# ID: svediakorp-gov1798
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 71,629
# sentences: 2,162
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till Riks-Ståndens Protokoll
vid Urtima Riksdagen i Slockholm
1817 och 1818.
2:dra Samlingen,
Innehållande Riksens Stånders Revisorers
och Justitie-Ombudsmans Beråttelser,
med flera dylika Handlingar, jemte
de RiksStåndens ProtokollsUtdrag,
som innefatta Remisser
till Riksens Stånders
Utskott.
»-■■t »1 ■.«
STOCKHO LM,
Tryckt hos Oiof Grahn, 18 18.
\
N:r Ii
Protocolls Utdrag.
Utdrag af Vallo fl. BorgareSt andeis Pro-*
tocoll, hållet vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 26 November 1817.
S. D. ^om BorgareStåndef, i anseende till tryckningen
af StåQjclets Protocoller vid innevarande
Riksdag , anmodat sin Secreterare , att derom genast
gå i författning, helst genom deras skyndsamma
lifgifvande en så vidsträckt afsättning bör
vara att påräkna som , emot den i detta hänse.
ende tilläfventyrs ökade trycknings-kostnaden svarar,
så har BorgareStåndet, hvilket derjemte ansett
upplagan kunna bestämmas till 500 Exem.'
plar, om detta sitt beslut velat sine MedStändej
vördsamt och vänligen underrätta; äfvensom hemställa
, att så väl tryckningen af samtlige RiksStåndens
Protocoll, sorn det till desamma hö*'
rande Bihang, måtte af de för allmänna Riks*
dags-kostnaderne anslående Medel bestridas. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
Ut
-
4 Prot, Utdrag d. 26 Nov. 181 ?♦
Utdrag af Protocollet, hållet hos Plogvärdiga
PrestStändet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm , den 26 November 1817.
8. D. Uti ProtocoIlsUtdrag af denna dag
tillkännagifver Vällofl. BorgareStåndet, att det
anmodat sin Secreterare , att genast gå i författning
om tryckning af Ståndets Protocoller , samt
ansett Upplagan kunna bestämmas till 500 Exemplar;
med bifogad hemställan, att så väl tryckningen
af samtelige RiksStåndens Protocoll, sora
det till detsamma hörande Bihang, måtte af de
för Allmänna Riksdags-kostnaderne anslående medel
bestridas.
PrestStåndet, som redan nästlidne gårdag
anmodat dess Secreterare, att genast gå i författning
om tryckningen af detta Stånds Protocoller,
beslöt för sin del, att frågan om medlen till
tryckningen af samtelige RiksStåndens Protocoller,
med dertill hörande Bihang, bör remitteras till
Riksens Höglofl. Ständers blifvande Statsutskott ij
som 1 sammanhang dermed torde upplysa, huruvida
de under 1815 års Riksdag, af StatsVerket,
till tryckning af Regpect. MedStåndens Protocoller,
förskutne Medel ännu blifvit behörigen redovi*
»ade 'öek StatsCassan godtgjorde. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almquist,
Ut
-
Prat. Utdrag d. 26 Nov. 18x7.
Utdrag af Hederv. BondeStåndets Protocoll
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 26 November 1817.
S. D. Ankom och upplästes Utdrag af
Vällofl. BorgareStåndet* Protocoll för denna dag,
af innehåll , att som BorgareStåndet, i anseende
till tryckningen af Ståndets Protocoll vid innevarande
Riksdag, anmodat sin Seereterare att derom
genast gå i författning, helst genom deras
skvndsamma utgifvande en så vidsträckt afsättning
borde vara att påräkna, som emot den, i
detta hänseende, tilläfventyrs ökade, tryckningskostnaden
svarar; så hade BorgareStåndet, hvilket
derjemte ansett upplagan kunna bestämmas
till 500 exemplar, om detta sitt beslut velat sina
MedStänder underrätta samt hemställa, att så väl
tryckningen af samtlige RiksStåndens Protocoll,
som det till desamma hörande Bihang, måtte af
de för allmänna Riksdags-kostnaderne anslående
medel bestridas.
I anledning häraf, och uppå väckt fråga, huruvida
BondeStåndet ville denna Vällofl. BorgareStåndets
hemställan bifalla, och i öfrigt uti
lika beslut med detsamma sig förena , androg Nils
Månsson från Malmö Län, att han skulle önskat
blifva närmare upplyst om Vällofl. BorgareSlån^
dets mening, antingen den vore att tryckningskostnaden
skulle af Statsmedlen betalas, och exemplaren
derefter utan betalning till StåndsLedamöterne
utdelas, eller ock endast förskjutas,
och sedan ersättas genom den betalning, somför
exemplaren kunde inflyta; dervid Secreterare!»
er?
6 Prof. Utdrag d, 26 Nov. 1817-
erinrade, att det otvifvelaktig! endast vore Vallöf!.
BorgareStåndets afsigt , att trycknings-kostnaden
skulle af Statsmedlen förskjutas, helst förhållan-,
det varit sådant vid förra Riksdagen , och det
dessutom vore bekant, att BorgareStändet uti
Allmänna Tidningarne redan låtit begära prenus
meration på sina Protocoller.
Jon Jonsson från Blekingen ansåg den af
Väflofl. BorgareStåndCt bestämda upplagans stor.
lek, af 500 exemplar, vara allt för högt tilltagen
och yrkade , att intet RiksStånd mätte vara bexättigadt,
att på Statens bekostnad låta trycka större
upplaga än till 200 exemplar hvartdera, helst
det skall visat sig, att de större upplagor, som
vid sista Riksdag blefvo tryckta, ej vunnit afsättning,
utan endast medfört en ansenlig oersatt
utgift för StatsCassan ; hvaremot Anders Danielsson
från Elfsborgs Län ansåg det ej kunna
betagas de öfriga RiksStånden , att hvart för sig
bestämma storleken af den upplaga de af sina
Protocoll anse nödig, och trodde BondeStåndets
åtgärd ej böra sträcka sig längre, än att bestämma
exemplarens amal af sitt eget Protocoll, hvilket
han föreslog till 150 stycken, som han. för;
mente vara alldeles tillräckligt, i hvilken sed.
nare omständighet Ståndet enhälligt instämde,'
samt uppdrog tillika åt Danielsson, jemte BancoEullmägtigen
Longberg, att besörja om tryckningen
af Ståndets Protocoll för denna Riksdag, i
samråd med de Deputerade af öfrige RiksStånden,
som otvifvelaktigt härtill utses, derom sluta ac-j
cord med någon Boktryckare till möjligen lindrigaste
pris, samt föranstalta att correcturen var;
der
Rikt. St. Konmitterades Berättelse. y
der behörigen och noggrannt verkställd och iakt^
tagen; men i afseende på BorgareSiåndets hemJ
ställning, att trycknings-kostnaden skulle bestri-'
das af de för allmänna Riksdags-kostnaderna anJ
slående medel, fann BondeStåndet, efter öfverläggning,
sig ej kunna för närvarande derom fat-;
ta något beslut, utan denna omständighet till det
blifvande StatsUtskottet remittera; hvarom de
öfrige RiksStånden skulle, genom ProtocollsUtä
drag, underrättas, Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
N:r *.
Uppläst hos Ridd. och Ad. d. a 6 Nov. I'8l7«
PrestStåndet d. a 5 __
BorgareStåndet d. j o Dec. __
BondeStåndet d. 25 Nov. _. <
Berättelse till Riksens IT6glofl. Ständer af
Deras Kommitterade, för tillsyn öfver ut—
gifvandet af 1815 års RiksdagsBeslut,
samt de i Kongl■ Mafts och Riksens Ständers
namn utfärdade Författningar.
Sedan Riksens Höglofl, Ständer, vid sist hållä
ae Riksdag, uppdragit åt a:ne af hvarje Riksstånd
utsedde Ledamöter, att, under Ordförande
af Riksens Ständers Justitieombudsman, hålla
noggrann tillsyn och ansvara derföre, att Riksu
dags-j
8 Rikr. St. Komutttrades Bevättehe.
dagsBeslutst samt de Författningar, som uti Kongl.'
Majtts och Biksens Ständers namn kommo atr uu
gifvas , men hvilka under Biksdagens lopp icke
kunde hinna att renskrifva*, collationeras och
till trycket befordras, blefvo utfärdade i enlighet
med de af Biksens Höglofl. Ständer justerade expeditioner;
hafva undertecknade ansett sig böra,
om verkställigheten af en sådan dem anförtrodd
befattning, till Riksens Höglofl. Ständer afgifva
Berättelse.
Det på pergament utskrifna exemplar af
BiksdagsBeslutet har blifvit med största nog.
grannhet collationeradt mot ej mindre den så
kallade Löparen , än äfven de särskildta Betänkanden,
sora legat till grund för Besluten; och
de flere i Pergaments-exemplaret befunne skriffel
af större och mindre betydenhet genast un.
der Commitierades tillsyn rättade.
Committerade hafva likaledes genomläst och
granskat de af BiksdagsBeslutet, RegeringsFormpn,
Riksdagsordningen, TryckfrihetsLagen och
BevillningsSfadgan, med dertill hörande Formulärer,
samt Chsrtjs iigillatseFörordningen tagne afskrifter,
sorn till tryckning utlemnades; och sedan
reviders-arken af dessa Författningar blifvit
af anie Ledamöter hos Committéen genomsedda
och rättade, samt Författningarne derefter färdigtryckta,
hafva Committerade ytterligare genomläst
samtlige dessa Författningar, då de få trycka
fel, sorn dervid upptäcktes, antecknades och uppgafvos
till Boktryckaren, för att anmärkas å sista
»idan af hvarje exemplar, förr än utgifvandet
verkställdes, utom af CharljeSigillatasFörordnin
gen,
Riks. St. Kommitterades Berättelse. 9
gen, hvaraf exemplar blifvit lill Landsorterna
afsönde, innan sisla granskningen deraf hann
verkställas; hvadan ock de deruti befunne tryckfel
endast kunnat i Committeiades Protocoll anmärkas.
I öfrigt anse Committerade sig böra hos
Biksens Höglofl. Ständer i ödmjukhet anmäla, att
då Committerade anmärkt flere skiljaktigheter i
afseende på RiksdagsLedamöternes namn, hvilka
funnos tecknade å Pergaments-exemplaret af RiksdagsBeslutet,
som förvaras uti HofCancellersExpeditionen
, och på den afskrift deraf, sorn ifrån
samma Expedition till Boktryckaren blifvit af.
lemnad, hafva Committerade förordnat, att endast
de namn, hvilka å Pergaments-exemplaret,
såsom OriginalAct, funnos skrifne då tryckningen
verkställdes, skulle i den utgående upplagan
af RiksdagsBeslutet tryckas, samt anmodat
Herr HofCancelleren, att derefter ej tillåta
vidare namnteckning å OriginalActen. Stock
holm
den 20 December 1 8 15•
L. A. Mannerheim.
C. L. Staél von Holstein. O. J. Lagerheim.
C. C. Lilljenioalldh.
Johan Westin.
Lars Olsson.
Joh. Jak. Hedrén.
Jon. Uilberg.
Eric Ericsson.
Carl E. Isberg.
N:0 3;
io Rikt. St. Revisoren Berättelser]
N:r 3.
Uppläst hos Ridd. och Ad. d. s 6 Novi 18 17/
PrestS'åndet d. 2 Dec.
Borg treStå idet d. 4 Oec.
BondeStåndet d. 5 Dec. __
Riksens Ständers till Stats- Banco- och Riksgälds
Gerkens öfverseende förordnade Revisorers
Berättelse till Riksens Högloft.
Ständer, o/n det tillstånd, hvaruti Revisorer
ne befunnit BancoVerket vid deras den
röde September innevarande är päbegynte,
och, i anseende till Riksens Ständers Sammankomst,
dea aode derpå följde November
slutade Revisions-förrett/1 irig.
Till följe af Riksens Ständers derom fattade
Beslut och till underdånig åtlydnad af
Kongl. Majus, i anledning deraf, till Vederbörande
aflåtne Nådiga Skrifvelser, hafva undertecknade,
af Hoglofl. Ridderskapet och Adeln,
af Högvördiga PrestStåndet, af Vällofl. BorgareStåndet
samt af Hedervärda BondeStåndet, i fö.'
reskrifven ordning, till Stats- Banco- och Riks-1
gäldsVerkens öfverseende valde Revisorer den
j 5de sistledne September i Banken sammanträdt,
och, sedan Vi, hvar för sig, befunnits behörigen
autoriserade till deltagande i omförmälte
Revisions-Förrättning, lifligen aflagt den för
Revisorerne öfver BancoVerket fastställde Ed,
samt Edsformulairet jemväl underskrifvit, för
att låta det vid Våra handlingar förvaras.
Till
Siks. St. Revisorers Berättelser. n
Till efterrättelse vid den oss anförtrodde
.Förrättning, liafve Vi låtit oss föreläsas Kongl.
Maj:ts under den lode Junii 1812 utfärdade
Nådiga Kungörelse, angående den af Riksens
Ständer fastställde Instruction för deras Revisorer
öfver Stats-, Banco- och RiksgäldsVerken;
den delen af Höglofl. BancoUtskettets Regiemente
af år 1779, sorn innefattar alla för Bankens
Financiella Förvaltning då meddeldte och
ännu gällande Föreskrifter; Reglementet af deri
2öfe April l8to, så vidt det angar BancoStyrelsens
helgd, förbindelser och ansvarighet, samt
ändteligen 1815 års Reglemente i hela dess
vidd.
Ett med flera påtryckte Sigiller försedt convolut,
hvarå var tecknadt : att det icke af Herrar
Banco Fullmägtige fick öppnas, förr än Kongl.
Majit, efter StatsRädets hörande in Steno, samt
efter utfärdad och i Hufvudstadens Kyrkor publicerad
Riksdagskallelse, om convolutets öppnande
gjort BancoFiillmägiige Hadig föreställning, har
för oss blifvit uppvist och befunnits till alla delar
orubbadf.
Vid Revisionsarbetets företagande håfve Vi
till en början sarnfälldt afhört Herrar BancoFullmägtiges,
Commissariatets, RevisionsComxnissariens
och BancoFiscalsEmbetets jemte flere
Vederbörandes till oss afgifne Berättelser; äfvensom
Vi in Pleno tagit kännedom af de hos
Herrar BancoFullrnägtige sedan sista Riksdag
förde Protocoll, och genast afgjort de ämnen,
hvilka icke fordrat någon närmare utredning;
men frågor af vidlyftigare beskaffenhet och för
hvil3
is Riks. St. Revisorers Berättelser.
hvilkas noggranna berömmande en föregående
beredning och utarbetning ansetts nödige, håfve
Vi öfverlemnat till en af de tvenne Divisioner,
på hvilka, under namn af Cancelliet och Räkenskaps
Fördel ning, Vi, till Revisionsarbetets de.
taillerade verkställighet, efter förra vanligheten,
fördelt oss, och der Arenderne, efter en af
samteiige Revisorerne öfverenskommen och fastställd
plan, blifvit behandlade: hvarefter de hos
Fördelningarne förefallne öfverläggningar samt
deras derpå grundade hemställanden, genom
uppläsning i Revisionens Plenum af de deröfver
hällne Protocoll, blifvit oss samfällt meddeldte,
för vidtagande af det ändteliga beslut, hvartill
Vi, efter ytterligare öfvervägande af de i hvarje
fall förekomne omständigheter, funnit oss äga
grundad anledning.
Alla Rankens Cassör och Förvaringsrum
hafva af oss gemensamt, efter dertill författade
och behörigen verificerade In venteringslnstrumenter,
blifvit undersökte och inventerade. Des*
Mynt och Medaille-Cabinett, samt Vattenupp.
fordrings Verket, jemte de till brandskadas förekommande
vidtagne anstalter och inom Bancohuset
befintelige Brandredskaper hafva likaledes
undergått Vår gemensamma öfversigt och efterf
syn; hvarförutan Vi, genom de fleste Revisorernes
utresa till Bankens Pappersbruk Tumba,
om samma Verks Förvaltning och hvad dermed
liar gemenskap, äfven å stället inhämtat nödig
kännedom.
Under den af oss sålunda fulländade Revisions
förrättning, håfve Vi, med särdeles till
frids
-
Riks. St. Revisorers Berättelser. 13
fridsställelse, erfarit Herrar BancoFullmägtiges vid
Styrelsen ådagalagde fortfarande omsorg för Bankens
bestånd och förkofran, samt nitfulla bemödande
att , genom ett sorgfälligt iakttagande af
gifne föreskrifter , fullkomligt svara rr-iot sina
Principalers förtroende; äfvensom Vi blifvit förvissade,
att Bankens Tjenstemän i allmänhet, i
afseende på redbarheternes säkra vård och goro*
målens jemna gång, uppfylit sina skyldigheter
på ett sätt, som gör dem förtjente till Riksens
Höglofl. Ständers välbehag. De fem särskildta
Skådepenningar, som , till följe af Riksens Ständers
, tid efter annan vidtagne Beslut, bordt på
Bankens bekostnad förfärdigas, hafva sedan sista
Riksmöte blifvit fullbordade, och exemplar deraf
i guld till de Höga Kongl. Personerne, å Rikets
Ständers vägnar, af Herrar BancoFullmägtige
i underdånighet öfverlemnade ; hvarjemte sam^
ma Medailler i silfver efter hand äro utdeldte
till öfrige Vederbörande.
Vid den af Riksens Ständer under 1815
års Riksdag beslutne utlåning på Fastigheter och
till odlingsföretag, håfve Vi funnit både ordning
och nödig säkerhet för Verket vara på det sorgfälligaste
iakttagne; äfvensom bevakningen af Ban,‘
kens utestående Fastighets-lån , medelst inteckningars
förnyande samt Anmaningars och Lagfarters
tidiga föranstaltande, blifvit i det hela bslörjd
med all möjlig noggrannhet. Men å en
annan sida håfve Vi härvid erfarit, att ganska
många Låntagare i det längsta uteblifva med sine
inbetalningar , och sålunda åsidosätta uppfyllandet
af de förbindelser, 90m deras till Banken
ut.
14 Rila. St. Revisorers Berättelser.
'»
utgifne Skuldebref innefatta. A denna efterlåtenhet
, såsom ländande en mängd ordentelige
Lånsökande till förfång, håfve vi ansett oss böra
fästa Riksens Ständers uppmärksamhet, jemte
det Vi ej underlåtit att hos Riksens Ständers
BancoUtskott, i anledning deraf, göra de hemställanden,
hvartill Vi, för iakttagande, ej mindre
af Bankens rätt än ^Allmänhetens billiga anspråk^
ansett oss befogade.
Med anledning af flere under sednaste Riks2
dag yppade klagomål öfver bristande tillfällen ,
att i Landsorterne utbyta förslitna Småsedlar,
hafva BancoFullmägtige , enligt derom erhållen
föreskrift, gifvit saintelige Herrar Landshöfdingar
tillkänna, att utvägar till afhjelpande af en
slik förlägenhet redan år 1818 blifvit påtänkte;
i följd hvaraf Herrar Landshöfdingar ägde, att
med BancoFullmägtige om lämpeligaste sättet
för verkställigheten samråda, och hvarvid Fullmägtige
ej skulle underlåta, att, så vidt Bankens
säkerhet medgåfve, och ej allt för dryg kostnad
sattes i fråga, gå Vederbörandes önskningar härutinnan
till mötes.
Efter Öfvervägande af de från åtskilliga Län,
i detta ämne inkomna förslag, i allmänhet åsyftande,
att för Bankens räkning och på dess ansvar
verkställa vexlingen, dels uti Ränterierne, dels
uti särskildte VexlingsContoir: en utväg, som för
längre tid tillbaka med föga framgång blifvit för-1
sökt, hafva BancoFullmägtige, efter Commissarie
atets hörande, ansett det ej vara med nödig säkerhet
förenligt , att Banken med afsändningarne
to
-
Riks. St. Revisorers B er ätt tis er'. 15
toge någon direct befattning eller för vexlingen
i någon mohn ansvarade; men deremot, till understöd
för de anstalter Länens Styrelser kumle
finna af nöden, att i sådant afseende vidtaga,
från Banken anslagit i ett för allt en half procent
, till betäckande af oundgänglige kostnader,
samt i öfrigt, under den 14 December 1815, såsom
allmänna grunder, enligt hvilka erforderligt
belopp småsedlar finge till utvexling reqvireras,
fastställt: att den högsta summa , hvilken såsom
förskott på en gång till något Län meddelas, utsattes
till 5000 R:dr, som ej mera än 4 gånger
om året kan bekommas, dock aldrig förr än det
sednast erhållna förskottet blifvit behörigen redovist,
och hvarvid icke må dröjas öfver 6 månader;
att VexlingsSumman hvarje gång reqvireras
af Kongl. Majus Befallningshafvande, hvar?
vid den person , som erhållit uppdrag att penningarna
uttaga och Vexlingen besörja, företer
en af honom såsom vederhäftig pröfvad borgen,
för den Summa , som kommer att förblifva under
dess vård, och att de invexlade förslitne
Sedlarne i vanlig ordning uti Bankens Cassör
insättas, för att derefter på hvarje Läns räkning
såsom redovisning afioras. Dessa villkor hafva
tid efter annan blifvit uppgifne för de Herrar
Jjandshöfdingar, som i detta afseende sig anmält.
För Götheborgs och Bohus Län har be?
loppet af den anslagna kostnads-ersättningen blifvit
ökad till | procent, uppå inkommen anmälan,
att ändamålet, ehuru af mycken nödvändighet för
Orten, i annat fall komme att derstädes förfelas.'
Re;
ib Riks. St. Revisorers Berättelser.
Revisorerne hafva för deras del ansett de
sålunda af Banken vidtagne åtgärder, i ej obe.
tydlig mohn , kunna afhjelpa Landsorternas öfverklagade
brist på brukbara smärre sedlar, såvida
Herrar Landshöfdingar anse lämpligt, att om
verkställigheten gå i författning. Men enligt
hvad af Bankens Räkenskaper inhämtas, har denna
anstalt, under de ifrån sednaste Riksdag förflutne
2tne Ar, endast af fyra Län blifvit berj
I enlighet med de af Riksens Höglofl. Ständer
och deras BancoUtskott vid 18,M års Riksdag
gifne föreskrifter, angående upphörande af förra
RiksDisconten och inrättande af ett Riksens Ständers
BancoDiscontVerk, hvilket, enligt fastställde
grunder, komme för Bankens enskildta räkning
och utan deltagande af Private Actie-ägare, att
fortsätta den Discont-rörelse, som förut af förstnämnde
Verk blifvit besörjd, har BancoDiscont-i
Verket vid Julii månads början förlidet år begynt
sina utlåningar, hvaremot RiksDisconten ifrån
samma tid upphört att utgifva Lån på 6 måna-,
der, och efter hand inskränkt terminerne för återbetalningen
af de derifrån utgångne Lån, så
eå att de alla förföllo inom berörde års slut, ooh
har utredningen af detta DiscontVerk sedermera
blifvit fortsatt med den framgång, att Bankens
extra Biträdes-summa redan i Januarii månad innevarande
år var till fullo återbetald och Bankens,
äfvensom Actieägarnes primitiva tillskott,
jemte 10 procents utdelning för Femtonde året,
numera jemväl blifvit godtgjorde. X samma för;
hållande , som RiksDiscontVerket sålunda indra*
git
Riks. St. Revisorers Berättelser. 17
git sina utestående Län, har Banco Discont Verket,
till utlåning, begagnat den Fond, som för
sådant ändamål blifvit anslagen, och dermed i
möjligaste måtto sökt afhjelpa Käringarnas behof
och underlätta Allmänna Rörelsen; men i den
mohn de öfrige DiscontVerken dels måst inskrän»
ka och dels alldeles inställa sine Utlåningar, har
tilloppet af Lånesökande i denna Discont så ökats,
att Directiorten oftast funnit sig i nödvändighet
att för bristande tillgångar afslå Lån, för
hvilka säkerheten funnits oklanderlig och .Reglementets
föreskrifter äfven i öfrigt varit iakttagne»
Öfver vissa af Herrar BancoFullmägtige, i
afseende på BancoDiscontVerkets Styrelse och
förhållande till Banken , hos Öss gjorde framställningar,
håfve Vi gifvit så väl Riksens Stänw
ders BancoUtskott, som Herrar Fullmägtige vå*
ra tankar tillkänna.
Beträffande Götheborgs och Götha CanalBolags
Discont Verk, så har vid de sedan sista Riks-’
möte öfver dessa Verk hällne Revisioner, enligt
till Herrar BancoFullmägtige inkomne och oss
meddeldte handlingar , någon anledning icke förekommit
till så beskaffade erinringar vid för-,'
Valtningert , att Bankens säkerhet för återbetal-'
ningen af de till desse Verk i föreskrifven ordning
lemnade Försträckningar kunnat anses vara
Underkastad något tvifvelsmål; och hafva Styrel»,'
seme af ifrågavarande Discontlnrättningar, Under
ofVanberörde tid , i allmänhet ådagalagt
en stadgad föresats , att noggrannt uppfylla de
föreskrifter, sorn blifvit dem gifne, och att äf-;
Ven
Bihang till Riks-St. Prot. IgI7 och 1818. 2[dra Sami, N;f 3, 4'
i8 Eih. St. Revisorers Berättelser.
ven i alif öfrigt iakttaga livad för uppraithallan*3
»let af samma Verks credit och fullgörandet af
deras förbindelser mot Allmänheten erfordrats;
hvadan den förlägenhet, hvaruti desse Verk nu
råkat, synes endast böra t i II sk rif vas tillfällige, af
förbemälte Styrelser hvarken vållade eller förutsed
de händelser.
I anledning af Directionens öfver Götheborgs
Discont Verk hos Kongl. Majit i underdånighet
sökte förklaring i afseende på tiden för
•upphörandet af nämnde Discont Verks Oetroj, som
i 2*. §• af KiksdagsBeslutet under den 9 Aug,
;a8i5 blifvit utsatt till den 13 October detta år,
hvaremot Directionen, på anförde grunder, förment,
att DiscontVerkets erhållne rättighet icke
bunde anses till fullo begagnad förr än vid slutet
af Marlii månad lgig, har BancoFullmägtiges
underdåniga utlåtande blifvit infordradt, hvarefter
Kongl. Maj:t , genom Nådig Skrifvelse af
»len 8 Maji 1816, gifvit BancoFuilmägtige tillkänna,
att Kongl. Majit i Nåder funnit, att Götheborgs
DiscontVerk, hvars utlåning, enligt
livad upplyst blifvit, den 26 October 1803 tagit
sin början, agde, i stöd af dess utaf Kongl. Majit
på Femton år meddeldte Octroj, att fortsätta sina
utlåningar, jemlikt Beglementet, till d. 26 April
1S18, men derefter ej utgifva andra Lån, än
som tilt inbetalning för föl lo före d. 26 October
samma år, då Octrojen vöre till ända lupen
och Discont-rättigheten i Banken upphörde.
En enke! och någorlunda detaillerad Berat.'
telse oin de förhållanden, hvaruti Banken tid ef.
ter
Rikt. St. Revisorers Berättelser, irj
ter annan till Malmö DiscontVerk sig befunnit,'
torde bäst bidraga till ett rigtigt bedömmande af
BancoStyrelsens åtgärder i denna delen.
Malmö DiscontVerks rörelse tog sin början
med år 1804, och Revisionen öfver samma års
Förvaltning och Räkenskaper bivistades å Bankens
vägnar af Borgmästaren C. E. Oldenburg.
På de private delägarnes vägnar hade till
Revisorer blifvit utsedde, framlidne Hans Excellence,
GeneralGouverneuren in.rn. Friherre Toll,'
nu mera, Hans Excellence, f. d. .Landshöfdingen
Grefve T. Thott och Professoren P. Tegman.
Verkets Directeurer voro CommerceRådet
Suell, Borgmästaren Nordlindh och Grosshandlaren
C. Hegardt.
På Revisorernes hemställan om de betänkelige
följder, som genom små Assignationera
kringlöpande kunde uppkomma, samtyckte Di;
rectionen att, efter nämnde tid, ej utgifva mindre
Assignalioner än på ao R:dr.
Fullständig decharge blef, med BolagsStämmans
bifall, genom Revisorerne meddeld.
Den för 1804 influtne Vinstandel till
Banken, Idel af reveniien öfver 7 procent, utgjorde
R:dr 1586: 47. 4. Till Actieägarne utdeltes
på deras Capital 10 |dels procent med
R:dr 10,11) 6: 32 sk.
Till Revisionen öfver 1805 års Förvaltning
utsågs å nyo Borgmästaren Oldenburg å Bankens
vägnar. Af delägarne voro, vid förra Bolags;
Stämman, utsedde Majoren Grefve C. F. Duker,
Kongl. Räntemästaren S. Berg och Theologi*
Doctoren, Professoren P. Tegman.
Un
-
20 Riks. St. Revisorers Berättelser.
Under betraktande deraf, att Discont Verkets
Assignationer, enligt hvad Revisorerne inhämtar,
emottogos i Kronans Uppbörd, och äfven vun,
nit mycken Credit hos Allmänheten, authorise»
rades Directionen, på Revisorernes hemställan, af
Bolaget, att, till vinst förVerket, kunna utgifva
smärre Assignationer än den sednast fastställde
Valeuren, dock ej under 5 R:dr, och till ett belopp
af högst 50,000 R:dr; Decharge rneddeltes
med mycket loford öfver förvaltningen.
Bankens vinstandel utgjorde R:dr 3,604: 29
sk. 10 rtst. Och till ActieÄgarne utdeltes 14 proc.
med R:dr 14,000.
Uti granskningen af 1806 års Förvaltning
deltog åter Borgmästaren Oldenburg såsom
Bankens Revisor. ActieÄgarnes ombud voro:
Öfversten och Riddaren E. Rosenblad, Vice
^Landshöfdingen Grefve H. Gyllenborg och LandtRådet
C. A. Cronsioe.
Revisionen hade blifvit fulländad utan anledning
till någon erindran, tvertom hade dervid
tydeliga vedermälen af Direetionens oafbrut*
na omtanka och uppmärksamhet för Inrättningens
både säkerhet och förkofran, sig företett.
Bankens vinstandel uppgick till R:dr 4,556
3 sk. 10 rtst, och till private Delägarne blef utdelädt
16 procent af ActieCapitalet, med R:dr
lft,Ooo.
Revisionen öfver 1 807 års förvaltning skulle
äfven af Borgmästaren Oldenburg bivistas. Men
sedan han, af förekomne hinder, afsagt sig denna
befattning, uppdrogs densamma åt Kongl. Se*
creteraren A. Ihre.
De
Riks. St. Revisoren Berättelse. ai
De privatas Revisorer voro: Kammarherren
N. Trolle, Majoren och Riddaren C. D. Silversköld
och Handlanden S. Karström.
En på Sr 1808 i sammanhang med Abo
Disconts upplösning inträffad Crisis för de Öfriga
FilialDisconterne, föranlät Fullmägtige, att vid
detta års Revision fästa Directionernes uppmärksamhet
på följande omständigheter.
i:o. Att en utöfver nödig proportion emot
primitiva fonden sträckt Utlåning, grundad blott
på upplånte privata Medel, vore för Verkens be^
stånd högst äfventyrlig.
2:0, Att den vid DiscontVerken antagna method,
att vid anfordran och utan uppsägning ina
fria Reverser, som voro ställde på Uppsägning ,
ej kunde anses i det hela, hvarken säker eller
förmonlig. Om å ena sidan insättning af Privatas
Medel derigenom befordrades, sattes Directionen
deremot, å den andra, i nödvändighet, dels, att
till Verkets skadeslöshållande sträcka utlåningen
för vida, dels, att vid en tillfällig förlägenhet,
mot drygare villkor, anskaffa medel till prompt
betalning af summor, sorn ej genom Läns indragning
kunde nog snart inflyta,
3:0. Att, då betydliga Extra biträden mot
högre ränta, för gifne förbindelsers uppfyllande
måste sökas, rådeligast vore, att uppskjuta med utdelning
af Actierna, intilldess Verken åter blefvo
i belägenhet, att umbära dylika upplån emot
6 procent.
Bankens Ombud gaf vid återkomsten tillkänna,
att så väl Revisorerne som Directionerne anJ
sett de arne första af nyssnämde Puncter böra
sfs
22 Riks. St. Revisorers Berättelser.
efter möjligheten iakttagas: hvaremot frågan om
Utdelningens innehållande ej genast fått vinna
bifall, men att så väl Götheborgs som Malmö
DiscontDirectioner föresatt sig, att härom med
hvarandra rådpläga.
En fortfarande omtanka för Malmö DiscontInrättnings
både fördel och säkerhet hade äfven
vid denna Revision befunnits vara iakttagen: I
följd hvaraf behörig Decharge blifvit Directiog
nen meddeld.
Såsom vinstandel för år 1807
hafva till Banken influtit R:dr 7,509: 24: 3
Och till ActieAgarne utdelades
2o Proc. med . . . R:dr 20,000.
Den öfver 1808 års Förvaltning verkställde
revision, hvaruti Majoren C. D. Silversköld, Pro.'
fessoren J. H. Engelhart och Handelsmannen»
sedermera CommerceRådet S. C. Björkman jemä
väl deltogo, bi vistades å Bankens vägnar af Vice
Xandshöfdingen och ÖfversteLieutenanten, Grefve
H. Gyllenborg, som tillkännagaf, att Räkenskaperna
blifvit förde med all möjelig noggrannhet
, samt Verkens alla angelägenheter styrde
under en ganska äfventyrlig tid med en aktningsvärd
försigtighet.
Sedan Bankens vinstandel förar 180S, R:dr
5391: 29 blifvit afdragen, utgjorde vinstsum—
man, med inberäkning af förra årets öfverskott;
R:dr 18,599. Hvaraf 17 Proc. på ActieCapitalet
utdeltes med R:dr 17,000-
Revisionen öfver Förvaltningen och Räkenskaperna
för år 1809 bivistades af Directeuren
fl. N. Schwan. På Deiägarnes vägnar voro, enligt
sista BolagsStätnmans Beslut, utsedde: Hof*
Mar
-
Riks. St, Revisoren Berättelser,
Marskalken Grefve Beckfriis, Kammarherren Ni
Trolle och Medicin® Doctorn S. Fenk.
Förrättningen hade blifvit verkställd , utan
att anledning till någre Anmärkningar emot Di-,
rectionen sig företett.
Bankens vinstandel utgjorde R:dr 3,3051
46: 4; Derefter uppgick återstående VinstSumman,
ined beräkning af förra årets Öfverskott, till R:dr
15,211: :o: 3:; Hvaraf 14 Proc. å ActieCapitalet
utdeltes med JR:dr 14.000.
Förvaltningen för år 1810 granskades på
Bankens vägnar af Hans Excellence, Landshöfdingen
rn. m. Grefve T. Thott, och för de Private
Delägarne af ÖfversteLieutenanten Grefve
O. Thott, Ryttmästaren Friherre A. L. Rålamb
och Handelsmannen H. Falkman.
Uti Berättelsen till BolagsStämman omföränäles,
att Revisorerne under största tillfredsställelse
funnit, det Directionen med den klokaste
omtanka och sorgfälligasle noggrannhet styrt och
förvaltat detta Verk, till det Allmännas, Ban-t
kens och Bolagets förmån; och att äfven en be-]
römlig ordning och redighet vid Bokföringen
blifvit iakttagen , så att ingen felaktighet i redogörelsen
kunnat upptäckas.
Bankens andel i Vinsten utgjorde R:dr 6,705:
42: 3. Och med inberäkning af förra årets Öfverskott
uppgick ActieAgarnes enskilta andel till
R:dr 21,623: 8: 3. Hvaraf 19 Proc. på ActieCapitalet
utdelades med R:dr 1 9 000.
Colnmissarien Silfverstolpe var afBancoFulI-j
mägtige utnämnd till Bankens Revisor vid granskningen
så väl af Götheborgs, sorn Malmö Discont.
:
14 Riks. St. Revisorers Berättelse.
cont-Förvaltning för år l8n, men sedan sist.
nämde Revisionsförrättning, i anseende rill på.
stående Riksdag, blifvit, roed Kongl. Majas Nå.
diga tillåtelse, uppskjuten till October månad
3013 i blef Landshöfdingen, nu mera Friherre af
Klinteberg anmodad, att, å Bankens vägnar, deltaga
uti Revisionen, hvartill i öfrigt voro utsedde
LandtRådet Cronsios, Majoren och Riddaren
H. D. Silfversköld och Handlanden, seder,
mera CommerceRådet S. C. Björkman,
Från Bankens Ombud insändes ett Memorial
af den 17 October med förmälan: Att ej mindre
Förvaltningen, än hvad till Räkenskapen hörer,
blifvit godkändt, såsom förde med mycken omtanka,
försigtighet och ordning; och att Bolaget,
med godkännande af Styrelsen, anmodat Revi.
sorerne, att meddela behörig decharge.
Bankens vinstandel utgjorde R:dr 11,443:
44: 9. Och till ActieÄgarne var utdelt 2 5 proc*
med R:dr 1 5,000.
Från och med 18 JI års slut hade Commerce^
Rådet Suell afgått från Directionen: Och var
Handelsman Falkman i dess ställe utsedd, att,
jemte CommerceRådet Nordlindh och Grosshandl
laren Hegardt, DiscontVerket förvalta.
Uti Revisionen öfver 1813 års Förvaltning
deltog BancoCommissarien G. A. Bruncrona, och
af Private Delägarne CommerceRådet F. Suell,
Majoren P. D. Silfversköld och HofMarskalken
Baron F, Stjernbladh* Från denna Revision finne*
anmäldt: Att som understundom handt, dels
att Lån för Inteckning i fast Egendom , emot den
vid JDiscontVerk antagne praxis, blifvit med.
deldte,
Rihs. St. Revisorers Berättelser. 25
cleldte , dels att afbetalningar vid Lans omsätt^
nirig icke följt, och dels att Personer på deras
blotta namn blifvit häftande för större summor
än Reglementet medgifver; så hade Revisorerne
funnit sig befogade, till Protocollet anmäla den
finskan, att framdeles, icke utan särdeles skäl, sådane
afvikeh-er måga äga rum, för hvilkas följder
Directionen måste stadna i ansvar. Härtill hade
Revisorerne, då förlust genom Directionens om.
förmälte åtgärder icke blifvit Verket tillskyndad,
eller för framtiden syntes vara alt befara, trott
sig böra inskränka deras yttrande, helst omstämd
digheter kunna tvinga Directionen att någon gång
afvika från Reglementets bokstafliga innehåll, och
en för hastig rättelse af hvad Directionen tilläfventyrs
för mycket öfverskrida detsamma, skulle
leda till Låntagarnes förderf och Verkets skada.
Directionen hade utfäst sig att, så vidt möjligt
vore, ställa sig Revisorernas framställning till ef.;
terrättelse och tillika upplyst, att anstalter redan
blifvit vidtagne, hvilka, i afseende på de anmärkta
Lånen , skulle leda till uppfyllande af
Revisorernes önskan.
Afven tillkännagafs, att, till förekommande
af Assignations-massans förökning utöfver hvad
Verkets säkerhet fordrade, sedan Insättningarne
i Banken aftagit, och till undvikande af den nöd.
vändighet, hvaruti Directionen eljest sig befuns
nit,' att, till skada för Verket och Orten, inställa
alla Utlåningar, Directionen ifrån den 15 September
1812 vidtagit en utväg, som på en gång
lände till Lånsökandes förnöjande, och befriade
.Verket från den förlägenhet, hvaruti det, genom
-
g6 Riks. St. Revisorers Berättelser,
nom en oförsigtig och för högt drifven assigne*
ring på Banken, kunnat försättas. Och bestod den»
na utväg deruti, att bevilja Lån uti Verkets 3-  proeents reverser på 3:ne månader, hvilka Lån
efter nämnde tid, utan omsättning, skulle inbetalas,
och hvarigenom Directionen förvarat Verket
en säker fond, att vid förfallotiden utan as-’
signering infria de sålunda utgifne Obligationer.
Revisorerne, som, uti Verkets då varande ställning
, funnit denna tills vidare vidtagne författning
nödvändig, hade för deras del ansett sig
höra densamma godkänna; med öfverlemnande
till Directionen, att, efter omständigheternes föranledande,
dermed fortfara, eller berörde författa
ning återkalla.
Resultatet af Direclionens förvaltning hade
ansetts mera vitsorda dess förtjenst och rättighet
till Bolagets erkänsla, än Revisorernes loford.
Men det var emedlertid för dem en tillfridsstälIelse,
att, med offenteligt erkännande af denna
förtjenst, anmäla Directionen till decharge för
det granskade årets förvaltning.
Lånebeloppet utgjorde R:dr 1,606,387:^21:4
Verkets Credit!v R:dr ioo,oco
var obegagnadt, och derutöfver
en behållning af 13,573: 13: 7.
Utelöpande Assignationerne utgjorde
.... 145,850: 13: 6
Och utgifne Reverser för Verkets
skulder . . . 1,339,792:24
Rehållne Vinsten för året upp.
gick till 42,343: 1 1* 2
Hvaraf Bankens andel II>781: 3: g,
Och
Riks. Si. Revisorers Berättelser. 27
Och af återstoden, med tillagd behållning
från förra året, utgörande 38597*: 8: II) utdel.
tes till Actieägarne R:df 26,000 eller 26 procent
på Actie-capitalet. Från och med 1812
års utgång hade Grosshandlaren Hegardt afgått
från Directionen, hvarefter Handelsmannen, nu
mera CommerceREdet Björkman, tillika med Comi
merceRådet Nordlindh och Handelsmannen Falk.
man, deltagit i Förvaltningen.
Uti Revisionen öfver >813 års Förvaltning
och Räkenskaper deltog, a Bankens vägnar,
Commissarien G. A. Brakel, samt för de private
Uelägarne, Landshöfdingen , nu mera Friherre
W. af Klinteberg, HotMarskalken Friherre F.
Stjernbladh och Handelsmannen L. J. Bager.
Revisorerne hade, enligt Berättelsen, ansett
Inrättningens fortfarande säkra beskaffenhet och
Directionens utmärkta förtjenst bäst vitsordas genom
de uppgifter om Verkets ställning, som uti
samma Berättelse voro upptagne.
Verkets utlånings-belopp utgjorde vid .1813
års slut . • • R:dr 1,798,0x5: 24:
Creditivet i Banken too,oco E:dr var obegagnadt
och dessutom en behållning af R:dr 68,822: 43: 6.
Utelöpande Assignationer upp
-
gingo till
146,833: 18: 5.
Utgifne Reverser för upplånte
Medel
1,724,050
Hela Vinsten för 181 3 uppgick
till
R:dr 44,665: 30: 7.
Hvaraf Bankens vinstandel utgjorde
-
R;dr 12,555: 10:3
och
2 8 Riks. St. Revis or ev s Berättelseri
och af återstoden jemte tillagd besparing fran
förra året, utdelades till ActieAgarne 2 8 proc.
på deras Capital med R:dr ?8|Ooo
Hvarefter innestod för möjliga
förluster R:dr i6,141: 29: 4.
Vid öfverläggningar med Directionen, som, i
stöd af Reglementet, ägt rum, hade Revisorerne
till sorgfälligt öfvervägande förehaft så väl åtskillige
försporde olägenheter af den vid nästföregångne
Revision godkände Method, att tills vidare
utgifva Lån uti Verkets 3-procents.obligationer,
som ock rörande de Lån uppå stora Summor,
hvartill omständigheterne från längre tid tillbaka
föranledt, och dervid trott sig böra tillstyrka Directionen,
att vidtaga sädane åtgärder, hvarigenom
Utlåningarne uti 3-procents-obligationer måtte så
skyndsamt indragas, som sig göra lät. Revisorerne
voro förvissade, att, om sättet för verkställigheten
häraf, till alla delar öfverlemnadeB åt
Directionens omsorg, skulle så väl Bolagets, som
Landsortens bästa säkrast vårdas; och förmente',
att denna Operation skulle mycket underlättas derigenom,
att de betydliga LåneSummor, som åtskilliga
personer erhållit, så fort möjeligt vore ,
försattes uti ett med Reglementet enligt förhållande;
hvaruppå Directionen redan med verksam,
het syntes hafva varit betänkt. Då Revisorerne
derjemte, i anseende till’ Octrojens annalkande
slut, funnit nödigt tillstyrka, att summan af DiscontRörelsen
småningom inskränktes, förmodade
de jemväl, såsom en följd deraf, att den betydliga
Cassa, som hos Verkets Ombud i Stockholm behofvet
ansetts påfordra, derefter torde kunna minskas
Re-i
-
Rihs. St. Revisorers Berättelser. 2 9
Bevisorerne hade , med hemställan om decharge
för år 1813, till Bolagets offentliga erkänsla
anmält Directiouen, för en förvaltning,'
öfver hvilken dess utmärkta framgång lemnade
det högtidligaste loford.
Vid den Revision af 1814 ars förvaltning,’
som under sednaste Riksdag tog sin början, och
hvaruti Kammarherren Friherre Gyllenkrook,
samt Handelsmännen S. J. Bager och J. B. Kock,
å Bolagets vägnar, deltogo, erhöll Cornmissarien
Brakel, såsom då å nyo utsedd till Bankens
Ombud, BancoUtskottets föreskrift, att till Uta
skottét meddela fullständig upplysning, så val
angående den af honom förut anmärkte utlåning
uti 3-procents-reverser, som ock rörande antalet
och beloppet af de till vissa personer utgifne
större Lån ; beskaffenheten af derföre ställde
säkerheter; tiden , då en sådan utlåning tagit sin
början, saint huruvida dermed jemväl på de sed.’
nare åren fortfarits?
BancoUtskottet anmälte tillika hos Riksens
Ständers Plena de fierehanda kännbara olägenheter,
som från förstnämnde Utlånings-method vore
oskiijaktige, och redan i högst betydlig mohn
visat en förderflig verkan; men under yttrad öfvertygelse
tillika, att yttersta försigtighet vid indragningen
deraf vore nödvändig; hvilken in.'
dragning Utskottet för dess del trodde böra sålun-1
da beredas, att, till en början, alia nya Lån uti
Reverser inställdes, och Directionen deremot för
Ortens lånebehof sökte använda den tillgång,
sorn dels Creditivet i Riksens Ständers Bank och
dels rättigheten till Låns upptagande af Private,
kun
-
30 Riks. St. Revisorers Berättelser.
kunde erbjuda. Med iakttagande hvaraf, medelst
successiva afbetalningar och omsättningar, dervid
3-procents-sedIar, förfallne eller' ej, borde såsom
betalning emottagas , alla sldane Sedlar förmoda»
des kunri.3 till 1816 Sfs slut indragas. I sammanhang
härmed hemställde Utskottet. örn icke dera
underdåniga önskan matte från Riksens Ständer
yttras, att Kongl. Majit i Nåder täcktes härut-'
innan vidtaga de åtgärder, som med Dess viel
Malmö DiscontVerks inrättning i Nåder åsyftade
ändamål , att öppna utväg till en lättad penningerörelse
för en från Hufvudstaden aflägsen province,
funnes öfverensstämmande.
Nämnde Memorial blef med en mängd an3
märkningar från Riksens Höglofl. Ständer återremitteradt,
hvarvid en del Ledamöter yrkade en
bestämd anhållan hos Kongl. Maj:t, att publik
Actor måtte förordnas, Directionen under Fiscalisk
Action ställas och enligt hvad Lag förmår
till ansvar befordras: en del sökte försvara Di
rectionens
åtgärder och andre åter, under medgif*
vande af Reverslånens skadeliga egenskap, endast
ansåge 3-procents-reversernes indragning, efter
de af BancoUtskottet föreslagne grunder, ej vara
i verkställigheten möjelig.
Emedlertid inkom mo till BancoUtskottet
handlingarne angående Revision af 1814 års förvaltning.
Rörande lånen i 3-procents-reverser,
hade -Directionen åberopat hvad angående deras
upphof blifvit vid Revisionen år 18I3 anmäldt
och ofvan finnes upptaget; och derjemte tillkän»
uagifvit , att beloppet af Reverslån utgjorde vid
1813
Riks. St. Revisorers Berättelser. 31
1813 års slut R:dr 780,400, vid 18*4 års slut,'
R:dr 764,500, och den 12 Junii 1815, Rtdr
657,900: att sedan den sista Maji 1815 inga
sådana Lån utgått; att Lånen voro utgifna under
förbindelse af full inbetalning efter 3-ne månader;
att vid Verkets Låneliqvider ~:del af be*
talningen alltid fått erläggas uti oförfallne Re*
verser, af deri sorn sådant åstundade, hvarvid Rän-'
ta å dem icke blifvit beräknad hvarken den betalande
eller Disconten till godo , men att på
förfallne deremot , ranta alltid godtgjorts till
inlösningsdagen.
Ofver de i vanlig väg utgifna Lånsummor
till större belopp än Reglementet föreskiifver,'
kade Commissarien Brakel uppgjort en Förteckning,
så vidt de öfverstego 10,000 Ridr, samt
derom inbegärt Directionens förklaring. Directionen
hade upplyst, att en betydlig del af dessa
Lån blifvit sedan 1814 års slut ansenligen min-;
skade; att de största Lånen blifvit för flere år
tillbaka utgifne på 6 Månader under Omsättningsviilkor,
till Personer, kände för betydlig förmögenhet
i Landt- och BruksEgendomaf, att säkerhet
för dem vore gifven, dels genom Borgen,
dels genom Hypotheker, bestående af Varupanter
under Directionens vård, KrigsCommittéens
Obligationer, accepterade Vex!ar, och med Borgen
försedde godkände Reverser, med eller utan
inteckning; att en del Låns förökning härledt sig
deraf, att Cautionister måst ikläda sig skulder pa
egna namn, för Låntagare som ej kunnat betala;
och att de större 6-månaders-lånen härledde sig
från åren 1807, 1808 och i synnerhet 181 o.
Sum-1
3?' Riks. St, Revisorers Berättelser,
Summan af Utlåningarne
hade vid 1814 ars slut utgjort 1,843,433: 26b 8
Creditivet i Banken var obegag.
nadt, och dessutom en behållning
på Räkningen af « 56,558 8: 1
Utelöpande Assignations-sum.
man var ... * 70.965: 36: 6
Och Verkets Skulder mot ut.
gifne Reverser och Förbindel,
ser .... . 1,951,800 —
Behåll ne Vinsten för 1814 hade
befunnits utgöra . . 46,666: 8: 9
Hvaraf Bankens andel utgått
med , R:dr 13,223: 2: il
Derefter uppgick Actieägarnes
tillgång, med inberäkning af
förra årets Öfverskott, till R:dr 49,6-25: 35; 1
Till utdelning bestämdes 28
proc. med . . . R:dr 28,000.
Och det öfriga skulle för framtida förluster in
nesta.
Med stöd af hvad sålunda blifvit uppgifvit,
ägde Revisorerne den tillfredsställelsen. att offentligen
vitsorda Directionens utmärkta förtjenst,
och föreslog, med stöd af Reglementets i6:de
§., att Directionen måtte erhålla decharge och
frikallelse från ansvar för den lid, som varit deras
Revision underkastad.
Uppå tillfrågan inför Högh BancoUtskottetg
FinanceFördelning, om beskaffenheten af den decharge,
som på Revisorernes hemställan blifvit
Directionen meddeld, hade Commissarien Brakel
förkjarat, att, sedan Commissarien under Revisionens
-
Riks. St. Revisorers Berättelse.
nens lopp blifvit förvissad det Directionen i möj.
ligaste måtto rättat de vid förra Revisionen anmärkta
missbruk, och i öfrigt under den tid, som
rut varit underkastad Revisorernes granskning, icke
gifvit anledning till någon påminnelse, CornmisSarien
trott sig icke kunna eller böra vägra, att,
lika med de private Revisorerne , hemställa, att
Bolaget måtte meddela Directionen frisägelse från
ansvar för den Styrelse, sorn utgjort föremålet
för denna Revisions uppmärksamhet, hvilken de
charge likväl, efter dess tanka, ej kunde tagas 1
vidsträcktare mening, än att rättigheten för Bolaget
och äfven för Banken, så vidt den betraktas som
Delägare i DiscontVerkets revenue, att åtala Directionens
förvaltning, derigenom upphört,
BancoUtskottet afgaf derefter sin förklaring
öfver de från Respect. Stånden inkomne Anmärkningar,
jemte bifogadt Transsumt af Revisionshandlingarne,
så vidt de rörde Directionens båda
omförmälda åtgärders förblef 1 öfrigt vid dess
förut gjorda hemställan, att ämnet måtte ifrån
Riksens Ständer till Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet
och ompröfning öfvérlemnas, och
förklarade dess öfvertygelse vara, att den meddelte
dechärgen Öfver 1 8 1 4 års Förvaltning , som
ej kunde tagas i vidsträcktare mening än ofvan
förmäles, således ej innefattade något hinder, att
ställa Directionen till ansvar enligt allmän Bag,
derest Lagbrott kunde densamma öfverbevisa*,
samt hemställde slutligen, på anförde skäl, att
ett Extra Creditiv på 100,000 R:dr mot 6 procents
Ränta , måtte till nödigt understöd för 3
Må
Sihang till Rikt St Fröt, 1817 »cA l8l8» 2: dra Sami, N:0 5, 6'«
Riks. St, Revisorers Berättelser:
MånadsLånens indragning, Malmö DiscontVerk
heviljas.
Sedan de Respective Silnden, i anledning
häraf, slädnät uti skiljaktiga Beslut iså måtto, alt
Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Högvörd.
PrestStåndet , med bifall till BancoUtskottets Förklaring
och gjorda hemställan, förenat sig uti det
Beslut, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet måtte
anhållas, det Hans Maj-.t behagade låta, genom behörigen
tillförordnad Actor, anställa laglig Undersökning
om Malmö DiscontDirections förhållande i
afseende på Verkets Förvaltning;
Vällofl. BorgareStåndet, med bifall till Förslaget
om ökadt Credit i v, funnit all fråga om ansvar
för Directionens Förvaltning till och med 1814
ars slut, i följd af Revisorerues me ddelte decharge,
böra förfalla;
Och Hedervärda BondeStåndet, under lemnadt
bifall till det tillökta Creditivet, förklarat,
att BancoUtskottets öfrige anförande lemnades utan
afseende', blef enhälligt beslutit, att desse särskilde
meningar skulle hos Kongl. Maj:t i underdånigt
het anmälas till den åtgärd, som i anledning
deraf kunde pröfva* nödig.
Riksens Ständer funno sedermera lämpeligt,
att förlänga Malmö DiscontVerks Octroj till 1820
års slut, och anslogo tillika åt samma Verk ännu
ett ytterligare Creditiv på Banken af 100,000
R:dr, som ifrån 18 17 års början skulle afdragas
från Götha CanalBolags, under Riksdagen erhällne
Extra biträde. BancoFullmäktige lemnades
uti Reglementet kännedom af de villkor, som
härvid blifvit bifogade, hvaribland, att Discont-.
Riks. St. Revisorers Berättelse?’. 35
Verkets Utlåning ej fick Öfverstiga det belopp
den utgjorde viii 1814 års slut, samt erhöllo i
öfrigt den generella föreskrift* att på Discont-,
rörelsen i allmänhet fästa en fortfarande mest
noggrann uppmärksamhet.
Någon tid efter Riksdagens förlopp, täcktes
Kongl. Maj:t till Dess JustitiasCancellersKmbete
öfverlemna Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
i ofvanomförmälte hänseende, och fann
Kongl. Majit, i anledning af JustitiaeCancellersEmbetets,
efter Directiouens hörande, derom afgifne
Utlåtande, skäligt under den 3 luli 1816
slutligen i Nåder förklara: Att* ehuru Kongl»
Majit, så väl af hvad Handlingarne innehöllo,
Som JustitiseCancellersEmbetets underdåniga Anförande,
i Nåder inhämtat, att Directionen öfvef
Malmö Discont, vid förvaltningen deraf, öfverträdt
den för Directionen utfärdade Instruction,
likväl och som bemälte Direction af Vederbörande
Autoriteter erhållit behörig decharge för
DiscontVerkets Förvaltning och Räkenskaper för
åren 1813 och i8t4\> och Riksens Ständer redan
Vidtagit sådana anstalter, hvarigenom Anmärkningar
af den egenskap, som de, hvilka mot Directionen
då blifvit anrnäldte, för framtiden kunde
förekommas; så hade Kongl. Majit funnit något
tilltal mot Directionen, vid sådant förhållart^
de, då mera icke kunna äga rum»
Till deltagande uti Revisionen öfver Malmö
DiscontVerks Förvaltning och Räkenskaper för år
I8l5> utsågs, på Bankens vägnar, Öfversten* nii
mera Landshöfdingen m. m. Friherre Jacob Cetierström^
samt af de private Delägare, Öfverste^
Lieutgi
Riks. St. Revisorers Berättelser.
Ideutenanten m. m. Grefve O. Tholf, HofMarskalken
Friherre F. Sijernbladh och Majoren A.
Coyet.
Directionen öfverlemnade till Revisorerne
vid deras första sammanträde:
i vo En utförlig berättelse om de under för-»
flutna året inträffade vigtiga händelser, särdeles
rörande det biträde af 700 000 R.dr , hvarmed
Kongl. Majit, emot hypotheker och särskilde föreskritne
villkov, förekommit den upplösning, som
genom ett oförmodadt uikräfvande af upplånte
private medel, vid slutet af år 1815. hotade berörde
DiscontVetk, och afhviket biträde 25 5 000
R:dr, före Revisionens början, voro återbetaldte.
2:0 Ett Protocoll af den 15 November 181
hållet i Herr Landshöfdingen Friherre af Klin
tebergs närvaro, upplysande, att, till följe af
Kongl. Majus, genom tillförordnade SiatsSecreteraren
Järta, meddelte Nådiga föreskrift, undersökning
då genast af Herr Baron och Landshöfdingen
blef anställd öfver Verkets tillstånd, enligt
Räkenskaperne , hvarom behörig rapport författades
som genom en af Verkets Direeteurer
skulle till Stockholm medtagas, tillika med alla
för Lånebiträdet erforderlige hypotheker och säkerheter,
och att Kongl. Majit såsom villkor
för nämde biträde, i öfrigt föreskrifva, dels, att
alla Utlåningar från Disconten skulle tills vidare
inställas, och dels, att Directionens Förvaltning
komme att vara underkastad Controll på
det sätt Kongl. Majit ville i Nåder särskilt förordna;
öfver hvilket allt Directionen förklarat
dess underdåniga erkänsla, med förbindelse, att
obrotts
-
Riks. St. Rvisorers Berättelser.
»brottsligen iakttaga hvad Kongl. Maj:t i Nåder
täcktes förordna. Viii berörde tillfälle hade Directionen
äfven för Herr Baron och Landshöfdingen
företett ett under den 7 förutgangne No•
vember hållet särskildt Protocolt, innefattande
de skäl och anledningar, sorn ‘öranlårit Directionen
, att , af farhåga, det Verkets C edit hos
Allmänheten, genom vissa personers annar? oundvikeliga
fallissement, kunnat gå foiloiad, besluta,
en betydlig utlåning till Handlanden i Malmö J.
Ståhle; under förklaring tillika, det Direktionen
vore noggrann? förvissad, att inga fallissementep
då vidare voro att befara, soni
contens eller den allmänna C editen.
Om sistnämnde Lånebiträd&s beskaff. nhet upplyser
samma Piotocoll, att det efterhand utgått
till ett belopp af något öfver 200.000 R:dr; att
som för ändamålets vinnande vöre nödigr, det
Operationen hölles hemlig, de Låneposter, sotn
lemnades, ej kunnat genast bokföras, och att,
enär den för Lånebiträdet nödiga säkerhet ej eller
då kunde af Ståhle åstadkommas, Directionens
Ledamöter hvar för sig, efter omständighelerne,
dermed ville biträda.
Efter fulländad Revision af Räkenskaperne,
framställdes till Directionens förklaring, att åt-»
gkillige personer befunnits häfta för Lån och
Cautioner, utöfver det belopp Reglementet medgifver,
Hvarå Directionen tillkännagaf: att sedan
sista Revisionen, alla större Lån blifvit betydligt
minskade och ej något dylikt tillkommit,
utom ett enda, hvartill anledningen blifvit af Directionen
särskild förklarad; att, hvad deremot
Cau
-
gg Riks. St. Revisorers Berättelser«
Cautioner beträffade, Dlreetionen ansåge det va.
xa öfverensstämmande med Verkets säkerhet, att
liellre bibehålla sådane Löftesmän, som vore
för vederhäftighet kände, än att antaga andra elder
flere, helst urval af personer ej möjligen
skulle kunna äga rum, enär en så ganska betydlig
mängd af Ortens Innevånare, och deribland
mångå af stor förmögenhet, voro hos Verket förut
engagerade.
Friherre Cederström fann för dess del an:
ledning, såsom förbehåll vid den meddelade de.
chargen, till Protocoller reservera, att i afseende
på alla förluster, som kundé uppkomma å Lån
och Cautioner, beviljade utöfver det belopp Reglementet
föreskrifver , Ranken deri på intet sätt
kunde deltaga, såsom olagligen tillkomne.
Angående den utlåning utöfver Verkets til.
låtne totala MaximiSumma, som vid 1815 års
slut blifvit anmärkt* och hvarom Herrar Banco:
Fullmägrige till Directionen gjort behörig erinran,
inhämtades Directionens Förklaring, jemte
den tillförlitliga upplysning, att Lånebeloppet
genast derefter blifvit inom den tillåtna gränsen
Iterfördt.
Revisorerne hade erfarit, att qvarvarande
beloppet af utlånte 3-Månaders-Reverser vid 1815,
års slut utgjorde 161,800 R:dr och', uppå gjord
förfrågan, erhållit den upplysning, att deraf endast
51,600 R:dr vid Revisions tiden återstode,
och skulle inlösas enär de presenterades.
Uti Revisorernes Berättelse till Bolaget finnas
intagne, sa val de af Riksens Ständer, i
sama
Riks. St. Revisorers Berättelser. 3 g
sammanhang med Verkets förlängda Octroj, vid
sista Riksdag tagne Beslut, som Kongl Majrts
under den 31 Januarii 1816 till Landshöfding
gen Friherre af Klinteberg aflåtne Nådiga Skrifvelse,
innefattande de grunder Kongl. Maj:t för
DiscontVerkets framtida Förvaltning uti u Funder
funnit godt i Nåder stadga; jemte befallning
till bemäldte Herr Baron och Landshöfdinge,
att derom förständiga Malmö DiscontDirection
till noga iakttagande, samt att öfver verkställigheten
hafva behörig tillsyn, för hvilket ändamål
tillgång till DiscontVerkets Räkenskaper skulle
alltid vara Herr Baronen och Landshöfdingen
öppen;
Uti samma Berältelse uppgifves i öfrigt Verkets
ställning, efter de reviderade Räkenskaperne
hvaraf hufvudsakligen må anmärkas :
Totala Utlåningsbeloppet vid
1815 års slut . . . 2,018,245: 17: 4
BancoCreditivet 200,000 R:dr
odisponeradt och dessutom
i en egen Behållning på Ban
co-räkningen.
. . . 59,443: io: Il
Utelöpande Assignationerne
utgjorde .... 59,970 — —
Och utgifne Reverser för upp
lånte
medel på uppsägning 1,315,800
yinsten för året t ; 1 40,757: 2 It I
Hvar
-
Miks, St. Revisorers Berättelser,
Hvaraf utdeltes till Actieägarne
7 procent af deras Capital . 7,000 __
Till Banken dess vinstbelopp. 11,85a: 23
Och återstoden, som, enligt
JCongl Majis Nådiga Förordnande,
tills vidare innehölls,
utgjorde . . 22,505: 46: j
R:dr 40,757: 21: *
Revisorerne anmäla slutligen uti Berättelsen,
att Räkenskaperna med största noggrannhet
och ordning blifvit förde, så att dervid icke minsta
anmärkning ägt rum; att Revisorerne funnit,
det Directionen åtskillige gånger, genom
Verkets brydsamma ställning, varit uti störst^ bekymmer
försatt ,, och deraf föranlåtits taga åtgärder,
sorn väl icke varit med Reglementet öf?
verensstämmande, men att Revisorerne deremot
ock med tillfredsställelse rönt, det Directionen
varit och vore ytterst sorgfällig iakttaga alia möj:
liga mått och steg, för att, med hänsigt till Verkets
och Enskiltas bestånd, återföra det tillgjord
da inom de gränsor, sorn Reglementet föreskrifver.
Och blef, med bifall till hvad Herrar Revisorer
i Berättelsen anfört och hemställt, samt med
åberopande af RevisionsProtocollet, vanlig decharge
för Directionen, vid BolagsStämman, bifallen.
Uti särskildt Memorial till Herrar BancoFullmäktige,
hade Friherre Cederström ansett
sig böra upplysa de skäl , som föranlåtit honom
att, på sätt Protocollet närmare innefattade, biträda
de öfrige Revisorernes tillstyrkan till Bolaget,
att lemna Directionen decharge. Herr
Riks, St. Revisorers Berättelse.
