# ID: svediakorp-gov1794
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 71,581
# sentences: 1,924
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Underdåniga Skri/v elstri
N:r 140.
Uppl» och godk, hos Sanjtl. Rika-Stånden d. j3 Maj iSi8‘
Riksens Ständers ynderd. Skrifvelse , i anledning
af Kongl, Maj;ts JSådiga Proposition
angående serskilde anstalters
vidtagande till förekommande af stegring
i priset å det gro fva brödet.
Uti Nådig Proposition af den 17 .December
sistlidet åt-, har Eder Kongl. Maj:t, jemte Nådigt
jtillkännag ifvan de om yidtagne anstalter till Landets
förseende med Spannemål och deribland huruledes
Eder Kongl. med enskild uppoffring
plit sedan Augusti månad 1816 låtit ensamt för
Hufvud-Statens behof använda 45,000 R-.d BanJto,
för att genom Bagare»Embetets förseende
med råg tili nedsatt pris kunna, till förmån
för den behöfvande och obemedlade mängden
af Stadens invånare , bibehålla Taxan på
det grofva brödet utan förhöjning , tillika velat
i Nåder fästa Riksens Ständer uppmärksamhet på
angelägenheten deraf att, emedan Eder Kongl.
Maj:t ej anser sig kunna för framtiden fortfara ,
att med Dess enskilda tillgång bestrida en så beskaffad
utgift, sådana utvägar varda vidtagne, hvarigenom
en hastig stegring i brödpriset ej allenast
i Stockholm utan ock i Rikets större Städer må
kunna genom Allmänna Magazins Inrättningens
försorg afböjas , enär till detta Verks vigtiga bestämmelse
det utan tvifvel hörer, att i både bättre
och sämre år bibehålla Spanmålen vid ett någorlunda
jemnt pris och att följaktligen så beskaffade
bidrag, som ifrågavarande, icke böra för Magazins-Inrättningen
kunna anses främmande.
300 Underdåniga Skrifvelser.
Med djup vördnad hafva Riksens Ständer
af högstberöda Nådiga Proposition erfarit ett förnyadt
vedermäle af Eder Kongl. Maj:ts ömma.och
Landsfaderliga omvårdnad för Dess trogna undersåtare.
Eika lifligt Riksens Ständer erkänna denna
utmärkta Nåd, lika noggrant hafva de ock
ingått i pröfning och öfvervägande, huruvida
Statens tillgångar kunna medgifva så beskaffade
bidrag, som Eder Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit,'
och om dessa bidrag möjligen stå att förena med
de allmänna grunder, som ovilkorligen synas böra
följas, då de Stadens fonder , som till Allmänna
Magazins-Direktionens förvaltning blifvit öfver-1
lemnade , mäste användas för att afvärja en ho-;
ande nöd , föranledd , endera af inträffad missväxt
Eller andre händelser, derigenom stora och
ovanliga behof kunna komma att uppstå.
Efter den kännedom , som Riksens Ständer
om Allmänna Magazins - Inrättningens tillstånd
haft tillfälle inhemta , och i öfverensstämmelse
med de principer, som synas böra ligga till grund
för detta Verks styrelse och förvaltning, anse
väl Riksens Ständer å ena sidan , att MagazinsInrättningens
åliggande vara bör, att tillhandahålla
Undsättnings Spanmål för de orter, som
deraf äro i behof, men finna doek å den andra,
att, så vida grunderna för Inrättningens-åtgärder
i detta afseende ej så tili efterföljd bestämmas ,
att Inrättningen varder skadetös för dess utlag-’
de förskotter , skola fonderna småningom medtagas
och Inrättningens obestånd deraf omsider blifva
en oundviklig följd. Dessutom hysa Riksens
Ständer för sin del den öfvertygelse, alt lika
principer vid. undsättnigärs meddelande böra
iakttagas, och att följaktligen invånarne i en
Underdåniga Skrifvelser' gol
Provins eller Stad icke må vederforas större förmån
, än hvaraf en annan ock kan komma i åtnjutande
, helst all rubbning i denna princip
synes stridande bade mot rättvisa och billighet.
Annorlunda än i enlighet med dessa skäl och
grunder synes , efter Riksens Ständers tanka »
Stockholms och Rikets öfrige Städers framtida
rättighet till Undsättnings-Spanmåls erhållande,
då en verklig nöd sådant fordrar , ej böra medgifvas,
och efter andra förhållanden lärer ej
heller Magayiins-Inrätfningén anses böra kunna
med denna medverkande åtgärd sig befatta. Sedan
nu Riksens Ständer meddelt sitt Underdåniniga
yttrande i hvad sorn med sjelfve hufvudsaken
och ett framtida förordnande derom eger gemenskap,
hafva Riksens Ständer ansett sig ej böra
underlåta , att serskildt taga i betragtande ris
skäl och omständigheter , som för närvarande synas
påkalla, att råg till nedsatt pris än vidare
någon tid må Hufvudstadens Bagare - Embete i
förut berörde ändamål från Magazins-Xnrättnin-?
gens härvarande förråd tillhanda hållas.
För att i Stockholm kunna bibehålla det
grofva brödet vid ett jemnt pris utan förhöjning,
har ej allenast Eder Kongl. Maj.'t fått vidkännas
en ganska betydlig uppoffring , utan ock Allmänna
Magazins-Inrättningen én ungefärligen lika
stor förlust å det anslag af 1000 tunnor oriad
låg i månaden, som till 8 R:d Banko tunnan
från Inrättningens förråd utgått och blifvit jemte
de 1000 tunnor , sorn genom Eder Kongl. Majus.
Egen Höga försorg månatligne anskaffats , tili
Banare-Embetet inlemnade. Vet knincarne af des
O
O
sa anstalter hafva ock för Hufvudstadens min#lre
bemedlade Folkklasser varit ganska välgörande:
30a
Underdåniga. Skrifvelser.
Ätt fm, di tillgången på råg i allmänhet är knapp
och priserne högt uppjagade, låta denna umlsättnings-itgärd
upphöra , skulle förorsaka ett känbar!
lidande för deri fattige, sorn 6n längre lid
varit Van ätt få det gtofva brödet till nedsatt
värde och sannolikt ej mäktade betala denna första
nödvändighetsvara efter det pris, hvartill den*
samma utan allmänna bidrag på en gång skulle
uppstiga. På sådana grunder, och då härtill kommer
f att Magazitis - Inrättningen , på flere or*
ter inom Riket uppköpt råg af sistlidet års skörd
till skäligen modererade priser och således derigenom
ej kan komma att vidkännas en sä väsendtelig
förlust hädanefter sorn hittills å undsättningen
till Stockholms Städ, hafva Riksens Ständer
beslutit, att denna undsättning må fortfara och
med Maj månads ingång ökas till 2000 Tunnor
råg i månaden eller det parti, hvarmed Bagarne
blifvit försträckte , efter hittills bestämdt pris å 8
R:d Banko Tunnan oriad, eller g R.d Banko
Tunnan riad, råg; dock att dessa utlefvereringar
från Magazins - Inrättningens härvarande förtåd
alldeles upphöra med nästinstundande Augusti
månads utgång, då säd af innevarande års blifvande
skörd är att förvänta ; Hvilket allt Riksens
Ständer till svar å den Nådiga Propositionen
i underdånighet få meddela.
Riksens Ständer framhärda SCc,
N:r 141,
Uppl. oell godk, hos Samt], Riks-Stånden d. 23 Maj 1818,
Riksens Ständers underd. Skrifvelse om Ta-
temäns - Tafflarnes indragande.
Riksens Ständer hafva , i anledning af der
-
Underdåniga Skrifveher.
3° 3
öln vackt fråga, beslutit, att Taleman» - Tafflarfie
vid denna Riksdag nu skola indragas och en.
dast godfgöras kostnaden till Stånds - klubbarne
Samt öfrige oumgängelige utgifter för den Representation
, som af Herr Ear.dtmarskalken och Talemannen
måsle iakttagas ; Om verkställighet af
hvilken sistnämnde utbetalning utaf Riksdagskostnads-Summan
Riksens Ständer i underdånighet
anhålla , att Eder Kongl. Maj:t i öfverensstämmelse
härmed täckes utfärda Dess Nådiga Be»
fällning.
Riksens Ständer framhärda Scc.
N:r i4a.
Uppl. och godk. hos Samtl. Hiks-St§nderi d. 2.3 Maj 1818
Riksens Ständers anderd. Skrifvelse angående
utbetalning af framlidne RegeringsRudet
von Seli ewens Pension.
I anledning af Eder Kongl. Majus Nådiga
Remiss af den tg November nästlidet år, på
framlidne Regerings-Radet von Schewen* Sterbhusdelägares
ansökning , om utbekommande af bemälte
Regerings-Råds hos Stats-Verket innestående
Pensjon af 66 R:d 32 sk» årligen , från och
med sednare hälften af år 1809 , hafva Riksens
Ständer ansett skäliga anledningar förekomma,
att, enligt den af Riksens Ständer vid sista Rikdag
i dylike fall följde princip, bifalla, att vid
nu för hand varande Stats-reglering uppföras att
utgå 500 R:d på en gång, såsom hos Stats-Verket
innestående Penäion för Regerings-Rådet von
304
Underdåniga Skrifvelseri
Scheven; om utbetalning hvaraf Eder Kongl. Majit
lärer täckas meddela Stats-Kontoret Nådig befall*
ning.
Rik sens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 143;
Uppl. oell godk, hos Sanitl. Riks-St, d. 23 Maj 1818.'
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
medel af Staten till Kassern
åt Kongl. Andra Gardes- Regimentet.
Uti Nådig Remiss af den i3:de nästlidne
Januari har Eder Kongl. Majit i Nåder till Riksens
Ständers åtgärd öfverlemnat Sekund.Chefen för
Kongl. Andra Gardes-Regimentet, Öfversten rri. m.
C J Lorichs underdåniga Memorial, som jemväl
genom serskild gjord Motion vid denne Riksdag
blifvit understödt, af innehåll , att, sedan
de s:ne andra här i Hufvudstaden varande
Gardes - Regimenterne af Staten eller på
dess bekostnad blifvit försedde med Kasserner,
rnen Andra Gardes - Regimentet ännu vidkännes
olägenheterne deraf , att sakna en Regiments-Kassern,
det måtte nödige Statsmedel varda
anslagne till inköp eller uppbyggande af en
sådan åt detta Regimente, i hvilket afseende
blifvit föreslagit, att, då de hittills för Kassernbyggnaden
åt Eif-Gardet till Häst, på Riks Sta-1
tens Åttonde IIufvud-Titel bestådde 15,000 R:d
årligen , nu mera sedan denna byggnad blifvit
fullbordad, icke dertill behöfva», denna Summa
kunde anslås, att fortfarande utgå i och för
TJnderdaniga Skrifvelser'.
ifrågavarande behof, sä hinge och Intill dess Ani
dra Gardes Regimentet med Kassern varder
försedt.
I anledning häraf hafva^Riksens Ständer
inhämtat, huruledes de andra arn® Gardes-Regimenterne
i Hnfvudstaden hafva sig upplåtne
och bestådde Regimems-Kasserner uti de vid
Fredrikshof dels al alder varande, dels i sednare
tid uppförde Byggnader ; Men att deremot
Andra Gardes-Regimentet icke af någon annan
förmån i detta hänseende kommit i åtnjutande,
än den,' som de atne förstnämnde äfven Innehafva,
att uppbära 1 n q v arteri ngs-pe n ni n gar i
Staden.
Då Andra Gardes Regimentet för öfrigt e_ger
samma rättigheter och skyldigheter, som Lif*
Gardet; synes ock billigheten fordra, att det
förstnämnde af ifrågavarande förmån äfven får
sig begagna, helst både svårighet skall mota,'
att kunna erhålla lämplige rum till KompaniKasserner
och äfven olägenheter uppstå i Och
för Tje nstgöringen, samt i Militäriskt hänseende
genom aflägsenhet emellan Kompanierna.
Det förslag som blifvit uppgifvit, hvarigenom,
utan nytt anslag af medel, det sökta ändamålet
må kunna befordras, har derföre fästat
Riksens Ständers uppmärksamhet; men härvid
har likväl förekommit, att ehuru Kassern-byggliaden
vid Fredrikshof med detta ar blifver fullbordad,
så skall dock Stats-anslaget påräknas till
godtgörande af en Summa stor 60,000 R;dr, som
till denna byggnads fortskyndande, dels blifvit
af Eder Kongl. Majit af egne medel förskjuten,
Sikting tiU Rtkt-Sl, Prat, i$>7— 181S. W,</t Sami, AV 5g, 4«.
3°6
Underdåniga Skrifvelser.
dels som Lån af Nummer-Lotteriets Fond upp?
tagen, efter Eder Kongl. Maj:ts Nådiga förorduande,
och dels ännu är obetald af de efter
räkning uppgångfte utgifterna; i anseende hvartill
berörde Stats-anslag af 15,000 Rdr icke
ldifver- disponibelt för ifrågavarande behof, med
mindre sådan utväg tages, hvarige/iöm omforinäldte
60,000 R:dr varda godtgjorde.
•Det utaf Lotteri - fonden upptagna Lån
20,000 R:dr synes dock, såsom ”varande Statens
medel, kunna afskrifvas; och af innevarande års
anslag blifver, efter hvad Riksens Ständer inhämtat,
en behållning af 8000 R:dr, så att endast
en Summa af 32,000 erfordras, sorn nu
skulle anvisas; Och som tillgång dertill finnes
af öfverskotterne på detta års Stats-intrader, så
få Riksens Ständer i underdånighet tillstyrka ,
att, genom afskrifning utaf berörde Lån 20,000
R:dr och de bristande medlens 32,000 R:dr ut«
betalning af nyssnämnde tillgång, samt användandet
af återstoden på detta års Stats-anslag liqvideras
förenämnde 60,000 R:dr, så att ofvan,
uppgifne Stats-anslag 15,000 må kunna med
nästa års början och intill nästa Riksdag disponeras
till anskaffande af Kassern åt Andra Gardes
- Regimentet, på sätt Eder Kongl. Maj:t i
Nåder lämpligast finner, hvarvid dock Riksens
Ständer i underdånighet föreslå att något der
till tjeniigt hus matte varda inköpt, på det den
större kostnad, som nybyggnad medförer, må
•undvikas, äfvensom det vilkor härvid underdånigast
föreslås, att då Gardes-Regimenterne af
Stockholms Stad åtnjuta inqvarteriags-penningar,
desse Regimente! mätte sjelfve tor framtidea
Underdåniga Sirifvelser.
307
bestå underhålls-kostnaden för de på. Statens bekostnad
åt dem upplätne eller anskaffade Regiments-Kasserner,
s-å att någon utgift Härtill aldrig
ina komma, att Staten belasta; hvilket allt
i underdånighet understäiles Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga bepröfvande.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r J44.
Uppl, och godh. hos Ridd, och Ad. d. 23 Maj i8i§.
-- Preste-StSndet d, 25 — —
— Borgar-Ståndet d. 25 — —
— Bonde-Ståndet d, 29 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Bätsmans-Indelningen i Blekinge.
Uti Nådig Proposition af den 14 ststledne
April angående Båtsmans-Indeiningen i Blekinge,
har Eder Kongl. Majit, som funnit att denna
Landsorts Indelning, sådan den nu utgöres,
skall vara ojemn och tryckande, enär erfarenheten
visat, att af 1500 Båtsmän, Blekinge bort
utgöra, ofta ett stort antal måst vara vacant genom
en del Rusthållares oförmåga, att dem upprätta
och utrusta, och att den rättighet Författniflgarné
vid uteblifven Båtsmans uppsättning
lemna, att utskrifva de rustande sjelfve, rycket
skattdragande Jordbrukaren till etc yrke, sora.
deraf föga vinner, hämtat anledning; att ej aflägsna
den tidpunkt, då rättelse härutinnan kant
åstadkommas, på det att det antal Bauert, Bio
-
3°8
TJmlerdaniga SArlfvelseri
lunge derefter ålägges, verkligen må Jeunna ut*
fordras, utgå och påräknas, samt författningarna
emot försummelse derutinnan behörigen handhafvas.
I öfverensstämmelse således med 80 §i
Regeringsformen tiar Eder Kongl. Majit i Nåder
framställt till Riksens Ständers bifall, attén
ny Indelnings-jemkning uti Blekinge må under
vissa i den Nådiga Propositionen föreslagna
förbehåll och vilkor verkställas.
Utaf hvad ej mindre de Riksens Ständer
nu meddehlte handlingar innehålla och upplysa,
än vid 1815 års Riksdag i detta ämne blifvit
anfördt och beslutadt, hafva Riksens Ständer
funnit det varg utom allt tvifvelsmål, att Båtsmans-lrrdelningen
i Blekinge, sådan den nu utgöres
med 1500 man Indelnings-Båtsmän af
911 Mantal, icke allenast är högst ojemnt fördeld,
Utan ock skall för ganska många Hemmans-egare
vara till dea grad betungande, att,!
efter hvad erfarenheten vitsordat, ofta ett stort
antal Båtsmans-numrner, antingen måst vara vacant
genom de Rastandes oförmögenhet att dem
uppsätta och utrusta, eller ock att den Rustan,
de, när vacans ej kunnat tillåtas, sjelf måst ut-,
skrifvas, til! skada och förfång för dess eget
■Hemmansbruk.
Vid Indelningens upprättande 1685 föreslogs
högst 20 -Daler Silfverrnynts ränta för
hvarje Indelnings Båtsmans presterande,* tSen
de Hemman, hvilkas ränta ej uppgick till det
belopp, att den kunde anses svara emot en
Båtsmans utgörande, skulle undfå fyllnaden antingen
af andra högre rantade Hemman under
namn af öfverskotta ränta, eller- ock af andra
TJnderdåniga Skrifvelserl
3° 9
till understöd för Rustningen indeldta Hemman,
under namn af Reserve-ränta» Dessa räntor
ratgingo dock icke med förvandling, utan endast
till sitt bestämda Daler tal i kontante penningar,
deruti sedermera ingen annan ändring skett,
än att de nu beräknas efter 3 Daler SiIfvermynt
Riksdalern. Deremot skulle Rusthållen utgöra
sine praestanda till Båtsmannen uti persedlar,'
som redan 1697 beräknades till 24 Daler Silfvermynts
värde.
Då Båtsmans-Indelningen ålades var myntoch
varu-värdet uti ett så jemnt förhållande
mot hvartannat, att Rustningen då kunde anses
mindre tryckande, enär en Båtsman den tiden
kunde för den anslagne räntan i det närmaste
underhållas, utan att Stamrotens åliggande eller
Reserve och Fyllnads-hemmanens proportionerliga
bidrag var mer betungande för den ene än
den andre. Varu-värdet har likväl sedan den
tiden undergått en stor förändring i jemnförelse
emot penningens värde; i samma mån sorn
det förra stigit har den sednare fallit. Då nu
detta oaktadt bidraget af Reserve och öfverskotts-räntorne
likväl fortfar att utgå i pen-:
ningar till sitt primitiva belopp , utan förvandling
eller annan förändring och beräkning,
än den här ofvan omförmäldte, meri;
Stam - Roten eller Rusthållet dock måste utgöra
Båtsmanskostnaden i persedlar, som efter
1816 års Markegång skall uppgått till 74 R:dr
39 sk. 4 r. Banko, så visar sig en så betydlig,
olikhet i Rustningsbesväret hemmanen emellan
nu, emot den tid ela Indelningen skedde, att afgigten
dermed, sorn var, att hvart heraman uti.
3io
Underdåniga Skrifvelser.
Provinsen skulle draga lika tunga, kan nu mera
anses redan till en stor del hafva gått förlorad.
Både rättvisa och billighet synas derföre
påkalla en skälig rättelse och jemkning härutinnan,
om Bandet med hemmanens bestånd skall
kunna utgöra det antal Båtsmän, som detsamma
kan åläggas.
Då lika med hvad Eder Kongl. Maj:t uti
Dess Nådiga Proposition täckts yttra, den tidpunkt
ej bör aflägsnas, då rättelse häruti kan
åstadkommas, så hafva Riksens Ständer ansett
sig böra, jemte framställning*?!! af de härvid förekommande
skäl och omständigheter i underdånighet
instämma uti den af Edet Kongl. Maj:t
gjorda Nådiga Proposition om en ny Indelningsjemkning
uti Blekinge Län, likväl under de
förbehåll och vilkor, som uti den Nådiga Propositionen
upptagas; och anhålla derjemte underdånigast,
att sedan en sådan Indelnings-jemkning
för sig gått, resultaterne deraf måtte vid
nästa Riksdag Riksens Stander meddelas, på det
de då måtte kunna taga ärendet under närmare
öfvervägande och likmätigt #o §. uti Regeringsformen
gemensamt med Eder Kongl. Maj:t fastställa
de förändringar och rättelser, sorn kunna
finnas härutinnan skäligen böra ega rum.
Riksens S änder framhärda SCc.
N;r i45.
Uppl. och godk. hos Samtl. Riks-Stånden d, o3 Mai 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om skyldighet för Götha-Kanal-Bolag
Underdåniga Skrifvel seri
31*
att berörja underhållandet af de vägstycken
i Skaraborgs och Östergöthlands
Län, hvilka tillhört sädanc Hemman,
sorn genom Kanal-anläggningen
blifvit: indragne. m. nu.
Ålskillige Riksdags-Fullmäktige inom Bonde-Ståndet
från Skaraborgs- och Östergöthlands,
llän hafva hos Riksens Ständer: anmält, att vid
bestämmandet; af ersättningarne för hvad enskilde
personer, uti jord, förlorat genom Götha-Kanal-anläggning,
en, hufvudsaklig omständighet
skall blifvit< förgäten, nemligen hvilken, som
borde vidkännas skyldigheten att underhålla de
vagstytken, som, ullhört: sådane Hemman, de der
genom Kanal-anläggningen utgått,
förut tillhörige vägar så mycket mindre borde
komma, att underhållas, af ersättnings-tagarne ,
som desse icke fått, ersatt mera, än de förlorat;
1 anseende hvartill, Riksdags-Fullmäktige föreslagit,
att, GötharKanal-.Bolag både. nu och framgent
måtte besörja merberörde väglotters underhållande
öfver. Kanalens, hela, sträckning inom
de begge Provinser. der den , framgår..
H ärvid; hafva Riksens, Ständer inhämtatSi
att Eder Kongl. Maj:t, efterj föregångne, undersökningar
osli värderingar inom Gallbergs och.
Bobergs Härader i. Östergöthland och Wadsbo
Härad i Vestergöthland, uti Nådige Skrifvelser
till Dess och Rikets Kammar-Collegium af den
12 Maj 1812 samt den 18 Februarii och 4
Martil 1813 förordnat, att hvad beträffade den
väganläggning och delning, som genom Kanalanlägguingen
inom sagde Härader biel ve nödig,,
Underdåniga Skrif'velger*
Kanal-Bolaget borde bekosta densamma, hvarefter
desse vägar, sedan de af Kronofogden med
.Stne nämndemän blifvit synte och godkände,
borde öfverlemnas till Häradet att underhållas;
hvarjemte Riksens Ständer funnit, att Eder
Pongl. Majus förstherqrde Nådiga Skrifvelse af
den ia Maj 1812 föranleder dertill, att de Hemman,
som genom Kanal-anläggningen utgå böra
utur Jordeboken försvinna med ränta peil alla
öfrige skyldigheter; dock sorn ej allenast Allmänna
Hagen i 25 Cap. 8 §• Byggninga-Balken
bjnder, att alla Hemman å landet skola rödja
vägar, ifrån hvilken skyldighet ej en gång
Konungens gårdar och Hadugårdar äro fritagne,
utan ock 52 §. uti Kongl. Resolutionen på
Allmogens Besvär den 17 December 1734 ålägger
förmedlade Hemman, att utan afseende
på deras i öfrige ortera vundne förmedling, vaxa
ansvarige för deras förra vägstycken, anse
K iksens Ständer pa dessa skäl enahanda grundsatser
böra få gälla äfven för de Hemman, hvilka
ehuru de i och för Kanal-anläggningen upp-'
liört att ega något visst Hemmantal, och jemväl
af samma orsaker kunnat i vägo-området blifva
förminskade, likväl derföre icke helt och hållit
försvunnit eller upphört att vara till.
Riksens Siäuder hafva således trott sig boxa
till E. K. M. framställa den underdåniga önskan
, att hvad de gamla vägarne beträffar, de
samma må af hemmanen underhållas till så lång
sträcka eller famntal, som före Kanal-anläggningen
tillhört hvarje hemman, men att de vägstycken
som derefter öfverblifva och för hvilka
en motsvarande underhälls - skyldighet förut å
-
Underdänigä Sknfvelser. 315
legat de genom Kanal-anläggningen ufur Jordeboken
utgångne hemman, böra af Kanal-Bolaget
underhållas utan att afseende torde få göras derpå,
örn de 'aro samme eller andre vägstycken är
dem Kanal-Bolagshemmanen tillförne egt, endast
att de i ersättning gifne hemmanen icke betungas
med större väglotter, än som tillhört de till
Kanal-Bolaget afstådde hemman.
Vidkommande åter sådana vägar som i och
för Kanal-anläggningen måst öppnas och förut
icke varit till, så äro Riksens Ständer af den
tanka, att samma vägar böra ensamt af KanalBolaget
underhållas, i händelse de endast för
Kanalens räkning och för dess behol nyttjas,
men att, der sådana vägar kunna vara gagnelige
älven för Landsorten och bidragande till en
lättare communication och transport, underhållandet
af dem då bör fördelas emellan Kanal-Bolaget
och vederbörande hemmans innehafvare,
efter Konungens Befallningshafvandes pröfning.
Och som den nu i underdånighet föreslagne
vägreglering är en följd af Kanal-anläggningen
så hafva ock Riksens Ständer ansett det vara
billigt att Kanal-Bolaget vidkännes alla til en
sådan reglering åtgående kostnader; Hvilket allt
till E. K. M ts. Nådiga bepröfning i underdånigliet
öfverlernnas
Riksens Stander framhärda 8Cc.
N:r 146
Uppl. och gotik, hos samtl. Riks-Stånden d, 23 Maj 1818.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse om
Lumpsamlares kringresande i Landet.
X anledning af vakt fråga rörande inskränk
-
314 Underdåniga Skrifvelse^
ning i Lumpsamlares antagande och deras rättighet
att resa omkring i Landet få Riksens
Ständer, till förekommande af der- med för.
knippade olägenheter, i underdånighet, anhålla,
det täckes Eder Kongl. Ma ht i Nåder, anbefalla
samteliga Dess Befallningshafvande , att noga
tillse , det Allmogen ej besväras med ett öfverflödigt
antal af sådane personer, samt att- ej lemna
pass till några andra , sorn anmäla sig i egenskap
af Lumpsamlare * än dem , hvilka äro
försedde med bevis från Presterskapet i orten om.
god frejd.
Riksens Ständer framhärda 8Cc,
(Hörer till N:r 19 bär framrnanföre.)
Protokolls-Utdrag cl. 2 Mars 1818.
Från fFallo fl, Borgare-Ståndet.
S. D. Efter det Borgare-Ståndet den 9 och.
och 13 sisth Februari lemnat bifall till Expeditions-Utskottets
den 2 och 10 uti, samma Månad
afgifne 2tne serskilta Memorialer angående
medel att befordra större afsättning och gagn utaf
Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll, fann
Borgare-Ståndet nu godt instämma uti det af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln den 17 Februari
fattade Feslut, att anmoda Riksens Höglofl.
Ständers samteliga Utskott att i stället för de fem
Exemplaren, hvilka utaf alla till Riks-Stånden
ingångna Handlingar hittills blifvit utskrlfna,
hädanefter, i afseende på de från. Utskotten utgående
Handlingar och Expeditioner iakttaga:
1. Att så snart i något Utskott eit Betänkande,
Protokolls-Utdrag eller Förklaring är upp»-
Underdåniga Skrifve!ser. 315
satt och justeradt, bör detsamma med tillhörande
Bilagor, genast utskrifvas ark för ark och i
män af skrifningen?» fortgång, några ark efter
haiid afsändas utan omväg till det Boktryckeri
hvarest tryckningen af Utskottets Handlingar besörjes,
2. Att under samma tid ofördröjeligen utskrifves
ett annat Exemplar, hvilket, forsett med
underskrifter och Utskottets Secreterares intygande
när Boktryckaren af det förra Exemplaret
fatt del, afgår såsom Original till ExpeditionsUtskoitet
för att begagnas vid det tryckta rättelsearkets
genomläsning och förvaras ibland Utskottets
Handlingar under Riksdagen samt bifogas
dem vid deras aflemnande till Riddarhus Archivet
för säkerhet i framtiden; hvarefter, af h arje
färdigt tryckt ark, som innehåller något Utskotts
Betänkande, Protokolls-Utdrag eller förklaring,
genast genom Expeditinns-Utskottets försorg
bör till hvardera af de Resp. Riks-Stånden
sändas Ett Exemplar, åtföljdtalen utaf sistnämn.
de Utskotts Secreterare bestyrkt förteckning på
de i samma ark färdigtryckta fullständiga Handlingar,
som sålunda till Riks-Stånden aflernnaS
enl ige med de hos Expeditions-Utskottet förvarade
Originaler.
N:r 147.
Uppl. och gotik, hos saint!, Riks-St. d. 25 Maj 181 S>
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om inskränkning i éxclusiva Privtlegiers
meddelande.
Sedan Riksens ötander vid 18<29 och 181$
316
Zfnderddniga Skrif wetseri
arens Riksdagar hos Eder Kong}. Majrt i underdånighet
anhållit, att de Privilegia exel u siva*
som uppfinnare af någon inrättning eller förfärdigare
af något arbete för iner an ao år tillbaka
undfått och sedan till godo njutit, böra förlora
deras exclusiva egenskap och andre personer
tillåtas, att med produetion af samma slags
arbeten sig sysselsätta; att icke något Privilegium
exclusivum hädanefter mätte beviljas för längre
än tio år, eller, om uppfinningen fordrat serdeles
möda och kostnad, högst femton år utan prolongation,
hvilken i sådant fall aldrig bör meddelas,
samt att, om en person gjort någon ny
uppfinning, men en annan bevisligen upptäckt
någon gagnande förbättring i samma ämne, den
förres Privilegium exclusivum icke bor ligga
den sednare i vägen att erhålla en dylik förmån,
om han behörigen kan styrka, att förbättringen
varit en följd af hans egen och icke någon
annans skicklighet; så få Riksens Ständer,'
i anledning af derom ånyo väckt fråga, framställa
den underdåniga önskan, att Eder Kongl.'
Majit i Mader täcktes, genom utfärdande af en
allmän Författning i detta ämne, till Allmänhetens
upplysning och föreskrift, bestämma grunderna
och vilkoren för åtnjutandet af en sådan
uteslutande rätt, som kan förena det allmännas
interesse med de enskilde personers billiga anspråk,
hvilka dels först uppfunnit eller förbättrat,
dels först i Riket infördt någon inrättning
äf mer elier mindre värde.
Riksens Ständer framhärda Sjc..
Underdåniga Skrifvclser[
317
Nu- 148.
Uppl. oell godk. hos Samtl. Riks-Stånden d. a3 Maj 1818.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse om Judar
ne.
Sedan Eder Kongl. Maj:t i anledning a£
Riksens Ständers underdåniga hemställan vid
sistlidne Riksdag behagat utfärda en Kungörel*
se, att inga Judar hädanefter ina få inflytta u-,
tan serskildt af Eder Kongl. Maj-.t i Nåder erhållit
tillstånd; så få Riksens Ständer, efter derom
väckt fråga, nu i underdånighet anhålla, det
förrberörde Nådlgä tillstånd måtte så sparsamt
som möjligt är blifva beviljadt.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r i4g.
Uppl. och godk, hos Ridd. och Adeln d. 25 Maj 1818»
— Prest-Ståndet d. 25 — —
_ Borgare-Ståndet d, 25 — —
— Bonde-Ståndet d. 27 —
Riksens> Ständers underd. Skrifvelse, 'om
förändring uti Skjuttsväsendets och de
i detta ämne utkomne nu gällande Författningar.
Vid denna Riksdag hafva flera motioner
blifvit väckte angående den för Sveriges Jordbruk
och Näringar vigtiga fråga: om nu varan-1
de Skjuttsinrättnings bestånd eller möjligå förändring.
Riksens Ständer hafva funnit, att det sätt
hvarpå Skjuttnitigs - skyldigheten, serdeles håll
-
318 Underdåniga Skrifvelser.
skjuttsen nu är inrättad, är den tyngsta börda
för Svenska Jordbruket, och anse öfverflödigt
att upptaga tiden med anförande af bevis för denne
satts, om hvars fullkomliga enlighet med förhållandet
och dagliga erfarenheten den Allmänna
öfvertygelsen redan stadgat sig; men Riksens
Ständer hämta häraf grundad anledning för den
underdåniga önskan, att några Författningar och
deraf följande utvägar må vidtagas, hvilka, om
de ej genast och för närvarande kunna afhjelpa
olägenheterna, åtminstone uti en framtid öppnade
för Jordbrukaren några mildrande utsigter.
Upphäfvandet af en Inrättning, som ifrån
urminnes tider tillhört Nationen och liksom införlifva!
sig ej mindre med sättet att sköta handel
och Näringar, än med sjelfva Folkets vana
och lynne, synes böra med stor varsamhet fö*»
retagas om ej brytningen skall blifva för stark,
resultaterna falska och det goda ändamålet just
derigenom förfelas.
Af de arne utvägar som i detta fall framställa
sig, nemligen enskilda entreprenader af
Skjutsinrättningen, som den nu är, och Allmänna
Forvagnar, tro Riksens Ständer hufvudsakligen
böra fästa sig vid det sednare, då den förTa,
tillstyrkt af lSog års Ständer och på flera
ställen utbjuden samt äfven försökt, icke synes
hafva uppfyllt hvad man väntat, ehuru den i
en framtid och sedan saken kommit i vederbörlig
fart, troligen här sorn i andra Ränder blifver
det säkraste botemedel.
Riksens Ständer få således i underdånighet
framställa den önskan, att försök måtte anställas
på en eller flere af de största Stråkvägarne med
Underdåniga Sirifvelser.
319
en forvagns inrättning; sorn någorlunda svarar
mot behofvet, och förena härmed underdånig
hemställan orri föregående undersökning efter Nådigt
godtfinnande, antingen genom Eder Kongl,’
Maj:ts Befallningshafvande uti dithörande Län
eller genom någon annan publik auctoritet, till
hvilken ärendets befordran i det hela uppdrages.
Sakens framgång, så vigtig den äfven i
och för sig sjelf må vara, beror likväl hufvudsakligen
på en sadan förberedelse, hvarförutan
denna annars härstädes alldeles okända anstallt
skall misslyckas genom föreningen af de nu gällande
fördomar och de svårigheter som ofelbart
skola yppas vid en oförberedd verkställighet. Det
reglementariska af en sådan inrättning, de noggranna
caleuler som böra anställas och de öfverenskommelser
sorn böra uppgöras till häfvande
af alla förekommande hinder, allt detta beror så
hufvudsakligen på Local-förhållanden, att Riksens
Ständer icke kunna med något hopp om
framgång ingå uti pröfning än mindre afgörande
af hithörande detaljer.
Ehuru fördelen af den nu i underdånighet
föreslagna inrättningen icke kan sättas i
tvifvelsmål och således Statens dertill skeende
allmänna bidrag, hvarförutan den knappast låter
sig tänkas, synes vara på sitt rätta ställe,
till undanrödjande af de tyngder, hvarmed Jordbruket
besväras, så anse likväl Jtiksens Ständer,
att detta bidrag icke kan bestämmas eller någon
tillgång för en inrättning af denna art anslås ,
förr än planen hunnit utarbetas och ett bestämdt
förslag för Riksens Ständer framläggas. Mea
dl företaget alltid blifver för vågsamt för ea
-
32o Underdåniga Skrifvelser'-
skilde och för kostsamt och betungande för Sta*
ten, att nied blotta penninge-understöd besörja,
så finna Riksens Ständer intet hinder möta,
att till lättnad för båda och såsom hjelpmedel
till sakens nödiga fart, den nuvarande Hallskjutsen
dier den finnes, och i vidrigt fall Reserve-skjutsen,
må få användas till forvagnarnes
förskaffande, efter skedd undersökning om de*
ras användbarhet på hvarje serskild local. Likväl
då Riksens Ständer tillstyrka denna utväg,
anse de sig böra beledsaga den med tvenne underdåniga
förbehåll, det ena, att, till undvikande
af coliision och intilldess det blifver utrönt
huruvida Forvagns-inrättningen kan uppfylla
nuvarande Skjuts-ordningens ställe, Håll- och
Beserve-skjutsen icke annorlunda dertill upptages,
än att deraf öfverblifver tillräckliga medel
til! Resandes fortskaffande efter förra Författningen;
det andra att allmänna Post-inrättningen
dermed för det närvarande icke må sammanblandas,
ej heller de densammas fortskaffandé
rörande Stadganden i någon man rubbas, ehuru
det må ankomma på undersökning, huruvida
båda Inrattningarne kunna förenas och deripenorn
blifva ett stöd för hvarandra inbördes.
O
Misstag i nu anförda omständigheter skulle ej
allenast kunna förorsaka den vådligaste stagnation
uti hela Landets rörelse, utan äfven alstra
en fortfarande fördöm emot Inrättningen, som
tillintetgjorde alla de goda följder, hvilka dermed
blifvit åsyftade.
Sedan Riksens Ständer nu i allmänhet och
efter ali den omfattning, ämnet för det närvarande
-
Underdåniga Skrifve!ser. 321
rande tillåter, yttrat sina tankar öfver möjligheten
att förvandla nuvarande Skjiitsförfattnmg
till den med Jordbrukets fördel enlignre forvagns-inrät
t ningen, så återstår att i underdånighet
framställa förslag till några ändringar och
förbättringar i denna författning , med bibehållande
al det skick den nu eger.
I likhet med hvad äfven vid föregående
Riksdagar skett, få Riksens Ständer nu i underdånighet
förnya den önskan, att Gästgifvare-gårdar
och Skjutsuings-anstalter matte afskalfas på
de små vägar, der sådane nu onödigt finnes
till icke ringa försvårande för Jordbruket; äfvensom
att afståndet Ökas till omkring 2:ne mil
emellan hvarje qvarblifvande Gästgifveri; Och
lärer det ankomma på Eder Kongl. Majus Befallningshafvande
, att elter lokal förhållanden
och skedde undersökningar i den ordning Förfauningarne
utstaka, med Länets innevånare
samråda och besl-ut fatta, efter den förvandling
Länets rörelse fordrar,
Ehuru Riksens Ständer icke funnit skäl att
tillstyrka bifall å det yrkande, att en skjutsskyldig
aldrig må kunna åläggas annorstädes än vid
Gästgifvaregården emottaga den Resande , anse
likväl Riksens Ständer , att några af de ifrån
härom gällande författning oskiljaktiga olägenheter
kunna förekommas genom det stadgande ,
hvilket nu i underdånighet hemställes till Eder
Kongl. Maj:ts höga bifall, nemligen, att Gästgifvare
icke är skyldig lemna hästar till något
ifrån sjelfva ombytet afskildt ställe, utan på
skriftlig requisition af Husvärden eller den dess
Blhaug till Rihs-St. Prat. I817—igiS- Sami. N:r 41, 4a,
3*2
Underdåniga Skrifvelsér*
ställe företräder, hvilken ifrän det ögonblick J
da skjutsen pä dess gård anländer , ikläder sig
Gästgifvaren* pligter och ansvar, så väl uti hvad
som angår den resandes pass, fortkornsträttighet
och öfriga uppförande, som de skjutsandes rätttigheter
och skyldigheter, i enlighet med hvad
Lag och Författningar härom bjuda.
Till undvikande af de flere olägenheter j
som uppkomma deraf, att ofta ingen inställer
sig till hästars återtagande utan en Resande nödgas
fara ensam, anse Riksens Ständer den Förklaring
öfver 6 Punkten i Kongl. Brefvet den
28 Juni 180g vara nödig, att den skjutsande bör
åläggas ovillkorligen medfölja när och så ofta
han dertill af den resande påkallas.
Hvilket allt i underdånighet öfverlemna*
till Eder Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N.-r 150!
Expeditions- Utskottets Memorial till Rik-i
sens Högloft. Ständer, angående kallelse
till nästa Riksdag.
Till rättelse vid författande af sista §. i Riksdags-Beslutet,
hvilken, enligt Grundlagens föreskrift,
bör innehålla kallelse till nästa Riksdag,
får Expeditions-Utslcottet vördsaml. anhålla , att
Riksens Högh Ständer må täckas bestämma dagen
, som i denna Riksdagskallelse bör införas,’
samt af det derom blifvande Beslut lemna Ut;
skottet del.
Stockholm den 20 Maj 1818.
Prot. Utdrag d. 6 Juni'.
323
Protokolls-Utcircig d. 29 Maj 1818.
Fran Häglofl. Riclderskapet och /klein.
S. D. Vid förnyad föredragning af JExpe(flitons-Utskottets
den 20 dennes aflåtne samt den
25 i samma månad på bordet lagde Memorial,
rörande bestämmande af dagen för början af
nästkommande Riksdag, fann Ridderskap,et och
Adeln för godt utsätta den 15 Januarii 1823,
å hvilken dag nästa Lagtima Riksdag borde taga
sin början.
Från Högvärdiga Preste - Ståndet.
S. D. I anledning af Expeditions-Utskottets
uti Memorial af den 20 dennes gjorda hemställan
, angående bestämmande af dagen till nästa
Riksdags början , fann Piest-Ståndet för sin
del skäligt dertill utsätta den 1 5 Januarii år 1823.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Viii föredragning af ExpeditionsUtskottets
, sedan den 23 i denna månad på bordet
hvilande Memarial, angående bestämmande
af dagen för Riksens Ständers nästa sammanskomst;
beslöt Bonde-Ståndet för sin del, att utsätta densamma
till den Femtonde (15) Januarii 18^3,
hvarom alltså vederbörande skulle erhålla underrättelse.
Protokolls- UtdrMg d. 6 Juni 1818.
Från Vällofl. B or gare-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeclitions-Utskottets
Memorial N:r 150, angående
bestämmande af dagen för nästa Riksdag , utsattes
den samina till den a5:de Januari 1823,'
hvarom underrättelse skulle meddelas.
324 Expe/Iitions.Ut skottets Memorial,
N:r i5t.
Expeditions-Utskottets Memorial till Riksens
Högloft. Ständer angående tryckningen
af några Tabeller, som höra
till Bihanget till Riks-Ständens Protokoll.
Ibland Bilagor till sädana handlingar, sorn
sirö tryckta i Bihanget till Riks-Ständens Protokoll
, finnas äfven följande Tabeller :
1. 2. Utdrag af Riksgälds-Contorets Raken*
skaper för arén 1815 och 18 »6, åberopade under
Litt. A & B i Riksens Ständers Revisorers
Berättelse om Riksgälds - Verket N:r 4; a:dra
Samlingen af Bihanget, sid. 63, samt 3, 4, 5,6.
