# ID: svediakorp-gov1797
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 20,618
# sentences: 647
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Konungens Naii. Propositioner.
pär: Samma Tabell visar äfven, att storsta an
talet
giftermål blifvit ingangne under de 3 sista
månaderne af äret, oell det minsta i Augusti
Månad.
Tali. XII. Utgör en Lalcul till utrönande
af den öfverensstämmelse, hvilken, med anledning
af Nativitetens och Mortalitetens i föregående
Tabeller uppgifne förhållande, samt presterskapets
särskildt meddeldte upplysningar orri
timade in- och utflyttningar under ifrågavarande
qvinqvennium, lämpadt till 1 8 10 års Folkmängd,
bör finnas med den, sorn ar 1815 blifvit uppgifven.
En så beskaffad jemförelse kan emedlertid,
hvad Stockholms Stad angår, Icke äga rum,
emedan Tabell-Commissionen icke erhåller uppgifter
p| härstädes skeende årliga in- och utflyttningar;
men, då Stockholm undantages, har förhållandet
i öfrigt funnits vara följande, nemligen:
a810 års Folkmängd har enligt samma åis-Tabellverk
utgjort - - - 8,312,377.
Tillkommer under
alla Fem sedermera
framflutne åren flere
födde än döde - 80,290
Afgår uti en del Län
flere döde än födde 5,786.
74,504-
Inflyttade Länen
emellan - 415,940.
Utflyttade D:o 410,805.
5,135-
79.639-
Då Folkmängden skulle blifva 2,392.01^
300 Konungens Nåd. Praposilionen
Efter afdrag af Stockholms Stad fran 1815
års uppgifrie Folkmängd utgör personalet 3,392,077
och således en difference af endast 61 personer,
hvilket förhållande tyckes vitsorda Tabellernes
tillförlitlighet och nöjaktig noggranhet i Folkberäkningen
af Tabell-förfaltarne, ehuruväl, vid.
betraktande af hvarje Rjäns enskilda förhållande
i denna Tabell, differencerne förekomma vida
betydligare i synnerhet i Wester - Norrlands
ock Westerbottens Eän, men hvartill orsaken
otvunget synes kunna härledas, hvad berörde
2:ne Eän angår, fran deras först efter 18 lo
närmare bestämda delning, och i afseende på de
öfrige från Localen, emedan det gilves Prosterier
och Församlingar fördeldte i flere Län,
hvarvid anteckningarne öfver in- och utflyttningarne
endast torde hafva skett å dem, sora
ifrån Församlingarne i det hela, men icke a
dem, som inom dess delar in- eller utflyttat.
Hvad deremot beträffar Stockholms Stad
torde med någorlunda visshet kunna antagas, att
dess år 3810 uppgifne Folkmängd af blott 65,474.
personer varit felaktig , ehuru den alltid i Tabell-verket
måste synas mindre än den i sjelfva
verket är, dels i anseende till de många Inrikes
Resande, hvilka, såsom Mantalsskrifne hemma,
icke för andra gången här kunna beräknas,'
och dels i anseende till det icke obetydliga antal
utländningar, som här tidtals vistas; men
egentliga orsaken till den i 1810 års Tabeller
för Stockholm beräknade ringa folkmängd torde
vara, att en stor del af värfvade Arméen ännu
icke från kriget hemkommit eller ock under
Mecher och Commenderingar varit stadd, så att
Konungens Nåd, Propositioner<
301
den icke kommit att i Tabell-Verket inräknas.
Emedlertid torde dock deras antal, sorn efter
Finlands afsöndring från Sverige hit inflyttat
under dessa 5 åren, sannolikt utgöra en stor del
af den från 181 o synbara tillökningen i Stockholms
Stads folkmängd af 10,376 personer.
Följande i ordningen författade' Tabeller
utvisa liikets sammanräknade Folkmängd år 1 8 15
utgörande Mankön - - 1,176,967,
— Qvinkön - - 1,288,099.
eller tillhopa 2,465,066.
Dessa Folkmängden rörande uppgifter hafva
för de föregående qvinqvennierne endast Summariskt
för hela Riket varit författade, men, till
efterkommande af den inför Eders Kongl. Maj:t
af Riksens Högloft. Ständer yttrade underdånigaönskan,
att kunna erhålla så specifika Statistiska
underrättelser, som möjligt är, har Tabellverket om
Folkmängden, sä väl i det hela som i alla dess grenar,
blifvit utarbetadt så fullständigt, att hvarje
hufvudsammandrag visar förhållandet i hvardera
Länet och, genom 2:ne vid hvartdera förenade
bilagor, den ena, serskildta förhållandet för Landet
och den andra, för Städerne, likaledes specifikt
både för Län och hvarje Stad, till hvilket
vidlyftiga arbete emedleitid erfordrats flerdubbel
möda och arbete, än förut; och, då 1815 års hithörande
Tabeller först i Octoher Månad 1816
hanno compleit inkomma ifrån vederbörande
Tabell-författare, och lieie Månader åtgingo till
föreskrifven noggrann revision af dem, samt till
partiela sammandrags författande, så ali med de
»u i underdånighet afleinoade Tabellers utarba
-
3os Konungens Njid. Propositioner.
tande först i Maj Månad sistlidet år kunde göras
början, hvilket arbete, så väl i anseende till
dess beskaffenhet, som dermed förenadt ansvar,
endast af en Person kan förrättas; Så lärer Eder
Kongl. Maj:t Nådigst täckas finna, att: TabellCommissionen,
emot sin önskan, icke förr än nu
kunnat Tabell-verket för sistförflutne qvinqvennium
i underdånighet aflemna. Till ytterligare
upplysning har Commissionen tillika i hvartdera
Hufvud-Sammandraget låtit utsätta förhållandet
åren 1805 och 1810, så att detsamma för ett helt
Decennium kan öfverses.
med bilagor ) lan livart 5 år, till Stånd, samt
XIV Sc XV.) antal gifta eller ogifta, nemi.
Personal under 15 årsålder 778,647.
På »ådant sätt utvisar:
Tab. XIII
Folkmängden till åldrarne emel
-
deremellan och 60
deröfver till 100 -  och öfver 100
1,471,619.
314,791.
9<
bestående af Adel
.Lärostånd.
2,465,066.
9,681.
14,673-
Ståndspersoner 66,117.
Borgare - 64,102.
Bönder - 1,785,883.
Alla andra 524,610.
2,465,066.
hvaraf äro Gifta
Enklingar
Enkor i
873,729-
4o,i73.
130,571..
Ogifta öfver 15 år 641,946.
Ungdonj derunder 778,647.
2,465,066
ock
Konungens Nåd. Propositioner.
och boende på Landet 2,216,746.
i Stockholm 72,989.
i Rikets öfriga
Städer 175,331,
bestående af
2 personer
58,42/ - 13,147 -. 7^574
a. till 5. 185,900-22,932-208,832
5. t.io. 154,670-10,290-164,960
io.t. i5. i4,655- 1,628- 16,283
gfv. i5. 2,246- 971- 3,216
Vid jemförelse med år 1810 finnas de förmögne
Hushållen hafva vunnit en tillväxt af
.1,345, de behållnas af 10,824, och de fattigas aftagit
med 1,622, men deremot de utfattige hushållens
antal vara ökadt med 3,202. Och vi 11
häraf synas, att välmågan i Riket under detta
Qvinqvennium varit mera i till- än aftagande ,
till hvilken supposition lika anledning för Decennium
förekommer om 1805 års uppgifter
jemnföras med 1815 års här ofvan uppgifne för-,
hållande.
Bihang till Riki-St. Prut, 1817—1818 vstn Sami. Nff 39, 4«*
248,320:
Tab. XVL
med bil.
XVII och XV lil
' ’ 2,465,066.’
Hushållens antal i Riket:
På Landet i Städ:ne, Summa.'
Förmögna 7,693- 2,35i- io,o44
Behållna 131,582 - 12,o52 -143,634-  Fattige 2o8,974-26,a3i -235,265
Utfattige 67,648- 8,334- 76,982
415,897 - 48,968-464,865;
3«'t 1 'Konungens NådPropositioner1
De följande^ som egentligen äro partiellé
Tabeller (ill den föregående, utreda
Tab. XIX1 närmare förhållandet med alla i
med bilag.S Riket dels tjenstgörande dels ur
XXo.XXlj tjensten gangne Embetsman och Betjente
dels ock Possessionater utan Titul och.
tjenst, Arrendatorer, utflyttade Borgare på Län-;
det och i Köpingar, Handlande, som nedlagt
sin handel, eller Fabrikanter och Konstnärer samt
Haridtverkare, som upphört med rörelsen, Per-;
söner, som ej höra till någon annan Titul, Privatorum
ur tjenst gangne Betjente, eller, med
ett ord, alla personer, som icke effektift tillhöra
de Handlandes-Fäbriks- och Handtverks-Klasserne,
Boncje.Ståndet, Privatorum Tjenstfolk eller
fattighjon.
Af denna Tabell, hvars numerär stiger j
|om föijer, nemligen:
Eäro-Ståndet med Studerande och
Kyrko-Betjening till 10,87?
Civli Staten med dithö
rande
Betjening - 8,911
Militär-Staten . : . - 44,471
Sjöfarande - - - - 9,43 5
Öfrige nyss uppräknade
Personer - 30,125
visar sig vidare, att, ehuruväl högre
och lägre Embets- och Tjenstemäns
sajnt Presternes antal ifrån år 1810
finnes ökadt, de förres med 51 och
de seclnares roed 152 personer, hafva
dock bägge dessa Glassér sedan år 1805
jjdtfvit minskade, den förre med 34 och
103,814
\
Konungens Nåd. Propositioner'.
den sednare med 2g; Officerarnes antal
likasom Militärernes i allmänhet är
deremot ökadt under bada qvinqvennierne,
Officerarnes med 281, Under-Officerarnes
med 350 och Soldatesquens
med 5,760; Sjöfarandes under alla 10
uren med 695, och alla de öfriges roed
4,474 personer.
Talu XXII med) Specificalion å Handbilag.
XXIII. ? lande Bruks- och
XXIV. ' Fabriks-egäre , samt
Konstnärer och Handtverkare, hvilka,
ir, beräknad t Handels- 15ru ks - Fabriksoclr
K$>d-Betjening och Arbetare .samt
Gesäller och Lsärgossar, utgöra ett samfält
belopp af
Härvid bör i underdånighet anmärkas,
att synnerligast Kroks- och Fabriks-egarnes
antal icke kan fullkomligen af
Tabell-Verket inhämtas, emedan många
ibland dem ärö dels Embets- och
Tjenstemän och dels tillika Handlande,
hvilka såsom' ibland berörde Klasser redan
inräknade, enligt Tabell-formulärets
föreskrift, icke för andra gången fått
upptagas. Mert, då enahanda föreskrift
egde rum både år 1805 och 1810, synes
likväl följande jemnförelse böra äga
nöjaktig visshet, nemligen:
Grössörers antal, sorn är j 805 vår
303, år 1810 307, är n 8 i 5 ökadt med
128 eller ungefärligen -j- mera;
Mäklares från 24 och 25 till 34
Minuthandlares från 1983 och ?
305;
73)970.
306 Konungens Nåd. Propositioneri
2268 till 2529;
Konstnärers och Handtverkare?
fran 16,161 och 16,745 till 17,593
stare med ungefärligen lika stor tillökning
i dem och Handels-csrpsen underh
lydande Betjenings och Arbetares antal.
Men, hvad deremot angår Bruks-;
och Fabriks - egares samt dertill hörande
Betjenings och Arbetares antal,
jemnfördt med år 1805, och
hvilket redan år 1810 var i betydligt
aftagande, har detsamma ännu icke återkommit
till 1805 års belopp och fin#
nes minskadl
Patronernes antal med 2 2
Och Betjenings och Arbetares
med 3>734r 3,756
Tab. XXV. BondeStån.
det, bestående som följer
nemligen:
Bönder på egne hemman 147,971
på andras dito 50,292
Nybyggare sedan 1 8 1 o 3,923
Skärbönor och Fiskare 4,299 2Qg
Torpare 69,228
Arbeisföre, Jnhyses
och
Backstuguhjon 40,863
Bonddrängar och gossar 277,466
3 0 7»5 5 7
Åldrige och bräcklige
Bönder 40,163
Lappar, dels med, dels
utan Rehnhjord igr, . ,
____ 636,055
Bondhustrur 321,966
KonungertS Nåd. Propositioner'. 307
Enkor
Jjappqvinnor
Omyndiga barn
9.319
s’°55 333.340
44 G34 5 1,410,740
Hvilken numerär är 42,93* personer
större än år x8to, men likväl 4,943
personer mindre än år 1805. Anmärknings-värdt
förekommer, att ehuruväl
Bondhustrurnes antal sedan år 1805
är ökadt med omkring 8000 finnes deras
omyndiga barns antal vara i betydlig
mån minskadt, nemligen:
Gossar 319,636. 204,526. 958,025.
Flickor 221,709. 209,873. 252,377.
Summa 441,345. 414.399- 510>4°2-
eller en difference af 69,057 barn, hvars
orsak lärer vara Bondfolkets allt mera
försvagande lefnadssätt emot i förra tider.
I öfrigt bör Tabell-Kommissionen
vid denna Tabell i underdånighet erindra^
att Bondfolkets ogifta Döttrar
icke deruti äro upptagne, emedan de,
enligt Tabellformuläret, uppräknas bland
Tjenstehjonens antal.
Tab. XXVI med > Innefattar Specificabilag.
XXVII S tioner:
och XXVIII. V I:o på Ståndspel-:
soners gifta hustrur med deras omyndiga
barn, serskilt för hvarje Klass,
hvaraf inses, att giftermålen , hvilka år
1810, snart sagdt i alla Klasser, voro
i betydligt antagande, deremot under
detta Qvinqvennium åter tilltagit, me»
18x5. 1810. 1805.
308 'Konungens Nacl Propositioner'.
likväl icke ännu ater ernätt, pä det hela
räknadt, i 805 ars belopp. Hustrurnas
antal i denne Tabell utgöra
nu 310,207
Deras omyndiga barns 1 64,072 074,379
5:0 Enkor, hvilka lefva af
egna medel, af sitt arbete, hos
sina barn pä landet sköta landtbruket
eller äro i andras tjenst,
hvilkas samfälta antal är 1805
var 80,987 steg år 1815
till - - « 91,311,
Heras omyndige barn 27.336- 11g>647t \
3:0 Ogifta Fruntimmer,
sorn lefva af egne medel 3,797
af arbete - *4.569
Sällskaps-Frun timmer J.,65^ 30,013.
af hvilka de 2:ne förstnämndes
antal under hela Decennium
alltjemt ökats men de sednares
aftagit.
4:0 Fosterbarn på Barnhus
eller hos andra utgöra ett
antal något större än 1810,
men likväl mindre än år
1805 af - - *3.757- 426,70
Tab. XXIX ' utreder förmed
Bil. t hållandet med
XXX ecb XXXIj iioTje nst eli jons-Classen,
hvaraf ibland Mankönet, Betjeningens
antal sedan år 3,805 varit i aftagande,
och, under tiden minskadt med
V
Konungens Kail. Propositioner.
3,775 personer,år 1815 utgjorde 26,748?
Ibland Ovinnpkönet finnes i
synnerhet Kamm arjungfrurs antal,
som år 1805 var 1,004
och 1810 var okadt till 2,792,
nu minskadt ända till 764;
men deremot synes Tjenstepigors
och flickors antal vara
betydligt okadt, ehuru, då, såsom
här ofvan vid Tabellen
XXII i underdånighet blifvit
anmärkt , Bond-döttrarne till
denna Class äro inräknade, egentliga
antalet af QvinnoTjenstehjon
icke särskildt kan
utsättas. Deras gemensamma
antal med Bond-Ddttrarne utgjorde
år 1815 - 349,527
2:0 Fattige af beg- 37&>875
ge könen, som hafva
fattigdel hemma 33,420
i fattighus 8,053
i Hospitalen 967
sorn lefva hos
andra, - 61,788
hvaraf Mankön
17,427
Qvinkön
44,361
Dessas omyndige Barn 10,464?
Uland de Fattiges antal finnes
deras, sorn hafva fattigdel hemma,
under detta Decennium,
310 Konungens Nåd. Propositioner.
■vara ökadt med 3,698 personer,
* men deremot de öfrige*
mindskadt med 3325, hvilka
således mindre legat offentli-'
ge Barmhertighets-In rättningar
till last. Förhållandet könen
emellan är imedlertid i det
närmaste sådant, som år 1805.
3:0 Spinn- och Tukthussamt
andra fångar af mankön
- - 860
Utgörande tillsammans hela
den här ofvan, anförde och på
Tabellen XIII till ålder och
stånd m. m. specificerade folkmängd
af 2,465,066.
Hvaröfver den ytterligare
bifogade Tab. XXXII utgör
en recapituladon af alla Classerne och Tabel Jerne,
från och med Tabellen XIV, under namn af
Hiks-Tabell eller General-Sarnrnandrag, afhvilken
finnes att samfäldte antalet af till äldre år komne.
Manspersoner stiger till - 856,028.
Gifta Hustrurs D-o - 437,804.
Enkors D;o - 130,571.
Ogifta Qvinnors D:o - 383,689.
Omyndiga barns antal
Gossarnes 320,93g.
ElickornesJ5£M3_5. 656)974.
Eller tillhopa meranämnde 2,465,066.
Konungens Nåd. Propositionen 311
Vidare får Tabell-Commissionen till ytterligare
upplysning i underdånighet aflemna följande
upprättade Tabeller, nikmligenr
Tab. XXXIIL Öfver de Giftas proportion
till Folkmängden åren 1810 och 1815 samt
förhållande i lika stor folkmängd det ena året
mot det andra.
Tab. XXXIV. Medeltalen de begge sista
qvinqvennierne af hustrur, ogifta qvinnot, akta
och oäkta barn, samt de äkta barnens proportion
tili hustrurna och de oäktas till de ogifta qvinnorne.
Tab. XXXV. Folkmängden lSiooch igr 5
delad efter åldrarne.
