# ID: svediakorp-gov1795
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 55,136
# sentences: 1,917
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


XJnderdaniga Skrifvelser.
599
g Semle ändring i Kongl. Förordningen
om Skogome i Riket d. i Äng, 1805,
§:n 53. om Svedjande.
Då serskilde omständigheter kunna föranleda
, att på en del ställen Svedjande å sådan sandmo
samt bergaktig och stenbunden mark, der,
enligt 53 §:n af Kongl. Förordningen om Skogarne
i Riket d. i Aug. 1805, detsamma är förbudet,
kan till vinnande af bättre mulbete eller
för andre orsaker vara icke allenast oskadlig! utan
ock nödvändigt , såsom på mark, hvilken är beväxt
med ljung och hvarest ringa eller ingen
Skog finnes, med flera dylika fall, få Riksens
Ständer i underdånighet föreslå den ändring och
förklaring öfver nämnde §: att Hemmansegare,
som antingen sjelf åstundar eller vill tillåta den
å hemmanet, antagne Abo svedjande å sådane
hemmanets Egor, som bestå af sandmo, bergaktig
eller stenbunden mark, må låta genom tvenne
pålitlige och erfarne Män besigtiga det ställe,
der Svedjandet är tillämnad!: och att, när desse
skriftligen vitsorda nyttan och behofvet af Svedjandet,
Eder Kongl. Majrts Befallningshafvande,
på derom skeende anmälan, ma ega efter förekommande
skäl pröfva och utlåta sig huruvida
den tillämnade åtgärden antingen bör förhindras
eller uti större eller mindre män bifallas.
För öfrigt, och som det jemväl skall hafvahandt,
att Skogs- och Jägeri Betjeningen af Stadgandet
i berörde §. tagit sig anledning att tilltala
Skattehemmans Egare för olofligt Svedjande å
egne Skogar, menn §:n 2 Morn. af Skogs-Förordningen
uttryckligen förbjuder denne Betjening
Underdåniga Skrif vesser.
lia,got insee/tde deröfver, med undantag af Ekskogen,
anhålla Riksens Ständer jemväl i underdånighet,
att Skogs-, och Jägeri-Betjeningen må.
förklaras obehörig till annan tillsyn öfver Skattehemmans
Skogar, än den, som åberopade J. §.
medgifver , och endast vederbörande Krono-Betjente
tillåtas anställa åtal mot de Skattehemmans
Aboer, hvilka, utan erhållet sådant tillstånd, som
här ofvanföre omnämnes, företaga Svedjande å den
i 33 §:n beskrifne Mark.
Riksens Stander framhärda §Cc.
N.-r 232.
Uppläst och godkänd hos Samtl. Riks-St, d. 1 Juli 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
skyldigheten att afskala Barkeu
ä utsynte Ekar och rättigheten till
samma Barks användande.
Hos Riksens Ständer har kommit i öfvervägande,
att olagenheter tillskyndas Eandtmannen
genom den honom, enligt Eder Kongl. Majus och
Rikets Kommerse-Cojlegii Kungörelser d. 2 Maj
]775 > (*- 3 Oktober 1776 och d. 14 Juni 1815,
åliggande skyldighet, alt vid Fem Daler Silfverinynts
hot afskala Barken på utsynte Ekar, och
att följaktligen åtgärder äro af noden, hvärme.
deist han må åtnjuta behörig ersättning ej mindre
för Barkens eget värde än för arbetet och forslingen
till afsåttnings-orten, hvilken ersättning likväl
1111 sällan rrhålles, i synnerhet vid de från
Kustt-me aflägsne Ekskogar, der i många fall Barken
-
Underdåniga Skrifvelser. 6oi
lcén alldeles icke kan afyttras och egarens moda
således är förspild.
I betraktande häraf få Riksens Ständer uti
förberörde, på Eder Kongl. Majas Nådiga befallning
grundade, Författningar i underdånighet föreslå
den ändring, att en Jordegare eller Heim
mans-Innehafvare, soin bevisligen erbjudit närmast
boende Garfvare Barken å utsynte Ekar,
men ej derför kunnat erhålla skälig betalning ,
så att hans arbete och möda kan blifva ersatt,
bör helt och hållet från Afskalnings-skyldigheten
befrias, eller, om Garfvaren ej åstundar Barken,
Vara berättigad till den sammas försäljning åt
hvilken som helst inom Riket eller dess användande
för hvilket bruk honom för öfrigt godt syne3.
Riksens Ständer framhärda Scc.
N:r 233.
Uppläst och godkänd hos Samtl. Riks-St. den 2 Juli 1818-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Kommitté för ny Reglering af
Rikets Embeten och Tjenster.
Sedan Riksens Ständer vid innevarande Riksdag
åt ett serskildt Utskott uppdragit att utarbeta
och uppgifva allmänna grunder icke allenast för
indragning och sammanslående af öfv.erflödiga Embeten
och Tjenster utan ock för ett förbättradt Arbetssätt
inom Rikets Styrelse-Verk, , samt detta Utskott
till Riksens Ständer inkommit med sina, i anledning
häraf, författade Betänkanden , få Riksens
Ständer nu hos Eder Kongl, Majit i nnderdånigBihang
till Riki^St. Prat. 1817—1818, io:'e Sami. N-.r 76, 77.
Underdåniga Skrifvelser?
het anhålla, det Eder Kongl. Maj:t mt i Nåder
täckas förordna en Kommitté för att genast och
verksamt företaga en ny Reglering af Rikets Embeten
och Tjenster jemte ett föibättradt Arbets--  sätt, sa att Kommitténs Förslag kan vid nästa
Riksdag för Riksens Ständer framläggas; I förening
med hvilken anhållan Riksens Ständer lika
underdånigt härvid bifoga följande Handlingar att
till den blifvande Kommittén öfverlemnas:
i. Serskilda Utskottets Betänkande af den 6
sisth Maj om grunderne för den önäkade Allmän-'
na Regleringen ; , ■
8. Protokolls-Utdrag från samtliga Riks-Stån~
den med anmärkningar emot detta Betänkande ;
3. Utskottets Utlåtande den 17 sistl. Juni i
anledning af samma anmärkningar;
4. Serskilda Utskottets Betänkande , den 17
Juni angående föreslagen förändrad Reglering
med Afföningen för Krono-Uppbördsmännen i Ri;
kets Städer; och
5. Utskottets Betänkande angående föreslaget
Ökad t antal Betjening vid Uands-Kanslierne
och Uands-Kontoren.
Riksens Ständer framhärda &£c.
N:r 234.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 13 Juli 1818.
Öfriga lliks-Stånden d, i5 —
Si'c a Rikes Ständers Bevillning för år ISJS)
och de påföljande åren intill slutet af
är 1823 så vida ej inom denna tid Urtima
Riksdag infaller 3 Gjord och sam
-
Underdåniga Skrif reiser.
603
tyckt vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den Juli 1818*
Början.
Svea Rikes till Allmän Urtima Riksdag sam*
mankallade octi här i Stockholm församlade Stan*
der gore vetterllgt: Att, sedan Wi, jemlikt Re»
gerings-Formens. föreskrifter, granskat' Stats-Ver*
ltets tillstånd och brister , anslagit serskilda Sum»
mor till behofvens fyllande och sfa c; it Oss en der»
emot svarande Bevillning af Två Millioner Ferrt
°
Hundra Åttatio Tusen Riksdaler, oberäknade
de till Stats-Ivontoret serskildt inflytande Bevill»
nings-medel Sjö-TulI-afgiften ,3 Land-Tull-ersätt»
ningen, Postmedlen, Stämplade Päppers-afgiften
och Husbehofsbränneri-medlen , håfve Wi , med
liufvudsakligt bibehållande af de förut gällande
grunder men med en tillagd Artikel om Afgift ä
Öfverflöd för utgörandet af den Allmänna Be»
villningen öfverenskomma om följandeStadganden»
Slutet. s.
Till yttermera visso håfve Wi velat detta
allt med Våra Namns underskrif vande och Vå*
ra Insegels undertryckande bestyrka, stadfästa
och bekräfta, som skedde i Stockholm den
9
dagen i Juli Månad, Ar efter Christi börd
det Ett Tusende Åttahundrade och på det Ader*
tonde.
N:f c 3 5.
Uppläst oell godkänd bos Ridd, och Ad, d. 7 juli l8l2,
*■*• Rrest- Ståndet «L 7 «■«
604
Vnderduniga Skrivelser.
— Borgare-Ståndet d. 7 — --
— Bonde-Ståudet d. g — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
ett i Nåder föreslaget tillägg till RiksAkten
emellan Sverige och Norrigei
Under den 21 sisth Ålaj har Eder Kongl.
Majit genom Nådig Proposition föreslagit, såsom
tillägg till Piks-Akten emelian Sverige och Norrige,
en Eag för Tryckfrihetens utöfning Nationerne
inbördes emellan , öfver hvilken Proposition
Eder Kongl. Majit i Nåder äskat -Riksens
Ständers Beslut för att Norriges Rikes nu för-;
samlade Slor-Thing meddelas;
Riksens Ständer hafva i denna ^Nådiga fram*1
ställning röjt och vördat Eder Kongl. Majlis visa
omsorg, att, äfvert med hänsigt till bruket af yttrande-rätten
i tryckta skrifter i bereda Grundlags
helgd åt Rikenas ömsesidiga förhållanden é
och att ytterligare trygga Brödra-Eolkens förbund
genom befästandet af deras aktning för hvarandra.
Men, om således Riksens Ständer egt skäl att hufvudsakligen
antaga Eder Kongl, Majits Nådiga
Förslag j hafva de icke destomindre vågat dervid
göra några jemkningar, som framföre allt syfta till
föreskrifternas bringande i öfverensstämmelse med
Tryckfrihets-Förordningen , af hvilken , blott det
ena Rikets Grund-Eag, dessa för båda Rikena
gemensamme föreskrifter väl icke egentligen bero,
men till hvilken de, i Riksens Ständers tanr
ka, b öra, så mycket möjligt är, närma sig
Ur
1. och 2. § §. anse Riksens Ständer1 orden
dirécte eller indirecte kunna uteslut2S, såsom
mindre nödvändiga och må hända ledande till
Undertlaniga Skrifvelser', 6oj
tvetydighet, samt orden smädelser oc Ii förgripelser,
såsom uttryckande olika förbrytelse grunder, böra
förändras till smädelser eller för grip ther, Iivilkeu
sammanbindning äfven är ehligare med 3. §:n 9
inom. i Tryckfrihets-Förordningen. Deremot finna
Riksens Ständer i nämnde tvenne § §. nödigt
lett sådant tillägg, att orden trycka ridgot förändras
till trycka, föryttra eller
äfvensom, i öfverensstämmelse härmed,' 3:dje §:n
böra börjas j>| följande sätt: De, gom häremot sig
förbryta o. s. V
Tilläggets
4:de <§. anse Riksens Ständerböra
bringas till öfverensstämmelse med irsta §:n 7:de
morn. och -j:de §:n 8. Morn. af Tryckfrihets-För»
prdningen.
Då ett med åberopade skäl beledsagade, men
jned någon högre grad af värma framburet Förslag
till National - Representationens förändring,
hvilken åtminstone i Sverige kan utan ansvar yrkas,
möjligen skulle misstolkas såsom en anma-;
ning till Representationens kränkande , finna Riksens
Ständer lämpligast att hvad jtte §:n härom
innehåller må utgå.
Vidare, och enär det tvifvelsutan vore ett lika
maktlöst som obetänkt bemödande af enskild
inan , att rikta en tryckt skrifts innehåll till inskränkning
af friheter och rättigheter , som tillhöra
en sjelfständig Nation och af dess Öfverhet
skyddas, anse Riksens Ständer hela 6. §:n kunna
försvinna.
Slutligen tveka icke Riksens Ständer, att i 8
§:n införa ett mera bestämdt Stadgande om Jurys befattning
, och att i öfrigt närma §:ns lydelse till
den af 5 §:n 4 Mom i Tryckfrihets-Förordningen.
Underdåniga Skrifvcser.
I enlighet härmed, och i stöd af det vid 1815
års Riksdag fattade samt uti Riksdags Beslutets 3
§, intagna Beslut, att frågor, som angå Föreningen
emellan Sverige och Norrige, kunna vid
samma Riksdag, då de väckas, till afgörande förekomma
, Utan att till nästa Riksdag behöfva
hänskjuta* ; hafva Riksens Ständer för sin del nu
antagit följande Lag, med förbehåll att dea af
Jjctrriges Rikes Stor-Thing likaledes godkännes.
”Tillägg till den emellan Sverige och Norrige
vid Riksdagen i Stockholm den 6 Augusti
”1815 och af Star-Thinget i Chtistianhi d.
”föregående Juli fastställde samt af Kongl. Majd
”under förstnämnde dag antagne och bekräftade
.”Riks-/Uh
% 1.
”Det är förbudet att i Sverige trycka , för”yttra
eller utsprida någon skrift, som innehåller
*’smädelser eller förgripelser emot Norrska Nado”rjen,
dess Styrelse-Former, Lagar, Medborgare”klasser
eller AU manna inrättningar.
2,
”På enahanda sätt är det förbudet att i Norunge
trycka, föryttra eller utsprida någon skrift,
”sorn innehåller smädelser eller förgripelser emot
”Svenska Nationen, dess Styrelse-Former, Lagar,
”Medborgareklassar, eller Allmänna Inrättningar.
”§ 3-
”De , sorn häremot sig förbryta, straffas med
Vfängelse från Tre månader till Tvenne år, ef”ter
omständigheterne, och skriften konfiskeras.
”§• 4.
”Dm i Dagblad eller Periodiska skrifter in.
”focas Artiklar af ofyanberörda innehåll, staude
JJnäerddniga Skrifvelser. 607
"Utgifvare derför till dubbelt ansvar, oell ege
"vederbörande Autoriteter i hvartdera Riket att
"Bladet eller Jurnalen genast indraga och med
"Seqvester belägga , intill dess dömdt blifvit; An.
"kommande det på Konungens Nådiga förord*
"nande , huruvida Redaktören må kunna något
"Dagblad eller Jurnal framdeles utgifva.
■V 5-
"Innehåller Skriften bestämd anmaning till
”upplösande eller rubbning af den emellan båda
"Rikena slutne Förening, eller till uppkäfyaude
"eller förändring af den i båda Rikena stadgade
"Successions-Ordning för Thronföljden, straffes
"sorn förräderi.
61
”Missfirmas Norrsk Embetsman i och för
"Tjensteneller énskildNorrsk Medborgare uti tryckt
"skrift, som i Sverige utgifves, eller Svensk Embetsman
i och för Tjensten eller enskild Svensk
"Medborgare uti tryckt skrift, som i Norrige ut"kommer,
straffes Författaren efter hvad hvart"dera
Rikets Lag stadgar rörande sådana fdrnär"xnanden
emot egne Embetsman och Medborgare.
"§. 7.
”Förbrytelser emot denna Lag pröfvas-af en
”Jury, som eger att med Ja eller Nej yttra sig
"huruvida skriften är brottslig efter det af Åklagaren
åberopade Lagens rum. Vederbörande Do«
”mare aligger derefter att, i händelse skriften
fförklaras brottslig, det lagliga ansvaret bestämma."
Riksens Ständer framhärda &c.
6o8 Underdåniga Skrifvelseri
N:r 33b.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d, 8 Juli 1818,
— Prest-StSudet d. 8 — —
-— Borgare-Ståndet d. 8 — —
— Bonde-Ståndet d. 11 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af Kongl. Maj:ts Kådiga
Proposition angående Allmänna Penvingerörelsen
och Myntvärdets upprätthållande.
Den Nådiga Proposition, Eder Kongl. Maj:t
under d. 10 December förlidet år till Riksens Stänv
der aflåtit , angående Allmänna Fenninge - röreR
sen i Riket och Myntvärdets upprätthållande, hafya
Riksens Ständer tagit uti det noggranna öfvervägande
, som detta vigtigä ämne påkallat $
Och, efter brydsamma öfverläggningar , gå Riksens
Ständer nu att deröfver afgifva sitt underdåniga
utlåtande.
Då Riksens Ständer anse förnämligaste orsaken
till den öfverklagade penninge-förlagenheten
vara det vacklande begreppet om Sedlarnes värde ,
hvilket efter Växel-kursens förhållande vanligen
mätes , men tillika finna, att Bankens befattningar
såsom Växel-Bank än vidare måste vara inställde,
förekommer till undersökning huruledes,'
det oaktadt , den möjligaste stadga må kunna åt
det representativa myntet beredas. Vägarne till
detta mål kunna ej blifva andra , än att det reella
Kapitalet bibehålies och möjligen förökas, för
att derigenom i sjelfva verket allt mer kunna svara
för Sedlarnes] värde, samt att Låne-Operationerne,
så länge de mäste ega rum, genast befor
-
Underdåniga Skrifvelser>
dräs till den högsta verkan på Produktionen.
Nationalsinnets riktning till redbarhet, och sjelfva
den inre hushållningen i alla dess grenar, sta
härmed i det oskiljaktigaste sammanhang och verka
kraftigare än all Finans-reglering , som deremot
verkar intet utan i sammanhang med dem.
Med dessa åsigier, och med fästad uppmärksamhet
på nödvändigheten att icke utan serdeles vigtiga
skäl göra ändring uti de vid sednaste Riksdag
om penninge-väsendet tagne dispositioner,
hvilka sträcka sig till den då bestämde tid af
[Lagtima Riksdag eller till och med år 1820, oell
dem utan tvifvel flere Medborgare ställt sig till
efterrättelse i sina enskilda företag, 'hafva Riksens
Ständer, så val till reglering af Penningeyäsendet
sorn till beredande af stadga i Myntets
yärde, fattat följande Beslut,
1) Närvarande omständigheter medgifva icke
vidtagande af något sådant Riksens Ständers
Beslut, sorn skulle lemna till resultat ett bestämdt
förklarande af Sedelmyntets Silfvervärde,
hvadan i afseende på utväxling af Silfver
från Banken kommer att förblifva vid hvad Riksens
Ständer redan derom förordriat och Kongl.
Kungörelsen af d. 18 Mars innevarande år i
detta ämne föreskrifver.
2) Det Representativa Myntkapitalet skall
till det belopp, som bestämmes af den vid innevarande
Riksdag skedde Reglering af Rikets
Penningeväsende, oförändrade intill nästa Riksdag
qvarblifva i Rörelsen cirkulerande, så att
det permament hvarken ökas eller minskas under
liden. '
6io
Underdåniga Skrifvelser.
3) Hvad som i Räntor och Kapital - afbetälningar
till Banken inflyter', skall fördenskull
utgå på serskilde bestämde vägar, nemligen:
'a) Till omedelbara bidrag till Jordbruk, Handel
och Näringar, för att genom ökad produktion
vidga området af Sedelmyntets verksamhet;
och höra härunder
Pastighets-Läne-Fonden - R;d 1,785,000. -  Odlings-Råne Fonden - - 334,000. - -
Utom inbetaide Fastighets-Låri,
som serskildt tillfallauenne Fond,
Metall - Liåne-Fonderne - 600,000- ^ —
Manufaktur-Låne-Fonderne - 500,000. - -
Uiskont - Tåne - Fonderoe , som
bibehålla de gamla kreditiven och
ieke erhålla nytt anslag tili utlåning
inen undfå, till inlösen af Filial
Diskonternes
Assignationer - 700,000. - -
]W agazins - D irektionens Kreditiv,
eom förblifver oförändrad t:
b) Till Kanal-Byggnad, Strömrensningar
och andra åtgärder för
kommunikationens öppnande och
lättade Transporter m. m. till befordran
af den invärtes rörelsen
samt I,andtma<ma-produkters afsättning;
och höra härunder:
Arli ga Jlyggnads-biträdet till Götha
Kanal 300,000 S:d ifrån och
med innevarande år - - 1,800,000. - -
Hanbi träd et till Hjelmare Slussverk
- 200,000. - -
Jjan-biträdet till Södertelje Kanal 50,000. - -  Hånbiträde till Kyrko- och Gym
-
Underdåniga Skrifvelser'.
6xi
nasii-byggnader i Uddevalla, Calmar
och Skara ...» 67,000. - —
Till strömrensningar och lättade
Transporters öppnande, med hvad
mera, som kan leda till befrämjande
och uppmuntran af en ökad
produktion och afsättning af
gadane Landtmannavaror, hvilka
nu till Landets känbara förlust
måste hemta» från Finland och
andre främmande Länder . . 500,000. - —
c) Till inställande af den förut
beslutne årliga tillökning i Bevillningen
af 550,000 R:dr, en
sammanlagd Summa - . . 1,350,000. .'
Hvad de till St römrensningar m. rn. bestämda
medel angår, komma desamma att ined 1 00,000
R:dr årligen från och med år 1819 till och med
det år, då nästa Riksdag infaller, till Ed. Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemnas, för att efter
de för Stats-medlens förvaltning lagde grunder
och oförryckt till det afsed^a ändamålet användas,
hvaröfver Riksens Ständers Revisorer vid de vanliga
Revisionerne böra anställa granskning, samt
Slats-Utkottet vid hvarje Riksdag till Riksens
Ständer afgifva Berättelse.
Dessutom eger Banken, i händelse. Sillfiske
inträffar, i Diskont-Låneväg bispringa vederbörande
med högst 200,000 R:dr till sådant Fiske, med
vilkor, att de Summor, hvilka utaf desse 200,000
Rtdr uti ånäs, varda återbetalde utan omsättning.
4) Härvid iakttages för öfrigt, att dispositioner
ingalunda göras, som föröka Bankens Kapitalskuld
; hvaremot Ränte vinstexpe fortfara att, ef;
V
6i? Underdåniga Skrifvelser'.
ter Riksens Ständers pröfning och beslut, ad publicos
usus användas.
5) Allmänna Låne-Öperationerne, sorn antingen
omedelbarligen genom Hanken eller p|
dess kredit drifvas och underhållas, riktas på d©
ginaste vägar till Näringarnes största båtnad och
med det företräde deip emellan , som af deras
allmänna gagnelighet bestämmes. I följd häraf
urskiljes hvarje Närings behof för sig , och dess
Lån-andel bestämmes i förhållande dertill, samt
efter de användbare tillgångarne ; och för Lånbiträdets
användande till det åsyftade ändamålet
utfärdas ordentliga Reglementen och Föreskrifter.
6) Diskont-rörelsen skall sedermera efter
Fand, i den mån Näringarne erhålla sina anvisningar
till omedelbart understöd, samt i den mån
stadga i, myntet hunnit utvidga Lån-transaktionerne
de enskilde emellan, återbringas till ett ändamålsenligt
skick genom en lifligare omsättning
pch deraf följande större tillgångar att på kortare
terminer disponeras.
7) Den inskränkning uti de ^Allmänna Lane-!
Operationerne , som anses blifva en följd af FilialDiskonternes
successiva utredning, godtgöres och
jernnäs dels genom den afMyntvärdets stadga befrämjade
Skuldernes öfverflyttning,dels genom försträkning
af de serskilde Näringarnes Låne-fonder, dels
derigenom, att i Diskontvag förblifver cirkulerande
Bankens andel uti Filial-Diskonterne, bestående ej
mindre utaf Iivari som blir behållet å den fordran,
Banken redan eger för Kreditiven, än af hvad som
till Assrgnationernes inlösande vidare skall kontant
utgå , och slutligen isynnerhet genom dea
tillgång på Lån enskilde emellan, sorn anses blif
-
Underdåniga Skrifveiser.
•va etl följd deraf, att medel icke vidarp kunna
mot Ränta i Diskontera* insättas. Större Summa,
än som nu är utlånt, får icke i Diskont X,årtfeväg
af Bankens medel användas , blott med
tillägg af de 700,000 R:dr , hvilka till nämnda
Assignationers inlösen äro beräknade; såa't,ufom
Banko - Diskont-Fonden, komma Förskottet till
Assignationérne och hvad titaf Kreditiven genom
Filial-Diskonternfe är utlånt, utgörande tillsamman
2,100,00 R:dr, att i Diskdnt-rörelsén qvarstanna* —
Grunderne för de i Götheborg och Malmö förblifvande
Diskont-Utrednings-Kontoréns verksamhet
skola i sammanhang mad öfriga Reglementariska
Stadganden af Riksens Ständer afgöras.
8) Tilt förstärkande af Bankens reella fönd
genom inköp af myntbara Metaller, skall ett Kreditiv
på Banken af 1,000,000 R:dr Banko Sedlar
intill nästa Riksdag ställas till Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga disposition för sådant ändamål, emot årlig
behörig redovisning hos Banko Styselsen för
de medel, hvilka sålunda uttagas : Och böf en
efter Kurs motsvarande deposition af myntbare
metaller i Banken göras , förr än ytterligare dis-,
position å samma Kreditiv kan ega ruin.
9) Koppar skiljemynt präglas och Utgifves
till ett sådant intrinsekt värde , att af Ett Skeppund
Koppar präglas Ett Hundra Sextio Sex
Riksdaler 32 skill. Banko.
Jo) Siats-Verkets Finans-väsende skall ickö
i någon måtto med Bankens vidare sammanblandas
, men liqviderne till Stats-Skuldeos afbördande
orubbeligen fortgå efier de Beslut, Riksens
Ständer vid denne Riksdag fattat. Och
ji) Begagnandet af Riksgalds-Köntoret* Kre
-
614
'Under(läniga Skrifvelser.
dit på Banken blir beroende af Riksgälds-Sedi
Jarnes indragning, så att den samfälte Sedelstoo
Iren balanserar, under förbehåll tillika, att Riksgälds-Sedi
a me icke må ökas utöfver det vid sednaste
Riksdag fastställda Maximi-belopp
Riksens
Ständer hafva nu i underdånighet
anmält sina Beslut i det vigtiga ämnet om Penninge-rörelsen
och Myntvärdets upprätthållande.—
De få derjemte i underdånighet åberopa hvad deras
särskilda underdåniga Skrifvelser, dels redan afgangne
och dels ännu afgående, uti åtskilliga
andra i Eder Kongl. Majus Nådiga Proposition
förekommande ämnen samt i flera bland de till
denne Skrifvelse, hörande delar och till närmare
bestämmande af försskrifterne för de serskilda anslagens
användande innehålla , äfvensom hvad
Riksens Ständer genom Reglementariska Stadganden
till efterrättelse för sine Fullmäktige i
Banken och Riksgälds-Kontoret förordna; Och.
hvad angår de Nådiga Förslag, som i alla dessa
' Skrifvelser icke omnämnas, hafva Riksens Ständer
icke funnit sig kunna till desamma lemna bifall.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 237.'
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad, d. 8 Juli ISIS,
— Prest-Ståndet d. 8 — —
— BorgareStåndct d. 8 — —
— Bonde-Ståndet d, 11 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Malmö, Götha Kanal-Bolags
Underdåniga Skrifvelser. 615
samt Götheborgs Diskont-Verks Utredning.
Riksens Ständer hafva till profning förehaft
den vigtiga frågan om Malmö , Götha Kanal-Bolags
och Götheborgs Diskont-Verks utredning,
samt hvad Eder Kongl. Maj:t i detta ämne täckts
framställa uti Sin Nådiga Proposition om Allmän,
na Penningrörelsen och Myntvärdets upprätthållande
den 10 December förlidet år.
Då G otha Kanal-Bolags och Malmö D iskonter
kommit i den belägenhet, att deras Skulder
vida öfverstiga Tillgängarne, skulle det synas som
Aklie-egarne, hvilka äro de rätte Gäldenärerne, icke
borde kunna göra anspråk på några rättigheter eiler
Privilegier under annat vilkor, än att de sjelfve genom
penningetillskott sätta Direktionerne i belägenhet
art kunna ordentligen uppfylla de af Direktiönerne
i Bolagens namn och å deras vägnar ingångne
förbindelser. Emellertid, och för att betaga AktieEgarne
all skälig anledning till klagan i fall Stalén
skulle öfvertaga Diskont-Liqviderne, hafva
Aktie-Egarne så val uti Götha Kanals som uti
Malmö Diskonter genom Riksens Ständers Banko-i
XJtskotts föranstaltande blifvit hörde och bestämdt
svar dem affordradt pfi följande af Banko-Utskottet
till dem framställde fråga, nemligen: Huruvida
, sedan Kreditiven på Banken till fullo blifvit
begagnade, men desse Diskonters Assignationer derutöfver
bland Allmänheten äro utelöpande, hvilka, i
brist af Fond till deras inlösen, utafBankefl blifvit
afviste, Bolagen nu voro sinnade samt sålunda
beredde och i tillfälle att vidtaga sådana medel
och utvägar, hvarmedelst de å Diskont-Verkens
61 6
Underiläniga Skrifv elser.
sMa ingångne förbindelser genom Bolagens försorg
må varda behörigen uppfyllde och , såsom
en följd deraf , Diskont-rörelsen återbringas i sitt
förra skick, lill begagnande för Bolagens räkning
under den oktrojerade liden enligt de till grund
derför utfärdade Rpglementen. Men på denna
fråga hafva Aktie-Egarne uti Götha Kanal-Bolags
samt Malmö Diskonter icke lemnat andre an
obestämda och vilkorliga svar. Enahanda fråga
är äfven framställd till Direktionen öfver Götheborgs
Diskont , i anledning hvaraf Direktionens
Eedamot , Kommerse-Rådet och Kommendören
Björnberg , med erkännande af Bolagets oförmåga
att för det närvarande och innan Diskontens tillgångar
hinna realiseras behörigen uppfylla de i
Bolagets namn ingångne förbindelser, anhållit om
biträde af Staten.
Efter en sådan föregående åtgärd hafva Riksens
Ständer icke funnit någon betänklighet att
utan Aktie-Egarnes vidare hörande företaga till öfverläggning
frågan om Filial-Diskonternes utredande
genom Statens försorg.
Utan att erkänna någon Staten åliggande
förbindelse , att ersätta Diskont-Borgenärernes förluster,
eller skyldighet, att med Diskonternes utredande
taga befattning, hafva Riksens Ständer
likväl trott Staten icke böra undandraga sitt biträde
i sist omförmälda afseende såsom, i Riksens
Ständers tanka, enda utvägen att ej allenast afhjelpa
den genom Filial-Diskonternes fall förorsakade
penningeförlägenhet utan ock förekomma
det enskilda lidande, som hannat fall skulle träffa
Diskonternes både Gäldenärer och Borgenärer,
samt
Un deri! ani ga Séfifveher.
samt ibland de sistnämnde-, hvad Assignation?!-.’
ne angår, troligen flere, hvilka tillhora den mindre
bemedlade och fattige klassen af'Medborgare.
Någon uppoffring af Allmänna Tillf,ängarne
hafva väl Riksens Stäpder funnit oundviklig så
framt de vigtiga ändamål, hvilka påkalla Statens
biträde, skola kunna vinnas; Men Riksens Stan.
der hafva tillika ansett denna uppoffiing icke bora
sparas vid ett så alldeles utomordentligt tillfälle
sorn det närvarande, enär härigenom kunna
afhöjas de till sina verkningar vida utsträckta
olägenheter, hvilka, utan Statens mellankominande
biträde, skulle med hela sin tyngd, till
Samhällets ännu större, ehuru till siffian icke
beräkneliga, förlust, återfalla på Närirgarne och
bereda tusentals nyttige och trefne Medborgares
ofärd och undergång.
I flögan åter om en sådan uppoffring och
de Allmänna Medel, hvilka härtill skulle kunna
användas, hafva Riksens Ständer, enär några Statens
enskilda medel icke äro att för detta behof
tillgå, ansett enda utvägen blifva att anlita siri
Bank; Men de hafva ock, vid begagna! j ? af denna
utväg , stadgat såsom ett oeftergifiigi vilkor,
att ett sådant biträde icke må åstadkomma någon
pernament tillökning af Sedelstocken, som kunde
blifva menlig för Bankens Kredit, den Riksens
Ständer anse icke böra, under hvilka omständigheter
sorn helst, genom några Banken ålagda nya
förbindelser skadas och förnärmas, och att således
endast temporära förskott, hvilka af iDiskonternés
tillgångar ersättas, kunna komma i fråga, hvaremot,
lill Liq vidernes verkställande, de fordringar,
Bihang till Riks-St. Prott 1817—1SrS* iv.de Sami. N',r 78 79,
618 ' Underdåniga Skrifvelser'.
Banken hos Götha Kanal-Bolags samt Malmö Dis-J
kont-Verk redan eger , till någon del torde få
uppoffras.
Götha Kanal-Bolags J Malmö och Götheborgs
Diskonters tillstånd i anseende till så väl
beloppen al Skulder och Tillgångar som desses
förhållanden till hvarannan, är val skiljaktigt;
Men de äro dock samtliga uti sådan belägenhet,
att de utan serskildt biträde icke förmå
i behörig ordning uppfylla sine förbindelser.
Så lange Allmänna Tagen kan göras lika
verksam emot ifrågavarande Diskonter som emot
hvart och ett annat Bolag, står det också hvarje Fordringsägare
öppet att i laglig ordning utsöka sin
betalning; så att det beror på Fordringsegarnes godtfinnande
att genom krafs anställande förr eller sednare
bringa desse Diskonter uti ett ordentligt Konkurstillstånd.
Inträder åter ett sådant tillstånd, kunna
följderna häraf ganska lätt inses och beräknas
Diskontpapperen, hvilka för en betydlig del ingått
uti kringlöpande penningestocken, skulle ifrån
samma stund icke vidare kunna göra någon tjenst
såsom bytesmedel utan endast blifva ett föremål,
för Spekulationer och Agiotering; Och en sådan
hastig förminskning af Rörelse-Kapitalet skulle
på Näringarne åstadkomma en menlig inflytelse.
Icke blott den klass af Fordringsegare, som i
brist af andre penningetillgångar nödgades till
ytterligt vanvärde bortsälja sine Fordringar, skul-’
le härigenom försättas i det kännbaraste lidande,
utan äfven de öfrigp Borgenärerne, hvilka kunde
afvakta en ordentlig utredning af Diskont-Mas*
sorne, skulle se sine förluster ytterligare ökade
genom en på tiden utdragen Diqvid. Diskon
-
Unde fti ani ga Skrifvelter
ternes Gäldenärer skulle komma att underkastas
den stränga, ehuru lagliga, behandling, som, vid
fordringars indrifvande för en Konkurs-Massas
räkning, alltid blir oundviklig,1 meli hvarigenom
ganska inånga Låntagare i Diskonterne skulle ifran
välstånd och trefnad försattas i fattigdom och
uselhet.
Om derför i Statens Inträde skulle kunna göras
verkande till det ändamål, sorn åsyftas, är oundgängligen
nödvändigt, att den utredning af
Filial-Diskonterne, som Staten sig åtager, blir
alldeles oberoende al Diskont-Boigenärernes profning
och godtfinnande. Ehuru motbjudande det
visserligen för Riksens Ständer varit att eris väcka
fråga, det Allmänna Lagen, under hvars helgd
Eersonliga och Egendoms-säkerheten är stahl, för
något visst tillfälle skulle förändras, anse Riksens
Ständer likväl såsom första vilkoret för Statens
befattning med Diskonternes utredande, att det
T iqvidationssätt, som af Riksens Ständer antages
och gillas, varder genom Eder Kongl. Majtts och
deras samfälda Beslut förkiaradt såsom en till ali.’
män efterrättelse gällande Lag; på det Staten,
som, i följd af dess ingångna ansvar för skulderne,
blir att anse sorti den ende Fordringsegaren
hos Diskonterne, matte komma i tillstånd att
med Gäldenärerne låta förfara så lindrigt, som,
med afseende på hvarje Gäldenärs serskilda belägenhet,
kan finnas billigt; Och skulle till stod
för ett sådant förklarande äfven kunna åberopas
en annan ganska Vigtig omständighet, den hemligen,
att,'om ock Staten skulle förhålla sig alldeles
overksam och Diskonternes tillgångar komma
att uppgifvas till ordentlig Konkurs, torde, 1
620
Underdåniga Skrifvelserl
anseende till mängden af Borgenärer och deras
spridda vistelseort samt öfriga alldeles olika förhållanden
emot hvad de äro i vanlig Konkurs,1
nödvändigheten påkalla någon eftergift
fordringars bevakande i Kagen stadgade Formaliteter.
~~ Men, då Riksens Ständer at förutnämnde
gällande anledningar funnit sig föranlåtne att föreslå
en åtgärd, sorn leder till någon inskränkning
af Diskont-Borgenärernes i Kag förvarade
rättigheter, hafva Riksens Ständer deremot trott
sig böra stadga ett så förmånligt Riqvidationssätt,
att hvarje Borgenär hos Götha Ivanal-Boiags samt
Malmö Diskonter ganska påtageligen må kunna
finna sin fördel härigenom befrämjad på ett sätt,
sorn bör utestänga allt skäl till klagan, enär Riksens
Ständer genom frivillige uppoffringar hålla
Borgenärerne skadeslöse förde icke tvetydiga utan
redan gifna ansenliga förluster,hvilka skolat drabba
detri L fall de utur nämnde tvenne Diskonters tillgångar
skolat utsöka betalning för sine fordringar.
Ur de synpunkter, Riksens Ständer sålunda
betraktat ifrågavarande ämne, och på de grunder,
Riksens Ständer nu i underdånighet yttrat, hafva
Riksens Ständer rörande Götha Kanal-Bolags,
Malmö och Götheborgs Diskonters utredning fattat
följande Beslut.
1. Staten öfvertager utredningen af Götha
Kanal-Bolags och Malmö Diskonter, hvilken utredning
besnrjes genom Riksgälds-Kontoret; hvaremot
desse Diskonters Oktrojer utan serskild ersättning
komma att förfalla.
2. Inom Fem års tid, att räkna från den dag,
da, efter föregången Kungörelse, utredningen kass.
'Un der ä ani gä Skrifvelse}*. fist
taga sin början, böra Götila Kanal-Bolags samt
Malmö Diskont-Inrättningars utestående Lån vala
i behörig ordning infordrade.
3. Alla af Direktionerne öfver Götha Kanal-Bolags
och Malmö Diskonter på Banken dragne
ordentligen bokförde och bland Allmänheten
utelöpande Assignationer skola, vid uppvisandet,
till fulla beloppet med Bankosedlar inlösas, sa
snart Kungörelse härom blifvit utfärdad.
4. Götha Kanal-Bolags och Malmö Diskonters
öfriga Kapital-Skulder jemte derå till den 1
Oktober 1817 upplupne ^Räntor liqvidera* till
fulla beloppet på det sätt, att utaf hela summan
af Kapital och Räntor, desse sistnämnde beräknade
till den 1 iste Oktober 1817» betalas En Femtedel
kontant, och för de återstående Fyra Femtedelarna
utgifva® Riksgälds-Kontorets Obligationer utan
ränta på fyra år, att räkna frän utgifningsdagen,
med En Fjerdedels afbetalning årligen.
5. De uti näst förestående punkt omförrnälde,
för Götha Kanal-Bolags och Malmö Diskonters
skulder utgifne, Obligationer, när de begagnas
till liqviderande af Lån, hvilka från endera
af desse Diskonter blifvit meddelta, må beräknas
• till fulla beloppet, hvarå de lyda.
6. Alla inom den j :ste i denne månad vid
Götha Kanal-Bolags och Malmö Diskonter uti
Lån-Liqvider endast såsom Hypotheker etnottagna
Diskontpapper, så väl Assignationer som 3
procents Reverser och på Götha Kanal-Diskonts
Afskrifning Räkningar ställde Invisningar, hvilka
af Direktionen i Stockholm äro atfesterade,
må vid slutlig Liqvid beräknas til! fulla beloppet,
hvarå de lyda, med tillägg af den å 3 pro
-
(
Underdåniga Skrifvelser.
centa Reverserne till den i Oktober 1817 upp»
lupne Ranta,
7. For GothaKanal-Bolagsoch Malmo Diskon--  ter kommer serskild redo att göras; Och deräst,
emot ali förmodan, sedan skulderne blifvit till
fullo liqviderade, Öfverskott vid någondera af
desse Diskonter skulle uppkomma, skall ett sådant
Öfverskott tillhandahållas i första rummet
Borgenärerne och derefter Aktie-egarne i dea
Disk ont, der Öfverskotta! uppkommit.
8, Utredningen af Götheborgs Diskont öfvértages
äfven af Staten och besörjes af Riks-t
gälds-Kontotet.
q. T likhet med hvad som ar stadgadt oin
Götha Kanal bolags och Malmö Diskonter, skall
Utredningen af Götheborgs Diskont vara verkstad!
inom Fem år, att räkna från den dag, då
Utredningen i Riksgälds-Kontoret är kungjord
att laga sin början; Och tili hvilken tid denna
Diskonts utestående Dan således böra vara behörigen
infordrade; hvadan några Lån-omsättningar
icke få beviljas under de sista nio månader
af den till Fem år bestämda Utredningstid,
10. Alla af Direktioneme ofver Götheborgs
Diskont på Banken dragné , Ordentligen bokförde
och bland Allmänheten utelöpande Assignationer
skota, vid upp visandet, tili (ulla beloppet
med Bankosedlar inlösas,, så snart denria inlösen
blifvit kungjord,
ti. Så framt nuvarande Di rektorer öfver Götheborgs
Diskont aflemna sin förbindelse att En
för Alla och Alla för En ansvara RiksgäldsKontoret
för all deri förlust, som Riksgälds Kontorets
vid Utredningens slut möjligen skulle kun
-
Underdåniga Skrifvelseri
6*3
lfa fa vidkännas på sitt förskott till de Räntebetalningar,
hvilka i denne punkt skola omnämnas,
komma Götheborgs Diskonts öfrige Skulder (Bäti.
kens fordran för Kreditivet af 200,000 R:dr undantagen)
jemte dertill sammanslagne Räntor beräknade
efter det uti sjelfva Förbindelserne utsätta belopp
intill d. i November 18x7 samt ifrån den
dagen eller, om Kapitalen skulle vara uppsagda
inom d. 1 Oktober samma år, ifrån förfallotiden
efter Sex procent intill den dag Liqvidationen
i Riksgälds-Kontoret innevarande år kan taga
sin början, att då godtgöras till En Femtedel
kontant och till de återstående Fyra Femtedelarne
genom Riksgäls-KontOreis Obligationer, stälde
att inlösas på fyra år, till räknande från utgifningsdagen,
med en fjerdedel årligen och sex
procents årlig Ränta.
ia. Derest åter Götheborgs Diskonts Direktörer
icke skulle vilja ikläda sig en så beskaffad
förbindelse, som n:te Punkten omförmäler,
kommer å Götheborgs Diskonts i samma punkt
nämnde skulder (undantagande Bankens fordran
för Kreditivet af 200,000 R:dr),Räntan intill Eiqvidations-dagen
, beräknad enligt ofvanstående
grunder, att då betalas kontant af Diskontens Medel
och Riksgälds-Kontoret ej taga befattning med
annat än Kapital-skulden, samt denna Kapitalskuld
att godtgöras till En Femtedel kontant och.
till de återstående Fyra Femtedelarne genom
Riksgälds-Kontorets Obligationer, ställde till inlösen
på Fyra år, att räkna från Utgifnings-dagen
, med En Fjerdedel årligen, dock utan Ränta;
och åligger, i händelse af detta Eiqvidationssätt,
Götheborgs Diskonts Bolag att, så snart
6 21
Underdåniga ISkrfivelsth
slutliga Utredningen af Diskonten slett, och innan
någon ufbetalning åt Aktie-Egare får eg*
ruin, gaida uppå samtlige danne Diskonts Obligationer
Ränta till det belopp, Diskontens tillgångar
medgifva, dock icke öfver Sex procent
om året, att räkna från den dag, å hvilken Riksgälds-
Kontorets Obligationer blifva utfärdade och
intill de dagar, då samina Obligationer till inlösen
förfalla.
13. Bankens Kapital-fordran för ICreditivet
af 200,000 R-'dr liqvideras på enahanda sätt Som
Diskontens i u* och 12. Punkterne- omnämnde
skulder. Den Banken tillkommande Ränta skall
ovilkorligen utgå efter Tre Procent om äret; och,
deräst vid Utrednings-tidens slut tillgång skulle
finnas, bör Banken, i likhet med öfrige Tordringsegare
, undfå fyllnaden i Sex procents Ränta
, hvilken dock icke utfaller förr, än Sex procents
Ränta, beräknad (ill Utrednings-tidens slut,
kunnat åt Aktie-egare utdelas.
14. De för Götheborgs Diskonts Skulder utgifne
Riksgälds-Kontorets Obligationer få användas
till fulla beloppet, hvarå de lyda, uti liqvider
af Län, hvilka från denne Diskont blifvit
ineddelta. På enahanda sätt förhålles med sådana
Götheborgs Diskont-papper, hvilka tilläfventyrs
endast såsom Hypotheker kunna derstädes
vara emottagna , dock att Räntan å Tre-Procents.
Reverserne beräknas enligt den föreskrift, som i
afseende derå bltfver till efterrättelse gällande.
15. Innan Götheborgs Diskonts samtlige Skalder
blifvit betalde eller fia 11 kontant tillgång härtill
finnes, kunna Aktie-Egare icke erhålla någon
Utdelning af Diskontvinst elier Aktie-Kapi
-
Underdånigt Skrifvelse?',
tal; hvaremot, och så snart Diskont-Bolaget5
samtlige Borgenärer blifvit förnöjde eller ock kon'
tant tillgång härtill finnes afsatt, skall det då varande
kontanta Ölverskottet jemte ailä DiskontVerket
rörande Handlingar genast till Bolaget
öfverlemnas.
16. Hvad som erfordras till de ifrågavarande
Trenne Diskonters utredning på det sätt och
i den ordning, nu stadgadt blifvit, förskjutes af
Riksens Ständers Bank och hvaröfver ordentlig
och serskild Liqvidation emellan Banken och Riksgälds-Kontoret
hvarje år upprättas.
17. Det nu antagna Liq vidations-sätt för
Utredningen af Götha Kanal-Bolags, Malmö och
Götheborgs Diskont-Inrättningar förklaras genom
Konungs och Ständers gemensamma Beslut såsom
en till allmän efterrättelse gällande Författning.
Och
18- Till Låntagares beqvämlighet inrättas
Liqvidations-Kontor i Götheborg och Malmö, hvilka
komma att stå under Fullmäktiges i RiksgaldsKontoret
inseende; Skolande så väl Bärom, sorn
livad i öfrigt angår kontrollerne på Utredningen,
föreskrifter uti Reglementet för Fullmäktige meddelas.
Dessa äro de vilkor och förbehåll , under
hvilka Riksens Ständer medgifvit Statens biträde
vid Utredningen af Filial-Diskonterne. Med anmälan
härom anhålla Riksens Ständer i underdånighet,
att Eder Kongl. Maj:t må täckas meddela
Sin Nådiga Stadfästelse å det sålunda stadgade-Liqvidätions-*ätt
samt å det om DiskontOktrojernes
upphörande gjorda förbehåll; Och
Riksens Ständer åberopa fur ulri^t de Regienen
-
fi2 6 Underdåniga Skrifvelserl
tarislce föreskrifter, som de i afseende pä ifrågavarande
Utredning för sine Fullmäktige i Riksr
gälds-Kontoret serskildt utfärda.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 238.
Uppläst och godkänd hos llidd. oell Ad, d. 11 Juli 1818.
— Prest-Ståndet d. i3 —
■— Borgare-Ståndet d. i3 — —
Bonde-Standot d. i4 — —
Riksens Ständers underdåniga. Skri]veise
angående Allmänna Magazins Inrättningens
Räkenskaper och Förvaltning,
jemte Förslag till grunder för denna
Inrättnings Organisation.
Sedan Riksens Ständer, som förskjutit Allmänna
Magazins Inrättningens Fonder, dels genom
'sine Revisorer förlidet år och dels genom
sitt Stats-Utskott granskat denna Inrättnings Räkenskaper
och Förvaltning ifrån sednaste Riksdag,
få Riksens Ständer nu i underdånighet anmäla
de ämnen, sorn härvid föranledt någon Riksens
Ständers åtgärd.
1. Uti Allmänna Magazins-Inrättningens
Hu fvudbok för år 1815, hafva funnits balanserade
under Tit et; Aldre fordringar hos Diverse
Verk för år 1810, beroende på ersättningar eller
afskrifningar:
Under dani ga Skrifvelse?! G27
hos Pomerska Fält-Kontoret R:d 254S38. 25» 4-  hos Kommittén för Krigs Arender
nas
slutliga utredning 356,078. 1. 4.
hos Förvaltningen af Sjö-Aren
derne
- - - 177,987. 7- 3*
Tillsammans R:d 559,903.33.11.
Dessa fordringar utgöra värdet för Spanroå! ,
Proviant och andre Persedlar , sorn frän Magäzins-Inrättningens
tillgångar blifvit försträckte,
dels till Svenska Arméen i Tyskland under 1805
och 1806 arens Fälttåg, dels ock till Arméen i
Sverige och Finland under x 808 och »809 -rens
krig. __ Hvad de anie förstnämnda fordrings beloppen
angår, för hvilka någon ersättning ej är att
påräkna emedan de Fonder, hvarifrån den skulle
hermas, långt före detta blifvit medtagne, finna
Riksens Ständer dessa belopp böra utur Räkenskapen
under Afskrifnings-Tuel afföras på
det Magazins-I-irättningens Redogörelse alt mer
och mer måtte blifva kurant och endast innefatta
de tillgångar, Verket eger och har att påräkna.
— Vidkommande åter fordran has Förvaltningen
af Sjö-Arenderne, synes deri böra ingå i
liqvid med Stats-Verket och alltså intill dess
balanseras uti Räkenskaperne. — Då Magazins-Inrättningen
i och för försträckningarne till de ofvannämnda
arens krigsrustningar fått vidkännas så
betydlige förluster, anse Riksens Ständer, med
anledning häraf, det uttryckliga stadgande uti
Instruktionen för Magazins-Inrättningens framtida
förvaltning blifva oundvikligen nödvändigt,
att , om Magazins-Inrättningens tillgångar
vid inträffande Rustningar eller Kustlörsvar be
-
XJiiderdäniga Skrifvelser.
hofva anlitas, Inrättningen skall härför alltid
erhålla kontant betalning till fullt belopp af hvad
försträckningarne kostat Inrättningen, och att, om
bristande medel någon gång kunde fördröja en
sådan betalning, Magazins-Inrättningen bor efter
afgifven Räkning eller Liquid njuta lika
rätt till ersättning, som kan blifva bestämd för
Enskilde Personers lefveranser.
