# ID: svediakorp-gov1801
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 68,273
# sentences: 2,014
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


StatsUtsk. Betunkaruhn.
157
HofStat, att derstädes afldnas efter Kongl. Maj:ts
Eget Nådiga godtfinnande utaf den, i ett för
allt till Kongl. Maj:ts Nådiga Disposition an.
slagne, HofhållningsSumma. Oell som Utskottet
anser någon rubbning uti denne af Biksens
Ständer upgjorde och utaf Kongl. Maj:t i Nåder
antagne och gillade Reglering icke äga rum
saint härvid dessutom förekommer, att, såsom
Utskottet i flere dylike fall sig yttrat, någre tillökte
Edner elier Arfvoden på Rikets Stat, för
det närvarande, i anseende till Statens otillräck,
lige tillgångar samt en förestående allmän Reglering
af Civile Embets- och TjensteinannaCorpserne,
icke kunna föreslås, kan Utskottet icke
gifva någon anledning till bifall å förevarande
hemställan; hvilket till Riksens Ständers bepröfvande
vördsamt hemställes. Stockholm den
31 Januarii 1818-
N:r 6l.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande, i anledning af Herr
Borgmästaren och Lagmannen U11 -  bergs Motion om Löners anslående
för Brottmåls Domare.
VV äliofl. BorgasreStåndet har till StatsUtskottets
yttrande, ölverlemnat Borgmästaren Herr Eagmannen
Jon lillbergs Memorial med hemställan,
att, sedan på Riksens Ständers underdåniga till.
styrkan, Kongl. Maj.t under den 10 April 1810
158 StatsVtsb Betänjt andem
förordnat, att till BrottmålsRansakningars skynd*
Samina verkställande i visse delar af Riket skulle
constitueras extra Domare, hvilka, då Ordinarie
Domhafvanden ej hunne, inom föreskrifven
tid företaga Ransakning öfver häcktad person,
ägde densatnma förrätta, desse tillförordnade
BrottmålsDomare, som nu åtnjuta 2 R:d i
Dagtraktamente och Skjuts efter Taxän under
Förrättningarne, måtte förses med Löner på
Stat af 333 R:d 16 sk. utom Traktamentet och
Skjuts efter 3 hästar, helst skicklige Personer
till berörde ^DomareBefattning nu svårligen kunna
erhållas, mot de bestämde vilkoret!, samt det
afsedde vigtiga ändamålet sålunda ej skall vin*
nas, med tninilre än att bemälte Extra Domare,
såsom föreslaget är, varda aflönade.
Wid besvarandet af denne Remiss, får StatsUtskottet
åberopa, hvad uti flere frågor vid denne
Riksdag, om anslående af nya löner och tjen*
ster på Rikets Stat, blifvit af Utskottet yttradt,
att nemligen, någre sådane af hvad beskaffenhet
som hälst, nu icke kunna tillstyrkas, dels i anseende
till Statens knappa tillgångar, dels ock
enär det blifvit i fråga stäldt, att Förslag till
en allmän Reglering af Embeten och Tjänster
skall utarbetas, hvarigenom må blifva ådagalagdt,
hvad Indragningar, sorn i visse grenar af
Styrelsen kunna göras till beredande af möjlighet
för Staten, att underhålla de öfrige nödvändige
Embets- och Tjenstemännen. Och förmodar
Utskottet, att imedlertid icke skola saknas
Personer, soria auga sig Extra elfir Brottmåls
StatsUtsk. Betiinkanden. 159
.Öomare-Befattningar, då de derföre icke allenast
äga påräkna befordran till Ordinarie Sysslor
i denne väg, utan ock njuta ett efter tiden lämpadt
DagTraäaménte, som för Staten medförer
betydlig Utgift; Stockholm den 31 Januarii
J818.
N:r 62*
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande öfver gjorde Motioner
om Boställen jör Länsmän.
T-''ill StarsUtskottet har Hedervärda BondeStåndet
remitterat!
1:0. RiksdagsFullmägtige Anders Nilssons
Och Olof Olssons från Carlstads Bän, Memorial,
hvaruti andrages behofvet otili billigheten deraf,
ätt Länsmännen i Wermland, som nu skola äga
btillräcklige Lonér,' måtte efter hand, så fort sig
göra låter, förses med Boställen, hvartill Lägenheter
ej skola saknas; uti hvilken framställning*
hagre Ledamöter af Ståndet sig jemväl förenat,
under tillika yttrad önskan, att jemlikhet kunde
iillvägabringas uti Länsmännens Löningsvilkor,
sorn nu skola vara olika i »erskildte Landsorter;
och
2:0. RiksddgsFullmägtiges från Westerbotten
Joh. Wiklunds och J. J. Rutbergs samt G. P.
WiAsfröms från Norrbotten Memorial, rned hemställan,
att som Kongl. Majit genom Nådig Resolution
den ?7:de Januarii 1815 förklarat, dat
StatsUtsk. Bet ärik anden.
Länsmännen i Westerbotten borde i Lön njuta
40 R:d ärligen, intill dess lämplige Boställen
åt dern kunde föreslås, det måtte, för Westerocb
Norrbottens Länsmän, Hemman till Boställen
uphandlas, samt underdånig anhållan om
verkställigheten deraf hos Kongl. Majit göras.
StatsUtskottet får i anledning häraf yttra,
att uppå vid sista Urtima Riksdagen väckte Motioner
om förbättring i desse IjandtStats Betjenters
Löneviikor, förklarade Riksens Ständer, likmätigt
underdånig skrifvelse af den 2ldra Augusti
1815, att intill dess den plan till StyrelseWerkets
bättre organisation, som kommer att utarbetas,
hunne blifva färdig, och i hvilken Plan
äfven inginge frågan om förbättring i Länstnänslönerne,
jemte en fullständig Reglering deraf i
allmänhet, funne Riksens Ständer sig icke kunna
åt LandsStats Betjeningen bevilja någon annan
Löneförbättring, än den sorn vid nämnde
Riksdag, blifvit elem som innehafva PenningeLöner
tillagd. Och har, vid sådant förhållande,
samt enär berörde allmänna Reglering af StvrelseWerket
ännu icke kommit till verkställighet,
StatsUtskottet ansett sig för närvarande icke kunna
tillstyrka någon Riksens Ständers åtgärd uti
förevarande ämne, helst frågorne örn Länsmännens
förseende med Boställen och att deras Löneviikor
matté bringas till jemlikhet, icke annorlunda
än i ett sammanhang och vid en sådan
allman Reglering synes kunna eller böra
afgöra*. Stockholm den 31 Januarii 1818.
N:r 63.
StatsUtsh. B et ani anden.
Nir 63.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss uppå Herr
Lagmannen J. G. N 0 r lins underdåniga
ansökning om Löne-ersättning.
Cjenom Nådig Remiss af den i4ide i denne
Månad har Kongl. Majit behagat till Rikets Stän-i
ders Statsutskott öfverlemna Herr Lagmannen
J. G. Norlins underdåniga ansökning, att, sedaa
Kongl. Majit uti Nådig Resolution af den i2:te
Aprill 1815, täckts förklara Dess Nådiga vilja'
vara, att framdeles, derest omständigheterne sådant
medgåfve, tillse, huruledes någon lämpligersättning
måtte kunna Herr Lagmannen tilläggas
för det lidande honom öfvergått derigenom»
att f. d. Konung Gustaf Adolph under den 4.
April 1797 låtit indraga didelar af den Lön»
Kongl. Majit förut hade för Herr Lagmannen'
anordnat och faststält: men under de sedermera
förflutne 3 Ine åren, verkställighet deraf icke följt,
sannolikt för det, att af Statsmedlen någon tillgång
för den Nådigst afsedde ersättningen icke
funnits, det täcktes Kongl. Majit, derest enahanda
förhållande ännu fortfore, öfver denna ersättningsfråga
höra Rikets nu församfade Ständer,
som förmodades icke underlåta, att vid StatsRegleringen
häråt lemna den underdåniga upmarksamhet,
som mot Kongl. Majits Nådiga vilja, att
afhjelpa det Herr Lagmaunen Norlin öfvergångBihang
till RiksSt, Prof. 1817- 1818- 4ide Sam!. Nir 31, »j.
StatsUtsk. Betiinkanden.
ne lidande, svara kunde: Warande vid dennå
ansökning jemväl fogade åtskilige handlingar i
ämnet och deribland en uträkning öfver den förlust,
Herr Lagmannen genom Indragningen af
ofvan berörde Lönebelopp fatt vidkännas, under
den sedermera förflutne tiden, upgående till en
sammanräknad Summa af 31,536 R:d.
StatsUtskottet har härom inhemtat den närmare
uplysning, att Herr Lagmannen Norlin,
efter det han den gide Januarii 1793 blifvit
förordnad att vara PoliceMästare i Stockholm,
den gide December samma är blifvit befordrad
till Lagman, med rättighet, att jemte den detta
Embete ätföljande Lön upbära 800 R:cl
årligen af de Löneförmåner, han i förra egenskapen
innehade och hvarom han vid siri
transport till annan Lagsaga den i5:de September
17g 5 äfven blifvit försäkrad; men sedermera
hade Kongl. Majit genom Nådigt Bref till
Dess och Rikets Svea HofRätt af den 4 Aprill
171)7 förklarat, det berörde Extra i.ön af 800
R:d borde på den grund indragas, att StätsWerkets
bekymmersamma belägenhet fordrade all tillständig
minskning i dess utbetalningar och äfven
besparande af sådane Lönings■ utgifter, sorn
kunde umbäras, eller öfverstiga den Proportion
af Löner och Understöd, sorn Rikets Stat i allmänhet
utstakade och bestod, samt att Lagmannen
Norlin, som då innehade Lagmansim 200
Rid, ägde i omförmäldte 800 Rids Löneförhöjning,
4 gånger så mycket som den i Staten för
Lagmän upförde Lön utgjorde.
StatsUtsk. Bet ärik anden.
163
Hvad nu angar den i frågastäldte ersättningen,
så enär Indragningen af denne Extra
Eone-förmån, lika så väl, som dess beviljande,
på Konungens Nådiga pröfning och förordnande
berodde och afven blifvit verkstäld lång tid förr,
än genom 1809 års RegementsEörändring, Riksens
Ständer ernöllo befattning med reglerandet
af StatsWerkets ställning, så anser StatsUtskottet
sig icke kunna tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer,
att uti förevarande fråga någon åtgärd vidtaga;
hvilket vördsamligen underställes Riksens
Ständers afgörande och hvarom underdånig anmälan,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss,
lärer aflåtas. Stockholm den 31 JanUarii
18 18.
N:r 64.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande angående Herr Fabian
Montgommer i j s Förslag
om Sockenskrifvares antagande och aflöning.
Uti till Höglofl. Ridderskapet och Adeln itigifvet
Memorial, hvilket till StatsUtskottet blifvit
remitteradt, har Herr Fabian Montgommery
föreslagit, att, aj mindre till biträde för Landtman
i allmänhet, än ock för bestridandet af åtskillige
Publike göromål, måtte antagas Sockenskrifvare
i hvarje större församling och dertill
förordnas tjenlige personer, sorn skulle erhålla
StatsUtsk. Betiinkanden.
Fullmakter och värdighet lika med Fendrickar,
hvarigenom, såsom det förmenas, Fjerdings- och
Länsmän, Häradsskrifvare och Jägeristaten, blefve
öfverflödige och altså kunde indragas, samt
deras aflöning användas till Löner åt de projecterade
Sockenskrifvarne, hvilka skulle bestås 50,
75 till 100 Tunnor Span nemil, alt efter Socknarnes
vidd, och hvartill för öfrigt ej fordrades
något tillskott af Staten, serdeles om hvarje helt
Hemman till denne Inrättning åtoge sig en upoffring
af ?- till 1 Tunna Spannemål årligen.
StatsUtskottet har ej funnit skäl tillstyrka
Riksens Höglofl. Ständer, att göra något afseende
å detta Förslag, såsom, efter StatsUtskottets
tanka, overkställbart. Stockholm den 31 Januarii
j. 8 a 8 -
N:r 65.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUt*
skotts Utlåtande, angående RiksdagsFullmägtiges
från Wester- occ Norrbottens
Län Memorial om Resepenningar
för Kr ono Betjening en i desse orter.
.fledervärda RondeStåndet har, genom ProtocollsUtdrag
af den 5:te i denna Månad, till
StatsUtskottet remitterat EiksdagsFullmägtige J.
L. Wiklunds från Westerbotten och Joli. Jac.
Rutbergs från Norrbotten Memorial, med hemställan,
att som IlronwBetjeningen i desse Orter,
StatsUtsk. Betunhanden.
i anseende till Länens vidsträckta beskaffenhet,
fa vidkännas dryg utgift till resepenningar vid
tjensteförrättningarne, i så måtto, som, enligt uprättad
och Memorialet bifogad Förteckning, KronoFogden
och Häradsskrifvaren i Luleå fögderi
måste utbetala i Skjutslega, den förre 54 R:d 37
sk. 6 rst. och den senare 41 R:d 30 sk. samt
KronoFogden och Häradsskrifvaren i Torneå
fögderi, hvardera 35 R:d, det måtte dessa KronoFetjente,
hvilka på Stat endast åtnjuta i Resepenningar,
KronoFogdarne 10 R:d och Härads-,
skrifvarne 6 R:d 32 sk. hvardera, samt ej innehafva
någre [Boställen, i betraktande häraf och
sedan Skjutslegan tid efter annan blifvit förhöjd,
äfvensom utur flere anförde skäl, tilläggas ersättning
utaf Statsmedlen för Skjutskostnaden vid
resor i tjenstförrättningar.
StatsUtskottet har väl funnit, det RiksdagsFullmägtige
Wiklund och Rutberg ägt anledning
till deras ifrågavarande framställning; Men då
ämnen af denne beskaffenhet, deruti Utskottet
saknar fullkomlig uplysning, synas böra ankomma
på derom af Landshöfdingarne i Orten skeende
underdånig anmälan hos Kongl. Maj:t,
sorn, efter sig företeende skäl och omständigheter,
i Nåder lärer täckas deruti göra den framställning
till Riksens Ständers, åtgärd, hvartill
förhållandet kan föranleda; så har StatsUtskottet
ansett sig, i frågans nu varande skick, ej kunna
tillstyrka någon handläggning härvid af Riksens
Höglofl. Ständer. Stockholm den 31 Januarii
}66 StatsUtsk. Betänkanden.
När 66.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande öfver Herr Majoren
IVi l h. M. Ca r pelan s Memorial
om ersättning eller lån åt Majoren
von Konow.
3~Ierr Majoren Wilhelm Maximilian Carpelan, har
Uti till Höglofl, Ridderskapet och Adeln ingifyet
Memorial andragit och ädagalagt beholvet
och nyttan af goda undervisningsanstalter, samt
huru gagnelig den af Majoren von Konow i Mariefred
inrättade ElementarSchola funnits, hvarföre
ock Regeringen fästat uppmärksamhet dervid,
obh antalet af Ynglingar, sorn der blifvit
undervisade, skall varit ganska stort; men då för
underhållandet af denna Inrättning fordrats flere
förlag och kostnader, hade den svåra Fenninge
- förlägenheten satt Majoren von Konow utur
tillfälle, att härmed fortfara, och äfven bragt
honom i den smärtsamma belägenhet, att med en
oförsörjd Famille och efter försäljningen af ali
sin Egendom, vara blottstäld för obetalde Creditorers
hotande kraf; i anseende hvartill och då
hans upoffringar och nödstälda belägenhet, samt
det afskräckande Exempel, sam hans undergång
gifvet- åt hvar och en annans goda vilja i dylikt
hänseende, tycktes förtjena Riksens Ständers
behjertande, Herr Majoren Carpelan, utur sådane
med flese antörde skäl, föreslår, att till upmuntran
för slike nyttige Inrättningar, Majoren von
gonow matte hållas skadeslös för sin kostnad vicj
StatsUtsL Betänkanden.
gtiftningen af Institutet i Mariasfred, helst härtill
blott fordrades 2,500 R;d antingen som Contant
ersättning eller såsom stående Fån, mot återbetalning
af Tg:del om året.
Detta Memorial har Höglofl. Ridderskapet
och Adeln behagat remittera till StatsUtskottet,
som visserligen fullkomligt erkäpner, att, på sätt
anfördt är, den af Majoren von Konow stiftade
och underhal Ine Färö Anstalt i Mariasfred, ägt
en verklig förtjenst, lika hedrande för honom
som gagnelig inom Riket, men då berörde Inrättning,
varit ett enskildt företag, som på Majoren
helt och hållit ankommit, har StatsUtskottet
likväl funnit något lån eller understöd af Statens
medel i afseende på hans iråkade förlägenhet, ej
kunna föreslås, att af Riksens Höglofl. Ständer
jjeviljas. Stockholm den 31 Januarii 1818*
N:r 67,
StatsUtskottets Memorial angående
Remiss af förekommen fråga till Constitntions
Utskottet.
Det är anledning tilli Anmärkning mot Konungens
Rådgifvare i Commandomål för Flottorne
och Föredraganden i KrigsArenderne,
hvarom Remiss begäres till ConsdtutionsUtskottet,
inför hvilket anledningarne upgifvas skola.
Stockholm den 4 Februarii 1818.
StatsUtsft. Betänianden.
N:r 68-
StatsUtskottets Memorial angående
Remiss af förekommen fråga till ConstitutionsUtskottet.
Det ar anledning till Anmärkning emot -Konungens
Rådgifvare i Commandomål för Ar
C)
^ i •
meen eller Föredraganden i KrigsArender ,
hvarom Remiss begäres till ConstitutionsUtskottet,
inför hvilket anledningarne upgifvas skola.
Stockholm den 4 Febsuarii 1818-
A":r 6g.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, i anledning af Herr
Gripensvärds Memorial om Segelleden
genom BaggensSundet och Södra
Stäket.
XJti till Höglofl. Ridderskapet och Adeln ingifvet'
Memorial, har Ägaren af Eoo Säteri på
Wermdön, Herr Gripensvärd anfört, att den vanliga
Segelleden imellan Östersjön och Stockholm
förbi Waxholm utomkring Wermdön och dess
vidlyftige Skärgård, medförer många hinder och
svårigheter för Sjöfarande i anseende till de flere
olika vindar, som dertill fordras; men om
Canalen genom så kallade BaggensSundet och
Södra Stäket med sprängning och gräfning göres
farbar för mera djupgående fartyg, skall vägen
förkortas 7 ä 8 mil och de Seglande ej beköfva
StatsUtsk■ BetänJtanden.
så många serskildta vindar till deras framfart.
Genom Kongl. Resolutionen den 7tde Julii
1704 hade det blifvit efterlåtit och updraget då
varande Agaren af Boo Säteri på Wermdön,
hvars agor gränsa intill nämnde Sund, att detsamma
upränsa, emot utsatte vilkor och deribland,
att af alla andra, än Kronans fartyg, sorn gingo
derigenom och fordrade större djup än Sundet
förut agde, få upbära afgift efter en viss då
fastställd Taxa, hvilken Afgift Säteri Agaren
skulle ensam i 30 år få njuta till godo, men
sedermera borde till hälften Kongl. Maj:t och
Kronan tillfalla, och denne tid hade derefter, i
anseende till de olyckor SäteriAgaren under förra
krigen fått vidkännas, blifvit förlängd, så att
han till och med 1808 upburit hela afgiften,
hvaremot honom likväl ålegat, att hålla Hus,
Bom och Lina åt en Bomvaktare vid Stäket,
sorn tillika varit TullUpsyningsman och hvilken
Person altså af ÖfverDirefteuren vid TullWerket
i samråd med Boo Säteris Ägare skulle tillsättas
samt af Staten njuta den åt en TullUpsyningsman
bestådde Lön af 50 R:d Banco. —
Då i anseende till Wattenminskningen och ett
uti berörde Segelled varande fast Berg, Segelfarten
de senare åren varit ringa, så att, då
Taxan dessutom vore lag, inkomsten för genomfarten
stigit till det obetydliga belopp, att Kronans
hälft deraf icke svarat mot Arfvodet åt
TullUpsyningsmannen, samt det för öfrigt syntes
strida emot billighet och rättvisa, att Jordägaren
ensam skall utgöra alla Onera och dela
med sig hälften af den ringa inkomsten; så och
170
StatsZJtsk. Betänianden.
enär det salunda hvarken för Kronan eller Sä,
teriets Ägare vill bära sig, att underhälla ifrågavarande
Segelled, sådan den nu är, funne Herr
Gripensvärd sig böra erbjuda, att såsom Skatt till
Kongl- M j:t och Kronan för dess andel i Lägenheten,
erlägga af Tollarö, under Boo lydande
Frälsehemman, en Tunna Spannernål årligen,
hälften Bag och hälften Korn, eller dess värde
efter Markegångspris, emot rättighet till fullkomlig
fri disposition af denne Canal och tillstånd,
att genom gräfning och sprängning, på sätt han
funné tjenligt, men utan ringaste gravation för
Staten, göra Canalen farbar för något mera djupgående
Fartyg, samt att derföre få upbära en
afgift, någorlunda passande mot den kostnad, som
icke utan äfventyr härå kunde komma att användas:
Och har Höglofl. Bidderskapet och A
deln
remitterat detta Memorial jemte dervid fogade
Handlingar, som närmare utreda det anförde
förhållandet, till StatsUtskottets handläggning.
Enär i denna fråga bör under öfvervägande
komma, huruvida den föreslagne friare Segelfarten,
på sätt Herr Gripensvärd projeäerat,
må finnas nyttig och nödvändig, har StatsUtskottet
ej ansett sig kunna tillstyrka Biksens Höglofl.
Ständer, att någon åtgärd härutinnan vidtaga
för närvarande, och innan Kongl. Maj:t på
derom skeende underdånig anmälan samt efter
föregången undersökning och vederbörandes hörande
i Nåder sig uti detta ämne utlåtit; hvilket
vördsamligen hemställes till Biksens Höglofl.
Ständers bepröfvande. Stockholm den 4
FebxuariL 1818.
StatsUtsh. Betänkanden.
171
N:r 70.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande uti väckt fråga om
Götheborgs Stads befrielse från Inqvarteringen
åt den derstädes förlagde
Escadre af Arméens Flotta.
■RiksdagsFullrnägtige för Götheborgs Stad Herrar
Samuel Arfvidsson, Zach. Wideberg och E. M.
Leffler, hafva uti Memorial, som Wällofl. BorgareStändet
till StatsUtskottet remitterat, anfört
förhållandet med Inqvarteringen för den derstädes
förlagde Escadren af Arméens Flotta, och
huruledes Staden, fastän genom äldre Författningar
samt Kongl. Brefvet den 4:de Maji 1798
fritagen från Inqvarteringskostnaden för nämnde
Escadre, enär densamma icke utgjorde någon del
af Stadens Garnizon, likväl nu vidkännes betydlig
utgift i berörde hänseende, härledande sig
derifrån, att då Götheborgs Escadren år 1812
förstärktes med Malmö och Carlscrona Escadrer
samt ett 75 mans Compagnie derjemte upsattes
hade Kongl. Maj:t under den ä6:te Februarii
nämnde år, i anseende till svårigheten att annorlunda
få detta Manskap med dess Befäl och
CivilStat inqvarteradt, i Nåder anbefalt Landshöfdingen
föranstalta, att Götheborgs Stad derom
besörjde så länge kriget räckte eller intilldess
Kongl. Majtt framdeles hunne derom förordna,
hvarefter åtskillige utaf RiksdagsFullmägtige nu
emförmäldte åtgärder blifvit vidtagne så väl af
Staden, till vinuand® af den befrielse från det
-
173
StatsUtsL Betiinkandert
-
ta Inqvarterings-besvär, hvartill densamma vore
berättigad, som ock på Kongl. Maj;ts och
Kronans sida i ändamål att lätta och jemka Inqvarteringen,
såsom billigheten kunde fordra och
medgifva, men hvarigenom Staden dock ännu
icke vunnit sin önskan härutinnan, utan hade
Kongl. Maj:t i Kader funnit godt: att upskjuta
målet till dess att den upstådde frågan om Arméens
Flottas sammanslående och förening med
OrlogsFlottan, kunde till pröfning och afgörande
förekomma. Da nu denne fråga förmenes
kunna på längre tid ankomma samt Staden imedlertid
vore desto mera svårt betungad af deltagandet
uti Inqvarteringen åt Escadren, sorn Götheborg,
hvars Handelsrörelse och Näringar de
senaste åren märkligen aftagit, dessutom består
en ganska kännbar Inqvartering åt de öfrige
eller GarnizonsTroupperne, så och enär ifrågavarande
dryga Onus för denne Stad vöre föranledt
blott af dess, under en mera fördelaktig
Handelsställning gjorde begifvande, att för någon
kort tid detsamma utgöra, anhålla förbemälte
RiksdagsFullmagtige nu, att hela den för
Götheborgs Escadre af Arméens Flotta erforderlige
InqvarteringsAfgift, mätte blifva på Rikets
Stat till utgörande uptagen och Staden såmedelst
befrias från en börda, den välviljan åtagit, men
krafterne icke förmå vidare bära.
StatsUtskottet har vid öfvervägande af detta
ämne trott, att då Götheborgs Stad frivilligt
och endast tills vidare ingått uti deltagandet i
Goihehorgs Escadrens Iriqvarteringsköstnad, Staden
ock må kunna upsäga en sådan sin förbin
-
StatsUfsh. Betunhanden. 173
delse, och vinna befrielse derifrån, desto heldre
som, utom det att denne Éscadre, likmätigt oivanåberopade
Kongl- Bref af den 4tde Maji 1798,
icke kan räknas till Stadens Garnison, då Escadren
på längre afstånd utom Staden är stationerad,
härvid äfven förekommer, att Stockholms
Stad icke vidkännes Inqvartering för den härstädes
närmare invid Staden förlagde Escadren
af samma Flotta. Pröfningen och afgörandet
häraf har dock StatslJtskottet ansett icke tillhöra
Riksens Höglofl- Ständers åtgärd, utan på
Kongl. Majit i Nåder ankomma; men på det att
Götheborgs Stad må kunna ernå den befrielse
härutinnan sorn med billighet och rättvisa kan
finnas Öfverensstämmande, är StatsUtskotfet beredt,
att vid Regleringen af Anslagen under
3:dje HufvudTituln, beräkna erforderlig tillgång
för den ytterligare utgift, som härtill kan blifva
för StatsWerket nödig, emedan något partielt
anslag i denne del, innan den närmare utredningen
af behofvet, som hör föregå och på
Kongl. Majtts Nådiga åtgärd beror, blifvit vidtagen,
synes icke kunna tiga rum eller med full
säkerhet verkställas; hvilket vordsamligen öfverlemnas
till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 4 Februarii i 818*
N:r 71.
Riksens Höglofl. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande, angående af Herr
C. Ha m m a r h j e l m föreslå
-
174
StatsUtsh. Betänkanden.
git Arfvode för Herr ÖfversteLieutenanten
IV a r b e r g, såsom Hydrografi
för Sjön Wernern.
-A-f Herr C. Fr. Hammarhjelm har uti Memorial,
som Höglofl. Ridderskapet och Adelil till
StatsUtskottet remitterat, blifvit andragit, att bland
de allmänna företag, hvilka åstadkommit en gifven
nytta, voro de arbeten, som blifvit verk.
stälde till Sjöfartens betryggande på Wennern,
i hvars omkrets af nära 60 Svenska mil, en
mängd farliga grund blifvit uptäckte och med
ijenlige märken utvisade, hvilket tillika med
2:ne fyrar samt flere bakar och så kallade Landkänningar,
altid skall fortfara, att gifva Wenlierns
belydeliga segelfart en nödig och förut
saknad säkerhet; och, då detta alt, för närvarande
och kommande tider skall fått ett mera varagtigt
skick igenom den häröfver tryckte beskrifning,
som Herr OfversteLieutenanten tn. m.
V/arberg utgifvit, samt i Städerné omkring Wennern
finnas till ordnings bibehållande, inrättade
Sjömanshus, der Sjöfolket har tillfälle pa flere
ställen begagna offentelige förläsningar i deras
yrke; så och enär bemälte Herr OfversteLieutenant
först skall framstält nödvändigheten
af Segelfartens upphjelpande på Wennern och
sedermera befrämjat dessa Arbeten, så att de
efter en gifven föreskrift under dess ledning
och styrelse alt framgent kunna äga bestånd,
hemställer Herr Hammarhjelm om icke hos
Kongl- Majit i underdånighet borde göras dea
anhållan, att Herr OfversteLieutenant Warberg,
StatsUtsk. Betänkanden.
*75
lora pä annat ställe kunde vara eller blifva
tjenstgörande, icke dessmindre af Kongl. Maj:t
i Näder må få sig updraget, att med dess locala
kännedom, så länge han förmår, bibehålla en
jemn styrelse öfver det gjorde arbetets frarngena
bestånd, och derföre få åtnjuta ett lämpligt
årligt Arfvode, hvartill hans gagneliga bemödande
i ofvannärnnde sak gjort honom berättigad*.
uti hvilken motion Herr Kandshöfdingen
m. m. af Wingård, enligt Utdrag af Höglofl.
Ridderskapet och Adelns Protocoll för den
5:te nästledne Januarii, sig till alla delar förenat.
I anledning häraf har StatsUtskottet inhemtat,
atj Herr (JfversteLieutenanten Warberg, som
af Kongl Maj t i Nåder ägt sig updragit, att tillvägabringa
ofvanberörde säkerhets anstalter för
Seglationen å Wenhern, derföre åtnjutit Reseöch
Dag - Tradamente, hvilket genom Kongl.
Brefvet den 14 Maji 1811 blifvit bestämdt till
ett visst årligt belopp i ett för alt al 300 R:d, att
qvartaliter utgå. Sä länge Herr (JfversteLieutenanten
i omförmäldte befattning fortfarit, har
fråga ej upstått om Tradamentets uohörande,
men sedan han sistförflutne år, förordnades att
i egenskap af MilitaireLedamot gora tjenst i
Förvaltningen af SjöArenderne, mot åtnjutande
af serskildt årligt Arfvode, hade det blifvit
stäldt i fråga huruvida han imedlertid äfven
skulle vara berättigad upbära Tradamentet såsom
Hydrograplr för Wennern; och förevarande
framställning åsyftar aitså, att Herr GfversteLieutenanten
icke dessmindre, enär inseendet öfver
176
StatsUtsk. Betänkande».
Sjöväsendets säkerhet derstädes skall kunna af
honom tillika besörjas, matte få tillgodonjuta
berörde 300 R:d Traöamente.
Nu, ehuru StatsUtskottet visserligen ej kan
undgå medgifva, att Herr ÖfversteLieutenanten
äger förtjensten af de vidtagne goda anstalter
till betryggande af Segelfarten å nämnde Sjö,
har likväl Utskottet ansett det allena ankomma
på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning af de sig . företeende
omständigheter samt författningarnes
föreskrift, huruvida och med hvad vilkor, Herr
ÖfversteLieutenanten må oafbrutet upbära det af
Kongl. Majit i Nåder honom tillagde Tradtainentet;
och är Utskottet öfvertvgadt, att Kongl.
Majit i Nåder täckes härvid göra afseende a
hans verksamhet och skicklighet för ofvan nämnde
ändamåls befordran: hvilket vördsamligen
hemställes Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 4 Februarii 1818-
N:r 72.
Riksens Höglofl. Ständers Statsutskott
s Utlåtande öfver Herr VicePresidentens,
m. m. I s e r h j elni s
Motion om förbättring i aflöningen
för Ledamöterne i Rikets Allmänna
Ärenders Beredning.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln har behagat
till StatsUtskottet remittera Herr VicePresiden
tens
-
StatsUtskottets Bettini anil eri t
iif
tens m. m. H. W. Iserhjehns Memorial, hvamfj’
anföres, att, ehuru RiKsens Höglofl. Ständer vict
sista Urtima Riksdagen funno Löntillökning nöd-;
vändig för Civila Embets- och Tjenstemänna-i
Corpsen, blefvo likväl Ledamöterne af Rikets
Allmänna Arenders Beredning i saknad af en
sådan förmån, förmodeligen af de skäl, att deras.:
aflöning är i Stat upförd med ordet Arfvode,
att Arfvoden ansetts vara från förhöjning ute-;
slutne och att Beredningens Ledamöter kunna.;
derjemte innehafva andre tjenster; men då des^
se Arfvoden ej vore sådane tillfällige, sorn för,
en kortare tid tilläggas och ej kunnat förhöjas,
utan äro beständige på Stat hvarje år upförde,
att lika som andre Löner qvartaliter utgå för en.
Corps, som uti Rikets Grundlag har sin tillva-'
reise, samt Innehafvare af desse Arfvoden, dx!
de bekläda andre tjenster, måste vidkännas ett
deremot, utan afseende på lika Arbete inom Be-*
redningen, svarande Afdrag i berörde Arfvode,
så har, utur desse med flere anförde skäl, Herr,
VicePresidenten hemställt, om icke samma Lön-<
förhöjning, som vid 1815 års Riksdag beviljades
de Civile PenningeLöntagame, måtte vards
tillagd Ledamöterne af Rikets Allmänna Ärenders
Beredning åtminstone från och med början
af innevarande år.
Då Ledamöterne af Rikets Allmänna Arenders
Beredning i allmänhet innehafva andre
Embeten med deråt följande Löner på Rikets
Stat, hvarå förhöjning anslogs vid sista Riksdagen,
samt denna tillökning i Lönerne, efter
hvad Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref af den
bihang till Riks-St. Prot. 1817-1818. 4:<le Sami. ^23,24.
178 StatsUtskottets Betånkandeii.
<?4 Januarii 1816 förordnat, icke afdrages uppl
eller minskar de för dem förut bestämde Arfvoden
för BeredningsGöromålen; så, och enär
Rikets tillgångar ej medgifva hvarken någon ytterligare
förhöjning i de af desse Embetsmäns
aflöning, hvilka bekläda andra Sysslor Och altså
åtnjuta senaste Lönetillökningen, eller någon för^
bättring i Arfvodet för dem, sorn i saknad af
annat Embete derjemte upbära ifrågavarande
Arfvode till sitt fulla belopp af 1,000 R:d årligen
på Rikets ordinarie Stat; har StatsUtsköttet
funnit sig icke kunna tillstyrka den af Herr
VicePresidenterl Iserhjelm föreslagne förbättring
i aflöningen för Eedamöterne af förenämnde
Beredning; hvilket vördsamligén hemställes Riksens
Högloft. Ständers afgörande. Stockholm dell
4 Februarii 1818-
N:r 73.
Riksens Högloft. Stunders Stats Utskotts
Utlåtande angående väckte Motioner
om förbättring i LandtRäntmästarnes
Löniiigsvilkor.
Tm StatsUtsköttet häfva blifvit remitterade
serskildte hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
af Herrar Eandshöfdingarne Joli. af Wingård
och Friherre Jac. Cederström äfvensom Herr
Friherre C. G. Falkenberg, samt hos Wallof!.
BorgareStåndet af Herrar Borgmästarne Plank
och Björkman samt Herr Lagmannen Kjellander
gjorde Motioner och ^nföranden om förbättring
SmsUtskottets Betånkanden.
i LandtRäntmästarnes Lönevilkor, hvarvid hufvudsakligen
blifvit andraget, huruledes dessa
Tjenstemän, i anseende till den betydeliga Upbörd
dem är anförtrodd, jemte dfi ansvarige och
trägne göromål dern åligga, skäligen borde vara
väl lönade, men att likväl deras Lönvilkor i
senare tider uti betydlig man blifvit förminskade
helst då LantRäntmästarne icke fått räkna sig
det bestämda Remisslaget, sorn eljest utgjorde
deras förnemligaste inkomst, till godo å sadane
medel, som i orten utbetalas eller icke i vanlig
ordning till Kronans Cassör i Stockholm remitteras,
och hvilken förlust för dern serdeles
under de sist öfverståndne Krigsåren, då större
delen af Upbörden blifvit i orterne direfte utbetald,
hade varit högst känbar; hvarförutan härvid
förekomme, att jLandtRäntrnästarne i alimänhet
nu mera icke äga några Boställen såsom
tillförene sedan Förefrädarne på grund af dertill
lemnad tillåtelse löst dem till Skatte; och har
på sädane med llere anförde skäl, blifvit föreslagit
dels, att LandtRäntmästarne måtte förklara*
berättigade, att tillgodonjuta Remisslaget eller
viss Procent af hela den i Ränterierne ingående
Upbörden utan afseende derå, antingen den
till större eller mindre del i orten utbetalas och
där användes eller till ErnbetsWerken i Stockholm
remitteras samt alle Publike Upbörderluv
danefter i EandtRänterierne lefvereras, dels att
det nu bestämde Remisslaget kunde ökas till
högre Procent, och dels att förhöjning af deras
Löner äfven måtte anslås, serdeles för dem som
å förberörde sätt kommit i saknad af Boställen
»arnt för öfrigt, acil då dera3 göromål nu mera
18 9 StaisVtsioiteis BetänJtandent
skola vara af så vidsträckt omfattning, att ea
person omöjligen kunde dem medhinna, lön på
Stat anslås för en Medhjelpare eller Skrifvare
it hvarje LandtRäntmästare.
Under medgifvande deraf att LandtRäntmä.
stärne, såsom innehafvande en både ansvarsfull
och sysselsättande Tjenstbefattning, böra vara så
lönade, att de äga sin utkomst, har StatsUtskottet
dock skolat härvid uplysa, att desse Tjenste,
män, i jemförelse till vederlikar, icke kunna sägas
vara så högst vanlottade, emedan de fleste
UandtRäntmästaine njuta indelt lön samt dera*
inkomst af det bestådda Remisslage! äfven åt.
följer tiden och myntvärdet, enär vid det senaxes
försämring, beloppet af detta lage okar sig i
samma mån, som Upbörderne då måste stiga till
högre summor. Denne jbandtRäntmästarnes inhomst
eller Remisslaget har ej eller från början
varit dem som lön anslagit, utan fastmer såsom
en ersättning för besväret och de omkostnader
som förefalla vid penningarnes remitterande.
Men då likväl genom tidernes förändring Remisslaget
blifvit att anse såsom utgörande en
stör del af deras aflöning, synes det icke med
billigheten förenligt, att LandtRäntmästarne, såsom
skedt under senaste krigsåren, då behof varit
af medlens utbetalning i orterne, skola sakna
denne Inkomst å sådane summor, i synnerhet
som deras besvär snarare är större vid medlens
utlefvererande och redovisning i Länet, än
då desamma afskickas till EmbetsWerken här i
Stockholm.
öiatsUtskottet har derföre ansett sig böra
tillstyrka bifall dertill, att JLandtRäntmästarn»
StatsUtskottets Betänkanden.
hädanefter I hela Upbörden i LandtRänteriet
med undantag likväl, såsom i de fleste I.änen
tillförene ägt rum, for de medel sorn efter Stat
till ständige Aflöningar i orten utgå, måga till.
godonjuta Remisslaget, ehvad Penningarne skulle
efter serskildte Förordnanden för inträffande
tillfällige utgifter i orten utlefvereras eller an.
ordnas till afsändande annorstädes eller ock i
vanlig ordning remitteras till EmbetsWerken
här i Stockholm.
Hvad åter angår tillökning i beloppet af
Remisslaget, hvilket genom Kongl. Brefvet den
10 Maji 1781 är bestämdt för StatsWerkets medel
till viss Procent olika i serskildte orter alt
efter förefunne omständigheter, men till en
hillig jemnlikhet på det hela, samt åter på Bevillningsmedlen
blifvit vid sista Riksdagen förhöjdtfrån
5 till f:dels Procent, likmätigt Riksens
Ständers den 2:dra Augusti 1815 aflåtne underdåniga
hemställan, sorn Kongl. Majit den nite
i samma månad gillat och faststält; så har StatsXJtskottet
vid en så nyligen skedd påökning häraf
och då för öfrigt, såsom ofvan anmärkt är,
detta Lage ökar sig till beloppet alt efter som
Upbörden stiger samt altså rättar sig efter tiden
och varuprisen, funnit sig icke kunna tillstyrka
någon förhöjning i Procenten, hvartill Remisslaget
är bestämdt.
Beträffande sluteligen den i fråga släldte
tillökningen i deras loner ssmt anslående af nya
löner för medhjelpare eller skrifvare; så, emedan
LandtRäntmästarne antingen äga indelte löner
eller ock å innehafvande penningelöner kommit
i åtnjutande af den vid senaste Riksdagen be-.
ilsj StatsUtskottets Betänkanden.
viljade Lönförbättring samt altså befinna sig i
detta hänseende uti enahanda förhållande som
Rikets öfrige Embets- och Tjenstemän; ty och
då deras tillökade göromål äfven lära medfört
förhöjde Inkomster samt någre nya Sysslors och
Löners inrättande dessutom nu ej kan föreslås,
helst en allmän reglering af Civile Embetsoch
TjenstSmanna-Corpsen förestår, då behofvet
deraf lärer i betraktande tagas, finner StatsUtskottet
sig icke kunna å hvad i desse delar blif.
vit projetferadt, tillstyrka bifall; hvilket alt dock
vördsamligen hemställes till Riksens Höglofl,
Ständers närmare bepröfvande, Stockholm den
4 Februarii 1818»
N:r 74.
Rikets Högloft, Ständers Stats Ut,
skotts Utlåtande öfver Herr Gu.
staf Soops hos Höglofl. Ridder -  skåpet och Adeln ingifne Memorial om
anslående af Fond till godtgörande af
framlidne Herr RiksRädet Friherre
Adler S a l v i i Arfvingars underduniga
Kronofordran.
u
J- rån Höglofl. Ridderskapet osli Adeln liar till
StatsUtskottet blifvit remitterat ett af Herr Gustaf
Soop ingifvet sa lydande Memorial:
”Era-m lid ne Herr- RiksRädet Friherre -Adler
Sulvius och dess Fru hafva i underdånighet lemna!
Konung CARL X. och Riket tvänne Lån,
det ena pa 60,000 och det andra pä 25,500 R:d
StatsUtskottets Betänkanden. *S3
emot underpant af atskillige Hemman, som dock
sedermera indrogos, utan att Hånen blefvo betalte.
Kronan behöfde Panten för Militiaslndelningens
fullbordan och Arfvingarne skulle
förnöjas med Penningar efter de derom uprättade
Reglementen. Men Arfvingarne voro många
och en del ibland dem hade haft Utrednings
befattningar under krigen. Häraf följde att en
stor mängd räkningar först borde afslutas och
att med Adler Salviska licjvidationen mäste på
tiden utdragas.
Ett och ett halft århundrade har sedermera
förflutit. Snart sju Generationer hafva hoppats
och lidit i väntan på denna Fordrans slutliga
utredning. Fordringsägare och deras Fullmägtige
och Embetsman, som härvid skolat lägga
handen, hafva ömsom upträdt och blifvit
bortryckte af tiden. Tiden skulle ock bortfört
till och med minnet af denna fordran om det
varit möjligt,.att Adler Salviska Namnet någonsin
kunde förgätas. Men den tacksamme Gäldenären,
Riket, sorn han tjent med sitt snille
långt mer än med sin egendom, kan icke förgås
och Borgenärens förtjenst, lysande nog att
tjena till allmänt efterdöme, kan väl icke utplånas
hos hans talrike Arfvingar,
Ibland desse Arfvingar äger jag kanske
minsta arfslotten och altså äfven minsta foget
till klagan; men sjelfva .ändamålet af närvarande
Riksmöte föranleder till hogkomster, till erinringar
sådane sorn desse. Kongl. Majit har
nu i Nåder sammankallat Rikets Höglofl. Ständer,
för att rådgöra om Fäderneslandets Finander.
Nu blifver det altså en pligt, att i under
-
iS4 StatsXJtslettets BetänJtandém
fånighet upgifva allt hvad härmed kan äga någon
gemenskap. Förrän medel utses att betala
Skulderne, så måste också Skulderne blifva kände;
ty denna kännedom bestämmer vidden af
behofvet och lijelpen. En föga mer än blott
enskild angelägenhet blifver således just vid detta
tillfälle en allmän.
Efter den uti Kongl. KammarCollegio senast
uprättade liqvidationen bestiger sig den Adler
Salviska Fordringen till nära 200,000 Riksdaler
ä Silfver. Emot dessas utbetalande lärer ock
nu mera på Kongl. Maj:ts och Kronans sifia ej
tnågot finnas till att påminna. På Arfvingarnes
åter kan väl ingen erinran förmodas, som leder
till Summans minskning. Denna Fordran är
för öfrigt ibland alla den äldsta, och rättvisan
kräfver, att ej dermed längre än med andra utdrages.
Men Fonden sonr Rikets Höglofl. Ständer
vid 1765 års Riksdag härtill utsett, då det
beslöts, att Adler Salviska. Fordringen skulle af
RiksgälgsContoiret betalas, torde efter så många
■skiften ej mer vara till att påräkna.
Jag vågar fördenskull ödmjukast hemställa,
em icke en ny Fond måtte anslås för Adler Salviska
Fordringens betalning, så foft liqvidationen
deröfver hinner utfärdas, på det Arfvingarnes
©vanliga lidande ej måtte onödigt förlängas; och
utbeder mig, så framt detta vinner Höglofl. Ridderskapets
och Adelns bifall, att ock de öfrige
Respeäive Stånden måtte få del af denna min
©dmjukaste anhållan samt Memorialet till behöxigt
Utskott för öfrigt aflernnas. Stockholm den
;5 Januarii 1818.
Gustaf Soop,”
StatsUtshottets Betänianden.
StatsUtskottet får härvid tillkännagifva att
2 §. 7 Art. uti det, vid 1815 års Urtima Riksdag
af Rikets Höglofl. Ständer för RiksgäldsContoiret
utfärdade Reglemente lyder sålunda:
”De äldre ännu outredde KronoFordringar
”och pretentioner, hvilka enligt förra Regle”mententen
och Författningar, utaf Riksgälds”Fonden
skolat liqvideras, böra äfven af Riks”gäldsContoiret
godkännas, så framt dy like For”dringar
i laglig ordning och inom föreskrifven
”tid äro bevakade och på sådan grund pröfvas
”laglige, samt, efter det Fullmägtige blifvit hör”de,
i Nåder varda fasstälde, men betalningen
”skola Fullmägtige ega, att utsätta på Terminer,
”lämpade efter RiksgäldsContoirets tillgångar,
”samt å hvarje Fordringsbelopp utfärda Obligationer
med ränta, hvilken dock icke får öfverstiga
fyra Procent om året.”
Då nu något undantag ifrån hvad, angående
betalningen af KronoFordringar i allmänhet
redan finnes stadgadt, icke synes böra ega rum
vid Liqviden af den nu ifrågavarande KronoFordringen,
får StatsUtskottet tillstyrka, att med
den samma må i alla afseenden förhållas, enligt
ofvananförde 2 §. i 7 Art. af 1815 års för RiksgäldsContoiret
utfärdade Reglemente. Hvilket
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande vördsamligen
underställes. Stockholm den n Februarii
1818.
N:r 7.5.
Rikets Höglofl. Ständers Stats Utskotts
Betänkande, i anledning, sä väl
i86 SlatsUtskottets Betänkanden.
af RiksdagsFullmägtigens för Malmö
Stad, Herr H. A. F a l km an s hos
Wallof. BorgareStändet ingifne Memorial,
om lindring i allmänhet uti
Jnqvarteringsbesväret för de Städer,
der ständige Garnizoner äro förlagde,
men serskildt för Malmö Stad, i afseende
på betalningen af det Län,
som, vid J812 Års Urtima Riksdag,
blifvit Staden beviljadt till upbyggande
af Casserner och Stall för 3:ne
derstädes förlagde Esquadroner af nu
varande Ceder strömska Kongl. HusarRegementet,
som, i anledning af RiksdagsFullmägtigens
för Staden Ystad,
Herr Haaks hos Wällöf. BorgareStåndet
väckte Motion, angående det
vid 1815 Års Urtima Riksdag nyssnämnde
Stad beviljade Län till CassernByggnader
för de derstädes dä
förlagde 2:ne Esquadroner af of vanberörde
Hus ar Re gemente,
Wällofl. BorgareStåndet häri jemte serskildt»
ProtocollsUtdrag af den 18 och 23 nasti. De,
cember, till StatsUtskottet remitterat ett af RiksdagsFullmägtigen
för Malmö Stad Herr H. A.
Falkman hos Wällofl. Siandet ingifvet så lydand»
Memorial:
”Wid Riksdagen Åren 1809 och 1810, Ilande
jag, såsom Ledamot af detta IJIögtärade Stånd,,
StatsUtskottets Betänkanden.
187
”tillfälle att vacka fråga otn Medel att afhjelpa
”Inquärterings - besväret för de Städer, der Trupper
i ständig Garnizon äro förlagde.”
”Efter inliemtadt yttrande i ärnnet af All”männa
Besvärs- och Oeconomi* - Utskottet, be”liagade
Riksens Höglofl. Ständer förena sig oin
”en underdånig Skrifvelse till Kongl. Maj:t,
”hvaruti Riksens Ständer, i betragtande deraf,
”att med ruttvisa och en jemn fördelning af skyldig,
,heter Medborgare emellan vore. öfverensstämmande,
”att inbyggare i de Städer, hvarest Garriizoner äro
”förlagde, icke ensamme böra vidkännas kostnaden af
”en anstalt, sorn, i sin mohn, för Statens och alla
”dess Medlemmars säkerhet är vidtagen, i underdä”nighet
fökklarat sig anse inquarteringsbesväret länl”peligasl
kutma afhjelpas derigenom, att i de Städer,
”hvarest ständig Garnizon är förlagd, pä Statens
”och det Allmännas bekostnad, sä vidt och sä fort
,,dess tillgängar medgäfve, CasscrnByggnader lam pH”ge
och tiUräckUge för ändamålet blefvo anlaggde
”och underhällne; hvarjemte, och pä det någon latt},
nad snart mätte vinnos i de onera och utskylder,
”sorn med inquartering af Cavallerie, framför den
”af Infanterie äro förenade, Riksens Ständer i un”derdärlighet
anhållit, att i de Städer, der Cavallerie”Troupp
är i Garnizon eller Ständquarter förlagd,
”Stall och andre till Magaziner och Förvaringsrum
:,för Fourage rn. rn. erforderliga hus, genast mätt»
”pä Statens bekostnad blifva anskaffade.,>
”Detta underdåniga Förslag blef jemväl i».
”taget i 26 Momentet af RiksdagsBeslutet den 3
”Maji 1810, men som någon verkställighet der”af
sedermera icke foljde, blef frågan, så vidt
”den rörde Malmö Stad, vid 1812 Ars Riksdag
188
StatsUlskottets Betänkandeii.
”å nyo väckt af Stadens då varande Ombud, som
”likväl inskränkte sig, att endast begära ett
”Lån af StatsMedlen lill upbyggandet af Stall
”och Cassern för de i Malmö Stad förlagde 3 me
”Esquadroner af Cederströmska Kongl. HusarRe”gementet,
hvilken begäran jemväl, på Riksens
”Höglofl. Ständers tillstyrkan, af Kongl. Majtt i
”Nåder bifölls, så att ett Lån af 50,000 R:d
”Råneo i förenämnde afseende, Staden bevilja,
”des, emot skyldighet att derföre erlägga 4 Pro”cents
årlig ränta och att efter 4 års förlopp,
”sedan Samman blifvit lyftad, jemte räntan år”ligen
afbetala 2 Procent å primitiva Capitalet.”
”Staden har sedermera gått i befattning, att
”efter af Kongl. Maj:t fastställde Ritningar, låta up”föra
2:ne numera fullbordade Byggnader, innefat”tande
Stall och nödige Magaziner för de i Sta”den
förlagde HusarEsquadroner, hvarförutan
”grunden till en CassernByggnad för en del af
”Befälet samt hela Gemenskapen af denne Troup”pe,
blifvit lagd. — Desse Byggnader, ehuru
”utförde efter det enklaste byggnadssätt och med
”iagttagande af all möjlig sparsamhet, hafva lik”väl
medtagit nära 44,000 R:d Banco af den
”erhållne Lånesumman, hvarföre Räntan fullt
”ut svarar emot de hyror för Stallrum och Ma”gaziti
för HusarCorpsen, som Staden förut måst
”utbetala.”
”Då erfarenheten således visat, att någon
”verklig minskning i InquarteringsUtgifterne för
”Städerne icke kan förväntas genom blotta Lån.
”biträden till nödige Byggnaders anskaffande för
”Militaiiens behof; så finner jag mig af sådan
”anledning föranlåten i ödmjukhet föreslå att
StatsUtskottets Betän&anden. 18$
”Riksens Höglofl. Ständer mätte hos Kongl.
”Majit i underdånighet anhålla, att Kongl. Majit
”så fort möjligheten det medgifver, täcktes låta
”till v&rkställighet befordra Riksens Ständer of”van
anförde beslut, om Casserners och andra
”för Militairen nödige Byggnaders anskaffande
”på Stadens bekostnad uti de, säkerligen få Gar”nizonsOrter,
sorn ännu icke äro försedde med
”tillräcklige Byggnader af detta slag, samt att,
”hvad Malmö Stad serskildt angår, Staden må
”tillgodonjuta enahanda biträde och i följd der”af
befrias frän återbetalnings - skyldigheten af
”förenämnde Lån; Och hemställer jsg om icke
”imedlertid och intill dess frågan om den före”slagne
anstaltens verkställande kan af Kongl.
”Majit blifva pröfvad och afgjord, Staden må
”vara frikallad från Räntas erläggande för Lå”net
eller åtminstone från den årliga afbetal”ningen
derå, sorn annars med nästa år bör ta”ga
sin början.”
”Sedan billigheten af den grundsats, att
”Inquarterings besväret icke enskidt bör betun”ga
några få Städer, redan, på sätt förut är an»
”fördt, blifvit af Rikets Ständer erkänd, vore
”det visserligen öfverflödigt, att i någon bevisning
derom ingå; men för att ådagalägga huru
”betydligt detta Onus är för Malmö Stad, bifo”gas
härjemte Stadens Quartermästares intyg öf”ver
beloppet af Inquarterings utgifterne under
”de Fem sistförflutne åren, utvisande, att desse
”utgifter upgått 61,180 Rid 27 sk. 1 rst. Banco
”och således, per medium beräknadt, öfverstigit
”12,000 Rid Banco årligen, ehuru en stor del
”af fcarnizenen åre.n 1813 1814 var nom
-
igo
StatsUtskc ,ets Betänkanden.
”mend erad i Fält, hvarigenom Inquarterings
”kostnaden för samma är betydeligen minska,
”des. Härtill kommer dessutom, att antalet af
”Stadens fattiga ansenligen ökes genom afskeda,
”de medellöse krigsmän samt deras hustrur och
”Farn, som, oförmögne att försörja sig sjelfva,
”mäste underhållas af Stadens Fattigvårdsanstalt,
”hvars utgifter ärligen upgåtill minst 6000 R:d.
”Banco, utan att Staden dertill njuter något bidrag
af Allmänna medel.
”Efter desse upgifter hoppas jag, att Rikets
”Ständer skola inse billigheten af mitt Förslag
”i allmänhet och serdeles af den undsättning
”för Malmö Stad, som jag vågat begära och hvar”af
Staden nu, mera än någonsin, är i behof,
H. A. Falkman.”
”Förtekning öfver betalte ServiceMedel af
”Malmö Stad, för följande tid, nemi.
”År 1812 - - - B.co II:d. 16,129. 23- i«
”År 1813 ...... 9,727- 25. J.
”År 1814  11,818-22. 8-
”År 1815  1 0.433- 47- 6-
”År 1816  13,071 3. 11.
”Tillsammans Sextio En Tusende Ett hundrade
Åttatio R:d. 27 sk. 1 rst. Banco Specie;
”det varder härmedelst på begäran lill bevis
”meddeladt. Malmö af InquarteringsKamaren
”den i:sta Oäober 1817.
A. Giese.
Stads Quartermästare.”
Och har RiksdagsFulImägtigen för Malmö
Stad Herr Bager till alla delar förenat sig med
Statstltskottets Betänkande!!. 191
Kerr Fallman uti hvad lian anfört, samt uplysnitigsvis
tillagt, att Inqvarterings bördan i Malmö
vanligen öfverstiger Stadens Bevillning, så
att Stadens satnmanlagde Skatter, förhållningvis
till andre Samhällens Folknummer och förmögenhet,
aro troligen drygare an någon annorstädes
och skola trycka hvar och en Medlem ännu
mera hädanefter än tillförene, sedan, dels
genom dödsfall, och dels genom en inträffad
svår conjunötur, Staden förlorat flere af dess
största skattdragare.
Bi ksdagsFullmägtigen för Staden Ystad,
Herr Hauk, har jemväl instämt i Herr Falkmans
öfvanberörde Motion och tillagt, att i Staden
Ystad ar förlagd en Esquadron af Cederstromske
H usar Begementet; orh ehuru der i Staden varit
2:ne Esquadroner samt det inquarterade
Manskapets antal således nu är minskadt, kan
likväl den af Staden utgående Service jemte öfrige
Onera, som åtfölja denna inquartering, för
det närvarande räknas att utgöra ett fördubbladt
belopp emot fordom, desto heldre, som deribland
för det närvarande ock inbegripes årliga räntorne
å det Eån, som Staden, t och för CassernByggnad
åt nämnde Trouppe sig åsamkat, och
hvilket Eån', Staden, vid 1815 års Biksdag, fått
Bikets Höglofl, Ständers tillåtelse att utur Biks.
gälds Contoiret upbära, emot årligen srläggande
Interesse, utgörande sammanräknade Eån Capitalet
55,000 B:d Banco, hvarå 12,000 B:d hitintills
blifvit uti Biksgälds Contoiret lyftade;
och finge Herr Haak, i följd af alt detta, för
Staden Ystad göra samma anhållan, som af Herr
*92 StatsUtskottets B et än k anderi.
Falkman och Herr Bager, å Malmö Stads 'vagnar,
blifvit anmäld.
StatsUtskottet har tagit allt detta i öfvervägande;
Och hvad först angår Herr Falkmans
Memorial och den del deraf, som rörer betalningen
af det Hån, Malmö Stad af Allmänna
medel innehar, så får, i afseende på samma
Hån, StatsUtskottet vördsamligen anmäla, huru.
ledes Fullmägtigen för Malmö Stad vid 1812
års Urtima Riksdag, under åberopande af 26
Momentet 34 § af RiksdagsBeslutet den 2 Maji
1810, hos Kongl. Maj:t gjort underdånig Ansökan,
sorn till dåvarande Statsutskott blifvit i
Nåder öfverlemnad, att Casserner och Stall för
den i nämnde Stad förlagde Stab samt 3:ne Esquadroner
af då varande Mörnerska, nu mera
CederstrÖmska Kongl. HusarRegementet, måtte
anskaffas, men hvilket Staden sjelf likväl ville
verkställa, derest Staden dertill erhöll ett förskott
af 4.0, ä 50,000 R:d Banco, mot 4 Procents
ränta och 2 Procents afbetalning. Med anledning
af StatsUtskottets häröfver afgifne Betänkande,
pröfvade Riksens Höglofl. Ständer skäligt
bevilja Staden Malmö ett förskott eller
Hån af högst 50,000 R:d. Banco, hvilka anvisades
på de, i följd af Rikets Höglofl. Ständers,
vid 1S09 och 1810 årens Riksdag gifne förordnande,
från Kongl. Maj:ts och Rikets KrigsCollegium
till Riksgäld sContoiret öfverlemnade
Cassors Medel och hvarvid följande hufvudsakliaa
vilkor tillika faststäldes, nemi.
O '
1:0 Att Hånet, som endast skulle användas
till Casern- och StallByggnader, kunde efter
hand få lyftas och uttagas, dock ej till mindre
-
StatsUtskottets Betänkanden
-
195
dre belopp hvarje gång, än FemTusende (5000)
Riksdaler.
2m Att, under Byggningstiden, hvilken
bestämdes till högst fyra ar, att räkna från deri
dag, då första Summan uppå Fänet blef uttagen,
skulle 4 procents ränta erläggas, i den
inolin penningarne lyftades.
3:0 Att, efter desse 4 årens förlopp, skulle,
jemte 4 procents årlig Ränta å hvad Staden
utaf Fänet innehade, tillika oafbrutet hvarje af
de nästpåföljande åren afbetalas 2 procent på
Capitalet, och hvilka 2 procent koinmo att beräknas
efter hela FånSumman, sådan den var,
då första afbetalningen skulle verkställas.
Af RiksgäldsContoirets Räkenskaper befinnes,
att bela det beviljade Fänet af 50,000 R:d.