JSaron ansåg otvifvelaktigt att Allmänheten, i
annat fall, skulle förlorat allt förtroende till Verkets
Styrelse, således äfven till Verkets förmåga
att kunna honorera utelöpande Obligationer, och
genast återfordrar de emot 3 procent insatte penningar;
att sålunda, de olyckor, som genom Konungens.
ar 1815, kemnade biträde, afvändes,
å nyo blifvit beredde, samt troligen icke kunnat
förekommas annorlunda, an genom en ensamt
derföre sammankallad Urtima Riksdag, hvarvid
Ständernas enda utväg till äfvemyrs blifvit, att
åter anlita Banken. I öfrigt gaf Herr Baron
tillkänna sin öfvertygelse, att Directionen, sig
sjelf lemnad, ej förtjente minsta förtroende i anseende
till föreskrifters efterlefnad; att ett Om.
bud från Riksens Ständers Bank uti DiscontDirectionen,
efter dess öfvertygelse, vore enda
sättet att kunna tvinga Directionen hälla sig inom
de gränser, sorn voro och blefvo utstakade,
och att den kostnad, sorn ett sådant Ombud komme
ett ådraga Banken, på långt när icke kunde
anses svarande mot den nytta, som deraf vunnes.
Af allt hvad i berörde måtto kommit till
BancoFullmäktiges kunskap, funno BancoFullroäktige
anledning, att, till en början , genast infor,
dra Malmö DiscontDjrectionens fullständiga förklaring,
angående det till Handlanden Ståhle meddeldte
Lån, de säkerheter och hypotheker, som derföre
blifvit aflemnade, och den utsigt, sorn för återbetalningen
deraf sig företedde; jemte en allvar,
sam varning till Directionen , att ej i någor måtto
åsidosätta de för Verkets Styrelse ineddelte Föreskrifter;
under erindran, att rättigheten till be
gag
-
42 Riks. St. Revisorers Berättelser.
gagnande af Bankens Credit och deraf härflytande
förmaner, ej utan ali motsvarande förbindelse
pa Discont Verkets sida, blifvit detsamma
tillerkänd. Och erhöllo Fullmäktige, i anledning
deraf, Förteckning på en mängd hypothequer, sorn
skulle utgöra säkerheten för det lemnade Lånebiträdet
och äfven vore calculerade till ett deremot
fullt svarande värde; men vid hvilkas beskaffenhet
i öfrigt åtskilligt funnes att påminna.
Sedermera blef från Fullmäktige hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmäldt, att Fullmäktige,'
jemte underrättelsen det Malmö DiscontDirection
vidtagit åtgärder, som ej med de för Verket gäl-'
lande Instructioner stodo att förena, erhållit
kännedom om de Föreskrifter Kongl. Maj:t , för
samma Verks framtida Styrelse, täckts i Nåder
meddela, och de controllerande anstalter, som i sådant
afseende blifvit vidtagne, hvarvid Fullmäk-;
tig*, under välgrundad öfvertygelse örn den för-i
mån och säkerhet, som deraf både för Banken
och det Allmänna vore att förvänta, och med
förklarande af deras underdåniga erkänsla, samt
åberopande af det närmare förhållande till Mai.'
mö Discont, hvaruti Banken efter sednaste Riksdag
blifvit försatt, anhöllo, dels, att vid derom
skeende anmälan undfå del af de utförliga uppgifter,
som månadteligen till Handels- och Fi.’
nancpExpedirtonen koinmo att aflemna?, och dels,'
att Malmö DiscontDirection måtte undfå Kongl.
Maj:ts Nådiga Befallning, att, derest BancoFulI-'
mäktige, emellan Revisionerne, funno sig foranlåtne
utse särskilt Ombud till deltagande i Verkets
Styrelse, ett sådant Bankens Ombud emottaga.]
'Rikt. St. Revisorer! Berättelsen
r*
Sedan Kongl. Majt härtill lemnat Nådigt
bifall., ansågo Fuilmägtige sig böra afvakta innevarande
ars Revision, och de till förlit el ig© upplysningar,
som dervid förväntades, för att bestämma
deras vidare åtgärder i denna delen.
Uti Rapporten för November Manad tillkannagaf
Directionen, att gt,500 R:dr blifvit afbetaldie
på J. Ståhles stora Uånebiträde.
Till deltagande uti sednaste Revisionen utsågs,
å Bankens vägnar, AdvocätFiskalen N. R,
Kruse , som i sådant afseende blef försedd med
särskild Instruction, af innehåll:
Ito Att, med afseende å Friherre CederBtröms
ofvanförrnäldte förbehåll, det Banken ej
kunde deltaga uti de förluster, som tilläfventyrs
i framtiden uppkommo på Lån och Cautioner,
hvarföre visse personer, utöfvar Reglementets
föreskrift, funnos häftande, i samråd med Directionen
vara betänkt på sådan anstalt för Bokföringen,
hvarigenom beloppet af dylika förluster
kunde särskildt och utan omgång controlleras.
2:o Att, rörande återstoden af det betydeliga
Lånebiträd% sorn i November 1 81 5 blifvit Handlanden
Ståhle beviljadt, äfvensom beskaffenheten
af de för samma Lån ställde säkerheter, och utsigten
för dess sluteliga inbetalning, inhämta
tillförlitliga upplysningar och underrättelser.
3:0 Att taga kännedom, huruvida det vid
sednaste Revisionen återstående belopp, 51,600
R:dr uti utlånte Reverser på 3 Månaders förfal.
lotid? sedermera Jdifvit ytterligare förminskadt, j
t
4:0 Att
44 Riks.^ St. Rtiisci ers Rerclttelser.
4:0 Att noga tillse efterlefnaden af hvad
Kongl. Majit, genom särskild Nådig Skrifvelse,
för Discont Verkets framtida Styrelse täckts förordna,
och till Directionens förklaring samt behörig
rättelse anmärka, hvad i en eller annan
måtto kunde finnas derifrån afvika.
5:0 Att afven vid detta tillfälle förnya den
vid flere föregångne Revisioner skedde erinran,
att de contanta Cassabehållningarne ej må öfverstiga
hvad för Discontrörelsens oundgängliga behof
erfordras; och
6:0 Att, ehuru å ena sidan måste medgifvas
, det en i mer eller mindre rnon utehlifven
verkan och framgång af de Directionen ålagde
bemödanden till utestående Låns indragning,
ej i och för sig sjelf, och utan särskildte anledningar
, kunde berömmas såsom ett åsidosättande
af meddeldte föreskrifter, finge deremot, hvad
Låns utgifvande beträffar, i händelse afsteg från
Författningar derutinnan under loppet af 1816
ägt rum, någon ursäkt från Directionens sida ej
anses gällande; utan ägde Bankens Ombud, i slikt
fall, att, efter omständigheterna, antingen vägra
decharge eller ock beledsaga densamma med sådane
inskränkningar och förbehåll, att Riksens
Ständer, deras BancoUtskott och Revisorer eller
BancoFullmäktige icke dess mindre blefve obetaget,
att yrka ansvar för lagstridiga åtgärder, och,
i sådant hänseende, ingå i deras pröfning och
bedömmande.
Vid slutet af Maji månad, eller kort före
Revisionens början, lemnades BancoFullmäktige
från
Rihs. St. Revisorers Berättelser.
45
frän Regeringens sida den upplysning, det an.’
ledningar förekommit till befarande af ett så beskaffade
Malmö Discont Verks obestånd, art dess
hastiga röjande vid Revisionen skulle för hela
Rikets Penriingerörelse medföra de vådligaste följder;
tillika begärde*, att då Regeringen i detta af.
seende oförtöfvadt skulle meddela Landshöfdingen,
1’riherrre af Klinteberg nödige ordres, en Advis
matte till AdvocatFiscalen Kryse bifogas, om
iakttagande af den varsamhet, sorn i så beskaffad#
Omständigheter vöre oundviklig, jemte anvisning,
att uti dit hörande delar med Regeringens Ombud
conferera. Den officiella Skrifvelse, som, i
anledning häraf, från Fullmäktiges Secreterare
uppsattes, innehöll en sådan hänvisning, jemte
generel föreskritt, att, ehuru någon inskränkning
uti den redan meddeldte Instructionen ej kunde
komma i fråga, likväl söka att iakttaga den för.
sigtighet, hvarigenom förstöringen på en gång
af DiscontVerkets Credit, och alla deraf befarade
olyckliga följder, allena kunde förekommas.
Den 17 Juni erhöllo Herrar Fullmäktige
del af AdvocatFiscalön Kruses rapport, om den
förrättade Cassalnventeringen, hvarvid den oväntade
upptäckt blifvit gjord, att af den uppgifna
Cassabehållningen 380,095 R:dr 7 sk. 8 r:9t.,
endast 21,382 R:dr 4 sk. 8 r:st. bestod i contanta
penningar, roen det öfriga uti oaccepterade
Invisningar och Reverser, hvaraf Handlanden
Ståhle befunnits häfta för . .218 919: 33
Handlanden Kock för . . . 138 530: 34
»arnt Handlanden Malmros för . i,*6a: 32
*Rdr 358,7'3: J
Af
4 6 Rikt. St. Revisorers Berättelse.
Af hvilken summa säkerhet ej blifvit ställd
för mera än 5,646 R:dr 3a sk.
Vid tillfrågan om aniedningarne till ett sådant
förhållande, hade Directionen uppgifvit,
ätt Ståhle, tid efter annan, vid omsättningar af
de flera större och mindre Dån, för hvilka hart
hos Verket häftade, förklarat sig oförmögen att
fullgöra den honom åliggande inbetalning , och
i stället afgifvit antingen en Invisning eller Revers,
så för Capital, som den derå upplupne Ränta
och OfverRänta , hvarigenom desse Reverser och
Invisningar, så länge tillgång för deras infriande
saknades, oundgängeiigen kornmo att gravera
CassaRäkningen; att han dessutom blifvit med.
åtskilliga contanta försträckningar utur Cassan understödd
, vid tillfällen då han, för andra skulder
lagsökt, eljest varit nödsakad att uppgifva
sin Stat; att förhållandet med Kock och Malmros
vore i ena eller andra hänseendet lika beskaffadt;
och att Directionen, för uppprätthål4
lande af Discont Verkets Credit, som genom Ståhle*
och de öfrige med honom nära förbundne
Handlandes i annat fall oundvikeliga undergång,
allt för mycket äfventyrat, ansett sig förbunden
vidtaga och fortsätta de nu anmärkte åtgärder.
AdvocatFiscalen ansåg sig, oaktadt hvad
Directionen till sitt försvar sökt anföra, för in-'
gen del kunna godkänna en så högst olaglig åt*
gärd, hvarigenom ej allenast Discont Verkets medel
blifvit utan säkerhet lemnade åt personer ,
hvilkas obestånd varit fullkomligen kändt, utan
ock de för förvaltningen gifne föreskrifter, änskönt
enligt Räkenskaperne iakttagne, voro nä-'
stan
Riks. St. Revisorers Ber elit elser. 47
stan i alla delar öfverträdde. Ock när härtill
kommit, att vid undersökning om säkerheterne
föt Ståhles öfrige bokförde Lån, hvilka dels i
hans eget och dels i andras namn , oberäknad!
hans mångfaldiga löftesförbindelser, befunnits
utgöra 204,216 R:dr 32 sk., Directionen erkänt,
så väl, att åtskillige af de för Ståhles så kallade
stora Lånbiträde hypothiserade Varupanter blifvit,
utan afbetalning , till honom öfverlåtne, sorn»
att en del af de till BancoFulln äktige uppgifne
hypotheker aldrig varit honom tillhörige, elier
hos Disconten för dess Lån pantsatte, hade Ad.
vocatFiscalen funnit Directionens förhållande sä.'
dant, att dess Ledamöter ej kunde undgå, att
med deras enskilda förmögenhet ansvara för den
blifvande bristen; och derföre väl å ena sidan
ansett angeläget, att, till bevakande af Bankena
säkerhet och rätt, Inteckning uti Directeurernes
fastigheter och Seqvester å deras LösöreEgen*
dora blefve föranstaltad3 men å andra sidan va*
rit öfvertygad, att DiscontV erkets Credit genom
ett sådant steg alldeles skulle gå förlorad;
äfvensom att berörde åtgärd till äfventyrs låg
utom gränsen af en Revisors befattning, samt
icke heller af honom, i egenskap af Bankens Ad-'
vocatFiscal, kunde vidtagas, utan BancoFuilmäk*
tiges utlryckeliga befallning; hvarefter AdvocatFiscalen
, efter en lång och bekymmersam öfverläggning
med Landshöfdingen Friherre af Klin.
teberg, som, i grund af erhållen Nådig befallning,
deltagit i Cassalnventeringen oeh undersökningen
om tillståndet med Verkets Låntagare,
samt i öfrigt meddelat Revisorerna Kongl. Maj:ts
Nå
t
-
4 8 Riks. St. Revisorers B er tit t elser.
Nådiga vilja, att Verkets ställning, om den bé~s
funnes vådelig, ej skull.e göras känd vid BolagsStämman,
stadnat uti det beslut, att, genom berörde
Memorial, som skulle afgå med Extra
Post, utbedja sig BancoFulImäktiges bestämda
föreskrift för dess förhållande i dessa brydsam-*
ma omständigheter.
Rörande Verkets ställning, so/n, efter fulländad
Revision, komme att fullständigt detailleras,
lemnade AdvocatFiscalen på förhand denna
obehagliga upplysning, att af Siåhles bokförde
Lån . . « 204,216:32 144,585:28
af Kocks dito . . 90,850 54,35° —*
Äfvensom hela beloppet
af de bokförda
Lån , för hvilka
Handlanden Malmros
häftade . • 16,741:32 16,741:32
voro att anse som förlorade
; och att således,
med tillägg af
ofvanstående deras
Skulder till Cassan 358,7 ij: 3
samt den på Verkets
öfriga Lån supponerade
afskrifning, circa 30,Oeo
604,390: 15
Verkets nu synbara förluster befunnos öfverstiga
R:dr 600,000,
Enligt en af Kammereraren upprättad Calcul,
hade det verkeliga deficit på Verkets fordringar
och säkra tillgångar mot dess Skulder
och
Rikt. St. R visor ers Berättelser. 49
och utgifter, befunnits utgöra något öfger 380,000
R:dr, hvarvid likväl Actieägarnes insatte Capital
dessutom ansågs såsom förloradt.
Sedan den beslutne Extra Postens afgång,
genom tnellankomne hinder, blifvit fördröjd,
hade Ad vocatFiscalen vidare, uti särskildte Skrifvelser
till Fullmäktiges Secreterare, uppgifvit de
åtgärder hart , under afvaktan af vidare Ordres,
efter samråd med .Landshöfdingen Friherre af
Klinteberg, vöre sinnad vidtaga, för att, med
upprätthållande af Discont Ver kets Credit, tillika
söka bevara Bankens nödiga säkerhet.
I sådant afseende hade ansetts oundgängligt,
att, under iakttagande af dén djupaste tyst-'
låtenhet rörande Cassans befundne tillstånd, uti.
Berättelsen till BolagsStämman endast omförmäla
Verkets ställning, sådan, söm den efter Räkenskaperne
vid ibrC åts slut sig visat, och med anledning
deraf äfven tillstyrka en slags decharge,
likväl ej på annat villkor, än att Directionen afgåfve
en ContraFörbindelse, att samma tillstyrkan
till decharge aldrig till sitt försvar begagna
eller åberopa, och skulle alla anmärkningar till
särskildt Protocoll upptagas.
Till bevarande af Bankens säkerhet för de
300,000 B:dr, hvilka Discont Verket agde att
på löpande VexelBancoRåkning disponera, och
sorn ofelbart kotnmo att genast uttagas, så snart
misstroendet till Verket började yppas, uppgaf
AdvocatFiscalen dess afsigt vara, att, efter föregången
öfverläggning med Landshöfdingen, begära,
att ett deremot svarande belopp af Verkets
sä
Bihang
till R‘ks*St. Prat. 1^17 och l8l8- 2:dra Sami, N;r f, g.
50 Riks. St. Revisorers Berättelser.
säkra LåneDocumenter genast måtte blifva aflena.'
nadt för att, onder gemensam försegling af Landsf
höfdingen och Bankens Ombud, uti säker vård
förvaras.
BancoFulImäktlges Ordförande hade blifvit
authoriserad , till Fullmäktiges Protocoll förklara,
att som Regeringen , genom särskild rapport
frän dess Ombud, erhållit fullständig kännedom
af förhållandet vid M almö Discont Verk, någon
anmälan derom från Fullmäktiges sida ej förväntades
eller vöre af nöden, tili följe hvaraf Fullmäktiges
åtgärd härutinnan vore inskränkt egenteligen
till bevakande af Bankens rätt och
säkerhet.
BancoFullmäktige ansågo sig ej kunna underlåta
att öfver AdvocatFiscalen Kruses vid särdeles
brydsamma omständigheter ädagalagde rådighet
och vidtagne kloka dispositioner, förklara
deras utmärkta tillfredsställelse.
AdvocatFiscalen blef, genom ProtocollsUtdrag
af den *7 Junii, authoriserad att föranstalta
om den föreslagna Seqvestern, ej allenast för de
300,000 R:dr, sorn utgjorde Malmö Discont» egentliga
Creditiv, utan jemväl för de 100,000
Rulr, som vid särskildte tillfälligheter kunde i
BancoDiscomVerket disponeras jemte Renta å
dessa Summor, provisionel! för ett halft år beräknad,
samt erhöll, under samma dag, särskildt
Förordnande, att genast, efter fulländad Revision
, såsom Direcleur å Bankens vägnar, tills
vidare inträda uti Malmö DrscontDirection, och
dervid stälia sig till efterrättelse, ej mindre det
för
Rikt. St. Revisor ers Berättelser. 51
för Vinkels styrelse utfärdade Reglemente, än de
särskildta Förordnanden, som, uppå förekomne
.anledningar , lid efter annan blifvit eller blefve
rneddeldte.
De Rnpporter, som sedermera efter hand
lill Fullmäktige ingått, hafva vittnat örn Advocat
Fiscalens med framgång använda bemödanden ,
så väl att, efter möjligheten, åstadkomma en förut
saknad säkerhet för Discont Verket, som att
införa och oafbrutet bibehålla ordning och noggrannhet
uti förvaltningen.
Jemte Bankens Ombud hade, å Bolagets
vagnar, HofMarskalken Friherre F. G. Stjernbladh,
Ofverste Lieutenariten A. F. Tornerhjelm
och Majoren P. D. Silfversköld uti Revisionen
öfver ? 8 1 6 års förvaltning deltagit.
Af Revisorernes Protocoller och Berättelser,
som kort efter fulländad Revision tilI BancoFulImäktige
blefvo insände, upplystes följande huf.
vudsakliga omständigheter:
1:0 Återstoden af de såsom Lån utgifne 3-  Månaders Reverser var vid 18 16 års slut minskad
till 14,500 R:dr och sedermera på innevarande
år ytterligare till 9,500 R:dr, hvarå Ränta, i moa
af deras presenterande, lomme att godtgöras från
utgifnings- till inlösnincsdagen.
2:0 Authentique Uppgift utur LånRegistraturet
öfver de personer, som hos Verket häftade
för Lån och Cautioner ,för 5000 R:dr eller
derutöfver, var fifn Direötionen infordrad och
vid Handlingarne bifogad. Hvarjemte öppnande
af ett särskildt Conto blifvit beslutet, der skeende
afskrifningen- å de utöfver Reglementets föreskrift
-
52 Riks. St. Revisorers Berättelser.
skrift meddeldte Lån komme att observeras, äfvensom
sådane öfrige utgifter, hvilka, utan Bankens
deltagande , borde ensamt drabba Actieägarne.
De Private Delägares Revisorer hade härvid
till Profocollet yttrat, att de ej ansågo Friherre
Cedersiröms ©fvanförrnäldte Reservation
kunna befria Banken fran deltagande uti möjeliga
förluster å de större Lånen, enär samma Reservation,
efter deras tanka, ej kunde blifva retroactiv
eller behörigen sträckas till Lån, hvilka
ej blifvit beviljade under loppet af det år, som
varit dess Revision underkastadt.
3:0 Räkenskapern© hade befunnits med behörig
ordning och redighet förde och verifh
cerade.
Utestående Lånen vid 1816
års slut utgjorde . <,1j673i847: 8: I
Banco - Gredin vet R:dr
200,000 befanns obegagnadt
och dessutom en egen
behållning af . . 70,764: 34 __
Utelöpande Assignationer
utgjorde . . R:dr 194,550 — —
Och utgifne Reverser för \
upptagne Lån i ■ 1,685,865: 8:
4:0 Behållne Vinsten
för år 1816 besteg sig till 20,993 R:dr 9 r:st-’
Hvaraf till Actieägarne utdelades
7 procent . , 7,000
Bankens Vinstandel utgjorde 4,664: 16: 3
och de öfrige 9,328: 32: 6, jemte de påförlidne
året
Riks. St. Revisorers Berättelser. 55
äret afsatte Medel, skulle innestå till framdeles
redovisning och disposition.
5:0 Af Discont Verkets CapitalSkuld till Statsverket
återstod, vid i8t6 års slut, 2 94,200! men
hvarå på innevarande år ytterligare afbetalningar
skett, och komme Slutliqvid deröfver att oför-?
töfvadt uppgöras.
G:o Den af Revisorerne gjorde och af BolagsSrämman
bifallne hemställan om dechargen
befanns affattad uti följande termer: ”Under åbg.
ropande af hvad här ofvan är vordet anfördt angående
Verkets ställning och de Resultater, Räa
kenskaperne framvisa, såsom närmaste följden af
D irectionens bemödanden att rigta sina åtgärder
till Verkets bästa, fullgöra Revisorerna nu dea
sluteliga pligt dem åligger, att till Aetieägare
som i en längd af år haft det nöjet ofFeriteligen
förklara Directionen sin tacksamhet och erkänsla,
hemställa, att Directionens Herrar Ledamöter
måtte undfå den decharge för nästlidet år, sora
Revisorerne med grundad öfvertygelse anse sig
kunna meddela.”
Directionen hade deremot aflemnat en sa
lydande Contraförbindelse: ”Sorn Herrar Revisorer
af härvarande Discont Verks Styrelse, Förvaltning
och Räkenskaper för år 181b funnit sig
befogade till sådane Anmärkningar emot de af
Directionen vidtagne åtgärder, att Herrar Revi-i
sorer ansett oss icke kunna undfå fullständig de.}
charge för vår Administration, men likväl, till
förekommande af döt menliga inflytande på Verkets
Credit och den Allmänna Penningeställnin.
gen
Riks St. Revisorers 'Berättelser.
gea i Riket , som ett offentligt kungörande vid
BolagsSrärnman af Herrar Revisnrernes omlörinäidte
öfvertygelse skulle medföra, samtyckt,
att i den till afgifvande Berättelsen pro forma
tillstyrka vanlig decharge för Directionen, sä vida
vi vilja förbinda oss, att deraf aldrig göra bruk;
Alltså förklara vi härmed högtideligén, att dea
decharge, Herrar Revisorer nu tillstyrka, och
Bolaget tilläfventyrs bifaller, icke någonsin skall
af oss åberopas eller pä något vis vändas till vår
fördel, utan skola vederbörande, så val Publique
Authoriteter, sorn Private Personer , ehvem det
vara må, äga, att, utan hinder af ofvannämnda
decharge, i anseende till oss och vår ansvarighet
för de åtgärder, som icke äro förenlige med
Verkets fördel och de Directionen meddelte föreskrifter,
förfara lika som vore samma decharge
aldrig tillstyrkt eller meddeld; äfvensom, i händelse
någon ytterligare Undersökning angående
vår förvaltning skulle blifva förordnad och några
sådane påminnefker, som möjeiigen undfallit
Revisionens uppmärksamhet eller Herrar Revisorer
icke hunnit meddela oss till förklaring,
dervid, eller eljest i behörig ordning emot oss
framställas, vi, i afseende på dem, underkasta
oss enahanda påföljder, som voro de i Herrar
Revisorers Protocoil upptagne; och förbinde vi
oss i öfrigt, att lika noggrann! iakttaga de af
H errar Revisorerne oss gi fne föreskrifter för Verkets
framtida Administration, som voro de af
Bolaget sanctionerade, hvilket allt på det kraftigaste
försäkras.” Någon skriftelig decharge blef
ej heller af Revisorerne till Directionen utfärdad.
Un
-
Riks, St, Revisorers Berättelser. 55
Under den 31 Julii erhöllo BancoFulImäktige
från AdvocatFiscaien Kruse den ytterligare
obehagliga och oväntade underrättelse, att, sedan
specifique uppgift blifvit infordrad å beloppet
och beskaffenheten af Cassabehållningen hos DiscontVerkets
Ombud i Stockholm, CancellieRådet
Wilhelmson, och hvilken behållning vid Marlit
Månads slut 1817 uppgått till icke mindre än
430,020 R:dr , men vid Junii Månads början var
förminskad till 180,270 R:dr 1 sk. 6 rst. , hade
137,916: 32 sk. deraf befunnits bestå uti private
Invisningar, hvaribland de af Discontens Directeur,
CornmerceRådet Björkman utgifne, utgjort
ett belopp af 136,700 R:dr., af hvilken sistnämnda
Summa endast 900 R:dr voro till betalning
accepterade. Genom AdvocatFiscalens försorg,
hade åtskilliga Hypothequer för den oaccepterade
Summan blifvit CornmerceRådet affordrade ,
hvarförutan han utfäst si», att oförtöfvadt anskaffa
säkerhet för hela beloppet, jemte 6 proc.
Ränta derå , och att inom September Månad godtgöra
minst hälften af ifrågavarande Skuld. Och
uppgaf AdvocatFiscaien, enligt de underättelser,
sorn om CommerceRådets Förmögenhets-omständigheter
hunnit inhämtas, att han troddes äga
utvägar till uppfyllande af dess förbindelser, om
honom dertill lemnades tid.
AdvocatFiscaien Kruse fick, i anledning här- '
af, sig uppdraget, att hvarje vecka till BancoFullmäktige
inberätta i hvad mohn Hypothe^
querne blifvit förbättrade eller inbetalningar verk-'
ställde.
In.
r56 Riks, St. Revisor er s Berättelser,
Intill Augusti Månads slut, då AdvocatFis^
calén Kruse, enligt derom gjord anhållan, tilläts
att åter begifva sig till Stockholm, och Comrnissarien
Erakel i dess ställe erhöll förordnande,
att inträda i Malmö DiscontDirection , voro åtskillig®
Hypothequer från Commerce Rådet Björkanan
aflena nade, till numerairen öfverstigande dess
Skulds hela belopp , och af hvilka större delen
änsågos medföra nöjaktig säkerhet: hvarförutan
nära 9,200 R:dr då blifvit af honom Contant i
afräkning inbetaldte.
Efter Commissarien Brakels ankomst till Mali
mö, blefvo de, af AdvocatFiscalen Kruse, påbegynte
anstalter till förbättring af DiscontVerkets
Belägenhet oafbrutet och med framgång fortsatte,
så att, roed inberäkning af hvad tid efter annan
contant influtit, omkring 200,000 R:dr dels osaJtre
dels ivifvelaktige fordringar äro åt Discont"Vérket
försäkrade, sedan den tid Banken , genom
särskildt Ombud började deltaga i Styrelsen.
Ifrån Junii månads början till Sep’, månads
slut lyckades det Fullmäktige, genom ett sorgfälligt
bemödande, att så väl i Stockholm, som
Malmö: bibehålla den hemligher rörande Discont
tens belägenhet, som ansågs vara ett oundgängeligt
villkor ej allenast för rnöjeligheten, att för.
bättra den redan iråkade ställningen, utan äfvea
för undvikande af ytterligare förluster.
Ben- 27 September tillkännagaf tillförordnade
StatsSecreteraren Herr CommerceBådet Klintberg,
på Kongl. Majus vägnar, för BancoBevisererne
och Banco Full mäktige, att sådane omständigheter
inträffat, sorn icke syntes medgifva
ett
Riks, St. Revisorers Berättelser''. 57
ett vidare döljande af Malmö DiscontVerks tillstånd;
att Kongl. Majit vore betänkt på nödiga
anstalter till Verkets understöd och upprätthållande,
och att Kongl. Majit till samma aftöa
infcirväntade BancoStyrelsens utlåtande, huruvida
och på hvad sätt Directionen ansåges böra hädanefter
annorlunda organiseras.
BancoRevisorerne togo genast deruppå ämnet
i öfvervägande, och gåfvo BancoFullmäktige
tillkänna deras öfvertygelse, att en förändring
med den af Bolaget tillsatte Styrelsen syntes
böra skyndesammeligen vidtagas. Hvarefter BancoFullmäktige,
genom underdånig Skrifvelse af
samma dag, hemställde till Kongl. Majits Nådiga
godtfinnande, om icke, efter de oordningar, som
1 Malmö DiscontVerks Styrelse blifvit yppade,
lämpeligt vore, att de private Delägarnes Directeurer
genast blefvo endtledigade, och att Kongl.
Maj:t, i sådant fall, i Nåder täcktes utse gine
andre personer, för att, jemte ett Bankens Ombud,
besörja Discont Verkets angelägenheter, enligt
de grunder Kongl. Majits Nådiga Reglemente
och Föreskrifter innefatta.
De händelser, som sedermera inträffat, äro
allmänt kända, men till sina följder för det Allmänna,
och för Rikets Ständers Bank, såsom beroende
af de Beslut, Riksens Ständer viri instundande
Riksmöte vidtaga, ännu oberäkneliga.
Götheborgs, Malmö och Götha Canal DiscontContoir
i Stockholm blefvo på en gång deri
2 October tillslutne för infriande af Reverser;
Inlösen af Assignationer på BancoRäkningen fortsattes
emedlertid för Götha Canal till d. 4 October
-
5 8 Riks. St. Revisorers Berättelser.
ber och för Malmö D iscont till den 15 isamma
Månad, då deras EancoCrediti vör befunnos vara
begagnade, och de presenterade Assignationernes
cassering . enligt BancoFörfattningarne, tog sin
början. Götheborgs Discont® BaricoRäkniog har
deremot, genom tid efter annan gjorde Ipsattningar.
blifvit intill närvarande tid med nödig
fond för inlösen af Verkets Assignationer försedd.
Revisorerne förmoda, att genom denna ut.
förliga Berättelse om Malmö DiscomVerks förvaltning,
ända ifrån dess början, Riksens Ständer
skola finna sig i tillfälle, att sjelfve bestämma
Deras opinion om de under de sednare åren
vidtagne åtgärders större eller mindre nödvändig,
bet. Då Riksens Ständer ofelbart dela Revisorernas
obehagliga känsla öfver åtgärder, uppgifter
och decharger, som haft sanningens fördöljande
för afsigt och Medborgares förluster till följd,
torde det tillåtas Revisorerne, att fästa Riksens
Ständers granskande uppmärksamhet på naturen af
ett Creditsysteme, hvilket, då det medger vinster
gf 20 till 30 procent om äret för en del
Medborgare, nödvändigt skall bereda motsvarande
förluster för andra, och skall dessutom framdeles,
sorn hittills, nästan påkalla åtgärder, alltid lika
misshagelige för det Svenska ärlighetssinnet ,
som förstörande för all rättmätig credit och de
uppå densamma grundade lofvärda och nyttiga
företag.
Revisorerne anse sig jemväl bora fästa Riksens
Ständers uppmärksamhet på angelägenheten,
att, i afseende på nu varande eller blifvande
Di
-
Riks. St. Revisorers Berättelser.
Discontlnrättningar, meddela Herrar BancoFull»
mäktige sa bestämda föreskrifter , att villrådighet
om ileras rätta mening må förekommas, och all
collision melian Styrande Maktens och Banco*
Förvaltningens befattningar afböja*.
Vid öfvervägande af en hos oss, med stöd
af TryckfrihetsLagen, gjord ansökning, att till
tryckning utbekomma alla, vid närvarande Revision
af BancoVerket, förde Protocoller uti de
mål', sorn angå Malmö DivcontVerk och dess förvältning,
håfve vi stadnat uti det beslut , att berörde
Protocoll ej få i omförmäldte afseende från
vårt Cancellie utlenanas, förrän denna vår Beä
rättelse blifvit bruten och kommit till samtelige
RiksStåndens kännedom
Under
granskningen af Bankens Räkenskaper,
hvilka blifvit med mycken noggrannhet förde
och veriheerade, håfve Vi funriit, att bland
Verkets Fordringsposter ännu balanceras en Summa
af 2000 R.dr, som redan år 1808 utgått till
inlösen af en från too till 2100 R:dr förfalskad
LåneBanco Assignation; och då Vi tillika inhämtat,
att någon anledning till Förfalskarens
upptäckande och ersättning för Bankens iråkade
förlust ej hittills förekommit eller nu mera kan
vara att förvänta, hvadan Summans vidare balancerande
ibland tillgångarne är utan ändamål,
håfve Vi till Herrar BancoFullrnaktiges försorg
öfverlemnnt, att berörde 2000 Ihdr må vid innevarande
års slut på Bankens Vinst- och För*
InstConto afskrifvas.
Uti de ämnen, hvilka antingen af Herrar
BancoFullmäktige blifvit hos Oss anmäldte eller
-
6o Riks. St. Revisorers Berättelser.
ler eljest under var förrättning förekommit3 haf.
ve vi dels särskildt och dels uti det af Oss utfärdade
RevisionsReglemente yttrat vår mening.
Utaf denna allmänna* Besättelse blifva tvenne
Exemplar af Oss underskrifne och förseglade,
hvaraf det ena exemplaret kommer att aflemnas
till Högloft. RiddarhusDirectionen, och det andra
att förvaras i Bankens Archi v, der vi ock lits
deponera en likaledes af oss undertecknad och förseglad
särskild Berättelse till Riksens Ständers
BancoUtskott. Stockholm d. a o November I 8 5 '7.
Rå Högloft. Ridderslcapets och Adelns vägnar:
ofoji. Heim. Gyllenborg. F. B. Schwerin.
C. L. Stael v. Hollstein. O. F. Påhlman.
A. M. Berghman. C. D. af Uhr.
På Högv. PreslStåndets vägnar:
C. Adolf Agardh,
ffoh. Ulr. Blomdahl. ffoh. P. v. Sydow.
P. Köhlmark, ffon. C. Genberg.
På Vällofl. BorgareStåndets vägnar:
Nils Setterwall. H. IV. Eckhoff.
A. L. Schwan. Pehr Malmberg.
Sv. Planck,
På Hedervr BondeStåndets vägnar:
A. Assan Hyckert. ffon ffonsson.
Petter ffansson. fffacob Erikson.
Bengt Pehrsson, Pehr fransson.
G. Helsingtun
N:r 4,
Fiks. St, Revisorers Berättelser. 61
N:r 4.
Uppläst hos ftidd. och Ad. d. 26 Nov. 1817.
PrestStåndet d. 2 Dec.
BorgareStåndet d. 4.
BondeSiåndet d. 8
Rikets Högloft. Ständers till Stats-, Bancooch
Riksgäldsfrerkens 'öfverseende år 1817
församlade Revisorers Berättelse, angående
RiksgäldsContoiret och det derunder lydan-'
de GeneralAssistanceContoii", af gifven till
Rikets HÖglojl. Ständer.
Undertecknade, valde och tillförordnade,
att, å Pikets Höglofl. Ständers vägnar, granska
Stats-, Banco- och Riksgälds Verken, hafva, till
underdånigste åtlydnad af Kongl. Maj:ts, under den
14 sistlidne Julli, utfärdade Nådiga Kungörelse
och Kallelse, den 15 näst derpå följande September,
Oss här i Stockholm infunnit och nyssnämnde
dag gjort vårt inträde, så väl uti Rikets
Ständers Bank, som uti deras RiksgäldsContoir,
samt emottagit de om dessa Verk författade Berättelser.
Och är det , efter slutad förrättning
uti RiksgäldsContoiret, vi nu få, till följe af rjen
för Revisorerne af Stats-, Banco och RiksgäldsVerken
utfärdade Instruction, som innefattas uti
Kongl. Kungörelsen den 10 Junii 18 1 2, Berättelse
och Utlåtande, om hvad som rörer RiksgäldsVerket,
härmedelst afgifva.
Vid den af oss förrättade granskning af
RilfsgäldsContoiret, håfve vi till grund och rät-’
teshöre tagit det för Contoiret, vid 1815 års Urtima
-
62
Riks. St. Revisorers Berättelser.
tima Riksdag, af Rikets Högloil. Ständer faststäldte
Reglemente, samt den för Comrnissarierne derstädes,
vid I b o t> och 1810 årens Riksdag, af
Rikets Höglofl. Ständer, stadgade och till efterrättelse
ännu gällande Instruction; äfvensom de
flere vid sisfhållpe Urtima Riksdag, af Rikets
Höglofl. Ständer, i afseende på särskildta omständigheter
meddeldts och genom deras Statsutskott,
Herrar Fullmäktige tili iakttagande och verkställighet
kungjorde belut och förordnanden.
Sedan vi, af de Berättelser om Riksgälds"Verket,
hvilka för denna Revision blifvit författade,
allraförst inhämtat en allmän kännedom
af RiksgäldsContoirets tillstånd, i anseende till
dess Skulder , Fordringar och Tillgångar, samt
de hufvudsakliga Förvaltnings-atgärder, hvilka
sedan 18»5 års Urtima Riksdag ägt rum; och
derefter af Höglofl. StatsUtskottets vid nyssnämnde
Riksdag till Herrar Fullmäktige, under den
4 Juiii, aflåtne Skrifvelse erhållit upplysning, att
Herrar Fullmäktiges Protoeoil, till och med för
Mars Månad år 1 8 1 i, blifvit af bemäldte Utskott
granskade, och att, i anledning af Utskottets till
Rikets Höglofl. Ständer afgifne Berättelse och
Utlåtande, Herrar Fullmäktige blifvit frikallade
frän all ansvarighet för de af dem lill sistnämnde
tid vidtagne beslut och åtgärder, håfve vi ,
enär gränsen för vår granskning af sjelfva Förvaltningen
sålunda varit noga utstakad , låtit Oss
föreläsas alla ifrån April månads början afår 1815»
och till Augusti månads slut innevarande år
1817, hos Herrar Fullmäktige forde Protoeoil,
med dertill hörande Expeditioner, då alla der
un
-
Riks. St. Revisorers Berättelser. 63
under förekomne ämnen, hvilka i något afseende
ådragit sig vår uppmärksamhet, blifvit närmare
och på det nogaste undersökte.
Pä enahanda sätt håfve vi förfarit med de
hos Commissarierne i RiksgäldsContoiret hällne
Prötocoll, emellan April månads början år 1815
och Augusti månads slut detta år.
Beträffande Räkeriskaperne , så håfve vi af
Höglo!!. StatsUlskottets här frammanföre åberopade
Berättelsé och Utlåtande funnit, att 1813
års öfver Riksgälden afsiutade HufvudBok blifvit
af bemälte Utskott ordentligen reviderad;
men att vid 1814 års HufvudBok något mera
icke blifvit tillgjordt, än att tryckta Utdraget af
RiksgäldsContoirets Räkenskaper för samma år
blifvit mot denna HufvudBok jernfördt och controlleradt.
Och håfve vi, efter en sådan erhållen
upplysning, till ordentlig granskning förehaft,
så väl sistnämnde eller 1814 års HufvudBok,
som de för åren 1 8 1 5 och t 8 1 6 författade, hvarvid
tryckta Utdragen af RiksgäldsContoirets Räkenskaper
för dessa s:ne sednare åren blifvit
mot HufvudBöckerne jetnförde , och hvilka af
oss sålunda controlleräde och rigtige liefundne
Utdrag (Lit. A. &C B.d härjemte bifogas till upplysning
om speciella förhållandet med Riksgälds.
Contoirets Skulder, Fordringar och Tillgångar
samt Inkomster och Utgifter.
Ofvannämnde af oss granskade HufvudBöcker
hafva befunnits utmärkte af mycken redighet
och i alla afseenden så ordentlige, att något
det ringaste icke varit att anmätka.
Uti 1814 års öfver Riksgälden- afsiutade
HufvudBok utbalanceras , under ilen 31 December
-
64 Riks. St, Revisorers Berättelser.
ber samma år, Utrikes Gäld af olika upprinnelse,
reducerad till Svenskt Specie eller Silfver efter
antagna Alparicourser, nemligen:
Skulder, härrörande från upptagne Län.
I Hamburg, CapitalGäld , hvarå, enligt t3 12 års
RiksdagsReslut, någon afskrifning icke skett.
Hamb B:co R:dr 650,401). .
å 47 sk. pr. R:dr Sp. R:dr 6367850 — —-
I Leipzig, CapitalGäld
, hvarå
icke heller någon
afskrifning
skett. Conven
tions-mynt
R:dr 1,215,000
Derå beräknades
intressen . 15 4 > 3 8 71 12
Conventionsmynt
R:dr 1,369,387: I*
ä 32 sk. : . . . 912,925 .
I Holland, återstående
CapitalGäld,
sedan, enligt
1812 års
Riksdags-Beslut,
§-:delar blifvit
afskrifne. Holländsk
Courant
R:dr 1,386,286:
33: bs > å 44
sk. : : 1,270,762: 37:4
Transp. 2,820,537: 37: 4
Rikt. St. Revisorers Berättelser. 65
Transp. 2,8*0,537: 37: 4
I Antwerpen, återstående
CapitalGäid
, sedan,
enligt 1812 års
RiksdagsBeslut ,
■|:delar blifvit af.
skrifne, Brabants
Vexelrnynt Flor*
5,453,00°, ä 18
sk 9 1 9j§7 S — —
I Genita , återstående
CapitalGäld,
sedan, enligt
1812 års
RiksdagsBeslut ,
^:delar blifvit aftkrifne,
Genuesiske
Lires fuori
di Banco
3»1 53’332: 8: 9>
a 65 sk. « ; ; 4^7,013: 3^' *d
Svenskt Sp. R:dr 4,167,4*0: 26: 3
Skulder på löpande Räkningar.
I Antwerpen, till Handelshuset
derstädes I. M. Smets Enka, Saldo:
Brab. Växelmynt Fl. 93,145:1 6: 9,å
18 sk.Sv. Sp. R:dr 34,929: 32:11
I Leipzig till Han.
delshuset derstä
-
Transp. 45167,42,6:26: 2
Bihang eill Riks-St. Prat. 1817 och 1818- 2:draSami. Nlr 9, I®,
(6 Riks. St. Revisorers Berättelser.
Transp. 4,167,426: 86: 2
des Frege Sc C.,
för bestridde omkostnader.
Conventions
- mynt
B:dr 82: 4, ä 38
sk. . - . . . 54: 37: 4
34,984: 22: 3
Dessutom de så
kallade Eckerd.
ske Obiigalionerne,
ställde,
att härstädes in.
lösas med Harn.
burger B:co, utgörande
i Capital
och upplupne
Intressen tillhopa
Hamb. B.o
R:dr 3,244: 32
ä 47 *k- • • 3^177- 3J 4
Tillsammans Utrikes
skulder, beräknade
efter al
pari Courser Sv. Sp. R;dr 4,205,588: 3: 9.
Hvaremot afgår
RiksgäldsContoirets
Fordringar
efter Courant- v
Bäkningar , äf.
ven reducerade
Transp. 4,205,58b; 3: g
Riks. St. Revisorers Berättelser.
Transp. 4,205,588: 3: 9
efter al pari
courser . . . 5,437? *7? 8
Återstående Utrikes
Skulder d.
1 Januari 181 5, 1 4,200,150: 24: j
Näst före Riksdagens början år 1815, hade,
i enlighet med då gällande föreskrifter, uppå lånet
i Leipzig blifvit liqvideradt med Svenskt
Banco:
Capital Convent.
mynt R:dr 16,000
Intressen utöfver
de vid 1815 års
början beräknade 1,250 _
Con ventionsmynt
R:dr . 17,250
hvilka reducerade
till Sv.Specie,
efter alpari cours
eller 32 sk. per
R:dr Conv. mynt
utgöra Sp. R:dr , j 11,500 «_ ,
Jemväl hafva Rik.
sens Högh Stan.
der vid 1815 års
Riksdag, medelst
särskildte
Beslut, beviljat
Svenska Medborgare
ersätt
-
Transp. 11,500
6 g Riks. St. Revisorers Berättelser.
Transp.
ning i Svenskt
Banco för åtskilliga
LånCapital,
hvilka tillhört de
af krifne skulderne,
nemi.
i:o Ett för detta
Ministern Claes
Peijron tillhö-*
rigt LifränteCapital
stort 1 o,ooo
El. eller 4000
R:dr Holl. Cour.
primitift Capital
å 44 sk. Rdr 3,666: 33 _
2:0 Svenske Ministerns
vid Ita.]
lienska Hofven,
Cancel lie Rådets
m m. Claés Lagersvärds
Capital-fordran
uti
Genuesiska Lånen,
stor Lires
75.687: 3: 10» å
6* sk. 10,349: 14: 9
3:0 Handelshuset
här i Staden J.
C. Muller 8C C.
för sjti obligationer,
hvardera på
iooo El. Brabo
11,500
1
(Transp. 11,500
'Riks. St. Revisorers Berättelsen
69
Transp. 11,500 _ __
Vexelmynt Fl.
7000 ä 18 sk. 2,625
16,540: 46: 9
Men, sorn -|:delar
af dessa 16 540:
46: 9 förut varit
afskrifne på
Utrikes Skuld»
Beloppet den 3 1
December 1814,
så har uti 1815
års HufvudEok
på detta Skuldbelopp
endast
kunnat afföra» en
tredjedel, eller . ? ", 5.513: 3T: 7
Tillhopa R:dr 17,013: 31: 7
Hela beloppet af RiksgäldsContoirets Utland-'
ska Skulder, härrörande från upptagna Lån, var,
enligt hvad redan anfördt är, den 1 Januari
1815, Svenskt Sp. R:dr 4,167,426: 26: %
och då härifrån
afgå ofvannämn.
de dels näst före
Riksdagen betalte,
och dels
under Riksdagen
till Liquid med
Svenskt Banco
beviljade ; 1 ; 17,013: 31: 7
Aterstar Sv, Sp, eli. Silfver R:dr 4,1 50,412: 42: 7
el-,
7© Riks. St. Revisorers Berättelser.
eller den Summa, som Kong!. Maj:t i Nåder behagat
åtaga sig, att låta med Guadeloupske Löse.
gkillingen liqvidera, emot det att Rikets Höglofl.
Ständer iklädt deras RiksgäldsContoir förbindelse,
att till Hans Kongl. Höghet- Kronprinsen och
Dess Arfvingar efter Successionsordningen, årligen
betala Tvåhundrade Tusen (200,000) Riks.
daler i Svenska BancoSedlar; och hvilken förstnämnda
Summa af 4,150,412 R:dr 42 sk. 7 rst.
alltså blifvit uti 1815 års HufvudBok afskrifven.
Jemlikt Rikets Högled. Ständers särskildta
föreskrift, har det saldo Handelshuset i Antwerpen
J. M. Smets Enka på löpande Räkning
hade att fordra, blifvit med Svenskt Banco li.’
qvideradt efter 72 Skillingars Cours per Riksdaler
Hamburger Banco, så att, vid 1816 årsslut,
RiksgäldsContoirets Skulder i Utländska mynt.
slag (och ibland dem de så kallade Eckerdske
Obligationer, hvilka så manga år tillbaka varit
forfallne) efter afdrag af Fordringar i Utländskt
Mynt, det ena och det andra beräknadt efter al
pari courser, utgjorde i Svenskt Specie eller Silfver
endast R:dr 1682: 16: 10.
*
Under granskningen af RiksgäldsContoirets
Räkenskaper, håfve vi ägt tillfälle erfara hvad
vi af Herrar Fullmäktiges Protocoll och Berättelse
också inhämtat, att Kongl. Maj:t i Nåder
behagat låta till RiksgäldsContoiret aflemna de
för Lånen i Hamburg och Genua utfärdade För*
bindelser och HypothekHandlingar, hvilka äfven
till största delen finnas ibland Verificationerne
till 1816 års HufvudBok, så att RiksgäldsCon
toi,
/
Riks. St. Revisorers Berättelser.
toirets fordna Skulder i Hamburg och Genua nu.’
mera åro alldeles dödade.
Vidkommande Skulden i Holland, bestående
uti flera på olika tider upptagna Lån, så
håfve vi af Herrar Fullmäktiges Berättelse inhämtat,
att Kongl. Maj t låtit infria och uti
RiksgäldsContoiret uppvisa 8795 stycken så kallade
PartialObligationer, hvardera lydande på
looo Fl. Holländsk Courant (men deribland en,
till hvars inlösen erforderlige medel, redan för
flere år tillhaka , blifvit hos RiksgäldsContoirets
Ombud i Amsterdam nedsatte), hvilka PartialObligationer
äro afgifne af vederbörande Ban«
qvierer i Amsterdam , som negotierat Lånen,
samt försedde med påskrift af den Embetsman
derstädes, hos hvilken de ifrån Sverige utfärdade
Hufvud Förbindelser och HypothekHandlingar
, till Svenska Statens och Långifvarenas gemensamma
säkerhet, blifvit deponerade; hvarförutan
Kongl. Maj:t låtit förete Jog7 stycken
inlö«te så kallade LifränteConstitutioner, till ett
sammanräknadt belopp af I,a 1 9,000 Fl, Holländsk
Courant, utfärdade af Handelshuset i Haag A.
8c S. Boas, som derstädes upptagit det LifränteLån,
hvartill desse Constitutioner höra. Och
då den RiksgäldsContoirets återstående Skuld i
Holland, som genom Kongl. Majus föranstaltande
skulle liqvideras, utgjorde i primitift Capital,
utan afskrifning, Holl. Cour. Gulden 10,387,150
samt härifrån afdrages beloppet af
de till denna Summan hörande
redan dödade PartialObligationer
och LifränteConstitutioner 10,013,000
Återstå blott . . . . 374,150 Gul
den
-
Riks. St. Revisorers Berättelser.
den Holländsk Courant primiiift Capital , och
hvilket således är den högsta Summa, som emot
Svenska Kronan skulle kunna göras gällande,
om ock med sjelfva Hufvudförbindelsernas återställande
på tiden skulle ankomma.
Beträffande Skulderne i Antwerpen, för hvilka
alla PartialObligationerne äro från RiksgäldsContoiret
utgifne, så hafva Herrar Fullmäktige,
uti deras Berättelse, anmält, att 2,225 stycken
dylika PartialObligationer, hvardera på 1000
Gulden Brabants Vexelmynt, blifvit af Kongl,
Maj:t liqviderade och till RiksgäldsContoiret
återställds.
Men hvad sluteligen angår Skulden i Leipzig;
så saknas uti RiksgäldsContoiret all upplys»
ning om Liqviden af denna Skuld.
Ett ämne, hvilket vid 1812 års Urtima
Riksdag blifvit behandladt i sammanhang med
afskrifningen af RiksgäldsContoirets Utländska
Skulder, samt efter 1815 års Riksdag kommit i
fråga, håfve vi trott Oss äfven böra anmäla.
Af Herrar Fullmäktiges Protocoll för den 5
Januarii 1 81 6 befinnes, att Kongl. Maj:t, uti Skrifvelse
af den 23 December nästförutgångne år,
jemte Nådigt tillkännagifvande , att ett tillfälle
vore för hand, da Kongl. Maj:t möjligen kunde,
till Statens förmån, göra gällande de Svenske
Undersåtäres hos Franska Regeringen ägande for.
dringar, hvilka, enligt Riksens Ständers Beslut,
vid 1812 års Riksdag, genom RiksgäldsContoiret
blifvit liqviderade, och på Svenska Staten öfver,
låtne, äskar behörigen styrkt Uppgift och För.
teckning på de Document eller Qvittencer, hvil.’
ka
Riks. St. Revisorers Berättelser. 73
lea vid den genom RiksgäldsContoiret verkställde
liqviden af berörde fordringar blifvit af Vederbörande
till Conto.iret aflemnade. _ Och hafva
Herrar Fullmäktige låtit den sålunda äskade Förteckning
och Uppgiften meddela.
Innan vi anföra förhållandet med den Inrikes
Gälden och de förändringar densamma sedan
sisthållne Riksdag undergått, anse vi oss
allraförst böra omnämna sådane vid berörde Riksdag
tillkomne Dispositioner, hvilka i det hela
nödvändigt skolat verka en betydlig tillökning
uti nämnde Gäld.
På ena sidan hafva väl RiksgäldsContoirets
tillgångar och fordringar blifvit tillökade
1:0 Med den hälft af det såkallade Vesterbottniska
Lånet, eller Tjugufem tusen R:dr,
sorn till RiksgäldsContoiret blifvit öfverlåten ,
för att derifrån, för RiksgäldsContoirets räkning,
utlånas till Staden Ystad;
2:0 Med den del af f. d. Konungens enskildta
förmögenhet, som varit ställd under framlidne
Herr Presidenten m. rn. Friherre Lagerheim»
och Herr StatsCommissarien och Riddaren
Wåhlbergs gemensamma förvaltning, och
till RiksgäldsContoiret blifvit öfverlemnad, och
hvilken förmögenhet , med tillägg af de, enligt
Rikets Höglofl. Ständers föreskrift, genom Herrar
Fullmäktiges föranstaltande, af Herr Presj.
denten m. m. Friherre Edelcrantz infordrade
tvenne Actier uti Trollhätte Slussverks byggnad ,
saint contante medel, som äfven tillhört f. <1„
Konungen, blifvit uti 18 ! 5 års Räkenskaper upp,
ta
-
74 Riks. St. Revisorers Berättelser.
tagen till ett Capitalvärde af 139,579 R:dr 43 sk.
11 rtsff Banco.
Vidare har en uti 18 14 års Hufvudbok ibland
Skulderne utbalancerad Summa af 122 997 R:dr
35 sk. 8 r:st, eller beloppet af de frän Kongl.
Majrts och Rikets Krig^Collegium till Riksgälds»
Contoiret öfverflyttade Cassors medel, utur 1815
års Hufvudbok försvunnit såsom Contoirets Skuld ,
af den anledning, att nämnde Cassors medel ,
uti det vid sist hållna Urtima Riksdag för RiksgäldsContoiret
utfärdade Reglemente, blifvit upptagne
bland Contoirets tillgångar.
Deremot och på en annan sida, äro Contoirets
Contante Tillgångar förminskade genom
tvänne på Contoiret anvisade utbetalningar, för
hvilka någon ersättning icke blifvit beräknad, nemligen:
1:0
Till 1815 t>rs Riksdags-kostnader R:dr
120,000.
2:0 Den årliga Räntan till Hans Kongl.
Höghet KronPrinsen, som för första året, eller
1815, utgått med 200,000 R:dr.
Tillkomne nya Inrikes Skulder derigenom, att
Rikets Höglofl. Ständer beviljat Liqvid i Svenskt
Banco efter särskildt fastställde Courser, för frenne
förut omförmäldte fordringsposter, hvilka varit
inbegripne uti de Utrikes Skulder, härrörande
från upptagne Lån i Holland , Brabant och
Genua, hvarå, enligt 1812 års RiksdagsBeslut,
2 tredjedelar varit afskrifna, nemligen:
1:0 Ett LifRänteCapital , stort 10,000 Gulden
Holländsk Courant, tillhörigt f. d. Svenska
Mi
-
Riks. St. Revisorers Berättelser. 75
Ministern vid f. d. NederSachsiska Kretsen m. m.
Herr Claes Peyron, hvarföre ny Obligation i
Svenskt Banco blifvit utgifven på R:dr 3916: 3 a —•
2:0 Svenska Ministerns för
Italienska Hofven, Herr Cancelli.
Rådet m. m. Claes Lagersvärds
fordran, härrörande från insatta
Capital uti Genuesiska Lånen,
och för hvilken fordran, som utgjort
ett samrnanräknadt belopp af
-755687 Lires 3 Soldi 10 Denari
fuori di Banco primitift Capital,
Obligation i Svenskt Banco blifvit
utfärdad å .... -13,484:17: 3
/
3:0 Sju RiksgäldsContoirets
Obligationer, hvardera på 1000
Bi. Brab. Vexelmynt, tillhörige
Handelshuset här i Staden J, C, '
Muller 8C Comp., hvarföre Obligationer
i Svenskt Banco blifvit
utgifne å 3,369: 28
Tillhopa B:dr 50,770; 29: 8
med hvilken sistnämnda Summa Inrikes CapitalGälden
alltså blifvit ökad, utom det, alt de å
berörde Obligationer, efter Liqvidations dagarne,
hvilka af Riksens Höglofl. Ständer varit särskildt
bestämda, upplupne Intressen, äro med Contant
godtgjorde.
Förskott, hvilka uti 1814 års Hufvudbok
varit balancerade till ersättning utaf Bevillningen
efter I812 års Förordning, hafva, utan er.
sättning från Räkenskaperna, försvunnit, derigenom
-
76 Riks. St. Revisorers Berättelser.
nom , att anslagen utaf samma Bevillning till
successiv återbetalning af tle Summor, hvilka, till
följd af j 8 t 2 års Riksdagsbeslut, från RiksgäldsContoiret
blifvit förskjutne, dels till fyllnad i
Statsbeliofven för nyssnämnde år, och dels till
Rikets försvar, kommit att upphöra, sedan Allmänna
Bevillningen, som Rikets Höglofl. Ständer
vid a 8 i 5 års Riksdag sig åtagit, till andra
behof och utgifter blifvit fördeld, och af hvilken
anledning den återstående ersättningen blifvit
uti i 8 t 5 års Räkenskaper afskrifven med en
Summa af 3,296,321 R;dr 27 sk. Banco.
Uti 1S14 års vid RiksgäldsContoiret afslutade
Hufvudbok, utbalanceras Inrikes Skulderne till
ett samrnanräknadt belopp af 9,652,275 R:dr 22
sk. 7 rist. Banco, samt tillgångar och fordringar
(med inberäknande af de uti tryckta Utdraget
blott inom linien antecknade Förskott) likaledes
till 6 6 13,896 R:dr 20 sk. 9 r:st. Banco , så att,
när fordringarne och tillgångarne beräknas till
afdrag från Skulderne, blir återstående Inrikes
Gälden den 1 Januarii 1S15, icke större än
3,038,579 Rtdr 1 sk. 10 r:st. Banco.
Deremot utbalanceras uti I 8 l 6 års Hufvudö
bok In rikes Skulder til! ett belopp af 10,269 61 r
R:dr I sk. 2 r:st. Banco, samt tillgångar och
fordringar (med inberäknande af de uti tryckta
Utdraget blott inom linien antecknade Förskott)
till 4,364,647 R:dr 47 sk. Banco, så att, efter
afdrag af fordringar och tillgångar, Inrikes galdon
den 1 Januarii 18 1 7 besteg sig till 5,844 963
R;dr 2 sk. 2 rist. Banco , och har således emellan
-
Riks. St. Revisorers Berättelser.
77
Ian den i Januarii 1815 och samma dag år 1817
blifvit okad med 2,806,584 R:dr 4 sk. Banco ,
hvilken tillökning förklaras genom de här ofvan
omförmäldte, vid 1815 ars Urlima Riksdag tillkomne
Anordningar och Dispositioner.
Bevillningen för arén 1814 och 1815, som
utgått efter 18x2 års Förordning, befinnes väl
hafva influtit till ett belopp, som ej allenast motsvarat
de vid 1812 års Riksdag af den na Bevillning
beräknade Anslag, utan ock lemnat ett icke
obetydligt öfverskott; men detta oaktad;, har Con.
toiret måst anlita Banken om så ansenliga Lånbiträden,
att Capital DiscontSkulden emellan den
1 Januarii 181 5 och den 31 December 1816
blifvit ökad med 1,069,865 R:dr 31 sk. 10 r:st.,
ehuru uppå sistnämnde eller 1816 års Anslag
till Statsbehofvens fyllande 520,000 R;dr Banco
voro outtagne.
Sådant har väl till en del härrört derifrån,'
att RiksgäldsContoiret måst förskjuta största delen
af Anslagen till Banken och Statsverket,
enär Bevillningen inflyter året efter det löpande,
inom hvilket Anslagen skola utgå, och att jemväl,
efter Riksens Höglofl. Ständers anordningar
vid 1815 års Riksdag, Contoiret fått vidkännas
ansenliga, förut icke påräknade contanta utgifter;
men hvad som i mera hufvudsaklig måtto
påkallat Bankens biträde, är den starka annotering
af CreditSedlar, som under åren i S J 5 och
1816 ägt rum.
Räkenskaperna utvisa, att de CreditSedlar,
hvilka åren 1815 och 1815 ingått, dels genom
UPP;
78 Riki. St. Revisoren Berättelser.
Uppbörden och dels genom direct realisering,
utgjort ett sammariräknadt belopp af 3,515,269
R:dr 13 sk. 3 r:st, hvaraf, genom vederbörande
EmbetsVerks benägna biträde, 1,350,000 R:dr
kunnat åter sättas i omlopp, men återstoden
2,165,269 R:dr 13 sk. 3 r:st. har, med en häremot
svarande Summa i Banco af 1,443. 5 l 2 R.dr
40 sk. lo r:st., verkat förminskning uti Contoi.
rets Banco-tillgångar, hvarmed Utgifterna skoiat
bestridas.
I anledning af Herrar Fullmäktiges vid
RiksgäldsContoiret hos Herrar BancoFullmäktige
gjorde anmälan om nödvändigheten af ytterliga,
re Lån.biträde från Banken, till bestridande af
RiksgäldsContoirets Utgifter innevarande år I 8 t 7,
hafva sistnärnde Herrar Fullmäktige begärt vår
förklaring öfver rätta förståndet af Höglofi. Banco.
Utskottets vid sist hållna Urtima Riksdag utfärdade
Instruction, iden del, som angår RiksgäldsContoirets
Disconträttighet i Banken; och håfve
vi häröfver meddelt Utlåtande uti den Berättelse
om BancoVerket, vi till Riksens Höglofi.
Ständer afgifvit, och på hvilken vi, hvad som rörér
detta ämne, få oss åberopa.
Efter upprättade och behörigen verificerade
Instrument och Liqvidationer, håfve vi undersökt
och inventerat RiksgäldsContoirets Cassors
Behållningar af CredilSedlar, tillika med Förråden
så väl af det särskilta papper, hvilket nyttjas
till CredilSedlar, som tryckta Formulairen
till dylika Sedlar; jern väl håfve vi genomgått de
Säkerhets- och andra Handlingar, hvilka äro dels
un»
Riks. St. Revisorers Berättelser. 7 9
under Herrar Fullmäktiges och dels under Cornmissariernes
särskildta vård.
Och har allt be
funnits
uti behörig ordning.
Vi håfve besökt Departementen vid JrtiksgäldsContoiret
och derunder, efter Speciella In.
structionernes föranledande, inhämtar närmare
kännedom sä vä! af de en hvar tilldeldta göromål
och befattningar, som af de, i afseende på
GreditSedel-utgifningen , stadgade Controlier.
De af Oss granskade Protocoll hafva icke
föranledt tili någon den ringaste anmärkning
eller föreskrift; tvertom håfve vi, under läsnin*
gen af Herrar Fullmäktiges Protocoll, med tillfredsställelse
erfarit, att Herrar Fullmäktige med
nitfull uppmärksamhet, vid alla tillfällen, vårdat
och iakttagit RiksgäldsContoirets rätt och fördel,
och såsom redlige Män fört Styrelsen af detta
Verk. Efter allt hvad vi kunnat utröna, hafva
också RiksgäldsContoirets Embets- och Tjenstemän
uppfyllt de dem åliggande skyIdigheter, samt
göromålen Yned ordning, drift och skyndsamhet
blifvit förrättade.
Beträffande det under Riksgälds Verket ly-'
dande General AssistanceContoir, så håfve Vi
granskat de hos ÖfverCommissariei ne vid sistnämnde
Contoir hållna Protocoll till och med
för andra Qvartalet innevarande år, vid hvilka
något icke varit att anmärka, samt reviderat de
derstädes för åren I 8 I 2 , 1 8 I 3 , 1814 och 1815
författade HufvudBöcker, hvarunder endast nå.
gra mindre betydliga skriffel, som genast kunnat
rättas, blifvit upptäckte.
Jemväl håfve vi be.
sökt
g o Riks. St. Revisor ers Berättelseri
sökt GeneralAssistanceContoiret, för att der på
stället inhemta kännedom, huru med Expeditionen
tillgär, vid hvilket tillfälle vi tagit i ögnasigte
FörvaringsRummen.