2. Till befordrande af SpanmEls införskrifning
sistlidet år finnas från Magazins- Direktionens
Fonder Penningelån till åtskillige
Handlande i Hufvudstaden vara lemnade emot
säkerhet <*ch förbindelse å deras sida att från Utrikes
Orter införa Spanmål och, vid den samrnas
hitkornst, inom viss tid erbjuda den till Allmänna
Magazins-Direktionen, som då egde öppet
att antaga anbuden efter gångbart pris eller
i vidrigt fall återfordra penningarne med derå
upplöpande 6 procents ränta. — Ehuruväl denna
Magazing-Direktionensåtgäid varit föranledd af en
noga kännedom om Landets tillstånd och grundad
på det syftemål att i möjligaste måtto afvärja
brist på Spanmål, och ehuru någon förlust
ä nämnda Lån ej blifvit Magazins Inrättningen
tillfogad, emedan Lånen med upplupen ränta äro
till Direktionen åter inbetalda, anse likväl Riksens
Ständer till Magazins - Direktionens framtida
efterrätttelse böra stadgas, att, i händelse Landets
gagn och bästa vid något tillfälle kunde befordras
genom det enskilde personer mot säkerhet
erhölle förskotter eller penningelån från
Magazins - Fonden till verkställande af Spannmåls
uppköp på Utrikes orter, sådana uttryckliga
vilkor och bindande förbehåll dervid alltid skola
Underdåniga Skrifvelser.
fästas , att Förskotts- eller Lån-tagaren ovilkorligen
åligger införa det betingade Spanmalsbeloppet,
och att det med så beskaffade Lån ^syftad®
ändamål således ingalunda kan ryggas eller om
intet göras.
3. Vid granskning af de från Länen till
Magazins-Direktionen ingångne F.äkningar öfver'
erhållen Undsättnings Spanrnål, hafva de utestående
Lånen funnits icke i allmänhet med Eestlängder
verificerade, hvilket ock genom nu gällande
Författningar icke vai;it uttryckligen föreskrifvet:
Och, emedan utan sådana Verifikationer
någon säkerhet ej gifves, att de balanserade
Summome hos Undsättningscagarne verkligen
innestå, anse Riksens Ständer hädanefter den
Författning nödvändig , att de Spanmåls-understöd,
hvilka Uudsättningstagarne ej mäkta genast
betala, utan dermed erhålla anstånd til! vissa
bestämda tider, må, enär Redogörelse deröfver
till Magazins-Direktionen ingifves, med vederbörligen
attesterade Restlängder bestyrkas på sätt
och i den ordning Uppbörds - Författningarne
stadga.
4. Den eftergift, Eder Kongl. Majit i Nåder
beviljat åtskillige utfattige Inbyggare i Elfsborgs
och Wermlands Län för Spanmåis - understöd,
som de från Magazins Inrättningen erhållit,
har väl varit föranledd af Låntagarnes
utblottade tillstånd, hvarom vanliga undersökningar
enligt Författningarne föregått : Men Liksens
Ständer tro det blifva för Magazins - Fonden
ganska äfventyrligt om Undsättnings - Spanmål,
utan i yttersta nöd, utlemnas till andra än
»ådane Låntagare, som kunna förskaffa säkerhet;
630 ' Underdåniga Sbrifvelser.
Och Riksens Stander anse derför uti Insruktionen
för Magazins - Inrättningen böra föreskrifvas
varsamma och försigtiga utvägar, som ovilkorligen
skola följas enär eftergifter a unclfångna
Spanmäls-Ijån någon gång af serdeles förekommande
omständigheter oundvikligen mäste beviljas.
5, Som Eder Kongl. Maj:t pä Riksens Ständers
underdåniga anhållan bifallit, att en så kallad
Tablå, som visar Utslaget äf Magazins-lnrättningens
afslutade Räkenskaper , må årligen från
Trycket till Allmänhetens kännedom utgifvas,
anse Riksens Ständer i sammanhang dermed till
en nyttig upplysning äfven böra tryckas ett kort
Sammandrag af JLandshöfdingarnes Årsväxt -Berättelser
tillika med en uppgift på de priser, hvartill'
Spanmåls-Upphandling inom Riket blifvit af
Allmänna Magazins-Direkliooen verkställd; Äfvensom
i Riksens Ständers tanka, är nödigt, att
genom, Magasins-Direkiionen verkställd; Äfvensom,
i Riksens Ständers tanka, är nödigt, att genom
Magazins-Direktionens försorg författas en
Förordning eller Kungörelse, som i ett sammanhang
utvisar de rättigheter och skyldigheter, vederbörande
hafva att tillgodonjuta och iakttaga
vid Spanmålsaflefvereringar och emottagningar
tili och ifrån Kronans Magnziner, för att, såsom
en ständig Författning, i Ivyrkorne årligen på
visse bestämde tider uppläsas och vid hvarje Magazin
till Allmänhetens efterrättelse och kännedom
anslås.
6. I betraktande af egentliga orsakerne till
de förluster, som uppstått å Allmänna MagazinsInrättningens
Rörelse åren 1813, 1814 och 1815,
Underdåniga Skrifvelser.
lafva Riksens Ständer ansett sig böra inga i en
närmare undersökning, om icke genom någon
förändring af Magazins-Direktionens Redogorelsemethod
åtminstone de förluster för framtiden
skulle kunna afböjas, spm hittills synas föranledde
deraf att åtskilige Magazins-Utgifter icke blifvit
lagde å Spannmåls lagret samt följaktligen ej
kunnat i prisberäkningen ingå och på sådapt sätt
Inrättningarne godtgöras. -- Efter den Räkenskapsform,
som för Magazins*Redogörelsens författande
nu följes , fördelas de vid ett Magazin förefallande
Utgifter under Tvenne serskilde Afförings-Titlar
, nemligen: först sådane som uti Kåikul
påföras Magazins-lagret och dernäst så kallade
Generelle Urgifter hvilka gravera Magazins-Fonden
i allmänhet. Hvad de förstnämnde beträffar, som
utgöras af Frakter, Bärare- och Mätare-penningar
, Magazins-Hyror, Förmalnings- och Sädeätorknings-kostnader
m. rn. eller med ett ord alla
sådana Utgifter, som i och för Spanmilens vård,
transport eller förmälning kunna ega rum , läggas
desse kostnader till Spanmålens inköps- eller
anskaffnings-pris och komma på detta sätt vid
skeende Utlefvereringar Inrättningen till godo. Beträffande
åter de sistnämnde eller de så kallade
Generelle Utgifterne, sorn bestå af Uppbördsmäns
Aflöning, Hus- och Magazins-Reparadoner samt
Rese- och Traktaments-penningar m. m., påföras .
de Magazins-Inrättningens kostnad i allmänhet
och ingå följaktligen ej i Spanrnålens-värdes beräkning.
— Enär alltså desse sistnämnde kostnader
utgöra en gravation för Magazins-fonden , synes
den förändring i Räkenskapen både riktig och
nödvändig, att äfven de läggas på sjelfva Maga
-
Underdåniga Skrifvelser.
zins-lagret. Härigenom har Magazins-Inrättnin*
gen vid skeende Spanrnåls-Utlefvereringar a(( påräkna
ersättning för alla vid ett Magazin förefallande
Utgifter utan undantag; Och härigenom
skall den väsentliga fördel allt tner och trier befordras
, att Magazins-Inrättningen bär sig sjelf
och dess Fonder oförminskade bibehållas till de
ändamål, hvarför desamma af Riksens Ständer
blifvit anslagne. För Magazins-Direktionens och
dess Tjenstmäns Aflöning, för Transport, Förlaster
och andra Allmänna Utgifter, hvilka ej till
någon speciel Magazins-rorelse kunna hänföras,
anse Riksens Ständer full ersättning böra vara
att påräkna genom Bränvins-bränningens bedrifvande
i Stockholm och genom Arrende-Afgifter
för Bränvins-brännings-rättigheten i Städerne Götheborg
och Carlskrona
7. I sammanhang med den föreslagne förändringen
i sjelfva Special-Räkningarne , och da
Magazins-Direktionens befattning utgöres af 2:ne
serskilda åligganden, det ena innefattande Inrättningens
skyldighet att emottaga och utlefverera
Spanmål för Stats-Verkets räkning, och det andra
dess befattning såsom Nationel Handels-anstalt
, tro Riksens Ständer det vara nödigt, att
serskilde Hufvud-Böcker fcr dessa olika delar
uppgöras, hvilka sedermera i en General KapitalRäkning
skulle kunna sammandragas. Genom
detta Bokföringssätt komme Utslagen af Verkens
serskilde befattningar att visas, till en i mångå
fall nyttig och nödvändig kännedom; och genom
cie på desse Böcker grundade Vinst- och Förlustafräkningar
, så inrättade i afseende på Verkets
handels
-
Under Hani ga Sinfveiner'.
63 3
handelsrörelse, att å ena sidan upptogs till hvad
pris den af Landet uppköpte Säd uppätt, Fraktkostnader
och öfrige i och för Spanmålen hafde
utgifter inberäknade’, och å den andra till hvad
belopp Spanrnålen afyttrats, skulle ali upplysning
erhållas om Mägazins-Inrättriingens tillstånd och
dess förvaltning samt Revisionen af Verkets Räkenskaper
med mera lättnad kunna verkställas.
8. Så beskaffade förluster, sorn dera Magazins-Ir.
rättningen fått vidkännas dels å gjorde utléfvereringar
till Stockholms Stads Bagare-Erabete,
Mariaa Fattighus m. m. dels ock å öfvertagandet
af den Spanmll, som genom Stats-Rådet m.
rn. Grefve von Plåtens försorg blifvit ttpphandlad ,
finna Riksens Ständer kunna afböjas och förekommas
enär sådane föreskrifter för Inrättningens
förvaltning meddelas, att Fonderne icke få användas
till andra bidrag eller till ingående af andra
förbindelser och aiaganden, än dero, som stå
uti ett direkt sammanhang med föremålen för Inrättningens
Organisation. — I afseende pa de förluster,
sorn Magasins-Irirättning^n redan fått och
Simu får vidkännas å försäljningen af Råg till
Stockholms Bagare-Embefe i ändamål att bibehålla
det Grofva Brödet vid ett nedsatt Taxepris
hafva Riksens Stander, då dessa förluster äro en
följd af Inrättningens förvaltning, ansett dem
böra i Räkenskaperne afskrifvas, på det de ej t
genom deras intagande i Vinst» och Förlusl-afräkningarne
, måtte oriktigt förblandas med de utslag
, som uppkomma af Magazins-Inrättningens
öfriga Spanmåls-rörelse.
9. Arrende-afgiften för Bränvins-bränningsBihang
till Riki-St, Fröt. 1317-1818' loUe Sami. N:r go, gi.
634 '« Underdåniga Skrifvelserl
rättigheten i Carlskrona Stad anse Riksens Ständer
böra till Magazins-Fonden ingå och de ytterligare
åtgärder vidtagas, hvarigenom för ifrågavarande
rättighets utofvande inom sjelfva Staden ,
någon inkomst blifver att påräkna.
jo. Upphandlings-sättet af Inhemsk Span»
inål, då tillräcklig mängd till undsättningar och
andra behof icke kan erhållas genom sådana uppköp
, sorn hafva för afsigt att upprätthålla Spanmålsprisen,
finna Riksens Ständer böra bero på
Magazins-Dirsktionens pröfning och, med beräkning
af den största möjliga förmån, lämpas efter omständigheterne,
likväl med alla d« Kontroller som verificera
förhållandet och sålunda, att Direktionen
i dess Protokoll ovilkorligen och till undvikande
af ansvar omständligen intager alla de skä,l, hvilka
föranledt och grundat Besluten om sättet att
med dylike Upphandlingar till väga gå.
11. I afseende på Forselskyldigheten af Kronans
Afrads- och Tionde-Spanmål, få Riksens
Ständer hos Eder Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att de i detta ämne utkomne Författningar
måtte förklaras lika gällande för den RänteSäd
, hvilken är Kronan behållen, som för den,
hvilken till Indelningshafvare och andra behof
blifvit anslagen, och att alltså ^lagasins Direktionen,
sorn eger disponera och redovisa förstnämnde
del af Sädesskatten, måtte i afseende på Forslings-skvldigheten
i Nåder anbefallas ej vidare utsträcka
rättigheten till Afrads- och Tionde-Spanmålens
infordrande från Räntegifvare, an Kongl.
Kungörelsen den 20 September 1815 stadgar och
förmår; I sammanhang hvarmed Riksens Ständer
våga framföra sin lika underdåniga begäran om
Un derdd ni ga Shrifvehér.
<»35
förnyad Nådig befallning till Mägaieins-Direktioren
att utan vidare tidsutdrägt författa och Eder
.Kongl. Majus Nådiga skärskådande underställa det
Förslag till ständig reglering af Forslings besväret,
hvarom Direktionen J Kongl. Brefvet den 7
Nov. 1811 en sådan befallning erhållit.
12. Angående Uppbördsmäns rättighet att tillgodonjuta
så kallade Besparde Afskrifnings procent
eller Öfverskott, innefatta Riksens Ständers
lie visorers d. 20 November förlidet år afgifne Berättelse
om granskningen af Allmänna MagazinsInrättningens
Styrelse och Förvaltning sådane
grunder , hvilka t fråga om Öfverskottens godtgörande
synas böra af vederbörande iakttagas;
Och , i öfverensstämmelse med samma Berättelse,
vilja Riksens Ständer hos F.d, Kongl. Majit i underdånighet
anmäla följande Förslag till ändring i
3. §:n 8- Morn. af Kongl. Afskrifnings-Reglementet
år 1812. ”Då den här bestådde Afskrifning
”blifvit Uppbördsmannen till godo beräknad, sva”re
han derefter för all å Uppbörden uppkom”mande
brist. Uppbördsmannen vare vid ansvar
”pligtig a,t ej i Räkenskaperne afföra annan Persedel,
än som reqvirerad blifvit, och åligger det
”äfven Reqvirenlen att icke meddela qvittens å
”annan Vara, än den han från Magasinet utbe”kommit.
I den händelse någon så stor Reqvi”sition
skulle från ett Magazin göras, att den befintlige
Behållningen , sedan Afskrifningen blifvit
beräknad, icke finnes tillräcklig, är Uppbördsman
skyldig atk derom genast göra anmälan hos
■” närmaste Förman , eller Autorité, och får tJpp”bördsmannen
icke af den möjligen i behåll varande
”Afskrifningsprocenten fylla JKeq visitions-beloppet,
63G
Underdåniga Skrifvelseri
”innan den Embetsman^ hos hvilken anmälan ät
”gjord, pröfvat nödigt att antaga Uppbördsman-^
”nens erbjudande , i hvilket fall honom åligger
”att deruppå aflemna Upphandlings-Räkning, sora
”liqvidera* endera efter Magazins-medelvärde el”ler
gångbart pris, hvilket sorn för Kronan är
”lindrigast. Eger Uppbördsman vid årets slut
”något Öfverskott af dess Afskrifnings-procent,
”inlösas de af Kronan efter enahanda grund, sorn
”nyssnämnd är.” Hos Eder Kongl. Maj:t anhålla
Riksens Ständer i underdånighet, det Magazins-Direktionen,
som fått sig uppdraget att utarbeta
Förslag till ett nytt Afskiifnings-Reglemente
, äfven kunde undfå Nådig befallning att vid
Författningens föreslående iakttaga hvad i afseende
på Afskrifnings-procents eller Öfverskott* Liqviderande
i öfverensstämmelse härmed blifvernödigt
att stadga och förordna.
13. Magazins-Inrättningen9 fordringar i Fin*
land finnas , enligt Direktionens senast afslutade
181S års Hufvud-Bok, uppgå till ett saramanräknadt
belopp af 507,294 li:dr J skilling 10 rungt.
I afseende på indrifningen af de fordringar
hvarför ersättning möjligen ian vara att förvänta,
synas alla Nådiga åtgärder vidtagne; Mende
betydligaste beloppen, efter Räkenskapernes föranledande,
äro af sådan egenskap, att ersättning
derför icke lärer kunna påräknas, dels emedan
ingen säker grund gifvits för fordringarnes bestämmande,
helst för alla Magazjns-Inrättningens
Förråd och Tillhörigheter i Finland, utarb för
Kovisa och Warkaus Magazin, inga Slut-Redogörelser
inkommit, utan Magazins-Direktionens Hufyud-Böckei
måste i derute del grunda sig på här
•Z7n.derda.nlga
Sppgjörde Sarmnandrags-Räkningar, författade efter
de förhållanden, som voro före Krigets utbrott,
af orsak att Ffnske Redogörarnes Räkenskaper i allmänhet
ej sträcka sig längre än till Andra och Tredje
qvartalen år 1807, dels ock att fleie ford ringsposter,
såsom värdet för Hus, Byggnader och Jord
m. rn., icke synas kunna vara ersältningsgilde. Vid
sådant sakens sammanhang föranlåtas Riksens Ständer
till Ed. Kongl. Maj:t framföra underdånig anhållan
om Nådig befallning till Magazins-Direktio.
nen att öfver nämnde fordringar till Eder Kongl.
Majit inkommå med en utförlig Balans-Relation, på
det Ed. Kongl. Majit derefter i Nåder må täckas
förordna för hvilka af dessa fordringar ersättnings-anspråken
bÖTa fullföljas, och för hvilka åter
Eder Kongl. Majit anser någon ersättning icke
kunna ega rum samt hvilka fördenskull böra utur
Räkenskapen afföras. Härigenom synes ett
snarare slut i afseende på indrifningen vara att
förvänta samt all onödig och vidlyftig balansering
i Magazins-Direktionens Räkenskaper kunna tili
en betydlig lättnad vid Hufvud-Böckernes författande
undvikas.
Bland Statens fyrfaldiga Ekonomiska Verk och
Förvaltningar är ofelbart Allmänna Magazins-Inrättningen
en af de angelägnaste och mest maktpåliggande.
Sveriges Sädes-afkastnimg, som i anseende
till Euftstrekets ombytlighet oftast omväxlar
emellan behofvens och öfverflödets ytterligheter, och'
Eandets geografiska läge, hvilket försvårar kommunikationerne,
påkalla en Allmän Inrättning, sorn,
då den i sädes,rikare ^Landskap befordrar Span måls»
afsättningen samt derigenom underlättar Jordbru
-
638
Underdåniga Skrifvelse^«
ket och roed verkar lill dess förkofran, tillika af
inhemsk Span mai bereder undsättnings - lager
för de Landskap , hvilkas egne sädestillgångar
merendels äro otillräcklige för inbyggarnes
inäst oumgängliga behof. An för denna lika vidsträckta
som grannlaga hushållnings - anstalt , på
hvars rigtiga utförande Landets allmänna yäl i
så hufvudsaklig måtto berof, bestämda och efter
ändamålen lämpade föreskrifter måga meddelas ,
anse Riksens Ständer utgöra ett vigtigt ämne
för sin pröfning,
Riksens Ständers Stats-Utskott, sorn erhållit
underrättelse > det dén Kommitté , hvilken
Eder Kongl. Maj:t, i anledning af Riksens Ständers
vid i H15 års Riksdag yttrade önskan , i
Nåder förordnat till Allmänna Magazins-Inr itningens
Organisation , ännu ej med siria arbeten
så fortskridet, att någon fullständigare upplysning
deraf kan hemtas, har, på grund af en
noga tagen kännedom om de författningar och
serskilda föreskrifter, hvarefter Allmänna Magazins-Inrättningen
nu styres och förvaltas, utarbetat
ett Förslag till Allmänna Magagins-Xnrattmngens
Organisation.
Emedan Riksens Ständer försträckt Fonderne
till Allmänna Magagins-Itträttningen och följaktligen
böra ega säkerhet på deras förvaltande och användande
till de ändamål, hvarför de blifvit beviljade,
samt Magazins-Xnrättniugenejkan uppfylla sin
bestämmelse så vida sakte och gifne grunder
för Inrättningens åtgärder och företag ej läggas,
hafva Puksens Ständer ansett med’ sin både rätv
tighet och skyldighet förenligt, att för Allmänna
Magazins-Inrättningen, såsom Nationel Handels
-
Under (länl ga Skrifvelser.
anstalt betraktad, stadga och bestämma sådane
grander, hvilka, då. de i allmänhet innefatta
Verkets hufvudsakliga åligganden, tillika utgöra
vilkoren för penningeanslagetts disposition och
Magazins-Inrättningens derpå beroende fortfarande.
Deremot hafva Riksens Ständer funnit utarbetningen
af en på desse grunder byggd fullständig
reglementarisk Instruktion, huru i Verkets
alla Styrelsegrenar och Ekonomiska delar
tillgå bör, icke tillböra sin befattning och ej heller
kunna medhinnas, utan alltså böra i underdånighet
öfverlemna* till den åtgärd, Eder Kongl.
Maj:t kan i Nåder jj|öfva nödig. Likväl , och
som någon verkställighet icke följt uppå det
Nådiga Förordnande i afseende på Magazins-Trtrattnirigens
Organisation, sorn Eder Kongl. Maj't
behagat vidtaga i anledning af Riksens Ständers
vid 1815 års Riksdag enhälligt yttrade underd.
önskan,och ehuru Eder Kongl. Maj:t vid den förnyade
underd. anhållan , Riksens Ständer härom
nu framföra, Nådigst lärer täckas åt detta
för Landets allmänna väl så vigtiga Ärende lemna
sin synnerliga uppmärksamhet, kunna Riksens
Ständer icke underlåta i underdånighet
tillkännagifva, att de Fonder, som Riksens Ständer
till Magazins-Inrättningen anslagit, blifvit ofverlåtne
i den fasta öfvertygelse och underdåniga
tillförsigt, det bestämde föreskrifter för Inrättningens
åligganden må varda i Nåder meddelade,
hvarförutan densamma ej kan uppfylla sin vigtiga
bestämmelse i afseende på så väl Åkerbrukets
förkofran som Landets betryggande för Hungersnöd
vid inträffande Missväxter, och att, i vidar©
saknad af sådane föreskrifter, Riksens Stan
-
640
Underdåniga Skrifve!ser.
der anse denna Riksgagneliga och af nödvändigheten
högt påkallade Inrättning böra förfalla, enär
det till Allmännas bästa hellre fordrar, det Fottderne
för Inrättningens bedrifvande må upphöra
då för dess förvaltning sådane Instruktioner och
Föreskrifter ej blifva gifne, hvarigenom de med Magasins-In
rättningens åsyftade ändamål kunna vinnas.
Det Förslag till Allmänna Magazins-Inrattningens
Organisation, som Stats-Utskottet upprat”
tat och Riksens Ssänder till alla delar gillat, jemte
en serskild Antekning, som visar huru sjelfva
föreskrifterne i alla Ma , izins-Inrättninge-ns ekonomiska
delar sjmas' böra utarbetas, få Riksens
Ständer nu till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna på det en länge saknad reglementarisk
Instruktion för Allmänna MagazinsInrättningen
enligt de i nämnda Förslag stadgade
grunder och med ledning af berörde Ajitekning
må i en systematisk ordning och med all erforderlig
fullständighet varda till kraftig handlägga
ning i Nåder anbefald, hvarom alltså Riksens Ständer
hos Eder Kongl. Maja i underdånighet anhålla.
Med den förutsättning Riksens Ständer hår
ofvan anfört, hafva de , pa sätt äfven Forslaget
till de allmänna grunderne utvisar, beviljat, att.
de under 1815 års Riksdag för Allmänna Magazins-Inrättningen
anslagne En Million Riksdaler
och under vissa vilkor ytterligare En Million
eller tillsamman Två Millioner Riksdaler
Banko, allt med vanlig Diskont-rättighet i Banken
i afseende på den räntebetalning af 3 procent,
som å dessa anslag bör ega rum, må än vidare
fortfara, med tillagd successiv disposit ionsrätdghet
öfver den sednare Miliionen, utan andra för
-
Underdåniga Skrifvelsér'.
behåll, ari när Inrättningens behof c!et fordrat
och anmälan i sådant afseende göres hos Eder
Kongl. Majit, som då, efter Stats-Rådets hörande,
lärer i Nåder täckas om dispositions-rättigheten
förordna.
För öfrigt, och då de under Magazins-Direktionen
lydande Uppbprdsmän i allmänhet ej
ega större Eön än 166 Ridr 3* skill. Banko årligen
samt 33 Ridr 16 sk. i Hyshyremedel och
de med sådana högst otillräckliga Aflöningsvilkor
ej kunna hafva sin bergning, samt måhända
härutinnan förnämligaste orsaken igenfinnes till
desse Uppbördsmäns ofta öfverklagade origtiga
förfaranden, få Riksens Ständer till Eder Kongl.
Majit i underdånighet öfverlemna, att i Nåder
låta reglera och bestämma Aflöningen för Magazins-
Bränneri- och Bageri-Staterne, lämpad efter
tjensternes beskaffenhet och öfriga förhållanden,
så att desse Tjenstmän och Betjente kunna blifva
någorlunda belåtne, hvaremot Tillsynen öfver
deras Befattningar bör än mera skärpas samt
alla oredliga och egennyttiga företag på det allvarsammaste
till näpst och ansvar befordras.
Slutligen , och i afseende på den säkerhet,
Riksens Ständer, enär de förskjutit Fonderne till
Allmänna Magazins-Inrättningen, böra å sin sida
ega, att medlen användas och förvaltas i den
ordning och på det sätt som vederbör , och det
tillfälle, Riksens Ständer derjemte städse böra
hafva att kunna förekomma möjliga missbruk eller
öfverträdelser af de grunder’, som föf dispositionen
af desse Fonder blifvit lagde, finna
väl Riksens Ständer, att, då Magazins-Inrättniragens
Öfverstyrelse erhåller en bestämd Instruk
-
6.J % Underdåniga Skrif velter.
tion, och denna Öfverstyrelse såsom öfriga All»
manna Civila Verk endast eger emottaga Eder
Kongl. Majus Nådiga bud och befallningar genom
Dess Kans!i-Exp'editioner, i vanlig ordning af
vederbörande Stais-Sekreterare contrasignerade ,
innefattas uti det af Riksens Ständer redan antagna
sätt att verkställa granskningen af Verkets
Räkenskaper och Förvaltning samt uti de för
Riksens Ständers Revisorer i detta fall meddelta
stadganden sådane efterrättelser och föreskrifter,
sorn äro tillämplige och fullständige deräst
Verkets Öfverstyrelse finnes icke hafva rätteligen
förfarit eller finnes hafva handlat emot Inrättningens
bästa och fördel: Men i en så oförmodad
händelse, att vilkoren för penningeanslagens
begagnande blefve uppenbarligen öfverträdda
och de meddelade Fonderne genom sådane
större felsteg komme att förminskas eller
ock alldeles förskingras, hafva Riksens Ständer
ansett den för deras Revisorer utfärdade Instruktion
böra bestämdt innehålla hvad Revisorerne
i thy fall ega å Riksens Ständers vägnar vidtaga,
samt derför uti sammaj Instruktion beslutit
det tillägg, att, om Revisorerne under granskningen
af Magazins-Direktionens Räkenskaper
och Förvaltning finna de af Riksens Ständer vid
denne Riksdag stadgade grunder för förvaltningen
af det fran Banken erhållna Kreditiv vara
uppenbarligen öfverträdde, må Revisorerne, i
ett sådant oförmodadt fall, ega rätt hos EankoFullinäktige
inhibera utbetalningen eller i vanlig
väg påbjuda indrifningen af Kreditivet till
det belopp , att blott halfparten deraf återstår ,
likväl med den modifikation , att Beslutet härom
Underdani^a Skrifvelsetfi 643
skall vara genom omröstning Rifallet af Två Tredjedelar
bland Revisorerne, att aldrig mer an hälften
af Kreditivet
bera» eller indragas, och att tiden för denna inhibitions
verkställande må af Revisorerne bestämmas,
på sätt de finna nödigt och lämpligt, då någon våda
af en slik åtgärd icke synes kunna befaras , samt
s’utligen att Revisorerne om förhållandet böra hos
JEder Kongl,/Majit göra underdånig anmälan.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 239.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Åd. d, 7 Juli 1818,
— Prest-StSndet d. 7 — —
— BorgareStåndet d. 7 — —
— Bonde-StSndet d. 8 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse angående Liqviden om Rikets
Utländska Gäld.
Ifrån Sitt Stats-Utskott hafva Riksens Ständer
fått del af Eder Kongl. Majits Nådiga Skrifvelse
d. 23 December förlidet år angående Eiqviden
om Rikets Utländska Gäld , samt derjem.
te erhållit underrättelse om den Nådiga Skrifvelse,
Eder Kongl. Majit d. I& Mars innevarande
ar till Fullmäktige i Riksgäldä-Kontoret i detta
ämne ytterligare aflåtit.
Då Riksens Ständer såmedelst inhemtat den
Nådiga omsorg, Eder Kongl. Majit haft ospard till
liqviderandet af denna Utländska Gäld, få Riksens
Ständer härmedelst betyga sin underdåniga
644 Underdåniga Skrifpelser!
•vördnad och tacksamhet för de åtgärder, Ede*
'Kongl. Majit i sådant afseende i Nåder vidtagit.
Riksens Ständer framhärda SCc.
v N:r *40.
Uppl. och godkänd hos Ridd. och Ad. den 7 Juli 18x8.
—<■ Prest - Ståndet d.’ 7 — —
— BorgareStåndet d. 7 — —
— Bonde- Ståndet d. 8
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
Försäljning af Kolonien St. Barthelemy.
Eder Kongl. Majit har uti Nådig Skrifvels®
d. 18 sisth Juni, ej mindre af uppmärksarnke-t på
den möjligen sig företeende större nytta för Moderlandet
, som Kolonien St. Barthelemys på förmånliga
vilkor verkställda afträdande kunde med*
föra, an ock af flera andra Politiska skäl , dem
Eder Kongl. Majit nu ansett sig icke kunna gif.
va tillkänna , meddelat Riksens Ständers Stals-Utskott
Sin afsigt att, i händelse denna Koloni
skulle på lika billiga vilkor så för_ Moderlandet
som för Kolonien till en främmande Makt kunna
afträdas , en Afhandling i sådant afseende genast
ingå, under vilkor att använda äfkastningen
af den derför inflytande Summa efter de i Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse den 15 Maj
1812 fastställde grunder.
Riksens Ständer, med hvilkas tänkesätt Edes
Kongl. Majit förmodat den sålunda yttrade Nådida
afsigt instämma , hafva, med öfvertygelse att
Eder Kongl. Majit insett fördelarne vid en sådan
åtgärd och besluter det som närmast länder
Underdåniga Skrifvelser.
6 4 5
till Rikets basta , velat i underdånighet erianna
och samtycka hvad Eder Kongl. Maj:t i Nåder
sålunda funnit för godt, i synnerhet då Eder Kongl.
Maj;t såsom ett vilkor härvid täckts antaga, att
det Kapital, hvilket för denne Ultramarinske Besittning
må kunna erhållas, alltid blifver att anse
såsom en Sverige tillhörig Fond, som allena
mot säkerhet kan använda» till större eller mindre
del i och för ändamål, dem Eder Kongl.
Majit fin*er instämma med detta Rikes föidel
och gagn. Dock få Riksens Ständer derjemte i
underdånighet förnya det i deras ofvan åberopa"
de Skrifvelse gjorda förbehåll, att Svenska Statsverket
icke må belastas med någre Utgifter i och
för det serskilda Departementets elier Tjenstmännens
underhåll, »om tillhöra ifrågavarande Kqlonis
Styrelse.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 241.'
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 8 Juli 1818,
1’rest-SlSndet d. 8 — —
— Borgare-Ståndet d. S — —
-— Bonde-Ståndet d. It — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af Dess förnyade Nådiga
Skrifvelse om Bidrag från Allmänna
Magazins-Inrättningens Fonder till förekommande
af stegring i priset ä
Groft Bröd för Hufvud stadens obemedlade
Folk-Klasser.
Sedan Riksens Ständer, lill svar på Eder Kongl.
646
Underdåniga Sirifvelter,
Maj:ts Nådiga Proposition af d. 17 December för+
lidet år, genom underdånig Skrifvelse d. 23 sist*
lidne Maj medgifvit, att den, till förekommande
af stegring i priset å Groft Bröd för Hufvudstadens
obemedlade Folk-klasser, Bagare-Embetet
i Hufvudstaderr ilrån Allmänna Magazins-Inrättningen
lemnade Spanmålp-undsättning må fortfara
och med nästlidne Maj månads ingång ökas till
> 2000 Tunnor Råg i månaden efter hittills bestämdt
pris 8 R:d>■ Banko Tunna för Oriad eller
9 R:dr för Riad Råg, men derjemte förklarat ,
att desse utlefvereringar borde alldeles upphöra
nied instundande Augusti månatis utgång, har
Eder Kongl, Maj:t i Nådig Skrifvelse d, 3 sisth
Juni å nyo framställt nödvändigheten för Eder
Kongl. Majit att , då sådant af Ed. Kongl. Majit
pröfvas nödigt,kunna äfven för framtiden tillita Allmänna
Magazins-Inrättningén om de undsättningar
af Spanmål till nedsatt pris, som det åsyftade
andamålet skall oundgängeligen fordra.
Vid öfvervägande häraf hafva Riksens Stan
der funnit , att närvarande tidpunkt väl bevisar
nödvändigheten af en Allmän Magazins-Inrättning,
genom hvars riktiga och ändamålsenliga
åtgärder Landets behöfvande Inbyggare kunna
tryggas för brist och hungersnöd; Men, lika nöd.
vändigt det synes vara , att af Landets egne sädestillgångar
kunna i behofvets Stund bispringa den
nödlidande , Ilka vigtigt är det ock, att icke genom
allt för långt utsträckte omsorger förminska
den arbetshåg och omtanka, hvarje enskild bör
använda för sin bergning.
Att Hufvudstadens mindre bemedlade Invånare
skulle på Statens bekostnad njuta en stör
-
i
Underdåniga Skrifvelser
647
j-e förmån än Rikets öfrige, anse Riksens Ständer
icke rättvist; och föJjderne deraf skulle i betydlig
nian kunna locka Landtmannen alt öfvergifva
sitt egentliga yrke för att njuta en sadan
för honom hittills okänd fördel. Stockholms arbetande
Folkklasser eller de, som af ifrågavarande
understöd egentligen böra komma i åtnjutande,
befinna sig, i Riksens Ständers tanka, uti
vida bättre belägenhet än deras vederlikar både
i Rikets öfrige Städer och i synnerhet på Ilandet
, emedan i Hufvud - Staden den arbetsför
re alltid eger tillgång på arbete och förtjenst
H ans daglön bestämmes gemenligen af priset
på Underhålls-Artiklar ; och i en ort, som här beständig
tillförsel från nästan alla Rikets Landskap
och äfven ifrån Utrikes Ort, gifves för Arbetaren
i alla afseenden en lättare utväg till för.
skaffande af ett nödtorftigt uppehälle än annorstädes.
De fattige af Hufvud-Stadens Invånare
åter, sorn af ålder, skröplighet, sjukdom eller
kroppslyten äro dels alldeles vanföre och dels
oförmögne till strängare arbete, intagas, vårdas
och sysselsättas i här befintliga mångfaldiga Hospital,
Fattighus, Arbets-Inrättningar och andra
Milda Stiftelser.
Dessutom synes anledning vara att befara ,
det Eder Kongl. Majtts Nådiga afsigt med ifrågavarande
understöd kunde missbrukas och egentliga
ändamålet förfelas, helst ovisst vore om elen
hjelp, som ämnades de behöfvande, verkligen
lomme dem till godo. En bedröflig men sann
erfarenhet visar, det egennyttan gerna nyttjar
tillfället att rikta sig på det Allmännas bekostnad,
»är kontroll deremot icke eger rum ; Och Rik
-
648 Underdåniga Skrifvelserl
sens Ständer anse omöjligt att utröna om den är
verkligt behöfvande, som vid Bagarebodar infinner
sig till Brödhandel, samt således icke heller
kunna förekomma» att äfven de förmögne håde i
Stockholm ock kringliggande Landsorter begagna
förmånen af det nedsatta priset; äfvensom någon
kontroll icke lärer kunna befordras, att ali den
Råg, sorn utlemna® från Kronans Magaziner , i
detta ändamål blifver använd endast till Groft
Bröd åt fattige, enär ingen Bagare kan hindras
att efter vid qvarnen anställd siktning och skrädning
nyttja sine flere sorter mjöl på det sätt,
honom behagar och han förmånligast finner.
Af alla dessa skäl, och ehuru Riksens- Ständer
i underdånighet vörda den ädla afsigt och
ömma omvårdnad, söm röjer sig vid Ed. Kongl.’
Maj:ts Nådiga framställning om utvägar att bibehålla
det Grofva Brödet vid ett nedsatt pris i
Ha fv udStaden, finna Riksens Ständer sig likväl
icke kunna bifalla en sådan undsättnings -åtgärd,
som för öfrigt ingalunda vore förenlig med Magazins-Inrättningens
'åligganden och skulle medföra
en årlig betydlig förlust, hvilken ej kunde
betäckas utan ytterligare tillökning i Landets r«.
dan'nog dryga beskattning.
Riksens Ständer framhärda SCe.
N:r 242.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d, 7 Juli 1818,
•— Prest-Ståndet d. 7 —
r— BorgareStåndet d, 7 — —
— Bonde-Ståndet d. 8 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse an
-
ZJnderdaniga Skrif velger'.
gående Tryckning af åt skil lige Tabeller
öfver Stats-Verkets Räntor.
Sedan Riksens Ständers Sfats-TJlskott, i afseende
i>?i Förslaget öfver St a t s-In kom st er nes beräkning
i den nu faststälde Riks-Staten , infordrat
och frän Kammar-Collegium erhållit åtskilliga
uti Tabell-fortn Länsvis uppgjorde speciftke
Uppgifter öfver Stats-Verkets afkortade och
anordnade Räntor, Samt dessa Tabeller- funnits
vara i Statistiskt hänseende serdeles upplysande
, hafva Riksens Ständer beslutit , att desamma,
till befordrande af allrnänc gagn , måga
tryckas på Stats-Verkets bekostnad för att tilldelas
Allmänna Einbets Verk i Riket samt för öfrigt
både i Stockholm och i Landsorterne hållas
Allmänheten tillhanda emot betalning.
Efter inbemtad Förslags-uppgift skall kostnaden
till tryckning af en Upplaga om 1000
Exemplar belöpa omkring 600 R:dr Banko och
vidare för hvarje 1000 Exemplar, utom papperens
värde, blott 3 B:dr 16 skillingar i Trycknings*
Arfvode.
Med anmälan härom anhålla Riksens Ständer
hos Eder Kongl. Maj:ti underdånighet, det Stats*
Kontoret mätte få sig uppdraget att besörja verkställigheten
af detta Beslut, Saint i slikt ändamål
så väl från Kammar-Collegium infordra Tabetlerne
från de Län, för hvilka sådane annu icke
blifvit aflemnade, som ock ä desse Tabeller låta
tillägga uppgift på Kronans behållne Räntor inom
hvarje Län; Och anse Riksens Ständer kostnaden
till ifrågavarande Tryckning böra bestri*
Bihang tili Riks.St. Prat. 1817—i81S. io\dt Sami. N:r 8i, 83.
650 Underdåniga Skrifvelserv
tias af Stats-Verkets Öfverskotts-Medel på Inkonisteine.
Riksens Ständer framhärda Scc.
N:r 243.'
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad, d. 7 Juli IS18«
_ Prest-Stånaet d. 7 — —
■— Borgai’eStåndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 8 — •—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
Medel till Kostnaden vid Högst-Salig
Hennes Majestät Enke - Drottningens
Begrafning.
Vid öfvervägande af hvad Ed. Kongl. Majit
uti Nådig Proposition till Riksens Ständers Statsutskott
den 25 sistl. Juni angående Medel till
Kostnaden för Högst-Salig Hennes Majit EnkeDrottning
Hedvig Elisabeth Charlottas Begrafning
innehåller, hafva Riksens Ständer funnit
lämpligt , att till denne kostnads bestridande
påräknas den för Hennes Majit fastställde Underhålls-Summa:
Men, då nämnde Summa, ut
görande
årligen 70,000 R:dr, jemte Spanmåls-Ar-;
l-endet af Starby Kongs-Ladugård, aoo Tunnor,
härtill ej lemnar tillgång innevarande år sedan,'
på sätt Eder Kongl. Majits serskilde Nådiga Proposition
af samma dag rörande Pensions-Staten
för Högst-Salig H:s Majestäts Hof utvisar, blott
sista Qvartalet af Underhålls-Summan är odispojj
neradt, och hvilket för Aflöningar och Gratifikationer
samt Pensionernes utbetalning erfordras,'
hatva Riksens Ständer anslagit den till Begraf
-
Underdåniga Skrifvelser.
hings-Kostnaden äskade Summan Femtio Tusen
]R:dr att förskottsvis utgå af Öfverskotts medlen
på Siats-Verkets Inkomster för år 1817 och följande
åren, emot det att den besparing, sorn under
Första Hufvud-Titeln af Högst Salig Hennes
Maj:ts Underhålls-Sumrna , efter afdrag utaf nyssberurde
Pensions-Stat, uppkommer med nästa års
början till belopp af omkring 54,000 R:dr årligen,
för år 1819 och framgent intill nästa Riks»lag
bör upptagas bland Öfverskotten pa Stats*
Verkets Inkomster.
Hvad för öfrigt angår Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga framställning, att de brister, sorn kunna
uppkomma ej mindre å denna Kostnads-Sumrna
än ock uti de till utgifterne vid Högst Salig Haris
Majestät Konung Caäx XIIPs Begrafning samt
Eder Kongl. Majus Höga Kröning och Hyllning
förut anslagne Summor, medgifva Riksens Ständer,
att desse brister må utgå af blifvande Öfverskott
på Inkomsterne, emot vederbörlig redovisning,
som i föreskrifven' ordning kommer under
granskning.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 244»
Uppl, och godkänd Los Saint). Eiks-St. d. i5 Juli 1818
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
Pensions-Regleringen för Högst-Salig
Hennes Majestät Enke - Drottningens
HofStat.
Med anledning af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Riksens Ständers Stats-Wtr
JJnderdaniga Skrifvelser.’
skölt af d. 25 nasti. Juni om Reglering afen In»
dragnings-Stat för Högst-Salig Hennes Majestät
Enke-Drott ningens Hedvig Elisabeth Charlotta#
Hof och lie det dertill hörande Personers
öfverflyttande på Riks-Staten , hafva Riksens Ständer
beviljat, att den Summa Sexton Tusen Sex
Hundra Sextiosex R:dr 32 skill., sorn Ed. Kongl.
Maja i Nåder äskat, må anslås och af den för
Högst Salig Hennes Maj:t Enke-Drott ni ogen bestämde
Underhålls-Summa uppföras på Indragnings-Staten
såsom tillgång för Pensionerne, Högst
Salig Hennes Mapts enskilda Pensionärer deruti
inbegtipne : Och öfverlemna Riksens .Ständer till
Eder Kongl. Majits Visa och Nådiga afgörande
alla vid denna Pensions-Reglering förekommande
frågor i hela sin vidd utan hinder af serskilda
grunder och föreskrifter, endast under förbehåll,
ätt det för ändamålet sålunda anslagna be»
lopp ej må vid Utgifternes bestämmande öfverskridas.
Beträffande för öfrigt Ed. Kongl. Majits Nådiga
framställning om nödiga Medel för Aflöningen
åt Högst-Sal. Hennes Majits HofStat ifrån
September Månads slut till årets utgång , jemte
Gratifikationer för den Betjening, sorn ej finnes
tili årlig Pension berättigad, få Riksens Ständer
tili Eder Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna
att af den för samma tid belöpande besparing
utaf Ilögst-Salig Hennes Majits Undeihålls-éumina
låta dessa Utgifter bestrida.
Riksens Ständer framhärda SCc•
Undenlaniga Skrifvelser.? 253
N:r 245.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 8 Juli 1818*
— Prest-Ståndet d. 8 -- —
— BorgareStåndet d. 8 — --
—*■ Bonde-Ståndet d. 11 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse an_
gående Rosersbergs Kongsgårds öfverlemnande
till Kongl. Maj:ts Nådiga
Disposition.
Då Rosersbergs Kongsgård, hvilken, i följd af
Riksens Ständers vid 1809 och 1810 årens Riksdag
fattade Beslut, tillhört Högst Sälig Hans Maja Konung
Carl XUIide och Dess Gemål för Deras
Difstid, genom Hennes Maj:t Enke-Drottningens
bedröfliga frånfälle nu blifver ledig att till Staten
återfalla, hafva Riksens Ständer, sorn förut under
innevarande Riksdag, enligt sin underdåniga
Skrifvelse d. 30 sisth April, förbehålla sig
att vid Högst-Sal. Hennes Maj:ts Död om denna
Kongsgård serskildt förordna, velat, såsom bevis
af sin underdåniga tillgifvenhet, erbjuda och upplåta
till Eder Kongl. Maj:t för Dess lifstid dispositionen
af Kongsgården Rosersberg med hvad
dertill hörer och följaktligen äfven det för Bygg.
nadernes underhållande på Stat uppförda belopp
2000 R:dr om året.
Riksens Ständer tro sig härigenom uppfylla
hvad Högst Salig Hans Kgl. Maj:t önskat sjelf kunna
åstadkomma af erkänsla emot Eder Kongl. Majtt,
som förljufvat Hans sista lefnad och gifvit Honom
de utmärkta prof af Sonlig kärlek, hvarom
®54
Underdåniga Skrifvd$ér<
Högst-Sal. Hans Måjtts yttersta Vilja och Testamente
innefattar ett mäst ufvertygande vittnesbörd,
Riksens Ständer framhärda &c,
N:r 246.
Uppl. oell godkänd lios Ridd. oell Ad. den 7 Juli 1818,
— Prest - Ståndet d. 7 — —
— BorgareStSndct d. 7 — —
— Bonde- Ståndet d. 8
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
ökadt Anslag till Riksdags-Kostnadernes
bestridande,
Sam Riksens Ständer inhemtat, att det förut
bestämda Anslag af 20,000 B:dr Månacligen. till
Riksdags-ftostnadernes bestridande är otillräcklig^
och att derutöfver församma ändan ai erfordras orn_
kring 3000 II.dr i MånadLi:, Lafva ii sens Ständer
förordnat, att hvad sora ytterligare utöfver det
redan anslagna Månatliga belopp åtgår till de [
och för Riksdagen belöpande och dertill hörande
Utgifter bör från Rikseps Ständers Biksgälds-K0ntor,
på Stats-Kontorets Reqvisition, utbetalas mot
Redovisning och densam/nas vederbörliga granskning;
Hvilket Beslut Riksens Ständer hort hos
Eder Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla för att
Stats-Kontoret i Nåder meddelas.
Riksens Ständer framhärda 8cc.
N:r 247.
Uppläst och godkänd .hos Ridd. och Ad. d, 8 Juli t8i8«
— Prest-Ständet d. 8
—
Underdåniga Skrif v el serl
655
— BorgareStåndet d. 8 —
— Bonde-Ståndet d. 11 — —■
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
med förnyad Förordning om Stämplade-Pappers-afgiften.
Härjemte få Riksens Ständer i underdånighet
öfverlemna den förnyade Förordning örn
Stämplade-Pappers-afgiftens beräkning och utgörande
ifrån och med nästkommande år 1819, som
Rik sens Ständer vid innevarande Riksdag, i grund
af 6ö §:n Regerings-Formen, låtit upprätta och
faststält.
He Hufvudgrunder, som finans i Stämplade;
Pappers-Förordningen af år 1815, äro i den nya
bibehållne, och Riksens Ständer hafva endast
tillagt en eller annan rättelse eller förbättring
till vinnande af mera tydlighet och fullständighet.
Bland sådana rättelser och förbättringar äro: i
V.sta §. att Kartor skola ovilkorligen åtfölja Plan dlingarne,
och en Stämpel äfven på 5 R:dr inrättas:
i 3:dje §. förhöjning af stämplade papperet
för Notarii-Publici-Bevis i man af Handlingens
vidlyftighet, och för handlingar, söm tili
TJtländningar utgifvas: i 7:de §. en bestämd klassfördelning
för Kartor å Privilegier , Resolutioner
och Tillstånds-bref till anläggande af BergVerk
och Manufakturer m. m.: i 8:de §. dess tillämpning
till Brandförsäkrings-Verken i allmänhet:
i n:te § ett sådant slags Klass-fördelning,
som. i 7:de samt äfven en Kläss-fördelning af
Kartor för Fullmakter till Stads-Pastoraterne, hvarigenom
den med de senare Förordningarne följande
vidlyftigare Tabell undvikes, och förhöj
-
Underdåniga Skrifvelse!"'
ning af Fullmakts Kartan på Domkyrko-Församlingen
i Westerås:'i 12 §. nedsättning i Stämpel-afgiften
för Under-Ofiserare i allmänhet vid
de Vävfvade Regimenten och deras vederlikar
ined Rotelöner vid de Indelta, samt öfverflyttning
af ansvaret för Doktors- och Magisters-Brefs
Karterande ifrån AkademiernesRektorer på dem,
sorn dessa bref utförda! i 14 §• förlängning af tiden
för resor öfver gränsen: i 16 §. att Arrén-,
de- och Hälftenbruks-Kontrakter på Landet skola
uppvisas vid nästpåföljande Mantalskrifning ,
och att de Exemplar af Hyres-Kontrakt i Staderne,
sorn Husegare innehafva, skola skrifvas
på eller beläggas med stämpladt papper, samt angående
fördelningen af kostnaden till stämpladt
papper å Bytes- och Köpe-Bref: i 17■§, hvad sorn.
genom Kongl. Kungörelsen d, S Nov. 1815 blifvit
stadgadt om Kartering af Skuldebref vid Lagsökning
hos Konungens Befallningshafvande, samt
förändrad progression för Stämpladt papper till Obligationer,
och en Klassfördelning af Kartor för växlar
å Silfver-Rubler m. m.: i ig:de och ig:de §.§,
deras förändrade sammmanfattniug i afseende p»
Kartering af Köpe- Bytes-och Faste-Bref: i 2o:de
§, en tydligare ordställning j afseende på Testamentens
beläggande med stämpladt papper: i
3 2 §. att Lvsniugs-Sedlar jemväl må med stämpladt
papper beläggas, samt mera bestämda beräkningsgrunder
för Lysnings-Sedlars karterande ;
1 25 §. ett stadgande om viss tid, inom hvilken
granskning af Lysnings-Sedlar bär i Kongl. Kammar-Rätten
företagas: i u6 §. Domares förpligtande
att vid Tings-och andre förrättningar vaja
förs§dde med behöflig© Kartor emot de för
-
Underdåniga Skrifvelserl 657
säljningen åtföljande förmåner, samt Dom-Kapitlens
rättigheter lika med öfriga Embets - Verk :
och i 27 §. förhöjning i försäljnings-provisionen
för Kartor utöfver 2 R:dr.
