# ID: svediakorp-gov1800
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 64,345
# sentences: 2,280
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till Riks - Ståndens Protokoll
yid Urtima Riksdagen istockholm
1817 och 1818.
3-dje S amlin g en.
Innehållande Piiksens Ständers ConstitutionsUtskotts
Betänkanden och Förklaringar.
STOCKHOLM,
Tryckt hos Carl Deleen, 1818»
N:r r.
Constitutions - Utskottets Memorial
angående Borgare- och BondeStåndens
Remisser af Revisor emes
Berättelse om Allmänna MagazinsInrättningens
förvaltning.
TJnder den 6 nästledne December har Vällofl.
BorgareStåndet, äfvensom, den 8 i samma
månad, Hedervärda BondfeStåndet, behagat
till Constitutions- och Stats-Utskotten remittera
Riksens Högloft. Ständers tillförordnade
Revisorers aflemnade berättelse, efter granskningen
af Allmänna Magazins-Inrättningens
styrelse och förvaltning under åren från och
med i8*5 till och med 1816.
Sedan den vid Remissen saknade berättelsen
blifvit, efter föranstaltad tryckning, till
fänglig,
har Constitutions-Utskottet deraf inemtat,
att Revisorerne, i anledning af hvad
Handlingarne upplyst, rörande de, genom
Konungens General-Adjutant för Flottorne ,
under den 12 Juni 1816, Allmänna MagazinsDirectionen
meddelta Ordres om vederbö
-
4
Const. Ut sk. Betänkanden.
rande i Carlskrona förlagda Corpsers oell
Arbetsmanskaps provianteringmed mjukt bröd,
och de, i följd häraf, ytterligare vidtagne
åtgärder, hemställt, om icke Riksens Ständer
skulle pröfva nödigt, at öfver detta ärendes
behandling infordra deras ConstitutionsUtskotts
utlåtande; hvadan ock Utskottet ansett,
i hvad på detsamma kunde bero, de ankomna
remisserne endast och egentligen hafva till
föremål ofvanberörda af Revisorerne anmärkta
omständigheter.
Då ConslitutionsUtskottet å ena sidan
funnit, att målet, genom sin beskaffenhet,
ovägerligen tillhörde Utskottets befattning och
således ej borde, i stöd af 44. g. Riksdagsordningen,
återförvisas, har likväl å andra
sidan Utskottet förekommit, dels att frågan
i sjelfva verket blifvit väckt af Revisorer,
före Riksdag, och icke, under Riksdag, af
Stånds Ledamöter, åt hvilka, enligt RiksdagsOrdningens
48. §., är ensamt förbehållit, att
göra motioner till föredragning in Plenis, dels
afven, att en sådan anmärkning, som, oaktadt
i remisserne ej nämnd; utan tvifvel dermed
åsyftas, blott synes kunna framställas af
enskilta Riksdagsmän, och icke af ett helt
RiksStånd, i hvilket sednare fall en föregången
, med grundlagarne ej instämmande, öfverläggning
i ämnet skulle hafva ägt rum.
Vid slikt förhållande bar ConstitutionsUtskottet
icke trott sig vara berättigadt, att
nu till pröfning uptaga förevarande anmärkningsfråga,
såsom väckt och behandlad i annan
form, än den, som genom g* puncten
Coust. Ut:sk. Betärikanden. 5
af Riksdags-Ordningens 29. § , uttryckligen
är föreskrifven. Stockholm d. 16 Jan. 1818*
På Högloft Piidderskapets
och Adelns Ledamöters
vägnar:
Ii. il. von Essen.
På Välloil. DorgareStåndets
Ledamöters vägnar:
Johan JUescin.
På Högvördige PresteStåndets
Ledamöters
vägnar:
Ludvig Mörner.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters vägnar:
A. J:son Hyckert.
J. D. Valerins;
N:r 2.
Constitntions - Utskottets Memorial
angående Representations- förändrings-frågans
närvarande skick.
(jenom ProtokollsUtdrag af den 15 innevarande,
har Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
i anledning af Herr Lagmannen Christian af
Stenhoff* Memorial, med hemställan om påminnelse
till Constitutions-Utskottet, att inkomma
med dess betänkande rörande ett nytt
representations-sätt , äfvensom af åtskilliga
detta Stånds Herrar Ledamöters i ämnet afgifna
yttranden, behagat anmoda Utskottet
att med det första lemna Riksens Ständer
upplysning, i hvad skick frågan om en förändrad
National-representation för närvarande
sig befinner.
För att kunna uppfylla ett sådant åliggande,
utbeder sig Utskottet att till en början
få återföra Riksens Ständer till de åtgär
-
6 Cons t. Ut sk. Betänkanuen.
der och beslut, som under nästledne 1815 åfs
Urtima Riksdag vidtogos i afseende på denna,
redan vid ttfog— io årens Riksdag väckta och
preliminärt beredda, men alltsedan, till den
närmare utarbetningen, hvilande fråga.
Under den i2 Juni i,8i5 uppdrogs, villkorligen,
af Riksens då församlade Ständer
åt deras Constitutions-Utskott, att ytterligare
lägga hand vid ofvannämnda vigtiga ärende ,
och gifva detsamma en fullständigare utveckling.
Då emedlertid Utskottet befann sig i
saknad af de materialier, som förut ansetts och
ännu ansågos oundgängligen nödiga för ett härutinnan
på säkra grunder byggdt förslag, framstälde
Utskottet, i betänkande af d. io Juli,
till Riksens Ständer angelägenheten af en förutgående
anstalt till samlande af allmänna
Statistiska underrättelser örn Sverige, särdeles
dem, som med utarbetandet af förslaget lill
en ny representation kunde äga gemenskap.
Med gillande häraf, förnyade jemväl Riksens
Ständer, i en under den 25 i samma månad
aflåten, och i 26 g. af Riksdagsbeslutet den
derpåföljande Augusti, åberopad skrifvelse, deras
vid sednast förflutna Riksdagar hos Kongl.
Majit gjorda underdåniga anhållan om fogandet
af förrberörde anstalt, hvarvid Riksens
Ständer yttrade den önskan att, för ändamålets
ernående , noggranna undersökningar
måtte anbefallas, med hänsigt till Rikets befolkning
och öfriga förhållanden, Orternes
vidd och hufvudnäringar , samt invånarnes
stånd, förmögenhet, beskattning och privilegier.
Omedelbarligen efter det nuvarande Con
-
Cons t i Ut sk. Betänkanden.
stitutions-Utskott trädt i verksamhet, har Utskottet
sjelfmant varit omtänkt, att i möjligaste
måtto bereda sig utväg till erhållande
af sådana uppgifter, hvilka, efter dess begrepp,
kunde stå i någon, äfven aflägsen, förbindelse
med frågan om representations-förbättringen,
och deröfver sprida ett fullkomligare ljus.
Dels genom den obehindrade tillgången till
de inför Kongl. Maj:t i StatsRådet förda Protokoll,
dels genom offieielt öppnade communicationer
med vederbörande föredragande
och embetsverk, har Utskottet bland annat inhemtat,
att ofvanomförmälta Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse blifvit d. i Äng. i8i-5
remitterad till Kongl. Majus Tabellverks-Commission
samt Dess och Rikets KammarCollegium,
hvilket sednare deröfver, under den 10
Nov. 1817, i underdånighet afgifvit ett, för
dess sammanhang med andra hithörande omständigheter,
ännu till underdånig föredragning
uppskjutit utlåtande, samt tillika, att
Kgl. Maj:t, föranledd af Riksens Ständers
underdåniga hemställan, genom nådigt Bref
till KammarCollegium af den 15 Aug. 1815 >
ytterligare förordnat om verkställigheten af
den redan under den 13 Maj 1802 samtliga
Landshöfdingar meddelta nådiga befallning
att hvart femte år om Rikets tillstånd afgifva
berättelser till Collegium, som deröfver ägde
redigera och i underdånighet insända ett allmänt
sammandrag.
Sedan Utskottet derjemte erfarit att förenämnda
berättelser från flera Län blifvit aflemnade,
samt att KammarCollegium numera
§ Coust. ZJtsh Betänkanden.
är sysselsatt med deras granskning och författandet
af sitt underdåniga betänkande, har
Utskottet, med stöd af 4 9 §• Riksdagsordningen,
i ämnet vändt sig till Hr HofCancellern,
hvilken ock, under nästledne gårdag, till svar
meddelt, det han anmodat Collegium, att
med det första tillställa Utskottet de inkomna
handlingar, som innehålla Statistiska upplysningar,
nödvändiga för utarbetandet af förslaget
till en förbättrad National-representation.
Riksens Ständer torde af denna enkla
framställning kunna domina, att meranämnda
fråga, ehuru den, med hänseende till sjelfva
arbetsåtgärderna , egentligen befinner sig i
samma skick, hvari den vid sista Riksdag
lemnades, likväl skridit närmare möjligheten
af utredning och bestämmande, samt att Utskottet,
som, bundit af förra Ständers opinion
om nödvändigheten af Statistiska underrättelsers
förskaffande, till ledning vid ett afgifvande
förslag, ej trott sig tillständigt, att
derifrån, utan särskilt föreskrift, afvika, sålunda
iakttagit livad för det närvarande på
Utskottet berott. Stockholm d. 30 Jan.
N:r 3.
Uonstitutions- Utskottets Memorial i
anledning af en från Ridderskapet
och Adeln remitterad anmärk:-
Const. Utsk. BetänJianden. 9
ning mot Konungens Rådgifvare
i Commandomål för Armen.
Sedan från Högloft. Ridderskapet och Adeln
blifvit, genom Protokolls-Utdrag af den g
nasti. Jan. till Constitations-Utskottet remitterad
en af Friherre Anckarsvärd, Carl Hinrik,
i den form ag §. Riksdags-Ordningen
föreskrifver, yttrad anmärkning emot Föredraganden
inför Kongl. Maj:t af Commandomål
för Armén, har för uppgifvandet af anledningarne
härtill beinälte Friherre inlemnat
ett vidimeradt Utdrag af de genom Kgl. Maj:ts
General Adjutants Expedition för Armén den
24 Maj 18^7 under N:r 353 utfärdade General-Ordres,
ord för ord så lydande: »Vid de
»Regementen, der Rotehållare ej samfäldt in»gått
i Contrakt om Soldatens beklädnad,
»böra Inspektörerne, så mycket möjligt är,
»och så vidt Författningarne det medgifva, ej
»approbera några Rekryter, som icke i Knek»te-Contraktet
af Rotehållare förbehållit sig
»beklädnad på vissa år (3 4 å 5 år), hvar»förutan
Soldaten, som med de af Kongl.
»Majit och Kronan i nåder bestådda slitnings»penningar
omöjligen kan bekläda sig, innan
»kort skulle blifva otjenstbar, eller ock, med
»uppoffring af dess nödtorftiga bergning, och
»på bekostnad af Flustrus och Barns knappa
»föda, blifva tvungen sjelf anskaffa behöriga
»munderingspersedlar; och åligger således In»spektörer,
Brigad-Generaler, samt Rege»ments-Chefs
på möjligaste bästa sätt söka
io Coust. Utsk. Betänkanden.
»sådant afhjelpa.« Underställandes, i följd
häraf, Friherre Anckarsvärd Utskottets oinpröfvande,
huruvida orden så vidt Jörfattn
Lag or ne medgifva må kunna fria Konungens
Föredragande i Commandomål från det
ansvar 4f Gap. Missg. Balken utsätter å den
Konungens Embetsman, hög eller låg, som,
sjelf eller genom andra, intalar eller förleder
undersåtarne till någon utgift, sammanskott
eller kostnad, enär Föredraganden bör sjelf
känna hvad författningarne medgifva, särdeles
i mål, der de bestämdt förbjuda all tolkning
utom ordalydelsen, och der de tydligen
binda till ansvar för väckande af minsta fråga
om förändringar, hvadan, och då förhållandet
vore sådant med Indelnings-verket och
dertill hörande Rote-Contrakt, Friherre Anckarsvärd
ej kunde anse ofvanintagne General-Ordres
annorlunda, än som ett inledande
att dessa författningar eludera.
Omedelbarligen efter Remissens ankomst
har Utskottet, med stöd af 105 §. Regeringsformen,
äskat det inför K. M. i Commandoärenden
hållna Protokoll, hvarpå de anmärkte
General-Orderne grundats. Jemte detsamma,
och en särskilt från General-Adjutanten
m. m. Friherre Björnstjerna till vederbörande
aflåten Embetsskrifvelse, hafva tvenne andra
detta ämne beträffande Protokoll blifvit Utskottet
meddelte, bland hvilka det förra af
den 26 Aug. if ty innehåller, att, då till K.
M:s Höga kur skap kommit att inom första
LifGrenadier-Regementet och dess Compagnie):
Ordres utgifvits, som i ett alldeles orig
-
Coust. Utsh. Betärikanclen. n
tigt begrepp framställt hvad K. M. medelst
General-Ordres af den 24 förutgående Maj
i nåder anbefallt, K. M. icke allenast deröfver
betygat Sitt höga missnöje, utan ock
återkallat nyssberörde Regements- och Compagnie-Ordres
, med ogillande af hvad härutinnan
kunnat vara tillgjordt, samt det sednare
af den 3o Sept. att, på skedd anmälan
af Inspektörens rapport örn sammanhanget,
K. M. tillika, med befallning om Regements
Befälhafvarens arresterande, förklarat, det
mera nämnde General-Ordres, såsom egenteligen
innefattande en Instruction för Inspektörer
och Brigad-Generaler, icke bort
på BrigadOrderne underlydande Regernenter
communiceras; hvarförutan, enligt sedermera
lemnad underrättelse, K. M. till ytterligare
misstags afböjande genom Circulaire-GeneralOrdres
af den 11 dennes förnyat Dess nådiga
befallning att ingen Rotehållare må utöfver
hvad författningarna stadga, förmås till
beklädnadens utgörande, om ej efter trivilliga
beting.
Innan Utskottet går, att för Riksens
Stander uppgifva resultaten af dess öfverläggningar
i denna särskilta anmärknings - fråga,
utbeder det sig att till en början få utveckla
de allmänna grunder, dem Utskottet, oaflåtligen
uppmärksamt på Constitutionens anvisning,
tror böra följas för behandlandet af
sådana frågor, och för den klara tolkningen,
i hvarje fall af de derom gifna föreskrifters
bokstafliga innehåll.
Uti aliade mål, rörande anmärkningar mot
12 Coust. TJtsk. Betänka/iden.
Konungens Rådgifvare, som i anledning af
lill Constitutions - Utskottet remitterade eller
inom detsamma uppkomna motioner, fordra
dess granskning och skärskådande, utgör,
likmätigt Grundlagen, detta Utskott en förberedande
och intermediaire Auctoritet, hvilken,
efter noggrant urskiljande af öfverträdelser
och förseelse, samt det moraliska ansvarets
afvägande i samma mån, endast äger,
der ett fullkomligt frikännande ej funnit ruin',
att antingen ställa under tilltal inför RiksRätt,
utan att bestämma den möjliga bestraffningsgraden,
eller ock för Riksens Ständer anmäla
förhållandet, utan att, genom någon omedelbar
tillstyrkan, föruthasta deras pröfning af
hvad Rikets väl skulle kräfva. Denna norm
för anklagelse- eller anmälnings-rätten härutinnan
innefattas i Regeringsformens 106 och
107 §. §•, sorn på en gång utstaka och begränsa
Utskottets myndighet. Den förstnämnde
utmärker hufvudsakligen ansvaret för uppenbara
förbrytelser mot nämnde Grundlag,
och för den rådgifvande åtgärden till beslut
stridande mot Grundlagen eller Rikets allmänna
Lagar; den sednare åter förutsätter
ett bedöinmande mindre efter lagens bokstaf,
än efter opinionen 0111 dess fordringar, mindre
af vissa handlingar, än af former och
handlingssätt. Och ändtligen synas de begge
icke blott tillåta, men äfven påkalla ett offentligt
framläggande af alla till en gjord anmärkning
hörande och öfver dess föremål
upplysning spridande omständigheter, likasom
ar motiven för de åsigter, hvarunder anmärknings-frågan
af Utskottet betraktats.
Cons t. Utsft. Betäiikanden. *3
Med tillämpning af dessa grundsatser,
får Utskottet nu afgifva dess utlåtande i det
egentliga ämnet.
Utskottet har, vid öfvervägande deraf, å
ena sidan funnit att, i händelse de anmärkta
General-Orderna ovillkorligen innehållit, det
ingen Rekryt finge approberas, förr än vissa
års beklädning för Soldaten blifvit af Rotehållaren
betingad, en sådan cassering af Rekryter
för biafsigter, icke bort anses annorlunda
än sorn ett indirekt medel, att aftvinga
Rotarne hvad dem ej kunde af den vanliga
executiva magten till utgörande åläggas; men
deremot, och fastän i dessa Ordres, sådane
de nu äro, saknas det bestämda och klara
uttryck af den befallandes vilja, jemförd t med
lagars föreskrift, hvilket ensamt försäkrar befallningens
verkställighet, och tryggar den
verkställande mot ansvar för sin lydnad, en
underlåtenhet, som enligt 107 g. Regeringsformen
kan och bör hos der nämnde Föredragande
anmärkas, har å andra sidan Utskottet
förekommit: att de åklagade Gen eral-Ord erne,
förmedelst det redan vid början införda
förbehållet af författningarnes medgifvande, i
sjelfva verket innebära en varning mot dessas
ölverträdande: att likaledes föreskriften vid
slutet om bekiädnads-bristens afhjelpande på
möjligen bästa sätt röjer den afsigt, att ändamålet
måtte ernås genom i godo träffande
öfverenskommelser: att de författningar, som
förbjuda Befälhafvarne all inblandning i Rotelia
Håres och Soldaters inbördes förhållanden,
böra, såsom till deras väsendtligaste delar in
-
i4 Const. UtsJi. Betänkande/!.
ryckta i Tjenstgörings-Reglementet, vara För
Befälhafvande Militärpersoner allmänt kända,
och af dem, utan någon arbitrair tydning, åtlvdas;
att, slutligen, det, efter hvad vetterligt
är, blott vid ett enda Regemente yppade
misstag om General-Ordernas mening blifvit,
så snart det hunnit förspörjas, ogilladt och
rättadt, samt derigenom älven alla möjliga
följder af deras otillbörliga utsträckande i tid
förebyggda.
Enär sålunda General-Adjutanten Friherre
Björnstjerna mot anklagelsen beredt sig ett
skydd i det vid befallningens verkställighet
fästade villkor af författningarnes medgifvande,
och han hvarken uppenbarligen handlat mot
Regeringsformens tydliga föreskrift, eller tillstyrkt
någon Öfverträdelse af Rikets gällande
Lagar, eller den vållat och befrämjat, genom
uppsåtligt fördöljande af någon upplysning,
då han tvertom i Expeditionen varnat mot
författningarnes åsidosättande och hänvist till
deras innehåll, har Utskottet, som ej trott
6ig tillståndigt, att utöfver ordalydelsen af
General Ord erne och af det enda härtill lämpliga
Grundlagens rum jemka och leda dem
båda till ett resultat af det beifrande efter
allmän Lag, som anmärkningen åsyftar, ansett
Konungens Rådgifvare i Commandomål för
Armén i denna sak ej kunna, enligt 106 §.
Regeringsformen, under tilltal ställas.
Emedlertid har det icke undfallit Utskottets
uppmärksamhet, att det ärende, som genom
utfärdandet af oftanämnde General-Ordres,
vunnit handläggning af General Adju
-
Coust. Utsli. Betäiikanden. 15
tanten för Armén, helt och hållit saknar beskaffenheten
af Commandomål, hvarmed, jern*
likt 7 §. Regeringsformen, förstås sådane, dem
Konungen, i egenskap af Högste Befälhafvare
öfver Krigsmagten till Lands och Sjös, omedelbarligen
besörjer. För denna tanka hämtar
Utskottet ett nytt stöd deraf, att i K. M:s
nådiga bref af den ig Juni i8ro, hvarigenom
en gräns emellan General-Adjutantens och
vederbörande Stats-Sekreterares befattningar
blifvit uppdragen, bland annat stadgas, det
Commantlomål böra vara enkla Militäriska,
och icke leda till någon ändring, förklaring
eller rubbning af Allmänna Ekonomiska författningar,
äfvensom i en härmed instämmande
nådig Instruction af den 24 Jan. 1815, de
GeneralAdjutanten för Armén i fredstider tillhörande
åligganden inskränkas inom verkliga
militäriska föremål, såsom truppers rörelser
och marcher, exercice, tjenstgöring, krigstukt
m. m. Det är, efter Utskottets tanka,
af vigt, att militära styrelsen hålles inom de
gränsor dem Lagar och Författningar utstakat,
och icke intränger i den civila. Det synes
alltså angeläget att Rote- och Rusthållare skyddas
äfven mot möjligheten af myndighetens
missbruk, angeläget att de under högsta magtens
auctoritet utgående expeditioner, jemväl
i sjelfva formen, bära stämpeln af laglighet,
och slutligen angeläget, att de rättelser a-f
förekomna missbruk, som anbefallas den militäre
verkställaren, tillika meddelas den civile
styresmanen.
Utskottet, som ej kunnat från Regerings
-
i6 Coust. Utsk. Betänkan elen.
formens 106 § hämta någon säker anledning
att särskilt låta åtala den, genom målets föredragning
i orätt väg, yppade afvikelse från
fastställda, men i Grundlagen icke nog fullständigt
beskrifna former, helst här numera
icke är fråga örn Piådgifvarens åtgärd af tillstyrkan
och beslutets enlighet med grundlagar
eller allmän Lag, utan om Rådgifvarens
behörighet och det sätt, hvarpå beslutet tillkommit
och emanerat; har deremot funnit
denna afvikelse stå i närmaste analogi med
sådan felagtig utöfning af embetet, för hvilken
107 §. Regeringsformen utmärker ett aflägsnare
och mindre direct ansvar, beroende
till yrkandet, blott af Riksens Ständer och,
till den slutliga påföljden, endast af Konungen.
Då likväl i nyssbesagda §. Konungens
föredragande i Commandomål icke är nämnd
och 6 §. i AnsvarighetsLagen af den 10 Febr.
1810 ej kan af Utskottet åberopas, har Utskottet
ej ägt annat val öfrigt, än att antingen
ålägga sig ett tyst öfverseende med de
embetsförseelser, som af en Konungens föredragande
i Commandoärenden kunnat utöfvas,
oaktadt sådane förseelser, begångne af
en Stats-Sekreterare, böra anmärkas, eller
ock, som nu skett, för Riksens Ständer tillkännagifva
sakens förhållande i hela dess sammanhang,
och såmedelst undvika den förebråelsen
att ej hafva åt lika beskaffade frågor
lemnat en lika oväldig behandling.
Stockholm den 18 Februari x8I8*
N:r 4,
Coust. Utsk. Betäfikanden. 17
N:r 4.
Constitutions - Utskottets Memorial
med anmälan af 2:ne redactionsfel
i beredda förslag till ändring
i Riksdags - Ordningen.
Vy genomseendet af de vid 1S15 års- Riksdag
beredda förslag till ändring i Rikets
Grundlagar, hvarå en tryckt uppgift blifvit
till Riksens Ständer inlemnad, har Constitutions-Utskottet
anmärkt tvenne redactionsfel
i 38 och 41> §. g. Riksdags-Ordningen,
hvilka dock torde lämpligen kunna afhjelpas
derigenom, att uti 38 g. af nya redactionen,
i stället för: Ståndets Ledamöter, utsättes:
Hvarje Stånds Ledamöter, samt att uti 46
g. i stället för: Ståndet derom annorlunda
besluter, införes: Stånden derom annorlunda
besluta. Och har Utskottet funnit dess
skyldighet vara att härom för Riksens Ständer
göra anmälan.
Stockholm den n Mars i8iS*
N:r 5-
Constitutions-Utskottets Memorial i
anledning af dess återremiss å
Bihang till Riks St. Fröt. 1817, iSt8. Sid ja Sami. N:o 3,
xg Coust. Ut sk. Betänkanden.
berättelsen om Representationsfrågans
närvarande skick.
Till besvarande af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns, genom ProtokollsUtdrag den 17
nästlidne Februari aflåtna och af Grefve F.
B. 'von Schwerins anmärkning beledsagade
återremiss på Gonstitutions-Utskottets Memorial
af den 30 förutgående Januari, med äskad
berättelse om Representationsfrågans närvarande
skick, får Utskottet hufvudsakligen
anföra, att, då nämnde Memorial, utan framställande
af något sådant till afgörande beredt
ärende, som, enligt 49 §• Riksdags-Ordningen
, kan till vederbörande Utskotts ytterligare
utlåtande återförvisas, endast innefattar
enkla och med förhållandet instämmande uppgifter
öfver en ännu ej beredd frågas tillstånd
och öfver fortskridningen af åtgärderna
till dess möjliga beredning, Utskottet icke
funnit sig kunna lemna särskilt afseende åt
den utöfver berättelsens egentliga föremål
sträckta anmärkningen; och bör Utskottet
derjemte vördsamligen tillkännagifva, att trenne
af de Respective Riks-Stånden låtit, med
gillande af Utskottets yttrande, vid de meddelta
upplysningarne bero.
I öfrigt och för att närmare förklara de
uti Memorialet, fastän blott i en mellansats,
förekommande uttryck, hvaraf anmärkningen
är föranledd, utbeder sig Utskottet att få
tillägga, att då den ytterligare utvecklingen,
vid innevarande Riksdag, af en längesedan
Cons t. -Utsk. Betänkanden. 19
väckt, tid efter annan återväckt, men alltid
uppskjuten fråga, ej kunde annorlunda anses
än som en fortsättning af Constitutions-Utskottets
arbete vid Förra Riksdagar, borde
Utskottet, för att handla consequent och ändamålsenligt,
icke underlåta att till en början
förskaffa sig sådana statistiska underrättelser,
dem förra Ständer, likasom förra Constitutions-Utskott,
trott nödvändiga till ledning
för ett afgifvande förslag; och det är först
sedan Utskottet under Riksdagens lopp, emottagit
åtskilliga Statistiska Handlingar, som
Utskottet vunnit den erfarenhet , att det numera
kan, utan flera sådanas införväntande,
till Riksens Ständer med ett utlåtande i ämnet
inkomma. Stockholm den 5 Mars iS^*
N:r 6.
Constitutions - Utskottets "Memorial
med öfverlemnande af äskad uppgift
å nu godkända förslag till
Grun dlags-än dringar.
Enligt Riksens Höglofl. Ständers anmodan
genom ProtokollsUtdrag af den 17 och 19
innevarande, får Constitutions-Utskottet härjemte
till justering öfverlemna en uppgift $
alla dem, bland de från sista Riksdag nvilande,
numera pröfvade och afgjorda Grundlagsändrings-förslag,
som af samtliga Riks-Stånden
blifvit gillade och antagna.
Stockholm den 2,5 Mars 18*8*
20 Coust. Utsk. Belänkanclen.
Hegerings-Form en.
g. 29.
Till Arke-Biskop och Biskopar, med hvilkas
val förhålles efter förra vanligheten , dock
så, att Upsala Stifts röst vid Årke-Biskopsval
beräknas lika med, tre Consistoriers,
utnämne Konungen en af de tre, som föreslagne
blifvit.
§• 3 7.
Konungen äger att upphöja till Adeligt
Stånd och värde Män, som genom trohet,
tapperhet och dygd, lärdom och nitiske tjeztster
gjort sig af Konungen och Biket synnerligen
förtjente: Konungen må med Grefligt
och Friherrlig! Stånd benåda Män, som genom
stora och utmärkta förtjenster dertill
värdige anses, yl delskap, Greflig elier Friherrlig
värdighet, sorn hädanefter förlänas,
tillfälle endast den, som adlad eller upphöjd
blifvit, och först efter dess död, eller
om han adeliga värdigheten lagligen frånträder,
den äldste manlige Bröst-Arfringen
i ratt nedstigande, lod efter lod, samt
efter denna grens utgång, St am fadrens närmaste
manlige afkomling efter jörst-födslorätten,
och så vidare.
Flur en till högre värdighet upphöjd
Adelsman flere afkomling ar än den, som
efter dess död inträder i Stamf ädrens ställe
i högsta värdigheten, förblifva de alla såsom
adelige eller ofrelse expectanter, intill
dess de, i dea ordning förr skrif vi t står,
Const. Utsk. Betänkanden. 21
efter första grenens utgång, uti värdigheten
inträda. Adlande genom adoption
eller naturalisation under utdöde eller
lefvande ätters namn och nummer, vare
hädanefter ej tillåtit.
§• 4i.
— — — Dör Konung, innan Thron
följaren
denna ålder uppnått, föres Styrelsen,
af Stats-Rådet med Konungslig magt och myndighet
i Konungens namn, intill dess Riksens
Ständer sammankomma, och den FörmyndareStyrelseRiksens
Ständer förordna, Regeringen
tillträdt, ställande sig Stats-Rådet denna
R.egerings-Form till ovillkorlig efterlefnad.
§• 8r
—
— — Antaga icke Riks-Stånden
samfällt Konungens Proposition, vare den
afslagen och aflemne Riksens Ständer sitt afslag
med skälen dertill skriftligen till Konungen
genom deras Taleman. Örn vid Riksdag,
då Grundlags-frågor lagligen kunna
af göras, ytterligare uppskof J öreslås, må
det ej äga rum, utan Konungens och alla
fyra■ Riks - Ståndens sammanstämmande
beslut.
Riksdags- O rätt i agen.
§. 68.
— — — Desse Revisorer, som skola
vara Sex af hvarje Riks-Stånd, böra emellan
Iliksdagarne sammanträda så ofta, att hvarje
22 Cons t. Utsk. Betänkanden.
Revision må kunna omfatta tvenne års afslutade
räkenskaper, och tage derföre alltid Revisions-förrättningen
sin början den 15 Augusti;
skolande så väl Riksens Ständer, som
afgående Revisorer, i likstämmighet härmed,
utsätta tiden till nästpåföljande Revision, tili
hvilken Revisorerne böra af Konungen kallas.
Och må ingen Revision öfverskrida en tid af
Fyra månader. Med Revisorernes röstberäkning
&c.
Tryckfrih ets-Förordn ingen.
?• r*
5:o Privilegier å Boktryckeri eller Tryckeri
för Musicalier skola ej erfordras &c.
6:0 Författare vare ej skyldig, att å tryckt
Skrift låta sitt namn utsättas. Ehvad han
okänd vara vill eller ej, åligge honom, att
tillställa Boktryckaren en förseglad Sedel, innehållande
hans namn och hemvist, med påskrifvit
betyg örn dessa uppgiftets riktighet,
af tvenne på orten väl kände, inom Sverige
boende Svenske Medborgare, /wilha, i händelse
Skriften inom laga tid åtalas skulle,
Författare-ansvar åligge, så vida Författarens
namn och hemvist befunnes oriktigt
uppgifne eller i Sedeln saknades. Röjer
Boktryckare &c.
7:0 — — — Utgifvare af Dagblad
och Periodiske Skrifter vare alltid, i afseende
pa ansvaret, ansedd såsom Förf athale,
derest han sig ej med dennes namnsedel
Jorsett, eller ej kan på annat sätt
Const. Utsk. Bctänkanden. 23
bevisligen uppgifva Författaren, åliggandes
utgifvaren under lika förbindelse att
tillse, det de villkor, som vid- utgifvandet
deraf i denna Lag ytterligare stadgas,
varda noga iakttagne.
8:0 — — Angår Rättegången Dagblad
eller Periodiska Skrifter, blifve Utgifvarens
namn af Hof-Cancelleren, i följe af ofvan
föreskrifne anmälan, uppgifvit. Kan Utgifvare
förete namnsedel å Författaren till
den åklagade Artikeln, eller på annat sätt
Författaren bevisligen uppgifva, vare han
ifra‘t Författare-ansvaret frikänd. Domare
åge att Namnsedeln genast öppna, och att
på hvilkendera af ofvannämnde sätt den
rätta parten sålunda blifvit känd, honom
inför Domstolen inkalla.
Skulle vid Rättegångens slut &c.
§• 3-
9:0 — — — Förbrytelsen skall straf
fas
enligt 6 Gap. 5 §• Missgernings-Balken,
jemförd med Kongl. Förordningen af den 20
Januari 1779 och Skriften confisqueras. Är
Skriften ej smädlig eller förgriplig &c.
§• 4-
7:0 Utgifvare af Dagblad och Periodiska
Skrifter, hvilka i det fall, som i 1 7*
Mom. är stadgadt, äro underkastade Författare-ansvar,
vare framför andra erinrade
om ett rätt bruk af Tryckfriheten, och umgälles
utgifvarens förbrytelse, genom sådant
2.4
Cojist. Utsk. Betänkatiden.
blad, dubbelt i alla de fall, der med penningar
pliktas.
1:0 Lagligheten af åtalade tryckta Skrifters
innehåll skall hädanefter alltid pröfvas
af en Jury eller Nämnd, bestående af Nio
personer, hvilka sammanträda vid den Domstol,
der brott emot denna Lag åtalas, och
der, genom förhör med Parterne, ål lagarens
N slutpåstående och den tilltalades förklaring,
ransakningen fullbordas bör.
4:0 Jemte en kort och noga bestämd
skriftlig sammanfattning af målets beskaffenhet
och skick, bör Domaren då för Nämnden
framställa denna fråga: är Skriften brottslig
efter det Lagens rum åklagaren åberopat?
och må Nämnden, sedan Domstolens Ordförande
och Ledamöter afträdt, icke åtskiljas
innan densamma häröfver med Ja och Nej
röstat. Till den åklagades fällande fordras
minst två tredjedelar af rösterna; i annat
fall 'vare han frihänd.
6:0 Förbrytelser emot denna Lag upptagas
i Stockholm vid Kämners-Rätterne &c.
7:0 Sedan Nämndens utlåtande således
blifvit inhämtadt, pröfve och afgöre Domaren
saken &c.
■ 8:0 Finner Hof Cancelleren eller dess
ombud sig befogad &c.
N:r 7.
Const. Ulsk. Betätikanden. 25
N:r 7.
tkonstitutions - Utskottets Memorial
angående ett f öreslaget tillägg i C)
,§‘. Regerings- For men.
Dä Stäts-Ridets Ledamöter iiro, i och för
Bädslagen, underkastade ej allenast ett sådant
omedelbart och lagligt ansvar, som i 106
Regeringsformen bestämmes, utan ock det
mer indirecta, hvartill en behandling efter
nästföljande J07 §. möjligen föranleder, har
Constitulions-Utskottet ansett sig böra, med
bifall till derom gjord motion, föreslå att i 9
g. af nämnde Grundlag må tilläggas citationen
af 107 §. Regeringsformen, och, i enlighet
härmed, en så lydande redaction af sista puneten
antagas: »För Rådslagen skola Stats-Rådets
Ledamöter vara ansvarige, såsom i 106
eller 107 . derom vidare stadgas.c<
Hvilket förslag Utskottet härigenom får
till Riksens Högloft Ständer Öfverlemna, för
att jemlikt 56 §. Regeringsformen öfvervägas
och framdeles afgöras.
Stockholm den 26 Mars 1818-
N:r 8.
Constitutions - Utskottets Memorial
med föreslående af ett tillägg i 10^
,g. Regerings-Formen.
Ilmar Grundlagen anvisar emellan Civile och
bihang till Rihs-St. Fröt. 1817, 1818. 3:elja Sami. N:r 4. 5.
a6 Coust. CJtsk. Betänkanden.
Militaire Föredragandes Embets-åligganden en
tydlig analogie, stödjande sig förnämligast på
begges skyldighet till ansvar och begges rätt
till reservation, har Constitutions-Utskottet,
med gillande af en dess Ledamots ingifha,
härpå grundade förslag, funnit sig äga anledning
att tillstyrka en sådan förklaring och
rättelse i Regerings-Formens 107 §., likasom
i 29 §. Riksdags-Ordningen, att efter orden:
»eller att någon Stats-Secreterarecc må tilläggas
: eller Föredragande af Comrnando-mål;
Och får således Utskottet detta sitt yttrande
till Riksens Höglofl. Ständer, i afseende på
den i 56 g. Regerings-Formen stadgade behandling,
härmedelst öfverlemna.
Stockholm den 26 Mars 1818.
N:r 9.
CoTistitubions - Utskottets Memorial
med föreslående af ett tillägg i 67
Riksdags-Ordningen.
t1 ör en med 56 §. Regerings-Formen instämmande
behandling, får till Riksens Ständer,
deras Constitutions-Utskott härmedelst öfverlemna
det af Utskottet pröfvade och enhälligen
tillstyrkta förslag, att i 57 g. af Riksdagsordningen
må, elter Orden: »eller reservation
uppehållas,« ett så lydande tillägg äga rum:
Uti sådana anmärkningsj rågor, som enligt
Const.
29 kunna af Utskott väckas, ina Ledamots
särskilta tanke åtfölja Premissen till
Constituf ions- Utskottet, utan att i Stånden
uppläsas. Stockholm den 2Q Mars igig.
N:r 10.
CoTistitutions - Utskottets Memorial
angående General-Adjutanten för
Flottorna, Herr Friherre Cederströms
ställande under tilltal inf ör
Riks-Rätten.
Vu pröfningen af Friherre Carl Henric
Anckar sv är ds, från Högloft. Ridderskapet och
Adeln under den a nästlidne Mars remitterade,
i föreskrifven form gjorda anmärkning
mot Stats-Ridet samt Konungens Rådgifvare
i Commandomål för Flottorna, i afseende på
de till Befälhafvarne för en i Nåder anbefalld
Kustbevaknings-Expedition den 8 April 1817
utfärdade ordres, har Constitutions-Utskottet,
sorn i följd af inhämtade närmare upplysningar,
ansett de mot Stats-Rådet i denna fråga
inblandade anmärkningar böra helt och hållet
förfalla, enär förenämnda Expedition blifvit
i Commando-väg och icke i Stats-Rådet besluten,
deremot funnit skal att, i och för de
mot Konungens Rådgifvare i Commando-mål
anmärkta omständigheter, ställa General-Adjutanten
för Flottorn», Herr Friherre Rudolf
28 Const. XJtsk. Betätiknnden.
Cederström, under tilltal inför Riks-Rätt,
samt i sådant ändamål till Riksens Höglo!!.
Ständers Justitia; - Ombudsman öfverlemna!
handlingarne, med anmodan att, efter äskande
af behörig kallelse, denna sak i laga ordning
utföra; Hvilket Constitutions-Utskottet
härigenom bort gifva Riksens Ständer vördflamligen
tillkänna.
Stockholm den 2 April 1818.
N:r 11.
Const.itutions - Utskottets Memorial i
anledning af gjorde anmärkningar
mot General-Adjutanten för Flottorna
och Föredraganden af KrigsArenderne.
Tui följd af ankomna Remisser från Hedervärda
Bonde-Ståndet, af den 2 sistlidne Februari,
på Riksdagsmannen Johan Olsson
Longhergs anmärkning mot Konungens Rådgifvare
i Commando-mål för Flottorna, och
från Samtliga Riks-Stånden af den 9 och 13 i
samma månad, på Stats-Utskottets anmärkningar,
dels mot bemälte Embetsman, dels
mot Föredraganden af Krigs-Ärenderna, med
hänseende till det Allmänna Magasins-Directionen
lemnade avertissement om utspisning
af mjukt bröd åt Garnisons- och Arbetsman
-
Coust. TJtsh. Betänkandeh. 29
skåpet i Carlskrona, och den, i sammanhang
härmed, Magasins-Directionen sedermera ålagda
skyldighet att åtlyda Kongl. Majis genom
Dess General-Adjutanter för Armén och
Flottorna utfärdade Ordres om Truppers proviantering
rinder fredstid, har ConstitutionsUtskottet,
efter inhämtande af alla nödiga
upplysningar, tagit under öfvervägande och
pröfning denna anmärknings-fråga, hvilken,
till dess föremål, redan beflnnes uti Riksens
Ständers tillförordnade Revisorers, efter granskningen
af Allmänna Magasins-Fondens förvaltning,
afgifna berättelse fullständigt utredd.
Vid sakens definitiva afgörande har, i anledning
af de under öfverlägguingen yttrade
skiljagtiga meningar, om och hvad ansvar
borde följa på det emot Herr Friherre Cederström
anmärkta förhållande i ett RegeringsÄrende,
åt hvilket han både såsom GeneralAdjutant
och Stats-Råd lemnat åtgärd, votering
med slutna sedlar blifvit äskad och anställd
öfver följande justerade och godkända
Proposition:
»Den, som anser Friherre Cedarström i
förevarande mål böra från ansvar befrias, lagge
/<rz.cc
»Den det ej gör, lagge Nej. Vinner Nej,
kommer Utskottet att genom särskilt votering
algöra, antingen Friherre Cederström må, i
och för denna sak, efter 106 eller ock efter
107 §. Regerings-Formen behandlas.ic
Då emedlertid samma omröstning sålunda
utslagit, att inom Constitutions Utskottet, Två
Stånd stadnat mot Två, har Utskottet, som
3o Const. Utsk. Betänkanden.
erkänt nödvändigheten af ett bestämdt slut i
mål der det handlar med Riksens Ständers
rätt, och som ej kunnat, emot bokstafiiga
föreskriften, härvid tillämpa hvarken 38 eller
53 §• af Riksdags-Ordningen, funnit den enda
utväg återstå att hos Riksens Ständer anmäla
voterings-resultatet, med förklarande att
Utskottet anser ofvanberörde mot Herr Friherre
Cederström ställda anmärkning böra,
jemlikt 75 §. Riksdags-Ordningen, förfalla.
Beträffande åter anmärkningen mot Föredraganden
af Krigs-Arenderna, så, emedan han
den 17 September 18'6 i Stats-Rådet förblifvit
vid sitt i Krigs-Beredningen den 9 förutgående
afgifna yttrande, det han funné Allmänna
Magasins-Direcdonens underdåniga förklaring
al den 29 Augusti fullkomligen och
till aila delar nöjagtig, har Utskottet ansett
Föredraganden, i grund al denna reservation,
vara från ansvar i saken skild.
Stockholm den 3 April igi8.
N:r 12.
Constitutions - Utskottets Memorial i
anledning af Sta ts-Utsk o t tets anmärkning
i alseende på Soldatbeklädnaden
vid Vesterbottens Regemente.
Under den g och r3 nästlidne Februari hafva
samtliga Riks-Stånden till Constitutiohs-Ut
-
Cons t. Utsk. Bot ankan den. 5r
skottet remitterat Stats-Utskottets, uti Memorial
af elen 4 i samma månad emot Konungens
Rådgifvare i Commanrlomål för Armén
eller Föredraganden af Krigs* Arenderna framställda
anmärkning, hvartill anledningen hämtats
från Riksdagsmannens af Bonde-Ståndet
för Vesterbottens Län Johan {Viklunds klagan
öfver de af Chefen för Vesterbottens
Regemente under den 17 Februari 18fö utfärdade
Ordres, bland annat innehållande, det
ingen Recrut finge inskrifvas förrän han ställt
en af Rote-Bönderna eller andra vederhäftiga
män utgifven proprie borgen för fullgörandet
af Soldatens skyldighet att hvart tredje år
anskaffa och inlemna ny Beklädnad.
Sedan af de till upplysning i målet äskade
och inbekomna Handlingar den officiella
underrättelse vunnits och bekräftats, att genom
Konungens General-Adjutant för Armén
ej något slags befallning blifvit expedierad ,
som möjligen skulle hafva autoriserat Regements-Chefen
till förenämnda Ordres, samt
att icke heller Föredraganden af Krigs-Ärenderna
i detta hänseende hvarken tillstyrkt
eller meddelt andra föreskrifter än dem, att
Kongl. Författningen rörande Indelta Infanteriets
Beklädnad af den 4 Februari >812 borde
noggraunt efterlefvas, och lör öfrigt de nya
Knekte-Contractens afslutande med uppmärksamhet
följas af Regements-Chefen, sä att beklädnads-bidraget
Pioten och Soldaten emellan
blefve på säker fot regleradt, har, vid sådant
förhållande, Utskottet funnit ej mindre Konungens
Rådgifvare i Commandomäl lör Ar
-
32 Const. Utsk. Belänhanden.
mén, än Föredraganden af Krigs Ärenderna
vai'a i deitna sak från allt ansvar skilde, i
följd hvaraf Utskottet jemväl ansett den gjorda
anmärkningen böra förfalla.
Stockholm den 10 April lgig.
N:r 13.
Constitutions - Utskottets Memorial
vied yttrande angående Konungens
nådiga proposition om en förändrad
redaction af 7 §. RegeringsFormen.
(jcnom Protocolls Utdrag af den 1 innevarande
hafva samtliga Riks-Stånden till Constitutions-Utskottet
remitterat Kongl. Maj:ts
under den 31 nästlidne Mars afiåtna nådiga
Proposition, med föreslående af följande nja
redaction af 7 §. i Regerings-Formen:
»Konungen läte uti Stats-Rådet sig föredragas
och algö re der alla Regerings-Ärender,
utom de Ministerielia, eller dem som angå
Rikets förhållanden till främmande Magter ,
samt Coinmandomål, hvilka Konungen, i egenskap
af högste Befälhafvare öfver Krigsmagten
till lands och sjös omedelbarligen besörjer,
och hvarmed förstås sådana enkla Militäriska
mål, som icke, efter Grundlagen, höra till
föredragning i Stats Rådet och Stats-Secreterarens
Expedition, icke leda till stiltande af
nja, icke tili ändring, förklaring eller rubb
-
Const. Ut,sk. Betärikanden. 35
ning af gällande Lagar och allmänna Economiska
Författningar, eller uti dispositionen
af allmänna medel.«
Då i denna nådiga framställning Utskottet
med underdånig vördnad erkänt Kongl. Majits
visa och välgörande afsigt att, för bevarandet
af Nationens lagliga rätt, undanrödja möjliga
misstolkningar och collisioner, samt i sådant
ändamål bereda constitutionel helgd åt de
med Grundlagen instämmande men deri ej
fullständigt uttryckta former, hvarigenom gränsen
uppdrages emellan de Stats-Secreteraren
för Krigs Ärenderna och Konungens RådgiR
vare i Commandomål tillhörande särskilta
embets-befattningar, återstår' det endast för
Utskottet att å Kongl. Maj:ts ofvanintagna
nåd ga förslag härmedelst lemna sin enhälliga
tillstyrkan, att, såsom ett Riksens Ständers
utlåtande, jemlikt 56 och 81 §§• Regerings
Fonnen,
hvila till afgörande vid nästa Riksmöte.
Stockholm den 10 April i8l8-
N:r 14. /
Constitutions - Utslwttebs Memorial i
anledning af Herr Hertzenhjelms
anmärkning mot Stats-Rådet samt
Föredraganden aj Handels- och
Rinance- Ärenden.
Tni följd af Höglofl. Ridderskapets och
Adelns remiss, under den 14 nästlidne Mars,
34
C oris t- Ut sk. Betärikanden,
uppå en af Herr Hertzenhjelm, Carl, i föreskrifven
form gjord anmärkning em o t StatsRådet
samt Föredraganden af Handels- och
Finance-Ärenden, i afseende på dessa Embetsmäns
tillstyrkan af Konungens den 27 September
1817 i nåder vidtagna, kort derefter
återkallade beslut, rörande Malmö Biscontverk
och förnämligast inlösningen af Discontpapperen
genom et i sådant ändamål inrättadt
Contoir, får Constitutions-Utskottet härjemte
meddela det yttrande att, då Utskottet öfver
de Malmö Discontverk beträffande omständigheter,
hvaraf Herr Hertzenhjrims anmärkning
är föranledd, redan långt för detta fattat
sitt beslut, i sammanhang med de ämnen,
som under granskningen af Stats-Rådets Protocoll
förekommit, derom Utskottet äger tillfälle
att framdeles, uti dess, efter fulländandet
af samma granskning, till Riksens Ständer
afgående allmänna betänkande, närmare och
i ett helt sig utlåta, Utskottet sålunda ansett
sig ej kunna den nu framställda anmärkningen
särskilt till pröfning upptaga.
Stockholm den 10 April i8>8*
N:r 15.
Const/utions-Utskottets Memorial rörande
Herr P. Schönströms anmärkning
mot Herr A'tats-Minästern
för Utrikes Ar ender ne, i afseende
Coust. Ut sk. Betänkanden.
35
på ekt af honom utfirdadt Circulär.
F rån Höglo/!. Ridderskapet och Adeln har,
under den 2 nästlidne Mars, till Constitutions
Utskottet blifvit remitterad en af Herr
Schönström, Pehl", i föreskrifven form gjord
anmärkning mot Herr Ståts-Ministern för Utrikes
Arenderna, i afseende på dess till Konungens
Befallningshafvande under den 21
Mars i8'7 aflåtna skrifvelse, hvaruti, på nådig
befallning, underrättelse meddelas om
Regeringens vidtagne anstalter till Spannmåls
införskaffande för de af sädesbrist lidande
Provincers undsättning, med tillägg att, då
detta påräknade understöd förmodades ej kunna
längre uteblifva, det vore angeläget att
Konungens Befallningshafvande derom förekomme
Allmogen, till förebyggande så väl af
Spannmåls-uppköp mot oskäliga pris, under
misströstan om annan hjelp, som af obehöriga
speculationer, grundade på det ökade
behofvet.
Som, vid föredragningen af detta mål,
Utskottet af detsamma communicerade Förklarings-Handlingar
funnit vara till fullo upplyst
och ådagalagdt, att ofvanberörda Circulärbref,
hvilket lör öfrigt innehåller blott en
underrättelse, ej någon befallning, icke emanerat
till följd af Konungens i någon af dess
Stats-Expeditioner fattade beslut, eller ägt
gemenskap med beredningen och anmälandet
af de Ministeriella målen, hvadan ock häröf
-
56 Coust. U/sk. Betänkanden.
ver intet Protocoll kunnat föras, men att
deremot samma Is ref, synbart röjande dåvarande
Hans Majit Konungens och Hans Kongl.
Höghet Kronprinsens ömma omvårdnad för
Sveriges invånare, blifvit af Herr Stats-Ministern
enskilt, efter hög autorisation utfärdadt;
alltså, och enär den granskning af Konungens
Rådgifvares åtgärder, hvartill ro5
och 107 §§. liege rin gs-Fo rrnen ConstitutionsUtskottet
förbinda och berättiga, endast sträcker
sig till dessa Embetsmäns handlingar och
handlingssätt i och lör deras offentliga caraeterer
af Rådgifvare eller Föredragande samt
deras af hållna Protocoll bevitnade rådslag ,
har Utskottet ansett sig ej kunna eller böra
före varande, dess befattning ej tillhörande,
anmärkningsfråga till vidare pröfning upptaga.
Stockholm den ro April i£>r8.
N:r 16.
Consbibutions - Ubshobbebs Memorial
med ebb albernabifb förslag bill ändring
i 4 §' Regerings-Formen.
Vid pröfningen af ett till Constitutions Utskottet
inkommet förnyadt förslag, att i 4 §.
Regerings-Formen måtte, i stället för orden
»Frälse- eller Ofrälsecc införas »Frälse- och
Ofrälse,« äfvensom i sammanhang dermed,
af en inom Utskottet gjord motion att dessa
ord matte ur g. alldeles uteslutas, hafva Ut
-
CoTist. UtsJi. Betärikanden. 3y
skottets Ledamöter en hälli gen ansett förändring
i nämnda §. böra äga rum, men ej
kunnat om någotdera af ändrings-projecten
sig förena; i anledning hvaraf, till utrönande
af pluralitetens tanka, omröstning med slutna
sedlar blifvit allmänt yrkad och behörigen
anställd.
Och som härvid Två Stånd stadrtat mot
Två, får, enligt 38 Riksdags Ordningen,
Constitutions Utskottet, nied upptagande a£
de särskilta meningarna , alternatift tillstyrka
följande förslag tili ny redaction af ofvanberörde
Regerings-Formens 4 §•
Konungen äger att Konungen äger att
allena styra Riket på allena styra Riket på
det sätt denna Rege- det sätt denna Regerings-Form
föreskrif- rings-Form föreskrifver;
inhämte dock i ver; infämte dock i
de fall, här nedanföre de fall, här nedanföre
stadgas, underrättelse stadgas, underrättelse
och råd af ett Stats- och råd af ett StatsRåd,
hvartill Konun- Råd , hvartill Konungen
kallar och utnäm- gen kallar och utnämner
kunnige, redlige ner kunnige, redlige
och allmänt aktade, och allmänt aktade,
infödde Svenske Fräl- infödde Svenske Män
se- och Ofrälse Män af den rena Evangeliaf
den rena Evangeli- ska Läran,
ska Läran.
Ffvilka förslag, till den behandling 56
Regerings-Formen stadgar, härmedelst vördfiamligen
öfverlemnas.
Stockholm den i3 April 1818-
58 CoJist. Ut sk. Betänkanden.
'N:r 17.
Constitutions - Utskottets Memorial
med förslag till ändringar i 38 tf.
Riksdags- Ordningen.
Med anledning af en inom ConstitutionsUtskottet
gjord motion om förnyadt tillstyrkande
af det vid innevarande Riksdag ej antagna
förslag till införande af omröstning per
Capita i Riksens Ständers Utskott-, endast
med tillägg af en mindre betydlig ordrättelse,
får Utskottet härigenom, för den i RegeringsFormens
56 §. stadgade behandling, till Riksens
Ständer öfverlemna följande tillstyrkta
nya redaction af 58 §• Riksdags-Ordningen:
:»ÅIla omröstningar i Utskotten skola ske
per Capita, mellan Utskottets samtliga Ledamöter,
utan afseende på Stånd. Då votering
med slätna sedlar anställes, må alltid en sedel
uttagas och förseglas, hvilken öppnes
endast i det fall att rösterna vid uppsummerandet
skulle befinnas lika delade. Är pluralitet
redan vunnen, bör den aflagda sedeln
genast förstöras. Inom Banco-Utskottet skola,
i de mål der Utskottet med Riksens Ständers
rätt besluter, två tredjedelar af hvarje Stånds
Ledamöter vara närvarande.«
Emedlertid, och då Utskottet, föreseende
möjligheten af denna framställnings ogillande,
trott sig böra vara omtänkt på ett medel att
i sådant fall för framtiden förebygga Gonstitutions-Utskottets
fullkomliga inactivité i mål,
Coust. Utsk. Betänkatiden. 39
sorn det äger att med Riksens Ständers rätt
afgöra , och der ej sällan ett verkligt posi tift
resultat oundgängligen fordras, liar Utskottet,
med bifall till en dess Ledamots förslag, funnit
nödigt att, i ofvanberörde afseende , såsom
alternatif tillstyrka en så lydande förändrad
redaction af ifrågavarande, RiksdagsOrdningens
58- §•
»Alla omröstningar i Utskotten ske Ståndsvis.
Äska en eller flere Ledamöter att votering
må med slutna sedlar anställas, bör
sådant ej förvägras. Stadna dervid Två Stånd
emot Två, skola de särskilta meningarne, såsom
alternativer, i förslaget intagas. Galle
äfven detta stadgande för Constitudons- och
Banco-Utskotten i underställningsfrägor; men
i de mål, som böra hemliga hållas, och der
dessa Utskott med Riksens Ständers rätt besluta
, förhålles med omröstningen på sätt i
53. §. här nedanföre stadgas : hörandes i sådana\
fall uti hvartdera af sistnämnda Utskott
två tredjedelar af hvarje Stånds Ledamöter
vara 11 är varande.«
Stockholm den 13 April igiS
-
N:r 18.
Consbitutions-Utskobbebs Memorial bill
Högvördig a Preste-Ständet i anledning
af dess åberremiss å Utskottets
yttrande i anmärknings
-
40 Coust. Utsk. Betäiikanden.
vi alet rörande utfärdade GeneralOrdres
af den 24 Maj 7^/7.
Under den 14 nästlidne Mars liar Hö gr ordine
Prest-Ståndet, med gjorda anmärkningar
i afseende på formen, återremitterat Gonstitutions-Utskottets
Memorial af den 18 förutgående
Februari, med utlåtande i anmärknings-målet
rörande de, genom Föredragan.lett
af Commando-Arenden, under den Maj
1817 utfärdade General-Ordres om villkoren
för approberandet af Recruter vid sådana
Regementen , der Rotehållare ej samfält ingått
beting örn Soldat-beklädnaden.
Då Högvördiga Prest-Ståndet, efter formens
skiljande från hufvudsaken, återförvisat
Utskottets förrberörde yttrande blott i en del
oell icke i det hela, har val Utskottet funnit
sig äga fullkomlig anledning att å denna, med
Grundlagens föreskrifter i dylika fall mindre
öfverensstämmande återremiss ej göra något
afseende. Men af skyldig aktning för andras
öfvertygelse och äfven för att närmare uppgifva
grunderna för sin egen, får Utskottet,
i hvad egentligen det anmärkta framställningssättet
angår, meddela följande ytterligare förklaring.
Både till innehållet oell till afsigten, är
Utskottets ofvannämnde betänkande i så måtto
tydligt, att det visar huru, hvarken i Regerings-Formen
eller i Riksdags-Ordningen,
alla härvid användbara formers källor, ingen
form
Coust. Utsk. Betänkanden. 41
Form Fans För ett så beskaffaolt måls ordagrant
lagliga aFgörande. Regerings-Formens 106 g.
kunde ej tillämpas, enär FörFattningarne voro
i Orderna anFörda, och således ingen öfverträdelse
direct tillstyrkt; Dess 107 g. icke
heller, då Konungens RådgiFvare i Coinraandomål
der var Förbigången; och mot åberopandet
af 6 §. i Ansvarighets-lagen uppstod
åter den betänklighet, att denna Lag blifvit i
sjelfva verket gjord för Riks-Rätten.
