirra Stats-anslaget för
Ulricsdahl af 2227 B:d skulle för den nya Rönings-
och Utgifts-Statens antagande beslas, en
rupd summa i ett för allt af 5000 R-d finge
uppbäras, att efter upprättande interims-Stat disponeras,
äfvensom att till de nödvändigaste reparationerna
skulle utbetalas 8000 R:d efter-band
i mån af behofvet, och hvi Iken sistnämnde summa,
så väl sorn förrberörde tillökning för Lömngs-Staten
utöfver förr varande anslaget, komme
att utgå af öfverskotterne på Stats-Verkets
Intrader; men för öfrigt hade Kongl. Maj:t ansett
, frågorne örn HospitalS-Inrättningen for Enkorne
samt den under Öfver-Jerfva Hemmansarrende
nu begripne ängens disponerande för
Siotts-Statens underhåll böra ankomma på Riksens
Ständers yttrande.
Di nu Stats-Utskottet får afgifva dess utlåtande
i detta ärende, liar Utskottet ansett sig
böra först anmäla, att ofvannämnöe arrenden i
penningar och Spannmål ef Ulricsdahls Kungs
-
Stats-Uiskottets Betankanden’ 521
gärds Hemman och Lägenheter blifvit vid nu
för hand varande Stats-reglering upptagne och
beräknade bland Stats-Verkets öfrige intrader af
KungsGårds arrenden, samt att, då större delea
af de på visse ar slutade Contracterne om någre'
års förlopp till ända gå, en vida betydligate inkomst
för Stats-Verket synes med säkerhet kunna
påräknas vid den förnyade utarrendering häraf,
sorn då kommer att i föreskrifven ordning
verkställas; men, hvad serskildt angår ett under
perpetuel t arrende upplåtet hemman, Bergshammar,
ett mantal krono, har Utskouet inhämtat,
att detta hemman först genom Kongl. .Brefvet
af den 1 October 1707 blifvit af Drottning Hedvig
Eleonora i Nåder öfverlemnadt åt S.ecreteraren
Grefve Samuel Bark på 15 års tid, räknad
från Michaeli 1706, emot ett årligt arrende af
300 Daler Kopparmynt, derefter samma arrende,
på sätt härjemte i bevittnad afskrift fogade Kongl.
Bref af den Side September 1719 utvisar, blifvit
under perpetuel besittningsrätt förunnadt
Greflige Bärhake Familjen, och hvarpå confirmation
den 13 Januarii 1783 meddelades Herr
Stats-Secreteraren Grefve Bark och dess arfvingar,
Son efter Son och Dotter efter Dotter, deruppå
arrende-afgiften enligt Kongl. Brefvet af
den ag April sistnämnde år förhöjdes till 33
Rid 16 sk; och är äfven stadfästelse härå gifven
af Kongl. Majit genom Nådigt Bref den 10 Januarii
1797.
Som arrendet af detta Ifemman ingick till
Ulricsdahls Slotts-kassa och således tillkom Högsalig
Hennes Majit Enke-Drottningen år lijro,
da Riksens Ständer förehade reglering om för
-
Stats-Utskottets Betänkande/!.
valtningen af Kungsgnrdarne i allmänhet; sa ansågo
Riksens Ständer vid berörde Riksdag något
serskildt förordnande om hemmanet icke kunna
under Hennes Maj:ts lifstid komma i fråga ;
inen, då i följd häraf samt 77 §. i RegeringsFortnen,
det tiu tillhörer Riksens Ständer , att
bestämma huru härmed skall förhållas, har StatsUtskottet,
i aaiseende till det ringa arrende sorn
ingår till Staten för detta hemman, trott härvid
böra följas de vid nämnde Riksdag, likmätigt
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse den
30 April 18 to, stadgade grunder för arrendets
utgörande afsådane Kongs-och Kongs Ladu-gårdar,
utaf hvilka Stats-Verket funnes icke häptta
en i förhållande till värdet billig afkastning.
I afseende ä sådane Kongs-och K.ongs-ladugårdar,
hvilka utan någon Ständernas åtgärd, en.
dast genom tid efter annan tillkomne Kongl.
2Såde-bevisningar, blifvit innehafvarne upplåtne
under benämning af arrende, dels på deras
dels ock på deras arfvingars lifstid och dels på
visse bestämde åt, förklarade Riksens Ständer
vid nämnde Riksdag, att, då den, rörande desse
Egendomar vid 1766 års Riksdag vidtagne allmänna
författning, att de samma vid hvarje då
varande Arrendes slut borde under offentlig Auction
på vissa år utbjudas, sedermera,j ej undergått
någon förändring, samt något närmare eller
senare stadgande om Regeringens dispositionsrätt
öfver Krono godsen ej vore gifvir, än det som
innefattas i 2 Capiv. Konunga-Balken af KandsEagen,
hvarest bjutles, att Kronans Egendom ej
får minskas eller abaheneras, utan att den Konung,
som efterträder, äger våld att den samma
Stcis-Utshitlets Beiiinkanden, 523
återtaga; sfi, och enär Regerings-Formen innehölJe,
att de personer, hvilka efter hittills gällande
författningar innehafva eller njuta Kronans t i 11-  hörigheter, maga njuta laglig rätt derå tillgodo,
men denne rätt såsom grundad pa ofvanupptagna
förordnanden icke varit eiler kunde förklaras
vidsträcktare , än att de ägt begagna förlänte
Kongsgårdar blott för den Konungs Regeringstid,
hvarunder förlänings- eller besittningsrätten
tillkommit; så skulle de större förmåner,
hvilka innehafvarne af då ifrågavande lägenheter
till Kronans kännbara förlust redan under
mångfaldiga år njutit , nu vid Statens ökade
behof ej vidare fortfara; men till någon
modification häraf, funno likväl Riksens Ständer,
med afseende på Contractens bestånd i förening
med Kronans fördel, att innehafvarne af
sådane arrenden boide få begagna den återstående
Contraktstiden , mot vilkor, att den fastställde
arrende - summan erlades reducerad till
Spanrnål efter det årets markegång, då penningeräntan
bestämdes eller arrende-rättigheten
beviljades, och att detta således fixcerarle Tunia!
Spanrnål årligen skulle betalas efter gällande
Markegångspris, och har Kongl. Majit, genom
Nådigt Eref den 21 Maji 1810, till efterrättelse
gillat och lastställt hvad Riksens Stander i berörde
måtto för,ordnade.
Med tillämpning häraf skulle ifrågavarande
perpetuel le arrende, såsom en u ta 11 Riksens Ständ ers
tillstyrkan eller åtgärd tillkommen Nådebevisning
val komma att af Ureflige lfarkiska Familier, fortfarande
begagnas, men afgiften till Statsverket i stället
forde nu ingående 33 R:d xfi sk., uträknas och
Stats- "Jtskattets Betänianden.
bestämmas salunda, ätt den ar 1707 fastställde
arrendesumman af 300 Daler Kopparmynt reduceras
till Tunnor Spanmål efter samina års markegång,
hvilken Spannmål, efter årligt markegangspris
i Länet kommer att eriiggas; om verkställigheten
hvaraf Riksens Höglo!!. Ständer, så
vida Utskottets tillstyrkande häraf gillas , lära
Iros Kongl. Majit i underdånighet anhålla.
Vid granskning af den projecteradé Löflings-
och Utgifts-Staten, hvilken härjemte bifogas,
har Utskottet , hvad först angar aflöningen
för betjeningen, utgörande ett belopp af 3378
R:d 32 sk. samt 1200 Lpd. hö in natura , funnit
de föreslagne Lönerne icke öfverstiga hvad som
skäligen , med afseende å närvarande tids förhållanden,
må böra bestås, men likväl trott att
någon förmindskning i personalen skulle kunna
åstadkommas genom sammanslående af nu serskildt
upptagne befattningar, af hvilka Ved-Bokhållarnes,
den så kallade Fonteneurens och möjligen
äfven Klockarens torde kunna förenas med
någre af de audre tjensterne.
Utskottet har dock, enär en sådan indragning
icke förr än vid de nu. varande innehafvarnes
af nämnde befattningar afgång skulle medföra
någon besparing, ansett sig ej böra föreslå
förändring af Staten för närvarande; men hemställer,
örn icke Riksens Ständer finna lämpligt
hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att
Styrelsen öfver Ulricsdahl kunde varda anbefalld,
att vid skeende afgång iakttaga den för—
mindskning i Slottsbetjeningens antal, som i*berörde,
jemte andre delar kan finnas äga rum,
Stats-Uisiollets BetänianJen.
5 2 5
till besparing af Lönerne. Och beträffande
den till öfrige utgifjerne , nemligen , Vedupphandling
för Slotts-iummens och Orangeriets
m. fl. behof samt inventarier* och Byggnaders
underhållande uppförde summa af 3,022
R:d 40 sk. har Stats-Utskottet ej heller funnit
någon anmärkning vid beloppet häraf skäligen
kunna göras.
Angående den af Hogsalig Hennes Maj:t
hinke-Drottningen stiftade pensions-anstalt för
sex Enkor, har Utskottet inhämtat , att Kongl.
Maj:t i Nåder den senare tiden skall hafva öfverlagd
inrättningen och bestått det utaf Högsalig
Enke-Drottningen af egne medel anslagne
underhållet ä 40 H:d för dem hvardera eller
tillsammans 240 R:d årligen. Och som Utskottet,
med afseende på Högtsalig Hennes Maj.ts
Nådiga afsigt, funnit någon rubbning uti den sa.
lunda stiftade inrattnigeu icke kunna göras så
länge de Enkor lefva, hvilka af denne förmån
nu äro i åtnjutande, men att likväl , då någon
fond ej finnes afsatt för pensionernes utbetalning,
de samma derefter icke vidare maga belasta Statsverket;
så får Utskottet tillstyrka, att pensionssumman
240 R:d uppföres å allmänna tndragnings-staten
art utbetalas i nu varande Ekornés
tid och sedermera besparas Stats-Verket, samt
att i följd häraf berörde belopp ifrån den projecterade
Stats-Surnman för Ujlricsdahld afdrages.
Hvad ater beträffar fragan om den under
ÖfverJerfva Hemmans arrende nu upplåtne så
kallade Kungsängens skiljande från Hemmanet
vid Arrendets slut och att afkastningen derutaf
sedermera måtte få användas för Slatts-Stats-Be
-
525
Stats-Utskotlets Setänkanden.
tjeningens aflönande; sa anser Utskottet afgörandet
af denne flaga helt och hållet bero på den
umletsökning af Landtmätare , som, efter hvad
Utskottet inhämtat, redan ar företagen t,11 utrönande
huruvida berutde äng tillhörer Hemmanet
och under dess skattläggning är begripen,
eller må finnas vara en lägenhet under Slottet;
kommande, i förra händelsen, denne äng ätt såsom
tillförne, jemte Hemmanet utarrenderas for
Stats-Verkets räkning, men i den senare disponeras
för Slötts-Statens behof.
Då Kongl. Majit i Mader, såsom förrberördt
;ir, af öfversko!terne på Stats- Verkets intrader
bevuljat 8,000 R;d till de nödvändigaste förbättririgarne
å Byggnaderne , hvilka medel efter
hand i den nion de för användandet erfordras
skulle utgå, lära Riksens Högloft. Ständer bifalla,
att afskrifning for denne summa far göras i sammanhang
med öfrige förskotter af denne beskaffenhet
och i den ordning utgifterne i sådant afseende
förekomma. Och hvad slutligen angar
de derutöfver för Kongl. Slottets saint öfrige
Byggnadernes fullkomliga i ståndsättande érforderlige
medel; så, enar Kongl. jViajit serskildt låtit
i Nåder till Utskottet öfverlemna ett förslag,
som upptager beholven for samtlige Kongl. Lustslottens
reparerande, får Utskottet i dess häröfver
afgifvande yttrande sig jemväl utlåta om den
tillgång för Ulricsdahls Kongl. Lust-Slotts och
Byggnaders istånrlsättande, som må_ kunna föreslås
till beviljande.
Om nu Riksens Högloft. Ständer bifalla
livad Stats-Utskottet här ofvan tillstyrkt rörande
den project.erade Lönings- och Utgifts-Statens
Stats- Utskottets Betilnianden.
527
antagande, så skulle, utom de uppgifna inkom,
steine till Slotts-Ivassan af arrenden för Slottets
lif gen beter - - ^33. 16.
samt Orangeriet ooh Trådgården
- - - 333. 16.
66G> 32,
Jemte förutvarande Statsanslaget
för Ulricsdahl 2227: —
erfordras en tillökning af 326-: 40.
Tillsammans 0 1b 1: 24.
Och hvarutaf de 2:ne sistnämnde po«terne kommu
att med sammanräknade belopp af 549] Rulr
40 sk. uppföras å Riks Staten under första Hufvud
Tituln.
För den blifvande tillökningen af 3507
R:dr 40 sk. lemna de för Kongsgårds bemma,
nen ingående Arrenden en Fenninge tillgång
af omkring 1424 Il:dr 20 sk. 3 r. jemte 203
Tunnor Spannmål, hvilka inkomster nära torde
svara mot det ökade behofvet, och genom för.
nyad ut-arrendering af de Hemman och Lägen,
heter, derå nuvarande Arrende-Contracten med
år 1821 till ända löpa, blifver både Stats-Verkets
större utgift betäckt och en överskjutande
inkomst för Staten att påräkna; Hvilket alic
vördsamligen öfverlemnas till Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande; Hvarvid någre Ledamöters
serskildte tanka i fråga om Hospitals Tnrättgen
bifogas.
Stockholm den 5 Martil 1818.
Besittnings-Bref för Stats-Sekreteraren Beri, dess
Fru och Arfvingar, pä Bergshammars gärd
i Sohlna Socken.
5^8 Ståts-Utskottets Belänkandeu.
VI Ulrica Eleonora etc. Gore veterligt: att
såsom Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningen,
Vår
Hedvig Eleonora har igenom ett upprättadt Contract
af den i Octöber 1707, lemnat Eergshaminars
gård. i Sohlna socken med de derunder höjande
Lägenheter till Dess' dåvarande Hof-JRåd ,
nu mera Vår Troman och Stats-Se.creterare Oss
älskelige Välborne Baron Samuel Bark under
arrende på 12 års tid, emot en årlig summa af
300 Daler Kopparmynt, men sedermera, i anseende
till hans gjorde bekostnad, så val med
Byggnaden i Malm- och Ladugården, som med
Egornes hägnande och kultiverande, pröfvat skäligt,
att han och hans anhörige vid tidernes
hvarjehanda omskiftelser, måtte vara försäkrade
att framför någon annan få njuta frukten af
den omkostnad och melioration , som han på
denne Lägenhet antingen redan kunde hafva
nedlagt eller än vidare vord o nedläggandes, och
fördenskull igenom Dess oppne Bref, dat. Stockholm
den 4 Augusti 1711 förunnt honom samt
hans Husfru, Barn och Arfvingar, hvar efter
annan, Besittnings-rätten på berörde Bergshammars
gård samt de dertill hörande och i Arrende-Contractet
specificerade Egor och Lägenheter
i så måtto att lian och de samma Gård
och Lägenheter skulle framgent odrefne iå njuta,
bruka och besitja, så länge de derföre den i
Contractet stipulerade Arrende summan årligen
rigtigt prästera och erlägga; Alltså och emedan
äfven Vi för samma orsaker och omständigheter
skull finna billigt vara, att han en sådan honom
-
Stats-Utskottets Betänkanden. 529
norn förundt rådighet ma verkeligen framgent
till godo njuta; ty håfve Vi härmed och i kraft
af detta Vårt Oppne Bref velat confirrnera och
stadfästa för välbemalte Vår Stats • Secreterare
Samuel. Bark samt hans Husfru , Barn och Arfvingar,
hvar efter annan herörde besittnings-rätt
på Bergshammar gård och de derunder hörande
och i Arrende-Cont rattet specificerade egor och
lägenheter, aldeles efter Hennes Högstsalig
Majlis honom deröfver gifne och här ofvanför®
allegeradé Brefs innehåld af den 4 Aughsti
3711, så att han och de samma Gard och lägenheter
mage framgent odrefne få njuta, bruka
och besittja , och ingen dem deruti göra något
hinder och förfång nu, eller i tillkommande tider,
så länge de derföre den i C ontractet stipulerade
Summan af 300 Daler Kopparmynt årligen
rigtigf prästera och erläggja. Här alle som
vederbör håfve etc. -- Till yttermera visso etc.
ULRICA ELEONORA.
Underdånigt Projekt till Ulricsdahls Kongl.
Slotts Stat.
Specie.
B: dr
sk J
r-
SI otts-Kammererare.
Lön i penningar
Till Skrifmaterialier
3 5°
16
32
300 Lisp. Hö in natura
Bete för 3:ne Kor-
Boställe Samt Plantage-jord om
1 Tunnland 16 Kappland ef
ter Chartaä Beskrifningen.
Bihang tili Jliks-St, Prat. 1SI7—1S1 S- 4'd‘ Samlt N:r 67. C8.
630 Stats-T/tslotiets Betan/tanden.
1. Ålt-Fru.
Lön i penningar
200 Lisp. Hö in natura.
Bete för 2:ne Kor
Boställe samt Plantage-Jord om
1 Tunnland enligt ChartaeBeskrifningen.
2:ne Fateburs-Pigor.
Lön å 661 R:dr hvardera
dessa Löner uppbäras och qvitteras
af Ålt-Frunc
1. Slotts-Predikant.
Lön i penningar
i. Comminister.
Lön i penningar
1, Skolmästare.
Lön i penningar 183 if>.
Till Ljus- och Skrifmaterialier
för Skolan 16 32.
aoo Lisp. Hö in natura
Bete för en Ko.
Husrum och Plantage-Jord om
l Tunnland 11 Kappland
enligt Chartse-Beskrifningen.
Klockare.
Lön i penningar
Bete för en Ko
Boställe s.nt Plantage-Jord om
27* kappland, enligt ChartteBeskrifning.
Trädgårdsmästare.
Lön i penningar
Dito för Gårdsfogde tjenstens
förrättande
1.
1.
250
133 16
18316
I
33 16
200
40
316
50
33
Stats- Utskottets Betänkanden’
300 Lisp. Hö in natura
Bete för 3:ne Kor.
Boställe samt Plantage-jord om
1 Tunnland 12-*- kappland
enligt Chartte Beskrifningen.
a. Ved-Bokhållare och Materialskrif-
vare, hvars göromål bestå uti
tillsyn öfver alla yttre arbeten,
Vedgården, Skogen och Mate-
rial-förrådet, äfvensom Sprutans
vårdande.
Bön i penningar
150
100 Lisp. Hö in natura.1
Bete för s:ne Kor.
Boställe samt Plantage-jord om
24 Kappeland, enligt Chartte
Beskrifning.
1. Kammar-Vaktmästare.
Lön i penningar
O
tn
tH
200 Lisp. Hö in natura,”
Bete för 2:ne Kor.
Boställe samt Plantage-jord om
25 Kappland, enligt Chartte
Beskrifning.
1. Slotts-Snickare.
Lön i penningar 80
för denna Lön förrättar, Snic-
karen alla mindre reparatio-
ner enligt de föreskrifter ho-
nom serskildt lemnäs och
allt nytt arbete efter skäliga
priser.
Lör Torn - Urets uppdragning
och ställning bestås nuvaran-
532 Stats-Utskottets Betänkamlen
de Snickaren så länge han
vid Kongsgården qvarblifver
och, efter dess afgång, Kam-
mar-Vaktmästaren
årligen in
90
Bete för en Ko.
Boställe med Plantage-jord örn
285 Kappland, enligt Charta-
Beskrifning.
Gårdsdräng.
Fön i penningar
120
Boställe ined Plantage-jord om
85 Kappland , enligt Charta
Beskrifning.
Fontaineur.
Klockaren Ekström, hvilken hit-
tills förrättat denne tjenst ,
kommer att dermed fortfara
så länge han vid Kongsgår-
den qvarblifver , mea efter
dess död eller flyttning kom-
mer den samma att bfsörjas
af Trädgårdsmästaren , emot
en årlig lön i penningar af
60
Slotts-Smed.
Bön i penningar
5o
Bete för en Ko-
Boställe med Plantage-jord om
16 Kappland, enligt Charta
Beskrifning.'
Hvaremot han förrättar alla
smärre reparationer och allt
Stats-Utshottets Betänkanden.
nytt arbete efter skälig betalning.
1. Barnmorska.
Lön i penningar
Bete för era Ko.
Boningsrum samt Plantage-jord
om *9$ Kappland, enligt
Chartse-beskrifning.
l. Orangeri.Dräng.
Lön i penningar
7. st. Trädgårdsdrängar å 120 B:dr
hvardera om året, gör tillsammans
Boningsrum.
6 st. Vaktkneektar, hvilkas göromål
bestå uti dag- och nattvakt vid
Kongl. Slottet och ConfidenceHuset,
handtlangning vid alla
förefallande arbeten på Slottet
med dertill hörande Hus, Byggnads
- Materialiers transporterande
från Staden , Iskällarisens
upphuggning och transporterande,
Ved och Brännkohls bärande
under Kongl. Hofvets vistande
på Ulricsdahls Slott m. m.
Lön i penningar ä 30 B:dr hvardera
.om året, gör tillsammans
Sommararbete för 2 Kor hvardera
på Skogen; 5 st. af desse Vaktiarlar
innehafva hvardera Boställe
med öppen Jord och Ängsmark
af olika rymd, innehållande
tillsammans 10 Tunnland
534 Statb-Utskottets Betänk anden.
24|:dels Kappland och finnes
på Chartan serskildt upptagne.
Den 6:te Vaktkarlen är boende
vid Bostället, som är utarrenderadt
lill en Cattuns-Tryckeriinraitning
och njuter af Arrendatorn
ersättning i penningar
för dess Boställes Jord.
— 3378: 32.—
Arfvode till den Bakare sorn vårdar
Slotts-Statens sjuka, årligen
Till Slotts-rummens eldning under
fuktig väderlek bestås årli
-
gen lo F:r
D:o Slotts-Contoiret 3 —
D:o Tvättstugan 2 —
D:o Vaktrummet 2 —
D:o Orangeriet, Persico- oell A
nanas
Husen 40 —
D:o Trädgårds-drängarnes boningsrum
6 —
D:o Enkhuset 4 —
Summa 67 E:r
hvilka 67 F:r, bestående af 13
E:r Ej örk samt 52 F:r Tall
och 2 F:r Gran komma att
genom Slotts-Contoirets försorg
upphandlas och årligen
redovisas ; Och upptages kostnaden
härföre förslagsvis,
nemi.
För 13 F:r Roslags-Björk å 6
R:dr 78:
Stats-lJtslottets Betänkanden',
535
För 52 F:r Tall å
5 R:dr 360:
För a F:r Gran ä
4 R.dr 16 sk. 8: ?>2.
Pä Förslag ansins, emot behörig redogörelse,
följande summor, med
iakttagande, att hvad som af Titeln
det ena äret icke behöfves,
reserveras till följande äret, då
större utgift kan inträffa, hvilket
medelst Calcul vid års-Redogörelsen
bör styrkas, nemligen:
Till
diverse utgifter, såsom Såpa till
Finnets och Slottsrummens tvättning,
Nattkärls renhållning, Fjus
till JLycktor m. m.
Till inköp af Gärdsel , Hank och
Stör samt Gärdesgårdarnes urj”
derhållande
Till Höbärgnings kostnad
Till underhållande af Brand-redskapen,
Sprutan, Åke- och Körredskap,
årlige Stall- och Trädgårds-inventariers
inköp och reparation,
Hästars skoning,Sotning
vid Kongsgården, m. m.
Till 10 Dalqvinne - dagsverken om
dagen till Lust- och Köks-Trädgårdarnes
skötsel uti 1 x 2 arbetsdagar,
ä 16 sk. förslagsvis för
hvarje dagsverke, gör
Till Slotts-inventariernes årliga un-,
345
32
40
80
50
350
375 *6,
5Ståts-Utskottets Betänkanden.
derhållande
4 00
Till Slottets med öfrige Byggnaders
arliga underhållande
1000
Sedan Slottet jemte öfrige der-
till hörande Byggnader blifvit
enligt upprättadt Itostnads-För-
slag behörigen iståndsatte, anses
denna summa vara tillräcklig
till årliga underhållet deraf.
Till utfodiing för 6 st. Trädgårds
hästar uti 8 månader , räknadt
efter 3 Tunnor Hafra och 60
Bisp. Råghalm på hvardera, gör
Hafra tS Tunnor som på För-
slag uppföres efter 4 R:dr Tun-
nan (ill 72:
Halm 360 Lisp. Råghalm
d:o d:o ä 3 sk. Lp:d. till 37: 24.
tog
j
24
Till 6 st. Enkors underhäll uppföres
240
Anmärkning.
Som uti det vid Ulricsdahls
Kongsgård inrättade Enke-hus f. d.
Drottningen betalar de af Högstsa-
lig Hennes Maj:t Enke-Drottningen
Sophia Magdalena antagne Enkor till
dess de afgå, så ber.trides af den tm
uppförde Summan den enligt Kongl.
Brefvet af den 21 Februari 1815
Öfverste Kammar-Junkaren m. m.
Grefve? Stenbock beslådde utfodring
för 2:ne hästar 133: iG. '
Äfvenledes och intill dess
Ängs-odlingen vid Kongs-
l
Stals-Utsköttets Betänlanden.
gården hinner fullbordas,
upphandling af det Lonings-
Hu, sorn fordras och Än-
garne för det närvarande
-
icke afkasta, på Förslag lo6- 32.
S:r 240:
Men i den mån desse utgifter
icke behöfvas, besparas behållningen
till E nkors underhållande.
Summa pä denne Stat.
I penningar 6401: 24
In natura 1200 Bisp. Hö.
Utdrag af Protokollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskott, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den 5\te
Martii 1818•
S. D. Vid föredragning af det, sedan nästlidne
Dag, på bordet hvilande Ärende, angående
reglering af en ny Utgifts- och AflöningsStat
vid Ulriksdabls Kongsgård, yttrade Herr
Öfverste-Kammarjurrkaren Baron Adelsvärd, i frågan
om bibehållande af den utaf Högtsalig
Hennes Maj:t Enke-Drottningen stiftade Pensions-Inrättning
för sex behöfvande Enkor under
Ullriksdahl , att då, såsom Inscriptionen å
Hospitals-Byggnaden utvisade, Hennes Majus
afsigt varit, att inrättningen skulle för framtiden
bibehållas, samt denne anstalt å Ullriksdahl , L
likhet med dylike å andre Kungsgårdar , äfven
vore behöflig för Slotts-Stats-Betjeningens Enkor,
ansåg Herr Baron och Öfverste - Karnrnarjunkaren,
för sin delj sig böra tillstyrka, att den
538 Stats-Utsiöttets Betänkanden.
uppförde Pensions - Summan 240 R:<1 mätte å
Slotts Staten qvarsta, att, till bibehållande af minnet
utaf Högstsalig Hennes Maj:ts välgörenhet,
för ändamålet användas.
Herr Biskoppen, Doctor von Rosenstein anförde
härefter : ”Jag instämmer så mycket hal 1-  ’’re uti Herr Baron Adelsvärds yttrande, sorn
”jag anser det i fråga ställde anslaget vara ett
”högst obetydligt offer åt minnet af en för välgörenhet
, allmänt känd Svensk Drottning, hvars
”öden och bekymmer äro för väl kända, att nu
”behöfva upprepas.”
Härmed förenade sig Herr Öfversten Tersmeden
samt Herr Lagmannen Noréus.
Och skulle desse serskildte meningar åtfölja
det afgående Betänkandet härutinnan till de
lespective Riks-Stånden. Som ofvan.
N:r 126.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Herr Lagmannen
Grefve Gyllenborgs Memorial om
förändring och lindring i Saltpettergärdens
utgörande af Hemmanen i
Riket.
Till Stats-Utskottets Utlåtande har Högloft.
Ridderskapet och Adeln behagat remittera ett
af Herr Lagmannen Grefve Gyllenborg ingifvit,
så lydande :
“ Memorial:
”Vid 1812 års Riksdag blef af Riksens Slängder
beslutadt, att efter visse års förlopp skulle
Siats-Utskottets Betdnkanden'. 539
”en Saltpettergärd af Hemmanen i Riket ovill.
”korligen in Natura årligen utgöras: ett stadgande
”det första, och som j^g förmodar , det sista ,
”sorn ifrån Riksens Ständer kommer att utgå ar
”så sällsam egenskap, att det innefattar förbindelse
att anskaffa hvad Hemmans-brukaren likaväl
icke ensam kan tillvägabringa, utan endast gedom
kostsamma inrättningar i bolag kan erhål.
”las , i hvilka Bolag likväl ingen kan tillförbindas
att inga. Följden af denna tvångslag, äfvensom
saknad af tillgång till Saltpetter-Sjuda”re
, har varit den, att, då månge icke kunna
”den ålagde Saltpettern tillverka , har priset å
“Saltpetter uppstigit lill en oförmodad höjd af of”ver
Sju R:d Banko pundet, och denna ganska
”kännbara beskattning, af Jordbrukare allena ut“gjord,
har årligen ökat beloppet af den Gassa ,
’som under benämning af Saltpetter-Fond nu
”uppgår till omkring 300,000 R:d Banko. Denda
Fond synes egentligen böra komma Hernma”nen
till godo, som densamma beredt, så att
derigenom inskränkning och lindring i ålag*'de
förbindelser bör kunna väntas ; men detta
”ändamål torde icke ernås , om , efter hvad af
“Kongl. Maj:t lärer vara i Nåder för detta år
“forordnadt, Saltpetters-lösen för den hemmanen,
“ålagde Saltpettern äfven framgent skulle utgå
“ifrån Saltpetters-Fonden, om Riksens Ständers
“Stats-anslag af 58,000 Rid på Tredje Hufvud“Titeln
till Saltpetter, deremot skulle användas
“till rnilitaire behof, hvarigenom det synes inig
“inträffa, att Riksens Ständer skulle möjligen be*
tala Saltpetter två gångor, så vida icke ersätt—
“ning meddelas, nemligen serskildt i Slats-anslag
54» Stats-Utskottets Betänkanden.
“pä Tredje Hufvudlituln , och serskildt af Salt“petter-Fonden,
som äfven ar att beräkna såsom
“Stals-medel. Vid sådant; förhållande föreslår
“jag vördsarnligen den förändring i stadgandet
“om Saltpetters erläggande, att Hemmanen icke
“måtte blifva ovillkorligen förbundne att lefverera
Saltpetter in natura, utan deremot till en
“nedsatt ärlig afgift till nästa Riksdag, nemligen
“i penningar, om så tarfvas, som sill ett större
“belopp är så mycket mindre nödig, som den
“samlade betydliga Saltpetter-skatten af omkring
“300,000 R:d bör, då serskildt anslag till Salt“petter-lösen,
i Riks-Staten upptaget, dertill dis“poneras
, hufvudsakeligen användas till bere“dande
af lindring i denna af hemmanen utgående
utomordentliga beskattning, jemte
“Saltpetter-tillverkningens förkofran och de, i
“detta ändamål, efter närmare granskning befund“ne
nödige utgifter. Jag förmodar att Saltpet“ter-cillverkningen
otvifvelaktig!, till nästa Riks“dag
vinner den förkofran, att tvångslag ej me“ra
i detta och andra ämnen skall tarfvas; och
“förbehåller jag mig att ytterligare få till Stats“Utskottets
pröfning aflemna anmärkningar angående
detta ärende, hvaröfver Utskottet lärer
“dess Betänkande till Riksens Ständer afgifva.
“Jag anhåller vördsammeligen att detta anförande
må till Stats-Utskottet remitteras.
”Jo/i H Gyllenborg
Stats-Utskottet har derefter fått, genom Remiss
från Högloft. Ridderskapet och Adeln , emottaga
de af Herr Grefve Gyllenborg uti dess ofvan
anförde Memorialomförmäidte anmärkningar,
sa lydande:
Stats - Utskottets BetänJtunden. 541
“Sedan, i en af mig vackt, och till Stats“Utskottet
remitterad motion om förändring i
“stadgandet rörande Saltpetter-inrättningen och
“de Gärdskylldiges förbindelser , jag förbehållit
“mig rättighet, att, efter erhållande af närmare
“upplysningar i ämnet , fa desamma till Utskottets
pröfning öfverlemna, anhåller jag vördsammeligen
att dem nu få afgifva,, och får, med
“erkännande af det nyttiga i de anstalter, som till
“Saltpetter-näringens förkofran blifvit vidtagne,
“framställa de skäl som likväl föranlåta mig att
“anse den tidepunkt nu vara för handen, då
“inskränkning i desse anstalter bör vidtagas, till
“beredande af lindring i de Saltpetter . gärd“skylldiges
allt för vidt utsträckte och betungande
förbindelser. Efter meddelte upplysningar
“skall det vara krutbrukenas både rättighet och
“pligt, att tillverka omkring 6000 Centner krut,
“som betydeligen ofverskjuter årliga behofvet i
“fredstillstånd, hvaraf en betydlig del till bergsprängningen
årligen försäljes , och till förfärdigande
af detta Ovantum krut skall fordras
“emellan ao och 30,000 pund Saltpetter, som
“utgör årliga behofvet af denna product. Om
“nu detta Saltpetter - behof köptes ifrån Fin“land
eller andre Utländske orter, der det kan.
“erhållas för omkring Fyra Riksdaler pundet ,
“skulle hela årliga afgiften uppgå till högst
“100,000 R:d, som i jemnförelse till andre irn“porter
vore mindre betydligt, men sorn jag nu
“anförer icke i ändamål att så borde ske , då i
“min tanke, all inhemsk production bör upp“muntras,
äfven med allmänt deltagande i kost.
‘ fläderte, ecb. det utländske så vidt det ske kan
513
Stats Utslottets JBetänhanderu
“utestängas, men jag framställer detta i ändamål
“att med jemförelse emellan Statens och enskild“fe
jordägares kostnader, samt den erforderlige
“årliga Saltpetter-tillverkningen, visa, att allmänna
nyttan icke så uppväger kostnaderne, att ett
“fortfarande af hvad i ett och annat afseende är
“förordnadt bör, i förening med Statens fördel
“och Jordägares rätt och nytta , för framtiden
“äga rum, De hufvudsakligaste kostnader, i
“afseende på Saltpetter-näringens förkofran bestå,
“urno i årlig aflöning till emellan 30 ä 40 Direktörer
och Under-Styresmän, livariblanden del
“innehafva årligen 540 R=d Banko med Lön och
“Respengar, en del mindre, uppgående denna
“årliga aflöning till omkring Elfva Tusende R.d,
“men då i denna Summa åtminstone 5ooo:de R:d
“beräknas såsom Resepenningar, och om hvilkas be“höriga
användande Stats-Utskottet icke lärer uu“derlåta
att undersöka, kan jag icke undgå att,
“jemte yttrad tvekan om behofvet af Resekost“nad
till ett sådant belopp, anmärka den serskildta
tunga för de skjutsskylldige, som uppkommer
genom användandet af öoootde R.d till
“Skjutspenningar allena. Vidare och för det an“dra
äro omkring 200 Salpetter-sjudare antagne ,
“sorn hvardera njuta 11 e Tunnor Spannemål, arli.
“gen eller tillsammans 600 Tunnor Spannemål,
“och desse Saltpetter-siudare försvara äfven 200
“drängar , för hvilka jemte sjudarne, eller tillsammans
400 personer, Saltpetter-Fonden kro“no-utskyhlerne
betalar. Utom desse Utgifter fö“kommä
årlige löner oell kostnader i afseende
“på Saltpetter-Alstrings-försök, discretioner, Gen“tonal-afgifter
med flere mindre betydliga, sä att
Stats- Utskottets JBetänkanden
“arliga ulgifterne i aflöningar m. m, uppgår minst
“lill r 8,000, kanske närmare 20,000 R:d blott för
“att hafva tillsyn vid beredande af en product
“till värdet af omkring 100,ooo R.d: utom de
“enskildte kostnader som vödvändigheten af
“sjudnings-bolag jordbrukaren aftvingar. Vid så“dant
förhållande frågas med skäl om en så kost“sam
inrättning, för ett så inskränkt tillverk“nings.
behof , bör oförändrad bibehållas, och tve-*
“kan derom hos jordbrukaren bör så mycket ine“ra
vara att vänta, som det är genom dess par“tielle
tillskott, förenämnde utgifter bestridas,
f'och hvilket förhållande jag närmare får utre“da.
I RiksSraten äro, på 3:dje Hufvud Titeln
“till uppköp af Saltpetter , af allmänna medel
“anslagtie 58,000 Rid , trien jemte det att alla
,£skattskylldige deri deltaga måste Jordbrukaren
“dessutom vidkännas den enskildte förbindelse
“att i samma ändamål lemna ett halft pund i Salt“petter
af hvarje mantal, som af omkring 67,000
“mantal, uppgår till emellan 33 och 34,000 Lisp.
“eller Rikets fulla behof af Saltpetter ; och då det
“är en tvungen förbindelse att lemna detta in
“natura, ehuru den af ingen, utan kostsamma
‘ inrättningar, kan tillvägabringas, iiar deraf under
“förflutna tiden uppstått den följd, att den måse
“lösas, till hvad värde som häldst blef föreskrif“vit;
men att den blifvit beräknad till mera än
•* 50 procent högre än den ifrån Finland kun“nat
köpas om införsel deraf varit tillåten eller
“till en beräkning af närmare Atta R:dr Banko,
“har varit för Jordbrukaren likaså‘oväntadt, som
“det varit för honom en tryckande extra be-^
“skattning,Jtprilken beskattning, innom få år.
544 Stals-Utskottets Betänkanden.
“beredt en sådan tillväxt af den så kallade Salt“peter-fonden,
att, oaktadt de förenämnde betyd‘‘lige
nili ge utgifter derifrån utgå, densamma nu
“uPPgår till emellan 3 och 400,000 R:d 1 penningar
“oell inventarier; och det ar denna på jordäga“res
enskilte bekostnad samlade skatt, som nu
‘‘skäligen bör bereda den af mig foreslagne lindring
i denna utomordentliga betydliga beskattning.
I?ft är likväl icke min mening att den
‘‘endast till detta ändamål skall användas, ehu“ru
det onekeiigen kunde vara rättvisans fordran,
utan anser jag äfven ytterligare böra bidraga
till Saltpetter Näringens förkofran , i så
“måtto att , med inskränkning af antalet af Di“rektörer
och Styresmän till mindre än hälften
“af nu varande, eller blott En Styresman för ett
“större District, äfven till nästa Riksdag bibe“halles
ett erforderligt antal af de 200 Saltpetter“Sjudare,
som hvardera njuta 5 Tunnor Span“nernal
i den mntl de äga sysslosättning, med
“förbindelse för både Styresmän och arbetare,
“att i likhet med Randtmätares förbindelser gedom
dag-journaler styrka fullgörandet af deras
“åligganden; och med iakttagande deraf, befarar
“jag så mycket mindre Saltpetter.Näringens fördall,
som Committerade för Saltpetter ärenderne
“i dess till Kongl. Maj;t aflåtne och Riksens
“Ständer meddelte underdåniga Skrifvelse, upplyst,
att emellan 5 å 4000 Saltpetter-Lador äro
“aniagde samt att uppå deras underdåniga til 1-  “styrkande Statens nytta med Saltpetters Plant“Lade-ägares
i så målto blifvit samrnanbundne,
StatsUtskottets Éetäiik anderi.
545
”att, utan en fortsatt Saltpetter - Sjudning, de af
”Kongl. Maj:t anslagne Prasmier för Plantlade”inrättningén
till belopp af 16,000 R:d, hvaraf
”blott Cirka 3000 äro uttagne, icke under nå”got
vilkor kunna utbekommas. Uenna berättelse
framställer säkra anledningar till en stigande
Saltpetter-produftion, till bidragande hvaraf
förbindelser äfven skäligen dem kunde å”läggas,
som erhållit Sjudningspannor utan betalning
samt räntefria Eån, endast i Uppland,
”och Westmanland upgående till 5,700 R:d., och
”anser jag således alla tvångslagar för Saltpet”ter-Näringens
förkofran böra uphafvas. Enär
”denna näring nu icke mera fordrar, än hvad
”andre Näringars och yrkens bestånd och ti 11-  ”växt påkallar; nemligen skalig betalning och sä”ker
afsättning för sin p rodni: t. Med afseende å
”hvad jag nu anfört, får jag om Saltpetterfon”dens
användande ej mindre titl beredande af
”lindring i Saltpetter-gärds- skyldiges förbindelser,
än understöd för Saltpetter-Sjuderiinrätt”ningars
fortgång, vördsammeligen föreslå: 1:»
”att, med uphäfvande af tvångslagen ätt hvarje
”hemman ofelbart skall lemna Saltpetter in Na”tura,
i det ställe af hvarje mantal erladés år”ligen
till nästa Riksdag En Riksdaler Banco,
”jorn, af 67,000 mantal, upgéck till 67,000
”R:d, och sammanlagde med de i RiksStaten
”anslagne 58,000 R:d utgjorde én Summa af
”145,000 R:d, hvarföre Rikets årliga behof af
”Saltpetter sannglikt kunde upliandlas, men i
”annat fall kunde fyllas af Saltpetter.fonden.
p2!o tillstyrkes att af Saltpetter-fondenj af föreBihang
till Riks.St. Prot. 1817- 181S. 4!<t* Sami; N:r C% 79*
I>46 StatsUtskottets Betänkandem
^nämnde oell Egne tillgångar upköptesden Salf;
”petter, landet producerar till det pris derföre
”Utrikes betaläs, samt att, i händelse af större
”Saltpettertiilgång, än Rikets behof fordrade,
”genom export-prasmier Sältpetterfonden äfven
”till beredande af Export kunde bidraga, för”modade
jag likväl, att denna produdt icke tor”de
kunna till export blifva att påräkna, då öm”nogare
tillgångar i andra länder kunna, till
”mycket lägre pris försäljas, än hvad som hos
”oss blifver feh skälig ersättning för Idkarens
”möda och kostnad. Vidare och för det tredje
”föreslås att saltpetterfondens tillgångar, hvaraf
”hälften öller 150,000 åro i Götha Canal-Dis”cont
insatte, måge blifva disponible för inrättningen
allena och aldeles sk iljas ifrån, för den”samrriä
främmande föremål, hvartill en stor del
”förmodeligen i låneväg blifvit använd; som äf;
”ven i Revisorérnes berättelse om StatsWerket
”omförmäldt och tillstyrkt blifvit. Sluteligen,
”och dä af Räkenskapérné uplyses att jemte nå”gra
Tusende R:d i provisioner, remisslage m,
”m- för vederbörande EmbétS- och Tjenstemän
” in ellan 3 å 4,000 R:d . ärligen erfordras till
”Rese- och Transportkostnader för Saltpetter, så
■ ”får jag hemställa om icke, jemte granskningen
”af Räkenskäperné, granskning borde ske i hvad
”mohn desse äfven för de skjutsskyldige betungande
utgifter kunde inskränkas, och der lämp”ligt
vorfe, SaltpetterTransporter sjöledes verkställas-
Jag anhåller att desse anmärkningar,
”innefattande förbehåll ne tillägg till min till
”StatsUtskottets handläggning remitterade mo.
”tihe; måtte äfven till bemälte Utskott remitteras.”
StatsUtskottets Betänkanden. j;4f
Öfver livad af Herr Grefve Gyllenborg sålunda
blifvit anfördt, får StatsUtsköttet dess Utlåtande
nu afgifna.
Sedan Kongl. Majit genom Nådig Kungörelse
af den ånsta Februarii 1798 sökt rätta
de missbruk och oofdningär, som tid efter annan
insmygt sig vid Saltpetter-tillvérkningärné
i Riket, samt återföra SaltpetterSjud ningen till
dess ursprungliga skick, då alla Hétnrnari utan
undantag; vörö underkastade lasteri Och bé^
svaret af Korigl. Majlis och Kronans rättighet
till deras under Ladugårdshusen befinteliga
jord; Så förekorn detta ärende till öfverläggning
hos Riksens Ständer vid Riksdagen
i Norrköping år 1800, då Riksens Ständer
ibland annat beslötö: ätt det bordé blifva en
hvarje helt hemman åliggande och derifrån öSkiljaktig
skyldighet, att livart år anskaffa, samt
till Kongl. Maj t och Kronan lefverera ett halft
ttfeld ohittrad Saltpetter af försvarlig godhet, emot
det att Kongl. Majit och Kronan äfstod i;
från dess ägande Högä rätt, att låta änvändä
den under Ladugåidarfié befinteliga Sältfiétterjord
till Sjudning, hvilken jord således skulle
öfveriemnas till Hémröänsägärnes fria disposition:
att Hömrriärtsägärne skulle erhålla frihet
Och tillstånd, att på hvad sätt de för sig lämpligast
funno, öfverenskomma och förena sig orri
tillverkandet äf den Sältpettef; sorn anskaffa^
bordé, antingen sådänt skfedde öfter Hvars och
fens serskildta besörjande; eller i förening med
flere, alt efter förhåliahdet på olika orter öcH
deras beskaffenhet: att Kongl. Majit oell Krohan
för hvarje lefvéferatlt Vttid Saltpetter skullé
548 StatsUtskottets Betänkandeii.
betala i R:d 24 sk. gångbart mynt, samt att let*
vereringsställen borde så utsättas, att transporterne
icke blefvo långa eller kostsamma, och
äfven att sådane föreskrifter måtte lemnäs, hvilka
förekommo alt godtycko eller egenvillig*
förfarande vid Saltpetterns pröfning och godkännande:
samt ändteligen att om någon skulle
brista i fullgörande af dess skyldighet med
Saltpetters' lefvererande å tid och ort, som förordnadt
blefve, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
då skulle äga, att genom anställande af offentelig
Auäion uphandla hvad lefvereras bordt, för
betalningen hvaraf den bristande Hemmansäga.
ren skulle blifva ansvarig, dock med afdrag af de
1 R:d 24 sk. som Kongl. Majit och Kronan i alla
fall för hvarje £tf:d skulle erlägga.
Detta alt täcktes Kongl. Maj:t genom utfärdad
Nådig förordning den 26 Oöober 1801,
till alla delar gilla och fastställa samt till allmän
efterrättelse och verkställighet påbjuda, endast
med den förändrig att denna nya ordning
för Saltpetter-tillverkningen skulle taga sin början
med år 1805, i stället för att Riksens Ständer
utsatt tiden dertill med 1804 års början,
men hvilket Kongl. Majit ansåg blifva svårt,
om icke omöjligt.
Men emot all förmodan upfyilcle ej denna
författning dess åsyftade nyttiga ändamåh
Hemmansägarne befriades väl ifrån den med
flere olägenheter förknippade tyngden, att hålla
jorden under ^Ladugårdshusen, Kronans Saltpetter
- Sjudare tillhanda. Men hufvudafsigten ,
nemligen, att genom enskild omtanka Saltpetter
skull» inrikgs tillverkas till ett belopp svarande
Stais Utskottets Betänkanderi;
549
emot Rikets behof vanns icke. KrigsCöllegii
underdåniga berättelser visade, att tillverkningen
i Sverige år ifrån år betydeligen aftog, eliuru
Regeringen lät till Allmänhetens kunskap
komma uplysande afhandlingar om bästa sättet
att bereda Sahpetter.
X anseende härtill, och då förnämsta orsaken
till Saltpetter-tillverkningens aftagande innom
Riket fanns hafva varit den, att de Skattskyldige
år efter annat fått tillstånd, att för underpris
lösa Saltpettergärden med penningar, förordnade
Kongl. Maj:t under den 3:dje December
1811, att med 1816 års början skulle hvarje
Xlemmansägares ovilkorliga skyldighet vidtaga,
att med inhemsk Saltpetter in natura afbörda
sin Saltpettergärd. Vid 1812 års Riksdag
kom detta ärende under öfvervägande hos Riksens
Ständer, då, med afseende på angelägenheten
af nödige anstalter till beredande af säker
inhemsk tillgång på Saltpetter, Riksens Ständer
uti underdånig skrifvelse af den lytde Augusti
ibland andra mått och steg, till vinnande
häraf, föreslogo uti irsta punöen, att ifrån och
med 1816, eller dessförinnan, om sig så göra
lät, hvarje Hemmansägare eller innehafvare
skulle ovilkorligen vara förbunden att in natura
lefverera Saltpetter för dess innehafvande
Hemmantal, beräknadt efter ett halft Hfctd. på
hvarje halft Mantal, och i proportion för de
mindre; hvilket Riksens Ständers Beslut, jemte
hvad samma underdåniga skrifvelse i detta amne
i öfrigt innehöll, Kongl. Maj:t täcktes uti
Nådigt Circulaire - Bref af den 12:13 Februarii
1813 samtelige Dess Befallningshafvande till
jgf StatsXJtskcttets Betiinianden,
underdånig efterrättelse och iakttagande föp?
Ständiga.
X anledning af så yäl Kongl. Maj:ts Nådi,
ga skrifvelse af den inte April 1815, sorn de
hos Riksens Stander vid samma års Riksdag
väckte frågor örn Saltpeter-Näringens tillstånd
i Riket, förklarade Riksens Ständer uti underdånig
skrifvelse af den p7:de Julii ibland annat,
att under det fördelaktiga skick, hvaruti
Saltpetter-tillyerkn|ngen nu mera blifvit försatt,
yoro således, enligt Riksens Ständers tanke, några
andra ändringar icke att föreslå, än att
fiommitterade, som af de ifrån Landshöfdingarne
och Saltpetter - Sjuderi - Styresmännen årligen
inkommande Rapporter öfver tillverkningarne alldrabäst
lära känna det ena Länets brist och
andras öfverflöd, ville ined det sednare låta ersätta
bristen, emot betalning till de priser, som
ku nna betingas pch bestämmas af Committerade,
till hvilkas ömhet och omtanka Hemmansägare
i allmänhet borde hysa oinskränkt förtroende;
och genom denna utväg kunde de åboer, sorn
flå ännu icke hunnit så updrifva Saltpetter-tillyerkningen,
att gärden jjr 181,6 kunde utgöras,
vinna åtminstone sttne års anstånd, och åter de
Hemmansägare, sorn, efter vederbörlig pröfning,
befunnos hafva lpcal och jordmån emot sig,
samt sakna brändsle, kunde afbörda (jeras skyldighet,
utan att bero af en hos enskildte för,
säljningsmännep oskälig stegring.
Då de om Saltpetter-tillverkningen och lef,
vereringen nu gällande författningar således
grttnda sig på Riksens Höglofl. Ständers Egne
beslut oclt hernställanden till Kongl. Majit, så
SiatsUtskottets Betänkanden.
har, för sin del, StatsUtskottet icke funnit anledning,
att tillstyrka någon förändring derutinnan,
hälst den af Herr Grefven yrkade rättighet,
att fa lösa SaltpetterSkatten nied penningar
till en nedsatt årlig afgift, skulle efter hvad
förra tiders erfarenhet ådagalagt, rakt motverka
den förkofran af Inrikes Saltpetter - tillverkningen
som Riksens Ständer åsyftat.
Hvad angår Herr Grefve Gyllenborgs an:
märkning angående de för Saltpetter-uphancllingen
m. m. på RiksStatens S^dje Hufvud Titul
upförde 58,000 R:d, så bör StatsUtskottet härvid
uplysa, att de utgå af den Million R:d, som
Riksens Ständer anslagit för Försvarsverken till
Lands och Sjöss till Kongl. Majus Egen Höga
disposition och fördelning efter behof och förekommande
omständigheter. Med detta anslag,
så väl sorn de inflytande Sajtpetter - lösningsmedel,
hvilka erläggas af de Hemmansägare
som icke afbörda s>g deras SaltpetterSkatt in
Natura, skola följande Utgifter bestridas, nemligen-.
Den Kronobetalning, som, likmätigt Riksens
Ständers Beslut vid 1812 års Riksdag, nu
utgår med 1 Kal 8 sk. och af Kongl. Majit
och Kronan bör godtgöras de skattskyldige för
hvarje fttld Saltpetter, sorn af dem bör efter
Hemmantalet lefverera?: Aflöningar för Salt
peter
- Sjuderi - Styresmän , Under - Styresmän ,
Werkmästare och Lärlingar: Prromiers pch Låns
meddelande till understöd vid Saltpetter-planta
ladors anläggande: Förskotten till Saltpetterpannors
anskaffande: Inköp af den Saltpetter,
som utöfver gärdeskyldigheten tillverkas: Alla
yid Saltpetter-Upbörden förefallande kostnader
552
StatsUtsiottets Betänkanden.
för käril och transporter m. m. samt för öfrigt
alle sadane behof, hvilka Kongl. Maj:t till Inrikes
Saltpetter - tillverkningens befordran och
uplijelpande i Nåder pröfvar nödige. Någon annan
disposition af desse medel till det ändamål
Herr Grefve Gyllenborg föreslagit, eller Saltpetterlönings-prisets
nedsättande, hvarken medgifver
denna fond om den skall upfylla sin bestämmelse,
ej eller kan StatsUtskotiet sådant tillstyrka,
häldst StatsUtskottet, lika med hvad Riksens
Höglofl. Ständer vid 1815 års Riksdag yttrade,
tror, att enär Saltpetter-Produdtionen årligen
ökas, skall priset i samma molin minskas,
så att det halfva £Éfid Saltpetter, hvarföre hvarje
belt hemman måste ansvara, skall efter några
års förlopp för lindrigare, än nu varande
pris erhållas,
Beträffande de af Herr Grefve Gyllenborg
serskildt afgifne anmärkningar; Så anser StatsUtskottct
första och andra pundterne deraf vara
besvarade igenom hvad StatsUtskottet har ofvan
anfördt. Hvad angar Herr Grefvens framställning
i 3telje punäen angående dispositionen af
Saltpetter-Pondens tillgångar; Så vill StatsUtskottet
sig deröfver serskildt utlåta, i sammanhang
med det yttrande Utskottet kommer att
afgifva, i anledning af Herrar Revisorers till
Utskottets åtgärd remitterade Berättelse.
X afseende på Herr Grefvens hemställan, i
sista punkten, nemligen, att, till någon lindrig
för de skjutsskyldige, Saltpetter-transporter, der
lämpligt voro, måtte verkställas sjöledes, föreslår
StatsUtskottet att Riksens Höglofl. Ständer
måtte till Kongl. Majit i underdånighet fram.