Biksens Ständer anhålla i underdånighet, det
Ed. Kongl. Maj:t må i Nåder täckas utfärda och
till •allmän efterrättelse kungöra ifrågavarande
förnyade Författning; Och, emedan Biksens Ständer
inhemtät, att brist på godt och tillräckligt
1’apper af bestämd sort för detta behof någon
gång uppstått, samt sådan brist äfven vallar mindre
pålitlighet i Konj^ollen öfver Stämplingen ,
få Biksens Ständer, till förebyggande af all osäkerhet,
derjemte framföra underdånig anhållan om
Nådig föreskrift till Kammar-Collegium, att, så
framt ej Bankens Pappersbruk kan för samma behof
aflemna tillräckligt papper, derom afsluta
Kontrakt med en Pappers-tillverkare pa någon
längre lid, hvarvid bör stadgas, att Papperet med
en Valörs-Stämpel förses i likhet med hvad vid
Tumba Pappers-Bruk nu tillgår.
Biksens Ständer framhärda Scc.
N:r 248.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad, d. n Juli 181S»
— Prest-Ståndet d. n— —
— BorgareStåndet d.' i3— —-
— Bonde-Ståndet d, i4— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
Post-Inrättningen och de deraf till
Stats-Verket inflytande Inkomster.
Då, enligt 60 §:n Begerings-Formen, Post
-
658
Underdåniga Skrifvelserl
medlen utgöra en Bevillnings-afgift, som det beror
af Riksens Ständer att bestämma, hafva Riksens
Ständer tagit detta ämne i öfvervägande.
Genom den dubbla afsigten att befordra Kommunikationen
mellan sa väl inom Riket vistande
som Utländske Brefväxlande, synes Post-Inrättgen
skilja sig i j:ne serskilda Afdelningar. Hvad
först angar den så kallade Postporto eller Kostnads-afgift
för de Bref, sorn emellan Inrikes Orter
afsändas, har Tsxan derför sedan år 1807,
då 1785 års Post-Taxa genom Kongl. Kungörelsen
förstnämnda ål med 50 Procent fprhöjdes, icke
undergått någon förändring. Förökade utgifter
och omkostnader genom förbättring i de vid PoseVerket
anställde EmLets- och Tjenstmäns Lönvilkor
jemte en drygare Skjutslega för Postförare,
som äfven vid denne Riksdag blifvit ifrågasatt
och bifallen, samt de af senare åtgärder förorsakade
Roterings-ersättningar, fordra likväl desto
kraftigare en efter närvarande tids skick lämpad
förhöjning i Post - Taxan , som Utgifteme
öfverstiga de i Staten förut bestådda Anslag
och i samma mån minska den till Stats-Verket
inflytande Behållning af Stats - Medlen. I
betraktande af dessa omständigheter, och Naturen
utaf denna beskattning, hvilken , emot- en
billig och mindre känbar afgift till det Allmänna,
erbjuder alla af en hastig och säker kommunikation
härflytande fördelar, hafva Riksens
Ständer beslutit , att den nu gällande Post-Taxan
för Inrikes Brefväxlingen skall förhöjas med
Tjugufem Procent, hvarigenom en utväg be red es
att på ett mindre kännbart och mera fördeladt
sätt fylla en icke obetydlig del af den till Stats
-
Underdåniga Skrifvelser.
belrofvens bestridande erforderliga Summa; I följd
hvaraf, och sedan Stats-Verkets Inkomst af Post-'
inedlen, beräknad vid Stats - Regleringen till
160,000 R:dr , genom, den beslutne förhöjningen
kommer att ökas med minst 40,000 R:dr, sistnämnde
Summa således minskar dén förut i Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse om Stats-Regleringen upptagne
Statsbrist och afdrages fran det deruti uppförda
Revillnings-behof.— Till befordran af lättnad
och enkelhet vid uppbörden, må med det genom
denna förhöjning uppkommande runstycketal förfaras
sålunda, att, enär detsamma understiger eller
jemnt uppgår till 6 runstycken, beräknas det
titl En half skilling, men, i händelse det deremot
öfverstiger' nämnda belopp, bestämmes Åfgiften
till En hel skilling; dock med framdeles iakttagande
af den hittills vanliga moderation för Bref,
hvilka i vigt gått öfver vissa bestämda Lodtal.
Vidkommande betalningen för Bref från och
till Utrikes orter, i afseende hvarpå, sedan Porto för
dessa br^f blifvit, efter den år 1814 i Kiel afsiutade
Traktat , betydligen morh Riket förhöjd,
Öfver-Post-Direktionen i underdånighet begärt
och Eder Kongl. Maj:! i Nåder bifallit en motsvarande
påökning i Svenska Post-Taxan , så att
ett förut med 16 sk. Banko betaldt Bref om Ett
lods vigt från Stockholm till Hamburg nu kostar
En R:dr samma mynt från hvarje Post-Kontor i.
Riket, hvarunder det förhållande med den öfver
Danmark från Hamburg till Helsingör; gående
Post eger rum, att för ett Breflod, som anses
innehålla 3:ne Bref, betalas i Post-porto, räknad
efter 13 skilling för hvarje Bref, Trei tioses
Skillingar Hamburger Banko, men med Posten
66o Underdåniga Skrifvelser.
frän Helsingör till Hamburg, ehuru vägen är lika
lång, endast Tjugusju skillingar Riks-Bank
för hvarje .Lod , hafva Riksens Ständer, enär genom
denna åtgärd det för Utländska Brefväxlingen
inflytande Postporto, då man dertill lägger
inkomsten af den öfver Sverige frankerade Posten
från England till Ryssland, hitintill både
betäckt alla omkostnader i och för denna Inrättning
och jemväl lemnat en betydlig behållning ,
ansett en förhöjning å Taxan för Bref till eller
från Utrikes ort vara ej allenast onödig utan äfven
betänklig , emedan den kunde föranleda, att
de utom Riket , som hafva Brefväxling på Sverige,
möjligen anskaffade sig Ombud i Helsingör,
hvilka, mot serskildt arfvode, afsände Brefven till
bestärada ställen inom Riket, och sålunda tillskynda
Svenska Post-Inrättningen en förlust i
dess Inkomster, ej ersatt af hvad genom en förhöjd
Pest-Taxa kunde inflyta. Emedlertid , och
som en ytterligare förökning af Post-omkostnaäerne
å främmande Orter endast beror på de Författningar
, Utländske Makter finna för godt att
utfärda , och Riksens Ständer äfvenledes bort
vara betänkte att vidtaga åtgärder, hvarigenom.
Svenska Post-Verket hålles skadeslöst för deraf
möjligen härflytande Utgifter, få Riksens Ständer
i underdånighet öfverlemna regleringen af
Post-Taxan för Utrikes Brefväxlingen till Eder
Kongl. Majtts Nådiga omsorg, för att, efter förefallande
förändringar i de af andra Regeringar
vidtagne och med Post-Verket gemenskap egande
anstalter, höja eller nedsätta ifrågavarande afgifter,
saint såmedelst bevara. Svenska PostiVer;
Unuerdäniga Skri t vemer.
Jrets bestånd och hålla det oberoende af Utländsk
inflytelse.
I sammanhang härmed har hos Riksens Ständer
kommit i öfvervägande , att, ehuru Finland
nu mera är från Sverige skildt , beräknas likväl
Postporto till Finska Orterne på samma sätt, som
under Finlands förening med Sverige eller i
enlighet med 1807 års Bref-Taxa, hvaremot Bref
från Finland till Sverige måst af dem, till hvilka
de äro stälde, lösas efter den för Bref till Haparanda
och Grisslehamn antagne beräkningsgrund.
Uå detta förhållande ej är lämpligt, enär Svenska
Postverket ej ombesörjerBrefvensTransport längre
än öfver Grisslehamntill Eckerön.samt Norrom i i 11
Haparanda, men Finska Post-Amtet deremot befordrar
Brefven påSverige dels öfver Ekerön till Griss.
lehamn och dels Norra vägen tili Haparanda,
hvadan äfven det Postporto, sorn erlägges, endast
bör beräknas för den våglängd brefven på
Svenska Post-Verkets bekostnad framskaffas , hafva
Riksens Ständer häruti beslutit den förändring:
att bref från Stockholm till'Finland må,
utan afseende på den Ort dit de äro ställda , så
framt de gå öfver Grisslehamn , betalas med sex
skillingar Imdet såsom en billig ersättning för
Transportkostnaden till detta ställe, hvilken hitintill
bestigit sig till 2 skill. 3 runst., och derifrån
öfver hafvet till Eckerön, men, derest de afgå
Landvågen Norr om , betalas i likhet med
hvad Post-Taxan för Bref till Haparanda utsätter
: samt att för öfrigt lösen för ankommande
Finska Bref ina fortfara att utgå efter vanligheten
eller i likhet med hvad Post-Taxan bestämmer
för Bref tili ofvannämnda Post.Kontor: Komr
C6a Underdåniga Skrifvelser.
mande Post-Taxorne för de öfrige Orterne I Riket
att lämpas och förändras i enlighet med det här
ofvan rörande Stockholms Post-Taxa fattade Beslut.
Till erhållande af en ännu säkrare Kontroll
i afseende på de från en till annan Ort afsända
Bref, finna Riksens Ständer den anstalt blifva af
nöden , att alla Post-Kontoren i Riket varda, i
likhet med hvad för Hufvud - Kontoret i Stockholm
är förordnadt, försedda med en serskild
Stämpel för att påtryckas alla afgående Bref.
Med underdånig anmälan om hvad Riksens
Ständer sålunda beslutit, åberopa de för öfrigt jemväl
i underdånighet hvad deras serskilde Skrifvelser
under d. i sisth April och d. 11 sistlidr.e
Juni innehålla angående förbättrad reglering af
Posterne i Riket och undanrödjande af vissa olägenheter
vid Postföringen emellan Norrige och
Danmark samt indrifvandc-t af den fordran, Svenska
Post-Verket hos det Norrska eger.
Riksens Ständer framhärda SCs.
N:r 249.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. cl. 8 Juli 1818,
— Prest-Ståndet d. 8 — —
— BorgareStåndet d. 8 — —
— Bonde-Ståndet d. 11 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse an~
gående Nådiga Propositionen om anstalter
att anhålla och tilltala Personer,
som begå förbrytelser i ett af de
k örenade Riken Sverige och Norrige
samt derefter afviker till det andra.
Hos Riksens Ständer har kommit i öfvervä
-
'Underdåniga Slrifvelser.
663
gande livad Eder Kongl. Majit uti Nådig! Skrifvelse
d. 18 sist!. Juni framställt, angående den förut
i Nåder föreslagne Lag för anstalter att anhålla
och tilltala personer, som begå förbrytelser i ett
af de förenade Riken Sverige och Norrige] samt
derefter alvika till det andra. Och, då Riksens
Ständer redan, enligt sin underdåniga Skrifvelse
d. 26 Juni, bifallit nämnda Rag-Förslag till framdeles
efterrättelse under förmodan att detsamma
skulle af det nu i Norrige församlade Slor-Thing
godkännas, men, i händelse Stor-Thinget skulle
finna en underdånig hemställan nödig om ändring
och jemkning i någon del af detta Förslag,
Eder Kongl. Majit, genom det Riksens Ständer
då äro åtskilde samt således icke kunna deröfver
sig yttra, skulle sättas ur tillfälle attFörfaitä
ningen till allmän efterrättelse utfärda, hafva Riksens
Ständer, med afseende på nyttan och nöd-}
vändigheten af ifrågavarande Författning, velat
till Eder Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna
att, på sätt Ed. Kongl. Majit nu i Nåder föreslagit,
uti det af Riksens Ständer gillade EagFörslag
i berörda fall meddela de rättelser , som
Eder Kongl, Majit kan finna lämplige för ändamålet
och ledande till gerriensam förmån för båda
Rikenas Invånare, under vilkor att Författningen
vid näst blifvande Riksmöte till Riksens
Ständers ytterligare granskning och fastställande
framlägges.
Riksens Ständer framhärda SCc.
Nir 250-
Uppläst oell godkänd hos Ridd. och Ad, d. 11 Juli t8i8,
— Prest-Ståndet d. 11 —
66-1
Underdåniga Sirifvelseri
— BorgareStåndet d. i3 ■— —
— Bonde-Ståndet d. i4
—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse an•
gående Recognitions-Skogarnes användande.
Dä vid denne Riksdag fråga ater blifvit
väckt om användande af de till Berg.Verken och
Bruken hörande Recognitions-Skogar såsom följd
af hvad Riksens Ständer vid 1809 ar* Riksdag
besl.utit och Eder Kongl. Maj.-ts Nådiga Kungörelse
d. 4 Februari 18 n innehåller, hafva Riksens
Ständer gjort sig underrättade hvilka åtgärder
i afseende på desse Skogar blifvit vidtagne
sedan Högstberörde Nådiga Kungörelse utfärdades.
, hvarvid Riksens Ständer inhemtat, att ansökningar
om Skatteköp å en del hos KammarCollegitim
skett inom föreskrifne tid och någre
efter denne tids förlopp, men att för största delen
alldeles icke någre sådana ansökningar inkommit.
Med åbeaopande af nämnda Beslut, finna
Riksens Ständer, att endast de Bruksegare, som
inom Sex års tid efter Nådiga Kungörelsens utfärdande
eller således inom d. 4 Februari 1817
sig hös vederbörande Collegier anmält till Skatteköps
erhållande å Recognitions-Skogar och inom
berörde tid fullgjort allt hvad samma Kungörelse
i sådant ändamål stadgar, skola bibehållas vid
rättigheten till Skatteköp efter de deruti utstakade
grunder , ehuru Köpebrefven ännu icke blifvit
för dom af vederbörande utfärdade.
I afseende åter så väl på alla de Bruksegare
;
Underdåniga Skrif ether.
re , hvilka ej sålunda sig anmält och fullgjort
hvad dem efter 1811 års Kongl. Kungörelse ålegat,
sorn ock för öfrigt på Recognirions Skogarnes
användande, hafva Riksens Ständer nu fat»
tat följande beslut.
1. För att bereda Bruksegarrie ett ytterliga,
re tillfälle att till sina Bruk få inköpa så stor
del af ReeognitionsSkogarne, som till deräs smide
ar nödig, lemnäs dem en tid af a:ne år, räknade
från den dag då Riksdags-Keslutet underteknas,
under hvilken tid dem åligger fullgöra allt
hvad på dem kan bero till Skatteköps erhållande,
så att Skattebrefven innan den 31 December
1820 kunna vara utfärdade; Gällande för dessa
Skatteköp de grunder, som nu i nästföljande
punkter utstakas.
2. Vid Recognitions-Skogarnes försäljning
till Skatte , skall Grund-räntan , sorn oafkortad årligen
bör utgå, utgöra minst Tre Skillingar för
hvarje Tunnland Skog i Dalarne och Landskapen
Norr om Gestrikland, men Fem Skillingar
Tunnlandet i Rikets alla öfriga Landskap.
3. Alla å Recognitions - Skogarne befintlige
uppodlingar af åker och äng skola skattlägga* och
i' hemmantal indelas efter den Orts Me^od , der
de äro belägne. Den Skogsmark och de Hagar,
Som till nödig vedbrand, stängsel och bete tilldelas
de salunda tillkomna nya Hemman, skola
vid skattläggningen, till den vidd de innehålla,
öka hemmantalet och den blifvande skattens storlek
på det sätt, att, då i Dalarne, och de Landskap,
som ligga Norr om Gestrikland 1,400
Tunnland Skog af sämsta Jordmån och beskaffenBihang
till Riks-St. Prat. j 817—181S. Io '.dt Sami. N.r 84, SS.
606
Underdåniga Skrif reher'.
het, samt i lika förhållande mindre på bättre
mark, anses böra utgöra lika skatt med en helt hemman
, skola i Rikets öfriga Landskap högst 1000
Tunnland anses svarande emot ett Hemman, och’
att det antal Tunnland Skog, sorni hvarje Lägenhet
undfått , sedermera beräknas i mindre bråk
af helt hemman efter det förhållande för hvarje
helt hemman, nyss är bestämdt, hvilket bråk.
tillägges det hemmantal, som Odlingen förut fått
sig åsatt, hvarigenom, rätta hemmantalet uppkommer.
Ärliga Räntan för dessa Hemman*
Utsattes i Spanmål efter det förhållande, Spanmåls
Räntan har till Persedel-Räntan då båda
beräknas efter ett medeltal af de Tio sistförflutna
årens markegång.
4. För den del af Recognifions Skogen, sorn
ej erhåller hemmantal, erlägges Skattelöseskillingen
med Sex års Ränta, så att den i Dalarne
och Landskapen Norr om Gestrikland blifver
Aderton skillingnr Tunnlandet och iRiketsöfri;
ga Landskap Tretio skillingar Tunnlandet. För den
del af Recognitions-Sko-gen, som erhållit Hemman-'
tal, betalas Sex års full Ränta, uträknad efter dessa
årens rnarkegångar , men ej efter Jot;deboks Värdi.
5. Alla sålunda tillkomna Hemman skola
ovilkorligen blifva af Kronoskatte-natur, och
komma att genast efter skatte-köpet utgöra alla
de utskylder, som åligga öfriga Krono - Skattehemman
inom Orten.
C. De delar af Recognitions-Skogarne, som,
enligt hvad i 2=dra purkten är anfördt, få en stadgad
permingeränta, böra ej utgöra andra Utskyld
der af hvad namn och beskaffenhet som helst,
emedan desse anses i Grundräntan inbegripne:
Underdåniga Skrifve!ser'. 667
•j. På alla Skatteköp å sådana RecognitionsSkogar,
till hvilka Bruks-egare icke inom den”
4 Feb. 1817 hos vederbörande Collegier sig derom
anmält och fullgjort hvad dem efter Kongl.
Kungörelsen d. 4 Feb. 1811 ålegat, skola förutstående
grunder vid skattläggningen tillämpas
och ej något skatteköp på desse Skogar anses
giltigt, hvarvid samma grunder ej äro följde,
8- De Recognition3-Skogar, hvilka ej vid 1821
års början äro försålde, skola, i händelse Bruksegaren
icke kan lagligen bevisa det ej hafva af
honom berott att dessförinnan få skatteköpa Sko*
gen , utbjudas och försäljas på allmän Auktion
efter de grunder, som Riksens Ständer, enligt
»in underdåniga Skrifvelse d. 13 sisth Juni, för
de öfrige Krono-Skogarnes försäljning utstakat ,
hvarom Kammar-Collegium bör draga försorg;
Och blifver med Öfverlopps-Markerne äfven Ilka
förhållande.
g. De af Bruksegarne försjkutne kostnader
till Recognitions-Skogarnes afmätning ersät tas dem
af Allmänna Medel. Och
10. De genom Recognitions-Skogarnes försäljning
inflytande Medel skola insättas i Rikspälds-Kontoret
att intill nästa Riksdag hållas Ed.
Kongl. Maj:t tillhanda för att användas till Försvars-Verket
samt Arméens materiella behof.
Med underdånig anmälan om hvad Riksens
Ständer sålunda beslutit , få Riksens Ständer, enär
en längre tids utdrägt med de nödige ansedde
åtgärder sätter Staten i saknad af dess tillbörliga
Inkomster, hos Eder Kongl. Majit i underdånighet
anhålla om Nådig befallning till
Kammar- och Bergs-Gollegiertie samt Ed. Kongl»
668
Underdäriiga Skrifvelser.
Majrts Befallningshafvande att med möjligaste
skyndsamhet befordra verkställigheten af detta
Riksens Ständers Beslut.
Riksens Ständer framhärda SCc..
N:r 251.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. X f Juli 1818,
— Prest-Ståndet d. rt — —
— Borgare-Ståndi t d. i3 — —
— Bonde-Ståndet d. l4 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Fonderne och Medlen under
Kommerse-Collegii förvaltning.
Med anledning af så väl de framställningar,
Eder Kongl. Maj-t uti Sin Nådiga Proposition om
Allmänna Penninge-rörelsen och Myntvärdets upprätthållande
d. 10 December förlidet år meddelat
Riksens Ständer angående Fabrikernes behof af ytterligare
understöd och örn fastställande af vis*
procent af tillverkningarnes värde såsom Eån-andel
, sorn ock Riksens Ständers Revisorers Berättelse
rörande förlidet års Revision öfver de under
Komrnerse-Collegii disposition varande Fonder
och Medel samt deras förvaltning , hafva
Riksens Ständer tagit dessa ämnen i öfvervägande.
Då Biskoppen Doctor Wingård, hvilken af
All inanna Arbetshus-fonden i flera år uppburit såsom
Hushyrernedel årligen 7ooR:dr Banko, numera
allida, anse Riksens Ständer, som redan vid 1815
års Riksdag hemställt att denne rättighet måtte
Un (lurd a ni q a Strifvelser.
upphöra, nämnde Summa} nu höra tilli Fonden
återgå för alt till det dermed åsyftade ändamål
hädanefter användas.
Hvad beträffar Re visorernes Anmärkning
oell Beslut örn indragning af det till Manufak turDo-kont-Fonderi
från Banken lemnade ytterligare
Lån-biträde 200,000 R:dr, hvilket Revlsorerne förklarat
förverkadt, enär vid Diskont-Inrättningens
Styrelse Reglementets föreskrifter icke blifvit i
allo iakttagen, inhemta Riksens Ständer, att Fabrikerne
och Manufakturerne för närvarande verkligen
äro i behof af detta Anslag, och inse lika
med Revisorerne , att en deraf nu skeende hastig
indragning skulle för desse Näringar medföra
»tora olägenheter och betänkliga följder; hvarför
ock Riksens Ständer, enär Banken finnes
hafva fullkomlig säkerhet för samma Rån, bifallit
desse 200,000 Rtdrs fortfarande att ManufakturDiskonten
hädanefter sorn hittills tillhandahållas.
Det är upplyst, att Fabrikernes och Manufakturernas
Lån-andel i Manufaktur-Diskonten
år 1816 och följande året minskats ifrån 32 Procent
till 19 ä 20 procent af föregångna årens tillverknings-summor
, utan att Fabriks - tillverkningarnes
belopp för dessa år tilltagit i serdeles
högre förhållande än de föregående åren,
då Lån - procenten högst obetydligt omvexlat.
Förändringen har således haft sin grund i andre
af till verkningarne oberoende omständigheter,
hvilka funnits vara, dels åt Slockholm»
Fabriks-Idkare, som förut till ett ganska lågt värde
upptagit sine tillverkningar, år 181 5 och följande
åren i likhet med Rikets öfrige Fabriksidkare
rätteligen uppgifvit till verkningarne efter
I
670
Underdåniga Skrifvelstri
det gångbara värdet, hvarigenom den samman^
slagne Värdes-summan nämnda ar mer än vanligen
ökats, dels ock förnämligast, att åtskilliga
personer blifvit tillagde Stående Lån af Fonden
och andre åter Lån utöfver det belopp, hvartill
de efter den Allmänna fördelningen af Fonden
egt rättighet, på hvilket sätt Fördelnings-summan
minskats i samma mån som sådana nya anslag
tillkommit. Genom den sålunda anmärkte, för
Fabriks-Rörelsen skadlige , föränderlighet af dess
Xåne-ratt i förening med den af de öfrige Di-i
skonternes obestånd inträffade allmänna förlägenhet
, och deraf äfven för Fabrikerne uppkomn©
svårighet att hos Enskilde få Förlag och dyme-j
deist till någon del fylla hvad de af det Allmänna
Förlags-bitradet hastigt och utan sitt förvållande
måst sakna , finna Riksens Ständer Fabrikerne
och Manufakturerne hafva råkat i den
belägenhet, att de fordra ett sådant ytterligare
^Understöd och sådane åtgärder , som kunna åter-;
bringa dem i sin fordna naturliga ställning och
tillika befrämja det ändamål att de icke behöfva
frukta annan minskning eller nedsättning af sine
Låne-andelar, än hvartill en ökad tillverkning
småningom bör föranleda; Men, som dessa ända-,
mål icke kunna uppnås så länge Manufaktur-Diskontens
fördelnings-belopp, i anseende till serskilda
obegränsade anslag , hvarje år måste vara
underkastadt förändring, och sålunda icke på något
sätt kan öfverslås , hafva Riksens Ständer ,
(ill afhjelpande af sådana hinder , beslutit, att
afsätta en viss bestämd summa af Manufaktur-Diskont.
-Fonden till de så kallade Stående Lånen,
dem Riksens Ständer, enär de användas till sina
Underdåniga krifvelstr
671
rätta ändamål, nemligen understöd och bidrag för
anläggningar af nya, här i Riket förut okända,
Uppfinningar och Inrättningar i Fabriks- och
Slöjde-väg , samt sålunda leda till befordrande af
dylike vigtige Näringars fortkomst och fullkomlighet
, anse vara af serdeles nytta och böra bibehållas.
Och, då Riksens Ständer inhemtat, att
de nuvarande Stående Lån , sorn blifvit lemna,
de dels på vissa år och dels på obestämd tid, utgöra
en sammanräknad summa af 182,197 R;dr
8 skill. 7 r:st. , hafva Riksens Ständer bestämt en
jemn Summa af 200,000 Ridr för Lån af sådan
beskaffenhet, hvilka i afseende på deras föremål
utgöra och böra benämnas Förlags-Lån.
Hos Eder Kongl. Maj;t anhålla Riksens Ständer
i underdånighet, att berörde till Förlags-Län
bestämde Summa 200,000 R:dr icke matte öfveiskridas,
samt att den del deraf, som öfverstiger
det redan utestående Lånbelopp, och de summor,
som vid förfallotiderne på dessa Lån belopp åter.
betalas, blifva, på sätt här ofvan är nämnt, en.
dast använda till Lån-understöd vid anläggningar
af sådana nya Fabriks- och Slöjde,Inrättningar,
hvilka Eder Kongl. Maj:t anser, i grund af
deras allmänna nytta , bora af slik förmån komma
i åtnjutande; Äfvensom Riksens Ständer lika
underdånigt anhålla, det Eder Kongl. Majit
må täckas för ifrågavarande Låns begagnande i
Nåder föreskrifva följande vilkor :
1. Att, emedan dylika Lån icke kunna annorlunda
betraktas än såsom understöd och bidrag
för sjelfva byggnaden och anläggningen af
Fabriks- och Slöjde-Inrättningar , och det sålunda
vore emot grunden för dessa bidrag att lem.
672
TJnåeräaniga Skrif v elser'.
na Jern hos anläggare» pä obestämd eller längre
lid, än tills ändamålet för bidraget kan anses upp.
fyldt eller sjelfva anläggningen bort vara fullbordad,
dessa Eörlags-Lån ina. erhållas på bestämd
tid af Tre år, inom hvars förlopp en
anläggning af hvilken beskaffenhet sorn helst i
denna väg bör anses kunna fullbordas ;
2. Att, till förekommande af den olägenhet
och skida, som ett hastigt indragande af hela
Lnn-beloppet derefter på en gång möjligen
skulle förorsaka, enär den nya. anläggningen ej kan
i början medföra den nytta och gifva den afkastning,
som en äldre mera för sig kommen
Inrättning , må ytterligare Tre år bestämmas till
inbetalning af hela Länet, hvaraf således En
tredjedel hvart år efter förfallotiden bör återgäldas;
hvarje Låntagare dock förbehållet, så val att,
om han åstundar, efter de Tre första årens förlopp
hela Lånsuratnan genast eller före den utsatte
tiden af Tre år återbetala , som ock att, i
fall han på kortare tid än de första Tre åren
medhinner anläggningens fullbordande, lika med
öfrige Förlags-Låntagare begagna Länet i den te
utsatte tid- af 3 år tuan afbetalning och sedermera
inbetala detsamma under de följande Tre
åren: och
3. Att, då ändamålet med ifrågavarande Lån
fordrar, det de på förberörda sätt äro rörliga,
den tid af Tre år till hela Lånets begagnande
och ytterligare Tre år till dess inbetalning efter
hand, som nu i allmänhet är uppgifven , äfven
bör tillämpas på de Jborlagg-Lån , som blifvit
moddelia till återbetalning på obestämd tid, och
samma Läns innehafvare, hvilka vid slikt för
-
XJndtrdaniga Skrif veber, 675
hällande ej heller kunna anses berättigade att lånen
längre begagna, sålunda också vara förpligtade
till de sammas återbetalande inom samma
Sex års förlopp, hvaremot någon förändring icke
skäligen kan föreskrifvas för dem, hvilka redan
ijndfått sådana Lån på bestämd tid oaktadt den
för vissa Lån öfverstiger den tid, som för Förlags-Låns
begagnande linnes i allmänhet här föreskrifven.
Hvad åter angår de utöfver den allmänna
fördelningens belopp meddelta Lån, hvilka blifvit
beviljade Siden-Fabriks-IdkarenMazér, Klädes-Fabnks-Idkarne
Söderbergh Arosenius, Frisk och Tillander,
samt Manufakturisten Owen för dess inrättade
Jerngjuteri- och Jepnförädlings-Verk, till 30 procent
af hvarderas till verkning utöfver hvad de i vanlig
Disk omväg egt åtnjuta, äfvensom Innehafvarne
af Gripsholms Blyhvitts-Fabrik till ett tredubbelt
belopp emot hvad dem tillkommit om deras
Lånrättighet varit bestämd efter devid fördelningen
af Fondens medel i allmänhet följde
grunder, anse Riksens Ständer utsräckta Linbiträden
af denna beskaffenhet, i den månde tillkomma
och ökas, alltid ske pa öfrige Låaberättigade
Fabriksidkares bekostnad samt medföra en
hvarje år tilltagande och obestämd inskränkning
i deras rätt. I afseende på de nuvarande innehafvarne
af sådana Lånfördelar, hvilka derigenom
för innevarande år medtagit och minskat
Fondens fördelningsbelopp med en icke mindre
summa än 114,645 Rid, har ock Edet Kongl.
Majit sjelf uti Sin Kådiga Skrifvelse den ao
Januari 1813, hvarigenom nämnde förmån Söderberg
och Arosenius beviljades, förklarat sådana
671 Underdåniga Skrifvelserl
I/ån vara mindre bestämda för dem, hvilka redan
vunnit styrka att uppdrifva sin tillverkning
till en viss höjd, än för den emot svårigheter
Sträfvande nybegynnaren , hvadan dessa Lån blifvit
ineddelta tills vidare såsom uppmuntran och
understöd till upphjelpande och utvidgning af
Fabrikerne, samt följaktligen icke för att alltid
bibehållas, utan endast för så lång tid, som för
ändamålets vinnande kunnat erfordras , och i
följd åter deraf böra upphöra då antingen Fabri-,
kerne hunnit till en viss höjd eller, oaktadt för.
månens begagnande en längre tid, ej vunnit serdeles
förkofran, och sålunda ändamålet ined de
samma icke kan förväntas uppfyldt.
På alla dessa skäl och omständigheter få
Riksens Ständer hos Eder Kongl. Majit i underdån
inhet anhålla :
l. Att någre flere Lånförmåner af nämnde
beskaffenhet, än redan äro lemnade och här ofvan
upptagne, icke äf Manufaktur-Diskont-Fon-'
den beviljas:
t- Att Eder Kongl. Maj:t täcktes för Inne^
hafvare af samma förmåner bestämma en viss kort.
tid till feras vidare begagnande, hvarefter de böra
upphöra, och hvilken Eder Kongl. Maj:t lärer i
Nåder lämpa efter den längie eller kortare tid,
Låntagarne dem åtnjutit, samt i den mån ändamålet
dermed blifvit mer eller mindre uppfyldt,
men hvilken tid Riksens Ständer likväl anse böra
utsträckas till högst sex år härefter, så att hela
beloppet då kan i Diskont-Fondens allmänna
fördelnings-Summa ingå: öfverlemnande dock
Riksens Ständer i underdånighet till Eder Kengl.
Maj;t att för det värde i Teehaiskt afseende,
Underdånigtj Skrifvelser.
675
10m Owens Jerngjuteri och FÖrädlingsverk samt
Gripsholms Fabrik tillberedande af Blyhvitt och
andre Chemiska blandningar ega, samt då det
förra endast ett år och den sednare först innevarande
år kommit i åtnjutande af de dem medgifne
förmåner, något utsträcka tiden för desse
Inrättningar till förtnånernes begagnande utöfver
hvad här i allmänhet är stadgadt: samt
3. Att under den tid, Eder Kongl- Maj:t
anser desse utsträckte Lånförmåner böra ytterligare
fortfara, Innehafvarne icke måtte i vanjig
Diskontväg få beräkna högre procent af sin tillverkning,
än de för detta år såsom Ordinarie
Lånrätt innehafva, och sålunda icke komma i
åtnjutande af den större andel, som enligt Fördelningen
kan tillfalla öfrige Lånberättigade Fabrikanter.
Efter sålunda uppgjorda stadganden att för
framtiden vinna ett orubbligt belopp af Manufaktur-Diskont-Fonden
till vanlig fördelning efter
tillverkningen, har hos Riksens Siänder kommit
i betraktande Eder Kongl. Maj:ts uti Dess
Nådiga Proposition gjorde framställning, att Låne-procenten
borde efter Manufaktur
art och behof af Förlags-biträde bestämmas. Och,
ehuru Riksens Ständer väl i allmänhet insett visheten
af detta Förslag och funnit sådana Fabriker
och Manufakturer, hvilkas varor tillverkas
af inhemskt råämne och sålunda lemna den största
arbets-förtjensten med deraf uppkommande
■nytta för Landet, förnämligast böra understödjas
och befrämjas , hafva likväl , vid försök till bestämmande
af en slik skillnad i Lånerätten emellan
de serskiide Fabriks-grenarne, sådane sva
-
676 Underdåniga Skrifvelser.
rigbeter mott genom för ögonblicket felande fullständige
upplysningar om deras olika beskaffenhet
och begagnande af inhemskt eller utländskt
råämne, att Riksens Ständer icke kunnat finna någon
säker och osviklig grund för Fabrikernes indelande
i serskilda klasser, i synnerhet som Riksens
Ständer tillika icke kunnat undgå att fästa
serdeles afseende på den tillverkning, hvilken,
ehuru bestående antingen hel och hållen eller
ock till någon betydlig del af utländska råämnen,
dock genom bruket och vanan blifvit föremål
för allmänt behof och såmedelst nästan är att anse
af lika beskaffenhet med nödvändighetsvaror.
Den enda Manufaktur, som Riksens Ständer på
ofvan anförd grund anse böra framföre alla andra
■Understödjas och uppmuntras , är Jern- och Metall-förädlingen,
hvarom Riksens Ständer åberopa
sin underdåniga Skrifvelse den 6 sistl. Juni.
Deremot har det ådragit sig Riksens Ständers
uppmärksamhet, att Bomulls-Förädlingen åtnjuter
vida större Låne-förmåner än någon annan
Fabrikation i Landet, enär, utom för Bomullens
spinning vid mekaniska Spinnerier, hvarpå Lån
meddelas beräknade efter sträng, Bomullsväfverierne
äro berättigade till Lån lika med andra
Fabriker, samt dessutom Kattuns-Tryckerier eller
Färgeri- och Appreterings-Verken för Bomullsvaror,
serskildt åtnjuta samma förmån, äfven beräknad
efter varans hela värde, fastän till mindre
procent än de öfrige Fabrikerne. Om derför
Bomulls-Väfverier och -Tryckerier voro, hvad
de synas böra vara, förenade i samma hand och
sålunda utgjorde en sammanslagen Fabriksgren ,
skulle Riksens Ständer ej tveka att^ bestämma ,
Underdåniga Skrifvelser. 677
det endast för den färdigtryckte Kattuns-varan
Ilin borde erhållas till lika procent af dess värde,
som belöpte för den dermed jemförlige appreterade
och färgade Klädes- och Siden.Varan
och mindre åter för den otryckte Bomull-väfnaden;
men, då nu Bomulls-väfverierne och Bomull
s-tryckerierne utgöra serskilda näringsgrenar i
olika personers händer , och väfveriernes blotta
tillverkningar, sldane de derifrån utgå hvita och
ofärgade, äro så antagne till bruk och nyttjande,
att de blifvit föremål för allmänt behof, samt Bomulls-
väfveriernes tillväxt, vid det tillika nu inträffande
förhållande att Bomulls-varor äro till
införsel i Riket förbudne, skulle underlätta ändamålet
med detta förbud och förekomma öfverträdelser,
anse Riksens Ständer för närvarande betänkligt
att utstaka någon mindre Låne-audel för
Bomulls-väfverierne, än för de öfrige Fabrikerne
i allmänhet, eller någon annan förändring uti
ofvanberörde Boinulls-förädlingen medgifne förmåner,
än att Kattuns - Tryckeriernes Lån-andel,
hvilken, då den rätta grunden för dess beräknande
nemligen Appreterings- och Trycknings-kostnaden
svårligen kan med säkerhet bestämmas,
utan, såsom hittills, varans hela värde miste tagas
till grund , blifver i förhållande dertill nedsatt
och minskad. Dock få Riksens Ständer, med
de nu gjorde framställningar, till Eder Kongl.
Majit i underdånighet öfverlemna att i afseende
på Bomulls-väfveriernes Låne-rätt vidtaga de åtgärder
och meddela de förordnanden, hvartill
omständigheterne kunna föranleda och dem Rikets
bästa kräfver.
Med anledning af hvad Riksens Ständer nu
Underdåniga Skrifvelser.
anfört, samt enär Riksens Ständer ansett en ali-'
tid lika oéh oföränderlig Lån-andel af Fabrikstillverkningen
bero af ett obegränsadt Kreditiv,
hvilket åter med bibehållande af de säkre beräkningarne
för Bankens Kredit icke kan lemnäs och
dessutom uti sine följder skulle strida emot här
ofvan stadgade grundsatser , syftande till Fabrikernes
framtida sjelfbestånd , hafva Riksens Ständer,
såsom grund för bestämmande af huru stort
belopp Fabrikerne till ytterligare understöd påkalla,
antagit hvad de i sin nuvarande ställning
anses af sådant bidrag behöfva , hvilken grund,
då Manufaktur-Diskontens belopp , på sätt nu är
stadgadt , blir bestämd , och den minskning som
hädanefter i Lån-procenten kan uppkomma, således
endast sker genom en i lika förhållande ökad
tillverkning , leder till det af Riksens Ständer
sökta utslag. — I betraktande af huru stor Lånandel
Fabrikerne egt åren förr än det ofvan anmärkta
häftiga afbrott inträffat, hvilken Lån-ande!
då omväxlat emellan 26 och 20 procent för
Kattuns-tryckerierne och emellan 34 och 24 procent
af tillverkningarnes värde för öfrige Fabriker,
anse Riksens Ständer 31 procent af sistnämnde
Fabrikers tillverknings-värde men, med
afseende på sjelfva iiomulls-väfnadens ingående i
berörde beräkning, endast 12 procent för Kattuns-’
tryckeriernes tillverkningar utgöra den ungefärliga
Lån-ande! , som erfordras för att underhjelpa
Fabrikerne oell återföra dem till sin förra stallning,
och tro Riksens Ständer dervid lämpligast
vara att beräkna denna procent efter det uppgifna
tillverkningsvärdet för sistlidet år, som uppgått
i afseende på Kattuns -Ttyckerierne till
Underdåniga Sirifyelstr.
P 79
371,053 R:dr och för samilige öfrige Lånberättigade
Fabriker och Manufakturier till 2,80-3.023
R:dr, hvilka efter nämnde grund sålunda i Lane-'
biträde fordra Kattunstryckerierne 44,526 R:d
och de öfrige Fabrikerne 868,937 R:d. Och, emedan,
enligt upprättadf öfverslag,Manufaktur-Diskontens
tillgångar utgöra ett belopp af 1,026,657
R:d, hvaraf Bankens redan meddelte försträckningar
bestiga sig till 491,286 R;d 11 sk. 5 r. och
Manufaktur-Diskontens egen såkalladeBesparingsFond
är återstoden 535,370 R:d 30 sk. 7 r., men
ifrån hela detta belopp måste afräknas dels den
till Förlagslån bestämde Summa och det belopp,
som för de utöfver Fördelningen Lånberättigade
åtgår, dels ock flere andre uti öfverslaget utförde
Afsältnings-Summor, hvilka äfven kunna beräknas
till lika belopp, som innevarande ar är
derför anslaget, hafva Riksens Ständer funnit till
de redan Lånberättigade Fabrikerues understöd efter
oftanämnde grunder fordras, utom de förut från
Banken förskjutna medel} ett ytterligare bidrag
af 389,041 R:d Banko.
Det återstår nu för Riksens Ständer att yttra
sig i den af Eder Kongl. Maj:t till deras bedömmande
öfverlemnäde fråga, om icke Lån-rättigheten
, hvilken hittills varit inskränkt egentligen
till Slämpélbara varor, äfvenledes rnå till
andra lika gagneliga Fabrikshandteringar och deribland
äfven Glastillverkningar kunna utsträckas.
Då Eder Kongl. Maj:t genom särskilde Nådige
Resolutioner behagat tillägga åtsjkillige dels Stämpelbare
men i Diskont-Reglementet ej upptagne
och dels ostämpel bäre Tillverkningar Biskontxättj
samt Riksens Ständer uti sitt här ofvan upp
-
68®
Underdåniga Skrif vestr'.
gjorda Öfverslag intagit sådane till beräknande
af lika Lån-andél , sorn öfrige enligt Reglementet
lånberättigade tillverkningar, hafva Riksens
Ständer, öfvertygade att Eder Kongl. Maj: i sin
vishet bäst inser hvilka för Landet medföra storsta
nyttan och sålunda böra. understödjas, redan
funnit sådane af Eder Kongl. Maj:t lill Lån berättigade
Fabriks-tillverkningar, fastän ostämpelbara,
böra orubbadt dervid förblifva och således
erkänt vigten af hvad Eder Kongl. Maj:t på berörda
sätt framställt ; Men, enär uti åberopade
Fiådiga Proposition bland öfrige till Lån oberättigade
endast Glas-tillverkningen är bestämdt uppgifven
och till understöds erhållande anmäld ,
hafva Riksens Ständer ansett sig icke böra utsträcka
sin granskning till andre tillverkningar
och förädlingar, än den sålunda uppgifne Glastillverkningen.
T afseende på Glastillverkningen inse Riksens
Ständer, lika med Eder Kongl. Majit, densamma
vara af mycken nytta, såsom förenande de
bägge vilkoren att hufvudsakligast begagna inhemska
råämnen och lemna en allmänt brukad
och behöflig vara, hvarför ock det är Riksens Ständers
öfvertygelse och önskan , att den bör uppmuntras
och understödjas. Enär likväl Glasbruken
hittills, såsom till Lån oberättigade, icke allesamman
uppgifvit sine tillverkningar, och således
någon säker grund icke kunnat hemta* för bedömmande
af hvad för deras Lån-understöd
skulle erfordras, hafva Riksens Ständer i denna
osäkerhet funnit lämpligt att afsätta en viss Summa
för Glasbruken intill nästa Riksdag, då Riksens
-
Underdåniga Skrifvelse?'.
sens Ständer derigenom blifva i tillfälle att känna
ifrågavande tillverknings rätta belopp och i
anledning deraf förordna huruvida den må i Allmänna
Fördelningen af Manufaktur-Diskont-Fon.
den inga. — För sådant ändamål hafva Riksens*
Ständer alitsa anslagit i 00,000 R:dr ytterligare till
Manufaktur-Diskont-Fondens förstärkning* för att
Vid fördelningen af den öfriga Diskont-Fonden
delas emelian samtlige Glastillverkare, som till
Dåns erhållande behörigen sig anmält , efter en
lika grund i mån af tillverkningarnes varde)
hvarvid Riksens Ständer anse någon annan förändring
uti de gällande Reglementariske Föreskrift
ter för tillverkare af ostämpelbat vara, som eget
njuta Lånbiträde af Manufaktur-Diskont-Fonden,
icke i afseende på Glas-tillverkningen böra tillämpas,
än att , då denne icke, såsom andre Fabriksvaror,
i större poster på en gång, utan en.
dast i smärre vanligen afsättes, samt Glastillverkare
således icke äro i tillfälle ait, på sätt för Manufaktur-Diskont-
Fondens Låntagare i allmänhet
är påbudet, såsom säkerhet för Länet förete Varuköparnes
Skuldebref eller Accepter, måga de istället
jemte sitt eget Reversal bifoga tvenne för vederhäftighet
kände personers Proprie Borgen föc
Lånets belopp , hvilka derigenom ikläda sig samma
ansvarsskyldighet , som i afseende på Köpares
nyssberörde Skuldebref eller Acceptet ar i Re*a
glementet föreskrifvem
Den Summa, som till ManufaktnrerneS och.
Fabrikernes understöd efter Uppgifne grunder
ytterligare erfordras, Utgör således tillsamman
489,041 R:dr; Men som, bland de serskilda ofBihang
till Riks~St•» Prot, 1817—1S18* tolde Sandi, Nir. 86, 87»
68a
Underdåniga Skrif reiser.
van omnämnda Anslag af Fonden, biträdet till
'Ull-Diskont-Fonden och den för Eskilstuna Fristads
Arbetare anslagne Summa äro underkastade
förändring och mäste ökas i den män Fabriks id.
kamps afnämande af Svensk Ull tilltager och Fristads-arbetarnes
tillverkning stiger eller de finnas
böta åtnjuta högre Lanförmåner , hafva Riksens
Ständer, pä det medel till sädane vigtige Näringars
understöd icke maga tryta, beslutit att öka
sistberprdé Summa till ett belopp af 508,713 R:dr
36 skill. 7 tst-, hvarigenom med de redan förut
af Riksens Ständer beviljade 491,286 R:dr 11
skill, 5 rsr. Bankens hela bidrag tillManufaktnrernes
och Fabrikernes understöd kemmer att utgöra en
jemn Summa af En Million Riksdaler Banko; Och
öfverlemna Riksens Ständer tillEder Kongl, Maj:t
i underdånighet att af de medel, hvilka framdeles
blifva användbara genom indragning af de visse
personer gifne utsträckte Lånförmåner, medde.
la Län i vanlig Diskontväg åt sådane flere Fabriker
och Manufakturer, som Ed. Kongl. Majit
kan i Nåder finna medföra den allmänna nytta
och gagnelighet, att de förtjena delagtighet af detta
understöd.
Då Riksens Ständer nu anslagit ett sä betydligt
ytterligare Lånbidrag till Fabrikernes un.
derstöd , och de för begagnandet deraf stadgade
grunder och föreskrifter äro af den beskaffenhet,
att utan deras noggranna iakttagande ändamålet
med detta bidrag skulle förfelas, hafva Riksens
Ständer funnit lämpligt förordna, alt, i händelse
deras Revisorer vid granskningen af ManufakturD
iskont-Fondens förvaltning, finna större eller
mindre del af Fondens hela belopp vara dispo
-
tfnderdähigä Skrifvelset.
683
nerad och förvaltad i annad Väg eller efter andra
grunder än Riksens Ständer såsom vilkor för ytterligare
bidrags meddelande nU bestämt och Re*'
glementet för Manufaktur-Diskonten af d. ra Februari
1817 i allt öfrigt innehåller, ega Revisorerne
, så vida Två Tredjedelar af dem uti Beslutet
derom instämma, att genom Riksens Ständers
Fullmäktige i Banken genast låta indraga
det ytterligare tillskott för Fabrikernes understöd,
Sori^Riksens Ständer nu beviljat, Och hvilket Understöd
Riksens Ständer endast under sådant vilkor
från Banken anslagit.
Slutligen hafva Riksens Ständer öfvervägat,
huruvida någor» ytterligare kontroll på tillverkiiingarnes
belopp, ätt sorn nti är Stadgad, kan stå
att vinna. De hafva dervid inherntat, att de uppgifter,
som Hall-Rätterne afgifva till KortunerseCollegium
öfver de för året vid hvarje Fabrik
afstämplade varor, och hvilka uppgifter tjena till
grund för bestämmande af Dånbeloppet i Manu*
faktur-Diskont-Fonden, icke alltid kunna medföra
fullkomlig visshet, att varan blifvit vid den
Uppgifne Fabriken tillverkad. — För att närmare
Vinna säker upplysning i denne del och tillika
kontrollera Hall-Rätternés berörde uppgifter, anse
Riksens Ständer hvarje lånsökande Fabrikant
af stämpelbar vara böra inom den lid , som för
insändande af Hall-Rätternés uppgifter är bestämd,
till Flali-Rätten ingifva Förtekning på de vid
hans Fabrik tillverkade varor, som det föregående
året blifvit i Hall-Ratten afstämplade, hvilken
Förtekning det skall åligga Hall-Rätten att, jemte
sif» egen uppgift, irtom behörig tid insända till
Kommerse Collegium^ som derefter eger rättighet
684
Underdåniga Skrifvelser.
att , vid någon i'Collega öfvertygelse uppkommen
anledning till fmisstanka on* origtigbet och
så vida Collegium finner annan upplysning om
rätta förhållandet icke stå alt vinna , ålägga och
föreskrifva den Lånsökande Fabrikanten , att, innan
det begärda Lånet erhållas, sin ofvannämnJ
de Tillverkningsuppgift med liflig Ed inför HallRätten
fästa , vid det äfventyr , i fall lian i nå}
gon del åt eden brister, att vara hela sin Diskonträttighet
för det året förlustig; Men, då Tillverkare
af ostämpelbara Varor redan hafva sig å*
lagdt att fästa sine tillverknings-uppgifter med Ed,
eger i afseende på dem någon vidare kontroll ieke
ruin.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r 35a.
Uppläst och godkänd hos’ Ridd. och Ad, d. 11 Juli 1818.
£ £ — Prest-Ståndet d. 11 —
— Borgare-Ståndet d. i3 — —
— Bonde-Ståndet d. i4 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
gr under ne för de blifvande
'1'ull af gifter ne.