Enligt 53 och 8* §§• Regeringsformen
samt 29 §. Riksdags-Ordningen, äger Constitutions-Utskottet
att granska Grundlagarna,
väcka frågor om deras förbättring, och deröfver
med sina yttranden till Riksens Ständer
inkomma. Utskottet har i förevarande fall utöfva!
sin pligt och sin rätt: det har communicerat
med Stånden om en i Grundlagen
upptäckt bristfällighet. Det hade under pröfning
ett mål af vigt, som rörde största delen
af Landets besutna inbyggare, en åtgärd ledande
till intrång i deras lagligen bekräftade;
friheter och förmåner. Om, å ena sidan,
vördnaden för Lagarna förbjöd Utskottet att
hit lämpa ett ansvar, som de ej bestämdt
föreskrifvit, borde dock, å den andra, en
viss medborgerlig känsla och ömheten om rättvisans
helgd förbjuda Utskottet att alldeles
nedlägga och i dess Protocoll begrafva ett
sådant ärende. Vida skildt från all sjelftagen
myndighet, har Utskottet stad nät vid Lagarnas
bokstaf, utan att intränga i deras mening:
det har rubricerat målet, och visaf
Bihang till Riks St.Prot.i&ij, 181S. 3:djoSamlv N;r 6. 7,
42 Coust. UtsL Betäiikanden.
hvar Lagen tröt. Också har Utskottet med
tillfredsställelse sett denna medelväg rättfärdigad
just derigenom, att den i någras omdöme
funnits sträng och i andras lindrig.
För Utskottet återstår ändtligen att förklara
tvenne uti inledningen till dess Betänkande
nyttjade uttryck, nemligen att Utskottet,
jemlikt Grundlagen, vore en förberedande
och intermediaire Autoritet i anmärkningsfrågor,
samt att det ägde, efter noggrant urskiljande
af öfverträdelser och förseelser, i
samma mån afväga det moraliska ansvaret —
uttryck, som i följd af deras misstolkning,
väckt en synnerlig, nästan till oro gränsande
uppmärksamhet. Hvad det förra beträffar,
torde svårligen kunna nekas, att ju Constitutions-Utskottet,
genom sin granskning af anledningarna
till anmärkningen, jemförda med
sakens af infordrade handlingar utrönta förhållande,
ensamt förbereder åtal inför RiksRätten,
efter 106, eller anmälan hos Konungen,
efter 107 §. Regeringsformen, samt att
Utskottet således effectift utgör en intermediaire
Autoritet, i ena händelsen emellan anmärkare
och Actor, i den andra mellan anmärkare
och Ständer. Vidkommande åter den
sednare klandrade phrasen, så enär Grundlagen,
med utstakande af tvenne olika ansvars-moder,
tydligen skiljer öfverträdelser
från förseelser, den lagstridiga rådgifvande
åtgärden från den felagtiga Embets - utöfningen,
synes Gonstitutions-Utskottet ovägerligen
vara både förbundet och berättigadt att
afväga det moraliska ansyaret, som förutsät
-
Coust. Utsk. Betänkanden. 43
ter ett Grundlags-enligt bedömande af bandlingens
natur, och ej bör förblandas med det
materiella, hvilket involverar handlingens och
åklagarens redan yrkade bestraffning.
Stockholm den 16 April 18 x8.
N:r 19.
Constitutions - Utskottets Memorial
till Borgare-Ståndet, i anledning
af dess återremiss å Utskottets yttrande
i anmärkningsmalet rörande
utfärdade G ener al-Ordres af den
24 Maj 1817.
Under den 12 nästledne Mars har VälloH.
Borgare-Ståndet med gjorda anmärkningar
återremitterat Constitutions-Utskottets Memorial
af den 18 förutgående Februari, med utlåtande
i anmärkningsmålet, rörande de, genom
Föredraganden af Commando-Ärenden,
under den 24 Maj 18‘7 utfärdade GeneralOrdres
om villkoren lör approberandet a£
Recruter vid sådana Regementer, der Rothållare
ej samfällt ingått beting om Soldatbeklädnaden.
Då de flera, dels mot beslutet, dels mot
formen rigtade anmärkningar, hvaraf återremissen
beledsagas, ej kunna åsyfta, än mindre
föranleda någon jemkning af Utskottets
yttrande i en fråga, der det handlat med Rik
-
44 Coust. Utsk. Betänkanden.
sens Ständers rätt, har Utskottet väl funnit
besvarandet af denna återremiss vara destomer
utan ändamål, som trenne af Riks-Stånden
redan låtit vid Utskottets åtgärd i hufvudsaken
bero. Men af skyldig aktning för
andras öfvertygelse och äfven för att närmare
uppgifva grunderna för sin egen, iår Utskottet,
i hvad egentligen det anmärkta framställningssättet
angår, meddela följande ytterligare
förklaring.
Både till innehållet och till afsigten, är
Utskottets ofvannämnde Betänkande i så måtto
tydligt, att det visar, huru, hvarken i Regeringsformen
eller i Riksdagsordningen, alla
härvid användbara formers källor, ingen forin
fans för ett så beskaifadt måls ordagrant lagliga
afgörande. Regeringsformens 106 g. kunde
ej tillämpas, enär Författningarne voro i
Orderna anförda och således ingen öfverträdelse
direct tillstyrkt; Dess 107 §. icke heller,
då Konungens Rådgifvare i Commandomål
der var förbigången; och mot åberopandet
af 6 §. i Ansvarighets-Lagen uppstod åter
den betänklighet, att denna Lag blifvit i sjelfva
.verket gjord för Riks-Rätten.
Enligt 33 och 81 §§• Regeringsformen
samt 29 §. Riksdags-Ordningen, äger Constitutions-Utskottet
att granska Grund-hagarne,
väcka frågor om deras förbättring, och deröfver
med sina yttranden till Riksens Ständer
inkomma. Utskottet har i förevarande fall utöfvat
sin pligt och sin rätt. Det har communicerat
med Stånden om en i Grundlagen
upptäckt bristfällighet. Det hade under prof
-
Coust. Utsk. Betäiikanden,
'45
ning eli mål af vigt, som rörde största delen
af Landets besutna inbyggare, en åtgärd ledande
till intrång i deras lagligen bekrältade
friheter oell förmåner. Om, å ena sidan,
vördnaden för Lagarna förbjöd Utskottet att
hit lämpa ett ansvar, som de ej bestämdt föreskrifvit,
borde dock, åden andra, en viss medborgerlig
känsla och ömheten om rättvisans
helgd förbjuda Utskottet att alldeles nedlägga
och i dess Protocoll begrafva ett sådant ärende.
Vida skiljdt från all sjelftagen myndighet,
har Utskottet stadnat vid Lagarnas bokstaf,
utan att intränga i deras mening: det har
rubricerat målet och visat hvar Lagen tröt.
Också har Utskottet med tillfredsställelse sett
denna medelväg rättfärdigad just derigenom
att den i någras omdöme funnits sträng, och
i andras lindrig.
För Utskottet återstår ändtligen att förklara
tvenne uti inledningen till dess betänkande
nyttjade uttryck, nemligen att Utskottet,
jemlikt Grundlagen, vore en förberedande
och intermediaire Autoritet i anmärknjngsfrågor,
samt att det ägde, efter noggrant urskiljande
af öfverträdelser och förseelser, i
samma mån afväga det moraliska ansvaret, —
uttryck, som i följd af deras misstolkning,
väckt en synnerlig nästan till oro gränsande
uppmärksamhet. Hvad det förra beträffar,
torde svårligen kunna nekas, att ju Constitutions-Utskottet,
genom sin granskning af anledningarna
tili anmärkningen, jemförda med
sakens af infordrade handlingar utrönta förhållande,
ensamt förbereder åtal inför Riks
-
46 Coust. Utsk. Betänkanden.
Rätten, efter 106, eller anmälan hos Konungen,
efter 107 §. Regeringsformen, samt att
Utskottet således effectift utgör en intermediaire
Autoritet, i ena händelsen emellan anmärkare
och Actor, i den andra mellan anmärkare
och Ständer. Vidkommande åter den
sednare klandrade phrasen, så, enär Grundlagen,
med utstakande af tvenne olika ansvars
- moder, tydligen skiljer öfverträdelser
ifrån förseelser, den lagstridiga rådgifvande
åtgärden från den felaktiga Embetsutöfningen,
synes Constitutions-Utskottet ovägerligen vara
både förbundet och berättigadt att afväga det
moraliska ansvaret, som förutsätter ett Grundlags-enligt
bedömande af handlingens natur,
och ej bör förblandas med det materiella,
hvilket involverar handlingens af åklagaren
redan yrkade bestraffning.
Stockholm den 16 April i8i8>
N:r 20.
Constitutions - Utskottets Memorial
till Riksens Ständer, med förslag
till ändrad redaction af tredje punkten
i Riksdags-Ordningens 44 §•
ill förekommande deraf, att ett till Utskott
remitteradt, men, i stöd af 44 §• Riksdagsordningen,
återlemnadt mål slutligen må, vid
bristande föreskrift om Communications-skyldigheten,
sakna all handläggning, har Con
-
Coust. Utsk. BeLänkanden. 47
stitutions-Utskottet, med bifall till inom detsamma
gjord motion, ansett sig böra till Riksens
Ständer, för den i 56 §. Regerings Formen
stadgade behandling, öfverlemna följande
förslag till ändrad redaction af tredje punkten
i ofvanberörde Riksdags-Ordningens 44
>3Vill Utskott återlemna något från ett
eller flere Riks-Stånd remitteradt mål, såsom
till dess befattning ej hörande, åligge Utskottet
att sist inom atta dagar afgifva sitt utlåtande,
med deruti anförde skäl, till samtlige
Riks-Stånden, hvilka derefter böra skyndsamt
yttra sig, under hvilket Utskott de anse målet
höra.tc
Stockholm den 16 April i8i8-
Nsr ar.
Constibutions-Utskotbebs Memorial bill
Riksens Ständer, med förslag till
ändring i 6i §. i Reger in gs-For men.
Di , enligt förra Mom. af 6i g. Regeringsformen,
Riksens Ständers åtagna Bevillning skall
utgöras intill slutet af det år, under hvars lopp
den nya fastställes, har Cönstitutions-Utskottet
funnit samma §:s sednare moment, som
förmår att, i händelse Riksens Ständer dessförinnan
af Konungen eller Stats-Rådet sammankallas
, bevillningen bör upphöra med det
årets utgång, hvarunder Riksdagen börjar, icke
allenast vara öfverflödigt och mindre lamp
-
48 Coust. Utsk. Betänkanden.
ligt, utan ock stå i tydlig opposition mot
forst nämnda generella stadgande. För att, i
hvad på Utskottets granskningspligt beror,
afhjelpa denna motsägelse, hvilken efter ali
anledning uppkommit genom underlåten jemförelse
emellan §:s båda moment, vid föreslåendet
af en sedermera antagen redactionsförändring
i det första, får, med bifall till
derom gjord motion, Utskottet härigenom,
under åberopande af' föreskrifterna i 56 §.
Regeringsformen, tillstyrka att ur 61 §. af berörde
Grundlag sista momentet må alldeles
utgå, och samma §. således erhålla följande
ordalydelse:
»Alla afgifter, som Riksens Ständer under
de i föregående nämnde Titlar beviljat,
skola utgöras intill slutet af det år, under
hvars lopp den nya bevillningen af Riksens
Ständer fastställd blifver.«
Stockholm den 16 April igiS
-
N:r 22.
Constitutions - Utskottets Memorial
till Riksens Ständer, med anmälan
och tillstyrkande af föreslagna ändringar
i Riks da gs-Ordnin gens 14 «$*•
V^. pröfningen af en inom ConstitutionsUtskottet
gjord motion och deraf föranledda
särskilta förslag, syftande till ändring, i vissa
delar, af 14 Riksdags-Ordningen, har Ut
-
Coust. Utsli. Belänhanden. 49
skottet förekommit, att samma §., sådan den
nu befinnes, icke lemnar tillfälle åt Städernas
Borgerskap att vinna rättelse uti ett hittills
nyttjadt, men å en eller annan ort, i följd
af inträffade nya förhållanden, otjenligt valsätt,
äfvensom att föreskriften om Riksdagsmanna-valens
anställande i förut vedertagen
ordning, icke kan, då valen ske genom Electorer,
hvilka nödvändigt måste rösta per
capita, möjligen förenas med det stadgande,
att rösterna skola beräknas efter hvad hvar
och en af de väljande till Staden skattar.
Utskottet, som funnit dessa omständigheter
påkalla en jemkning och förklaring af §:s ordalydelse,
har, i sammanhang dermed och
till undvikande af gide punktens förnyade redaction,
så ofta någon bland Städerna af
första eller andra Classen, vid en framdeles
skeende reglering, nedflyttades till tredje eller
någon annan af de lägre Classerna, ansett
namnen på första och andra Classernas Städer
böra ur §. uteslutas, då jemväl hela g:de
punkten, hvarigenom en till någon af sistnämnde
högre Classer uppflyttad Stad berättigas
att sända tvenne Fullmägtige, komme
att alldeles försvinna.
Med tillämpning af sådana grunder, får
Constitutions-Utskottet härigenom tillstyrka
och, för den vidare behandling 56 §. Regeringsformen
anvisar, till Riksens Ständer öfverlemna
följande förändrade redaction af
Riksdags-Ordningens i4 §•
1:0 »Hufvudstaden Stockholm — — —
årliga utskylder.«
5o Const. Utsk. Betänka/iden.
2:0 »De öfriga Rikets Städer — — —
som tillika äro brukande Bergsmän.«
3:o »Valen skola ske inför Magistraten,
efter det å hvarje ort hittills öfliga valsätt,
deruti likväl ändring kan äga rum, enär antingen
någon Stads samtlige valberättigade
invånare, eller ock en eller flera Glassér
bland dem hos Konungen anhålla om fastställande
af en ny val-ordning för Staden,
och Konungen, efter vederbörandes hörande,
finner skäl att härtill samtycka. Då valen
förrättas af Borgerskapet samfält, och icke
af Elactorer, beräknas rösterna efter hvad
hvar och en af de väljande till Staden skattar,
samt för Falu Bergslag efter Fjerdeparts
Grufvedelarna. Annorlunda än genom ordentlig
omröstning, med slutna sedlar, af Borgerskapet
eller af dess utsedda Electorer, må
Riksdags-Fulhnägtig icke kallas.cc
4:0 »Götheborg äge rätt att sända Tre,
Städerne af Första och Andra Classerne hvardera
Två, samt alla öfriga Städer, äfvensom
Falu Bergslag, hvardera en Fulhuägtig. Alla
Städer af de tvenne högsta Classerna vare
förbundne att sända minst En Fullmägtig; men
af de öfriga kunna Två, högst Tre, förena
sig om en person, hvilken dock måste vara
till Riksdagsman vald för en af dessa Städer,
der han sjelf Magistrats-person eller Borgare är.tc
5:0 »Ingen må för Städerna — —
Fullmagt från annan Stad.«
Stockholm den 16 April 1818*
Coust. Utsk. Betänkanden. 51
N:r a3.
Constitutions - Utskottets Memorial
till Högt. Ridilerskapet och Adeln,
angående vidtagen anstalt att Handlin
gar ne och Protocollerne i Anin
ärkningsmalet, rörande GeneralOrderna
af den 8 April 1817 ,
varda till trycket befordrade.
Enligt Höglofl. Ridd erskap ets och Adelns,
genom Protocolls-Utdrag af den 11 i denna
månad tillkännagifna önskan, har Constitutions-Utskottet
vidtagit den anstalt att Handlingarne
och Protocollen i Anmärknings-målet,
rörande de till Befälhafvarne för en i nåder
anbefalld Kustbevaknings-Expedition den
8 April 1S17 utfärdade Ordres, varda ofördröjligen
till trycket befordrade; hvilket Utskottet
trott sig härigenom böra till svar vördsamligen
meddela.
Stockholm den 16 April 1818-
N:r 24 j 25 och 26.
Constitutions-Utskottets Memorial till
Högvörd. Preste-Ståndet, Hällo fl.
Bor gare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet, milt. mut. i samma
ämne, som det föregående.
Stockholm den 20 April 1818.
5a Const. Ut sk. Betänkanden.
N:r 27.
Gonstitubions - Utskottets Memorial
till Riksens Ständer med förslag till
åtskilliga Riksdags-Ordningens §§:s
fördelning i numererade moment.
Ds , för befrämjandet af en större redighet
och citationernas lättare igenfinnande, Constitutions-Utskottet
ansett nödigt och lämpligt,
att vissa i Riksdags-Ordningen ina, så
vidt ämnenas sammanhang och öfriga, beskaffenhet
ej hindra det, fördelas i särskilta nummrerade
moment, får Utskottet härtill uppgifva
följande förslag, som dels i transsumt
visar orden, hvarmed Momenten borde börjas
och slutas, dels ock utmärker de redan
förut i några lå §§. afskiljda Moment, hvilka
blott skulle fordra numrering.
§• lino
Med de i andra omförmälte föreskrifter
— — — Ofrälse Valförrättare för
Bonde-Ståndet.
2:0 Om tiden för de Riksdagar
att Hof-Rätterna underrätta.
§. 14.
1:0 Hufvudstaden Slockholm valje
•— till Staden i årliga utskylder.
2:0 De öfrige Rikets Städer äge
som tillika äro brukande Bergsmän.
3:0 Valen skola ske inför Magistraten —■
— — må Riksdags-Fullmägtig icke kallas.
Coust. Utsi:. Betänhanden. 53
4:0 Götheborg äge rätt att sända
Magistrats-person eller Borgare är.
5:0 Ingen må för Städerna — — — att
taga fullmagt från annan Stad.
Anmärkning. Denna §:s afdelning i Moment
är äfven iakttagen vid densammas af Utskottet
under den 16 dennes projecterada
nya Redaction.
1:0 Uti Riksdagsmanna-valen — — —
pligtig att sjelf föra Protocollet.
2:0 Vid alla Ridagsmanna-val — — —
utan särskilt arfode uppbäras och redovisas.
Denna §:s afdelningar bibehållas oförändrade,
men förses med N:s 1:0, 2:0 och 3:0.
Äfven i denna §. numereras de redan
befintliga Momenten med 1:0 och 2:0.
l:o Propositionen, angående Statsverkets
tillstånd — ingen rådplägning härom å
Rikssalen hållas.
2:0 Propositioner, rörande Grundlagars
• del af dess till- eller afstyrkande.
1:0 Constitutions-Utskottet, som utgöres
enligt Tryckfrihetslagen ansvara.
2:0 Constitutions-Utskottet åligge att äska
§• T7‘
§■ 23.
§. 24.
§• 29-
54 Const. Utsk, Betänkanden.
någon Riksens Ständers pröfning
underställas.
3:o Då hos Riks-Stånden olika meningar
§• 3o.
i:o Stats-Utskottet, som skall bestå —
genom Bevillningen böra fyllas.
2:0 Detta Utskott, som skall äga tillgång
3:o 1 händelse hos Riksens Ständers Plena
enligt 67 kunna förrättas.
§• 3*.
De här förut afskiljda Momenten förses
med N:s 1:0 och 2:0.
§. 33.
Enahanda numerering iakttages vid denna
§.
§• 34-
1:0 Allmänna Besvärs- och Economie-Ut
skottet
på sätt som för Lagfrågor
är stadgadt.
2:0 Vilja Riksens Ständer hellre än —
beslutande rätt bör afgöras.
§• 36.
1:0 Utom förenämnda — som röra
Konungens yttranden.
2:0 Stånden kunna äfven — — — enskilta
besvär och angelägenheter.
5:0 Skulle Riksens Ständer finna flera
Utskott sin afgörande rätt till Con
stitutions-Utskottet.
Coust. Utsk. Betänkanden. 55
4:o Blifva göromålen inom något Utskott
—  stadna Två Stånd emot Två, för
falle
frågan.
1:0 Alla Riksens Ständers Utskott
— till Ståndens Plena inkomma.
2:0 Intet Utskott, Constitutions- och Banco-Utskotten
— till detsamma omedelbarligen
öfverlemnas.
1:0 Konungens Propositioner — — —
till deras Betänkandens afgifvande.
2:0 Hvarje Riks-Stånd vare obetaget —
underrättelse härom meddelas.
3-.0 Vill Utskott återlemna något ■ —
hvarthän frågan bör förvisas.
1:0 Hvar och en allmän fråga —
skall beslut ovägerligen fattas.
2:0 Då saken från Utskott återkommit
— — — med dertill hörande Acter och
Handlingar.
3:0 Återförviser något Riksstånd — — —
kraft och verkan till expedition betagas.
1:0 De allmänna beslut, som ett stånd
fattar — — — protest eller reservation uppehållas.
2:0 Af Protocolls- Utdragen böra alltid
— — — i de andra Stånden högt uppläsas.
§• 37-
§• 49-
56 Coust. Utsk. Betänkanden.
§• 63.
i;o Till följd af Regeringsformens —
— — sina Embetspligter behörigen fullgöra.
2:0 Denne Riksens Ständers Justitie Ombudsman
i den nu föreskrifna ord
ningen
, dertill åter väljas.
5:o Justitie-Ombudsmannen njute till godo
— lika med Konungens Justitie
Canceller.
4:0 Electorerne böra, vid samma tillfälle
g. 70.
1:0 Till Fullmägtige för ett Stånd
i föreskrifven ordning, skyndsamt föranstalta.
2:0. Fullrnägtige och Revisorer — — —
af Regeringsformen Riksdagsmän tillägga.
Hvilket förslag härigenom för den med
Grundlagen instämmande behandling till Riksens
Ständer vördsamligen öfverlemnas.
Stockholm den 20 April 1818.
N:r 28.
Constitutions - Utskott eks Memorial
till Riksens Ständer med projecteradb
tillägg i 29 ,§. Riksdags- Or denitz
g en.
I anledning af derom gjord motion får, till
den behandling Regeringsformens 56 g. före»
skrifver,
Coust. Ut sk. Betäiikanden.
skrifver, Constitutions-Utskottet härigenom
föreslå det tillägg i i Moin. al 29 §. Riksdags
Ordningen att, efter Orden: »ändringar,
förbättringar och förklaringar deraf,« må införas:
»Hvarvid iakttagas bör, att flera Moment,
hvilka med hvarandra ej äga den nödvändiga
gemenskap att de samfällt måste antagas
eller förkastas, icke må tillsammanställas
förrän vid den slutliga Redaction, sorn,
sedan de blifvit särskilt antagna, kan finnas
af nöden. Ståndens Ledamöter vare obetaget
att öfver 'Constitutions-Utskottets förslag, in
Pleno yttra sina tankar, men Riksens Ständer
må derom ej förrän å den nästföljande
Riksdagen besluta.«
Stockholm den 20 April 18>8*
Constitutions-Utskottets Memorial bill
Riksens Stander, nied bilistyrkande
af ändring uti åtskilliga Grundlag
ar nes §§., i hvad angår föreskrifter
om en voterings-sedels af
-
Euär den uti 6g Regerings-Formen och
53 §. Riksdags-Ordningen meddelta föreskrift
att, till undvikande af paria vota vid omröstningar
med Ja och Nej, en sedel skall
Bihang till Bikt-St. fröt. 1817, i8tÖ. 3:djo Sami. N;r 8.
N:r 29.
gg Coust. Ut sk. Betänkanden.
uttagas och förseglad afkiggas, jemväl finnes
åberopad i de af Grundlagarna, som
handla om val till Konung eller Thronföljare,
till Förmyndare för omyndig Konung, till
Riksens Ständers Justitie-Ombudsman samt
till deras Committerade för Tryckfrihetens
vård, men Constitutions-Utskottet ansett detta
frånskiljande af en voterings-sedel vara i
allmänhet olämpligt och utan ändamål vid de
tillfällen, der flere personer komma under
omröstning, och först blifva nödigt och användbart,
då votering öfver en särskilt person
anställes, får, med anledning af derom
gjord motion, Utskottet härigenom, till deri
behandling 56 §. Regeringsformen stadgar,
föreslå följande Redactions-ändringar i nedan»
nämnda Grundlagarnes rum, för att i ett sammanhang
pröfvas och afgöras:
Regerings-Formen.
§■ 97-
»Denne Riksens Ständers — — — förr
än valet fulländadt är. Desse Electorer skola
samfällt och icke efter Stånd, först medelst
slutna sedlar, hvar för sig uppgifva deri
Man, som de finna höra komma under omröstning.
Falla dervid rösterne till mer
än hälf ten af de röstande Electorernes antal
på en Man, vare han behörigen vald.
Aro åter rösterne så delade emellan flera,
att en sådan full pluralitet Jör någon icke
äger rum, anställes, med iakttagande af
hvad 69 f)\ om lika rösters förekommande
Coust. Utsli. Betänkanden. 59
stadgar, ny 'Dotering med slutna sedlar,
till antagande af den, som de flesta rösterna
erhållit, eller, om han icke ant ages,
af den, som näst honom blifvit af de fleste
Electorerne kallad och så 'vidare. Inträffar
den händelsen etc.«
lii ks dags- Ordningen.
§. 6r.
»Då val till Konung — — — om en
person sig förenat. Omröstningen ibland
Nämnden skall ske per Capita och med
slutna sedlar. Hvar och en af Nämnden
upp gifve, ibland, dem af Stånden föreslagne,
den han anser böra utköras. Falla dervid
rösterne, till mer än hälften af de
röstandes antal, på en Man, rare han behörigen
vald. yl ro åter rösterne så delade,
alt en sådan full pluralitet icke äger rum,
anställes, enligt det i 53 beskrifna voteringssätt,
ny omröstning till antagande
af deri, som flesta rösterna erhållit, och,
om han ej ant ages, af den, om hvilken,
näst efter honom, de fleste af Nämnders
sig förenat. Inträffar den etc.<c
§. 62.
v Skol a Riksens Ständer tillsätta Förmyndare
för en omyndig Konung, sammanträde
de sist dagen efter den, då Riksdagen
å Rikssalen Öppnad blifvit, och utvälje,
genom allmän omröstning i deras
särskilta Plena, till en Nämnd, sexton per
-
6o Const. Ut sk. Betänhanden.
sorter för hvarje Stånd, hvilka röste per
Capita, och icke Ståndsvis, om de, af Plena
till antalet bestämda Förmyndare, sorn.
skola vara antingen En, Tre eller Feni.
Hvarje Ledamot af Nämnden upptéckne å
en sluten vallista, de män dem han anser,
förtroendet värdiga, o< h så mångå att de
med en person öfverstiga det af Ständerna
utsatta antal. Af dem, som dervid kommit
i åtanka, ställes, på sätt uti 53
stadgas, först deri, sorn flesta röst erne erhållit,
under ny omröstning, då Nämndens
pluralitet gifve utslaget. På samma sätt etc.cc
§•63.
1:0 »Till följd af Regeringsformens —
— — behörigen lullgöra.«
2:0 »Denna Riksens Ständers — — —
förrän valet fulländad! är. Desse Electorer
skola samfällt och icke efter Stånd, först
medelst slutna sedlar, hvar Jör sig uppgifva
den man, som de anse böra komma
under omröstning. Falla dervid röst erne,
till mer än hälften af de röstande E/ectorernes
antal, på en Man, vare han behörigen
vald. Aro åter rösterne så delade
emellan flera, att en sådan full pluralitet
för någon icke äger rum, anstä/lcs, med
iakttagande af hvad 53 §• om lika rösters
förekommande stadgar, ny votering med
slutna sedlar till antagande af etc.<x
§.65.
»Till Tryckfrihetens vård — som
Const. Ut sk. Betänkanden. 61
bland dem före ordet. Desse Committerade,
af hvilka Två , utom Justitie-Ombudsm
armen, skola vara Lag färne, väljes af
Riksens Ständer, genom Sex af hvarje
Ständ dertill utsedde Electorer, hvilka, enligt.
det i. 61, 62 och 63 ,§\§‘- föreskrifva
sätt y röste samfält och icke Ståndsvis. Afgår
emellan Riksdagarna etc.«
Stockholm den 24 April 1818-
N:r 30 och 31.
Constitutions-Utskottets Memorial till
Ridderskap et och. Adeln, samt mut.
mut., till Borgare-Ståndet, i anledning
af deras lillkänn agifna önskan
om tryckningen af Handlingarna
och Protocollen i ett anmärkningsmål,
rörande nreddclta föreskrifter
om Truppers proviantering i fredstid.
(jenom Protocolls-Utdrag at den 21 innevarande
har Höglo!!. Ridderskapet och Adeln
(Vällofi. Borgare-Ståndet den 25) behagat
gifva Constitutions - Utskottet tillkänna sin
önskan, det måtte Utskottet låta till trycket
befordra dess Protocoll och Handlingar
i anrnärkningsmålet, rörande det af Konungens
Rådgifvare i Commando-ärenden för
€>2 Coust. Utsk. Betänkanden.
Flottorna Allmänna Magasins-Directionen meddelta
avertissement om utspisning af mjukt
bröd åt Garnisons- och Arbets-manskapet i
Carlskrona, äfvensom den i sammanhang härmed
Magasins-Directionen sedermera ålagda
skyldighet att åtlyda Kongl. Maj:ts genom Dess
General-Adjutanter för Armén och Flottorna
utfärdade Ordres i afseende på Truppers proviantering
under fredstid.
Då, under öfverläggningen härom, olika
meningar inom Utskottet uppstått, har votering
med slutna sedlar blifvit yrkad och anställd
öfver följande, i enlighet med discurserna
inrättade och, efter föregången justering,
gillade Proposition:
»Den, som anser utlemnandet till tryckning
af Consiitutions - Utskottets Handlingar
och Protocoll i anmärkningsmålet, rörande
Truppers proviantering under fredstid, böra
alldeles vägras, lägge Ja.ic
»Den det ej gör, lägge Nej. Vinner Nej,
kommer Utskottet att afgöra, till hvad del,
och med iakttagande af hvilka omständigheter
i öfrigt, nämnda Protocoll och Handlingar
må till tryckning utlemnas.«
Och som, vid omröstningen, Två Stånd
Stadnat mot Två , i följd hvaraf frågan förfallit,
får Utskottet] sådant härigenom vördsamligen
anmäla.
Stockholm den 28 April igig.
Coust. Utsk. BeLänkanden. 65
N:r 52.
Consbibubions-Ubskobbebs Memorial bill
Riksens Ständer, med förslag bill
ändringar i 107 §. Regeringsformen
och 29 §. Riksdags-Ordningen.
D å den nu befintliga redactionen af i:sta
puncten i 2:dra Momentet af Regeringsformens
107 §. möjligen skulle leda till en sådan
tydning, hvarigenom af samma Ständer
tvenne särskilta Autoriteter tillskapades, som
båda ägde rättighet att afgöra r må hända på
olika sätt, de anmärknings - frågor, hvilka,
enligt denna , kunna in Plenis väckas och
äfven af Utskotten i allmänhet hos Riks-Stånden
anmälas, får, med anledning af derom
gjord motion, och i betraktande af nödvändigheten
att, med enhet i Lagstiftningens
grundsatser, bevara den vid deras tillämpning
åsyftade säkerhet, Constitutions-Utskottet härmedelst
tillstyrka Riksens Ständer antagandet
af följande redactions-ändringar, i den ordning
56 §. Regeringsformen stadgar, nemligen:
I sednare Momentet af 107 Regeringsformen
:
»Frågor uti detta amne kunna i Riksens
Ständers Plena väckas, och af andra Riksens
Ständers Utskott än Constitutions-Utskottet
hos Stånden andragas. Sedan sistnämnda Utskott
deröfver blifvit hördt, afgöre Riksens
Ständer dessa frågor i de fall, der Utskottet
dem till Riksens Ständers i denna §. omför
-
64 Const. Utsk. Betänkanden.
jnäldta pröfning och behandling öfverlemnat.
Under Riksens Ständers m. m.ic
I 7tde puncten af 2.9 §. Riksdags-Ordningen,
eller, om den projecterade moments fördelningen
bifalles, i 4;de puncten af samma
§:s 2:dra Moment.
sjFrågor uti detta ämne kunna i Riksens
Ständers Plena väckas, och af andra Riksens
Ständers Utskott än Constitutions - Utskottet
hos Stånden andragas. Sedan sistnämnda Utskott
deröfver blifvit hördt, afgöre Riksens
Ständer dessa frågor i de lall, der Utskottet
dem till Riksens Ständers pröfning och behandling
öfverlemnat. När Irågor uti Riksens
Ständers in. m.«
Stockholm den 1 Maj 1818*
N:r 33.
Consbitution s-Utskottets Memorial till
Riksens Ständer, i anledning af yttrad
önskan om Handlingarnas tryckning
i anmärkningsnialet rörande
General-Or derna af den 24 Maj
1817.
Uti Protocolls-.Utdrag af den 23 nästlidne
April, har Vallofl. Borgare-Ståndet förklarat
sin önskan, att Constitutions-Utskoftets Handlingar
och Protocoll i Anmärkningsmålet rörande
de genom Föredraganden af Gomman
-
Coiist;. Utsh. Betänkanden. 65
do-ärenden för Armén utfärdade GeneralOrdres
0111 villkoren för approberandet af
Recruter vid sådana Regimenten, der Rotehållare
ej samfällt ingått beting om Soldatbeklädnaden,
måtte till trycket befordras;
hvarefter, med anledning af Borgare-Ståndets
inbjudande, Höglofl. Ridderskapet och Adeln
under den 27, och Hedervärda Bonde-Ståndet,
under den 25 i samma månad, i denna
önskan instämt, men Högvördiga Prest-Ståndet,
likaledes under sistnämnde dag, till Utskottet
öfverlemnat att härå göra det afseende,
sorn Grundlagarnas föreskrifter och sakens
beskaffenhet knnde medgifva.
Utkottet får å dessa communicationer härmedelst
lemna det svar, att Utskottet icke
funnit något hinder för tryckningen af dess
Handlingar och Protocoll i ofvanberörda mål,
så vida Kongl. Majit täckes tillåta utgifvandet
af de Utskottet till upplysning meddelta, den
24 Maj, den 26 Augusti och den 50 September
1817 öfver Comma ndo-Ärenden hållna
Protocoll, hvilka, enär Utskottet ansett dess
Handlingar ej böra annorlunda än in exteuso
tryckas, dertill utgöra nödvändiga bilagor,
men som, enligt 2 §. 4 Mom. TryckfrihetsFörordningen,
ej kunna utan vederbörandes
bifall utbekommas; varandes, i sådan händelse,
Utskottet beredt att låta aflemna ett utskrifvit
fullständigt exemplar af hela acten
till den eller dem, Riksens Ständer utse att
om tryckningen besörja.
Stockholm den 5 Maj 1818.
Bihang till RikiSt.Prot. 1817,1818- Sldjä Sami. N:rg. 10.
66 Coust. Utsk. Betänlianden.
N:r 34.
(konstitution s-Ulskottets Memorial till
Iiidderskapet och Adeln, i anledning
a[ yttrad önskan om tryckning
af Han dlingarne i målet rörande
en mot Herr Stats-Ministern
för Utrikes är ender na gjord anni
ärkning.
Med anledning af Höglofl. Bidderskapets och
Adelns genom Protocolls-Utdrag af den 2.7
nästlidne April, Constitutions-Utskottet tillkännagifna
önskan, att så väl den af Herr
Schönscrö /i, Pehr, gjorda anmärkning mot
Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärenderna,
i afseende på dess till Konungens Befallningshafvande
under den 21 Mars 1817 aflåtna
skrifvelse, som ock Herr Stats-Ministerns
Förklarings-Memorial, jemte Utskottets Yttrande
och Protocoll i detta anmärkningsmål,
måtte till trycket befordras, har, efter härom
föregångna öfverläggningar, votering inom Utskottet
blifvit yrkad och anstäld Öfver frågan
huruvida handlingarnas utlemnande i förenämnde
afsigt borde antingen vägras eller
ock till större eller mindre del medgifvas.
Och, som vid omröstningen Två Stånd stannat
emot Två, i följd hvaraf frågan förfallit,
får Utskottet sådant härigenom till svar vördsamligen
anmäla.
Stockholm den 5 Maj 1818»
Const. Utsk. Betänkan den.
67
N:r 35-
Constitutions-Utskottets Memorial till
Biksens Ständer, med Betänkande
och Förslag i frågan om en förbättrad
Bepresentation.
T ill fortsättning af Constitutions-Utskottets
arbeten under sednast förflutna Riksdagar,
och med ytterligare föranledande af enskilta
Riksdagsmäns inlemnade förslag, har detta
Utskott till närmare behandling företagit den
så ofta väckta, men alltid åter hvilande frå*
gan om en förbättrad National Representation.
Sedan Utskottet, dels i officiel väg, dels
under hand, sökt förskaffa sig alla sådana Statistiska
uppgifter, dem förra Ständer ansett
nödvändiga för uppgörandet af ett förslag i
ämnet, har Utskottet, i den mån, dessa upplysningar
blifvit tillgängliga, utkastat sin plan
i hufvuddragen och småningom jemnat den
bana, på hvilken det borde varsamt och stadigt
framgå till sitt mål. Med antagande af
de allmänna principer, att Svenska Statsförfattningen,
lika stark genom sin grund sorn
vördnadsbjudande genom sin ålder, endast
fordrade nya stöd lör en säkrare varaktighet,
att tillfredsställandet af de Orepresenterades
anspråk innebure ej allenast en rättvisa emot
dem och Nationen, utan ock ett medel att i
Riksens Ständer införlifva liera samhällets värden
och krafter, samt att, för detta vigtiga
ändamåls ernående, icke behöfdes mer eller
68 Const. Ut sk. Betänkanden.
annat än partiela förändringar i Stånds-representationen,
eiler, oin ett rnaterielt uttryck
får nyttjas, byggnadens förbättrade inredning
och skick, Titan dess nedrifning, — hade Utskottet
uppdragit en dess Ledamot att i afgifvande
utlåtande och förslag framlägga de
väsentligaste och mest öfverklagade ofullständigheter
i National-Representationen, jemte
sättet att med det helas möjligen minsta rubbning
afhjelpa dem. Denne Ledamot har äfven
svarat mot Utskottets lörtroende och
väntan, då han, såsom ett anförande tilldess
Protocoll, inlemnat det raisonnerade project,
som härhos bifogas, och som Utskottet, medelst
hufvudsakligt instämmande deri, redan
gjort till sitt eget.
För att undvika ett öfverflödigt upprepande,
får Utskottet hänvisa till innehållet af
detta project, så väl i allmänhet med afseende
på utredandet af de Orepresenterades rätt,
och grunderna för deras incorporation i de
Riks-Stånd, till hvilka de kallas af sitt läge i
Staten och af sina borgerliga befattningar,
som afven i hvad angår de nya beståndsdelarne
af Lagstiftande Magtens tvenne reella
Classer, nemligen Jordbruket och Näringarnas.
Beträffande åter de tvenne öfriga, eller
Representationens ideala hälft, har Utskottet
funnit sig föranlåtit att, på sätt här nedanföre
skall omförmälas, göra vid förslaget några
jemkningar och tillägg.
Om, på de i projectet anförda skäl, Utskottet
trott Ofrälse Säteri-ägare, hvilkas jord
ej är representerad, men hvilkas jord-privi
-
Cons t. Utsk. Beta rilian den. %
legiér äro det, kunna utan obillighet från
Representationen än ytterligare uteslutas, har
deremot, med gillande af projectet, Utskottet
ansett Ståndspersoner, som äga KronoKrono-Skatte-
och Frälse-Skattejord , vara ostridigt
berättigade att genom val ingå i sammansättningen
af Bonde-Ståndet, med hvars
nuvarande constituerande Ledamöter de hafva
enahanda yrke, och, efter nedläggandet af
andra näringsfång eller afsked ur publik tjenst,
samma intresse och samma oberoende.
Såsom en följd häraf, komme 15 §• i
Riksdags-Ordningen att erhålla en så lydande
förändrad redaction:
Samtlige inom hvarje Härad boende,
hr salne ägare aj Krono- Kronoskatte-, och
Frä/seShatte-Hemman caije, inom sig, efter
hemmantalet en Riksdagsman för Bonde-Ståndet
, hvilken ej till något annat
Stånd hörer, eller någon beställning i Rikets
tjenst innehafver. Ingen må i valet
deltaga, sorn sjelf ej väljas kan. Hilja flere
Härad förena sig om en Fullmägtig, vare
sådant deni obctaget.
Enär Bergsbruken, fastän tillhörande landsbygden,
snarare formera större Fabriks-anläggningar
än verkliga Jordfastigheter, och
dessutom lemna hufvudämnet för Rikets Export-handel,
hafva Ofrälse Bruksägare synts
böra, jemte öfrige förädlare af Mineral-Rikets
alster, vinna inträde i Borgare-Ståndet, och
deras Fullmägtige, på lika sätt som Falu Bergslags,
lämpligast kunna räknas till de större
Städerna i granskapen af Valdistricten.
7°
Cons t. U/sk. Betänkande/i.
Dessutom skulle, med befästande, genom
sjelfva Representationen, af en naturlig skyldskap
emellan de spridda rörliga Manufacturerna
och de bosatta egentiiga Handtverkerien,
aila Ofrälse Fabriks-Idkare och Manufacturister
på Landet adjungeras närmaste Städer,
för att, i proportion af erläggande Stadsafgifter,
förstärka de väljande och således äfven
de valbara.
Annu återstår den detaillerade tillämpningen
af dessa grunder, särdeles med hänsigt
till Ofrälse Bruksägares röstberäkning och deras
Fullmägtiges antal. Men, om det förslag
antages att, i alla grenar af Bergsbruks-rörelsen,
en production, sorn svarar emot värdet
af too Sk:® Stångjern, må gifva ägaren en
valröst, och 23o röster välja en Riksdagsman,
kan ifrågavarande tillämpning utan svårighet
fuliiöljas af vederbörande Embetsman.
Emedlertid får Utskottet tills vidare föreslå
nedanstående tillägg i Riksdags-Ordningens
14 §•, att vid slutet deraf införas:
Bergsbruken, hvarunder inbegripas alla
inrättningar till de. Järsta förädlingarna af
Mineralrikets producter, åge ock att, inom
sig, till Borgare-Ståndet utse Fullrnägtige,
sorn er till annat Biks- Stånd höra, och
hvarvid ingen må välja, om han ej valbar
är. Valen skola ske inför vederbörande
Bergmästare i hufvud-districtén, samt röst
erne sålunda beräknas, att värdet af etthundrade
Skeppund Stångjern eller af en
deremot svarande production af annan
Bergsbruks-rörelse lemnar ägaren en val
-
Coust. Ut sk. Betänkanden. 71
röst, och alt sedermera Tvåhundrade Trettie
roster utgöra en Fullmägtig.
Ofrälse Manufacturister och Fabriksidkare
på Landet vare berättigade att
förena sig med närmaste Stad, for att der,
i mån aj erläggande St a dsafgifter, deltagna
i Ti i t s dags m a nn a- v a len.
Organisationen af det Stånd i Rikets Lagstiftande
Corps, sora är Kyrkans, Upplysningens
och Läroverkens, liar Utskottet ej ansett
fordra eller medgifva den projeeterade större
förändring, att Biskoparne skulle erhålla plats
pa Riddarhuset. Efter Utskottets tanka, borde
de qvarblifva i sitt Stånd , men, äfvensom
Pastor Primarius i Stockholm, icke vara sjelfkallade,
utan blott kunna valjas. Icke heller
torde någon Iråga nu behöfva uppstå om
Comministrärnes formliga uteslutande.
Deremot har Utskottet instämt i det förslag,
att vissa Akademister och Verldslige Lärare
må i Präst-Ståndet intagas, dock, i hvad
Gymnasii-Lectorer beträffar, utan inskränkning
till Lekmän.
1 enlighet härmed får Utskottet uppgifva
följande nya redaction af 13 §. Riksdagsordningen
:
Hvarje Stift välje , i den ordning,
hvarom dess Prästerskap inom sig öfverenskommer,
följande antal Riksdags-Fullmägtige
bland Kyrkoherdar; Upsala Stil t Fem,
Stockholms Stad Tre, Linköpings Stift Fem,
Skara Fyra , Strengnäs Fyra, Vesterås Fem,
Vexiö Tre, Lunds Fyra, Göteborgs Tre,
Calmare Två, Carlstads Två, Hernösands
Const. Utsk. Betänkanden.
Tre och Gottlands Två. frke-Biskopen vare,
såsom Preste-Ståndets Talman., till Riksdagen
sjelf kallad. Biskop arne■, Pastor Prim,
arius i Stockholm och jemväl GymnasiiLectorer,
antingen desse innehafva Preb
enden eller ej, och är o Prestvigde eller
Lekmän, må till Riksdagsmän kunna väljas,
på det sätt att de inbegripas under
det här ojvan bestämda antal Kyrkoherdar
från Stiften. Comministrarne i hvarje
Stift, äfvensom de i Stockholm, vare berättigade,
om de det åstunda, att inom
sig välja en Fullmägtig.
Universiteten i Upsala och Lund äge
att till Riksdagsmän i Prest-Ståndet utse,
hv artd er a Tvenne. Professorer från de Uer läsliga
Faculteterne. Likaledes må af Uett enskaps-
Akademien Tvenne Ofrälse Civile
Ledamöter väljas till Fullmägt ige i nämnda
Stånd, dock utan rätt till Riksdagsmanna
underhåll.
Utskottet bör i öfrigt anmärka, att godkännandet
af de å nyo redigerade §§. i Riksdags-Ordningen
medförer några, fastän mindre
betydliga, förändringar i andra denna
Grundlags ruin.
Etter att sålunda hafva i korthet yttrat
sig öfver förslagen till rättelse och förbättring
af National-Representationen i de Olrälse
Stånden, skulle utan tvifvel Utskottet lemna
en pligt ouppfyld, om det ej tillika framställde
sina åsigter rörande Frälse-Ståndets Representatations-form.
Med bevarande af Ridderskapets och
Coust. Utsfs. BetänkaJiden. 73
Adelns ursprungliga, från börden hämtade,
rättighet att deltaga i Nationalrepresentationen,
blefve det, etter Utskottets förmodan, ej
utan inflytelse till Riksdags-ärendenas skyndsammare
behandling, om denna rättighet utÖtvades
genom val, af hvarje ätt inom Ståndet,
till ett mindre antal Representanter än
ätter, och således flera ätter komme att representeras
af en Fullmägtig.
Före Riksdagen borde, i sådant afseende,
behörigt val anställas; och, ehuru derigenom
Representanternes antal förminskades, skulle
likväl ingen förlora den honom, enligt Riddarhus-Ordningen,
tillerkända rättighet att
kunna blifva Representant, utan blott tillfället
att vid hvarje Riksdag personligen representera.
Denna visserligen stora förändring af Riddarhus
Ordningen torde, för utarbetandet af
Reglementariska delar, kräfva längre tid och
noga eftertanka. Endast grundernas framläggande
ingick härvid i Utskottets plan.
Utskottet underkastar det hela af sitt förslag
Riksens Ständers benägna och upplysta
oropröfvande, för den i Grundlagen föreskrifna
slutliga behandling; hvarjemte Utskottet
får bifoga så väl en dess Ledamots, i sammanhang
med detta ämne, ingifna anförande, som
ock ett Utdrag af Protocollet, innehållande
åtskilliga Ledamöters reservationer.
Stockholm den 12 Maj 18*8.
74 Cons t. U/sk. Bet änkan den.
Innan jag förelägger Höglofl. Utskottet en
uppställning af några öfverklagade ofullständigheter
i vår Representation, jemte förslag,
att med minsta möjliga rubbning af det liela
afhjelpa dem, utbeder jag mig få erinra, att
detta så grannlaga företag är grundadt dels
på det förtroende, Utskottet behagat visa mig,
dels ock på den tillförsigt, jag å min sida fästat
vid samteliga Ledamöternes förenade varma
känsla för Fädernesland, lör medborgerlighet
och allmänt väl. Jag skulle önska, att
Utskottet, hänfördt af detta tänkesätt, ville
för några ögonblick elötnrna sin organisation,
och upplösa sig i ett samfund af vänner, sorn,
med gemensam böjelse lör gemensamma ändamål,
lugnt och förtroligt pröfvade tillämpningen
af några allmänt erkända grundsatser
till vår närvarande Statsförfattning. Om vi
erkänne den orygglig genom sina grundvalar,
aktningsvärd genom sin ålder, så böre vi ock
samfält bidraga till de stöd, som skola göra
den i alla sina delar varagtig; och dessa stöd
äro allmän rättvisa och sjelfständighet.
Former, som blifvit uppgjorde under Rikets
mindre ljusa och lyckliga tidehvarf,
kunna ej innefatta allt hvad det sedermera
vunnit under 3 ä 400 års tillväxt. Barnålderns
kläder kunna ej passa åt manna-åren. Förmögenhet,
näringar, upplysning hafva väldigt
utvidgat sig: emellan Standen hafva nya classer
af medborgare uppkommit, som befinna
sig ömsom af lagar och vanor-från Representationen
uteslutne. Anspråk h|fva följagtligen
Const. Utsk. Betäiikanden.
blifvit gjorde, som mer och mer ådragit sig
uppmärksamhet både inom och utom de Lagstiftande,
tills det ändtligen blifvit en samhällssak
att tilse, huruvida Riks-Stånden kunde
i någon mån öppna deras gränser och inbjuda
några nya Representanter, som Nationen
saknar bland sina Fullmägtige.
Förslag dertill har ej kunnat göras, utan
att genomse hela sammanhanget af vår Representation,
för att utröna huruvida den
verkligen uttrycker hvad Nationen är och
hvad hon vill. Jag hoppas att, vid anmärkningen
af några ofullkomligheter, ej anses
sorn tadlare af Stånd eller personer, att principer
ej tagas för facta, möjligheter ej lör
erfarenhet. Sanningen ligger egentligen i rigtigheten
af de allmänna begreppen om medborgerliga
rättigheter, om politiska förhållanden
personer emellan inom samma Stånd, så
vä! som Stånden emellan i det hela. Ändamålet
är, att med dessa begrepp jemnföra
den nuvarande Representationen; att söka
närmare hopfoga dess särskilta delar; att leda
dess rötter vidare ut i Nationen; att, så vida
möjligt är, i den införlifva hela Statens värde
och kraft, och begagna en närvarande fri,
öppen, patriotisk sinnesstämning, för att bereda
ännu mera trygghet och lugn åt framtiden.
Alla fria Constitutioners föremål är, att
ur särskilta classer af Samhällets Ledamöter
samla de mest oberoende och de mest upplyste
män, för att föreställa hela Nationen.
Den Svenska har i detta afseende indelt Ri
-
76 Coust. Utsk. Betänkandeti.
kets Representativa inbyggare i 4 Classer: af
hvilka den i:sta iir yttre värdighetens; den
2:dra Läroverkens, Lärdomens, Upplysningens;
den 3:dje Handelns och Näringarnes; den 4:de
Jordbrukets: hufvudcaracterer, som i stort
fullkomligt tjena att skilja de 4 Riks-Ståuden,
men som, långt ifrån att begränsas af deras
skiljemärken, hafva, liksom alla classificationer
i hela naturen, sina forblandningar, sina
ledande länkar till och inom hvarann. Af dessa
fyra Stånd föreställa de två sistnämnda Samhällets
styrka, de två föi'sta dess civilisation.
Den ena hälften af Representationen är redbar,
reel: den andra ideal. Begge sammanfatta
de i anseende till föremålen i det närmaste
allt hvad till en fullständig Nationalrepresentation
i en monarkisk fri Stat fordras:
i anseende till sjelfva beståndsdelarne
af hvart Stånd klagas att de ej innefatta allt.
Systemet är objective temligen fullständigt,
subjective ej.
Hvad först Statens fysiska styrka, redbarheternes
Representation, beträffar, så är det
som en grundsats i alla Constitutionela Stater
antagit, att all productif fast förmögenhet
bör representeras, efter den först oell säkrast
råkas af beskattningen. Den Svenska Statsförfattningen
har häruti några undantag, på
hvilka de vigtigaste anspråken grunda sig:
det blir alltså den första angelägenheten att
pröfva och reda dem. Reclamanterne äro:
2:0 •Ofrälse ägare af Säterier och Frälse.
Ridderskapet och Adeln representerar
Const. Ut sk. Betänhanden. 77
värdighet, ej jord, och har aldrig sjelft representerat
sina Säterier. Det synes deraf: att
den, som äger 50 hela hemman Säteri och
Frälse, ej har flera röster på Riddarhuset, än
den, som har ett, än den som har intet: att
en hufvudman för en familj kan vara alldeles
obesuten och representera, under det tie yngre
ättlingar af samma slägt skulle kunna äga lika
många Säterier och likväl ej deltaga i Representationen.
Dä en uteslutande rättighet gifves åt några
medborgare, sker det alltid på de öfrigas bekostnad:
så är det äfven med privilegierad
jord. Men genom en temligen rättvis motvigt,
är det bestämdt att denna jorden ej representeras.
Det är ett utbyte af förmåner och
försakelse: en ej otillbörlig öfver flyttning af
Representations-rätten ifrån den privilegierade
jorden till den betungade; efter deras inbördes
intressen just genom privilegierne blifvit
skilde. Sedan den förmån, att äga sådan
jord, numera blifvit alla Stånd upplåten, så
synes all rättvisa vara gjord som göras kan;
och de ofrälse ägarne kunna ej med skäl begära,
att innehafva den med bättre rätt än
Ridderskapet och Adeln sjelf. De kunde ej
köpa den med egendomarne, efter de primitive
säljarne sjelfve ej ägde den; de kunna
nu ej förvärfva den, utan att alle frälse-innehafvare
inträdde i samma rätt, hvilket Constitutionens
grunder göra till en omöjlighet.
Utan tvifvel skall Nationen genom denna omständighet
sakna ibland sina Representanter
mångå förtjente och upplyste män,, och en
78 Coust. Utsk. Betänkanclcn.
betydlig del af Rikets bäst odlade jord blifva
orepresenterad; men sådan är den olyckliga
följden af uteslutande rättigheter, och , i trängseln
af medborgerliga anspråk, måste det allmännaste
intresset vinna. Emedlertid kan man
säga, att, om frälse jord i ofrälse händer ej
är representerad, så äro privilegierne det genom
de många innehafvare, som äga röster i
Stånden; och hvilken som sätter mer värde
på Representations-rätten än på privilegierne,
äger frihet att återlemna dem åt samhället,
att låta skattlägga sin jord och utan hinder
njuta den rätt, som 15 §. Riksdags-Ordningen
stadgar. Privilegierne äro emedlertid ett stort
och bekymmersamt hinder emot enhet i jordens
representation; och de tider torde ännu
vara långt borta, då upplysning och patriotism
stiga nog högt för att nedlägga dem.
2:0 De så kallade Ståndspersoner, sojii äga
Krono-, Krono-Skatte- och Frälse-SkatteJord.
Constitutionen känner ej flera än 4 Stånd,
och flera behöfvas ej för att representera allt,
hvad under någon synpunkt bör i Representationen
ingå. Den 15 §. i Riksdags-Ordningen
har ej gjort andra undantag ibland Hemmansägare,
som kunna till Riksdagsmän af
Bonde-Ståndet väljas, än att ej hafva hört till
ett annat Stånd eller någon beställning i Rikets
tjenst innehaft. Om således all Krono-,
Krono-Skatte, och Frälse-Skattejord har rätt
att i Representationen deltaga, så är det ett
intrång i denna rätt, att göra något annat af
-
Coust. Utsk. Belänkanden. 79
seende på innehafvarens person, än det Grundlagens
bokstaf föreskrifver. Obilligt vore det
att tillse, huruvida lian .sjelf brukade sin jord,
då mången Landtman har mer möda att följa
och styra arbetet, än en annan att arbeta
sjelf; så finnes ock verkligen mången Ståndsperson,
som kör och sår sjelf sin jord. Hårdt
vore det att mäta medborgerliga rättigheter
efter kläder, skick och boningar. Skulle ett
Stånd, som så märkligen tilltager i hyfsning,
vilja neka medborgare deras ostridiga rätt,
för det de synas m r hyfsade? Och hvem
har utstakat gränsen för hyfsning, vid hvilken
Landtbrukarens rätt till representation
upphör? Den finnes ingenstädes i Grundlagarne;
men väl finnas Ledamöter af det Hedervärda
Bonde-Ståndet, som i odling, skick,
klokhet och välmåga öfverträffa många Ståndspersoner,
och som lika med dem styra och
efterse deras jordbruk, utan att jemnt lägga
hand dervid. Hvem skulle ej önska att hela
Sveriges Allmoge höjde sig i likhet med dem;
och ännu mer, hvem skulle ej önska att alla
jordbrukande Ståndspersoner i denna mening
vore Allmoge? Att en mängd gradationer jemnades,
som ofta hafva sin grund blott i yppighet
och fåfänga, och att personer, som
hafva samma yrke, samma rätt, samma intresse,
ville närma sig till hvaran i samma
Representation? Bonde Ståndet är för upplyst,
för att ej medgifva de så kallade Ståndspersonerne
detta deras rättmätiga deltagande;
det är för mycket sjelftänkande för att frukta
att af dem ledas, för talrikt att öfverröstas.
80 Coust. Vtsk. Betänkanden.
Det förlorar intet, men det kan vinna vid
att förena med sig redlige, kunnige, erfarne
män, som vid manga tillfällen skulle förtjena
dess förtroende.