Tab. XXXVI. Medeltalet det sista qvinqvennium
af Folkmängd, födde och döde, samt
födde och döde oäkta barn, hvilken Tabell äfven,
in marglne, upplyser huru många personer
af 1815 års Folkmängd belöper pa hvarje
qvadratmil i Riket.
Tab. XXXVII. De födde äkta och oäkta
barnens, äfvensom de dödes proportioner till
Folkmängden, samt de föddes och dödes antal i
lika stor Folkmängd under bägge qvinqvennierne.
Tab. XXXVIII, Medeltalet af döde och
lefvande af begge könen år 1815, och de dödas
proportion till de lefvande, jemnförde m^d qvinqvennium
af 180O till 1810 och de 2 Decennierne
af 1775 till 1795-
Tab. XXXIX. Mankönet i hvarje Fän
för 1815 ifrån 20 till 50 år och
Tab. XL. Folkmängden år 1815 af begge
könen i Städeme och på Landet emellan 15
och 65 år, samt
512 Konungens Nåd. Propositioner
Tab. XLI. De giftas och ogiftas förhållande
sig emellan efter Ständ.
Resuméen af desse sist uppräknade 9 Tabeller
är i korthet följande: de gifta parens förhållande
i lika stor Folkmängd var år 1810 sorn.
200 till 99 och år 181,5 sorn 100 till 101, 2.
Äkta Barns proportion lill hustrurne år lSio
som lo till 62 och 1815 som 10 till 58-  Oäkta barnens proportion till ogifta Qvinnorne
år igio sorn i till 6.5, och 1815 sorn 1 till 61.
Såsom bevis om en förbättrad vård i afseende
på desse sistnämnde, får i underdånighet anföras
att efter medeltal hafva endast 2,016 af dem
dode emot 5,293 födde, hvaremot i förra qvinqvennierne
proportionen gemenligen icke understigit
hälften.
Alla födda äkta och oäkta Barnens förhållande
till Folkmängden var
år a8to som 10 till 326 — år 1815 10 till 303.
de dödes till Folkmängden 10 till 315 to t. 370,
<le dödes till de födde 100 - 96 100 - 122.
Jemförelsen af Folkmängden 1810 och 18x5
emellan visar att de timade förlusterne träffat
för bada konen åldrarne emellan 5 och 10, 40
och 50 samt 75 och 85 år samt serskildt man;
könet åldern emellan 10 och 15, 65 och 60 samt
90 och 95 och serskildt qvinkönet emellan 85
och 90 samt 95 och 100 år;, men alla Öfrige
åtdersgraderne hafva vunnit mer och mindre
betydande tillökning. Det vapenföra mankönets
antal har sedan 1810 vunnit en tillökning af
26,224 personer och steg 181,5 till 455,184 män.'
Den sistnämnde eller XH Tabellen upplyser
slutligen Folkmängdens förändrade förhållande
Konungens Nåd. Propositioner’. 313'
till gifta och ogifta , Ståndsvis, i jemnförelse med de
bägge föregående q vinqvennierne, ocit i hvad proportion
hvardera Ståndet till förökningen bidragit.
Sedan Riksens Ständer under den 23 JuliI
1815 hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anmält, hurusom alltsedan 1809 års Riksdag,
fråga varit väckt om utarbetande af förslag till
ett nytt Representationssätt, och att Ständerne
äfven vid då påstående elier 1815 års Riksdag
yttrat deras önskan, att ett sådant arbete skulle
företagas, men, emot förmodan, saknat dertill
nödige upplysningar i den grad, att ett till ändamålet
ledande arbete ej kunnat företagas, och
derföre i underdånighet förnyade deras förut
gjerde underdåniga anhållan om fogande af en
anstalt till samlande af allmänna Statistiska kunskaper,
till hvilket ändamål Riksens Ständer i
underdånighet önskade noggranna undersökningars
anställande om Rikets befolkning, dess förhållande
i afseende, på Stånd oc.h Närings-Classer,
till
nadssätt, och att de deraf uppkommande uppgifter
författades Ränsvis, stödjande sig på detailler
öfver hvarje Härad, så att de kunde föranleda
till utrönande af rätta förhållandet, i afseende
på de Jordegare, som hittills ansetts orepresenterade,
och tillika kunna meddela en historisk
öfversigt öfver alla slagsr Privilegier, huruvida
de tillhöra en viss dass, vissa Persöner eller
vissa Yrken och Näringar, huruvida de äro Civile
eller blott Oecctnomiske, på hvilka Contract
de grunda sig o. s. v., hvarigenom kännedom
skulle erhållas af antalet på Personer, hvilka,
Konungens Nåd Propositioner.
såsom Manufacturlster af hvad slag som helst,'
utan att vara Stads-Borgare eller Jordegare, likväl,
sjelfständige genom sin Näring,^ kunde äga
rätt till delaktighet i representationen , samt i
allmänhet vinnas en säker kännedom, 8a till antalet
som beskaffenhet af den Personal, hvilken,
såsom väljande eller väljbar, borde komma i beräkning,
hvarjemte af dessa Statistiska upplysningar
äfven förväntades uppgift å Näringarnes inbördes
förhållande inom hvart district, en undersökning
om de anledningar, sorn i Orterne
finnas till högre odling i afseende på alla Näringsgrenar,
vare sig Jordbruk, Boskapsskötsel, Skogseller
andra producters förädling, Manufacturers
anläggande o. s v., för hvilken fråga slutligen äfven
alla möjliga upplysningar skulle blifva högst
yigtiga, i afseende på de nya förhållanden, som
genom föreningen med Norrtge uppkommit; Så
har Eder Kongl. Maj:t under den i Augusti
1815 deröfver täckt* infordra Tabell-Commissionens
underdåniga utlåtande, och sedermera, igenom
Nådigt Bref af den 14 Maji 1816, på
Commissionens underdåniga hemställan, behagat
tillåta Tabel 1-Commissionen, att med berörde underdåniga
utlåtande fördröja intill dess Qvinqvenni-Tabellerne
för år 1815 inkommit och
samina års Tabell-verk hunnit blifva fullbordade.
Denna tid är således nu inne, och det är
äfven af sådan anledning sorn Tabell-Corfimissionen
ofver de förhållanden, som af Folkmängds
uppgifterne i ofvanberörde hänseende kan inhemtas,
nu låtit, såsom ofvan underdånigst namndt
är, författa Tabeilerne i arne Afdelningar, särskildt
för Städerne och serskilt för Landet samt
Konungens Nåd. Propositioner.
3^5
för hvarje Län i det hela, men oaktadt försök,
icke ens i afseende på sjelfva Folknummern,
kunnat densamma Iiäradsvis uppgifva med den
noggranhet, Riksens Ständer i underdånighet önskat,
emedan Prostérierne, från hvilka Tabellerne
inkomma, likasom de deruti upptagne församlingar,
nästan allestädes äro belägne i flere
Härader, och endast partielle Tabeller inkomma
fördem, som äro belägne i flere Län; Och skulle
en återremiss till sådant omslut af Taböllerne
på en ganska lång tid hafva aflägsnat Tabellverkets
fullbordande för ifrågavarande qvinqvennium.
Tabell-Commissionen har emedlertid sil
anledning att anse de för hvarje Län och gren
af Tabell-verket nu sammandragne uppgifter lika
säkra, som om primitiva Tabellerne af Presterskapet
hade blifvit Häradsvis författade; Och,
då ett särskildt underdånigt utlåtande, i anledning
af Eder Kongl. Majus högstberörde Nådiga
Remiss, i de delar af Riksens Ständers ofvan
berörde åstundade vigtiga upplysningar, -som af
Tabell-Commissionen i underdånighet härtill kan
lemnäs, skulle nödga Cotnmissionen att falla Eder
Kongl. Majrt besvärlig endast med ett åter upprepande
af hvad de nu i underdånighet öfverlemnade
Folkrnängds-Tabellerne innehålla; Så
vågar till Eder Kongl. Majas Nådigaste välbehag
och godtfinnande Tabell-Commissionen- härmedelst
i underdånighet hemställa, om icke Eder
Kongl. Majit i Nåder skulle täckas finna godt,
att af nu underdånigst allemnade Tabell-verk I
hela sin vidd, lemna Riksens Ständer Nådig del,
då troligen äfven den förmon derigenom skulle
vinnas, att detsamma genom tryck befordras till
316 'Konungens Nåd. Propositioner.
allmän kännedom, helst de pä Stat Tabell-Corrtmissionen
anslagne Ex pence-medel arn alldeles
otillräckliga att, bestrida den dryga tryckningskostnaden.
lin sådan åtgärd lärer Eder Kongl.
Majit emedlertid i Kader täckas finna vara dfen
starkaste driffjeder, att der möjligen emot gifna.
stränga föreskrifter annorlunda skulle vara handt,
förmå vederbörande iakttaga yttersta sorgfällighet
och noggranhet, helst Tabell-Commissionen.
endast från Consistorierne mottager de hithörande
Tabeller, utan att vid deras sammanräknande
från någon annan Auctorilet ega controlierande
uppgifter; Och skulle, i Tahe 11 - Co tri mission en s
underdåniga tanka, det i lika hänseende vara högst
nyttigt, om Riksens Ständer ville utse någon serskild
Fond för framtiden till trycknings-kostnaden af
ej allenast qvinqvennii, utan ock af de årliga
tali tels— och Nativitets-T abell-Sammandragen/
Slutligen har Tabell-Commissionen val efter
vanligheten härhos i Underdånighet bifdgat
följande Tabeller, nemligen t
Tab. XLII. A beloppet af Tunneland öppen
Jord, samt skiftevis besådd gräsvall, den besådda
delen deraf och det uppgifne ungefärliga
antalet af Kreatur i hvarje Kän och Stad.
Tab. XLIIJ. Det uppgifna årliga utsädet
af Ilag, Hvete, Korn, Blandsäd, liafra och Ärter
samt Potates, jemte Kornets antecknade förökning
af hvarje sädesslag hvartdera året af framlupne
qvinqvennium, samt sist
Tab, XLIV beloppet af skörden I Tunnetal
af hvarje sädesslag för hvart år serskilt uträknadt
genom Utsädets multiplication ined Kornets
uppgifne förökning. Men, då endast'den öpp
-
Konungens Nåd, Propositioner\ 317
1 , ■
na jorden positift blifvit till Tannlandtalet an*
tecknad , hvaremot uppgiften å gräsvall, som
skiftevis sås på flere stallen, funnits utesluten ,
jkan Tabell-Uommisionen ej undgå att befara
allt tor mycken osäkerhet i den på så beskaffade
uppgifter grundade Tabellen XLIV, och
hémtar en ytterligare anledning dertill af Landshöfdinge-Elhbetets
i Upsala I*än under den 8
November 1816 till Eder Kongl. 1 Majit i underdånighet
aflåtne Skrifvelse, samt dea derjemte
bifogade uppgift å Spannmals-Utsädet i samma
Län år 1815, 1 enlighet hvarmed samma
års Utsäde af Råg, Hvete, Korn, Blandsäd, Hafre
och Arter, skall hafva uppnått 55,560 Tunnor,
samt totatoes-Utsädet 3,970 och, om Städernes
plantager äfven inräknas, 5000 Tunnor, hvaremot;
enligt de sedermera från vederbörande Ta*
bell-författare inkomna uppgifter, Utsädet i Upsala
Län år 1815 af förstnämnde Sädesslag sammanräknade
endast belöper till 47,913 och af
Potatoes 3873 Tunnor, som utgör en difference
af tillsammans 5775 Tunnor, hvarförutan Landshöfdinge-Embetet
förmäler sig hafva haft del af
1812 års Riks-Tabell och funnit det deri för
Upsala Län upptagne Utsäde så oförenligt med
verkliga förhållandet, att detsamma skalL hafva
uppnått 4767 Tunnor mera än Riks-Tabellen
utsätter, och vid sådant förhållande vågar Tabell-Kommissionen
ej på de inkomne uppgifterne
grunda någon Calcul öfver födoämnens mera
eller mindre tillräcklighet för den uppgifna
folkmängden. Ofvatiberörde Landshöfdinge-Embetets
i Upsala Län nflåtne underdåniga Skrif.
y§ls£ har Ejder Kongl. Majit i Nåder behagat
318 Konungens Nåd. Propositioner.
låta öfverlemna till Tabell-Kommissionen? 1 afseende
på de upplysningar densamma innehåller;
Och med hvad Landshöfdinge-Embetet ibland
annat derutinnan anfort, ej mindre om
-vigten och nödvändigheten af säkra uppgifter i
alla de delar, hvarigenom Jordbrukets förkofran
eller aftagande kan inhemtas, än ock den gjorda
anmärkningen att flera omständigheter bidraga
dertill, att uppgifterne i dessa ämnen på den
väg, de hittills blifvit hemtade, icke kunna ernå
all erforderlig noggranhet, instämmer äfven Tabell-Commissionen
för sin underdåniga del. Prästerskapet
liar också vid flere tillfällen sökt ådagalägga
dessa svårigheter, som skolahärröra af Allmogens
farhåga att vid noggranna uppgifters meddelande
härutinnan kunna blifva underkastad högre
beskattning dels till Kronan och dels i tionde
till Presterskapet o. s. v. Med ett berömvärdt
nit har Eder Kongl- Maj:fs Befallningshafvande
i Upsala Län ådagalagt möjligheten att i dessa
vigtiga ämnen erhålla säkrare uppgifter än tillförene,
hvilka afven synas stå i gemenskap med
Landshöfdingames årligen afgifvande underdåniga
berättelser om årsväxten i Piket; Och Tabell-Commissionen
hemtar häraf anledning förmoda,
det mera säkerhet än tillförene vunnes
om Eder Kongl. Maj:t i Nåder skulle täckas anbefalla
Dess Befallningshafvande i Länen, att,
på lika sätt med Landshöfdingen i Upsala, igenom
Krono-Betjeningens åtgärd, insamla och
meddela -Tabell-Kommissionen så beskaffade årliga
uppgifter i hvad angar utsäde samt skördens
förhållande, då Presterskapet tilläfventyrs
ku a
-
Konungens Nåd, Propositioner. 319
kunde befrias från sådane uppgifters meddelande
oftare än hvart 5:te år, men emot sådan befrielse
i stället åläggas en vidsträcktare och noggrannare
Klassifikation af folkmängden efter Näringarne,
samt mera detaillerade uppgifter i afseende
på helsovården, igenom hvilket allt Tabell-verket
skulle vinna både mera fullständighet
och mera tillförlitlighet. Skulle Eders Kongl.
Majit Nådigst gilla denna underdåniga hemställan,
utbeder sig Tabell-Kommissionen i underdånighet,
att i desse afseenden få föreslå nya
formulärer, som till Qvinqvennii-året 1820 kunde
vara kringsände, helst i allt fall en ny Formulär-upplaga
dertills måste anskaffas, sedan deri
förra nu i det närmaste är utgången.
Jemte de i Nåder remitterade Handlingarnes
återställande, framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eder Kongl. Maj:ts
Underdånigste tropligtigste
Undersåtare, och Tjenare
Lars von Engeström»
D. v- Schulzenheim. E. Rolén.
S. G. Hermelin. Pehr Sam. Drysén
Stockholm den 2.3 Januari 1818,
John Ad, Leijonmark.
Likheten med Originalel intygar.
Ol. Jon. Fåhraus
I Registratorns i Kongl,
Kamm. Exp. stille.
Bihang lill Riki^Sl. fröt, 1817— 131 S> V.tta Sami, N.r 41, 42,
Konungens Nåd. Propositioner]
N:r 94.
Upplasta hos Samtliga Riks - Stånden d, a3 Maj ISIS,
Stockholms Slott den 21 Maji 1818 Protokoll
hållit inför Hans Maj:t Konungen, i
Stats-Rädet.
Närvarande:
Hans Exellence Justitie-Stats-Mlnistern Herr
Grefve Gyllenborg.
Hans Exellence Stats-Ministevn för Utrikes A«
rende Herr Grefve v. Engeström.
Stats-Råden, Hans Exellence Herr Grefve Ro--  senblad.
Hans Exellence Herr Friherre Fleming:
Hans Exellence Herr Friherre Lagerbring'.
Undertecknad Hof-Cantzler
Stats-Råden Herr Friherre Cederström]
Herr Grefve Mörner.
Sedan Kongl. Maj:t låtit inkalla Stats-MiTiistern
för Norrska Arenderne och härvarande
Norrska Stats-Råden, upplästes ett, på Kongl.'
3Vlaj:ts Nådiga befallning, författadt Förslag till
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer, otn ett Additament till Riks-Akten emellan
Sverige och Norrige.
Uppå Svenska Stats-Rådets Ledamöters un:
derdåniga tillstyrkande, täcktes Kongl. Majit i
Nåder godkänna och gilla det uppläste Förslaget,
sådant det vid Protokollet finnes bilagdt,
och befallte, att Nådig Proposition, i anledning
deraf, skulle, på vanligt sätt, till Rikets Ständer;
Konungens Nåd. Propositioner.
öfverlemnas; hvarjemte, efter det Norrska StatsRäden
jemväl tillstyrkt, att ett lika lydande Förslag
matte för Stor-Tinget framläggas, Kongl!
Majit deriill lemnade Dess Nådiga bifall.
In fidem
Gk _af Wetterstedt:
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets
Ständer om ett Additament till
Riks Acten emellan Sverige och Norrige.
Gifven Stockholms Slott den 21
Maj i8r8.
Kongl. Majit, Sorn både af böjelse och pligt
Kr högsta vårdaren af alla Sine trogne Undersåtares
så val allmänna, söm enskilta rättigheter,'
eger derföre in'gen högre önskan, ari att bereda
åt Invånarne i Dess båda Riken, alia medel,
ledande till enighetens öch förtrolighetens be-j
fästande imellan Brödra-Folken, och derigenom
till en ny Borgen för deras inbördes styrka och
sällhet. Den, genom Regeringens och Folkens
gemensamma åtgärder, åt dem beredda allmänna
stallning, har redan tillvunnit dem en akt-i,
ning bland främmande folkslag, utom hvilken,
ingen nationahsjelfständighet eller frihet finness
oell de, genom Föreningen mellan Sverige och
Norrige, uppkornne konstitutionella förhållanden
hafva blifvit uti den af Sveriges Rikes Ständer
och Norriges Rikes Storting gemensamt upprättade
och af Kongl. Majit den 6 Augusti, 1815,'
gillade och bekräftade Riks Act ytterligare befa
-
ga<j Konungens Nåd. Propositioner.
stade och bestämde, på ett sätt, som svarar emot
det inbördes förtroende och den ömsesidiga aktning
och välvilja, hvarmed tvenne under en
och samma Konung förenade Folkslag böra hvarannan
omfatta. Med fästadt afseende på nödvändigheten
' att äfven i framtiden förekomma
allt, som möjligen kunde leda till oenighet, hat
och afundsjuka, och således till rubbning af
lugn och enighet Nationerne emellan, har Kongl,
Majit funnit sin pligt fordra, att till deras nu
församlade Representanters öfvervägande och bifall
föreslå en Lag i detta afseende, som, under
namn af Additament till berörde Riks-Act, borde
ega lika kraft och anseende med densamma.