Af den anledning, att GeneralAssistanceContoiret,
sedan Lönerne derstädes, vid sist hålla
na Urtima Riksdag, blifvit förbättrade, icke kan
uti dess nuvarande skick, med den senast bestämda
fond af 200,000 R:dr Banco, underhållas,
utan betydlig förlust för RiksgäldsContoiret, har
hos oss fråga blifvit väckt, om vidtagande af na.'
gon förändring med förstnämnde Contoir; men
då för uppgörandet af något förslag härtill, nödvändigt
erfordras en vidlyftig och noggrann undersökning
om Inrättningens föremål, beskaffenhet
och organisation, den vår inskränkta tid,
som måst delas åt andra mera angelägna och
maktpåliggande förrättningar, icke kunnat medJ
gifva, håfve Vi måst låta bero dervid, att blott
särskildt anmäla berörde förhållande till Riksens
Höglofl. Ständers närmare Öfvervägande. Stockholm
den 19 November 18 I 7.
På Höglofl. Ridderskapets och Adelns vägnars
tJoh. Hem. Gyllenborg. F. B. Schwerin.
C. L. Staél v. Hollstein. O. F. Påhlman.
A. M. Berghman. C. D. af Liw.,
På Högv. PrestStåndets vägnar:
Elias Heurlin. Carl Adolph Agardh.
Joh. Ulr. Blomdahl. Johan P. von Sydow.
P. Kolmark. Jon. C. Genberg.
Riks'. St, Revisorers Berättelseri
Si
På Vällofl. BorgareStandets vägnar:
Nils Setterwall. H. W. Eckhoff.
A. L. Schwan, Pehr Malmberg.
Sv. Planck. A. Strandberg.
På Heder v» EondeStåndets vägnar:'
A. J:son Heckert. |S; Jon Jonsson.
Pehr Jansson. ‘Jacob Erikson.
Bengt Pehrsson. Petter Jansson:
C• Sy lvan%
N:r 5.
Uppläst kos Ridd. och Ad. d. 26 Norl 1 817,
PrestStändet d. 2 Dec.
BorgareStåndet d. 4
BondeStåndet d. 8
Berättelse till Riksens Hoglofl. Ständer, angdende
den, d Riksens Ständers vägnar,
verkställde granskning af Allmänna MagazinsInrättningens
Styrelse och förvaltning
arén 1810, i8i4, i8i5 och 1816.
Då Riksens Ständer, vid 181$ års Riksdag,'
från Trehundrade Tusende till En Million och,
under vissa villkor, till ytterligare En Million
Riksdaler förökte Fonden för Allmänna Magaisinslnrättningens
rörelse, anhöUo. Riksens Ständer
tillika i underdånighet hos Kongl. Maj.t,1
det
Bihang till Riks.St, fröt. 1^17 och 18ig. 2 :djra Sami, N;r 11,12.
82 Riks. St. Revisorers Berättelser'.
det måtte Verkets Organisation bringas i enlig,
het med dess bestämmelse, att nemligen genom
uppköp i gotia år , konna bibehålla Spannmålen
vid ett skäligt pris och derigenom bereda förråder
af inhemsk säd till undsättningar vid inträffande
missvexter.
En sådan, för Inrättningens utvidgade verkningskrets
lämpelig Instruction, saknas likväl ännu.
Den än gällande Instructionen, innefattad i
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 7 November
18II, bestämmer egentligen Verkets åligganden,
hvad emottagandet af StatsVerkets Spannmålsintrader,
underhållet af den värfvade Krigsmakten
och Brännvinsbränningen, för Kronans räkning,
beträffar; och har derföre, fran och med slutet
af år j 81 5 , rörelsen måst hedrifvas, dels efter
några af Directionen sjelf fastställda allmänna
principer, dels efter, vid särskildta tillfällen, gif.
ne Nådiga föreskrifter.
Genom detta förhållande, hafva jemväl Re*
visorerne funnit sig föxsatte i nödvändighet, att
sjelfve uppsöka och bestämma grunderna för deras
åtgärd.
Det har synts Revisorerne, att då Allmän,
na Magazinslnrättningen har den dubbla bestämmelse,
att:
I:o Emottaga och till Truppernes underhåll
disponera Kronans behållne Spannmål, samt
2:0 Med särskildte, af Riksens Ständer, ari.
vista Fonder bedrifva inhemsk Spannmålshandel
och bereda förråder, att tillgå, vid infallande miss.
'vexterj så borde ock Revisorerne, efter dessa
tven
-
Rikt. St. Revisorers Berättelse83
tvenne befattningars olika Natur, bestämma deras
granskande åtgärd.
Hvad den förra, eller KronoSpannmålens
disposition, beträffar, så hafva Revisorerne ansett
sig böra fästa uppmärksamhet endast vid redovisningen
för den Kronans Räntesäd, som årligen
af StatsContoiret lemnäs till MagazinsDirectionens
disposition, och som utgör en del af Rikets allmänna,
i Statsanslaget påräknade intrader.
Hvad åter den sednare angår, så hafva Revisorerne.
af flera skäl, ansett de egentligen ad«
rninistrativa åtgärderne och de för desamma till
grund lagda föreskrifter böra utgöra hufvudsakliga
föremålet för deras granskning.
I afseende på den förstnämnde af Magazins-’
D irectionens befattningar, fä Revisorerne anmäla,
att Magazinslnrättningens skuld till StatsContoiret
d. sista December 1815 utgjorde 639,674.
R:dr 18 skill 10 rist.
Enligt Räkenskapernes utvisande, har denna
skuld sålunda uppkommit, nemligen
År 18x3 . . • 165,081: 27
— 1814 • • • 399.3 56: *8 —
— 1815 . .  75.236: si; io
Summa 639,674: 18: la
Orsakerne härtill äro, att StatsVerkets försträckningar,
bestående förnämligast i värdet af
den in Natura levererade RänteSäden, med förenämnde
belopp öfverstigit hvad som från Magazinslnrättningen
, till värfvade Arméens och Floti
tornas underhållande, utgått. Att skuldbeloppen
för åren 1813 och 18‘4 äro betydligare, än för
84 Riks. St. Revisorers Berättelser.
år l8l5> härrör deraf, att större delen af Rikets
Krigsmakt, under nyssnämnde år, åtnjöt underhåll"
af KrigsFonden, då FredsStatsAflöningerx
deremot besparades.
I öfrigt förekommer, att redovisningen af
Kronans behållne RänteSäd dels verkställes af
MagazinsDirectionen, för hvad som in Natura
inflyter, dels af StatsContoret, för hvad som med
penningar löses; och emedan en så beskaffad sammanblandad
redovisning icke kan innefatta den
säkra och tidigare Controll å uppbördens vederbörliga
inlefvererande, sorn är nödvändig, ty anse
Revisorerne det till mera ordning och redighet
lända bör, om ifrågavarande redovisning
på ett ställe uppgöres, och Kronans rätt derefter
bevakas.
Vid granskningen af den andra MagazinsInrättningens
befattning, eller dess handelsrörelse^
hafva Revisorerne funnit anledning, att fästa
[Riksens Ständers uppmärksamhet på nödvändigheten
, att noga bestämma de grunder, hvarefter
Magazinslnrättningen, såsom ett Nationelt
Handelsverk betraktadt, äger att lämpa sina ope*
rationer. Innan dessa grunder blifvit bestämde
och Instruction, i enlighet med desamma, blif.
vit utfärdad, blir det omöjligt att vänta enhet
och system i Inrättningens företag eller kraft och
verksamhet utaf dess Styrelse. Ja! Revisorerne
anse sig böra öppet förklara den öfvertygelse,
som de äga, att om bestämda principer för rörelsens
bedrifvande, efter ett rigtigt förhållande
till Inrättningens Fonder, hädanefter, såsom hittills.
Riks. St. Revisorers Berättelser, 85
tills, skulle saknas, det vore vida bättre att låta.
densamma upphöra.
Ehuru Revisorerne icke ägt något uppdrag,
att öfver grunderna för Magazinslnrättningens
handelsrörelse afgifva ett utlåtande, förmoda de
dock, det Riksens Ständer icke ogerna se, att
B evisorerne här inför Riksens Ständer, till framtida
pröfning och begagnande, framlägga de idéer,
hvilka, under befattningen med detta ämne,
blifvit hos dem framkallade.
Det är lätt att förutse, att en Handelsrörelse,
sadan som Allmänna Magazinslnrättningens,
af Nationen försedd med Fonderne till
dess bedrifvande och genom sin omfattning betraktad
som Nationel, lätt kan komma att a£
alla hjelpbehöfvande anses och påräknas såsom
en allmän undsättnings-anstalt. Endast genom
skarpt uppdragna gränslinier kan det blifva möjligt,
att mot obestånd förvara en Inrättning, på
hvars biträde alla enskildta interessen göra anspråk,
och hvars värn endast hvilar på känslan
för det allmännas väl.
Idéen af Allmänna Magazinslnrättningen,’
såsom Handelsanstalt, härskrifver sig från förhållanden,
som äro detta Landet egna, och som
rättfärdiga afvikelsen från en annars gifven erfarenhets-sats,
att Staten, såsom Person, ej ma
befatta sig med handel.
Dessa egna förhållanden äro:
j:o Landets Geographiska beskaffenhet, sorn
försvårar Spannmålens transporteraude från d®
orter, der den finnes i ymnoghet, till andra,’
der den tryter*
2:0 Lan-f
g6 Riks. St. Revisorers Berättelser.
2:0 Ilandets läge i förhållande lill de öfrige
Östersjö-kustländerne, som gör det förmon,
ligare för den enskildta handeln, alt hamia
Spannmålen från de gent öfver liggande Orterne,
än att söka den på de mera aflägsna puncter
af deB långa Svenska kusten, der den kan finnas
till salu.
3:0 Den ringa tillgången på Capitaler hos
Privata till Spannmålshandeins bedrifvande i stort.
Men då det äro dylika förhållanden allena,
som kunna föranleda till medgifvande af en åtgärd,
hvilken annars, såsom håde mera kostsam,
och i andra hänseenden menlig, icke bordt äga
rum, så bör den ej eller utsträckas längre, än
som till de befunne olägenhetemes undanrödjande
kan vara behöflig!.
Upphandling af Spannmål i sådane Pro- ,
vinser, der, i följd af läget och den stigande
culturen, afsättningen merendels alltid är trög;
dess alförande till och ReserveLagers inrättande
för sådane Orter, hvilka hittills merendels hämtat
sina behof utifrån, synes derföre böra vara de enda
åtgärder , hvarmed Allmänna Magazinslnrätt.
ningen, såsom Handelsinstitut, bör befatta sig.
Inskränkt till dessa föremål, skall denna
Handelsrörelse i alla afseenden blifva för det
Ali manna välgörande; Productionen skall stiga i
de Provinser , hvilka hädanefter kunna räkna pä
en ohämmad afsättning, och de stora summor,
hvilka hittills för Spannmål gått ur Landet,
skola, besparde i Riket, öka dess Innebyggares
välstånd.
Men
Rikt. St. Revisorers Berättelser. 87
Men skulle Magazinslnrättningens rörelse
sträckas utöfver dessa gränsor; skulle den inlåta
*ig i minuthandel, och blifva alla hjelpbehöfvandes
och hjelpsökandes Undsättningsman och
Creditor, så skulle den ock ofelbart snart se alla
sina Capitaler fästade , och finna sig oförmögen
att fortfara med Spannmålshandeln i stort.
Vid slutet af år 1815 gingo utborgningarne
till en summa af 389,327 R:dr 29 sk. 2 r:st.,.
och hafva de, efter ett provisionelt öfverslag, under
loppet af sistlidet och innevarande år, ökats
till omkring 600,000 Riksdaler.
Efter en allmän åsigt af Magazinslnrätt—
ningens Förvaltning under loppet af de 3=ne
år, hvilkas afslutade Räkenskaper tillhört Revisorernes
granskning, befinnas förhåilanderne sålunda
:
Förluster a SpannmdlsMaga^ins^rörclsen.
År ig 13 49>°2g: 29: 2
— 1814 48,21.}: 23: 5
— 1815 • 42,8051 ö: —
140,049: iö: 7
Vinster å Brännvinsbränningen
i Stockholm.
År 1813 • . 18.182: 23: 4
_ ,814 . -.47^::4£_5 66j745: 2i: 9
Arrenden för Brännvinsbränning
gen i Götheborg och Carlskrona.
År 1814 • • 20,350 — —
- 1815 • • 3h757: 10: 8 „ s
117,8.52- 32: 5
Återstår Förlust 22,196: 26: 2
Af dessa Resultater, skilda från de i räkenskapen
upptagne inkomster och afskrifningar,
hörande till äldre årens rörelse, inhämtas, att
sjelf
-
88 Rikt, St. Revisorers Berättelser.
sjelfva den så kallade SpannmålsMagazinsrörelseq
siädse utfallit med betydliga förluster, och att
Inrättningens Fond, utom de vinster den endast
af Brännvinsbränningen och Branningsarrenden
haft att påräkna, skulle varit till stor del med.
tagen. Det torde väl böra msdgifvas, att den
del af Magazinslnrättningens förvaltning, sorn
innefattar Upphandlings och Undsättnir.gsVerlet,
är af den egenskap, att någon vinst derå
icke kan vara att förvänta, i synnerhet som Di.
rectionens, och UppbördsStatens aflöning, tillika
med andra så kallade gent rolle utgifter, icke,
jemlikt deri antagne Bedogörelse-methoden, lag.
gas till Spannmålens, värde, och således ej heller
lunna blifva Inrättningen godtgjord^;: dock likväl
synes egentliga ursprunget till Magazinslnrättningens
lidne förluster under ifrågavarande
3:ne år, härleda sig derifrån, att den utländska
Säd , som blef inför:skrifven och till Inrättningens
disposition öfverlåten, icke kunde, såsom
redan dyr i inköp, med rättvist afseende på Undsättningstagarnes
tryckande belägenhet, vid utief-'
vereringarne ökas tili det värde, att Inrättning
gens alla omkostnader biefvo betäckte, än min.
die att någon ersättning var att påräkna för de
generella utgifterna, hvilka, såsom förut nämndt
är, gravera Magazinsfonden i allmänhet, och ej
i prisberäkningarne ingå, I öfrigt få Bevisorerne,
i sammanhang härmed, uppgifva åtskilliga
omständigheter, som under granskningsarbetet fästat
deras uppmärksamhet, och hvilka Revisorerna
anse hafva, i mer och mindre mott, varit
ledande till men och förlust för Magazins-,
Inrättningen. Der
-
Riks. St. Revisorer: B er ätt eber i
Deribland förekommer först den genom
StatsRådet m. m. Grefve von Flåtens föranstaltande
af Krigsfonds-medel ar 1814 verkställ.;
da Spannemåls-upphandling för Norriges behof,
bestående af
100 TlrÄrter åigRd. i6sk. 1,333:16
looTlrRåg å I 2 Rd. i,aoo_„
8ooT:rKorn äloRd. 8,noo
500 T:r Blandkorn ä g.Rd.iösk. 4,666:32
gooTtrHafre å 8 Rd, 7,200 ,
Tills. 2,400 T:r Spannmål för Rd, 22,400
* utom omkostnader och beräknade afskrifningar.
Uppå denna Spannmål, som icke tili sitt afsedda
ändamål begagnades, utan blef MagazinsInrättningen
, jemlikt Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning
år 1815, efter dessa höga priser påförd,
skulle ofelbart förlust uppstå, enär samma Säd
vida öfversteg det värde, hvartill Inrättningens
öfriga förråder af Inhemsk Spannmål voro anskaffade
, och utöfver hvilket värde någon ersättning
för Inrättningen icke var att påräkna,
emedan ifrågavarande Spannmål, såsom redan länge
raagazi nerad i Läckö Slott, innan densamma
blef till Magazinslnrättningen öfverlåten, måste,
under loppet af år 1S15 och början af år 1816,
till förefallande behof utlefvereras efter de då
bestämde Magazins-medelpris. Efter hvad Räkenskapeme
och öfrige handlingar utvisa, har MagazinsInrättningen
å denna öfvertagne upphands
ling förlorat omkring 4 å 5,000 R:dr R:co.
Vidare förekommer, att Magazinslnrättningen
haft följande förluster å de, jemlikt Kongl,
Majus
(jo Rikt. St. Revisorers Berättelser.
Majds Nådiga Befallningar, lill Stockholms Stads
-Bagare utlemnade partier Råg och Rågmjöl, efter
fastställda priser, hvilka i betydlig man understigit
det! kostnad, hvartill Säden blifvit för
Magazinslnräitningens behof anskaffad, nemligen:
å de år 1814 utlefvererade 32,939
L-p. 10 M kr Rågmjöl . 5,184= 1: 4
samt å de från Magszinslnrättnin.
gens härvarande Förråder i enahanda
ändamål, under loppet af
år 18 t 6, utlernriade U 000 L:p.
Rågmjöl och 1 000 Tunnor Råg,
tillika med de, innevarande år
j 1 7 , till medlet af Ociober
månad, utlefvererade 8616 Tun.
tror Råg och »4,904 Lisspund
Rågmjöl, efter provisior.elt öfverslag,
omkring . . 28,426: 32 —
Summa 33,610: 33: 4
Revisorerne finna väl, att Magazinslnrättningens
åliggande vara bör, att tillhandahålla
undsättningar, på hvad ort i Riket de erfordras;
men anse derjemte, att intet undantag bör äga
rum från den allmänna och i hittills gällande
Forfattningar stadgade grund, den nemligen, att
Inrättningen i möjligaste måtto varder skadeslös
för dess utgifne Förskotter, hvarförutan MagazinsFonden
skall blifva förminskad, och, i saknad
af motsvarande inkomster, omsider alldeles
medtagen. Äfvenledes inhämtas af Räkenskaperne
och Directionens Protocoller, att MagazinsInrättningen
fått vidkännas en förlust af 371
R.-dr
Riks. St. Revisorers Berättelser. . 91
R:dr 26 sk. för till Mari® Fattighus år 1814 utlemnadt
Rågmjöl, och att, jemlikt Kongl. Majlis
Nådiga Befallningar, 200 Famnar Ved blifvit
från Inrättningens förråder till Stockholms Stads
Fattige, år l3l4, ulan ersättning utdelte , äfvensom
en lika Nådegåfva år 1816 i Nåder be<
viljats.
Sådane förluster, som de nu omnämnde, anse
Revisorerne kunna förekommas, då Magazins»
Inrättningens föremål och åligganden i en blifvande
Jnstruction varda bestämde; och emedan
Inrättningens Fond blifvit af Riksens Ständer
förskjuten, anse ock Revisorerne, att Riksens
Ständer böra föreskrifva de grunder, hvarefter
Inrättningen skall styras och förvaltas, och torde,
i sådant afseende, StatsUtskottet få sig uppdraget,
att med en fullständigt utarbetad Plan i
ämnet till Riksens Ständer inkomma.
Utaf iBrännvinsbrännings-rättigheten i Carlscrona
Stad, som blifvit Kongl. Majit och Kronan
förbehållen, har allmänna MagazinsTnrättningen,
enligt ingånget Contract den 25 November
jglj, med ett i Staden sig formeradt Bolag, haft
ett årligt arrende af 5000 R:dr att räkna från
den 1 October 1813 till samma tid 18 18- Bo.
laget har, i anseende till inträffad mindre förmånlig
conjunctur för denna handtering, hos
Kongl. Majit i underdånighet anhållit om Con.
trädets upphäfvande, i anledning hvaraf Kongl.
Majit, uppå förekomne bevekande skäl , genom
Nådigt Bref den 29 November 1815, funnit
godt förordna, att det af Bolaget ingångne Ar.
rende fick upphöra med den i October sistnämn.
de
g t Riks. St. Revisorers Berättelser.
de år, så vida Brännvinsbränning efter denna
tid ej verkställts, men i annor händelse den i
Januarii iStb- Efter inhändigandet af detta Nå*
diga Beslut, har Allmänna MagazinsDirectionen
infordrat Konungens Befalln i ngshaf vandes i Blekinge
Län yttrande, huru och på hvad sätt Bränn*
vinsbrännings-rättigheten i Carlskrona skulle kunna
begagnas, eller, med största fördel för Kronan,
på ytterligare Arrende utbjudas, deruppå Lands,
höfdingen, af flere andragna skäl och orsaker,
alldeles afstyrkt någon vidare Brännvinsbränning
derstädes. Med stöd häraf har Direct tonen den
8 April 1816 hos Kongl. Majit gjort underdånig
anmälan i ämnet, med hemställan tillika,
om icke, såsom någon ersättning för den förlorade
Arrende inkomsten, en personel afgift af 6
runstycken borde af Staden för hvarje mantals,
skrifven person erläggas', och Brännvinsbränningen
således till Staden öfverlåtas; dock likväl
ansåg Direct tonen, för sin underdåniga del, det
blifva betänkligt att tillåta enskildte personer tillverka
Brännvin, i afseende på vådan för OrlogsLlottans
i Staden varande dyrbara hus och förråder.
Uti häruppå afla!et Nådigt svar af den
24 April 1816, har Kongl. Majit i Nåder för.
klarat, att Brännvinsbränningen må i Carlscrona
Stad inställas, men alt Directionen deremot ägde
att derstädes låta försälja Brännvin, af det för
Kronans räkning tillverkade; till fullgörande
hvaraf Directionen, enligt handlingarnes utvisande
, år 1816 till Carlskrona afsändt 20,000
kannor Brännvin, derå likväl ingen afsättning
hittills inträlfat.
Då,
Rikt. St. Revisorers Berättelser. 93
Då, efter hvad sålunda förevarit, nu utredt
är, att Kongl. Maj:t och Kronan för närvarande
icke äger någon inkomst i 'och för Brännvinsbrännings
rättigheten i Carlscrona Stad, och det
Brännvin, som för Magazinslnrättningens rak.
ning der får försäljas, skall, med transportkost-'
nader och andra oundvikeliga utgifter, komma
att stå till vida högre pris än det i orten gångbara,
hvaraf således ingen afsättning af Kronans
Dager derstädes blifver att förvänta, ty synes ytterligare
försök med Brännvinsbränningens utbjudande
på nytt arrende böra verkställas, eller
ock att denna rättighet kunde Länet hembjudas,
på det, genom någon vidtagande åtgärd, MagazinsInrättningen
finge en någorlunda motsvarande
ersättning för hvad densamma i Ari ende-afgift
förlorat.
I afseende på Magazinslnrättningens administrativa
åligganden, Redogörelse Verket m. m.
hafva följande frågor under Revisions Arbetets
fortgång blifvit väckta, hvilka til! Riksens Ständers
närmare skärskådande och bedömmande öfverlem
nas.
Upphandling,ssättet af Inhemsk Spannmål är j
efter nu gällande föreskrifter, öfverlemnadt till
MagazinsDirectionens eget bepröfvande, att efter
sig företeende omständigheter välja det för Kronan
förmånligaste. Då Magazinslnrättningen under
goda år verkställer uppköp till Spannmålens
upprätthållande vid ett skäligt medelvärde, synas
väl inga bestämda föreskrifter i sådant fall
kunna äga rum, enär upphandlingsprisen blifva
allmänneligen kungjorde, och Inrättningens med'
ver-.
94 Riks. St. Revisoren Berättelser.
verkande åtgärder i öfrigt lärripas efter förhållad-,
derne i hvarje Provins; men vid de tillfällen
åter, då Spannmål till undsättningar och andra
angelägna behof behöfver anskaffas, och dessa
Inrättningens företag icke annorlunda kunna betraktas
än som handel och köpenskap i allmänhet,
så anse Revisorerne det blifva nödvändigt, att till
befordrande af en för Kronan förmånlig concur
renee, uppköpen anställas endera å utlysande Upp.
handlings Auctiener eller efter förseglade Anbud,
hvarigenom tillika bestämd visshet vinnes , att
prisen blifva de lindrigaste som stå att erhålla,
utom det, att en allmännare fördel för de säljande
är att påräkna, än då upphandlingarne verkställas
under hand och följalcteligen endast kun-;
na vara kände af den eller de Personer, som om
de förefallande behofven haft tillfälle att göra
sig underrättade.
Forsel-skyldigheten af Kronans Afrad och Ränteröd.
Af de handlingar och öfriga upplysningar,
som i detta ämne varit att tillgå, hafva Revisorerne
inhämtat, att Kronans behållna Spann.-  målsRäntor hittills egentligen påräknats till underhållande
af Värfvade Arméen och Flottorna,
hvadan dessa Räntor uti och omkring de orter, der
Trupper och Corpser varit och äro förlagda, gew
menligen in Natura infordrats och att sedan äldre
tider, då Magazinslnrättningen icke ägde en
sådan utvidgad Spannmålsrörelse, som för närvarande,
den ordning vedertagits och intill när.'
varande tid följts och följes, att infordrandet af
sädes-skatten mera lämpats efter Statsbehofvet på
hvart och ett ställe, än i förhållande till Ränte-’
Rikt. St. Revisorns Berättelser. 95
gifvarnes skyldighet, att denna skatt, ©fler Författningarnes
innehåll , och i synnerhet de under
sednare tider utkomne, in Natura på de af
Maga zir)6 D irectionen bestämda Orter afbörda.
Kongl Majit har redan i Nådigt Bref den
7 November 1811 anbefallt MagazinsDirectionen,
att inkomma med Förslag til! ständig Reglering,
till hvilket Magazin hvar och en Ort
i fredstid skall lefverera sin Afrads och öfriga
RänteSpannmål, på det Kongl. Majit derefter
blefve i tillfälle, att i afseende på Forslingsbesvaret
meddela Nådigt förordnande; men då
ett sådant Förslag emot förmodan saknas ännu,
och en längre tid till den på grund deraf blifvande
ständiga Reglering torde erfordras, synes
emellertid Magazinslnrättningeri, som nu mera
äger en större och lättare tillgäng på Säd än tillförene,
vid infordrande af RänteSäden, i synnerhet
till Stockholm och Götheborg, böra kunna undvika
att,som hittills skett, densamma från aflägsnare Orter
reqvirera, och att Directionen borde ställa sig
till efterrättelse Kongl Majus Nådiga Kungörelse
om Tionde och AfradsSpannmålens utgörande
af den 20 Sept. 18 I 5^ hvilken, efter Revisorernas
tanke, är att anse lika gällande för alla Sä.
des-skatters utgörande, ehvad de till Kronans
egna behof eller dess Tjenstemätis aflönande blifvit
ansiagne Då nu likväl MagazinsDirectionen
icke ansett Högbemäldte Kongl Författning gällande
till efterföljd för den Kronan immediate
behållna RänteSäd, utan af sådan orsak, vid Räntornas
utfordrande in Natura, hittills följt den
förra ordningen, finna Revisorerne sig böra detta
för
-
gg Riks. St. Revisorers B er att elser.
förhållande inför Riksens Ständer uppgifva, på
det, genom underdånig anmälan hos Kongl.
Maj:t, den förklaring måtte i Nåder emanera,
att ifrågavarande Kongl. Författning, såsom dess
ordalydelse äfven synes utmärka, är att anse lika
gällande för ali Räntesäds utgörande, den vare
sig Kronan förbehållen eller till andra behof
disponerad. Häraf vinnes, åtminstone till en
början-, en nödvändig och rättvis likhet i alla
Räntegifvares Forse 1-sky Idig het.
När den ständiga Regleringen hinner fullbordas,
om verkställigheten hvaraf äfvenledes
underdånig anhållan torde af Riksens Ständer
blifva gjord, synes den välgörande anstalt kunna
omsider vidtagas, att, sedan Magazinslnrätfpin»
gens SpannmålsFörråder allt mer och mer blifva
så förökade, att de behof, hvartill Räntesäden
tillförne och hittills varit påräknad, kunna af andra
tillgångar fyllas, skall infordrandet af Kronans
Rä ntor in Natura, till stor lättnad för F,andtmannen,
i det närmaste, om icke helt och hållet,
möjligen kunna undvikas.
Om Uppbördsmäiis rättighet, att tillgodonjuta
så kallade besparde Ajskrifnings Procenter eller öfverskotter.
Med hämtad anledning af åtskilliga
inom Directionen förehafda frågor rörande detta
ärende, och då det äger sammanhang med Ma»
gazinslnrättningens Förvaltning, samt härtill kom»
mer, att Kongl. Maj:t och Kronan redan fått
vidkännas ganska betydliga utgifter för inlösandet
af besparde AfskrifningsProcenter, uppkomne
vid FältMagaztnen under sednaste krig, hafva
Revisorerne,_enär Magazinslnrattningens utvid-i
gade
Sikt. Si. Revisorers Berättelser: 97
gatle Spannmåls-rörelse afven möjligen kan föranleda
till sådane procenters eller Öfverskotters
betydligare förökande, hädanefter än hittills, ingått
i en närmare pröfning, ej mindre om möjligheten
af Ofverskotters eller Öfverbehållningar*
tillkomst, än ock huruvida de kunna inträffa genom
sädane orsaker, att en Redogörare derföre
bör af Kronan njuta ersättning.
1812 års Kongl. AfskrifningsReglementé
stadgar i 1. §. 8 Morn. att: ”då den bestådda Afskrifningen
blifvit Uppbördsmannen till godo
”beräknad, svar® han derefter för all å uppbörden
”uppkommande brista sedan likväl Persedlar,
”hvilka vid Räkenskapsslutet utfallit med Öfver”skott,
blifvit qvittade efter värdet emot deni,
”hvarå brist uppstått. Skulle Uppbördsmannen*
”Redogörelse utfalla med Öfverskott, som af Ve”derbörande
Oeconomi®Administration godkän”nas
och fastställas, inlösas de till Kongl, Maj:C
”och Kronan efter medelpriset af upphandlingen,
”hvaremot det skall vara en Uppbördsman oville
”korligen förbudit, att om Öfverskotten af sin
”Uppbörd in Natura disponera.” Af hvad Kongl»
Majit sålunda i Nåder förordnat, vill det väl
vid en hastigare öfversigt synas, som alla uppkommande
Öfverskott borde Redogörarne godtgö»
ras; men enär dermed blifvit fästad! det villkor,
att samma Öfverskott böra af Vederbrand O:co~
nomiceAdministration godkännas och fastställas; ty
följer ock deraf, att Öfverskotten skola till sina.
egenskaper undersökas, och endast de till ersättning
medgifvas, som möjligen kunna anses vara
ersättningsgillde. Revisorerne anse , att ÖfverBihang
till Riks-St. jProt. 1817 ceh Igl8. 2:dra Sdml. Nlr 13, 14,
Riks. St. Revisorers Berättelser.
skotter å Magazins-uppbörd i allmänhet kunna
härflyta af Fyra särskildta orsaker.
Först i den händelse, att reqvisition göres
| en Vara, som ej finnes i ett Magazin, och en
annan deremot svarande artikel utlemnas, men
Reqvisitionens belopp likväl i Räkenskapen afföres,
såsom till exempel: om ett gifvet behof
af 100 Lissp. Rågmjöl från ett Magazin utreqvireras,
men Mjöl der ej finnes, utan Råg i
det ställe aflemnas, och Reqvirenten icke dess
mindre qvitterar Rågmjöl, och Uppbördsman nen
detsamma i Räkenskapen affär; mäste naturligtvis
Rågmjölet uppkomma såsom Öfverskott, reen
brist deremot blifva å Rågen. Denna casus gäller
dock egentligen vid de så kallade FältMagazinen
, der ett slikt utbyte af Proviant-persedlar
understundom inträffar, såsom äfven medgifvet
i 1774 års FältförvaltningsReglernente.
Dernäst kunna Öfverskott äfvenledes inträffa,
i den händelse Redogörarens bestådda afskrifning
icke utgjort en verkelig afgång å Persedeln,
utan att besparing derå inträffat, och
att utlefverering deraf till Kronans behof verkställts.
Vidare uppkomma Öfverskott, om Spannmål,
Mjöl och Rröd förvaras i fugtiga och otjenliga
Rum, deraf Varorna genom rånad öka sig i både
vigt och mått; och
Andtligen om en tJppbördsman vid intägt
mäter och väger rundt, men deremot vid utlefvereringen,
i synnerhet i mindre partier, följer
«tt annat förhållande.
Riks* St. Revisorers Berättelser i g c)
Enär således skälen och örsakerne till Öfverskotter
å Kronans Uppbörd, i de tvenne förstnämnda
fallen, äro af den beskaffenhet, ätt de,
efter å Uppbördstnannens sida föregången bevisning,
böra medföra rättighet för honom till ersättnings
åtnjutande efter skeende rescontering$
meri åter i de tvenne sistnämnde af den egenskap,
att de deraf härflytande Öfverskotter eU
ler Öfverbehållningar tillhöra Kongh Majit och
Kronan, och kunna, efter Revisorernes tanka,
pä intet villkor en Uppbördsman gödtgöräs; ty
och då gränsen emellan Orsakerna till Öfverskotter,
sorn böra godtgöras och icke godtgöraSj är
Svår om icke omöjlig att i sjelfva verkställigheten
bestämma, då bevisningen deraf alltid hufvudsakligen
måste bero på Magazinsförvaltaren,
Bom sjelf är Målsman, och härtill kommer, att
vederbörande OeconomiteVerk, med ett mindre
noggrannt öfvervägande af sjelfva grunderna fötf
dylika frågors behandling, lätteligen kunna tillerkänna
Uppbördsmannen en ersättning, koni
icke, vid förhållandets närmare skärskådande från
dess rätta synpunkt, bordt äga rum; fördenskull
anse Revisorerne, att förekommandet af dylika
utgifter säkrast och lämpligast vinnes, örn Kongl.
AfskrifningsReglerrientets ofvannämde stadgande
något närmare bestämde sättet och villkoren för
Öfverskotters godtgörande, i hvilket afseende
Revisorerne, till Riksens Ständers bepröfvande
och Kongl. Majus derefter underställande
Nådiga godtfinnande, föreslå följande förändring!
”Då den här bestådda afskrifning blifvit Upp”bördsmannen
till godo beräknad, svare han derefter
för ali å Uppbörden uppkommande brist;
Riks. St. Revisorers Berättelser
”Uppbördsmannen vare vid ansvar pligtig, att ej
"i Räkenskapen affora annan Persedel, än som
”reqvirerad blifvit^ och åligger det äfven Reqvi”renten,
att icke meddela qvittence å annan Va”ra,
än den han fran Magazinet utbekommit. I
”den händelse någon så stor reqvisition skulle
”från ett Magazin göras, att den befintelige behållningen,
sedan Afskrifningen blifvit beräk”nad,
icke finnes tillräcklig, är Uppbördsman
”skyldig att derom genast göra anmälan hos när”maste
Förman elier Autorité, och får Uppbörds”mannen
icke af den möjeligen i behåll varande
”Afskrifnings-procenten fylla Reqvisitions-belop”pet,
innan den Embetsman, hos hvilken anrnä”Ian
är gjord, pröfvat nödigt att antaga Upp-<
”bördsmannens erbjudande, i hvilket fall honom
”åligger att deruppå aflemna UpphandlingsRäk-!
”ning, som liqvideras, endera efter Magazins
”medelvärde eller gångbart pris, hvilket sorn för
”Kronan är lindrigast. Ager Uppbördsman vid
”årets slut något Öfverskott af dess Afskrifriings”procenter,
inlösas de af Kronan efter enahanda
.”grund, som nyssnämnd är”.
Af den från MagazinsDirectionen meddelade
underrättelse, om hvad i afseende på indelningen
af Magazinslnrättningens Fordringar i Finland,
utgörande 507,294 Rtdr 7 sk. 10 r;st.,
tillgjordt blifvit, inhämtas, att sedan Directionen,
enligt hvad dess till StatsUtskottet den 11
Maji 1815 afgifne utlåtande utvisar, då i nära
tvenne år saknat all vidare underrättelse, om
någon ersättning för dessa fordringar skulle blifva
MagazinsFonden tillerkänd, har Generalconsul
Brunkrona, sorn genom Konungens Nådiga
Rikt. St. Revisorers Berättelser. loi
Instruction fått sig bevakandet af Svenska Kronans
fordringar i Finland uppdragit, uti Memorial
den 2o Januarii innevarande år, hos Di—
retuiorien anmält, att Finska RegeringsConseillen
långt förut hos Ryska Kejsaren hemställt, huru
med Allmänna Magazinslnrättningens fordringar
i Finland förhållas borde, men oaktadt flere på.3
minnelser , skall något svar och beslut derom icke
erhållits; hvarföre GeneraiConsuln till Directionens
pröfning öfveriernnat, om han icke borde
värida sig till GeneralGouverneuren öfver Finland,
med anhållan, alt vederbörande Embetsman
derstädes måtte af Kejserliga Finska Senaten få
befallning, att berörde fordringar indrifva. Directionen,
som under den 8 sisth Maji till GeneralConsuln
Bruncrona öfversändt de af honom
för ändamålet begärde handlingar, med anmodan
att, likmätigt den för honom utfärdade Nådiga
Instruction, vidtaga sådana mått och steg, hvarJ
igenom ändamålet snarast och säkrast kunde vinnas,
har sedermera af GeneraiConsuln erhållit
den underrättelse, att alla Fordringsbevisen
och Handlingarne blifvit till vederbörande Fandshöfdingar
i Finland öfverlemnade , med befallning,
att om fordringarnes bevakande och utsökande
i laga ordning föranstalta, samt att GeneralConsuln
förmält sig sinnad, att till Kongl.
Muj:t insända underdånig berättelse om förhållandet
med hvad han i följd deraf trodde sig i
underdånighet böra föreslå. Hvad vidare i detta
ärende förelupit och tillgjordt blifvit, är Directionen
icke bekant.
Som, efter denna lemnade upplysning, en
längre tid redan gatt förlorad, innan någon anj
foa Riks. St. Revisorers Berättelser.
Stalt till vederbörande Gäldenärers Gräfvande ena
blifvit bprjad , och någon verkställighet ej elRr
anmälts hafva följt i anledning af de åtgärder,
sorn först detta år vidtagits; fördenskull anse Revisorerne
sig böra förhållandet till Riksens Stan*
der anmäla, på det att, efter underdånig hemställan
härom, ifrågavarande indrifningar hädan,
efter måtte med mera verksamhet blifva handlagde
och fullföljde , än hittills skett. Äfvenledes
kunna Revisprerne icke undgå anmärka, att
genom fördröjde liqvidationer MagazirgDirectionen
och CommerceRådet Björnberg emellan, har
bemäldte CommerceRåd, tid efter annan, i Arrende-afgift
för Brännvinsbrännings-rättigheten i
Staden Götheborg, åsamkat sigen skuld, somför
närvarande i Capital och Ränta utgör omkring
(>6,ocq Riksdaler Banco.
Rfps Allmänna MagazinsDirectionen har Be*
fälhafvande Amiralen i Carlskrona, uti Skrifvelse
den 28 Mars j 81 6, med öfverlemnande af Förslag
öfver erforderlig Spannmål till OrlogsFlottans
behof från 1816. års början till och med
Maji månads utgång år 1817, anmält, att emedan
Kongl. Maj:ts och Kronans i Carlskrona då-i
varande betydliga Förråd af SuccarieRröd vida
Öfversteg ett conservabelt lager, vöre det nödvändigt
och med Kronans sanna gagn mest förenligt,
att öfverskottet minskas i möjligaste måtto
genom användande till Kronans Manskap , hvadan
det förordnande vidtagits, att torrt Bröd till
gemenskapen , Allmänna A,rbetskarlar och -Ar*
beisfångar skulle utdelas från och med Maji måtaad
i8>i6, och vidare, likväl med undantag af §
Riks. St. Revisorers Berättelser.
Vintermånader. ___ Uti häruppå aflåtet svar den
II April 1816, har MagazinsDirectionen meddelat,
att i anseende till betydenheten af det
torra Brödlager, som då fanns i Carlskrona, vore
det högst nödvändigt, att alla Corpser och
Stater samt Arbetsmanskap och andre, som till
erhållande af Bröd voro berättigade , utan åtskillnad
af årstid, i stället för mjukt, undfick
torrt Bröd, intilldess hela dugliga Brödförrådet
blef användt.
Efter hvad sålunda var förordnadt, upplysa
handlingarne, det Konungens General Adjutant för
Flottorna, genom Skrifvelse den 12 Junii 1816,
underrättat Allmänna MagazinsDirectionen , att
Kongl. Majit i Nåder befallt, att proviantering
med torrt Bröd skulle upphöra vid derpå följande
Julii månads slut, och att utdelning af mjukt
Bröd derefter borde vidtaga, uppå hvilken anmälan
MagazinsDirection* n förklarat sig. innan.
Kongl. Majlis Nådiga befallning i ämnet ankom-i
me, icke kunna i någon förändrad åtgärd ingå,
hvadan Kongl Majit geron» Nådigt Bref af den
23 Julii 1816, behagat i Nåder anbefalla Directionen
att foga sådane anstalter, det den befallning
Kongl. Majit, genom GeneralAdjutanten för
Flottorna, meddelat Befälhafvande Amiralen i
Carlskrona, om mjuka Brödets utdelande till Garnizonen
derstädes, måtte, uti hvad på Directionen
kunde ankomma, blifva till verkställighet
befordrad, och hvarvid för öfrigt Kongl. Majit
täcktes förklara Dess Nådiga vilja vara, det Dixectionen
borde med upplysning i underdånighet
inkomma, enligt hvilken .Författning eller Föreskrift
Directionen bifallit Befälhafvande Amirat
104 Riks. St. Revisorers Berättelser.
lens hemställan om torrt Bröds utspisande til!
ifrågavarande Garnizon.
Till underdånig åtlydnad af denna Kongl.
Majtts Nådiga Befallning, har MagazinsDirectionen,
uti underdånigt utlåtande af den 29
Augusti 1816, omständeligen utredt, på hvad
skäl och grunder Provianteringert af torrt Bröd
blifvit medgifven, och tillika i underdånighet
uppgifvit ©rsakerne, hvarföre Directionen icke
trodde dess Emhetspligt vara, att till efterrättelse
iakttaga en från Befälhafvande GeneraiAdjutanten
för Flottorna aflåten Skrifvelse, sorn
ej mindre i anseende till Embetssiället, hvarifrån
denna Expedition utgått, gaf Kongl. Directionen
anledning, att anse densamma såsom ett
avertissement, hvilket icke tillintetgjorde Directionens
skyldighet, alt afvakta Kongl. Maj:ts
eget höga Förordnande i ämnet, till underdånig
efterrättelse för Directionens åtgärd, utås ock,
att 38- §• i Grundlagen, jemte det begrepp, soia
vid ordet commandornål af sig sjelf naturligen
fästes, syntes göra det för Directionen tydligt,
att Kongl. Maj:ts Nådiga beslut i en Oeconomisk
fråga till ett Civilt Verks underdåniga efterrättelse
skulle annorledes! i Nåder emanera,
än genom ifrågavarande avertissement, och det
så mycket hellre, som dervid ej heller var nyttjadt
det expeditions-sätt, hvilket, efter hvad DLrectionen
förnummit, skall vara brukligt, då Kongl.
Majrts Nådiga Beslut i commando-ärender, utan
Kongl. Majrts egen höga underskrift, tillkänna-!
gifves dem som vederbör, nemligen teckningen
af orden: På Nådigste Befallning. I anledning
af denna underdåniga förklaring, har Kongl»
Riks. St. Revisorers Berättelser.
Majt, genom Nådigt Bref den 17 Sept. 1816,’
förordnat, att då Directionens befattning med
Truppernes proviantering vore att anse af lika
beskaffenhet med ett GeneralKrigsCommissariats,
åläg det Directionen iakttaga och efterlefva de
Nådiga Bud och Befallningar, sorn genom Kongl.
Majus General Adjutanter för Arméen och Flottorna
kunna blifva Directionen meddeldte.
Sammanhanget och beskaffenheten af denna
sak hafva Revisorerne ansett sig böra utförligen
ådagalägga, och få i öfrigt fästa Riksens Ständers
synnerliga uppmärksamhet å förhållandet, som
äfven påkallar nödvändigheten af en för Magazinslrirättningen
bestämd Instruction; och då, enligt
Revisorernes öfvertygelse , begreppet om Cornxnandomål
icke kan sträckas till Oeconomiska be.
slut, utan egentligen inskränkas till hvad angår
Truppers rörelse , hemställa Revisorerne, om icke
Riksens Ständer skulle finna nödvändigt infordra
dess ConstitutionsUtskotts utlåtande öfver ofvananmäldte
ärendes behandling. Stockholm den 20
November 1817.
På Höglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar:
ffoh. Hem. Gyllenborg. F. B. Schverin.
C. L. Staél v. Hollstein. O. F. Påhlman.
A. M. Berghman. C. D. af Uhr.
På Högv. PrestStåndets vägnar:
Elias Henrlin. Carl Adolph Agardh.
Joh. Ulr. Blomdahl. Johan P. von Sydow.
P. Kölmark. Jon. C. Genberg.
io6 Sikt. St. Revisorers Berättelser.
På Vallöf!. BorgareStåndets vägnar:
Nils Setterwall. H. W. Eckhoff.
A. L. Schwan. Pehr Malmberg.
Sv. Planck.
På Hederv< BondeStåndets vägnar:
A. Pson Hyckert. Jon Jonsson,
Pehr Jansson. Jacob Erikson.
Petter Jansson. Bengt Pehrsson.
P. G. W11 i n,
N:r 6.
Uppläst hos Ridd. och Ad. d. 57 och a8 Nov. l8r/.
PrestStåndet d. 4 Dec*
BorgareSiåndet d. 6 _.
BondeSiandet d. 8 __ _
Riksens Högloft. Ständers till Stats-, Bancooch
Riksgälds gerkens öfverseende valde Revisorers
Berättelse, angående den af Statsverket
s Förvaltning och Räkenskaper verkställde
granskning dr 1817.
Till Riksens Höglofl, Ständer få undertecknade,
till Stats-, Banco- och RiksgäldsVerken*
öfverseende valde Revisorer af RiksStånden , likmätigt
5. §. uti den af Kongl. Maj:t för Revi
gorerne
den lo Junii 1812 i Nåder utfärdade
Instruction, härmed afgifva deras vördsamma
Berättelse, angående den öfversigt af StatsVerkets
Räkenskaper och förvaltning de senare åren,
Riks. St. Revisorers Berättelser. joy
jorn, efter Riksens Ständers Beslut vid sista Ur,
tima Riksdagen och på grund af 68. §. i Riks,
dagsOrdningen den 10 Februarii 18 lo samt i
följd af Kongl, Majus Nådiga kallelse lill Revisoreme
af den 14 nästlidne Jnlii, bordt innevarande
år förrättas.
Revisorerne hafva vid förrättningens början
fått emottaga Kongl. Majus och Rikets StatsContoirs
Berättelse och särskildt författade redovisning uti
uppgjorde Table'auer , med tillhörande räkenskap
per och handlingar, öfver förvaltningen af Statsverket
åren 1814 och r S 15, såsom varande den
tid, för hvilken denne förvaltning och desse räJcenskaper
nu kommo att öfverses, sedan StatsVerkets
tillstånd, för de 2:ne näst föregående åren
1812 och 1813, blifvit vid sista Urtima Riksdag
uppvisadt och Räkenskaperne för samma år
framlagde till granskning af Riksens Ständers Statsutskott.
Och då utaf detta Utskotts häröfver
den 14 Julii 1815 till Riksens Ständer afgifne
yttrande, tillika med Utskottets Protocoller, Reyisorerne
inhämtat, att Utskottet, i anseende till
den tid, som för andra göromål erfordrats, icke
kunnat i hela dess vidd, utan blott till en del,
företaga och medhinna granskningen af Kongl.
RänteKammarens Räkenskaper för nämnde år,
samt derföre, under yttrande, att hvad uti Räkenskaperne,
till den del de samma hunnit genomgås,
innefattades, funnits ordentligen redavisadt
och med hehörige Verificationer försedt,
hemställt, att Kongl. RänteKammarens Räkenska.
per, efter undergången revision i Kongl. Majus
och Rikets KammarRätt, skulle till nästa Revi.
?orer öfver Stats-, Banco, och RtksgäldsVerken
io8 Rikt. St. Revisorers Berättelser.
cifverlemnas , för att, i sammanhang med öfversigten
af StatsVerkets förvaltning, tagas under
fullständig granskning; sa hafva Revisorerne nu
funnit sig böra sträcka sin åtgärd äfven till I 8 i 2
och l8tj årens räkenskapers genomseende, och
dem i sådant afseende från Kongl. StatsContoiret
begärt och erhållit.
Sedan tiden, för hvilken Revisorerne nu
ålåge att granska StatsVerkets förvaltning, sålunda
blifvit determinerad, hafva Revisorerne, i afseende
å verkställigheten deraf, gjort sig underrättade
om beskaffenheten af de Räkenskaper,
som härvid förekomma, och dervid af Kongl. StatsContoirets
Berättelse inhämtat, att den Rikshufvudbok,
som, likmätigt Riksens; Siänders underdåniga
skrifvelse den a Augusti 1815, skulle, efter
en af Herr StatsCommissarien och Riddaren
af Kongl. Nordstjerne Orden Widegren uppgifven
och utaf Riksens Ständer gillad method, från
och med år 1810 författas samt till och med för
år 1815 vara färdig vid slutet af Junii månad
detta år, ännu icke af bemälte Herr StatsCommissarie,
som fått sig särskildt uppdraget, att utföra
detta arbete, kunnat för något år upprättas,
i anseende till de för verkställigheten deraf uppstådde
hinder, till upplysning hvarom, jemte det,
som härutinnan tillgjorts, åtskillige handlingar
blifvit Revisorerne meddeldte, och i anledning
hvaraf Revisorerne, som vid sådant förhållande
nu vidtagit de åtgärder för berörde Rikshufvudboks
fullbordande, hvilka Revisorerne funnit sig
tillhöra, få här nedan detta ämne vidare omförmäla
; varande af Kongl. StatsContoiret för Öf-j
rigt i denna del tillkännagifvet, att, med Kongl.
Riks. St. Revisorers Berättelsen xog
Maj:ts Nådiga bifall, ett annat Rikshufvudbok-'
slut blifvit af Kongl. StatsContoiret för år 1 8 15
företaget, hvilket, såsom nyligen och med en
ringa personal börjadt, likväl icke heller ännu
hunnit fullbordas, men hvarmed dock så vida
vore avanceradt, att grunderne och verkan till
det åsyftade ändamålets befrämjande kunde Re*
visorernes pröfning under loppet af deras förrättning
föreläggas.
Då sålunda någon Rikshufvudbok ofver StatsVerkets
inkomster och utgifter på det hela, nu
icke varit författad, hafva Revisorerne vid detta
tillfälle, lika som år t 8 >3 , funnit sig icke k unna
verkställa någon egentlig granskning deraf,
huru StatsVerkets alla intrader ingått för de ifrågavarande
fyra åren och ännu mindre fullgöra
det af Riksens Ständer, uti ofvanberörde Skrifvelse
af den 2 Augusti i 8 i 5, upptagne åliggande
för Revisorerne, att undersöka StatsVerkets
tillstånd allt ifrån 18 l o års början, på grund af
den beslutade Rikshufvudbok, som från samma
tid skulle tillvägabringas*
Till ådagaläggande deraf, att någon fullständig
granskning af StatsVerkets förvaltning i sin
vidd, i saknad af Rikshufvudbok, icke är möjlig,
få Revisorerne , jemte åberopande af hvad i8l3ars
Revisorer i deras Berättelse af d. i % Dec. samma
år ariförde, upplysa, att redovisningen för
StatsVerkets medel nu, såsom allt tillförene,
sker dels uti Landsböckerne för StatsVerkets Ordinarie
Inkomster, RandtRäntorne m. m., dels
uti särskildte Bokslut eller redogörelser vid de
flera Verk, der Statens Estra Ordinarie intraderr
no Siks. St. Revisorers Berättelser.
såsom Tull-, Post- och Charta^ Sigillatas medlen
m. fl- uppbäras.
Kongl. SiatsContoirets nu varande räkenskap
per innefatta väi en generel beräkning af både
Inkomsterne och tftgifterne, men hufvudsaklig
gen grundad på förslag.
RiksStatert, som i
början af åiet författas, Upptager allt hvad för
det löpande året påräknas, sn uti Ordinarie, som
extra Ordinäre inkomst, tillika med det öfverskott
på intraderne, som från föregående år, efter
räkenskapernes afslutande, sig visar, och öfver
hvad af Statsinkomsten på det hela i contant
till Kongl. RänteKammaren ingår, föres derstädes
vanlig CassaBok, till controll hvarå i denna
del ett sammandrag uti Kongl. StatsContoiret upp*
rättas. Likaledes beräknas i RiksStaten utgifterne
förslagsvis under Nio HufvudTitlar jemte
Allmänna IndragningsStaten; och föres i Kongl*
StatsContoiret öfver dispositionerne af medlen
under berörde Titlar och Stat, särskildte Memo*
rialBöcker, deruti ock upptages, men, Utan förvandling
efter Markegång, afskrifves, hvad som
i Landsorterne utgår af LandtRäntorne, såsom
till största delen för Militaire och LandtStäternes
aflönande indeldte; men de öfrige utgifterne,
som bestridas och anordnas till utbetalning
antingen af Kongl. RänteKammaren eller ur
LandtRänterierne, visa sig till beloppet x dessa
M emorial Böcker , hvilka alltså upplysa dispositionen
af Statsmedlen och huruvida utgifterne
inskränkas till de för Titlarne bestämda Hufvudsumm
o r.
Revisorerne hafva nu, för att, så vidt på
grund af dessa Räkenskaper ske kunnat, iakttaga
Rikt, St. Revisorerf Berättelser. m
deras åliggande att granska huru StatsVerkets
Inkomster och Uigifier för ofvannnämnde fyra
år sig förhållit, genomgått och jemfört de meddeldte
Böcker och Handlingar, samt dervid sökt
utröna, å ena sidan hvad intraderna utgjort
jemre öfverskottet å den förslagsvis skedde beräkningen
deraf, och på den andra, huru Utgifterna
blifvit bestridde under hvarje Hufvud.
Titul och hvad besparing derå ägt rom; vid
verkställigheten hvaraf Revisorerne funnit förhållandet
sådant, som de, till följd af 5. §. ull
Instructionen . författade och härjemte fogadp Taheller,
så väl för åren 1812 och .'813, sorn för
åren 1814 och i 815, utvisa, hvilka till allmän
underrättelse ofördröjligen af trycket uigifvassamt
Revisorerne härvid få åberopa, såsom lemnande
den öfversigt af StatsVerkets tillstånd på det hela
för dessa fyra år , som Revisorerne nu kunnat
taga, och hafva Revisorerne härvid trott sig böra,
genom den å Tabellen för år 1815 gjorda anmärkning,
åstadkomma den uti Financielt och
Statistiskt hänseende vigtiga upplysning, hvad de
indeldte och uti Räkenskaperne endast efter Statspris
uppförda räntor i penningar eller persedlar
samt Spannmål, efter en på sannolika grunder
antagen förvandling deraf efter Markegångspris,
skulle bestiga, men hvilken uppgift endast stödjer
sig på en ungefärlig beräkning.
Härvid böra Revisorerne icke underlåta, att
erkänna den lättnad och ledning Revisorerne, vid
genomgåendet af 1814 och 18 15 årens Räkenskaper,
haft utaf de fullständiga Tableauer för
samma år, sorn Kongl. StatsContoiret meddelat,
såsom innefattande redovisning för dess egen och
'ii? Riks. St. Revisorers Berättelser:
Kongl. RänteKammarens förvaltningar, och hvarigenom
blifvit utrönt, att genom Öfverskotter
och besparingar, StatsVerkets tillgängar, efter afdrag
af reserverade och odisponerade medel ,
vunnit en tillökning Utöfver hvad som i Förslag
är beräknadt, nemi.
för är 1814 I^ > 77.4 6 9: 13: 9
och är 1815 • • • • i,57> 5*3= >4: 5
Tillsammans 2,748,982: *8: 2
Kongl. RänteKammarens Röcker öfver den, under
Hufvudsumrnorna i Tabellerna beräknade
del af StatsVerkets medel, som ej blifvit disponerad
eiler utgätt i Uandsorterne, utan till
Kongl. RänfeKarnmaren influtit, och hvilka Röcker
för dessa åren nu funnits vara af Kongl.
KammarRätten reviderade och utan anmärkning
lernnade, hafva Revisorerne genomsett och jemfört
med dertill hörande Verificationer samt
Kongl. StatsContoireis MemorialRöeker m. m.,
hvarvid allt funnits vara i sin ordning.
Vid undersökningen deraf, huru StatsVerkets
påräknade intrader ingått eller bordt inflyta
efter RiksStatens och öfrige Handlingars föranledande,
hafva Revisorerne, sedan vid 1815 åra
Urtima Riksdag blifvit anmäldt samt StatsUtskot»
tet, uti da afgifne utlåtanden af deri l och 5
Augusti, utredt, att en summa af 696,037 R:dr
6 sk. 6 rst., tillhörande Statsverket af 1813 års
Tulluppbörd, var insatt mot i procents ränta
uti Götha Canal DiscontVerk, ansett sig böra
nu söka inhämta, huru och när detta belopp,
jemte den derå belöpande räntan, då uppgifven
till
Riks. St, Revisorers Berättelser i 113
till 24jO00 R.'dr, sedermera till Kongl. Ranten
Kammaren ingått, helst, såsom Handlingarne vid
Iberörde Riksdag upplysa, berörde summa på den
för 1813 beräknade Tull-inkornsfen utgjorde ett
öfverskott, men till en början ej var uppgifven,
hvarken för Kongl. StatsContoiret eller för Stats»
Utskottet, hvilket då under granskning hade 1813
års Räkenskaper. Och då Revisorerne härvid af
1815 ars RänteKa/nmareBok endast funnit en
summa af 650,000 R:dr utaf 1813 års Tulluppbörd
vara under de senare månaderna af 1815
insatt, hafva Revisorerne, till närmare upplysning
härutinnan, infordrat och erhållit TullVerkets
HufvudBöcker för åren 1813 och 1 8 2 4 j mera
desse Böcker hafva förekommit Revisorerne så—
dane, att deraf utan ett föregående omslut, sorn.
förenklar denna Räkenskap till inkomst, utgift och.
behållning, ej kunnat utrönas, hvarken huru
om förmäldte öfverdiottssumma tillkommit, eller
när dera sedermera till sitt hela belopp, jemte
den derå belöpande räntan, blifvit StatsVerkec
godtgjord. Af de fern särskildta räkningar, sorn.
Tullverket hållit med Banken år 1814, har ej
en enda funnits sluta sig lika med de behållningar,
hvilka från Banken blifvit för Revisorerna
tippgifne såsom in nesta en de för TullVerkets räkning
den 31 December samma år; och föröfrigt
har härvid förekommit, att uppå den uti Tull—
Verkets Hufvud Bole vid 18X4 års slut, _ såsom
till Kongl. KänreKammaren lefvererad, upptagna
ej obetydliga summa, hafva, enligt RänteKaminareBöckerne,
lefvereringar skett successive till
och med under loppet af år 1816, ehuru TullBihang
tilLRihs-St, Prot. JgiyocÄ I§l8* 2lära Sami, N;r 15, tö.
H4 Riks. St. Revisorers Berättelser.
intraderne äro en contant inflytande inkomst,
hvilken, likmätigt Författningarne, bör inom bestämd
kort tid efter redogörelse-årets utgång,
vara af Uppbördsmännen insatt.
I anseende till detta förhållande och då, till
vinnande af fullständig upplysning rörande nyssnämnde
i Götha Canal DiscontVerk förräntade
Summa, synts fordras mera tid, än Revisorernes
öfriga manga göromål vid förrättnings-tidens
slut medgifvit, hafva Revisorerne ansett sig böra
hos Riksens Höglofl. Ständer anmäla detta ämne,
med hemställan, det måtte åt nästblifvande Statsutskott
öfverlemnas, att söka närmare utreda berörde
fråga , samt taga under öfvervägande hvad
reglering i afseende på TullVerkets Styrelse och
Räkenskaper kan finnas nödig: anseende Revi
sorerne
emellertid, med anledning af hvad här»
utinnan nu förekommit, det vara angeläget, att
Tullräkenskaperna hädanefter gifvas en förenklad
form, eller ock genom omslut upplysas, äfvensom,
och enär, likmätigt 60. §. i RegeringsForraen
af den 6 Junii 1809, Tulltnedlen äro en
bevillning, samt utgöra en bland Statens betydligaste
intrader, men Riksens Ständers åtgärd hittills
icke blifvit sträckt till någon egentlig granskning
af detta Verks Räkenskaper, Revisorerne,
som förmodat, det en sådan likväl må böra följa
af Riksens Ständers rätt att öfverse StatsVerkets
Förvaltning till alla dess delar, skolat till Riksens
Höglofl. Ständers förordnande hemställa, om
icke TullVerkets Räkenskaper och Förvaltning
böra, liksom StatsVerkets öfriga och på samma
gång, af Riksens Ständer elier deras Revisorer
ordentligen granskas, desto hellre, som TullVer;
Riks, St. Revitorers Rträttelser. 11 5
kets Räkenskaper icke undergå revision i Kongl»
KammarRätten.
Revisorerne hafva för öfrigt, till inhämtan- «
de deraf, huru Postmedlen ingått, infordrat
nch erhållit PostVerkets Hufvudbok för »8141
och som denna Räkenskap uivisar, att en betydlig
summa, såsom oindrifven, är balancerad, och
de mede!, som för året bordt inflyta, ej till fullo
lefvererade, så hafva Revisorerne, enär denna
Uppbörd bör, likasom Tullmedlen , inom en kort
tid efter uppbörds året vara af Vederbörande lefvererad,
skolat detta förhållande med Postmedlen
hos Riksens Ständer anmäla.
I afseende åter på dispositionen af Stats.
Verkets utgifter, hafva följande omständigheter
fästat Revisorerncs uppmärksamhet, nemligen:
1:0 Såsom StatsContoirets MemorialBöck.^r
för åren 18 >4 och 1815 utvisa, hafva Utgifterne
på 2:ne HufvudTitlar öfverstigit de af
Riksens Ständer fastställda Anslags-summor, sålunda
nemligen :
år 1814 pä 2 :dra
HufvudTiteln med 4,261: 2: 9
och på den Std? . 23,243: 35: 4
27»5<>4: 38: l
samt för år 1 8 15 pä
2:dra HufvudTi—
teln  3.735: *9: 7
och påden8:ded;o 23,235:41: 9
26,97 Ti 23: 4
^ Tillsammans 54,476: 13: 5
hvilka brister, eller öfverskjutande utgifter, blifvit
ersatte af de besparingar å HufvudTitiarne
och Allmänna IndragningsStaten, som föregåen
-
xi 6 Riks. St. Revisorers Berättelser.
de är uppkommit och likmätigt Riksens Ständers
vid Urtima Riksdagen i Örebro är 18H
tagne beslut, samt i Skrifvelse deri 29 Juni*
samina är gjorde underdåniga hemställan, skulle,
jemte bfverskotterne på StatsVerkets intrader ,
sedan Nionde HufvudTitelns summa af 100,00©
R:dr först afgått, utaf Kongl. Majit i Nåder intill
påföljande Riksdag disponeras till bestridande
af kostnaderne vid .ReväringsManskapets beklädnad
och exercerande med flere Militaire-utgif»
ter, hvartill säiskildta medel å Stat då ej anslogos,
och hvilka öfverskott och besparingar^ i följd
deraf , blifvit under de sedermera förflutne åren
till och med för är 1815 till $:dje HufvudTi*
teln öfverförde.
Revisorerne hafva väl härom från Kongl,
StatsContoiret erhållit den upplysning, att en sådan
ifrån 3:clje HufvudTitelns Extra Ordinarie
tillgång skedd öfverföring till berörde bristers
eller öfverskjutande Utgifters betäckande blifvit
grundad deruppå, att då Kongl. Majit i Nåder
ägt att inom hvarje HufvudTitel fritt använda
hela Anslags-summan och följaktligen äfven uppkommande
besparinger derå tili utgifter, som
med Titelns föremål varit instämmande, och sa*
dane besparingar inom berörde 2:ne HufvudTit.
lar föregående år uppkommit, men i stället att
då medtagas, ökat 3:dje Titelns Extra Ordinarie
tillgång, så hade deraf ansetts följa, att när åter
Xgi4 och 1815 brist funnits uti 2alra och 8:de
Titlarnes anslag för derå anviste utgifter, de samma
bordt fyllas med omförmäldte återföring af
motsvarande medel från 3:dje Titelns till Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition öfverlemnade extra tilla
J
Riks. St, Revisorers Berättelser. ny
gång. __ Men Revisorerne hafva likväl ansett
den uti RiksdagsBeslutet af den 2 Maji 18lo
samt Riksens Ständers deruti åberopade under.'
dåniga Skrifvelse af den 10 förutgångne April
lagde och ännu hufvudsakligen gällande grund
för StatsVerksFörvaltningen icke medgifva, att
de af Riksens Ständer under hvarje HufvudTitel
anslagna summor måge i något fall öfverskridas,
utan deremot förmå, att den besparing,
som något år kan uppkomma, bör, om behofven
det året ej kräfva dess användande tili utgifter
under HufvudTitel , komma StatsVerket till go-i
do och så användas, som Riksens Ständer derom
förordnat. Och då Revisorerne för öfrigt icke
kunnat finna Riksens Ständers åberopade Beslut
vid 1812 års Urtima Riksdag om öfverskotters
och besparingars användande, innefatta vidsträck;
tare rättighet för Kongl. Majit, än att desamma
till Militaire utgifter eller sådana föremål, som
med 3je HufvudTiteln instämma, kunnat di;
sponeras, sedan de en gång för slika behof b 1 if
vit dit öfverförde ; hafva Revisorerne ansett deras
åliggande vara, atfc det nu sig yppade förhållande
hos Riksens Höglofl. Ständer anmäla, i
afseende på den åtgärd, som dervid kan finnas
äga rum.