Då Sjötull-Medlen, enligt 60 §:n Regerings}
Formen, äro bland de Stats-Inkomster, hvilka un}
dei' namn af Bevillning utgöras , och samma §.
föreskrifver, att denne Afgift ej må, utan Rik}
sens Ständers samtycke, kunna å någon annan
Artikel, än Inkommande och Utgående Spanmål,
förhöjas , hafva Riksens Ständer genom sitt BeviUnings-Utskott
undersökt i hvad mån Tull-Inkomsterne
pä ett lämpligare sätt än hittills kun-'
Underdåniga Skrif'velseri
635
na regleras, .ramt dorpfter fattat (Ut Rosl ut «nM
Riksens Ständer nu gå att i underdånighet anmäla.
Handeln, beiraktad i afseende på hvarje
enskild Stat, äfvensom på Statens inbördes förhållanden
, är till sin Natur underkastad beständiga
omvexlingar, oeh man kan ej undgå, äf,
ven utan att fästa sig vid alltför små tillfälligheter,
söm verka dagliga ändringar i Nationernas
ställning, att, efter några års förlopp, för hvarje?
Nation finna denna ställning i anseende till Handelsförhållanden
i det hela betydligen ombytt.
Enär en för Landet betydlig Bevillning
mäste till Staten utgöras , och denna .Bevillning
till en del genom Tull-afgifterne , som af sig
sjelfve, i man af varans tillverkning och förbrukning,
uti ett billigt förhållande oeh jemnare fördelas,
hafva Riksens Ständer tagit i öfvervägande
huru denne Bevillning skulle, utan vada af
minskning i Statens Inkomster, så kunna åläggas,
att den inre tillverkningen derigenom mera än
förut befordrades. Såsom grundsats hafva Riksens
Ständer antagit, att ju mera Varu-Utförseln
uppmuntras, desto mera måste Näringsfliten inom
Landet tillväxa och hela Statens behållning
ökas. Att minskning i Tullen å Export-varor
skall dertill betydligen bidraga, finna Riksens
Ständer otvifvelaktigt, enär dymedelst dels Exporten
lättas och dels den nu varande ojemnhet
i Export-Tullen på viss3 Artiklar afhjelpes ,
hvarigenom dessa varors utförsel torde möjligtvis
mycket befordras. Då Riksens Ständer funnit,
alt vissa afgifter varit stadgade till en bestämd
Summa ulan beräkning af varans värde , som »
efter det afgiften faststäldes, undergått betydliga
685
Underdåniga Skrif velter.
förändringar, hafva Riksens Ständer ansett mera
lämpligt, att till grund för afgifterue bestämma
en viss procent af varans försäljningsvärde*
Deremot hafva Riksens Ständer ej heller lemont
titan uppmärksamhet Statens säkerhet och de medel,
sorn böra finnas, på det Stats - Inkomsteru.2
ej ma understiga det belopp, hvartill de i beräkningen
af den faststäkie Bevillnings-Surnman
blifvit upptagne,
I stöd af hvad Riksens Ständer sålunda
anfört, få de hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
sif hålla, det Eder Kopgl, Majit, i anleda
ning af lidens nu i många, afseenden förändrade
skick, må täckas i Nåder uppdraga åt Tullstyrelsen
jemte andre sakkunnige Män att lämpa
Och förändra TuU-Taxorne sa för inkommande
sorn för utgående varor enligt föl jande grunder,
hvilka Riksens Ständer nu fastställ.
i. Alla varor, af hvad namn och beskaffenhet
som helst, frambragte inom Sverige, af Svenska
Råämnen, genom Svensk Mans arbete och
konstflit, äfvensom alla af Utländska Råämnen
inom Sverige förädlade varor, må fritt utföras,
när det sker med hel fritt Fartyg, mot ärläggande
helst af Recognitions Afgift, men, när skäf
finnes för handen att derutöfver en sådan afgift
öka, mot erläggande af Export-Tull, hvilken
dock i allmänhet ej får öfverstiga Fem Procent
af den till Export anmälda varans värde och iq„
ke ökas för någon Svensk Produkt till mer än
dubbelt vid Export med Främmande Skepp; dock
med iakttagande deraf, att denne Tullafgift i
intet fall, så vida sådant möjligen kunde inträffa
när den efter varans verkliga försäljnirigs-vär
-
Underdåniga Skrifvelser'.
687
de kommer att bestämmas, ml för utgående varor
förhöjas utöfver det belopp, 1816 års TullTaxa
föreskrifyer. Den således till vissa procent
utgående Export-Tullen bör beräknas efter
varans verkliga försäljningsvärde, i afseende på
hvars bestämmande grunder för dit hörande föreskrifter
här nedanföre uppgifvas. Sker sådan Export
med Svensk Hel- elier Half Klink eller ock med.
Utländskt Skepp, bör Tullen erläggas i lika förhållande
till den fastställde procenten, som rörande
Export med Utländska fartyg ofvanföre är
stadgadt, Alla varor, som i hittils gällande TullTaxa
endast ärö med Recognilions-Afgift belagde
eller åtnjuta andra friheter, böra vid samma
fördelar bibehållas,
2. Till Skeppsbyggeriernes uppmuntran må
alla i Sverige byggda Skepp och Fartyg, som till
Utländningen försäljas, under Tre års tid från
försäljningen njuta i afseende på utgående Tullen
samma Helfrihet, som Svenska Fartyg tillkommer,
3. Till ersättning för den brist, som genom
Tullens nedsättning möjligen kan uppstå’, öfverlemna
Riksens Ständer till Eder Kongl- Maj:t
i underdånighet att intill nästa Riksdag förändra
Sjö-Tull-Afgifterne på alla inkommande varor
i öfverensstämmelse med hvad Eder Kongl, Majit
Sjelf i Nåder finner lämpligt.
4. Alla härmed i sammanhang stående reglementariske
föreskrifter komma af Eder Kongl.
Maj:t i Nåder att bestämmas , med fästade afseende
derå, att, då Tullen å både utgående och
inkommande varor bör beräknas till en viss pro
-
088 'Underdåniga. Skrifvelse,rl
ceni af varans verkliga värde, någon åtgärd vid.’
tages til! bestämmande af detta värde, så a 11 detsamma
ej, på sätt hitintill i vissa fall skett, må af
Gods-egarens uppgift bero; Och anse Riksens Ständer
detta ändamål kunna säkrast vinnas om Mäklare
eller, der sådane ej finnas, Magistratérne åläggas
att hvarje halft år till Tull-Styrelsen insända
Betyg ofver försålde varors värden vid för.
säljningsdllfällen, antingen innan förtullning ännu
egt rum, eller ock med afdrag af erlagd Tull
eller andre omkostnader, genom hvilken anstallt
Tullstyrelsen kommer i tillfälle att årligen före
Skeppningen beräkna varornes medelvärden för
hela Riket och, i händelse behofvet fordrar, förordna
om någon genom förändrade omständigheter
nödig befunnen ändring i Tullvärdet å varor
bör ega ruin.
5. Tull-Afgifterne för alla utgående varor
skola i Stockholm, Göteborg och Gefle ovilkorligen
på hittills vanligt sätt liqvideras i växlar,
med undantag af Summor, hvilka ej uppgå till
300 R:dr Hamburger Banko. Deremot må Tullafgifterne
för utgående varor i Rikets öfrige Städer
alltid, och i de nyssnämnde när afgiften ej uppgår
till 100 R;dr Hamburger-Banko, samt TullAfgifterne
för inkommande varor i samtlige Städerpe
, efter den Trafikerandes^va!, erläggas antingen
i Växlar eller i Banko-Sedlar, enligt den
kurs, som kommer att bestämmas efter den under
föregående Qvartal sammanräknade medel-1
kurs å Börserne i Stockholm och Göteborg.
fi. Ehuru den möjliga bristen i Siats-S.umman
sannolikt blifver fylld så väl genom det okade
Tuilvävdet som genom förhöjningen, å inkomman.
Underdåniga Skrifvelserf ?s§
de Tullen j Öfverlemna Riksens Stander icke desto
mindre, för StatsVerkets ytterligare säkerhet, i underdånighet
åt Eder Kongl. Maj:t att, i öfverenstätnmelse
med Reciprocitets-grunder, lämpa FÖrfattningarne
och Skeppsumgälderne å andre Nationers
Fartyg i förhållande till den större eller
mindre hörda, Svenska Fartyg måste i Utländske
hamnar vidkännas.
7. Då den af Riksens Ständer till utarbetande
föreslagne Tull-Taxa ej torde så hastigt
hinnäs färdig, anhålla Riksens Ständer hos Eder
Rong!. MajU i underdånighet , att, intill dess
densamma erhållit Nådig stadfästelse och blifvit
till efterlefnad påbuden, 1816 års Tull-Taxa å
utgående varor må , utan något slags förhöjning,
i allt hvad den upptager tjena till efterrättelse
och således Kongl- Förordningen d. 29 Januari
18 17 om Tullen å Jern genast i Nåder upphäfvas.
8. Till lättnad i Bevillnings-Utskottets Arbeten
vid kommande Riksdagar skola fullständiga
Specialer hvarje år upprättas, hvarvid i de
hittills brukliga så kallade Persedel-Sammandragen
, utom redan varande, serskilde kolumner
böra utvisa så väl Tullvärdet som Inkomsten
af inkommande och Inkomsten af utgående varor,
in- eller ut-förde på Svenska Fartyg eller sådana,
soto med dem egalika rättighet; Äfvensom en dylik
uppgifc bör upprättas öfver hvad som influtit af
varor förde på främmande fartyg.
Åberopande för öfrigt sina underdåniga
Skrifvelser d. *5:de och ssudre sistl. Juni om
Redovisningen för Tull-Verkets medel oclr om en
ny Organisation af detta Ve.k, framhärda Riksens
Ständer SCc.
6<jQ Underdåniga Skrif reiser.
N:r 253.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. ,d, 13 Juli 1818»
Öfriga lliks-Stånden d. i5 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Bevillningarne i allmänhet, samt
med Förordning om Allmänna Bevillningen
för är 1819 och de följande ären
intill nästa Riksdag.
Sedan Riksens Stander, på sätt deras underdåniga
Skrifvelse af d. 29 sist!. Juni utvisar, genom
S( i'c Regleringen utrönt StatsVerkets Bevillnings-behof
, och Riksens Ständer jemväl inhemta!:,
hvad deras Riksgäldskontor uti Bevillning
behöfver , samt hvad sorn erfordras till afbetalning
och ränta å Stats - Verkets Skuld till
Riksens Ständers Bank, hafva de funnit, att i
egenskap af Bevillning bör ifrån och med år 1819
intill nästa Riksdag under de serskilda Bevillnings-Artiklarne
utgå ärligen en Summa af Fyra
Millioner Fyra hundra Åttisjn Tusen Femton
Riksdaler, Fyraäiosex skillfngar, Fern runstycken.
Då, sedan Stats-Regleringen uppgjo.rdes, en
förändring i beräkningen af de Stats Verket tillflytande
Extra-Ordinarie Inkomster eller TullPost-
Stämplade Pappers-och Husbehofs BränneriMedlen
uppkommit genom det Riksens Ständer
förhöjt Pust-Taxan för Inrikes B refva* Ii ogen
med Tjugofem procent och denne förut till 1 60,000
R:dr upptagne Inkomst föl ja k 11 i ge r 1 blifvit beräknad
40,000 R:dr högre, hvarmedelst återStatsbristen och
Stats-Verkets Bevillnings-behof i samma man undergått
förminskning, anse Riksens Ständer lamp
-
Underdåniga Skrifvelseri
Jittt ntt här i ett sammanhang utföra hvarifrån ofvannämnda
sammanlagda Jjevillr.ings - behof sig
härleder.
Beloppet af de Stats-Verkets behof, hvilka
genom nyssberörde Extra-Ordinarie Inkomster
skola fyllas, utgör, enligt
Stats - Regleringen
. R:dr 1,867,01 5. 46. 5.
men okas nu genom
för hoj nitigen
i Post-TaSan
med , 40,000. _
Stats-bristen eller de Stats-Verkets
behof, sorn genom Allmän
Bevillning böra fyllas, utgöra,
enligt
Stats-Regleringen
. . „ j,666,452, 11. 6.
påen minskas nu
genom förhöjningen
i PostTaxan
med 40,000, —
1,907,01 5. 46. 5.
1,626,452. 11' 6.
Riksgälds-Kontorets behof af Bevillning,
dels till ersättning åt
Eder Kongl. Majit för använda
Medel till godtgörande af Utländska
Skulden och dels till afbetalning
och tänta på upptagna
Lån , är . . . , 45°>°00-
Sist utgör behofvet för Stats-Verkets
skuld till Banken å dess
förskott till Krigskostnader och
Underdåniga SkrifvelseH
det Er 181* lyftade mindre Kreditivet
uti ärlig Kapital-afbetalning
och Ränta . 750,000. - -  hvarå dock Riksens
Ständer, för att
undvika Bevillnin.
gens förökning, be*lutit
att Banken
intill nästa Riksdag
ma uppskjuta
återfordrandet af 250,000. — —
så att här endast utföres återstoden 500,000. — —
Tillsamman R:dr 4,483,468. 9- 11.
Riksens Ständer få dernäst i underdånighet
tillkännagifva, att de vid denne Riksdag stadfästat
Bevillningen på följande sätt :
Sjö-Tullen beräknad såsom hittills
till . . R:dr 935,349. 14. 5.
dock med tillägg
af de förut från
Tull-Verket till
K onvojKommismissariatet
ingångne
men nu
till Försvars-Verket
anslagne . 66,666.32. -
—— 1,002,015.46. 5J
Fyllnad i Land-Tull-ersättningen
utaf f. d. Qvarntullen och
Accis-Medlen till .... 30,000. ■“>
Rost-Medlen med 25 procsnts förhöjning
till
*00,000.
Underdåniga Siri fiel ser.
Stämplade Pappers-Medlen beräknade
till 250,000. — -
Husbehofs-Branneri-Medlen beräknade
till  4*5,000, —
Samt AllmännaBevillningen, sorn
skolat utgöra 2,576,452 B:dr 11
skill. 6 r., till jemnt belopp af 2,580,000. — -
Tillsamman R:dr 4,487,015.46. 5,
hvilka således utgöra den sammarilagde Bevillning,
som Riksens Ständer här ofvanföre omnämnt.
Hvad Sjötull-afgifterne, Post-Medlen, Stämplade
Pappers-Medlen och Hushehofs-Brännerimedlen
angår, åberopa Riksens Ständer i underdånighet
de serskilda Skrifvelser, Riksens Ständer om
desse Bevillningars beräkning och utgörande allat:t.
Beträffande åter Allmänna Bevillningen, öfverlemna
Riksens Ständer härjemte lika underdånigt
sin Stadga om denne Svea Rikes Ständers
Bevillning för år 1819 och de påföljande åren intill
slutet af årsi8ä3, så vida ej inom denna tid
Urtima Riksdag infaller, gjord och samtyckt vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den Juli 1818.
För Allmäna Bevillningen hafva Riksens
Ständer hufvudsakligen bibehållit de enligt 1815
års Bevillnings-Förordning gällande grunder, men,
till fyllande af en efter samma Förordning upp*
kommen brist, tillagt en Artikel örn Bevillning å
öfverflöd.
De mäst vigtiga ändringar och rät
telser
i förra Förordningen äro: 2. Art. i. §:n
inskränkning af Tjenstmäns befrielse uti Bevillning
ifrån 300 till 200 R:dr och bestämmande af
viss grund för beräkning af Boställs - Innehafvare*
Inkomster på Bostället: 2 §• 4, Morn. ett
694
Utiderdätiiga Skrifvelser.
Tillägg för att görn afgiftens nedsättning för Handlande
eller Ha ndtverkare mindre beroende af
Taxcringsmännens godtycke än af verkliga förhållandet:
3 §. 5 Morn. en förändrad Redaktion
för att bestämma hvilka hemman egentligen ifrån
Rotefrihets-Afgift äro frikände, 6:te Morn»
en mera bestämd föreskrift i afseende på Arrendatorer
, och 7:de Mom. grund till Bevillning
för dem , hvilka vid andras Egendom och Landtbruk
hafva inseende med flere : 4 §. nedsättning
i afgiften för Grufvor : 6 §. befrielse från Hevi
llnings-afdrag å räntan för Fonder snslagne till
Fromma Stiftelser, Fattig-försörjning och Fattiga
Barns undervisning men förhöjning i afgiften
för Vinster från Nummer-Lotteriet och dylike
andre Inrättningar: 3. Art. den tillkommne afgiften
för Öfverflöd , nemligen Vin och andre
Utländske Drycker, Kafle och The, Siden och dyrbara
Möbler, Kortspel och Tobaks nyttjande t
5 Art. åtskilliga ändringar och rättelser i de
reglementariske föreskrifteme samt en MinimiTabell
för Hemmansvärdet inom hvarje Län i
vch 6 Art. befrielse från Bevillning för Auskultanter
och Extra Ordinarie Tjenstmän med inkomster
under 200 Hulr samt från Bevillning
efter 2:dra Art. för Höganäs Stenkols-Verk, men
deremot icke befrielse från Bevillning efter 2,
Art. för Utgifvare af andre Dagblad och MånadsSkrifter
, än sådane sora sprida allmänt nyttige
kunskaper.
I afseende på den i 2 Art. /j:de §:n under
Titel Kort-Fabriker stadgade Två skillingars Stärnpel-afgift
för hvarje tillverkad kortlek, samt den
betydliga försnillning utaf denne afgift, som ds
tinder Ao ni ga Skrifielser. 6g 3
senäte arens Räkenskaper utmärka , och hvilken
©tvifvelaktigt viii sjelfva Slämplingen sig tilldragit
, få Riksens Ständer hos Eder Kongl. Majit l
underdånighet anhålla, det noggrann undersökning
om orsäkerne till Försnillningen måtte i Nåder
anbefallas och de kraftigaste médef vidtagas att
för framtiden förekomma så påtagliga, både för
Staten och för Allmänna Inrättningar skadliga,
missbruk*
För öfrigt, och då i de ämnen, der Riksens
Ständers Bevillnings-Utskott från Kammaroch
Kommerse - Collegiefne behöft och vid Riksdagens
början genom Hof-Kansleren begärt upplysningar
till ledning för Bevillnings - arbetet,
Kammar-Collegium icke förr än i sisth Maji månad
, och sedan Bevillnings-Föroidningen blifvit
uppgjord, meddelat sådane Upplysningar samt ändock
endast rörande de under Andra och Tredje
Provins - Kontoren lydande Känj och Kommerse-’
Collegium lemnat endast ofullständiga eller påtagligen
felagtiga underrättelser, ulen denna brist,
ehuru den lör närvarande icke kunnat hindra
Bevillningens uppställning efter förra förhållanden
och Tabell-Verkéts vägledning, likväl bör
framtiden förekommas , så vida icke eljest StatsHushållningen
skall sakna de enklä och bestämda
åsigter, som dess ändamål påkallar, hafva Riksens
Ständer icke kunnat underlåta att till Eder
Kongl. Majit framföra underdånig anhållan om
Nådig befallning till Kammar- och KommerseCollegierne,
att på det sorgfälligaste iakttaga förut
rneddelte föreskrifter angående insamlande af
sådane upplysningar, sorn tryggt kunna tillitas,
dels i afseende på Rikets Kameral-Verk ined dei£
6g6
UnderdSniga Skrifvelser.
till hörande kännedom af Domäner, Egendomar och
[Lägenheter, dels i det som utreder dess Kornjnerciella
ställning med Handel, Fabriker, Manufakturer
och öfrige inhemske Inrättningar, samt
att alla dessa upplysningar, fattade' i lätt begripliga
former, matte så tidigt före Riksens Ständers
nästa sammankomst vara i beredskap, att de
ovilkorligen vid Riksdagens hörjan kunna erhållas.
Riksens Ständer framhärda
N:r 554,'
Uppläst och godkänd hos Samtl. Riks-St. den i5 Juli 181?.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
ett Lån-biträde frän Banken till Götheborgs
Stad,
Med framställning af den bekymmersamma
belägenhet, hvaruti Götheborgs Stad genom flere
omständigheter blifvit försatt och nu befinner
sig såsom hotad med utsökning för Stads-Kassans
Skuld, har Eder Kongl. Majtt genom Nådig
Proposition d. sisth Maj understödt Stadens
Äldstes och Magistratens underdåniga anhållan
om ett Lån af 300,000 R:dr Banko utaf Allmänna
Medel emot Intekning i Stadens Fastigheter
och Lägenheter.
Vid öfvervägande häraf hafva Riksens Ständer
beviljat för Götheborgs Stad ett sådant Lån
Två Hundra Tusen Riksdaler Banko att utgå
från Riksens Ständers Bank, dock icke såsom
.vanligt
Under dani ga Skriff alser.
697
■vanligt Fastighets-Lån , utan såsom en serskild
Extra Ordinarie Försträckning, emot Fem procents
ärlig Fänta, och säkerhet medelst ej mindre Intekning
uti Stadens alla Fastigheter och Lägenheter
än äfven Borgerskapets genom Magistrat
ten och Stadens Äldste sig åtagande skyldighet
att Kapital och Rasta på utsatte tider återgälda,-  på sätt nästkommande Riksens Ständer finna för
godt föreskrifva, men ej utöfver en Tiondedel af
Ifapitalet hvarje ar ; hyaremellertid någon Kapital-afbetalning
intill nästa Riksdag icke kommer
alt fordras.
Detta Beslut få Riksens Ständer, till svar
på Eder Kongl. Majus Nådiga Proposition i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r 255.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 11 Juli 1818,
— Prest-Ståndet d. 11 -— —
— BoigarcStSudctd. i3 1— —
— Bonde-Ståndet d. t4 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af den uti JSudiga Propositionen
om Fenninge-Rörelsen frnmstälde
fråga om indragning ejder hand af
Banko- Sedlar utöfver Tio års ålder.
Uti Nådiga Propositionen om Allmänna Penningerörelsen
och Myntvärdets upprätthållande af
den 10 December 1817, har Eder Kongl. Majit
ibland annat föreslagit, att alla Bankens Sedlar,
Bihang till Riks-St. Prat. 1817—igig.
698
Underdåniga Skrif veise ri
af hvad Valör sorn helst , hvilka äro aldre än
Tio år, måga inom Ett års förlopp indragas,
och de, sorn då ännu icke blifvit inväxlade, förlora
all rätt till inlösen och upphöra att vara
gångbara.
Efter tagen kännedom om hvad 8 §: af fider
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse d. 29 Maj
1739 angåendeRenovation af Läne-Banko-Attester
och Banko-Transportsedlar innehåller, och hvarigenom
Allmänheten redan har sig ålagdt att för
egen säkerhet hvarje Banko-Sedel inom Tio års
förlopp till omsättning eller inlösen presentera,
ehuru inlösnings rättigheten genom underlåtenhet
deraf ej förverkas i annat fall, än om någon
äldre innehafvare derå tili äfventyrs begärt och
mot behörig säkerhet undfått Renovation, hafva
Rik sens Ständer jemväl ur Bankens Räkenskaper
låtit upprätta Sammandrag ifrån 1806 års
början till och med 1816 års slut, så väl rörande
Bankens äldre Småsedlar af 36, 24, 13, 9
och 6 Dalers Valör, hvilka till och med år 1776
■utgåfvos, som ock angående de alltifrån Bankens
Inrättning utgiine Transport-Sedlar af Fem Riksdalers
Valör och derutöfver, hvaremot, hvad 3
och 2 Riksdalers Sedlar samt nu bruklige Skillinge
Sedlar beträffar, någon tillförlitlig uppgift
i detta fall ej stått att erhålla, emedan de vid
infriandet endast efter Stycketal och Valör, mea
ej lill Årtal, kunna bokföras och redovisas.
Med fästadt afseende å den upplysning Riksens
Ständer såmedelst vunnit, och då Summan
af tfe Sedlar, som genom olyckshändelser förkommit,
ej kan anses annat än på det hela ganska
obetydlig, men deremot onekligt är, att en För
-
Underdåniga Skrif v elser.
699
fattning* hvarigenom Bankosedlarne efter en visä
tid betoges ail rättighet till inlösen, skulle väcka
mycken oro hos Allmänheten och tillskynda
mången enfaldig oskyldigt lidande så väh genom
uraktlåten uppmärksamhet vid Sedlars emottagande
sorn gc-nom förgätenhet eller bristande till»
fällen att dem i rättan tid presentera samt till
äfventyrs jemväl genom vinningslystnadens försök
att häraf begagna sig till stadgande af någon
rabatt å äldre Sedlar emot nyare, serdeles i aflägsne
Landsorter, hafva Riksens Ständer beslu»
tit , att vid det uti olvanberötde Nådiga Kungörelse
intagna Stadgande framgent ina bero,
och sådant desto hellre, sorn under närvarande
förhållande med Bankens Växel-befattning det är
af högsta vigt att alla anstalter undvikas, som
kunde rubba Krediten , verka misstroende till
Sedlarne eller föranleda deras hastiga återbrin»
gande fran deras nu Varande omlopps-otter*
Riksens Ständer framhärda SCc*
N:r 256»
Uppläst och godkänd hos Ridd, och Ad. d. il Juli i8t8‘
•— Prest-Ståndet d. 51 — i
*— Borgare-Ståndet d> 13 — —
-— Bortdé-Ståndet d, 14 —
Rikstns Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af den uti Nådiga Propå*
sitionen om Penninge-rörelScv väckte
fråga om nedsättning af Öfver-Räntan
i Banko-Diskont-Verketi
Bland ämnen uti Eder Kongh Majis Nådi«
700
Underdånigti Sirifvelser.
ga Proposition om Allmänna Penninge-rörelsen
och Mynt värdets upprätthållande d. 10 December
18 17, förekommer det Förslag, att, till beredande
efter hand af en minskning i Ränte-vilkoren
inom Banko-Diskont-Verket, Ofver-Räntan
för de Rån, som ej på dag inbetalas, måtte
nedsättas ifrån 12 till 8 procent, men Lagsökningar
deremot genast efter förfallotiden ega rum.
Närvarande förlägenhet uti Allmänna Penninge-rörelsen
har gjort till en nödvändighet att
ej allenast tills vidare bibehålla den tillåtelse,
sorn inom Banko - Diskont-Verket för Låntagare
i allmänhet blifvit stadgad , att inom en viss
tid af tvenne Månader efter Lånens förfallotid
fa dem omsätta, utan ock nu lör tillfället bevilja
ett ytterligare anstånd af- Tretio dagar. Då den
ordning, som vid detta Verk blifvit införd, medelst
en russ preskriptionstid för omsättningarne,
redan visat den mest förmånliga verkan uti Ofver-
Ränte-Sumfnans årliga förminskning, förmoda
Riksens Ständer på goda skäl, att, när, enligt
hvad Eder Kongl. Maj:t i Nåder åsyftat,
otnständigheterne kunna medgifva att utan våda
och kännbar skakning genast efter förfallodagen
utsöka Banko-Diskontens fordringar, en nedsatt
beräkning af Öfver-Räntorne äfven skall utan olä
gen hat kunna införas: Men ännu anse Riksens
Ständer den nu varande Straff-Ränta utgöra ett
vid liera tillfallen nödvändigt band på sådane
Låntagare, hvilka, en gång vande vid mindre
noggranhet uti åt3gne förbindelsers fullgörande,
endast genom farhåga för kännbara förluster kunna
bringas till en nödig omtanka för bevakandet
af sin egen fordel; och Riksens Ständer befara,
Underdåniga Skrif veisel'
med afseende hära, att den föreslagne nedsätta
ningen troligen skulle föranleda t>U större efterlåtenhet
hos Gäldenärerne, Utsökningsmålens be-t
tydliga förökande, en mängd Utmätnings-försäljningar
af Lös och Fast egendom, samt sådane
förluster oell olyckor, som serdeles i en tid af
allmän penninge-förlägenhet häraf Liefve oundviklige
följder.
På dessa grunder få Riksens Ständer i underdånighet
förklara , att de anse Ofver-Räntan
inom Banko-Diskont-Verketl än vidare böra till
det uti Diskont-Reglementet stadgade belopp beräknas.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N;r 257.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 11 Juli 181 g.
— Prest-Ståndet d. 11— —
— BorgareStåndet d. i3 — „
— Bonde-Ståndet d. i4 — —
Riksens Ständers underdel niga Skrifvelse 1
anledning af en Nådig Skrifvelse om
Leipzigska Länet.
Riksens Ständer, som under den 7 i denne
Månad emottagit Ed. Kongj. Majus Nådiga Skrifvelse
af föregående dag angående Eeipzigska
Lånet, betyga härmedelst Eder Kongl. Majit sin
underdåniga vördnad och tacksamhet för Dess
Nådiga förklarande om uppskof intill nästa Riksdag
med den fråga, samina Skrifvelse omförniäler.
Riksens Ständer framhärda &Ce.
rJQ% XJnderdäniga Skrif v elser,
N:r 258.
Uppl. oell godk, jhos samt!, Riks-Ståndcn den i5 och 17
Juli 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
ytterligare Aflöning för RiksStåndens
och deras Utskotts Kanslier.
Med afseende på Riksdagsgöromålens mängd
oell vigt hafva Riksens Ständer, likasom vid förra
Riksdagen, funnit tvenne Äldste Kanslister
hos Ridderskapet och Adeln, Notarierne i de öfriga
Riks-Ständen och Vice Sekreteraren 1 Bonde-Ståndet
böra åtnjuta En R:drs Banko förhöjning
i det förut dem bestådda Dagtraktamente,
saint Sekreteraren för Riksgälds-Verkets Ärender
i Stats-Utskottet likaledes Tretio Tre R:drs t6 sks.
förhöjning å det för honom bestämda Månatliga
Arfvode, och Stats-Utskottets Notarier och
Kanslister a deras Dagtraktamenten 24 skill-s förhöjning
; i följd hvaraf desse Tjenstmän, i stället
för de enligt Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse d, 27 sisth April dem tillslagna Traktamenten
och Arfvoden , komma att undfå:
T venne Äldste Kanslister hos Ridderskapet och Adeln,
En Notarie hos Prest-Ståndet och En Notarie
hos Rorgare-Ståndet, Traktamente om dagen,
hvardera ... 4 R:dr 24 skill.
Tvenne Notarier och Vice Sekreteraren hos Ronde.
Ståndet likaledes orri dagen hvardera 5 R:dr.
■Sekreteraren för Riksgälds-Verkets Ärender i
Stats-Utskottet, Arfvode 1 Månaden
, , , , t 166 R:dr 32 skill.
Tvenne Notarier i Stats-Utskottet, Traktamente
om dagen hvardera .... 4 R:dr.
Underdåniga Skrifvelser.
703
Fem Kanslister derstädes, likaledes om dagen
hvardera 3 R;dr,
allt på det satt och för den tid, Riksens Ständers
åberopade Skrifvelse innehåller, samt med afdrag
vid Slutliqviden af hvad de härå redan uppburit.
Dessutom hafva Riksens Ständer, utöfver
hvad deras förra yiriderdåniga Skrifvelse upptager,
beviljat följande nya Aflöningar:
i Stats- Utskottet
till Sekreteraren vid Afdelningen för MagazinsInrättningens
Arender . . . 400 R:dr
— Sekreteraren för mål rörande Manufaktur-Diskonten
. • . .250
— Vakt-Betjeningen i Magazins-Direktionen,
för uppassning ... 40
__ Vakt-Betjeningen inom KommerseCollegiimi
likaledes . . . . 30
tillsamman 720 R.dr;
Serskilda Utskottet.
till Sekreteraren 4 Månaders Arfvode
ä 166 R:dr 3 2 sk. . R:dr 66fr. 32. -
— En Kanslist likaledes för 4 Månader
Traktamente? ä ,u§ R:dr
om dagen  300. — —
— En Kanslist för 3 Månader
enahanda Traktamente . . 225. — -
tillsamman 1191 RM32;
samt följande Renskrifnings-ersättningar:
i Stats-Utskotfet 350 R:dr
i Lag-Utskottet ..... 300
iBesVärs-Utitiöttet, inbersknadt 2oR:drs
Arfvode för En Vakt-Betjent vid en
Underdåniga Skrifvelser.
Afdelning
370
och i Expeditions-Utskottet . . 200
Slutligen hafva Riksens Ständer äfvert, för
besörjande! af den efter Riksdagens slut återstående
tryckningen utaf Bihanget till' Riks-Ståndens
Protokoll och ordentligt Registers upprättande
deröfver samt Liqviden för uppburna Medel
och försålda Exemplar äfvensom redovisning för,
de öfverblifvande, anslagit; åt Expeditions-Utskottets
Sekreterare i ett för allt . 200 R:dr
hvilka dock ej förr få lyftas, än han, efter berörda
arbetens fulländande, hos Riksens Ständers Fullmäktige
i Riksgälds-Kontoret affemnat fullständig
Redogörelse för sin befattning och derför erhållit
decharge.
Riksens Ständer få hos Eder Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla, att Vederbörande, sorn
besörjer Riksdags-utgifterne, malte i Nåder förständighs
om iakttagande af hvad Riksens Ständer
sålunda förordnat och förestående Summors utbetalning
af de till nämnde utgifter anslagna medel.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 259.
Uppl. och godt. hos Samt!. Riks-StSnden d. i5 Juli 1818.
Riksens Ständers under duniga Skrifvelse om
Gratifikationer ät) Stats-Kommissarien
Frödelius och Stats-Kommissarien L,unnii
Enka.
Sorn enligt Ed. Kongl. Maj:ts Nådiga Förordnanden,
först Stats-Kommissarien Lunatus och , efter
hans död eller ifrån medlet af förlidne Januari
månad, Stats-Kommissaren och Riddaren
Underdåniga Skrivelser.
7® 5
Frödelius gatt Riksens Ständers Stats-Utskott tillhanda
med erforderlige Handlingar och Upplysningar,
samt den sistnämnde dessutom i sjelfva
handläggningen af Ärendenas utarbetning lemnäs
Utskottet sitt biträde till befordran af Göromäiens
skyndsammare gang, hafva Riksens Stander,
till bevis af sin välvilja och hugkomst af
Stats-Xommissarien Lunrtii fortjenster, velat hugna
hans efterlemnade Enka med ett belopp af
Tre Hundra Riksdaler, samt, såsom erkänsla för
Stats-Kommissarien Frödelii möda, åt honom anslagit
Ett Tusen R:dr Banko. Med anmälan örn
dessa beslut, få Riksens Ständer i underdånighet
anhålla örn Nådig befallning till Vederbörande,
att af Riksdags-Kostnads-medlen ifrågavarande
Summa utbetala.
Riksens Ständer framhärda &c.j
N:r 260.
Uppl. och godk. hos Samtl. Riks-Stinden d, i5 Juli l8tÖ.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
afsatte Summor enligt 63. §:n
Regerings-Formen.
De serskilda Summor, som enligt 63. §:n
Regerings-Foäm^n böra för oförsedde händelser
afsättas och anslås, hafva Riksens Ständer nu
afsattt och anslagit: den ena i Riksgälds-Kontoret
till belopp af En Million Femhundra Tusen
Riksdaler Banko, att till Eder Kongl. Maj:t
ntbétalas , En tredjedel vid utomordentliga tillfallen
och behof på Eder Kongl. Majus Nådiga
tillkännagifvanue, nea de öfrige Tvåtredjedelarne
icke utan i fall af utomordentlige Försvars
-
706
Underdåniga Skrifvelserl
anstalter ; och må hela Summan aflemnas uti
Riksgälds-Kontorets Kredit-Sedlar efter faststäld
Realisations-grund : samt den andra Summan i
Banken tili belopp af Två Millioner Riksdaler,
att af Eder Kongl. Maj:t lyftas i det fall , åberopade
§. derom föreskrifver. Hvilket allt Riksens
Ständer bort hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r a 61.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad, d, i5 Juli 1818,
med den ändring, ntt Orden En annan Eositiv
- - - omstcindiglieterne det fordra uteslutas.
Uppläst och godkänd med lika ändring
lios Prest-Ståndet d. i5 Juli 1818.'
!—BorgareStåndet d, 16 — —
— Bonde-Ståndet d. 16 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af Nådig Proposition om
serskilde Penningetillgångar till upphandling
af Spanmäl.
De af Eder Kongl. Maj:t genom Proposition
d. 12 sistl. Juni i Nåder föreslagna medel och
utvägar till afvärjande af en befarad Spanmålsbrist,
hafva Riksens Ständer granskat med allden
uppmärksamket, ämnets vigt fordrar.
Vid så olyckliga utsigter, att Eandets egne
tillgångar på Spanmål icke kunna förslå till de
vanliga behofven, påkallar en nödvändig försigtighet
att framföre allt, genom en i möjligaste måtto
inskränkt förbrukning, sparsamt hushålla med
Underdåniga Skrifvelsérd
70?
det förråd af Spanmål, som redan och genom
Landets egen framalstring må kunna ytterligare
erhållas. Men, så länge Menigheten tror sig ega
oinskränkta anspråk på undsättning af Staten, kan,
i Riksens Ständers tanka, icke förväntas, det föreställningen
om en förestående nöd och brist
skall gifva någon kraftig väckelse åt enskilda omta
nkan att genom eget bemödande afböja deras
rysliga följder. Riksens Ständer hafva ansett sig
bora härpå i underdånighet fästa Eder Kongl.
Maj'-1 uppmärksamhet, då, med denna anledning,
Eder Kongl. Majrt i Nåder torde pröfva nyttigt
låta genom serskild Kungörelse tillkännagifva ,
det någon alldeles obegränsad undsättning af Staten
icke ar att påräkna, enär det biträde, Staten
bitr i tillfälle att meddela, måste förbehållas
de mäst nödstålde, hvilka saknat utvägar att sjelf*
ve sörja för sina behof af Spanmål.
En annan positiv anstallt till förminskning
af Spanmåls-förbrukningen finna Riksens Ständer
tillika nödvändig, den nemligen , att all Bränvinsbrännig
af Spanmål, åtminstone uti de Orter
som anmält sig till erhållande af Spanmåls
understöd, genast förbjudes och inställes , så länge
Eder Kongl. Maj:t 1 Nåder pröfvar omständigheterne
det fordra.
Riksens Ständer hysa den Öfvertygelse, att,
hvilka utsträckta allmänna anstalter sorn helst
vidtagas till Landets behöfvande Inbyggares undsättning
med Spanmål, afsigten dermed skall endast
ofullkomligen vinnas om desamma få en sådan
riktning, som hammar och tillbakahåller en.
skilda införskrifningar. En uppmuntran til! införskrifning
af utländsk Spanmål är redan gif.
7oS
Underdåniga Skrif reiser.
ven genom den beviljade Tullfriheten; och, deräst
enskilde ytterligare uppmuntras, göra Riksens
Ständer sig förvissade , att Eder Kongl.
Majös omsorg till Landets förseende nied erferderlig
Spanmäl skola i betydligaste måtto lättas ;
hvarvid den omständigheten äfven bör komma
i betraktande, att enskilde personers införskrifning
af Spanmål eger alltid på Rikets penningväsende
ett mindre menligt inflytande, än om
samma mängd Spanmål inkommer för allmän räkning,
helst enskilde Handlande genom begagnande
af sin Kredit äro i tillfälle att efter hand kunna
godtgöra den köpte Spanmålen.
Att Landets förseende med erforderlig Spanmål
skulle göras helt oah hållet beroende af enskildes
täflan kan likväl icke vara Riksens Ständers
mening. Riksens Ständer inse nogsamt nödvändigheten
af Statens medverkan, icke blott för
att fylla behofvet och förekomma Spanmålens oskäliga
stegring, utan ock för att efter möjligheten
underhålla sådana pris, som icke förnärma
hvarken Köpares eller Säljares billiga anspråk;
men till dessa föremål synas också Statens åtgärder
böra inskränkas.
Den naturligaste utväg att åstadkomma beta!
ning för anskaffad TJtländsk Spanmål på ett
för Riket minst betungande sätt synes vara , att
afkastningen af Landets utförde varor, som i vanlig
tid till betydlig del användes i utbyte mot
utländska vällefnads- och öfverflöds-varor, besparas
till betalning af Spanmål, så att skuldsättning
hos utländningen, i möjligaste måtto undvikes.
Det är i följd häraf, som Riksens Ständer
hos Eder Kongl. Majd i underdånighet an
-
Underdåniga Skrifvelser. 709
hålla* , att alla sådana utländska varor, hvilka icke
äro alldeles oumbärlige, måtte allvarligen förbjudas
till införsel och nyttjande, sa länge Eder
Kongl. Maj:t i Nåder pröfvar nyttigt att låta ett
slikt förbud fortfara.
Di nu likväl verkningen af nyssnämnde anstalt,
i fall den af Eder Kongl. Majit i Nåder
bifalles, icke kan vara underkastad någon beräkning
i anseende till den tillgång på utrikes mynt,
som derigenom kan vinnas, utan andra medel och
utvägar tillika böra påtänkas och ; é visas, hafva
Riksens Ständer, med anledning af hvad Eder
Kongl. Majit i Nåder framstält, fattat följande
Beslut.
1. Den, enligt Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse af den 11 innevarande Juli, till
inköp af Myntbara Metaller anslagne En Million
Riksdaler årligen , må för detta oell nästa år begagnas
till Spanmåls-handeln och desse sammanräknade
Två Millioner Riksdaler Banko-Sedlar
nu genast hållas Eder Kongl. Maj.t tillhanda
för upphandling, helst inom Landet, af erforderlig
Spanmål, som genom Direktionens öfver Allmänna
Magazins-Inrättningen föranstaltande skall
spridas till behöfvande orter, dock under förbehåll,
att desse Två Millioner ju förr dess hellre
återgå till deras rätta och egentliga bestämmelse,
hvadan den Spanmål, som utborg,as, bör så fort
ske kan och om möjligt är inom nästkommande
års utgång vara betald, samt de så väl härför som
för kontant försåld Spanmål inflytande Banko-Sedlar
till Banken i behörig ordning från Allmänna
Magazins-Inrättningen lefvereras för att till
Silfver-uppköp användas.
710 Underdåniga Skrifvelse'.
2. Om uti närvarande pennlngeställn!»g-en
och annan, som får köpa Spanmål af Kronans
förråd, skulle finna sig belåten att denna Span*
mål med myntadt eller omyntadt Silfver liqvidera,
må sådant myntadt och omyntadt Silfver
uti Liqvider om köpt Spannmål af Allmänna
Magazins-Inrättningens Förråd emottagas till ett
värde, som fullt motsvarar hvad Silfver mot
Banko Sedlar gäller, och hvilket värde .Riksens
Ständer i underdånighet anhålla att Eder Kongl.
Maj:t må i Nåder täckas låta genom Direktionen
för Allmänna Magazins-Inrättningen för
hvarje qvartal kungöra. Den, som vill använda
Silfver till betalande af Spannmål, bör inlefverera
Silfver till LandtRänteriet, hvilket deröfver utfärder
en på Insättarens namn stahl Attest, hvaruti
utföres så väl Silfvermängden som dess värde
i Banko - Sedlar , och hvilken Attest Iikamed
alla andra Ränteri Qvittenser annoteras i LandsKontoret.
Dylika Attester gälla i Liqvider om
Spanmål, sorn med vederbörligt tillstånd får
köpas uti Kronans Magaziner inom men icke
utom Länet, lika med Banko-Sedlar till det belopp
i sådane Sedlar, hvarå AtteSterne lyda. Till
vinnande af nödig kontroll böra Landt-Räntmästarne
uti Förslag till Direktionen öfver Allmänna
Magazins-Inrättningen specificera alla af dera
utfärdade Attester öfver emottaget Silfver, med
Utsättande af dagen* då Attesten är utfärdad,
Silfvermängden och värdet i Bankosedlar Samt
Insättarnes Namn. Det silfver, hvilket sålunda
inflyter, kommer att till Banken, i afräkning å
hvad uppå ofvannämnde Två Millioner Riksdaler
ar auvändt, lefvererasj då uti Liqyiden här
-
Underdåniga Skrif reher. 711
om Silfret beräknas ali Banko-Sedlar efter samma
värde, hvartill det af Magazins-Tnrättningen
blifvit emottaget.
3. Till Eder Kongl, Majit öfverlemna Riksens
Ständer i underdånighet att uppå RiksgäldsKontorets
Garanti och dess Obligationer inora
och utom Riket upptaga ett Lån i Silfver till
belopp af Två Millioner Riksdaler ernot Sex procents
Ränta att efter 5 ä 10 års förlopp afbetalas
med En Femtedel af Kapitalet årligen,
men med rättighet för Riksgälds-Kontoret att
dessförinnan infria samma Lån efter Sex mana- _
ders uppsägning och jemväl derå efter hand afbetala
Tio procent i sender; och må säkerhet
Långifvarne anvisas för Kapitalet uti Kungsgårdarne
och de Kronan enskildt tillhörande Skogar
och Parker samt för Räntan uti den inflytande
Tulluppbörden. Sedan i första rummet
de här ofvanföre uti uste punkten omnämnda medel
blifvit använda till Spanmåls uppköp, och i
händelse Eder Kongl. Majrst sedermera, efter inhämtade
tillförlitlige underrättelser om innevarande
års skörd samt de belopp af utländsk Spanmäl ,
hvilka för enskilde Handlandes räkning inkommit,
skulle pröfva en omedelbar införskrifning
af Utländsk Spanmål för Allmänna Magazins Inrättningen
nödvändig till fyllande af den brisr ,
eom härrörer ifrån 1 8i 8 års skörd, må de uppå Silf.,
verlånet influtna medel härtill ånvändas: Och, då
räntan å detta Lån skall godtgöras af Allmänna
Magazins-Inrättningen, för hvars läkning det
upptages, blir det Magazins - Direktionens åliggande
att tillse, det samma Ränta, likasom alla
andra omkostnader å den införskrifne Span må
-
Underdåniga Skrifvelse/''.
]en,' (ages i beräkning vid bestämmande af det
pris,hvartill Spanmålen skall försäljas. Men, deräst
Silfver-Lånemedlen till störte eller mindre del
icke skulle komma att användas till en sa beskaffad
införskrifning af Utländsk Spanmftl, hvarr
för de endast äro anslagna, bör det obegagnade
beloppet, när det uppgår till minst Tio procent
af hela Fåne-Summan, så fort ske kan på Rånet
afbetalas.
Hvad åter angår Eder Kongl. Majäs Kådiga
Förslag att, om uti Låne-Summan af Två
Millioner i Silfver brist skulle yppas , Kiksens
Ständers ; Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret måtte
vara berättigade att, om Eder Kongl. Maj:t så
nödigt finner, emot Diskont-vilkor och Tre procents
Ränta i Banken disponera ett deremot svarande
belopp i Silfver, dock ej öfverstigande En
Million Riksdaler, anse Riksens Ständer, i Bankens
närvarande ställning, Allmänheten böra öfvertygas,
att den: reella Fond, Banken nu eger,
icke allenast förblifver oförminskad utan jemväl
efterhand ökad för att derigenom, i förening med
öfrige till samma vigtiga mål ledande åtgärder,
åtminstone i en framtid kunna upprätthålla Sedelmyntets
värde genom dess oafbrutna inlösen,
hvarpå ock ej mindre Eder Kongl. Majit uti sin
Nådiga Proposition än äfven Riksens Ständer
uti sitt Beslut orri Allmänna Penningerörelsen
och Myntvärdets upprätthållande fästat hufvudsaklig
vigt. Under dylika omständigheter kunna
Riksens Ständer alltså icke medgifva, att en så
betydlig del af Bankens reella Fond, som Eder
K ongl. Maj:t i Nåder föreslagit, må från dess
egent
-
Underdåniga Skrifve!serl
713
egentliga föremål användas; Och Riksens Ständer
tro, att ett sådant medgifvande, om än aldrig i
verkställighet begagnadt, ©tvifvelaktigt skulle hafva
det menligaste inflytande på Allmänna Omdömet
om Banko-Sedlarnes värde.
Riksens Ständer framhärda SCc.
Nir 262.
Uppl. oell goilk, hos Samtl. Riks—St.'Inden d. i5 Juli 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Medel till Aflöning åt Korn--  mittéen för Ny Reglering af Rikets
Embeten och Tjenster.
För den Kommitté , som Eder Kongl. Majit,
med anledning af Riksens Ständers underdåniga
begäran i Skrifvelse d. 2 innevarande Juli, lärer
täckas i Nåder förordna att företaga en ny Reä
glering af Rikets Embeten och Tjenster jemt»
ett förbättradt Arbetssätt, hafva Riksens Ständer
ansett nödiga medel till Aflöning för dess Leda-’
ter och öfrige förefallande kostnader böra vara
att tillgå; Och hafva Riksens Ständer derför
beslutit , att för sådant ändamål det på Indragnings-Staten
redan år 1812 uppförda och ännu
qvarstående Anslag af Tre Tusen R:dr Banko
årligen, äfven hädanefter må fortfara, med samina
rättighet för ,Eder Kongl. Majit derjemte,
som år 1812 bestämdes, att derutöfver af Öfverskotten
på Stats-Inkomsterne förskjuta hvad som
kan finnas för ändamålet nödigt.
Riksens Ständer framhärda &c.
Bihang till Rihs.St. Prat. 1817—181S. I0i* Sami. N:r 90, 91.
714
Underdåniga Skrifvelser,
Nrr 263.
Uppl. och godh, hos Samtl. Riks-StSnden d. i5 Juli 1818,
Rikesns Ständers underdåniga Skrifvelse an~
gående Kostnaden för Tryckning af
Handlingar i ett hos Constitutions-Utskottet
förehafdt Anmärknings-mål.
Sedan Riksens Ständer beslutit att låta till
trycket befordra Sitt Constitutions-Utskotts Handlingar
och Protokoll i ett Anmärkningsmål rörande
de genom Föredraganden af Ivommando.
Ärenden för Arméen utfärdade General - Order
om viikoren för aproberandet af Rekryter vid så-;
dane Regimenten, der Rotehållare ej samfältingått
beting om Soldat-Beklädnaden, samt Eder
Kongl. Maj.tt, enligt Riksens Ständers underdåniga
önskan, i Nåder tillåtit att jemväl de till dessa
Handlingar hörande Protokoll öfver Koramando-Ärenifön
måga af tryck utgifvas , hafva Rik-;
sens Ständer uppdragit åt sitt Expedilions-Ut-;
skott att denne tryckning besörja och få hos Ed.
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att vedeN
hörande mätte i Kläder anbefallas utbetala den
härtill åtgående kostnad utaf Riksdags-Utgifls-medj
leri efter Räkning, sorn af Expeditions-Utskottets
Sekreterare bestyrkes.
Riksens Ständer framhärda &c.
2\T:r 264.
Uppläst och godkänd hos Samtl. Riks-St. d. 20 Juli 1818.'