Kongl. Majit tior sig vid detta Förslags-aflemnande
endast följa den sinnes-stämning, som råder
hos de Skandinaviske Brödra-Folken , och
jäskar, i kraft af sista Morn. 3 §. af 1815 års
Riksdags-Beslut, att Sveriges Rikes Ständer, vid
denna Riksdag, så skyndsamligen ske kan, deras
Beslut häröfver fatta, under förbehåll af ett lika
Besluts antagande af Norriges Rikes StorTing,
på det Kongl. Majit må detsamma sedermera
med StorTinget communicera.
Additament till den emellan Sverige och
Norrige vid Riksdagen i Stockholm den
6 Augusti , och Stor-Tinget i Christiania
den 31 Julii fastställde samt af
Kongl. Majit under dc-n 6 Augusti i8l5
antagne och bekräftade Riks-Act.
i. §.
Det är lörbtrtlit, att i Sverige trycka nå
-
Konungens Nåd. Propositioner.
32.1
got, sorn direkte eller iridirekte innehåller smädelser
och förgrlpelser emot Norrska Nationen ,
dess Styre.lse-former, Lagar, Medborgare-Klasser
eller allmänna Inrättningar.
9 §•
På enahanda sätt är det förbudit i Nor
rige, att trycka något, som direkte eller indirekte
innehåller smädelser och förgripelser emot
Svenska Nationen , dess Styrelse - former,
Lagar, Medborgare-Klasser eller Allmänna Inrättningar.
3- §•
Författare, som häremot sig förbryta, straffas
med fängelse från Tre Månader tillTvennö
år, efter omständigheterne, och Skriften konfiskeras.
4- §•
Om i Dagblad eller Periodiska Skrifter i
Utgifvare deraf inför Artiklar af o.fvanberörde
innehåll, stånde derföre till dubbelt ansvar, o .
förlore rättigheten, att vidare utgifva Dag • ••• ,
under hvad namn sorn hälst, eg andes ved; 'rörande
Auctoriteter i hvardera Iliket, att Jjhuiet
eller Jurnalen genast indraga, och med Seqvester
belägga, intill dess dötndt blifvit.
5- §•
Innehåller Skriften bestämd anmaning till
upplösning eller kränkning af den imellan begge
Rikena slutade förening eller afl Nationalrepresentationen,
eller af den i bada Riken stadgade
Successions-ordning för Thronföljden, straffes
som förrädare.
324 Konungens Nåd. Propositioner:
6- §.
Innehåller Skriften något^ sorn har till föremål,
att inskränka Brödrafolkets friheter och
rättigheter, straffes med landsflykt,
7- §•
Missflrmas Norisk Embetsman i och för
tjensten, eller enskild Norrsk man; uti tryckt
Skrift, som i Sverige utgifves, eller Svensk Embetsman
i och för tjensten, eller Svensk Medborgare
uii tryckt Skrift, som i Norrige utkommer,
straffes Författaren efter hvad hvarje Rikets
Lag stadgar, rörande sådana förbrytelser e~
mot egna Embetsman och Medborgare.
8. §•
Jury förklarar om den åtalte Skriften ar
brottslig eller ej. Vederbörande Domare utstaka
derefter ansvaret.
Kongl. Maj:t förblifver Riksens Ständer med all
Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL JO Fl AN
G. af JNetterstedt.
N:r 25.
Upplasta hos Samtliga Riks-StSnden den 23 Maj 1818.'
Protokoll öfver ett fustitic-Ärende, hållet
uti Kongl. Maj:ts Högsta Domstol
Onsdagen den 20 Maj 1818.
Konungens Naii. Propositioner« 33£
Närvarande:
Hans Exellence Justitie-Stats-Ministern hn ml
Herr Grefve Gyllenborg.
Justitie-Råden Grefve Hamilton.
Noréus.
Pcterssonl
Grefve Strömfelt.
Sylvander.
Örbom.
Tillförordnade Föredraganden Förste Éxpeditions-Seereteraren
jBergenskjöld föredrog i underdånighet
Förslag till en Tåg, angående vidtagande
anstalter, för alt anhålla och tilltala sådar.
e personer, hvilka begå förbrytelser i ett af
de förenade Riken Sverige och Norrige samt
derefter afvika ajli det andra; Hvilket Förslag
Högsta Domstolen lät sig föreläsas och var af
följande innehåll - — - - —
Efter behörig granskning af detta Förslag,
ansåg Högsta Domstolen sig böra i underdånighet
tillstyrka att, i likhet dermed, Nådig Proposition
måtte till Riksens nu församlade Slängder
expedieras.
In fiderh Protocolli
P. A. Rönström.
Protocoll öfver justitie- Ärenden hållet pä
Stockholms Slott den 2j Maj\ 1S1R
inför Hans Majit Konungen i StatsRådet.
Närvarande:
Hans Exellence Justitie-Stats-Ministern m. m*
Herr Grefve Gyllenborg.
326 Konungens Nåd. Propositioner.
Hans Exellence Stats-Ministern för Utrikes Ä«
renderne Herr Grefve von Engeström.
Hans Exellence Stats-Rådet Herr Grefve Ro
senbi
ad.
Hans Exellence Stats-Rådet Herr Grefve Fle
ming.
Hans Exellence Stats-Rådet Herr Grefve La
gerbring.
Hans Exellence Hof-Kantzleren Herr Friherre
af Wellerstedt.
Stats-Råden Herr Friherre Skjöldebrand.
Herr Friherre Cederström.
Herr Grefve Mörner.
Justitie-Råden Nordus.
Grefve Strömfelt.
Justitie-Cancelleren Turdfjäll.
Sedan Kongl. Maj:t låtit inkalla Stats-Ministem
för Norrska Arenderne och härvarandeNorrskaStatsRåden,
föredrog Förste Expeditions-Secreteraren
Berg enskjöld i underdånighet Förslag till en Lag,
angående vidtagande anstalter för att anhålla och
tilltala sadane personer, hvilka begå förbrytelser
1 ett af de förenade Riken Sverige och Nprrige
samt derefter afvika till det andra.
H ögsta Domstolen har. funnit sig böra i
underdånighet tillstyrka att, i likhet nied berörde
Förslag, Nådig Proposition till Riksens nu
församlade Ständer expedierades.
Uppå Svenska Stats-Rådets Ledamöters underdåniga
hemställan, täcktes Kongl. Majrt godkänna
det upplästa Förslaget och befallte, att
Nådig Proposition, i anledning deraf, skulle till
Riksens Ständer öfverlemnas; hvarjemte, efter
det Norrska Stats Raden jemväl tillstyrkt, att e;
JTonuttge/is Nåd. Propositioner. 327
mahanda. Förslag måtte för Stor-Tinget framläggas.
Kongl. Majit dertill lerrmade Dess Nådiga bifall;
Och blef det i underdånighet författade Projekt
till Proposition, som nu upplästes, sådant det
•vid Protokollet finnes bilagdt, af Kongl. Maj:t
gilladt.
In fidem ProtocollL
P. A. Ränström.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition ornen Lag,
angående vidtag ande anstalter jör att anhålla
och tilltala sådanepersoner, hvilka
begå förbrytelser i ett af de förenade Riken
Sverige och Norrige , samt derefter
afvika till det andra ; Gifven Stockholms
Slott den 21 Maj 1818•
Då förhållandet emellan de under Kongl.
Maj.ts Spira förenade Konunga Riken Sverige
ock Norrige synes påkalla åtskilliga föreskrifter,
hvarigenom, till ömsesidig säkerhet för begge
Rikenas undersåtare, bestämmes huruledes brott,
hvilka af undersåtare i det ena Riket kunde i
det andra begås, borde beifras och bestraffas, sedan
förbrytaren, efter dess föröfvande, till sitt
Fädernesland sig återbegifvit, har Kongl. Majit
varit betänkt, att låta uppgöra förslag till en för
Rikena passande gemensam Lag, deruti ofvannämnde
och dermed sammanhang ägande ämnen
afhandlades; Och vill Kongl- Majit, som låter
samma förslag framläggas för det nu i Norrige
församlade Storthing, till Riksens Ständer det
samina öfverlemna.
328 Konungens Nåd. Propositioner'.
§. i.
En livar Norrsk undersåte, som, sedan denna
Lag är kungjord, begär förbrytelser i Sverige
och derefter afviker till Norrige, skall för
en sådan förbrytelse, efter dess beskaffenhet, antingen
uppå behörig begäran af vederbörande
Svensk Dandshöfdinge varda i Norrige efterspanad,
gripen och utlefvererad, eller med tillgodonjutande
af laga stärnningstid instämmas, för att
i hegge händelserne ställas till Rätta för behörig
Domstol i Sverige, att straffas efter Svensk Dag.
r §. 2.
En hvar Svensk undersåte, som sedan denna
Lag är kungjord begär förbrytelser i Norrige,
och derefter afviker till Sverige, skall för en sådan
förbrytelse, efter dess beskaffenhet, antingen uppå
behörig begäran af vederbörande Norrske Stifts—
Amtman eller Amtman varda i Sverige efterspanad,
gripen och utlefvererad eller, med tillgodonju
ande af laga Stärnningstid, instämmas, för att,
i begge händelserna, ställas till rätta för behörig
D o,mstol i Norrige, att straffas efter Norrsk Dag.
§•3-
Har någon deltagit i förbrytelsen genom
handlingar, utöfvade i det andra Riket, der Hufvudbrottet
ej skett, och efter det Rikets Lagar
derföre bör undergå offentligt tilltal, bör han
derföre dömnfas i samma Rike; dock må, om oinständigheterne
sådant fordra och Domstolen,
hvarest hnfvud-brottslingen är under tilltal, det
nödigt pröfvar, den delagtige brottslingen vid
sistnämnde Domstol inställas, för att höras, t?ll
fullkomnande af undersökningen.
Konungens Nåd. PropositionerT
'329
. •§• 4-
Begäran om afviken förbrytares häktande och
utleverering göres, å Svenska sidan af Landshöfdinge
hos vederböranee Norrska Stifts-Amtman
eller Amtman, samt å Norrska sidan, af de sistnämnde
till vederbörande Landshöfdinge i Sverige;
Agandes .Landshöfdingen eller Amtmannen,
som fatt en sådan begäran, vidare förfara
i öfverensstämmelse med denna Lag. Fordras
skyndsamhet, må begäran om den brottsliges grip.
pande anmälas hos närmaste Krrnofogde eller
Magistrat i Sverige, eller Fogde i Norrige, hvilka
äga genast, och innan utlevereringen sker,
sådant tillkännagifva, i Svnrige till Landshöfdingen
, och i Norrige till Amtmannen, för att
dess vidare befallning afvagta.
§• 5-
Ingen Landshöfdinge, Stifts-Amtman ellhr
Amtman skall vara berättigad, att .verkställa äskad
utlefverering af en sådan förbrytare, med
mindre den derom gjorde begäran innehåller eller
beledsagas af:
i:mo Kännetecken eller beskrifning, som utmärker
den person, hvars utlefverering äskås.
2:0 Ett af vederbörande Embetsman i Sverige
eller Norrige utfärdadt Undersöknings-Protokoll,
eller någon annan offentelig handling,
hvaruti de omständigheter, som föranledt till begäran
om den nammgifne personens utlefverering
och 1 synnerhet stället och tiden, hvarest och dä
förbrytelsen är vorden begången, finnas upptägne.
§. 0.
De till utlefvereringens verkställande érforderlige
penningar förskjutas af närmaste Läns
3 3° Konungens Nåd. Propositioner.
Ränteri i Sverige eller offen/eliga Cassa i *Norxige.
Ofver de använde ofnkostnaderne har den
Landshöfdinge, Stifts Amtman eller Amtman, sorn
verkställt utlefvereringen, att insända räkning
till vederbörande Landshöfdinge i Sverige, samt
vederbörande Stifts-Amtman eller Amtman i
Norrige, på det ersättning derefter kan varda
ombesörjd.
§• 7-
Ar förbrytaren redan? på den tid utlefvere.
ringen äskas, under laga tilltal i det land, der
han sig då befinner, må med utlefvereringen anstå,
intill dess han der dömd blifvit. Domaren
utstakar då det straff, hvartill han sig skyldig
gjort, men straffet verkställes icke, utan bl ifve
lian slutligen dömd och straffad på en gång för
alla förbrytelserna, af det Rikes Domstol, der
grofsta brottet är begånget. Skulle särskildta om,
ständigheter fordra en sådan förbrytares utlefverering,
innan Domaren, der han vistas, hunnit
ransakningen fullborda, varde sådant hos Konungen
anmält, sorn derom efter omständigheterna
förordnar.
> ?• .
Laga stämningstid till inställelse vid vederbörlig
Domstol i den händelse, då den brottslige
icke efter i:sta och 2:dra §. §• r:sta Momenten,
varder pripen för att utlefvereras, är i allmänhet
tre månader, men endast Sex veckor, när
den, som stämmes, uppehåller sig i ett Dan, som
med sina gränsor möter det Arnt, eller i ett
Arnt, som gränsar intill det Län, hvarest den
Domstol, till hvilken inkallelsen sker, finnes.
Den, hvars vistelseort är okänd, tillgodonjute Tre
Konungens Nåd. Propositioner, 331
månaders stämningstid å den ort, der han senast
veterligen sig uppehållit. Stämningen kungöres
i Sverige genom Krono- eller Stads Betjente, och
i Norige i Laga ordning genom Ortens Slämningsvittnen,
utan betalning.
§• 9-
En hvar, som i ettdera af dessa Riken, genom
slutelig Dom blifvit från äran dömd, fridlös
förklarad eller land_sförvist, skall i och med
detsamma jemväl i det andra, så lange ansvaret
efter samma Dom fortfar, vara ärelös, landsförvist
eller fridlös.
§. ro.
Eho, som 1 Norrige efterapar och förfalskar
Svenskt mynt, eller Svenska Sedlar, hvilka
i Sverige äro gängse i stället för mynt, eller
falska Sedlar utgifver, tilltalas och straffas , som
hade han begått förfalskningsbrott med Norrska
penningar. Den åter, hvilken i Sverige efterapar
eller förfalskar Norrskt Mynt, eller sadane
papperspenningar, som, i stället för mynt, i Norrige
äro gångbara, eller den der vetandes ut*
ringlar sådant falskt mynt eller falska sedlar,
varde tilltald och straffad på sätt Sverges lag
och Författningar i hvarje serskildt fall, angående
Svenskt mynt och Svenska Sedlar stadga.
Protocollen, hvilka vid detta ärendets föredragning
i Högsta Domstolen och Stats - Rådet
blifvit förde, bifogas; Och Kongl. Maj:t förblifver
Riksens Ständer med all Kongl. Nåd och
ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN
G. af /letterstedt.
332 Konungens Nåd. Propositioner>
N.t 26.
Upplasta hos Samtliga Riks-Standen den 23 Mai 18x8,
Utdrag af Protokollet, hållit inför Hans
Majst Konungen uti Stats-Rådet på
Stockholms Slott den 21 Maji 1818.
Närvarande:
Hans Excellence JusUtise-Stäts-Mlnistern Herr
Grefve Gyllenborg
Hans Exellence Utrikes-Stats-Ministern Herr
Grefve von Engeström.
Deras Exellencer Stats-Råden:
Herr Grefve Rosenbladi
Herr Grefve Fleming.
Herr Grefve Lagerbring.
Hans Excellence Hof-Cantzleren Herr Friherre
af Wetterstedt.
Stats-Råden Herr Friherre Cederström.
Herr Friherre Sköldebrand
och Herr Grefve Mörner.
Stats-Secreteraren Friherre Ehrenborgh'.
Stats Secreteraren Friherre Ehrenborgh anmälte
i underdånighet, att, sedan Kongl. Maj:t,
i anledning af de tid efter annan från Dess Befallningshafvande
i Götheborgs och Bohus Dan
inkomne Embets-Berättelser rörande tillståndet
i Göteborgs Stad och orten deromkring samt den
allmänna nöd, som derstädes sig yppat, den 21
sistlidne April behagat uppdraga åt Dedamoten
i Rikets Allmänna Ärenders Beredning, Kammar-Herren
Brinckman och Expeditions-Secreteraren
Skogman att ofördröjeligen sig begifva till
Göteborg för att på stället göra sig oni förhål.
'Konungens Nåd. Propositioner. 333
landet underrättade, derigenom att de af dervarande
vederbörande Auctoritetef infordrade officiela
upplysningar oin tillståndet ej mindre i
Staden än orten deromkring och på Bohusländska
kusten samt hvilka medel vederbörande ansågo
mäst lämpeliga att mildra och underhjelpa
den allmänna nöden och förekomma dess verkningar
för framtiden; hade bemälte Committerade,
jemte insändande af Magistratens och Stadens
Äldstes underdåniga framställning om Stadens
tillstånd, till Kongl. Majit inkommit med
deras underdåniga Berättelse härom, daterad Göteborg
den 7:de innevarande månad, hvaruti de
ibland annat i underdånighet understödt Stadens
Äldstes och Magistratens underdåniga anhållan,
att till räddning från den upplösning, hvarmed
Staden såsom ett Samhälle betraktadt hotades genom
utsökning af den skuld, hvarföre Stads-Cassan
häftade, Staden matte beviljas ett Lån af
TvåHundradeTusende Riksdaler Banko af allmänna
medel, emot inteckning uti Stadens Fastigheter
och Lägenheter att i fyra år räntefritt
begagnas och dereftet löpa med fyra procents
ränta och två procents årlig afbetalning på Capitalet.