StaisUtsiottets Bet'dnkanden%
ställa den önskan, det Kongl. Majit Nådigst täcktes
lata vidtaga den utväg, der sådant möjligen
later sig göra, att Saltpetter - transporterne matte
ske sjöledes på det Allmogen, der Sjölägenhet
Iean begagnas, måtte befrias- ifrån den svåra och
långa transporten landvågen.
Hvilket alt Riksens Höglofl. Ständers Egen
pröfning vördsammeligen hemställes. Stockholm
flen n Martii iSi§.
N:r 107.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss å StadsBokhällarens
i Carlscrona, HojKärner er ar en
C arlsunds ansökning om utbekommande
af MantalsskrifningsProvision.
Genom Remiss af den so:de sistledne Febru,
arii, har Kongl. Majit i Nåder behagat till Riksens
Ständers Statsutskott öfverlemna StadsBokhållarens
i Carlscrona, HofKamereraren Anton
tCarlsunds ansökning, att utbekomma MantalsskrifningsProvision
för åren 1811 och 1812, 44 R:d
17 sk. 5 rst., som Kongl. Majits och Rikets
StatsContoir, under åberopande af Kongl. Kungörelsen
den 9 December 1812, rörande Prsescriptionstid
för dem, sorn hos StatsWerket äga
fordran, vägrat utbetala på den grund, att Provisionen
ej blifvit reqvirerad innona föreskrifyen
tid.
Då af Handlingarne i denna fjågan itahe-m
-
554 StatsUtsiottets Betänkanden,
las, att det varit HofKamereraren Carlsunds rätt,
att förenämnde belopp, såsom Provision för 18 i a
octi 18 *2 årens Mantalsskrifningar uti Carlscro,
na Stad utbekomma, samt att den Reqvisition
derå, sorn LandshöfdingeEmbetet i Blekinge Län
bordt göra hos Kongl- StatsContoiret inom den
lista Julii 1813, endast Trettiosju dagar senare
eller den 6:ie Augusti samma år inkommit; så,
och enär Carlsund till detta dröjsmål icke vållande
varit, har StatsUrskottet funnit sig böra
hos Riksens Högloft. Ständer vördsamligen tillstyrka
bifall å hans anhållan, att ifrågavarande
fordran 44 Rid 17 sk. 5 rst, utbekomma, och
hvartill Utskottet vid StatsRegleringens fulländande
torde få tillgång upgifva, Stockholm deq
11 Martii 1818-
N:r 128-
Riksens Höglojl. Ständers Stats Ut-,
skotts Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts TSådiga Remiss om utbetalning
af Begrafningshjelp efter Secreteraren
vid Kongl. Ingenieur Corpsen E. M,
M 0 r i n.
Tili Riksens Ständers StatsUtskotts åtgärd har
Kongl. Majit genom Klådig Remiss den 20 sist.
ledne Februarii täckts öfverlemna KrigsRådets
Herr L. Hasselströms, i egenskap af Curator i
afledne Secreterarens vid IngenieurCorpsen Erland
M. Morius gäldbundna Bo, ansökning, att,
sedan Kongl. Majtts och Rikets SiatsContoir un
-
StatsUtskoltets Betänhanden.
5 5 5
iler den g:de sistledne Januarii förklarat sig icke
kunna, emot Kongl. Kungörelsen den g:de
December lSis, rörande Prasscriptionstid för
dem som äga fordran hos StatsWerket, låta utbetala
Begrafningshjelpen efter bemälte Secreterare,
som den 2 a Oäober 1816 aflidit, enär Reqvisition
derå ej förr än den 2:dra December 1817
inkommit, Kongl. Maj:t i Nåder täcktes öfverlemna
denna fråga till Riksens Ständer, i ändamål
af medels beviljande till godtgörande häraf.
Efter hvad Herr KrigsRådet Hasselström
anfort, hade Begrafningshjelpen bordt af Secreteraren
Morius Arfvingar uttagas; men, boende
ptom Stockholm, hade de, emot det att Begrafningskostnaden
bestreds af Sterbhusets tillgångar
eller Cpncoursmassan, afstått den belöpande Begrafningshjelpen
till Borgenärerne, som först efter
sådant medgifvande kommit i tillfälle, att
sig anmäla pm utbekommande häraf; och har
IJtskpttet för öfrigt inhämtat, att ifrågavarande
fordran utgör ett belopp af 271 R:d 32 sk,
Wid berörde förhållande, och i enlighet
med den af Riksens Höglofl. Ständer följde princip
i dylike fall som detta, hemställer StatsUtskottet
yördsamligen, att förevarande ansökning
må bifallas: skolande, i sådan händeke, StatsUtskottet
sedermera föreslå tillgång för utbetalningen
af omförmäldte StatsWerket tillgodokomne
Summa. Stockholm den 11 Martii 1818*
N:r 129,
Riksens Höglofl. Ständers Stats Ut
-
556 StatsUtskottets Betänkanden.
skotts Utlåtande, angående Strömsholms
Stuteri Inrättning.
(xenom Nådige Remisser har Kongl. Maj:t
täckts öfverlemna till Riksens Stänrlers StatsUt.
skott, Committerades till Hushållningens reglerande
på Strömsholm underdåniga Berättelser om
verkställigheten af den befattning dem varit updragen
samt i hvad skick Stuteriinrättningen
derstädes befinnes och hvad som till Byggnadernes
fullbordande vidare erfordras.
StatsUtskettet har utaf desse Handlingar in.
hämtat, att, sedan Riksens Ständer uti underdånig
skrifvelse den 22 Mars 1810 anmält, att de,
efter öfverläggning om förvaltningen af Strömsholms
och Kongsöhrs Kongsgårdar och StuteriInrättning,
beslutit, att densamma borde på
Strömsholm serskildt bibehållas, samt i underdånighet
anhållit, att, till reglerande deraf, måtte
x Nåder förordnas en Committée af uti Landthushållningen
kunnige Män, hvilka hade att utarbeta
och föreslå en tjenlig plan, dervid såsom
en ovillkorlig grund för deras åtgärd borde an.
tagas så väl att Staten med någon ny utgift för
Stuteriets underhåll icke hnge belastas, som ock,
att de anslagne Krono-dagsverken måtte efter
Markegång få lösas och medlen till Stuteriets
Gassa inflyta; hvaremot Kongsöhrs Kongsgård
borde med dess tillhörigheter helt och hållet
skiljas från den blifvande Stuteriinrättningen och
serskildt till StatsWerkets förmån disponeras, efter
de grunder, som för de öfrige Kongsgårdarnes
användande faststäldes; så hafva, genom de
af Kongl. Maj:t i Nåder förord,nade Committé*
Siatsijtsliottets Betänkandert< 557
kades försorg, desse Kongsgårdars Hemman och
Lägenheter utaf .Landtmätare blifvit till deras
områden afskiljde, Geometrice affattade och beskrifrie,
och Kongsöhrs Kongs-Ladugård, utgörande
231 marua!, genom Auétion i föreskrifven
ordning af Kong] KamrnarCollegium utarrenderad
för StatsWerkets räkning, emot nära 730
Tu nnor Spanneinål, hälften Ilag och hälften
Korn, sorn ifrån 1813 års början ingått, samt
af Strömsholms Kongsgård, bestående af lif
mantal, en ägorymd af 942 Tunneland 2 23
Kappeland utarrenderad för StuteriCassans behof
mot 215 Tunnor Spannemål årligen järnte 1625
K:d i peningar, och de öfrige ägorne för Stuteriets
underhållande med Hö och Betesmarker
använda, äfven som Stuteriets Tjenstemän och
Betjening blifvit tilldelade lämpelige Plantera
ngsland och Betesmark för deras Kreatur:
Skolande Stuteriet för dess nu varande Hästantal
äga den Fourage - tillgång, att endast 371
Tunnor Hafre och 30,000 Lisspund Halm årligen
behöfva upköpa's, och hvartill de StuteriCassan
anslagne penningarne äro påräknade
samt, ehuru för närvarande icke fullt svarande,
serdeles de år då priserne å Hafre och Halm
äro höga, likväl förmodas blifva tillracklige när
inkomsterne vid flere Hästars försäljning ökas
samt Utgifterne genom visse Pensionairers afgång
och Brandlörsäkringsafgifternes uphörande
minskas; men emedlertid finnes på Hötillgången
ett Öfverskott, som kunde försäljas till fyllande
af berörde behof, så att i detta afseende något
serskildt anslag ixke skall behöfvas.
Beträffande åter Stuteriet och dertill hö/-
$58 StatsUtsiiottets Beiänkandetl.
rande Byggnader; så hafva Committerade lauf;
efter dertill upgjordc Forslager, dels upföra nya,
dels förbättra de gamla Byggnaderne, hvilket
inedfört en kostnad af 58,858 Ral 31 sk. 2 rst.
till och med 1815 års slut, deröfver Redogörelse
vore afgifven, hvarförutan till Odlingskostnader
samt åtskiilige andre behof åtgått i
och för Regleringen 14,840 R:d 45 sk. 2 rst;
eller tillsammans "7 3,6 g g R:d 28 sk. 4 rst., sorn
af SfatsWerkets medel blifvit utbetaldte och
förskjutne till Stuterilnrättningéns försättande
i fullkomligt stånd; öch för att ådagalägga, huru
desse penningar blifvit använde samt att de
icke utgöra förlust för StatsWerket, uplysa Committerade,
ätt, då den tillförene af Statsmedlen
bestådde årliga Summa af 55763 R:d 42 sk- 8 rst.
beräknas såsom en besparing från och medi8i2j
hade, med den för Kongsöhr nu ingående ArreiuleSpannemål
af 730 Tunnor järnte Lösen
för de till denna Kongsgård förr utgjorde Dagsverken
som iikaledes tillfaller Staten, StatsWerket
under de förflutne åren haft en ersättning
af 63,77g R:d 34 sk. 8 rst. så ätt allenast en
Summa af Q,g 19 Rid 42 sk. mera blifvit utbetald,
än sorn ingått, och hvilket sistnämnde belopp
inom ett eller annat år skall fullkomligen
ersättas.
Committerade hafva jämväl bifogat én af
Stallmästaren Schenson uprättad förteckning öfver
de vid Stuteriet tillkomne och afgångne
Hästar under de sistföfflutne Sju åren, hvaraf
inhämtas, att Under denne tiri tillsammans 46
Hä star blifvit aflefvererade till Kongl. Majtts och
Deras Kongl. Högheters Kronprinsens och
StatsUtskottetä Betänkamlen. 55g
Arffurstens Hofstall, root faststäldt pris af 200
R:d stycket, samt 'dessutom 105 Hästar af sämre
beskaffenhet föryttrade till enskildte personer,
och hvarigenom till StuteriCassan influtit 16,671
R:d eller omkring 2,381 R:d om äret.
Riksens Ständers i Underdånighet gjorde
uplåtelse till Kongl. Majtts Nådiga disposition
af Femton Hästar årligen mot berörde pris af
200 Rtd stycket till HofStallets complettering,
hade väl sålunda hittils icke blifvit upfyld, e.
när berörde aflemnade antal endast utgjorde vid
pass Sju öm året för den nu förflutne tiden;
Men, om denna ringa afkastning härledde sig
från en bland Stuteriets Hästar upkomrnen oVanlig
sjuklighet, förmoda Committerade, att hädanefter
Stuteriet snart skall komma i tillstånd
att närmare svara mot sin bestämmelse härutinnan,
och upfylla det vigtiga ändamål, att tillgång
beredes inom Riket på gotia Hästar, så att
anskaffning från främmande länder undvikes.
Och då med afseende på denna vigtiga sak, en
af Sveriges framfarne Konungar, dön Store Riksliushållaren
CARL XI, sorn så noga kände allt
hvad Riket behöfde, dertill anordnade bägge
Kongsgårdaihes hela afkastning samt äfven frän
StatsWerket betydlige understöd, förmäla Committerade,
att, om också Rikséns Ständer för
godt finna, ätt, enligt detta Höga Efterdöme,
lemna Kongsöhrs Ladugårds hela afkastning till
Stuteriets utvidgande, skulle det jemte Flyinge
och Dahlby Stuteri-inrättning fylla Rikets behof
af bättre Hästar, och denna Upoffring vore ändå
mycket medelmåttig emot hvad uti andre Lander
påkestas dylika Inrättningar. Men åtininstö
-
tjGo StatsUtslottets B et än hind eli;
ne förmoda Committerade, att Riksens Standell
som förbehållit sig Stuteriet och beredt desä
fortfarande, icke underlåta, att till de återstående
Byggnaders upfötande anslå nödige medel,
serdeles då så mycken säkerhet gifve?, att genom
Kongsöhrs Arrendet: få dem ersatte; och hafva
Committerade upgifvit behofvet af de vidare erforderlige
medlen till en Summa af g,ooo R:d,
som skulle användas dels till Byggnadernes
fullkomliga iståndsättande och fullbordande, dels
ock till andre i sammanhang med Hushållningens
reglerande stående utgifter; i anledning
hvaraf Kongl. Majit, vid föredragning af Committerades
serskildta anmälanden härom, under
den 9 September och g December sistledit år
till de nödvändigaste behofven beviljat utbetalning
af tillsammans FemTusende Riksdaler förskottsvis
uppå StatsWerkets Ofverskotter å Intraderne,
mot ersättning af Riksens Ständer, samt
för öfrigt öfveriemnat äfven denne fråga till
StatsUtskottets åtgärd.
StatsUtskottet, som hos Riksens HöglolL
Ständer nu får anmäla detta ärende, har dervid
skolat uplysa, att Riksens Ständer vid 1812 års
Urtima Riksdag, likmätigt deras underdåniga
skrifvelse af den 3 Julii berörde år, äfven förehade
detta ärende, samt då, med godkännande a£
Committerades åtgärder till reglerande af Hushållningen
efter de vid 1810 års Riksdag stadgade
grunder, förordnade om Byggnadernes upförande,
enligt dertill uprättadt Förslag, och
hvartill en Summa af 30,195 R:d beviljades att
på sine år utgå, jemte det 4,805 Rid eller fy fina
-
ScatsZTtshottets Betäntiandeil. 561
»adea i en jämn Summa af 35,000 Rtd ansjogs
till belöryngar för dem, som med synnerlig
skicklighet och omsorg gatt Committerade tillhanda;
och skulle deras befattning med Ofverstyrelsen
derstädes bibehållas under den tid,
som erfordrades till Byggnadernes upförande och
den nya Hushållningens stadgande i fullständigt
skick; hvarefter öfverinseende! på allt hvad
sorn rörer Strömsholms och de Stuteriet tillhörande
Lägenheters skötsel och utarrenderande,
samt upsigten öfver ArrendeContrafternes fullgörande
m. m. komrne att tillhöra Kongl. KarnmarCollegium,
på samma sätt som vid Rikets öfriga
Domainer, samt redogörelserne för Stuteriets
inkomster att till bemälte Collegium aflemnas,
för att af Kongl. KammarRätten granskas.
Hvad åter beträffade inseendet och skötseln
af Stuteriet funno Riksens Ständer, att en
kunnig, värdig och redlig Man såsom Direfteur
dervid borde antagas, samt den yttre Oeconomien
försättas under inseende af Landshöfdingen
i Westmanland, som skulle hålla hand deröfver,
att Airendatorerne af de för Stuteriets behof
utarrenderade Lägenheterne fullgjorde sine skyldigheter
samt venom årlige Husesyner vaka öfver
Byggnadernes behöriga underhållande; hvarförutan,
i afseende på Stuteriets skötsel, Riksens
Ständer anhöllo, det en eller tvänne kunnige och
erfarne Män måtte förordnas, att 2tne gånger om
året vid Höst- och Wårtiden mönstra och besigtiga
Stuteriets Hästkreatur samt noga undersöka
hushållningen derstädes, och berättelse derom
till Kongl. Majtt i underdånighet afgifva* j
Bihang till RiksSt. Prot. iS>7 - tSxS. 4:<le Sami. N:r 71, 73.
ijés! StatsUtsiottets Betän&anden.
Beträffande nu den sedan berörde Riksdagaf
Cotnrnitterade fullbordade delen af Reglering
gen samt Byggnadernes upförande; så visar sig
väl, att utgifterne härtill af 73,69g R:d 28 sk.
4 rst., oberäknadt det nu upgifne behofvet af
9,000 R:d, betydligt öfverstigit den härföre påräknade
Summan af 35,000 R:d, utom Odlingslostnaderne.
Men då Committerade utan all
slags vedergällning haft omsorg och möda ospar.
de, att bringa ifrågavarande Inrättning uti det
fullkomligaste skick för framtiden genom en
förbättrad hushållning med Strömsholms Kongsgård
och hvarigenom StatsWefket uti Arrendet
för Kongsöhrs KongsLadugård af nära 730 Tunnor
Spannemål årligen vunnit en inkomst, sorn
snart ersätter kostnaderne vid Strömsholm och
derefter medförer en betydlig tillökning i StatsIntraderne;
så hemställer Utskottet, det Riksens
Högloft. Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det Kongl. Majit täcktes i
Hader förklara desse Committerade Dess Nådiga
välbehag för den verksamhet och det nit, de,
vid verkställigheten af det dem lemnade updrag
ådagalagt.
Hvall äter angår Stuteriet; så, emedan Corninitierades
Berättelser jämte dervid fogade Upgifter
äfven Stuteriets tillstånd uplysa, att under
de förflutne åren, det derutaf påräknade årliga
antal af 15 Hästar, som till de Kongl.
Hofsta lien borde praeste.räs, icke erhållits, och
att derr öfriga försäljningen bestått af till större
delen gamla eller for oduglighet casserade Hä.
star, sorn altså leni nät err så ringa Inkomst, att
afkastningen under desse åren, per medium,
StatsUtsiottets Betänkanden. 563
bndast upgått till 52,381 R:d, samt ordsakati härtill
igenfinnes uti en sä ovanlig afgäng pä både
äldre hästar och fohl, att under loppet af
ett enda år icke mindre än 39 stycken störtat,
hvilket vid en Inrättning med tillräcklige och
tjenlige samt i god ordning brägte tillgångar
och köstsämrtia anstalter förekorrimer ötfäntadfc
och synes påkalla en närmare omvårdnad och
tillsyn af Stuteriets skötsel och förvaltning; lära
förthy Riksens Högloft. Ständer finna nödigt
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla ätt
den åtgärd kunde blifva i Nåder vidtagen,
hvarigenom Inrättningen så handhafves, att dess
ändamål må varda upfyldt, samt att den Controll
härå, söm Riksens Ständer uti deras ofvänberörde
underdåniga skrifvelse af den 3 Julii
18-12 begärt medelst 2me besigtningär årligen;
till utrönande af förhållandet, måtte i Nåder
anbefallas och åt kunnige samt erfarne män updragas,
hvilka deröfver underdånig Rerättelsi®
till Kongl. Majit afgifva.
I öfrigt, och som Regleringen af StuteriInrättningens
Organisation samt underhålls- och
jLiönings-Stater redan ar 1812 blifvit gillad®
Och faststtälde, hvarvid Riksens Ständer, i enlighet
med deras första beslöt, angående dispdsitiondn
af Strömsholms och Kongsöhrs Kongägårdar,
ansett endast den förre böra Uplåtas för
Stuteriets underhållande éicli hvilken Inrättning
blifvit på beräkning af samma Kongsgårds revenii
grundad och så lämpad, att tillräcklige tillgångar
icke borde saknas när Hushållningeli
kommit till stadga och Stuteriet blifvit i ord-*
ning Btäldt; så finner Stats! Jtskottet sig iske kuu
-
564 StatsUtshottets Betiinharideju
na tillstyrka Committerades framställning, ät£
den af Kongsöhr till StatsWerket ingående och
för dess behof påräknade Arrende - Inkomst må
anslås till större eller mindre del för Strömsholms
Stuteries utvidgande.
Men hvad beträffar de ytterligare medel
till Byggnadernes fullbordande samt andre Utgifter
i och för Stuteriets försättande i fullkomligt
skick, som Committerade förmält vara nödige
till belopp af 9,000 R:d och hvarutaf
Kongl. Maj:t i Nåder äfven bifallit utbetalning
af 5,000 R:d, hemställer StatsUtskottet, att, jämte
det Afskrifning för detta förskott beviljas, så
yäl som för ofvanberörde till Byggnader m. m.
använde Summor, hvilka likaledes blifvit förskutne,
att af Riksens Ständer ersättas, återstoden
af nu upgifne behofvet eller 4,000 R:d
äfven anvises att utgå utaf enahanda tillgång
eller StatsWerkets Ofverskotts, medel på Intraderne
för den förflutne tiden, likväl under vil.
kor, att behörig redovisning för alla desse belopp
afgifves i föreskrifven ordning.
Sluteligen, och då Riksens Ständer redan
vid 1813 års Riksdag vidtagit och i underdånighet
anmält Deras beslut, huru Strömsholms
Kongsgård bör styras och förvaltas, när Committerades
befattning dermed uphör, lärer för
Riksens Ständer nu i detta hänseende icke återstå
något annat yttrande, än att i underdånighet
åbeiopa omförmälde åtgärd i denne
del; hvilket alt vördsammeligen öfverlemnas till
Riksens Höglofl. Ständers närmare bepröfvande;
Och varda aine Ledmöters af åtskillige öfrige
bland Utskottets Ledamöter biträdds serskildta
StatsUtskottets Betän&anderi.
tanltär i afseende å en förbättrad skötsel och
tillsyn vid Stuteriinrättningen bifogade genom.
Utdrag af Utskottets Protocoll. Stockholm, den
11 Martii 1818.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den ii Martii 1818.
S. D■ å StatsUtskottets Utlåtande blifvit till
justering upläst angående Strömsholms StuteriInrättning,
yttrade Herr Öfversten och Riddaren
Tersmeden följande: ”Ehuruväl jag i det huf”vudsakliga
till alla delar instämmer med Hög”lofl.
StatsUtskottet uti dess till Riksens Hög”lofl.
Ständer afgifne Betänkande om Ströms,
”holms Stuteri, likväl, och af den anledning, att
”jag så väl i egenskap af Uedamot i den Co”mité
som haft denna Inrättnings organisation i
”updrag, som äfven, såsom ägande min bostad i
”orten, ägt tillfälle att förskaffa mig uplysnin”gar
om framgången af Comiterades bemödande,
”föranlåtes jag att upgifva detailler, de der stad”ga
min öfvertygelse, att det Allmänna ännu
”icke af denna Inrättning hämtar de fordelar,
”det skäligen bör kunna vänta.
”Arliga inkomsterne som äro anslagne till
”Stuteriets underhåll äro!
”Enligt ArrendeContraft om Stuteri - ängar”ne,
lefvereras 84,549 frtfcld Hö, hvilka efter lågt
”värde å 8 sk. £&:det gör R:d jB:co 14,091.
”Tillkommer ifrån 1817 års början
j 66 StatsUtskottets B et ärik anden,
”1,307 T:r Hafra a 5 R:d - - 6,535 -
”Arrendemedel i Penningar - 2,424- ——-r—
”224 T:r Spanmål, hälften Pag och
”korn å 8 R:d - - - - - 1,792- — —-
”Posen för Krono-dagsverken for
”dom
använde till Angsbärgning
”och Padugårdarnes skötsel, enligt
”1817 års Markegångstaxa - - 10,748, — ts
”Stuteriets Beteshagar, utgörande
”en rymd af 764 Tunnland bör
”dige
ängar, som efter eri berak.
”ning af minst 40 £tt:d Hö af
”Tunnlandet kunde gifva 30,560
”££:d Hö ä 8 sk. - - - -, - 5,093. — —<
P:d B:co 45,887-
”.Henna gifna inkomst genom
”Egendomens behandlande efter
”Pandtbruksmethod, använd till
”Stuteriets vidmakthållande , har
”hittills under loppet af 7 år, ic”ke
lemnat större afkomst årligen än
”1:0 7 Hästar lefvererade till de
”Kongl. Stallen, efter ett bestämdt
”pris ä 200 R:d - 1,400-——?
”2to för årligen för-,
”sålde merendels ut.
*’monstrade Hästar , 981- «
R:d IV,cq 9,381-™»—«
”Hvaraf följer, att då sistnämnde summa för
”casserade Hästar subtraheras ifrån Inkomstsum,
”man, återstår en summa af R:d 44906, då livar,
”dera af de till Kongl. Stallen lefvererrde Hästar
kostar det allmänna 6,415 B:d Banco,
StatsUtskottcts Betan}anden.
*'och att, om man antager, att de till Kongl.
”HofStallen å 200 Rtd stycket försålde Hästar
”voro värde 600 R:d hvardera, upkommer dock
”deraf det föga tillfredsställande resultat, att man
”genom en gifven denna Egendoms afkastnings”förädling
till produktion af Hästar, årligen förlorar
öfver 40,000 R:d.
”Ehuruväl det är gifvet, att en enskild
”Mans tålamod och ekonomiska förhållanden ic”ke
skulle hafva med likgiltighet uthärdat en
”7:årig så betydande förlust; ehuruväl det är en
”afgjord sanning, att det allmänna är minst i
”tillfälle att draga nytta af sina possessioner, sy”nes
mig dock skillnaden emellan det nuvarande
och möjligheten af ett förändradt förhållan^
”de, öfverträffa all förmodan.
”förgäfves söker man orsakerna i den
”Kongl. Committéens åtgärder. Handlingarna
’bära vittne om dess nit och omtanka. Icke
”kan män leda dem ifrån Egendomen åtföljande
för ett Stuteri otjenlige locale egenskaper.
’ Ängarne gifva ett godt hö; så väl desse som
”Hagarne äro omgifne af friskt vatten och lemna
det ypperligaste Sommararbete, och Brunnen
”vid Stallet hyser ett vatten af bepröfvad god’
het; tillstötte olyckor af Hästars och Fels störtande
äro och hafva varit ternporaire och aldeles
icke 7tårige, och utfordrings-rationerne äro
”rundligare tilltagne, än vid andre kände Stuterier.
Fölgden af allt detta 'olifver, att up”märksamheten
concentrerar sig till Styresman på
”stället. Jag tillviter honom hvarken vanvård
’’eller misshushållning, men hvad jag med säkerhet
anser mig finna är, att han åtminstone
6,68 StatsUtslottets Betänkanden.
”ej har lyckan för sig, och jag dömmer af hittills
erhållne resultat till nödvändigheten att
”försöka verkningarne af ombyte med person.
”Man är dervid så mycket mindre bunden att
”antaga en inom-TjiäTlStaterne i Ridkonsten skicktig
Man, son” Riksens Ständer redan vid 1812
”års Riksdag funnit, att en redlig, kunnig och
”värdig Man såsom StuteriDirefteur borde anta.
”gas, då vid Stuteriet idke någon RidSkola fin”nes;
hvaremot Hästars upfödande, vård och
”skötsel utgör hufvudföremålet för StuteriDirec”feurens
omtanka. Till vinnande af ett redan
”länge förgäfves sökt ändamål skulle i min tan”ka
äfven bidraga, att Tjenstemän på stället ic”ke
borde tillika få vara Arrendatorer af Angar.
”Sådane äro mina tankar, dera jag vördsamt
”framställer till Riksens Ständers uplysta och
”patriotiska bepröfvande, vid en tidpund, då den
”Kongl. Committéen, hvari jag deltagit utan att
”se dess bemödande krönt med framgång, nal”kas
dess uplösning och Stuteriet fruktansvärdt
”dess förstöring.”
Herr Presidenten och Commendeuren cort
Schulzenheim anförde: ”Wid de öfverklagade tal”rika
dödsfall ibland Hästar vid Strömsholms
”Stuteri, har jag trott mig böra erindra, att så'dane
olyckshändelser oftast kunde förekommas
'genom en fullkomligare HästLäkare eller så
”kallade Veterinaire-kunskap. Ett årligt arfvode
”gifves väl vid Strömsholms Stuteri åt en Häst”Räkare;
men denne torde sjelf medgifva, att
”han saknat tillfällen i nämnde vetenskap in”hämta
grundelig kunskap.
'Rikets Höglofl. Ständer hafva sjelfve för
SlatsUtskottets Betdnhanden. 569
'Metta, insett angelägenheten af ett ordentligt
”Veterinaire - Undervisnings - Werks inrättning.
”Under den 1® Martii 1810 hade det då varande
”förenta Stats-och BevillningsUtskottet till sådant
”ändamåls vinnande, tillstyrkt en årligen utfäst
”Summa af 3,000 R:d Banco; de Respeftive
”RiksStånden inneslöto sedan detta Penningetill”skott
uti den gemensamma anordningen af
”io,oo'o R:d B:co för den Allmänna Läkarevår”den
uti Riket, och detta uti en underdånig
”skrifvelse till Kongl. Maj:t af den s8 April
”1810, med det uttryck, att till häfvande af o”kunnoghet,
fördom och vidskeppelse vid Bo”skaps-sjukdomars
behandling, ett nödigt Under”visningsWerk
i thy mål inrättas månde. Ari”dre
angelägne föremål vid Läkarevården lära
”emedlertid nu så hafva medtagit den anordnare
Fonden, att blott R:d B:co 5,200 skola va”ra
i behåll, hvarmed icke hagot betydligt uträttas
kan.
”Kongl. Maj:t har i Nådiga Instruäionen
”för Dess SundhetsCollegium täckts sätta Véte”rinaire-konsten,
jemte all annan Läkarevetenskap
under bemäldte Werks vård; Uti flera till
”Kongl- Maj:t aflåtna underdåniga skrifvelser har
”SundhetsCoIlegium underställt det säkraste sätt,
”huru det påsyftade ändamålet vinnas kunde,
”och den lifsförstörelse af Hästar och andra
”Huskreatur, genom de af okunnige Hofslagare
”samt så kallade kloka Gubbar och Käringar
”nyttjade medel, skulle bäst förekommas. At
”kreatur, som äro vane vid den mildaste vegetabiliska
föda, och sjelfve merendels genom lukt
”och smak, veta att undvika giftige växter, gif
-
570 StatsUtskottets Betänkanden.
”vas i stora doses, Arsenic och skarpa Antimo*
”riial-prseparater, och deras kropps constitution
”hindra dem, att genom upkastning befria sig i”från
de förderfveliga ting, som dem blifvit
”påtrugade; och som Hästar i synnerhet icke lätt
”rörås af Laxermedel, så tros, att i allt annat
”hänseende starka och skarpa medel för dem be”höfdes.
Förutan att på vetenskapligt sätt in”hämta
och behandla umdervisningen af Vete”rinaire-konsten,
står icke ändamålet att vinnas.
”Unge Jjäkare, som åtnjutit Rese-stipendier, haf”va
blifvit anmanade, att skaffa sig Veterinaire”lardom
vid de i sådant hänseende inrättade
”Skolor och Sjukhus i Köpenhamn, Berlin, Dres”den,
Wien, London, Paris, m. fl. Senast har
”en MedicinaoCandidat, vid namn Rahm, dervid
”gifvit sig mycken moda, men olyckligen har
”denne hoppfulle ringe Man med döden aflidif
”i Wien. Om Hästars och andra Kreaturs sjuk”skntsel
äro på flera språk undervisande Skrifter,
”och jemväl en berömlig Afhandling på Sven”ska
af den lärde Anatomi® och Chirurgiae Pro”fessoren
i Lund, Doctor Florman utgifven, men
”en praétisk handledning saknas ännu Kos oss.
”En liten Veterinaire-Skola börjades redan
”år 1768 i Skara, hvarvid till Byggnadskostnad.
”Kongl. Majit Nådigst beviljat R;d 666. 33.,
”samt Rtd 83. 16. till Adjunfts aflönande, så
”ock dertill Nådigst anslagit ett Kronohemman.
”Alledne Professoren och Leäoren vid Skara
”Gymnasium Hernqvist, som på sina Utländska
”resor skaffat sig Veterinaire-kunskap, var den
”förste Stiftaren till denna Inrättning, och har
”dertill vid sin död testamenterat något af sia
StatsVtskottets Betänkanden.
571
”qvarlåtenskap; men hela beloppet är dock än”nu
ganska ringa till denna Skolas underhåll,
’’och i en liten Stad saknas altid tillfälle till
”praftisk öfning. Wid Lunds Universitet halkier
ock välbemälte Professor Florman föreläs”ningar
i Veterinaire-konsten, hvarför han serskildt
undfår ett årligt arfvode af P:d B:co
”166. 32. Mqn till praöisk erfarenhets vinnan’’de
måste de Studerande hänvisas till Köpenhhamn.
— En skicklig yng Medicus vid namn
’’Svederus har ock nyligen med Kongl. Maj:ts
”Nådiga tillstånd, här i Hufvudstaden inrättat
”ett litet Lazarett för sjuka Hästar och annan
”Boskap, hvarvid han ock lofvar, att handleda
”Elever, men det afses lätteligen, huru ofull”komlige
alle i Sverige ännu varande Veteri”naire-anstalter
sig befinna, förr än ett rätt Pro”fessorsEmbete
i Veterinaire-veteyskapen, i förbening
med det Carolinska Medico - Chirurgiska
”Institutet, jemte ett rymligt Sjukhus för de i”frågavarande
Kreatur härstädes blifvit inrättadt.
”Den, som till ett sådant LärareEmbete utses,
”borde minst vara ChirurgiseMagister om ej til”lika
MedicinaeDfcftor, och förut hafva besökt ett
”eller annat af de Utländske Veterinaire-Skolor
”och Sjukhus, Då vid Universiteterne Anato”tniaeProfessorerne,
jemte Mennislcokropps-Anatomien
gifva en comparative underrättelse oin
”Kreaturs-kroppsskapnad, och i Hufvudstaden of”fentliga
Föreläsningar och Praftisk öfning gtf”ves
i Veterinaire-konsten, så bör efter hand en
”fullständig kunskap i denne Vetenskapsdel kun”na
äskas af alla tjenstsökande Läkare, som det
”i en lycklig stund kunnat vinnas, framför an
-
572
StatsUtskottetS Betänlandtm
”dra fliken, i Sverige, vid Ghirurgiens absoluta
”förening med Medicine. — Jag beder härjemte
få i afskrift bifoga den högst kunnige
”Stallmästaren Ehrengranats Memorial till Öfver”Styrelsen
af Stuteriinrättningen om nödvändig”heten
af ett Veterinaire-Undervisnings-verk i
”Hufvudsladen.”
Afskrift. Ödmjukt Memorial!
”1 alla civiliserade Länder har man sett
de betydligaste omkostnader användas till Husdjurens
förädling.
England, Frankrike, Tyskland, Holland,
Danmark vittna derom; ja äfven i Sverige har
man sett upoffringar göras till deras bästa, ehuru
framgången varit ringa. I alla desse Länder
har man inrattat Veterinaire-Scholor, från
hvilka endast och allenast Husdjurens rätta kännedom
och behandling i sjukt och friskt tillstånd
kan väntas; äfvensom fördomsfria DjurLäkare
och rättskaffne Cavallerister.
I Sverige har Veterinaire-Scholor funnits
sedan på i77o:talet, men med deras läge i små
Städer, i Skara och Lund hafva de blott kunnat
stifta en obetydlig pratäisk nytta. Veterinairevetenskapen
ligger derföre här ännu i sin linda,
och omöjligen kan den hinna till någon,
höjd så länge ingen Schola finnes i Stockholm.
Belägen i en Småstad eller på Landet kommer
den alltid i saknad af ett större antal sjuka Hä»
star^ hvaraf de praäicerande förlora i skicklighet,
och få af dem kunna dessutom uppehålla sig
en längre tid på Landet blott och bart för Veterinaira
Studiers inhämtande. Man ser äfven
alla Stiftelser af denna natur vara i andra .Län
-
StätsUtskottets Betänk anden. 573
der anlagde 1 Hufvudstäder, London, Paris, Madrid,
Thurin, Wien, Prag, Dresden, Perlin,
Köpenhamn o. s. v.
Betragtas den underlägsenhet, som Sverige,
Husdjuren beträffande, af många anledningar
(Cl irnat, local, föda, missvård, skjuts-inrättningar
m. m.) mäste äga, så synes det äfven mäst
vara i behof af allmänna redan annorstädes vedertagne
mått och steg till deras bästa och bland
desse stå Veterinaire-Scholor främst.
Utom desse förblifver mörkret oskingradt,
och anlagen icke en gång utvecklade hos dem,
der anspråk på skicklighet borde kunna göras.
Inlagan öfver brist på DjurLäkare är allmän,
serdeles i Landsorten, när smittosam ma sjukdomar
utbreda sig, och vid alla tillfällen då en
alfvarsam hjelp är af nöden. — Cavallerierne
och alla större Stallinrättningar sakna dem ej
mindre.
Den så vigtiga Veterinaire vetenskapen har
ej kunnat undfalla en Huld Regerings upmärksamhet;
förnyade gånger hafva Stipendiater blifvit
affärdade till Utrikes Orter, för att inhämta
kunskaper, men en fond till inköp af Tomt och
Byggnader har hittills icke blifvit anslagen;
kunde medel härtill erhållas, så synes rättvist,
att början göres med Institut, ty en person, som
blifvit utsedd art besöka främmande Inrättningar
af denna art, kan efter hemkomsten dock
ej gagna med sine kunskaper, utan tjenlige Boningsrum
för sig, jemte Bibliotheque, Anatomiteoch
Preparat-Salar, SjukStall, Smedja 8éc.; hvilket
tillkommer en dylik inrättning. Han ligger
af sig under det han vantar, tycker svårigheter
-
StatsUtskottelå Uetänkanden.
na vara oöfvervinnerliga, förlorar en nödig va?
ma för saken, och sedan kan ändamålet anseS
förfeladt, och Respemiingen, om ej böltkastad,
åtminstone mindre väl använd.
Monne just nu stunden ej vara kommert
till de första vidtagander i detta ämne, sedan
Styrelsen för hela Rikets Hästväsert kan anses
organiserad och på ett stadigvarande sätt komma
att sträcka sine omsorger till det hela?
Ad. Ehrengranat.”
Med Herr Öfversten Tersmeden förenade
sig åtskillige af Utskottets Ledamöter; öch skulle,
efter begäran, desse serskildte yttranden åtfölja
Utskottets Utlåtande till Rikets Höglofb
Ständer.
N:r 13Gb
Riksens Högloft. Ständers Stats-•
och LagUtskotts Utlåtande, angående
Herr Jf. D. von Engest rö rrt s
M morial om ärlige LagSamlingar.
t-Jti till Högloft. Ridderskapet och Adeln ingifvet
sämt derifrån till Stats- och LagUtskottens
gemensamma behandling remiueradt Memorial,
har Herr Jan Daniel von Engeström, med
afseende å svårigheten för en hvar att känna
och äga lätt tillgång till alla uti åtskillige ämnen
utkommande Författningar, hvilkas föreskrifter
likväl böra åtlyclas, föreslagit, att Riksens
Högloft. Ständer måtte hos Kongl. Majit i un
-
Stats- och Lag-Utskottens Betänkandeni 575
derdanighet framföra den önskan, att en Samling
af Lagar, med mera, för hvarje är må utgifvas;
hvarvid Herr von Engeström tillika, såsom
till iakttagande nödige Reglementarisk© stadganden
upgifvit:
1:0 Att de Förordningar, Bref, Circulairer,
m, m. som utgå, så val ifrån Kongl. Maj:t, som
Collegier, OfverRätter, Consistorier och Direc.
tioner borde genom Utdrag serskildt af trycket
utgilvas.
2iö Ått OfverStåthållaren i Stockholm och
Landshöfdingarne i Ortetné skulle draga försorg
om ett lika Sammandrag af de Författningar de
sjelfve utfärdat, med uteslutande af smärre Kungörelser,
såsom Au&tioner, efter!ysningar och
mera sådant.
3:0 Att Kongl. Maj:t i Nåder skulle utnämna
en Rédaäeur af de i första puncten upräknäde
Handlingar.
4:0 Att alla desse Sammandrag infördes
efter sina data uti fullständiga, men korta Utdrag,
på det onödig vidlyftighet må undvikas.
5:0 Ätt, som alla Församlingar och Tjenstemän
in extenso erhålla Handlingarne, någon vidare
utdelning till dem icke borde ske.
6;o Att Manuscriptet skulle upvisas inför
Konungens JustitiaeCanizler och Riksens Ständers
JustitiäeOmbudsman, hvilka derå tecknade
ett Vidi.
7:0 Att Aibetet bolde utgifvas föi‘ hvarje
halft år och inom de fyra, näst efter förloppet
deraf, infallande månader.
8:0 Att för sådan orsak alla de i första
punäen upräknade Werk skulle inom dan lista
576 Stats. och Lag-Utskottens Eetilnkandert*
Augusti och den lista Februarii till Redadeuren
insända ett exemplar af Författningarne, och
de, söm endast äro skrifne, vara behörigen
styrkte.
9:0 Att Redaöeuren för hvart är borde bilägga
ett fullständigt Register.
10:0 Att dä Redaöeuren ej erhölle något
Arfvode, Arbetet ock skulle blifva hans egendom,
men att, till understöd vid utgifvandet,
han borde, emot laga .Borgen, undfä ett räntefritt
Län af Nionde HufvudTituln, och
11:0 Att om Redafteuren ej skulle svara
e>mot det honom visade förtroende, han derifrån
skulle skiljas och vara skyldig, att det upburne
Länet inbetala; dock att sädane hinder, dem han
ej kunnat afvärja, icke blefvo honom tillräknade.
Lagutskottet har i öfvervägande tagit hvad
Herr von Engeström i ofvanberörde måtto till antagande
framställt; och, ehuruväl Utskottet anser
nyttan och jemväl nödvändigheten af Samlingar
i fullständige Sammandrag utaf de uti hvarjehanda
ämnen utkommande Författningar vara
ostridig, finner dock Utskottet, att det för Allmänhetens
uplysning icke skulle blifva tillfyllest
att blott hädanefter få emottaga så beskaffade
Samlingar af de Författningar, hvilka komma
att utfärdas, utan att dertill jemväl fordras,
att Allmänheten tillika äger tillgång af dylika
Samlingar utaf dem, som hittills äro utgifne och
ännu gällande. Utskottet tror det vara af erfarenheten
bestyrkt, att Allmänheted haft en betydlig
fördel af den, på Kongl. Majtts Nådiga
Befallning, författade och år 1807 utgifne Samling
-
Stats- och Lag-XJtskottens Betänkonden. 5 7 jr
lirig af då gällande Författningar och Stadgarj
hvilka antingen ändra eller förklara sjelfva Lagen
i åtskillige rum, eller ock angå ämnen, sorn.
med dem äga ett närmare sammanhang, hvilken.
Samling likväl, så vidt för Utskottet är veterligt,
utan något biträde af Staten Utkommit; men,
då efter berörde tid flerfaldige ändringar i Låsens
föreskrifter af Konungen och Rikets Stan
O
O
der blifvit beslutade och antagne, äfvensom åtskillige
Förklaringar öfver setskildte Lagens
rum äro vordne af Kongl. Majit meddeldte,
hvarigenom nämnde Samling nu mera icke är i
alla delar tillräcklig och tillförlitlig; så visar sådant
förhållande beiiofvet deraf, att denne Samling
fortsattes. Enär nu åter ingen sådan Samling
gifves utaf dea märigd Författningar, hvilka
äro uti alla serskildte Oeconomiska ämnen
utfärdade och ähnu tjena till rättelse, är det, efter
Utskottets tanka, lika nödvändigt, att den,
med sammanförande af hvad till hvarje af desse
ämnen hör, blifver författad och utgifvenj
och, då allt detta arbete blifver af mycket större
omfattning och vidlyftighet, än att det skulle
kunna af en enda dertill utsedd persön bestridas
och fullkomnas, tror Utskottét det blifva af
af ringa nytta, otn det nu för en kömrtiande tid.
skulle åt en utnämnd Itedaäeur anförtros art företaga
och utgifva Samling af hädanefter vidtagande
Författningar, utan att tillika de,, sorn under
deri förflutna tiden dein föregått sämt äro
gällande, ingingo Uti Samlingen. X öfrigt finner
ock Utskottet sig böra anmärka följande härvid
förekommande omständigheter: att Kongl.
Bihang till Riks-St. Prot. 1S1.7— 1818. /pde Sanih K:r 73.* 74-.-
5^8 Stats- och Lag-Utskottens BetänJtanden.
Majit för flere år tillbakars i Nåder anbefalt ve»
derbörande Collegier och andre EmbetsWerk, att$
genom Utsedde Eedamöter derstädes, hvar för
sig författa Sammandrag af gällande Oeconomiska
Författningar uti dfe ämnen, som hvart och
ett af bernälte Collegier och EmbetsWerk i synnerhet
ägfer att handhafva, hvarå verkställighet
till någon del följt och till de öfrige delar bör
•vara att vänta, samt att Kongl. Majit i anledning
af Riksens Ständers vid 1809 oell 1810 årens
Riksdag i underdånighet framstälde anhållan,
det måtte alla uti allmänna Husbällningsmål
hittills utfärdade Förordningar blifva sammandragne
uti fen enda Författning uti hvarje
serskildt ämne, förständiga! Rikets Collegier att
vid verkställandet af ofvanomförmäldte förut anbefaldte
Sammandrag, tillika tillse, huruvida der;
vid i mfer eller mindre inolin kunde iakttagas
hvad Riksens Ständer önskat: att behöfvet icke
synes kräfva att så ofta, söm Herr von Engeström
föreslagit, eller för hvarje halft år utgifva Samling
af dé Under sådan förfluten tid tillkomne
Författningar, hälst, då fullständiga Samlingar af
de föregående ftinnos, det ej bör blifva svårt
för en hvar att samla eller till innehållet än;
teckna de blifvande förändringar eller nya Stadgandenj
Utan anser Utskottet det vara tillräckligt,
örn fortsättningen af de förUt skedde Samlingar
förfetages efter någon längre tids förlopp*
då de hyarfe Författningames myckenhet eller
andre omständigheter göra verkställigheten deraf
nödig: och att sluteligen någon allmän Samling
af de Förordnanden* dem UfverStåthållaren Och
Konungens öfrige Eefallningshafvahde kunna
Stäts. och Lag. Utskottens Betiinkanden. 5^
finna lämpligt att, livar och en för sitt Län
hieddela, destom i ndre kan vara behöflig, soni
desse Förordnanden nödvändigt måste afse Loenia
förhållanden, hvilka icke röra andre orter.
I följd af allt detta finner LagUtskottet sig
sakna skäl, att tillstyrka bifall af Herr von Engest
roms ifrågavarande Förslag på det sätt, han det
Samma frarristält, utan förmodat Utskottet, att
det ändamål, Herr von Engeström dermed åsyftat;
skall närmare vinnas genom de åtgärder, här för
ut af Utskottet äro tifigifné.
StafsUtskottet, sorn till dess Utlåtande ansett
endast höra det af Herr von Engeström uti
louie och ii;te punfterne af dess Memorial föieslagne
iäntefria Fart af 9'de HufvudTitulns
medel åt en Redadeur af ifrågavarande Lag
Samling, har åter för siri del skölat yttra, att,
då Lag-Utsköttet ej funnit skäl tillstyrka bifall
af Heir von Engeström!; förslag, så vidt det angår
arbetets utförande, så bör ock frågan örn beiörde
Lånbidrag af allmänna medel förfalla;
hvilket allt vördsamligen öfverlemnas tiil Rik
Sens Höglofl. Ständers bepröfvande; StdckhbluA
den 18 Martil 1818-
N:r 151;
Riksens Höglofl. Ständers Staisoch
LagUtskotts Betänkande, i anledning
af väckte Motioner om Lönförbättring
för Häradshöfdingarne.
W altof!.' BörgaréStåndet har till Stats-och Läge
£8o Stats■ och Lag-UtskottenS Betcinkandert,
Utskottens Utlåtande remitterat det af RiksdagsEullmäktigen
för Arboga Stad, Herr Häradshöfdingen
och Radmannen C. IV. Nyberg till bemalte
RiksStand ingifna Memorial, hvaruti han
anmärkt, att, då nyligen de fleste Rikets Embetsoch
Tjenstemän .fått åtnjuta förhöjning af deras
på Stat anslagne Köpevilkor, halva, ibland andre,
UnderDomare på Eander, dermed icke blifvit
hugnade, hvilka vid deras vidsträckta, ansvarsfulla
och högst trägna göromål, i årlig lön
blott undfå 75 R:d, samt äga att upbära den vid
HäradsRätterne fallande ExpeditionsLösen, som,
ehuru af många ansedd såsom en betydlig inkomst,
likväl, efter afdrag af de dermed förenade
utgifter, lemnade ringa eller ingen behållning
och i vissa fall icke blefve tillräcklig till
berörde kostnader hvilket förhållande Herr Häradshöfdingen
jemväl, genom en af honom upgjord
uträkning, sökt ådagalägga; i anledning
hvaraf, och då de så kallade Tingsgästningspenningar
samt TingshusHyresmedel af de Härader,
som icke verkstält Tingshusbyggnad, dem Häradshöfdingarne
i öfrigt fått sig tillagde, icke till
hälften skola förslå att bestrida Rese. och Tingsutgiftérne
till och under alla Lagtima och Urtima
Ting, hvilka, i anseende till roedhafvande
oundgängeligen nödig Skrifvare-hjelp, upgå till
betydligt belopp, samt i betraktande tages, så väl
den märkliga skillnad som vöre i beskaffenheten
af de lloställen, hvilka uti en del af de under
Svea HofRätt lydande Domsagor voro Häradshöfdingarne
tilldeldte, hvaraf någre kunde anses
jemngode, men en del äro usle Hemman, hvilkas
ålagde Rotering och öfrige Kronoutskylder
Stats- och Lag-TJtsliOttens Betänhanden. 581
upgå till och ofta öfverstiga de arrenden, som
för dem högst kunna erhållas, som ock, att de
fleste Häradhöfdingar äro aldeles i saknad af
[Boställen, utan i stället, såsom ersättning derföre
undfå 26 Rtd 32 sk., som på långt när icke
förslå till KronoUtlagornes betalande, här Herr
Häradshöfdingen förmodat, att desse olika förhållanden
för UnderDomare å .Landet, hvilka
alla hafva enahanda ansvar för deras befattning
och lika vigtiga samt öfver en mans förmåga
trägne göromål, höra förtjena Riksens Höglofl.
Ständers upmärksamhet till den någorlunda jein1
ika ändring och rättelse som kan leda till förbättring
af de flestes nu innehafvande knappa
Lönevilkor, uti hvilket ändamål är vordet föreslaget,
att all Expeditions-lösen borde försvinna
eller åtminstone icke upbäras utaf Domaren, utan
snarare af en eller 2:ne Ordinarie TingsNotarier,
som tillika lönades af Häradet och
svarade för all Expedition, då Domaren endast
fick sysselsätta sig med målens afgörande och
pröfning, hvarföre han af Staten borde få en
anständig Lön jemte Boställe fritt från utlagor,
samt att TingsgästningsPenningarne förökades
till minst tredubbelt och utgingo i Spanmål,
hvilket Herr Häraoshöfdingen trott kunna verkställas
om alla onyttige Tjenster indrogas och
vissa öfverdrifvet stora Löner minskades, hvarigenom
genast en tillräcklig Fond till förbättring
af de nödvändige Lönvilkor kunde erkållas.
Högvördige PrestStåndet har ock på lika
sätt till förenämnde Utskott remitterat de serskild
te af Herr Riskoppen och Ledamoten af
[Kongl. Nordstjerneorden Doftor E. A. Almqvist
382 $ta*s-^ och Jjag-Utsbottens Betäniandeii.
pcb Hprr Prosten O- A. Ohrvall dit ingifneMepiorialer,
hvarigenom bemälte Herr Doåor och
Piskopp, i afseende dertill att Häradshofdingar*
ne, pä sätt här ofvan är förmäldt, blifvit uteslutne
frän den Lönförbättring, sorn tillagts de
fleste öfrige Pepningg-Löntagare, samt deras lörpt
innehafde inkomster äfven äro vordne förminskade
derigenom att dem förment' att utfärda
ProtocollsUtdrag öfver andra och Tredje Upbuden
och att Käranden befriats i forliktp mål
pflösa Expedition, hemställer: 1:0 att åt Häradsö
höfdingarne, jemte den dem förut anslagne iiögst
ringa Pennjngelön, må beviljas något anständigt
tillskott vare sig i Penningar eller Spanmab eh
ler efter enahanda grund som blifvit iakttagen,
da andre Penninge-löntagare vid sista Piksdagen
erhöllo en skälig Lönförbättring; o«h 2to
att, på det Domares pågon gång mahanda
tryckande behof förlikningar uti de vid DornStolarne
anhängige mål ej matte hindras eller
motygrkas, i stället att befrämjas, Domaren må
vara tillåtet pcb obetpget att utfärda ProtocollsUtdrag
afven ofver forlikte mål, emot enahanda
lösen, som är faststäld för Utslag i andre civile
mål; och Herr Prosten Ohrvall åter, med
framställande af de enahanda omständigheter,
hvilka af Herr Häradshöfdingen Nyberg och
Herr Piskpppen Dodor Ahnqvist blifvit andragne
samt den förminskning uti förut tillcjeldte
inkomster, fdäradshöfdingarne tid efter annan
iriåst vidkännas, yrkat, att desses Lönvilkor ina
så förbättras, att de ickp behöfva ljda nöd, utan
aga tillräcklig utkomst
Ofver
dessa Motioner får nu Lagutskottet
Stats- och Lag-Utskottens Betänkamlen.
för sia del i ett sammanhang afgifya följande
yttrande :
Utan att inga uti någon historisk ut.
redning om förhållandet med HäradshöfdingeErnbetets
inrättande och de förändringar, som i
afseende å de Lönvilkor, hvilka för dem sorn.
detta Embete bekläda, tiel efter annan sig tilldragit,
har Lagutskottet {rott det göra tillfyllest
anmärka, att, dä år 1G96 LöningsStaten för Em.
bets- och Tjenstemän i allmänhet uprättades, anslogs
för Häradshöfdingarne i årlig Penniqgelön
300 Daler Silfverrnynt, hvilken lön, efter den
1776 verkstälde valvation, bort utgå med 100
R:d årligen, igen icke destomiqdre nedsattes till
dess nuvarande belopp 75 R:d; att den lösen,
hvilken Häradshöfdingarne vid förstnämnde tid
ägde att upbära för de Expeditioner, sorn af
dem utfärdades, ehuru i afseende på numeraira
beloppet, ringa mot den, som sedermera tid efter
annan blifvit faststäld, ändock vid jemförelse af
då varande förhållandet emellan Penninge- och
Waru-värdet, yida öfverstiger den som nu ät'
stadgad, fastän samma lösen åren 1733, t8oi
pch 1811 är vorden till dess belopp hvarje
gång ansenligen förökad: att, då för Häradshöfdingarne
uti eri del Domsagor, Boställen anslogos,
somlige af bättre, somlige af sämre beskaffenhet,
dg öfrige, åt hvilka några Boställen
icke blifvit tillde1 dte, till ersättning derföre erhöllo
BoställsPenningar, för det närvarande utgående
med 36 R:d 32 sk. årligen, hvilken ersättning,
den tid den gafs, kunde vid då yttrande
myntvärde anses svarande mot den inkomst,
sorn af berörde Boställen innehafvarne tillkom,
men nu icke på långt när upgår emot hvad de
5 § 4 Stats- och lyng. Utskottens Betänkanden
-
Häradshöfdingar, som hafva de sämsta Bostnf.