Banco från Contoiret är utbetaldt, och att första
Summan, i afräkning härå, blifvit lyftad den 3
December 1813, ifrån hvilken dag byggningätiden
altså kommer att beräknas och foljagteligen
första terminen, då afbetalning på Capitalet
skall erläggas, inträffa den 3 December innevarande
år 1818-
Widkommande nu Herr Falkmans framställning
om inqvarteringsbesväret i allmänhet, så
erkänner StatsUtskottet visserligen billigheten
deraf, att, genom en skeende reglering, detta besvär
i ett rättvist förhållande kunde komma att
delas af samtlige Städerne i Riket; rrien att härtill
upgifva något förslag, anser StatsUtskottet
icke tillhöra dess befattning; hvarföre ock Utskottet
nu inskränker sitt utlåtande, endast till
den del äf Memorialet; som angår det Fån; hvil
Bihang tili RiksSt. Prat. 1S17- 1818- 4:deSaml. Nin;, ié
-
ag4 Statslltskottets Betunianden.
ket af Malmö Stad begagnas. Och beträffande
således först Herr Falkmans Förslag, att Staden
skulle aldeles befrias ifrån återbetalnings - skyldigheten
af detta Lån, och hans tillika gjorde
hemställan, om icke Staden imedlertid må vara
frikallad från räntas erläggande derå, intill dess
Longi. Maj:t i Nåder täckts låta till verkställighet
befordra Rikets Ständers vid 1809 och 1810
arens Riksdag tagne beslut om Casserners och
andre för Militairen nödige Byggnaders anskaffande
,på Statens bekostnad uti de GarnizonsOrter,
som ännu icke äro försedde med tlllräcklige
Byggnader af detta slag; så finner StatsUtskottet
sig icke kunna i nuvarande ställning,
styrka till bifall å hvad Herr Falkman, på sätt
berördt är, föreslagit och hemställt; men hvad
angår Capital-afbetalningarne på ifrågavarande
Lån, sä, emedan händelsen med Malmö Discont,
efter hvad almänligen yrkas, skall förorsakat en,
serdeles för Malmö Stad, menlig stagnation i
handel och rörelse, har Utskottet, i betragtande
häraf trott sig böra hemställa, om icke ett anstånd
på Trenne (3tne) års tid med erläggandet
af de Två procent, hvilka årligen skola på Capitalet
afbetalas, kunde Staden beviljas, så att
första Terminen härtill, hvilken skulle inträffa
den 3:dje December innevarande år 1818 framflyttas
till samma dag år 18? 1.
Beträffande Herr Haaks anförande, i hvad
detsamma liar till föremål det Staden Ystad beviljade
Lån, så har StatsUtskottet härvid inhemtat,
hurusom, i anledning af Fullmägtigens
för nämnde Stad vid 1815 års Riksdag hos
^Wallof!. Borgare Ståndet ingifne Memorial med
StatsTJtshottets Betänkandert.
anhållan, att Staden, der 2 me Esquadroner af
na mera Ceder strömska Kongl. HusarRegementet
då voro förlagde, måste undfå ett nenninge-understöd
af 20 a 30,000 R:d Banco, mot enahanda
vilkor, som Rånet till Malmö Stad blifvit
beviljat, för att dermed kunna, dels betala
de, i och för en redan påbegynd CasernByggnad
åsamkade, med Sex procents ränta löpande
skulder, dels fullfölja den återstående Byggnaden,
Rikets Höglofl. Ständer funnit skäligt bevilja
Staden Rån af TjuguFem Tusende Riksdaler
Banco samt härtill anordnat de så kallade
Westerböttniska Rånmedlen, kvilka, enligt Rikets
Höglofl. Ständer förordnande, till ett aldeles
lika belopp skulle till Riksgälds Contoiret
lefvereras sednast inom 1817 års slut.
Iemte det Rikets Höglofl Ständer behagade
tillåta Riksgälds Contoiret, att förskjuta
10.000 R:d på det sätt, att hälften häraf eller
5.000 R:d. skulle få hållas Staden tillhanda år
1816 och andra hälften år 1817, stadgades tillika
följande hufvudsakliga vilkor, nemi.
1:0 Att å alla Summor, hvilka, i afräkning
å Rånet utgingo, skulle Ränta till Fyra för
Hundra om året godtgöras från lyftningsdagen.
2:0 Den år 1815 ännu återstående Casern
Byggnad skulle vara fullbordad sednast
om 2=ne år, att räkna från den dag, då första summan
i Riksgälds Contoiret uttages.
3:0 Efter desse 2=ne årens förlopp, skulle
jemte Fyra procents Ränta å hvad Staden utaf
Rånet innehade, tillika oafbrutit hvarje af de
påföljande åren afbetalas två procent på Capitalet,
och hvilka två procent kemmo, att beräk
-
igö StaisTJtskottets Betcintianden.
tias på hela RånSu minan, sadan den var, då föf.
sta afbetalningen skulle verkställas; men, derest
någon del af de beviljade 2f,,ooo Riksdaler
skulle komina att lyftas efter Byggningstidens
slut, borde å ett sådant belopp, likasom å det
öfriga, äfven afbetalas 2 procent, sedan ett år
från uttagningsdagen förflutit.
Enligt RiksgäldsContoirets Räkenskaper, har
första Summan, i afräkning på i,änet, blifvit lyftad
den 18 Januarii 1816. från hvilken dag
Eyggningstiden således kommer att beräknas;
och utgjorde hela beloppet, som Staden inom
hästledit 1817 års slut utbekommit, icke mera
än i2,000 R:d. Banco.
Hvad nu angår Herr Haaks hemställan 1
afseende på betalningén af ifrågavarande Rån,
så, enär för Staden Ystad icke- förete sig enahanda
skäl till prolongation af tided, då afbétalningarne
skola taga sin början, som för Malmö
Stads Lån, anser StätsE tskottet sig icke kunna
tillstyrka någon förändring uti de betalnidgsvilkor,
hvilka, vid Rånets beviljande blifvit
stadgade.
Detta allt undérställes vördsumligen Rikets
Uöglofl. Ständers bepröfvahde. Stockholm den
ti Februarii 1818.
tor 76^
Riksens Höglofts Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, i anledning aj Korgl.
Maj:ts Nådiga Remiss uppå Lieutefimten
L. T h or s s e 11 s ansökning,
StatsUtskottets Betänkanden. 197
att utbekomma innestående ExspeäanceArfvode.
(jenom Remiss af den allsta sistl.Januarii, har
Kongl. Maj:t i Nåder täckts till Riksens Ständers
StatsUtskotts åtgärd Öfverlemna Ueutenantens i
Arméen L. Thorssells i underdånighet gjorde ansökning,
att utbekomma dess för åren 1815 och
1816 hos StatsWerket innestående ExpeäanceAifvode,
utgörande för det förra året 50 R:d och
för det senare 66 R:d 32 sk. eller tillsammans
116 R:d 32 sk. som Thorssell hos Kongl. StatsGonteiret
icke kunnat fa upbära, i anseende der.
till, att han ej inom den i Kongl. Kungörelsen
af den g:de December 1812, föreskrjfne tid, anmält
sig till utbekommapde deraf,
Af Handlingarne härom har StatsUtskottet
inhemtat, att Eieutenanten Thorssell, uppå den, i
följd af Riksens Ständers medgifvande vid senaste
Riksdagen, utaf Kongl. Maj:t i Nåder den
2 3tdje Januarii i§i6 utfärdade Expeétance - Stat
för lönlöse Officerare, som gjort tjenst under sista
kriget, blifvit upförd till omförmälte Expectance-Arfvodes
åtnjutande; men då han ej förr
än den usta Oäober förlidet år ingifvit Reqvisition
derå, hade Kongl. StatsContoiret, med tillämpning
af högstberörde Nådiga Författning,
hvilken stadgar, att en hvar, som hos StatsWerket
äger fordran, bör om utfåendfc deraf sig anmäla,
inom den usta Julii året efter det, hvarunder
Fordringen tillkommit, funnit sig icke
kunna bevilja utbetalning af detta Arfvode, enär
Thorssell om utbekommande deraf icke hade
gjort anmälan inom behörig tid.
}g8 StatsTJtskottets Betänkandén.
Dä nu härvid förekommer, att Eieutenanten
Thorssell icke skall erhållit den af GeneralAdjutanten
för Arméen, genom utfärdadt CirculaireKref
meddeldte underrättelse om Expedtance-Arfvodets
beviljande, så tidigt, att Thorssell
varit i tillfälle inom föreskrifven tid anmäla sig
hos Kongl. StatsContoiret, till utbekommande
deraf, samt han alltså, utan eget vållande, skulle
för 2tne år sakna ifrågavarande, af Riksens
Ständer vid förra Riksdagen beviljade förmån;
har StatsUtskottet, enär likmätigt ofvanåberopade
Kongl. Kungörelse,- det ankommer på Riksens
Ständer, att, med afseende å Fordringens beskaffenhet
godkänna densamma till utbetalning, ansett
sig skäligen icke kunna undgå vördsamligen
tillstyrka Riksens Höglofl. Ständers bifall dertill,
att ofvannämnde Exspedfance-Arfvode, 116 R:d
32 sk. må Thorssell godtgöras, och hvartill Utskottet
derefter skall tillgång upgifva. Stockholm
den 12 Eebruarii 1818.
N:r 77.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande öfver RiksdagsFullmagtigens
för Stockholms Stad, Herr
L. f. L n 11 d g rens Memorial, om
ytterligare bidrag af Statens medel till
Krono Upbörds-Betjeningens derstädes
aflöning m. m.
LJti till "Wällöf!. RorgareStåndet ingifvet Memorial,
har Herr L. J. Lundgren, såsom Riks
-
Stats Utskottets Betdrikanden. lggi
dagsFullmägtig för Stockholms Stad, anfort, att
sedan i följd af Riksens Ständers begifvande vid
sista Urtima Riksdagen samt Kongl. Majus den
i7:de Januarii 1816 deråt gifne fastställelse,
Stockholms StadsCassa blifvit lindrad fran KronoUpbörds-
Betjeningen* ordinarie aflöning, 7,648
R:d, som på Rikets Stat upfördes; men Riksens
Ständer dervid ansett, det böra åligga Stockholms
Stad, att bestå den summa, som till denne Betjenings
aflöning år 1814 från StadsCassan utgått,
att deraf tilldela Betjeningen samma Löneförbättring
som för Rikets öfrige löntagande Em.
bets- och Tjenstemän bestämdes, så hade vid
verkställigheten häraf inträffat, att Löneförhöjningsbeloppet,
som från Stockholms Stads Cassä
borde utgöras, i stället för den Summa af 5,019
R:d 16 sk., hvartill 1814 års aflöning upgått,
kommit att bestiga för år 1816 till 6,572 RM
20 sk. och för 1817 till 8,040 R:d 11 sk; hvarförutan
StadsCassan måst bestrida alla utgifter
till Skrifmaterialier, Tryckningskostnader, Wed
och Ljus i och för KronoUpbördsWerket, sorn.
medfört en kostnad för år 1816 af 3,549 RM
21 sk. 5 rst. och för år 1817 af 2,630 R.d 24
sk. 7 rst. i anseende hvartill Herr Lundgren,
på det att Stockholms Stad må komma i åtnjutande
af den lindring, som efter hans förmenande,
var afsigten med Kongl Majus och Riksens
Ständers ofvanberörde förordnande, anhåller,
att en sådan reglering häraf nu måtte vidtagas,
att StadsCassan icke belastas med större
årligt bidrag till KronoUpbörds Werkets i Stockholm
underhållande, än hvad för 1814 med
5,019 R:d. 16 sk. belupit, samt att ersättning
joo StatsZJtskottets Betänk and en.
äfven lunde anslås för de belopp, som åren
1816 och 1817, härutöfver masi af Staden vidkännas;
hvilket Memorial blifvit till StatsUtskottet
rernitteradt.
I anledning häraf har StatsUtskottet inhemtat,
att då vid sista Urtima Riksdagen fråga förekom,
att KronoUpbörds-Betjeningen i Stockholm,
som från längre tid tillbaka blifvit aflönad
till en del af Staten, måtte helt och hållit
påföras StatsWerket, biföllo Riksens Ständer, enligt
Deras underdåniga skrifvelse af den 23
Julii 1815, att i anseende till det serskildta förhållande,
som i detta hänseende voro med Stockholm
emot de öfrige Städerne i Riket, den då
nyligen reglerade aflöningen för KronoUpbördsBetjeningen
härstädes med en Summa af 7,648
R:d. skulle upföras å RiksStaten, att från och
med 1816 års början, qvartaliter utgå från Kongl.
SratsContoiret; hvarjemte och då Riksens Ständer
tillika ansågo nödigt att denne Betjening
väl lönades, för att kunna med så mycket större
noggranhet sköta sine tjenster, Riksens Ständer
härvid fästade det vilkor, att sedan ordinarie
eller oförbättrade aflöningen komme att bestridas
af allmänne medel, Stockholms Stad likväl
borde bestå lika summa, hvartill Betjeningen? vid
Upbördäverket aflöning år 1814 upgick, i ända.
mål att deraf skulle tilldelas denne betjening
en sådan lönförhöjning, som för Rikets Embets
och Tjenstemän med penningelöner då anslogs.
Riksens Ständer beviljade sålunda af StalsWeikets
medel ett bidrag till bestämd Summa
1 qch för KronoUpbördsWerkets i Stockholm
StatsUtskottets Betdnkanden. sol
underhållande, oell bibehöllo genom det dervid
gjorde förbehåll om Stadens åliggande, att
bestå Xjönförhöjning, den af ålder följde grund,
att Kronan och Staden gemensamt borde aflöna
KronoUpbörds - Betjeningen; och ehuru härvid
ansågs skäligt, att enahanda Löneförbättring måtte
tilldelas denne Betjening, som för Bakets
Embets- och Tjenstemän blef anslagen, ingingo
likväl Riksens Ständer icke i någon speciel
reglering häraf för KronoUpbörds-Betjeningen,
utatj blef allenast den begärdte summan
af 7,648 R:d. på RiksStaten upförd, att till
Herr OfverStåthållarens disposition anordnas
och för behofvet användas.
Wid desse förhållanden har StatsUtskottet
ansett Riksens Ständers medgifvande vid förre
Riksdagen, att deltaga i KronoUpbörds - Betjeningens
i Stockholm aflönande, icke kunna föranleda
dertill, att större summa, än då bestämdes,
eller nyssnämnde 7,648 R:d. må af StatsWerket
bestås. Och beträffande åter de öfrige
nu angifne kostnaderne, i och för KronoUpbörds
-Werket härstädes, nemligen till SkrifMaterialier
och tryckning rn. m. så finner StatsUtskottet
ingen anledning förekomma, att StatsWerket
med någon utgift härtill belastas; men
då Riksens Ständer, vid de senare Riksdagar -  ne, för att bereda ersättning så väl åt Städernes
som Landets KronoUpbörds Betjening för
det tillökte besvär och den större kostnad, som
vid Debitering, Upbörd och Redovisning upkommit,
anslagit viss procent på Bevillningsmedlen,
hvilken, deräst den finnes icke svara
mot behofven, tord# böra #kas; hemställer Stats
-
sos StatsUtskottets Betankanden.
Utskottet vördsamligen, om icke denne fråga
ina i sådant afseende öfverlemnas till Höglofh
BevillningsUtskottets åtgärd. Stockholm den
i?:le Februarii 1818-
N:r 78.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, i fråga om KronoUpbörds
Betjeningens aflönande i Götheborg
samt öfrige Städerne utom
Stockholm.
w ällofl. BorgareStåndet har till StatsUtskotet
remitterat så väl Riksdags Fullmägtiges för Götheborgs
Stad Herrar Sam. Arfvidssons, Zach.
Widebcrgs och E. M. Lefflers Memorial med
anhållan, att i enlighet med hvad som sker öfver
alt på landet och äfven blifvit Hufvudsta,
den medgifvit vid 1815 års Riksdag, Götheborgs
Stad måtte befrias från KronoUpbördsBetjeningens
derstädes aflöning, utgörande 3000
R:d. årligen, samt undfå ersättning af hvad hittils
för detta behof blifvit erlagdt, som ock Herr
Borgmästaren Norströms gjorde motion, att de
mindre Städernes Tjenstemän, som verkställa
KronoUpbörden, kunde på Rikets Stat erhålla
Löner elier tilläggas någon ersättning af allmän
tiG medel för deras dervid hafvande besvär
och omkostnader uti hvilken sednare framställ,
ning, en stor del af BorgareStåndets Ledamö.
ter sig förenat.
StatsUcskottet anser uti förevarande hän.
StatsUtsiottets Betänftandcn.
S03
seende någon jemförelse icke kunna göras imellan
Stockholms KronoUpbörds - Werk samt Upbörds
- Betjeningen i Götheborg och öfrige Städerne
i Riker, emedan, då Rikets fleste Embetsoch
Tjenstemän, äfvensom Possessionater, hvilka
ej äro att anse som Stadens egentelige Innevånare,
härstädes äro boende och sine Kronoutskylder
erlägga, hvilka eljest skulle upbäras
af den på Rikets Stat lönade Kronobetjeningen
på Landet, förhållandet härutinnan
med HufvudStaden är helt olika. Och som för
öfrigt härvid förekommer, att Götheborg likasom
Städerne i allmänhet, vid deras privilegierande,
fått sig tillagde visse inkomster och förmåner,
som blifvit uptagne och beräknade, att
utgöra tillgång för deras Tjenstemäns aflönande,
så finner på sådane grunder StatsUtskottet sig
icke kunna tillstyrka, att någon aflöning på Rikets
Stat bestås för desse Städers Upbörds-Betjening.
Men sedan Riksens Ständer vid 18 ii
och 1815 årens Riksdagar, funnit billigt, att till
ersättning och belöning för besvär och tillökte
Utgifter i och för Skattskrifning, Debitering
samt Upbörd och Redovisning af Bevilningsmedlen,
anslå viss procent af samma medel, anser
StatsUtskottet det skäligen böra komma under
öfvervägande, huruvida ej någon förhöjning
i denne procent må beviljas, till bidrag
och lättnad uti kostnaden vid KronoUpbördens
besörjande i Götheborg och öfrige Städerne,
hvarföre Utskottet vördsamligen hemställer till
Riksens Höglofl. Ständer, om icke i afseende
derå, denne fråga måtte öfverlemnas till Höglofl.
S04 StatsUtskottets Betänkanden.
BevillriingsUtskottets Utlåtande, Stockholm den
i2:te Februarii 18 i8-
N:r 79.
Riksens Högloft. Ständers Stats Ut^
skotts Utlåtande, i anledning af Herr
Ofver stens m. m. Carl Silfver*
skölds Memorial om ersättning för
dess förlorade Accord.
T ill StatsUtskottet har Höglofl. Ridderskapet
och Adeln behagat remittera Herr Öfversterts
m. m. Carl Silfverstöhls om ersättning för förlo
radt
Accord m. m. ingifne Memorial, sa lydande:
”De Officerare af fordna Finska Arméen,
Sorn, da Finland förlorades, qvarstadnade i Sverge,
erhöllo af Riksens Höglofl. Ständer, icke allenast
ersättning för uttagne TjenstAccorder ratan
äfven Expe&ance - löner; samma rättvisa vederfors
äfven de Officerare vid f. d. Götha Gardes
Regementet, sorn icke genast erhöllo andra
fteställningar. National - rättvisan synes äfven
fordra, att då sådana allmänne förändringar inträffa,
uti hvilka Tjertstemannen icke äger del,
och sorn för sin pligt och lunér upoffrat allt,
hans välfärd icke blir offer för dem. I djup
vördnad anhåller jag det Höglofl. Ridderskapet
och Adeln täcktes med ädelmodigt behjertande
låta sig föredraga min belägenhet och den er.
sättningsrätt jag icke borde aldeles sakna.
Ar r8o6 korrt för innan Svenska Pom.
jnern af Fransyska Arméen intogs, erlade jag
StatsUtskottets BetänÅanden. 305
%ooo R:d Pörn. Courant i Accord till ett Compagnie
vid f. d. von Engdbrichtska. Regementet.
En kedja af dels politiska dels andre allmänna
händelser hafva varit af den påföljd för mig,
att jag utan förlusten af en för mera än a,000
R:d samma mynt etablerad och af fienden år
1812 borttagen Compagni-Rustkammare, icke un.
der loppet af 11 års tid, ägt en enda styfvers
inkomst af Cotnpagniet, förr än korrt innan
Pomern till Preussen afstods. Wid denna
sorgliga stund, då jag stod i valet imellan ett
Fädernesland, för hvilket jag önskat få lefva och
dö eller nya förbindelser till ett främmande
land, var känslan för min Konung och det land,
der jag var född, hos mig starkare än alt annat.
Jag qvaistadnade vid Svenska tjensten då Regementet
uphörde att vara Svenskt, och jag trodde
ej, att jag äfventyrade något, då jag anförtrodde
utan vilkor, ja utan all tvifvel om verkligheten
af de förhoppningar jag agde, mig och mitt öde
åt den National - rättvisa, som ingen Svenskman
Saknat hos Regering och Ständer.
Mitt hopp, au min Konungs Nåd icke är
for mig för alltid forlorad, bibehåller jag så länge
mitt hjelta säger mig, att jag, vetandes och
Viljandes aldrig gjort något, alt den förverka;
men Konungen, ehuru ömsint för hvarje Undersåtes
väl, äger dock inga medel, hvarmed
min i tjensten förlorade eoskildta Egendom eller
den genom Politiska händelser ini-g beröfvade
Cnmpagnie-lnkomst af minst 1,500 R:d
Pörn. Courant årligen kan mig ersättas: får fördenskull
i djupaste ödmjukhet anropa Höglofl.
Ridderskapets och Adelns ädelmodiga rättvisa
StatsUtshottets Betänkanden,
derom, att mig ma ersättas de 9,000 R:d Pont.
Courant, jag i tjensten utbetalat, för hvilka jag
i stället för att hafva haft någon inkomst af
min Tjenst, måste till denna dato betala ränta,
på det att, öm ödet skulle kasta mig i nödvändighet,
att söka i ett annat land min bergning,
jag åtminstone ej matte lemna mitt Fädernesland
med i och för tjensten häftande skulder eller de
ljufva minnen, hvilka jag intill döden skall ägna
min fosterbygd, blandas med den grymma erfarenhet,
att 29 års oförvitlig Tjenstetid fört till
intet annat än nöd och bekymmer.
Anhållande ödmjukeligen, att detta mitt Memorial
måtte blifva de öfrige Respeftive MedStånden
communiceradt och till vederbörligt Utskott
remitteradt.
”Carl Silfversköld.
Öfverste.”
Då vid Urtima Riksdagen i Orebro år
1812 fråga väcktes, att Officerarne vid Pommerske
Regementerne, i anseende till det lidande,
hvaruti de funnos försatte under det Landet var af
Franska Magten occuperadt, måtte beredas någon
hjelp och undsättning från Sverge, funno Riksens
Ständer, likmätigt Deras underdåniga skrifvelse
den 16 Julii berörde år, sig böra medgifva
enahanda förmån åt desse Officerare, som förut
var bestämd åt Befälet vid förra Finska Arméen,
att nemligen de, som till Riket öfverkommo
och här i tjenst qvarstadnade, skulle äga
undfå Expeélance - löner efter sine Grader saint
vid afskedstagande eller befordran utbekomma
ersättning for Accordsdummorne efter 1793 års
Reglemente; och anvisades såsom Fond för Ex
-
StatsTJtskottets Betänkandeit.
speélance-lönerne åt Pommerske Officerarne de
So,ooo Rsd, som på allmänna IndragningsStaten
funnos qvarstående, såsom förut anslagne till årlig
ränta på Pommerske Kammarens WexelCirculations-Fond
i Hamburg. Sedermera och då
Pommerska landet med Regernenterne blifvit
formeligen afträdt till Preussen, hvarvid Officerarne
allmänneligen derstädes qvarstadnade, blef
omförmäldte Fond af 20,000 R:d vid sista eller
1815 års Urtima Riksdag använd, men derutaf
anslagen en Summa af 10,000 R:d att af
Kongl. Maj:t i Nåder disponeras till Expeftance-Arfvoden,
åt lönlöse Officerare i Arméen, sorn
varit tjenstgörande under sista Krigsåren; oell
har Öfversten Silfversköld på grund deraf, under
den 23 Januarii 1816 af Kongl. Maj:t i Nåder
fått sig tillagdt ett ExpeRance-Arfvode af 500
R:d årligen.
Beträffande nu hans anhållan, att varda ersatt
för sitt Accord till CompagnieChefs Beställningen
vid f. d. von Engelbrecht ska Regementet i
Pommern jemte de förluster han i öfrigt skall
fått vidkännas genom Politiske händelser; så
finner StatsUtskottet, såsom en följd af Riksens
Ständers förklarande år 1812, rörande Pommerske
Regementernes Befäl, skäligt tillstyrka, att
Herr öfversten matte beviljas lika rätt och förmåner
i detta hänseende, som för Finska Arméens
Officerare af Riksens Ständer bestämdes
och af Kongl. Majit i Nåder under den 10 Aprill
1810 och den 2 Junii 1812 blifvit faststälde,
att nemligen tillgodonjuta ofvanberörde
500 R:ds Expeäance - Arfvode, samt för det
Accord han erlagdt till sin i Pommern inna
2o8
StatsUtskottets Betimkanden.
hafde beställning med lön pn Stat, utbekomma
ersättning efter 1793 ars AccordsReglemente,
derest han inom 10 år, från den dag förenämnde
Expeftarice-Arfvode erhölls, derifrån afgår.
Men serskildt ersättning för de förluster, Herr
Öfversten, såsom han anfört, skall fått vidkännas,
dels genom saknad Inkomst af sin beställning
i Pommern, dels ock i och för en honom
tillhörig af Fienden borttagen Rustkammare,
finner Utskottet sig icke.kunna föreslå, enär någon
sådan icke blifvit hans i dylikt förhållande
komne vederlikar tillagd, samt Öfversten för sin
i Pommern saknade inkomst, njutit den ersättning,
som hans imedlertid i Svenska Krigstjensten
hafde Rönings - förmåner medfört.
StatsUtskottet hemställer detta vördsamligen
till Riksens Höglof). Ständers bepröfvande; och
lärer, om bifall härtill lemnäs, underdånig skrifvelse
i ämnet till Kongl. Majit allåtas. Stockholm
den 12 Februarii 1818-
N:r 80.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande, i fråga om den vid
sista Riksdagen beviljade Lönförhöjning
för Lagmännen i Skåne och Blekinge.
i Jos Höglofl. Ridderskapet och Adeln har utaf
Herr Lagmannen Joli. Maimer&tam, samt Herr
AdvocatFiscalen Carl Ulriak Nauckhoff blifvit
fo
-
StatsUtskottets Betänkandeh.
209
föreslagit, att sedan vid sista Riksdagen Lönförbättring
beviljades för Civile, penninge - Löntagande
Embets- och Tjenstemän, äfvensom åtski
1 lige, hvilka förut saknade lön, lingö den på
Stat upförd, men det oaktadt Lagmännen i Skåne
och Blekinge icke kommit i åtnjutande af
Lön i annat förhållande, än förut, eller hvar
sin hälft af Lagmans - lönen uti den tillförene
gemensamma, men sedermera fördelade Lagsagan,
hvarutaf de innehafva hälften hvardera
såsom serskildte Lagsagor; det måtte, enligt billighetens
fordran, desse Lagmän förses ined fulL
lön hvar för sitt Embete; hvilken fråga HöglofL
Ridderskapet och Adeln till StatsUtskottet remitterat.
I anledning häraf får StatsUtskottet uplysa,
att Riksens Ständer vid sista Urtima Riksdagen,
i Calculen öfvar den då beviljade lönförhöjningen,
väl uptogo till erhållande deraf, hela
det antal af 14 Lagmän, som i saknad af Boställen,
endast njuta penriinge-lön å Stat och
sålunda äfven Lagmännen i Skåne och Blekinge
hvar för sin Lagsaga, men hvarvid det lärer
undfallit, att då desse förut blott åtnjötö
hvardera hälften af en förut gemensam lön, äfven
bort uptagas fyllnaden i lönerne, för dem
bägge eller tillsammans primitiva beloppet af en
Lagmans lön 200 R:d. Då likväl Riksens Ständer,
efter hvad häraf slutas kan, funno billigt,
att Lagmännen i Skåne och Blekinge måtte erhålla
förbättring i sine Lönvilkor, till likhet
med de öfrige, enär sådant i förberörde måtto
iagttogs, samt fråga nu altså endast är, att denBihang
till Riks.St. Prot. 1817--1S1S. 4:deSaml. Ntr vj, ig.
a i o StatsUtskottets Betänkande!!.
ne af sist församlade Riksens Ständer utmärkte
afsigt, måtte i verkställighet bringas, har StatsUtskottet
funnit sig, på desse grunder, böra
vördsamligen tillstyrka bifall dertill, att vid nu
för hand varande StatsReglering må upföras
hvad sorn brister i full jLagmanslön för de 2:ne
ifrågavarande Lagmännen* Stockholm den I2:te
Februari 18 18-
N:r 81.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Betänkande, angående Rikdagsmannen
Gustaf Olssons Memorial,
om tilltånd för hemmansägare
i Strömsholms Fögderi, att med penningar
efter årlig Markegång få lösa
det Räntchö, som utgår så väl till
Kongl. Hofstallet som Räntetagare i
allmänhet.
Till R iksens Höglofl. Ständers Statsutskott har
ifrån det Hedervärda BondeStåndef blifvit remitterad!,
Riksdagsmannens från Snäfringe Hä.
rad af Westmanlands Län* Guslaf Olssons Me*
morial, deruti han klagat öfver den tunga, som
skall åtfölja Hölefvereringen så väl till Kongl.
Hofstallet, sorn andre Räntetagare; och då detta
Onus skall i flere afseenden vara tyngre, än de
motsvarande bördor, hvilka åligga de fleste andra
Landsorter; så anhåller Riksdagsmannen om
någon lindring i den, Strömsholms Fögderies
StatsUtskottets Betänkanden.
Hemmansägare åliggande Hölefverering matte
dem förunnas, eller ock dem tillätas, att med.
Penningar efter årlig Markegång få lösa det Hö,
de äro skyldige, att så väl till Kongl. HofStaE
let här i Stockholm, som Räntetagare i allmänhet
lefverera.
Till uplysning i detta ämne, får Statsutskott
tet anföra följande:
Redan genom Kongl. Brefvet af den 20
Oäober 1741, blef stadgadt, att det Räntehö oell
Halm, som var anslagit till utfordring vid Kongl.
Hofstallet, skulle in natura lefvereras på den tid
och ort som OfversteMarskalken, igenom Gorrespondence
med Eandshöfdingarne kunde utsätta;
sedan vid 1809 och 1810 årens Riksdag, Riksens
Högloft. Ständer vidtogo en ny reglering i
afseende på utfordringen vid Kongl. Hofstallet,
uphörde RiksMarskalksEmbetets dittills hafde
befattning och förordnande orri Räntehöets och
Halmens lefvererande, sorn i stället updrogs
Kongl. KarnmarCollegium och StatsContoiret»
Erfarenheten under de följande åren visade likväl
flere olägenheter härmed vara förenade,
hvarföre Riksens Höglofl. Ständers Statsutskott
vid 1815 års Riksdag tillstyrkte den förändring}
att Kongl. Hofstallet skulle återfå den rättighet,
som det från äldre tider och intill år 1810 ägt,
att med Räntegifvarne öfverenskomma antingen
Räntehöet eller Halmen borde in natura lefvereras
eller lösas med Penningar till det pris,
som i sådant fall af Hofstallet med afseende &
Uphandlingen af det motsvarande qvantum kunde
utsättas. Enär, efter 18x0 års Beslut, allt
Räntehöet och Halmen måste ovillkorligen in
212 StatsUtskoltets Betänkanden.
natura lefvereras, runnö Räntegifvarne genom
denne tillstyrkte förändring en verklig förmån,
då det kom att bero af deras fria behag, att antingen
lefverera in natura eller betala med Penningar
efter det utsättande priset om de funno
det för sig mera förmånligt eller beqvämligare;
och Hofstallet bereddes äfven derigenom tillfälle,
att kunna förse sig med en duglig och
god utfodring.
Emot detta Förslag gjordes af Riksdags
mannen
Wessing uti det Hedervärda BondeStåndet
anmärkning, hvarå StatsUtskottet yttrade:
att fråga icke var om något nytt eller utsträckt
åliggande för hemmansägarne, utan om en anstallt,
som syntes kunna leda till deras förmån:
att Kongl. Majus och Kronans behallne Räntehö
och Halm i Upsala, Stockholms. Södermanlands
och Westmanlands Län, sorn, på grund af hemmanens
natur måste in natura utgöras, när Kronans
behof det fordra, blefvo vid 1809 och
1810 årens Riksdag, enligt Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse af den 10 April sistnämde
år, rörande utfodringen vid Kongl. Hofstallet,
påräknad att in natura utgöras, hvilket ock Kongl.
Maj:t under den 23 September 1811 i Nåder
faststält: att StatsUtskottet ansåg någon ändring
häruti då icke kunna göras men väl den lindring
beredas, att på sätt StatsUtskottet förut föreslagit,
Räntegifvarne kunde emot skälig lösen
för dessa Räntepersedlar undvika besväret och
olägenheten af desammes transporterande längre
väg till Upbördsstället; och då det efter Utskottets
förslag, skulle bero af frivillig öfverenskommelse
imellan Hofstallet och Räntegifvarne, an
-
StatsUtskottets Betänkanden. 513
tingen lösen mä ske eller ej, kunde Utskottet ej
förese, att något äfventyr eller lidande för Räntegifvarne
härvid skulle kunna upkomma, helst
denna anstalt, från längre tid tillbaka, varit antagen
och blifvit utan något överklagande verkställd
uti de öfrige Uänen.
Hvad af StatsUtskottet sålunda yttrades och
hemställdes, blef af Riksens Höglofl. Ständer till
alla delar bifallit; och som den nu yrkade förändring
härutinnan, att Räntegifvarne måtte tillåtas
lösa det till utfordringen vid Hofstallet i
Stat anslagne Räntehö och Halm, efter Markegång,
skulle för StatsWerket medföra en ny och
opåräknad utgift; så kan StatsUtskottet icke tillstyrka
bifall å hvad Riksdagsmannen Gustaf Olsson
i detta afseende hemställt, utan anser, att det
må ankomma på Räntegifvarne sjelfve, att genom
öfverenskommelse med Hofstallet förskaffa sig
den lindring i utgörandet af desse Räntepersedlar
som vid regleringen af utfordringen vid
Hofstallet möjligen kan förenas.
Hvad i öfrigt angår Riksdagsmannen Gustaf
Olssons tillika gjorde hemställan, om rättighet
för Räntegifvarne, att efter Markegångspris
få lösa det Räntehö, som till Räntetagare i allmänhet
utgöras bör, så är detta ett ämne, af
sådan Oeconomisk beskaffenhet, som icke tillhör
StatsUtskottets Utlåtande.
Hetta allt underställes Riksens Höglofl.
Ständers eget ompröfvande vördsamligen. Stock-,
holm den i st JFebruarii 1818-
StatsUlshottets Betänkandefi.
Nsr 82-
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Betänkande, angående Riksdagsmännen
jf. M. W e s s i ng s och Gustaf
Olssons Memorial, om ändring
i Lefvereringsstället af Kronans
Räntehö och Halm, som från IVestmanland
är anslagit till Utf'ordringen
vid Kongl. Hofstallet.
ti till Hedervärda BondeStåndet ingifvet och
derifrån till StatsUtskottel rernitteradt Memorial
hafva Riksdagsmännen från Westmanland Johan
Magnus Wessing och Gusfaf Olsson sig deröfver
besvärat, att Hemmansägare i Westmanland måste
föra deras Räntehö och Halm till Kangsöhr,
en väg vida Öfver deras Skattdragande likars
skyldighet. Och då Arrendehöet från Kongsöhr
fores till Strömsholms Stuteri, så anse de billigt
att till en rättvis lättnad så kunde regleras,
att de lingö lefverera Räntehöet vid Strömsholm,
och att Arrendehöet vid Kongsöhr i stället fragtades
hit till Stockholm, hvarigenom Allmogens
i Westmanland försvårade Onus skulle vinna
lättnad utan någons skada eller förfång.
StatsTJtskottet bör härvid uplysa, att ifrån
Westmanlands Rån är icke något Arrendehö på,
räknadt eiler ingår till utfordringen vid Kongl.
Hofstallet, Het Arrendehö, hvarom Riksdagsmannen
Wessing och Gustaf Olsson uti deras Memorial
förmäla, är det som utgår af de StallStats-Angar,
hvilka väl förut tillhört Kongsöhr,
tpen nu mera, sedan Kongsöhrs Kongsgård blif*
StatsUtskottet s Betan/tanden.
vit helt och hållet skiljd frän Strömsholm, arg
anslagne Strömsholms Stuteri och hvaraf Arréndet
till Utfordringen vid Stuteriet lefvereras;
och enär således hvarken Hofstallet eller Stats*
Werket med detta Arrendehö hafva någon befattning;
så kan del; föreslagne utbytet icke äga
rum.
Hvad åter angar det Kronan behållne Räntehö
och Halm från detta Hän, som till Utfordringen
vid Kongl. Hofstallet ifrån längre tider
tillbaka är anslagit; så kan uti Häradernes
lefvererings-skyldighet häraf iq Natura någon
förändring icke tillstyrkas, emedan det skulle
göra rubbning uti StatsRegleringen och medföra
opåräknade Utgifter för StatsWerket. Lefvereringsstället,
som efter äldre författningar, berodt
på Riksstallmästare-Embetet att bestämma, har I
sednare ären varit anvist till Kongsöhr, der
Kongl. Maj:t och Kronan äger ett serskildt dertill
inköpt förvaringsrum. StatsUtskottet finner
väl, att det för vissa Härader skulle vara en
lindring i anseende till den kortare vägen, om
dem tillätes, att lefverera deras Räntehö och
Halm vid Strömsholm i stället för Kongsöhr;
Men då Kongl. Maj:t och Kronan icke äger någon
Byggnad eller Magazin vid Strömsholm
till desse Räntepersedlars förvarande; så kan
StatsUtskottet å denna begäran icke annorlunda
tillstyrka bifall, än om de Häradsboer som åstunda
sig häraf begagna, vilja på egen bekostnad
anskaffa eller upbygga ett härtill tillräckeligt
Förvaringsrum eller Magazin, på den plats,
sorn härtill kan varda utsedd, emot det, att sedan
detta Hus eller Förvaringsrum vöre up
-
StatsUtskoltets Betänkanden.
hyggdt och i alla delar fullbordadt, Häraderne
för de-ss framtida underhällande blefvo befriade,
utan att kostnaden till dess vidmagthållande deremot
lomme att af StatsWerkets Medel bestridas.
Om Riksens Högloft. Ständer täckas fästa
ett billigt afseende pä den lindring härutinnan
ju sökt blifvit och härigenom skulle vinnas utan
någon olägenhet för Hofstallet eller StatsWerket;
så hemställer StatsUtskottet vördsammeligen,
att Riksens Höglofl. Ständer måtte hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att, i händelse
Häradsboerne finna för sig förmonligt att
häruti ingå, Kongl. Maj:t i Hader täcktes låta
utse något tjenligt ställe vid Strömsholms Lastageplats,
der en sådan byggnad på Häradernes
bekostnad kunde få upföras, samt att KronoBetjeningen
matte likaså här som på andra lefvexeringsställen,
åläggas, att öfver Räntehöet och
Halmen hafva nödig tillsyn och vård, ifrån det
desamma derstädes varda lefvererade, intill dess
afhämtningen för Kongl. HofStallets räkning på
första öppet vatten varder verkställd.
Riksens Höglofl. Ständers eget ompröfvande
underställes detta vördsamligen, hvarvid en
Ledamots serskildta tanke bifogas. Stockholm
den 19 Lebruarii 1818.
Utdrag af Protocollet3 hållit hos
Riksens Höglofl. Ständers Statsutskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm den
12 Februarii i8t8.
S. D. I fråga om besvarandet af den, utaf
StatsTJtskottets Betänkanden.
217
RiksdagsFullmägtige Johan Magnus Wessing oell
Gustaf O^son, uti Hedervärda BondeStåndet väckte
och till StatsUtskottet remitterade Motion, angående
förändring i Uefvereringsstället för det
Hö, åtskilllge Häraders Innevånare i Westmanland
skola till Hofstallet lefverera, yttrade sig
Riksdagsmannen Anders Persson: ”Då jag ' af
”MedBröders förtroende fått mig updragit delta”ga
i rådslagen och besluten innom detta Hög”lofl.
Utskott, har jag ansett för den ömmaste
”pligt söka jemna Deras Statsbördor. Intet öde
”är hårdare för Skattskyldige än att den ena
”skall se sig hårdare tryckt än en annan med
”lika skyldighet. Kongl. Maj:t har på Riksens
”Högloft. Ständers tid efter annan gjorde framställningar
om Räntetagares och Räntegifvares
”ömsesidiga förmoner och skyldigheter utfärdat
”de mäst tydliga Förordningar, hvilkas efterlefnad
det väl vore det mäst billiga att de Skattdragande
Undersåtare, sorn äro Kongl. Majit
”och Kronan besparde, äfven lingö förmån efterlefva.
För all ting här i verlden kan uppgöras
svårigheter, men monne de böra få bort”jaga
rättvisan? Nu bo i en och samma By
”2:ne Grannar, som hafva lika beskaffade Herneman,
det ena är på Uön anslagit åt någon Em”bets-
eller Tjensteman, som ofta ej bor § mil
”derifrån. Dit får han köra sine Räntepersed”lar.
Det andre är Kongl. Majit och Kronan
”bespard och han skulle, sorn nu projeäerat är,
”föra åtminstone RäniehÖ och Halm till och
”med 9 å 10 mil, ja deröfver; kan ett sådant
”stadgande blifva enligt med billighet och rättvisa?
Jag vill för min del förklara, att jag
StatsUtskottetS Eetänkanden.
”icke instämmer i detta beslut, utan ifall Hög.
”lofl Utskottet vill taga detta ämne i nogare
”skärskådande, anhåller jag mina enskildta tan”kar
må få medfölja till Riksens Höglofl. Stän”ders
Plena. Om alla vördnadsvärda Medlern”inar
inom detta Höglofl. Utskott hade ett lika
”O nus med den skattgifvande, Kronan besparde,
”Hemmansåboen i Westmanland, hade visst er,
”farenheten ledt till andra rådplägningar. Jag
”beifrar detta icke för det de Häradsboer, för
”hvilka jag på Riksdagen talar, hafva så obe
”qvämt, att vid Kongsöhr lämna Skatte Hö och
”Halm. Wi äro i det fallet de lyckligaste,
”Men jag har hört och Sett deras svåra belägenhet,
som äro längst aflägsne. Med skyldigheten
att för ett Hemman skatta vissa Pund Hö,
”har väl aldrig varit påtänkt att ett lika qvan,
”turn skulle åtgå vid dess transporterande, att
”förtiga en kostsam matsäck och tidsspillan. Om
”Bonden, som från Westmanland till Stockholm
”trälat upp med några Höpund, hvarvid han sä,
”kert för sin häst upstilt ganska manga, och dess”utom
hans lifsuppehälle kostat honom ganska
”kännbart, kari det väl vara honom afundat att
”fa några skiilingar mer på Pundet, än hvad
”Länets markegång innehåller? Hvad svålig,
”beten vidkommer, att vid det projefterade stäl”let
Strömsholm få aflemna Räntehö och Halm
”för bristande Magazin, kunde väl samma rum
”och skullar begagnas, som nu finnas för Kongs”öhrs-höet,
sorn af Räntegifvare så ofta mötes
”på vägen med stor grämelse, och skulle qvan”tum
af Länets Räntehö öfverstiga det som ifrån
”Kongsöhr till Strömsholm transporteras, skulls
StatsUtskottets Betänkaiulen. 319
”jan förr föreslå, att Åkerbo Härad, som är när”mast
beläget, fyllde bristen, på det de aflägsna
”kunde blifva skonade. Det yrkande att Kongl.
”Majit och Kronan besparde Hemman först skulle
vid Strömsholm upbygga hus åt Hö och
”Halm iiinan de där lingö lefverera, anser jag
”lika obilligt, som om Räntetagarne skulle tvin”ga
sin på Kön anglagne Hemmansåbo att först
”bygga åt sig Foderhus innan han fick köra dit
”sitt Skattefoder; ty förhållanderne måtte vara
”lika för lika Skattskyldige Undersåtare i ett
”och samma Rike.”
Och skulle denna serskilta tanka åtfölja det
afgående Betänkandet härom till Respedtive RiksStånden,
N:r 83,
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Betänkande, angående Herr A.
D. Heijke n skölds Memorial
om befrielse för Nora, Lindes och
RamsbergsBergslager, att erlägga Vacance-Afgift.
Herr A. D. Heijkensköld, har hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln anmält, att sedan Nora,
Uindes och Ramsbergs Bergslager, som, enligt
Riksens Högloft. Ständers Beslut år 1810, ehuru
förut enligt Privilegier befriade frän Rotering,
blifvit roterade på enahanda sätt och vilkor med
de lägenheter uti Handslaget, som, förut ej roterade,
då extra roterades, hos Kongl. Maj:t i un
-
320 StatsUtskottets Betänk and en.
derdånighet anhållit, att få erlägga en Vacance.
Afgift af -ji S& Tackjern per Rote årligen och
att denna förbindelse skulle blifva på 10 års
tid; så har väl Kongl. Maj:t i Nåder bifallit,
att Extra Roteringen för Bergslaget, emot denna
Vacance-Åfgilt tills vidare skulle få fortfara;
men då genom 1812 års RiksdagsBeslut en
förändring härutinnan genom nuvarande Beväring
upkommit: och ofvanberörde Gontrad ej
blifvit af Kongl. Maj:t annorlunda sandionerat,
än tills vidare, troligen af det skäl, att det tillhörde
Riksens Högloft. Ständer att derom besluta,
har Herr Heijkensköld yttrat sig vara af
den tanka, att denna Vacance-Afgift för Bergslaget
bär uphöra och Extra Roteringen för densamma
sättas i samma förhållande med Extra
Roteringen å Landslaget, som nu hvarken håller
Soldat eller erlägger Vacance-Afgift, och
har Herr Heijkensköld anhållit, att denna hans
Motion måtte till StatsUtskottet varda remitterad.
Sedan StatsUtskottet genom Remiss från
Högloil. Ridderskapet och Adeln häraf erhållit
del, har StatsUtsko.ttet om förhållandet härmed
gjort sig underrättadt och funnit detsamma omständligen
utredt uti Kongl. Majus Nådiga Bref
af den 7 Januarii 1812 till Kongl. Maj:ts och
Rikets KämmarCollegium, hvaraf en Afskrift
härhos bilägges.
Och då häraf inhemtas, att vid detta Contrads
ingående, sorn Bergslagerne sjelfve erbjudit,
de njutit ali den lindring uti Rote-sammansättningen,
de skäligen kunnat begära, samt detsamma
icke annorlunda är i Nåder faststäldt, än
tills vidare och intill dess de underdåniga be
-
StatsUtsiottets Betänkanden• 221
svar, Bergslagerne öfver den verkstälde Estra
Boteringen anfört, i hela dess vidd blifvit afgjorde;
så anser, vid sådant förhållande, Statsutskottet
sig icke äga anledning, att härutinnan
nu tillstyrka någon rubbning eller ändring, utan
att det ännu vidare och intill dess besvären blifvit
pröfvade och afgjorde, må bero vid det, med
Bergslagernes eget begifvande, härom ingångne
och afslutade Cornrad : hvilket dock Biksens Höglofl.
Ständers eget otnpröfvande vördsarnligen
hemställes. Stockholm den 12 Eebruarii 1818-
Afskrift.
CARL, 6c.
Wår synnerliga ynnest SCc. &c. Sedan efter
till Oss inkotnne underdåniga Besvärjfrån Bergslagerne
innom Örebro Län öfver den verkställde
Extra Boteringen, WI af förekommen anledning,
under den 19 sistiedoe November i
Nåder anbefallt Landshöfdingen i nämnde Län,
att utan allt uppehåll, höra nämnde Bergslager,
huruvida de skulle vilja åtaga sig, att, emot befrielse
på Tio år ifrån det dem ålagde Roteringsmanskaps
utgörande in Natura, samt dess beklädande
ifrån sistledit års början under loppet af
berörde tid, antingen Biket har krig eller fred,
till Oss och Kronan årligen erlägga en Vacance-
Afgift af 7 ' S#:cl Tackjern af hvarje Bergslags
Rote, med undantag af Rotarne innom
Bjurkärns Sochen, för hvilka WI i anseende till
Hemmanens svaghet i Nåder nedsatt denne Afgift
till 61 Stttd, Bergslagerne derjemte öppet
S22 StatsUtshottets Betänkanden.
leranadt att ifrågavarande Jern efter hvarje nästföregående
års Markegångs Taxa med pennin,
gar lösa; så har Landshöfdingen uti skrifvelse
den 23telje nästledne December i underdånighet
anmält, att förberörde Wår Nådiga Befallning
af honom blifvit fullgjord, och att dervid Carlskoga
Bergslag, beslående af Carlskoga och
Bjurkärns Socknar, med antagande af det gjorde
Förslaget, förklarat sig vilja den bestämde Botefrihets
afgiften för de inom desse Socknar inroterade
61 Soldater erlägga, äfvensom Knistrad
och Hidinge Sochnar likaledes för sine 11 Rotar,
till samma afgifis utgörande famtyckt, med
'dervid yttrad önskan, att i händelse af Tackjerns
prisets betydligare stigande, en sådan lindring
i lösningen till likhet med hvad Tackjernet
i mäst vanlig Conjuöur gäller, i Nåder
måtte tillåtas, att Söchnarne ej kornrne att vidkännas
en tunga vida öfver hvad till en Soldats
underhåll på Landslaget efter vanligt varuvärde
fordras; hvarjemte alla förenärnde Sochnar förenat
sig i den underdåniga anhållan, att otn någon
lindring i den andra Bergslagernes Rotering
i Nåder skulle beviljas, en sådan förmån
äfven måtte komma dem rill godo, samt att, ifalI
WI ej i Nåder skulle antaga de öfrige Betgsslageri.
es
Soldater uppsätta; de icke deslomindre i Nåder
derifrån matte befrias, enrot den fastställde Botefrihets
afgiftens erläggande; Och har dessutom
Carlskoga Bergslag i underdånighet önskat,
att Wl i Nåder täcktes bereda någon utväg, att
emot billig ersättning använda de Beklädnads
persedlar, sorn redan kunna vara anskaffade.
StatsUtsiottets Betilnhanden. 22 S
Beträffande länets öfrige Bergslagsorter förmäler
landshöfdingen ’ desse hafva, i stället för
att bestämdt ytra sig öfver War nådiga Proposition,
sjelfva framställt åtskillige anbud till
mildring uti den verkställde Eoteringen och
att sålunda Nora Sochn ej mindre än Jernboås
och Julsjö Sochnar i Nora Bergslag i underdånighet
anhållit antingen att ?:tie Rotar måtte
sammanslås till en och derefter för hvarje sådan
sammansatt Rote det föreslagne Tackjerns beloppet
af 7I £#:d få utgöras, eller ock att hvarje
Rote måtte få sammansättas af fyra Hemman
och afgiften för desse Rotar utgå med 6 St£:d
'Tackjern, likväl på det satt att Tackjernet altid
borde få lösas med 3 R:d SÉfetd och afgiften erläggas
i Mars Månad hvaije år, samt icke börjas
förr än med innevarande år, att Landes
Sochn af Lindes Bergslag i underdånighet begärt,
att 3:ne Rotar måtte sammansättas till en,
eller en minskning af |:de!ar uti Sochnens RoteringsSumma
äga rum: att Samsbergs Sochen af
nyssnämnde Bergslag instämt i Nora Sochens
undeidåniga anhållan, med tillägg, att i händelse
WI ej- dertill skulle lemna Nådigt bifall
Sochnen häldre än att prestera Soldater, ville
för hvarje Rote efter nu gjord inrotering, erlägga
6 Stt al Tackjern; ocli har med denna
Sochen Grythytte Bergslag sig till alla delar
förenat: att Nya Kopparbergs Bergslag, ej mindre
än Hammars Sochen af J.erbecks Bergslag
gjort enahanda anhållan med Nora Sochen: att
Lerbecks Sochen af samina Bergslag, med undantag
af någre Hemman inroterade uti Soch.
narne N:ris 205, 212, 214, 215, 216, 223 och
S24 StatsUtskottets Betänianderi.
2 27, hvilkas ägare förklarat sig vilja hålla Soldat
in Natura, anhållit att 2‘.ne Rotar måtte fa
sammansättas till en, eller hvarje Rote bestå af
3'.ne Hemman, i hvilka 2:ne fall de ville åRotefrihets-Afgiften
7§ S#:d erlägga; hvarjemte dé
begärt, att om de öfriga Bergslagerne tilldeltes
en större lindring, sådant äfven måtte komma
denne Sochen till godo och att WI i Nåder
täcktes emot billig ersättning använda de Beklädningspersedlar
som för deras Extra Soldater
kunde vara anskaffade, och ändteligen: att Qvisbro,
Winteråsa, Tysslinge och Kihls Sochnar af
Like Bergslag, äfvensom Nysunds Sochen af
samma Bergslag alla i underdånighet anhållit,
att 2'.ne Rotar matte få sammanslås till en eller
hvarje Rote bestå af fyra Hemman, då de ville
erlägga, i förra fallet 6^, och i det sednare
5 S#=d Tackjern, med vilkor att det altid efter
Tre R-.d per S&:det hogo lösas och Afgiften
icke börjas förr än med innevarande år.
I sammanhang med hvad Landshöfdingen
sålunda underdånigst anmält om förloppet af
den honom i Nåder updragne förrätning i afseende
på förenämnde Bergslagers hörande öfver
den föreslagne Varancé afgiften, bafve WI
i Nåder låtit Oss föredragas en af samtelige desse
Bergslager sedermera genom utsedde Deputerade
till Oss i underdånighet ingifven skrift,
hvaruti de, med förklarande att vilja ifrågavarande
afgift under en tid af Tio år eftet 7§
S#:d Tackjern per Rote erlägga, underdånigst
anhållit:
1:0 Att Roteantalet på sådant sätt må blif
-
StatsUtskottets Bettini and en. qgg
va förminskat, att (3) Tre Rotar uti Nora,
Hjulsjö, Ramsbergs, Lekebergs* I*erbecks, Grythytte,
Helleforss och Nya Kopparbergs Bergs,
lager få anses utgöra arne, och två Rotar uti
Lindes Sochn, såsom hårdast roterade, samman,
slås till en; a:o Att afgiften må först i Mars
Månads början det följande året få erläggas, då .
de äfven vilja den samma för 1811 i nästkommande
Mars Månad, antingen med Penningar
efter 1810 års Markegångstaxa eller ock med
Tackjern in Natura utgöra; och 3:0 att WI I
Nåder täcktes för Wår och Kronans räkning låta
inlösa de Beklädnader, sorn till ett inskränkt
antal blifvit för RoteringsManskapet anskaffade;
hvaremot de förbinda sig att sjelfve träffa frivi!*-  lige öfverenskommelser orri uphäfvande af de
nied åtskillige Roteringskarlar, i afseende ä deras
tjenstgöring redan af dem afslutade Contratt,
utan' att WI på något sätt med denria fråga ytterligare
må besväras.
Detta allt, jemte hvad Landshöfdingen för
öfrigt i underdånighet anfört rörande sättet a£
Tackjerns - Afgiftens upbärande in Natura m. m.,
håfve WI i nådigt öfvervägande tagit; och sorn.
af hvad utaf Landshöfdingen blifvit anmäldt,
WI i Nåder inhämtat, att med unda'ntag, så väl
af Carlskoga Bergslag, bestående af Carlskoga,
och Bjurkärns Sochnar, som af Knista och Hidinge
Sochnar uti Leke Bergslag, hvilka i ali-*
mänhet med någon mindre jemkning ingått uti
Wår, Bergslagerne gjorde Nådiga Proposition,
att för de innom desse Sochnar inroterade 72
Soldater erlägga den föreslagne Vacance- Afgiften,
Bihang till RiksSt. Prot. 1817-1818. 4:deSaml. N:rap, 30.
V
StatsUtskottets Betänkanden.
de öfrige Bergsslagerne med fullföljande tili
en del af deras före detta ingifne underdånige
Besvär öfver sjelfva Roteringen, icke med andre
vilkor i propositionen ingått än att Roteringen
nedsättes till hälften och derunder, då
de förklara sig nöjde att, med åtskillige andre
förbehåll betala somlige 7-§ S#:d, andre 6'-, 6
och 5 Stind Tackjern; Altså och då således grunden
för det manskap eller deri Vacance - afgift
desse Bergslager böra upsätta eller erlägga, icke
kan med säkerhet upgöras innan de underdånige
besvären blifvit pröfvade, och detta åter icke
kan ske förr än de från Eder deröfver infordrade
underdåniga utlåtanden inkommit, håfve
WI funnit frågan om Bergslagernes Roterings
skyldighet i mer eller mindre mohn för det närvarande
icke kunna i Nåder afgöras. Likväl och enär
Bergslagérne, sedan Landshöfdingens anmälan
i ämnet inkommit, genom deras utsedde deputerade
mera närmat sig till det Förslag WI
dem i Nåder låtit göra, och WI anse nödigt
att genast äga en bestämd styrka att påräkna,
håfve WI i Nåder tillåtit Nora, Hjulsjö, Ramsbergs,
Lekebergs, I.erbecks, Grythytte, Helleforss
och nya Kopparbergs Bergslager, att tills
vidare och intill dess de underdånige Besvären
i hela deras vidd blifvit - afgjorde, få erlägga
den föreslagne Vacance-Afgiften af 7 * SÖåd
Tackjern per Rote 'på sådant sätt, att Tre Rotar
uti desse Bergslager, blifva ansedde utgöra Två,
samt likaledes i Nåder beviljat Lindes Bergslag
enahanda forman, med deri ytterligare lindring,
att Tvä Rotar derstädes sammanslås till en, burandes
liden för Vacance - afgiftens erläggande
StatsUtsiottets Betiinhanden. 227
beräknas i frii n och med förlidet år, och denna
Tackjerns afgift, hvilken då den ej af Bergslagerne
in Natura utgöres, äfven må af dem med
penningar lösas efter föregående årets Markegångs
pris, få, på sätt nu i underdånighet ansökt
blifvit, i Mars Månads början hvart år erläggas,
i följd hvaraf äfven 1811 års Vacanee
afgift kommer den i:sta nästkommande Martil
att utgå. För öfrigt håfve WI i Nåder bifallit
Bergslagernas underdåniga anhållan i afseende
på de för Boterings - manskapet anskaffade Beklädnader,
och således försäkrat dem att genom
Wår Nådiga försorg derföre njuta billig ersättning,
sedan så väl antalet af Bekläd naderne,
som priset derå genom Landshöfdingen blifvit
upgifne, igenkännandes WI Bergslagernes beredvillighet,
att gå Wäre Nådige afsigter till
möte uti deras genom Deputerade nu gjorde
anbud, att då de redan afslutat Contrakt med
åtskillige Boterings - karlar, sjelfve vilja med
dem öfveranskomma örn desse Contracls Uphäfvande,
utan att WI med någon, fråga derom
ytterligare må besväras. Hvad serskildt beträffar
Carlskoga, Knista, Hidinge och Bjurkärns
Sochnar, hvilka antagit Wår Nådiga proposition
och således komma för den dem ålagde Botering
att. erlägga ifrån och med förledit års början
på en tid af Tio år, de tre förstnämnde Sochnar
7’ samt den sidstnärnnde Sft:d Tack
jern
eller dess värde i penningar efter Markegångspris
på den Termin här ofvan stadgadt blifvit,
håfve WI i Nåder dem försäkrat, att vid
framdeles pröfning af sämtelige Bergslagernes
Boterings - besvär, vilja tillse huruvida och i
2 28 StatsUtskottets Betanhanderii
hvad molin desse Sochnar kunna i jemförelse
med de öfrige njuta någon lindring till godo;
Kommande nu hvad WI, rörande Beklädnaden
m- m. förordnat, att äfven på desse Sochnar
lämpas.
I enlighet med hvad nu i Nåder stadgadt
och beslutadt blifvit anbefalle vi Landshöfdingen
att, utan allt uppehåll, på Ware Höga vägnar afsluta
behörige Contrakt med alla ifrågavarande
Bergslager; och håfve WI i afseende på Upbörden
af det Tackjern, som in Nntura kan prsesteras,
i Nåder bifallig att, på sätt Landshöfdingen
i underdånighet föreslagit, detsamma må rned
de vanlige Tionde-Jerns Bodarne aflemnas, och
der förvaras för att sedermera på lämpeligaste
sätt försäljas.
Jemte det WI, allt hvad sålunda blifvit
förordnat, Eder i Nåder tillkännagifva velat, öfverlemne
WI nu till Eder hela detta mål, för
att vid afgifvande af det från Eder, öfver Bergslagernes
BoteringsBesvär, infordrade underdåniga
Utlåtande i behörigt öfvervägande komma.
WI befalle 8Cc. Stockholms Slott den 7
Januarii i8iss.
Till Krigs. Kammar- och Bergs-Collegierne, angående den
Bergslagerne i Örebro Län, emot befrielse från RoteringsManskaps
utgörande in Natura, föreslagne Vacance-Afgift.
tV. Carpelan*
StatsUtsiottets Betänhanden.