Kongl. Majit, som utaf Committerades underdåniga
Berättelse blifvit förvissad om den bekymmersamma
ställning, hvaruti Götheborgs Stad
blifvit genom flere dertill bidragande omständigheter
försatt ifrån det tillstånd af välrnagt,
sorn för några år tillbaka utmärkte denna Stad,
och som vöre betänkt att, så vidt det på Kongl.
Majit berodde, vidtaga åtgärder ledande till fördel
för Staden och återställande af den allmä/n
-
334 Konunsens Nåd. Propositioner.
oa rörelsen, ansåg sig böra till Riksens nu församlade
Strinder genom Nådig Proposition framställa
nödvändigheten af det Låne-biträde, sorn
staden Götheborg sålunda påkallar; och befallte
Kongl. Majit, att Proposition skulle i vanlig ordning
till Riksens Ständer expedieras.
Ex Protocollo
C. G. Ulfsporre.
Kongl. Majsts Nådiga Proposition till Rikets
nu församlade Ständer, angående
beviljande a f ett Låne-biträde af Tvåhundrade
Tusende R:d Banko Transport-Sedlar,
till understöd för Götheborgs
Stad: Gifven Stockholms Slott
den 21 Maj 1818.
Sedan Konungens Befallningshafvande uti
Götheborgs- och Bohus-Län till Kongl. Majit i
underdånighet inberättat den svåra och bekymmersamma
belägenhet, hvaruti Staden Götheborg
och Orten deromkring skall sig befinna, och o«
möjligheten för Staden, alt utan något allmänt
biträde undanrödja följderna af denna hotande
ställning, och Kongl. Majit, med afseende å de
sålunda gjorde anmälanden, beslutit den 21 sistledne
April, att till Götheborg nedsända Ledamoten
uti Rikets Allmänna Arenders beredning,
Kammarherren och Commendeuren af Kongl.
Maj ts Nordstjerne-Orden vonJBrinckman och Förste
Expeditions Secreteraren uti Kongl. Majit»
Cantzlie Skogman, för att på stället göra sig om
förhållandet underrättade, derigenom att de af
tiert
Konungens Nåd. Propositioner. 335
dervarande Auctoriteter infordrade officielle upplysningar
oin tillståndet, ej mindre i Staden, än
orten deromkring och på Bolnisländska kusten,
samt hvilka medel vederbörande ansågo mäst lämpelige,
att mildra och underhjelpa den uppgifna
allmänna nöden, och förekomma dess verkningar
för framtiden; så hafva desse Cornmitterade
den 13 uti innevarande månad till Kongl.
Majit i underdånighet afgifvit deras berättelse
om tillståndet uti Götheborg och orten deromkring,
deruti de, med vitsordande af den utaf
Konungens Befallningshafvande uppgifne bekymmersamma
ställning, hvad sjelfva Stallen anginge,
efter att hafva inhemtat alla vederbörandes
underdånige utlåtanden, tillstyrkt åtskillige åt.
gärder, Liand hvilka de förnämligast fästat. Kongl.
Majas Nådiga uppmärksamhet vid nödvändigheten
af ett biträde af allmänna medel, för att betäcka
Stads-Cassans skuld, hvilken vid sistlidet
års slut uppgått lill ett belopp af EtthundradeSjuttioenTusende
SexhundradeTjugu Riksdaler
Atta sk. Sex r-’st. (171,620. 8. 6.) och hvars å-'
terbetalande genom utsökning hotade Staden med
nödvändigheten att försälja de publika Byggnader,
till hvilkas uppbyggande, inköp eller reparationer
desse medel förnämligast blifvit använde;
och anmäla Committerade i underdånighet,
aftt Magistraten och Stadens Äldste, till räddning
ifrån den upplösning, som såmedelst hotade Staden,
i underdånighet anhållit, att af Allmänna
Medel till låns undfå en Summa: Tvåhundrade
Tusende R:d Banko Transport-Sedlar, emot In*
teckning uti Stadens Fastigheter och Lägenheter,
g%h*ng till Riki-St. Fröt. 1817—1818, iUta Sami. N-r 43> 44.
236 Konungens Kad- Propositioner.
att de Fyra första åren räntefritt begagnas, men
derefter einot Fyra procents Ränta och Två procents
afbetalning på Capitalet.
Kongl. Majit, som utaf Kommitterades underdåniga
Berättelse blifvit förvissad om den
bekymmersamma ställning, hvaruti Götheborgs
Stad blifvit genom flere dertill bidragande omständigheter
försatt ifrån det tillstånd af välmagt,
sorn för några år tillbaka utmärkte denna Stad,
och som är betänkt,' att, så vidt det på Kongl.
Majit beror, vidtaga åtgärder, ledande till fördel
för Staden och återställande af den allmänna rörelsen,
har icke tvekat, att till Riksens nu församlade
Ständer framställa nödvändigheten af
det Fånebiträde, som Staden Götheborg sålunda
påkallar; och, då Kongl. Majit känner, att frågan
om detta Fånebitrade från vederbörligt Utskott
blifvit till Rikstens Ständers pröfning öfverlemnad,
tillförser Kongl. Majit Sig af Riksens Ständers
rättvisa, att, enär Kongl. Majit genom denna
Nådiga Proposition upplyst Riksens Ständer
om Staden Götheborgs tryckande behof af det.
ta biträde, Riksens Ständer också med beredvillighet
lemna deras bifall dertill, på sätt och
med de vilkor, Stadens Äldsta och Magistraten
anhållit.
Kongl. Majit förblifver Riksens Ständer med
ali Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
CARL JOHAN.
Casp. JV. Ehrenborgh.
Konungens Näd. Propositioneri
337,
N:r 27.
Upplästa hos samtliga Riks-Stånelen den 11 Juni 18j8-'
Utdrag of Protokollet öfver Handels- och
Finance-Ärenden, hullet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rudet å Stockhoms
Slott den 5 Juni 1818.
Närvarande:
Statsministern för Utrikes Ärendena H. E. Herr
Gjrefve von Engeström.
Stats-Råden H. E, Herr Grefve Rosenblad.
Herr Grefve Lagerbring.
Hof Cantzlern H. E. Herr Friherre af Wetterstedt.
Stats-Råden Herr Friherre Cederström.
Herr Friherre Skjöldebrand.
Herr Grefve Mörner.
Stats-Secreteraren Klintberg.
Stats-Secreteraren föredrog i underdånighet:
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse aE
den 23 nästlidne Maj, Piil svar å Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition af den 17 December förlidit
år, angående frågan om särskilta anstalter till
förekommande af stegring i priset å det grofva
brödet för den obemedlade Classen af Hufvud-;
stadens Innevånare.
Af berörde Skrifvelse inhämtades — — __
Stats-Secreteraren uppläste härefter i underdånighet
ett, af honom på Nådig befallning författadt,
detta Protocoll bilagdt project (ill Kongl.'
Majus Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer i
förevarande amne. Och behagade Kongl. Maj:*,
338 ' Konungens Nåd. Propositioner'.
på Siats-Rådets underdåniga tillstyrkande, samma
Project gilla och i Nåder förklara, att Dess Nådiga
skrifvelse bo^de, i öfverensstämmelse därmed,
på vanligt sitt, till Rikets Ständer expedieras.
Ex Protocollo.
T. A. Munthe.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Riksens
Ständer, rörande frågan om bidrag
frän Allmänna Magasins Inrättningen
till förekommande af bröd-prisets
stegring i Hufvudstaden: Gifven
Stockholms Slott den 3 funii 1818.
I anledning af Kongl. Maj ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer af den 17 December
förledit år, angående angelägenheten af serskilta
anstalter lill förekommande af stegring i
priset på, bröd för den obemedlade mängden af
Hufvudstadens Invånare, hafva Rikets Ständer
uti skrifvelse den 23 nästlidne Maj ibland annat
i underdånighet gifvit tillkänna, det Rikets
Ständer väl funnit, att lika principer vid undsättningars
meddelande böra iakttagas, och att
följaktligen Invånarne i en Province eller Stad
icke må vederfaras större förmån, än hvaraf en
annan äfven kunde komma i åtnjutande, helst
all rubbning al denna princip vore stridande emot
rättvisa och billighet, samt att Stockholms
och Rikets öfriga Städers framtida rättigheter,
att erhålla undsättnings spanmål, då en verklig
brist sådant fordrade, ej borde annorlunda än i
enlighet med dessa principer medgifvas och ej
Konungens Nåd. Propositioner.
539
eller Magasvns-Inrättningen 'efter andre förhållanden
kunna med denna medverkande åtgärd
sig befatta. Som likväl Rikets Ständer ansett,
att verkningarne af de anstalter, sorn Kongl.
Maj:t låtit vidtaga, för att dels med egne betydliga
uppoffringar, dels genom månatliga bitta.
deri fran Magasins-inrättni ngen bibehålla det
grofva brödet i Stockholm vid ett jämnt pris utan
förhöjning, varit för Hufvudstadens mindre
bemedlade Folk-klasser ganska välgörande, och
att denna und^säftnings-åtgärds upphörande nu,
då tillgången på Råg i allmänhet vöre. knapp
och prisen högt uppjagade, skulle förorsaka ett
känbart lidande för deri fattige, sorn en längre
tid Varit van, att fa det grofva brödet till nedsatt
värde; Sä hafva Rikets Ständer besluta, att
dennä undsättning må fortfara och med sistlidne
Maj månads ipgång ökas till a,ooo Tunnor
i månaden eller det parti, hvarmed Hagarne
blifvit försträckte efter hittills bestämdt pris å.
8 R:dr Banko Tunnan för oriad elier y R:dc
Banko för riadRåg; men hvarjemte Rikets Ständer
förklarat, att desse utlefvereringar från Magasins-Irirättningens
härvarande förråd borde a11-  deles upphöra med instundande Augusti månads
utgång, då säd af detta års blifvande skörd vore
att förvänta.
Kongl. Maj:t tror Sig ej behöfva till öfvervägande
hos Rikets Ständer framställa hvaiketi
de flere gällande skäl, sorn vanligen i en Folkrik
Hufvudstad, mera än i andre orter, föranleda
till dyrhet på lifsförnödenheter i allmänhet,
eller de vigtiga skäl, som påkalla serskilta anstalter
för att åtminstone förekomma en för dess
'34° Konungens Nåd. Propositioner
talrika obemedlade Folk-klatjser tryckands stegring
i priset pä de-t mäst oundgängliga födoämnet
brödet. Då Kongl. Majit, jemte Dess
Egne betydliga uppoffringar, för detta angelägna
ändamål tiilitat- Magasins-Inrättningéns tillgångar,
liar Kongl. Majit ej endast uppfyllt hvad
billigbeten och en nödig omtanka påbudit. Kongl.
Majit anser sig äfven hafva i en välgörande af.
sigt nyttjat en utväg, som, med varsamhet begagnad,
ej bör vara oförenlig med berörde Inrättnings
bestämmelse, och Kongl*. Majit har för
öfrigt härigenom följt ett efterdöme, som blifvit
Kongl. Majit lernnadt af Dess Hö'ga Företrädare,
hvilka ej tvekat att använda Statens medel
för hellof af enahanda beskaffenhet sorn detta.
Det har ej eller undfallit Rikets Ständer, att de
understöd, hvarom nu är fråga, ej skulle, vid
nuvarande höga Spannmålspris, kunna inställas
utan kännbart lidande för Stockholms Stads fattige
Innevånare, sorn sannolikt ej mägtade betala
denna första nödvändighetsvara efter det
pris, hvartill densamma utan allmänna bidrag
skulle på en gäng uppstiga. Med den välgrundade
öfvertygelse, Rikets Ständer således yttrat,
anser Kongl. Majit det ej kunna förenas, attfölenämnde
undsättning skulle efter en viss bestämd
tids förlopp ovilkorligen indragas, aldrajninst
då utsigterne till en blifvande skörd lemna
föga tillfredsställande anledningar till hopp
om snar förminskning uti nu gällande; redan
högt uppdrifne, spanrnålspris. Kongl. Majit, som
funnit det vara Dess pligt, att fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet på detta grannlaga ämne
för Kongl Majus Nådiga omsorger, förväntar af
Konungens Nath Propositioner
-
34»!
Rikets Ständers rättvisa och fosterlandskänsla
att de, med afseende på de serskilta skäl, soia
föraniedt till denna förnyade Nådiga framställning,
lära inse nödvändigheten deraf, att Kongl.
Majit sättes i tillstånd att, då sådant af Kongl.
Maj;t pröfvas nödigt, kunna äfven för framti.'
den tillita Allmänna Magasins Inrättningen öm
de undsättningar af SpanmåL till nedsatt pris ,
som det åsyftade ändamålet, förekommandet af
en hastig stegring i priset på det grofva brödet
för Hufvudstadens obemedlade Folk klasser, kan
% ,
efter omständigheterna oundgängeligen fordra.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen,
CARL JOHAN
C. Klintberg».
N:r 28.
Upplästa hos Samtliga liiks-Ståiideu den i5 Jun i i 18x8;
Utdrag af Protocollct öfver Handels- och
Finance-Arender, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats Rudet ä
Stockholms Slott den 12, f uni i 1818+
Närvarande:
Deras Exellencer Justitie-Stats-Ministern Herr
Grefve Gyllenborg, och
Stats - Ministern för Utrikes Arenderne Herr
Grefve von Engeström.
Stats-Rådea Deras Exellencer Kerr Grefve Ro*
Senblad.
342 Konungens Kail. Propositioner.
Herr Grefve Fleming.
H err Grefve Lagerbring.
Hof-Cantzleren Herr Friherre af Wellerstedt.
Stats Raden Herr Friherre Cederström,
Herr Grefve Mörner.
Stats-Secreteraren Klintberg.
Stats-Secreteraren anmälte i underdånighet:
en fiån Allmänna Magasins-Direktionen förled,
ne gårdag ankommen , detta Protokoll bilagd ,
underdånig Skrifvelse, angående vidtagandet af
tidiga anstalter, för att genom upphandling af
Spannemål förekomma den brist derå, som tinder
närvarande ofördelagtiga utsigier i anseende till
årsväxten äro att befara; hvarjemte Stats-Secreseraren,
med Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd, uppläste
ett utaf honom i anledning häraf, på serskilt
Nådig befallning, författadt, och Protokollet
äfven bifogadt , Projekt till Kongl. Majus
Nådiga Proposition till Rikets Ständer i detta
ämne.
Kongl. Maj:t, som uppå Stats-Rådets enhälliga
underdåniga tillstyrkande, i Nåder behagade
gilla omförmäldte Projekt, befallte, att Nådig
Proposition i öfverensstämmelse dermed skulle
på vanligt sätt till Rikets Ständer expedieras,
Ex Protocollo
J. A. Munthe.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Ri~
kets Ständer rörande behof vet af ser•
skilta Pcnnivge-tillgängar till upphandling
af Spanmål. Gifven Stockholms
Slott den 12 funii 1818.
Konungens Nåd. Propositioner* 343
Hos Kongl. Maj t liar Allmänna MagasinsDirektionen
uti Skrifvelse elen 8 i denne manad
i underdånighet anmält, att, enligt inlupne
underrättelser, Rågsädet i de Heste Provincer af
R i ket befinnes i synjierhet inycket svagt och
på åtskillige orter nära utgånget, samt Vårsäden
i allmänhet klen och ganska litet för sig kommen,
af hvilken bekymrande anledning, osli sorn
årstiden redan är så framskreden, att, om äfven
en mera gynnande väderlek inträffar, Rågsädet
ändock icke kan vinna den frodighet, sorn gif.
ver hopp otn en medelmåttig skörd, Direktionen
i underdånighet anhållit att blifva försedd med
nödige föreskrifter angående de tidiga åtgärder,
som af Direktionen böra vidtagas till förekommande
af brist och hungersnöd. I sammanhang
härmed har Direktionen i underdånighet upplyst,
att af Magasins-Inrättningens nuvarande
behållningar, hvilka jemte de lefverenqer, sorn,
enligt beting, böra i denna och nästa månad
verkställas, utgöra tillsammans circa 150,000
Tunnor Spannmål af alla slag, 80,000 Tunnor
redan äro lill oundviklige undsättningar disponerade,
så att örn, emot förmodan, ytterligare
understöd för Landsorterne ej skulle denna sommar
reqvireras, återstoden blifve^ omkring 70,000
Tunnor, samt att, sedan af de penninge-anslag,
som Rikets Ständer Allmänna Magasins-Inrattningen
beviljat, en Summa af 1,500,04)0 Riksdaler
blifvit till Direktionens disposition öfversten,
Direktionens återstående tillgång af denna
fond nu mera utgör endast 274,000 R:dr, hvaraf
134,000 äro att anse såsom redan disponerade,
till betalning af ofvanberorde contraherade.
*
344 Konungens Nåd. Propositioner,
men ännu ej fullgjorde lefverencer; äfvensom’
att undsättningstagarnes förlägenhet och den allmänna
Penningebristen föranledt de fläste af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att med de
erhållne Spannmåls-Lånens återbetalande begära
anstånd dels till början af nästkommande år,
dels ock längre, så att för någon väsendtligare
elei af de skedde utborgnlngarné kontant betalning
ej är att påräkna. Då, efter sistledne års
medelmåttiga skörd, det redan kända ^undsättxiings-beho.
fvet utgör förenämnde belopp af 80,000
Tunnor, anser Direktionen, efter en sådan meia
allmänt felslagen årsväxt, som den närvarande
utsigten gifver anledning att befara, de blifvande
behofven icke kunna genom Dess försorg
fyllas, så framt Inrättningen ej forses med ett
lager af 250, till 300,000 Tunnor Spannmål, af
hvilket qvantum endast en mindre betydlig del
kan anskaffas med Verkets nuvarande kontanta
tillgångar och andre intrader, sorn kunna blifva
att påräkna. Vid detta förhållande, och då närvarande
omständigheter lemna all aniedning till
den farhåga, att Allmänna Magasins-Inrättningens
Spannmåls-förråd fordra tillökning viita
öfverstigancle hvad som kan uppköpas genom användandet
af de 500,000 R:dr, sorn ännu i Ranken
återstå på den vid 1815 års Riksdag Inrättningen
beviljade Summa af tillsammans Två.