2:0 Vid genomseende af Kongl. Maj:ts de
ifrågavarande fyra år till Kongl. StatsContoiret
aflåtne Bref, hvarigenom utbetalningar i allmänhet
blifvit i Nåder anbefaldte, hafva Revisorerne
funnit manga af dessa Nådiga Bref icke innehålla
föreskrift för Kongh StatsContoiret, af hvilken
HufvudTitels Medel utgifterne borde anordnas.
w Da likväl (detta synes angeläget, enär för
u§ Rik.r. St. Revisorers Berättelser«
hvarje utbetalnjng , ilen der icke grundar sig I
Speciel Stat eller Författning, utan tillfälligtvis
af Kongl. Maj:t i Nåder anbefalles, skall finnas
en gifven tillgång, och Utgiften under någon
af Hufv-udTitlarne eller Allmänna IndragningsStaten
måste hänföras, hafva, i afseende på det,
såsom berordt är, för åren 1814 och 1815 funne
förhållande, att en del HufvudTitlars anslag
blifvit öfverskridne, Revisorerne ansett sig böra
till Riksens Höglofl. Ständer hemställa, om icke
den underdåniga anhållan hos Kongl, Majit skulle
finnas nödig, det Kongl- Majit' hädanefter, uti
Pess utfärdande Nådiga Bref till StatsContoiret,
hvarigenom Utgifter anbefallas, täcktes alltid låta
föreskrifva, å hvilken Stat eller Tituls-tillgång
Utgifterna böra, bestridas
3:0 Bland de Utgifter ? som af 3‘dje Ti-1
telns medel blifvit anordnade, hafva Revisorerne
funnit dels en af Kongl. Maj:t, genom Nå,
digt Bref till Kongl. StatsContoiret af den 30
Junii J 81 5, beviljad ersättning af 1000 R‘.dr till
nu mera framlidne General Amiralen rn, m. Grefve
af Puke för hans Bo flyt t ni n g s-k os t nåd från
Stockholm till Carlskrona, dels ock en summa
af 1,5,00 R;dr, sorn Kongl. Maj:t, genom Nådig
Skrifvelse till Kongl. StatsContoiret af den 31
Augusti 18,15, behagat tillägga StatsRådet m. m.
Herr Friherre R- Cederström, såsom då i Nåder
befordrad lill S.tatsRådsEmbetet och derjemte förordnad,
att i egenskap af tjenstgörande GeneralAdjutant
hos Kongl. Majit vara föredragande i
Co»m ando-mål
Revisorerne
känna icke någon författning*
i©m berättigar Embets- och Tjenstemän, attnju^
Riks. St. Revisor er t Berättelseri ny
ta ersättning af Statens Medel för flyftningskostnåd
vid befordran eller transport från ett till
annat Embete eller Tjenst, hvarigenom deras
station förändras. Och som de Grefve af Puka
och Herr StatsRådet Friherre Cederström, såsom
berördt är, til 1 agde ersättningar alltså icke kunna
af Revisorerne betraktas annorlunda, än såsom
en personel förmån, och desto mindre kunna
hänföras till den ersättning för Resekostnader,
hvilken vid commendering till extra förrättning
besiås, som utgiften i sådant fall hade
skolat bestridas af de dertill under 8:de HufvudTiteln
anslagne Medel ; så och enär en sådan
personel förmån eller ersättning åt Embets- eller
Tjenstemän i allmänhet, som den ifrågava.
rande, skulle för Statsverket medföra betydlig
opåräknad utgift; hafva Revisorerne vid desse
omständigheter trott, att berörde utbetalningar
under 3tdje HufvudTiteln icke bordt äga rum
eller falla Staten till last, samt derföre skolat
härom hos Riksens Höglofl. Ständer göra anmälan
i afseende på vidtagande af den åtgärd, hvarigenom
må förekornmas, att ej hädanefter slika
kostnads-ersättmngar varda af StatsMedlen beviljade.
4:0 Vidare hafva Revisorerne af MemorialBöckerne
inhämtat, att Kongl. Maj:t, genom Nådiga
Bref till Kongl. StatsContoiret, uppå ej mindre
Jtdje HufvudTilelns besparingar, än ock af
g:de HufvudTitelns summa, derunder anslaget
till Extra Utgifter finnes uppfördt, beviljat
Extra Pensioner eller Gratificationer till åtskillige
personer, nemligen dels Embets- och Tjenstemän
, dels ock sådanes Enkor, och af hvilka sed
-
a 20 Riks. St. Revisorers Berättelser.
rare en de! tillika njutit pension till det belopp;
som efter Förfatlningarne elem tillkommit utaf
den under yide HufvudTiteln anslagne Allmänna
PensionsStaten. Och ehuru Kevisorerne, i
anseende till obetydligheten af de belopp, som
sålunda blifvit disponerade, i jemförelse till de
vida störte summor , hvilka för öfrigt utgå af
Statens medel, funnit mindre nödigt att speciell
fästa afseende på omförmäldte af Kongl. Majit, i
Kader beviljade extra pensioner elier gratiftca*
tioner, hafva likväl Kevisorerne, i afsigt att
för framtiden må förekom mas, det någre sådan©
utgifter under förstnämnde 2:ne HufvudTitlar
varda beviljade, utan alla pensioner, som efter
Författningarne finnas äga rum, anvisas att utgå
på den dertill anslagne Fond under 7'.åe HufvudTiteln
, skolat detta ämne till Riksens Högh
Ständers vidare åtgärd hemställa.
5:0 Hafva Kevisorerne inhämtat, att af utj
betalningarne å den under g:de HufvudTiteln
anslagna Extra Utgifts-sutnma af 100,000 R:dr
mer än hälireu deraf ar 1815 bestått af sådana
utbetalningar, som icke i vanlig väg redovisas;,
och då, i anseende till en större del deraf, det icke
är kändt, om och hvar redovisning derföre göres;
så och till förekommande deraf, att redogörelse
må saknas för emottagna medel, hemställa Kevisorerne
till Riksens Hoglofl. Ständer, om icke
hos Kongl. Majit bör i underdånighet anhållas,,
det Kongl. Majit i Dess Kådiga Bref alltid täGktes
låta utsätta då redovisning sker inför Kongl;
Majit, på det att, der sådant ej bestämmes, re«
dogörelse i vanlig väg må kunna foxdiaS,
Riks. St. Revisorers Berättelser. 321
6:0 Den under Nionde HufvudTiteln anJ
slagna Summa af 100,000 R:dr årligen til 1 Jord»
brukets, Handelns och Näringarnes befordran
och understödjande hafva Bevisorerne funnit
vara af Kong], Majit i Nåder sålunda disponerad,
att derutaf, bland andra utgifter, ett sam;
manräknadt belopp under de förflutna åren af
omkring 118,500 R:dr, hvarå sedermera dock na.'
gon afbetalning skett, utgått såsom Dån, ej blott
till de i Länen inrättade Hushållningssällskap,
utan äfven och till större delen Et enskildta personer
eller Bolag, antingen räntefritt eller mot
3^4 procents ränta, hvilken, så väl sorn skeende
Capital-afbetalningar, åter upptagas att öka
tillgången å Titeln elier dess årliga Anslags suinj
ina. Genom i o. §. af Riksdagsbeslutet den 2 Maji
1810, angående den då gjorde Statsregleringen,
hvarvid berörde Titel med dess Anslags summa
bestämdes, förklarade Riksens Ständer: ”att af besparingar!*
på de åtta första HufvödTitlarne
”samt allmänna IndragningsStaten, skulle ett be.
”lopp af 100,000 R:dr, meri ej derutöfver, ut”göra
en Nionde HufvudTitel , ämnad för Jordbrukets
, Handelns och Näringarnes upphjelpan’’de
och underhåll, med det villkor, att deraf inga
”Pensioner måga utbetalas eller särskildta Surn”mor
deraf till sådana föremål begagnas, hvilka
”ej med Jordbruk, Handel och Näringar äga ge.
”m enskap.”
Då sålunda till Kongl. Maj:t i Nåder är öfverlemnadt,
att disponera Berörde årliga Summa
utan återbetalningsskyldighet, har val den skedde
utlåningen mot ränta och återbetalnings-villkos
ländt till en hushållning med detta Stais-anjj
I22 Rikt. St. Revisorers Berättelser,
slag, hvarom Riksens Ständer icke gjort förbe;
håll , och hvilken Staten beredda förmån alltså
bör erkännas; men da likväl härvid förekom;
mer, att Riksens Ständers afsigt med berörde
Summas anslående ej kunnat vara, att densamma
till enskildte personer eller corporationer
skulle å ett eller annat sätt disponeras j
enär Riksens Ständer uttryckeligen förbehållit,
att Pensioner derutaf ej finge beviljas; roen vid
utlåning åt private till enskildta företag, efter,
giften af ränta eller nedsättning deraf till lägre
än vanlig ränta kan anses utgöra för den enskilte
Xåntagaren en förmån, som, ehuru icke
gifven såsom Pension, likväl blifver ett motsvarande
personligt understöd; så och då Riksens
Ständer jemväl uttryckligt stadgat, att större
Summa än 100,000 R:dr af Statens Medel ej
skulle för Titelns föremål användas, hvaremot
följden af utlåningen , då Räntan och Capitalaf.
betalningarne tilläggas fonden, blifverdeo, att
HnfvudTitelns Summa om några år skall betyd,
ligt förökas, hafva Revisorerne funnit sig häraf
äga skälige anledningar att till Riksens Höglofl.
Ständer hemställa, huruvida ej någon närmare
föreskrift må böra gifvas om grunderna och sättet,
hvarpå Nionde HufvudTitelns medel måga
disponeras, samt om icke räntan och inbetalnin;
garne å ifrågavarande, af Statens medel, såsom -  lån utestående Summa böra, då medlen ingå, betraktas
såsom öfverskott å StatsVerkets Intrader
lamt dermed på enahanda sätt förhållas, som angående
dessa öfverskott i allmänhet nu finnes
eller kan varda af Riksens Ständer beslutadt.
Rila, St. Revisorers Berättelser. 12 3
Hvad för öfrigt angar Förvaltningen afStatsVerkets
medel, så och enär Revisorerne ansett
det vara deras pligt och rätt, att söka upplysning
om de fonder, sorn med Statsverket stå i
sammanhang, hafva Revisorerne hos Kongl. Stats.
Contoiret, genom ProfocollsUtdrag, tvenne gån.
ger begärt underrättelse om den Fond, sorn af
Herrar Cormmitterade för Allmänna Medel förvaltas,
men af uppgifna orsaker, på sätt i afskrift
härhos fogade ProtocolisUtdrag innehåller, ej
kunnat den erhålla. Revisorerne hafva likväl, af
Götha Canal-Diseonts räkning uti Ranken, vunnit
den kännedom , att af den Fond Committerade
förvalta, är utöfver en half Million Riksdaler
insatt på ARkrifningsräkning i nämnde
Discont, och beträffande den Fond, som, under
benämning af SälpeterMedel, är samlad af
StatsAnslag och SalpeterlcjsningsMedel, så hafva
Revisorerne af meddelde Räkenskaper och upp.;
lysningar inhämtat, att utöfver 3^0,000 R:dr
äro att beräkna såsom Statens tillgång af dessa
Medel, hvaraf 155,000 R:dr äfven äro insatte
på AfskrifningsRäkning i förenämde CanalDis.
cont, en del åter utlånte dels emot inteckning*
dels utan förskrifven ränta och återbetalningsekyldighet,
en del såsom biträde lemnad den un*
der CommerceCollegii disposition stående ManufacturFond,
och en del uti Kongl. RänteKamma<
ren innestående Då dessa Medel, ehuru anslagne
till visst behof, likväl icke kunna annorlunda
anses, än såsom en Statens tillhörighet, så
vidt de icke för ändamålet blifvit använde eller
äro erforderlige, har det icke bordt undfalla Reyisorernes
uppmärksamhet, att dispositionen af
124 Rikt- St. Revisorers Berättelser.
dessa Fonder icke lärer kunna vara öfverensstämmande
med Författningarne om StatsMedlens
förvaltning, hvilka alltid böra vara att tillgå för
de ändamål Riksens Ständer derföre kunna föreskrifva;
och få, i anledning häraf, Revisorerne
yttra den tanke, att ifrågavarande Fonder icke
måga genom utlåning skiljas ifrån Statens Gassa,
till förekommande af förluster, som, i anseende
till de betydeliga Insättningarne i Götha CanalDiscont,
nu möjligen kunna uppstå, samt på det
att medlen alltid måga vara disponible, hvilket
med de intecknade och på uppsägning beroendo
Fån samt meddelade biträden ej nu inträffar.
Revisorerne få jemväl andraga, att den för
Revisorerne gällande Instruction af d. 10 Junii
i § I 2 innehåller, att vid hvarje Revision tvenne
års räkenskaper böra förekomma ti i i granskning.;
och ehuru Revisorerne anse det vara Riksens
Ständers rätt, att taga kännedom om StatsVerhets
förvaltning intill den löpande tiden , så och
enär Räkenskaperne för StatsVerkets medel i ali.
mänhet, efter Författningarne, ej böra vara afslutade
förrän omkring tvenne år efter Uppbördseller
Redogörelse-året, blifver dock af berörde
stadgande uti Instructionen den följd, att Revi-:
sorerne vid Statens Räkenskapsverk endast få tillä
fälle att erfara tillståndet förden, tvänne år förut,
passerade tiden.
Hvad granskningen af Räkenskaperne angår,
torde väl nägon förändring härutinnan icke äga
rum så länge en kortare tid för deras afslutande
ej kan föreskrifvas, men som det synes både
möjligt och för ändamålet af Revisorernes åtgärd
angeläget att öfrige delar af dessa Embets
-
Riks. St. Revisoren Berättelsen 125
Verks förvaltning, pä sätt som sker hos Riksens
Hoglofl. Ständers Bank och RiksgäldsContoir,
för Revisorerne framläggas eller åtminstone
blifva för Revisorernes kännedom tillgängelige ,
äfven för den sednare tiden allt intill den löpande,
utan hinder af Instructionen? föreskrift
»m granskningen af Räkenskaperne; sä hemställa
Revisorerne, om icke Riksens Hoglofl. Ständer
skulle finna lärmpeligt, att stadgande derom vidtaga
och genom tillägg vid åberopade Instruction
utfärda.
Revisorerne hafva nu sluteligen något närmare
skolat upplysa och utreda förhållandet med
ofvanberörde RiksHufvudbokslut, som blifvit
Herr StatsCommissarien och Riddaren Widegren
uppdraget , att efter dea af honom uppifna
method utarbetas.
Redan vid 1809-och 1810 årens Riksdag
beslöto Riksens Hoglofl. Ständer, att en RiksHufvudbok
öfver StatsVerkets alla inkomster och
Utgifter, från och med åriftio, skulle upprättas,
livart i 11 ock Kongl. Maj:t, uppå gjord underdånig
hemställan härom , läcktes lemna Nådigt bifall
samt verkställigheten häraf åt Kongl. StatsContoiret
öfverlemna; — men, efter hvad Revisorerne
1813 inhämtade, hade sådana svårigheter
dervid mött, att någon RiksHufvudbok dä
ännu icke kunnat författas.
Revisorerne an
höllo
då, genom underdånig skrifvelse den 15
December samma år, det Kongl. Majit i Nåder
täcktes vidtaga sådana anstalter, hvarigenom hindren
för detta maktpåliggande arbetes fullbordande
måtte undanrödjas, och begärte i sammanhang
dermed, i underdånighet, att en utredning
ia6 Rikt. St. Revisoren Berättelser.
ofver StatsVerkets ställning vid 1809 års slut
till skulder och fordringar kunde blifva ombesörjd;
hvaröfver Kongl. Majit i Nåder, genom
Skrifvelse den 20 i berörde December månad, infordrade
Kongl. StatsContoirets utlåtande. Detta
underdåniga utlåtande af d. 19 Dec. (8J4> jemte Hr
StatsCommissarien och Riddaren Widegrens dervid
yttrade särskildta mening, och öfrige handlingarne
i ämnet blefvo deruppå vid 1815 års UrJ
tima Riksdag, genom Nådig Remiss, öfverlemrtade
till Riksens Höglofl. Ständers Statsutskott,
sorn ansåg nödigt höra Herr StatsCommissarien
Widegren i frågan om den af honom föreslagne
möjlighet, att genom upplysande Calculer och
ett RiksHufvudbokslut, grundadt pä en förän,
dring uti den gällande Räkenskapsmethoden, åstadkornma
hvad 1813 års Revisorer hade yrkat;
i anledning hvaraf och sedan Utskottet härom
afgifvit dess Betänkande , Riksens Höglofl Ständer,
genom ofvanåberopade underdåniga skrifvelse
af den a Augusti 1815, anhöllo, att, i stället för
den af Kongl. StatsContoiret för år 1810 författade
RiksHufvudbok, som grundades på GeneraU
StatsFörslag , en sådan RiksHufvudbok Herr StatsCommissarien
Widegren projecterat , till likhet
med den som år 1806 blifvit antagen och fastställd
för redogörelsen öfver Upsala Academies
medel, måtte blifva i verket satt, och hvarvid
den hufvudsakeliga förändring med RäkenskapsVerket
i allmänhet skulle vidtagas, att Uandsoch
MilitaireBöckerne, hvilka innefatta redogörelser
för ett Uppbörds-år, räknadt från och med
den 1 Maji det ena, till och med den 30 April
det andra året, borde afslutas den 31 December,
Rikt. St. Revisorers Berättelser. 127
lika med Räkenskaperna öfver Statens Extra Ordinarie
Intrader, samt upptaga StatsVerkets Inkomster
och Utgifter från årets början till dess
slut, jemte Balancer af skulder och fordringar;
och komme denna förändring i tiden för Landsoch
MilitiaeBöckernes afslutande, att börjas rned
I815. samt emedlertid för år 1810 och de nästföljande
årens RiksHufvudlbÖcker, att, på sätt Herr
StatsCommissarien Widegren föreslagit upprättas,
så att de till och med för år 1815 skulle vara
färdige vid Junii månads slut detta år.
Häruppå förklarade Kongl. Maj-t genom Nådig
Skrifvelse till Kongl. StatsContoiret af den .>4
Jan uarii j8i6, att som längre tid torde förbigå,
innan den af Riksens Ständer väck'a fråga om
en allmän förändring af de förra methoderna för
Landt- och MilitaireRäkenskaperna saint RiksHufvudhoks-slutets
uppgörande, kunde, efter erhållna
fullständiga upplysningar , i hela dess vidd,
till Nådigt bepröfvande förekomma; så skulle
emedlertid, efter Riksens Ständers begäran, ett
särskildt och, af en möjligtvis blifvande förändring
i berörde Räkenskapsmethod , oberoende
RiksHufvudboksluts-arbete, efter den af Herr
StatsCommissarien Widegren uppgifna method,
i verkställighet sättas , och af honom utföras för
åren 1810 och till och med 1814, hvarvid de
af Herr StatsCommissarien erforderlige ansedde
Omslut af Räkenskaperna för dessa åren dock ej
skulle LandsContoiren eller Redogörarne i Lands,
orterna åläggas, utan inom StatsContoiret författas;
i afseende å hvilket arbetes besörjande Herr
StatsCommissarien Widegren från deltagande i
Kongl. StatsContoiret* öfriga göromål befriades ,
128 Riks. St. Reviioren BeritttelieK
samt erhöll tillstånd att föreslå den Tjenstemannastat
han ansåg sig behöfva.
Då likväl Herr StatsCommissarien Widegren
för Verkställigheten häraf äskade det biträde
af samtelig® Uppbördsman och Redogörare
i Riket, att FögderiRäkenskaperne skulle af dem
sjelfva omslutas, samt förklarade sig i annat fall
icke kunna fullgöra sitt Stagande, och hvarom,
med det mera Herr StatsCommissarien härvid
ansåg nödigt, underdånig anmälan af honom författades
och af Kongl. StatsContoiret, med dess
■yttrande deröfver af den 2 April 1816, i underdånighet
hemställdes Kongl. Majus Nådiga pröfning;
så täcktes Kongl. Majit., genom Nådigt
Eref tili Kongl. StatsContoiret af den 24 derpå
följande April, bifalla hvad Herr StatsCommissa^
rien Widegren i berörde måtto, för verkställigheten
af LandtRäkenskapernes omslutande, funnit
erforderligt, samt att icke dessmindre de af ho«j
nom föreslagne Tjenstemän skulle honom tili biträde
få antagas rn. m.; i följd hvaraf, sedan
denna Tjenstemanna-stat genast blifvit organiserad,
de nödige ansedde formulairen för Omsluten
företogos till upprättande, samt Landshöfdingarne,
genom CirculaireBref från Kongl. StatsContoiret
af d. 1 b Maji nästlidet år, erhöll del af Kongli
Majus Högstberörde Nådiga Förordnande angående
Omslutentf författande af vederbörande Redogörare
inom hvarje Län, för åren 1810 till och.
med 1814 ; och hvartill dem skulle föreläggas tiel
af en och en half månad för hvarje år, äfvensom
för LandsGontoiren bestämdes två Oell en
half månads tid till hvarje års på dem ankom.
man
-
Rikt. St. Revisorers Berättelser. 1*9
mande arbete; och blefvo desse CirculaireBref,
med dertill hörande formulairer, så snart desse,
dels tryckte och dels skrifne, homin completteras,
afsände till Landshöfdingarne under loppet
af Junii, Julii, Augusti och September månader
förlidet år; hvarförutan, och då Herr SiatsCommissarien
Widegren vidare, i mediet af September
månad näst lidet år 1816, anmälte behofvet
deraf, att Landsböckerne omslutades, och hvilket
Kongl Maj:r, genom Nådigt Bref af den 25 i
samma månad, biföll, Landshöfdingarne, Uti CirculaireBref
från Kongl. StatsContoiret af den xl
derpå följande October , förständigades , att om
verkställigheten deraf vid LandsContoiren besörja
efter upprättadt formulaire, som, så snart
det hunnit till trycket befordras, genom Herr
StatsCommissarien Widegrens försorg till Länen
afskickades; och blefvo, under sistnämnde dag,
RegementsGheferne i allmänhet anmodade, att,
efter dertill af Herr StatsCommissarien Widegren
uppgjordt formulaire, låta upprätta bespalingsförslag
för Iren 1810 till och med »814,
och dem inom föreskrifven kort tid insända.
Emellertid hade Landshöfdingarne uti många
Län till Kongl. StatsContoiret inkommit, dels
med förfrågningar i afseende å verkställigheten
af Omslulsarbetet , dels ock med anmälan om
Redogörarnes förhinder af deras vanliga göromål
från desse RäkenskapsOmslut för förra åren^
hvilka Skrifvelser besvarades, med förklarande
angående den sökta befrielsen från arbetet, atc
Kongl. StatsContoiret ej kunde Vederbörande
Bihang till Riks-St. Brot, 1817 och X8I8. ä'.dra Sami. Nlr IJ, Ig,
130 Riks. St. Revisorers Berättelser.
fran det af Kongl. Maj:t i Nåder föreskrifna arbete
befria.
Uppå Landshöfdingarnes uti Jönkopings,
Kronobergs, Götheborgs och Bohus, Elfsborgs,
Nerikes och Gefleborgs Län härefter hos Kongl.
Majit gjorda underdåniga hemställanden om LandsContoirens
och RedogÖrarnes fritagande från omförmäldte
arbeten, som, utan försummande af
deras öfriga göromål , ej skulle kunna af dem
förrättas, täcktes Kongl. Majit, enligt Nådig Skrif*
velse den 27 Marlit detta år, med bifall härtill,
anbefalla Dess och Rikets KammarCollegium, att
för berörde sex Län låta ifrågavarande Raken—
skapsOmslut verkställa.
Revisorerne hafva, i anledning häraf samt
till vinnande af ytterligare upplysning i hvad
skick detta ämne nu kunde befinnas, hört Herr
StatsCormnissai ien och RiddarenWidegren, som
dervid tillkännagifva, att från följande Ellofva
Uän, nemligen Stockholms, Södermanlands, Östergöthlands,
Gottlands, Blekinge. Christianstads,
Malmöhus, Vermelands VesterNorrlands Jemt.
lands och Norrbottens Län , hafva Omsluten inkommit
för år 18 to, och äfven från några af
dessa Län för en del af de öfriga ifrågavarande
åren; men att deremot hvarken för de sex Län,
för hvilka Kongl. KammarCollegium skulle ombesörja
desse arbeten , ej heller för de återstående
sju Länen, nemligen Skaraborgs, Upsala,
Calmare, Hallands, Vestmanlands, Kopparbergs
och Vesterbottens Län, Omslut ännu för något
år erhållits, i anseende hvartill Herr Stats-'
Commissarien ej varit i tillfälle, att RiksHufvudbok
för något år upprätta. Herr StatsCom-j
Riks. St. Revisorers Berättelsen 13 c
rmssarien har derjemte bestämdt förklarat, att,'
enär de saknade Omsluten för 13 Län för är
1 SI o erhållas, kan Herr StatsCotnmissarien en
månad derefter för samma år hafva RiksHufvudbok
författad, efter den af honom uppgifna me*
thod; och har Herr StatsCommissarien, som emellertid,
genom Kongl, StatsContoirets försorg, er;
häiiit Omslut af Räkenskaperne öfver en del
Statens Extra Ordinarie Intrader, upprättat och
meddelt Revisorerne närlagde Jemförelse-calcu»
ler öfver dessa Inkomster, samt Uppgift öfver
Balancernes förhållande åren 1810 till och med
1814.
Vid berörde förhållande, hafva Revisorerne
ansett sig böra icke allenast frän Kongl. KammarCollegium
infordra underrättelse, när de på
dess åtgärd beroende Omsluten af sex Läns Räkenskaper
kunna vara färdige, utan ock begärt
att Kongl. StatsContoiret ville draga försorg derom,
att Omsluten för ofvan upptagne sju Län,
hvarifrån hvarken några sådane inkommit, eller
befrielse från verkställigheten deraf blifvit hos
Kongl. Majit sökt eller bifallen, måtte ofördröjligen
för alla fem åren, och i synnerhet för år
1810, infordras; hvaruppå Revisorerne erhållit
det svar från Kongl. KammarCollegium, att 1810
års Omslut med säkerhet kunna väntas färdiga
till slutet af denna månad, och de öfriga årens
till nästkommande Martil månads slut; samt från
Kongl. StatsContoiret, att Bref under den 29
sistlidne October till Landshöfdingarna uti sistberörde
sju Län expedierades, med påminnelse
om fullgörandet af hvad anbefaldt blifvit, i afseende
på RäkenskapsQmslutens afgifvande deri
-
133 Riks. St. Revisorers Berättelser.
från; roen, ehuru den för dessa arbefens fullbordande,
uti ofvannämnde CirculaireBref af
den 16 Maji och ii October förlidet är, föreskrifne
tid af en och en half månad för Redogörarne
samt två och en half månad för LandsContoiren,
sålunda längesedan och flere gånger
för det första eller 1810 års OmslutsArbetet,
förflutit, samt Skaraborgs, Upsala, Calmare, Hallands,
Vestmanlands, Kopparbergs och Vesterbottens
Läns både LandsContoir och Redogörare
ägt nära en månads ytterligare tid härtill sedan
Kongl. StatsContoirets sista PåminnelseBref afgick,
finnes likväl , enligt inhämtad underrättelse,
ännu icke något års RäkenskapsOtnslut hafva
derifrån till Kongl. StatsComoiiet inkommit.
Dä uti en del af de större Länen i Riket
samt uti nära hälften af dem alla, det funnits
för LandsContoir och Redogörare möjligt, att
fullgöra deras åliggande härutinnan, så synes de
nyss uppräknade Sju Länen icke hafva bordt, såsom
skett, försumma arbetets verkställande Och då hinder
derigenom blifvit lagdt för ernående af ett ända.
mål, hvilket Riksens Höglofl. Ständer ansett vara
desto mera vigtigt, som, förutan en Riks-j
Hufvudbok, någon fullständig kännedom om Statens
tillgångar icke kan vinnas; så hafva Revisorerne
funnit sig böra fästa Riksens Högh Ständers
uppmärksamhet på nödvändigheten deraf,
att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla
om vidtagande af så kraftfulla anstalter, som
ofelbart befordra snar verkställighet af detta angelägna
arbete.
Beträffande åter den i sammanhang härmed
stående frågan om förändring af Räkenskaps
-
Rikt. St. Revisorers Berättelser. 135
thoden i allmänhet, så att Lands och MilitiaeBockrrne
komma ait afslutas den 31 December,
lika med den öfriga delen af KronoRäkenskaperne;
så hafva Revisorerne funnit, att sedan
Kongl. Maj:f, vid pröfningen af Riksens Höglofl.
Ständers härom gjorda underdåniga anmälan af
den 2 Augusti l 81 5 , såsom ofvan berördt är,
ansett denna fråga , af hvilken den nu omförmäldte
RiksHufvudboks upprättande, på grund
af RäkenskapsOmslut, vore oberoende, ankomma
på närmare öfvervägande, samt derutinnan, genom
Nådigt Bref af den 16 i samina månad,
infordrat Kongl. KamrnarCollegii , Kongl. StatsContoirets
och Kongl. KarnmarRäiten* gemensamma
underdåniga utlåtande; så hafva handlingarna
i denna del, den ij November berörde år
1815, blifvit öfverlernnade till Kongl. KammarRätten,
att först afgifva dess yttrande härutinnan,
och hvilket under den 11 Mars innevarande år
blifvit sluteligen aflemnadt, hvarvid Kongl. Karn»
marRätten tillstyrkt antagande af Herr StatsCommissarien
Widegrens förslag härtill. Derefter
hafva Handlingarne Kongl. StatsContoiret tillhanda
kommit, som den 31 i samma månad sig
utlåtit och funnit nödigt, att uti uppgifna flera
frågor i afseende på användbarheten af denna
method, höra Kongl. KamrnarCollegii trenne
ProvinceContoir, samt till den ändan Acten till
Kongl. KarnmarCollegiurn öfverlemnat; och hafva
dessa Contoir den 14 nästlidne Junii förklarat,
att då, enligt Kongl. KamrnarCollegii InStruction,
ProvinceContoirens åtgärd vid KronoRäkenskaperne
hufvudsakligast består uti deras
eollationerande, hvaremot desse Räkenskapers upp:
134 Riks. St. Revisorers Berättelser
rättande och afslutande tillhörer LandsContoiren,
KronoFogdarne och Härads^krifvarne; så och
enär desse sålunda voro bäst i tillfälle att bedomina
nyttan och nödvändigheten af den nya
methoden, hemställde ProvinceContoiren, om icke,
innan någon granskning af ämnet derstädes företoges,
UandsContoiren och öfrige nyssnämnde
Tjenstemän först måtte lemnäs del af handlin.
garne, att sig utlåta.
Revisorerne hafva trott, att sedan Riksens
Höglofl. Ständer vid sista Urtima Riksdag antagit
ifrågavarande method att tjena till efterrättelse,
helst densamma, vid Upsala Kongl. Academies
RedogörelseVerk för dess med Stateras
lika beskaffade inkomster, redan år 1806 blifvit
införd och sedermera beg3gnad, skulle någon vidare
betänklighet för verkställigheten häraf, i
anseende till Kändt- och MilititeRäkenskaperna,
icke återisiå. Men då Kong). Majit likväl funnit
nödigt att häröfver ytterligare höra förenämnde
Pubiika Verk, hade större skyndsamhet härvid
kunnat i allmänhet af dess Embets- och
Tjenstemän iakttagas uti deras åtgärder. Och som
vid den ifrågakomne ytterligare omgång härutinnan,
att Rikets alla Redogörare och Uppbördsman
samt LandsContoir skulle hvar efter annan
höras och sig utlåta, innan denna fråga kunde
till afgörande förekomma, en nästan oberäknelig
tid komme att åtgå, och sådant fastän Kongl.
XammarRätten för sin del redan godkänt methoden
såsom användbar; så anse Revisorerne
skälige anledningar förekomma till den hemställan,
att Riksens Höglofl. Ständer likaledes hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att äfven
Rikt. St. Revisorers Berättelser. 135
härutinnan må vidtagas den åtgärd, som skyndsammare
befordrar slut på denna fråga, hvilken
synes äga ett väsendtligt inflytande på den enklare
och säkrare redovisning för Statens Medel,
som genom ett RiksHufvudbokslut åsyftas och
derförutan icke kan vinnas.
För Revisorerne återstår nu endast, att tillkännagifva,
det Revisorerne haft tillfälle inhämta,
att Kongl. SiatsContoiret med noggrannhet
och omsorg fullgjort dess åliggande, att efter
Instruction och Kongl. Maj.ts Nådiga Föreskrifter
och Regleringar, besörja medlens anordnande,
utbetalning och redovisning, hvilket Revisorerne
icke underlåtit att äfven hos Kongl. Maj;t
i underdånighet, anmäla. Stockholm den 40 November
1817-
På Höglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar:
Joil. Memi. Gyllenborg. B B. Schwerin.
C. L. Siael v. Hollstein. O. P. Påhlman.
A. M. Berghman. C. D. af Uhr.
På Hogv. PresiStåndets vägnar:
Eliar Heurlin. Carl Adolph Agardh.
Joli. Ulr. Blomdahls Johan P. von Sydow.
P Kolmark. Jon. C. Genberg.
På Vallofl. RorgareStåndets vägnar: >
Nils Setterwall. H. IV. Eckhoff.
A. L. Schwan. Pehr Malmberg.
Svante Planck.
På Hederv. RondeStåndets vägnar:
A. J:söit Hyckert. Jon Jonsson.
Pehr Jansson. Jacob Erikson.
Petter Jansson. Bengt Pehrsson.
G. Tunelius.
ij0 Rikt. St. Revisorer( Berätteiser.
Afskrift.
Utdrag af Protocollet hållet i Kongl. Maj:ts
och Rikets StutsContoir den 18 November
1817.
S. D. Föredrogs ett Utdrag af Riksens
Höglofl. Ständers Herrar Revisorers Protocoll
för den 17 dennes, innehållande, att sedan
Revisorerne, uti ProtocollsUtdrag af den ta i
denna månad, hegart, att genom Kongl. StatsContoirets
åtgärd erhålla underrättelse otti den
Fond, sorn af Herror Conmiitterade för Allmänna
Medel förvaltas, har Kongl. SiatsContoiret, uti
ProtocollsUtdrag af den 13 i denna månad, upptagit
blott de af Revisorerne förut kända sunimor,
som i 1815 års Memorial Bok Herrar Corn.
mitterade påföras, samt tillkännagifva, att desamma
blifvit, jemte andra medel, till KrigsCommittéen
öfverlernnade, äfvensom att Comrnitterades raken,
skaper äro lill och med lör år 1814 af Riksens
Höglofl Ständers Statsutskott granskade-
Re
visorerne,
som af detta ProtocollsUtdrag väl erhållit
den upplysning, att KrigsCommittéen till
redovisning emotfagit de i I0I5 års MemorialBok
Committerade påförda summor, finna likväl
den af dem framställda fråga vara hufvudsakligen
obesvarad, och få derföre, med förnyande
deraf, begära, att af Kongl. StatsContoiret erhålla,
jemte underrättelse om fondens förhållande
"vid 1814 års slut, en detaillerad uppgift så val
på de medel, som sedermera Fonden tillflutit ,
som på de summor, hvilka till närvarande tid
derifrån utgått, äfvensom på nu varande behållningen
utiånt eller i Gassa Revisorerne anse sig
Rikt. St. Revisorers Berättelser. 137
aga så mycket större anledning til! denna hegärån,
som Kongl. StatsContoiret i ProtocollsUt.
draget sjelf medgifvit , alt äfven andra medel
aro till KrigsCoirimittéen lef.vererade, och Revi.
sorerne anse deras rättighet , att söka den begärd,
te upplysningen om StatsMedlens användande af
Commitierade icke vara inskränkt blott till dem ,
som 1815 års Memoria!Bok upptager.
Kongl. StatsContoiret, sorn erinrade sig, att
Kongl. StatsContoiret uti förenämnde ProtocollsUtdrag
af den I 3 dennes icke allenast upplyst
hvad nu af Riksens Högloft. Ständers tillförordnade
Revisorer anfördt blifvit, utan i sammanhang
dermed älven tillagt, att fortsättningen af
Räkenskapen frän 1814 till närvarande lid lärer
komma att för det blifvande StatsUtskottet upp.
visas, ville för öfrigt, i anledning af hvad. Revi.»
sorerne nu ytterligare begärt, gifva vid handen:
att Kongl StatsContoiret för siri del med Redogörelsen
af KrigsFonds-medlen icke äger befattning:
att Corn rnitterade, som denna Fond förvalta,
hafva tillkännagifva Kongl. StatsContoiret,
det de äro lika villige som skyldige att afgifva
de deröfver författade räkenskaper, men att för
sådant erfordras Kongl. Majus Nådiga befallning,
samt att, då Commitierade för (-ifrigt erfarit, att
Kongl. Majus Nådiga afsigt skall vara , lemna
Riksens Ständers Statsutskott del af den under
arbete varande utredning öfver KrigsFondens
tillstånd intill närvarande tid med dertill hörande
Räkenskaper, hade Commitierade föreställt sig ,
att Riksens Ständers tillförordnade Revisorer, sorn
enligt Instructionen nu granska StatsVerkets för.
vallning och Räkenskaper lör åren 1814 och
.138 Fiks. St. Revisorers Berättelser.
1815, icke särskildt skulle äskat nu omnämnde
detailerade uppgifter, sträckte inpå det innevarande
året, ända tijl frågan örn närvarande behållningen
utlånt eller i Cassa, och att äfven, derest
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning om meddelandet
deraf till Riksens Ständers Revisorer nu till
Commltferade ankomme, fordrade det sin tid, att
desse utredningar författa och afgifva, då de med
nödig fullständighet skulle förhållandet utveckla
och Riksens Ständers Revisorers billiga väntan
i denna del uppfylla, men att' Committerade hyste
ti lif redssal I»dse deröfver, att den på Committerade
icke beroende bristande verkställigheten
af hvad Revisorerne nu begärt i sitt sammanhang
snarligen vinnes och når sin fullbordan
genom framläggandet inför Riksens Ständer; och
trodde Kongl StatsContoiret, som för dess del intet
hade att härvid tillägga, att Revisorerne ville
sig benäget erinra^ det frågan härom först väcktes
den it i denna månad och sålunda blott 8 dagar
före Riksdagens början, dä arbetet deremot är
både vidlyftigt och maktpåliggande och icke är
det enda sorn Vederbörandes tid och omsorg
upptager.
Hvilket allt skulle Herrar Revisorerne genom
Utdrag af Protocollet meddelas. Ar och dag
som ofvan.
Efter befallning,
1. C. Norgren.
Enligheten med Hufvudskriften bevittnar
Ex Officio,
G. Tunelius.
Rikt. St. Revisorers Berättelser. 139
N:r 7.
Uppläst hos Ridd. och Ad. d. 2 9 Nov. 18 i
PrestStåndet d. 4 Dec. _
BorgareStåndet d. 6 _
BondeStändet d. 8
Till Riksens Håglo/l. Stil rider, deras till
granskning af Stats- , Banco- och Riksg
aids Ber ken calde Revisorers Berättelse,
om de under Kongl. ComrnerceCollegii Förvaltning
stående Fonder och Medel.
I följd af 29. §. uti RiksdagsBeslutet den
9 Augusti 1815 och Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
den 14 Julii 1817, hafva efterskrifne
af Riksens Ständer utsedde Revisorer öfver Stats-,
Banco och RiksgäldsVerken i Kongl Majtts och
Rikets CommerceCollegium sig infunnit, för att
äfven anställa granskning öfver de under bern
ä 11 e Kongl. Collegii förvaltning ställde fonder
och medel. Revisorerne hafva dervid först inhämtat,
att Riksens, vid sistförflutne 1815 års
Riksdag församlade Ständer, i anledning af deras
StatsUtskotts då anställde Revision af berörde
Fonders räkenskaper och förvaltning, uti underdånig
Skrifvelse till Kongl. Maj:t, anmält huru
som Riksens Ständer erfarit, det en stor del af
ManufaeturDiscontfondens årliga inkomster, i
stället att öka Fonden och såmedelst sätta den i
tillstånd att åtfölja rtäringarnes t i 11 vext och behof,
funnes disponerad till åtskilliga andra för
densamma mer och mindre främmande ändamål;
i anledning hvaraf Rikets Ständer i underdånighet
anhållit: 1:0 att kostnaden till reparatio
-
140 Rikt. St. Revisoren Berättelser.
ner a Kongl. ComrrierceCoIlegii fasta egendom;
hvilken hittills fallit denna fond till last, måtte,
då denna egendom ej vore af annan egenskap
än andra Kongl. Majus och Kronans hus, anvisas
på den Stat, Riksens Ständer i dylikt ändamål
anslagit; atdo att den gratification af 25
procent utöfver 1810 års LöningsStat, som Corn.
merceColIegii Ledamöter och Betjening, i likhet
med åtskilliga andra Veik åtnjutit, och de förflutna
åren af ManufacturBiscontFnnden utgått, måtte,
sedan vid dåvarande Riksdag en allmän lönförhöjning
blifvit i CivilStaterne af Riksens Ständer
anslagen, upphöra; hvaremot Riksens Ständer
ansett, att. de löner på ordinarie stat, som åt
Tjenstemänrien och Betjeningen vid Disconten
af dess medel utgå, böra ifrån och med påföljde
år beräknas med samma förhöjning, som för deras
vederlikar blifvit beviljad; 3:0 att den gratification
af 1000 R:dr Banco, som Presidenten
m. m. Friherre Edelcrantz af Fonden åtnjöte,
matte, enär genom den allmänna Lönförhöjningen
Piesidenislönen blifvit betydligen ökad, indragas,
och deremot ett lämpligt arfvode åt honom
anslås för deltagandet i förvaltningen af
Disconten; 4:0 alt ManufacturDiscont Fonden
måtte befrias från den Extra Ordinarie Assessorslön,
Assessoren Lagman Wahlstjerna af densamma
uppbär; hvarjemte Riksens Ständer, i afseende
på Manufactur-, Spinnhus- och Allmänna
ArbetshusFonderne samt Eskilstuna Fristads medel,
i underdånighet, så väl anmält, det de an.
sago rättvist, att den åt Skolmästaren i Eskils^
tuna Fristad ansiagne Lön af 66 R:dr 32 skill,
ifrån Allmänna ArbetsbusFonden öfverflyttade*
Riks, St. Revisorers Berättelser. 141
på de för Fristadslnrättningen anslagna medel,
som anhållit, att då den på berörde Allmänna
ArbetshusFond för Biskopen Doctor Wingård
uppförde hushyra af 700 R;dr Banco årligen,
ej vidare borde minska de tillgångar, som för
den fattigare Allmänhetens i Städerne nytta och.
arbetsförtjenst äro anslagne berörde summa måtte,
så framt Biskoppen Wingård icke ännu blifvit
med Boställe försedd, samt Kongl. Maju skulle
finna honom berättigad att tills vidare denna
hushyra tillgodonjuta, på Allmänna IndragningsSiaten
utgå, så snart tillgång derpå kunde blifva
för en sadan summa, samt att den åtgärd måtte
vidtagas, det de fordringar, så väl i Finland som ho»
enskilte personer och arbetshusen här i Riket,
hvilka årligen i räkningarne funnas balancerade,
skyndsamligen blefvo redoviste och indrifne, eU
ler behörigen afskrifne; äfvensom Riksens Ständer
, som erfarit, att af de under Kongl CornmerceCollegii
förvaltning stående Fonder, åtskillige
personer, dels erhållit stående lån, dels
undfått bestämda summor årligen, emot vissa
villkor och förbindelser , men icke utrönt blifvit,
huruvida de nyttiga ändamål, som med dessa
utgifter äro åsyftade, vunnits och kommit till
verkställighet, framställe den underdåniga önskan,
det Kongl. Majit täcktes anbefalla undersökning,
huruvida sådana villkor och åtaganden blifvit
behörigen uppfyllde, samt om förloppet deraf meddela
Riksens Ständers Revisorer upplysning. Och
har Kongl. Majit , sedan CommerceCollegii samt
StatsBeredningens underdåniga utlåtanden i anledning
häraf blifvit infordrade, uti i dessa ämnen aflåten
Skrifvelse till beinälte Collegium af d. 6 Mar»
142 Riks. St. Revisorers Berättelser.
181 6,i nåder förklarat: att utgifterne"till bestridande
af reparationer å den af CommerceCollegium begagnade
fasta Egendom icke kunde utgå af den
till dylikt ändamål å Stat anslagna summa , förr
än Riksens Ständer beviljat motsvarande tillgång
under ett större anslag för denna uti nuvarande
Statsanslag för de allmänna byggnaderne icke
påräknade kostnad ; att Kongl. Majit i Nåder bifölle
hvad Riksens Ständer uti anira puncten af
deras ofvanberörde skrifvelse, rörande de af ManufacturDiscontFonden
utgående gratificationer
och ordinarie löner, hemställt; att då, i afseende på
den Presidenten Edelcrantz tillagde gratification
af JO«o R:dr, sorn af ManufacturDiscontFonden
utgår, berörde gratification blifvit Presidenten
tillagd, såsom motsvarande den förmån en del
af dess vederlikar uti taffelpenningar åtnjuta, och
vid hvilken förmån de utan anmärkning blifvit
bibehållne, oansedt löneförbättringen, samt Riksens
Ständer sjelfve medgifvit och föreslagit
ett särskildt arfvode åt bemälte President, för
hans deltagande i Discontförvaltningen, funne
Kongl. Majit, att den utaf samma Fond, hvaraf
nämnde arfvode skulle utgå, redan anslagna of»
van upptagna årliga summa borde, såsom svarande
både emot detta Arfvode och Taffelpenningar,
fortfarande utgå och uppbäras, u-!
tan förminskning i och för lönförhöjningen: att
Kongl. Majt bi föl le, det den extra Assessorslön,
som Lagmannen Wahlstjerna af Fonden uppbär,
måtte å Ordinarie Stat öfverflyttas så snart en
Assessorslön på samma Stat blefve ledig, men
att emedlertid Lagman Wahlsjerna ägde att uppkära
ifrågavarande Lön med den förhöjning, som
Riks. St. Revisorers Berättelser. 143
hans vederlikar blifvit tillagde: att Kongl. Majit
desfomindre funnit skäl bifalla, att den Skolmästaren
vid Eskilstuna arislagne Ion måtte ifrån
Allmänna Arbetshusfonden öfverflyitas på de för
Eskilstuna Fristad anslagna medel, sorn , utotn
det att då de besparde Pastoralierne i Riket, af
hvilka Arbetshusfonden till större delen bestod,
tid efter annan blifvit till aflöningar för Skolbetjeningen
i de flesta Stift anslagen, denne utgift
således icke kunne anses främmande för berörde
Fond, den summa af 44Ö R:dr 32 sk som
återstod af de för Eskilstuna Fristad anslagne
looo R:dr, sedan deraf utgått FristadsDirecteurens
lön jemte fyllnaden i Ordningsmannens lön,
oafkortad erfordras för anskaffandet af smidesmodeller,
samt till nybyggnader och reparatio*
ner; att, i afseende på frågan om de 700 R:dr
Biskopen Doctor Wingård såsom hushyre medel
åtnjuter af berörde Fond, Kongl. Majit ville
derom fatta Nådigt beslut och detsamma meddela,
sedan de redan infordrade upplysningar om
och till hvad belopp Biskopen Doctor Wingård,
såsom tillika DomProst i Götheborg, af Staden
atnjöte särskild hushyra för det genom vådeld
förstörda Domprosthuset, samt i sådant fall, om
han dermed ville sig åtnöja, hunnit inkomma
och blifvit Kongl. Majit föredragna: att i anledning
af hvad Riksens Ständer, rörande de i Fin-i
land och hos enskilte personer och Arbetshusen
här i Riket utestående och i räkningarne balancerade
fordringar hemställt, CommerceCoUegium
ålåge att afgifva underdånig uppgift å dessa fordringar,
med berättelse örn hvad till deras indrifvande
blifvit tillgjordt, eller de orsaker, sorn
144 Riks. St. Revisorers Berättelser.
hindrat verkställigheten deraf, på det, i hän(leise
någon Kongl. Maj:ts egen åtgärd dervid
erfordrades, densamma måtte kunna föreskrifvas,
samt slutligen, att Riksens Ständers underdåniga
begäran om undersökning, huru vida villkoren för
de stående länen blifvit uppfyllde, förtjente de.
sto större uppmärksamhet, som förvaltningen af
de under CommerceCollegii disposition stående
Fonder hufvudsakligen bestode deri, att tillse, det
de med samma Fonder åsyftade ändamål befor,
drades, och att medlen behörigen användas; i
hvilker afseende Collegium anbefalldes att skyndsamligen
infordra al la nödiga upplysningar i detta
ämne, och sedermera, innan den t Julii detta
år, afgifva underdånig berättelse om förhållandet,
för att af Kongl. Maj:t skärskådas; äfvensom att
så väl hvarje år inom April månads utgång till
Kongl. Maj:t inkomma med berättelse om föregående
årets Discont-förvaltning, samt huru ändamålet
och villkoren för de stående lånen blifvit
uppfyllde, som ock att inför Riksens Ständers
Revisorer fullständigt uppgifva och utreda,
huruledes förvaltningen af Fonderne blifvit bestridd
i anseende till bevakandet af de stående
och med vissa villkor beviljade lånen; hvilka
åtgärder Revisorerne härmed få hos Riksens
Ständer anmäla.
Genom den Berättelse, som Kongl. CommerceCollegium
, rörande dessa Fonders förvaltning,
till Revisorerne aflemna!, har, i följd af
hvad Kongl. Maj:t i ofvanberörde måtto förordnat,
upplysning blifvit meddeld om beskaffenheten
af de stående och ined vissa särskildta villkor
-
Riks. St. Revisorers Berättelser, 145
kor blifvit Uppfyllde och bevakade, hvarjemte
Revisorerne, i afseende på hvad rörande sty*
reisen af ManufacturDiscöntFonden * sedan sisra
revisionen, sig tilldragit ^ inhemtat, hurusom
åtskillige Fabriksidkare och Manufacturister af
fonden Undfålt stående lån samt andre ater fått
upptaga lån af Fonden , dels i Vanlig Discont
Viig, men för andre än 1 Reglementet omför*
malte Fabrikslnrättnipgar, dels till högre pro*
cent af deras tillverkningar än den årliga repartitionen
medgåfve, allt i grund af Kongl,
Maj:ts, till Kongl. CommerceCollegium aflåtne
Nåd iga Bref, nemligen: af den 25 JanUarii
1815, som tillägger Jnstrumentmakaren j. Hofgren,
för bedrifvande af en Mathematisk InStrumentmakaie-verkstad
ett lan-Understöd af
Fonden stort looo Kalr årligen i vanlig DiscontVäg,
så länge han vid början af hvarje år styrker,
att han med behörig drift underhåller nämde
verkstad; af den 31 Maji 1815, sorn, med
undantag från det för DiscontFonden1 utfärdade
Reglemente, beviljat Fabriksldkaren i Norrköping,
Assessoren Arosenius, att, till fulländande
af den utaf honörn änlagde NormälFabrik
för finare kläden och Under villkor af denna inrättnings
bedrifvande efter den plan han uppgifvit,
af ManufacturDiscöntFonden i vanlig
discont-form och emot behörig säkerhet, uppbära
ett Under sex. år stående Förlags-Lån af
20,000 R:dr Banko, emot 3 Procents årlig ränta
, uti hvilket Fån de året förut Arosenius
tillagde 5000 R:dr skulle inbegripas, och hvarföre
räntan det första året summan af honom
Bihang till Riki-St. Prat. 18170ch iSlS. X:dra Sami. N:ri9, 10.
14& Rikt. St. Revisorers Beritt elser.
innehades, komme alt af StatsContoret utaf nionde
lrufvudtiteln till CommerceCoIIegium utbetalas;
Af den 19 Julii 1815, hvarigenom Dixecteuren
J. A. Printzensköld, i afseende på
hans Mechaniske Bomullsspinneri- och VäfveriInrättning
vid Tidedahl i Skaraborgs Län berättigas
att, med vilkor det han årligen styrker
det tillverkningarne vid ifrågavarande Fabrik
blifvit ökade , få utaf ManufacturDiseonten , i
vanlig discontväg, under fyra års tid , uppbära
6000 R:drs lån, utöfver den rättighet han,
lika med andre Fabriksidkare, äger i nion af
sine tillverkningar; af den 27 September 1 8 1 5 ,
hvarigenom ProtocollsSecreteraren G. M. Stuart,
till fullbordande af en vid hans egendom Sölje
i Vermeland påbörjad SpegelglasFabrik, tillägges
af ManufacturDiscontens BesparingsFond
ett förlags-lån af 10,000 R:dr, emot laglig säkerhet
i hans fasta egendom och 4 procents
ränta samt skyldighet att om tvenne år från
det han lyfter medlen, afbetala årligen en sjettedel
af lånet, hvilket således inom sammanräknade
åtta är skulle vara återguldit, samt att
emedlertid styrka det Fabrikslnrättningen af
honom fortsättes och drifves; Af den 6 November
I816, som lemnat Fabriksldkaren H.
W. Hummel rättighet att, till utvidgande och
kraftigt bedrifvande af hans BomullsSpinnerilnrättning,
Kullen kallad, i Elfsborgs Län, och
med villkor, det han årligen styrker a't tillverkningen
vid Fabriken blifvit ökad, få, efter
hand , af ManufacturDiscontFonden , emot godkänd
säkerhet, i vanlig Discontväg, under sex
års tid uppbära 12,000 Ridrs Lån, utöfver don
Rik.r. St. Reviiorers Berättelser.
lånrättighet han, med andre Fabriksidkare, i
rnon af sine tillverkningar äger; Af den n
Januarii 1815, hvilket bifaller Majoren Ad.
Coyets anhållan att, i mon af värdet på det
sål-läder han, efter Engelska sättet, styrker sig
hafva vid Wollsjö Säteri i Malmöhus Län det
föregående året åstadkommit, fa, i vanlig Di*
scontväg, uppbära Lån af ManufaCturDiscontFonden;
af den 5 April samma år, hvarigenom
Kongl. Maj:t , uppå Majoren C. G Stjern*
svärds ansökning om Lån af ManufaclurDiscontFonden
, funnit i afseende pä den nytta hans
vid Engeltofta i Skåne inrättade Fabrik för tillverkning
af alla slags åkerbruks och andre redskap,
för Svenska'Jordbruket medförde, ett undantag
från DiscontReglementets allmänna föreskrifter,
böra till Majorens fördel äga rum,
samt sålunda bifallit det Majoren Stjernsvärd
finge, emot vanlig förbindelse, säkerhet och
ränta i mon af värdet på de åkerbruksredskap
af Engelsk uppfinning, som han styrkte sig hafva
vid Engeltof a det föregående året åstadkommit,
upp aga Lån i ManufacturDisconten, dock
icke till ett belopp utöfver 10,000 R:dr Banko;
af den 6 December 18X5, i grund hvaraf Kainereraren
C. F. Kemner blifvit berättigad, att,
i mon af Värdet utaf det sallader han styrkte
sig hafva det föregående året på Engelskt sätt
vid garfveriet Klippan åstadkommit, i Vanlig
Di scontväg uppbära lån af ManufacturDiscontEonden;
af den 19 Julii I815, som tillåter att
ifrån och med år I8l6, 40,000 R:dr få vid
den årliga repartitionen äf Lån i ManufacturDiscontFonden
för Pappersbrukens räkning af
-
14» Riks. St. Revisorers Berättelser.
sättas, dock med villkor, att Discont-rättiglieten
för Pappersbruksägare ej bör öfverstiga den pro*
cent , som andre till Lån berättigade Fabriksidkare
tillkommer; af den 10 Januarii 1SI6,
hvarigenom KlädesFabriksIdkaren J. Z. Tillander,
till vidmakthållande och vidare utvidgande
af sin nyttiga och kostsamma Fabriks-inrätt*
ning, blifvit tillerkänd rättighet att för de tillverkningar,
som vid hans Fabrik här i staden
åstadkommas , i ManufacturDiscontFonden arli*
gen ifrån 1816 års början och tills vidare upptaga
Lån i vanlig Discontväg till 30 procent
utöfver den honom i sådant afseende , lika med
öfrige Fabriks-idkare, tillkommande rättighet;
samt åf sistnämnde dag, hvilket tillåter Fredric
Modin, att i förhållande till den tillverkning
af hvita Vaxljus, han styrker sig hafva det
föregående året åstadkommit vid sin i Stockholm
anlagde Fabrik, årligen få i vanlig Discontväg
uppbära Lån af ManufacturDiscontFonden , likväl
med villkor, att ett Vax-blekeri af honom
underhålles, svarande emot hans tillverkning
af berörde Vara.
Då, 1 betraktande af hvad sålunda förekommit,
Revisorerne å ena sidan funnit den
författning, som bestämde ManufacturDiscontInrättningens
ändamål och förvaltning , nemligen
Reglementet derföre af den 2 a April 177g,
innehålla och stadga att de Lån som Fabriksidkare
ägde att der till godo njuta, borde beräknas
och bestämmas efter det föregående årets
tillverkningsvärde, samt Fondens vid årets början
behållne belopp, i mon af samma tillverkningsvärde
, samtelige de lånberättigade emel
-
Riks. St. Revisorert Berättelser.
Ian efter en lika grund fördelas; äfvensom att
desse Lån skulle påshögst nio månaders tid meddelas;
men å den andra sidan samt vid jemförelse
huruvida Fonden i öfverensstämmelse
med desse föreskrifter blifvit förvaltad, inhemtat,
att åt sk i 11 i ge personer blifvit till agde stående
Lån af Fonden och andre åter Lån utöfver
det belopp hvartill de, efter den allmänna beräkningen
varit berättigade, hafva Revisorerne,
Sorn sålunda insett, att vid Discontlnrättningens
styrelse, Reglementets föreskrifter icke
blifvit i alla iakttagne, funnit sig i följd af 6
§. uti BancoReglemenfet af den 8 Augusti 1815 ,
hvilket stadgade, att det ytterligare Lånbiträde
af Ranken till ManufacturDisconten, stort
200,000 R:dr finge fortfara, så länge Reviso*
rerne, vid granskning af Discontlnrättningen
funno, att lånet blifvit, enligt författningarne,
till dess behöriga ändamål användt, föranlåtne
i egenskap af BancoRevisorer , att här anmärka
ofvanberörde befunne förhållande, till den vidare
åtgärd, Revisorerne vid utfärdande af deras
instruction för Riksens Ständers Fullmäktige
i Banken, i detta fall äro pligtige att vidtaga.
Men enär Revisorerne sålunda nu uppfyllde
deras åliggande härutinnan , hafva de tillika
insett de olägenheter och betanklige följder för
Fabriksnäringen, som igenom indragningen af
ifrågavarande lånbiträde måste inträffa; Hvarföre
ock med Revisorernes önskan instämmer,
det Riksens Ständer medgåfve ManufacturDisconten
ytterligare biträde till det med ManufacturDiscontlnrättningen
åsyftade ändamål samt
att i afseende derå, Riksens Ständer meddelte
*5"© Sikt. St. Revisorers Berdtietser.
den instruction , hvarefter sådane medel borde
användas och förvaltas.
Vid tillika anställd granskning af de Listor,
som blifvit upprättade öfver fördelningen
af ManufacturDiscontFonden, Fabriksidkarne
emellan, för åren 1815 och 1816, grundad på
de näst förutgående årens tillverkningshelopp,
har blifvit utröndt,att för år 18x5 Väfveri id*
kares LEnerätt af Fonden uppgått till 33 procent
af 18x4 års tillverkningsvärde, men deremot
för- år 1816 endast utgjort 19^ procent
af 1815 års tillverkningsbelopp. Bevisorerne ,
som om orsaken till en sådan föränderlighet
sökt och erhållit upplysning, hafva deraf inlieintat,
att vid repartitionen af Fonden för sistnämnde
år 1816, efter afsättningar för särskilde
ändarnål, ett Capital af endast 467,883 B:dr eller
103,201 R:dr mindre än det föregående året,
återstått till fördelning, emellan de , enligt Regie.»
mentets föreskrift , till Lån berättigade Näringsoch
Fabriksidkare; att denne minskning uti r»*
partitions-beloppen, som de sednare åren vid
hvarje fördelning ägt rum, och hvilken, efter
hvad berördt är, gått derhän, att vid 18x6 års
reparation knappt halfva Fonden dertill kunnat
upptagas, härledt sig* enär biträdet till flik.
DiscontFonden undantages, till största delen
från de tid efter annan tillkomne stående Lån
och Lån utöfver repartitionens belopp, hvarigenom
den anmärkte minskningen uti de till Lån
efter Reglementet berättigade Fabriksidkares rätt,
hvarje år måste inträffa, samt att, i afseende
på tillverkningarne, den väsendtliga skillnad
förekommit, att da värdet af de år 1814 af»
Riks. St. Revisorers Berdttelser. 151
stämplade varor utgjort en summa af 1,948,061'
R:dr, det för ar 1815 uppgifne stigit till
2>703>512 R:dr hvilken betydliga skillnad af
75T4S1 Bsdr , väl till någon del skall härrört
af en sistnämnde år ökad tillverkning, men
hufvudsakeligast deraf, att de vid Stockholms
HallRätt afstämplade varor blifvit, emot hvad
förut varit vanligt, upptagne till ett pris, svarande
emot det gångbara, såsom alltid skett vid
Norrköpings HallRätt och de öfrige HallRätterne
i Riket i allmänhet; Och har Kongl. Maj:t,
i anledning häraf och enär ofvanberörde minskning
icke egenteligen medfört Magön menlig
verkan för Stockholms Fabriksidkare, hvilkas
Ivånrättighet v förhållande till det å deras varor
satte värde uppgått till nära lika belopp
som förut, men deremot för Rikets öfrige Fabriksidkare
varit särdeles känbart, uti Nådig
Skrifvelse till Kongl. CommerceCollegium den
24 April 1816 förklarat, att då en del af ofvanberörde
å DiscontFonden afsatte summa
icke disponerades , och således vore att påräkna
till en förökad discontering för Norrköpings och
Nyköpings Fabrikanter samt öfrige Väfveriidkare
i Riket, Stockholms undantagne, ManufacturDisconten
blefve i tillfälle, att fortfara
med utlåningar till dem, efter den procent,
som föregångne året utgått, så framt Fonden
för tillfället ytterligare förstärktes med högst
50,000 R:dr, hvilken summa Kongl. Maj:t ock
förordnat böra, i besagde ändamål , af de för
Saltpeter-tillverkningen i Riket behållna medel
till ManufacturDiscontFonden förskjutas; i följd
häraf hafva deJFabriks-idkare, utom Stockholm,
t. St. Revisor er t Berättelser,
hvilka till Låns erhållande för år I8l6 sig
anmält, undfått Lån, beräknade liba som före»
gående året, till 5? procent af deras tillverk»
Ping,
Sedan, vid sistförflutne Riksdag, StatsUt»
skottet forehaft revision öfver Manufactur- och
XJlIBiscantFondernes räkenskaper för åren 1813
och 1814; så hafva Revisorerne nu anställt
granskning af de öfver samma Fonder för de
g:ne påföljande åren 1815, och X8X6 fö.de samt
afslutade böcker och räkenskaper. Så vidt den
för denne revisions förrättning karta tid med»
gifvit, hafva de blifvit genomsedde; och jemte
det Revisorerne härmed förklara, det de vid
samma räkenskaper icke funnit något att påmin»
na eller anmärka . få Revisorerne, för att meddela
ert kort öfversigt af berörde Fanders he»
hållningar, inkomster, skulder och utgifter för
nämnde år , bilägga de General-slut sorn för
desse år blifvit öfver Fonderne upprättade och
Revisoterne med telle, och hvilka med hufvud»
böckerne jernför-de, funnits I alla delar dermed
öfverensstämmande; men då Revisorerne ej
medhunnit granska de, rörande desse Fonder
hos Kongl, CommerceCollegium förde Proto»
coll , äro Revisorerne ej heller i tillfälle att
något utlåtande, i afseende på bemälte Kongl,
Collegii åtgärder derutinnan nu meddela.