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
Underdåniga Skrif velter1. 715
anledning af Nådig Skrifvelse om vilkoren
för Anslagen till Magazins-Inrättningen
och Manufaktur-DiskontFonden.
Dä Eder Kongl. Majit uti Nådig Skrifvelse
cl. I5:de_i denne månad förklarat Sig icke gilla
och antaga de vilkor, som Riksens Ständer, enligt
sin underdåniga Skrifvelse d. 14 nästföregående,
fästat vid Anslagen till understöd för Allmänma
Magaziiu-Inrattningen och ManufakturDiskont-Fonden
, samt dessa Anslag genom ett
sådant Eder Kongl. Maj:ts Nådiga förklarande
upphört, men Riksens Ständer funnit demsamma
för ej mindre Magazins-Inrättningens än Manufaktur-Diskontens
ändamål af vigt och angelägenhet
, hafva Riksens Ständer nu besluti - att
ifrågavarande Anslag till de förut vid d»'ne
Riksdag stadgade belopp måga utgå utan dÄvid
förra Beslutet fästade vilkor af Riksens StaÄers
Revisorers rättighet för vissa fall till derÄm.
dragande eller*indrifvande, men i allt öfri^Bå
sätt Riksens Ständer enligt nyssnämnde u^^L
dåniga Skrifvelse!- fastställt.
Med anmälan om detta Beslut, och un”
beropande således af hvad de underdåniga Ak'.’. ^
velserne innefatta ora Förvaltnings • grunderrie
för ifrågavarande Inrättningar , anhålla Riksén»
Ständer hos Eder Kongl. Majit i underdånighet,
att samma grunder måtte tillämpas vid användandet
af de anslagna medlen samt uti det Re*
glemente för Magazins-Inrättningens Styrelse,
som Eder Kongl. Maj-.t, i anledning af Riksén*
71 6 Underdåniga Skrif velien
Ständers underdåniga begäran, i Nåder täcke»
låta upprätta.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 365;
Uppläst och godkändt
hos Ridderskapet och Adeln d. 31 April, a och 27 Juni’,
2, 4, i5 och 20 Juli 1818;
— Prest-Ståndet d. 21 April, 2 och 27 Juni, 2, 4,'
i5 och 20 Juli 1818;
— Borgarc-Ståiidet d. 18 April, 2 och 27 Juni, 2, 4,
i5 och 20 Juli ]8i8;
— Bonde-Ståndet d. 18 April, 2 och 27 Juni, 2, 4,
i5, 17 och 20 Juli 1818.
Svea Rikes Ständers Beslut, gjordt, samtyckt
och förafskedadt pä Allmänna
Urtima Riksdagen i Stockholm, som sluttades
den 21 jFuli 1818.
Wi efterskrifne Svea Rikes Ständer,
Grefvar, Eriherrar, Biskopar, Ridderskap
och Adel, Presterskap, Borgerskap och
Menige Allmögn, som, för Oss sjelfve eller
af hemmavarande Medbroder lagligen
valde och befullmäktigade, å allmänt
nu till ända skridet Urtima Riksmöte i
Stockholm församlade varit, gore veterligt:
Alt, sedan genom öppetNådigtBref ochPåbud
d- i October 1817, Vårda varande AlJernådigste,
nu hos Gud Högstsalige, Konung Carl den XIII
behagar, i anseende till den inträffade bekymmersamma
ställning för en del af de i Riket inrättade
Diskont-Verk, Oss bjuda och befalla att
till Allmän Urtima Riksdag sammankomma, haf
-
Riisdags-Beslutetl
717
ve VI, till underdånig åtlydnad af Hagstberörda
Nådiga Påbud, den 20 November samma år här
i Stockholm Oss infunnit och, efter föregångne
öfverläggnir.gar om de vigtiga ämnen, hvilka
blifvit dels genom Nådiga Propositioner Oss meddelade
och dels inom Riks-Stånden i laglig ords
ning väckta, stannat uti följande Peslut.
§• »•
Sedan Vi åkallat den Högstes beskydd och
välsignelse öfver Våra företag, håfve Vi den 27
November sistlidet år emottagit Kongl. Majit*
Nådiga Berättelse om hvad i Rikets Styrelse sig
tilldragit sedan sista Rjksdag, hvarefter Konungens
Nådiga Proposition angående Stats-Verkets
tillstånd och behof blifvit den 5 December till
vVårt Stats-Ufskott öfverlemnad.
Vårt första åliggande har varit: att betyga
Kongl. Majit Vår underdåniga vördnad och erkänsla,
så väl för Dess Landsfaderliga omvårdnad
i allmänhet för Riket, sorn serskildt för de
betydliga Spannmåls-undsättningar, Kongl. Majit
låtit meddela åtskilliga behöfvande .Landskap,
och hvarigenom dessa blifvit räddade från den hotande
faran af hungersnöd: att förklara då varande
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, Vår
nu regerande Allemådigste Konung , Vår underdåniga
tacksamhet för Dess ädla uppoffringar
och outtröttliga bemödanden till understödjande
och främjande af Kongl. Majits välviijande afsigter:
samt att, sedan då varande Hans Kongl.
Höghet Arf-Prinsen, nu mera Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen, enligt de i båda Skandinaviens
Riken gällande Grundlagar, den 4 Juli 1817
upphunnit aina myndiga år, sorn kalla honom
718
Riksdags-Beslutet'.
lill elt nytt strid för Svenska Throneri, deröfver
ådagalägga Var underdåniga glädje och lyckönska
Kongl. Maj:t att redan se Dess Thronföljares
Efterträdare genom åren och visheten mognad
att regera: Och Vi håfve jemväl i underdånighet
hemburit Kongl. Majit Vår tacksägelse
för Dess Nådiga omtanka att, vid den af omständigheterne
föranledda bekymmerfull inre
penninge-stälining, sammankalla Riksens Ständer
och emellertid, till de allmänna bördornas lindring,
förordna anstånd tills vidare med KronoUtskyIdernes
indrifvande.
§• a
För
att gifva en ytterligare utveckling åt
Rik sens Ständers vid 1812 åts Riksdag fattade
Feslut angående Hans Kongl. Höghet KronPrinsen
C.ÄRL JOHANS rättighet att antaga
Pikets Styrelse i händelse af Kongl. Maj.ts sjuklighet,
håfve Vi, af skyldig omtanka för Rikets
säkerhet och framtida välgång, af underdånig
vördnad och tillgifvenhet för ett älskadt Konunga-hus,
och såsom en rättvis gard åt då varande
Hans Kongl. Höghet Arf-Prinsens, nu mera
Hans Kongl, Höghet Kron-Prinsens , lofvade egenskaper
samt redbara manliga väsende, enhälligt
för framtiden stadgat och bestämt, att Hans
Kongl. Höghet Ärf-Prinsen, Hertigen af Södermanland
, nu varande Hans Kongl. Höghet
Kron.Prinsen , Prins Joseph Frans Oscar , vid
alla de tillfällen, då Kongl. Maj:t och Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen, Vår nu varande
AHernådigste Konung, af sjuklighet hindras att
med Regeringsärenderne isig befatta, må inträda
i utöfningen. af Konungamakten med ali den
Rihdags-Beslutet".
719
lätt, nu gällande Grundlagar densamma tillag,
ga, saint uti Kongl. Maj:ts Namn Rikets Styrelse
föra. Detta Beslut, som Vi hos Kongl. Majit
i underdånighet anmält, har afven Kongl. Majit
i Nåder bifallit och stadfästat.
§• 3-
Den glädje, hvarmed Vi samlades omkring
‘Vår Milde och Älskade Konungs CARL XIIlis
Thron, under varma boner till Försynen om förlängandet
af Hans dyrbara dagar, förbyttes snart
i den djupaste sorg, då Hans Kongl. Majit, efter
en kort sjukdom, den 5 Februari innevarande
ar kl. 10 och 14 minuter på aftonen kallades
från detta jordiska till en bättre verld och för
De n Hugstes, Alla Kondngars Konungs, Thron
nedlade sin dubbla Krona. Vi prise dock Försvnen,
som, vid detta bedrufliga fall, unnade Oss
tillfredsställelsen att öfvervara Vår saligen aflidne
Konungs sista stunder: Och Vi vete, att minnet
af de manga och stora välgerningar, Han under
olika tidskiften bevisat Sitt Land och Sitt Folk,
skall i detta trögna Folks hjertan evigt fötvaras.
Vi prise äfven Försynen , som gifvit Oss
tröst i Vår bedröfvelse. Vår nu regerande Allernådigste
Konung CARL JOHAN, genom Nationens
fria enhälliga Val kallad till Högst-Saljg
Hans Majit Konung CARL XIILs Efterträdare
på Svenska Thronen , har vid Högstbemälde Dess
Högst-Salige Herr Faders frånfälle uppstigit på
denna Thron , afgifvit Sin Konunga-Försäkran ,
samt den 7 Feffruari på Riks-Salert låtit Oss afhöra
densamma och emottagit den Tro- och Huldliets-Ed
, Vi honom svurit. Vi hyse’ för Hans
Kongl. Majit den upprigtigaste och varmaste kär
-
Rh/t sdags- Beslutet.
lek och tillgifvenhet; VI håfve med underdånig
vördnad och tacksamhet värderat, att Hennes
Kongl, Maj:t Enke-Drottningen, i Sin tryckande
Sorg, egt uti Hans Kongl. Majit ett säkert
stöd ;
Och den huldhet, hvarmed Kongl.
Maj:t omfattat Riket redan länge före Sitt tillträde
till Regeringen , försäkrar Svea Folk att
under Hans Kongl. Maj:ts Spira få lefva lyckliga
dagar.
§. 4.
I följd af Hans Kongl: Maj:ts Nådiga Proposition
till Vårt Stats-Utskott under den i6:de
sistlidne Februari, kommer den för Hans Maj:t
Konungens Hofhållning å Staten uppförde Summa
320,000 Ridr årligen att tillfalla Hans Maj:t
ifrån och med den i påföljde April, saint Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen att, ifrån samma tid
uppbära det årliga belopp af 100,000 JR:dr, som
för Rikets Kron-Prins är anslaget.
Jemlikt 8=de Artikeln i Hennes Maj:t EnkeDrottningens
Giftermålsji-Kontcakt år 1774 samt
Högstsalig Hans Majtt Konung Gustaf den Tredjes
serskilda Försäkran den 24 April samma år,.äfvensom
11. §:n i Riksdags-Beslutet den 2 Maj
1810, tillkommer Hennes Maj:t i Sitt Enkestånd
en årlig Underhåilssumma af 60,000 R:dr , hvilken
Hennes Majit ifrån och med den 1 sistlidne
April eger åtnjuta. Dessutom har väl äfven ,
genom de tvenne förstnämnde Handlingar, Wadstena
Slott med Starby Kungs-Ladugård blifvit
såsom Enkesäte Hennes Maj:t försäkradt; Men,
då Vi inherntat hvilka dryga utgifter vore att
befara i händelse detta Siott skulle ifrån sitt bristfälliga
skick iståndsättas, behörigen inredas och
Riksdags-BeslutttI
7*1
förres med Möbler och Husgerådspersedlar,' samt
Arrende-Kontraktet om Ladugården i en eller
annan måtto rubbas och förändras, håfve Vi varit
betänkte på någon utväg att för dessa fördelar
gifva Hennes Maj:t en skälig ersättning. Och,’
emedan Hennes Maj-.t eger, i följd af Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse den x December
1K09, uti Sin lifstid disponera och bebo Rosersbergs
Kungsgård och, i kraft af Högstsalig Hans
Kongl. Majus testamentariska förordnande, der.
städes nyttja och begagna Möbler, Husgerådspersedlar
och Inventarier, samt Vi hoppats att
Hennes Maj:t, enligt Sitt ädla tänkesätt, skulle
med välbehag finna Sin höga rätt och fördel dymedelst
förenlig med lättnaden för Staten i dess
närvarande förlägenhet, håfve Vi i underdånighet
erbjudit och anslagit för Hennes Kongl. Maj:t
Enke-Drottningen , utöfver Underhålls-beloppet
60,000 R:dr och Arrendet för Starby Kungs-Ladugård,
sådant det nu utgår, med 200 Tunnor
Spanmål årligen, hälften Råg och hälften Korn,
jemte betalning för Mantals-dagsverken , en ytterligare
Summa af 10,000 R:dr årligen för att
icke allenast godtgöra besittningen af Wadstena
Slott och den möjliga förhöjningen å ArrendeKontraktet
för Starby, genom hvars orubbade bibehållande
någon ersättning till Innehafvare»
icke ifrågakommer, utan ock för öfrigt vara i någon
mån svarande emot den serskilda Summa
till handpenningar, som, i afseende å Hennes
Majus allmänt kända välgörenhet, af Riksens
Ständer vid 1815 år Riksdag blifvit anslagen.
§• 5-
För Hennes Kongl. Maj:t Vår nu regerart-'
725
Rik sdags-Beslutet
-
de Allernådigsta Drottning håfve Vi, i det be?
dröfliga fall, som Oud Nådeligen länge fördrojej
att Hennes Maj:t 'olifver i Enke-Stand försatt, fastställt
en årlig Underhålls-Summa af 60,000 Ridr
sarnt utsett Ulriksdahls Kongl. Dust-Slött att såsom
Enke-Säte upplåtas och af Hennes Majit för
lifstiden begagnas och disponeras.
§• 6.
Med odeladt bifall till den af Hans KonglMajit
och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen för-'
klarade Nådiga önskan, håfve Vi beslutit, att en
Minnesvård öfver Svea Rikes ulkorade, älskade
och djupt saknade Kron Prins Carl August,
med tjenlig Inskrift , som värdigt tolkar Nationens
gjorda förlust och utmärker dess gärd af
vördnad , tacksamhet och tillgifvenhet, bör uppföras
på det ställe af Qvidinge Hed i Skåne ,
der Hans Kongl. Höghet den 28 Maj 1810 slu-’
tade Sin bana. Och håfve Vi till kostnaden för
denna Minnesvård anslagit en Summa sf Tio Tusen
Riksdaler.
§• 7-
Då Vi, i kraft af den rätt, 62.’ och 64. § §.
Regerings-Formen Oss tillägga, pröfvat Statsverket*
behof, håfve Vi funnit detsamma uppgå
till en Summa af 5,474,847 Ridr 22 sk. 1 ristVi
håfve i beräkning uppfört Stats-Verkets
Inkomster 1
De Ordinarie med en till.
ökning af 253,958 Ridr 33 sk.
7 rist. till . . . Ridr 1,941,379- 1?. 3.
Och de Extra-Ordinarie eller
Tull-, Post-, Stämplade-Pappers©ch
Husbehofs-Bränneri-med
-
Riksdags-Beslutet*
len med en tillökning af
389,666 R:dr 32 skill, till . 1,907,015^ 46. 5.
Samt till Statsbristens fyllan
de åtagitOss en deremot svarande
Bevillning till belopp af 1,626,452. 11. 6.
Riks-Statens Inkomst blifver
härigenom således tillsamjnan
R:dr 5,474,847. 2 2. 1
Vid reglering af Riks Stålens Utgifter hafva
de bestämde Hufvud-Titlarne undergått förändringar
, dels genom omflyttningar af vissa Summor
ifrån en Hufvud-Titel på en annan , dels ock
genom ökade och förhöjda anslag, såsom: till
Hennes Kongl. Maj:t Enke-Drottningen för dispositionen
af Wadstena Slott, till Kongl. Slottets
Polis, Lys- och llen-hållning, till Ved och
Kol för de Kongl. Hofven , till Ulriksdahls och
Rosersbergs Kongl. Lust-Slolt : nya Löner för
En Division i Götha Hof-Bätt , för en Lagman
i Skåne samt för flere Civile Tjenscmän och Betjente,
Skrif-Materialier och Expenser samt Ved
och Ljus för Kongl. Collegierne och öfriga Allmänna
Verk : till Lönförhöjning för MilitäreStaterne,
Gratis-Kadetter å Krigs-Akademiens
Stat, Inqvarterings-penningar för Elottorne, Lif.
mundering åt Indelta Infanteriet, och till Försvars-Verket
i allmänhet: till Gymnasii- och
Skol-Verken: till Fria Konsternes Akademi:
till Pensioner för Civile och Militäre Ernbetsoch
Tjenst-mäns samt Under-Offiserares med
Vederlikars Enkor 'och omyndiga Barn: till
Lyshållning med flere utgifter vid Kronans Allmänna
hus i Hufvudstaden: till fångars skjuts
7*4
Riksdags-Beslutet*•
och underhåll: till Remisslage och Mantals?
skrifnings-provisioner, till Spinnhusen i Landsorterne,
till Allmänna Byggnader och Reparationer
i Hufvud Staden och Landsorterne , till
utvidgade eller nya Arbets- och FörbättringsInrättningar:
samt till Pensioner åt Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsens f. d. Lärare, åt Bergs-Rådet
Friherre Hermelin och åt den indragne delen
af Högst.Salig Hans Maj:t Konung Carl XIILs
Hof.Stat.
Efter de sålunda fattade Beslut, håfve Vi
fastställt Riks-Staten för nästkommande år 1819
och de följande åren intill nästa Riksdag samt
deruti anslagit de Summor, hvilka komma att
under hvarje Hufvud-Titel utgå, nemligen:
Första Hufvud-Titeln, för Kongl. Hof; och
Slotts-Staterne, med en Tillökning
af 10,83 * R;dr a skill. 8
runst R:dr 623,468. *2- 10.'
Andra Hufvud-Titeln, för
Civil- och Landt-Stateme, med
en Tillökning af 7,043 R:dr 6
skill. 8 :st 754,898. 39. 5?
Tredje Hufvud-Titeln, för
Militäre Staterne samt FörsvarsVerken
till Lands och Sjöss,
med en Tillökning af 694,970
R:dr 10 skill. 3 r:st., . . 3,267,888. 21.' 7?
Fjerde Hufvud-Jiteln, för
Klereci Staten och Läro-Verken,
med en Tillökning af
14,817 R:dr 11 skill. 3 r:st-, ?i,t68. 41. 1.
Femte Huf vud. Titeln , för
Rlisdagi-Beslutei.
7*5
Fria Konsterne, med en Tillökning
af 8,135 R:dr, . R:dr 20,018. — —
Sjette Hufvud-Titeln, för
Milda Stiftelser , med en Tillökning
af 3,333 R:dr 16 skill., 3°»559- l0- 4-
Sjunde Hufvud-Titeln , för
Pensions-Staterne, med en Tillökning
af 5,710 R:dr . . 36,000. — ~—
Åttonde Hufvud-Titeln, för
Allmänna och Extra Utgifter,
med enFörminskning af 153,625
R:dr 42 skill, 8 r:$t., . . 331,001. 13. 4.
Nionde Hufvud-Titeln, för
Jordbruket, Handeln och Näringarne,
utan förändring . 100,000. -- —
Allmänna Indragnings-Staten 289,844. 26. 6.
Riks-Statens Utgift tillsamman
R:dr 5,474,847. 22. 1.
För öfrigt åberope Vi Oss i alla till Statsregleringen
hörande delar eller eljest med Statsverket
gemenskap egande ämnen , som Vi tilL
behandling förehaft, följande Vare derom tid efter
annan under Riksdagens lopp till Kongl. Maj:t
aflåtne underdåniga Skrifvelser, såsom vore de^
samma i detta Riksdags-Eeslut intagne :
1. Den 23 December förlidet år angående
Tryckningi-kostnaden för Nådfiga Propositionen
om Stats-Verkets tillstånd och behof;
2. Den 5 Januari innevarande år angående
Tryckning af Väre Revisorers och Justitie-Ombudsmans
Eerättelser för förlidet år ;
3* = - angående kostnaden för tryck
-
7 a 6 Riksdags-Beslutet'.
ning af Riks-Ståndens Protokoll med dertill hörande
Bihang;
4. Den 5 Januari innevarande Sr angående
medel till Riksdags-utgifternes bestridande;
5. Den 13 Februari angående kostnader för
upplåtandet af Kungsholms JCrono-Bränneri-Byggnader
till Kurhus för Stockholms Stad och Dan;
6. Den 2 Februari angående Stats-Komraissarien
Wickgrens underdåniga ansökning om för^
skott på arfvode ;
7. - - - - om Tryckningskostnad för ett
Utdrag ur Riks-Staten ar 1817;
8- - - - - örn fortfarande Stats-Anslag för
Fattigvårds-Inrättningen i Carlskrona ;
cj. Den g Februari om eftergift af en Statens
fordran i Landshöfdingen von Echstedis
Sterbhus ;
.10. Den 17 Februari om åtgärder att förekomma
uppehåll med Riks-Hufvud-Boksluts-Arbetet;
11
de
Pension för Kronofogden Westberg;
12. - - - — om understöd för Kyrko-och
Prestgårds-Byggnad i Neder Torneå Församling;
13. Den 2 Mars angående Härads-Skrifvaren
Rydströms Pension ;
14. - - - - angående sökt Gratifikation och
Lönförhöjrjing för Kamreraren Mullern;j
15. - - - - angående Lagmannen J. G.
Norlms underdåniga ansökning om Lönersättning;
16. - - - - i anledning af Nådig Proposition
om Prestbohlsfriheter för nya Kyrkoherde;
•ck Kapellans-Eoställen;
Riksdags-Beslutet.
737
17. Ben 2 Mars om Lån af Allmänna Medel
för fullbordande af Hamnbyggnaden i Malmö;
18. " — ~ - om utsträckning af Remisslaget
för Landt-Räntmästare ;
ig, om Löjtnanten Thorsells Éx
pektans-Arfvode
:
So. Den 14 Mars om Expektans-Arfvode
och Ackords-ersättning för Öfversten Silfversköld ;
21. JDen 2 Mars örn Lönförhöjning för Lag»
männen i Skåne och Blekinge ;
22. - - - - om befrielse för Götheborgs
Stad från Inqvarteringrn åt den derstädes förlagde
Eskader af Arméens Flotta;
23. _ _ _ _ angående medel till kostnaden
för Högst-Salig Hans Majit Konung CARL den
XIlI:s Begrafning ;
24. Den 31 Mars om ett årligt anslag för
Bergs-Rådet Friherre Hermelin;
25. Den 1 April angående anslag till kostnaden
vid en förbättrad Fång-forsling och be-'
vakning;
26
sättning å Osmundsjern ;
27. Den 17 April angående Hof-Kamreraren
Carlsunds innestående Mantalsskrifnings-provision;
2g.
- - - - om Begrafningshjelp efter Se»
kreteraren Morin.-
29. Den 18 April om medel för kostnaden
till Hans Kongl. Maj:t,;Konung CARL XIV. JO;
HANS Kröning;
30. Den 27 April angående Aflöning för
Riks-Ståndens och deras Utskotts Sekreterare,
Kanslier o<?U Vaktbetjening ;
7*8
Riisdags^Beslutet.
3»I Den 37 April om inskränkning af Polis-inrättningen
i Götheborg eller bidrag af Staten
till dess underhållande;
32. Den 30 April angående Pensioner för
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens Kärare ;
33.
angående Majoren Florus Tolls
innestående Ackords-ersättning;
34. -
om Stats-Verkets tillstånd och
behof under Riks-Statens Första Hufvud-Titel;
35. - - - - om Stats-Verkets tillstånd och
behof under Riks-Statens Sjunde Hufvud-Titel;
36. — - - - angående medel till Riddare
holms-Kyrkans
iståndsättande;
37. Den 2 Maj om den under Bergs-Collegii
förvaltning tillförene ställde Kassa och Korn.
merse-Rådet Galléns derifrån erhållna Rån;
38- angående Engelsmannen Thoms
sons
införskrifvande till försök med ett nytt Jern*
beredningssätt;
3g. — - - — om rättelse i Nådårs- och Be«
sparings-Förtattningarne för Civile Embets- och
Tjenstmän med Indelte Römer;
40. Den 9 Maj, angående medel till reparation
å Wadstena Slott;
,41. angående Röjtnanten Rousseaus
innestående Expektans-arfvode:
42. — - - — angående Häradshöfdingen Ör
tendahls
ansökning om Boställe eller Eönförhöjning;
43-
- - - - om aflöning för Vaktbetjening
i Randsfängelset vid Umeå ;
44. om tillökt anslag för Spinn:'
busen i Randsorterne,
45;
Riksdags-Beslutet’
729
45! Den g Maj om medel för Krono-förbättringshuset
i Stockholm;
46. Den 16 Maj, angående Hasthemmans*
och Fördels-Bäntornes utgörande vid Skånska Karabinier-BetJimentet;
47.
- - - - om åtskillige omständigheter
i afseende på Saltpetergärdens utgörande ;
48- Den 21 Maj om Donings- och Underhålls-Stat
för Kongl. Krigs-Akademien på Carlberg;
4g. Den 23 Maj om medel tili allmänna
Skole- och Bäro-Verkens förbättring;
50. - - - — om Stats-Verkets tillstånd och
behof under Biks-Sfatens Tredje Hufvud-Titel;
51.' - - — — om tillökning uti aflöningen.
för Korporaler , Trumslagare och Fält-Jägare vid
^Vermlands Fält-Jägare-Begimente ;
52. - - - - om upptagande i Stat af 3,500
B:dr Hamburger Banko Fyrings-medel såsom inkomst
från Danmark;
53.
om Talmäns-Tafilarnes indragande
;
54.
om utbetalning af aflidne Be
gerings-Bådet
von Schewens Pension;
55. - - - - om medel af Staten till Kas;
eern åt Kongl. Andra Gardes-Begimentet;
56. Den 27 Maj angående en närmare reglering
af Gottlands National-Beväring och dess
aflöning;
57
Molins innestående Bemisslage;
58. Den 29 Maj om reglering af Post-Verkets
Aflönings-Stat;
59. Den 6 Juni angående en del af Kongl
Bihang till Riks-St, Prot. 1817—1S18. loide Sami. AV 92, 93.
73»
Riksdags-Besluiet.
Hof-Statens
Indragnings-Stat ;
60. Den 11 Juni angående Kansli-Rådet
af Wetterstedts och Assessoren Adlerbrants ansökning
om införsel i Visingsborgs eller Rådmansö
Kongsgårdar för uppgifne Krono- och Skatteratts:'
fordringar ;
61. Den 10 Juni angående afskedstagande
Sjutti-årige, med Indelte Löner försedde, Civile
Embets- och Tjenst-mäns samt Retjentes uppförande
på Allmänna Indragnings-Staten;
62. Den 6 Juni angående kostnaden till minnesvård
öfver Högst-Salig Hans Kongl. Höghet
Kran-Prinsen Cart, August;
63» - - - - angående tillökt Vaktbetjening
vid Götheborgs Läns fängelse ;
64. - - - - angående sökt ersättning till
Häradsskrifvame i Jemtland för dem anslagna men
ännu icke tillträdda Boställen;
65. - - - - angående reglering af lönings.
sättet för Lands-Sekreteraren och Lands-Kamre,
raren,uti Jemtland:
66. Den 13 Juni angående Stats-regleriiuJ
gen under Riks-Statens Andra Hvifvud-Titel;
67. - - - - angående Stats-regleringen un
der
Riks-Statens Åttonde Hufvud-Titel ;
68. Den 11 Juni om kostnaden för Vare
Deputerade till bivistande af Kröningen i Norrige;
69. - - - - om anslag till underhåll föc
Byggnaderne vid Rosersbergs Kongsgård;
70. Den 13 Juni i anledning af Vare Re-'
visorers Berättelse öfver Stats-Verkets Förvaltning
och Räkenskaper för åren 1812 till och med 1815;
71. Den Ju-nij angående Styrelsen öfveg
Riksdags-Beslutet
731,
Hospitalen tWh Lazaretten i Riket samt förvaltningen
af de dettill anslagna medel,
72. Hen ii Juni angående de till Saltpetertillverkningens
upphjelpande anslagna medel;
73. Den 15 Juni i anledning af Vare Revisorers
Anmärkningar vid Redovisningen för
Tull-Verkets medel;
74. Den 11 Juni i anledning af Vare Revisorers
Anmälan om Post-Verkets utestående tillgångar
;
7 5’ - - - - angående Redogörelsen för
Stamp! ade-Pappers-m ed len;
76. - - - - angående Kontroll-Stämpel-Af-'
giften för Guld , Silfver och Tenn ;
77. angående medel på Stat till
Inqvarlerings-penningar för Arméens Flottas Gö-i
iheborgs Eskader;
78. Den 26 Juni i anledning af Nådig Proposition
örn inrättande af Allmänna Arbets- och,
Förbättrings-hus på Borgholms Slott och i Wadstena
;
7g. — - - angående Riks-Hufvud-Bok-?
slutet;
go. - - - - angående medlen till den fö.’
reslagne Inrättningen af en Berg-Verk-Skola;
gi. -
angående Iirigsfonden samt serskilda
Komrnitterädes förvaltning af Allmänna
medel;
82. Den 29 Juni angående Ståts-regleringen
i allmänhet,! med Riks-Stat för år 1819 och de
följande år intill nästa Riksdag;
83. Den 2 innevarande Juli angående Ofyerste-lndelniogep*
vid f. d. Kavalleris
X
73*
Filt sdag s-Beshitetl
Regimente användande till aflöning för en Fält?
Marskalk eller General ;
84. Den 8 Juli angående medel till Sven--  skau Teaterns underhållande;
85- Den 2 Juli angående Revisionen öfver
förvaltningen af de under Krigs-Collegii disposition
ställde Kassor ;
86. Den 8 Juli i anledning af Vare Deputerades
Berättelse om Revisionen öfver Krigs^
räkenskaperne för 1810 och de följande åren;
87. Den 2 Juli angående Arfvode för Öfi.
ver-Kornrnissarien Ek;
88- Den 8 Juli angående tryckning af åtj
skillige Tabeller öfver Stats-Verkets Räntor;
gg. _ , _ _ om ökadt anslag till Riksdagskostnadernes
bestridande;
90. Den 23 Maj om serskilde. anstalter till
förekommande af stegring i priset å det grofva
Brödet för Hufvudstadens obemedlade Folkklasser;
gi. Den 11 Juli i anledning af Kongl.
Majtts förnyade Nådiga Skrifvelse om ytterligare
bi-drag från Allmänna Magazins-Inrättningens
Fonder för sistnämnda ändamål;
92- Den 17 Juli, angående ytterligare aflöning
för Riks-Ståndens och deras Utskotts Kanslier;
93. Den 15 Juli angående Gratifikationer
till Stats-Kommissarien Frödelius och Stats-Kommissarien
Liinnii Enka;
94- - - - - angående kostnaden för tryck
ning
af Handlingar i ett hos Constitutions-Utskottet
förehafdt Anmärkningsmål.
§. 8.
Utom den Statsbrist, hvarom föregående 7,
Riksdags-Beshitet.
733
§. formaler; eller . R:dr 1,626,452. IX. 6.
har Riksgälds-Kontorets behof
af Bevillning dels till ersättning
åt Hans Kongl. Maj:t för
använda medel till godtgörande
af Utländska Skulden och
dels till Afbetalning och Ränta
på upptagna Lån funnits vara 450,000
—
samt behofvet för Stats-VerJtets
Skuld till Banken å dess
förskott till Krigskostnader och
det år 1811 lyftade mindre
Kreditivet, uti årlig Kapitalafbetalning
och ränta 750,000
R:dr, eller, sedan Vi, för att
undvika Bevillningens förhöjning,
beslutit att Banken intill
nästa Riksdag härå må uppskjuta
återfordrandet af 250,000,
ett återstående belopp af . 500,000.
Således hela Bevillningsbehof
vet
R:dr 2,576,452. 11. 6.
Till fyllande af detta behof bafve Vi åtagit
Oss en Allmän Bevillning till jemt belopp
af Två Millioner Femhundra Åttatio Tusen Riksdaler
, och följaktligen genom det i afseende på
Bankens fordran fattade Beslut, oaktadt StatsVerkets
ökade Utgifter, en förminskning till 40,000
R:drs belopp uti den vid 1815 års Riksdag fastställde
Bevillning, hvilken med Landtull-ersättningenoch
Bränvins-Konsumtions.afgiften 270,000
R:dr inberäknade utgjort 2,620,000 Riksdaler.
734
Riksdags-Beslutet,
§• 9-
I afseende så väl på de under namn af Bevillning
utgående Sjö-Tull-Afgiflen, Post-Medlen,
Stämplade Pappers-Afgiften och HusbehofsBränneri-Medlen,
sorn ock på Allmänna Bevillningen,
håfve Vi, i deu ordning 70 §. Regerings-Formen
förmår, öfverenskomma om gruntlerne
och sättet för deras utgörande och fördelning,
Sji-Tull-Afgfternes förändring till den inhemska
näringsflitens uppmuntran håfve Vi i
underdånighet öfverlemnat till Kongl. Maj:t med
anmälan om de grunder, Vi funnit vid en sådan
förändring böra följas5, på sätt Vår skrifvelse
den 14 innevarande Juli innehåller.
Post-Taxah för Inrikes Brefväxlingen håfve
Vi förhöjt med 2 5 Procent, hvarigenom Stats;
"Verkets Inkomst af Postmedlen kommer att ökas
med minst 40,000 R:d årligen; Hvarjemte Vi
öfverlemnat till Kongl. Maj:ts Nådiga omsorg att,
efter förefallande förändringar i de af andre Regeringar
vidtagne och med Post-Verket gemen-,
skap egande anstalter, höja eller nedsätta betalningen
för Bref till och från Utrikes Orter till
bevarande af Svenska Post-Verkets bestånd och
dess oberoende af Utlänsk inflytelse: Äfvensom
Vi beslutit en med de förändrade omständigheter
förenlig ändring i Post-Taxan för Bref ifrån
och till Finland: Och åberope Vi i detta ämne
Vår underdåniga Skrifvelse den 14 i denne
månad.
Stämplade Pappers-Af giften håfve Vi hufvudsakligen
bibehållit sådan den varit sedan år
1815 och endast uti en derom faststäld förnyad
Rik stia gs-Beslutet,
735'
Författning sökt i de gifne föreskrifterne åstadkomma
mera tydlighet och fullständighet, enligt
hvad Vår underdåniga Skrifvelse den n:te i
denne månad och den dervid bilagde nya Författningen
närmare utvisa.
För Husbehof s - Bränneri-Medlens utgörande
håfve Vi äfven bibehållit samma grunder som
år 1815 blifyit stadgade, hvilket V'i genom Skrifvelse
den 22 Juni i underdånighet anmält.
Vid Allmänna Bevillningens fördelning håfve
Vi hufvudsakligen följt de förut gällande
grunder men, till fyllande af en efter förra Eevillnings-Förordningen
uppkommen trist, tillagt
en Artikel om Bevillning å Öfverflöd. Vi åberope
härom Vår underdåniga Skrifvelse den
J5 innevarande Juli samt den dervid bilagde
Bevillnings-Förordning.
Dessutom, och då de åtgärder, som, enligt
Riksens Ständers vid förra Riksdagen yttrade önskan,
blifvit vidtagne till frivilliga sammanskott
inom Länen för Veneriska Smittans hämmande,
Lazaretts anläggande och Kur~Anstalters utvidgande,
icke uppfyllt det åsyftade ändamålet, håfve Vi,
öfvertygade om nödvändigheten att sätta en gräns
för denna vådliga Smittas vidare utbredande,
beslutit och i underdånig Skrifvelse den 2;dre af
denne månad hos Kongl. Maj:t anrjält, att, i stället
för de förut åtagne ft i villige afgifter, hvarje
Mantalsskrifven person må intill nästa Riksdag
årligen erlägga Tre Skillingar Banko under
yissa bestämda vilkor.
Uti åtskilliga andra med Bevillnings-medlen
gemenskap egande ämnen håfve Vi till Kongl.
Majd under Riksdagens lopp aflatit följande un
-
Riksdags-Beslutet.
derdåniga Skrifvelser, dem Vi här jemväl Os*
åberope; i
1. Deri 5 sistlidne Jamiari angående Krono-Uppbördens
verkställande för det: då löpande
Uppbördsår;
2. ' Den 2 Februari angående dea sednast
fastställde Bevillningens fortfarande för åri8i8;
3. Den 17 Februari om Postfrihet för Städernes
Magistrater och Domstolar vid KronoUppbörds-medlens
och Brortmåls-Ransakningarnes
afsändande;
4. Dan 4 Mars angående förhöjning af Ler
gan för Postskjutsen;
5. Den 6 Juni angående understöd af Tullmedlen
för Höganäs Stenkols-Verk i Skåne; samt
6. Den 6 Juni i anledning a< Nådig Proposition
om befrielse från Bränvins Bevillningen
för åren 1810, jgn och 18 is af Personer å
Landet, sorn icke ega eljer besitta jord.
§■ 10.
Serskildt har Prest-Ståndet, i fullföljd af sin
vid 18 to års Riksdag' ingångne och den 16 Maj
år 1815 förnyade Förbindelse, åtagit sig, att intill
nästa Riksdag årligen till Vadstena -Krigsmanshus
Kassa eller ock Amiralitet*- Krigsmans-?
Kassan erlägga Tre Procents afgift af den Bevillning,
hvartill Eklesiastike Embets- och Tjenst-'
män för sine .Lön-inkomster årligen taxeras, hvilket
sammanskott, såsom hittills, fördelas på det
sätt, att detsamma ifrån de Orter i Riket, utaf
hvilka Centonalen och öfriga Krigsmanshusafgifter
till Vadstena Krigsmanshus-Kassa ingått,
emväl dit lefverera?, men att sammanskottet der"
emot frän de Orter, der Centonalen och nämn-?
Riksdags-Beslutet'.
737
de afgifter blifvit til! Amiralitets-Krigsmans-’
Kassan erlagde, till sistnämnde Kassa aflemna®.
§• ii
De
serskilde summor, som enligt 63 §. Regerings-Formen
böra för oförsedde händelser afsättas
och anslås, håfve Vi afsatt och anslagit: den
ena i Vårt Riksgälds-Kontor till belopp af En Million
Femhundra Tusen Riksdaler .Banko, att tili
Kongl. Majit utbetalas, en tredjedel vid utomordentliga
tillfällen och behof på Kongl. Majus Nådiga
tillkännagivande, men de öfrige Två tredjedelar
icke utan i lall af utomordentlige försvarsanstalter:
den andra åter i vår Bank till belopp af
Två Millioner Riksdaler att af Kongl. Majit lyftas
i det fall, åberopade §• derom föreskrifver.
§• v 1Zl
Då Vi ansett förnämligaste orsaken till den
öfverklagade penningeförlägenhet vara det vacklande
begreppet om Sedlarnes värde, hvilket efter
Växelkursens förhållande vanligen mates, men
tillika funnit, att Bankens befattning såsom Växel-Bank
an vidare måste vara instäld, håfve Vi,
så väl till reglerande af penningeväsendet, sorn
till beredande af stadga i myntets värde, hufvudsakligen
beslutit: Att någon utväxling af Silf.
ver från Banken tils vidare icke ina ega rum:
Att det representativa Mynt-Kapitalet skall till
det belopp, som bestämmes af denne reglering,
oförändradt intill nästa Riksdag qvarblifva i rörelsen
kringlöpande, så att det permanent hvarken
ökas eller minskas under tiden : Att fördenskull
hvad som i Räntor och Kapital-afbetalningar
till Banken inflyter skall åter utgå, nemligen
till omedelbara bidrag för Jordbruk, Hanael och
73»
Riksdags. Bcslulet.
Näringar," att genom Ökad framalstring oell
tillverkning vidga området af Sedelmyntets verksamhet,
hörande harander
Fastighets Låne-Fonden . R:d 1,785,000.
Odlings-Lane-Fonden - . 3345ooo.
utom inbetaide Fastighetslån, sorn serskildt
tillfalla denne Fond,
Metall Lane-Fonderne . . 600,000.’
Manufactur Låne-Foinlerne . 500,000.
Diskont Lane - Fonderne , som icke
erhålla nytt anslag till utlåning, men
bibehålla de gamla kreditiven och undfå
till inlösen af Filial-Diskonternes
Assignationer .... 700,00*
Magasins-Direktionens kreditiv , som
förblifver oförandrädt;
till Kanalbyggnad, Strömrensningar
octa andre åtgärder för kommunikationers
öppnande och lättade transporter
m. m. till befordran af den
invärtes rörelsen samt Landtmannar
varors afsättning, hörande härunder
•BySSn adsbiträdet till Götha Kanal
300,000 R;d^ årligen från och med innevarande
Ar . ... 1,800,000.'
Dånbiträde till Hjelmare Sluss-Verk s?oo,ooo.
■tfjånbiträde till Södertelje Kanal- och
Sluss-Verks Inrättning . . 50,000.
Dånbiträden till Kyrko - Gymnasiicch
Skolbyggnader i Uddevalla, CaU
mar, Skara och Landcrona
För Strömrensningars och lättade träns,
porters öppnande, med hvad mera
67,000.
Riksdags- Beslutet’
som kan leda till befrämjande ock
uppmuntran af en ökad framalstring
och afsättning utaf sådane Landtmannavaror,
hvilka nu till Ilandets känbara
förlust mäste hemtas från Finland och
andre Främmande Länder .... 500,000;
samt till inställande af tillökning i
Bevillningen 250,000 R:d årligen . 1,250,000.
kommande de till Strömrensningar m. ro. bestämda
medel att roed 100,000 R:d årligen från
o h med år 181g till och med det år, då nästa
Riksdag infaller, öfverlemnas till Kongl. Majtt,
för att efter de för Statsmedlens förvaltning lagrie
grunder och oförryckt till det afsedda ändamålet
användas, hvaröfver Riksens Ständers Revisorer
vid de vanlige Revisionerne böra anställa
granskning samt Stats-Utslcottet vid hvarje
Riksdag till Riksens Ständer afgifva Berättelse:
Alt Banken må, i händelse Sillfiske inträffar, i
Riskont-låneväg bispringa vederbörande med högst
200,000 R;d till sådant fiske, under vilkor, att
de Summor, hvilka utaf desse 200,000 R:d utlånas,
varda återbetalde utan omsättning: Att större
summa, än som nu är utlånt, icke får i Diskont-låneväg
af Bankens medel användas, blott
med tillägg af de 700,000 R:dr, hvilka till FilialDiskonternes
Assignationers inlösen äro beräknade;
så att, utom Banko-Diskont-Fonden, komma
Förskottet till Assignationerneoch hvad utaf
kieditiven genom Filial-Diskonterne är utlånt,
utgörande tillsamman 2,100,000 R:dr, att i Diskont-rörelsen
qvarstanna: Att, till förstärkande
af Bankens reela Fond genom inköp af myntbara
Metaller, ett Kreditiv på Banken af En
Rik sdags-Beslutet
Million Riksdaler Banko-secl'ar sitall intill nasta
Riksdag ställas till Kongl. Maj:ts Nådiga Dispo,
sition för sådant ändamål emot årlig behörig redovisning
hos Banko-Styrelsen för de medel ,
hvilka sålunda uttagas; och bör en efter Kurs
motsvarande nedsättning af myntbara Metaller
i Banken göras förr än ytterligare disposition å
samma Kreditiv kan ega rum. Att Koppar-Skiljemynt
skall präglas och utgifva* till ett sådant
inre värde, att af Ett Skeppund Koppar präglas
Etthundra Sextio Sex Riksdaler 32 sk. Banko:
Och att begagnandet af Riksgälds-Kontorets Kredit
på Banken blir beroende af Riksgäldssedlarnes
indragning, så att den samfälte Sedelstocken
balanserar, under förbehåll tillika, att RiksgäldsSedlarne
icke må ökas utöfver det vid sednaste
Riksdag faststälda högsta belopp.
Om detta allt och de flere grunder, Vi uti
dessa och dermed gemenskap egande ämnen faststält,
åberope Vi Oss de underdåniga Skrifvelser,
Vi under den 2-'dra sistl. Mars angående kungörande
af inskränkningen i Specie-Myntets ut.’
växling, den 26 Juni angående en förbättrad
reglering i afseende på Lån-biträden till understöd
för nyttige odlingar, och den urte i denne
Månad angående Penningerörelsen i allmänhet
till Kongl. Maj:t aflåtit , samt de serskilda reglementariska
Stadganden Vi för verkställigheten af
dessa Våra beslut utfärdat till Vare Fulimägtige
i Banken och Riftsgälds-Kontoret.
$• *3-
I afseende på Göta Kanal-Bolags, Malmö
och Göteborgs Diskont-Verk, af hvilka de tvenne
förra kommit i den belägenhet, att deras Skill?
RiRsda&s. Beslutet.
O
74»
iler vida öfverstiga Tillgångarne, och det sednare
blifvit oförmöget alf för närvarande behörigen
uppfylla sina åtaganden, bafve Vi, utan
att erkänna någon Staten åliggande förbindelse
att ersätta Diskont-Borgenärernes förluster eller
skyldighet att med Diskonfernes utredande taga
befattning, likväl trott Staten icke böra undandraga
sitt bittäde i sist ornförrriälda ändamål, såsom
enda utvägen att ej allenast afhjelpa den
genom ifrågavarande Diskonters fall förorsakade
Penninge-förlägénhet, utan ock förekomma
det enskilda lidande, som eljest skulle träffa Di.
skonternes både Gäldenärer och Borgenärer samt
ibland de sistnämnde, hvad de hos Allmänheten
utelöpande Diskont-Assignationer angår, troligen
flere, hvilka tillhöra den mindre bemedlade
och fattige Klassen af Medborgare. Men,
om Statens biträde skulle kunna göras verkande
till det ändamål, som åsyftas, håfve Vi funnit
oundgängligen nödvändigt, att den utredning af
Diskonterne, som Staten sig åtager, blifver aldeles
oberoende af Diskont-Borgenärernes pröfning
och godtfinnande. Ehuru motbjudande det
för Oss varit, att ens väcka fråga, det Dagen,
under hvars helgd Personliga- och Egendomssäkerheten
är stäld, för något visst tillfälle skulle
förändras, håfve Vi likväl ansett såsom forsta
vilkoret för Statens befattning med Diskonternes
utredande, att det Diqvidationssätt, som
af Oss antages och gillas, genom Kongl. Majus
och Vårt samfälda Beslut förklaras såsom en till
allmän efterrättelse gällande Dag; på det Staten,
som, i följd af sitt ingångna ansvar för Skulderge,
blir att betrakta som den ende Eordrings
-
742
Riisdcgs-Besluteté
garen ho3 Diskonterne, måtte komma i tillstånd
att med Gäldenärerne låta förfara så lindrigt,
som, med afseende på hvarje Gäldenärs serskilda
belägenhet, kan finnas billigt.
Vi håfve alltså beslutit: Att Staten öfvertager
och genom Riksgälds-Kontoret besörjer utredningen
af Göta Kanal-Bolags och Malmö
Diskonter, emot det desse Diskonters Oktrojer
utan serskild ersättning förfalla: Att utredningen
af Göteborgs Diskont äfven öfvertages af
Staten och besörjes genom Riksgälds-Kontoret: Att
desse irenne Diskonters utestående Rån infordras
inom Fem års tid, räknad från den dag då ,
efter föregången Kungörelse, Utredningen kan
taga sin början: Att alla af Direktionerne öfver
nämnde trenne Diskont-Verk på Banken dragne,
ordentligen bokförde och bland Allmänheten utelöpande
Assignationer skola, vid uppvisandet,
till falla beloppet med Banko-Sedlar inlösas så
snart Kungörelse härom blifvit utfärdad: Att deras
öfrigt Kapital-Skulder, Göta Kanal-Bolags
och Malmö med de derå intill den x Oktober
1817 upplupne Räntor; men Göteborgs med ränteberäkning,
som af serskilde omständigheter beror,
godtgoras till fulla beloppet En Femtedel
Kontant och Fyra Femtedelar genom RiksgäldsKontorets
Obligationer på Fyra år, räknade från
utgifningsdagen, med en Fjerdedels afbetalning
årligen, de 2:ne förre Diskonternes Skulder utan
vidare ränta, men Göteborgs Diskonts med
eller utan ränta alltefter nyssberörde serskilda
omständigheter : Att hvad sorn erfordras till Diskonternes
utredning på det sätt och i den ordning,
_Vi stadgat, £prskjut§s &f Vår Bank samt
RiksiIags-yBesl utet.
745
dero f^?r ordentlig och serskild liqvidation etnellan
Banken och Riksgäldskontoret hvarje år upprättas:
Och att det af Oss antagna Liqvldationsstitt
för Utredningen af Göta Kanal - Bolags,
Malmö och Göteborgs Diskont-Inrättningar mä
förklaras genom Konungs och Ständers gemensamma
beslut såsom en till allmän efterrättelse
gällande Författning.
Med anmälan om dessa och de flera vilkor
och stadganden , sorn Vår underdåniga Skrifvelse
den urte i denne månad innefattar, håfve VI
hos Kongl. Majit i underdånighet anhåliit om
Dess Nådiga Stadfästelse å det af Osa faeslutna
Liquidationssätt samt å det om Diskont-Oktrojernes
upphörande gjorda förbehåll; hvarjemte
Vi i och för ifrågavarande utredning meddelat
Vare Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret serskilde
reglementariske föreskrifter.
§• 14-
För Södertelje Kanal- och Sluss-Verks-Inrättning
håfve Vi genom Skrifvelse den 3uste
sistlidne Mars i underdånighet öfverlemnat till
Kongl. Majit om icke det vid 1815 års Riksdag
Bolaget af Stats-Verkets Medel under RiksStatens
Nionde Hufvudtitel beviljade understöd
till och med år" 18 20 af Fern procent årligen
på Aktie-Egarnes för Verkets bedrifvande gjorda
och skeende tillskott må äfven intill nästa
Riksdag af Bolaget få påräknas och uppbäras; Äfvensom
Vi emellertid beviljat detta Bolag ifrån
Vår Bank ett Lån af Femtio Tusen Riksdaler
emot Tre Procents årlig ränta samt Bolagets och
dess Direktions serskilde ansvarighet jemte Kanalverkets
med alla dess tiJlhörigheters pantfoj>
744
Riksdags-Besluiet
skrifvande, och med vilkor af återbetalning inom
1823 års slut.