Millioner, Direktionen i underdånighet föreslagit;
att, oberäknadt nämnde 500,000 R:dr, utvägar
måtte för detta enda tillfälle beredas Direktionen
till en ytterligare serskild fond af Två
Millioner R>dr, som kunde af Direktionen få
Konungens Nåd, Propositioner1 34^
lyftas och disponeras till den del och i den mon,
som beliofvet påkallar.
Af hvad Magasins-Direktionen således i underdånighet
inberättat rörande utsigterne i anseende
till innevarande års gröda, har Kongl.
Majit med bekymmer erfarit, att den farhåga,
hvartill den redan länge fortfarande otjenliga
väderlekeö gifvit anledning, ty värr icke är o.
grundad, och Kongl. Majit anser Sig derföre af
Dess Konungsliga pligt uppmanad att vara betänkt
på serskilta anstalter för att förmildra följderne
af den missväxt, hvarmed åtskillige Landsoiter
hotas. Ofvertygad både om nödvändigheten
af skyndsamma åtgärder till upphandling
af Spannmål sa väl inom som utom Riket, och
om otillräckligheten af de Penninge-tillgångar ,
sorn från Magasins Inrättningen kunna disponeras
för ett ändamål, till hvars främjande allmänna
och enskildte omsorger, nu mera än någonsin,
måste gemensamt medverka, har Kongl.
Maj t ej trott Sig böra uppskjuta, att till en
början ej låta den utväg begagnas, som , med
anledning af Rikets Ständers beslut vid sist hällne
Riksdag, ännu är öfrig till Magasins-fondens
förstärkning genom Lån af Banken emot 3 procents
R äntå. I sådant afseende låter Kongl.
Majit nu anbefalla Magasins-Direktionen att hos
Fullmägtige i Rikets Ständers Bank sig anmäla
för att, i den man behofvet klafver, tillita
den summa af Femhundrade Tusende Riksdaler,
som utgör återstoden af deri till 2 Millioner
Riksdaler bestämda Diskont-rätt, hvilken, enligt
nyssnämnda beslut, är Magasins-Inrättningen
medgifven. Kongl. Majit laser likväl nog
-
346 Konungens Nåd. Propositioner.
samt, att denna tillgång, jemte hvad MagasinsDi
rektiorien i öfrigt äger att disponera, ej annat
kan än högst ofullkomligt svara emot behofvet,
och att följaktligen försigtigheten och
en nödvändig omtanka oundvikligen fordra, att
utomordentliga utvägar i tid beredas, för att bestrida
kostnaderne vid de betydliga Spannmålsupphandlingar,
sorn af omstandighéterne kunna
påkallas. Att genom en ytterligare tillökning,
af den utelöpande Sedelstocken, öppna tillgångar
till de härvid erforderlige utgifters bestridande,
vöre en anstalt, som otvifvelaktig! skulle
medföra högst menligs följder för Rikets redan
förfallne Penninge-Verk. hvars upphjelpande utgör
ett så vigtigt ämne för Kongl. Maj:ts äfvensom
för Rikets Ständers omsorger. Den skulle
ofelbart verksamt bidraga till Vexel-kursens
uppjagande, och den Spannmål, som under sådane
omständigheter från utrikes orter införskaffades,
i den mon fördyras , att denne till--  gång blefve för Menigheten nästan onyttig ,
samt således ett ondt fullkomnas, hvars verkningar
i allt fall ej kunna undgå att blifva för
Riket kännbare. Då denna utväg ej annoilunda
än i högsta nödfall bör tillitas, vill Kongl. Majit
hafva Rikets Ständer föreslagit:
1. Att authorisera Fullmägtige i RiksgäldsContoiret,
att efter den ledning, som af Kongl.
Maj:t Fullmägtige lemnäs, upptaga inom och utom
Riket ett Lån i silfver till ett belopp af
Två Millioner R:d emot Sex Procents Ränta,
att efter 5 ä xo års förlopp afbetalas med En
Femtedel af Capitalet årligen, men med rättighet
för Riksgälds Contoiret, att dessförinnan sam
-
Konungens Nåd. Propositioner.. 547
ma Län efter viss tids uppsägning infria, samt
att säkerhet må Långifvarne anvisas för Kapitalet
Uti Kongsgårdarne pch de Kronan enskildt tillhörande
skogar och parker, saint för räntan uti ilon
inflytande tulluppbörden;
2. Att, i händelse hela Lnnesumrnan ej
skulle på detta sätt kunna erhållas, Fullmägtige
i nämnde Contoir må vara berättigade, alt, otti
Kongl. Majit så nödigt linner, till den yppade
bristens fyllande få emot Diskont-vilkor och 3
Procents Ränta i Mariken disponera en deremot
svarande summa i Silfver, likväl ej öfversligande
ett belopp af En Million Riksdaler, emot enahanda
säkerhet för Ranken, som i afseende på
det i första punkten omförmäldte Lån bestämmes,
samt att Räntoine i bägge desse fall borde
äfven i fillver erläggas; och
3. Att, om de tillgångar, som härigenom
blefve beredde, och hvilka endast borde användas
i den mon upphandling af Span nial sådant
oundgängligen fordrade, icke vore för detta ändamål
tillräcklige, det i sådant fall må ankomma
på Kongl. Majas Nådiga godtfinnande, att tillåta,
det Magazins-Inrättningen må, emot Diskontvilkor
och 3 Procents Ränta, erhålla af Banken
ett Lån af högst Två Millioner R:d i Mankosedlar,
att utgå i afräkning på det Creditiv å
En Million Riksdaler årligen i 4 år, som Rikets
Standar lära till Kongl. Majits disposition afsätta,
för att medelst inköp a»? Silfver användas till
M y n t v ärd e t s upprat t hå I i a n d e.
Då Kongl. Majit ansett Sig böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet på nödvändigheten
af eftertryckliga >«h sky ndsarflma anstalter, för
V.
34$ Konungens Nåd. Propositioner,
att afböja vadan af en förestående Spanmålsbrist>
förväntar Kongl. Maj:t af Rikets Ständers upplysning
och kärlek för Fäderneslandet, att De i
detta vigtiga ämne fatta ett beslut, hvarigenom
Kongl- Maj:t kan finna Sine omsorger för trogne
undersåtares väl lättade och ändamålet nppfyllas,
på ett sätt, som med Kongl. Maj:ts önskningar
och förhoppningar närmast instämmer.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
ali Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN
C. Klintberg.
N:r 2g.
Upplästa hos Samtliga Riks-Stånden den 22 Juni 1818,
Utdrag af Protokollet, öfver fustitie-Ärender,
hållit inför Hatts Maj:t Konungen
uti Stats-Rådet, å Stockholms
Slott den 18 Juni 1818.
Närvarande:
Justitiae-Stäts-Ministern, m. m. Hans Excellence
Herr Grefve Gyllenborg.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendernem. m. Hans
Exellence Herr Grefve von Engeström.
Stats-Råderne, Hans Exellence Herr Grefva Roi
senblad.
Hans Exellence Herr Grefve Fleming:
Hiwis Exellence Herr Grefve Lagerbring,
Herr Friherre Cederström.
Herr Grefve Mörner.
Justitise-Råderne Blom och Friherre Kurchl
Jnstitis-Ganaslleren LurdfjcsU.
Konungens Nåd. Propositioner.
I anseende till nu påstående Riksdags snart
inträffande , slut täcktes iCongl. Maj:t, uppå StåtsRådets
samtliga Ledamöters underdåniga tillstyrkande,
befalla, att Nådig Skrifvelse till Rikets
nu församlade Ständer skulle afgå, nied förslag,
att åt Kongl. Majit uppdraga att, efter erhållet
svar från Norrska Stpr-Tlnnget uppå det Förslag,
som för detsamma blifvit framlagdt, i likhet
med Kongl. Majus Proposition under den
2 1 sistlidne Maj, om en Lag, angående vidtagande
anstalter för att anhålla och tilltala sådane
personer, hvilka begå förbrytelser i ett af
de förenade. Riken Sverige och Norrige, samt
derefter afvika till det andra, så jämnka och utfärda
Författningar i detta ämne, som Kongl.
Majit funné för båda Rikena nyttigt, för Sina
undersåtares ömsesidiga säkerhet nödigt .och med
grundsatsén af reciprocitet antagligt, under vilkor,
att denna Författning vid nästa Riksmöte
blefve till Rikets Ständers vidare öfvervägande,
i anseende till dess framtida bestånd, öfverr
leinnad.
Revisions-Secreteraren Bergensköld uppläste
härefter förslag till denna beslutade Skrifvelse,
hvilket, sådant det vid Protokollet finnes bi lagdt,
af Kongl. Majd godkändes, och skulle till Rikets
Ständer skyndesammast expedieras.
Ex ProtocoIIo
Alex Thuring.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Riksens
Ständer, angående Dess Nådiga
Proposition derr 21 sistledne Maj, ont
Konungens Nåd. Propositioner'.
en Lag, i afseende på vidtagande anstalter,
för att anhålla och tilltala sådana
personer, hvilka hega förbrytelser
i ett af de förenade Riken, Sverige
och Norrige, samt derefter afvika
till det andra. Gifven Stockholms
Slott den i8:de juni 1818.
Under elen 21 sist!. Maij håfve WI till fider
låiit afgå'Nådig Proposition omen Uag, angående
vidtagande anstalter, för att anhålla och
tilltala sädana Personer, hvilka begå förbrytelser,
i ett, af de förenade Riken Sverige och Norrige*
samt derefter afvika tili det andra, och WI håfve
dervid gifvit lider tillkänna, att berörde Lag
borde för häda P«iken vara gemensam, hvadan
WI jemväl frira n st al tat, att samma Förslag blifver
framiagdt för del nu i Norrige församlade
Storling.
Emedlertid, och sorn ä ena sidan en Författning
i detta ämne är behöflig och leder till
ordning och säkerhet i Vära båda Riken, men
å andra möjligen kan itända, att Norrska StorThinget,
i anseende till derstädes nu gällande
Lagar, icke skulle kunna till alla delar antaga
forslaget, och i sådant afseende kunde hafva några
modifikationer att föreslå, men att svar derifrån
iske hinner ankomma under Eder sammanvaro;
och tillfälle således komrne att saknas till
beredning af nödige jemnkningar emellan Eder
och Norriges Rikes Representanter; alltså, och då
föremålen för den föreslagne Författningen egenteligen,
utan att ändra Allmänna Lagen,innefatta
-
Konungens Nåd. Propositioner.'
fatla Reglementariska föreskrifter, håfve WI, för
att undanrödja niia hinder, trott Oss böra härigenom
föreslå, att J till Oss uppdragen att, efter
erhällen del af Norrska Stor-Thingets underdåniga
svar, sä jernnka oc!r utfärda Författningen’
i detta äntne, sorn WI finne för häda Rikena
nyttigt, för Wära Under säl ares ömsesidiga säkerhet
nödigt, och med grundsatsen af reciprocitet
. antagligt, under vilkor att denna Författning,
vid nästa Riksmöte ina, till Edert vidare öfvervägande,
i anseende lill dess framtida bestånd,
öfverlemnas.
Kongl. Majit förbi ifver Riksens Ständer med
ali Kongl- Nåd oell Ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN
E. J. Bergenschöld.
N:r 30,'
Kongl. Maj:ts Tal till Rikets Ständer angående
Sanction ä Gr lindi ags-frå g or,
uppläst på Riks-Salen i Stockholm,
den 15 Junii i#jS.
Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige,
Vördige, Vällärde, Äreborne, Förståndige,
Välaktade, Hedervärde och Redelige, Gode
Herrar oell Svenske Män!
Sedan J, Gode Herrar och Svenske Män,
under den ii sistlidne April, till vinnande a£
Mitt Nådiga bifall, öfverlemna! de lagligen béBihang
till Jilki-St, Fröt. IS t/- x S i S- lista Sami. N;r 45, 46.
Konungens Nådiga Tal.
redda, från 1815 års Riksdag hvilande, samt,
vid innevarande, af Eder gillade och antagne
Förslag till ändring i Rikets Grundlagar; har
Jag, efter att hafva inhämtat Mitt Stats-Råds underdåniga
tankar, stannat i följande beslut:
Till hvad J, angående 41 och 81 §. §. af
Regerings-Formen, samt 3 §. 9 mom., 5 §. 1,
4, 6, 7, 8 Momemerne af Tryc.kfrihets-Förordningen
i underdånighet föreslagit, har Jag härmed
velat lemna Mitt Nådiga bifall.
Deremot har jag icke funnit skäl, att gilla
ocdi antaga de af Eder föreslagne förändringar
uti 2g och 37 §. §. af Regerings-Formen, 68 §.
af Riksdags Ordningen, samt uti 1 $., 5, 6, 7
och 8 jMomenterne, och 4 §• 7 Mom-af Tryckf
r i h e t s- F ö r o r d n i n g e n. ■
Jag förblifva Eder, Gode Herrar och Svenske
Män, med all Kongl. Nåd och ynnest städse
välbevågen. <-
CARL JOHAN.
N:r 3 r.
Kongl. Muj:ts Tal till Rikets Ständer,
rörande Sanction å Lagfrågor, uppläst
på Riks-Salen, denis Junit 1818.
Välborne, Adle och Välbördige, Areyördige,
Värdige, Väliärde, Äreborne, Förståndige,
V ähiktade, Hedervärde och Redelige, Gode
Herrar och Svenske Män!
Uti underdånig Skrifvelse af den 2 sistledne
Mars håfven J, Gode Herrar och Svenske
Konungens Nådiga Tal.
353
Män, hos Mig i underdånighet anmält, hurusom,
enär uti mål, som å lif och ära gå, de beslut,
hvilka Fattas af Kämnärs-Rätterne uti Stockholm
och Rådstufvu-Rätterne i de Städer, der
Kämnärs-Rätt endast ransakar, alltid skola underställas
Hof-Rättens pröfning och, hvad lifssaker
angår, Hof-Rättens Domar än vidare till
Kongl. Maj:ts skärskådande öfverleinnas, J ansett
de skäl, hvilka föranledt till den genom
Kongl. Förordningen den ig Julii 1815 stadgade
förändring i Domfört antal Ledamöter i HofRätterne,
vara ännu mera gällande, alt i enahanda
iron förminska antalet af de Ledamöter,
hvilka i Kämnärs- eller Rådstufvu-Rätterne böra
öfvervara dylika måls afgörande, äfvensom
J, beträffande andra mål, som i Rådstufvu-Rätt
förekomma, ansett det innefatta en stridighet i
lagstiftningen, att då i Öfver-Rätt alla mål, utom
de hvilka å lif och ära gå, kunna pröfvas
och afgöras af fyra Ledamöter, så vida de är®
om slutet ense, likväl uti Rådstufvu-Rätt, ehuru
Under-Domstol, Fem Ledamöter erfordras,
för att utgöra Domfört antal; och håfven J,
på dessa skäl, för Eder del beslutit den förändring
i 23 Cap. 1 §. Rättegångs-Balken, att Kärnnärs-Rätterne
i Stockholma uti de brottmål, som
å lif och ära gå, samt Rådstufvu-Rätterne i allmänhet
uti dessa och alla andra mål må anses
domföre, då Tre Ledamöter deruti såsom Domare
deltaga.
Efter det Jag häröfver inhämtat Mitt StatsRåds
och Högsta Domstolens underdåniga utlå.
tande, har jag till hvad J, Gode Herrar och
Svenske Män, sålunda hemställt, i Nåder velat
Konungens Nådiga Tal.
lemna bifall; hvarom Jag i behörig ordning vill
låta Kungörelse utgå. - v
J håfven äfven, Gode Herrar och Svenske
Män, uti underdånig Skrifvelse af den 3inästlidne
Mars, förmält, att, då fråga hos Eder blifvit
väckt, huru 12 Capitlet Giftermåls-Balken
bör förstås i afseende på beskaffenheten af de
Betyg, hvarmed för Presten må styrkas, att afvittring
är lagligen skedd när Enkling eller Enka
skall träda 1 annat gifte, J väl å ena sidan
funnit nödvändigheten af de stadganden, 1 §.
innehåller, att Enkling eller Enka ej får ingå
nytt giftermål, förr än den aflidne Makens arfvingar
blifvit afvittrade, och att, till förekommande
af denna Hags öfverträdelse, vigsel ej
må tillåtas innan afvittringen kan bevisas, men
®ck, å den andra, antagit att det af Lagstiftaren
nyttjade ordalag, det afvittringen skall vara lagligen
skedd, så mycket mindre knnde åsyfta att
den Prest, hvilken viger Enkling eller Enka
till nytt giftermål, dessförinnan bör pröfva afvittringens
laglighet, sorn en sådan pröfning och
utredning både öfverskrider hans Embetes befattning
och jemväl 'ofta blefve för honom omöjlig;
i sammanhang hvarmed J, Gode Herrar
• och Svenske Män, trott Lagens kraf och ända”
mål i förberörde föreskrift fullkomnadt och vunnet,
då Enkling eller Enka för Presten, som
förrättar vigseln, med behöriga handlingar visar,
att q vårlåtenskapen efter den aflidne Maken är
upptecknad och boet emellan den efterlefvande
och den dödes arfvingar deladt, utan att Presten
behöfvet ingå i forskning om upptecknin»
i
Körningens Nådiga Tal. gjijf
gens och. delningens laglighet, eller huruvida,’
på grund af den sistnämnde, hvarje Arfvinge
utfått hvad honom dervid blifvit tillagdt; och, i
händelse ,om delningen uppstått tvist, som ej
kunnat genom förening biläggas, borde Giftermålet
och Vigseln derigenom icke uppehållas
oell hindras, enär Enkling eller Enka hos Domaren
ellér Konungens Befallningshafvande ställer
godkänd borgen för hvad som omtvisfas; utaf
hvilka skäl, och emedan Engen icke så fullkomligen
bestämmer hvad Prest vid ifrågavarande
tillfälle bör iakttaga, att jy ovisshet kos>
honom kunde uppsta, huruvidt hans pligt ma
sträcka sig, J föreslagit en dermed enlig Förklaring
öfver 12 Gap. i och st §. §. Giftermåls-:
Balken.