Revisorerne hafva dernäst forehaft till
granskning de äfven under Kongl. Commerce»
Collegii förvaltning stående Manufactur- och
Eskilstuna Flistads medel, allmänna Arbetshus»
saint SpinnhusFonderne, hvilkas räkenskaper
blifvit för åren 18x4, 18*5 och Jglö af Kongl-,
Riks, St. Revisorers Berättelser,
Collegium till Revisorerne öfverlemnade; men
räkenskaperne öfver de, för utländske Fartygs
naturalisation influtne och till Svenskt sjöfolks
hemförskaffande anslagne medel , hvilka också
tillhöra bemälte Kongl Collegii Förvaltning ,
samt Revisorerne efter Föreskriften i 1815 års
RiksdagsBeslut och Kongl. Maj:ts högstberörde
Nådiga kallelse , salunda ansett sig böra revidera,
har Kongl. Collegium, under åberopande af
Kongl. Maj ts> uppå Kongl. Collegii vid 1813
års revision gjorde underdåniga hemställan , den
lo November samma år meddelte Nådiga svar
icke till Revisorerne aflemnat. Och då, efter
hvad räkenskaperne upplysa, någre nya anslag
ä ofvanberörde Fonder och medel under nyssnämnde
frenne år icke skett, samt Revisorerne
vid nuvarande granskning, icke haft någonting
vid räkenskaperne att erinra eller anmärka,
hafva Revisorerne funnit någon vidare åtgärd
för sig i afseende härpå, icke återstå, än att,
jemte anmälan om det befundne förhållandet,
härmed afgifva ett summariskt utdrag af räkenskaperne
öfver medlens och Fondernes behållningar,
inkomster och utgifter för åren 1814,
XgI5 och IjUö, samt upplysa, det, i anledning
af hvad så väl Riksens Ständers Revisorer
år 1813, sorn Riksens Ständer, vid 18IJ års
Riksdag påmint, åtskilliga afskrifningar, nu
mera, ägt rum på äldre och i räkningarne halancerade
fordringar, nämligen:
154 St. Revisorers Berdttelser.
Manufactur- och Eskilstuna Fristads-medlen.
Behållningarne och
utestående fordringar
vid 1^14 ars
början - - - 26,077 28
Afgå skulderne 847 35 7
Återstå R:dr 25,22g 40 5
Inkomsterne 1814 7.403 31 IO
_ 1815 12,947 39 9
_ 1816 11,103 23 2
51,454 4^ 9
Summa 56,684 39 2
Utgifterne lgl4 8*180 7
_ 1815 9*453 22 II
_ 1816 13,353 23 6
— 30,992 5 5
Behållningar och
fordringar vid
I8I6 ars slut 26,357 14 7
Afgå skulder 664 28 IO
Återstå 25,692 33 9
Summa 56684 39 2
SpinnhusFonden,
Behållningar och
fordringar vid
1813 ars slut 31,094 40 II
Afgå skulder 3,194 18 9
Återstå 28,710 22 2
Transport 28>7lO 22 2
Riks. St. Revisorers Berättelser. 155
Transport 23>710 22 2
Inkomster 1314 13365 4 lo
— 1815 17,467 23 4
— 1816 17,701 14 5
48,533 42 7
Summa 77,244 16 9
Utgifter 1814 12,604 24 11
— 1815 12,272 47 3
— 1816 14,673 29 2
39,551 5 4
Afskrifningar:
0
A Stockholms Stads
Politie - Collegii
räkning öfver
Spinnhus- afgifter
de föregående åren
, enligt Kongl,
CommerceCoIlegii
Utslag d. 26 Nov.
I8l6 > i anledning
af utfärdade anjnärkningar
- gg6 32 10
A Norrköpings
Spinnhus räkning,
1 grund af Kongl.
Commerce- Collegii,
uppå afgifne
anmärkningar, d.
29Februarii I3l6
meddelte Utslag 4 16 1
Transport 39j551 5 4
I5J Ärt/. St. Revisarets Berättelser..
Transport 39)551 J 4
X Westerås Län ,
orätt uppl-agne ob«
servationsmedel 1 24
Å Wisby Spinnhus
räkning, enligt
Kongl, Commerce-Collegii,
uppå
gjorde anmärkningar,
d. 26 Junii
1816 gifne Utslag 89 32
■1,032 8 II
Afkortningar på
Uppbörden 1815 - C 6
Behålluingar och
fordringar vid
1815 ^rs s^llt 58,465 4
Afgå skulderne 1)859 45 1°
Återstå 36,605 2 6
Stimma 77,244 *6 Q
Allmänna ArbetshusFonden,
Behållningar och
fordringar från ar
1813 - ' - 31)403 4i 3
Inkomster år lSl4 832 22
_ 1815 743 M I
__ __ 1816 2,695 46 IO
4>27l 34 11
Summa 35,675 28 2
Rikt. St. Revisorers Berättelser. i
Utgifter lr 1814 2,443 I ”
— — 1815 1.830 31 7
— — 1816 2,393 38 7
6,667 04
Afskrifningar:
O
A räkningen öfver
N yköpings Arbetshus,
enligt Kongl.
CominerceCollegii
Beslut af den 19
Dec. l8l6, grundadt
på Kongl.
Maj:ts Nådiga Besolution
den 28
^Augusti 1808 2,833 16
A Malmö Arbetshus
räkning, i
följd af Kongl.
Maj:ts Nådiga Beslut
den 10 November
18O7 och
Kongl. Comrner»
ceCollegii, i följd
deraf gifne Utslag
d. 19 December
1816 - 527 44 9
Kammarherren Baron
Maklean, enligt
samma Besolutioner
- 1,193 34 lo
Rådmannen Koc
-
Transport 6,66? 24
158 Rikf' St. Revisor ers Berättelser.
kurn, i följd äfven
af desse beslut
Samt
Fahlu Arbetshus,
efter Kongl,
Maj:ts och Kongl.
CornmerceCollegiL
meranämde Resolutioner
-
Behållningar och
fordringar vid
1816 års slut 23,765 34 iö
Afgå skulder 8
Återstå 25,765 26 IQ
Summa 35,673 28 2
Hvad Riksens Ständers Revisorer sålunda fun«
nit och anmärkt, hafva Revisorerne med an
ledning
af den för dem utfärdade insiruction,
jemväl hos Kongl. Maj:t i underdånighet an
mält.
Stockholm den 19 Nov. 1817.
På Höglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar:
Jfoh. Henn. Gyllenborg. F. B Schwerin.
C. L. Stael v. Hollstein. O. F Påhlman.
A. M. Berghman. C. D. af Uhr.
På Högv. PrestStåndets vägnar:
Elias Heurlin. Carl Adolph Agardh,
jfoft. Ulr. Blomdahl. Johan P. von Sydow,
P. Kolmark. Jon. C. Genberg.
Transport 6,667 24 1
54O 2g IO
146 44 lo
5-242 2 5 3
Riks. St. Revisorers Berdttelser.
På Vällofl. EorgareStåndets vägnar:
Nils Setterwall. H. W. Eckhoff.
A. L. Schwan. Pehr Hjälmberg.
Svante Planch.
På Hederv. EondeStåndets vägnar :
A. J-.son Hyckert. Jon Jonsson.
Pehr Jonsson. Jc.cob Eriksson.
Petter Jansson. Bengt Pehrsson.
E. W. Brandel,
(De härtill hörande 4 Bilagor finnas serskildt
tryckte och hit in tecknade.)
N:r 8.
Uppläst hos Ridd. och Ad. d. 4 Dec. 1817;
PrestStåndet d. 4 __ __
EorgareStåndet d. 4
EondeStåndet d. 5 _ __
Vördsam Anmälan.
Vid början af nu. slutad Revisions Förrättning
har Kongl. SeraphimerOrdensGillet, jemte
aflåten skrifvelse, lemnat Riksens Ständers Revisorer
vidimerad Afskrift af det Kongl. Maj:ts
Nådiga Förordnande under den lo sistledne
September angående Hospitals- och FazarettsRäkenskapernes
granskning , som härhos fogas.
För Revisoreme har det varit högst oväntadt,
att deraf inhämta, att sedan Riksens Ständer
• beslutat och i underdånig Skrifvelse den
Ä Julii J8IS Kongl. Maj:t i underdånighet till
-
i6ö Rikt» Revisorers Berättelser.
kännagifvit, att deras förordnade Revisorer tiM
Stats-, Banco- och Riksgälds Verkens öfverseen*
de skulle uppdragas, att revidera Räkenskaperne
öfver de Hospitals» och KazarettsFonder,
som äro ställde under SeraphirnerGillets öfver»
styrelse, och Revisorerne fått verkställigheterl
deraf uti Kongl. Majits Nådiga kallelse sig före*
skrifven , SeraphimerGillet icke dess mindre
kunnat för Kongl, Majit göra framställning af
förhållanden, som föranledt till Kongl. Majits
ofvanhögstberörde Nådiga Förklarande af den
Jo nasti. September, att någon granskning af
Hospitals» och DazarettsRäkenskaperne icke tillhörde
Riksens Ständers Revisorer att förrätta,
och hvarigenom hinder för Revisoreme blifvit
lagde att kunna Riksens Ständers föreskrift uppfylla.
Detta förhållande få Revisorerné vörd*
samligen för Riksens Höglofl. Ständer anmäla,
som allena kunna för framtiden bereda verkställighet
af Deras beslut. Stockholm den so
November 18 J 7*
Få Höglofl. Ridderskapets och Adelns vägnar:
Joh. Heim. Gyllenborg. F. B. Schwerin.
C, L. Stael v. Hollstein. O. F. Påhlman.
A. M. Berghman. C. D. af Uhr.
På Högv. PrestStåndets vägnar:
Elias Heurlin. Carl Adolph Agardh,
jtoh. Ulr. Blomdahl. Johan P. von Sydow.
P. Kölmark. Jon. C. Genberg.
På
Rikt, St. Revisoren Berättelser. 161
På Vallöf], BorgareStåndets vägnar:
Nils Setterwall. H. W. Eckhoff.
A. L. Schwan. Pehr Malmberg,
Svante Planck.
På Hederv. BondeStåndets vägnar:
A. J'~son Hyckert. Jon Jonsson.
Bengt Pehrsson. Jakob Ersson.
Petter Jansson. Pehr Jansson.
V. Karst r örn.
Afskrift.
CARL &c. Vår synnerlig» ynnest SCc.
Sedan Vi, genom utfärdad Nådig Kungörelse
af den 14 sistledne Julli, kallat Riksens
Siänders Revisorer att, jemte andra Verks Redogörelser,
äfven granska de Hospitals-och Eazaretts-Räkenskaper,
hvilka äro ställde under
Eder Öfverstyrelse, håfven J uti Skrifvelse af
deh 27 sisth Augusti, hos Oss i underdånighet
anmält, att, i saknad af Vårt närmare Nå
diga
förordnande derom, fråga hos Eder uppstått
, huruvida samma Revision borde sträckas
till den under Eder förvaltning ställde Allmänna
Hospitals- och BarnhusFonden, eller blott
till de anslag, Rikets Ständer beviljat för Sjukvården
med Lazareltslnrättningarne, hvarvid J
underdånigst anfört , att Hospitals- och BarnhusFonden,
hvaraf äfven Lazaretterne de sednare
tider, i brist af andra tillgångar, varit unöerhållne,
icke består utaf n^gre af Rikets
Bihang till Riks-St. Brot, i$ijoeh IS»8<. Kisa Saml,\Nir
162 JRikir. St. Revisorers Berättelser.
Ständer dertill lemnade bidrag , utan förnemligast
af de förläningar, som framfarne Konungar
gjort till Hospitalen och Barnhusen , äfvensom
af enskilte personers stiftelser ech donationer:
Att redogörelsen för denna Fond , hvilken
innefattas uti den HufvudBok , som J årligen
låten upprätta , sedan Bäkningarne för Hospitalen
och Fazaietten samt Barnuppfostringshjelpen
i Iliket inkommit och blifvit reviderade,
är ställd under granskning af Vår och Rikets
KammarRätt, till hvilket Verk Fondens sist
afslutade HufvudBok för år 1814, med tillhörande
Verificationer, blifvit redan aflemnad;
hvarjemte J gifvit i underdånighet tillkänna ,
att hvarken af de utaf Rikets Ständer gjorda
anslag till Sjukvården vid LänsLazarehen, eller
"f de sammanskott som Länens innevånare,
efter Rikets Ständers Beslut vid sista Riksdag,
beviljat till Lazarettslnrättningarnes understöd,
någre medel äro af Eder uppburne, och att
LänsLazaretten äfven för nästledit och innevarande
år blifvit likasom förut, utan annat biträde,
än af Allmänna Hospitals- och BarnhusFonden.
Härvid har Oss förekommit, att, sedan
Riksens Ständer vid sista Urtima Riksdag , enligt
hvad så väl deras underdåniga Skrifvelse, angående
Anslag till LänsLazaretten, som det då
utfärdade RiksdagsBeslutet innehåller, åt deras
tillförordnade Revisorer till Stats- Banco- och
RiksgäldsVerkens öfverseende uppdragit, att äfven
revidera de Hospitals- och LazarettsRäkenskaper,
sorn äro ställde under Eder Ofverstyrelsea
Vi, under den 16 Augusti 1815, i
Riks. St. Revisorers Berättelser.
Nåder förklarat, det Vi väl funnit hvadkeri
RegeringsFormen eller Riksdagsordningen härutinnan
tillägga Rikets Ständer någon beslutande
rätt, samt att, då Hospitalens och Lazaret--  tens Räkenskaper i Karn raarRätten undergå
granskning, Vi ansåge tillräcklig säkerhet vara
vunnen och någon ytterligare Revision icke behöfvas,
men att, hvad angeck de, till Lazaretts-
och Curhuslnrättningarnes utvidgande
och underhåll af Rikets Ständer, vid nämnde
Riksdag anslagne medel, Vi likväl ville tillse,
att sådan särskild räkning öfver deras användande
biefve förd, att samma räkning kunde till
Rikets Ständers Revisorers granskning öfver-»
lemnäs.
Då, uti Vår högstberörde Nådiga kungörelse,
de under Eder förvaltning ställde Hospitals-
och LazarettsMedel > blifvit uppräknade
bland de Fonder, som borde kornmal under
granskning af Rikets Ständers Revisorer, har',
med anledning af Vårt ofvananförde Nådiga
Förordnande, afsigten dermed varit, att bemälde
Revisorer derigenom skulle lemnäs tillfälle
att inhämta kännedom om förvaltningen af de
serskildte understöd, hvilka till förenämnde ändamål
blifvit af Rikets Ständer anslagne; mert
som J nu upplyst, att hvarken af dessa Anslag
eller af de sammanskott, som Länens innevånare,
efter Rikets Ständers Beslut, beviljat,
någre medel äro af Eder uppburne och Vi, i
anseende härtill , således funnit någon granskning
af de under Edert Öfverinseende förvaltade
Fonder, icke kunna äga rum i sammanhang
ined de öfrige åtgärder som komma att- utgöra
164 ^s' St- & vitor ers Ber nit elser.
föremål för öen Revision, till hvars förrättande
Bikets Ständers Bevisorer nu blifvit kallade;
så bafve Vi velat härmed Eder sådant till Nådigt
svar och underdånig efterrättelse tillkännagifva,
och hvarom J agen, att nämnde Revisorer
underrätta; åliggande Vårt SundhetsCollegi\irn,
att i afseende på Förvaltningen af de, till
©rnförmäldte behof, af Bikets Ständer bestämde
serskildte medel, hvilka hittills förblifvit
under samma Collega disposition, lill bernälde
Bevisorer aflemna behörig redogörelse, jemte
de upplysningar i öfrigt, som af dem kunna i
detta ämne äskås. Vi befalle S-c. Stockholms
Slott den 10 September 1817-
CAEL
C. Klintberg,
Till SeraphimerOrdensGiflet, angående frågan om
de linder dess förvaltning ställde Hospitals- och LazaretfsRäkenskaper
skola komma under Rissens Ständers
Revisorers granskning.
Ek vidimato vidi
W, Karström.
N:r 9.
,Upplasta hos Ridd- och Ad, d. 4 Dec, 1817*
PrestSråndet d. 4
BorgareStåndet d. 2
__
BondeStåndet d, 3 __
Vördsamt Memorial!
Då Riksens Höglofl. Ständers Deputerade
till deltagande i ÖfverBevisionen af KrigsRä
-
Sikt. St. Revisoren BeråtteUer. 165
Jtenskaperne härjemte få äran vördsamt Öfverlemna
deras Berättelse om sa väl 1808 och
1809 som 1810 oell sednare årens KrigsRedogörelse-
och Revisions-Verk, anse de sig äfven
dervid böra tillkännagifva hurusom deras Secreterare
Herr Assessoren Grundén, hvilken vid
sistledne Riksmöte i anseende tilt sin utmärkta
drift och skicklighet samt lyckligt förberedda
kunskaper i de tilt ett RevisionsVerk nödiga
stycken, blifvit till Riksens Högloft. Ständers
afseende anmäld, äfven sedermera fortfarit, att
ådagalägga samma utmärkta skicklighet och nit
vid KrigsRevisionen och alla hos Deputerade
förefallande Arender, samt att den öfriga Betjeningen
äfven lill Deputerades nöje fullgjort
sine skyldigheter. Stockholm den gg Novexn.»
her I8I7-
Sven Wijkman C:son. ftoh. jfak. Hedrin,
Till Riksens Högloft- Ständer vid Ur t i-,
via Riksdagen i Stock/.wivi år 181?.
Deras för deltagande i Öfver Revisionen
af KrigsRäkenskaper ne utsedde
Deputerades Berättelse, rövande sä
väl 1808 och 1809 som 1810 och
sednare årens Krigs Redog o reise och
RevisionsVerk_
O. F. Pahlman»
B. Sandels.
P. Hallqvist.
Eric Ericsson,
E. G. Holm,
B. Danielson.
Sedan Kongl. Majit Uti Nådig "Proposition
ien 83 Maji i815 behagat inbjuda Riksens
l66 Riks. St. Revisorer i Berättelser.
Höglofl. Ständer , att genom Deputerade del taga
i Öfver Re visionen af l8lO och sednare arens
KrigsrustningsRäkningar, på säl! som i anseende
till 1808 och 1809 årens KrigsRäkenskaper
ägde rum, och Riksens Ständer, med underdånig
vördnad antagande Kongl. Maj ts Nådiga
Proposition, i sådant afseende af hvarje Riksstånd
utsett undertecknade tvenne Deputerade,
hvilka efter den af Riksens Höglofl. Ständer
den h Augusti fastställde Instruction äfven ålåg
aft fullfölja hvad i och för Igo8 och 1809
årens KrigsRevision återstod ; så hafva Deputerade
sig den 12 te Augusti X581 > församlat, då
den för Deputerade nödiga B tjening af en Secreterare
och 2:ne Cancellister blifvit antagen,
men med den af Riksens Ständer tillika bestådde
Kamererares antagande hafva Deputerade
uppskjutit intill dess de af en sådan tjensteman
blifvit i hellof, sorn först inträffat uti Martil
månad 1816,
Jemte det Deputerade genast uti sammanträde
med frarnledne Herr Vice Presidenten
och Riddaren Fahnehjelm samt de af Kongl.
KammarRättens ^Ledamöter utsedde 2.‘ne Inspecteurer
öfver KrigsRe visionen erhållit del
af Kongl. Maj ts till Dess och Rikets KammarRätt
ställde Nådiga Bref den 27 September
I814, innefattande de grunder, hvarefter 1810
och sednare årens KrigsRevision borde förrättas,
hafva Deputerade fått erfara, att i följd af samma
Kongl. Bref Nya KrigsRevisionsDepartementet
hosten samma år blifvit organiseradt på
2:ne RevisionsContoir med J Commissarie, 4
Revisorer och 2 Kammarskrifvare i hvardera;
Rikt. St. Revisorers Berdttelser. i6y
att det i:ste Contoiret den i f December Ig 14
med ofvannämnde arbetsstyrka kommit i verksamhet,
hvarförutan vid medlet af påföljde
Martil en Revisor funnits nödig och blifvit
förordnad: att 2idra RevisionsContoiret, som
då endast blifvit inrättadt för Flottornes Räki)ingar
, icke kunnat sättas- i arbete förr än den
1 Februarii 1815 och då icke eller med flere
än Commissarie!! samt 2:ne Revisorer och en
Kammarskrifvare, meri att vid medlet af påföljande
Mars den andre Kammarskrifvaren* äfven
ingått i tjenstgöring: samt slutligen att ditintills
af 18IO och sednare årens KrigsRäkenskaper
inkommit så mycket, sorn ansetts svara emot
81 4 Revisions Månaders arbete, efter de grunder
sorn vid Räkenskapernes uppskattning i allmänhet
följts, att påföra hvarje Revisor IOOO
Foliers Revision i månaden, dock roed de jemkningar
antingen öfver eller under detta folietal,
sorn i anseende till Räkenskapernes svårare eller
lättare egenskap blifvit erforderlig.; vid hvilket
tillfälle, efter Inspecteurernes förmälan, det
Kongl. Majit till Dess och Rikets KammarRätt
icke ännu aflat it någon underrättelse om Deputerades
deltagande i Nya KrigsRevisionen , Deputerade
funnit nödigt att uti bestyrkt afskrift
meddela Kongl. KammarRätten den för dem utfärdade
ofvanberörde Instruction, hvarå dock
Kongl, KammarRätten velat afvakta Kongl.
Maj:ts Nådiga föreskrift till sin efterrättelse.
Af sådan anledning, och intill dess Kongl.
Maj:ts Nådiga beslut om Deputerades deltagande
uti Nya KrigsRevisionen genom Kongl,
Brefvet den 28 November 1815 ankommit,
1^8 Rikt. St. Revisorers BerålteUtr.
hafva Deputerade i följd af Instructjonens i®
samt vid betraktande deraf, att i och för
gamla KrigsRevisionen återstått det i afseende
på Generella tillsynen å Krigsfondsmedlens uppbörd
och disposition Deputerade tillkommande
angelägna värf, att controllera afföringarne uti
Kongl. KrigsFörvaltningsCommittéens Räkenskaper
för är 1811, med påföringarne uti andra
Verks och underlydande General-Krigs-Commissariatets
Räkningar, dermed år 18x5 varit
hufvudsakligen sysslosatte, på sätt Protocollen
af den 21 och 28 Augusti, 4, 16 och
September samt 2tdra October och vidare den
9, 16, 23 och 2 8.-de October samt 2 och 16
December med flere dagar innehålla. Varande
de dervid så väl som i öfrigt förekomne
betänkligheter remitterade till utförande af gamla
KrigsRevisionsDepartementet, som bestått af
;a:ne Afdelningar intill 1816 års slut, då dess
ärender i följd af Kongl. Brefvet den 30 April
j8i6 sammanslagits till a:dra Contoiret af nya
KrigsRevisionsDepartementet, att genom antagen
nödig betjening derstädes till slut befordras,
hvarjemte Deputerade varit sorgfällig© att esomoftast
och synnerligen vid de hällne halfårs
undersökningarne i berörde Afdelningar den
19 September 1815 samt 27 Mars och 14 September
1816 göra sig försäkrade örn arbetets
noggrannhet och drift.
Härefter, och sedan Kongl. Maj:t uti ofvanberörde
Nådiga Bref af den 28 November
.18X5, Deputerade tilikännagifvit, att Kongl.
Majit underrättat KammarRätten om Deputerades
deltagande i nya KrigsRevisionen på ena
-
Rikt. St. Revisorers Berättelser. 169
handa sätt, som för lSo3 och 1809 ägt rum,
och ännu fortfore, samt Kongl. Majit äfven uti
serskild Nådig skrifvelse af samma dag med»
delt Deputerade en afskrift af Kongl. Kammar»
Bättens den 18 Julii aflåtne underdåniga Be»
rättelse om organisationen af nya KrigsRevisionen,
med dertill hörande Handlingar; så hafva
Deputerade kommit i tillfälle , att egentligen
från och med ig 16 års början deruti taga en
verksam del.
Det har i sådant afseende, likmätigt 5 §,
af Instructionen, blifvit ett af Deputerades föremål
att med Kongl. KammarRätteus Inspecteurer,
allt efter det KrigsRäkenskaperne inkommit,
desamma noga genomgå samt tillse och pröfva
huru lång Bevisionstid för hvar och en borde
äga rum; Och hafva sålunda under 14 serskilte
Sessionsdagar räkenskaps uppskattning förevarit,
nemi. den ao Januarii, II Mars, 10 April,
4 och 31 Maji, 6 Julii, 3 Augusti och g November
I816 , samt 11 Januarii, 12 April,
9 Julii, 2, 10 och 16 September 1817, hvarvid,
inberäknadt ofvansagde 81^' RevisionsMånader,
som före Deputerades deltagande uti
KrigsRevisionen blifvit uppskattade, samtetige
hitintills inkomne Räkenskaper ansetts utgöra
54I i; BevisionsMånader.
Detta Revisions-arbete har, med afseende
så väl pä Räkenskapernes serskilta beskaffenhet
och sins emellan ägande samband , sorn vilko»
ren för en noggrann och skyndsam handläggning,
blifvit emellan de inrättade 2:ne Conioiren
fördelte, då
170 Riks. St. Revisorers Berättelser.
\:ste RevisionsContoiret
till sin befattning erhållit följande:
i:o Södra och Westra GeneralKrigsCommissariaternes
Räkenskaper för år 18 i 2 18 2 -Rev.Man.
2:0 Kongl. Kustbevaknings" och
Hamnstängnings Commirtéens
Räkenskaper för 1810 samt
Kongl. Krigs - Cornrnittééns
samtelige räkningar for 18 II >
1812 och 1813 jemte CassaRedogörelsen
för 1814 99^ —
3:0 Kongl. K.igsGoIlegii diverse
Krigsmedels-räkningar för
1812, 18 i 3 och l8x4 samt
diverse Förråds - räkenskaper
för I8I2, »813. I814 och
18 15 , jemte Kongl. SundhetsCollegii
serskilte räkning för
1812 tillhopa . . 45J
4:0 General KrigsCommissariatets
vid f- d. Svenska Arméen i
Tyskland diverse Räkenskaper
för 1813 och 1814 • 118
och slutligen:
5:0 Kongl. KrigsCommittéens
Rökslut öfver LandtRänteriernes
KrigsUtgiftsRäkningar
för 18I2 ... 18
eller tillhopa arbete för 299 RevisionsMånader.
z:dre KrigsRevisionsContoiref , sorn från början
blifvit organiseradt endast för handläggning af
Flottorhes Räkenskaper, men likväl sedermera,
Rikt. St. Revisorers Beriittelscr. 171
enär dessa befunnits för en jemn sysslosättning
ofil Iräckelige , enligt Deputerades framställning
vid uppskattning den 20 Januarii iglö afven
fått emottaga Landt Arméens Bäkenskaper , hvilket
ICongi. Maj:t genom Nådigt Bref den 21
Januarii tgl/ godkänt, har åter bekommit följande,
nemligen:
I:o Arméens Flottas CanonslupsBrigads
i Carlscrona Läkningar
för Ig 10 och 1S12 IO5 —
2:o Bohuslänske SkärgårdsEsca
dierts
Corn missar i ats för 1813 5 __
3:0 Arméens Flottas Pommerska
CommisSariats för 1 g 13
och 1814 . . • 14 l —
4:0 Dito Landscrona Commissa
riats
för 1 g I 2 , IS I 3 och 1 g I-f I 6 \
5 lo Arméens Flottas Commissariats
för Expeditionen mot
Norrige 18 M oc1* 1815 13* —
6:0 Götheborgs Escadres Cora
missariats
räkning för Iglö j
7:0 ReserveArrnéens GeneralKrigs
Corn missariats sam tel ige
Räkningar för I g I 3 , 1814
och 1815 • • • 40 —
samt
8:0 RedogörelseVerkets för Svenska
Arrnéens i Norrige Räkenskaper
för 1814 och I815 142 ' —
eller tillsammans 242’ Revi
gionsMånader.
Och bör i öfrigt, i afseende pä berörde
173 Rikt. St. Revisorers Beråtielser.
uppskattningar omnämnas, huruledes, jemte Ge»
neral Krigs-Commissariatets för Arméen i Tyskland
den II April 1816 uppskattade Räkenskaper,
äfven inkommit 54 Band sa kallade Han»
se-Staden Uybeeks, Stor-Hertigliga MechlenburgSchwerinska,
Mechlenburg-Streliizska ock Kongl.
Hannoverska Begeringarnes Räkningar tillika
ined stj Band sä kallade Executiv-Cornmissionens
i Stralsund Räkningar, hvilka innefatta de
Utländska Mag emes uppgifter ofver de gjärder,
sorn till Svenska Arméen efter Conventiorter
eller eljest blifvit gjorde.
Men som kändt var, att Kongl. Maj:t den
2 lisie Februarii 1815 anbefalt dåvarande Herr
Geneial Intendenten nu mera Herr Vice Presidenten
och Riddaren Billberg, alt enlig' sam»
ina dag i Näder meddeld Instruction verkställa
Uiqvid med de Utrikes Regeringarne och S‘a»
terne, samt detta Liqvidations Värf redan blifvit
fulibordadt och sä förmånligen för Svenska
Xronan utfallit, att sedan Konunga-Riket Preussen
i och för dess pretentioner fordrat en Stimma
af . , R:dr 703,127 36 6 r»
Pommersk Courant.
Konunga-Riket Hannover . 581,502 H —
Hertigdörnet Mechlenburg
Schwerin
, . 450,159 13 8
He t gd ömet Mechlenburg
Strelitz
. . 22,636 27 7
och Riks-Staden Lybeck 381,769 40 2
eller tillhopa 2,139,195 31 II r.
sädane afdrag i anledning af
Herr Vice Presidentens An»
Riks. St. Revisorers Berättelser. 173
märkningar medgifvits, att
de ömsesidigt antagne beloppen
derefter endast utgjort för
Preussen . . , 386,728 28
Hannover . . . 301,882 3 7
Mechlenburg-Schwerin . 39C773 26 3
— Stiel i iz , 20,878 22 IO
och Staden Hybeck . 73 323 46 10
tillhopa 1,174,536 31 6 r.
h-Varefter, med än ytterligare afräkning af hvad
Iråu Svenska sidan är vordet afbetalt i Contant
samt in natura, Sveriges återstående skuld endast
blifvit till
Preussen . . , 252,083 —
Hannover . . . 237,187 24
Mechlenburg-Sclnverin . 60,000 —
— Strelitz . . >5,378 22 10
och Hanse Staden Hybeck 26,315
eller tillhopa 590,964 14 IO
Pommersk Courant , hvilken liqvidation Kongl.
Majit genom Nådigt Bref den 20:de Junii 1815,
jemte förklarande af Dess Nådiga välbehag öfver
Herr Vice Presidentens verksamma och
lyckliga bemödande, gillat, unde*- Nådigt yttrande,
att betalningen af desse fordringar berodde
på den särskilta underhandling och liqvidation,
som vid den af de allierade Magteme gemensamt
i Frankfurt am Mayn nedsatte HiqvidationsCommission
, vore under uppgörande; Alltså
och då vid sådant förhållande en allmän och
speciel Revision af Utländske Magternes Räkningar
vöre så mycket mer utan ändamål , som,
•ehvad ock någre Anmärkningar dervid kunde
174 Riks. St. Revisorers Berättelser.
uppkomma, desamma hvarken kunde blifva så
betydelige, att deras belopp möjeligen svarade
emot de redan tillvägabragte Afdragen , eller
bereda någon ytterligare minskning i de ömsesidigt
genom liqvidationen redan bestämde och
faststälde ersättnings Summorne , hafva desse Utrikes
Magternes räkningar icke ansetts bora till
Revision särskildt uppskattas; ^Likväl och då Revisionen
under granskning af Tyska Corn missa»
riatets Räkenskaper , tillhörde att noga efterse ,
huruvida någre, det vare sig visse Corpser och
Regementer eller enskilde Svenske tjenstemän vid
Cornmissariatet, njutit mer eller mindre under
.'amma tid, förplägning samt Rese- och Under»
h-jlls-kostnader af de främmande Magterne erhållits
5 Så hafva General KrigsCommissariatets
Bäkningar i afseende på en så an ytterligare
möda vid Revisionen blifvit uppskattade efter
en något lindrigare grund än vanligt ägt rum ;
hvilket allt Kongl. Majit efter KamrnarRättens
underdåniga anmälan genom rescript af den st
Januarii 1817 i Nåder gillat.
Revisions-Arbetets noggrannhet och drift
hafva Deputerade, i följd af ofvansagde 5 §. i
Instructionen, behörigen tillsett , ej mindre genom
besök uti KrigsRevis ionsContoiren jemte
en del reviderade Räkenskapers tagande till närmare
Controll på sätt här nedan förrnäles , än
ock särdeles vid de noggranna halfårs undersökningar,
som likmätigt nådiga Organisations-Föreskriften
blifvit i sammanträde med Kongl.
KamrnarRättens Inspectörer uti KrigsRevisionen
verkställde, nemligen den 2 7--de Mars och
i8:de September 1816 samt 24 Mars och 7 Octo
-
Riks. St. Revisorers Berättelser. 175
ber innevarande år I817 , hvilka bägge sistnämnde
äfven blifvit sträckte till Gamla KrigsRevisionsArenderne
, sedan de med detta års
början blifvit sarnmanslagne till sluteligt utarbetande
inom tjtdra RevisionsContoiret; Och visa
Protocollen för berörde dagar huruledes jemväl
dervid yppats för Deputerade de lämpeligaste
tillfällen , att i flera fran Revisionen oskiljaktige
angelägenheter meddela Kongl. KamrnarRätten
sina tankar oah förslag , hvarå bemälte
Rätt alltid haft afseende till behöriga Föreskrifters
eller nödige handräckningars meddelande i
afseende på Revisionens ordning och fullständighet.
Enligt sist hållen undersökning den 7:de
nästledne October är af ofvanberörde hela KrigsRevisionsarbete
, uppskattadt till . 54*5
RevisionsManader , uti usta RevisionsContoiret
medhunnit . 239+~
samt uti -2:dra RevisionsContoiret 117
RevisionsManader,, så att då återstått för
Och dä härtill beräknas de ännu
utevarande och införväntade Räkenskaper,
som enligt till Kongl. KammarRätten
afgifne Förteckningar:
Från Kongl. KrigsComm ittéen af
den 26 Mars 1817, bestå af
I:o Dess Bokslut öfver Ränteriernes
I:sta Contoiret
och för 2:dra Contoiret
Transport 1 g 5 i
176 Rikt, St. Revisorers Ber&tteher.
Transport 185*
Krigsutgifter för 1813 oc^ *8*4 och
hunna anses till - 14?
,*amt 2:0 Dess Proviant- och FourageRäkningar
för 18x4 och diverse Räkenskaper
för I g 1 5 , I816 och 1817
jemte InventarieRäkningar för alla
åren ----- 53
Äfvensom från Kongl. KrigsCollegium
enligt dess skrifvelse deri 16 Junii
*8X7 omkring - - - - 6§
Så kan förutses ännu återstå 429
RevisionsMånader, hvaraf befinnes, att mer än
hälften af hela Revisions Arbetet ännu icke
hunnit förrättas.
Vidare är äfven enligt sednaste undersökningen
utiedt, att uti nya KrigsRevisionsContoiren
från granskningens början uppkommit
260 Anmärkningsmål, hvaraf 77 , efter inkom*
ne förklaringar , blifvit slutligen utarbetade och
till Kongl. KammarRättens ändteliga pröfning
afgifne, 32 voro beroende på Contoirens påminnelser
, 128 på Coinmunikation eller upplysningars
meddelande utom Kongl. KammarRätten,
samt 23 i Contoiren hvilande i brist af sökt,
men ännu ej vunnen underrättelse om de förklarandes
vistande; att af de till aldra Revi*
sionsContoiret härförutan inkomne 31 Remisser
i hvarjehanda dels underställde dels Be"
svärsvis inkomne mål, voro 19 slutligen utredde,
lo beroende på Contoirets utlåtande samt a
på Cornmunication eller upplysning utom Verket;
att vidare af de uti Gamla KrigsReyisiensDe
par
-
Riks. St. Revisor er t Berättelser. 177
partementet från dess början uppkomne 1,296
Anmärknings-, 1056 Remissmål samt 15g Balance-
eller Förskotts-mål , tillhopa 2,511 diverse
mål , hunnit sluteligen afgöras 2,292 , så
att derefter endast återsiod 219 nial, hvaraf 31
berodde på Revisionens utlåtande , 84 på Cornmunication
i Sverige, 66 på Dito i Finland ,
samt 38 hvilande i brist af kännedom om Förklarandernes
vistande: Alt beloppet af de Anmärknings-medel
, sorn Kongl. KammarRätten i
anledning af Gamla KrigsRevisionens Anmärkningar
godkänt, utgjorde . 51,198 31 10
hvaraf likväl Kongl. Maj:t efter
anförde Besvär befriat Redogörar»
ne från . 9,073 254 .
sorn afgå jemte för
bi is tande t i Igång och
andre orsaker afkor'ade
. , 6,021 41 3
15,094 18 7
hvarefter och då i Kronans
Cassör blifvit Contant inbetaldte
, . 9,029 38 3
samt Kongl. Majit
och Kronan godtgjorde
iLiquid mert
sådane Personer,
som pröfvats äga *
fordringar hos Kronan
, hvilka i an
-
Transport 9,029 38 3 14,094 18 7
Bihang cili Riks-Sc. Pro t. t g 17 och iglg. i eira Sami. N:r 13,14!
I78T Riks. St. Revisor er t Berättelser.
Transport 9,019 38 3 J5»°94 *8 7
nät fall skolat med
Contant betalas 10,471 20 3
—  19,502 io 6
34,396 29 1
ännu återstå till indrifning . 16,602 I 9
Och slut el igen, att, i anledning
af Kongl. KammarRättens handläggning
vid de så kallade oafslutäde
KrigsRedogörelseMåien , sedan
de den I Mars 1814 kommo
till bemälte Verks omedelbara
handläggning, uii Kongl. Maj:ts
och Kronans Cassör influtit . 17,278 18 %
hvarförutan, i anledning af nya
KrigsRevisionens Anmärkningar,
Anma;kningsMedel, ehuru till ett
mindre betydligt belopp, äfven
hunnit komma till fastställelse,
deraf ock en del redan influtit.
Dessutom och då likmätigt Kongl, Brefvet
den 27 September 1814 de onlinarie MilitairVerkens
Räkenskaper, som i fredlig tid tillhöra
Kongl. KammarRättens 4'de ordinarie RevisionaContoir,
icke borde, ehuru deruti spdan år I8I0
äfven innefattades betydliga Redovisningar för
Krigsmedel, vid granskningen skiljas fran berörde
Contoir, hvarest i stället, i händelse af
behof, någon arbetare skulle få tillökas; Så
hafva Deputerade, sedan Kongl, KammarRätten,
i- anseende till det i och för Kriget tillökte arbetet
uti detta Contoir äfven måst antaga en
Riks. St. Revisorers Berättelser.
KrigsRevisor, varit uppmärksamme på granskningen
härstädes i hvad KrigsFondsMedlen angar
, och funnit att äfven i detta Contoir flere
Anmärkningar > serdeles om dispositionen, blifvit
i sammanhang med Ordinarie Revisionen
gjorde, och till Kongl, KaminarRättens pröfning
aflemnade, hvilket närmare kommer att
Controlleras vid den årlige Arbetsundersökning ,
som nästkommande vår bör uti 4tde Ordinarie
Contoiret hällas.
Under Revisionens sålunda med uppmärksamhet
följde fortgång, har det icke kunnat undfalla
Deputerade hurusom vid flere tillfällen ,
på en gång inkommit en sådan myckenhet Räkenskaper
, att granskningen deraf icke utan en
längre och i flere fall skadlig tids-utdrägt kunnat
med den varande Arbetsstyrkan verkställas,
h vadan ock Karn mar Rätten enligt Deputerades
framställning uti i:ste RevisionsContoiret den
I:ste December 1816 antagit en ytterligare Revisor,
och uti 2,‘dra RevisionsContoiret, sedan
arrie Revisorer uti September månad ytterligare
blifvit satte i verksamhet , i sistl, October
vidare tillförordnat arne Revisorer, så att nu
mera uti hvardera Contoiret , i och för sjelfva
Revisionen äro arbetande Commissarien jemte 6
Revisorer och aine Kammartskrifvan?.
Härförutan, och då Deputerade i följd af Instructiönens
5 §. med lika noggran uppmärksamhet
följt deuppkomne AnmärkningsMålen, har dervid
bland annat icke kunnat undgå Deputerades erinran
förhållandet med ett emot KrigsCommis»
sarien Möller uti 2:dra Afdelningen af Gamla
KrigsRevisions,Dep.artementet uppkörnne An
-
Rikt. St. Revisorers Berättelser.
märkningsMål till ett yrkadt ersättningbelopp af
icke mindre an 10,346 R:dr B:co, hvilket, uti
2815 ars RiksdagsBerättelse omnämndt, ej heller
härstädes bör förbigås.
Beskaffenheten af detta mål är följande, att
sedan Andra Afdelningen, sorn den 33 Januarii
1813 fatt emottaga GeneralKrigsCommissaTiatets
vid f. d. Västra Arméens Vänstra Flygels
Räkenskaper , redan den 8:de Februarii , i
anledning deraf författat berörde Anmärkning ,
samt Handlandeme Beckman och Söllscher, sona
uppgifvit sig vara gode Män uti Möllers Bo,
uti till Kongl. KammarRätten tid efter annan
ingifne skrifter anhållit om anstånd med förklaringen
deröfver,- har likväl, ehuru Kongl.
KammarRätten beviljat samma anstånd först på
a:ne och sedan 3:ne månader, samt oaktadt förnyade
påminnelser och vitén , någon förklaring
icke inkommit förr än den a:dra April 1814 ,
då desse Utredningsmän endast andragit , att,
som icke Anmärkningen blifvit bevakad å den
efter Möller utverkade års-proclama den Uste
November 18I3, skulle Kongl. Maj:t och
Kronans talan jemlikt Rådsjufvu Rättens i Wennersborg
meddelte Utlåtande vara försuten.
Men då , oberäknadt öfrige omständigheter,
ofvannämnde Utredningsmän på sätt ConcoursStadgan
likväl förmår , icke uppgifvit ersättnings-krafvet
till vederbörande Domstol , sorn
då bordt lemna Kronans ombud serskild notification
om Proclaman , utan genom sin förtigenhet
synas ådagalagdt en öfverlagd plan tili
Kongl, Maj:ts och Kronans skada , hafva Deputerade
tillstyrkt ss:dra RevisionsAfdelningen, a,tt
Riks. St. Remsor ers Berättelser. igi
uti detta betydeliga och efter utseende välgrundade
AnmärkningsMål i underdånighet ingifva
ResningsAnsökning, i hvilket ämne, sedan
Sysslomannens underdåniga Förklaringar inkommit,
Deputerade äfven haft tillfälle den 6:te
Februarii l SI 5 afgifva dess underdåniga yltrari'
de , hvilket, jemte KammarRättens underdåniga
utlåtande , som likaledes understödjer Ansökningen,
den 31 Augusti samma år 1815 till
Kongl. Majus JustiiiaeRevision ingått.
Då likväl till den 15 Martii I817 någon
åtgärd till slut uti denna Kongl. Majus och Kronans
rätt så nära rörande fråga icke följt , hafva
Deputerade uti underdånig Skrifvelse berörde
dag anhållit om Nådig befallning till vederbörande
att samma underdåniga Resningsfråga hos
Kongl. Majit med första föredraga samt örn Nådig
Remiss till Dess JustititeCanceller att derå
fästa uppmärksamhet; I anledning hvaraf, och
sedan befunnit är , det Handlingarne fötkommit
, Kongl, Maj.-ts Nedre JustiiiasRevision för*
ständigat vederbörande Tjenstemän uti f, d.
Andra RevisionsAfdelningen , att i detta ResningsMål
förnya Handlingarne, hvilka sedermera
blifvit genom Kongl. KammarRätten å
nyo utställde till Möllers Sterbhus-delägares
Förklaring, efter inbekomrnande hvaraf Deputerade
ytterligare haft tillfälle att uti underdånigt
Betänkande af den ig:de Aug. understödja ResningsAnsökningen,
hvarefter Kongl. KamrnarBätten
med underdånigt utlåtande den 2o:de
October insändt Handlingarne till JustitiasRevisionsExpeditionen
äfven med underdånigt till.
styrkande af Nådigt bifall derå; Med hvilket
i §2 Riks. St. Revisorers Berdttelser.
förhållande, härigenom framstäldt , Deputerade
få förena den hemställan till Riksens Häglof!.
Ständers egna bepröfvande mn och huruvida någon
åtgärd af deras Jos itiasQmbudsrnan i afseende
på detta ärende må vara lärnpelig.
Deputerade hafva härförutan , likmätigt 5.
§. af Instructionen, (iH öfverseende eller så kallad
EfterBevision , under egen speciel granskning
tagit åtskilige Eäkenskaper, såsom
l:o Kongl. KustBevaknirigens- och HamnstängningsCommittéens
Eäkenskaper förar I8I0,
samt
2:0 EeservArméens GeneralKrigsCommissariatsBäkningar
för år 1813 5 Men nedannämnde
göromål af en mera allmän vigt har
äfven under tiden fordrat Deputerades åtgärd.
Uti l:ste, 2:dre och 3:dje §. §. af Instructionen
är Deputerade åiagdt att för anställande
af den Generella tillsynen å KrigsFondsMedJens
ordentliga Uppbörd och Disposition , infordra
den Generella Eäkning , som öfver hela
KrigsFonden kunnat blifva upprättad och densamma
granska samt utlåtande derom , så väl
till Kongl. Maj.t som till Biksens Höglofl.
Ständer afgifva, äfvensom att tillse huruvida de
uti berörde Generella Bäkningar afförde Medel
blifvit uti de hufvudsaklige AdministrationsVerkens
Räkenskaper upptagne, och vidare, om
afföringarne derstädes blifvit uti de underlydande
GeneralKrigsCommissariaternes och Förvaltningarnes
Bäkningar behörigen debiterade , och
till bestämde ändamål använde.
Hvad först beträffar Generelle KrigsFondsBäkningen,
så3 och då vid göromålens fortsättning
Riks, St. Revisorers Berättelser. I83
erfarits, att emot hvad först förekommit, samtelig*
KrigsFondsMedlen icke upptagits af Kongl, KrigsCommittén,
hvars Rakningar i sådant fall skuls
le varit att anse såsom en Generelle Krigs.
FondsRedogörelse , utan att så val Örlogs Flottan
som Arméens Flo ta samt Commissariaterne
upptagit lefvererade Medel directe från i Nåder
tillförordnade Förvaltare af KiigsFonden, derjemte
vid Arbets undersökningen den 9,7 Martil
1816 inhämtats, att Revisionen saknade behörig
g und för KrigsAdministrationernas Debet
i brist af Authentika uppgifter om allt hvad
desamma blifvit påförde ; så har , enligt Deputerades
begäran, Chefen för Kongl. StatsContöiret,
Herr Baron och StatsSecreteraren Wirsén,
den 15 November 1816 låtit till Deputerade
ingifva, 1:0 En Calcul öfver den så kallade
Ryska Fonden, a;o Calcul öfver Prövenuen af
1812 års KrigsFond , samt 3:0 SammandragsRäkning
öfver den under honom ställde 1813
och 1814 års KrigsFond, förse.'de med behöri»
ge Extrac er för hvarje serskildt AdministrätionsVerk
öfver dit lefvererade Medel ; Varandes
uti skrifvelse berörde den 16 November
hegardt, att Kongl. StatsContoiret måtte föranstalta,
det Deputerade äfven kunde inbekomma
sådan Generel Räkning öfver de Medel , somt
från Svenska Statsverket till K igsBehofven
blifvit utgifne från 1810 till Rustningarnes
slut, hvilken äfven sedermera under den 26
derpå följde Augusti inkommit.
Sedan med den 19 sisth April början
gjorts med Controll af de enligt förstnämnde
184 Riks. St. Revis orm Berättelser,
Generelle Räkningar öfver ISIS samt 1813 och
3 814 årens KrigsFond till vederbörande KrigsAdmimstrationer
afförde Medel , men vid afföringarne
till GeneralKrigsCommissariatet för Arméen
i Tyskland af serskilta myntsorter, uti
Sterling, Hamburger Banco, Preussisk Courant,.
NeuZweyDrittel m. ni., de der alia funnits uti
Commissariatets Räkningar debiterade uti Pont.
mersk Courant, fråga uppstått om giundeme för
den skedde förvandlingen , hafva Deputerade
viti aflåten Note till dåvarande Herr Generalintendenten
Billberg härom äskat upplysning,
.hvartill han bland annat den 6:te Maji svarat „
att grunderne för förvandlingen skulle vara att
hufvudsakligen inhämta af Herr Baron Wirséns
OriginalRäkningar, af hvilken anledning de blifvit
efterfrågade hos Herr Baronen, som äfven
med serdeles beredvillighet den 7:de Junii icke
allenast låtit hit ingifva så väl dess författade
Generelle KrigsFondsRäkning serskilt för 1812,
samt gemensamt för 1813 och 1814 med tillhörande
VerificationsBand, utan ock ett Sammandrag
af Redogörelsen för de till framledne
Herr Presidenten Baron Eagerheims förvaltning
och Redovisning ställde Medel af 1813 års
Subsidier från England, jemte öfriga KrigsFonden,
samt en serskild Summarisk Redogörelse
för Engelska Subsidierne jemte KrigsFonden
inom Riket ifrån den 21 December 1813, då
Förvaltningen deraf efter Herr Baron hagerJieims
frånfälle åt serskilt» i Nåder Comnitterade
blifvit uppdragen till och med den 31 December
Jgl 5-
Rikt. St. Revisorers Berättelser. i
Förenämnde af Herr Baron och StatsSecrer-aren
Wirsén afgifne OriginalRäkningar hafva
Deputerade under den 14 och 21 Junii samt 5,
35 och 2 2:dra Julii, äfvensom emellan Sessionerne
, då Räkningarne Deputerade emellan circulerat
, reviderat med den noggrannhet som
ärendets vigt och betydligheten af Medlen påkallat,
och hafva vid dessa med utmärkt ordning
och granlagenhet uppgjorde och fullständigt
verificerade Räkenskaper icke funnit något
att erindra , tvärtom vitsorda samma Räkningar
på det mest ojäfaktiga sätt det nit och den sorgfällighet
, hvarmed KrigsFonden blifvit förvaltad
, hvarom Protocollerne af den 21 Junii och
15 Julii omständeligen förmäla.
Äfvensom
Deputerade vid öfvervägande af hvad berörde
Räkningar innehålla, samt de MältlareBevis dervid
finnas bilagde, sorn ådagalägga, att Coursförvandlingarne
skett till Svenska Kronan*
verkliga fördel, funnit de uppkomne betänkligheterne
i anseende till MyntförvancHingarne uti
Tyska GeneralKrigsCommissariatets Räkningar
nöjagtigt utredde.
Af ofvanbemälte Räkningar samt de generelle
Sammandrag, som af Herr Presidenten ,
"Baron Lagerheim* och Herrar Committerades, för
Allmänna Medels förvaltning Räkenskaper erhållits
, hafva Deputerade ägt tillfälle uppgöra
hosfogade Calculation Öfver KrigsFonden, som
visar, att enär de från England erhållne Subsidier
efter den Cours, som uti Räkenskaperne
i allmänhet blifvit iagttagen,
calculeras till , , 18,213,827 39 9
Transport 18,213,627 39 9
i86 Rik. St. Revi t or ert Berättelser.
Transport 18,213,627 "3g g
och dertill läggas de Medel
Herr Baron Hagelheim och
Herrar Committerade af Inrikes
Fonder disponerat . 5,700,000 _ __
KrigsFondsmedlen uppgå till 23,913,827 39 §
hvarförutan och då härtill
komma de uti Kongl. StatsContoirets
Generelle Räkning
af den 82 sistl. Augusti innefattade
Poster, som förut
ej blifvit beräknade . . 5,877,384 17 ——
deribland 1,200,000 R:dr,
såsom tillkomne genom prisdömde
varor, egenteligen tillhöra
Utrikes Fonder, befinnes
det hela Krigskostnaden
sedan 1810 sammanräknadt
utgör .... 29,791,212 8 9
Svenskt Banco Specie.
Varandes dessutom till närmare upplysning
om de Statsanslag, hvaraf berörde utgifter är o
bestridde, närlagde- Statistiska Sammandrag öfver
desse 29,791,212 R:dr 8 sk. 9 r. upprättalt,
hvaraf inhämtas, att endast omkring en
tredjedel af Svenska Fonder utgått, äfvensom
en särskild Tabell , som visar i hvad mån Generelle
Redogörelser derföre hit inkommit och
ännu äro utevarande.
Dessutom är af ofvanberörde till Deputerade
inkomne Calcul öfver Ryska RubelFonden
befunnit, att, enligt Tractaten i Abo af den
f£ Augusti 1812 blifvit af Kejserliga Byske
Ilik. St. Revisorns B er ti 11 elser. 187
Begeringen till Hans Maj:t Konungen af‘ Sverige
öfverlernnarle i| Million Rubel, hvaraf, efer
förvandling å 23 ä 24 sk. till 716.472 R:dr
3g sk. 4 r. Banco, med förskjutne medel af annan
Foijd 28,194 R:dr 40 sk. 6 r., sorn blifvit
ersatte af Herrar Committé ade till Allmänna
medels förvaltning, eller tillhopa 744,667
B:dr 37 sk. lo r. blifvit uti Credit afförde,
jemte afskrifning af Interesse på förskjutne medel
samt öfrige för kostnader vid indragning af
Fonden samt inköpta hästar m. rn. serskilt redovisade
medel, 619,394 R:dr 24 sk. 8 r. Bancomynt
jemte 20,230 Rubel, såsom öfverlemnade
till Kongl. Allmänna MagazinsDirectionen
i diverse Sädessorter och Bränvin, samt 32,870
R;dr 35 sk. 6 r. såsom ingångne till Kongl,
OrlogsFlottan i Hampa, hvilka sistnämde påföringar
uti Kongl. MagazinsDirectionens och.
OrlogsFlottans Räkningar afven efter granskning
funnits upptagne.
Vidkommande åter controllen uti AdministrationsVerkens
Räkenskaper huruvida de uti
Herr Baron Wirséns KrigsP’ondsRakningar afförde
medel blifvit derstädes upptagne; så har
detta göromål, till den del Vederbörande Verks
Räkenskaper till Kongl. KammarRätten inkommit
, blifvit med noggrannhet verkstäldt, men
härvid återstår för 1812 alt tillse huruvida de
dä till Kongl. KrigsCommittéen till fragtfordringars
liqviderande enligt qvitto den 28 Mars
I814 afförde 135,000 R:dr Banco, samt de dels
till Kongl. KrigsColiegiurn dels till KrigsCommissariatet
för f. d. Arméen i Tyskland, dels
Ock tili Kongl. StmdhetsCollegium afförde be
-
i gg Riks. St. Revisorers Berättelser.
tydeliga cffecter och persedlar kom mit till erdentelig
uppbörd, hvilket allt ieke kunnat verkställas
emedan i 8 I 6 ars KrigsCommittéens Räkningar,
i hvilka förstnämnde Summa skall tilt
redovisning ingått, ej ännu inkommit, och ej
heller härstädes hitintills varit tillgång på de
PersedelsRäkningar, der Effecterne skola upptagas,
hvilka Räkningar dock skola med första
infordras; Men rörande Afföringarne uti 1813
och 1814 årens KrigsFondsRäkning hafva Deputerade
uti vederbörande Verks Redogörelser
förrättat Controll, och har icke elter ännu varit
,i tillfälle att uti vederbörande Verks Räkenskaper
verkställa nödig jemförelse huruvida de
uti Kongl. StatsCoritoirets den 26 sisth Augusti
inko rone Generella Räkning till KrigsAdministrationerne
afförde medel blifvit behörigen upptagne
och disponerade, men detta angelägna ärende
skall med första blifva fullgjordt.
Vidare hafva Deputerade i följd af 3:dje
§. uti Instructionen redan förehaft Controllen
emellan Hufvud AdministrationsVerkets eller
Kongl. KrigsCommittéens Räkningar och under,
lydande Verks Räkenskaper och i sådant afseende
, sedan för år 1810 derstädes icke förekommit
mer än en enda afioring, nemligen till
ÖrlogsFlottan , hvarom, på sätt Protocollet den
39 Junii I8l6 utvisar, Anmärkning uppstått,
under den 13, 20 och 37 Julii samt 3 och 10
Augusti upprättat Extracter öfver Afföringarne
för 18II, hvilka den 17, 24 och 31 Augusti
blifvit med vederbörande Verks Räkenskaper
jemförde, samt den 21 och 28 September, 5,
i-i och 19 Oc tuber 1816 författat lika beskaffa'
Fiks. St. Revisorers Berättelser. 189
de Extracter för I8r2 , hvarmed i motsvarande
Räkningar jemförelse:- äro anstälde den 23 November,
7 och 14 December 1816, och sedan
enahanda Extracter, rörande KrigsCornmittéens
Afföringar för 1813 blifvit den 29 Julii, 2,
12 och 19 Augusti samt 30 September innevarande
år upprättade , lörehafves nu alt dermed
uti vederbörande Verks Räkenskaper anställa
forskning och jemförelse rörande Uppbörd
och Disposition, hvilket göromål synes af största
vigt äfven för I814 , 1815 och 1816, hvarföre
Räkningar ännu ej inkommit.
Härförutan är uti Januarii och Februarii
••Månader innevarande år 1S17 enahanda controll
och jemförelse verkstäld emellan afföringarne
uti Förvaltningen af SjöArenderne Räkenskaper
för 1810 samt Flottornes serskilt»
ExpeditionsRäkenskaper , och sådan jemförelse
blifver äfven nödig för följande åren.
De anmärkningsvärde omständigheter, sora.
härstädes blifvit befunne under så väl den i
ofvanberörde måtto anställda Generella forskning
å KrigsFondsMedlen, som den hos Deputerade
förehafde speciella' EfterRevision, hafva, likmä*
tigt Instructionens 7 §., blifvit remitterade till
talans anställande i laga ordning af RevisionsContoiren
, sorn äfven till en del är vevkstäldt,
men till en del ankommer på närmare undersökning
i KrigsR-äkenrkapei ne.
I öfrigt, och likmätigt 7 §:n af Instructio»
nen torde följande förtjena att till Riksens Höglofl.
Ständers öfvervägande framställas.
1 §. 8 Mom. af Kongl. AfskrifningsRegle*
mentet under dea II Augusti 18I2 innehåjler
igo Riks. St. Revisoren Berättelser.
ibland annat: ”Skulle Uppbördsmannens Redogörelse
utfalla med öfverskott., som af vederbörande
OeconomieAdministration godkännas och fastställas,
inlåsas de till Kongl. JMr.j-.t och Kronan ejter medelpriset
af ttpphandlingarne.
Då likväl ProviantOfverskotter icke lagligen
kunna uppkomma annorlunda än derigenom,
att en reqvirerad dock qvitterad ProviantAitikel,
hvarå brist i Magazinet är, utbytes emot
en annan, samt derigenom att RedogöraVens afskrifningsprocent,
sorn ej får af honom disponeras,
bespares , synes annan ersättning för öfverskotter,
än som svara emot bristerne å andra
Articlar, samt AfskrifningsProcenten , destoinindre
böra Redogöraren tillkomma, sorn enär
MagazinsRedogörare är förbudet att i allmänhet
befatta sig med upphandlingar, äfvensom att
blanda egne tillgångar ibland Kronans förråder,
vidare ersättning endast inöjeligen kan leda
derhän, att Redogörare antingen på hvarjehan*
da sätt söker att från Räkenskaperne utesluta eller
till verkliga beloppet förringa en påförd
lefverants, hvarigenom afsändaren råkar i frety
deliga brister , som i alla fall blifva svåra att
utreda, och omsider falla Kronan till last, eller
ock genom mindre noggrann vigt och matt orsaka
för Regementer och Corpser en oskälig förknappning
vid utprovianteringar; och då det
befunnits, atr en del Redogörare begärt och
flere äfven fått sig godtgjorde mer och mindre
betydeliga proviantöfverskott utöfver befunne
bristen och bestådd Afskrifningsprocent, äga
Deputerade, med hänseende till de olägenheter,
sorn af en origtig tydning af ofvanstående ma
-
Rikt. St. Revi toren Berättelser. igi
ment hos Administratorerne kan uppkomma,
fullkomlig anledning tilt den hemställan, att
Piksens Höglofl. Ständer behagade hos Kongl,
Maj:t göra anmälan örn en sådan förklaring uti
samma moment, ’att Redogörare icke hafva att
^bekomma annan ersä'tning för blifvande Pro’
viantOfverskottea: i förrådet, än sorn svara
”emot de brister af afsk il 1 ige andra Proviant”Persedlar,
hvilka bevisligen icke härröra från
”tillgrepp, jemte den Redogöraren lagligen tillbommande
MagazinsProcenteri, samt att vid
”HufvudAdministralionsVerket, härom bör upp”rätta-s
och lill pröfning och Resolution afiäm”nas
ändtelig liqvid antingen vid hvarje Expeditions
slut, eller ock, der Magazineringen är
’5efter annat fortsattes, vid hvarje års utgång,
”derefter först ersättningen äger rum.”
Deputerade tro sig ej heller sluteligen böra
underlåta omnämna, att deras göromål blifvit
serdeles lättade genom den öppna beredvillighet,
hvarmed så väl sam\elige Embets- och
Tjenstemän , som vederbörande Verk och Collegier
i allt gått Deputerade till mö es.
Då Deputerade i afseende på deras i ofvanberörde
måtto fogade åtgärder medelst Revisionens
tillsyn och ledning, medelst nödiga föreskrifters
och handräckningars utverkande derföre,
medelst härstädes fö.ehafde specielle RevisionsFörrättningar
samt medelst ofvanberörds
generella Coutroll å KrigsFondsmedlens ordentliga
uppbörd och disposition sökt uppfylla de
af. Riksens Ständer detn gifne föreskrifter, få
ock Deputerade till Riksens Höglofl, Ständers
egne benägna pröfning vöfdsamt öfverlemna be»
ig2 Rikt, St. Revisorers Berättelser.
rörde åtgärder, närmare bestyrkte genom Deputerades
uti 5 serskildta Band inhäftade Protocoller,
hvilka Deputerade anhålla få återbekomma
såsom nödige vid RevisionsVerket. Och
afvagta Deputerade i anseende till den i ofvanberörde
måtto återstående delen af så väl
KrigsRevisionens som Deputerades åtgärder,
Riksens Höglofl. Ständers förordnande, om och
när Deputerades befattning skall upphöra. Stockholm
den 11 November 1817»
O. F. Påhlman. B. Sandell.
Sven Wijkman Cson. Joh. Jak, Hedrén.
P. Hallqvist. E. G. Holm.
Eric Ericsson. A. Danielsson.
■d, Grunde n»
(De hit hårande Bilagorfinnas serskildt tryckte
och hit intecknade under Lit. A. B. C,
N:r 10.
Riksens St cinders Justitia Ombudsmans
EmbetsBerättelse för år 1816.
Den mig, enligt RegeringsForm och Instruction
åliggande skyldighet, att årligen genom
Trycket kungöra en EmbetsBerättelse öfver
Ragskipningens tillstånd i Riket, får jag härmed
fullgöra för det nu slutande året och den korta
tid af det nästföregångna, sorn efter sista Riksdag
förflutit.
Jag
justities Omkidsm. Emi et s Beritt elser. 193
Jag har trott mig böra undvika, att genom
egna anmärkningar öfver de här förekommande
juridiska ämnen söka att gifva rigtning
åt det allmänna omdömet.
Det vägledes
säkrast i sådane fall genom hvarje Läsares upp*
märksamma granskning ,af på offentliga Handlingar
grundade och Lagligen utredda facta ,
hvilkas beskaffenhet äfven kunna föranleda till
fattande af begrepp om förvaltningen af det mig
anförtrodda Embete och de delar af Lagskipningen,
vid hvilka, under loppet af den tid denna
Berättelse omfattar, mina åtgärder varit fästade.
_ Att dessa nu förekomma i större antal
, än uti mina förra EmbetsBetättelser, härrörer
förnämligast deraf, att de under förra åren
anhängige gjorde mål blifvit under det sist
förflutna , med slut afhulpne.