Tabeller öfver Stats-Verkets Inkomster och Utgifter
åren 1812, 1813» 1814, och 1815, åberopade
i Rc visorernes Berättelse om Stats-Verket
N:r 6, samma samling, sid. lil.
Dessa alla Tabeller, hvilka vid Riksdagens
början blifvit serskilldt befordrade till trycket
och uti Riks-Stånden utdeldte, borde väl nu
åter tryckas till Bihanget, men äro af den vidlytighet
, och uppfyllde af en sidan mängd zifferstil,
att , efter hvad Utskott inhemtat kostnaden
för deras förnyade tryckning till en upplaga
af 1000 exemplar skulle säkerligen öfverstiga
1000 R:d Banko.
Vid slikt förhållande och då Tabellerne
hunnit redan spridas genom den förra Upplagan
samt största delen af de hittills åtgångna Exemplar
utaf Bihanget troligen stannat hes Riksens
Högloft. Stä»ders egne Ledamöter, som förut fått
Prot. Utdr. d. 23 Maj 18x8. 3®5
del af Tabellerne , och dessas Tryckning således
synes icke medföra något gagn, har ExpeditionsUtskottet
ansett sig icke böra derom ännu ga i
författning, utan velat härmedelst vördsamligen
hemställa och till Riksens Högloft. Ständers förordnande
öfverlemna, huruvida densamma skall
ske eller orri, till besparing at denna dryga och
i Utskottets tanka öfverflödigt utgift , ifrågavarande
Tabeller må från tryckningen uteslutas.
Stockholm den 20 Maj 1818*
Prot oh olls- Utdrag d. 2 5 Maj 1818.
Från Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Uti Memorial af den 20 dennes, som
upplästes, hemställer Expeditions-Utskottet, uppå
anförda skäl , att till besparing af en dryg
och onödig kostnad , från tryckningen af Bihanget
till Riks-Ståndens Protokoll vid innevarande
Riksdag , må uteslutas de vid Riksdagens
början serskildt till trycket befordrade och bland
Ståndens Ledamöter utdelte Tabeller, angående
dels Riksgälds - Contoirets räkenskaper och dels
Stats-Verkets inkomster och utgifter åren x8i2
1813, 1814 oell 1815; och fann Bonde-Ståndet
skäligt att till denna hemställan lemna bifall.
Protokolls-Utdrag d. 25 Maj 1818.
Från Hågvördige Prest-Ståndet.
S. D. Till Expeditions-Utskottets uti Memorial
N:r 151 , gjorda hemställan att de Sex
Tabeller rörande Riksgälds-Contoiret och StatsVerkets
räkenskaper , hvilka vid Riksdagens början
blifvit tryckte såsom Bilagor till Revisorer»es
Berättelser, och uti Riks-Stånden utdelte,
326 Prot. Utdr. d. 53 Maj 1818«
icke nu behöfva å nyo uti Bihanget Trycka»I
lemnade Prest-Ståndet sitt bifall.
Protokolls-Utdrag d. 29 Maj 1818.
Fran Högloft. Ridd. och Adeln
S. D. Föredrogs a nyo och bifölls Expedi.1
tions-Utskottets den 20 dennes afgifne samt den
25 i samma månad på bordet lagde Memorial,
angående uteslutande af visse Tabeller vid Bi«
hangets tryckning.
Protokolls-Utdrag d. 2 Juni 1818.
Fran Vallofl. Borgare-Ständet.
S, D. Vid förenyad föredragning af Ex^
peditions-Utskottets Memorial N:r 151, med för-]
frågan huruvida Tabbellerne öfver RiksgälldsQontoriets
Råkenakaper och Stats - Verkets in*
komster böra vidare tryckas eller ej; ansåg Borgare-Ståndet
för dess del öfverflödigt, att ifråga-] ,
varande Tabeller tryckas uti Bihanget till RiksStåndens
Protokoll.
N:r 152.
Uppl. och gt'dk. hos Samtl, Riks-StSnden d. 2.7 Maj 1818,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om jemkning af Roteringen i jemtland.
Sedan hos Riksens Ständer fråga blifvit
väckt om förändring af Roteringen i Jemtland,
hafva Riksens Ständer utaf de upplysningar,
de i ämnet kunna vinna inhämtat, att Roteringen
i denna ort är i allmänhet mera betungande
än i öfrige orter inom Riket, i synnerhet
da med JLandskapets folkmängd jemföres det
Underdåniga Skrifvelstr. 357
Manskap,' sorn, efter Knekte-Kontraktet och Indelningen,
bör derifrån utgöras. Riksens Ständer
anse således en jemkning härutinnan både
billig och nödig för en emot andra så af natuxen
vanlottad Landsort; Och enligt Riksens
Ständer serskildt meddeld upplysning, lärer Eder
Kongl. Maj:t re'dan före detta hafva i Nåder
förordnat, att, i anseende till den stränga
R otering Jemtland undergått samt den af alla
tiders erfarenhet bestyrkta svårighet, om icke omöjlighet,
af vederbörlig rekrytering då Rikets
tjenst så fordrat, en ny allmän Rotering på lika
grunder, som för den öfriga' Svenska Roteteringen,
bör i Jemtland företagas; men hvilket
likväl sedermera icke kommit till verkställighet.
Uti en sådan ställning få Riksens Ständer
hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att Eder Kongl. Maj:t, tej mindre till utrönande
huruvida de i Jemtland befintlige oroterade
Hemman och Nybyggen kunna till understöd
och bidrag för de förut drygt roterade an.
vandas, än ock till föreslående af den jemkning
och reglering utaf Jemtlands Roterings-skyldigdighet
i det hela, hvartill Läget och andra omständigheter
kunna föranleda, må i Nåder täckas
låta anställa vederbörlig undersökning samt,
efter densammas fullbordande, vid nästa Riksdag
meddela Riksens Ständer en fullständig plan
för denna Röterings framgena utgörande, på det
ärendet, fullkomligen utredt, då må kunna af
Riksens Ständer till pröfning företagas.
Riksens Ständer framhärda SCc.
TJnderdaniga Skrifvelser
N:r 153.
Uppläst hos Samtliga Riks - Stånden d, 27 Maj 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående en närmare reglering af
Gottlands National-beväring och dess
aflöning.
Vid sednaste Riksdag år 18x5 håfve Rik?
sens Ständer till Eder Kongl. Majit i underdånighet
öfverleinnat den väckta frågan om en
närmare reglering af Gottlands National-Beväring,
att i sammanhang med den nya Organisationen
af Försvars-Verket i allmänhet komma
under öfvervägande och pröfning.
Då en sådan reglering ännu icke blifvit
verkställd, få Riksens Ständer i underdånighet
förnya* sin anhållan, att Eder Kongl. Majit i
Kader må täckas densamma vidtaga på sätt lämpligt
finnes; hvarjemte Riksens Ständer dervid
lika underdånigt utbedja sig Eder Kongl. Majus
Kådiga förordnande, att Bevärings Manskapet
må oförryckt åtnjuta det, enligt konventionen
om dess uppsättning, detta Manskap tillagda
underhåll, samt Befälet genom antingen minskning
i dess antal eller såsom Eder Kongl. Majit
eljest i Nåder pröfvar, i mån af tillgångarne försättas
uti de Lönings-vilkor, som erfordras och
sien för Gnttländsfca National-Beväringen i ett
för allt bestämda årliga Stats-Summa 2 5>oo9
R:dr Banko medgifva.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifdelser.
3*9
N:r 154.
Uppläst hos Samtliga Riks-StSnden den 27 Maj 1818*
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Fält-Kammererare^ B. Molins
innestående Remiss-lage.
Till svar å Eder Kongl. Majtfs Nådiga
Remiss elen 14 sistlidne April, hvarigenom till
Riksens Ständers Stais-Utskott blifvit nfverlemnad
Regiments-Skrifvaren vid Iåf.Regimentet
Eält-Karnreraren B. Molins underdäniga ansökning
om utbekommande af innestående Remisslage
för åren 1815, 1816 och 1817, tillsamman
45 R:dr 17 sk- 7 rst.,. som han försummat reqvirera
inom den tid, Kongl. Kungörelsen den
9 December 1812 föreskrifver, få Riksens Stan.
der i underdånighet anmäla, att de, med afseende
på det missförstånd , hvarifrån försummelsen
sig härledt, funnit skäligt bevilja hvad Molm
sökt och ämna vid Stats-regleringen utse
medel till utbetalning af hans ifrågavarande
fordran.
Riksens Ständer framhärda $Cc.
N:r 155.
Uppläst och godkänd hos Samtl. Riks-St. d. 2gM>j i8t8>
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om reglering af Post-Verkets Jfiönings-Stat.
Genom Remiss den 23 sistlidne April har
Eder Kongl. Majit i Nåder behagat låta tillstå!-
330
Zfaderdaniga Skrifvdstr.
la Riksens Ständers Stats-Utskott åtskilliga handl
lingar angående Öfver-Post-Direktionens förslag
till reglering af Post-Verkets Aflönings - Stat
med vissa Lönbeiopps uppförande på Stat, förr
bättring i åtskillige Löner, nya Löners och förmåners
utdelande, men deremot någon indrag-,
ning af förut bestådda arfvoden, hvilka förändringar
och tillökningar skulle erfordra en summa
af 2764 Riksdaler.
Då Stats-Utskottet, före Remissens ankomst^
fulländat Stats-Regleringen och uppgifvit den
Summa, som i följd deraf funnits behöflig för
Stats-Verkets utgifter att af allmänna Bevill,
ningen utgå, hafva1 Riksens Ständer icke kunnat
å Stat uppföra det belopp, sorn förändrin-,
garne i Post-Statens nuvarande Aflöning skulle
medtaga; Men emedan denna reglering re-]
dan i vissa delar blifvit af Eder Kongl. Maj;t
pröfvad och synes nödig för Post-Verks-Inrätt-,
ningens behöriga underhållande, få Riksens Stän^
der i underhållande, öfverlemna till Eder Kongl.
Maj:ls Nådiga åtgärd att af besparingar under Andra
Hufvud-Titteln eller Allmänna Ind_ragningsStaten
låta bestrida den härtill åtgående ökade
utgift intill nästa Riksdag, då beloppet kan varda
i sin ordning å Stat uppfördt.
Riksens Ständer framhärda Séc.
N:r 156.
Uppläst och godkänd hos samt!, Riks-St. cl. 29 Maj 1818,
Riksens Ständers underduniga Skrifvelse
Underduniga Skrifvelser'.
3 31
angående för an Jr eidt straff för dem ,
som utfärda tryckte eller graverade Invisningar.
Hos Riksens Ständer har kommit i öfvervägande
den märkliga åtskillnaden emellan det
,företag, att slå eller gjuta falskt mynt, och det,
att enskild person på annan enskild utgifver tryckte
eller graverade Assignationer eller Invisningar
till större eller mindre belopp. Det förra
är en i sig sjelf lastbar gerning, hvilken både
vid utöfningen och äfven vid det falska myntets
utspridande hålles hemlig samt åsyftar, för
missgerningsmannens vinning, andras förledande
på bedrägligt sätt att såsom verkligt mynt e—
mottaga sådant, som icke inom sig innesluter det
värde, pregeln utvisar. Vid det sednare företaget
åter framstår Invisningens utgifvare öppet
och, utan att kunna framställa denna Invisning
i egenskap af verkligt mynt, eger icke annat medel
att förmå andra till dess emottagande såsom
redbar betalning, an det förtroende han förut
försksffat sig till sin vederhäftighet peli det ansvar
af inlösen han är underkastad.
Oaktadt denna olikhet uti berörde serskilda
företag, af hvilka, dä rättigheten att slä och
gjuta mynt i alla Samhällen är Högsta Makten
ensam upplåten och förbehållen, det förra har
till föremål att, under skydd af Allmänhetens
visshet om det af Högsta Makten utgifna myntets
halt efter fastställd myntsort, lönligen verkställa
ett bedrägeri, livars upptäckt genom flera
omständigheter försväras, men det sednare blott
störer nödig Sainhälls-Ordning och den säker
-
33*
Underdåniga Skrifvelser.
het uti Allmänna Penninge-rörelsen, sorn sorgfälligt
bör bevaras, är likväl genom Kongl. Kungörelsen
Jen 2 Augusti 1792 och Förklaringen
deröfver Jen 27 Mars 1817 enahanda straff och
ansvar för utgifvandet af tryckta och graverade
Assignationer stadgadt, sorn Allmänna Lagen i
7 Kap. 1 §. MissgerningS-Balken för falsk myntning
utstakar; eller således förlust af äran, lingsta
kroppsplikt och tre års fästningsarbete jemte
skyldighet att ersätta skadan.
Det synes Riksens Ständer klart, att ett sådant
straff, nödvändigt till hinder emot de vådliga
följderna af falsk myntning, icke är lämpligt
till förbrytelser emot de uti nyssnämnda ekonomiska
Författningar gifna föreskrifter. Till
bibehållande af enhet i Lagstiftningen och ett
jemförligt förhållande emellan brott och straff,
hafva Riksens Ständer alltså funnit nödvändigt,
att samma Författningar ändras i den del, som
utgör straffbestämmelsen; och med iakttagande af
omförmäldte grund samt afseende dels på dea
större laglighet utgifvarne af tryckte eller graverade
Assignationer kunna ega att genom de.
ras skenbara utseende af mynt befordra (leras e«
mottagande , dels ock på vådan af sådane Assignationers
lättare efterapning och förändring än
de handskrifne, få Riksens Ständer i underdånighet
föreslå den författning: att den, sorn hädanefter
beträdes med utgifvande af tryckte eller
graverade Assignationer eller Invisningar,
ställde på enskilde personer, skall, jemte skyldighet
att gälda deras innehåll, första gången bö*
ta deras dubbla belopp, och andra gången med
ytterligare fördubbling af böterne, tillika anses
Underdåniga Skåif velser. 333
hafva förverkat medborgerligt förtroende, samt
således hvarken få deltaga uti eller komma under
omröstning vid val till Allmänna förrättningar,
som af ett sådant förtroende bero, och
dessutom denna sednare gång hans brott och
straff i Allmänna Tidningarne kungöras; börande,
till uppmuntran af förbrytelsernas upptäckande
och åtalande, de stadgade böter blifva angifvarens
ensak.
Riksens Ständer, som trott någon ytterliga-*
re gradation i bestraffningen vid förbrytelsens
oftare ut öfvande icke af nöden, då, i deras tanka,
en person hvilken förlorat medborgerligt förtroende,
icke kan komma i tillfälle att utsprida
ifrågavarande slags sedlar, som just derpå sig
grunda och deraf bero, öfverlemna i underdånighet
föregående förslag till Eder Kongl. Majus
Nådiga pröfning och anhålla, att, i händelse äfven
Eder Kongl. Maj:t täckes detsamma antaga,
en sådan författning må varda till allmän efterrättelse
utfärdad.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 167.
tJppl. och godk, hos Sanitl. Riks-St, d. 29 Maj 1818.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse angående
Lego-Stadgans ärliga kungörande
och kringspridande.
På det Kongl. Lego Stadgan för Husbönder
och Tjenstehjon af den 15 Maj 1S05 samt
de deruti åberopade Lagrum och författ ningar
334
Under daul g a Skrifvelse/%
må säkrare spridas och komma till allmänhetens
kännedom; fa Riksens Ständer till Eder .Kongl!
Mäj:t framföra underdånigt förslag: att, med ändring
uti g Artikeln, 3 sorn upphäfver hvad
förut om Lego-Stadgans årliga uppläsande varit
förordnad! densamma må hädanefter hvarje år
i Mars och September månader från Prediksto
larne
offentliaen kungöras: samt att, då den i
£
följd af nämnde §. föraitstaltade Uplaga af Stadgan
kan förmodas nu mera vara utgången, en
ny Upplaga, tryckt uti mindre format, med bifogade
korrta Utdrag ur de Lagrum och Författningar,
till hvilka Lego Stadgan hänvisar, må besörjas
och för det möjligen lindrigaste, samt å
Exemplaren utsatta pris hållas Allmänheten till
handa: och torde för öfrigt Presterskapet kunna
anmodas vid laglige tillfällen påminna och hafva
tillsyn, att Husbönder och Tjenstehjon inom
Församlingarne äro förSedde med sådana Exemplar.
Riksens bländer framhärda SCc»
N:r 158.
Uppl. och godk, bos Samtl. Riks-St, den 29 Maj 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om Laga Domstol för mål angående
Af handlingar emellan Allmänna Embets-Verk
och enskilde personer.
Med en i all Lag antagen grund, att den,
som eger del i någon sak, eller af dess utgång
har nytta eller skada, icke är behörig Domare
V
Underdåniga Skrifvelser. 335
öfver sin och andras rätt, anse Riksens Ständer
icke vara förenligt, att de Statens Embets-Verk,
som enligt erhållne uppdrag, å Kongl. Maj:(s
och Kronans vägnar afsluta Kontrakter med enskilde
personer om Arrenden om Kronan Lägenhe.
ter eller om Leveranser af varor eller persedlar
med mera, ega uti fastställde Instruktioner sig tillagd
rättigheten att döma i vissa förekommande
frågor. Om å ena sidan dessa Verk icke kunna
betraktas för egen räkning verkställa uppdragen,
eller egentligen af sina åtgärder hafva
någon fördel, tro Riksens Ständer deremot å
den andra böra skärskådas att de äro ansvarige
för hvad de dervid å Kongl. Maj:ts och Kro-!
nans vägnar tillgöra, att, vid Kontrakternes författande,
möjligen deruti kunna inflyta så beskaffade
ordalag, hvilka, ehuru af Embets-Verlcet
ansedde medföra den med de samma åsyftade
lagliga följd, likväl tilläfventyrs af enskilde
Xontrahenten icke på enahanda sätt fattas och
förstås, samt att vid andre Domares pröfning
om ordalagens rätta förstånd följaktligen skiljaktiga
omdömen kunna ega rum.
På nu anförda skal få Riksens Ständer i
underdånighet föreslå en sådan Eörfattn;ng: att
hädanefter vid uppkommande tvist om uppfyllande
eller tolkning af Kontrakt eller Afhandling,
ingången å ena sidan på Kongl. Maj:ts
och Kronans vägnar af Allmänt Embets-Verk,
och å den andra af enskild person, saken bör
efter stämning vid vederbörlig Domstol göras
\
336 Underdåniga Skrifvelscr.
anhängig och derifrån på det 1 allmänna Lagea
stadgade sätt fullföljas.
Riksens Ständer framhärda ete.
N:r 15g.
Uppl, och godk. hos Sanitl. Riks-St* den 29 Maj 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om , C ommini str arnes befrielse från
Skjuttsnings-skyIdig het för sina Boställen.
Ehuru Preste-Ståndet genom sitt Protokoll
den 28 Ju ni i 1809 vid de då gjorda Concessioner
uttryckligen förbehållit Comministrarne att
icke derigenom med någon för dem ny tunga
besväras, har likväl uti Kongl. Kungörelsen
den b April 1810, angående jemkningar och.
förändringar i Riks-Ståndens Privilegier, samt
uti Riksdags beslutet den 2 påföljde Maj detta
förbehåll icke blifvit iakttaget, utan deremot förklarad!,
att Prestbord och Stommar, samt den
Ecklesiastika jord, som af innehafvaren fritt disponera.
, hvartill äfven Comrninistrarnes Bostaden
höra, må un^ler krig deltaga i Kronoskjuts till
hälften emot Skattejord. Och emedan en sådan
Comministrarne ålagd skjutsnings-skyldighet troligen
tillkommit af något misstag vid Riksens,
Ständers under 1809 års Riksdag i ämnet aflåtne
underdåniga Skrifvelse och det sedermera utfärdade
Riksdags-Beslut, få Riksens Ständer hos
Eder Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla detta
sa
-
Underdåniga Skrifvelser.
337
sakens sammanhang med lika underdånig anhållan
, att nämnde skjutsnings-skyIdighet må i laga
ordning upphäfvas och Comministrarne således å~
ter sättas i åtnjutande af den derifrån i Privilegier
och billighet grundade befrielse.
> Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 160.
Uppläst och godkänd hos samt!, Riks-St. d. 09 Maj 1818,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
tryckning af några Protokoll
öfver Kommando-mål. ,
Riksens Ständer hafva Önskat, att få till trycket
befordrade sitt Constitution^-Utskotts Handlingar
och Protokoll i ett Anmärknings-mål rörande
de genom Föredraganden af Kommando.
Ärenden för Arméen utfärdade General Order
den 34 Maj 1817, om vilkoren för approberandet
af Rekryter vid sådane Regimenten, der Rotehållare
ej samfält ingått beting om Soldat-beklädnaden
; Men då till dessa Handlingar höra de öfver
Kommando-mål inför Eder Kongl. Maj:t den
24 Maj, 26 Augusti och 30 September förlidet
år i denna fråga förda Protokoll, få Riksens Ständer
med anledning af 2 §:n 4 Mom. Tryckfrihets-Förordnitigen,
I underdånighet anhålla , att
Eder Kongl. Maj:t i Nåder ina täckas dertill lern*
na Sitt Nådiga tillstånd.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
Bihang tilt Rikt-St. Prat, 1817—igiS- Wdt Suni. N:r 45, 44}
338 Expedltious-TJtskottets Memorial,
N:r 161.'
Expeditions-Utskottets Memorlal\ till Riksens
Högloft. Ständer, angående omsorgen
för den återstående tryckningen af
Bihanget efter Riksdagens slut och upprättande
af Register deröfver, samt
Renskrifningshjelp för Utskottets Kanslister.
Ehuru génonå änvanät bemödande att fortskynda
tryckningen af Bihanget till Biks-Ståndens
Protokoll, redan deraf 525 ark utom. Tabeller
lemnat trycket, mäste det likväl, i anseende till
de under sednaste mårfaden i synnerhet frän StatsUtskottet
ankomna och troligen ännu intill Riksdagens
slut ankommande vidlyftigare Betänkanden
samt en del Boktryckares försumlighet, jemte detlaf
vallade ombyten och arbetenas förflyttning i-;
frän det ena Tryckeriet till det andra, inträffa >
att en del af tryckningen återstår efter Riksda-j
gens slut.
Till detta Bihang bör äfven upprättas ett
fullständigt Register, icke sådant sorn vid Bihanget
för sednasté Riksdag, der hufvudsakligen blott
Förteckningar på Utskottens arbeten finnas, utan
öfver alla i Bihanget innefattande ämnen på ett
ställe till hvad i hvarje ämne blifvit vidgjordt;
samt dessutom vid slutet af hvarje Bihangets Samling
en kort uppsats öfver Samlingens innehåll.
Då för Registrets upprättande och omsorgen för
den återstående tryckningen af så väl Bihanget
sora Registret samt de dermed följaktiga liqvider
*ch redogörelser någon serskild ersättning bör
ExpeditionsUtskotCet Memorial. 339
Kga rum, sedan den Fasställda ailo ningen för Utskottets
Sekreterare och Kanslister upphört med
åttonde dagen efter Utskottets upplösning, får Expeditions-Utskottet
vördsamligen anhålla, det Riksens
Högloll. Ständer behagade öfverlemna åt Sitt
Stats-Utskott, att, efter inhemtad upplysning af
Expeditions-Utskottets Ordförande, en sådan ersättning
föreslå ; Och har Utskottets Sekreterare,
som hittills om tryckningen dragit försorg och jemväl
åtagit sig ansvaret för Registret och tryckningens
fullbordande , anmält , att desse arbeten
inberäknad tiden för Registrets uppsättning, kunna
anses efter Riksdagens slut upptaga <a:ne månader,
inom hvilka han förmodat hela Bihanget
med Registret vara fullfärdige att från (rycket
utgifväs.
Dernäst oell under åberopande af det förbehåll
Utskottets Ordförande gjort vid öfverläggningen
emellan Herrar Landt Marskalken , Talmän
och Ordförande om traktamenten för Utskottens
Kanslier, anhåller Expeditions-Utskottet vördsamligen,
att genom Stats-Utskottet likaledes må,
sedan Expeditions-Utskottets Ordförande blifvit
hörde, föreslås och Riksens Höglofi. Ständers pröfning
underställas något belopp till Renskrifningsä
hjelp för detta Utskotts 2;ne Kanslister. Utskottet
har trott det vara mera lämpligt att göra hemställan
om en sådan utväg, än om Riksdagskostnads-Summans
belastande med Traktamente för
en tredje Kanslist, hvilket likväl för göromålens
snabba gång i synnerhet nu mot Riksdagens slut
varit oundvikligt, om icke Utskottet tillåtit de
förre att: af Renskrifnings - biträde sig begagna;
Och Utskottet vågar alltså hoppas, att ersättning
Expeditions■ Utskottets Memorial
-
för de såmedelst dem tillskyndade utgifter och deras
egen ökade möda må dem skäligen beviljas.
Stockholm den 26 Maj 1818.
Protokolls-Utdrag d. 5o Maj 1818.
Fran Iiägloflige Ridder skåpet och Adeln.
S. D. Då nu ånyo föredrogs ExpeditionsTJtskottets
den 26 dennes arlåtne samt den 27:de
i samma månad eftermiddagen på bordet lagdé
Memorial, angående Register till Bihanget och.
Renskrifningshjelp för ExpeditionsUtskottets Kanslister,
blef samma Memorial till Stats-Utskottet
remitterad!.
Protokolls-Utdrag d. 2g Maj 1818.
Frän Ilogv or diga Pr est-Ståndet.
S. D. Efter föredragning af Expeditions-Uu
skottets Memorial, angående Register öfver Bihanget
till Riks-Ståndens Protokoll och Renskrifningshjelp
för Expeditions-Utskottets Kanslister,
beslut Prest-Ståndet att berörde Memorial skulle
Remitteras till Stats-Utskottet.
Protokolls-Utdrag d. 00 Maj 1818.
Frän Vällojl. Borgare-Ståndet.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expedi.'
tions-Utskettets Memorial , angående Registrets
upprättande på Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll,
samt Renskrifningshjelp för ExpeditionsUtskottets
Kanslister, bléf denna fråga i afseende pl
kostnaden remitterad till Höglofl. Stats-Utskottel.
Protokolls-Utdrag d. 27 Maj 1818.
Från Hedervärda Bonde- Ståndet.
S. D. Föredrogs Expeditions-Utskottets Me
-
Prot. Ut dr. d. ?7 Maji 1818.’ 341
mona! af den 26 dennes, angående dels ersättning
till Utskottets Kansli-Betjening för besväret
i afseende pä tryckningen af Bihanget till RiksStåndens
Protokoll, samt upprättandet af Register
deröfver , dels ock Renskrifningshjelp ät Utskottets
arne Kanslister; Och fann JJonde-Ståndet för
godt, att detta ärende till Stats-Utskottets yttran*
de öfverlemna.
N:r 162.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 5 Junii 1818.
— Prcst-StSndet d. 5 — —
— BorgareStåndet d. 5 — —
— Bonde-Ståndet d. 6
—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, angående Hushållningen
vid Strömsholms Kongsgård och
dervarande Stuteri-Inrättning.
Till Riksens Ständers Stats-Utskolt har Eder
Kongl. Majit genom Nådige Remisser, öfverlemnat
Komrnitterades till Hushållningens reglerande
på Strömsholm underdåniga Berättelser , om
verkställigheten af den dem uppdragne befattning
samt i hvad skick Stuteri-Inrättningen derstädes
befinnes, och hvad som till Byggnadernes fullbordande
vidare erfordras; Och, —- — — sedan
Stats Utskottet meddelat Riksens Ständer alla
i detta ämne nödiga upplysningar, hafva Riksens
Ständer tagit detsamma i öfvervägande så
vidt deras åtgärd deruti nu behöfves.
Beträffande <den sedan 1812 års Riksdag utaf
Kommitterade fullbordade del af regleringen vid
342
Underdåniga Skrif velter.
Strömsholm samt Byggnadérnes uppförande, visar
sig vä], att utgifterne härtill 73,699 R:dr 28 skill.
4 r.st., obeTäknadt det nu till deras fullkomliga
iständsättning och fullbordande samt andre utgifter
i sammanhang med hushållningens reglerande
af Kornrnitterade ulgifna behofvet 9000 R:dr,
betydligt öfverstigit den, enligt Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse af den 3 Junii 1812,. för
alla dessa ändamål påräknade Summa 35,000 R:dr
utom Odlings-kostnaderne; Men, då Kommitterade
utan ali slags vedergällning haft moda och
omsorg osparde att bringa ifrågavarande Inrättning
uti det fullkomligaste skick för framtiden,
genom en förbättrad hushållning med Strömsholms
Kongsgård, och hvarigenom Stats-Verket uti arrendet
för Kongsöhrs Kungs-Ladugård af nära 730
Tunnor Spannmål årligen vunnit en inkomst sona
snart ersätter kostnaderne vid Strömsholm, samt
derefter medförer en betydlig tillökning i Statens
tillgångar, få Riksens Ständer ho^Eder Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Eder Kongl.
Maj;t i Nåder läcktes förklara desse Kommitterade
Sitt Nådiga välbehag för den verksamhet och
det nit de vid det erhållna uppdragets verkställande
ådagalagt.
Hvad åter angår Stuteriet, så upplyser Kornminerades
Berättelse jemte bifogade uppgifter öfver
detsammas tillstånd: att under de förflutna
åren det derifrån påräknade antal af 15 Hästar,
som till de Kongl. Hof-Stallen borde aflemnas, icke
erhållits, och att den öfriga försäljningen bestått
af till större delen gamlakjpl!er för oduglighet
kasserade Hästar, som lemnat den ringa inkomst
, att afkastningen under de*sa år efter me:
Underdåniga Skrifvelseri
343
--Öeltal endast utgjort 2381 R:dr ärligen.1 Dä or*
saken härtill igenfinnes uti en sä ovanlig afgång
på både äldre Hästar och Föl, att under loppet
af ett enda år icke mindre än 39 stycken störtat
, hvilket vid en. Inrättning med tillräckliga
och tjenlige samt i god ordning bragte tillgångar
och kostsamnäa anstalter förekommer oväntadt och
Synes påkalla eu närmare omvårdnad och tillsyn
om Stuteriéts skötsel och förvaltning, finna Riksens
Ständer sig föran.låtne till Eder Kongl. Maj:t
framföra underdånig anhållan, att den åtgärd kunde
blifva i. Nåder vidtagen , hvarigenom Inrättningen
handbafves till uppfyllande af dess ändamål,
samt att den Kontroll härå, som Riksén»
Ständer uti sin underdåniga Skrifvelse den. 3 Juni
1812 begärt, medelst Mönstringar och Besigtnirigar,
tvänne gånger årligen, vid Höst- och Vårtiderne
på Stuteriets Hästkreatur jemte noga undersökning
om hushållningen derstädes , måtte £
Nåder anbefallas samt åt kunnige och erfarilc*
Män uppdragas, hvilka deröfver till Eder Kongl.*
Majit i underdånighet afgifva Berättelse.
För öfrigt och som regleringen af StuteriInrättningens
organisation samt Underhålls- och,
Eönings-Stater redan år 1812 blifvit gillad oell'
fastställd, hvarvid Riksens Ständer, i enlighet
med sitt första Beslut, angående dispositionen a*
Strömsholms och Kongsohr* Kongsgårdar, ansett
endast den förre böra upplåtas för Stuteriets underhållande,
och hvilken Inrättning blifvit på beräkning
af samma Kongsgård^ afkastning grundad
och så lämpad- att tillräcklige tillgångar icke
borde saknas när hushållningen kommit till stath»
ga och Stuteriet blifvit stäldt i ordning, finni
344
Underdåniga Skrifvelse^.
Riksens Stander sig icke kunna bifalla Kommit-?
terades framställning, att den af Kongsöhr till
Stats-Verket ingående och för dess behof påräknade
grrende-inkomst må anslås till större eller
mindre del för Strömsholms Stuteris utvidgande,
I afseende på de ytterligare medel till byggnadernes
fullbordande samt andre utgifter i och
för Stuteriets försättande uti fullkomligt skick,
spm Komnaitterade förmält varg. nödige till belopp
af gqoo R:dr, och hvarutaf Eder Kongl. Maj:t
i Nåder äfven hifaliit 5000 R:drs utbetalning, bevilja
Riksens Ständer afskrifning för detta förskott
så väl sorn för de här ofyanpämnde till Byggnader
m- m. använde Summor, hvilka likaledes blifvit
förskjutne att af Riksens Ständer ersättas, och
få j underdånighet anvisa återstoden af det nu
uppgifna behof eller Fyra Tusen R:dr att äfven
utgå af enahanda tillgång eller Stats-Verkets Öfverskotts-medel
på Inkomsterne för den förflutne
tiden, likväl noder vilkor, att redovisning för
alla dessa belopp, afgifves i föreskrifven ordning.
Redan vid J8iä års Riksdag hafva Riksens
Ständer vidtagit och i underdånighet anmält silf
Beslut hurp Strömsholms Kongsgård bör styras
och förvaltas, när Kommitterades befattning dermed
upphörer. För Riksens Ständer återstår i.
den delen nu icke annat, än att i underdånighet
åberopa denna sin åtgärd,
X sammanhang med förevarande ämne, och
yid betraktande af den utomordentliga dödlighet
på Hästarne, som visat sig vissa år vid Strömsholm,
hafva Riksens Ständer icke kunnat underlåta
att fästa uppmärksamhet på behofvet af Veterinär-kunskapens
större befordran, så att skick*
TJnderdiiniga Skrifvelser',
34!»
15ge Lazare deruti måtte danas. För sådant ändamål
anse Riksens Ständer större uppmuntran
och understöd behöfvas än hittills deråt inom Riket
varit lemnade , helst, utom den i Skara en*
skildt gjorde Stiftelse , någon Undervisnings-anStalt
i denna väg icke finnes samt de enskilda bemödanden,
sorn till bristens ersättande för öfrigt
skett, icke heller tillräckligen svara emot behofvet.
På grund häraf, och när bland de vid 1815
års Riksdag på Stat uppförde io,oop R:dr årligen
till Eder Kongl, Maj:ts Nådiga disposition i och
för föremål, som tillhöra Medicinal - Verket och
Eäkare-Vården i allmänhet, äro odisponerade nära
5000 R:dr Banko, hvilka härtill kunna påräknas
, få Riksens- Ständer hos Eder Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, att sådan åtgärd mattei
Nåder vidtagas, hvarigenom Veterinär-konsten,
pärrnare befrämjas, antingen genom de personers
vinderstödjande, sorn om densamma sig redan vinlagt,
eller genom de nya anstalter, som i slikt
hänseende pröfvas mest tjenlige och berörde tillgång
på medel medgifver,
Riksens Ständer framhärda SCp;
N:r i65,
Uppläst och godkänd hos Ridd, och Ad. d, 5 Junii 18x8»
— Prest-Ståndet d. 5 — —
— RorgareStåudet d. 5 1— —
— Bonde- Ståndet d. 6 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, angående en delaf Kongl,
tind erdaniga Shifvelser>
Hof Statens afvert ägande pä Rikets Allma
n n a In dr agnings-Sta t.
Vid handläggning af det ämne, som , efter
Eder Kongl, Majas Nådiga Remiss tili Riksens
Ständers Stats-Utskott den 25 sistl. Mars, ifrårt
Stats-Utskottet kommit till deras kännedom, angående
en föreslagen Indragnings-Srat för Eder
Kongl. Maj:ts Hof och de deruti uppförde personers
öfverllvttning pä Riks-Staten , hafva Riksens
Ständer tagit i betiagtande de allmänna grunder,
sorn af Rfksens Ständer vid 1809 ochi8torf
årens Siatsregleringar likmätigt deras Skrifvelse#
den 16 October sistnämnda ar, blifvit lagde till
Köners och Pensioners åtnjutande på Allmänna
Indragnings-Sta<en samt sedermera följde, äfven
då Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningen»
Sophia Magbaienas Hof-Stat indrogs och. upp-i
fördes på nyssberörde Allmänna Stat; Och, enär
Eder Kongl, Maj-t nu lärer vara betänkt pa en
sådan förändring med Kongl. Hof-Staten , hvari-'
genom de till indragning nu uppförde personer
skulle komma alt sakna aflöning vid Kongl. Hofvet
, samt Eder Kongl. Maj:t derföre i Nåder ä-'
skat, att de på Rikets Stat öfvertagas , hvarigenom
de således skulle såsom tjenstfria förbyta deras egenskap
från Löntagare å Kongl. Hof-Staten till
Pensionairer vid Stats-Verket, hafva Riksens Ständer
ansett detn 1 detta sednare afseende underkastade
tillämpningen af de gifne Stadganden om
Löners eller Pensioners åtnjutande på Allmänna
Indragnings-Staten.
I följd häraf och sedan de vid denna reglering
förekommande särskilda omständigheter blif
-
Underdåniga Skrifveiser'.
347
vit öfvervägade , liafva Riksens Ständer velat för
den samma fastställa följande hufvudgrunder :
De personer, som finnas ifrågaställde till inå
dragning, böra i och för deras olika egenskap eller
vilkor m. m., olika betragtas; Och, beträffande
E mbets;- och Tjenstemän samt Hof-Fruntimret,
hvilka ingått i tjenst vid Kongl, Hofvet mpd
hopp att deruti framgent bibehållas samt alisa icke
kunna blottställas att sakna den utkomst, de
på detta ställe väntat och derför icke i Rikets tjenst
eller annorlunda sig beredt, finna Riksens Ständer
dem berättigade att undfå Pension svarande
emot deras å Hof-Staten innehafde Löner i penningar,
men utan beräkning af andre förmåner,
såsom Boningsrum, Ved, Ljus, Utfordring för Hästar
, eller Equipager, Kostpenningar m, m., samt
med undantag och vilkor :
1:0. Att den Ernbets- eller Tjenstman härifrån
uteslfides , sorn eger eller erhåller Pension
på Rikets Ordinarie eller Indragnings-Stat eller
ock på något Publikt Verks Stat eller vid något
af de Kongliga eller Furstliga Hofven varder bibehållen
eiler antagen , och dervid uppbär eller
nndfår-Tlka eller högre lön ; men att, om Lönen,
sorn sålunda innehafves eller erhålles, icke uppgår
till det belopp, hvartill Pensionen på Indrngnings-Staten
skulle bestiga, må öfverskottet
åtnjutas å sistnämnde Stat: och
2:0. Alt af Hof-Fruntimret de , som förut
åtnjuta motsvarande eller högre Pensioner å de
på Rikets Indragnings-Stat öfverflyttade förre
Konglige eller Furstliga Hof-Staterne, eller bibehållas
eller hädanefter antagas vid de Kongliga
eller Furstliga Hofven, icke xaaga åtnjuta i
Underdåniga Skrifvelser'.
fråga varande Pension sill större det än den samma
kan öfverstiga hvad de förut inneharva eller
hädanefter erhålla i Lön eiler Pension.
Vidare, angående Betjeningen i allmänhet,
finna Riksens Ständer, det ålder och tjenstetid för
dem utgöra grunden till det understöd elier dea
Pension , sorn dem må bestås, och hafva Riksens
Ständer i likstämmighet med hvad i dylika fall
blifvit stadgadt och med Pensions Författningarne
j allmänhet, fastställt:
1:0 Att den, som tjent tjugu år, ma, utan
afseende på lefnads-åren, uppföras till åtnjutande
af iulia Lönen och uppbära densamma såsom Pension
, så framt han ej å Kronans eller Publikt
Verks eller å någondera af de Kongliga eller
Furstliga Hofveus Stater innehar eller undfår Lön,
i hvilket fall han, lika med hvad rörande Etnbets-
och Tjenstemän här ofvan är stadgadt, uteslutes
ifrån eller frånträdes ifrågavarande Pension
till större eller mindre del,
2:o. Att den , som uppnått en ålder af 55
år, må, oansedt han blott 15 år varit i Hoftjensten
, njuta till godo enahanda förmån, sorn uti
Dästförestående punkt är upptagen:
3:0. Att af denna Betjening alla, som tjent
15 år och icke uppnått nyssnämnde ålder undfå
i Pension blott hälften af deras innehafde Lön;
Men
4:0. Att af den lägre Betjeningen de, hvilka
kunna räknas till Tjensthjon eller Handtlangare
samt icke uppnått nämnde ålder eller varit:
15 år i tjenst, och hvilka, efter det deras fjengter
vid dep Kongl, Hof-Staten upphöra, kunna
taga andra tjenster eller utvägar för sin bergning,
Underdånigt Skrifvelse?'.
349
ej måga, såsom Pensionärer för lifstiden, belasta
Stats-Verket, utan böra endast få sig tilldelte
Gratifikationer svarande mot deras innehafde Löner
fran den tid fjellsten upphört eller upphörer,
till innevarande års slut, hvarförinnan de kafva
tillfälle att skaffa sig ny tjenst eller annat Näringsfång.
Riksens Ständer finna för sig hvarken lämpligt
eller möjligt att med erforderlig noggranhet,
grundad på kännedom af alla omständigheter, ingå
uti någon individuel reglering af förevarande
Pensions-Stat ; 'ach de öfverlemna alltså i underdånighet
till Eder Kongl. Majlis Nådiga pröfning
och åtgärd att, efter närmare upplysning om förhållandet
med personerne och deras vilkor , under
tillämpning af de här upptagne hufvudgrunder
låta reglera och på Allmänna IndragningSStaten
uppföra den del bland nu anmälde personer
af Kongl. Hof-Staten, som enligt samma grun-'
der pröfvas dertill berättigad.
För att likväl kunna ungefärligen beräkna
beloppet af den til lökte Utgift å Rikets Indragnings-Stat,
som härigenom kan Uppkomma, har
Riksens Ständers Stats-Utskott, så vidt möjligt varit,
inhemtat hvilke af de nu uppgifne personer
förut hafva Lön eller Pensioner på Rikets Stat,
äfvensom infordradt upplysning om Hof-Betjeningens
ålder och tjenstetid ; och vid en härefter
gjord beräkning är befunnit, att för dem, som innehafva
Embeten eller Tjenster med Löner på Ordinarie
Stat eller på Indragnings-Stat bör i dea
föreslagne Pensions-Summan 49,0?? R:dr 6 skil,
10 r:st, uppkomma en minskning af 11,066 R:dr,
aå att den nedsättes till 37,956 H.dr 6 skill. 10
35°
Underdåniga Skrif v elser'.
runst.; roen, vid tillämpningen för öfrigt af ofvanstående
grunder, med nästa års början då någre
Löner till hälften och andre alldeles försvinna,
undergår beloppet en vidare förminskning.
De på Indragiiings-Staten till det sednast
förflutna året eller 1817 skedde besparingar, sorn
för detta ändamål äro att disponera, utgöra en
Summa af omkring 10,000 R;dr, inberäknadt hvad
genom sedermera timad indragning blifvit af»
dragit; och härförutan hafva Riksens Ständer vid
Stats-regleringen afsatt ett belopp af 20,000 R:dr
till fyllnad i behofvet för öfvertagandet af ifrågavarande
Pensioner, så att tillgången å nämnde
Stat, sorn härtill af Eder Kongl. Maj:t i Nåder
må disponeras , utgör ett sammnnlagdt belopp af
30,000 R:dr, hvilket Riksens Ständer förmoda desto
hellre tillräckligt från nästa års början, då denna
reglering skulle vidtaga, som dessförinnan
troligen uppkomma ytterligare besparingar, hvilka
då blifva att tillgå.