Efter Mitt Stals-Råds och Högsta Domstolens
hörande, har Jag i Nåder samtyckt till be-,
rörde Eder underdåniga hemställan, samt förordnat,
att till förtydligande af hvad som boij
förstås med deri förekommande, orden: ”behörige
handlingar” skall i den förklaring, som derom
kommer att utfärdas, närmare bestämmas,
att, hvad afvittring beträffar, Prest eger förrätta
vigsel, då för honom vises Bouppteckning efter
den aflidne Maken, samt antingen ett af behörig
person hållet arfskifte, underskrifvet af samtelige
Sterbhus-delegare, och, om någon af dem
omyndig är, af tillförordnad Förmyndare , eller
oek vederbörande Arfvingars samt Förmyndares
bevis och erkännande, att delningen af den
aflidne Makens qvarlåtenskap skedd är.
Jemväl håfven J, Gode Herrar och Sven
-
35g
Konungens Nådiga Tal.
ske Män, medelst underdånig Skrifvelse af den
l sistlidne April, anmält Eder finna Lagen i
17 Cap. Giftermåls-Balken, om Mannens oeh
Hustruns fordel af bo oskifto, icke så bestämd,
att ju hos Domare kunde derom uppstå olika
begrepp, ledande till vidlyftiga och kostsamma
Rättegångar, samt derföre i underdånighet hemställt
om en sådan Förklaring: ”att efterlefvande
Makes fördel, till det i Lagen utsatia belopp,
icke må af andre det oskiftade boets tillgångar,
än den i boet befintliga lösa egendom ,
beräknas och utgå”.
Sedan Mitt Sta.ts-Råd och Högsta Domstolen
häröfver blifvit hörde, har Jag tagit detta
ämne i öfvervägande; och,ehuru Jag anser hvad
Lagen derom stadgar icke annorlunda kunna
forstås, än att den efterlefvande Make tillkommande
fördel bör endast af Boets lösören beräknas,
vill Jag dock, då olika meningar derom
uppkommit, och J, Gode Herrar och Svenske
Män, begärt en närmare förklaring öfver 'Lagens
berörde föreskrift, dertill lemna Mitt Nådiga
bifall.
Enligt i underdånighet aflåten ytterligare
Skrifvelse under den x sistlidne April håfven
J funnit, att, sedan Allmänna Brandförsäkringsverket
blifvit inrättadt, kan det icke förvägras
den, som antingen efter 24 Cap. 5 §. Byggninga-llalken,
är skyldig att gifva Brandstod, eiler
uti serskild inom Häradet eller Socknen afslu•
fad Brandstodsförening ingått, att, ' om han för
sig ansåg förmånligare, uti nämnde Allmänna
Verk försäkra större eller mindre del af den vid
Konungens Nä/liga Tal. ■ 357
Hemmanet eller egendomen varande åbyggnad,
hvaraf blefve en följd, att Hemmans- eller Egendoms-innehafvare,
när han begagnat denna
anslallt, och tagit försäkring å hela ibyggnaden
öller någon del deraf, icke vidare är pligtig att
fullgöra hvad berörde §.. föreskrifver, men deremot
Icke eller berättigad till den ersättning
för afbrände lius, sorn nästföregående 4 §. utstakar,
och att han äfven eger för sig öppet att
frånträda den. brandstodsförening, hvari han förut
Jean vara delegare; dock, sorn i Allmänna
Brandförsäkrings-Verket icke lemnäs försäkring
å lösegendom, men sistnämnde 4 §. förmår, att
Hemmansåbo, vid timande eldskada, skall njuta '
ersättning för bortmistad Säd, Foder och den
Boskap, som till gårdens bruk tarfvas, hvarom
ofta L Brandstod»-föréningarne öfverenskommes,
borde denna rättighet för ifrågavarande Hemmans-
och Egendoms innehafvare, likasom hans
motsvarande skyldighet, att, i jemlikhet dermed,
deltaga uti gäldandet af en sådan lösöre-ersättning
till andre brandskadade, oförändradt bibehållas,
så vida sådant icke vöre stridande emot
träffade och stadfästade brandstodsföreningar; äfvensom
något hinder derigenom icke uppstod
för de öfverenskomtnelser till dylik förening,
som hädanefter kunde ingas , dervid Vederbörande
egde tillgodonjuta den frihet och den oberoende
rätt, som i Kongl. Resolutionen på
Allmogens Besvär den 9 December 1766 §. 43
samt Kongl. Förklaringen den 1 Augusti 1770
blifvit Brandstods-skyIdige i allmänhet förunnad,
- och ålåg, efter Eder tanka, den, som i Allmänna
Brandförsäkrings-Verket sökt och vant
g Konungens Nådiga Tali
nit försäkring på åbyggnad vid egendom å landet,
att genast derefter å nästa Eagtin a Ting i
Häradet, sådant till öfrige i llrandstodslaget vajande
delegares efterrättelse tillkännagifva och
behörigen styrka,- hvarjemte, och om de. ne försäkringstagare
sedermera, genom underlåtenhet
att uppfylla sine hos, Allmänna Brandförsäkringsverket
ingångne förbindelser, gör sig förlustig
utaf sin der vunne rätt, kunde han ej för samma
åbyggnad, i det förra Brandstods-laget- eller
den . derom upprättade förening, åter ingå annorledes
än efter delegarnes hörande och rand deras
bifall; varandes utaf Eder föreslagit, att en
Författning måtte utfärdas med deri ändring och
förklaring öfver 24 Cap. 4 och 5 §. §. Byggninga-Balken,
som J, Gode Herrar, och Svenske
Män, för Eder del sålunda bes!atif.
Till denna ‘af Eder gjorde underdåniga
hemställan har lag, . efter Mitt Stats-Räds och
Högste Domstolens hörande, jemväl i Nåder
samtyckt.
Jag har vidare låtit Mig föredragas, dels
Eder underdåniga Skrifvelse af den ii Mars
innevarande år, hvarmedelst J , Gode Herrar
och Svenske Män, anmält Eder hafva antagit
den ändring i 2 Cap. 5 §. Kyrkolagen : att, med
undantag af sådane kungöranden, sorn' hafva en
bestämd Gudlig syftning, bch med hvilkas uppläsande
i Kyrkorne må hädanefter, på lika sättsom
hittills, förfaras, alla öfriga till Kyrkorna
ankommande Författningar, beslut och underrättelser
skola, när Gudstjensten är fulländad, af
Presten från Predikstolen afkunnas; dock att ef
-
r>
Konungens Nådiga - Tal.
359
ter predikan, och sedan bönerne äro läste, bresten
lemnar Menigheten kännedom, att den, till
berörde handlingars' åhörande, bör vid Gudstjenstens
slut i Kyrkan qvarstanna; dels ock
en af Bonde-Ståndet genom d-ss Talmän serskildt
afgifven underdånig ansökning, att allmänna
eller sid ane ämnen, som böra menigheten
kungöras, måtte hädanefter som hittills ifran
Predikstola me uti Försa ml ingarne strakt
efter Predikan^ slut af Prestön uppläsas.
Den af Eder, Gode Herrar och Svenske
Män, gemensamt föreslagne utväg att lemna Allmänheten
kunskap orri Författningar oell Påbud,
medelst uppläsande deraf från Predikstolen
efter Gudstjenstens, slut, syries väl lämplig; roen
de nyttiga följder, som kunde vara att förvänta
sf omsorgen, att från offentliga Gudstjensten aflägsna
allt, som ofördelaktigt verkar på sinne: ,
bör dock icke utesluta afseende» på Borgerliga
Tagar och förpligtelse!! till deras efterlefnad.
När ämnen, sorn dermed ega sammanhang, förkunnas
på en för andäktsöfningen bestämd stund,
eller liksom i förening med det Amdeliga, ger
sådant otvilvelagtigt en kraftigare erinran om
undergifvenhet för Ofverhetens bud, samt ieianar
djupare intryck och lifligare åhåga till åtlydnad.
Andamålet med Författningars kungörande
i Kyrkor å Sabbat, skulle äfven möjligen
förfelas, om det skedde efter Gudstjenstens slut,
helst af den frihet, sorn Kyrkofollcet i allmänhet
anser sig då ega att åtsliljas och skynda till
sina hem, kan föiväntas,> att de Heste, ej gifva
sig tid att - qvarsKadna,, utan bortgå , hvarunder
den tystnad, ordning och stillhet, sorn vid en
360 Konungens Nådiga Tal.
fortfarande Gudstjenst råder, af bruts till hinder
för öfrige qvarblifvande att höra och- fatta hvad
för Menigheten uppläses. Väsendtligt och maktpåliggande
är derföre, att kungörandet sker högtidligen
och vid de tillfällen, då Allmänheten
har förbindelse att vara samlad, och uppmärksamheten
lemnäs ostörd, ett iakttagande, nödvändigt
förnämligast i afseende på Allmogen ,
som saknar deri lättare utväg andre kunna ega
att underrätta sig om utkommande stadganden,
och hvilket under de århundraden, det i Sverige
varit följdt, icke haft på Religionen någon
menlig verkan.
Sedan Jag angående detta ärende inhämtat
Mitt Stats-Råds och Högsta Domstolens tankar,
har Jag af anförde skäl, ansett Mig icke böra
samtycka till Edert sistnämnde underdåniga
Förslag.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och
Svenske Män, med all Kongl. Nåd och ynnest,
städse välbevågen.
CARL JOHAN.
N:r 32.
Upplästa hos Samtliga Riks - Stånden d, 7 Julii 1818
Stockholms Slott den/6 Julii 1S18. Protocoll
hållit inför Hans Maj:t Konungen
i Stats-Rädet.
Närvarande:
Hans Exellence Justitie - Stats-Ministern Herr
Grefve Gyllenborg.
Konungens Nåd. Skrifve!ser.
Hans Excellence Stats-Ministern fot Utrikes Arenderne
Herr Grefve von Engeström.
Pans Exellence Stats-Rådet Herr Grefve Rosenblad.
Ha ns Exellence Stats-Rådet Herr Grefve Fleming.
Undertecknad Hof-Cautzler,
Stats-Rådet Herr Friherre Cederström
Upplästes i underdånighet ett på Kongl.
Maj:ts Nådiga befallning författadt Förslag till
eh Nådig Skrifvelse från Kongl. Majit,till Rikets
Ständer, angående Leipzigska Länet, sådant
det vid detta Protokoll finnes bi lag k ; och Slef
detsamma, på Stats-Rådets Ledamoters underdåniga
tillstyrkande, af Kongl. Majit i Nåder gilladt;
och skulle, till följe häraf, Skrifvelsen, af
underteknad Hof-Cantzler contrasignerad , på
vanligt sätt, till Rikets Ständer öfverlernnas.
In fidem
G. af JNetterstedt.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer angående Leipzigska Lånet;
Gifven Stockholms Slott den 6
Ju lii 1818.
Sedan, genom Kongl. Majits Nådiga försorg
oda oafbrutna bemödanden, all Rikets Utländska
skuld i Hamburg, Holland, Genua och Antverpen,
ofta under brydsamrna omständigheter och
underhandlingar, som af sjelfva Liqvidationsbeloppet
och Skuldens nedsättning föranlédes ,
blifvit till fullo godtgjord, liar en betydlig ber
-
Konungens Nåd. Skrifvelse)-'.
jan blifvit gjord med Leipziger-Länets dödande,
medelst inlösen af 1198 Partial-Obligationer,
svarande, i förening med de af Riksgälds-Koatoret,
före 1815, infriade 302 stycken, och de
300 stycken, som frän början aldrig constituerat
Lån, och derföre ej heller varit utgifne ,
mot beloppet af 3?ne bland de 5 Hufvud-Ob.Ugationer
, hvardera på 300,000 R:dr Sachsiskt
Xonventions-mynt, som utgöra Rikets Skuldförbindelser
i och för bemälte "Lån, Under ett sådant
förhållande, och då Kongl. Majus, vid 18 15
års Riksdag, åtagne förbindelse, att, i RiksgäldKontorets
ställe, godtgöra hela Rikets Utländska
Gäld, ej af Kongl. Majit annorlunda kunde
elier borde anses, än såsom innefattande bemälte
Kontors så val betalnings-skyldigheter, sorn
fordringsanspråk, så vida de med Liqviden af
denna Gäld egde gemenskap; Så ansåg Kongl',
Maj:t tidepunkten vara inträdd, att, i och forden
na Liqvid, göra . Riksgälds - Kontorets på
Kongl. Majit öfverflyttade rätt’gällande, att, till
följe af Riksens Ständers Banks Förbindelse af
den 9 Augusti 1804, och sédnare Förordnanden,
i mon af Leipzigska Länets infriande, erhålla
ersättning för kursskillnaden emellan 4!^
och 7i Skillingar Svenska BankoSedlar för hvarje
Riksdaler Hamburger Banko. Kongl. Majit
styrktes så mycket mera i denna öfvertygelse
om Dess rätt, sorn deh Summa af alio,000 R:dr
Banko, Kongl. Majit Sig årligen betingat för Sig
och Sina Efterträdare , enligt Successions-Qrdningen
aRden 06 September 1810, endast utgjorde
en genom Vexel-kursens föränderlighet,
vacklande räntebetalning, för halfva beloppet af
Konungens Nåd. Skrifvelse)'. 363
de Kongl. Majit tillhörige medel i Metallisk
mynt, sorn, till Utrikes skuldens godtgörande, af
Kongl. Majit blefvo anslagne, och således Icke
kunna rättvisligen förblandas med de till Liqvioen
af denna Skuld, genom äldre Riksens
Ständers Beslut, bestämde och påräknade tillgångar,
helst genom flere oförutsedda utgifter,
och dermed gemenskap egande omständigheter,
denna Liqvid kommer att upptaga hela den
Summa, och betydligen derutöfver, som, enligt
den vid 1815 års Riksdag träffade öfverenskommelse,
dertill borde användas.
Med stöd häraf, och då den ifrågavarande
kurs-ersättningen fö'r Leipziger-Lånet, alltid genom
Riksgälds-Kontoret af Banken reqvirerades,
ansåg Kongl. Majit Sig böra, genom Skrifvelse
till Riksens Ständers Fullmäktige i bemälte Kontor,
af den s,6 sistlidne Maj, jemte underrättelse
om den verkställda inlösen af 1198 PartialObligationer,
hörande till Leipziger-Lånet, för
att bibehålla den hittills iakttagna form, anmoda
Fullmäktige, att af Riksens Ständers Bank
reqvirera den Summa, hvilken, i mor, af den
skedda afbetalningen, samt till följe af ofvannämnde
Bankens Förbindelse, Kongl. Maj.t, såsom
nu mera innehafvare af Riksgälds-Kpntorets
rätt, tillkommer, hvarvid Kongl. Majit likväl
fann i Nåder för godt förklara, att berörde ersättning
ej annorlunda af Kongl. Majit skulle
'äskås, än successive, eller med högst 100,000
Ridr om året, till dess hela beloppet vore utbetaldt.
Uti underdånigt svar af dpn 3 Junii, haf,
va bemälte Fullmäktige tillkäuaagifvit, att då,
364 Konungens Nåd. Skrifvelser.'
genom den år 1815 träffade öfverenskommelse
för Riksgälds-Kontoret ali befattning upphört
med Ulq viden af Rikets Utländska Gäld, ansåg
det sig ej heller berättigad! att af Riksens Stan.
ders Bank fordra och reqvirera ersättning af
kurs-skillnaden för de Kapital, hvilka, genom
Kongl. Majtts försorg, inlösas. Om allt detta
underrättade Kongl. Maj:t Fullmäktige i Riksens
Ständers Bank, uti Skrifvelse af den 10
sistlidne Junii, ined anmodan att vidtaga sådane
åtgärder, 'att den ifrågavarande ersättningen, på
de, i Kolig!. Majtts Nådiga Skrifvelse till Riksgälds-Kontoret,
upptagne vilkor, måtte, till följe
af Kongl. Majus reqvisition, anordnas och utbetalas.
Under den 28 Junii yttrade Banko-Fullmäktige,
uti underdånigt svar, att, då Riksens
Ständer, vid 1S15 års Riksdag, icke till Banko-Fullmägtiges
efterrättelse Jemnat någon Instruktion
, som skulle den Riksgälds-Kontoret
tillkommande Kurs-difference i stället till Kongl,
Majit öfverflytta*, voro Banko-Fullmägtige i nödvändighet,
att, sedan Riksgälds-Kontoret afsagt
sig desse medels reqvirerande, anse frågan, i
hvad den Banken mide, vara uti det förändrade
skick,' att den af Banko-Fullmäktige icke, utan
Rik sens Ständers serskilda Förordnande,
kunde bringas till verkställighet, på sätt Kongl.
Majit det nu i Nåder äskat; hvarjemte BankoFullmäktige
inskränkte sig till den underdåniga
hemställan, att, derest Kongl. Maj:t skulle i Nåder
pröfva anledning för handen, att af Rikets
Ständer äska någon sådan liqvidation, Kongl.
Maj:t äfven i sådant fall, med åsidosättande af
Konungens Nädi Skrivelser. 365
den rätt, Kongl. Majit dertill skulle i Hader
anse sig ega, af fortfarande Hadig omvårdnad
för ett Petininge-Verk, hvars kredit blifvit i
tillfällen af Rikets våda och betryck hardt angripen,
och som äfven, vid denna Riksdag, genom
ålitänden af alla .slag, erhållit en allt mera
vidgad Kreditrörelse, täcktes till lyckligare tider
uppskjuta att äska verkställighet af Fordringarne
i denna del.
Då, enligt hvad ofvan anfördt blifvit, Kongl.
Majrt är fullkomligt öfvertygad om den rätt, Kongl.