3 39
N:r 84.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Betänkande, angående Riksdagsmannen
Anders Danielssons
Memorial om CommerceRådet B j ö r tibergs
Bränvins -Arrende.
•Riksdagsmannen och BancoFullmägtigen Anders
Danielsson har uti ett till Hedervärda BondeStåndet
inlemnat Memorial anfördt: att da Kongl.
Maj:t genom Dess Allmänna Magazins-Dire&ion
förste gången afslöt Contrad med CommerceRådet
och Commendeuren af Kongl. Wasa Orden
Nils Björnberg om BränvinsBrännings-rättigheten
i Götheborg, Wennersborg och Uddevalla med
flere deromkring liggande Städer, skall i Arrende-vilkoren
det uttryckeliga förbehåll blifvit
gjordt, att Arrendatorn, som efter Laga Syn emottagit
de i samma Städer varande KronoBrännerier
med Redskap och öfrige Inventarier hade
sig ålagdt, att vid afträdandet, likaledes efter
besigtning återställa hvad han emottagit, och ersätta
det felande eller försämrade, hvadan och
enär vid 1813 års slut det första Contraftet upliörde
och ett nytt afslutades, utan att, Riksdags^
mannen Danielsson vetterligt, den anbefalde Afträdes-Synen
då verkstäldes, men Arrendatorn
ändock ej skall hafva underlåtit, att på ArrendeSumman
afdraga ersättning för sine vid Brännerierne
påvågade utgifter till nybyggnad och
möjlige förbättringar, anser Riksdagsmannen Danielsson
detta förfarande efter sitt tycke ej lemna
ringast» spår till patriotiskhet, hvarföre han.
StatslJtsköttets Betänianden.
som hort, att vid ifrågavarande Arrende-tids
slut Brännerierne med deras Inventarier varit
mycket försämrade och flere smärre persedlar aldeles
förkomne, utan att CommerceRådet Björnberg,
efter hvad Riksdagsmannen Danielsson har
sig bekant, desamina på ringaste sätt godtgjordt,
trodt sig i följd af allt detta nödsakad yrka, ej
allenast att alla de Räkenskaper, som emellan
Allmänna MagazinsDiredtiorien och Coirimerceftadet
Björnberg blifvit upgjorde för ofvannämnde
Arrendetid, nu måtte af Riksens Höglofl.
Ständers Statsutskott undergå vederbörlig granskning,
och Utskottet derefter orri rätta förhållandet
samtelige RiksStånden underrätta, än äfven
att någon Afskrifning för Arrendatorns föregifne
förbättringar ej måtte honom tilläggas, utan
han i stället förbindas ersätta hvad emot rätta
förhållandet blifvit på Arrende-Summan afdragit
eller affördt, samt andtligen, att vid skeende Laga
Besiktning utrönas måtte, huruvida oftanämnde
Lägenheter försämrats eller förbättrats, samt
om aila de af Arrendatorn emottagne Inventarier
nu äro till finnandes eller icke
Sedan
StatsUtskottet, till hvars åtgärd denna
anmälan blifvit remitterad, noga genomgått
alla de Handlingar och Liqvidationer, sorn med
ifrågavarande sak hafva gemenskap, får Utskottet
vördsarnligen anföra följande.
I afseende först på de Räkningar, som emellan
Allmänna MagazinsDiredhionen och CommerceRådet
Björnberg blifvit upgjorde, har StatsUtskottet
inhämtat, att öfver alla ömsesidiga betalnings-
och ersättningskostnader, under förste
Arrendetiden från och med 1793, då den börja
-
StatsUts&ottets Betänkanden.
33*
de, till och med 180g, då den upbörde, en fullständig
SlutLiqvidation blifvit af Allmänna MagazinsDiretSionen
uprättad, deruti Kronans lätt
och bästa, på grund af ArrendeContraften, Besigtnings-
och Afträdes-Syuer, öfver de Hus och
Byggnader samt andre Effe&er, sorn af Arrendatorn
dd aflemnades, blifvit vederbörligen iakttagen,
samt att MagazinsDiredfionen öfver hela
förhållandet den 15 September 1817 meddelat
ordentligt Utslag, deröfver CommerceRådet Björnberg
anfört underdåniga besvär hos Kongl. Majrt,
på hvars Nådiga afgörande den tvistiga delen af
målet för närvarande beror
Widkommande
åter den ifrågasatte underlåtne
ersättningen för Husröta och felande Inventarier
vid första Arrendetidens uphörande,
så, utom det att Arrendatorn, jemnlikt ArrendeContraften
af år 1793 var ålagd, att i lika godt
stånd vid första Arrendetidens slut återställa alla
emottagne Hus, Byggnader och Inventarier,
och i följd hvaraf år 1809 ordentlige AfträdesSyner
blefvo uprättade, som i allo då bestämde
Arrendators ersättnings - skyldighet, förekommer,
att CommerceRådet Björnberg, när lian år 1813
uti ett förnyadt Contraä om Arrende-rättigheten
af BränvinsBränningen i Götheborgs Stad, ingeck,
åtagit sig, såsom bilagde Utdrag af Arrende Con.
tra£let utvisar, att ansvara dprfure, att alla Hus,
Byggnader, Lägenheter och Inventarier, sorn
han år 1793 emottagit, skola i lika, om icke
bättre skick vid nu pågående Arrendetids slut
den 1 Oftober 1818 till Kongl. Maj t och Kronan
återlemna, samt för fullgörandet sa väl häraf,
gom Contractets öfriga vilkor, ställt vederhäftig
StatsUtshottets Betdnkanden.
och af Konungens Befallningshafvande i Götheborg
vederbörligen pröfvad och godkänd Borgen,
hvadan StatsUtskottef på grund häraf finner
Kronans säkerhet i afseende pä de Byggnader
och Inventarier m. m,, dem CommerceRådet
Björnberg nu på Arrende innehafver, vara behörigen
förvarad. Hvilket allt Riksens Högloft.
Ständers eget ompröfvande vördsammeligen underställes.
Stockholm den 13 Februarii 1818-
Utdrag af Contraclet emellan Kongl„
Allmänna Magazins - Direétionen och
Commerce-Rädet m. m. N. Björnberg,
angående Bränvins-tillverkningen
och Distilleringen i Götheborgs Stad,
dateradt den 3 November 1813.
nr.
JL ill verkställande af förberörde Bränvins-tillverkning,
distillering och försäljning på Fem års
tid från den t i denne månad till den 1 O (Sober
1818 räknad, skola alla Götheborgs KronoBränrferi
och DistilleringsWerk tillhörige Tomter,
Husbyggnader, lägenheter och Inrättningar,
Inventarier, Redskapspersedlar och Effeäer samt
deribland de, som emellan förra Arrendeåren
1793 och 1809 från Brinkebergs kulles och
Strömstads KronoBrännerier eller Nödsunds Bränvins
Eagerställe till Götheborg afhämtade blifvit,
uti det skick de nu befinnas af Arrendatorn
emottagas samt i lika, om ej bättre stånd,
som de år 1793 af Arrendatorn emottogos och
år 1809 aflemnas bordt, vid sistnämnde (Arrén
-
StatsTJtshottets Betänkandeni
233
detids förlopp den 1 Oftober 1818 återställas,
utan rättighet för Arrendatorn till ersättning
för de förbättringar, som derå under tiden gjorde
varda; Arrendatofn likväl förbehållit, atr
borttaga och efter behag använda alla Inventarieoch
Redskaps-persedlar, sorn han utöfver det ar
1793 emottagne och vederbörligen återlemnade
antal förskaffat, så framt icke om deras inlösen
honom och Kronan emellan åsämjas kan.
Från Originalet rätteligen utdragit, betygar
Pehr Klint,
Tjenstförrättande Kamererare 1 Kongl.
Allmänna MagazinsDireftion.
N:r gg.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande uti väckt fråga om
ersättning till Herr HofStallmästaren
Grefve Frölich för Arrendet af
Flyinge och Dahlby Kungsgårdar.
fierr Ryttmästaren Grefve G. E. Frölich har,
uti till Höglofl. Ridderskapet och Adeln ingifvet
Memorial väckt fråga om ersättning till
hans Fader, Herr HofStallmästaren m. m. Grefve
Frölich för afträdandet utaf det Arrende denne
sistnämnde innehaft å Flyinge och Dahlby
Kungsgårdar, hvarvid Herr Ryttmästaren förmält,
att dess Fader år 1805 erhållit dåvarande
Konungens Resolution å dispositionen af nämnde
Kongsgåidar i 50 års tid; men då Riksens
?34
StatsUt&kottets Betänkanden.
Ständer vid 1809 ars Urtima Riksdag fannö
samma Resolution så beskaffad, att den ej kunde
blifva gällande, förklarade Ständerne, att KungsGårdarne
borde utarrenderas och Herr HofStallmästaren
ersättas, hvarefter, vid'1812 års Urtima
Riksdag, beslöts, att Stuteriet derstädes skulle
bibehållas, i anledning hvaraf, Kongl. Majit
i Nåder förordnade, att Herr HofStailmästärens
dervarande Hästar skulle såsom Stam inköpas;
Äfvensom Kongl. Majit genom Nådigt Bref
den 3 Maji 1814, täcktes stadga grunderne, hvarefter
Liqviden med Herr HofStalImästaren borde
upgöras. ibland de ersättnings anspråk han
förut hade gjort, skail äfven varit det att varda
ersatt fqr dess förlust af Arrendet innan Arrendetidens
slut eller för återstående Arrende
åren, derunder lian ägt vänta vinst, men hvaröfver
Kongl. Maja sig ej utlåtit; Och enär det
varit Riksens Ständer, sorn denne sak från början
afgjort, sä anhåller nu Herr Grefven och
Ryttmästaren, att Hans Fader matte beviljas den
summa af 14,818 R:d, som han, på berörde
grund, trott sig berättigad begära, samt att derest
denne summa, nu icke kunde anslås att
på en gång utfalla, honom eller hans rätts innehafvare
måtte tilläggas en årlig ersättning af
1000 R;d för Arrendets förlust, under de återstående
Arrendeåren; Hvilken motion Höglofl.
Ridderskapet och Adein till StatsUtskottets utlåtande
remitterat.
1 anledning häiaf, får StatsUtskottet upplysa,
att då vid den om KongsGårdarne i allmänhet
af Riksens Ständer, under 1809 och
1810 Arens Riksdag företagne reglering det
StatsUtskottets Betankanden. 235
befanns, att Herr HofStallmästaren Grefve Frölich
hade erhållit f. d. Konungens skrifteliga
löfte oni 50 års Arrende af Flyinge och Dahlby
KungsGårdar, dock utan att ordentligt Contrakt
om bestämdt Arrende blifvit uprättadt, upstod
hos StatsUtskottet fråga om desse KongsGårdars
disponerande för Statens räkning samt
dervid först antingen det derstädes varande Stuteriet
skulle bibehållas eller icke; Och blef, sedan
2lne Stånd stadnat i olika beslut med de
andra aine, härom af Riksens Ständers Nämnd
eller förstärkta StatsUtskottet den 24-ide Februarii
1810 afgjordt, att Stuteriet skulle uphöia och
förordnande skulle meddelas, huru med KongsGårdarnes
förvaltning derefter borde förhållas.
Wid förnyad öfverlägning i sednare delen ansåg
StatsUtskottet sig icke böra lemna utan upmärksamhet
den af Herr HofStallmästaren Grefve
Frölich yrkade ersättning för de kostnader
han å desse Kongsgårdar och dervarande Stuteri
hade nedlagt, i förlitande på omförmäldte
skrifteliga löfte om 50 års arrende derutaf,
hvarföre Utskottot tillstyrkte, att Herr Grefven
i sådant hänseende matte bibehållas vid Arrendet
till derpå följande Lagtima Riksdag mot en
årlig ArrendeSumina af 3000 R:d, samt att iinedlertid
genom vederbörlig undersökning måtte
utrönas de kostnader, Herr Grefven kunde
hafva nedlagt och den ersättning, hvartill han
derföre funnes berättigad; Men vid pröfningen
af detta Utskottets förslag stadnade åter 2:ne
Stånd i olika beslut ined de andra 2tne, hvarföre
ärendet ånyo den lytde April 1810 förekom
hos Riksens Ständers förstärkta Statsutskott
236 StatsTJtsiottets Betänianden.
eller Riks Nämnden, sorn da afgjorde, att Herr
HofStallmästaren Grefve Frölich skulle efter laga
fardag? åtnjutande afträda desse KongsGårdar,
hvilka derefter komrne att behandlas, på enahanda
sätt som rörande de öfrige i allmänhet var
stadgadt, samt att Riksens Ständer skulle hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att en laga
undersökning i Nåder anbefalldes, till utrönande
af den ersättning, hvartill Herr Grefve
Frölich, för å.Flyinge oell Dahlby KungsGårdar
jemte Stuteriet derstädes nedlagd kostnad,
kunde finnas berättigad.
Wid Urtima Riksdagen i Orebro år 1812 beslöto
sedermera Riksens Ständer, att berörde
KongsGårdar i ändamål af Stuteriets bibehållande,
skulle öfverlemnas till Kongl. Maj:ts Nådiga
Disp osition, med förklarande derjemte uti underdånig
skrifvelse den 27 Julii sistnämnde år
att, till bestämmande af den ersättning, Herr
HofStallmästaren Grefve Frölich kunde tillkomma
för upgifne kostnader vid Flyinge och Dahlby,
undersökning i laga ordning med första borde
förrättas, hvarvid den syn, som hölls vid
Herr Grefvens qcli HofStal Imästarens tillträde
af desse KongsGårdar, komme alt tjena till ledning
och rättelse samt StatsWerket derefter godtgöra
hvad han utöfver sin årliga skyldighet till
Gårdarnes bättre häfd och nödiga byggnad nedlagt.
I följd häraf liar ock genom Kongl. Majits
Nådiga åtgärd sådan Undersökning vid laga aloch
tillträdeshusesyn skedt samt Herr HofStall.
mätaren Grefve Frölich, utom inköpssumman för
Stuteriets Hästar 35,000 R.'d, af Kongl. Majit
StatsUtskottets Betänkamlen. 237
Under den 27 Julii 1814 blifvit tillagd en ersättning
för sine kostnader å KongsGårdarna af
2,408 R:d 8 rst; oell då sålunda Riksens Stan.
der, genom förstärkta StatsUtskottets ofvanberörde
åtgärd den 17 April lSto bestärnt, det
Kerr HofStallmästaren Grefve Frölichs ersättning
vid afträdandet af Flyinge och Dahlby KongsGårdar
icke skulle sträcka sig längre, än till
ersättning för derstädes nedlagde kostnader, samt
desse, i den ordning Riksens Ständer föreskrifvit,
blifvit utrönte och honom äfven godtgjorde;
finner StatsUtskottet den nu väckte frågan örn.
ersättning för det Herr Grefven oeh HofStallinästaren
ej blef vid Arrendet bibehållen, icke
vidare äga rum. Hvilket vördsamligen hemställes
Riksens Höglofl- Ständers bepröfvande.
Stockholm den 12 Februarii 1818.
N:r 86.
Riksens Höglofl. Ständers Statsutskott
s Utlåtande öfver Herr Landshöfdingens
m. m. Friherre Focks
Motion om Löners anslående för LänsNotarier
och Lands Contorister.
Uti Memoria], som Höglofl. Ridderskapet och
Adeln till StatsUtskottets yttrande remitterat, har
Herr Landshöfdingen m. m. Friherre B. IV. Fock3
framställt behofvet deraf, att sedan de, Landshöfdingarne
tillhörande Embets-göromål i senare
åren blifvit högst ansenligt ökade, så att nuvarande
Tjenstemännen LandsKamereraren och
238 StatsUtskottets Betänkanderi.
LandsSecreteraren omöjligen med den på Stat
dem bestådde Skrifvarehjelp, kunna medhinna
besörjandet deraf, en tillökning uti Betjeningen,
•vid LandsContoir och LandsCantzlierne måtte
bestås och med löner på Stat förses, helst något
tillökt biträde vid LandshöfdingeEmbetena icke
erhållits ehuru tid efter annan, både Hofftätter,
Collegier och andre EmbetsWerk fått -sig beviljade
tillräckligare antal Ledamöter och Betjening;
föreslående Pierr Eriherren och landshöfdingen
på sådane grunder, att 2Ine LandsContoirsskrifvare
i hvarje Län måtte få antagas,
med lika befordringsrätt, som Häradsskrifvare
innehafva, och åt detn anslås passande aflöning,
inberäknade de 33 K:d 16 sk. som nu upförde
finnas till Skrifvarehjelp, samt att vid I.andsCanzlierne
en Länsnotarie med Lön på Stat och
befordringsrätt, äfven måtte tillsättas, och göromålen
imellan LaridsSecreteraren och deri blifvande
LänsNotajtieri fördelas såsom Kongl. Maj.-ts
Befallningshafvande lämpligt finner.
Uti vid denne Riksdag förekomne flere frågor
om tillökning uti Civile Embets- och Tjenstemanna
Corpsen med nya Löner å Likets Stat,
har Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka bifall,
utur skäl, att Statens tillgångar nu icke medgifva
någre utsträckningar i denne del, utan deremot
nödigt funnits, att den Reglering matte
vidtagas, hvarigenom öfverllödige Embeten och
Tjenster först måga kunna indragas, så att det
för Staten kan blifva möjligt, att bestå hvad till
de öfriges aflörtande erfordras; vid hvilken Reglering,
som skulle omfatta Styrelsens alla grenar,
det bör under öfvervägande komma, i hvil
-
StatsUtskottets Betänkanden. 23g
ke fall och på hvilke slällen yrkade tillökningar
må finnas oundvikeligen nödvändige, öch, i ett
sammanhang med indragning å andre, skulle
kunna tillvägabringas; och, ehuruväl Utskottet
nogsamt inser, att görornålen vid LandshöfdingeEmbetena
de senare åren ganska betydligt tilltagit,
kan likväl Utskottet, vid anförde förhållande,
desto mindre tillstyrka de nu foreslagne
nya Tjenstemännens förseende med Löner på
Staten, som LandsKamererare och LandsSecreterare
i allmänhet äga mot sine många och trägna
göromål, svarande Löner och Inkomster i jemförelse
till deras vederlikar: hvilket vordsamligen
hemställes Riksens Högloft. Ständers beprofVande.
Stockholm den 12 Februarii 1818-
N:r 87*
Riksens Höglofl. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition rörande
Medels utseende till bestridande af
kostnaden till Högst Salig Hans Majit
Konung CARL XJJI:s Begrafning.
' I i 11 SiatsUtskottet har Kongl. Majit i Nåder
täckts aflåta följande Nådiga Proposition:
”Utdrag af Protocollet öfver Handels- och
Finance - Arenderne, hållit inför Hans Majit
Konungen uti StatsRådet den 10 Februarii
1818.
StatsSecreteraren anmälte i underdånighet
240 StatsUtskottets Betänlanderi.
en af RiksMarskalks-Embetet i underdånighet gjord
anhållan om nödige Medel till bestridande af
Kostnaden för Högst Salig Hans Majit Konung
CARL XIIIs Begrafning, jemte flere dermed
gemenskap ägande Utgifter, hvarefter StatsSecreteraren,
med Kongl. Majus Nådiga tillåtelse, till
justering upläste ett af honom på Nådig Befallning
författadt Förslag till Kongl. Majits Nådiga
Proposition i detta ämne till Riksens Ständers
Statsutskott.
Kongl. Majit behagade uppå StatsRådets enhälliga
underdåniga tillstyrkande i Nåder gilla
berörde Förslag, sådant som detsamma finnes
Protocollet bilagdt, och befallte att, i enlighet
dermed, Nådig Proposition skulle till Riksens
Ständers Statsutskott expedieras.
”Ex Protocollo
J. A. Afzelius.”
J,Kongl. Majtts Nådiga Proposition till Riksens
Ständers Statsutskott, angående Anslag af
nödigei Medel till Begrafnings - kostnadernes
bestridande för Högst Salig Hans Majit Konung
CARL XIII. Gifven Stockholms Slott
den 10 Februarii 1818-
Ibland de Kongl. Majit åliggande mångfaldiga
Omsorger, hvilka äro oundvikelige följder af
Kongl. Majus Högtälskade Herr Faders, Högst
Salig Hans Majit Konung CARL XIIIs dödeliga
frånfälle, föranlates äfven Kongl. Majit fästa
Dess upmärksamhet på nödvändigheten af serskildta
-
StatsUtskottets B stankand en.
skildte tillgängar, för att bestrida de kostnader,
som erfordras för Högst Salig Hans Maj:ts Konungens
Begrafning, jemte flere dermed gemenskap
ägande Utgifter. Dä desse kostnader, hvilkas
belopp nu ej kan bestämdt upgifvas, men förmodas
upgå till en Summa af omkring 150,000
R'.d, i närvarande ställning icke kunna förskjutas
af StatsWerket, serdeles som dess genom KronoUpbörden
päräknade Inkomster ej i vanlig ordning
inflyta; Så gör Kongl. Majit Sig förvissad,
det Rikets Ständer ej lära underlåta, att utse
nödige Medel för att genom Kongl. Maj:ts oell
Rikets StatsContoir till vederbörande emot redovisning,
förskottsvis utbetalas, intill dess Rikets
Ständers Beslut om sättet till Begrafningslijelpens
utgörande kan hinna meddelas och till
verkställighet befordras. Emedlertid, och som de
anstalter, hvilka i afseende på ifrågavarande sorgliga
högtidlighet böra vidtagas, äro af den beskaffenhet,
att de ej kunna upskjutas, låter Kongl.
Majit nu i Nåder anbefalla StatsContoiret, att af
Extra Utgiftsmedlen för detta behof, såsom förskott
anordna en Summa af 50,000 R:d emot ersättning
af de tillgångar, som Rikets Ständer lära
i förevarande ändamål anvisa.
Kongl. Majit förblifver 8Cc.
CARL JOHAN.
C. Klintberg:*
\
StatsUtskottet har i anledning häraf väl inhämtat,
att tillförene uti dylikt beklagligt fall,
Bihang till Riks-St. Prot. 1S17-181S, 4:<l«Saml.
StatsUtskottets Betänkanden.
feom det ifrågavarande, en serskild Gärd ellef
Begrafningshjelp blifvit af Riksens Ständer beviljad;
men som för närvarande, enligt den Statsutskottet
jemte Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om StatsWerkets tillstånd och behof meddelade
upgift af Kongl. StatsContoiret, StatsWetkets Intrader
för år 1816 gifvit ett ännu odisponeradt
öfverskott af 503,947 R:d 45 sk. 4 rst, som altså
lemnar tillgång för den af Kongl. Majit i
Nåder äskade Summa; så har StatsUtskottet ansett
sig böra till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
vördsamligen hemställa, om icke detta
behof emot behörig redovisning kunde anvisas
till bestridande utaf nämnde ÖfversköttsMedel
samt underdånig anmälan derom göras
till besvarande af Kongl. Maj ts Nådiga Proposition»
Stockholm den 16 Februarii 1818»
När gg.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande i anledning af gjorde
Motioner om Pension för Hans Kongl.
Höghets KronPrinsen OSCARS Lärare.
(jenom ProtocollsUtdrag af deri 2:drä ock i 5:de
nästledne Jatiuarii hafva till StatsUtskottet blifvit
remitterade sefskildie dels hos Hedervärda
BondeStåndet af f. d. vice Talmannen Jon Jonsson,
dels innom Högvöfdige PrästéStåndet af
Herr Prosten Palm ooh tjenstförrättande ÖfverHofPredikanten
m. m. Herr Doäor Hedrén och
StatsUtshottets Betänkandert. s4J
dels hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln äf
Herr Grefve Reinh. Stackelberg samt Hans Exfcelence
m. m. Herr Friherre Claes Fleming väckte
och understödde Motioner, om anslående af
årlig pension åt Hans Kongl. Höghets nu mera
KronPtinsenS OSCARS Lärare; hvarvid, under
frarnslällning af Nationens förbindelse till något
offentligt betyg af Dess tacksamhet för Deras
med så mycken framgång utförde vigtige upflrag,
det blifvit föreslagit af Jon Jonson, att
Herr Cantzlie Rådet och Riddaren af Tannström
samt Pierr Regerings Rådet LeMoine matte tiU
läggas Et Tusende R:d B:co hvardera om året i
af Herr Doctor Hedren, att jemte hvad sålunda
blifvit proponeradt och i likhet dermed må bestämmas
någon belöning åt Herr DomProsten
Dodor Wallin, som varit Hans Kongl. Höghets
Eärare i Religionen, samt af Herr Grefve Stackelberg,
att ifrågavarande Pensioner ej måga blifva
ringare än i dylikt fall redart för Tjugo år
sedan faststäldes, då Herr Landshöfdingen m.
m. Rosenstein erhöll 2000 R:d B:co och att, hvad
Herr Regerings Rådet LeMoine nu beträffade,
Pensions summan i den händelse hart lemnar
Sverige, måtte uttbetalas i Hamburger B:Cö eller
Franske Livres, enligt Cours-beräkning sorn nu
skulle bestämmas, men att hvad anginge Heri?
CanszlieRådet Tannström, sorn förmodas innom
Riket framdeles emottaga något Embete med
Lön, Pensionen, då, likmätigt författningarne,
derunder borde beräknas och således ej gravera
StatsCassan; hvaremot Hans Excelence Herr Friherre
Fleming hemstält, örn icke de pensioner
sorn för Hans Kongl. Höghet* Informatorer var
-
% 44 StatsXJtskottets BetänkandeH.
da anslagne, måtte af dem få under hela deras
lifstid uphäras, ehvad Embete de kunna kornma
att bekläda samt på hvad Ort som hälst de
vistas innom eller utom Biket.
Då nu StatsUtskottet får i anledning häraf
vördsam ligen afgifva Dess yttrande, är Utskottet
öfvertygadt, att Riksens Höglofl. Ständer skola
anse såsom en bland Nationens gladaste plikter,
att gifva något varagtigf vedermäle af Dess erkänsla
åt dem, som ägt det dyrbara förtroende
att vårda, undervisa och bilda Hans Kongl.
Höghet KronPrinsen för det höga kall, uti hvilket
Hans Kongl. Höghet skall bereda Rikets
lycka och sällhet: Och då Herr Regerings Rådet
LeMoine samt Herr CantzlieRådet af Tannström,
i egenskap af Hans Kongl Höghets Informatorer,
egnat deras tid och omsorg odelade
åt detta vigtiga updrag, har vid öfvervägande
af de serskildte förslag till deras belönande sona
hos BiksStånden blifvit gjorde, StatsUtskottet
funnit sig böra tillstyrka Riksens Hoglofl. Ständer,
att for Herr Regerings Rådet TeMoine samt
H err CantzlieRådet af Tannström bevillja årlig
pension af 1,500 B:d Svenskt Banco hvardera,
sålunda, att Herr Regerings Rådet må oafkortadt
ehvad han vistas inom eller utom Riket upbära
pensionen, likväl i senare fallet äfven beräknad
uti Rikets mynt eller svenskt Banco, till nämnde
summa, men om CanzlieRådet Tannström till
något Embete med Uön på Rikets Stat befordras,
kommer, likmätigt de haiom gällande författningar,
pension att räknas under Uönen, sä länge
han sådan åtnjuter, men, om han derifrån afgår,
hör pensionen fortfarande Herr CantzlieRådet i
StatsXJtskotiets Betänkande^ *45
dess lifstid tillgodokomma. Oell hvad åter angår
Herr DomProsten Doftor Wallin, som varit
Hans Kongl. Höghets Religionslärare; så lära
Riksens Höglofl. Ständer finna honom äfven
vara högst förtjent af Nationens tacksamhet och
välvilja; Och skulle Uttkottet, på sådan grund,
ock föreslå, det Riksens Höglofl. Ständer gåfvo
serskildt vedermäle af Deras erkänsla, derest icke
Herr Doäorn genom det Embete, han innehafver,
finner sig i den lyckliga ställning, att
han, icke lärer vänta någon annan än den ypperliga
belöning, han redan njuter uti hugkomsten
af det förtroende han ägt och framiiängen
af sitt bemödande samt uti det odelade bifall
han af Kongl. Maj:t och af hela Nationen
fått upbära; hvilket allt vördsamligen hemställes
till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande. Stockholm
den 16 Februarii 1818*
N:r 89-
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande i anledning af gjorde
Anmärkningar vid dess yttrande i
fråga om fortfarande af det för Fattigvårdsinrättningen
i Carlscrona anslagne
Understöd af Statens Medel.
I anseende till åtskillige hos Hedervärda BondeStåndet
gjorde erindringar mot det af StatsUtskottet
under den 12 i denne Månad tillstyrkte
fortfarande till nästa Riksdag af StatsAnslaget
3,000 R’.d till understöd för Fattigvårds
-
446 StatsUtskottets B et ti ni and ert.
Inrättningen i Carlscrona, har bemälte Stånd un.
der den ig:de dennes återremitterat frågan till
Utskottet. Men som någon vidare uplysning i
detta ämne icke är att afgifva, än Utskottets förra
utlåtande innehåller, och det samma blifvit
af de öfrige 3:ne Stånden bifallit, nemligen, af
Högloft, Ridderskapet och Adeln den 2o:de samt
af Högvördig^ PrästeStåndet och Wällofi. BorgareStåndet
den ig:de i denne Månad; så har
StatsUtskottet med tillämpning af 6g §. i RegeringsFormen
skolat sådant till svar på denna återJemiss
meddela. Stockholm den 16 Februarii 1818»
N:r 90.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss, angående visse vilkor
vid Wadstena Klosterkyrkas uplåtande
åt Wadstena Stads samt dermed förenade
Sandle Pehrs Församlingar,
Sedan Kongl. Maj:t uppå Wadstena Stads och
Santfte Pehrs UandsFörsamlingars i underdånighet
gjorde ansökning, att då deras gemensamma
Kyrka tarfvade en så kostsam Separation att
Församlingarne icke kunde förmå den bestrida,
Kongl, Maj:t i Nåder täcktes tillåta dem, att få
emottaga och begagna Wadstena så kallade Klo.
sterkyrka, sedan den samma likväl först blifvit
på StatsWerkets bekostnad försedd med inred,
ning och Tornbyggnad m. m., genom Nådig
Resolution af den a 8 Februarii förledit år täckts
StatsUtskottets Betänkande?!.
| Nådér härtill bifalla i sa måtto att Klosterkyrkan
skulle till berörde Församlingar öfverlåta*
i det skick den befinnes, samt utan något anslag
af Kongl Maj:ts och Kronans medel till dess
inredande och framtida underhåll, hvilket alt
på Försam lingarnes bekostnad ankomme; så hafva
desse Församlingar uti en af Landshöfdingen
och DomCapitlet i Linköping i underdånighet
insänd och med förord beledsagad ytterligare
ansökning underdånigst andragit, huruledes
Församlingarne med tacksamhet och glädje
skulle begagna högstberöde Nådiga tillåtelse orri
de för emottagande! af Klosterkyrkan föreskrifne
vilkor icke vida öfverstego Församlingarnes
krafter och tillgångar; Men då den företagne
Reparationen af denne Kyrka ännu icke på långt
när kunde anses fullbordad, samt de kostnader,
som till Kyrkans iståndsättande och förseende
med inqanredning, så att Gudstjenst derstädes
kan förrättas, jämte Tornbyggnaden, skola bestiga
till en nära Tredubbelt så stor summa,
som den af 8000 R:d, hvilken förmodas åtgå
till Stads Kyrkans hjelpliga Reparerande: så vore
det Församlingarne aldeles omöjligt att med
de af Kongl. Maj:t i Nåder föreskrifne vilkor
af Kyrkans inredande, Tornbyggnaden och framtida
underhållet häraf, Klosterkyrkan emottaga
i det skick den nu befinnes, och utan att dertill
få påräkna något kraftigt understöd; X anseende
hvartill Församlingarne, som skola bestå
af högst 9oo:de Mantalsskrifne personer i Staden
och 24 förmedlade hemman å Landet, med
en KyrkoCassa föga öfverstigande 700 R:d och
Invånare, som i allmänhet ej äga någon serde
-
*48 StatsUtskottets Betanhandefi;
les förmögenhet, i underdånighet anhållit icke
allenast att Stambok och Collett öfver hela Riket
måtte dem beviljas till insamlande af understöd
för Klosterkyrkans iståndsättande, utan
ock, att Nådig Proposition kunde göras Riksens
Ständer derom, att den Summa af omkring 5,000
R:d Banco, hvilken vid den föietagne Reparationen
å nämnde Kyrka blifvit öfrig på de medel,
som genom försäljning af Klosterkyrkans
fordna KopparTak influtit till StatsWerket, måtte
anses och erkännas såsom en Skuld till
Kyrkan och varda till Församlingarne utbetald,
hvarigenom det blefve möjligt för dem att emottaga
Kyrkan samt bekosta den sammas försättande
i behörigt skick och hvaremot Församlingarne
äfven ville åtaga sig och efterkommande
att framgent sorgfälligt vårda och underhålla
detta uråldriga minnesmärke, hvilket fästat Store
Konungars upmärksamhet och njutit Deras hägn.
Och har Kongl. Maj:t under den 10 nästledne
December beviljat Församlingarne, för Kyrkans
emottagande med vilkor att ansvara för alla Reparationer
och Dess iståndsättande, den begärde
Colledt och Stambok öfver hela Riket, samt, beträffande
återstoden af de för fordna KopparTaiet
influtne medel, förklarat, att då densamma
bland Statens tillgångar blifvit uptagen, Komgl.
Maj:t väl icke kunde i Nåder bevilja Församlingames
begäran att desse medel erhålla; Men
som Kongl. Majit funné församlingarnes anhållan
i denne del icke sakna grund, enär de deremot
åtogo sig de återstående Reparationerne,
samt StatsWerket för altid befriades från kostnaden
»ill underhåJ.Jandet af ett utaf de vackra
-
StatsUtskottets Betänkanden.
349
ste och märkvärdigaste minnesmärken af fornåldern,
och hvilket Rikets Heder syntes icke
böra tillåta att förfalla, så ville Kongl. Majit
i Nåder öfverlemna frågan om desse Öfverskotts
medels beviljande för ändamålet till Riksens
Ständers StatsUtskotts åtgärd.
Vid öfvervägande häraf har StatsUtskottet
väl funnit, att då Wadstena Klosterkyrka, såsom
en märkvärdig fornlemning hädanefter så väl
som hittils, synes böra af Staten vårdas och
vidmagthållas; så skulle detta åliggande lämpligen
och med minsta tunga för StatsWerket kunna
uppfyllas derigenom, att ofvannämnde För.
samlingar, såsom Kongl. Maj:t i Nåder tillåtit,
öfvertaga Kyrkan till begagnande med förbindelse,
att densamma på deras bekostnad i fullkomligt
stånd sätta och framgent behörigen underhålla,
emot det att StatsWerket i ett för alt utbetalar
den Summa af omkring 5,000 R:d Banco,
hvartill, såsom ofvanberördt är, öfverskottet
af hvad som influtit genom försäljning af Kyrkans
fordna KopparTak, hade upgått efter verkställigheten
af den derå för Statens räkning
gjorde Reparation; Men sedan nämnde Öfverskott
ingått och blifvit uptaget bland StatsWerkets
tillgångar år 1811 så att nytt anslag fordras
för en sådan utbetalning, har StatsUtskottet,
som ansett hvad Församlingarne begärt i denne
del, icke kunna såsom någon skyldighet å
Statens Sida betraktas, trott, det ett ordentligt
Contraft, hvarigenom Församlingarne åtaga sig
Kyrkans försättande i fullkomligt skick och dess
framtida underhåll, bör upgöras och af Kongl.
^faj:t i Nåder gillas förr än någre medel här
-
<5°
Stat$Utsi(ittet$ B et arti and en,
till kunna beviljas, hälst på antagligheten af
Gontra&s - vilkoren beror, huruvida Summan in|
böra anslås; Och har StatsUtskottet altså funnit
sig ej kunna tillstyrka någon åtgärd härvid af
Riksens Ständer för närvarande och innan ett
sådant Contraö varder upgjordt, pröfvadt och
godkändt. Hvilket vördsarnligeu hernställes till
Riksens Höglofl. Ständers hepröfvande; hvarvid
a:ne Ledamöters yttrade serskildte tanka genom
ProtocollsUtdrag bifogas. Stockholm den 12
Februarii i8t$r
Utdrag af Protocollet y hållet hos
Riksens Höglofl. Ständers Statsutskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm den
iz Februarii 1818.
s. D. Wu öfverläggning om besvarandet af
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss, angående Wadstena
Klosterkyrkas öfverlemnande till Wadstena
Stads- och S:t Pehrs LandsFörsamljngar, yttrade
sig Herr Riskoppen Doötor von Rosenstein, enligt
ett sedermera afleinnadt skriftligt anförande, sålunda:
”Då jag till Protocollet reserverat mig emot
det beslut, Höglofl. Utskottets pluralitet fattat,
i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer om Medels anslående
till Wadstena Klosterkyra, torde det tillåtas mig
att vördsamt få utveckla mina tankar i detta 1,,
ämne.”
”Höglofl. Utskottet har väl icke medgifvit
pågot lagligt anspråk äga ruin för Wadstena
Stads- och S:t Pehrs UandsFörsamlJngars hos
Kongl. Majst i underdånighet gjorde bönfallan,
StatsUtskottets Betänianden. 351
att jemte emottagande af Wadstena Klosterkyrka,
äfven erhålla den contanta summa, hvilken
Församlingarne ansett vara en denna Kyrkas
tillhörighet. Utskottet har likväl icke velat neka,
att Församlingarnes underdåniga bönfallan
ägt någon billig anledning. Det synes ock i
sanning motbjudande, att StatsWerkef skulle behålla
en Penningesuinma, som erhållits derigenom,
att koppartaket på ett dyrbart Monument
så väl af Forntidens nitälskan och frikostighet i
den yttre Gudstjenstens angelägenheter, sam af
dess smak och skicklighet i Byggnadskonsten
blifvit försåldt, i afsigt att reparera och underhålla
denna sköna Kyrkobyggnad; hvilken reparation,
ännu ofullbordad, lemnat ett öfverskott
af medlen. Utan öfverdrift lärer man kunna
anse det qvarblifna öfverskottet såsom en slags
helgedom, hvilken ej hade bordt på ändra föremål,
utan blott till fullbordan af Kyrkans iståndsättande
och framtida underhåll användas.”
”Höglofl. StatsUrskottet medgifver Medlens
anslående härtill, men med det uttryckliga vilkor,
att anslaget icke göres förr, än ordentligt
Contraét blifver med Församlingarne uprättadt,
och af Riksens Ständer godkändt, hvarigenom
Församlingarne uttryckligen, och på det kraftigaste
skola' tillförbinda sig att alla ännu återstående
reparationer fullborda och Kyrkan för everldeliga
tider underhålla. För min del1 kan
jag ej annat än anse denna formalitet öfverflödig,
då Församlingarne redan i deras underdå,
niga inlaga till Kongl, Maj:t försäkrat sig vilja
Klosterkyrkan emottaga, iståndsätta och för framtiden
underhålla, emot erhållande 1:0 af Collett
25?
StatsUtskoltets Betänkanden.
och Stambok öfver hela Riket, sorn redan blifvit
dem i Nåder b^viljadt, samt 2 ;o dessa öfverblefne
reparationsmedel. I min tanka kunde
medlen genast anslås, och i RiksgäldsContoiret
insättas, då upgörande på billiga grunder och
lagligt Contraö med trygghet kunde öfverlemnas
åt Kongl. Maj:ts Nådiga omsorg och höga
beslut.
Den formalitet, Höglofl. Utskottet äskat,
skall nödvändigt förorsaka en tids utdrägt, som,
efter den noggranna kännedom af omständigheterne,
jag enligt mia Embetspligt bordt inhämta,
hindrar hela verkställigheten af Förslaget
om Klosterkyrkans emottagande. — Försam lingar
ne som äga ganska knappa tillgångar äro i en
bekymrande belägenhet. Foga befolkade, skulle
de vara belåtne med en Kyrka af medelmåttig
storlek. Klosterkyrkan, som nu af ingen begagnas,
är mångfalldigt större, än för deras allmänna
Gudstjenster behöfdes. Den gamla Stadskyrkan
är äfven större, än att de kunna mägta, den
samma underhålla och iståndsätta; — Och denna
sistnämnde Kvrka är i sådant förfall till Tak,
Takresning, Hvalf, Torn och Golf, att dess längre
begagnande synes vådligt för Innevånarnes
lif och lemmar- De sakna emedlertid medel att
med erforderlig skyndsamhet den samma reparera,
och ehuru Klosterkyrkans fullbordade reparation,
enligt hvad Handlingarne uplysa, skall
foYdra mer, än dubbel kostnad emot Statskyrkans,
så blifver denna tunga for Församlingarne äfven
med ett mot den ökade kostnaden icke fullt
svarande biträde, likväl drägligare derigenom, att
StatsUtskottets Betankanden.
*53
Klosterkyrkans iståndsättande ej fordrar samma
påträngande skyndsamhet.”
”För min del har jag derföre vågat tillstyrka,
att- anslaget genast beviljas, samt Ctmtraftets
uprättande i underdånighet öfverlemnas
till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och åtgärd.
En slags rättvisa skulle härigenom i min tanke
upfyllas, och Staten vinner derjemte befrielse
från den nästan årliga kostnaden för underhållet
af ett gammalt och verkeligen dyrbart minnesmärke
efter Förfädren; hvilket Nationens värdighet
aldrig kan öfverlemna åt förfall och nedramlande.
”
Herr BruksPatronen Ekelund förklarade, det
Herr BruksPatronen destohellre instämde uti
Herr Biskoppens Doöor von liostn&teins tillstyrkande,
att det ifrågavarande biträdet mätte lemnäs,
som, efter hvad Herr BruksPatronen hade
sig bekant, Församlingarne, i anseende till deras
mindre bemedlade tillstånd, deraf voro uti verkligt
behof; och då Wadstena Klosterkyrka, såsom
ett Fornåidrens minnesmärke, borde, efter Herr
BruksPatronens tanka, framför andra af dylik egenskap,
pä Statens bekostnad, underhållas, samt
Staten jemväl åtagit sig reparationen deraf, och
densamma redan påbörjat, vore det ock en Statens
förbindelse, att den fullborda; hvilket Herr
BruksPatronen ansåg lättast vara fullgjordt, me--  deist öfverlemnande af det för koppartaket influtne
öfverskott till Försarnlingarnes disposition,
emot förbindelse å deras sida, att medlen till
afsedt ändamål användas. 1 öfrigt förmodade
Herr BruksPatronen, att, i händelse öfverskottsinedlen
för det försålde koppartaket ieke redan
3 54 StatsUtskotieis Betiinhandeii.
till Kongl. StåtsContoiret ingått, skulle ej någor!
betänklighet mött för biträdets utgörande, åtminstone
såsom Uån; och ansåg Herr BruksPatronen,
aft, orri Försarrilingarne, genom vanligt Sochnestämmo-Beslut,
åtogo sig att gemensamt ansva.
ra för den ifrågavarande summan, borde något
derutöfver Utaf Församlingarne icke äskas.
Och skulle desse Herr Biskoppen Uotäor
von Rusensteins och BruksPatronen Eklunds serskildta
meningar åtfölja det afgående Betänkandet
härutinnan till de Respettive RiksStånden.
N:r 91.
SiatsUtskottets Memorial angående
Förslag till beräkning af Stats IVerkets
intrader*
Sedan StatsUtskottet nu författat Hess Förslag
till beräkningen af StatsWerkets Intrader i den
RiksStat, som af Rikets Högiofl. Ständer vid
denne Riksdag skall u peo ras, att tjena till efterrättelse
till nästa Riksdag; så får StatsUtskottet
samma Förslag till Riksens Högiofl. Ständers bepröfvande
härjemte vördsam ligen öfverlemna;
hvarvid Utskottet tillika får anmäla, att de uti
60 §. af RegeringsFormen upräknade Bevillnin.
garne af Tull-, Post- och ChartasSigillatas-medlen,
hvilka utgöra StatsWerkets Extraordinarie Inkomster,
blifvit förslagsvis beräknade till hvad
desamma med föranledande af Calculer och Förslager
funnits hafva utgjort de nästföregående
åren och alltså synas kunna uptagas, derest ej
StatsUtskottels BelaUkänden
-
*55
hagon förändring “ i Författ ningarne, hvarefter
desamma utgå, nu vidtages; men i den händelse
Riksens Höglofl. Ständer Skulle finna någon
sådan förändring vid dennfe Riksdag äga rum,
och hvilket på EevillningsUtskottets förberedande
åtgärd ankommer, så torde vid det generella
Förslag öfver StatsRegleririgert i det hela, som
framdeles af StatsUtskottet skal! afgifvas, en derefter
lämpad beräkning af desse Extraordinarie
Intrader fä föreslås. Stockholm deli iG Februarii
j8i8.
För slag i
^tatsWerkets Ordinarie Inkomster ära af 2hie
Slag, dels sådane som af ålder fått namn af Ständige,
och dels sådane, som, enligt 60 §. i RögeringsFöimen
i egenskap af Bevillning inflyta.
De Ordinarie eller Ständige Inkomsterne
äro följande:
i:o Ordinarie Räntan.
Den består egenteligen äf Jordeboks- och
Hemmantals-Räbtan och utgår af Hemmantalen
i Riket. Den är dels indelt till Landt- deli
Militiae- med flere Staters aflöning och dels
Kongl. Majit och Kronan behållen.
Den delén deraf sorn är indelt, beräknades
uti RiksStuten för år 1816 till 3 19)755 R:d 8
sk. 1 rst., men i anseende till de sedermera inträffade
förändringar uppå lista, 3:clje och Gite
HufvudTitlarne, samt Allmänna IndragningsStaten,
har den nu blifvit minskad med 300 Rid
22 sk. 3 rst. och utföres således
med .... 319,454. 33. 10.
856 StatsUtskottets Betirnkandert:
Den öfriga Räntan, som är
Kronan behållen och inflyter till
StatsWerket i Penningar efter Markegång,
uptages i RiksStaten för
år 1816 till 283,964 R:d. Under
de senast förflutne 6 år till och
med år 1816, har den utgjorflt
År 1811 350)788- 16. 7.
1812 403,373. 47. 2.
1813 401,304. 30. 6.
1814 405,469. 32. 7.
181 5 383,366- 35- a.
1816 440,998. 43. 2.
Summa 2,385,302. 13. 2.
Ett års Medium häraf gör 397,550.
18. 2, men som höga Markegångar
under tiden inträffat, så vågar
Utskottet icke, att för den
kommande tiden beräkna denna
Ränta till ofvanberörde Medium.
Likväl torde en förhöjning uti
hvad för år 1816 blifvit påräknad
nu kunna, äga rum till Udel
eller rned 94,655 R:d, och föreslås
fördenskull, att den må uptagas
till - - -•- 378,619.
2:0 KronoTionde Spanmalen.
Den utgår antingen efter räk.
ning och proftröskning efter 1638
års TiondePlacat eller efter viss
Tiondesättning och öfverenskommelse.
1 RiksStaten för år 1816
är
StätsTJtskottets Betänkandet
Sr den uptagen till 44,241 T:r.
5 2V kpr. derutaf 28,854 T:r 5-X
kpr. voro anslagne Landt- och Militiae-Staterrie
med flera på Lön,
och beräknades efter Kronovärderingspriset,
36 sk. på Tunnan, men
de öfrige 15,387 Tunnor, till
Flottornes och GarnizonsRegeinenternes
Brödkorn, m. rn._ beräknades
efter ett då faststäldt Statspris
till 4* R:d.
Till förändring i Kronovärderingspriset
för den indelta Spannemålen,
gifves icke någon anledning
för närvarande, emedan det
kunde leda till rubbning uti nuvarande
Redogörelse - method för
LandtRäkenskaperne, men om denna
skulle komma, att undergå en,
för längre tid sedan, påyrkad och
för nödig ansedd omskapning eller
förändring, så torde i sammatl;
hang dermed, frågan om förändring
i Xronovärderings-priset, da
böra afgörasi.
Hvad åter angår Statspriset;
så enär Löneberäkningen grundar
sig på vissa Tunnor Spanrnål, efter
ett då beräknadt och stadgadt
pris, skulle förändring derutinnan
leda till omarbetning af alla Sta.
ter, hvartill äfven kommer det
Kronan ej har tillräcklig inkomst
Bihang till RiksSt, Prot. 1817 - t8i8. 4:déJiatni; NU33, J4'
256 StatsUtsÅottets Betänkandem
af Spanmål emot behofvet; af dessa
skäl synes alltså, att det tillföjene
vid LöneRegleringen stadgade
Statspris af 4$ R:d Tunnan
nu äfven bör dervid förblifva.
I anseende till skedde Förändringar
på Allmänna IndragningsStaten
och större behof för 3:dje
HufvudTiteln, har det indelta
KronoTionde-anslaget, som Staten
för år 1816 uptager med
28,854 T:r. 5kPr- nu blifvit
ökadt med 75 T:r. eller till
28,929 T:r. 52'ö kpr. som det nu
kommer att utgöra; i enlighet
hvarmed värdet derföre efter Kronovärderings
priset, 36 sk. T:n,
utföres med - - ....
Den öfriga KronoTionden,
som användes för Flottornes och
värfvade Arméens behof, uptages
i Staten för år 18x6, till
15,387 T.*r men under de 10 sistförflutne
åren till och med år
1816, har
den utgjort, nemligen:
År 1807
15,954
T:r 1 k.
1808
15,378
— 28 —
1809
15,419
— 26 —
18io
15,971
■ 3 -  ■+
1811
15,679
— 224—
1812
15,764
— 15^ —
18x3
15,688
— 13J —
1814
15,019
— —
21,696. 41. 8.
StatsZJtskotteis Betänkanden.
'<* ,
Ar 1815 14)720 T.t 30 k.
1816 15,509 — 18 —
S:a 154)398 T:r 27 k.
Medium häraf, för ett år gör
15,439 T:r 2 8x3ö Itpr; Och ehuru
efter hvad ofvan anmält är,
denna Spanmåls-Inkomst sig olika
förhållit, kan dock Utskottet derutinnan
ej föreslå någon tillökning,
utan uptages den till lika
belopp, som för år 1816 eller
till 15,387 Tunnor, för hvilka
utföres ä 4§ Tunnan
För KronoTionde i Kopparbergs
Uän, uptages lika Tunnetal,
som för år 1816, eller 180 T:r,
ä 4! R:d
3:0 Afracls Spannemålen•
Den innebegripes uti Jorbeboks
och Hemmantals Räntorne och.
utgår efter Hemmantalet. Utaf
denna Spanmål användes hvad
som erfordras till fyllnad i Flottor
nes och värfvadeRegementernes
efter Stat utgående aflöning; det
öfriga blifver Kronans Ofverskotts
Spanmål. Uti RiksStaten för år
1816 beräknades Afrads Spanmålen
till 32,000 T:r men under
de sistförflutne 10 åren, till och
med år 1816 har den utgjort,
nemligen:
69,241. 24.
810. —
?6o StatsUtshottets Betärikandeiii
År i8«7 31,438 T:r 8 k.
1808 31,692^— 20 —
1809 31,697 — 2 —
1810 32,121 — 31 —
1811 32,179 — 19 —
1812 32,433 — 2 —
1813 32,396 — 14 —
1814 32,750 — 29 —
1815 32,822 — 16 —
1816 32,516 — —
S>a 322,048 T:r 13 k.
Ett ars Medium häraf utgör
52,204. T:r 26^*0 kpr. men sorn
den de senare åren vatit i stigande,
har Utskottet ansett sig kunna
uptaga densamma till 32,200
Tunnor, hvarföre värdet ä 4§
K;d T:n utföres med
4:0 ArfendeMedel af KongSGärdar
och flere KronoLägenheter.
Uti RiksStaten för år 1816,
påräknades denna Inkomst:
uti Penningar i 41,818- 38- 2-
uti Spannemål 296^
T:r. i6| kpr. ä 4!
R;d T:n ... 13,331. 17- 4-
»arnt af bortam nde
iade
HofStallängar 3,076. 18. 5.
S;a 58,226. 25. g.
Eörbålllandet härmed hädanefter
b lifv er:
Den till 1816 års RiksStat uli
Penningar beräknade Inkomst
144,900.
StatsUtskottets Betänkandefy
Hptager - - - 41,818.38.3,
Deraf hafva genom
nya Arrende - Contrafter,
till Spanmål
blifvit förvandlade 4,571.38.1.
Quarblifver således af gamla Arrenden
uti penningar 37,347 — 1.
hvartill kommer förhöjning
genom nya
Arrenden sedan år
1815 - - - - 1,433. 13. 8.
S:a Penningar 38,679. 13, q.
Den till 1816 års RiksStat
beräknade Arrende afkastning i
Spanmål uptager 2,963 T:r löj kjar.
hvartill lägges
ett belopp, svarande
emot of- ,
van afdragne
4,571 R:d 38 sk.
1 rst. med - 1,015 — 29g|—•
tillkommer ännu
genom Arrenden,
sedan ur
1815 = - - 1,544 — 86|| —
hvarigenom Arrende
Spanmåls
beloppet blifver 5,523 T:r f)| kpr.
sorn å 4§ Rid
T:n utgör --- - - 24,854-39-8-
c3>534-
RiksStiten för ar 181G uptager
XJ*
a62 StatsUtshottets Betänkanden.
Transp. 63,534.5.-^
för bortarrenderade
HofStallängar i Penningar:
3,076.18.3.
hvartill
iommer
nya Arrenden
421.32
" 3,498. 2. 3.
så blifver beloppet af
dessa till upförande i
Stat nu föreslagne Arrendemedel
67,032.7.3
Arrendet af Ädelfors Guldverk,
som nu utgöres med 100
Ducater årligen, är inbegripet under
ofvanberörde KungsGårds Arrendemedel.
5:0 Koppar-Räntan och SlagSkatten.
Den utgöres af KopparBergslagen
och KopparWerken in natura
och lefvereras i Avesta för
Bahlu Grufva samt ^Ljusnarsbergs
och Biddarhyttans KopparWerk,
men ^på Norrköpings Metallvåg
för Åtvidabergs och på Nyköpings
för Thunabergs.
Uti KiksStaten för år 1816
påräknades den till 429! Sffe:d
men, efter ett medium för de sista
10 åren, till och med år 1816
har den utgjort 2
StatsUtskottets B et ani anden*
För Fahlu Grufva - 36?.
— Fjusnarbergs - - 3.
— Riddarhyttan - - 9.
— Thunaberg • - - - 1.
Åtvidaberg njuter frihet
till slutet af år 1822
Flögforss tillkommer
år 1816 5,
Tillhopa S#:d 380.
Således 49^ 5tt‘-d mindre än
livad för år 1816 påräknades; Utskottet
vågar derföre nu icke föreslå
en högre beräkning af denna
ränta till uptagande i Stat intill
nästa RiksStat än 370 Stfetd.
men tror deremot, hvad priset
angår, att någon tillökning deruti
ian och bör äga rum. Förar 1816
uptogs priset till 75 R:d, men
ian med säkerhet ni* ökas med
;a5 R:d eller till 100 R:d S#:det
i enlighet hvarmed beloppet för
1370 Sfttdet a 100 R:d utföres
tned
6:0 Kronans TiondeSilfver,
Klantare-lön och Slagskatt af Sala
Bergslag.
Enligt ita punften uti Kongl.
Brefvet af den 9 September 1741,
var Sala Bergslag förpligtad, att
till Kongl. Myntet här i Staden
inlefverera alt det Silfver, som
vid Sala Grufva tillverkas, hvar-.
37,000
*'&4
StatsUtskottets Betäntianden,
af Kongl. Maj:t och Kronan uti
rättighet skulle tillfalla loide delen,
eller hvar loide mark; de
pfrige 9 tionde delar af Silfret,
som blefvo Bergslagen, såsom dess
eget förbehållne, skulle Bergslagen
på Myntet låta utmynta, 5 Sjette
delar i stort eller Fredriciner och
En Sjettedel i smått eller Sexstyfver
stycken, efter den då varande
Myntfoten, eller som derom
framdeles kunde blifva förordnadt.
Och skulle Bergslagen
för bemälte dess 9 tiondelar, som
således blefvo förmyntade, betala
och bestå Myntarelönen och
Slagskatten, som vid penningarnes
utlefvererande utur Kongl.
Myntet borde innehållas. Hvarförutan
i 31dje punden stadgas, att
am tillverkningen steg öfver
Sooo lödiga Mark om året skulle
Bergslagen till Kongl. Majit
och Kronan, utom Tionden samt
Myntarelönen och Slagskatten, änny
dertill betala En Dir Simt
för hvarje mark af Bergslagens,
9 tiondelar af detta Öfverskott,
och om tillverkningen geck öfver
2500 mark, så skulle äfven för
hvarje öfverskjutande mark, Bergslagen
erlägga 1 Dir 16 öre Simt
på det Kongl. Majit och Kronan
matte erhålla någon ersättning
StatsUtskottets Betänkandea,
för den ränta och Dagsverken
sorn Bergslagen till KonstStatens
underhallande af Kongl. Majit
och Kronan innehafver.
Uti RiksStaten för ar 1816
påräknas denna Inkomst till i,goo
Rid, men som enligt Räkenskaperne,
deruti årligen yppats mer
och mindre brist, så har Utskottet
ansett densamma bora minskas
med 300 R:d, och fördenskull icke
uptagit den högre för den kommande
tiden, intill nästa Riksdag,
än till -  l,6o
7:0 Löfås SilfverWerk.
Tionde Afgiften beräknades uti
RiksStaten för år 1816 till i?
R:d om året. För närvarande anses
denna afgifi, intill dess annorlunda
derom beslutes, icke kunna
Uptagas till högre belopp föråret,
än tillförene eller med 1
8'.o Kronans Tionde och Hammar
Sk att fJern,
HaminarSkatten lefvereras antingen
in natura på närmaste Stapelstads
våg, då det sedermera af
Kongl. KammarCollegium och
Kongl. StatsContoiret för Kronans
Räkning på öppen Auction till
den mästbjudande försäljes, eller
ock löses med penningar efter deu
Taxa, som af Kongl. Kammar
-
266
StatsUtshottets Betänkanden.
och BergsCollegierne samt Kongl.
StatsContoiret årligen utfärdas;
Uti RiksStaten för år 1816
uptages den till 4000 Stt‘-d Stångjern,
men för år 1813 finnes dei\
hafva utgjort 4,033- Sifctd
för år 1814 3,884.
1S15 3 ’ 9 5 3 *
1816 4.036.
S.a j 5.906. SW.d
med anledning häraf torde lika
qvantitet, som hitintills, kunna
påräknas, eller till 4,000 Stfetd årligen.
TiondeTackjernet erlägges på
lika sätt, antingen in Natura eller
löses med Penningar efter den af
Kongl. Kammar- och EergsCollegierne
samt Kongl. StatsContoiret
årligen utfärdade Taxa.
Por år 1816 påräknades det
till 15,000 Sänd om äret, men
för de sistförilutne 4 åren till och
med 1816, har det upgått:
för år 1813 till 12,90g. S&:d
1814 13,243-
1815 13,108.
1816 14,362-
S:a 52,622 Sft:d
Ett års Medium häraf utgör
allenast 13,405$ SÉfetd, hvadan
alltså hädanefter intill nästa Riks.
StatsXJtsiottets Betänkanden.
dag ej mera lärer kunna beräknas
an 13,400 Sftld om året.
Uti RiksStaten för år 1816
är priset på HammarSkatts Stångjärnet
uptagit till 7 R:d Sid-det,
men med afseende å närvarande
Stångjerns priser och det värde
detta Jern, äfven för den kommande
tiden, synes komma att
bibehålla, anses detsamma nu kunna
uptagas till 10 R:d Smidet.
Tionde TackJernet beräknades
för år 1816 till 3 Rid SiiÉldet,
likväl anses detsamma kunna nu
ytterligare förhöjas med lf Rid
på Smidet och priset derå således
blifva 4§ Rid Sikidet.
Efter dessa beräkningsgrunder
belöper således för 4,000 Sik-d
HamrnarSkattsJern, ä 10 Rid
Sttldet  40,000.
samt för 13,400 Sttld Tackjern
å 4! Rid Sttldet till 60,300.
Tillhopa 100,300.
9:0 AluriTionden.
Den erlägges alltid in Natura
och försäljes genom Kongl. KaminarCollegii
och Kongl. StatsContoirets
försorg uppå öppen Auötion
till den mästbjudande. Beloppet
häraf har för åren 1814,18150611
J816 per Medium utgjort:
568 StatsJJtsiottets Betankanden,
för Andrarums Bruk i
Skåne 40 T:r.
för Loverts Bruk i Calin
a re Län - - ' . - 119
AlunWerken i Skaraborgs
Län 50
Tillhopa 200 T:r.
något derutöfver har icke funnits
anledning kunna påräkna. Hvad
prieet angar, synes det kunna ökas
med 6 R:d på Tunnan och
således i stället för 170 T:r. ä
10 B:d Tunnan, som det senast
beräknades, nu blifva 16 R:d T:n.,
som för 200 T:r. utgör .■ T 3,20©.-—3
lolo Dylta Svafvelbruk Tionde.