För innevarande år, hvarunder hela den uppgifne
perscmal&ns aflöning måste bescridas af Statsverket
från och med den tid densamma upphört
eller upphcrer att utgå af Eder Kongl. Maj:ts
Hofhållnings-Summa, erfordras serskilda medel.
Då denna utgift likväl icke Jean närmare beräknas,
än att, om Indragningen af alia dertill upp»
gifne personer antages vara skedd den irsta sist»
lidne April, vid hvilken tid nämnde Hoihållnings-Summa
skulle af Eder Kongl. Majit tillträdas,
borde Nio månaders Aflöning eller tre fjerdedelar
af Pensions-Sumroan utgå från Stats-Verket;
men hvarutinnan förhållandet beror på närmare
utredning, hafva Riksens Ständer velat an:
Underddniga Skrifvelser.
35*
slå eri sådan utgift uppå sistledit års öfverskott af
Siats-Verkets Inkomster.
För öfrigt, och medan det ej kunnat undfalla
Riksens Ständers uppmärksamhet, att bland
de personer, som äro upptagne på den till Stats-'
Utskettet öfverlemnade Indragnings-Listan, någre
finnas, för hvilka, i enlighet med hvad Riksens
St inder vid bestämmande af Indragnings-Statens
grunder förklarat, undantag nu skäligen bör ega
rum från dessa grunders tillämpning, hafva Riksens
Ständer, hvad angar Herr Ofver Kammarherren
m. m. Grefve Strömfelt, Kansli-Rådet af
Leopold samt Hof-Medikus L. P. Ekman, hvilka genom
dess mångåriga tjenst vid Kongl. Hofvet och
derunder upphunnen högre ålder, dels serskild
förtjenst af Fäderneslandet och dels utmärkt omsorg
c. h bemödande uti Högstsalig Hans Kongl.
Maj:ts tjenst, till Riksens Ständers välvilja gjort
sig berättigade, bort hos Eder Kongl. Maj:t i un.
derdånighet anmäla dem att för sin lifstid varda
bibehållne vid deras nuvarande Lönförmåner,
såsom Pensioner, utan afseende att de förut åtnjuta
eller öm de hädanefter erhålla Löner å Rikets
eller något Publikt Verks Stat.
Riksens Ständer framhärda SCci
■ ‘ 'V-X '*'» ■ ■
N:r 164.
Uppl. o. godkänd hos Samt], Riks-St. d. ii junii 1818’
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, angående Kansli-Rådet
af Wetterstedts och Assessoren Adler*
brants ansökning om införsel i Wi~
352
Underdåniga Skrifvelser.
singsbcrgs eller Rådmansö Kongsgården'
för uppgifne Krono- och Skatterätts
fordringar.
Så val i följd af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss till Riksens Ständers Stats-Utskott af
den 10 sistlidne Mars vid Handlinga:ne angåeude
Kansli-Rådet af WettetStedts och Assessoien
AdlerbrantS, såsom Innehafvare af Qvickftldtske
Slägtens rätt, gemensamt gjorde underdåniga anhållan
att få till Skatte lösa Wisingsborgs Kongs»
gård 5! Mantal med tillydande hemmansdelar och.
Utjordar m. m. , eller Rådmansö Kongsgård med
derunder varande Torp och Lägenheter, 3 Mani
tal , för att såmedelst undfå vederlag för denria
Slägts uppgifne Krono- och Skatterätts-fördringar,’
som ock med anledning af Assessoren Aditrbranti
derom hos Riksens Ständer väckte motion, hafva
Riksens Ständer tagit detta amne i öfvervägande
och funnit nämnda fordringar utgöra Qvickfeldtske
Slägtens Kongsgårds fordringar från Tullgarns
Godset, dels härleda sig från förlusten af så kallade
Ruttled Israels nära Grenna Stad belägna
qvarn, hvilken, jemte annan mindre betydlig egendotn
, till ersättning för det af Hof-Rådet Guslaf
Qvickfeldt i Konung Cari. XI:s tid åt Kronan
för Gevärs-Faktoris och andre Verks anläggning
afstådda Husqvarna Hemman i Jönköpings
Län, blifvit Hof-Rådets Son, General-Löjtnanten
Qvickfeldt, den 24 December 1758 genom Bytes-'
liqvid lemnad såsom vederlag under Fräfsemanna
rätt och börd, men å hvilken Summa Rötled
Israels qvarn efter knappt ett års förlopp, i anseende
-
Underdåniga Skrif'velger. 353
seende till felagtige antekningar i Kamm3r-CoI.
legio, förre Aboen Johan Larsson vunnit Skatteköp,
som genom Kongl. Majus Nådiga Beslut
den 28 September 1763 blifvit; faststål dl med förordnande,
att General-Löjtnanten Qvickfeldt skulle
behålla Räntan af Rötleds qvarn intill dess
Kammar-Coilegium åt honom utsett fullt motsvarande
vederlag i någon annan Kronan omedelbarligen
behållen egendom.
På Sätt Eder Kongl. Maj:ts och Rikets Kamtnar-Collegium
Uti sitt den 28 nästlidne Januari
afgifne Underdåniga Utlåtande upplyst, är QvickfeldtsVe
Sytesfordringen, 7 Daler 28 öre Silfverrnynt
eller 2 R:dr 30 skill. Specie, icke af den
Natur , att införsel derför ager ruin uti Kungsgårds
jord eller ränta ; Och, hvad åter angår de
af Sökanderne till den föreslagne införselns vinnande
uppgifne underdåniga Skatterätts-fordringarae
från Tullgarns Kongsgård 18 R:dr 13 skill.
li§ r.-st. Specie* hafva Riksens Ständer inherntåt,
hurusom, sedan uti 77 §;n af 180g års Reger*
ttgs-Forrji blifvit stadgadt, att Kongsgårdar
och Kongs-Ladugårdar med dertill hörande Hemman
och Lägenheter samt flere Kronans tillhörigheter
icke måga utan Riksens Ständers samtycke
genom försäljning, förpantning eller gåfva,
eller på något annat sätt Kronan afhända*, samt
att de skola förvaltas efter de grunder Riksens
Ständer föreskrifva* Eder Kongl, Majit genom
Nådigt Bref den 21 Maji 1810 förklarat det icke
heller vara med Rikets sanna fördel förenligt
, att för beständigt från Kronan afsöndra
Kongs- och Kongs-Ladugårdarne, hvilkas värde
Bihang till Riht-St. Prat. X81?—1818- ienle Sami. N',r ^5, 46.
354
Underdåniga Sirifvelser.
och afkastning i framtiden kunna blifva högre an
som då påräknades , och hvarför Eder Kongl.
Maj:t i Nåder funnit egande rätten till sådana gods
alltid böra åt Kronan förvaras, desto hellre som
den i åberopade §:n af Regerings-Formen före-’
skrifna förvaltning upphöide om de skulle till full
egande rätt åt enskilte upplåtas.
Då följakteligen den förmån numera icke äger
rum, som Eder Kongl. Maj:t genom Nådigt
Bref den 6 November 1772 lemnat Innehafvare
af Tullgarns fordringar, att derföre erhålla införsel
i Kongsgårds jord eller ränta, kunna Riksens
Ständer icke bifalla den införsel, Kansli-Rådet af
Wetterstedt och Assessaren Adlerbrant sökt uti någondera
af ofvarinämnde Kongsgardar; Men, emedan
Riksens Ständer funnit billigheten och rättvisan
fordra , att Qvickfeldtske Slägten eller dess
rätts Innehafvare icke längre måga sakna tillgodonjutande
af den, likmätigt Bytes-Brefvet den 12
December 2758 och Kongl. Resolutionen den 28
September 1763 , dem tillkommande Skatterättsfordran,
7 Daler 28 öre Silfvermynt eller 2 R:dr
30 skill. Specie, i den ordning Författningarne
rpedgifva och Kongl. Brefvet sistnämnde dag till
Karnmar-Collegium utstakar, nemligen genom införsel
uti odisponerade Krono-hemman eller Lägenheter,
få Riksens'Ständer hos Eder Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att foidringsägar-;
ne kunde varda härutinnan förhulpne till sin rätt,
när de uppgifva så beskaffadt Kronohemman eller
Lägenhet , samt att de må för sine Tullgarns
fordringar godtgöras på lika sätt eller genom
enahanda qvittning på oliqviderade underdånige
Erälse-Ränte- eller Skatterätts-Skulder till
Underdåniga Skrifvelser.
355
Kongl. Maj:t och Kronan, allt iden ordning Författningarne
föreskrifva ; Och hafva Riksens Ständer
velat såsom exempel i underdånighet uppgifva
, att, då fråga nu är otn liera till Ädelfors
Guldverk anslagna hemmans indragande till Staten,
Samt dessa hemman, om icke förr, efter nu
gällande Arrende-Kontrakters upphörande om några
år hemfalla till Kronan , desamma då blifva
användbara för behof af ifrågavarande beskaffenhet,
äfvensom flera dylika fall kunna uppkomma,
hvilka gifva tillfälle för ofvannämnda fordringars
godtgörande i den med Författningarne instämmande
ordning.
Riksens Ständer framhärda & c.
iNlr 165.
Uppläst och godkänd hos Ridd, och Ad. d. 5 Junii 1818,
— Prest-Ståndet d. 5 — —
—- BorgareStåndet d. 5 — —
— Bonde-Ståndet d. 6
—
Riksens Ständers underdåniga Skri fvelse till
Kongl. Maj:t, angående Afskedstagan~
de Sjuttio-årige med indelte Löner för~
sedde Civile Embets- och Tjenstmäns
samt Betjentes uppförande pä Allmänna
Indragnings Staten.
Under den nu för hand varande Stats-regleringen,
hafva vid granskning af Allmänna Indragnings-Staten,
Riksens Ständer funnit derpå
uppförde åtskillige Civile Embets- och Tjenstemän,
hvilka, efter uppnådda 70 år, undfått afsked
med bibehållande för sin öfriga lifstid af
35&
Underdåniga Skrifvelser•
de Eoner, de under tjenstetiden åtnjutit, antingen
kontant eller indelte.
Riksens Ständer hafva väl ansett sådant icke
vara rakt stridande emot hittills gällande Författningar;
Men, i afseende på desse Författningars
tillämpning å de Indelte Xöntagarne i allmänhet,
hafva likväl hos Riksens Ständer förekommit
omständigheter hvilka de för det framtida
förhållandet bort taga under närmare bepröfvande.
Redan uti underdånig Skrifvelse den i 3 Januarii
1770, anmälte hos Eder Kongl. Maj:t Riksens
Stander i underdånighet, huru sorn de, på
anförde skäl, för det Allmännas förmån, funnit
både bäst och skäligt, att, då en Embetsman i Civil-Siaten
uppnått 70 årsålder, honom mätte hellre
tUlåtas taga afsked med hela Eönens bibehållande,
än att han, blott i afseende på sin utkomst,
skulle nödgas stå qvar uti Eder Kongl. Majtts
och Kronans tjenst; Och uti y.te Punkten af
Kongl. Förordningen den 24 Januarii 1778, angående
den förbätfrade Fimbets- och Lönings Staten
förklarade Eder Kongl. Majit i Nåder Sig vilja
tillåta, att en Embetsman vid Civil-Staten, som
uppnått 70 års ålder samt länge och väl fjent,
må få afsked, om han det åslundar, med hela Könen
till dess någon annan Författning, hvarpå
Eder Kongl. Majit ville i Nåder vara betänkt,
kunde vidtagas, genom hvilken orklöse och välförtjente
Embetsman till någon sin bergning vid
Afskedstagande kunde hugnas.
Enär på grund af desse Författningar, någon
JCivil Embets- och Tjenstman, efter uppnådde
7/0 år, afgått från tjensten, med bibehållande
af *in Xön, har alltid den ef terträdande måst tje.
Underdåniga Skrif velsera
357
na antingen utan eller ock nied en förut innehafd
mindre Lön tills den Embetet eller Tjensten
tillhörande Lönen, genom den från tjensten bortgångne
Embets- eller Tjensrnannens död blifvit
ledig.
I. betragtande af den mindre fördelagtiga verkan
på göromålens jemna gång, som härigenom skulle
uppkomma, och med öfvertygelse om nödvändigheten
, att de vid hvarje Verk beståcUle Löner
ej för de tjenstgörande saknas , beslöto- Riksens
Ständer dels vid 1809 och 1810 arens, dels ock
vid 1812 års Riksdag, att icke allenast alla då
varande Civile Embets- och Tjenstmän samt Betjente,
hvilka, såsom öfver 70 år gamle, fått afsked
med Lönernes bibehållande, ulan ock de
dädanefter Afskedstagande skulle flyttas på Allmänna
Indragnings-Staten till åtnjutande af lika stor
Pension med de innehafde Lönerne, samt desse
sednare deremot alltid qvarblifva vid Verken till
deras förmån , som de afgångnes sysslor bestrida.
De Handlingar, som föraaledt Riksens Ständers
nyssberörde Beslut, utvisa, att det samma
egentligen haft till föremål de Löntagande Civile
Embets- och Tjenstmännen uti Rikets Hof-Rätier
och Collegier, samt öfriga Publika Verk på Rikets
Stat utan att fråga varit väckt om utsträckande
häraf till Lands-Staterne. För Arendernas
jemna och behöriga gång är det dock lika så maktpåliggande
vid Lands-Staterne sorn vid de öfrige
Publika Verken , att tjenstgörande Embets- och
Tjenstemännen icke sakna de Löningsvilkor, Staten
för deras Sysslor består; och den tillämpning
som äfven till de sistnämnde blifvit gjord, anse
Riksens Ständer således vara till grunden både
358
Underdåniga Skrifvelse?»
billig och riktig; Men, hvad Pensionerne förde
Afskedstagande ined de Irulelte Löner angar, synes
en jemnkning deruti håde böra och kunna
skäligen ega rum till beredande af ett rättvist
förhållande emellan den Indelte och PenningeLöntagaren.
Otvifvelagtigt är, att under tjenst-utöfnlngen
val för en del af Lands-Statens Embets- och Tjenst»
män förekomma många derifrån oskiljaktige kost**
nader och utgifter, som för Embets- och Tjenstirtännen
vid de Civile Verken icke inträffa, och
hvilka således sätta de förre i behof af något bättre
Lönings-yilkor än de sednare i detta afseende;
Men det är ock lika otvifvelaktigt, att när
den Indelte löntagaren afgår från tjensten och
återträder till den enskilde Medborgarens förhala
landen , upphöra ock för honom sådane större
utgifter, och han försättes då i samma belägenhet
med den Afskedstagande Penninge-Löntagaren,
alt nemligen finna lugn och nödig utkomst
på sin Ålderdom. /
Stater och Räkenskaper vittsorda att de Indelte
Lönerne, uträknade efter förvandling och
Markegång, för närvarande till en del utgöra
och afven under de sist förfiutne 50 åren utgjort
dubbelt samt stundom vida deröfver emot hvad.
vederlikar med Penninge-löner åtnjuta. En sådan
mindre lämplig ojemnhet, sorn vid första Lönregleringen
hvarken varit åsyftad eller troligen
kunnat förutses, men af tiden och förändrade omständigheter
med Mynt- ogh Varu-värden blifvit
efter hand beredd och stadgad, hafva Riksens Ständer
apsett böra undanrödjas , och den jemnlikhet
emellan Statens Erabets- och Tjenstmän i denna
Underdåniga Skrifvelser.'
3 59
äel befordras, som vid reglering af 1G96 års Lö«
nings-Stat ägt rum; Och Riksens Ständer hafva
alltså företagit en jemkning af hvad Författningarne
i delta ämne hittills blott provisoriskt stadgat
, som de tro, utan förnärmande af nägons skä-;
liga rätt, vara både billig och lämplig.
Om den Indelte Civile Löntagaren, vid sitt
Afskedstagande, efter uppnådde 70 år och minst
30 års oafbruten tjensttid får för sin öfriga lifstid
på Allmänna Indragnings-Staten uppbära så
stor Pension, som svarar emot hvad hans vederlike
af den Penninge-Löntagande Civile Embetsmanna
Staten i Lön å Stat åtnjuter, bör han, i
Riksens Ständers tanka icke äga skälig anledning
till klagan öfver mindre inkomst än hans vederlikar,
och Staten skall icke heller kunna sägas hafva
brustit i den förbindelse, den samma är skyldig
den åldrige Embetsmannen, som med redlighet
och nit uppoffrat sin bästa ålder och arbetsförmåga
i dess tjenst.
Till vinnande af detta ändamål hafva Rik*-  sens Ständer fastställt att följande , då de hädanefter
erhålla afsked sedan de uppnått 70 år och
varit i 30 års oafbruten tjenst må undfå Pension
ner på nedanskrifne sätt:
Landshöfdingar lika stor Pension som svarar
emot en Stats-Sekreterare-Lön på Stat;
Lands-Sekreterare och Lands-Kamererare lika
med hvad de Sekreterare och Kamrerare uti
Rikets Collegier uti Lön åtnjuta, som uppå 1778
års Stat innehaft 333 R:drs Lön;
Landtmätare och Krono-fogdar lika med de
Kammar-Förvandters Lön i Rikets Collegier som
uppå 1778 års Stat innehaft Jt50 R:drs Lön; samt
Underdåniga Skrifvelser.
Härads-sk-rifvare lika med KammarskrifvareJ
som efter 1778 ars Stat innehaft 100 R:drs Lön.
Efter sådan beräkning skulle de, sorn innevarande
år erhölle Afsked undfå, i Pension : En
Landshöfding 33ga K:dr 4 skill., en Lands-Se»
kreterare eller Lands-Kamererare, 963 R:dr 28
skill.; en Landt-Räntmästare eller Krono.Fogde,
488 R:dr 37 skill., samt en Härads-skiifyare 327
R:dr 9 skilling.
Riksens Ständer anse likväl det förbehåll härvid
böra ega rum, att om den på Stat varande så
Indelte sorn Kontaute Lönen , den förre uträknad
efter förvandling och Markegång för någon
af ofvannämnde Embels- och tjenstmän skulle befinnas
utgöra mindre än den Pension, han, efter
den nu stadgade Klassifikation, skulle äga undfå
måste han åtnöja sig med bibehållande af den Indelta
Lönen i Pension,
För öfrigt hafva Riksens Ständer funnit för
den Afskedstagande Civile Penninge-Löntagaren
äfven böra stadgas enahanda vilkor, $om här ofvan
för den Indehe, att nemligen han, jemte
fyllda 70 Sr mäste hafva tillbragt minst 30 års
oafbruten tjensttid, för att kunna erhålla Pension,
Med full öfvertygelse om rättvisan och billigheten
uti alla dessa förändringar och stadganden
, anmäla Riksens Ständer dem t underdånighet
hos Eder Kongl. Majit, med lika underdånig
anhållan att Ed. Kongl. Majit må täckas dertill
lemna Sitt Nådiga bifall samt låta dem sederine^
ra till Allmän efterrättelse kungöra.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
Underdåniga Skrifvelser. 361
N:r 166,
%Tppläst och godkänd hos Ridd. och Ad, d, 5 Junii I8I§,
— Prest-Ståndet d. 5 — —
— BorgareStåndet d. 5 — —
— Bonde-Ståndet d. fi —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl, Majit om Sahla Silfver-Verk.
Sedan Eders Kongl. Majit. med anledning af
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse den 8
Mars 1810 under den 26 i samma månad, i Nåder
förordnat Bergs-Rådet och Riddaren Rothoff
samt Bergs-Hauptmannen och Riddaren Pihl att
anställa en af Riksens Ständer Önskad undersökning
vid Sahla Silfver-Verk, höra Bergslaget derstädes
i frågan om vilkoren för en ny reglering
af Kontraktet och Grufvu-driften, och härom aflemna
Berättelse till Eder Kongl- Maj;ts och Rikets
Bergs-Collegium, samt denna undersökning
under de följande åren blifvit verkställd och Kommitterade
med sin Berättelse inkommit, så har
Bergs-Collegium den 21 Januari innevarande år,
till Eders Kongl. Majit i ämnet afgifvit sitt underdåniga
Utlåtande, hvaruti Collegiutn anfört
hvad det ansett säkrast bidraga att vid Sahla Silfververk
förena ett i framtiden lönande Bergsbruk,
Delegarnes bestånd och Örtens fördel med
någon vinst för Stats-Verket, och hvilket underdåniga
Utlåtande med bifogade Handlingar, Ed.
Kongl. Majit den 7 sistlidne April i Nåder öfverlemftat
till Riksens Ständers Stats-Utskott.
Af Kongl. Bergs-Collegii Utlåtande inhemta
Riksens Ständer, att då Collegium för sin del
icke kunnat ogilla de grunder, på hvilka Sahla
362 Underdåniga Skrif velger'.
Bergslag ansett sin ratt att bibehållas vid de af
Högst Salig Konung Carl XI. och sedermera genom
1741 års Transport och 1743 års ArrendeKontrakt
Bergslaget upplåtne och Silfver-Verket
åtföljande Förlänirtgar och Donationer, helig och
orubblig, så mycket mera, som Bergslaget å sin
sida icke undandragit sig att ställa sig till efterrättelse
, utfärdade Författningar och föreskrifter
samt Collegium ansett betänkligt att tillstyrka nå.
gon rubbning i Kontraktets helgd, Collegium ic.
ke vågat föreslå den nu ifrågavarande och af Collegium
förberedde regleringens fastställande innan.
Bergslaget deröfver blifvit hördt, hvadan Collet
gium i underdånighet hemställt om icke, i händelse
Eder Kongl. Maj:t i Nåder skulle finna denna
reglering antaglig, Bergslaget matte få tillfälle
sig yttra innan Eders Kongl. Majit vidtager
Sitt Nådiga Beslut.
Riksens Ständer instämma i Bergs-Collegit
tanka, att Bergslaget bör höras innan något huf.
vudsakligt Beslut i detta mål vidtages, såsom varande
Bergslagets rätt. Hos Eder Kongl. Majit
få alltså Riksens Ständer i underdånighet anhålla,
så väl härom, som att Eder Kongl. Majit sedermera
måtte låta föranstalta de åtgärder, hvilka
med Kronans fördel utan förnärmande af Bergslagets
rätt kunna förenas, samt vid nästa Riksdag
i Nåder meddela Riksens Ständer Resultatet,
på det ett afgörande Beslut i denna fråga då må
kunna fattas.
Råksens Ständer framhärda SCc.
TJnderdäniga Skrivelser.
363
N:r 167.
Uppläst och godkänd lios Ridd, och Åd. d, §j Juni! 1818»
— Prest-Ståndet d. 5 — —
— BorgareStåndet d. 5 >— —
— Bonde-Ståndet d. 6 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t om anstalter till förmän
för Manufaktur-Smidet i Eskilstuna.
Hos Riksens Ständer har framställning blifvit
gjord af den allmänna nytta Manufaktur-Inyättningen
i Eskilstuna medförer, de hinder sorn
möta för dess vidare fullkomnande, samt otillräckligheten
af de lane-understöd och förskotter, denne
Inrättning af Manufaktur-Diskont-Inrättningen
erhållit, i följd hvaraf det blifvit föreslaget:
Att den Arbetare , som visar sig hafva på egen
Verkstad årligen tillverkat och fortfarit med tillverkning
af ett Smidesbelopp till visst värde årligen
, må ega rättighet till lån af en tredjedel
deraf, hvilken rättighet dock icke skulle öfverstiga
hans tillgångar i fastighet, men deremot för
öfrigt bero på Borgen, likasom hittills, med intygad
säkerhet , samt beläggas med 3 å 4 proc:ts
ränta med omsättnings-förbindelse hvarje g;de MaJ
nåd och x^:dels afbetalning på iiånsumman: Att
den Arbetare ; som ej eger fastighet, må erhålla
län till |:de 1 af tillverkningsbeloppet emot enahanda
förpligtelser, som nyss äro nämnda : Att
den, som visar sig förlägga flera Verkstäder i
Fristaden , hvilka äga en någorlunda betydlig
tillverkning, tillhandahålla dem erforderliga varor
och i betalning emottaga Smides-tiilverkningar,
som han afsätter, ina erhålla lånbiträde till
364
Underdåniga Skrifvelser.
|:delar af den Summa, han genom årligt Bokslut
styrker sig använda till förlagets underhållande,
och hvilken Summa bör bestå af fordringar hos
Arbetare och Smides-afnämare, lager af Smiden,
Materialier och förnödenhets-varor för Arbetarne
samt af byggnader och Inrättningar för Arbelarnej
eller Rörelsens förmån; och skulle denna
Summa omsättas hvarje i2tte månad med 4 Procents
ränta och såsom hittills förses med antaglige
Löftesmän eller Hypothek af Accepter, samt
nödige ansedde och antagne förläggare, emot afnämarnes
reverser, men med egen derjemte förenad
betalningsskyldighet , få upplåna under åref
Summor af sammanlagdt belopp till och med
|:del på Förlags-Kapitalet 5 Alt för de förra af
dessa Lån eller de till |:delars belopp af Förlaget,
Manufaktur Diskont-fonden må erhålla förlags-inteckning
i förläggarens Rörelse-Kapital ; och de
sednare lånen åter inbetalas om 9 månader från
den dag de blifvit, tagne; Och att, till befrämjande
af export, premier må derför meddelas till
det belopp, att företaget röner uppmuntran och
något af faran för förlust dymedelst ersättes, hvilka
export-premier ej olämpeligen ansågos kunna
tagas till 10 procent af varans värde, men endast
bestå en viss tid af Tio år, hvarunder, i fall tillverkningens
uppdrifvande i belopp och godhet
genom förutnämde lån-utvägar befrämjades, kunde
säkert utrönas om och Jivad med förmån vore
ämnen för Export.
Då Rik sens Ständer funnit ifrågavarande Inrättning
för Finsmidets fortkomst och utvidgande
utgöra en så beskaffad Slöjde-Näring, att den, i
anseende till dess förädlando af endast inhemskt
XJnderdänlga Skrifvelser, 365
tåämne och såsom nästan den enda * hvilken i
den delen med visshet kan uppgifvas, bör erhålla
den utmärkta uppmuntran, omvårdnad och Understöd
, en så vigtig Näringsgren för Sverige,
sorn Jern* och Metall-förädlingen, framföre andra
Fabriker förtjenar och påkallar, men Riksens
Ständer derjemte insett, att för bestämmande af
de reglementariske föreskrifter i detta afseende
och bedömande af de förändrade grunder för sådane
understöd, som kunna medföra största nytta
och fördel för Inrättningen, fordrades en närmare
och fullkomligare kännedom oin nämnde vidlyftiga
Verks beskaffenhet, rörelse och behof,
samt hvad verkan de redan dertill anslagne
lån-biträden efter nu gällande grunder medfört ,
än Riksens Ständer för närvarande äro i tillfälle
att förskaffa sig, hafva Riksens Ständer endast
velat hos Eder Kongl. Majtt i underdånighet anmäla
hvad hos dem i detta vigtiga ämne förekommit,
samt anhålla det Eder Kongl. Majit i
den nu väckte frågan om förändrade grunder för
Finsmidets understöd uti Eskilstuna och förökande
af redan dertill använda medel, täcktes, efter
vederbörandes hörande, vidtaga sådana åtgärder
för denna gagneliga Inrättning i synnerhet,
samt Jern- och Metall-förädlingen i allmänhet
, att samma Näringsgren må komma i åtnjutande
af alla de förmåner och uppmuntringar,
sorn Eders Kongl. Maj:t i Nåder finnér bäst lända
till dess förkofran och tillväxt, i hvilket ändamål
medel torde kunna af Manufaktur Diskontfondens
besparingar och årliga vinst tagas och an*
Tändas.
Riksens Ständer framhärdar &e.
386 Underdåniga Skrivelser.
N:r 168.
Uppläst oell gödkänd hos Ridd. och Ad* d. 5 junii IgI8,
Prest-Ståndet cl. 5 — —•
— BorgareStånd<;t d, 5 — —
Bonde-Ståndet d. 6 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t angående understöd för
Höganäs Stenkohls-Verk i Skäne.
Med Öfvertygelse , att hvarje Hushållningsföretag
, sorn för Staten medförer någon serdeles
båtnad , äfven äger anspråk på dess omvårdnad ,
hafva Riksens Ständer ansett det icke vara en för
Staten främmande förbindelse att vidtaga tjenlig©
utvägar till upprätthållande af1 det i Skåne belägna
Höganäs Stenkohls-Verk, hvarSj allmänna
nytta så ofta blifvit erkänd.
Riksens Ständer hafva vunnit kännedom ^
att, genom fullbordan af en vid Grufvan nödig
befunnen Schacht-sänkning, en betydlig fördel
skulle tillskyndas Verket, och att kostnaden för
detta företag tilläfventyrs torde uppgå till en
Summa af 100,000 R:dr ; Och de hafva derför till
arbetets bedrifvande under den tid af Fem år,
räknade från nästkommande års början, som detsamma
skall fortgå, beviljat Delägarne i Sten»
kohls Verket, attr af Tullmedlen oafkortadt årligen
få uppbära den af Riksens Ständer vid i 81 5
års Riksdag Bolaget tillagde, men i anseende
till saknad afsättning å hela den fastställda Stenkohls-qvantiteten
af 130,000 Tunnor, ännu icke
något år till fullt belopp uttagne Premie-Summa
15,000 R:dr Banko, eller för alla åren sammanlagdt
75,000 R:dr, hvarvid afseende således ic
-
Underdåniga Skrifvelseri
ke å större elier mindre uppfordring af Sfenkohl
kommer att fästas. Dock förenas med detta understöd
de vilkor: Att Bolagets rätt till Premiers
erhållande, enligt Riksens Ständers vid sed-*
naste Riksdag fattade Beslut, för utförsel af Sfenkohl,
bör under tiden till all verkan vara hyllandes
Att Schacht-sänkningen inom förloppet af
de stadgade 5 åren bör vara nedkommen till den
undre Kohlflötsen; Att Bolaget vid uttagande af
hvarje års andel å understödet är skyldigt visa ,
det arbetet under föregående året behörigen framskridit
: samt att, i händelse vid en slutligt skeende
undersökning , Bolaget skulle finnas hafva
eftersatt sin skyldighet i afseende på arbetets tillbörliga
fulländning , Bolaget då skall anses förbundet
till Stats-Verket återbära hvad det af understödet
då kan hafva 1 yfrat : i hvilka ändamål
Bolaget, när första årets belopp emottages, bör afgifva
skriftlig förbindelse för vilkorens fullgörande.
Detta sitt Beslut få Riksens Ständer hos Ed.
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla med lika underdånig
anhållan, att Eders Kongl. Maj:t i Nå*
der må täckas låta vidtaga de åtgärder, som i af-;
seende på de utsatta vilkoren kunna nödiga anses;
Och villja Riksens Ständer derjemte i underdånighet
förklara att, om Delegarne i Skånska
Stenkohls-Verket icke skulle, emot det föreslagna
understödet, åtaga sig utförandet af ifrågavarande
kostsamma företag, Riksens Ständer likväl finna
billigt och samtycka följaktligen, att Delegarne
intill nästa Riksdag bibehållas vid åtnjutande
af de Premie-förmåner, som Riksens Ständer vid,
sista Riksdagen dem förunnat.
Riksens Ständer framhärda SCe.
368
Underdåniga Skrifvelseh.
N:r 16 g.
Uppläst oell godkäncl hos Ridd, och Ad. d. 5 Juna 1818.
.— Prest-Ståndet d. 5 — —
— BorgareStåndet d. .'i — —
— Bonde-Ståndet d, 6 —•
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af uppkommen fråga om Båts*
mans-Roterings införande i Färentuna
Härad af Stockholms Län<
Dä Riksens Ständer tagit i öfvervägande dea
fövekomne och genom Eders Kongl. Majus Nådiga
Proposition af den 9 December 1817, Riksens
Ständer meddelte frågan om Båtsmans-Roterings
införande i Färentuna Härad af Stockholms
Län , hafva Riksens Ständer fästat uppmärksamhet
dervid, attj enligt hvad uti samma Proposition
finnes närmare utredt, Färentuna Härads
befrielse från Rotering, emot utgörande af de derför
ålagde skyldigheter ej mindre är för Kronan
vida förmonligare än om Hemmanen derstädes efter
vanlig Roteringsgrund indelades till Rotering!,
än oek instämmer med Häradets genom dess Fullmäktig
vid 180g års Riksdag yttrade önskan.
Och emedan häraf företer sig dubbelt skäl till
Häradets bibehållande vid samma frihet, samt
dessutom vid reglering af de intill nästa Riksdag
påräknade Stats-inkomster, den efter Hemmanen
i berörde Härad för Rotefrihet hittills erlagde
Spannmåls-afgift blifvit tagen i beräkning,
finna Riksens Ständer Rotefriheten för Häradet,
äfven sedan de om Kongsgårdarne och Krondagen
-
UnderdSniga Skrivelser- 369
genheterna derstädes afslutna Arrende-Kontrakt
gått till ända , böra få fortfara emot fullgörande
af de vilkor, som för densamma redan äro stadgade;
Hvilket Riksens Ständer alltså til! svar å
den Nådiga Propositionen bort hos Eder Kongl,
Maj .t i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 170.
Uppl. och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 5 Junii 1818* ^
— Prest-Ståndot d. 5 — —
— BorgareStåndet d, 5 — —
— Bonde-Ståndet d. 6 , — _.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, angående kostnaden till
en Minnesvärd öfver Högst Salig Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen Carl August.
Riksens Ständer få hos Eder Kongl. Maj:t i
underdånighet anmäla, att de, med anledning af
det StatsUtskottet tillställda Kostnads-förslag till
en Minnesvård af Svensk Marmor öfver Högst
Salig Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Cari.
Augus*, för detta ändamål beviljat en Summa*af
Tio Tusen R:dr att utgå af Öfverskotten på Stats[Verkets
Inkomster för sistlidet år.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 171.
Uppl. och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 5 Junit 1818.
— trest-Ståndet d. 5 — —
Bihang till Rjkt-St. Prat. 1317—1818. 1 Sani. N:r 47, 48.
37<>
Underdåniga Skrifvelserl
— BorgareStåndet d. 5 — -2
— Bonde-Ståndet d. 6 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, angående tillökt Vaktbetjening
vid Götheborgs Läns Fängelse.
Af Handlingar som Eder Kongl. Maj.t genom
Remiss den 23 sistlidne April Öfverlemnat
till Riksens Ständers Stats-Utskotts åtgärd, hafva
Riksens Ständer inhemtat hvad Eder Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Götheborgs och Bohus Eän,
i underdånighet hemställt om behof af Eoner för
en Vaktmästare och en Vaktkarl vid det i Götheborg
uppförda nya Krono Fängelse. Dessa 2ine
Röner , såsom för en ordentlig bevakning nödvändiga,
bevilja Riksens Ständer att uppföras å
Stat till ett sammanberäknadt belopp af 175 Ridr
nied de derunder begripne 18 Tunnor Spanmål, och
få sådant härmedelst hos Eder Kongl. Maj:t i un5
derdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r 172;
Uppl, och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 5 Junii 1818,
— Prcst-Ståndet d. 5
— Borgare-Ståndet d. 5 — —
— Bonde-Ståndet d. 6 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, angående sökt ersättning
till Här ads-Skrifvärne i Jemtland för
dem an slagne men ännu icke tillträdde
Boställen.
Den 28 sisth April har Eder Kongl. Majit
Underdåniga Skrifve!ser'.
genom Nådig flemiss till Riksens Ständers StatsUtskotts
åtgärd Öfverlemna! Handlingarne anga-,
ende 2 ne Jlärads-skrifVareä i Jemtland ansökning
om ersättning fur de vid Statens reglerande derstädes,
år 1S10 dem ansiagnf, men ännu icke af
dem tillträdde Boställen, hvilken ersättning Eder
Ivongl. Majit» Befallningshafvande till 100 Jhdt
ät hvardera Häradsskrifvare!! föreslagit.
Enär uti häröfver afgifvit underdånigt yttrande
Eilers Kongl. Majms oclt Riket Kammar-Col*
legium Samt Stats-Konror upplyst, att nämnde Hä»
rads-sktifvate komma alt. tillträda de för dem an»
ordnade Boställen så snärt tnnehafvarne afgå»
hvarvid Kammar (kollegium och Stats-Kontöret ansett
det emedlertid böra förblifva , och hvarför
de ej. heller kunnat tillstyrka bifall till ifrågavarande
Lön-ersattning, hafva Riksens Ständer icke;
funnit anledning att i denna del bestå någon till—'
ökning uti den sa nyligen fastställda Eön-Stateti
för Jemtlands Län, helst dessutom Kärätls-skrif--  vatnes Aflöningsvilkor genom senare tillkomne
Procenter och förhöjning af Mahtalsskrifnings-'
provisionen blifvit förbättrade.
Riksens Ständer framhärda 8Cc„
N:r II7 3.
Uppl. och godkänd hos Ridd. oclt Åd, d, 5 jttnii 1818.
— Prest-Ståndet ti. 5 *—
— Borgare-Ståndet d. 5 *—
Bonde-Ståndet d, ö — —
Riksens Ständers Underdåniga Skrifvelse till'
Kongl. Maj:t, angående reglering af
Lönings-sättet för Lauds-Sekreteraren
372
Underdåniga Skrifvelser.
och Lands - Kamreraren uti Jemtland.
Vid öfvervägande af det till Riksens Ständers
Stats-Utskott* åtgärd genom Ed..Kongl, Majas
Nådiga Remiss den 28 sistledne April öfverlemnade
ämne, angående Eder Kongl. Maj:ts Befall-]
ningshafvandes i Jemtlands Län underdåniga Förslag
till förändrad reglering af dervarande Landssekreterarens
och Lands-Kamrerarens Löningsvilkpr,
så att de, emot afträdande till Staten af
de dem på Iiön anslagne Boställen, bland hvilka
väl Lands-Sekreteraren af sitt kommit i åtnjutande,
men Lands-Kamreraren ännu i ställetuppbär
200 R:dr Kontant ersättning, måtte uppå sine
Löner undfå penninge-förhöjning efter de vid sista
Riksdag fastställde grunder, hafva Riksens
Ständer icke kunnat härtill lemna bifall, enär
hvarken Kongl. Kaminar-Collegium eller Kongl.
Stats-Kontoret sådant tillstyrkt, och Riksens Ständer
för öfrigt icke heller ansett någon rubbning
uti den vid 1810 års Urtima Riksdag godkände
reglering af Löne-Staten ega rum.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 174.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 8 Junii 1818.
Brest-Ståndet <1. 8 — —
Borgare-Ståndet, d. 8 --
Bonde-Ståndet d. 10 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl, Maj:t, angående beloppet för
XJnderdaniga Skrifvelser.
375
enskilde personers Invisningar till Innehafvaren
samt viss man eller order.
Det har hos Riksens Ständer kommit i öfvervägande,
att den uti nu gällande Författningar
icke förbudne rättighet för enskildte personer
till handskrifne, på Sedelhafvare och på
viss man eller Order ställde, Invisningars el leisa
kallade Assignationers utfärdande, då den
blifvit begagnad till mindre belopp å hvarje Invisning,
för Samhället medfört skadliga följder.
Utan att ingå i en noggrann forskning och
utveckling af alla de omständigheter, som i detta
ämne skulle kunna å ena och andra sidan andragas,
hvarigenom Riksens Ständer skulle hänföras
till en större vidlyftighet än ändamålet fordrar,
hafva Riksens Ständer antagit såsom cf,. ridigt:
att hvarje Handlande med större rörf jse,
Bergsbruks- eller Slöjde Närings-Idkare, e!luru
vistande på längre afstånd från den ort, der (!e
förnämligaste varor eller alster vanligen afsatt;1s,
desto méra bör kunna förse sig med så sto't j,elopp
af det allmänt gängse Sedelmyntet, som
behöfves till bestridande af de oftare stunr]om
dagligen för handteringens bedrifvande förefallande
mindre utgifter, enär han derigenom icke
skall nödgas belasta sig med något betydligt förlags
Kapital, och han alltid, med den lätta utväg
Post-inrättningen lemnar, kan silart till stället
förskaffa det penninge-belopp, lian för ändamålet
efter hand har af nöden i att detta be vises
af erfarenheten, då icke uti alla orter, der
förutnämde Handteringar dxifvas med större omfattning,
utan blott i några, medlet äf dé fleste
^befallande utgiftejs bestridande genara utfar
-
374
Un denia ni ga Skrif v elser.
dadé Xnvisningar nr af idkarne antaget: att om
än In visnings-titgifvarens vinst genom Invisningarnes
användande till betalning af sina skulder
icke må sägas egentligen tiilskyndas dem,
på det allmännas bekostnad, den fördel likväl
icke är behörig, som de åtnjuta genom det invisningarne
af tillfallige händelser förstöras: att,
då ostridigt de fleste invisningar på mindre Summor
längre tid förblifva i omlopp uti den ort,
der de ära utgifne, både nyssnämnde händelser
skola inträffa, oell jemväl Utgifvarer» länge tili
sig indraga räntan ä deras samman f agne belopp:
att, om än in visningars emottagande elier
Icke emottagande i betalning kari anses vara
öppit efter eger behag för hvar och en, so- : 11
Handlanden, Bergsbruk eller Slojde NuingsIdl
aren lefvererar varor elier fullgjort något arbet*
det likväl nästan alltid skall blifva en nöd
*
n - n • o
välu}ighet för sadane personer att lata sig åtnöja,
n»ed detta betalningssätt, enär å ena sidan
dg S).p i behof af ersättning och ä den. andra
I.ri¥;SItings*Utgifvaren icke kan eller vill annorlunda
‘fullgöra utbetalningen: att, såsom en häraf
nöd vä tidig1 följande svårighet, då antingen de
första Jnvisnings-emottagarne eller de sedermera
deraf . blitne innehafva rrte- »näste verkställa
utbetalningar till andra orters invånare, der utgifvarens
namn och förtroende icke äro kända,
skall sadane sedlars antagande såsom god
betalning sättas i fråga och uppgäld eiler agio
derå ega rum, hvilket äfven, när förnödenheter
för dera skola upphandlas r sjelfva den orten,
der (ie äro mest gängse, ofta torde inträffa,
i anseende tili den omgång och olägenhet, soth
Underdåniga Skrifvelser' 375
förorsakas emottagare)! genom deras öfverstyrande
till den ort, hvarest de inlösas: att invisningarne
icke hafva egenskap hvarken af löpande
Skuldebref, enär påstående emot Utgifvaren
om deras infriande icke förr kan väckas, än
den person, på hvilken in visningen är ställd,
vägrat eller icke mäktat 'gälda densammas belopp,
samt ej heller af Växel, då någon ovilkorlig
skyldighet icke är bestämd till deras endosserande
eller transporterande af hvarje innehafvare
under deras omlopp: och att vid händelser,
då antingen utgifvaren blir oförmögen att betala
sin skuld eller anmäler sig om afträdesförraån, eller
vid hans död efterlefvande maka eller arfvingar
söka Urarfvagörelse, eller ock de till utrönande
af tillståndet i den aflidna? Bo begära års
kallelse på Borgenärerne, en betydlig svårighet
och kostnad tillskyndas serskildte Innehafvare
af en mängd utspridde invisningar på mindre
penningebelopp vid bevakande af deras rätt hos
Konkurs-Domstolen, hvilken kostnad äfven möjligen
kan öfverstiga invisningens värde, och
hvarigenom äfven således ett obehörigt lidande
för allmänheten uppkommer.