Majit eger, och på hvars ovilkorliga uppfyllande
Kongl. Maj:t, alltsedan 1815 räknat, den nemligen,
att, i trion af -Leipziger-Lånets godtgörande,
i Riksgälds Kontorets stad och ställe, af Riksens
Ständers Bank uppbära den ersättning för
Kurs skillnaden, som varit detta Kontor tillagd;
vill Kongl. Majit likväl, med anledning af deri
af Riksens Ständers Banko-Fullmägtige yttrade
underdåniga önskan, och då derigenom för Kongl,
Majit ett nytt tillfälle beredes, hvaraf, under
loppet af innevarande Riksmöte, flere sig yppat,
och af Kongl. Majit roed beredvillighet begagnade,
att, vare sig genom uppoffring af enskild
fördel, eller genom uppskof i yrkandet af en gifven
rätt, bidraga till upprätthållandet af Sedelmyntets
’>de, eller till lättnad i Rikets bördor,
härmedelst rikets Ständer tillkännagifva: att, då,
sedan denna åga- väcktes, Kongl. Majit, af de
för årsväxten mindre förmonliga utsigter, och
af Faderlig omvårdnad för Folkets framtida bergning,
sett Sig nödsakad att, för Ali manna Magasins-Direktionen,
begära vidsträcktare krediti ver,
Kongl. Majit, för att nu icke ytteiligaic anlita
366
Konungens Nåd. Skrifvdser
-
Banken, vill till nästa Riksdag uppskjuta att göra
denna rätt gällande. Genom detta uppskof
hoppas Kongl. Maj:t äfven då komma i tillfälle
att underrätta Rikets Ständer, det hela Leipziger-Lånet
blifvit liqvideradt, hvartill senast inlupne
efterrättelser lemna mycken och skyndsam
anledning. Då vore den förbindelse fullkomligen
och till alla delar uppfylld, sorn Kongl.
Majit Sig åtagit, och hvarförutan Riket ännu
skulle vidkännas tyngden af en förstörande utrikes
Gäld, utöfver allt förhållande med dess krafter,
samt Riksgälds-Kontoret förgäfves söka att
få det Liqvidationssätt af Fordringsegarne antaget
och godkändt, sorn, vid lBl? års Riksdag,
af Riksens Ständer fastställdes.
Kongl. Majit lyckönskar Sig, att åt detta Rikets
Ständers Beslut hafva gifvit den helgd och
den verkställighet, def borde ega, och att, såväl
i afseende på de Kåneförbindelser, Kongl. Majit
hade åtagit Sig att godtgöra, sorn på äldre, ännu
i Fordringsegarnes värjo varande, hafva vidtagit
sådane anstalter, att alla framtida fordringsanspråk
emot Svenska Kronan äro förekomne,
eller med ingen kraft och verkan förbundne.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
ali Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN
G. af TV ett erstedt.
Konungens Nådiga Tal, 367
N:r 35.
Kongl. Maj:ts Tal till Rikets Ständer angående
Sanction ä Lagfrågor, uppläst
pä Riks. Salen i Stockholm den 13 Juli
1818.
Välborne, Adle och Välbördige, Ärevördige och
Vällarde, Äreborne, Förständige och Välaktade,
Hedervärde och Redelige, Gode
Herrar och Svenske Män!
Uti underdånig Skrifvelse den 9 sistledné
Mars, håfven J, Gode Herrar och Svenske Män,'
anmält, hurusom stadgandet i 7 Cap. 2 §. Hanr
dels-Balken, 0m1 böter både för den Säljare och
Köpare, som vid de Allmänna Marknader inlår
ter sig i handel förr än Marknaden är lyst, förr
anleder till hinder, kostnad och tidspillan; hvadan
J underdånigst hemställen, att berörde §. och
6:te §:n i samma Capitel och Balk måge andras»
•ch förblifva på satt som följer:
* §‘
A dag, da Marknad börjas, varde marknadsfrid
tidigt på morgonen offenteligen lyst; stånda
dock en hvar fritt att sälja och köpa ifrån det
dagen ingått, ändå att Lysning ej skett, yid)
Marknadens slut skall friden aflysas,
6 §.
Sker buller, oväsende och slagsmål, sedan)
Marknadsfrid offenteligen lyst är, plikte, den det
gör, efter Lag, och bote Tio Daler för fridsbrottet.
.
Sedan Jag häröfver hört Högste Domstolen)
och Stats-Rådet, har jag till den af Eder sålunBihang
till Riki-St, Erot, 1817— 1818. V,tta Sami. N:r 47,
Konungens Nådiga Tal.
da föreslagne Lagförändring velat lemna Mitt
bifall, och later .Förordning, i likhet dermed,
utlärda.
Uti Skrifvelse den 27 April detta är förmålen
J likaledes, stt, sedan Kongl. Maj:t, uppå
Riksens Ständers underdåniga hemställan, vid
Riksdagen 1815, i Nådig Skrifvelse den 16 Augusti
samma Sr, till Dess och Rikets Hof-Ratter,
förklarat Sig anse Dag och Författningar utan
förtydning och missbruk icke gifva anledning,
att låta kärande Parter utlösa serskildte
protokolls-tjtdrag öfver förlikta mål, och anbefallt
Hof-Rätterne, att derom förständiga de under
dem lydande Domstolar; så har den följd
deraf dragits, att det skulle vara Häradshöfding
gar äfven betaget, emot lösen, utfärda Protokolls-Utdrag
öfver förlikningar, som uti instämda
mål träffas af Parter inför Domstolen, antin*
gen genom dess bemedlande, eller annorledes,'
och vid hvilka, efter Parternes hörande, åtgärd
af Domstolen eger rum, dels genom det förlikningen
fastställes, och dels genom det målet prof-j
vas böra förfalla; och, sorn J funnit sådan tydning
vara ett missförstånd af hvad Riksens Ständer
föreslagit, och Kongl. Maj:t bifallit, samt att
i den kärande Parter i allmänhet åliggande skyldighet,
att vid Under-Domstolar utlösa Protokoll
och Utslag, den inskränkning endast vore
gjord, att vid händelse, då Käranden antingen
icke tillställt sin vederpart å honom utverkad
Stämning, eller låtit sin talan emot honom förfalla,
men dock måste infinna sig vid Domstolen,
for att derom göra anmälan, icke någon, g?
Konungens Nädiga Tal. 369
mot sin vilja och begäran, må förpligtas utlösa
något Protokolls-Utdrag öfver slik anmälan, hvarigenom
för Domaren all handläggning med det
instämde målet upphörde, håfven J, Gode Herrar
och Svenske Män, un^erdånigst hemställt, att
vederbörande måtte om detta förhållande varda
underrättade.
Uppi Högste Domstolens och Stats-Radets
underdåniga tillstyrkande, har Jag lemnat Mitt
bifall till hvad J sålunda hegart, och låter Bref
derom afgå till Hof-Rnttere, för att genom utfärdande
Circnlaire vederbörande Domhafvande
derom underrätta.
Vidare håfven J, God? Herrar o«h Svenske
Man, i underdånig Skrifvelse den g Maij detta
år, pä anförde skäl, anhållit om Vårt Nådiga
förständigande, till så val Collegierne och Em.
bets-Verken, som Styrelserne öfver Spinnhusen
och de i Länen inrättade Arbets- och Corrections-Hus,
att hädanefter på de tider, hvilka äro
föreskrifrie, de förre till Arbets-Förteckninsars.
•D >
och de senare, till Fångförteckningars lnsändande
till Kortgl. Maj:t eller Justitise-Cantzleren,'
jemnlikt faststälda forraulair, deraf äfven aflemna
lika lydande Exemplar till Riksens Ständers
Justitia; Ombudsman.
Sedan Jag häröfver inhemtat Högste Domstolens
och Mitt Stats-Råds underdåniga Utlåtande,
har jag tägit Eder förberörde anhållan i
öfvervägande, och funnit den Justitias-Ömbudsmannen,
i 17 §. af dess lnstruction , tillagda
rätt, att, på sätt för Justitis-Cantzleren vöre stadgadt,
jemväl erhålla Fått g för tekn in gar, vara till
-
37°
Kominens Nådiga Tal.
rackiIg. för att, utan serskild befallning derom,
undfå alla så beskaffade Förteckningar, i afseende
på publike häkten, och således äfven Spinnhusen;
men, då hvad J derförutan begärt, utan
att medföra någon väsentelig nytta, i betydelig
mon ökar hvarje Embets-Verks förut nog trägna
göromål,v finner Jag ej behöfligt, att annorlunda
lemna bifall till Eder begäran, än att, derest
Justitia Ombudsmannen sådant äskar, han må erhålla
del af alla öfrige ofvanberörde till Justitias-Cantzlers
- Embetet inkommande Förtekningar
och Berättelser, sedan desamma för JustittseCantzleren
icke vidare erfordras.
Slutligen håfven J, Gode Herrar och Svenske
Män, uti underdånig Skrifvelse den 9 sistledne
Maij, förmält, huruledes angelägit vore,
att, till bevarande, ej mindre af omyndige personers
säkerhet hos deras Förmyndare, än ock.
enskilte Fordrings-egares ratt hos till Förmyndare
föroidnade personer, en mera säker allmän
kännedom, så vidt sig göra later, må kunna vinnas,
huru många mer eller mindre vidsträckta
förmynderskap hvar och en person innehafver,
eller om han derifrån är fri, och, såsom för detta
ändamål lämpeligt, i underdånighet föreslagit:
att Domstol, som till Förmyndare förordnar någon,
utom Domsagan boende, person, derom genast
underrättar den Domstol, hvarunder han lyder:
att Förordnandet antecknas i deri sednare Domstolens
Förmynderskaps Protokoll: att Förmyndaren
icke får tillträda formynderskapet förr, än
berörde anteckning skett, och han derefter emottagit
Förordnandet: samt att omsorgen för antek
-
Konungens Nädiga Tal.
371
ningen och Förordnandets öfverlemnande bestrides
af en utaf den förstnämnde Domstolen emedlertid
serskildt utsedd, inom Domsagan boende,
God Man, hvilken bör icke allenast, vid
samma Domstol, skyndsammast styrka sig hafva
fullgjort det erhallne uppdraget, utan ock, under
Förmyndare-ansvar, värda den omyndiges
egendom, intill dess uppdraget blifvit fullgjordt;
och håfven J , oagtadt J ansett ifrågavarande
Stadganden äfvon komma i åtanka vid omarbetningen
af Givil-Ijagen i allmänhet, med afseende
på deras ostridiga nytta både för omyndiges
säkerhet och för det allmänna förtroendet, trott
Eder böra föreslå, att desamma må nu genast
antagas, och till efterrättelse kungöras.
H äröfver har Jag hört Alin Högste Domstol
och Mitt Stats-Råd; och, då ett, i det närmaste,
dylikt förslag till förbättring, som det af.
Eder gjorda, redan är gifvit i den tillförordnade
Eag-Komitéens till allmän granskning utgifne
Project till Arfda-Balk, der det linnes intaget
i sammanhang med öfrige till ämnet hörande
stadganden, och i dess motiver redovist: då
den sakkunniga Critiken ännu icke hunnit yttra
sig öfver samma förslag, som till äfventyrs i
denna del icke torde vara det bäst upptänkeliga:
och då någon större angelägenhet nu, än hittills,
icke förekommit, att rycka denna enskildta del
af Förmynderskapsläran ur sitt samband med åtskilliga
andra dit hörande nya föreskrifter, samt,
genom en utfärdande Författning, gå i förväg
för det allmänna omdömet och Jjag-Gomitéens
vidsträcktare Project, äfvensom att, utan trängande
behof, öka mängden af de Förklaringar,
372
Konungens Nådiga. Tali
hvarmed Lagkunskapen är belastad, och hvarigenom
stundom större motsägelser kunna uppkomma,
än de brister äro, som inan velat afhjelpa;
så finnér Jag säkrast och bäst vara, att de
ytterligare stadganden, hvilka kunna anses böra
göras i det nu i fråga varande ämne, granskas,
pröfvas och antagas, i sammanhang med de
flere dermed gemenskap egande föreskrifter, hvilka
komma att inflyta i den nya Civila Lag, hvilken
är under omarbetning, och låter således Eder
ifrågavarande Skrifvelse öfverlemnas till Lag-'
Komittéen.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske
Män, med all Kongl. Nåd och ynnest städse
välbevågen.
CARL JOHAN.
N:r 34.
Kongl. Maj:ts Tal till Rikets Ständer angående
Sanction å Lagfrågor, uppläst
pä Riks-Saleu i Stockholm den
73 Juli 1818.
[Välborne, Adle och Välbördige, Ärevördige,
Vördige, Vällärde, Äreborne, Förståndige,
Välaktade, Hedervärde och Redelige, Gode
Herrar och Svenske Män!
Genom underdånig Skrifvelse af den 6
nästledne Junii, håfven J, Gode Herrar och
Svenske Män, yttrat Eder anse en tillsyn be
-
Konungens Nådiga Tall 373'
höflig i afseende på handhafvandet af Författa
ningarne angående lättjefulle och oordentlige,
samt dymedelst, eller ock genom föröfvade brott,
oeh derföre undergångne bestraffningar, syssellös!?
personers användande till allmänt arbete
■vid Arbets- oeh Förbättrings-Inrättningarne, elller,
.i brist af utrymme derstädes, å Fästningarna,
1 medelst' hvilken tillsyn öfverskridandet af
de i dessa Författningar utstakade gränsor kunde
afböjas, och så väl enskildt lidande, som Sta-;
tens betungande med onödiga kostnader, före-1
lommas.
* Sedan Jag, i detta ämne, inhämtat yttrande
af Justitioe-Cantzleren jemte flere härvarande
Landshöfdingar, och äfvenväl hort Högste
Domstolen, samt Mitt, Stats-Råd, har Jag funnit
något tillägg, eller förändring, i de härom, tid
efter annan, utkomne nu gällände Författningar
ej erfordras; och Jag hyser den förmodan»
så val, att anledningarne till klagan öfver missbruk
af dessa Författningar redan upphört i de
Orter, der JLän.-Correctior^hus- elier Arbets-In-i
rättningar kommit i stånd,, sorn ock, att de än
vidare skola försvinna, om sådana inrättningar,
efter gifne anmaningar och föreskrifter, i öfriga
lärn vinna fullbordan. Jag har alltså endast
till Justitioe-Cantzleren, öfverlemnat, alt tillse
efterlefnaden af ifrågavarande Författningar»
och att de ej missbrukas, eller öfverträdas; dervid
jag tillika fästat den befallning, att närmare
göra sig underrättad om förhållandet och o.rsakerne,
hvarföre i flere Fän sådane Arbets- och
Corrections - hus ännu icke blifvit inrättade s
samt derom till mig med yttrande inkomma.
Konungens Näiliga Tal.
Vidare håfven J, Gode Herrar och Svenske
Män, uti underdånig Skrifvelse af den 29
sistlidne Maj, förmält,att med den i all Lag antagne
grund, det en hvar, som i någon sak egde del,
eller lede af dess utgång nytta eller skada,
icke vore behörig Domare öfver sin och andras
rätt, J ansåge det ej vara förenligt, att de Statens
Embets-Verk, som afsluta Contracter om
Arrenden af Kronans Lägenheter, eller om Leverericer
af varor och persedlar rn. rn., äga uti
fastställda Instruktioner sig tillagd rättighet, att
tiorna i vissa förekommande frågor, hvadan J
undevdånigst föreslagit en sådan Författning,
att hädanefter, vid uppkommande tvist om uppfyllande
eller tolkning af Contract eller Afhandling,
ingången, å ena sidan, på Kronans
vägnar, af Allmänt Embets-Verk, och, å den
andra, af enskild person, saken borde, efter
stämning, vid vederbörlig Domstol göras anhängig,
och derifrån, på det i allmänna Lagen
Stadgade sätt, fullföljas.
Sedan Jag häröfver inhämtat Högsta Domstolens
och Stats-Bådets underdåniga Utlåtande,
har jag väl funnit grundskälet för den af Eder
föreslagne förändring vara så fast och ostridigt,
att dess godkännande och antagande otvunget
af samma egenskap måste följa; men, vid närmare
besinnande af härmed gemenskap egande
omständigheter, har Jag dock ansett ovedersägligt,
att verkställighet af den ifrågasatta Författningen
icke, med bestånd af Kronans säkerhet,
och allmänt bästa, kan vidtagas, utan i förening
med atskillige andra förändringar, dels i afseende
på Rättegångs-Ordningen, dels äfven af Fö
-
Konungens Nådiga Tal.
375
reskriftertle för Administrativa Styrelse-Verken.
Och för den del af Ifrågavarande amne, som rörer
Krigs-Collegii Contracter om .Leverencer, på
hvilkas fullgörande Arméens och Försvais-anstahernes
bästa i hufvudsaklig mon beror, kan,
i saknad af Reserv-Anslag, ingalunda antagas
en förändring, ledande lill mera omgång och
försvårade medel, att förmå vederbörande Contrahenter
till uppfyllande af åt agne förbindelser.
I afseende på de betänkligheter, som sålunda
möta, och för att bereda ett mera fullkomnadt
helt, vill Jag, innan något i detta ämne
stadgas, till afbrytande af den närvarande
länge följda ordningen , afbida ej mindre de
yttranden och förslag, som I,ag-Committéen kan
meddela, än fortgången och en vidare fullbordan
af det arbete, som har till ändamål förbättringen
af den administrativa ordningen; hvarefter
ämnet torde vinna den mognad, sorn nu
saknas, osh utom hvilken äfventyret af nyttans
förfelande framstår.
Af Eder är äfven i underdånig Skrifvelse
af den a innevarande Julii, föreslagit, uppå anförde
skäl, att Stadganderne angående Enskiften
och Storskiften mätte uti en Författning till
fullkomlig enhet och likstämmighet sammanfogas,
samt vissa af Eder antagne allmänna grunder
dervid följas, och en serskild Rättegångsordning
för dylika ärender föreskrifvas, enligt
hvilken Egodelnings-Piätter blefve inrättade ,
för att handlägga och pröfva nämnde mål, sorn
derifrån till Kongl. Majit finge fullföljas.
Då redan ett Förslag till förbättrad Stadga
'3 7 & Konungens Nådiga Tali
angående Enskifta och Storskiften samt Eandtmätare-väsendet
i allmänhet , blifvit af visse
Comiterade utarhetadt , och till KammarCollegii
underdåniga utlåtande dfverlemnadt;
vill Jag ock låta tillställa bemälte Collegiuna
Eder underdåniga Skrifvelse, för att deröfver,
i sammanhang med det förut dit remitterade
Förslag, dess yttrande afgifva; och kommer jag
sedermera i tillfälle,, att beslut öfver ämnet i
hela dess vidd fatta och utfärda.