Likaledes håfve Vi till understöd för Hjelmare
Kanal och Sluss-Verk medgifvit ett Lånbidrag
från Banken af Femtio Tusen Riksdaler
årligen under en tid af Fyra år emot det blifvande
Bolagets eller Direktionens förskrifning
samt säkerhet uti sjelfva Ifanal- och Sluss-Verket
med alla d^ss tillhörigheter, och med vilkor
af Tre procents årlig ränta, sorn dock under Byggnads-åren
må utgå af Stats-Verkets medel under
Nionde Hufvud Titeln; öfverlemnande Vi till
nästkommande Stander att utstaka tiden för Kapitalets
återbetalning, som dock ej skall kunna
förr komma i fråga, än Aktie-Egarne på sina insatta
medel åtnjutit Sex procents årlig ränta; Allt
detta på sätt Vår underdåniga Skrifvelse den 9
sistlidne Maj närmare innehåller.
Vi håfve äfven , enligt Vår underdåniga
Skrifvelse den 2:dre i denne månad beslutit: Att
det vid 1815 års Riksdag till Göta Kanal-Verks
fortgång och befrämjande beviljade Byggnads-Lånbiträde
må, jemlikt Riksens Ständers då fattade
Beslut, fortfara att från Banken utgå med Trehundra
Tusen Riksdaler årligen ifrån och med
innevarande år 1818 till och med 1820 eller,
om Riksdag då ej inträffar , till och med det år,
då nästa Riksdag efter år 1820 infaller: Att någon
annan inskränkning uti Arbets-planen för
detta Verk icke får ega rum, än den, som Kongl.
Maj:t i Nåder kan finna godt att, efter Kanal.1
Bolagets, hörande, stadga, och som af förändrade
förhållandet med Tillgängärne blir en följd: Att,
o
pa
Riksdans-Beslutet.
745
pä. sätt äfven bär ofvanfnre i 53. §. finnes stad*
gadt, Götha Kanal-Bolags Diskont-Oktroj kommer
alt förfalla Titan serskild ersäitning : Och att Ka»
nal-Arbeis-Kassans Skuld lill Diskonten , utgö*
rande 1,083,877 R:dr, må afskrifvas, emot det någon
skyldighet å Statens sida icke erkänner , att
ersätta Aktie Egarne ränta efter byggnadsåren !
Hvarförutan Vi gifvit serskilde föreskrifter om
dispositionen af Byggnads-biträdet och de För.
skott , som Bolaget derå kan behöfva.’
§• 15- ^
Med förutsättning» att Kongl. Majit, på Vår
nu derom förnyade underdåniga anhållan, täckes
i Nåder meddela bestämde föreskrifter för Allmänna
Magazins-Inrättningens åligganden, och
med öfverlemnande till Kongl. Majit af ett genom
Vårt Stats-Utskott utarbetadt samt af Oss
till alla delar gilladt Förslag till denne Inrättnings
Organisation, enligt hvilket Förslag, som
dertill innehåller allmänna grunder , Vi ansett
en fullständig reglementarisk Författning böra
upprättas, håfve Vi beviljat, att de under 1815
års Riksdag för Allmänna iVTagazins-Inrättningen
anslagne En Million Riksdaler och under vissa
vilkor ytterligare En Million edler tillsamman Två
Millioner R:dr Banko, allt med vanlig Diskont,
rättighet i Banken i afseende pA den räntebetalning
af Tre Procent, som å dess'* Anslag börega
rum, må än vidare fortfara, un der tillagd successiv
dispositions-rättighet öfver den sednare
Millionen, utan andra förbehåll, än när Inrättningens
behof det fordrar och anmälan i sådant
afseende göres hos Kongl. Majit, sorn då,
Bihang till Riki-St, Prat. IStT^lSiS. loUe Samt. iV:r 94, 95.
746
Rik sdags-Beslutet.
efter Stats-Rådets hörande, lärer 1 Nader täcTcrffr
om dispositionen förordna. Vi håfve dock der.
jemte stadgat, att, om Vare till granskning af
Stats- Banko- och Riksgälds-Veikens Räkenskaper
och Förvaltning förordnade Revisorer skulle
under granskningen i Magazins-Direktionen finna
de af Oss vid denne Riksdag faststälde grunder
för Föivattningen af Magazins-Inrättningens från
Ba nken erhållna Kreditiv vara uppenbarligen öfvert
rädde , må Revisorerne, i ett sådant oförmodadt
falt, ega rätt hos Bariko-F’ullmäktige inställa
utbetalningen eller i vanlig väg påbjuda indrifningen
af Kreditivet till det belopp, att blott
halfparten deraf återstår , likväl »ålunda, att Beslutet
skall vara genom omröstning bifallet af Två
Tredjedelar ibland Revisorerne, att aldrig mer än
hälften af Kreditivet skall vid sådant tillfälle inställas
eller indragas, att tiden för denna indrag,
ning må af Revisorerne bestämmas på sätt de fin-]
na nödigt och lämpligt, då någon våda af en
slik åtgärd icke synes kunna befaras , samt slutligen
att Revisorerne böra hos Kongl. Maj:t om
förhållandet göra underdånig anmälan. För öfrigt
åberope Vi Oss allt hvad Vår underdåniga
Skrifvelse den 14 i denne Månad uti dessa och
de flera med Ma.gazins-Inrättningen gemenskap
egande ämnen mförligare innehåller.
X anledning af Kongl. Majtts Nådiga Proposition
den 12 sistlidne Juni örn serskilda medel
och utv ägar till upphandling af Spanmål och
afvarjande af en befarad Spanmålsbrist, håfve Vi,
jemte åtskilliga andra genom underdånig Skrifvelse
deij 16 i denne Månad föreslagna medel,
vidare 1 >esluiit:
Riksdags-Btslutéf.
717
1. Att den, enligt Vår här ofvan före* i 12.'
§:n åberopade underdåniga Skrifvelse af den 11
Juli , till inköp af Myntbara Metaller anslagne
En Million Riksdaler årligen må för detta och
nästa år begagnas till Spanmåls-handeln samt desse
sammanräknade Två Millioner Riksdaler Banko-sedlar
nu genast hållas Kongl. Majit tillhanda
för upphandling, helst inom Ilandet, af erforderlig
Spasmål, som genom Direktionens öfver
Allmänna Magäzins-Jtnrättningen föranstaltande
skall spridas till behöfvande Orter, dock under
förbehåll, att desse Två Millioner ju förr dess
hellre återgå till deras rätta och egentliga bestämmelse
, hvadan den Spanmal , som utborgas, bör
så fort ske kan och om möjligt är inom nästkommande
års utgång vara betald , samt de så väl
härför som för kontant försåld Spanmal inflytande
Bankosedlar till Banken i behörig ordning från
Allmänna Magazins - Inrättningen lefvereras för
att till Silfver-uppköp användas •
2. Att uti Tiqvider om köpt Spar/mål af Allmänna
Magazins-Inrättningens Förråd må emottagas
myntadt och omyntadt Silfver till ett värde,
som fullt motsvarar hvad Silfver mot Bankosedlar
gäller, och hvilket värde Vi i underdånighet
anhållit att Kongl. Maj.-t må i Nåder täckas
låta genom Direktionen öfver Allmänna Magazins
Inrättningen för hvarje Qvartal kungöra;
Kommande det sålunda inflytande Silfver att till
Banken , i afräkning å hvad Uppå ofvannämnde
Två Millioner Riksdaler är användt, lefvereras,
och uti Liqviden härom beräknas i Bankosedlar
efter samma värde., hvartill det af Magasins-Inrättningen
blifvit emottaget:
748 RlisdagSiBeslutet.
3. Att Kongl. Majit eger uppå RiksgäldsKontorets
Garanti och dess Obligationer inom.
och utom Riket upptaga ett Lån i Silfver till belopp
af Två Millioner Riksdaler emot Sex procents
Ränta att efter 5 å 10 års förlopp afbetala®
med en Femtedel al Kapitalet årligen, men med
rättighet för Riksgälds-Kontoret att dessförinnan
infria samma Lån efter sex Månaders uppsägning
och jemväl derå efter hand afbetala Tio procent
i sender ; för hvilket Lån säkerhet må anvisas
Långifvarne för Kapitalet uti Kungsgårdarre
och de Kronan enskildt tillhörande Skogar och
Parker samt för Räntan uti den inflytande TullIJppberden
: Och att, sedan i första rummet de
här ofvanföre uti uste Punkten omnämnda medel
blifvit använda till Spanmåls uppköp, och ihändelse
Kongl. Majit sedermera efter inhemtade
tillförlitlige underrättelser örn innevarande års
Skörd samt de belopp af Utländsk Spanmål, hvilka
för enskilde Handlandes räkning inkommit,'
skulle pröfva en omedelbar införskrifning af Utr
ländsk Spanmål för Allmänna Magazins-Inrätt-j
Bingen nödvändig till fyllande af den brist, som
härrörer ifrån 1&18 års Skörd, må de uppå Silfver-Lånet
influtna medel härtill användas: Men
att, derest Silfver-Lånmedlen till större eller
»mindre del icke skulle komma att användas till
en så beskaffad införskrifning af Utländsk Span.
mål , hvarför de endast äro anslagna, bör det obegagnade
beloppet, när det uppgår till minst Tio
procent af hela Lån-summan , så fort ske kan
pa Länet afbetalas:
Och aberope Vi Qss vår ofvannämnde under*
Riksdags - Beslutef.
749
dåniga Skrifvelse i allt hvad de reglementarisk®
åtgärderne uti desse delar beträffar.
§. iG.
Om Fabrikernes understöd och de för sådant
ändamål under Kommers©-Collegii Förvaltning
varande Fonder och Medel håfve Vi till Kongl.
Maj;t aflåtit underdånig Skrifvelse den 14 i den.
ne Månad.
Till de så kallade stående Lån, hvilkas rät.'
ta ändamål är att understödja anläggningar af
nya, här i Riket förut okända, Uppfinningar och
Inrättningar 1 Fabriks- och Slöjde-väg, och hvilka
Lån VI derför ansett böra benämnas Förlagsian,
håfve Vi utaf nämnda Medel bestämt en
jemn Summa af 200,000 R:dr och uppgifvit de
vilkor , som Vi funnit för deras begagnande böra
föreskrif vas.
I afseende på de utöfver den Allmänna Fördelningens
belopp till visse personer meddelta
Lån , håfve Vi hos Kongl. Maj:t anhållit , att
någre flere Lånförmåner af denne beskaffenhet
icke måtte beviljas, och att för nuvarande Innehafvare
af dylike förmåner måtte bestämmas en
viss kort tid till deras vidare begagnande.
Sedan Vi inhemtat, att till de redan Lånberättigade
Fabrikernes understöd erfordras, utom
de förut från Ranken förskjutna medel, ett ytterligare
bidrag af 389,041 R:dr, och Vi nu serskildt
anslagit 100,000 R:dr intill nästa Riksdag
att vid fördelningen af den öfriga Diskont-Fonden
delas emellan samtlige Glas-tillverkare, sorn
till Låns erhållande behörigen sig anmält, efter
en lika grund i mån af tillverkningarnes värde,
håfve Vi beslutit att öka denne sammanlag
-
75°
Riksilags Besluiet'.
de Summa 489,041 R:t!r till 508,713 Ridr 36
skill. 7 r:st., hvarigenom med de redan förut af
Kiksens Ständer beviljade 491,286 Rtdrjii skil.
5 r:st. Bankens hela bidrag till Manufakturernes
och Fabrikernes understöd kommer att utgöra en
jenan Summa af En Million Riksdaler Banko; Hvarjemte
Vi till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna!
att af de Medel, hvilka framdeles blifva
användbara genom indragning af de visse personer
gifne utsträckte Lånförmåner, meddela Lån
i vanlig Disköntväg åt sådane flere Fabriker och
Manufakturer , som Kongl. Majit kan i Nåder
finna medföra den allmänna nytta och gagn, att
de deraf förtjena delaktighet.
Sluteligen håfve Vi förordnat, att, i händelse
Vare Revisorer vid granskning af Manufaktur-Diskont-Fondens
Förvaltning finna större eller
mindre del af Fondens hela belopp vara disponerad
och förvaltad i annan väg eller efter andra
grunder, än Vi såsom vilkor för ytterligare
fcidrags meddelande nu bestämt och! Reglementet
för Manufaktur-Diskonten af den 12 Februari
1817 i allt öfrigt innehåller, ega Revisorerne ,
så vida Två tredjedelar af dem uti Beslutet instämma,
att genom Vare Fullmäktige i Bankers
genast låta indraga det ytterligare tillskott för
Fabrikernes understöd, som Vi nu beviljat.
X allt öfrigt, och angående så väl grunderne
för Lånens meddelande som tillsynen öfver
tillverkningarnes belopp och hvad mera , Vi i
sammanhang härmed till Kongl. Majit hemställt,
åberopa Vi den underdåniga Skrifvelse, som här
ofvmföre omförmäles.
RiksdagsBeslutet
Som Vi, lika med förra Sfanderj ansett en
hufvudsaklig oinskapning af Tull-Verket med
fullkomlig ändring och förbättring i detta Verks
Styrelse och Förvaltning vara af största angela*
genhet , såsom äfven af allmänna rösten länge
påkallad, inea dertill fordras vidsträckle undersökningar
och upplysningar , hvilka Vi ej kunnat
medhinna, håfve Vi genom underdånig Skrifvelse
den 2 2:dra sistlidne Juni, under förnyad
anhållan att Tull-Verkets alla Embets- och Tjenst-,
män måtte flyttas på Rikets Stat, öfverlemna! till
Kongl. Maj:t att vidtaga de för nämnda ändamål
nödige reglementarisk© åtgärder.
Hvad Serskildt angår Eandt-Tullarne , vid
hvilka, sedan Riksens Ständer vid 1809 års Riks-'
dag förklarat Landtull-afgiften böra upphöra
samt Kongl. Maj:t genom Nådig Kungörelse den
30 November 1810 förordnat deras afskafTand©
med det årets utgång, likväl bevaknings-anstalr
ten blifvit bibehållen och ännu fortfar, bafve Vi,
i betraktande af de derifrån oskiljaktige många
och vigtiga olägenheter och då denne anstalt vidi
1809 års Riksdag utgjort egentliga anledningen
till deras upphäfvande , nu beslutit, att den Inrikes
eller Eandt-Tull.bevakningen bör ifrån och
med nästa års början upphöra, samt hos Kongl.
Maj:t i underdånighet begärt verkställighet å detta
Beslut, med tillägg af Vår önskan, att 7 så
snart uti Norriges Handelsställning en sådan likstämmighet
med Sveriges kan beredas , hvarigenom
Gränsbevakningen åt den sidan samt de i
sammanhang dermed stående och till Förpass»ings-Verket
i Grans-Orterne hörande anstalter
752
Riksdags- Beslutet
-
blifva umbärlige', Kongl. Maj:t jemväl må i NI.
der anbefalla denna bevaknings och dessa anstalters
indragning.
Vi åberope Oss om detta allt och i de delar,
som dermed stå I sammanhang, hvad Vår
ofvanberörde underdåniga Skrifvelse innehåller.
§• *8.
Angående Husbehofs- Bränvins- bränningen
och hvad dermed eger gemenskap, håfve Vi förenat
Oss i den önskan, att Kongl. Majus uti dessa
ämnen utfärdade Nådiga Förordningar af den 6
September och den 2ö December 1S15 må varda
oförändradt bibehållne, blott med de förtydliganden
i a:ne Punkter, hvarom Vår underdå.,
niga Skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 22 sisth
Juni förmäler; Äfvensom Vi genom samma Skrifvelse
framfört Vår underdåniga önskan, att denna
Bränvins-brännings inskränkning aldrig mätte
komma i fråga utom i det enda fall , då sådan
brist på Spanmål inträffar både hemma i Landet
och på de Utrikes Orter, hvarifrån den vanligen
liemtas , att verklig hungersnöd befaras.
§. ig.
Jemte det Vi öfversett Riksgälds-Verkets
och det derunder lydande General-Assistans-Kontorets
ställning samt meddelat Vare föreskrifter
om Riksgälds-Verkets Styrelse, håfve Vi uti
dermed gemenskap egande ämnen till Kongl.
Majis aflåtit följande Vare underdånige Skrif;
velser:
1, Den 12 sistlidne Mars angående sökt an.'
stånd med indrifvandet af den å Vesterbottniska
Lånet vid fprlidet års slut återstående del, som
hort erläggas af Invånarn© i NorrbottensLän;
RiAsdags-Heslutef.
755
sDen 31 Mars i anledning af Kongl. Majus
Nådiga Skrifvelser om den årliga ränta, sorn är
Hans Majit och Dess Arfvingar lillslagen;
3. Den 22 Juni, angående förre Kommissariens
i Riksgälds-Kontoret C. J. Lanells underdåniga
ansökning ;
4. Den 8 Juli i anledning af Kongl. Maj:fs
Nådiga Skrifvelse om de sedan 1815 års Riksdag
vidtagne åtgärder till liqviderandet af Rikets Utländska
Gäld, för hvilka Vi betygat Kongl. Maj:t
Vår underdåniga vördnad och tacksamhet; samt
5. Den 14 Juli angående Kongl. Majus
Nådiga Skrifvelse om Leipzigska Lånet, i anledning
hvaraf Vi likaledes betygat Vår underdåniga
vördnad och tacksamhet för Kongl. Majus
Nådiga förklarande om uppskof intill nasta Riks*
dag med den fråga, samma Nådiga Skrifvelse
omförmäler.
§• ao.
På Kongl. Majus Nådiga framställning om
den bekymmersamma belägenhet, hvaruti Göteborgs
Stad genom flere omständigheter blifvit försatt
och nu befinner sig såsom hotad med utsökning
för Stads-Kassans Skuld, håfve Vi beviljat
Staden från Vår Bank ett Lån af Tvåhundra
Tusen Riksdaler emot Fem procents årlig
ränta och säkerhet medelst Intekning uti Stadens
alla Fastigheter och Lägenheter samt Borgerskapets
genom Magistraten och Stadens Äldste sig
åtagande skyldighet att Kapital och Ränta å utsatte
tider återgälda, på sätt nästkommande Riksens
Ständer finna för godt föreskrifva, dock ej
utöfver En Tiondedel af Kapitalet hvarje år ;
Hvilket beslut Vi genom Skrifvelse den ijttU
754
Riksdags-Besluter,
i denne Månad hos Kongl. Maj:t i underdånigt
het anmält.'
§• 21.
tJtom den allmänna öfversigt, Vi tagit al
Banko-Verkets ställning, och de föreskrifter, Vi
meddelat Vårt Banko-Utskott i de flera BankoVerket
rörande och här ofvanföre uti åtskillige
§. §. förekommande ämnen, håfve Vi äfven fatä
tat Beslut att låta på Bankens bekostnad prägla
följande Skådepenningar:
1. till åminnelse af den 4 Juli 1817, då
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen Joseph Frams
Osgar uppnådde myndiga år;
2. till åminnelse af Reformations-Högtiderv
Sr 1817; och
3. till åminnelse af Högst-Salig Hans Maj:t
Konung CARL XIII. såsom den siste manliga
tAttelägg af Wåsarnes Stam och i förening der-,
med Svenska Nationens förhoppningar vid Spirans
öfverlemnande åt en af Hans Majit Konung
CARL XIV. JOHAN grundlagd Ny Konunga-Att.
Till Kongl. Maj:t håfve Vt aflåtit underdånige
Skrifvelser den i4:de i denne Månad i
anledning af de från Kongl. Maj:t i Nåder framBtälde
frågor:
1. om indragning efter hand af Bankosed-;
lar utöfver Tio års ålder; och
2. om nedsättning af Öfver-Räntan i Banko-Diskont-Verket.
Vi håfve för öfrigt faststält Instruktion för
blifvande Banko-Utskottet vid näst infallande
Riksdag, att iakttagas och galla intill dess Rik-'
Riksdags-BesluteF.
sens Ständer, efter samma Utskotts hörande, fin-1
na skäl att deruti ändring göra.
22.
Vi håfve, med den rätt 77 §. Regeringsformen
Oss tillägger att om Kongsgårdar och
Kongs-Ladugårdar förordna, begagnat åter ett till-i
fälle att ådagalägga Vårt underdåniga lifliga deltagande
för den Furste, på hvars lofvande utmärkta
egenskaper Rikets alla Invånare bygga
ett välgrundadt hopp om Rikets fortfarande sällhet
och ära, då Vi beslut it, att Kongsgården Tullgarn
med tillhörande lägenheter och Inventarier,
när den efter Hennes Kongl. Höghet Prinsessan
Sophia Albertinas död blifver ledig, må
tillfalla Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen Prins
Joseph Frans Oscar i Dess lifstid under full
nyttjande rätt med samma vilkor, Hennes Kongl.
Höghet Prinsessan enligt Kongl. Brefvet till
JKammar-Collegirun och Stats-Kontoret af den 1.
Juni 1807 denna Kongsgård innehafver; hvilket
beslut Vi genom underdånig Skrifvelse den 2
sistlidne Mars hos Kongl. Majit anmält, och hvaröfver
Hans Kongl. Maj.t uti Skrifvelse d. 17 i samina
månad förklarat Oss Sitt synnerligaNådiga välbehag.
Sedan fråga jemväl uppstått om Roserbergs
JCongsgårds användande efter Hennes Majit EnkeDrottningens
dödliga frånfälle, håfve Vi, på sätt
Vår Skrifvelse den 30 April utvisar, hos Kongl.
Majit i underdånighet anhållit, att denna Kongsgård
då icke må ut-arrenderas utan , såsom Kongl.
Majit i Nåder finner lämpligt, disponera* tills
Riksens Ständer vid derefter inträffande Riksdag
komma i tillfälle att härom sig utlåta.
Hvad flere bland de öfrige Kpngsgårdarne
756
Rihs dags-Beslutet'.
beträffar, Iberope Vi de serskilda underdåniga
Skrifvelser., Vi om Hushållningen och Staterna
derstädes till Kongl. Maj:t aflemnat, nemligen?
i. nf den i sistlidne April angående medel
till D rottningholms Broars iståndsättande;
а. af samma dag angående Staten för Gripsholms
Siotts och Djurgårds Betjening;
3. af den 17 April angående Stat för Flyinge
och Dalby Kungsgårdar och Stuteri - Insättning;
4.
af sarnnia dag angående Dagsverksskyldigheterne
vid Flyinge och Dahlby Kongsgårdar;
5. af samma dag om Lönings- och UtgiftsStat
för Ulriksdals Kongl. Lust-Slott samt dispositionen
af de under Kongsgården lydande Lägenheter;
och
б. af den 6 Juni angående hushållningen
•vid Strömsholms Kongsgård och dervarande StU;
teri-Inrättning.
Till Hans Kongl. Majit håfve Vi äfven
uti underdånig Skrifvelse den 15 sistlidne Juni
©fverlemnat ett angående försäljning af Kongsglrdar
och Offisers - Boställen hos Oss ingifvet
Förslag. För att likväl utröna huruvida de
fördelar , som igenom en sådan försäljning vore
att förvänta, icke skulle möjligtvis kunna uppvägas
af några härvid mötande betänkligheter, håfve
Vi tillika framfört den underdåniga önskan, att
Kongl. Majit måtte i Nåder täckas öfver dessa
så ganska vigtiga ämnen af vederbörande infordra
alla nödvändiga upplysningar , på det Rik.
sens Ständer vid sin nästa sammankomst må blifva
i tillfälle att till närmare öfvervägande upp;
taga ifrågavarande Förslag.
Hiksdags-Beslutet.
757
§• 23.
Efter det Kongl. Majit i Nåder framstälfc
förhållandet med de inom Södermanlands Län
befintlige så kallade Jagbackar, hvilka fordom tjenfc
till Jagfställen för Kongl. Personer, men nu me*
ra icke för sådant ändamål nyttjas, utan äro af
en serskild beskaffenhet mot andre Kongl Majit#
och Kronans Parker, samt finnas kringspridde,
ofta af ett inskränktare utrymme, mindre tjenlige
till Skogväxt och framför allt svåre att behörigen
vårda i anseende till deras lägen inorn
enskildes egor, håfve Vi funnit alla sådana i
Södermanland belägne Jagbackar, som ostridigt tillhöra
eller genom lagakraftvunna Domar tillerkännas
Kongl. Majit och Kronan, böra genom
Offentlig Auktion till den mestbjudande, emot
årlig afgift i Spanmål eller Hö att lefverera#
antingen in natura eller med penningar efter
årliga Markegången, upplåtas under Skaltemanna-rätt
och med de vilkor, hvarunder Besittningsrätten
å Skattehemman och Lägenheter efter gällande
Författningar i allmänhet atnjutes; Åberopande
Wi härutinnan samt angående de serskilda
förbehåll och undantag, Vi ansett vid
denne försäljning böra ega rum, hvad Vår underdåniga
Skrifvelse den 23 sisilidne Maj uti
ämnet vidare innehåller.
I fullföljd af Riksens Ständers vid 1809 och.
1810 årens Riksdag fattade Beslut om Kronans
Parker och Skogar i allmänhet, håfve Vi ytterligare
beslutiti Att alla Kronans användbara Skogar
och Allmänningar, med undantag af de för
Flottornes eller andra Kronans behof nödige samt
af sådane, hvartill antingen menigheter eller Ea
-
Riks dags-Be slut et!
skilde Jeunna ega någon laglig rätt, måga uppå
öppen Auktion försäljas till den mästbjudande
under Skattemanna-rätt enligt åtskillige af Oss
stadgade Allmänna grunders Att Kronans öfrige
Allmänningar och Parker böra helt och hållet
fredlysas samt, så fort sig göra låter, afmätas,
der sådant icke redan skedt: Att de Skogar och
Allmänningar, som ej annu enligt 1805 års Skogsordning
blifvit afvittrade, böra skyndsamt skiljas
från Enskildes egor och förses med lagliga
Rör och Rågångar: Och att de inflytande Skatteköp-skillingarne
skola insättas uti Vårt RiksgäldsKontor
samt intill nästa Riksdag hållas Hans
Kongl, Maj:t tillhanda, att användas för Elottornes
behof. Om detta allt, jemte de härvid fästade vilkor
och undantag samt Vår till Kongl. Maj:t framförde
anhållan att den umbärlige Skogs- ochJägeri-Betjeningen
måtte vid inträffande ledigheter
indragas, åberope Vi Vår underdåniga Skrifvelse
af den 13 sistlidne Juni.
Beträffande de till Bergverken och Bruken
upplåtne Recognitions Skogar, håfve Vi, med åberopande
af hvad Riksens Ständer vid 1809 och
a 810 årens Riksdag stadgat samt Riksdags-Beslutels
14 §. och Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
den 4 Februari 1811 innehålla, nu fattat
de beslut: Att endast sådane Bruks-egare, sorn.
inom sex års tid efter samma Nådiga Kungörelses
dag eller således inom den 4 Februari 1817
sig hos vederbörande Collegier anmält till Skatieköps
erhållande å Recognitions-Skogar och inom
berörde tid fullgjort allt hvad Kungörelsen
i sådaat ändamål föreskrifver, skola bibehållas
jRiksdags-Beshiteu
759
-vid rättigheten till Skatteköp efter de deruti utstakade
grunder, ehuru Köpebrefven ännu ickeblif■vit
för dem af vederbörande utfärdade: Att åtec
alla de Bruksegare, som ej sålunda sig anmält och
fullgjort hvad deni efter tjjn års Kongl. Kungörelse
ålegat, må lemnäs en tid af Tvenne år,
räknade från denne dag, till inköp tor sina Bruk.
af så stor del utaf Recognitions-Skogarne, som tili
deras Smide är nödig, under hvilken tid dem
åligger fullgöra allt hvad på dem kan bero tili
Skatteköps erhållande, så att Skatte-Brefven inom
den 31 December 1820 kunna vara utfärdade,
dock dessa Skatteköp enligt de grunder , Vi nu
fastställt och hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmält : Att de Recognitions-Skogar, hvilka ej
vid x'821 års början äro försålde, skola, i händelse
Bruksegaren icke kan lagligen bevisa det
ej hafva af honom berott att dessförinnan få skatteköpa
Skogen , utbjudas och försäljas på Allmän
Auktion efter de grunder, Vi för de öfrige Krono-Skogarnes
försäljning utstakat: Och att de genom
Recognitions-Skogarnes försäljning inflytande
Medlen skola insättas i Riksgälds-Kontoret
samt intill nästa Riksdag hållas Kongl- Maj:t tili
handa för att användas till Försvajs-Verket och
Arméerts materiella behof: Allt detta på Sätt Vår
härom till Kongl. Maj:t allåtne underdåniga Skrifvelse
den i4:de i denne månad närmare utvisar
§•
34-
Sedan Vi vunnit upplysning, att den af Riksens
Ständer vid 18 1 5 års Riksdag, jemlikt Riksdags-Be«
slutets 24 §. beslutne nedläggning af Löfås Silfververk
ochindragningaf desierhålln-efrLheter ech för;
760
Riksdags-Beslutet!
läningar annu icke följt, utan en ytterligare un?
dersökning blifvit föreslagen till utredande huruvida
Innehafvaren fullgjort föreskiifterne om
Verkets drift och underhåll , bafve Vi, genom
Skrifvelse den 2 sisth Mars , hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t, utan
att medgifva vidare undersökningar såsom endast
medförande tids utdrägt och ländande till
Stats-Verkets förltist, i Nåder måtte täckas anbefalla
skyndsam verkställighet af Riksens Ständers
vid Riksdagen 1815 härutinnan vidtagna
Beslut; Hvaremellertid Vi låtit i Stats-Förslaget
från och med år J819 uppföra såsom en StatsVerkets
Inkomst väldet sf de friheter och förlä-’
»ingar, som såmedelst komma att indragas.
Uti den undersökning om Adelforss GuldVerks
skötsel, som varit hållen på Kongl. Maj:ts
Nådiga befallning, föranledd af Riksens Ständers
äfven i ofvanberörde §. af 1815 års RiksdagsBeslut
åberopade underdåniga begäran, håfve Vi
upptäckt flere brister och funnit de hufvudsaklig
ga omständigheter ännu outredde, hvilka egentligen
utgjort föremålet för denna undersökning.
Vi håfve derför , medelst underdånig Skrifvelse
den 17 sistlidne April, hos Kongl. Majit anhållit,
ej allenast att en ny laglig Undersökning måtte
, i närvaro af Kammar-Advokat-Fiskalen eller
annat Allmänt Ombud, med första anställas utaf
en eller flere i Bergs-Vetenskapen kunnige och
erfarne Män, åt hvilka borde uppdragas att med
yttersta noggrannhet utröna huru Grufvé-driften
vid Adelforss fortsattes och Egendomarne derunder
skötas samt huruvida nu varande Arrendatorn
-
Riksdags-Bcslutel.
yGi
datorn 1 en eller annan del brustit ut! fullgörandet
af det med honom ingångna ArrendeKontrakt,
hvarom allt'den klagande Allmogen
må tillåtas åstadkomma den bevisning, som i sådant
afseende kan anskaffas, utan ock att, i händelse
vid denna nya Undersökning Arrendatorn
skulle befinnas icke hafva uppfylt hvad honom
enligt Arrende-Kontraktet ålegat, han genast måtte
från Arrendet Varda skild , samt att Kongl.
Maj:t derefter, jemte befallning om Verkets nedläggning
såsom sig icke lönande, täcktes i Nåder
låta vidtaga de åtgärder med Adelforss och underlydande
Egendomar, som för öfrige ledige KronoEägenheter
blifvit föreskrifne; Och, då Guld-Verket
vid Adelforss icke vidare kommer att bedrifva
s , håfve Vi ansett jemvä| böra upphöra de
tjenstbarhetev med mera, som Allmogen hittills
måst , i sådant ändamål, till sitt kännbara lidande
utgöra.
I anledning af den underdåniga anhållan,
"Riksens Ständer, på sätt x 5, §;n i Riksdags-Besluiet
den 2 Maj i8»ö utvisar, till Kongl. Majit
framfört om en ytterligare vetenskaplig undersökning
vid Sala Silfver-Verk och Bergs-Lagets
hörande i frågan om vilkoren för en ny reglering
till Verkets bestånd och Statens fördel, liar
Kongl. Maj:t i Nåder låtit anställa en sådan undersökning
och nu lemnat Vårt Stats-Utskott del
så väl deraf som ock af Bergs-Collegii underdåniga
Utlåtande och Förslag lill de åtgärder Cot.
legium ansett säkrast bidraga att vid detta Verk
förena ett i framtiden lönande Bergsbruk, Delegarnes
bestånd och Ortens föidel med någon vinst
Bihang till Rikt-St, Prdt, 18i?—1818.
76a
Riksdags-Beslutet'.
för Statsverket. Vi håfve derefter genom un?
derdånig Skrifvelse den 6 sisth Juni hos Kongl.
Majit, anhållit att Bergs-Laget måtte öfver nämnda
Förslag varda hördt , samt att Kongl. Majit
sedermera må täckas i Nåder låta föranstalta de
åtgärder , hvilka med Kronans fördel, utan förnärmande
a£ Bergs-Lagets rätt, kunna förenas,
och vid nästa Riksdag meddela Riksens Ständer
hvad sålunda blifver verkstäldt, på det ett afgörande
Beslut i denna fråga då må kunna fattas.
§• 25-
Med föranledande af Wadstena Stads- och.
S:t Pers dermed förenade I^ands-Församlingars
underdåniga ansökning, att Wadstena så kallade
Kloster-Kyrka måtte till dem öfverlåtas , håfve
Vi, då denna Kyrka, såsom en märk värdig Fornlemning
, hädanefter så väl sorn hittills bör af
Staten vårdas och hållas vid makt, ansett detta
åliggande lämpligen och med minsta tunga för
Stats A erket kunna uppfyllas genom det Församlingårne
öfvertaga densamma .till begagnande med
förbindelse att på sin egen bekostnad sätta henne
i fullkomligt stånd och framgent behörigen
underhålla henne. Men, emedan Församlingarna
tillika Näskat såsom bidrag för dessa ändamål
en för Kyrkans Koppartak till Stats-Verket
influten Summa, håfve Vi uti underdånig Skrifvelse
den g sistlidne Maj förklarat Vår önskan,
att ordentligt Kontrakt måtte med Församlingavne
uppgöras innan denna fråga till pröfning
förekommer.
Genom underdånig Skrifvelse den gi sisth
Maj bafve Vi hos Kongl. Majit anhållit, att, i
händelse de i Wadstena befinteiige gamla Klo
-
Riksdags-Beslutet.
763
sterbyggnader, sorn blifvit iståndsatte för inrättande
af Arbets- neli Förbäftrings-hus , dertill
icke skulle användas eller framdeles icke behöfvas,
några af desse byggnader måtte upplåtas till
bättre utrymme för Hospitals-Inrättningen derstädes
på sätt och med vilkor, som Kongl. Majit
i sådant fall i Nådér bestämmer.
§. 26.
Vidare , och i afseende på de Gods i Hallands
Län, utgörande 211 hela Mantal, som Högstsalig
Hennes Majit Drottning Chrtstina den 27
Oktober 1652 upplåtit til! dåvarande Karnmaroch
Ekonomi-Rådet i Furstendömet Pommern
Daniel Schlegel mot en efter 3 procent uträknad.
Köpsktlliog stor 100,000 Rikes Daler 36 öre 2§-  penning Silfvermynt , härflytande från den Fordran
, honom kunde till godo komma för des«
till Svenska Kronan gjorda förskott, dock med
det vid upplåtelsen fästade vilkor och förbehåll
för Hennes Majit samt efterkommande Konungar
och Sveriges Krona att, när dem folie lägligt och
behagligt, åter inlösa dessa gods emot Köpskit.
lingens återställande till Schlegel eller hans Hustru
och Aifvingar, halve Vi, enär Gångan otu
sådan återlösen funnits bero på en af Hans Kongl.
Majit nödig ansedd närmare undersökning, uti
underdånig Skrifvelse den 2 i denne månad hos
Kongl. Majit anhållit, att, om Schlegelska Godsens
inlösen till Kronan skulle finnas fördelaktig
, Kongl. Majit måtte täckas derom föranstalta,
i hvilken händelse med de af dessa Kronans
behållna Hemman, som icke äro af Skatte palur,
bör förfaras i likhet med hvad Riksens Ständer
764
Riksdags -BesluteY.
vid 1810 års Urtima Riksdag rörande Kongs^
gårdars och Krono-Lägenheters användande fastställt.
Emellertid håfve Vi gifvit Vare Bankov
Eullmäktige nödige föreskrifter om nedsättning
och utbetalning af den Löseskilling, som blifver
bestämd i händelse ifrågavarande återlösen kommer
att ega rum.
§• 27.
Sedan Kongl. Maj:t i Nåder underrättat Oss
om de genom politiske förändringar i Vest-Indiska
Handelsställningen betydligt minskade Inkomster
från Svenska Kolonien S:t Barthelemy,
samt Kongl. Maj:t derefter gifvit Oss tillkänna
Sin Nådiga afsigt att, i händelse densamma skulle
på lika billiga vilkor så för Moderlandet som
för Kolonien till en främmande Makt kunna afträdas
, en Afhandling i detta ändamål genast ingå
, håfve Vi, enligt Vår underdåniga Skrifvelse
den Side i denne månad, med öfvertygelse
att Kongl. Maj:t insett fördelarne vid en sadan
åtgärd och besluter det som närmast länder till
Rikets bästa , erkänt och samtyckt hvad Kongl.
Majit sålunda funnit för godt, i synnerhet då
Kongl. Majit såsom vilkor härvid antagit, att afkastningen
af det Kapital, hvilket för ifrågavarande
Ultra-Marinske Besittning må kunna erhållas
, skall användas efter de i Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse den 15 Maj 1813 fastställde
grunder, samt Kapitalet alltid, på det i
samma Skrifvelse utstakade sätt, blifva att anse
för en Sverige tillhörig Fond, som allena mot
säkerhet kari användas till större eller mindre del
i och för ändamål , dem Kongl, Maj:t finner instämmande
med Rikets fördel och gagn, och
Riksdags-BesluteU
765
hvarjemte Vi 1 underdånighet förnyat det i sistnämnde
Skrifvelse gjorda förbehåll, att Svenska
Stats-Verket icke må belastas med någre Utgifter
i och för det serskilda Departementets eller
Tjenstmännens underhåll , som tillhöra Koloniens
Styrelse.
§. 28.
I öfverensstämmelse med 80 §:n RegeringsFormen
håfve Vi förehaft åtskillige frågor om
jemnkningar och rättelser i Roteringarne uti flera
Län samt för sådana ändamål i underdånig,
het öfverlemnat till Kongl. Maj:t att befordra nödige
undersökningar och åtgärder, på sätt Våra
härom aflåtne Skrifvelser för serskilda fall serskildt
innehålla , och hvilka Skrifvelser Vi Oss
till alla delar åberope , nemligen :
1. Den 17 sistlidne April om Roteringen
vid Vesterbottens Regimente;
2. Den 18 April om JBätsmans-Roteringen
i Halland;
3. Den 29 Maj om Båtsmans-Indelningen
i Blekinge ;
4. Den 27 Maj om Roteringen i Jemtland;
och
5. Den 22 Juni om Skånska Roteringen.
Beträffande en jemväl förekommen och af
Kongl. Maj:t i Nåder framställd fråga om Båtsmans-RoteringS
införande i Färentuna Härad af
Stockholms Län, håfve Vi , på de skäl Vår underdåniga
Skrifvelse den 6 Juni upptager, funnit
Oss dertill icke kunna samtycka, utan ansett
Rotefriheten för Häradet böra fortfara emot fullgörande
af de vilkor, som för densamma äro stadgade.
765
Riksdags-Beslut et.
Vi håfve, i afseende på Reklädnadssättet för
Jndelta Arméen, tagit kännedom om de KnektKontrakt,
som i följd af Indelhings-Verket blifvit
upprättade serskildt för hvarje Ort och Regimente
af Infanteriet samt af framfarne Konun.
gar stadfästade, och hvilka Kontrakt enligt Regerings-Forrnen
ännu äro gällande såsom grunder
för Indelnings-Verket. Och, då Staten på det hela
eller hvarje Medborgare-Klass i Samhället gemensamt
åligger att deltaga i kostnaderne till
Xandets försvar och säkerhet, samt det icke heller
är förenligt med Knekt-Kontraktens i ofvan
åberopade 80. §. Begerings-Formen försäkrade
helgd, att Staten undandrager sig fullgörandet af
det hufvudsakiiga vilkor i samma Kontrakt att
bestå Krono- eller Lif-Monderingen för Indelta
Infanteriet, håfve Vi ansett billigt och nödigt,
att Rothållarne lättas från den tyngd, dem nu i.
denne del enligt Kongl. Förordningen den 4:de
Februari 1812 och serskilde träffade Ofverensltornntelser
åligger. Vi håfve fördenskull vidtagit
och fastställt en ny reglering i Beklädnadsaättet
vid Indelta Infanteriet saint till den Utgift
, Staten såmedelst kommer att vidkännas, vid
Stats-Regleringen på Förslag uppfört å Stat 9 5,000
R:dr årligen; Åberopande Vi Oss härom tili hela
dess innehåll den underdåniga Skrifvelse, Vi under
den 13 sistlidne Juni till Kongl. Majt i detta
amne aflåtit,
§• 99-
Vi håfve pröfvat alla ifrån 1815 års Urtima
Riksdag hvilande, lagligen beredda, Förslag
till ändring i Rikets Grundlagar samt under den
il sistlidne April tili Kongl. Majit i underdå
-
Riksdags-Be slutet1.
nighet öfverlemna*, sådana, som Vi enhälligt gillat
och antagil; Oell, sedan Kongl. Majit den 15
Juni å en del af dessa Förslag gifvit Sin Nådiga
stadfästelse, komma följande sålunda fastsiälde
nya Sammanfattningar af Grund-Lagarnes Stadganden
, medelst hvilka de förra ärö i desse delar
till all kraft och verkan upphäfne , att hädanefter
såsom Grund-Lag galla.
Regerings-Formen.
41. §• - - - Dör Konung, innan Thron
följaren
denna ålder uppnått, föres Styrelsen af
Stats-Rådet med Konungslig Makt och Myndighet
i Konungens Namn, intill dess Riksens Ständer
sammankomma, och den Förmyndare-Styrelse
, Riksens Ständer förordna , Regeringen ti 11—
4 tradt, ställande sig Stats-Rådet denna Regerings^
Form till ovilkorlig efterlefnad.
81. §• - - - Antaga icke Riks - Stånden
samfält Konungens Proposition, vare den afslagen
och aflemne Riksens Ständer sitt afslag med
skälen dertill skriftligen' till Konungen genom
deras Talmän. Om vid Riksdag, då Grundlagsfrågor
lagligen kunna afgöras, ytterligare uppskof
föreslås, må det ej ega rum utan Konungens och
alla Fyra Riks-Ståndens sammanstämmade Beslut.
Trychjrikets-Förordningen.
3; §. - - - 9:0. - - - Förbrytelsen
skall straffas enligt 6:te Kap. 5. §. MissgerningsBalken
jemförd med Kongl. Förordningen af den
2o Januari, 1779 och Skriften konfiskeras. Ar
Skriften
ej smädlig eller förgriplig, o. s. v.
tp §, 1:0. Lagligheten af åtalade Tryckta
Skrifters innehåll skall hädanefter alltid pröfyas
768
Riksdags-Beslutet,
af en Jury eller Nämnd, bestående af Nio Per.
söner , hvilka sammanträda vid den Domstol, der
brott emot denna Lag åtalas, och der, genom förhör
med Parterne, åklagarens slutpåstående och
den tilltalades förklaring , ransakningen fullbordas
bör,
4:0. Jemte en kort och noga' bestämd skrifti
lig sammanfattning af målets beskaffenhet och
skick, bör Domaren då för Nämnden framställa
denna fråga: Ar Skriften brottslig efter det Lagens
rum , åklagaren åberopat ? Och må Nämnden,
sedan Domstolens Ordförande och Ledamöter
afträdt , icke åtskiljas innan densamma med
Ja och Nej röstat. Till den åklagades fällande
fordras minst Två Tredjedelar af rösterna; I annat!
fall vare han frikänd.
6:0, Förbrytelser emot denna Lag upptagas
i Stockholm vid Kämners-Rätterne, o, s. v.
7:0, Sedan Nämndens Utlåtande således-biifvit
inhemtadt , pröfve och afgöre Domaren saken
o- s. v- — -— (se b=de mom. i förra Tryckj
frihets-Förord ningen,)
8:0. Finner Hof-Kansleren eller dess' Omj
bud sig befogad o. s, v, (se 7:de mom, i förra
T ryckfrihets-Förordningen.)
§. 3°-
Såsom Till ägg till den emellan Sverige och
Norrige vid Riksdagen i Stockholm den 6 Augusti
1815 och af Stor-Thinget i Christiania dea
|r förutgångne Juli fastställde] samt af Kongl,
Majit under förstnämnde dag antagne och bekräf
-
Riksdags-Beslutet.
tade Riks Akt, har af Kongl. Majit genom Nådig
Proposition den 21 sistlidne Maj blifvit Oss
föreslagen en Lag för Tryckfrihetens utöfning
Nationerne inbördes emellan, hvaröfver Kongl.
Maj:t äskat Vårt .Beslut för att Norriges Rikes
nu församlade Stor-Thing meddelas. Och, då Vi
häruti röjt den visa omsorg, att, äfven med hänsigt
till braket af yttrande-rätten i tryckta Skrifter,
bereda Grundlags-helgd åt Rikenas ömsesidiga
förhållanden, och att ytterligare trygga Brödra-Folkens
Förbund genom befästandet af deras
aktning för hvarandra, håfve Vi, i stöd af
det vid 1815 års Riksdag fattade samt uti Riksdags-Beslutets
3 §. intagna Beslut, att frågor, som
angå Föreningen emellan Sverige och Norrige,
kunna vid samma Riksdag, dåde väckas, till afgörande
förekomma, utan att till nästa Riksdag
behöfva hänskjutas, för Vår del nu antagit i förrberörda
ämne en sådan Lag, som Vår underdåga
Skrifvelse den 8 i denne månad innehåller,
med vilkor att samma Lag af Norriges Rikes
Stor-Thing likaledes godkännes.
§• 3 R
Med den i 87 och 88 §§. Regeringsformen
oss förbehållne rätt, att gemensamt med Kongl.
Majit stifta Allmän Civil- och Criminal- samt
Kyrko-Lag, sådan förut stiftad Lag förändra och
förklaring deröfver gifva, håfve Vi gillat och godkänt
såsom ständig Lag följande Förklaringar öfver
Lagens rätta mening och förstånd, som Kongl..
Maj:t emellau 1815 och 1817 årens Riksdagar
i Nåder meddelt och utfärdat:
1. Den 10 Maj 1815. Kungörelse, att, i öfverensstämmelse
med 11. §. ut» Kongl. Förord
-
77»
Riksåags-Beslutet.
ningen angående Fylleri ocfi Dryckenskap den
24 Mars 1813, Konungens Befallningshafvande
uti alla öfriga Poliri-mål, hvilka enligt Fötfaltningarne
af dem höra upptagas och afgöras, ma
höra vittnen eller låta höra dem hos Häradshöfdingen
i Orten med t il 1 kalladt biträde af sune
Nämndemän;
2. Den 13 Mars 1816. Förklaring, att Legd
Bevärings-karl, som tager ytterligare Lega till
tjenst bland Bevärings-Mauskapet, hvilket brott
lämpligast kan hänföras till hvad Lagen i 14 Kap.
3 j. Handels-Balken stadgar orri Tjenstehjon,
som låter städja sig till 2:ne Husbönder, skall,
utom ersättning och skyldighet att återgälda den
sist uppburne Legan eller, i händelse han låtit
lega sig af flere, hvad han af desse emottagit,
jemväl böta så mycket som svarar emot den utfå'ste
Legan och öfriga förmåner för ett års tid,
hvilka böter fördelas till Treskiftes emellan Kongl.
Majt och Kronan, Häradet el ler Staden och Målsegaren,
samt, i brist af tillgång, förvandlas till
fängelse vid vatten och bröd enligt 5 Kap. StraffBailcen;
3.
Den 22 Maj 1816. Skrifvelse, till Rikets
Hof och Ofver-Rätter , att den Under-Domare,
sorn, .'när fortsättningen af ransakning öfver
iiaktad person förvises till annan Domstol,
underlåter att till Kongl. Majits Befallningshafvande
eller denne sednare Domstolen aflemna
Ha. ullingarne inom den uti Kongl. Brefven,den
18 November 1762 och 15 April 1774 utsatte
tielskall anses förfallen till enahanda ansvar,
sorn för dröjsmål med ransakningars insändande
tili Öfver mätt i underställda Brottmål är stadgadt:
Riksdags-Beslutet*
771
4. Den 26 Februari 1817. Ure/till HofEätterne,
att Straff för Fick-stöld ej bör tillämpas,
dä den, från hvilken stöld ur ficka skett, derunder
varit sofvande;
5. Den 27 Mars 1817. Förklaring, att un-’
der det 1 Kongl. Kungörelsen den 2 Augusti
1792 stadgade Förbud emot tryckte Assignationer,
och ansvar om de utfärdas, böra äfven graverade
Assignationer eller Invisningar från enskilde
på enskilde personer anses inbegripne; dock
att åtal icke eger rum emot de enskilde, sorn
dittills graverade Assignationer utgifvitj men alla
dylika i omlopp borde inlösas inom Atta Månader
efter Förklaringens kungörande i hvarje
Ort;
6. Den 8 Maj 1817. Förklaring öfver Försäkrings-
och Hafveri Stadgan den 2 Oktober
J750 3 Art. 3 Afdeln. 7 att, när Skepp blifvit
af våda läck eller stött på grund eller mot
klippor så att resan icke kan fortsättas innan
det är åter iståndsdtt, böra de omkostningar, som
användas till Skeppets bringande af grund och
till Skepps-Varf samt Lastens lossande och äter
intagande iemte de så kallade Nödhamns-omk,ost~
ntngarne, efter öfligt bruk, räknas till gemensamt
Hafveri, men botande af sjelfva skadan till
Skeppet enskildt, genom hvilken Förklaring de i
2 Art- 2 §. 1 morn. om enskildt Hafveri förekommande
Orden ”utan att Laddningen tarfvar
''lossas"’ skola såsom u/eslutne anses; samt
7. Den 8 Oktober 1817. Skrifvelse till HofRätterne,
att i öfverensstämmelse med 13 Kap.
4 §. Giftermåls-Balken, Lysning efter förrymd
Maka ej bor af Domaren beviljas utan att han
772
Riksdags-Beslutet.
förut genom Presterskapet och and re vederbcirandes
hörande, som kunna meddela nödiga upplysningar,
erhållit säkerhet, att den tilltalade
•verkligen, förlupit sin Maka, Samt Domaren, så
vidt möjligt är, känner hans vistelseort, orsakerne
till hans frånvaro och begge Makarnes förra
sammanlefnad,
S- 32-
I den ordning, Regerings-Formen föreskrifver,
håfve Vi, dels med anledning af Kongl.