Föranledde af alla dessa skäl, finna Riksens
Ständer, att om utgifvandet af ifrågavarande,
till innehafvaren eller till viss man och Order siällde
samt sålunda löpande, handskrifne Invisningar
eller Assignationer ifrån- den enskilde personen
på den andre för närvarande icke kan
helt och hållit förbjudas, är likväl denna rättighets
begränsande nödvändigt, så att de deraf
härflytande och nu beskrifna ofördelaktiga följ
der må åtminstone till det hufvudsakligaste fö
-
376
Underdåniga Skrifvelsér.
rekommas. Och, emedan da invisningen Innefattar
ett större penningebelopp, dels hvar och
en, som en sadan mottager, mera noggrant gran-!
skar och tillser hvad säkerhet och beqvämlighet
han kan äga att utfå innehållet uti allmänt
gängse mynt, dels densamma icke kan med dea
lätthet och så vidsträckt, som då den är på
mindre Summa ställd, kringlöpa och i allmänna
rörelsen förblifva, hafva Riksens Ständer för
sin del stadgat: att hädanefter icke må någon
tillåtas utgifva så beskaffade invisningar, som nyss
här ofvanföre äro omnämnde, pä ringare Summa
än Ett Hundrade Riksdaler .Banko: samt att
alla de i omlopp varande dylike invisningar på
mindre Summor böra vara inlöste inom 8 månader
efter denna författnings kungörande i
hvarje Ort.
Hvad straffet för öfvertädelse emot detta stadgande
angår, hafva Riksens Ständer ansett med
ett rättvist förhållande emellan brott och straff
vara närmast förenligt: att den, som beträdes
hafva, sedan författningen blifvit behörigen kun.
gjord, utfärdat handskrifven, till innehafvaren
eller viss man och order ställd , invisning § annan
enskild person till mindre belopp än Ett
Hundrade Riksdaler Banko, bör första gången,
jemte skyldighet att gälda densammas innehåll,
erlägga i böter ett lika belopp, andra gängen,
utom enahanda skyldighet att gälda innehållet,
höta invisningens dubbla belopp, men tredje gängen,
jemte enahanda ersättning och böter, anses,
hafva förverkat medborgligt förtroende, och kan
således sedermera hvarken få deltaga eller komma
under omröstning vid Val till sa beskaffade
TJnderdaniga Skrifvelser. 377
Allmänna Forrättningar, sorn af ett sådant förtroende
bero, samt hans brott och stral! varda
lemnade till kännedom EAllmänna Tidningarne ;
och, på det efterlefnaden desto noggrannare må
handhafva® samt öfv-ertradelser säkrare beifras
föreslå Riksens Ständer, att böterne ina
blifva Angifvarens ensak.
Dessa sina förslag öfverlemna Riksens Ständer
i underdånighet till E. K. Mas Nådiga oinpröfning
och anhålla, att, om de äfven af E.
K. M. i Nåder gillas, behörig Författning derom
må i Nåder varda utfärdad.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:o 175.
Uppläst?och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 5 Juni 1818*
— Prest-Ståndet d. 5. —
.— Borgare-Ståndet d. 5. — —
— Bonde-Ståndet d. 6. — —
Riksens Stiinders underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t angående insändande till
Justitie-Ombudsmannen af sädane beslut,
hvarigenom lier söner dömas till
arbete å Förbättringsbits eller u Fästning.
Sorn det i Riksens Ständers tanka är a£
största vigt oell angelägenhet, att de utstakade
oränsor för dem sorn handhafva författningarne
angående lättjefulle och oordentlige samt dymedelst
eller ock geivim föröfvade brott och derför
undergångne bestraffningar syssellöse personers
användande till allmänt arbete vid Arbets- och
375
Underdåniga Skrifvelser.
JFörTiäittrings-Inrätfningarne, eller, i brist af utrymme
derstädes, a Fästningarne, icke öfverskridas
eller sådane medel utöfver verkliga behof,
vet användas, hvarigenom kan icke allenast
uppkomma oskyldigt lidande utan ock staten belastas
med drygare utgifter, hafva Riksens Ständer,
utan att äga någon anledning till förmodan,
som skulle missbruk i detta afseende hafva inträffat,
ansett en tillsyn hära behöflig, helst det
leke undfallit deras uppmärksamhet', att för de
personer, hvilka dömmas till arbete vid nämnde
Inrättningar, ehuru icke stängde från utväg till
klagan å vederbörlig ort, dä de förmena sig
obehörigen förfördelade, likväl mäste möta svårighet
och tilläfventyrs stundom saknas medel
för verkställigheten.
Riksens Ständer få alltså hos E. K. Maj:t L
underdånighet föreslå: att hädanfter så väl vederbörande
Polis-Embetsverk söm E. K. Majus Befallaingshafvande
må förpliktas, när af dem någon person
med stöd af ifrågavarande Författningar dömes
till arbete vid Arbets- eller Förbätirings-Inrättuing
eller å Fästning, samt denne sig dermed åtnöjer,
genast till Riksens Ständers Justitie-Ombudsrnan
insända ett Exemplar af det i ämnet hållna
Protokoll,och meddelta utslag innefattande alla de
omständigheter som enligt stadgandet i 6:te §:n
af Kongl. Förordningen d. 2 7:de Februari 1804,
böra deruti intagas, på det Justitie-Ombudsmannen
må äga tillfälle att granska, huruvida hansEmbets-handläggning
i afseende å beslutet erfordras;
dock att genom denna åtgärd verkställigheten
af samma beslut icke må uppehållas.
Riksens Ständer framhärda 8£c.
Underdåniga Skrifvelseri
379
N:r 17G.
Uppläst och godkänd lias Ridd, och Ad, d, 5 Junii 18X S.
— Prés t-Stän det. d. 5 — —
— BorgareStändct d. 5 — —-
— Bonde-Stimkt d. 6 — _
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t angliende tryckning af
Lands h öfdi n gar nes Berättelser om årsväxten.
Emedan Riksens Ständer ansett nyttigt att
Eders Kongl. Majtts Befallriingshafvandes årliga
Berättelser om Årsväxten till trycket befordras
och på sådant sätt Allmänheten medelås har hos
Riksens Ständer jemväl fråga uppstått huru dessa
Berättelser och de deraf skoende Sammandrag
böra lämpligen inrättas för att med all möjlig
likstämmighet lemna en kort men säker öfversigt
af det Ekonomiska tillståndet i Rikets åtskilliga
landskap. Då likväl Riksens Ständer
insett svårigheten att uppgöra och en ännu större
svårighet för vederbörande Embetsman att
följa och verkställa vissa formulärer och föreskrifter
i denria del, hafva Riksens Stander bort
för närvarande inskränka sig till den anhållan,
de nu bos E. K. Majit i underdånighet framföra,
örn nådig befallning till E. K. Majus Allmänna
Magazins-Direktion att i sammandrag af
trycket utgifva E. K. Majus Befallningshafvandes
sista Berättelser om Årsväxten för hvarje
ar på det sätt Direktionen finner för ändamålet
lämpligast, antingen i Tabell eller Text; och
lärer Direktionen icke underlåta att hos E. K.
38q Underdåniga Skrifreiser.
Maj:t i underdånighet begära de ändringar i
uppgifterne, sorn deri anser behöflign, och hvilka
E. K. Majit dä torde i nader täckas förständiga
dess Befallningshafvande till vederbörlig
efterrättelse.
Riksens Ständer frartjhardar SCc.
Rbr 177.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 5 Junii 1818.
— Prest-Slåndet d. 5 — —
— BorgareStåndet d. 5 — —
— Bonde-Ståndet d. 6 — _
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse till
Kongl. Maj: t om förklaring i vissa delar
öfver Kongl. Kungörelsen elen 3:dje
April i8i(j rörande Pre strättighet s-Öfverenskommelser.
Enär det ei allenast är öfverensstämmande
med meningen uti E. K: Maj:ts nådiga Kungörelse
d. 21 September 1810, utan ock ligger
i sakens natur att på de Orter eller i de församlingar,
der kontrakter eller öfverenskommelse!'
emellan Pastorerne och Församlingarne rörande
Presträttigheter blifvit afslutade, ingångne
och för framtiden lagligen stadfästade innan 1810
Ärs Kongl. Kungörelse utfärdades; sådane äldre
öfverenskommelse! böra så mycket hellre blifva
orubbade, som genom dem redan äro undanröjde
orsaker och anledningar, hvilka vid 1810
och 1815 årens Riksdagar föranlåtit Bonde-Ståndet
att begära och Prest-Ståndet att medgifva frivilliga
öfverenskommelsers ingående emellan Presterskapet
och Församlingarne rörande deras ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter, men detta
Underdåniga Skrif v elser'.
38X
förhållande icke finnes i E. K. Majus Nådiga
Kungörelse den 3 ApriL 1816 uttryckligen bestämdt,
hvaraf ock, skall hafva handt, att man
deråt sökt gifva annan tydning, få Riksens Ständer
hos E. K. M. i underdånighet anhålla örn
utfärdande af Nådig Kungörelse med den förklaring:
att på sätt nämndt är redan stadfästade öfveienskommelser
mellan Presterskapet och Församlingarne
rörande Presträttigheter böra blifva
orubbade och oförändradt bibehåUne för den tid
de äro ingångne.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:o 178.
Uppläst och godkänd hos Ridd, och Ad, d, 5 Junii 1818,
— Prest-Ståndet d. 5 —
— Borgare-Ståhdet d. 5
— Bonde-Ståndet d. 6
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t i anledning af Nådig Pro
position om befrielse ifrån BränvinsBevillningen
för åren 1810, 1811 och
1812 af Personer ä landet som icke
eg a eller besitta jord.
Sedan under den 3:dje sisdedne December
Eders Kongl. Maj;t genom Nådig Proposition till
Riksens Ständers pröfning öfverlemnat, huru, i ’
anledning af inkornne underdånige Besvär och
Ansökningar må förfaras med utgörande af Bränvins-bevillningen
för åren 1810, 1811 och 1812
af personer å Landet, som ej ega eller besitta
erd, hafva Riksens Stander af de vidlyftige
Underdåniga Skrifve!seri
Handllngame i detta ämne tagit närmare kännedom
och funnit 25 §. i Riksdagsbeslutet den 2:dre
Maj 18x0 innehålla: ’’att den för, Bränvins-till”veikningen
serskilt ätagne Bevillnings-afgiften
”bör utgöras i Städerne samt af Ståndspersoner
”med flere å Landet, som ej ega eller besitta
”jord, efter personalen,; så att Tolf mantalskrif”ne
personer anses lika med ett helt Hemman ,
”och således betala åtta Skill ingar hvardera, kom”mandes
denna bevillning att utgå antingen Brän”vinsrättigheten
begagnas eller ej.”
Häraf kan ej dragas någon annan slutföljd,
än att ifrågavarande afgift, utan afseende om
Bränvinsbrännings-rättigheten begagnades eller
icke varit häftad vid personalen. Denna tydning
strider icke emot Kongl. Kungörelsen den
a 3:de Juni 1810, der det föreskrifves; ”att Stånds”personer
med flere å Landet som icke ega elller
besitta jord, utgöra jemte Panne-afgiftén
”Rränvins-bevillning på det för Städernes invånare
stadgade sätt, så att 12 personer räknas
”mot ett helt Hemman;” utan fast hellre instämmer
den äfven med hvad Kungörelsen för
öfrigt innehåller, utmärkande tydligt, att alla å
Xandet boende personer, borde tillika med Parinerymds-afgiften,
der den eger rum, erlägga bevillnings-afgift,
hvilken sistnämnde alltså varit
ett af den förre alldeles oberoende och derifrån
hel och hållen skiljd börda.
Vid sådant sakens sammanhang, och då Riksens
Ständer jemväl tagit i betragtande, att, om
den för närvarande endast af en del skattskyldige
ifrågaställde befrielse från personelle Rränyin^bevillningens
utgörande under de 3:ne of
-
Underdåniga Skrifvelserl
vanberörda arén skulle medgifva?, enahanda befrielse
äfven borde utsträckas till alla personer
i lika förhållande, hvarigenom Statens påräknade
och till större delen redan influtne och använde
inkomst under denne Titel i betydlig
man minskades finna Riksens Ständer sig icke
kunna till befrielse från den omförmäldte Bränvins-Bevillnings-afgiften
för åren j8io, i Si*1
och 1812 lemna bifall; Men, för att bereda all
skälig lindring för de Skattskyldige, som, efter
det af Eders Kongl. Majtts med afgifters indrifVande
beviljade anstånd, nu skola den afbörda,
och hvilka utgöra den minst bemedlade delen
af Nationen, få Riksens Ständer till Eder Kongl»
Maj:t i underdånighet framföra den önskan, att
dervid yttersta varsamhet måtte iakttagas samt
Eörfattningarne om Afkortningar med noggrannhet
handhafves.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 17 g.'
Uppl. o. godkänd hos Sanitl. Riks-St. d. 27 Juni! 181g
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse•
till Kongl. Maj:t om verkställd granskning
af de i Stats-Rädet förde Protokoll.
Den granskning af de i Stats-Rådet förda
Protokoll, som enligt 105 §. Riksdags-Formen
och 29 §. Riksdags-Ordningen tillhörer Riksens
Ständers Constitutions-Utskott är nu fulländad:
Riksens Ständer få i underdånighet förklara
att med stöd af 76 §. Riksdags-Ordningen Stats*
Underdåniga Skrifvdser.
Rådets Ledamöters oell Föredragandes ansvarighet
för sina rådslag och för Utöfningen af sina|Embeten
intill den dag då detta nu snart ofverståndna
Riksmöte börjades, fullkomligen upphört: att under
denna frikallelse jemväl inbegripes Konungens
i Kommandomål för Arméen: samt att för
Konungens rådgifvare i Kommandomål för Flottorne
en lika frikallelse äger rum med Undantag
af det mål angående utfärdade Order till
Befälhafvarne för en i nåder anbefalld Kustbevaknings-Expedition
d. 8 Aug. 1817 för hvilket
General-Adjutanten Herr Friherre Rudolf
Cederström den 2 nästlidne April blifvit af
Constitutions-Utskottet under tilltal inför RiksRätt
ställd.
Bland ämnen, som stå i gemenskap med
Stats-Råds-Protokollens granskning, förekomma de
under loppet af tvenne är och sist den 27 September
i8r7 vidtagne anstalter för Malmö Discont-Verks
understödjande och räddning. Rådslagen
om dessa mått och steg har ConstitutionsUtskottet
funnit styrda och utmärkta af en tidig
och fortfarande omsorg att afböja de oredor och åtminstone
mildra den förlägenhet, som väckt Motionens
lifliga bekymmer och påskyndat dess Representanters
sammankomst.
Någon anmärkning från Constitutions-Utskottet
i och för detta steg har således icke ägt
ram. Men Riksens Ständer tro sig häraf hafva
anledning till den underdåniga önskans framförande,
alt, vid möjeligen i framtiden skeende
inrättningar af sådane enskilda Ren ilin geVerk
som kunna äga^inflytelse på allmänna förtroendet
-
Underdäniga Shrifvelser.
385
(roendet oell penninge-rörelsen, de grundsatser
och den sammansättning matte följas, hvarigenom
på en gång, Nationen befrias från deltagande i
dessa Verks af en oriktig förvaltning härrörande
obestånd, samt Konungens Rådgifvare fran
det svåra val, att nödgas tillstyrka dylika Verk*
öfverlemnande åt ödet, och tillfälligheten, eller
ock deras upprätthållande med Lånbitiäden af allmänna
medel.
Riksens Ständer framhärdar & c.
N:r 180.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad, d, 11 Junii 1818.
Öfriga Riks-Stånden d. 13 — —
Riksens Ständers underdånigaSkrifveise, till
Kongl. Maj:t angående Stats-regleringen
under Riks-Statens andra Hufvudtittel.
Dels uti Eders Kongl. Majus Nådiga Proposition
till Riksens Ständers Stats-Utskott om StatsVerkets
tillstånd och behof, och dels genom Edem
Kongl. Maj:t till samma Utskott aflåtne serskilde
Nådige Remisser förekomma under Riks-Statens
sindia Hufvud-Titel följande frågor, som Riksens
Ständer tagit i öfvervägande.
1. Riksens Ständer hafva bifallit, att den
Summa 7,781 R:dr 6 sk., som Eder Kongl. Majit,
i Nåder äskat för en tillkommen 4:de Division
af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Götha HofRätt;
och hvilken Summa hittills måst utgå af
besparingame på denna Hufvud-Titel, må hädan.
Bijians tili fiiki-St. Prat, 1817—1818, tolle Sami, AV 49, 5®.
386
Underdåniga Skrifvelser}
efter uppföras på Ordinarie-Stat; utgörande Lonerne
efter förledi t års Stat följande belopp:
£ Assessorer ä 746 R:dr 3*
sk. hvard«r$
i Lön - - -
3733- 16.
3. Proto-Notarie-Lön - -
354. 16. 5;
$ Civil-Notarier it 340 R:dr
hvardera - - - -
680. _
3 Fiekal-Lön - i \ -
S26. 32.’ __
1 Registrator-Lön - 2 g
301. *3. 5.'
a. Kanslist - - - * d -
190. 19. 2.
5486. —
hvartill kommer tillökning för skill,
naden emellan Statspriset 4§ R:dr
och Riks-Markegångs-priset på de
under dessa Löner belöpande tillsammans
602 Tunnor Spannmål,
.sorn vid förledit års Riks-Markegång
utgjort å 8 R:dr 15 sk. Tua-1
nan eller 3 R:dr 39 sk. per Tgnna 8295.'' 6.
Summa 7781. 6.
menhvilken Summa är årlig förändringunderkastadi
2. I afseende på hvad Eder Kongl. Maj:&
i Nåder framställt om Kansli-Styrelsen och 2:n*
dess Ledamöters nu på Indragnings-Stat upptagne
Löners uppförande på detta Verks Ordinarie-Stat,
få Riksens Ständer i underdånighet
förklara: att de med Jndragnings-Staten afsedda
ändamål, nemligen de derå upptagne Löners och
Pensionens indragande vid Innehafvarens afgång,
skulle härigenom motverkas samt Ordinst-'
rie-Staten med 2:ne en gång indragne Embets»
manna-Löner åter ökas, och att Riksens Ständer,
som deremot vid så val 18&9 och, iäio. årej^
Underdåniga Skrif reiser'.
387
som ide senare Riksdagarne funnit anledning I
underdånighet önska en sådan reglering af Kia.
tens Styrelse-Verk, hvarmedelst antalet af Emhets-
och Tjenstemän inskränkes, af den åtgärd
Eders Kongl. Majit 1 Kader uti detta hänseende
låtit vidtaga, i underdånighet tillförse sig Eders
Kongl. Majus Kådiga omsorg att, vid de na
på Indragnings-Staten atlönade Kantzli-Rådens
afgång, i stället till dessa Embefens bestridande
förordna någre sådane Embetsman, hvilka, linder
ledighet från annan Ordinarie t jenstgöring, bibehålla
de Eoner, de förut innehafva.
3. Att för En Vaktmästare vid Kansli-Styrelsens
Expedition Lön på Stat 140 R:dr med.
derunder inbegripnei5 Tunnor spannmål må uppföras,
hafva Riksens Ständer bifallit.
4. Hvad beträffar de vid Gfver.iStåthåilareEmbetet
i Polis-ärender Tjenstgörande Embets- (
mans och Betjentes Löners föreslagne åter uppförande
på Stat och den äskade tillökningen till
förbättrad aflöning till ett belopp omkring 5000
R:dr hafva Riksens Ständer ansett deh af dem
vid 1812 års Riksdag lagde grund för Polis-lnrättningens
underhåll, att viss Summa dertill bestås,
utan att Personel-Stat upprättas, så mycket
hellre böra bibehållas, som Tjenstemännens och
Betjeningens antal efter sig företeende omständigheter
bör kunna, såsom Eder Kongl. Majit i
Kader finner lämpligt, ökas eller minskas, hvarvid
en Speciel och ständig lön-reglering skulle vara
hinderlig; samt funnit, enär anslaget till Polisens
underhåll år 1812 förhöjdes med nära joo
procent eller från 7758 R:dr ifi sk. till 15,000
R:dr, eclj hvarförutan Stockholm» Stad med viss
588
Underdåniga Skrifve!seri
Summa dertill bidrager, samt jemväl någon del
af de genom Polisens åtgärd inflytande Bötesmedel
för ändamålet påräknas och användas, någon
ytterligare förhöjning i den af Stats-Verkets
medel år 1812 för samma Verk anslagne Summa
icke kunna beviljas.
5. I sammanhang med Eders Kongl. Maj:ts
och Rikets Stats-Kontors vid .Nådiga Propositionen
bifogade Berättelse i den del, som angår
Res~penningars uppbärande på Indelt Stat , i
stället för de kontante 80 R:dr för Landshöfdingen
i Södermanland, i följd af Kongl. Brefvet
den 22 Oktober 1816, hafva Riksens Ständer
tagit under handläggning Eders Kongl. Maj :ts
Nådiga Remiss till deras Stats-Utskott den 5
nästledne November af Landshöfdingen* i Örebro
Län underdåniga ansökning om de honom
a Stat kontant tillkommande aoo R:dr Respenningar*
förvandling till indelte uti odisponerade
Räntor i Länet; men, då, utom i dessa 2:neLän flere
andre både Landshöfdingar och Tjenstemän
vid Lands-Staterne innehafva Respenningar i
kontant, hvilket möjligen eger sin grund uti olika
och fördelagtigäre "Ränte - persedlars indelning
under sjelfva Lönerne, än som äro anslagn©
i de Län, der åter både Lönerne och Respenningarne
äro indelte, samt någon rubbning i denne af
ålder varande reglering å Lands-Statens Löner
icke skäligen kan äga rum, till förmån för ett
eller annat Läns Embets- och Tjenstemän framföre
de öfrige i lika förhållande stadde, utan,
derest Respenningar» förhöjning genom deras indelande
i Räntor stöde att förena med Statens
tillgångar, borde blifva allmän for alla, som der-:
Underdåniga Skrifvtlstr. 389
af finna sig i saknad, men, efter hvad Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium och
Stats-Kontor uti afgifna underdåniga Utlåtandea
i dessa ämnen anfört, Stats-Verket icke för de ifrågavarande
Landshöfdingarnes och följaktligen
än mindre för alla öfriges förseende med indelte
i stället för kontante Respenningar, eger odisponerade
Räntor, helst de behållne Räntorne
äro i Riks-Staten påräknade såsom tillgång för
andre behof, kunna Riksens Ständer icke bevilja
jndelte Respenningar* uppförande å Stat för
Landshöfdingarne i Örebro och Södermanlands Län.
6. Som Eder Kongl. Maj:t genom Nådiga
Bref den 9 Januari 1816 och den 15 April
nästlidit 8r, i anseende till Konga och Upvidinge
Fögderiers vidd och folkrikhet, funnit nödigt
förordna, att detsamma borde fördelas uti 2:ne
Härads-Skrifvare-Distrikt och hvardera HäradsSkrifvaren
åtnjuta 50 R:dr indelte i Hemmanseller
Qvarn-räntor jemte 13 R:dr 16 sk. kontant
i Respenningar och 16 R:dr 3? sk. äfven kontant
till så kallad Lönförhöjning, likmätigt hvad
som bestås Härads-Skrifvare i allmänhet på grund
af Kongl. Brefvet den 4 December 1794, hafva
Riksens Ständer bifallit, att de härtill uppgifna
erforderliga tillökta Aflöning» - belopp 3b R:dr_
32 sk. indelte och 43 R:dr 16 sk. kontant måga
anslås och uppföras på Ordinarie Staten under
Andra Hufvud-Titeln.
7. De tillökte Löner, som Eders Kongl.
Maj:t enligt Nådigt Bref den 17 Julii 1816 fun-'
nit nödige för 8 Länsmän uti Kronobergs Län,
ä 40 R:dr för hvardera , eller tillsanmjan 320
39»
Underdånige. Skr ifve!ser'.
Enir årligen, få till detta belopp under Andra,
IIufvud-Titeln uppföras på Ordinarie-Stat.
8. Vidare, och sedan Eders Kongl. Maj:t
genom. Nådig Skrifvelse den 5 Julii 1816 för
4 Länsmän i Herjeådalen pröfvat nödig den Lönförliöjning,
att de, inberäknadt den gemensamt
för dem på Stat anslagne aflöning 6 R:dr 35 sk.
10 r. indelte, 53 R:dr 16 sk. i kontant och 31
Tunnor korn, skulle, i likhet med de öfrige
Länsmännen i Riket, årligen undfå 40 R:dr kontant
hvardera, hafva Riksens Ständer bifallit, alt
den härtill erforderlig© tillökning må på Stat
uppföras.
9. Till den af Kongl. Stats-Kontoret gjorde
hemställan om Löners beviljande för 4 Vaktmästare
vid Krono-Fängelset i Götheborg, hvilka
äro nödige sedan ett nytt sådant blifvit inrätfadt,
der icke såsom tillförne kan begagnas bevakning
af de i Götheborg förlagde värfvade Trupper,
hafva Riksens Ständer äfven lemnat bifall, så
att dessa fyra Löner till enahanda belopp af 58
R:dr 16 sk. och derunder begripne 6 Tunnor
Spantnål för hvardera måga å Staten uppföras.
to. Vid öfvervägande af hvad dels StatsKontorets
underdåniga Berättelse och dels genom
Eders Kongl. Majtts serskilda Nådiga Remiss
den 12 sistledne November till StatsUtskottet
öfverlemnade Handlingar innehålla om en Lönreglering
för Ejerdingsmännen i Riket, hafva
Riksens Ständer, liksom vid förra Riksdagen,
funnit er. allmän jemkning och förbättring i deras
Lört-vilker icke förr kunna tillvägabringas
än den ifrågaStälhle reglering i det hela af Styrelse-Verken
till alla dess grenar, efter Riksens
Underdåniga Skrifvelse
391
Ständers derom yttrade underdåniga önskan, blif▼er
vidtagen; Och, emedan vid det så högst olika
förhållande med Fjerdingstnännens antal, sorn
blifvit från serskilde orter uppgifvit och föreslaget,
Riksens Ständer nh saknar bestämd och skälig
grund för ett anslag af medel till förbättring
emellertid af Lönerne för Fjerdingsmännen, hvilka
i allmänhet redan åtnjuta dels indelte dels
penninge-löner, jemte vissa andra friheter och
förmåner, hafva Riksens Ständer icke kunnat
härutinnan för närvarande vidtaga någon åtgärd.
11. Till svar å Eders Kongl. Majus Nådiga
Remiss den a 8 sutledne November på Kongl.
Bergs-Collegii underdåniga Skrifvelse den 13 i
samma månad hvaruti andrages behofvet af och
uppgifves förslag till Lön-förbättring för BergsFogdarne
uti allmänhet i Riket, få Riksens Ständer
i underdånighet anmäla, att, då samtlige på
©rdinarie-Staten aflönade Bergs-Fogdar fått njuta
till godo den vid 1815 års Urtima Riksdag Penninge-Lontagarne
i allmänhet beviljade förbättring
i deras vilkor, Riksens Ständer i Statens närvarande
ställning, corn kräfver all möjlig besparing
och inskränkning af nya utgifter, funnit sig destomindre
kunna dertill lemna bifall, sorn titlika.
en ny Lön-reglering härvid visar sig, hvarigenom
de i förre Lönings-Staten iakttagn» grunder för
deras aflöning, i jemförelse till Staten* öfrige Etubets-
och Tjenstemän skulle rubbas, men en sådan
förändring icke serskildt kan företaga* utan,
om den skulle pröfva* nödig, bör förekomma i
sammanhang med den allmänna regleringen oell
nya Organisationen af Styrelse-Verken.
13. Genon* Nådij Remiss den 33 sistledne
3gs Underduniga Skrifvelser.
November ar tiil Stats-Utskottets åtgärd öfverletrinad
en af Öfver-Intendents-Embetet den 37 förUtgångne
Oktober i underdånighet gjord hemställan
om förbättring af de vid sista Riksdagen anslagne
Löner för 2:ne tillökte Tjenstemän, nemligen
a Sekreterare och 1 Kanslist, samt förhöjning
på Stal af Expens-medlen vin detta Verk; Och
hafva väl Riksens Ständer funnit, att, då Sekreterarens
Lön omkring 340 R:dr jernföres med Kamrerarens
å denna Stat, som för innevarande år
uppgår till 85i R.-dr 30 sk., och Kanslist-Lönen
omkring 105 R:dr jemföres med Andre Konduktörens
Lön 321 K:dr 47 sk., blifva de 2:ne
ifrågavarande Tjenstemännens Aflöning mindre;
men, utom det en sådan jemförelse icke skäligen
bör ega rum, enär Kamreraren såsom tillika Kassör
bestrider 2tne Befattninrar och Konduktören
för sin Lön måste hafva vida trägnare tjenstgöring
än Kanslisten, är den för de aure sist tillkomne
Tjenstemännen stadgade aflöning lämpad
efter hvad dem skäligen kunnat tilläggas i jernförelse
emot sådane Tjenstemäns Löner vid an.
dra Publika Verk der en daglig och trägen tjenst,
göring skall bestridas, som åter vid Siotts-byggnads-Direktionen,
hvarest dessa 2 = ne Tjenstemän
hafva sine göromål, icke lärer kunna inträffa.
Riksens Ständer hafva alltså icke kunnat bevilja
den härutinnan föreslagna Lön-förhöjning.
13. På Herr Presidenten Friherre Tersme.
dens genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
den 18 sistledue November till Stats-Utskottet
öfverlemnade underdåniga hemställan om 3:ne
Kammar-Rätts Assessorers Löners förhöjning till
Kammar-Rätts-Råds Löner, hafva Riksens Stan
-
k
Underdåniga Skrifvelser. 393
iler, under afbidan af den önskade allmänna reglering
af Embeten och Tjenster, icke kunnat
gora afseende, enär detta Verk åtnjutit lika Lönförhöjning
med andre Civil - Statens PenningéLöntagande
Embets. och Tjenstemän vid sednaste
Riksdag.
14. Med afseend* på hvad Akademien för
de Fria Konsterne i en af Eders Kongl. Maj:t
den 12 sistledne November till Stats-Utskottet
remitterade underdåniga ansökning andragit om
de z:ne Summor, dels 475 Hulr för Mekaniska
Skolan, och dels 450 R:dr till arfvoden åt Em.
bets- och Tjenstemän vid Kongl. Maj.ts Museum,
hvilken Skola och hvilket Verk icke stå med
Akademien i något offentligt samband, blifvit
afförde fran Akademiens vid sedna6te Riksdagen
till gooo R:dr årligen ökade Stat, samt för öf.
rigt om flera Akademiens tillrikta behof, hafva
Riksens Ständer bifallit, att Akademiens på nämnda
sätt således blott till 8075* R:dr sig belöpande
Stats-Summa må ökas med 1925 R:dr, så att
den i ett för allt utgör Tie Tusen Riksdaler
ärligen.
15. Hvad angar Kongl. Sundhets-Collegii
genom Nådig Remiss till Stats-Utskottet öfv»rlemnade
underdåniga Skrifvelse af den 13 näst*
lidne Oktober om Tjenstfrie Assessoren Doctor
Hartmans flyttning på Allmänna IndragningsStaten
med den Lön af a66 R:dr 32 sk., sorn
han uppbär, så att Ordinarie Lönen på Sundhetä.
Uollegii-Stat matte blifva tillgänglig för Assessoren
Carlander, hvilken nu endast åtnjuter deh
derå belöpande förhöjningen, hafva Riksens Ständer,
enar Assessuren Doctor Hurtman hvaPken
3*9 4
1Underdanig/i Skrifvelser.
dä haft vid före detta CoIIegii Medic!-upplös*
liing blifvit tjenstfri ej heller ännu uppnått 7a»
Jrs ålder, icke kunnat bifalla Sundhets-Collegii
anhållan, hvarigenom den af Eders Kongl. Maj:f
och Riksens Ständer antagne grund för Löner»
upptagande på Indragnings-Staten skulle öfverträda*.
Då härvid likväl tillika förekommer, atti
på Medicinal-Staten, Utom öfriga anslag, är uppförd
en af Riksens Ständer vid 1809 och 18la
Srens Riksdag till 10,000 R:dr bestämd Summa
för Eder Kongl. Majas Nådiga Disposition i och
för obestämde utgifter till Allmänna Hälso-vårdens
befordran , och hvarutaf Lön-förhöjningar
blifvit af Eder Kongl. Majit i Nåder beviljade,
samt omkring 5000 R.dr finnas för närvarande
odisponerade, anse Riksens Ständer det bero af
Eders Kongl. Majus Nådiga bepröfvande om
icke, uti ifrågavarande fall, Assessoren Doctor
Carlander må utaf denna tillgång pjuta ersättning
för de 266 R:dr 32 sk., Doctor Hartman innehafver,
och hvarigenom den förre erhölle fyllnad
i Assessorg-Lönen intilldess lian får tillträda
denne Lön till hela beloppet på Sundhets-»
Collega Ordinarie-Stat.
16. Bland annat har Kongl. Sundhets-Collegium
under den 15 Maji förledit år i underdånighet
framställt olikheten i Aflöningen för
Carolinska eller Medico-Chirurgiska Institutets
Adjunkter, af hvilka Chemise- oell AnatomiteAdjunklerne
innehafva hvardera 320 R:dr 47 sk.
i Lön, Artis - Obstetricise - Adjunkten 220 R:dr
17 sk. g r. och Historia - Naturalis-Adjunkten
133 R:dr 16 sk., men både Theoretices och Praetices-Adjunktferne
endast en Pension af 175 R:dTe
Underdåniga Skrifve! ser.
Ii vardera i Fält-Läk are-Corpsen, hvarför Collegiurn
hemställt, att i aflöning för hvardera af de
4 sistnämnde Adjunkterne måtte anslås och bestämmas
ett lika belopp, nu bestås de 2me
förstnämnde eller omkring 322 R:dr årligen, och
hvartill Collegiurn trott medel kunna tagas af den
å Medicinal-Staten uppförde Summa 1825 Hulr,
som varit anslagen i och för Garnisons-Sjukhusinrättningen,
men, sedan för denna Inrättning nödiga
medel under 3:dje Hufvud-Titeln blifvit
utsedda och en Egendom inköpt, böra i följd af
Eders Kongl. Majus Nådiga förordnande den 16
Oktober 1816 besparas Stats-Verket. Nu enär
lii ksens Ständer med reglering af Staten vid Medici-Chirurgiska
Institutet sig hitintills icke befattat,
utan densamma ankommit på Eders Kongl.
Majus Nådiga godtfinnande, samt någon, utgärd i
förevarande hänseende af Riksens Ständer hvarken
kan tagas eller är erforderlig, då det för Rikets
Medicinal-Verk anslagna ärliga understöd
10,000 R:dr lemnar en odisponerad tillgång af
5000 R:dr, som Eders Kongl. Maj:t för Rikets
Medicinal-Verk eger använda, få Riksens Ständer
till Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning och
förordnande i underdånighet öfverlemna verkställigheten
af den ytterligare reglering om Lönerne
för Carolinska Institutets Rarare ock Tjenstemän,
som Sundhets-Collegium nu begärt; Men,
då dervid icke erfordras de 1825 R:dr, hvilka
för Garniaons-Sjukhus-Inrättningen varit anslagare
oell nu besparas, kommer detta belopp, likmätigt
hvad Eders Kongl. Maj:t under den 16 Oktober
iSiti sig i Nåder utlåtit, att indragas och
39& Underdåniga Skrif1,'elser,
viri nu För hand varande Stats-reglering från
Utgifts-Staten uteslutas.
17. .Tustitiae Cantzleren och Riddaren Turdi
fjells under den 13 nästlidne Januarii af Eders
Kongl. Maj:t till Stats-Utskottet remitterade underdåniga
hemställan om behofvet af tillökte nya
Löner åt Nedre Justitie Revisionens Expeditionens
Stat för anie Protokolls-Sekreterare, arne
Kanslister och 1 Sekreterare hos Justitie-Kantzleren,
har ho$ Riksens Ständer kommit 1 öfvervägande;
och, ehuru Riksens Ständer uti de flere
nu framställde frågor om nya Löners anslående
funnit sig böra antaga såsom allmän grund,
att Staten ej må ytterligare belastas med en sådan
tillökning enär en allmän reglering af Civile
Embets- och Tjenstemanita-Gorp.serne är i
fråga att med första utarbetas, hvarvid i ett sammanhang
kan pröfvas genom hvilka indragningar
i vissa delar må beredas möjlighet för tillökningar
i andra, hafva likväl Riksens Ständer,
med afseende på den större angelägenheten af
tillökning i Tjenstemanna-Personalen vid Justitie-Revisionen,
velat hos Eder Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla att Eder Kongl. Majrt må
i Nåder täckas af de på denna 2:dra HufvudTitel
först blifvande Besparingsmedel låta anslå
nya Löner på Justitie-Revisions Expeditionens
Stat för 2:ne Protokolls-Sekreterare, j:ne Kanslister
och x Sekreterare hos Justitie-Kantzleren.
18- Beträffande Landshöfdingens på Gottland
Friherre Jacob Cedersiröms äfven i Nåde*
remitterade underdåniga hemställan örn förbättrade
löner för de till Lands-Staten derstädes hörande
Tjenstemän, så finnas uti åtskilliga arfdra
Underdånige Skrifvelserl
397
Län Lands- Stats- och Krono - Betjeningen till
större eller mindre del aflönad likasom på Gottland
oindeldt eller i kontant samt äfven ringare
an i de större Länen. Riksens Ständer anse icke
någon jemkning till närmare öfverensstämmelse
härutinnan eller påökning för en del Lands.
Stats-Tjenstemän ega rum annorlunda än i ett
sammanhang med det hela; och , då en allmän
reglering af Styrelse.Verket i alla dess grenar
förestår, kunna Riksens Ständer emedlertid destomindre
bifalla någon åtgärd till förändring i
nuvarande Löningssättet för Lands-Stats-Tjenstemännen
på Gottland serskilt, som de på Gottland
odisponerade hemmansrät tor, dem Landshöfdingen
för ändamålet uppgifvit, äro bland
Stats Verkets Inkomster beräknade.
19. Genom Nådig Remiss den 13 sistlidne
Januarii är ifrån Eder Kongl. Maj:t till StatsUtskottet
öfverlemnad Landshöfdingens i Östergöthlands
Län von Uieroths underdåniga anmälan
om en behöflig tillökning af aure Fångvaktkarlar,
utom de förut varande, för Krono-Fängel.
set derstädes; men, emedan redin på Östgötha
Läns Stat löner finnas bestådde för en Fångvaktare
och Fyra Vaktkarlar samt detta antal Betjening
är lika med hvad i flera af de öfriga
Länen bestås, och behofvet af flere Vaktkarlar
vid Krono-Fängelset i Linköping icke blifvit af
Ed er Kongl. Maj:t i Nåder pröfvadt, kunna Riksens
Ständer icke bevilja hvad Landshöfdingen
begärdt.
20. I likstämmighet med hvad Riksens
Ständer förut här ofvan sig utlåtit uti dylika frågor,
hafva de icke heller kunnat göra afseende
398
Un derå aniga Skrifveleer.
å tillförordnade Öfver-Ståthållarens 5tats-Rådet*
m. m. Herr Friherre Cederströms genom Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss den 14 sistlidne
Januari till Stats-Uiskottet öfverlemnade underdåniga
Skrifvelse om Lön på Stat för andre Notarien
vid Öfver-Ståthållare-Embetets Kansli,- utan
ansett fråga härom böra förekomma vid den
Allmänna regleringen, då utväg torde finnas att
en sådan nödig Tjenstman med Lön förse.
'2i. Sist har till pröfning förekommit Landshöfdingen
Arnells underdåniga hemställan om be.
hofvet af en Läns-Bokhållare i Jemtland med
Lön på Stat, hvarom Eder Kongl, Majit den
a8:de sistledne November remitterat Handlin.
garne till Stats-Utskottet. Med afseende på hvad
Kongl. Kammar-Collegium ocit Kongl. Stats-Kontoret
uti häröfver deri 18 föregående Junit afgifvit
underdånigt Utlåtande anfört, att vid inrättandet
af Läns-Staten i Jemtland år 1 810 LänsBokbållare-Tjensten
ansetts tillika kunna af Lands
Kammereraren bestridas, samt Embetsmanna-biträde
på Kontorssidan dessutom icke saknas, då
på Stat bestås en Lands-Kontors-Skrifvare, sorn
njuter 87 Rad 24 *k. i lön med tillökning för
derunder belöpande Nio Tunnor Spannmål, hafva
Riksens Ständer icke kunnat bifalla något anslag
till den ifrågavarande Läns-Bokhållare-Lönen.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 18L
Uppläst oell godkänd lios Ridd, oell Ad. d. n Juni 1818,
Öfriga Riks-Stånden d. 13 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Underdåniga Skrifvelserl 599,
Kongl. Maj:t angående Stats-regier ingen
under Riks'Statens 8:de HufvudTitel,
Till Eders Kongl. Maj:t få Riksens Ständer
aiu i underdånighet aflemna sitt Utlåtande öfver
Eders Kongl. Majus Nådiga Proposition 01a StatjVerkets
• tillhand och behof, af den 29 November
förledit år, i den del, som angår Stats-regleringen
under Riks-Statens Åttonde Hufvud-Titel, in--  nefattande åtskillige Anslag för Extra Utgifter.
Efter inhämtad kännedom af de från Kongl.'
Slottsbyggnads- Direktionen inkomna Handlingar
och Kostnads-Förslag i fråga orri Byggnads-Anslaget
för Kongl. Slottet och öfrige Publika Byggnader
i Hufvud-Staden, hvilka alla böra i sin
ordning behörigen underhållas, men hvartill den
för dessa behof nu å Stat bestådde Summa 20,000
R:dr är otillräcklig, serdeles sedan Kongl. Slottet
erfordrat en utvändig fullkomlig Reparation,;
hafva Riksens Ständer i denna Summa beviljat
en tillökning af 30,000 R:dr, eller således ett sammanräknadt
belopp af 50,000 R:dr om året för
Kongl. Slottets och Publike Byggnadernes i Stock.4
holm underhållande, på det sättet, att ena half-*
ten eller 125,000 R:dr för Kongl. Slottets och deh
andra af lika Summa för de Publike husens behof,
må efter Ed. Kongl. Majus Nådiga disposition
utgå och användas. Dock, sorn erfarenheten visat,
att vid Byggnads- och Reparations-arbeten
här i Stockholm besparas både tid och kostnad då
deras verkställande upplåles på Entreprenad-Auktion,
få Riksens Ständer härvid tillika framföra,
den underdåniga önskan, att ett sådant sätt, så,
viit det finnes användbart, må af Kongl. Slott^'
4oo
Underdåniga Skrifvelser*
Byggnads-Direktionen vid dessa tillfällen begagnas
till besparing i Stats-anslaget utan ändamålets
förfelande.