Jen, deraf åtnjuta; att Tingsgä'stningsPenningarne,
fastän sedan 1776 års valvation, utgående i beräkning
efter 3 Daler Silfvermynt på Riksdalern,
icke i någon mohn för det närvarande utgöra
en jemförlig inkomst emot den sorn af dem påräknades
vid den tid, då de till Häradshöfdingarnes
aflöning anslogos; att en betydlig förlust
uti Häradshöfdingarnes jLönvilkor deraf dera
tillskyndades, att genom år 1779 vidtagen förändring
af Lagens stadgande i 32 Cap. 2 §,
RättegångsBalken, de Böter, hvilka, enligt samma
§. verfo Rättens ensak, dem frångingo och
nu till StatsWerket ingå, för hvilken förlust någon
ersättning icke är vorden dem tillerkänd;
och att, sedan år 1812 Expeditionslösen förhöjdes,
Häradshöfdingarne blifvit betaget, att, mot
Lösen utfärda ProtocollsUtdrag öfver beviljade
sudra och 3telje Upbuden å Fastighetsköp samt
ofver genom förlikning bilagde instämde tvister
i Civile inål.
Wid betragtande häraf: anser Lagutskottet
det vara ostridigt, att, enär Häradshöfdingarne
icke å deras Penningeloner fått tillgodonjuta den
förbättring, som vid sistförflutne Riksdag blifvit
de fleste Embets- och Tjenstemän, hvilkas Löner
i Penningar utgå, tillerkände, i allmänhet
äro synnerligen vanlottade och mest de Häradshöfdingar,
som dels hafva inga Boställen, dels
så svaga, att någon förmånligare afkomst af dern
ej åtnjutes.
Beräknas hvad en Häradshöfding, som ej äger
Boställe, i årlig Lön innehafver, utgör der»:
tito PenningeLönen 75 R:d, 2=0 BoställsPen
-
Stals- och Lag-Utsbottens Betanhanden. 585
ningarne 26 R:d 32 sk., 3:0 TingsgästningsPenningarne,
sällan öfverstigande ett belopp af 100
]R:d ; och 4:0 den honom tillkommande ^:del i
TreskiftsBöterne. Dä allt detta sammanlagt icke
upgår till mer än omkring 250 R:d, skall således
återstoden af hvad Häradshöfdingen för dess
eget och dess Familles samt Hushålls underhåll
tarfvar, hämtas af Expeditionslösen.
Om än det må medgifvas, att berörde Hösen
i de större Domsagor kan utgöra ett betydligare
belopp, måste dock deraf dragas alla de
kostnader, Häradshöfdingarne i och för deras
tjenster nödgas bestrida, bestående uti flere Skrif»
vares lön och kost, desses jemte Häradshöfdingens
eget underhåll vid Lagtima Tingen, hvarest
de längre tid blifva uppehållne, för att upsätta
och renskrifva de Expeditioner, hvilka innan
Hära.dshöfdingens afresa från Tingsstället,
skola till Parterne utlemnas, utgifter vid resor
till desse , ting, Urtima Ting i Brottmål, Militisoclr
Capel lans- JJoställsSyner, ■ samt andre lönlöse
förrättningar, Kronoutskylder och Skrifmaterialier,
hvilka sistnämnde utgöra en kännbar utgift,
enär till ConceptDomböcker, deras renovation,
till ransakningars utskrifvande med mycket
mera, ett större belopp deraf årligen åtgår, och
kan efter desse afdrag för säkert antagas, att behållningen
å Expeditionslösen oftast blifver ringa,
men altid så måttlig, att den, sammanlagd
med ofvanberörde LöneFörmoner, icke ens till
den mäst tarfveliga utkomst blifver tillräcklig;
hvarförutan häraf synes böra i öfvervägande
komma, att Berginästarne, hvilka både uti värdighet
och Embetsbefattningen närmast äro Hä
-
5S6 Stats- och Lag-Utskottens Betänhanden,
radshöfdingarnes vederlikar, meri icke äro be,
svarade med sä trägna göromål som Häradshöf,
dingarne, likväl åtnjuta vida större Peqningelöner
och dessutom till det mästa blifvit förseddQ
med Boställen samt upbära Tingsgästningspenningar
och Expeditionslösen, trien ej måste vidkännas
så dryga Utgifter, som Häradshöfdingarne,
enär för Bergmästarne sällan inträffat så beskaffade
resor och förrättningar, hvarföre någon
betalning ej åtnjutes.
På grund af allt detta önner LagUfskotte£
det icke allenast billigt, utan ock högst nödvändigt,
att Häradshöfdingarne erhålla förbättring a
deras Löner, så att de vid sine ansvarige, trägne
och magtpåliggande göromål, hvartill fordras
ej mindre pröfvad skicklighet än oväld, och
hvilkas handlingssätt medföra en så betydlig inflytelse
på Menighetens lynne och moralitet, icke
rnå sakna en anständig utkomst. Lagutskottet
anser väl, att, om, på sätt Herr Häradshöfdingen
Nyberg föreslagit, Häradshöfdingarne annorledes
aflönades, än till en del genom upbärande af
Lösen för de Expeditioner, sorn af dem, å Embetes
vägnar och från TingsRätterne, utfärdas,
skulle sådant vara mera öfverensstämmande med
ordning och DomareErnbetets värdighet; men,
då den tidpunft ännu icke är för handen, att
ett sådant förslag kan komma under pröfning
till antagande, finner ock Utskottet öfverflödigt,
att deröfver sig vidare yttra; hvarföre ock Utskottet
tror, att något Utlåtande icke erfordra^
öfver Herr Häradshöfdingen Nybergs, i sammanhang
med den nysshemälte, väckte Motion, att
Expeditionen vid HaradsRätterne må ombesör»
Stals- och Lag.Utskottens Betänkanden, 587
jas af en eller 2:ne TingsNotarier, mot hvilka
Tjensters inrättande hvarjehanda svårigheter skola,
efter LagUtskottes tanka, möta. Men, då äfven
med Häradshöfdingajnes bibehållande vid
Expeirionslösen, deras Lönevilkor, enligt hvad
Utskottet här ofvan sökt ådagalägga, äro knappa
och för deras bergning otillräcklige, finner LagUtskottet
sig böra tillstyrka, att Häradshöfdingarne
i allmänhet och i synnerhet de bland detn,
som antingen helt och hållit sakna Boställen
eller äro försedde med dylike af så svag beskaffenhet,
att af de samina mindre betydlig afkomst
är att påräkna, må, i likhet med andre PenningeLöntagare,
njuta den elem tilldelte Lönförjtöjning,
eller ock någor; anstalt vidtagas, hvarigenom
H ä ra d sl( o f cl i n g a r n e annorledes varda forhjelpte
till så beskaffade Löneförmåner, som med
deras Embetens vigt kunna vara förenlige; och,
då för denna förbättring behofvet påkallar en
skyndsammare åtgärd, än i afvaktan af den indragning
af tilläfventyrs befintelige öfverflödige
Embeten och Ejenster, som framdeles kan komma
under pröfning, synes densamma ock genast
böra verkställas.
Sluteligen, pch i anledning af Herr Biskoppen
Doftor Almqvists derom väckte fråga, finner
Lagutskottet sig icke kunna undgå att fästa sin
upmärksarnhet dervid, att, sedan Kongl. Majit
på Riksens Höglofl. Ständers vid sistledne Riksdag
derom i underdånigliet gjorde hemställan,
uti Nådig skrifvelse till Hess och Rikets HofRätter
af den i6:de Augusti 1815 ansett Lag
och Författningar, utan förtydning och missbruk,
icke gifva anledning, att låta kärande Parter ut
-
588 Stats- och Lag-Utskottens Betänkanden.
lösa serskildt ProtocollsUtdrag öfver förlikte mal
och Kongl. Maj:t således i .Nåder anbefallt HofRäfrerne,
att derom de under dem’ lydande Domstolar
förständiga, den följd deraf velat dragas,
att utom de händelser, då kärande Parter vid
HäradsRätten tillkännagifva eller låta anmäla
sig afstå från de af dem instämde käromål, samt
någon egentlig handläggning med berörde mål
således ej behöfver af HäradsRätten vidtagas,
det icke skulle vara Häradshöfdingarne tillåtit,
att emot lösen, utfärda ProtocolisUtdrag öfver
förlikningar uti instämde mål, sorn af Parter
inför Domstolen antingen genom dess bemedlande
eller annorledes träffas, samt hvarvid den
åtgärd af Domstolen, efter det Parterne blifvit
hörde, vidtages, att dels förlikningen varder gillad,
dels att instämde målet anses böra förfalla;
och som Lagutskottet anser, att sådant innefattar
ett missförstånd af hvad uti berörde ämne
på sätt omförmäldt är, blifvit af Riksens Höglofl.
Ständer föreslagit och af Kongl. Maj:t i Nåder
bifallit och stadgadt, i följd hvaraf uti den
kärande Parter i allmänhet åliggande skyldighet,
att vid UnderDomstolar utlösa Protocoll och
Utslag, endast den inskränkning blifvit gjord,
att i de fall då käranden antingen icke tillställt
sin vederpart en å honom utverkad stämning,
eller låtit sin talan emot honom förfalla, men
dock är pliktig infinna sig vid Domstolen, för
att derom göra anmälan, icke någon emot sin
vilja och begäran må förpligtas, att öfver berörde
anmälan, hvarigenom för Domaren all handläggning
af det instämda målet uphört, något
Utdrag af Protocollet utlösa; finner LagUtskot
-
Stats- och Lag~TJtskottens Betqnkanderi. 589
tet nödigt att, till undanrödjande deraf, tillstyrka,
att Biksens Högloft., Stander iros Kongl. Maj:t
i underdånighet hemställa, det vederbörande må
om detta förhållande varda underrättade.
StatsUtskottet, till hvars åtgärd egenteligen
hörer, frågan orri den föreslagne förbättring i aflöning
för Häradshöfdingarne, får härvid uplysa,
att vid den utaf Biksens Ständer sista Urtima
Biksdag, enligt deras underdåniga skrifvelse den
23 Julii 1815, beviljade Tönfcrhöjning för Civile
Embets- och Tjenstemän i allmänhet, funno
Biksens Ständer sig böra som principe antaga,
att ej någon med indeld Ton, Boställe, Töningsjord
eller ränta försedd Tontagare, skulle af
samma tillökning blifva delaktig, på hvilken
grund, och då Häradshöfdingarne, hvilka i allmänhet
åtnjuta någondera af berörde Töneförmåner,
dessutom upbära Expeditions-Iösen, som
år 1812 med 50 Procent förhöjdes, ifrågavarande
Embetsman icke uptogos till någon Tönförhöjnings
undfående, utan ansågos icke dessmindre
vara aflönade i jemförligt förhållande med
hvad Statens öfrige Embets- och Tjenstemän då
tillädes.
Uti ett sådant förhållande i.anseende till
afiöningen befinnas Häradshöfdingarne ännu.—-  I den nu väckte frågan om sådan förändring i
deras Töningssätt, att Expeditions-lösen för dem
skulle uphöra och de i stallet undfå en förbättrad
och tillräckligare aflöning, jemte Skattfrie
Boställen m. m. förekommer åter, att i Statens
närvarande förlägenhet det icke är möjligt, att
påtänka någon sådan Tönereglering, utan synes
den tid bara . afvaktas, då, såsom i Herr Härads
-
t, g o Stats- och Lag-Utsiotlens Betätikanäetl.
höfdingen Nybergs beräkning och förslag äfvert
ingått, genom indragning eller besparing af of.
verflödige Sysslor och Löner, tillgångar måga
kunna yppas, att, utan Statens ytterligare betungande,
tillvägabringa ett annat Löningssätt för
Häradshöfdingarne, om det af Riksens Högloft.
Ständer skulle nödigt anses.
StatsUtskottet finnér altså för sin del sig nu
icke kunna tillstyrka någre anslag af Riksens
Högloft. Ständer till ifrågavarande ändamåls befordran
f hvilket allt Vördsamligen hemställes
Riksens Högloft. Ständers närmare bepröfvande;
hvarvid en Ledamots serskildte tanke, genom
Utdrag af Protocolleb bifogas. Stockholm den
18 Mart ii 1818.
Utdrag af Protocollet$ hållet hos
Riksens Högloft, Ständers Statsutskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 11 Martii 1818*
S. D. W id justering af Stats- och Lag Utskottens
gemensamma Utlåtande öfver väckte Motioner
om Lönförbättringar för Häradshöfd i ög^rrie,
förnyade Herr Lagmannen ööh Riddaren Noreus
dess under denna frågas afgörande hos StatsUtsköttet
yttrade serskildta tanka, att nemligen, orri
ock Herr Lagmannen skulle medgifva, att de
Häradshöfdingar ägde ert, möt deras många och
magtpåliggande göromål någorlunda svarande Utkomst,
hvilka jemte Pehningelön äro försedde
ined Boställen, Bohemman eller annan Löningsjord;
så ansåg Herr Lagmannen likväl afseende
härvid med skäl böra göras å dem; sam endast
Stats- och Lag-Utskotttns Betänhanden. 591
åtnjuta PénningeLön, i allmänhet utgörande
blott 75 R:d; men i Stora Kopparbergs Län för
3tne Häradshöfdingar sammanräknad t bestigande
till allenast 200 R:d; skolande förhållandet
med HäradshöfdingeLönerne i flere af Rikets
Norra ProVincer ej eller Vara serdeles bättre;
I anseende hvartill, och då Rikets Ständer vid
1815 års Riksdag beslöto, att alla Civile Enlbets-
och Tjenstemän, hvilka ej ägde indelt Lön
eller Boställe, skulle komma i åtnjutande af den
då anslagne Lön-tillökningen, Herr Lagmannen
funné det Vara med Principen för den sålunda
beviljade Lön-förhöjningen enligt» att nU tillstyrktes
det åtminstone de Häradshöfdingar, som
blott hafva Pénningelön, måga undfå enahanda
förhöjning derå, som CivilStatens öfrige Embetsbch
Tjenstemän, i följd af Rikets Ständers berörde
förordnande erhållit; och förmodade Herr
Lagmannen, det Häradshöfdlngarnes 1 Norra delen
af Riket förbigående härrört deraf, att man
icke lemnat upmark samhet deråt, att desse Embetsman
saknade alla slags indelte Löne-förmåner»
och att de således voro lika berättigade till
denna fördel, som de öfrige Rikets Tjenstemän
i lika ställning. Den behållning i Lösen» som
igenom 1812 års ExpeditiohsTaxa upkommit, ansåg
Herr Lagmannen till större delen medtagen
genom deri stegring varup risen de Senare åren
tagit, ocli de ökade kostnader, som i och för
Embetets utöfning derigenom upkommit» samt
det ty värr ökade antalet af ErottmålsRansakningar»
hvadan ock de Häradshöfdingar» som icke
hafva Boställen eller HemnäansRäntor sig
anslagne, aro nära Uti saknad af medel till en
592
StatsUtskottets Betänk anden <
nödtorftig bergning; tilläggande Herr Hagmar)-  nen nu, att de Häradshöfdingar, sorn hvatkeri
hafva .Boställen eller negon slags indelningsförmåh,
syntes, efter åberopade'beslut vid 1815 års
Riksdag, .vara lika berättigade till Lön-tillöknings
som Hagrnännen, hvilka deraf kommit i åtnjutande;
och skulle detta Herr Hagmannens yttrande,
enligt dess önskan, åtfölja Utskottens utlåtande
till Rikets Höglofl. Ständer*
N:r IJ52.
Riksens Höglofl. Ständers Stats Utskotts
yttrande öfver gjorde Anmärkningar
vid dess Utlåtande och Förslag,
angående Arfvoden och Traktamenten
för RiksStåndens och deras Utskotts
Secreterare, Cantzlier och Wakt betje->
ning.
Wid StatsUtskottets den 21 sisth Februari i afgifne
Förslag och yttrande i fråga om Arfvoden
och Tradamenten för RiksStåndens och deras
Utskotts Secreterare, Cantzlier och Waktbetjening,
hafva Anmärkningar blifvit gjorde hos
samtlige RiksStånden, som derföre återremitterat
Ärendet till Utskottets vidare åtgärd.
Härvid förekomma egentligen till besvarande
följande hufvudsak lige puncter, nemligen;
i:o Den hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
af Herr Grefve Claes Fredric Posse, gjorde
Anmärkning, att, örn StatsUtskottet ansett sig bö
-
StatsUtskottcts Betankanden.
ia föreslå någon förändring i det beslut, sötn af
Herr LandtMarskalken och Herrar Talmannen
Samt Utskottet, representeradt af dess Ordförande
och i närvaro af öfrige Utskottens Ordförande,
blifvit fattadt i detta ämne, hade sådant bordt
Herr LandtMarskalken och öfrige Talmännert
communiceras innan ÖtatsUtskottet till Riksens
Ständer aflemnade sitt Betänkande i ämnet, häldst
i annat fall ej inses kunde ändamålet och meningen
med den öfverläggning emellan Landtb
Marskalk och Talmän, sorn 24 §. i Riksdagsordningen,
jemte Ståndehs anmodan derom, föreskrifva.
Då berörde §. stadgar, att ifrågavarande vedergällning
skall ”af StatsUtskottet, efter öfver”läggiiing
med LandtMarskalken och Talmän”nen,
föreslås och i sammanhang med den öfrige
StatsRegleringen af Riksens Ständer be”stämmas”;
så lärer det ock finnas hafva varit
Utskottets både rätt och åliggande, ätt, såsom
skedt, efter föregången öfverläggning med Herr
LandtMarskalken Och Herrar Talmännen till
inhämtande af deras yttranden, uprätta och Riksens
StänderS bepröfvande underställa Förslagen
2:0 Af bemäldté Ledamot inom Höglofh
jRidderskapet och Adeln har erinran jemväl blifvit
gjord dervid, att Utskottet afstyrkt, det RiddarhusFiscalen
må erhålla Traktamente af StatsMedlem
Jemte det Utskottet i denne del åberopar
de skäl, som dess förra Utlåtande innehåller,
får Utskottet nu, i afseende på den anfördejeirtförelsen
af denne Tjétistemans befattning med.
Vice Secreterarens hos Hedervälda BondeStåndet,
Bihang till RiksSt. Proh 1817- ISIS- 4'^e Sämb N:r 7;, 76;
StatsTJtskottets Betänkandet!,
uplysa, att förhållandet med deras aflööafi-i
de likväl är i så måtto olika, att vid alla
senare Riksdagar har vedergällning för vice
Secreterare hos bemäldte Stånd utgått af StatsMedlen,
hvaremot RiddarhusFiscalen hittills, då
Riksdag' hållits i Stockholm, icke njutit någon belöning
af sådane medel. Fråga är sålunda, hvad
honom angår, om en ny utgift af Riksdagskostnadssumman,
som ej synes äga någon grund i
lians befattning.
3:0 Angående beloppet af de föreslagne
Arfvoden och Traktamenten, har blifvit anmärkt,
att vedergällningen i jemförelse till hvad som
vid sista Urtima Riksdagen var bestådt, nu blifvit
projekterad för ringa, då lefnadskostfiaden snarare
ökat sig än minskats samt göromålen likaså.
Men den erinran har äfven skedt, att ifrågavarande
belöningar voro för högt beräknade
och föreslagne, hvarförutan framställningar och
jemförelse!' blifvit gjorde om JBetjeningens olika
möda inom serskildte Stånd och på grund deraf
yrkad en tillökning i traktamente!, som åter
motsäges genom anmärkningar, de der åsyfta
högre aflöning för Cantzli Betjeningen i ett
Stånd, än uti ett annat.
Utskottet har ansett sig icke böra såsom någon
ovillkorlig föreskrift eller beräkningsgrund
för dess åtgärd härutinnan antaga hvad som vid
föregående Riksdagar varit bestådt, hälst stadgandet
uti 24 § i Riksdagsordningen: att en
efter göromålens vigt och mängd lämpad belöning
bör föreslås, icke allenast förutsätter en
fri pröfning häraf, utan ock fordrar, att, vid
StatsZhsiottets Betdnttanderi.
595
hvarje Riksdag serskildt, afseende gores på de
ölika omständigheter Sorn sig förete.
Efter noggrant öfvervägande af förhållandet
i förevarande fall och i betragtande af Riksdagens
längd m. in. har Utskottet stadgat sin
öfvertygelse om skäligheten af den föreslagne
vedergällningens belopp, och någon " närmare
jemnkning eller annan beräkningsgrund i afseende
på olika tjenstegrader eller inom särskildte
Stånd, än Utskottets förra yttrande innehåller,
tror Utskottet icke äga rum, med bibehållande
af dess åsyftning att undvika obillighet
eller mannamån.
Då Utskottet sålunda ej finner skäl till någon
förändring i dess afgifne Förslag, har likväl,
med anledning af derom hos Högvördige
PrestStåndet samt Hedervärda RondeStåndet väckt
fråga, Utskottet ansett sig böra vördsamligen
hemställa, om icke det tillstyrkte förskottet å
desse Arfvoden och tra&amenten till Januariz
Månads slut, iru, sedan mer än en Månad derefter
förflutit, ina sträckas till och med deri
a8;de nästlidne Februarii. Stockholm den aj
Martil 1818.
N:r 133.
Riksens Högloft. Ständers StatsUt
skotts Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Kådiga Proposition angående
reglerande af de Kongl, Hofvens StatsSummor,
ij§t> StatsUtshottets 'Betähidhderh
J^.öngl. Maj:t liar i Nåder behagat till Riketä
Ständers Statsutskott aflåta följande:
”Utdrag af Protocollet öfver Handels- och
”Finance-Arenden, hållit inför Hans Majit
”XonuEgen uti StatsRådet den 16 Febru”arii
1818.
”StatsSecreteraren anmälte i underdånighet,
”att han, till följe af Kongl. Majtts honom Iem”nade
Nådiga befallning, författat projedt till
”Kongl. Majus Nådiga Proposition till Rikets
”Ständers StatsUtskott, rörande Hennes Kongl.
”Maj:t EnkeDrottningens Enkesäte och under,
”hållssumma saint om anslag för Hans Majit
”Konungens och Flans Kongl. Höghet Kron.
”Prinsens Hofhållningarj hvilket projeä af Stats.
”Secreteraren* ined Nådigt tillstånd, till justering
”nu uplästess
”Kongl. Majit, som uppå StatsRådets enhäl”liga
underdåniga tillstyrkande i Nåder täcktes
”gilla detta Förslag, befallte, att Dess Nådiga
”Proposition uti ifrågavarande ämne, skulle, i
”enlighet dermed, till Rikets Ständers StatsUt”skott
på vanligt sätt expedieras.”
”Ex Protocollo
J. A. Afzelius ”
”K o n g 1. Majlis
”Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats”Utskott,
rörande Hénnes Kongl. Majus Enke”Drottningens
Enkesäte och Undörhållssuni-»
StatsUtskottets Eetänkanden.
!'ma, samt om anslag för Hans Maj:l Konungens
och Hans Kongl. Höghet KronPrin”sens
Hofhållningar; Gifven Stockholms Slott
”den 16 Februarli 1818-
”ta
-Lya. Rikets Ständer, föranledde af deras under,
”däniga vördnad, och tillgifvenhet för Hennes
”Kongl. Majit EnkeDrottningen, lära vara betänkte,
att i afseende på frågan om Hennes
”Majit Enkesäte och Underhållssumma, snart fp.
”retaga den sluteliga Reglering, hvartill Högst
”Salig Hans Majits, Konung CARL XIIIs dö”deliga
frånfälle, lemnar en fika sorgelig som
”gällande anledning, har Kongl. Majit trott Sig,
”till uplysning i detta ämne, böra genom hosföljande
Afskrifter, lemna Riksens Ständers
”Statsutskott del så väl af Side Art. uti det
”GiftermålsContraö, hvilket emellan då varande
”Hennes Köpg!. Höghet Hertiginnan af Söder_
”manland, nu mera Hennes Majit EnkeDrott.
”ningen och Hess Höga Gemål, år 1774 uprät”tades,
som af den serskildta Försäkran, hvarmed
”detsamma af Högstsalig Hans Majit Konung
”GUSTAF lil under den 24 April nämnde år
”bekräftades.
”Enligt hvad desse handlingar utvisa, är Hen”nes
Majd lofvadt och tillsagdt, att, i fall Hen”nes
Majit blefve, såsom Syensk Drottning, för”satt
i Enkostånd, Hennes Majit skulle, jemte
”en årlig Underhållssumma af 60,000 Rid Ban”co,
derunder inbegripne Spel- Hand- och Klädes.
penningar, aga att tillträda serskildt Enke,
”säte, hvartill då anvistes Wadstena Slott med
”Starby Kongsgård i Östergöthland samt de Rän,
StatsUtslottets BetänJtandm.
”tor som dertill utgjordes, och hvaraf Inkomsten
horde Hennes Majit tillfalla ifrån den
”dag, dä Dess Erikostånd inträffade; äfvensom
”berörde Slott skulle, i sådant ändamål, behörigen
inredas, samt förses med Meubler och
”Husgerådspersedlar, hvarförutan Hennes Maja
”komme, att till nyttjande tillställas en Silfver”Service,
4 Wagnar och 3ine anspann Wagns”hästar,
samt 8 Rid- och Wagnsklippare.
”.Då sedermera, genom det under den 3
”December 1801 utfärdade Contrakt, Starby Kongs”Ladugård
upläts under Arrende på 30 år, räk”nade
ifrån Midfastan år 1803 till samma tid
”år 1833, hlef, med anledning af ofvannämnde
”till Hennes Majit gifne Försäkran, de vilkor
”dervid föreskrifne, att, örn Hennes Majits En”kostånd
skulle inträda, innan de beviljade Arrendeåren
tilländalupit, Arrendatorn eller hans
”rätts innehafvare då vore berättigad, att, efter
”Laga Fardag, i Arrende gifva, lika med hvad
”någon annan vid den tiden derföre ville er”lägga,
eller, så framt högre Arrende då skulle
”erbjudas, än hvaruti han fann sig kunna ingå,
”i sådant fall af Kongl. Maj:t och Kronan nju”ta
någon, efter omständigheterne . lämpad ersättning.
Sedan vid 1809 och 1810 årens Riks”dag,
fråga hos Rikets Ständers Statsutskott
”förekommit om underhållet för Hennes Majit
”Drottningen, i den händelse Hans Majit Konungen
skulle före Hennes Majit genom döden
”afgå, oell bemälte Utskott, på sätt dess Pro”tocoll
af den 1 Aprili sistnämnde år innehåi”ler,
ansett sig böra hos Rikets Ständer föreslå,
”att, i enlighet mea ofvan anförde Giftermåls
-
StatsUtskottets Betankanden.
599
”Contraft och Kongl Försäkran, en årlig Sum"ma,
af 60,000 Rid Banco i ett för alt, utom
”Enkesätet, måtte Hennes Maj:t så mycket häl-,
”dre anslås, som denna Summa i det närmaste
”öfverensstämde med och icke vöre öfverstigan”de
den, hvilken för Rikets EnkeDrottningar
”förut varit bestådd; så blef äfven genom det
”vid berörde Riksdag utfärdade Beslut och Ri”kets
Ständers serskildta underdåniga skrifvelse
”i detta ämne, nämnde Summa 60,000 R:d be”stämd
och anslagen, att i ofvanförmälte bedröf”veliga
händelse af Hennes . Majit Drottningen
årligen upbäras.
”Utom hvad således i afseende på Hennes
”Majlts Enkesäte och UnderhållsSumma blifvit
”försäkradt, hafva jämväl Rikets Ständer uti
”underdånig skrifvelse till Kongl. Majit af den
”1 December 1809 förklarat, att under Deras
”Majestäters lifstid förvaltningen af Rosersbergs
”Kongsgård ej kommer att rubbas eller föiän”dras;
i följd hvaraf berörde Kongsgård, under
”Hennes Majit EnkeDrottningens återstående
”lefnad, fortfar att förblifva till Dess egen Hö”ga
disposition, hvilket förhållande, i kraft af
”Högstsalig Hans Maj.ts Konungens Testatnen”tariska
Förordnande, äfven äger rum i anseende
till de vid Rosersbergs Kongsgård befin”telige
Meubler, Husgerådspersedlar och In”ventarier,
såsom alla inköpte på Hans Majit
”Konungens enskildta bekostnad.
”Desse äro hufvudsakeligen de redan vid.
”tagne åtgärder, som grundlägga de förbindelser,
”dem Staten nu har att uptylla emot en Furstinna,
hvilken både i anseende till Dess per
*
-
o StatsUtskottets Befdnkanden,
”sonliga Höga Egenskaper och Förtjenster och
”afven såsom Enka efter en Konung, hvars
”minne alfid skall blifva för Svenska Folket
”älskadt och dyrbart, äger de mäst rättmätiga
”anspråk på Nationens kärlek och tillgifven-,
”het.
”Kongl. Majit, sorn till Rikets Ständer nu
”öfverlemnar, att närmare bestämma och till
”verkställighet befordra hvad i afseende på Stats,
”regleringen för Hennes Majit, såsom Svea Ri,
”kes EnkeDrottning bör iakttagas, gör Sig för,
”vissad, det Rikets Ständer ej lära underlåta,
”att derom besluta på ett sätt, sorn instämmer
”med Hennes Maja Höga värdighet och när-,
”varande tids fordringar,
”För öfrigt vill Kongl. Majit hafva Rikets
”Ständer tillkännagifva, att som Kongl, Majits,
”föresatts är, at det förökade Statsanslag, hvil,
”ket blifver en följd af Kongl. Majits upstigan”de
på Svenska Thronen, ej må Kong). Majit
”till godo beräknas förr än med instundande
”April Månads början, och att följakteligen den
”Anslagssumma, som varit bestämd för Hans
”Kongl. Höghet KronRrinsen, i egenskap af Arffurste
ej ejler må före nämnde tid förhöjas,
”Kongl. Majit dermed har för afsigt, att de för
”HögstSalig Hans Majit Konungen och Hen”nes
Majit Drottningen hittils gjorde Statsanslag
må till och med nästkommande Martil
”Månads slut utan förändring utgå, för att an,
”vändas till utgifter, som med Deras Majestä,
”ters Hofhållning äga gemenskap.
StatsUtskottets Betänkanden. (joi
”Kongl, Majit förblifver $Cc. Datum vit
”Supra,
CARL JOHAN.
C< Klintberg ”
Afskrift.
”Transumt af GiftermålsContraflet emellan
”Hans Kongl Höghet, Hertig CARL af Södermanland
och Hennes Kongl. Höghet
”Hertiginnan af Södermanland, HEDVIG
”ELISABETH CHARLOTTA.
8- Art,
”Fl
JL/erest den Gudomliga Försynen sä skicka
”skulle, att Hans Kongl. Höghet Hertigen af
”Södermanland komme att upstiga pä den Kongl.
”Svenska Timonen och Hennes Durchl. seder”mera,
såsom Svensk Drottning blefve försatt
”i EnkoStånd, skall Hennes Durchl. utom det
”i föregående Artikel omnämnde Enkosäte njuta
”T re H undrade' Tusende Daler Silfvermynt
”eller, i Speciemynt beräknadt, Sextio Tusende
”Riksdaler Banco, hvilket är hvad Hennes
”Kongl. Majit nu varande EnkeDrottningen, en”ligt
Riksdagsbeslutet af år 1772 i årlig In”komst
tillagdt blifvit. Häremot förbinder sig
”H ennes Durchl. Prinsessan HEDVIG ELIASABETH
CHARLOTTA att utan Sveriges
”Rikes Regerande Konungs Ja och Samtycke,
”icke begifva sig utom Riket, eller under hvad
”förevändning som hälst vara kunde, anställa
6o2 StatsUtshottets Betänhanderii
”någon resa till främmande orter. Skulle an’’nat
ske, mister Hennes Durchl. alt det underhåll,
och den Hofhållning, som Henne an”slagen
varder och här ofvanföre omnämndt
ar.
Vidimeras.
Goran D. Wåhlberg
”Prot. Secret. och t. f. Registrator i Kongl.
”Maj:ts Handels och Finance-Expedition.
w.
I GUSTAF med GudsNåde, Sveriges, Göthes
och Wendes Konung SCc. &Zc. SCc. Arfvinge
til! Norrige, Hertig till Schlesssvig Hollstein,
Stormarn och Ditmarchen, Grefve till
Oldenburg och Delmenhorst SCc 8Cc. 8Cc. Gore
vetterligt för Oss och Ware Arfvingar och
Efterträdare på den Kongl. Svenska Thronell,
att, sorn uti det emellan Hans Kongl. Höghet
Wår Alskelige Käre Broder, den Högborne
Furste Herr CARL, Sveriges, Göthes och
Wendes ArfFurste, Hertig till Södermanland,
Arfvinge till Norrige, Hertig till Schlessvig
Hollstein, Sveriges Rikes Stor Amiral, och
Hennes Kärlighet den Durchlauchtiga Prinsessan
HEDVIG ELISABETH CHARLOTTA,
Arfvinge till Norrige, Hertiginna till Schlessvig
Hollstein, Stormarn och Ditmarchen, Grefvinna
till Oldenburg och Delmenhorst, uprättade
GiftermålaConlraä ibland annat aftalt och
”faststält blifvit, att i fall, efter den Gudomli”ga
Försyuens behag, Hennes Kärlighet Princessan
i EnkeStånd skulle blifva försatt, Hon
”då har till EnkeSäte att åtnjuta Wadstena Slott
StatsUtskottets Betänk anden.
603
”med Starby Kongsgård uti Östergöthland oell
”de Räntor, som dertill utgöras, och att i sa”dan
händelse Wadstena Slott kommer att så
’ tillagas och inredas, att Hennes Kärlighet
”Prinsessan det med anständighet kan bebo; Så
”håfve WI för Oss och Ware Efterträdare pä
”den Kongl. Svenska Thronen härmed utfästa
”och försäkra velat, att, derest den Högste Gulden
skulle hädankalla Hans Kongl. Höghet,
”Hertig CARL före sin Gemål Hennes Kärlighet,
Prinsessan HEDVIG ELISABETH
”CHARLOTIA, skall Hennes Kärlighet nyss”nämnde
EnkeSäte äga och tillträda och deraf
”draga inkomsten ifrån den dag Hon råkat i
”EnkeStånd: Äfvensom WI då vilja låta rne
”ranämnde
Wadstena Slott behörigen uplaga och
”inreda samt med Meubler och HusgerådsPer”sedlar
förse; Äfvensom WI ock utfäste, att
”då låta tillställa Hennes Kärlighet en Silfver”Service,
Fyra Vagnar nemi. en ParadeVagn,
”en annan för ständigt bruk, en Vagn för Hof”Eruntimret
samt en Coupé för Ciavulliererne
”jämte Tre anspann VagnsIIästar och Atta Rid”eller
Vagnsklippare; hvaremot Hennes Kärlighet
”Prinsessan drager försorg, att altsammans, hvil”ket,
efter författadt Inventarium, . öfverlemna®,
”icke försämradt eller förskingrad t varder. U”tom
det föregående förbinde WI Oss ock, att
”uppå händelse af ett sådant Hennes Kärlig*
”hets Prinsessans försättjande uti Enkestånd till
”Hennes Kärlighets rikeligare utkomst för sig
”sjelf samt * Dess HofStats underhållande låta
”Hennes Kärlighet ärligen undfå den tillökning
”af inkomst och penningar, som nu vid förestående
604 StatsUtskattets Betänkanden.
”Gifterm*»!, varder Hans Kongl. Höghet Herti,
”gen nf Södermanland anslagen, bestigande sig
”till EttHundradeFerntiosjuTusen Daler Silfver”rnynt,
under hvilken Summa likväl Hennes
”Kärlighet Prinsessans Spel- Hand- och Klädes*
”penningar till Fem och TjuguTusen Daler
”Silfvermynt äro jnbegripne, sä att deras utbe”talning
uphörer ifrän den dag att Hennes Kärlighet
hav att upbära förenämnde Summa af
”EttHundtadeFemtiosjuTusende Daler Silfver,
”mynt.
”Skulle åter den Gudomliga Försynen sa
”skicka, att Hans Kongl. Höghet Hertigen af
”Södermanland kommer att upstiga på den Kongl,
”Svenska Thronen och Hennes Kärlighet seder,
”mera såsom Svensk Drottning blefve försatt i
”Enkestånd, skall Hennes Kärlighet, jemte Enkesätet,
njuta TreHundradeTusende Daler Silf,
”vermynt eller i Speciemynt beräknade Sextio”Tusende
Riksdaler Banco; dock att i den händelsen
Spel- Hand- och Klädes-penningarne ä”ro
i Summan af SextioTusende Riksdaler Ban”co
inbegripne och ej vidare utbetalas. De Hen”nes
Kärlighet Prinsessan i ofyannämde måtto
”tillslagne förmåner nyttjar Hennes Kärlighet
”under all den tid Hon sig uti Enkestånd be”finrier,
och så länge Hon utom Sveriges Rikes
”Regerande Konungs Ja och Samtycke sig icke
”utom Riket hegifver, eller under hvad förevändning
som hälst vara kunde, anställer nå”gon
resa till främmande Orter. Skulle annor,
”lunda ske, förhålles sorn i GiftermålsContraöet
”är öfverenskommit, att nemligen Hennes Kär-,
”lighet då mister alt det underhåll och dea
StatsUts/iothts Betan/tanden- 605
”Hofhållning, som henne anslagne blifvit. Till
”yttermera visso håfve WI detta med Egen
”hand undeiskrifvit och med Wårt Kongl. Sigill
”bekräfta låtit. Stockholms Slott den 5(4 April
W»774*
GUSTAF.
(L. S.)
C. A. Roscnadler.”
^Förskrifning på Enkesätet 8Cc. &c. för Hennes
”Kärlighet Prinsessan HEDVIG ELISAABETH
CHARLOTTA.
”Med Höga Originalet likalydande, intygar:
H. Battram
”Vidimeras ‘
Göran T). Wåhlberg.”
”Prot. Secret. och t. f. Registrator i Kongl.
”Maj:ts Händelse och PinancecExpedition.”
X följd af hvad Kongl. Majit 1 Nåder täckts
yttra, kommer med den 1 instundande April
den för Hans MajitS Konungens Hofhållning å
Staten upförde Summa 330,000 R:d, att Kongl.
Majit tillfalla, samt Hans Kongl. Höghet KronPrinseri,
att från samina tid upbära det belopp
af 100,000 Rid, som för Rikets Kronprins nu
är anslagit; deremot Haris Kongl. Höghets, såsom
ArfFurste innehafde Statssumma 50,000 Eld,
vid den nu tillgörande Reglering af Hennes
Majit EnkeDrottningÖhs Underhållssumma bl ifver
att påräkna, jemte de 10,000 Rid, sorn till
Handpenningaf åt Hennes Majit, såsom Brott.
6o6
StaisUtskottets Bttanlanden.
ning, vid. sista Urtima Riksdagen anslogos; Och
då, enligt hvad Kongl. Maj:ts Nådiga. Proposition
med dervid fogade Handlingar innehålla,
samt likmätigt RiksdagsBeslutet af den 2 Maji
1810, 11 §., Hennes Majit EnkeDrottningen
med den Usta nästkommande April tillkommer
en Underhållssumma i ett för alt af 60,000 Rid,
utom Enkesätet Wadstena Slott med Starby KongsEadugård;
så lemna nyssnämnde 2:ne belopp af
tillsammans 60,000 Rid tillgång för sjelfva Underhållssumman.
Beträffande åter Enkesätet, har StatsUtskottet
af till dess åtgärd förut remitterade handlingar
inhämtat, att berörde Slott, som, derest Hennes
Majit skulle detsamma tillträda och begagna,
borde behörigen inredas och förses med Meubler
och Husgerådspersedlar, befinnes i det bristfälliga
skick, att blott till Slottets yttre reparerande
blifvit förslagsvis beräknad en Summa af 91,030
Rid 40 sk.; och hvad åter angar Starby KongsEadugård,
så är densamma genom Kongl. Kammar-
och Commerce-Collegiernes Contrakt af den
3 December 1801 utarrenderad till Capitainen
II. S. Vult von Steijern, på 3 0 års tid, räknad frän
Midfastan år .1803, emot 200 Tunnor Spanmål
årligen, ena hälften Råg och den andra Korn,
jemte betalning för Mantals - dagsverken, med
vilkor, att i händelse Hennes Majit 1 Enkestånd
blefve försatt, bemäldte Arrendator, efter Kaga
Eardags erhållande, bör i Arrende gifva lika
med hvad någon annan vid den tiden derföre
vill erlägga, men, om högre Arrende då skulle
erbjudas, än hvaruti han finner sig knnna ingå;
så, och enär Capitaine von Steijern hade utfäst sig
StatsUiskottets B et iinh anden. 607
till omförmaldte Arrende i det afseende, att
genom Contraöets oafbrutna åtnjutande blifva
derföre skadeslös, skulle han eller dess rätts
innehafvare, i sådant fall, njuta af Kongl, Majit
och Kronan billig ersättning ej mindre för den
jLinneFabrik honom ålåge drifva, med hvad
densamma oskiljaktigt åtföljer och han eljest skulle
såsom förlust derå vidkännas, än ock för de
å Kongsgården nedlagde kostnader, i den mån
de öfverstiga den fördel han under sin besinningstid
deraf hämta kunde, och hvarvid det
högre Arrendet, sorn till erläggande blifvit genom
det faststälde Contraffet bestämdt, borde i
skjäligt öfvervägande komma.
Då nu Wadstena Slotts iståndsättaride och
förseende med sådan inredning och Meublering
m. m., som erfordrades, om Hennes Majit skulle
för godt finna detsamma tillträda, medförde
betydlig Utgift för Staten, äfvensom den uti
ArrendeContraflet å Starby Kungsladugård förutsatte
rubbning, kunde föranleda till en för
närvarande obestämd, men till äfventyrs dryg
ersättning till Arrendatorn, har StatsUtskottet
ansett det vara för Staten förmånligt, om Hennes
Maja i Nåder skulle tackas, i stället för
Wadstena Slotts begagnande och såsom ersättning
för den möjliga tillökning i berörde Arrende,
som af annan Arrendator kunde erbjudas,
emottaga en viss årlig Summa i penningar.
Och som Hennes Majit i följd af Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse den 1 December
1809 äger att uti Dess lifstid disponera och
bebo Rosersbergs Kongsgård, och derstädes, såsom
Kongl. Majit i Nåder tillkännagifvit, i kraft
6o8
StaisUtskotteis Betänhanden.
af HögstSalig Konungens Testamentarisk! EöPordnande
nyttja och begagna Meubler, HusgerädsPersedlar
och Inventarier; sa, och enär
Hennes Majit vid sädant förhållande och med
Dess ädla tänkesätt, visserligen skall med välbehag
finna Sin höga rätt och fördel stå att
förenas med deli lättnad för Staten att i dess
närvarande förlägenhet undvika nu på en gång
bestrida ofvannäronde utgifter i och för Enkesätet;
har Utskottet trott sig bora hemställa, det
Riksens Högloft Ständer i underdånighet erbjuda
och anslå en Summa af 10,000 R;d årligen^
utöfver Underhålls - beloppet 60,000 R:d och
Arrendet för Starby KongsLadugård sådant det
nu utgår, hvilke 10,000 R:d skulle icke allenast
godtgöra besittningen af Wadstena Slott
samt ersätta den förhöjning, söm kunde väntag
å förenämnde Arrende Contrakt, hvilket i följd
häraf skulle lemnäs orubbad!, så att någon ersättning
till tnnehafvaren deraf icke ifråga komöte,
utan ock för öfrigt vara att anse såsom i
någon mån svarande emot den serskildta Summa
till Handpenningar, som, i afseende å Hennes
Majus allmänt kände välgörenhet, af Riksens
Ständer vid sista Riksdagen anslogs; Hvilket
vördsamligen till Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande öfverlemnas. Stockholm den 23
Mars 18181
H:r 134.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtshotts
Utlåtande i anledning af KongU
Maj:tS
StäisUtsiotteis Setäniaiidefn 609
Maj:ts Nådiga Proposition om Medels
anslående till kostnaderne vid Kongl»
Maj:ts Kröning.
iVongt. Maj:t här till Riksens Ständers Statsutskott
täckts afläta följande:
”Utdrag af Protocollet öfver Handels- och.
”Finarice-Arender, hållet inför Hans Maj:t
''Konungen uti StatsRädet den 11 Martil
*1818.
^Närvarande i
”Deras Excellencer, Justitise-StatsMinisfern.
”Herr Grefve Gyllenborg och StatsMinistern
”för Utrikes Arenderne, Herr Grefv*
”von Engeström.
”StatsRnden: H. E. Herr Grefve Rosenblad.
”H. E. Herr Friherre Fleming.
”Herr Friherre Cederströmi
”Herr Friherre Skjöldebrand*
”Grefve Mörner>
”StatsSecretetaren Klintberg.
”StatsSecreteraren upläste, med Kongl. Majus
”Nädiga tillåtelse, till justering, ett af honom, på
”Nådig befallning författadt förslag till Kongl.
”Majus Nådiga Proposition till Rikets Ständers
”Statsutskott angående änsläg äf Medel till bestridande
af Kostnaderna 1 afseende på de förestående
Kröni ngs-iiögtldlighetéfnei
”Kongl. Maj:t täcktes, uppå StatsRådets
”underdåniga tillstyrkan, i Nåder gilla sam”ma
Förslag, sådant det finnes detta Protocoll
Bihang till Riks-St. Prof. 1S17--181S. 4:^* Sami. 1^77,78.
6iq StatsUtskottets Betänkanden.
”bilagdt, och befallte, att Dess Nådiga Proposi”tion,
skulle, i enlighet dermed, till Bikfets Stärt”ders
Statsutskott expedieras.
"Ex Protocollo
A i F. Normelin.”
”K o n g 1. Majas
”Nådiga Proposition till Pikets Ständers StatS”Utskott,
angående anslag af Medel till bestridande
af kostnaderne i afseende på de förestående
Krönings - högtidlighéterne; Gifveti
”Stockholms Slott den 11 Martii i8i8>
”£t
»Jedan Kongl. Majit, enligt Rikets Ständers en.
”hälligt yttrade underdåniga önskan, beslutit, att
”Dess Kröning må under nu varande Riksmöte
”verkställas, har Kongl. Majit, såsom en följd
”deraf låtit anbefalla åtskilligé förberedande an”stalter,
hörande till denna högtidlighet.
”Kongl. Majit tviflar ej, att Rikets Ständer
”lära vara betänkte att för detta behof utse er”forderlige
Medel; och- Kongl. Maj:t önskade
”derföre* att till någon uplysning för deras åt”gärd
i denna del, konna upgifva ungefärliga
”beloppet af de kostnader* sorn för detta tillfälle
”äro att påräkna. Det är af denna anledning
”Kongl. Majit vill hafva Rikets Ständer foresla”git,
att i afseende på de förestående Krönings”högtidligheterne,
anvisa en Summa af EtfTdun±
”diadeFemtioTusende Riksdaler, den Kongl;
”Majit förmodar blifva för detta ändamål till=
”räcklig-.
»
Stais Utskottets Betänkanden.
6ii
Kongl. Majist förblifver SCc. Stockholms
' Slott deri 1 i Mars 1818-
GARL JOHA N.
C. Klintberg.”
I anledning af hvad Kongl. Majit i Näder
täckts sålanda framställa, får StätsUtskottet
till Riksens Höglofl. Ständer vördsamligen hemställa
och föreslå, att den till Kongl. Maj:ts
Kröning érforderlige Samma 150,000 Rid måtte
anvisas att utgå af de Qfverskotter på StatsWerkets
Intrader, sorn för år 1817 äro att påfäkna.
Slockholm den 23 Mars 1818-
N:r 155.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande angående
indragning af Talmäns Tajflärne.
H öglofl. Ridderskapet och Adéin samt Kögvördige
PrästStåndet hafva, i anseende till derstädes
gjorde anmärkningar vid StätsUtskottets
den 17 sistlednö Januarii afgifne Utlåtande;
angående föreslagen indragning af TälrriänsTafFiarne,
återremitterat detta ämne till Utskottets
ytterligare åtgärd.
Emot Utskottets tillstyrkande att berörde
T affi ar, till besparing i StatsUtgifterne vid denice
Riksdag och för att gifva exempel i denria!
6i2 StatstTtsJioUets Betäniiandein
del åt kotnmande Riksens Stander, måtte så snart
beslut derom nu hunne fattas, uphöra, liar blifvit
anmärkt utaf åtskillige Ledamöter inom
Höglofl. Ridderskapet och Adeln: Att ehuru
sparsamhet och hushållning med Statens tillgångar
må böra iakttagas, vore likväl den ifrågavarande
icke af sådan beskaffenhet, att den
kan anses äga rum: Att Rikets heder och anseende
icke medgåfvo, att Herr jLandtMarskalken
och Talmännen, sorn innehafva det dyrbara
och vigtiga förtroende att Vara NationalRepresentationens
högsta Värdigheter och Chefer,
skulle sättas utur tillfälle att iagttaga ett
deremot svarande lefnadssätt, hvartill hörer, att
T)e böra kunna hos sig se och undfägna både Ledamöter
af RiksStånden och Statens Embetsman t
Att då från uråldriga tider sådant varit brukligt
samt ehuru fråga upstått om förändring deruti
vid 1809 och 1810 arens Riksdag, då Riket
befann sig i vida svårare belägenhet, likväl blifvit
bibehållit, det nu så mycket mindre kunde
finnas lämpligt att indraga desse Tafflar, sorn
Riksens Ständer vid berörde Riksdag på Stat
npfört Taffelpenningar för visse Statens Ernbetsmän:
Att det följakteligen emot nu varande
Herr LandtMarskalken och Talmannen, som på
grund deraf ej kunnat föreställa sig sådant, vore
felaktigt handladt, örn någon indragning af
deras Tafflar nu blefve vidtagen, hvarigenom
De skulle bringas på kostnad för ett åtagande,
som de eljest torde hafva undgått, samt att
det äfven skulle både inom och utom Riket
väcka upseende och föranleda till förmodan det
någon Riksolycka inträffat, om TalmänsTafflar
-
StatsUtskottetS BetlinÅandeii
-
ne uphörde midt under Riksdagen; uppå hvil*
Jca, med flere anförde skjäl, det blifvit dels bestridt
att någon förminskning i den hittils anordnade
Taffelhållningen hos Herr LandtMarskalken
och öfrige Talmännen må böra vidtagas,
dels ock hemstält, att om det funnes skäligt
att inskränkning i utgifterne till desse
Tafflar gjöres, antalet deraf minskades eller viss
Summa i månaden bestämdes i synnerhet för
underhållandet af den Societé, som hos Herr
LandtMarskalken är inrättad och der Riksdagsmän
alla aftnar kunna samlas för att meddela
hvarandra sine meningar öfver allmänna ämnen.
Med hvad sålunda hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit anmärkt och föreslagit,
instämma ock de inom Högvördige PrästStån.
det gjorde Anmärkningar i sa måtto, att det
ansetts olämpligt indraga ifrågavarande Tafilar
då sådane i långliga tider varit brukliga och
en slik indragning, sadan Två tredjedelar af
Riksdagen förflutit, skulle gifva anledning till
den slutsatts inom främmande Länder, att Riket
vora i den yttersta förlägenhet: då det i
alla Stater yore antaget, att med hvarje Chefskap
förena en viss representation, och Herr
LandtMarskalken samt Talmännen, så länge
Riksdagen påstår, äro sine Stånds Hufvudman
och deras föreningspuncter, omkring hvilke Ledamöterne
stundom böra samlas: då X)e förre alt.
så måste äga tillfälle att kunna emottaga och
anständigt undfägna Ståndens Ledamöter, så vida
sambandet dem emellan icke aldeles skall uplosgas.
och da det vöre lika obilligt som omöjligt, att sa
6} 4 StatsZTtskottets Betänkanden,
dant skulle ske på enskildt bekostnad; Hvarför?
utan vidare blifvit erindradf, att en viss representation
altid och i alla Länder varit ansedd
nödvändig samt att Riksens Ständer vid 1809
års Riksdag, då Rikets belägenhet varit mera
brydsam än för det närvarande, förkastade den
äfven då yäpkte Motion om TalmänsTafflarnes
indragning; i anseende hvartill och då för öfrigt
härvid förekornme, alt Stats- och JustitiéeRåden
njuta Taffelpenningar, och det samband, som
vid dylika förtroliga samqväm emellan BiksStåndens
olika Ledamöter knytes, ej vore eller
borde apses vara likgiltigt, Tafflarne förmenas
böra fortfara, men hvarvid, efter en Ledamots
tanka, de samma säkrare skulle svara mot änjriålet,
om, i stället för det att hvarje Stånds
Talman hufvudsakligen kallar sitt Stånds Ledamöter,
samtelige Herrar Talmän kallade ett
lika proportioneradt antal af alla RiksStåndens
Ledamöter utan att derigenom antalet af deras
Gäster behöfde förökas.
StatsUtskottet får i anledning häraf förklara,
att enär hos tvärtne af RiksStånden väcktes Motioner
om TalmänsTaiTf&j-nes indragande för
kommande Riksdagar, och frågan till StatsUt-,
skottets åtgärd remitterades, ansåg Utskottet sig
väl icke kunpa tillstyrka, det någon föreskrift
härom af Rikets nu församlade Ständer skulle
gifvas, men öfverlemnade till Riksens Höglofl.