Den utgöres af Dylta i Nerike
belägna Svafvelbruk.
Uti RiksStaten för år 4816
påräknades den till 340 R:d om
året, och ehuru för nämnde år
en brist af 30 R:d 8 sk. 8 rst.
upstått, torde dock, t förmodan,
att Tionden ökes, lika stor Summa
fa uptagas, som för år 1816,
eller  340. — —-
11:0 Kalkugns Afgift pä Gottland.
Denna Afgift har vid StatsRegleringen
för år 1816, blifvit påräknad
till 10 o R:d om året, hvarvid
den äfven nu synes böra för'
blifva och uptages således till - 100. — —
StatsUtshottets Betdnkandern
269
12:0 Boskapspenningar och
Aker Skatten af Stockholms Stad.
Den erlägges af Stockholms Stads
BemedlingsCommission, efter derom
med Kongl. KamrnarCollegt.
Um afslutadt Contrad. Uti flere är
har den utgjorts med 130 Rid om
året, och dertill uti BiksStaten beräknad,
hvadan den altså utföreä
till lika belopp, med - . - - -
13:0 Avesta Koppar, och Manufaéiur-1
ull.
Redan år 1635 stadgades genom
Kongl. Patentet om KopparTullen,
af den i2 Junii samma
år, att för hvarje Sfå:d Koppar,
sorh utskeppades, skulle i den Sjöhamn,
der Kopparfen inlastades*
till Kongl. Majit uch Kronan i
■Tiill erläggas 2 R:d. Detta ändradfes
i så måtto, att genom Kongh
Brefven den 27 Januarii 1680
och 3 Februarii 1695 förordnades,
att KöppaiTullen skulle betalas
vid Avesta, för all den Koppar,
sorn komme att passera vågen
och ej förmyntas, och intet vid
utskeppningen, såsom tillförene.
Härvid har det sedermera förblifva
oförändrådt, så att nu erlägges
af Kopparbergs Bergslag 2 R:d i
Tull för hvarje .Siftd tillverkad
Koppar, som afväges.
130.
StatsUtshottets Beiänlanden.
Som denna Tull utgjort olika
belqpp, efter afvägning, deteria
året emot det andra, men de
senare åren varit i stigande, så anses
en förhöjning af iooo R:d,
emot hvad 1816 års RiksStat påräknat,
kunna äga rum, hvadan
altså nu upföres
14:0 Mantalspenningar.
Tillkomne i stället för PvarnTullen,
som bestod i en viss afgift
till Kronan för all säd, som
fördes till qvarn att malas, men
vid 1627 års Riksdag förvandlades
den i en personel Skatt af
hvarje hjon öfver 12 år, som sedermera
benämndes för MantalsQvarn-Tulls-Penningar.
Efter flere
förändringar i sättet att den utgöra
för vissa Städer, blef vid
1809 års Riksdag alla Rikets Städet-
ålagde, att betala Mantals.
Penningar. De utgå i olika belopp
i olika Eandsorter, och erlägges
ined 12, 8, 6 och 4 sk. för hvarje
person öfver 15 år.
Uti RiksStaten för år 181G
beräknades de till 260,000 R:d.
Under de senare 4 åren till och
med 1816, hafva de utgjort:
för år 1813 283>885. 19. 7.
1S14 291,370, 37. 10,
4,000.
StatsUtskotlets Betänianden.
1815 290,578. 10. 4.
1816 290,997. g. 3.
S:a 1,156,831. 29. —
Medium häraf för ett år utgör
289,207. 43. 3. Med tämmelig
visshet böra desse hunna beräknas
till 386,000 R:d hvartill de
alltså uptagas, med - 286,000.
15:0 Lagmans- och Häradshöf
dingc-Rant an.
Denna Ränta har sin uprinnelse
från Allmogens skyldighet i
äldsta tider, att underhålla Lagman
och Häradshöfding genom
Gärd, som utgjordes efter Hemmantalen.
Den betalas af hvarje
Rök eller Matlag, utan åtskillnad,
antingen Matlagen äro större eller
mindre, och icke efter Gårdeller
Hemmantalet. Enligt Kongl.
Rrefvet den 16 December 1617
och 39 §. uti Kongl. Resolutionen
af den 22 November 1680,
borde LagmansRäntan betalas med
6 öre och HäradshöfdingeRäntan
med 12 öre Sunt af Röken. Men
erlägges nu olika på olika orter,
dels med 9, dels med 6, och dels
med 3 sk. på Matlaget.
Uti RiksStaten för år 1816,
är den påräknad till 54,000 R:d,
men under de senare' 4 åren har
den upgått, nemligen:
?7ä StatsTJtskottets Betänkanden.
år 1813 till 58,187* 38. 10.
1814 58,203. 28. 8*
1815 56,658. 37* 2*
1816 56,961. 25. 5..
S:a 230,011. 34. i.
Ett åis Medium häraf utgör väl
57,502. 44. 6., men torde dock
med säkerhet ej böra högre beräknas
än till 56,000.
16:0 Charta, Sigillata RecognitionsMedel.
Denna Afgift är först påbuden
uti 1687 års Kongl. Förordning
för Kongl. Cantzliet, och erlägges
nu, enligt Kongl. CantzlieCollegii
Taxa af den 26 Februarii 1778,
med 2 Procent vid befordringar
lill Publique Embeten och Tjenster,
för Transporter och Caraäerer,
med 3 Procent för Donationer
och Pensioner i gods eller penningar
af Publique medel, med 4
Procent för Gåfvor i reda Penningar,
på en gång; med 2 Procent
för eftergifter af gravationer
eller skulder och utskylder
till Kronan; med ib sk. för Confirrnationer
på Rusthåll samt Eref
på Skatterättigheter, samt med 1
R:d för Eytesbref och Afsked utur
Kronans eller Publique tjenst,
m. 1a.
Uti.
StatsUtskottets Betänkanden.
*73
I/ti RiksStaten för år 1816,
beräknades denna Inkomst till
5,000 R’.d, men under de senare
åren har den utgjort, nemligen:
år 1813 6,665.' 21. 7*
1814 6,310. 18. 7»
1815 7,275* 21» —
1816 8,307. 47. 7»
S:a ‘18,558. 12. 9.
Och ehuruväl Medium häraf föf
ett år utgör 7,139 Rtd 37 sk. 2
rst., har den dock, såsom varande
af en tillfällig beskaffenhet,
icke kunnat högre -uptagas än till 6,000. •—*
17:0 Kronans Andel af Sakören
samt Konungens Wites- och EnsaksBötcr.
Konungens Sakören hafva af ålder
varit ett Ilegale och blifvit
understundom bortförlänte; den
andel Kronan nu tillfaller af Sakören,
kallas KronoSakören, deröfver
Domaren vid Tingets slut
bör uprätta och till HäradsFog.
den aflemna en Förteckning eller
Saköres-längd, enligt hvilken,
Fogden åligger innom nästa Ting
utsöka eller ock derföre ansvara,
om den pligtfällde imedlertid blifVer
oförmögen. Städer eller Magistrater
böra äfven för hvarje år
uprätta sådane Saköres-längder,
Bihang till Riks-St. Fröt, 1817—1818, 4:<le Sami. N:r jj, 36.
8 74 StatsUtsiottets HetäiikandeTh
samt, under enahanda ansvar, medlen
indrifva. Om de Böters uttagande,
som i HofRätterne ådöma*
eller fastställas, böra Eandshöfdingarne
föranstalta.
Ensaks- och Wites-böter kallades
af ålder sådane, som tillföllo
Konungen enskildt, utan delning.
Enligt Allmänna Eagen
och serskildta Författningar, hafva
desse sedermera tillhört Domare
och Embetsman, såsom deras
Ensak, med äro ntt stälde un.
der Kongl. StatsContöirets disposition,
såsom en StatsWerkets re•venudi
Uti
RiksStaten för år 1816,
påräknades denne Titel, 17,000
R:d, men under de senare 4 åren,
har denna. Inkomst utgjort,
nemligen:
år I813 38,704. 36. i.
1814 33^5»- 31. 9.
1815 3&.H1- — 9.
1816 36,239. 47. g.
S:a 134,214. 10. 5.
Medium häraf för ett år utgör således
33,533 B.d 26 sk. 7 rst.
Då Wites- och Ensaks-Böterné
funnits under flere föregående
år inflyta till omförmäldte
högre belopp, synes en förhöjning
i beräkningen häraf för den kommande
tiden böra äga rum af
StatsUtskottets Betänkffnden.
11,000 K:d om äret, och uptages
alitsa denna inkomst nu till - s8,000.
18:0 Krut och Salt petter För*
Sätjnings Medel.
Desse upkomma derutaf, att då
för flere Inrikes behof, årligen
tarfvas Krut och Saltpetter, såsonl
till Bergsprängning, Jagt, Skeppsutredning
eller andre landets egne
Förnödenheter och lofliga näringar;
så erhåiles sådant af Kronans
Förråder genom Kongl. KrigsCollegii
Anordning, till det pris,
som Kongl. Maj:t i Nåder fastställer.
Den härföre erläggande betalning
inflyter till StatsWerket^
och är alltifrån år 1809 i Riks»
Staten beräknad till 35,000 R:d,
deruti icke någon anledning finnes
till nedsättning, ehuru brist
någon gång sig visat, emedan deö.
varit tillfällig och egenteligen här»
rördt af Krigstillståndet, som likväl
efter återvunnen fred, uphört,
tvärtom synes den efter förevarande
anledningar kunna förökas
med 15,000 R:d och upptages till 50,000.-
19:0 Indragne och Besparde
Militia, -Lönir.gs och Beställs Räntor,
hvaraf en del ingått till förra
General Förråds Cassan.
Dessa bestå uti följande, nemi.
Indragna LöningsRäntor vid Ca
-
sy6 StP-tsUtsÅottets Betnnftandem
valerie och Infanterie Ragementerne,
som af alder ingått till
General FörrådsCassan; Indrag ne
Rönings- bäste- Hemmans och BoställsRäntor
vid de från Cavallerie
till Infanterie förändrade Regementer.
IndragneStam- och Rustnimgs
Räntor vid BohusLäns Regemente.
Öfverskott uti Indelningsräntor,
som till StatsWerket lefvereras.
Xnkotnst utom IndelningsStaten,
bestående uti Motes- oeh
Vacance- Afgiftér.
Uti RiksStaten för år 1816
äro de uptagne till 46,464 R:d.
36 sk. De hafva utgjort för:
År 81813 53,8*7. 47’ 9*
1814 5<>,725‘ 13- 14
1S15 57,970- 44* 8.
1 16 80,375. 8- 2.
S-a 241,889. 17. 8*
Medium för ett år blifver
yäl 60,472. 16. 5. men större till*
ökning anses dock ej med säkerhet
kunna påräknas än 8,536 R:d
och, i enlighet dermed, äro de
uptagne till - - - - - - - 55,0
2:0 Cavalltrie och HragoneRegtmehternes
Häste- Vacance bpanmdl.
Enligt afslutade Contraäer er
-
StatsTJtskottets Betanianderi;
lägges denna - Spanmål antingen
in Natura eller löses med penningar
efter ortens Markegångs pris
afRotarne vid nedaqnäinnde från
Cavallerie och Dragoner till Infanterie
förvandlade Regementer,
för befrielsen från att hålla Ryttare-Hästar
under den tid Contrådet
varar, nemligen:
Wid Kongl. LifRegementet
för 500 Nummer å 7- T.r Spanmål
- - - - - 3,750 T:e
,Wid f. d. Östgötha Cåvallerie,
för 1000 Nummer
å 71 Tunnor - 7,500 —t
Wid Bohus Läns Dragoner
för 400 Nummer
å 5 Tunnor ... <5,000 —1-  "Wid Westgötha DragonBegemente
för 1,000
Nummer, å 7^ Tunnor 7,500—*
samt vid Smålands Dragon
Regemente, för 500
Nummer, å 7 T:r - - - 3,500—-
Tillhopa 554,2 50 T:r
Uti RiksStaten för år 1S16
är denna Spanmål beräknad till
42 R:d Tunnan och Inkomsten i
följd deraf, uptagen till 109.125 R:r
Priset härå bör, likasom med
den oindelte Spannemålen skett,
nu upptagas till lika belopp, eller
41 Tunnan, med -
.109.
*?s StatsUts&ottets Betänkanden,
81:0 Vacance Afgift af Bergslagerne
i Nerikes Län,
Denna afgift erlägges af den
del af Bergslagerne i Nerikes
Höfdingedöme, som blifvit befriad
från Extra Roteringens utgörande
i Manskap nemligen:
Eör 16 Nummer, å Skeppund
Tackjern - 104 S&-
samt för 247/A Nummer
å 7i S#:d - * M'5 5/Zs
S:a 5tt:d 1,959//,,.
Hvarföre värdet uti RiksStaten
för år 1816 uptages till
5,878. 36. 5. Beräknas nu till
samma pris, sorn frammanföre ar
påräknadt för Kronans Tionde
Tackjern, eller 42 R:d Skeppundet,
och. utgör således en summa
af - -- - - -- -
2 2.0 Beklädnings Medel af
Botar ne vid ätskillige Infanteri Reg
ementer.
Dessa utgöras blott af visse Reinemer
och kallas äfven Stoifelings
penningar, samt höra, enligt
Kneckte Contra&erne, innehållas
till ett visst belopp af
Soldatens Eön, nemligen med 5
D:r Kunt vid Uplands, Östgötha
Infanteri och Westmanlands Regementen
men vid DahlRemon
-
8,818* 6. 8,
StatsUtskottets Betänkandet!.
tet består Roten 9 Daler Kopparmynt
och Knekten 3 D:r dito
mynt, och vid Nerikes samt Wermelands
Regemente utgöres det
1 HemmansRäntor efter Kronovär
di med 562. 1. 8, hvilket efter
markegång årligen utgår.
Enligt Räkenskaperne hafva
de utgjorf:
Eör Uplands Regemente
- - - c 666.33,-*=
XifGrenadier Regementets
Rothålls fördelning
- - T - 666. 5.4,
Westmanlands Regemente
-: - - , 522. 10.6-
Dahl-Regementet 11635. 32. —’
Nerike och Werm lands
Regemente efter Markegång
per Medium 3,509. 16. 2.
Tillhopa 7,000 R:d
Uti RiksStaten för år 1816
äro de upptagne till 5,600 R:d
och beräknas nu enligt ofvan ypxäknade
Calcul, till - - - „ 7000*
23:0 Båtsmans Vacance Afgift
af Ordinarie Rotarne.
Denna afgift erlägges af Rotarne,
så snart en Båtsmans Rote
är längre vacant, än 3 månader:
men enligt Kongl. Brefven af den
2 Usta Maji 1816 och 5 Augusti
1817, fa Städerne, Stockholm un
-
28o StatsUtsÅottets Betanlanden;
dantagen, i io år erlägga för
hvarje Nummer, en årlig Vacance-Afgift,
som i fredstid svarar
mqt hela beloppet af Contanta lönen
och hushyresmedel samt
hemkalls persedlarne efter Markegång,
och fidei af årliga Beklädnads
kostnaden för Årstjenst
och -fidei af de persedlars
kostnad, dem Båtsmannen borde
erhålla, där han till handräckning
«r upbådad, alt efter Markegång;
men då krig inträffar, betala d©
jVacance Afgiften, uträknad efter
fulla beklädnaden, med befrielse
från all kostnad för Handräcknings
beklädnaden.
Uti RiksStaten för år 1816
ar denna Inkomst beräknad tili
ao,ooo Rid men efter nu gällande
Confrater, kan den påräknas
till en summa äf 25,000. —-«*4
24:0 Bäk- och Lots-AfgifterneK
Hen erlägges enligt den år
3798 utfärdade Taxa, af alla så
ut- sorn inländska fartyg.
Uti RiksStaten för år 1816
påräknades desse medel till 20,000
Rlr hvarmed det äfven synes böra
förblifva och hvarföre denna
inkomst nu uptages till - 20,000. *——4
25:0 ControllStampel Medel.
Hetta är en afgift som erläg
-
StatsUtsRottets BetänRanden.
ges får Controllen å Guld, Silf,
ver, och TennArbeten, enligt
deröm utfärdade Författningar.
För år 1816 påräknades härföre
2,000 R:d och synes nu kunna
ökas med 500 R:d, hvadan
altså densamma nu uptages till
26:0 HandtverRsmäns Gernings
ören.
Dessa böra, enligt gide § i
RiksdagsBeslutet af den 22 Martil
1604 och Kongl. Placatet den ^
December samma år, erläggas af
hvarje Sockens Handtverkare till
Kongl. Majit och Kronan, med
a Daler Sant, som, enligt Kongl,
Förordningen af den 6:te Decem,
ber 1776, beräknas efter 3 Daler
S:mt Riksdalern. Likmätigt Kongl,
Resolutionen på Städernes besvär
af åren 1731, 1739 och 1751,
njuta visse Städer sådane Gerningsören,
efter serskilta privilegier,
till ett visst Distrikt omkring
Staden. Vidare härom ses, af
Kongl. Majas Nådiga Kungörelse
den i9ide Julii 1815.
Den anses nu ej kunna räk,
nas till högre belopp än
27:0 Kammar - Rättens ObservationsMedel.
Härmed förstås de medel, som
npkornma genom x Kongl. Kam
-
2,500.
1,400.
Sia StatsUtsiottets Betänkanden
-
marRätten skeende och laga kraft
vunne Utslag faststälde anmärkningar
vid så väl de från Länen
inkommande Landt Räkenskaper,
som andre Publique Werks Redogörelser,
och hvilka Observationsmedel
lefvereras antingen i
Kongl. Räntekammaren eller i
Landt - Ränterierne till Kongl.
StatsContoirets disposition, såsom
ordinarie eller extra ordinarie
Statsmedel, alt efter sorn Observationerne
å dessa slags medel ske.
För år i8i5 påräknades denna
inkomst till 1,500 R;d och,
ehuru den är tillfällig och mycket
oviss, synes den dock kunna
beräknas till
8 8:0 Stubbören i Westerbotten.
Det är först i senare åren, som
denna Afgift kunnat påraknas såsom
någon inkomst, men genom
ett utvidgadt Skogshygge, har den
i senare tider blifvit ökad.
Från de öfrige Länen har
val understundom influtit någon
inkomst för försåld Kronans skog,
men aldrig med den säkerhet, att
derpå kunnat räknas,
Denna inkomst är påräknad
uti 1816 års RiksStat till 350
R:d och har densamma till lika
belopp nu äfven blifvit uptagep
med  - - - «
3,500
350, —
StatsUtskottets Betänkande^
2g:o Djeknepenningar i Westerbotten.
Endast i Westerbotten har
StatsWerket en Inkomst af den.
na år 1624 till den fattiga studerande
Ungdomens understöd beviljade
utlaga, som i de öfrige
orterne disponeras af Consistorierne,
Uptagen Uti RiksStaten till
50 R:d, synes den såsom i stigande,
nu kunna påräknas till
30:0 Nummer-Lotteri-Medel.
Enligt Kongl. Kungörelsen af
den 16 April 1771, blef Kongl.
^Nummer-Lotteriet, som är ett Genuesiskt
Kotteri, inrättadt med
Klan, efter Uotterierne uti Italien,
Frankrike och Tyska Riket.
Uti RiksStaten för år 1816
påräknades inkomsten häraf till
60,000 R:d om året, men under
de senast förflutne åren, till och
med år 1816 har den utgjort:
år 1813 aig,455. 24. —
1814 90,255, 16. 2,
1815 73.821, 16. 4.
1816 27,132. 44. 10.
S:a 310,665. 5. 4.
Ett års Medium häraf skulle således
utgöra 77,666. 13. 4., men
som ingen inkomst, kan vara mera
osäkerhet vid årliga beräknin.
S84 StatsUtsiottets Betankandert,
gar underkastad, än denna, så har
den icke kunnat uptagas högre än
hvad förut varit påräknade eller 60,00
31:0 Ersättning från Convoy.
Commiss ari atet for Halfva A flbningen
till Turkiska Beskickningar.
Denna kostnad har Convoy
Commissariatet
af ålder vidkänts
till hälften. Tillförene hlef den
afdragen vid Extra Eicentens utbetalning,
men enligt Kongl.
Brefvet den 24 Maji T805, skall
den nu lefvereras till SratsWerket
i ?:ne Terminer om året.
För åren 1809, t 812 och
1816, har den blifvit antagen till
6,375 R:d och bör nu äfven dervid
förblifva, uptages således med 6,375
33:0 Fond till Svea och Gli.
tha HofRätters Aflöning.
Den består uti följande:
Afgift från Riksens Ständers
Banque - - - 166.3 g.—”
4 procent af behållna
Iqventarie - Summan
uti alla Sterbhus,
efter Ridderskapet
och Adeln, samt
PrästeStåndet, äfvensom
Städernes Innevånare,
utom Stockholm
och Götheborg,
har hittills varit up
-
StatsUtskottets Betänkanden. 285
tagen på förslag till
3>333- l6>> n*en synes
nu kunna uptagas till 6,233. 16. ■i-*’
I stället för denna
^tdels Procent, erlägges
uti Städerne Stockholm
och Götheborg
6 öre S:mt årligen för
hvarje Matlag af alla
Innevånare, undantagande
Adeln
och Prästerskapet samt
de minst förmögne,
sorn äro härifrån befriade.
Denna Afgift
har hittills varit påräknad
till 500 R.d,
men kan ökas till 600. —- —■.
Summa 7,000.— —
RiksStaten för år 1816 uptager
4,000 R:d, men ehuru de
tvänne sista af desse inkomster
icke kunna påräknas till något
visst belopp, synes den dock , böra
uptagas till hvad ofvanföre är
upfördt, eller
33:0 Fond till Kammar Rättens
Aflöning.
Den består uti följande, till
visst årligt belopp faststälda medel,
sorn, enligt Kongl. JBfefvet af
den 30 April 1799, böra till
StatsWerket lefvereras, nemligen:
7,000. -—
5 86 StatsUtskottets Betänkandes
Af KrigsCollegii Militias UoställsCassa
.... 100. — —-
Af Wadstena Krigs.
manshusCassa . - i«o.—- —»*
Af Eif-Regementets
PassevolanceCassa - 25. — —
Af Upsala Academie 50.
Af Lunds dito - 50
S:a R:d 3 3 5.
Denna Summa, såsom icke
undergående någon förändring,
utföres alltså med * . - - 323
34:0 Hyra för CasSernen pä
Skeppsholmen i Stockholm.
Denna Cassern är, enligt Contrakt
af 13 Februarii 1797, uplåten
till CompagnieCheferne vid
Arméens Flottas SjöArtilleri här
i Staden, emot en årlig Hyra af
a66 R;d 32 sk-, och som denna Hyressumma
är grundad i ett ännu
gällande Contrakt, uptages den
som hitintills, med - 266
3 5:0 Dödsfalls och Avancementt
Besparingsmedel.
Desse medel beräknas vid ledigblifvande
Embeten och Tjenster,
för den tid, då löningsinkomsterne,
i grund af Författningarne,
böra komma Kongl. Maj;t
och Kronan direkte till godo, och
icke tillfalla NådårsFonden; äfvensom
om någo* syssla med in*
StatsUtsiottets Betänkande^
delt eller oindelt Lön eller Arfvode
på Stat, någon tid tömmer
att stå vacant, så innehålles och
beräknas Loren Kronan till godo,
intill dess Sysslan åter varder
tillsatt.
Lönebesparings- och ÅVanfceménts
- medel blefvo först vid
1815 års Riksdag uptägne bland
StatsWerkets ordinarie eller ständige
Inkomster; förut vörö de
räknade ibland de tillkomne eller
tillfällige.
Enligt de utgifter härutinnan
blifvit meddelade, har eftér
fen Medelberäkning af denna inkomst
uti 1816 års RiksStat, blifvit
påräknade 25,000 R:d> Lika
stor summa upföres-nu, intill dess
annan beräkningsgrund kan förekomma
med
36:0 Interesse ä Kohgl. Krigs.
Cöllegii f. d. Cassör«
Dessa tassors Capitaler hafva,
likmätigt Kongl. Majus oCh Riksens
Ständers Förordnande, blifvit
aflemnade från Krigskollegium,
under hvars disposition de
förut stått, till RiksgäldsContoiret,
utgörande följande belopp,
nemligen:
Artillerie- Exerci t i as- Medels
Cassans Capital 22,385. 24. 3.
25,00
388 StatsVtskottets Bet ani ar den>
Transp. 23,385.24- 3-  OrganisationsCassans
dito - - '<• - 34,567.39.10.
All manna Hingstmedels
Cassans dito 37,008.35. 31
Skånska HingstPremieCassans
dito 18,642. 2- 2.
Tillhopa 112,604. 5. 6.
Enligt Riksens Ständers Beslut
vid 1812 års Riksdag, skall
RiksgäldsContoiret godtgöra StatsContoiret
5 procents årlig ränta
uppå denna Summa, hvilken Ränta
alltså bär upföres med
37:0 Interesse ä ett, efter Riksens
Ständers Beslut vid 1815 ars
Riksdag, StatsWerket tillfallet Capital.
Detta Capital, utgörande 36,696
R:d 47 sk. 6 rst., är af KongL
StatsContoiret förräntadt uti RiksgäldsContoiret,
emot 5 Procents
Ränta, hvilken här uptages med
38.0 Interesse ä Wermlands
LandtvärnsCassas Capital.
Denna Cassa har tillkommit genom
frivilliga gåfvor och sammanskott
af Wermlands Läns Innevånare,
under år 1788, 1789 och
1790, såsom hjelp till Wermlands
gränsens försvar; Räntan deraf
anslogs till underhåll för det Manskap*
-
5=63o- 9
1,834. 40
StätsUtskottets Betänk anden.
skap, sorn visse Socknar tillsläppt,
för att nyttjas som Jägare, med
vilkor, att Cassan skulle vårdas
och hvart 3:dje år af Provincens
Unnevånare revideras. Denna Gassa
utgjorde i RiksgäldsSedlar 7,300
R:d.
Utaf den årligen inflytande
Räntan till 6 för ioo:de örn året,
skulle enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
Reglemente af den 30 Junii
1792, för året utbetalas 408 R:d
-såsom Passevolance till Wermlands
JägareBataillon. Men sorn
Kongl. Maj:t försäkrat CompagnieCheferne,
att få njuta Recruterings-
och Recapitulations-Passevolarrcen
till 1 R:d 32 sk. per
man om äret, som för 306 man,
som Corpsen då utgjorde, upgeck
till 510 R:d och Räntan af Cassan,
sedan den efter Realisations
grunder blifvit förvandlad till
4,800 R:d, i Banco, ej blef mera
än 288 R:d, sa förklarade Kongl
Majit uti Nådigt Bref af den 54
April 1810, att fulla Passevolancen
skulle i Stat upföras, att af
StatsWerkets medel utgå, men att
deremot Räntan af LandtvärnsCassan
skulle till någon ersättning
härföre till StatsCassan ingå,
«mot det att Cassans Capital finBihang
till RiksSt, Prot. 1S17 — iSrS- 4^® Sami, N:f 37, 35,
sgo StatsUtskottets Betänkanden.
ge dädanefter sorn dittills, i Länet
utlånas och stå under Länets
Innevånares vård och styrelse. Af
denna anledning blef denna Ränta
år 1812 påräknad, såsom en Statsinkomst
och utföres här med -
39:0 Interesse å Kongl. BergsCollega
f. d. Gassa.
Denna Cassa, tillkommen af sådane
Kronans medel, som till.
hort StatsWerket, har Kongl. Majit,
under den 14 Augusti 1816 förordnat,
borde till StatsContoiret
aflemnas, utgörande en behållning
af 26,818 R:d 9 rst.
I den förmodan, att Riksens
Ständer nu besluta, det Riksgälds.
Contoiret bör emottaga detta Capital
och derföre godtgöra StatsWerket
5 Procents ränta, så utföres
denna ränta med
4010 Sill - Upköpare - Afgift i
Götheborgs och Bohus Län.
Denna Inkomst har upkommif,
för rättigheten, då Sillfiske inträffar,
att uphandla och försälja
denna vara, enligt Kongl. Majits
Stadga och Reglemente för Nordsjö-
Piskeiierne och Salterierne i
Götheborgs och Bohus Län af den
21 Julii 1774. Som vid 1812 års
Riksdag, Sillfisket hade uphört,
och någon inkomst deraf icke blef
288-
,3i°-
StatsUtskottets Betänkanden.
att påräkna; så ansågs icke eller
något under denna Titel kunna
uti RiksStaten- bland Inkomster
uptagas; men som en ringa in.
komst af denna Afgift för år
1816 influtit så upföres denna
Titel å nyo och beräknas till
41:0 Kneckte Rotefrihets-Me.
del.
Detta är en afgift, som utgått
med 10 Daler S:mt årligen, ä 3
Daler S:mt Riksdalern, af hvart
helt Hemman och proportiona.
liter af de mindre, som vid IndelningsWerkets
uprättande ej
blifvit roterade i Båtmans- eller
Kneckte-håll. Wiel 1812 års Riksdag
blef denna Titel från RiksStaten
utesluten, emedan Extra
Roteringen då ägde rum, men
sedan fredslugnet inträffat, har
denna Afgift åter blifvit erlagd
och för år 1816 utgjort en summa
af 2,312. 47. 2. altså påräknas
denna Inkomst intill nästa
Riksdag med
42:0 Vacance-Afgift vid Skånska
InfanteriRegementerne.
Denna Inkomst är tillkommen
år 1816, och utgår i Malmöhus-
och Christianstads Län,
saint utgöres med 6 Tunnor
Spanmål årligen för hvarje inom
40
3,300
S 9 S Stats Utsiottets Betänkandeti,
nämnde Län varande vacant
Nummer af Skånska Infanteriet.
Denna Vacance Reglering räc.
ier i Femtio år, räknad från
och med år 1816. Dessa Vacanta
Nummer utgöra inalles
385 och i Spanmål å 6 Tunnor
på Nummer, 2,310 Tunnor,
hvilka beräknas efter nu antagne
Statspris å 4§ R:d T:n med 10,395.—
Summa Ordinarie Inkomst 1,926,99g. 47. 3.
De enligt 60 § i Regerings
formen, i egenskap af Bevillning,
till StatsWerket inflytande inkom,
ster, bestå' uti följande, nemligen;
1:0 Sjö Tullen»
Uti RiksStaten för 1816 är den
uptagen till 935,349 R:d *4 sk'5
rt.; men under de senare 3:110
åren till och med år 1816, har deraf
influtit:
Är 1814 1,362,510. 10. 3.
1815 1,575,352- 40- 7-
1816 1,071,580, 37- 3*
S:a 4,009,444. 40. i.
men som för närvarande icke
Ian bestämmas, huruvida någon
förändring uti beräkningen för den
lommande tiden, må komma att
äga rum, så har, i följd deraf,
denna Inkomst nu blifvit uptagen
Jika som tillförene med - - - 935,349. 14. jV
StatsUtskottets Eetänkanden.
2:o LandtTulls Ersättning af
Stiiderne och Landet.
Uti RiksStaten för år 1816 är
den uptagen till 30,000 R:d och
synes nu böra blifva oförändrad,
hvadan altså upföres ... 30,000
3:0 PostMedlen.
Uti 1816 års RiksStat äro
150,000 R:d påräknade, men under
de senare 3:ne åren till och
nied år 1816, har deraf influtit?
Är 1814 152,077. 18. g,
1815 i83,504* i°* 5*
1816 186,138. 32. 5.
S:a 521,720. 13. 5.
af förenämnde Resultat, torde en
tillökning af 10,000 R:d kunna
med säkerket äga rum, och således
nu uptagas till - - r - 160,000
4:0 Chartte. Sigillatre Medlen.
Desse äro uti RiksStaten för
år 1816 uptagne till 150,000 R?d
Under de senare 3tne åren har
på denna Inkomst influtit:
År 1814 265,648. 17- 9*
1815 268,548. 9. 3*
1816 290,272. 1* 3.
Summa 824,468* 28. 3.
En tillökning af 100,000 R:d
synes med säkerhet kunna påräknas,
och således böra upföras - 250,000
gj4 StatsUtskottets Bttänkanden.
5:0 Fri Husbehofs Brännings
Afgift
Uti
RiksStaten för är 1816 är
uptagit 452,000 R:d.
Under de senare 3!ne arén,
till och med är 1816, har pä den.
na Inkomst influtit:
Ar 1814 439,207. 22. 2.
1815 679,218. 8. —
1816 425,789. 16. 8*
Summa 1,544,214. 46. 10,
Ehuru denna Inkomst af mellankommande
orsaker, kan vara
mycken förändring underkastad,
har Utskottet dock ej vågat bibehålla
den för år 1816 påräknade
Summa, utan nedsatt densamma
med 27,000 R:d, hvadan altså nu
allenast upföres 425,000.
Summa 1,800,349. 14. 5.
Enligt den vid 1815 års
Riksdag skedde StatsReglering,
beräknades StatsWerkets Ordinarie
Inkomster till - . - 1,687,420. 2-6. 7.
samt de i egenskap af Bevillning
inflytande, till - - - 1,717,34g. 14. 5.
Tillhopa R:d 3,404,769.41 .
Men uppå de grunder detta
Förslag innehåller, hafva
StatsWerkets Ordinarie Inkomster
nu blifvit uptagne och be
-
StatsUtskottets Betänkanderi. 395
räknade till - 1,936,999.47.3.
samt de i egenskap af Bevillning
inflytande, till 1,800,34g. 14. 5.
Tillhopa 3,727,349- *3- 8-  StatsWerkets Ordinarie Inkomster
hafva således genom
denna föreslagne beräkning, vunnit
en tillökning emot förr, af
322,579. B;d 20. sk. 8. rst. om
året.
Sedan 1815 års reglering hafva inga af de
i BiksStaten då påräknade InkomstTitlar uphört,
inen deremot hafva efterföljande, dels nya, dels
en längre tid hvilande tillkommit, nemligen:
1:0 Till Upköpare Afgift i Götheborgs och
Bohus Län;
2to Kneckte Botefrihets medel.
3:0 Vacance Afgift vid Skånska Infanteri
Begemen,terne.
4:0 Interesse å Kongl BergsCollegii f. d.
Gassa,
hvilka ansetts böra uti Ordinarie InkorftstStaten
uptagas.
N:r 92.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Svar, pä de hos IVällofl.
Borgare- Ståndet gjorde anmärkningar
vid Utskottets under den lj:de
‘Januarii afgifne Utlåtande öfver
Herr Kjella n ders hos IVällofl.
296 n StataUtskottets Betlinftanden;
Borgare - Ståndet väckte Motion, angående
Upskof med redovisningen af
Krono- Upbörden.
Genom Protocolls Utdrag af den 2 usta nästledne
Januarii har Wällofl. EorgareStåndet, i
anledning af de hos Ståndet gjorde anmärkningar,
till StatsUtskottet återremitterat Utskottets
under den ryide i berörde Månad afgifne Utlåtande
öfver Herr Kjellanders väckte motion,
angående Upskof med redovisning af Krono
Upbörden.
Af Herr Kjellander är hufvudsakligen anmärkt,
att sedan Kongl. Majit pä Riksens Ständers
underdåniga framställning i Nåder förklaxat,
att 1817 års Krono-Upbörd i Januarii Månad
skulle begynnas, dock utan Utmätnings påföljd
för de Skattskyldige, förr än efter 2ldra
UpbördsStämman som borde förrättas i Martii
Månad; Så skall uppenbarligen visa sig, att Redogörare,
åtminstone vid de större fögderierne
å. Landet, icke möjligen, under April Månad,
lunna medhinna att uprätta Restlängder, att utskrifva
Ordres till resternes indrifvande, och att,
vid redogörelse - årets slut den Usta Maji, vara
beredde, att med utmätnings- och pantlängder
styrka orsakerne till de utestående KronoMedJen,
och de åtgärder, Upbördsmannen vidtagit,
och sådant alt till undgående af ett i Författmihgarne
stadgadt personligt ansvar. Herr Kjellander
hade trott, att StatsUtskottet kunnat tillstyrka
Riksens Höglofl. Ständer, att hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla om Nådig föreskrift,
till förändring af RedogörelseTermin ££?»
StatsUtshottets Betånianderi. 397
innevarande år, sedan Upbörds Term in erne blifvit
så märkeligen framflyttade, och derigenom
bade, i Herr Kjellariders tania, Utskottet icke
vidtagit någon åtgärd, sorn kunde förnärma
Executiva Magtens rättigheter. Endast en Månads
förlängning af Redogörelse - Termin, eller
ifrån den lista Maij till den usta Junii skulle
hufvudsakligen lättat Upbördsmännens RestUtTnätningar,
ttll lindring äfven för de skattskyldige,
och en underdånig Ansökning i detta afseende
tror Herr Kjellander säkert af Kongl.
Majit i Nåder blifvit bifallen; Tilläggandes slutligen,
att Herr Kjellander icke tror, att en förändring
af Redogörelsetid för Magistrateme
kunnat vara ovilkorligen nödvändig.
Med Herr Kjellander hafva flere Eedamöfer
sig förénat; äfvensom Herr Schotte serskildt yttradt,
att, med billigt afseende å den skyldighet,
Krono - Upbördsmännen i sednare tider fått sig
ålagd att Restlängden med åtföljande pantförteckning
sk,all i Soclcnestufvan upläsas och af
vederbörande Prästerskap verificeras, Herr Schotte
också finner ytterligare skäl, att då för innevarande
år sidsfa UpbordsStämman. är föreslagen,
att hållas i slutet af Mars Månad, Ansökning
om en Månads Prolongation af Redogörelse - tiden
göres.
Desse anmärkningar hafva icke i något något
afseende kunnat förändra utan tvärtom gifvit
ett ökadt stöd åt deri öfvertygelse, Utskottet
förut yttrat, att nemligen handhafvandet af Upbqrds-Eörfattningarne
bör på verkställande Magtten
ankomma.
Her Kjellander tyckes medgifva, att ett up
-
298 StatsUtskottets Bet anfon iden,
skof med redovisningen icke kan vara behöfligt
för samtelige Redogörare, utan till äfventyrs
endast för dem, som äro vid större Fögderier å
Xjandet.
När nu det skulle kunna föranleda till betänklige
följder, att tillåta Upbördsmän, att utan
gällande skäl dröja med deras redogörelse för
Upbörden; Och för Rikets Höglofl. Ständer ieke
varit möjligt, att urshilja och i förväg afgöra,
om och huruvida, samt uti hvilka UpbÖrdsDistritf
hinder skulle kunna inträffa vid Upbör.
dens indrifvande och redovisning, innom den
1 Forfattningarne förut stadgade tid; Så lärer
vid betracktande häraf, nogsamt finnas, att, derest
Rikets Höglofl. Ständer skolat taga någon
befattning med Herr Kjdlanders väckte Motion,
Rikets Höglofl. Ständers underdåniga anmälan
icke kunnat sträckås längre, än att blott härigenom
fästa Kongl'. Majrts Nådiga upmärksamhet
på den möjiiga händelse, att, i annseende till
Upbörds - Terminernes framflyttande, en och annan
Upbördsmän torde komma i belägenhet att
begära ett sådant anstånd med redovisningen,
som vederbörande Embetsman utan serskild Authorisation
förut äga rättighet att bevilja.
För öfrigt får StatsUtskottet tillkännagifva,
att Utskottets ifrågavarande Utlåtande blifvit gilladt
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln den
2 7,‘de, af Högvördige PrästStåndet den 2 7:de
och af Hedervärda Bondeståndet den 24:de nästledne
JanuäTii. Stockholm den 12 Februarii
*5i8.
StatsUtskottets Betänkanden.
399
N« 93.
Rikets Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande öfver de af Herrar
M art. Thunell och H. IV. Eckhoff
hos Wallo fl. BorgareStåndet
serskildt ingifne och derifrån till
StatsUtskottet remitterade Memorial,
angående ersättning för de förluster,
som Svenske Medborgare under de senare
Krigsåren måst vidkännas genom
SkeppsUpbringningar af de Utländske
Makter, med hvilka Sverige varit i
fredligt förhållande.
Hos Wallof!. Borg areStåndet äro ingifne och
derifrån tili StatsUtskottet remitterade 2:ne serskildte
Memorial, nemligen:
1:0 Af Herr Martin Thunell, sa lydande!
”Bedan vid 1812 års Riksdag hafva Riksens
”Högloft. Ständer förklarat och ansett billigt, att
”de Svenske Medborgare, hvilke så oskyldigt lidit
”förluster, medelst upbrirtgninpar af Makter, med
”hvilka Riket varit i fredligt förhållande, borde
”derföre undfå ersättning, samt jemväl lofvat, att
”dertill anslå Fond, enär rätta beioppét vore utrönt,
”och vid sistledne 1815 års Riksdag, har Wäl”lofl.
BorgareStåndet, i följd deraf hos Kongl.
”Majit i underdånighet anhållit, det Kongl. Majit
”täcktes i Nåder förordna en Committée till utredande
af dylike förluster; men som Kongl.
”Majit härå, genom Resolution den nite Augurd
samma år, i Nåder yttrat: ”att då Riksens
300
StatsTJtsiottets BetänÅanden.
'Ständer icke anslagit någre medel till ersättande
af ifrågavarande förluster och inga odispo'nerade
Fonder, tili ett sådant ändamål voro
anviste, funne Kongl. Majit Sig utur stånd, att
'kunna å BorgareStåndets ofvanberörde underdå'niga
ansökning, för det närvarande något afseende
göra;” så vågar jag nu å detta ämne
utbedja mig Tit. synnerliga upmärksamhet. Och.
'då icke allenast ofvannämnde Riksdagars Fullmägtige
och Representanter redan yttrat så ädehnodigt
och benäget tänkesätt mot lidande
Medborgare, förenadt med stadgadt löfte om
hjelp, utan ock närvarande Riksens Högloft,
'Ständer, otvifvelaktig^ dela detta tänkesätt lika,
torde jag, såvida detta tänkesätt någonsin skall
kunna realiseras och det gifna löftet upfyllas,
få ödmjukast hemställa, att nuvarande Riksens
Höglofi. Ständer måtte taga detta ämne till slutligt
afgörande och vidtaga de åtgärder, hvilka,
'i öfverensstämmelse med Statens tillgångar och
'lidande Medborgares billiga väntan, kunna le'da
till ändamålets vinnande.
Marth. Thunell.”
Afskrift.
"K o n g 1. Maj : t s
Nådiga Resolution uppå BorgareStåndets, genom
Hess Taleman i underdånighet gjorde
ansökning, att, i anseende till de förluster,
som blifvit Svenske Undersåtare tillfogade, medelst
Upbringningar af Makter, med hvilka
Riket varit i fredligt förhållande, Kongl. Maj:t
täcktes i Nåder förordna en Gommittée till
StatsUtskottets Uetänlianden. 301
Utredande af dylike förluster, samt derjemte
mtse nödige Medel till den Fond, hvarigenom
ersättningarne må kunna beviljas; Gifven
Stockholms Slott den 11 Augusti 1815.
JCongl. Maj:t har i Nåder låtit denna underdånig
a ansökning sig föredragas; men då Riksens
O O O D '
Ständer, hos hvilka Motion i detta ämne blifvit
väckt, icke anslagit någre medel till ersättande
af ifrågavarande förluster och inga odisponerade
Fonder till ett sådant ändamål äro anviste, finner
Kongl. Maj:t sig ur stånd, att kunna å BorgareStåndets
ofvanberörde underdåniga ansökning,
för det närvarande något afseende göra.
Hvilket vederbörande till underdånig efterrättelse
länder. Datum ut Supra.
Och 2to Herr H. W. Eckhoff, lydande som
följer:
”Bland de Medborgare, som under Kriget
”blefvo genom olaglige Kaperier och Upbring”ningar
lidande, räkna sig äfven flere Handlande
och Skeppsredare i Gefle, och det är på
”deras anmodan, som jag eftersett och tager mig
”friheten framlägga för det Högtärade Ståndets
”Herrar .Ledamöter, behandlingen vid föregåen”de
Riksdagar, af ett dem och flere Svenske
”Medborgare, så närä rörande mål.”
O J
”Wid 1812 års Riksdag, täcktes Kongl.
”Maj;t i Nåder föreslå, att af de medel, a om
Å. G. Mörner•”
302
StatsUtskottets Betänkanden
”blefvo besparde genom liquiden af Riksgälds”Contoirets
utländska skuld, en fond borde be”räknas,
hvarå ersättning kunde anvisas Svenske
”Undersåtare, för sådane bevislige förluster, som
”under en loflig Handel och Sjöfart, blifvit dem
”tillfogade af makter, med hvilka Riket varit i
”fredligt förhållande; och till afvärjande hvaraf,
”andre vanlige mått och steg, såsom Assurance,
”således icke kunnat göra tillfyllest; Hvarjemte
”Kongl. Majt täcktes i Nåder yttra sig vilja
”förordna en serskild Comnrittée till utredande
”och pröfning af detta ämne. .
”Wid 1815 års Riksdag, yttrade sig Hög”lofl.
StarsUlskottet, med anledning af ett af
”Handelsman Hagerman ingifvet Memorial, att
”frågan om ersättning för lidne förluster genom
”Upbringning, blifvit vid 1812 års Riksdag
”upskjuten på den grund, att förlusterne till
”deras beskaffenhet och belopp, då icke voro
”utredde; ocl^ sorn en sådan utredning, efter hvad
”hos StatsUtskottet hade blifvit uplyst, ännu
”saknas, så hade StatsUtskottet icke varit i tillfälle,
att saken till pröfning företaga.
”Wid samma Riksdag ingal RorgäreStåndet
”en underdånig ansökning hos Kongl. Maj:t
”med anhållan, det Kongl. Majit täcktes förord”na
en Committée, sorn- granskade de Svenske
”Medborgare förorsakade förluster, genom Up”bringningar
eich Kaperier, och tillika i Nåder
”utse Medel till den Fond, hvarifrån ersättnin”garne
kunde beviljas.
”Af Kongl. Majus Nådiga Resolution på
”denna Ansökning af den i8:de Augusti sam”ina
är, inhemta»; att da Riksens Ständer, hos
StatsUtskottets Betänkanden.
305
•"hvilka Motion i detta ämne blifvit vackt, icke
”anslagit någre medel, till ersättande af ifrågavarande
förluster, och inga odisponerade Fon”der
till ett sådant ändamål äro anviste; finner
”Kongl. Maj:t sig ur Stånd, att å BorgareStåndets
”underdåniga ansökan för det närvarande något
”afseende göra.
”Då det dessutom är nogsamt bekant, att
”den i Kiel slutne Freden, hindrade Svenske
”Medborgare, att hos Danska Begeringen fullfölja
de der anhängige upbringningsrnil, synes
det så mycket billigare, au de af allmänne me”del
få en ersättning för deras oförskylde li”dande,
och jag hemställer till det högtärade
”Ståndet, om ej, med betracktande af denna er”sättnings
- frågas behandling, Ståndet skulle täc”kas
förena sig om en underdånig ansökning
”iros Kongl. Maj:t, att i Nåder utnämna en
”Gomrnittée, som ernottoge och granskade de
”redan inkornne och til! äfventyrs, än oaflem”nade
upgifter på bevislige förluster, sorn un.
”der en loflig Handel och Sjöfart, blifvit Sven”ske
Medborgare tillfogade genom uphringnin”gar
af Makter, med hvilka Biket varit i fred”ligt
förhållande.
”Till nästa Riksmöte kunde då vara utrönt,
”hvad, som med billigheten öfverensstämmande,
”borde ersättas, och Ständerne komma i tillfälle,
”att anvisa de Fonder, sorn erfordras.
H. W. Eckhojj.”
StatsUtskotte.t får i anledning häraf tillkännagifva,
huruledes Kongl. Maj:t uti Dess tili
Rikets Höglofl. Ständers Statsutskott, vid Ur
-
304 StatsUtsiottels Bétänkanden.
tima .Riksdagen i Örebro år 1812, under den
3'dje Junii aflåtne Nådiga proposition, angående
RiksGälds Contoirets Utlänske Gäld, ibland an.
nät i Nåder föreslagit, att af de, geoom afskrifningen
på berörde Gäld, indragne summor, skulle
beräknas någon Fond, hvarå ersättning måtte
kunna anvisas för sådane bevislige förluster,
som under en loflig handel och sjöfart, blifvit
Svenska Undersater tillfogade af Makter med
hvilka Riket varit i fredligt förhållande, och
till afvärjandet hvaraf, andre vanlige mått och
steg, såsom Assurance och dylikt, således åcke
kunnat tillfyllest göra: Och ville Kongl. Majit
i sådant fall till utredande och pröfning häraf,
förordna en serskild Committée.
Häröfver yttrade Sig Rikets Höglofl- Ständer,
uti Deras, till svar å Kongl- Majus Högstberörde
Nådiga proposition, afgifne underdåniga
skrifvelse att, emedan desse förluster till beskaffenheten
och beloppet icke voro utredde och
bestämde, Rikets Höglofl. Ständer ansågo lämpeligast,
att med frågan om ersättningen finge
anstå till Rikets Ständers nästa sammankomst,
hvarförinnan förlusterne genom Kongl. Maj:ts
Nådiga föranstaltande kunde hinna att granskas,
utredas och bestämmas.
Wid 1815 års Urtima Riksdag, väcktes frågan
å nyo af RiksdagsFullmägtigen för Staden
Ystad. Herr Handelsman Hagerman, som uti ett
hos Wällofi. RorgareStåndet ingifvet Memorial
föreslog, om icke till Rikets Ständers Statsutskott
borde remitteras, att, såsom en följd af hvad år
a8r?, i anledning af Kongl. Majus Nådiga Proposition,
blef beslutadt, gä i författning om be
-
StatsUtskotlets Betänkandert. 303
Stämmandet af den fond, som till ersättningen
kunde användas, samt alt infordra Utlåtande af
den Comrriittée, hvilken haft sig uppdraget, att
granska ifrågavarande förluster och fordringsanspråk,
så vida utredningen deraf ännu kommit
till verkställighet, meri i alla fall så besörja,
att detta för månge Svenske Handlande vigtiga
Ärende, skyndsamt må varda fullkomligen äfslutadt.
Uti häröfver afgifvit Betänkande, hvilket
af Rikets Höglofl. Ständer godkändes, anförde
StatsUtskottet, huruledes den af Herr Hagertnån
väckte fråga blifvit vid 1812 års Urtima Riksdag
upsknten, på den grund, att förlusterne
till deras beskaffenhet och belopp då icke voro
utrödde. Och som en sådan utredning, efter
hvad hos StatsUtskottet blifvit uplyst, ännu
saknädes, så ansåg StatsUtskottet sig icke varå
i tillfälle, att Herr Hagermans motion till pröfning
uptaga.
Med rätta förhållandet är således icke MverensStämmande
hvad uti Herr Thunells Memorial
blifvit a 11 förd t att nemligen*. Rikets Hög.
loft- Stander redan, bid 1SU2 nes Urtima Riksdag
skola förklarat och ansett billigt, att de Svenske
Medborgare., hvilka så oskyldigt lidit förluster, medelst
Upbringningar af makter, med hvilka Riket
varit i fredligt förhållande, borde derföre, undfå Ersättning,
och att Rikets Hiiglofl• Stander jemväl
skola löfvat dettill anslå Fond, enär rätta beloppet
bore utrönt.
Beträffande i öfrigt Hörrar Thunells och
Eckhoffs Motion, så fåf StätsUtskottet, i anledBihdng
lill Riks-St. Prot. 18/7—1818. 4äteSämI; N:r 39; 40.'
3°6
StatsUtskvllets Bétänhatideti*
ning af hvad liär ofvanföre blifvit uplyst, anmärka,
att Rikets Höglofl. Ständer, så väl vid
1812 som 1815 års Urtima Riksdag, såsom ett
föregående vilkor för blotta pröfningen af de
väckte ersättningsanspråken, stadgat och afgjort,
att förlusterne till deras beskaffenhet och
belopp borde vara utredde; inen till hvilken
utredning, Rikets Höglofl. Ständer icke åtagit:
sig, att på något sätt medverka. Och då, i an.
seende till felande utredning, saken är uti samina
skick, som vid 1815 års Urtima Riksdag, anser
StatsUtskottet sig icke kunna för det närvarande
afgifva annat Utlåtande, än det, som, vid
nyssnämnde Riksdag, af dåvarande Statsutskott
meddeltes och af Rikets Höglofl. Ständer godkändes,
att nemligen Motionerne nu icke kunna
till pröfning uptagas, helst det synes icke böra
kunna komma i fråga, att Rikets Höglofl. Ständer
skulle vidtaga någon åtgärd, till utredande
► af enskilde Personers, blott i allmänhet, upgifne
ersättnings-anspråk, och det så mycket mindre,
som ett sådant steg likasom skulle innefatta ett
erkännande att förlusterne, till större eller mindre
del, borde af Staten godtgöras. Hvilket Rikets
Höglofl. Ständers bepröfvande vördsamligen
underställes. Stockholm den 12 Februarii 1818-
iN:r 94-
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Betänkande, i afseende på Herr
f. U. IVin b e rg s Memorial om
Statslftshottets Betänkanden.
Lånrättighet i Manufaktur-Disconteti
för Skepps Warfs ägare.
C
vJtatsUtskottet har förehaft ett ifrån Wallof!.
BorgareStåndet remitteradt Memorial af Herr
J. U. Winberg, hvaruti, under åberopande af
Kongl. Majlts Nådiga Proposition af den loide
sistledne December, i afseende på nyttan aflämpelige
understöd till flere slags gagneliga handteringar,
samt med framställning i sammanhang
dermed, af den Allmänna nytta Sveriges Skeppsvarf
eller Skeppsbyggerier medföra, hvilka, enär
tillverkningSämnen dertill funnos och förädlades
inom landet, borde anses såsom eri af de mäst
gagneliga inhemska Fabriks-Inrättningar, föreslås
att till hjelp emot den under innevarande tid
genom Conjuntäuren högst försvårade afsättning
af Fartyg, Lån - rättighet af Manufaktur-Disconten
måtte beviljas till en viss Summa för hvarje
svår Läst, uppå sådane Bil- och Bolfärdigé
I’artyg, som, tillverkade vid Svenskt SkeppgWarf,
befinnas osålde och hvilken Summa ej
borde understiga 30 R:d för Ek- och 20 R:d
för Furu-fartyg; för hvilka lån Manufaktur - Disconten
skulle äga säkerhet uti sjelfva fartyget
och Warfvets öfriga efFekter; Äfvensom Controli
emot missbruk kunde af vederbörande Lantishöfdingar
eller Magistrater vidtagas, hvarigenom
säkerheten ansåges lika gifven, som den hvarje
annan Fabriksidkare kunde lemna.
Och ehuru Utskottet väl finner, det Skeppsbyggeri
är en bland de nyttigaste och för Sverige
mäst lämpelige och tjenlige Slöjdhandterinjj.
tr
go8 StatsUtskottets Betänkanden.
■$
ligt är, bör komma i åtnjutande af den upmufl*
tran och understöd, som för dess framtida bestånd
och fortkomst otvifvelaktig^ är af nöden;
likväl och då grunden för meddelande af sådane
Lane-understöd utur Manufaäur-Disconten
icke; i afseende på Skeppsbyggerier, lärer kunna
tillförlitligen bestämmas i enlighet med den
plan, som för Manufaktur Discontens Utlåningar
till andre Fabrikslnrättningar i allmänhet är i
Reglementet föreskrifven, nemligen i mohn af
deras tillverkningar och med pantsättande, såsom
säkerhet, af Köparens till vahran, på betalning
derföre, utgifne Skuldebref; då det upgifne Förslaget
att, efter en viss utsatt Summa, för hvarje
Läst af de vid Svenske SkeppsWarf befintelige
osålde Fartyg, bestämma sådane Lane-bidrag,
icke, efter Utskottets tanke, är verkställbar! på
ett sätt, som medför säker Controll emot missbruk
deraf; då den säkerhet, för desse Lån, hvilken
skulle innefattas uti sjelfva Fartygens ocli
Warfvens Effeäer och således bestod uti en,
titan att sådant kunde förekommas, lätteligen förskingrad
egendom, icke af Utskottet kan antagas
för så beskaffad att densamma tryggar Manufat.
tur-Disconten för befarade förluster vid sjelfva
Låntagarnes, tilläfventyrs iråkade obestånd; då
ifrågavarande Lane - bidrag, icke eller lärer kunna,
för att medföra åsyftad nytta för Sképpsbyggeiierne,
bestämmas till återbetalning på den tid
af högst 9 Månader, som för Manufaklur-Discontens
Utlåningar är faststäld; och dä Utskottet i
öfrigt icke eller inser något annat sätt, som, utan
att aldeles afvika från de grunder, hvilka, i
afseende på Manufaöur-Discomens bestämmelse
StatsUtskottets Betänkanden,
gro lagde och utan att förfela ändamålet med
padan t understöd, medförer en osviklig och lika
grund för bestämmandet af hvarje Skeppsbyggares
Lane-rätt och tillika leinnar Manufaktur.
Disconten den tillräckeliga säkerhet, som vid
allmänna Medels anslående till Lån-understöd,
utgör ett vigtigt ögnamärke; anser Utskottet, så
vidt denna fråga tillhörer Riksens Höglofl. Ständers
bedömmande, sig icke kunna tillstyrka bifall
på Herr Winbergs sålunda väckle Motion om
Lån - rättighet i Manufaktur-Disconten för Skepp sbyggerierne
eller SkeppsWarfs ägare.
Hvilket allt dock till Riksens Höglofl. Ständers
ompröfvande vördsamt öfverlemnas; hvarvid
en Ledamots serskildta tanka genom ProtopollsUtdrag
bifogas; Stockholm den 16 Februarii
1818-
Utdrag af Protocollet, hållit hos
Riksens Höglofl. Ständers Statsutskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 16 Februarii 1818.
S. D. X-Jti den af Herr Grosshandlaren Winberg
väckta och till StatsUtskottet remitterade fråga
om rättighet till deltagande i Låne-biträden hos
Manufaktur - Disconten för Skeppsbyggeriernes
underhjelpande, yttrade sig Herr Brukspatron
Ekelund: ”Om det å ena sidan är en ovedersä
gelig
sanning, att enda vägen till vårt lands
verkeliga förkofran och en sann National-välmågas
återinförande, är de produktiva Näringarnes
upmuntran och understöd med nödige biträden,
lärer det ock å andra sidan lika litet
StatsUtskottets Betäniandeii.
kunna bestridas, att Skeppsbyggeriet ibland desse
Näringar förtjenar ett utmärkt rum,
Grundad belt och hållit på inhemske rudimaterier,
på våra Skogars och Grufvors Producter,
har denna sköna fabrication inbringat åt ar.
betsfliten och Stateii oberäkneliga Summor, än
igenom Fartygsförsäljmngar på Utrikes orter,
än åter igenom förtjente fragter.— Men må man
icke förgäta, att Skeppsbyggeriet är en lika så
tung som nyttig handtering, och att intet yrke
i proportion fordrar så dryga och långvariga
förlager, som detta, om det med någon möjlig
framgång skall kunna bedrifvas.
Redan blotta anläggningen af ett ordentligt
Skeppsvarf lordrar betydelige Summor, och hvilka
dryga omkostnader, hvilket långvarigt arbete
fordrar icke hvarje Fartyg ännu, innan det lemOat
Warfsbädden ?
Fänge npg har en så Riksgagnelig handtering
saknat ett allmänt understöd, och det är
snart sagdtengåta, huru eå manga SképpsWarf i
Rikpt kunnat det oaktadt inrättas, och så många
kostbara Fartyg vid dem årligen fabriceras; om
man icke besinnade, att Conjunduren, ända till
de sistförflutne åren varit gynsam och lemnat
en tämmeligen säker utsigt, dels till vinstgifvande
försäljningar, dels pck till förmånlige
frakter.
Nu åter-, då Conjunduren i några år i bägge
afseenden varit aldeles contraire, och man
såsom gn naturlig följd deraf, ser med 'bedröfvelse
och ledsnad, att de fleste SkeppsWarfven,
dels inskränkt, dels ock aldeles indragit deras
arbeten, mätte val tjdepundent ändteligen vt»ra
StatsUtskottets Betunkanderi.
311
inne, att igenom lämpelige understöds medde]ande
uprätthålla, eller åtminstone ifrån kanhända
total undergång, rädda Svenska Skeppsbyggerierne.
— Detta torde kanske icke vara för mycket
sagdt; ty huru många WarfsÄgare finnas val,
som med egna tillgångar kunna eller vilja i sakernes
närvarande ställning envisas att fortsätta
ett yrke, sorn med så oviss utsigt orra enskild
vinst, fordrar så långvarige och dryga förlager?
Rå lära de vara och snart nog blifva de än färre.
— Och den dag skulle ty värr! kunna komma,
då vi i saknad af inhemske Fartyg icke allenast
måste, vid en, för fragthandeln gynnande
conjunötur, se oss utur tillfälle att skörda någon
vinst deraf; utan ock skola nödgas falla prejande
Utländningar i händerne, så väl för exporten
af våra tunga Naturalster, som för importen
af våra oumgängligaste behofver.