Det Stadgande, hvilket Kongl. Majit, uppå
Biksens Ständers underdåniga anhållan, den
16 September 1812 i Nåder utfärdat, att Konungens
Befallningshafvande, hvar för sitt Län,
skulle, vid Markegångarnes upprättande och
expedierande , till Biks. St. Justitieombudsman
insända ett Exemplar af MarkegångsTaxan, på
det han i vanlig väg skulle kunna deruti söka
någon till äfventyrs nödig ändring, hafva i
anledning så väl af flere Riksdagsmäns påminnelser
, som af hvad i min EmbetsBerättelse
för år 1814 derom blifvit anfordt, Riksens
Ständer fi nnit medföra så betydliga olägenheter
genom dröjsmål uti Markegångs-prisets be
Bihang
till Riks-St. Prat, IS17 och ISIS* lidra Simi. Nit 2J»2ö»
194 Justitia:Ombudsm. EmldsBerdttelser.
Stämmande och de af uppkomne hinder både för
Räntegifvare och Räntetagare att inom föreSkrefven
tid uppgöra deras Liquidet , och för
Kronans Uppbördsman, att debitera, uppbära
och redovisa de Ordinarie Räntorne, att Riksens
Ständer ansett sig bora uti underdånig skrifvelse
den 20 Julii Ib 15 hos Kongl, Majit anmäla
den önskan , att deras JustititeOmbudsman
måtte ifrån vidare befattning med MarkegångsTaxornes
granskning varda befriad.
Denna underdåniga önskan har Kongl.
Majit i Nåder gillat, och genom serskild Nådig
skrifvelse den 20 derpå följde September
mig derom förständigat, hvarjemte Kongl. Maj:t
genom allmänt Påbud under samma dag i Nåder
täckts förordna , att hvad öfver enskildta
personers och Fromma Stiftelsers eller deras
Ombudsmäns Besvär öfver Markegångspris uti
Kongl. KammarCöliegiuffi beslutes, ehuru det
kunde föranleda till ändring i TaXan , ej kommer
att gälla till förmon för andra, än den,
eller dem , sorn den vunna ändringen i rättan
tid sökt, hvarföre någon allmän Kungörelse derom
i Fänet icke heller behöfver utfärdas; men
derjemte att KammarAdvocatFiscalen i alla fall
åligger att tillse huruvida något vid Marke*
gångsTaXorne , å Kongl. Majus och Kronans
vägnar, kan vara att påminna, och i sådan
händelse sina Anmärkningar deremot i I.aga
ordning utföra, Föröfrigt, Och på det rymligare
tid måtte blifva emellan dagen för MarkegångsSätiningeri
och den dag, inom hvilken
Räntegifvare och Räntetagare böra lemna hvarandra
tillsägelse, huruvida Räntepersedlame
justitieeOmbiidsm. ÉmbetsÉerdtteiser.
Skola iri natura, eller med penningar utgöras
Samt för att bereda eri möjlighet, att de besvär,
söm öfver MarkegårigsTaxan anföras, kunna j
innari berörde tillsägelse , sorn hädanefter alltid
bör ske före Thöms-däg, h i rind afgöras ; haf
Kongl. Maj:t i Nåder förordnat , det tideri för
Markegårigs-sättnihgS verkställande, Sorn enligt
Kongl. Kungörelsen den i Öctobér i 8xo varit
bestämd till någori af de Bolf förstå dagarna af
December , hädanefter skåll tillbaka flyttas till
början och sist innari deri 5 i November, på
Satt uti Kongl. Förördriirigen den 82 Julii 18ö^
derom tillförene varit stadgadt.
Éftér det tös mig blifvit anmäldt , alf é«
friöt Höre af det vid Arméeri , Flottorne och
Garnizoner under kriget tjenstgörande Och sedermera
hemkomne Extra Roterings- , Förstäfkhirigs-
och BeväringsManskapeé Värfnings-arispråk
blifvit anstäldt på deri grund , att de eftéf
hemkomsten iffåri kriget hvarken varit försedde
med så kalladt Laga försvar, ellef krina
iiäf sådant sig förskaffa 1 noret så kort tid , sorni
Eöffattnirigarné utstaka, har jag den ii Februari
nästledif år, uti underdånigt Memorial till
Arméens Högsta Befälhafvare , Hans Kongl,'
Höghet RföftPrinséri anmält detta förhållande i
såsom ej allenast orättvist emot de Stridsmän ,
hvilka för Rikets försvär nyligen vågat Lif och
Blod och j hemkomne på en årstid, då Allmogen
dels hade minsta behof af arbetare,, dels i
Laga tid' sig dermed försett, utan egit föfvål»
laride blifvit tjenstlösa, icke borde föfblaridäs
med Lösdrifvare, sorn af vanart och lättja söka
lyS ^Justitia Omludsm. EmbetsBeråttehtr*
tillfällen att i sysslolöshet ligga Samhället till
last; utan ock skadligt för den nu mera allmänt
förbättrade Opinion om nyttan och nödvändigheten
äfen rätt använd Conscription såsom det
säkraste försvarsmedel för detta Land ; hemställande
jag derföre till Hans JCongl. Höghets
Nådiga pröfning j att hos Kongl. Maj:t anmäla
behofvet af ett allmänt Påbud , hvarigenom de
af ofvannämnde Manskap, hvilka till äfventyrs
redan kunde vara dömde till krigstjenst, eller
ställde under anspråk till sådan tjensts åtagande,
måtte derifrån befrias, äfvensom att dylika
anspråk ej måtte anställas eller upptagas emot
någon person af berörde Manskap, förr än det
vöre bevist, att han, efter nästinfallande Legostämma
den I October 1815^ saknade Lagligt
näringsfång.
Sedan detta ärende hos Kongl. Majit i underdånighet
blifvit föredragit, har Hans Kongl.
Majit i Nåder låtit förständiga samtlige Dess
Befallningshafvande , att ingen af det hemkomna
extra Boterings-, Förstärknings- eller BeväringsManskapet,
som gjort tjenst till Lands eller
Sjös , må , enligt VärfningsStadgan , såsom
saknande Laga försvar, dömas förfallen till krigstjenst
vid de lndeldre eller Värfvade Begementerne,
så framt han, innan nästa Legostämma
inträffade , förskaffat sig tjenst, eller sådant nä*
ringsfång, som Laga försvar medförde; Hvarom
jag, på Nådigste befallning, genom Handbref
ifrån Föredraganden uti KrigsExpeditionen
af Konungens Cancellie , den 38 Febrsarii
besagde år, blifvit underrättad.
' JustiticeOmbudm. EmbetsBerdttelser. 197
Uppå derom hos mig gjord skriftlig anmälan
, att ett till JustitiaeRevisionsExpedition af
Kongl. Majrts Cancellie redan den 31 Mars
1812 inkommit mål emellan sedermera aflidne
Majoren Stael von Hollstein å ena, saint BruksPatronen
F. Horneman jemte bemälte Majors
öfrige Borgenärer å den andra sidan, mot slutet
af år 1814 ändå icke vore afgjordt, hvilket
mål varit på Herr BevisionsSecreterarens Friherre
Boyes Rotel lottadt ; samt af den anledning
att till tnin kunskap kommit, det uti ett
af bemälte Herr Friherre och RevisionsSecreterare
föredragit mål emellan Capitainerne
Braun och Bagge å ena, samt Handlanden
Wtetterling å andra sidan, Domen, ehuru omröstningen
i Kongl. Maj:ts Högsta Domstol redan
den 27 Julii 1814 blifvit slutad , likväl ändå
icke den 19 derpåfoljde November varit utfärdad,
har jag om förhållandet med desse mål infordrat
underrättelse af nyssnämnde Föredragande och
af honom erhållit det svar , att sjuklighet jemte
föredragning af lika angelägna mål , som det
emellan Stael von Hollstein och hans Borgenärer
, hindrat honom alt sig dermed vidare befatta
, än att utfärda den skriftliga Berättelsen,
samt att Acten uti det Wa;tterlingska målet,
under Herr Friherrens och RevisionsSeereterarens
frånvaro på Uandet , blifvit af hans tjenstefolk
här i Staden emottagen , men förlagd ,
så att han ej förr än långt derefter skall kommit
i erfarenhet , att densamma funnits
hans ägo.
Som jag ansett möjligheten af en sådan
händelse, hvilken skall vållat, det nämnde Dom
l<pg justitia Ombudsm, Embetsberättelsef.
icke blifvit i behörig ordning ftppsatt och expedierad,
beyisa en alldeles felaktig method vid
Handlingarnes öfverlemnande ifrån den ena
Embetsrnannen till den andra, hvilken method
borde fattas , och den saknade åtgärden vid
Concours målet tycktes utmärka en af Föredraganden
utöfvad pröfningsrätt , hvarigenom företräde
till afgöfan ie blifvit lemnadt åt sednare
jnkomne mål ; Alltså och j. betraktande deraf ,
att bestämda föreskrifter i berörde afseende saknas
uti den för Kongl. Majrts Nedre JustitiasBevision
utfärdade Instruction af den 3 Aug.
1809, och det med Kongl. Majits Nådiga vilja,
att Lag och Lätt oväldigt och utan onödig
(ids utdfägt skipas i allmänhet och i synnerhet
i Konungens Högsta Domstol, af mig ej ansågs
öfverensstämma, det Föredragande af säda?
lie skäl , som Be visionsSecreteraren Friherre
Beve anfört , uppehålla sakers afgörande så lång
t’td , sorn de tvenne ofvannämnde: att ibland mål
af lika angelägenhet befrämja slutligt afgörande
af senare inkomne, än äldre, och att KäitegångsHandljngar,
genom sättet hvarpå den ena
Embetsrnannen dem till den andra öfverlernnar,
ku rina blifva förlagde , har jag uti underdånig
skiifvelse till Kongl. Majit den g December
1814, i und rdåpighet hemställt nödvändigheten
af klara och bestämda föreskrifter till efterlefnad
af vederbörande i förrbeförde faU, och
att underlåtenhet att dem iakttaga matte medföra
ansvar, såsom för Embetsfel.
Uti Nådigt svar derå den 5 April näst*
Jfdit är , har Kongl. Maja i Nåder täckts förjdara,
att sedan Herr JustitiaeCancelleren och
jfiutitioeOmbiidsm■ Embets Berättelser. 199
Comrnendeuren af Kongl. Nordstjerneorden
Grefve Trolle Wachtmeister öfver min underdåniga
hemställan blifvit hörd och i anledning
deraf tillkännagifvit, att han kort förrän min
underdåniga skrifvelse inkommit, den 30 November
1814 förordnat, det ProtocollsSecreterarne
böra, då RevisionsActer, efter slutad omröstning
hos Högsta Domstolens Ledamöter, för
Proiocollet icke mera behöfva* , öfverlemna dem
till JustitiasCancellerens tjenstgörande Gancellist,
som derefter borde draga försorg , att de blifva
tillställde den Referent, som de, enligt af Protocolls-föranden
bifogad skri frel ig underrättelse,
tillhöra; ansåg Kongl, JVRjtt någon vidare åtgärd
i detta afseende icke vara af nöden. —-  Och emedan Måls olika beskaffenhet fordra en
Större eller mindre skyndsamhet för deras afgörande,
deraf pröfningen icke borde RevisionsSecreterare
mera än StatsSecreterai e och Ledamöter
i HofRäVterne och Collegierne, med hvilka
Embetsmän de derutinnan ärg i lika förhållande,
betagas; Och dertill kornmo, dels att genom
den af Kongl. Maj:t vidtagne åtgärd , att
den balance , som vid 18 I4 års slut funnits af
oafgjorde mål, blifvit sammanslagen och på en
Rotel uppförd och tili en serskild Föredragande
öfverlemnad, något uppehåll i ärendernas
ordentliga gång icke vore att befara, hvilket
JustitiasCancelleren j såsom Ordförande i Nedre
Revision, jemväl vore genom sin närvaro derstädes
i tillfälle alt kunna efterse , och dels att
en Part, sorn tror sig vara i sådant fall lidande,
hade att deröfver på behörigt ställe klaga ;
ty har Kongl, Majit i Nåder funnit någon för
-
aoo justitiaOmbtidsm. EmbetsBcrdttelser.
ändring uti grunderne för RevisionsSecreterarnes
arbete i berörde hänseende icke fordras.
Selan till min kunskap kommit , att Sammandraget
öfver Bevillningen för år 1813 uti
Götheborgs och Bohus Län , hvilket sammandrag
, enligt föreskriften uti 18X2 års BevillrungsSt^dga,
inom Januari månads slut påföljande
året 1814 till Rikets Ständers RiksgäldsContoir
bort vara insändt, genom Herrar Fullxnägtiges
derstädes serskildte Skrifvelser den 1
September, 3 November och 15 December besagde
år blifvit äskadt, utan att sådant någon
•verkan medfört, och jag i anledning deraf under
den 20 Januarii 18 15 anmodat Konungens
Befallningshafvande i berörde Län , att från
LandsContoiret infordra förklaring öfver orsake-na
till dröjsmålet och den samma jemte egit
utlåtande til mig insända; Så har, efter det jag
ej kunnat godkänna den inkomne Förklaringen
uti detta vid första påseendet mindre betydliga
mål, men som, enligt hvad här nedanföre skall
upplysas, haft sammanhang med vigtigare följder
i afseende på Uppbördsverket i Götheborgs
och Bohus Län , jag varit föranlåten anmoda
AdvocatFiscalsEinbetet i Kongl. KammarRätten,
att för i fråga varande försummelse vederbörande
tilltala.
I följd deraf, och på Actors derom gjorde
påstående , att de för försummelsen hvardera
mätte fällas till Femtio Riksdalers böter och
derjemte undfå föreställning om nödvändigheten
, att med noggranhet iakttaga och fullgöra
åliggande Embetspligter, hafva väl både Herr
jhistiticeOmbudsm. EmbctsBerdttdser. sol
Landshöfdingen och LandsKammereraren , uti
Memorial den i Junii 18x5, till Kongl.
KammarRätten insändt Femtio Riksdaler för
hvardera, med anmälan tillika, att det åtalade
dröjsmålet härrört af under kriget 1814 högst
trägna göromål, hvilka gjort det tillen omöjlighet
, att kunna följa de vanliga ärendernas jemna
gång; Men Kongl, KammarRätten har icke dess
mindre genom Utslag den 20 i sistnämnde månad
förklarat , att, sorn både Actor behörigen
styrkt och Herr Landshöfdingen och LandsKammereraren
sjelfve erkänt , att Sammandraget
öfver 1813 års Bevillning för Götheborgs
och Bohus Län till RilcsgäldsContoiret icke blifvit
insändt förr, än den 8 Februarii 1815 , oaktadt
Herrar Fullmägtige uti flere serskildta
skrifvelser derom erindraf, och för berörde
Sammandrags fördröjde
de ursägt ej kunde antagas hvarken de af LandsKammeeraren
för sin del gjorde och af Herr
Landshöfdingen understödde invändningar , Vtt
underlydande Redogörare i Länet , till hvilka
det vid RiksgäldsContoiret upprättade Formu*
lair för berörde Sammandrag icke skall kunnat,
för andra angelägna ärender, så hastigt utskrifvas
, dels visat försummelse i erforderliga uppgifters
afgifvande tiil LandsGontoiret , dels ock
så felaktiga uppgifter dit inlemnat , att de till
ny åtgärd mast återförvisas; och att af Krigsrustningar
tillkomne mångfalldiga göromål gjort
det omöjligt, att de vanliga ärenderna i laga
tid besörja , enär deremot förekommit , att de
omförmälde Formulairer till BevillningSammandrag
, efter deras tydliga anvisning, endast va
-
202 fjfusthiaOmbudsm, EmbetsBerättelser,
rit tjenande till efterföljd -vid BandsContoirén ,
men Icke för underlydande Uppbördsman, hvilka
deremot haft att ställa sig till efterrättelse
de vid BevillningsFörordningen befintlige Formulairer:
att BandsKammereraren icke gittat
styrka, eller ens troligt göra, det underlydande
Redogörare varit till dröjsmålet vållande ,
eller att någon åtgärd till deras skyldigheters
fullgörande blifvit af BandsKammereraren emot
dem vidtagen, ehuru sådant enligt både- Landshöfdingelnstruction
och 1739 års UppbördsReglemente
, honom vid ansvar ålegat : att öfver
hopade
göromål af Krigsärender destornindre
bordt hindra XjandsKammereraren att sjelf, inom
förelagd tid, uppfylla sina tjenstepligter,
Som han dertill ägt Constitueradt biträde uti
BänsBokhållaren , och att han hvarken hos
RiksgäldsContoiret eller Konungens Befallningshafvande
gjort anmälan örn hinder för arbetets
fullbordan, hvilket lian uraktlåtit ända till dess
han igenom min vidtagne JBmbetsåtgärd dertill
blifvit tvungen;
eller Herr Bandshöfdingens
egne föreburne hinder deraf, att han på JMådig
befallning varit föranlåten att begifva sig ifrån
BandshöfdingeSätet till Arméen i Norrige , enär
sådant funnos hafva inträffat långt efter den
tid, då Sammandraget bordt vara till RiksgäldsContoiret
insandt och Herr Landshöfdingen ej
kunnat visa sig hafva användt den medelst Circulaire
Brefven den 20 Dec. 1729 och 18 April
1785, 1739 års UppbördsReglemente och 173^ ars
Bandshöf ingelnstruction honom uppdragne tillräckliga
magt och myndighet, att tillhålla BandsKammereraren
och andra underlydande till deras
skyldigheters uppfyllande, hvarförutan en längre tid
jfiistitiaOmbudsm, EmbetsBerättelser. 203
förflutit efter Herr Landshöfdingen hemkomst
ifrån Krigsorten, innan berörde Sammandrag,
efter flere frugtlösa pcb obesvarade påminnelser
ifrån RiksgäldsContoiret, omsider dit inkommit,
hvilka påminnelser Herr Landshöfdingen , i anledning
af flen uti Författningar honom ålagde
pligt, att både under sin frånvaro vara uppmärksam
på ärendei-nes behöriga skötsel , och
yid sin återkomst genast af Handlingar och
D iarier derom taga skyndsam kännedom , icke
bordt tillåta att utan verkan förblifva : Alltså
blefvo i formågo af pfvanåberopade Laga Stadgar,
jemförde med 1 Cap. x 2 §. Rätteg. Balken ,
Herr Landshöfdingen och LandsKamOreraren
hvardera sakfällde till Femtio Riksdalers Banco
böter, till treskiftes emellan Kongl. Maj;t och
Kronan , Götheborgs Stad pch Actor , af hvilka
böter, såsom redan insände, Kronans och Stadens
andelar skulle till LanflshöfdingeEmbetet
i Götheborg återsändas att i behörige Cassör
lefvereras erpot qvittepce , som till Kongl. KammarRätten
borde inlemnas, men Actors andel
af samma böter agde han att genast utbekomma.
Uti underdånig skrifvelse af den 2 Aug.
1815 hafv.a Riksens Ständer hos Kongl. Majit
anmält, att vid den revision, som blifvit anstäld
öfyer RiksgäldsVerkets styrelse och förvaltning
sedan 1812 års Riksdag, hafva Riksens
Ständer erfarit, att ehuru, enligt det från
Götheborg och Bohus Län till RiksgäldsContoiret
ipsände Sammandrag öfver 1813 års Re»
yillning, taxerade beloppet deraf stigit till
2o4 JustitiaOmbuds m. EmbetsBerdtteUer.
1274,769 R:dr 93 st. 9 r.; men Afkortningarne,
Afskrifningarne och Omkostnader m. m. endast
utgjort 5,954 R:dr 38 sk. lo r., och den till Uppbörd
fastställde Summa således varit 268,814 Rldr
32 sk. 11 r., utom 16,596 R:dr 38 sk. 11 r., hvilka
efter Dandsräkenskapen tillkommo, hade likväl, vid
Uppbördsårets slut icke mindre än 228,145 R:dr
39 sk. och 3 r. varit balancerade, hvaraf en
högst obetydlig del bestått i Restantier; Och då
deraf ville synas, som allt för mycken efterlåtenhet
vid Uppbördens infordrande af de Skattskyldige
fått äga rum, eller ock, att TJppbördsmännen
icke blifvit till hål Ine, att de influtne
medlen i föreskrifven ordning till UandtRänteriet
aflefverera , i hvilka båda fall en alfvarsam
rättelse vore nödvändig, hade Riksena Ständer,
utan att kunna göra afseende på den i UandsContoirets
till RiksgaldsContoiret afgifne Förklaring
meddeldte uppgift om en Summa af något öfver
50,000 R:dr, som till krigskostnader skall
blifvit anticiperad *), till Kongl. Mai:t framburit
den underdåniga anhållan, det täcktes Hans
Kongl. Maj:t i Nåder låta anbefalla Serskild och
sträng undersökning om tillståndet med Uppbördsverket
i Götheborgs och Bohus Uän
och att densamma , så vidt möjligt vore, måtte
vinna fullbordan, innan sista UppbördsTerminen
af det löpande året inträffade.
Detta mål har, i anseende till min redan
förut vidtagne här ofvan omförmälte åtgärd med
De till RiksgäldsVerket hörande och dit anslagne Medel
må icke under någon förevändning, eller med hvad
vilkor som helst, derifrån ryckas, eller användas cili
andra behof än dem Riksens Ständer bestämt. Allt förordnande,
som deremot strider, vare kraftlöst, 68 5-  af 1809 års Regeringsform.
jluititice Ombudm. Emfjets Berättelser. 205'
Uppbördsverket i Götheborgs Län, jag ansett
vara af deri beskaffenhet, .att jag efter Riksdag
gens slut, äfven bor >e följa det med min Em,
betsupprnärksamhet, och har, efter min i följd
deraf till Kongl. KamrnarCollegium aflåtne skrifvelse,
genom J?ess svar dera den 23 October
förledit år jag inhämtat, det Kongl. Majit under
den 4 i nyssnämnde månad, i Nåder förordnat
Lagmannen Herr F. Boheman , att i Kam*
marAdvocatFiscalen, nu varande Herr Kam-i
marRådet Kruses öfvervaro, med biträde af en
person , i egenskap af LandsKamererare, den
Kongl. KamrnarCollegium skulle utse och förordna,
utan uppehåll företaga och afsluta en
noggrann undersökning om UppbördsVerkets
tillstånd i merberörde Län, och att KammarCollegium
anbefallt Konungens Befallningshafvande
i Götheborg att ej allenast låta specifike
RestLängder så väl för Städerne, som Landet,
samt andre nödige Handlingar hållas de tillförordnade
Restransakningsmännen tillhanda, utan
ock att genastinhibera Uppbördssjämmor,om någre
sådane i Länet redan voro utlyste, emedan ingen
Uppbörd för år 1815 derstädes fingo företagas,
innan föregångne arens Restantier hunnit
examineras och utredas.
Öfver denna Restransaknings - förrättning
hafva de dertill committerade i underdånighet
hufvudsakligen inberattat, det på 1814 års Uppbörd,
alla föregångne årens] Restantier och J815
års Capitations, BränvinsConsumtions- och Pannerymds-afgifter,
ehuru under desse rubriker,
summan, som ifrån Götheborgs och Bohus Län
sedan den 1 Maji 1814 bordt utgå, uppgått
*o6 jfus titia Ombudsm. Emb et s B erdi. t elser.
till icke mindre än 718,870 R:dr 18 sk. oell
8 r. , ändå den 16 December 1815 ej återstodd
mera än 25,253 Rtdr 15 Ek. 8 r. i hela Länet
, hvaraf likväl 10,542 R:dr 28 sk. voro' inhiberade
medel och böter, samt 11,371 E:df
47 sk. beroende på handräckning och bortflyttade
personers efterlysning $ så att verkliga Restantie-summan
i Länet vid berörde tid icke
skulle Utgöra méra än 3,338 Ridr 36 sk, och
8 r. Råneo.
Sedan denna Berättelse, sorn i. öfrigt inne^
hållit uppgifter om de svårigheter, hvilka mött
vederbörandes tillsyn vid Uppbördsverket under
én tid , då MilitaiiÖperatiönér t Norrige'
och én Eldsvåda i Götheborgs Stad inträffat,•
blifvit till Kongl. Majus Nådiga pröfning omedelbart
föredragen, har i anledning deraf Kongl.
Maj:t uti Nådig skrifvelse den 24 Januarii innevarande
år till Dess Befallningshafvande uti
Götheborgs och Bohus Lärt förklarat dess Nådiga
välbehag öfver välbemälte BefallntrigshafVartdes
förhållande i äfseénde på Uppbörds Verkets
goda skick uti det honom i Nå er anförtrodde
Län , och då ändamålet med den af Riksens
Ständer bégärdfe Restransakning i rnéränämnde
Län vore uppfyldr , skulle Handlingarne
derom,’ till vidare upplysning och förvarande $
till KammarCoIlegium öfversändäs.
örn man deraf kunnat hämta anledning att
Sätta i tvifvel befogenheten af Riksens Ständers
ofvan ötörördé underdåniga anmälan drif UppbördsVerfcets
tillstånd i meranarrinde Län, har
likväl både nödvändighet deraf och riktigheten
af de uppgifter,, sorn’ dertill gifvit anledning,'
Justities Ombudsttii Emb et s B er ättel ser. 207
snart visat sig genom Konungens Befallnings*
bafvandes i samma Län den 25 näsilidne Junit
till Kongl. KammarCollegium och Kongl. KammarRätten
aflätne sk lfvelse , deruti omförinäles
den lika sä oväntade, som bekymmer tulla händelse,
att nu mera aflidne Krono Fonden Jaeob Grönwall vid
redovisning af tippburne Medel begagnat RänteriQyittencer,
hvilka befunnits vara alldeles falska, upptagande
tefvereringav till icke mindre belopp, dn
tillsammans 43,617 Rdr 31 sk. 11 r. Banco , af
hvilka icke ett öre till Landt Ränt erid ingått J Varande
det tillika upplyst af ett samma skrifvelse
bifogadt Protocoll öfver anställde Cancellie*
förhör med LandsKamereraren Herr Kammar*
RättsRådet Johan Grönvall, J.änsBokhållareri
Blomberg Och förre HäradsSkrifvaren uti afledne
Kronofogden Grönwalls fögderi Peter forssberg
samt LandtRäntmästaren Liedquist } hvars
hörande då funnits nödigt, att af de Upptäckte
falska qviftencer, hvilka icke varit annoterade
Uti LandsContoirets CalculatiönsBok, ett varit
Stäldt på 9,908 R:dr 39 sk. iö t., för 1813 års
Uppbörd, irenne på sammanräknade 26,124 R:dr
20 sk. Iö r. för 1814, och ett för 1815 på
7,584 R:dr 19 sk. 3 r.; Och hade , jemte det
LänsBokhållareri Blomberg, såsom misstänkt
för delaktighet i förfalskningen, genast blifvit
1 häckte inmanad, till säkerhet för berörde brist
Konungens Befallningshafvande låtit med qvarstad
belägga all både lös och fast egendom, tillhörig
LandsKamereraren Herr KammarRättsRådet
Grönwall, förre Häradsskrifvaren forssberg
och aflidne Kronofogden Grönwalls Sterbhus.
Sedan detta nya förhållande blifvit kos
ao 8 Justitia Ombud sm. Embets Berättelser'. ,,
Kongl. Majit i underdånighet anmäldt, hai
Kongl. Majit ansett angeläget, att en noggrann
undersökning af Götheborgs och Bohus Läns
UppbördsVerk i hela dess vidd matte företagas och
i sådant afseende i Nåder förordnat Herr KammarRådet
L. O. Faegersten, att i egenskap af
■vice Landshöfding skyndsamligen lägga hand
icke allenast vid den yppade balancen och hvad
dermed gemenskap ägde, utan ock vid alla de
ärender, sorn röra utredandet af UppbördsVer.
kets rätta tillstånd i samma Län, samt uti allt
detta vidtaga de åtgärder Kongl. Majits Befallnigsbafvande
enligt Lag och Författningar tilta
höra, om hvilket allt Kongl. KammarCollegium
uti Nådig skrifvelse den lo Julii innevarande
år blifvit förständigadt.
Jag liar anmärkt vid Kongl. Majits Befallningshafvandes
på Gottland utfärdade Kungörelse
af den 25 Februari 1814, deruti vid vite
af En Riksdaler Tretiotvå skill, påbjudes, att
alla vägfarande skulle begagna vänstra sidan
vägen, att Föräldrar och Husbönder borde ansvara
för den förseelse deras barn och tjenste,
folk i detta afseende begå, och att de derföre
ådömde böter skulle delas till hälften emellan
, o
Åklagaren och den Sockens FattigCassa, der förbrytaren
vore bosatt eller Mantalsskrifven : Att,
om Locala förhållanden på Gottland kunna föranleda
till ett så ovanligt Påbud, som inskränker
Nyttjande-rätten af allmänna farvägar till
blott ena hälften deraf, hvilken inskränkning
skulle för vägfarande, vid mörka årstider, kunna
-
fjfustlticeOmbudsm. EmbetsBerdttelser. 209
na medföra större olägenhet och skada * än Sorn
kan befaras af de i Kungörelsen nämnde gropar
och spår, hvilka genom färdandet midt på
Vägen förmodas uppkomma, så vöre dock stadgandet
om Föräldrars och Husbönders ansvarsskyldighet
för, deras barns och tjänstehjons förbrytelser
i berörde fall både i sig sjelf olagligt
och stridande emot den allmänna Lag-regeln ,
att hvar skall sin sak ensam bota; Hvarjemte
den anbefaldte fördelningen af Vitesböterne vore
stridande emot Kongl. Brefvet den 26 Apr.
I785 jemfördt rned Kongl. Förordningen den
30 Sept. 180!, hvaruti föreskrifves, att sådane
böter, utan undantag af dem, som af Konungens
Befallningshafvande ådömmas,och hvilka
förut, likmätigt 10 Cap. 2 §• Utsökrt. Balken,
Varit dess ensak, nu mera böra emellan Konungen
och Åklagaren lika delas.
Emot en annan af Välbemälte Befallningshafvande
den 4 Mars nyssnämnde år 1814 utfärdad
Kungörelse har jag likaledes anmärkt,
att det deruti stadgade förbud emot så kallade
Lekstugors hållande på Gottland, vid vite a£
Sex Riksdaler Tietiotvå Skill, för dert Husbonde
eller Matmoder, sorn vid sin gård tilläto
eller befordrade sådane Folksamlingar, och En
Riksdaler Sexton Skill, Banco för hvarje person ,
utom Gårdsfolket, som dylika Lekstugor bivistade,
hvilka böter för Utsocknesfolk skulle fördubblas,
vore så mycket mera olämpligt, Som
de vid Lekstugor uti Veskinde och Sjönhems
Socknar förefallne oordningar, hvilka uti Kungörelsen
uppgifvas såsom anledning till dess UtBihang
till Riks-St. Proh 1S1 j och i 8lS. z:dra Sami, N:f 27,18.
sio Justitia OmbtidstJl. Emu et s B trätt eliels er.
färdandej voro tillfälliga omständigheter, hvaraf
ingen saker grund borde hämtas, att med
egenskap af brott stämpla handlingar, hvilka ej
allenast äro i sin natur oskyldiga, utan ock genom
sedvänja hos Folket vunnit helgd af oumbärliga
nöjen, hvilkas njutning hvarje klok Sty«
reise haldre borde befordra än igenom vitén
förbjuda, och om sädane lustbarheter' kunde Menige
Man förvägras af den orsak , att brott dervid
någon gång utöfvas , torde hvarken ting
eller förhållanden i 1 ifver kunna tänkas, som ej
af enahanda anledning bovde underkastas prohibitiva
Lagbud, och Ivar jag icke kunnat anse
det af Konungens Befallningshafvande uti ofvannämnde
Kungörelse, på prof erli tills vidare,
medgifne vilkor , att närmast hvarannan belägne
gårdars ungdom, till ett antal af lo ä 12
personer, samrnanräknadt af båda konen, skulle
få samla sig till Dans, Lekar och Kroppsöfning
gar , gifva någon bestämd anledning att förmoda,
det befarade oordningar lättare kunde före*
kommas vid desse mindre samqväm , än viri de
talrikare, som på Gottland förr lära vaiit öllige
och tillåtne.
Uti samma Kungörelse hade Konungens Befallningshafvande
äfven gifvit tillkänna sitt beslut,
att årligen låta offentligt kungöra de Brottmål,
som efter den tiden blefvo vid Länets Domstolar
åklagade, till rättmätig nesa) får de bratslige
och varning till redlige. Medborgare., att får
sädane vanartige taga sig vill vara.
Då brott medför minskning uti Medborgliga
rättigheter, såsom tjufnad och lurendrägeri, eller
cck då öfverträdelse af allmänna Hushåll».
justitia:Ombudsm. EmbetsBtrdttelser. afl
Författningar fördrar ett vidsträcktare ansvar än
Sorn Lagstiftaren funnit godt i penningböter utsätta,
såsom för oloflig Bränvinsbranuing, har väl
en sådan allmän BrottmålsKungörelse i vissa färre
fall af Lagarne varit godkänd; Mert derutöfver
finnér jäg någon Statens Embetsman desto mindre
vara berättigad, att egénmägtigt utsträcka
dessa Lagats tillämpning till andra förekommande
stötre och mindre brött, utan undantag, som
ett dylikt offentliggörande af en vilseförd Medborgares
första brott eller förseelse, Söm icke
Sällan (illkomfnit mer af öfverilning och én ®-  lycklig tillfällighet, än af vanart och öfverlagd
Ondska, tillskyndar honom ett ökadt straff af
den eftertänkliga beskaffenhet, att det ofelbart
försvagar liar^s moraliska känsla och till intet
gör den blygd, sorn oftast mer, ärt yttre Lag*
bud , tillbakahåller ifrån missgérningars Utöfning.
Då jag ej kunnat godkänna den af Konungens
Befallningshafvande infordrade och den 13
Junii nästlidrie år till mig inkömné Förklaring
öfver desse miné anmärkningar vid de klandrade_
Kungörelserne, hvilkas Laglighet Konungens
Befallningshafvande velat beskönja genom
dermed åsyftad nytta och ordning uti det honom
i Nåder anförtrodde Län, har jag funnit
mig föranlåten, att, till vinnande af nödig ansedd
lättelse deruti, öfverlemna Handlingarna
i målet till AdvocätFiscals Émbetet i Kongl*
Svea HofRätt , att emöt Konungens Befallningshafvande
föra den talan, hvartil^ Lag och beskaffenheten
kUnde föranleda.
Innan någon hufvudsaklig åtgärd häruti aff
si2 Justitia Ombudsm. Emi et t Berättelser.
vederbörande hunnit vidtagas, har, uppå EiksdagsFuUmägtiges
af det Hedervärda BondeStåndet
ifrån Gottland Jacob Jacobson Kinners
och T.ars Jacobsson Peinarfves, vid sista Urtima
Biksdag , anförde underdåniga klagan öfver
berörde Kungörelser, Kongl. Majit i Nåder resolverat
och genom Nådig skrifvelse j den 12
Mars innevarande år förständigat Dess Befallningshafvande
på Gottland derom, att, som skiljaktige
begrepp visat sig om Landshöfdingens
Författningar rörande vägarne och färdandet
derå ; så agde, till undanrödjande deraf, Landshöfdingen
utfärda en Förklaring deröfver,
instämmande med allmänna^ Lagens stadgande
uti 4 Cap. 1 §. och 25 Cap. 6 .§. Byggn.
Balken samt 23 §. i 17 34 ars GästgifveriOrd.
ning; men , som i anseende till den händelse
sistnämde §. och Landshöfdingens Kungörelse
den 25 Februarii 1814 omförmäler, det icke
vore lämpligt, att någon annan för den utstakakade
plikten ansvarar, än den, eller de, som
sjelfve mot förordnandet sig förbryta; Så borde
landshöfdingen uti den med.delande förklaringen
tillkännagifva, att Föräldrars och Husbönders
ansvar för deras barn och tjenstefolk ej
skulle sträcka sig vidare, än att de i allt hvad
på dem ankomme, borde ej allenast förmana
dem till Författningens efterlefnad, utan jemväl
befordra deras inställande till vederbörlig
Domstol, om de för slike öfverträdelser varda
dit inkallade.
Beträffande åter förbudet emot Lekstugor ,
så, ehuru flere märkeliga oordningar förefallit
^fustiticeOmbudm. EmbetsBerättelser. 213
vid dylika sammankomster , hvilka fordrat rättelse
, hvadan ock Kongl. Maj.t, uti Landshöfdingens
derom utfärdade Kungörelse icke miskändt
hans vanliga nit för god ordnings bibehållande
inom det honom i Nåder anförtrodde
Kän; Dock, på det ändamålet säkrare måtte vinnas
och Allmänheten genom missförstånd icke
inskränkas i rättigheten, att på ett oskyldigt och
oskadligt sätt vid lediga stunder samlas att sig
förnöja, har Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt Dess
Uefallningshafvande att derom utfärda en ny
Författning , som borde innehålla :
1:0 Förbud emot alla sådana Lekstugors anställande
på Krogar och Värdshus, vid det ansvar
förre Kungörelsen föreskrifver.
2:o. Att när på andra ställen Lekstugor
anställas och personernes antal, båda könen inberäknade,
utgjorde 16 personer, borde någon
inom Socknen vald Ordningsman genast tillkallas
af den, hos hvilken Samlingen sker, vid
vite af Sex Riksdaler Tre tiotvå Skill., för att
Sammankomsten till dess slut öfvervara , samt
vaka deröfver , att Ordning och Lugn bibehålles
, med rättighet att derifrån afvisa den, eller
dem, som i en eller annan måtto , oagtadt erhållne
förmaningar , deremot skulle något företaga.
3:0. Att noga tillses, det vid sådane
Lekstugor någon förbrytelse icke begås emot
Kongl. Förordningen den 20 December 1815,
i det som angår Bränvins-rninutering och obehörig
försäljning.
4:0 Att desse Samlingar skola ovilkorligen
vara slutade sist kl. 10 om aftonen, vid plikt
£14 justitie?Ombtidsm. Embets Berättelser.
för Värden af Tre Riksdaler Sexton Skilling,
samt för hvarje gäst , sohr. öfverblifver denna
timma, En Riksdaler Sexton Skilling-, och sinteligen
5:0.
Att Tjenstehjon förbjudas sig i sadalie
Samlingar infinna, utan at dertill hafva sina
Husbönders tillåtelse, vid ansvar, sorn TjenstehjonsOrdningens
3 Art. 1 3 §. utstakar.
Efter sädane af Kongl. Majit sjelf i Näder
fattade beslut, har jag ansett all vidare åtgärd
i detta mål, å min sida böra upphöra, hvarom
AdvocatFiscalsErnbetét i Kongl. Svea HofRätt
äfven erhållit underrättelse,
Vid en af Konungens Befallningshafvande
i Nyköpings Eän den 2 1 April I815 utgifyen
Kungörelse , om en Commenderings aftågande
af Södermanlands Kongl. InfanteriRegemente
till Södertelje Canalbyggnad, har jag anmärkt,
att de Rotehållare , hvilkas karlar skulle
cotnmenderas , blifvit af Konungens Befallningshafvande
förständigade , att enligt Författningarjre
utreda och till den för Compagniet utsatte
Samlingsplats fortskaffa deras Soldater, hvilka
borde vara klädde ined 1812 års beklädnad eller
SläpMonderingen samt medhafva Linne,
Stöfletter och nödiga Arbetskläder, jemte hela
Beväringen och Utredningen, hvarifrån Cappotter
likväl blifvit undar.tagne, Men sorn detta
Påbud, efter min (anka, varit stridande emot
4 Morn. af Kongl, Förordningen den 4 Rebruarii
1812, der det stadgas, att Soldater äfven
under Commenderingar skola betjena sig af si,
ÄS AlQnsJeringar , yaie ^sig d?, som till dagligt
JiiititiaOmbitdsm. EmbetsBerdtteher. 215'
bruk äro utdeldte, eller de Munderingar, sora
i Rotekistorne förvaras , emot erhållande ersättning
nti penningar, räknad efter fulla värdet af
Munderingens slitning, utan att något behof af
serskildta Arbetskläder för Soldaten , vid dylika
eommenderingar , uti högstberörde Författning
finnes omförrnäldt; Och i afseende på Soldatens
förskaffande till den för hvarje Compagnie utsatte
Samlingsplats, sådan Rotehållarnes skyldighet
nu mera borde hafva upphört , sedan
Kongl, Maj:t i Nåder antagit Riksens Ständers
vid 1812 års Riksdag gjorde underdåniga anbud
att erlägga PassevolanceAfgift, emot befrielse
ifrån Skjuts och underhåll till Soldaten ,
både vid Möten och Commenderingar ; Så liar
jag uti Embetsskrifvelse den so derpå följde
Junii begärt, att uti afgifvande förklaring Konungens
.Befallningshafvande ville upplysa anledningen
till dess ofvannämode af mig anmärkte!
förordnanden.
En sådan förklaring har väl också ifrån
Herr landshöfdingen enskildt, den 15 Augusti,
till min Expedition inkommit, men då jag
ej funnit de deruti pxtelirainairt uppgifne skäl
antaglige och en , efter gifven anledning till
förväntande ytterligare förklaring tvenne månader
utebi ifvit, har jag den 16 påföljande October
1815 , remitterat Handlingarne till Laga
handläggning af AJvocatFiscalsEmbetet i Kongl,,
S*vea HcsfRätt, på hvars AnmärkningsMemorial
Konungens Befallningshafvande, uti dess till
Kongl. HofRätten den 8 Januarii innevarande
år ingifne svaromål , tillkännagifva sig ej vilja
meddela någon hufvudsaklig förklaring förr, än
2X6 ffustiticeOmbudsm. Embetsfitrdtteher.
Kongl. Majit i Nåder svarat uppå Konungens
Refallningshafvandes den 23 förutgångne Octo*
ber ingifne underdåniga ansökning orri rättelse
och upplysning i hvad bemalte Befallningshafvande
funnit otydligt uti Kongl. Circulairet
om Passevolancen den 1 December 1812 , hvilken
ansökning , enligt derom företedi betyg ,
blifvit till Kongl. KrigsCollegii utlåtande remU
erad.
Uti den 18 nästiedne Maji till Kongl. HofRätten
vidare ingifven skrift, har Konungens
Befallningshafvande till Kongl. HofRatrens profning
hemställt, om icke målet kunde anses tillfyllest
afgjordt igenom den Nå iga Fork la ing
Kongl. Majit täckts meddela uti Dess den 30
nastforegångne April till välbemälte Befallningsningshatvande
aflåtne och skriften bilagde Nådiga
Bref af följande innehåll; Att sedan Konungens
Befallningshafvande,, med underdånigt
til)kannagifvande att Riksens Ständers Justitia?-  Ombudsman gjort anmärkning emot dess Kungörelse
af den 21 April XSij, rörande den till
Söder Telje Kanal vid samma tid afgångne ArbetsCornmendering
, framställt de anledningar ,
å hvilka berörde Kungörelse blifvit grundad,
såsom hämtade dels ifrån 1812 års Nådiga Cir»
culaireBref och dels ifrån de förut af FandshöfdingeEmbetet
i JAnet utfärdade Kungörelser
i samma ämne, hvarjemte Konungens Befallningshafvande
i underdånighet anhållit, att,
till undvikande af någon tvetydighet vid Författningarnes
tillämpning hädanefter i dylika fall,
Kongl. Majit måtte derutinnan meddela bestämd
JiåtJig föreskrift till framtida efterrättelse ? har
jfustiticeOmbudsm. Embets Berättelser. 217
Kongl Maj:t i Nåder funnit, att, da Högstbelörde
Circulaire-Bref, angående en allmän Passevolance
för Indeldte Infanteriets fortskaffning
och underhåll på Marcher och Mölen, innehåller
, att de dertill erforderlige bidrag genom
Kongl, Majus och Kronans försorg vidtaga å
Compagnie-Samlingsplatsen , men deruti tillika
icke finnes stadgadt, huruvida med Soldatens
inställande f>an sitt hemvist till närmasie Sam'*
hngsplats skulle förhållas, hade Konungens Befallningshafvande
icke saknat all anledning till
den af honom i denna del gifne föreskrift, helst
säilant med förra vanligheten äfven instämt, deruti
någon ändring icke varit förordnad. Men beträffande
frågan , huru med sådan skjutsning
framdeles bo de förhållas ; Så, enär grunden för
den skedde Passevolancelnränmcgen hvilar deruppå
, att Soldaten icke skall vara annorlunda
utredd , än att han kan marchera med sin packning
, har ej heller dervid ingått i beräkning
erforderligheten af hans inställande genom skjutsning
ifrån hemvistet till CompagnieSamlingsplatsen,
och således lika litet, att Rotehållarne
med något sådant skjutsningsbesvär borde betungas,
i följd hvaraf Kongl. Majit äfven under
den 7 December >813 förklarat Soldaten
skyldig, att emellan hemorten och CompanieSamlingsplatsen
sig sjelf underhålla. Imedier'
tid, och som under ArbetsCommenderingar, då
karlen , för Monderingens besparande , med arbetskläder
är försedd, Kronan eller det Verk,
för hvilkets räkning uppbåd till arbete skett ,
från CompagnieSamlingsplatsen bestått skjuts för
Manskapets arbetskläder , och sådant jemväl hä
-
218 JustitiesOmbudm;. EmbetsBcråttelser.
danefter kommo att fortfara, samt denna anstalt,
ehuru afsedd att bereda besparing ej mindre
för Soldaten sjelf, äu för Rotehållarne och Kronan,
likväl ej vöre af den natur, att Arbetsklädernes
skjutsning såsom en följd deraf kunde
Rotehållarne åläggas , då de nu gällande
Författningar om Beklädnaden icke gifva anledning
att serskildta arbetskläder skola presteras
och Soldaten under arbetet erhåller slitnings-penningar
inberäknade uti den anslagne dagspenningen;
Så har Kongl. Maj:l i Nåder pröfvat
skäligt, att Kronan, eller det Verk, för hvars
räkning Uppbåd till arbete skett, äfven emellan
hemvistet och berörde Samlingsplatser må
bestrida kostnaden för denna skjutsning, om
hvars verkställande på lämpligaste sätt Konungens
Befallningshafvande äga att med RegementsBefälet
öfverenkomma, dock borde till det högsta
en häst med kärra för hvart Corporalskap i
sådant afseende hesta?.
Och som Kongl. Majit, på sätt Dess här
ofvan intagne Nådiga Skrifvelse utvisar, i Nåder
behagat omedelbart pröfva de af mig emot
Dess Befallningshafvande i Nyköpings Dan i
förberörde måtto gjorde anmärkningar; så har
jag, i likhet med hvad i nästföregående Artikel,
i enahanda afseende ornförmäles , ej funnit nå~
gon Domare-åtgärd i detta mål vidare äga rum ,
hvadan ock detsamma uti Kongl. HofRätten den
6 i denne månad af Actor blifvit till afskrifning
anmäldt,
Som hos mig blifvit anmäldt’, att Bonden
Andars Hansson i Finkila blifvit af Konna
-
justitia: 0 mbuds m, Enbet t Beritt eli er. 219
gens Befallningshafvande i Skaraborgs Län
dömd till spöstraff, för det han vägrat utgöra
Courir-skjuts, liar jag, efter inhämtad närmare
kännedom om beskaffenheten af detta mal , gegenöm
infordrande af Konungens Befallnings*
liafvandes den 16 Junii 1814 deruti rrjeddelte
Utslag , funnit dervid anmärkningsvärdt, att de
Uti samma Utslag åberopade Konunga Bref af
den 31 Maji 1763 och 12 Januarii 1776 samt
Jtongl. Förklaringen deri g April 1766, på
grund hvaraf Konungens Befallningshafvande
dömt Anders Hansson skyldig att, för visad
hrotfs ig piatvillja och tredska att utgöra Courirskjuts,
afstraffas med Nio pär spö, hvilket straff
han äfven, enligt bevis undergått, ehuru Innehållande
rättighet för Landshöfdingen att omedelbarligen
upptaga och afgöra mai , rörande
Gästgifvares , Hållkarlars och Skjutsandes tredska
, motvilja, försummelse och stegringar i
skjutslegan , om det afgifne brottet af inkomna
skjäl och bevis icke funnes vara af gröfre och
svårare beskaffenhet , än att det med Tolf pär
spö knnde umgällas, dock icke utgöra den straffLag,
hvarefter brott och förseelser emot Skjuts*
och GästgifvareOrdningen böra anses , än mindre
bestämma dylika förbrytelsers olika beskaffenhet
och derpå följande serskildta ansvar , u*
tan endast och tydligen utmärka gränsen för den
straffrättighet, som Landshöfdingen i dylika mai,
efter föregången noggrann undersökning, äger utöfva
, utan horde StraffLagar uti sådana Police*
ärendet, efter mjri tanka egentligen sökas, utom
i 28 Cap. Byggn, Balken, uti -Kongl. Gäst*
gifvareOrdningen af It 17 5*f qph Kongl. Föw
22o justitia Ombudm. Embeu Berättelser.
klaringen den il December 1766 , der ingen
annan an Hållkarl finnes vara underkastad
kroppsstraff, och det endast uti de tvenne bestämda
fall, då han ofredat resande med ovett,
eller af honom fordrat drickspenningar, hvaremot
det ingenstädes ännu blifvit lofgifvit hvarken
för Domare eller Landshöfding , att efter
godtycko döma någon af Rikets besutne Allmoge
till spöstraff för en så ringa förbrytelse, som
visad motvilja och tredska vid utgörandet af
Håll- eller så kallad Courir-skjuts.
Och då
således den Anders Hansson tillfogade bestraffning
ej allenast saknade all grund af Lag, utan
ock en för.satt utöfning af sådan arbitrair straffrätt
skulle kunna medföra de mest skadliga följder
I afseende på Medborgares rnoralité, hvilka
den samma aro underkastade, har jag af min
Embetspiigt funnit mig förbunden, att, jemte
Handlingarnes öfverlemnande , uti skrifvelse
den 12 December förle-!it år, anmoda AdvocatFiscals-Embetet
i Kongl. Götha HofRätt , att
för berörde Lagstridiga åtgärd Herr Landshöfdingen
och LandsSecreteraren, i fall den sednare
ej funnos hafva emot beslutet sig reserverat
, lagligen tilltala , samt emot dem yrka ansvar
enligt I Cap 12 §. RättegångsBalken.
Efter det Actor fullständigt utfört de af
mig i ofvannämnde afseende gjorde anmärkningar
och bevist att igenom Konungens Befallningshafvandes
förfarande Anders Hansson fått
vidkännas ett till beskaffenheten olämpligt och
till beloppet hårdare ansvar, än som, likmätigt
Lagen , bort å dess förseelse följa , samt derföre
påstått böter -Etthundrade Riksdaler å Herr
SfustiticeOmbudsm. EmbetsBerdttelser. 3 21
.Landshöfdingen och Trettiotre Riksdaler Sexton
Skilling å LandsSecreteraren, hvaremot de tilltalade
uti afgifrie förklaringar, hvar för sig sökt
att försvara den öfverklagacle åtgärden : Herr
Landshöfdingen förnämligast på de skäl , att
mitt här ofvannämnde AnmärkningsMemorial af
den 12 December skulle innehålla vidunderliga
vederinälen af falska grundsattser, förvända
Lagbegrepp och lättsinnig tillämpning deraf:
att Anders Hanssons lagligen undersökta och
utredda brott, hvarigenom han uppehållit en
med Courir-tecken försedd person , som varit
H ans Kongl. Höghet Kronprinsens Adjutant,
vore dömdt och bestraffadt efter gällande Lagars
bestämda bokstaf: att den orna omvårdnad om
hvarje laglydig Invånare och den kraftfulla vaksamhet
öfver Landsfred , Ordning och hvarje
fredsam menniskas trygghet, hvilka enligt sakens
natur och författningar utgöra hufvudbestindsdelar
af en LäneStyresmans pligt, icke äro
förenliga med förbrytares och våldsverkares
slappa behandling, och att den åklagade bestraffningen
ägt rum i en för Fäderneslandet vigtig
tidpunct, då det skulle evärdeligen hafva smärtat
Herr Landshöfdingen , om genom vårdslös
tillämpning af Landets Lagar, inom den Province,
som af Konungen varit honom anförtrodd,
gemenskapen emellan Regering och
Thronföljsre, emellan Arméen och Hufvudstaden
, ett enda ögonblick varit förtrögad eller
något Rikets värf motverkadt : samt LandsSecreteraren
(som upplyst, att Anders Hansson
den 26 December I814 blifvit ihjälslagen af
sin Svåger Bonden Sven Arensson, som der
-
222 jiuthiaOmhudsm. Embets Berättelse?.
före mistat lifver, och att under LandsSecreterareris
fe mariga tjenstetid i Länet, vid dess 75
G ästgilverier , ej flere än tre executioner af
kroppsstraff för dylika förbrytelser ägt rum) på
den grund , att jag genom den mest uppenbara
Lagvrängning och deri oerhördaste inquisltion
sökt sialia Embetsman till ansvar för deras Laglikmätig^
och i godt ändamål vidtagne åtgärder i
Alt 1766 års KonungaBref, som till allmän efterlefnad
uti den år 1807 utkomne Lagsamling
blifvit intagit, ännu vore gällande i afseende
på Konungens Befallningshafvar.des rättighet att
med spöstraff belägga Skjutsbönders förbrytelser
: Att 22 §. i 1734 års Gästgifvarordning
likaledes medgifver en så arbitrair straffrättighet,
utan inskränkning deruti till blotta penningböter
! att Konungens Befallningshafvande vid i
fråga varande tillfälle icke öfverskrida den gräns
för straffets belopp, som 1766 års Bref utstå»
kar, och slutligen att Anders Hanssons förbrytelse
i alla afseenden varit af den svårare art,
att den fordrat tillämpning af ett hårdare bestraffningssätt
; påstående i följd af allt detta både
Herr Landshöfdingen och Landssekreteraren,
att ej allenast befrias ifrån åtalet , utan ock att
jag måtte dömas till reconvention och ansvar för
missbruk af mitt Embete,
har Kongl. Götha
HofRätt genom Utslag den 25 nästledne April
sig utlåtit och väl funnit, dels att de af Konungens
Befallningshafvande, såsom grund för
sitt i fråga ställte beslut, åberopade författnin.
gar, Kongl. Brefven den 31 Maji 17630011 den
g April 1766, blifvit genom 24 §. i Kongl,
Förklaringen den II December 1766 till all
^ustitmOmludsm. Embet sB er dtl etter. 223
kraft och verkan upphäfne , utom hvad angår 8
§, af förstnämnde Kongl. Bref,, sorn genom
Kongl. Brefvet den 12 Januarii 1776 är lill
efterrättelse ater upplifvad och hvarigenom blifvit
stadgadt, att Gästgifvares, Hållkarlars och
de Skjutsandes tredska , motvillighet och försummelse
samt stegringar i Skjutslegan böra af
Landshöfdingen pröfvas och med Laga bot bestraffas,
och dels att, på sätt Actor rätteligen
anmärkt, Anders Hanssons förbrytelse genom
vised motvilja och tredska vid Courir-skjuts utgörande,
icke varit af den beskaffenhet, att den
bordt beläggas med det af Konungens Befallningshafvande
derföre stadgade ansvar, såsom bade
till beskaffenheten och till beloppet svårare, än
som enligt Lag derå bordt följa ; men vid öfvervägande
deraf: att 1734 ars GåstgifvareÖrdnirig
omnämner rättigheten att stadga arbitralt
straff för skjutsandes försummelse: att den till
efterlefnad åter förnyade 8 §• af Kongl. Brefvet
den 31 Maji 1763 förutsätter möjligheten af
den händelse, att dylik förbrytelse bör med
kroppspligt bestraffas: och att Kongl. Brefvet den
9 April 1766 , hvarigenom Konungens Befallrungshafvandes
pröfningsrätt i slika frågor är utsträckt
derhän , att belägga den brottslige med
Tolf par spö, blifvit, ehuru genom Kongl. Förklaringen
den 11 December 1766 upphäfvit,
infördt uti 1S07 års Samling af gällande Författningar
och Stadgar: har Kongl. HofRatten
ansett icke allenast föreskrifterne angående sadane
förbrytelser , sorn Anders Hanssons i fråga
komne, vara så obestämde, att de lemna rttm
för olika begrepp och tydning, utan ock öftige
224 JustitiaOmbudsm. EmbetsBeråttelser.
otnständigheterne i Målet af den art, att annar!
påföljd för Konungens Befallningshafvandes an*
markta åtgärd med Anders Hanssons Bestraffning
icke skäligen borde aga rum, än att Konungens
Befallningshafvande erindras om sitt
misstag i Författningarnes tillämpning med åtvarning
att framdeles taga sig derföre till vara i
Men för missfirmande skrifsätt har Kongl. HofBätten
, med bifall till AdvoratFiscalsEmbetets
påstående i denna del, pliktfällt Herr Landshöfdingen
till Trettiotre Biksdaler Sexton Sk i 11 i riga
r och LandsSecreteraren till Tjugu Biksdaler
Banco.
Öfver detta Utslag hafva bade Actor och
Konungens Befallningsnafvande anfört underdåniga
Besvär hos Kongl. Majit, hvars Högsta
Domstol , sedan parterne å ömse sidor förklaringar
afgifvit, den 4 October innevarande år beslutit,
att, då icke blifvit i fråga stäldt, det ju,
på sätt Konungens Befallningshafvande sig yttrat
, Bonden Anders Hansson varit skyldig, att,
sedan CourirHästarne utgått vid det om för mai te
tillfället, pä Gästgifvarens och KronoBetjeningens
tillsägelse, utgöra Courir-skjuts, ansåg
Högsta Domstolen den emot Anders Hansson
hos Konungens Befallningshafvande anmaldte
och af honom e. kände förbrytelse hafva varit
af den beskaffenhet, att den fordrat all deri
alfvarsamma näpst , sorn med Lag är förenlig,
till förekommande af de följder, som obehörige
dröjsmål roed anskaffande af skjuts för sådane
personer , hvilka i Bikets vigtigare arender såsom
Courirer afsändas, kunna medföra; Men allden
-
JustitiaOmbudsm. EmbetsBerättelser. 225
denstund, i fråga om Lagligheten af det be*
straffningssätt, som till Anders Hanssons förbrytelse
blifvit lämpadt, det förekommer att de
af Konungens Befallningshafvande i dess beslut
åberopade Författningar ingalunda utsätta
den bestraffning, som bör följa å de serskildta
förbrytelser, hvilka Gästgifvare, Hållkarlar och
de Skjutsande kunna begå: att berörde Författningar
, etter deras tydliga innehåll, endast hafva
för ändamål, att från UnderRätterne lill Konungens
Befallningshafvande öfverflytta pröfningen
och afgörandet af slike Politie-ärender, så
vidt förbrytelsernes svårare beskaffenhet och bestraffningen
deraf icke öfverskrider en viss uti
samma författning bestämd gräns: och ändteligen
att, ehuru denna blifvit sträckt till den händelse,
då bestraffningen icke går öfver Tolf pac
spö, deraf desto mindre föijer, att på Konungens
Befallningsliafvandes godtfinnande skulle
bero, att med spö afstraffa förbrytelser af i fråga
varande egenskap, som berörde Författningar
bestämt hänvisa Konungens Befallningshafvande,
att vid straffens utsättande följa allmänna
Lagen och GästgifvareOrdningen ; Fördenskull
och som Konungens Befallningsliafvandes anmärkte
beslut ej eller står att förena medi en
riktig tydning af den ännu gällande 22 §. i
1734 års Gästgifvarordning , hvilken §., ehuru
den för skjutsande , sorn förorsakar uppehåll
eller skada , utsätter arbitrairt straff, likväl uti
nästföljande Moment stadgar, att, om den Skjutsande
icke orkar botum, Gästgifvaren skulle böta
för honom, om han viste dess brott och det
Bihang till Riks-Stt Prat. ISI70CÄ J81 g. lidra Sami,N;r 39, Jö»
226 JuititiaOmbudsm. EmbetsBerdttelser.
icke i tid röjde och botade, hvilket således utvisar
, att det arbitraira straffet, enär stadgandet
derom betraktas i sammanhang med den följande
puncten , är inskränkt inom penningeböter ;
Alltså och emedan å ena sidan 1 betraktande
häraf följer, att Anders Hansson, derest han
uti Konungens Befallningshafvarodes vidtagne
beslut ändring sökt, haft skäl, att deruti rättelse
vänta, och att Riksens Ständers JustitiaeOmbudsman,
dä frågan angått ett ej rätteligen ådömdt
spöstraff, som ock verkstäldt blifvit, ägt
anledning till åtal derå; Men å andra sidan åter,
af de förklaringar, hvilka sedan åtalet
skedt , i målet blifvit afgifne, uppenbart finnes,
att beslutet om Anders Hanssons afstraffande
med spö endast härrört af missförstånd om Författningarnes
rätta mening, ansåg Högsta Domstolen,
i det skick målet nu är, att för det
misstag, sorn sålunda blifvit begångit och hvarom
Konungens Befallningshafvande genom
Kongl. Majlis Nådiga Utslag blifver förständigad
, någon vidare påföljd icke äger rum; Men
ock att något afseende på det å Riksens Ständers
Justitieombudsman yrkade ansvar och Reconvention
icke kunde hafvas. _ I öfrigt har
Högsta Domstolen icke funnit skäl, att i HofRättens
Utslag, angående de för missfirmligt
skrifsätt Konungens Befallningshafvande ådömde
böter, göra någon ändring.
Uti en den 8 Sept. förledit år ingifven Klagoskrift
hade Bonden Carl Person i Bårstorp påkallat
min Embetsåtgärd i afseende på ert af
DandshöfdingeEmbetet i Skaraborgs Däri den 9
titiceOmbudsm. Em/j et s Beritt elser. 227
*
nästföregångne Augusti meddeldt Utslag , hvar»
igenom bemälte Carl Persson, ehuru gift och
med sin hustru ägande ett tolftedels Hemman ,
samt sjelf skattskrifven såsom Brukare af LieutenantsBostället
.Logård Odensåker, blifvit såsom
Lösdrifvare dömd till krigs jerist.
Sedan jag deröfver infordrat Landshöfdin»
geEmbeteis förklaring, hvilken jag ej kunnat
godkänna, har jag den 11 December samma ir
öfverlemnat handlingarne i målet till AdvocatFiscalsEmbetet
i Kongl. Götha HofRätt, meil anmodan
att för bemalie felaktiga beslut LandshöfdingeEmbetet
lagligen tilltala , och har i
följd deraf bemälte AdvocalP iscalsEmbete uti
skrifvelse till mig den g April innevarande år
inberättat, det Kongl. HofRätten genom Utslag
den 8 i sistnämnde månad, för åtalad Lagstridig
behandling med Carl Persson , dömt Lands
höfdingeEmbetet
att böta
LandsKammereraren
Tjugo och LandsSecreteraren Tjugofem Riksdaler
Banco
I anledning af anförde underdåniga Besvär
är äfven bemälte Carl Persson, genom Kongl.
Majus Nådiga Resolution den x November
1815 , ifrån den honom ådömde krigstjenst
befriad.
Uti Allmän Kungörelse af den 2g Maji
innevarande år, har LandshöfdingeEmbetet i
Skaraborgs Län förordnat, det, tillförekommande
af Hästars skrämsel och andra vådliga följder
för resande och vägfarande , inga väder»
qvarnar efter nysnämnde tid, fingo på'närmare
afstånd, än Etthundrade alnar ifrån Landsvä
-
s28 Justitia Ombudsm. Emb et sBerått elser.
garne uppföras, vid vite af Tio Riksdaler Banco
och äfventyr af qvarnens vräkande, hvilket
genom KionoJBetjeningens försorg borde verkställas;
hvarjemte det blifvit ålagdt de personer,
sorn redan inom nämnde afstånd ifrån Landsvägarne
uppfört väderqvarnar, att inom en månad
efter Kungörelsens uppläsande ifrån Predikostolarne,
vid ofvan stadgade vite och påföljd
af qvarnens nedrifning genom KronoBetjeningens
åtgärd , hafva deras qvarnar utflyttade
på det afstånd ifrån Landsvägen, som uti.
berörde Kungörelse blifvit föreskrifvit.
Ehuru detta EandshöfdingeEmbetets stadgande
i allmänhet visserligen kan medföra gagneliga
följder i afseende på qvarn anläggningar,
hvilka efter Kungörelsens utfärdande kunna dga rum,
liar det likväl icke undfallit min Embets-uppmärksamhet
, hurusom ägande rätten våldföres
i de fall , då nämnde Kungörelse ovilkorligen
tillämpas på sådane redan byggde väderqvarnar
, hvilka , ehuru de närmare Landsväg , än
Etthundrade alnar, finnas belägne, likväl blifvit
uppförde med iakttagande af de föreskrifter, som
allmänna Lagen i 20 Cap. Byggn. Balken innehåller,
och hvilka qvarnars ägare, försedde
med vederbörande Authoriteters bevis om Lagligheten
af deras så beskaffade egendom, alldeles
icke böra , efter min tanka, genom någon
Police-åtgärd , de ifrån vräkas.
I följd deraf hår jag uti skrifvelse till Höglofl.