Eör de i Landsorterne varande Allmänna
Byggnaders underhållande, hafva Riksens Stan.
der ökat anslaget 20,000 R:dr med ett belopp af
35,000 R:dr, Och således tillsammans 3 5,000 R:dr
årligen.
I sammanhang härmed har Eders Kongl.
Mäj:t i Nåder framställt, att tid efter annan frågor
blifvit väckte om inköp eller uppförande af
Landshöfdinge Residenshus i de Län, der sådana
ej finnas; och af de från vederbörande Landshöfdingar
infordrade, samt Stats-Utskottets tillställda
Uppgifter och Kostnadsförslag hafva Riksens
Ständer inhemtet: att Reparationer fordras å Westerås,
Gefleborgs och Halmstads Slott till ett uppgifvit
belopp af 34,965 R:dr 47 sk. 9 r:st : samt
att nybyggnad eller inköp af nödiga hus forandamålet
blifvit föreslagne i Carlstads, Gottlands,
K ronobergs, Christianstads, Blekinge, Westerbottens
och Norrbottens Län till ett sammanlagdt
belopp af 122,018 R:dr 12 skill., äfvensom i Jönköpings
Län, ehuru utan aagot Kostnads-Förslag.
Riksens Ständer hafva å ena sidan väl funnit
huruledes det skulle vara uti sin ordning, att
uti alla vöro-Residenser af den beskaffenhet, Eders
Kongl. Majrts Nådiga Proposition innehåller, men
å den andra insett, att uti Statens närvarande
ställning, och med flerfaldig! ännu angelägnare
behof, det icke är möjligt åstadkomma erforderliga
medel för så betydliga kostnader, som detta
ändamål kräfver. Så vidt tillgångarne inedgifvit,
hafva
XJnderdcinign Shrifreiser.
hafva Riksens Ständer beviljat förhöjning i Anslaget
för Allmänna Byggnadernes underhållande
äfven i Landsorterne ; och af detta anslag böra
utgifterne till reparationer ä redan befintlige Landshöfdinge-Residenken
utgå så långt medlen räcka
eller till det nödvändigaste underhållandet. I de
Län åter, der Residensen ej finnas, äro hushyre*
friedel för Landshfifdingarne till Bonings- och
Embets-rum bestådda och a Stat uppförda. Då likväl
en ny, tillgång under Stats-regie ringen upp*
kommit, bestående irti de från Danmark åren 1809
till och med detta år utehlifna Fyrings-ersättnihgs-medel
3500 R:dr Hamburger Banko, hvilka,
på sätt Riksens Ständer hos Ed. Kongl. Majit
serskildt anhållit, nu komma att för den förfHttna
tiden genom Eder Kongl. Majus 2<fådiga åtgärd
infordras, hafva Riksens Ständer, för att i
mån af tillgångarne afhjelpa de nu ifrågavarande
behof, velat till Eder Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemna , att använda omförmälta från
Danmark inflytande belopp till islåndsättande, inköp
eller uppbyggande af Landshöfdinge-Residenseri
i det eller de Län, der sådant anses mest
nödvändigt; hvaremot, så snart Landshöfdingarne
derstädes kunna med Embets- och Boningsrum
förses, de på Stat dem nu bestådde Hushyxesmedel
böra besparas Stats-Verket: Och, hvad
serskildt angår Reparationen å Westerås Slott,
hvars 1'ståndsättning nu med en mindre betydlig
Summa skulle förekomma Byggnadens botande ytterligare
förfall, sami inköp af LandshöfdingeResidens
i Westerbottens Län, hvartill en tjenlig
egendom för billigt pris nu skall finnas, få
JPihaag till Riht-St. Prot, 1817—1818- lo'.äe Semi, Nw 61,5a,
Underdåniga Sirifvelsést.
Riksens Ständer emellertid i underdånighet atP
hålla, att ”Eder Kongl. Maj:t i Nåder täckes låta
förskjuta de för dessa ändamål behöfliga kostnader
utaf redan varande Ofverskotts-medel å RiksStatens
Inkomst-Titlar emot ersättning till Statsverket
för »adana förskott i första rummet af förberörde
Fyrings-raedel si snart de inflyta.
Såsom instämmande med Stats-regleringens
föremål och medförande nödig ordning och redighet
komma, med bifall till hvad Kongl. StafsKontoret
uti sin Berättetse och Ed. Kongl Maj:t
i Sin Nådiga Proposition framställt, de under
denna Hufvud-Titel uppförde Förslags-summor
att i Riks-Staten i stället upptagas under de Hufvud-Titlar,
som med Anslagets föremål ega samman.
äng. Emellertid få Riksens Ständer, i den
ordning Anslagen nu förekomma uti Propositionen
och Berättelsen, afgifva Utlåtande öfver den
deruti äskade tillökning eller förändring,
i. De under loppet af innevarande år, och
således innan den nu blifvande regleringen af
Stats-Anslagen vidtager, till betalning förfallande
Ackords-ersättningar af 99,34.2 E:dr 6 skill, och
!j runst. i penningar samt 7020 Tunnor Spanmål
in natura, utgörande, efter derå förslagsvis beräknadt
pri* å 85 R:dr Tunnan , 59,670 R:dr ,
eller tillsamman omkring 160,000 R:dr anvisas
aft till den del, förra Anslaget ej medgifver,
utgå af behållna öfverskotten på Stats-Verkets inkomster
för år 1816, som dertill lemna tillgång,
hvaremot det nu för ändamålet varande Anslag
å Stat 20,000 R:dr från och med nästa år minskas
med 10,000 R:dr örn året , samt de öfrige
10,000 R:dr kamma Stats-Verkst till godo såsom
Underdåniga Skrif velter*
tillgäng för nu blifvande tillökningar eller nya
utgifter.
2. Likaledes blifva derför Qvarantaines-Inrätt.
ningen pä Kensö under denna Hufvud-Titel uppförda
893 Rdr 2 skill. 8 rst. en besparing för
andra behof sedan Eder Kongl Alain, enligt Nådigt
Bref den 4 December 1 8 1 6, beslntit att samma
Inrättning bör af Korivoy-Kassan underhållas.
3. Som Riksens Ständer, lika med Eder
Kongl. Maj:t och Kongl. Stats Kontoret, finna den
i åtskillige Fästnings- och Garnizons-orter utgående
så kallade Tull-Veds-Intraden , såsom en
för Allmogen ojemn och besvärlig tunga, böra afskaffas
så snart sig göra låter, men dertill fordras
medel svarande emot den genom samma intägt
hittills årligen influtne Summan 2,393 lardr 18 sk.
hafva Riksens Ständer ökat det förut på Stat uppförda
Anslag till Ved och Ljus för Fästnings- och Garli
izons-Orterne 1 2,oou R:dr med ytterligare 2.000
Rrdr, pa det Eder Kongl. Majrt må blifva i tillfälle
att , i följd af dess Nådiga, förklarande genom
Resolution på Bonde-Ståndets ansökning i
detta ämne af den 9 Januarii l8if>, upphäfva i
fråga varande Tullveds-Uppbörd i Jönköping,
Christianstad, Landskrona och Carlskrona med början
af nästa år, samt i Calmar, Carlshamn och
Malmö enär de derstädes med Entreprenörer fortfarande
Kontrakt den 3 Oktober 1822, den 23
Mars 1820 och den 1 Oktober 1822 upphöra; om
Verkställighet hvaraf Riksens Stonder hos Eder
Kongl, Majit i underdånighet anhålla.
4. Riksens Ständer hafva bifallit,att de af Ed.
Kongl. Majit i Nåder bevilljade’ tillökte Hushyremedel
för Landshöfdingen i Wexiö från 133 Ridjt
'404 Underdåniga Skrifvelserl
till 300 R:dr, för Landshöfdinge-Embefet i Jönköping
från 233 R:dr 16 skill, till 5ooR:dr, för
Landtmäteri-Kontoret i Calmar 60 B:dr, samt
för Landshöfdingen i Blekinge Län från 250 R:dr
till 383 Rulr 16 skill., eller således sammanräknade
tillö&ningurne 626 R:dr 3a skill.) må å Stat
pt.ig lä oa h u tgl.
5. I anledning af Kongl. Stats-Kontorets anmälan
om otillräckligheten af de till Ljus, Skrifmaterialier
och Expenser för Colleglerne uppförde
Förslags-Summor , utgörande tillsamman 34,1 g4
R;dr 45 skill. 11 rst., men hvarutöfver sistlidet
år åtgått 14,288 R:dr 29 skill. 7 r:st., hafva Riksens
Ständer anslagit ett belopp af 14,000 R:dr till
fördelning under desse serskilde Titlar i det förhållande
, bristerne derå förekommit. Afven är
å anslaget till Mantahskrifnings-Provisioner, som
hittills utgjort 6000 R:dr, beviljad den nödig ansedde
förhöjningen 4500 R:dr, så att hela anslaget
blifver 10,500 R:dr årligen. *
6. Slutligen är af Kongl. Stats-Kontoret uppgifven
en behöflig tillökning i de för Civile och
Militäre Embets- och Tjenst-män anslagne Reseoch
Traktaments-penningar, utgörande 18,000
R:dr; men, då den tillökning, som härå är nödig
egentligen i och för Militäre Ärenden, förekommit
vid regleringen af Tredje Hufvud-Titeln,
hvarunder kostnaderne för Bevärings-Manskapets
mönstringar och för Inspektions-Resorne aro upp^
förde, hafva Riksens Ständer ansett vid Åttonde
Hufvud-Titeln icke vara något att i denna del
iakttaga.
Riksens Ständer framhärda &Cc.
Underdåniga Skrifvelser. 405'
N:r 182.
Uppl. och godkänd Los Samtl. Riks-St. d. 11 Juni 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t om Kostnaden för Riksens
Ständers Deputerade till Kröningen
i Norrige.
Förde Tolf Deputerade, ”pne af hvarje Riks-1
Stand, som skola afresa till Trondhjem i Norrige,
för att.å Svea Rikes Ständers vägnar dersta*
des bivista Eder Kongl. Maj:ls Höga Kröning,
hafva Riksens Ständer bestämt ersättning till hvardera
för skjuts efter 4 hästar samt Tio Riksdaler
Banko om dagen i Traktaments-penningar, skjutskostnaden
att beräknas, vid bor tresan , ifrån Stockholm,
och, vid återresan, till hvarje Deputerads
hemort, samt Traktamentet att uppbäras från dea
dag Eder Kongl. Majit i Nåder täckes utsätta till
deras afresa och vid hemfärden för den dertill
åtgående tid , beräknad enligt Författningarne sålunda,
att 8 mil om dagen kunna tillrygga läggas.
Hos Eder Kongl. Majit få Riksens Ständer
i underdånighet anhålla, att desse utgifter måga
utbetalas af de till Riksdags.kostnadernes bestridande
anslagna medel, samt att lämpliga förskott
måga meddelas Deputerade till redovisning vid
Slutliqvidem
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 18 5.
Uppl. och gödk. Lös Samtliga Riks- Stånden d. 11 Juni i$l8.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Underdånigt. Slrifvehtr.
Kongl. Maj:t, angående Skogshushållningen
i allmänhet uti Riket.
I anledning af flere vid denne Riksdag hos
Riksens Ständer förekomna förslag tillförändringar
i Författningarne om Skogshushållningen i
allmänhet uti Riket samt i följd af Riksens Ständers
vid 1809 års Riksdag i detta ämne gjorda
och af Eder Kongl, Majit i Nåder bifallna samt
vid 1815 års Riksdag å nyo yrkade underdåniga
hemställan om befallning till Ed. Kongl. Maj:t$
samtlige Befallningshafvande att genom Deputerade
eller på hvad sätt tjenligast finnes infordra
Finens Invånares yttranden och förslag till gagnelius
och användbare ändringar och förbättringar
för hvarje serskild ort , hafva Riksens Ständer
, som icke ega sig bekant om och huru långt
detta måls behandling fortskridit , velat nu åter
lill Eder Kongl. Majit framföra sina ifriga och
underdåniga önskningar, det Eder Kongl. Majit
i Nåder täcktes foga de kraftigaste anstalter, som,
enligt dess eget visa godtfinnande, anses tjenligast
att befordra saken till ett skyndsamt och lyckligt
slut, hvartill Riksens Ständer skulle anse serdeles
bidraga om Skogs-Ordning upprättas för hvarje
serskildt Landskap samt, efter Eder Kongl.
Majas egen Höga pröfning, omedelbarligen stad.
fästas si snart det för densamma utarbetade Förslag
hunnit inkomma.
Följande mindre Stadganden och föreskrifter,
hvilka icke bero af den allmänna Skogs-Ordningen
utan afse genast verkställare åtgärder,
skulle likväl Riksens Ständer emedlertid för sin
del önska, och la alltså derom hos Eders Kongl.
Majit i underdånighet anhålla :
HUnderdåniga Shrifvelser'. 4»?
J. Att, då den uti 14 §. af Skogs-Ordnirgen d.
iAug. 1805 stadgade betalning eller så kallad Stubbe-Lön
blifvit affordrad Prester, hvilka i och för
sin egen i I.ag ortsatte Byggnadsskyldighet asina
Boställen fått på Allmänningar utsyning af dertill
nödigt Byggnads-virke, men de kia!ligen böra
från Stubbe-lön vara frie, enär Militäre eller
Civile Boställens Innehafvare befrielse härutinnan
åtnjuta, en sådan förklaring öfver förberörde
44 §. må i Nåder varda utfärdad s samt
•i. Att alla inom en Socken befintliga skog-’
lösa hemman, hvilka ega Utjynings-rätt, mattei
möjligaste måtto få sitt virke tilldeladt i en och
samma trakt på närmaste afstånd från sina hemvist
och*alltid på samma Allmänning; och att
Utsyningarne måtte ske före vinterns början, på
det virkets egare må, efter sin beqvämlighet samt
tjenlig årstid och väglag, kunna detsamma afhämta:
I hvilka delar Eder Kongl. Maj:t torde
i Nåder täckas anbefalla Sine Befallningshafvande
att gå Länets Invånares önskningar och
locala behof till möte, sä vidt orternes lage och
•frige omständigheter deremot icke lägga oundvikliga
hinder.
Åberopande för öfrigt de serskilde underdåniga
Skrifvelse!', hvarmed Riksens Ständei inkomma
angående Krono-Skogarne , Recognitions-Sko»
garne och Eke-Skogar, framhärda Riksens Ständer
SCe.
N:r 184.
Uppl. och godkänd hos Ridd. och Ad, d. 11 Juni 181S*
—- Prpst-Ståvdvt d. i£ — --
Underdåniga Skrifvelser.
— BorgareStåudet d. 13 —
— Bonde-Ståndet d. i3 —
Riksens Stiinders underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj;t angående Krono-Skogarnes
användande.
Sedan allmänna Skogshushålln'rtgen vid 1809
och 1810 årens Riksdag -vackt Riksens Ständers
uppmärksamhet och Riksens Stander uti underdånig
Skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t den 26:ie
April 1810, bland annat, sorn anses ledande till
ändamålet af en bättre hushållning, uti 3 nije punkten
anlAHit, au Eder Kongl. Maj:t, efter nödig»
upplysningars infordrande, täcktes i Nåder bestämma
hvilka oell huru stora Kronans Parker och
Skogar borde för allmänt behof qvarblifva samt,
med afseende på locala omständigheter och Rikets
lörman, låta försälja de öfrige för allmän räkning
genom Auktion till den mestbjudande, som
derå skulle njuta full egande rätt emot vilkor af
antingen vanlig skatt efter orternas olika method,
eiler ock bestämd grundränta för hvarje tunneland
med ellen utan frihets år, efter omständigheterne
; sä hafva äfven vid innevarande Riksdag
åts kil lige frågor i detta ämne hos Riksens
Ständer förekommit, hvilka gifvit Riksens Ständer
anledning att stadga följande allmänna grunder,
dem Riksens Ständer ansett kunna befrämja
det åsyftade ändamålet, nemligen:
1. Au alia Kronans disponible Skogar och
allmänningar, med undantag af de for Flottornes
eller andra Kronans behof nödige samt sådane,
hvartill antingen menigheter eller enskilde kunna
ega .någon, laglig rätt, och hyilket genom be
-
Underdåniga Skrifvelser. 40g
horig undersökning bör utredas, måga uppå öppen
Auktion till dea mestbjudande under Skatteinanna
rätt försäljas:
2. Att årliga räntan bestämmes till minst 6
skillingär Banko för hvarje tunneland skog eller
jord, hvarunder det icke må försäljas; Och att
någon annan Skattläggning härå till räntans bestämmande
icke må ega rum, ej heller några frihetsår
:
3. Att Skatteköpskillingen bör erläggas mert
§ex gånger den ränta, hvarå högsta anbud göres
vid Auktionen för hvarje tunneland skog eller
jord ; och att ej mindre den årliga räntan
än Skatteköpskillingen skall beräknas i Spanmål
efter ett medeltal af Länets Markegångspris under
de vid köpet näst förflutna xo åren ; Börande
äfven nöjaktig säkerhet ställas för årliga räntans
utgörande och för Skatteköpskillingens riktiga
erläggande:
4. Att Skatteköpskillingen må få utibetalas
på 6 år, eller ock kortare tid, allt efter omständigheterne
, suna dock böra ankomma på Ed. Kongl,
Majas Nådiga pröfning för hvarje serskildt fall,
der något undantag kan ega rum :
5. Att Auktionerne böra ske på en och samma
dag uti Kongl, Kaminar-Collegium och BandsKansliet
i Orten samt å det närmast till Skogen
belägna Tingsställe, sedan Kungörelser derom
blifvit utfärdade inom Länet och angränsande
Jiän samt nti allmänna Tidningarne :
b. Att Lasdshöfdingen eger föreslå sam^
Karnmar-Coliegium pröfva och fastställa i huru
många tunnlasd hvarje utrop vid Auktionen
bör ske:
Underdåniga Skrifvelser'.
7.’ Att Kronans öfrige Allmänningar och
Parker böra helt och hållet fredlysas samt, sa forti
sig göra låter, afmätas, der sådant redan icke skett:
8. Att de Skogar och Allmänningar, som ej
ännu enligt 1805 års Skogs-Ordning blifvit afVittrade,
böra skyndsamt frånskiljas enskildes egor
samt förses med lagliga Prör och Rågångar t
g. Att Mulbets-rättighet och så kallade Fäbodställen,
som å desse Skogar och Allmänningar
af ålder varit Jordegare eller Boställshafvare
, med eller utanyxbörd, tillerkända, böra dem
ersättas med så många tunneland skog och mark
i vederlag, som efter mätismanna ordom pröfvas
deremot svarande; och att de böra för dessa för.-  måner skattläggas till årlig afgift, så framt ej desamma
redan vid hemmanets skattläggning finnas
tagne i beräkning, i hvilket fall någon serskild
afgift derför nu icke må ega rum:
10. Att Innehafvare af hemman, torp och
lagenheter på desse Allmänningar med Stubbe- och
Röjselrätt, enligt Riksens Ständers Beslut vid
1809 och 1810 årens Riksdag, dervid ovägerligen
bibehållas, dock emot vederbörlig skattläggning,
om deri ej redan är skedd : samt
11. Att de inflytande Skatteköpskillingarne
insättas uti Riksgälds-Kontoret och intill nästa Riksdag
hållas Eder Kongl. Maj:t tillhanda, att art-1
vändas för Flottornes behof:
Hvarjemte
n. Riksens Ständer hos Eder Kongl. Maj:*
i underdånighet anhålla, det alla hädanefter inträffande
ledigheter ibland Skogs- och Jägeri-Betjeningen
måtte tills vidare lemnäs obesatte, sam*
de öfrige, i d«n man Skogar och Allmänningar
UTndird&niga Skrifvelser.
4*V
försäljas, flyttas uppå Allmänna Indragnings Sta-’
ten , att vid skeende afgång indragas , med undantag
likväl af så stort antal , som kan pröfvas
nödigt för vården och tillsynen å de Parker och
Allmänningar, hvilka behöfva bibehållas för Kronans
oell Flottornes behof eller framdeles kunna
anläggas genom inköp af Hemman eller Lägenheter
tjenlige till Skogsplantering; Men, skulle Eder
Kongl. Maj:t i Nåder pröfva mera lämpligt att,
utan Skogs- och Jägeri-Betjeningens begagnande,
vidtaga andre utvägar till vården och förvaltningen
af sådane Skogar och Planterings-hagar, anse
Riksens Smider indragning hel och hållen af
denne Betjening bösa vid tirnande äfgång ske.
Med dessa allmänna grunders tillämpning
förmoda Riksens Ständer någons rätt icke blifva
förnärmad. De anhålla derför i underdånighet,
att Eder Kongl. Majtt efter Nådig pröfning häraf
täcktes låta befordra till verkställighet detta
Riksens Ständers Beslut, med iakttagande likväl
af de ytterligare grunder och föreskrifter, dem
Eder Kongl. Maj:t i Nåder kan pröfva nödiga,
ej mindre i anseende till förekommande serskilda
lokala förhållanden, isynnerhet i Rikets Nordligaste
Landskap, der sådane försäljningar inöjeligen
skulle kunna motverka Nybyggens oell Odlingars
anläggande, oph hvilket således serskildt
beror på Eder Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
och btdömmande, än ock till Kronans framlida
säkerhet för Räntans utgörande, samt hvad för öfrigt
till det reglementariska hörer.
Riksens' Ständer fr arn härda åCc.
Underdåniga Skrivelser.
N:r 185.
Uppläst och godkänd hos Samt]. Riks-St. <3. il Jani 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Maj:t om en förbättrad hushållning
med Ek-Skogarne.
Eder Kongl. Maj t har uti Nådig Skrifvelse
den 7 nästiidne April gifvit Riksens Ständers
Stats-Utskott tillkänna , att Eder Kongl. Maj:t
sorn i Nåder varit betänkt på. kraftiga åtgärder
och Författningar till Skogshushållningens i Riket
förbättrande samt isynnerhet Ekskogarnes vård
och förkofran , på det tillgång till inhemskt Ekvirke
till Flottoriies behof må beredas, uti detta
ämne infordrat Eder Kongl. Maj:ts vederbörande
Befallningshafvander samt arne högre Konstruktions-Offiserares
underdåniga Betänkanden, hvilka
Handlingar Eder Kongl. Majit velat meddela
Utskottet till upplysning i afseende på Stats-re*
gleringen under Tredje Hufvud-Titeln, hvaruti
frågan örn bestämmande af Flottornes anslag intaget
ett väsentligt rum.
Sedan Riksens Ständer vid Siats-Regleringen,
under Tredje Hufvud-Titeln bifallit den tillökning
i tillgångarne för både Sjö- och Landt-Försvaret,
sorn kunnat åstadkommas, och hvarom
Riksens Ständer redan i underdånig Skrifvelse
sig utlåtit, hafva de jemväl förehaft frågan om
en förbättrad hushållning med Ekskogarne och,
funnit den serdeles vigtig i afseehde på deras
vård *ch tillväxt för Flottornas vidmakthållande:
Och, då Riksens Ständer, på sätt en annan deras
underdåniga skrifvelse om Kronoskögarne ut vi
-
Underdåniga Skrifvelse?'. 41 3
sari fastställt, att de medel, som intill hästa Riksdag
inflyta genom försäljning till Skatte af sädane
disportible Skogar, måga af RiksgäJds-Kontoret
hällas Eder Kongl. Maj:t tillhanda för Elottornes
behof, hafva Riksens Ständer sökt bereda
den ytterligare tillgång, som kan vara .erforderlig
och stå att utfinna till tenninge utgifter för den
ifrågavarande bättre anstalten och hushållningen
m> d de inhemska Ekskogarne; Men någon vidare
åtgärd vid detta på Eder Kongl. Majus Nådi»
ga bedömtnande egenteligen beroende ärende anse
Riksens Ständer vid Riksdagens nu annalkande
slut icke kunna vidtagas, än att de härmedelst'
hos Eder Kongl. Maj:t anmäla sin underdåniga
önskan om sådana mått och steg, som närmast befordra
ändamålet och kunna m.ed tillgångarna
förenas.
Riksens Ständer framhärda SCc<
N:r i8fii
Uppläst och godkänd hos Ridd. oell Ad. d. il Juni I81&,
Prest-Ståndet d. l3 — —
Borgare-Ståndet d. i3 —
Bonde-Ståndet d, i3 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Kongl. Majit, angående förändradt Bcklädnadssätt
för Indelte Arméen.
I anledning af flere hos Riksens Ständer
väckte frågor om förändring uti Indelte Arméens
Beklädnadssätt, hafva Riksens Stander tagit
kännedom om innehållet af de Knekte-K>>ntrakt,
som i följd af Indelnings-Verket blifvit upprit-.
Underdåniga Skrifvelser
tade serskildt för hvarje Ort och Regimente af
Infanteriet samt af framfarne Konungar stadfästade.
Dessa Knekte-Kontrakt, hvilka i kraft nf Re-,
gerin gs-Formen annu äro gällande såsom grunder
för sjelfva Indelnings-Verket, sammanstämma
deruti , att Kongl. Majit och Kronan skulle
bestå och underhålla den egentliga Krono- eller
Xdf-Monderingen, som af ålder kallades Liverier,
och hvilken tinder fredstid vid Regimenten och'
1 vid General-Mönstringar nyttjades samt för öfrigt
vid Fälttjenst skulle få vara tillgänglig , hvaremot
åter Rothållarne voro förbundne att bidraga
till Soldatens beklädande deremellan och under
deras vistande på Roten , hvilken Beklädnad skulle
utgöras under benämning af Släpkläder, olika i
serskilda orter eller vid det ena Regimentet emot
det andra. I de flesta Landskap uti det inre af
Riket bestämdes Släpkläderse att bestå af en Valmarsklädning
eller Pajrock, jemte Skor, Strumpor
och Skjorta , som lemnades vid ett eller annat
Regimente årligen, vid andra hvart annat, tredje
eller fjerde år, och på sina ställen blott för en
gång då Soldaten antogs: I många orter åter skulle
bidraget utgå i kontant med 4 ä 5 Daler om
året utom Skor och Strumpor : Och i allmänhet
fastades härvid det vilkor, att Soldater, borde vaxa
skyldig arbeta hos Rothållaien på dess kost eller
för lindrig betalning. Sedermera hafva tid
efter annan dels serskilda mellan Rothållare och
Soldater träffade öfverenskommelser, sorn vunnit
stadfästelse eller häfd, dels ock gifne föreskrifter
föranledt, att Rothållarne måst i betydligare mån
deltaga i kostnaden till Soldatens Släpkläder, hvilka
derefter blifvit förvandlade till en viss Moa,
Underdåniga Skrifvelser'1 41 j
deringj »om, likmätigt Eder Kongl. Majds. Nådiga
Förordnande den 1 Oktober 1793, borde,
med undantag af färgen, vara i allt lika och bestå
af samma persedlar som Lif-Monderingen;
hvarigenom den förro alltså kommit att utgöra nästan
den hufvudsakligaste Beklädnaden.
Genom Kongl. Förordningen den 4 Februari
JÄ12 i detta ämne, har, vid sådant förhållande,'
Kronans Beklädnadiskyldighet blifvit förbyft uti
en årlig penninge-vedergällning för den tid Soldaten,
i stället för Krono-Monderingen, i' fredlig
tid nyttjade Släpkläderne, hvilken penninge-vedergällning
eller så kallade Slitnings-penningar
skulle uppbäras af en vid hvarje Regimente utsedd
Beklädnads-Direktion, bestående af Landshöfdingen
och Regiments - Chefen , RegimentsQvartermästaren
och En Rothållare, hvilka böra
besörja 'penningarnes användande till beklädnads
anskaffande och underhåll på sätt Förordningen i
denne del vidare innehåller otfh förmår. Vid de
flesta Regimenten äro sedermera Rothållarne hörde
och hafva ingått, att, i »tället för skyldigheten
till Släpklädes-Persedlars aflemnande till
större eller mindre del, erlägga viss betalningtill
Beklädnads-Direktioneti, sorn dermed jemte
Slitningspennir.garne enligt samma Nådiga Förordning
anskaffar och vidmakthåller Beklädnaden
utom det mindre Monderings- »Iler så kallade
Små-persedlarne af Skor, Strumpor och Skjortor ,
sorn lära bekostas af Rothållarne eller Soldaterne
sjelfver Men vid några Regimenten, der RoG
hällarne» åtaganden i Kaekt-Kontrakterne af bidrag
till Släp-kläderne varit ringare, skola sådana
öfverenskammelser icke finnas utan Monde
-
tender-fåniga Skrifvelser.
ringarnes anskaffande pä föreskrifvet saft ankomma
pä Soldaten, som uti motsvarande bättre vilkor
vid dess antagande bereder sig tillfälle att
detta åliggande fullgöra.
Det Indelta Infanteriet, sorti, när t/tf-Monderingen
af Kronan bestods, dermed försägs hvart
aade eller 15:de år i tur Regimentena emellan,
blifver visserligen, genom nu vidtagna Beklädhadssätt,
med minsta tunga för Stats-Verket vida
bättre försedt med både Krono- och SläpMondering;
Men, ehuru åberopade l8>2 års Författning
ålägger Soldaten att sjelf hålla sig Beklädnaden
med understöd af Slitnings-penningarne
och bidraget af Roten, faller dfet sig likväl
klart, att kostnaden, oberäknadt de mindre betydlige
Slitnings-penningarne, drabbar allenast
Rothållaren, sorn miste vidkännas Soldatens hela
underhåll.
Då Staten på det hela eller hvarje Medborgare-klass
i Samhället åligger att deliaga i kostnaderne
till Ilandets försvar och säkerhet, samt
att det icke heller står att förena med Knéktekontraktens
i 80 §. af Grundlagen försäkrade
helgd, att Staten undandrager sig fullgörandet af
det hufvUdSakliga vilkor i samma Kontrakt att
bestå Krono- eller Idf-Monderingen för Indelta
Infanteriet, hafva Riksens Ständer ansett billigt
och nödigt, att Rothållarne lättas från den nu
dem åliggande tyngd i denne del, hvilken, i anseende
till tidens förändrade skick och Soldatens
derefter lämpade kostsamma Beklädnad, vöre för
Jordbrukarne för hardt tryckande, i synnerhet som,
hvad åter Släpkläderna angår, det ilrån börjar»
stad
-
Underdåniga Skrifvelser.
stad gade bidrag dertill af Rothailarne icke Iean
återföras till de persedlar, Knekt-kontrakten utstaka,
emedan med dem Soldaten icke skulle vara
beklädd eller ändamålet uppfyllas samt, i Riksens
Ständers tanka , det äfven instämmer med
Kontraktens rälta tillämpning, att Rothailarne, af
ålder förbundne bestå Soldaten sådane Släp-kläder,
hvarmed han den tiden varit belåten, nu
inaste vidkännas hvad som erfordras till hans
Släpbeklädnad sådan den vid förändrade förhållanden
finnes böra vara beskaffad.
Riksens Ständer hafva alltså vidtagit och
fastställt följande nya reglering r Beklädnads sättet
vid Indelta Infanteriet, den de nu gå att
hos Eder Kongl. Majit i underdånighet anmäla,.
1. Kongl. Majrt och Kronan består årligen
utaf dertill å Stat uppförda medel, för styrkan
af Indelta Infanteriet, efter prima-plan, |idel a£
en Beklädnads-vätde, efter af Kongl. Krigs- och
Kammar - Collegierne uppgjord Riks-markegång ,
bestående denne Mondering af Hufvud bonad,
Halsduk, Jacka, Echarpe, Byxor, Stibletter, Linnebyxor,
ett par Skor, ett par Strumpor, och
en Skjorta, hvaremot de för Regiments möten nu
utgående Slitnings penningar upphöra; men, då
Manskapet kommenderas till Militär-tjenstgöring
utom Regimentets Stånd på längre tid än eti månad,
erlägger Kronan SUfnings-penningar efter
den beräkning, fine Morn. i 18x2 års Kongl, BeHädnads-Eörfattning
föreskrifver, och Utbetalas
nämnde Slitnings-penningar af Kongl. JCrigs-Collegium
till Beklädnads-Direktionen.
2. Till vinnande af likhet och Ömsesidig
Bihang till Riks-Sl, Prat, 1817-IS18 iO',de Sani, N;r j4*
41S
Underdåniga Skrif'velser.
säkerhet Rothållare och Soldater emellan, böra
Rothållarne af Landshöfdingarne sammankallas för
att yttra sig huru vida de vilja åtaga sig att
hädanefter, i stället för de hittills af dem gjorda
bidrag, årligen till Regimentenas BeklädnadsDirektioner
erlägga f:del af-en Beklädnads-värde
till lika belopp med hvad Kongl. Maj:t och
Kronan enligt föregående punkt, kommer att utgöra.
Der Rothållarne redan åtagit sig att hvart
3=dje eller 4:de år förse Soldaterne med nyMondering,
skola de säkerligen finna sin fördel uti
antagandet af nämnda Förslag, och Soldaten sker
såmedelst intet förnärmande, dä han i följd liär.
af blifver val beklädd och Staten kommer att
vidkännas motsvarande utgift för den minskning,
gom Rotarne härigenom tillskyndas. Vid de Regimenten
åter , der Kontrakt i allmänhet om
Släpkläders utgörande icke finnes och der Rothållarne,
i anseende till locala och öfriga förhållanden,
såsom i synnerhet i de !Worra Orterne
anse sig icke ktinna ingå 1 ofvanberörda vilkor
att årligen erlägga fdel af en Bekldänads värde,
utan önska förblifva vid Knekte-Kontraktens ordalydelse,
kommer den penninge-afgift, som enligt
dessa Kontrakt skall i och för Beklädnaden
utgöras, så val som de så kallade Stofferings penningarne,
der de ega rum, att utgå ej med deras
primitiva belopp utan efter förhållandet af
mynt-värdet den tid Kontrakten upprättades, sålunda,
att samma afgifter förvandlas i Spanmål
efter den tidens pris, hvilken erlägges antingen
in natura eller i penningar efter Länets Markegång*
äfvensom i de fall , der Knekte-Kontrakten
föreskrifva persedlar, de samma böra i pen
-
Underdåniga Skrifvelseri
ningar, efter de för året derå satta Läns-marlcegångs-pris,
erläggas till Beklädnads-Direktionerlie;
Och li v i 1 ket tillämpas jemväl vid förutnämnda
Regimenten derest förslaget om utgörandet
af gtdel i Beklädnadens värde ej skulle antagas.
3. Beklädnads-Direktionerne , .hvilka böra
utgöras af Landshöfdingen, Regiments-Chefen ,
Regiments-Qvartermästaren, 1 Kapten och 2:ne
Rothållare, skola besörja anskaffningen och underhållet
af Regimentenas Beklädnad i fredstid,'
hvarvid på dem ankommer, att, då Hufvudbonad,
Jacka och Echarpe kunna uthålla längre brukning,
än Halsduk, Byxor och Stibletter, jemte
de mindre Monderings-persedlarne, oftare förse
Soldaten med desse sednare än med de 3:110 förta,
endast hufvud-föremålet iakttages, att Man*
skåpet alltid är försedt med en fullgod Bekläd".
nåd i Rotekistan, och en annan brukbar för mindre
tjenstgörings-tillfällen.
4. Vid skeende uppbrott till krig afmönstra»
Monderingen, som då bör vara i Mönstergildt
stånd, till Kronan, hvars underhållsskyldighet
sedan vidtager, men afgifterna utgå till Beklädnads-Direktionerne
för hela det löpande året
från så väl Krigs-Cotlegium som Rothållarne;
hvaremot dessa afgifter upphöra under hela den
tid kriget fortfar, till och med det årets utgång,'
under hvilket Manskapet åter på fredsfot försättes,
oell ingå urfder samma tid de på Stat uppförda
Beklädnads-medel till Krigsfonden.
5. Krigs-Collegium, som eger. allmän öfversigt
och tillsyn å Arméens beklädnad, reqvirerar
och erhåller vid början af hvarje år från
Ståts-Konkret de på Stat bestådda medlen till
4 20
Underdåniga Skrifvelseri
Beklädnaden , samt öfversänder genast derpå till
Beklädnads-Direktionerne hvad a£ samma medel
hvarje Regimente tillkommer.
6. Direktionerne skola , i mån af tillgångarne
på medel, årligen upphandla de erforderliga
persedlar och tillbehör, till den del, som först
behöfve ranskaffas; men, innan Direktionerne ingå
i upphandling, böra de inhemta upplysning
fiån Krigs-Collegium om de pris, som äro gängse
å hvad Collegium för den öfriga Arméens behof
anskaffar; Åliggande Direktionerne jemväl
att låta sig synnerligen angeläget vara , så vidt
ske kan, af inhemske, och heldst inom Orterne
åstadkomne, tillverkningar af Valmar eller Kläde
m. m. besörja Beklädnaden.
7. Soldat, som afgår Ur tjensten, eger ej
rättighet till någon Monderings-persedel , så vi«
da den ej är uttjent eller kasserad.
8. Rothållärnes årliga tillskott, hvilket a£
Regiments-Skrifvarne utan serskildt arfvode upphäres
5 nedsättes genast derefter i Landt-Ränteriet
till Beklädnads-Direktionens disposition.
g. Beklädnads-Direktionerne afgifva årligen
behörigen verificerade Redogörelser till Krigs-Collegium
, sorn tillhörer att desamma granska; Af.
vensom Rothållarne ega att genom valda Ombud
vid General-Mönstringarne låta verkställa en sådan
granskning för den föregående tiden, hvarefter,
om dervid icke funnits något att anmärka,
Geneial-Mönsterförrättningen meddelar Direktionen
decharge , sorn intages i General-MönsterBerättelsen.
jo. De Öfverskott, sorn kunna Uppkomma
så val af Kronans som af Rothållärnes åiliga bidrag,
Underdåniga Skrifvelser.
4*1
förblifva innestående i Randt-Ränterierne utan a (t
få utlånas; och upptages beloppet häraf uti den i
g Punkten omnämnde , till Krigs-Collegium ingående,
Redogörelse. Vid nästinträffande Riksdag
bör en fullständig Berättelse om förhållandet afgifvas
till Riksens Ständer, hvilka derigenom blif\'a
i tillfälle utlåta sig huruvida några förändringar
i detta Beklädnadssätt kunna anses nödige.
Efter inhemtade upplysningar, att kostnaden
för den i i;sta Punkten här ofvan omnämnde
Mundering uppgår till a8 R:dr 24 skill., hvarutaf
således fidei om året utgör 4 R:dr 36 skill,
för hvsrje Nummer af Indelta Infanteriet efter
prima plan eller 30,000 Man, hafva Riksens Ständer
till denna utgift velat uppföra å Stat på.
Förslag Nittiofem Tusen Ridaler årligen, hvarutaf
dock ej utgår större Summa än som , efter
den Riks-markegång Krigs- och Kamrnar-Collegierne
upprätta, belöper sig kvarje år för fidei af
Soldat-Monderingens värde.
Sedan Riksens Ständer sålunda anmält hvad
de i detta vigtiga ämne beslutit, få Riksens Stan-'
der hos Eder Kongl- Majit i underdånighet anhålla
om de åtgärder och förändringar uti igi2
års Kongl, Beklädnads - Förordning , som häraf
blifva en följd ; Hvarjemte Riksens Ständer,
som behjerta det lidande, hvilket tillskyndas
Rust- och Rothållare vid de Indelta Regimenten
genom täta förändringar i modellen för Manskapets
Mpnderings-persedlar, icke kunna underlåta,
i anledning af de deröfver vid innevarande
Riksdag förnyade klagomål, till Eder Kongl. Majit
i underdånighet å nyo framföra den anhållan, att
dylika betungande förändringar måtte så sällan som
452
Underdåniga Skrifv elser
-
'möjligt påläggas, samt då endast efter Eder Kongl.
Majus eget Nådiga förordnande kunna anbefallas.
Riksens Ständer framhärda SCc,
N:r 187.
Uppl. och godk. hos Sanitl. Riks-Slamlen d. 11 Juni ]8iS
Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse om
Anslag till underhäll för Byggnaderna
vid Rosersbergs Kungsgård.
Sedan Öfverste-Marskalken hos Hennes Majestät
Enke-Drottningen, En af Rikets Herrar m.
jt>. Herr Grefve Erik Ruuth skrifteligen i underdånighet
anmält, att , efter förrättad Af- och
Tillträdes-Husesyn å Rosersbergs Kongsgård, de
derstädes varande Byggnader fordra reparation till
en kostnad af y.gioRidr 36 sk.,oberäknadt underlydande
hemmanens iståndsättande till byggnader
4090 R:dr 8 sk,, samt att Hennes Majit Enke-Drottjiingen
i Nåder förklarat sig vilja låta af Sin Underhålls-Summa
efter hand iståndsätta berörde
jbristfälligheter , meri deremot förväntat, det något
årligt anslag till Eyggnadernes framtida underhåll
skulle beviljas; Så har Eder Kongl. Majit
genom Nådig Remiss den 21 sisth Maj täckts öfverlemna
Handlingarne i detta ämne till Riksens
Ständers Siats-Utskott, i afseende på ett sådant
anslag.
Vi<! öfvervägande häraf, och emedan ifrågavarande
af Högst Salig Hans Kongl. Majit med
dryg kostnad anlagda prydliga Lust-Slott och dertill
höjande vackra Byggnader , Trädgårdar och
Parker, icke böra lemnäs att förfalla, hafva Rik
-
_ Underdåniga Skrifvelse?! 423
sens Ständer, med underdånigt erkännande af Hennes
Majestät Enke-Drotlningens Nådiga åtagande
att af Sina egna Underhålls-medel låta bekosta
de nu nödige förbättringar å Piosersberg, för
detta Kongl. Lust-Slotts och dervarande Byggnaders
vidmakthållande anslagit en årlig Summa af
Trå Tusen Riksdaler ?tt å Stat uppföras.
Riksens Ständer framhärda £Cc.
N:r 18S.
Uppl. och godk. hos Samtliga Riks-Stånden d. l3 Juni 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af deras Revisorers Berättelse
öfver Stats - Verkets Förvaltning
och Räkenskaper för åren 1812. till och
med 1815-
Sedan Riksens Ständers till Stats- Banko- och
Riksgälds-Verkens öfverseende år 1817 valde Revisorer
under d. 20 November samma år afgifvit
Berättelse om granskningen af Stats-Verkets Räkenskaper
och Förvaltning åren 1812 , 1813, 1814
och 1815 med åtskillige anmärkningar angående
dispositionen af Stats-Verkets utgifter , samt Ed.
Kongl. Maj:t3 och Rikets Stats-Kontor öfver dessa
anmärkningar inkommit med underdånigt utlåtande,
hvilket Eder Kongl. Maj:t genom Nådig
Remiss den 11 sisth Mars öfverlemnat till
Riksens Ständers Stats-Utskott; Så hafva Riksens
Ständer tagit i öfvervägande hvad Revisorerne
anmärkt och Stats-Kontoret sig utlåtit samt få nu
i underdånighet meddela Eder Kongl. Maj:t sitt
häröfver fattade Beslut.
XJnderdaniga Skräfvel ser.
l, Revisorerne anmärka , att , enligt Stats.;
Kontorets Memorial-Böcker för Jiren 18*4 och.