Men den 15 §. i Riksdags-Ordningen innehåller
en verklig orättvisa, då dea stadgar,
att den, som innehaft en beställning i Rikets
tjenst, ej kan väljas till Riksdagsman. Hvad
är då Rikets tjenst, om den ej är medborgares,
och huru skulle man förlora en rättighet
för att hafva tjenat dem? Att de verkligen
tjenande uteslutas, har afseende på det
beroende af förmän, som publik tjenst medför,
öch den inflytelse på vilja och beslut, sorn
detta beroende möjligen skulle kunna äga;
men att en Bondeson, som fått uppfostran
och ingått i Rikets tjenst, som efter fadrens
död äi’fver och tillträder hemman, och nu
går ur tjenst, skulle för alltid hafva förverkat
sin Riksdagsmanna-rätt, är så uppenbart stridande
emot rättvisa, att intet tvifvel bör uppstå
, det jn Bonde-Ståndet sjelft skulle önska
en förändring i denna föreskrift; nu så mycket
mer, som det årligen aflemnar söner för
att uppfostras till publik tjenst. Lika så obilligt
är det, att man ej skall få representera
sin besutna berättigade jord, för det man
förut haft ett annat näringsfång, hvilket man
öfvergifvit för att verkligen blifva jordbrukare,
utan att numera höra till något annat Stånd.
Det är ej förbudit att ifrån Bonde blifva Borgare;
hvarföre skulle man ej från Borgare
kunna blifva Bonde? Vöre det ej lyckligt, att
capitalister
Coust.
capitalister blefvo jordbrukare, och huru skulle
denna frihet tåla någon inskränkning? Hela
den 1.5 §. i Riksdags-Ordningen torde derföre
så böra författas:
»Samtelige inom hvarje Härad boende,
sdjQsutne ägare af Krono-, Krono-Skatte- och
»Fräise-Skatte-Henunan välje inom sig, efter
?> h emman talet, en Riksdagsman för Bonde Stånjjslet,
hvilken ej till något annat Stånd lior,
meller någon beställning i Rikets tjenst innemhafver.
Ingen niå i val deltaga, som ej sjelf
mväljas kan. Vilja flera Härader förena sig om
3>en Fullmägtig, vare sådant dem obetaget.cc
3:o Bruksägare.
Bruksrörelsen har väl det gemensamt med
Landtbruket, att båda taga deras producter
ur jorden, båda äro fästade vid Landsbygden;
men dessa begge yrken äro i sig sjelfva vida
skilda. Bergslagerne äro samlingar af fabriker,
och likna snarare stora Städer. De äro afnämare
af Landets producter, hafva egna privilegier,
egen lagskipning, egna beskattningsgrunder,
och aflemna hufvudämnet för Rikets
utgående handel. Denna betydliga näringsgren
sysslosätter och försörjer omkring 70,000
menniskor, och afkastningen af hela rörelsen,
så mycket som fans i enskilta händer, utom
Fahlu, har de sednare åren och efter 18^7 års
priser, uppstigit till öfver Atta Millioner R:dr
i värde. Deruti äro likväl alla Mineralrikets
producter inberäknade, äfven Stenkol och
Alun. Allt detta är ej representeradt; men efJiihang
tillRi/uSt. Fröt, 1817, iÖiS 3:dje Sami. lN';r 11. i2s
g2 Cons t. Vt sk. Betänkanden.
ter allmänt antagna grunder, med samma ratt
som jordbruket, och ännu mer med samma
rätt som Fahlu Berglag, böra alla Rikets Bergslager,
hela dess Bruksrörelse hafva sina röster
på våra Riksdagar; och det åtminstone i
Samma proportion som jordbruket.
Enligt Magasins-Directionens underdåniga
berättelse till Kongl. Maj:t af den 2 Mars
1815, producerar hela Svenska Landtbruket i
jemngoda år ö§ million tunnor Spanmål, af hvilka
4*375,000 tillhöra Krono- och Frälse Skattejorden
efter Mantalens förhållande till purt
Frälse. Detta Spanmåls-qvantum gjorde, etter
ig'7 års Riksmarkegång, 8 R:dr 16 sk. tunnan,
ett värde af 36,500,000 R:dr, x>ch när
dertill lägges 25 pro G. för Ladugårds-af kastning,
Lin, Potates, Planteringar etc., s»
uppkom en summa af 45£ million, representerad
af 133 Bönder, och således en Fullmägtig
för ett productionsvärde af ungefär
370,000 R:dr.
Uppskattningen af Bergsbrukets producter
grundar sig på Kongl. Bergs-Gollegii uppgift
under innevarande Riksdag. Atta millioner, re
Eresenterade
på samma grund som jordbruet,
borde således äga i det minsta 21 Representanter.
Och, som 370,000 R:dr svara
ungefär emot 23,000 Skeppund Stångjern å
17 R:dr, eller 230 Skeppund Hammarskatt,
så borde 23o röster välja en Fullmägtig. Men,
som i de åtta millionerne alla Mineralrikets
producter och alla deras första förädlingaF
äro intagne, så skulle i alla grenar af Bergsbruksrörelsen
en viss årlig production, som
Const. Ut sk. Betänkanden.
85
svarade emot 100 Skeppund Stångjerns värde,
gifva ägaren en valröst. Det bör här erkännas,
att det ej varit möjligt att af de nyttjade
tabellerne dömraa om Tackjerns-blåsningeus
värde, såsom särskilt egendom betraktad,
äfven så är det med jern-gjuterierne och
Stål tillverkningen; men när en hufvud-princip
är gifven, kommer tillämpningen sedermera
att af vederbörande Embetsmän fullföljas;
och det blir denna tillämpning, som afgör
antalet af de Fullmägtige.
I öfrigt gäller samma regel här som i alla
Stånd: ingen må äga röster i tvenne Stånd
tillika: ingen må välja, som ej sjelf kan väljas.
Följaktligen afgå alla fastighetsägare i denna
dass, som höra till de redan Representerande
Stånden. Huru många röster de utgöra
är så mycket svårare att bestämma, som häruti
nästan årliga förändringar inträffa. Enligt
en i 1809 års Constitutions-Utskott antagen
förmodan, skulle tre femtedelar af dessa Verk
vara .i sådana händer, och i den händelsen
komme den verkliga Representation blott att
bestå af åtta eller nie nya Riksdagsmän. De
skulle, på samma sätt som Fahlu Bergslags
Fullmägtig, räknas till de större Städerne i
grannskapen af Hufvud-districten som välja,
hvilka af vederbörande Bergmästare komma
att utstakas.
4:o Fabriksägare på Bandet.
Till Brukshandteringen hafva blifvit räknade
alla Mineral-Fabriker, orörlige lika bergen
sorn nära dem. Andre f abriker och Ma
-
84 Const. Ulsk. Betänkanden.
nufactur-verk, rörlige och flyttbare, till en
elei utlagde ur Städerne, torde böra räknas
till Städerne och förstärka dem. Handeln är
nästan ingen i de flesta Uppstäderne: omgifne
af Landtculturen med dess prodncter, borde
de likväl vara hufvudsäten för förädlingarne,
och utbyta konstflitens produeter mot jordens.
Man har svårt att föreställa sig någon rätt
trefnad af Manufacturer och Fabriker utom
handräckning af Handtverkerierne och Slöjderne,
och den finnes i Städerne: ingendera
resa sig utan förenade. Må då Representationen
tills vidare förena dem, så att alla Fabriksoch
Mänufäctur-ägäre på Landet adjungera
sig med de närmaste Städerne, betala Stadsafgifter
der, och i mån af dem deltaga i Riksdaesmäiina-valen
för att äfven kunna blifva
O
valde.
När man kommer ifrån Jordbrukets och
Betgshandteringens colossaia Representation
till Städernes, hvilken skilnad! Nittiefyra röster,
som teckna Riksdagsbesluten, skulle i
samma proportion föreställa Trettiefyra och
en half millions årlig inkomst och hvilket
rörelse-capital! Men hvad föreställa de flesta
af dem? Bordt ej Ståndet sjelft gerna se sig
förstärkt med nya fonder för sin Representation,
och emottaga röster, som redan äro i
dess intressen förenade och så litet rubba
dess gamla organisation?
Vi hafva öfversett den ena Hufvudafdelningen
af vår National-Representation, den,
sbrn innefattar Statens physiska styrka, och
komma till den andra, som föreställer dess po
-
V
i
Coust. Ut sk. Betänkanden. 85
litiska och moraliska bildning. Den förra innehåller
egentligen de d erno era tiska, elementerne,
den sednare de aristokratiska; begge
uppställde i andra länders Constitutioner sorn
en emot en, hos oss genom subdivisioner
sorn 2 emot 2. Rätta afvägningen af dessa
hufvudsakliga kralter, är öfverallt det stora
problemet för Lagstiftningars bestånd. Få fria
Constitutioner hafva mindre känning af deras
inbördes motverkningar än den Svenska, och
dertill bidraga samfält Representationens grunder
och Konungamakten. De Ståndsintressen,
som hos oss stundom öfverklagas, äro redan
genom den i 75 §. Riksdags-Ordningen föreskrifne
Nämnd i det mesta sammansmälte,
och skola ytterligare blifva det, när Riksens
Ständer en gång finna godt att bifalla samma
votering per Capita i alla Utskott. Derigenom
skola dessa i deras sammanhang ännu
närmare föreställa Underhus, men så mycket
fullkomligare kanhända, som de .begge nyssnämnde
hufvudkrafterne redan der äro blandade
och förenade.
Redbarhetens Representation sågs bestå
hufvudsakligen af så kallade oberoende Medborgare,
och Lagstiftarne hade äfven visat sig
laggranne att ifrån det 4;de Ståndet afhålla
sjelfva möjligheten af yttre inflytelse. . Deremot
finne vi den ideala fullsatt af Embetsoch
Tjenstemän. Om också detta förhållande
skulle anses som oförenligt med begreppen
om ett fritt folks Representation, så lär
det dock 1 de flesta länder och i Sverige i
synnerhet vara oundvikligt. Olycklig den 11a
-
86 Coust. Utsk. Betänkanclen.
tion, som behöfde frukta eller misstro sina
Embetsman; beklagansvärde de Ständer som
ville eller kunde utesluta dem. Biträdet af
deras practiska upplysning är oskattbart; deras
monarchiska stämning är för jemn vigten
nyttig: deras sanna intresse omfattar alla
Stånd, Regeringssättet, Friheten. En undersökning
0111 olägenheterne af deras deltagande
skulle innebära så mycket förolämpande
både för Regeringen och dem, att den vore
alldeles otillbörlig. Den behöfs ej i en Stat,
der Regenten sjelf, sorgfällig om Ständers
lagbundna frihet, älskar att se den ostördt
utöfvas, och de- medborgerligt anseende ligger
till hufvudgrund för befordringarne.
Det andra Ståndet i Rikets Lagstiftande
Corps, Läroverkens, Lärdomens, upplysningens
Representation är sammansatt af blott
Andeliga män, alle i publik tjenst, älla mogne
män, genom sina Embeten satte öfver lifvets
omsorger, ledare af Nationens moraliska
bildning, genom sednare tiders författningar
indragne i åtskilliga grenar af den civila Administrationen,
upplyste vittnen från alla landsorter
om Rikets inre tillstånd; deras plats
bör alltid vara af stor betydenhet i Lagstiftningen.
Man har gjort tvenne anmärkningar på
detta Stånd: 1:0 Att Hierarehiens Organisation
ingått i sjelfva Riks-Ståndets, der enligt
Constitutionen Biskopar, Kyrkoherdar och
Comministrar äro berättigade att representera:
8:0 Att der ej representeras verldslig lärdom
och civil uppfostring.
Const. Utsk. Betänkanden. 87
Herrar Biskopar blefvo i fordna tider alltid
ansedde såsom hörande till den högre
Adeln och kallades samfält med den till Herreoch
Riksdagarne, hvarföre ock denna deras
{>lats ännu bibehålles i Riksens Ständers tituatur,
der de uppnämnas emellan Friherrarne
och Ridderskapet och Adeln. De sednare tiders
bruk har stadfästat detta begrepp, då
deras barn blifvit ansedde som sjelfskritne till
Adeligt stånd. Det synes således billigt, att
de intaga deras plats näst intill Friherrarne
på Riddarhuset: Läroverkens, Uppfostringens
förstfödde söner representera med skäl värdighet.
Erke-Biskopen skulle likväl alltid vara
Prest-Ståndets Taleman, och Biskopen af Lund
vice Talman, begge i egenskap af Universitet
ternes Pro-Canzlerer.
På det, i anseende till den andra anmärkningen,
verldslig Lärdom och civil uppfostring
måtte i Representationen deltaga,
borde af Gonsistoriis Academicis arne Professorer
inväljas i Ståndet från hvardera Universitetet,
utur de verldsliga Faculteterne, och af
de fyra största Stiften, Skara,
af hvart Consistorium i stället för en Kyrkoherde.
Deremot skulle Comministrarne formligen
uteslutas, och det med så mycket mindre
svårighet, som de ej lära vilja begagna
deras rätt.
Stockholms Consistorium äger ej någon
verldslig Ledamot; men huru skulle väl ldufvudstaden
uteslutas, när frågan vore att representera
Lärdom och Upplysning? Kongl.
Strängnäs och Vesterås,
Lector
88 Const. Tltsk. Betänkanclen.
Vettenskaps-Academien, sorn nu i go år så
berömligen bidragit till Nationens upplysning
och lärda anseende, synes val förtjena den
rättvisa att tvenne dess ofrälse, i Staden boende
Ledamöter i andra Ståndet intogos.
Fria konsterne försinnliga upplysningen ,
fullkomna slöjderne och stå på gransen emellan
den ideala och den productiva Representationen.
De hafva redan ett rum i Stats-anslagen:
måtte Nationen rättvisa sitt rykte för
odling och upplysning och lemna dem bredvid
Vettenskaperne en röst, vald af den härvarande
Academien på samma villkor sorn
Vettenskaps-Academien, följaktligen utan något
Riksdagsmann a-underhåll.
Ridderskapets och Adelns inre Organisation,
dess Riddarhus-Ordning, så vida den ej
har någon inflytelse på de andra Stånden, torde
ligga utom det Höglofl. Utskottets granskning
och höra till Ståndets enskilta öfversigt.
Efter den nu uppgjorda plan skulle den
gamla ordningen ej betydligen rubbas. Riddarhuset
fick i Biskoparne tie nya Ledamöter:
Preste-Ståndet, i stället för dem, f Professorer
och 5 Academister eller 7 nya, hvarjemte
4 Kyrkoherdar seculariserades, och således
11 verldslige Ledamöter intogo platserne
af de 10 Andlige, som bortgått; BorgareStåndet
förstärktes med kanske 8 eller g
Brukspatroner jemte några flera valröster, och
Bonde-Ståndet förblef oförändradt till antal,
men fick i sina Valförsamlingar några nya
Röstägande Ståndspersoner.
Det är likväl ej att förmoda, det alla re
-
Const. Utsk. Beiänkanden. 89
clamanter genom de här föreslagna förändringar
äro tillfredsställde, ej heller de inkallade
tillfredsställde på det sätt hvar och en önskade;
men det lag hvarken i Utskottets uppdrag
eller i mitt tänkesätt att föreslå »ågot
sorn ledde till omskapning al det hela; och
mindre behöfdes ej för att uppfylla allas fordringar.
Jag skall ej förlora tid med att ransaka
huru mycken billighet, huru mycket
hopp ligger i det nu omöjliga: det möjliga
ligger endast och allenast i det bifall, som
sannolikt kan väntas at de nuvarande Lagstiftande
och Styrande Magterne. Utgången
skall visa om jag ej redan på något ställe öfverskridit
gränserna.
Långt ifrån att tro det här uppgjorda
project vara det bästa eller det enda antagliga,
hade jag önskat, att någon annan eller
flere af Utskottets Ledamöter hade velat i
samma ämne meddela deras tankar. Emedlertid
synas mig de väsendtliga beståndsdelarna
af en väl organiserad Monarkisk fri Stat vara
i denna Representation intagne, de fleste
grundade rättigheter erkände eller i principerne
inneslutne, och derjemte vissa förvandtskaper
Stånden emellan inrättade. Rättvisa
med ordning är allmänna Opinionens fordran:
inga billiga anspråk må afvisas; men också
intet afseende göras på de oformliga, inga
utsigter öppnas för Anarkien. Rikets Ständer
behöfva ej förstärka sig med mer upplysning,
mera patriotism: de behöfva göra rätt och
befästa Nationens förtroende. Fordna tiders
händelser hafva kallat dem till Lagstiftningen;
Cons t. Utsk. Betänkanden.
sednare tiders odling och politiska erfarenhet
hafva upptäckt flere samhällets söner,
6om på lika grunder tillhöra dem. De böra
öppna dem deras armar och insatta dem i
sina platser, lika oväldige och granlaga när
de pröfva egne och andras rättigheter, sorn
när de rådslå om allas vål. De hafva inom
och utom sig ett stort antal Medborgare, som
älska rättvisa utan att behöfva begära den,
som fritt och opartiskt bedomina hvad utan
uppoffring kan rnedgifvas, ej utan ensidighet
vägras, och som vänta af dem beslut, värdige
dem sjelfva och samtiden.
»Lika lydande med Friherre Ehrenheims den 5
Maj löiä inlemnade lördag, betygar,
Ex officio,
J. D. Walerius.
Med tillstyrkande af Herr Baron Ehrenheims
förslag och dervid nu beslutne jemkningar,
rörande National-Representationsrättens
utsträckning till de Sämhälls-medlenunar,
som för närvarande äro derifrån uteslutne,
men hvilkas förmögenhet och värde såsom
Statsborgare gifva dem ett grundadt anspråk
å en sådan rättighet, har jag älven vågat föreslå,
att Regeringsformens 114 §• måtte upphäfvas,
och att alla frågor om Riks-Ståndens
rättigheter odh förmåner borde efter Grundlagarnes
föreskrifter bedömmas och afgöras.
Jag får nu närmare uppgifva grunderna för
denna mening.
Cons t. Utsk. Betänkanden. gi
Grundlagarnes föremål är att stadga förhållanderne
emellan Konungen och Nationen,
och emellan de under benämning af
Piiks-Stånd kända Samfunds-Classer, åt hvilka
hela Nationens rätt är uppdragen.
Alla de rättigheter, som tillkomma ett
Stånd, i dess egenskap af en del utaf den
sammansatta Lagstiftnings-Corpsen, aro och
böra vara i Grundlagarne bestämde; men andre
särskilte rättigheter, som ej afse Ståndens
deltaganden i Rikets allmänna angelägenheter,
höra ej till Grundlagarne, utan utgöra
ämnen för Special-lagar.
I Regeringsformens 114 §• försäkras alla
Rikets Stånd, om deras privilegier, förmåner,
rättigheter och friheter, med tillagd föreskrift,
att förändringar och jemkningar deri ej kunna
ske annorledes, än efter samtelige RiksStåndens
och Konungens bifall.
Så vida fråga är om Ståndens bestämda
Constitutionela rättigheter och förhållanden,
kan denna §. ej tåla någon motsägelse. Den
är endast i det fall oföränderlig, emedan i
Regeringsformen förut är stadgadt, huru Grundlagsfrågor
skola behandlas och afgöras.
Men under det obestämda ordet Privilegier
kan man inbegripa rättigheter och förmåner
af alla slag, äfven sådana som, till förment
nytta för privilegii-innehafvaren, medföra
inskränkning af alla andra naturliga och
för Samhälls-inrättningens fullkomnande och
för allmänna välståndet nödiga friheter ocj*
rättigheter.
Man har hört Privilegier nämnas och an
-
g2 Coust. Utsk. Betänkanclen.
ses som förs kaus ningar, hvarinom den lycklige
Privilegii-ägaren tagit sin tillflykt då fråga
uppstått om reformer, påkallade af tidens
och allmänna upplysningens kraf.
Nästan hela Samhället, har uppträdt, såsom
sökande eller, kärande Part emot en del
deraf, för att tillvinna Statens medlemmar i
allmänhet den medfödda naturliga rättigheten
att genom användandet af egna krafter på ett
sätt, som sammanstår med alla andras frihet
och rätt, underhålla sin fysiska tillvarelse,
eller ock för att komma i utöfning af Statens
ostridiga rätt att bestämma lönevillkor för dess
egna Embetsmän. Det har måst vika för dessa
förskansningar, hvilka ju mindre de kunnat
förklaras och med förnuftskäl försvaras, haft
desto större trollkraft, att afhålla äfven den
modigaste kämpe från försöket att undergräfva
deras grundvalar. Hvad än mera är, sjelfva
Privilegii-ägaren har, med erkännande af billigheten
eller rättvisan af den sökande partens
anspråk, undandragit sig att dertill bifalla,
på den grund, att dess privilegium vore så
heligt, att han sjelf ej ägde att det uppoffra.
Konungen sjelf har ej, såsom den högste
Ekonomiske Lagstiftaren, haft magt att genombryta
dessa förskansningar; Iian har af
dem varit hindrad, att vidtaga författningar,
nödiga för främjandet af allmänna välståndet.
Rättigheter äro heliga i och för deras
nödvändighet för Samhälls-inrättningens ändamål.
Den positiva Lagstiftningen, som åt dem
gifver en yttre sanction, bör i sina föreskrifter
allt mer och iner närma sig till idealet af
(gernst. TJtsk. Betänkanden.
Shmhälls-inrättningen. Att försvara rättighet
ters helgd, endast genom deras ålder och de
pergamentsbref, hvarigenom de blifvit befästade,
sedan ändamålet för deras sanction
upphört, och deras oumbärlighet samt skadlighet
blifvit allmänt visade, är ett försök,
som kan lyckas endast för kort tid.
För införandet af den högsta Lagen, hvars
mål är menniskoslägtets högsta förädling, måste
alla hinder förr eller sednare vika. Det
helas rätt och fördel skall slutligen segra öfver
enskilta deremot stridande anspråk.
Rådfrågom Historien, och vi skola hnna,
huru de i början mest vanlottade Samhällsclasser
småningom tillvunnit sig rättigheter,
jemlika de privilegierades. Store R_egenter hafva
varit medlare emellan deni. Blodiga hafva
stundom de strider varit, hvilkas lyckliga resultat
varit en billig och rättvis jemkning af
rättigheter emellan alla i ett samhälle förenade
menniskor.
Nu är tiden inne, då man af aktning för
andras rättigheter bor frivilligt eftergifva egna,
som med dem ej kunna sammanslå. För Nationens
stora intresse, böra alla enskiltes afsigter
uppoffras.
Samhällsmenniskans liufvudsakliga värde
består i kraften och viljan, att åt Staten göra
uppoffring af individuela förmåner.
En sådan caracter, när den blifvit allmän
Nationel, är det mägtigaste försvar för
en Stat — den säkraste garanti för dess sjelfständighet.
Den Hjelte och upplyste Statsman, som
Cons t. Ut sk. Bctätikanclcn.
nyss uppträdt på Svenska Konunga - thronen,
som öfvergifvit sitt lugn, vågat sitt lif och
visat sig mägt;g af de största uppoffringar för
Svenska folket, för sitt nya Fädernesland,
bör ock finna hvarje Svensk villig, att, lör
allmänt väl försaka alla sådana rättigheter,
*om ej hafva annat stöd för sig, än det obestämda,
missförstådda, missbrukade och nästan
förhatade ordet Privilegier*
På dessa skäl, och då Constitutions-Utskottet
igenom den nu föreslagna ändring uti
närvarande Representation redan tillstyrkt
förändring i 114 §. Regeringsformen; vågar
jag ytterligare anhålla att nämnde §. måtte
alldeles utgå såsom säkert bidragande till det
sökta ändamålet: enskilt och allmänt väl.
Lika lydande med Herr af U/irs den 14 Maj ingifna
anförande, betygar,
Ex officio,
J. D. Walerius,
Utdrag af Protocollen, hållna i
Constitutions- Utskottet följande
dagar år 1818.
Den 12 Maj.
S. D. Emot den föreslagna nya Re
dactionen
af Riksdags-Ordningens 15 §• reserverade
sig Utskottets Ledamöter af BondeStåndet,
bland hvilka nedannämnde Riksdagsmän
särskilt yttrade:
Coust. Utsh Betänkanden. g5
Elie Ericson: Innan privilegierna upphäfvas,
anser jag för tidigt att tänka på den
föreslagna förändringen, och lår, emedan jag
ej tilltror mig så väl som andre, upplyste
män, hvilka derom redan yttrat sig, kunna
utveckla mina tankar, åberopa hvad Herr
Biskopen von Rosenstein rörande Bonde-Ståndets
orubbade sammansättning anfort, da Representations-frägan
vid 1809 och 1810 års
Riksdag togs i öfvervägande. Bonde - Ståndet
tror -jag ej antager det nu gjorda förslaget
förr än hela privilegii-frågan förekommer.
ylnders Danielsson: Ehuru jag ej kan
inset någon förbättring deraf kunna väntas och
jag ej känner Bonde-Ståndets allmänna tankar,
anser jag för min del förslaget rättvist,
derest ökande af Bonde-Ståndets medlemmar
deraf ej blefve en följd, helst flere bland
Bonde-Ståndet finnas, som äga Frälsehemman;
men 114 §. Regerings-formen, såsom af Bonde-Ståndet
icke erkänd, hvarom Ståndet vid
Riksdagarne förnyat sin Reservation, borde
då uteslutas. —' — — — — — —
11 err Professoren Doctor Munch af Rosensköld
anmälte sin Reservation mot Utskottets
beslut om framställning till Ridderskapet
och Adeln, rörande ett, genom vals införande,
minskadt antal af detta Stånds Ledamöter
vid Riksdagarna.
Den 14 Maj.
S. D. Hr Assessoren Sjödin och Hr Lagmannen
Ullberg instämde till allq, delar med
96 Coust. Ut sk. Betäiikanden.
Friherre Ehrenheim i dess förslag till förbättringar
i Representationen.
Den ig Maj.
S. D. Vid justeringen af Utskottets Memorial
till Riksens Ständer, med betänkande
och förslag i frågan om en förbättrad Representation,
reservarade sig Herr Öfversten Friherre
Åkerhjelm, Herr Directören af Uhr
samt Herr Professoren Doctor Munck af Rosensköld
mot det i Expeditionen förekommande
uttryck, att Utskottet antagit för sitt
project de allmänna principer, att Svenska
Statsförfattningen, lika stark genom sin grund,
sorn vördnadsbjudande genom sin ålder, endast
fordrar nya stöd för en säkrare varagtighet;
.hvarefter Herr Munck af Rosensköld
anförde skriftligen:
Annat är ett förslag till en förändrad
Representation, bygdt på de bästa grunder:
annat ett sådant förslag, som skall vara bygdt
på sådana grunder, som man möjligen kan
vänta skola af de 4 Riks-Stånden enhälligt
antagas. Jag för min del anser vårt nuvarande
Representationssätt ej äga alla de företräden,
som detsamma i betänkande
storien af dess tillkomst i vårt Land berättigar
mig till detta omdöme; och, läser man Spaniens
äldre Historia, finner man vårt Representationssätt
och vår inrättning med Riksdagar
vara en Spansk efterapning. Då man
antager den princip, att hufvudgrunderna för
vårt Representationssätt skola bibehållas, anser
-
Coust. Ut sk. Betänkanden.
ser jag det af Constitutions-Utskottets pluralitet
afgifna förslag till förändring i vissa delar,
så godt som något annat och bättre än
flera på samma inskränkta väg framstäldta
förslag, när jag undantager att Ofrälse Säterioch
Frälse-jordägare blifvit uteslutne.
Jag för min del anser vårt nuvarande
Representationssätt af flera skäl bristfälligt,
men i synnerhet derföre att det förhindrar
den nödigaste af alla förändringar i afseende
f)å vår Lagstiftande Corps, nemligen dess åriga
sammankomst. Utom denna årliga sammankomst
skola den Lagstiftande och beskattande
maktens åtgärder sakna det sammanhang
och den mognad, som endast afen
jemn handläggning och erfarenhet beredas.
Utom den skola äfven få för inträde i Lagstiftande
Corpsen qvaljficerade personer göi-a
de för en god Lagstiftare nödiga kunskaper
och talanger till sitt hufvudstudium. Sjelfva
den i våra Grundlagar den Lagstiftande Corpsen
tillagda myndighet är ofta genom många
års mellanskof af dess sammanträden för vidsträckt;
likasom, i fall sammanträdena vore
årliga, den i vissa delar blefve för inskränkt.
Häraf kunna bäst förklaras de stridiga meningar
hos lika vältänkande Medborgare om
vidden och nyttan af Ständernas myndighet.
Ständerna uppgöra ensamme Financeplanen,
som af förändrade Conjuncturer kan behöfva
förändras. Ständerna bestämma efter godtycke
för 5 år Rörelse-Capitalet i sedlar, utan att
det af productionen och för näringarnes beBihang
till Riks St. Brot. 1817, 181S. 3:dje Sami. N:r i3.14.
Const. Utsk. Betänkanden.
hof på denna tid kan ökas. De bestämma
äfven bevillningens belopp för likaså lång
tid, utan att det efter tillgångarnes och behofvens
tillökning eller förminskning eller
myntvärdets förändring på denna tid kan förändras.
Sedan 1809 ooh tills sista Riksdag
tillhörde det äfven Ständerne ensamt att höja
eller sänka Sjötullen, och Regeringen ägde
ej rättighet att efter förändrade Handels-conjuncturer
förändra den. Hela 5 år kunna
passera, utan att Nationens Representanter
utöfva någon controll öfver Konungens Rådgifvare
och Föredragande o. s. v. Denna väsendtligaste
brist i vår Representation, nemligen
att 4en ej är någon tid årligen tillsamman,
har man ej gifvit nog akt på; men merendels
inskränkt sin hela uppmärksamhet till
personliga förhållanden i afseende på rättigheten
att välja och väljas till Nationens Representant.
Jag för min del skulle anse ett
ännu ofullkomligare Representations-sätt än
det närvarande, men förenadt med inrättningen
af 6n årlig sammankomst, vara bättre än
det i allt afseende bästa Representations-sätt,
om dermed vore förenadt det villkor, att Representanter
blott hvart femte år skulle sammankomma.
Äfven tror jag, att om en talrik Adel ej är
förmånlig för ett land, så är det dock, så länge
den finnes i Landet, förmånligt hafva en
talrik Representation af den på Riddarhuset*
Ex protocollis,
J. D. Wale rid».
Coust. Utsk. Betänkanden.
N:r 56.
Constitutions-Ut skottets Memorial till
Riksens Ständer, med anmälan af
olika meningar i frågan om upphäfvandet
af 114 §■ Regeringsformen.
Då, vid behörigen anställd omröstning öfver
en inom Gonstitutions - Utskottet gjord motion
om upphäfvande af 114 §• Regeringsformen
, Ledarnöterne af Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-Ståndet ansett denna böra utgå,
men deremot Prest- och Borgare-Ståndens
Ledamöter yrkat dess bibehållande, får, enär
sålunda Två Stånd stadnat emot Två, Utskottet,
med anledning af 38 %• Riksdagsordningen,
dessa yttrade särskilta meningar,
såsom alternativer, hos Riksens Ständer anmäla,
för frågans, med Grundlagen instämmande,
vidare behandling.
Stockholm den 14 Maj 1818*
N:r 37.
Constitutions-Utskottets Memorial till
Riksens Ständer, med anmälan af
särskilta meningar i frågan om bestämmande
af en tid, inom hvil
-
i
ioo Coust. Utsk. Betänkanden.
ken Grundla gs-ändrin gs-förslag ej
skulle kunna afgöras.
Di, i anseende till de på hvarandra tätt
följande Riksdagarna, Grundlags-frågor sällan
eller aldrig få den tid att hvila, sorn enligt
Constitutionen är dem ämnad, och hvilken
de synts väl behöfva, för att, efter vunnen
mognad, af allmänna Opinionen bestämmas,
har inom Gonstitutions-Utskottet motion blifvit
gjord om införandet, på behöriga ställen
i Regeringsformen och Riksdags-Ordningen,
af det stadgande, att väckta och beredda frågor
och förslag rörapde tillägg och förändringar
i Grundlagarna icke må förr än minst
Fem år derefter kunna af Riksens Ständer afgöras.
För att bringa de härom delade tänkesätten
till ett resultat, har Utskottet nödgats
skrida till votering med slutna sedlar; hvarvid
Ledamöterne af.Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet bifallit motionen, men
Borgare- och Bonde-Ståndens Ledamöter densamma
förkastat.
Vid sådant förhållande återstår blott för
Utskottet att, med anledning af Riksdagsordningens
38 §., dessa särskilta meningar,
såsom alternaliver, till en med Grundlagen
instämmande vidare behandling i Riks-Stånden,
härigenom vördsamligen framställas.
Stockholm den 14 Maj 1818-
Const. Utsk. Bctänkanden. lOfr
N:r 38.
Constitutions - Utskottets Betänkande
till Riksens Ständer, i följd af
Stats-Rdds Protocollens fulländade
granskning.
För Riksens Ständer får deras ConstitutionsUtskott
härmedelst framlägga Resultaten af
den, genom Grundlagarna bestämda, allmänna
granskning, som föremålens vigt och Nationens
i samma mån ökade fordran gjort till
Utskottets främsta och mest ansvariga förbindelse.
Efter behörigt äskande al alla, från sistlidne
till nu påstående Riksdags början, inför
Konungen i Stats-Rådet förda Protocoll,
hafva till Utskottet blifvit öfverlemnade Protocollen
öfver Justitie-Ärenden, från den i
Mars 1815 till den ig Nov. 1817> öfver General-Auditörs-Ärenden,
från elen 8 Mars i8'5
till den 5 Nov. 1817; öfver Krigs-Ärenden^
från den 7 Mars 1815 till den 18 Nov. 18*7;
öfver Kammar-Ärenden, från den 28 Febr.
1815 till den 18 Nov. 1817; öfver Handelsoeh
Finance-Ärenden från den 15 Febr. i8'5
till den 19 Nov. 1817; samt öfver Eclesiastique-Ärenden
från den 8 Mars 1815 till den 12
Nov. 1817; äfvensom de till vederbörande
Stats-Expeditioners Protocoll hörande Berednings-Acter
och Handlingar; hvarförutan, tid
efter annan, Utskottet på begäran erhållit del
af Protocollen i Ministeriella och Gomman
-
loa Const. XJtsTi. B et; änkan cl ert.
do-mål, angående vissa allmänt kända oell af
Utskottet uppgifna händelser.
Bland dessa talrika ämnen för en granskande
uppmärksamhet har Utskottet funnit
några få omständigheter påkalla en till ansvar
ledande behandling; och det är i sådant afseende,
sou Utskottet härigenom får till Riksens
Ständers ompröfvande, enligt 107 Regerings-Formen,
anmäla följande anmärkniugspuncter:
1:0
Emot Stats-Rådet Herr Friherre R.
Cederström har Utskottet redan den 21 sistlidne
Febr. fastställt den anmärkning, att lian,
utan sjelfmant iakttagande af jäfs skyldigheten,
öfvervarit besluten i mål, rörande hans
judiciaira förvaltning af Öfver-Ståthållare-Embetet,
och någon gång i sådana, der han sjelf
varit klagande part, såsom vid det tilliälie då
Herr Friherrens, i egenskap af tillförordnad
Öfver-Ståthållare, anförda besvär öfver Kammar-Rättens
Resolution, hvarigenom de af
honom suspenderade Stockholms Stads Mantals-
Gommissarier blifvit i tjensten åter inställde,
den 24 Sept. 1,817 inför Konungen i
underdånighet föredrogos.
Till denna anmärkning bör likväl Utskottet
foga dess förklarande, att ofvannämnda
uraktlåtenhet, sannolikt föranledd af StatsRåds-Embetets
beklädande i förening med ett
annat Civilt Embere, icke varit åtföljd af någon
synbar väld eller af andra på rätts-tillståndet
menligt inflytande omständigheter,
utan blott innefattar en förgätenhet af former
eller ett afsteg derifrån, som i framtiden
Const. Utsk. Betänkanden. 103
torde säkrast undvikas, om 34 RegeringsFormen
vinner en ordagrann tillämpning.
2:0 Af Protocollet öfver Krigs-ärenden
för den 4 No v. 1817 inhämtas, att, sedan FältCommissarien
Eric Sundell, i egenskap af
Redogörelse-Verkets Ombud till indrifvande af
K ronans fordringar för de från fälttåget mot
Norrige öfverblifna, derstädes försålda provisioner,
tid efter annan öfverremitterat Norrska
Discont - Representativer till ett belopp af
585>8°° Riks Bank Daler, och Krigs Comitén,
sorn doraf emottagit 43?)4oo R. B. D:r, uppburna
under den tid då, jemlikt Kongl. Maj:ts
förordnande af d. 28 Sept. iQiG, denna myntsort
fick i Kronans Cassör såsom betalning
ingå, men deremot för de öfriga, efter berörde
tid insända i53>4o° R. B. D:r icke vågat
meddela något depositions-bevis, i underdånighet
förfrågat sig huru härutinnan borde
förhållas, med tillkännagifvande derjemte att,
enligt hvad Sundell förklarat, Discont-Representativerna
utgjorde nästan det enda i Norrige
circulerande mynt, och att användandet
af tvångs-medel till fordringarnas indrifvande
i Riks Bank Sedlar varit stridande mot Kongl.
Maj:ts nådiga befallning, Krigs-Comitén till
svar härå förständigats att, enär likmätigt
Kongl. Kungörelsen af den 14 Juni 1816 inga
andra voro förbundne att i betalning emottaga
Norrska Låne- och Discont-Inrättningarnas
representativer, än Intressenterne i den
Inrättning hvarifrån de utfärdats, det åberopade
stadgandet af den 28 derpå följande
Sept. icke innebure en så vidsträckt tillämp
-
io4 * Coust. Utsk. Bclcinkanden.
ning, att dymedelst bort föranledas någon
inskränkning i Sundells ovillkorliga skyldighet
att indrifva betalningen i samina myntsort
hvaruti den contraherats, hvadan alltså
den förlust, som genom denna pligts åsidosättande
kunde uppkomma, borde drabba
Sundell,. hvilken ägde att, emot återfående
af förenämnde belopp, 585>8oo Daler i Discont
- Representativer y enahanda summa i
Riks Bank Sedlar till Krigs-Comitén leverera.
Som nu Föredraganden, tillförordnade
Stats-Secreteraren B. C. Quiding, utan att
göra afseende å den af Krigs-Comitén anmälte
omständighet, rörande Kongl. Maj:ts i
Nåder gifna förbud mot tvångsmedel vid fordringarnas
utkräfvande, samt utan att halva
leinnat Fält-Commissarien Sundell tillfälle att
i saken blifva hörd och sig förklara, inför
Kongl. Majit i Stats-Rådet föredragit detta
ärende, hvars beredning varit i den mån ofullständig,
att Sundells sedermera i underdånighet
gjorda anhållan om befrielse från det
honom ålagda ansvar för Kronans förlust blifvit
jemte Krigs-Comiténs yttrande deröfver
till Justitiae Cansleren remitterad, och hvars
omedelbara pröfning förutsatte domens fällande
i samma stund då fråga om anklagelsen
väcktes, genom hvilken summariska process
en Svensk Medborgare och Tjänsteman saknat
ett i vanlig Rättegångs-ordning ingen betaget
beneficium juris, har Utskottet funnit
tillförordnade Stats-Secreteraren, vid handläggningen
af detta för öfrigt enskilta mål,
hafva uraktlåtit den varsamhet och den öm
-
Coust. Utsk. Betänhandcn. 105
het om lagliga formers bevarande, som hos
en Föredragande inför Konungen bort förväntas.
3:0 Stats-B åds Protocollen öfver Krigsärenden
för den 4 Mars och den 26 Aug.
1817 utvisa, att en Hemmansbrukare , vid namn
Eric Lundberg, för hvilken Krigs- och Kammar-Collegierna
den 7 Aug. j8*6 utfärdat
Contract på Trettie års arrende af Capitensboställena
vid Bohus Läns Regemente, Ormo
och Qvarnbacken, blifvit, uppå Boställshafvarens
underdåniga ansökning om detta Contracts
upphäfvande, från Arrendet peremtorie
skild, samt att, då Lundberg, med anledning
häraf, anhållit att, så vida Kongl. Maj:t
icke täcktes éx incommunicato upphäfva det
Contract Lundberg ingått om dess eget Hemmans
utarrendering, något skadestånd måtte
honom i nåder tillerkännas, denna anhållan,
sorn i förra delen ej upptogs, i den sednare
ej bifallits.
Utskottet, som ansett nyttjande-rättens
skydd vara icke mindre maktpåliggande än
ägande-rättens, bar ej kunnat undgå att framställa
en anmärkning mot den Föredragningsåtgärd,
i följd hvaraf ofvanberörda i Laga
ordning tillkomna Contract brutits, utan den
andra Contrahentens begifvande, eller ens
något honom tillagdt skadestånd. Och, emedan
Föredraganden af detta enskilta mål,
Förste Expeditions-Secreteraren A. Bergström,
icke allenast genom i Stats-Rådet underlåtit
åberopande af sin förut i Allmänna Beredningen
yttrade mening att Gontractet ej borde
lo6 Coust. Utsk. Betätikcinden.
rubbas, tillstyrkt Konungen detsammas återkallande,
utan ock derefter omedelbarligen
afstyrkt beviljandet af en ersättning, som då
mera utgjorde den enda utvägen att bereda
Lundberg upprättelse för ett lika känbart som
oskyldigt lidande, har Utskottet funnit dessa
motsägelser och misstag innebära en felagtig
Embets-utöfning.
Med undantag af de i ofvannämnde måtto
försporda, på det stora helas skick mindre
verkande afvikelser, har Constitutions-Utskottet,
sorn öfver hufvud i rådslagen om Regerings-Ärendena
tydligen röjt det upplysta
nitet och den oaflåtna omtankan. för Statens
gagn, icke ägt skäl att, under granskningen
af Stats-Rådets Protocoll, dervid något anmärka;
hvarför ock Utskottet får tillstyrka
Hiksens Ständer det förklarande, att de i allt
öfrigt anse, med stöd af Riksdags-Ordningens
yö Stats-Rådets Ledamöters och Föredragandes
ansvarighet för deras rådslag och för
utöfningen af deras Embeten, intill den dag
då detta nu snart öfverståndna Riksmöte börjades,
hafva fullkomligen upphört.
Under denna frikallelse tror Utskottet
jemväl Konungens Rådgifvare i Conunandomål
för Armén böra ipbegripas. Hvad åter
angår Konungens Rådgifvare i Commandomål
för Flottorna; så, enär Utskottet sett sig
befogadt, att, enligt dess under den 2 nästl.
April fattade och samtliga Riks-Stånden communicerade
beslut, ställa General-Adjutanten
Herr Friherre R. Cederström under tilltal inför
Riks-Rätt, är Utskottet satt ur tillstånd
Cons t. Utsk. Betänkanden. 107
att om förbemälte Embetsmans ansvarighet i
och för denna sak algifva ett utlåtande, som
det numera tillhör Domstolen att meddela;
hvaremot Utskottet anser honom i allt öfrigt
under déchargen innefattad.
Då, genom 57 §. Riksdags-Ordningen,
Constitutions-Utskottet berättigas att väcka
frågor till afgörande in Plenis, och då, jemlikt
60 §. af samina Grundlag, Riksens Ständer
är öppet lemnadt att till Konungen framföra
deras allmänna önskan i hvad ämne som
hälst, betjenar sig Utskottet af detta tillfälle,
för att hos Riksens Ständer anmäla några med
Stats-Råds-Protocollens granskning gemenskap
ägande ämnen.
Härvid förekomma i främsta rummet de
under loppet at tvenne år och sist den 27
Sept. 18‘7 vidtagna anstalter för Malmö-Discont-Verks
understödjande och räddning, —
anstalter, på hvilkas tillstyrkande Herr Carl
Her tzenhjelni grundat en från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln till Utskottet remitterad
anmärkning mot Stats-Rådet samt Föredraganden
af Handels och Finance-ärendena.
Rådslagen om dessa mått och steg har
Utskottet funnit styrda och utmärkta af en
tidig och fortfarande omsorg att afböja de
oredor och åtminstone mildra de eliser, som
väckt Nationens lifliga bekymmer och påskyndat
dess Representanters sammankomst.
Mot betänkligheten och vådan af ett enskilt
décrediteradt Penningverks bispringande med
lån ur Stats Cassan, af Discont-Directörernes
bibehållande vid förvaltningen, och äfven af
ioS C otts!:. Ut sk. Be bänkanden.
de sista fruktlösa försöken att aflägsna Verkets
fall, framställa sig, å andra sidan, den
trängande nödvändigheten att, om än med
_ O t
någon uppoffring, förebygga större olägenheter
och förluster, — den omisskänneliga afsigten
att i det längsta bevara en med Disconternas
credit nära förknippad, säkerhet
och ordning i Rikets penninge-väsende, —
det lemnade efterdömet af de privata DiscontInrättningarnas
undsättning genom Riksens
Ständers omedelbara beslut, — den uti 63
Regerings-Formen Konungen medgifna rättighet
att lör angelägna ändamål begagna det
mindre creditivet,— den synbara varsamheten
vid Låne-biträdenas meddelande, i följd hvaraf
dessa ock till Staten återguldits, — samt ändtligen
det stränga lagliga förfarandet mot Discont-Verkets
Directörer, från samma stund
då deras öfverträdelser af Lag och Reglemente
bevisligen upptäcktes och till fullo bekräftades.
Men, om sålunda, med hänseende till dessa
åtgärder, hvilka ej äro stämplade hvarken af
lagstridiga rådslag eller af ett mot Rikets
sannskyldiga nytta stridande handlingssätt, ingen
anmärkning emot Stats-Rådets Ledamöter
och den Föredragande kunnat eller bort
af Utskottet framläggas, har dock Utskottet
ej saknat anledning att underställa Riksens
Ständer, om icke dem skulle täckas till K:gl.
Maj:t ingå med den gemensamma underdåniga
önskan att, vid möjligen i framtiden
skeende Organisationer af sådana enskilta
penninge-verk, som kunde äga inflytelse på
allmänna crediten och penninge-rörelsen, de
ConsL. Utsk. Betänkanden. v iog
grundsatser och det system måtte följas, hvarigenom
på en gång Nationen befriades från
deltagande i des Aa Verks af en origtig förvaltning
härrörande obestånd, samt Konungens
Rådgifvare från det svåra val att nödgas
tillstyrka dylika Verks öfverlemnande åt ödet
och tillfälligheten, eller ock deras upprätthållande
med Låne-biträden af allmänna medel.
Utskottet har nu tillika besvarat Herr
Hertz enil] ehns mot ifrågavarande åtgärder rigtade
anmärkning, och får särskilt härvid upplysa
, det Ridderskapet och Adelns anmodan
till Utskottet, att inom nästlidne April månads
utgång meddela dess utlåtande i detta
ämne, så mycket mindre kunnat efterkommas,
som den, emot innehållet af Riksdagsordningens
44 §■> Utskottet förelagda tid redan
vid först infallande Session hade tilländalupit.
Vidare, och enär det utan tvifvel instämmer
med Konungens och Riksens Ständers
afsigt, att den välgörande verkningen af de i
särskilta nådiga stadganden förekommande
anmaningar till tarflighet och sparsam förbrukning
af utländska lux-articlar, ytterligare
främjas genom prohibitiva Tull-Lagarnes noggranna
handhafvande, får Utskottet vördsamligen
tillstyrka Riksens Ständer framförandet
till Kongl. Maj:t af den underdåniga önskan,
att från dessa Författningar, vid hvilkas helgd
den allvarsamma, den stora delen af Nationen
fästat en synnerlig uppmärksamhet, hädanefter
inga andra än högst nödiga och oumbärliga
dispenser må beviljas.
no Const. Ut sk. Betäiikanden.
Slutligen, och i anledning af hvad deroir
hos Utskottet dess Ledamöter af Bonde-Ståndet
andragit, har Utskottet, under erkännande
af samma Stånds, uti 24 §. Riksdags-Ordningen
förvarade rätt att, med undantag al
Secreterare» , hvilken af Konungen utnämnes,
efter eget val tillsätta sin Cancelli-Betjening
vid Riksdagarna, icke tvekat att understöda
den yttrade önskan, att Bonde-Ståndet måtte,
genom Riksens Ständer samfälta bemedling,
till denna rätts obehindrade utöfvande i 1 ramtiden
förhjelpas.
Stockholm den 15 Maj 18*8*
N:r 39» 4o, 41 och 42.
Constitutions-Utskottets Memorial till
Riksens Ständer, angående behandlingen
af Utskottets förslag vid 4
Regerings - Form en.
Sedan, enligt insända Protocolls-Utdrag af
den 27 och 23 nästledne April, Höglofl. Ridderskapet
och Adeln godkänt det Andra, samt
Vällofl. Borgare-Ståndet det Första af Constitutions-
Utskottets alternativa förslag vid 4
g. Regeringsformen, till behandling efter 3b
af nyssnämnda Grundlag, hvaremot, jemlikt
Protocplls-Utdrag af d. 8 Maj och d. 18 April,
Högvördiga Prest - Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet antagit begge alternativen så
-
C ans t. Utsk. Betänkanden. m
sorn hvilande förslag; får Utskottet, då några
anmärkningar vid förslagen icke blifvit gjorda,
härigenom meddela det förklarande, att Utskottet
af 56 §:s föreskrift ej kunnat draga
annan slutsats, än att begge alternativen, såsom
till Grundiags-enlig behandling godkända,
böra, hvart efter annat, till antagande
eller förkastande af samtliga Respectiva RiksStånden,
vid nästa Riksdag framställas, på
enahanda sätt som de, äfven under innevarande
Riksdag, tili Riksens Ständers pröfning
öfverlemnade alternativa projecten till ändring
i 38 §• Riksdags-Ordningen.
Stockholm den 15 Maj 1818.
N:r 43.
Constitutions-Utskottets Memorial till
Ridder skap et och Adeln i anledning
af dess återr en ässer på åtskilliga
förslag till Grun dlags-andrin gar.
(jenom Protocolls-Utdrag af den ri, 27 och
3o nästl. April samt den 4 Maj har Höglofl.
Ridderskapet och Adeln behagat, med gjorda
anmärkningar, återremittera Constitutions-Utskottets
tid efter annan afgifna förslag till
ändringar eller tillägg i 7, 9 och 107 §§. Regerings-Formen
samt i 14, 2g och 38
Riksdags-Ordningen. Men, då ingen anledning
dertill förekommer, att dessa anmärkningar
112
Const. Utsk. Betänkanden.
förklarats utgöra Ridderskapets och Adelns
gemensamma tankar, finner Utskottet sig ej
erättigadt, att, emot innehållet i sednare delen
af Regerings-Formens 56 §•> åt berörda
återremisser lemna något till jemkning af förslagen
verkande afseende. Med tillkännagifvande
häraf, får Utskottet tillika anmäla, att
de Trenne öfriga Riks-Stånden, till behandling
efter Grundlagen, godkänt meranämnda
förslag.
Stockholm den 15 Maj 1818*
N:r 44-
Constitulions-Utskottets Memorial till
Borgare-Ståndet, i anledning af
dess Reitiiss å Herr Edelbergs Memorial,
angående tryckning af ett
Utskottets Omröstaings-Protocoll.
T[ ill svar å Vällofl. Borgare-Ståndets communication
af Hr L. L. Edelbergs Memorial,
åsyftande tryckning af Constitutions-Utsko.ttets
Öfverjjäggnings- Och Voterings-Protocoll uti
frågan om utiemnandet af Handlingarna i anmärkningsmålet
rörande meddelta föreskrifter
om Truppers proviantering under fredstid,
får Utskottet härigenom tillkännagifva att det,
med anledning af 2 §. 4 Mom. TryckfrihetsFörordningen,
ansett något hinder ej möta
Coust. Utslt. Betäiikcinden. 115
för detta Protocolls extraderande till Herr
Edelberg, när han sig derom hos Utskottet
anmäler.
Stockholm den 22 Maj 1818*
N:r 45.
Consbibubions-Ubskobbebs Memorial bill
Riksens Ständer med förslag bill
ändrad Redacbion af 102 §. Regerings-Formen.
Vid pröfningen af ett till Constitutions-Utskottet
ingifvit förslag, åsyftande dels en mera
bestämd föreskrift om Riks - Piä ttens sammansättning,
egentligen i hvad angår dess Ledamöter
bland Presidenterne och Riden i Rikets
Collegier, dels ock ett hittils saknadt
stadgande huru den genom laga förfall eller
jäf möjligen uppkommande bristen i Domfört
antal bör fyllas, har Utskottet, lika med författaren,
funnit ej allenast att, efter Grundlagens
bokstaf, inga andra Collegier kunna
lemna Medlemmar till Riks-Rätten, än sådana,
der verkliga Presidents- och Råds-Embeten
gifvas, utan äfven att, enligt Lagens princip,
dessa Collegier, för att i förrberörda
hänsigt vara behörigen qvalificerade, måste
äga Domsrätt, och utöfva den genom beräkning
af samtliga Ledamöternes röster; hvarjemte
Utskottet erkänt behofvet af ett uttryckBibang
till Rikt St. Fröt. 1817, 1818.3',dje Sami. N:ri5.l6,
n4 Coust. Ut sk. Betänkanden.
ligt stadgande, till undanrödjande af alla hinder
för Riks-Piättens Domförhet.
Med hufvudsakligt gillande af förslaget,
får således Utskottet, för, en med Grundlagen
instämmande behandling, vördsamligen tillstyrka
sådana förändringar och tillägg i Regeringsformens
102 §., hvarigenom densamma
må erhålla följande lydelse:
»Denna Domstol, som Riks-Rätt kallas,
skall i sådant fall bestå af Presidenten uti
Konungens och Rikets Svea Hof-Rätt, hvilken
deruti löre ordet, Presidentérne uti Pakets
Kvigs-, Kammar-, Bergs- och Commerce-
Co/Zegier samt Kammar-Rätt, Fyra
de äldste f,iats-Råd, högste Befälhafvaren öfver
de i Hufvudstaden Tjenstgörande Trupper,
Högste närvarande Befälhafvaren för den
vid Hufvudstaden förlagde Escadern af Arméns
Flotta, tvenne af de äldste Råd i Svea
Hof-Rätt och det äldsta Råd i hvarje af de
Feni här ofvan nämnde Collegier.a.
»Då antingen Justitiae-Cantzleren eller Justitia:-Ombudsmannen
finnér sig befogad att
Högsta Domstolen samfält eller särskilta dess
Ledamöter inför Riks-Rätten tilltala, aske han
hos Presidenten i Konungens och Rikets Svea
Hof-Rätt, såsom Riks Rättens Ordförande,
laglig kallelse å den eller dem, som skola tilltalas.
Presidenten i IIof-Rätten foge derefter
anstalt om Riks-Rättens sammanträde, för att
kallelsen utfärda och målet vidare i laglig
ordning behandla. Skulle, emot förmodan,
han detta underlåta eller någon af de öfriga
förenämnde Embetsman undandraga sig att i
Const. Utsk. Betänkanden. 115
Riks-Rätten deltaga, stånd? derföre till lagligt
ansvar, såsom för annan uppsåtlig försummelse
af deras Embetspligt. Hafva en
eller flere af Riks-Rättens Ledamöter laga förfall,
eller finnes emot någon af dom laga jäf,
vare ändock Rätten Domför, om Tolf deruti
sitta. Brister något, i detta antal, ti/lkalle
då Riks-Rätten af de äldste i ordning varande
Stats - Rådets Bedara oter samt IlofRätts
och Vederbörande Coll egil Råd, så
många, att Rätten blifver domför; iakttagandes
dervid att kallelsen utfärdas till
närmaste Ledamot af det eller de Verk,
hvarifrån det, bestämda antalet ej utgått.
Är Presidenten i Svea Hof-Rätt af Jaga förfall
eller jäf hindrad, företrädes dess ställe af
den äldste i tjenst varande Presidenten och
efter Presidenterne af den Beda mot, som
innehafver högsta Embets-värdigheten.u
»Denna Domstol äge, sedan Ransakningen
ar fulländad, och Domen efter Lag fälld,
att densamma för öppna dörrar afkunna. Ingen
håfve magt att sådan Dom ändra, Konungen
obetagit att göra nåd, hvilken likväl
icke må sträcka sig till den persons återinsättande
i Rikets tjenst, som blifvit dömd
sitt Embete förlustig.«
Stockholm deri'28 Maj 1818-
N:r 46.
Consbitubions-Ubshobbebs Memorial bill
Riksens Ständer, med utlåtande och
irfi Coust. Utsh. Betänkandxm.
förslag i anledning af Kgl. Maj.ts
nådiga Proposition om ett Additament
till Riks-Acten emellan Sverige
och Norrige.
Under den 25 nästlidne Maj hafva samtlige
Riks-Stånden till Constitutions-Utskottet remitterat
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition af
den 21 i samma månad, hvaruti föreslås, såsom
Additament till Riks-Acten emellan Sverige
och Norrige, en reciproque Lag för
Tryckfrihetens utöfning Nationerna inbördes
emellan, öfver hvilken Proposition Kongl.
Majit i nåder äskat Riksens Ständers beslut,
för att Norriges Rikes nu församlade StorThing
meddelas.
Utskottet har i denna nådiga framställning
röjt och vördat Kongl. Majits visa omsorg
att, äfven med hänsigt till bruket af
yttrande-rätten i tryckta skrifter, bereda constitutionel
helgd åt Rikenas ömsesidiga förhållanden,
och att ytterligare trygga Brödrafolkens
förbund genom befästandet af deras
aktning för hvarandra. Men, om således Utskottet
trott sig äga skäl att hufvudsakligen
tillstyrka Riksens Ständer antagandet af Kongl.
Majits nådiga förslag, har Utskottet ickedestomindre
vågat dervid göra några jemkningar,
som framför allt syfta derhän att bringa föreskrifterna
i öfverensstämmelse med Tryckfrihets-Förordningen,
af hvilken, blott det ena
Rikets Grundlag, dessa för båda Rikena gemensamma
föreskrifter väl icke egentligen be
-
Cons t. Utsk. Betänkanden. 117
ro, men till hvilken de, efter Utskottets tanka,
böra, så mycket möjligt är, närma sig.