Ytterligare håfven J, genom underdånig
Skrifvelse af den 29 sistledne Maj, med afseende
derå, att det nu stadgade straff för öfverträdelse
af förbudet mot tryckta eller graverade
Invisningars utfärdande, såsom hänfördt till
hvad angående falsk myntning är stadgadt, icke
vore lämpligt, eller svarande emot förbrytelsen*
natur, förslagit sådan Författning: Att den, som.
hädanefter beträdes med lifgifvande af tryckta
eller graverade Assignationer eller Invisningar,1
ställde på enskildte personer, skulle, jemte skyldighet,
att gälda deras innehall, första gången
böta deras dubbla belopp, och andra gången,
med ytterligare fördubbling af böterne, tillika
anses hafva förverkat medborgerligt förtroende ,
samt således hvarken få deltaga uti, eller komma
under omröstning vid val till allmänna befattningar,
som af ett sådant förtroende berodde,
och att dessutom, denna senare gång, hans
namn och straff borde i Allmänna Tidningarne
kungöras, samt böterne, vid hvarje tillfälle,
blifva Angifvarens ensak.
Uppå Högste Domstolens och Stats-Rådets
Konungens Nådiga Tali
377
underdåniga tillstyrkande, har Jag lemnat Mitt
bifall till hvad J sålunda föreslagit, och later, i
likhet dermed, Författning utfärda.
Härförutan är af Eder, medelst underdånig
Skrifvelse af ilen ro nästledne Junii, uppå
anförde grunder, föreslaget, att utgifvande af
händskrifne Invisningar eller Assignationer ,
till Innehafvaren, eller viss Man eller Ordres,
ställde, hädanefter icke ina vara tillåtet på ringare
Summa än roo R.dr Banko, och att derjemte
måtte föreskrifvas, det alla nu i omlopp
varande Invisningar borde, inom Atta månader
efter Författningens kungörande, vara inlöste;.
Äfvensom J föreslagit ansvar för öfverträdelse
af nämnde förbud, första gången, utom skyldighet
att gälda Invisningehs innehåll, böter till
lika belopp; andra gången, förutom enahanda
skyldighet att gälda innehållet, böter af Invisningens
dubbla belopp; och tredje gången, jemte
samma ersättning och böter, förlust af medborgerligt
förtroende; hvilka förutnämnde böter
skulle blifva Angilvarens ensak.
Efter Högsta Domstolens och Stats-Rådets
hörande, har Jag, vid öfvervägande af de skäl
och omständigheter, som i detta grannlaga ämne
å ömse sidor förekomma, trott Mig böra gå
den af Eder, för det allmänna bästa, i omförmäldte
afseende yttrade önskan till mötes; Och Jag
har alltså till Eag antagit det af Eder framställda
Förslag; dock vill Jag, på det en alt för hastig
brytning icke ina åstadkomma lidande och förluster
för enskildia, att den Författning, rom härom
kommer att utfärdas, ej ina till verkställighet
378 Konungens Nådiga Tal.
vidtaga förr än med Maj månads ingång näsG
tömmande år, och att tiden för utelöpande mindre
Assignationers inlösen må fastställas till
nästkommande års slut.
Uti 3:ne underdåniga Skrifvelser af den
26 nästledne Junii, håfven J lemnat svar uppå
den af mig till Eder gjorda Proposition: angående
en ny Författning om Concurser: angående
förändring af 8 Cap. 1 §. Giftermåls-Balken
örn Äktenskaps Förord ; och angående ändringar
uti 7:de Cap. Rättegångs-Ralken , om inteckning
i fast egendom ‘ hvilka till Eder öfverlemnade
Lag Förslag J antagit med vissa uppgifna Tillägg
och Förändringar.
Sedan Jag ytterligare kört Högste Domsiostolen
och Stats-Rådet i dessa ämnen , har jag
funnit hvad af Eder, såsom tillägg, eller ändring,
blifvit föreslaget , icke rubbade hufvudsaklig»
grunderne af ifrågavarande Lag-Förslag,
utan vara dels af nyttig egenskap , dels ock sådant,
hvarigenom Lagstiftningens ändamål i detta
afseende ej motverkas; och Jag vill alltså låta,
i öfverensstämmelse med hvad J yttrat, utfärda
Förordningar i omförmäldie ämnen; kommande
desamma , att genast kungörandet gälla och till
efterrättelse tjena i alla mål , som derefter behörigen
anmälde varda.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske
Män, med ali Kongl. Nåd och Ynnest, städse
välbevågen.
CARL JOHAN
Konungens Nåd. Skrif weher. 379
N:r 35.
Uppläst hos Samtliga Riks-StSnden den 17 Jnlii 1818.
Protokoll öfver ett Handels- och FinanceÄrende,
hållet inför Hans Majit Konungen
å Stockhoms Slott den 15 f lilli
1818.
Närvarande:
Deras Exellencer, Justin» Stats-Minisiern Herr
Grefve Gyllenborg.
Siats-Ministern för Utrikes Arenderne Herr Grefve
von Engeström.
Stats-Råden, H. E. Herr Grefve Rosenblad,
H. E. Herr Grefve Fleming,
H. E. Hof-Cantzleren Herr Friherre af IVetterm
stedt.
Stats-Rådet Herr Friherre Cederström.
Stats-Secreteraren Klintberg.
Stats-Secreteraren anmälte i underdånighet
att han, på Kongl. Maj:ts serskildta Nådiga Befallning,
författat underdånigt Förslag till Kongl.
Majus Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, rörande
de af dem vidtagne Beslut i afseende på
beviljandet af bidrag från Banken till understöd
för Allmänna Magazins-Inrättningen och Manufaktur
Diskont-Verket.
Sedan berörde Förslag af sådant innehåll,'
som det Protokollet nu bilagde, blifvit med Nådigt
tillstånd uppläst , och af Kongl. Maj:t på
Stats-Rådets enhälliga underdåniga tillstyrkande
i Nåder gilladt, behagade Kongl. Maj-1 befalla,
att detsamma skulle, på vanligt sätt, lill Rikets
Ständer expedieras.
In fidem Prolocolli
A. F. Normelin.
3 So Konungens Nåd. Skrifvelse?'.
Kongl. May.ts Nådiga Skrifvelse till Rikets
Ständer rörande de af deni vidtagne
beslut i afseende pu Bankens bidrag
till understöd för Allmänna Magazinsr
Inrättningen och Manufaktur -  Diskont-Verket: Gifven Stockholms
Slott den 15 fult 1818.
Kongl- Majit har inhemtat, att, då Rikets
nu församlade Ständer beviljat, att de under 1 8 i 5
års Riksdag för Allmänna Magazins-Inrättnjngen
anslagne En Million Riksdaler och under vissa
vilkor ytterligare En Million, eller tillsammans
Två Millioner Riksdaler, allt med vanlig Diskonträttighet
i Banken, i afseende på den Räntebetalning
af 3 procent, som å dessa anslag bör
ega rum, må än vidare fortfara, under tillagd
successiv dispositiongrättighet öfver den sednare
millionen, utan andra förbehåll, än när Inrättningens
behof det fordrar, och anmälan göres
hos Kongl. Maj.t, som då, efter Stats-Rådets hörande,
om dispositionen i Nåder förordnar, Rikets
Ständer dervid stadgat, att, om deras till
granskning af Stats- Banko- och Riksgälds-Verkens
Räkenskaper och förvaltning förordnade Revisorer
skulle under granskningen i MagazinsDirektionen
finna de af Rikets Ständer vid denna
Riksdag fastställde grunder för förvaltningen
af Magazins-Inrättningens från Banken erhållna
Creditiv vara uppenbarligen öfverträdde, Revisorerne
i sådant oförmodadt fall må ega rätt att
hos Banko-Eullmägtige inställa utbetalningen eller
i vanlig väg påbjuda indrifningen af Creditivet
till det belopp, att blott halfparten deraf
Konungens Nåd. Skrivelser} 381
återstår; likväl sålunda, att beslutet dfirom skall
vara genom omröstning bifallet af Två Tredjedelar
bland Revisorerne , att älldrig mer än hälften
af Creditivet skall vid sådant tillfälle inställas
eller indragas , och att tiden för denna indragning
må af Revisorerne bestämmas, på sätt
de finna nödigt och lämpligt; hvarjemte Rikets
Sständer, som till den under Commerce-Collegii
förvaltning ställdej Manufactur-Diskont-Fondens
förstärkning beviljat utur Banken ett ytterligare
bidrag till 508,713 R:d 36 sk. 7 rist så att,
med de redan förut af Rikets Ständer anslagne
491,286 R:d 11 sk. 5 rist., Bankens hela bidrag
till Manufakturernes och Fabrikernes understöd
kommer att utgöra en jemn Summa af En Mil-’
lion R:d Banko, Rikets Ständer, i sammanhang
dermed, förordnat, att , i händelse deras Revisorer
vid granskning af Manufalctur-Diskont-Fondéns
förvaltning skulle finna större eller mindre
del af Fondens hela belopp vara disponerad
och förvaltad i annan väg eller efter andre grunder
, än Rikets Ständer såsom vilkor för ytterligare
bidragas meddelande, nu bestämt, och Reglementet
för Manufaclur-Diskonten af den 12 Februarii
1817 i allt öfrigt innehåller, Revisorerne
ept, så vida Två tredjedelar af dem i Beslutet
instämma, att genom Fullmägtigé i Batiken
genast låta indraga det ytterligare tillskotr lör
Fabrikernes understöd, sora Rikets Ständer nu
beviljat.
Vid detta ärendes förehafvande har Kongl.
Majtt förekommit, att, om å ena sidan Rikets
Ständer ega ostridig rätt att besluta, i hvad
större eller mindre man Statens medel kunna
Konungens Nåd. Skrifvelser.
och böra ti 1 litas till understöd för Allmänna
Verk och Inrättningar, det äfven å den andra
jir af stor vigt -och angelägenhet, att med be-,
viljandet af dylika anslag sådane vilkor och föreskrifter
icke förenas , soni i tillämpningen ej
allenast skulle möjligen kunna motverka det ändamål,
som med dem åsyftas, utan äfven för öfrigt
leda till följder, stridande mot Grundlagarnes
afsigt och uttryckliga innehållet af 90 §. i Regerings-Formen.
Då Magazins-Inrättningen, likasom
Manufaktur-Diskont-Verket, utgöra förvaltningsgrenar,
som styras af Embetsrnän, hvilka
, af Konungen nämnda, äro, enligt 47 §. i
Regerings-Formen, förbundne att lyda Kongl.
Majits bud och befallningar och äro Kongl. Majit
i laga ordning ansvarige, om något af dem un»
derlåtes och försummas eller olagligen behandlas;
då, likmätigt 89 §• af samma Grnndlag, Rikets
Ständer i frågor, rörande Rikets Allmänna Hushållning
och om grunderne för Allmänna Inrättningar
icke ega magt att annat eller mera
besluta, än föreställningar och önskningar att hos
Kongl. Majit anmälas tili det afseende , som
Kongl. Majit finnér för Riket nyttigt, och då ,
till följe af 6g §. af Riksdags-Ordningen , Rikets
Ständers Revisorer , vid utöfningen af den
dem förbehållna rätt, att emellan Riksdagarne
öfverse och granska Stats-Verkets tillstånd, styr
reise och förvaltning , icke ega att meddela föreskrifter
eller förändringar besluta; så kan Kongl.
Majit icke , utan att uppoffra en för RegeringsSättets
bestånd vigtig grundsats, hvarken medgifva
Rikets Ständer någon rättighet att till ovit'
kof
-
Konungens Nåd. Skrifvelser.
3!?3
ligt antagande af Kongl. Maj:t fastställa grunder
för nämnde Inrättningars Styrelse och förvaltning,
af hvilka den, som rörer Magazins-Verker,
i synnerhet beror af tillfälliga och förändring underkastade
omständigheter, och begge mäste naturligen
blifva föremål för olika omdömen, eller
tillåta, att Rikets Ständers Revisorer ingå i någon
sådan pröfning af desse Embets-Verks åtgärder,
som skulle fordräs, för att grundlägga
och låta omedelbarligen verkställa ett beslut om
de beviljade Creditivens inställande eller indragning,
på sätt Rikets Ständer nu stadgat. Med
öfvertygelse oirt vigten af Dess Konungsliga pligt
att vaka öfver Grundiagarnes helgd, har Kongl.
Maj:t, af ofvan anförde skäl, ansett Sig icke böra
gilla och antaga de vilkor , som af Rikets
Ständer således blifvit fästade vid beviljandet af
ifrågavarande anslag till understöd för MagazinsJnrättningen
och Manufactur.Diskont-Fonden;
jVarandes det Kongl. Majus föresats, att, i afseende
på förvaltningen af desse inrättningar och
dispositioner af de för dem anviste anslag, meddela
sådane efter omständigheterna lämpade föreskrifter,
som med Rikets väl, Rikets Ständers
skäliga önskningar och det åsyftade ändamålet
närmast instämma.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med
ali Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
CARL JOHAN
C. Klintberg.
Bihang till Riki-St, Prat, 1S17—1818 i:«« Sami, N:r 49.
4
F örtekniag
pä usta Samlingens innehåll.
Konungens Nådiga Skrifvelse!*, Berättelser ocH
Propositioner,
N;r i. Skrifvelse vid Riksdagens öppnande — Sid. 3-
2. Berättelse om hvad sig i Rikets Styrelse
tilldragit sedan sista Riksdag - - - 5,
3. Om Afgift till Veneriska Smittans hämmande
— ' - - - 47*
4. Om Prestbols-friheter åt nya Prcst-Boställcn
- - - 53.'
5. oell 6, Angående rättelse i Författningarne
om afdrag till Statens förmån å Civile
Embets- och Tjenstmäns Indelte Löner;
och angående sökt befrielse från Bran—
vins-Bevillningcn för åren 1810, 1811
'erli 1812 - - - - 58- 5g. 63,
7. Om Minnesvård öfver Högst-salig Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen Carl Angust - 67,
g. Om Jagbackar inom Södermanlands Län - 71.
9. Om Arbets- och Korrektionshus på Borgholms
Slott och i Vadstena - - - 78.
10, Om Medel till Hjelmare Sluss-Verks ombyggnad
och vidmakthållande - - go.
11. Om Allmänna Penninge - rörelsen oell
Myntvärdets uprätthållande - - gg,
12, Om den afLandshöfdingen von Echstedts
Enka sökte befrielse från en ersättning
till Kronan - - - i4i a.1
13. Om Båtsmans-Roteririgs införande i Färentuna
Härad af Stockholms Län - i4i b.
14* Om Båtsmaus-Roteriugen i Hallands Län — i45«
iy. Om anstalter att förekomma stegring i
priset p° det Grofva Brödet - 148.'
16, Om Gölha-Kanal-Arbetets fortgång och
befrämjande - - - - - 162,
17, Med Kormnitterades för Saltpetter-Ären
derue
underdåniga Berättelse - 161.
lis
N:r ig. Om antagande af en ny Konkurs-Lag
samt förändring af 8 Kap. i §, Giftermåls-Balken
och 7:de Kap, RättegångsBalken
_____ Sid,
19, Om förändrad Redaktion af 7",de §, Regerings-Formen
-
20, Om Riksdagens ytterligare förlängande
21. I samma amne - - - -
22. Om Tullgarns Kongsgårds framtida användande
______
g3. Med TabellKommässionens Utlåtande om
det för senaste Qvinqvennium uprättade
Tabell-Verk -
24, Om ett Additament till Riks-Akten «-  mellan Sverige oell Norrige - - -
25, Om en Lag att anhålla och tilltala personer,
som förbryta sig i Sverige eller
Norrige och afvika till det andra Riket -
26, Om Lånbiträde för Göteborgs Stad _
27, Ytterligare om medel att förekomma
stegring i priset å det grofva Brödet uti
Hufvudstaden - _ - _
28» Om medel till uppköp af Spanmål -
2g. Angående Nådiga Propositionen om en
Lag att anhålla och tilltalapersoner, som
förbryta sig i Sverige eller Norrige och
afvika till det andra Riket —
30. Om Sanction å Grundlagsfrågor
31. Om Sanction å Lagfrågor -
32, Om Leipzigska Lånet -
33. Om Sanction å Lagfrågor - - -
34, Om Sanction å Lagfrågor -
35, Rörande vilkoren för understöden till Magazins-Inrättningen
oell Manufaktur-Diskonten
- - - - -
*79*
265.’
268.
271:
271;
275,
3aoJ
324,
332,
337,
341.
348.
3yi.
352,
36o.
36/.
372,
^79*
Rät
Sid.
182
t. el ser uti Förslaget lill Concurs-Lagen
råd.
Läs: Rutt
*85 — i5
betalningen
betalning
186a)— 6
och
å
1874)— 29
i86£) — 17
sä
dä
och ny
å ny
„ —26
egendomen
egendom
187*) — 2-
som
sä som
180 —i5 16 den underrättelsen de underrätt dier
19 * -T 7
räknas
räknas
i4
delen
del
21
pä en
pä
191 — i3
tre
tu
192 — i3
och
att
16
tre
tu
20 21
pä en päle ä
tafla pä en tafla ä t
io3 — 21
Syssloman
Syssloman
195 — 1
Gäldenärer ne
Gäldenär en
196 — 29
inrädning
invändning
198 — 2
at
det
201 — 4
Borgenären
Borgenär
32
sin
den
203 — 2
Partén
Parter
205
12
gjoAt
gjordt
206
23
an får de
ej anförde
32
Där
När
207 — 6
förfarande
förfer ande t
— 25
vare
varde
308 — 16
intekningshafvarens inteckning-
19
ratt
ränta
209 — 01
utfärda
utfärdad
210 — 3o
alt
att
211 l3
7 och 8
8 och 9
32
gäld
gålden
212 — 6
denna
denne
3i
Köpmanskap
Köpenskap
215
18
Försumma
Försummar
2l4 — 27
om
som
Rättels er uti förslaget till ändringar i
7 Cap. Rättegångs-Balken.
137 — i5 Står: Borgenär Läs: Bo'gtn'ärer
238
240
— 22
— 27
hy a rå.
a.nnars
annars
Rätten
hvarå
annans
annans
Rätta