1815, Utgifterne på Andra och Åttonde HufyudTitlarne
öfverstigit Riksens Ständers AnslagsSummor
år »814 med 27,504 R:dr 3 skill. x Tt
och år 1815 med 2(1,971 R:dr 23 skill. 4 rnnst.
eller tillsamman för Ing -’ åren 54,476 R:<lri3
skill. 5 rist., hvilka brister eller öfverskjutande
Utgifter blifvit ersatte af de Besparingar 5 Hufvud-Titlarne
samt Allmänna Indragning Staten ,
gom föregående år uppkommit.
Riksens Ständer hafva väl funnit denna Revisorernes
åtgärd instämmande med deras i 30 §,
3f Riksdags-Ordningen den i0 Februari 1810
och Instruktionen for Revisorerne den 10 Juli
agra utstakade, åliggande; meri, beträffande sjelfva
förhållandet med öfver-assigneringen på anslaget
, hafva Riksens Ständer gjort afseende på
de skäl, och orsaker som dertill föranledt ; Och, då
Eder Kongl. Majit, likmätigt Riksens Ständers
begifvande vid 1812 års Riksdag , egt till och
med för 1815 disponera Öfverskotten på Statsverkets
Inkomster, jemte Besparingarne å Utgifterne,
samt den härigenom uppkomne extra-;
ordinarie tillgång för Tredje IIufvud-Titelns föj-emål
medgifvit, i följd af förut inträffade Besparingar
å samina 'litlar, de åren 1814 och 1 8 1 5
utöfver Anslags-Suinmorne erforderlige Utgiftshelopps
bestridande äfven af berörde extraordinaT;e
tillgång , och detta omföringssätt under Tit.
larne vid sådane Omständigheter desto mindre är
stridande emot ändamålet med de för Stats-förvahningen
till grund liggande föreskrifter, "'som
biisternes fyllande, på sätt nu skett, ledt till en
Underdåniga Skrifvelser.
besparing pä det hela, och förekommit Statens
belastande med förskott, sorn kråft nya anslag,
finna Riksens Ständer, ur dessa skäl samt hvad:
Stats-Kontoret för öfrigt upplyst, förevarande fråga
af den beskaffenhet, att vidare' afseende å
den anmärkte dispositionen icke eger rum , och
få endast hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att den af Stats Kontoret för den
sednare tiden vidtagne ordning med Bokföringen,
att Böckerna lika som Bankens, löpa för dagen
och tillslutas på dag, må följas såsom ledande
dertill, att hädanefter anotdningatne å Utgifts-titlarnes
Anslags-summor icke i något fall dö
samma öfverskrida.
2. Med anledning af Revisorernes andragande,
att mångå af Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Bref, hvarigenom
utbetalningar i allmänhet blifvit i Nåder
anbefalltej icke innehållit föreskrift för Stats-Kontoret
af hvilken Hufvud-Tictel Medel-utgifteme
borde anordnas, få Riksens Ständer, till ytterligare
ordning och säkerhet i förvaltningen a£
Stats-Verkets tillgångar och redovisningen för desamma,
hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att hädanefter Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref till Dess och Rikets Stats-Kontor om
utbetalningar af medel måga innefatta föreskrift
under hvilken Titel eller Stat de skola utgå.
3. Beträffande Revisorernes anmälan om de
utaf Tredje Hufvud Titelns medel, enligt Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref dea 30 Juni i och
31 Augusti 1815, utbetaldte 1000 R:dr till numera
framlidne General-Amiralen m. m. Grefve
4* 6
Underd<iniga Sorifvelseri
af Puke för dess Boflyttnings-kostnad fran Stockholm
till Carlskrona, samt 1500 R:dr till StatsRådet
rn. m. Herr Friherre Cederström såsom då
i Nåder befordrad att i egenskap af Tjenstgörande
General Adjutant hos Eder Kongl. Maj.t
vara Föredragande i Kommando-mål, hafva Riksens
Ständer velat hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Stats-Verket hädanefter
i förevarande hänseende icke må belastas med
annan utgift, än som i Nåder profvas på För-,
fattningarne grundad.
4. Vidare förmäla Revisorerne , att Eder
Kongl. Maj:t genom Nådiga Bref till Stats-Kontoret,
uppå ej mindre Tredje Hufvud titelns besparingar,
än ock Åttonde Hufvudtitelns summa,
hvarunder anslaget till Extra utgifter finnes uppförda
beviljat Extra Pensioner eller Gratifikationer
till åtskillige personer, nemligen dels Embets-
och Tjenst-män dels ock sådanes Enkor,
af hvilka sednare en del tillika njutit Pension
till det belopp, sorn efter Författningarne deni
tillkommit utaf Allmänna Pensions-Staterr under
Sjunde Hufvud-titeln.
Då bestämda anslag under visse HufvudTitlar
finnas för de serskilde utgifter , som tillhöra
Stats-Verket, och deribland under Sjunde
Hufvud-Titeln den Summa, hvilken till Pensioner
i allmänhet bestås, anse Riksens Ständer
Revisorerne icke hafva saknat anledning till
denna deras framställning, och få hos Eder Kongl.
Maj;t i underdånighet anhålla, att någre Pensioner
eller Gratifikationer ej måga under någon
annan Hufvud-titel än den Sjunde samt utaf
0 '
den till Åttonde Hufvud-titeln hörande Extra
Underdåniga Skrifvelser.
4*7
Utgiftssumma beviljas, oell hvarvid EderKongl.'
Majit i Nå der, hvad den sednare beträffar, lärer
täckas taga under noggrann pröfning de skäl
och omständigheter, sorn kunna sig förete att utaf
Statens knappa tillgångar sådane Gratifikationer
anslå
5.
Som Revisorerne funnit af den under
Åttonde Hufvud-titeln lill estra utgifter uppförde
summa iner än hälften år 1815 utbetald till
sådana behof, för hvilka ej i vanlig väg redovises,
och då, i anseende till en storne del deraf,
icke är kändt om och hvarest redovisning derför
göres, utbedja sig Riksens Ständer i underdånighet,
att Eder Kongl. Majit i^sina Nådiga Bref
om dylika utgifter må täckas låta utsätta då redovisning
bör ske infor Eder Kongl. Majit på
det att, örn sådant ej bestämmes, redogörelse i
vanlig väg mätte kunna fordras.
6- Den under Nionde Ilufvud-titeln anslagne
summa af 100,000 Ridr årligen till Jordbrukets,
Handelns och Näringarnes understöd, hafva
Revisorerne förmält vara af Eder Kongl.'
Majit i Nåder sålunda disponerad, att derutaf
bland andre utgifter ett sammanräknadt belopp
under den förflutne tiden omkring 118,500 Ridr
utgått såsom T^ån ej blott till de i Eänen inrättade
Hushålls-sällskaper utan och till störr.e
delen åt enskilde Personer och Bolag, antingen
räntefritt eller emot 3 å 4 procents ränta, hvilken
så väl sorn skeende Kapital-afbetalningar åter
upptages att öka tillgången å Titeln eller
dess årliga Anslags-sutnma.
Riksens Ständer anse icke allenast en öfverflyttning
från den Åttonde till denna Nionds
428
Underdåniga Skrifvelser.
Titel lämplig utaf åtskilliga Anslag af ilen beskaffenhet
att de tillhora sistnämnde Titels föremal,
hvarom alltså Riksens Ständer komma att
utlåta sig i sin underdåniga Skrifvelse angående
Stats-regleringen i allmänhet, utan ock en närmare
föreskrift om dispositionen af Nionde HufVUd-Titelns
Fond blifva nödig. I detta sednare
hänseende hafva Riksens Ständer ansett föremålet
för dessa medel icke vara, att desamma egentligen
måga användas och förräntas till enskilda
Jhan, eller ät Fast ii;hets-egare , för hvilka Fån
äro beredda i Riksens Ständers Bank , utan fast
hellre att de böra användas till understöd för utförande
af sådana allmänna företag , sorn kräfva
uppmuntran och bidrag , antingen såsom gåfvor elle
r räntefria Lån, allt efter hvad Eder Kongl. Majit
i Nåder pröfvar omständigheterne föranleda; Hvarvid
till nödig upplysning och säkerhet för inedlens
användande till behöriga ändamål bör iakttagas:
a) Att, hvad angår Jordbrukets befotdran och
förbättring , de i Länen inrättade Hushållningssällskap,
på skeende anmälan om behof af medel
i och för deras åtgärder att sprida kunskaper
och upplysning I Landtbruket samt för öfrigt lemna
biträde och understöd i de serskilda fall sådant
påfordras, måga tilldelas, i mån af Länens
storlek och behof samt tillgången, hvad härtill kan
disponeras, emot skyldighet att till Eder Kongl.Majit
i underdånighet afgifva årliga Berättelserom Medlens
användande ; samt att, i alla frågor om understöd
åt enskilde eller till något serskildt företag
i denne väg, Landshöfdingens i Länet och
Hushållningssällskapets utlåtanden böra infordras,
till utrönande af behofvet och nyttan af den an
-
Underdåniga Skrif reiser.
429
laggning, hvartill bidrag sökes: Hörande de, efter
noggrann pröfning häraf, beviljade medel,
genom Landshöfdingens och Hnshållnings-Sällskapets
försorg, utdelas pä de af Eder Kongl.
Majit i Nåder fastställda vilkor , öfver hvilkas
fullgörande bemälda Sällskap vakar och sedermera
afgifva yttrande.
b) Att , beträdande Handelns underlättande,
bade Landshöfding, n i Orten samt Magistraten
och Stadens Äldste, der sökanden ar boende,
böra 1 de fall, då sådant understöd kan komma i
fråga, utlåta sig och vitsorda detsammas behof oell
nytta i allmänt hänseende: och
c) Att i afseende på Näringame, hvarmed
förnämligast förstås Fabriks-rörelser och Handtverkerier,
böra icke allenast Stadens Magistrat
samt Borgerskapets Äldste först höras och afgifva
yttrande om den i frågast hilde Näringsgrenens
beskaffenhet och de skäl, hvarpå den sökande stö«
der sin anhållan, utan ock Landshöfdingen i Orten
deröfver utlåta sig och bestyrka riktigheten,
Samt Handlingarne sedermera meddelas Eder
Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Collegium i
afseende på en ytterligare granskning »f Näringens
nytta och behof af understöd och upplysnings
meddelande huruvida och hvilket Lånebiträde
redan kan vara af Manufaktur-Diskont-Fonden
åt den sökande Närings idkaren lemnadt,
hvilket synes verka på pröfningen om det sökta
bidraget från Niönde Titelns Fond.
För öfrigt hafva Riksens Ständer trott, atr,
då betydlige anvisningar å Nionde Hufvud-Titelns
tillgång i och för Kanal-Inrättn ngarne äro
af Riksens Ständer gjorde, samt åtskillige tills vi
-
4 3®
Underdåniga Skrifvelseri
dare såsom årliga bestämda Aaslag nu ifrån Åttonde
Hufvud-Titeln äfven hit öfverförda, blifver
.Behållningen af Nionde Titelns Anslagssumma
ej större, än att elen för ofvannämnde än-1
danial lärer åtgå ; men , om något öfverskott för
ett löpande år uppkommer, finna Riksens Ständer
detsamma böra, enligt grunderna för Stats»
Verks-förvaltningen, betraktas såsom besparing,
samt dermed , efter den för hvarje Räkenskaps
afslutande fastställde tid, förfaras lika som med
Besparingarne på öfrige Hufvud-Titlar: Och, hvad
åter angår de nu utlånta Medlen , böra dessa,
jemte den derå fastställde räntan , såsom Eder
Kongl. Maj:t i Nåder förordnar, ingå att öka Ti-1
telns tillgång för det året, men sedermera ånyo
disponeras och förvaltas såsom här ofvan är an*
földt; heldst emot Riksens Ständers afsigt vid
3809 och 1810 arens Stats-reglering' någre stående
fonder af Stats-Verkets medel icke måga
samlas.
Riksens Ständer framhärda SCg.
N:r 189.
Uppläst oell godkänd hos Ridd. och Ad. d. i5 Juni 1818.
— Prest-Stin det d. x 5 — —
-— BorgareStåndet d. iG — —
— Bonde-Ståndet d, x6 —- _
Riksens Ständers underduniga Skrifvelse angående
Styrelsen öfver Hospitalen och
Lazaretteti i Riket samt förvaltningen
af de dertill anslagna medel.
Genom flera vid innevarande Rikkdag gjorda
motioner , har ändring blifvit yrkad i den nu
Underdåniga Sinif velter.
431
hos Kongl. Serafimer-Ordens-Gillet förenade Styrelse
och Förvaltning af de i Riket inrättade Hospital
och Lazarett; hvilka motioner gifvit Bikser.
s Ständer anledning att taga detta ämne i närmare
öfvervägande.
Enligt 1686 ars ltyrko-Lag voro Hospitalen
i Riket den tiden egentligen ställde under
Landshöfdingarnes och Biskoparnes vård och inseende,
hvilka dervid hade sig till biträde så väl
Kyrkoherdarne i Församlingarne sorn Borgmästarne
i Staderne, der Hospitalen vörö belägne;
Och Redogörelsen för dessa Verks inkomster
åtföljde Landt-Räkenskaperne till KonglKammar
Collegium , jemlikt 1688 ars Läns-Bok.
hållare Instruktion. Men vid 1756 års Riksdag
blef en serskild Deputation af Riksens Ständer
utsedd, som äfven emellan Riksdagarne hade sammanträden
och öfverinseende olver alla Barnhus
och Hospital i Riket ; och denne Deputations
Berättelse örn Hospitalens tillstånd gaf sedan anledning
till Eder Kongl. Majus Nådiga Förordning
den 11 Maj 1763 , angående så väl nödlidandes
försörjande som förvaltningen af Hospitalens
inkomster och förläningar, hvilken likväl
vid 1766 års Riksdag till en del ändrades genom
Eder Kongl. Majus förnyade Nådiga Författning
om Barnhusen och Hospitalen i Riket af den 11
December samma år, då ock en ständig ÖfverDirektion
för dem förordnades, med lika rätt och,
myndighet, som Collegierne äga. Ar 1773 upplöstes
denna Kongl. Öfver-Direktiun och utsagos
i stället tvenne Herrar Serafimer-Riddare till öfverstyrelsen
vid Hospitalen och Barnhusen, för
hvilka äfven Eder Kongl. Majus den 19 Mars
433
Underdåniga Skrif veiter.
utfärdade Instruktion ; Men denne Öfverstyrelse
fortfor härmed icke längre än till år 1787, då
det nuvarande Serafrmer-Ordens-Gillet instiktadéS
och under den 28 April 1791 erhöll Eder
Kongl. Majus Nådiga Instruktion, som ännu är
gällande.
Denna framställning visar, att redan på den
tiden, då nu gällande, Kyrkolag utgafs, man va*
rit allmänt öfvertygad om företrädet af den Styrelse
öfver alla ^sådana Inrättningar, hvilken,
med kännedom af Lokal-förhållanden och ett all*
tid 1 ifl i gare deltagande för afhjélpandet af den
för ögat varande järnmern , vore i närmaste tillstånd
att dertill ofördröjligen bereda nödiga oell
ändamålsenliga*utvägar. Om uti tidernas följd
omständigheterne påkallat och klokheten ålagt en
allmän Öfverstyrelse för att erhålla enhöt i be*
handlingen och uppsigt på verkställigheten , har
man ändock alltid varit betänkt på uppdraget af
den närmaste vården åt Embets-Verk på stället,
hvilket äfven inhemtas af 1791 års Instruktion,
som i 3 §:n ålägger Eder Kongl. Maj.ts Befallningshafvande
och B'skopame uti hvarje Län och
Stijt, att med Vederhörandes samråd deröfver hafva
tillsyn. Men det synes som ändamålet förfelats
genom det man förmycket inskränkt de sednares
åtgärder, dymedelst bundit deras händer
att uträtta hvad ögonblicket fordrar, och i stället
uppdragit dessa åtgärder åt en Öfverstyrelse,
hvilken, äfven med bästa vilja och sorgfälligaste
bemödande, icke möjligen skulle kunna sträcka
en så beskaffad uppmärksamhet uti mindre delar
till alia serskilde Inrättningar af detta slag inom
ett
Underdåniga Skrifvelser'.
433
ett så vidsträckt Rike. Öfverinseende, kontroll
och utfärdande af allmänt gällande Instruktioner
är något helt annat än deras verkställighet och
dertill nödiga medels disposition , hvarförutan
ännu aldrig någon Inrättning kunnat behörigen vårdas
eller vunnit allmänt deltagande och förtroende.
Dl Riksens Ständer för dessa grunder funnit
en förnyad styrka i Eder Kongl. Majits
Nådiga Instruktion den 17 December föriidet ar
för Direktionerne öfver Läns-Lazaretten i Riket
och öfver Kur-anstalterne till Veneriska smittans
hämnpande, hvarigenom dessa Inrättningar blifvit
ställde under Eder Kongl. Majlis Befallningshafvandes
och Läns-Direktionernés Styrelse, och
af hvilken Nådiga Författning Riksens Ständer
hoppas de lyckligaste verkningar, få Riksens Ständer
jemväl hös Eder Kongl. Majit förklara sin.
önskan och underdåniga anhållan, att, i öfverensstämmelse
med nämnde Författnings föreskrifter,
styrelsen af alla Rikets Hospital samt användandet
af de dem tillslagne Fonder måtte hädanefter
uppdragas åt samma Eäns-Direkiioner
och under enahanda vilkor samt öfrige bestämmelser,
hvilka för Lazarettens Styrelse äro i
Nåder stadgade. Till Eder Kongl. Majit öfverlemna
Riksens Ständer i underdånighet att vidtaga
de föreskrifter i reglementariskt afseende och
mindre delar, hvilka vid en så beskaffad förändring
finnas nödiga. Enär Kongl. Serafimer-Ordens-Gillet
hädanefter som hittills, i likhet med
hvad om Lazaretten är förordnadt, bibehåller
öfverinseendet, rättigheten att efter förslag till.'
sätta Embetsman, utfärda Instruktioner och göra
Bihang tili Riki~St. Prat. 1817—1818, lo'Je Sami. N-.r 55, ;ö.
434
ZTnderdäniga Skrifvelser
-
ändringar uti de i laga ordning öfverklagade Ut.’
slag från Direktionerne, synas icke de nu önskade
förändrade föreskrifter blifva af något särdeles
omfång. Dock anse Riksens Ständer till denna ändring
hufvudsakligen höra, öm annars det der.
med åsyftade ändamål skall vinnas, att, på sätt
9 §. i ofvannämnde Instruktion omLazaretts-inkom»
sterne bjuder, alla ett Hospitals tillbörigheter och
inkomster af hvad slag som hälst vårdas, indrifvas
och redovisas af Läns-styrelseme, utan att Gillet
med desamma har någon annan direkt befattning,
än att från Direktionerne emottaga de
så kallade öfverskotts-medel för den Allmänna Fonden
till Gillets egen disposition och utdelning.
I händelse Eder Kongl. Maj:t skulle i Nåder
bifalla hvad Riksens Ständer sålunda föreslagit
om närmaste Hospital-vårdens uppdragande
åt Län - Direktioner , synas desse Direktioner
lämpligast kunna uppgöra förslag på behofven
inom Länet, samt efter vederbörlig pröfning
de verkliga Öfvarskotts-medlen af Gillet bestämmas
och disponeras. Härvid må likväl iakttagas
den naturliga rättvisa, att den ort, hvarifrån
medlen inflyta, tillerkännes någon förmåns-rätt
till fyllande af egna bevisliga behof innan dessa
öfverskotts-medel böra infordras och sålunda
rätteligen blifva svarande emot sin benämning.
Tillika framställer sig en annan billig fordran,
att vid dessa Ofverskotts-medels bestämmande
och utdelning inga afdrag ske för enskilda tillskotts-Donationer
och Stiftelser, hvilka nu eller
framdeles kunna inrättas till någon Orts enskilde
fördel. Om ej åt denna fordran lemnades af;
Underdåniga Skrifvelse
435
seende, skulle ej allenast Stiftarens välgörande afsigt
tillintetgöras, utan äfven all bag dödas till sådana
bidrag, då de nödställde inom den krets, till
hvars understöd de inrättades, förlorade i allmänt
hänseehde lika mycket sorn de kunde vinna genom
den enskilde uppoffringen. Så val till erhållande
af en klarare åsigt härutinnan som äfven
t i Ib undfinrödjande, efter möjligheten, af olägenheterna
uti enskilda Stiftelsers dragande från
sina jjestärrida ändamål, skulle i Riksens Ständers
tanka mycket bidraga om i alla sådana Verks R. -  kenskaper en noga skilnad gjordes emellan Allmänna
Fonder och Enskilda understöd, så vidt säkra
underrättelser derom kunna vinnas, hvarhän
JLän-Styrelserne icke lära underlåta att i sakens
då blifvande nya skick använda allt sitt bemödande.
Härigenom skulle åtminstone för en
framtid dessa Fonders sammanblandande förekommas,
och Verkställande Makten lättare öfverse
hvad Rag och billighet i hvarje serskildt fall bjuda.
Slutligen gå Riksens Ständer att i underdånighet
utlåta sig angående granskningen öfver
de till Hospitals- och ^Lazaretts-Inrättningarne
anslagna medels förvaltning med afseende på
denna förvaltnings så väl nuvarande som möjligen
blifvande förändrade skick.
Riksens Ständers förlidet år 1817 utsedde
Revisorer öfver Stats- Banko- och RiksgäldsVerken
hafva under den so November samma
år hos Riksens Ständer anmält, att, ehuru, i följd
af deras underdåniga Skrifvelse den a Juli.
1815, P.evisorerne alegat jemväl revidera Räkenskaperne
öfver de Hospitals- och Razarctts-Fonder,
som äro ställde under Kongl. Serafitner-Or
-
4 36
ITnderdäniga Skrifvelserl
dens-Gil!ets Styrelse, och Revisorerne genoni
Eder Kong!. Majlis Nådiga kallelse fått verkslälligheten
deraf sig föreskrifter) , Eder Kongl.
Maj:t likväl sedermera, uppå detta Gilles gjorde
framställning, genom Nådig Skrifvelse den lo
September förlidet ar förklarat någon granskning
af nämnde Räkenskaper dem icke tillhöra, hvil.
ket Nådiga fötklarande grundat sig på Kongl.
Serafimer-Ordens-Gillets uppgift, att Hospitalsoch
Barnhus-Fonden, hvarutaf äfven Lazarettet!
de sednare liderne, i brist af *ändra tillgångar,
varit underhållare, icke består af några från Riksén
Ständer dertill lemnade bidrag, utan förnämligast
af de förläningar, som framfarne Konungar
till Hospitalen och Barnhusen gjort, samt af
enskilde personers stiftelter och donationer.
Af de upplysningar, Riksens Ständer vunnit
om beskaffenheten af ifrågavarande Fonders
tillgångar, inhämta Riksens Ständer, att. Hospitals-
Inrättningarne val ifrån början tillkommit
genom Förläningar af framfarne Konungar samt
enskildes donationer, men att likväl Fonderne
hufvudsakligen bestå uti Hernmans-räntor och
Krono-tionde samt Afrads-spanmål, jemte ett förräntadt
kapital af 159,813 R:dr 18 sk. 3 t., som
genom besparing af några Hospitals-öfverskotts*
medel uppkommit, samt dessutom några mindrt»
Kapital: Utgörande berörde tillgångar eller leonder
följande inkomster:
) In Natura.
Krono-Tionde Spanmål . . 6272 T:r 2 kpr,
Hemm^ns-Räntor och Arrenden 2053 n 10 ,,
Tillsamman 8j25.T:ria kpr,
Underdåniga Skrifvelser.
437
Pennin ge-Inkomster'.
Hernmans-Räntor och Arrenden 9,717: 15. 11»
Interesse på utlånta mindre Kapital 2,757: 4. 5.
Diverse Extra Inkomster . . 5,872: 17- 10.
och Kanta på det förut nämnda
Kapitalet . . 9,588: 35. 8-
Tillsamman 27,935: 25. 10.
hvarförutan finnas å Rikets Stat bestädde i66T:r
2ii:del Kpr. Spanmäl , 125 R:dr i Spanmålsvärde
ä 36 skillingar Tunnan samt 2,133 R:dr 3-2 sk.
i penningar till Hospitalens underhåll, som från
Stats-Verket alltså utgå.
Enär desse Hemmans-Räntor, Krono Tiondeoch
Afrads-Spanmål samt derutaf samlade Kapital
icke annorlunda kunna anses än såsom af Staten
bestådda , ehuruväl desamma blifvit till detta
serskilda ändamål af framfarne Regenter upplåtlie
, hafva Riksens Ständer, i följd af den enligt
68 §;n Riksdags-Ordningen dem förbehållne rätt
att granska Stats-Verkets tillstånd, Styrelse och
[Förvaltning, trott sig äfven ega sjelfve och genom
sine Revisorer öfverse och revidera den del af
Stats-Inkomsterne, som sålunda finnes till Hospitals-Inrättningarnes
underhållande anordnad, samt
ansett den Revision, som Redogörelsen häröfver
i Kongl. Kammar-Rätten undergår till siffran, icke
utgöra skäl till dess uteslutande från Riksens
Ständers eller deras Revisorers granskning, dea
Stats-Verkets Räkenskaper och förvaltning till
dess Ordinarie Inkomster och Utgifter ära underkastade,
ehuru de för öfrigt jemväl revidera»
uti Kammar-Räften.
Riksens Ständer hafva tillika härvid funnit
438
Underdåniga Skrif feiser.
att, då, enligt den vid 18og-och 18io årens Riksdag
antagne grund för Stats-Verkets förvaltning,
alla dess Inkomster böra ingå och blifva synliga
uti Puks-Staten samt derifrån utgå, men någre
serskilda fonder icke samlas och afskilde disponeras
, instämmer ock med denne grund, att ofvanberörde
för Hospitalen anstagne Inkomster sålunda
böra upptagas och ingå uti Stats-Verkets .Räkenskaper
samt der till Inkomst och Utgift redo.
visas. Och, emedan sådant är destomera nödigt,
som i annat fall tillgångarne, såsom hittills för
Hospitals- och Uazaretts-Inräftningarne , icke beräknas
i sammanhang , utan igenfinnas till obetydlig
del uppå Riks-Staten samt disponeras till
en vida större utom Stat eller Riksens Ständers
kännedom , men mäste , i händelse af brister eller
ökade behof, från Staten fyllas , få Riksens
Ständer hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla: att ifrågavarande Stats-Verkets Inkomster
maga ifrån och med nästa års början bland det-]
samtnas öfrige tillgångar uti Riks-Siaten och Räkenskaperne
uppföras och beräknas, samt derifrån
till det bestämda ändamålet disponeras: äfvensom
att, i följd häraf, Eder Kongl. h:laj:t må i Nåder
täckas meddela bekräftelse å det Beslut, att Rakenskaperne
och Förvaltningen öfver så väl dessa
som öfrige till ,Hospitals-Inrättningarne hörande
medel öfverses och granskas af Riksens
Ständer eller deras Revisorer vid samma tillfälle,
sorn Stats-Verket på det hela undergår Revision
Riksens
Ständer framhärda 8Cc.
Underdåniga Skrifvelser. 439
N:r 190.
Uppl. och godfc. hos Samtl. Riks-Slåndon d. 11 Juni 181$.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
de till Saltpetter-tillverkningens
upphj el pande anslagna Medel.
Uli sin den 20 sistlidne November afgifne
.Berättelse hafva Riksens Siänders till Stats- Bankooch
Riksgälds-Verkets öfverseende år 1817 valde
Revisorer upplyst, ats utaf den Fond , sorn.
under benämning af Sahpetter-medel är samlad
genom Stats-Anslag och Saltpetter-jLnsnings-MeJ
del, en Summa utöfver 300,000 R:dr vore till beräknande
såsom Statens tillgång, mea deribland
155,000 R:dr insatte på Afskrifnings-Räkning i
Götha-Kanal-Diskont, en del åter utlånad , dels
emot Intekning och dels utan förskrifven ränta
och återbetalnings-skyldighet, en del lemnäd såsom
biträde till den under Kongl. Kominerse- Collegium
stående Manufaktur-Fond samt en del uti
Kongl. Ränte-Kammaren innestående, hvilken förvaltning
Revtsorerne ansett icke öfverensstämmande
med Författningarne.
I anledning häraf, och enär Riksens Stän-'
der genom de till Saltpetter-Arendernas förvaltning
af Eder Kongl. Maj:t i Nåder förordnad©
Kommitterades i detta ämne afgifne och af Eder
Kongl. Maj:t uti Nådig Remiss till Riksens Ständers
Stats-Utskott öfverlemnade underdåniga Utlåtande,
inhemta, att den verkställda utlåning
af en del, samt insättning uti Götha-Kanal-Diskont
af de öfriga medlen, grundat sig på Eder
Kongl. Majas Nådiga Förordnanden, få Riksens;
Ständer hes Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
440
Underdåniga Skrifvelserl
anmäla den finskan, att hädanefter någon annari
disposition af dessa Statens medel icke vidtages,
än som instämmer med deras egentliga föremål,
och att således desamma måga hållas uti Statens
Kassa tillhanda för de behof, hvartill de äro
ämnade.
Riksens Ständer framhärda &£c.
\
N:r 191.
Uppläst neli godkänd hos Samtl. Riks-St, d. I? Juni 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af deras Revisorers Anmärkningar
vid Redovisningen för TullVerkets
Medel.
Hos Riksens Ständer har kommit i öfverväJ
gande hvad deras till Stats- Banko- och RiksgäldsVerkens
granskning förordnade Revisorer uti sin
Berättelse den 20 November förlidet år angående
Stats-Verkets Räkenskaper och Förvaltning
anfört och hemställt otn Redovisningen för TullVerkets
Medel; Äfvensom Riksens Ständer fått
del af Kongl. General Tull-Direktionens häröfver
afgifna och ifrån Eder Kongl. Majit den 22
sisth Januari till Riksens Ständers Stats - Utskott
remitterade underdåniga Utlåtande.
Att den af Revisorerne i fråga ställde, till
1813 års Tull-Uppbörd hörande, Summa 696,037
R:dr 6 skill. 6 r:st. varit förräntad i Götha Kanal-
Diskont-Verk , har väl utaf sjelfva HufvucfBoken
icke kunnat inhemtas, emedan Summan
ingått såsom Balans från 1813 i 1814 års Huf
-
Underdåniga Skrifvelser'. 441
_ . . *
vud-Bok , samt, efter hvad Kongl. Direktionen förklarat
, hvarken blifvit eller bort blifva afförd i
och för ersättningen i nämnde Diskont: men genom
Direktionens Utlåtande, samt de upprättade
och derjemte meddelta Omsluten af j S 13 > 1814
och 1815 arens Hufvud-Böcker är npplyst: att i
frågavarande Summa blifvit upptagen uti en bland
Verifikationerne till Hufvudboken befintlig Bakning
med Götha Kanal Diskont-Verk, samt att
både Kapitalet och den uppluj ne räntan för åren
3814 och 1815, 46,570 R:dr 40 sk. riktigt influtit
och blifvit, till Räntkammaren för Stats-Verkets
räkning lefvererade: och att upptagandet i
1814 års Bok af lefvereringar, hvilka skett under
loppet af år 1815, härledt sig ifrån Eder
Kongl. Majrts Nådiga Förordnande, i Skrifvelse
den 15 Januari 1814, det lefvereringarne endast
behöft verkställas efter hand och på Stats-Kontorets
i denna del gjorda reqvisitioner.
Vid detta förhållande , och då insättningen
i Götha Kanal Diskont-Verk -grundat sig på Ed.
Kongl. Majus Högstberörda Nådiga Bref, samt den
Ordning nu mera finnes vidtagen, att Tullmedlen
för hvarje vecka insättas i Banken , hafva
Riksens Ständer endast velat hos Eder Kongl.
Maj:t dels i underdånighet' yttra sin önskar* örn
Tull-Räkenskapernas inrättande hädanefter sålunda
, att sjelfva Hufvud-Boken utvisar sammanhanget
med lefvereringarne, hvarigenom de frän
Tull-Verket till Stats-Verket ingående Summor
komma att till alla delar öfverensstämma med
Kongl- Ränt-Kammarens Bok , samt att salunda
några lefvereringar icke upptagas för ett föregående
år, hvilka ej det året blifvit verkställde,
442
Underdåniga Skrifvelser.
dels ock lika underdånigt anhålla om Nådig befallning
till Tull-Direktionen att inom slutet af
hvarje vecka låta till Ränt-Kammaren lefverera
den föregående veckans Uppbörd , som tillhörer
Stats-Verket.
Beträffande åter Revisorernes anmälan om
angelägenheten att Tull-Räkenskaperne gifves en
förenklad form eller ock genom Omslut upplysas
, har detta ändamål vedan funnits i betydlig
man vunnet genom den nya form, desse Räkenskaper
undfått enligt den Stats-Utskottet meddelade
Hufvud-Bok för år 181b; Men härvid förekommer
likväl : att den i satnma Hufvud-Bok bibehållne
Kapital-Räkningen bör ännu mer förtydligas
, så att på ett ställe må synas den summa
, Eder Kongl. Majit och Kronan har utestående
i omfluten Tull-Uppbörd: att alla sådane
Inkomster, som icke ingå efter Tull-Taxan och
som inflyta under namn af Extra Inkomster,
äfven böra upptaga i Hufvud-Boken : och att
hvarje Reversal bör utvisa hvad slags medel som
insättas; med tillämpning hvaraf Hufvud-Boken
skulle innehålla:
1. I Debet, på Kongl. Majrts och Kronans
Räk ning, öfverlefvereringar samt ersättningar i
Räntekammaren, Konvoj-Komrnissariatet ochRiks;
gälds-Kontoret,
2. I Credit, på samma Räkning, uteståen’
de oinflutna medel , influtne Tull- och andre liv*
komster under året, samt
3- Balanserne, som utgöras af oinflutna medel
eller möjligen skedde öfverlefvereringar :
Hvadan blott en Räkning öfver hela Inkomsten
och Utgiften med Balanserne borde förås, samt
Underdåniga Skrifvdser.
443
Reversalen, sora biläggas Räkningen, upplysa af
hvad medel I.efvereringarne bestå. Att TuIl-RJikenskaperne
måtte på sådant sätt varda inrättade
, få Riksens Ständer derför hos Eder Kongl.
Maj;t i underdånighet hemställa.
Då, likmätigt 60 §:n Regerings-Formen, Tullmedlen
äro en Bevillning, och de utgöra en
bland Statens betydligaste inkomster, hafva Rik.
sens Ständer ansett Tull-Verkets Räkenskaper och
Förvaltning böra , likasom Stats-Verkets öfrige ,
och på samma gång, af Riksens Ständer eller deras
Revisorer ordentligen granskas, samt följaktligen
beslut it, att sådant hädanefter ma iakttagas.
För öfrigt hafva Riksens Ständer under
handläggningen af detta ämne funnit, huruledes
de i Tull-Uppbörden ingående Vexlar endast
upptagas till deras belopp i Svenskt Ranko, men,
enar de öfverstiga behofvet af Statens utgifter i
Utländskt mynt och till den delen försäljas, föras i
serskild räkning under benämnning af Kursförhöjnings-medel,
hvilka ej äro påräknade bland StatsVerkets
Inkomster. Och, sorn till ordning och
redighet länder, att hvad i Vexlar inflyter uti
Hamburger Ranko uptages inom kolumn i Räkenskaperne
uti delta myntslag, sä väl vid Tullverket
som hos Stats-Kontoret , samt utföres i
kolumn uti Svenskt Ranko efter dagens kurs da
Uppbörden sker, få Riksens Ständer i afseende
på Tullmedlens förvaltning och redovisning till
Eder Kongl. Maj:t framföra sin underdåniga anhållan,
att denna ordning må till verkställighet
befordras.
Riksens Ständer framhärda SCc.
444 Underdåniga Skrifvelstr»
N:r 195.
Uppl. och godt. hos Samtliga Riks-Sttnden d, ir Juni 1818*
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af deras Revisorers anmälan
om Post-Verkets utestående tillgångar.
I sammanhang med granskningen öfver Stats»
Verkets Inkomster, hafva Riksens Ständers år
1817 dertill förordnade Revisorer, enligt sin Berättelse
den 20 November samma år, tagit kännedom
huru rostmedlen ingått och fästat sin
uppmärksamhet vid den betydliga summa, hvilken
funnits balanserad såsom oindrifven ; Hvaröfver
underdånigt Utlåtande är den 1 sistl. Februari af
Öfver-Post-Direktionen afgifvet, samt sedermera
af Eder Kongl. Maj:t till Riksens Ständers Statsutskott
öfverlemnadt.
Sedan Stats-Utskottet, vid en fullföljd öfversigt
af Post-Verkets Räkenskaper , inhemtat,
att afgde 105,200 R:dr 35 skill. 10 r:st. som år
J815 utgjort Post-Verkets fordringar, 70,197 R:dr
4 skill. 6 r;st. bestått uti sådane, som blifvit anmälde
till afskrifning, redoviste förskott samt för-’
dringar i Pommern och Finland , hvilka Poster
till betydlig del sedermera ingått och för den öfriga
synas komma att försvinna, samt 31,610
R:dr 6 skill, uti Post-Verkets fordran hos Norrska
Post-Direktionen den 31 December 1815,'
hvilken sedermera ökat sig med 44,888 R:dr 6
r:st. för år 1816 och 46,621 R:dr 4 skill. 6 rst.
för 1817 eller tillsamman till 123,119 R:dr 11
skill., harledande sig från Svenska Post-Verkets
förskott till Norrska brefs förskaffande öfver Sverige
, och med hvilken summas inbetalning Eder
Underdåniga Skrifvelstrl
445
Kongl. M?j:t, enligt Nådig Skrifvelse till harva-'
rande Öfver Post-Dtiektionen den 30 nasti. December,
beviljat Norrska Stats-Verket ytterligare
•nstånd till detta års slut, under tillagda vilkor
för framtiden ; Så hafva Riksens Ständer ansett
någon annan åtgärd härutinnan för närvarande å
sin sida icke ega rum , än den underdåniga anhållan,
de härmedelst till Eder Kongl. Maja fram-'
föra , att , så framt ej ifrån Norrska Stats-Verket
betalning af dess nyssnämnde skuld 123,119
R:dr ii skill, erlägges inom den af Eder Kongl.
Maj:t i Nåder utstakade tid eller detta års slut,
laglig ränta ifrån den tiden må härå fordras, och.
i slikt ändamål den utväg vidtagas , som Eder
Kongl. Maj:t i Nåder lämplig pröfvar.
Riksens Ständer framhärda 8cc.
N:r 193.
Uppläst och godkänd hos Samtl. Riks-St. d. 11 Juni 1818,
Riksens Ständers underdåniga Skri fvelse an~
gående Redogörelsen för Stämplade.
Pappers-Medlen.
Vid granskningen af Redovisningen för de
bland Stats-Verkets Extra-Ordinarie Inkomster
varande Stämplade-Pappers-Medlen , den Riksens
Ständers Revisorer förlidet år icke medhunnit ,
har Riksens Ständers Stats-Utskott anmärkt de betydliga
lager , sorn lemnats innestående i LandtRänterierne
eller hos Försäljningsmännen och
hvilka lager utgjort vid 1816 års ingång ett belopp
af 1,468,145 R=dr 26 skill. 2 rst., hvarutaf
868,761 R:dr 40 sk. 2 rst. i Stockholm, $71,696
R:dr 39 sk. i. alla Länen tillsamman, samt 27,686
416
Underdåniga Skrifvelser.
R:dr 43 skill. oredovist behållning från Finland
enligt 1813 års Bok, utgörande en del af desse
Lager så stor rnängd, att de svara emot 2, 3, 5,
7, 8 och till oell med nära 14 års Lefvereringar.
Riksens Ständer hafva ansett så betydliga Lager
af oförsåldt Stämpladt papper icke böra lemnäs
i Orterne innestående utan närmare utredning
, eller större mängd afsändas hvarje år, än
sorn kan åtgå efter föregående årets erfarenhet,
samt blott ett års behof utgöra förlaget af Stämpladt
papper i hvarje Län , utom det löpande årets
Upbörd , hvarigenom tillsynen härå blir lättare
och säkrare till förekommande af verkeliga
Balanser: Och få Riksens Ständer, med anledning
af de nu utrönte omständigheter, hes Eiler
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla , att Eder
Kongl. Majus och Rikets Kammar-Collegium, som
besörjer Stämplade-Pappers-Verket och Medlens
redo' sning, må i Nåder anbefallas, låta öfver hela
Riket anställa en noggrann undersökning och
Utredning om nu uppgifne Behållningar af Stämpladt
papper, samt dervid, såsom Förordningen
orri Stämplade Pappers-afgiften den 8 November
1815 redan stadgar, iakttaga Förråds-Inventeringarries
verkställande hos alla Embets- och Tjenste-män,
sorn på kredit uttagit Stämpladt Papper,
äfvensom hos samtlige Förvaltare och Försäljningsman
på samma dag, och i de orter, der Balanser
kunna uppstå, desamma genast indrifva,
och de öfverflödige Lagren af Stämpladt Papper
infordra , samt derefter så lämpa afsändningarne,
att Föiråderne ej öfverstiga nämnda maximum af
ett års förlag, utom det löpande årets Uppbörd;
Hvarförutan Eder Kongl. Majit i Nåder torde täcka*
Underdoniga Skrifvelser*
447
vidtaga den åtgärd, som finnes lämplig till inforä
drande af den i Finland varande Behållningen,
för ett värde i Stämpladt Papper af 27,686 R:dr
43 skill- enligt 1816 års Räkenskaper.
Riksens Ständer framhärda 8cc.
N:r 194.
Uppläst och godkänd hos Samt!. Riks-Sf. d. 11 Jeni 1818
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse an-,
gående Kontroll-St ampel-af giften för
Guld, Silfver och Tenn.
Efter vunnen upplysning fran Kontroll-Verket
, angående den’ för Guld , Silfver och Tenn
stadgade KontrolI-Stämpel-afgiftens förhållande i
jemförelse till de utgifter, Stats-Verket i och för
Kontroll-Inrättningen måste vidkännas, hafva Rik.
sens Ständer tagit i öfvervägande hvad Kongl.
Kontroll-Stadgan den 7 December 1752, Eder
Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Collegii Kungörelse
den 3 Nov. 1753, samt Kongl. Brefven
den 18 Juli 175b, den 22 Januari 1799 och d.
20 December J803, angående sa val sjelfva
Stämplir.gen och afgiften, som straffen för öfverträdelser
härutinnan, föreskrifva, hvarigenom Riksens
Ständer inhemtaf, att den år 1753 fastställde
grund för Kontroll afgiftens beräkning varit 2-|
procent af Metallens värde , men att, efter hvad.
nu erlägges , denria bland Stats-Verkets Inkomster
till 2,500 R:dr beräknade afgift ej uppgår till mera
än omkring -*-:del af hvad den efter nyssnäm-j
de grund borde utgöra.