Maj:is Nådiga Propositioner, dels ined Kongl.
Majus till de af Oss i underdånighet ingifna Förslag
på Riks-Salen aflemnade Nådiga samtycke,
fattat följande Beslut till förändring eller tolkning
af Allmänna Lagens rum.
Giftermåls-Balken.
8 Kap, x /. blifver hädanefter lydande
sålunda: ,
”Vilja Man eller Qvinna, der hon Enka
”är, eller Giftoman å Mos vägnar, göra Förord
’sig emellan före Äktenskapet; då skola de det
”skriftligen och med tvenne vittnen upprätta in";na*i
Vigsel sker. Ej må Förord göras om an.
”nät än Makarnes Giftorätt, eller till förfång för
”dem, som bättre rätt till Egendomen å den tid
”hafva, f— Äktenskaps-Förord skall öppet ingif”vas
till Rätten i den ort, der Makarne hafva
”sitt bo och hemvist, eller sälta sig neder att bo,
”i Staden inom Åttonde dagen och på Landet
nästa Ting, sedan Vigsel skett; och late Rät’’ten
det i Protokollet införas: Är Vigsel å andrian
Ort förrättad, och kan förthy den Lagföljd
”ej ske, som nu föreskrifven. är, då skall För
-
Riksdags. Beslutet i
773
”ord, inom sagde tid, hos Rätten i vignings-or”ten
företes och varde det, då Makarne till bo”nings-orten
kommit, sist inom En månad i Stad,
”och å .Landet vid det Ting, sorn näst efter Tre
”månader infaller, tili rätter Domstol ingifvet,
”med Bevis af Rätten i vignings-orten, att det
”der företedt varit. Ar ej med Förord så förfaret,
som nu sagdt är; vare det kraftlöst. Hvar,
”sorn begär, ege att hos Rätten undfå del af Äktenskaps-
Förord.”
12. Kap. i. och 2. §. §. Öfver desse §. §;
håfve Vi beslutit en sådan förklaring: Att den
föreskrift, i. §:n innehåller, det Enkling eller
Enka ej må vigas till nytt Gifteimål förr än
Afvitring lagliga skedd är, skall anses upfyld
då Enkling eller Enka för Presten , sorn
förrättar Vigseln, med behörige Handlingar visar,
det Qvarlåtenskapen efter hans eller hennes aflidna
Maka är fuppteknad och Poet emellan den
efterlefvande och den dödas Arfvingar deladt,
utan att Presten behöfver ingå i forskning om
Upptekningens och Delningens laglighet eller
huruvida, på grund af den sistnämnde, hvarje
Arfvinge utfått hvad honom dervid blifvit tillagdt:
Äfvensom att, i händelse om Delningen uppstått
tvist , som ej kunnat genom förening biläggas ,
Giftermålet och Vigseln icke böra dymedelst uppehållas
och hindras enär Enklingen eller Enkan
hos Domaren eller Konungens Befallnings-j
hafvande ställer godkänd Borgen för hvad som
omtvistas .Och har Kongl .Maj:t vid Sittjhärtill gifna
bifall förordnat, att, till förtydligande af Orden
”behör,ge Handlingar” skall i den EörkJaring,
774
RiksdagsBesluteti
som utfärdas, närmare bestämmas, det," hvad Afvifring
beträffar, Prest eger förrätta Vigsel, då
för honom vises Bouptekning efter den aflidna
Makan, samt antingen ett af behörig person hållet
Arfskifte, underskrifvet af samtlige SterbhusDelegare
och, om någon bland dem är omyndig,
af tillförordnad Förmyndare, eller ock vederbörande
Arfvingars oell Förmyndares bevis och erkännande
, att Delningen af den aflidna Makans
qvarlåtenskap skedd är.
17. Kap. förklaras sålunda: ”att efterlefvan;,
5’de Makas Fördel till det i Dagen utstakade belopp
icke må af andra det oskiftade Boets tillgångar
, -än den uti Boet befintlige lösa egendom,
beräknas och utgå.”
Byggtiingu-Balken.
24. Kap. 4 och 5 §. §. Då, sedan Allmänna
Brandförsäkrings-Verket blifvit inrättadt, det
icke kan förvägras den, som antingen enligt
stadgandet i 5:te §:n ärt skyldig att gifva Brand-1
stod eller uti serskild inom Häradet elier Socknen
afslutad Brändstods-förening ingått, att, om
han för sig förmånligare finner, uti nämnda Allmänna
Verk försäkra större eller mindre del af
den vid Hemmanet eller Egendomen varande
åbyggnad , håfve Vi ansett Hemmans- eller Egendoms-Innehafvaren,
när han begagnat denna
anstalt, och ehvad han tagit försäkring å hela åbyggnaden
eller någon del, icke vidare vara pligtig
att fullgöra hvad berörde §. föreskrifver, men
deremot ej heller berättigad till den ersättning
för afbrändaHus, som föregående 4:de §. utstakar
, e.cli äfven ega sig öppet att frånträda den
Ri ksdags-Beslutet?
775
Brandstodsförening, hvaruti han förut kan vara
delegare: Dock, emedan i Allmänna Brandförsäkrings-Verket
icke lemnäs försäkring å Lös Egendom,
men äter sistnämnde 4:de '§. förmär, att
Hemmans Abo , vid timande Eldskada, skall njuta
ersättning för bortmistad säd , foder och den
boskap, som till gärdens bruk tarfvas, hvarom
jemväl oftast i Braudstods-föreningarne Öfverenskommes,
bör denna rättighet För ifrågavarande
Hemmans- och Egendoms-Innehafvare , likasom
hans motsvarande skyldighet att i jemnlikhet
dermed deltaga uti gäldandet af en sadan
Lösöre-ersättning till andre brandskadade, oförändrad
bibehållas så vida det icke mot de träffade
och stadfästade Erandstods-föreningar strider:
Och må härigenom ej heller något hinder läggas
i vägen för de öfverenskommelse!- sill slik fösening,
som hädanefter kunna ingås, vid hvilka
vederbörande ega tillgodonjuta den frihet och
den oberoende rätt, som uti Kongl. Resolutionen
på Allmogens Besvär den g December 1766. §,
v 43 samt Kongl. Förklaringen den 1 Augusti
3770 blifvit Erandstods-skyldige i allmänhet förunnad.
I sammanhang härmed, håfve Vi stadgat,
icke allenast att det bör åligga den , sorn i
Allmänna Brandförsäkrings-Verket begärt och
vunnit försäkring för åbyggnad vid Egendom å
Landet, att genast derefter å nästa Lagtima Ting
i Häradet sådant till de öfrige i Brandstods-Laget
varande Delegares efterrättelse meddela och
behörigen styrka, utan ock att, om sedermera
denne Försäkiings-tagare genom underlåtenhet i
Uppfyllande af de hos Brandförsäkrings-Verket
ingångne förbindelser gör sig förlustig sin der
976
Riksdags-Beslutet.
vunne rätt, han icke för åbyggnad kan i'det förra
Brandstods-Faget eller den derom upprättade
Förening åter ingå annorledes än efter Delegarnes
hörande och r, ed deras iemnade bifall.
lia dels-Balken,
7. Kap. z:dra , :h 6:te /. /. få följande förändrade
lydelse:
3. §. ”A dag då Marknad börjas, varde
”Marknadsfred tidigt på morgonen offentligen
”lyst: Stånde dock en hvar fritt att sälja och kö”pa
ifrån det dagen ingått, ändå att lysning ej
”skett. Vid Marknadens slut skall freden aflysas.”
6. §. ”Sker buller, oväsende och slagsmål
”sedan Marknadsfred offentligen lyst är; plikte
”den, det gör, efter Fag, och bute Tio Daler
”för fredsbrottet.”
Rättegångs-Balken.
7 Kap. Detta Kapitel, sådant det finnes i
Allmänna Fägen, tillika med Kongl. Förordningen
den 15 Oktober 1810, angående'visse omständigheter
i afseende å Intekning i Fast Egendom,
komma att till sin verkan upphöra: Och
håfve Vi deremot antagit detta Kapitel till sådant
innehåll och sådan lydelse uti 29 §§:r, som.
detsamma blifvit framstäldt vid Kongl. Maj:ts
derom aflåtne Nådiga Proposition under den 19
sistlidne Februari med de tillägg och förändringar
i afseende på i2:te l6:de och 2g:de §§:ne, Vi genom
underdånig Skrifvelse den 26 sistlidne Juni an
mält
och Kongl. Maj:t jern val i Nåder bifallit.
1 det nya Kapitlet håfve Vi hufvudsakligen bibehållit
de grunder, som för Intekningar i Fast
Egen.
Riksdags-Beslutet.
777
Egendom förut varit genom Lag och Förf.ittnin.
gar faststälcle. De ändringar eller tillägg i förra
Stadganden, sorn Vi nu gjort, äro isynnerhet:
Att Inteknings-sökanden bör underrätta Gäldenären
om sin ansökning så lång tid före den till
svars afgifvande utsatte dag, sorn i RättegångsBalken
för Stämnings tillställande stadgas: Att,
d-å Gäldenär nekar Skuldebref eller annan Handling,
derå Intekning sökes, eger Ratten profva
om Sökandens talan bör till utförande genom Laga
Rättegång förvisas; dock att hans rätd till Intekning
må anses förvarad , der han iakttager visse
föreskrifne tider att stamma och, om han saken
vinner, alt Domen i Iriteknings-Protokollet
antekna låta: Och att, utan hinder af skedd
Intekning, de jäf, Gäldenären sedermera gör ernot
den inteknade Fordran, må pröfvas, likväl
utan att Gäldenär må kunna rygga sitt inför Rätta
gjorda erkännande af sin Skuld, eller erhålla
ny pröfning af de jäf, som förut pröfvade varit.
— Vi åberope Oss denne beslutne Lag sådan
den, enligt Nådiga Propositionen och Vår
underdåniga Skrifvelse, blifvit fastställd, alldeles
6om vore den i detta Riksdags-Beslut intagen.
23 Kap. 1 §. Som Vi, med afseende på den
yåd 1815 års Riksdag gjorde förändring uti denne
§., att i Hof-Räcten Fem Ledamöter måga
döma i mål som å Lif och Ara gå, men i andra
mål Fyra utgöra domfört antal, derest alla
om slutet ense äro, funnit Kämners-Rätterne i
Stockholm uti nyssnämnda gröfre brottmål samt
Rådstufvu-Rätterne i allmänhet uti dessa och alla
andra mål, utan några vådliga följder för en
Bihang till Riks^St. Prut. ig!7—iSjrS. 10:dt Sami. N:r 98, 99.
778
Riksdags-Beslutet'.
behörig lagskipning, kunna vara domföre då
Trenne Ledamöter deruti såsom Domare deltaga,
håfve Vi förändrat ifrågavarande §. till följande
lydelse:
”A Härads- och Lagmans-Ting, så ock vid
”daga syn i Jordatvist, må ej dömas, ther ej
”Sju i Nämnden äro. I Kämners-Rätt mage Tre
”döpaääfven i the Städer, ther Kämners-Rätt
”eger brottmål afgöra, som å Ära och Lif gå.
”Rådstufvu-Rätl vare ock Domför ther Tre i
”Rätten sitta. I Hof-Rätt måge ej färre än Fem
”Ledamöter döma i mål, sorn å Ara och Lif gå:
”1 andre mål måge Fyra Ledamöter utgöra dom”fört
antal, ther alla om slutet ense äro.”
Till den i Nåder förordnade Lag-Kommitéen
Viar Kongl. Majit täckts öfverlemna Vårt u-j
ti Skrifvelse den 9 sistlidne Maj framstälda underdåniga
Förslag om vissa nya åtgärder då Förmyndare
skola förordnas.
§• 33-
Den länge allmänt förda klagan Öfver brister
i de nu gällande Konkurs-Författningar, såsom
icke nog tydlige och bestämde samt ej heller
nog kraftige till förekommande af ett otili--  börligt gäckande å Gäldenärers sida af Fordringsegandes
rätt, liar gifvit Kongl. Majit anledning
att låta genom den tillförordnade Lag-Kommitéen
utarbeta samt, utan afbidan af hela deri öfriga
Lagstiftningens fullbordande, till Oss öfverlemna
Förslag till en ny Konkurs Lag: Och, då
äfven Vi, med afseende pä det skadliga infly,
tande, ifrågavarande brister ega på det allmänna
förtroendet, funnit en mera skyndsam för
-
Riksilags-Beslutet'.
779
bättring i denne del af Lagstiftningen nödig än
som skulle vinnas orri den för åtgärder i de öfrige
delarne oundgängligen erforderliga tid äfven häruti
afbidades, håfve Vi alltså antagit den vid Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition den 19 sistlidne Februari
hilagda Konkurs-Lag med de ändringar
och tillägg, Var underdåniga Skrifvelse den 26
sistlidne Juni innehåller, och hvilka jemväl Kongl.
Majd i Nåder bifallit, att hädanefter uti förekommande
Afträdes-Boskillnads- och Urarfva-tvister
tjena till allmän efterlefnad samt för sådant ändamål
serskildt utfärdas och allmänneligen kungöras.
§• 34-
Gemensamt med Kongl. Maj:t håfve Vi vl2
dare beslutit följande allmänna Författningar.
1. Det uti Kongl. Kungörelsen den 2tdra
Augusti 1792 och Förklaringen deröfver den
27:de M.ars 1817 utstakade straff och ansvar, lika
som för falsk Myntning, för utgifvandet af Tryckte
och Graverade Assignationer,håfve Vi ansett icke
vara lämpligt eller svarande mot förbrytelsens
natur, samt derför stagat: Att den, som hädanefter
beträdes med ingifvande afTryckte eller
Graverade Assignationer eller Jnvisningar stälde
på enskilde personer, skall, jemte skyldighet att
gälda deras innehåll, första gången böta deras
dubbla belopp, och andra gången, med ytterligare
fördubbling af böterne, tillika anses hafva förverkat
medborgligt förtroende samt således hvarken
få deltaga uti eller komma under omröstning
vid val till allmänna Förrättningar, som af
ett sådant förtroende bero, och dessutom denne
780
Underdånigt! Skrifvelser.
sednare gäng hans brott t>ch straff i Allmänna Tidningarne
kungöras: blifvande, till uppmuntran
af förbrytelsernas upptäckande och åtalande, bö*
terne Angifvarens ensak.
2. Med uppmärksamhet på de skadliga följder J
sorn den uti förut gällande Författningar icke
förbudne rättighet för enskilde personer till handskrifne,
på Sedelhafvaren och på viss Man eller
Order stälde, Invisningars eller så kallade Assignationers
utfärdande, då den blifvit begagnad
till mindre belopp å hvarje Invisning, för Samhället
medfört, håfve Vi äfven stadgat: Att hädanefter
icke må någon tillåtas utgifva så beskaffade
Invisningar på ringare Summa än Etthundra
Riksdaler Banko: Att alla nu i omlopp varande
dylike Invisningar på mindre Summor böra
vara inlöste inom Åtta månader efter denne
Författnings kungörande i hvarje Ort: Samt att
den, som beträdes hafva, sedan Författningen
blifvit behörigen kungjord, utfärdat handskrifven,
till Innehafvaren eller viss Man och Order
stäld, Invisning å annan enskild person till
mindre belopp än Etthundra Riksdaler Banko,
bör första gängen, jemte skyldighet att gälda den.
sammas innehåll, erlägga i böter ett lika belopp,
andra gången, utom enahanda skyldighet att gälda
innehållet, böta Invisningens dubbla belopp,
men tredje gängen, jemte enahanda ersättning
och böter, anses hafva för verk it medborgligt förtroende,
och han således sedermera hvarken fl,
deltaga eller komma under omröstning vid Val
till så beskaffade allmänna Förrättningar, som
af ett sådant förtroende bero, samt hans brott
och straff varda lemnade till kännedom i Allmän^
Riksdags-Beslutet. <jSi
na Tidningarne; och blifva böterne jemväl för
dessa fall Angifvarens ensak. Dock har Kongl.
Maj* i Nåder förändraf liden för utelöpande mindre
Assignationers inlösen till nästkommande års
slut samt tillagt, att deri Författning, som i ämnet
utfärdas, ej må till verkställighet vidtaga
förr än med Maj månads ingång samma år.
§• 3 5-
Uti de om Belöning för upptäckande af personer,
som efterapa eller förfalska Bankens eller
Riksgälds-Kontorets Sedlar, giftia förordnanden,
hvilka innefattas i Kungl. Kungörelserne
den 20 December 1754 och den 5 Juni 1792,
håfve Vi fastställt följande förändringar och tillägg:
1. Att eho det vara må , som antingen å
bär gerning griper och till Allmänt Förvar aflemnar,
eller hos vederbörande angifver och med
lagliga bevis öfvertygar någon att hafva efterapat
Bankens eller Riksgälds-Kontorets Sedlar,
skall undfå en Belöning af Ftt Tusen Riksdaler
Banko: samt att för enahanda åtgärder med Förfalskare
af berörde Sedlar en belöning af Femhundra
Riksdaler Banko tilldelas;
2. Att, enär den tilltalade endast i den
mån blifvit om det angifna brottet öfvertygad
att, likmätigt 17 Kap. 32 §. Rättegångs-Balken,
Domaren pröfvar skäligt lemna saken till framtiden,
då den kan uppenbar varda, halfva beloppet
af förutnämnde faststälde Belöningar aagifvaren
tillerkänries:
3. Att, om emot den angifne sådana bevis,
som nyss äro nämnda, icke kunna anskaffas,
och denne således ej kan åt saken fällas, men e
-
782
Rit>sdags-Bes1 litet.
mot honom äro omständigheter och liknelser om
brottets begående, angifyaren likväl, då han finnes
hafva använt synnerlig möda eller kostnad
för den angifnes upptäckande , skall åtnjuta en
i förhållande dertill lämpad vedergällning från
Tio till Etthundra Riksdaler Banko:
4. Att den , som upptäcker Utprånglare af
efterapade eller förfalskade Bankens eller Riksgälds-Kontorets
Sedlar, och emot densamme företer
sådan bevisning, att han för gerningen till
ansvar fälles, skall erhålla Belöning från Femtio
till Etthundra Riksdaler Banko: och
5. Att Domaren, då angifvelser af ifrågavarande
beskaffenhet pröfväs och Utslag öfver
den eller de tilltalade meddelas, i förening dermed
alltid skall utlåta sig öfver Angifvarens rätt
tili de stadgade Belöningars undfående, och beloppet
af hvad honom tillägges blifva, sedan beslutet
vunnit laga kraft, af Banken eller Riksgälds-Kontoret
genast utbetaldt.
Hos Kongl. Maj;t håfve Vi genom Skrifvel.
se den 22 sistlidne Juni i underdånighet anhållit,
att dessa förändrade Stadganden måtte äfven
af Kongl. Maj:t i Nåder stadfästas och sedermera
till allmän efterrättelse kungöras,
§• 3 6.
På Kongl. Majus Nådiga framställning örn
nödvändigheten af föreskrifter, hvarigenom för
de förenade Konunga-Riken Sverige och Norrige
bestämmes huru brott, sorn af det ena Rikes undersåler
i det andra begås , böra beifras och bestraffas
sedan förbrytaren till sitt Fädernesland
sig åter begifvit, och då Vi ansett ländande till
Riksdags-Beslutef.
7 8 3
ordning och ömsesidig säkerhet, atf det ena Rikets
undersäte, som förbrutit sig i det andra,
icke må, när han sedermera fått tillfälle återkomma
till sitt Fädernesland, derstädes finna en
Fristad från det lagliga straff och ansvar, han L
det andra Riket sig ådragit, Lafve Vi, under
förmodan att den af Kongl. Maj:t genom Sin
Nådiga Proposition den 21 sistlidne Maj för ifråga
varande förhållande Oss föreslagrie Lag
af det nu i Norrige församlade Stor-Thing godkännes,
för Var del densamma antagit att tili
allmän efterrättelse utfärda3, på sätt Vår underdåniga
Skrifvelse den 26 sistlidne Juni och den
litte i denne månad närmare utvisar.
§• 37-
I öfverensstämmelse med 8g §:n Regerings.-  Formen oell 60 §:n liiksdags-Ordningen , håfve
Vi så väl uti förekomne frågor om Rikets allmänna
hushållning samt dermed gemenskap segande
Inrättningar och Författningar som ock uti
åtskilliga andra ämnen hos Kongl. Maj:t anmält
Våra hemställanden, önskningar och förslag genom
följande underdåniga Skrifvelser:
1. Den 17 sistlidne Februari angående Ma»
gistrats-personers förordnande till uppmätning och
stämpling af Bränvinsredskap;
2. - - - - om Besigtningar å nylegdt
manskap och Läkares Arfvode för sadane förrättningar
;
3. Den 2 Mars om antalet af Nämndemän
yid Militie-Boställs-Syner;
4. - - - - angående Kansli-afgiften vid
Ansöknings- och JBesvärs-skrifter i enskilda mål;
784
Riksdags-Beslutet.
5. Den a Mars om betalningen till Inqvatterings-gi
fvare tor underhåll till tagande Trupper;
6. - - - - om skyldighet att fortskaffa Bref
och Order inom Piegimenteria;
7. _ _ _ _ om upphäfvande af Förbudet
emot bruk och nyttjande af öfverflödigt Silfver;
8- - - - - om Pass-Kontors inrättande i
alla Rikets Län;
g. _ _ _ _ om ändring i Krono Brefbärin
gert;
10.
- - - - om upplifvande af förbudet emot
visse Marknaders början dagen före eller efter
någon Sön- eller Helge-dag;
11. - - - - om förhöjning i Tullen å Papper
frän Utrikes ort;
12. Den 14 Mårsom Dykeri- och BergningsKompaniets
befattning dä Skepp i Lotsmans farvatten
af Lotsen sättes på,grund;
13. - - - - om Skådespelens inställande på
tle större Högtidsdagarne och de näst föregående
aftnar ;
1 j. _ _ _ _ om de i Riket brukelige Vigtsorters
återförande tili enbet ;
15. Den 31 Mars angående stället till Val
af Kronoskjuts-skyldiges Deputerade ;
16. Den 1 April om förandrad tid för Vägsyner
;
17. -
om förmedlade Hemmans del
i Brandstod ;
18. - - - - om upphörande af förbudet
emot Tröskeslagor utaf Ek ;
19. - - - - om Förpassningar för Gar
nizons-Soldater,
som lidit vanhedrande straff;
50. - - - - om upphörande af Kammar
-
Riksdags-Besl utetl
7«5
Collega befattning med Markegång» - Taxornes
granskning i andra fall än då Riks-Markegången
bestämmes eller Besvär anföras öfver Deputerades
Beslut;
al. Den 1 Aptil om en fri Tackjernshandel;
22. - — - - angående förbättrad reglering
af Posterne i Riket samt undanrödjande af vissa
olägenheter vid postföringen emellan Norrige och
Danmark ;
23. Den 17 April om Gärdesgårds-delningar;
24. Den 18 April angående Seglations-friliet
för Invånarne i Blekinge och Skåne;
25. - - - - angående Husbehofs-Mjölqvarnars
befrielse fran Skattläggning;
26. - — - — angående vägning af Ränte
halm
;
ay. -
angående föreskrifterne vid Öf
verenskommelser
om Presträttigheter;
28. Den 27 April angående förklaring öfver
förbudet emot Protokolls-Lösen i förlikta mål;
29. — - - - ont Lifräddnings-Båtar ;
30. ----- om obehindrad rättighet
till anläggning af Linbråkar och Linskäktor ;
31. Den 30 April om Lefvereringsstället
för Kronans till Kongl. Hof-Stallet anslagna Ränte-hö
och- halm från Vestmanland;
32. Den 9 Maj om Arbets- och Fång-Förtekningars
insändande till Vår Justitie Ombudsman
fran Rikets Collegier och Embets-Verk samt Styreiserne
öfver Arbets- och Förhättrings-husen;
33.
<>m ändring i 3:dje Artikeln
af Kongl. Stadgan om Jagt och Djurfång, den 3
April i5o8;
786
Hilt s dags-Beslutet.
34. Den 9 Maj om afskaffande af Guld befi
Silfver pä Civile Uniformer ;
35. - - - - om bestämd tid för den blifvande
nya Fattigvårds-Förordningens utarbetande}
36. Den 21 Maj om åtgärder att befordra
skyndsamhet med Tryckningen af Riks Ståndens
Protokoll och dertill hörande Bihang vid kommande
Riksdagar ;
37. — om skyldighet för Götha Ka
nal-Bolag
att besörja underhållandet af de vägstycken
i Skaraborgs och Östergöthlands Län, hvilka
tillhört sådana Hemman , som genom Kanal-anläggningen
blifvit indragna j
38- Den 23 Maj om Dump-samlares kring-,
resande i Landet ;
3g. - - - - om inskränkning i uteslutan
de
Privilegiers meddelande;
40. - - - - om Judarne;
41. Den 27 Maj om förändring i Skjutsväsendet
samt de derom utkomne och nu gällande
Författningar.;
42. Den 2g Maj, angående Lego-Stadgans
årliga kungörande och kringspridande ;
43. - - - - angående tryckning af någre
Protokoll öfver Kommandomål ;
44. Den 6 Juni om anstalter till förmån
för Manufaktur.smidet i Eskilstuna;
45. - - - - angående insändande till Vår
Justitie ombudsman af sådana Beslut, hvarigenom
personer dömas till arbete å Förbättringshus eller
å Fästning;
46. - - - - angående tryckning af Landshofdingarnes
Berättelser om årsväxten;
47. - - - - om Förklaring i vissa delar
Riksdags-Bes! utet,
787
ofver Kongl. Kungörelsen den 3 April i§i6 rörande
Prest-rätlighets-Ofverenskommelser;
48. Den 11 Juni angående Skogshushållningen
i allmänhet uti Riket;
49. ----- - angående en förbättrad hushållning
med Ekskogarne ;
50. - — - - , om förslitne smärre Bankosedlars
inväxling från Landsorterne ;
51. Den 15 Juni om förfarandet med Bergs”
mnns-hemman vid bristande Tackjerns-blåsning«
och om inrättande af en Bergslag i Norrbottens
Län ;
52. Den 13 Juni angående Parm- BroTorg-
och Renhållnings-afgiften i Stockholm samt
[Våg- och Mätare penningarne i vissa andra Städer;
53. - - — - om föreskrifter då värfvade
Krigsmän permittteras ;
54. Den 15 Juni om medel till Ofverflö
dets
hämmande 5
55. Den 13 Juni om förberedande åtgärder
till befordran af Besparings-Banker för Arbetsoch
Tjenst-folk ;
56. Den 22 Juni angående Tabell-Verket
under sednaste Qvinqvennium samt föreslagne
ändringar och förbättringar i Tabellernes inrättning;
57.
Den 2:dre i denne månad om medel
att förekomma den Riket tillskyndade förlust genom
Handeln på Finland ;
58. ----- angående Storskiftes- och Enskifies-Förrättningarnes
sammanförande samt otti
Egodelnings-Rälter för dylika mål;
59
788
Riksdags-Beslut et.
ordningen om Skogarne i Riket deri £ Augusti
1805 örn Svedjande;
60. - - - - angående skyldigheten att af
skala
barken å utsynte Ekar, och rättigheten till
samma barks användande.
§• 38.
Vi håfve inhemtat, att, ehuru Prest-Ståndet,
genom sitt Protokoll den 28 Juni 1809, vid de
då gjorda Concessioner uttryckligen förbehållit
Kornrninistrarne att icke derigenom med någon
för dem ny tunga besväras, likväl uti Kongl.
Kungörelsen den örte April 1810 angående jemkningar
och förändringar i RiksStåndens Privilegier
samt uti Riksdags-Beslutet den 2:dre påföljde
Maj detta förbehåll icke blifvit iakttaget, utan
deremot förklaradt, det Prestbord och Stommar
samt den Ecklesiastika jord , som af Innehafvaren
fritt disponeras, hvartill äfven Komministrarnes
Boställen höra, må under krig deltaga i
Kronoskjuts till hälften emot Skattejord. Och,
emedan en sådan Komministrarne ålagd skjutsningsskyldighet
troligen tillkommit af något misstag
vid Riksens Ständers under 1809 års Riksdag
i ämnet aflåtne underdåniga Skrifvelse och det
sedermera utfärdade Riksdags-Beslut, håfve Vi
genom Skrifvelse den 2g:de sistlidne Maj hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anmält detta sakens
sammanhang och anhållit, att nämnde Skjutsnings-skyldighet
må i Laga ordning upphäfvas
samt Komministrarne således åter sättas i åtnjutande
af den derifrån i Privilegier och billighet
grundade befrielse.
§• 39-
At ett förordnadt Serskildt Utskott håfve Vi
Underdåniga Skrif velter'. 789
uppdragit att utarbeta och uppgifva allmänna
grunder icke allenast för indragning och sammanslående
af öfverflödiga Embeten oeb Tjenster
utan ock för ett förbättradt Arbetssätt inom Rikets
Styrelse-Verk: Och, sedan detta Utskott till Oss
inkommit med sina i anledning häraf författade
Betänkanden, håfve Vi uti Skrifvelse den s;dre
af denne månad hos Kongl, Majit i underdånighet
anhållit, det en Kommitté matte i Nåder förordnas
att genast och verksamt företaga en ny
Reglering af Rikets Embeten och Tjenster jemte
ett förbättradt Arbetssätt, så att Kommittéens Förslag
kan vid nästa Riksdag för Riksens Ständer
framläggas; I förening med hvilken anhållan Vi
bifogat Utskottets Betänkande!! och de dervid
inom Riks-Stånden gjorda anmärkningar för att
till den blifvande Kommiftéen öfverlemnas: Äfvensom
Vi, enligt serskild underdånig Skrifvelse
den l5=de Juli, utsett medel till Aflöning för
Kommittéens Ledamöter och till öfrige för densamma
förefallande kostnader.
§. 40.
I öfverensstämmelse med 105 och 106 §. §.
Regerings-Formen samt 29 §:n Riksdags-Ordnin.
gen har Vårt Constitutions-Utskott äskat de i
Stats-Rådet förda Protokoll samt dem genomläst
och granskat.
Då Utskottet funnit skäligt att, i och för
anmärkte omständigheter mot Konungens Rådgifvare
i Kommandomål i afseende på utfärdade
Order den 8 April 1817 till Befälhafvarne för
en i Nåder anbefalld Kustbevaknings-Expedition,
ställa General-Adjutanten för Flottome Herr Fri
-
79®
Riksdag-sBeslutetl
herre Rudolf Cedtrström under tilltal inför RiksRätt,
har Utskottet i sådant ändamål till Vår Justitie-Ombudsman
öfverlemnat Handlingarne med.
anmodan att, efter äskande af behörig kallelse,
denna sak i Laga ordning utföra.
Vi förklare för öfrigt: Att, med stöd af 76.
§:n Riksdags-Ordningen, Stats-Rådets Ledamöters
och Föredragandes ansvarighet för sina rådslag
och för utöfningen af sina Embeten intill den
dag, då detta nu till ända lupna Riksmöte börjades,
fullkomligen upphört: Att under denna
frikallelse jemväl inbegripes Konungens Rådgifvare
i Kommandomål för Arméen: Samt att för
Konungens Rådgifvare i Kommando mål för Flottorne,
med undantag af ofvannämnda mål, en lika
frikallelse eger rum.
Bland ämnen , som stått i gemenskap med
Stats Råds-Protokollens granskning, hafva förekommit
de under loppet af arne år och sist den
27 September 1817 vidtagne anstalter för Malmö
Diskont-Verks understödjande och räddning. Rådslagen
om dessa mått och steg har Vårt Constitutions-Utskott
funnit styrda och utmärkta af en
tidig och fortfarande omsorg att afböja de o edor
och åtminstone mildra den förlägenhet, som
-vackt Nationens lifliga bekymmer och påskyndat
dess Representanters sammankomst. Någon anmärkning
från Constitutions-Utskottet i och för
detta steg har således icke egt rum. Men Vi
håfve trott Oss häraf ega anledning till den underdåniga
Önskans framförande, hvarom Vår Skrifvelse
till Kongl. Maj:t den 29 sistlidne Juni för.
maler, att, vid möjligen i framtiden skeende inrättningar
af ?äfUna enskilda Penningeverk, sorn
RiJisdags-Beshitet’
tunna hafva inflytelse på allmänna förtroendet
och penninge-rörebeu , de grundsatser och den
sammansättning matte följas , hvarigenom på en
gång Nationen befrias från deltagande i dessa
\erks
stånd , samt Konungens Rådgifvare från det svåra
val , att nödgas tillstyrka dylika Verks öfverlemnande
åt ödet oell tillfälligheten eller ock deras
upprätthållande med Lån-biträden af allmanna
medel.
§• 41*
Den Nämnd, som Vi enligt 103 §:n Regerings-Formen
och 64 §:n Riksdags-Ordningen utvalt
, har genom omröstning förklarat Högste
Domstolens samtlige Ledamöter förtjente att i si*
na vigtiga kall bibehållas.
§. 42.
På sätt 96, 97 och g8:de §. §> Regerings^
Formen samt 63 §:n Riksdags-Ordningen stadga
och förmå, bafve Vi utsett och förordnat Vår
Jusiitie-Ombudsman, samt den Man, som bör honom
i Embetet efterträda i fall han innan nästkommande
Riksdag skulle genom döden afgå.
Likaledes bafve Vi , enligt 108 §:n Regerings-Formen
och 65 §.n Riksdags-Ordningen, utsett
och förordnat de Män, Sex till antalet, hvilka
jemte \år Justitie-Ombudsman böra vårda
Tryckfriheten.
Vi håfve äfven, jemlikt 66, 67 och 68:de
§. §. Riksdags-Ordningen, valt Vare Fullmäktige
i Banken och Riksgälds-Kontoret, utfärdat för de
förre Vårt i Banken förvarade Reglemente och
för de sednare Vår Instruktion, samt förordna^
Riksdags-Beslutet'.
®m Revisorer", att, enligt meddelad Instruktion,'
år 1820 öfverse och granska Stats-Verkets, Bankens
och Riksgälds-Kontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning, egande Revisorerne att, i sammanhang
härmed, jemväl granska räkenskaperne
och förvaltningen af de under Kommerse-Kollegium
och Allmänna Magazins-Direktionen stälde
Fonder.
§• 43-
Till nästkommande Riksens Ständer Öfverlemne
Vi, jemlikt 56 §:n Regerings-Formen, att
besluta öfver de af Vårt Constitutions-Utskott
uppgjorda och såsom Våra Utlåtanden hvilande
Förslag till ändringar och tillägg uti följande §§.
af Grund-JLagarne :
Regerings-Formen
enligt Memorial den 30 April,
----- den 10 April,
----- den 26 Mars och 1 Juni,
----- den 16 April,
----- den 28 Maj och 19 Juni,
----- den 26 Mars,
----- den 1 Majj
Riksdags-Ordn ingen
14. §. enligt Memorial den 16 April,’
29. - den 26 Mars,
- - — - - den 20 April,
----- den 1 Maj,
38. §• - - - - - den 13 April och 1 Juni,
44. §.- — — — — den 16 April,
57* den 26 Marsj
4-
§•
7-
§•
9-
§•
6 x.
§•
102.
§•
107.
§•
Samt
F.ihsdcgs-Beshitet.
793
Samt vidare
97 §:n Regerlngs-Forinen, 61, 62, 63 och 65:tö
§. §. Riksdags-Ordningen i hvad desse §. §. anga
föreskriften om et» Voterings-Sedels afläggande, en*
ligt Memorial den 24 April;
åtskilligt Riks dags-Ordningens § §:r till deras fördelning
i numrerade Moment enligt Memorial
den 20 April ;
3 3> M> 1 5 §• §* Riksdags-Ordningen till en förbät»
tarad Representation för de Frenne Ofrälse Riks*
Stånden enligt Memorial den 12 Maj och io:de
Juni, och i sammanhang dermed
u:te, i7:de, ig:de och 22idra § §’ne Riksdagsordningen
enligt Memorial af den i 7 sisth Juni*
, §• 4 1*
Under Riksdagens' lopp håfve Vi Ihvistat
Högst-Salig Hans Majit Konung CARL X11 I-s
Begrafning den Qo:de sistlidne Mars och Hans
Jlajit Konung CARL XIV:de JOHANS Höga
Kröning och Hyllning den inte och 1 gide Maj,
samt utsett Deputerade att å Vare vägnar öfvervara
Hans Majits förestående Kröning och Hyllning
i Norrige.
Den sorgliga händelse har sedermera inträffat,
att Hennes Majit Enke-Drottningen HEDVIG
ELISABERH CHARLOTTA <ien 2o:de
Juni genom döden aflidit ; och håfve Vi djupt
rörde af denna förlust Livistat Högst-Salig Hennes
Majits Begrafning den 16 innevarande Juli,
I följd af Högst-Salig Hennes Majit En*
ke-Drottningens bedrofliga frånfälle, håfve Vi,
jemte anslag af medel till Kostnaden vid Hennes
Majits Begrafning och Penslons-reglering för
Bikung till Riks~Si> Prat. 1817— i'8»8* io:it SumU N\t jöo.
701
Riksdag s-Beshiiet'.
Hennes Majlis Hof-Stat på sätt Vare underdånig
ge Skrifvelser deri Side och i c,:de innevarande
Juli utvisa, för öfrigt, och dä Rosersbergs Kongsgård
nu blifvit ledig att till Staten återgå, såsom
bevis af Vår underdåniga tillgifvenhet erbjudit
och upplåtit till Hans Maj:t Konungen för Dess
lifstid dispositionen af denne Kongsgård med hvad
dertill hörer , hvarom Vi åbempe den underdåniga
Skrifvelse, Vi den utte Juli till Kongl.
Majit aflåtit.
§• 4 5-
Slutligen, och sedan Kongl. Majit under den
i7idé i denne månad låtit tillställa Oss Sin Nådiga
Skrifvelse den ljide, hvarmedelst Kongl.
Majit förklarat Sig icke gilla och antaga de villor,
som Vi, enligt Vare underdånige Skrifvelse!
den I4ide och Riksdags-Beslutets i5ide och
löide § §:r, fästat vid Anslagen till understöd för
Allmänna Magazins-Inrättningen och Manufaktur-Diskont-Fonden,
samt dessa Anslag genom
etc sådant Kongl. Majits Nådiga förklarande upp.'
hört, håfve Vi, som funnit desamma för ej mindre
Magazins-Inrättningens än Manufaktur.Dis-'
kontens ändamål af vigt och angelägenhet, besluta
och genom Skrifvelse den aoide i denne
månad i underdånighet anmält , att ifrågavarande
Anslag till de förut vid denne Riksdag
stadgade belopp måga utgå utan det vid förra Beslutet
fästade vilkor af Väre Revisorers rättig-’
het för vissa fall till deras indragande eller ind
rifvande , men i allt öfrigt på sätt \ i enligt
Vare förstnämnde Skrifvelser fastställt.
§• 46.
Sålunda håfve Vr fulländat de Värf, hvil-'
Riksdags-Heslutef.
79S
ka Oss såsom Svenska Folkets Representanter
ålegat : Och, med den i Grund-Lagarne Oss f/irbeliållne
rätt att uti detta Riksdags-Beslut bestäm-;
ma dagen, då Riksens Ständer åter skola sammanträda,
håfve Vi härmedelst velat kalla dem,
sorn vid nästkommande Lagtima Riksdag, i grund
af sin lagliga rätt eller efter föregånget ordentligt
Val , böra i Rådslagen och Besluten deltaga,
att här i Hufvud-Staden den 15=de Januari
3823 sig infinna; åliggande Vederbörande att
ställa sig till noga efterrättelse hvad inte, isute,
I3:de, I4:de, i5tde, i8:de, 22:dre och 77=de
§ §:ne Riksdags-Ordningen samt imte §:n RegeringS-Formen
i afseende på Riksdagstnanna-Valen
, Fullmakternes behörighet och öfrige hit hörande
omständigheter stadga och förmå.
Till yttermera visso, att Vi allt detta, som
jhär förut skrifvet slår, beslutit, förafskeda! och
beviljat, håfve; Vi samtlige Svea Rikes Ständer
velat med Våta Namns och Insegels undersättant
de sådant styrka och bekräfta, som skedde i
Stockholm den Tjugonde Förste dagen i Juli Ma-;
nåd, Året efter Christi börd det Ett Tusende
Åtta Hundrade och på det Adertonde,
På Ridderskapets och Adelns vägnar:
J o h. A u g. Sandels.
h. t. Landtmarskalk.
L. S.
N.o 3, Jaeob Dela Gardie. 51. C. F. Posse.
L. S. L. S.
54. J. M. Svens. 60. Carl Stellan Mörnerl
L. S. h. S.
■ 9 5
Riksdags-Beslutet.
62. Grefve Taube. 95. Grefve Sinclair.
F:m. C. A. Ström/ellt. F:m. W. Peresvetoff Morath.
L. S. L. S.
9 g. Otto Wrangel.
L. S.
105.Gustaf af Ugglas,
L. S,
106. IT, F. Strömfelt- 110. A. Lantingshausen.
L. S. L. S.
115. Grefve Lagerbjelke, issi, Larsyon Engeström,
J?:m. Frih, Ad, Lagerbjelke, L, S,
Ofverste.
L. So
123, M. Rosenblad,
F, S,
T24. Grefve Sandels,
F:m. G. af Wetterstedt.
L. S,
129. Joli IT. Taivast. 20. Carl Bonde. 88. Carl Lovisin,
F. S, F:m. Gust. Stenbock. F. S.
L. S,
123. Magn- Palmquist, 154. Wilh. Bennet.
L S.
259. J. Silfverhjelm.
L. S.
2p2< Friherre Gedda.
F:m, Carl Fredr. Lorichs.
L, s.
246- Ludv, Manderström,
h. s,
254, Joli. Lagerbjelke,.
L. S,
342- J. J, De Geer.
L, S,
L. S,
igi. C, Danckwardt,
L. S.
236. Stjerneld.
3 53' Carl De Geer.
L. S.
305, Frih. von Lingen
F:m, J, Cederström.1
L, S,
324< F. Fhrenheim.
L. S.
327. Eric af Wetterstedt, 341, O. E. Lagerheim.
L. S.
352- Th. Drufva,
h. S.
L. S.
361. Dan. Edelcreutz.
L. S.
64, Acil, ?on Platen, 366. Casn. W. Erenborgh'
h. S, ' " L. S.
Riksdags -Beslutet! 797
7. B. Franc Sparre af Rosvik. 9. Georg Ulfsparre.
L. S. L. S.
528 Fred. Snoilsky. 78. J. O. v. Wernstedt af Ut Sål.-  A. 'L. S. L. S.
8]. Örnflyckt. 87. N.W. Stråle afÖknaholrn.
F:m. G. Bergenstråle. L. S.
L. S.
93. Silfverhjelm. lOo. G. G. Uggla.fio$. Falkenberg.
F:m. C. G. Pahlman. G. S. till Bållby, Melcher
L' S- Gottfried.
L. S.
184. Carl Silfversvärd. 258. Svenske.
L- S. F:m. Conrad v, Döbeln.I.
L. S.
317. Sabelfelt. 473. C. F. Coyet.
F:m, J. Em. Roos af Hjelmsäter. L. S,
L. S.
501. O. F. Pohlman. 5o2. Storkenfeldt.
L. S. F:m. L. G. af Sillén'.
L. S.
506. C. G. von Quanten, 519. Carl Trafvenfelt.
L. S. L. S.
523. C. J. Rothlieb. 614. Rurenskjöld.
L. S. F:m. C. A. Gyllenram.
L. S.
572. Rennerfelt. 673. Gyllenspets.
Fullm. Gusf. R. Boye. Fullm./?.. Rosen.
L. S. L. S.
706. Rosenmiiller. 720. von Mentzer.
F:m. E, Påhlman. F:m. Fredr. S. Sparre!
L. S. L. S.
734. Taube. 830. J. H. von Vicken!
F:m. N. Bruncrona! L. S.
. L. S.
834 .SfneZ, till Wapnö, G. Johan. 2118.J. Lagerheim!
L. S. L. S.
1732* J. Adlerbeth, 2055. Nils von Rosenstein*
h. S. ' t. S.
ygg Riksdags-Beslutet',
983. Cronacker. 102 5. Pistolsköld,
F:m. C. G. Spens. I an. C. Stjernhoff.
L. S. L. S.
18033. C. F. Hammarhjelm. 1061. Stor R. Adlerberg,
J L. S. L. S.
aloo. F. G. Jägersköld. 1127. von Walter.
F. i’- F:m. G. A. Montgomerie.
au 3. C. F. Treffenberg. 1117. P. G. Cederschöld.
L. S, L. S.
1149. C. J. Hjärne. 1255. Gustaf von Schantz.
L. S. L. S.
!z318• Sam. Lson Stjerneld. 1330. Fredr. Rosentvist.
L S. L. S.
I413. Eric G. Räfelt. 3417- C. Ehrenhoff•
L. S. L. S.
1424. Wenner stjern a. 1471- Rydingsvärd.
F:m. C. von Wahrendorff. F:m. C. A, Stjernfeldt.
L. S. L. S.
3515. U. Ehrenbill. J 5 2 5. Pehr von Tholyn.
L. S. L. S.
[1528» C. Anton Gyllenram. 1332. Leyel.
F. S. Fira. A. Roos af Hjelmsäter.’
L. S.
[1554. C. Flygarell. 1557. A. F- Drufva.
L. S. L. S.
3563. Cederstråle. 1577. J. Zengerlein.
Fm. F.O. Lorichs. L. S.
L. S.
[1592. J.N. Lannerstjerna. J594. Georg v. Heyne.
L. b. L. S.
’l6l2; J■ Grundelstjerna, 1678- Pehr Estenberg.
L. S, L. S.
1683. Lostjerna. 1709* C. Sandelhjelmi
Fullm. Fredr. Boye. L. S,
h. S.
'1718- D. J. Dalman. 1773. C. M. Brummerl
L. S. L. S.
Riksdags Beslutet. 799
aJ7 8 I• G- V• Rehausen! 1786. J. Blomstedt.
L. S* L. S.
378g. And. Gust. Ridderhjerta. 1885. Lars Arnell.
L. S. L. S.
1920. D. W, von Fieandt. 1932. Oldensköld.
C. S. F:m. C. G. Roos.
L. S.
1943. E. J. Bergenschöld. 1984. J.J. Schutzercrantz.
L. S. L. S.
1992. Clas Lagerstråle. 2021. Carl Hertzenhjelm.
L. S. L. S.
2034. Lh. Adlerbrant. 2040. C. M. Sanderskjöfd.
h. S. L. S.
8057. Joli. Adlerstam, 2058. af Grubbens.
k- S. F:m. J, A. Tornerhielm.
L. S.
2071. H. af Petersens. 2078. Florus Toll.
L. S. C. L. S.
2138- Joh. H. Rosenschiitz. 2161. Joli. af Zellén.
L. S. L. S.
2170. F. A. Lidströmer. 2172. N. Lorichs.
L. S. L. S.
2180. J. A. Ankarsparre. 2182. J. Manner stam'.
L. S. L. S.
2J83. F. Gripensvärd. 2184. G. XV. af Tibell.
L. S. L. S.
218 C. A. von Warendorff. 218g. H. G. af Melin.
L. S. L. S.
2192. Axel Gust. Broberger. 2 I g 6. ^4. /. XXrasastjerna!
;L. S. L. S.
2 iqq. E. Bernstedt. 2201. Joh. Schiirer v. Waldheim.
jCs. L. S.
2218* C. E. von XVeigel. 2223. Joh. Albert Rantzou.
L. S. ‘ L. S.
2228. Carl Fied. von Breda. 2232. J. J. Fredenstam.
L. S. L. S.
2242. Eric G. von Rosén. 2243. Dan. Hadorph..
L. 3; L. S,
8oo Riksdags-Beslutet.
52244. N. von Koch. 2245. C. A. v. Hedenberg'
L. S. L. S.
2246. S. von Stahl. 224g. B. C. Quiding.
L. S. L. S.
2251. G. af Brinckman« 2254. Abr, af Malmborg.
L S: L. S.
2255. Magn. Martin af Pontin.
L. S.
På Preste-Ståndets vägnar:
Jacob Axel Lindblom.
Prest - Ståndets Talman.
L. S.
Carl von Rosenstein. Ludvig Mörner. Wilhelm Faxe.
Biskop i Linköping. Biskop i Wexiö. Biskop i Lund.
Prest-Slån dets Vice Talman. L, S. L. S.
L. S.
C. F. af Wingård. E. A. Almqvist. C. J. Eberstein.
Biskop i Götheborg. Biskop i Hernösand. Biskop i Wisby.
L. S, L. S. E. S.
Joli. Wijkman C.son. Sven Wijkman Cison
Prost i Björklinge. Theol. Doctor & Professor,
L, S. Prost i Simtuna, L. N. O.
L. S.
Olof Ferlin’. Adolf Elfsberg.
Contracts Prost och Kyrkoher- Kongl. Hof-Pred. Contr. Prost»
de i Estuna. och Kyrkoh, i Alsike och Knit
L,
S. sta Församlingar,
L. 3.
Olof H. Forssell. Carl P. Hagberg.
Professor och Kyrkoherde Th. Doct. Krgl. Öfver-Hof
i
Hudiksvall och Idenor, Predikant, Kyrkoh, vid Clara
It. S. „ Församl,, Capelian vid K. M*
Orden.
L, S.
Riksdags-Bes! utåt.
8ol
Joli. Jck. Hedrén.
Th. Doct. K:gl, ÖOter-HofPredikant,
Kyrkoh- i S:t Jacobs
Oell Johannis Förs. L. K. N» O»
L. S.
Petrus A renander.
Lector och Kyrkoherde i
Slaka.
L. S.
Mattin Stenhammar,
Th. Doct. K:gl. Hof-Predikant
.Contr. Prost och Kyrkoh, i
Risinge, L. N. O.
L. S.
Christ. Retz. Ekwall.
Th. Cand. Prost öfver Vifolka
och Valkebo Contr. samt
Kyrkoh, i Gamla Kihl,
L. S.
Mattin Hasselroth,
Theol. Cand. Prost och
Kyrkoh, i Skresta.
L. S.
P, Friman.
K:gl- Hof-Predikant, Prost
och Kyrkoh, i Kyrkefalla,
L. S.
Pehr Tyselius.