Ständer, ali genom eget efterdöme béfordra den
i detta hänseende åsyftade besparing i Statens
tillgångar för framtiden: och annorlunda trodc-le
Utskotta sig icke kunna i ett Hushållningsmål
sf denne beskaffenhet förfara. Det har dock
StatsUtskottets Betänkanden.
jivarken blifvit ifrågastäldt eller af Utslcottet föreslagit,
att de så kallade Ståndsklubbarne skulle
uphörä eller Herr UandtMarskalken och Herrar
Talmännen sjelfve vidkännas de kostnader, som
oskiljaktigt åtfölja den representation, som deras
kall och egenskap af Ståndens Hufvudman på.
fordra. Utskottet finner sig altså icke kunna
frångå dess förra Utlåtande härutinnan, hvilket
äfven utaf Wällofl. RorgareStåndet den 24 sistledne
Januarii samt af Hedervärda BqndeStåndet
den 2 derpåföljande Februarii blifvit bifallet,
men hemställer huruvida det tillägg vid
beslutet, sorn i denne fråga fattas, må anses nödigt,
att kostnaderne till Ståndsklubbarne och of.
rige oumgängelige depenser för den representation,
som af Hetr UandtMarskalken och Herrar
Talmännen mäste iakttagas, bör godtgöras och
utgå af Riksdagskostnads - Summan. Stockholn^
(}en 23 Martii 1818.
N:r 136,
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
s Utlåtande öfver gjorde Anmärkningar
vid dess yttrande, angående
Pensioner för Hans Kongl. Höghet
KronPrinsens f. d. Lärare,
Sedan StatsUtskottet, uti afgifvet yttrande den
16 nästlidne Februarii, föreslagit, att Hans
Xongl. Höghet KronPrinsens f. d. Informatorer,
Herr CantzliRädet Tannström och Herr RegeyingsRådet
LeMoine, måtte tilläggas en årlig Pen
-
StatsUtsiottets Betänkanden.
sion af 1,500 R:d Svenskt Banco hvardera, sa.
som belöning för deras bemödanden oell omsorg
i beförde vigtiga updrag, och hvilke Pensioner
a£ Herr RegeringsRädet LeMoine skulle
fa tillgodonjutas, ehvad han fortfarande förblif.
ver i Sverige eller sig Utrikes begifver, men
för Herr CaptzliRådet Tannström, i den händelse
han ernottager något Embete med Eön å
Stat, borde gä i beräkning under sådan Eön, så
länge den af honom innehafves; så har hos
Höglofl. Riflderskapet och Adeln samt Hedervärda
BondeStåndet härvid blifvit anmärkt: att
då ändamålet med Pensionerne vöre, att ådaga,
lägga H^tionens tacksamhet mot förenämnde bäg,
ge Herrar, borde äfven Herr CantzliRådet Tannström
äga att, utan berörde vilkor, oafkortadt uppbära
sin Pension, ehvad Embete med Lön på
Stat, hart än må komma att bekläda och hvar
han hälst må vistas, hvarförutan serskildt hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln blifvit eritrradt,
att Pensionerne voro för ringa, emot hvad
i dylikt fall för längre tid sedan blifvit bestämdt
och derjemte föreslaget, att, derest beloppen
skulle anses tillräcklige, de samma borde
fastställas i Spanmål, att efter RiksMarkegångsTaxan
utgå; äfvensom hos Hedervärda BondeStåndet
dels förments, a<t Pensionen för Herr
RegeringsRädet LeMoine borde bestämmas i Hamburger
Banco, dels ock af en Ledamot blifvit
anmärkt, att Utskottet icke föreslagit någon belöning
åt Hans 3£pngb Höghets Lärare i Religionen,
Herr DomProsten DoCtor Wallin, sorn
likväl vore deraf högt förtjent; och har detta
ämne, i anseende till sådane Anmärkningar, bUL
vit till Ufskottet återremitterad t*
StalsUtsiottets Betänhanden.
Hvad angar anmärkningen, att Herr CantzliRådet
Tannström matte få upbära sin Pension o*
vilkorligen och utan afdrag för den Rön han
kan erhålla; så enär Riksens Ständer uti Deras
vid 1809 och 1810 samt senare arens Riksdagar
gifne yttranden, angående StatsWerkets reglerande
och förvaltning, såsom en .grundsatts
antagit, att Lön och Pension icke måga på en
gång å Staten upbäras, hvilket äfven både i allmänhet
och äfven serskildt i aldeles lika fall,
som det ifrågavarande, är iakttaget; anser StatsUtskottet
något undantag i denne del nu icke
eller kunna äga rum. Och hvad angar beloppet
och beräkningsgrunderne för desse Pensioner,
har Utskottet ej något att tillägga hvad dess förra
utlåtande innehåller, utan får allenast rörån*
de den hos Hedervärda RondeStåndet gjorde erinran,
i afseende på Herr DomProsten Dodtor
Wallins belönande, uplysa, att fråga derom icke,
såsom en Ledamot upgifvit, omedelbarligen förekommit
hos Utskottet, utan blifvit väckt hos
Hög vördige PrästStåndet och till Utskottets åtgärd
remitterad, i sammanhang med Motionerne
om förenämnde Pensioner; åberopande Utskottet
för öfrigt härutinnan dess redan afgifne yttrande.
Men då hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
nu blifvit ifrågastäldt, att Utskottet borde
föreslå ifrån hvilken tid Herr CiantzliRådet
Tannström och Herr RegeringsRådet LeAIoine
måga upbära sine Pensioner, hemställer Utskottet
vördsamligen, om icke, då deras befattning,
såsom Hans Kongl. Höghets Lärare, uphörde
förlidet år, Pensionerne böra dem tillgodo komma
från och med innevarande års början,
618 StalsUtsIiottets Betänkanden.
Slutligen har Utskottet skolat anmäla, alfr
dess förra yttrande blifvit bifallet af de 2tne
öfrige Stånden, nemligen af Högvördige PrästStåndet
den 2 i denne månad samt af Wällofl.
RorgareStändet den 24 förutgångue Februarii.
Stockholm den 23 Martil 1818-
N:r I37.
Riksens Högloft, Ständers StatsUtskotts
Utlåtande ö fver gjorde Anmärk-,
ningar vid dess Yttrande om bidrag
af Statens medel för Policelnrättningens
i Götheborg underhållande.
Hos Wällofl, BorgareStåndet samt Hedervärda
BondeStåndet hafva anmärkningar blifvit gjorde
vid StatsUtskottets Yttrande af den 23 nästlidne
Januarii, hvaigenom Utskottet i anledning af
RiksdagsFullrnägtiges för Götheborg Motion om
Policelnrättningens derstädes underhållande af
Statens medel, föreslagit att Rikets Ständer matte
till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna,
huruvida den förändring uti berörde Inrättning
må finnnas äga rum, att densammas omfång
inskränkes till sjelfva Stadens område såsom
tillförene, men att derest sådant i Nåder pröfvas
otjenligt, Staden måtte såsom bidrag förden
utgift, som till större antal Fångars underhåll
då åtgår, af Statens medel årligen få upbära
1,500 Rd af de tiil Extra Utgifter på RiksStatens
Åttonde HufvudTitul anslagne medel, eller
ock tvf den summa, som till Fångars skjuts
Stats Utskottets Betänkanden.
pclj underhall i allmänhet- finnes å Stat upförd;
0<;h har detta Ärende jämte Anmärkningarne,
blifvit- till Utskottets ytterligare åtgärd remitterad
t.
Inom Wällöf!. BorgareSiåndet har uplysning
blifvit äskad om de immuniteter, Gothe,
borgs Stad tilläfventyrs innehar och örn densamma
åtnjuter någon andel i Kronoandelen af
fallande böter så i Staden som inom Säfvedahls
Härad; Och för öfrigt innefatta anmärkningarne
så uti bemälte Stånd sorn bos Hedervärda BondeStåndet
ett bestridande deraf att Götheborg mer
än någon annan Stad, utom Stockholm, må njuta
understöd af Statens medel för underhållandet
af dess Policelnrättning, hälst det vore med
Författningarne öfverensstämmande, att hvar och
en Stad inom sig besörjer Pulice åtgärdeme och,
då desse borde lämpas efter olika behof på olika
tider, Götheborgs Stad ägde att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, om inskränkning
uti den år J807 förordnade vidsträcktare
anstalt i detta hänseende.
StatsUtskottet har i anledning häraf inhämtat
att de vid PoliceKammaren i Götheborg
fallande böter och vitén, delas till hälften e~
mellan angifvaren och fonden till Policelnrättningens
underhåll, så att Staden icke njuter
någon andel i de Sakören, hvilka vid Police-<
Kammaren ådömas; Och hade, i anseende till
bristande tillgång hos större delen af de personer,
hvilka under sistlidet år derstädes blifvit
pliktfälde, böterne mast förvandlas till motsvarande
Fängelse, som medfört betydlig kostnad
för Staden, emedan hvad som i penningar till
SiatsZJtsiottets Betänkanden.
PoliceFonden influtit, icke varit tillräckligt för
rle vid PoliceKarnmaren förefallande utgifter.
Beträffande åter de gjorde anmärkningar,
ne så finner Utskotet de samma ej kunna ver.
ka någon förändring uti dess ofvanberörde yttrande,
hvarvid äfven Utskotet ansett Göther
horg böra lika med de öfrige Städerne, undantagande
Stockhohn, underhålla den Policelnrättning
Staden egentligen erfordrar, hälst någon
jämnförelse häraf med Hufvudstadens Police icke
kan göras, men, i anseende till det förökade
antal Fångar, som Götheborgs Stad nödgas underhålla,
af orsak att dess Police nu åligger att sträcka
sin åtgärd utom Stadens område, funnit billig,
heten fordra det föreslagne understöd af Allmanna
medel för denne kostnads bestridande;
Och då desse Fångars underhåll, i annat fall,
skulle utgå af de dertill anordnade Statsmedel;
så upkommer ej någon ny utgift om Staden i
denne del underlättas af Statsanslaget för detta
behof i allmänhet; Hvilket Utskotet till återre.
missens besvarande får vördsainligen andraga
samt derjärnte tillkännagifva, att dess förra ytt,
rande är bifallet af de Tvänne öfrige BiksStånden,
nemligen: af Höglofl. Ridderskapet och
Adeln den 9 sistledne Fehruarii och af Högvördiga
PrästStåndet den 2 7=de förutgångne
puarii. Stockholm den 23 Mars i8-i8'
N:r 138.
StatsUtskottets Memorial angående
gjorde anmärkningar vid dess yttran~
Stats Utskottets BttänJtåhden.
621
de, om ytterligare medel för SöderTelj
e Ca nal-ln rätt ni v g.
Cjenom ProtocollsUtdrag den 2:dra i denne
Månad liar Hedervärda BondeStåndet i anseende
till gjorde anmärkningar vid StarsUtskottets
den 16 förutgångne Februarii afgifne Utlåtande
i fråga orri ytterligare bidrag af StatsWerkets
medel för fullbordande af SöderTelge Canal-Inrättning,
återremitterat ärendet till Utskottets vidare
handläggning. Men då berörde yttrande
blifvit af de öfrige 3ine BiksStanden, Höglofl.
Bidderskapet och Adeln, Högvördigä PrästStåndet
saint Wällofl. BorgäreStåndet bifallit den
sidra i denna-Månad, kan emot 69 §• i EegelingsFormen
Utskottet denne fråga såsom afgjord,
icke till vidare handläggning uptaga:
hvilket Utskottet skolat vördsamligen anmäla.
Stockholm den 23 Mars 1818.
StatsUtskottets Memorial angående
gjoyde anmärkningar vid dess yttrande
om Löners anslående för LänsNotarier
och LandsContoirister.
I anseende till gjorde anmärkningar vid Stats.
Utskottets ytrande den 12 sistledne Februarii
öfver Herr Uandshöfdingens m. m. Friherre
Focks Motion om B öners anslående för BänsNotarier
och UandsContoirister^ har detta Ärendet
utaf Välloll. BorgäreStåndet blifvit återremitteradt
till Utskottet; Men då de öfrige 3:116 Stan
-
StatsUtskoitets Beiänkarideiit
den bifallit Utskottets Utlåtande, nemligen! sl
val Högloft. Ridderskapét och Adeln som oc.Ic
Högvördige PrästStåndet, äfvensom Hedervärda
BondeStåndet under den 24 i denna Månad,
samt frågan altså, likmätigt 6g §. i RegeringsFormen
är afgjord, så får Utskottet sådant tili
svar på återrernissen vördsammeligen anmäla;
Stockholm den 23 Mars 3 8 1S•
N:r 140.
IVÖV ds arnt Memorial!
w id StatsUtskottets, den 23 sistledne JanUäili,-  afgifne Utlåtande, rörande foreslagne Prästböhlsfriheter
för nya eller framdeles blifvande Kyrkoherde-
och Capellans-Roställen, hafva åtskillige
Anmärkningar inom Högvördige PräsleStåndet
blifvit gjorde, samt ärendet på sådan grund
till Utskottet återremitterad t; I anledning hvar;
af Utskottet Vördsammeligen får uplysa, att deså
ofvanberrörde Utlåtande blifvit bifallit utaf Hög1
o fl - Ridderskapet och Adeln den lyide, utaf
Wällofl. BorgareStändét der. 2:dra samt utaf
Hedervärda BondeStåndet likaledes den 2'
Februarii innevarande Sr; Och då frågan sålunda,
jämlikt 69 §. i EegferingsFormen redan är
afgjord, har Utskottet ml icke kunnat densamma
till vidare pröfning uptaga. Stockholn!
den 23 Mars 1818-
StatsUtsÅottets Betiinkanden> 623
N:r 141-
IV öra samt Memorial!
Sedan StatsTJtskottet, den 23'<lje sistledne Januari!,
afgifvit dess betänkande, angående f. d. Vice
Taletnannen Jon Jonssons Motion, om Tullgarns
Kungsgårds öfvetlemnande till Hans Kongl.
Höghet Hertigen af Södermanland, nu mera Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen, efter Hennes
Kongl. Höghet Prinsessan SGPJIIA ALBER
TIKAS dödeliga frånfälle; har Wällofl. BorgareStåndet,
genom ProtocollsUtdrag den 9 derpåfoljde
Fehruarii, återremitterat Ärendet till Utskottets
ytterligare Utlåtande, med den anmärkning,
att Hans Kongl. Höghet KronPrinsen icke
måtte emottaga nyttjande rätten af Tullgarn
på längre lid, än intill dess Hans Kongl, Höghet,
såsom Konungj upstiger pä Svenska Thronen;
Men söm Utskottets Betänkande af de öfrige
Respeftive RiksStånden blifvit bifallit, nemligen
al Högh Ridderskapet och Adeln deri 9
sistledne lebruarii, samt utaf Hogvördige PrästeStåndet
Öch Hedervärda BondeStåndet den
27 Januarii detta Er, hvarigenom frågan, likmätigt
6g §. i Regeringsformen, redan är afgjord,
har Utskottet deråt nu icke kunnat lemna någon
vidare åtgärd. Hvilket Utskottet skolat vördsammeligen
tillkännagifva. Stockholm den 23
M ars 1 8 a 8•
N r 1-12.
StatsUtskottets Memorial, i avledving
af gjorde anmärka vgar vid Ut
-
StatsUtskottds Betäimähdeiii
skottets utlåtande angående Hery Ö/-*
ver steds, m. in. Silfver sköldh
Accords-ersättning.
J- ill StatslJtskottet har Höglofl, Ridderskapet
och Adeln återremitterat frågan om Accords-ersättning
till Herr Öfversten ni. rn, Carl Silfversköld,
deruti Ustkottet, under den 12 nästled ne
Februarii afgifvit dess yttrande, men hvarvid
anmärkning blifvit gjord.
1 anledning häraf, får Utskottet vördsam ligen
tillkännagifva, att berörde dess utlåtande blifvit
bifallet af de 3tne öfrige Stånden, nemligen af
Högvördig® PrästeStåndet den lytde nästledne
Februarii, af Wallof!. BorgareStåndet samma dag,
samt af Hedervärda BondeStåndet äfven den
i":de i forledne Månad; Och då ämnet altså,
likmätigt 6g §. Regeringsformen är afgjordt, kan
Utskottet vid detsamma någon ytterligare handläggning
icke lämna. Stockholm den 23 Martil
18 1-8.
143-
Riksens Höglofl. Ständers Stats Utskotts
Betänkande, angående väckte
Motioner uti Wällöfé BorgareStandet
och Hedervärda BondeStåndet, om
det Kongl. Kummer Lotteriets indragning.
Uti det Wallof!. BorgareStåndet har Herr Hulphers
-
StatsUtskotteis Beiän&änden. 635
phers oell uti det Hedervärda BondeStåndet, Biles,
dagsmannen Anders Joachimsson från Östergöthland
väckt Motion om indragning af ej mindre
Kongl. NummerLotteriet, än General Assistance
Contoiret, och hvilka Motioner blifvit till StatsUtskottet
remitterade.
Herr Hulphers anser båda dessa inrättningar
aldeles icke medföra någon hvarken enskild
eller allmän nytta, utan tvertom vara högst skad.
lige, och tror, att Inrättningar, hvilka, äfven
ined någon enskild vinst, sprida förförelse, ar.
mod och förtviflan bland de arbetande Folk-Glas.
seme, verka en National-förlust samt att Fattig,
försörjningen förgäfves upkallar allt; det bistånd
de förmögnares vilkor och barmhertighet kunna
åstadkomma, då dylika Inrättningar, sorn Assi.
stanceContoiret och NummerLotteriet, fortfara att
bereda den nöd, man vill afhjelpa
Uti hvad Herr Hulphers i detta ämne hemstält
hafva flere af det Wällöf!. BorgareStåndets:
Ledamöter instämt.
Riksdagsmannen Anders Joachimsson har an.
sett det vara under värdigheten för Nationen,
att hålla Hazardspel på Stat; då Regeringen, så.
som en välgärning, förbjudit sådane Spel ibland
enskildte; -— De olägenheter och skadlige följder
för det Allmänna, som NummerLotterilnxättningen
i närvarande tid medförer, anser han
sig icke behöfva uprepa till skäl för sin framställning;
men om ock inga andra skäl härtill
förefunnos, skulle den ensamt vara tillräckligast
verkande, nemligen Statens, utom Underhåll och
Löner, nog märkbara förlust på denna InrättBihaag
till RiksSi, Fröt. 1817- iSi3- 4^® Sami. N;r 79, S&i
6ä6 Stals Utskottets Betånkandeh.
ning, samt en Jordbruk och andre för allmänt
och enskildt väl n.yttige yrken undandragen arbetsförmåga
och sysselsättning, som i detta Folkfattiga
Land torde böra considereras. Af enahanda
och flere skäl yttrar han sig böra sätta i
fråga om AssistanceContoirets indragning eller
skiljande från alt sammanhang med Staten eller
RiksgäldsContoirets nu varande förhållanden^
Hvad frågan om General AssistanceContoirets
indragning angar; så vill StatsUtskottet derom
afgifva serskildt utlåtande, i sammanhang med
de ärender, som till RiksgäldsWerket hora*, men
i anseende till NummerLotteriet, får StatsUtskottet
sig, mi yttra.
Wid 1769 och 1770 årens Riksdag förehade
Riksens Ständer under öfvervägande det af
Kongl. Majit till Riksens Ständers SecreteUtskott
i nåder öfverlemnade mål, angående inrättning
af ett Genuesiskt Lotteri härstädes, som en
Genuesare hade érbudit sig att vilja besörja, antingen
for Kongl. Majus och Kronans räkning, emot
en viss procent af Lotteriets behållna årliga
afkastning, eller ock för egen räkning, emot
privilegii erhållande derå på 12 år för en afgift
till Kongl. Majit och Kronan af 50,000 R:d Specie,
hvilket förra alternativ, jemte antagandet af
anbudet om inrättningen, StatsContoiret i underdånighet
tillstyrkt, så vida tillgång kunde utfinnas
till en dervid tilläfventyrs nödig blifvande
Fond af några Tunnor Guld: och tillstyrkte
Riksens Ständer uti underdånig Skrifvelse af den
30 Januarii 1770 antagandet äf berörde anbud
i så måtto, att Lotteriet måtte blifva inxättadt
och dnlvet för Kongl. Maj:t och Kronans räk
-
StatsUtskottets Betänkanden* 62?
hing, emot viss procent till Genuesaren af den behållne
inkomsten för hans upgift af inrättningen
och tillhandagåendb vid dess verkställighet uti
allt hvad sorn dervid af honom kunde fordras,
samt att Kongl. Maj:t täcktes till DireäeUrer vid
berörde Kotteri utse och förordna någre af Dess
Embetsman.— Den Fond, hvarom Kongl. StatsContoiret
uti dess afgifne underdåniga Betänkande
erinrat såsom nödig att kunna tillgå i det oförmodade
fall, att Kotteriet i början skulle ufc
slå till Kronans förlust, ansågo ock Riksens Ständer
vara nödvändig, att för en sådan händelse
hafva i beredskap, emedan de utfallande vinsters
prompta betalning eljest skulle studsa och Kotteriets
credit för framtiden dermed allt för mycket
försvagas, om icke aldeles förloras; Men
Riksens Ständer förestälde sig dock, att örn en
sådan händelse emot förmodan, skulle inträffa,
torde dock en Tunna Guld dervid göra tillfyllest;
Och emedan den för någon tid torde kunna
afsättas eller reserveras af de In- och Utrh
kes Kånemédlen, Om hvars Uptagande Kongl.
Maj-.t, efter Riksens Ständers derom gjorde underdåniga
tillstyrkande, i Nåder torde låta besörja;
Ty funno Riksens Ständer Sig bora i underdånighet
föreslå denna utväg, med det vilkor,
att hvad af sagde en Tunna Guld skulle tilläf.
Ven t yrs komma att till Kotteriutbetalningen an.
Vändas, borde af den sedermera inflytande Kon
teri-inkomsten åter ersättas, så snart det ske klim
de, och af hvilken inkomst eljest ifrån första början
borde samlas Och ständigt oförryckt hållåsen
så stor sutntnä, söm afsågs blifva tillräcklig till
fyllande af den brist, hvilken möjligen kunde af
-
6 a 8 StatsTJtsiottets Betänkandehi
jer någon Lotteri-dragning existera uti dess vUm
ne tillgång till de förefallande betalningarnes
godtgörande—• I öfrigt funno Riksens Ständer
bäst, att till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna
allt hvad till verkställandet af denne Lotteri-Inrättning
kunde blifva nödigt till Kronans
förmån, och deribland äfven det vilkor af lindrigaste
procent, hvarom med förrbernälde Ge.
nuesare kunde öfverenskommas; äfvensom ock,
att med samma Lotteris begynnelse skulle anstå
till 177 G då det för Trollhätte Slussverks Lotterilnteressenter
utfärdade privilegium uphörde.
J anledning af hvad Riksens Ständer sålun.
da i underdånighet hemstält, utfärdade Kongl,
Maj:t härom under den 16 April 1771 Dess
Allmänna Nådiga Kungörelse, deruti Kongl.
Majit i Nåder täcktes anföra: Att som hos Kongl.
Majit i Nådigt öfvervägande kommit, huruledes
det så kallade Genuesiska eller NummerLottexiet
då redan i de flesta Riken och Stater i Europa
blifvit infördt och sådant dels i anseende
till den inkomst det allmänna deraf kunde hafva,
och hvarigenom stora och gagnelig» Inrättningar
utan Statens belastande på flere ställen
skedt, dels ock i anseende till de fördelar,
sorn detta Lotteris serskildta beskaffenhet framför
alla andia, af hvad art de vara måtte, skulle
medföra for dem, som kunde finna sig hugade,
att deruti försöka sin lycka, m. m., så hade
i betragtände häraf, Kongl. Majit uppå Riksens
Ständers underdåniga tillstyrkande, i Nåder varit
omtänkt, huru ett slikt Lotteri äfven här i
Riket måtte, varda inrättadt och för Kronans egen
räkning drifvet oå ett sådant satt, att icke alle
-
StatsUtskottets "Betanhandm. 629
nast Kongl. M'aj:t trogne Undersåtare, så val som
de af främmande Nationer, hvilka uti detta Lotteri
ville deltaga, måtte dervid finna all möjlig
förmån och den fullkomligaste säkerhet, utan
ock al} den inkomst, som deraf kunde falla,
måtte Kongl. Majit och Riket utan afdrag tillflyta;—
Och sedan, till detta Lotteris inrättande
och deras säkerhet, som deruti ville deltaga,
Riksens Ständer utsett en viss och tillräcklig
Fond, hvilken af Lotteriets inkomst väl skulle
ökas, men aldrig minskas; så hade Kongl. Majit
till samma Lotteris styrsel förordnat en Direction
af infödde Svenske Embetsman, om hvilkas
kunskap och kännedom uti allt hvad dertill
hörde Kongl. Majit gjort sig underrättad, och till
hvilkas trohet och nit för Kongl. Majus och Kronans
fördel, Kongl. Majit hade ett fullt förtroende
Jemte Instruktion för Direklionen, blef
jemväl utfärdad en af Kongl. Majit i Nåder faststäld
serskild plan för detta Lotteri till hvar
och en Lottagares efterrättelse och säkerhet.
Uti 6:te punåen af ofvan högstberörde Nådiga
Kungörelse stadgades, att sedan första dragningen
for sig gått, borde Lotteriet dragas en
gång i hvarje månad, eller oftare, om Direktionen
så fann beqvämligt och för Inrättningen
nyttigt. Denna Inrättning lärer likväl icke så
hastigt kunnat bringas i det skick, att den kunde
till Allmänhetens deltagande öpnas, ty första
Dragningen skedde ej förr än den 20 Februarii
1773.— Under första året elier 1773 skedde endast
12 och under åren 1774 och 1775, tretton
Dragningar hvardera året; men ifrån och med
år 1776 lärer det funnitB för Inrättningen nyt
-
(*3* StatsUtskottets Betänkanden.
tigt, att öka Dragningarne, ty alltsedan och intill
närvarande tid, har detta Lotteri dragits hvar
jldje vecka eller sjutton gånger om året.
Om å ena sidan StatsUtskottet hvarken bort
eller kunnat misskänna det ändamål till Statens
förman, som Konungen och Riksens Ständer med
inrättandet af Nummerlotteriet åsyftat; har det
deremot å andra sidan icke kunnat undfalla StåtsUtskottets
uprnärksamhet de skadliga följder och
det mepljga inflytande, denna Inrättning i senare
tider haft icke allenast på en stor del af Nationens
sedlighet, utan äfven på den ringare Rolkplassens
och månge andre personers enskildta
oeconomie.' Frfarenheten har med flerfaldiga
texempel visat, att denna Irättning, utan eget
förvållande, delat med magna andra menskliga
företag det missödet, att under sin fortfarande
tillvarelse genom missbrnk urarta från en i sin
början åsyftad nyttig och välmenande till en omsider
högst skadlig och fördärflig anstalt, som ej
blott retat den enskildta vinningslystnaden att
derpå våga den sista skarfven af sina tillgångar,
Utan ofta under den lofvande utsigten af en
lätt vinst, alstrat af sig lättja och syslolöshet hos
den arbetande Classen, samt dymedelst förorsakat
mångens hela olycka och undergång.
Genom NummerLotteriets indragning skulle
väl StatsWerket förlora en i Stat påräknad årlig
inkomst af Go,ooo R:d, äfvensom den eilagde
ReviJlningen af Winster, hvilken de sista
fyin åren npgått till en sammanräknad Summa
af 13.576 Rut 25 sk. 6 r, eller per medium,
något ofver 8000 Rtd om året skulle uphöra,
likasom hvad i betalning för Lotteriets cordes
-
StalsZTtskottets Betänkanden,
pondence lill PostCassan influtit; men SfatsTJtskottets
Ledamöter i allmänhet hafva trott, att
den minskning i StatsWerkets hittills beräknade
intrader, sorn genom Lotteriets uphörande kunde
upkomma, skulle desto häldre ersättas af Na.
tionen, som en så allmänt öfverklagad orsak till
sedlighetens fördärf skulle genom denne indragning
undanrödjas,
StatsUtskottet har för öfrigt inhämtat, att
detta Werk under loppet af åren 1813, 1814
och 1815 haft en vinst på dragningarne af tillsammans
310,543 R:d 5 sk. 3 rst. men att deremot
1816 års dragningar utfallit med en förlust
af 79,815 R:d 35 sk. 7 rst samt att vinsten
ifrån 4817 års början till den 24 September
utgjort endast 13,123 R:d 25 sk. 6 rst.
Banco.
Wid sistnämnde dag eller den 24 sistlidne
September ägde NummerLqtteriet följande
tillgångar, nemligen;
Uti RiksgäldsContoiret förräntade å 5 procent
78,000. —■ —-
Fordran hos Kongl. Hofstall-
och CassernByggnadsDirec-,
tionen 20,000. ■—■ —
Dito hos Helsingborgs HamnbyggnadsDireftion
- M,99o. — —*
Dito hos Finska StrörmensningsDireftion
... - 13,700. —■ —<
Dito hos åtskiHige Colleäeu
rer
21863. 40. 6.
Contant i LotteriCassan - 3,595. 37- 7-
Duo i WexelBanken stående 10,529. 38. 4-
Contant i RiksgäldsContoiret 523. 5. 4.
63 a StatsUtsfiottets Betänkanden,
Behållning af BrudgåfveFon
den
12,135. 34. 7.
Samt värdet för Lotteriets
Hus efter dess inköpspris - - 10,722. 10. 8.
Summa 167,060.19.—
Deremot Werket ägde följande
skulder, nemligen:
Colleäeurers öfverlefvererin
gar
372- 31. 9.
Lån i BancoDiscontWerket
- - 15,000. — —
Lån af Brud
gåfveFonden
- - '4,500,. —>
Dito af Stockholms
BrandförsäkringsCor.
toir - - 3,220. ——
Innestående Centonal
af Löner . . 85. 35. 6.
Dito Bevillning
af Winster - - - 8,644. 19. 5.
" .39)732. 28. 8»
Återstående Behållning 137,337. 38. 4-
Men då fordringarne hos Hof-Stall- och
CassernByggnädsDiredtionen, Helsingborgs hamnbyggnadsDireftion
samt hos Finska StrömrensningsDireftionen,
tillsammans 48,690 R:d äro
af den beskaffenhet, att de torde gå till afskrifning,
utgör den; säkra Fonden 88,647, R:d 38
sk. 4 rst., utom hvad sorn vidare kan hafva
vunnits eller inflyta genom dragningar innan
Werket skulle uphöra; Och hvilken summa altså
vore att påräkna för de utgifter som, oaktadt
StatsUtshottets Betänhanden. 633
Werkets upplösning kunna finnas böra till svidare
fortfara till Löners bestridande för Werkets Tjenstemän
och betjening, somför närvarande uppgå,
inberäknadt Diredtionens Ordförandes och 3tne
Ledamöters Arfvoden, till 10,766 R;d 32 sk.
Banco årligen.
Utskottets Ledamöter hafva gemensamt önskat
att denna Inrättning kunde upphöra såsom
livarken ledande till allmänt eller enskildt bästa;
Men i afseende på den inkomst, som Staten
deraf påräknat och, såsom ofvanberördt är,
•vanligen haft,' samt svårigheten, att desse Statsintrader
i närvarande tid umbära eller ä annat
sätt åstadkommma, hafva skiljaktigemeningar hos
Utskottet blifvit yttrade och äfven ledt dertill
att, vid verkstäld votering, 2tne Stånd stannat
mot hvarandra i olika beslut om det tillstyrkande,
som i detta ämne borde till Riksens Hög
lofl.
Ständer aflåtas.
Då altsa Utskottet, likmätigt 38 § i Riksdagsordningen
åligger, att bägge Meningarne,
såsom alternativer, Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande underställa, får Utskottet anmäla,
att 2tne Stånd ansett sig böra tillstyrka, det
Nummer-Lotteriet uphäfves saint den derutaf
nu påräknade inkomsten ersättes genom allmänna
Bevillningens tillökande; Men deremot de
andre 2tne Stånden förklarat sig för den meningen
att Nummer-Lotteriet må bibehållas.
StatsUtskottet afväntar Riksens Höglofl.
Ständers yttrande om hvilketdera af desse Alternativer
antages; Och skall Utskottet i den
händelse det första bifalles, uti derefter afgifvande
Utlåtande vidare föreslå huru i sådant
634 SiatsUtskottets Betänkande!!.
fall med Werkets uphörande och Embets- samt
Tjenstemännens aflönande med flere omständigheter
mä böra förhållas. En Eedamots yttrade
sersldlta tanka bifogas. Stockholm den 36 Martil
1818-
Utdrag af Protocollet, hållit hos
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den zS-te Martii 1818.
S. X). Då öfverläggning hos Utskottet förehades
uti den till dess åtgärd remitterade fråga
om föreslagen indragning a-f Kongl. NummerKotteriet,
upläste Herr BruJcsPatronen Hulphers
följande skrifteliga yttrande: ”Jag hade trott ej
”vidare behöfva uptaga detta Höglofl. Utskotta
”upmärksamhet med mine skäl till afskaffandet
”af Nummer-Lotteri-Inrättningen, skäl som
”tvifvelsutan tala till hvars och ens Moraliska
”känsla såsom till min, och sorn jag ej funnit
”vederlägde, men tvertom gillade genom det
”beslut Afdelningen af detta Utskott i ämnet
”redan fattat. Men sedan jag ser det ?kunnat
”hända, att Statens af denna Inrättning påräk”nade
inkomst anföres sorn motvägande skäl e”mot
det sedefördärf, den anstiftar och den van”ära
den sätter på vår Lagstiftning, anhåller jag
”att få visa, det calculen derå, äfven i financi”elt
hänseende ej är mer pålitlig, än i Mora^
”liskt.
”Det torde svårligen kunna bevisas, att
”Staten genom Nummer-Lotteriets indragning
”förlorar årligen deraf 60,000 R:d, i fall mart
StatsUtskottets Betänk and en. 635
”kan förese en lätt möjlighet att inrättningen
”ej förmär erlägga dem; och denna möjlighet
”tycks ej vara långt borta, sedan på sednare ti”der
antingen lvckan uphört att gynna denna
”upfinning eller någon annan förborgad orsak
”undergräft dess bestånd och dess ändamål. Ar
”1816 utföll dess rörelse med en förlust af om”kring
80,000 R:d och 9 Månader af 1817
”lemnade en avance af endast 13,000. Sorn Sta.
”ten likväl alt stadigt skolat upbära de påräkna,
”de 60,000 R:d, så har Lotteriets besparda fond
”mast så kännbart tillgripas, att för närvarande ej
”mer är go,oo® R:d utgör dess Capital: örn
”inrättningen blir lemnad att fortfara, skulle så”ledes.
altför lätt kunna hända att äfven denna
”rest efter 2:ne års förlopp vore bortspelt eller
”åtminstone inbetalt till Staten, som då ej ägde
”annat val än att utstryka denna inkomst-titel.
”Jag anser i sådant sakens skick, vida säkrare
”att nu genast tillägna sig de 90,000 R:d än
”att ytterligare våga dem på så vansklige vilkor.
”Att på sådant lyckans spel grunda beräknin”gen
af en beständig Statsinkomst, synes mig
”allt för mycket skiljdt från den säkerhet Rik.
”sens Ständers beräkningar böra äga. Lyckligtvis
lrar det öfverskott vi funnit af Statens
”tillgångar bespardt visat, att denna Inkomst
”ej eller varit oumgängligen nödig; Men vore
”äfven Utskottets tanka att den så är och att
”detta beskattningssätt borde bibehållas, i anseende
till den egenskap att knappt märkas af den
”sorn i Speisjukans och vinningslystnadens pas”sion,
dera offrar sina penningar, skulle jag tro,
”att samina afsigt ännu bättre kunde vinnas, om
636 StatsUtskottets iBetänAanden.
”emot en årlig skatt till Statens förmån, Spelhus
”finge öppet hållas i alla Städer, hvarest endast
”större Summor insättas och nödens uslaste harn
”åtminstone ej förfördes att spela bort sin sista
”skärf, ehuru jag anser en sådan Finance upfin.
”ning lika mycket värd, som om man upmun”trade
brott, för att skörda rikare sakören. Skul”le
åter öfvertygelsen i detta Höglofl. Utskott
”snarare vara böjd för afskaflandet af detta be”skattningssätt,
men endast uppehållas af åtan”kan
på utgiften för underhållet af Inrättningens
Embets- och Tjenstemän, som den sarn”ma
öfverlefva; så kan äfven om man frikostigt
”medgifver allas deras bibehållande vid sina
”Eoner intill sin död eller till deras placeran
”de i annan motsvarande Lönbeställning, hvarföre
Staten likväl icke troligen i rätt många
”år kommer att betungas, då största delen ära
”väl till aldren komne, äfven detta bekymmer
”derigenom lättas, att de tillgångar, Staten vid
”Lotteriets indragning finge öfvertaga, förslogo
”med sin årliga ränta till bestridande af en betydlig
del af dessa Pensioner.
”Enligt de af Afdelningen lemnade upgifter
”bestå Lotteriets tillgångar af 88,000 E:d
”hvartill som Capital bör an.
”ses fordran af Hof-Stallbyg.
”naden - - 14,000 —■» —■
”emedan derpå af StatsContoiret
”årligen betalas intresse, som sefan
bespares.
”Lotterivinsten för Jafåret 1817 13,000. —•> —
”Dess hus beräknadt efter 10,000.
”gör säkert en vidare tillgång af 15,000- — —■
StatsUtshohets Betänkanden. 637
"'Antar man nu en fortfarande
”vinst, sorn den är 1817 intill 1818
”års slut, då Inrättningen skulle
”upiiöra, så ökes Fonden med 25,000. — —
”Efter denna beräkning linge då
”Staten öfvertaga till everldelig
”ägo ett Capital af - - R:d 155,000. — —
”emot förbindelse att bestrida 10,000 R:d årliga
”aflöningar på indragningsStat; hvilken utgift el”ler
förlust, om man så vill kalla den, ytterli”gare
komme, att minskas, om senare delen af
”min väckte motion angående AssistanceWerkets
”indragning bifalles, genom uphörande af de
”5,000 R:d förlust, som derå nästan årligen in”träffar.
Jag tror att ingen af opartisk öfvertygelse
lärer bestrida mig, att de uppoffringar, som
i några år utöfver nu anviste tillgångar, möjli”gen
kunde komma att betunga Staten i följd
”af Lotteriets indragning visserligen ersättas ge”riom
den förståndigare hushållning och sedli”gare
anda, som måste blifva en följd af denna
”dårskaps förvisande ur Samhället, — att uträk”ningen
på tillfällig vinst undergräfver sparsamhet
och jemn arbetsamhet hos alla Glassér, och
”att förtviflan och brott oftast sluta en sådan
”misslyckad uträkning. Om aflägsnare Län och
”Landsbygder mindre veta af detta onda och
”dess följder, än Hufvudstadens och öfrige Stä”ders
Innevånare, kan det likväl aldrig blifva
”likgiltigt för dem, om Lernmarne af den kropp,
”de tillhöra, äro friske eller ej; de ia äfven der,
”af sin känning i sinom tid; Kostnaden af Brott”
målsrättegångar, Fångföringar, Tuckthus- och
”Spinnhusinrättningar bäras ej af Städerna aljö
-
638 StatsUtskottets Betänkandiit.
”na. Icke eller är det Städernas ensamma xrj^
”tresse, att det antal Tjenstemän, som nu fornö”ta
sitt lif vid dessa skadliga Werk gå förlorade
”för alla de nyttiga industri-företag i Staten,
”hvarförutan den ej kan bestå och i afseende
”hvarpå man länge insett nödvändigheten af att
”återföra den personal, Staten för sin förvaltning
”mäste föda i riktigare proportion till Landets
”tillgångar. Skulle Utskottet anse det af en värd
”Ledamot väckte förslag, att NummerLotteriets
”uphörande ej kunde meddelas RiksStånden, u”tan
bifogadt förslag, att genom bevillning er”sätta
den inkomst man derifrån, ehuru opålit”iigt
påräknat, så förmodar jag allmänna öfverty”gelsen
om detta ämne nog stadgad för att ej
”rubbas af sådant tillägg, samt att äfven Städer”ne
torde hända insågo sin fördel vid att åta”ga
sig dubbel afgift i och för denna Stats-er'sättning
till afköpande af ett missbruk, som ej
”mindre skadar, än det vanhedrar en Nation,
”sorn har känsla af sig sjelf.
”Om den Högloft. Afdelningens så grund”ligen
anförda motiver likväl ej gillas, Utan
”NummerLotteriets fortfarande af det Högloft.
”Utskottet skulle beslutas, anhåller jag detta mitt
”ytrande rnå till Stånden få åtfölja.”
Och skulle, enligt Herr BruksPatrorienS
önskan, detta anförande medfölja Utskottets Utlåtande
till Rikets Högloft. Ständer.
N:r I44.
Riksens Högloft, Ständers Stats Ut.-
StatsUtsJiottets Bet änkanden. 639
skotts Utlåtande ö fver gjorde anmärkningar
vid dess Betänkande öfver Herr
ff. U. Win b e r g s Memorial om
Lånerättighet i ManiljatturDisconten
för Skepps IVarfs-Ägare eller Skepps,
by g g erler.
T.
il). StatsUtskottet hafva Högvördige PrästeStåndet
och Wällofl. BorgareStåndet återrernitterat
det Betänkande, Utskottet afgifvit uppå Herr
J. U. Winbergs Memorial om Dånrättighet i ManufaöfurDisconten
för Skeppsbyggei ier eller
SkeppsWarfs Ägare, uti hvilket Betänkande Utskottet,
af deri anförde skäl, ansett sig icke kunna
pä Herr Winbergs berörde Motion tillstyrka
bifall.
De anmärkningar, som till äterremiss af
detta Betänkande hafva föranledt, äro, hos Högvördige
PrästeStandet: att Skeppsbyggerierne äro
bland de mäst nyttige och naturlige Näringar
för Sverige öch salunda böra understödjas; att
Eketrädet, i brist af understöd för Skeppsbyggeriet,
användes till andra mindre vigtige ändamål;
att säkerhet och Controil för Dånens användande
i denne väg, lika sä lätt borde kunna
utfinnas, som för andre yrken, och au detta san •
nolikt kunde ske genom någre regleinentariske föreskrifter;
att Dånebidrag utur nämnde Fond skulle
isynnerhet medföra nytta i Rikets nordliga Pro
vincer, der i nuvarande ställning, större till
Skeppsbyggnad tjenlige träd, utan urskiilning användas
till andre behof såsom Sågtimmer och
Tjärubränning, och der dessutom största tillgång
på tjenlige rudimatierier finnes, oek att, hvad
640 StatsUtskottets Betänkanderi.
angeck otillräckligheten af Manufa&urDiscontPonden
för detta ändamål, så kunde densamma
förökas, eller någon annan Lånefond för Skeppsbyggerierne
utfinnas; samt hos Wällofl. .BorgareStåndet:
att som Skeppsbyggeriet är en af våra
mäst fullkomnade Manufadfur-tillverkningar hvartill
alla rudimaterier finnas inom landet, och
dervid syslosättas en mängd flitige personer och
skicklige arbetare danas i många nyttiga yrken,
äfvensom denna näring lemnar Staten en betydlig
afgift, så förtjente densamma all möjlig upmuntran,
hvilken föreslås böra åtnjutas genom
Lån af ManufafturDiscontFonden, med säkerhet
och godkänd borgen, såsom för andre PabriksAgare;
dock att desse Lån ej sträcka sig längre
än till sådane WarfsÄgare, som byggde nya
Skepp, och endast i förhållandet till Lästetalet
meddelas, för att återbetalas efter någon viss tid
sedan Skeppet gått af Stapeln och blifvit bil-och
bolfärdigt; hvarförutan BorgareStåndet, som i öfrigt
önskat att Creditivet i Banken för ManufatfiurDisco
ilten icke allenast bibehölles, utan ock,
efter behofvet ökades, dervid gjort det förbehåll,
att Skeppsbyggerierne måtte liksom alle andre
gagneliga Manufadfumäringar, deraf njuta sin
andel.
StatsUtskottet, som i följd häraf, nu ytterligare
förehaft detta ämne, får deri afgifva följande
Utlåtande.
.Da Utskottet i dess förra Betänkande anett
sig icke kunna tillstyrka bifall på Herr Winsergs
Motion om Lånrättighet ur ManufafturDisionteri,
har Utskottet, som i allmänhet insett nyttan
-
StatsTJtsÅottets Betänkanden. 64?
tan af Skeppsbyggerierne samt att de, så vidt
möjeligt vöre, borde komma 1 åtnjutande af det
understöd, som för dess fortkomst vore af nö-<
den, till hufvudsakelig grund för dess berörda
afstyrkande, anfört de hinder som mötte för bestämmandet
af sådane reglementariske föreskrifter,
som instämde med den för nämnde DiscontInrättning
faststäkle plan; Och som ändamålet
af samma Discontlnrättning, enligt Reglementet
är, att, till befrämjande af Svenske Manufacturvarors
afsättning, genom en underlättad Han-:
dels-gemenskap imellan Fabriksidkare och Köpmän,
de förre i förhållande till beloppet af sine
tillverkningar, må för hvad de deraf föryttra
på tid, kunna begagna sig af säkre personers
förskrifningar, till åtnjutande af Lån, peli att
desse Lån böra vara rörlige och på högst 9
Månaders tid återbetalas, hvaraf följer att den-;
na Discontlnrättning endast har afseende på rådane
Fabricäter, hvilka lätteligen och inom
korrt tid kunna afsättas och hvilket Utskottet
nu, så väl som i dess förra betänkande, anser icke
kunna, i afseende på Skeppbyggerier, tillämpas?
Äfvensom i öfrigt de anmärkningar, hvilka till
återremissen föranledt, icke verkat någon förändring
uti Utskottets öfvertygelse, att sådane Låabiträden
utur ManufaäurDisconten icke kunna
bestämmas, utan att dervid aldeles afvika från
de grunder, hvilka för detta Werk är0 lagde;
Altså, och då härtill kommer, att denne för Manufaktur
- DiscontFonden främmande NäringsGrea
sannolikt skulle medtaga en så betydlig del a£
Fondens belopp, att redan lånberättigade Fabriksbihang
till Riks.St, Prot. 1817-1818- 4t<le Sämb N;r 8i,$n
64s! ScatsUtskottets Betänkanåtn.
och Manufaftur-Inrättningar, h-vilka förut af åtskillige
orsaker vidkänt, en betydelig minskning
i dess lånerätt, skulle erfara ytterligare förluster
i detta hänseende, och tillstyrkande af
en sådan åtgärd följaktligen stå, i motsatts af
Utskottets syftemål, att, sa vidt möjligt är, bereda
för Fabrikerne och Manufafturerne en jemn
och oföränderlig Lånerätt och deraf härledande
säkerhet i deras rörelse, kan Utskottet ej annat
än förblifva vid dess förra Utlåtande, att de af
Herr Winberg för Skeppsbyggerierne föreslagne
lanbiträden synas icke lämpligen kunna af Manufa&urDisconten
anslås eller derifrån utgå;
Hvarvid Utskottet likväl, med anledning af den
uti Högvördige PrästeStåndet gjorde anmärkning,
att, i händelse ManufafturDisconten icke vore
till detta ändamål länipelig, någon annan Fond
dertill måtte utses och i anseende till Skeppsbyggeriers
allmänna gagnelighet, anser sig böra
tillägga, att, i händelse utöfver det för ManufaäurDiscontens
understöd erforderlige ytterligare
biträde af Banken, hvilket med Skeppsbyggeriernes
Låneunderstöd icke torde böra blandas
eller belastas, vidare tillgång till Manufacturernes
och Slöjdernes uphjelpande kunde finnas,
Utskottet hemställer att ett visst belopp af
sådane medel till Lån-understöd för Skeppsbyggerierne
måtte anslås, hvilket belopp Utskottet,
som hvarken af Herr Winbergs Memorial,
eller i öfrigt kunnat hemta någon anledning
till säkert bestämmande af Skeppsbyggeriernes
behof af understöd eller kännedom af deras nuvarande
skick och beskaffenhet, dock tror tills
vidare och intill nästkommande Riksdag, då y«r
-
StatsXJtskoltets Betänkandetu 643
Iean af sådant understöd hunhit erfaras, höra
fastställas till 100,000 R:d Banco.
Wid förslag till bestämmande af grunder,
ne för Skeppsbyggares Lånrätt af en sådan Fond,
förekommer i afseend.e på den af Herr TVinberg
fratnstäidte fråga örn olika Lånerätt för Ek- och
Furu-Fartyg väl å ena sidan, att Fartyg af Ek
äro af vida bättre och varaktigare beskaffenhet
än de af Furu och följakteligen tjenligare till
det vigtiga ändamålet, att på utrikes ort afsättas;
men på den andra åter, måste, efter Utskottets
tanka, fästas serdeles afseende på de olika närings-tillfällen,
som erbjuda sig för Inbyggar*
ne i de orter, der Fartyg af Ek tillverkas och
i norra delen af Riket, hvarest endast Furu.
Fartyg förfärdigas, och der Skog utgör deras
liufvudsakliga ägendom, samt dess användande
nästan deras enda Näringsutväg. Utskottet tror
altså, i likhet med hvad i Högvördiga Fräste.
Ståndet blifvit anfördt, Skeppsbyggerierne i Ri.
kets Norra orter i synnerhet förtjena att uppmuntras
och understödjas. Och, då SkeppsWarf,
såsom privilegierade af Kongl. CoinmerceGolIegium,
sålunda kunna anses derunder sorterande,
torde Förvaltningen af ifrågavarande medel,
lämpligast bemälte Kongl. Collegium tillhöra;
hvarvid Utskottet tillika hemställer, om icke
följande regleinentariske Föreskrifter dervid borde
äga rum: Att hvarje Lansökande SkeppsWarfsAgare
ålåge, att vid årets början, med biläggande
af vederbörande Skeppsmätares betyg
öfver den sökandes tillverkning det föregående
året af däckade på Cravel byggde, bil- och bolfardige
Fartyg, öfver sw Lästers drägt och med
StatsUtsiottets Bettinkanden.
bestämd Upgift af Fästetalets belopp, insända,
till Kongl. CommerceColleginm sin ansökning
om Fån af ifrågavarande Fond: Att,
sedan sådane behörige Ansökningar inkommit
inom viss bestämd tid, hvarefter någre vidare
Fåneansökningar icke borde komma under pröfning,
CommerceCollegium skulle i grund af
sammantagne Fästetalet på de sålunda anmälte
det förflutne året nybyggde Fartyg, jemfördt med
denne Fonds, för året disponible belopp i Kanken,
samma belopp, efter en lika grund, de sålunda
Fånberättigade Skeppsbyggerierne imellan
fördela: Att desse Fån, hvarå betaltes 4 procents
årlig ränta, sorn vid Fånets emottagande,
för hvarje år förut erlades, borde på det sätt
meddelas, att Fåntagaren skulle efter ett års förlopp,
sedan han detsamma erhållit, inbetala hälften
deraf, och vid det andra årets slut, den återstående
hälften, på hvilket alt Fåntagaren
vore pligtig, att innan Fänet erhölls, afgifva
till CommerceCollegium dess ovillkorliga försäkran
och förbindelse, samt: Att till säkerhet
för desse Fån, emottagaren deraf borde, jemte
sin egen förbindelse, bifoga antingen sine personers
af Kongl. Maj:ts Eefallningshafvande eller
Domaren i orten till vederhäftigheten styrkte
proprie-borgen eller utgifne ovillkorliga förbindelser
på lika betalningstid och belopp, som
Gäldenärens eget skuldebref innehåller.
Hvilket alt dock .Riksens Höglofl. Ständers
ompröfvande vördsamt underställes; hvarvid Ut-,
skottet jemväl skolat anmäla, att des förra Utlåtande
blifvit bifallit af Höglofl. Ridderskapet
ocfi Adeln samt Hedervärda EondeStåndet den
StatsUtskottets Betänkanden. 645'
2)dra i denna Manad. Stockholm den 251 te
Mardi 1818.
N:r I45.
Rikets Högloft. Ständers StatsUtskotts
svar på de hos Hedervärda
BondeStåndet gjorde anmärkningar vid
Utskottets linder den 11 Februarii afgifne
Utlåtande, angående Fond till
godtgörande af framledne Herr RiksRådet
Friherre Adler Sal v ii
Arfvingars underdåniga Kronofordran.
^edan, 1 anledning af Herr Gustaf Soops från
Höglofl. Ridderskapet och Adeln till StatsUtskottet
remitterade Memorial, om anslående af
Fond, till godtgörande af framledne Herr RiksRådet
Friherre Adler Salva Arfvingars underdåniga
KronoFordran, Statsutskottet uti afgifvet
Utlåtande under den 11 sistledne Februari tillstyrkt,
att med denna KronoFordran matte i al.;
]a afseenden förhållas, på sätt, som, rörande äldre
KronoFordringar uti 2 § 7 Art. af 1815
års för RiksgäldsContoret af Rikets Högloft.