Nu , emedan den Inkomst, som Kontroll
-
448
Underdåniga Skrif v elier.
afgiften lill Sfals-Verket inbringar, på långt när
icke är tillräcklig att ersätta alla de utgifter ,
Staten i och för Kontroll-Inrättningen måste årligen
-vidkännas, hvilket dock vid Verkets forsta
Inrättning varit påräknadt, samt det äfven synes
vara billigt , att en anstalt, som egentligen
har till föremål allmänhetens säkerhet i handel
med de ädlare Metallernej, bör genom lämpliga
afgifter åtminstone bära sin egen kostnad , finna
Riksens Ständer nödigt, alt Kontroll - afgifterne i
någon lämplig mån förhöjas i jemförelse till Myntets
och Metallernas förändrade värde, samt att
i synnerhet den så kallade Knapphalts-afgiften en
sådan förändring undergår, helst i annat fall en
obillig vinst skulle på Köparens bekostnad tillfalla
säljaren vid afyttring af knapphaltiga arbeten
och Kronan jemväl betydeligen förlora i den
inkomst, hon af stämplingen på sådana arbeten har
rätt att erhålla.
Riksens Ständer få derför tili Eder Kongl.'
Maj:t framföra den underdåniga anhållan, att Eder
Kongl. Maja i Nåder må täckas låta öfverse
Kontroil-Författningarne i denne del, samt, efter
ämnets Nådiga pröfning, fastställa en skälig
förhöjning, i jemförelse mot närvarande Myntoch
Metall-värde , så väl uti de ordinära Kontroll-afgifierne
som uti Knapphalts-afgiften.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 195.
Uppl. och godkänd hos Satntl. Riks-St, d. 11 Jnnij8i5,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
Medel pu Stat till Inkvarterings penningar
-
Underduniga Skrifvelse/-.
449
vingar för Arméens Flottas Götheborgs
Eskader.
Under den 28 sist]. April bar Eder Kongl.
Majit till Riksens Ständers Stats-Utskott i Nåder
éifverlemnat den genom Kongl. Förvaltningen af
Sjö-Ärenderne infordrade uppgift på den personal
vid Götheborgs Eskadern af Kongl. Arméens Flotta
, som till Inqvartering är berättigad och uti
Kronans hus icke kan inrymmas samt alltså, i
följd af hvad Riksens Ständer förut uti underdånig
Skrifvelse den 2 sistlidne Mars sig yttrat,
bör af Kongl. Maj:t och Kronan och ej , såsom
hittills skett, af Götheborgs Stad njuta kontant
Inqvartering.
I anledning af Eder Kongl. Maj:ts Högstberörde
Nådiga Remiss, fa Riksens Ständer i underdånighet
anmäla, att till ifrågavarande utgift,
som efter antagen beräkningsgrund bestiger sig
till 2,622 R:dr 16 sk., nödiga medel genom ett
förhöjdt anslag under Tredje Hufvud-Tituln blifvit
uppförda till Eder Kongl. Maj.-ts Nådiga.disposition,
och att såmedelst Götheborgs Stads befriande
från nämnde Inqvarterings utgörande nu
mera kan till verkställighet befordras.
Riksens Ständer framhärda SCc.
•N:r 196.
Uppl, och godkänd hos Samtl. Riks-St. d. tt Juni 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
försäljning af Kongsgårdar och
Ofjiser s-Boställen.
Hos Riksens Ständer har I nyo vid denna
Bihang till Rikt-Sc. Prat, 1817—iSlS- iv.Jt Sami. N:r »7, 68.
Underdåniga Skrifvelseri
Riksdag fråga blifvit väckt om försäljning af Kongs*
gårdar och Offisers-Boställen och ett förslag i detta
ämne Ingifvet, som Riksens Ständer ansett förtjena
synnerlig uppmärksamhet, ofih hvilket härjemte
i underdånighet bifogas. För att likväl utröna
huruvida de fördelar, som igenom en sidan
försäljning vore att förvänta, icke skulle möjligtvis
kunna uppvägas af några härvid mötande betänkligheter,
hafva Biksenä Ständer beslutit den
underdåniga önskan, som de nu till Eder Kongl.
Maj:t framföra, att Eder Kongl. Maj:t må i Nåder
täckas öfver dessa så ganska vigtiga ämnen
af vederbörande infordra alla nödvändiga upplys*
ningar , på det Riksens Ständer vid sin nästa
Sammankomst måtta blifva i tillfälle att till närmare
öfvervägande upptaga ifrågavarande FörslagRik§ens
Ständer framhärda SCc.
N:r 197;
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 2,5 Juni 18T 8*
— Prest-Ståndet d. 25 — —
— BorgareStåndet d. 25 — —■'
— Bonde-Ståndet d, 26 — —*
jRiksens Ständers underduniga Skrifvelse om
en förbättrad reglering t afseende pä
de frän Banken utgående Läne-biträden
till understöd för nyttige Odlingar.
Efter gifven anledning af Riksens Ständers
Banko-Utskott, hafva Riksens Ständer icke kun*
nät undgå fästa en serskild uppmärksamhet på verkan
af sitt vid sednaste Riksdag fattade Beslut
om Banko-Råns ingifvande till understöd för nyt
-
Underdåniga Skrifvelse^.
tlge uppodlingar i Landsorterne, likmätigt de
grunder som då fastställdes och sedermera uti hider
Kongl. Majus Nådiga Förordning den a^nlg
September 1815 utstakades.
Sjelfva anstalten* påkallad' af Fandets behof
oell i sin grund af ett vigtigt syfta till allmänt
väl och enskildes förkofran, har likväl, efter hvad
det förekommit Riksens Ständer , uti verkställigheten
blott ofullkomligen svarat mot hvad man ”
deraf bort kunna förvänta sig.
JDet synes egentligen vara en hufvudsaklig
hrist i Författningen , som boredt de öfrige uti
sjelfva tillämpningen* elen nemligen, att för understödens
erhållande icke gällt något slagg jemförelse
mellan den större elier mindre ny tta, sorn'
af det ena tillämnade företaget mot det andra, v
förhållande till omkofitnaderne för hvardera, bléf■ve
att hämta, utan företrädet dertill endast berott
af en tidigare anmälan hos Banko-Styrelsen; Och
Riksens Ständer -inhemta likaledes, det deras å-<
syftade ändamål , att genom den an slag ne Od-'
lingS-Fonden äfven i någon nian Understödja företag
af större vigt och omfattning , har, i angående
till Fondens inskränkta belopp och dpn.för
större Odlingar stadgade företrädesrätt, hittills ej
kunnat vinnas.
På sådana skäl, och ttil de åsyftade ändamål
lens närmare befordran, hafva Riksens Ständer
öfverenskotnmit om åtskilliga- nödiga ändringar
och tillägg uti Författningen om Banko-Lån till
understöd för nyttiga uppodlingar i Landsorterne
den 27 September t8lj, hvilka förändringar
och tillägg Riksens Ständer härjemte få serskildt
i »nderdånighet öfverlemna:
4£2
Underdåniga Skrif v elser
-
1. Angående nyttiga Odlingar i ali mani) er; och
2. Angående större och Vidsträktare Odlings»
företag.
Då likväl Riksens Ständer, innan desse ändringar
och tillägg kungöras, ansett Landthushållnings-Sällskapen
böra höras hutuvida de äro villige
och i tillfälle att antingen, enligt hvad Riksens
Ständer i allmänhet stadgat, emottaga och
till vederbörande insänd» Lån handl in gatne, eller
ock', på sätt 13 punkten i den förstnämnd» Bilagan
innehåller , åtaga sig ansvaret för den LånSumma,
sorn för Länet kan blifva att tillgå, med
rättighet att densamma då efter godtiianande för
ändamålet disponera och emellan de Lånsäi»nde
fördela, få Riksens Ständer hos Ed. Kongl. Maj:t
1 underdånighet anhålla om Nådig Befallning till
Eder Kongl. Majus Befallningshafvande i Länen
att uti dessa delar inhemta LandtbushållningsSällskapens
utlåtanden, samt att Ed. Kongl. Maj:t
sedermera må i Nåder täckas utfärda en ny Författning
om vilkoren för Odlings-Lån med de af
Riksens Ständer nu beslutne ändringar och tillägg
jemte sådana undantag , som genom Jiusliållnings-Sällskapens
nyssnämnda Utlåtanden kunna
blifva af nöden ; Kommande uti de Län, der
Landthushållnings-Sällskapen ej anse sig kunna
uti någon befattning härmed ingå, alla hithörande
åtgärder , på sätt Riksens Ständer stadgat för
de Län, der inga Landthushållnings-Sällskap
äro inrättade, att genom Eder Kongl. Maj:t Befallningshafvande
efter förra vanlighetenbesörjas.
Sfsom en väsentlig ledning för framtida åt-'
gärder i större omfattning, verkande till Landets
upparbetande ögh förkofran, våga Riksens Stan
-
Unclerdaniga SArifvelser. 453
der slutligen äfven till Eder Kongl. Majst i underdånighet
framföra den anhållan, att undersökningar
i Landskapen måtte anställas i afseende ä
sådana lägen , hvilka kunna göras fruktbara genom
Vattenafledning eller andra större företag,
sorn öfterstiga den enskilda förmågan, samt Beskrifningar
och Kostnadsförslag deröfver författas
för att i sinom tid komma under pröfning.
Riksens Ständer framhärda 8£c«
N:r 198.
Uppl. och godk. hog Samtliga Riks-Sfånden d, 11 Timi ig Jf?
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse ont
förslitne smärre Banko-Sedlars inväxling
från Lands or ter ne.
Vid 1815 års Riksdag hafva Riksens Stan»
der , till underlättande af förslitne smärre Banko-,
Sedlars inbytande ernot nya uti Landsorterne,
beslutit, att vissa Förskott uti nya Sedlar skull#
meddelas de Landshöfdingar, som derom sig anmälte.
Denna anstalt finnes likväl under de sedermera
förflutna tvenne år endast vara af 4 Län
begagnad; och orsaken till detta ringa begagnan*!
de, tro Riksens Ständer ligga i de dertill åtgående
kostnader och besvär. Banken är väl redan
belastad med * procent E hvarje Läns tillgänglu'
jgafFörskotts Summa för detta ändamål; Men, d£
emellertid ett sådant belopp till bestridande af
mindre Transport-kostnader än arfvoden för Växi
lings-befattningen och betäckande af möjliga för^
laster och missräkningar synes vara nog otillräck*
454
Tinder dani ga. Skrifvelse?.
Ilgt, vilja Riksens Ständer hos Ed. Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, att genom någon tjen™
lig Utväg de för ändamålet nödiga- forslor af nya
Sedlar tili ort%'rne och gamla i utbyte till Banden
åter m| kostnadsfritt för Länen verkställas,
• Riksens Ständer förmoda Kongl. Stats Kontoret
, uppå skeende anmälningar från Eder Kongl,
Majus Befallningshafvande, kunna i många fall
härtill bidraga vid de Remisser, som i andra an,
damål till och ifrån hvarje Län årligen på vissa
tider för sig gå , och Lafidt-Räntinästare äfven å*
läggas såsom en tjenstskyldighet, sådan afvexling
emot åtnjutande af dén anslagne procenteri.
-I sammanhang härmed hemställa Riksens
Ständer i underdånighet hos Eder Kongl. Majit
om. icke Eder Kongl. Majus Befallningshafvande
tillika kunde i Nåder erinras att för den goda
sakens skull fästa den oafbrutna tillsyn å verkställigheten,
hvarigenom må undvikas, det Bankens
och det allmännas uppoffringar fruktlöst förspiilas
Bärnt Orternes Invånare likväl sakna en
påräknad hjelp uti deras öfverklagade förlägenhet.
Riksens Ständer framhärda Scc.
N;r igrj.
Uppläst och godkänd hos Samti. Riks-St. d. i5 Juni r818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
förfarandet med Bergsmanshemman vid
bristande Tackjernsblåsning , och om inrättande
af en Bergslag i Norrbottens
Län.
Med kännedom, det flera Jern-Bergslag un
-
Underdåniga Skrifvelstr, 455
eler tidernas lopp ; genom förminskade tillgångar
på Skog och på Malm, kommit i det förändrade
skick, att dit hörande Bergsmanshemman icke så*
sorn tillförene konna idka Bergs mann a-yr ket, uJ
tan antingen blott till en del, eller ock numera
alldeles icke f tillverka Tackjern , hafva Riksens
Ständer ansett dessa hemman , med hvilkas förmåner
följa motsvarande skyldigheter, böra, vid
förminskad eller än mer alldeles upphörande blåsning.
och Tackjerns-tillvexkning, i förra händelsen
erlägga någon skatt mot sina förmåner och
friheter, samt i den sednare alldeles lemna sina
Privilegier.
' På hvad sätt och i hvad ordning detta i utvecklingen
må bestämmas samt i laglig form utarbetas
, så att å ena sidan den rättvisa fördelningen
af medborgliga skatter icke rubbas och å
den andra en af Landets Modernäringar icke tillfogas
något men eller hinder i sin oafbrutna
gång, derom finna Riksens Ständer sig icke i tillfälle
att meddela något bestämdt utlåtande. Då
deremot denna reglering tillhörer Eder Kongl.
Maj:ts och Rikets Bergs- och Kammar -Ccllegier,'
få Riksens Ständer i underdånighet hemställa, att
Eder Kongl. Maj:t må i Nåder täckas at samma Col»
legiér utfärda ett så beskafFadt uppdrag. Riksens
Ständer hafva sig bekant, att frågan redan uppstått
och lärer i Nåder vara afgjord om inrättande-af
en ny Jordbok öfver alla Bergslag, samt i
följd deraf tillämnade undersökningar huruvida
hvarje Bergsmans - hemman serskildt fullgör d®
dem i Lag ålagde förbindelser. Om ofördröjligt
fullföljande af dessa åtgärder, våga Riksens
Ständer hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
45^5 Underdåniga Skrifvelser.
anhålla. Det skall då visa sig uti en Öppen dagi
hvad som lärer vara föga tvifvelsmål underkastade,
om och i hvilket förhållande Tackjernstillverkningen
i de Svenska Bergslagen verkligen
aftagit samt följaktligen hvilka och huru stora de
tillgångar äro, som genom försutne Privilegiet
kunna påräknas till hya Bergslags inrättande.
De Bergslagen förunnade rättigheter äro dels
icke lika artade* dels ganska ojemnt förlänte. Huf.
vudsakligast lära de bestå i Rotfrihet, i erläggande
af endast halfva Tandtagsgärden, i någon
större frihet vid skjutsning» besväret, i några andra
smärre locala skatte-friheter samt i förlamagen
af vissa Krono-Allmänningar och Recognitions-Skogar.
Motsvarande skyldigheter äro, så
vidt Riksens Ständer hafva sig bekant, endast,
ätt erlägga Tionde af det tillverkade Tackjernet,
och att, äfven i det fall blåsnipgen icke ,verkställes,
efter hytte-andel bygga och uppvärma
Masugnen. Då den förra utskylden, såsom åtföljande
tillverkningen, vid dennes upphörande
naturligtvis försvinner, och den sednare icke utan
obotlig skada för det hela samt till betydlig
förlust för de återstående blåsande Bergsmän skulle
kunna borttagas, anse Riksens Ständer de allmänna
ersåttuings-grunderne vid sådana) serskilda
Hemman böra bestämmas icke efter det förut
erlagda Tionde - Jernet, hvilket skulle såra
billigheten, utan efter värdet af de större eller
mindre förmåner, som i och för rörelsen åtnjutas,
jemförde med andre Hemmans, samt under
afräkning af den alltid qvarblifvaride skyldigheten
att deltaga uti ugnens byggande och uppvärmning
så länge Tackjern i densamma tillver
-
Underdåniga Skrifvelser. 457
kas. Der åter, hvarest denna förbindelse uppbört
medelst hela Hyttans nedläggande, är jernförelsen
med andra Hemmans skatter lätt verkställd,
samt, i händelse styckade belägenheter uti
ännu blåsande Bergslag Icke tillåta rotering,
densamma lika lätt förvandlad i motsvarande skatt.
Och slutligen , hvarest hela .Bergslag af hvad
orsak som helst, antingen tvungne eller frivillige,
alldeles nedlagt rörelsen, böra sådarie’öfvergå
till Landslag samt, der detta icke skett, underkastas
rotering och lika skyldigheter med alla
gndra Hemman af lika natur.
Då Riksens Ständer dels af undersökningarfie
om Hellestads och Vånga Bergslag, om hvilka
pröfningen nu af Eder Kongl. Maj:t i Nåder
beror, dels af kännedom om den lika artade belägenhet,
hvari flera andra Rikets Bergslag befinnas,
trott sig kunna med säkerhet antaga, att icke
få eller obetydlige ledigheter af Bergsmanna-Prrvilegier
tillstunda, hafva Riksens Ständer
vändt sin uppmärksamhet till hvilken ort dessa
höra förflyttas för att för Riket och den synbart
aftagande Tackjerns-tillverkningen medföra största
gagn.
Om inom Svenska området gifves en trakt,
hvarest luftstrekets hårdhet och den^ langa vintern
förnekar Inbyggarne att anse Åkerbruk såsom
en Hufvud-Naring, men hvarest outtömliga
i dagen liggande Jernberg af rikhaltig och godartad
Malm, omätliga Skogar, ypperliga tillfällen
till Betesmarker och åt alla kanter genomskäran
-
458 Underdåniga Skrif veken
de Strömmar finnas; sa synes Naturen själf an’
visa till denna frågas besvarande. Ett sådant
Landskap finnes uti Norrbottens Län, omkring
Lule, Rane, Angern, Calix oell Torne Elfvar, der
alla ofvannämnda förmåner synas förenade och
der en större befolkning samt konstens åtgärder
endast saknas för att utveckla de skatter , Natu-'
ren ined rik band nedlagt. Gellivare, Svappavaa--  ra och -Hauki vaara Malmberg äro tillräckligen,
kända, dels af den om siv t Fosterland så förtjente
Friherre Hermelins arbeten, dels genom de i
senare tider på stället hällne undersökningar ,
hvaribland den sista oell fullständigaste nu genom
Bergs-Collegii försorg är medelst tryck befordrad
till Allmänhetens kännedom. Det må erinras,
att Gellivare-Berg består af aine i vinkel hvarannan
omfattande sidoryggar, hvaraf den ena utgör
8> å g,000 alnar i längden samt 3,000 i hredden
och den andre 5,000 alnar i längden, långsluttande
åt alla sidor. Beläget på den betydliga
höjd af 67° 20^ Nordlig latitud sträcker sig det.
ta Berg till gränsen der Björken fullkomligt
upphörer, att alstras, ehuru Granen växer frodig
vid dess fot. Denna massa bestar af nästan enformig
Jernmalm, som afkastar mellan 6 8 och.
?a procent, samt är öfverallt fullkomligt fri iJ
från ämnen, som kunna gifva ett oartadt Jern.
Lina-Elfven flyter förbi bergets fot och faller i ÄngeräElfvén
hvilken harsit! utlopp i Bottniska Viken vid
Neder-Calix Kyrka sedan dessa strömmar genomflutit
ett Landskap, som dels redan är bebodl
och uppodladt, dels ger de bästa anvisningar till
vidare nybyggen och odlingar, samt eger Skogar,
Som, endast beräknade på 80 års återväxt, anses
VTiidcrdflnlga Skrifvelse?}
'45?
öfverflödigt tillräckliga för en ärlig tillverkning
af Tjugo Tusen Skeppund Tackjern. Hela gräns;,
bandet emellan Svenskbygden och Lappmarker.’
ne liar väl många sådana och .nästan öfver allt
mötande Lägenheter, hvilka kunna blifva föremål
för en omtänksam framtid och gifva anvisning
att vinna Landskap utan eröfring och blodsutgjutelse.
Men, som den ofvan beskrifne ibland
alla synes förmånligast och lättast åtkomlig
såsom erbjudande de minsta svårigheter att
Öfvervinna, hafva Riksens Ständer dervid fästat
sin hufvudsakliga uppmärksamhet och till en
Bergslags införande uti den vestliga delen af
Öfver-Calix samt den sydliga och östliga delen
af Gellivare Socknar* trott böra användas de utvägar,
sorn kunna vara att tillgå, dels genom
derstädes ännu odisponerade Krono-Skogar, dels
genom ditflyttande af annorstädes försutna Bergsmanna-Privilegier
och slutligen genom de i öfrigt
skeende uppoffringar af Staten, hvilka, å
vidt de äro föienlige med tillgångarne, aldrig sy
nas kunna användas till större gagn för Fosterlandet
och framtiden.
X afseende på d,e medel, som böra vidtagas
till en sådan Bergslags Organisation, samt till
vinnande af de dertill nödige förberedelser, anse
Riksens Ständer dem vara af den art, att d©
endast genom noga undersökningar på stället samt
af kunnige, i ortens hushållning erfarne och med
folkets lynne förtrolige, Embetsman eller andre
der boende ansedde Personer kunna bestämmas.
Riksens Ständer få derför i underdånighet
hemställa, om icke Eder Kongl Majit i Nåder,
amilie taska» tillsätta #a JGynmitté i orten un
-
Underdåniga Skrifvelse,^
der Landshöfdingens Ordförande, bestående fou
öfrigt af Bergmästaren och Ledamöter, hvilka ega
allmänt förtroende samt hellst sådane, som äro
kände för nit och insigt i Bergshandteringen.
Denna Kommitté bör, i Riksens Ständers tanka,
åligga: att gå i författning om verkställande af
det beslut, Eder Kongl. Majit i detta hänseende
NndigSt fattar: att vidtaga alla de serskilde åtgärder,
som dermed ega sammanhang och hvartill
locala tillfällen föranleda: att vid först blifvande
Riksdag göra red.o för sitt uppdrag, afgifva berättelse
oin alla omständigheter, som befordrat
eller motverkat inrättningen, samt uppgifva förslag
till de medel, som böra ytterligare användas
för att i naturlig ordning lyckligen uppnå
ändamålet.
Såsom en nödig förberedelse till ledning
för Kommitteradés åtgärder, utan hvilken förberedelse
ingenting bör företagas, anse Riksens Ständer,
att genom sakkunnige Män nogare, än som
vid Kornmitterades resa kari ske, den strömfart
undersökes, som på Lina och Angerå Elfvar
blifvit föreslagen ända ifrån Gellivare till Öfver-Calix
Kyrka, och möjligheten bestämmes af
de deremellan befintliga forssars upprensande,
till farbarhet för Båtar af 50 till och med 100
Skeppunds drägt, i sammanhang hvarmed kostnads-förslag
så väl för tionna Strömfarts iståndsättning
som för Sluss-byggnaden vid Rautakoski
uppgöres. Nödiga medel härtill hafva Riksens
Ständer trott kunna disponeras af anslagen till
Strömrensningen i Norrland eller af medel under
Nionde H ufvud-Titeln eller af hvilken annan
Fond, Eder Kongl. Majit i Nåder finner
Underdåniga Skrifvelser. 461
användbar. Om denna undersökning företages i
början af nästa år, hvarvid det orubbliga vilkor
bör fästas, att försök göres med en eller annan
strömrensning uti någon af de större forssarne,
såsom tjenande till säker grund för de blifvande
Öfverslagen, synes det erforderliga kostnads-förslaget
kunna vara uppgjordt inom samma års slut
för\att det följande året sättas i vederbörlig verkställighei.
När detta skett, och i händelse dessa försök
gifva vid handen, att en slik upprensning är med
dräglig kostnad möjlig, hvilket icke heller kan
betviflas, dels af sakens natur, dels af jemförelsen
med de Finska Elfverne, dels af den redan
haline preliminära undersökningen, anse Riksens
Ständer följande uppoffringar af Allmänna Medel
böra göras:
1. På Statens bekostnad verkställes hela den
omtalte Strömrensningen samt Slussbyggriaden vid
Rautakoski och väg anlägges tillLastningsplatsen vid
Iiinaån, endast 1000 alnar, så att manobehindrad sedermera
med Forssbåtar om 50 Skeppunds drä^t
vid lägsta vatten kan komma Eina-Elfven utföra
till Finkan, der omlastning sker i båtar om 100
Skeppunds drägt, hvarmed resan fortsättes på.
Ängerå Elf till Masugns-stället, sorn antages efter
Kommitterades förslag blifva Galgen: Ehuru
troligen i en framtid och rnåhända äfven med
större förmån Hyttor kunna och böra anläggas
närmare Berget samt följaktligen besparing ske i
Malm-transporten, torde likväl för närvarande
detta ställe vara tjenligast i afseende på dess läge
i den mera bebodda trakten saint för bibehål-landet
af de Hermelinska derstädes skedda as
-
Underdåniga Skriffeiser i
läggningar och redan framskaffade Byggnads-ämnen,
hvilka böra noga bevaras och vårdas:
2. Då Masugn s-byggnad öfverstiger de nu
Varande Invånares förmåga, emedan den säkert
ej uppföres under 5, å 6,000 R:dr Banko, bör äfven
denna byggnad verkställas på Statens bekostnad
och jemte Kolhus, Rostgropar m. m. i fullfärdigt
stånd skänkas till de blifvande Bergsj
»ian:
3. Till lättnad i Transporten för det tillverkade
Tackjernet bör på allmän bekostnad den
väg upptagas, som Kommitterade föreslagit ifrån
Rektfors till Törehamn, belägen invid hafvet:
och, enär denna väg går igenom bebodt Iand och
endast är mil lång, Synes denna kostnad ej
blifva så betydlig eller böra ingå i någon seri
deles beräkning vid betraktande af den ovanligt
lätta transport , som derigenom fulländas från
Berget till inskeppningS-orten:
4. Då Kommitterades förslag till gränser-'
na för Bergslags-Distriktet antages, nemligen i
Söder Vennäs By i Öfver Calix Socken, i Norr
Satneko Nybygge i Gellivare, i Oster Angerd-Elf,
i Vester JBbn-Elfven, Kattån och Lainisjocki med
några i dessa landskap belägna Byar, böra alla
inom denna trakt omkring 20 Qvadratmils innehåll
belägna skattlagda hemman befrias från allt
slags rotering samt alla dem nu åliggande skatter
till Kongl. Majit och Kronan på 50 års tid,
äfvensom alla Nybyggen, hvilka hädanefter der
upptagas, likaledes njuta Femtio års skatte-frihet,
alla med vilkor att idka Bergs-bruket: Ifrån erläggande
af ali Tionde för deras Tackjsrns-till
-
Underdåniga Shrifvelseft
463
verkning böra de äfvau tinder samma tid vara
befriade.
Under dessa hufvudsakliga synpunkter ock
med eri efter hand utvidgad' verkningskrets hafva
Riksens Ständer föreställt sig företagets framgång
kunna beredas.
Sedan Strömfarten på Lina och Angerå Elfvar
kommit i gång, behöfva väl Lapparne ej så
mycket tillitas, sorn förut skett. Men, sorn flera
Bruk redan äro inrättade, hvilka alltid skola behöfva
deras hjelp vid Malmens forslande, synas
både Lappar och Bruksegare vara belåtne örn de
förres Krono-Utlagor förvandlas till Malmföringar
, hvilka utgöras till den eller de Bruksegare
sorti dertill anmäla sig, och af dem ersättas direkte
till Kronofogden , emot ett af vederbörande
i orten stadgadt pris. Likväl synes denna utväxlirig
alltid böra varti frivillig och utan alla slags
tvångsmedel verkställbar , emedan Lapparne , såsom
ett fullkomligen Nomadiskt Folkslag, hata
allt tvång och, då de deraf för mycket tryckas,
vandra bort och flytta sina Bopålar till nästgränsande
Riken, der de mötas af frihet och oberoende.
Så väl för Lappen som för Nybyggaren, ja äfven
för sjelfva Bonden , uti desse vid sådan rö»'
reise ovana bygder skulle verksamheten säkrast
framkallas genom en genast synbar fördel. Om
derför några mindre premier, hvilka för Eder
Kongl. Majit och Kronan ej blefve af kännbar
betydenhet, kunde fästas per Skeppund för Malmtransporten,
och dessa utbetaltes i det mynt ellet
de varor, som äro i orten kände och begärlige ,
skulle dymedelst det åsyftade ändamålet säkrast
yinnas» Hvad sådane qppmuntringar uträttat, d|
464
Underdåniga Skrifv elstri
de äfven af den ringaste neli under minsta tillverkning
eiler bemödande kunna erhållas, derpå
ära Norrländske Premie-Läffter talande bevis;
Och hvad den arbetande Folkklassen uträttar så
snart den inser fördelen af sitt arbete, derom vittnar
Saltpetter-iillverkningen i de Norra Faridskapen
och dess Historia.
Riksens Ständer hafva likväl fått upplysning,
det Lapparne af Nybyggarne, hvilka lefva och underhålla
sig nästan endast på de förres bekostnad , så
hardt tryckas, att desse slutligen utrotas och hauske
med dem de för Ortens Hushållning och Ex.
porthandel så högst nödvändiga Renkreaturen ;
Och anse Riksens Ständer det derför vara af största
vigt, att genom undersökning på stället bestämmes
en viss gränslinie emot Rappmarken, inom
hvilken intet Nybygge bör fa anläggas, utan
hvilken Landsträcka må öfverlemnas till Ii.ipparnes
ostörda hembygd; Ankommande på vidare utredning,
med hänseende till tjenligheten för Nybyggens
anläggning, huruvida denna gräns kan
förblifva dea nuvarande elfer bör till annat stalie
förflvttas,
Sådane äro de grunder för inrättande af en
Bergslag i Norrbotten, som Riksens Ständer för sin
del trott kunna antagas och härmedelst i underdånighet
ytterligare öfverlemna till Eder Kongl.
2vloj:t Nådiga ompröfning. Denna rörelse synes
böra inskränka sig endast till Tackjerns-tillvevkningen,
såsom en handtering, den Allmogen med
lätthet kan sköta och hvilken fordrar mindre förlag.
A sig företeende omständigheter beror orri
det ej kan blifva nödigt, att, sedan de nu före
.
slagna
Underdåniga Skrif v elser.
465
slagna mitt och steg äro verkställda, 1 början anslå
någon mindre summa till utlemnande såsom
Eörlags-lån i smärre poster emot lindrig ränta åt
dem, som börja samma handtering, i hvilken händelse
Bergsmännen må tillåtas betala dessa Lån med
Tackjern, som vid Lastnings-platsen aflemna!.
Emellertid finna Riksens Ständer af högsta angelägenhet
att hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det alla vidare Skogs-ut sy ningar eller
förlaningar, än de nu redan erhållne, af Allmänningar
eller Kronans parker, vare sig till hvad
behof eller Under hvad förevändning som heldst,
inåtte härstädes nu genast, och tills den blifvande
Bergslagens behof är utrönt, inställas, på det
de hufvudsakligaste nödiga medel icke må sak*
irås nät förétagét en gång skall bringas till slut?
verkställighet»
Biksens Ständer framhärda
H:r q00.
Uppläst och godkänd hos Ridd, och Ad. d. 20 Juni 1818.
— Prest-Ståndet d. qo — —
— BorgareStåndet d. 20 — —
— Bonde-Ståndet d, 22 — —-
Riksens Ständers un den dunig a Skrifvelse angående
Husbehofs-Bränvins-bränningen.
Efter vidlyftiga och brydsamma öfverlägga
ningar om Husbehofs - Bränvins-bränningen och
hvad dermed eger gemenskap, hafva Riksens Ständer
slutligen förenat sig i den önskan, att Eder
Kongl. Majus i dessa ämnen utfärdade Nådiga
Bihang till Riks-St, Prot, 1817-1818 Sami, Na: 59, <äo»
Underdåniga Skrifvelser.
Förordningar af den 6 September och d. 20 De?
cember 1815 må varda oförändrad!, bibehållne,
blott med följande förtydliganden:
1. Iden förra Förordningen 1 §:n n Mom.J
att det afdrag som för kokrummetå hvarje uppmätt
panna i detta morn. utsättes till 2 ä 3 kannor ,
hvilka icke få ingå uti afgiftens beräkning, bör
verkställas innan afgiftens storlek bestämmes och
ej efteråt; helst flerstädes skall hafva handt, att-,
genom en motsatt tillämpning, den skattskyldige
blifvit belagd med större progressiv afgift, än
hvartill han är förbunden: samt
2. I den senare Förordningen 3 §:n, att, på
»ätt Riksens Ständer redan i serskild underdånig
Skrifvelse hemställt, en Magistrats-person må kunna
antagas till Justerare för Bränvins-redskapena
uppmätning och stämpling uti de Städer, hvarest
och i hvilkas granskap någon Landtmätare icke
är boende: och att Justerare» för samma betalning,
som honom vid slutet af §:n tillägges, är
skyldig, utom stämplingen, meddela serskildt skrif»
teligt bevis öfver kannerymden när så äskas.
Jemte anmälan af det Beslut, hvaruti Riksén»
Ständer för sin del sålunda stannat, få Riksena
Ständer till Eder Kongl. Maj:t framföra sin un
derdåniga
önskan, att Husbehofs-BräUvins-bränningens
inskränkning aldrig mätte komma i fråga,
utan i det enda fall, då sådan brist på Spannmål
inträffar både hemma i landet och på de Ut-^
rikes Orter, hvarifrån den vanligen hemta», atf
verklig hungersnöd befaras.
Riksén^ Ständer framhärda 84c.
Underdåniga Sftrifveher.
N;r 201.
Uppl. och godk. hös Samtliga Riks-Stldden d. i3 Juni 1818,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Parm- Bro- Torg- och Ren■
hållnings-af giften i Stockholm, samt
Våg- och Mätare-penningarne i vissa
andra Städer,
Dä Riksens Ständer, genom flera anförda
klagomål , blifvit öfvertygade om de många olägenheter
, det besvär och det uppehåll, sorn tillskyndas
Landtmannen med nu stadgade Uppbördssätt
af de Stockholms Stad för Ved, Hö, KUl,
Halm, Kalk, Stenkol och Krita tillkommande
Mätarepenningär, hvilka, enligt hvad Eder Kongl.'
Maj:t under d. 5 Juni 181a i Nåder förordnat,’
böra hädanefter till förhöjdt belopp lander namn.
af Parm- Bro- Torg- och Renhållnings - afgift
utgå, men för hvilkas erläggande vid Hötorget
oell Adolf Fredriks torg Landtmannen ofta
måste göra en lång omväg, hafva Riksens Ständer,
som icke äro i tillfälle att upptänka ett lämpeligare
sätt, hvarpå afgiften till mera lättnad
för Landtmannen skulle kunna utgöras, velat
hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om Eder Kongl. Maj:ts Nådiga befallning till Öfver.
Ståthållare-Embetet, att så väl i denne del
vidtaga nödige åtgärder, som äfven noga tillse,’
det en sådan afgift ej affordras för de varor, sorn
redan på Landet äro betingade till vias person
elles införas till eget behof, och följaktligen icke
utbjudas och föryttras på torget, i hvilka fall desamma
, jemlikt Öfver-Ståthållare-Embetets Kjän
-
Underdåniga Skrifvetser.
gorelse den 14 Juli. 1813 , synas icke Tara denne
afgift underkastade.
Likaledes, och tiil förekommande af okunnighet
om den för ifrågavarande åfgifter gällande
.Författnings innehåll, vaga Riksens Ständer, i sammanhang
härmed , till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
framföra deti anhållan, det Allmogen
i de närmast Hufvudstaden belägna Län matte
ej blott genom Anslag på Tullarne, såsom hittills
skeft’, utan ock genom allmän Kungörelse
underrättas oni den Allmogen åliggande skyldighet,
då den till Stockholms Stad införer vaior,
hvarför Parm- Torg- Bro- och Renhållnings-afgift
hör erläggas.
1 afseende åter på de Våg- och Mätare-penningar
, som vtssa andra Rikets Städer för inkommande
varor ega rättighet att uppbära , få Riksens
Ständer , under åberopande af hvad de ge-'
norn underdånig skrifvelse vid 1815 års Riksdag
i detta ämne anfört, ytterligare tillägga den underdåniga
hemställan: Att i dessa Städer hädanefter
inga Märarepenningar må egä ruin för Kronooch
Lönings-Spanmål , som till Stad införes, emedan,
enligt flere Författningar och Resolutioner,
ett serskildt förhållande varit med Kronans
Spanmål och Mätarepenningar derföre icke fått,
åtminstone i flere Städer , uppbäras till så högt
belopp, som för annan Spanmål, hvarom Kongl.
Resolutionen och Brefvet till Kommerse-Collegium
den 5 Maj 1792 , angående Carlshamn, samt
Kongl. Brefvet d. 12 Februarii 1746, angående
Carlskrona Stad, lemna vitsord: — Och, till förekommande
att Eandtmannen ej alltför mycket
xnå betungas genom afgifter och Böter, dem han
Underdåniga Skrifvelsen 46^
ofta endast af okunnighet om Författningens innehåll
kan få vidkännas, utbedja sig Riksens Stan»
der jemväl i underdånighet, att Vitén för Säljarens
försummelse att erlägga Våg- och Mätarepenningar
icke må ega rum i andra fall, än då
genom lagliga bevis kan intygas, att han, om
denna Skyldighet behörigen erinrad, likväl den»
damma underlåtit.
Riksens Ständer framhärda lie.
N:r *0*.
TIpl. och godk, hos Samtl. Riks-Stånden den i3 Juni 181R.
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse om
föreskrifter då Förf vade Krigsmän permitteras,
Pe flere olägenheter, ett alltför vidsträckt
begagnande af permittprings-rättigheten vid d®
Varfvade Regirrienten medfört för dem, som bott
på Landet och isynnerhet uti Garnigons-Orterné
eller vid Stora Landsvägen, och hvilka olägenheter
uppkotnmit isynnerhet derutaf, att pennitterade
Soldater icke ära förbundne under Permissionstiden
hafva något serskildt försvar utan eg»
frihet uppehålla sig hvar sorn hälst å den ort, dit
permissionen blifvit ställd, samt jemväl medtaga
sina hustrur och barn, hvaraf ofta följt, att alla
dessa personer omsider legat den Stadens eller Församlingens
fattigvård till last, der de någon tid
fått vistas, hafva gifvit Riksens Ständer anledning
hos Eder Kongl, Majit i underdånighet föreslå;
1. Att värfvad Nummerkarl, som till någon
viss Städ eller. Socken permitteras, bör genast för
47° Underdåniga. Skrifvel&er.
Pastor på stället uppvisa sitt Pass eller Permissions-Sedel
och senast inom 8 dagar efter ankomsten
till Församlingen hafva förskaffat för sitt uppförande
En eller Tvenne Mäns borgen , som af
Pastor och Församlingen samfält godkännes; hvar.
efter han eger frihet uppehålla sig och arbeta hvar
Jielst inom Församlingen honom godt synes, utan
»ågot tvång af den eller de personer, hvars borgen
h?n erhållit; men vid äfventyr för karlen
att, om någondera af förutnämnde åligganden för.
summas, genast, oaktadt sitt Pass eller' Permissions-Sedel
, gripas och återföras till Regimentet?
Si. Att, om värfvad Nummerkarl skulle under
Permissionstiden få afsked ejler ur Kompa.
niets Kullor utstrykas, han icke bör få qvarstan
xia i den församling, der han då vistas, utan så.
Vida församlingens Ledamöter dertill samtycka 5
Att en sfskedad eller utstruken Nummerkarl, som
tjent vid Värfvadt Regimente, må icke försändas
eller förpassas till någon viss Stad eller Socken,
■utan qvarstanna, der han såsom Krigsman sist varit
skrifven, så framt icke Församlingen bifaller
hans emottagande: Och att dessa Reglor jemväl
höra gälla i afseende på sådana karlars hustrur och
harn, samt Enkor, hvilka förra äfven under karlarnes
permissionsiid icke må medfölja till Permissions-orten
utom Församlingens föregående bifall,
på sätt och i den ordning Kongl. Kungörel-'
sen den 5 December 1788 samt Kongl. Förord^
ningen d. 37 Februari 1804 föreskrifva:
3, Att, då, enligt redan utfärdade Författningar,
uti Soldaters Pass eller Permissions-Sedlar
hor utsättas deras fräjd och uppförande i Garnizons-Oxten,
samt de böra förse sig med bevis från
Underdåniga SkriVelser.
Prestérslcapet hura de uppfört sig i den församling,
der de under Permissions-tiden vistats, det
jemväl må åligga den, som Permissions-sedet
utfärdar, att deruti förelägga viss bestämd tid oell
väg för bort- oell åter-gåendet, vid äfventyr för
Innehafvaren att, i händelse af öfverträdelse genast
gripas oell till Regimentet återföras.
Till dessa Förslag foga Riksens Ständer tillika
den underdåniga anhållan, att Eder Kongl.
Majit i liela vidden af ifrågavarande ämne täcke*
i Nåder vidtaga sådane åtgärder, hvilka, med bibehållande
af de Värfvade Regimentens permitterings-rättighet,
i möjligaste måtto undanrödja
de olägenheter för Landets invånare, hvaröfver mai»
klagat.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 203.
Uppl. och godk. hos samt!, Riks-StSnden den i5 Juni 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
Medel till Öfverfiödets hämmande.
Vid denna Riksdag, likasom vid den. före*
gående, hafva åter hos Riksens Ständer förekom-'
mit många frågor och förslag om medel till Öfverflödets
hämmande, hvilka Riksens Ständer tagit
i noga öfvervägande; Och de grunder, Riksén*
Ständer efter en sådan pröfning funnit lämpliga
för en Författning i detta ämne, gå Riksens Stän-,
der nu att till Eder Kongl. Majit i underdånighet
framföra.
De medel, som allmännast blifvit begagnade
till förekommande af yppighetens och öfverfiödets
skadliga verkningar, äro:
472 Underdåniga Skrifvelser.
1. Förbud mot införsel af Utländska Öfveiflödsvaror;
2.
Tillåten införsel deraf emot höga Tullafgifter;
3.
Förbud emot dessa varors begagnande och
förbrukning;
4. Tillåten förbrukning emot höga Taxor el*
ler afgifter; och
5. Metlel, sorn verka på Allmänna Opinionen?
Det i j;sta Punkten anförda Förbud ematin
försel
af Utländska Öfverjiödsvaror, äjr ostridigt ett
af de mest gina medel till yppigbetens hämmande,
Genom Stadgandet uti Kd, Kongl- Majtts Sjö*
Tulls*Taxa för Inkommande Varor af den ao:do
Mars 1816 med flere serskilda Forfattningar, hap
äfven denna utväg blifvit begagnad ; Och den
skulle troligen vara tillräcklig för det åsyftade än*
damålets befrämjande, otn en fullkomlig efterlefnad
af dessa Stadgar alltid kunde påräknas. De
utvägar, sorn i sådant hänseende blifvit vidtagne,
äro Kust- och Tull-bevakningen. JCn deraf effe?
lokalförhållanden lämpad organisation är således
i hög grad nödvändig; Mep, då piksens Ständer
ämna i serskild underdånig Skrifvelse gifva sitt
utlåtande vid denna del, anse de sig nu endast
böra i allmänhet vidröra den såsom en nödvän*
dig länk i kedjan af närvarande framställning.
Det andra Medlet, eller Tillåten införsel af
Utländska Öfverjiödsvaror emot höga Tnllafgifter;
xnedförer äfven, enligt Riksens Ständers tanka,
väsendtlig nytta, då det behörigen begagnas. Des*
sa höga Tull-afgifter böra lämpligast läggas på
sådana utländska alster eller fabrikäter, som till
större delen men ej tillräckligt kunna tillverkas
Underdåniga Skrifvelser.