Jag kan således i betraktande af allt detta,
icke dela Höglofl. Utskottets mening, att Rikets
Skeppsbyggerier skola i en sådan ställning sorn
den närvarande, lemnäs åt undergången och förödelsen;
utan anser dem tvärtom af den vigt
för Staten, att de förtjena något allmänt understöd.
Detta understöd bör i inin tanka meddelas
igenom Manufadlur-Disconterr, och skälen dertill
hämtar jag icke allenast derifrån, att de fleste
SkeppsWarf i Diket sortera under HallRätt, utan
afven deraf, att åtskillige andra Inrättningar
såsom Pappersbruk och Lädergarfverier m. ii.
erhållit förut saknad Dåne-rätt uti ManufafturDisconten;
äfvensom att Kongl. Maj:t vid denna
Riksdag uti Nådig Proposition föreslagit Rik
-
gi2 StatsUlsiottets Betänk and en.
sens Höglofl. Ständer, att bereda för Glasbruket!
enahanda- förmån,
Den Summa jag vördsamt vågar föreslå
såsom Fond för Skeppsbyggeriernes Lane-rätt
i Manufaclur-Disconten är, 50, ä 60,000 R:d,
och sättet för Bihl- peli Bohlfärcligt byggde
Fartygs beläning, skulle i min tanka börg vara
sådant, att vid hvarje års slut, WarfsAgarne, eller,
i händelse af Bolag, WarfsDisponetiterne
upgåfve alla vid Warfvet Bihl- och Bohlfärcligt
byggde Fartygs lästetal, bestyrkt med MätareBrefver,
då emot Reversaler med Löftesmän
och derjemte af vederbörande Ernbetsmän åt
Lån - sökanderne meddelade Bihlbrefs-betygen,
skulle pro rata parte per Läst, Furu ansedt till
Ldel mindre än Ek i värde, af ManufatSur-Disconten
meddelas Lån, hvilka Lått,ställde på 9 månader
och löpande med 4 procents Ränta, borde, i händelse
WarfsAgarne icke under tiden igenom
försäljning af Fartyget eller förtjente fragter
blifvit bjelpte utur clerus förlägenhet, få med
-^tdels Capital - inbetalning allt pa g månader om
sättas, så att Warfsrörelsen, utan hinder deraf
måtte kunna fortsättas.”
Och skulle denna Herr BruksPatronens enskilcllg
tanke, enligt dess begäran åtfölja Utskottets
Betänkande till Respeftive RiksStånden.
1
■ ■ 1 ■ ' ■ ■ ■' ■
N:r 95.
Riksens Höglofl. Stunders Stats Utskotts
Betänkande, anguende Riksdags
martien Erik Svenssons Me
-
StatsUtskottets Betan/tanden,
3 1 3
tnorial om Förvaltningen af Kronans
Upiggs Magazin m. m.
jLill SratsUtskottet har blifvit remitteradt ett
af Riksdagsmannen fran Bohus Fän Erik Svensson
till Hedervärda BondeStändet ingifvit Memqritil,
deruti anföres att emedan Rikdagsmanjien
af Riksens Höglofl. Ständers Revisorers
Berättelse öfver Allmänna Magazins-Inrättningens
Räkenskaper och Förvaltning inhämtat, att
Inrättningens Spannmalsrörelse under arén 1813,
i8?4 och 1815 utfallit med en total Förlust af
22,196 R:d 26 sk. 2 rst. och det icke bör vara
någon obekant, att vid Magazinerne i Landsorterne
Spannemål blifvit inköpt Flöstetiden, då
den varit i lågt pris, men deremot försåld påföljande
Wår och Sommar med en ansenlig förhöjning,
hvarigenom, efter dessa förhållanden,
sorn inträffat uti Erik Svenssons hemort, och sorn
formodas varit lika i de fleste orri ej alla andra
Orter, en ansenlig behållning eller Vinst
bort återstå för hvarje Magazin, om än en del
af denna Vinst åtgått i Afskrifning, spillning
och musfrat; Och anser Riksdagsmannen af sådan©
orsaker det ej vara olämpligt, att Undersökning
verkställes, huruvida Magaziris - Inrättningen
fått till godo njuta den på förberörde
sätt otvifvejaktigt upkomne Vinst, och att, enär
åtski 1 lige oordningar och missbruk skola hafva
ägt rum med Spanmåls - upköpen vid det Krono
Uplags Magazin, sorn är beläget i Erik Svenssons
hemort, sådane Författningar för framtiden
måtte varda vidtagne, hvarigenom sjelfva möjligheten
af dylika missbruk ina kunna afböjas.
StatsUtsköttcts Betänkanden.
Med anledning af detta anförande, får State,
Utskottet vördsammeligen andraga, att hvad
först vidkommer frågan derom, huruvida Ma.
gazins. Inrättningen fatt tillgodo njuta den vinst
densamma tillkomma bordt, är i denne del ej
något att befara, enär Upbördsmännens Bäkenskaper
grunda sig på behörige Ordres och andre
nödige Original - Verificationer, och desse
Bäkenskaper dessutom undergå Fyra serskildte
granskningar, nemligen: först vid BandsContoiren,
dernäst j MagazinsOiredlionen, och sedermera
i JyarnmarBätten, samt ändteligen af Biksens
Höglo!!. Ständer eller deras Bevisorer,
Beträffande åter Biksdagsmannen Eric Svenssons
yttrande, angående åtskillige missbruk, sotn
skola blifvit begångne vid Magazinet i dess hemort;
så enär Biksdagsmannen icke så bestämdt
upgifvit i hvad delar Upbördsmannen sig ore,
deligen förhållit, att sammanhanget dermed kurir
nät af Bäkenskaperne utrönas, och detta yttrande
dessutom innefattar ett beifrande öfver be,
gangne tjenstefel, derom anmälan å vederbörlig
ort och ställe göras bör, lära Biksens Högloft.
Ständer fördenskull sig dermed icke kunna befatta.
Börande sluteligen det gjorde yrkandet, att
bestämda Beglementen pch Föreskrifter för MagazinsUpbordsmännen
matte varda utfärdade; så
har denna fråga ett oskiljaktigt sammanhang med
den blifvande Instruflionen för Allmänna Magazinslnrättningen,
och synes således icke böra
eller kunna från ämnet i hela dess vidd, till
serskild utarbetning företagas; hvilket allt dock
StatsUtskottets Betiinkanden.
Riksens Höglofl. Ständer vördsamligen underställes,
Stockholm den 16 Februarii 1818,
N:r 96.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande öfver Herr Protoc
olls Se evet er ar en jf. Adlerbeth s
Motion om medels anslående i och för
Isländska Handskrifters öfversättandc.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln har till StatsUtskottet
remitterat ett af Herr ProtocollsSecreteraren
J. Adlerbeth ingifvet Memorial om medels
anslående till kostnaden vid den å Kongl,
Ribliotheket förvarade samling af Isländske och
Fornsvenske Handskrifters öfversättande utaf
en infödd Isländare; uti hvilket Memorial Herr
Adlerbeili yttrat: ”Hvarje Folk, som icke är 'k än,
”slolöst för Aran och Fäderneslandet, måste in”se
värdet af en sann kunskap om de tider, då
”Förfäders mannamod lade grund till detta Folks
”sjelfständighet. För Svenskarne äro källorne
”till en sådan kunskap icke otillgänglige. De
”skönaste minnen af de gamle Scandinaviernes
”Gudalära, Krigsbragder, Lagar och Sånger, kaf"”va
trotsat förgängelsen. De äro uptecknade på
”det språk, som fordom gemensamt för hela den
”Scandinaviska Norden ännu i vara dagar på
”Islands aflägsna stränder bevara sin ursprungli”ga
renhet. Det Kongl. Bibliothequet i Stockholm
innehåller en rik samling af sådane Isåländske
och Fornsvenskje Hatidskrifier, "vigtig
316
StatsUtskottets Betänk anden,
”för hvarje Svensk, som vill rätt Jära känna sl*
”na Förfäder; men dessa Skrifter ärq nästan att
”anse såsom förlorade för verlden, så Jange de
”icke blifvit sorgfälligt granskade och från Grand,
”språket öfversatte. En sådan öfversättning bör
”utföras af en infödd Isländare, hvars infödda
”osvikliga kännedom af det språk, hvarpå de ä”ro
författade, ensamt kan gifva säkerhet om
”framgången af detta företag; hvar och en an”nan
skall fåfängt våga försöket; äfven med den
”outtröttligaste flit och den varmaste önskan att
”gagna, skall han snarare främja villfarelse än
”uplysning, då de sällgatnma ordställningar, hvil”ka
utmärka ifrågavarande Skrifter, framlägga
”nästan oöfvervinneliga hinder för möjligheten,
”att fullständigt utreda deras innehåll.
”På dessa grunder vågar jag föreslå, att
”Riksens nu församlade Ständer matte bestämma
”ett årligt Arfvode af omkring 3,oqo R;d R:co,
”åt en lärd Isländare, hvars skyldighet skulle
”blifva att granska och öfversätta de på Kongl.
”JBibliothequet i Stockholm förvarade Isländske
”och Fornsvenske Handskrifter, och att vägleda
”Sveriges yngre Weltenskapsldkare till en säker
”kännedom om deras Förfäders tungomål. En
”uplysning, som jag härtill bör tillägga, är att en
”bland Islands grundligaste Språkkännare redan
”tillkännagifvit sitt beslut, att så vida han blef”ve
försäkrad om nödig utkomst, öfvergifva sitt
”Fädernesland, för att i Sveriges Hirfvudstad
”agna sig åt ofvannämnde vigtiga sysselsättning.
”Det är en numera allmänt erkänd sanning,
”att de Nordiske Folkslagens bildning ägt en
”stor inflytelse på hela vår verldsdels. Islands
StatsUtsiottets Betiinltanden. 317
5,och Scähdihäviens Urkunder hafva derföre lannge
varit föremål för de sorgfälligaste Undersökningar.
Redan under många Mansåldrar
”hafva Danmarks Lärde, vägledde af infödde
”Isländarfc, täflat om äran, att samla och sprida
”kunskaper om den Nordiska Fornåldrens häf”der
och vitterhet. Framgången af deras arbeten
liar vatit förvånande. Forskningar af den”na
art hafva inom Tyskland blifvit befrämjade
”genom den lärde Grdters mångåriga verksamhet
och en Schlesisk Högskola (Breslau) äger
”en serskild Lärare för den Nordiska Språkkunskapen.
Huru högt man inom Sverige skattat
”desse minnesmärken af vår forntid, lika vigti”ge
för Häfdatecknaren, Språkforskaren och Lag”kännaren,
bévisas af de på vårt Kongl. Bibliotek
förvarade Isländske Skrifternes samlande,
”för hvilket ändamål, Svenske Fornforskare un”der
loppet af i7:de århundradet blefvo afsände
”till Island. Någre bland desse Skrifter äro re”dan
för lång lid tillbaka genom trycket utgif”ne,
och hafva roed begärlighet blifvit eftersök”ie
af vettgirigé främlingar. Då i en senare lid
”con Dalin beskref sitt Fäderlands öden, blef han
”vid sitt arbetes utgifvande, med ädel frikostighet
understödd' af Svea P.ikes Ständer. Må vi
”derföre blott fullborda, hvad Svenskarne redan
”under förflutné århundraden begynt! må vi
”icke längre förtiga hvad Sanningen oss förkun”nat
om våra fräjdade Fölfader; må ljuset öfver
”Nordens Fornhäfder utgå ivan Sverige, den
”Nordiska bildningens urgamla stamhåll.
”Att härtill medverka, synes mig vara Svea
”Rikets Ständer värdigt. Jag hoppas au Svenska
3 18 StatsUtskottets Betankandert.
”Ombud skola med tillfredsställelse öppna i/z>
”gen till ett kunskapsförråd,, hvars skärskådande.)
”då det upräithåller Sverges vetenskapliga anseende,
då det lemnar det säkraste vittnesbörd
”om Fäderneslandets tillstånd under framfarne
”tider och erbjuder hvarje Svensk medborgare
’de starkaste väckelser, att genom stora oell ädla
”bedrifter följa sine Förfäders ofterdömen, ostri”digt
kommer att medföra ett gagn, vida öfver.»
”stigande den upoffring, som måste utgöra ett
”vilkor -för verkställigheten af mitt förslag.
”Då\jag nu inför Högloft Ridderskapet oell
”Adelil fritt yttrar mine tankar öfver ettvigtigt
”ämne för allmän upmärksamhet, hyser jag den
”säkra öfvertygelse, att hvad jag anfört, icke
”skall ogillas af ett RiksStånd, som altid nitäl”skat
för äran och sanningen och aldrig saknat
”Medlemmar hvilka, genom egne forskningar
”och frikostiga understöd, lifvat minnet af vår
”Forntid.
”Sluteligen anhåller jag, att frågan om sät”tet
att utse de för ofvannärnnde ändamål nödi”ge
medel, måtte blifva öfverlemnad till Hög»
”loll. StatsUtskottets uplysta pröfning.
Jacob Adlerbeth.'''’
Hvarförutan blifvit Utskottet meddeldte serskildte
i anledning häraf gjorde anföranden till
Höglofl. Ridderskapet och x\delns Protocoll af
Herrar C. J. Rotlieb och .Lorenzo Hammarsköldt
jemte Herr Adlerbeths samt Grefve C. G. Spens
svar derå; och har Högvördige PrästSråndet, en»
ligt ProtocollsUtdrag af den 24 nästlidne Janu»
arii uti Remissen af Motionen instämt»
Siats Utskottets Retänkanden. 319
Wiel öfverläggning i detta ämne har Utskottet
väl ansett den ifrågastälde öfversättningen
af förenämnde Handskrifter kunna medföra gagnande
uplysning för Svenska Historien, och att
den för öfrigt skulle hedra Nationen; men i afseende
på, tillstyrkande af Herr ProtocolIsSeereferaren
Adhrbetlis förslag om 3,000 R:ds anslående
för detta ändamål, hafva skiljaktige meningar
af Utskottets Ledamöter blifvit yttrade i sä
måtto, att en del, i anseende till StatsWerkets
och angelägnare behof, som vid denne Riksdag
förekommit, samt Statens knappa tillgångar, för
deras fyllande, funnit sig ej kunna tillstyrka
någre medels anslående härtill, utan hållit före,
att derest berörde öfversättning ej utan StatsWerkets
betungande företagas kan, dermed må
böra till en lägligare tid upskjutas; hvaremot de
öfrige Ledamöterne af Utskottet ansett sig böra
föreslå, att Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl.
Majrt i Nåder serskildt å dette ämne fästa uppmärksamhet,
samt om någre medel skulle finnas,
dä i Nåder understödja detta nyttiga företag.
Och sorn vid anstäld votering, 2:ne Stånd stadDat
i den förre och de andre 2:ne i den senare
meningen; så har, enligt 38 §. i Riksdagsordningen,
Utskottet skolat desse bägge yttranden
såsom alternativer till Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande vördsamligen öfverlemna;
hvarvid Herr Assessoren Lagerlijelms af åtskilige
Ledamöter biträdde serskilde tanka, genom
Utdrag af Protocollet bifogas. Stockholm den
16 Februarii 181S.
J80
StatsUtskottets Betänltandem
Utdrag af Protocollet, hållit hoS
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm den
12 Februarii 1818.
S. D. Dä nu till slutligt afgörande förekom
den utaf Herr ProtöcollsSecreteraren Adlerbeth
väckte, samt ifrån Höglofl. Ridderskäpet och
Adeln till Utskottets åtgärd remitterade Motion
om medels anslående till öfversättning af åtskilige
Isländske Handskrifter, anförde Herr Assessoren
Lagerhjelm skrifteligen: ”Att Herr Adler -  betlis förslag skall lända till allmänt gagn, syneS
mig så mycket mindre kunna nekas, som det
grundas på den ostridiga sanning, att hvarje
Folk, Sorn vill bevara sin Sjelfständighet, måste
älska sitt Fädernesland, och att alla medel att
lifva och underhålla denna Fosterlandskärlek böra
sorgfälligt användas. Bland sådane medel
torde intet med mindre upoffringar, mera rakt
leda till målet, än det föreslagna. Det är Häfdernas
vitsord, sorn lärer oss, att ett af Fiender
aldrig kufvadt land, skall förblifva fritt, så länge
dess invånare, i ståndaktighet och mannamod,
blifva sina Stamfader like; för alla bildade Folkslag,
som icke dignat under främlingars förtryck,
liar det derföre varit en Vigtig omsorg, att upsöka
och utveckla alla minnesmärken af sin urgamla
ära, såsom starka Väckelser till medborgerlig
dygd. Få Nationer kunna af sådane forskningar
skörda rikare frugter, än Svenskarne, la vilka
icke återkalla minnet äf sina Förfäder, utah
att Dpmanas ätt oförskräckt^ möta hvarje fara,
och
StatsUtskottets Betänkariden.
6ch att häldre upoffra lifvet, än Friheten. Dyr:
har är derföre hvarje ny uplysning om dessa
Förfäder, till hvilkas manliga alvar vi böra återgå,
för att trygga vårt Sjelfbestånd; och endast
den, sotn vore liknöjd för Fäderneslandets
sak, skulle kunna Vägra bistånd åt deras bemödande,
sorn vilja skingra det möfkéf, hvaraf Nordens
Fornhäfder ännu. ärö orrigifné.
Efter denna erinran om ämnets vigt, må
mig tillåtas ytfrä några ord, så väl till utveckling
af Herr Adlérbeths Förslag som till i^eder.
läggning af hvad Herrar Hammarsköld Och Rotlieb
deremot anfört.
Att våra samlingar åf Nordiskä Föreskrifter
sprida stort ljus öfver Sveriges äldsta tillstånd,
tnedgifves af hvarje oväldig sakkännare.
Herr Hammarsköld sjelf, sorn nu bestridt denna
sanning, har erkänt den i företalet till den år
1815 utgifna JornsvikiugaSågan. Mångå åf des:
sa Skrifter föra omedelbart Sverige, och de öfrige,
som angå Island, Dannemark och Norrige,
blifva äfven för oss lärorika, då man eftersinnar,
att språk, seder och lynne under forntiden
ägde en nästan fullkomlig likhet hos hela Nordens
invånare.
Hvar och en käti lätt gorå sig öfvertygad,
öm hatt det åstundar, att vi i Stockholm och
Upsala äge ett betydligt förråd af dylikä Skrifter,
äfven utan att beräkna det icke ringa antal,
hvaröfver noggrann Förteckning icke ännu blifvit
uprättad. Det är utan tvifvel énligt med
Herr Adlerbeths afsigt,' att granskningen af de
Nordiske Fornskrifter, sorti tillhörd Academiskd
Bihang till RiksSt. Prot. 1S17 . isis. 4:de Sami, N;r 41, 42:
323
StatsUtskoitets Eetlinfianderi.
Bibliotheket i Upsala, äfven skulle syéslosätta
den lärde Isländare, hvars inkallande han föreslagit;
att Dannemark äger ett ännu rikare förråd
af ämneir för Isländska Språkkännares forskningar,
bör väl icke qväfva vårt nit, att i dagen
framlägga hvad oss tillhör. De inom Sverige
samlade Skrifter af ifrågavarande egenskap utgöra:
i:o.
Isländska Sagor, hvaraf vi hafva många
förträffliga Codices. Här må blott nämnas,
ätt Upsala Bibliothek äger en biand de bästa
Pergam ents-Codices af Gretters Saga, hvilken både
för skönt Historiskt skrifsätt, uplysning oin
Porntidens seder, tänkesätt, språk och skaldekonst,
är ansedd såsom en af de mest Classiska i hela
Isländska Litteraturen, men hvaraf hittills endast
funnits en oöfversatt uplaga, genom hvars
vårdslösa beskaffenhet ändamålet att uplysa Allmogen
på Island, blifvit aldeles förfeladt. I
Stockholm finnas utmärkt goda Pergaments - Codices,
af den rent historiska JomsvikingaSagan,
ehuru den enda uplaga, som ännu deraf blifvit
utgifven, utgör en i kritiskt afseende obrukbar
lropflickning af yngre och sämre Codices. Några
bland de här förvarade utförligare Historier och
Skaldestycken om Norrske Konungar (Hryggiar
Stykke) med flere hafva dels aldrig varit utgifne,
dels aldrig rätt öfversatte, dels äro de för
lång tid sedan utgångne, och knappt att finna i
något allmänt Bibliothek. Om de fleste redan
utgifne Sagor, som röra Sverige, måste serskilt
anmärkas, att de otaliga misstag, som vid deras
utgifvande blifvit begångne, göra nya, rättade
nplagor behöflige för hvar och en som ick®
StätsTJtskottets Betänkandetr. 323
.känner nämnde Skrifters verkliga innehall. Dessa
misstag hafva upkomrnit deraf, att då mati
icke förmatt läsa eller använda de gamla äkta
Pergaments-Skrifterne, hvilka endast bordt tjena
till grund för uplagorne, man i texten utan urskilning
uptagit de falska och stundom löjliga
tillägg hvarmed sednare afskrifter blifvit vanstälde.
Till ett bevis för sanningen af hvad
jag anfört, må nämnas, att i företalet till den
af Isländaren Björn Haldorssen författade, och af
Danske Professoren Rask år 1814. utgifne Isländska
Ordbok, den i Sverige tryckta uplaga
af Orvar Odds Saga bedömes såsom lika sällsynt
som felagtig.
2:0. Gamla Svenska HandskapsPagar, hvilkas
Språk enligt hvad af Herr Professor Rasks
Isländska Språklära inhämtas, slutar sig ganska
nära intill Isländskan. De opålitliga Uplagorne
af dessa vigtiga minnesmärken från vår Forntid,
äro länge sedan försvunne utur Bokhandeln,
medan de många sköna Codices af desse
Havar ligga obrukade på våra Bibliotheker.
Hvad Herr Hammarsköld anfört om nödvändigheten
att vidare granska de gamla Svenska
Hagarne, har icke undfallit Herr Adlerbeth*
som tvertom yrkat att Svenska Fornskrifter, och således
äfven dessa Pagar^ skulle af den lärde Isländaren
noga undersökas.
I sammanhang härmed bör nämnas, att vi,
äfven äga ganska goda Pergaments-Codices af de
gamla Norrske Hagarne, hvilka aldrig Varit utgifne,
och endast högst felagtigt på Danska öf.
versatte.
Allt detta håfve vi redan inom Fädernes
-
3 24 StatsUtskottets Bet'link anden.
Jandet. Wåv Nationalära synes fordra att dessä
skatter framdragas ur de Bokskåp, hvari de under
nära 100 år legat nästan orörda, medan
Danska Lärdes oafbrutna Forskningar i afseende
på Nordens Häfder och Fornspråk, gifvit
denna kunskapsgren en ny förädlad skepnad och
riktat den med vigtiga iiptäckler. Om vi icke
vilja förblifva våra grannar underlägsne i dessa
kunskaper, blir en skicklig Isländsk Lärare för
oss oumbärlig. Allt hvad brukbart i denna väg
hös oss eller våra grannar utkorhmit, har äfven
antingen ensamt blifvit beredt till trycket af Isländare
eller med deras tillhjelp. På sådant sätt
arbetade Schöning gemensamt medv den berömde
John Olafssen, och oaktadt han, vid utgifvandet
af Sturlesön, hade till händs en gammal Dansk
öfversättning, äro Chaftorne till detta verk, dem
han ensam utarbetat, upfylde af orimliga misstag
och löjliga språkfel.
Då Herr Rothlieb, såsom bevis för sin mening,
ätt- en grundlig kunskap om Isländska språket
kan vinnas utan att vara infödd Isländare,
åberopat, att den lärde Professoren Rask är född
på Fven, hade hall bort eftersinna, att roan i
Dannemark lähgé ägt tillfälle att af infödde Isländare
lära deras tungomål, och att Herr Rasks
utmärkta insigtér i detta språk äro frukter af ett
långvarigt vistande på Island, och af den hand.
ledning han njutit af den lärde Isländare, sorn
förklarat sig sinnad att, om han blefve försäkrad
om nödig utkomst, inom Sverige upoffra sig
för det vigtiga ändamål Herr Adlerbeth föreslagit,
och som genom sin bearbetning af den i
Köpenhamn utkommande Norrske Gula Tings
StatsUtsJiottets Betänhanden. 325
Jhagen äfven ådagalagt sin skicklighet såsom Öfversättare
från det Nordiska Fornspråket. Huru
rakt och huru säkert skulle icke en sådan fulldanad
kännares verksamhet föra till målet? Jag
kan derföre icke dela Herr Rothliebs öfvertygelse,
att en lärd Isländares införsknfvande skulle
lända Svenska Wettenskapsldkare till skam. Mera
sarande blefve det för deras Wettenskapliga
ära, om de vid hvarje serskildt försök att öfversätta
Isländska Skrifter, skulle på Utländsk Botten
söka de uplysningar, som ensamt kunde trygga
dem emot sakkunnige främlingars tadel.
Wart behof af en infödd Isläudare är så
mycket större, som vi ännu sakna en fullständig
och tillförlitelig beskrifning om våra Förfäders
öden, bildning och bedrifter, hvilken måste
grundas på Isländsk Språlckärinedom, äfvensom
endast med tillhjelp af detta språk våra äldsta
Svenska Lagar och Handlingar kunna uplysas
och utredas. För att rätt kunna upfatta
teckningen af vår betydningsfulla Forntid, enligt
de spridda underrättelser, som derom finnas
bevarade, fordras att noggrannt känna hela området
af den Isländska Litteraturen, hvars alster,
enligt Professor Nyerups och andra sakkännares
vitsord, ännu äro till hälften fördolde i Handskrifter.
Hvilken Svensk har väl felfritt Jäst
dessa Handskrifter och från barndomen varit
förtrogen med deras innehåll; eller huru skall
det lyckas någon att blifva det utan en kunnig
Lärare?
Huru mycket svårare det inom Sverige är
att lära det Isländska språket, än det Grekiska
eller Rotnerska, lärer väl medgifvas af hvar och
'536 StatsUtskottets Betänkanden.
en, som blott ihogkommer, att kännedom af ds
sistnämnde språken linder manga mansåldrar b 1 iF-yit
yåra bandsmän meddelade af skicklige bärare,
då deremot endast en otillbörlig sjelfförtröstan
vågat tillegna sigden Isländska Språkkunskap,
Irvars förvärfvande, i brist af handledare, så länge
måst utgöra ett ämne för enskilte Wettenskapsldkares
nitiska men fåfänga bemödanden.
.Det var af detta skäl, sorn en bland våra
präst verksamme befordrare af kunskapen om
Nordens Fornhäfder, då han beslöt att skänka
oss en från trycket snart utkommande fullständig
med öfversättning försedd uplaga af de bägge
Eddorne, tillika insåg behofvet att, för att
gifva sitt verk ett Clåssiskt värde, såsom ledare
till detta företag, tillkalla den genom sin grundliga
kännedom af ifrågavarande ämne utmärkte
Professoren Kask, af hvars närvaro vi nu få
hugna oss.
Till alla dessa skäl för antagandet af hvad
Herr Adlerbeth föreslagit, kommer sluteligen att,
enligt hvad Herr Rask i företalet till sin Is,
ländska Språklära bevisat, Fornsvenskan var nä,
stan samma språk som på Island ännu är bibehållit;
hvarföre vårt nu varande språk, både till
Grammatik och Ordförråd, derifrån måste till
större delen härledas och förklaras. Wi känna
hvad Ihre i denna väg uträttade. Hans Wetenskapliga
förtjenster njöto äfven en rättvis belöning
då Svea Pikets Ständer år 1756 till tryckning
af hans Glossarium Svio-Gothicum beviljade
ett förskott af 10,000 Daler Silfvermynt, emot
vilkor att deraf blott 7,000 skulle efter 5
ars förlopp till StatsWerket återbetalas. —- Meia
StatsUtskottets Betäniandeti.
327
oaktadt han med skäl anses för sin tids störste
Språkkännare, har dock Isländaren John Olafssen,
under namn af Supplementer till Ihre, författat ett
nästan lika stort arbete, hvari han äfven rättat
ätski 11 i ge af den förre begängne misstag.
Det är genom Herrar Hammarskölds och
Rothliebs anföranden jag blifvit nödgad, att med
en vidlyftighet, som annars kunnat undvikas,
bevisa min öfvertygelse, att det företag Herr
Adlerbeth yrkat, icke utan förfång för vär National-ära
kunde försummas, att detta företag äger
en för stor vidd för att såsom bi-syssla öfverlemnas
åt män, som innehafva en annan mödosam
tjenstebefattning, och att det är förenadt med
svårigheter, som endast af en infödd Isländare
kunna öfvervinnas. Att Svenske Litteratörer
måste medverka för ändamålet, är ostridigt; men
om detta skall medföra en önskad framgång, måste
en insigtsfull stå i spetsen för företaget. I
annat fall bli våra Nordiske HandskriftsSamlingar,
framdeles såsom hittills, glömde och oläste.
Beloppet af det årliga arfvode Herr Adler,
beth föreslagit, synes mig tåla någon minskning.
Det är nog om den gumma, Riksens Ständer
för detta ändamål kunna anslå, försätter en'
sådan Wettenskapsldkare i såciane vilkor att han,
ostörd i bekymren om dagligt bröd, kan odeladt
egna sig åt sitt yrke.
Genom dessa allmänna anmärkningar, hufvudsakeligen
grundade på sakkunnige mäns upgifter,
tror jag mig hafva undanröjt all vidare
tvekan, huruvida det af Herr Adlerbeth tillstyrkta
företag, är väl beräknadf, om dess utförande
lönar mödan, om de Nordiska Fornskrifter, hvil
-
528 StatsUtskottets Betänk anil en
-
ias granskning och öfversättning blifvit föreslagne,
verkeligen äro svårläste, och om de uplysa
Sveriges fordna tillstånd och Statsförfattning. Ut,
an att misskänna hans afsigt, lär väl ingen kunna
påstå, att han velat gynna en Wettenskap på
de öfriges bekostnad. Under en tid, då inom
vårt Fädernesland andra kunskapsgrenar icke sakna
upmuntran, torde det vara en rättmätig önskan,
att vi icke måtte försumma ett tillfälle, att
från sitt förfall återföra en kunskapsgren, hvars
idkande ägnar Nordens Invånare och lär oss att
visa Hagar peli goda Svärd under alla skiften
gifvit skydd åt den frihet vj ärft af vidt fräjdade
Förfäder.”
Hvilken serskildta tanka, derutinnan Herr
Öfversten Tersmeden, Herr Förste Archiatern
Schultzenheim, Herr Biskoppen Doctor von Rosenstein,
Herr Pastor Primarius DotSor Drysén och
Herr Ledborn Dothor Knös instärnde, skulle, up,
på begäran, åtfölja Utskottets Betänkande i detta
ämne till de Respe&ive RiksStånden.
97-
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande 'öfver Hr Majoren m.
m. Friherre Fr. Hjertås Motion om
ytterligare bidrag af medel till SöderTelge
Canal-Jnrättnings fullbordande.
TT.. '
|Hti till Höglofl. Ridderskapet och Adeln ingifvet
Memorial har Herr Majoren m. m. Friherre
Fredrik Fljerta anfört, huruledes, sedan Rik.
StatsUtskottets Betänkanden, 329
pens Ständer vid sista Urtima Riksdagen beviljat
Söder-Telge Canal- och SlussWerks - Bolag,
till Inrättningens fullföljande ett I,ån.biträde af
Riksens Ständers Bank, stort 100,000 R:d, samt
att Interessenterne, hvilka dä hade tillskjutit
14813- Procent utöfver den tecknade SubscriptionsSumman,
skulle till och med år 1820 få upbära
de 5 procent årligen för skedde och skeende
tillskott, sorn Kongl, Maja år 1812 tillerkänt
Bolaget, såsom bidrag af Statsmedlen; så skall
Bolaget såmedelst erhållit förmåga, att med kraft
Söka besegra de flere Naturhinder, sorn företedde
sig för den upgjqrda Arbetsplanens verkställighet,
samt dess nit och föresatts, att vinna ändamålet,
blifvit uplifyade; i följd hvaraf förberedande
anstalter af 3:ne ÄngMachiners anskaffande
samt ändring och förbättring af den förut
varande, vidtogos, för att genom Pumpning befria
Slussanläggnings-stället från det ovanliga
vattentillopp, som hindrade Slussbyggnadsgrundens
planmässiga anläggande, hvilke Inrättningar
jemte Nedre Canalens fördjupande genom
muddring utgjorde 1816 års vanliga arbetstids
hufvudsakeligaste föremål; och hade i April
Månad sistjede1 år, försök skedt med berörde anstalters
begagnande, men hvarvid utrönts, att vattentilloppet
så från sidorne som utur sjelfva
Bottnen varit sådant, att berörde utväg, som
dittills varit det erkände kraftigaste medlet, icke
eller ledde till åsyftad verkan; hvarefter Directionen
funnit sig föranlåten till det kostsamma
och än vågsammare företag, att uti en Pråm af
190 fots längd, 60 fots bredd och 10 fots höjd,
låta myna sjelfva Slussen, och dea på förut jern
-
330 StatsUtukottets Betänkanden,
nåd Botten nedsänka; hvilket mot slutet af näst
ledne Oktober Månad, fullkomligen lyckades, så
att nämnde Pram då befanns oskadad på botten
i planmässigt läge med deruti fullkomnad grund,
murning, Slusströsklarne med deras Pörbindnings
hvalf och ett hvarf Sträcksten längs efter och
vid ändarne af Slussen med tillhörande Bakmur,
samt deruppå ytterligare ett hvarf Sträck,
sten, äfvensom Pråmen med annan sten så belastades,
att dess orubbade läge vore försäkrad t.
Men härtill hade, utöfver den contanta tillgången
lån måst ytterligare uptagas, och sedan Diredtionen
till bestridande af kostnaderne vid innevarande
års Winter-Arbeten, utbekommit förenämnde
procents bidrag af Statsmedlen för
detta år, så vöre för de till nästa års arbete erforderlige
medel inga andre utvägar än antingen
infordra tillskott af Actie-Ägarne eller söka
biträden af Allmänna medel. Och ehuru
Bolagets Actie-Ägare al tid skola varit och ännu
voro villige att göra de kännbaraste bidrag
för arbetets fullbordande, fruktade likväl Herr
Priherren och Majoren, att af de flestes oförmögenhet
dertill följden skulle blifva, att de, enligt
privilegiernes föreskrift, kunde frånkännas
deltagandet i bolaget, sedan de likväl” nu, utom
848-3- R:d Contant tillskott per Actie, samfäldt
häfta för ofvannämnde 100,000 R:d förskott af
Banken samt genom ständigt användande af hela
Statsmedels - bidraget tili Canal-Byggnaden,
saknat mångårig ränta på deras tillskotter, och
hvilken förlust skulle träffa dem, då, genom ett;
ihärdigt bemödande, säkerhet vunnits om besegrandet
af alla natur - hindren och tillförlitelig
StatsTJtskottets "Betänk and en.
anledning till Canalens snara fullbordan erhållits.
I anseende hvartill, samt med öfvertygelse
om ifrågavarande Canals blifvande
nytta för det Allmänna, Herr Majoren Friherre
Hjerta, som från början deltagit i Werkets
styrelse, funne sig pligtig, till Riksens Ständers
behjertande hemställa och föreslå:
ito Att Bolaget intill nästa Riksdag måtte
få uppbära detsamma förut tillerkände 5 procent
å skedde och skeende tillskott, samt
2:0 Att af Riksens Ständers Bank måtte
förskjutas 50,000 R:d mot 3 procents ränta, under
vilkor att Bolaget ersätter detta förskott åren
1821 1822 och 1823 med -|:del hvardera
året: och har Höglofl. Ridderskapet och Adeln
behagat detta Memorial till Stats- och BancoUtskottens
yttrande remittera.
Utaf den Berättelse under den 2 8:de sisth
Oftober, sorn de af Canal - Bolaget valde Revisorerne
afgifvit om Werkets Förvaltning ifrån
den i:sta Maji 1816, och hvilken af Herr Majoren
Friherre Hjerta jemväl företedde Berättelse
härjemte till närmare uplysning bifogas,
har StatsUtskttet inhemtat, att SöderTelge Canal-
och SlussByggnad, såsom anfördt är, blifvit
med betydelige kostnader fortsatt efter planen,
samt med nästlidet år, oaktadt alla svårigheter,
som dervid mött, vunnit den framgång, att otvifvelaktigt
synes, det Inrättningen inom få
års förlopp må blifva fullbordad.
Beträffande nu den till StatsUtskottets yttrande
hörande frågan om fortfarande till nästa
Riksdag af de förut beviljade bidrag af 5 pro#ents
årlig ränta å ActieCapitalet, så emedan
332
StatsUtshottets Betänkanden,
Biksens Höglofl. Ständer, vid sista Riksdagen,
likmätigt deras underdåniga skrifvelse den
Julii 1815, i betraktande af den beräknade nyttan
af detta arbete, samt den större kostnad sorn
af oförsedde natur - hinder erfordrats för utförandet
deraf, funnos skäligt medgifva ActjeBolaget
af StatsWerkets medel under RiksStatens
g:de HufvudTituI berörde understöd af 5 procent
årligen på gjorde oell skeende tillskott af
medel för Werkets fullföljande, att utgå till och
med 1810, har StatsUtskottet, i följd häraf, och
då Bolaget äfven i den händelse Canal. Inrättningen
kan fullbordas innan nästa Riksdag, icke
lärer kunna sä snart vinna någon behållen
inkomst deraf, till ersättning eller ränta för deras
härtill använde penningar, ansett sig böra
vördsamligen tillstyrka, att? Biksens Höglofl.
Ständer tili Kongl. Maj.t i underdånighet öfver,
lemna, om icke omförmälte bidrag af StatsWerkets
medel må till nästa Riksdag af Bolaget få
påräknas och upbäras, utaf de under g:de Hufvud-Titeln
a BiksStaten till Kongl. Majus Nådiga
Disposition anslagne medel,
Hvad åter angår frågan om ytterligare lånbiträde
af Riksens Höglofl. Ständers Bank, sa
lärer Höglofl. EancoUtskottet afgifva det yttrande
i detta ämne, hvilket med det ifrågavaran,
de ej äger egentligt sammanhang. Stockholm
den 16 Februarii 1818-
Söder-Tclje Canal- och SlussWerks
Byggnads DireBions Berättelse, till
Werkets Herrar Revisorer} om CanaU
Släts Utskottets Betänianden.
333
Arbetet. Daterad Stockholm den 22
October 1817.
T
ill Herrar Revisorer öfver Söder Telje Ca.
nal- och SlussWerksJBygghad får Werkets Direction
härjernie öfverlärnna den afslurade Räkenskapen
öfver Byggnadsköstnaden ifrån den i Maji
1816 till den 30 April innevarande år, samt de
hos Bireétionen föide Protokoll med dertill hörande
Handlingar.
Canal - arbetet, har under 1816 års Sommar
blifvit fortsatt med den arbetsstyrka af 800 Man
af Kongl. Södermanlands Regemente, hvilken i
Söder-Telje inträffade den i» Maji samma ar.
De arbeten, som under denna tid blifvit verkställde,
hafva, utom Stenhuggningen, förnämligast
bestått uti Muddring och gräfning. Uti Nedra Canalen
har en sträcka af 420 aln. med 1872/ÅCub.
Fr. blifvit af ArbetsCommenderirtgen upmuddrad,
Utom det att 74 Cub. Fr. genom Canalsidornes städning
blifvit undanrymde. 1 Qfra Canalen har
åter en sträcka af 51 alu. blifvit upmuddrad,
nemligen: med private arbetare 177d? Cub. Fr.
och med Kronans Manskap 90 1.7 Cub. Fr. För
Sluss anläggningen har på en sträcka af 120 aln.
blifvit undanrymde, af private arbetare, genom
gräfning 151 i Cub. Fr. och af Commenderingen
6t8^|- Cub. Fr.; tillhopa gräfning
Cub. Fr.; samt af Commenderingen, medelst
muddring, 83 7 2*7 Cub. Fr. Derforutan har för
PumpWerkets nedsättning 137 ii Cub. Fr. blifvit
af Arbets-Commenderingen genom gräfning
uptagne och lör platsen till Angmachiushuseis
upsättande 264 'J? Cub. Fr. roed privat Manskap
bortforde.
334 StatsZftskotlétS Betiimariderii
Hela den Jordmassa, som salunda intill
Arbets-Commenderingens afmarch den 14 Otto-'
ber nästledit år blifvit uptagen och bortförd, utgör
sammanlaggt 3723 Gub. Fr.
Ifrån denna tid har sedermera under vintermånaderne
intill det Arbets-Commenderingen
detta år ankom, med privat manskap blifvit i
Nedra Canalen upmuddrade 595|f Cub. Fr. och
för Slussen 5^ Cub. Fr. genom gräfning, samt
685|f- Cub. Fr., medelst muddring, undanrymde.
Tillsammans 12865^ Cub. Fr.
För hela Arbetsåret utgör den uptagne Jordmassan
tillhopa 5010/7» Cub. Fr.
De utaf Meclianicus Olvert, enligt hvad förledna
årets Berättelse innehåller, ytterligare bestälde
2:ne ÄngMachiner till vattenpumpning
för Slussbvggnaden, som, enligt Contraäet, skulle
vara färdigupsatte och i gång bragte sednast
den 15 September sistledit dr, liunno ej corn.
pletteras till nämnde tid. Gjutgodset hade väl
till det masta blifvit utfördt och pannorne till
Machinerne i det för desamma upförda Huset
inmurade samt upsättningen af de till Engelska
AngMachinen hörande pjeser, som på stället
funnos, äfven verkställd; men vidare var härmed
icke avancerat. Engelska Machineri blef
dock sednare på hösten färdig och jemte den
gamla AngMachinen i gång satt till utrönande
af deras verkan.
Wattnet var denna tid högt stigit i Mälaren,
så att pumpningen derigenom försvårades;
men af den effed som desse bägge Machiner åstadkom,
hämtades likväl anledning till den förmodan,
att med de 2:ne ytterligare Machiner
StätsUtsJiottets BetanAanden■
335
Skulle tillräcklig kraft erhållas att undanhålla
vattnet för Slussens upmurande från botten. Sistnämnde
2:ne Machiner blefvo först mot våren
detta år färdige och upsatte, så att Prof-pumpningen
med alla 4 Machinerne icke kunde förr
än emot slutet af April Månad företagas. Af
det under denna Prof-pumpning förda Protocoll
inhämtas förloppet deraf, nemligen, att vattuminskningen
icke kunde drifvas längre än till
17 fots djup, och att man således icke kunde
komma till botten af Canalen. Detta oförmoda
o
de
resultat af den genom AngMachinerne för
O
O
väntade verkan till vattnets upfordrande utur
Canalen för Slussanläggningen å torr botten, satte
Direöionen i nya bekymmer; och Direöionen
fann annan utväg icke vara för handen, än
att för tillvägabringandet af Slussbyggnaden, göra
yttersta försöket, nemligen, att bygga densamma
uti Piårn; då genom AngMachinerne
vattnet till något visst djup borde med säkerhet
kunna från Slussrummet undanhållas; försöket i
förhållande dertill ock borde inrättas med skälig
förhoppning att deruti lyckas. I detta afseende
fogades genast anstalt om upköpande af de
i sådant ändamål ytterligare erforderlige Bjelkar,
Plankor och Bräder m. fl. Materiälier; och hade
Direftionen redan förut ifrån Gottland betingat
och erhållit den oslackta Kalk, som till murningen
kunde erfordras samt jemväl om Murares
antagande fogat anstalt, på det de skulle vara
till hands då limmingen kunde företagas.
Till detta års Canal-arbete har, uppå underdånig
Reqvisition, Direäionen erhållit en
Arbets-Commendering af 250 Man, jemväl af
336 StatsUtskotieis BetänJtanderi.
Kongl- Södermanlands Regemente, och hvilkéri
den 10 sistl. Maji tili Söder-Telje ankom.
Grundläggningen till Slussen var denna
Sommar i synnerhet föremålet för Canal-arbetef
och i sådant ändamål fortskyndades upbilningen
af Bjelkärne till Rustverket, hvarmed början till
en del förut var gjord, och höphUggningen af
Pråmen företogs derefter. Sedan jemning af
Slussbottnén blifvit fullbordad samt Pråmen färdig,
vidtogs sammansättningen deraf på vattnet
och begyntes murningen den 17 sisti. September.
Murningen hat derefter pågått och AngMachinerne
hafva 1 afseende härå liela denna
tid oafbrutit varit i gång; och oaktadt desamma
som oftast söndergått, har likväl murningen sä
vida avancerat, ätt äf Slusströsklarne, som färdighöggos
förledna Sommar jemte hvalfvén, ena
ändan nu är inmurad och på den ändra, fröskelen
jemväl finnes inmurad och hvalfvet inemot
färdigt, hvarjemte första hvarfvet af Stenmuren
är laggd; kommandes hvad vidare af detta arbete
i ar bör undangöras och än återstår, att innan
Arbets-Commerideringens afmardh, den i:stä
nästkommande November fullbordas. Pråmen #
jsotn under murnings-arbetet sjunkit, står nu på
botten af Ganalen; och har till befordrande deraf
Stenfyllning blifvit gjord, hvarmed än vidare
fortsattes, på det Pråmen orubbad må på sitt
ställe blifva qvarstående. All osäkerhet i frågan
om Slussbyggnadens utförande synes sålunda
undanröjd och Direftionen lyckönskar sig,
att, oansedt de hinder af alla slag, som mött
detta arbete, hafva uphunnit ett af de förnäm-.
sta
StatslJtskottetS Éetänianden;
Sta mål . för vissheten af Werkets fullbordan •'
hvarvid Direöionen ej kan underlåta att med'
största tillfredsställelse vitsorda Canal-Werkets
Mechaniska Tjenstemäns härvid ådagalagde syn»
nerliga nit.
I Nedra Canalen här derförutan denna
Sommar med Arbets.Commenderingen 1669 Cub.
Fr. blifvit upmuddrade samt 8o§^ Cub. Fr. för
Canal-sidornes sluttning undanryrnde, och :ir denna
Canal, utorn på några få ställen, sorn till olika
djup äro uptagne, till fulla djupet upmuddrad;
den är likväl på liela sträckan för 8 fots djupgående
Fartyg segelbar. I Öfra Canalen har å
ter
en längd af 48 aln. med 244§y Cub. Fr.
blifvit upmuddrad och för Slussanläggningen
och bottnens jemnande 23GCub. Fr. slutligen
uptagne. Finasundet har med en muddring af
344jy Cub.. Fr. blifvit upmuddradt, så att 12
fots djupgående Fartyg derigenom kunna framgå»
Den i år verkställda jordrymning utgör
Bammanlaggt 2576/y Cub. Fr.
Arhets-Commenderingarne hafva så väl förledna,
som detta året, ådagalaggt ordning oxh
arbetsflit samt derigenom gjort sig förtjente af
Direäionens erkänsla.
Beträffande kostnaden för 1816 års Canal*
arbete, finna Herrar Revisorer i den afslutade
Räkenskapen med sine Verificationer redovisningen
deröfver.
Ifrån Riksens Ständers Banque har Directionen,
uppå det beviljade Fånebiträdet 100,000
R:d B:co upburit de återstående 54,030 R:d
samt ifrån StatsWerket nästledit års understöd
Bihang till Riks.St. Prat. 1S17--1818. »pdeSaml. N:r 47,44»
StatsUlskottets Betånkanden.
ined 18,679 R:d 16 sk. 10 rst.; och liar dermed,
jemte Behållningen ifrån förra året, 28,320 R:d
36 sk. n., tillgång vunnits för IJtgifternes bestridande
under sistförflutna Byggnadsåret. Till
innevarande Byggnadsårs Utgifter har‘ åter den
vid Räkenskapens afslutande den 30 sistledne
April varande behållning 35,949 R:d 21 sk. 3
rst. blifvit använd, samt då Utgifterne ifrån sist.
nämnde tid till denna dag bestiga sig till
40,911 R:d 5 sk. 8 rst., eller 4,961 R:d 32 sk.
5 rst. derutöfver, har, genom Uån, tillgång härtill
måst beredas.
Detta är hvad Direötionen om Canal.Werkets
nuvarande tillstånd till Herrar RevisorerS
kännedom härmedelst skolat meddela. Stockholm
den 22 Oftober 1817.
M. Rosenblad.
G. F. Wirsén. II. Julin. . Fred. Hjerta!
L. A. Lunnius. Er. Norwall. Nils Dufva.
Joli. Th. Östman4
N:r 98-
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
yttrande och förslag, i jräga
om aflöningen för RiksStåridens och
Deras Utskotts Secreterare, Cantzlier
samt Wakt Betjening.
^edan samtlige RiksStånden, under den i5:de
sröide och 2 1 nästlidne Månad anmodat
*
iStatsUtskottets Betänkanden. 33^
StatsUtskottet, att icke allenast likmätigt 24 §
af Riksdagsordningen, efter öfverläggning med
Herr LantMarsklken och Herrar Talmännen,
föreslå den vedergällning, som, lämpad efter göromålens
vigt och mängd, vid denne Riksdag,
bör tillkomma RiksStåndehs och Deras Utskotts
Secreterare, Cantzlier samt Waktbefjening;
utan äfven utlåta sig, huruvida något förskott
på denne vedergällning må, på sätt vid de Irenne
föregående Riksdagarne skedt, innan Riksdagens
slut utbetalas; så hafva Herr LandtMarskalken
och Herrar Talemännen jemte Utskottens
Ordförande vid sammanträde i detta amnö,
efter öfvervägande af de grunder, som sista
Riksdagen blifvit följde vid bestämmandet af
ifrågavarande vedergällning, öfverenskomma orri
följande, StatsUtskottet meddelade Förslag.
”Då Riksdag nu hålles å den egenteligä
Riksdagsorten Stockholm, hvarest hehof ej möjligen
synes inträffa, att ifrån aflägsen ört inkalla
någon Tjensteman till tjenstgöring vid Riks;
dagen, lärer fråga ej eller kunna upstå, hvarken
om Resepenningar eller Inqvartering.
Hvad BöndeStåndets Secreterare serskildt
beträffar, och då dess tillsättande beror af Kongl;
Majtts Nådiga val, lärer Kongl. Maj;t ej underlåta,
att, om så nödigt pröfvas, honom för des;
Sa kostnader ersättning tilldela.
Hittils hafva Tjeristémännens aflöning utgått
under tvänne Rubriqueri Arfvoden och Tra.
élamenten. Nu föreslås, ätt bägge desse Rubriquer
matte bibehållas, men så, att hvarje Tjensteman
efter göromålens beskaffenhet ina upbära Sin belöning
aJleuast efter endera, i likhet med lava4-
340 StatsUtskottets Bettini:anden.
vid 1809 och 1815 årens Riksdagar i Stochholm
ägde rum, i följd hvaraf Arfvoden synas
lämpligast för de Tjenstemän, hvilkas göromål
i synnerhet fordra kunskap och skicklighet, samt
Traktamenten för dem, hvilkas befattningar hufvudsakligast
fordra moda; Hvadan Secreterare
torde bora aflönas genom Arfvoden och den öfliga
fcantzli-betjeningen gennm Traktamenten.
Tor att bibehålla en billig Proportion, så
att icke dé som erhålla Traktamenten, genom
Riksdagens längd, må bekomma en jemförelsevis
större belöning, än de som få Arfvoden,
hafva de senare synts böra beräknas efter Månad.
Då Höglofl. Ridderskapet och Adeln, i anseende
till Ståndets talrikhet och Organisation,
altid i och för Riksdagen, behöfver en serskild
Tjensteman, under namn af Riddarhus-Fiscal,
hvilken äfven vid alla de förflutne å annan ort
än Stockholm haline Riksdagar, erhållit Arfvode
af StatsWerket, håfve Wi ansett denna Tjenstemans
Arfvode vid innevarande Riksdag icke
skäligen kunna RiddarhusCassan påföras, utan i
stället böra af de till Riksdagskostnaderne anslagne
medel utgå.
Efter förutsättande af ofvannämnde grunder,
håfve vi öfverenskommit om följande förslag
till Arfvoden och Traktamenten, nemligen:
Hos Högloft- Ridderskapet oell Adeln.
Arfvode för Riddarhus Secreteraren i Månaden
- - - - - - - - 300 R:d R;co
Traktamente för RiddarhusPiscalen jemte aine
äldste Cantzlister eller Notarier, om dagen
hvardera - - r - - - - - - 3. 34. sk.
StatsUtskotiets Betänkandén.
34?
3 Ine Ordinarie och 3 ine Extra Ordinarie
Cantzlister om Dagen hvardera 3 R:d
3:ne Waktmästare, om Dagen hvardera
- - - -  1 R:d 16 sk.
Hos Högvördiga PrästeStåndet,
Arfvode för Secreteraren i Månaden 3 00 R:d B:o
Traftamenteför en Notarie, om Dagen 3 R:d 24.
D:o för 2ine Ordinarie och 3‘.ne Extra Ordinarie
Cantzlister om dagen hvardera 3 R:d
3:ne Waktmästare, om dagen hvardera x R:d 16.
Hos Wallo fl. BorgareStändet.
Arfvode förSecreteraren i Månaden 300 R:d B:o
Traktamente för en Notarie om Dagen 3 R:d. 24.
D:o för 2 ine Ordinarie och 3me Extra Ordinarie
Cantzlister, om dagen hvardera 3 R:d.
D:o för 3:ne Waktmästare om Dagen hvardera
-
1 R:d 16 sk.
Hos Hedervärda BondeStändet.
Arfvode för Secreteraren i månaden 40 0 Rid Bio
Traktamente för Vice Secreteraren, Eagmannen
Georgii och 2ine Notarier om dagen hvardera
-. - 4 Rid.
Dio för 4 Ordinarie samt 6 Extra Ordinarie
Cantzlister, om dagen hvardera 3 R:d.
Dio för 3ine Waktmästare, om dagen hvardera
--------- 1 Rid 16 sk.
Hos Constitutions Utskottet.
Arfvode för Secreteraren i Månaden 166 Rid 31 sk.
Traktamente för 3 ine Cangzlister, om dagen
hvardera 2 Rid 24 sk.
Dio för En Waktmästare - 1 Rid 16- sk.
Hos StutsUtskottet.
Arfvode för Secreteraren för StatsWerkets Arender,
i Månaden - - - - - 200 Rid Bio
34?
StatsUtskottets Betänkdndcn.
D:o för Secreteraren för RiksgäldsWexkets Är
render, i Månaden - - - - 133 Rid 16 sk
Dio
för deri i StatsUfskottet biträdande Ka,
mereraren, i Månaden - - - 133 R:d 16 sk.
D:o för den vid denne Riksdag serskildt antagne
Kamereraj-en Auditeuren I,'Orange, i Må
naden 75 Rid
Traftamente för 2ine Notarier, om Dagen
hvardera 3 Rtd 24 sk,
D :o för ^ Cantzlister, om Dagen hvardera
-------- 2 R:d 24 sk.
D:o för 5 Waktmästare, om dagen hvardera
--------- 1 R:d 16 sk,
Hos Bevillnings Utskottet.
Arfvode för Secreteraren i Månaden 166 Rid 32,
Traöamente för 2ine Notarier om dagen hvardera
3 R:d 24 sk,
D:o för 4 Cantzlister, om Dagen hvarde,
ra ---------- 2 Jtld 24 sk.
Dlo för 2lne Waktmästare, om dagen hvardera
1 R:d 16 sk,
Hos Lagutskottet.
Arfvode för Secreteraren i Måpaden 166 Rid 32.
T ra flam ente för 1 Notarie - 3 Rid 24 sk.
Dlo för 1 Cantzlist 2 Rid 24 sk.
D:o för 1 Waktmästare - - 1 Rid 16 sk,
Hos Allmänna Besvärs ocl] Oeconomie Utskottet,
Arfvode för Secreteraren i Månaden 166 R:d 32.
T racin meri te för sine Nptarier om Dagen hvardera
- - - - 3 R:d 34 sk.
D:o för' 4 Cantziistea, orri Dagen hvardera
- - - : 2 R:d 24 sk.
D o för 2'.ne Waktmästare qm dagen 1 R:d 16 sk.
StatsUtskottets Betänkanden,
343
Hos Expeditions Utskottet.
Arfvodeför Secreteraren i Månaden 166 R:d 33.
Traktamente' för 2:ne Cantzlister. om dagen
hvardera • - 2 R:d 24 sk.
D:o för en Waktmästare om Dagen x R:d 16.
Beräkningen af så väl Arfvotlen, sorn Traktamenten,
synas oss, efter vanligheten och den
verkliga Arbetstiden, böra vid Ståndens Cantzlier
begynnas ifrån och med 4:de dagen före
Riksdagens utblåsning, samt fortfara till och
med 8:de Dagen efter Riksdagens slut och vid
Utskotten beräknas ifrån Antagnings - dagen, till
och med 8 dagar efter Utskottets uplösning.
Huruvida den vid slutet af sistledne Riksdag
visse Tjenstemän inom RiksStånden och
Utskotten tillagde förhöjning uti Deras Traktamenten,
må vid denna Riksdag jemväl kunna
bevilljas, håfve Wi för närvarande, och innan
det sig visat, om göromålens mängd och TjenStemännens
nit påkalla en dylik belöning, ansett
oss icke nu böra deröfver något utlåtande meddela.
Sluteligen föreslås såsom fjilligt, att, på des-t,
se, både Arfvoden och Traktamenten, förskott,
beräknadt till och med den 3i:a sistledne Januarii,
matte utbetalas; meri återstoden ej förr
än efter Riksdagens slut, komma att upbäras.
Börande utbetalningen ske i enlighet med serskildte
speeificationer på personalen, undertecknade,
-i afseende å RiksStånden af hvarje RiksStånds
Taleman, och i afseende å Utskotten, af
hvarje Utskotts Ordförande, samt inlemnade till
det Werk, hvarifrån Betalningen utgår.
Om yid någut Utskott, gö römalen skulle
344 StatsUtskottets B et ani anden..
blifva så öfverflödande, att den antagne CäntzlL
Betjeningen skulle behöfva hjelp vid Renskrifningen,
förbehålla Undertecknade Utskotts Ordförande
sig, att sådant - framdeles till ersättning
fa anmäla. Stockholm den 4 Februarii 1818.
Jo/i. Aug. Sandels. C. von Rosenstein.
'h, t. LandtMarskalk. Vice Taleman.
Carl Fr♦ Landberg, Lars Olssom
h, t. Taleman. n. v. Taleman.
H, H. von Essen. Carl DeGeer. Gust, af Ugglas■,
Carl Stellan Mörner, G. Adlerbeth•”
Uå StatsUtskottet, i anledning häraf, nu får
afgifva dess yttrande, har »Utskottet funnit sig
böra till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
hemställa följande omständigheter.
Beträffande det för RiddarhusFiscalen, på
den grund nu föreslagne traktamente, att, i anseende
till Ståndets talrikhet och organisation,
en Tjensteman under sådan benämning, alltid i
och för Riksdag behöfves, hvilken äfven vicf
alla föregående å annan ort än Stockholm, haline
Riksdagar skall erhållit arfvode af StatsWer,
ket, och hvarföre hans Arfvode vid denna Riks.
dag ansetts icke skäligen kunnjf RiddarhusCas,
san påföras; så enär RiddarhusFiscalens Befattning,
utgör en Ridderskapet och Adeln enskildt
rörande Commjssioh, som, grundad på Riddarhus-Ordningen,
synes icke böra hänföras till
de i Riksdags ordningen föreskrifne och tillit-,
ne Tjevistemanna Befattningar i och för Riks,
dagsgöromålen; har \StatsUtsköttet ansett sig icke
kunna tillstyrka, att RiddarhusFiscalen ny., emot
StatsUtskottets Betänkanden, 345
4
hvad förr vanligt varit, må tilläggas något Trafiarnerite
af Statens medel.
Då skillnad billigen torde böra göras i Traktamentets
belopp för de af Stånden antagne
Cantzlister, så, alt de Ordinarie undfå en mot
deras åliggande svarande högre aflöning än de
Extra Ordinarie; hemställer Utskottet om icke
Traktamentet för de senare må skäligen kunna
bestämmas till Två Riksdaler om dagen för dem
hyardera hos samtelige Stånden.
Det för Notarierne hos Hedervärda BondeStåndet
till lika belopp sorn för Vice Secreteraren
derstädes, Herr Lagmannen m. m.
Georgii, föreslagne Traktamente af Eyra R:d om
dagen, anser StatsUtskottet böra fastställas till
hvad som bestås Notarierne hos de öfrige Stånden,
så att, då Vice Secreteraren hos BondeStåndet
undfår 4 R:d, Notarierne hos bemälte
Ständ få upbara 3 R;d 24 sk. om dagen hvardera.
Hvad sluteligen angår Waktbetjeningen både
hos Stånden och vid Utskotten, har StatsUtskottet
trott, att En Riksdaler om dagen för
hvarje Waktmästare må kunna anses såsom en
lämplig vedergällning för deras besvär, samt
den föreslagne aflöningen för dem härtill nedsättas.