Ständer utfärdade Reglemente finnes stadgadt;
Så har, vid föredragningen af berörde Utlåtande
hos Hedervärda RondeStåndet, enligt till
StatsUtskottet ankommit Utdrag af Protocollen
för den 17 och 19 nästledne Februarii, Riksdagsmännen
från Kronobergs Län Pehr Jonsson
och från Westerbottens Län Joli. Wicklund hvarför
sig förmält, att de funné denna fråga för
-
646 S' IsVtskottcts Betänkqiiden.
tjena noggrann upmärksamhet, helst det före.
föll dem besynnerligt, om StatsWerket ännu
möjligen skulle kunna komma att häfta för en
skuld, som är nära tvänne ärhundraden garnmal,
äfvensom Riksdagsmannen ifrån Orebro
Fän Eric Ericsson yttrat, att det likaledes
förefölle honom underligt, att StatsUtskottet,
som lämnat frågan till närmare utredning och
anmälan hos RiksgäldsContoiret, vidtagit en sådan
åtgärd, genom hvilken det likasom på förhand
blifvit förklaradt, att den väckta pretentionen
utgör en Kronofordran, hvars utbetalning
möjligen kunde komma, att gravera Staten, då
likväl Ericsson finner, att Herr Soops Memorial
i ämnet ej innehölle minsta skäl, som föranledde
till detta förhållande, och att det samma af
sådan orsak ej förtjente annat svar, än fullkomligt
afslag, i synnerhet, som Instruftionen för
Fullmägtige i RiksgäldsContoiret ingalunda skall,
efter Ericssons omdöme, tillägga Fullmägtige någon
pröfningsrätt om KronoFordringars verklighet,
utan endast föreskrifva utbetalningen, sedan samma
verklighet förut blifvit behörigen styrkt och
afgjord, hvilket sednare Ericsson trodde ensamt
böra tillkomma Riksens Ständer. Af f. d, vice
Talemannen Jon Jonsson från Blekinge Fän är
däremot ärindradt, att StatslJtskottet ingalunda
förklarat, att den ifrågavarande pretentionen ut.
gör någon verklig KronoFordran, utan blott yt.
rat, att, då sådant ej ännu är utredt och bevist,
får det ankomma på vederbörlig pröfning och
anmälan i RiksgäldsContoiret.
BancoFullmägtigen Anders Danielsson från
Elfsborgs Län, hår funnit det mindre riktigt,
StatsUtsiottets Betänkanden. 647
att en Fordringsprétention, som ej blifvit med
minsta bevis beledsagad, liänvises till anmälande
i det Werk, där utbetalningen skall ske.
X anledning af dessa sålunda framställde
anmärkningar, har ärendet till StatsUtskottet blifvit
återremitteradt.
Då det nu altså åligger StatsUtskottet, att
yttrande häröfver afgifva, får StatsUtskottet aldraförst
anmärka, att, jemlikt Allmänna Författningar,
hvilka ännu äro till efterrättelse gällande,
skola sådane äldre KronoXWdringar och
pretentioner, som inom föreskrifven tid äro anmälde
och bevakade, af RiksgäldsFonden godtgöras;
Och att pröfningen, huruvida fatalietiden
är behörigen iakttagen, likasom af fordringens
verklighet och belopp, tillhörer, icke Rik.
sens Ständer, utan Kongl. Maj;ts och Rikets
KammarCollegium, hvars åtgärder likväl måste
af Kongl. Majit i Nåder gillas och sanftioneras,
innan någon betalning kan komma i fråga; hvaremot,
och beträffande sättet till godtgörande af
en i I-iaglig och stadgad ordning fastställd KronoFordran,
så hafva Rikets Höglofl Ständer uti
Reglementet för RiksgäldsContoiret serskild föreskrift
härom rneddelt.
Herr Soops Motion har icke till föremål
någon anhållan om återfående af försuten tid,
icke eller att fordringen skulle i annan, är föreskrifven
ordning eller omedelbarligen af Rikets
Höglofl. Ständer till betalande godkännas;
utan åsyftar den endast, att, sedan Fordringen
vore ordentligen utredd och fastställd, den samma
måtte genast med Contant godtgöras, och
således komma att Liquideras på ett vida för.
648 StatsXJtsiottets Betänlanden.
monligare sätt, än andra lika beskaffade JCrono--  Fordringar.
När nu StatsUtskottet endast tillstyrkt, att
med den i ifrågavarande KronoFordringen skulle
i alla afseenden förhållas, enligt Reglementet
för RiksgäldsContoiret, hvaruti ganska tydligen
säges, att en UronoFordran, som af Staten skall
betalas, förut mäste, i den ordning Författningarne
bjuda, vara bevakad, utredd, pröfvad och
godkänd, så lärer Hedervärda BondeStådet finna,
att StatsUtskottet icke tillstyrkt hvarken mer
eller mindre, än behörigt iakttagande af Allmänna
Författningarne och Rikets Höglofl. Ständers
egne föreskrifter.
I öfrigt har StatsUtskottet skolat tillkännagifva,
att Dess förut meddelte Utlåtande redan
är gilladt och godkändt af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 24, af Högvördige PrästeStandet
den 17 och Wällofl. BorgareStåndet den
17 nästledne Februarii. Stockholm den sfi
Mars 1818.
N:r 146.
Riksens Höglofl. Ständers Stats✓ samt
Allmänna Besvärs och Ekonomi-Utskotts
Betänkande, angående Herr GeneralMajoren
m. m. Grejve G. L tive
nhj e l m s Förslag om vidtagande
af en en särskilt räddningsanstalt till
förmån för dem, som å Rikets Sjökuster
kunna lida Sjönöd.
Stats- och Besvcirs-Utsltattens Betänkanden. 64g
Uti Memorial, sorn till Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit ingifvit och derifrån till Statssamt
Allmanna Besvärs och Economi-Utskot.tens
gemensamma handläggning remitteradt, har Herr
GeneralMajoren Grefve G. Lövenhjelm föreslagit
anläggande af så kallade Eifräddningsbåtar af
Engelsk uppfinning på de af Rikets kuster, sorn
för Sjöskador äro mäst beryktade, hvartill kosfnaden
af Herr Grefven ansetts kunna betäckas
genom en lindrigt ökad Hamn. eller Tplags-afgift,
eller annan lindrig och temporair beskattning
på handel och Sjöfart, hvilka af berörde
inrättning egenteligen komma att draga nytta.
Hå, efter inhämtad kännedom om närmare
beskaffenheten af den föreslagne bergningsanstalten,
Utskotten till pröfning förehaft frågan
derom, hafva Utskotten val ansett sig ur tillfälle
att bestämdt afgöra, huruvida de så kallade
EifräddninesBåtarne, dertill en starkare beman
/O
•'
ning fordras, kunna på Sveriges merendels glest
bebodda Kuster i allmenhet vara användbare;
inen sorn Utskotten emedlertid funnit de samma
i och för sig sjelf vara af väsendtelig nytta,
samt äfven böra med fördel å vissa ställen
kunna begagnas; Så hafva Utskotten, som tillika
förnummit att bruket af berörde Båtar för
det närvarande skall innom Riket vara mindre
allmänt kändt, trott sig äga anledning tillstyrka
Riksens Höglofl. Ständer, att det gjorde Förslaget,
så vidt det rörer sjelfva införandet af ifra.
gavarande Uifräddningsanstalt, hos Kongl. Maj:t
till Nådig upmärksamhet anmäla; hvarvid, i händelse
Kongl. Maj:t efter närmare undersökning
6"5o Stats- och Besvärs-Utskottens Betiinkandcn.
skulle anse samma anstalt för en och annaa
Kustort tjenlig, Kongl. Maj:t i Näder torde
finna utväg till bestridande af de utgifter, som
dermed kunna vara förenade utan att för detta
ändamål något särskfit anslag lärer vara erforderligt.
Dock varder detta Utlåtande Riksens Högloft.
Ständers närmare granskning vördsamligen
understäldt. Stockholm den 26 Martii 1818.
N:r 147.
IVördsamt Memorial.,
Wid
föredragning af Herr Professor Munck
af Rosenschölds till Högh Ridderskapets och Adelns
Protocoll den 5 sistledne Januarii afgifne,
och derifrån till Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskotteris gemensamma handläggning
öfverlemnade Anförande, angående vidtagande
af sådane Medel, hvilka återföra välmåga
innom Landet, hafva Utskotten af det skäl, att
i berörde Anförande ämnen af skiljaktig beskaffenhet
blifvit framställde, samt deribland äf.
ven sådane, hvilka till Utskottens befattning
icke äro hörande, funnit sig, enligt 51 § i
Kongl. IVJajtts och Riksens Ständers fastställde
Riksdagsordning af den 10 Februarii 1810,
hindrade, att vid detta anförande, sådant det
för närvarande befinnes, lägga någon hand, och
få derföre detsamma härigenom vördsamligen
återlemns. Stockholm den 26 Mars 1818*
Stats- och Besvärs.Utskottens Betånkanden. 651
N:r 143.
Wörä samt Memorial.
Fran Höglofl. Ridderskapet och Adeln hafva
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskott till gemensam
handläggning fått emottaga ett af Herr Professor
E. Munck af Rosensköld den 5 sisth Januarii ingif.
vet Memorial, deruti föreslås: ”att Riksens
”Ständer genom vederbörande Utskott matte på
”Högvederbörlig ort begära underrättelse om
”hvad, i afseende till de af Riksens Ständer
”vid sista Riksdag i underdånighet för Konungen
anrnäldte Önskningsmål blifvit vidgjordt el”ler
icke vidgjordt, i synnerhet hvad de serskilda
nedsatte Cornitéers arbeten angår, samt i afseende
på Finska Handeln, äfvensom i afseende
på vidtagande anstalt till samling af All”männa
Statistiska kunskaper öfver Sverige, med
”besynnerligt afseende på dem, som med utar”betande
af ett Förslag till en ny Representation
kunna hafva gemenskap;” Och har Herr
Professoren begärt, att berörde Memorial måtte
till Constitutions- Stats- samt Allmänna Besvärs
och OeconomieUtskotten, för hvilkas arbeten
vid denne Riksdag ofvannärnnde underrättelser
i synnerhet borde vara nödige, blifva remitteradt;
derifrån, hvad remissen till förstnämnde
Utskott beträffar, Herr Professoren likväl under
den xo i samma Månad skriftligen förklarat
sig föranlåten afstå.
Då Utskotten till öfverläggning förehaft
ienna Motion, och dervid granskat den for
652 Stats- och Besvärs-Utskottens Betixnkanden1.
Riksens Höglofl. Ständers Justitiae - Ombudsman
utfärdade och nu gällande Jnstruftion, hafva Ut.
skotten inhämtat, Hurusom i 14 § deraf det
blifvit denne Embetsman föreskrifva, att vid
Hvarje Riksdag för Riksens Ständer upgifva,
hvilka af deras vid sistförflutne Riksdag fattade
Beslut och gjorde hemställningar blifvit af Konungen
gillade, utfärdade och i verket ställde;
Hv arföre, och enär Utskotten jemväl hafva sig
bekant, att Riksens Ständers Justitieombudsman
i sin vid närvarande Riksdag afgifne EmbetsRerättelse
förberörde honom ålagde skyldighet
iagttagit, Utskotten ansett sig, för besvarande af
Herr Professor Munck af Rosenschölds Memorial,
endast behöfva åberopa de uplysningar, som
nämnde Berättelse uti det ifrågastäldte afseendet
innehåller; Hvilket Utskottens yttrande likväl
till närmare pröfning af Riksens Höglofl. Ständer
vördsamligen öfverlemnas. Stockholm den
26:te Martii 1818-
N:r 149.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Utlåtande, angående af Riksdags
Fullmäktige frän Carlstads Län,
Anders Nilsson och Leonhard
Roma n, nti till Hedervärda
BondeStåndet den 27 sistlidne December
ingifvit Memorial, väckt fråga,
om undersökning pä Allmän bekost
-
. Stats- och Besvär s-Utskottens Betänkanden. 653
nåd, till utrönande af möjligheten,
att genom sänkning förekomma öfversvämningar
af Sjön Wenern.
Af den anledning, att, sedan Landshöfdingen
i Wärmland, såsom Ordförande i Länets Kungl.
Hushållnings Sällskap, i slutet af Julii, eller
början af Augusti Manad nästlidet år, hos Kongl.
Maj:t gjort underdånig anmälan, angående begärd
undersökning af möjligheten huruvida Sjön
Wenern skulle kunna sänkas till en jemn medelhöjd,
sådan som den blifvit påräknad vid
GöthaCanals grundläggande, Kongl. Maj:t ännu
icke skolat genom Kådig Resolusion detta ärende
afgjort, hafva Anders Nilsson och Leonhard.
Roman ansett sig böra till Riksens Höglofl.
Ständers handläggning och åtgärd öfverlemna
det samma; i hvilket afseende de, under anförande
af den betydliga förlust, som i synnerhet
under våtare år, genom öfversvämningar af nämnde
Sjö tillskyndas de derintill belägne Hemman,
föreslagit, att Riksens Höglofl. Ständer
måtte om företagande på allmän bekostnad af
en så beskaffad undersökning som ofvannämdt
är, förordna: hvilket måls närmare utredande
Hedervärda BondeStåndet genom afgifvit Protocolls
- Utdrag, åt Stats- samt Allmänna Besvärsoch
OeconomieUtskotten gemensamt updragit.
Då förenade Utskotten till öfverläggning
förehaft detta ärende, hafva Utskotten stannat i
den öfvertygelse, att, sedan frågan om den föreslagne
undersökningen blifvit i vederbörlig
ordning hos Kongl. Majit genom Landshöfdingen
och Hushållningssällskapet i orten 'väckt.
654 Stats- och Besvärs-Utskottens Betänk and en.
och till Dess Nådiga afgörande således öfver*
lemnad, måste någon åtgärd af Riksens Höglofl.
Ständer i detta ämne desto mindre kunna äga
rum, eller vara erforderlig, som, i den händelse
Kongl. Maj:t i Nåder skulle finna kostnaden
till den ifrågastäldte undersökningen böra af
Allmänna medel bestridas, sådane, efter hvad
StatsUtskottet för sin del får anmärka, redan finnas
för slikt ändamål anslagne uti den under
RiksStatens gide HufvudTitul till Jordbrukets
med flere Näringars befordran upförde Summa;
Hvarföre, och enär Utskotten af ett Kongl.
Majits Nådiga Eref till Landshöfdingen i Carlstad
under den g nasti. December jemväl inhämtat,
att Kongl. Majit redan bifallit den i afseende
på meranämnde Undersökning gjorde anmälan,
och i sådan afsigt förordnat OfverDirecteuren
Hagström, att, i sammanhang med en honom
serskildt updragen förrättning, till utrönande
af sättet att förekomma Tida-Elfvens öfversväinningar,
berörde undersökning på Allmän
bekostnad verkställa, Utskotten anse hvad
i det ingifne ifrågavarande Memorialet är anfördt
icke tarfva någon handläggning; Dock varder
detta Riksens Höglofl. Ständers Eget oinpröfvande
vördsam ligen understäldt. Stockholm den
36 Martil 1818-
N:r I5O.
Riksens Höglofl. Ständers Statssamt
Allmänna Besvärs och OeconomieUt-skott¥
Utlåtande3 angående väckt
Stats- och Besviirs-Utskottens Betänkanden.
fråga om inrättandet af en BergverksSkola.
Uti ett till Wällöf!. BorgareStåndet den 5
sistledne Januarii ingifvit, och derifrån till
Stats- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens
gemensamma åtgärd remitterad t Memorial,
har Herr BruksPatron N. Mitander anfört:
att, ehuru Riksens Höglofl. Ständer vid
föregående Riksdagar fästat Kongl. Majtts Nådiga
upmärksamhet pä nyttan af en BergverksSkolas
inrättande, och skicklige män, i anledning
deraf, redan lära af Kongl. Majit i Nåder
blifvit utsedde till upgörande af en Plan för
denna gagneliga och hedrande Inrättning, har
förmodeligen, i anseende till behofvet af anslag
till densammas underhållande, någon verkställighet
å Riksens Höglofl. Ständers i denna
del yttrade önskan likväl ännu icke följt; hvarföre,
och enär Herr Mitander ansett denna fråga
äga ett märkbart inflytande på bergshandteringens
fullkomnande och förmånligaste drifvande
i vårt Fädernesland, hvarest Bergverkens Produäioner
utgöra den solidaste tyngden på
Handelsvågen, Herr Mitander hemställt, att
i afseende på de åtgärder, som tilläfventyrs
ännu kunde återstå för Inrättningens
i ordning bringande, dess väckte Motion måtte
till behörigt Utskott öfverlemnas.
Då förenade Utskotten till öfverläggning
förehaft detta ämne, hafva Utskotten icke tvekat
att erkänna, att ju Bergshanteringen och dst
vettenskapliga deri af den föreslagne undervis.
ningsanstaJteH skulle hemta myckea nytta, mea
656 Stats- och Besvärs-Utsiottens Betänkandelit
scMn Utskotten härvid tillika inhemtat, att,
i anledning af Allmänna Besvärs- och Oeconom
ieUtskottets derom afgifne Betänkande, Riksens
Högloft, Ständer redan vid 1815 ars Riksdag
hos Kongl. Majit anmält den underdäniga
önskan, att Kongl. Majit till Nådig pröfning
täcktes uptaga ett af Herr Bergshauptmannen och
Riddaren Pihl till Kongl. Majit inlemnadt un.
derdinigt Förslag, till inrättande af en Praäisk
BergsSkola i Falun, samt efter pröfning af de
dertill upgifne medlens tillräcklighet, vidtaga
den Författning, Kongl. Majit kunde finna saken
och ändamålet förtjena; Så hafva Utskotten
vid ett sådant förhållande ansett den af Herr
Mitander gjorde framställning för närvarande ic.
ke kunna föranleda till annan åtgärd å Riksens
Högloft. Ständers sida, än att, då förenämnde önskan
hittils blifvit lemnad oupfyld,Riksens Högloft.
Ständer torde, under densammas förnyande, böra
ytterligare fästa Kongl. Majits Nådiga udmärksamhet
på vigten och fördelen af ifrågavarande
undervisningsanstalt; Hvilken Utskottens
tanka likväl vördsamt: underställes Riksens Högloft.
Ständers Egit ompröfvande. Stockholm
deu a6 Marni 1818-
N:r 15*.
Stats- och Éesviirs- Utskott ens Betänbanden. éjjf
N:r lgi.
Riksens Högloft. Stcinders Stats- samt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotts
Utlåtande, angående gjord
framställning om dels uprensning dels
igenfyllning pä allmän bekostnad af de
innom och nära vid Hnfvudstaden belägne
Sä kallade Clara- och FatebursSjöarne,
saint Rörstrands- och Carlbergs-vikar
ne.
T.
1- ill Stats- samt Allmänna Besvärs- och Öeconomie-Utskotten,
Sorn gemensamt fått sig detta
ärendes handläggning updragen, hafva frän Höglofl.
Ridderskapet och Adeln 2tne Memorialet:
1 ämnet blifvit remitterade, nemligen:
1:0 Af Herr Presidenten tn. m. I). von
Schultzenheirrij deruti anföres, att, sedan vid nästledne
Riksdag åtskillige Stånds I,edamöter klagat
deröfver, att i Hufvudstaden flera osunda
Wattengölar finnas, och alt i synnerhet Clara
Sjön, samt Rörstrands, och Carlbergsvikarne så igengrott,
ätt mycken ohälsa och Vadeliga sjukdomar
deraf åstadkommas, hvarföre de ock anhållit
om något puhlikt understöd till en nödig
upmuddring på bemälte ställe; Så hade då Varande
Stats- och OeconpmieUtskotten uti deröfver
aflämriadt Betänkande val medgifvit nyttan
af den föreslagne uprensningen, men deremot
ansett något bidrag dertill af Allmänna medel
icke kunna äga rum» enär Wattendraget tillhörde
Stadens område och nödige medel för beBihang
till RiksSt, Prof, 1817-1818- 4^® Sami. N;r-8;, 84,
6 $8 Stats- och Besvärs-Zitskottens B et ähk anel etti
»
hofvet redan af Borgerskapét vörö ti 1 ]skjutne*
äfvensom förstnämnde Utskott, i anledning af
en sedermera erhållen Remiss i samma ämne,
ytterligare förklarat, att Stadens ägare borde och,
efter förmodan, jämväl mägtade afhjelpa den öfverkiagade
olägenheten; dock hade båda Utskotten
hemställt, ätt Riksens Höglofh Ständer
hos Kongl. Maj: t behagade anmäla én underdånig
önskan, det Kongl. Majit Nådigst täcktes
-vidtaga sådane mått, ätt för Stockholm och flere
Städer stillastående vattensamlingar till häl.
Sans befordran antingen uprfibsades eller igenfylldes;
hvilken önskan Riksens Höglofl.
Ständer derefter öck för Thronen främfört;
Men, söm hvarken Regeringen, vid säknäd af
serskilt anslag för ändamålet, eller Stockholms
Borgerskap, hvars förmåga att bekosta dylika
företag skall vara uttömd, kunnat vid det ifra_
varande lägga någon egentelig hand; så har
Herr Presidenterl von Schultzenheim ansett sig äga
skäl, att till Riksens Höglofl. Ständers behjertande
å nyo framställa behofvet af Statens
medverkan till befordrande af förenämnde Wätfendrags
uprensning såsom enda medlet att förekomma
den storä dödlighet, hvarigenom Stockholm,
Oaktadt sin af Naturen sunda belägenhet;
titmärker sig framför de flesta öfriga Europas
Hufvudstäder; Och har Herr Presidenten jern.
väl trott, att ifråga Otti bidrag af allmänna medel
till verkställande af arbeten af förevarande
beskaffenhet Stockholms Stad så mycket häldre
borde lämnas företräde framför öfrige Städer
och Orter, sorn å eria sidan Rikets Konungahus
inom den samma Vistas,, samt Rikets Stan
-
Stats- och Besviirs-Utskottens Betan/tanden. 650
der sjélfve vanligen derstädes församlas, och
å den andra Hufvud staden a 1 tid. villigt deltagit
1 allmänna företag å aflägsne Örter, samt äfven
får vidkännas kostnaden till underhällande af
Upbördsmän i LandsOrterne.
2:0 Af Herr Professor E. Munck af Rosenschöld,
Srim hufvudsakeligen instämt uti hvad
Herr Presidenten von Schultzenheim anfört, sämt,
föf att gifva en ökad vigt ät behofvet af deri
foreslagné upmuddringen af sä väl Clara Sjön
och Rörstrands viken, sorn Fatéburs Sjön, der--  jämte uplyst, att antalet af personer, sorn i
Stockholm årligen dö, vanligen öfverstiger deni
sorn födas med étt å två tusende, då deremot
i andre mindre sundt belägne StörfÖ Städer ti,
tom Riket förhållandet nästan ar tvärtom; hvar,
förutan Herr Professorn, för att visa olägenheten
af stillastående vattensamlingar, särskildt,
med anledning af TabellWerköt upgifvit, att
dödligheten i den närä Clara Sjön och riiera
sidländt liggande Adolph Fredrics Församling
i flere år varit dribbfelt så stor, sorn i deri me.
ra högländta och med bättré valten försedda
Catharina Församling, der likväl fattigdom och
brist i högre grad råda, så att, då hvar 2otde person
årligen dött i den förra, endast livar 4o:dé
aflidit i den sednare Församlingen; öch har
Herr Professorén sliiteligen änfört, att, ehuru,
väl invändas kunde döt anstalterné £ör hälso;
vården i Städerne rnåstfe anses såscäm Policerriålhörande
lill hvar Stads särskilta Styrelses örn.
sorg, borde döck af de skäl, Öerr Presidéritéri
von Schultzenheim frärhställt, Hufvridstadenä angelägenhet
i detta afseende förtjena Rikets
66o Stäts- och Besvärs-Zhskottetis lietiinkandefh
Sländers och Regeringens särskilta behjertande;
hvarföre Herr Professorn ock föreslagit, att
Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl Majit i
underdånighet matie anhålla om sådana mesurers
vidtagande, som leda till ömförrnälte iräskartade
Sjöars och Wikars dels snara rensning, dels igenfyllning.
Hvad Memorialens Författare således nndragif.
hafva förenade Utskotten i öfver.
Vägande tagit; Och ehuru Utskotten fullkomligt
dela den öfvertygelse om behofvet och angelägenheten
af ifrågavarande Sjöars och Träsks
upmuddring eller igenfylining, till förekommande
af farsoter inom Hufvudstaden, som
Stats* och Oeconomie-Utskotten uti deras vid
sisthållne Riksdag den 26 Maji och 15 Julii
1815 afgifne Retänkanden yttrat, hafva
Utskotten likväl, sedan en gång blifvit förklaradt,
att frågan derom vore af den beskaffenhet,
att något bidrag af allmänna medel
till kostnadernes bestridande dervid icke
kunde äga rum, ensett sig så mycket mindre
kunna tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer, att
något understöd för berörde ändamål anordna,
somt enär ofvanbemälte Utskott vid frågans afgörande
noga öfvervägt alla de skäl sorn till
bifall eller afslag å densamma möjeligen kunna
framställas, för närvarande ingen mera verkande
anledning) än förut, visar sig, till förbindelse
för Staten, att godtgöra kostnaden vid
meranämnde arbetes verkställande; Och torde
derföre, sedan Riksens Höglofl. Ständer redan
vid förra Riksdagen till Kongl. Majus Nådigste
upmärksamhet anmält detta ärende, Rik
-
Stats- o eli Besvär s-Utskottens Bettini anden. 661
«ens Höglofl. Ständer finna de af Herr Presidenten
von Schultzenheim, samt Herr Professor
Munck af Rosenschöld ingifne Memorialer icke
fordra någon åtgärd eller handläggning. Dock.
varder detta Utlåtande Riksens Höglofl. Ständers
närmare- skärskådande värdsamligen understäldt,
jemte några Ledamöters serskildte tanka
i ämnet. Stockholm den 26 Martii 1818.
Utdrag af Protocollet, hållet vid
Rikets Hbglofl. Ständers Stats- samt A1U
manna Besvärs- och Ekonomi-Utskotts
Sammanträde vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 2 G Martii 1818.
S. I). pplästes Beredningens Förslag till Betänkande
i anledning af:
4’.to Herr Presidenten von Schultzenheims
samt Herr Professor Munck af Rosenskölds till
Höglofl. Ridderskapet och Adeln ingifne, samt
derifrån till Utskotten remitterade särskilte Me.
morialer, om upprensning, eller igenfyllning på
allmän bekostnad af de innom och nära invid
Hufvudstaden belägne, så kallade Clara, och Fateburs-Sjöarne,
samt Rörstrands- och Carlbergsvikarne.
Med åberopande af de skäl, Herr Presidenten
von Shultzenheim i sitt afgifne Memorial framställt:
till den förmodan, att Staten icke helt och
hållit borde undandraga sig, att medverka till ofvannämde
Sjöars och Wikars bringande till ett
för hälsans bibehållande innom Hufvudstaden oskadligt
tillstånd, och hvilka skäf Herr Presi den
-
66 a Stats- och Besvärs-Utsköttens Betänk anden.
fen fann öfverflödigt att nu upprepa, sökte- Herr
Presidenten visa, att, om Staten, äfven genom
ett blott obetydligt understöd, ville komma det
fill en del påbegyntn arbetet vid desse vatten,
firag till hjelp, skulle sådant på dess framgång
och skyndsamma bedrifvande hafva ett fördelaktigt
inflytande, samt blifva en anledning till upmuptran
för Hufvudstadens Invånare, att äfvpn
på alt sätt bidraga till ändamålets vinnande;
hvarföre Herr Presidenten till Utskottens profning
hemställde, om Utskotten ej skulle finna
skäligt föreslå, att, till verkställande af ifrågavarande
uppmuddring och jgenfyllning, Hufvudstaden
tills vidare malte få af Statsmedlen sig
tillagdt ett årligt understöd af åtminstone 3000
Btd Banco, hvilken utgift ej kunde för Statsverket
blifva känbar; Och instämde häruti Hery
Pastor Primarius Do&or Drysén samt Herr P10,
$ten Mqg. Hagberg.
Herr Assessor Lagerhjelm yttrade, att, i händelse
Utskotten skulle, på säff Beredningen föresiagif,
tillstyrka afslag å hvad i Memorialen
blifvit frtimställdt, önskade Herr Assessorn likväl,
att åtminstone skälet dertill måtte hämtas
från den inskränkning i Statens utgifter, som
närvarande tidpunkt påkallar, och ej, såsom Beredningen
uppgifvit, från Utskottens förklarande,
att Staten icke kunde aga någon förbindelse till
ersättning af de kostnader, som fprenämde Vattendrags
upprensning kan medföra.
Uppå gjord proposition blef emedlertid Beredningens
afgifne Förslag till Betänkande af
IJtskottens fleste Ledamöter utan någon förändring
godkändt; hvarföre Herr Presidenten, von
Stqts och Besvärs-Utskottens Betänkanden, 663
g
Sten Hagbergs, och Herr Assessqr Lagerhjelm»
meddelte ofyannämde yttranden skulle, såsom,
deras enskiita Reservation, i Protocollet intagas,
pamt på begäran åtfölja .Betänkandet till de JieSpeftive
RiksStånden,
N:r 152,
Rikets Högloft, Ständers StatsUtskotts
Utlåtande öfver gjorde anmärkningar
vid dess yttrande, angående
Wadstena Klosterkyrkas uplåtande pä
visse vilkor ät Wadstena Stads- samt
dermed förenade St, Pehrs Rands-församlingar.
Sedan StatsUtskottet, uti den 52 sistledne Februarii
afgifvit, Utlåtande öfver Kongl, Majus
Nådiga liemiss i fråga om Wadstenas Kloster;
kyrkas
stena Stads och St. Pehrs dermed förenade Landsförsamlingar,
an§,§tt det vara för Staten förmånligt,
att Församlingarne öfyertogo Kyrkan, under
vilkor af dess framtida underhållande, emot
det de hugo upbära den summa af omkring 5 00Q
R:d Banco, som, genom försäljning af Kyrkans
fordna Koppartak, influtit till StatsWqrket, nama
hvarvid Utskottet tillika sig yttfat, att ordentligt
Contraft med Församlingarne först borde uprättas
och godkännas, innan berörde belopp ansloges
att af Statens medel utgå, så hafva anmärkjqingar
härvid blifvit gjorde hos Höglofl. Rid.
664 StatsUtsköttets Betänhanden.
derskapet och Adeln, Högvördlge PrästStåndet
och Wällofl. BorgareStåndet, som i följd deraf
detta ämne till Utskottet återremitterat
BerÖrde
anmärkningar innefatta hufvudsakligen:
Att, då Utskottet funnit Statens fördel dervid,
att, emot utgifvande af de för Koppartaket
änflutne 5000 B:d, för alltid blifva befriad från
Kyrkans underhållande, borde ock desse medel
nu anvisas till utbetalning, och, derest något
(åontrafi med Församlingen om Kyrkans iståndsättande
och framtida underhåll vore nödigt, till
Kongl. Maj:ts Kådiga åtgärd öfverlemnas pröfningen
deraf: samt att, då Församlingarne uti deras
till Kongl. Maj:t i underdånighet ingifne ansökning
i denna fråga erbudit och utfästat sig,
att försätta Kyrkan i behörigt skick och den
framgent vidmakthålla, borde någon vidare deras
förbindelse härtill icke anses nödig för medlens
anslående, utan sedeimera kunna afgifvas
innan summan af dein finge lyftas. Om tillgång
för utbetalningen häraf nu icke blefve bestämd,
utan dermed i afbidan på (lantråds afslutande
skulle anstå till nästa Riksdag, förfelades härvid
ändamålet helt och hållet, emedan Församlingarne,
hvilkas nuvarande Kyrka ä¥ så bristfällig, att
de snart behöfva den ifrågavarande eller ock
måste med dryg kostnad reparera sin egen, skulle
blifva föranlåtne till det senare, eller i brist
af de påräknade medlen för Klosterkyrkans iståndsättaude,
stanna i förlägenhet, och hvarigenom
Fdosterkyrkans behöriga underhållande, såsom en
märkvärdig fornlemning, icke vore så försäkradt,
sorn j händelse ifrågavarande summa nu blefve
§nslagen, att till Församlingarne aflemnas så snart
StatsTJtskottets Betankanden.
66;,
det nödigt ansedde Contraftet hunnit upprättas
och af Kongl. Maj:t i Nåder blifvit gilladt.
Efter det desse erindringar och återremisser
kommit Utskottet tillhanda, har Wällofl.
BorgareStåndet, genom ProtocollsUtdrag den a
nästlidne Martil, meddelt den af Herr Lagmannen
Kjellander, såsom Fullmäktig för Wadstena
Stad, sistnämnde dag gjorde anmälan: att flere
af Stadens Äldste uti skrifvelse den 24 förutgångne
Februarii förklarat, det Stadens fleste
Invånare icke skola vara hugade öfvertaga
Kloster-Kyrkan, utan anmodat honom, att förekomma
bifall till Propositionen derom, hälst de
befara, att kostnaden till nämnde Kyrkas island,
sättande skulle vida öfverstiga den ifrågavarande
summan af 5000 R:d och altså blifva för
Stadens Invånare högst känbar.
Då StatsUtslcottet häruppå ytterligare före.
haft detta ämne, har Utskottet inhämtat, att, ehuru
någre af Wadstena Borgerskap nu yttrat
den önskan, att undvika KIosterKyrkans emottagande,
vore sådant likväl ej instämmande med
Stadsboernes allmänna tanka eller verkliga båtnad;
Och, enär Församlingarnes gemensamma
underdåniga ansökning, som föranledt till Kongl,
Majtts Nådiga Remiss af frågan, grundade sig
på Socknestämmobeslut samt detta icke undergått
någon förändring; så, och då icke blott Wadstena
Stads, utan äfven den dermed förenade S:t
Pehrs LandsFörsamlings Ledamöter deltagit i
berörde beslut och ansökning, har StatsUtskottet;
trott den från någre Stadens Invånare anmäldt®
serskildte önskan icke kunna föranleda dertill,
tttt apse frågan na var« kammen i annat skick,
666 StatsUtsftottets Betänkanden,
än då Utskottet afgaf dess förra yttrande. Men,
hvad de gjorde anjnärkningarne beträffar, finner
Utskottet sig icke kunna förändra dess gifne
Utlåtande eller tillstyrka anslående af ofvannämnde
summa, enär Statens säkerhet synes
fordra, att orden ligr Cornrad! med Försa ml ingarne
orri XlosterKyrkans framtida underhållande
först varder uprättadt och godkändt: Flvilkef
Utskottet, till besvarande af återremmisserne,
får vördsamligen anföra, Stockholm den $
Aprill 1818,
N:r I55.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utn
skotts Utlåtande, i anledning af gjorde
anmärkningar vid Dess yttrande
öfver Herr Adler bet hs Förslag
om bidrag af Allmänne medel till
kostnaderne vid Isländske Handskrifters
öfversättande på Svenska Språket.
Högvördige PrästeStåndet har, genom Protocolls,
Utdrag af den 2:dra sistledne Martii, till Statsutskottet
återremitterat frågan angående Herr
Adlerbeths Förslag om medels anslående i och
för Isländske Handskrifters öfversättande; Uti
hvilket ämne Utskottet den i2:te förutgående ,
Febiuarii afgifvit Dess Utlåtande, hvarvid, j
anseende till skiljaktige meningar och då 2:ne
Stånd stannat i olika tillstyrkande med de andra
s:ne, det blifvit alternativt hemstäldt, att an
-
StatsUtskoltets Betunftanden, ©67
tingen med berörde öfversättning, derest den,
Utan StatsWerkets betungande kan företagas, må
till en lägligare tid upskjutas, eller ock Riksens
Högloft. Ständer i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Maj t i Nåder serskildt å
detta ämne fästa upmärksarnhet samt, om någre
medel skulle finnas, då i Nåder dermed under.
Stödja detta nyttiga företag.
De härvid gjorde anmärkningar åsyfta, att
då Herr Adlerbeths förslag vore för Fäderneslandets
litterära heder och vettenskapsodlingens
tillväxt af vigt och värde, ett diretft anslag af
medel, för detta ändamål matte göras, på sätt en
Fedamot innom StatsUtskottet, Herr Assessoren
Lagerhjelm, uti serskildt yttrande för sin del tiilStvrkt,
hvilket anslag likväl skulle ifrån den af
Herr Adlerbeth föreslagne Summa af 3,000 R:d
årligen, nedsättas till omkring 1,500 R:d.
StatsUtskottet, som i dess förra utlåtande i
i ämnet medgifvit gagneligheten och vär*
det af ifrågavarande Arbete, men i anseende
till StatsWerkets knappa tillgångar, funnit sig
icke kunna föreslå någon verksammare åtgärd
till ändamålets befordran, än ofvanberörde alternativa
tillstyrkanden innefatta, har ansett sig
icke kunna, i anledning af de gjorde anrnärkningarne,
frångå hvad berörde Utlåtande innehåller,
helst detsamma äfven blifvit bifallit af
de öfrige 3tne Respeftive Stånden, af hvilka
Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
BondeStåndet antagit första Alternativet,
eller att öfversättningen' till en lägligare tid
skulle upskjutäs, men Wällofl. BörgareStåndet
åter det senare, att nemligen hos Kongl. Majt t
6 68 StatsUtshottets Betänkanden.
i underdånighet ina anhållas, att Kongl. Maj:t
i Nåder täcktes serskildt å detta ämne fästa upmärksamhet
samt, om någre medel skulle finnas,
då i Nåder dermed understödjadetta nyttiga företag;
Öfverlemnande Utskottet altså vördsamligen Ärendet
i detta skick till Högvördige PrästeStåndets
afgörande, hvaruppå beror den handläggning
som till beredande af ett sammanstämmande beslut
utaf samtelige RiksStånden härutinnan må
böra vidtagas. Stockholm den s:dra Aprill
1818.
N:r l'54.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss ä Majoren
Florus Talls ansökning om innestående
Accords-ersättnings utbekommande.
T ill StatsUtskottet har Kongl Majtt, genom
Nådig Remiss den lytde sistledne Mars täckts
öfverlemna Majoren Florus Tolls i underdånighet
gjorde ansökning, att, da Kongl., StatsContoiret,
på grund af Kongl. Kungörelsen den 9 December
1812, om viss Prsescriptions - tid för
dem, som hos StatsWerket äga fordran, vägrat
utbetala den Accords - ersättning af 544 R:d,
som Majoren tillkomme för dess vid f, d. Adlercreutzske
Regementet innehafde StabsCapitainsReställning,
Kongl. Majtt i Nåder, med afseende
derå, att Majoren såsom Commenderad och
StatsUtsiottets B ettil liand eiu 669
tjenstgörande i Fält, den tid Requisitionen härli
bort göras, varit derifrån hindrad, täcktes a.
terställa honom rättigheten till denne ersättning,
i likhet med hvad flere dess Kamrater
erhållit.
Af Kongl. StatsContoirets häröfver infordrade
underdåniga Utlåtande, som jemte berörde
ansökning, blifvit Utskottet meddeladt, inhämtas,
att Majoren Toll varit berättigad till ifrågavarande
Accords ersättning, likmätigt Kongl- Bref.
ven den 10 Aprill, den 27 November och
utte December 1810 och den 2 Junii 1812,
angående förra Finska Arméens Officerares Accorders
godtgörande, samt, i följd af ofvan
högst berörde Nådiga Kungörelse den gide December
1812, bort derå ingifva Requisition
till Kongl. StatsContoiret innom den 1 Julii
1813, men hvilket ej skedt förr än den 15
Martii 181 5, hvarföre Kongl. StatsContoiret ej
kunde ingå i Liquid om denne ersättning.
Och har Kongl. StatsContoiret derjemte uplyst,
att Kongl. Majit uppå enahanda skäl med dem,
som Majoren 'Toll nu andragit till stöd för sin
underdåniga anhållan, genom serskildte Nådiga
Bref åren 1815 och 1816 bifallit flere lika beskaffade
underdånige ansökningar, som den förevarande;
Meri, enligt Nådig skrifvelse af den
2inästlidne Januärii, i anseende lill det uti åberopade
Kongl. Kungörelse för ifrågavarande fall
tillika meddeldte stadgande, att Rikets Ständer
vid tirnande sammankomst böra, efter inhämtad
uplysning orri fordringens beskaffenhet, pröfva,
huruvida till dess godtgörande något särskildt
anslag må beviljas, i Nåder öfverlemnat
StatsUtskottcts Betälikandetii
dylike ansökningar till Riksens Siänders at*
gärd.
Då nu Majoren Tolls rätt till Accords-ersättning
för ofvannämnde Beställning vid f. d.
Adlercreutzske Regementet är gifven samt härvid
förekommer, att han af commendering till Fälttjenst
varit utur ständ satt* att inom den tid;
den i Julii 1813* som vederbordt, anmäla sig
om utbekommande deraf i föreskrifven ordning;
sä anser StatsUtskottet sig böra hemställa, om
icke han, lika som skedt för flere hans kamra.
ter, med hvilka enahanda förhållande inträffat,
må, utan hinder af berörde omständighet, tillag*
gas rättighet att utbekomma sin Accords ersättnings
fordran, och hvartill StatsUtskottet, om bifall
härtill lemnäs, skall föreslå tillgång uti ed
sammanhang med de flere redan beviljade dyLike
Restitutioner, enär StatsRegleringen hunnit
fulländas; Hvilket Vördsämligen hemställes till
•* ri
Riksens Högloft. Ständers bepröfVaftde* Stockholm
ilen a April 1818.
Ntf 155.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande öfver gjorde Motioner
om bestämmande af Hennes Maj:t
Drottningens Underhålls Summa, i händelse
af Enketillstånd, samt om dispositionen
af Rosersbergs Kungsgård, efter
Hennes Maj:ts nu varande Enke*
Drottningens frånfälle.
StatsUtskottets Betänkanderti 671
t T
'-'ti sersklldte från Wallof!. BorgareStåndet under
den i2:te och I4:de nästledne Mars remittéråde
Memorialer, har RiksdagsFullinägtigen
från Piteå, Herr Borgmästaren C. J. Örnberg föreslagit,
att Riksens nu församlade Ständer, till
ådagaläggande af deras undersåtligä vördnad och
tillgifvenhet för Hennes Majus, Rikets nu vakande
Drottnings dyra oell efterlängtade Person,
matte, i enlighet med Riksens Ständers vid 1809
och 1810 årens Riksdag fattade beslut, bestämma
60,000 R-’d Banco såsom årligt underhåll för
Hennes Maj:t, i den högst bedröfveliga händelse,
hvats inträffande Gud nådeligen afvände, att
Hennes Maja, innan nästa Riksdag, skulle blifva
i EnketilIstånd försatt; äfvensom att, derest
Hennes Majas EpkeDrottningen skulle, innan
itästa Riksdag, genom doden afgå, Rosersbergs
Kongsgård, som, i sådant fall, i följd af Författningarne
komine att på 30 är bortarrenderas,
så framt ej Rikets nit församlade Ständer anhorlundä
förordna, måtte Vid denna Riksdag uplåtas,
att, efter Hennes Maja EnkeDrottningens
frånfälle, tillträdas af Hans Maja Konungen, till
förvaltning och disposition under Hans Majas
och Dess Gemåls lifstid, på lika satt och vilkor,
SOm vid 1809 års Riksdag i anseende till det
då regeiande KonungaHuset stadgades.
I anledning häraf ej mindre än till fullgörande
af det åliggande, StatsUtskottet dessutom
ansett sig äga, att, i Sammanhang med Regleringen
af de Köngli HofStats burn mome, äfven
föreslå hurti, uti ifråga varande bedröfliga fall,
detri Gud nådeligen föidroje, må bora förhållas,
675 StatsUtsbottets Betan}; anden.
har StatsUtskottet skolat till Riksens Höglo/?»
Ständer hemställa, att, i likstämmighet med hvad
som iakttogs vid 1809 och 1810 årens Riksdag,
nu måtte utfästas den Summa, som Hennes
Majtt Drottningen för Dess underhåll må hafva
att af Staten påräkna, derest Hennes Majtt blifver
i Enkestånd försatt; Och får Utskottet härvid
tillstyrka att enahanda Summa af 60,000
R:d årligen, som för Hennes Majtt nu varande
EnkeDrottningen vid ofvanberörde Riksdag bestämdes,
äfven kunde varda faststäld, att af Ri-i
kets nu varande Drottning upbäras, om Hennes
Majtt i, Enkestånd skulle blifva försatt, hvarföre,
och då, såsom tillförene, Riksens Ständer jemväl
lära finna sig böra 1 underdånighet tillbjuda
Hennes Majtt något Enkesäte, svarande mot Dess
Höga värdighet och behof, StatsUtskottet hemställer,
att härtill utses och uplåtes Ulricsdahls
Kongl. EustSlott, att af Hennes Majit för lifstiden
begagnas och disponeras.
I öfrigt beträffande Rosersbergs Kongsgårds
öfverlemnande efter Hennes Majtts EnkeDrottningens
dödliga frånfälle, att af Hans Majtt Konungen
och Hennes Majtt Drottningen likaledes
inneliafvas; har StatsUtskottet funnit sig böra
tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer i detta afseende
hos Kongl. Majtt i underdånighet anhålla,
att denne Kongsgård, vid Hennes Majtt EnkeDrottningens
afgång, icke må utarrenderas, utan,
såsom Kongl. Majtt i Nåder lämpeligast finnér,
disponeras tills Riksens Ständer vid derefter pågående
Riksdag blifva i tillfälle att härom sig
utlåta; Hvilket allt vordsamligen öfverlemnas
till
StatsUtshottets Betänkanden. 6^j
till Riksens Höglofl. Ständers böpröfvande. Stockholm
den % April 1818-
N:r 156.
Riksens Höglofl. Ständers Statsutskott
s Utlåtande angående Herr Cantzj
liRädet N. af Wetterstedt5
och Herr Assesoren T h. Adlerbrants
ansökning om införsel uti
antingen Wisingsborgs dier Rådmansö
Kungsgårdar för innehafvande Kro=
no- och Skatterätts fordringar.
Gr enom ProtocollsUtdrag den 10 sistledne Jaftuarii
liar Höglofl. Ridderskapet och Adeln be*
hagat till StatsUtskottet remittera följande a£
Her Assessoren Th. Adlerbrant afgifrte Memoria
al: ”CantzliRådet Niclas af Wetterstedt och jag
”äro i den sällsamma belägenheten, att vara.
”föränlåtne, att hos Rikets Höglofl. Ständer sö”ka
medlet till afgörandet af en gartska enkel
”och klar ersättningsfråga, hvaraf ena hälften,
”öfver 125 ar dels berott pä Domarens pröfning
”och dels på verkställighet af Kongl. Maj:ts
”höga beslut- Wi klaga icke på någon auto”ritet
för iletta långa dröjsmål och den öfver
”gångna våldsamma behandlingen. Der skäl
”lhirtill skulle förefinnas har ansvaret uphört,
”genom de felaktige personernes död: och de,
”sorn befattningen med ärendet nu tillkommer,
”hafva lemnat oss all den handräckning, vi
Bihang
StatsUtskottets Betänkahdeh.
”kunnat begära, fastän i sednare tider utkomnd
”Författningar hindra verkställigheten.
”Af bilagde handlingar och dem, sorn till
”Kongl. Majit i underdånighet blifvit ingifne,
”inhemtas: att frärnlidne HofRådet Gustaf Qveck”feldt,
med åsidosättande af egen förmån, afstod
”redan lGga på Konung CARL Xl.tes begäran
”och mot Nådigt löfte om fullt vederlag, Huskvarna
egendom otili betydliga strömfall till
”Kongl. Majit och Krdnan, för att lemna den gto”re
Konungen önskadt tillfälle, ait anlägga Ge”värsFaftorie
och andre för Kronan nyttige
”verk: att HofRådet under sin liftid icke fick
”emottaga den lofvade ersättningen för sin Pa”triotiska
upnffringl att ändtligert, efter 75 års
”väntan, sådant tilldelades Sonen GerieralLieute”nanten
och Riddaren Erick Gastaf Qveckfeldt
”på det sättet, att honom genom Nådigt ByteS:
”bref dert i2 Decemher 1758 tillärkändes Ain”marp
| idels och Ärenäs med Wall lek lefs ut.
”jord ^idels Hemman samt Rötleds Jsraels Kronoqvarn
med 2 pär Stenar under Frälsemannarätt
oclr börd jemte nådig försäkran, att, om
”någön af dessa Lägenheter frångick General.
”Lieutenartten eller dess rätts innehatvare, skulle
”Kongl. Majit och Kronan hemula Hylet inom
”6 veckors dägi att KamrnarCollegiUm vid delita
tillfälle glomde i JördeBoken alfora Röttle,
”qvarn, sorn utgjorde den betydligaste ersättning
”gerg hvarigenom det misstag 1759 biel' högan”get,
att 'Mjölnaren Johan Larsson förunnades
”skatteköp på samrnä qvarn, som förut genom
”bytet blifvit afstädd till General Qvickfeldt', att
”pä underdånig klagan ofver detta beslut, Kongh
StatsUtskottels Betänkanden. 673
”Maj:t genotn Nådig Resolution den 2 Side
”September 1763, väl bibehållit Johan Larsson
”vid besittningsrätten, men tillika i Nåder stad”gat,
alt Karn marColIegium åläg utse åt Gene;
”ralLieutenanten en annan Kronan immediat®
”förbehållen Lägenhet till fyllnad i vederlaget,
”med rättighet för GeneralLteutenanten, att in”till
dess sådant skedt, behålla räntan, som
”annars af Mjölnaren borde erläggas till
”Kongl. Majit och Kronan, så att besittningsrätten
egenteligten endast förlorades; men den
”var ock äf mycket värde, hälst berörde tänta
”äfven förhöjd ej utgör mer än 5 tunnor, då ä”garen
har dessutom i arrende jemte betydlig
”lii förmälning af Spanmal öfver 20 tunnor:
”att General Lieutenantens Son och Arfvinge,
”Assessoren Samuel Gustaf Qveckfeldtj här Johan
”Larssons efterkommande saide denna qvarn
”till Öfversten erch Riddaren Gyllensvan, begärf
”alt den samma matie antingen innan Lagastånds
”tiden förflöt af Kongl. Majit och Kronan återlösas
och till honom såsom frälse återställas,
”eller ock hylet i allo uphäfvas: att Kammarkollegium,
i stället för att bifalla första alter-'
”nativet, hvarigenom Kongl Majit och Kronan
”för godt klip sluppit hernuls-skyldigheten, ge-?
”noin Utslag den 20 Augusti 1783 afslägit håka
delarne och tvertembt ordalydelsen i Kongl.
”Majus Nådiga Resi. af 1763, ålagt AssÖssdren
”upgilva det vederlag, honom utan ansökning
”långt förut bordt meddelas: och ätt Assessoren,
”missnöjd med detina sake iis utgång; 1 ratt tid
”anfört underdåniga besvär; söm nu på 34 b
”let hvila hos Kongl. Majit oäfgjorda;
StuisUtskoitets Bettiniandeh.
”Denna långsamma behandling af en feif”lig
Och lätt afgjord fråga, har vållat, att undef
”den tid ändrings-sökanden förgäfves väntat på
”slut, har Kronans disponibla jord dels blifvit
”till Skatte löst och dels förmånsrrätten dertill
”Jordägaren förunnad; äfvensom det handt, att
”Röttle Israels qvarn, på grund af flere laga
i5kraftvunne åtgärder, kommit i 3:dje mans hand,
”så det nu mera tjenar till ingenting om As”sessoren
Qveckfeldts rättvisa klagan af Kongl.
”Maj:t Nådigt pröfvas eller icke.
”Af detta anspråk har GantzliRådet af
’’Wetterstedt och jag blifvit innehafvare, i följd
”af arf, gåfva, köp; äfvensom af de sista Kungs”gårdsfordiingar
från Tullgarns bytet, som der’’på
återstå oliquiderade, utgörande tillsammans
”ej mindre än 18 R;d 13 sk. n§ rst Specie
”Skatterätt med jord in natura, hvarföre vi, ensligt
bifogade Kongl. Majtts Nådiga Bref till
”KammarCollegium, den 6 November 1772, ä”ro
ovilkorligen berättigade till införsel i Kungsgård;
och; öm en sådan rättighet, emot Tåg
”och billighet, oss skulle betagas, blifva vi de
”enda, sorn icke fått till godo njuta hvad före”nämnde
Nådiga stadgande tillägger och flere
”praejudicater gifva vid handen; hälst bland exempel,
det Kungsgårdar blifvit använde till
”liqtiiderandet af Tullgarns fordringar, kan
”nämnas att Kammaherren Grefve Schverin på
”detta sätt fått lösa Stegeborgs Södra Ladugård
”■och Landshöfdingen och Riddaren Grefve
”•Herming Gyllenborg Eemmarlöfs.
”Utom att stadgandet i 77 §. af Regerings^Roxinen
icke bor hafva retroaktiv verkan, så
StatsUtsiottets Betlinkanden.
677
”föreskrifver det ej annat, än att Riksens Stan,
”ders samtycke skall i sädane frågor som vår
”begäras. Wi hafva derföre hos Kongl. Majit i
”underdånighet föreslagit sätt till ersättning så
”väl för Qveckfeldtska Familjens pretention, som
”för våra Kungsgårdsfordringar och anhållit att
”det samina måtte Nådigst bestämmas och Ri”kets
Ständers bifall, genom Nådig proposition, af”fordras.
Ehuru vi icke tvifla, att Kongl. Majlts Nå,
”digst bifaller denna vår underdåniga ansökning,
”såsom grundad på Eag och rättvisa samt Kongl,
”Maj:t och Kronan i annat fall, eller örn vi
”tvingas vid vederbörlige Domstolar utsöka
”vår rätt, ofelbart stannar i en långt drygare
”penningeersättning, ’ än det värde vi nu äskat
”i Jord, för att slippa genomlöpa Rikets Rättegångsverk
och undgå dermed förenade kostnader,
nödgas jag likväl å egne och CantzliRådet
},Wetterstedts vägnar, till bibehållande af vår tädan,
äfven motionsvis anhålla hos Rikets Hög”lofl.
Ständer, att det bifall, förenämnde 77 §.
”i RegeringsFormen påkallar, må oss förunnas,
”så att hinder icke må möta för Kongl. Majit
”eller Kongl. KammarColJegium, att pröfva vå.
”ra anspråk och tillägga oss vederlag i Kungsgård.”
Sedermera har ock Kongl, Maj:t i Nåderbehagat,
genom Remiss den 10 nästlidne Mars
till den åtgärd, StatsUtskottet funne lämplig, öfverlemna
Handlingame, angående Herr Cantzli.