Ur 1 och 2 gg. har Utskottet ansett orden
directe eller indirecte kunna uteslutas,
såsom mindre nödvändiga, och måhända ledande
till tvetydighet; hvarjemte orden s?nädelser
och förgripelser, såsom uttryckande
olika förbrytelse grader torde böra förändras
till små delser eller förgripelse]', hvilken
sammanbindning äfven är enligare med 3 g.
9 Mom. i Tryckfrihets-Förordningen.
Förslagets 4:de g. har Utskottet sökt uppställa
i likhet med den utaf Riksens Ständer
under innevarande Riksdag gillade redaction
af 1 g. 7 Morn., samt i Analogie med 4 8
Mom. i nyssnämnda Grundlag.
Då ett raisonneradt, men med någon
högre grad af värma framburit project till
National-Representationens förändring, hvilken
åtminstone i Sverige kan utan ansvar yrkas,
möjligen skulle misstolkas, såsom en anmaning
till Representationens kränkande, har
Utskottet funnit lämpligast att hvad 5 §• härom
innehåller må utgå.
Enär det tvifvelsutan vore ett lika magtlöst
som obetänkt bemödande af enskilt man,
att rikta en tryckt skrifts innehåll till inskränkning
af fri- och rättigheter, som tillhöra
en sjelfständig Nation och af dess Öfverhet
skyddas, har Utskottet trott hela den
6:te §:n kunna försvinna.
Slutligen har Utskottet icke tvekat att i
8 g:n införa ett mera positift stadgande om
Jurys befattning, och att i öfrigt närma gm*
118 Coust. Utsk. Betänkanclen.
lydelse till den af 5 §. 4 Mom. i Tryckfrihets
-Förordningen.
I enlighet härmed och under åberopande
af 5 §■ i i8ir) års Riksdags-Beslut, får Utskottet
vördsamligen tillstyrka Riksens Ständer
godkännandet, under denna Riksdag, af
följande Lag-fönJag, med förbehåll att detsamma
vard r af Norriges Rikes Stor-Thing
likaledes antagit.
Additament till den emellan Sverige och Norrige
vid Riksdagen i Stockholm, den 6
Aug. 18 r5, och af Stor-Thiriget i Christiania
den 31 förutgående Julii fastställda
, samt af Kgl. Maj:t under förstnämnda
dag antagna och bekräftade Riks-Act.
§•
Det är förbjudit att i Sverige trycka något,
som innehåller smädelser eller förgripelser
emot Norska Nationen, dess Styrelse-Former,
Lagar, Medborgare-Classer eller Allmänna
Inrättningar.
§. 2.
På enahanda sätt är det förbjudit att i
Norrige trycka något, som innehåller smädelser
eller förgripelser emot Svenska Nationen,
dess Styrelse-Former, Lagar, MedborgareClasser
eller Allmänna Inrättningar.
g- 3.
Författare, som häremot sig förbryta,
straffas med fängelse från Tre månader till
Cons t. Utsfs. Betäiikanden. 119
Tvenne år, efter omständigheterna och Skriften
confisqueras.
§• 4-
Om i Dagblad ellar Periodiska skrifter
införas Articlar af ofvanberörda innehåll, staude
utg fvare derför tili dubbelt ansvar, så vida
han ej kan bevisligen uppgifva Författaren,
och ankomme det, i båda fallen, på Kongl;
Mai:ts nådiga förordnande, huruvida Redactören
må detta eller något annat Dagblad vidare
utgifva: ägandes vederbörande Autoriteter
i hvartdera Riket att Bladet eller Journalen
genast indraga och med sequester belägga,
intilldess dömdt blifvit.
g- 5.
Innehåller Skriften bestämd anmaning till
upplösande eller rubbning af den emellan
bada Rikena slutna förening, eller till upphäfvande
eller förändring : f den i båda Rikena
stadgade Suceessions-Ordning förThronföljden,
straffes som förräderi.
§• 6.
Missfirmas Norrsk Embetsman i och för
tjernsten , eller enskilt Norrsk Medborgare, uti
tryckt skrift som i Sverige utgifves, eller
Svensk Embetsman i oell för tjensten, eller
enskilt Svensk Medborgare, uti tryckt Skrift
som i Norrige utkommer, straffas Författaren
efter hvad hvartdera Rikets Lag stadgar, rörande
sådana förnärmanden mot egna Embetsman
och Medborgare.
120 Coust. Utsli. Betiinlianden.
§• 7*
Förbrytelser emot denna Lag pröfvas af
en Jury, som äger att med Ja eller Nej yttra
sig huruvida skriften är brottslig efter det af
åklagaren åberopade Lagens rum. Vederbörande
Domare åligge derefter att, i händelse
skriften förklaras brottslig, det lagliga ansvaret
bestämma.
Stockholm den i Juni 1818»
N:r 47-
Constitut iöns- Utskottets Memorial till
Riksens Ständer, med yttrande i
anledning af Ridd er skåpets och Adelns
anmärkningar nid Utskottets
sednare alternalif till ändring af
38 §. Riks da gs-Ordningen.
/
Genom Protocolls-Utdrag af den 27 i nasti,
månad, har Höglofl. Ridderskapet och Adeln
till Constitutions-Utskottet hänvisat, såsom utgörande
Ståndets gemensamma tankar, åtskilliga
redan förut meddelade anmärkningar vid
sednare alternativet af Utskottets under den
13 April detta år afgifna förslag till ändrad
Redaction af 38 §• Riksdags-Ordningen.
Af dessa anmärkningar, hvilkas åsyftning
förnämligast synts vara, dels at fullständigare
förebygga Constitutions-Utskottets inactivitet,
i händelse voteringen efter Stånd inom Ut
-
Cons t. Utsk. Betänkan den. izi
skotten bibehålles, dels ock att förtaga möjliga
misstankar om någon hemlig beskaffenhet
af Utskottets förhandlingar, har Utskottet hemtat
den mest grundade anledning att till Riksens
Ständers ompröfvande och bifall öfverlemna,
örn icke ofvanberörde vid 38 §• Riksdägs-Ördningen
af Utskottet uppgifna alternativa
förslag eller rättare correctif må uttryckas
genom följande ordalydelse af §:n:
»Alla opiröstningar i Utskotten ske Ståndsvis.
Äska en eller flere Ledamöter att votering
må med slutna sedlar anställas, bör sådant
ej förvägras. Stanna dervid Två Stånd
mot Två, skola de särskilta meningarna, såsom
alternativer, i förslaget intagas. Galle
ock detta stadgande för Banco- Utskottet i
Undeiställningsfrågor; men i de mål, som
köra hemliga hållas, och der detta Utskott
med Riksens Stä/iders rätt besluter, skall,
äf vensom uti alla inom Constitutions - Utskottet
förekommande mål, förhållas med
omröstningen på sätt i 53 ,$*• här nedanföre
stadgas; hörandes i ofvanupptagna särskilta
fall uti Banco-Utskottet teå tredjedelar af
hvarje Stånds Ledamöter -vara tillstädes.cc
Utskottet har genom denna Redactionsförbättring
sökt förena samtliga Riks-Stånden
om ett enahanda utlåtande, och får, i händelse
af skiljaktigheter, vördsamligen erinra
om den i 56 §. Regerings-Formen stadgade
slutliga jemkning.
Stockholm den 1 Juni 1318-
»2* Const. Utsk. Betänkanden.
N:r 48.
Constitubions-Utskottéts Memorial till
Riksens Mander med yttrande i anledning
af Ridder skåpets och Adelns
samt Prest-St ån dets anmärkningar
mot Ut skoi tets förslag vid 9 Reger
ings-Foi m en.
Med anledning af de fran Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, under den 27 nasti. Maj,
och från Högvördiga Prest-Ståndet, under den
7 förutgående April, remitterade Anmärkningar,
hvilka bemälta Stånd, hvar för sig, förklarat
utgöra deras gemensamma tankar, har
Constitutions-Utskottet till möjligaste jemkning
å nyo förehaft dess förslag af den 26
Mars detta år, att i 9 §. Regerings-Formen
en citation af samma Grundlags 107 §. måtte
på behörigt ställe inflyta.
Ha rvid har Utskottet icke funnit skäl att,
på sätt Piidderskapet och Adeln yrkat, framflytta
citationen till §:ens början, enär, i slikt
fall, §:n komme att hänvisa till stadganden
om ansvaret för pligters uraktlåtande, innan
dessa pligter blifvit nämnda och definierade;
hvaremot, med godkännande af Prest-Ståndets
erinran, Utskottet härigenom får tillstyrka,
i dess ofvanberörda förslag, den mindre
betydliga, men till föreskriftens bestämdhet
ledande förändring att, i stället för: »såsom
i 106 eller 107 §§.« må införas; »såsom i 10S
Const. Utsk. Betänkanden. 125
eller 107 afvaktandes Utskottet härom
samtliga Riks-Ståndens beslut, för att, i händelse
af yppade och fortfarande skiljaktigheter,
kunna dem till afgörande behandling efter
56 §• Regerings-Formen framställa.
Stockholm den 1 Juni i8i8>
N:r 4g.
Constitutions-Utskottets Memorial till
Ridder skap et och Adeln, i anledning
af dess åt erremiss å Utskottets
förslag vid 7 §. R.egeringsFormen.
Sedan, genom Högloft. Ridderskapets och
Adelns Protocolls-Utdrag af den 27 nästlidne
Maj, Constitutions-Utskottets under den 10
förutgående April afgifna förslag vid 7 g. Regeringsformen
, till närmare bestämmande af
hvad med Commandomål bör förstås, blifvit
till Utskottet återförvisadt, under förklarande
att de redan meddelta anmärkningarne vid
förslaget, jemte ett sedermera inlemnadt yttrande,
utgjorde Ridderskapets och Adelns gemensamma
tankar, har Utskottet å nyo tagit
detta ämne under öfvervägande, och dervid
ej funnit skäl till någon förändring eller jemkning
i den af Kongl. Maj:t proponerade och
af Utskottet tillstyrkta Redacticn, emedan
ia4 Coust. TJ t sfs. Betänkanden.
§:n, då den läses i ett ostympadt sammanhang,
syries äga nödig fullständighet och klarhet,
och icke i någon enda del möjligen föranleda
tvifvelsmål om ordaförståndet eller
misstydningar af ordalydelsen.
Utskottet vågar förmoda, att Ridderskapet
och Adeln, i betraktande häraf, täckes
foga sig efter de öfriga Piespective Stånden,
hvilka utan anmärkning godkänt den föreslagna
R.edactionen.
Skulle emedlertid Ridderskapet och Adeln
icke pröfva skäligt att med dem instämma,
utbeder sig Utskottet derom benägit svar, för
att kunna de sålunda oförenliga skiljagtigheterna,
till behandling enligt 56 §. Regeringsformen
, hos samtliga Riks-Stånden anmäla.
Stockholm den i Juni 1818-
N:r 50.
Constibubions-Utskottets Memorial bill
Ridderskapet och Adeln, i anledning
al hänvisade anmärkningar
vid Ubskotbebs -förslag till ändring
af t Mom. i 107 ,f. RegeringsFormen.
.Då det åligger Gonstitutions-Utskottet att
yttra sig öfver de, såsom Höglo!!. Riddertkapets
och Adelns gemensamma f tankar till Ut
-
Const. Utsk. Betänkanden. iz5
skottet hänvisade anmärkningar vid dess under
den 26 nästlidne Mars afgifna förslag att,
genom ett tillägg i 1 Mom. af 107 §. Regerings-Formen
samt i 29 §. Riksdags-Ordningen,
Föredragande af Commando-mål måtte, i och
för Embetets utöfning, ställas under enahanda
ansvarighet med Stats-Secreterare, får Utskottet,
i afseende på de hufvudsakligaste bland
ofvanberörda anmärkningar, vördsamligen anföra
att Konungens Rådgifvare i CommandoÄrenden,
hvilken efter Regerings-Formens 106
§. är satt i samma cathegorie som Stats-Rådets
Ledamöter och Föredragande, deremot
ej kunnat i 107 §. uttryckligen räknas till de
förra, med ansvar för underlåtandet af Rikets
sannskyldiga nytta i de rådslag om allmänna
mått och steg, hvari han icke egentligen deltager,
och således rättligen bort i denna sednare
§. komma under benämning af Föredragande,
helst han, lika med Stats-Secreteraren,
föredrager målen och expedierar besluten.
Ridderskapet och Adeln torde häraf benäget
finna, att Utskottet ej skäligen kan förändra
dess ifrågavarande af de öfriga RiksStånden
godkända förslag, och att således, i
händelse Ridderskapet och Adeln ej skulle
täckas med dem instämma, någon annan utväg
till slutlig jemkning icke återstår, än den
som 56 §. Regerings-Formen anvisar.
Stockholm den 1 Juni 1818-
126 Coust. Utsh. Bebänkanden.
N:r 5r.
Constitutions-Utskottets Memorial till
Ridderskapet och Adelil, i anledning
af dess anmärkningar vid Utskottets
förslag till ändring af 2 Mom.
i 107 ff. Reger ings-Formen.
H öglofl. Ridderskapet och Adeln har under
den 23 nästlidne Maj behagat, med anmärkningar,
sorn förklarats utgöra dess gemensamma
tanka, återförvisa Constitutions-Utskottets
den x i berörde månad afgifna förslag till
ändringar i sednare Momentet af 107 §. Regerings-Formen,
och i dermed lika lydande
punct af 29 Riksdags-Ordningen. Då emedlertid,
efter Utskottets öfvertygelse, den föreslagna
Redactionen är fullkomligen enlig med
Gonstitutionens afsigt, och blott innebär ett
förtydligande af den verkliga andemeningen,
och då det af Ridderskapet och Adeln framställda
alternatif destomiudre synes antagligt,
som en åt Riks-Stånden förbehållen vidsträcktare
pröfning af anmärkningsfrågor skulle förutsätta
närmare och utförlig kännedom af
Stats-Rådets Protocoll och Handlingar, hvaraf
åter, jemlikt 10S g. Regerings - Formen,
Constitutions-Utskottet ensamt är reqvirent
och således dépositaire, har Utskottet ej funnit
anledning, hvarken att jemka dess förslag,
eller att såsom alternatif framlägga ett
motsatt: ankommandes det följaktligen på
Ridderskapets och Adelns eget val, att an
-
Cans t. Utsk. Betäiikanden. 127
tingen med de öfriga Riks-Stånden instämma
eller ock framkalla den i 56 §. RegeringsFornien
stadgade slutliga behandling af oförenliga
skiljagtigheter.
Stockholm den 1 Juni 18*8.
N:r 52*
Constitutions-Ut skottets Memorial till
Ridderskap et och Adeln, i anledning
af dess återremiss å Utskottets
förslag vid 14 Riksdagsordningen.
Efter behörigt öfvervägande af de, såsom
Högloft. Ridderskapets och Adelns gemensamma
tankar, til Constitutions - Utskottet hänvisade
anmärkningar vid dess under den 16 sistlidne
April afgifna förslag till ändring i 14 g.
Riksdags-Ordningen, förnämligast med afseende
på sättet till Riksdagsmanna val för Städerna,
har Utskottet, då rättelser i detta valsätt
sällan eller aldrig kunde äga rum, om
de blott i följd af de fleste val-berättigades
önskan finge af Konungen meddelas, då vidare
det ej bör förmodas at en hel Medborgare-Class
skulle vilja genom ett project till
ny val-ordning, inskränka Nationens rättigheter,
och då ändtligen Konungen, för att bifalla
projectet, måste efter vederbörandes hörande
finna detsamma billigt och instämman
-
128 Cons t, Utsli. Betänkanden.
de med de för valsätten i allmänhet stadgade
grunder, icke ansett sig befogad t till någon jemkning
i den föreslagna Redactionen, hvilken
de öfriga Riks-Stånden, och således äfven det
Stånd, på hvars rätt förevarande fråga närmast
och egentligen inflyter, utan anmärkning
godkänt.
Det beror numera af Ridderskapets och
Adelns ompröivande att antingen härutinnan
lämpa sig elter de Respective Med-Stånden,
eller ock välja den i 56 Regerings-Formen
föreskrifna slutliga 1 -dig för skiljagtigheternas
afgörande.
Stockholm den i Juni ig18*
N:r 53.
Constitutions-Utskottets Memorial till
Ridderskapet och Adeln, i anledning
af dess förb lifv ande nid beslutet
att antaga sednare alternativet
af Utskottets förslag till ändring
i 4 §• Regerings-Formen.
Uti Protocolls-Utdrag af den 27 nasti. Maj
liar Höglofl. Ridderskapet och Adeln gifvit
Constitutions-Utskottet tillkänna, att Ritiderskapet
och Adeln, under föi blifvande vid dess
under den 27 April fattade beslut om antagandet
af Utskottets sednare alternatif till ändring
-
Coust. Utsk. Betänkanden.
efring i 4 Regerings-Formen, afslagit Utskottets
den 15 i förra månaden aflåtna Memorial,
hvarigenom det förklarande meddelats,
att begge alternativen borde, enligt 56 §.
Regerings-Formen, hvila till nästa Riksdag,
för att då, hvart efter annat, till bifall eller
förkastande framställas.
Till besvarande häraf får Utskottet, med
åberopande af dess ofvanberörda Memorial,
ytterligare vordsamligen erinra, att, jemlikt
Regerings-Formens 56 och 81 §§•> Riksens
Ständer icke kunna å den Riksdag, då Constitutions-Utskottet
en ändring i Grundlagarna
föreslår, utan först"å den nästföljande, derom
besluta, att ett alternatift förslag, hvai's båda
delar förutsätta ändring i Grundlagens bokstafliga
lydelse, icke förlorar egenskapen af
förslag, derigenom att den af Utskottets pluralitet
tillstyrkta ändringen måst framläggas
modifierad eller söndrad till tvenne särskilta
meningar, samt ändtligen att föreskrifterna
om Constitutions-Utskottets jemknings-befattning,
och om skiljaktigheternas förenande af
detta Utskott förstärkt, icke synas tillämpliga
i andra fall, än der anmärkningar inom RiksStånden
blifvit gjorda, och der, för ett lagligt
och fullständigt beredande af förslaget,
de, efter fruktlösa försök till sammanjemkning,
qvarstående olikheter fordra att afhjelpas.
Sedan numera äfven Borgare-Ståndet, med
instämmande i Prest- och Bonde-Ståndens beslut,
under den 3 o Maj antagit begge alternativen,
såsom hvilandein till nästa Riksdag,
Bihang till Riks-St. Fröt. 1847, 1818- i:dje Sami. N:r 17.18,
*30 Coust. Utsk. BetänJranden.
hyser Utskottet den förmodan, att Ridderska
f>et
och Adeln skall deraf hemta en ny anedning
till enahanda begifvande.
Stockholm den 3 Juni 1818*
N:r 54.
Constituti ons-Utsko ttets Memorial till
Riksens Ständer, i anledning af
Ridde’skåpets och Adelns samt Borgai
e-Ståndets återremisser å Utskottets
förslag i Representationsfrågan.
_T\ll Constitutions-Utskottet har dess under
den 12 nästledne Maj aflåtna förslag till förbättringar
i National-Representationen blifvit
återförvisad t, från Höglofl. Ridderskapet och
Adeln den 27 i samma månad, med anledning
af gjordt yrkande att, i stället för minskning,
genom val, uti antalet af bemälta Stånds
Representerande Ledamöter, enahanda ändamål
måtte sökas genom uphäfvande af tillståndet
att medelst fullmagt öfverlåta Representations-rätten
på annor man, samt från Vallöf!.
Borgare-Ståndet den 29 derpå följande, med
åtskilliga anmärkningar, syltande till ett närmare
bestämmande af Metall-förädlares och
Manufacturisters Representations rättighet, af
sättet att välja Riksdagsmän för Bergsbruken
och af Forum för besvärs anförande öfver
Const. Utsk. Betänkanden. 13c
dessa val; och får Utskottet häröfver nu meddela
följande vördsamma yttrande.
Hvad först angår det af Ridderskapet och
Adeln substituerade Correctif, har Utskottet
nogsamt funnit, att indragningen af Representations-rättens
utöfvande genom fullmakt skulle
innebära en väsendtlig förbättring i Ridderskapets
och Adelns Representations-sätt; men,
då sålunda Utskottet tror sig böra densamma
tillstyrka, lemnar det tillika åt Ridderskap,ets
och Adelns närmare eftersinnande och upplysta
pröfning, oin icke den redan föreslagna
methoden af val till ett mindre antal Representanter
än Atter må i sammanhang härmed
gillas och införas: Hvarvid Utskottet blott får
tillägga att, enär Riksdags-Ordningen icke
innehåller någon uttrycklig föreskrift om det
sätt, på hvilket Ridderskapet och Adeln representerar
sig, inga andra förändringar derutinnan,
än de af sjelfva hufvudgrunderna,
synas fordra Riks-Ståndens enhälliga beslut,
och att följaktligen det är Ridderskapet och
Adeln obetaget att enskilt förordna om alla
härtill hörande, i Riddarhus-Ordningen ingående
Reglementariska detaljer.
Beträffande dernäst Borgare Ståndets oFvanberörde
anmärkningar, har ConstitutionsUtskottet
icke tvekat att desamma i det hela
godkänna, och får således, i närmaste enlighet
med Ståndets gemensamma tankar, till
Riksens Ständers bifall, efter den i Grundlagen
stadgade behandling, framställa en så lydande
förbättrad och fullständigare redaction
i32 Coust. Ut sk. Betänkanden.
af det föreslagna tillägget i 14 §• Riksdagsordningen
:
6:0 -»Bergsbruken, hvarunder innebegripas
alla Inrättningar till da forsta förädlingarna
af Mineral-Rikets producter,
äge ock, jemte de af Bergs-Collegiiim privilegierade
Jern- och Koppar - Manufacturer,
att inom sig till Borgare-Ståndet utse
fullmägtige, sorn ej till annat Riks-Stånd
höra, och hvarvid ingen må välja, om
han ej valbar är. Kalen skola ske inför
Bergs-Col/egium å den dag, som allmänligen
kungöres, samt r ös terne, personligen
eller geuom Ombud, men alltid med förseglade
eller slutna, sedlar afgifne, sålunda
beräknas att privilegierad gående tillverkning
af Etthundrade Skeppund Stångjern,
eller ett deremot svarande värde i production
af annan Bergsbruksrörelse lemnar
ägaren en valröst, och att sedermera Tvåhundrade
Trettio röster utgöra en fullmägtig;
Rörandes härvid i öfrigt iakttagas, att
rösterna af gifvas på så många personer,
sorn, efter förenämnde grunder, af Bergscollegium
i Kungörelsen blifvit utsattte,
samt att, der Bruk eller annan BergsbruksInrättning
äges af Bolag, hvarje förut icke
representerad Bolagsman röstar efter sin
andel, hvilken före Riksdagskallelsen skall
inför Collegium vara uppgifven och styrkt.
rj:o Andre Ofrälse Manuf acturister och
Fabriks-Idkare på Landet vare berättigade
att förena sig med närmaste Stad, för att
der, i män aj erläggande Stadsafgifter,
Const. Utsk. Betänkanden. i35
deltaga i Riksdags manna-valen, och jemväl
sjelfve kanna till fullmägtige för Staden
väljas.«
Derjemte, och då en föreskrift om Forum
för klagomål öfver Riksdagsmanna-valen rätteligen
hörer till Riksdags-Ordningens 19 ,
tillstyrker Utskottet vördsamligen att i samma
<jj., efter orden: »först afgående post öfversända
,<c följande mening måtte inflyta: »Öfver
de val till Riksdagsmän för BorgareStåndet!,
som, enligt 14 ,§■, inför Bergscollegium
förrättas, må Besvär hos Konungen
anföras inom den för dylika Besvär
i allmänhet stadgade tid.a
Stockholm den 10 Juni i8*8-
N:r 55-
Constitutions-XJtskottets Memorial till
Riksens Ständer, angående åtskilliga
med Representations-förslaget
gemenskap ägande Grundlags-andr
ing ar.
Uti aflåtit betänkande under den 12 nästledne
Maj, med förslag till förbättringar i National-Representationen,
har ConstitutionsUtskottet
redan anmält, att godkännandet af
de å nyo redigerade §§. i Riksdags-Ordningen
komme att medföra några fastän mindre
betydliga förändringar i åtskilliga andra samma
Grundlags rum. Dessa förändringar, jemte
i 34 Coust. Utsk. Betärikanden.
de ytterligare, som blifvit föranledda genom
den, i följd at Vallöf!. Borgare-Ståndets återremiss,
omarbetade och för Riksens Ständer
under den 10 innevarande framlagda Redactionen
af Riksdags-Ordningens 14 , får Ut
skottet
nu vördsamligen uppgifva, såsom förslag
att i sammanhang med Representationsfrågan
behandlas och afgöras.
Den mening i i i Riksdags-Ordningen,
aom följer efter orden: »med all skyndsamhet
verkställas,« skulle erhålla sådan lydelse:
Tillhörandes det Dom-Capit/cn att för Prestershapet,
Academierna att för deras Deputerade
, Iluf'lidstadrus Magistrat, att för
dervarande Borgerskapets Bergs-Collegium
att för Bruksegare och Bergs-ManufacturisLer,
samt Land sköfding arna, hvar i sitt
Län, att för Städernas Borgerskap och Menige
Allmogen om sådana Valförrättningar
, å Em betes vägnar, föranstalta rn. rn.
Sista puneten i 17 g. borde, med införande
deri af ett nödigt tillägg, redigeras sålunda:
Dessa medel skola för Borgare-Ståndet
af Magistraterna och, hvad särskilt beträffar
Brukens och Bergs-Manufacturernas
Futlmägtige , af Bergs-Fogdarne , samt för
B onde-Ståndet af Krono- Fogdarne, utan
särskilt arfode, uppbäras och redovisas.
Jemte den redan af Utskottet observerade
förändring i ig §:n, skulle sista puneten
af denna §. bringas till följande ordalydelse:
Kl a gomål öfver Riksdagsmanna-val af PrestStåndet
för Stiften ingifvas till Consistorierna,
samt för Universiteten och Vetten
-
Coust. Utsk. Betänkanden.
skaps-Academien, till' Konungen , och följes
derhid i öfrigt lika ordning och enahanda
grunder, sorn här of'vanföre finnas utstakade.
I förra puncten af 22 §. komme näst efter
orden: »föregånget ordentligt val, N. N.cc
lydelsen att förändras som följer: (för PrestStåndet,
ifrån N. N. Stift eller Academi),
för Borgare-Ståndet ifrån N. N. Stad eller
af Bruksägare och Bergs-Manufactur ister) ,
Cför Bonde-Ståndet m. m.J
Slutligen skulle i sednare puncten af samma
§. nedanstående Redaction iakttagas: Bullmagterne
under skrif’as: Pr est-Ståndets, för
Stif ten och Universiteten , af vederbörande
Consistoriel-, och för Vettenskaps - A cedern
i en af dess Preses; Borgare-Ståndets, för
Städerna, af Magistraten och Äldste, för
Bruken och Bergs-Manufactur erna, af Bergscollegium,
och för Falu Bergslag af Grufve-Rätten
och Bergslagets Deputerade; samt
Boncle-Ståndets af Valförrättaren; Bärandes
tillika m. m.
Stockholm den 17 Juni i8»8-
N:r 56.
Constitutions-U tskottets Memorial till
Prest-Ståndet, i anledning af dess
anmärkning vid Utskottets förnya
-
136 Coust. Utsk. Betänkanden.
de alternativa förslag till ändring
i 58 §. Riksdags-Ordning en.
Sedan, under den 6 innevarande, Constitutions-Utskottets
förnyade alternativa förslag
till ändrad redaction af 38 Biksdags-Ordningen
blifvit från Högvördig.*! Prest -*Sråndet
återförvisad t, med den anmärkning, ari i förslaget
numera saknades den iörut projecterade
föreskrift att äfven i Constitutions-Ul-.kottet,
när omröstning per capita derstädes sker,
två. tredjedelar af hvarje Stånds Ledamöter
skola densamma öfvervara, får, till besvarande
häraf, Utskottet vördsamligen erinra, att,
då ifrågavarande omröstningssätt bör, såsom
ett särskilt undantag, äga rum uti alla inom
Constitutions-Utskottet förekommande mål,
synes dervid icke någon annan princip kunna
följas än den som redan i allmänhet är förutsatt
genom det gillade första Alternativet,
hvarest villkoret af hvarje Stånds Ledamöters
närvaro, till ett antal af minst två tredjedelar,
finnes bestämdt endast för Banco-Utskottet,
och för detta endast i mål, der det
med Riksens Ständers rätt besluter, eller så
kallade hemliga ärenden, hvilka åter äro af
en helt annan egenskap än de, som, enligt
Piiksdags-Ordningens 29, 36 och 53 , till
höra
Constitutions-Utskottets befattning.
Utskottet, som i öfrigt tror införandet af
votering per capita blifva det säkraste correctif
mot Ledamöters förfallolösa frånvaro,
öfverlemna!' vördsamligen de andragna om
-
Cons t. Ut sk. Betänkanden. 137
ständigheterna till Prest-Ståndets benägna pröfning,
och afvaktar emedlertid underrättelsen
huruvida Prest-Ståndet antingen täckes foga
sig efter dess Trenne Med-Stånd, hvilka numera
antagit Utskottets sednaste förslag, eller
ock yrkar den i 56 §. Regerings-Formen anvisade
slutliga jemkning af oförenliga skiljagtigheter.
Stockholm den 17 Juni i8i8«
N:r 57.
Con sti tu ti o n s- l/tsk o t tets Memorial till
!{■ hsens Ständer, i anledning af
Ridderskapets och Adelns återremiss
pä Utskottets förslag vid 102.
§. Regeringsformen.
Efter erhållen del af de anmärkningar, som
föranledt Höglofl. Ridderskapets och Adelns
återremiss på Constitudons-Utskottets under
den 28 nästled ne Maj afgifna förslag till ändrad
redaction af 102 §. Regeringsformen,
åsyftande en mer bestämd Organisation af
Riks-Rätten, samt förekommandet af en möjligen
inträffande brist i dess Ledamöters domföra
antal, har Utskottet å nyo tagit detta
amne under behörigt öfvervägande. Och, hvad
först angår de framställda erinringarna deremot,
att Fem särskilta Rikets Collegier äro
i förslaget uppnämnda, och såmedelst skulle
i 38 Coust. Utsir. Betänkanden.
af Riksens Ständer, i stridighet med deras
yttrade önskan om förändring i Civile Administrationen,
uttryckligen sanctioneras, äfvensom
att Förvaltningen af Sjö ärendena och
Rikets Stats-Gontor, ehuru förestående vissa
delar af Statsförvaltningen, blifvit från RiksRättenss
ammansättning uteslutna, så, enar hos
Utskottet i betraktande kommit, att Regeringsformens
bokstaf ensam bör organisera RiksRätten
, oberoende af tillfälligheter och olika
tydningar, att Collegiernäs indragning eller
Reform alltid måste medföra en verklig ändring
i Grundlagen, genom hvilken de, utan
att vara der uppräknade, likväl öfver hufvud
bibehållas och vunnit sanction, och att således
den rättelse, 102 §:n i förevarande omständighet
skulle fordra , lämpligen kan i sammanhang
med öfriga iakttagas, har Utskottet
på dessa skäl, och då ändtligen lagkunskaper
och domare-erfarenhet synas utgöra nödvändiga
egenskaper hos LedamÖterne af en Rätt,
likars domslut ingen äger makt att bryta,
egenskaper, som visserligen kunna finnas,
men dock ej med full tillförlitlighet förväntas
inom blott Administrerande publika Verk,
ansett sig icke böra i ofvanberörda del af förslaget
tillåta sig en jemkning, hvarigenom de
af Irenne Stånd redan godkända grunderna
skulle väsentligen rubbas; hvilket förhållande
Utskottet härmedelst får hos samtliga RiksStånden,
enligt 56 §. Regeringsformen, anmäla.
Vidkommande åter den anmärkning, att i
Utskottets förslag icke någon person blifvit
uppgifven, som det tillhörde att Riks-Rätten
Coust. Ulsk. Bétätikanden. 139
ersätta Högsta Befälhafvare!! öfver de i Hufvudstaden
Tjenstgörande Trapper, när denne
af laga jäf eller förfall hindrades, så, ehuruväl,
genom det redan projecterade stadgandet,
ali möjlig brist i Riks-Rättens dom förhet
lärer vara förebyggd, har dock Utskottet, för
fullständighetens skull, trott sig böra vördsamligen
föreslå, att lörrbemälte Embetsmans
plats i Riks-Rätten må fyllas af Krigs-HofPiättens
äldste Militär-Ledamot; hvarjemte
Utskottet af en särskilt gjord motion hämtat
anledning att tillstyrka införandet i §:n at den
föreskrift, att Högste närvarande Befälhafvaren
för den vid Hufvudstaden förlagda Eskadern
af Arméns Flotta skaU, om han för laga
hinder ur Riks-Rätten utgår, der representeras
af sin närmaste man inom Eskadern.
I enlighet härmed får Utskottet uppgifva
följande nya tillägg att i den förut till Riksens
Ständers bifall öfverlemnade Redactionen
af Regeringsformens 102 j§., efter orden:
»hvarifrån det b stämda antalet ei utgått,«
inflyta: Och böra, i ofvannämnda händelse,
Högste BcfäIhaf våren öfver Hufvudstadens
Garnison ersättas af Krigs-Hnf-Rättens
äldste Mili tär-Le d åmot, samt Högste Bejälhafvaren
för Arméns Flottas Eskader
vid Hufvudstaden, af den som närmast honom
äger befälet. Ar Presidenten m. m.
Stockholm den 19 Juni 1818-
i4o Coust. Utsk. Bebärikanden.
N:r 58-
Con stibubions-Utsko ttet.s "Memorial till
Riksens Ständer, angående gjorda
erinringar vid Ubskobbebs förslag i
anledning af Kongl. Maj.ts Proposition
om ett Additamenb till RiksActen.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln, äfvensom
från Högvördiga Prest-Ståndet, har
Constitutions-Utskottets under den i dennes
afgifna utlåtande öfver Kongl. Mapts nådiga
Proposition oin ett Additanient till Riks-Acten
emellan Sverige och Norrige blifvit återförvisadt
med de i båda Stånden framställda
sammanstämmande anmärkningar, att det i i
och 2 §§. af Lagförslaget intagna förbud att
trycka något, som kunde innehålla smädelser
eller förgripelse!' mot endera Nationen, icke
finnes utsträckt äfven till försäljningen och
kringspridandet af dylika skrifter, hvilka möjligen
voro tryckta å Utrikes ort.
Med anledning häraf får Utskottet vördsamligen
tillstyrka, att det saknade och nödigt
ansedda stadgandet må införas i begge ofvannämnda
§§., hvarest sålunda orden »trycka
någotic komme att förändras till: »trycka,
föryttra eller utsprida någon skrifta m. m.,
äfvensom, i conformité dermed, 3 §. skulle
börjas på följande sätt: »De som häremot
sig förbryta« m. m.
Const. Ut sk. Betiinkanden. 14.x
Derjemte, och sedan Kongl. Maj:t, enligt
Dess å Riks-Salen den 15 innevarande upplästa
nådiga Tal, icke pröfvat skäligt att gilla
och bekräfta den utaf Riksens Ständer godkända
nya redaction af 1 §. 7 mom. Tryckfrihets-Förordningen,
i likhet hvarmed Additamentets
4 blifvit uppställd, har Utskottet
funnit angeläget att samma 4 §•> härefter lämpad,
må bringas till nedanstående ordalydelse:
»Om i Dagblad, eller Periodiska, Skrifter
införas Art iclar af ojvanberörda innehåll,
stånde Utgifvare derför till dubbelt
ansvar, och åge vederbörande Antori!eter
i h/vartdera Riket att Bladet eller Journalen
genast indraga och med seqvester belägga.
, intill dess dömd t blifvit; ankommandes
det på Konungens nådiga Förordnande
, huruvida Redactören må kunna något
Dagblad eller Journal framdeles utgifva.
Stockholm den 19 Juni 18»8-
På Högloft. Ridderskapets På Högvördig» Presteoch
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar: vägnar:
G. F. Åkerhjelm. laudvig Mörner.
På Väiiofl BorgareStåndets På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters vägnar: Ledamöteis vägnar:
Johan FUestin. A. J:son Hyckert.
J. D. Waleriutt
Förteckning
på 3:dje Samlingens Innehåll.
Constitutions-Utskottets Memorial och Utlåtanden
angående:
N:r t. iksens Ständers Revisorers Berättelse
om Allmänna Magasins.Inrätt ningens förvaltning 3.
N:r 2 Representations-förändringslrågans närvaranvarande
skick . . . . . * 5.
N:r 3 En Irån Ridderskapet och Adeln remitterad
anmärkning mot Konungens Rådgifvare i Cotn
-
N:r 4. 2:ne Redactionsfel i beredda Förslag till ändring
uti Riksdags Ordningen ... 17.
N:r 5 Aterremiss å Berättelsen om Representations
frågans närvarande skick . . . . xy.
N:r (i. /iskar! uppgift å nu godkända Förslag till
Grundlags-ändringar ..... 19.
N:r 7. Tillägg i g:de §:n Regerings Formen . 25.
För 8. Tillägg i 1117 § Regerings-Formen . 25.
N:o g. Tillägg i 57 §. Riksdags Ordningen . 26.
För 10. General-Adjutanten för Flottorna Herr Friherre
Cederströms ställande under tilltal inför
Riks-Rätt ....... 27.
N:r n. Anmärkningar mot General-Adjutanten för
Flottorna och Föredraganden af Krigsärendena 28.
N.r 12. Anmärkning i afseende på Soldat Beklädnaden
vid Vesterbottens Regimente . . 3o.
För i3 Förändrad Redaktion af 7 §. RegeringsFormen
........ 32.
För 14. Anmärkning mot Stats Rådet samt Föredraganden
af Handels och F’inans ärenden . 53.
N:o i5 Anmärkning mot Herr Stats Ministern för
Utrikes Ärendena i afseende på ett af honom
utfarcladl Cirkulär ...... 3/j
N:r
16. Ändring 1 4:de § Regerings Formen . 36.
N:r 17. Ändringar i 38 §. Riksdagsordningen 58.
För 18 Brest .Ståndets återremiss i anmärkningsmåiet
otn utfärdade Geaeral-Order d. 24 Maj 1817 3g.
Sid,
mandomål för Armén
S,
*43
N:r 19. Borgare-Ståndets återrerniss i samma mål
N:r 20. Ändrad Redaction af 44 §• 3 punkten Riksdags-Ordningen
......
N:r 21. Ändring i 61 §. Regerings - Formen
N:r 22 Ändringar i 14 §. Riksdags Ordningen .
N:r 23, 24, 25 och 26. Tryckning af Handlingar
«>ch Protokoll i Anmärkningsmålet om General
Orderne den 8 April 1817 ....
N:r 27. Atskiliige Riksdags - Ordningens §§:s fördel
ning i numrerade Moment ....
N:r 28 Tillagg i 29 §. Riksdags ordningen
N:r 29 Ändring i åtskilliga Grundlagarnes $§:r,
sorn innehålla föreskrifter om en Voteringssedels
»flaggande .......
N:r 5o, 5t. Äskad tryckning af Handlingar och
Protokoll i ett anmärkningsmål rörande meddelte
föreskrifter om Truppers Proviantering i fredstid
N:r 32. Ändringar i 107 §. Regerings-Formen och
29 §. Riksdags Ordningen ....
N:r 33. Handlingarnas tryckning i Anmärkningsmålet
om General-Orderna den 24 Maj 1817
N:r 34 Handlingarnas tryckning i Anmärkningsmålet
mot Hr Stats Ministern för Utrikes Ärendena
N:r 55 Fn förbättrad Representation, med dertill
efgifvet Förslag ......
N:r 56'. Frågan om upphäfvandet af 114 §• Regerings
Formen ......
N:r 37 Frågan om bestämmande af en tid, inom
hvilken Grundlagsändrings Förslag ej skulle kunna
algöras .......
N:r 38. Stats-Råds Protokollens granskning
N:r 89, 40, 41 och 42- Behandlingen af Utskottets
Förslag vid 4 §. Regeringsformen
N:r 43. Ridderskapets och Adelns återremisser på
åtskilliga Förslag till Grundlagsändringar
N:r 44 Tryckning af ett Utskottets OmröstningsProtokoll
.... ...
N:r 45 Ändrad Redaktion af 102 §. RegeringsFormen
........
N:r 46. F.tt tillägg till Riks Akten emellan Sverige
och Norrige  .
Sid.
43.
46.
47'
48.
5 ii
52.
56.
57.
6r.
63.
64.
66.
67.
99-
99-
iox.
110.
111.
112.
n3.
n5.
i44
Sid,
N:r 47- Ridderskapets och Adelns Anmärkningar
vid sednare Alternativet till ändring i 38 §. Riksdags-Ordningen
...... 120,
N:r 48. Anmärkningar mot Utskottets Förslag vid 9
§. Regerings-Formen 122,
N:r 49. Ridderskapets och Adelns återremiss å Utskottets
förslag vid 7 §. Regerings-Formen . 123.
N:r 5o. Ridderskapets och Adelns Anmärkningar vid
Utskottets förslag till ändring af 107 §. 1 Morn.
Regerings-Formen ..... 124.
N:r 5i. Ridderskapets och Adelns Anmärkningar
vid Förslaget tili ändring af 107 §. 2 Mom. Regerings-Formen
...... 126.
N:r 5a. Ridderskapets och Adelns återremiss å Förslaget
vid 14 §. Riksdags-Ordningen . . 127,
N:r 53. Ridderskapets och Adelns förulifvande vid
Beslutet att antaga sednare Alternativet af Förslagetotill
ändring af 4 § Regerings-Formen 128.
N:r 54- Aterremisser å Utskottets Förslag i Representationsfrågan
...... i3o.
Nir 55. Åtskillige med Representations Förslaget
gemenskap ägande Grundlags-ändringar . r33w
N:r 56. Prest-Ståndets Anmärkning vid Utskottets
förnyade Alternativa Förslag till ändring i 38 §•
Rikjdags Ordningen ..... i35.
N:r 57. Ridderskapets och Adelns återremiss på Förslaget
vid 102 §. Regerings-Formen . . 137.
N:r 58. Anmärkningar vid Förslaget om tillägg till
Riks-Akten emellan Sverige och Norrige . 140.
-o -•O»—o
-
till Riks-Ståndens Protokoll
Vid Urtima Riksdagen i Stockholm
1817 och 1818-
4:de Samlingen,
Innehallande Riksens Ständers Statsutskott®
Eetänkanden och Förklaringar.
stockholm,
Tryckt hos Samuel Ramstedt4 1818-
N:r 1.
E,
Wördsamt Memorial!
/nligt 24 §. i Riksdagsordningen, af den 10
Febr. 1810, äga Riksens Ständers Utskott i allr
mänhet att antaga blott en Secreterare, utom
CantzliBetjeningen. Men som Stats-Utskottet, i
anseende till göromålens mängd och beskaffenhet
af dels StatsWerkets Ärender dels ock RiksgäldsContoiret
serskildt rörande frågor, vid alla,
sedan 180g hällne Riksdagar, begagnat 2:ne Secreterare
nemligen en för hvardera af de, bemäldte
Werk angående och på serskildte Afdelningar
förekommande Arender, saint Utskottet,
äfven finner sådant nödigt vid nu varande
Riksdag; så har Utskottet, med .anledning af
åberopade §. i Riksdagsordningen, skolat detta
till Riksens Höglofl. Ständers bifall vördsamt
anmäla. Stockholm den 5 December 1817.
På Höglofl. Ridderska- På Högvördige Prästepet
och Adelns Ue- Ståndets Ledamöters
dainöters vägnar , vägnar
Carl JJeGeer. C. v. Rosenstein.
På Wällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledamö- Ståndets Iiedamö
ters
vägnar ters vägnar
II. iV. Schwan. Jon Jonsson.
C. linnelius.
4
StaisUtsL B et ii ni and eli i
K:r 2. *
Wördscimt Memorial!
Dä, enligt 27 §. i Riksdagsordningen af deri
10 Februarii 1810, Riksdagens början räknas
från den dag, Kongl. Majrts Nådiga Proposition
om StatsWerkets tillstånd och behof till Riksens
Ständer, eller Deras Statsutskott aflemnas, har
StatsUtskottet, sorn denna dag fått emottaga högstberörde
Nådiga Proposition till Riksens nu församlade
Ständer, skolat sådant i nämnde afseende
anmäla, äfvensom att StatsUtskottet, såsom
förr skett, nu låter till Trycket serskildt befordra
denna Proposition, för att hvarje Ledamot
af RiksStånden meddelas; Öfverlemnande Utskottet
vördsamt till Riksens Höglofl. Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla
om befallning till vederbörande, som besörjer
Riksdagsutgifterne, att denne tryckningskostnad,
betala. Stockholm den 5 December 1817*
N:r 5.
StatsUtskottets Memorial angående
Krono Upbördens verkställande.
Sedan Kongl. Maj:t, under den 10 sistl. October,
i anseende till den genom inträfFade händelser
upkomne förlägenhet i allmänna Penningerörelsen,
som föranledt Rikets Ständers sammankallande,
funnit godt i Nåder förordna, att
StatsUtsÅ. Betan/tanden.
■5
Upbörden af detta års Kronoutskylder skulle
tills vidare och intill dess annorlunda stadgades,
inställas; så har StatsUtskottet ansett detta utgöra
ett ämne för dess åtgärd, ej mindre i afseende
derå, att Stats- och RiksgäldsWerken för Deras
behof icke länge kunna umbära de vid
denne tiden påräknade och vanligen ingående
intraderne för Aret, utan att brist i tillgångarne
för utgifterne skulle upstå, än ock i betragtande
af de olägenheter, som för den skattskyldige i
allmänhet kunna följa om med upbärandet af
detta års utskylder upskjutes, så att de och nästa
års skatter för nära hvarandra eller till större
del under ett och samma år komma att utfordras.
Och har, vid öfvervägande häraf, Utskottet
jemväl funnit-, att, om för närvarande uti
några orter, hvarest DiscontWerkens Assignationer
till betydligare del varit gångbare, svårighet
kan möta vid KronoUtskyldernes afbördande,
lärer deremot i de fleste, pågot sådant
hinder sig ej förete för erläggande efter hand
af hvad sorn bör utgå, utan synes fast heldre
Upbördens företagande vid nästa Ars början för
den skattskyldige, hvars inkomst eller arbetsförtjenst
vid denne tiden är samlad eller ingår,
snarare bereda en lättnad vid Skatternes utgörande,
enär derigenom förekom mes att tillgångarne,
under ytterligare upskof härmed, för mellankommande
behof eller annorlunda användas;
hvarförutan Upbördens behöriga verkställande
och redovisning, utan sammanblandning med
ett kommande års intrader jemväl sjnes sådant
fordra.
.6
StatsUtsti. Betan&anden.
StatsUtskottet får pä desse grunder till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande vördsamt
hemställa, om icke bos Kongl. Majit kunde i
underdånighet anhållas, att ofvanberörde Nådigst
förordnade inställelse tills vidare af KronoUpbörden,
hvartill efter Forfattningarne tiden eljest
är inne, måtte nu mera uphöra, samt vederbörande
anbefallas att gå i författning om löpande
årets Utskylders upbärande å 2ine terminer,
svarande emot de i Forfattningarne päbudne,
nemligen den första vid slutet af instundande
Januarii och den andra Terminen vid slutet af
nästkommande Martil Månad.
För öfrigt får Utskottet härjemte genom
ProtocollsUtdrag bifoga 2:ne Dess Uedamöters
yttrade serskildte tanka. Stockholm den 12 December
1817.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Hcgl. Ständers Statsutskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 12 December 181J.
S. T). ti den af Höglofl. StatsUtskottet denna
dag förehafde fråga om underdånig hemställan
hos Kongl- Majit rörande verkställigheten af
innevarande års KronoUpbörd, reserverade sig
Herr Professoren Forssell, med anmälan, att han
ansåg detta Betänkande i anseende till formen
stridande emot 37 §. uti Riksdagsordningen, så
vida hvarken Kongl. Majits Nådiga Proposition
till StatsUtskottet af den 29 November detta är
StatsUtsJ:. Betankanden:
innehåller någon framställning derom, ej eller
någon Motion, från något Stånd remitterad, dertill
anmäles vara föranledande.
Herr BruksPatronen Hulphers androg: ”Efter
min tanka borde härutinnan underdånig hemställan
ske från hvarje Landshöfding, som befarar
Skattskyldiges oförstånd, helst man derigenom,
undveke att synas mindre ärkännsam för det af
Kongl. Majit Nådigst lemnade anstånd med Utskylders
erläggande, hvilket utgjort ett ämne
för Riksens Ständers nyligen beslutne tacksägelseAdress.
Skall den åter ske af Riksens Ständer,
borde då icke den underdåniga anhållan tilläggas,
att Götha Canals Assignationer äfven hä-;
danefter i Upbörd måtte mottagas och att ali
utmätning inställes för dem som i UpbördsLiquid
deponera DiscontSedlar? Det torde ej vara
för tidigt att genom någon allmän Adt visa,
det Riksens Ständer, efter nära en månads sammanvaro
ej aldeles förlorat ur sigte ändamålet
för Deras sammankallande. —• Ehuru i en del
Län kan finnas föga DiscontSedlar hos Allmänheten,
har likvisst den Penningebrist hos Näringsidkaren,
som blifvit pn följd af deras oandvändbarhet,
vållat en minskad arbetsförtjenst,
hvarigenom de contanta tillgångarne Öfvetallt
äro ringa, helst som de höga SpanmålsPrisen
medtaga allt för Lifvets bergning. Genom det
af mig nu proponerade tillägg blefve det dock
en möjlighet upfylla egne och underhafvandes
skyldigheter.”
Och skulle ofvanintagne af Herr Professojen
Forsjell och Herr BruksPatronen Hulphers
*
StatsUlsk. Betänkanden.
gjorda anföranden, efter deras begäran uti Pra*
tOcollsUtdrag medfölja Höglofl. StatsUtskottets Betänkande
till Rikets Höglofl. Ständer. XJt supra,
Ex protocollo
B. G. af Sillén,
N:r 4.
StatsUtskottets Memorial angående
tillökt Betjening vid Utskottet.
W id de föregående Riksdagarne har StatsUtskottet,
för att kunna skyndsamt och i sin ord,
ning besörja dess mångfaldige göromål, varit föranlåtet
begagna, utom Secreterarne, äfven Kammererare,
arne Protocollsförande eller Notarier
samt minst Fern Cantzlister; och med ett mindre
antal Betjening har Utskottet, i anseende till
de vid denne Riksdag förekommande ärenders
mängd och vidlöftighet, funnit sig ej vära belåtet,
så framt allt skall kunna skötas obehindradt
och såsom ändamålet fordrar. Utskottet får derföre,
med stöd af 24 §. i Riksdagsordningen,
sådant till Riksens Höglofl. Ständers bifall void.
gamt anmäla. Stockholm den 19 December 1817,
F=r 5-
StatsUtskottets Memorial angående Me-,
del till Riksdagsutgijternes bestridande,
Ilos Riksens Höglofl. Ständer har StatsUtskot.
StatsUtsk. Betänk anden.
9
tet skolat, i likhet med hvad som skett vid föregående
Riksdagar, föreslå tillgång för kostnadernes
bestridande vid den nuvarande.
Med anledning af förhållandet i denne del
vid sista Urtima Riksdagen, då Utgifterne till
Taffelpenningar, Arfvoden och Tryckningskostnader
rn. m., som bestods af allmänne Medel,
upgingo, enligt den deröfver afgifne Redogörelse,
till 106,676 R:d 5 sk. 3 r., hemställer nu
Utskottet vördsamligen, att, för sådane behof vid
denne Riksdag, måtte anvisas nödige medel, att,
efter hand, i den mohn erforderligt finnes, till
belopp af TjuguTusen Riksdaler i Månaden,
af RiksgäldsContoiret utbetalas, på skeende Requisition
från Kongl. Majas och Rikets StatsContoir,
hvarest utbetalningarne, till följd af
hvad Kongl. Majit i Nåder forordnat, besörjas,
och redovisning sker för medlen.
Om beslutet, som härom fattas, torde Riksens
Höglofl. Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
göra anmälan, för att Kongl. StatsContoiret
meddelas samt tillåta StatsUtskottet att
Fullmägiige- i RiksgäldsContoiret till iagttagand©
underrätta. Stockholm den 19 December 1817.
N:r 6,
StatsUtskottets Memorial angående
tryckning af Landshöfdingarnes Årsväxts
Berättelser.
L ti till Wällöf!. EorgareStåndet ingifvet Me
-
10
Stats Utsi. Betänlahden,
morial har Herr Borgmästaren E. G. Holm föreslagit,
att till upplysning för handläggningen af
den hos Stånden -väckte och till vederbörligt
Utskott remitterade fråga, angående Bränvinsbränningens
inställande af orsak att årsväxten skall
i visse orter varit mindre gifvande, äfvensom i
afseende på nyttan af en allmännare kännedom
för att åstadkomma upplysning om mojlige misstag,
Herrar Uandshöfdingars afgifne Embetsberättelser
om årsväxten och tillståndet i orterne,
måtte nu och framgent varda af trycket utgifne;
Hvarom hos Kongl. Majit skulle i underdånighet
anhållas, samt, om Kådigt bifall
dertill lemnäs, åt Riksens Ständers Justitieombudsman
updragas, att låta besörja tryckning af
ett visst antal exemplar, hvartill kostnaden kunde
utgå af det anslag som för öfrige utgifter finnes
honom anvist. Och har Wällofl. BorgareStåndet,
som i detta förslag till alla delar instämt,
under deri gide dennes remitterat frågan
om tryckningskostnaden till StatsUtskottets utlåtande;
Hvarefter Hedervärda BondeStåndet genom
ProtocollsUtdrag den lgide i denne månad
äfven till alla delar med BprgareStåndet sig här.
utinnan förenat.
Då nu Utskottet endast åligger, att utlåta
sig angående kostnaden till tryckningen af nämnde
Berättelser om årsväxten,, har Utskottet skolat
i sådant hänseende vördsamligen uplysa, att
aflöningen för Riksens Ständers JustitiEeOmbudsman
och Dess CantaliExpedition, äfvensom Expenser
m. m. hittills utgått af Riksgälds-Gontoi»
StatsUtsk. Betänkanden.
11
rets medel, hvarföre och i händelse den ifragastäldte
tryckningen af omförmäldte Berättelser
om årsväxten, skulle af Riksens Högloft. Stander
beslutas samt verkställigheten häraf åt Herr
Justitieombudsmannen updragas, denne tryck,
ningskostnad torde på RiksgäldsContoirets tillgångar
böra anvisas. Stockholm den 19 -De'
cember 1817.
N:r 7.
Rikets Högloft. Ständers StatsUiskotts
Utlåtande, angående kostnaden
för tryckningen af RiksStåndens Protocoller
med dertill hörande Bihang.
-Enligt ProtocollsUtdrag af den 26 sistledne
November, har Wällofl. BorgareStåndet åt Dess
Secreterare uppdragit, att skyndsamt å trycket
utgifva Ståndets Rrotocoller vid denna Riksdag
samt bestämt Uplagans storlek till 500 Exemplar,
med underrättelse hvarom, detta Stånd till
de. öfrige hemställt, att Tryckningen af så väl
samtelige RiksStåndens Rrotocoller, som det dertill
hörande Bihang, måtte af de för Alltnänne
Riksdagskostnaderne anslående medel bestridas;
Och har, i anledning häraf, Högvördige
BrästeStåndet, som redan hade anmodat Dess
Secreterare, att likaledes låta trycka Detta Stånds
Rrotocoller, under förenämnde dag remitterat
frågan om medlen till Tryckningen af samteli
-
StatsUtsA. BetänAandert,
ge Ståndens Protocoller, med dertill hörande
Bihang, till StatsUtslcottet, som i sammanhang
dermed skulle upiysa, huruvida de, under 1815
års Riksdag af StatsWerket förskjutne medel till
Tryckning af de öfrige 3:ne Ståndens Protocoller
ännu blifvit behörigen redovisade och StatsCassan
godtgjorde; Äfvensom Hedervärda RondeStåndet
samma dag remitterat frågan om
Tryckningskostnaden till Utskottets yttrande och
anmodat 2.-ne Hess Ledamöter att ombestyra
Tryckningen af 150 Exemplar af Ståndets Protocoiler;
Hvarförutan Höglofl. Ridderskapel och
Adeln i ProtoeollsUrdrag den 8 i denna månad
gifvit StatsUtskottet tillkänna, att till Herr
ExpeditionsSecreteraren och KammarJunkaren
C. F. Rotlieb blifvit öfverlernnadt ombesörja
Tryckning af Sidderskapet och Adelns Protocoller,
hvarutaf 500 Exemplar borde upläggas
och hvartill, så val som för Bihangets Tryck,
ning genom ExpeditionsUtskottets försorg, kostnader!
ansåges böra af de till Riksdagsutgifterne
anslående Allmänne medel bestridas.
I anledning häraf får StatsUtskottet upiysa,
att vid sista Urtima Riksdagen, beslöto Riksens
Ständer, enligt underdånig skrifvelse af
den 1 Maji 1815, att Tryckningskostnaden för
Ridderskapet och Adelns, BorgareStåndets och
BondeStåndets Protocoller samf Bihanget skulle
godtgöras förskottsvis af den till Riksdagskostnaderne
anslagne Summa efter Räkningar, verjhcerade
af dem, som hade sig updragit att
Tryckningen besörja; i följd hvaraf medel här.