Uti alt det öfriga tillstyrker StatsUtskottet
bifall å Förslaget, äfvensom att förskott på ifrågavarande
-Arfvoden och Traktamenten må beviljas
att utgå till och med den 31 sistlidne
Januarii; Hvarförutan StatsUtskottet, i likhet
med hvad förr skedt, hemställer, att de till skrifMate
räher samt öfrige förnödenheter i och för
3 46 .StatsTJtshottets Betän&ariflen.
Ståndens samt Utskottens Cantzlier erforderlige
medel, som vanligen bestridas af Riksdagskostnads
Summman, maga ersättas, efter af Secreterarne
gifvande Verificerade Räkningar, som af
Herr LandtMarskalken och Herrar Talmännen
samt Ordförande i Utskotten böra vara genom
Heras påskrift godkände.
Wördsamt hemställes alt detta till Riksens
Höglofl. Ständers afgörande, hvarom underdånig
anmälan till Kongl. Maj; t torde aflåtas, i afseende
på nådig befallning om utbetalningens verkställande
af Riksdagskostnads - medlen. Stockholm
den ar Februarii. 1818,
N:r 99,
Riksens Höglofl. Ständers StatsUt-,
skots Utlåtande angående den af Herr
M. Thunell gjorde hemställan, att
Magazins Dir e åi onen ej mä införskrifva
Utländsk Spannemål.
H os Wällofl. EorgareStåndet har RiksdagsFulIinägtigen
fran Carlscrona Stad, Herr Mart. Thunell
uti ingifvit Memorial anhållit, att Allmänna
Magazins Direftiorien, sorn de sednare åren
företagit Spannemåls införskrifningar från utrikes
orter, och hvarigenom betydlige hinder för
den enskilda Speculationen blifvit lagde, enär
ingen enskild Man kan tilltro sig täfla i vinst
och förlust med Magazins Inrättningen, som äf
Staten erhållit betydliga Fonderj utan ränta, och
dessutom är i tillfälle begagna den lindriga
StatsUtskottet* Bettini anden,
347
tulln ä Spannemåln, som imellan Sverige och
Ryssland är betingad, hädanefter ej måtte med
sådane införskrifningar sig befatta, helst Herr
Thunell af hvad anfördt blifvit, sammanlagdt
med de förhållanden som varit en följd af den
sistledne Sommar utfärdade Kungörelse, om erbudne
Spannemåls undsättningar, hvarigenom
SjöStädernes Handlande ej vågat göra några införskrifningar,
af fruktan för bristande afsättning
och dermed förenad förlust, anser dessa omständigheter
utgöra rätta orsaken till deri brist och
de olika höga priser å Spannemål, som från
flere orter förspordes hvilka olägenheter åter,
efter Herr Thunells tanka undvikas, så vida
Kongl Majus Befallningshafvande, genom Magistraterne
låta underrätta Handels - Societeterne
om orternes behof, i så god tid, att Spannemål
kan införskrifvas och sjöledes ankomma före
vinterns annalkande, hvarigenom Herr Thunell
tror, ej allenast att behöfvet af Spanmål i det
närmaste skall blifva fyllt, utan äfven priserne
blifva till det lindrigaste nedsatte genom en allmän
täflan, hvilket så rnycket säkrare förmodas,
sorn litoria Rågen i Carlscrona blifvit såld nästlidet
år till 16 sk. Banco mindre per Tunna,
än den af ^ha godhet från Magazinet utlemnade.
Öfver hvad sålunda anfördt blifvit, får
StatsUtskottet, i anledning af erhållen Remiss,
dess utlåtande vördsamligen afgifva.
I sjelfva hufvudsaken, den StatsUtskottet
anser först böra tagas i betraktande, är StatsUt
skottet af den tanka, att, enär Landets egne
Spannemåls - tillgångar genom inträffande miss
-
3 4S StatsUtsbottets Betänbanden.
växter, icke blifva ti 11 racki ige, till fyllande af
de allmänna bebof, som genom Magazins Inrättningens
försorg böra tillhanda hållas, synes
den i sådant ändamål af nödvändigheten påkal.
lade införskrifning af Utländsk säd ock böra af
Allmänna Magazins Inrättningens Öfverstyrelse
verkställas, hälst, i annat fall, eller om den ifrågasatte
rättigheten ej finge' af Magazins - Inrätttningen
begagnas, utan Sades anskaffningen
bero på enskildte personers efter godtycko vidtagande
åtgärder, skulle, vid de tillfällen, då en
för handen varande nöd oundvikeligen fordrade
säkra och skyndsamma anstalter, följderne af
denna magtpåliggande angelägenhets uteslutande
öfverlåtelse åt Private personer, hvilka om
behofven icke kunde hafva fullständig kännedorn
och om deras afböjanue ej eller kunde åläggas
någon ovilkorlig skyldighet, blifva för Landet
ganska vådlige. På grund af desse sanna och vigtiga
skäl, kan StatsUtskottet ej tillstyrka bifall af Herr
Thundts ifråga varande hemställan; Och må StatsUtskottet
äfven tillägga, att då Magazins Inrättningen
hinner blifva organiserad i enlighet
med dess bestämmelse, synes något intrång i,
enskildte personers Handels - Speculationer icke
skäligen vara att befara genom de utländska
Spannemåls-införskrifningar, som sannolikt ganska
sällan kunna af Magazins-Inrättningen komma
att verkställas, endast i de fall, som förut
nämnde blifvit. -
1 afseende åter på de upgifne orsakerne,
som föranledt Herr Thunell tili denna dess
motion, får StatsUtskottet efter dess om Magazins-Inrättningens
Förvaltning tagne känne-.
Stats Utskottets Betänkanden.
349
dom, vördsamligen uplysa att, efter 1812 års
svåra missväxt, Lief samma och påföljande år,
genom Kong!. Maj:ts Egit höga föranstaltande,
Spannemål frän Utrikes orter införskrifven, hvarmed
MagazinsDiretäionen ej hade annan befattning
än sädens emottagande härstädes och dess
redovisande sedermera i vanlig ordning. *
Under åren 1814, 1815 och 1816 är ej
någon Utländsk Spannemål för Magazins-Inrättningens
räkning inkommen. Ar 1817 har, med
Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse, i anseende till
1816 års felslagne skörd, i synnerhet å Råg,
18,314 Tunnor af samma Sädesslag och af riad
beskaffenhet, blifvit i S:t Pettersburg upköpt, af
hvilken quantitet, afsedd till utsädes behof och
Staternes Underhåll, 8,745 Tunnor ankommit
till Stockholm, 6,917 Tunnor till Carlscrona och
3,655 Tunnol till Götheborg.
Ä de Fonder, sorn blifvit Magazins Inrättningen
öfyerlåtne, erlägges, enligt Riksens
Höglofl. Ständers Beslut, 3 procents ränta, och
få således ej, såsom Herr Thunell förmodar,
räntefritt disponeras.
Widkommande den omnämnde Tullnedsättningen,
har densamma under de sehare åren
fått begagnas af StapelStädernes Handlande, utom
för ofvaqberörde parti riad Råg, som år
1817 för Magazins-Inrättningens räkning införskrefs.
Den åberopade Kungörelsen är, efter hvad
StatsUtskottet inhämtat, icke fran MagazinsDireftionen
utgången, och ej eller af detta Werk
föranledd.
Hvad slutligen beträffar Herr Tliuntlls att
-
3 5° StatsUtskoitets Betänianderi.
i
förande om utlemnad riad Råg från Carlscrorii
Magazin sistl. år till 16 sk. Banco högre pris
per Tunna är hvartill den af Handlande blifvit
derstädes försåld, har, efter Räkenskapernes
föranledande, samma år blott 7 T:r riad Råg,
som varit förskärnde, blifvit å AuRion försålda
till något öfver 3 R:d Banco Tunnan. Skulle
åter Herr Thunell hafva afseende på de vid
Carlscrona Magazin år 1816 försålda Omkring
goo Tunnor oriad Råg, så är förhållandet dermed
sådant, ätt denna Råg äfsändes från Ystad
och blef under transporten af värma så försämrad,
att den vid framkomsten till Carlscrona, enligt
vederbörligen anstäld besigtning, ej kunde
för Amiralitetets behof användas, Utan måste på
offentelig AuRion till den mästbjudande afyttras,
då AuRionspriset varierade emellan gårö R:d
Tunnan.
Den af Herr Thunell gjorda jemförelse' emellan
Magazinslnrättningens pris och de hos
Handlanderne i Carlscrona gångbare, tyckes likväl
icke kunna hafva afseende på förhållandet
år 1816, emedan om god riad Råg blifvit af
Köpmännen försåld till 16 sk. Banco mindre
per Tunna, än hvartill den förskämde oriade
Rågen af Stadens Innevånare betaltes, hade väl
i sådant fall, någon afsättning å denna försämrade
vara då icke inträffat. — Hvilket allt Riksens
Höglofl. Ständer vördsam ligen underställe*!
Stockholm den 21 Tebruarii 1818. ■
StatsUtskottebs Betänk anden*
N:r 100.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande, angående Riksdagsmannens
från Skaraborgs Län fonas
Anderssons Memorial, rörande föreslagne
grunder för liqvid er and et af
Undsättnings Spannemäl.
-Riksdagsmannen från Skaraborgs Län Jonas An.
dersson har uti till Hedervärda JlondeStåndet ingifvet
Memoria], jemte upgift å de förluster,
som Skaraborgs Läns Innebyggare skola hafva
fått vidkännas uppå den Spannémål, som i Länet
uphändlats och åter tili undsättning utdelats
från och med år 1813, föreslagit, att vid inträfr
fande undsättningar, Allmänna Magazinslnrättningeri,
i stället för att köpa och sälja Spannemål
för vissa priser, mätte utlåna Säd emot vilkor
af återbetalning in Natura, med någon förhöjning,
som exempelvis föreslås till Jadel, eller
25 Procent per Tunna, samt att så vida denna
Liqvidatiöhs-Principe icke kan bifallas, någon
viss förhöjning på Tunnan mätte blifva bestämd,
hvilken anSes icke böra med 1 eller högst ?
B:d öfverstiga Uphandlings-prisen, allteftersom
den inlemnade Spannernålen befanns strid och
törr; och får StatsUtskottet, till hvars handläggning
denna anhållan blifvit remitterad, vördsammeligen
anföra följande:
Att för en Ekonomisk Förvaltning af sådan
egenskap, Som Allmänna Magazinslnrattningen,
stadga vissa föreskrifter, efter hvilka
Uphandlings- och Undsättnings-rörelsen ovill
-
35?
StaisTJtskottets Betänkanderh
korligen bedrifvas bör, skall i sjelfva värkstältligheten
åstadkomma hinder och olägenheter*
oell ina hända understundom helt och hållet
motverka Inrättningens företag, söm. måste, för
att blifva af verkelig nytta för Landet, vara
lämpade efter conjuncturens allmänna förhållanden
och serskildt förekommande locala omständigheter.
Uti den för Magazinslnrättnlngen blifvande
Instruftionen synes dock generelle grunder
kunna utstakas, efter hvilka återbetalning af erhållne
Spannemåls-lån endera in Natura eller
med penningar bör verkställas; och ehuru StatsUtskottet
af nyss anförde skäl, icke anser något
sådant förordnade kunna meddelas,', hvarigenom
ett visst penninge-belopp för hvarje Tunna Säd,
borde utöfver inköps- eller anskaffnings-värdet
af Undsättnings-tagarne städse erläggas, synes
dock, när Magazinslnrättnlngen blifvit i enligt
het med dess bestämmelse organiserad, Inrättningen
böra för dess utgifter vara skadeslös med.
en sådan tillökning i contant, som föreslagen
blifvit. Såsom hörande till frågan må uplys*
ningsvis nämnas, att Allmänna MagazinsDirectio
nen, uppå derom gjord begäran, i November
månad sistledit år bifallit, att Skaraborgs Läns
Innevånare äga rättighet, att sine, under förlidne
Wår och Sommar erhållne Spannemåls-lån
in Natura afbörda, då Undsättnings - tagarne godtgöras
efter de högsta af Direétionen bestämda
Uphandlings-pris, som äro gällande då återlefvereringen
sker, och hvilken Uiqvidations-grund,
hvarmed Magazinslnrättningen funnit sig belåten,
SiatsXiftsiiottets Betänk andeli.
téii, är vida lindrigare an den af Riksdagsmannen
Jonas Andersson föreslagne, och lemnar således
ett tydelig! bevis på svårigheten deraf, att
för dylike åtgärders behandling stadga bestämda
föreskrifter; hvilket dock Riksens Höglofl. Ständers
egit godtfinnande vördsammeligen underställes.
Stockholm den gi Febtuarii i8i8>
N:r 101.
Riksens Höglofl. Ständers Stats Ut
Skotts Utlåtande, i anledning af Herr
Gust. L. Grönhagens framställning
om förbättring i aflöningen
för Krigs Revisions Betjeningen.
Mr\
-L ill vördsamt besvarande af Höglofl. RidderSkapets
och Adelns Remiss å Herr Gust. Li
Grönhagens Memorial om förbättring i aflöningen
för KrigsRevisionsBetjeningen i Kongl.
KammarRätten, får StatsUtskottet anmäla, att, sedan,
uppå förut erhållen Remiss af Riksdagsoch
BancoFulimägtigens Anders Danielssons Memorial
i samma ämne, StatsUtskottet afgifvit dess
yttrande härutinnan, samt af anförde skäl förklarat
sig icke kunna tillstyrka bifall till den
gjorde framställningen, hafva samtelige Riks^
Stånden gillat Utskottets yttrande, nemligen Högloft.
Ridderskapet och Adeln den gide i denne
Månad, samt Högvördige PrästeStåndet och Walloth
BorgareStåndet äfvensom Hedervärda BondeStåndet
den s?7:de nästledne Januarii, i följd
Bihang till RiksSt. Prat. 1817 -- iSiS- 4:de Sami. Njr 4;, 46.
354 StatsUtskotiets Betäniandem
hvaraf hagon vidare åtgärd i denne fråga icke
äger rumi Stockholm den 21 Februarii 1818*
N:r 102.
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
s Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts iSädiga Proposition, angående
användande af de inom Södermanlands
Län befintlige sä kallade fagbackar.
ICongl. Maj:t har under den gide sistl. December
till Riksens Hoglofl. Ständer i Nåder
aflåtit en så lydande Proposition, angående användande
af så kallade Jagbackar i Södermanlands
Län:
(Se N:r g i i:sta Sami. till detta Bihang.)
Utaf de vid Kongl. Majits högstberörde Nådiga
Proposition bilagde Handlingar har StatsUtskottet
inhfemtat beskaffenheten och förhållandet
med de ifrågavarande Jagbackar, hvilka uti
Kongl. KammarColIfegii dervid bilagde underdåniga
Betänkande blifvit hänförde och fördelte
under Fem serskildt© Glassér, nemligen:
1:0 Sådane, som dels redan äro med Skog
beväxte, dels efter sin beskaffenhet skola till
Trädplantering, och Skogväxt vara mäst användbare.
2:0 Sådane, som alltid blifvit begagnade
under Kongl. Maj:ts och Kronans Egendomar
och skola dertill vara behöflig© samt inom da
ras
Rågångar inneslutne.
StatsUtskottets BetänÅanden.
355
3:0 Sådane, hvartill ätskillige personer yrkat
fri dispositions- och ägande rätt, utan någon
ny afgifts erläggande.
4:0 Sadarte, som kunna vara tjenlige och
nödige till fjerdingsmans boställen; samt
5:0 Alla öfrige Jagbäckar i Länet, hvilka
skola finnas sä beskaffade, att endast rättighet till
rnuhlbete derå, efter tillstånd eller urminnes
häfd, blifvit af omgränsande Hemmansägare å de
fläste yrkad.
Desse Jagbackars antal utgör i irsta Classen,
10; i 2ulra Classen, 4; i 3 rdje Classen, 14;
i 4:de Classen, 7; och i 5:te Classen, 72; hvarförutan
följande 8, i UndersökningsErotocollerné
uptagne Jagbackar icke blifvit till någon af förrberörde
Glassér hänförde, nemligen: Wreta parken,
Spelviksbacken, Rålteplatsbacken, JCäll stabacke,
Markhagen, Håbackärné, Löfskogen samt
den ena af Asbyås backar, kallad Asen.
H vad nu först angår beskaffenheten af dessa
lägenheter, så har af Handiingarne StatsUtskottet
funnit dansämma vara sådan, att de dels
till det mästa redan ära, dels ock framdeles, efter
verkstälde undersökningar, böra förmodas kunna
blifva Kongl. Majus och Kronans ostridigé
Egendomar, for hvilka intet hinder synes möta,
att kunna vidtaga de åtgärder och författningar;
sorn med Kongl. Majus och Kronans fördel finnas
mäst fotenligé, och deraf bereda henne deri
högsta möjliga fördel.
I anseende till de uti 2:dt Classén upförde
Jagbackar, hvilka skola blifvit begagnade under
Kongl. Maj:ts och Kronans Egendomar, same
dertill vara befiöflige, och inom deras Rågångar
3 16 StätsUtskottets B et ani arid en,
belägne; så emedan Kongl. KamrnarCollegii uöderdåniga
Betänkande uplyser, att desse Jagbackar
icke äro innebegripne eller uptagrie uti de,
om de KronoEgeridomar, inom hvars Rågångar
de- äro belägne, utfärdade ArrendeContraö, och
således Arrendatorerne eller Disponenterne af
dessa KronoEgendomar, dertill icke hafva någon
slags rättighet, i grund af det ingångne Arrendet
eller erhållne Dispositions-rätten; ty anser
StatsUtskottet desse Jagbackar vara af sådan e^enskap,
att de, utan förnärmande af någons rätt,
kunna genast till Kongl. Majtts och Kronans förmån
och för dess räkning disponeras. Beträffande
de uti 4tde Classen upförde Jagbackar, hvilka
blifvit föreslagne att användas till Fjerdingsmans
Boställen; så kan StatsUtskottet destomindre
derå tillstyrka bifall, som derigenom icke
allenast skulle upkomma en olikhet uti Fjerdingsmännens
uti Södermanlands Eän -löne-vilkor,
emot de fleste deras vederlikars i andre
Uän, Utan ock en sådan anstalt icke synes vaxa
förenlig med Riksens Höglofl. Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Majit af den a o
Julii 1815, deruti Riksens Höglofl. Ständer förklarat,
att de väl funnit förhöjning i Ejerdingsmännens
aflöning vara billig och nödig, men
vid fråga om jemnkning i deras Eöne-vilkor till
likhet i allmänhet, ansett densamma böra ankom,
ma på den Reglering i det hela af StyrelseWerkens
organisation i alla de grenar, hvartill,
enligt Riksens Ständers underdåniga anhållan,
förslag skulle komma att utarbetas. Af sädan
anledning anser StatsUtskottet något hinder icke
paöta, äfven för desse Jagbac,kars användande
StatsUtskotiets "Bet ani anden.
357
och disponerande nu genast för Kongl. Majits
och Kronans räkning och till dess förman.
Hvad åter angår de Jagbackar, hvartill åt.
skillige personer eller hemmans egare yrkat
antingen ägande- eller dispositions-rätt så finner
väl StatsIJtskottet, att de för närvarande och
innan ett sådant anspråk blifvit i laga och behörig
ordning pröfvadt och afgjordt, icke kunna
såsom en ostridig Kongl. Majrts och Kronans
Egendom anses; men på det sådant skyndsammeligen
och utan tids utdrägt: må blifva utredt,
anser StatsIJtskottet, att vederbörande, som ett
sådant anspråk yrka, böra vid näst infallande
HäradsTing, efter det Riksens Höglofl. Ständers
om Jagbackarnes användande nu vidtagande beslut
hinner blifva till vederbörandes efterrättelse
expedierådt, genom behörig stämning göra
detsamma gällande, och hvarvid Publik Actor
borde af Konungens Befallningshafvande tillförordnas,
för att bevaka Kronans rätt och tillse att
Rättegången ej för länge måtte på tiden utdragas,
Widkonxmande dernäst huru dessa lägenheter
böra för Kongl Maj:ts och Kronans räk,
ning förmonligast användas, antingen derigenom,
att de till Skatt försäljas, eller ock under
Arrende på vissa år, efter de af Riksens Höglofl.
Ständer, för Kongl Maj:ts och Kronans lägenheter,
i allmänhet föreslagne och af Kongl,
Majit i Nåder gillade grunder uplåtas; så är
StatsIJtskottet af den tanka, att Skatteköp derå
bör för Kongl. Majit och Kronan blifva för.
manligare, än Arrende, emedan i afseende på
det förra, såsom medförande en friare och på
efterkommande i everdeliga tider utsträckt dis
-
55S StatsUtshottets Betäiikanden.
positions- och egande-ratt, köparen skall finnq
ined sin fördel förenligt, att kunna bjuda mera
än en Arrendator, sorn pä vissa är och med
vissa vilkor erhåller, icke någon egande, utan
blott en inskränkt dispositionsrätt.
Det är af denne anledning och nied hänsigt
till Statens Allmänna fördel, som StatsUtskottet
nu får tjll Riksens Höglofl. Ständer vördsammeligen
hemställa, att alla ifrågavarande, sa
väl under, sorn utom visse Glassér upförde dag,
backar, med undantag af dem, hvarpå anspråk
till Ägande- eller Dispositions-rätt blifvit gjorde,
måtte uppå olcentelig Auftion, på en och
samma dag, så väl i Kongl. KammarCoIlegium,
som uppå LandsCantzliet i Nyköping till den
mästbjudande, emot årlig afgift i Spannemål eller
Hö, att lefvereras antingen in Natura eller
med Penningar efter årliga Markegången, uplåtas
under Skattemanna - rätt, och med de vilkor,
hvarunder besittningsrätten å Skattehemman och
Lägenheter, efter gällande Författningar i allmänhet
åtnjutes; och till befrämjande af Kongl.
Majus och Kronans högsta möjliga förmån härvid,
hemställer StatsUtskottet, att, i likhet med
hvad Riksens Höglofl. Ständer, vid Kongsgår,
dars och Kronolägenheters förarrenderande, fastställt,
och Kongl. Maj;t3 Nådiga Kungörelse derom
af deri 3 December 1810 innehåller, vid en
sådan Auftion bör iakttagas, att hvarje Jagbacke
först utbjudes hel och hallen, och sedermera i
serskildt? lotter af 10 och minst 2 Tunneland
per lott, hvarvid dea stenbundna Marken utbjudes
i största och deri odlingsbara i minsta
lotterne; börande vid Auftionen kungöras, att
StaisUtskottets Betänkanden.
359
lim högsta anbudet sker för hela Jagbacken sam,
manlagd, kommer det att antagas, men om de
anbud tillhopalagde, som göras å hvarje lott serskildt,
öfverstiga hvad å det hela erbjudes, antagas
de å lotterne gjorde serskildte anbuden;
och böra de, hvilkas anbud blifva antagne, uppå
den inropade Lägenheten erhålla ordenteligt
Skattebref utaf Kongl. Majits och Rikets JtarnmarCol
legium,
Kongl. Majits Nådiga Proposition omförmäler
val, att Kongl. Maj:t, för att vinna säker
kännedom om ifrågavarande Jagbackars serskildta
beskaffenhet, under den i5tde April förledet
år, anbefallt Dess Befallningshafvande, att, der
jådant icke redan skedt, genom Landtmätare låta
uti vederbörandes närvaro och i behörig ordning
på Charta lägga alla dessa Jagbackar; men
på det att detta ändamål mätte rned ali möjlig
skyndsamhet vinnas och dessa Lägenheter varda
både med noggrannhet afrnätte och till sin beskaffenhet
beskrifne, anser StatsUtskottet, att de
med Jjöner på Stat bestådde Landtmätare borde
anbefallas, eller ock, derest de af laglige skäl
voro derifrån hindrade, andre Landtmätare förordnas,
att detta arbete genast företaga och derunder
förbjudas, att under tiden med andre
göromål sig befatta, då StatsUtskottet förmodar,
att detta arbete under innevarande år bör kun
na fullbordas.
I öfrigt anser StatsUtskottet, att med de Jagbackar,
hvarå vederbörande gjort anspråk, men, efter
laga kiaft vunne Domar, varda Kongl. Majit och
Kronan tillerkände, bör på enahanda sätt förhållas,
360 StatsUtskottets Betänhanderi.
sorn SiatsUtskotfet, i afseende pä de öfrige, här.
ofvan föreslagit och hemställt.
Om Riksens Höglofl. Ständer, till hvad salunda
heinstäldt blifvit, täckas lemna bifall; sä
lärer underdånig anmälan härom, till Kongl.
Maj:t, ifrän Riksens Höglofl. Ständer, böra expedieras,
till svar å den härom aflåtne Nådiga
Proposition.
Hvilket allt till Riksens Höglofl. Ständers;
eget omprofvande vördsammeligen hemställes,
Stockholm den 31 Februarii 2818-
N:r 103,
Rikets Höglofl. Ständers Siats- och
Banco-Utskotts Betänkande, i anledning
af den del af Kongl. Maj;ts Kådiga
Proposition den 10 December 1817,
om Allmänna Penning er ör el sen och
Myntvärdets uprätthällande, som angår
Malmö, Götha-Canal-Bolags samt
Götheborgs Discont-Werke utredning.
s^antelige Respedtive RiksStåndert hafva behagat
till Stats- och Råneo - Utskotten remittera
Kongl. Majus till Rikets Höglofl. Ständer under
den 10 December 1817 aflåtne Nådiga Proposition
om Allmänna Penningerörelsen och
Myntvärdets uprätthållande.
Stats- och Ranco-Utskotten, som vid handläggningen
häraf, ansett Allmännå Regleringen
af Rikets Ren n, ingeväsen de böra på ett utesht
-
Stats- och Banho Utsiottens Betantanden. 361
lande sätt blifva hufvudföremålet för sine öfverläggningar,
hafva också, i följd häraf, vid sine
förste Sammanträden, stadgat den allmänna
grund, hvarifrån Utskotten, i anseende till beräkningarne
af Penninge-SedelStocken, borde utgå,
vid utarbetningen af sitt Förslag till Myntvärdets
uprätthållande, samt tillika fastställt, såsom
en, härifrån sig härledande princip, att nä,
gra nya Biträden fran Banken icke borde leomina
i fråga, så framt härigenom rubbades den
grundval, på hvilken nämnde Förslag skulle
komma att byggas,
Såsom en nödvändig grundläggning för Utskottens
arbeten, hafva Utskotten med all up.
märksamhet undersökt Penningeväsendets nuvarande
skick i hela dess omfattning, jemte bidragande
orsakerne till de oredor, hvilka skola afhjelpas;
hvarförutan Utskotten, efter föranledan,
de af Kongl, Maj:ts Nådiga Proposition, till serskild
granskning förehaft de medel och utvägar,
hvilka af Utskotten skulle kunna tillstyrkas.
Wid en i början tagen allmän öfversigt af
de Ämnen, Kongl, Majus Nådiga Proposition innefattar,
hade Utskotten icke föreställt sig, att
deras behandling skolat medtaga så mycken tid,
sorn Utskotten nu efteråt fått erfara; Och Utskotten
hade således ansett sig kunna, utan olägenhet,
upskjsrta med sitt Utlåtande öfver Kongb
Maj:ts Nådiga framställningar uti åtskilliga sådana
ämnen, som ovillkorligen påkalla Rikets
Högloft. Ständers yttranden, intill dess Utskotta
på samma gång kynde förelägga Rikets Hög
-
363 Stats- och Banko-Utskottens Betänkanden,
loll. Ständer sin allmänna Plan till regering af
Pikets Penningeväsende, med hvilken dessa ämnen
stå i mer eller mindre sammanhang.
Men då de, under öfverläggningarne, framställda
skiljagti^a åsigter af sjelfva hufvudämnet,
samt de medel och utvägar till Myntvärdets
uprätthållande, hvilka hos Utskotten kommit
i fråga, ännu icke vunnit den utveckling,
att häraf kan bildas en sammanhängande Plan;
och då Utskotten uti valet emellan en brådskande
skyndsamhet med ett arbete, som liar
till föremål grundläggningen af ett systéme för
Rikets Penningeväsende, och den oförtjenta förebråelse
för dröjsmål, sqm Utskotten möjligen
Skulle kunna förvänta af dem, hvilka med saken
icke tagit närmare befattning, hafva Utskottet
icke tvekat att häldre blottställa sig för
det sednare.—• Utskotten hafva således funnit
något rådrum böra lemnäs Ledamöterne att serskildt
begrunda de spridda idéer och Förslag,
hvilka, under rådplägningarne, blifvit framställda,
för att på detta sätt låta dem mogna för de
slutliga öfverläggningar, hvilka skola gifva resultaten
af Utskottens arheten.
På det likväl denna mellantid icke måtte
lemnäs obegagnad, hafva Utskotten, sorn redan
förut hade inhämtat kännedom af FilialDisconterne,
till serskild granskning företagit frågan
om desse Disconters utredning. Och då Utskotten,
i anledning häraf, kunnat upfatta ett Förslag,
sorn icke förrycker eller rubbar de inom
Utskotten stadgade grunder för allmänna Planen
Stats=• och BtinkorTJt skott ens Betdnkanden. 363
till Myntvärdets uprätthållande, enär uti detta
korslag ingår det af Banco Utskottet serskildt
gjorda förbehåll, att någon permanent tillökning
i Sedelstocken, sorn kunde blifva menlig för
Bankens credit, icke skulle fa äga rum, hafva
Utskotten trott sig så mycket heldre höra skynda
att ett sådant Förslag hos Rikets Höglofl.
Ständer serskildt anmäla, som, efter hvad Utskotten
förmoda, allas billiga väntan härigenom
skall kunna tillfredsställas.
Af närlagde grne Upgifter och Calculer,
Litt. A., B.. C., inhämtas förhållandet med Götha
Canal-Bolags-, Malmö-, samt Götheborgs
Disconter.
Enligt berörde Calculer, visa sig en ansenlig
förlust för Borgenärerne uti Götha CanalBolacs
Discont, men en ännu större för For
O
7
dringsägarne hos Malmö Discont,— Dock bör
ltärvid uplysningsvis anmärkas, att ibland de uti
Calculen öfver Götha CanalDiscont, Litt. A.,
uptagne Tillgångar, bestående af Fordringar för
utlånte Medel, icke är inbegripen den Summa
af 1,100,000 R:d, som från Disconten blifvit
förskjuten till Canalarbetet, likasom icke heller
någon förlust blifvit beräknad på de hos enskilde
personer utestående Lån; hvaremot uti
Calculen öfver Malmö Discont, Litt. B., endast
uptages såsom tillgång uti Fordringar för Lån,
den summa, sorn nu varande Direktion, efter
anställd noggrann undersökning, förmodat kunna
ingå, sedan osäkre och tvifvelaktige Lån
fiån hela Fardriagsbeloppet blifvit afdvagne.
364 Stats, och Banko-Utskottens Betiinkandem
Hvad åter angar Götheborgs Discont, så ut,
visar Calculen öfver denne Discont ett betyd,
Jigt Öfverskott, så att, örn ock, vid Lånens infordrande,
någre förluster skulle upkoinma, desse
icke kunna blifva så betydlige, att någon
brist för Eorgenärerne bör kunna komma i
fråga,
Då Götha CanalBolags saint Malmö Dis,
eonter kommit i den belägenhet, att deras Skulder
vida öfverstiga Tillgångarne, skulle det tyckas,
som Aötieägarne, hvilka äro de rätte Gäl,
denärerne, icke borde kunna göra anspråk på
några rättigheter eller Privilegier, under annat
vilkor, än att de sjelfve genom Penningetil!
skott sätta Dire&ionerne i belägenhet att kunna
ordenteligen upfylla de af Direötionerne, i Bolagens
namn och å deras vägnar, ingångne för,
bindelser.—* Imedlertid och för att betaga Actieägarne
all skälig anledning till klagan, i fall
Staten skulle öfvertaga DiscuntLiquiderne* hafva
Aötierigarne så väl uti Götha Canal, som uti
Malmö Discont, genom BancoUtskottets föranstaltande,
blifvit hörde och dein affordradt bestämdt
svar på följande af BancoUtskottet till
dem framställde fråga, nemligen: Huruvida, sedan
Creditiven på Banken till fullo blifvit begagnade,
men desse Discont ers Assignationer derutöfver bland
Allmänheten äro utelöpande, hvilka, i brist af Fond
till deras inlösen, utaf Banken blifvit afviste, Bolagen
nu voro sinnade samt sålunda beredde och i tillfälle,
vidtaga sådane medel och utvägar, hvarmedelst de, ä
DiscontWerkens sida, ingångne Förbindelser, genom
Bolagens försorg, må varda behörigen upfylde, och
Stats- och, Banko-Utskottens Betänk and en. 36 j
édsorri en följd deraf, Discont-rörelsen återbringas i
sitt jörra skick, till begagnande för Bolagens räkning
under den oclroijerade tiden, enligt de till grund
derföre utfärdade Reglementen? Men pä denna
fråga hafva Aöieägarne' uti Götha CanalBolag
samt Malmö Discont icke
stämda och vilkorlig;! svar, innefattande blott
anspråk emot Staten.
Enahanda fråga har äfven blifvit framställd
till Direötionen af (götheborgs Discont, och i
anledning hvaraf, Direftionens Eedamot, Herr
CommerceBådet och Gornmendeuren Björnberg,
rned erkännande af Bolagets oförmåga, att för
det närvarande och innan Discontens tillgångar
hinna att realiseras, behörigen upfylla de, i Bolagets
namn, ingångne Förbindelser, anhållit om
biträde af Staten.
Efter, en sådan preliminär åtgärd, hafva
Utskotten icke funnit någon betänklighet, att,
utan Adtieägarnes vidare hörande, till öfverläggning
företaga frågan om FilialDisconternes Utredande
genom Statens försorg.
Utan att erkänna någon Staten åliggande
laglig förbindelse, att ersätta DiscontBorgenärernes
förluster, eller skyldighet, att med Disconternes
utredande taga befattning, hafva Utskotten
likväl trott, att Staten icke bör undandraga sitt
biträde i sist omformäldte afseende, såsom, i
Utskottens tanka, enda utvägen, att ej allenast
afhjelpa den, genom FilialDisconternes fall, förorsakade
Penningeförlägenhet, utan ock före
-
3 66 Stats- och Banho-UlsAottens Betäti^anderi,
komma det enskildta lidande, sorn, i annat fall,
skulle träffa, så val Disconternes Gäldenärer, sorn
Borgenärer, och ibland desse sistnämnde, hvad
Assignationerne beträffar, troligen flere, hvilke
tillhöra den mindre bemedlade och fattiga Classen
af Medborgare.
Någon upoffring af allmänna Tillgångarne
hafva Utskotten väl funnit oundviklig, så framt
de vigtiga ändamål, hvilka påkalla Statens biträde,
skola kunna vinnas; men Utskotten hafva
tillika ansett denna upoffring icke böra sparas,
vid ett så aldeles utomordentligt tillfälle, som
det närvarande, enär härigenom kunna afböjas
de, till sine Verkningar, vida utsträckta olägenheter,
hvilka, utan Statens mellankommande biträde,
skulle, med hela deras tyngd, till Samhällets
ännu större, ehuru till Ziffran icke beräkneliga
förlust, återfalla på Näri.ngarne och bereda
tusentals nyttige och trefne Medborgares
ofärd och undergång.
I hagan åter om en sådan Upoffring och
de Allmänna Medel, hvilka härtill skulle kunna
användas, hafva Utskotten, enär några Statens
enskildte Medel icke äio att för ett sådant behof
ttUgå, ansett enda utvägen blifva, att anlita
Banken; Men då Utskotten trott sig kunna föreslå
denna utväg, hafva Utskotten tillika, såsom
ett oeftergifligt vilkor, stadgat, att ett sådant biträde
icke skulle åstadkomma någon permanent
tillökning af Sedelstocken, som kunde blifva
menlig för Bankens Credit, den Utskotten anse
icke böra, under hvilka Omständigheter, som
Stais- och Banko-Utskottens Betänkanden. 367
helst, genom några, Banken åtagande nya förbindelser
skadas och förnärmas; och att således
endast temporära förskott, hvilka af Disconternes
tillgångar ersättas, kunna komma i fråga;
hvaremot, till Liquidernes verkställande, Bankens
hos Götha CanalBoIags samt Malmö DiscontWerk
redan ägande Fordringar till någon
del torde få upoffras.
Trogné den grundsatts, ätt, utan ändamålets
förfelande, efter yttersta möjlighet, inskränka
Bankens förlust å förenämnde Fordringar, har
hos FTtskotten icke kunnat komma i fråga ett sa
utsträckt bidrag från Staten, att hvarje Borgenär
bos Götha CanalBoIags samt Malmö Discont
skulle erbjudas enahanda betalning, som han, i
grund af sin i händer hafvande Förbindelse, varit
berättigad, att af desse Disconter utbekomma,
innan deras obestånd inträffade, ehuru Utskotten,
på de skäl, som längre fram finnas anförde,
ansejt sig icke kunna undgå, att tillstyrka vida
förmonligare Fiquidationsvilkor, ari Fordringsägare
hos Götha CanalBoIags samt Malmö Dis
O
O
Corner kunnat erhålla, i händelse desse Disconters
utredning genom Borgenärerne sjelfve skulle
komma att besörjas.
Götha CanalBoIags, Malmö samt Götheborgs
Disconters tillstånd, så väl i anseende till
sjeliva beloppen af Skulder och Tillgångar, sorn
desses föihällande ttll hvarannan, är väl sbiljagtigt;
men de aro dock samtlige uti sådan belägenhet,
att de, utan serskildt biträde, icke förmå
i behörig ordning upfylla sine förbindelser.
§68 Stats, och Banko-tJtsbottcns Éetänkahdeiii
Så länge Allmänna Tragen kan göras lika
Verksam emot ifrågavarande Disconter, som emöt
hvart och ett annat Bolag, står det också hvarje
Fordringsägare öppet, att i laglig ordning utsöka
sin betalning, så att det berör på Fordringsägarnes
godtfinnande, att, genom anställande kraf,
förr eller sednare, bringa desse Disconter uti
ett ordentligt Concours-dllstånd. — Inträder åter
ett sådant tillstånd, kunna följderne häraf
ganska lätt inses och beräknas. DiscontPapperen,
hvilka för en betydlig del ingått uti circulerande
Penningestocken, skulle ifrån samma stund
icke vidare kunna göra någon tjenst såsom bytesmedel,
utan endast blifva ett föremål för Speculationer
och agiotering, och en sådan hastig
förminskning af RörelseCapitalet skulle på Näringarne
åstadkomma en menlig inflytelse. Det
vore då icke blott deri Glass af Fordringsägare,
som, i brist af andre Penningetiligårigar, nödgades,
att, till ytterligt vanvärde, bortsälja sine'
Fordringar, som härigenom skulle försättas uti
det känbaraste lidande, utan skulle äfven de öfrige
Borgenärerne, hvilka kunna afvagta en ordentlig
utredning af DiscontMassorne, se sina
förluster ytterligare ökade genom en på tiden
utdragen Liquid; -— Disconternes Gäldenärer
skulle komma att underkastas den stränga, ehuru
lagliga behandling, som vid Fordringars indrifvande
för en ConcoursMassas räkning, altid
blir oundviklig men hvarigenom ganska månge
Låntagare i Disconterne ifrån välstånd och
trefnad skulle komma att försättas uti fattigdom
ach uselhet.
Or*
Stuts- och Banko-Utskottens Betänk and en. 369
Om derföre Statens biträde skall kunna göras
verkande till det ändamål, som härigenom
åsyftas, är öundgängeligen nödvändigt, att den;
utredning af FilialDisconterne, sorn Staten sig
åtager, blir aldeles oberoende af DiscontBorgenärernes
pröfning och godtfinnande. — Ehuru
motbjudande det visserligen varit för Utskotten,
att ens väcka fråga derom, att Allmänna Lagen,
under hvars helgd Personliga- och Egendomssäkerheten
är ställd, för något visst tillfälle skulle
förändras, hafva Utskotten likväl, såsom forsta
vilkoret för Statens befattning med Disconternes
utredande, icke kunnat undgå tillstyrka,
att det Liquidationssätt, som af Rikets Högloll.
Ständer antages och gillas, varder genom Konungs
och Ständers samfäldta Beslut förklaradt
såsom en, till allmän efterrättelse, gällande Lag;
på det Staten, som, i följd af dess ingångne garantie
för Skulderne, blifver att anse såsom den
ende ' Fordringsägaren hos Disconterne, måtte
komma i tillstånd, att med Gäldenärerne låta
förfara så lindrigt, som, med afseende på hvarje
Gäldenärs serskildta belägenhet, kan finnas billigt;
och skulle, till stöd för ett sådant tillstyrkande,
äfven kunna åberopas en annan ganska
vigtig omständighet, den nemligen, att, om ock
Staten skulle förhålla sig aldeles overksam och
Disconternes tillgångar komma att upgifvas till
ordentlig Concours, torde, i anseende till mängden
af Borgenärer och deras spridda vistelseorter
saint öfriga aldeles olika förhållanden emot
hvad de äro vid vanliga Concoursser, nödvänBihang
till Riks-St, Prot. 1 Si 7 — TS iS- 4:<leSaml. N:r47,4g.
379 Stats- och Banko-Utskottens Betänkandem
dighelen påkalla eftergift af de, för fordringarå
bevakande, uti Lagert stadgade formaliteter.
Men då Utskotten af förenämnde så ganska
Vigtiga anledningar funnit sig föranlåtne, att
tillstyrka en åtgärd, Söm leder till någon inskränkning
af DiscöntBörgeriärernes i Lag förvarade
rättighet, hafva Utskotten deremot, trott
sig böra föreslå fett så förmonligt Liqtiidationssätt,
att hvarje Borgenär hos Götha CanalBolagssamt
Malmö Disconter häruti ganska påtagligen
må kunna finna, att; öm Rikets Höglofi. Ständer,
upmanade af allmänna högst vigtiga considerationer,
att träda emellan Disconternes Borgenärer
och Gäidfenärer, nödgats Vidtaga ofvan-*
nämnde åtgärd, Borgenärernes fördel härigenom
befrämjas på fett sätt; söm bör utestänga
all skälig anledning till klagan, enär Rikets
Högloft. Ständer, genom frivillige upoffringar;
hålla Borgenärerne skadeslöse för de, icke tvätydige,
utan redan gifne, ansenliga förluster,
hvilka skolat drabba dém, i fall de utur sistnämnde
ätne Disconters tillgångar skolat utsöka
betalning för deras fordringar.
Sådané hafva varit Utskottens åsigter af
ämnet och de grunder, hvarifrån Utskotten ut-*
gått. vid upgöiandet af det Liquidadönssätt, som
Utskotten nu få underställa Rikets Höglofi;
Ständer granskning oell bepröfvande.-
Då för Götha CariälBolägs- sämt MalrhöDisconter
deri omständigheten är gemensam, att
deras Skulder öfverstiga Tillgångarne; och då
iStais- och Banko Utskottens Betänk anden. 371
Ijtskdtten af allmänna fcorisideratloner ansett sig
böra tillstyrka, att Staten med desse Disconters
Utredande täger befattning, hafva Utskotten också
fiintiit enahanda Uiquidationssätt för dem båda
lämpligt, enär, i fråga härom, Utskotten ansett
Förvältningarnes skiljagtigä förhållande icke
böra föranleda till en olika behandling af Borgenärer
och Gäldenäfer uti den ena eller andra
af desse Bisconter.
Beträffande således först frågan om indrifhingeh
af Götha CanalBolags- samt Malmö DiS;
coniers tillgångar, så, enär Gäldenärerries skonsamma
behandling Varit ett af de hufvudsakliga
bevekande skäl, på hvilka Utskotten grundat
sitt tillstyrkande, att Ståten skulle träda imellan
vid Liquideri; hafvä Utskotten velat föreslå, att
en tid af Fem år, att räkna från den dag, då
jLiquiden af Skuldefne, genom Statens försorg,
kan taga sin början, bestämmes, inom hvilken
alla Götha CanalBolags- samt Malniö Disconters
utestående Lån varda infordrade; och att, i
följd häraf, några Lån-omsättningar icke beviljas;
under de sista nie Månader af den till Fern år
sålunda bestämde utredningstid.
Angående Skulderhes liqulderättde, så hafva
Utskotten velat föreslå, såsom allmänna Lifcjuidatiön
s-grUnder, att all beräkning af upluperi
Och vidare uplöpande ränta försvinner, hvaremot
sjelfva SkuldCapitålen, Utan afdrag, till fulla
beloppen gödtgöras
-I
anseende till Åssignätlönerrie; hvaraf
372 Stats- och Banko-Utskottens Betänkåndeiit
Skulderne till en del bestå, så har härvid förekommit,
att de varit allmänt gångbare, lika med
Banco- och ItiksgäldsSedlar, och i så måtto mera
närmat sig till egenskap af Penningar, än de
öfrige DiscontPapperen, att Assignationerne icke
burit någon ränta, och ändteligen, att de, såsom
till en del utgifne på smärre Summor, blifvit
emottagne af den mindre bemedlade Classen
af Medborgare i betalning för arbete m. m.
Och ehuru, enligt Pag, Assignationerne icke
kunna äga rätt till förmonligare betalning, än
öfrige oprioriterade Fordringar hos Disconterne,
hafva Utskotten likväl, i betraktande af olvananförde
omständigheter, funnit skäligt tillstyrka,
att alla af Direäionerne öfver Götha CanalBolagssamt
Malmö Disconter på Banken dragne, ordentligen
bokförde och bland Allmänheten utelöpande
Assignationer må genast, så snart Kungörelse
härom hinner utfärdas, vid upvisandet, med
contant inlösas; hvaremot, och vidkommande
sättet för de återstående Skuldernes liquiderande,
så hafva Utskotten velat föreslå, att de samma
liquideras på Fern år, att räkna från den
dag, då utredningen kommer att taga sin början,
med en femtedels afbetalning hvarje år, dock
utan ränta*
Huru mycket Banken på sine hos Götha
CanalBoIags- samt Malmö. Disconter redan ägande
Fordringar sluteligen kan komma att afskrifva,
i och för den nu föreslagne utredning
af desse Disconter, sådant kan nu icke vara
underkastadt någon säker, beräkning; men Utskotten
anse likväl ganska troligt, att den Capi
-
Stats- och Banko-Utskottens Beiänkanden.' 3Y?
tal-förlust, som, vid jemnförelse af nu varande
förhållandet imellan Skulder och Tillgångar, visar
sig, skall till en betydlig del förminskas igenom
de Interessen å DiscontLånen, hvilka imellan
hvarje afbetalning Banken tillfalla.
Beträffande Götheborgs Discont, så, emedan
dess O&roij med den 26 Oftober innevarande
år tillända gar, samt någre Tån derstädes med
rättighet till omsättning utöfver Oöroij-tiden troligen
icke lära vara beviljade, hafva Utskotten,
med afseende, så val härå, som på Aftieägarnest
derunder beroende eventuella rätt, att utredningen
icke fördröjes, trott sig icke böra föreslå en
längre Termin, än två och ett halft är, att räkna
från den dag, då utredningen kan taga sin början,
inom hvilken Termin denne Disconts utestående
Tån böra vara infordrade, samt att, i
följd häraf, några Tån-omsättningar icke beviljas
under de sista sex Månader af denne till två
och ett halft år fastställde utredningstid.
Widkommande åter Tiquiden af Skulderne,
till hvilkas godtgörande öfverflödig tillgång visar
sig, så hafva Utskotten, i anseende till Assignationerne,
velat tillstyrka, att desse, på lika
sätt och under enahanda förbehåll, som Götha
CanalBolags samt Malmö Disconts Assignationer,
genast med Contant inlösas; hvaremot de
öfrige Skulderne liquideras på två och ett halft
år uti Fem Terminer med en femtedels afbetalning
efter hvarje sjette Månads utgång, att
räkna från den dag, då utredningen kan taga
sin början,
374 Stats- och Bauko-Utskottens B et änka nilert.
Och då full tillgång hos Götheborgs Discont
finnes, samt Direäionen äfven igenom utfärdad
Kungörelse förbundit sig, att godtgöra
Fordringsägare sex Procents ränta, hafva Utskotten
funnit skäligt tillstyrka, att å alla Skulder,
för hvilka Direéåionen ifvan början utfäst sig,
att betala lägre ränta, arv sex Procent, beräknas
sistnämnde ränta imellan hvarje afbetalning, inen
hvilken förhöjda ränte beräkning å Skulderne i
allmänhet icke kommer att taga sin början, förrän
den förste November förledit år 1817, elle?
en Månad ifrån den dag, då inlösen, pä förut
vanligt sätt, af tre Procents Eeverserne uphörde,
så att till den 1 November 1817 endast godtgöres
den ränta, som är förskrifven, med mindre
UånCapitalen inom den 1 Oötober 1817 skulle
vara upsagde, i hvilket fall sex Procents ränta
beräknas ifrån förfallodageg,
I anseende till Bankens fordran för det begagnade
Creditivet af 200,000 B:d mot tre Procent
ränta, så, enär detta Uån, vid Odtroij-lidens*
slut, bordt vara återbetaldt, kommer härå, att
äfven godfgöras, i stället för tre, sex Procents
ränta ifrån dep 2 6:te Oktober innevarande år,
ined hvilken dag Octroijen till ända löper.
Och på det DiscontBplagpt, för hvar? räkning
utredningeiA verkställes, icke må komma,
att besväras med stprre rjinte-utgift, än vederbör,
så skall någon ränta icke få beräknas å en
Capital - andel längre, än lill dess förfallodag, ehvad
ock denne Capital. andel förr eller sednare
efter forfallotiden uttages.
iStats- och Banko-Utskottens Betcinkanden. 375
För att betrygga Banken emot all förlust
pä utredningen af Götheborgs Discont, sä, och om
pmot all förmodrn, full tillgäng skulle saknas,
till liquiderande af sista femtedelen af Discoritens
Skulder, förbeliålles å Statens sida, att, derese
de inbetaldte Fånen ej skulle vara tillräcklige
till alla Fordringarnes Liquiderande, fyllnaden
dertill tages af de tillgångar, hvilka eljest till
Actieägarne skolat utdelas; hvaremot, på en annan
sida, och så snart samtejige Skulderne blifvit
till fullo betalde, komma de då varande contante
öfverskott, jemte alla DiscontWerket rörande
Handlingar, att genast till Bolaget öfverlpmnas.
Emot det Staten, på sätt nu är föreslaget,
Jåter besörja utredningen af Götha CanrlsBolagsgamt
Malmö Diconter förbeliålles å Statens sida,
såsom ett uttryckligt vilkor, att dessa Disconters
Octroijer, utan särskild ersättning, komma att
förfalla, och Discontlnrättningen hädanefter, enligt
Rikets Höglofl. Ständers förordnande, genom
Banken utföras.
Sluteligen tlllstyrkes, att besörjandet af sjelfva
Utredningen ina uppdragas åt Rikets Ständers
RiksgäldsContoir, men att Banken förskjuter
hvad till Liquidqns verkställande på det sätt
och i den ordning, nu är föreslaget, kan erfordras
Utskotten
hafva nu föreslagit de vilkor och
förbehåll, under hvilka Staten skulle komma,
att lemna dess biträde vjd utredningen af Fi.
376 Stats- och Banko.Utskottens Betankandm.
lialDisconterne. Och derest Utskottens förslag
skulle vinna Rikets Höglofl. Ständers bifall, torde
blifva nödigt, att, jemte det Rikets Höglofl.
Ständer i underdånighet anhålla om Kongl.
Maj:ts Nådiga Sanction å Liquidationssättet, samt
förbehållet om DiscontOctroijernes uphörande,
Rikets Höglofl. Ständer tillika framföra den un.
»derdåniga önskan, att Directionerne öfver Götha
CanalBolags- Malmö samt Götheborgs Disconter
måtte undfå Nådig befallning, att ofördröjeligen
hit till Stockholm upsända desse
,Werka alla Böcker och Handlingar, och hvarå
fullständiga Förteckningar in dupplo komma
att medfölja, underskrifne af Direäeurerne, med
tillagd försäkran af dem å det ena exemplaret,
sorn skall qvarstadna i RiksgäldsContoiret, att
några andra DiscontWerken till last varande
Förbindelser, än de, som äro ordentligen bokförde,
icke finnas utelöpande; Börandes härvid
tillika iagttagas, att, i händelse Uåntagames och
Cautionisternes Addresser uti LåneBöckerne eller
andre Handlingar icke skulle vara antecknade,
upgift härom af Dire&ionerne Rikgälds.
Contoiret meddelas, vid samma tillfälle, Hand.
lingarne dit aflemnas,
I öfrigt torde Rikets Höglofl. Ständer finna
lämpligt updraga åt Stats- och BancoUtskotten,
att meddela Herrar Fullmägtige i RiksgäldsContoiret
de reglementariska föreskrifter, hvilka
skola tjena Herrar Fullmägtige till efterrättelse.
Under Öfverläggningarne, håfve 2ine med
Stats- och Banko-Utskottens Betiinkahden. 377
Utredningen af Disconterne- i nära sammanhang
stående frågor blifvit hos Utskotten väckta, den
ena, huruvida de för Disconternes Skulder utgifne
Obligationer må få begagbas uti Liquider
om DiscontLån, och den andra, huru förhållas
må med sådane DiscontPapper, hvilka, vid LåneUiquider,
endast såsom Hypothek, blifvit af
Disconterne emottagrre.
I afseende på första frågan, så hafva Utskotten
varit af den tanka, att de för Diseonternes
Skulder ulgifne Obligationer böra få begagnas
Uti LåneLiquider, enär desse Papper, såsom nu
mera garanterade af Staten, härigenom kunna
vinna en större gångbarhet, samt utvägärne för
D isconternes Gäldenärer, att afbörda sine skulder,
tillika lättas, och att i följe häraf de för
Göteborgs Discont utgifne Obligationer få användas,
efter fulla beloppet, hvarå de lyda, uti
Diquider af Lån, hvilka från samma Discont
blifvit meddelade; äfvensom de för Götha CanalBolags-
samt Malmö Disconters Skulder utfärdade
Förbindelser, utan åtskilnad, skulle få
begagnas, vid Liquider af Lån, som från endera
af desse 2tne Disconter utgått, men med rabatt
för Qbligationernes återstående förfallotid,
i proportion af den förlorade Räntan; hvaremot
i fraga om räntebeloppet, hvarefter rabatten skulle
komma att beräknas, meningarne i så måtto
varit skiljagtige, att en del Ledamöter ansett
rabatten böra uträknas efter sex för hundrade
om året, och andre året, att rabatten borde bestämmas
efter fem Procents ränta.
Och då vid anställd votering härom, två
378 Stats- och Banka,Utskottens Betänkanden*
Stand stadnat emot två Stånd, hafva Utskotten,
jemte anmälan af dessa båda alternativer, till
Rikets Höglofl. Ständers omedelbara afgörande
skolat hemställa, antingen rabatten a Obligationer
utgifne för Götha CanalBolags samt Malmö
Disconters Skulder, när de användas till Liquiderande
af erhaline Uån från desse Bisconter,
skall beräknas efter sex eller fem Procents
ränta.
Beträffande sednare frågan, angående de
BiscontPapper, hvilka, vid Lånp- liquider uti
FilialDisconterne, väl blifvit derstädes emottagne,
men endast såsom Hypothek, hafva Utskotten
ansett sådane deponerade BiscontPapper, vid
skeende slutliga Liquider, icke kunna antagas
till annat eller högre värde, än som redan är
föreslagit för dylike DiscontPapper, hvilka kunna
komma i fråga, att användas uti Lane-liquider,
sedan Staten med FilialDisconternes utred
ning tagit befattning.
Igenom detta Utlåtande, hvilket nu vördsamligen
underställes Rikets Höglofl. Ständers
bepröfvande, torde också anses besvarade de flere
uti ämnet hos Respeäive RiksStånden väckta,
och till Utskotten remitterade Motioner.
Flere Ledamöters serskildt yttrade meningar
bifogas. Stockholn} den 3 Martil ^818.
A SlatsUtskpttets vägnar:
På Höglofl. Ridderska- På Högvördige Prästepet
och Adelns Le- Ståndets Ledamöters
damöters vägnar vägnar
Carl JJtGeer, C. v. Rosenstein.
Stats- och J3anko-Uts!iottens Betiinkanden■ 37g
På Wällöf], Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledamö- Ståndets Ledaptö
ters
vägnar ters vägnät?
H. A. Schwan. Jon Jönsspn.
O
A Bane o U t s k p 11 e t s vägnar:
Pa Höglpfl. Ridderska- På Högvördige Prästepet
och Adelns Le- Ståndets Ledamöters
datnöters vaenar
vägnar
Magn. Palmqvist. E. A. Almqvist.
På Wällöf!. Borgare- På Hedervärd^ BondeStåndets
Ledamö- Ståndets Ledamöters
vägnar ters vägnar
L. J. Lundgren. Daniel Andersson.
C. Sylvan.
(Hiir fri 1 ja de i Betänkandet åheropade Bilagor Litt. A,
P, C-., hvilka finnas serskildt tryckte och h.t intecknade.)
Utdrag af Protocollet, hållit has
Rikets Högloft. Ständers sammansatte
Stats- och BancoUtskott den 3 Martil
1818,
TT
-Lifter skede] Justering af Höglofl. Stats- och
BancoUtskottens Betänkande till Riksens Höglofl.
Ständer, i anledning af den del af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition don io:de December
1817 om allmänna Penningerörelsen och Myntvärdets
uprätthållande, sqrn angar Malmö, Götha
CanalBolags samt Götheborgs DiscontWerks utredning,
aflemrtade följande Ledamöter, hvilka,
vid ärendets afgörande, uti en eller annan omständighet
varit af serskilda tankar, deras skrif
-
380 Stats- och Banko-Utskottens B (tank anden.
teligen författade Yttranden, för att bifogas of■vannärnde
till Rikets Höglofl. Ständer afgående
^Betänkande, nemligen:
Herr Landshöfdingen Friherre J. Cederström:
”Höglofl. Utskotten hafva ansett sig böra
föreslå Riksens Ständer att stifta en Lag, hvilken
för tillfället skall blifva gälllande och derå
begära Hans Maj:t Konungens san&ion, för att
derigenom förhindra Fordringsägarne i FilialDisconterne
begagna deras i Lagen förvarade
rättighet att kunna i vanlig ordning göra sina
fordringar gällande. Om en lagstiftande Magt
tillväller sig rättigheten att stifta lagar, gällande
för tillfällen, så äger denna Magt ej mera caraäeren
af lagstiftande, den har då antagit den
af despotiskt verkställande, och ali personlig säkerhet
är i och med detsamma inom Samhället
försvunnen.
Förslaget att indraga Disconternes Rörelse
på fem år, utan att sätta ett motsvarande Capital
i omlopp, anser jag aldeles ovärkställbart,
med mindre större delen af flere Provinsers
Innevånare skola bringas i obestånd och tvingas
att på UtmätmngsAu&ioner se sina Egendomar
eller Fabriquer för så’ godt som intet försäljas.
Utskottens beslut att å 3 ProcentsSedlarne
icke beräkna innehafvaren till godo den
Rä nta, som var uplupen, då Disconterne uphörde
att betala, innefattar i min tanka en orättvisa,
som jag har svårt att kunna förena med det
Utskottets utlåtande, att Regleringen af Disconterne
skall så verkställas, att- Fordringsägarne
Stats- och Banko-Utskottens Belänianden. 381
Skola få mera än om Concours ägt rum; ty i
händelse af Concours hade den uplupna Räntan
otvifvelaktigt blifvit beräknad.
Sluteligen kan jag ej underlåta att yttra min
förundran deröfver, att från Götha CanalDiscönts
Fordringar af Utskotten blifvit aldeles utesluten
den af isioo,ooo R:d, sorts denna Discont
lånat GanalWcrket, hvarigenom den af
Utskotten upgjorde Calculen öfver Götha CanalDisconts
ställning icke blifver enlig med verkliga
förhållandet.”
Herr StatsSecreteraren Friherre IVirsén:
”Sedan jag haft tillfälle att under den 3
och 10 Februarii skrifte!igen mig yttra öfver
nu förhanden varande ämne i hela dess vidd,
och dervid upgifvit de skäl och grunder, hvaruppå
jag för min del egenteligen byggt de i
hvarje fall gifne tillstyrkanden, återstår för mig
ej helier annat, än att dessa Utlåtanden åberopa,
utan att, med uprepande deraf, borttaga någon
tid eller öka målets vidlyftighet, då jag nu för
öfrigt endast uti anie omständigheter genom
speciel reservation nödgas skilja mig ifrån de
respedlive Utskottens beslut; härtill föranledd
deraf nemligen, att enär Högloft Utskotten såsom
en preliminair grund hafva antagit att hvar
och en uti Disconten intresserad Part skulle
påtageligen hnna sig genom de föreslagne Öf*
vertagningsvilkoren blifva fördelaktigare behandlad,
än om Dagen gjordes verksam till befordran
af hans rätt, anser jag sådant likväl i verk.
ställigheten icke följa;
cj8* Stats- och Banko-Utskotiéris Betäfiiänricri.