Kongl. Götha HofRätt den 9 nästledne October
, hemställt till HofRättens bedömmaftde ,
om icke meranämnde Kungörelse borde ändras
och återkallas i den del, som rörer de med ye
-
Justities Ombudstn. EmbetsBerdttelser.
derbörllgt tillstånd före den 29 Maji innevarande
år i Skaraborgs L,än uppbyggde qvarnar ,
och har jag i sådant fall ansett det ankomma
på Kongl. HofRättens pröfning, att vidtaga sådane
mått och steg, hvarigenom Länets invånare
måtte komma till kännedom af den i
LandshöfdingeEmbetets Kungörelse tillgörande
rättelse.
Under minar 1 814 gjorde Embetsresa genom.
Rikets Norra Landskaper hade förre Handlanden
i Hernösand Hans Löfstedt hos mig anfört
klagan deröfver, att, sedan den öfverenskommelse
, hvarigenom han åtagit sig , att i stället för
Ronden Olof Jansson i Nordanå ingå i NationalEeväringen
ifrån år I814 till år 1819, emot
en betingad Lega af Trehundrade Femtio Riksdaler
RiksgäldsSedlar , blifvit vid BeväringsManskapets
mönstring den 23 April 1814 af
Konungens Befallningshafvande i Hernösand ogillad,
hvaremot Kongl. Maj:t, i anledning af
Olof Janssons anförde underdåniga besvär , uti
skrifvelse till bemälte Befallningshafvande den
28 derpå följde Junii i Nåder förklarat, det
Kongl. Maj:t funnit de öfver Löfstedts fräjd och
duglighet till Krigstjenst företedde Betyg vara
fullgiltige och derföre i Nåder pröfvat skäligt
tillåta , att den emellan Olof Jansson och Löfstedt
träffade öfverenskommelse, om den sednares
iklädande af den förres Beväringsskyldighet,
finge gå i verkställighet, samt att Kongl. Maj:ts
Nådiga vilja och befallning vore , att Löfstedt,
som, af Olof Jansson behörigen lejd, i hans
ställe i Rullorne infördes; Så hade Olof Jans»
23° jfustiticeOmbudsm. EmbetiRerclttdser.
son , som imedlertid sjelf måst viri Exerceringsmö
et sig inställa , sökt rygga Contractet med
[Löfstedt , och velat af den utfästa summan endast
Tvåhundrade Riksdaler utgifva, i följd
hvaraf Löfstedt , sorn ansett sig genom Herr
Landshöfdingen» vållande vara i mistning af'
Etthundrade Femtio Riks lalér, yrkat, det antingen
bernälte Herr Landshöfding , eller Olof
Janson, som Contractet ingått, måtte förpligtas
berörde Etthundrade Femtio Riksdaler till honom
ersätta.
Då uti deröfver infordrad förklaring Konungens
Befallningshafvande icke allenast sökt
visa lagligheten af sin , utaf Kongl. Maj t ogillade
åtgärd , utan ock anfört skäl , såsom hinder
för verkställigheten af Kongl. Majus i förrberörde
afseende gifne Nådiga befallning , dem
jag alldeles icke kurmat godkänna , har jag ej
heller kunnat undgå att öfverlemna Handlingarne
till AdvocatFiscalsErrjbetet i K. SveaHofRätt,
att emot Herr Landshöfdingen för hans felagtiga
förhållande i detta mål anställa den talan ,
hvartill Lag och sakens beskaffenhet kunde föranleda.
Efter fulländad skriftvexling emellan Actor
och Herr Landshöfdingen , hvarjemte Löfstedts
förkla ing blifvit infordrad) deruti han erkänt i
fråga varande Contract hafva till sin kraft och
verkan upphört genom annan öfverenskommelse
emellan honom och Olof Jansson, har Kongl.
HofRätten genom Utslag den 8 Februarii innevarande
år sig utlät it, att, då Herr Landshöfdingen
med Handlingar styrkt, att sedan Kongl.
Majus Nådiga Beslut, som tillåtit Bonden Olof
^fastiticeOmbudsm. EmbetsBeråttelser. 231
Jansson, i sitt ställe lega forre Handlanden Löfstedt
till Beväringskarl, den 1 Julii 1814 kommit
Herr Landshöfdingen tillhanda, Löfstedt
blifvit dagen derpå uti MönsterRullan införd ;
saint att Olof Jansson och äfven sent omsider
Löfstedt af Herr Landshöfdingen erhållit underrättelse
om hvad i förrberörde måtto Kongl.
Majit i Nåder förordnat , kunde Herr Landshöfdingen
tj anses hafva lemnat Kongl. Majus
omförmälte Höga Beslut utan all slag-s verkställighet
; Men som Herr Landshöfdingen , hvars
skyldighet varit, att genast efter det Kongl.
Majus Beslut lill Herr Landshöfdingen ankommit,
låta detsamma gå i fullbordan, hvartill
hörde , att Olof Jansson och Löfstedt , så fort
ske kunde, om innehållet deraf blefvo underrättade,
denne skyldighet i så måtto åsidosatt,
att Herr landshöfdingen icke förr, än i påföljde
September månad, då redan annan öfverenskommelse
mellan Olof Jansson och Löfstedt var
träffad , låtit Kongl. Majus förrberörde Beslut
komma till Löfstedts kunskap , oaktadt han under
tiden både hos Herr Landshöfdingen och
äfven vid LandsCancelliet sakens utgång efterfrågat;
Och hvad Herr Landshöfdingen till undskyllan
för detta sitt förfarande uti afgifne förklaringar
andragit, dels att Herr landshöfdingen,
i anledning af Olof Janssons anhållan, att
få i Beväringen qvarstå , stadnat i villrådighet
hvad dervid borde tillgöras och behöft derom
sig förfråga , och dels att Herr Landshöfdingen
af orsak att Löfstedt icke skall varit Part i målet,
ansett honom ej äga rätt, att af Kongl,
Majus Beslut erhålla del, vore så mycket mer
232 JustitiaOmbudsm. EmbetsBerdtteher.
otjenligt, sorn utom det: att berörde andragande
ej stöde val tillhopa pied Herr Landshöfdingens
uppgift om de åtgärder Herr Landshöfdingen
i afseende på den anbefallte verkställigheten
skall vidtagit, Herr Landshöfdingen bordt
Hnna, att någon betänklighet eller villrådighet
icke får äga rum , då fråga är att verkställa
Kongl. Maj:ts tydligen gifna befallning, och att
för verkställigheten af Kongl. Maj:ts meranämrrde
Beslut fordrades icke blott Löfstedts införande
i Rullorne, utan jemväl att han, hvilken
det förnämligast angeck , derom förständigades ;
Alltså och då det icke heller varit Herr Landshöfdingen
tillständig! att uti den honom affordrade
förklaring anföra sådant, sorn syftade på
att visa T agligheten af Herr Landshöfdingen
den 93 April 1&I4 vidtagne beslut, som redan
var af Kongl. Maj:t ogilladt , och såmedelst
utbreda sig i ett ämne , hvaröfver Herr
Landshöfdingens förklaring ej varit påkallad , likasom
ville Herr Landshöfdingen derigenom
låta förstå , att Löfstedt icke bordt få till Beväringstjenst
få antagas ; pröfvade Kongl. HofRätten
rättvist förklara Herr Landshöfdingen skyldig
att , likmätigt 1 Cap, 12 §. Rätteg. Balken,
höta Etthundrade daler S:mt med Trettiotre
^Riksdaler Sexton Skilling Banco; Men någon
ersättning till Löfstedt , för hans öfverklagade
lidande, sedan Contractet emellan honom och
Olof Jansson genom annan deras öfverenskommelse,
till sin kraft och verkan upphört, ansåg
Kongl. HofRätten ej äga rum.
Då jag erfarit af infordrade Handlingar
Justitia O tnbudtm. Emi ets Berättelser. 233
uti ett Undersökningsmål , rörande utprangling
af falska DiscontSedlar, hvarföre Torparen Pehr
Esbjörnson och förre Husaren Pehr Lindman
vid Bjäre HäradsRätt och flere Domstolar i
Christanstads Län varit under tilltal ställde,
att HäradsRättens tillförordnade Ordförande, Herr
Häradshöfdingen Johan Fristedt, vidtagit den olagliga
åtgärd , att uti samma mål låta ofvannämnde
Pehr Esbjörnsons minderårige Son Olof
afgifva VittnesBerättelse emot hans egenj Fader,
har jag genom Remiss den 23 Februarii innevarande
år till AdvocatFiscalsEmbetet i Kongl.
Götha HofRätt derföre låtit tilltala bemälte Häradshöfding,
som ock, efter hvad AdvocatFiscalsEmbetet
uti till mig insändt Memorial den
15 nästledne Junii tillkännagifvit, enligt Actors
derom gjorde påstående , blifvit för berörde förseelse
af Kongl, HofRätten dömd att böta Atta
Riksdaler Sexton Skill. Banco.
Samma tillförordnade Domhafvande har ,
i följd af min Remiss den 15 Julii sistledit år
1815, vid Hoghem alte Kongl. HofRätt blifvit
af Ad vocatFiscalsEmbetet anklagad för det han
längre tid försummat , att till vederbörande utgifva
RansakningsHandlingar rörande flere häktade
personer, hvilka vid andre Domstolar bordt
undergå ytterligare ransakning.
Ehuru Actor, i anledning af Kongl. Brefven
den 18 November I762 och 15 April
I774> påstått att bemälte Häradshöfding måtte
böta Tre Daler S:mt för hvarje dag , som lian
öfver en månad, dröjt att i fråga varande Ransakningshandlingar
aflemna, har dock Kongl,
234 ZfuititiceOmbudsm. EmbetsBerättelser.
HofRätten genom Utslag den Ig nasti. Mars
under åberopande af I Cap. 12 §. .Rättegångsbalken
stadnat dervid, att ålägga honom Sexton
Riksdaler Tretiotvå Skill, böter jemte skyldighet
att ersätta fångförtärings-kostnaden.
Dervid har jag låtit bero; Men, då Högstberörde
KonungaBref af 1762 stadgar, att UnderRätt
i Stad inom Fjorton dagar, och på Landet
inom En månad ifrån den dag ändteligt
Utslag gifves, skall vara förpligtad, att till HofRätt,
eller annan ÖfverRätt insända dess Ransakning
och Dom uti brottmål, som böra OfverRätts
granskning underställas, vid bot Tre
Daler Sunt för hvarje dag någon dermed öfver
nämnde tid uteblifver, hvilket stadgande uti
1774 års Bref är förnyadt på de skäl , att brottslingar
genom långvarigt fängelse ej måge ställas
uti för svårt lidande och straffet för dem icke
sakna det eftertryck, som det genom skyndsam
verkställighet till den brottsliges rättelse,
eller skräck och varning för allmänheten äga
bör, samt till förekommande deraf, att Statsverket,
öfver nödvändigheten icke må betungas
med Underhållskostnad för fängslade personer;
Och då dröjsmål att utlemna Protocoller
till annan myndighet, för vidtagande nödiga
åtgärder, medför alldeles lika’ skadliga följder,
som dröjsmålet att till Öfvermätt insända ransakning
uti Underställningsmål , har jag ansett
äfven lika och enahanda ansvar i båda fallen
böra äga rum, hvadan jag ock uti underdånig
skrifvelse till Kongl. Majit den den I nästledne
Maji framställt nödvändigheten af en till
sådant ändamål ledande förklaring. __ I anled-;
jfustitiwOmbudsm. EmbetsBerättelser. 235
ning deraf har Kongl. Majit i Näder förordnat,
att den UnderDotnare, som, enär fortsättningen
af ransakning med häktad person till annan Domstol
förvises, underlåter att till Kongl Majts
Befallningshafvande eller den D ornstol , til hvilken
fullföljden af ransakningeri blifvit hänskjuten,
Handlingarne inom den uti ofvan åberopade
Kongl. Bref utsatte tid aflemna, skall anses förfallen
till enahanda ansvar, som för dröjsmål
me I ransakningars insändande till Öfvermätt i
understäldta brottmål är stadgadt; Hvilket förordnande
uti Nådigt Bref den 22 Maji detta år,
hvaraf er: afskrift är mig tillställd , blifvit Svea
och Götha HofRätter, Krigs HofRätten samt
Commerce- och BergsCollegierne 4 till vederbörande
UnderDomares förständigande , kungjordt.
Af infordrade Handlingar uti ett vid Stockholms
Stads KämnersRät förehafdt och den 14
Julii IS 12 derstädes afdömdt mål, rörande en
mangi underhaltige Guldarbeten, hvilka uti
HofJu velerarnes Michaelssons och Benedicks
Bijouterin- och GalanterieFabrik här i S adén,
under tillsyn af Verkmästaren Johan Wiertz,
blifvit tillverkade och derefter till salu i FörsäljningsMagazinet
aflemnade, har jag inhämtat
, att ehuru bemälte Wiertz , åt hvilken styrelsen
och arbetets bedrifvande på Michaelssons
och Benedicks Fabrik varit anförtrodde, vid ett
beslag till ett Guldfoderal låtit fastlöda en del,
som befunnits controllerad och fullhalltig, hvaremot
beslagets öfriga del, vid anstäld probering,
endast innehållit Femton Karat Fem Grän: och
ehuru, efter upptäckten af detta förhållande,
236 jfiu titia Ombudsm. Embet t Berättelser.
Michaelsson och Benedicks till undersökning
vid ControIlContoiret aflemna! en mängd arbeten,
som på Wiertz ansvar och tillsyn, åren
I810, 1811 och 1812, hos dem blifvit tillverkade,
af hvilka en betydlig del funnits mer och
mindre underhalltige, men försedde med vidlödde
delar, som varit ful Ilia 11 ti ge och förut,
under form af Ringar, Ordensspännen, Kråsnålar,
Urnycklar m. in. blifvit i ControllContoiret
uppviste och stämplade; har dock Verkmästaren
Wieriz, sorn enständigt nekat , hvad Michaelsson
och Benedicks icke eller kunnat påstå,
att han, vid tillverkningen af desse underhalltige
arbeten åsyftat någre egne fördelar, eller
haft för afsigt att skada hvarken Michaelsson
och Benedicks, eller dein , som till dessa
arbeten kunde blifva köpare, på desse och flere
dylika skäl blifvit af KämnersRätten befriad
ifrån det uti ControllStadgan , för sådan förfalskning
stadgade ansvar:
Att ehuru HofJouve*
lerarne Michaelsson och Benedicks, sorn egentligen
borde ansvara för alla deras arbetens hallt
och godhet och följaktligen icke , utan tillbörlig
tillsyn , bordt anförtro deras Fabriks styrelse
till bemälte Verkmästares fria förvaltning ,
genom sådan derasi underlåtenhet gifvit anledning
till öfverklagadt underslef, hafva dock,
enär de varit okunnige om Verkmästaren Wiertz’s
förhållande med de i fråga komné arbeten och
efter upptäckten deraf, sjelfve icke allenast anmält
det till I,aga undersökning, utan ock till
utrönande af desse arbetens beskaffenhet aflemnät
.dem till ControllContoiret, der deras underhalltighet
blifvit upptäckt, samt enligt Kongl.
justitiaOmbudm. EmbetsBerdttelser. 237
Rescriptet den 18 Junii 1777 och Kongl. Corn»
merceGollegii Kungörelse den 7 Julii samma
år, underhalltige arbeten i sådant fall endast
borde sönderslås och utan vidare åtal till Guldsmeden
återställas , bemälte Hof Jouvelerare , på
desse och flere anförde grunder, blifvit befriade
ifrån de å dem yrkade böter för underlåten
controllering och för tillverkning af underhalltiga
arbeten, hvilka icke eller ahsedts förverkade;
Men emedan Verkmästaren Wiertz erkänt,
det han af Michaelsson och Benedicks varit anbefalld,
att på ControllContoiret uppvisa, samt
låta undersöka och stämpla alla vid Fabriken
tillverkade arbeten, och att han, i anseende till
alla i fråga komne underhalltiga Guldpjecer,
denna sin skyldighet underlåtit; Ty skulle till
följe af 3 §. i Kongl. ControllStadgan den 7
Dec. 1752, Wiertz derföre böla Tvåhundrade
Daler Silfvermynt med Sextiosex Biksdaler Tretiotvå
skill. Banko; Och då Michaelsson och
' Benedicks åtagit sig betala de af Herr ÖfverD
irecteuren Geyer, såsom af Verkmästaren
Wiertz undansnillad Controll-afgift, fordrade
Attatiotvå B:dr Tjuguen sk. Fem r:st. Banko,
hade KärnnersRätten låtit dervid bero.
Detta Rättens beslut, sorn den af JustitiaCancellersEmbetet
tillförordnade Actor i målet,
StadsFiscalen Anders Salomonsson , låtit vinna
laga kraft, har jag ansett innefatta egenskap af
orätt Dom och derföre anmodat AdvocatFiscalen
i Kongl. Svea HofRätt Herr Lagmannen
E. P. Laurin att derföre tilltala de Ledamöter
af KärnnersRätten, hvilka uti beslutit deltagit,
och af sådan anledning har äfven bemälte Herr
238 JustitiaOmbudsm. ErnbetsBerättelser.
.Lagman och AdvocatFiscal, efter till Kongl.
HofRätten den 2 Nov. 1812 utverkad stämning
emot förenämnde Rätts Ledamöter, anmärkt
, att , enär vid Rättegångens början HofJouvelerarne
Michaelsson och Benedicks, för
att ifrån sig vända uppmärksamheten å det
mångåriga underslefvet med falska Guldarbe en
och framställa Verkmästaren Wiertz såsom ett
skuldoffer, föregifvit sig år 1804 hafva med honom
ingått det contract, att han ensamt skulle
hafva styrelsen öfver Fabriken, ombesörja guldsmältningen,
arbetsfördelningen och controlleringen
af förfärdigade arbeten, samt tillika vara
ansvarig för deras fullkomliga hallt och godhet,
hade det destomera ålegat KämnersRätten
att efterfråga berörde Contract och ålägga dess
uppvisande, som, fastän Wiertz föregifvandet
erkänt, en oväldig Domare dock ej varit pligtig
eller berättigad att årnöjas med sådant emot
Lag stridande aftal, hvarigenom ansvaret, som,
efter Författningame vöre bundet vid FabriksIdkaren
och ej vid hans arbetare, öfverflyttades
på den sednare , men atf KämnersRätten , hvilken
denna åtgärd, antingen af vårdslöshet eller
af annan orsak, underlåtit, sålunda skal 1 til Idel t
Hufvudmännen i brottmålet en af flem sjelfve
tillskapad rättfärdiggö else: Att ehuru beloppet
af Kronans förlust genom underlåten controlfering
af Guldarbeten vid Michaelssons och Benedicks
Fabrik allenast förslagsvis blifvit af
Herr ÖfverDirecteuren Geyer uppgifvit till en
förmodad summa af Åttatio!vå Riksdaler Tjuguen
Skill, och Fem Runst. Banco, tned uttfyqklig
erindran tillika} att verkliga beloppet
£justitia;Omkidtm. EmbetsBerättelser. 239
skulle närmare utrönas utaf de emellan Fabriksidkare
och deras Verkmästare under tiden förde
Räkningar samt genom jemförelsen emellan
vigten af allt det Guld , som vore förarbetadt,
och den del deraf, som blifvit till controllering
uppvist, KämnersRätten likväl underlåtit, att
genom en sådan granskning med visshet utröna
försnillningen af Controll-afgiften och låtit bero
dervid att Michaelsson och Benedicks förklarat
den ungefär uppgifne summan i det närmaste
instämma med deras anteckningar, hvarigenom
således blifvit lemnadt till deras välbehag, att
Kronans ersättning bestämma: Att som KämnersRätten
ansett Verkmästaien Wiertz skyldig
till ansvar, endast för underlåtenhet att vid ControllContoiret
uppvisa samt låta undersöka och
stämpla de vid Fabriken tillverkade arbeten,
och förthy, med åberopande af 3 §. i Kongl.
ControIIStadgan, fällt honom att böta Sextiosex
Riksdaler Tretiotvå Skill. Banco; men berörd#
§. stadgade Tvåhundrade Daler Silfvermynts
böter för den aom arbetar Guld, Silfver eller
Tenn under den föreskrifne halten och tillika
confiscation af varan, om Metallen är hans egen,
eller varans värde, när han arbetar för en annan,
samt serskilt Tvåhundrade Dalers böter,
jemte confiscation för den Guld-, Silfver- eller
Tenn-arbetare, som första resan beträdes att
icke hafva vid ControllContoiret uppgifvit sitt
gjorde arbete till besigtning , pröfning och stämp*.
lande, hvaraf följde, att, om än Verkmästaren
Wiertz, såsom KämnersRättens Domslut förutsatte
, kunde anses stå i ansvar för arbetets
uppgifvande till controllering, hvilket likväl,
240 JmtitiaOmbiiAsni. EmbetsBeråttelscr.
efter Författningens rätta mening, torde tillhöra
Fabriksldkaren, men icke Arbetaren, och
Wiertz sålanda för underlåtenhet i denna del
varit underkastad de derå stadgade böter, hvilka
kunde äga rum , fastän det arbete , som blifvit
stämpling undandragit, voie fullhalltigt, han
åtminstone, såsom den der sjelf tillverkat underhalltiga
Guldarbeten, bordt tillika dömas att
serskildt plikta de i I Mom. utsatte Tvåhundrade
Daler S:mt, och värdet af allt det Guld,
han under rätta hallten förarbetat , förklaras confiscabelt
, till delnings emellan Kongl. Maj:t och
Kronan, Lazarettet och Åklagaren; KämnersKättens
Domslut, betragtadt allenast från denne
synpunkt, alltså vöre felaktigt och lagstridigt;
Och att, då hvad i berörde §. af Kongl. ControllStadgan
föreskrifves, hade afseende endast
på de händelser, när någon arbetar Guld, Silfver
eller Tenn under den hallt, som fasställd
är, eller ock ej uppgifver sitt arbete till stämpling;
Deremot den af Wiertz erkände gerning,
att, genom små controllerade Guldpjecers fastlödning
vid större arbeten, som voro underlia-lltige
och icke blifvit till controllering upp*
gifne, sjelf falskeligen å desse sednare sätta con*
trollmärke, hvilket märke hos allmänheten borde
grundlägga visshet och öfvertygelse örn arbetets
fullhalltighet, otvifvelaktigt vore af annan
och svårare egenskap, än de i ConfrollStadgan
utmärkte förbrytelser, och innefattade
det brott, som Allmänna Lagen i i Cap. 9 §•
Handelsbalk, omförmäler; i följd hvaraf, och då
det vore utrönt, igenom jemnförelsen emellan
före
-
SfustiticeOmbudsm. Emhets Beritt elser. 241
företedde Utdrager af JouvelerareBolagets rttkenskaper
öfver tillverkningen för åren 18I0,
I8II och 1812, med ControlI-stämpIingsPro.
tocollerne för samma tid, att värdet af de underhalltige,
eller till controllering ej uppviste
Guldarbeten, som bort förklaras confiscable,
blott för desse trenne år utgjort en vigt af Tre*
tusende Niohundrade Fyratiotre Ducater eller
Qvintin Guld, Herr Lagmannen och AdvocatFiscalen
yrkat; i förmågo af I Cap. 12 §. RättegångsBalken,
att KärnnersRättens Ledamöter,
för deras orätta Dom, hvarigenom den brottslige
dels undgått all bestraffning dels blifvit fälld
till mindre straff, än Lag förmår, måtte dömas
antingen till suspension på viss tid, eller ock.
att böta Etthundrade Daler Sunt hvardera samt
att gällda Kronans och Lazarettets andelar af
ofvannämnde Tretusende Niohundrade Fyratiotre
qvintin Guld, hvars värde bort förbrutit dömas.
Sedan KärnnersRättens Ledamöter deröfver
sig förklarat, har Kongl. HofRätten genom Utslag
d. 23 Junii 1814 på anförde grunder ansett sig ej
kunna till hnfvudsaklig pröfning upptaga Actors
påstående om ansvar för Embetsfel, dem KämnersRätten
skall hafva begått under handläggning
och bedömmande af mål, som angå förbrytelser
emot Kongl. ConfrollStalgan; men, efter
det Kongl. Maj:t, uppå Herr Lagmannen
Laurins deremot anförde underdåniga besvär ,
medelst Utslag den 25 October sistnämnde år
förklarat HofRätten vara rätter Domstol i denna
sak och förthy återförvist densamma till
Kongl. HofRättens vidare åtgärd , har , genom
Bihang till Riks-St. Prot, lSijoch 181S. itdra Sami. N:r 31, 31.
a 4* Justitia Ombudsm. EmbetsBerättelser.
Dom elen 3! Januarii innevarande år, Högbemalte
Kätt beslutit, atr, som å ena sidan KämnersKätten
icke iakttagit all deri noggrannhet i
undersökning och stränghet i bedömande, som
detta mål fordrat , igenom hvilken efterlåtenhet
ej allenast laglig visshet saknats om verkligheten
af den föregifne öfverenskommelsén emellan
Fabriksldkarne Michaelsson och Benedicks ,
och deras Verkmästare Wiertz , samt om den
undansnillade Controll - afgiftens ratta belopp;,
utan ock bemälte Michaelsson och Benedicks,
ehuru sjelfve , enligt Författningarne, underkastade
ansvar för bristande controll på åtskillige
å deras fabrik tillveikade varor , hvilka underhalltiga
hållits till salu, likväl i grund af förrberörde
öfverenskommelse blifvit ifrån böter befriade,
samt oaktadt Wiertz erkänt sig hafva
begått det brott, att han fastlödt controllerade
små delar vid åtskillige större Guldarbeten , hvil*
ka sedermera befunnits underhalltige , han dock
derföre, genom KämnersRättens Utslag, undgått
all bestraffning; Men deremot å andra sidan
ingen anledning förekommit, att underlåtenheten
i dessa delar härrört af annan orsak,
än fatta It begrepp om så väl en icke behöflig
och onyttig vidsträcktare undersökning , som
ock rätt tillämpning af de uti KämnersRättens
Utslag åberopade Författningars verkliga kraf,
och det icke blifvit bevist, att något å Michaelssons
och Benedicks Fabrik tillverkadf underhailtigt
arbete blifvit såldt, hvarförutan det af
Kongl. Rescriptet den 18 Junii 1777 och Kongl.
CommeftceCollegii Kungörelse den 7 Julii samina
år, hvilka Författningar KämnersRätten åbe
-
JustiticcOtnbudsm. Emb et i B (rättelser. 243
ropat, skäligen kunnat slutas, att någon Cen»
troll-afgift för underhalltiga arbeten ej! äger rum ,
utan att de endast böra, som skedt, sönderslås
och Fabriksldkaren återställas , och att deremot
hvarje sådant arbete, allenast i den händelse det
blifvit så lil t ,J skall jemte dess värde dömas förbru'it;
Alltså.och i grund af flere anförde skäl)
kunde de fyra KämnersRättens Ledamöter hvil*
ka uti åtalade undersökning och Utslag deltagit,
ej svårare anses , än att de hvardera borde böta
Femtio Dal. S:mt med' Sexton Riksdaler Tretiotvå
Skill.; i följd hvaraf Actors hemställan
om skyldighet för KämnersRättens Ledamöter ,
att gälda Kronans och Lazarettets andelar af de
Tretusende Niohundrade Fyratiotre Ducater eller
Qvintin Guld, hvilkas värde påståtts hafva
bort förbrutet dömas, äfven kommo att förfalla;
Och har jag vid detta beslut, såsom fullkomligt
uppfyllande det genom Actiorien af mig åsyftade
ändamål,
erinran om Lagarnes stränga
handhafvande i synnerhet x mål, der allmänna
säkerheten måste bero, mindre af enskild försigtighet
än af gifne föreskrifters ärliga verkställande,
— till alla delar låtit bero.
Sedan jag uti serskildta Memorialer den II
April och 22 October 1S13 förgäfves infordrat
RådstuguRättens i Eskilstuna förklaring deröfver
, att RådstuguRättens Ransakning och Utslag
öfver SmedsLärlingen Peter Lindström , sorn
för förfalskningsbrott blifvit anklagad och dömd ,
ej inom December månads utgång är 1813 till
Höglofl. Kongl. Svea HofRätt blifvit insände,
ehuru bernälte Lindström redan i början af No
-
244 justitiaOmbudsm. TLmlitsHeraitelnr'.
vember manail samma år blifvit af Rådstuguä
Rätten till Nykopings Slotishäckte införpassad ,
att K. HofRättens Utslag afvagta, bar jag uti åser
förnyadt Memorial d. 6 Dec. förstnämnde år ålagt
bemälte RådstuguRätt, att inom Fjorton dagar ef'
ter undfåendet deraf, vid vite ofvannämnde förklaring
jemte RådstuguRättens Ransakning ochUtslag
öfver lundström till mig insända; Men, då allt
detta oaktadt RådstuguRätten i berörde afseende
icke fullgjort sin skyldighet och Konungens Befallningshafvande
i Nyköping dessutom hos mig
anmält flere af samma RådstuguRätt begångne
Embetsfel, har jag genom Remiss den lo Januarii
1814 anmodat AdvocatFiscalsEmbetet i
Kongl. Svea HofRätt att RådstuguRätten derföre
lagligen tilltala.
Under loppet af denna Action har blifvit
upplyst* att, ehuru Kongl. HofRätten redan den
22 Maji 18I1 till RådstuguRätten återförvist ett
derstädes förehafdt mål , angående NålmakareGesellen
Möller, till ytterligare undersökning, har
densamma likväl icke blifvit företagen förr än
den 14 September samma år och; först den 28
October 1812 till Kongl. HofRätten inkommit:
Att, fastän RådstuguRättens öfver SrnedsUärlingen
Rindström förrättade ransakning redan den
24 October 1812 varit fulländad, densamma
dock icke förr än den 20 September 1813 blifvit
Kongl. HofRättens pröfning understäld: Att
de hos RådstuguRätten ifrån och med Martii månad
I813 ända till den 26 April 1814 förde
Protocoller öfver Inteckningar, Uagfarter, Agtenskapsförord
och Förmynderskap till Kongl.
HofRättens Archive icke blifvit afleipnade : Att,
Justities Ombudsm. EmbetsBerdttelser. 245
oaktadt så väl Kongl. HofRätten, som Justitise.
CancellersEmbetet och Riksens Ständers J ustitiasOmbudsman
förelagt RådstuguRättens Ordförande
åtskillige vitén dels till befordrande af
förenämnde ransakningars insändande och för
att af honom erhålla upplysning, hvarföre de
så länge uteblifvit, dels för att förmå honom
att besvara de flere skrifvelser , som i särskildta
Smnen blifvit ifrån JustitiasCancelleren och Justitieombudsmannen
aflåtne, han icke destomindre,
med åsidosättande af hvad honom bilf'
vit anbefaldt, samma vitén försutit: Att, enär
det åsyftade ändamålet med Handlingarnes insändande
och Förklaringars afgifvande icke kun*
nät genom vitesböters åläggande och utkräfvan»
de vinnas, Stadens Borgmästare måst ifrån utöfningen
af sin tjenstebefattning tills vidare
skiljas: Att Borgmästaren först efter honom föreskrifvit
äfventyr af hämtning hos Kongl. HofEätten
sig inställt: Att sådane hinder och svårigheter
mött för de af honom om händer hafde
RådstuguRätten tillhörige Handlingars aflena*
nande , att de icke annorledes , än oupptecknade ,
utmätningsvis ifrån hans bonings- och förvaringsrum
stått att erhålla, samt att Rådmännen,
uti allt hvad på dem ankommit, sökt att slika
oordningar afvärja, hvarföre ock de, efter Borgmästarens
vitsordande om deras oskuld, ifrån
allt ansvar derföre blifvit befriade; Men, då
hvad sålunda emot Borgmästaren enskildt förekommit,
innefattade icke endast en grof vårdslöshet
och försummelse vid de honom åliggande
göromåls bestridande, samt ohörsamhet emot
I’örmäns befallningar , utan äfven saknad af det
46 JastltiwOmbiidsm. EmbehBerdttetter.
från en rättskaffens Domare oskiljaktiga nit och
bemödande att uppfylla Lagens kraf och icke
igenom egit förvållande tillskynda den under
ransakning ställde ett svårare lidande, än som
uppå hans brott följa bör, hvilket inträffat med
Lärlingen Lindström, som nära ett helt års tid,
Utöfver hvad vederbordt, igenom Borgmästarens
dröjsmål att sin skyldighet fullgöra, blifvit i
Jiäckte qvarsittande, utan att någon gällande orsak
hvarken för detta, eller Borgmästarens i öfrigt
fortsatta oförsvarliga förfarande kunnat uppgifvas;
andre rättsökande äfven blifvit på ett
otillbörligt sätt uppehållne derigenom, att Borg.
mästaren hos sig behållit de dem tillhörande
Handlingar , och han såmedelst satt RådstuguRätten
utur tillfälle att förhjelpa dem till slut
på deras angelägenheter» hvilket allt varit af
mera eftertänklig och skadlig följd , än att det
kunde försonas med böter, hvilka Borgmästaren,
gom större delen af de honom förelagde vitén
utgifvit) dessutom visat vara utan verkan till
ett annat förhållande , hvilket ej heller framdeles
voro att förvänta, då han af Förmäns både
föreställningar och vidtagne alfvarsamma åtgärder
icke låtit sig rätta. Och, som en slik förgätenhet
af åliggande pligter icke stodo att förena
med den värdighet och förtroende som tillkommer
DomareEmbetet, på hvars tillbörliga
Utöfning Medborgares välfärd i betydlig mon
beror; så har Kongl. JJofRätten genom Utslag
den jo Januarii 18*5 pröfvat, i anledning af
I Cap. 13 §, Rätteg. Balken, rättvist förklara
Borgmästaren And. Tallén, förlustig den honom
anförfrodde Borgmästare-befattning uti Eskilstu*
JustiticeOmbudsm. Embet) Berättelser. 247
na Stad samt anse honom ovärdig, att DotnareEmbetet
vidare utöfva, hvarjemte honom ålädes
att ersätta fångfortärings-kostnaden for den tid
Smedslärlingen Lindström öfver nödvändigheten
blifvit hållen i häckte samt godtgöra Lindströms
lidande med Etthundrade Riksdaler Banco
och dessutom bestå den kostnad , som kunde
åtgå till förfärdigande af de uteblefna ofvanomförrnälie
Protocoller , hvarom, sedan Handlingarne
blifvit Borgmästaren fråntagne och han
ifrån tjensten skiljd, den tillförordnade Ex raOrdföranden
vid RådstuguRätten komino att antydas.
Ehuru skilnaden emellan Ordningsmål och
Brottmål u i vår Lagstiftning ej ansets vara si
noga utmärkt, att gränsen i anledning deraf,
-vid behandling af förekommande mål kunnat
bestämmas emellan de åtgärder, Domare, pi
grund af CriminalLag, och Konungens Befallningshafvande
i stöd af PoliceForfditningar,
hvar för sig, äga vidtaga, och de sistnämnde
äfven i följd deraf och af välment nit för ordnings
vidmagthållande uti dem anförtrodde Län,
ofta ansett sig föranlåtne, att genom stadgande
af vitén öka ansvaret för de förbrytelser, hvilka
uti allmänna Lagen äro upptagne och med
böter belagde, har jag dock trott dylika supplementer
till vår gamla Lag, utfärda ie af Statens
Emhetsmän, för serskildte händelser, vara icke
allenast olämplige , i afseende på den blanning
derigenom åstadkommes emellan Lagstiftande
och Lagskipande Magternas åtgärder , utan ock
mindre behöflige i de flesta fall för åsyftade ändamål
, hvilkas befordran Lagen dessutom till»
248 JustitiesOmbudsm. EmbetsBerdttetser.
räckligen afsett.
Dä medelst sådane Vites*
Påbud det i öfrigt kunnat hända, att stadgade
förhållanden emellan brott och straff blifvit rubbade
, så att ringa och ofta oskadliga förseelser
derigenom skolat svårare bedömmas, än uppsåtliga,
allmän frid och säkerhet störande brott,
har jag af sådane anledningar funnit mig befogad
att till rättelse å vederbörligt ställe anmäla
ett dylikt Påbud, rörande en i sig sjelf
obetydlig händelse, men hvilken, i anseende
till de allmänna följder deraf kunna dragas ,
jag äfven anser mig pligtig att här omförmäla.
Genom en den 7 Augusti 1815 utfärdad
Kungörelse hade LandshöfdingeEmbetet i Stockholms
Ijän, till förekommande af vägarnes förstöring
stadgat ett vite af Tretton Riksdaler Sexton
Skill. Banco, hvartill, utom böter efter Lag
och skadeersättning, den skulle förfallen anses,
hvars Svinkreatur anträffas oringade kringstryka
ä vägane.
Då allmänna Lagen uti 11 Cap. 4 §.
Byggn. Balken endast stadgat Två marks löseskilling
för hvarje sådant oringadt kreatur, som
Brofogde ifrån annans ägor upptager och dubbelt
deremot, eller En Dalers böter, då Brofogde
nödgas ägaren till Rätta stämma , har jag
af här ofvan nämnde skäl desto heldre ansett
mig böra , genom Embetsskrifvelse till Kongl.
Svea HofRätt den 20 derpåföljde September,
göra hemställan om upphäfvande af detta Vitespåbud
, som vid jemförelse af den förseelse,
hvarom LandshöfdingeEmbetets berörde Kungörelse
handlar, med brottet af en Medborgares
ofredande i dess e$it hus eller öfverfallantle å
JiisttiiaOmbadtm. EmbetsBerdttelser. 249
allmän väg , hvarå Imagen endast stadgat Fyratio
Daler eller Tretton Riksdaler Sexton
Skill, böter, utom skade-ersältning och serskild
pligt för tillfogade slag och lidanden, något jemlikt
förhållande emellan desse händelser icke äger rum.
Sedan Kongl. HofRätten öfver denne min
anmälan infoidrat LandshöfdingeEmbetets utlåtande,
deruti, jemte åberopande af 1734 års
Landshöfdingelnstruction och Kongl. Brefvet
den 14 December 17SI , som tillåter Konungens
Befallningshafvande att i Politie- och Oeconomie-mål
utsätta vitén, dem Domaren icke
äger eftergifva, välbemälte Embete ansett vitesrättigheten
af Konungens Befallningshafvande
endast böa utölvas i de af Lag och Författningar
förutsedde fall, då förändrade tider och omständigheter
, eller något nytt uppfunnet sätt att
dem eludera, gjorde det af Lagstiftaren redan
stadgade ansvar otillräckligt, och at', i afseende
på vitets belopp, det icke vore gerningens moralitet,
utan dess verkan på allmänna välfärden
, som borde bestämma ansvarets beskaffenhet
, samt att förhållanden inträffat, som visat
otillräckligheten af det genom Konungens Befallningshafvandes
Kungörelse den 26 April
1792, i lika ändamål utstakade mindre vite,
har Kongl. HofRätten genom den 29 November
besagde år 1815 utfärdadt orh mig tillsändt
Utslag förklarat, att som Allmänna Lagen i 11
Cap. 4 §. Byggn. Balken redan stadgat ansvarför
det oskick ? LandshöfdingeEmbetet genom
dess ofvanberörde Kungörelse velat förekomma,
och hvarken i Lag eller Kongl. Författningar
det finnes vara Konungens Befallningshafvande
25o JustitiaOmbuds tn. EmbetsBerättelser.
tillåtit , att i slikt fall bestämma någon ytterligare
påföljd, än Lagen utstakar; Alltså profvare
Kongl. HofRätien skäligt upphäfva det i ofvannämnda
ändamål utsatte vite Tretton Riksdaler
Sexton Skill.; i följd hvanf LandshöfdingeÉmbetet
harle att , på sätt Kongl. Förklaringen
den 23 Mars 1807 föreskrifver', lala
Kungörelser i Länet utgå, hvarigenom samma
vite blefvo till kraft och verkan återkalladt.
Vid mitt nästledne sommar gjorda Embetsbesok
på Warbergs Fästning , har jag funnit
fängelserna derstädes, i afseende på deras
belägenhet både osäkra och för ändamålet otjenliga.
Uti tvenne så kallade Stockhus, som utgöra
hvälfda rum uti Fästningsvallen, utan annan
betäckning, än den jord, som öfver hvalfvet
på vallen blifvit upplagd , voro 43 fångar
inneslutna , hvilka ej annorledes kunna erhålla
frisk luft , än genom dörrens öppnande , då väderleken
sådant medgifver , och då Snösmältning
eller Regn inträffar , kunna de ej annorlunda
, än liggande på sina larfvar eller bänkar,
hvilka inunder hvalfvet äro täckte med
bräder , ifrån väta befrias , hvaremot de öfrige
delame af desse rum äro af, igenom hvalfvén
drypande vatten ständigt besvärade och hvaraf
det således är ornojiigt att derstädes underhålla
tillbörlig snygghet.
Då igenom Kongl. Brefvet den 24 December
1805 det är stadgadt, att, när rum saknas
vid Arbetsinrättningen i Carlscrona till sådane
^fustittccOnybudsm. EmbetsBerdttelier. 351
personers intagande, som enligt Eag böra till
allmänt arbete hållas, de till befordran af ali manna
säkerheten böra insättas pä Fästning, till dess
antingen rum blifver ledigt pä allmänna Arbetsinrättningen
, eller tillfälle till tjenst eller
annan loflig bergning för dem kan yppas , synas
sådane Arbetsfångars vilkor böra vara lika,
äfven då de på Fästning inneslutas ; men att
detta förhållande icke inträffar med dem på
Warberg, öfvertygades jag både af Fångarnes
egen klagan öfver brist på arbete, och af Befälets
derstädes tillkännagivande , att hvarken rudimaterier
eller annan Arbetslägenhet der gifves,
än Fästningens renhållning och någon mindre
betydlig handtlangning , hvarmed minsta delen
af Tångarne kan sysselsättas.
I anledning deraf har jag uti underdånig
skrifvelse d. I 4 nasti. Nov. til Kongl. Maj:t i underdånighet
hemställt, om icke Kongl. Maj:t skulle
i Nåder täckas anbefalla Dess och Rikets KrigsCollegiurn
, att , efter infordradt utlåtande och
förslag af CommendantsEmbetet på Warberg,
föranstalta antingen om inredning uti redan befintlige
hus , eller ock om nybyggande af andre
både till antal och beskaffenhet förbättrade
Fängelserum derstädes , och att efter Fångarnes
inflyttning uti nya , luftiga och ljusare fängelser
, omsorg må hafvas för deras jemna sysselsättning,
både vinter och sommar, såsom varande
efter min tanka, det enda säkra njiedel, hvarigenom
någon förbättring hos dessa vilseförda
menniskor kan till vägabringas och deras återförening
med Samhället således någon gång
blifva möjlig.
'2 5 3 SfusthiceOmbitdim. EmbetsBeritt elser.
I sammanhang dermed har jag ansett det
vara min underdåniga skyldighet att vända
Kongl. Majus Nådiga uppmärksamhet på ett
lika angeläget och ömmande föremål , rörande
fångvården i Carlscrona och der varande AnkarsmedjeHäckte.
Detta fängelse består af Nio rum, eller så
kallade Numror , uti hvilka , vid mitt besök
derstädes i nästlidne Augusti månad, förvarades
173 fångar, hvaribland funnos flere för sysslolöshet
och bristande näringsfång dömde, hvilka
i väntan på ledighet ibland det i Compagnier
indeldte Arbetsrnanskapet öfver ett år varit inspärrade
, utan att erhålla sysslosättning.
Sjelfva Fängelserummen äro invändigt alldeles
svarta och kunna, i anseende till dervarande
trängsel af fångar , icke hållas så
snygga som vederbör; Och då af trängseln
uppkommer svårighet , a't hålla frisk luft i
xummen , blifva derigenom de kläder, hvilka
6taten består åt fångarne och uti deras sängar ,
snart förderfvade.
Sedan alla dervarande till Arrester apterade
rum blifvit och äro jemnt upptagne af ett
betydligt antal så kallade Ordinarie fångar, finnes
der ej något serskildt rum till MilitairArrest
, hvaruti de af Garnisonen, som för
mindre förseelser komma under tilltal , kunna
insättas, utan måste sådane personer, äfven för
några dagars Arrestetid , hållas i samma rum ,
der gröfre förbrytare och flerårige arrestanier sitta,
hvilket mindre lämpliga förhållande möjifgen
kan försvaga den goda esprit, som hos Garnis
zonsManskap allid bör finnas.
justitia Ombudsm. EmbettBerdttelser. 25 3
Dessutom inträffar äfven den olägenhet för
Garnizonen derstädes, att Corps de Gardet är
inrättadt i samma hus , som ArrestBummen ,
Aderton vanliga trappsteg högt ifrän marken,
hvaraf sådana olyckor icke skola vara sällsynta ,
att, då Vagten, i synnerhet nattetid, utropas,
karlar falla och skada antingen sig sjelfva, eller
sina Gevär.
Af dessa omständigheter föranledd har jag
till Kongl. Maj:ts visa pröfvande i underdånig,
het hemställt, det allmänna Arbetsinrättningen
i Carlskrona må fodersamligen utvidgas, åtminstone
så vida, som erfordras för emottagande
af de personer ifrån AnkarsmedjeHäcktet,
hvilka endast tills vidare der blifvit i förvar
hällne , under väntan på ledighet att ingå i allmänna
ArbetsCorpsen: då Blekinge Fän
icke äger något serskildt Fänshäckte utan måste
dess enskildta fångar, utom de, som för någon
kort tid kunna uti Carlscrona StadsHäckte insättas,
äfven alltid förvaras i Numrorne och
trängseln derstädes genom tillförsel af Fångar ifrån
andra Fän således immerfort ökas, Nådig befallning
till vederbörande måtte utfärdas, att ej
tillåta så kallade Arbetsfångars afsändande till
Carlscrona , utan så vida genom förut inhämtade
Bapporter ifrån ChefsEmbetet derstädes är utrönt,
att sådane fångar genast kunna uti ArbetsCorpsen
insättas: At vederbörande i Nåder förständigas
om verkställande reparation nästa Sommar
uti Numrorne, hvilka, så vidt möjligt är,
äfven borde utvidgas, så att åtminstone ett serskildt
FängelseBum blefvo för Garnizonen disponibelt;
Och att Corps de Gardet, eller
254 3ustiticeOmbudsm. EmbetsBerättelser.
VagtRummen , både för Officerare och Manskapet,
fly t tas på sådant ställe , der för slik tjenstgöring
otjenligt och af förr nämnde orsak äfven
vädeligt bruk af trappor må kunna undvikas.
KronoSpinnhuset i Götheborg har jag funnit
i afseende på Förvaltning och Ordning inom
denna publica CorrectionsAnstalt vara så
olik den för sin goda Administration märkvärdiga
Inrättning af dylik beskaffenhet i Norrköping
, att den förra, i dess nu varande skick
alldeles icke uppfyller dess förnämsta ändamål
, — de der insatte personers sedliga förbättring.
Uti tvenne smärre rum af detta af sten
uppförde Spinnhus , voro den 12 September innevarande
år, Trettiosex qvinnor inneslutne,
äldre och yngre, friska och sjuka, LifstidsArrestanter
och sådane, som for liderlighet eller brist
på Lagligt Näringsfång, på obesiämd lid blifvit
dömde och ditsände, alla hvar om annan sam*
manblandade.
Emellan de båda Sofrummen ,
befanns ett större rum , som skulle tjena till
ArbetsSal, men alla tre öfverflo'ade af trygghet
och elak stank , som än mera ökades genom
en i hörnet af Salen inrättad Latrin och sorn
alldeles icke kan afledas i brist på Ventiler i
Fenstren.
Uti ett annat rum i samma bygg"
nåd voro Tretton Gossar instängde och de fleste
af dessa, lika som af qvinnorne, voro syslolösa.
Uti Gossarnes rum hade efier Föreståndarens
uppgift, ingen rengöring sédan sistledoe
Midsommar blifvit verkställd , och på fråga ,
jfustitioeOrnbudstn. EmbetsBeratteher. 355
hvarföre det icke arbetades? lemnades det svar,
att hela Fem månader af detta år ingen rudimateria
bär funnits hvarken af Ull eller JLin
till Fångarnes sysselsättning, och att Föreståndaren,
som sjelf varit Klädesväfvare, väl anskaffat
Tvenne Klädesstolar, dem han uppsatt
uti Tvenne lediga rum af nedra våningen, i
tanka att dervid uppväfva SpinnhusHjonens
fjpånader, men i brist af både jemn tillgång på
garn till väfnaden och äfven i brist på afsättning
i Staden på Klädet, då han någon gång
kunnat få ett stycke deraf fär. iggjordt, hade
han varit föranlåten att afstå ifrån sitt fö-'
retag.
Utom nyssnämnde Tvenne rum, der Klädtsstolarne
voro stående utan nytta, disponeras
Tre smärre rum och kök af Föreståndaren
och Ett rum med kök , i samma våning,
af en Kokerska , som håller varin mat åt Fån»
garne.
På samma Tomt fanns en annan samma
Inrättning tillhörig Stenhusbyggnad , bestående
af Fem rum , alla försedde med Fenster och
Tvenne med Jerngaller, men begagnade till
sådane behof sorn med Spinnhuset icke hafva
någon gemenskap.
Om detta förhållande har jag uti skrifvelse
den 14 nästlidne November till Kongl. CornmerceCollegium
afgifvit omständlig beskrifning
och tillika föreslagit sådan förändrig uti administrationen
af denna CovrectionsAnstalt, att Magistraten
i Götheborg, hvars tid och omtanka
måste vara upptagen af mera egentliga och trägna
Embetsgöromål vid Styrelsen af en så folk
-
256 Justitia Ombudsm. EmbeuBerdttetser,
lik Stad, der vidsträckt Handel och mångfalldiga
Näringsgrenar alltid åstadkomma flera invecklade
och olika rättsförhållanden, hädanefter
måtte befrias ifrån den speciella tillsyn , som
samma Magistrat hittills varit ålagd öfver För-i
valtningen af ifrågavarande CorrectionsHus;
Och då äfven i Götheborg, lika som i Norrköping
, ofelbart finnas enskildta män, hvilka
med ädel uppoffring af tid och mödor skola låta
sig om hjertat vara den Mensklighetens och
Fäderneslandets stora angelägenhet, att söka återföra
felande menniskor till dygd och bereda
dem tillfälle att under straffets tid gagna det
Samfund , Som genom deras misstag blifvit skadadt,
har jag trott Konungens Befallningshafvande
på stället böra anmodas, att af sådane
Götheborgs Medborgare utvälja en Direction af
Två eller Tre JLedamöter, åt hvilka Kongl.
CommerceCollegium, med säkert hopp om framgång
, kunde lemna styrelsen af CorrectionsVerket
, hvarvid till en början den ordning och
redogörelse-method, sorn vid Norrköpings Kro*
noSpinnhus nu finnes stadga1, kunna tagas till
eftersyn.
Det utmärkt goda skick, hvaruti Götheborgs
Stads enskildta Uppfostrings- och Fattiganstaher,
genom ädelsinnade Medborgares bemödanden
blifvit bragte och genom alfvarliga
Reglementen an vidare underhållas, bar gifvit
mig anledning att förmoda, det KronoSpinnhuset
derstädes äfven genom dylik administration,
inom kort tid, skall erhålla det ändamålsenliga
skick, som derstädes för närvarande saknas.
Att
justitiaOmbudm. EmbetfBerdtteher. 257
Att för öfrigt rummen uti berörde hus
Uppsnyggas, och de nu obrukade , eller för Inrättningen
alldeles främmande behof använde,
begagnas till densammas Utvidgande, om så nödigt
finnes: Att nya sängkläder anskaffas 1 stället
för de der nu befintliga, till största delen
obrukbara, och att framför allt nödigt förråd af
både Matetialiet och Verktyg till fångarnes sysselsättning
ofördröjligen inköpes , samt att tillräckliga
medel till alla sådane i början oundvikliga
utgifters bestridande anordnas; Allt
sådant har jag/ utan vidare enndran, ansett
tillhöra d'én blifvande nya Directions omtanka
att föreslå och Kongl. Collega upplysta bepröfvande
att afgöra och bestämma.
Utom det att närvarande verkliga behöfvet
påkallar den af mig föreslagne forbäning uti
rneranämnde Cor ections-anstalt, torde icke helier
böra lemnäs utan afseende den igehom samma
förbättring uppkommande fördel , att ett
kostsamt och för Allmogen alltid besvärligt
forsslande af Fångar ifrån Pikets västra Provincer
till både Stockholms och Norrköpings Spinnhus
borde minskas 1 och dessa, i synnerhet det
sednare , ehuru nu mera äfven i afseende på.
utrymmet förbättradt med betydlig tillbyggnad
och ökade beqvämligheter, utan atr ölverlasias af
flera Delinq vemer , än Inrättningarne lämpligen
kunna hysa, såmedelst icke äfventyra att lida
någon ändring uti det utmärkt goda skick , hvaruti
de nu befinnas.
iBihang till Riks-St, Pro t, 1S17 och iStj. lidra Sand, N:r jj, 34.
258 jjustitia Ombudsm. EmbetsBerdttelser.
Sedan Ädelforss så kallade Guldverk under
större delen af det Adertonde Sedet *) varit.
drifvit för Kronans räkning med dess icke
obetydliga förlust , bortarrenderades det genom
Contract «f den 27 Mars 1801 på 30 år till
Bergmästaren Anton Svab.
I kraft af detsamma öfverlemnades till honom
Guldverket med samma Fri- och Rättigheter
Kronan det innehade, tillika med alla för
Guldtillverkningen befintlige Verk och Inrättningar,
samt En Kniphammare, En Husbehofs»
såg, Gyafors Tullmjölqvarn, dispositionen af
Kibbe Tullmjölqvarn, inköpt med enskihe personers
frivilliga tillskott, under vilkor att Räntan
af qvarnen, Tjugu tunnor Spanmål, skulle
användas till understöd för fattige och ålderstegne
Grufarbetare; Alla till Guldverket hörande
Egor, samt under detsamma lydande Sex
och ett halft hela Mantal af åtskilliga naturer.
Under samma Arrende åtföljde Pauliströms Bruk,
bestående af Masugn, Stångjernshammare med
en Härd, Femtio Skeppunds årligt smide och
Femtonhundrade Skeppunds Undersmide, En
Kniphammare, Fem Spikhamrar, Såg- och Mjölqvarn
samt Bruket underlydande Två och tvåfemtedels
Hemman , uppå hvilkas tillika med
de under Guldverket lydande Hemmans-egor
Tju gutvå större och mindre Torp äro belägne.
Eikaledes inträdde Arrendatorn i Kronans rätt
till tjenstbarheter af kolning och dagsverken,
dem icke allenast KtonoHemmanen i Alsheda,
De första Mslmstreken upptäcktes år 1738 af Bergs
Rädet
Svab, och ifrån år 1743 drefs Verket för Kro
nans
räkning.
justitia? Om&udstrt. EmbetsBerdttelsir. 2$ g
Skede, Ökna, Vetlanda * Skirö och Lemnhults
Socknar ansågos skyldige att till Guldveikét ut«
göra, utan ock de sedan 1757 till skatte förfcålde,
enligt uti Skattebrefven! intagne förbehåll
Emot
begagnandet af alla dessa lägenheter,
åtog sig Arrendatoren att årligen, under de förSta
Tio Arrendeåren i anseende till förmonerhé
af det betydliga undersmidets tillgodogörande
samt utvidgad KöpeTackjernsrättighet, årligen
lefverera Etthundrade Femtio Ducater, men
sedermera endast Etthundrade , dock alltid Under
förpliktelse i Att af Guldtillverkningen vid Ädelfors
låta stå förenämnde Ducater, och icke äf andrei
dem uppköpa, såsom den säkraste Controll, att Arrendatoren,
enligt ändamålet af Arrendet, fortsätter fårstiken
efter Guldmalm och dertill nyttjar de vid GuldVerket
varande Hemman och Lägenhet er. Till vinnande
af Controll att desäa föreskrifter iaktto»
gos, ålades Eergmästaren i orten: Att sig noga
uu jer råtta huruvidå det skedde, samt tillse att Bergsarbetet,
enligt Fårfattningar ne, anställdes paratt BergsVis,
och om sådant allt i de årliga lielaiionerne till
Kongl, Bergscollegium afgifva Berättelse.
Försummades erläggandet af Arrendetå före*
skrifven,tidj agde Kongl. Maj:t OchKronan rättighet
*) Oförmedlade Hemmantalet inom det så kallade Guld»
V«rksDistfictet äf till 1763 års BergsCommission tipp*
gifvit sålunda :
Skatte Hemman . , » i 04.3-
Krono Hemman , « • <, ilig:
21 Sif >
Säteri öcb Frälse 665*
i 8 i
-
260 Justitia Ombudrn, EmbetsBerdttelserl
att, utan hinder af Contractet, om Guldverket
förordna.
Man finner häraf klarligen, att afsigten
med under hela 30 år fortsatta uppoffringar
ifrån Kronans sida, var ett oafbrutit MalmstreIcens
bearbetande, i hopp att deras fyndighet
kunde tilltaga, och sådant bestyrkes ytterligare
af det i Contractets 3 §. gjorda förbehåll : Att
om sådctne Guldiske Malmbrott skulle uppfinnas att 50
marker Guld*) årligen kunde tillverkas, Arrendatoren
då utöfver Arrende Summan borde erlägga serskild afgift
utaf tillverkningen efter Författningar och Verkets
beskaffenhet.
Det dröjde ej länge förrän Svab, med vederbörligt
tillstånd, Öfverlät sitt Contract först
till hälften år 1801 den 2 April och sedermera
helt och hållit den 16 November 1804 på
BruksPatronen Hedberg, hvilken likaledes med
tillstånd associerade sig BruksPatronen Camitz
och ÖfverJägmästaren , SaltpeterSjuderiDirecteuren
och Riddaren af Kongl. WasaOrden Kihlström,
af hvilka den sistnämnde, sedan Hedberg
öfvergifvit Fäderneslandet och Camitz kommit
på obestånd, samt begge blifvit ansedde att
hafva förverkat deras andelar uti Arrendet, genom
Kongl. Kammar- och BergsColIegiernes
Resolution af den 24 Februarii 1813 ensam
blifvit innehafvare af arrendet.
Då vid nästförflutne Riksdagar frågor blifvit
väckte om befrielse för Allmogen i här ofvanuppraknade
Socknar från såsom högst tryckande
öfverklagade tjenstbarheter till Verket;
Af en mark Guld om 16 lods vigt utmyntas Sextio
och en half Ducater,
jfuttittceOmbudtm. ÉmbetsBerdttelsér. a6x
dessutom tvifvelsmål uppstått huruvida Contractet
så ändamålsenligt efterlefdes, att, genom,
brytningarnes fortsättande med den drift som
fordrades för att åtligen frambringa Etthundrade
Ducater, med någon sannolikhet kunde utrönas
huruvida Grufarbetet bättre i framtiden
än hittills kunde bära kostnaden, besökte jag
detta Verk den 15 Augusti i afsigt att på stället
om beskaffenheten af Grufdriften och Verkets
tillstånd söka upplysningar.
Nära K. Adolf Fredriks Grufva voro tvenne
"Borrlag sysslosatte uti lika många till obetydligt
djup indrifna skärpningar, hvilka för
det närvarande visade ganska svaga anledningar
till Malm. Det Tredje Borrlaget sades arbeta
1 Kon. Adolf Fredriks Grufva, hvilken besöktes
genom den ifrån Bergets fot intill Hästvinden
anbragte Stoll. Hästvinden, som sades
endast en gång i månaden blifva nyttjad till
uppfodring af Vatten utur Grufvan, till förekommande
af detsammas ytterligare stigande,
syntes någorlunda vidmagthållen. Grufvans djup
uppgafs vara X40 Famnar, men vattnets höjd
deruti kunde nu' icke bestämdt utrönas* _
Derefter begaf jag mig till Bokveiket Strömmen,
hvarest Malmen bokas och slammas. Af Sexton
Stampar, för hvilket antal Hjulstocken var
inrättad, voro för det närvarande endast Sju i
gång. De öfriga Nio voro borttagne. Detta
Verk berättades hafva varit i gång sedan början
af Maji månad och under den tiden producerat
Tre färdiga Kistor eller Tunnor så kallad
Slig, hvilkas Guldhalt af Arbetarne värderades
till En half Ducat per Kista. Bokverket
äö2 JustitiaOmtudsm. EmbetsBer ättel ser.
vid Kibbe %) för Tjugu Siarnpar fanns vara ali’
deles förstördt.
Under lappet af Trenne veckor hade eili
ligt arbetarnes intygande ingen Malm blifvit ifrån
Grufvorne till Bokverket nedförd. Smälthuset
eller Hyltan fanns, i synnerhet till tak,
i ganska förfallit tillstånd. Det synes ock nu
mera vara en öfverflödig byggnad, sedan för
Guldets frånskiljande genom den i nyare tider
begagnade Amalgarnations - processen ett nog
mindre hus kan göra tillfyllest. I anseende till
RruksBetjentens anställda bortresa under den
tid jag besåg Grufvan och Bokverket , kunde ej
tillträde vinnas till Laboratorium, ej heller ytterligare
upplysningar erhållas. Dessas ofullständighet
har föranlåtit mig rådfråga de i Kongl,
RergsCollegii Archiv befintlige Handlingar, hviN
ka upplysa, att, enligt BruksBetjenternes vid
Gublverket till Bergmästaren i Orten afgifne och
dennes Arsrelationer bifogade Rapporter, hafva
vid Guldverket blifvit tillgodo gjorde;
Ar igot för de 9 Män. Verket drefs för Kronans räkning
Efter 3093I Skepp, Malm 2 Mark. 7} Lod Guld'
1802
3221 Dito 4 D:o 7 Lod Dito*
1803 — 2629 Dito 2 D:o 14^ Dito,
__ 1804 — Dito 3 P:o 4 Dito.
—- 1305
21x8 Dito. 2 D:o 9 Dito.
t- 1806
1535 Dito 2 D:o 4 Dito,
1807 — 2216 Dito 2 D:o Dito,
wi 1808
2312 Dito i D:o I2| Dito,
Såsom 1803 års och följande BergmastareRelationer
icke omtala att något arbete vid detta Bokverk blifvit
förrrättadt, är sannolikt, att det redan 1803 var nedlagdt,
1763 års BergOommiSsion ansåg det hafva trång
plats och syag Vattendrägt,
jfustitifjeOmbudsm. EmbetsBerättelser. 563
För åren 1809, 1810,” 18x1 och I8I2 finnas
ej BergmästareRelationer om Grufvedriften och
kan således ej här uppgifvas hvarken det under
dessa åren brutna Skeppundtal Malin, ej heller
vigten af utur densamma tillgodo gjordt Guld.
Att dock det sednare ej uppgått till erforderligt
qvantum inhämtas af Kongl. KammarCollegii
till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga Betänkande
af den 9 Julii 1816, hvaruti föreslås, att
en för åren 1809, 1810 och 18II uti utfäst
lefverering sig yppad brist af Tvåhundrade
Tjugufem Ducater, eller Sjutiofern Ducater om
året och för år igl2 af Femtio Ducater, tillsammans
för Fyra år Tvåhundrade Sjutiofern
Ducater, kunde betalas genom på de följande
Sex åren fördelad lefverering utöfver de årliga
Etthundrade Ducater; saint derjemte, att, då
Kihlström ställt vederhäftig borgen så väl för
Inventarier som öfrige förbindelsers uppfyllande,
han enligt primitiva Contractets lydelse, ej måtte
förr än vid Arrende-årens slut ansvara för
af Hedberg förskingrade Inventarier till ett värde
af Femtusende Tvåhundrade Aderton Riksdaler
Tjugu Skilling Banco.
BergmästareRelationerna upptaga vidare:
För år 18I3, 5io Skepp. Malm; uppgift af erhållit
Guld saknas. För år 1814, 636 Skepp.
Malm; Guldtillverkningen loo|- Ducater. För
år 1815, 4860 Skepp. Malin; Guldtillverkningen
26 Lod Vict. vigt *').
För år 1816 saknar jag all annan upplysning
om Verkets drift än den här ofvanföre af
*) Denna vigt häller 32 lod pä marken, hvaremot Guldvigten
endast håller 16.
a64 jjustitiesOmbtidsm. EnhetsBeråttelser.
V ;v*-/ -'-v, /. 1,'-
xnig på stället af Arbétarne inhämtade, att , sedan
Maji månads början Tre Tunnor stig af
samma Arbetare ansedde att gifva en half I>upat
af Tunnan, voro. tillverkade Man skulle
vara benägen att sätta i fråga möjligheten af den 04
vanliga drif' och ansträngning sorn fordradea för att
under den till Arrende årets slut den 1 October
återstående tid af Sex veckor bryta och
frambringa erforderligt qvantum Malin, den
boka och vaska, samt så mycket Guld utbringa
sorn fordras till Arrendets afbördande, ofri ej
allt tvifvelsmål derom vöre häfvit derigenom , att;
Öfverl)irecteuren Kihlström d. 141 denna må--  nåd låtit på Kongl. Myntet inlemna en Guldstång
orri Etthundrade Ducatec och Nitton Skil*
lirigs värde.