Stats Vt sk. Betänkanden.
"till blefvo successive utbetaldte, med afdrag
likväl för hvad som genom prenumeration
eller försäljning af desse handlingar inflöt, sa
att Riksdagskostnadsanslaget endast graverades
med återstoden» sorn», enligt Redogörelsen deröfver
besteg till följande belopp:
Ridderskapet och Adelns
Protocoller - - 2,204. 10- 4.
RorgareSiåndets dito 443.36. 7.
och BondeStåhdets d:o 977. 7.—
3,6*3. 5. ii.
samt för Bihanget 6,701. 10. 2.
Tillsammans 10,326.16. 1.
Men, utom hvad sålunda under Tryckningens
fortgång, genom försäljning och afdrag på Förskotterne,
ersattes, hafva några medel till Kostnadens
godtgörande icke influtit.
Hvad nu angar ifrågavarande Tryckningskostnad;
så lärer för ändamålets ernående ej
kunna undvikas, att densamma vid denne Riksdag
äfven fötskjutes af deri till Riksdagsutgif
terne anslående Sumnäa, men hvarvid synes
böra iakttagas, att likaledes under Tryckningens
fortgång tili ersättning å kostnaden göres afdrag
utaf hvad som för Rrotocollerne och Bihanget
må kunna genom försäljning eller prasnumeration
inflyta och att till afsättningens befordran,
de tryckningen och utgifvandet af desse handlingar
med möjligaste skyndsamhet verkställas
under Riksdagens lopp: Hemställande Utskottet
altså, att hos Kongl. Maj:t göres underdånig an
-
14
StatsUtsh Betdnianderi.
malan om Nådig befallning till Kongl. Stats.
Contoiret, att, efter Räkningar, bestyrkte af dem,
åt hvilka RiksStåriden updragit ombesörjandet,
af Protocollstryckningen, äfvensom för Bihangets
utgifvande å trycket, som likmätigt 5g §r
Riksdagsordningen tillhörer Expeditions Utskottets
åtgärd, låta förskjuta erforderlige medel
af nämnde tillgång, mot redovisning för hvad
som afyttras, och jämväl för de öfverblifvande
exemplaren.
Då en mindre Uplaga af Erotocollerne,
än 500 Exemplar icke skulle blifva lämplig
eller medföra särdeles större besparing i kostnaden
än af Papperets värd,e, tilistyrker Utskottet,
att af aila Ståndens Protocoller tryckes berörde
antal exemplar; Och beträffande åter Uplagan
af Bihanget, som hittils vanligen utgjort 2,000
Exemplar, torde åter densamma, enär en ringa
afsättning derå varit, böra inskränkas till 1,000
Exemplar; hvilket alt vördsamt hemställos till
Riksens Höglofl. Ständers afgörande. Stockholm
den 19 December 1817.
När 8-
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, angående tryckning
af Riksens Höglofl. Ständers Revisorers
Berättelser.
lifter upläsandet af Riksens Höglofl. Ständers
StatsXJtsk. Bétdnbanden.
till granskning af Stats- Banco- och RiksgäldsWerkens
Räkenskaper oell förvaltning detta år
förordnade Revisorers Berättelser, har Högvördige
Prästeståndet, i betraktande deraf att en
fullständig kännedom af desse vigtiga Berättelser
icke allenast vore oumbärlig för RiksStåndens
^Ledamöter, hvilka deröfver böra döma
och besluta, utan ock skulle blifva uplysande
och tillfredsställande för hela Svenska Allmänheten,
funnit skäligt föreslå, att alla dessa Berättelser
måtte på StatsWerkets bekostnad tryckas
och visse Exemplar deraf till RiksStånden
utdelas, samt i öfrigt hållas Allmänheten tillhanda;
och anmodades StatsUtskottet, att skyndsammast
öfver detta förslag sig utlåta samt upgifva
tjenligaste sättet till tryckningens verkställande;
Hvarjemte de öfrige RiksStånden inbödos,
att om nämnde Berättelsers tryckning Sig
med PrästeStåndet förena; i anledning hvaraf
Hedervärda BondeStåndet under den 5 Decem.
ber till alla delar bifallit hvad Högvördige
PrästeStåndet sålunda föreslagit, ined önskan
derjemte, att Riksens Ständers JustitiasOmbudsmans
Berättelse för innevarande år jemväl
måtte skyndsamligen till trycket befordras; Äfvensom
Wällofl. BorgareStåndet den 6 samt
Höglofl. Ridderskapet och Adeln den 10 i denna
Månad instämt i förstnämnde förslag; hvarefter
det utaf Hedervärda BondeStåndet gjorde
tillägg om tryckning af JustitiasOmbudsmannens
Berättelse blifvit antaget af Högvördige PrästeStåndet
den 10 samt af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 13 i Jenn» Månad.
16
StatsUtsk. Betänkaruien.
StatsUtskottet har, i anledning häraf ocrl,
såsom i dylike fall vid förre Riksdagar skedi,
till tidens vinnande, som för det åsyftade ända.
målet synts böra iakttagas, genast gått i författning
om ofvanberörde Berättelsers utglfvande
af trycket, hvarvid Utskottet funnit lämpligt
låta upgöra Accord med serskildte Boktryckare,
att de, emot den lindrigaste betalning, som kunnat
betingas under förutsättande af någon försäljning
för deras egen räkning af desse Handlingar
till Allmänheten, skola aflemna 1,000
Exemplar af hvardera Berättelsen, derutaf erforderligt
antal till utdelning åt hvarje Eeda
mot innom RiksStånden, kommer att användas;
hvarefter de öfverblifvande Exemplaren af nämnde
Uplaga torde böra vid Utskottets Handlingar
i Kongl. StatsContoirét förvaras, att vid blifvande
Revisioner eller andra tillfällen då sådant
behöfves, lättast vara att tillgå.
Om.denne tryckningskostnads betalning af
de till RikdagsUtgifterne anslående medel, torde
Riksens Hoglufl. Ständer hos Kongl. Maja i
underdånighet göra anmälan; Hvilket allt till
Riksens Höglofl. Ständers bifall och åtgärd
vördsamligen öfverlemnas. Stockholm den ig
December 1817.
StatsUtsk. Betänkandetu
N:r 9.
StatsUtskottets Memorial angå~
ende Commissarien och Auditeuren
UOranges antagande som Kamererare.
Jemte det StatsUtskottet funnit nödigt, att föc
de till Dess handläggning hörande Räkenskapsgörörnal
i afseende på StataRegleringens Serskildte
delar, antaga en till Kongl. StatsContoirets
RäkenskapsWerk hörande Tjensteman sorn. Kamererare,
har Utskottet jemväl ansett behöfligt,
att då Herr StatsCommissarien och Riddaren
Widegren, som upgifvit den af Riksens Höglofl.
Ständer vid sista Urtima Riksdagen gillade nya
Method för Rikenskapernes afslutande och en.
derpå grundad RiksHufvudBok öfver StatsWer-;
kets medel, är af sjuklighet utur stånd satt, att
nu såsom vid berörde Riksdag gå Utskottet tillhanda,
någon annan, som äger fullkomlig kännedom
om grunderne och ändamålet för hans
föreslagne method, måtte lemna Utskottet erforderligt
biträde vid dess åtgärder i sådane delary
som angå verkställigheten och tillämpningen af
omförmälte nya Räkenskapsmethod och BokslutOch
som Utskottet, i detta hänseende funnit sig
böra, i egenskap af Kamererare antaga RevisionsCommissarien
och Auditeuren C■ A. L?Orange,
söm biträdt Herr StatsCommissarien Widegren
uti berörde Arbete och äger derutinnan en närmare
insigt och kunskap, så har Utskottet, likmäBihang
till RiksSt. Proh 1S17 — iSx8- 4:äa Sami, N:r 3, 4.
i8
StatsUtsL B et änh anden.
tigt 24 §• Riksdagsordningen skolat sådant till
Riksens Hoglofl. Ständers bifall, vördsamlige*
hemställa. Stockholm den 20 December 1817.
N:r 10.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande uppå Kongl. Maj:ts
Kådiga Proposition angående erforderlige
kostnader i och för uplåtandet
af Kongsholms KronoBränneribyggnader
till Carlius för Stockholms Stad
och Län.
ill Riksens Ständers Statsutskott, har Kongl.
Maj:t i Nåder täckts aflåta följande Nådiga Pro.
position af den 3 i denna Månad: ”Sedan
”Kongl. Maj:t under den 16 Aug. 1815, i Nå”der
anbefallt Dess Allmänna MagaainsDiredtion
”att, enligt Riksens Ständers hemställan, till
”Curhuslnrättningen för Stockholms Stad och
”Dan aflemna de å Kongsholmen belägna till
”ett nu mera instäldt KronoBrännériWerk in”redda
byggnader, och derefter, genom Nådig
”skrifvelse af den 14 Februarii 1816 förordnat,
”att Direöionen borde i underdånighet afgifva,
”för meddelande åt Riksens Ständer, behörig
”Förteckning å de Kostnader Magaacnslnrättnin”gen
måst vidkännas och förskottsvis bestrida
”vid Eränneribyggnadernes öfverlåtelse och Ef”feélernes
flyttning, har bemälte Direélion in
-
StauVlsk. Betänkdniletii i %
”kommit med en från vederbörande redogörare
”infordrad, häröfver författad upgift, den Kongl;
”Maj:t vili härmedelst hafva till Riksens Ständers
StatsUtskott öfverletnnat, i ändamål att Ut”skottet
måtte hos Riksens Ständer föreslå medel
isti 11 ersättning för ifrågavarande af Deras egen.
underdåniga begäran föranledda Kostnader, som
”med Allmänna Magazinslnrättningens föremål
”ej äga någon gemenskap, och för hvilkas
”godtgörande Curhuslntättningen sakrjar ali till
*>5
o. 79
gang”.
”Utdrag af Prötocollet öfver Handels
”och Finance Ärenden, hållit inför Hans
.”Majit Konungen uti StatsRådet å Stock”faolms
Slott den 3 December 1817*
Q . , .
OtatsSecreteraren anmälte i underdånighet
”Allmänna MagazinsDireftlönens underdåniga
”skrifvelse rned hemställan örn ersättning för
”de kostnader, Magazinslnrättningen måst vid;
”kännås oeli förskottsvis bestrida vid öfver;
”låtandet af* Kongsholms KronobränneriBygg;
”nader till Curhus för Stockholms Stad och
”Län, i sammanhang hvarmed StatsSecretera;
”ren med Nådig tillåtelse upläste ett af hödom
författadt underdånigt Fröjed till. Kongh
”Majus Nådiga Proposition till Riksens Stäp;
”ders Statsutskott uti ifrågavarande ämne ; oell be,
”hagade Kongl.Majit uppå StatsRådets underdåniga
”tillstyrkande nämnde Fröjed i Nåder nilla, sarai
so
StatsUtsi. Bellinftanden.
^”befallte att Dess Nådiga Proposition till Rikets
”Ständers Statsutskott skulle i enlighet dermed
”utfärdas. — — — — — —-
”Ex Protocollo
J. A. Afzelius.”
Och har tillika blifvit Utskottet meddeld
den af Kongl. Majit i Nåder åberopade och
härjemte i afskrift fogade förteckning på den
föreslagne ersättningens belopp* uptaget till
a6,881 Rid g sk. 9 rst., hvarutaf Tomter och
byggnader bestiga till 15,05! Rid 15 sk. 1 rst.
samt flyttningskostnaderne för Magazinslnrättningens
Effetler utgöra återstoden eller 1,8? 9
Rid 4? sk. 8 rst.
StatsUtskottet har i dettav ämnet inhämtat,
att då Riksens Ständer vid sista Urtima Riksdagen,
enligt Deras underdåniga skrifvelse den
27 Julii 1815, biföllo uplåtandet af ofvannämnde
för Allmänna Magazinslnrättningen umbär*
liga Byggnader till Curhus for Stockholms Stad
och Län, skedde sådant utan vilkor af någon
ersättning till Allmänna MagazinsFonden. Och
som dessutom denne Fond utgör en Statens
tillhörighet, om hvars disponerande Riksens
Ständer äga att förordna, så har Utskottet trott,
att ersättning af andre Statens medel till Magazinslnrättningen
för omförmälte byggnader och
den vid afträdandet deraf beräknade kostnad,
icke må anses nödig annorlunda, än att, i an
-
StatsUlsh. Bctänkanden.
ti
ledning af hvad Kongl. Maj:t härutinnan nu i
Nåder äskat, Riksens Ständer i underdånighet
hemställa, att efter skeende pröfning af de upJåtne
Ryggnadernes upgifne värde och omkostnadernes
belopp, afskrifning i Magazinslnrättningens
Räkenskaper må beviljas för hvad som
finnes skäligen böra af ifrågavarande Summa
falla Staten till last; Hvilket till Riksens Högloft.
Ständers bepröfvande vördsamligen öfveriernnas.
Stockholm den 3.4 December i8i7’
N:r 11.
StatsUtskottets Memorial angående
Hjelmare Sluss IVerks ombyggande.
XJti till Riksens Ständer aflåten och bärjern,
te i Afskrift fogad Nådig Proposition af den
ao i denna Månad, angående nödige medel och.
utvägar till Hjelmare SlussWerks ombyggnad
och vidmakthållande genom ett dertill formerande
ActieRolag, hvilken Nådiga Proposition
blifvit till StatsUtskottets åtgärd remitterad, har
Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, att, af allmänna
medel, måtte utses nödig fond till betäckande
af den brist, som kunde komma att yppas
uti en till Sex Procent faststäld årlig ränta,-  hvilken äfven i den händelse SlussWerkets Intrader
dertill ej lemnade full tillgång blefve
att påräkna såsom en ständig och gifven inkomst
af det ActieCapital, som erfordras och
hvartill utom den redan skedda förnyade SuU
icription, beledsagad med uttryck hg försäkrat}
st
StatsUtsL Betänkanden.
om en sadan fonderad räntebetalning borde sa
tidigt dppnås att verkan deraf ina under påstående
Riksdag utrönas, på det att Rikets Ständer,
i fall AflieCapitalet, oaktadt detta vilkor, ej
skulle blifva tillräckligt svarande emot kostnaden,
måtte kunna öfverväga på hvad sätt den
erforderliga Summan till Slussbyggnadens fullbordande
ina anvisas.
Wid förehafvande af detta ämne har StatsUtskottet
funnit sig icke kunna föreslå någon
så beskaffad tillgång af StatsWerkets medel, som
skulle medföra en ständig försäkran för blifvande
AöieAgare om Sex Procents ränta å det
Capital,_ af omkring 340,000 R:d sorn, enligt
kostnadsförslag, erfordras tili Hjelmare SlussWerks
ombyggande enligt upgjord och af Kongl. Majit
i Nåder gillad Plan, hvaremot hos StatsUtskottet
ifrågakomrnit huruvida ej Riksens Ständer
uti förevarande ändamål, däf en upoffring å
Statens sida påkallas af nämnde SlussWerksInrättnings
gagnelighet för en betydlig del af Riket,
skulle linna, att denna Kongl. Majus Nådiga
Proposition må remitteras till Riksens Ständers
RancoUtskott, sorn antingen serskildt, eller
genom sammanträde med StatsUtskottet, torde
upfinna tillgång till den begärdte Summans erhållande;
och har Utskottet skalat sådant vördsamligen
till Riksens Ständer hemställa. Stockholm
den 34 December 1817.
(Kongl. Maj:ts i förestående Memorial åberopade Nådiga
Proposition finnes tryckt under N;r 10 arti usta Sand,
till 4®tta Bihang.)
StatsUtsk. Betånkanden.
N:r 12.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
utlåtande i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss af Herr StatsCommissarien
och Riddaren IVi degrens
ansökning om förskott pä Arfvode.
Uti till Kongl. Maj:t ingifven ansökning har
Herr StatsCommissarien och Riddaren af Kongl.
Nordstjerneorden ~E,m. Widegren i underdånighet
pmförmält, huruledes lian, i följd af det honom
lernnade Updrag, att, efter föreslagen och af
Riksens Ständer -vid sista Riksdagen gillad method,
författa RiksHufvudBöcker från och med
år 1810, varit med detta vidlöftiga arbete sysseksatt
och dervid låtit uprätta Formulairer till
RandtRäkenskapernes Omslutande och Föränd,
ring, hvilka Formulairer blifvit till trycket be.
fordrade och vederbörande Redogörare i Randsorterne
tillsände, samt för öfrigt författat summariske
Calculationer för åren 1810 till och
med 1814 öfver de StatsWerkets Inkomster, som
utaf flere serskildte Werk upbäras och redovisas,
så att, när de ännu för någre Rän utevarande
omsluten af 18x0 års RandsBöcker hinna in.
komma, RiksHufvudBok för sapima år med första
skall kunna fullbordas; I anledning hvaraf
«ch jemte upgift för öfrigt deraf, att Kongl.
24
StatsUlsk. BetänkandeIi.
Majit, pä det Herr StatsComissarien med mera
lätthet skulle kunna fullgöra dess åliggande härutinnan,
behagat under den gide Oäoher 1816
bevilja honom ett förskott mot redovisning af
3,500 Rid i afräkning på det för honom utfäste
Arfvode af 500 Rid för hvarje års RiksHufvudBok,
som af honom slutas, Herr StatsComtmissarien
i underdånighet anhållit, att enär hans
liälsa under det trägna arbetet blifvit försvagad
och inkomsterne äfven genom den svåra Penningeställningen
försämrade, Kongl. Majit i Nåder
täcktes bevijja honom ett ytterligare förskott
af 1,500 Rid Banco; Och har Kongl. Maj t den
a gide sistledne November, med förklarande, det
Kongl. Majit icke funnit skäl att bifalla denne
undeidåniga ansökning, täckts öfverlemna
densamma till Riksens Ständers StatsUtskotts
åtgärd.
Då, i följd häraf, StatsUtskottet nu får anmäla
denne fråga hos Riksens Höglofl. Ständer»
har Utskottet skolat härvid yttra, att sorn Herr
StatsConunissarien Widegrens upgift af én ny method
till RiksHufvud Böks uprättande, af Riksens
Höglofl. Ständer vid sista Riksdagen belönades
med en Summa af 3,000 Rid Bänpo, och
Herr StatsCommissarien, såsom anfördt är, sedermera
för sin åtgärd i detta ämne fått af
Kongl. Majit i Nåder sig beviljadt ett förskott
af 1,590 Rid Banco, svarande mot det till 50a
Ricl för hvarje års Bok, utfäste Arfvodet för 3:116
Ars Böcker, så har Utskottet funnit sig icke
hunna tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer, att nu
StatsUtsh Betänianden.
bifalla det begärdte ytterligare förskott af 1,500 R:d;
Men För att dock i någon män understödja Herr
StatsCornmissariens önskan, sä att ban ma sättas
i tillfälle, att lättare fullfölja och fullborda omförinalte
arbete, bär Utskottet ansett -sig böra
vördsamligen till Riksens Höglofl. Ständer hemställa,
det Herr StatsCornmissarien, då RiksHufvudBöclcer
för Första, Andra och Tredje af de
ifrågavarande åren, hvar efter annan, eller på.
en gång, complette aflemnasi må genast utbekomma
det för hvarje Ars Bok bestämde 500
R:d Arfvode, utan beräkning eller Afdrag utaf
det förskott, han redan fått upbara, förr, an
Fjerde och påföljande arens RiksHufvudBöcker
varda upprättade och Arlvodet för desamma
skulle utfalla. Stockholm den 34 December
1817.
Nlr 15.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, i anledning af RiksdagsFullmägtigens
för Landscrona
Handlanden Herr L. L. Edel bergs
Memorial om underhållandet af Stadens
Hamn.
Hos Wällöf!. BorgareStåndet har Handlanden
Herr L. L. Edtlberg, såsom Fullrnagtig för Landscrona
Stad, andragit, att denne Stad skall äga en
SÖ
StatsUtsk. BetänJtanden,
af Rikets bästa och förnämsta Hamnar, hvarest
alla slags Krono- oell CoopvardieFartyg vunnit
säkert skydd mot Stormar och Isgångshärjn ingar,
men hvilken Hamn i senare arén, genom hvarjehanda
influtne ämnen, förlorat betydligt i djuplek
och vidd, äfvensom dét vöre att befara det
inloppet med tiden aldeles igenfylles, så att icke
allenast för Större Krigsskepp kommer att saknas
Hamn allt ifrån Götheborg till Carlscrona,
till skydd mot Stormar m. in. utan äfven Skånska
kusten till stor del blifver utan det värn under
Krigstider, som eljest påräknas eenom de uti
Landscrona Hamn förlagde CanonSlupar jämte
öfrige större KrigsSkepp; X anseende hvartill
Herr Edelberg ansett sig böra fästa Riksens Ständers
upmärksamhet på denna vigtiga omständighet,
och dervid föreslå, om ej på Kronans bekostnad
borde inrättas en MudderPråm för att
underhålla och förbättra Hamnen, da kostnaden
och underhållet af denne Inrättning kunde successive
genom Kongl- LotsContoiret eller Stadens
Tullkammare af inkommande och utgående
Fartyg åter upbäras och hvarigenom äfven en
mängd på Fästningen varande fångar kunde få
sysselsättning: Förmodande Herr Edelberg det biJtell
härtill desto häldre må lemnäs, sorn betyd,
ligare bidrag af Statens medel till Hamnbyggnadens
i Helsingborg fullföljande blifvit anslagne;
Och har Wällöf!. BorgareStåndet remftterat den.
ne fråga till StatsUtskottets åtgärd.
Härvid får StatsUtskottet uplysa: att på
JUksStaten finnes under Nionde HufvudTitul*
StatsUtsi. Betänianden.
87
af Riksens Ständer anslagne Ett Hundrade Tusende
Riksdaler årligen till Jordbrukets, Handelns
och Näringars befordran, af hvilken, till
Kongl. Maj:ts Nådiga disposition stahle Summa,
understöd till Hamnbyggnadens i Malmö fullbordan
samt andre dylika Arbeten blifvit beviljade;
Och då den ,af Herr Edtlberg föreslagne
anstalt för underhållandet af Hamnen -vid Landscrona,
synes vara ett företag af Allmännare nytta,
såsom afseende Sjöfartens säkerhet, samt alisa
bör hänföras till de föremål, för hvilka
nämnde tillgång af Statens medel blifvit ansia,
gen; torde Riksens Höglofl. Ständer finna, att
landscrona Stad, må i detta ämne i underdånighet
vända sig till Kongl. Maj:(, som lärer
täckas, efter pröfning af behofvet, och med bestämmande
af vilkoren, bevilja det understöd
för Eandscrona Hamns underhållande, semi af
JCongl. Maj:t i Nåder finnes skäligt. Stockholm,
4en 24 December 1817.
N.t 14.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande angående RiksdagsFnllmägtigens
för Landscrona, Handlanden
L. L. Edelbergs Memorial
om Arbets- och CorreclionshusInrättning
i Malmöhus Län.
TiU StatsUtskottets utlåtande har Wällofl. Borga
-
>8
StatsZJtsk• Betänkandeu,
reStåndet, genom ProtocoIIsTJtdrag den r^Ide i
denna Manad, remitterat RiksdagsFullmägtigens
för Landscrona och Engelholm, Handlandens Hr
L- L- Edelbergs till Ståndet afgifne Memorial, deruti
anföres angelägenheten och nyttan af Allmänna
Arbets och Correäidnshuslnrättningar, der vanartige
och arbetsföre Lättingar kunna tvingas att
med arbete bidraga till sitt uppehälle och hindras
att genom kringstrykande falla orten tili
last under brott och utsväfningar; Och då likväl
någon sådan Inrättning innom Malmöhus
Folkrika Län ej skall finnas, utom den i Malmö
Stad varande, hvilken såsom tillkommen Hufvudsakligen
för denne Stads enskildta förmån, icke
lunde, hvarken i anseende till fond eller utrymme,
blifva för den öfrige delen af Länet
tillräcklig-, si föreslår Herr Edelberg att en sådan
anstalt för detta Län måtte vidtagas, och dertill
användas den .Kongl. Majit och Xronan tillhöa
xige uti Landscrona belägna, så kallade Prippske
Jlaraquen, hvilken, såsom nu obebodd, troligen
innom kort tid skulle förfalla, men, nödigt reparerad,
kunde i varaktighet fortfara, samt vore
i alla afseenden för ifrågavarande behof tjenlig,
Wid öfvervägande af hvad Herr Edelberg
härutinnan anfört och föreslagit, har StatsUtskottet
väl funnit dess framställning på goda an.
ledningar grundad, men tillika att ämnet är af
den beskaffenhet, att någon Riksens Ständers åtgärd
dervid icke äger rum,
Då den af Herr Edelberg föreslagrte Arbets
-
StatsUtsh Betäidatiden.
2 9
Och Corre&ionshuslnrättriing, serskildt för Malmohus
Län begäres, och en slik anstalt synes i
detta, så väl som uti andre -Län, der dylike Inrättningar
de senare åren blifvit gjorde, böra
tillvägabringas genom Länets Innevånares egen
omsorg och bekostnad, hvarvid i frågan om användandet
af den Kronan tillhörande ofvannämnda
Baraque i Landscrona, det ankommer
på Kongt. Maj‘.ts Nådiga pröfning, huruvida desse
Byggnader kunna umbäras och för delta behof
uplåtas; Så anser Utskottet Staden eller Länet
böra i detta ämne göra underdånig anmälan
hos Kongl. Maj:t till vinnande af det Nådiga
Förordnande, hvartill sakens beskaffenhet må
finnas föranleda. Stockholm den 24 December
1817.
N:r Ig.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande uppå Kong!. Maj;ts
INädiga Remiss, angående Utredningsmännens
i Afledne Regerings Rådet von
S c heven s Sterbhus, ansökning om utbekommande
af en fordran hos Statsverket.
Grenom Nådig Remiss af den ig:de nasti. November,
har Kongl. Majit till Riksens Ständers
StatsUtskotts åtgärtl, öfverleinnat en af Utredningsmännen
i afledne RegeringsRådet ron Selievens
Sterbhus, Rådmannen Th. JLyshelm och Bruks
-
3»
StatsUtsk. Betänkanden>
Patronen J. E. Norsted[ i underdånighet gjord
ansökning, att sedan Kongl. Majrts och Rikets
StatsContoir, uppå deras ansökning om utbekom*
mande af bemålte RegeringsRåds, hos StatsWer*
ket innestående Pension af 66 R:d 32 sk. årligen,
från och med senare hälften af år 1809*
genom Resolution af den g:de nästledne Septem*
ber förklarat sig ej kunna, emot Kongl. Kungörelsen
af den g:de December 1812, angående
Praesriptionstid för dem, som ho? StatsWerket
hafva fordran, bifalla utbetalningen för den tid,
nemligen till förledne Ars slut, som Pensionen
lemnats outtagen, innom föreskrifven tid, Kongl.
Maj:t i Nåder täcktes återställa den försutne ti*
den till utbekommande häraf; såsr>m skäl hvarföre,
Utredningsmännen andragit, att RegeringsRådet
von Scheven, som de senare 2 2 åren af sin
lefnad varit boende i Norrköping och vid sin
höga ålder lefvat obemärkt, utan att umgås nästan
med någon, derunder säkerligen ej följt de
allmänna Ärenderne och fått kännedom om den
utkomne Praescriptionsförfattningen: att lian, sorn
haft sin bergning af egen förmögenhet, således
ej varit af behofvet påmind, att uttaga sin Pension,
hvars belopp i alla fall ej varit för honom
betydligt; att han ej eller ägt anledning
föreställa sig någon förlust genom efterlåtenhet
af Pensionens utbegärande, enär han förut vanligen
låtit den innestå och på en gång utbekommit
medlen i en samlad summa, samt att han
skall .disponerat 20,000 R:d Riksgäklssedlar eller
största delen af sin förmögenhet till fromma
Stiftelser, under öfvertygelse om rättigheten till
ifrågavarande fordrans lyftning.
StatsUtsk. feetänhanden.
31
Af Handlingarne i detta ämne liar StatsUtskottet
inhemtat, atf RegeringsRådet von Schebert,
såsom rappelerad CömmissionsSecreterare, innehaft
omförmälte 66 R:d 32 sk. Pension på
MinisterStaten, om utbekommande hvaraf han,
likmätigt ofvan åberopade Kongl. Kungörelse af
den gide December 1812, bordt sig hos Kongl.
StatsContoiret anmäla sist inom den lista Julii
årligen för det näst föregående året, vid påföljd
att fordringen ansåges' förfalla intill dess Rikets
Ständers sammankomma, och, efter tagen kännedom
om densarnmas beskaffenhet, pröfvat huruvida,
till godtgörande deraf, serskildte medel
kunde beviljas. — Och är det alltså i detta
hänseende som Kongl. Majit i Nåder täckts retablera
förevarande fråga till Utskottets åtgärd.
Wid öfvervägande af de omständigheter,
som blifvit anförde såsom orsaker till försummelsen
af Pensionens uphärande innom föreskrifven
tid, har Utskottet ansett skäliga anledningar
förekomma, att enligt den af Riksens
Höglofl. Ständer vid sista Riksdagen, i dylike
fall, följde Principe, vördsam ligen tillstyrka bifall
dertill, att ifrågavarande Pension, utgörande
från och med sista hälften af 180g till och med
slutet af förledit år, tillsammans 500 Rid Banco,
' måtte till utbekommande beviljas, helst delta
RegeringsRådet von Scheven i lifstiden tillkommande
belopp blifvit StatsWerket bespardt: Skolandes
Utskottet framdeles upgifva den tillgång,
som för en sådan utbetalning af StatsMedlen må
kunna föreslås. Stockholm den >24 Deaember 1817*
StatsUtsK. Betänftanden.
N:r 16.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande, angående RiksdagsFullmägtigens
för Landscrona Handlanden
Herr L. L. Edel bergs Memorial
om Lajl af Allmänna Medel, i
och för Stadens Kyrkobyggnad.
-R-iksdagsFuldmägtigen för Landscrona Stad,
Handlanden Herr L. L. Eddberg har, uti till
Wällöf!. BorgareStåndet ingifvit Memorial anhållit,
att sedan Staden till sin nya Kyrkobyggnad,
sorn måst verkställas i följd af Kongl.
Mäjtts för längre tid tillbaka gifne Nådiga Förordnande
om Landscrona gamla Stads rasering
och. anläggande på tjenligare Plan, åsamkat sig
Skulder, hvilka nu böra betalas och hvartill inga
andra tillgångar finnas, än att med nya Ian
godtgöra gamla; Riksens Ständer behagade bevilja
nämnde Stad ett Lån af StatsMedlen eller
Banken, stort 12,000 R:d mot 4 Procents ränta
och 2 Procent afbetalning årligen, till säkerhet
hvarföre Stadens Innevånare, en för alla
och alla för en, gingo i full borgen med Personer
och Egendomar; hvilket: Memorial Wallof!.
BorgareStåndet till StatsUtskottets utlåtande
remitterat.
StatsUtskottet får, i anledning häraf, yttra,
att någre StatsWerkets medel ej finnas, att disponera
till lån af den beskaffenhet, som det i
fråga varande. Det synes ej eller kunna förenas
-
StatsUtsk. Betänkandeii.
33
nas med StatsWerkets föremål och. förvaltnings
grunder, att detsamma skulle äga eller förses
med tillgångar för Lån, hvilka ej hafva direft
inflytande på Inrättningar af en allmännare omfattning.
Och då det af Herr Edelberg nu begärde
Lån-biträde åsyftar blott en serskild för.
man åt Landscrona Stad i och för dess Kyrko.
Byggnads kostnad, utan att dervid förekomma
några omständigheter, som mera berättiga denne
Stad än andre, att för behofvet söka och erhålla
undsättning af StatsWerkets Medel; så finner,
af sådane skäl, StatsUtskottet sig ej kunna gifva
någon anledning till ifrågavarande Låns bevil-'
jande af StatsWerkets tillgångar: hvilket Rik
sens
.Högloft. Ständers bepröfvande vördsamligen
underställes. Stockholm den 34 December 1817;
N:r 1?>
Stats Utskottets Memorial angående
nuvarande Bevillningarnes fortfarande
för det ingående året 1818.
X_Tti 61 §. af Regeringsformen den Gite Junit
iSog stadgas, att ”alla Afgifter, som Riksens
”Ständer under de i föregående §. nämnde Titulär
beviljat, skola utgöras intill slutet af det
”år, under hvars lopp, den nya Bevillningen af
”Riksens Ständer faststäld blifvit. Warda Riksens
Ständer dessförinnan af Konungen el”ler
StatsRådet sammankallade, uphöre Bévill”ningen,
hvartill alla ofvannämnde afgifter räkBihang
till Riks-St, Prot, 1S17.. j8i$. 4'-de Sarab N:r 5, ö,;j
34
Stats Utsi. Belänianden.
5,nas, med det årets utgång, då en sådan Rikä”dag
börjar”. Och har väl StatsUtskottet ansett
någon annan mening ej kunna dragas af i:a
momentet i anförde §., än att de sist anförde
BevillningsFörfattningar skola gälla till och med
slutet af det år, då nya BevillningsStadgar blifva
af Riksens Ständer gifne; men sorn möjeligen
en annan- tydning af Grundlagens åberopade
§. skulle kunna ifrågakomma; si har StatsUtskottet
skolat vördsarnligen hemställa, om ej
Riksens Höglofl. Ständer, vid desse förhållanden
och då Skattskrifningen i Riket redan blifvit
förrättad på grund af förre BevillningsFöroidningen,
samt de författningar, Riksens Ständer
angående BevillningsAfgifterne i allmänhet nu
vidtaga, ej förr än inpå nästa år kunna utfärdas,
skulle finna nödigt förklara, att de vid
1815 års Urtima Riksdag faststä’lde Be^illningsFörordningar
böra gälla till efterrättelse äfvert
för det ingående året 1818, hvarom underdånig
anmälan hös Kongl. Maja torde göras. Stock
holm den 29 December 1817; '
5SF:r 18-
Riksens Höglofl. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande, i anledning af IVällofl.
BorgareStåndets Anmärkning, i
fråga om den till RiksdagsUtgifterne
föreslagne Samma.
ifter etet StatsUtskottet i Memorial den 19 i
StaisUtsh. Betänkanderi.
35
iiästiidne manad hos Riksens Höglofl. Ständer
hemstält, att till Taffelpenningar, Arfvoden och
Tryckningskostnader m. m. vid denna Riksdag,
en Summa af TjuguTusende Riksdaler i månadfen
matte anslås, att af RiksgäldsContoirets medel
utgå, har vid föredragningen häraf, Wallöf!.
Borgare ståndet, enligt ProtocollsUtdrag af
den 27 i i samma månad, funnit för sin del, i
en tid då Allmänna förlägenheten upmanade Riksens
Ständer till alla möjliga besparingar, att
de så kallade Tafflarne kunde med December
månads utgång uphöra Och derigenom en icke
obetydlig besparing i Riksdagskostnaderne vinnas;
af hvilken anledning berörde Memorial
af Wallof!. BorgareStåndet till Utskottet återreiniterades.
StatsUtskottef, sorn grundat Dess ofvanberflrde
hemställan på förhållandet med Utgifterhe
vid föregående Riksdagar, får derjemte nii
tillkännagifva* att Utskottets ifrågavarande Förslag
blifvit af de öfrige Trenne RiksStåndeii
bifallit, nemligen af Höglofl. Ridderskapet och
Adeln den 27 samt äf Högvördige PresteStåndet
och Hedervärda BondeStåndet den 23 nästIedne
December; i följe hvaraf, och likmätigt
69 §. i RegeringsFprmen, Wällöf!* BorgareStåndet
lärer finna frågan vara afgjord. Stockholm
den 12 Januarii 1818.
SlaisUtsk. Betankandcn.
N:r lg.
„Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, angående tryckning
af Allmänna IndragningsStaten samt
Specielle Staterne.
H os Wallof!. BorgareStåndet liar utaf Herr
Lagmannen och Borgmästaren Ullberg fråga blifvit
framstäld, ej mindre om verkställigheten af
den vid sista Ultima Riksdagen utaf Riksens
Höglofl. Ständer beslutade tryckning af Allmänna
IndragningsStaten, hvilken äfven inne.
fattar Beneficii- och BenådningsStaterne, än ock
derom, att Rikets samtelige SpecialStater måtte
genom trycket komma till allmän kännedom,
såsom en vägledning för omdömet vid nya utgifters
åtagande: Och har denne Motion, med
hvad någre Ledamöter af Ståndet dervid anfört,
genom ProtocollsUtdrag den 18 sistledne December
blifvit remitterad till StatsUtslcottets åtgärd.
I anledning häraf får Utskottet uplysa, att
sedan Riksens Ständer vid sista Riksdagen, likmätigt
Deras underdåniga skrifvelse af den 8
Augusti 1815, hos Kongl. Majit i underdånighet
anhållit, att Allmänna IndragningsStaten
måtte hvartannat år å trycket utgifvas, i sammanhang
med Riksens Ständers Revisorers Berättelser
om Stats- Banco- och RiksgäldsWerken»
tillstånd, så har Kongl. Majit under den 16
derpåföljande Augusti, med Nådigt bifall här
-
StatsUtsb Betänkanderi.
till, anbefallt Dess och Rikets StatsContoir att
ombesörja verkställigheten häraf, hvilket likväl,
enär sedermera någon sådan Revision ej inträffat
förr än den nyligen slutade, först nu ägt
rum, men uckså blifvit företagen, sa att berörde
Stat med möjligaste första varder genom
Kongl. StatsContoirets försorg till allmän kännedom
genom trycket meddelad: Hvarföre någon
vidare åtgärd i detta hänseende af Riksens Hög*
lofl. Ständer nu icke tärer finnas nödig.
' ö
Beträffande åter frågan om tryckning af
samtelige SpecialStaterne, så enär desse äro af
den mängd och vidlyftighet, att längre tid fordras
till utgifvandet deraf å trycket, än att sådant
till Rikets nu församlade Ständers underrättelse
torde kunna medhinnas, samt kostnaden
dertill äfven blefve betydlig, har StatsUtskottef
trott sig böra i stället föreslå, om icke ändamålet
hufvudsakligen skulle vinnas derigenom,
att såsom vid 1809 och 1810 årens Riksdag
skedde, ett Utdrag af RiksStaten för det sistförflutna
året 1817, som summariskt utvisade hvad
för hvarje Stat, EmbetsWerk eller Corps finnes
anslaget eller under visse Titlar bestådt, uprättas
och till trycket befordras, genom Utskottets
föranstaltande samt derefter till RiksStåndens
Ledamöter utdelas, hvilket Utdrag icke skulle
uptaga mer än ett tryckt Ark i TabellEorm,
så att hela kostnaden inskränkte sig till omkring
33 R:d 16 sk. för en uplaga af 1000 Exemplar.
Örn Riksens Högloll. Ständer skulle d?tt^
SS
StatsUtsL Betänkanden.
bifalla, torde i underdånighet hos Kongl. Majd
anhållas örn utbetalning af tryckningskostnaden
härtill utaf RiksdagsUf giffsMedlen. Stockholm
den ia Januarii 1818-
N:r 20,
Riksens Högloft. Ständers StatsUt*
skotts Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts
Kådiga Remiss, i fråga om f ortfa*
rande af Statsanslaget för Fattigvårdsinrättningen
i Carlskrona.
Sedan uppå RiksdagsFullmägtigens för Carlskrona
Stad vid sista Urtima Riksdag gjorde
framställning, RiksensStänder, i anseende dertill,
att mängden af Fattige i berörde Stad vöre så
stor, att Stadens Invånare icke kunde förmå
dem alla underhålla, samt enär de behöfvande^
större antal, där än annorstädes, härledde sig
därifrån, att vid ÖrlogsFlottan och Kronans
Warf måste användas Krigsmän och Arbetare,
som efter det de tjent med knapp utkomst, af
alder eller olyckor dels sjelfva blifva utur stånd
satte att sjg försörja, dels ock vid sin afgång
efterlemna Enkor och Flarn i fattigdom, funnit
skäligt att anslå ett bidrag af 3,000 R:d årligen
utaf StatsWerkets medel, att till nästa Riksdag
utgå, såsom understöd för den i Carlskrona gjor.
de Fattigvårds- och Arbetshusinrättning; så
har, till följd af Kongl. Maj:ts vid Nådig fast,
StatsUtsk. Betänkanden,
39
gtällelse häraf, under den 12 Julii 1815 gifne
befallning, Landshöfdingen i Länet till Kongl.
Maj:t , aflämnat underdånig Berättelse om förhållandet
med omförmälte Inrättnings Förvaltning
och nu varande belägenhet, samt därvid
anfördt angelägenhet deraf, att berörde understöd
måtte fortfarande bestås; Och har Kongl.
Majrt, enligt härå meddelad' Nådig Remiss af
den 5 sistledne November, funnit Sig böra härå
fästa den upmärksamhet, att Landshöfdingens
■underdåniga hemställan öfverlemnades till Riki
pens Ständers StatsUtskotts åtgärd.
Till uplysning vid den anmälan af detta
ämne hos Riksens Höglofl. Ständer, sorn StatsUtskottet
nu åligger, får Utskottet meddela omförmälte
Berättelse så lydande: ”1 underdånigaste
åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
”skrifvelse den 12 Julii 1815, åligger det mig,
”att före den nu i Nåder beramade Urtima
”Riksdag hos Eder Kongl. Maj:t underdånigst
”upgifva förhållandet med den i Carlkrona Stad
”vidtagne Fattigvårds, och Arbetshus-Inrättning,
”och huruvida det understöd Riksens Högloll.
”Ständer ofvan underdånigst nämnde år till ett
”belopp 3,000 R:d Banco årligen till nästa Rik§-  ”dag beviljat, vidare må vara af nöden”.
”Härvid vågar jag i underdånighet först
”fästa Eder Kongl. Maj:ts Nådiga upmärksamhet
”på den korta tid, som ifrån berörde anslag för”flut.
it,
^Utveckla sig till dess egentliga omfattning, än?
StatsUtsi. Betänkanden:
”nu mindre kunnat komma i det skick, att n5-  ”gon inskränkning däruti varit möjlig.”
”Tvärtom hafva beklagligen de Fattigas an”tal
ökat sig ansenligen under de 2tne sistför”flutne
arén; något deraf, att dä Fattigförsörj”ningens
egentliga ändamål var att förekomma
”Tiggeri, densamma bort utsträckas till alla dem,
”sorn i brist på. lifsuppehälle, voro satte i nödvändighet
att eljest omfatta denna utväg; myc”ket
af den anledning, att den under dessa år
”minskade och slutligen nästan aldeles aftynade
”Allmänna rörelse så inskränkt tillgångarne af
”arbetsförtjenst, att den för de behöfvande säl”ian
varit att lili ga; Och ändteligen af denna
”med flere orsaker, som minskat tillfällen till
”utkomst för Eders Kongl. Maj;ts här förlagde
”Gemenskap och Warfsarbetare i samma mon
”sorn antalet af Barn genom en innom den
”Classen utmärkt ffugtsamhet vunnit ansenlig
”tillökning”,
”Af alla dessa anledningar sammanlagde,
”har också Fattigpersonalen så tillvuxit, att i
”stället för 552 personer, som påräknades vid
”det af Riksens Höglofh Ständer beviljade understöd,
den innom årets slut upgick till 594
”personer, utom 19 personer, sorn i Fattighuset
”förslgos med alla lifvets behof; För 1816 sluttade
sig med 660, utom 25 i Fattighuset, och
”för innevarande månad utgör, oberäknade 35
”personer i Fattighuset, 665, deraf 252 minderårige
Barn och 413 äldre personer; hvarför
-
StatsUtsi. Betänkanden.
41
”utan omkring 30 Barn serskildt underhållits i
”en FattigSchola och ännu åtnjuta fri under,
”visning oell en portion Soppa samt en half mark
”Erod hvardera öm dagen”.
”Jag kan icke i underdånighet frångå, att
”denna tillökning i Numerairen förefaller förvånande,
men jag kan ock lika underdånigs,t,
”sorn heligt försäkra, att någon mindre agtsam”het
å FattigvårdsDireftionens sida dertill icke
”bidragit. Wid alla de tillfällen, då Fattigmedel
blifvit beviljade, har jag, med ganska få
”undantag, varit tillstädes och på det nogaste
”granskat de undersökningar, som Fattigvårdens
”Ombudsmän innom Rotarne anstäldt, och hvar”på
deras Förslag sig grundat. De Fattigmun”stringar,
som årligen anställas, har jag äfven
”öfvérvarit, och inin erfarenhet vid allt detta
”förvissar mig, att styrelsen, så vidt det stått i
”mensklig förmåga, motarbetat Fattighopens förökning,
och endast gifvit vika för en påträngande
och oundviklig nödvändighet. Nära 300
”personer och stundom därutöfver hafva erhållit
sysslosättning af Arbetshusinrättningen, u”tura
hvilken Fattigdomen visserligen gripit
”vidare omkring sig, och Ciontanta bidraget blif”vit
ojemnförligt mera känbart”.
”Icke eller har något slöseri hvarken i
”anstalter eller, handhafvande förefallit, utan fast
”häldre den yttersta sparsamhet blifvit iagttagen»
”Blott den alldranödvändigaste Betjening: 1
”ArbetshusFöreståndare, 1 Kokerska, x S«holmä
-
StatsUtsk. BetiinAanden,
’ stare och i Lärarinna i mindre Fruntimmers?
”Slögder njuta af Fattigvården mycket' inskränk”ta
Löner, och dess nog vidlöftiga Räkenskaper
”besörjas för en ringa penning! alla öfrige be”fattnin
gar utöfvas af välsinnade och nitiske
”medlemmar utan betalning; och att det Contan”ta
understodet icke är öfverdrifvit, täckes Eder
”Kongl. Maj:ts Nådigst inse vid jemförelsen af
”det antal 665, som nu åtnjuter ett sådant understöd,
och 738 R:d 24 sk., som dertill utgått;
”Och då 20 å 25 skryplige och värnlöse personer
forledit år med mat, kläder, eldning och
”uppassning underhöllos i Fattighuset för 1,084
”Rtd 14 sk., alla Lönerne däruti beräknade,
”torde utgifierne till detta ändamål icke anses,
”öfverskrida medelmåttans trångasté gränsor. Meri
”icke desto mindre hafva kostnarderne, ehuru
”hvar hir sig i det nogaste beräknade, likväl
”i der hela varit betydliga. För år 1815 up”gingo
de sammanräknade till 9,013 R:d 8 sk.}
”för är 1816 till 10,288, och sannolikt för innevarande
år till annu högre Summa, hvare’moi
lie bidrag, sorn af stadens Invånare erhål”lits,
upgåct för dei förre året till 5,560 Rid
”15 sk., 011 f r det sednare till 5,993 R:d 34
”sk. 7 rsi . hvilka sammanlagde med de af Eder
”Kongl. Majit på KrigsmansCassan anslagne
”1,000 R:d, och de för 1815 af Eders Kongl.
”Majit Nådigst förunnade 2,000 R:d, utgjorde
”för det äret 8,560 R:d, och för år 181Ö
”med de af Riksens Ständer anslagne 3,00(1
”R.d ett belopp af 9,993 R:d 34 sk. 7
”rst., och sålunda icke utan serskildta tiUfäJ*
StatsUtsft. Betänianden.
43
lige inkomster varit tillräckligt eller på det
hela lem na t något öfverskott, aldraminst när
Extra Utgifter, Sjukvård, dödas Begrafning,
Byggnader och Reparationer komina med i
'Rakningen”.
”Eders Kongl, Majus värdes således Nådigst
finna, att om än en mera vidsträckt hjelpsamhet
kunnat räckas åt den lidande mänskligheten
för den Summa som Riksens Höglofl,
Ständer med afseende på ett inskränktare antal
bestämdt, det tillika är en otvifvelaktig sanning,
att denna Summa icke under, utan fast
häldre derutöfver, är behöflig. Och lika så
litet den föreställning kan äga rum, att Riksens
Höglofl. Ständer emot de vid sista Urtima
Riksdag yttrade ädelmodiga tänkesätt, och
då antagne grundsattser nu skulle fråntaga
Carlskrona Fattigvård det bistånd, sorn den
blott för en korrt tid åtnjutit; Likaså otvifvelagtigt
vore i sådan händelse hela denna Inrättning,
med dess välgörande ändamål, förlorade;
Då Stadens Innevånare redan åtagit sig så stora
afgifter till i| proCent af Löner och behållna
Inkomster, sorn de någonsin och knappt
i längden förmå att bära; Och dertill Subaltern.
Officers- och UnderOfficers-Corpserne vid Eders
Kongl. Majus Amiralitet sjelfmant bidragit af
sådane Löner, deraf ingen Bevillning eller i
förhållande dertill någon FattigvårdsAfgift eljest
ägt rum; En välvilja som utmärker sig
ibland den, hvilken i allmänhet för detta föremål
blifvit ådagalagd”,
44
StatsUtsh. Betänkandern
”Men det är Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
”omvårdnad i synnerhet, som denna Inrättning
”har att tacka för sin tillvarelse, sin hittills
"vunna framgång, och af Eders Kongl. Maj:ts
”fortfarande Nådiga välbehag väntar den förnämligast
sin varaktighet och grundläggningen
”för sin trefnad”.
”1 bägge dessa hänseenden dristar jag un”derdånigst
innesluta denna för ett talrikt sam”hälle
vigtiga angelägenhet i Eder Kongl. Maj:ts
”Höga ynnest och Nådiga åtanka, under det jag
”med djupaste vördnad Scc.
”G. af B RINKMAN
G.
Sylvander.”
Då af denna Berättelse inhämtas ej allenast,
att Dire&ionen öfver Fattigvårds- och Arbetshus-Inrättningen
i Carlskrona med utmärkt
nit och omsorg förvaltat denne Inrättning och
befordrat det dermed åsyftade ändamål, än ock
att behofvet af det vid sista Riksdagen härtill
beviljade belopp af 3,000 R:d, oagtadt Direäionens
bemödande och iagttagen hushållning med
tillgångarne, nu likväl är större, emedan antalet
af dem, som fordra hjelp och omvårdnad derstädes,
betydligen ökat sig; så, och enär altså
de skäl, hvaruppå ifrågavarande bidrag af StatsWerkets
medel bevilljades, ännu äro lika, om
mera gällande, hemställer StatsUtsjkottet YQltl»
StatsUtsh. Betänkanden.
45
samligen till Riksens Höglofl. Ständer om icke
berörde Summa må fortfarande å Staten utgå till
nästa Riksdag. Stockholm den 13 Januarii 1818.
N:r 21.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande i anledning af RiksdagsFnllmägtigen
Olof Olssons
från Wermeland Memorial om kostnadens
bestridande vid undersökning rörande
uprensning af Clara Elf.
'T'ill StatsUtskottets åtgärd har Hedervärda EonöeStåndet
genom ProtocolIsUtdrag den 37 nästledne
December remitterat ett af RiksdagsEullmägtigen
Olof Olsson från Wermeland ingifvet
så lydande Memorial: ”Hvarje år, då ymnigt
Ragn eller Nederbörd infaller, äfvensom nästan
alla de år då Wårfloden och den så kallade
Häggfloden på en gång inträffa, stiger Wattnet
i KlarElfven på sina ställen, sju till åtta alnar
utöfver dess vanliga höjd. Den skada som härigenom
åstadkommes är oberäknelig, helst den
träffar den fattigaste Allmogen i hela Wermeland,
hvars Bostäder blifvit anlagde nära ElfStranden
i en smal dal mellan bergen och Elfven,
i hvilken dal jordmånen består af en lös
och fin sand. Elfvens <trida lopp vid dessa
tillfallen bortförer icke allenast matjorden och
den gödsel man utfört, utan äfven Byggnader,
46
StatsUtsk. Betänkandeii.
och fördränker oell bortsköljer hvad sorn blifvit
feådt, hvarföre äfven innebyggarena vid Elfdalen
äro nödsakade dröja med deras åkerbruk till dess
floden fallit och hvarigenom de merendels för
sent komma att vårköra och beså deras jord,
helst säden sedermera ej hinner till mognad förrän
den skadas af frost, då tidig höst inträffar.
litt sätt att afhjelpa denna betydliga olägenhet,
som i synnerhet drabbar Eks Härads
Socken, samt Ny- och Dalby Socknar, vore att
genom gräfning afleda Elfvert öfver det så kallade
Näset imellan Hemmanen Nore och Sälje
samt att genom ränsning och sprängning vid
Edsforssen gifva Elfven derstädes'ett friare lopp.
Gräfningen genom Näset kan med lätthet verkställas,
ty Näset är smalt, och om AfloppsCanalen
än ej gräfves tillräckeligt bred och djup
skall Strömmen vid en Wårflod fullkomna Arbetet,
hälst Canalen borde anläggas i rät rigtning
med Strömmens lopp från det ställe, der den emotstoter
Nässtranden. Hvad åter ränsningen
vid Edsforssen beträffar, hvilken ränsning till
vattnets afledande bör företagas förr än gräfningen
af AfloppsGanalen vid Näset, kommer' visserligen
i fråga större arbete och kostnad, dock
ej till jemförelse med vinsten, ty årligen vid
islossningen, då timmerhandeln är liflig, stadnar
i denna trånga Forss en sådan mängd af stockar
och is, att på få ställen en förfärligare dam torde
finnas, som omsider sönderbrytes af det ofvanifrån
kommande vattnet och lemnar efter sig
Spår af en verklig förödelse
-
Stats Utsi. Éetänfianden*
47
I anledning af hvad jag nu haft äran anföra,
framställer jag den vördsamma begäran, det
Riksens Högloft. Ständer matte hos Hans. Majit
underdånigst anhålla, att, efter föregången undersökning,
den af mig nu föreslagne afledning
och ränsning af KlarElfven såsom af ojemförligt
gagn för större delen af Wermelands Inne.
Rånare, kunde få Verkställas, och att kostnaden
dertill, upgående endast till 5 eller 6.000 R:d
Banco, malte få bestridas af de medel, sorn under
gide HufvudTiteln äro ställde under Hans
Majit Konungens Kådiga Disposition. Stockholm
den 23 December 1817.
Olof Oksorij
Fulimägtig för Eifredahls, Carlstads
och NyedsBergs Härad af 'Wermelands
Läs”.
Då det framstäldte ämnet, såsom varande
fett Hushållningsrnål, tillhörer Kongl. Majits Nå.
diga pröfning, men Riksens Ständer, som ej äro
i tillfälle, att utröna och bedöma nyttan af den
föreslagne undersökningen, med frågan derom
ej kunna någon befattning taga; så finner StatsUtskottet
det på vederbörande ankomma, att
härom göra underdånig ansökning hos Kongl.
Majit, som, efter Landshöfdingen® i orten hö.
rande och nödige uplysningars infordrande, lärer
täckas i Nåder förordna, huruvida och på
hvad sätt berörde undersökning må verkställas,
'samt, i händelse kostnaden dertill skulle finnas
böra utgå af Allmänne medel, låta densamma
bestridas af den för sådant ändamål, nemligen.
4§
StatsUtsk. Betänhanden■
Jordbrukets med flere Näringars befordran, tili
Kongl. Majus Nådiga Disposition under Riks.
Statens gide HufvudTitel anslagne Summa. Stockholm
den ia Januarii 1818*
N:r 22-
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
s Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss af Landshöfding
ens öfver Norrbottens Län Herr
Friherre G. A. Koskulls underdåniga
skrifvelse den 2.9 November 1817,
rörande anstånd med indrifvandet af
den ännu återstående del af Westerbottniska
Lånet, som skulle erläggas
af Innevånarne i Norrbottens Län.
Cjenom Remiss af den 17 December förledit
Sr har Kongl. Majit i Nåder behagat titl Rikets
Ständers StatsUtskotts åtgärd öfverlemna La-ndshöfdingens
i Norrbottens Län Herr Friherre
G. A. Koskulls underdåniga skrifvelse af den a9
sistledne November, deruti anföres, huruledes,
enligt Kongl. Majits Nådiga Bref af den 6 Julii
1815, borde väl andra hälften af det Lån,
som Norrbottens Läns Invånare, i anseende till
deras genom 1809 års krig! utblottade tillstånd,
erhållit, inom 1817 års slut till Rikets Ständers
RiksgäldsContoir inbetalas; Men sorn vederbörande
-
StatsUtsk■ Betänbanderi.
49
rande hos Herr Friherren och .Landshöfdingen
anmälte, att betydliga Rester hos Invånarrle än»
nu innestå; så hemställer Herr Friherren och
Landshöfdingen i underdånighet, huruvida, i anledning
af Kongl. Majus Nådiga Bref af den 10
sistledne Oétober, med utmätning deraf bör innehållas,
och om ické anstånd med medlens indrifvande
och lefverérande till RiksgäldsGontoil-et
må i Nåder beviljas till Februarii månads
slut, hvarförinnan Herr Friherren och Landshöfdingen
förmodar, att, sedan Allmogen erhållit
Liquid af sine Fordringar för aflåtne Produfter,
medlen utan strängare åtgärder kunna
inflyta.
I anledning häraf, får StatsUtskottet uplysa,
att Rikets Fföglofl. Ständer vid 1809 och 181»
årens Riksdag här i Stockholm, beviljat Invånarne
i Westerbottens Län, hvilket då för tiden
äfven innefattade nu varande Norrbottens Län,
ett Räntefritt PenningeLån af Femtio Tusend»
Riksdaler Banco; och att, enligt Kongl. Majits
Nådiga Proposition, Rikets Höglofl. Ständer vid
18x5 års Urtima Riksdag, eftergifvit hälften af
detta Lån, men under förbehåll, att de återstående
TjuguFem Tusende (25,000) Riksdaler
skulle ovillkorligen infordras och till RiksgäjdsContoiret
lefvereras, den ena hälften häraf eller
12,500 Rid år 1816 och den andra hälften
år 1817.