Rådet af Wetterstedts samt fferr Assessoren AdUrbrants,
såsom innehafvare af QveckfetdtsZe Fa
millens rätt, gemensamt gjorde underdåniga anhållan,
att vinna införsel uti Skatterärten af antingen
Wisingsborgs eller Rådmansö Kungsgår
StatsUtskottets Betänhaiideti.
idar, för att såmedelst erhålla vederlag för
Qveckfeldtske Slägtens pretention samt de af dem för
(öfrigt upgifne underdåniga Skatterätts fordringar,
Desse handlingar ådagalägga, att, såsom
Herr Assessoren Adhrbrqnt i dess Memorial anfört,
Högstsalig Konung CARL XI., som fun.
pit Strömfallen vid Husqvarna Hemman i Jönköpings
Hän tjenlige för anläggningar af GevärsFadtorie
och andre för Kronan nyttige Werk,
låtit förklara da varande ägaren af Husqvarna,
iflofRädet Gustaf Qveckfeldt Sin höga önskan, att
han ville afstå denne Egendom till Kronan, emot
Kongl. Maj.ts Nådiga löfte om vederlag;
i följd hvaraf sådan afståelse skall skedtår 1692,
rnen det V)fläste vederlaget ej erhållits, fivareh
ter, och sedan HofRådet Qvickfeldt med döden
algått, dess Son General Ljeufnanten Qveckfeldt
den 24 December 1758 ernat t BytesLiquid
ined Kronan för Husqvarna och dervid bekommit
såsom vederlag, jemte annan Egendom af
mindre betydlighet, Röitleds Jsraels qvarn, belägen
nära Grenna Stad, irndpr Eyälserrianna rätt
och Börd; meri efter knappt ett års förlopp, hade,
i anseende till feiaktige anteckningar i KarnmarCollegio,
förra Aboen derå, Juhan Larsson,
erhållit Skattpköp å samma Qvarn,' derom redan
på 1740 talet ansökning varit gjord; Och uppå
underdånig klagan häröfver, hade Kongl.
Mnjtt, geriprn Nådigt beslut den 2S September
1763, funnit för godt bibehålla Johan Larsson
vid besittningsrätten, med Rådigt förordnande
derjemte, att GeneralLieutenaqten Qveckfeldt skulle
behålla räntan af Röttledsqvarn intill dess
JCammarCoIlegium åt honom utsett fullt motsva.
Stat$Utskottets Befunkanden, 679
rande vederlag i någon annan Kronan immecliate
behållen Egendom. Mpn, enär GeneralEieutertantens
Sqn, Assessoren Gustaf Qveckfeldt,
då Johan Larssons Arfvingar sålde besittningsrätten
af Röttlgds Israels qvarn utpm börd för
f>66 R:d 32 sk- till Öfversten Gyllensvan, Iros
KammarCollegiurn anhållit, att berörde' Qvarta
antingen måtte af Kronan återlösas innan köpet
vunne laga stånd, eller oek det ingångne bytet
upbäfvas, hade KammarCollegiurn, genom Utslag
den 2o:de Augusti 1783, förklarat sig icke
finna skäl att lemna bifall till det ena eller andra
häraf, utan att det ankptn på Assessoren
Qveckfeldt, att hos Collegium upgifva och föreslå
någon såfian Lägenhet, som till ersättning
för den förlorade Qvarnen kunde uplåtas; Hvaröfver
besvär af bpmälde Assesspr anförde blifvit,
hvilka sedermera ej kommit tilt afgörande,
i anseende hvartill Arendpt ännu befunnes uti
berörde skick; Och hafva Herr CantzliRadet af
Wetterstedt och Herr Assessoren A dl er hr ant, såsom
nu mera innehafvare af Qvechfeldtske Slaggens
omförmäldte anspråk, i stället att fullfölja
nämnde besvär, yäckt fråga, att för denne räntefordran,
jemte dessutom ägande Kungsgårdsfordringar
från Tullgarns - Godset, varda gqdtgjorde,
samt enäf, likmätigt 77 § i Regeringsformen
af år 1809, Riksens Ständers samtycke
fordrades till vinnande af immission i Kungs
gård, anhållit om Kongl. Majus Nådiga Proposition
till Rikets Ständer i detta hänseende,
Jivarvid Sökanderne föreslagit, att, emot det de
fifstodo Qveckfeldtske fordringen och deras innehafvande
Kungsaårdsfordijngar från Tullgarns
-
68Q StatsZJtskottets Betankanden.
Godset, samt andre vanlige Skatterättsfordringar
till fyllnad mot beloppet af Hemmansräntan,
fä till Skatte lösa antingen Wissingsborgs Ku nisgard
Mantal med tillydande Hemmansdelar
och Utjordar m. m. elier ock Rådmansö Kungsgård
med derunder varande Torp och Lägenheter,
utgörande Tre Mantal.
Uti häröfver afgifvit underdånigst Utlåtande
af den s8:de nästlidne Januarii har Kongl,
KammarGollegium andragit, att Sökanderne på
grund af ofvanåberopade BytesBref af den i2tte
.December 1758 samt Kongl Brefvet till KamTnarCollegium
af den 28:de September 1763,
äro berättigade till ersättning för Qveckfeldte Arfyingarnes
förlust af den genom BytesBrefvet
dem updragne Skatterätt tili Bötileds Israels
Qvarn; Men då hela värdet af denne Ovarn både
till Jord och ränta, i det faststälde Bytesprojedfet
af den 20 Oöober 1758, uptages endast
till 7 Daler 28 öre Silfvermynt eller a
R:d 30 sk. Specie, så vore detta värde obetydligt,
empt det sökte vederlaget uti Bådmansö
eller Wisingsborgs Kungsgårdar och deras värden,
samt svarade allenast mot en ringa del riri
den ena eller andra af dessa Egendomar,
hvarförutan egenskapen af den förlorade Böttled
Israels Frälseqvarn, enligt Författriingarne, icke
fordrade eller medgäfve ersättning derföre
uti Egendomar af Kungsgårds natur. Och hvad
ater anginge de tillika upgifne underdånige
Skatterättsforuringarne till ett belopp af 18 Btd
33 sk. ix § rst Specie, härledande sig från Tullgarns
Godset, förmäler Kongl. KammarCpllegittm,
att Kongl Majit genom Nådigt Bref af dea
StatsUtshottets Betänkanden. 681
Gite November 1772, förklarat Sig vilja till
Ridderskapet och Adeln afstå så mycket uti
Kungsgårds och Krono Hemmansräntor, som
svarade emot det för Hans Kongl. Höghet Hertigen
af Östergöthland inköpte Tullgarns Frälse
Säteri med derunder lydande Rå- och Rörs.
Hemman; med hvilket Höga förordnande det
altsa vore instämmande, att någondera af de ifragastäldte
Kungsgårdar i den mon, som emot
de upgifne fordringar af denne beskaffenhet svarade,
till betalning eller ersättning kunna an,
vändas, såsom skedt med Skatterättiglieter af åtskillige
upräknade Kungsgårdar till och med
år 1801; men då nu mera, enligt 77 §,
Regerings.Tornen, Kungsgårdar och KungsLadugårdär
icke få, utan Riksens Ständers samtycke,
genom försäljning, förpantning eller gåfva,
eller pä något annat sätt Kronan afhändas,
hemstälde KammarCollegium till Kongl. Majtts
Nådiga pröfning, om de upgifne fordringarae,
med afseende ä deras tillkomst och egenskap,
kunde föranleda till den gjorde ansökningens
öfverlemnande till Riksens Ständers yttrande, huruvida
de finna skäl, att dertill gifva Deras bifall,
Wid öfvervägande af den sålunda till Riksens
Ständers yttrande egentligen hörande fråga,
om icke vederlag för ofvannämnda Rytes- och
Skatterättsfordringar kunde inedgifvas uti någondera
af Kungsgårdarne Wisingsborg eller Råd.
mansö, föiekommer, att, såsom Kongl. KammarCollegium
uplyst, den af Herr CantzliRädet af
Wetterstedt och Herr Assessoren Adlerbrant inne,
hafvande Qveckfeldtske Eytesfordringen^af 7 Daler
s8 öre Silfvermynt eller 3 R:d 30 sk. Spe
-
682 StalsUtsköttcls Betänkanden.
eie icke är af den natur, att införsel derföre
ager ruin uti Kungsgårds jord eller ränta; äfvensom,
hvad åter angar clp utaf Sökanderne till
vinnande af den föreslagne immissionen, upgifne
underdånige Skatterättsfordringarne från
Tullgarns Kungsgård af 18 Rid 33 sk. 11' rsf.
Specie, StatsUlskottet inhämtat, att, sedan uti
77 § af 180g års RegeringsForrn det blifvit
Stadgadt, att Kungsgårdar och KungsEadugårdar
med dertill hörande Hemman och Lägenheter
med flere Kronans illhörigheter, icke måga, utan
Riksens Ständers samtycke, genom försäljning,
förpantning eller gåfva, eller på någqt annat
sätt Kronan alhändas, samt att de skola förvaltas
elter de grunder, Riksens Ständer derom
föreskrifva; så har Kongl Majit genom Nådigt
Rref den 2 a Maji 1810, förklarat, det icke eller
vara med Rikets sanna fördel förenligt, att
för beständigt från Kronan afsöndra Kungsoch
KungsLadugårdarne, hvilkas värden och afkastning
i framtiden kunde blifva högre, än
som då påräknades, och hvarföre Kongl. Majit
i Nåder funné, det ägande-rätgen till berörde
Gods altid mtlste Et Kronan förvaras, desto häldre,
sorn det i åberopade 77 § af RegeringsFormen
stadgades, au Kungs.- och KungsLadugårdar
med flere Kronan tillhprige Fastigheter,
skola förvaltas efier de grunder, Riksens Ständer
föreskrifva, men hvilken förvaltning uphörde,
om samma Egendom skulle till full ägande
rätt r.t enskildte uplåtas.
Då, i följd häraf, den förmån nu mera icke
äger rum, sorn Kongl. Majit genom Nådigt
Rref den 6 November 1772 lemnade innehaf
-
StatsUtshottets BePiinhanden■
683
vare af Tullgarns fordringar, att derföre erhålla
införsel i Kungsgårds jord eller ranta, ehuru
sådant vederlag under den forflutne tide.n intill*
dess omförrriäldte förändrade stadganden vid»
togos, blifvit ätski 1 lige Fordri ngshafvare tillagdt,
har StatsUtskottet ansett sig icke kunna tillstyrka
Riksens Höglofl. Ständers bifall till den af Herr
CantzliRådet af Weiler stedt och Herr Assessoren
Adlerbrant. sökte immission uti någondera af ofvan,
nämnde Kungsgårdar; Men sorn Utskottet härvid
funnit billighetén och rättvisan fordra, att
O veckfeldtske Farn illen eller dess rätts innehafvare
icke längre måga sakna tillgodonjutanda
af den, likmätigt RytesBrefvet af den igne December
1738 och Kongl. Resolutionen den 28
September 1763, detn tillkommande- §kalterättsfordran
af 7 Daler 28 öre Silfvermynt eller
2 R:d 30 sk. Specie, i den ordning,' Författ.
jiingarne medgifva och Kongl, Brefvet af sistnämnde
dag till KamrnarCollegiurn utstakar,
nemligen geqom införsel uti odisponerade
KronoHernman eller Uägenheter; så hemställer
Utskottet, örn icke Riksens Hoglofl- Ständer skulle
finna skäligt hos Kongl- Maj:t i underdånighet
anhålla, att Fordringsägarna kunde varda
förhulpne till sin rätt härutinnan, när de upgifva
så beskaffadt Kronohemman eller Lägenhet,
såsom ock för sine inneliafvaqde Tullgarns fordringar
godtgöras på lika sätt eller genom qvittning
på oliqviderade underdånige Frälse-ränte»
eller skatterätts-skulder till Kongl. Maj:t och
Kronan, allt i den ordning Författningarne föreskrifva;
Hvilket vördsamligen afvsrlemnas
684 Stats- och Bevillning,?-Utsk. Betänkande.)!,
till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande. Stock,
holin den 3 April 1818.
N:r 157-
Rikets Högloft. Ständers Stats- och
Bevillnings- Utskotts Utlåtande, i anledning
af Kongl. Majsts Nådiga Proposition
om en stadgad afgift af hvarje
Mantalsskrifven Person, till den
veneriska smittans hämmande} m. m.
Genom serskildta Remisser hafva Rikets Höglofl.
Ständer till Stats- och BevillriingsUtskotien
remitterat Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om
en stadgad afgift af hvarje Mantalsskrifven person,
till den veneriska smittans hämmande, samt
utvidgande af de dertill nödige Curhus-anstalter,
och om fortfarandet af det vid sistledne
Riksdag till samma ändamål gjorde anslag, af
följande innehåll:
(Propositionen, som har skulle följa, uteslutes såsocp
förut införd i i:sta Sami. till detta Bihang goder N:r j sid,
47-)
Wid de i Bevillnings Utskottet härom förefallne
öfverläggningar, hafva Ledamöterne, af
trenne Ständ, lika öfvertygade om nödvändigheten
deraf, att en gräns sättes för denna vådliga
smittas vidare utbredande, som att denna,
afsigt ej kunde ernås, utan mera utvidgande
Curhusanstalter, hvilka åter till deras underhåll
fordra betydligare tillskott, än dem Statsverkets
tillgångar för det närvarande medgifva, ansett
Stats- odi Bévillnings-Utsk. Betänkanden. 683
sig deraf äga anledning,, att till Rikets Höglofl.
Ständers pröfning vördsammeligen hemställa,
det matte bifall lemnäs till den delén af ofvan,
nämnde Nådiga Proposition, hvari föreslås, det
må, i stället: för de förut atagne frivilliga afgifter,
hvarje Mantalsskrifven person, intill nästa
Riksdag, årligen erlägga 3 sk. Banco, likväl
under föjande vilkor, nemligen:
1:0 Att desse medel upbäras tillika med
de öfrige utskylderne.
2:0 Att medlen blifva förvaltade på det
sätt Kongl. Maj:ts Nådiga Instruöion den 17
December förleditår, för Direöionerne öfver LänsJjazaretterne
i Riket och öfver Cur-anstalterne
tils veneriska Smittans hämmande, föreskrifver,
och de möjligen inom hvarje Län uppkommande
öfverskotten blifva till den öfriga hälsovården
derstädes använde.
3:0 Att de från Kongl. SeraphimerOrdens
Gillet till Läns-Lazaretterne hittils utgående anslag,
äfven hädanefter komma att fortfara, beräknade
efter de sjukas antal, inom hvarje Län; och
4:0 Att det måtte åt Rikets Höglofl. Ständers,
till Stats- Banco, och RiksGäldsWerkens
öfverseende valde Herrar Revisorer updragas,
att granska Kongl. SeraphimerOrdens Räkenskaper
med tillhörande Verificaiiotrer, i hvad de
röra förvaltningen och redovisningen af ifrågavarande
allmänna medel.
I afseende på den till StatsUtskottets ompröfvande
hörande delen af ofvannämnde Nådiga
Proposition, eller orri bibehållande af de vid
sista Riksdag till Curhusanstalternes utvidgande
anslagne 8000 R;d, har StatsUtskottet, då dea
686 Stats nch ‘BeviUiiings-Utsk. Betiinkanderh
af BevillningsUtskottet till antagande föreslatjne
afgift, kommer att uppgå, enligt uprättadt och
harhos fogadt förslag, till 86,115 R:d 42 sk. otili
denna Summa torde lemna tillräcklig tillgång
på medel till ändamålets befrämjande, funnit sig
öga anledning, att hos Rikets Höglofl, Ständer
föreslå, det må, i händelse BevillningsUtskottets
förslag vinner bifall, ofvanformälte anslag af
8000 R:d årligen, uphöra från den tid ifrågavarande
BevillningsAfgift kommer att erläggas, eller
med nasta års början.
I sammanhang härmed hafva Utskotten förehaft
Riksdagsfullmägtiges från Götheborgs Siad
Herrar Arfvidssons, Widebergs orh Lejfiers af
Wallofl. BorgareStåndet remitterade Memorial,
innehållande framställning deiaf, att de medel,sorn*
i händelse Kongl. Maj ts hä'r ofvan omförmäldte
Nådiga Proposition skulle vinda Rikets Höglofh
Ständers bifall, ltunna med anledning deraf inflyta
inom det Götheborgs Stad tillhörande PolisDistriä,
må anslås till Curlruset derstädes;
Men, sc.n Utskotten, ehuru öfvertygade om billigheten
af detta yttrande, likväl finna detsamma
egenteligen angå fordelningen af de inom Uanet
blifvande afgifter, anse de sig icke kunna
inga i någon närmare pröfning deraf, eller Utlåtande
till Rikets Höglofl. Ständer derom afgifva,
utan lärer fördelningen af sammanskottet inom
Uänet tillkomma Dirt-dionen för X,azaretterne
och Curhusen derstädes, då vederbörande, i händelse
de ej åt det fattade belsutet nöjas, hafva
sig öppet lemnadt att underställa detsamma Kongl.-  Maj ts Nådiga Utöfning.
De härtill fogade Utdraget* af Bevillning»-
Statå- och Beviltnifigs-Utsk. Betänkanden. 68 7
Utskottets Protocoller, utvisa, så val att de fleste
Ledarn.Öterne af Hedervärda BondeStåndet
inom BevillningsUtskottef, förment den nu tillstyrkte
afgiften till veneriska smittans hämmande,
vara, dels mindre nödvändig, då vid alla
högtideliga tillfällen, såsom bröllop m. in., sammanskott
alltid göras till Lazaretternes understöd,
dels altför dryg oell tryckande, för den fattigare
delen af Allmogen, serdeles i de Landsorter,
hvarest antingen den veneriska smittan finnes
vara mindre allmänt utbredd eller skickelige
Läkare äro att tillgå, som att i allmänhet tillstyrkande
väl blifvit lemnadt till erläggande af
denne afgift, men icke till det för hvar person
bestämde belopp, som anses böra utgå i förhållande
till hvarje orts mer eller mindre behof
af Cur-anstalter och hvalje skattskyldigs större
eller ringare förmåga att bära denna beskattning;
Hvilket alt Stats- och BevillningsUskotten få till
Likets Höglofl. Ständers pröfning vördsatnligen
öfverlemna. Stockholm den äldre April 1818.
Utdrag af Protocollet hållit uti
Rikets Uöglofl. Ständers Bevillnings
Utskott vid Urtima Riksdagen i Stockholm,
den 26 Januarii 1818.
8. D. VV id Justering af detta Protocoll utlät
sig skriftligen :
xto Herr Lindström: Då, i anledning af
Kongl. Majis Hådiga Proposition, om medels
688 Stats- och Bevillnjng$-Utsk> Bettinkartderii
anslående till inrättande af FänsFazaretter efler
Curhus för Vetreriska smittans botande innom
Fäderneslandet, Höglofl. Bevillnings - Utskottet
föreslagit att till nästa Riksdag en afgift
ä Tre skillingar äf hvarje Mantalsskrifven person
som fylt 15 år skulle erläggas, vågar jag.
ödmjukast föreslå:
t. Det nämnde afgift bör jemte den öfriga
Bevillningen insättas i Riksens Ständers
B ank för RikgälsContoirets rakning.
2. Sedan i hvarje I-än blifvit vald deri
Direktion som tillkommer styrelsen deröfver och
densamma anskaffat de hus i hvarje Provincé
sorn till förbemäldte ändamål fordras jämte nödige
sängar, sängkläder och öfrige meubler i
förhållande till behofvet, bör Direöion sådant
skriftligen anmäla hos Herrar Fullmägtige i
RikgäldsContoiret, hvilka då låta utassignera de
medel som i förhållande till Fänet erlagde afgift
ingått, men icke deröfver, och bör iakttagas
att endast meddellosa och fattiga böra kostnadsfritt
få af denna inrättning sig begagna
3.
Att hvarje år Revision verkställes af
de i Fänet utsedde Revisorer, hvilka derefter
insända till Herrar Fullmägtige Rakenskaperne
till vidare granskning.
4. Skulle i något Fän inträffa, det ett
sådant Curhus ej vidare är af nöden, bör nämnde
afgift uphöra.
5. Pehr Jonsson från Christianstads Fän:
I händelse det yttrande jag vid Höglorl. Utskottets
sista sammanträde afgaf i fråga om medel
till Curhus inrättande för Veneriska smittans
hemmande* icke skulle vara i Protocollet införd*
an
-
Stats- och Eevilliungs-Utsk. Setanianden'. 68$
anhåller jag att följande måtte i denna dagens
Protocoll inflyta.
Vid de öfverläggningar, som inför Konungens
^Befallningshafvande i förenämnde afseende
vedan hållits med 2:ne af de Härader, för hvilka
jag är Riksdags Full magt ig, hafva Innevånartie,
på flera anförda skäl, ansett sig icke kunna
ingå uti erläggande af högre afgift än i sk. på
i^ersenen, och det tredje Häradet undandrog sig
•denna afgift helt och hållit. — Jag kan derföre
ingalunda bejaka till det nu gjorde förslag
om 3 sk. på hvarje person, destomindre som jag
känner att denna afgift skulle blifva tryckande
för många och omöjlig att utgöra af de Fattiga
i min hemort. Her vet man lyckligtvis icke a£
ifrågavarande sjukdom, och vi hafva dessutom
tillgång på kunnige Läkare i Orten , i fall
den skulle uppkomma. Ett sådant förhållande
torde äfven äga ruin i de flesta Landsorter, hvarföre
jag hemställer om icke den föreslagna anstalten
kunde inskränkas till de orter, der ofvan-]
nämnde sjukdom är gångbar. I alla fall är deri
proponerade afgiften lör hög. En skilling på
hvarje person utgör en ansenlig Summa, och om
dermed rigtigt hushållas, skall den säkert uppfylla
ändamålet; men icke få de för många
Tjenstemän vid dessa Inrättningar antaga eller
stora Löner beviljas, ty i sådant fall skall visserligen
behofvet vid hvarje Riksdag blifva större.
Till förekommande häraf föreslås, att hvarje
Harad eller Domsaga matte i behörig ordning
få välja ett ombud, som, jemte Landshöfdingen
och öfrige Vederbörande, årligen granskar
Räkenskaperne och dervid äger rätt göra de
lMhangtill Riks-Sn Prat, isn isis. -f-de SamL N:r 87 88.
hlocknolrn Tryckt i iViAicyuAÄUbka Tryckeriet
>
6go Stats- och BeviUnings-TJtsk. BetänJtanden.
anmärkningar, sorn kunna vara nödige och be*
fordra ändamålet med inrättningen, men tillbakahålla
alla egennyttiga afsigter.
Jag åberopar likväl hvad jag i början anfört,
eller att jag, ined kännedom af mina hemmanvarandes
betryckta tillstånd, icke kan samtycka
till ifrågavarande Bevillning; och anhåller
att detta yttrande må till Riks-Stånden åtfölja
Höglofl. Utskottets Betänkande.
Med hvad Pehr Jonsson yttrat , förenade
sig de fleste af Bonde-Ståndets Ledamöter; Och
skulle förestående yttranden åtfölja Utskottets,
till Rikets Höglofl. Ständer afgående Betänkan"
den i ämnet. Ut Supra.
Fö r slag till bestämmande af beloppet af den
Afgift, sorn, i händelse af Rikets Höglofl.
Ständers bifall till Kongl. Maj.ts Nådiga
Proposition af den 29 November
1817, kommer intill nästa Riksdag till
Curhus-anstalterne i Riket, årligen utgå.
Till grund för denna beräkning
Banco.
lägges General-sammandraget öf-
ver 1 81 6 års Bevillning, hvilket
upptager nedannämnde antal
Mantalsskrifne personer, nemi.:
396,682 Männer ä 3 sk. hvardera
24,792
30
—
196,28a Magar, Söner och Drän-
gar öfver fylda 18 år å 3 sk.
12,267
3°
—
59,610 D:o D:o under 18 år d:o
3*725
30
—
418,521 Hustrur - - - d:o
26,157
27
—
246,984 Sonhustrur, Döttrar och
Pigor öfver fylda 18 år d:o
15.436
24
—
59*775 ^:0 ^:0 under igårdto
• 3.735
45
—
S;a 1,377,854 Personer. S:a R:d,
86,115
42
—
Stats- och Bevillnings-Utski Betänkandtn. 6gx
Specifique Uppgift
Pä eldt å motstående sida föres Jag ne Afgift
till Veneriska smittans hämmande.
3-ianco.
Stockholms Stad 49,844 Mantals-
skrifne pesoner å 3 sk. - «
3>H5
12
—:
Upsala Län 46,141 D:o Dio
2,883
39
—
Stockholms d:o 5 g, G g D:o D:ö
3,731
3
—
Södermanlands dio 5 5,81 9 D:o D:o
3,488
33
—
Östergöthlandsd:o 91,483 D:o D:o
5,717
33
—L
Gottlands d:o 18,410 D:o D:o
1,150
30
—
Calmar d o 74,821 D:o D:o
4,676
15
—
Jllekinge d:o 39^793 D;° D:o
2,487
3
-
Jönköpings d:o 61,344 D:o D:o
3*834
—
—
Kronobergs do 44,358 D-o D:o
2,772
1 8
—
Christianstadsd:ö 69,936 D:o D:o
4,37i
—
—
Malmöhus d:o 92,898 D:o U.o
5 806
6
—
Hallands d:o 45,403 D:o D.-o
8,837
33
—
Götheborgs d:o 71,681 D.-o Do
4,480
3
—
Elfsborgs d:o 86,990 D:o D:o
5,436
4 2
—
Skaraborgs d:o 80,314 D:o D.-o
5,019
3o
—
Nerikes d:o 53,709 D:o D:o
3,356
3 9
—
Vermelands d:o 79 442 D;o D:o
4,965
6
—
Vestmanlands d:o 48.45 7 D:o D:o
3,028
27
—
Kopparbergs d:o 70,128 D.-o D:o
4-383
—
Gefleborgs d:o 50,009 D:o D:o
3,185
27
Vesternorrlands d:o 3 7,2 ao D:oD.o
2,326
x 2
—
Vesterbottens d;o 1 5,347 D:o D:o
959
9
—
Jemtlands d:o 18,860 D:o D:o
1,178
36
—
Norrbottens d:o 1^,750 D:o Do
984
i 8
S:a personer 1)377,854. S:a R:d.
86,115
42
Stats- TJtshlotuts Betänkandem
N:o 158
Riksens Högloft. Ständers Siats-Utskotts Utlåtande
i anledning af gjorde Anmärkningar
vid Utskottets af gifte Förslag
till beräkning af jfnkomst-litlarne uti
näst uprättande Riks-Stat.
Sedan Stats-Utskottet under den i6:de sistlidne
Februarii, afgifvit dess Förslag till Inkomst»
Titlarnes beräkning uti den nu uprättande FiksStaten,
hafva åtskillige Anmärkningar dervid
inom samtlige Fespective Fiks-Standen blifvit
gjorde , hvilket föranledt till ärendets återremitterande;
I anledning hvaraf Stats-Utskottet får
dess utlåtande meddela.
Under ett generelt bedömmande af det afgifne
Förslaget, har Herr Grefve Mörner, Adolf
Göran, yitrat tvifvelsmål dels om riktigheten af
beräknings grundernes bestämmande fpr InkornstTitlarne,
dels ock om behörigheten af visse Titlars
uptagande i Förslaget. I förra afseendet
liar blifvit anmärkt, att beräkningen skett efter
ett medium af olika år, eller från och med 10
till och med 3. år, ehuru, efter Herr Grefvens
tanka, beräkningen bort upgöras efter 5 års
medium, eller den tid, lrvarinnom Fägli ma
Fiksdag bör inträda. I senare omständigheten
åter är endast anfördt, att åtskillige Titlar skola
vara för obetydlige att förtjena upmärksamhet.
Att beräknings-grunderne måste stödja sig
på medium af olika antal år, ligger i sakens
natur. Visse Inkomster äro af den beskaffenhet,
att en längre tid sjemförelse huru de utfall
Stats- Utskottets Betänk anderi.
lit lemnar det sannolikaste Resultat. — För andra
ater, hvilka äro beroende utaf förändring
af gällande Författningar med mera dylikt, lärer
detta Resultat säkrast igenfinnas örn härvid håfve
s afseende ä förhållandet under den kortare
tid då följderne af sådane förändringar visat sig.
Utskottet får för öfrigt anmäla, att lika beraknings-grunder
med de af Utskottet nu antagne,
blifvit följde allt sedan 1809 års Riksdag; Och
då de samma vid aila påföjande Riksdagar blifvit
ytterligare granskade och bibehaline är,
efter Utskottets tanka, ingen anledning till tvifvelsmål
om deras vidare pålitlighet.
Oaktadt all möjlig forskning har Utskottet
icke kunnat uptäcka någon Inkomst-Titul, som,
då ifrågavarande Förslag aflemnades, bordt derifrån
uteslutas, och det så mycket mindre, som
Utskottet icke känner något Riksens Ständers
Beslut, som till sådant uteslutande föranleder;
Och, skulle under Riksdagens lopp, förordnande
härom meddelas, kommer detsamma att
iakttagas vid den slutliga handläggning af StatsRegleringen,
hvilken Utskottet åligger.
Utskottet kan, för sin tiel, icke medgifva;
att en säker inkomst bör från Staten uteslutas
på den grund, att den till sitt belopp är obetydlig-
•— Detta behandlingssätt skulle nödvändigt
förutsätta, att den summa vore bestämd,
sorn i sådant fall borde anses tillräcklig för Tittulns
uptagande; men hvarom ej något finnes
stadgadt. Då det i öfrigt ålegat Utskottet, att
för Riksens Höglofl. Ständer framlägga en fullständig
öfyersigt af Rikets alla Intrader, hade
Utskottet minst förmodat anmärkning derom
694 Stat$-Ut$ftottets Betänkanden.
blifva framstäld, att Utskottet, sin pligt likmätigt,
fästat lika upmärksamhet viii Titlar af större
eller mindre betydenhet,
Uti Vallöf!. Borgare- och Hedervärda BondeStånden
hafva anmärkningar blifvit gjorde; att
Roteringsfrihets-afgifte nför visse Bergslager samt
andre orter, Passevolance-medlen, vacance medlen
fdr ledige nummer vid indelta Armeén,
»altpetter-medlen samt Eesparingarne a allmänna
Indragnings-Staten icke blifvit i Börslaget
upforde,
I anledning häraf får Utskottet uplysa att,
utom Nerikes Bergslag, hvars Extra Roteringsvacance-afgift
är uptagen i ansta puncten af
förslaget, utgöra de öfrige Bergslagerne i allmänhet
verklig Rotering eller också betala vacanoeafgift,
hvilken, jemte vacnce-afgiften för Extra
Boteringen på andra orter i Riket redovises på
sätt här nedan omnämnes; att Passevolance-med.
len, hvilka med 8 R:dr på hvarje Hemman utgå
och användas till indelta Arméens underhåll
och öfrige behof vid möten , icke komma
Stats-verket till godo, utan inbetalas till Kongl,
Kr igs-Colleg ium, sorn derföre redovisar: samt
att några ständiga vacancer uti indelta Arméen
för Stats-verkets räkning icke finnas; hvadan någon
inkomst deraf icke varit att påräkna,
Hvad Saltpetter-medlen beträffar, är dermed
enahanda förhållande, som i afseende på
Passevolance-medlen är anfördt, att nemligen,
O
de icke ingå till Stats-verket. At serskildte utsedde
Comiterade har Kongl. Maj:st i Nåder
uppdragit förvaltningen och redovisningen af
Saltpetter-Fonden; Och hafva Räkenshaperne
Stats-Uiskottets Betänk anden. 695
deröfver blifvit granskade af sist församlade Herrar
Revisorer till Siats- Banco- och RiksgäldsVerkens
öfverseende, hvilket af deras Berättelse
närmare upplyses.
I fråga om Besparingarna på Allmänna Indragnings-Staten,
får Utskottet upplysa, att, då
Biks-Staten viri hvarje Riksdag regleras, upptages
Allmänna Indragnings-Staten bland Utgifterne
till det belopp hvartill den genom indragningar
hunnit blifva reducerad. Detta belopp
blifver då ett bestämdt Stats-anslag intill nästa
Riksdag, och hvad under tiden indrages, anses
lika nied andra IJtgifts-Titlars Besparingar, hvilka
af Kongl. Majit, enligt Riksens Ständes förordnande,
disponeras. Någon särskild InkomstTitul
utaf desse slags Besparingar har sålede*
ej kunnat i Förslaget uppföras.
En Eedamot inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har hemstält, om icke} till lättande
af Räkenskaperne, alla Inkomst-Suminorne kunde
slutas med decimaler och således endast jemna
iooo:de eller åtr.iindstone lootdetal utföras?
Men häremot förekommer, att en del Tittlar
gifva mindre inkomst än rooital, och åter en
annan del äro af den beskaffenhet, att de på
rundstycket kunna bestämmas; Och då således
enahanda behandlingssätt för alla Inkomst-Titlarnes
uppförande ej är användbart, kan Utskottet
icke gifva anledning till bifall å hvad i
denna omständighet blifvit föreslagit.
Utaf Herr Professoren Doctor Wikman är
uppgift begärd å medium af 5 års Öfverskottsinedel.
— I anledning hvaraf Utskottet skolat,
upplysa, att desse medel uppgått:
6g6 Stats-Vtskottets Betänkande»1
för år 1812 till - - - - 812,027 16 gi
hvaraf Medium blifver 1,074,34g R:dr 24 ski
3 r.-st.; hvilket, i fall de föregående årens Inkomster
varit i Riks-Staten beräknade lika med dem
för år 1816, ej utgjort mera än 3,050,788 R:dr
4 sk. 7 r:st.
Da Siats-Utskottet nu yttrat sig öfver de
Allmänna Anmärkningar och anföranden, som
vid dess aflemnade ifrågavarande förslag blifvig
gjorde, går Utskottet att besvara de speciella
Erindringarne deremot, i den ordning, de Titlar
i Forslaget förekomma, hvarvid dessa Erin*
ringar skett.
Beträffande således först Ordinarie Räntan;
så har Herr Grefve Mörner dervid anmärkt, att
den skall b ifvit för högt upptagen såsom grun*
dad på en medel-beräkning af 6 år, eller i~
från och med igJi till och med år 1816; under
hvilken tid antingen krig eller missvext inträffat,
som i betydfg mon verkat på Markegångs-
prisen hvilka nu borde förväntas blifva i
aftagande, sedan de verkeliga olyckor upphört,
som föranledt uppjagandet deraf liittils.
Utskottets förslag upplyser, att ett års medium
af den influtne ordinarie Räntan för ifra-'
gavarande 6 år, rätteligen utgör 3 9 7,55» R.‘dr
18 sk, 2 rist. men att detsamma vid beräknin
-
1813
1814
1,584,475 3 7 —
891,405 17 i1,
379,89° 38 —
7°3,947 45 4-
1815
samt 1816
Summa 5,371,747 10
Stats-Utsholtets Betänk andert. 6 97
gen blifvit nedsatt till 378,619 R:dr jost pä
den grund , att höga Markegångar under tiden
inträffat. Den i denna del gjorde anmärkning ,
Ilvars ändamål redan är uppfylt, torde altsä förfalla.
Enär medium af afrads Spannemälen för 10
Sr uppgår till endast 3 2,‘.204 Tunnor har Herr
Grefve Mörner ansett denna inkomst vara för
högt beräknad med de 33,200 Tunnor sorn för»
slaget upptager.
Altsedan är 1812 bär likväl denna Spanmäl
varit i jemt stigande med 200 tili och med
600 Tunnor och derutöfver årligen. På hvilken
grund Stats-Utskottet anser, att vid hvad
härutinnan skäligen föreslaget är, ,bör förblifva,
I afseende på Arrende-medlen af Kungsgård
darne m. fl- Lägenheter, har Herr Grefve Mörner,
förment, att uti Förslaget icke bordt upptagas deri
förhöjning deraf, som uppkommit sedan år 1815,
emedan ifrågavarande öfverskott då blef af Piksens
Ständer anvist till förbättring af Eönerne
vid Uppfostrings-Verket ; äfvensom Herr
Eagmannen Grefve Gyllenborg-- i fråga om Stats
prisets beräkning å den ingående Arrende-Spannemålen
funnit det samma låta en icke obetydlig
förhöjning.
Hrad angår förstnämnde Anmärkning, bör
Utskottet upplysa, att förhöjningen å denne Titul
är grundad på upprättade Contracter; hvadan
den samma, såsom gifven och bestämd, bort
påräknas, och, efter Utskottets tanka, ovilkorligen
uppföras i Förslaget. Utskottet får för öfrigt
anmäla, att det öfverskott, sorn berörde Tilul
lämnar, icke ovilkorligen är anslaget till Lö;
6g8 Ståts-Utskottets Betänianden.
ne-förbättring för Uppfostrings-Verket; ty, enligt
25 §. i 1815 års Riksdags Beslut, skulle till
understöd och upphjelpande af Rikets Allmänna
.Läro- och Uppfostrings-Veik användas ali till
indragning stäld Behaglig Tids Förlänings-Spaninal
i den nion förläningarne förfalla; rnen som
tiden till desse medels Indragning ej kunde förut
bestämmas, emedan de efter hand inflyta, anhöllo
Riksens Ständer i underdånighet, det täcktes
Kongl. Majit emedlertid af Stats - Verkets
öfversko!ter, som kunde uppkomma antingen af
blifvande nya Kungsgårds Arrenden, eller på
andra Inkomst-Titlar, i Nåder anslå de Medel
och utvägar, som för detta ändamål kunde finnas
nödige, dock med vilkor, att berörde anslag
komrne att förminskas i mon, som den påräknade
förlänings Spanmålen, genom timanda ledigheter
och skeende indragningar blefve att
tillgå.
Vidkommande åter den föreslagne förhöjningen
å Ötats-priset; så och under åberopande
af hvad Förslaget, till stöd för dess oförändrade
bibehfdlande vid 4 ~ R:dr Tunnan innehåller,
får Utskottet nu endast tillägga, att då
alla Kronans intrader af Spanmäl, antingen de
utgå in natura eller lösas med penningar, icke
på långt nar äro till räck lige att bestrida de utgifter,
hvarföre Spanmål är påräknad, skulle
en förhöjning af detta pris endast tjena att öka
Spanmåls-värdets numeraire; hvarmed i det hela
ej något vore vunnit.
.F.mot det i Förslaget upptagne pris af 100
R:dr Sktdet för Koppar - Räntan har blifvit anmärkt,
att det samma borde nedsättas, dels der
Stats-Utskottets Fet link anden'. 699
före, att denna Vahra hos Utländningen vore
i fallande, dels ock på den grund, att större
delen af Stats - Verkets Koppar 'emnås till
utmyntning åt Banken, sorn icke betalar det
samma efter annat än det af Kanken sjelf åsatte
pris; Skolande, i fall det till 100 Hulr före*
slagne pris för Sk;det Koppar antages, den omständighet
inträffa, att för myntnings-kostnaden,
hvilken icke vore obetydlig, någon ersättning
jcke kunde påräknas i skillnaden emellan det
antagna och verkliga priset; Och hafva åtskilige
Ledamöter inom Wallof!. Borgare - Ståndet
tillika begärt upplysning på hvad grund Åtvidabergs
Koppar-Verk njuter befrielse från Utskylder
till Slaten intill år 1823.
Om ock, såsom uppgifvet blifvit, men Stats.
Utskottet anser föga sannolikt, utländske priser
å Koppar för närvarande falla, har erfarenheten
de sednare åren tydligen visat, det priset
derå inom Landet varit i jernt stigande; hvarföre
Utskottet tror sig ej utan skal hafva föreslagit
den anmärkte förhöjningen; Till förändring
hvaraf Utskottet ej eller finner någon anledning
utaf hvad i öfrigt härvid blifvit an*
fördt, enär Stats-Verket endast lernnar ungefärligen
en tredjedel af sin Koppar åt Banken,
och hvarvid vinsten å de återstående d;delarne
ersätter den förlust, som å Bankens erhåline
andel kan uppkomma.
Till svar å den framställde förfrågan angående
Åtvidabergs frihetsår, får Utskottet meddela,
att, enligt Kongl. Bergs - Collegii Utslag
den 7 Februarii 1812, hafva för Mormors- och
Hag.Grufvorne ig Frihets-ar blifvit beviljade
yoo Siats-Utskottets Betänk anden'.
ifrän och med är ign ; hvarförutan Kongl. Majit,’
jemlikt Nådigt Tref ti! 1 Bergs-Collegium af den
21 Januarii 1813, tillagt Bergsbo eller Catha*
rinasbergs Grufva 10 Frihets-är, att beräkna
frän 1813 ars början.
Angående Kronans Tionde och HammarskattsJernet
samt Tionde 'Tackjernet har Herr Grefve
Mörner anfört, att då efter ett medium af 4 år
Hammarskatten endast utgjort 3976 SkRl samt
Tionde Tackjernet 13,930 Skid men icke destomindre
uti Förslaget blifvit upptagne 4000
Skid Hammarskatt»-Jern samt 13,400 Skid Tionde
Tackjern skall sädant vittna om en förhoppning
i afseende på Jerntillverkningens till*
växt, hvartill omständigheterne icke skola gifva
anledning. Och har Herr Grefven jemväl
ansett prisen å desse Kante - persedlar vara för
högt till tagne; hvaremot Herr Grefve H. Gyllenborg
trott dem kunna tåla någon förhöjning.
Stats - Utskottet har för sin del ingen anledning
till tvifvelsmål derom, att ju det före*
slagne quantum af Harn marskatts- och TiondeTackjern
till fulla beloppet skulle utgå; Men,'
om ock annat förhållande, emot förmodan skulle
inträffa, kan Utskottet likväl icke frånträda
sitt tilstyrkande i denne del, hälst gångbara
,värdet å desse Ränle-persedlar sannolikt kommer
att öfverstiga det af Utskottet åsatte pris
derå; hvadan någon brist i beräknings-summan
icke eller lärer vara att befara. Dock har Utskottet,
med afseende ä närvarande Conjuncturs
möjliga förändring, icke vågat föreslå, att, såsom
Herr Grefve Gyllenborg åsyftat, det uti Förs
Stats-Utskottets Betathlanden. 701I
slaget uppförde pris å Hammarskatts- ock Ti»
onde-Tackjernel riu ytterligare tillökes.
Förslagspriset d Alun- Tionden, hvilket upptages
till 16 E:dr Tunnan, har Herr Grefve
Mörner ansett för högt; Men Stats-Utskottet förmodar
, att Anmärkningen härom ej vinner bifall,
då Stats-Verket för sin å öppen Auction
försålde Tionde Alun, de sednare åren undfått
20 å 23 E:dr Tunnan.
I fråga om Avesta Koppar- och ManufacturTulls
förhöjning i Förslaget ifrån 3 till 4000 B:dr
har Herr Grefve Mörner erinrat, att till stöd
härföre ej annat skäl blifvit anfördt, än att denna
inkomst under senare tider varit i stigande.
Ett sådant skäl anser Stats - Utskottet för
sin del tillräckligt i förevarande fall; Och får
för öfrigt upplysa, att Avesta Tullen lernnat
ett öfverskott år 1813 af 2388 Ed., ar 1814
af 1673 Ed., år 1815 af 3589 Ed., samt år
1816 af 2084 Ed., hvarigenom ådagalägges, att
beräkningen häraf ej varit bygdd på oriktige
grunder:
Den uti Förslaget upptagne Inkomst under
Titul af Kronans andel i Sakören samt Konungens
Vites- och Ensaks-Böter hafva Herrar
Grefvarne Mörner och Gyllenborg önskat måtte
antingen aldeles försvinna, såsom grundad på
Medborgares brott? eller åtminstone nedsättas,
enär denna Inkomst under en verksam Styrelse
sannolikt skall årligen förminskas; Varande dess-^
utom af Herr Grefve Gyllenborg begärd närmare
upplysning om orsakerne till det förhållande,
sorn foranledt Utskottet att föreslå en
yo2 Stats~Utskottets Betänkandetji
förhöjning å ifrågavarande TituI af icke mindre
ari 11000 Rd. ärligen.
Utskottet har härvid trott sig höra nämna,
att ofvanbetörde Titul uppkommer icke allenast
af Böter* ålagde för brott, ulan egentligen
af försummade svaromål å erhållne Corntounications-flesolutioner,
uraktlåten personlig
inställelse med mera dylikt; Och kan Utskottet
i betraktande deraf, att uppå denne Titul,
sedan år 1814 influtit minst 32,000 K:dr och,
för alne år, öfver 36,000 B:dr årligen, icke
frånträda sitt tillstyrkande, att densamma må,
jemlikt Förslaget, hädanefter upptagas och beräknas
till den nedsatta Summan af 28,000 R:dr
årligen.
Hvad angår den af Herr Grefve Gyllenborg
i ofvanberörde måtto äskade närmare upplysning
i ämnet; så är Utskottet ej i tillfälle, att.
densamma meddela i vidsträcktare mon, än här
frammanföre är omnämndt; Förmodande likväl
Utskottet, att en större uppmärksamhet hos Vederbörande
vid beifrandet af begångne förbrytelser,
i förening med tillbörlig drift och verksamhet
vid ålagde Böters och Vitens uttagande
äro bland de mest verksamma orsaker, att Inkomsten
under denne Titul de senare åren betydligen
stigit.
Herr Grefve Mörner har i afseende på Krutoch
Saltpetter-försäljnings - medlen anfört, det Utskottet,
utan annan anledning, än den sorn hämtats
af Krigs-tillståndets upphörande, tillstyrkt
en tillökning i denne Titul af 15,000 R:dr, emot
hvad tillförene derunder blifvit beräknadt,
och hvilken tillökning Herr Grefven altså hem
-
Stats-Vtskottets Betankanden. 703
»tällt måtte försvinna, jemte det Herr Grefven
ansett Riksens Höglofl. Ständer böra hos Kongl,
Maj:t i underdånighet anhålla, att priset a det
Krut, sorn för Jordbruks- och Bergs-handteringen
erfordras, måtte intill nästa Riksdag förblifva
oförändradt.
I anledning häraf får Utskottet anmäla, att
af Krut- och Saltpetter-försäljnings-medlen, efter
återvunnen fred, årligen influtit ej under
63000, men val öfver 66000 R:dr; Vid hvilket
förhållande de i Utskottets Förslag uppförde
50000 R:dr under berörde Titul icke lära an.
ses för högt beräKnade, äfven i händelge nuvarande
krutförsäljnings-pris oförändradt bibehålies
intill nästa Riksdag.
Vidare har Herr Grefve Mörner anmärkt,
att Titul nj Indragne och besparde Militia- Boningsoch
Eostälh-räntor, sorn i Förslaget upptagas till
55000 B:dr, bör nedsättas, enär den för 4 år gifvit
ett medium endast af 60,472 R:dr.
Dessa Räntor bestå af flere artill ar; Och
om, emot förmodan, brist å en skulle uppkomma,
är Utskottet öfvertygadt, att den samma
fullkomligen motväges af öfverskottet på en
annan artikel; Utskottet anser derföre det föreslagne
beloppet af ifrågavarande Titul med säkerhet
vara att påräkna, och har för öfrigt vid
denna punct icke vidare alt tillägga dess förr
afgifne utlåtande.
Vidkommande Herr Grefve Gyllenborgs samt
Riksdags - Fullmäktigen Anders Danielssons från
Elfsborgs Uän anförande, att Stats-priset å den
under Indragne Lönings-Räntor inbegripne Spanmål,
samt a Häste Vacance SpanmdUn bör ökas;
7° 4
Stats-Utskottets Bctänkandeni
så får Utskottet derom åberopa hvad detta Betänkande,
i fråga om den bland Arrende-Medlen
ingående Spanmål, innehåller.
Al Riksdags-Fullmäktigen Eric Ericsson har
blifvit föreslaget, att Vacance-afgiften af Bergslagen
i Nerikes Län, hvilken utgår med 195g -/U
Sk:d Tackjern, sorn efter 4 § R:dr Skd:t är utfördt
till 8818 R:dr G sk. 8 r.'st i penningar, måtte
ökas till 30,000 R:dr.
Men då vid en sådan beräkning hvarje
Sk:d Tackjern skulle komma att af Eergs.Uags
Botarne lösas med öfver 15 R;dr Skldet, hvilket
i Utskottets tanka, skulle öfverskrida allt
sannolikt förhållande, kunde Utskottet icke gifva
anledning till denna beräknings antagande,
utan hemställer, under åberopande af förut upp*
gifne grunder för Tackjernsvärdets beräkning,
att dervid må förblifva.
Till besvarande af Herr Grefve Mörnäs
anmärkning , det Stats - Utskottet icke skall
meddelt anledningen, hvarföre Beklädnads-Medlen
af Holarne nu blifvit upptagne till 7,000
B;dt i stället för 5,600 R.‘dr, som i 181G års
Stat uppföras, får Utskottet endast åberopa hvad
Förslaget härom innehåller, hvilket leronar en
fullständig upplysning om grunderne för beräkningen
i denna del.
I afseende på Båtsmans Varancé - afgiften
är den önskan af Herrar Grefvarne Mörner och
Gyllenborg framstäld, att Utskottet måtte vidare
utveckla orsaken, att denna afgift i förslaget blifvit
ökad ifrån 10, till 25,000 R:dr.
Härvid får Utskottet anmäla, att, utom den
afgift Ordinarie Landtb Botarne erlägga, enär
Stats- Utskottets Betänk anderi'.
deras Båtamön längre ärö Vacante, Sn 3 måna*
Sier, ägde Städerne , med undantag af Stockholm,’
enligt erhållne Contracter, att i vissa år, så i
fred, som krig, hafva sine Båtsmäns Nummer
Vacante, emot en årlig afgift af 10 R:dr per
Nummer; Men, sorn desse Contracter med år
a 816 gingo till ända, anhöllo Städerne i un-*
derdånighet, att med Vacance-afgiftens utgö*>
rande få fortfara; hvilket Kongl. Majit 1 Nåder
bifallit för ytterligare 10 år, med vilkor
att Städerne skulle erlägga Vacance-afgiften efter
Markegångs» beräkning, enligt de grunder’
som innehållas uti de af Utskottet i dess Förslag
åberopade Kongl. Bref af den 21 Maji 1816
och 5 Augusti nägtlidfit år; Och, som Städerne
härutinnan ingått, lärer Utskottet finnas hafva
uppå galande Contracter och således icke, såsom
Herr Grefve Mörner synts förmena, uppå godtfinnande
grundat sitt tillstyrkande om 25,000
Rldrs uppförande under denne Titui; Börandé
Utskottet, i anledning af Herr Grefve Gyllenborgs
serskilda förfiågan, upplysa, att antalet
af Städernes Båtsmän, Stockholms undantagne,
uppgår till 722 Man, hvarföre Vacance-sfgiftär
påräknad.
Till grund för bestämmandet af Lots- oc£
Bak-af gifter ne, har inom Vällofl, Borgare-Ståndet
upplysning blifvit begärd om beloppet af
desse medel de senare åren.
I)å någon förändring af den summa, sorn
tillförene under ifrågavarande Titul varit upptagen,
icke blifvit föreslagen , har Utskottet trott
en närmare specification af årliga Inkomsten
Jiihang till Riks.St. Frat. i%ij - igig. *:de Sami. N-.r
<j06 Stats-Utskottets Betänkanden.
vara öfverflödig, hälst de under Riksdagens
lopp, af Trycket utkomna Tabeller öfver StatsVerkets
Inkomster och Utgifter L allmänhet,
derom lemna all nödig upplysning. Emedlertid
får Utskottet nu vid handen gifva, att Uotsoch
Båk-aFgifterne uppgått år 1814 till 38,968
R:dr 8 sk. 7 r:st, år 1815 till 53,601 R.dr 39
sk. samt år 1816 till 25,009 R:dr 15 sk. iortst.
I fråga om Controll - Stämpel - medlen, Kammar-Rättens
Observations-medel samt Djekne-pénningarne
i Vesterbotten har blifvit anfördt, att
desse Inkomst - Titlar skola vara så osäkre,
att någon förhöjning i beräkningen deraf icke
bort i fråga komma; hvarjemte, hvad Djeknepenningarne
serskildt angår, förundran yttrats Öfver
Utskottets noggranhet att fästa uppmärksamheten
vid ett så obetydligt föremål.
Enär Controll-Stämpel-Medlen, sorn år 1816
beräknades till 2000 R:dr, de sednare åren lemliat
en Inkomst af 3 till 4000 R:dr årligen;
Och Kammar-Rättens observations-medel, ehuru
till sin natur osäkre, för år 1815 uppgått till
5179 R:dr, samt för år 1816 till icke mindre
än 17,999 R.'dr, tror Utskottet sig hafva visat
tillräckligt skäl för desse Titlars förhöjda beräkning;
Och vidkommande Djekne-penningarnes
upptagande, så torde den anmärkta uppmärksamheten
i denna del icke anses öfverflödig,
utan snarare ingifva ett större förtroende
till Utskottets åtgärder, enär, såsom förr är
nämndt, det Varit Utskottets ovilkorliga pligt,
att noggrannt uppgifva alla Statens Intrader.
Beträffande Anmärkningarne om Nummer•
Zotteri-medlens uppförande i Förslaget; har Ut» »
Stats-Utskottets Betiinkanden. 707
sköttel ansett något utlåtande derom nu icke
erfordras, enär frågan om denna Inrättnings fortfarande
ännu faeror på Riksens Höglofl. Ständers
pröfning.
I anledning af Herr -Directeuren Schvarts
framstälde begäran om upplysning angående beloppet
af den ersättning, Stats-Verket ifrän ConvoyComtnissariatet
erhållit för bestridandet af Tarki'
ska Beskickningens halfva Aflöning; får Utskottet
meddela, att berörde ersättning årligen utgör
6575 R:dr Hamburger Råneo, som efter Coursberäkning
uppgått, å,r 1814 till 14,038 R:dr
5 sk. 9 rtst., år 1815 till 12,561: 34. 5., samt
år 1816 till 14,184 R:dr 25 sk. 5 r:st i Svenskt
Råneo.
Den till Fond för Svea och Götha Hoj-Rätters
Aflöning i Förslaget uppförde summa af
7000 R:dr har Herr Grefve Mörner ansett böra
på den grund nedsättas, att något mera af
tltnna Inkomst ieke med visshet kan påräknas,
än de 166 R:dr 32 sk. som Ranken årligen
tillskjuter; Men Utskottet har ej vågat tillstyrka
någon jemkning häri, enär, efter hvad Räkenskaperne
upplysa, Inkomsten under denne
Titul för flere år utgjort emellan 9 ä 10,000
R;dr årligen.
Dödsfalls- och A vancements-Besparingsmedlen,
som blifvit föreslagne till 25,000 R dr, hafva,
efter Herr Grefve Mörners yttrade tanka, bort
ifrån beräkningen bland Stats-Verkets ordinarie
Inkomster alldeles försvinna, såsom varande endast
en besparing på influtne medel, hvilka till
visse ändamål blifvit anviste.