Huruvida Hufvudähdam.ålet med Arrende-.
Contractet, Malmstreckeris fortsatte bearbetande,
till vinnande af förmonliga.e utsigter för en
framtid, ä.n 5& års arbeten lemnat under Styrelsen
af Kronans Embetsman, och ibland dem
af den utmärkt skicklige Bergshauptmannen A,
Albrecht Kundström , varit den främsta af Arlendatorernes
ögnamärken, synes så mycket mera
böra Utgöra ett angelägit föremål för undersökning
på stället af i; Bergsvettenskap och,
i Grufbrytning eber de ädlare Metallerne kun"
noge Män, sorn, sede are tiders erfarenhet gifvit
vid banden, att endast genom ett sådant till vägagående
vid I åyerts oqh Andrarums Alun,verksam
t vid Sala. Silfververk pålitliga och nöjaktiga ren
suhater kunnat vinnas, och 60m, derest vid en
sådan undersökning lagliga anledningar dertill
JustiticsOmbudsm. EmbetsBerdttelser, 265
sig förete , tillfallet bör omfattas att förkorta tiden
för Kronans redan nog långvariga lidande
pä detta verk.
Ar 1763 då Högstsalig Konung ADOLF
FREDRIG fann nödigt att Guldverket borde
förses med nödig betjening af Körslor, Dagsverken
och Kohl, samt derjemte att pålitliga
underrättelser inhämtades oin den öfriga hushållningen
derstädes, ansågs denna förrättning
utgöra ett värdigt föremål för dåvarande Kongl.
BergsCollegii President frarnledne Grefve Liljenberg
samt en af Kongl. Collegii Ledamöter
afledne BergsRådet Svab, bägge utmärkte för
insigter i BergsVettenskapen. Desse Herrar
ansågo undersökning om Grufvo:nes beskaffenhet
stå i oskiljaktigt sammanhang med den sednare
delen af deras förrättning, hvarföre de ock
sjelfve beforo Grufvorne. Enär förr eller sednare
å nyo kommer i fråga att undersöka tillståndet
med Grufvedriften, samt huruvida det
kan anses lönande att fortfara med Grufvornes
bearbetande, synes lika förfarande med förrbemälte
Herrars böra äga rum. Af förda Böcker,
af Verkstädernes tillstånd, af Berättelser,
kunna i sådane ämnen fullständiga upplysningar
ej hämtas, eller säkra slutsatser dragas.
Endast under Grufvornes noggranna befarande
kan bedömmas i hvad mohn och på hvad sätt
brytningarne fortgått under den tid de varit besörjde
af Arrendatorer. Endast genom skådandet
af sjelfva Malmgångarne kan slutas till ut.
sigterne för framtiden.
Att uppdraga en så beskaffad förrättning åt
Sfi Bergmästare} förutsätter ett om haas insigt**
266 JustiticnOmbudsm. EmbetsBeråtteher,
honom så mycket mera hedrande begrepp, som
de icke ovilkorligen tillhöra hans egentliga Ernbetsmanna-kall
att vara BergsDomare. Annu
mindre bör man vänta att finna dem hos en
K ronofogde, hvars tjenste-befattningar hafva så
olika föremål emot den Bergskunniges yrken.
Vice KronoBefallningsmannen Cederblads Rapport
af den 29 November 1815 är derpå ett
bevis. I anledning af från Kongl. KamtnarCollegium
till Konungens Befallningshafvande
i Jönköpings Län ankommen Remiss på Riksens
Ständers till Kongl. Majit i underdånighet
afgifne och till Kongl. Collegii underdåniga utlåtande
remitterade hemställan , om anställande
af undersökning angående driften af Ädelfors
Guldverk, samt huruvida Arrendatoren efterlefde
Contractet, hade Konungens Befallningshafvande
beordrat Cederblad att i sådant afseende
sig vid Guldverket infinna. Hans öfver förrättningen
till Konungens Befallningshafvande
afgifne Rapport utmärker visserligen hans nit
och goda vilja, men man upptäcker ock deri
den ofullständighet, sorn härrörer af bristande
insigter i BergsVettenskapen , dem han ock uppriktigt
vidgår. Så väl i anseende dertill , som
ock att Arrendatoren ej var tillstädes vid undersökningen
, kan väl något, ehuru icke allt
afseende densamma, såsom med anledning af
Kongl, KammarCollegii Remiss till Landshöfdingen
tillkommen, frånkännas.
Till vidare upplysning blifva så väl Lands*
höfdingeEmbetets Remiss till Cederblad och
dennes Relation, sorn ock Kongl. KammarCollegii
i anledning deraf till Kongl. Majit afgifne
^fustiticeOmbudsm. KmbetsBerättelser. 267
■underdåniga Betänkande, såsom Bilagor under
låt. A., B. 8c C. härhos bifogade.
Att Statens lidande för det närvarande är
mångdubbelt emot vinsten af Arrendet, kan intaga
af hvad nu skall anföras:
De under Guldverket lydande Sex och ett
halft Hemman tillika med Gyafoiss Qvarn och
Såg samt Hus och Byggnader vid Adelfnrss äro,
enligt mig meddelte uppgifter om I813 års
uppskattning till Bevillnings erläggande, upptagne
till ett värde af 33,144
Pauliströms Bruk rred
Mjölqvarn och Såg samt
underlydande Två och tvåfemtedels
Hemman äro enligt
gamma års uppskatt
pung,
värderade till - 19,200 __
52,344 R:dr Banco ,
och man kan så mycket säkrare antaga att des.
sa värden ej äro öfver det rätta, som de Egendomar
lära vara få, för hvilka Egarne, i händelse
af frivillig försäljning, ej skulle fordra
och bekomma en högre köpeskilling, än efter
Uppskattningsvärdet till Bevillning.
Det är då sannolikt att försäljningen af
alla dessa Eägenheter skulle inbringa ett Ca*
pita!, hvars ränta skulle flerdubbelt öfverstiga
värdet af de Etthundrade Ducater , sorn derföre
nu årligen erläggas.
Förmonerne af Allmogens tjenstbarheter
till Guld verket i de Sex Socknarne Alsheda,
Skede, Ökna, Hvetlanda, Skirö och Lemnhult
borde väl också ingå i beräkning, men i sak
-
268 Justitia Ombudm. Embets Ber dt t elser.
nåd af fullständiga upplysningar hafva de ej
kunnat bestämt uppgifvas. Man torde dock kunna
göra sig något begrepp om deras beskaffenhet
deraf:
I:o Att Arrendatorn OfverDirectören Kihlström
, genom Rättegång sökt påbörda ägaren af
Björnstorp Ett halft mantal Augment till Millebo
Rusthåll, att i stället för skatten, hvilken,
enligt uträkning efter 1812 års Maikegång , belopp
sig till Tiettionio Riksdaler Tjugutvå Skill.
Sju Runst , vid Grufvan hålla en Dräng, hvars
Dagsverken Trehundrade Fyra om året, beräknade
endast till Tjuguen Skill. Fyra Runst. efter
samma års Markegång, utgöra ett värde af
Etthundrade Trettiofem Riksdaler , Fem Skill,
och Fyra Runst.; Härvid är dock a't märka, att
till stöd för detta påstående, hvilket så väl
BergsTingsRätten sora ock Kongl. Bergscollegium
godkänt, men Kongl Maj:t ogillat, hade
Arrendatoren åberopat ett Conrrad, hvilket med
Hemmanets Abo i äldre tider skall varit afslu*
tadt, men hvilket så val som Kongl. BergsCollegii
ProtocollsLTtdrag af den 6 Maji 1761 ,
hvarigenom det skall hafva blifvit stadfästadt ,
ej kunnat företes, eller ibland Collegii Handlingar
igenfinnas.
2:0 A t en år 17&3 förordnad BergsCommission
föreslagit, att detta halfva Hemmans
Abo, som då vägrade att hålla Grufvedräng,
borde i stället för Räntan utgöra till GuldVerket
Trettio Öke eller Sextio Mans-dagsverken.
3:0 Att GfverDirecteuren Kihlström med
ägarne af Emmaryd Bjö.sagård och Kåragård
yustiticeOtnbudsm. EmbitsBerdttelser. 269
år 1812 träffat den öfverenskommelse, att emot
det de afs:odo ifrån Vad emot BergsTingsRättens
Utslag af samma år, och till honom betalte
Etthundrade Riksdaler Banco, frikände
hart dem icke allenast från de skyldigheter berörde
Utslag dem ålägger för den förflutna tiden,
utan ock ifrån alla tjenstbar beier tili Guldverket
under hans Arrendetid.
4:0 Att förenämnde 1763 års BergsCom»
mission väl föreslagit HemmansRäntornas i de
Sex Socknarna förvandlande i Be jening för
Guldverket, men att så väl i anledning deraf
sorn ock af Kongl. BergsCollegii underdåniga
hemställan, att priset på Kohl, Körslor och
Dagsverken lämpligast kunde bestämmas efter
Markegångs-priserne föraren X757 och 1760,
Kongl, Majtt i Nådigt Svar af den 28 Maji
176b förklarat: att icke allenast KronoHemmanen
i de Guldverket underlagde Sex Socknar
utan ock de, hvilka sedan 1757 blifvit till Skatte
försålde , enligt i SkatteBrefven infördt förbehåll,
skola göra samma betjening till Guldverket
som före 1757, men att, hvad de öfriga
Hemmanen samt prisen på Kohl och Dagsverken
m. m. angår, så, alldenstund Riksens
Ständer vid 1747 års Riksdag förkastat det dä
uppgifna Förslag att förvandla Hem mansRäntor
i Betjening för Guldverket, ogillas äfven BergsCornmissionens
af lika beskaffenhet varande förslag,
utan borde enligt Kongl, Brefvet af deri
23 December 1747 med Allmogen, utan afseende
på HemrnansRänterne, öfverenskommas
nodiga Dagsverken samt det mera sorn till
270 Justitia Ombuds m. E mbets Berättelser.
G uld verkets drift och upprätthållande erfor*
dras. (*)
5:0 Sluteligen må här änföras lydelsen äf
det förbehåll som är infördt i de sedan år 1757
utfärdade SkatteBref: Dock bör della Hemman såsom
belagit inom Ädelfors Guldverks District, till
följe af Kongl. Maj is Nådiga Bref af den 23
November 17 57 . gä bemälte Guldverk tillhanda med
arbete emot betalning, pä lika satt som dä det vaf
purt Krono.
Då öfverenskommelse heror af frivilligt aftal
och med bestämmandet af betalning , forhållandet
så mycket mera synes vara enahanda i förevarande
fall, som ingen skiljotnan är förord*
nåd , och ingen regel finnes vara stadgad för
priset på tjenstbarheterne, lärer med dem förhålla
sig, allt efter som hvar och en af de contraherande
parterne , antingen genom redan träffade
eller hädanefter till ingående aftal ägt eller
äger skicklighet , att betinga sig förmonliga vil-,
kor, och 1763 års BergsCom rn issions Handlingar
upplysa, att de få, som ifrån 174°*falet till
1762 års slut ingått Coniract örn tjenstbarheters
■Utgörande till Guldverket emot stadgad betal
*
Enligt Kongl. BergsCollegii underdåniga skrifvelse till
Kongl. Majit den i Maji 1766 med påminnelser vid
Riksdagsmannens Gabriel Månsons liös Kongl. Majjf
ingifné klagoskrift emöt BergsCommissionSn , hade Riksdagsmannen
beskyllt densamma att hafva handlat emöt
billighet, Förordningar, Lag, KonungaFörsakran och
RegeringForm : Han hade afven bestridt Förrättning?-  Protocollets riktighet , påstått att BergsCommissionen
ej erhållit Allmogens frivilliga samtycke till Betjening?
görande vid Gnldverket , brukat svåra hotelser af Skat*
terättiebetens förlust, uppsägning från Hön m.tnen, fängelse,
&c. &c. ; Hvilket allt Kongl, Collegijm omständligen
vederlägger.
.JustitiaOmbudsm. EmbetsBerättelser. 271
ning, varit KronoÅboer på AugmentsHemman,
hvilkas benägenhet till aftal mindre varit grundad
på beräknad förtjenst, ty redan år 1763
klagades att den var alltför ringa , utan fast mera
derpå, att få njuta till godo gjorda förbehåll,
antingen om orubbad besittning , eller tillstånd
att få lösa Hemmanet till skatte.
Under samma ruin Einbets-resa genom
Nyköpings, Linköpings, Blekinge, Christianstads
, Malmöhus , Hallands , Götheborgs och
Bohus, samt Elfsborgs Län, der jag haft tillfälle
att granska vederbörande Embetsverks Protocoller
och Handlingar, har jag icke erfarit annat,
än god ordning och flit hos Embets och Tjenstemännen
vid ärendernes föredragning samt
tillbörlig uppmärksamhet på Lagars och Författningars
föreskrifter vid deras afgörande.
I Nyköping är genom nu varande Landshöfdings
derstädes nilfulla omsorg ett Arbets- och
CarrectionsHus på Länets bekostnad inrättadt uti
en till sådant ändamål af Kongl. Maj:t och
Kronan skänkt byggnad. Vid mitt besök derstädes
voro vid inrättningen intagne sjutton personer
, hvilka sysselsattes med Ullberedning och
Spånad. Sedan denna Inrättning kommit i stånd,
har man anmärkt , att Länets Invånare i allmänhet
visa mera omtanka och alfvar, än
förr, att sjelfve Socknevis försörja sina Näringslösa
fattiga.
Vid mitt besök på KronoSpinnhuset i Norrköping
anmältes af Directionen derstädes, att, sedan
Pigan Maja Cajsa Lundgren ifrån Wisby deri
13 December 1814 till Spinnhuset medfört ett
s?2 JnnitiwOmhudim. Emi et s Berättelser-.
halft års gammalt Flickebarn, hvilket uppå anmodan
af Höglofl. Kongl. SeraphirnerOrdensGillet,
Directionen till uppfostran utlemnat till
afskedade LifGr nadieren Anders Hjelm i Dufhult,
Östra Eneby Socken, emot en af Högbetnälte
Gille anslagen årlig föst i ingsbjelp af Sexton
Riksdaler Btco, hvilka hvarje halft år räknadt
ifrån December Månads början 1815 t ill
Fosterföräldrarne skulle utbetalas j likmätigt Höglofl.
Gillets skrifvelse till Konungens Befallningshafvande
i Linköping den 28 Oc ober sistnämnde
år, var , oaktadt flere påminnelser otn
utbekommande af cien utfästa fostringslönen ,
densamma ännu den 10 Atig. innevarande år
obetald. Detta förhållande har jag uti EmbetsMemorial
den 14 näslidne November till Kongl.
SeraphimerOrdensGillet inberättat med hemställan
om den rättelse deruti , som med Gillets i
ofvanberörde skrifvelse åtagnc förbindelse öfverensstämmer.
I Linköping har jag funnit Länsfängelset
sakna nödiga Sängkläder, och tvenne rum derstädes
tarfva reparation, till förekommande af
inrökning, som genom eldning förorsakas. Otn
anskaffande af de förra och verkställighet af de
sednare har jag gjort anmälan hos vederbörande
Embetsverk och igenom skrifvelse ifrån
Kongl. KammarCollegium den 26 sistlidne November
erhållit den underrättelse , att, oaktadt
slitningstiden för de förre sängkläderne ännu icke
till ända lupit, nya likväl skola för berörda
Fängelse fo iersamligen anskaffas.
Fdngelserne uti de öfrige Länen har jag funnit
väl underhållna både i afseende på snygg*
jfuilitiaOmbudsm. EmbetsBerdtteher'. 273
hefen och den omvårdnad med föda och beklädnad
, som Fångarne böra åtnjuta.
Ibland anstalter för Sjuka och Fattiqa, hvarmed
hvarje Stad och Landsort efter behof funnits vara
försedde, utmärka sig såsom private Inrättningar
det så kallade Arbetshuset i Carlshamn
och LänsLazarettet i Christianstad,
På Stadens enskilta bekostnad är förstnämnda
hus år 1812 nybyggdt och uti tvenne våningar
för ändamålet fullkomligen väl inredt.
Der underhöllos, vid mitt besök, nio barn och
åtta äldre personer, af båda könen , hvilka i
saknad af anhöriga eller arbetsförtjenst eljest varit
lemnade utan omvårdnad. Dessutom åtnjöto
131 så kallade husfattige månatligt unders'öd af
Inrättningen, som är försedd med rudimaterier
af Hampa, Ull, Lin och Blår, hvilka dels
uppspinnas pä stället af de der underhållne
personer , under uppsigt af en ifrån det Rappeska
Spinneriinstitutet på Gårdsby i Småland antagen
Läromästarinna, defsock utlemnas till arbete
åt fattigt folk i Staden emot redovisning
och skälig arbetslön.
Vid innevarande års
början ägde denna Inrättning en tillgång uti
Byggnader, Rudimaterier, Inventarier och Matvaror
af Sexton Tusen Niohundrade Trettio
Rikdaler Banco, hvaraf Tolftusende Etthundrade
Sextio Riksdaler voro Räntegifvande Capital,
och hvad derutöfver lill fattig-forsörjningens
vidmagthållande erfordras, samlas genom taxering
på Stadens Invånare, enligt deras egit derom
fattade beslut.
Sihans till Rikt-St, Prat, 1817och igiS, i:dra Sami,N:rj j, 36,'
2 74 fjfuititiceOmbudsm. EmbetsBerattelser.
På sednare stället är Lazarettet stiftadt och
sedan år 1768 äfven underhållit genom Christianstads
Pans invånares privata sammanskott
och frivilliga gåfvor, hvaraf denna Inrättning
nu iger , utom egit i godt stånd varande och
uti 17 rum indelt hus, en räntegifvande Fond
af Åttatusende Femhundrade Ättatioen R:dr
Banco, hvaraf Sex så kallade frisängar underhållas
och Fäkare aflönas. — Enligt de fleste
Gifvares uttryckliga förordnande skall detta Fazarett
förvaltas under Pandsliöfdingens Ordförande,
af en Direction af Ätta Pedamöter, hvilka
väljas Två af hvarje Stånd ibland Pänets
egne Invånare, och har åt den sålunda organiserade
Directionen Höglofl. Kongl. Seraphimer"
Gillet genom Skrifvelser den 11 Febr. 1791
samt 20 Mars 1797 uppdragit hela befattningen
med denna anstalt, hvars behof genom penninge
tillskott af Giller någre år äfven varit underhjelpt.
Ifrån detta Fän , skola i öfrigt, enligt
mig meddelte uppgifter, ungefär Ettusende
Trehundrade Tunnor Spannmål årligen disponeras
dels till stora Barnhuset i' Stockholm och
dels af Kongl. Seraphi mer-Ordens-Gillet, hvaremot
Staten till Fattigförsörgningen i Fänet och
dess ResidenceStad, der förhållandet i afseende
på Garnison är lika med Carlscrona (som likväl
till understöd för dess Fattigvård af sjette
Hufvud Tituln årligen njuter Tretusende Riksdaler,
utom särskildt tillskott af Amiralitets KrigsroansCassan)
endast bidrager med underhåll för
PänsHospiialet, hvars byggnad såsom alldeles
förfallen nu stod under reparation.
På Malmö Slott anmältes af Commendan
-
jfustltioeOmbudM. Embete Berättelser. 275
tén derstädes, att vid de af honom månadtligen
ansläldte förhör med de uti Slottsfängelserne för-1
Varade arbetsfångar, flere af dérn , sorn längre
tid varit inneslutne, Vägrat emottaga den detri
érbjudne friheten.
Hospitalet t nämnde 'itad, Säkert btand de
äldsta och ansenligaste dylika inrättningar i Ri*
ket, är stiftadt ar tjta, har årlig inkomst omkring
Tvåtusende Riksdaler Banco och Ettusen*
de Trehundrade Tunnor Spannmål samt underhåller
Nittiosju Hjon, utom Be jening» Der-1
med äf förenadt Malmö Barnhus, som serskildt
äger en fond af Ettusende Niohundrade Tunnor
Spannmål, hvaraf, sedan ungefär Ettusende
Attahun rade Riksdaler årligen blifvit utgifne ,
för fattiga Barns underhåll i Länet, en årlig
behållning, efter de sednare årens Markegångar,
för Barnhuset uppkommit af mellan Sju och Att
taiusende Riksdaler.
Deremot är detta Läns i Lund belägne,
LoZarett likaledes en berömlig privat inrättning
för omkring 50 är sedan tillkommen igenom frivillig!
sammanskott och på lika sätt underhållen
till år i8lt, då genom vederbörändes medverkan
Församlingame i Länet, med undantag
af några få Patronella, till Sjukhusinrättningens
utvidgning och underhåll öfverlemnade deri
Tunna Råg, sorn ifrån hvarje Kyrka tillförene
utgjort KyrkoIrispectorerneS lön , hvarigenom;
den afsigt tillika ar vunnen, att ett Cliniskt
Instiiut till 'unge Läkares danande derstädes'
blifvit inrättad t. De sjuke äro inrymde i tvenne
serskildta Byggnader , af hvilka den större
Ilar i Två våningar Nio sjukrum, med Tre a
3 76 JustitiesOmbudsm. EmbetsBerättelser.
Fyra sängar i hvardera, utom rum för Underläkaren,
Badrum, en Mottagningssal och en
annan stöire Sal, der Gudstjenst förrättas och
der Directionen, som har till .Ledamöter Lands»
höfdingen , Biskoppen, Academiens Rector, arne
af hvarje Riksstånd inom Länet och Medicinska
Facultetens Ledamöter, har sitt samlingsrum.
Den mindre byggnaden, som förr till
hört
Academien och varit disponerad för Veterinairlnrättningen
derstädes, har år 1813 blifvit
afstådd och inredd till Curhus. Der finnas
fyra sjukrum, sorn kunna inrymma ao å 25
sjuka med Venerisk smitta besvärade. — Vid
mitt besök derstädes steg hela sjukantalet till
Fyratiofem , hvaraf Tretio underhöllos på Inrättningens
bekostnad.
Utmärkt ordning och
snygghet var öfver allt rådande, och sades årliga
kostnaderne upgå till omkring Tretusende
Femhundrade Riksdaler Banco.
I Landscrona Slottsfängelse voro Tio rum
uti märkbart förbättradt skick emot hvad de befunnos
år I8n, inredde för så kallade Arbetsf
ångar, hvilka till ett antal af Etthundrade
Tolf der förvarades, och klagade en del af dem
deröfver, att de på längre tid ej varit till arbete
utsläppte, hvaröfver PlaceMajoren förklarade,
att något annat arbetstillfälle här icke funnos,
än en förevarande reparation på Stadens
Kyrka, hvartill arbetsfångar användas, men i
anseende till deras mängd kunde endast ett ringa
antal deruti på en gång deltaga.
Trädplanteringen fanns i Malmöhus Län,
genom dess Landshöfding® omsorgsfulla bdfoö*
Justities Ombudm. EmbetsBerdttelser. 277
danden, både nog allmänt påbegynd och på flere
ställen väl för sig kommen.
Deremot vo
ro
sådane planteringar uti de af mig beresta
trakter af Ch:istianstads Län, mera sällsynta.
Ordsaken dertill torde kunna finnas dels uti den
mindre inskränkta skogstillgång vissa delar af
detta Län ännu äger, dels eck uti det intill vår
tid gällande tills and , som Andrarums Alunverks
ägare genom Kongl. Resolution och Bref
den 5 och 21 Maji 1686, med flere derefter
utfärdade Kongl. Rescripter, erhållit, att emot
någon öfverenskommande betalning till berörde
Verks drift uteslutande begagna alla Krono- och
Skatteskogar inom två mils afstånd på alla sidor
ifrån Alunverket, sorn gör en rymd af 16 qvadrat
mil, eller 370,285 tunnland, deruti Bruksägarens
enskildte mark och skogar likväl äro inbegripne.
Beskaffenheten af denna exclusiva
rättighet eller så kallade Privilegium , deruti
genom 58 §. af Kongl. Resolutionen på Allmogens
Besvär den 21 Januarii 1748 vid Ettusende
Daler Stmts vite är förbudit att söka ändring,
är i öfrigt sådan, att af förenämnde skogar,
hvilka äro ställde under Alunverkets enskildta
BruksBetjenings vård och tillsyn samt
under den endast för detta ändamål i Skåne inrättade
Bergstings-rättens Domsområde, Jordägarne
sjelfve icke utan tillstånd och utsyning
äga gagna nödigt skogsfång till husbehof, men
alldeles icke till afsalu åt skoglösa grannar och
att alla som färdas med skogsprodukter igenom
BruksDistrictet skola vid äfven'yr af varans
confiscation och åverkans böter vara forsedde
med bevis att deras medföiande skogsfång är
£7 8 ^'ustitiaOmlniåsm. EmhnsBerättelser.
köpt eller bämtadt utom Disfrictets gränser, erne*
dan, sorn orden lyda uti Kongl. KarnrnarCollegii
den 20 Januarii 1810 uti detta ämne af*
gifne underdåniga Betänkande, “det är bättre
for den sorn förskaffat sig trä Ivaror, att förete
bevis hvarest de äro köpte, ätj for SkogsbeijeIiingen
, sorn icke kan vara tillstädes på alla
de ställen, der köp och pålassning sker.“
Om det metlgifves, att enskildta nyttan all*
tid är den kraftigase väckelse till företag, hvar*
af äfven det allmänna kan hämta någon båtnad,
lärer den öfvertygelgen ännu på lång tid blifva
främmande för de fleste Jordägare uti de
aderton Socknar af Christianstads Län och nio
Socknar af Malmöhus I än , , hvilkas ägor, hela
eller lill någon del , äro inom BruksDistrietet
belägne, att, till förekommande af en redan
kännbar och allt mer tilltagande skogsbrist,^ de
böra plantera tran> af hvilka de sjelfva eller deras
efterkommande icke få begagna en qvist,
utan tillstånd och utsyning af Andrarums Bruks*
betjente och Skogvaktare,
IVlan har likväl anledning att i tidens längd
vänta ändring uti detta förhållande. Vid 1809
års Riksdag hafva , utan att afskrackas af ofvan*
nämnde ansenliga vitesförbud, BondeStåndets
jFullmägtige ifrån Jerrestad och Ingelsta, Garts,
Albo och Villands Härader i underdånighet
besvärat sig öfver AlunBrukets berörde privilegium
och begärt de§s upphäfvande. I anledning
deraf hafva , uppå Kongl, Maj:ts Nådiga
befallning, åtskilliga 1 undersökningar på stället
blifvit verkställde och sist den 28 Julii 18x4
af Herrar Landshöfdingarne i Christianstads och
justitia? Ombudsm, Embets Berättelser.
Malmöhus Län samt Herr BergsRådet och Riddaren
af Kongl. Nordstjerneorden B. F. Rothoff,
hvilka, efter noggrannt inhämtade upplysningar
om Alunverkets drift och behof af skogsfång
ifrån och med år 1773 t*11 oc^ met* 1813, örn
tillgångarne på skog både å Bruksägarens egne
Gods och Hemman, och på alla andra inom
Brukslinien belägne Egendomar samt örn omöjligheten
att här, liksom vid de flesta öfriga
Alunverk i Riket, begagna Skiffer i stallet för
Ved och Torf, uti underdånigt Betänkande den
2 Aug. besagde år tillstyrkt, att, emedan tillverkningen
som år 1773 drifvits med 10 dubbla,
nu vöre inskränkt till två sådane pannor, hvartill,
under Sju k Atta Månaders kokning, för
en production af ungefär Ettusende Tvåhundrade
Tunnor Alun, årligen erfordras omkring
JEttusende Sjuhundrade enkla famnar ved , deraf
Fem Tolftedelar kunna, utgöras af torf och
det öfriga af egentlig ved, hvartill full tillgång
funnos på de till nyttjande åt Bruket
anslagne K&sn-o'-Parker ne Maglehems Ohra}
Sönnarslöfs Ohra och Den Dödas Lott jemte
Bruksägarens enskiidta skogar och torfmossar vid
Säterierne Christinehof och Torup samt underlydande
Hemman, och det i anseende till allmän
skogsbrist i orten icke heller vore nyttigt
att hädanefter drifva verket med flere , än två
dubbla pannor; ty, och då det behof nu mera
icke vore för handen , som vid AlunBrukets
anläggning torde påfordra! skogs tillgång ifrån
närbelägne Hemman, kunde, efter Herrar Committerades
underdåniga tanke, Brukets nte-berörde
privilegium upphöra, hvaremot hemmans»
2 8o jfiistmaOmbudsm. EmbnsBerättelser.
ägarne inom Brukslinien, i anseende till friheten
att begagna deras skogstillgångar, som för
dem vore af mycket värde, kunde till skogsplantering
särskildt anses förbundne i den
molin locala omständigheter sådant skulle medgifva,
och efter de förordnanden Konungens
Befallningshafvande hvar i sitt Län, derom
kun.le utfärda.
Uti afgifvit underdånigt
Utlåtande den 30 Augusti 1815 hafva
Kongl. Kammar- och BergsColIegierne hufvudsakligen
instämt uti Herrar Cornmitterades yttrade
tanka, dock med den skillnad, att Bergscollegium
ansett de ifrån äldre tider Bruket
underlagde KronoParker Maglehems och Sönnarlöfs
Kongs Ohror samt Den Dödas lott alltid
bora stå tinder BergsTingsRattens och BergsBetjeningens
omedelbara vård och uppsigt; hvaremot
KamrnarCollegium funnit desse , såsom
K ronoAllmänningar, böra stå under Konungens
Befallningshafvandes tillsyn samt hemställt, att
Kongl , Majit i Nåder skulle täckas anbefalla undersökningen
öfver de i klago-handlingarne uppgifne
mångfalldiga olagligheter 1 som Allmogen
blifvit af SkogsBetjeningen tillskyndade. Huru
tryckande Brukets SkogsPrivilegium varit i orten
ansedt kan skönjas deraf, att klaganderne,
emot erhållande af fri dispositionsrätt öfver sina
skogar, erbjudit sig att hålla Kjonan skadeslös
för den årliga inkomst af Aluntionden, vid
Bruket, hvar tretionde tunna, som Statsverket
tillkommer.
Deremot torde vid ett annat till
fälle
förtjena att utredas, huruvida denne Tionde,
som efter det här ofvan uppgifne tillverk
-
Justitia? Ornbu ism. Emb et sB trått elser. 381
mngs - quantum ärligen utgör ungefär Fyratio
Tunnor Alun, kan i StatsQeconomiskt afseende
och i förhållande till förväntande afkastning
af ofvannämnde KronoAIImänningar, annorlunda
än till begagnande af ett enda privat
verk använde, ställas i jemnförelse med de
Etihundrade Ducater ,f hvilka ärligen tillflytta
Statsverket af Ädelforss Guldverk och Pauliströms
Jernbruk med tillydande Hemman och
lägenheter, hvarom jag haft tillfälle i en här
ofvanstående artikel mig utlåta.
De nu ifrågavarande Allmänningar innehålla,
enligt till ofvanbemälte Herrar Committeiades
Protocoll giorde uppgifter.
Maglehems Vestra Plantering 553
Dito Östra Dito • - 3 lo
Utom ett emellan båda planteringarne
beläget omätt betydande fält,
bestående af med Ejung bevext
Sandjord samt en likaledes till vidden
oangifven rymd kallad Kongslandet.
Sönnarslöfs Kongs Ohra - 513
och Den Dödas Dott - 493
Tillsammans 1869 Tuni.
jord, om hvilkas beskaffenhet i afseende på jordxnon
och odlings.lägenheter, uti de i detta ämne
mig tillhandakomne Handlingar, bestämda
underrättelser saknas.
Ifrån Expeditionerne vid Kongl. Majus
Cancellie hafva, sedan sista Piksdag, följande
Kongl. Majus Nådiga Resolutioner öfver ingif
-
282 Justitia Ombudsm. Embete Berättelser.
ne underdåniga besvär, blifvit till min Expedition
aflemnade och derifrån tili vederbörande
Stånds Ganzlier widare forts 'allde :
l:o Af den 11 Aug. i8i55 öfver BorgareStåndets
underdåniga ansökning derom , att en
Committé måtte förordnas till utredande af de
förluster, som genom uppbringning blifvit Svenske
undersåtare tillskyndade, och att nödige medel
till ersättning derföre må utses
2:0
Den 10 October 1815 , uppå RiksdagsFullmägtigens
Jon Jonssons i Östra Härad
af Blekinge Eän ansökning om Verkmästares
tillsättande vid Saltpetter-tillverkningen derstädes.
3:0 Den 13 Februarii 18x6 , uppå RiksdagsFull
mägtigens för Wiska Härad i Halland
Bengt Pehrssons ansökning orri Bro-afgifts erläggande
vid Åhs Bro.
4:0 Den 13^ Febr. X 816 , uppå Anders
Perssons ifrån Åkerbo Härad i Westmanland
ansökning om befrielss från dagsverkens utgö
rande
till Kongsöhr.
5:0 Den 13 Februarii 1 8x6, uppå Anders
Carlssons ifrån Skaraborgs Eän ansökning,
att Allmogen i Walla Härad må befrias från
Stängsel-skyldigheten omkring Krydd och Plumblegården
vid Höijentorps JCungsgård i berör*
de Eän.
6:0 Den 30 Jan, 1816 uppå Pehr Abra
hamssons
ifrån Södra Ångermanland ansökning,
rörande Tionde-sättning för Krånge och Ostanbecks
Byamän i Junsele Socken.
7:0 Den 30 Januarii 1816 uppå Petter
Anderssons ifrån Hallands Eän ansökning an*
^fustitlceOmbudsm. EmbetsBerdttelser. 283
gående Torfs uppskärande på Ljunghedar till
bränsle,
8:0 Den 16 Januarii 18x6 uppå Joban Ans
derssons från ÖslerGötbland , på Wånga .Bergslags
Allmoges vägnar, ansökning om förbud
emot utsy ling af timmer å Bergslagets Härads
Allmänning, till uppbyggande af Tingshus vid
Finnspång
9:0 Den 16 Januarii 1816, uppå Fulin-,ägtiges
ilian Götheborgs och Bohuslän ansökning
orri närmare bestämmande af Nämndemans skyldjghe
er att biträda Krono betjeningen vid extra
göromål.
Io:o Den 24 Januarii 1816 uppå Fullmägtiges
ifrån Götheborgs och Bohuslän ansökning,
att en Stenbro på Kronans bekostnad rnå uppföras
öfver NordreAlf,
11:0 Den 26 Sept. 1815, uppå Frosta,
Färs, Tornä , Bara och Harjagers Häraders i
Malmöhus Län Fullmägtiges ansökning om befrielse
för Allmogen i desse Härader ifrån
dagsverkens utgörande, både in natura och i
penningar , till l^lyinge och Dahlby Kungsgård
ar.
0
12:o Den 21 November 1815 uppå Johannes
Israelssons ifrån Westra Härad af Jönköpings
Tu ä n ansökning, att Kyrkovärdarne
1 berörde Härad rnå förpligtas deltaga i Kronoskjutser.
13:0 Den 13 December 1815 uppå Fullmägtiges
ifrån Gottland ansökning om befrielse
ifrån Bantevedens utgörande in natura t il F Wisby
Kalkugn,
a> 8 4 Justitia Ombudstn. Embets Berättelser'.
14:0 Den 28 November I8I5, uppl Pehr
Pehrssons ifrån Sodra Halland ansökning om rättighet
för alla Hemmans innehafvare derstädes
att samla och begagna hafstång.
15:0 Den 3 November l8l$, uppå Anders
Carlssons ifrån Skaraborgs Dan ansökning,
att de af Allmogen uti Walla > Kåkinds och
Gudhems Härader , hvilka bo på och invid KronoParken
Killingen, måge derstädes obehindradt
få hämta ris , stubbar och torra träd, samt att
det af Konungens Befallningshafvande i Länet
stadgade vite emot åverkan på frisk skog måtte
minskas. v
16:0 Den Ig September 1815 uppå Fullmagtiges
ifrån Öster- och VesterBekarne i Södermanland
ansökning om befrielse från utgörandet
in natura af RänteHö och Halm till
Kongl. Majus Hofstall.
17:0 Den 3 Oc ober 1815, uppå Anders
Carlssons if an Skaraborgs Län ansökning för
Allmogen uti Walla , Kåkinds och Gudhems
Härader, om förbud emot Intagor på Kronoparken
Billingen, hvarigenom muhlbetet derstädes
minskas.
18:0 Den Ig September 1815 > uppå Olof
Larssons ifrån Sundbo Härad i Örebro Län ansökning
, ait nämnde Häradsboer måtte befrias
ifrån erläggande af Bro-afgift vid Mosås eller
Sunds Bro, emellan Mosås och Blacksta.
lg:o Den 8 Aug. 1815 , uppå Göran Jönssons
för Allmogen uti Ingelsta och Järestads
Härader i Christianstads Län, ansökning om
upphäfvande af Konungens Befallningshafvanr
jfustiti osOtrJjlidsm. EmbetsBeråttelser. g85
des derstädes dea 26 Julli 1779 utfärdade förbud
emot flattorfs skärning.
20:0 Den 5 Sept. 18151 uppå Fullmägtigens
för Tunalän och Sefvede Härader i Calrnare
Län Jonas Håkanssons ansökning om inskränkning
i Gästgifvareskjutsen derstädes.
2i:o Den 27 Junii I 8 I 5, uppå Peter Christopherssons
ifrån Jönköpings Län ansökning
om befrielse för Invånarne på Wisingsö att hålla
Wargnät.
22:0 Den 20 Februarii 1816, uppå Anders
Larssons och Anders Danielsson ifrån Elfsborgs
Län samt Peter Christopherssons ifrån Jönköpings
Län ansökning att för Posiernes förskaffande
emellan Götheborg och Jönköping undfå
betalning efter tvenne Hästar.
23:0 Den 20 Febr. Igl6 , uppå RiksdagsEullmägtigens
för Tveta , Wista och Mo Härader
i Jönköpings Län Peter Christopherssons
ansökning om ersättning till Postförarne omkring
Jönköping, då de nödgas vanta på Posternes
ankomst.
24:0 Den 15 Aug. 1815 uppå Gustaf
Larssons ifrån Stockholms JLän ansökning , att de
i Stockholm inrättade CommisionsContoir måtte
upphöra.
25:0 Den 15 Aug. 1815, uppå Jonas Göranssons
och Erland Larssons ifrån Oland ansökning
om inställande af Utmarkens delning
derstädes.
26:0 Den I Augusti 18x5, uppå Jonas Jöranssons
ifrån Olands Södra Mot ansökning om
upphäfvande af ett den 20 Mars samma år af
Konungens Befallningshafvande i Calmar ut
-
2 86 JustitiaOmbuAsm. EmbetsBeråttelser.
färdadt vites-förbud emot Skogsåverkan på en
till Glömminge Socken gränsande KronoAll.
manning.
27:0 Den I Aug. 1815, uppå Peter Christopherssons
ifrån Jönköpings Län ansökning, att
flere reserve-hästar malte anslås till biträde vid
Dropshults Gästgifvaregård.
28:0 Den x Augusti 1815» uppå Eric
Svenssons ifrån Tunge Härad inom Götheborgs
och Bohus Län ansökning , att Tjugo, Tjugofem
å Trettio Håll Hästar om dagen matte an*
slås till biträda vid Qvistrums Reserve-lag.
29:0 Den 27 Junii I815 , uppå Sven.
Påhlssons och Gö an Göranssons ifrån Christianstads
Län ansökning, i afseende på förelupne
missbruk vid Hållskjutsens utgörande i
Länet.
50:0 Den I Augusti a 8 • 5 » uppå Johar!
Pehrssons ifrån Grimstens Härad af Orebro
Län ansökning örn jämkning uti Häradets Hållskjuts.
31:0 Den 28 Febr. 1816 , uppå Jacob Ericssons
och Peter Pehrssons ifrån Orebro Län
ansökning om lindring i Postförings-besväret för
någre Hemman i Länet.
32:0 Den 27 Junii 1 8 I 5 j uppå Jöns Perssons
och Nils Ericssons ifrån Gefleboigs J-än
ansökning, angående ålderstegne Bruksarbetares
och Landtbönders försörjande.
33:0 Den 27 Junii 1815 uppå Olof Larssons
ifrån Sundbo Härad af Örebro Län ansök
ningj
angående åter upplifvandé af Kongl. BreL
vet den 23 Sept. 1743 om prestanda till Bra
-
Justities Ombudsm. Emi et s B er dt tels er. 287
Iten af de Kronohemman, som af Bruksägare köpas
till Skatte.
34:0 Den 21 Junti 1815, uppå RiksdagsFulIrriägtigeS
ifrån Södermanlands Län ansökning,
angående anbefalld utläggning till laglig
bredd af vägarne i berörde Län.
35:0 Den 6 Junii 18I5, uppå RiksdagsFullmägtiges
ifrån Örebro Län ansökning om
rättelse och jemkning uti Hållskjuts-inrättningen
i Jjänet, till lindring uti Skjutsbesväret för Reservelagen
derstädes.
36:0 Den 21 Februarii 1815, uppå Lars
Pehrssons i Ugglum ansökning om rättighet för
Hemmansägarne i Floby och Westtorps Bya.
lag i Wiske Härad åf Skaraborgs Län, alt hämta
torf å den del af KronoParken Edsveden, sorn
kallas Ramla Måsse och är belägen inom Elfsborgs
Län.
37:0 Den 17 Januarii I8I5, uppå Anders
Åbergs ifrån Westerbottens F,än ansökning
om Löneförbättring för J^änsmännen derstädes.
38:0 Den 9 Jan. 181 6 , uppå BiksdagsFullroägtiges
ifrån Skåne och Halland ansökning om
förhöjning uti betalningen till de Arbetsbönder,
sorn utgöra dagsverken till Kortgsgårdar och
MilitiaeBoställen.
39:0 Den 5 Julii 1815, uppå BondeSfåndets
ansökning , i anledning af Elof Håkansons
ifrån Fryksdahls Härad i Wermeland afgifne
Memorial , om upphäfvande af nu mera aflidne
Landshöfdingens E. von Eckstedts den 10 Maji
1814 utfärdade förbud för Tjenstedrängar hos
Allmogen i berörde Härad, att för deras egen,
s88 justitiesOmbudsm. EmbetsBerdttelser^
eller deras Husbönders räkning gå utom Länet
att söka sig arbete.
40:0 Den 13 Februarii Igi6, uppå Bon»
deSfåndets ansökning genotn dess Taleman, om
indragning af alla sådane Krono- och Hjelpedagsverken,
som uti Hemmans OrdinarieRäntor
icke äro inbegripne.
41:0 Den 8 Augusti 1815 , uppå Fullmägtigens
för Carlscrona Stad Rådmannen Carl
Sjöbohms ansökning om föreläggande af viss
tid , inom hvilken husägande Embets- och
Tjenstemän samt Ståndspersoner derstädes böra
utföra deras påstådde rätt till delaktighet i Stadens
jord.
42:0 Den 15 Aug. 1815, uppå BorgareStåndets
ansökning om rättighet för Magislraterne
i de Städer, der Konungens Befallningshafvande
residera , att utfärda Respass.
43:0 Den 20 Febr x8l6 , uppå Talemannens
och Riddarens af Kongl. WasaOrden Lars
Olssons å BondeStåndets vägnar , ansökning om
Rusthållares befrielse ifrån skyldigheten att corn»
plettera i fält förkomna eller skadade Monderingspersedlar.
44:0 Den 30 Januarii 1816 , uppå Olof
Håkanssons, å Marks Häradsboers vägnar, ansökning
om deras befrielse ifrån vissa byggnadsskyldigheter
till ÖfversteBostället Öresten vid
Kongl, Elfsborgs Regemente.
45:0 Den 13 Febr. 18x6, uppå Anders
Perssons ifrån Åkerbo Härad i Westmanland
ansökning om förändring uti JRoteringsgrunderne
för nämnde Härad.
JustitiizOmbiidsm. EmbetsBerättelser. 289
Utom den här ofvannämnde, i följd af min
underdåniga framställning, utfärdade Kongl,
Majus Nådiga Förklaring öfver Kongl. Brefven
den 18 November 1762 och 15 April 1774 *
hafva följande till min kunskap komne Kongl.
Majus Nådiga Uagförklaringar, sedan sista Riks»
dag blifvit ineddelte:
1:0 Af den 13 Mars 1816, att mål rörande
Beväringskarl, som täger lega af tvenne
eller flera, till tjenst vid Beväringsmanskapet,
skall bedömmas af vanliga Domstolar
enligt 14 Cap. 3 §. HandelsBalken, på det sätt,
att den brottslige skall, utom ersättning och skyldighet
att återgällda den sist uppburne Began,
böta så mycket som svarar emot den utfäste Logan
och öfriga förinoner pa ett års tid , hvilka
böter gå till treskiftes mellan Kronan, Staden
eller Häradet, och Målsägaren,
2:0 Att, sedan genom Kongl. Maj:ts Nådiga
Förordning d. 19 Julii 1815 , Wermelands Bän
och Carlskoga Härad blifvit lagde under Svea
HofRätts Jurlsdictinn , men Dahlsland ännu
lyder under Götha HofRätt, alla de mål uti
Domboken vid Carlstads Consistorium , som röra
personer inom Dahlsland, böra urskiljas och
till Götha HofRätt öfverlemnas , äfvensom till
samma HofRätt böra förvisas både Besvärs- och
Underställnings-rnål ifrån berörde Province inom
den tid som varit föreskrifven, innan Wermelands
Bän och Carlskoga Härad underlades
Svea HofRätts Domsomtåde.
Kongl. Brefvet
Bihang till Riks-St, Prot, iS17 och iS18* i:drg Satnl.N:r 37,
ago JustitiaOmbudsm. EmbetsBerättelser.
till Svea och Götha HofRätter saint Consistorium
i Carlstad den 2g Maji 1816.
3:0 I anledning af underdånig förfrågan ,
huruvida , i följd af Kongl. Förordningen den
Ig Julii 1815 > hänvisning till Underdåniga
Besvärs anförande borde meddelas äfven å Utslag,
hvarigenom understäldta brottmål blifva af
HofRätt till Underrätt återförvista , har Kongl.
Majus uti Nådig skrifvelse till Dess Hof* och
ÖfverRätter af den 3 Julii innevarande år förklarat,
att, ehuru anklagade personer, eller Parter
i allmänhet icke kunna anses hafva ovilkorlig
rätt , att emot ÖfverRätts i brottmål gifne
återförvisningsUtslag med Besvär till Kongl.
Maj:t inkomna , hvarföre ock någon anvisning
eller föreskrift, till Besvärs anförande icke må
uti sådane Utslag intagas ; likväl och som i de
fall af återförvisning , då ÖfverRätt , med upphäfvande
af UnderRätts Utslag, målet från sig
skiljt, den missnöjde icke må betagas, att, på
egit äfventyr, i sådane ÄterförvisningsUtslag
söka ändring , bör Hof- eller ÖfverRätt , derest
Parten anmäler sig till hänvisnings erhållande,
underrätta honom om tiden till Besvärs anförande,
då Kongl. Maj:t, efter förekommande om*
ständigheter, vill i Nåder tillse, huruvida Besvären
må till pröfning upptagas eller icke;
dock skall ett sådant anmäldt missnöje icke uppehålla
eller hindra verkställigheten af ÖfverRättens
återförvisnings-beslut, derest icke, i anledning
af de anförde Besvären, Kongl,
Maj:t skulle hnna godt sådant särskildt i Nå
-
JustitiaOmbudim. Embete Berättelser. qgi
der förordna. Slockholm den 31 December
I816.
L. A. MANNERHEIM.
f)'on. Ullberg.
Bilaga Lit. A.
Afskrift.
Jönköping i LandsContoiret d. 26 Oct. 1 g 15.
I anledning af fran Kongl. Maj:ts och Riksens
Höglofl. KammatCollegiurn ankommen Remiss
pä Riksens Höglofl. Ständers till Kongl. Majit
i underdånighet afgifne, till Högbemälte Kongl.
Collega underdåniga utlåtande remitterade hemställan
, om anställande undersökning angående
driften vid Adelforss Guldverk ecb fullgörandet
å Arrendatorns sida af de skyldigheter, hvartill
han genom ArrendeContract af den 27 Mars
l8°t blifvit förbunden, förständigas härigenom
vice KronoBefallningsmannen att skyndsammeligen
gora sig underrättad, och till Eandshöf»
dingeEmbetet inrapportera, huruvida Adelforss
Guldverk sednare åren varit i gång och om
Guld derstädes årligen tillverkats , om någon
vanskjöisel förmärkes å de Adelforss med derunder
lydande Pauliströms Jernbruk tillhörande
Hemman, Skogar och andra Lägenheter, samt
huruvida någon klagan försports öfver BruksFörvaltningen
af Allmogen på berörde Hemman;
— Skolandes den Rapport, som vice KroaoBefällningsmannen
i detta ämne aflemnar, här
-
q g 2 ^fiistiticzOmbudsm. EmletsBerått elser.
I
ifrån åtfålja Handlingarne i målet till Kongl.
KammarCollegium.
Pä LandshofdingeEmbetets wiignar.
L. Löwenadler. P. U. Landegren.
Likheten med Originalet bestyrkes af
Carl Forsberg. B. L. Drake.
Ex vidimato vidi
Ullberg.
Bilaga Lit. B.
Afskrift.
Allerödmjukaste Rapport.
Till ödmjukaste åtlydnad af Vällofl. I/ands*
liöfdingeErnbetets Ordres den 86 sistl. October,
aflemnar jag nu detta mitt Embets-utlåtande,
huruvida Adelforss Guldverk senare åren varit i
gång och Guld derstädes årligen tillverkats, om någon
vanskötsel förmärkts vid Verket och derunder
lydande Pauliströms Jernbruk och Lägenheter,
samt om någon klagan föres af Allmogen öfver
verkets och Egendomarnes förvaltning.
Såsom mindre kunnig i Bergsvettenskapen,
torde ofullständigheten i mitt utlåtande benägit
ursägtas ; men för att dock i detta ämne vinna
någorlunda kännedom , har jag infunnit
mig å stället, och med biträde af närvaran»
de Jordägare, inom Bergsmiien undersökt förhållandet.
Af egen kännedom och samlade upplysningar
är förhållandet sådant : Att Grufve-driften
under Arrende-tiden och i synnerhet dessa
sednare åren mer och mer aftagit, så att, då under
det Verket drefs för Kronans räkning , en
justities Ombudsm. EmbetsBerättelser, sgj
mängd Arbetare med blotta Grufve arbetet sysselsattes
, arn nu endast — trenne Bårrlag i sådant
afseende i arbete, af hvilka likväl det
ena helt nyligen tillkommit , så att endast
Tvenne de förra åren , ända till Fjorton dagar
sedan varit använda; Hvarföre ock, så väl allt
arbete i försöknings-orten Gustaf lilis Stoll upphört,
sorn ock sprängningen i egenteliga Stora
Grufvan, jemte Vaskverken afstadnat, helst den
stora Vattumassan i denne sednare mycket ökar
sig, så att, då fordom en myckenhet personer af
dels i Grufvan skadade och orkeslösa blefne
arbetare, dels deras Hustrur och Barn, härvid
togo sin föda och öfvades till arbetshåg, gå nu
ett ringa antal personer då och då i sådant arbete
vid det enda qvarvarande Bokverket vid
Strömmen, sedan de större vid Flisbäcken och
Kibbe, äro icke allenast inställte, utan ock helt
och hållet rasserade, och byggnaden så väl som
dertill hörande myckna Jernsmidet alldeles för*
svunne.
Att såsom en följd häraf nu mera ganska
litet Slig årligen skall tillverkas , då deremot
förr , detta antal gått till 100 å 120 Tunnor
och hvaraf med mycken sannolikhet slutas , att
det uppbringade och utur Grufvan upphemtade
Guldet, lärer i samma proportion vara minskat,
och således arrendet i Guld anskaffas af Arrendatoren
genom andra utvägar, än genom arbete
i Guldgrufvan.
Då jag af BruksBetjeningen och GrufveArbetare
sökt upplysning, hafva de mött mig
med ogenhet, äfven i den mohn , att de yttrat
sig ej vara pligtige svara på gjorde frågor. Jag
2 94 Justitia Ombuds m. EmbetsBeråttetser.
har likväl funnit, att så väl så kallade hyttan ,
som de fleste öfrige byggnader och Arbetsinrättningar
äro uti ett mindre behållit tillstånd, hvilket
också mera fullständigt kan upplysas, om man framskaffar
de Syningslnstrumenter som årg 1801
blifvit haline, då Bruken och EandtEgendomarne
öfverlemnades åt Arrendatorer
Hvad åter angår Pauliströms Jernbruk , så
Skall det vara bortarrenderat för en ansenlig
summa penningar , öfverstigande, som det berättas,
Arrendet till Kronan för hela Egendomen.
Skogarne på de under Adelforss directe hörande
Hemman förmenas medtagas till Kålfång
för de derstädes inrättade ManufacturSmedjorne,
hvilka såsom serskildt borfarrenderade , drifvas
för afsalu, sedan de under den nu svaga Grufdriften
icke behöfvas för RedskapsSmiden , äfvensom
de tillgripes genom förfärdigande af
$a!tpettersTunnor.
I öfrigt skall det med sanning bestå , att
hela Inrättningen är förvandlad från Bruks- till
landtegendom : Att hela Egendomen nu gif
Ver
Arrendatorn en årlig inkomst af minst Tvåtusende
Sjuhundrade Fyra Riksdaler Riksgäld,
då Spannemåls afgifterne förvandlas i penningar,
efter Markegångs-pris, oberaknadt alla körslor,
som af Landtbönderne nu verkställas, sällan
för Brukets räkning , utan aflägse till afsalu af
ArrendeSpannemålen ; Och att således ändamålet
alldeles förfelas , med inköpet af Fern och
femåttondedels Mantal mest goda och förmånliga
Landtgnrdar jemte öfver tjugu större och mindre
I.andtgårdar samt flere Mjöl- och Såg qvarfiac
j ty äro för Statens räkning inköpt®
Justitia?Ombticism. Embets Berättelser. 295
till Brukets drift och understöd ; men användes
nu ej i sädant afseende ; och således ligger
missbruket uppenbart till Statens och Nationens
förfång; ty för allt detta erlägges endast till
Kronan Etthundrade Ducater.
Det uppgifves, att vid Guldverket fanns
ett betydande Inventarium af Spannemäl , Salt,
Qvicksilfver, och vid Grufvorne och Bok- och
Vask-verken, samt vid Ädelfors andre inventarier
af betydligt värde, då Kronan bortarrenderade
Egendomen , men att nu dessa Inventarier
skall vara till det mesta förskingrade, och,
då Arrendatorn för de samma ej lemnat Borgen,
står det i ovisshet huruvida Kongl. Majtt
och Kronan i framtiden kan komma att åtnjuta
sin rätt i detta fall.
Vidare bestyrkes, att den allmänna klagan,
som Allmänheten i de Sju Socknarne föra, sorn
äro anslagne till Betjening vid Guldverket, äger
sin grund och rättvisa genom Arrendatorns förhållande.
Genom äldre Författningar är Allmänheten
ålagd göra Betjening vid Guidverket i
och för Grufvans drift, men, då den, fylld med
valten, ej kan begagnas, så har Allmänheten
trott sin skyldighet hafva upphört; Dock har
Arrendatorer! med en del hemmansägare fört
Bättegång om skyldigheten , att underhålla
Grufdräng, hvilken fråga nu är under Kongl.
Maj;ts Nådiga pröfning.
För öfrigt har Arrendatorn hindrat alla
Skattehemmans Innehafvare i dessa Sju Socknar
från sin fria Skattemanna-rättighet , att till
sin nödtorft och nytta begagna sina Skogar och
Utmark,
196 gfnstiticeOmbudsm. Embets Berättelser.
Det skulle blifva för vidlöftigt, att här
upptaga hvarje persons enskilte klagomål emot
Arrendatorns förvaltning, utan jag har trott det
vara mera öfverensstämmande med Vallöf]. LandshöfdingeEmbetets
befallning att generelt nämna
Allmänhetens klagan.
Gamla GrufStigaren G. Lindblad bar enträget
anhållit, att en af honom i ämnet författad
skrift matte få åtfölja detta mitt utlåtande;
Och har jag ej trott mig böra afslå hans begäran
, och får äran härjemte bifoga berörde berättelse.
I grund af allt detta tror jag mig med sä.
kerhet kunna anmäla: att, örn också Guld årligen
blifvit tillverkadt vid Ädelforss , sådant likväl
ej skett till den mängd det bordt och kunnat
> så att sjelfva ArrendeSumman på långt
pär ej blifvit vid Verket förarbetad; Att Bruksrörelsen
de sednare åren nästan afstanna!, och att
Allmänheten mycket klagar öfver Egendomens
obehöriga förvaltning. Uplanda den 37 November
1815*
C. Cederblad.
Enligheten med Originalet, intygar
Ex Officio
Ullberg.
Bilaga Lii, C,
Afskrift.
Stormägtigste AUernädigste Konung!
Under anmälan , att Eders Kongl. Majit
för detta skall i Nåder anbefallt undersökning ,
rörande driften af Ädelfors Guldverk, men att
JustitiaOmbudsm. EmbetsBerättelser. 297
densamma ännu icke blifvit företagen , hafva
Riksens Ständer, som erhållit underrättelse derom,
att nu varande Disponent af G tild verket,
med underlydande Lägenheter, Öfvc-rDirecteuren
och Riddaren af Eders Kongl. Majus Vasaorden
Er. Kihlström, för åren 1810, 1811 och
1812 icke skall erlagt mera, än hälften af det
till Etthundrade Specie Ducater örn året bestämda
Arrende, i skrifvelse af den 2 Julii sisth
år i underdånighet anhållit, det KammarAdvocatFiscalen
måtte blifva anbefalld , att efter inhämtad
upplysning så väl i detta afseende sorn
huruvida ÖfverDirecteuren Kihlström i öfrigt
fullgjort de förbindelser, hvilkällan vid Arrendets
öfverlåtande på honom år 1812 sig åtagit,
härvid fästa den Etnbetsåtgärd som Lag och
Målets beskaffenhet kunde fordra ; hvarjemte
Riksens Ständer, i anledning af den vid flere
Riksdagar förde klagan öfver Guldverks driftens
förfall , i underdånighet anhållit , att Eders
Kongl. Majtt i Nåder täcktes anbefalla en laglig
och skyndsam undersökning pä stället, till utrönande,
huru Verket drifves och Egendomarne
skötas, samt huru Arrendatoren uppfyllt rle
åtagne och i ArrendeContractet honom föreskrifne
vilkor och förbindelser, vid hvilken undersökning
den klagande Allmogen måtte tillåtas ,
att hafva sina Ombud närvarande i den mohn ,
som dess rätt rörer.
Sedan Eders Kongl. Majtt genom Nådig
Remiss af deri lätte Julii nästlidit år behagat
häröfver infordra KammarCollegii underdåniga
Utlåtande, ansåg Collegium nödigt att, till upplysnings
vinnande, i de anmärkte omständighe
-
2 98 Justitia?Ombudsm. EmbetsBerättelser.
•er och huruvida anledningar kunde finnas till
de åtgärder , sorn Riksens Ständer i underdånighet
begärt , infordra så väl Kammar AdvocatFiscalsEmbc-tets
sorn EandshöfdingeEmbetets i Jönkoping
och OfverDirecteur Kihlströms Yttranden,
hvilka härjemte i underdånighet öfverlemnas ,
tillika med den , efter en af EandshöfdingeErnbetet
förordnad undersökning vid Adelforss
Guldverk afgifne Berättelse , i anseende tilt
hvilken sistnämnde OfverDirecteur Kihlström till
KammarCollegiutri inkommit med serskildta underdåniga
Påminnelser , sorn äfven i underdånighet
bifogas.
Hvad nu först angår den anmärkte bristen
af lefvereradt Guld , såsom Arrende för de förflutne
åren ifrån och med år 1S10, hvartill
kommer en brist af halfva Arrendebeloppet för
är 1809 , så visar sig väl en sådan brist för å*
ren 180g, 1810 och I8II med Sjutiofem Ducater
hvarje år, eller tillsammans Tvåhundrade
Tjugufem Ducater, men enligt OfverDirecteur
Kihlströms uppgift, som instämmer med anteckningarne
i Kongl, RänteKammaren , är densamma
för den hälft i GuldverksArrendef, som förre
Arrendatoren, från Riket afreste Brukspatron
Hedberg, innehaft, och för hvilken
brist Kihlström icke annorlunda skall ansvara,
än i följd af den förbindelse Som Kihlström
sig åtagit , såsom ett vilkor vid den öfverlåtelse
ä Kihlstrom, af Hedbergs förverkade
hälft i Arrendet , sorn Eders Kongl. Maj:t genom
Nådigt Beslut af den 10 December 1812
tillåtit och förordnat. Härvid har Kihlström åberopat
dess i underdånighet gjorde åtagande, att
justities Ombudtm. Embets Berättelser. 299
genom ökad drift å utsättande lämpeliga terminer
anskaffa och lsfve^era det för Hedbergs Arrendetid
och för dess hälft resterande Guld. På
santina sätt förhäller sig med de för är 1813 ,
då minskningen i Arrende summan från Etthundrade
Femtio till Etthundrade Ducater skulle
taga sin början, bristande Femtio Ducater. Som
nu Kammar Advocai FiscalsEinbetets i dess Yttrande
af den 11 Augusti sistledit ar gjorde
uppgift , att det lefvererade Guldets belopp
sträcker sig endast från och med år 18 lo till
och med år 1814 och hvaraf inhämtas, att Arrendet
för åren 1813 och 1814 med Etthundrade
Ducater för hvarje år blifvit utgjordt, har
KammarCollegium i Kongl. RänteKatnmaren erhållit
den upplysning, att Arrendet för sist lidit
år 1815, den 7 Decemb. sistlidne af OfverDirecteur
Kihlstöm med Etthundrade Ducater
blifvit lefvereradt.
Då den befintlige bristen för åren 1809 ,
I8I0, 18II och 1812 , tillsammans Tvåhundrade
Sjuttiofem Ducater, således tillkommit från
Hedbergs Arrendetid oell for dess andel, iner»
Kihlström förbundit sig att derföre ansvara, så
är väl ostridigt, att denria skyldighet af honom
bör fullgöras; T.ikval, och emedan denna brist
lika med den öfriga delen af Arrendet för Adelforss
icke annorledes får afbördas, än med
sådant Guld, som utur Guldgrufvan blifvit arbe*
tadt och upphärntadt, och dervid således i betraktande
måste komma , till hvad belopp Guld }
såsom det högsta utan en allt för stor kostnad
deraf årligen kan påräknas, hvilket åter, då årliga
Arrendet icke öfverstiga Etthundrade Feiö*
3«o JustitiesOmbudsm. EmbetsBerdttelser.
tio Ducater, till en sådan afkastning torde skäligen
böra antagas; Ty hemställer KammarCoIlegium
i underdånighet, om icke Eders Kongl.
Maj:t, sedan Guldverks Arrendet, enligt Contract
nu mera är minskadt till Etthundrade Ducater
årligen, skulle i Nåder finna för godt att förordna
och fördela lefvereringen af de för åren
1809, 1810, i8it och 1812 återstående Tvåhundrade
Sjuttiofem Ducater på Sex nästföljande
år efter det Eders Kongl. Majrts härom
vidtagande Nådiga Beslut kommer till Arrendatorns
kunskap, så att för första året presteras
Femtio Ducater, och för hvarje af de öfriga
Fyratiofem Ducater, jemte de Etthundrade
Ducater , sorn dessutom årligen böra utgöras.
Men skulle Eders Kongl. Maj:t 1 Nåder
finna en så lång tid som Sex är icke kunna nuvarande
Arrendatorn härtill förunnas, torde undersökning
härom af Män , som i denna BergsVettenskap
äga grundelig insigt , blifva nödig ,
på det föreskriften icke måtte sträckas öfver en
möjelig och skälig verkställighet.
Utom forrberörde brist i Arrendet af Guld,
har Hedberg ådragit sig en annan , bestående i
förskingrade Inventarier, hvilkas ersättning ÖfverDirec
teur Kihlström sig jetnväl åtagit. I
sina afgifna underdåniga Påminnelser erkänner
Kihlström , att någor, del af dessa Inventarier
ännu icke blifvit anskaffade , men han förmenar
, att hans redovisning härföre icke bör komma
i fråga, förr än Arrendet slutas eller han
afträder Guld verket med tillhörigheter. För
dessa Inventaiier, så väl som för de i öfrigt åtagne
förbindelsers uppfyllande, har Kihlström