Enligt Konungens Befallningshafvandes i
Norrbottens Län Commissarierne i RiksgäldsBihangtih
Pdks-St. Prot. 1817— 1S1S. 4'.de Sami. N:r 7, s.
S tatsTJtsh. B et ant anderi.
Contoiret meddeldte uppgift, skall, efter den bada
Länen emellan skedde fördelning af de till
återbetalning faststälde 25,000 R:d Banco, erläggas
af Norrbottens Län - R:d 10,768.27- 2.
af Westerbottens Län 14.2 3 1. 20. 10.
Och inhämtas af RiksgäldsContoirets Handlingar,
att från förstnämnde eller Norrbottens Län blifvit
inom 1816 års slut till Contoiret lefverera5>384
R;<1 *3 sk- 7 rst. Banco eller hälften
af den på samma Län belöpande andel; men
att någon lefverering ännu icke skedf, i afräkning
på den andra hälften, som för år 1817
skolat betalas Beträffande åter Westerbottens
Läns andel i Lånet; så har Konungens Befallningshafvande
derstädes, till svar å Commissariernes
under den 5 .Februarii nästledit år 1817
gjorde, erindran derom, att någon Remiss då ännu
icke ingått uppå den Summa, som för år 1816
bordt vara lefvererad, uti Memorial af den 28
i berörde månad förmält, att Ordres voro utfärdade
till SockneCommitteerne om författande af
UpbördsLängder tili indrifvande af den andel af
Lånet, sorn Rikets Höglofl. Ständer vid 180g års
Riksdag beviljat Westerbottens Läns Invånare;
Men då, vid detta granlaga Arbete, mera tid
fordras och hos Konungens Befallningshafvande
jämväl blifvit tillkännagifva, att Låntagarne till
största delen äro oförmögne, att, efter en liden
missväxt, då från Landet utgått till uphandling
af Spannemåi, minst 100,000 R^d Banco, inbetala
Länet, hade Konungens Befallningshafvande
funnit sig föranlåten bos Kongl Maj:t i underdånighet
anmäla förhållandet, och att, om icke
StatsUisk. Betänkmdcn.
5‘
flere skola genom utmätning blifva ruinerade»
anstånd med betalningen till nästderpåföljande
September månad är högst nödvändigt. Men,
enär uti RiksgäldsContoiret icke förspordes någon
af Kongl. Maj t i Nåder vidtagen åtgärd,
i anledning af Konungens Befallningsliafvandés
nyssnämnde underdåniga anmälan', afgeck
från Commissarierne ytterligare skrifvelse till
Konungens Befallningshafvande under den i
sistledne September, deruti Commissarierne,
med åberopande af denna omständighet, begärde,
det så kraftig åtgärd måtte varda vidtagen,
att 1816 års inbetalning med första blifvef
verkstäld, hälst medlen till särskildte angelägne
behof äro af Rikets Höglofl. Ständer anslagne.
Härpå följde likväl icke något »var, utan ankom
endast från Konungens Befallningshafvande ett
dell 24 sistledne September dateradt Memorial,
med bifogade Reversal å Två Tusende Riksdaler
Banco, hvilka remitterades i afräkning på
Rånet; och utgör denna Summa allt hvad från
Westerbottens Tän till 1817 års slut, såsom
Tånernedel, uti Ri-ksgäldsContoirets Gassa influtit.
Sedan Commissarierne ännu någoii tid, men
förgäfves, afbidat svar å deras under den 1 September'
aflåtne skrifvelse, begärde Commissarierne
under den 30 Oäober, att, då endast 2,000
R:d blifvit inbetaide på den Summa, som för
år 1816 skolat eidäggag,. samt Konungens Befallningshafvande
icke gjort någon anmälan orrt
den åtgärd, som för Liqvitdefandet af återstod.eö
StatsUlsh. Betänkandeti.
blifvit vidtagen, Konungens Befallningshafvande
ville foga kraftig anstalt, till indrifvande af
denna återstod, samt om förhållandet meddela
Commissarierne snar underrättelse.
Uti härå ankommet svar af den 10 sistledne
November liar Konungens Befallningshafvande
endast förmält, att, sedan behörig fördel,
ning Bänen emellan, så väl, som de personer,
hvilka fått någon andel af Bikets Höglofl. Standers
Bån, föregått, och en Upbörd redan blifvit
hållen, skulle SlutUpbörden uti November
månad förrättas, så att hela Bånet på Westerbottens
Bän till årets slut måtte kunna lefvereras;
Men, då Kongl. Maj:t uti skrifvelse af den 10
sistledne October i Naclér befallt, att ali Upbörd
af 1817 års Kronomedel, äfvensom indrifvandet
af förra årens Restantier skall hvila tills vidare
Nådigt förordnande, Konungens Befallningshafvande
ansett sig föranlåten härom i underdånighet
göra förfrågan, innan någon Upbörd, äfven
af nu ifrågavarande medel kan företagas.
Uti sådant skide ät Biqviden af det så kallade
Westerbottniska Bånet: — Och hvad angår
Konungens Befallningshafvandes i Norrbottens
Bän underdåniga hemställan om anstånd
till nästkommande Februarii månads slut, med
indrifvandet af hvad från nämnde Bän, inom
31817 års slut, till RiksgäldsContoiret skulle Iefvereras;
så, ehuru Konungens Befallningshafvande
synes icke hafva bordt kunna hämta någon
anledning från Kongl. Brefvet den 10
StatsUtsk. Betankanden■
5S
Qciober 1817, hvilket endast angar Kronoutskylder,
att inställa förut anbefallde åtgärder, till
infordrande af Lånemedel; Likväl, och dä sådant
skedt, samt den tid, inom hvilken Lånet
till fullo bordt vara återbetaldt, i alla fall nu
mera kommer att öfverskridas, har StatsUtskottet,
i betraktande häraf, ocb då fråga endast är
om ett upskof på kortare tid, ansett sig böra
tillstyrka bifall å Konungens Befallningshafvandes
ofvannämnde underdåniga hemställan, så att
med fulla inbetalningen till RiksgäldsContoiret
af de FemTusende TreHundrade AttatioFyra
(5,384) Riksdaler 13 sk. 7 rst. Banco, hvilka,
inom 1817 års utgång, från Norrbottens Län.
bordt vara lefvererade, må anstå till nästkommande
Februarii månads slut; Dock torde uti
Rikets Höglofl. Ständers härom afgående under-,
dåniga skrifvelse tillika böra anhållas, det Konungens
Befallningshafvande-i Norrbottens Län
måtte undfå Nådig befallning, att, derest, efter,
hvad Konungens Befallningshafvandes unders
dåniga skrifvelse tyckes utmärka, några medel,
i afräkning på berörde Summa, redan skulle
vara upburne, de samma genast till RiksgäldsContoiret
insända, och på lika sätt förfara med
dem, som ytterligare inflyta; Hvilket Rikets
Höglofl. Ständers närmare bepröfyande vördsamligen
undeställas.
Beträffande åter Liqviden af den på Westerbottens
Län belöpande andel i Lånet; så
har, vid närvarande granskning häraf, förekommit,
att 1:0 §nligt hvad Konungens jBefall
-
54
StatsUtsk. B et'dukander!.
oingshafvandes till Commissarierne under deti
28 Februavii 2817 aflåtne Memorial synes an.
tyda, Ordres aldraförst omkring den tiden blifvit
utfärdade om författande af UpbördsKängder
till indrifvande, äfven af den Summa, som redan
inom 1817 års slut bordt vara lefvererad. 2:0
Att ehuru Comrmissarierné uti deras skrifvelse
af den 1 sistl.edne September, såsom anledning
till deras då gjorde förnyade erinran om lefvejering
af den Summa som år 1816 bordt erläggas,
åberopat den omständighet, att uti Riks*
gäldsContoiret saknades all underrättelse om
Kongl. Maj:ts vidtagne Nådiga åtgärd, i anledning
af Konungens Refallningshafvandes redan
i Februarii månad gjorde underdåniga anmälan
om anstånd till nastderpåföljando September månad
med Fånemedlens infordrande, Konungens
^Befallningshafvande likväl icke lämnat något
svar eller yttrande om förhållandet härmed,
po Att då för emottagande! af en så beskaffad
Upbörd, som den nu i frågavarande, särskildte
Upb ördsstämmor troligen blifvit hällne, vill det
synas vara en högst ovanlig och besynnerlig
händelse, att hela intägten vid en eller flere
sådane FTpbördsstärninor, kommit att stadna vid
en så jämn Summa, som de Tvåtusende Riksdaler,
hvilka endast blifvit inom 1817 års slut
till RiksgäldsCoutoiret lefvererade,
På dessa sålunda anmärkte omständigheter,
har StatsUtskottet uti till Herrar Fullmägtige i
RiksgäldsCoutoiret aflåten skrifvelse under den,
ne dag trott sig böra fästa Herrar Fullmägti$es
särskilda upmärksamhet, jämte tillstyrkandi
StatsUtsL Betanianden.
55
att, till vinnande af närmare uplysning, infordra
Konungens Befallniögshafvandes i Westerbottens
Län bestämda svar på efterföljande frågor,
nemligen:
1:0 Wid hvilken tid Konungens Befallningshafvande
alldraförst ingått uti författning
om förberedande anstalter, till infordrande af
den på Westerbottens Län belöpande andel uti
Lånet, hvilken, enligt Kongl- Maj:ts Kådiga
Bref den 6 Julii 1815 till BiksgäldsContoiret
skolat lefvereras inom 1816 års slut?
Z'o Till hvad tiel Låntagarne genom utfärdade
Kungörelser blifvit anmanade, titt det för
år r8i6 debiterade belopp erlägga? och
3:0 I händelse UpbördsStämmor, till emottagande
af nyssnämnde Lånemedel, blifvit påbud
ne, när sådane UpbördsStämmor hållits, samt
huru stor Summa vid hvarje Stämma influtit;
Om hvilken af StatsUtskottet sålunda vidtagne
åtgärd, Utskottet ansett sig böra vördsam berättelse
till Rikets Höglofl. Ständer afgifva
En
Ledamots särskildta tanka bifogas. Stockt
holm den 1? Januarii 1818-
På Höglofl. Ridderskapet
och Adelns Ledamöters
vägnar
Carl DeGeer.
På Wällöf!. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
JL N. Schwan,
På Högvördige PrästeStåndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hedervärda Bond§»
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan,
StatsUtsk. Bettinhandén.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm,
den 12 $ anu ar ii 1818.
S. D. WM justeringen af StatsUtskottets Utlåtande
till Riksens Höglofl. Ständer, i anledning
af Landsböfdingens i Norrbottens Län,
Herr Friherre G. A. Koskulls till Utskottet i
Hader remitterade underdäniga skrifvelse den
S7 November nästlidet år, angående anstånd
med indrifvandet af återstoden utaf Norrbottens
Läns andel i det så kallade Westerbottniska
Lånet, yttrade sig Herr Landshöfdingen m. m.
Friherre Jacob Cederström, enligt ett sedermera
afläinnadt skriftligt anförande, sålunda:
”Sedan Höglofl. StatsUtskottet, oaktadt de
”af mig gjorde Anmärkningar, gillat Förslaget
”till Betänkande, i anledning af Konungens
”Refallningshafvandes i Norrbottens Län gjorde
”underdåniga ansökning, om upsicof med indrif”ningen
af Norrbottens Läns andel i Wester”bottniska
Lånet; så anhåller jag, att min särskildta
tanka i detta ämnet, måtte fa åtfölja
”Betänkandet till Riksens Höglofl. Ständer, öf”vertygad,
att Utskottets Förslag, i händelse det
”af Riksens Ständer blifver faststäldt, skulle be”finnas
overkställbar^ och att jäg anser vigtigt
”för Riksens Ständer, om De önska se sina be”slut
verkstälde, att aldrig besluta något, som
”vid utfärdandet icke kan verkställas. Med den
”kännedom jag äger örn RiksdagsArenders be”handling,
kan jag icke föreställa mig möjlig
-
StatsUtsk. Betänkanden.
57
”heten deraf, att Riksens Ständers Beslut, forn
”också Utskottets betänkande skulle af Riksens
”Ständer bifallas, utan att blifva återremiteradt,)
”kan hinna, att till Hans Maj:t Konungen hurfva
öfverlemnadt, samt med anledning deraf
”Dess Nådiga befallning till UandshöfdingeEm”betet
i Norrbottens Uän hinna expedieras, in-,
J’nan den tid af nästkommande Februarii må”nads
slut, inom hvilken Utskottet föreslagit, att
'Konungens Befallningshafvande i Norrbotten:
”bör hafva verkstält indrifningen af ofvan om”förmäldte
medel, är tilländalupen. Jag anser
”derföre följande förändring i Utskottets Betänkande
nödvändig, nemligen:”
”Att efter orden, uti sädartt skick är Liquiden
”af det så kallade Westerbottniska Länet, införes
”i stället för det som Utskottet tillstyrkt; Och
”som Konungens Befallningshafvande endast begärt
”Upskof med indrifvandet af ifrågavarande medel till
”slutet af nästkommande Februarii månad, och Rik.
'sens Ständers Beslut samt Hans Majit Konungens
’'Nådiga befallning, i anledning deraf, icke förr än
”efter denna tid möjligen kan hinna Landshöfdinge”Embetet
i Norrbottens Län tillhanda, tillstyrker Ut~
”skottet vördsamligen Riksens Höglofl. Ständer, att
”hos Hans Maj t Konungen i underdånighet anhålla,
”det Dess oftanämnde Befallningshafvande mätte und”/d
Nådig befallning, att, utan ytterligare Upskof,
”indrifva desse medel, {le samma genast till Riks”
gälds Contoir et insända, och pä lika sätt förfara
”med dem, som ytterligare inflyta.,’>
Och skulle denna Herr Friherre Ceder ströms
58
StatsUtsk. Betiinkanden
-
serskilta tanka', efter Dess begäran, åtfölja Stats.
Utskottets ofvanberörde Utlåtande. Sorn ofvan.
N:r 05.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, i anledning af gjorde
framställningar om indragning af
Talemäns Tajjflarne.
Af Herr GeneralLi eutenanten m. m. Grefve
Anckarsvärd har hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln blifvit hemstäldt, om icke, då Allmän
Hushållning, Indragning och Besparing fordras
för att återföra stadga i de rubbade Penningeförhållanden,
samt Talemäns-Tafflarne, sorn ut.
gjorde en ej obetydlig del af Riksdagskostnaderne
icke voro af någon nödvändighet eller
nytta, utan för Talemännen kunna vara besvärande
och tidsspillande, Riksens Ständer^ funne
lämpligt stadga, att denne del af Riksdagskostnaderne
för kommande Riksdagar inskränktes till
blott StåndsKlubbarne, och att all Taffelhållning
för framtiden borde försvinna; Äfvensom hos
Wällofl. EorgareStändet Herr Jac. Linström yrkat:
Att då Medel erfordrades till åtski 1 lige Statens
behof, rnen tilfgångarne ej lära vara så tillräcklige,
som Riksens Ständer önskade, för att
dem upfylla, inga StatsMedel vidare må anslås
till Tafflars och dermed gemenskap egande Utgifter,
helst de Medel, sorn dertill användas, vöre
de minst nödvändige, samt blefve de mest
StatsUtsk. Betänkanden.
59
tryckande Nationen genom Bevillning skall erlägga,
samt tiden nu förmodades vara inne, att
för alltid bestämma, det TaffJar under Riksmöten
indragas; Och har Herr Linström derjemte
äskat en detaillerad fördelning af de 20,000 8;d
i mänaden, som till nuvarande Riksdagskostnader
blifvit foreslagne, pa det inhämtas mätte,
huru stor Summa som till Tafflarne ätgär.
StatsUtskottet, till hvars yttrande denna fråga
blifvit af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt af Wällofl. BorgareStåndet remitterad, får
härvid uplysningsvis anföra: Att Herr Dandt
Marskalkens
och Herrar Talemännens Tafflar
vanligen blifva, efter Kongl. Maj:ts Nådiga befallning,
före eller vid Riksdagens öpnande anordnade,
hvarefter, och då StatsUtskottet hunnit
organiseras, Förslag afgifves på Medel till kostnaden
härtill så väl som öfrige Riksdagsutgifterne,
utan att Utskottet närmare känner, hvad
som påräknas att åtgå för Tafflarna än förhållandet
dermed vid den nästföregående Riksdagen
vid handen gifver, hvilket altså tages till grund
vid berörde Förslag; Och har, af sista Urtima
Riksdagens kostnadsräkning befunnits, det Herr
RandtMarskalkens Taffel då kostat 13,035 R:d
25 sk. 9 rst., samt de 3:ne öfrige Ståndens Talmans
Tafflar 5,000 R:d hvardera, eller tillsammans
för alla Fyra 28,035 R:d 25 sk. 9 rst. för
en tid af något öfver 5 månader.
Då det ankommer på Riksens Ständer, att
yid hvarje Riksdag serskildt anslå medel till
6o
StatsUtsk. Betänkandert.
Riksdagskostnadernes bestridande, har StatsTTtskottet
trott deri nu ifrågastäldte indragning af
Tafflarne vid nästa Riksdag och framgent böra
öfverlemas tili kommande Riksens Ständers Eget
Förordnande. Men, sorn en sadan indragning,
vid ofvanberörde förhållande med Tafflarnes anordnande,
som innan Riksens Ständer komma i
verksamhet vanligen sker, synes bero på det
förordnande och exempel, som Riksens nu församlade
Ständer kunna gifva, samt denna besparing
af en utgift som både kan vara mindre
nödig oell tillika anses icke obetydlig, vid närvarande
tidpunö, dä all hushållning med Statens
tillgångar är nödig, äfven vöre i sin ordning,
helst det synes tillhöra Riksens Ständer att härutinnan
gifva ett efterdöme, sorn med tidens fordringar
öfverensstärnmer; så har StatsUtskottet
ansett sig böra vördsamligen hemställa, om icke
Riksens Höglofl. Ständer, då Tafflarnes indragning
för framliden ej kan annorlunda föreskrifvas
än därigenom, att en sådan inskränkning af
nuvarande Riksens Ständer för sig sjelfve vidtages,
skulle, till befordrande af det åsyftade Patriotiska
ändamålet, finna för godt förordna, att
desse Tafflar vid nu påstående Riksdag böra upliöra,
så snart gemensamt .Beslut därom af Riks
"
O
Stånden hinner fattas och hos Kongl. Majit i
underdånighet anmälas; I hvilket fall den, föreslagne
Riksdagskostnads Summan komme att derefter
minskas. Stockholm den 17 Januaria,
3. § x 8 •
StatsVtsi. Betänkandet/.
61
N:r 24-
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande i anledning af Herr
Prosten A. For nan ders Memorial,
om kostnaden för en Undersökning derom,
huruvida Stenkol finnas pä Öland.
XJ
AJLerr Prosten And. Fornander, har uti Memorial,
som Högvördige PrästeStåndet den stdra i
denne Månad remitterat till StatsUtskottets Utlåtande,
andragif, huruledes Oland vore bland
Rikets Provincer en af de mäst fördelaktige försvenska
Kronan i mån af dess Area samt alltså
förtjenade, att bringas till det möjligen högsta
välstånd, meri att där förekomma den tryckande
olägenheten af brist på skog till ved, som medtager
Jordbrukarens inkomst, och denne olägenhet
befaras blifva ännu större, emedan Skogarne
på Småländska kusten aftaga och veden altså måste
blifv-a ännu dyrare. Då ölänningen äfven
saknar det Surrogat för Skogsbristen, som Inbyggarne
i Skåne äga i sine Torfmåsar, vore det
enda ersättningsmedel, som på Oland kunde finnas,
Stenkol, om hvilkas uptäckande derstädes
Herr Prosten Fornander förmenar vara hopp;
hvarföre föreslås om icke undersökning af en
i Bergsvettenskapen väl bevandrad Man kunde
göras, till närmare utrönande af de härtill förekommande
och äfven nu upgifne anledningarne,
saint att till detta ändamål matte ans!ås nödige
medel.
62
StatsZJlsk. Bet ärik anden.
Med fästadt afseende å det af Herr Prosten
Fornander sålunda frainstäldte ämne, sorn för
Oland synes vara af mycken vigt, har StatsUtskoltet
sko at härvid anmäla, att, då frågan om
den föreslagne undersökningen, såsom ett Hushållningsmäl,
tillhörer Kongl. Majus Nådiga uptagande
och pröfning saint nödige medel till
kostnaden vid en sådan undersökning, om den i
Nåder bifalles, finnas till Kongl. Maj ts Nådiga
Disposition anslagne under den Summa, sorn pa
Nionde HufvudTituln å RiksStaten är upford
för Jordbrukets, Handelns samt Näririgarnes befordran;
så förmodar Utskottet, att Kongl- Majit
på derom tillgörande underdånig anhållan, af
Kandets Inbyggare, lärer i Nåder pröfva och förordna,
om någon utgift i förevarande ändamål
kan anses nödig och böra af Allmänna medel
bestås. Stockholm den 17 Januarii 1818-
N:r 25.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande, angående RiksdagsFullmägtigen
Sven Månssons från
Calmars Län förslag om upränsning
af StångÅn sami i förening dermed
en Canal-anläggning.
Uti till Hedervärda BondeStåndet ingifvet Me.
StatsZJtsk. Betänkanden.
niorial har RiksdagsFullmägtigen Sven Månsson
från Calmare Län andragit, huruledes vid en af
CommissionsLandtmätaren N. G. Regnell verkställd
afvägning och undersökning, det vore utrönt,
att genom upränsning af den så kallade
StångAen, som genomlöper en del af Calmareoch
Östergöthlands Län, en Landsträcka af flere
tusende Tunland , odelbar jord, som angränsar
berörde A samt för närvarande ligger under
vatten, kunde blifva frugtbärande och bereda
ägarne betydelige fördelar, äfvensom att i
sammanhang med detta företag kunde öppnas
en Canallnrättning eller Segelfart, hvarigenom
för Landet vunnes en vigtig communication
till lättnad för alla transporter och befordran af
en nu saknad varuafsättning; hvilken Canal
efter Sven Månssons förmodan kunde förenas
med Götha Canallnrättning, och såmedelst åstadkomma
en icke förut beräknad fördel och ytterligare
gemenskap imellan annars åtskilde Landsdelar.
Men då enskildfe förmågan i bägge hänseenden
icke vore tillräcklig för utförande af
desse försök, hade Sven Mansson funnit sig böra
hemställa, om icke af All maritia Medel
något anslag härtill kunde beviljas, hvarigenom,
åtminstone Strömrensningen måtte befordras till
verkställighet, under den förbindelse för ortens
Innebyggare, att uti en mot deras krafter svarande
Proportion dertill bidraga; Och då enligt
den skedde Undersökningen, Canalarbetet i och
med det samma, utan synnerligen tillökt kostnad
skulle kunna till vägabringas, så vore äfven
hans önskan, att något afseende derå fastades,
64
StatsUtsk. Betänk and en.
helst Staten redan gjort upoffringar till sådana
företags befordrande; Warande detta Memorial
af Hedervärda BondeStåndet remitteradt till StatsUtskottes
åtgärd.
Hå till Kongl. Maj:ts Nådiga Disposition
för understödjande af sådane företag, som lända
till Jordbrukets, Handelns och Näringarnes
förkofran, finnes anslagen en Summa under
RiksStatens cpde HufyiidTitul, af 100,000 R:d
årligen, hvarutöfver Statens tillgångar ej medgifva
några medels beviljande för sadane företag
som de i fråga varande, så anser StatsUtskottet
någon Riksens Ständers åtgärd i detta ämne
icke äga rum, utan att det må ankomma på
inbyggarne uti orten, att i vederbörlig ordning
genom Landshöfdingen och Hushållningssällskapet
söka bereda sig det bidrag af förenämnde
Statsmedels Summa för verkställigheten af Strömlänsningen,
som Kongl. Majit i Nåder pröfvar
godt och nyttigt att dertill bevilja samt tillgången
kan medgifva; Hvaremot Utskottet finner sig
icke kunna gifva anledning dertill, att någre
Statsmedel till den Projecterade Ganallnrättningen
måga erhållas. Stockholm den 17 Januarii
1818.
N:r 26.
StatsUtsk. Betänkanden.
65
N:r 26.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande uppå Herr M. Th tinell
s såsom RiksdagsFullmägtig för
Carlscrona Stad ingifne Memorial om
Lån af Allmänna Medel för anläggningar
derstädes.
T-^ill StatsUtskottets Utlåtande har Wällofl.
BorgareStåndet remitterat RiksdagsFuilrnägtigens
för Carlscrona, Herr M. Thunclls Memorial, hvar-,
uti förmäles, att Staden under de för dess Han,
del och Borgerliga rörelse gynnande åren 181a
och 1813, af djup undersåtlig vördnad och erkänsla
för Kongl. Maj;ts visa anstalter och
JLandsFaderliga ornsorger, ansett sig böra grundlägga
en Minnesvård för framtiden af Kongl.
Maj:ts lyckliga Regering och Hess trogna un.
dersåtares tänkesätt, och af sådan anledning sökt
och ärhållit Kongl. Maj:ts Nådiga bifall, dels
att inom Staden få anlägga en Kust- och Promenad-Plats,
under namn af Höglands Park,
dels ock att i sammanhang dermed upförä en
Stenbro, rätt ut från Parken, i stället för de
nu befintelige Trädbroar; Och skall Borgerskapet
äfvefa å desse anläggningar användt en kostnad
af minst 6,000 R:d. Men då de senaste
åren inträffat en stockning i Handel och rörelse,
sorn minskat Borgerskapets förmögenhet,
samt en upkommen tvist om Borgerskapets uråldriga
rätt, att disponera Hess donerade jord.
Bihang tili RiksSt, Fröt. 1S17 —1818- 4'.1!® Sami, N:r 9, 10,
66
StatsUtsk. Betänkandert.
afven gjordt elen deraf päriiknade tillgång osäker,
sage Borgerskapet sig Utur stånd af nämnde
Werks fullbordan, derest icke bidrag af Ailinänne
Medel finge påräknas; I anseende härtill
och då. berörde anläggningar vore af redbar
nytta, helst utom den undersåteliga tacksamhetsgärd,
sorn derigenom skulle egnas åt Konungen,
en allmän Promenad för Stadens talrika laval
nare vore behöflig, enär de nu på en klippa i
hafvet äro aflägsnade från en sådan vederqvickelse,
samt Kongl. Maj:t och Kronan äfven
vunne en säker öfverfart för Manskap och Materialier,
sorn Orlogsflottan erfordrar, anhåller
utur desse med flere anfördé skäl Pierr Tinn:1!,
det ett lån af StatsMedlen eller af nu blifvande
Fonder till understöd för' allmänna nyttiga
anläggningar, till belopp af 30,000 R:d mätte
Borgerskapet beviljas, att utgå med 5,000 K:d
årligen på Sex år, emot säkerhet och 6 proCent,
deraf ena hälften som afbetalning på Capitalet
och den andra som ränta skulle beräknas, hvarigenom,
och med bibehållande af de utaf Kongl.
Maj:t Nådigst anslagne Bropenningar för öfverfarten,
Borgerskapet kunde komma i tillfälle,
att fullborda desse Inrättningar med den skyndsamhet
ändamålet klafver, och på ett sätt, som
gjorde heder åt samtiden och en verklig nytta
lor efterkommande.
StatsT/tskottet får härvid yördsamligen tillkännagifva,
att någre Fonder af Statsmedel ej
finnas anslagne, eller för öfrigt kunna af Utskottet
anvisas för ett I.ånbiträde af den beskaf
-
StatsUtsL Bettinkanden.
6?
fe tili et sorn del ifrågavarande. Stockholm deri
17 Januarii 1818-
,N:r 27-
k i ksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Mafts Kådiga Proposition, om afförande
af en Minnesvård öfver Svea
Rikes utkörare Kronprins, CARL
AU GUST, pä Qvidinge Hed i Skåne.
Cjenom ProtoculIsUtdrag af den 15 och 18
nästledne December, hafva samtlige RiksStån..
den till StalsUtskottet remitterat följande:
(De Ha: vellin gar, forn har skaile inflyta, bestående af
Protocollet inför Hans Majit Konungen uti StatsRådet samt
Kongl. Maj ts Mådiga Proposition den 9 December 1^17 i
detta ämne, finnas tryckta under ,N r 7 i Bihanget; itta
Samling och blifva derför nu uteslutna.)
StatsUtskottet, som med öfvertygelse orri
Riksens Stånders odelade underdåniga bifall till
den sålunda både af Kongl. Majit och Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen förklarade Nådiga
Önskan om en Minnesvård öfver Högstsalig
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen CARL
AUGUST, finner Utskottets åliggande, att för Riksens
Ständer upgifva den Summa, sorn till detta
ändamål kan behofvas, nu ej kunna upfyllas,
emedan något Kostnadsförslag till ledning föf
Utskottet ej blifvit ailemnadt; och får UtskottSt
68
StatsZJtsh. Betankanden.
derföre vördsamt till Riksens Höglofl. Ständer
hemställa, om icke hos Kongl. Majit bör i underdånighet
anhållas, att ett sådant förslag varder
med första StatsUtskottet meddeladt.
StatsUtskottet föreställer sig, det ett sådant
Förslags upgörande ej skall uptaga så lång tid,
att det icke snart må kunna Riksens Höglofl.
Ständers pröfning underställas, häldst Utskottet
förmodar, att ifrågavarande Minnesvård, som skall
vittna om saknaden af en älskad Kronprins,
hvars minne i Svenska hjertan altid bibehålles,
ej behöfver låna sitt värde af den yttre pragt
och kostnad, som derå möjligen kunde nedläggas,
utan att fasthäldre, i likhet med denne Furstes
enkla och okonstlade sätt att vara, skulle uti
ett af Svensk Granit eller Porphyr upsatt Monument,
med tjenlig Inscription, som värdigt
tolkar Svenska Nationens gjorde förlust, utmärkas
den gärd af vördnad, tacksamhet och tillgifvenhet,
som, af hvarje Svensk Man lifligt känd,
endast på detta enkla sätt synes kunna och böra
uttryckas. Stockholm den 17 Januarii 1818.
N:r 28-
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande angående Herr Professoren
Forssells Memorial om kostnadens
bestridande för tryckningen af
LandshöfdingeEmbetenas Kungörelser.
Genpm till StatsUtskottet aflåtet ProtocollsUt
-
StatsUtsk. Betänkandem
'«S
drag a£ den gite i denna månad, har Högvördige
PrästeStändet öfverlemnat Herr Professorens
Olof Hansson Forssells Memorial, hvaruti hemställes,
att då något anslag på Stat ej funnes för
bestridande af tryckningskostnaden för EandshöfdingeEmbetenas
Kungörelser innom Eänen,
utan denne kostnad måste godtgöras genom sammanskott
af Kronofogdarne, om de vilja undvika
besväret att taga Afskrifter utaf dessa Kungörelser
för hvarje Kyrka i Fögderiet; det matte,
enär berörde Kungörelser i närvarande tid
blifvit både till antal och vidlöftighet betydeligt
ökade emot förr, samt utgiften dertill följakteligen
mer betungande, tryckningskostnaden för
UandshöfdingeEmbetenas årliga Kungörelser, sorn
från Predikstolarne böra upläsas, hädanefter bestridas
af Statens Allmänna medel.
I anledning häraf med de flere skäl, hvarå
Herr Professor Forssell grundat sin motion, har
StatsUtskottet nogsamt insett att ifrågavarande
tryckningskostnad, som i allmänhet vidkännes af
Kronobetjeningen, medförer en känbar utgift,
hvarifrån befrielse skäligen kan önskas, så vidt
angår de Kungörelser som uti egenteliga Embetsärender
utfärdas- Men Utskottet, som ej är
i tillfälle att beräkna eller utröna det belopp af
Statens medel, som för denna kostnads bestri.
dande kan erfordras, anser frågan härom icke
kunna lämpligen i annan ordning komma till
handläggning, än efter Landshöfdingarnes derom
tillgörande underdåniga anmälanden hos Kongl,
Maj;t? hvarigenom förhållandet härmed i alia X.::.-
7o
StatsUtsk, Betänkanuen.-
men ma varda uppifvet, och ett generelt Förslag
uprät.tadt, till grund för ärendets närmare bedömande;
Hvarföre StatsUtskottet finnér sig ej kunna
tillstyrka någon Riksens Högiofl. Ständers åt.
gärd härutinnan för närvarande, såsom beroende
på en sådan närmare uplysning om behofvet.
Stockholm den 17 Januarii 1818'
N:r 09.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtsk
otts Utlåtande, i anledning a f Kongl.
Maj-ts Nådiga Proposition om eftergift
nf en Statens fordran i Landshöfdingen
m. m. von Echstedts Sterbhus.
v^amtelige RiksStånden hafva till StatsUtskottet*
åtgärd remitterat följande:
(Den Handling, som här skulle införas, bestående af
Kongl. Majtts nyss åberopade Nådiga Proposition d. 9 Dec.
1817, finnes tryckt under N:r 12 uti i:sta Sami. till detta
Bihang,)
För ytterligare uplysning i detta ämne, har
StatsUtskottet infordrat och erhållit Handlingarme
öfver den på Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning
hällne Undersökning derom, huruvida.framledne
.Landshöfdingen von Echstedt, da han i
Affairen vid Medskogen år 1814 bl ef dödsskju?en,
med sig haft den Summa af 5,564 R:d 46 sk,
i ist. sorn han för ifrågavarande utur Göthe
-
StatsUtsi. Retjankanden.
^x
borgs Förråd uttagne Commisskläde upburit; och
har Utskottet af desse Handlingar inhemtat, att
utaf ej mindre Herr GeneralMajoren m. m. Galm
af Colquhoun som vid berörde Affaire förde Befälet,
än ock af flere vid KämnersRätten i Carlstad
pä Ed afhörde vittnen, det blifvit intygadt,
att Landshöfdingen von Echstedt vid nämnde
tillfälle medfört, utom något Guldmynt, en Summa
af omkring 4 ä 5,000 R:d, förvarad i ett
Schatull, hvilket så väl som hans resvagn och
öfrige Effeöer blifvit af de fiendtelige Troupperne
borttagne, men sedermera ej återstäldte,
utan allenast hans döda kropp, spolierad och insvept
i en Soldat-skjorta, återförd till Svenska
Förposterne.
Wid detta förhållande, och då för öfrigt
härvid förekomma de särdeles bevekande skäl
och omständigheter, att Landshöfdingen von
Echstedt, i lifstiden utmärkt sig såsom skicklig
och driftig Embetsman, Samt, i följd af sitt Patriotiska
nit, olyckligt föll ett offer för Fäderneslandets
sak, och dervid lemnade sin maka och
fem oförsörjda barn i den beklagansvärda och
olyckliga belägenhet, att utkräfvandet af ifrågavarande
Summa skulle för dem blifva högst
kännbart; så och enär den sökte befrielse från
betalning häraf icke medförer någon ny utgift
för Staten, utan blott en afskrifning utaf redan
disponerade medel, har StatsUtskottet ansett sig
böra vördsamligen tillstyrka Riksens Höglofl.
Ständer, att, i anledning af Kongl. Majtts der•m
gjorde Nådiga framställning, lemna bifall
StatsUtsk. Betiinkanden.
till en sådan afskrifntng utaf StatsWerlcets förenämnde
fordran i framlidne Landshöfdingen von
JLchstedts Sterbhus. Stockholm den 17 Januarii
*818.
N:r 30.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande i anledning af gjorde
anmärkningar vid Dess Betänkande om
Restitution af RegeringsRådet von
Schevens Arfvingars fordran.
Wid StatsUtskottets den 24 sisth December afgifne
utlåtande med tillstyrkan af Bifall å frainJedne
BegeringsBådet von Schevens Sterbhus Ut-,
xedningsmäns ansökning, att, oaktadt försummad
prasscriptionstid, utbekomma den Pension för Sju
och ett halft år, å 66 B:d 52 sk. eller tillsammans
500 B:d Banco, som han i lifstiden lemnat
innestående hos StatsWerket, hafva anmärkningar
blifvit gjorde hos Höglofl. Bidderskapet
och Adeln samt Hedervärda BondeStåndet, söm
derföre genom ProtoeollsUtdrag af den 3o:de
sistledne December och den 2tdra i denna Månad
återremitterat frågan till Utskottets handläggning.
Hos Höglofl. Bidderskapet och Adeln, har
utaf en Ledamot blifvit anmärkt, att sådane orsaker
till prasscriptionstidens försummande af von
Scheven icke förekomna e, som kunde utgöra ver
-
StatsUtsh Betänianden.
73
heliga skäl för bifall till Pensionens utbekommande,
emedan lian bott och vistats inom Riket,
samt altså ej bordt vara okunnig om sitt åliggande
härutinnan i följd af Kongl. Kungörelsen
den g December 1812, vid hvilket förhållande,
och då von Scheven icke varit i behof af
sin Pension, samt det ej eller vore skäligt att
gratificera hans Arfvingar, på Statens bekostnad,
den föreslagne Restitutionen bestrides, under anförande
för öfrigt,, att ändamålet af högstberörde
Nådiga Författning, som vore att StatsWerkets
Utgifter måtte kunna inom viss tid beräknas, eljest
i detta och dylike fall skulle förfelas, och
Författningen i stället att tjena till reda och förmån
för StatsWerket, föranleda dertill att bördor
sämlades, som medtogo annars påräknelige
besparde tillgångar och blefvo så mycket mera
betungande, som de*'på en gång förekommo.
Och hafva någre Ledamöter inom Hedervärda
RondeStåndet likaledes anmärkt, att antaglige skäl
för återställande af rättigheten till omförmälte
Pensions utfäende icke vore för handen, enär
tlen omständigheten, att von Scheven donerat sin
förmögenhet till fromma Stiftelser, icke kunde
berättiga hans Sterbhus till återvinning af hvad
han efter bestämd lag förlorat: Att Statens tillgångar
i närvarande tid så vidt möjligt är böra
besparas, och att beviljandet af Pensionens utbetalning
skulle lända dertill, att Staten kornme
att till en del återgälda hvad von Scheven i lifstiden
redan disponerat; Hvarförutan, i anledning
af en Ledamots derom gjorde yrkande, Ståndet
funnit sig böra anmoda StatsU tskouetet, att med5
74
StatsUts/. B etan} and en.
dela närmare upplysning om beskaffenheten af
dea Donation von Scheven gjort af sin egendom,
Jemte det StatsTTtskottet i anledning häraf
får uplysa, att, enligt de Utskottet meddelade
Handlingar, RegeringsRådet von Scheven anslagit
af sin enskildta Förmögenhet ib,ooo R:d till
Stipendier, 5,000 R:d till Gustafvianska Barnhuset
och 5,000 R:d till ArbetsUndérstöd för
fattigt arbetsfört folk i Norrköping, har Utskottet
beträffande de i ofvanberorde matto gjorde
erindringar skolat andraga, att som Kongl, Kungörelsen
af den 9 December 1812, hvarigenom
föreskrifves viss tid för dem, hvilka hos StatsWerket
äga fordran, att sig till utbekommande
deraf anmäla, icke förklarar en fordringsägare
vid försummande af denne tid sin rätt förlustig,
utan blott att med utbetalningen skall upskjutas
tills Riksens Ständer komma tillsammans och
pröfvat huruvida godtgörandet deraf beviljas;
och vid en sådan nu ifrågavarande åtgärd i afseende
på von Schevens Pension förekomma de af
Utskottot redan anförde skäl, hvaruppå Utskottet
funnit sig böra, enligt den af Riksens Ständer
vid sista Riksdagen följde Princip, tillstyrka bifall,
att nemligen von Scheven vid sin höga ålderdom
varit utur stånd, iagttaga den, först i
senare åren gifne och troligen till hans kunskap
ej komne, föreskrift att innom viss tid lyfta den
honom tillagde Pensionen; så och enär vid det
förhållande sorn dessutom här inträffar, att han
till fromma och nyttige Stiftelser donerat sin
ijyarlåtenskap, det ej synes skäligt, att en salum
StatsUtsk. Betänhanden.
75
da tillkommen besparing af hans Pension skulle
af Staten påräknas, har Utskottet ansett sig ej
kunna frångå dess ofvanberörde tillstyrkande om
utbetalning af desse StatsWerket tillgodokomne
medel. Och får Utskottet för öfrigt tillkännagifva,
att sådant äfven utaf anie Stånd är bifallit,
nem-ligen af Högvördige PrästeStåndet deli
2'.a i denna Månad, samt af Wallof!. BorgareStåndet
den 3otde nästledne December. Stockholm
den 17 Januarii 1818.
N:r 31.
Riksens Högloft. Ständers Stats Ut.
skotts Utlåtande öfver Herr G. Kjelland
ers hos Wällofl. BorgareStåndet
ingifne och derifrån till StatsUtskottet
remitterade Memorial, angående
Upskof med redovisningen af KronoUphörden.
Uti ett till Wällofl. BorgareStåndet ingifvet
och derifrån till StatsUtskottet remitteradt Memorial,
har Herr, Kjellander anfört, att då, efter
Riksens Ständers Beslut, man snart har att vänta
Konungens Nådiga Kungörelse om KronoUpbördens
indrifvande, torde, efter den tid,
som dermed kommit att dröja, något hvar linna,
att vederbörande Upbördsmän icke möjligen
kunna blifva beredde, att å vanlig tid den 1
Maji aflämna Summarisk Redogörelse efter de
formulairer och föreskrifter, som därom. are gif«
76
StaisUtsb Betänkanden.
ne; hvarföre Herr Kjellander hemställer, att Redogörelsetiden
varder förlängd, åtminstone till
den i Julli.
Då detta Memorial icke har till föremål
andre, än vanlige Kronoutskylder; och handhafvande
af de om Upbördens indrifvande och
redovisande utfärdade Allmänna Författningar,
ankommer på verkställande mägten; anser StatsUtskottet
sig icke kunna tillstyrka Rikets
Höglofl. Ständer, att med Herr Kjellanders ifrågavarande
motion taga någon befattning. Hvilket
dock Rikets Höglofl. Ständers närmare bepröfvande
vördsamligen underställes. Stockholm
den 17 Januari! i 818.
N:r 30.
Riksens Höglofl. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande öfver RiksdagsFullmägtigens
för Inlands Södre och Torpa
samt Westra Hisings och Säfvedahls
Härader C. F. Be r g s från
Hedervärda BondeStåndet remitterade
Memorial, innehållande förslag att
Allmänna Brandför säkrings Inrättnin
gen
ställes under tillsyn af Rikets
Höglofl. Ständers Fullmägtige i Banken
och Riksgälds Contoir et m. m.
Genom ProtocollsUtdrag af den s Januarii
StatsUlsi. Betänk anden.
77
liar Hedervärda BondeStåndet til! StatsUtskottef
remitterat ett af RiksdagsFullmägtigen för Inlands
Södre och Torpa samt Westra Hising»
oell -Säfvedahls Härader C. F. Berg hos Hedervärda
Ståndet ingifvet så lydande Memorial;
”Bland de Anstalter, sora särdeles förtjena
”Allmänhetens uppmärksamhet, är visserligen
”Allmänna Brandförsäkringslnrättningen. Uppvuxen
af Nationens penningar har den nu up”nått
den fasta gång och den säkerhet, åtmin”stone
för den del deraf, som rörer Bandet,
”att den under ordentligt handhafvande, till sitt
”bestånd hör vara otvifvelaktig. Hvar och en,
”sorn i detta Werk brandförsäkrat sina Åbyggnader
kan ej annat än intressera sig fpr dess
”Styrelsesätt; Men de underrättelser, derom stun”dom
lemnäs till Allmänheten, tillfredsställer
”föga de fordringar, den i delta afseende kan
”göra, emedan ingen Assecurancetagare ur Di”reftionens
summariska Upgifter kan iris» ränte”beloppet
för utlånta Capitalerne, AQöningen för
”Werkets Embets- och Tjenstemän, Utgifter till
”andre kostnader dervid, sättet för Utlåningar
”och säkerheten derföre, om någre Förluster
”drabbat Fonden, hvilket är mycket troligt,-så
”vida många Debitorer, efter hvad en gång blif”vit
antaget, vid försäkring på sin heder om
”vederhäftighet, bekommit Jhan och äfven lätteligen
kunnat hända, om Direäionen länge fort”farit
att belåna smärre Fastigheter med hälften
”af Assecurancesumman för å dem upförde Bygg”nader.
Saknaden af alla säkra underrättelser
73
StatsUtsk. Betänkande)!.
”härom hindrar denria välgörande Inrättning
”från den omfattning den lunde äga och -rub
”bär Assecurancetagarnes förtroende till den
55 55
samma.
”Må "nanda invänder man, att det är dessas
”ensak, att dervid bevaka sin fördel, dä i händelse
af brist, hvilken man dock ej kan befara,
de sjelfve och icke Nationen dervid korri”rne
att lida. Detta inkast tyckes dock ej vara
”grundligt. Fonden har väl upstått af Assecu”rancetagares
inbetalningar; men dessa kunna
”icke återfås, utan vid inträffad brandskada, och
”då sådane olycklige händelser, dess bättre inträffa
så sällan, att betydliga Summor blifvit
”samlade i öfverskott, hvilka icke tillhöra Asse”curancetagaren,
som endast kan fordra upfyllan”det
af det Contra# han ingått; så tnåvté de t i 11 -  ”höra Inrättningen oell denna tillhörer Staten.”
””En noggran och ordentlig Styrelse af ett
”sådant Werk måste således vara en Nafional"önskan,
och då de förmodanden man om för.
"valtnjngen ur bristande uplysningar kunnat hy”sa,
ma hända varit obilliga, ehuru ur lika skäl
”ursäktliga; så mäste det vara kärkommet för
”Respedtive Diieäio-nen, af hvilken jag ej kän”ner
någon enda person, att offentligen få visa
”sina åtgärder i det ljus, hvarje redlig man önskar
sina handlingar.”
”Jag får derföre ödmjukeligen föreslå, att
”Allmänna Brand försålt ringsinrättningen, såsom
StatsUtsL ‘Éctänkanden.
79
”en Nationens tillhörighet ställes under tillsyn af
”Rikets Höglofl. Ständers Fullmägtige för Ban”eo-
och RiksgäldsWerkeh samt Revisorerne der.
”vid, att Rikets Höglofl. Ständer gifva dem i detta
”afseende behörige föreskrifter, och att allt livad
”sorn rörer oftaberörde Werk, så ofta behöfligt
”är genom trycket meddelas Allmänheten.”
”1 sammanhang härmed får jag yttra den
”önskan, att någon del af Fondens räntor, hvil”ka
nu icke årligen behöfva in toto läggas till
”Capitalet, matte anslås till premier åt dern sorn
”på ] and et bygga Stenhus, hvartill den hittills
”beviljade eftergift af 20 års personelle utskyl”der
varit föga lockande.”
”Jag anhåller1 ödmjukeligen, att detta Me”rnorial
med de öfrige respeötive EiksStånden
”cornmuniceras och till vederbörligt Utskott re”mi
Heras.
”C F. Berg.”
Som Allmänna BrandförsäkringsWerket är
en Enskild Inrättning, anser StatsUtskottet IliksdagsFullmägtigen
Bergs ifrågavarande Motion
icke kunna komma under Rikets Höglofl. Stan.
ders öfverläggning; hvilket dock Rikets Höglofl.
Ständers närmare bepröfvande vörclsamligen
underställes. Stockholm den 17 Januarii
18 1 8.
S o
StaisUtsh■ Betänkanden.
N:r 35.
Rikets Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande öfver Herr G. A.
Silverstolpes hos Högloft. Ridder
skåpet och Adeln ingifne och derifrån
till StatsUtskottet remitterade
Memorial om ersättning af Cours-dift
ference ä Svenske Ministern Herr C.
Lagersvärds, i enlighet med Rikets
Högloft. Ständers Beslut vid 1815
Års Urtima Riksdag, genom RiksgäldsContoiret
liquiderade fordran,
härrörande frän andelar uti RiksgäldsContoirets
fordna Län i Genua.
tios Höglofl. Uiddeiskapet och Adeln lias
Herr G. A. Silverstolpe ingifvit ett derifrån till
StatsUtskottet, enligt ProtocollsUtdrag, af den 30
nästledne December, reroitteradt Memorial, så
lydande:
”Högvälborne Herr Grefve och LandtMäivskalk,
”Höglofl, Ridderskap och Adel!
”Det kan visserligen synas nu ej tidpunc”ten
vara, att väcka frågor och anspsåk, hvilka
”kunna medföra utgifter af det allmänna, eller
”att yrka undantag uti de af Konung och Stän”der
lagde grunder för den Utländska Statsskuldens,
nu mera tiil det mästa verkställda
”be
-
StatsUtsk. Betänkande)i.
”betalning, men om en Svensk undersåtes, en
”Statens Embetsmans anspråk grundas på rättvisa
och billighet, om det beslut Ständerne re”dan
1815 i ämnet fattat, innebär ett erkännan.
”de deraf, må det vara tillåtet, att åter igen på”kalla
upmärksamheten på möjligheten af en
”rättelse. Af denna egenskap är Konungen*
”Ministers vid de Italienska Hofven, Cantzli”Rådet
och Riddaren af Nordstjerneorden La”gersviirds
Statsfördrag”
”Wid Ijånets första uptagande i Genua och
”för att ingifva förtroende samt derigenom befrämja
Lånets verkställighet, insatte han deruti
”sine egne medel, till ett, efter de förändringar
”Länet undergått, slutligen erkändt Capital af
”751687 Eiri, 3 Soldi, 10 Denari fuori di Ban”co.
Wid 18x5 Ars Riksdag framställdes för
”Ständerne de rättvisa anspråk Lagersvärd hade
”att undantagas ifrån det betalningssätt, som
”Ständerne 1812 för den öfriga utländska Gäl”den
vidtagit. Denna framställnings rättvisa
”medförde ock ett beslut, hvilket åtminstone till
”Capital godkände hans fordran, men för betal”ningen
fasställde sådane vilkor, sorn medtogo
”hälften af Fordringens rätta belopp. Den 26
”Maji 18x5 förordnades, att Lagersvärds fordran
”skulle betalas i Svenskt Banco med 3 Procents
”ränta från den 3 Augusti 1812 Kill samma, dag
”18x7, men genom den tillika utstakade Cours,
”försvann hälften af Fordringens belopp.”
”Det står altså fast, att Lngersvärds fordran
Bihang till Riks-St. Prot, JS17--1S1S. 4:de Sämb Nini* 12*
8?
StatsZJtsh. B et aniand en.
”af Staten ulgjorde uti Genuesiske Turi ett Capital
af ... 75,687. 5-10.
”och Fem Procents ränta efter för”skrifningen,
endast beräknad ifrån
”den 1 Oftober 1807 till den 3
”Augusti 1816 - . - 33,345- 5-- 4-
Piri 109,032. 9. 2-
”Oell att ersätta detta belopp samt betala si”ne
Creditorer i Italien, hvilka förskjutit honom
”Penningar, i stället för dem han från Sverige
”påräknat, under den förmodan, att hans Fädernesland
skulle godtgöra honom verkeliga vär”det
af hvad de visste honom i Capital och
”Räntor hafva att fordra, äro af Lagersvärd uti
”RiksgäldsContoiret lyftade Svenska BancoSedlar •
”inalles R:d 16,855. Efter den af Rikets
”Ständers Revisorer upgifna Pari Cours å Piri,
”nemligen, Sex oell en half Skillingar Hambur”ger
Banco, fordrades, för att Lagersvärd skulle
”med Räntor verkligen vara betald, 14,765 R:d
”Hamburger Banco, hvilken Summa, efter Cour”sen
emellan Svenskt och Hamburger Banco,
”uptagen endast till 104 Skilling, icke kan er”hållas
för mindre -belopp i Svenskt Banco, än
”omkring - - - R:d 31,991.— —•
”Lagersvärd har endast bekommit 16,855-22. 2-
”Hans obestridliga förlust är altsä 15,135, 25. 1 o”minst
i Svenska BancoSedlar. Wore lian en
”Speculant i Fonderne, hvilken beräknar deras
'stigande eller fallande och sin deraf upkomman”de
förlust eller vinst; kunde hans rättvisa an”språk
med mindre anledning å nyo framställas,
StatsUtsk. Betänkanden. ” §3
”men han bor ej umgälla sitt förtroende för
Fäderneslandets transaöioner med en sadan obestridlig
förlust, honom äbragt genom nitet att
befrämja jLånets framgång, hvarom ej mindre
Konungens Resolution den 21 Junii 1795 °ch
”Bref den 27 December 1799, än Fullmägtiges
”i RiksgäldsContoiret till Lagersvärd aflåtne Skrif”vélser
af den 17 Februari i 1794, 25 April och
”28 November 1799, 31 Mars och 14 Julii 1800,
13 Fehr. 27 Apiil och 5 November 1801, lemna
ojäfagtiga Bevis uti det sätt, hvaruppå hans
”åtgärder vid Rånet ansetts. — Man torde in”vända,
för att Jeunna hänföra Lagersvärd till ca”thegorien
af Speculant på Svenska RånePapperj
’att Lagersviirds namn saknas i läånRistorne från
”1801 till 1810'; Orsaken åter dertill uplyses
”genom Sveriges fiendtliga förhållande till Frank”rike
och den derunder lydande Genuesiska el’
ler Riguriska Republiken, sorn 1805 med Frankrike
införlifvadqs, hvilket gjorde det oundvikligt,
att med sorgfällighet dölja ett Svenskt Pu”blikt
Ombuds andel i Rånet. Redlige vänner
”i Genua lånade härtill sine namn intill dess
”Lagersgård, sorn aldrig Upllörf, att tro sig blif..
”va till fullo betald, åter kunde upträda såsom
”rätt innehafvare af fordrings andelen. Han kart.
”ock ännu ej öfvertygas att han af sine Rarrds”rnän
oqIi Medborgare är oåterkalleligen dömd
”att göra ett, så betydligt Offer åt Staten af siri
”enskildta, icke uti Statens tjenst förvärfvade,
”utan ärfda egendom.”
”Detta underställe* Herr Grefven ask
84
StatsXJtsk. Betäntandem
”LandtMarskalkens samt Höglofl. Ridderskapets
”och Adelns bepröfvande, med begäran att Me”morialet
med de öfrige Respeäive Stånden
”matte communiceras*
G. A. Silverstolpe.”
Då StatsUtskottet nu åligger, att Utlåtande
öfver detta Memorial afgifva, får Utskottet vördsamligen
anmäla, att, när vid 1812 Ars Urtima
Riksdag i Örebro, Rikets Höglofl. Ständer fattade
Deras beslut om afskrifningen af RiksgäldsContoirets
Utländske Skulder, undantogs ifrån
detta Allmänna Beslut ett större antal Oblisa
ö
tioner
uti Holländske och Brabantske Uånen, af
hvilka Svenska Medborgare, enligt uti RiksgäldsContoiret
före Riksdagen företedde Handlingar,
genom köp blifvit innehafvare; och förordnades
tillika, att desse Obligationer, såsom bevisligen
tillhörande Svenske Medborgare, skulle, efter
den af Rikets Höglofl. Ständer fastställde Coursberäkning,
till Capital och Ränta liquideras med
RiksgäldsContoirets Förskrifningar i Svenskt Banco
på Fern år och med 5 Procents årlig Ränta.
Att Herr Ministern Lagersvärd jemväl var
fordringsägare hos Svenska Staten för ägande andelar
i Genuesiske Uånen, var då icke bekannt
eller anmäldt. Men, vid 1815 års Urtima Riksdag,
behagade Kongl. Majit afgifva Dess Nådiga
Proposition till StatsUtskottet, angående uptagande
och erkännande af någre Svenske Un.
dersåters fordringar, och ibland dem' Herr Ministern
Lagersvärds nu ifrågavarande fordran, be
-
StatsUtsh Betänkanden.
85
stående af åtskillige andelar uti Genuesiske Lånen,
till ett sammanräknadt ' Capital - belopp af
75,687 Lires 3 Soldi 10 Denari fuori di Ban.
co; på hvilket belopp, såsom inbegripet under
hela SkuldMassan i Genua, Två Tredjedelar, i
följd af 1812 Ars RiksdagsBeslut, redan voro
uti RiksgäldsContoirets Räkenskaper afskrifne.
Och då Herr Ministern Lagersvärd, med Notariens
1 Genua Juan Antoine Gambaros hos Kongl.
Majtt i underdånighet ingifne Attest, som, jemte
öfrige Handlingar, till StatsUtskottet öfverlemnades,
behörigen styrkt, det han redan år 1810,
och således förrän beslutet om afskrifningen på
Utländska Gälden fattades, blifvit ägare af Lane
- andelarne, pröfvade Rikets Höglofl. Ständer
skäligt bifalla, att denna Herr Ministern Lagersvärds
fordran skulle få liquideras på lika sätt
och efter enahanda grunder, som, vid 1812 Ars
Urtima Riksdag blifvit fastställde, i afseende på
ofvan omförmäldte Svenske Medborgare tillhörige
Obligationer uti Holländske och Brabantske
Lånen.
Men Herr Silverstolpe har nu önskat ändring
uti detta af Rikets Höglofl. Ständer bestämda
Liquidationssätt, samt begärt ersättning för Coursdifference,
som, efter hans upgjorde uträkning
skulle bestiga sig till minst 15,135 R:d 25 sk.
10 rst. i Svenska BancoSedlar.