708 Siats-Utskottets Betänkandet§
Härvid får Stats-Utskottet anföra? katf, di
Riksens Ständer vid 1815 års Riksdag beslöto,
att ifrågavarande medel å Stat upptaga till ofvanberörde
belopp, har Utskottet icke ansett sig
tillständig! att dem derifrån utsesluta förr än Riksens
Höglofl. Ständer besvarat Kongl. Majlts Nådiga
Proposition om förändring i Nådårs- o*h Besparings-Författningarne,
och, i sammanhang dermed,
örn TitulnS fortfarande sig utlåtit.
Angående den i Förslaget upptagne Ränta
d Kongl. Krigs- och Bergs Collegii Castor, hvilken
ifrån Riksgälds-Contoiret utgår, har Herr Eckhoff
trott det vara utan ändamål, att bland StatsIntraderne
uppföra denna Inkomst, emedan beloppet
i annat fall , borde fyllas, såsom Statsbrist;
hvaremot Herr Settervall Önskat, det Ti^
tuln måtte qvarstå, enär den skall utgöra ränta
å en Riksgälds-Contcirets serskilde Fond, uppkommen
af de Capitaler, som från andra publique
Cassör ingått.
I anledning häraf har Utskottet skolat anmäla,
att, enligt Riksens Ständers underdånig»
Skrifvelse den 10 April 1810, borde de unde*
Krigs-Collegii disposition stahle, i Utskottets Förslag
uppfäknade serskildte Cassör komma Staten
till godo, emot det att Stats-Verket bestridde de
derå anviste utgifter; Och skulle Cassornes behållning
öfverlämnäs till Riksgälds-Contoiret,
sorn ägde besörja om de utlånte Medlens indrifvande;
Men, som någon tillgång dd icke anslegs
för de oundvikelige utglfternes bestridande, förW
behöll Kongl. Maj:t åt Stats-Verket i detta afseende
5 procents ränta å hela Fonden, att
från Riksgälds-Contoiret ärligen utgå. —- Den
-
StutS'Utskottets Betänkanden. 709
ina ränta upptogs vid 1 g 12 års Stats-Reglering
till 5630 R:dr gele. bland Stats-Verkets Inkomster,
hvaremot de nödige befunne utgifterne
blefvo under sine behörige Titlar bland utgifterne
beräknade,
Häraf torde finnas, att sjelfva Fonden tillhör
Stats-Verket; I anseende hvartill, och di
Stats-Verket ännu fortfar att bestrida de oundgänglige
Utgifterne uppå denne Fond, Stats-Utskottet
icke finner någon anledning förekomma
att tillstyrka, det ifrågavarande ränta från Staten
uteslutcs.
Enär Bergs-Collegii f. d. Cassa, enligt Kongl.
Majtts Nådiga Förordnande den 14 Augusti
1816, blifvit på enahanda vilkor uti RiksgäldsContoiret
insatt, är o jemväl samma skäl gällande
för upptagandet af den faststälde räntan deri
uti Stats-Prujectet.
Wid Sill« uppköpare-af giftm har endast blifvit
anfördt, att den är högst obetydlig och helt^
och hållit beror af Sillfiskets fortgång.
Detta kan väl icke bestridas; Men, som, jemi
likt Stats - Utskottets hemställan vid 181S års
Riksdag, denna Titul bör i Riks-Staten bibehållas,
på det, i händelse Sillfisket framdeles skulle
återkomma, afgiften då borde upptagas , och
detta förhållande inträffat, så att den för år 1816
lemnat en Inkomst, ehuru obetydlig; anser Utskottet
sig hafva rätteligen förfarit, då det tillstyrkt,
att berörde afgift bland Stats-Verkets Inkomster
må beräknas,
I anledning af de uti Förslaget upptagne
IKneckte- Rotefrihets-medel, samt Vacance-afgift vid
Skånska Retjemcnterne, har inom -Valhofi, JJöir;
^io Stats-Utskottets Betänkanden,
gare-Ståndet upplysning blifvit begärd, om icke,
under fredstid, Vacance-afgift innom vissa provincer
erlägges för Extra Iloteringen samt hvarest
denne afgift redovises.
Stats-Utskottet får härvid tillkännagifva ,
det Kongl. Majit genom Nådigt Bref den 23
Mars 1813 anbefalt samtlige Dess Befallningshafvande,
att föreslå Extra Rotehållarne en ständig
befrielse från Extra Rotering, emot erläggande
af 5 Tunnor Spanmål i årlig Vacanceafgift
för hvarje Nummer ; Men, som ganska få
Rotehållare antogo denna proposition, blef, enligt
Kongl. Brefvet den 26 April 1814, ali påföljd
af ofvannämnde Nådiga Befallning återkallad,
likväl med tillåtelse för dem , som på
Propositionen ingått, att, från 1814 års början
hålla sina Botar Vacante, emot afgiftens erläggande.
Att ifrågavarande afgift , der den utgått ,
blifvit ordentligen redovist , har Utskottet af
Bäkenskaperne inhämtat, hvilka upplysa, att den
samma utaf Uppbördsmännen blifvit inblandad
under Knekte-Botefrihets- och Båtmans-Vacanee-afgifterne.
Emellertid, och då denna afgift
endast är villkorlig intilldess Extra RoteringsVerket
i Allmänhet undergått den jemkning ,
som Riksens Ständer önskat och Kongl, Majit i
Nåder funnit angelägen, har Utskottet trott sig
icke böra uti Förslaget uppföra Inkomsten häraf
under serskild TituI , hälst i alla fall , de inflytande
medlen komma Stats-Verket till godo
samt öka blifvande Öfverskotter å Stats-Intraderne.
Emot beräkningen a i' Sjö-Tulls medlen, hvilka
Förslaget upptager till 93 3,349 R;dr 14 sk. 5
Stats-TJtsJtOttets Betdnkänden. 7is
r:st. har hufvudsakligen blifvit anmärkt, att denna
summa borde nedsättas på den grund, att
Import-Handeln är i aftagande; Deremot haren
Ledamot af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
förmodat Tull - Inkomsten kunna höjas sill
a,ooo,ooo R;dr: Hvarjemte är anmäldt, att Revillnings-Utskottet
skall vara sysselsatt med utarbetandet
af plan till en ny Tull-Taxa, hvars
antagande förmenes verka på beräkningen af denna
Inkomst-Titul; Och har dessutom uppgift
blifvit begärd till hvad belopp KustbevakningsIcostnaderne
för år 1817,' hvilke med Tullmedel
blifvit bestridde, hafva uppgått, samt hvad
fördel Staten af Kustbevakningen tillskyndats.
Jemte tilikännagifvande, att Stats-Utskottet
på nu för hand varande anledningar föreslagit
Tullmedlens uppförande till ofvanberörde belopp,
får Utskottet nu endast tillägga, att, om
ock, i anseende till närvarande handelsställning,
brist i Förslags-Summan ett år skulle uppkomma,
förmodar Utskottet, efter hvad erfarenheten
visat, att denna Förlust, vid förbättrade Conjuncturer,
ett annat år ersättes; hvarigenom Resultatet
i det liéla blir olörändradt; Men, skulle
nu varande Tullförfattningar i en eller annan
del undergå förändring, kommer derpå att bero
om och i hvad mon beräkningen af Tullmedlen
derefter bör lämpas.
Huru mycket Kustbevaknings - kostnaderne
för nästlidit år utgjort, kan Stats-Utskottet för
närvarande icke bestämdt uppgifva; Men, efter
hvad Tull-Räkenskaperne utvisa, hafva 62000
Rldr för detta ändamål blifvit af Kongl. Majit
i Nåder disponerade; Och, hvad angår frågan om
71? Ståts-Utskottets Bettini anderi
nyttan utaf berörde bevakning, så lärer det ej*
tillhöra Utskottet, att sig deröfver utlåta, hälst,
efter hvad en Eedamot ino,m Vällofl. Borgare-Ståndet
yttrat, denna fråga beror på Allmänna
Besvärs- och Ekonomi - Utskottets handläggning.
I afseende på benämningen af den i Förslaget
förekommande Titul: af Land-Tull-er sättning
utaf Städerne och Landet, har Herr Eneroth..
anmärkt, att, som Eandt-Tulls medlen innefattas
uti fyllnads-afgiften, borde denne Titul kallas
Qvarn-Tulis och Salu-accis.
Då uti 1815 års af Biksens Ständer faststälde
Biks-Stat förekomma Tituln : Land-Tulli
ersättning af Städerne och Landet, hvarunder inbegripits
Qvarn-Tullen och Salu-accisen , har'
Srats-Utskottet denna benämning i Förslaget bibehållit;
Men, i anledning af hvad härvid anmärkt
blifvit samt med afseende derå, att den
taxerade egentliga Eandt-TuIIs-ersättningen uppbäres,
jemte Allmänna Bevillningen , af Biksgälds-Contoiret
samt derifrån ersättes Stats-Verket
med 120,000 Btdi; årligen, som ingår uti
Statshrist-Summan, hav Stats-Utskottet icke att
påminna emot antagandet af en förändrad benämning
utaf berörde Titul, hvilken Utskottet likväl
för sin del anser lämpligast böra kallas:
Fyllnad i Landt- Tulls-ersättningen utaf f. d. OvarnTullen
och Accis-Medlen samt därunder i de blifvande
BiksStaterne uppföras.
Post-medlen har Herr Grefve Mörner förment
vara för högt beräknade, enär Post-Verkets
betydligaste utgifter äro beroende af en
Utländsk Magts välbehag samt af cours-förhåt
-
Ståls-Utskottets Fetänkanden.
7*5
landen, som äro ombytlige, under det att sjelf*
Va Inkomsterne inom-Biket äro ungefärligen lika
alla år, så vida ej Post-Taxan forändras. Uti
Vallört. Borgare-Ssandet hgr deremot Herr Fagelmark
yttrat, atv; deyilinings-Utskottet torde
föreslå en t il k r . > i Post-Taxan till 25 procent
i afseende Imikes Posten; Hvadan
Herr Fogelmark ansett Pust-medlen i proportion
härefter böra ökas.
Stats-Utskottet har vid dess afgifne Förslag
i denna del *j underlåtit fästa billig uppmärksamhet
å de betydliga omkostnader, som erfordras
för Brefvexlingeujj öfver Eiseneur och
Hamburg; Och Utskottet inser nogsamt att desse
kunna blifva ännu drygare; Men, då sådant
i Ministeriel väg synes kunna förekommas, finner
Utskottet, i betraktande af den Inkomst»
Post-medlen de sednare jme åren lemnat, och
hvarom Förslaget upplyser, ingen anledning till
nedsättning af den derutinnan påräknade Summa
af 160,000 S:dr årligen.
I anledning af Herr Fogelmarks ofvanberörde
anmärkning, får Utskottet åberopa hvad i
fråga om Tullmedlen blifvit anfördt, att nemligen
Utskottets Förslag i alla dess puncter grundar
sig på förutsättandet deraf, att nu gällande
författningar icke undergå förändring, som
nödvändigt mäste föranleda till andra Resultater.
o t >
Atskillige Ledamöter inom de Bespective
Biks-Ståndeu hafva ansett äfven Charta-Sigillattz*
medlen för högt uptagne, då deruti föreslagits,
en tillökning af 100,000. B:dr emot hvad uti
<*.816 års Riks-Stat är påräknatjtj Till stöd för
714 Stais-Utskottets Betänk anden.
hvilka anmärkningar anföres hufvudsakligen»
att, efter hvad Chartas-Sigillataä-Contoiret uplyst,
1817 års Inkomst under denne Titul blott lemnat
en Behållning af 155,000. R:dr, samt att
Utskottets beräkning härvid grundat sig på förhållandet
åren 1814 1815 och 1816, då Egen*
dornshandeln varit lifligast, de mesta befordrigarne
inom Arméen skett samt allm ånna Uöntillökningen
beviljats; hvilket allt verkat en
tillfällig tillökning i stämplade Pappers-afgiften,
sorn ej vidare skall vara att förvänta; hvarförutan
blifvit anfördt, att Chartte Sigillatse-medlen
ingå Brutto till Stats-verket, samt i sådant förhållande
äfven skola blifvit i Förslaget utförda,
och hvarföre en betydlig skillnad förmodats upltomma,
örn desse medlen endast till behållna
summan beräknas.
Beträffande den åberopade upgiften från
Chartse-Sigillatre-Contoiret, får U tskottet anföra ,
att den samma väl kan innefatta uplysning om
beloppet af de Chartje-Sigillats-medel, som förar
1 81 7 influtit, men ingalunda om årets rätta
Behållning ty, enligt den uplysning Utskottet
erhållit, har någon ordentlig Redogörelse för
berörde års uppbörd ej ännu inkommit; Vid
hvilket förhållande ifrågavarande uppgift ej torde
böra läggas till grund för beräkningen i denna
del.
Stats-Utskottet bör jemväl uplysa, att de
ut* Dess Förslag upgifne summor af Chartas-Sigillatse-rriedlen
åren 1814, 1815 och 1816, är
netto Behållningen efter afdrag af alla omkostnader;
I anseende hvartill, ochdå nämnde gine
års Inkomster, efter en medelberäkning, utgjort
Stats-Utskottets B-etänkanden. 715
öfver 173,000 R-dr årligen , anser Utskottet för
sin del den föreslagne tillökningen af 100,000
R:dr icke v^1'3 öfverdrifven.
Anmärkning31 hafva äfven blifvit gjorde,
att Fria Husbeliofs Bränvins Brännings-af giften borde
ytterligare nedsättas ernot hvad af Utskottet blifvit
föreslaget; Oell har såsom skäl härtill upgifvits
den förmodan, att Pannerymds-afgiften
kotmner att inskränkas och stora Brärmerier
försvinna; hvarförutan i detta afseende blifvit
åberopadt, att, om en sådan nedsättning ägde
rum, kunde, såsom Bevillnings - Utskottet vid
1815 års Riksdag tillstyrkt, Brännvins-afgiften
för Hemmans värde och personalen i Städerna
försvinna.
Men då Riksens Högloft. Ständer ännu icke
förardnat om någon förändring af nu gällande
grunder för Brännvins-Brännings-afgiftens utgörande,
lära anmärkningarne i denne del icke
vinna afseende.
Hvad Utskottet sålunda anfört underställes
vördsamt Riksens Höglofl. Ständers närmare
bedröfvande; Och får Utskottet, i anledning
af Höglofl. Ridderskapet och Adlens samt Högvördige
Prest-Ståndets anmodan, härjemte öfverlemna
det af Utskottet upgjorde andra alternativa
Förslag till Inkornst-Titlarnes beräkning,
samt i öfrigt tillkännagifva, att, i händelse
Utskottets första Förslag vinner Riksens
Höglofl. Ständers bifall, i följe hvaraf öfverskotten
å Inkomsterne komma, såsom förut att
till Riksgäldts-Contoiret ingå, ämnar Utskottet,
på sätt åtsklllige Ledamöter inom de Respectiye
Riks-Stånden hemstält, föreslå, det nödige
7ib Ståts-Utskottets Btiån/tanien.
medel till betäckande af den brist, sorn å de
påräknade Stats - Inkomsterne, emot förmodan
kan upppkomma, måtte uti JRiksgälds-Contoiret
afsättas att af Kongl. Majit, vid förefalla/ide
behof användas.
Stockholm den 5 April 1818.
Fö r s l a g
Stats-Verkets Ordinarie Inkomster aro af
alne slag, nemligen: dels sådane, sorn af ålder
fått namn af Ständiga, och dels sådane, hvilka ,
enligt 60 §. i Regeringsformen, i egenskap a£
^Bevillning inflyta.
De Ordinarie eller Ständige Inkomsterne»’
äro följande:
ilmo Ordinarie Räntan.
Den delen deraf, som är Indelt, beräknädes
Uti Riks-Staten för år 1816 till 319,755 Rtdr
8 sk. 1 rist men i anseende till de sedermera
inträffade förändringar uppå i — 3 och 6 Huf»
Vud-Titlarne samt Allmänna Indragnings-Staten j
har den nu blifvit minskad med 300 R:d. 23 sk.
ig rist, och utföres såledesmed 319,454: 33> 10.
Den Öfriga Räntan, som är
Kronan behållen och inflyter
i penningar efter Markegång,
upptages till lika belopp, som
uti Riks-StattSn för år 1816,
»ned - - f * - 283,964- —
2:do Krono-Tionde Spannemälem
I anseende till skedda för»
ändringar på. Allmänna Indrig»
Stats-Utskottets BetHnkanden,
jungs - Staten och större behof
för 3:dje Hufvud-Titelti, hat
det indelta Krono-Tlonde-anslaget,
sorn Riks-Staten för år
J816 upptager med 28,854 Tunnor
5 klpr, n.u blifvit ökadt
med 75 Tunnar eller till 28,929
Tunnor 5 Jd kappar, som det
Iiu kommer att utgöra; Värdet
derföre upptages efter Krono»
priset, 36 sk. Tunnan, och ut.’
föres med ... - 81,696; 41.
Den öfriga Krono-Tionden,
som användes för Flottornes och
Värfvade Arméens behof, upptages
i Staten för år 1816 till
15,387 Tunnor, i 4 J R;dr
Tunnan, uppföres nu till lika
belopp, med • *. „ » 69,242! 24.
För ICrono-Tionde i Kopparbergs
Län, upptages lika Tunnetal,
som för år 1 816, ejjer
480 Tunnor å 4 ?- R:dr - 810; —
3:tio Afrnds-Spannemälen.
Den användes till fyllnad i
Flottornes och Värfvade Regementernes
efter Stat utgående
Spannema!.
Uti Riks-Staten för ar 181 5
Jieräknas Afrads-Spanneraålen
till 32,000 Tunnor, men upptages
nu till 33,200 Tunnor,
hvarföre värdet ä 4 R;dr ut»
föres med 7 - 344,9001 —
718 Stats-Utskottets Betänianden.
4tto Arrende-medel af Kungsgårdar
och flere KronoLägenheter.
Uti Riks-Staten för är 181 &
påräknades denna Inkomst :
Uti Penningar, inberäknade
Ädelforss GuldVerk
, till - - 41.818: 38- 2-
Uti Spannemål
2,962 Tunnor 1 6
| k:pr ä 4 ‘ R:dr
Tunnan - - -13,331:17.4.
Samt af bortarrenderade
HofStallängar
- - - 3,076: 18. 3.
Summa 58,1526:25.9.
Förhållandet härmed hädanefter,
blifverj Den till 1816
års Riks-Stat uti Penningar be.
räknade Inkomst,
upptager - - -41,818-38.2.
Deraf hafva genom
nyaArrendeContracter
, tjll
Spannemål blifvit
förvandlade - - 4,571: 38. 1.'
Qvarblifver således
af gamla Arrenden
uti Penningar
- - - -37)247:— 1.
Hvartill kominer
förhöjning ge
-
Stats-Utskottets Betänkanden,
from nya Arrenden
sedan år 1815 i,432: 13-
Summa Penningar 38,679: 13. 9.
Den till 1816 års Riksstat
beräknade Arrende-afkastning
i Span- (Tunn. k:r)
nemil upptager <2,962: i6|.
Hvartill lägges
ett belopp,
svarande emot
ofvan afdragne
4.57i R:dr 38
sk. i r.st med 1,015: ?9§|>
Tillkommer
ännu genom nya
Arrenden, sedan
år 1815 “l)544;26§|.
Hvarigenom
Arrende -Span*
nemåls beloppet
blifver - - - 5,523: 9-j.
Som, ä 4 § R:dr Tunnan^
utgör * * - - 24,854: 39-3-
Riks-Staten för
år 1816 upptager
för bortarrenderade
Hof-Stallängar
i Penningar 3,076: 18. 3.
Hvartill
kommer nya
Arrenden 421: Mg8; a, ^
720 Stuts-Utsköltets Betänkande*.
Så blifver beloppet af desse
till uppförande i Stat nu före»lagne
Arrende-medel - *■ 67,03?.
Arrendet af Adelforss GuldVerk,
som nu utgöres med 100
Ducater årligen, ar inbegripet
under ofvanberörde KongsgårdsArrende
medel.
5,’to Koppar-Räntan och
Slagskatten.
Uti Riks-Staten för år lgiG1
påräknades den till 429I Skeppund,
men efter ett medium
för de 10 sista åren, kan den
ej beräknas till högre än 370
Skeppund, sorn, enligt 1815
års pris beräknas till 75 R:dr
Skeppundet, upptages således
med - *7,730:
6:to Kronans Tionde Silfaer,
Myntare-Lön och Slagskatt
af Sala Bergslag.
Beräknas, iflikhet med 181Ö
åre Riks-Stat, till - - 1,900:
7:010 Löfås Silfver- Verk.
Tionde afgiften beräknas lika
sorn hitintills, intill dess
derom annorlunda beslutes, med
8:vo Kronans Tionde- och
Hammarskatts-Jern.
Den upptages uti Riks-Staten
för år 1816 till 4,000 Sk:d
Stångjern, och belöper således,
Stats-Vtskotteiå Betänkandetil
efter då åsatt Statspris å 7 Rtdr
Sk:tlet till - - 28,000}— -*-*
Tionde Tackjernet
sorn för år
1816 påräknades
lill 15,000 Skid,
kan nu mera ej
beräknas högre äri
13,400 Sk:d., som
efter nu varande
Stats-pri* he»
räknas till 3 R:df.
Skldet, och utgör 40,200; —
Tillhopa
glo Alun Tiondin.
Utgör per medium för åren
1814, 1815 och 1816 in alles
200 Tunnor, soot' efter 1816
års Stats-pris beräknas till 10
Rldr Tunnan, utgör således •
lolmo Dylta Svafvelbruks
Tionde.
Likasom förar 1816, påräknas
den till ------
lilo Kalkugns-af giften pä
Gottland.
Upptages lika, som för år
1816, med - - - - - -
12 lo Boskapspenningar och Akerskatten
af Stockholms Stad.
Beräknas årligen till lika
Summa, och upptages såsom hit"
intill s, till ------
Bihang till Rikt-St, Trot. 1(17 - i$ig.
68,Sgo i
lool
130; -  lide Semi, N:
Y22 Stats-ZJtskottets Betänkanden.
13:0 Avesta Koppar- och Manufactur-
Tull.
Beräknas lika, som för år
1816 med - ----- 3,000:
14:0 Mantals-penningar.
Uppföres till lika belopp,
som år 1816 påräknades, eller
till - -- -- -- -- 260,000:
15:0 Lagmans- och Häradsh
öfd i nge-R antan.
Upptages lika, sorn för ar »
1816, med - 54,000:
16:0 Chartte - Sigillatce Recognitions-Medel.
Uti Riks-Staten för år 2816
beräknades denna Inkomst till
5,000 B.'dr, och uppföres till
lika belopp med - 5,000
3 7:0 Kronans andel af Sakören
samt Konungens Vites■ och
Ensaks böter.
Beräknas lika, som för år
1816, med ------ 17,000
18 :o Krut- och Saltpetter-försäljnings
medel.
Upptages iiu som tillförene,
med - -- -- -- - 3 5,ooe
19:0 Indragne och Besparde Militice-
Lönings- och Boställs-Räntor
, hvaraf en del ingått till
förra General FörrädsCässan.
Upptagne uti Ifiks-Staten för
år 1816, till 46,464 R;dr 36 sk.
Stats-Utskottets Betänftanden.
och uppföras nu till lika belopp
med ------- 46,464: 3
2o:mo Cavalleri- oell Dragon-Regementernes
Häste- VacanceSpannemal.
Denna Spannernål utgör årligen
24,250 Tunnor, hvilka
beräknade efter Statspris, ä 4§
Rldr Tunnan, utgöra - • *109,125: —
2 ilo Vacance - afgift af Bergslagerne
i Nerikes Län.
Denna afgifr erlägges af den
del , som blifvit befriad från
Extra Roteringens utgörande,
och beräknas årligen till 1959
Tedels Skeppund Tackjern,
sorn ä 3 R:dr Sk:det utgör, li*
ka sorn för år 1816 - - - 5,878!
2 2 lo Beklädnings-medel af Roturne
vid åtskillige InfanteriRegementer.
Dessa utgöras blott af vissa
Regeinenter och kallas äfven
Stofferings-penningar; upptagas
till lika belopp, som år 1816,
med -------- 5,600! -
23:0 Båtsmans Vacance afgift
af Ordinarie Rotar.
Denna afgift erlägges afRotarne,
så snart en EåtsinansRote
är längre Vacant än 3
Månader. — Efter Kongl. Brefven
den 21 Maj 1816 och 5
Augusti 1S17 få Städerne ,
36. 5.
,724
Stats- Utsi o ttets Betänka nd ett.
Stockholm undantagen j i 10
års tid erlägga för hvarje Numer
en ärlig Vacance - afgift
enligt Markegång för vissa persedlar.
Uti Riks-Staten för år
1816 beräknades denna Inkomst
till 10,000 H:dr men ef»
ter nu varande nya Contraeter
påräkna* den till - -
S 4I0 Bäk- och Lots-afgifterne.
Dika, somför år 181&J upptagas
de till ------
2 5 to Controll-Stämpel-afgiften.
Upptages lika som tillförene
med - -- -- -- -
26:0 Handtverksm'ans Gernings-ören,
Påräknas till lika belopp,
somför år 1816, med -  §7^0 Kammar - Rättens Observations-medel.
Upptagas lika som för år
1816 --------
2 8!o Stubbören i Westerbotten.
Inka som för år 1816 är påräknad^
eller till t
29:0 Djekne-penningar i Westerbotten,
Uppföras till lika belopp,
som år 1816 - « - - - -
3olo Nummer-Lotteri-Mede!.
Den påräknade Summan upptages
ofjräq^rad ? intill dess
2 5,000:
20,000:
2,000:
1,700:
1,50g:
3b°-
'Stats-Utsiottets Betänk ani en;
annorlunda om Lotteriet för*
ordnas, med ------
31:0 Ersättning från Convoy-Commisariacet
för halfva aflöningen
till Turkiska beskickningen.
Alt ifrån år i?og har den
blifvit upptagen till -  3 j:o Fond till Svea- och GöthaHof-Rälters
Aflöning.
Påräknas till lika belopp,'
som hittintill*, med -
33:0 Fond till Kammar-Rättensaflöning.
Utgör en bestämd Stimma
af - - - ------
34:0 Hyra för Cassernen på Skepsholmen
i Stockholm.
Enligt Contract erlägges derföre
årligen ------
35:0 Dödsfalls- och Avdncements»
llesparings-rnedel.
Påräknas till lika belopp i
som för år 1816 är upptagit,
intill dess annorlunda beslutes,
med - -- -- -- -
36:0 Interesse å Kongl. KrigsCollegii
f. d. Cassör.
Desse Cassör äro till Capital
112,604 R:dr 5 sk. 6 rist,
för hvilken Summa RiksgäldsContoiret
godtgjör Kongl. StatsContoiret
5 prosents ränta, utgörande
--------
60,000
6,375:
4,000:
3 = 5
a 66:
= 5s°0<>:
726 Ståts-Utskottets Betänkanden.
37:0 Interesse a ett, efter Riksens
Ständers beslut vid 1 S 1 5
ars Riksdag, Stats-Verket tillfallit
Capital.
För detta Capital utgörande
36,696 R:dr 47 sk. erlägger
Riksgäls - Contoiret 5 procents
ränta, med 1,834:
3 8 lo Interesse d Vermlands Landtvärns-Cassas
Capital.
Denna Cassas Capital, utgörande
4,800 R:dr, får i Länet
utlånas och står under Länets
Innevånares vård och Styrelse.
Lantan deraf ingår till Kongl.
Stats-Contoiret med - - 2 8 81
39:0 Interesse ä Kongl. BergsCollegii
f. d. Cassa.
Capitalet utgör q 6,818 R.‘dr
9 r;st, för hvilket Capital i den
förmodan att Riksgälds-Contoiret
det får emottaga emot 5
procents Ränta, uppföres Räntan
med 1,340:
40:0 Sill-uppköpare-afgift i Götheborgs-
och Bohus Län.
Som en afgift, ehuru ringa,
för år 1816 influtit; så uppföres
å nyo denna Titul och
beräknas till ^0;
41:0 Kneckte Rotefrihets-Medel,
är en afgift, sona efter slutadt
Krig utgår af de Hemman, som
vid Indelnings - Verkets upp
-
Stais- Utskottets Betänkanden.
rättande ej blifvit inroterade
i Båtsmans- eller Knecktehåll,
beräknas till ... - - 2,300:
42:0 Vacance-afgift vid Skånska
Infanteri-Regementerne.
Tillkommer ar 1816 och
utgår i Malmöhus oeh Christianstads
Län — Desse Vacante
Numror utgöra 385,
för hvilka erlägges 6 Tunnor
Spannemål på Nummern,
utgörande 2,310 Tunnor , efter
4 ’ R.dr 10,395:
Summa Ordinarie Inkomst 1,716,995:
De, enligt 60 §. i Regeringsformen,
i egenskap af Bevillning
till Stats-Verket inflytande
Inkomster, bestå uti
följande nemligen
ilo Sjö-Tullen.
Lika Suni ma, sorn är upptagen
uti Riks-Staten för år
1816, uppföres nu med - - <535.343:
«:o Landt-Tulls ersättning af
Städerne och Landel.
Beräknas lika som för år
igi6, med - - - - 30,000:
3:0 Postmedlen.
Den uti Riks-Staten för år
1816 påräknade Summa upptages
nu med - - - 150,000:
4:0 Chartx-Sigillatat-Medel.
Lika sorn för ar 1816, med 150,000!
9*3 Stals-Uttiottets ISetan&andiJli
5:0 Fri Husbehofs- Br(innings*
Lika Summa upptages som
för år 1816, med - - - - 4 5*,000: —<• —
*"—-  - ~~~v
Summa 1,717,349: 14. 5.
T- ■—  ■
—*
Enligt den vid 18x5 *rs
Riksdag skedde Stats-Reglering
beräknades Stats-Verket*
Ordinarie Inkomster till -4,687,430? 36. .7,'
Samt de i egenskap af Bevillning,
inflytande, till - 1,7x7,349: 14^ 5<
Tillhopa 3,404,769= 41, —
Men uppå de grunder detta
förslag innehåller, hafva
Stats - Verkets Ordinarie Inkomster
nu blifvit upptagne
och beräknade till- » - -1,716,995: 17, ■-=*
Samt de i egenskap af Bevillning
inflytande till - - 1,717,349: 14.
Tillhopa 3,434,344: 31. 5.
Stats - Verkets Ordinarie Inkomster hafva
således genom den nu föreslagne Beräkning,
blifvit ökade med 29,574 R=dr 38 sk. 5 r.st.
Sedan 1815 års Reglering hafva inga af de
i Riks-Staten då påräknade Inkomst-Titlar upphört,
men deremot efterföljande, dels nya, dels
en längre tid hviiande, tillkommit, nemligen:
1:0 Sill-uppköpare-afgift i Götheborgs och
Bohus Län
2:0 Kneckte Rotefrihets-medel.
3:0 Vacance - afgift vid Skånska Infanteri,
Renernenterng>
Siats-UtsJtottets Betankifnden. 72$
4:0 Interesse å Kong!, Bergs-Collega f. d.
Cassa;
Hvilka ansetts böra uti Ordinarie InkomstJtaten
upptagas.
Stats - Verkets Ordinarie Inkomster efter
3816 års Riks-Stat - - - 1,687,4*01 J 6. 7-
Projecterad förhöjning
dera 39,137= 36. 8,
Afgår föreslagen
förminskning
- - - g,562: 46. 3.
— , *9,574: 38.
Summa R:dr 1,716,995: 17. —-  N:r 159
Stats-Utskottets Memorial angående från
gan om vpn Schevens Arfvingars forn
eiran,
Sedan Stats-Utskottet genom Utlåtande den
2 4:de näst!. December öfver Kongl. Majus Nådiga
Remiss uppå Utredningsmännens i afledne
Regerings - Rådet von Schevens Sterbhus, ansökning
om utbekommande af den Pension honom
tillkommit, men. han undgrlåtte att inom föreskrifven
tid uttaga, tillstyrkt Riksens Högloft.
Ständers bifall till ansökningen, och att i följd
deraf den ifrågavarande Summan af 500 Rjdr
mätte anslås att utgå; så hafva väl Hogvördige
Präst-Stådet den 9 förledne Januarii samt Vällofl.
Borgare-Ståndet den 3 olde förutgående De»
^ernber, bifallit Utskottets yttrande, men Hög
-
73°
Stats-Utskottets Betäiikanden,
lod. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet hafva åter., efter det gjorde anmärkningar
i ämnet blifvit besvarade och Utskottet
dervid sitt afgifne tillstyrkande förnyat,
under den a.-jdde Januarii afslagit samma yttrande.
Då altså tvänne af de Respective Stånden
bifallit men de andre tvänne åter afslagit, att
ornförrnäldte Summa ma vid den för hand varande
Stats-Regleringen upföras att utgå samt denne
fråga, likmäigt 6g §. Regerings-Formen, lärer
höra afgöraS utaf det förstärkta Stats Utskottet,
så får Stats-Utskottet i sådant afseende vördsatnligen
anmäla frågan, att till det Förstärkta
Utskottets åtgärd öfverlemna.
Stockholm den Gite April i8iS
-
Nir 160.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
i anledning: af gjorde anmärkningar
vid Stats-Utskottets Betänkande,
angående Kronans Ränte-Hö och Halm.,
från Vestmanlands Län, som är anslagit
till utfodringen vid Kongl. Hofstallet.
(^Tenorn Protocolls - Utdrag af d. 17 sistledne
Februarii hafva Högvördige Präste-Ståndet och
Hedervärda Bonde-Ståndet, i anledning af gjorde
anmärkningar, till Stats-Utskottet återremitterat
Utskottets Betänkande af d. 1; i samma
manad, angående Riksdagsmännen /o/t, 31. Wes
-
Stats- Utskottets Betänk anden.
731
sings och Gustaf Olssons Memorial -orri ändring
1 Refve: eringsstället af det Kronans Ränte-Hö
oclt Halm, sorn fran Vestmanland är anslagit
till utfodringen vid Kongl. Hof-Stallet.
De gjorde anrnärkningarne sammanstämma
hufvudsakligen uti den gemensamma önskan: att
utbyte af Ränte-Höet och Halmen emot Kongsöhrs
till Strömsholms Stutorie nu disponerade
Arrende-Hö måtte ske: att detta desto lättare
skall kunna verkställas, som så väl Kongsöhrs
Stall-Statsängar, som Kronans behållne RänteHö,
skola stå under Stats-Verkets disposition:
men att, örn ett sådant utbyte icke kan ske, den
lindring mätte beviljas en del Räntegifvare,
som hafva närmare till Strömsholm, än Kongsöhr,
att i alla fall få lefverera deras Ränte-Hö
och Halm vid Strömsholm, i stället för Kongsöhr,
dock utan förbindelse, att på egen bekostnad
därtill anskaffa tjenligt Magazin eller förvaringsrum,
hvilket de i slikt fall anhålla måtte
för Kongl. Maj:t och Kronans Räkning och
på dess kostnad uppföras.
Stats-Utskotret har uti dess förra Betänkande
uppgifvit de grunder och Författningar, enligt
hvilka en del Räntegifvare i Vestmanland
ifrån längre tider tillbaka äro anslagne att in
natura lefverera Kronans behållne Ränte-Hö
och Halm till utfodringen vid Kongl. HofStallet.
— Denna skyldighet åligger dock icke
ensamt Räntegifvarne i Vestmanland,^ utan jemväl
Öster- och Vesterrekarnes samt Akers, Daga
och Selebo Härader i Södermanland, äfvensom
Räntegifvarne i Stockholms och Upsala Rän.
— En ändring härutinnan, eller befrielse ifrån
7 32
Stati• ZJtsköltets Betank anden!
Iefvererings-skyldigheten in natura skulle icke
Allenast göra en rubbning i den af Riksens Högled.
Ständer vid föregående Riksdagar fastställde
Statsreglering, utan ock medföra en betydelig
tillökning i Stats-Verkets utgifter, till fyllande
hvaraf lämpelige utvägar i Stats-Verkets
härvarande belägenhet Saknas.
Ojemnhet uti Räntepersedlarnes utgörande,
Räntegifvare emellan, har i alla tider inträffat,
och skall alltid inträffa, ej blott i Vestmanland,
utan öfver hela Riket, då en fullkomlig jämnlikhet
öfverallt härutinnan icke kan vinnas eller
förenas med de nu gällande och för mer
än ett Århundrade tillbaka antagne och af erfarenheten
godkände Reskattnings-grunder, samt
de då af ganska goda skäl gjorde anslag, antingen
till Indelningshafvare eller andre Publiqué
Inrättningar, eller ock blifvit Kronan till dess
behof och disposition förbehållne.
Stats-Utskottet har dock icke underlåtit, att
fästa en hillig uppmärksamhet på den öfverklagade
olägenheten för en del Räntegifvare af
Ränte-Höets och Halmens forsslande till Kongs-1
öhr, och fördenskull, till en skälig lindring härutinnan,
föreslagit, att lefvereringen deraf måtte
fa ske vid Strömsholm, i stället för Kongsöhr;
Men, dä Kongl. Majit och Kronan icke där,
likasom vid Kongsöhr, äger något dertill tjenligt
Magae i 11 eller förvaringsrum; Och det icke
eller kan vara någon förbindelse för Kronan, att,
blott för Räntegifvarnes beqvämlighet, anskaffa
ett sådant, enär Kronan på det rätta Refverexingsstället
är dermed försedd; Så har Stats-Utskottet,
hvars pligt det är, att i alla förekom»
StatS~Utskcttet$ BetiinkanJeni 733
mande ärenden med lika oväld och grannlagenhet
iakttaga så val Statens sorn den enskilde
Medborgarens rätt, funnit beiänkeligt, att vid
ett sådant förhållande, och i Srats-Verkets närvarande
stora behof gravera detsamma med en
utgift, sorn, långt ifrån att medföra den ringaste
nytta för Staten, endast och allenast åsyftar
en förmon för Räntegifvarne, genom en deri»
genom erhållande lindring i den öfverklagade
tunga af den deni åliggande längre forssel-skyl-;
dighet.
På sådan grund har Stats-Utskottet ansett
anskaffandet af det ifrågavarande förvaringsrum
hvarken kunna eller böra ankomma på Kronans,
utan Räntegifvarnes egen försorg; Och Stats»
Utskottet har destomindre föreställt sig, att Räntegifvarne,
enär de härigenom för alla tider
vinna en af dem så högt påyrkad lindring uti
detta Onus, skulle vägra, att blott för en gång
åtaga sig en sådan, endast för deras egen förmon
behöflig, utgift, som tillgång å en härtill tjenlig
Byggnad finnes vid den nära intill Strömsholm
liggande Utnäslöten uti de där varande Rygg»
nader, som numera icke begagnas, oclr af hvilka,
säkerligen för en lindrig Penning, ett lärnpeligt
Magazinshus skall af Kongl. Krigs-Collegiurn,
uppå derom skeende anmälan, kunna erhållas,
och som då endast behöfde flyttas närmare
sjöstranden. Den framtida underhålls-kostnaden,
hvarifrån, efter Stats-UtskoUets förra tillstyrkande,
Räntegifvarne skulle blifva befriade,’
kommer ändock alltid att för Kongl! Maj:t och
Kronan medföra en ny och tillökad utgift.
734 Stats-Utskottets Betänkanden.
Af hvad anledning det yrkade utbytet af
det till Strömsholms Stuterie ifrån Kongsöhrs
Stall-Stats-ängar ingående Arrende-Hö icke af
Stats-Utskottet kunde tillstyrkas, har Utskottet
i dess förra Betänkande väl tiliräekeligen ådagalagt,
men får dock nu ytterligare tillägga: Att
hvarken Stafs-Verket eller Hof-Stallet har den
minsta disposition eller befattning med Strömsholms
Stuterie, eller hvad till dess Ekonomi
hörer, utan står denna inrättning under sin egen
särskilta Styrelse; och att, Stats-Utskottet
vetterligen, alldeles icke något Arrende-Hö af
Kongsöhrs till Stuteriet anslagne Stali-Stats-ängar
lefvereras vid Kongsöhr, utan äro Arrendatorerne,
enligt Contracterne , pligtige, att på
egen bekostnad lefverera allt Arrende-Höet till
Stuteriet vid Strömsholm.
Om likväl det yrkade utbytet kan ske, utan
någon förlust för Stats- Verket , och utan
förnärmande af antingen Hof-Stallets eller Stuteriets
rätt: Och om Ofverstyrelsen så väl vid
Kongl. Hof-Stallet som Stuteriet detsamma medgifva;
Så har visserligen för sin del Siats-Utskottet
dervid icke något att erindra
I öfrigt får Stats-Utskottet tillkännagifva,
att Utskottets förra Betänkande redan blifvit af
arne Stånd bifallit, nemi. af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln d. 24 sisth Febr. samt af Välloll.
Borgare-Ståndet d. 17 i samma månad.
Hvilket allt Riksens Höglofl. Ständers egit
ompröfvande vördsammeligen underställes.
Stockholm den 6 April 1818.
Stats- Utskottets Betänk anden.
N:r 161.
Riksens Höglo fl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof under RiksStatens
Första Hufvud- Titul.
XJ"ti den Nådiga Proposition om Stats-verkets
tillstånd och behof i allmänhet, sorn Kongl.
Maj:st under den sgrde sistledne November utfärdat
och låtit Riksens Ständers Stats-Utskott
tillställa, har Kongl. Maj-'ts, jemte öfverlemnande
af Dess och Rikets Stats-Contoirs Berättelse om
förvaltningen af Siats-verket till dess Inkomster
och Utgifter för år 1816, framstält till öfverläggning
hos Utskottet hvad som funnits fordra
tillägg eller jemkning i nu varande Stats anslagen
vid den Reglering, som Riksens Ständers
åtgärd tillhörer.
De behof eller förändringar, som i afseende
på Stats-Utgifterne förekomma, äro uti Högstberörde
Nådiga Proposition och den dervid fo*
gade Berättelsen af Kongl. Stats-Contoiret, uptagne
i den ordning, hvaruti desse poster under
Riks-Statens serskildte Hufvud-Titlar uppförde
finnas; hvarföre Utskottet nu får, i enahanda
ordning afgifva dess Utlåtande.
Vid Riks-Statens Första Hufvud-Titul, innefattande
Kongl. Hof- och Slotts-Staterne förekommer
:
ilo Det för Kongl. Slottets Police, Tysoch
Renhållning varande anslag, hvilket, efter
de 2.me senare arens erfarenhet, funnits otili.
736 Stats-TJtsiottets Setänftandert^
räckligt i så måtto, att för sistl. år yppat* éfi
brist af 4)13 3 R;dr x6 sk., derunder dock be»
läknatl en Summa af 1,56g R:dr 29 sk. 6 rist.,
sorn föregående år 1816 blifvit af 1817 års anslag
förskottsvis godtgjord.
Stats-Utskottet har, i anledning häraf, begå
rt och från Riks-Marskalks Embetet erhållit
den närmare upplysning oin orsaken till en sådan
brist, att senare årens stegrade pris å en
del articlar, nemi. Beklädnads - persedlarne åt
Slotts-Knecktarne samt Olja, Tran och Talg till
iLyshållningen jemte vidtagen förändring af Gatu-lycktorne
på Norra sidan af Kongl. Slottet åt
Nya Bron medfört den nuuppgifne större kostnaden
för de arne sistförflutne åren, samt att
er. förhöjning uti förra anslaget af 3000 Podr
årligen erfordrades till förekommande af slik
brist, som eljest af andre Stats-Verkets medel
mäste fyllas. Och har Stats-Utskottet vid detta
förhållande, som ådagalägger nödvändigheten
af en sådan tillökning, skolat hemställa, att be.
rörde belopp af 3000 R:dr måtte beviljas såsom
en tillökning uti anslaget för Kongl. Slottets
Poiice, Bys- och Renhållning och i sådant
afseende å Stat uppföras.
2:0 Har Kongl. Majit i Nåder framställt
angelägenheten af förbättring i de så kallad»
Slotts-Bonarnes samt ringare Beijentes Bönevilkor,
sedan någon förhöjning i deras aflöning
vid sista Riksdagen icke beviljades.
Härvid har Stats-Utskottet inhämtat, att
desse Personer är o följande:
z Bonare, Bön i Contant go R:dr
4 D:o k 66 R:dr g-j sk. 366: 32.
Stats-Utskottets Betänk anden.
73*
i Bonare
5 5* 26. 8.
403: 10: 8.
15 Vedbärare, Bon i
Contant, 2 6 •§ Edt
hvardera -
400:
12 D:o ä 13 | R:dr
D:o . - - - .
160:
10 Vedsågare å 26 §•
B:dr
266: 32. —•
Hvarförutan finnes
uppförde i stället för
Bändeträd åt Vedbärarne
till beting i
Contant för hvarje
famn, förslagsvis - -1665: 16. —1
Vid sista Riksdagen, då Lönförhöjning för
Penninge - Löntagarne i all,mänhet beviljades,
hade desse ej blifvit dertill uppförde på deri
grund, att de voro såsom Handtverkare och Ar-)
betskarlar att anse. Sorn vahruprisen och arbetslönerne
de senare åren betydligt stigit, sa.
alt ifrågavarande göromål fordra högre betalning,
anser dock Stats-Utskottet en deremot
svarande tillökning å Stats-anslaget härtill na
vara nödig; Men, då Bonarne, hvilka såsom
Handtverkare äga tillfälle för annan förtjenst,’
icke kunna hänföras till Classen af Tjenstemän,'
utan synas böra i mån af deras sysse sättning,
i berörde egenskap godtgöras, samt Vedsågare
och Vedbärare lämpligast kunna genom beting
aflönas, hvilket ock af Iiiks-Marskalks Embetet,
hvad Vedsågarne angår, blifvit föreslagit; Så
Bihang till Rikt-St. PrOt, 1S17 • isig. 4\de Sami. N:r 9?. 94.
2492: —
1738 Ståts-Utskottets Retånkanden.
har Stats-Utslcottet trott sig böra tillstyrka, att
lämplige Summor för bestridandet af golfboningen
samt ved-sågning och bärning ansläs i Staten
— men personalen och de nu specielt uppförde
visse Löner deremot uteslutas.
På sådane grunder hemställer Stats-Utskottet,
att den till Löner för Slotts-Bonarne nu be.
stadde Summa af 40’ R:dr 10 sk. 8 rist. måtte
ökas och i ett för allt bestämmas till 500 Rldr;
äfvensom att Vedbärarnes och Vedsågarnes nu
till 2492 Rldr uppgående aflöning, må, i enlighet
med hvad Riks-Marskalks-Embetet föreslagit
, förhöjas och i ett för allt, Bändeträds-ersättningen
inberäknad, fastställas till en årlig
Summa af 3000 Btdr, i afseende på det tillökte
Ved- och Kohl-anslaget.
3:0 Vidare hade Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit,
att för nu mera Hans Kongl. Höghets
Kron - Prinsens serskildte Hofhållning, såsom
Arf-Furste, hvartill Riksens Ständer, vid sista
Riksdagen, anslogo medel, utan att dervid uppföra
något för Ved och Kohl, måtte beviljas
nödige medel -till inköp af de 50 famnar Ved
och 150 läster Kohl, som för Hans Kongl. Höghets
behof erfordrades; hvarförutan Kongl. Majit,
genom Nådig Remiss af den 29 nästledne December,
till Stats - Utskottets åtgärd öfverlemnat
Riks-Marskalks-Embetets Memorial af den 22 i
samma månad, hvaruti, på grund af Slotts-Fogden
Wihlborgs uppgift om behofvet af större
Ved- och Kohl-qvantiteter för de Kongl. HofStaterne
än förut anslagne finnas, föreslås en
tillökning, af 352 famnar och 300 läster, utom
nyssnämnde behof för Hans Kongl. Höghet Kron
-
Stals-UtsJtottcts Betiinkanden. 739
Prinsens Hofhållning, eller tillsamtnans 402 famnar
Ved och 450 läster Kohl. I. anledning häråf
har Stars-Utskottet till närmare upplysning
om Ved - åtgången vid Kongl. Slottet infordrat
serskildte uppgifter dels från Kongl Ofver-Ståth
ållare - Embetet, sorn besörjer upphandlingen,
dels ock från Riks-Marskalks-Einbetet, samt inhämtat,
att orsaken till de förut anslagne 1S48
famnar Veds och 550 läster Kohls otillräcklighet
vöre den, att flere rum, än hvartill desse
qvantiteter från början varit beräknade, måste
eldas, jemte det Fateburarne och Lif-tvätten
samt Köken erfordra mera Ved och Kohl, än
berörde anslag medgifvit.
Efter den emedlertid inträffade förändring
med de Kongl. Hof-Staterne tarfvas väl icke
för Hans Kongl. Höghet Kron- Prinsens Hofhållning
serskildt nytt anslag af Ved och Kohl;
Men, då deremot för Hennes Maj.'t Enke-Drottningens
Hofhållning kommer att behöfvas motsvarande
qvantiteter af desse articlar, så att den
föreslagne tillökningen likväl blifver nödig, men
hvilken, såsom beräknad efter rummens antal,
synes blifva för behofven tillräcklig vid fördelning
af hela anslaget, sorn härigenom skulle uppgå
till 2250 famnar Ved och 1000 läster Kohl;
så får Stats - Utskottet tillstyrka, att för ornförmäldte
tillökning af 402 famnar Ved och 450
läster Kohl, måga anslås och på Stat uppföras
medel efter lika pris, som förut finnes härföre
förslagsvis beräknadt, nemi. 7 R:dr famnen och
5 R:dr lästen, utgörande en sammanräknad Summa
af 5064 R:dr årligen.
740
Stats-TJtsftottets Betänltanden'.
Beträffande åter den, i sammanhang härmed,
af Slotts-Fogden Wihlborg gjorde anmälan
derom, att, utom de förut på Stat aflönade iO
Slottsknecktarne, sorn besörja lysnings-anstalterne
samt handhafva ordning och snygghet inom
Kongl. Majrts Borg, måtte fä antagas och med
löner varda försedde, Fyra Arbetskarlar, hvilka
skulle bestrida trappsopning och renhållningen;
så, emedan berörde antal Slottsknektar bör vara
tillräckligt fcir de på dem ankommande göromål,
enär biträde af handräcknings-mariskap vid
förefallande behof icke saknas, har Stats-Utskottet,
då dessutom all tillökning i personalen af
löntagare synes böra undvikas, funnit sig icke
kunna tillstyrka bifall till hvad i denne del är
föreslagit; äfvensom, hvad angår Slotts - Fogden
Wihlborgs för egen del gjorde anhållan om förbättring
i dess Lönevilkor, Stats-Utskottet ansett
sig desto mindre kunna härå göra något afseende,
som Riks-Marskalks Embetet, uti dess
ofvanberörde Memorial, rörande förevarande frå.’
gor, förklarat sig ej finna lämpligt tillstyrka bifall
härtill, då Slotts-Fogden vid 1815 års Riksdag,
lika med öfrige Löntagare, blifvit tillagd
Lönförbätlring, samt hans Lön derigenom uppstigit
till ett belopp, enligt nästledit års Stat,
af S80 R:dr 14 sk.
4:0 Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition innehåller
vidare, att, innan Riks-Stats-Utgifterne
vid. 1809 och 1810 årens Riksdag af Riksens
Ständer ställdes under vissa Hufvud-.Titlar,
ägde Lif-Drabante-Corpsen sitt rum bland
Utgifts-Staterne näst intill de Kongl. Hofvens
States, då de öfrige Militaire upptogos näst ef
-
Stats-Utskottets Betänk anden'.
741
ter Krigs - Collega Stat; af hvilken anledning
nämnde Corps kommit att uppföras på Riks-Statens
Första Hufvud - Titul; men, då emellan
Hof Stateme och Staten för Lif-Drabante-Corpsen
det olika förhållande inträffar, att de förre
innefatta visse anslags-summor, dels under Kongl,
Majus och de öfrige Kongl. Personernes Egne
Disposition och dels till sådane behof, som från
Kongl. Hofvens underhäll äro oskiljaktige, men
Staten för Kif-Drabante-Corpsen är en derifrån
fullkomligen skild Militaire-Stat, af enahanda
beskaffenhet med andre sådane Statersä föreslår
Kongl. Maj:t i Nåder, att Lif-DrabanteCorpsen
måtte, jemte den för densamma af Rikets
Ständer bestämde Underhålls - Summan och
de af Kongl. Majit denne Corps beviljade Löntillökningar
samt en efter beliofvet afpassad förhöjning
uti Anslags - Summan för Corpsens beklädnad,
pä Riks-Statens Tredje Hufvud-Titul
förflyttas.
Hvad angår öfverflyttningen af Lif-Drabante-Corpsens
Stats Anslags-Summa, hvarigenom,
i afseende på densammas Militaire-egenskap,
ordningen under Hufvud-Titlarne närmare
befordras; så lära Riksens Ständer finna sådant
instämmande med föremålet för Stats-Regleringen,
i följd hvaraf berörde Corps Anslagssumma
13,^05 Rldr 26 sk. 8 rist. kommer
att minska Första Hufvud-Titulns belopp, men
deremot öka Tredje Hufvud-Titulns. Och beträffande
den tillika^ äskade förhöjningen i Beklädnads
- anslaget för denne Corps; får Utskottet
derom, i sammanhang med de under Tredje
742
Stats-Utskottets Betänkanclen.
Hufvud-Tituln förekommande frågor om Militaire-ans!agen,
afgifva yltraride.
^.'o För öfrigt har Kong1. Maj:t, såsom hörande
til! Regleringen af Staterne under Första
Hufvud-Tituln, tillkännagifvit, att Kongl.
Lust-Slotten Drottningholm, Gripsholm, Strömsholm
och Ulricsdahl befinnas i det förfall, att
de oumgängiigen tarfva snar reparation, så framt
ej kostnaderne till deras iståndsättande skola i
en ännu mera betydlig mån ökas, hvarjemte de
serskildte Kostnads-Förslag, som häröfver blifvit
upprättade, till Utskottet äro öfverlemnade,
äfvensom de Projecter till Rönings- och UtgiftsStater
vid Gripsholm och Ulricsdahl samt för
Flyinge och Dalby Stuteri-Inrättning, sorn Kgl.