1:0 Genom Utredningsplanen för Götliå
CanalDiscont, deruti Discontens Fordran af CanalWerket
blifvit ansedd såsom ingen tillgång)
och ej heller den återstående tiden af Octroijen
till något afseende uplagen; men deremot
såsom Bankens förlust på Götha CanalDiscont
upföres en Summa af 526,608 R:d.
Då nu likväl för nämnde förskott af
1,1110,000 R:d fjunés, dels byggd Carial, dels Fastigheter,
Inventarier öch Effeäer af alla slag)
jämte Fordringar, desse Tillgångar, Utom Canalen
upskattade tili nära 900,000 R:d i värde
efter Bokslut; så är det efter min tanka ej allenast
obilligt, Utan äfvenledes icke rättvist, att
låta detina tillgång för Fodringsägarne förfalla,
helst vilkoten, hvarunder Bankens försträckning,
till sjelfva Canalarbetet blifvit gjord, äro af
Riksens Ständer år 1815 så tydeligen bestämde,
att DiscontFordringsägarnes lägliga rätt till ersättnings-andel
för Förskottet uti Canalens ailä
Tillgångar af någon prioritet från Bankens sida
ingalunda förnärmas; öch af enahanda skäl kan
jag sålunda än fast mindre medgifva den för
Bankens credit menliga Upställningen af dess
förlust på denna Utredning, enär tvärtom, utom
sjelfva utslaget i Ziffran, Banken genom disposition
öfver denna DisConts Öcfroij blir i tillfälle
att antingen draga en omedelbar Räntevinst
å utlån, eller åtminstone utan hinder deraf
kunna reglera Uåttoperationerne, på sätt Riksens
Högloft. Ständer finna lämpeligast.
Efte^- dét begrepp jäg örn' Götha CarialDis
-
Stais- neli ilanko-Utskbttens ll c tänk anden. 383
cönts närvarande tillstånd fattät, blifva resulta,
ten aldeles motsätta, nemligen att Hanken gör
pä denna Discont ingen nu bestämd förlust:
Och hvad ärigår frågan dm framdeles förlust på
osäkre Dån, hvilket! är otvifvelaktig, sa upkommer
likväl genom Räntorne under Utredningstiden
tillgång att såsom Assurance-premie lill
betäckande af sådane brister afsätta ungefärligen
i o Procent af hela Massan, hvarutöfver denna
brist skäligen icke bor kunna förmodas upgå,
derest den gerierela FinänceReglering* Riksens
Höglofl. Ständer kunna för godt finna att antaga,
möjligast bibehåller jemtivigten mellan de
stridige Fördringarne på denna Reglerings närvarande
föremål.
Det är hök i följd häraf jäg ingalunda kunnat
sätta Götha CanalDisCont i samma Class sorn
Malmö Discont, der en gifven brist existerar,
och dervid Hankens förlust är afgjord och betydlig;
utan i stallet tillstyrkt 3 Procents Ränta
för Fordringsägarne; samt att så lunda och vid
t/iquid örn DiscontSkuld, Obligationerne skulle
med afräkning eller godtgörande af sådan Ränta
emottagas: Och
2:0 Derigenom att Höalofl. Utskotten ické
O O
antagit någon viss teimin, hvartill Fordiingsägarnes
rätt att beräkna 3 Procents Ränta borde
vara gällande, och hvarifrån den skulle tlphöra,
det vill säga hvarifrån deri nya Regleringen
om deras Uiquiderahde träder i kraft och utgår.
Jag har för min del föreslagit denna ter
-
384 Stats- och Hanbo-Ut skottens Betänkandem
min till den i Octcber 1817, da utbetalningar»
ne inställdes; men om också icke den skulle an»
ses lämpligast, är det mera likgiltigt hvilken an-»
nan som i stället antages; hvaremot det synes
mig aldeles oundgängeligt att någon sidan varder
fastställd, hälst liqvider och depositioner för
DiscontSkuld skett med beräkning äfven af den
Uplupne Räntan, och för öfrigt en aldeles olika
verkan af Utredningsplanen eljest träffar den
Fordringsägare, som har Ränta för längre tid
innestående mot en annan; då likväl meningen
måtte vara att pro rata fördela bristen!
Härmed förenade sig Herr Amiralen Schilt»
zercrantz, Herr Presidenten von Schultzenliejm
och Herr Hagman Noréus.
Herr Doctor Hedrén:
!’Sedan Sammansatta Högloft. Stats- och Raflco-Utslcottet
icke kunnat, bifalla min hemställan,
att frågan om den till första nästledne Oäober
å alla 3 ProcentsSedlar uplupne Ränta, såsom
ännu icke utredd, måtte till den sammansatte
FinanceBeredningen öfverlemnas, för att der i
behörig Ordning beredas, så anhåller jag att
denna min serskilda tanka måtte blifva i Pro»
tocollet förvarad. Och då, såsom en följd häraf,
sjelfva Hufvudfrågan blifvit afgjord på ett
isätt, som jag icke kan förena med det antagna
Xäquidationssättet eller min öfvertygelse, så tor»
de äfven min serskilda mening få underställas
Riksens Höglofl. Ständers uplysta pröfning.
Stats- och Banco-Utsk. Betänkanden. 385 386
jag lemnar derhän den frågan, huruvida
Banken eller del Allmänna verkeligen vore
pliktig att, så val med åtgärder som upoffringar,
bidraga till den upkomna penningeoredans af~
hjelpande, eller otn den blott af nödvändigheten,
af omsorgen för de enskiltas räddning
och den allmänna crediten nd kunnat anse
sig föranlåten till detta steg. Det sammansatta
Höglofl. Utskottet har i sjelfva ingressen till
sitt betänkande vägrat att erkänna någon annan,
pligt än den sednare: Och jag har ej emot detta
beslut här velat reservera mig. Men äfven
med detta erkännande kan jag icke utsträcka Bankens
rättigheter härvid utöfver följande alternativ
nemi. att antingen lemna alla de på obestånd
komne Disconterne åt sig sjelfve med lagligt
bevakande af sin egen rätt i deras Massor
eller ock att sjelf öfvertaga deras utredning. Om.
nu i förra händelsen Banken eller det allmänna
vöre ovillkorligen bunden af lagens föreskrifter
rörande Concourser; så måste den äfven
i den sednare äga samma förbindelse, öm den
vill anses för en rättvis Utredningsman. Ty.
här är icke fråga om en ren Gratification, en
blott gåfva; Och vore äfven händelsen sådan,
så vore det i alla fall det allmänna Värdigt att
efter allmänt giltiga grunder utdela den. Men
nu är här Bil tillgång, stor eller liten, én. Massa
att skifta, den må gifva 1 Procent eller ÄG
tatio, och hvarje fordringsägare kan åberopa lika
god och gällande rätt till den mot hané
fordran svarande andel i tillgångarne.
Bihang till RiksSt. Prot. 1817 - 181 £>• 4:deSajnl, N;r 49—jrt
387 388 Stuts- och Banko-Utsh Éetänkahtlerii
Frågan blifver da elén, hvilka äro dessi
tillgångar? Såsom jag fattgt Höglofl. Utskottens
beslut, skulle Fanken eftergifva af sin fordran
étt så betydligt belopp, som möjligen kan för-*
enas med dess säkerhet och soliditet, för att
konna i möjligaste måtto lätta både Gäldenärers
och Borgenärers svara belägenhet. Sedan nu
denna upoffring från det allmännas sida blifvit
gjord, så måtte väl den återstående Massan böra
delas lika emellan Fordringsägare, dessa må
nu i öfrigt erhålla stor eller liten del af ^ine
fordringar godtgjorda. Men att detta må kunni
ske rättvisligen och i möjligaste öfverenstämmelse
med lagen, så synes mig först vaja nödigt
att .afgöra, hvilka de lagliga fordringarna
äro och till hvad belopp. Örn jag ej bedrager
mig, är detta vanliga ordningen i alla Concourser-
Här äro dessa fordringar gifna genom Ordentliga
anteckningar i Disconternes Böcker,
och behöfva ej genom någon utsatt Proclama
utrönas. De utgöras nemi. af alla 3 Procents
Borgenärer mot Revers, på afräkning, eller efter
bok. Men dessa fordringar innefatta icke blott
Capitalerne, utan ock de på dem, enligt Reversernes
lydelse, intill Cessionsdagen uplupna intressen.
Dessa Räntor äro, enligt lagens föreskrift,
lika god och rättmätig fordran, som sjelfva Hufvudstoden.
Man vill svara, att Banken har nog
upoffrat och mägtar icke vidare upofFra. Mig synes
dock ett sådant svar vara. nog tidigt. Jag
tror att det allmänna, sedan det öfvertagit utred
ningen, gör bäst, att först öfverräkna fördringarne
Och erkänna dem, så Vida de finnas lagliga.
Sedan de blifvit erkända, så kommer orri ningen
Stats- och Banho-Utsk. Betänkanden- 389 39Ö
att liqvidera dem; och då förmodar jag, att dé
alla få, åtminstone böra,, njuta lika del af den
lill liqvidation öfrig blifna Massan. Ett annat
förhållande kan icke förklaras annorlunda, än
med rent välbehag; Och én sådan händlingsgrund
anser jag icke det allmänna hora följa,
då det äger analogie med gifven lag, då det ari
ger en vida högre ledning, billighet och rättvis
sa. Jag yrkar fördenskuld, icke att alla Fordringsägare
må erhålla full betalning, så vida
det ej kan ske, men att deras lagliga fordringar
i den stund, då Disconternes obestånd
yppades, må erkändas fullt ut för hvad dé
äro. Dertill hörer, att den uplupna stipulerade
Räntan å 3 Procent beräknas intill den
1 sisth Odtober, ifrån hvilken dag all ränta försvinner.
Ranken kan väl säga, att hvar och
en Fordringsägare ändå får mera, än han eljest
fått i utdelning: Men orri det berör af Ranken; ätt
genom eftergift ä sin sida, göra Massan större;
så beror det likväl icke af den samma, att afpruta
fordi ingarne i en så ojemn proportion. Och hvad
annat skulle ske, örn, enligt det nu tagne beslutet,
ingen ränta före Cessionsdagen beräknades?
Efter Calcul skulle nu Fordringsägare på
det inom 5 år bestämda liqvidatiöns - sättet förlora
g Procent af siné fordringar. Meri detta
skulle då gälla blott för sådane, sorn insatt sine
Capitaler i Discoritérné kort före eller i sjelfvä
ålunden af deras obestånd. De öfrige skulle
förlora mera, i mån af den tid deras CapitaIfer
inneståtf; Nemi., för fett halft år ioj procent
för ett helt år 12 pröcerit, för säne af 15 p'ri/-  éent ocli så vidare.
3Qi 39? Stais- och Banco-Utsk. BetäniartdeH.
Man vill anmärka, att de, sorn sä lang tid
qvarhällit sina Capitaler i Disconterne, må väl
vidkännas denna förlust. Men må det tillåtas
mig fråga, om det är brottsligt af Capitalisten
att åtnöjas med 3 procents Ränta eller ännu
möra, om det förtjenar näpst att man begagnar
lagliga af Konung och Stander audtoriserade utvägar
till sina penningars förräntande, elier örn
Hazarden skall bestämma förlusterne vid en
Rnnqveroute? Ty en ren Hazard är det i sanning,
att deri ena Fordringsägaren kan hafva
2 års intresse uplupna på sin fordran, och den
andra intet. För att öfvertygas härom, behöfves
icke mera, än att blott erindra sig, det 3 procents
Reverser, åtminstone här i HufvudStaden
emottogos i allmänna rörelsen vid större liqvider,
såsom mynt, då den uplupna Räntan beräknades
och godtgjordes man ifrån man, hvarom
dessa reverser bäst sjelfve vittna, medelst
de täta påtecknade Ränteuträkningar. Om fördenskuld
en sådan Obligation på 1000 R:d och
ett år gammal blifvit i liqvid emellan enskilda
emottagen den 3o:de sistl. September, och en
annan af samma valeur, men utgifven samma
dag, äfven blifvit på förenämde sätt nyttjad, så
skulle den ena föilora g procent af sin lagliga
Discontfordran och den andia 12, hvilket utredningssätt
icke kan vara rättvist emellan lika
qualificerade Fordringsägare, och sålunda icke
haller bör af det allmänna begagnas. Man invänder
val, att Ranken redan gjort all den up.
offring, som är möjlig. Detta bevisar att frågan
Ilade bordt förut beredas innan liquidationeii
afgjordes: ty foidtingarnes bestämmande och er
-
Stats- och Bnnco-UtsJi. Betänhanden. 393 394
kännande borde väl hafva förutgätt. Men det
fattade beslutet kari i min tanka ändock icke till
intet göra eller förändra fordringarnes laglighet.
Om jag fördenskull äfven skulle medgifva,
att Banken icke tål någon upolfring utöfvee
hvad den på 5 år föreslagne liqvidations planen
medförer, så måste då förlusten reparteras på
alla fordringsägare, så att interessena få den natur,
dem tillkommer, enligt gällande Concourslagar.
Men nu anser jag derempt Bankens eftergifter
aldeles icke härigenom blifva ökade.
Ty i den upgjorde Calculen öfver Disconteriias
fordringar såsom tillgång till denna utredning,
äro Räntorne endast beräknade 5 år ifrån
den dag då utredningen täger sin början, sorn
tros blifva den itsta nästkommande Julii. Deri
Ränta, som nu hos gäldenärerne innestår, och
uplöper ifrån den Usta Ottober sistl. till den
itsta Julii detta ar å 6 Procent, utgör å 3 Procent
en Ränta för a Q Månader, och måtte väl
efter all sannolikhet finnas tillräcklig att liqvidera
de intressen, som kunna komma fordringsägarne
till godo intill den Usta Oétober då Concoursen
yppades. Då sålunda ipke allenast billighet,
rättvisa och stiftad lag tala för denna af
jaug proponerade Ränteberäkning utan ock Banken
deraf ingen vidare förlust kommer att vidkännas
än den som redan är påräknad; så anser
jag mig hafva fullt skäl att tillstyrka d.et i
frågavarande Disconts fordringsägare må få räkna
sig till godo, såsom ren fordran, 3 procent
jntill den usta sisth Odober.
Jag Jiar väl hort anmärkas dels att dessa
395 39® Stats- och Banho-UtsL Betankanihn,
uplupne intressen icke kunna för fordringsägare
vara en så betydlig förlust, dels att de kunna
blifva för Banken nog tryckande. Dessa motsägelser
uphäfva sig ock verkeligen sjelfva. Ty
äro mera nämnde uplupne Räntor tilf ett obetydligt
belopp, så blir ock Bankens derigenom ökade
förmenta förlust obetydlig. Skulle de åter
vara inneståendp för flera ar peli utgöra en större
summa, så är orättvisan mot fordringsägare
ännu hårdare. Aldrarninst kan jag tillåta mig
afvisa fordringsägarne med en sadan helsning,
att de få väl åtnöja sig med hvad som beslutes.
Så talar val ofta den rnägtige till den svagare;
men om den förre derjemte, såsom här är händelsen,
är tillika rättvis, ädelmodig, ja, den sednares
hjelpare och beskyddare, så bjuder han honom
icke att åtnöjas, utan visar honom att lian
icke har anledning att vara missnöjd. Så snart
det allmänna iklädt sig den . svåra och bekymmersamma
utredning bär förestår, så anser jag
det allmännas organ, Rikets Representanter, icke
blott böra rnellanträda för att vårda Bankens,
utan äfven (Gräldenärers och Borgenärers rätt.
Då dessa i sådan egenskap här icke äga talan
kunna de lätt med hvad magtspråk som helst
afspisas: men tiden och sanningen tala högre ärr
alla Riksdagsbeslut.
Denna min serskilda tanka anhåller jag
paatte med de Höglofl. Utskottens utlåtande få
till Riksens Högipfl. Ständer medfölja.”
Herr Ofverstelueutpnanten Påhlman förena,
de sig med Herr' Doftar Hedren.
Stats, och Banko.Utsk. Betänkande!!, 397 398
Herr G. Hulphers'■
”Dä det Sammansatta Högloft. Utskottet 11,
ka med den Högloft. Afdelningen icke tyckes
■vilja göra något afseende på orsakerne, som vållat
'den Förlust för Disconternes Fordringsägare,
hvars belopp nu skall afgöras; då det anser
föregående Riksens Ständers Beslut, om rätt till
Penningars insättande i Disconterne emot 3 Procent,
och de hällne Revisioner, samt meddelade
decharger, utan inflytelse på frågan, och tror att
Nationen efter flera Månaders, väntan, skall tillfredsställas
med en uplösning deraf, sorn stannar
vid den strängaste rättvisas utöfvande mot
Fordringsägare, utan att i sammanhang dermed
skänka någon åtgärd till den förlägenhet i nä.
yingarne och allmänna Gred i ten, sorn af felslagna
förhoppningar, på en noga observerad Förvaltning
upkomrnit; så vill jag ej nu göra vidare
uppehåll med åter uprepande af min, redan
i Afdelningen skrifteligen afgifna aldeles stridiga
tanka, utan endast upgifva i hvad del jag
trpr att Afdelningens fattade Beslut, så vidt det
angar Götha CanalDiscont, kan ändras, äfven utan
rubbning i den till grund lagde beqväma
princip, att man med Fordringsägarne i sitt våld,
ej.bindes af någon annan Dag, än den man sjelf
finner för godt at{ på en gång stifta oda til,
lämpa.
Jag har ansett frågan om Götha CanalDiscont
hafva ett oskiljaktigt sammanhang med eller
snarare bero på utgången af frågan örn fortfarande
understödet till sjelfva CanalByggnåden,
emedan denna sednave frågans afgörande på det
399 400 Stats- och Banlto-Utsh. Betiinkahden.
enda sätt, sorn jag anser förenligt både med Rf.
jkets Ständers värdighet pch allmänna säkerhetens
fordringar, i anseende till de vid förra
Riksdagar fattade Beslut och gifna försäkringar,
genast undanrödjer efter m-in öfvertygelse ali
grundad farhåga af förlust på CanalDiscentens
utredning. Men då Höglofl. Utskottet, lika med
Afdelningen, fattat det beslut, att i förhand afgöra
fråga om Disconten, bör jag icke destomindre
få förutsätta att Bolaget, äfven fortfarande,
blir understödt till möjligt fullgörande af sine
förbindelser, fa väl att fullborda Canalen sorn
att återbetala Discontens enskifta förskott dertill
s,f omkring 1,100,000 R:d.
Enligt hvad jag känner om förloppet vid
1815 års Riksdag, existerade redan då en Dispont-fordran
af Canalen på nära 900,000 R:d,
sorn af den då för denna sak sammansatta Beredning,
i hvilken åtskillige af detta Utskotts
nuvarande Ledamöter deltogp, godkändes, och
ansågs blott efterhand och till största delen först
i de sednare byggnadsåren kunna återbäras utan
att då, hvarken Bankens eller Discontens private
Creditorers rätt ansågs förnärmad, eller hafva
något till säkerheten att befara: huru kan
man då möjligen nu, utan att i och med det
samma förklara föregående Riksens Ständers Beslut
för origtjgt, vilja se och behandla saken annorledes!
pet sorn 1815 ej befanns orätt, skall
det nu så kunna förklaras och det med den påföljd
att förlusten, som genom ett sådant motsatt
omdöme nu upkommer, men sorn således dj
redan existerade, skulle kastas på nuvarande Se
-
Stats- och Bänko-Utsi. Betunhanden. 401 40 4
dellnnehafvare, ehuru desse snarare voro mera
oskyldige till lidande än de då varande, sedan
förtroendet var oell borde af den Riksdagens
Beslut vara ytterligare förstärkt; med rätt kännedom
häraf tyckes mig frågan ej nu böra afgöras
på ett sätt, som så rakt strider mot Nationens
©felbara fordran på consequenta beslut, och sorn
så litet öfverensstämmer med vår visa Regerings
^fsigter att uprätthålla allmänna förtroendet.
I anledning häraf, och då jag grundar min
beräkning af Discontevts utredning utan någon
förlust för St.- en eller Banken, på den i min
tanka fullkomligt tydeliga framställning, som Götha
Canal och Discont Direftionen, uti deras
framlagde Financeplaner gjort, af möjligheten att
de kunna fullgöra aila sina förbindelser, kan jag
icke förena mig om något beslut, som medför
för CanalDiscontens Creditorer något lidande,
annat än det som i alla fall blifvit följd af den
inträdda stagnation och tidsutdrägt för liquidation.
Jag anser derför ajt Riksens Ständer för
en öfvertagande utredning af Götha CanalDispont,
böra stadga följande hufvudgrunder:
1:0 Att Werkets ännu utelöpande Assignationex
inlösas af Banken
3:0
Att 3 Procents Obligationer och fordringar
å den så kallade Afskrifnings-räkningen
utbytas mot Obligationer med Riksens Ständeis
garantie, ställde på 5 år med en 5:tedels |rlig
afbetalning, och med löpande Ränta-v
4°3 4°4 Stats- och BankorUtsk. Betänkanden,
3:0 Att sjelfva indrifvandet af Discontens
utestående fordringar och Werkets utredning efter
hand, besörjes af Bolagets nuvarande eller
jemnlikt Reglementet, under denna tid blifvande
egna Direäion i Götheborg; med de Controller
dervid som serskildt böra stadgas, oell under
inseende af Riksens Ständers Fullmngtige;
ined åliggande att årligen från och med det innevarande
minst infordra | af nuvarande utlånings-belopp.
Jag anser nemligen detta bibehållande
af Discontens speciella utredning på
stället, intet allenast vara en billig attention emot
ett Werk och en Direktion, sorn efter hvad
tillräckligen blifvit uplyst och ej kunnat bestridas,
fullgjort sine åligganden öfver och icke under,
utan ock vara en absolut nödvändighet på
en gång ledande till förekommande i möjligaste
måtto af Werkets och Statens förlust med beredande
af Skuldernes 1 iquiderande utaf de skuldsatte
på minst möjligt känbara sätt.
Jag har tillräckeligen i anföranden und-er
denna Riksdag, ådagalagt mina åsigter, för att
kunna trottsa de oblida omdömen, som synas hota
dem, sorn yttra liberala tänkesätt i financiella
afseenden: om det qndas radicala botemedel finge
så användas som jag i nämnde anföranden
trodt mig kunna föreslå, så skulle en säkerhet i
penningeväsendet upkomma sam förgäfves sökes,
då man vill begynna den nya ordningen och
förbättringen med att undantaga sjelfva grundvalen,
allmänna förtroendet till fattade beslut.
Då man tror detta onda ersättas, derigenom att
Banken sqirf behållning får bokföra några Hun,
Stals- och BaukorUtsk, Bctänkanden, 405 406
dradetusende Riksdaler mer eller mindre af sin
mellan 20, och 30,000,000 Sedelstocks ansvarighet;
så är eller vill man vara kortsynt. Om
jag delar ofveftygelsen att Disconierne till stor
del vållat oredan i vårt Penningeverk, och önskar
det de ej existerat eller behöfva existera,
delar jag ingalunda den att genom deras flyttning
till Hufvudstaden ordningen återstiilles,—
ä|i mindre den att finna någon tillfredsställelse
i att på Innehafvare af 3 Procents medel, låta
harmen falla öfver det oriktiga och skadliga,
Principen vållat.
I följd häraf får jag reservera mig emot
alla beslut beträffande Götha CanalDiscont, sorn
äro stridande emot mina nu yttrade tankar, och
anhålla, det detta mitt serskildta Betänkande må
få åtfölja det Högloll. Utskottets.”
( . s . 0
Herr Friherre Fr. Hjerta förenade sig med
Doftor Hedren uti frågan om Räntan på Disconternes
och Afskfifnings - fordringarnes förhållande
intill förledne den i:sta Oöober, då Diteconternes
obestånd yppades Likaledes med Friherre
Wirsén rörande Götha CanalDisconts Obligationers
beräkning vid nu föreslagne Liquid.
Herr jLagman Noreus:
”Jag bör redovisa de skäl hvilka stadgat
min öfvertygelse att de Obligationer, hvilka, én1
ig t Höglofl. Utskottens Beslut, komma att utgifvas
för Götha Carials och Malmö Disconters
3 Procents Sedlar och den förres skuld på Afskrifnings-räkningen,
borde, oansedt ställde på 5
407 4oS Stats- och Banfio-Utsh. Bet iiiikanden,
är oell utan Ränta» antagas såsom fall betalning
för Disconternes fordringar.
Dessa skäl innefattas uti den enkla framställning;
Att ett sädant Liquidations sätt bibeliåller
den i lag stadgade rättighet att Gäld må
emot Gäld qvittas; Att enär en del af Massoll
nes Gäldenärer eller Xnnehafvarne af Disconternes
Assignationer uti Bancosedlar genast få
uppbära sine Fordringar, billigheten synos kräfva,
att man åtminstone i qvittningsväg bereder
användbarheten af deri. utdelning ur Massorne,
som andre lika berättigade Borgenärer tilldelas,
enär desse Borgenärer haft lika anledning som
de förstnämde att anse de Obligationer, hvilka
de innehaft, såsom contante medel och jemväl
byggt denna sin öfvertygelse uppå det allmän
na
förtroende, som för desse Sedlar, tillkomne
med Konungens och Ständernes bifall, nödvändigt
skolat beredas; Att någon annan ny förlust
genom ett sådant Idquidationssätt för Banken
icke upkommer, än så vidt inbetalningarne af
Disconternes Fordringar derigenom skulle fortskyndas
och till högre belopp än gidel ingå;
Att en sådan förlust icke kan caleuleras, enär,
om ock detta JLiqvidationssätt icke bifalles, Inbetalningarne
till Disconterne i alla fall icke
kunna bestämmas tili |:del, utan bero af Gäldenärernes
förmåga att dem åstadkomma och sig
ifrån denna fryckände Gäld befria; Att denna
Ränteförlust till sin största del förmodeligeu
försvinner derigenom, att månge Gäldenärer,
hvilkas vilkor under en ända till 5 år utdragen
Betalningstid skulle kunna märkeligen för.
ISlats- och Banko Ut sk.
sämras genom denna utsträckta användbarhet af
dessa nya Obligationer, kunna förvänta, att de
Capitalister, som någre sadane komma att innehafva,
skulle önska att om också med något afdrag
genast göra dem fruktbara, och dem emot
Inteckning i Fastighet, eller annan säkerhet, såsom
längre tid stående Fån utgifva; Att ett annat
vigtigt ändamål derigenom till en del måste
vinnas, nemh det att förvandla desse, ifrån
sådane Publique Fån sorn med högre Ränta
fordra aine afbetalrringar om året, till stående
på private händer, och såmedelst lemna många
olycklige Gäldenärer tillfälle att genom sparsamhet
och idoghet frälsa sig från den undergång,
Utaf hvilken de nu hotas, och som, 1 fall Fiquiden
af deras Discontskulder icke underlättas,
äfven till hankens skada fortskyndas; Att den
ytterligare Räntevinst, som igenom det nu beslutne
Ränteafdraget skulle äga rum, icke varit
calculerad vid de i och för DiscontWerkens utredning
gjorde beräkningar; samt sluteligen att
hvarje steg, som förer Banken närmare till en
total utredning af Disconternes Massor, måste
för dess egen Credit vara af yttersta vigt, eiiäc
endast derefter Banken med tillförlitelighet kan
bedöma sin ställning, för att kraftigt verka för
sin framtida soliditet, ' och, ehuru af olycklige
omständigheter påkallad, man måste anse den
tid af 5 år vara, som blifvit antagen för Discont
Gäldenärernes Fiqvider, man likväl icke,
som Svensk Medborgare, kan neka sig den lif
liga
önskan, alt Riksens tillkommande Ständer
icke måtte böra anse nya förluster för Banken
och en ökad enskildt förlägenhet med alla der
-
41 i 4*2 Stats- och Sanko.Utski Éetänkäiuleni
af upkomrnande olyckliga följder såsom förnämsta
föremålen för sina öfverläggningar, öeh då
med större uppoffringar se sig nödsakade, att återställa
det ännu rnéra rubbade, allmänna fortroendet,
så vigtigt för hvarje land, och i synnerhet
för det, som kari anses vara i stigande
till inre bestånd och National välmåga,
Hvad angar rättigheten, att idif va god (gjord
för den å 3 Procents sedlarne uplupne Kanta,
intill dess Dlsconterues obestånd blef kunnigt
eller intill den lista O eloi) er förledit år, anset
jäg den ostridig. Att Ranta mäste vara lika
gild sorn hufvudstod, då den laglig ar, stadgar
den allmänna lagen, och om den äfven uphörde,
skulle väl ändock den naturliga billigheten
föreskrifva, ;m enär en Borgenärs fordran uti
Capital och Ränta upgår till en viss Summa oell
denna Ränta för dagen varit beräknad samt de
skuldsedlar han innehafver genom Publik auctoritet
varit utsträckta till deri gångbarhet, att
Räntan alltid på samma sätt af hvarje ny innehafvare
med Contante penningar blifvit liqviderad,
Borgenären äger ostridig rättighet att
för deri sammanräknade summan af Capital och
Ränta ingå uti Massan och icke, såsom nu
stadgadt är, se sig beröfvad en betydlig del deraf
och det uii ett ojernnt förhållande Borgenärer
emellan, sorn alla grunda sin rätt uppå lika
beskaffade förbindelser och å hvilka den ena kan
äga föga ellet ingen, meti deremot den andre
en betydlig Räntefördran, för hvilken han aldrig
kan förlora sitt anspråk på utdelning ur
Massörues tillgångar, örn hart bibehåller de uti
Stati- och Banko.Utsi. Betänianden< 413 414
Tragen stadgade rättigheter, och sig dera icke
från sager.
Herr CorhrnerceRadet Krull i
”För min del anser jag det vara bättre, att
iémna Götheborgs Discont ett äskadt biträde af
2, till 300,000 R:d mot säkerhet, ined villtor,
att i den mohn detta biträde, jemte dess öfriga
allmänna skulder, får vara innestående, anstånd
lemnäs dess Gäldenarer med sine skulders afbördande.
Härigenom undviker Staten ett onödigt
besvär, och de private Fordringsägare hos
Disconten, sorn njuta 6 Procents intresse, få lika
snart sin betalning, som då Staten öfverta'
ger Affairerna; icke heller trädde man Aétieagafes
rätt for nära, det man dock må hända
gjorde, om man dem ohördan, öfvertog ; Discontens
utredning. Det förstås af sig sjelf, att
i anseende till ofvanstående af mig föreslagne
tillskott, BancöStyreisen skulle deltaga i DiscontDireöion
under utredningstiden.
Herr Eklund:
”Då jag under Högloft. Utskottens öfverläggnirigar
och beslut alltid delat lika tanka
med det anförande Herr Baron Wirsén nu aflemnat
rörande det lika betalningssätt, som blifvit
föreslaget och faststäldt tor Götha Canal
Discont som för Malmö; och då jag icke kan
finna annats än att ganska litet afseende är
gjöl dt på den betydliga fordran sorn Götha Canal
Discont äger hos Götha Canal Bolag, och
li-vilken lord-ran, fefter min tanka icke bör va
-
415 Stuts- och Banko-Utsk. Betänkandett»
ra att anse sä utan allt värde, sä får jag helt
och hållet förena mig med hvad Herr Baron,
uti denna del nu anfört, och hvilken Reservat
tion jag ödmjukeligen anhäller måtte få åtföljd
Betänkandet till Rikets Höglofl. Ständer.”
Ut Supra.
Ex Protöcollo^
6'. Sylvain
ka 104-
Stats-Utskottets Betäukuiiden. 417
N:r 1 o4.
Vördsamt Memorial!
Under <len 2 3 nasti. December täcktes Hogstsal.
Hans Maj;t Konungen till Riksens Ständers
Stafs-Utskott sflata Nådig Skrifvelse om närmare
bestämmande af den ärliga ränta, sorn är nuvarande
Hans Maj:i Konungen och Dess Arfvingar
tillslagen; hvilken Nådiga Skrifvelse var af
följande innehåll :
”Stockholms Slott den 23 December 1817.
”Protocoll, hållet inför Hans Majtt Konungen
i Siats-Rådet.
^Närvarande i
”Hans Excellence » Justitias-Stats-Miniftern, Herr
”Grefve Gyllenborg.
Hlans Excellence , Stats - Ministern för Utrikes
”Arenderne Herr Grefve von Engeström.
”Stats - Råden , Hans Excellence Herr Grefve-s
”Rosenblad.
”Hans Excellence Herr Friherre Fleming.
”Herr Friherre (Jederström.
”Herr Friherre Skjöldebrand.
”Herr Grefve Mörner
”Undertecknad Hof Cantzler,
”Undertecknad Hof-Cantzler uppläste 1 underdånighet
ett på Kongl. Majus Nådiga befäl 1—
”ning författadt förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga
”Skrifvelse till Riksens Ständers Stats - Utskott,
”om närmare bestämmande af den årliga ränta,’
”sorn är Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen och
”Dess Arfvingar , enligt Successions-Ordningen
”af den 26 September 1810, tillslagen.
Bihang till Bikt-St. Brot. 181/ och J8lg. 4'.äé Sami. N:r 53-$4,
418 Stats-Uiskottets Betänkunden,
”Kongl. Majit, sorn, på Stats-Rådefs underdå”niga
tillstyrkande, i Nåder täcktes gilla detta
”Förslag, sådant det vid närvarande Protocoll
”flnneJ bilagdt, befallte i Nador, att en med detsamma
enlig Skrifvelse, skulle, på vanligt sätt,
”utfärdas och till Riksens Ständers Stats-Utskott
”öfverlemnas.”
In fidem
”Gr. af ]fjetterset dt.”
.”Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse till Riksens
”Ständers Stats-Utskott, om närmare bestämmande
af den årliga ränta , sorn är Hans
”Kongl. Höghet Kron Prinsen och Dess Arfvingar
tillslagen. Gifven Stockholms Slott
”den 23 December IH17.
”Kongl. Majit har, under den 6 Julil 1815^
s’gifvtt Rikets Ständers Stats-Utskott tillkänna den
*’utväg Kongl. Majit och Hans Kongl. Höghet
s’Kron-Prinsen, genom uppoffring af egne medel
”och tillgångar voro villige att vidtaga till af”bördande
af Rikets utländska Gäld; och de förbindelser,
Kongl. Maj t och Hatts Kongl. Högbet
, till följe af Rikets Ständers i detta ämne
”aflåtne Skrifvelse och fattade Beslut, åtogo Sig
”att .uppfylla, hafvä varit krönte af den lyckligaste
framgång. För att således försäkra Rikets
”Ständers åligganden i denna del, samma bestämma
och af händelserne eller myntvärdets föränderlighet
lika oberoende resultater , har Kongl.
”Majit velat fästa Rikets Ständers Stats-Utskotts
”uppmärksamhet på nödvändigheten att i metalliskt
mynt för framtiden fastställa beloppet af
”den årliga ränta, Sorn, enligt förenämnde Rikbens
Ständers Beslut, tillfallit Hans Kongl. Högbet
Kron-Prinsen och Dess Arfvingar.
Stats-Utskottets Betänhamlenl.
4,Uli ofvanåberopade Kongl. Maj:ts Nådiga'
^Skrifvelse förbehöll sig Kongl, Maj;t, å Hans
”Kongl. Höghet Kron-Prinsens vägnar, att, se*
”dan af den summa, stor 24 millioner Francs,
”sorn, genom Tractaten med England af den 31J
^Augusti 1814, för afträdandet af Ön Guade*
”loupe, tillfallit Kongl. Maj:t och Dess Efterträdare
på Svenska Thronen, enligt Successions*
*’Ordningen af den 26 September 1810, hälften
”eller 12 millioner Francs, blifvit af Kongl*
”Main och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
”såsom en gärd ät Nationen erbjuden, skulle för
”återstoden, eller likaledes 12 millioner Francs,
”sorn, jemte den förstnämnde summan, borde, till
^gäldande af hela Pikets utländska skuld, genom
”Kongl. Majus försorg, användas, en årlig sum*
”ma af 200,000 P:dr Svenskt Bancomynt i ersätt—
”ning anslås Hans Kongl. Höghet Kron Prinsen
”och D ess Arfvinge!-, såsom svarande mot rän”tan
af ett stående Fån af 12 millioner Francs,’
”Jemte tillstyrkande häraf, har Stats-Utskot*
”tet i dess till Pikets Ständer uti ämnet aflåtne
”Skrifvelse af den 18 Juli 1815, erkänt och för»
”klarat, att Riket skulle komma att från sitt skuld”belopp
alldeles befrias, emot en årlig utgift af
”200,000 P:dr Svenskt Banco, sorn, elter då va”rande
cours på utländskt mynt, icke ens utgjoK
”de ränta till fem för hundrade om året, på
”halfva summan.
”Då således Hans Kongl. Höghet för den
”metalliska fond, Han till Rikets förmän uppoff*
”rot , äger rätt att fordra ett bestämdt ränte-be”lopp,
oberoende af Växcl-coursens förändringar,
”och då Hans Kongl, Höghet, hvars lifligaste
420 Stats-Uisiottets Betänkanden
-
”önskan vöre uppfylld , om sådane åtgärder af
”Rikets Ständer vidtagas, hvarigenom Svenska
”Sedelmy ntets värde skulle upprätthållas och för”bättras
, i sådant fall icke önskar att vinna på
”myntets troliga förbättring utöfver den summa,
”han i årlig ränta yrkat och begärt, likaså litet
”sorn Hans Kongl. Höghet anser Sig böra lida,
”om Sedelmyntet, oaktadt Dess uppoffringar ,
”Dess meddelade åsigter och Dess Egna ifriga
”bemödanden , ännu ytterligare skulle till sitt
”nominala värde försämras, så har Kongl. Maj:t
”härmedelst velat föreslå Stats-Utskottet, för att
”till Rikets Ständer öfverlemnas:
”1:0 Att, då räntan, efter fem för hundrade
”om året, å förenämnde summa af 12 millioner
”Francs, utgör 600,000 Francs i metalliskt mynt,
”detta belopp årligen måtte fastställas, såsom deri
”Hans Kongl. Höghet. Kron-Prinsen och Dess
”Arfvingar, enligt Successions-Ordningen af den
”26 September 1810, genom Rikets Ständers
”Beslut år 1815, tillslagne arliga ränte- och er”sättnings-summa,
i stället för den hittills be*
”stämda af 200,000 R:dr Svenskt Bancomynt;
2:o Att detta belopp af 600,000 Francs
”om året, i intet fall må öfverskridss , så att, i
”händelse af det representativa myntets förbättring,
den hittills fastställda summan af 200,000
”R:dr Bancomynt, endast till det belopp utgår,
”sorn, efter gällande cours, svarar emot förenämn”de
ränta i metalliskt mynt, hvarigenom lör
”Riket, en, efter omständigheterne, större eller
”mindre vinst, kan uppstå;
”3:0 Att desse boo.000 Francs till Hans
”Kongl. Höghet Kron-Prinsen och Dess Arf
-
Stats-Utskottets Betänkanderi'. 431
”vingar, både nu och allt framgent, likväl borde
”qvartaliter utgå i Svenskt Bancomynf, men likvideras
efter deri, å hvarje qvartals utbetalninggJ
”dag, gällande cours; och
”'4:0 Att nödige föreskrifter och instructio”ner,
i detta afseende, blifva för Rikets Ständers
”.Fullmäktige i Riksgälds-Contoret utfärdade.
”Kongl. Majit förblifver 8Cc.
”C A R L.
”G. af Wetterstedt”
Derefter har Kongl. Majit den 24 sistl.
Februari uti detta ämne likaledes till Stats-Utskottet
aflatit följande Nådiga Skrifvelse:
”Stockholms Slott den 24 Februari 1818.
”Protocoll , hållit inför Konungen i Stats”Rådet,
hvarvid Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
var tillstädes.
”Närvarande:
”Hans Excellence Justitiat Stats-Ministern Herr
”Grefve Gyllenborg.
”Hans Excellence Stats - Ministera för Utrikes
”Arenderne Herr Grefve von Engeström.
”Stats-Råden, Hans Excellence Herr Grefve
”Rosenblad.
”Hans Excellence Herr Friherre Fleming.
”Hans Excellence Herr Friherre Lagerbring.
”Herr Friherre Cederström.
”Herr Friherre Skjöldebrand.
”Grefve Mörner.'
”Undertecknad Hof-CantzIerJ
”Undertecknad Hof-Cantzler uppläste ett, pa.
”Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, författadt un-.
Stats-Utskottets Bettini anden.
"derdånigt Förslag' till Kongl. Majsts Nådiga
['Skrifvelse tiil Riksens Ständers Stats-Utskott, i
"anledning af Hans Majits Högstsalige Herr Fanders
Nådiga Proposition af den 23 Hecerr.her
U1817, hvilket, sådant det vid detta Protocoll
"finnes bilagdt, af Kongl. Majit i Nåder gilla*
9’des| Och skulle, af undertecknad Hof-Cantäler
5’contrasignerad, Riksens Ständers Stats-Utskott
»'tillställas.
’’Stats-Rådets samtlige Ledamöter uttrykte
"Deras vördnadsfnlla och underdåniga tacksamhet
öfver detta icke oväntade, men lika dyr.
"bara, prof af Kongl, Majtts tänkesätt’'.
In fidem
rQ. af Wetterstedt’',
"Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse till Riksens
"Ständers Stats - Utskott , i anledning a£
”Hans Majits Högsalige Herr Faders Nå*
’’diga Proposition af den 23 December
"1817; Gifven Stockholms Slott den 24
"Februarji 2818.
”Kongl. Majit härj med liflig tillfredsställelse,
inhämtat ett nytt prof af Dess Högsal i.
"ge Herr Faders ömhet och omvårdnad för
'Dess Person och förmoner, uti den Nådiga
"Proposition, Hans Majit under den 23 sistlid--  ”né December, till Riksens Ständers Stats-Ut"jkott
aflåtit om bestämmande af 600,000 Francs
J'i Metalliskt mynt, af den årliga ersättnings-;
"summa af 200,000 Ridr Banko, som, vid 1815
Stats-Utskotlets Bétänkandin'. 423
”års Riksdag, blifvit Kongl. Majit och Dess Ef»
”tertiädare på Svenska Thronell, tillslagen.
51 Dä likväl Kongl. Majit, af de flere oum”gSnglige
utgifter, sorn kräfva Nationens bidrag,
”likaså litet vid detta , sorn vid hvarje annat
”tillfälle, dä en enskild uppoffring å Dess sida,
”kan bereda Fäderneslandet någon förmon, ett
”ögonblick tvekar, att gifva ett sådant efterdö”rne
af sjelfförsakelse, har Haris Majit hänne»
”deist velat återtaga Dess Högsalige Herr Fa”ders
ofvanberörde Nådiga Proposition , nied.
”hvilken således all , till äfventyrs redan af
”Riksens Ständers Stats-Uiskott vidtagen åtgärd,
”må förfalla.
”Kongl. Majit gör Sig förvissad, att Stats”Utskottet
nf detta Hans Majits Nådiga Beslut,
”endast skall hämta en förökad anledning, att,
”under en lugn pröfning af Rikets. tillgångar
”och behof, genom Sine anslag bereda Kongl.
”Majit en möjlighet, att, för framtiden, bevara
”de förra och uppfylla de sednare”.
”Kongl. Majit förblifver etc.
”CARL JOHAN
”G. af Wetterstedt'
Då, i följd af detta sednare Kongl. Majits
Nådiga förklarande, någon åtgärd i ämnet icke
är att vidtaga, har Stats-Utskottet endast skolat
till Riksens Höglofl. Ständers kännedom vörd ■'
samligen anmäla hvad sålunda förekommit; Och
lära Riksens Höglofl. Ständer, med underdånig
vördnad, häruti finna ett ytterligare dyrbart ber
!stats--Utskotlets Betiinhanden.
vis af Kongl, Maj:ts Nådiga tänkesätt och ömhet
för Nationen. Stock kolm elen 4 Martil 18 t 8-
N:r io5.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande öfver gjorde motioner, angående
medels beviljande åt Herr BergsRådet
m. m. Friherre Hermelin.
Hos Högvördige Prest-Ståndet har Herr
Prosten Elfsberg, äfvensom hos Vällofl. BorgareStåndet
Herr Borgmästaren Örnberg, vackt motion
derom, att Herr Bergs-Rådet och Riddaren af
Kongl. Noidstjerne-Orden Friherre S. G, Hermelin,
som med uppoffring af tid och förmögenhet
gagnat Fäderneslandet saint utgifvit årskilsige
Statistiske beskrifningar och andre arbeten, matte
hugnäs med Riksens Ständers uppmärksamhet och
dels till understöd i sin belägenhet dels ock för
att sättas i tillfälle, att efter Konungens Nådiga
uppdrag fortsätta utgifvandet af ornförmäldte arbeten,
erhålla något understöd af allmänna medel;
hvarvid Herr Borgmästaren Örnberg, i afseende
på beloppet deraf, föreslagit, att då Friherre
Hermelin, såsom öfver 70 är gammal hade
tagit afsked från Bergs-Råds-Embetet förr än
Ijönförbättringen vid 1S 1 5 års Riksdag beviljades
oell sålunda endast åtnjuter sin förut innehafde
oförhöjde lön, honom matte tilläggas en
Summa, svarande emot fyllnaden i nu utgående
Bergs Råds-lön.
Efter häraf erhållne Remisser har Stats-Utskottet
till närmare upplysning 0111 det uppdrag
Kongl. Maj;t i Nåder lernnat Herr Bergs-Rådet
Stats-Zfisftottets Beiänkantlen. 425
Friherre Hermelin, ait utgifva ofvanberörde beskrifningar
m. rn., härom begärt oell erhållit underrättelse
frän Herr Hof-Cantisleren, sorn tillkänna
: ifvit , att sedan Kongl, Majtt under den
20 Januari 17g7, och den 6 Juni 1811, i nätler
tillagt betnälte Herr Bergs-Råd Privilegium att
utgifva ett Verk, kalladt Forsok till beskrifning
ofver Sverige i anseende till Dess geografiska
belägenhet och Mineral-historia samt till Folkmängd
och Näri ngar, med Tabel ler, Ritningar och
Chartor, har hart åren 1804 och 1810 till trycket
befordrat Forsöle till Mineral-Historia öfver
Rappmarken och Vesterbotten samt Tabeller öfver
Folkmängd och Näringar i detta Landskap*
Det Charta-Verk, sorn han med så mycken enskild
uppoffring och tiil så stor nytta för Fäderneslandet,
först ensam och sedan i förening med
den så kallade geografiske inrättningen, utgifvit,
vore nu så vida fullbordad!, att endast Chartan
öfver Calmare Län och Oland återstår, och hvilken
snart skall utbekomma; —_ Och har Herr
Hof-Canzleren derjemte yttrar, att de stora förtjenster
Herr Bergs-Rådet Friherre Hermelin redan
ådagalagt i beredande af en länge saknad ,
samt, dess ifriga bemödanden oaktadt, ännu oftillständig
kännedom om Rikets Geografiske och
Stalistiske belägenhet, syntes påkalla Nationens
understöd och lemna en säker borgen på den dermed
förbundna allmänna nytta.
Stats Utskottet har icke eller tvekat i det beslut,
att hos Riksens Högloft. Ständer tillstyrka,
det Herr Bergs-Rådet Friherre Hermelin uti
desse hänseenden må bevilja någon summa af
Statens medel, alt årligen uppbäras.
De grun
-
426 Stats-Z7ts\ottits Bet ani anden.
dadé skäl, sorn Ufskoftet tror sig härtill äga, torde
icke behöfva vidlöftigt anföras, då Riksens
Hög lo fl. Ständer icke sakna kännedom af hvad
Friherre Hermelin, under en lang följd af ar,
»ned utmärkte kunskaper, såsom Embetsman och
Vettenskaps Idkare, uträttat, och hvad lian som
medborgare patriotiskt uppoffrat på allmänt gagnande
föremål. Herr Bergs-Rådets af trycket ut—
gifne Statistiska Ee«kriliiingar , äfvensom hatts
geografiske med flere arbeten, vittna tillräckligt
om hans sanna nit, att sprida kunskap och upplysning
i desse angelägne delar; och för öfrigt
saknas icke tillförlitlige underrättelser, huruledes
Friherre Hermelin, med ospard kostnad och moda,
företagit anläggningar af Berg-verk och odlingar
i de Norrländske otterne, sorn ländt till
förkofran af desse näringar och medfört vigtiga
upptäckter af okände Malm-tillgångar för Bergshandteringen.
Och då Friherre Hermelin vid
utförandet af desse företag, som tilläfventyrs öfverstigit
den enskifta förmågan, mindre beräknat
egen båtnad och vinst än allmänt bästa, ådragit
sig betydlige förluster af sin förmögenhet,
så att han, utan bidrag af Staten, ej skulle
Jeunna fortsätta utgifvandc-t af sine arbeten, så
förena sig, i fråga om det för honom föreslagne
understöd, de serskildte skäl och omständigheter
af icke blott Nationens sannskyldiga åliggande,
att helfina hans förtjenst, utan ock det hopp. sorn
derigenom kan vinnas, att Herr Eergs-R lidet vidare
må kunna vara verksam på den nyttiga bana
han sig föresatt, och hvartill han, oaktadt
gin ålder, af varmt nit finnes lifvad. Men när
Stats-Utskottet på desse skäl får föreslå, det Herr
Stats-Uishottets Betänkanden'. 427
Bergs-Badet Friherre Hermelin matte beviljas något
ärligt belopp af allmänne medel, har Utskottet
likväl funnit sig icke kunna tillstyrka, att,
såsom Herr Borgmästaren Örnberg föreslagit, Friherre
Hermelin, som tagit afsked från Bergs-Rå—
Embetet med Bönens bibehållande, må tilläggas
den förhöjning derå, som sedermera vid 1815
års Riksdag anslogs, hvilket skulle strida mot
principen för Böners åtnjutande i allmänhet, utan
hemställer Stats-Utskottet vördsamligen, om
icke Riksens Huglofl. Ständer finna lämpligt, att
såsom bevis af Nationens erkansamhet for hans
möda och uppoffringar, samt för att bereda honom
tillfälle att fortfara med utgifvandet af sine
Arbeten, tilldela Herr Friherren och BergsEådet
för sin lifstid en årlig Summa af Ett Tusende
Riksdaler Banko på Indragnings-Staten ,
att qvartaliter uppbaras- Stockholm den 4 Martti
1818.
N:r 106,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning a f Kongl.
Majits Nådiga Proposition, om medels
anslående till kostnaderne vid en förbättrad
fängforsling och bevakning.
Under den 13:de nastlidne Januari har Kongl.
Majit i Nåder behagat till Riksens Ständer^ Statsutskott
aflåta följande:
-”Utdrag af Protokollet öfver Kammar Åren
-
428 Stuts-Utskottets Betänkanden.
”der, hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stas”Rådet
på Stockholms Slott den j 3 Januarii 1818.
”Deras Kongl, Högheter Kron-Prinsen och
”Hertigen af Södermanland bevistade öfverlägg”nigarne
Närvarande:
’”Hans
Excellence Justitias-Stats-Ministern Herr
Grefve Gyllenborg.
”Hans Excellence Stals-Ministern för Utrikes ärenderne
Herr Grefve von Engeström.
”Deras Excelencer Stats - Råden : Herr Grefve
Rosenblad.
”Herr Friherre Fleming.
"H err Friherre Lagerbring.
”Hof-Canzleren Herr Friherre af Wetterstedt.
”Stats-Råden Herr Friherre Cederström.
”Herr Friherre Skjöldebrand.
”Grefve Mörner
”Tillförordnade Stats - Secreteraren , Friherre
Ehrenborgh.
”Sedan Kongl. Maj.t i Nåder beslutit att en
”Proposition till Riksens Ständers Stats-Utskott
”skulle afgå, angående medel till bestridande af
’’en förändrad fångforsling; så uppläste Tillförord”nade
Stats - Secreteraren Friherre Ehrenborgh
”med Nådigt tillstånd underdånigt förslag till en
”sådan Nådig Proposition; Hvilket Förslag Kongl.
”Maj:t täcktes i Nåder gilla, jämte befallning att Pro.
”position utan afvagtanaf Protokolls-j- otering skulle
”till Riksens Ständers Stats-Utskott ixpedieras.”
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksens
Ständers Stats-Utskott, angående medel tili
besridande af en förändrad Fångforsling ;
Gifven Stockholms Slott den 13 Januari 1818.
Slats-ZZiskotUls Belänhanden. 42g
”Sedan Riksens Ständer vid 2810 års Riksdag
till Kong!. Maj:t i Underdånighet öfverlem”nade,
att i afseende på Fångvården i allmänhet
”vidtaga en sadan författning , att inom hvarje
”Härad visse fångförare blefvo anslagne, af Häradet
aflönade och med ansvar enligt Lag; och
”Kongl. Maj:t deröfver hört ej mindre Dess Befallningshafvande
än Häradsboerne inför Häradsvallen
inom hvarje Härad; men Kongl, Maj:t
”af de dervid förde Protokoll erfarit, att Härads”boerne
i allmänhet icke varit benägne att uti
”den föreslagne anstalten ingå; i hvilket sakens
”skick Kongl. Maj:t också icke funnit skäl att
”åt densamma lemna Dess Nådiga bifall; så haf”va
vid 1815 års Riksdag Biksens Ständer ytterligare
till Kongl. Maj:t hemstält åtskillige Stad”ganderi
i afseende på regleringen af fångars
”forsslande, samt säkrare vård och bevakning un”der
forslandet, och har Kongl. Maj:t häröfver
”inhämtat Dess och Rikets Kammar-Collegii och
”tillförordnade Stats-berednings underdåniga Utlåtande
sedan Samtelige Dess Befallningshafvande
haff tillfälle att underdånige yttranden i ömhet
afgifva: Vid öfvervägande af hvad vederbö»
‘'rande anfört i afseende på Riksens Ständers så”lunda
yttrade önskan och i betragtande ej allenast
af de svårigheter och besvär, som nu åtfölja
fångföringen och i synnerhet tynga Bifets
Allmoge, utan ock af nödvändigheten att
”vidtaga säkra mått och steg till förekommande
”af de täta rymningar, som under nuvarande
”fångförningssätt, till våda för allmänna säkerheten
inträffa, hälst då ofta en till antalet ändå
fnog ringa Kronobetjening,, genom andre ange
-
4 30 Siats-Utskottets Beiänliandeti.
”lagné göromål är hindrad att fangarne åtfölja,
”har Kongl. Majit ansett det tilifva nödigt oell
”nytiigt, att i allmänhet stadga:’
”1:0 Att den visse hemman i Riket ålagdg
”fångskjutsnings .skylldighet skall, der loeala o nu
”ständigheter ej göra det omöjligt, alldeles upphö»
”ra och desse hemman 1 stället inga uti massan
”af skjutsskyldige hemman att, efter tour, göra
”hvad slike hemman i allmänhet tillkomma,
”2:0 Att all fangföring hädanefter bestrides
”genom Gästgifvare skjuts ej allenast dä de storde
Landsvägarne begagnas, utan också å andre
”vägar der det sig göra låter,
”3:0 Att då fångar skola föras antingen till
”fästningar, eller ifrån det ena Länet till det
”andra, visse dagar i veckan bestämmas då så”dane
transporter skola ifrån Besidencerne afgå
”och fortsättas, då flere kunna på en gång och
‘‘under gemensam bevakning afsändas.
“*iio Att de skjutsande hädanefter befrias
”från allt ansvar för vården af fångar och i intet
“annat fall kunna för fångars rymning till straff
“fällas, än om de densamma befordrat, och sålun,
“da emot allmän Lag, sig förbrutit.
5.0 Att fångvården och ansvaret lör bevakningen
i stället kommer att tillhöra serskildte
”personer, som, af Konungens Befallningshafvande
t hvarje^ Län tillsatte under namn af
“Gevaldiger, af Staten lönade , böra beväpnade
“åtfölja fångtransporterna, utom i de fall, då i“notn
hvarje Län fångar måste föras till ransakning,
till Krono-häktet eller till straffs under“gående
, och Gevaldigern, af annan fangföring
“hindrad, icke kan åtfölja desse 5 i hvilka fall,
Siats-Utskottets Betärikanden,\ 431
‘'äfvensom dä någon missgerningsman gripes t-’
“nom Länet eller lös person ertappas, Länsman,
“fjerdingsman, eller annan af Kongl. Majit Ile“fallningshafvande
utsedd behörig person, bör åtfölja
sadane transporter till närmaste fångförirrgs“station
emot tillgodo njutande af serskildt tråk*
“tamente af Trettiotvå skillingar Banko för hvar.
“je dag, sorn åtgår till Transporten och återresan,
“Då endast härigenom ändamålet, en säker
“och skyndsam fångföring, kan vinnas samt jern“val
härmed förenäs en billig jämkning i skyldigheter
hemmanen emellan, samt en laglig rättvisa,
att allmogen icke må belastas med skyll“digheten
att hysa och bevaka missdådare hvil“Ica
genom denna anstallt alltid skulle komma att
“forvaras uti dertill anbragte behörige fängelse“rum,
gör Kongl. Maj.-t Sig förvissad, att Bik“sens
Ständer äfven skola anflå medel till bestridande
af de kostnader, sorn desse af Riksens
“Ständer sjelfve yrkade och af Kongl. Majit nu
“medgifne anstalter ourogängehgen i vgakställig“lieten
erfordra,
“Att erhålla säkre och pålitlige personer till
“Gevaldiger, anser Kongl. Majit högst nödigt ,
“och för att vinna sådant , finner Kongl. Majit
“den af Dess tillförordnade Stats-Beredning för
“en hvar sådan Gevaldiger föreslagne årliga lön
“af Tjugufem (t 5) tunnor Säd, hälften Piag
“och hälften Korn , att efter Riks-Markegångä
“pris till dem qvartaliter utbetalas, iske vara
“högre, än som oumgängeligen fordras för att
“svara emot det ansvar en sådan person sig
“iklädt; och finner Kongl. Majit att antalet af
“desse Gevaldiger - karlar bör minst bestämmas
Stats-UtskottetS Betänkariden.
“ofver liela Riket till Sextio (60), om alltid tillgång
på sådane personer skall vara att påräkna,
“hvilket antal Kongl* Majit förbehåller Sig att,
“efter hvarje Läns mer eller mindre behof der“af,
Länen emellan fördela.
“Kongl. Majit föreslår nu således Riksens
“Ständers Stats-Utskott, att, jämte det ofvannäm“de
Traktamente för Krono-Retjeningeti då de
“forsla fångar inom Länen äfvensom hvad sorn
“erfordras till skjuts så val dervid, som vid de
“allmänna Fång-transporterne må få hädanefter
‘•utgå af allmänna anslagen lör kostnaderne till
“fångskjutsens bestridande, Riksens Ständers Slats“Utskoti
ville anslå och på Stat uppfora medel
“till löner för de sålunda nödige ansedde Sextio
“t60) Gevaldiger till fångforslingen och fängbe,
lvakningen.
“De till Kongl. Maj:t inkomne Handlingar
“och förslag i-detta ämne, varda härhos Riksens
“Ständers Stats-Utskott öfverlamnade.
“Kongl. Majit förblifver Riksens Ständers
“Stats-Utskott med all Kongl. Nåd och ynnest
“välbevågen. Datum Ut Surpra.“
CARL.
Casp. JJf. Ehrenborgh.”
Hvad Kongl. Majit sålunda i anledning af
Riksens Ständers vid föregående Riksdagar yttrade
underdåniga önskan samt efter ärendets närmare
utredning och öfvervägande funnit lämpligt
till vidtagande föroidna och föreslå, bär
Stats-Utskottet nu skolat till Riksens Högloft. Ständers
-
Stats - ZTtskottets Betänhanden. 433
»ters yttrande anmäla i afseende pä anslående
af tiddiga medel för den tillökning i kostnaderne,
som uppkommer vid en sådan förändring i
sanet för fångens skjutsning oell bevakande.
Fångföringen är till sin natur en bland de
för allmänna Ordningen i Samhället oundviklige
åtgärder, hvilka med hvad Reglering sorn hälst,
alltid medföra tunga och olägenhet; men Stals-Ut«
sl ottet tror, att lien af Kongl. Majit i Nåder Iärnpelig
funne förändring med fångforslingen skall
bereda en jämnare fördelning häraf och undanrödja
en klagan, som länge ägt rut» öfver den
olika känning af allmänna skjutsningsbesväret som
denne forsling medfört; och hvad åter angar fängbevakningen,
sorn är ett helt annat åliggande, än
skjutsningen, men i brist af serskildte personer
härtill och då K rono-llefjeni ngen densamma ej
medhunnit, merendels slädnät på allmogens ansvar;
så synes den, efter Riksens Ständers vid sista
Riksdag, genom skrifvelse den 27 Juli! 1815,
gjorde underdåniga anhållan, nu bifallne anstalt
af serskilte Gevaldigers tillsättande för fångbevakningen,
vara både billig i afseende på allmogens
fri tagande derifrån och äfven för allmänna
säkerheten nödvändig, hälst erfarenheten visat
huru ofullkomligt denna bevakning å förra
sättet kunnat blifva iakttagen.