Lör att fullständigt uplysa och utreda rätta
förhållandet med Herr Ministern Lagersvärds i
frågavarande fordran, anser StatsUtskottet nödigt
att aldraförst i minnet återföra, hurusom Riks
-
86
StatsXJtsk. Betänkanden.
gäldsContoiret redan ar 1808 inställt betalnin.
garne på dess Skulder i Amsterdam, Antverpen
och Genua; en omständighet, hvilken nodvän-,
digt skolat bidraga till. nedsättning af Prisen å
Svenska StatsFonderne å desse Orter.-— Och
då BiksgäldsContoiret, redan ar 1805, oansedt
den tiden alla betainingar på Utrikes Gälden i
fastställd ordning med yttersta .noggrannhet fullgjordes,
genom dess Ombud i Genua, Bankierhuset
de la Rue Freres, kunnat återköpa ganska
betydliga Capital, hörande till de derstädes uptagne
Lån, mot rabatt, som per medium varit
omking 1 6 | 'Procent, är väl all anledning förmoda,
att, efter iAp8 års krig, dylika Fordringar
kunnat erhållas mot en ännu större och
högst ansenlig rabatt,
Ehuru Notarien Gamb ar os förut åberopade
och här i afskrift bifogade Attest, utvisar, att
något LånCapital icke blifvit på Herr Ministern
Lagersvärd öfverlätet förrän år 1810, eller å en
tid, då Fordringarne i Genuesiska Eånen ansenligen
fallit i värde, yrkas likväl af Herr
Silverstolpe, att bemälde Herr Minister icke genom
köp, utan genom- omedelbar insättning uti
T,anén blifvit innehafvare af Eån - andelarne,
samt upgifves såsom orsak, hvarföre Herr Ministern
Lagersvärds namn förut icke varit synligt
i LånFisiorne, (hvilka uplysningsvis att nämna,
icke 'finnas uti BiksgäldsContoiret, utan i Genua, )
alt nemligen Sveriges fiendtliga förhållande till
Frankrike och den derunder lydande Genuesiska
eller JLiguiiska Republiken, som 1805 med
StatsUtsh Betänkanden.
*7
Frankrike införlifvades, skall gjort det oundvikligt,
att med sorgfällighet dölja ett Svenskt Publikt
Ombuds andel i Fänet, så att Herr Ministern
Lagersvärds redlige vänner i Genua härtill
lånat sine namn, intill dess Herr Ministern kunde
åter upträda, såsom rätt innehafvare af Fordringsandelen.
Men härvid förekommer aldraförst
den märkliga omständighet, som lärer undfallit
Herr Silverstolpes upmärksamhef, att de Hån,
hvartill Herr Ministern Lagersvärds andelar höra,
efter hvad Notarien Gambaros iner berörde
Attest närmare uplyser, äro aldraförst uptagne åren
1789 och 1791 samt omsatte åren 1799 och
1801, vid hvilka tidpunfter politiska förhållandet.
emellan Sverige och Frankrike -icke varit
sådant, att det kunnat påkalla det nu föregifne
försigtighetsmått, om ock antagas skulle, att Genue,
siska Staten då varit i beroende af Franska
Regeringen; hvarförutan det synes innebära en
motsägelse att en offentlig Fåne-negociation för
Svenska Kronans räkning kunnat tillåtas uti en
Stat, der på samma tid en enskild Svensk Mans
Egendom kunde vara blottställd, att af sjelfva
Regeringen våldföras. Men om ock Herr Ministern
Ijagersvärd af en eller annan anledning
funnit angeläget, att dölja sig såsom delägare uti
Svenska KronoFånen, hvilket åter motsäges af
Herr Silverstolpes yttrande, att Herr Ministern insatt
sine Penningar uti Fänet, just för att härigenom
ingifva förtroende, blir likväl svårt att
förklara, hvarföre Herr Ministern skolat betjena
sig af så många främmande namn, då af öftabe.
jorde NotarialAttest befinnes, att Fåne - andelar
-
SS
StatsTJtsi. JBetankanden.
ne blifvit på Herr Ministern öfverlåtne af minst
3g personer, till största delen Fruntimmer; och
att sammanräknade beloppet af de andelar, som
åtta personer på honom transporterat, endast utgjort
2160 Lires 10 Sous 6 Denari fuori di
Råneo, ehuru alla desse andelar tillhört ett och
samma Lån.
Efter noga granskning af alla dessa omständigheter,
har hos StatsUtskottet den öfvertygelse
blifvit stadgad, att Herr Ministern Lagersvärd
icke genom omedelbar insättning uti Lånen blifvit
innehafvare af de ifrågavarande Fordringar.
Och då Herr Ministern redan af RiksgäldsContoiret
erhållit betalning efter enahanda grunder,
som, vid 1812 års Urtima Riksdag beviljades
andre Svenske Medborgare för deras Fordringar
uti Holländske och Rrabantske Lånen och vid
3.815 års Urtima Riksdag serskildt fastställdes för
Herr Ministerns andelar uti Genuesiska Lånen,
finnér StatsUtskottet sig ej kunna någon ytterligare
förmon för Herr Ministern tillstyrka; ty
livad angår det biträde, som Herr Ministern
Lagersvärd skall lemnat RiksgäldsContoiret vid
dess Lån-negociationer i Genua, så är detta en
serskild omständighet, hvaraf StatsUtskottet ansett
sig icke böra företaga någon granskning;
men att Herr Ministern Lagersvärd icke saknat
ali belöning af RiksgäldsContoiret för ett sådant
biträde, det utvisar, Contoirets Räkenskaper för
äfen 1800 och 1802, enligt hvilka Herr Ministern
under benämning af Resekostnads ersättning
och Gratifrcation undfått Ett Tusen Riks
-
StaisUtsk. Betänk and en.
*9
daler Hamburger Banco och Sexton Tusen
Uires
Dettta
allt underställes vördsamligen Rikets
Höglofl. Ständers närmare bepröfvande. Stockholm
dea 17 Januari i 1818.
(Den bilaga, som här skulle inflyta, finnes förut tryckt
i Bihanget till Riks-Ståndens protokoll 1815, 2:dra Delen,
sid. 203, hvarför densamma nu. uteslutes.)
N:r 34.
St atsUt skottets Memorial till Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, angående
Herr CapitaineLieutenanten Grefve
C. C. Pipers Memorial om befrielse
frän Bevillning för Höganäs Stenkols
Werk.
Cxenom ProtocollsUtdrag af den ao i denne
Månad har Höglofl. Ridderskapet och Adeln
till Stats- och BevillningsUtskotten remitterat
Herr CapitaineLieutenantens m. m. Grefve C. C.
Pipers Memorial om Höganäs StenkolsWerks delägares
fritagande från aR Bevillning för Grufvorne;
men då denne fråga end'ast angår Allmänna
Bevillningens fördelande, har StatsUtskottet
funnit någon Dess åtgerd härvid icke äga
rum; hvilket Utskottet likmätigt 44 §. i Riksdagsordningen
ansedt sig böra vördsamligen a* -  mäla. Stockholm den 23 Januarii 1318<
ge
StatsUtsk. Betänkande!!,
N:r 35.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, öfver gjord anmärkning
vid Dess yttrande, angående afskrifning
utaf värdet, m.fi. kostnader
i och för ätskillige på Kungsholmen
belägne till Carlius uplåtne BränneriByggnader.
Sedan 1 anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om erforderlige medels anslående
till Magazinslnrättningens ersättning för de å
Kungsholmen belägne och till Curhuslnrättning
för Stockhplms Stad och Län uplåtne BränneriByggnader,
jemte ätskillige dervid upgångne
kostnader, tillsammans utgörande en Summa af
16,881 R:d g sk 9 rst., StatsUtskottet genom
yttrande den 24 sistledne December föreslagit
och hemställt, huruvida någon annan ersättning
häraf vöre nödig, än att beloppet, efter pröfning,
afskrifves i Magazinslnrättningens Räkenskaper;
så har hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln af
Herr Capitaine in: ih. Friherre Staél von Hollstein
blifvit anmärkt, att ehuru det kunde vara
likgiltigt om denne ersättning utgår af Magazinsfonden
eller andre Statens medel, då Utgiften
ändå stadnar på Folket, vore det likväl, efter
Herr Friherrens tanka, i sin ordning, att enär
alla medel böra till sine anslagne behof användas,
Magazinsknrättningen, som dessutom genom
Förluster af flere slag, får vidkännas årlig
minskning i dess Fond, icke ytterligare må be-.
StalsUtsh• BetiinJtanden.
lastas med denne Utgift eller 'Afskrifning, utan
att densamma borde ersättas af den betydeliga
Pond, som till Sjukhusinrättningen finnes anslagen;
Och har frågan af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, i anseende till . denna anmärkning,
blifvit återremitterad till StatsUtskottet.
Då de trenne öfrige Stånden, nemligen
Högvördige PrästeStåndet deh 2sdra - i denna'Månad,
samt Wällofl. RorgareStändet och Hedervärda
BondeStåndet den yo:de sistledne December
bifallit StatsUtskottets förberörde hemställan,
hvarigenom altså, likmätigt 6g §. i Regeringsformen,
Ärendet är afgjordt, har StatsUtskottet
under åberopande af Dess redan gifne yttrande,
endast skolat sådant till svår å förevarande Älerrerniss
vördsainligen anmäla. Stockholm den 23
Januarii 18 18.
N:r 36. 1
Riksens Höglofl. Ständers Statsutskott
s Utlåtande, i ani enning af Herr
Borgmästarens och Lagmannen Kjellanders
Memorial, om ändring i nu
gällande föreskrifter om Magistraternes
skyldighet att förvara en nyckel
till LandtRänteriernes CassaKistor.
WntdL BorgareStåndet har till StatsUtskottets
yttrande remitterat Borgmästarens Herr Lagmannen
G, Kjelanders Memorial med andragande huruledes
genom ' Författningarna är ferordnadc,
StatsUtsh. Betänkanden.
att vid RandtRänterierne alla medel skola förvaras
innom pne Ras, hvartill RandsKamereraren
skall hafva en Nyckel, Räntemästaren den
andra oeb Magistraten i Staden den tredje, med
deraf följande och beroende ansvar, samt att 500
P»:d vöre den högsta Summa, Räntmästaren vid
förefallande behof ägde utom Ränterikistan disponera;
Och som desse Författningars handhafvande
efter ordalydelsen skulle i de större Ränen,
der daglige in- och utbetalningar, depositioner
och lefvereringar förefalla och upgå till
flere tusende Riksdaler, medföra den följd, att
en Magistratsperson med Nyckeln hvarje dag
mäste vid Ränteriet sig infinna och ständigt vara
till hands; Men desse föreskrifter icke möjligen
kunna efterlefvas, utan man troligen på de
flesta ställen måste atnöjas dermed, att vid hvarje
Månads Inventering inläsa hvad som influtit
samt assistera då större Remisser skola afgå till
Kongl. Räntekammaren, RiksgäldsContoiret med
flera ställen, hvarigenom all Upbörd och Refverering
imellan Inventeringarne förblifver under
Räntemästarens vård, samt det åsyftade ändamålet
altså icke synes vunnet; så har Herr Ragmannen
föreslagit den ändring i åberopade Författningar,
att Magistraterne måtte befrias från
all befattning med Ränteriernes medel, eller ock
att en Instruftion lemnäs som bestämt föreskrift
ver, huruvidt Magistraternes åtgärd ina sträcka
sig, om den inskränkes till blotta förvarandet af
Nyckeln till Ränterikistan och den deraf följande
ständiga Uppassningen, eller om någon öfiVersigt
och controll af sjelfva Räkenskaperne
StatsUtsk. Belänkanden.
93
dermed är förenad. Men orri Magistraterne skulle
bibehållas vid detta mödosamma åliggande oell
•deraf följande ansvar, anhåller Herr Lagmannen
Kjellander, att en passande Lön af StatsWerkets
medel för dem anslås, hvartill så mycket större
anledning vöre, som Städerne sjelfve löna sine
Embetsman,' utan bidrag af Staten, och, då de å.
laggas göromål af så skiljaktig beskaffenhet från
deras öfrtgs befattningar, nödvändigt måste njuta
någon ersättning, billig äfven i afseende på da
fleste Magistraters ringa löne-inkomster.
StatsUtskottet får i anledning häraf uplysa:
att genom Kongl. Brefvet af den 15 Maji 1694
samt Kongl. KarnmarCollegii derpå grundade
CirculaireBref af den iStde i samina månad,
28 §■ i Landshöfdi.ngelnstiuäion af den 4:de
November 1734 och 6:te i Kongl. UpbördsReglementet
af den i3:de November 1739 är
stadgadt, att 3:ne Lås böra sättas för Ränteriernes
Cassakistor samt LandsKamereraren, LandtRäntmästaren
och SlottsFogden, eller der sådan
ej är, Borgmästaren eller någon annan hederlig
Man, som Landshöfdingen dertill skicklig finnér,
, hafva hvar sin nyckel till berörde lås, och
således alla tre vara tillstädes när någre medel
i kistan inläggas eller derifrån uttagas.
Någon ändring i desse Författningar, hvilka
afse nödig säkerhet om Kronans medel, finner
StatsUtskottet sig icke kunna i anledning af
förevarande motion föreslå, helst, da det icke i
allmänhet och ovillkorligen ar stadgadt, att den
3:dje Nyckeln till RäuterieCassakistan bör inne
-
94
Sfats Utsi. Betänkanden.
hafvas af. borgmästaren eller någon Magistratens
[Ledamot, utan ett sådant förtroende kan af
[Landshöfdingen lemnäs åt någon annan dertill
skicklig-person, denne befattning genom ombyte
imellan .elem, sorn' Landshöfdingen dertill äger
utse, blifver mindre besvärande; och vid ett
sådtyit förhållande anser ock Utskottet någon serskild
Lön eller vedergällning för de Magistratspersotier,
sorn kunna erhålla ifrågavarande Updrag,
desto mindre kunna tillstyrkas att af Statens
bestås, sorn St.ädernes åliggande att löna sine
Tjenstemän, synes icke böra sålunda betraktas,
1 om skulle desse endast vara till Städernes
tjenst, då hvarje Stad njuter donerade formoner,
fri- och rättigheter, hvilka, nied afseende äfven
på Statens gemensamma bästa, dem förundte
blifvit.
Detta hemsta] les vördsam ligen till Riksens
Högloft. Ständers bepröfvande; oell varda 2tne
Ledamöters af Utskottet yttrade serskildte tankar
bifogade genom ProtocollsUtdrag. Stockholm den
23 Januarii 1818.
Utdrag af Protocollet,, hullet hos
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm d.
17 'J annar ii 1818.
S. D. 1 frågan om den af Herr [Borgmästarn,
Lagman Kjellander föreslagne befrielse för Mani.
sfraterne från Skyldigheten att förvara en Nyckel
tili Land ([Ränteri erne* Cassakistor m. in.,
StatsUtsk. Betänkanden.
95
derom StatsWerks -Afdelningen med projefteradt
betänkande inkommit, anförde Herr Brukspatron
Ekelund skrifte!igen: ”Då jag uti Höglo/!. Afdelningen
förklarade mig , vara af skiljaktig metning
med Pluraliteten ar jag skyldig, att cler”före
nämna mine skäl. Ändamålet att en Ma”gistratsPerson
nödvändigt, skall förvara en af
”Nyckiarne till Ränterikistan, mäste, efter För”fattningarnes
ésprit, nödvändigt vara, att derigenom
bereda säkerhet för Statens medel, då
”derjemte är stadgadt., att alla Penningar inom
”gene Lås skola gömmas, utom de 500 Rtd
”Räntémästaren är tillätet, att till förefallande be”hof
utom Cassakistan förvara. Wore icke än”damålet
sådant, inser jag för min del icke nöd”vändigheten
af dessa säkerhetsmått, men då
”Författningarne åsyftadt en Controll på Ränt”mästaren,
sorn måhända, vore den mäst till fö r -  ”iiteliga, om alla inflytande Medel öfver 500
”R:d genast i Ränterikistan inlästes, lärer hvar
”och en finna, att i de större Länens Ränterter,
”den Magistratsperson, som liar Nyckelen, hvar.
”dagligen måste A'ara tillstädes, och det tyckes
”förutsätta en högre grad af obillighet, att en
”så beskaffad trägen tjenstgöring för Staten af
”Embetsman, som icke njuta Statens lön, utan
”ali vedergällning skall bestridas. Är återigen
”förvarandet af RänterieNycklarne icke forknip”padt
med något ansvar, hvartill tjenar da väl
”denne anstalt? Och beror det pä Landshöfdingen
att i detta fall anmoda hvilken han be”hagar,
dä tyckes att de Tjenstemän, sorn dngeligen
hafva sine göromål i samma hus t. ex.
g6
StätsUtsk. Betänkanden.
”Lands-Secreteraren, Ijäns-Eokhållare m. fl. när
”mast
äro till hands, att emottaga denna befatt:
22
ning.
”Jag utbeder mig, att Höglofl. Utskottet
”täckes lemna upmärksamhet åt detta ämne så”som
i min tanka förtjenande den rättelse, som
”författaren af Memorialet önskat; Och kan jag
”icke, efter mitt omdöme, eller finna det rättvist,
”att Magistrater i ResideneeStäder skola hafva
”en så trägen tjenstgöring, utom sine andre gö”romål
och detta utan all slags Arfvode, då
”Magistrater uti andre Städer derifrån äro befriade”.
Efter upläsaudet hvaraf, Handlingarne, uppå
Herr Borgmästaren Norströms begäran, lades
på bordet.
Utdrag af Protocollet hållet hos
Riksens Högloft. Stånders StatsUtskottt
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 23 Januarii 1818.
S. D. Wu förnyad föredragning af det den
17 i denna månad på Bordet lagde Betänkande,
i anledning af Herr Lagmannen Kjellanders
Memorial om Magistraternas befriande från skyldigheten
att förvara en nyckel till EandtRänteriernes
Cassakistor m. m. yttrade Herr Borgmästaren
Norström skriftligen: ”Hå det icke
lärer fot dras att Magistratsperson, som tillika
är ombetrodd en Ränterinyckel, skall kunna
hvar
-
StatsUtsk. Betänkandet!,
97
hvarken controllera Räntemästaren, hvilket i
isynnerhet är TandsContoirets åliggande, eller
vara ansvarighet Underkastad för rigtigheten a£
de medel, der rätteligen bör finnas, men denne
skyldighet, ehuru utan alt ändamål, kan tillskynda
MagistratsPerSonen desto mera besvär,
olägenhet och hinder i andra dess göromål,
sorn Räntemästaren icke äger hemma hos sig
innehafva mer än 500 R:d, öfver hvilket belopp
flere gånger örn dagen i synnerhet vissa
tider på året Ränterilefverering kan göras samt
i följe deraf samma Magistratsperson skyldig till
Ständig uppassning, enär sådant af vederbörande
påfordras, finner jag, för min del, ingen säkerhet
eller egentlig afsigt dermed, att en Magh
stratsPerson nödvändigt skall besväras med en.
Ränterinyckel; åtminstone hoppas jag att om
Höglofl. Utskottet sådant tillstyrker, tillika före*-  siås någon ersättning derföre, hälst icke billigt
synes, att ett så betydligt besvär skall, utan ali
ersättning, åläggas en i öfrigt så obetydligen
lönad Tjensteman som MagistratsPersonerne i
allmänhet äro’h
Oell skulle, enligt derom gjord begäran,
detta anförande, jemte Herr BruksPatronen Ekelunds
vid Utskottets sista sammanträde i detta
ämne anmäldte serskildta tankar, uti ProtocollsUtdrag
åtfölja StatsUtsko.ttets Betänkande till Rikets
Höglofl. Ständer.
Bihang till RiksSt, Prot. 1S17 —ISIS- 4;de Sarai. 13, 14:
98
StatsUtsJi. Betänkanden.
N:r 57.
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
s Utlåtande, i anledning af f. d.
vice Talemannen fou jonssons
Motion om Tullgarns Kungsgårds öfverlemnande
till Hans Kongl. Höghet
Prins OSCAR.
(jenom Pi otocollsUtdrag elen 23 sistledne December,
har Hedervärda BondeStåndet till Statsutskottet
remiterat ett af f. d. vice Talemannen
Jon Jonsson Fran Blekinge dit ingifvit så lydande
Memorial: ”Då enligt 77:de §. i 1809 års
”BegeringsForrn Kungsgårdarne i Riket förhaltas
efter de grunder Riksens Ständer derom
”föreskrifva, så hemställer jag vördsami igen, att
”Tullgarns Kungsgård, som nu på lifstid innehafves
af Hennes Kongl. Höghet Prinsessan
”SOPHIA ALBERTINA, får efter Hennes
”Kongl. Höghets afträdande emottagas och in.
”nehafvas af Hans Kongl. Höghet Hertigen af
”Södermanland, Prins OSCARA.
”Orsaken till denna min hemställan är,
”att i ovisshet om, enär Hennes Kongl. Höghet
”Prinsessan afgår, Ständerne då ä'10 tillsammans,
”nu förut hafva förekommit att vid ett sådant
”inträffande tillfälle, ej med Tullgarns Kungsgård
vidtages åtgärder, hvarigenom öfverlem”nandet
deraf till Hans Kongl. Höghet, Prins
”OSCAR, icke skulle blifva möjligt”.
”Om som jag hoppas, denna min hemstäl*
StatsUtsk. Betänkanåen.
99
!,!an vinner mine Medbröders bifall; så anhäl.
”ler jag, att denna matte blifva communicerad
”med vare Hög- oell Respe&ive MedStänder,
”samt remitteras till vederbörligt Utskott.
Jon Jonsson”.
Och hafva, enligt hvad berörde ProtocoilsUtdrag
vidare innehåller, Riksdagsmännen Pehr
Nilsson från Cristianstads, Jonas Jansson från Calin
are, Johan Lejclitz från Bohus, Jonas Andersson
fran .Kronobergs, Peh.r Pehrsson från Stockholms,
Ephraim Larsson från Elfsborgs, Gustaf Gustafs,
son och Pehr Olsson från Nyköpings Häri, samt
Jon Jöransson från Oland jemväl instämt i denna
hemställan.
Då SfatsUtskottét nu åligger, att Utlåtande
i ämnet afgifva; får StatsUtskottet vördsam ligell
uplysa, att f. d. Konung Gustaf Adolfh, tili
betygande af sin vänskap och tillgifvenhet för
Dess kärälskelige Faster, Hennes Kongl. Höghet
Prinssessan SOPHIA ALBER JINA, enligt skrifvelse
till KammarColIegiurn och StatsContoiret
af den i Junii 1807, i Nåder förordnat att
Tullgarns Kungsgård, som efter Högtsälig Hans
Kongl. Höghet Hertig FREDRIC ADOLPHS
död, ater tillfallit Kronan, linge af Högbémälté
Hennes- Kongl. Höghet emottagas, ifrån den
I4:de nästföregående Mars, till full disposition
och åtnjutande af alla derutaf fallande Inkom.
Ster uti Hennes Kongl. Höghets lifstid, dock
med åtskillige uti det Kongl- Brefvet bestämde
vilkor och förbehåll.
19 0
StatsUtsk. Bet auli anderi.
Och sorn något hinder således icke förekommer
emot Dispositionen af Tullgarns Kungsgård,
enär densamma, efter Hennes Kongl.
Höghet Prinssessan SOPHIA ALBERTINA
blifver ledig, och härvid det serskildta förhållande
inträffar, att, deräst Riksens Höglofl. Ständer
nu ej på förhand förordna, huru med ifrågavarande
Kungsgård bör förhållas efter Hennes
Kongl- Höghet Prinssessans död, den Gud
länge Nådeligen fördröje, skulle enär Författningarne
föreskrifva, att Kongl. KammarCollegium
genast skall gå i författing om ledige
Kungsgårdars utarrendering, Riksens Höglofl.
Ständer betagas möjligheten, att om denna Kungsgård,
efter önskan disponera; har StatsUtskottet
trott sig äga desto större skäl tillstyrka att Tullgarns
Kungsgård med tillhörande Lägenheter
och Inventarier ina, efter Hennes Kongl. Höghet
Prinssessan, tillfalla hans Kongl. Höghet,
Prins OSCAR, att i Dess lifstid, under fulL
nyttjande rätt, disponeras med samina vilkor,
Hennes Kongl. Höghet Piinssessan den nu innehar,
som Riksens Höglofl. Ständer derigenom
sättas ytterligare i tillfälle att ådagalägga sitt
underdåniga lifliga deltagande för den Furste,
uppå Hvars lofvande och utmärkta egenskaper
Rikets alla Innevånare bygga ett så väl grundadt
hopp om Rikets fortfarande sällhet och
ära. Stockholm den 33 Januari! 1818.
StatsUtsi. Betänftanden.
N:r 58.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss, angående Härad
sskrif varén Rydstr örns Pension.
K.ongl. Maj:t har genom Nådig Remiss af den
17 sistledne December till Riksens Sländers
Statsutskott öfverlemnat förre Häradsskrifvaren i
Tjust Fögderi af Calmare Län, Lars Rydströms
underdåniga ansökning, att för 3’ulii till och med
December Månad 1815, utbekomma den honom
efter afskedstagande från nämnde Syssla tillagde
Pension, som Rydström på den grund ej kunnat
för nämnde Månader få upbära, att anmälan hos
Kongl. StatsCoötoiret derom ieke blifvit gjord
inom den Prasscriptionstid, som blifvit bestämd
genom Kongl. Kungörelsen den gide December
181?.
lif ■
Då, i följd häraf, StatsUtskottet nu hemställer
denna fråga till Riksens Höglofl. Ständers
åtgärd, får Utskottet lemna den uplysning,
att, efter hvad handlingarne i ämnet innehålla,
hade Häradsskrifvaren Rydström, under den 23
Maji 1815 blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder tillagd
den förmån, att vid afskedstagande! undfå
Pension till belopp af |:delar utaf hans innehafde
Lön och Mantalsskrifvare Provision; hvarefter
Rydström den 14 Julii samma år erhållit
afsked från tjensten, samt alltså med påföljde Juli!.
månad ägde åtnjuta Pensionen, bestigande a£
^02 JStatsUtsk. Betiinkanden.
Könen till 7 2 Rid 44 slc. och af Provisionen
pil 35 Rid 29 sk. 2 rst. eller tillsammans 108
R:d 25 sk. 2 rst. årligen; men då någon anmaIan
om utbekommande deraf ej skett förrän den
jssta Augusti i8r6, hade Kongl. StatsContoiret
den 2 5=te Oäober samma år förklarat sig, emot
pfvanhögstberörde Nådiga Kungörelse, som föreskrifver,
att ali fordran hps StatsWerket för ett
föregående år, skall inom den i:sta Julii det påföljande
utreqvireras, ej kunna låta utbetala Pensionen
för Julii till och med December Månad
år 1815; och har af sådan orsak Rydström hos
Kongl. Majit i underdånighet ingifvit förevarande
till StatsUtskottet remitterade ansökning, deruti
han förmäler sig ej haft den ringaste kännedom
om tiden inom hvilken han, till Pensionens
utbekommande bort sig anmäla.
Då förenämnde Kongl. Kungörelse ej förklarar
en Fordringsägare, som försummar den
bestämde PrtEscriptionstiden, sin rätt förlustig, utan
endast att Fordringen anses förfalla intill
dess Riksens Ständer komma tillsammans och
pröfvat huruvida till godtgörande deraf, medel
kunna beviljas; så och enär härvid förekommer,
att Häradsskrifvare^ Rydström skall varit okunnig
om tiden från hvilken han ägde Pensionen
tillgodonjuta och sålunda ej kunnat iakttaga den
Termin, inom hvilken han för ifrågavarande
månader bort densamma utbegära; har StatsUt.
fkottet, med afseende tillika derå, att Rydström
för sjuklighet nödgats taga afsked, och att förlusten
af ifrågavarande Pensions belopp skulle för
SiatsUtsh. Betänkanden. 103
honom vara Itänbar, ansett sig böra till Riksens
Höglofl. Ständer vördsamligen hemställa, örn icke,
enligt den i dylike frågor följde Princip,
bemälte Häradsskrifvare må beviljas att utbekomma
denna Pensions andel, utgörande efter ofvanberörde
beräkningsgrund, 54 R:d 12 sk. 7
rst., hvartill StatsUtskottet, om bifall härtill lempas,
skall föreslå tillgång. Stockholm den 23 Ja.
puarii 1818.
N:r 59.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskottsUtlätande
i anledning af RiksdagsFullmägtiges
för Götheborgs Stad, Herrår
Sam. Arfvidssons, Zach. IVidebergs
och E. M. Lejflers Memorial
om Policelnrättningens derstädes
underhållande af Statens medel9
m. m.
X_Jti afgifvet Memorial, sorn Wällofl. BorgareStåndet
till StatsUtskottet remitterat, hafva Herrar
Sam. Arfvidsson, Zach. Wideberg och E, M.
Leffler, såsom Fullmägtige för Götheborgs Stad
andragit, huruledes genom Kongl. Förordningen
den ig:de Augusti 1807 blifvit förordnadt, om
en förbättrad och utvidgad Policelnrättning i
berörde Stad, som fatt vidkännas en på Stadens
Stat uptagen aflöning till Embets- och Tjenstemän
samt Betjente i och för denne Inrättning
104
StatsUtsh. Betan}anden.
af 35°33 16 sk. Banco utom de för densam
ma
i Rådhuset uplåtne Rum och Lägenheter,
för hvilka hyran beräknas till Ett Tusende Riksdaler
årligen, och då likväl denne Policelnrättning,
som utom den i Stockholm, vore den enda
i Riket, skall vara af enahanda beskaffenhet
med Hufvudstadens Police, hvilken underhålles
och bestrides af StatsWerkef, med anslagne
15,000 R:d årligen, utom 1,450 R:d, som Stockholms
Stad dertill bidrager, så anhålla bemälte
RiksdagsFullmägtige, att kostnaden för den i
Götheborg anordnade Polieen, som skall sträcka
sin åtgärd äfven utom Stadens egenteliga område,
måtte varda med 4,033 Rtd 16 sk. upförd å
RiksStaten, att af Allmänne medel utgå; äfven
som hemställt blifvit, om icke Götheborgs Stad
kunde för den under de förflutne 10 åren härtill
erlagde Summa af 40,533 R;d 16 sk. af Statsverket
ersättas.
Den till grund för ifrågavarande begäran
gjorda jemförelse af Policelnrättningen i Götheborg
med den i Stockholm, har StatsUtskottet
icke ansett kunna antagas som skäl för StatsWerkets
belastande med den förres underhållskostnad,
emedan berörde Inrättning i Stockholm,
hvilken äfven till en del bestås och aflönas utaf
denne Stads medel, äger det dubbla ändamål,
att den ej blott skulle befordra ordning och
skick innom Stockholms Stad, utan ock i anseende
till dess egenskap af Hufvudstad och deraf
följande förhållanden, bevaka säkerheten och
lugnet i afseende på det liela af Riket. Och e
-
StatsUtsk. Bettiniamlen.
i 05
huru Kongl. Majit i Nåder, genom ofvan åberopade
Förordning af år 1807 stadgat och förordnat,
det en serskild och mera verksam samt
följakteligen vid en tillökt Personal kostsammare
Police i Gölheborg skulle inrättas, synes dock,
enär Stadens folkmängd, vidd och rörelse dertill
föranledt, något skäl af denne till Stadens eget
bästa vidtagne förbättrade anstalt icke kunna hemtas
till kostnadens öfverflyttande på StatsWerket,
hälst alla öfrige Städer hafva hvar för sig, efter
storlek och behof, något slags Police att underhålla.
StatsUtskottet finner alltså sig icke kunna
tillstyrka, att Götheborgs Stad må, i likhet med
Stockholms, erhålla något bidrag af Allmänne
medel i och för underhållandet af den PoliceInrättning,
som i Götheborg kan vara erforderlig.
Men, sorn på sätt förenämnde Författning
innehåller, samt Utskottet haft tillfälle derjemte
inhämta, berörde Inrättning år 1807 gifvits den
större omfattning än den tillförene ägt, att densamma
skall sträcka sin vaksamhet och åtgärd
till följande utom Stadens område belägne delar,
nemligen: Masthuggsbergen, Gamla AmiralitetsWarfvets
grund, Hästhagen, Sågängen och Majorna
ända till så kallade Klippan, äfvensom till
alla Elfsborgs KongsLadugårds ägor samt utom
Kungsporten till den bebygde delen af Handels
grund till Kallebäcks bro; hvilka delar förut i
detta hänseende, äfvensom ännu hvad Mantalsskrifning
och KronoUpbörd angår, 1 ydt och ly.
da under ortens Kronobetjening, genom hvilken
StatsUtsk. Betänkandert,
förändring en betydelig tillökning för Göthe*
borgs Stad upkommit i kostnaden till underhållandet
af brottslige Personer, som af Policebetjeningen
i berörde, utom Staden varande delar
gripas och insättas i Stadens fängelse; så och
enär det synes bero af Kongl. Majlts Nådiga
Pröfning och Förordnande, huruvida ej förhållandet
i denne del nu mera skulle kunna utan
olägenhet återföras till sitt förra skick, men i
annat fall billigheten fordrar, att Staden varder
stödd eller ersatt för den härigenom densamma
tillskyndade drygare Utgift, hvilken då de brottslige
af Kronobefjeningen infördes i Länsfängelset,
vidkändes af Kronan; har StatsUtskottet
ansett sig böra vördsamligen hemställa om icke
Riksens Höglofl. Ständer skulle finna lämpligt
till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna,
huruvida den förändring uti ofvanberörde år
1807 gifne Författning om Policen i Götheborg
må vidtagas, att inrättningens omfång inskränkes
till sjelfva Stadens område såsom tillförene;
men att därest sådant i Nåder pröfvas otjenligt
och att vid det, som nu stadgadt är bör förblifva,
Staden måtte såsom bidrag af Staten för den
utgift, som till större antal fångars underhåll
då åtgår och förorsakar betydlig kostnad, erhålla
1,500 Riksdaler årligen af de till Extra Utgifter
på RiksStatens Åttonde HufvudTitel anslagne
medel eller ock af den Summa, som till
Fångars skjuts och underhåll i allmänhet finnes
upförd på Stat. Stockholm den 33 Januari^
SlatsUtsi. Betänkanden.
107
N:r 40.
StatsUtskottets Memorial angående
förhållandet med Löfås Silfver Werk,
U"ti skrifvelse den i^xle Junii 1815, anmälte
hos Kongl. Maj:t Riksens då församlade Ständer
i underdånighet, hurusom Räkenskaperne
funnits utvisa, att Löfås SilfverWerks Tionde,
hvilken, såsom en StatsWerkets ordinarie Inkomst,
vore beräknad till 20 R:d, icke till detta
belopp utgått, och att Grufvedriften, efter
derom anstälde noggranna undersökningar, vid
detta verk sig icke lönade, utan medförde en
betydlig årlig förlust för Kengl. Maj:t och Kronan,
i anseende till de stora friheter acil föl"
maner detsamma på Kronans bekostnad, åtnjuter;
hvadan Riksens Ständer, enär af inga Handlingar
kunnat utrönas, att Disponenten af Werket
blifvit tillagd någon ägande rätt dertill, utan
endast fått Dispositionsrätten sig uplåten, i underdånighet
anhöllo, det nådig befallning måtte
till Kongl. Kammar- och BergsCallegierne afgå,
att ofördröjligen vidtaga anstalter till Werkets
nedläggning samt de detsamma förundte förläningars,
friheters och förmåners indragning till
Kongl. Maj:t och Kronan, derunder dock icke
inbegripne de extra tjenstbarheter, hvilka Allmogen
till Bruket utgjort, och hvarifrån den
vid Werkets nedläggning ansetts böra njuta befrielse;
och tillkännagåfvo Riksens Ständer derjemte
sig icke hafva något att påminna deremot,
^in Disponenten af Löfås ville, på egen bekest
108 Statslltsh Betänfianden.
nåd och utan något understöd af Kronan eller
det Allmänna, GrufveArbetet fortsätta pä sådane
vilkor, som med Forfattningarne om Bruksoch
Bergs-handteringem instämma.
Dä vid den FtatsUtskotfet nu åliggande
StatsReglering, det ansetts nödigt erhålla underrättelse
om hvilka åtgärder i anledning af Riksens
Ständers ofvan anmärkte beslut, blifvit vidtagne,
har Utskottet derom sökt och erhållit den
uplysning. att Kongl. Majit täckts i ämnet infordra
Dess och Rikets Kammar- och BeigsCollegiers
underdåniga Utlåtanden, hvilka i anseende
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i
Stora Kopparbergs Län dröjsmål med insändanäe
af dess infordrade yttrande jemte Disponentens
af Löfås, Bergsfogden Forsslinds förklaring
härutinnan, först den i sistledne December kunnat
affattas utaf Kongl. Bergscollegium samt
den 19 derpåföljande, utaf Kongl. KammarCoflegium;
och hafva Kongl. Collegierne härvid
gemensamt tillstyrkt, att de Löfås SilfverWerk
förundte friheter och förläningar måtte indragas,
samt åter hemfalla Kongl. Maj:t och Kronan;
dock har Kongl. Bergscollegium till Kongl.
Majit i underdånighet öfverlemnat, om icke en
på stället skeende Undersökning borde föregå, i
ändamål att få utrönt, huruvida på sätt en i
Kongl. BergsCollegio företedd Markschejder förrättning
tycktes utvisa, anledningar kunde förefinnas,
att för framtiden kunna påräknas en
mera utvidgad Grufvedrift och deraf upkömmande
större Malm-tillgång samt således äfven
StatsTJtsk. Betankanden.
109
Större inkomst och fördel för Staten och det
Allmänna.
Ärendet lärer sedermera icke blifvit Kongl.
Maj:t i underdånighet föredragit; och den af
Riksens Ständer beslutade nedläggning af Löfås
SilfverWerk samt indragning af detsamma för»
undte friheter och förläningar, har såleder ännu
icke kommit till verkställighet. Då imedlertid
■ytterligare uppehåll häruti synes vara att befara,
om Nådigt bifall lemnäs till den af Bergscollegium
föreslagne undersökning om möjligheten
att utvidga Grufvedriften vid detta Werk, har
StatsUtskottet jemte anmälan om förhållandet
härmed, trott sig böra Riksens Höglofl. Ständer
vördsamligen underställa, om, icke hos KonglMaj'.
t den underdåniga anhållan kunde göras,
att Kongl. Maj:t utan att medgifva vidare un.
dersökningar, såsom endast medförande tidsutdrägt
och ländande till StatsWerkets förlust, i
Nåder täcktes anbefalla skyndsam verkställighet
af Riksens Ständers vid 1815 års Riksdag i ofvanberörde
måtto vidtagne beslut. Och föreslår
StatsUtskottet, i sammanhang härmed, om icke,
©när det af StatsUtskottet afgörande StatsProjefl
kommer, efter behörig granskning af Riksens
Höglofl. Ständer, att tjena till efterrättelse med
nästkommande 1819 års början; hvarförinnan
de Dölas SilfverWerk förundte friheter och förläningar
säkerligen blifvit indragne. i synnerhet
om, på sätt StatsUtskottet föreslagit, ytterligare
underdånig önskan derom hos Kongl. Maj:t
framställe*, värdet af desse friheter och förlä
-
ilo StatsTJtsL Betänkande)!.
ningar må såsom én StatsWerkets Inkomst uti
förenämnde StatsProjeft uptagas. Stockholm deri
23 Januarii 1818.
N:r 41.
Riksens Högloft. St amiens Stais Utskotts
Utlåtande i anledning af åtskillige
inom IVällofi. Borgare- och Hedervärda
BondeStånden väckte Motioner
om åtal af vederbörandes försummelse,
att insända de för RiksHufvudBokens
upgörande anbefallte Omslut.
Jemte tillkännagifvande, att StatsUtskoftets den
«7'.de sistledne December afgifne Utlåtande i
anledning af Kongl. Majtts Nådiga Remiss uppå
Herr StatsComrnissarien och Riddaren Wide.
grens underdåniga ansökning om vidare förskott
på Arfvodet för RiksHufvudBöckernes upgörande
och afslutande, blifvit bifallit, har Wallof!.
RorgareStåndet genom ProtocolIsUtdrag den 3o:de
derpåföljande, till Utskottets Utlåtande remitterat
den af RiksdagsFullmägtigen för Stockholm Herr
Grosshandlaren Setterwall väckte samt utaf flere
Ledamöter inom Wällofl. BorgaraStåndet understödde
fråga om åtal emot Vederbörande Dandsliöfdingar
för deras försummelse, att till Kongl.
SiatsContoiret insända de för RikshufvudBöckerties
upgörande anbefalte nödige Omslut, hvarigenom
hinder och uppehåll inträffat i detta vigliga
arbete; och har Herr Borgmästaren Lag
-
ScatsUtsL Betilnkanden.
iil
toännen Ullberg, sorn ansett en åtalan af ifrågavarande
försummelse öfverskrida den rättighet
tjo:de §. af RegeringsFormen tillägger Riksens
Höglofl. Ständer, föreslagit, att förhållandet härutinnan
imedlertid måtte hos Kongl. Majit i underdånighet
anmälas; hvarförutan Hedervärda
BondeStåndet, enligt Protoc.o!IsUtdrag den g:de
innevarande, till StatsUtskottet öfverlemnat atsk
ill ige inom detta Stånd gjorde framställningar
al enahanda beskaffenhet med de uti Wallof!.
BorgareStåndets ProtocollsUtdrag uptagne.
Härvid får StatsUtskottet vördsamligen anmäla,
att enär ofvanberörde framställningar åsyfta
åtal mot vederbörande för deras försummelse,
att sine tjenstepligter fullgöra, i afseende
på insändandet af de till grund för RiksHufvudRoksluts
- Arbetet, liggande Omslut af EandtRäkenskaperne,
kan Utskottet, emot go:de §• af EegeringsFormen
den 6 Junii 1809 ifråvarande
ämne icke till pröfning uptaga eller utlåtande
deröfver meddela.
StatsUtskottet har dock vid detta tillfälle,
ansett sig icke böra underlåta tillkännagifva, huru
med OmslutsArbetet sig för närvarande förhåller.
Enligt den af sist församlade Herrar Revisorer
till Stats- Banco- och RiksgäldsWerkens
öfverseende, afgifne Rerättelse angående StatsWerket,
voro fran följande Ellofva Eän, nemligen,
Stockholms, Södermanlands, Östergöthlands,
Gottlands, Blekinge, Christianstads, Malmöhus,
Wermelandsj WesterNorrlands, Jemtlands och
i lä ' SiatsTJtsk. Betänkanderti
Norrbottens Län, Omslut inkörnne för år 18 iö
och äfven fran någre af desse Län för en del
af de påföljande fyra år, hvarföre Omslut jemväl
blifvit infordrade; mea deremot hade Omslut
då ännu icke erhållits för något år, hvarken
för Jönköpings, Kronoberg, Götheborgs och Kohus,
Elfsborgs, Nerikes och Gefleborgs, hvilka
.Läns Omslut likväl på Kongl- KammarCollegii
handläggning berodde; eller från Skaraborgs,
Upsala, Calmare, Hallands, ^Westmanlands, Kopparbergs
och Westerbottens Län, hvarest vederbörande
sjeifve skulle detta arbete ombesörja;
Hock har Kongl. KarrirnarCollegium, uppå Herrar
Revisorers förfrågan, anmält, det 1810 års
Omslut, med säkerhet kunde väntas färdige till
slutet af nästledne November.Månad och de öfrige
årens till nästkommande Marni Månads slut.
Under tiden hafva . nu 1810 års Omslut
blifvit af Kongl. KammarCollegiurn aflemnade
för Jönköpings, Nerikes och Gefleborgs Län,
med tillkännagifvande derjemte, att de för Götheborgs
och Röhus samt Elfsborgs och Kronobergs
Eän, i anseende till inträffade serskildta
omständigheter, icke hunnit afslutas, men vöre
snarligen och sist inom denna Månads utgång att
förvänta; äfvensom Kongl. Maj ts .Befallningshafvande
i Skaraborgs, Upsala, Calmare, Westmanlands
och Westerbottens Län insändt de ifrågavarande
Omsluten för samma år.
Sålunda saknas ännu 1810 års Omslut för
Hallands och Kopparberg» Län; hvarförutan i
från
-
StatsUtsk. Betänianden.
från ganska få Län inkommit Omslut för de öfrige
ifrågavarande åren, till och med år 1814;
och sorn hinder härigenom upkornmit för afslu.
tandet af de utaf Riksens Ständer vid sista Riksdag
nödige ansedde RiksHufvudBöcker, har
Stats-Utskottet, med afseende ej mindre å Herr
Lagmannen Ullbergs i ofvauberörde måtto gjorde
hemställan, än å hvad sist församlade Herrar
Be visorer till Stats- Banco- och RiksgäldsW er-»
keris öfverseende i detta ämne föreslagit, trott
sig böra Riksens Höglofl. Ständer vördsamligen
underställa, örn icke hos Kongl. Majit kunde i
underdånighet anhållas, det så kraftiga åtgärder
matte vidtagas att verkställigheten af det angelägna
och maktpåliggande RiksHufvudBokslutsArbetet
icke vidare må uppehållas. Stockholm
den 83 Januarii 1818.
N:r 42.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Betänkande, angående de i Bor*
gäre Ståndet väckte Motioner om Postfrihet
för Städernes Magistrater, för
deras Embetsbref samt vid afsändande
af KronoUpbärden och Räkenskapertie
m. m.
.Hos Wällofl. BorgareStåndet hafva flere Motioner
blifvit väckte om Postfrihet för Magistraternes
Embetsbref, for KronoUpbörds-medel, som
Bihang till Riks-St. Prot. iSi7-?JSiS. 4:de Sami. N:ri;, 16.
114 StatsVtsk. Betänkanden.
till I/andtRänterierne aflemnas, för alla Raken*
skaperne till UandsContoiren och för sökte handräckningar
Upbördsmän imellan. Sedan BevillningsUtskottet,
dit detta Ärende af Wällofl. BorgareStåndet
blifvit remitteradt, förklarat sig för
närvarande icke kunna något Utlåtande meddela,
enär Utskottets verkningskrets vöre inskränkt
enligt RiksdagsOrdningens 3i:sta §., inom upgörande
af grunderne för Bevillningens utgörande
och densammas fördelning, samt att Utskottet i
anseende härtill, och innan Statsregleringens förberedande
handläggning föregått, ansett någon
åtgärd vid detta ärende sig icke tillhöra, så har
Wällofl. EorgareStåndet uti ProtocollsUtdrag af
den 27tde sistledne December, remitterat detsamma
till StatsUtskottet.
StatsUtskottet får i anledning häraf tillkännagifva,
att vid 1809 och 1810 arens Riksdag
anhöllo hos Kongl. Maj:t Riksens Höglofl. Ständer
i underdånighet, det Magistraterne, vid remitterande
så väl af Kronans Upbörd som de
dit hörande Verificationer och Handlingar, men
icke uti andre angelägenheter än dem hvarom
förut stadgadt är, måtte åtnjuta Postfrihet; men
uti Nådigt bref af den ig;de Februarii 1812
förklarade Kongl. Majit, det Kongl. Majit funnit
denna hemställan icke kunna i Nåder bifallas,
med bibehållande af PostFörfattningarnes grunder.
Wid 1815 års Riksdag förnyade Riksens Höglofl.
Ständer deras ofvanberörde vid 1809 och
iSig arens Riksdag gjorde underdåniga anhållan,
StatsUtsk. Betänkandeit.
thed det tillägg, att, i afseende på öfversändande af
Brottsmålsransakningar ifrån Städernas Domstolar,
dessa Domstolar dädanefter måtte förunnas enahanda
rätt som för Domstolar i allmänhet är förordnadt.
Wid föredragningen af detta mål täcktes
Kongi. Majit uti Nådigt Bref den i 3:de Martil
r8i6 förklara, det denna af Riksens Ständer
nu förnyade underdåniga framställning äfvensom
Riksens Ständers tillika framförda önskan oni
Postfrihet för Stadernes Domstolar vid öfversändande
af Ransakningar i Rroitrnål så mycket mindre
för det nuvarande kunde vinna Kongl.
Majtts Nådiga samtycke, som en förändring af
de härom nu gällande Författningar ofelbart
skulle medföra minskning i StatsWerkefs af Riksens
Ständer påräknade Inkomsler af Postmedlen.
Att Städerne, så väl vid remitterandet af
KronoUpbördsmedlen, som öfversändandet af
Rrottmåls-ransakningar från Stadernes Domstolar
måga njuta Postfrihet, anser för sin del Statsutskottet
håde billigt och rättvist; och då Kongl.
Majus Nådiga afslag på Riksens Högloft Ständers
härutinnan gjorde underdåniga hemställan,-  grundar sig hufvudsakeligen derpå, att Nådigt
bifall härtill icke kunde lemnäs med bibehållande
af PostFörfattningarnes grunder, eller utan
förändriug af de härom nu gällande Författningar,
så, och till beredande af denna förmån för
Städerne, hemställer till Riksens Höglofl. Ständer
StatsUtskottet vördsamligeri, att Riksens Högloft.
Ständer matte hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla; det Kongh Maj t Nådigst täcktes
Ii6
StatsUlsh. Betiinhanden.
låta vidtaga en sådan förändring uti nu gällarp
de PostFörfattningar, hvarigenom Städerne måga
komma i åtnjutande af den sökte Postfriheten,
hvilken StatsUtskottet likväl anser icke böra
sträckas till andre ärender än endast och allenast
till KronoUpbördsmedlens remitterande och
brottmålsransakningars afsändande från Städernes
Domstolar; och bör det, efter StatsUtskottets
tanka, blifva på vederbörande PostContoirs föreståndares
ansvar, att icke något missbruk härvid
sker, eller att denna Postfrihet medgifves för
andra ärender, än endast för de här ofvan tillstyrkte.
Hvilket allt Riksens Höglofh Ständers
Eget ompröfvande vördsamligen underställe*.
Stockholm den 33 Januarii 1818.
jst.t 45.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande angående Herr Capi*
taine, Friherre Stael von Hollsteins
Motion om or d-r ans åkning ars verkställande
m. m.
Hos Högloil. Ridderskapet och Adeln har af
Herr Capitaine Corfitz Ludvig Staél von Hollstein
den framställning blifvit gjord, att som Jorde.
Böckerne i åtskillige Län skola vara ofullständige
af orsak, att de i 1734 ars Landshöfdingen
Instruktion föreskrifne Jord-Ransakningar, hvilka
böra hållas året förr än JordeBoken uprättas,
som skall ske hvart femte år, icke blifvit vs
-
StatsUtsh. Betäntanden.
117
derbörligen iakttagne, det matte, i anseende till
angelägenheten deraf, att JordBöckerne altid innefatta
alla hemmantal och Lägenheter, Utgjordar
och Urfjällar m. m., Landshöfdingelnstructionens
stadgande om Jord-ransakningarne varda
iakttaget, så att en nogare kännedom om Rikets
Jord må erhållas; hvarförutan Herr Friherren
anmält, att vid LandsContoirets i Christianstad
UänArchiv, skall saknas ett högst angeläget Document,
nemligen: Jordrefnings Protocollet 1671
för Westra Göinge Härad i berörde Län; och
då, enligt Kongl. Författning,uti alla ägotvister,
där fråga om äldre eller nyare hemmantal upstår,
detta Protocoll skall följas; men saknaden
deraf vid LandsContoiret medförde den olägenheten
att Afskrifter deraf från Kongl. KammarCollegium
måste anskaffas vid förekommande
behof, hemställer Herr Friherren, om icke, till
förekommande af berörde omgång samt den skada
som för orten inträffade i den olyckshändelse,
att det nuvarande enda exemplaret skulle
gå förloradt, en afskrift af nämnde Protocoll
5D 7
borde anskaffas, hvartill kostnaden skulle kunna
tagas af Häradets sakören, om Kronan ej ville
den bestå; varande detta ämne af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 27 sistledne December
remitterat till StatsUtskottet, hvarefter Hedervärda
BondeStåndet, enligt ProtocollsUtdrag
den 3o:de i samma månad förenat sig uti denne
remiss.
StatsUtskottet, som fullkomligt insett angelägenheten
af hvad Herr Capitainen Friherre
118
StatsUtsL Betänkandes
Staél von Hollstein salunda framstält, har likväl,
då fråga ej är om vidtagande af någon ny författning
i afseende på JardBöckernes uprättande,
utan blott om ett närmare upfyllande af
livad Landshöfdingelnstruäionen i detta ändamål
stadgar om Jord-ransakningars hållande, ansett
sådant allena tillhöra verkställande maktens
åtgärd; äfvensom Utskottet finner sig icke kunna
tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer, att taga
någon befattning med den föreslagna anskaffningen
från Kongl, KamrnarCollegium till Christi,
anstads X,andsContoir af ofvanberörde 1671 års
JordrefningsProtocoll för Westra Göinge Härad,
Stockholm den 23 Januarii 1818-
N.t 4-1.
Riksens Högloji. Stunders StatsUt-,
skotts Utlåtande angående RiksdagsFullmägtigen
Olof Månssons
från Blekinge Län Memorial cm
rättighet till Skattelösen af Lotshemman.
XJti Memorial, sorn Hedervärda BondeStåndet
den 2alra i denna Månad remitterat till StåtsUtskottets
yttrande, har RiksdagsFullmägtigen
Olof Mansson frän Blekinge Län föreslagit, att
sedan det blifvit i senare tid tillåtit, att Påstföringshemman,
likasom andre Kronohemman,
få till Skatte fösas, det äfven måtte beviljas Lotshemmansåboer
enahanda rättighet, i afseende pa
StatiUtsk. Betänkanden.
den både enskildta och allmänna nytta, som genom
en sålunda vunnen ägande-och besittningsrätt
förmenas upstå, hvarvid den hemmanet åtföljande
Lotsningsskyldigheten likväl skulle ovilkorligen
fullgöras samt anses såsom fästad
vid jorden.
Wid förehafvande af detta ämne, har StatsUtskottet
inhämtat, att frågor om Skatteköp af
Lotshemman tillförene varit väckte; men genom
Nådigt bref af den 23 September 1795, har
Kongl. Maj:t i Nåder förklarat, att sorn flere
olägenheter och olyckor för Sjöfarande kunna
upkomina, då till Skatte sålde Lotshemman genom
vanlig äganderätt skiljas från deras egenteliga
ändamål och tillfalla sådane Aboer, hvilka
uti Lotsningen ej äga kännedom, utan låta
densamma, ej af annan orsak äfi af fruktan för
lagligt åtal, bestrida genom kanhända ej sällan
oerfarne Lotsdrängar; så och enär 1783 års
Kongl. Författning i detta ämne icke omnämner
Lotshemman, men väl Gästgifveri- och Posthemman,
funne Kongl. Majit ej skäl, att samtycka,
det KronoLotshemman dädanefter till
skatte finge säljas,
Och har Utskottet ansett hvad Kongl. Majit
sålunda' i Nåder förklarat, stödja sig på sådane
grunder, attt någon rubbning i detta stadgande
icke må tillstyrkas, helst det med Lotshemman
åsyftade angelägna ändamål, i och för Sjöfartens
säkerhet och befordran, icke synes stå att förena
med den i fråga släldte rättigheten till sådane
hemmans lösande till Skatte. Stockholm den 23
Januarii 1818.
320
StatsUtsk. Betänbanden.
N:r 45.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, angående Herr Borgmästaren
Cederborgs hemställan
cm tryckning af ätskillige Handlingar
rörande frågan om hämmande aj Luxe
och Öfverflöd m. m.
Wällofl. BorgareStåndet har till StatsUtskotte®
remitterat Herr Borgmästaren Cederborgs Memorial
med hemställan om icke på Statens bekostnad
måtte till trycket befordras de Betänkanden,
som från flere ErribetsWerk och alla orter i Riket
aro infordrade angående Euxe- och Ofverilöds-lagar,
afven sorn de förslag som af den
dertill förordnade Committée blifvit författade
och till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifne,
angående en ny HandelsOrdning, Förordningar
om Handtverkerierne i Riket samt Gerningsmäns
antagande på l andet m. m.; varande jemväl
Utskottet meddelade de hos Wällofl. BorgareStåndet,
enligt Utdrag af Dess Protocoll den
3o:de sisdedne December häremot gjorde erindringar.
StatsUtskottet har ej funnit skäl tillstyrka
den föreslagne tryckningen af ofvannämnde
Handlingar pä Statens bekostnad, enär densamma
ej synes vara af någon väsendtlig nytta och
dessutom skulle medföra en dryg utgift; hvilket
dock vördsam ligen hemställes till Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande. Stockholm den 23
Januarii 1818.
StatsUtsk. Betänkan/len.
N:r 46-
\z\
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande öfver anmärkningar
vid dess yttrande avgående af Herr
L. L. Edelberg sökt Län af Allmänna
medel i och för Landscrona
Stads Kyrkobyggnad.
j mindre hos Högvördige PrästeStåndet än
ock hos Wallof!. BorgareStåndet hafva anmärkningar
blifvit gjorde vid SiatsUtskottets yttrande
den 2 4:de sistledne December öfver Herr JL. L.
EddlCrgs från Landscrona Memorial, om Lån af
Allmänne medel i och för Stadens Kyrkobyggnad,
hvartill Utskottet förklarat sig icke kunna
bifall tillstyrka; och har frågan blifvit af bemalte
Stånd till Utskottet återremitterad.
Desse anmärkningar innefatta hufvudsakeligen
ett ådagaläggande deraf, att den nya Kyrkobyggnaden
i Landscrona varit en följd af
Kongl. Maj:ts för längre tid sedan tagne beslut
alt Landscrona gamla Stad skulle raseras och flyttas
samt den nya förses med fästningsverk, hvilket
anlades där Stadens förra rymliga och vackra
Kyrka var belägen, samt att Kongl. Majit
pch Kronan förbundit sig upbygga ny Kyrka,
men hvilket ej skall blifvit fullkomligen verkstäldt,
hvarföre Staden, som sett sig föranlåten
fullborda denna Byggnad, hvilken då endast till
murarne varit upford, fått vidkännas kostnaden
flf rEombyggnad och Taket? iståndsattande m. m.