Maj:t 1 Nåder låtit infordra, jemte Handlingar
och. Förslager rörande Strömsholms Kungsgård
och Stuteri samt Drottningholms Broars underhållande.
Sedan Utskottet, angående ornförmälrlte projecterade
Stater och öfrige regleringar vid nämnde
Slott och Kungsgårdar, redan afgifvit dess
Utlåtanden; så återstår nu allenast frågorne orri
medels anslående till re-parationerne på Kong!.
Rust-Slotten.
De Utskottet tillställde Kostnads - Förslag
häröfver upptaga följande Summor, nemi.
För I Drottningsliolms Slott och öfrige Byggnader
- - - T - - 2 55,751: 14. 5.
Ulricsdahls dito . . - 27,613: 8. —
Gripsholms dito - 19,636: 16. —
Strömsholms dito - - - 36,125: 41. —
Svartsjö dito - - 20,141: 40. —-
Tillsammans 3595317: 23. 5.
Stats-Utskottets Betänk anden. 743
I sammanhang mert de Regleringar af Staterne,
sorn för desse Slott blifvit serskildt utarbetade,
hafva behofven af de nödvändigaste
Reparationerne derstädes äfven förekommit och
blifvit hos Kongl. Majit i underdånighet anmäldte;
i anledning hvaraf Kongl. Maj:t i Nåder
funnit nödigt, att för sådane reparationer
anvisa serskilde Summor utaf öfverskotterne på
Stats-Verkets Intrader de föregående åren, på
sätt de af Utskottet redan afgifne utlåtanden
rörande Slotts-Staternes reglerande samt Kongl.
Stats-Contoirets underdåniga Berättelse, som finnes
bifogad Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
i detta ämne upplysa.
Uppå berörde Slotts-Stater hafva ock blifvit
uppförde årliga Anslags-summor för SlottsByggnadernes
underhåll, nemi.
Vid Drottningholm till omförmäldle behof
jemte Slo:ts-Stats-Betjeningens ailönande, i ett
för allt - - 16,000: — —
Ulrlesdahl - - - - - 1,000: — —
Gripsholm - - - 803.' — —
Strömsholm 1 571! 18. 8.
Och då sålunda medel för de oumgängligaste
kostnaderne till vidmakthållandet af desse
Slott och Byggnader blifvit beviljade och anslagne
samt Statens tillgångar för närvarande
och, i anseende till de många och dryga behof
som för öfrigt nu förekommit, icke medgifva
anslående af de uti ifrågavarande Förslag upptagne
betydligare Summor till förbättringar och
nybyggnader vid nämnde Kongl. Dust Slott, utart
härmed synes böra hafvas anstånd till en
>74 i Stats-LJtskottets Betänk anden.
annan tid, har Stats-Utskottet funnit sig nu icke
kunna härtill föreslå någre vidare medel.
Hvad serskildt angår den till Reparationer
vid Svartsjö Kongl. Lust-Slott föresiagne Summa;
så enär Kongl. Majit, enligt hvad Dess Nådiga
Proposition innehåller, förordnat, att nämnde
Slott, såsom nu mera otjenligt att af någon
Kongl. Person begagnas, bör, jemte tillhörande
jord, bortarrenderas samt visse dertill hörande
^Byggnader nedtagas och till andre behof användas,
lärer något anslag till Reparationer derstädes
utaf Statens medel icke erfordras.
Detta allt hemställes vördsamligen till Riksens
Höglofl. Ständers bepiöfvande.
Stockholm den 6 April 1S18.
N:r 162.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, angående Stats - Regleringen
, i hvad som rörer Riks-Statens
Andra Hufvud- Titul.
-K-ongl. Maj:t har uti dess Nådiga Proposition
till Stats-Utskottet om Stats - Verkets tillstånd
och behof, i afseende på Riks-Statens Andra
Hufvud-Titul, derunder Civile och Dandt-Staterne
förekomma,
1:0 Äskat medels anslående på ordinarie
Stat för den tillkomne aflöning, som utgår af
Resparingarne å denna Titul för en Division
af Götha Kongl. Hofrätt med 7,781 R:ds 6 sk.,
hvarom anföres, att, sedan Kongl. Majit v.id
Stals-Vtskottets Betänk anden'. 745
sista Riksdagen till Riksens Ständer öfverlämnat
den af bernälte Hof-Rätt gjorde hemställan,
att Hof-Rätten , som ej medhunne pä 3:ne Divisioner
afgöra alla dit inkommande mai, mätte
tillätas att arbeta pä fyra Divisioner med en
tillökning af 2:ne nya Ledamöter, En Ordinarie
Civil-Notarie , En Brottmåls -föredragande
och en Cantzlist, Rikets Ständer i anledning
deraf sig yttrade, att De väl, enligt hvad anmält
blifvit rörande Löne - förbättringen i allmänhet,
funnit sig i anseende till den ifrågakomne
nya Organisationen af Styrelse - Verken
och Regleringen i det hela , sorn förmodades
innan påföljande Riksdag kunna företagas, icke
böra ingå i någon förändring af Specielle Stater
, utan där nya anslag varit nödige , uppgifvit
och beräknat erforderlige medel till Kongl.
Maj:ts disposition, intilldess omförmälte Regiering
hunne utarbetas och blifva antagen; men,
då, vid den redan fullbordade Stats - Regleringen,
en viss Summa af öfverskotterne på StatsVerkets
Intrader blifvit föreslagen, att till Nästa
Riksdag af Kongl. Majit disponeras, äfven
för sådant behof som det ifrågastälde, så anhöllo
Riksens Ständer, att de Löner, som för ofvannämnde
2:ne nya Ledamöter, jemte den af
Hof-Rätten föreslagne Betjening erfordrades,
måtte af samma tillgång anslås, samt denna tillökning
komma Vederbörande till godo till enahanda
belopp, som deras vederlikar med den
vid sista Riksdag medgifne Löneförbättring fångö
uppbära. I anledning häraf , och då Kongl.
Majit funnit Hof-Rätten böra förstärkas med
den föreslagne Divisionen, bestående af Fem
746 Stats-Utskottets Fetänianden.
Assessorer jemte En Proto-Notarie, Två CivilNotarier,
En Fiscal, En Registrator och En
Canzlist, men den till deras aflöning anviste
Fond bort för andre af Rikets Ständer äfven
bestämde angelägne behof användas; så hade
denna Utgift måst på 2'.dra Hufvud-Tltulns besparingar
uppföras; hvarföre Kongl. Majtt, som
funne att betydlige tillgångar ej böra beräknas
af Besparingarne på Hufvud-Titlarne eller löpande
Utgifter derå anvisas, innan beloppet för
det framflutna året blifvit utrönt, ansett ändamålet
fordra, att, ehuru något förslag för den
tillärnnade nya Organisationen af Styrelse- Verken,
såsom utgörande ett föremål af vidsträckt
omfattning, ännu ej hunnit upprättas, den, för
ofvanförmäldte Division anslagne Aflöning på
Stat uppföres, till vinnande af en minskning i
utgifterne på Andra Hufvud - Titulns besparingar,
hvars tillgångar troligen komina att än vidare
inskränkas, i fall den reglering af Nådårsförfattningarne,
hvarom fråga vid sista Riksdag
väcktes och i hvilket ämne Kongl. Majit ville
göra Stats-Utskottet serskild Proposition, blefve
till verkställighet befordrad.
I anledning häraf har Utskottet inhämtat,
att, då Kongl. Götha Hof-Rätt, uti skrifvelse
den i4:de Februarii 1815, i underdånighet anmälte
behofvet af tillökt antal Eedamöter och
Betjening för att kunna arbeta på Fyra Divisioner,
föreslog väl Hof-Rätten, under hemställan
att Fem Ledamöter i stället för Sju, måtte
anses utgöra domfört antal, en tillökning af endast
tvenne nya Eedamöter, En Ordinarie Civil-Notarie,
En Brottmåls föredragande, och
Stats- Utskottets Betänk anden.
747
En Canzlist med Eoner; hvilket förslag Kongl.
Majit ock, genom Nådig Skrifvelse deri 11 October
1815 i Nåder fasisiällde ; Men bland HofRättens
då redan varande Antal af Aderton
Ledamöter, utom Betjeningen, funnos 3:00 Ledamöter,
En Proto - Notarie , En Civil-Notarie
och E11 Registrator vara tillkomne genom Kongl,
Majjts Nådiga förordnande i skrifvelse till Kongl,
Stats Contoiret af den 24 Februarii 1813 > hvil-»
ka senare Löner afven alt sedan af besparingarne
på ?:dra Hufvud-Titeln utgått och altså nu
jemväl blifvit uppgifne , att på ordinarie Staten
uppföras, af hvilken orsak det härtill ifrågastälde
antalet utgör Fem Assessorer, En Proto-Norarie,
Två Civil-Nntarier, En Fiscal, En
Registrator och En Canzlist. Och som desse
af Kongl. Majit samt Rikets Ständer sålunda för
nödige fundne och bifallne nya Löner i och för
tillökningen af en Fjerde Division i Götha
Kongl. Hof-Rätt, nu böra upptagas på Ordinarie
Staten, att, lika som de öfrige denne HofRätts
Etnbets- och Tjenstemans Löner utgå; så
hemställer Stats - Utskottet sådant till Riksens
Fföglofl, Ständers bifall, utgörande desse Löner,
följande belopp efter förlidit års Stat:
5 Assessorer, ä 746 R:dr 32 sk. hvardera, 1
Lön .... 3,733: 16. —
1 Proto-Notarie Lön - - 3 54* 6. 5*
2 Civil - Notarier, å 340 R;dr
hvardera - 6$o: — —
1 Fiscal, Lön - - - 226: 32. —
Registrator, Lön - 301: 22. 5.
1
1 Canzlist, Lön . - - 190: 19. 2.
Summa 5,486! —■ —
748 Stats-Utskottets Betänkanden.
Hvartill kommer tillökning
för skilnaden emellan Stats-Priset,
4 | R:dr och Iliks Markegångs-Priset
på under dessa Löner
belöpande tillsammans 602
Tunnor Spannemål, utgörande
vid förledit års Ililcs-Markegång ,
ä 8 R:dr 15 sk. Tunnan, eller
3 R;dr 39 sk. per Tunna . - 2,295: 6. —
Summa 7,781: 6. —
Såsom Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
upptager, men hvilken summa är årlig förändring
underkastad.
2:do Innehåller Kongl, Maj:ts Nådiga Proi
position den framställning, att vid Canzli - Styrelsens
Inrättning år 1809 löner ej blefvo an.
slagne på Stat för dess Ledamöter, sorn derföre
nu tjena dels utan, dels med de Lönings - förmoner,
de vid andre Verk erhållit, och af hvil*
ia 2:ne äro på Indragnings-Stat uppförde, samt
följakteligem skulle komma att vid Innehafva -  nes afgång upphöra. Men som Canz!i-Styre'sen,
vid dess organisation, fått sig uppdragne alla
de ärender, hvilka förut hade tillhört f. d. Canzli-Collegium
samt de derstädes förekommande
göromåls behöriga gång fordrade, att ständige
Löner måtte vara att påräkna för åtminstone
2:ne egentligen tjenstgörande Ledamöter,
emedan det ej skäligen vore att förvänta, det
skicklige Embetsman skulle finnas hugade, att,
då de derstädes nu varande Ledamöterne afgå,
åtaga sig en tjenstgöring, hvarvid Lönings-förxnåner
saknades; så föreslår Kongl. Maj;t i Nå
-
Stats-TJtsÅottets Fetankanden. 749
der Rikets Ständer, att ofvannämnde på Indragnings-Stat
ställde Röner, måtte på CanzliStyrelsens
Ordinarie Stat uppföras, hvarigenom
det åsyftade ändamålet skulle, utan serskild
gravation för Stats-Verket, kunna vinnas.
Rikmätigt Kongl. Majus Nådiga Kungörelse
den 23=dje October 1809, angående upplösning
af Canzlers-Gillet och inrättandet af Canzli-Styrelsen,
skall den samma bestå af Herr
Stats - Ministern för Utrikes Arenderne, som
Ordförande, och såsom Redamöter, Hof-Canzleren
, Sfats^-Secreterarne vid de Fyra Stats-Expeditionerwe,
samt de Canzli-Råd, hvilka af
Kongl. Majtt dertill i Nåder utses; hvarjemte
Öfver Post-Directeuren, Cabinetts-Secreteraren
och Secreteraren vid Riks-Archivum uti CantzliStyrelsen
äga Säte och Stämma.
Derigenom, att 2:ne af de nu varande
Cantzli-Rädens på allmänna Indragnings-Staten
utgående Röner, uppfördes på Ordinarie Staten
såsom ständige, skulle väl någon ny gravation
för Stats - Verket ej uppkomma, men det med
Indragnings-Staten afsedde ändamål, att de
derå upptagne Röner och Pensioner böra vid
innehafvarnes afgång indragas, likväl motverkas
samt Ordinarie Staten med 2:ne en gång in-,
dragne Embetsmanna Röner åter ökas. — Och
emedan Riksens Ständer deremot, vid så val
1809 och 1810 arens, som de senare Riksdagarne,
funnit anledning i underdånighet önska
en sadan Reglering af Statens Styrelse - Verk,
hvarigenom antalet af Embets- och Tjenstemän
måtte inskränkas samt Riksens Ständer af den
åtgärd, Kongl. Majit i Nåder uti detta hänseen^
750 Ståts-Utskottets Betänkanden.
de låtit vidtaga, kunna hämta den underdåniga
tillförsigt, att, då de nu på Indragnings - Staten
aflönade Cantzli-Råder afgå och behofvet skul*
le inträffa af nu ifrågavarande Löner, Kongl.
Maj:t i Nåder torde täckas ock finna utväg, att
1 stallet utse och förordna någre sådane Ernbetsmän
, hvilka, under ledighet från annan
ordinarie tjenstgöring, bibehålla förut innehafvande
Eoner, att i stället bestrida de erforderlige
;:ne Cantzli - Råds Embeten; har förty
Stats-Utskottet trott sig böra till Riksens Höglofl.
Ständer öfverlemna, om icke sådant må i
underdånighet anföras och hemställas i anledning
af hvad Kongl. Maj:t i denna del föreslagit.
3:0 Angående vidare den af Kongl. StatsContoiret
uti dess afgifne och för Kongl. Majus
ifrågavarande Nådiga Proposition till grund lagde
underdåniga Berättelse, gjorde hemställan,
om Eöns uppförande å Stat för en Vaktmästare
vid Cantzli - Styrelsen 140 R:dr och derunder
begripne i5 Tunnor Spannemål, så, enär någon
Vaktbetjent med Ordinarie Eön förut ej finnes
vid detta Verk, utan Vaktbetjeningen derstädes
hittills blifvit med serskililte medel lönad;
— Men behofvet af sådan betjening fordrar
att bestämd Lön derföre anslås, och Kongl.
'Maj:t jemväl redan genom Nådigt Bref af den
22 Octuber 2816 förordnat, det en Vaktmästare
med nämnde Lön derstädes borde bestås,
lära Riksens Höglofl. Ständer finna skäligt, att
en sådan Lön nu varder på Staten för CantzliStyrelsens
Expedition upptaget).
4:0 Har Kongl. Maj:t i Nåder omforma!t,
att för år 1812. till aflöning för de vid Öfver
-
Stats-Utskottets Betänkandrn. 75!
Ståthållare-Embetet i Police - Ärender tjenstgörande
Embetsman och Betjente varit på Stat
anslagen en Summa af endast 7,758 R:dr 16 sk.
hvarmed äfven alla öfrige i afseende på Bevakningen
förefallande Utgifter skulle bestridas,
samt att den förbättring i Policens EöningsStat,
som år 1800 beviljades, hade af serskildte
utaf Kongl. Majrt dertill anordnade medel utgått
intill 1812 års Riksdag, då Rikets Ständer,
som funno det vara af serdeles vigt, att de
Embels- och Tjenstemän, hvilka tillhöra Policens
Stat, tilldelades så till racki ige Eoner, att
Inrättningens ändamål blefve uppfyldt, af sådan
anledning anslogo i ett för alt en Summa
af 15,000 R:dr årligen, att, på sätt Kongl.Maj:t
funno lämpligast, efter hvars och ens skicklighet
och förtjenst samt serski dte omständigheter
och behof, till Polisens aflönande jemte bevakningens
vidmakthållande och dermed följande
utgifter, fördelas och användas. Men som vid
1815 års Riksdag, då en efter mynt- och varuvärdet
närmare lämpad Reglering af de på RiksStaten
uppförde Aflönings-Stater för Rikets Penninge-Löntagande
Embets- och Tjenstemän samt
Betjente i allmänhet vidtogs, någon fråga ej
förekom om aflöningen för Policen, förmodeligen
emedan någon personel Eöningsstat för den.
ne Inrättning ej fans på Riks-Staten uppförd ,
samt behofvet af någon förbättring deruti ej
eller anmältes, så, och enär det nu varande anslaget
för Polisens underhållande ej medgåfve
en sådan förbättring i desse Tjenstemäns och
Betjentes Eöne-vilkor, som både deras trägne
och maktpåliggande befattningar samt tidernes
752 Stats-Vlskottets Betänk and en'.
mer och mer tilltagande dyrhet påkalla , i öf.
verenstämmelse med grunderne för den Lönförhöjning
som deras vederlikar redan till godo
kommit, förmodar Kongl. Majit, det Rikets Ständer
nu skola finna en efter omständigheteme
lämpad Reglering af berörde Lönings-Stat billig
och nödvändig; Och har Kongl. Maj'.t derjemte
i Nåder behagat meddela Utskottet till
närmare upplysning i detta ämne åtskillige handlingar
angående Tillförordnade Herr Ofver-Ståtliållaren,
Stats-Rådets m. m. Friherre Cedersrröms
hos Kongl. Maj t gjorde underdåniga hemställan
i detta ämne, hvarvid föreslås att på ordinarie
Speciel Stat måtte bestås enahanda förhöjning
å Polisens Embets- och Tjenste-mäns
Löner, efter den år 1800 för dem upprättade
serskildte Stat, som den vid 1815 års Riksdag
för Civile-Staterne i allmänhet bevilljade , hälst
vid den tillökning i antalet af Polisens Tjenstemän
och Betjening, som blifvit vidtagen, jemte
tillkomne utgifter för denna Inrättnings
behöriga verksamhet, den vid 181 2 års Riksdag
beviljade Summa af 15(000 Rjdr icke skall vara
tillräcklig för en mot sista Lon-förhöjningen
svarande förbättring i Policens aflöning; hvarförutan
serskildt blifvit Utskottet meddelad den
uppgift, att till en sådan Lön-förbättring för
Policen uppå de på 1800 års Stat upptagne Löner,
fordrades, med beräkning under Löneme,
lika som för öfrige Civil-Staterne, af visse Tunnor
Spannemål, som efter årligt Riks-Markegångs-'
pris godtgöras, ett belopp af omkring 5000 Rldr.
Stats-Utskottet har deremot ansett den af
Riksens Ständer vid 1812 års Riksdag lagde
Stals-Utskottets Betänk anden] 753
grund för Pölice-Inrättningens underhåll, att
•viss summa dertill bestås* utan att personel Stat
Upprättas, så myclcer häldre höra bibehållas som
Tjenstemännens odi Betjeningens antal, efter sig
företeende omständigheter, bör kunna, såsom
Kongl- Naj:t i Nåder lämpligt finner, ökas eller
minskas, hvarvid en Speciel och ständig Lönreglering
skulle Vara hinderlig. Och, hvad åter
angår frågan om förhöjning i anslaget för Polisens
underhall; sa, enär detta anslag åt 181J
förhöjdes med nära joo procent eller ifrån
7,^58 R:dr 16 sk. till 15,000 R;dr, och hvarförutan
Stockholms Stad med viss Summa bidrager
till Inrättningens underhåll samt härtill äfven
påräknas och användas någon del af de genom
Polisens åtgärd ingående Bötesmedel; finner
Stats-ITtskoitet sig icke kunna tillstyrka någon
ytterligare förhöjning i den af Statsverkets
medel år 1812 för denna Tjenstemanna - Corps
allönande anslagne Summa.
5:0 Uti den af Kongl. Maj:t Dess Nådiga
Proposition bifogade berättelsen af Kongl. StatsContoiret
förekommer vidare, att , i följd af
Kongl. Majus Nådiga Bref af den 22 Oc.tober
1816) Resepenniugar på indelt Stat, i stället för
Contant, måtte för Landshöfdingen i. Södermanland
uppföras; i sammanhang hvarmed Utskottet
under handläggning tagit Kongl, Maj.-ts den
5, nasti. November afl åt ne Nådiga Remiss af
Landshöfdingens i Ötebro' Län, General - Majorens
rn. m. Herr Grefve' ATt/s Gyldenstolpes i underdånighet
gjorde ansökning, att, sedart förmånen
af indelte Iiesépenningar blifvit Landsböfitihant
til! Riks-St, Fröt. rirj • r#/j,
754 Stats-Utskoiteis Éeiärihand eri.
dingön i Södermanland genom liögstbérörde Nåi
diga Kref bevilljad, Herr Grefven och Landshöfdihgen
äfven, i anseende till dö inom desä
i Nåder anförtrodde Orebro Läh förefallande
manga Ernbéts-Resor, matie erhålla de honolll
å Stat tillkommande Resöpennihgar af iooR:df
Contant indeite uti ödispbherade räntor i Länet.
Härvid har Utskottet inhämtat, ätt KongL
Majit i uppå Herr Landshöfdingen Skjöldebrand^
underdåniga ansökning, genom ofvan åberopade
Kådiga Bref deri 22 Öctobef 1816* bevilIjat, det
de på Södermanlands Läns Stat Herr Landshöfdingen
bestådde Reseperiningar af 80 R:dr i
Contant skulle från och tued samma års början
af honörn Uppbäras såsom indeldte beräknade
samt, intill dess beloppet kunde varda af Riksens
Stähder vid k Ömmande Riksdag uti indeldte
Räntor å Staten uppfördt, godtgöras efter
Markegång och förvandlings uträkning å
Prsesumerade Räntor för 80 Rldr, i följd hvaraf,
oell Sedan beloppet häraf för År 1816 blifvit
utrönt oell funnits utgöra 714 Rldr 14 sk.*
Kongl. Majit uti Kådig skrifvelse till Kongl.
Siats-Conioiret af den 26 Februarii förledit åt
bifallit, att, med inberäknande af de på Läns*
Staten uppförde 8ö R:dr i Contant , återstoden
af nyss berörde summa 634 Rulr 14 sk,, till Herr
Landshöfdingen Utbetaltes af de till Kongl,
Majus Nådiga disposition anslagne Extra Ut*
giftsmedletr.
Hvad nu angår så väl de Landshöfdingen
i Södermanland å Stat tillkommande 80, R:dr
Resepenmingars anslående på Ordinarie Stat uti
ätdis-tJisköiteis Éetäniandeä. 175 g
ihetéldte Räntor, sorn detl af Landshöfdingen i
Örebro Län Väckte fråga att enahanda förmått
måtte honom vederfaras för de 100 Ridr Rese*
penningar t Contant) han uppbär efter sistnämn»
de Rätts Stät; så emedan, utom i desse arne Lää4
flere andre både Landshöfdirtgär Och Tjenstemän
Vid Lättd-Staterné innehafva Lösepenilingar
i Contant, som möjligen äger sid grudd tili
olika och fördelaktigare Räntfepersedlärä in»
delning under sjelfva Jjönörne; än sotii ära ättelagne
1 de Tan; der åter både LöhérhS och
Résepénttingartté äro indéidte; ocii ttågött rubbbing
i denne af ålder Varande Réglefing af
Tandt-Statérhes Löner icke skäligen kati ägä
futri till förmon för fett eliel annat Läns Éröbéts-
och Tjértstéthän framför de öfrige 1 likä
förhåilahtlé stadde, utan, därfest Resepfenhingafbes
förhöjning gen tini deras inde'ahde i Räntor;
hiéfi Statéhs tillgångar stöde att föféhä, hofde
blifva allmänt för ailä Soto déraf finna sig i
saknad; Meli, efter hVad Kbngi. Kammar-Gollegiurn
och Kongl. Stats-Contoiret uti afgifne
lin der då fi igä (jtlåfä rid fett I dessa ämnen anfort)
Stats-Werket för de IfrågavafäUde Lä tidshöfdingarnes
och följaktligen äii mindre för alla 6 fri*
geS förseende med indeldte i stället för Contantie
Resepénningär ; icke äger odispöneradé
Räntof; hälst de behållne Hänt orne äio i LiksStaten
påräknade ätt Utgöra tillgång för andrs
behof; ty; 6ch då Rikséns Ständer, i fråga oiti
enahanda förmån för Landshöfdingen i Christianstads
Lau vid sista Urtima Riksdagen, enligt
lierås underdåniga skrifvelse den 11 Julii 18-iJi,
förklarade sig icke kunna dertill samtycke Jämt»
756 Stals-Ulsioltets Helm}.anden’.
na; liar, af sådane skäl, Stats - Utskottet funnit
sig icke kunna tillstyrka beviljande af indeldte
Resepenningars uppförande å Stat för Landshöfdingarne
i Örebro och Södermanlands .Län.
6:0 Sedan Kongl. Majit genom Nådige J5re£
af den gide Januarii 1816 och den 15 April
nasti, år, i anseende till Konga och Upvidinge
Fögderis vidd och folklikhet, funnit nödigt förr
ordna, att. det samma borde fördelas uti sins
Häradsskrifvare - district, samt att hvardera Häradsskrifvaren
komme att åtnjuta 50 R:dr indeldte
i Hemmans- eller Qvarn - Räntor jemte
13 r«;dr 16 sk. Contant i Resepenningar och
16 R;dr 32 sk. äfven Contant i så kallad
Lön-förliöjning, likmätigt hvad som bestås Härads;,
krifvarne i allmänhet, pä grundal' Kongl.
Rrpfvet den 4 December 1794, och hvarvid
den til löle te Häradsskrifvarens Lön komme att
utgöras af de 13 Rldr 16 sk. indeldte Resepenningar,
som på Staten förut varit bestådde, samt
för de öfrige 36 Rldr 32 sk. till fyllnad i nyssnämnde
lön disponible Plemmans- och Qvarnräntor
honom tilldelas och på Staten anslås, äfvensom
Resepenningarne för dem hegge och förberörde
16 Ridr 32 sk. Lön-förhöjning, eller
tillsammans 43 R,*dr 16 sk. i Contant; så har
uti Kongl. Stafs - Contoirets ofvan åberopade
■Berättelse blifvit föreslagit, att desse tillökningar
måtte vid nu för hand varande Stats-Beglering
varda å Siat uppförde.
Och, som klyfning af omförmäldte Fögderi
uti 2 Ine Häradsskrifvate-district af Kongl. Ma j:t
i Nåder pröfvats nödvändig, samt den å anfördt
sätt reglerade aflöningen för både den förr va,-
Stats-Utsiottets retiink anden.
rande oell den tillkomne Häradsskrifvaren öfverensstämmer
med hvad som i allmänhet bestas
Tjenstemän af denne egenskap ; sa har StatsIlskottet
skolat tillstyrka, att ifrågavarande tilltikfe
aflönings-belopp 36 R:dr 32 sk. indeldt
samt 43 Rjdr 16 sk. i Contant ina anslås till
uppförande på Ordinarie-Staten under jidre HufVud-Tituln.
7:0 Likaledes hafva till upptagande på
stat blifvit uppgifne tillökte .Löner för åtta
Länsmän i Kronobergs-Län, ä 40 Rtdr för
hvardera eller tillsammans 320 Rtdr årligen,
som Kongl. Maj t genom Nådigt Bref den 17
Julii i8if> funnit nödigt bevilja; Och har Statsutskottet
jemväl, i anseende till det af Kongl,
Majit sålunda i Nåder prof vade beliofvet af desse
tillökte Löner, ansett sig böra till Riksens
Högloft. Ständers bifall öfverlänina om icke
detta l.ån-belopp, tillsammans 320 R:dr i Courant
må under andra Hufvud-Titeln på ordinarie-Staten
uppföres.
■8:o För fyra Länsmän i Herjeådalen har
Kongl. Majit genom Nådig skrifvelse den 3 Juli
1816 täcktes bevilja den Lö n fö r höj ning, att
dessa Tjenstemän, inbeiäknadt elen för dem gemensamt
på Stat förut artslagne aflöning af 6
Rtdr 35 sk, 10 rist. indeldte saint 53 R:di
16 sk. i Contant och 3- Tunna Korn, skulle, i
likhet med öfrige Länsmännen i Riket, årligen
undfå 40 R.'dr i Contant hvardera; och har
Kongl. Stats-Contoiret i dess förrberörde berättelse
äfven föreslagit uppförande a Stat af den
härtill erforderlige tillökning; i anledning hvaraf
Stats-Utskottet ock, sedan berörde förhöjning
Stats-Vtsiottets Bettini anden.
blifvit af Kqngl. Majit i Nåder för nödig ansedd,
skplat härmed tillstyrka Riksens Högloft,
^tänder atf bifall härtill lämna.
glq Vidäre förekommer den af JCpngj. Stat^
(loptpirpf gjprde hemställan om Böns beviljande
för fyra Vaktkarlar vid Krono-I ängelset j
(röthebprg. Och, sorn Stat? r fJtskottpt harvid
inhämtat, atf för Fångbevakningen vid nämnde
Jjäns Kropohäqkte förut varit | Stat besfådde
blotf gn Vaktmästare och en Vaktkneckt,
pipn sedan nytt Krono-Fängelse der blifvit ipT
rättadt, hvarvid icke, sorn tillförene, kap begag.
nas bevakning utaf de j Götheborg förlagde värf?
vade Troupper, behof uppstått af ifrågavarande
tillökning, den Kongl. Majit pck under den
Julii 1816, j Nåder pröfvat och bestämt, utgörande
för fyra Vaktkarlar med Boner till e*
riahapda belopp af tj§ R;dr 16 sk. och deruri?
der begripne 6 Tunner Spannernål för hvarde*
ra, som finnes bestådt dep derstädes förut varande
jemte sådan Vaktbeijening i Allmänhet;
så tillstyrker Stats-Uiskottet, att de sålunda för
nödige funpe fyra Vaktkarlars Boner vid nämn?
de Bäns häckte , måge efter dep stadgade beräkningsgrunden
å Stateu uppföras.
folo Jemte det Kongl. «S'tats-Cpnfoiret i de$§
pfvapnämnde underdåniga Berättelse föreslagit,
att hps Riksens Ständer nu ipåttp till åtgärd
förekomma den Bön reglering för Fjärdingsmannen
i Jlikef, hvarorp vid förra Riksdagen var
fråga, har Kongl. Majit i Nåder genom serskild
Remiss af dep j I sisth November, täckts tilj
Stats-Utskottet öfverlärnna handlingarne i anledning
af fryad som i detta ämne vid sista Rik$,
Åtats-Utsiottets Betänkanden, 759
dagen förekom oell hvarutaf Utskottet inhämtat,
att Riksens Stander dä, enligt deras Underdåniga
skrifvelse af der) ao Julii 1815 väl fpnno
förhöjning uti Fjärdingsmannens löner vara bil»
lig och nödig, men tillika ansågo jemkning i deras
vilkor till likhet i Allmänhet böra ankomma
på den reglering i det hela af Styrelse-Verkens
organisation i alla dess grenar, hvartill innan
påföljande Riksdagen, enligt Riksens Ständers
underdåniga anhållan, förslag skulle utarbetas,
samt derföre emedlertid förklarade, att de
Fjerdingsman som åtnjöto penninge*Lön ejler
Saknade all vedergällning skulle årligen undfå
Tio Riksdaler hvardera, inheräknadt hvad de
förre i Contant kupde innehafva } och, då beloppet
af en sådan Provisionel tillökning icke kunde
af Riksens Ständer utrönas och be?tarpnaas,
så fyerlemnade de fill Kongl. Majit att i Nåder
lita yidtaga den åtgärd sorn fordrades för
yerkstäl)igheten häraf samt att af öfverskott på
Stats-Verkets inkomster och utgifter anordna den
härtill erforderlige Summa »om förmentes vara
paindre betydlig.
Sedan Kongl. Maj:t genom Nådig skrifvelse
den 2 6:te Julii tgl 5 behagat härom underrätta
Kongl. Stats Contoiret till behörigt iagtJagande,
har Kongl- Stats-Contoiret funnit nödigt
från samtelige Herrar Laodshöfdingarne infordra
upgifter derå, huru många vederbörligen antagne
Fjerdingsman j hvarje Uän funnos, sorn voro
med ingen eller så ringa Contant Rön försedde ,
att de borde komma i åtnjutande af ofvariberörde
förbättring i deras Lön vilkor; och hafva
Herrar Jjandshöfdingarne i anledning häraf im
*760
Stats-Utskottets Betänk anden.
kommit med sådane upgifter, enligt hvilka an
ta'et af Fjerdingsman , som dels redan finnas dels
vidare erfordrades, bestiger till 2,616 Personer,
för hvilkas aflönande, pä sätt Riksens Stander
sig utlåtit, en tiilökt utgift emot förr af
omkring 20,000 R:dr ärligen skulle åtgå; hvarvid
Kongl, Stats-Contoiret anmärkt, att Ejerdingsmännernes
antal väl syntes i en del Län
lämpadt efter behofvet, men åter i de öfrige
oeh fleste Länen vida större upgifvit, såsom i
Jönköpings Jjän, der 2? 3 och i Kronobergs Län ,
hvarest 233 Fjerdingsman är o förreslagne ; Deremot
för Östergötland med större folkmängd och
vidd, 52 Fjerdingsman ansetts tillräcklig o&h
för Calmar Län , sorn äfven voro folkrikare och
af lika vidd med de s:ne förstnärnde, endast
567 Fjerdingsman blifvit uptagne, hvarjemte
Kongl. Stats-Contoiret förklarat sig ej kunna
bedöma huru stort antal Fjerdingsman, sorn för
hvarje Län rnå vara behöfligt såsom beroende
af sjelfva Localen , ärendernes mängd och andra
omständigheter; och , dä Herrar Landshöfdingarnes
regleringar hvar inom det dem i Nåder
anförtrodda Län till allmänna ordningens vidxnagthållande
och de exeeutiva ärendernes utförande,
åro, i fråga örn Personalen sorn dertill
användes så ganska olika, funné Kongl. StatsContoiret
fram för allt angelägit, att först blifver
lagd en allmän grund för hvad Fjerdingsmänner
skola hafva att syssla, då derefter kunde
bestämmas det antal som för utförandet deraf
inom hvarje .Lodal rätteligen må fordras'; inen
emedlertid skulle, efter Kosgl. Stats-Contoiret*
Stais-Utskottets Betankanden,
förslag,' ett antal af 1,999 Fjerdingsman erhålla
tillökning i Löne-vil koren.
Wid öfvervägande häraf har Stats-Utskottet
nu, lika som vid förra Riksdagen funnit, att
en allmän jemkning peli förbättring i Fjerdings*
männens Löne-vilkor icke förr kan tillvägabringas,
än den i fråga ställde Reglering i det
liela af styrelse-verkens organisation i alla dess
grannar blifver , efter Riksens Ständers derom
yttrade underdåniga önskan, vidtagen.
Och som »vid det sä högst olika förhållande
med Fjerdingsman nens antal, sorn blifvit från
serskildt® Län upgi/vit och föreslagit, Ut'skottet
icke eller nu finner någon bestämd och skälig
grund för ett anslag af medel till förbättring
emedlertid af Lönerne för Fjerdlngsmännen hvil»
ka i allm änhet redan åtnjuta dels indeldte dels
Fenninge» Löner jemte visse andre friheter och
förmåner, så har Stats-Utskottet vid sådane om»
ständigheter ansett sig icke nu kunna tillstyrka
någon Riksens Högloll. Ständers åtgärd härut»
innan.
Utom de frågor i afseende på Riks-Statens
andra Hufvud-Titul, hvilka sålunda uti Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition och Kongl. Stats-Con»
toirets berättelse blifvit framställdte rörande
Stats - regleringen, hafva nedannämnde ämnen
af Kongl. Maj:t blifvit öfverlemnade till Utskottets
åtgärd, hvilka, såsom stående i sammaa*
hang med denne Reglering, Utskottet trott sig
höra i en följd dermed uptaga nemi.
lilo Kongl- Majtts Nådiga .Remiss af den
28 nasti. November, uppå Kongl. Bergs-Collegii
underdåniga skrifvelse af den 13 samma må
-
762
Stats-ZJtskottets Betftnfranden.
nåd, hvaruti andfages behofvet deraf, att Bergs-s
Fogdarna uti Riket i allmänhet måt|e förses
med förbittrade Fonér, hvartill Förslag jemväl
blifvit af Kongl. Bergs-Cpllegium upprättadt, enligt
hvilket, till en ny Fön-reglering för bemalte
Tjenstemän, sä att de erhöllo en efter
hvarderas tjenstgöring lämpad aflöning fran och
yned 170 R:dr till peli med 350 R:dr, jemte
vanlig tillökning fpr Spanmål under Fönen efter
förut sfadgade grunder, skulle erfordras en
Summa af 2910 R:dr 24 sk., hvarifrån likväl
Bergs-Fogdarne i Andrarums districf i Skåne
och vid Fofverts Alunverk i Cal mare Fän äro
undan,tagne såsom ägande en efter hvardera*!
tjenstgöring lämpad aflöning.
Da samtlige pa Ordinarie Staten aflönade
Bergs-Fogdar fått tillgodonjuta den vid i8l5
års urtima Riksdag för Penninge - Tontagare i
allmänhet beviljade förbättring uti deras yilkor
har Stats-Utskottet uti Statens nuvarande stålh
liing, som ki-äfvev all möjlig besparing och inskränkning
af nya utgifter, funnit sig destomindre
kunna tillstyrka den nu i fråga ställdte ytterligare
tillökning i JBergs-Fogdarnes löner,
sorn härvid tillika är föreslagen en ny Fönreglering
för desse Tjenstemän, hvarigenom de
i förre Fönings-stater iagttagne grunder för deras
aflöning, i jemförelse till öfrige Statens £m.
bets- och Tjenstemän skulle rubbas, men en sådan
förändring synes icke serskildt kunna företagas,
utan, oni den skulle nödig finnas, böra
förekomma i sammanhang med den allmänna
reglering och nya organisation af Styrelse-VerJtsSn
samt alla dertill hörande delar, hvilken
fitals- Utskottets Beturthandert.
76 3
Jliksens Ständer hos Kongl, Maj.*t i underdånighet
hemställt matte utarbetas pch föreslås,
flph hyartill Kongl. Majit i Nådef ffirkl^fat sjg
hafva åtgärd vidtaga låtit.
12:0 Likaledes har Kongl. Maj:t i Nador
behagat, genom Remiss af elen 29 sisth Novpmf>er,
ti}} Stats - Utskottets åtgärd öfverlemna ep
af Öfver-Intendents - Ernbetef den 2 7 förutgangpie
Octpber i underdånighet gjord hemställan,
att, sedan vid sista Riksdag Uönep blifvit anglagne
på Öfver-Int.endentsr Ejnbetets Stat för
2:ne tillökte Tjenstemän, nemi. en Secreterare
pch prj panzlist, men dessa Löner skola befunnits
Jcke svarande hvarken emot desse Tjensters e?
gpnskaper, enär de med dylike vid andre Verk
jernfördes, ej eller mot d.e Udner, som åt andre
Tjenstemän vid Öfyer-Jntepdents-Fmbetpt äret
hpstådt}e, det måtfe desse Tjenstemän förses me4
förbättrade Udner, Secreteraren till lika belopp
sorn Kamereraren vid bemälte Embete åtnjuter,
pcb jCanzlisten med lika Lön, som Fjerde Ciopdueteurens,
hälst Secreterarens göromål skola vara
llerp pch trägnare äu Kamererarens; hvarförutan,
pch då Kongl. Majn, under 4®n 14 Aug.
sisth år, i Nåder funnit nödigt att från 200 till
300 R:dr oka Expense-medien på Öfver Intendents-Embetets
Staf, hvilken tillökning nu af
serskildte medel Utgår, Öfyer-Intendenten jemyäl
föreslagit, att berörde förhöjning af roq
R-.dr matte på Stat arislas pch uppföras.
Stats-Utskottet får härvid upplysa, att uppå
yid sista eller 1875 års Urtima Riksdag gjord
framställning om behofvet af en serskild Secre?
jerare och en öanglist yid Sloits-Ryggnads-Ibh
m må—
Stats-Utskottets 1'et'änk anden.
rectionen, sorn tillhörer Öfver-Intendents-Embetets
Stat, anslogo Riksens Ständer Röner äc
sådane Tjenstemän till belopp af :oo R:dr för
Secreterare!! oell 60 R:dr för Cantzlisten, hvarå
genast tillädes den vid samma Riksdag för Tjenstemännen
i allmänhet beviljade Lönförhöjningen,
så att desse Löner uppgingo för Seereteraren
till 340 R:dr med derunder beräknade
37 tunnor Spaomål, derå godtgöres skillnaden
emellan Statspriset 4* R:dr tunnan och ärliga
Riks-Markegångspriset, samt för Cantzlisten till
105 R:dr med 11 tunnor Spanmål derunder, som
å lika sätt betalas, pä grund af hvilken beräkning
desse Löner på 1817 års Stat bestego, Seereterarens
till 481 R:dr 3 sk. och CarttzlistenS
«ill 146 R:dr 45 sk.
Vid desse Löners jemnförande, den förre
mot Kamererarens å denne Stat, sorn för detta
år uppgår, till 831 Rulr 30 sk., och CantzlistLönen
med fjerde Conducreurens 321 R:dr 47
sk. Lön, finnes väl de ifrågavarande ?:ne Tjenstemännens
aflöning mindre; Men, utom det att
en sadan jemnförelse, i afseende på den yrkade
tillökningen icke skäligen äger rum, enär Kamererare!!,
såsom tillika varande Lasseur, bestrider
arne befattningar och Conducteuren åter
maste för sin Lön hafva vida trägnare tjenstgöring,
än Cantzlisten, så, emedan den för de
Sine sist tillkomne Tjenstemän stadgade aflöning
blifvit lämpad efter hvad dem skäligen
kunnat tilläggas, i jemförelse emot sådane Tjenstemäns
Löner vid andre Publike Verk, där en
daglig och trägen tjenstgöring skall bestridas,
£0111 åter vid Slo.tts-Rygguads- Directionen icke
Stats-Utskottcts Betänk änden".
76 s
lärer tunna inträffa, samt berörde Löner sä nyligen
blifvit anslagne äfven med iakttagande
deraf, att desse Tjenstemän lika med andre, genom
Span mais beräkning under Lönen, kunna
påräkna en tidens rnvnt- och varu-Värden någorlunda
åtföljande aflöning; har Stats-UtskotteC
ansett sig icke kunna gifva någon anledning till
beviljande af den för ifrågavarande Tjenstemän
f öreslagne Lön-för höjning.
13:0 Genom .Nådig Terrass af den i8 sisth
November har Kongl. Maj.t jemväl behagat till
Stats-Utskottet öfverlemna Presidentens i Kongl.
Kamn.ar - Rätten m. m. Herr Friherre Ir. Tersmedens
i underdånighet gjorde hemställan, att,
sorn, vid Regleringen af Kongl. Kammar-Rättens
Stat, proportionen emellan Kammar-RättsRåds-
och Assessors-Löner blifvit så bestämd,
att af 7 Ledamöter, uppförer Staten två med.
Kammar-Rätts-Råds och fem med Assessors Löner,
hvaraf Föijer, att den i detta Verk talrika
Corps af Tjenstemän på Stat, som utom Ledamöterne
utgöra 53 Personer, jemte alla vid
Krigs-Revisionen tjenstgörande, föga kunna hoppas
att någonsin komma till Kammar-Rätts-Råds
Lön, sorn vore den enda, vid hvilken, med en
inskränkt lefnad, bergning kunde ägas; det måtte,
till uppmuntran för Verkets Tjenstemän, att
med ännu större drift och verksamhet uppfylla
sine pligter, under hopp att derigenom vinna
en förbättrad och någorlunda lämplig Lönings-förmon,
samt utur flere anförde skäl, 3:ne
af nu varande Assessors-lönerne blifva förhöjde
till Kammar-Rätts-Råds-loner och dertill jStaten
uppföras.
766
§iäl§-iJtsiöitet$ Béiänkäftdkfii
Såsom Utskottet redan haft tillfälle sig y{3
trä, sjrnés någön förändring i dfe Civile BtyreU
se-Verkens nuvarande organisation och ToningsStater
icke kunna partiell förekomma, utan bora
ske på éii gårig4 «lä elen af .Riksens Stander
önskade ällrttänna Reglering af Fmbeteu och
Tjenster tiilvägäbringas; Ötb Utskottet har der»
före. saint när Sfäfg-Vétkets tillgångar icke medgifva
den i förevarande fråga afsédde ytterligare
förhöjning uti Ldfierne för Kongl. KammarRättens
eu fiel ^Ledamöter, hvilka sfi Väl sorri
andre Ct vil - Statens Penni fige - löntagande Elitbets-1
och Tjenstemän Vid sista Riksdagen undfått.
Uoriförbättring ; ansett sig icke kunna fo*
resia bifall å Herr Presidentens Friherre Tersmeden
s begäran*
j jin Ytterligare tiar förekommit en af Kongl*
Mapt Under den i 2 sidedne November till
Stats-0tsottets åtgärd remitterad underdånig ansökning
äf Academien för de Fria Konsterfle,-  hvaruti andfages huruledes,- sédan , uppå gjord
Nådig Proposition, Riksens Ständer vid sista
Urtima Riksdagen, Uti Academiens vid i Socf
och i Si o årens Riksdag till 7,670 Rtdr bestämde
Stats -ans'flg beviljat en förhöjning af 13.50!
Rtdr, så att detta anslag skulle utgöra en jeinrt
Summa af tjooo Rtdr årligen har, vid deri skedde
nya Regleringen af Academiens Stat, derj
ifrån blifvit afförde tvenne summor nemliged
del» 475 Rtdr, sörn utgjorde anslaget för deri
af Kongl, Majit den 23 Junit 1&13 under
Kongl. ^Landtbruks - Äcaderniens styrelse beli
inseende, ställde Mecäniska Skolan, dels ock
.450 Rtdr till arfvoden åt Émbets- och Tjenste
-
Stats- UiSkottets 'Éctankanderi.
767
Hi ari vid Kongl. Maj:ts Museum, hvilket Verk
lika litet som nyssbemälte Sko a stöde med Academien
För de Fria Konsterne i något officiel t
Samband; och, då berörde 2:ne serskiidte änslagsäumtnor
äf tiilsamrtians 925 R;dr varit begriptife
under Acädemiens förenämnde Siats-sumrna,
Så utgjorde densamma nu, öäktadt den vid sista
Riksdagen derå änslagne liliokningen, allenast
Sii075 R:dr, hvarutaf nära hälften eller 4000
It dr Utgår till Pensioner åt ii Artister Uti
serskiidte Konstgrenar, i2oö äro ämnade till fyl
a Rese - Pensioner, och 360 R:dr finnas uppförde
till Uelörtings-Stipéndier och Pris*Médäiller,
hvadan allenast 2515 It:dr återstå till Löher
och arfvoden åt Sexton Professorer , Lärare
Och andre Tjenstemän, till en Vaktmästares och.
två Modellers aflörtande och beklädnad, till bestridande
af Ribliotheks-behof samt tili änskaf*
fandé af Ljus och Olja i Skolorne; vid hvilket
förhållande, och då Academien dessutom har
det behof, att vidmakthålla dess Hus, samt Bygg*
hadä materialier och Arbetslöner ständigt tilltaga
i dyrhet, Academien nu hegart, att en tillökning
af åtminstone 2000 R:dr i den årliga
Staten mätte erhållas.
Hvad Academien sålunda framstält har Stats*
Utskottet funnit med den nu gällande Staten
i ålla delar öfverensstämmande; och vid öfvervägande
deraf, att denne Academie, sorn i ett
för alt af Stats - Verket endast åtnjuter 8075
Rtdis anslag, likväl icke tnå böra sakna nödige
medel till dess ofvanberörde flerfaldige utgifter,
så framt detta Läroverk för de Fria Konsterna
inom Fäderneslandet skall kt*nna till Nationtens
<76 S Stat s-V [skottets Betänkaitdetl.
heder och för1 deras nyttiga inflytelse bibellållas,
har Stats-Utskottet utur sådane skäl, samt
enär det vid sista Riksdagen förhöjde beloppet
till en jemn Summa af 9000 R:dr blifvit genom
ofvanberörde Reglering minskadt, ansett sig
böra tillstyrka, att i fråga varande ringa Statsanslag
måtte nu varda ökadt med 1925 R:dr,
så att Academiens Statssumma i ett för allt upgår
till 10,000 R:dr åtligen.
15:0 Till Stats-Utskottets åtgärd harKongb
Maj:t jemväl, genom Nådig Remiss öfverlämnat
dess Sundhets-Collegii underdåniga skrifvelse
af den 13 nästlidne Oclober, hvaruti andrages,
att vid Collegii stiftning hade Kongl. Majit
i Nåder täckts förordna, att Sex ordinarie Assessors-sysslor
derstädes skulle finnas-: men, då
utaf de arne Ledamöter i f. d. Collegium-Medicum,
som icke blefvo Assessorer i SundhetsCollegium,
blott den ena med sin Lön stäldea
på Indragnings-Staten, och den andre åter, nemligen
Assessoren, Doctor Hartman bibehölls vid
sin Lori på Medicinal - Staten, hvaraf kommit
att följa, det Sjette tjenstgörande Assessoren,
Doctor Carlander nu endast får åtnjuta förhöjningen
uppå den af Doctor Hartman såsom
tjenstfri innehafvande Lön; Så har SundhetsGoliegiurn
hemställt, att Assessoren Doctor
Hartman, såsom nära 70 år gammal, kuntle varda
flyttad på allmänna Indragnings-Staten med
den Lön af -66 R:dr 32 sk., soto han uppbär,
sa att ordinarie Lönen på Sundhets-Collegii
Stat till hela beloppet måtte blifva att tillgå
för Assessoren Carlander, hälst hans göromr*l
är* lika trägne och ansvarsfulle, som de öfrige
Stats-Utskoltets Betänk anden. 7 G <j
Ässessorernes, samt han för öfrigt nied sine
vidsträckta kunskaper, sin utmärkta nit och
skicklighet, utan minsta Lön eller Arfvode,
gagnar och biträder Styrelsen öfver allmänna
Fattig- ocli Sjukvården i Hufvudstaden och dessutom
skänkt till Carolinska Institutet en vacker
och dyrbar samling af Böcker, bestående af
nata 1000 V-olumer.
Riksens Ständer hafva val vid i8iq års
Urtima Riksdag bifallit samt Kongl. Majit under
den 3 December samma år i Nåder faststält,
att Embets- eller Tjenstemän, som vid
upphunne 70 år, taga afsked med Lönens bibehållande,
måga på Indragnings-Staten uppföras
till åtnjutande af ett emot deras innehafde Lön
svarande belopp, på det att ordinarie Lönen
vid Verket altid må vara att tillgå för efterträdarne
i Sysslan; men som detta stadgande ej
kan tillämpas uti denna fråga, enär Assessoren,
Doctor Hartman, hvarken då han vid f. d. Collegii-Medici
upplösning blef tjenstfri ej eller
ännu uppnått berörde ålder af 70 år, anser
Stats - Utskottet sig icke kunna tillstyrka bifalL
å Kongl. Sundhets-Collegii nu gjorde anhållan,
hvarigenom omförmäldte af Kongl. Maj:t och
Riksens Ständer antagne Princip för Löners
uppförande på Indragnings-Staten skulle öfverträdas.
Då härvid likväl tillika förekommer,
att på Medicinal - Staten, utom öfrige anslag,
är uppförd en af Riksens Ständer vid 1809 och
1810 årens Riksdag till be'opp af 10,000 R:dr
bestämd summa till Kongl. Majlts Nådiga disposition
i och för obestämde utgifter till allBihang
till Riks-St. Prof. iSiyiSJS. 4-dc Sami. N-.r 97- 98.
17o Stats- Utskottets JBetiinkahderi.
frtännä Halse - Vårdens befordran , oell hvarutaf
Lön-förhöjningar blifvit af Kongl. Majit i Nåder
beviljade, samt för närvarande finues odtsponerade
Omkring 5000 É:dr; så anser Stats-*
Uisluittét det bero af Kongl. Majits .Nådiga be-4
pröfvartde, om icke, uti ifrågavarande fall, AsSessoren
Doctor Carlander niå utaf denne till*
gång blifva ersatt för de 2 f>6 R:dr 32 sk., Doctor
Hartman innehafver, och hvarigenom Doctor
Carlander ärhdlle fyllnad i Assessors Lött,
intill dc-ss han får tillträda denne Lön till bela
beloppet på Sundhets-Coilegii ordinarie Stati
i.6:0 Hos Kongl. Maj t har Dess Sund hets*
Cöllegiurn under den 5,’te Maji för led it ar
jemväl bland annat andragit, huruledes dea ölikhet
funnes i ailöningen fdr Carolinska eller
Medico - Chirurgiska Institutets Adjuncter, att
Chemi®- och Anatomi®-Ådjuncterne hvardera
innehafva 321 R:dr 43 sk< i Dön, Artis Obste*
tricae Adjuncten 220 R:dr 17 sk. 8 r:st. och
H istofité Naturälis Adjuncten 133 Rtdr 16 sk
men både Theoretices och PfaCtices Ådjunc*
téfne endast en Pension af 175 B:dr hvarderä
i Fält-Lakafe-Corpsenl och, då likväl alla Adr
juncterne skola hvar i sin Vetenskap hafva lika
skyldigheter att bidraga till Ungdomens un*
dervisning och att vid Pröfessorernes inträffan*
de sjukdom, eller ändra lagliga hinder, förrätta
deras tjenst, samt det för öfrigt vore nödigt *
att, utom tillräcklige Löner för alla Adjuncternes
hafva berörde adie Pensioner att för Inrätt*
flingens ändamål disponera; så har SundhetsCollegium
i underdånighet hemställt, att i åflo*
ning för de Fyra sistnämnde Adjuncttrne inåt*