Kongl. Maja hav i Nåder till befordrande
af desse ändamål äskat :
j:o Att det trak'amente af 32 sk. om dagen,
som skulle bestås Krono.Betjente då de i visse
fall inom Länen besörja bevakningen, äfvensom
den dervid och för de allmänna fång-transporBihang
till Rihs^St» Fröt. 1817-tStS Sami, N:r JJ, JÖ.
434 Stats-TItshottets Betänk an den'.
(erne erforderlige r.kjutsningskostnaden ma hädanefter
utgå af '.iimänna anslagen för kostnadetne
till Fångskjutsningens bestridande, och
a:o Att medel måtte anslås och på Stat uppföras
till JLöner för re nödige ansedde Sextio
Gevaldiger, som komma att antagas för den Ordinarie
fångbevakningen.
Till fångars skjutsning och underhåll m.m.fin;
nes åStat bestådd en summa 40,000 R:d. Någon tillökning
i detta anslag synes väl blifva nödig serdeles
i anseende till den för Fång-Gevaldigernes
fram- och återresor emellan länen blifvande
nya utgift; men som Stats-Utskottet förmodar,
att genom den vidtagne förändrade anstalten
med fångtransporterne till Fästningarne, hvarvid
flere Arrestanter på en gång komma att åtföljas,
samt då afvägar till fångförings-hemmanen undvikas,
besparing torde kunna påräknas i det hela
på den hittills åtgångne skjutsningskostnaden;
så får Utskottet föreslå, det Riksens Hoglofl. Ständer,
med bifall till Kongl* Maj:ts Nådiga Proposition
att ifrågavarande^tillökte skjutsnings kostnad
och dagtraktamente ma utgå af allmänna anslaget
för fångars skjuts och underhåll, anslå en tillökning
härå af 3,000 R:d årligen.
Hvad åter angar den till Höner för Sextio
Fång-Gevaldiger erfordeliga Summa, som skulle
bestämmas efter beräkning af 25 Tunnor Spannemål
för hvarje Gevaldiger om året; så och ejiär
desse Udner, hvilka, efter ett Förslagsvis antaget
pris af Atta Riksdaler för Tunnan, bestiga
till aoo R:d årligen, synas blifva lämplige och
■afpassade efter behofvet , dervid afseende bör
göras derå, att fullkomligt pålitlige personer må
-
Stals-Utskottets Betanianden,
4 35
ga (ill desse befattningar erhallas , har Stats-Utsköfte!
ansett sig bora tillstyrka, att elen för Gevaldigernes
aflöning sålunda uppgående Summa
af Tolf Tusende Riksdaler årligen, likaledes matte
anslås och å Stat uppföras till Kongl. Maj:ts
Kådiga Disposition i och för verkställigheten
af den nya och förbättrade anstalten om fångber
vakningen i allmänhet.
1 sammanhang härmed får Stats-Utskottet
äfven besvara Hedervärda ilonde-Ståndets Remiss
den 5tte näsfledne Januari! af Riksdagsmannen
Gustaf Larssons från Stockholms Län Memorial,
deruti han , under förnyande af dess vid förra
Riksdagen gjorde framställning om förändring uti
nuvarande Fångförings- och bevakningssätt,;
föreslagit, att Fangskjutr.Iegan måtte i anseende
lill det äfventy rliga och ansvarsfulla besväret
härmed, ökas till 12 sk milen.
Och som de ändamål Gustaf Larsson sökt,1
blifva befordrade och uppfyllde genom den i ofVanberörde
måtto föreslagne och tillstyrkte förändring
med Fångskjutsningen och bevakningen
liar Utskottet funnit denne motion ejl fordra någon
serskild åtgärd; hvilket allt vördsamligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm ilen 4 Mars 1818-
N:r 107.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
utlåtande angående nödige medel till
Drottningholms Broars i st undsätt an de.
Genom den till Stats-Utskottet öfverleinnade
Nådiga Propositionen, om Stats-Verkets tillstånd
och behof, af den 29 sisth November,
har Kongl. Mäjtl i Nåder jemväl framställt an
-
'436 Stats.Utskottets Betankaiiden.
gelägenbeten af nödige medels anslående till
underhall af Drottningholms Broar och 'väg;
och hafva handlingarne i detta ämne särskilt
blifvit Utskottet meddelte. Desse handlingar
upplysa: att sedan vid den reglering om Kungsgårdarne
i allmänhet, som under 1809 och
1810 arens Riksdag verkställdes, det blifvit
förordnadt, att ej mindre de arrenden som inflyta
för Hemman och Lägenheter under Drottningholm,
jemte losen för dagsverken, än ock
afgiften för öfverfarten af de derstädes varande
Broar, skulle ingå till Statsverket; så har Kongl.
Maj:t , uppå Cornmiterades till Hushållningens
reglerande vid Drottningholm underdåniga hemställan,
under deri 26 April 1814, i Nåder förklarat
, att Broarnes underhalls - kostnad icke
kunde begripas under den till Slotts-byggnadernes
underhållande anslagne årliga summa af
36,000 R:dr, utan att Broarne skulle af Statsverkets
medel underhållas, och den af SlottsCassan
härtill förskjutne kostnaden ersättas af
besparingar å Riks-Statens första hufvud-titel,
eller öfverskotter på Statsverkets intrader, samt
behofvet derefter hos Riksens Stander anmälas
i afseende på förskotternes ersättande och nödigt
Stais-anslag för den framtida underhållskostnaden.
I följd häraf hafva årliga utgifterne till
Broarnes vidmakthållande blifvit Slotts-Cassan
genom särskild liqvid godtgjorde, samt då Broarne
år 18x5 funnos tarfva en fullständigare
reparation, besigtning derå skett, och kostnadsförslag
i sådant afseende blifvit upprattadt, som
visade ett behof 18,471 R:dr, och blef af Kongl.
Stats-Utskottets Bettinhamlen. 437
Majtt under den 26 Juli 1815 en förskotts-summa
af 8000 R:dr till de nödvändigaste behof»
ven beviljad att utgå till Cornmiterades disposition
utaf Statsverkets öfv^rskotts-medel. Sedan
Cornmiterades befattning nu mera skall
upphört, har Riks-Marskalks-Embetet uti underdånig
skrifvelse den 17 nasti. November anmält
behofvet af ytterligare medel till desse
Broars fullkomliga istandsättning samt dervid
bifogat ett sammandrag af kostnads-förslagen, enligt
hvilket en summa af 18,564 R:dr 11 sk.
7 r:st. vore härtill erforderlig; och har vid öfvervägande
häraf Stats Utskottet funnit , att då
ifrågavarande med mycken kostnad anlagde Broar
icke böra lemnäs att förfalla , nödige medel äfven
maga anvisas för deras iståndsättande och
underhåll.
Enär af den år 1815 föreslagne reparations,
summan 18,471 R:dr, ett belopp af 8000 R:dr
redan blifvit af Kongl. Majit i Nåder beviljadt,
samt af de vid Riks-Marskaiks-Embetets skrifvelse
fogade handlingar och uppgifter det befinnes
, att efter verkställigheten utaf de nämnde
år företagne förbättringar, både medel och byggnatis-ärnnen
finnas öfrige att användas vid den
nu ifrågavarande ytterligare reparationen; så förmodar
Stats - Utskottet, att behofvet må kunna
afhjelpas med anslående utaf 10,000 R:dr, som
nära skulle utgöra återstoden af den år 1815
vid besigtningen utrönte kostnads-sumrnan; och.
hemställer Stats - Utskottet alltså, att Riksens
Högloft. Ständer till Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemna, att icke allenast låta afskrifva
förrberörde förskottsvis utbetalte 8000 Rd:r up
-
Stats-Ulskottets Bitänhanden.
på Statsverkets öfverskotts-medel, ruan ock , af
samma tillgång, disponera ytterligare 10,000 R:dr
för detta ändamål, oell hvarigenom desse Broar
måga blifva uti fullkomligt stånd satte.
Hvad åter angar deras årliga underhållan.
de sedermera; så anser Stats-Utskottet, att härtill
böra påräknas och användas Bropenningarne
eller den för éfverfarten stadgade afgift , och
denne sålunda, i stället att ingå till Statsverket,
inflyta till Slotts-Cassan , som deremot bör vidkännas
Eroarnes underhåll. Och som , på sätt
förut varit ifrågastäldt, en tillökning å Taxan
för denna afgift torde äga rum , saint Bropenninge-uppbörden
såmedelst blifva tillräcklig för
denne kostnad; så föreslår Siats - Utskottet, det
Ri ksens Höglofl. Ständer hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla att denne Taxa måtte varda
öfversedd och lämpad efter nuvarande tids
förhållanden och de för andre Broars öfverfart
bestämda afgifter, sa att Stats-Verket med ifrågavarande
underhålls.kostnad ej må hädanefter
fielastas. Hvilket allt vördsameligen öfverlétnnas
till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 4 Mars 18 t S.
N:r 108.
Vördsamt Memorial!
Genom Protokolls-Utdrag af den 9 sisth
Februarii har Vällofl. Borgare-Ståndet till StatsUtskottet
återremitterat den hos Hedervärda
Bonde-Ståndet väckte frågan om förhöjning uti
Post-skjutsnings-legan , hvarom Utskottet den
31 sisth Januari sia yttrat. Men de öfrige
Stdts-Utslottets Bettini an deni 439
Stånden, nemligen Höglofl. Ridderskapet och A;
deln den 17, Högvördig » Prest-Sfåndet den g
och Hedervärda Bonde-Ståndet den 7 i nästlid.
ne månad, bifallit Utlåtandet, får Stats-,Utskottet,
till svar på återrernisseri sådant vordsarnligen
anmäla, sedan frågan alltså likmätigt Gg §. i
Regerings-formen är afgjord.
Stockholm den 4 Martil1 i8i8<
N:r 109.
Vördsamt Memorial!
Sedan Stats-Utskottet under den 4 nästlidné
Februari afgifvit yttrande öfver Herr Gripensvärds
M., Motion, angående Segelleden genom
Raggenssundet och Södra Stäket, har väl Högl.
Ridderskapet och Adeln, i anledning af dervid
gjorde anmärkningar utaf Herr Gripensvärd, återremitterat
frågan till Stats-Utskotteis åtgärd.
Men som de Trenne öfrige Riks-Stånden bifallit
berörde Utlåtande, nemligen Hugvördige
Prest-Ståndet den 13, Vällofl. Borgare-Ståndet
den 17, och Hedervärda Bonde-Ståndet den 13
sistlidne Februarii, hvarigenom ärendet alltså,
likmätigt Gg §. i Regerings-formen, är afgjordt;
så får Utskottet sådant, till svar på berörde återremiss
vördsamligen anmäla. Stockholm den
4 Martil a8i8.
N:r 110.
Vördsamt Memorial!
I anledning af gjorde anmärkningar vid
Stats-Utskottets den 31 nästlidné Januarii afgif;
4-jo Stats-Utskotiets Eetänkanden.
re Utlåtande, i fråga om bidrag af allmänne Medel
lill fullbordande af Hamnbyggnaden i Mal.
mb, bar Hedervärda Bonde-Ståndet, genom Pin.
tokolls-Utdrag.,af den 7 i sistlidne månad återremitterat
ärendet till Utskottets handläggning.
Men då Utskottets berörde yttrande af de öfrige
trenne Riks - S<ariden bifallits, ntmligtrt:
af Höglofl. Ilidderskapet oell Adeln ben 17
samt af Högvbrdige Prest-Ståndet och Väljofl.
Borgare-Ståndet den 9 i forlidne månad , har
Stais-Utskottet ansett sig, emot 69 §. i Regerings-
ormen, icke kunna ärendet under vjdure
åtgärd taga, såsom afgjordt; hvilket Utskottet
skolat vördsamligen anmäla. Stockholm den 4
Martn 18 r a.
N:r in.
Vördsamt Memorial!
Hedervärda Bonde-Ståndet har val genom
Protokolls-Utdrag af den 3 nästlidne Februari
till Stats-Utskottets åtgärd återremitterat frågan,
angående föreslagen rättighet till Skattelösen af
^Lotshemman, hvarom Utskottet den 23 sistlidne
Januarii afgifvit dess utlåtande. Men sorn Högl.
Bidderskapet och Adeln den 9 i nästlidne månad
samt Högvördige Prest-Ståndet den 27 Januarii
och Vällofl. Borgare-Ståndet den 2 i
forlidne månad gillat Utskottets yttrande, samt
frågan alltså, likmätigt 69 (jj, Regerings-formen
är afgjord; så får Utskottet sådant, i anledning
af åter-reroissen, vördsamligen anmäla. Stockholm
den 4 Marlii ibi8.
Stats-Uskottets Bet änkan den.
44‘
N:r 112.
Vördsamt Memorial!
Vid Stats-Utskottets den 31 sistlidne Januarii
afgifne Utlåtande, angående hos Hedervärda
Bonde-Ståndet väckt fråga om förbättring
i Länsmännens Lön-vilkor, hafva anmärkningar
blifvit gjorde hos Vallofl. Borgare-Ständet, som
i anledning deraf återremitterat ämnet till Utskottets
ytterligare handläggning.
Stats-Utskoltet får härvid vordsamligen anmäla,
att berörde dess yttrande blifvit bifallit
af HöglofJ. Ridderskapet och Adeln den 17
nästlidne Februarii samt af Högvördige PrestStåndet
den 9 och af Hedervärda Bonde Ståndet
den 7 i samma månad; Hvarföre, och då
likmätigt 69 §. i Regei ings-forrnen, ärendet salunda
är afgjordt, Utskottet icke kan detsamma
under vidare åtgärd taga. Stockholm den 4
Martil 18 lö.
N.r 113.
Vördsamt Memorial!
Till Stats-Utskottet har Väliofl. BorgareStåndet,
genom Protokolls-Utdrag af den 9 sistl.
Februarii, återremitterat frågan, angående ersättning
till Städerne för deras andel uti Accisoch
Bakugns-penningarne, hvarom Utskottet afgifvit
dess yttrande den 31 sistlidne Januarii.
Men som de öfrige Trenne Stånden bifallit
hvad Utskottet sig derutinnan utlåtit, nemligen:
Höglofl. Ridderskapet och Adeln den 17, Högvördige
Prest-Siåndet den 9 och Hedervärda
Boude-Ståndet den 7 nästlidne Februarii, samt
442 :Stats-XJtskottets Betnnianden.
frågan allisa likmätigt fig Regerings-formen
är afgjord; så får Utskottet sådant i anledning
af ålerremissen vördsamligen anmäla. Stockhholm
deri 4 Martil 1818.
N:r 114.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande, angående. Redovisning för
Stats-Verkets förskott till tryckningen
af Riks-Ståndens Protocoll, jemte Biban
get dertill vid 1815 ärs Urtima
Riksdag.
I anledning af väckt motion inom Högvordiga
Prest-Standet, har Stats-Utskottet genom
Remiss, så väl derifrån, som ifrån Höglofl. Rid-*
derskapet och Adeln, blifvit anmodadt, att närmare
granska redovisningen öfver Statens förskott
till tryckning af Eiks-Siåndens Protokoll
vid 1S15 års Riksdag med dertill hörande Bihang,
samt att besörja, det de Exemplar deraf,
hvilka vid skeende redovisning icke äro försålde,
skyndesammeligen må blifva till Riksens
Ständers disposition äflemnade.
Efter det Stats-Utskottet om förhållandet
nu inhemtat nödige upplysningar, får till Riksens
Höglofl. Ständer Stats-Utskottet afgifva
följande utlåtande.
Sedan Riksens Höglofl. Ständer vid 1815
års Riksdag fattat det beslut , att så val RiksStåndens
Protokoll sorn Bthanget dertill, skulle
pä Statens bekostnad tryckas, med undantag af
Stats-Ulskottets Eetankandenl 443
Högvnrdige Preste-Ståndets Protokoll, som Siandet
beslutit ait låta trycka utan att med utgiften
dertill besvära Stats-Cassan, så anhdllo hos
Kongl. Majit Riksens Höglnfl. Ständer i underdånig
skrifvelse af den 1 Maj samma år , det
Kongl. Majit i Nåder måtte å den till Riksdags-Utgifterne
anslagne Summa anordna ersättningen
for den till tryckningen af de 3:ne Öfrige
Riks-Standens Protokoll, jemte Bihanget,
åtgående kostnad till utbetalning i Stats-Contoiret
månadtligen, efter räkningar bestyrkte af dem,
åt hvilka Ståntlen omsorgen, rörande Protokollstryckningen,
uppdragit; och hvad Bihanget anginge
verificerade af Expeditions-Utskottets Sekreterare.
Tryckningens ombesörjande af Riks-Ståndens
Protokoll uppdrog Höglofl. Ridderskapet och
Adeln för dess Protokoll åt Rectörn nu mera Herr
Cantzli-Rådet G. A. Silfverstolpe, Vällofl. Borgare-Ståndet
åt dess Sekreterare Herr Bergs-Rådet
'Robsahm samt Hedervärda Bonde-Ståndet ut
Riksdags-Fullmäktigen från Gefleborgs Län Johan
Olsson Stängberg. Tryckningen af Bihanget
åter skulle besörjas af Expeditions-Utskot-'
tets Sekreterare; och bestämdes upplagans storlek
till 500 Exemplar af hvardera utaf RiksStå
mlens Protokoll, samt 1000 Exemplar af Bihanget.
Utaf redogörelsen för de till 1815 års
Riksdagskostnader anslagne medel har Stats-Utskottet
låtit uppgöra härhos Tab. Litt. A. bilagde
räkning öfver Utgifterne i och för tryckningen
och forsäljr.ingetj af Bihanget, hvilken utvisar,
att hela utgiften uppgått till 8270 R:dr
414
Stats-Utskottets Bettinianden.
9 8 sk- 2 r. Banko hvarutaf t;enorn Prenumeration
oell försäljning ingått 1^78 R:dr 18 sk.,
så att Statens tillskott utgör 6701 R:dr 10 sk.
2 r. Banko.
Riksens Högloft. Ständer hade icke bestämt
huru med förvaltningen och dispositionen af de
tryckte Exemplaren efter Riksdagens slut borde
förhållas, eller hvilken som dermed, sedan
Expedirions-Utskottet upphört och tryckningen
vore fullbordad, borde taga befattning, utan endast
förordnat, att de af Expeditions-Utskottets
betjening, som efter Riksdagens slut besörjde ,
den återstående tryckningen af Bihanget, hvilken
då knappt mera än till hälften, oaktadt all
använd skyndsamhet, hunnit verkställas, skulle
derföre åtnjuta ett arfvode af 100 R:dr. Enär
nu hvarken Boktryckare eller Bokhandlare ville
eller kunde åläggas, att hos sig förvara de
tryckte Exemplaren, deraf efter Riksdagens slut
någon serdeles försäljning icke var att påräkna;
så begärde Hof-Cantzlers-Einbetet, enligt Bilagan
Litt. B., att Kongl. Stats-Contoiret ville
tills vidare i sitt förvar låta erno taga de exemplar
af Bihanget, som Boktryckaren hade att
aflemna. Och som den ofvanpå Kongshuset varande
vind letnnade tillräckligt uytrmme härtill,
trodde Kongl. Stats-Contoiret sig icke böra
vägra Hof-Cantzlers-Embetets begäran, man anbefallte
Dess Actuarie, att, enär Boktryckaren
eller Bokhandlaren sig anmälte, Packarne emottaga
och dem under sin vård och ansvar uppå
ofvannämnde Vind låta upplägga.
Utaf Actuarien Hallbäcks redogörelse härföre,
sorn här hos Tal/. Litt. C. bilägges, inhätn
-
Stata-Utsfinttets Bettinkariden. 445
tas, huru mycket, som tilt honom blifvit aflemnadt,
hvad deraf blifvit dispeneradt och hvad
sorn ännu under hans värd är öfrigt till vidare
disposition.
Efter erhållandet af denna uppgift , liar
Stats-Utskottit låtit upprätta en Calcul Tub.
Litt. 1). bilagd, öfver Redovisningen för de
tryckte exemplaren af Bihanget, enligt hvilken
befunnits en brist uti fulla lefveren ogen af
det antal, som blifvit tryckte, för hvilken redogörelse
saknas.
Och sorn det åligat då varande Expeditions-Utskottets
Sekreterare och dem af Utskottets
Betjening, som ombesörjt tryckningen och
uppburit medlen för tryckningskostnaden, alt till.
se, det Eoktryckarne riktigt aflemnade fullt antal
Exemplar, hvarom med dem contraheradt
blifvit, innan de, efter afgifne räkningar, erhöllo
sin betalning; Så anser Stats-Utskottet bernelie
Sekreterare och betjening skyldige, att förde
tryckta Exemplaren afgifva behörig redogörelse,
samt antingen lefverera de bristande Exemplaren
in natura eller ock desamma med pennirigar
ersätta till det belopp , hvarföre betalning
af dem blifvit utaf Biksdagskostnadeine uppburen
och qvitterad.
Att Hillänget till Riks-Ståndens Protokoll
skulle till Eedarnöterne i Utskotten utdelas,
har Stats-Utskottet icke funnit på något ställe
vara af Riksens Höglofl. Ständer förordnadt, utorn
vid 1812 års Riksdag, då Riksens Höglofl.
Stander bifollo, att erforderligt antal exemplar
så val af Bihangel till Kiks-Ståndens Protokoll
vid 1810 års Urtima Riksdag, som a.f Constitu
-
446 Ståts-Utskottets BetänkanJeru
tions-Utskottets Betänkande ofver föreslagne ändringar
i Grundlagarne, skulle utan betalning
utdelas till Riks-Ståndens samtlige då närvarande
Ledamöter. På Riksens Högloft. Ständers
egit förordnande ankommer alltså nu, huru med
de återstående i behåll varande Exemplaren af
nu ifrågavarande Bihang bör förhållas. — Stats.
Utskottet bör dock härvid tillkännagifva, att eliuru,
enligt Riksens Höglofl. Ständers Beslut,
1000 Exemplar af Bihanget borde tryckas, lin*
nas likväl e.j mera, ari 500 Exemplar vara tryckte
af Arken N:o 1 till och med 31, af första
Bandet, så att deraf till utdelning ej är att tillgå,
efter afdrag af de försålde, disponerade och
tolefvererade Exemplaren, mera än omkring 200
kompletta Exemplar, på satt Bilagan Litt. D. närmare
utvisar.
Hvad slutligen angar tryckningen af Höglofl.
Bidderskapet och Adelns, Vallöf!. Borgare-Ståndets
samt Hedervärda Bonde-Ståndets Protokoller;
så har Stats-Utskottet öfver kostnaden dertill
låtit, enligt Redogörelsen för Riksdags-kostnaderne,
uppgöra den liärhos sub Litt. E. bilag,
de räkning.
Utaf dessa hafva endast några få Exemplar
utaf Höglofl. Ridderskapets och Adelns Protokoller
blifvit aflemnade till Actuarien Hallbäcks
•vård, på satt Bilagan till hans afgifne redogörelse
utvisar.
Men som tryckningskostnaden för desse Pro.
tokoller utgått af Statens medel; så anser StatsUtskottet
, att de Herrar och Män., som, efter
hvad här frammanföre anfurdt är, haft sig af
de respektive Riks-Stånden uppdragit, att om
-
Stats* Utskottets Betänkan/len.
447
besörja tryckningen och medlen derföre utqvifterat,
böra för de (ryckte Exemplaren behörigen
redovisa, samt att för de Exemplar, hvarföre
redo ej kan visas, återbära den betalning,
de derföre Uppburit.
Och alldenstund medlen till tryckningen så
för Bihanget som för Protokollerne utgått af
den till Riksdagskostnatjerne af Riksgälds-Contoi
ret
utbetaldte Summa; så hemställer Stats-Ut*
skottet, att Herrar Fullmägtige uti RiksgahlsContoiret,
matte uppdragas, att redogörelsen för
de tryckte Exemplaren af vederbörande infordra
och emottaga, jemte de öfverblifne Exemplaren
och hvad af vederbörande kan komma
att kontant erläggas, samt att för alltsammans
sedermera till Riksens Höglofl. Ständer under
nu påstående Riksdag, aflemna en fullständig
redogörelse.
Hvilket allt Riksens Höglofl. Ständers Egit
ompröfvande vördsamligen imderställes.
Stockholm den g Martii 1818.
(Bikgomq finnas å nästa och följande sidor.)
448 Stats-UtsAottets BetänAanden.
Lit. A.
Räkning öfver Utgifterna, i och för Tryckningen
och Försälgningen af Bihanget tiii Riksens
Sländers Brolocoller vid 18 i5 Ars Riksdag.
Debet.
»815.
Utskrilnin
Maij
3
Enligt Herr Silfverstolpes
Junii,
Räkning -
42
—
2o
Dito d:o -
_
i4
Augusti.
9
Dito d:o -
44
24
Sept.
8 Enligt H:rr Westbergs
oell
Dablbecks d;o
2g
- -
Octobcr.
2
D:o il:o
52
Nu\r,
6
D.o il:o -
__
54
36
Decemb.
16
D:o d:o
5u
12
—
1816.
Januarii
17
D:o d:o
33
24
februari
'5
D:o d;o
_
41
21
JM ars
25
D:o d;o *■
_
53
12.
—
Maij
6
D:o d:o -
—
32
_
J imii
28
D'o d;o -
2 4 q 4
Oktober
16
D:o d:o
-
12
6
-
1815.
Correcturs Läsninz.
Maij
3 Enligt Herr Silfverstolpe»
Junii
Augusti.
Räkning -
_
2 1
20
9
D:o d:o -  D:o d:o
-
7
22
12
—
Sept,
8 Enligt Hrr Westbergs
och
Oktob.
2
Dablbecks d:o
D:o d:o
-
14
2 G
24
-
No v.
6
D:.o dio
27
l8
Decemb,
16
D;o d.o
aÉ>
25
G
1 81 (i.
Januarii
'7
D:o d;o -
16
3G
Februari
15
D:o d;o -
20
3o
Mars
Maij
25
6
D:o d:o
D:o d.o
34
16
3o
Transport
Specie.
483
6-
419
Siats-Utskottets Betänkanden,
Lit. A.
Räkning öfver Utgifterna i och för Tryckningen
till Riksens
och
Ständers Protocoller vid
Kredit.
af Bihanget
18 i
1817.
Maij
-V
i
•Tu n i i
2o
Augusti
9
Sep t em b.
8
Junii
20
Augusti
9
Septemb.
8
Scptemb.
8
Junii !
!
20
Augusti j
si
Septemb.
års Riksdag.
Specie
[ning.
Enligt Herr Wiborgs Räkningar
r:a Bandet och 2:a Bandet
lG N:r i i5 Exemplar
ä 3 R:dr j45 — --
U;o 5 d:o - 17 — ;—
D:oGd:o - j 8 — —
13:o 4 d;o - io —
Summa 130 Ex. å 3 R-.dr - - -
2:a Bandet N:o 17 till
och med 60, 65 Exemplar
a 1 R:d 24 sk. 97 a4 —
D o 35 d:o - 52 a4 —
D.o 4 d:0 - 6 — —
3:a io4 Exenipl. å 1 *- R:d,
2laBandet No6r till och
med 66. 50 ex. å 9 sk. - - - -  3:0 Bandet N:o I t. och
med 64.67 Ex. a2 R;d i3o
D;o 35 d:o _ 70 — —
D.o 5 ^:0 - 10 — —
390
156
9
18
Augusti
| S:a 103 Ex. a 2 R:d - -
9 4:e Bandet N:o I till och
med 64, 61 Exemplar
1 a 2 R;d 122 --
Septemb.. 8
D;o 10 d;o
20 — —
S;a 71 Exempl. a 2 R:d
Transport
2 IO!
I42
9°7
i8|-
Bihang lill Rihs-St. Fröt. 1S17 och iglg. $'.dc Sami. N;r 57, 68'
4 50
Stats-Utskottets Betänkanderi;
|
Transport
483
6
—
Junii
28
D:o d:o - - 12 12 —
Okfob,
l6
D:o d:o - - 1 27 —
245
3
—
1815.
Prenumeratians-Sedlar.
Maij
3
Enligt Herr Silfverstolps
Räkning - - 6 — —
Juni i
20
13:0 (3:0 - - 6 — —
Augusti
9
D:o d:o - - a 16 —
Septemb
8
Enligt Herrar Westbergs och
Dahlbecks d:o - 4 16 —
Novemb.
6
D:o d:o - - 28 —
Decemb.
16
D:o d:o - - 28 —
23
Annoncer i Dagbladen.
Maij
i3
j
Enligt Herr Silfverstolpes
j Räkning - - 1 — —
Junii
20
D:o d:o 1 — —
Augusti
9
D:o d:o - - 1 — —
Septemb
8
Enligt Herrar Westbergs och
Dahlbecks d:o - 1
Oktober
2
D:o d:o - - i 16 —
1816
D:o d;o - - x
Mars
2?
Junii
28
D:o d:o - - 1
16
7
i8i5
Tryck och Papper.
Maij
3
Enligt Herr Silfverstolpes
Räkning - - 541 40 —
Junii
20
D:o d:o - - 384 32 —
Augusti
9
D:o d:o - - 660 28 —
Septeinb
8
Enligt Herrar Westbergs
!
och Dahlbecks d:o 4i6 32 —
Oktober
2
D:o d:o - - 763 16 —
Novemb.
6
D:o d:o - 816 16 —
Dccemb.
t6
D:o d:o - - 729 — —
i8i6.j
Januari i
17
D:o d:o - - 483 32 —
.
Februari
|I?I
D;o d:o - - 698 12 —
l
Transport j
"^1
OO
Septemb.
i 8!
October,
2
Deceinb,
161
r8i6.
Jan,
17 i
Marti]
25
Maji
61
1815".
Decemb,
161
1816.
Jan.
17 |
Febr.
15
Martil
• 51
Maji
6
3817.
1
October.
2|
Novemb.
6
Deceinb.
16
Jan.
1 7 i
Febr.
15 j
Martil
251
Maji
6
1815,
1
Martii.
25 |
Maj
6
Juni
28I
No v.
61
]5ec.
16
18x6
Januari
17!
Febr.
Mar lii
afl
Stats-Utskottets Betilnkanden'.
Transport
4:e Bandet N;o 65 t. o. m, 4
] 28. 4o Ex. ä 2 JR:d g0 -
- 20 — --
D:o
J):o
lo d:o
7 d;o
D;o 5 d.o
D:o 3 d:o
D:o 2 dio
- 10
- 10
- 6
- 4
Sta 65 Exemp], ä 2 R:d - -
4:e Bandet N:o i2g t. o
192,15 Ex. å 2 R;d
E:o I? d:o —
D:o 15 d:o
I):o 5 djo
Dto 2 d.o _
111,
3o — -
So
6
4
S:a 5o Exemp!. å 2 R;d -  5:e Bandet N:o 1 t. o. in.
96. 36 Ex. L p, R;d 108 -  13:0 7 d;o
lito xo d o
D:0 2 d:o
D:o 2 d;o
D;o 2 d:o
D:o 5 d.o
Sta 64 Exem], a 3 R:d -  5: BandetNio 974. o. ni,
189. 10 Ex:pj. ä 3 R;d 3o
ll:o 1 o d;o _ 30
Dto 10 d:o - - 3o
21
5°
6
6 ■
6
15
S:a 30 Exemp). a 3 R;d -  6:te Bandet 6Ex,å3R:di8
11:0 20 d:o - 60 ■
D:o 10 d:o
D:o 4 d:o
Dto i dto
3o
12
9°7
4 511
18 —
loo .
jOO — •
192
90
Transport] i4igll8j
-
4 5 a
Mars
Maij
Jo nii
Oktob er
Oktober
Oktob,
tgl?
Maij
Jonii
Augusti
Septemb
Oktober
Novpinb
D ecemb.
1° l b
Jaimarii
Februari
Mars
Maij
Junii
Oktober
Stats-Uiskottets Betänkan/len.
120
'r\
i6
Do
D.o
D; o
D:o
d:o
d:o
d:o
d:o
Transport [ 778 27
791 — ~-v
484 32
464 32
46 2
7180
Arfvoden.
Westberg
7/Till Hrr
och Dahlbeck -
Transport kostnad,
16-Enligt Herrar Westbergs
och Dahlbecks Räkning
Försäljnings Provision ä
Procent å motstående
3 Enligt Herr Silfverstolpes
j Räkning - - 51
'O D:o d:o 36
Q D.o d:o - - 3g
8 Enligt 11 ei rar Westbergs
j och Dahlbecks Haku, 20
6
16
| i
:J 7
15
25;
bj
28
1
Do d:o -
D:o d;o -
D o d:o -
19
5
19
36
18
17
29
9
40
04 .
100 --
3 32
D.o
D;o
Do
D;o
D:o
D;o
do
d;0
d:o
d:o
<1:0
d:o
ll 19
7 9
7 3o
g i4
6 i4
2 12
236 33
Maji
Juni
Octo ber.
Stats-Uishottets Belänltanden. 453
Transport
1419
18
6 D:o 3 cT :o - 9 — —
8 D;o 4 <l:o - 12
1)1 D.o 5 <l:o - 15 — —
Summa 53 Iixempl. a 3 R:dr
l?9
-- 1578. 18.
Saldo af Stats Verket tillskjutet.
1
6)701
10
2
1
Summa
8,275
3
■454 Ståts-Utskottets Betänhanden',
Anm'.
Sorn Upplagan utgjort af irsta Bandet N:o t
4ill och tned 31.500, och af hela det det öfriga
verket jooo Exemplar, så återstå till Redo
-
visning, enligt denna Iläkning af:
justa Bandet N:ris
l t. 0. tn.
31 370 Exempl
Dito
3 ’ —
66 870 —
ardra Bandet
1 -—
16 870 —
Dito
17
60 896 —
Dito -
61 —
66 950 —
3:d^e Bandet -
1
64 895 —
Dito
65 —
8 6 100;) —
4:de Bandet -
1
64 929 _
Dito
65 _
128 935 —
Dito
129 —
1S9 950 —
’*,:te Bandet
1 —
96 Q 3 5 —
D:o
97 —
192 979 —
D:o
193 —
279 x oe> 0
D.o 4--de Afdelningen
— 1000
och af 6:te Bandet
9>17
Lif. B.
Note
Ehuru Hof.Cnntzleres Embete* vid nu fiirSutne
Riksdag icke haft sig updraget, att, i likhet
med hvad vid 1812 års Riksdag i Örebro
af serskild anledning skett, taga befattning med
tryckningen af Hillänget till Riksens Ständers
Erotocoller; får jag likväl, på begäran, anhålla,
att Kongl. Stats-Kontoret täcktes , tills vidare, i
sitt förvar låta emottaga de Exemplar af nämnde
Prolocolls Bihang, dem Boktryckaren har att
aflemna. Stockholm den 16 September 1815.
von Brinkman.
Tillförordnad Ilof-fCansler.
Statsutskottets Betänkandet}'.
Litt. C.
Ödmjukaste Memorial!
I anledning af Höga
tets begäran till Kongl. Stats-Contoittet, att tills
■vidare i sitt förvar lata emottaga de Exemplar
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoller vid
3815 års Riksdag, blef jag af Högloft. Kongl,
Stats-Contoiret anbefalld, att, enär Boktryckare
eller Bokhandlare sig anmälte, emottaga och på
vinden under min vård och ansvar låta upplägga
de Exemplar de hade att aflemna.
Tid efter annan har jag emottagit flere af-'
lemnade Packor; men som jag ej kände huru
mycket hvar och en borde lefverera, ej heller
någon annan åtgärd härvid var mig ålaggd,än.
att endast emottaga och förvara på anvist ställe
de Packor, som aflemnades; så kan jag ej
uppgifva eller ansvara före, huruvida Leverantörerne
fullgjort sina åligganden.
Enär sedermera ifrån Höga Hof-Cantzlers
Ämbetet Befallningar anlommo att Exemplar
horde till vissa utsatte Verk och Stater samt
Ämbetsmän utlemnas, har jag till min underrättelse
ecb säkerhet låtit Bokbindaren Hemberg
uppräkna hvad aflemnadt blifvit» och hvilket
befunnits följande:
Af Bandet Arket N:o 1 och s - 318 Ex:pl.’
3 - 4
c,
9 - 10
11 - 12
“ 3&P d:o.
- 306 d:o.
- 335 d10-
- 325 d:o.
311 d:o.
300 d;o.
456 Stats-Utskotteis Betänkanden.
3 1 - 15
-
400
d:o.
a 6 - i 7
-
325
dio.
18 - 19
-
3 24
d-o.
20-21
-
324
d:o.
22 - 83
-
324
d.o.
2 1 -'25
-
3 2 2
d:o.
2 & - 27
-
322
d:o.
28 - 2Q.
-
325
d;o.
3° * 3 1
-
320
d:o.
Arbet 3 2
ecb 33 till och med G6
-
800
d:o.
Af 2 tdra
Bandet -
84 0
d :o.
3:dje
d:o
840
d:o.
—
d:o häftadt exernpl. med
Nurnrn 1 ... 5G
1
dm.
4:de
d:o Första Afdelning|
-
840
d:o.
d:o 1 häftadt extpl. >
med Numtne 1 - 74.)
-
1
d:o.
1
0
1
O
rj
-
X
d:o.
Num. 75 ... i 10 af/
—
d:o Andru Af delningen)
-
840
d;o.
Tredje. Afdelningen.
-
840 Extpl.
>;:te Bandets Farstu Afdelning
-
840 dto.
—
an 1 Extpl. häftadt med
Num. 1. .. 36 -
-
1
dto.
—
Andra Afdelning
-
8 40
d:o.
Tredje d:o.
-
840
d:o.
Fjerde d:o.
-
840
d:o.
6:te Bandet.
-
840
d ;0.
Registret.
-
-
840
dto.
Utaf dessa Exemplar har, enligt Höga HofCantzlers-Ämbetets
Befallning och disposition,
blifvit aflemnade följande Exemplar, nemi.
Till Kongl. Kaminar-Collegiuin och Kongl.
StatS-Uiskottets{ Betänkanden.
457
Stats-Contolrét med derunder lydande Contoir
samt amlre Puhlique Verk oell Ämbetsmän,
som i och för sina Ämbetens och tjensters utöfning
vid förefallande frågor hafva nödigt att
äga kännedom om Riksens Högloft. Ständers
Beslut
-
-
41
Ex:p!
Till
Riksens
Högloft. Ständers
Herrar Revisorer.
-
24
d.o.
Till
Hedervärda Bonde-Ståndet.
25
d:o.
Till
Högloft.
Constitutions-Ut—
skottet.
-
-
10
dm.
Till Högloft. Stats-Utskottet
2
d:o.
Till
Högloft.
Banco-Utskottet. -
14
d:o.
Till
Högloft.
Bevillriings-
U tskottet.
-
-
14
d:o.
Till
Högloft.
Expeditions-
Utskottet.
-
-
1
d.o.
Tillhopa
1 31
Ex:pl.
Utaf Riks-Stnndens Protocoller har jag icke
emottagit något mera än endast af Högloft.
Ridderskapets och Adelns, hvad Bokhandlaren
Magister Wiborgs i Afskrift
visar. Stockholm d. 29 Januari 1 b 1 8•
II Alili CK.
Actuarie i Kgl. Stats-Contoiret,
Afskrift.
Ridderskapets och Adelns Protocol! 1815.
27 ex. i:e B. N:o 1 - samt 6 N:r å
80 ex. 2:1 B. N:o 7 - 54.f ~å 2=dra Bandet.
12 2 ex. a:a If. N:o 55 - 8 6.)fcjj
151 ex. 2:a B. N:o 87 - 95.I
1 ex. 3m B. N;o 1 - 48.'- s
458
Stats- TJiskottéts Betäfikanden,
53 ex. 3:6 33. N:o 49 - io3'
149 ex. 4:e B. N:o 1 - 87'
75 ex. fj-.e B. N:o 1 ■» 96'^
87 ex. 3:e B. N:o 97 - 19 2 /
g7 ex. j:e B. N:olg3- 196-  85 ex. 6:e B. N:o 1 *• 41-
Tillkommer’
2 ex. Adelös Protocoll X813- (N:o 1' - 28.
3:e B. häf(adt.(N:o 1 - 78.
1 d:o <1:0 4:é B. d:o N:o 1-36.
Rätteligen utdraget a£ Magister Wiborgs
lemnade Nota, intygar
Hallback.
(Ilar följa Litt. D, och E, sorn finnas serskildt tryckta).
Stats -Utshottets Betänkanderti 459
N:r n5.
Rikets Höglofi. Ständers Stats-Utskotts Utlåtande,
angående ny Statsreglerande
för Gripsholms Slotts och Djur går ds
Betjening.
Till Stats-Utskottet liar Kongl. Majit i Nåder
behaggt, jemte Dess Nådiga Proposition om
Stats-Verkets tillstånd och behof, öfverlemna
Handlingarne i fråga om Stats reglerande för
Betjeningen vid Gripsholms Kongl. Slott med
dervid varande Djurgård, hvartill serskildte i
Nåder förordnade Corrimitserade, som haft sig
uppdraget att upprätta Förslag till en förbättrad
hushållning derstädes, författat och uti
underdånig skrifvelse aflemnat det projekt, sorn
härjämte till närmare upplysning bifogas; utvisande,
att till aflöning för Betjeningen vid Kongl.
Slottet och Djurgården skulle erfordras, jemte
33 R:dr 16 sk. indeldte, G13 R:dr 16 äk. i
Contant samt in natura 81 Tunnor Spannmål,*
1350 Risp. Hö, 27 Famnar Ved samt 41 Tunnland
8 Kappeland till Plantage och Betesmark,
utom några små Täppor vid Slottet af omkring
1* Tunneland; hvarförutan till Reparationer
och diverse behof för Slottets och Djurgårdens
underhållande blifvit upptagne 1,503 R:dr 16
sk. årligen i kontant, jemte Ved och Hö för
Rådjuren, eller tillsammans på Ordinarie Staben
2116 Rldr 32 sk, 81 Tunnor Spannmål och
3600 Risp. Hö, samt dessutorrf på IndragningsStat
141 R:dr.
Såsom tillgång för desse Utgifter hafva
Committerade påräknat de å förr# States hestad
-
46o Stats-tJtskoltets Betänhanden.
de 33 R:dr 16 sk. in dold te och 1 g66 R:dr 32
sk. i Coth ant, Arrende-medlen för DjurgårdsInspeklors-Bo;(iilIet
125 Rulr och för Rudfisket
1 sä kallade Fateburs Sjön 2 5 R:dr, samt i öfrigt
det Spannmåls-Atrende af 81 Tunnor, hvilket
för Bnnd-är.gen skulle erhållas, och Ilö-afkastningen
utaf de ej bort-arrenderade Agorne;
hvarigenom, och dä den brist, sorn tills vidare
uppkomme för Löntagarne på Inilragnings-Staten
kunde intill dess de sistnämnde afgå fyllas af
de lill Underhålls-kostnaderne upptagne medel,
något tillskott af Stals-Verket ej erfordrades för
deri projekterade förhöjde aflöningéns bestridande.
Uti häröfver infordradt underdånigt Utlåtande
har den af Kongl- Majtt i Nåder förordnade
Stats—Beredningen anmärkt, att af den till Gripsholm
hörande Djurpårds-Angen, alltsedan 17g.!,
varit påräknad ert Inkomst för Siats-Verket af
500 R:dr, hvilken nu blifvit af Committerade
utsluten och sålunda i sjelfva verket blefve en
tillökning uti Stats-Verkets utgift för den nya
Statens behof: Och då denne Stat dessutom funnes
icke instämma med de grunder, som för
Lönförbättringen åt Rikets Embets- och Tjenstemanna-Corps
i allmänhet blifvit följde, enär
utom den Contante aflöningen serskildte förmåner
af Spannmål och utfordring för kreatur blifvit
föreslagne; så fann Stats-Beredningen sig
icke kunna tillstyrka bifall härtill annorlunda,
än att förberörde. 500 R:dr , sorn biand StatsVerkets
intrader voro påräknade, skulle fortfarande
dit inga genom afdrag uppå det till 1966
E:dr 3,2 sk. kontant bestådde förra Stats-ansla—
slaget, hvilket alltså skulle minskas till ijOb R;d.
Stats-Utsftottets Be t ant andert. 461
32 sk. Och ansng Stals-Beredfiingen denne summa
jemte förberörde Arrenden i Spannmål oell
Penningar af Slottets och Djurgårdens Lagenheter
lenina erforderlig tillgång för Siotts- och
Djurgårds-Betjeningens allöriande rri. rn., samt
att på beräkning deraf borde upprättas en interims-Stat
att tjena till efterrättelse intill dess den
projekterade nya Stats-Regleringen kunde föreläggas
Riksens Ständer till granskning och anslående
af de tillgångar, sorn kunde finnas böra
härtill bestås; Och har vid föredragning af
detta ärende den 3 Junti föiledit år, Kongl.
Majit i Nåder gillat hvad Stats-Berednirlgen 11-  ti förenämnde måtto yttrat , älvensom den af
Stats-Beredningen för de näst föiflutne åren föreslagne
Liqvid pmellan Stats-Verket och SlottsCassan,
samt för öfrigt bifallit, att, till nödvändige
Reparationer å Slottet, en Summa af 4000
lt:dr finge förskjutas af Stats-Verkets Öfverskott
på intraderne, för att till ersättning hos Riksens
Ständer vid kommande Riksdag anmälas.
Då vid förehafvande af detta ärende, StatsUtskottet
jemväl funnit den projekterade aflönings-Staten
tala någon jämkning i afseende på
de serskildte förmåner, som jämte de Contante
Lönerne blifvit föreslagne, har Stats-Ltskotiet
infordrat den interims Stat, som i följd af Kongl.
Majlis ofvanberörde Nådiga Beslut skulle uppgöras,
och inhämtat, att den samma upptager i
allt öfrigt lika Lönvilkor som Committerade projekterat,
med undantag af det Betjeningen i detta
Projekt tillagde Hö till utfodring för kreatur.
Och har i anledning häraf Stats-Utskottet (rödt,
att sedan genom den verkställde utarrendering
4 G 2 Stats-XJtskottets JBetnnkandeni
af en del Ägor och Lägenheter, en tillgång
uppkommit af 81 Tunnor Spannmål och 150
R:dr i Contant, som synes blifva tillräcklig för
Slotts- och Djurgårds-Betjeningens bättre aflönande
jemte den till Slottets och öfrige Byggnadernes
underhåll uppförde Summa, utan vidare
bidrag af Stats-Verket; så böra de 500 R:dr,
hvilka hittills varit påräknade från Gripsholm
såsom en inkomst för Staten, äfven hädanefterkomnia
den samma till godo; Men då detta
lämpligast synes kunna ske derigenom, att förra
Stats-anslaget af 1966 R:dr i Contant, minskas
med berörde Summa af 500 R:dr till 1466 R:dr
32 sk., hvarigenom enkelhet och ordning i liqviden
mellan Stats-Verket och Slotts-Cassan befordras;
hemställer Utskottet, att en sadan förändring
vid denne Stats-Regleririg ma vidtagas.
— I följd häraf skulle till Gripsholms Slottsoch
Djurgårds-Betjenings aflönande jemte Byggnadernes
underhåll bestås af hvad å förra Staten
finnes upjdördt, de indeldte 33 R:dr 16 sk.
och af det Contanta Anslaget 1466 — 32 sk.
Summa 1500 R:dr
samt för öfrigt de genom Committerades Reglering
uppkornne Arrenden för Djurgårds-Inspektors-Bostället
och Rudfisket, tillsammans 1^0 R:dr,
jämte Arrendet för Agorne 81 Tunnor Spannmål
och erforderligt qvantum Ved å Kongsgården
skog; hvilke tillgångar, efter Utskottets
tanka, utan någon Speciel Stats föreslående af
Riksens Ständer, bara upplåtas, att efter Kongl.
Majus Nådiga förordnande disponeras och för
behofven användas; hvarförutan Stats-Utskottet
Stats- Utskottets JBetäniandenl
463
hemställer, det Riksens Högloft. Ständer i underdånighet
till Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande
öfverlemna, huruvida lämpligt skulle anses,
att Djurgården vid Gripsholm må upphöra
och dervarande Rådjuren flyttas till den vid
Hufvud-Staden belägne Djurgård , hvarigenom
uppkomme en Besparing uti tillgångarne v
Gripsholm, som kunde användas till förökande
af den för Slottets och öfrige Byggnadernes samt
Möblers och inventariers, underhållande nu beräknade
Summa af 903 R:dr 16 sk.
Beträffande sluteligen de af Kongl. Maj.t i
Nåder till nödige Reparationer å Slottet anordnade
medel af 4,000 R:dr, som af Öfverskotterne
på Stats-Verkets intrader skulle utgå; så hemställer
Stats-Utskottet att Afskrifning måtte beviljas
häraf lika som för de flere förskotter af
enahanda beskaffenhet, som vid den för hand
varande Stats-Regleringen förekomma.
Detta allt öfverlemnas vördsamligen till
Riksens Högloft. Ständers bepröfvande. Stockholm
den 4 Mars a 818•
(Bilagorna fernäs § nästa ooii följajids sider,}
Stats-Utskottets Betänkanden.
Underdånigt Project till Stat för Gripsholms
Kongl. Slott och Djurgård.
För Kongl. Slottet.
Specie,
l. Slotts-Kamrnererare, indelt Lön
3V* lCdr Rronon o- Värdie 24
Tunnor Spannmål
500 Lisp. Hö till Vinterfoder
lör 1 Häst och 4 Kor.
lii Famnar Barr-Ved
Fria Boningsrum i Kongl. Slotts-
flygeln med serskilte Uthus
I Djurgården afstängde:
Till Plantage 2 Tunnland
Betesmark 7 Tunni. 16 kpld.
16
Till Skrif-Materialier
33
1. Ålt-Fru, Lön I penningar
1 2 5
io Tunnor Spannmål
200 Lisp. Hö till Vinter-foder
för 2:ne Kor
8 Famnar Ved för sig och Pigor
Fria Boningsrum i Kongl. Slotts-
flygeln, med serskildte Uthus.
2 små Täppor vid Slottet.
I Djurgården afstängde:
Till Plantage 1 Tunnland
Betesmark 4 Dito
2:ne Fateburs-Pigor, Lön i Pen-
ningar, ä 30 R:dr
60
10 Tunnor Spannmål, ä 5 Tun-
nor hvardera. Desse bo hos
Altfrun och af henne under-
hållas samt under dess ansvar
Stats- TJtsiottsts Betiinkaiulen.
besörja rummens och linnets
renhållning.
1. Slotts-Vaktmästnre, Lön i penningar
80
lo Tunnor Spannmål
200 Lisp. Ilo till Vinterfoder
for 2 Kor.
5 Famnar Barr-Ved
Fria Husrum med Fthus i Kongl.
Slottets serskilte Fjus
2 små Täppor vid Slottet
T Djurgården afstängde:
Till Plantage 1 Tunnland
Betesmark 3 Dito
2:ne Vaktkarlar, Lön i penningar
å 40 R:dr
80
1 6 Tunn. S:tnål å 8 Tunn. hvardera
4 Famnar Barrved, i 2 Famnar
hvardera
Fria Husrum i Kongl. Slottets
serskildta Hus.
I Djurgården afstängde till Plan-
tager gemensamt 1 Tunnland
16 kappe! and.
Byggmästare, som tillika är Snic-
kare och Timmerman samt ar
förbunden att vårda Brandred-
skapen och hafva tillsyn öfver
dess ständiga Underhållande; jem-
te det honom åligger verkstäl-
la erforderlige mindre Snicka-
re- och Timmermans-arbeten ,
Undfår årligen för fullgörandet:
4 Tunnor Spannmål.
Bihang till Riks-St. Pr of. 1817 <8lS 4 '.de Samt. iV;r 59-6®
466 Stats-Utskottets Betänkanden '.
100 Lisp. Hö till Vinterfoder
för En Ko
Fria Husrum med Uthus och
tjenligt rum till Verkstad uti
Kongl. Slottets serskilta Hus.
I Djurgården afstängd platts:
Till Plantage 16 k:pd
Betesmark 1 Tuni. 8 k:pd
Arfvode till deri Läkai ■e, sorn vårdar
Slotts- och Djurgårds-Statens
sjuke, årligen
Till Kongl. Slotts-rummens conservation
bestås till eldning under
fugtig väderlek, emot redovisning;
10
famnar Löf- och Tall ved.
Till Linnetvätt 2 famnar Barrvedj
i ett för allt.
Till Vakt-rummet q fathnar Barrved,
i ett för allt.
För tillsyn och Torn-Urets uppdragning
bestås Vaktmästaren
En Tunna Spannmål årligen.
För Kongl. Slotts-Trädgårdens ständiga
underhållande med Fruktträd,
Buskar och Blomster samt
hvad i öfrigt till prydlighet
hörer, ansvarar Slotts-Kamrnereraren
sorn utom afkastningen,
årligen undfår
För Kongl. Slotts-Djurgården.
Arrendatoren af Kongs Ladugården
erhåller i årlig ersättning för
Stats-Utskoltets Betänianden.
'467
de 25 Tunnland, som lian af
Beteshagen Hammaren, till bete
för Rådjuren afstått 1 <
Kommandes denna ersättning
att upphöra dä Arrende-Contractet
den 10 Februari 1801
ined Midfastan år 1828 upphör,
l, Djurgårds-Förvaltare, årlig Rön
i penningar 150
3 50 Risp. Hö till Vinterfoder
för en Häst och 3 Kor. Boställe
vid Fodergarden , »ned
mark till Plantager, Aker,
Kärr-Ang vid Fateburs sjön
åt Mälaren, Sommarbete å Backar
och den öfriga Sterile Marken,
tillsammans 19 Tunnland
14 kappland, enligt Charta beskrifning.
Nödig Vedbrand af torra
Trän och Vindfällen.
Följande Summor anslås på Förslag
emot behörig redogörelse, med
iakttagande, att hvad som det
eria året icke behöfves reserveras
till ett påföljande, då större
utgift kan inträffa, hvilket medelst
Calcul öfver hvarje Titul
bör vid Ars-redogörelsen upplysas
och styrkas, nemligen:
'JTill Diverse Utgifter , Rjus till
Tyck t or, Såpa till Rinnets och
Rwmrnens tvättning, Nattkärils
468
Stats-Utskottets Bétänkanden.
renhållning, Snöskottning vid
’
hastigt inträffande större snö-
lal 1 m. tn.
5°
Till Grus och Sandköring samt
hvad i öfrigt ford ras till Än-
gars och Broais underhållande
till och från Slottet, genom
Djurgårds-Parken och på gån-
gämne Uti Kongl. Slotls-Tiäd-
glrden
5°
Till ärligt underhåll af Djurgårds-
stängseln och Ängsredning.
5°
Till Gräsväxtens befrämjande å Djur-
gardsAngen, medelst dikning
och plöjning
150
Till Hö-bärgning å Djurgårds-An-
gen
200
Till Vedens hemkörning från Kongl.
Slottets skog Kongshagen och
Beteshagen
100
Till Kongl. Slotts-Möblernes under-
hållande årligen 100:
Till Kongl. Slottets med
tillhörande Byggna-
ders ari i ga underhållande 803 : 16
903
1 fi
Vederbörande Boställshafvare äro
skyldige att sedan de emotta-
git Byggnader och Rum i godt
stånd, sjelfve dem un lerhålla,
och årlig Syn hålles.
Till*Pension för torftige och ålder-'
stigne, 6 Tunnor Spannmål.
Till Foder under vintern för Go Rå-
Stats-L t skottets Betiinkandcn.
4^9
djur på förslag emot Redogörelse
i| Rass å 37I Lisp. till
hvardera, 2250 Li
sp.
Summa pä (leinin Stat.
Indelt Lön 33 :
Rön i Penningar 613: 16.
Diverse Anslag 2503: 16
16
2116: 3 2
Spannmål 81 Tunnor
Hö till Betjeningen 1350 Risp.
Rådjuren aa5oLi»P-,6noLi
sp.
Underdånigt Project till Indragnings-Stat
för Gripsholms Kongl. Slott och Djurgård.
Spec
ie.
Kammereraren vid förra Ståt-
hållare - Embetet Oldenburg , dess
Rön
100
Djur - Vaktare Akerlind i dess
Rifstid, enligt Kongl. Brefvet den
bi October 1814.
25
Fateburs-Pigan C. Öhman
16
Samt 1 Tunna Spannmål af
Pensions - anslaget på Stat. Fria
Husrum hon bebor i gamla Verk-
stads, byggningen.
Summa
141
4 70 Stats-Utskottets Betänkanden.
N:r n 6.
Rikets Högloft- Ständers Stats - Utskott*
Svar pä de hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln gjorde anmärkningar vid
Stats-Utskottets Utlåtande, i anledning
af Landshöfdingens i Norrbottens Län
Herr Friherre G. A. Koskulls remitterade
underduniga Skrifvelse den 2.9
November 1S17, rörande anstånd med
indrifvandet af den återstående delen
af Vesterbottniska Lånet, sorn skall
erläggas af Invänarne i Norrbottens
Län.
Sedan Stats-Utskottet uti Sitt, under den
12 sistledne Januarii till Rikets Högloft. Ständer
afgifne, Utlåtande ofver Landshöfdingens 1
Norrbottens Län, Pjerr Friherre G. A. Koskulls
underdåniga skrifvelse den 29 November 1817,
rörande anstånd, till Februarii månads slut innevarande
år med indrifvandet af den återstående
delen af Vesterbottniska Länet, som skall
erläggas af Invänarne i Norrbottens Län, till-»
styrkt det af Herr Friherren och Landshöfdingen
sålunda begärdte anstånd; Så har, vid slutliga
föredragningen af berörde Utlåtande, hos
Högloft. Ridderskapet och Adeln den 27 sistJedne
Januarii, Herr Friherre Jacob Cederström
anmärkt, att, innan Riksens Ständers Beslut i
ämnet kan hinna blifva fattadt och till K.ongl.
Majit öfverlernpadt, samt, med anledning deraf,
Kongl. Majus Nådiga Befallning till LandshÖfdinge-Embötet
i Norrbottens Län kan hinna
Stats-Zftsftottcts Betänkandenl 471?
framkomma, den tid af Februarii månads slut,'
inom hvilken Utskottet föreslagit, att Konungens
Befallningshafvande i Norrbottens Län
borde hafva verkställt indrifvandet af ifrågavarande
medel, redan tilländalupit; hvadan Herr
Friherren hemställt, att Riksens Ständer måtte,
i enlighet med Herr Friherrens serskildta yttrande
i Utskottet , hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:ts nyssnämnde
Befallningshafvande måtte undfå Nådig Befallning,
att, utan ytterligare uppskof, de ifrågavarande
medel indrifva, de samma till Biksnälds-Contoiret
insända, och på lika sätt förfara
ined dem, som ytterligare inflyta; Varandes ärendet
med denna anmärkning till Stats-Utskottet
återremitteradt.
Till följd häraf, får Stats-Utskottet meddela
det svar: Att då Konungens Befallningshafvande
endast begärt anstånd till Februarii månads
slut med indrifningen af sådane medel
hvilka senast inom 1817 års utgång till Biksgälds-Contoiret
skulle iefvereras, Stats-Utskottet
saknat anledning för ett tillstyrkande, hvarigenom
förstberörde Termin i någon händelse skul-'
le komma att, förlängas , helst det synes icke
böra kunna sättas i fråga, att ju Konungens
Befallningshafvande, som på det högsta kunnat
vänta Nådigt bifall till dess underdåniga anhållan,
nödvändigt skolat foga sådan anstallt,
att medlen kunde varda infordrade, aldrasenast
till Februarii månads slut, ehvad ock Kongl.
hfaj:ts Nådiga Beslut förr eller senare kunde
komma honom tillhanda.
För öfrigt har biats-TJtskattet skolat vid
Stats- Utskottets Setänkanden.
handen gifva, att Utskottets ifrågavarande Utlåtande
redan blifvit bifallet af Högvördige
Preste-Ståndet den 19, af Vällofl. Borgare-Ståadet
den 19 och Hedervärda Bonde-Ståndet den
IQ sistledne Januarii. Slockholm den c JYlartii
i ö i8<
N:r 1^7.
Rikets Högloft. Ständers Stats- Utskotts svar
pä de hos Hedervärda Bonde-Ståndet
gjorda anmärkningar vid Stats-Utskottets
Utlåtande öfver RiksdagsFullmägtigens
för Inlands Södra och
Torpa samt Vestra Hisings och Säfve
dahls Härader C, F. Bergs från
Hedervärda Bonde-Ståndet remitterade
Memorial, innehållande förslag om
Allmänna Brandförsäkrings Inrättningens
ställande under tillsyn af Rikets
Högloft. Ständers Ful/mägtige i Banken
och Riksgälds-Contoiret.
Sedan, uti afgifvit Utlåtande under den
17 sistledne Januarii, öfver Riksilags-Fulltnägti.
gens för Inlands Södre och Torpa samt Vestra Hisings
och Säfvedahls Härader C. F. Bergs från
Hedervärda Bonde-Standet remitterade Memorial,
innehållande Förslag om Allmänna Brandförsäkrings-Inrättningens
ställande under tillsyn
af Rik ets Höglofl. Ständers FuJImägtige i Banken
och Riksgälds-Contoiret, Stats-Ut skottet, på