122
StatsUtsk. Betiinkanden.
derforutan åtskillige förbättringar skola återstå för
att sätta Kyrkobyggnaden i ordenteligt skick, enligt
det med Kongl. Maj:t och Kronan ingångne
Contraft; i anseende hvartill förtnenes, att Landscrona,
framför andre Städer vore berättigad att
undfå det sökte Länet af 12,000 R:d utaf Statens
medel.
Wiel öfvervägande af de upplysningar, sorn
sålunda blifvit meddeldte har StatsTJtskottet funnit,
att då Staden genom Contraft, af den 2 7;de
Oftober 1813, öfvertagit fullbordandet af den
nya Kyrkobyggnaden mot en viss Summa af
15,000 R:d jemte andra förmåner, samt desse
medel och öfrige vilkor äfven blifvit å Kronans
sida utbetalde och upfyide, så äger Staten nu ingen
förbindelse i detta hänseende och Landscrona
ej eller någon företrädesrätt till det sökte
Lånet, som altså endast kan anses bero på ti 11-  gångarne och behofvet deraf i jemförelse till
andre föremål, hvartill bidrag af Allmänne medel
sökas. Och då StatsWerket icke har någre
medel anslagne eller afsatte för Lånbiträden af
den beskaffenhet som det ifrågavarande; så kan
StatsUtskottet, enligt hvad förut blifvit yttradt,
icke tillstyrka bifall af Herr Edelbergs begäran:
varande Utskottets omförmälte Utlåtande bifallit
utaf 2:ne Stånd, nemligen af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 2:dra i denna Månad
samt af Hedervärda RondeStåndet den 3o:de föregångne
December. Stockholm den 23 Januarii
1818.
SlatsUtsk. Betänkanden.
N:r 47-
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande i anledning af Riksdags
Fullmägtiges från Blekinge Memorial
om tillökte Compagnie - Mötesplatser
för Länets Båtsmans Indelning.
.'RiksdagsFullmägtige fran Blekinge, Jon Jonsson,
Olof Mänsson och Mäns Persson, hafva uti
ingifvet Memorial,' som af Hedervärda BondeSiåndet
under den 5:te i denna månad blifvit
till StatsUtskottets åtgärd remitteradt, andragit
huruledes det vore angeläget, att flere serskildta
samlingsplatser för Blekinge X^äns Indelnings
Båtsmän varda anordnade, helst, då nu blott en
sådan plats är bestämd, nemligen vid Asarums
Gästgifvaregård, mäste Rusthållarne för Första
och Andra Compagnierne på längre håll, till och
ined 6 å 7 mil skjutsa sine Båtsmän till nämnde
ställe, och om på samma tid upfordrade Båtsmän
från andre orter ankomma, som skola genomtåga
Blekinge Län, och skjutsas af dess Hemmans-Ägare,
blifva desse blottstälde, att försumma
endera skjutsningen och skola för öfrigt få
vidkännas flerfaldige olägenheter: föreslående bemälte
RiksdagsFullrnägtige derföre, att Sju serskilte
Samlingsplatser matte för Blekinge Län*
Båtsmän utses, nemligen: För'i:sta Gompagniet
vid Skillinge, Ronneby och Bakaryd; för s:dra dito,
vid Fembjö och Bubbetorp samt 3:dje Compagniet
vid Asarums och Norje Gästgifvaregårdar,
hvilket i obetydlig män skulle verka till Stats
-
154
StatsUtsk. Betiinkanden.
Utgifternes förökande, men likväl fordrade något:
anslag i afseende å den derigenom upkommande
längre Transporten af Båtsmännen på
Kronans bekostnad.
Det såslunda framstälte förslaget om flere
samlingsplatser för Blekinge Läns IndelningsBåtsmansCornpagnier
har StatsUtskottet ansett tillhöra
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och förordnande;
till vinnande hvaraf vederbörande
äga att derom i underdånighet göra ansökning;
Kunnande imedlertid och innan sådant föregått
någon tillökning i StatsAnslaget för Durchtågskostnaderne
i afseende på den i frågastälte förändringen
härutinnan icke beräknas eller af StatsUtskottet
tillstyrkas; Hvilket dock vördsamt liemställes
Biksent Höglofl. Ständers bepröfvande,
Stockholm deri 53 Januarii 1818.
N:r 48.
Riksens Höglofl. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande i anledning af Riksdags
Fnllmägtigen f. f. Rutbergs
Motion om utbetalning af innestående
Pension för KronoFogden W e s t -  b e r g.
Cjenom ProtocollsUtdrag af den <;:te i denne
Månad, har Hedervärda BondeStåndet öfverlemnat
till StatsUtskottets åtgärd BiksdagsFullmägligens
från Norrbottens Län, J. J. Rutbergs Me
-
/
Stats Utsk. Betärikanden.
tnorial, med hemställan, att afskedade Kronofogden
Jonas Westberg, sorn försummat den i
Kongl. Kungörelsen den 9 December 1813
stadgade Prsescriptions tid, till uttagande af honom
beviljad Pension för 4 månader af är 1815,
matte icke dess mindre utbekomma det innehållne
Pensions beloppet, utgörande 41 R:d 32* sk.
Och som StatsUtskottet härvid inhämtat,
att Westberg, som efter afskedstagande^ varit berättigad,
att från och med September månad 1815,
upbära årlig Pension af 125 R:d, icke kunnat
densamma hos Kongl. StatsContoiret utbekomma
för de sista 4 månaderne af berörde år, i anseende
dertill, att Kongl. Maj:ts Refallingshafvande
i orten, som likmätigt ofvanåberopade Nådiga
Kungörelse bordt hos Kongl. StatsContoiret
reqvirera Pensionen inom den itta Julii påföljde
året 1816, ej förr än den 6:te September
samma år derom gjort anmälan; så och enär
Westberg sålunda ej varit sjelf vållande till det
härutinnan förelupne dröjsmål, har StatsUtskottet,
i likhet med hvad i dylike frågor skedt,
skolat vördsamligen tillstyrka, att Kronofogden
Westberg måtte beviljas, att af ifrågavarande innestående
Pensionsbelopp, 41 R:d 32 sk. komma
i åtnjutande, och hvartill StatsUtskottet, orri
Riksens Höglofl. Ständer dertill bifall lemna,
Sår sedermera i sammanhang med StatsRegleringen
föreslå tillgång. Stockholm den 23 Januarii
1818.
StatsUtsk. Betänkan/len.
N:r 49.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande i anledning af Riksdags-
och BancoFallmägtigen, Anders
Danielssons från Elfsborgs
Län Memorial om förbättring
i aflöningsvilkoren för KrigsRevisionsBetjeningén
i Kongl. Kammar Rätt en.
1'ill StatsUtskottets Utlåtande, har Hedervärda
BondeStåndet genom ProtocollsUtdrag af den
5:te i denna Månad remitterat Riksdags- och
BancoFullmägtigens, Anders Danielssons från Elfsborgs
Län Memorial hvaruti andrages, att ehuru
vid sista Riksdagen lönförhöjning för Emhets-
och Tjenstemän i allmänhet blifvit beviljad,
hade likväl Betjeningen vid Kongl. KarrimarRättens
KrigsRevisionsDepartement någon
förbättring i dess allöningsvilkor ej erhållit; ernedan
denna Betjening icke finnes upförd på
Ordinarie Staren. Då densamma icke dessrnindre
till 1815 års slut njutit arlvoden, svarande
emot lönerne för vederlikar å Koncl. Kammar
O
Rättens
Stat, hade på Betjéningens anhållan och
med anförande af de skal, sorn för öfrigt förekomme,
Kongl. KarnmarRätten hos Kongl. Maj:t
i underdånighet hemstält, att KrigsRevisionsBetjeningen
matte undfå enahanda förhöjning
som de öfrige Embets- och Tjenstemännen, men
hvarå Kongl. Maj:t, genom Nådigt Rescript af
den sitte Maji 18x6 förklarat, det de grunder,
StatsUtsk. Beiänkanden. 1*7
Sorn för senaste lönförhöjningen på Ordinarie
Stat blifvit antagne, ej kunde hit lämpas, då
KrigsRevisionsarbetet vore en extraordinarie befattning,
för hvilken vissa aflöningsvilkor blifvit
provisionelt anslagne; i anseende hvartill
och under anförande för öfrigt af vigten och
nyttan af desse Tjenstemäns befattning m. in.
Anders Danielsson föteslår, att lika förhöjning å
deras Arfvoden måtte anslås, att från och med
1816 utgå, sora Kongl. KainrnarRättens ordinarie
Tjenstmän till godo kommit.
Då, såsom Kongl. Maj:t, igenom högstbeiörde
Nådiga Rescript, förklarat, KrigsRevisionsBetjeningen
blott innehafver en extraordinarie
befattning, för hvilken blifvit provisionelt bestämde
vissa aflöningsvilkor; har StatsUtskottet
jemväl ansett sig desto mindre kunna tillstyrka,
att den vid sista Riksdagen för Rikets ordinarie
Embets- och Tjenstemän nödige ansedde
och anslagne lönförhöjning,- må ifrågavarande
Betjening bestås, som, vid de i senare åren beviljade
löntillökningarne, den princip blifvit
följd, alt någon förhöjning ej tillgodo kommit
dem, hvilka innehaft Arfvoden för extraordinarie
tjenstgöringar, som med andre sysslor kunna
förenas. Stockholm den 23 Januarii 1818.
N:r gO.
Riksens Högloft. Ständers Sta ts Utskotts
Utlåtande, i anledning af Herr
51S8 SlatsUtsk. Betänkandért.
Biskoppens m. m. Doctor Almqvists
Memorial om Understöd af Allmänna
Medel för Kyrke- och Prestgårdsbyggnad
i Neder Torneå Församling.
(jenom ProtocollsUtdrag af den 5tte i denne
manad har Högvördig? PrästeStåndet till Statsutskottet
remitterat ett af Herr Biskoppen m. m.
Uoflor Almqvist ingifvit Memorial så lydande:
”Eikmätigt sednaste Fredsslut med Ryssland,
”sorn bestämde Torneå Eif till Riksgräns, och
”den sedermera skedde GränseRegleringen har
”en af Neder Torneå Sochnemän år 1797 af
”Sten upförd Korsskyrka, i det närmaste lik
”Adolph Fredriks Kyrka i Stockholm, fallit ut”om
Svenska området tillika med en nästan vid
”samma tid upbyggd Prästgård eller Boställe
”för Församlingens Kyrkoherde, hvilket, jemte
”Kyrkan ej kunnat anskaffas för en kostnad af
”mindre än 30,000 R:d Banco; Och som Sven”ska
Neder Torneå Sochnemän, hvilka nu mera
”endast äga ett Skattetal af Mantal, här
igenom
hlifvit utan Kyrka oell Kyrkoherde”Boställe,
och de ingalunda kunna upbygga Kyr.
”ka eller inköpa KyrkoherdeBoställe för de 2,000
»R:d Banco, hvilka Kejserliga Ryska Regeringen
till Konungens Befallningshafvande i Norrbottens
Län afsändt, såsom någon ersättning
”för den genom Politiska händelser till Ryssland
afstådde egendom, hvilken, då den för
”Riket gemensamt är afträdd, ej torde böra lembas
oersatt eller förlusten deraf ensamt betun
-
StatsUtsI;. Betänkamlen.
129
”ga sa ringa del af det hela, sorn Svenska Neder
”Torneå nu utgör; Så synes billigt och öfver,
”ensstämmande med Riksens Höglofl. Ständers
”rättvisa och ädelmod, att till upbyggande a£
”ny Kyrka och inköp af Kyrkoherde Boställe i
”Senska Neder Torneå, måtte anslås ett bidrag
”af åtminstone 6,000 Rtd Banco, utom de 2,000
”R:d enahanda mynt, sorn, enligt hvad ofvan
”förmält är, Ryska Kejserliga Regeringen till
”Konungens Befallningshafvande redan insändf,
”men Neder Torneå Sochnemän vägrat såsom
”ersättning emottaga för nämnde deras till Ryssland
afträdde Egendom.
”Neder Torneå Sochnemän nå väl ännu
”till deras förra nu mera under Ryssland ly”dande
Kyrka; men utom den besvärlighet dem
”möter vid ett så ofta passerande och återpasse”rande
öfver Riksgränsen, synes det icke eller
”lämpeligt, att Svenska Undersåtare, af brist på
”egen Kyrka, ännu en längre tid skulle nödgas
”låta deras offenteiiga Gudstjenst bero af en Ut”ländsk
Regerings gunst, Nåder och tillåtelse,
”om hvilken tillåtelse de icke längre hafva nå”got
löfte eller försäkran.
”Uplysningsvis torde det ock tillåtas mig
”att nämna, att ehuru, såsom ofvan förmält är,
”ersättning för Neder Torneå Kyrka och Kyr”koherdeBoställe
varit ganska ringa, nemligen
”blott 2,000 R:d sorn blifvit för samma Egen.
”dom från Ryska sidan erlagd, Sverige likväl
”icke igenom en sådan Kyrkornes lindriga värJäihang
till RiksSt. Proi, 1317 — 1 s 1S- 4^e Sami, N:r 17, 1$.
StatsUtsk. Betänkanden.
”dering i det hela förlorat utan fast mera vurb
”nit emedan för de på Svenska sidan qvarblef”ne
Ofver Torneå, Carl Gustafs eller Konungs
”SochneKyrkor samt Hjetaniemi och Pojala Ka”pellKyrkor
i samma mohn, en fast ringa er.
”sättning eller lösen af Svenska Regeringen blifvit
utbetald åt de af samma Sochnar till Ryssland
afträdde andelar, som alla redan fått åt
”sig nya rymliga Kyrkor upbyggde på Kejserli”ga
Regeringens egen bekostnad utan Allmo”gens
betungande. Och vågar jag på Svenska
”Neder Torneå Sochnelnbyggares vägnar för”hoppas
att Sveriges Höglofl. Ständer icke min”dre
ädelmodigt anslå det nu begärda bidrag
”till ny Kyrkas upbyggande och Prästegårds
”inköpande, häldst nämnde bidrag af 6000 R:d
”ändock skulle blifva altför ringa och otiliräc”keligt
med mindre Sochnemännen sjelfve i de.
”ras mohn efter yttersta förmåga ävo villige att
”medverka till det goda ändamålet”*
”Och sorn således är fråga om ett Extra”Ordinairt
Statsbidrag; så anhåller jag att detta
”mitt vördsamma Memorial matie ölverlemnas
”till Höglofl* StatsUtskottets rättvisa ompröfning
”och såsom jag hoppas tillstyrkande.”
StatsUtskottet har vid det förhållande som
här förekommer, att Neder Torneå , Sochnemän
genom Politiske händelser förlorat sin ej längesedan
med dryg kostnad upbygde Kyrka, jemte
KyrkoherdeRostället, ansett det vara Statens pligt,
att lemna dem ett skäligt understöd, hvarigenom
de sättas i tillfälle att upföra en ny egen.
Statslltsk. Betänkand'en.
Kyrka och anskaffa Koställe åt sin Kyrkoherde,
i synnerhet som det ej synes lämpeligt, att såsom
emedlertid sker, de Svenske Undersåtarne
af nämnde Församling, skola gemensamt med
den, till Kejserlige Ryska Magien afträdde delen
af Församlingen, begagna den innom Ryska
området belägna förra Kyrkan, helst ersättning
för den Svenska andelen i Kyrkan erhållits;
och som enligt Herr Kiskoppens Doäor
Almqvists tillkännagifvande den återseende Svenska
delen af berörde Församling blott består af
2611 Mantal, samt deri från Kejserliga Ryska
sidan erhållna ersättningen endast utgjort 2,ooö
R:d, finner StatsUtskottet det tillbelopp af 6,000
R:d föreslagna understöd skäligen böra Sochnemännen
beviljas, likväl på det sätt att Summan
må utgå successive under loppet af 3:ne år med
Q,ooo R:d hvardera året samt under viikor, att
genom Fandshöfdingen i Orten och DomCapitlet
tillses och intygas bör att medlen varda till
ändamålet behörigen använde.— Skolande StatsUtskottet,
som vördsamt hemställer detta till
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande, om bifall
dertill lemnäs, sedermera i sammanhang
med StatsRegleringen föreslå tillgång hvarutaf
det tillstyrkte understödet må kunna utgåi Stockholm
dan 23 Januarii 1818*
N:r 51.
Riksens Höglofl. Ständers StatsUt-•
skotts Betänkande, förande föreslagne
13*
StatsVtsk- Betänkandeti.
Prästbohls -friheter för nye eller fram*
deles blifvande kyrkoherde- och CapellansBoställen.
Ifrån samtelige Respeäive RiksStånden har till
StatsUtskottets åtgärd blifvit öfverlemnad. en så
lydande:
(Här följer Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i nyss.
nämnda ämne af den 29 Nov. 1S17, sorn finnes tryckt under
N:r 4 i usta Sami. till detta Bihang.)
Hvarjemte Hedervärda BondeStåndet under
den 5*.te innevarande till Utskottet remitterat en
af Riksdagsmannen Eric Svensson från Bohus Uän
väckt särskildt fråga om enahanda förmåners
beviljande för nya GomministersBoställen uti
lians hemort; och får StatsUtskottet nu i ett sammanhang
besvara desse med hvarandra lika beskaffade
Ärenden.
StatsUtskottet tviflar icke, att Riksens Höglofl.
Ständer med underdånig tacksamhet erkänna
Kongl. Maj:ts Nådiga omsorg i förevarande
ämne* och StatsUtskottet anser ock billigt, att då
■de nya Församlingarne sjelfve inköpt Boställen
åt sine Själasörjare, Staten underlättar Församlingarnes
bemödanden för befordrandet af ifrågavarande
vigtiga ändamål. Men StatsUtskottet
finner likväl för sin del betänkligt i sådant afseende
tillstyrka, att, på sätt Kongl. Majit i Nåder
föreslagit, samt Riksdagsmannen Eric Svensson
jämväl hemstält, de nya redan tillkomne eller
framdeles blifvande Kyrkoherde- eller ComministersBosträlleii
skulle komma att åtnjuta lika
StatsUtsk• Betänkanden
-
*35
fri- oell rättig-heter, som äro medgifne de af ålder
varande sådane Boställen enär derigenom
Rikets privilegierade jord skulle ytterligare fikas,
hvilket, efter StatsUtskottets tanka, sorgfälligt
bör undvikas. Deremot håller StatsUtskottet
före, att um vederbörande Prästerskap i de
redan tillkomne eller framdeles blifvande nya
Församlingarne skulle pröfvas icke kunna påräkna
sin tarfliga utkomst af de Röne-förmåner,
Församlingarne dem anslagit eller komma att
anslå, i förening med de särskildta Friheter,
Kongl. Majit kan i Nåder finna för godt att dem
tilldela, hör, såsom en personel förmon, samt
till förbättrande af Prästerskapets Rönevilkor,
Räntan och KronoTionden af de utaf Församlingarne
inköpte Kyrkoherde- och CapellansBoställen
anvisas, att af Prästerskapet upbäras, så
yida ej denna Ränta eller Tionde finnes annor
person indeldt; I hvilken händelse motsvarande
belopp af Kronans odisponerade Räntor i Orten
i samma ändamål kunde användas; dock synes
ifrågavarande förmån genast böra uphöra, enär
Församlingarne vunnit eller vinna den tillväxt,
att deras Prästerskap, slik förmån förutan,
finnas äga sin bergning; och hvarom altså vid
hvarje ombyte af Kyrkoherde eller Capelian,
med största noggranhet torde böra undersökas,
samt upgift i vanlig ordning af vederbörande
Kongl. Maj;ts Befallningshafvande meddelas.
StatsUtskottet hemställer detta vördsammeligen
till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande,
Stockholm den 33 Januarii 1818-
334 StatsUtsk. Betänkanäen,
N:r 52-
Riksens Höglofl. Ständers Stats Ut~
skotts Betänkande angående sökt ersättning
till Städerne för deras andel
i Accis- och Bakugns-Penning arne.
Tu, StatsUtskottet bar Wällofl. BorgareStåndet
be-hagat remittera, ej mindre RiksdagsFullmägtiges
för Götheborgs Stad, Herrar Arfvidsons,
Widelergs och Lefflers, an RiksdagsFullrnägtigen
{pr Uddevalla Stad Herr Palmborgs till Ståndet
ingifne Mémorialer, om ersättning för den Stä.
der ne uti 12 Gap- 4 §. af 1776 års UandtTulls
och AccisStadga tillagde andel uti Salu- och
Husbehofs- Bryggeri- Slagteri- och Bageri-Ac,
ciserne eller Bakugns - Penningarne, som Städerne
skolat förlorat, sedan är 18 ro UandtTulls,
Inrättningen uphörde; uti hvilken hemställan
Wällofl. BorgareStåndets öfrige Uedamöter instämde
med undantag af Herr Malmberg, sorn
förklarat sig ej finna några gällande skäl vara
anförde för bifall å den fordrade ersättningen.
StatsUtskottet får i anledning häraf tillkännagifva,
att ifrån längre tider tillbaka, hafva
vissa Städer njutit viss andel i Accisen och
BakugnsPenpingarne, emot det att alla obefäste
Städer skulle hålla försvarlig stängsel hvar och
en om sig, men de befäste Städerne skulle svara
allena till Tullhusens upbyggande och vid
rnagthållande,
emedan de undgå stängseln omkring
dem. Uti 12 Cap. 4 §. af 1776 års för
nyade
UandtTulls och AccisStadga bestämmes
StatsUtsk. Betänkanden. jjsj
pärrnare huru stor andel hvarje Stad skulle njuta
utaf Accis- och BakugnsPenningarne, emot
fortfarande af samma skyldigheter. Enligt så
väl 1756 års EandtTulls- och AccisOrdning sorn.
1776 års EandtTulls och AccisStadga, ägde Städerne,
att till säkerhet å deras sida, hålla en egen
Betjent öfver deras andel i Accisen; hvad
Städerne sålunda njutit, ingeck direde i Städernes
Cassa ifrån Tullkamrarne, utan att förutge.
mensamt med Tullmedlen ingå till StatsWerkets,
och derifrån sedermera efter Stat till Städerne
anordnas.
Då nu den andel af Accisen och Bakugns^
Penningarne, hvarföre ersättning sökes, aldrig
varit, såsom en ständig Statsutgift, på Pikets
Stat upförd, utan utgått af sådane EandtTullsUmgälder,
som Städernes Innevånare sjelfva erlagt,
men hvarifrån de nu mera genom LandtTullslnrättningens
uphörande äro befriade; så
kan StatsUtskottet icke tillstyrka, att StatsWerket
må med något serkildt anslag till den af Städerne
begärde ersättning graveras. Hvilket Riksens
Höglofl. Ständers eget ompröfvande vördsammeligen
underställes. Stockholm den 3 1 Japuarii
1818.
N:r 534
Riksens Höglofl. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande i anledning af Rikdags
Fullmägtige Anders Nilssons
och Olof Olssons från
136 StatsXJtsh. Betuntanden.
Wermland Memorial om kostnaden till
sänkning af Sjön Wermelen.
Hos Hedervärda BondeSländet hafva, uti ingifvet
Memorial, RiksdagsFullrnägtige Anders
Nilsson och Olof Olsson från Wermeland, andragit,
huruledes uppå Grums, Gillbergs och Jösse
Häraders Inbyggares derom gjorde anhållan,
Wermlands Läns Hushållningssällskap låtit i vederbörlig
ordning af Engelske Mechanicus Dixefteuien
Georg Stephens verkställa undersökning,
huruvida ej Sjön Wermelen, utan skada för de
vid dess utlopp belägne Såg- och Mjölqvarnar
lunde sänkas, till förekommande af den skada,
genom vattenflöde, som på de omkring nämnde
Sjö varande lågländte trakter förorsakas, vid hvilken
undersökning blifvit utrönt, att en sänkning
af berörde Sjö till 2 fot 91 tum, skall
lunna verkställas för en summa af 1,150 R:d,
utan skada för OvarnWerken, men till betydelig
fördel för omkringliggande Hemmansägor; anhållande
bemälte RiksdagsFullrnägtige derföre,
att medel till en sådan kostnad, måtte varda amslagne;
Och hvilket Memorial till StatsUtskottets.
Utlåtande blifvit remitteradt.
Något serskildt anslag för den till omförmäldte
arbete föreslagne kostnaden, har Stats.
Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka, enär
för dylike ändamål förut finnas, på Stat, under
9tde HufvudTituln, anförd en årlig Summa till
Ifongl. Majits Nådiga Disposition, hvarutaf, up.
på derom genom Landshöfdingen i Orten samt
L^nsHushållningsSällskapet skeende underdånig
StatsUtsi. Betanbanden.
137
anmälan, Kongl. Majit i Nåder, efter profning af
sjelfva frågan lärer täckas bevilja det understöd^
som finnes behöflig! och nyttigt samt tillgången
kan medgifva. Stockholm den 31 Januarii 1818*
N:r 54.
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande i afseende på Herr
Fri t z E b el s Memorial, angående
visse föreslagne förmoner för Segelduks
Fabriks - Idkare.
Ifrån Wällofl. BorgareStåndet härtill StatsUtskottet
blifvit remitteradt, ett af Herr Fritz Ebel deri
23 sistiedne December a'fgifvit: Memorial, hvaruti
med framställning af den betänkeliga förlägenhet,
hvaruti SegelduksFabrikerne i Stockholm, Gefle
och Bådga vid Norrköping skola sig befinna, fö.
reslås, att, till afhjelpande deraf, Kongl. CornmerceCollegium
finge tillåtelse bevilja 8 ä 10
Procents export - premium för Svensk Segelduk
eller ock, i fall detta ej vunne bifall, att dess©
Fabriksidkare utur ManufadurFanden emot lindrig
ränta blefvo berättigade, att beläna deras
färdiga och dem till last liggande Lager, för
hvilka, enär de förvarades i eldfria hvalf och under
Kongl. CommerceCollegii Lås och Sigill,
icke skulle vara, vid hvad inträffande händelse
som hälst, något att befara.
Då, i följd af Kongl. Majits, för Manufadur»
DiscontFonden utfärdade Reglemente, Segelduks,,
»3»
StatsUtsk. Betänkanden,
.Fabriksidkare riga, att utur berörde, under Kongl,
CornmerceColiegii förvaltning stående DiscontFond,
årligen undfå Lån, med enahanda rätt
som öfrige Wäfverildkare i Riket, nemligen i
mohn af deras tillverkningar, och enligt hvad
StatsUtskottet härvid inhämtat, sådan rättighet
hittils blifvit, och nu äfven är af dem begagnad,
kan StatsUtskottet, i hvad Herr Ebels motion
tillhörer Riksens Ständers ompröfvande, ej
inse något.giltigt skäl, på grund hvaraf, en handtering,
hvilken sålunda redan af Staten äger ett
sådant understöd, och för hvars bedrifvande,
tillverkniagsämnet, måstq till största delen ifrån
utrikes ort införskaffas, skulle tilläggas sådane
ytterligare förmåner, dem inge andre inhemske
Näringar af dylik beskaffenhet åtnjuta, och icke
ens de, hvilka begagna sådane råämnen som inom
landet hemtas och beredas, och hvilka Näringar,
i fall af utväg till ytterligare understöd,
otvifvelagtigt böra äga företräde.
StatsUtskottet anser på desse grunder, ingendera
af de i ofvanberörde Memorial, föreslagne
alternativer böra bifallas; hvilket dock
Riksens Högloft. Ständers ompröfvande, vördsamt
underställes. Stockholm den 31 Januarii
I8i8.
N:r 55,
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
utlåtande, angående RiksdagsFullmägtigens
Herr L. J. B a g e r s
StatsUlsk. Betänkandert.
139
frän Malmö Motion om understöd af
Allmänne Medel för fullbordandet af
Hamnbyggnaden derstädes.
Från Wallof]. BorgareStåndet liar StatsUtskottet
fatt till dess åtgärd remitteradt ett Memorial af
Herr L. J. Bager om bidrag af Allmänne medel
till fullbordande af Hamnbyggnaden derstädes,
hvilket Memorial är af följande lydelse:
”Jag anhåller få fästa Högtäradé Ståndets up”märksamhet
på ett ämne, som väl egenteligen
”icke rörer Ståndet samfält; men likväl är af
”mycken vigt, icke blott för det Samhälle, hvars
”ena Representant jag här äran vara, utan för
”hela den derikring liggande orten, jemte mån”ga
andra Provincer, och detta är fortsättningen
”af Malmö Hamnbyggnad.”
”Före år 1775, då anläggningen afen Hamn
”vid nämnde Stad påbegyntes, kördes där alla
”varor i sjön på höga vagnar till eller ifrån bå”tar,
som vid dagligt vatten lago utan alt be”skydd
och om vintrarne blefvo updragne på
”landet. Detta loss- och lastningssätt medförde
”icke blott en dryg kostnad, utan tillika den
”svåra olägenheten, att all rörelse måste vid
”blåsväder afstadna, och vid minsta rörelse i
”vättnet blefvo de varor, som lago nederst på
”vagnsbotten, våta, så att sällan någon laddning
”Spannemål kom till destinerad ort, utan att va”ra
iner eller mindre skadad, hvilket verkade
”märkeligen på försäljnings-priserne och derigenom
åter på priserne till landtmannens, till å
-
140
StatsUtsh. Betiinkanden.
”kerbrukets största skada. Äfven hände det rätt
”ofta, att hela lassen blefvo utstjälpte i vattnet
”och fprderfvade. I en sadan ställning kunde
”ingert nyttig handel aga bestånd. Fabriker
”kunde ej påtänkas; ty det var ej möjligt att få
”ett Fat Tobak eller Socker, eller en Bal Ull
”oskadad i land.”
”Föijderne häraf blefvo alt mer och mer
”kännbara och Staden var nära sin undergång.
”Denna svåra belägenhet fordrade en snar hjelp
”och verkade till en förening innom Borger”skapet,
i följd hvaraf det med stora uppoffrin”gar
tillvägabragte en mindre Hamn, deri, till
”en början båtar kunde lasta oell lossa, samt
”den farliga körslen i sjön således undvikas.
”Är 1777 var redan en någorlunda mot ända”målet
svarande Båthamn färdig och en mindre
”MudderPråm anskaffad tilli upränsning af så
”väl sjelfva hamnen, som inloppet dertill; man
”kunde således då få större Fastager oskadade i
”land, och detta medförde (Ten lyckliga verkan,
”att åtskillige Fabriker vid den tiden redan an”lades,
hvilka sedermera blifvit ansenlige och
”lemnat föda åt en mängd menniskar, hvarjemte
”den ännu vigtigare följden snart förmärktes, att
”Spännemålen, sorn bortskickades, kom oskadad
”{ill bestämde orter; att derföre erhölls högre
”priser och att köpmannen i Malmö kunde, i
”lika mån, öka, och verkeligen för Dandtmannen
”ökade priserne.”
”Sedermera har HamnArbetet, efter en vid”sträcktare
plan blifvit fortsatt, med en drift och
StatsZJtsk. Betänkanden. 141
”omtanka, soin gör den för dess bedrifvande
”tillsatte Direäionen desto mera heder, som e.
”huru den städse måst kämpa emot Naturen,
”hvilken är ingenting mindre än gynnande för
”en Hamn Anläggning vid Malmö, med högst
”knappa tillgångar derstädes utfört en Harnn”byggnad,
som nu är mycket nära att svara e”mot
ändamålet.”
”Dettef arbete skulle likväl ej avancerat
”långt, orri Direäionen icke genom sitt nitiska
”bemödande förskaffat privata Hån och till des”sas
återbetalning funnit utväg genom den hos
”Hans Kongl..Majit sökte och 180a vundna rättigheten
för Hamninrättningen att åtnjuta för”höjde
afgifter.”
”Henna nådebevisning verkade ock dertill,
”att, då fråga upstod, att bereda Canonsluparne
”af den Escadre, som, enligt Kongl. Majits Be”slut,
skulle i Malmö förläggas, tillfälle att korn”ina
upp till den derföre bestämda Hamnen uti
”Grafven vid Citadellet, Harhn-Hireöionen, på
”Inrättningens bekostnad, lät 1803 gräfva en Ca”nal,
imellan Stadens Hamn och Fästningsgraf”ven,
och vid ändarne deraf bygga kostbare
”Slussportar, för att kunna efter behag släppa
”vättnet i och ur Fästningsgrafven, och, då en
”allmän farväg blef genom denna Canal afsku”ren,
måste Hireéiionen låta öfver densamma
”upföra en Windbrygga.”
”Att gifva Hamnen en ökad utsträckning i
”Sjön, är desto nödvändigare, sorn det nu åstad”komne
djupet, imellan de redan upförde Broar
-
142 StatsUtsk. Betänhanden.
'ne ej utan en altför stor kostnad kan någorlunda
bibehållas, förr än 2tne Sandbackar, som
’äro utanföre Hamnen, blifva genom Brobyggnaden
hindrade, att, vid den minsta oro i vattnet,
och synnerligast Höst- och 'Wårtiden, igenfylla
icke blott den genom muddring öpna’de
ränna utanföre, utan äfven uti sjelfva Hamnen,
och härtill kommer, att redden är mycket
'farlig, icke blott derigenom, att den såsom al’deles
öppen, icke lemnar något skydd emot
'stormväder, för de der liggande fartygen, utan
'äfven genom cjess dåliga Ankarbotten, så skulle
Ha mnbyggnaden altid förblifva ofullkomlig,
'om Diretäionen ej sökte bereda tillfälle, ’ äfven
'för mera djupgående fartyg, att kunna uti Hamnen
intaga och utlossa fulla laster. Dessutom
'gör ett otili rucke ligt utrymme för fartygs vinteruplag
Hamnens utvidgning nödvändig, och
'man skulle ggnom detta arbete upnå ett af naturen
djupare farvatten, hvars botten endast be.
'står af lera och derföre lemnar tillfälle, att ge'nom
muddring åstadkomma en ännu djupare
'ränna, sorn ganska lätt, med en mindre betydlig
kostnad, bibehålle^, Men detta nyttiga
HamnArbete är, ty värr, nära att afbrytas, till
'följe af bristande medel. Ur Malmö Hamn'Cassa
gå icke allenast Stadens JEinbets- och
'Tjenstemåns PenningeLöner, utan äfven alia
'de, för Stadens publique Byggnaders underhall
'och reparation, nödige medel, hvilket årligen
'till en icke ringa del minskar Hamnens inkomster;
men, hvad värre är, en å Rådhus'byggnaden,
för ett par år tillbaka verkstäld li
-
StatsUtsk. Betänkande!!-
143
;’ka betydlig och kostsam, som nyttig och nödvändig
HufvudReparation, och SjötullsPackhu”sets
ännu sednare iståndsättande och utvidgan”de,
jemte anskaffandet, förledit år, af en stor
”ny MudderPråm, som drifves med hästar, liaf”va
icke allenast medtagit hela Hamnlnrättnin”gens
inbesparde Fond, utan nödgat Direäionen,
”att, för Inrättningens räkning, uptaga Private
”Lån, till bestridande af kostnaderne, vid fortsättning
af det mäst nödvändiga Hamn Arbetet.
”Diredtionen har härigenom sett sig försatt uti
”en så brydsam belägenhet, att den varit nödsakad
hos Regeringen söka biträde, — en ut”väg,
som den, i öfverensstämmelse med sin
”medborgerliga pligt, har alltid ambitionerat att
”ej begagna, utan i händelse af ett högst påträngande
behof; — fastän flere Skånska Statler,
nästan ensamt på Statens bekostnad, utfört
”deras Hamnbyggnader.”
”Wår HamnHIreftion ingeck derföre, vid
”detta årets början, med en underdånig ansök”ning
till Hans Majit Konungen om ett under”stöd,
af Statsmedlen, för Malmö Hamnbyggnad,
”af 20,000 R:d Råneo, och var det till följe
”häraf, som Kongl. Maj:t i Nåder beviljade den”na
Inrättning ett Lånebiträde af 15,000 Rid
”Råneo, att utgå till en Femtedel hvarje år, un”der
fem års tid, att derefter bibehållas i Fern
”år, utan afbetalning på Gapitaiet, men sedermera,
eller det ellofte året och de derpå följande
”åren, skulle deraf återbetalas, 3,000 Rid Råneo
”årligen, utom det att, under hela tiden, för
J44 StatsUtsk. Betänkanden.
”detta Lån, fyra Procent årlig Ränta borde er*
”läggas. Af denna Hans Majit Konungens Nåd,
”har HamnDireäionen likväl ej ännu vågat be”gagna
sig; ty den har insett svårigheten, att ef”ter
10 års förlopp,' finna medel till de före”skrifne
betydelige årlige afbetalningarne på det
”i Nåder beviljade Rånet; — och det är i an”ledning
häraf, som jag nu täger mig friheten
”att af Riksens Höglofl. Ständer, i största öd”
mjukhet anhålla om förestående TjuguTusende
”(20,000) R:d Banco såsom understöd och bi”träde
till fortsättande af Hamnbyggnads-arbetet
”i Malmö och i den händelse Riksens Höglofl.
”Ständer af en eller annan orsak, ej kunna bifalla
denna min vördsamma anhållan, vågar jag
”hoppas, att de åtminstone gunstbenäget behaga”de
tillslå Hamnlnrättningc 1 den begärta Sum”man,
såsom Lån, med rättighet att deraf årli”gen,
under fyra år, upbärä 5,000 R;d Banco
”emot 4 procents årlig Ränta och efter de första
”fyra årens förlopp 2 procents årlig Afbetalning
”på CapitaiSurmnan, samt skyldighet, att inom 4
”ä 5 år fullända Hamnbyggnaden, efter den af
”Höglofl. Kongl. Förvaltningen för SjöÄrender”ne
faststalde ritningen.”
”Skulle åter Riksens Höglofl. Ständer anse
”denna saken vara af sådan beskaffenhet, att dess
”afgörande bör på Kongl. Majit bero, skattar jag
”Malmö Stad lycklig, om Riksens Höglofl. Stan.
”der täcktes gunstbenäget låta min vördsamma
”ansökning, åtföljd af deras Recommendation,
”Hans Kongl. Majit underställas.”
”Het
StatsXJtsk. Betänkanden.
”Det är för Malmö HamnDireklion af (leisto
mera vigt att vinna det nu genom mig sök*
”ta biträdet, som den nyligen gjort en oersätt”lig
förlust, genom dess vördade Ordförandes»
”CommerceRådet och Riddaren Frans Suell s
”bortgång.”
”Denne för sina goda medborgerliga tänkesätt
och sina flera stora Patriotiska företag sä.
”allmänt respekterade Man, grundläde vär Hamn--  ”byggnad och har genom sitt nit och insigts”fulla
omtanka, äfvensom genom sin betydelige
”enskildte förmögenhet, rätt ofta undanröjt hin’’der
för Hamn Arbetets fortsättande och satt
”Hamnen så hastigt uti det skick, hvari den nu
”är.—- Han har derföre ock, så härigenom, sora.
”genom sina öfriga stora, förtjenster, gjort sig
”värdig att bibehållas i sine Medborgares tack”samma
hugkomst.”
”Sedan nu mera jemte flere andre varor,
”årligen mellan 70, till 100,000 Tunnor Span”nemål
från Malmö utskeppas till flere deraf be”höfvande
orter inom Riket och deremot andre
”Provincer derstädes finna afsättning för deras
”Produkter, hvaribland förnemligast betydelige
”partier af alla sorter ByggnadsMaterialier, be”höflige
för de nu Allmänne Enskiften å Slätt”byggden,
inses lätteligen hurusom Malmö Hunn”byggnad
förenar allmänt med enskildt gagn,
”och derpå vågar jag stödja mitt hopp om bifall
”till min närvarande vördsamma ansökan.
L. J. Bager.’’'’
Bihang till Riks-S». Fröt. 1 §i7— iStS. 4:1!» Sami. N:ric), ^
146
StatsUtsk. Betänkandéni
Wiel öfvervägande häraf, har SlatsUtskottéf
funnit Hamnbyggnaden vid Malmö vara af deri
allmännare nytta, att den icke. blott för Malmö
Stad skall lätta dpn tillförene obeqvämlige lästoch
lossningen af hvad sorn sjöledes befragtas,
utan ock i betydlig mohn för kringliggande Sädesrike
Provincer, kommer att "befordra en fördelagtigare
afsättning på deras Spannemål med
flere produäer, samt en bättre tillförsel af Bygg.
nadsämnen, hvarutaf Landet under de der pågående
Enskiften och utflyttningar finnes i oundvikeligt
behof; hvarförutan härvid synes i betraktande
böra tagas de naturliga hinder och
svårigheter, sorn mota vid utförandet af detlbe
anläggning saint den störte kostnad, som altså
erfordfaS; Och har StatsUtskottet, på grund häraf,
ansett denne Hamnbyggnads fullbordande,
vara ett sådänt företag, som företrädesvis och på
lindrige vilkor må böra understödjas af de till
Jordbrukets, Handelns och Näringärnés befordran,
på RiksStatens gde HufvudTitul anslagné
medel, som af Kongl. Majit i Nåder disponeras;
hvarföre Utskottet vördsamligén hemställer, om
icke Riksens Högloft. Ständer, med afseende på
omförinälte föi-hållanden, skulle finna skäligt, att
härom hös Kongl. Majit i underdånighet göra
anmälan och dervid tillika anhålla, att ett räntefritt
lån af 3 ä 4,000 R:d Banco årligen i
Eem år, mot säkerhet och lämpelige återbetalningsvilkor
kifnde af nämnde tillgång beviljas
för fullbordandet ä,f Malmö Hamnbyggnad, men
hvarvid tillika synes borå fästas det vilkor, att
Landshöfdingen i Orten Skall tillse och intyga^
Stats Uts/t. Betäiikanden.
ätt medlen till ändamålet begagnas. Stockholn!
den 31 Januarii 18 18-
N:r 56.
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
s Utlåtande, i anledning a f Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss uppå Herr
StatsCommissarien och Riddaren IV id
eg r en s ansökning, om Gratification
och Lönförhöjning för Kamereraren
M il 11 e r «.
ICongl. Maj:t har genom Nådig Remiss af deri
izjäde i denna Månad till Riksens Ständers StatsUtskotts
åtgärd öfverlemnät, Herr StatsCommissariens
och Riddarens af Kongl. Nordstjerneorden,
Em. Widegrens i underdånighet irigifne
ansökning, hvaruti andrages, ätt då Riksens Ständer
år 1815 gillade den up>ifne Planen, tillen
förnyad RiksHufvudBok, ifråh 1810 års början;
hade icke kunnat förutses alla de hinder, som
skulle möta i synnerhet vid LandsBöckerbes afslutning,
hvarvid annan utväg ej varit att vidtaga,
än att helt och hållit omsluta LandtRäkenskaperne
efter nya systemet och författa Formulairer
till lättnad och öfverensstämmelse öfver
liela Riket; och hafva altså både tryckte samt
skrifne Formulairer till vinnande af skyndsam
kännedom blifvit till alla Län i Riket öfversäll
de, hvarefter hälften af Länens Räkenskaper fe.
dan inkommit samt de öfrige förmodas snärt éf
-
148
StatsUtsk. Betänhanderi,
hållas; Äfvensom de Sju Serskildte Räkenska.
per, som redovisa öfrige delar af Rikets Stats.
Werk, äro omslutne från och med 1810 till och
med 1814, samt lämpelige Calculationer till intagande
i RiksHufvudBoken deröfver färdige,
och alla desse Werks Balancer vid hvarje års
början och slut utredde, samt Inkomsterne, i jern.
förelse med hvad uti RiksStaterne påräknas, intagne.
I anledning häraf och jemte förmälan,
att detta trägna arbete mycket försvagat Herr
StatsCommissariens hälsa samt verkat på hans
utgifter och hushållsbekymmer, hvilket alt till
Kongl. Majlts Nåd öfverlemnades, funne Herr
StatsCommissarien sig böra i underdånighet an.
mäla Kamereraren vid BokslutsContoiret J. F.
MilUern, som under berörde arbete gått Herr
StatsCommissarien tillhanda, att för ett sådant biträde,
utom hvilket det ej skall varit möjligt
medhinna arbetet, erhålla en Gratification af
1,500 R:d Banco samt dessutom, och då RiksBokslutet
hufvudsakeligen af Mullerns åtgärd skall
bero, undfå en årlig Köntillökning af 333 R:d
16 sk.
StatsUtskottet har inhemtat, att Kamereraren
Mullern, såsom förordnad, att i denne egenskap
biträda Herr StatsCommissarien Widegren uti dess
RiksBoksluts arbete, derunder njuter ett Arfvode,
svarande mot Kamererare -lön på Stat, som
för nästlidet år bestigit sig till 948 R:d 6 sk.
Och då Mullern för ifrågavarande befattning synes
icke skäligen böra tilläggas, hvarken någon
serskild belöning eller storrå årlig lön, än ordinarie
StatsUtsL Betänkandeit.
*49
Kamererare uti Kongl. StatsContoiret åtnjuta, har
Utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka Riksens
Höglofl. Ständer, att den för honom begärte
Gratification eller Lönförhöjning bevilja:
hvilket vördsamligen öfverlemnas till Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande; och lärer underdånigt
svar å Remissen varda sflåtet. Stockholm
den 31 Januarii 1818.
N:r 57. .
Riksens Höglofl. Ständers Statsutskott
s Utlåtande angående föreslagen
tillökning i Postskjuts-legan.
Hos Hedervärda BondeStåndet hafva, uti ingifne
serskildte Memorialer, RiksdagsFullmägti.
ge Daniel Selander från Westernorrland och
Gustaf Olsson från Westmanland andragit, att
den för Postföringen nu bestådde Skjutslega af
6 sk. milen, vore altför ringa och otillräcklig
för de dertill indeldte hemmansägare, att dermed
kunna bestrida de med Postskjutsningen
förenade kostnader till Hästars och Körredskaps
underhållande samt pålitelige Drängars aflönande
m. m. samt derföre, äfvensom i anseende till
besvärligheten och ansvaret vid Postföringen,
föreslagit, att legan derföre måtte förhöjas till
lika belopp, som för Gästgifveri- eller Hållskjuts
betalas; och hafva RiksdagsFullmägtige från flera
Orter härutinnan sig förenat samt berörde
Memorialer under den 2:dra och 5:te i denna
Månad blifvit till StatsUtskottet remitterade.
5 5» StatsUtsk. Betänianden,
I anledning häraf, har StatsUtskottet anga,
pnde Postförarnes aflöning samt Statens kostnad
dertill förskaffat sig närmare uplysning, samt
dervid inherntat, att, enligt 1815 års Räkenskaper
öfver Postwerket, legan för så kallade dubbla
Postföringpn i veckan, efter 6 sk. milen, berörde
år stigit til] 14,639 R:d 23 sk. g rst., fö);
den enkla Postskjutsningen, eller en gång i
veckan k 4 sk. milen 2,558 R;d 11 sk. samt för
Tyska Brefposten å 7 sk. milen 1,804 R:d 27
sk. 1 rst., tillsammans, för nämnde år 19,002
R:d 13 sk. 4 rst. För Extra Poster betalas åter
8 sk. milen och för Postföringen fran Städerne
erlägges Stads - skjutslega eller betalning
efter beting samt för Postens fortskafihing af
Wäddö PostPsOtar öfver hafvet likaledes serskild
högre betalning.
P)en för allmänna Pastföringep eller dub,
bia, enkla och Tyska Posterne nu utgående fegan
har StatsUtskottet ansett nu fordra en efter
tiden och öfrige omständigheter lämpad påökning,
så framt Posthemmans Innehafvarne skola kunna
äga beståncj och fullgöra deras skyldigheter
vid den ange}ägne och med ansvar förbundne
Postföringen; Men då desse Hemmansägare, i
allmänhet, utom Postskjuts - legan, åtnjuta andre
förmåner och friheter framför de till Gästgifveri
och Hållskjuts anslagne Ilemmanslnnehafvarne,
har StatsUtskottet trott, att en förhöjning i Postskjuts-legan
icke skäligen må föreslås till det
belopp, atl denne skulle blifva lika med hvad
för Gästgifvare-skjuts betalas, utan att ifråga vs^
§tqt$UtsA. Betänkanden.
jt^nde tillökning lärnpeligen kunde sålunda begtämmas
att för den hittills med 6 sk. betaldte
dubbla Postföringeq ökas legan till 8 sk., folden
enkla ifrån 4 sk. till 6 sk. och för Tyska
Posten, som med 7 sk. nu betalas, äfven till 8
sk., allt för milen räknadt; genom hvilken förhöjning
desse Postskjuts - legor skulle, efter en
förslagsvis gjord beräkning, stiga till 25,418 R:d
40 sk. för året eller omkring 6,416 R:d 26 sk.
8 sk. mera än tillförene, med hvilket sistnämnde
belopp inkomsten af PqstWerket, deraf Utgifterne
bestridas, altså lomme att minskas; hvilket
till Riksens Högloft. Ständers bepröfvande vördjsamligen
hemställes; oph lära Riksens Högloft.
Ständer, om bifall härtill lemnäs, genom underdånig
skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla om
De ss Nådiga åtgärd i afseende på verkställigheten
häraf. Stockholm den 31 Januarii 1818.
,N:r 58,
Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande angående RiksdagsFullmägtigen
Eric Svenssons
från Bohus Län Memorial om indragning
af AdelsFane Regementets indelningar.
(jenom ProtocollsUtdrag af den 5tte i denna
månad, har Hedervärda RondeStåndet till Statsutskottet
öfverlemna! RiksdagsFollmägtigen Eric
Svenssons från Rohvis Län Memorial, hvaruti fö
-
StatsUtsk. Betankanden.
feslås, att Indelningarne vid AdelsFane Regementet
måtte, till understöd för StatsWerket i
dess närvarande förlägenhet, indragas, samt de
annu qvarvarande Innehafvarne af desse Indelningar
få bibehålla sine Boställen till nödig
utkomst och ersättning för utgifne AccordsSummor.
Då Riksens Ständer redan vid 1809 och
1810 årens Riksdag beslutat om AdelsFane Regementets
Indelningars indragande, samt derefter
vid Urtima Riksdagen i Örebro år 1813, likmätigt
underdånig skrifvelse af den 16ide Julii
samina år, anslagit alla vid detta Regemente ledfgblifvande
Indelningar och Boställen till
Kongl. Maj:ts Nådiga Disposition, i och för
Inrättningen af ett Invalidhus;' så har StatsUtskottet
ansett någon vidare åtgärd i detta ämne
nu icke kunna Riksens Höglofl. Ständer tillstyrkas.
Stockholm den 31 Januarii 1818.
Nsr 59-
Riksens Höglofl. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande angående RiksdagsF
ullmägtigen Olof Gu d m u nässon
Bagges Memorial om understöd
för Fiskare i Bohusländske Skärgården.
J^-iksdagsFulImägtigen Olof Gudmunsson Bugge
från Bohus Fän, har, uti ingifvet Memorial,
sorn Hedervärda BondeStåndet till StatsUtskottet
StatsUtsk. Betänk anden.
»55
remitterat, andragit, att det vid 1810 års Urtima
Riksdag ifrågastäldte anslag af 50,000 R:d till
understöd för SillFiske på djupet, som af ett
dertill privilegieradt Bolag skulle idkas, icke
kommit att utgå, eller något Bolag blifvit forxneradt,
samt att det så kallade StorFisket i Bohuslänske
Skärgården, nu som förr drifvgs, med
de så kallade FiskeSkutor eller mindre Fartyg
utaf de ytterst i Hafsbandet boende Fiskare,
hvilkas hufvudsakligaste egendom består i li:
redskapen och en stuga, upförd på klippan, utai
någon dertill hörande jord; och desse Fiskare
skola derföre, vid timande olyckor af Sjöskada,
ej kunna fortfara med sin näring, hvilken altså,
och enär genom stormar och oväder flere sådane
olyckor de senare åren inträffat, skall hafva
aftagit och befaras kunna snart försvinna helt
och hållit.
Då likväl detta Fiske vöre af mycken vigt
för Riket, som i annat fall nödgades från Nori
ge låta införa sitt behof af Fiskvaror, samt på
det att Sverges mäst härdade och snällaste Sjöfolk
må bibehållas, föreslår RiksdagsFullmägtigen
Bagge, att någon del af förrberörde, för
Sillfiskets understödjande ämnade Fond, matte
användas till förskott åt dem, sopa nybygga Fiskfartyg,
att utan ränta få begagnas i Tio år, mot
en Tiondedels afbetalning om året, hvarigenom
detta fattiga folk, som dock ej kunde lemna andrian
säkerhet, än en gemensam förbindelse af
hvarje Skut- eller Båtlag, kunna sättas i tillfälle,
att förse sig med erforderlige och så beskaffade
»54
SlatsUtsh- Betäniariden.
Fartyg, att Fisket med fördel och utan de der,
med nu förenade olägenheter, kunde idkas; oell.
skulle det understöd, sorn sålunda kunde dem.
lemnäs, genom Fandshöfdingens oph Hushållningssällskapets
åtgärd, i afseende på en nödig
pröfning vid utdelningen deraf, dem tillställas;
hvarjemte Riksdagsmannen förmäler, att ifrågavarande
Fiskare, på- 1750 talet, då de genom
olyckor varit bragte i beklagelige omständigheter,
erhållit förskott af Riksens Ständer, och derix
riktigt återbetalt, samt nu förtjena den föresi agne
undsättningen så mycket häldre, som de med
vådan af sitt lif, idka en näringsgren, som i
Sekler varit och skall blifva af stor vigt för
Fäderneslandet,
I anledning häraf får StatsUtskottet uplysa,
att ofvanberörde Fond af 50,000 R:d för Sillfiskets
understödjande, likmätigt Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse- af den i4tde Oftober
1810 samt Kongl. Maj:ts dpn 23tdje Oäober
1811 utfärdade Nådiga Privilegium för ett Bolag
i detta ändamål, skulle samlas genom Subscription,
samt i händelse denne Summa ej kunde
sålunda erhållas, det bristande beloppet fyllas
af de under g:de HufvxidTituln å RiksStaten
anslagne medel, och intill dess att genom besparingar
hunne upkomma någon tillgång för
denna Titel, skulle beloppet af RiksgäldsContoiret
fjirskjutas emot återbetalning. Men då någon
Subscription ej kom till verkställighet, förföll
hela denna anstalt, så att någre medel ej finnas
anslagne eller att påräkna för behofvet än det}
dertill anviste g:de HufvudTitulns Summa,
StatsUtsh, B etan Randen.
J55
StatsUtskol tet inser nogsamt, att på sätt
RiksdagsFullmägtigen Bagge andragit, ett efter
pmständigheterne lärnpadt understöd för ofvannämnde
Fiskare i Eohuslänske Skärgården kan
Yara erforderligt, och af mycken vigt i och för
päringens vidmagthållande i Riket; men StatsUtskottet
finner härvid nödigt, att för verkställigheten
deraf, upgöres ett fullständigt förslag af
landshöfdingen och Hushållningssällskapet i Orten,
som derefter äga att hos Kongl. Majit i
underdånighet anmäla denne angelägenhet, då
Kongl. Majit i Nåder lärer täckas pröfva och
bestämma hvad understöd, sorn af förrberörde,
härtill redan anvisade Stats anslag rpå kunna beviljas;
hvilket vördsamt hemställes Riksens Höglofl.
Ständers närmare öfvervägande. Stockholm
den 31 Januarii 1818.
N:r 60.
Riksens Högloft. Ständers StatsUtskotts
Utlåtande, angående Herr Ofver
Hof Jägmästarens m. m. Grefve
von Rosens Memorial, om arfvode
för Secreteraren vid OfverHofJägmästare
- Embetet.
OfverHofJägmästaren m. in. Herr Grefve Rebert
von Rosen, har uti Memorial, som Höglofl.
Ridderskapet och Adeln till StatsUtskottet remitterat,
anfört huruledes de, till Dess innehafvande
Embete hörande göromål, hufvudsakligast
156
StatsUtsL Betänt anden.
bestå i handläggning af allmänne ärender, likmätigt
Kongl. Förordningen om Skogarne i Riket
af den i:a Augusti 1805, Kongl. Stadgan om Jagt
och Djurfång af den ljtde April 1808 och Kongl.
Brefvet af den 8:de Mars 1,814 oin Kronans
Parker; men att likväl hvarken ÖfverHofJägmästaren
sjelf eller dess Secreterare åtnjuter någon
lön af Statsmedlen; och funne väl Herr Grefven
och OfverHofJägmästaren sig sjelf tillräckligen
belåten med de Lönevilkor, Kongl. Maj:t
behagat honom i Nåder anslå, men då Secreteraren
för de månge och ansvarige göromål, sorn
honom skola åligga, endast upbär en på HofStaten
upförd lön af 200 R:d jemte 33 R:d 16
sk. i Skrifvarehjelp, hvilken lön, altsedan sysslan
1794 inrättades, icke blifvit förbättrad, så och
enär tjenstebefattningen för denne Secreterare
icke rörer Kongl. Maj:t's enskildte utan Statens
allmänna Arender, och någon Löneförhöjning
för honom af HofStatstnedlen altså icke kunde
förväntas, hemställer utur desse med flere anförde
skäl, Herr Grefven och OfverHofJägmästaren,
att för denne Tjensteman, så länge och
intill dess annorlunda med Skogsvården och
Jagtväsendet kan blifva förordnadt, måtte af Statsmedlen
varda bestådt ett skäligt arfvode.
StatsUtskottet får, i anledning häraf, uply#a,
att vid den 180g och 1810 årens Riksdag
verkstälde StatsRegleringen, blefvo, likmätigt
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse af den
18 November 1809, OfverHofJägmästaren jemte
Dess Secreterare öfverflyttade pä Kongl. Majus