Professor, Contr, Prost och
Kyrkoh, i Örebro,
L. S.
4.
Nils Grandelius,
K:gl. Hof-Predikant, Contr,
Prost och Kyrkoh, i Nyköpings
östra Contr. L. W,'0,
L. S,
Er. Joli. Bergegren.
Comminister vid Cathrina
Församling i Stockholm,
I,. S,
Jacob Ek.
Prost och Kyrkoherde i
Roxlösa och Wäfversunda,
L. S.
Jacob Hagberg,
K: ,1. -Hof-Predikant, Prost
och Kyrkoh, i Gamle-Byn,
L, S,
Carl Johan Knös.
Theol. Doct, Ijector vid
Skara G ymnasiuta, Prost
-och Kyrkoh* i Göthened*
L. S.
An th Ulldahl*
Prost och Kyrkoh, i Dimbo*
L* W. O*
L. Si
Hans Graffman*
^hi Doct.* Domprost i
Strängnäs*
L< ö.
Olof Hullini
S. Th* Doctor, oell
feProst i Aspö,
U s.
J. P. Fruberg«
Professor, prost och Kyrkoh,
i Hubbo
L, S,
01. Chr, Leffler,
Contr, Prost och Kyrkoh,
i Folkärna.
L. S.
Bihang till Riki-St. Prat.lSiy-igtg. io!dé Sami. N:f löt,
Mich. Svedelius.
Contr. Prost och Kyrkoh,
i Köping.
L, S.
8os
Riksdags-Beslutet
E. G. Hanngren.
Prost och Kyrkoh, i Wika,
L. S.
Elias Heurlin
Prost i Öijaby.
L. S.
5. J. Almqvist.
K:gl. Hof-Predikant, Contr,
Prost och Kyrkoherde i
Grenna,
L. S.
Carl S. Rönbeck.
Contr. Prost och Kyrkoherde i
Asum oell Skepparslöf.
L. S.
C. A. Agardh.
Kyrkoherde i St. Peders
Kloster och Nöbbelöf.
L. S.
Olof A.son Örwall.
Contr. Prost, och Kyrkoherde i
i Winberg.
L. S.
Joli. P. f. Sydow'.
Contr. Prost och Kyrkoherde i
Högeby och Långemala.
L. S.
P. Kölmark.
Prost och Kyrkoherde 1
Hammarön.
L. 3.
Jon Reinh. Fellenius.
Lector vid Westerås K:gl. Gymnasium,
Prost och Kyrkoherd»
i Skerike,
L. s:
David Aspelin,
Professor och Vice Cohtr. Prost
samt Kyrkoh, i Tolgs Pastorat.
L. S.
Christian Wåhlin.
S. Th. Doct. Prim. Th.
Professor och Dom-Prost i
Lund, L. K. N, O.
L. S.
Lars And. Palm.
Prost och Kyrkoherde i N.
Vramb och Bjuf samt
L. K. N. O.
L. S.
J. Christ. Osterman.
Prost och Kyrkoherde i
Romeled.
L. S.
Casten Rabe,
Prost och Kyrkoherd»
i Uddewalla.
L. S.
Anders Tornander
Kongl. ITof-Predikant, Prost
och Kyrkoherde i Qärdslös»
och Bredsättra.
L. S.
Magnus Eurén'.
Th. Doct. Prim. & Th. Lector
i Carlstad, Contr. Prost och
Kyrkoherde,
L. S.
RiksdagsBeslutet
80
Abr. Renström.
Jonas Genberg.
Contr, Prost Tli. Doctor
Contr. Prost Th. Doct.
Pastor i Nordingrå.
Pastor i Bygdeå.
L. S.
L. S.
Dan. Bachman.
Gustaf Kolmodin.
!:gl. Hof-Predikant, v. Cont.
Prost och Kyrkoherde i
Prost, Pastor i Brunflo,
Eista, L. W. Orden.
L- S,
L. S.
Per Säve.
\
longi. ITof-Predikant, Prost
•ch Pastor j Roma,
På Borgare-Ståndets vägnar:
Carl Fr. Landberg.
b. t. Talman.
L. S.
* , '
N:o X. för Stockholm,
för Stockholm,'
Johan Westin.
And. Fredini
Vice Talman,
L. S;
L. S.
för Stockholm.
för'Stockholm.
JSils Limneliuss
L. J. Lundgren.
L. S.
L. S.
för Stockholm,
för Stockholm,
H. N. Schwan.
jSils Settervall.
L. S.
L. S.
för Stockholm,
för Stockholm,
Fritz Ebel.
Jac. Lindström.
L. S.
L. S.
för Stockholm,
för Stockholm,
J. J. Littke.
'And. Jac. Lundh.
L.S .
L. S.
N:o 2. för Upsala.
N.o 3. för Norrköping,
Johan Gottlieb Schram«
M. L. Ekelund.
L. S,
1
i4
i
Rik s/lags-Beslutet,
N:q 4, för Götheborg,
för Götheborg,
Sam. Arvidson,
Zach, Wideberg,
L. S,
L, S.
för Götheborg,
N:o 5. för Malmö,
Erik, M. Leffler,
H, A. Falkman,
L. S,
L. S.
för Malmö,
N:o 6. för Landskrona,
L. J. Bager,
L. L. Edelberg.
L. SV
L. S.
N:o 7, för Calmar,
N;o 8. för Carlskrona,
^4, L, Schwan.
Mart. Thunell,
L. S.
L. S.
N:o g, för Nyköping.
N:o 10, Westervik,
Pehr Malmberg.
P. Fogelmarck,
L- s.
L. S.
N:o 11, för Gefle,
N:o 12. för Wisby,
H. W. Eckhoff,
C, A• Cramér,
L. S.
L. S.
N:o i3. för Fahlun,
N:o i3‘-, Fahlu Bergslag,
Jf/as Prerf. Linde,
Jean Noréus,
C. S.
L. S,
N:o i4, Halmstad, »
N:o ly. Christianstad,
H, H, Faurell,
J Cronius,]
L, S,
L. S,
N:o 16, Helsingborg,
N:o 17 Carlshamn,
P, Lindquist.
J. U. Winberg,
L. S,
L. S.
N:o 18, för Engelholm,
Nio 19. för Ystad,
L. L, Edelberg.
Ch. Haak,
L, S,
L. S.
N:o 20, för Marstrand,
N:o 21, för Warberg»
Carl J. Ornberg,
Immanuel Hök.
L. S.
L. S.
N;o 22. för Westerås,
N;o 23. för Arboga,
Graee Hulphers,
C. W, Nyberg„
U S,
Aj,
Riksdags-JSeslutet
N:o 24 för Örebro,
N:o 25. för Jonköping,
Joli. J. Hellström.
P. Lindquist.
L. S.
L. S,
N:o 26. för Linköping,
N:o 27. för Köping,
G. Kjellander.
J. Alin.
L. S.
L. S.
N:o 28, för Strengnäs,
N:o 29 för Skara,]
J. H, Ekstrand.
/Svante Planck.
L. S.
L. S.
N;o 30. för Wexiö,
N:o 31, för Lund,
-E. G. Holm.
J, Cronius.
L. S.
L. S.
iN:o 32. för Söderköping,
N:o 33, för Hudiksvall,
S. M. T. Cederborg.
J. D. Sjödin.
L. S.
S,
N:o 34. för Mariestad,
N:o 35. för Carlstad,
Joli. P. Hellström.
G. A. Sjöstedt.
L. S.
L. S.
N;o 36. för Hernösand,
N:o 37, för Thorshälla,
Jon. Uilberg
Pehr Schotte.
L. S.
L. S.
N:o 38. för Eskilstuna,
N:o 39* för Börås.
Christ. Zetterberg.
J. Lindberg, P.son.
L, S.
L. S.
N:o 40, för Wennersborg,
N:o 41. för Enköping,
Jonas Krull,
J. Alin.
L, S.
L. S.
N:o 42, för Sabla,
N:o 43. för Sigtuua,
J. Alin.
J. P. Bolin.
' L. S,.
L. S.
Nio 44, för Wadstena,
N:o 45. för Skenninge,
G. Kiellander.
S. M. T. Cederborg.
L. S.
L. S.
N;o 46. för Lidköping,
N:o 47. för Öregrund,
G. Kiellander.
P, N. Korssell.
L. S,
L. S.
8o6
Riksdags-Beslutet.
N:o 48. för Södertelje,
N:o 4g. för Norrtelje,
Pehr Malmberg.
P. N. Forssell.
L. S.
L. S.
N:o 50. för Hedemora,
N:o 51. för Lindesberg,
Klas Fredr. Linde.
Carl Fredr. Norström.
L, S.
L. S.
N:o 52. för Nora,
N:o 53- för Eksjö,
Carl Fr. Norström.
E. G. Holm.,
L. S.
L. S.
N:o 54. för Uddevalla,
N:o 55. för Askersund, .
Kielas Joli Palmborg.
Carl Fr. Norström.
L. S.
V S.j
N:o 56. för Ulricehamn,
N:o 57. för Hjo,
C. A. Björkman.
Svante Planck.
L. S.
L. S.
N:o 58. för Sköfde,
N:o 59. för Christinehamn,
Joli. P. Hellström.
Nils Mitander.]
L. S.
L. S.
N:o 60, för Sundsvall.
N:o 61. för Söderhamn.
Jon Vilberg.
J. i). Sjödin•
L. S.
L. S.
N;o 62. för Umeå,
N:o 63. för Piteå,
Jon. Ullberg.
Carl J. Örnberg.
L. S.
L. S.
N:o 64. för Luleå,
N:o 65. för Mariefred,
Carl Johan Ornberg.
J. H. Ekstrand.
L. S.
L. S.
N:o 66. för Philipstad,
N:o 67• f®r Fahlköping,
Nils Mitander.
Svante Planck.
L. S.
L. S.
N:o 68. för Alingsås,
N:o 6g. för Wimmerby,
Jonas Krull.
C. A. Björkman,
L. S.
L. S.
N:o 70. för Kongelf,
N;o 71» för Sölfvesborg,
Immanuel Hök.
E. G. Holm.
' L. S,
L. S.
Riksdags-Beslutef.
N:o 72. för Laholm,
H. H. Faurell.
L. S.
N:o 74, för Östhammar,
P. N. Forssell.
L. S.
N;o 76. för Åmål,
Fr. Thure Enrothi
L. S.
N:o 78, för Falkenberg,
J. Lindbers, P.soa.
L. S.
N>o 80. för Cimbritshamn,
J. Cronius.
L. S.
N:o 82. för Grenna,
P. Lindqvist.
L. S.
N:o 73. för Trösö,
Fehr Malmberg.
L. S.
N:o 7^. för Säther,
Klas Fredr. Linde.
L. S.
N:o 77. för Skanör,
L. L. Edelberg.
L. S.
N:o 79. för Kungsbacka,
Immanuel Hök.
L. S.
N:o 81. för Strömstad,
Jonas Krull.
L. S.
N:o 83. för Östersund,
J. D- Sjödin.
L. S.
N
På Bonde-Ståndets vägnar:
Laxs Oissonn.
v. Talman.
A. J.son Hyckert.
Vice Talman, Riksdagsman
för Norunda och Örbyhus
Härader, Filius och Dannemora
samtLöfstads Tingslager
af Upsala Län.
L. S.
Haniel Andersson.
För Lagunda, Hagunda, Uller**
åkers, Rasbo, Bälings och Waxala
Härader af Upsala Läll.
L. S.
Gustaf Ericsson.
För Trögds, Asunda och
Håbo Härader af Upsala
Län.
L. S.
Nils Ersson i Nyvalla.
För Olands Härad af Upsal»
Län.
L. ».
8o8
Riks Jags-Beslutet'.
Mats Perssani
För Sj lili undra, Lyhundra och
Närdinghundra Härader samt
Frötuna och Länna Skeppslager
af Stockholms Län.
L. S.
Olof Pehrsson.
För Frösåkers Härad af
Stockholms Län,
L. S.
Olof Olsson.
För Wäddö och Häfverö
Skeppslaget af Stockholms
Län.
L. S,
Abraham Persson'.
För Långhundra, Seminghundra,
och Erlinghundra
Härader af Stockholms
Län.
L. S,
Pehr Pehrson.
För Färentuna Härad
Stockholms Län.
L. S.
af
Gustaf Larsson'.
För Wallentuna och Sollentuna
Härader samt Danderyds Skeppslag
af Stockholms Län.
L» S.
Matts Ericsson.
För Sotholms,' Svartlösa och
Öknebo Härader af Stockholms
Län.
L. S.
Antiers Jansson.
För liro och Wätö Skeppslager
af Stockholms Län.
L. S.
Laur. Carlsson.
För Wadsbo Härad af Skaraborgs
Län.
L. S.
Peter Svensson.
För Wiske, Gudhems, Walle
och Kåkinds Härader af
Skaraborgs Län,
L. S.
Jonas Andersson'. Anders Christoffersson'.
För Sunnerbo Härad af Krfl- För Albo, Kinnevalds och
nobergs Län. Norrvidinge Härader afKro
L.
S, nobergs Län.
L. S
Pehr
-
Jacob E.son Elfstadius.
För Åkers och Wermdö Skeppslager
af Stockholms Län.
L. S.
Anders Svenssoni
För liarne, Ase, Wiste och
Kållands Härad af Skaraborgs
Län.
L. S.
Carl Häkan Forssenius.
För Skånings, Laske, Kinne och .
Kiunefjerdings Härader af Skaborgs
Län.
L. S.
Johannes Anderssom
£ör . Wartofta och Frökind#
Härader af Skaraborgs
Län.
L. S.
Riksdags Beslutet.
Pehr Jonsson.
För Konga och Uppi-klinge
Härader af KronoDergs Län.
L. S.
Jonas Nordstedt.
För Wästra Härad af Jönkö"
pings Län.
L. S.
Änders Sandsten.
För Ostra Härad af Jönköpings
Län.
L. S.
Johannes Arvidsson.
För Wästbo Härad af Jönköpings
Län.
L. S.
I
Johan Pehrsson.
För Sahlberga Fögderi och
Wangsbrö Härad af Westerbs
Län.
L. S.
Hans Anderssoni
För Skinnskattebergs och Gamla
Norbergs Bergslagets Härader
af Westerås Län.
L. S.
Johan Magn. Wessing.
För Tuhundra och Siende Härader
af Westerås Län.
L. S.
Samuel Andersson.
För Lysings och Dahls Härader
al Östergöthlands Län.
L. S.
Botvid Jonsson.
För Östkinds, Björkekinds, Lösings
och Hammarkinds Härader
med Stegeborgs Skärgård al Ostergöth
tands "Län.
L. S.
Nils Svensson.
För Tveta, Mo och Wista
Härader af Jönköpings Län.
L. S.
Jonas Petterson.
För Norra och Södra Wedbo
Härader af Jönköpings Län.
L. S,
Jon Johansson.
För Östbo Härad af Jönköpings
Jjän.
L. S.
Olof Olofsson.
För Nasby Fögderi af Westerås
Län.
L. S. 1
Anders Perssom
För Åkerbo Harad af Westerås
Län.
L. S.
Jan Jansson.
För Norrbo Härad af
Westerås l an»
L. S*
Gustaf Olsson.
För Snäfringe Harad afWe**
sterås Län*
L. S.
Anders Joachimsson.
- För Ask^ och Göstrings Hära*»
der af Östergöthlands Län*
L. S.
Olof Carlsson.
För Bråbo Härad och Risinge
Tingslag med Wårtga
och.Hellestads Bergslager
af Östergöthlands Län
L. S*
JSihang till Riks-St. Prot. I$l7~i8i8* i*:d* Sami* N:r 102, ioS*
8 io
Rik sdags-Beslutet!
Jöns Hansson.
För Gullbergs oell Bobergs
Härader' med Landslagsorten
i Hellestads och Tjellmo
Tingslag af Östergöthlands
Län.
L. S.
' Carl Carlsson.'
För Bankekinds och Hanekinds
Härader af Östergöthlands
Län.
L. S.
Olof Carlsson.
För Kinda och Ydre Härader
af Östergöthlands Län.
L. S.
Pehr Olsson.
För Willåttinge och ©ppunda
Härader af Spdermanlands
Län.
L, S.
Eric Andersson.
För Selebo och Daga Härader
af Södermanlands Län.
L. S.
Eric Svensson,
För Tossbo och Wedbo Härader
af Elfsborgs Län samt
Sörbygdens, Stangenäs, Sotenäs
och Tunge Härader af Götheborgs
och Bohus Län.
L. S.
Johannes Olofsson.
För Wäne och Bjärke Härader
af Elfsborgs Län.
L. S.
Olof Hakansson.
För Bollebygds och Marks Härader
af Elfsborgs Län.
L. S.
Abraham Jönssori'.
För Memmings, Skärkinds och
Åkerbo Härader af Östergöthlands
Län.
L. S.
Bengt Svenssom
För Wifolka och Walkebo
Härader af Östergöthlands
Län.
L. S.
G. Gustafsson!
För Jönåkers, Hölebo och
Rönö Härader af Söder—
, manlands Län.
L. S.
Lars Anderssom
För Akers Härad af Söder-i
manlands Länl
L. S.
Pehr Jonssom
För Sundahl:, Nordahlsocft
Wahlbo Härader af Elfsborgs
Län.1
L. S.
■Sven Svensson.
För Flundre, Ahle och Wedlin
Härader af Elfsborgs
Län.
L. S.
Anders Danielsson!
För Alis, Kinds, Reder,ägs,-  Wedens och Geseneds Härader
af Elfsborgs Län.
L. S.
Ephrahim Larsson.
För Kullings Härad af Elfsborgs
Län,
L. S.
Riksdags-Beslutet
Jonas Jansson1
För Norra och Södra Tjusts
/Härader af Galmare Län.
L. S.
Peter Pehrsson1
För Södra. Möre Härad af
Calmare Län.
L. S.
Jon Jöran son'.
För Ölands Södra Mot
af Calmare Län.
L S.
Per Jansson.
För Wester Bergslagen!
Stora Kopparbergs Län.
L. S.
Pehr Nilsson.
För Wester Dalarne.
L. S.
Eric Johansson.
För Säthers Fögderi
i Stora Kopparbergs Län.
L. S.
Anders Olsson.
För Nedan Siljans Fögderi
i Stora Kopparbergs Län.
L. S.
Pehr Pehrsson.
För Nora och Hjulsjö _ Bergslagers
Härader af Orebro
Län,
I.. S.
Peter Pehrsson.
För Kumla och Hardemo
Härader af Örebro Län.
L. S.
Lars Olsson.
För Norra Möre, Strän*
da och Handbörds Härader
af Calmare Län.
L. S.
Erland Larssonl
För Ölands Norra Mot
af Calmare Läll.
L. S.
Sven Månsson.
För Tuna Läns, Säfredes och
, Aspelands Härader af Calmare
Län.
L. S.
Mans Hansson*.
för Stora Kopparberg»
Fögderi.!
L. S.
Eric Larssonl
För Ofvansiljans Fögderi
i Stora Kopparbergs Län.
L. S.
Johan Ericsson.
För Näsgårds Läns Fögderi
i Stora Kopparbergs Län..
L. S.
Jacob Olsson.
För Carlskoga och Lekebergs
Härader af Örebro Län samt
Fernebo Härad och Philipstad»
Bergslag al Carlstads Län.
L. S.
Eric Ericsson.
För nya Kopparbergs, Ländes,
Ramsbergs, Grythytta
och Helleforss ■ Bergslagers
Härader af Örebro Län.
L. S.
Anders Svenston!
För Edsbergs och Grimstens
Härader af Örebro Län.
L. S.
Riksdags-Beslutetl
Anders Andersson.
För Sundbo Härad aPOrebro
Län.
L. S.
Jacob Ericsson.
För Fellingsbro, Glanshammars
och Örebro Häradar af Örobro
Län.
L. S.
Lars Andersson.
För Kihls Härad af Carlstads
Län.
L. S.
Anders Nilsson'.
För Grums, Näs och Gillbergs
Härader al Carlstads Län.
L. S.
Leonard Roman.
För Wissnums, Wäse och Olme
Härader af Carlstads Län,
L. S.
Joli. Olsson Longberg.
För Gestrikland.
L. S.
Hans Michelsson.
För Norra Helsingland.
L. S.
Carl Henricsson.
För Södra Helsingland.
L. S.
Pehr Abrähamssoh.
För Södra Ångermanland,
Öfra Delen.
L. S.
Eric Johansson,
För Medelpad.
L. S.
Olof Nilsson.
För Södra Jemtland.
L. S.
Lars Larsson'.
För Askers och Sköllerstads Härader
af Örebro Län.
L. S.
Nils Olsson.
För Frykdals Härad af
Carlstads Län.
L. S.
Olof Olsson.
För Jösse Härad af Carl.
stads Län.
L. S.
Nils Nilsson.
För Nordmarks Härad af
Carlstads Län.
L. S.
Olof Olsson.
För Carlstads, Elfvedahls
och Nyeds Bergslags Härader
af Carlstads Län.
L. S.
Hans Nilsson.
För Norra Helsingland.
L. S.
Jöns Pehrsson.
för Södra Helsingland.
L. S.
Anders Johnsson.
För Norra Ångermanland.
L. S.
Dan. Selander.
För Södra Ångermanland.
Nedra Delea,
L. S.
Eric Anders Bång.
För Herjeådalen.
L. S.
Anders Mårtensson.
För Norra Jemtland.
L. S.
Riksdags-Beslutet.
813
Joh. L. Wiklund.
För Umeå, Degerfors, Bygdeå,
Löfångers, Burträsk oell Skellefteå
Socknars Tingslager,
tamt Nordmalings Socken
af Westerbottens Län,
L. S.
J. J. Rutberg.
För Calix, Neder Tomea
och Carl Gustafs Härader
af Norrbottens Län.
L. S.
Jacob Jacobsson Kinner.
För Gottlands Norra Härad,
L. S.
Assar Kjerstensson.
Från Torna, Bara och Hani
jagers Härader af Malmöhus
Län,
L. S.
David Rasmusson.
För Wemmenhögs, Skytts och
Oxie Härader af Malmöhus Län.
L. S.
Nils Mansson.
För Frosta och Färs Härader
af Malmöhus Län,
‘ . L. S.
Pehr Nilsson.
För Östra och Westra^ Göinge
Härader af Christianstads
Län,
L. S.
Jon Jonsson.
För Bräkne Härad af
Blekinge Län,
L. S.
Olof Wikström.
För Råneå, Luleå och Piteå
Härader af Norrbottens Län.
L. S:
Eric Mörtberg.
För Ofver Torneå Härad
af Norrbottens Län.
L. S.
P. J.son Myrungs.
För Gottlands Södra Härad
E. S.
Jon Jönsson.
För Luggude, Onsjö och
Rönnebergs Härader af
Malmöhus Län.
L. S.
Jöran Jönsson.
För Ljunits och Herrestads
Härader af Malmöhus Län
samt Jerrestads och Ingelstads
Härader af Christianstads
Län.
L. S.
Sven Paulsson.
För Willands, Gjerds och
Ahlbo Hamder_af Christianstads
Län.
L. 3*
Pehr Jönsson.
För Bjäre samt Södra och
Norra Asbo Härader af Christiansta
ds Län*
L. 3.
Olof Mansson.
För Östra och Medelstads Härader
af Blekinge Län,
L. S.
Riksdags-Beslutet.
Mans Pehrsson.
För Fasters Härad af Blekinge
Län.
L. S.
P. Andersson.
För Himble, Faurås och
Ahrstads Härader af
Hallands Län.
L S.
C. F. Berg.
För Inlands Torpe, Nordra
och Södra samt Westra
Hisings och Säfvedahls
Härader af Götheborgs
och Bohus Län.
L. S.
Johan Leiditz.
För Askims och Ostra HIeings
Härader af Götheborgs
och Bohus Län*
u s.
Pehr Bengtsson.
För Halmstads, Höks och
Tönnersjö Härader af
Hallands Län.
L. S.
JB. Börjesson.’
För Fjäre och Wiske Härader
af Hallands Län,
L. S.
Olof G.son Bagge;
För Oroust och Tjörns Härader
af Götheborgs och Bohus Län.
L. S.
Hans Andersson.' '
För Quille och Tanums Härader
af Götheborgs och
Bohus Län.
L. S.
Börje Pehrsson.
För Watte och Btdlarens
Härader af Götheborgs
och Bohus Län.
L. S.
Förtekning
pä io:de Samlingens Innehall,
Expeditions-Utskottets Memorial:
N:r • Sid.
1. om antagandet af ytterligare en Kanslist 3.
— Riks-Stå lid ens Protokolls-Utdrag deröfver 4.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse!':
2. Tacksägelse- och Lyckönsknings-Adress till Kongl,
Maj,t, till Hans Kongl. Höghet Kronprinsen och
till Hans Kongl. Höghet Arfprinsen - 5.
Expeditions-Utskottets Memorial:
3. om förbättrad Redaktion af Bihanget till Riksståndens
Protokoll - - - 8*
v— Riks-Stånden» Protokolls-Utdrag deröfver i3»
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser
angående:
4. tryckningskostnaden för Nådiga Propositionen
om Stats-Verkets tillstånd och behof. - i5*
5. tryckning af Revisorernes och Juslitie-Ombudsmannens
Berättelser - - i5.
6. tryckning af Riks-Ståndens Protokoll med dertill
hörande Bihang - - 16;
•j. medel till Riksdags-Utgifterne - 18.
8. Krono-Uppbördens verkställande för år 1817 ig.
g. Hans Kongl. Höghet Prins Josef Frans Oscars
rättighet att föra Rikets Styrelse - 21,
;  Ståndens Protokolls-Utdrag deröfver - 22.
Expeditions-Utskottets Memorial:
10. ytterligare angående förbättrad Redaktion af Bi
banget
till Riks-Ståndens Protokoll - 2.6*
-— Riks-Ståndens Protokolls-Utdrag deröfver 29. 33,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser
angående:
11. Hans Kongl. Höghet Prins Oscars rättighet att
föra Rikets Styrelse - - 31:
8i6
Inneh lil.
N:r x Sid.
18. Kostnader för upplåtandet af Kongsholms Bränneri-byggnader
tiil Kurhus lör Stockholms Stad
och Län ” ' - - 33,
13. Stats-Kommissarien Widegrens ansökning om förskott
på Arfvode - - 3g.
14. den senast fastställde Bevillningens fortfarande
för år i8(8 - 37.
15. tryckningskostnad för ett Utdrag ur Riks-Statcn
för år 1817 - - - 38.
16. fortfarande Stats-anslag för Fattigvärds-Inrätt
ningen
i Carlskrona - - - 3g,
— Bonde-Slåndets fhmtokolls-Utdrag deröfver , 4i.
37. anstånd med indrifvandet af den 8 Vesterbott
liiska
Lånet återstående del, som skall erläggas
af Invånarne i Norrbottens Län - 4i.
18. Minnesvård öfver Kronprinsen Carl August 44.
Expeditions-Utskottets Memorial:
19. om medel att befordra större afsättning och
gagn utaf Hillänget till Riks-Ståndens Protokoll 46.
- RiksStåndensProtokolls-Utdrag deröfver 52. 69. I5'4.3i4.
Riksens Ständers Underdåniga Skrifvelser:
80, om eftergift af en Statens fordran i Landshöfdingen
von Echstedts Sterbhus - - 53,
Expeditions-Utskottets Memorial:
81. med tillägg i Förslaget att bereda större afättning
och gagn utaf Bihatiget till Riks-Ståndens
Protokoll - - - 54.
—— Ståndens Protokolls-Utdrag deröfver 57. 71. 156,
Riksens Sländers underdåniga Skrifvelser
angående:
22- åtgärder att förekomma uppehåll med Riksflufvnd-Boksluts-arbetet
- — 57»
a3. Postfrihet för Städernes Magistrater och Domstolar
vid Krono-Uppbörds-Medels och Brott
måls-Ransakningars
afsändande - 58.
ä4. Krono-Fogdea Westbergs Pension - 60.
Innehall,
N:r Sid.
25. understöd för Kyrko- och Prestgårds-byggnad
i Neder Torneå Församling - 6l,
26. Magistrats-Personers förordnande till uppmätning
och stämpling af Bränvinsredskap 64.
27. Besfgtningar å nylegdt Manskap och Läkares
Arfvode för srå dane Förrättnipgar - 66.
28. Kröningens verkställande - - 68.
29. Kongsgården Tullgarns öfverlemnande till Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen Oscar - 72.
30. Härads-Skrifvaren Rydströms Pension — 74.
31. nedläggning af Löfås Silfver-Verk - 75.
32. sökt Gratifikation och Lönförhöjning för Kamreraren
Miillern - - - 73.
33. Lagmannen Norlins ansökning om Lön-ersättning 79.
34. Justitie-Ombudsmannens Embets-Berättelser 81.
3y. Homfört antal Ledamöter i Kämners- och Råd
stufvu-Rätter
- - - 34.
36, antalet af Nämndemän vid Militie-Boställs-Symer 87,
37, Kansli-afgiften vid Ansöknings- och BesvärsSkrifter
i enskilda mål - _ 89.
38, betaluingen till Inqvarterings-gifvare för underhåll
till tågande Trupper - - go.
3g, skyldigheten att fortskaffa Bref och Order in
om
Regimentena - - 91,
40. upphäfvände af förbudet emot bruk och nyttjande
af öfverflödigt Silfver - g3,
41. Pass-Kontors inrättande i alla Rikets Län g4,
42. ändring i Krono-Brefbäringen - g5.
43. upplifvande af förbudet emot visse Marknaders
början dagen före eller efter någon Sön- eller
Helge-dag - - g7.
44- Riksdagens förlängande på En Månad - gH.
45. Prestbols-friheter för nya Kyrkoherde- och
Kapellans-Boställen - - - gg,
46. Lån för Hamnbyggnaden i Malmö ' 101.
47. förhöjning af Legan för Postskjutsen - 103.
48. utsträckning afRemissLaget för Land t-Räutmästare I04.
4g. Löjtnanten Thorssells Expektans-Arfvode joy.
5o, Expektans-Arfvode och Ackords-ersättning för
Öfversten Silfversköld - - 106.
818 Innehåll.
N:r Sid
51. Lönförhöjning för Lagmännen i Skåne och Blekinge
— ■ - 108.'
52. förhöjning i Tullen å Papper - 109,
53- D ykeri-Kompaniets befattning då Skepp i Lotsinans
farvatten af Lotsen sättes på grund 110,
54. befrielse för Göteborgs Stad från Inqvarterin
gcn
åt dervarande Eskader af Armeens Flotta 111.’
55- medel till kostnaden för Högstsalig Hans Majit
Konung Carl XHIldes Begrafning - Ii4,
56, kungörandet af inskränkning i Speciemynts utvexling
från Banken - - 1 ty.
ejj. ändring i 2 Kap, 5 §, Kyrko-Lagen oln Författningars
uppläsning i Kyrkorne - 116,
58. Skådespelens inställande på de större Högtidsda
garne
och näst föregående aftnar - II8.
5p. de i Riket brukliga Vigtsorters återförande till
enhet - - - 11g.
Expeditions-Utskottets Memorial:
60. om ( förvaringsrum för öfvcrblifvande Exemplaren
af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll 122
— Ståndens Lrotokolls-Utdrag deröfver - 123
Riksens Ständers underdåniga Skrifyelser
angående:
61. ytterligare bidrag till Södertelje Kanal-Inrättnings
fullbordande - - 124.
62. den årliga Ränta, som är Hans Majit Konungen
och Dess Arfvingar tillslagen - 126,
63. ,ett årligt anslag för Herr Bergs-Rådet Friherre
Hermelin - - - 127.
64. Förklaring öfver 12 Kap. 1 och 2 (J. Gifter
nsåls-Balken
om Afvitring - - 12g,
65", stället till Val af Krono-skjUtsskyldiges Deputerade
- - i3i.
66. förändrad tid för Vägsyner - 132.
67. förmedlade Hemmans del i Brandstod 134,
68. upphörande af Förbudet emot Tröskslagor utaf
Ek = i35,
Innneliall'.
N:r Sid.
Cg. ändring i 24 Kap. 4 oell 5 §. §, Byggnings Balken
om Brandstod - 8 i36.
70. förklaring öfver 17 Kap. Gifter måls-Balken om
Fördel — - - 139.
71. Förpassningar för Garnisons-Soldater, som lidit
vanhedrande straff - - i4o.'
72. Kammar-Collegii befattning med MarkegångsTaxornes
granskning - - l4l.'
73. cu fri Tackjerns-handel - 4 -> i43.
74. förbättrad reglering af Posterne i Riket i44.
Expeditions-Utskoltets Memorial:
,75. med ändring i underd. Skrifvclsen N:r 17 om
Vesterbottniska Lånet - - l48.
— Ståndens Protokolls-Utdrag deröfver i4g.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser
angående:
76. anslag till Kostnaden vid en förbättrad Fångforsling
och- bejakning - i5ot
77. Drottningsholm* Broars iståndsattande l57.
78. Staten för Gripsholms Slotts och Djurgårds Betjening
- _ - 160.
79. grund för Markegångsättning å Osmundsjern i63.
80. beslutne ändringar i Grundlagarne i65.
81. jemkning i Roteringen vid Vesterbottens Regimente
- - 166,
82. Ädelfors Guld-Verk - - 1G9.
83. Stat för Flyinge och Dahlby Kongsgårdar och
Stuteri-Inrättning - - 172.
84. Dagsverks-skyldigheterne vid Flyinge och Dahl
-
by Kongsgårdar
1
85. Lönings- och Utgifts-Stat för Ulriksdals Kongl.
Lust-Slott, m. m. - 183,
86. Hof-Kamreraren Carlsunds MantalsskrifningsProvision
- - 187.
87. Begrafningshjelp efter .Sekreteraren Morin 188.
83, Gärdesgård*-delnitigar - 18g.
8g. medel tilj kostnaden för Kongl. Maj:ts Kröning jgo,
90. Seglations-frihet för Invånarne i Blekinge och
820
Innehåll.
N:r . Sid.
Skåne - - l gx,
91. Husbehofs - Mjölqvarnars befrielse från Skattläggning
- - ig3.
92. Vägning af Ränte.-Halm - ig4.
g3, föreskrifterne vid Öfverenskonnnelsfir om Presträttigheter
- - - ig5.
g4. jemkning af Båtsmans-Roteringen i Halland I96.
9). Förklaring öfver Förbudet emot Protokolls-lösen
i förlikta mål - — *97-
96. Aflöning för Riks-Ståndens oeb deras Utskotts
Sekreterare, Kanslier och Vakt-Betjening lgg.
97. Reglering af de Kongl. Idofvens Stats-Summor 2o3.
g8. inskränkning af Polis-Inrättningen i Götheborg
eller bidrag af Staten till dess underhållande 207.
99. Lifräddnings-:Båtar - - 208*
100. Anläggning af Linhråkar och Linskaktor 209.
101. föl ändrad flyttningstid för Tjenstehjon 210.
— Prest-Ståndets Protokolls-Utdrag deröfver 212.
102. Pensioner för Hans Kongl. Höghet Kion-Prinsens
Lärare - - - 213.
103. vilkoren för Vadstena Klosterkyrkas upplåtande
åt deivarande Stads- och Lands-Församlingar 2l4.
104. Majoren Florus Tolls Ackordersättning 216.
lod. Underhålis-Summa och Enke-Säte för Hennes
Majd Drottningen i häudelseafEnke-Stånd samt
Rosersbergs Kongsgårds användande 2I7.
106. Lefverenngsstället för Kronans Ränte- Hö och
-Halm från Vestmanland - 218*
107. Ståts- Verkets tillstånd och behof under RiksStatens
Förste Hufvud-Titel - 220.
108- — — Riks-Statens Sjunde Hufvud-Titel 225.
109. medel till Riddareholms-Kyrkans istlndsättande 227.
110. den under Bergs-Collegii förvaltning tillförene
stäldc Kassa och Kommerse-Rådet Galléns derifrån
erhållna Lån - - 228.
111. Engelsmannen Thomsons införskrifvande 23i.
112. rättelse i Nådårs- och Besparings-Författningarne
- - - 23l,
113. omröstningen öfver Högste Domstolens Ledamöter
- - 236.
Innehåll
-
N:r Sid
Riksens
Ständers Förordnanden:
n4. för Justitie-Ombudsmannen - 287^
— för Juslitie-Ombudsmannens Suppleant 238^
Riksens Ständers underd. Skrifvelser
angående:
115. medel till reparation å Vadstena Slott 238.
1x6. Löjtnanten Rousseaus iixpektans-Arfvode 23g.
118. Häradshöfdingen Örtendals ansökning om Boställe
eller Lönförhöjning - ' 24o,
117. Aflöning för Vakt-Betjening i Landsfängelset
vid Umeå - - 24l.
119. tillökt anslag för Spinnhusen i L.andsorterne 243.
120. medel för Krono-Korrektionshuset i Stockholm
- - 244.
121. medel och utvägar till Hjelmare Slussverks ombyggnad
och vidmakthållande - 24/.
122. serskildt förskott till Utgifter för Göta-KanalArbetet
under förflutne Vintermånader a5o,
123. ändring i 7 Kap. 2 och 6 §. §. Handels - Balken
om handel å Marknad innan Marknadsfriden
blifvit lyst - - 252.
124. Arbets- och Fång-Förtekningars insändande till
Justitie-Ombudsmaunen - 254.
125. ändring i 3 Art. af Kongl. Stadgan om Jagt
och Djurfång den 13 April 1808 255.
126. åtgärder då Förmyndare skola förordnas 257.
127. afskaflände af Guld och Silfver pl Civile Uniformer
- - 260.
128. tid för den nya Fattigvårds-Förordningens utarbetande
- - _ 262,
12g. Hästhemmans- och Fördels-Räntornes utgörande
vid Skånska Karabinier-Regimentet 262.
l3o åtskilliga omständigheter i afseende på Saltpcttergärdens
utgörande - 2 64.
i3i. Krigs-Akademiens på Carlberg Lönings- och
Underhålls-Stat - 265.
82*
Innehåll.
N-r Sia.'
Riksefis Ständers Förordnanden:
*32, för Ledamöterne i Kommittéen till Tryckfrihetens
vård - - 26g,
Riksens Ständers underd. Skrivelser
angående:
j33. åtgärder att befordra skyndsamhet med tryckningen
af Riks-Ståndens Protokoll och Hillänget
- - 270:
134. en del af Vadstena fordna Klosterbyggnaders
upplåtande för Hospitals-Inrättningen derstädes 271,
135. de inom Södermanlands Län befintlige så kallade
Jagbackar - - 272.
l36 medel till Allmänna Skole- och Laro-Verkens
förbättring - - 280,
137. Riks-Statens Tredje Hufvud-Titel 283.
i3g. tillökt Aflöning vid Vermlands Fält-Jägare
Regimente
- - 296
i3g. Fyringsmedlen från Danmark - 297,
i4o. anstalter att förekomma stegring i priset § det
grofva brödet - - 299.
i4i Talmäns-Tafflarnes indragande - 3o3.
142. framlidne Regerings-Rådet vpn Scbevens Pension
- - - 3o3.
143. Kassern åt Kongl. Andra Gardes-Regimentet 3o4.
,i44 Båtsmans-Indelningen i Blekinge - 3oj,
145. Göta-Kanal-Bolags skyldighet att underhålla
Vägstycken i Skaraborgs och Östergötlands Län 3io,
146. Lumpsamlares kringresande - 3i3.
147. inskränkning i Uteslutande Privilegiers meddelande
- - 315.
148. Judarne - - 317.
l4g, förändring i Skjuts-Väsendet - 317.
Expeditions-Utskottets Memorial:
150. om kallelse till nästa Riksdag - 3a2.»
Ståndeus Protokolls-Utdrag deröfver 323,
151. om tryekningen af några Tabeller, sorn tillhöra
Bihanget - - 32:4.
— Ståndens Prptokolls-Utdrag deröfver 020.
Innehåll'.
N:r Sid,'
Riksens Ständers underd. Skrifvelser t
angående:
75z. jemkning af Roteringen i Jemtland 326.'
153. närmare reglering af Gottlands National-Beväring
- - 328,
154. fält-Kamreraren Molins Remiss-Lage 329,
155. reglering af Post-Verkets Aftönings-Stat 32g.
156. iorandradt straff för dem, som utfärda tryckte
eller graverade Invisniugar - 33o.
167. Lego-Stadgans kringspridande - 333.
i58. Laga Domstol för mål emellan Allmänna Embets-Verk
och enskilde personer - 334.'
j 5g. Komministrarnes befrielse från skjutsningsskyl- ’
dighet för sina Boställen - 336.'
160. tryckning af några Protokoll öfver Kommandomål
- - - 337,
Expeditions-Utskottets Memorial:
161. Angående omsorgen för tryckningen af Bihanget
efter Riksdagens slut, in. ni. 338,
.— Ståndens Protokolls-Utdrag deröfver 34o.
Riksens Ständers underd. Skrilvelserr
angående:
162. hushållningen vid Strömsholm - 34r.
163. en del af Kongl, Hof-Statens öfvertagande på
Rikets Allmänna Indragnings-Stat 345.'
164. Qveckfeldtske Arfvingarnes Krono- och Skatterätts
fordringar - - 35ij
165. Sjuttioårige Civile Embets- och Tjenst-mäns upförande
på Allmänna Indragnings-Staten 355,'
166. Sala Silfver-Verk - - 36i,
167. anstalter till förmån för Manufaktur-Smidct i
Eskelstuna - - 363.’
168. understöd för Höganäs Stenkols-Verk 366.
169. föreslagen Båtsmans-Rotering i Färentuna Härad
af Stockholms Lån - 368;
170. Kostnaden till Minnesvård öfver Kron-Prinsen
Carl August - - 369;
171. tillökt Vakt-Betjening vid Göteborgs Läns Fän
-
Innehall.
N;r Sid.
geise * - - 36g,
172. sökt Boställs-ersattning till Härads-Skrifvarne i
Jemtland - - 370,
173. reglering af Löningssättet för Lands-Sekreteraren
och Lands-Kamreraren i Jemtland 371»
X74. beloppet för enskilde personers Inyisningar 372.
175. insändande till Justitie-Ombudsmannen af Beslut,
hvarigenom personer dömas till arbete å
Förbättringshus eller å Fästning - ^77’
176. tryckning af Landshöfdingarnes Berättelser om
Årsväxten - - 379.
177. Förklaring i visse delar Öfver Kongl. Kungörelsen
den 3 April 1816 om Prest-rättighets-Öf
,
verenskommelser - - 380.
178. föreslagen befrielse från Bi’änvins-Bevillningen,
för åren 1810, 1811 och 1812 - 38i;
179. vcrkstäld granskning af de i Stats-Rådet förda
Protokoll - - 383.
180. Riks-Statens Andra Hufvud-Titel 385-
lgi. RikslStatcns Åttonde IIufvud-Titel 3g8.
J82. Kostnaden för Deputerade till Norrige 4o5.
183. Skogshushållningen i allmänhet uti Riket 4o5.
184. Krono-Skogarnes användande - 407,
185". Hushållningen med Ekskogarne 4i2.
186. förändradt Beklädnadssätt för Indelte Arméen 4l3.
187. Underhåll för Byggnaderne vid Rosersbergs
Kongsgård - - 422.
ig8. Stats-Verkets förvaltning för åren 1812 till och
med i8i5 - - 423.
189. Styrelsen öfver Hospitalen och Lazaretten 43o.
190. de till Saltpetter-tillverkningens upbjelpande anslagna
medel - - ' 439•
igt. redovisningen för Tull-Verkets medel 44o.
192, Post-Verkets utestående tillgångar 444.
ig3. redogörelsen för Stamplade-Pappers-Medlen 445.
xg4. Kontrollstampel-Afgiften för Guld, Silfver och
Tenn - - 447.
xg7, medel till Inqvarterings-penningar för Arméens
Flottas Göteborgs Eskader - 448»
»g6. försäljning af Kungsgårdar och Offisers-Boställcn 44j.
Innehåll.
825
tf: r Sid.
197. regleringen af Lånbiträden från Banken för <
nyttige Odlingar - 45o,
198. förslitne smärre Banko-sedlars tnväxling från
Landsorterne - - 453
199. förfarandet med Bergsmanshemman vid bristande
tackjerns blåsning och inrättande af en Bergslag
i Norrbottens Län - 454*
200. Hukbehols-bränvins-bränningen 455.
201. Parm- Bro- Torg- och Ren hållnings-Afgift en
i Stockholm samt Våg- och Mätare-penningar i
vissa andra Städer - 467*
202. föreskrifter då Värfvade Krigsmän perrnitteras
- - - 46g,
203. mede] till Öfverllödets hämmande - 471,
204. förberedande åtgärder till befordran af Besparings-Banker
- - - 479*
205. Adress för Deputerade till Norrige 481.
206. Tabell Verket - - 482.
2.O7. Skånske Roteringeq - - 487.
208. förre Kommisarien Daneils Ansökning 4g3.
209. ny Organisation af Tull-Verket samt LandTull-Bevakningens
upphörande - 4^4,
2to. frågan om inrättande af A1 bets- och Förbätt
rings-hus
på Borgholms Slott och i Vadstena 5ot.
211. Riks- Hnfvudbokslutet - 504_
212. ny Konkurs-Lag - 507.
213. ändring i 8 Kap. 1. §. Giftermåls-Balken om
Äktenskaps-Förord - - y2g.
214. ändringar i 7 Ka . Rättegångs-Ralken om Intekning
i fast egendom - ^•2gi
215. Lag för personers anhållande och tilltalande,
som begå förbrytelser i Sverige eller Norrige
samt alvika till det andra Riket - 533,
216. BOöningar för deni, som nptärka Efterapare
eller Förfalskare a< Bankens eller Riksgälds-Kontorets
Sedlar eller de falska sedlarnes Utprånglare
- - 53^
Expe di ti ons-Ul stolle ts Memorial:
217. 0111 tryckningen af några Handlingar, som till—
Bihang lill Riki-St. Prof. 1817—1818.
Innehall,
M-.r
höra Bihanget - - -
■— Slå Lid ens Pi otokolls-Utd rag deröfver
Riksens Ständers underd. Skrifvelser
angående:
21 B. Götila Kanal Arbetets fortgång och befrämjande 54i:
2,19, Medlen till inrättningen af eu Bcrg-Verks
Skola
- 544.-
£20. Krigs-Fönden samt serskilde Kommitterades förvaltning
af Allmänna Medel - 546,
2.21. Statsrcgleringen i Allmänhet samt med Riks-Stat
för Sr iH 19 och de följande år intill nästa Riksdag 553.
222- medel att förekomma förlust genom handeln på
Finland - - 578.
S23. inlösande af Schlegelska Godsen i Halland 58a.
224' Öfverste-Iudelningens vid f, d. Östgöta Kavalleri-Regi
inente användande * 582.
22i, medel till Svenska Teaterns underhålande $83.
226, Revision öfver Kassor under Krigs-Collegii disposition
- 587,'
227, Revision öfver Krigs-Räkenskaperne 588.
228, Afgift till Veneriska Smittans hämmande 691.
329. Arfvode för Öfver-Kommissarien Ek 3g2.
23a. Storskiftes- och Enskiftcs-Förfatlningarnes sammanförande
- - 5g3.
23i. ändring i Kongl. Förordningen om Skogarne i
Riket 53 om Svedjande - - 598£
332. skyldigheten att afskala barken å ntsynte Ekar 600,
23j Kommittén för ny reglering af Rikets Embeten
och Tjenstér — - 601,
Riksens Ständers Bevillnings-Förordning
2p4. Början oell Slutet deraf — - 602.
Riksens Ständers underd. Skrifvelser ;
angående:
2jv Tillägg till Riks-Akten emellan Sverige oell Norrige
- 603:
s;6. Allmänna Fenninge-Rörelsen och Mynt-Värdets
upprätthållande - - 60S,
a37.,. IvRhviö j Gqta-Kanal-Bolags samt Göteborgs
Sid.
53q.
54o.
Innehall.
827
N:r Sid.
Diskont-Verks Utredning c <3,4,
238- Allmänna Mngazins-Iurättningen - 626.
23g. Tjiqviden af Rikets utländska Gäld - 643.
240. försäljning af Kolonien S:t Barthelemy 644.
241. Bidrag från Magazins-Inrättningen att förekomma
stegring i' priset å Groft Bröd 645.
242. tryckning af Stskillige Tabeller öfverStats-Ver
kets
Räntor - 648*
243. medel till Högstsalig Hennes Majit Enke-Drottningens
Begrafning - - G50.
244. Pensionsregleringen för Hennes Maj:ts Hofstat
- - 65i.
245. Rosersbergs Kongsgårds öfverlemnande till Kongl.
Maj:ts disposition - - 65 3•
246. Ökadt anslag till Riksdagskostnaderne 654.
247. förnyad Förordning om Stämplade-Pappers-Afgiften
- - 654.
248. Post-Inrättningen och de deraf inflytande Inkomster
- - 657.
249. Nådiga Propositionen om anstalter att anhålla
och tilltala personer, som begå förbrytelser i Sverige
eller Norrige och afvika till det andra Riket 662.'
2.5o. Recognitions-skogarnes användande - 663.
25j, Fonderne under Kommerse-Collegii förvaltning 66g.
252, grunderne för Tullafgifterne - 684.
273. Bcvillningarne i allmänhet - 690.
254. Lånbiträdc till Göteborgs Stad - 696,
255. föreslagen indragning af Bankosedlar utöfver tio
års ålder - - 697.
256. föreslagen nedsättning af Öfver-Räntans i Banko-Diskont-
Verket - 69g.
257. Leipzigska Lånet - 701,
258. ytterligare Aflöning för Riks-Stånden och deras
Utskotts Kanslier - 702.
25g. Gratifikation till Stats-Kommissarien Frödelius
och Stats-Kommissarien Lunnii Enka 704.
260. afsatte Summor enligt 63 §. Regeringsformen 705,
261. serskilde penningetillgångar till upphandling af
Spanmål - _ '
262 Aflöning åt Kommittéen för ny reglering af Rikets
Embeten och Tjenster - 713,
828
Innehåll.
263. kostnaden för tryckning af Handlingar i ett
Lös Konstitutions Utskottet förehafdt Anmärkningsmål
- - - 714.
264. riikonen för anslagen till Magazins-Inrättningen
och Manufaktur-Diskont-Fonden - 714,
Sist
265. Riksdags-Beslutet m ~ yiQ;