473
eller finnas inom Fiket, och hvilkas införande
under detta vilkor ej undergräfver den inhemska
konstfliten , utan genom vackt täflan ger den en
Jifligare verksamhet och en större fullkomlighet.
Men, i händelse Tullafgifterne’origtigt tillämpas
eller så högt beräknss, att ali uträkning på laglig
införsel upphprer, innefattar en sådan anstalt
endast ett indirekt förbud', sora , långt ifrån att
lägga band på Tullförsnillaren , endast uppmuntrar
honom att äfven tillskansa sig den vinst,sora
till en del kunnat hålla Staten skadeslös för varans
införande
Pet
i ;:dje Punkten anförda Medel är Förbud
firlot Utländska Yppighetgvctrors begagnande och för.
brukning. På ingen Tullbevakning kan vara så fullkomlig,
att ej Utländska Öfverflödsvaror kunna till
Riket införas af Rurendrägaren eller Tullförsnillayen,
har äfven detta tvångsmedel blifvit begagnadt.
Rtt af hufyudyilkpren för én god lagstiftning är
pstridigt, att den största möjliga likstämmighet dervid
jakttages. Pet är i stöd af denna regel, som
Riksens Ständer hysa den tanka, att, då en vara
är fill införsel förbuden, bör den äfven till bruk
och nyttjande förbjudas. Ett sådant förbrukningsförbud
står, enligt Riksens Ständers tanka, i så
nära sammanhang med Införselsförbudet, att det
sednare blott i ringa mån kan uppfylla sitt ändamål
utan i förening med det förra; helst i sjelfva
den tillåtna förbrukningen ligger en indirekt
uppmuntran till förbudets öfverträdelse. Riksens
Ständer anse derför ett sådant förbud så mycket
nödvändigare och billigare, som Riksens Ständer,
vid granskningen af nu gällande Tull-Taxa, funnit
den innefatta dels sådane Artiklar, som i till-,
474
I Underdilniga Skrifvelse/.
xäcklig mängd kunna morn Riket tillverkas; dels
eådane, för hvilka nödiga vederlag finnas, eller
ock sådane, hvilka äro högst umbärliga för den,
som för Fäderneslandets bästa vill göra den obetydligaste
uppoffring. På dessa grunder tillstyrka
Riksens Ständer i underdånighet, att utländska
varor, som äro lill införsel förbudne, äfven må,
der kontroll å förbudets efterlefvande möjligen
kan ega ruin, till försäljning samt bruk och nyttjande
förbjudas.
Riksens Ständer hafva ganska väl erinrat sig svårigheten
att i en för alla Medborgare-klasser lika
förbindande författning emot yppighet och.
öfverflöd vidtaga de Stadganderi, som kunna på
en gång svara emot Allmänhetens Önskningar och
tillika nöjaktigt uppfylla ändamålet; Men Riksens
Ständer äro öfvertygade att, on härvid lägges
den nyss anförda grund af förbud mot bruk och
nyttjande utaf varor, sorn förbjudas till införsel,
om för öfrigt Författningen undviker sådana foxerna!,
der ej tillsyn mot öfverträdelser kan ega
rum utan för Nationen motbjudande medel, om Författningens
föreskrift ej alltför långt utsträckes^'
och sådana obetydliga föremål undvikas, som öka
förbrytelsernas antal utan att medföra någon,
hufvudsaklig nytta, samt om de för öfverträdelser
stadgade straff lämpas efter sakens natur och
stå 1 ett afpassadt förhållande till brottets storlek
och beskaffenhet, tro Piiksens Ständer en Författning
emot yppighet och öfverflöd kunna stadgas,
som skall medföra allmän^ båtnad utan att
såra den Allmänna Opinionen.
Det i 4:de punkten omnämnda medel till ypfighetens
hämmande genom höga Taxor eller Af
-
Underdåniga Skrifvelseri
475
gifter har ofta med fördel blifvit anvandt; Men
Riksens Ständer förbigå för närvarande denna
punkt, som af Riksens Ständer serskildt behandlas
i sammanhang med Allmänna Bevillningen.'
Den 5:te punkten angår medel, som verka på
Allmänna Opinionen. Enligt Riksens Stander»
tanka skola alla tvångsmedel aldrig tillfyllest
Jeunna befordra yppighetens hämmande, så snart
de ej verka i förening med öfvertygelsen och
viljan. Att rigta och bestämma denna vilja är
föremålet för de i 5:te punkten föreslagna medel.
Bland de verksammaste i detta afseende
bör utan tvifvel räknas ert uppmaning af Landet»
Fader tillLandetsFolk.RiksensStänder kännaaf erfarenhet,
att den anmaning Eder Kongl. Maj:t gifvit
genom Nådiga Kungörelsen den 30 April 1817»
på de flesta Orter och i flera afseenden medfört
en ganska fördelaktig verkan ; Och de äro öfverlygade,
att, om Eder Kongl. Maj:t i Nåder
täckes densamma förnya, skola Rikets Inbyggare,
som med hvarje dag röna nya prof af Eder
Kongl. Majus outtröttliga omsorger, med ännu fa»?
stare föresats ga Eder Kongl. Majus hulda afsigter
till möte, då de genom deras uppfyllande endast
bereda sin egen välfärd. Men, på det detta
medel måtte beständigt, fortfara att sprida sina
välgörande verkningar, få Riksens Ständer i
underdånighet anhålla, att en sådan Nådig uppmaning
må minst en gång om året på någon
Större Högtidsdag ifrån Predikstolarne uppläsa®,'
hvarvid Predikanten bör genom lämpliga föreställningar
erinra sine åhörare om densammas
vigt och uppmuntra dem till dess orubbliga efterlefnad.
470 Underdåniga Skrifve!ser.
En Författning mot yppighet och öfverflöd
anse Riksens Sundet högst nödvändig. De hafva
nu uppgifvit de grunder, sorn de för sin del
trott dertill vara lämpliga. Till Eder .ICongl.
Majit, som med säker kännedom om Rikets ställning
och behof bäst skall häruti kunna vidtaga
ett med saken och omständigheterna öfverenstämmande
beslut, öfverlemna Riksén? Ständer i underdånighet
3t(, efter pröfning af dessa grunder,
stadga de reglementariska åtgärder, sorn för ända*
målet behöfvas.
Riksens Ständer må jemväl i underdåtighef
tillägga, att de till de mest kraftiga medel, som
verka på Allmänna Opinionen, äfv^n räkna t ett
gagnande efterdöme af de Högre och Rikare
Folkklasserna. Om man går tillbaka till yppighetens
och öfyerliödets upphof, skall man hnna,
att de härleda 6ig ifrån dessa, som, dels af böjelse,
dels af en viss nödvändighet att represenr
tera , gynnade af större tillgångar att tillfredsställa
yppighetens fordringar, småningom grundlagt
vanor, hvilka äfven af de öfriga Samhälls*
klasserne, genom begäret att likna de förre, snarf
blifvit antagna. Men samma begär att efterfölja
de Högre och Rikare Samhällets Medlemmar,
hvilket förorsakat de öfverklagade olägenheterna,
skall säkert blifva deras botemedel, om dessa
Medlemmar beflita sig att genom uppmun.
trande efterdömen föra de lägre Folkklasserne
tillbaka till deras första enkelhet i seder och lefnadssätt.
Det skulle dessutom, enligt Riksens
Ständers tanka, medföra en väsentlig nytta om
Eder Kongl. Majit i Nåder täcktes anmana Sirie
Embetsman, att både föregå med goda efterdo
-
.JJndetdSnigä Skrivelser.
477
men, och att med allvar söka befordra alla frivilliga
öfveretiskömmelser rörande medel till yp.
pighetens inskränkning.
I sammanhang med detta ämne har Riksens
Ständers uppmärksamhet blifvit vackt på den i
Kongl. Brefvet den 26 Juli 1807 gifné tillåtelse
till försäljning inom Riket af i beslag tagne
utländska Varof, hvilken försäljning i ganska betydlig
mån bidrager till yppighetens och öfv erflödets
kringspridande* på samma gång sorn den.
länder de inhdmske Fabriker till Stor skada och
förfång. Det skäl, sorn blifvit anfördi för nämnde
Författnings nytta, är, att Tullbetjeningen genom
ett högre försäljningspris å de beslagna Varorna
skall änntt mera uppmuntras till Lurendrägcriers
hämmande; men detta skäl är i Riksens
Ständers tanka ej nog vigtigt för att afses.
Ett ibland de förnämsta andamdlen med förbudet
emot Utländska öfverflödsVaror är öfverflödets
hämmande. .Det medel, som dervid begagnas,
är Tullbevakningen. I händelse det uppgifna
skälet för ifrågavarande Författning vore galjande,
skulle således medlet vara mera hufvudsakligt
än andatnålet, och det sednare Stå tillbaka
för det förra. Origtigheten af en sådan slutkonst
lärer icke närmare behöfva visas; Och Riksens
Ständer våga alltså hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla , att ifrågavarande Kongl.
Bref måtte helt och hållet till kraft och verkan
upphäfva'» samt alla i beslag tagna utländska varor
hädanefter endast till export försäljas,
På det alla missbruk vid utförseln af de sålunda
dertill försålda varor måtte förekommas,
få Riksens Ständer i underdånighet föreslå: At8
478
Underdåniga Skrifvelser,
endast ifrån de större Stapelstäderne i Riket en
sådan utförsel må tillätas, och utförseln ske till
någon sådan utrikes ort, der Svensk Konsul. Agent
eller Kommissarie är förordnad, sedan godset,
i vederbörandes närvaro, blifvit- noga besigtigadt,
med den deröfver upprättade specifika förteckning
jemfördt och inpackadt, -samt Packan , Kistan
eller Fastaget med behöriga Ernbets-Verks Si—
gillförsegladt: Att Köparen derefter ålägges,,dåenligt
Auktions-vilkoren godsets utskeppning genom hans
försorg skall verkställas, att inom en viss bestämd
tid ifrån Auktions-dagen detta gods, som förblif.
ver under Kronans vård tills det utföres, under
bevakning inlasta samt för utförselns lagliga fullgörande
ställa borgen; hvarförutan det'fartyg, som
godset intagit, bör af Tullbetjent till öppen Sjö
bevakas : Att behörigen styrkt förteckning å godset
genom Kommerse-Collegii försorg öfversändes
till Svenske Handels-Agenten i den ort, der va-'
torne skola lossas, och , sä snart Skepparen dit
anländt, antingen Köparen sjelf eller genom Ombud
genast derom gör änmälan hos nämnde Tjensteman,
som då vid ansvar skall jemföra godset
med förteckningen samt insända bevis öfver förhållandet
till Kommerse-Collegium: Samt att, i
händelse köparen uraktlåter gifva tidig underrättelse
om godsets ankomst till utländsk ort, eller
något missbruk föröfvas under transporten eller
lossningen, böra den eller de, som dertill gjort
sig skyldige, för sådant ställas till strängt ansvar,
hvarjemte den Handels-Agent, som vid sitt åliggande
finnes hafva oredligen förfarit, må skiljas
ifrån tjensten och dessutom beläggas med det
ansvar, hvartill han kan pröfvas skyldig. Rik^
Underdåniga Skrifvelser•
47§
sens Ständer anse likväl Tull-Direktionen, utan
hinder af den nu föreslagne anstalt, böra ega
frihet att vid förekommande serskilda omständigheter
låta förbrutet dömdt gods å utrikes ort till
den mästbjudande försälja.
För öfrigt, och på det Tullbetjeningens in«
komster ej må igenom det nu föreslagna försälj-’
nings-sättet afkortas, få Riksens Ständer jemväl
i underdånighet föreslå, att den förminskning L
samma inkomster , som kan uppkomma genom en
lägre försäljnings-summa, rnå genom en större
andel i Försäljnings-Summan eller i Böterne eller
ock på något annat lämpligt sätt godtgörasj
Äfvensom Riksens Ständer lika underdånigt hemställa,
om icke något förskott må af Tull-Direktionen
tilläggas Beslagaren intill dess Auktionsxnedlen
för de förbrutna varorna hunnit i ri fly fa.
Slutligen hafva Riksens Ständer, vid betraktande
af Gårdfari-handelns betydliga medverkan
till yppighetens kringspridande , serdeles bland
Allmogen, och de flere derifrån härflytande skadliga
följder , bort, i sammanhang med närvarande
ämne, hos Eder Kongl. Maj:t förnya den
underdåniga anhållan , som Riksens Ständer vid
sist förflutne Riksmöte i detta hänseende redan
framfört.
Riksens Ständer framhärda
N:r 204?
Uppl. och godk. hos Samtl. Riks-StSnden d, 13 Juni i8i8i
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
48» Underdåniga Skrifvetser.
förberedande åtgärd till befordran af
Besparings - Banker för Arbets - och
Tjenstfolk*
Inseende värdet och vigten af det hos Riksens
Ständer gjorda Förslag otrt inrättning här i
Riket af sådana Besparings-Banker, som finnas i
England för de fattigare arbetande Folk-klåsserne
, der desse mot laglig Santa få nedsätta det öfverskott
af lön eller annan inkomst, sorn de möjligen
kanna vinna* för att på detta sätt småningom
samla ett Kapital , till understöd vid sin Bosättning
eller början till någon egen Rörelse, hafva
JikVäl Riksens Ständer, då sådane Inrättningar
kunna anses såsom nya eller åtminstone föga
kände i Fäderneslandet, trott det ännu vara för
tidigt att om deras ordnande föreslå några reglementariska
föreskrifter innan allmänna omdömet
pm deras nytta och sättet till deras användande
hunnit stadga en öfvertygelse. Härtill anse Riksens
Ständer mycket bidraga om Ed. Kongl. Majit
skulle i Nåder täckas låta uppdraga åt någon skicklig
person, emot lämpeligt arfvode, att, genom öfversättning
i sammandrag af tryckte skrifter öfver
detta ämne, gifva Allmänheten fullständigt
begrepp om ifrågavarande slags Inrättningars organisation
Utrikes och den verkan, de visat på
de lägre klassernes arbetsflit, sedlighet och trefnad;
om hvilken förberedande åtgärd till det goda
ändamålets befordran Riksens Ständer alltså få
hos Eder Kongl. Majit i underdånighet anhålla.
Riksens Ständer framhärda &«.
N:r
TJnderdaniga Skrifvelse!'.
N:r 205.
Uppl. oell godk, hos Samtliga Riks-StSnden cl. 11 Juni 1818.
Förslag till elen Adress, hvilken cle af Rikets
Ständer utsedde Deputerade bora
till Norrige medföra.
Vid det högtidliga tillfälle, då Ed. Kongl.
Majit emottager Norriges Rikes Krona och Brödra-folkets
hyllning, hafva Vi, genom utsedde
Deputerade, skyndat Oss, att inför Eder Kongl,
Majit tolka våra tänkesätt. Ofta hafva de blifvit
yttrade, — alltid med förnyade anledningar till
vördnad och tacksamhet. Kallad genom ett lika
så enhälligt som frivilligt val, att blifva Konung
för ett sjelfständigt Folk, har Ed. Kongl. Majit,
allt sedan den första dag Eder Kongl. Majit beträdde
Svenska jorden, med faderlig ömhet vårdat
detta Folks rättigheter och sjelfbestånd samt
Ofta, med ädelmodiga uppoffringar, sökt upprätthålla
vårt anseende och befordra vår vältnagt. Vi
erkänne det här, och Önska att, om möjligt vore,
kunna göra det ännu offentligare.
Med stolthet veta vi, det Svenska folket egt
ett högt rum bland folkslagen. Derom vittna häfderna;
och, om olyckor och felslagna beräkningar
återfört våra landamären inom deras första trängare
krets , hafva likväl aldrig vårt mod och våra
vapens ära blifvit minskade. I den stora kraftfulla
svidén om Europas sjelfständighet har Eder
Kongl. Majit ledt Svenska Krigsmannen till nya
segrar och visat verlden, att den ännu är lika
varm för Konung och Fädernesland. Ed. Kongl.
Majits höga bestämmelse blef det äfven , att,
Bihang till Rikt-St. Prot. 1317—-iStS- io:de Sami. N',r 61, 6a.
48a
Underdåniga Skrfitelsen
gemensamt med den Konung, hvars förlust Vi
begråte , skingra det missförstånd, som under tidernas
längd egt rum emellan tvenne Kämpa-folk,
dem Naturen förenat, och bland hvilka, lycklige
att numera lyda under Eder Kongl. Majus Spira,
ingen annan strid hädanefter kan uppstå, än
den af broderlig täflan i kärlek och vördnad för
deras Ädle Konung. Med uttrycken af dessa
känslor, bedja vi Eder Kongl. Majit emottaga
vår underdåniga lyckönskan, då Ed. Kongl. Maj:t
Im går att låta Kröna sig till Norriges Konung.
Den enda belöning, Ed. Kongl. Maj:t äskat, och
den enda.värdiga gärd vi kunna gifva, är vår orubbliga
kärlek för E. K. M. och Dess Höga afkomlingar.
Den är lika fast med de klippor, hvilka omge
oss, och skall, som de, oförändrad gå till vå-'
ra efterkommande. Denna kärlek, vi äro öfvertygade
derom , skall fullkomligen delas af Brödra-folket;
och Svenskar och Norrmän skola, ännu
i aflägsna tidehvarf, med samma djupa och
heliga vördnad minnas Stamfadren för deras nya
Konunga-ätt, som hvarje Svensk Man med förtjusning
erinrar sig den Odödlige Konung, hvilken
genom kraft och visdom , i stormiga tider ,
gaf Sverige friheten och det anseende som det
sedermera under flere omväxlingar i 3:ne århundraden
bibehållit.
Riksens Ständer utbedja sig att alltid i Eder
Kongl. Maj:ts dyrbara Nåd få vara inneslutne och
framhärda &Cc
-
N:r 206.
Uppl, och gödkänd hos Ridd. och Ad. d. 20 Juni 1818,
— Frs*t-Ståjadet d. 20 — —-
Underduniga Skrifvelse!'.
483
■— BorgaréStåudct cl. So 1—
Bonde-Ståndet d. 22 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Tabell-Verket under sednaste
Qinnqvenniuni samt föres/agne ändringar
och förbättringar i 'Tabellernes inrättning.
Jemte Nådig Skrifvelse den 7 nasti. April
liar Ed. .Kongl. Maj:t. till Bikseris Ständer öfyerlemnat
Dess öfver Tabell-Verket i Riket förordnade
Kommissions underdåniga Utlåtande af deri
23 förutgårigne Januari rörande detta Tabell-Verk
för sednaste qvinqvennium eller ifrån och med åc
1811 till och med ar 181 5 , samt Tabellernes t i yckning
och föreslagne ändringar och förbättringar uti
deras framtida inrättning.
Vid handläggningen af detta ämne , hafva
Biksens Ständer funnit Tabell-Kottimissionens Utlåtande
innefatta fullständig uppgift af hvad de
bifogade Tabellerne vidlyftigt innehålla, samt vara
i flera hänseenden Upplysande, hvarför ock Biksens
Ständer beslutit, att detsamma bör till trye»-  ket befordras för att ej mindre bland Biksens
Ständer utdelas än ock hållas Allmänheten mot
betalning tillhanda; Och anhålla Riksens Ständer
i underdånighet, att Eder Kongl. Majit i Nåder,
täcktes anbefalla vederbörande, som besörja Piiksdags-utgifterne
, att af den dertill anslagne Summa
utbetala för ifrågavarande Tryckningskostnads
bestridande Sjuttifem R:dr Banko, hvartill deri
skall belöpa sig för en Upplaga af 1000 Exemplar.
, Men, då Tabellernes tryckning, efter hvad
Biksens Ständer inhämtat, skulle fordra en tid af
\
484 Underdåniga Skrifvelser.
minst ett år, och medföra en kostnad omkring
3000 R:dr Banko, anse Riksens Ständer denna
tryckning böra undvikas*
Beträffande Tabell-Kommissionens hemställan
om någon serskild fond för framtiden till Trycknings-kostnad
för både Qvinqvennii- och årliga
iMortalitets- och Nativitets- Tabell-Sammandragen,
medgifva icke Statens tillgångar ett så betydligt
Anslag, sorn härtill skulle behöfvas; Och, emedan
på Stat nu bestås till Tryckningskostnad och
Expenser i och för Kommissionens arbete en årlig
Summa äf 480 B:dr Banko, förmoda Riksens
Ständer denna Summa lemna erforderlig tillgång
för tryckning af en sådan på uppgjorde Tabeller
grundad Berättelse, som den Kommissionen nu
afgifvit. I afseende åtet på de för riästä qvin.
qvenniutti och sedermera framgent af Kongl. Tabell-Kommissionen
föreslagne ändringar och förbättringar
uti Tabellernes inrättande, linnä Riksens
Ständer dem hufvudsakligen uppgifne uti a:ne
Förslag 1
1. Att Eder Kongl* Maj:t i Nåder skulle
täckas anbefalla Dess Befallningshafvande i Länen
att igenom Kiono-Betjeningens åtgärd insamla
och Tabell-Kommissionen meddela de årliga
uppgifterne om utsädets och skördens förhållande,
då Presterskapet , som nu har sig denna befattning
uppdragen* kunde derifrån befrias utom hvart
femte år: och
2 Att Presterskapet, emot en sådan befrielse,
kunde i stället åläggas en vidstraktare och
noggrannare klassifikation af Folkmängden efter
Näringarne, samt mera detaljerade uppgifter i af.
seende på hälsovården.
Underdåniga Skrifvelseri
485
Till det förra Förslaget lärer Tabell-Kom^
missionen hafva hemtat anledning af den Hand-1
Hogarne bifogade underdåniga inberätteise ifrån
Eder Kongl, 3Vfaj:ts Befallningshafvande i Upsala
Län rörande den åtgärd, han härutinnan för Länet
vidtagit. Meja, vid granskningen af denna
åtgärd samt öfrige medföljande uppgifter, befinnes
först, att icke blott genom Krono-Betjeningen,
utan ock under hand, så småningom och i
enskild väg, de summariske anteckningarna blifvit
samlade, och för det andra, att han föreslagit
ifrågavarande utväg icke med upphäfvanda
af det nu anbefallda sätt till Tabellernes upprättande
i denne del, utan endast såsom en kontroll
för hvart tredje år å Riks-Tabellen, efter
förra vanligheten författad.
Riksens Ständer kunna icke inse hvilken
fördel denna förändring, i och för sig sjelf alltid
vådlig, skulle medföra. De af Kongl. Tabell-Kommissionen
uPPgifna och allmänt kända
lunder för uppgifternes säkerhet och fullständighet,
liggande i Allmogens fördomar pch farhåga
för ökad beskattning, skulle troligen icke häfvas,'
må hända snarare tilltaga, genom Krono-Betjepingens
direkta tjenståtgärd, hvilken kunde hos
en icke fördomsfri allmänhet gifva saken ett ännu
obehagligare anseende. Riksens Ständer tro
derför det vara med ändamålets möjliga vinnande
mest förenligt, att Presterskapet hädanefter
som hittills, med biträde af Sexman och Rotmästare,
årligen besörjer desse uppgifters insamling
och anteckning. Det skulle likväl i Riksens
Ständers tanka medföra en serdeles god verkan
om Eder Kongl. Majit, på sätt Riksens Slän
-
486 Underdåniga Skrlfvelseri
der härmedelst i underdånighet anhålla J täcktes
i Nåder till Allmänheten utfärda en Kungörelse,
sam, jemte ytterligare upplysning om Ed. Kongl,
Majtts visa och Landsfaderliga afsigter med infordrandet
af dylika uppgifter , tillika lemnar Presterskapet
rättighet, att, vid tredskande nied deras
afgifvande eller i deras påtagliga mindre fullständighet
och säkerhet , anlita Krono-Betjeningens
åtgärd till deras anskaffande.
Då Kongl, Tabell-Kommissionen icke omnämnt
sättet för den i 2tdra Momentet yrkade
vidsträktare och noggrannare Klassfördelning af
Folkmängden efter Näringarne samt mera detaljerade
uppgifter förande helsovården , kunna Riksens
Ständer deröfver icke meddela något utlåtande.
De kunna icke antagas såsom ett slags
motsvarighet å Presterskapets sida för befrielse ifrån
antekningare af utsäde och skörd, enär Riksens
Ständer en sådan befrielse icke tillstyrkt. Om
likväl dessa noggranna Klassfördelningar ock uppgifter
bibringa i något hänseende redigare och
fullständigare upplysningar än tillförene, äro Riksens
Ständer öfvertygade, att Presterskapet i alla
fall med sitt nit och sin oförtrutenhet för Fosterlandets
kännedom icke undandrager sig deras
verkställande,
Inka med Tabell-Kommissionen anse Riksens
Ständer både de Ärliga- och Qvinqvenit-TabelJerne
kunna mycket förbättras, och må hända just
derigenom till sin sammansättning förenklas, under
undvikande af onödiga kontroller, hvilka mera
motarbeta än befordra den sökta pålitligheten;
Men, dä Kommissionen är i bästa tillfälle att dertill
uppgifva Formuläret och utvägar, hvilka vid
Underdåniga Skrifvelser. 487
nästa Qvinqvenni början år 1821 kunna sättas i
verkställighet, få Biksens Ständer i underdånighet
öfverlemna till Eder Kongl. Majus eget Höga
skärskådande de således inkommande Förslag,
dock med lika underdånig anhållan, att Eder
Kongl. Maj:t öfver dém täcktes infordra samtliga
Dom-Kapitlens underdåniga Utlåtanden innan Eder
Kongl. Maj‘t deröfver i Nåder fattar något afe
görande Beslut.
Biksens Ständer framhärda &e.
N:r 207. ,
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 20 Juni 1818.
Prest-Ståndet d. 20 — —
Borgare-StSndet d. 20 —
Bonde-Slåndet d, 22 —
jRiksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Skånska Roteringen.
Då hos Biksens Ständer vid innevarande
Biksdag, fråga blifvit väckt om rättelse och ändring
uti den Rotering, som år 1813 i Skåne för sig gått,
hafva Riksens Ständer af Eder Kongl. Majus och
Bikets Krigs- och Kammar-Collegieis deröfver till
Eder Kongl. Maj:t ingifna underdåniga Utlåtanden,
inhemtat, att vid nämnde Botering icke är följd
den vid dylika förrättningar förut vanliga och föreskrifna
grund, det hvarje hemman och lägenhet
skulle åsättas Rotering efter dess mantal i Jordboken
, sorn alltid bör vara grundadt på de till-'
hörande egornes mer eller mindre förmånliga beskaffenhet
eller bördighet samt Hemmanets eller
Eägenhetens förmåner uti Fisken, Mjöl-och Såg,
qvarnar samt ahjättningsullfällen m. m., och hvil
-
488 Underdånig* Skrifvelser.
ket äfven 1 Edr-r Kongl. Majus Nådiga Instrulu
tion af d. 5 Februari 1811 till iakttagande för
Skåne anbefalles , då i 3dje §. föreskrifves, att
två Mantal i denna Landsort vore det högsta,
som på en Bote bestås , hvaremot J£omrnitterade
endast tagit till grund hvarje hemmans årliga och
behållna afkastning-, hvilken dock blifvit pträknad
icke alltid efter hvad Landtmätare-Kartor och
Reskrifningar samt Storskiftes och Enskiftes- Handlingar
kunnat upplysa , utan dels efter de hPp?
lysningar, Rpterings-Kommjssionens i orten vistapde
Ledamöter meddeh, och dels eft^r uppgifter,
sorn tillstädes varande Allmoge lemnat om de
Eoteskyldige hemmans ogIi lägenheters godhet,
äring och behållnp inkomst, och hvilka uppgif?
ter icke alltid kunna antagas för så pålitelige, att
icke misstag deruti äro möjeliga. Af de vid Bo?
terings-Komrnitterades Sammanträde hållna Protokoll,
så väl sorn ock af det flere gånger ändrade
och rättade samt på flera ställen i brist af Rubriker
alldeles otydliga oell på åtskilliga nästan oläs*
liga Roterings-Verket, samt de till Eder Kongl.
Maj;t deröfver i underdånighet ingifna Besvär,
Förklaringar och Utlåtanden, finna Riksens Stan*
der ibland annat? Att hemman blifvit ifrån Roterings-Verket
uteslutne och andre förut Rotering
dragande i stället upptagne: Att egor, som vid Enskiftet
tillhört ett Militie-Boställe, fått sig serskild
Botering åsatt ehuru all Boställsjord bör vara af
enahanda natur och vidkännas enahanda tunga
eller förmåner: Att, ehuru Eder Kongl. Maj:t i
sitt Nådiga Bref af d. 23 Mars 1813, i allmänhet
försäkrat hvar och en, som inginge i ständiga
Roteringen, om en femtedels minskning i förut
JJnderdaniga Skrifvelser.
varande Roten'ngs-besvär, hemman likväl gifvas J
dem Kommitterade ålagt er- större Rotering, än
de förut i Extra Rotering haft: Att tvännelika
delar af ett och samma hemman, som hafva enahanda
egor både till storlek, godhet och bördighet,
men olika egare, fått ena hälften större och
andra hälften mindre roterad: Att flera hemman
med större vidd och bättre egor, samt således äfven
större afkastning eller inkomst, erhållit mindre
Rotering än sämre hemman med mindre vidsträckta
egor oph mindre afkastning: Att upptäckta
Ödeshemman blifvit uteslutna från Rotering på
priktiga grunder utan undersökning hvarest den
jord varit belägen oell a£ hvilken den innehades,
sorn samma hemman .borde rätteligen tillhöra:
Att hemman, sorn i Extra Roteringen qvarblifvit ,
fått en vida större Rotering än de förut, dragit,
och att Kommissionen sammansatt dem i Rote
med hemman, belägne från dem på flere mils afstånd
; Aft hemman hörande till så väl ständiga
som Extra Roteringen blifvit i flere Rotar fördelte
tll| icke ringa förlust och olägenhet för Intressenterna
: Att Kommitterade , vid öfvervägande
af Krono- och Krono-Skatte-hemmans stör-i
re åligganden än Utsockne Frälse, och desse sedna»
res högre än InsokneFrälse, likasom Insockne Frälses
högre än Säteri, till vinnande af likhet i jordens
behållna belopp ökat inkomsten för hvarje Mantal
Säteri med 30 R:dr, hvarje Mantal Insockne Frälse
med 15 R:dr samt hvarje Mantal Utsockne Frälse
med 9 R:dr, hvarigenom tillökning skett icke ensamt
efter jordens godhet och afkastning utan äfven i
man af den större eller mindre frihet, det ena
hemmanet emot det andra efter Privilegier och
49°
Underdåniga Skrifvelser.
Författningar åtnjuter, och hvilken frihet ."destoinmdre
bort komma i fråga vid Hoteringens utsättande
eller öka detta besvär, sorn Säterier i
Skåne, lika med alla öfriga Sätesgårdar i Riket,
likmätigt 8 §. i 1723 års Ridderskapets och Adeins
Privilegier varit tillförene befriade från
ständig Rotering, samt In- och Utsockne-Frälseliemman
derstädes i stället utgjort Utskrifningspenningar,
då deremot, med den af Kommitterade
följde grund, jorden 3 så väl Säterier som
In- och U tsockne-Frälsehemrnan skulle roteras
högre eiler mera än lika godJ och gifvande å
Krono- och Krono-skatte-hernman, ett Regeringssätt.
som aldrig förut varit kändt och således icke
heller af någon Rote-skyldig kurmat underställas
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning: Att,
änskönt uti Eder Kongl. Maj:(s Nådiga Instruktion
den 5 Februari x8.li, hvarefter Rotering
skulle åsättas ali oroterad jord i Riket, föreskrifves,
det den lägenhet, som ej kan svara för och
uppgå tili Tb:dels Mantal, bör ifrån Rotering
befrias, Lägenheter likväl finnas med Rotering
belagde, hvilka blott kunna uppskattas till ^rdel*
Mantal, hvarutinnan, enär sådant är hvarken
tillåtet eller föreskrifvet uti Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref den 23 Mars 1813 eller den 26 April
1814, Kommitterade så mycket mera afvikit
från förstnämnde för Roteringens verkställande
Nådigst stadgade grund, sorn vid Persedlars utgörande
till Soldaten och i synnerhet vid Torpbyggnader
och biträde dertilj största svårighet
för en Roleskyldig mäste uppstå för deltagande
i dessa åligganden utan att förnärmas: Att, ehuru,
enligt 2 §. af 18ix års Kongl. Instruktion,
Underdåniga Skrifvelser.
Kömmltteråde bort undersöka huruvid: sådan®
skyldigheter aro Hemman ålagde, liv u-fqr da
antingen borde helt och hållit eller ock till någon
del befrias frän Rotering, detta Nådiga stadgande
likväl icke. fått gälla till någon lindring
i Roteringen för Ar bets-hemman i allmänhet ,
som efter Författningarne måste utgöra så kallade
Hofverier till Kongsgårdar. Boställen m. fl,,
och hvilket förfarande i ttdeiis längd kan verka
till dessa arbetshemmans ödesmål och Aboernes
oförmåga till Roterings utgörande: A.tt något afdrag
utaf beliållne inkomsten för ängar icke blifvit
gjordt oaktadt egaren till desse lägenheter ofta
måste för bergningen använda betydande kostnad:
Och att, fast än de vid sjökuaten belägne
Socknar fått Nådigt löfte om Båtsmäns hållande i
stället för Soldater, Socknemannen derstädes likväl,
till största svårighet för Rotekarlars leganda
och med allmän hug hos Allmogens Söner och
"Drängar för tjenstgöring till Sjöss, blifvit till
Soldat-Roterings utgörande anordnade.
Detta allt upplyser tillräckligen, att vid den
ifrågavarande Roteringen uppkommit sådana olikheter,
som icke instämma med en jemn fördelning
af Roteringsbesväret, hvaruti alltså både
rättvisa och billighet påkalla en jemkning beli
rättelse. Hos Eder , Kongl. Maja få, i följd häraf,
Riksens Ständer i underdånighet anhålla, att
Eder Kongl. Maj:t må i Nåder täckas, efter ’ vederbörande
Eandshöfdingars hörande samt infordrande
af Kongl. Krigs- och Kammar-Coliegiernes
underdåniga Utlåtande, utfärda en ny Instruktion
för Rotcringens verkställande i Skånska Hanen
samt derefter anbefalla ert ny undersökning
49* Under (la ni ga Skrifvelser".
och Botering i dessa Eän, samt att de Roteringsskyldige,
hvilka vid förra Roteringen icke varit
tillstädes, följaktligen äfven Boställs-lnnehafvare,
tnå till den nya undersökningen behörigen kalr
las och vid densamma ega rätt afgifva det Utlåtande,
hvartill de kunna anse sig befogade ; dock.
att Roteringen förblifvér i sitt nuvarande skick
intill dess en sådan undersökning skett, och derhid
blifvit utrönt hvilka jemkningar och rättelser
i denna Rotering skäligen kUPn? och böra
ega rum.
Till den anhållan, Riksens Ständer nu fram*
fört, hemta de en ytterligare anledning af Eder
Kongl. Majus Nådiga Bref d. 37 Februari 1816,
hvarigenom, på Riksens Ständers underdåniga begäran
uti Skrifvelse d. 8 Augusti 1815, Ed. Kongl.
Majit förordnat en allmän rättelse och jemkning
af Extra Roteringen i hela Riket; Och, enär Riksens
Ständers nu gjorda underdåniga framställning -  angående Skånska Roteringen endast åsyftar en
billig jemkning och rättelse i de delar , der den
ena Roteskyldige kan finnas lidande och mera betungad
än dea andra, hoppas Riksens Ständer i
underdånighet, att Eder Kongl. Majit skall med
Nådigt välbehag desto mera härtill lemna bifall,
som ändamålet är befordrandet af Eder Kongl,
Majits Nådiga afsigt att låta en hvar tillkomma
en lofvad och påräknad lättnad i Roterings-besväret
, samt dymedelst vinna den likhet i tunga och
besvär, hvilken bör utgöra hufvudsakligaste vilkoret
för ett så vigtigt värfs framtida bestånd.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
Underdåniga Skrifvelser.
493
N:r 208;
Uppläst och godkänd lios Ridd. och Acl. d. 20 Juni 1818,
Öfriga Riks-StSnden d. 22 —
Riksens Ständers .underdåniga Skri fvelse an *
gående förre Kommissariens i RiksgäldsKontoret
C. j* Lanells underdåniga
Ansökning*
I följd af Eder Kongl* Mäj:tS Nådiga Remiss
den li sisth Mars hafva Riksens Ständer
tagit i öfvervägande förre Kommissariens vid
Biksgälds-Kontoret Carl Johan Lanells underdåniga
ansökning, att Eder Kongl.'Majd med återställande
af föfsuten tid, täcktes 1 Nåder förhjelpa
honom till något understöd af Riksgälds-Kon.
lorets medel.
Hvad bettäffar Kommissarien Lanells anhållan
om försäten tids återställande, få Riksens Ständer
1 underdånighet förklara , att , sedan de vid
180g och 1810 årens Riksdag uppdragit åt sitt
Stats-Utskott emottagande, pröfning och afgörande
af enskilde personers ansökningar i mål rörande
Biksgälds-Kontoret, samt StatS-Utskottet vid innevarande
Riksdag låtit genom anslag uti BiksgäldsKontoret
kungöra, att dylike Ansökningar borde,
så framt de nu skulle till pröfning förekomma, vara
ingifne till .Stats-Utskotiet senast d. 5- nästl. Januari,
men Landi denna tid försummat, hafva
Riksens Ständer, så vidt ansökningen har till föremål
understöd af Riksgälds-Kontorets medel,
icke kunpat bifalla den försutne tidens återställande.
I afseende åter på sjelfva hufvudsaken el-,
ler förre Kommissarien Lunells underdåniga anhållan
om understöd? för hvilken blifvit åberopade
494
Underduniga Skrif v elser.
såsom bevekande skäl den förmenta misshandling
sä väl af Domstclarne som af Riksens Ständers
Fullmäktige i .Riksgälds-Kontoret, Lanell skall undergått,
kunna Riksens Ständer, emot go §:n Regerings-Formen
, icke företaga någon granskning
öfver Regerings- och Domare-Makternes Beslut,
Resolutioner och Utslag, samt ej heller ingå uti
någon undersökning om Riksens Ständers år 1800
vid Riksgälds-Kontoret varande Fullmäktiges af
L/andl öfverklagade förhållande, enär deras förvaltning
blifvit granskad så val af Riksens Ständers
Revisorer som af Stats-Utskottet vid 1809
och rgio årens Riksdag, vid hvilka tillfällen Landi
egt öppen rättighet att andraga sina klagomål
och söka den upprättelse, hvartill han trott
sig berättigad. Och, då för öfrigt Lane.Ils vid
1809 och 1810 årens Riksdag gjorde ansökning
om understöd eller Pension blifvit afslagen, samt
några nya eller andra skäl nu icke finnas anförda
, sakna Riksens Ständer all anledning att för
j ui.dl, söm hos Riksgälds-Kontoret dessutom häftar
i 8,090 R:drs skuld, något understöd af Kontorets
medel bevilja.
Riksens Ständer framhärda 8Cq.
N:r 209.
Uppl äst och godkänd hos Ridd. och Ad. d, 20 Juni 1818.
— Prest-Ståndet d. 20 — -—
— RorgareStlndetd. 20 -— —
— Bonde-Ståndet d. 22 — —
Riksens Siänders underdåniga Skrifvelse om
ny Organisation af Tull-Verket samt
Tjnderdunlga Skrif velsera
49 5'
Landtull-Bevakningens upphörande med
innevarande år.
Sedan Riesens Ständer vid Urtima Riksdagen
or 18'5 förehaft frågan om Tull-Verkets förbättrade
Organisation , hafva de genom underdånig
Skrifvelse d. 7 Augusti samma år, i anseende
till den vigtiga inflytelse, förvaltningen af
Tull-Verket eger på Rikets Handels-balanS , bos
Eder Kongl. Maj:t anmält sin önskan, att TullVerket,
under hvars inseende Tots-Verket äfven
kunde ställas , måtte lemnäs helst åt Embetsman»
af hvilka en del ej vöre af andra göromål upptagen
, att Löner, tillräcklige för deras utkomst,
måtte, utan beräkning af vissa procent a den inflytande
Uppbörden, ehuru de af Tullmedlen
kunna utgå, uppföras på Rikets Stat, att TullStaten
kunde ställas på Militärisk fot, samt tillfällen
äfven lemnäs afskedade förtjente Militärer
till befordringar vid detta Verk, och samma befordringsgrunder
der blifva gällande, som vid andra
Allmänna Verk, att redovisningen föi-TullUppbörden
måtte ske lika med den för Rikets Upp.
börds-Verk i allmänhet, att vid hvarje Månads
slut ett Sammandrag af Specialen i hvarje StapelStad
måtte från Trycket utgifvas med uppgift å
Export och Import samt Exportörens oca Importörens
namn , och att alla Konfiskationsmål måga
vid de allmänna Dotnstolarhe upptagas och afgöras,
hvarförutan Riksens Ständer trott, att större
säkerhet emot Lurendrägeri och Tullförsnillning
kunde vinnas derest den del af Tull-Bevakningen,
som beror af tillsynen genom Tulljakter, poeterade
på vissa afstånd i Skärgårdarne, uppdre.
49Ö
Underdåniga Skrif velter.
ges åt Kronans Manskap, som inom korta terminer
ombyttes.
Hvad Riksens Stander sålunda hemställt, är
väl i vissa delar satt i verkställighet ; men någon
hufvudsaklig omskapning af Tull-Verket har hittills
icke blifvit vidtagen. Riksens Ständer anse
likväl en sadan med fullkomlig ändring och förbättring
i detta Verks styrelse och förvaltning af
desto större angelägenhet, som den länge af allmänna
rösten varit påkallad.
Då redan vid 18*5 års Riksdag den underdåniga
anhållan är framförd* att Tull-Verkets alla
Embets- och Tjenst-män , hvilkas aflöning, oberäknade
Direktionens Eoner och arfvoden, enligt
1817 års Stat uppgå vid Sjö-Tulls-Verke t till
374,589 R:dr 18 skill. 8 r:st. samt vid Inrikes
Bevakningen till 48,534 R:dr 24 sk. Banko, måtte
flyttas på Rikets Stat, få Riksens Ständer nu
lika underdånigt förnya sin önskan om verkställighet
häraf, samt derjemte anhålla, det, efter
den blifvande nya Organisationen, Tull-Verkets
Embets- och Tjenst-män, serdeles Direktionen
och Embetsmännen i de högre graderne, der
skicklighet och uppmärksamhet isynnerhet erfordras
, måga förses med så tillräckliga Löner, att
de deraf hafva nödig utkomst och sålunda sättas
i tillfälle till användande af sin tid och förmåga
©delade och utan bekymmer för sin utkomst vid
de angelägna befattningar dem uppdragas , och
med hvilken Lönreglering icke, på sätt nu är stadgadt,
några premier och arfvoden böra ega rum.
I afseende på den år 1815 föreslagne föreningen
af Tuli-Verket och Lola-Inrättningen,
hafva
Underdåniga Skrifvelser.
497
hafva Riksens Ständer, i betraktande af dessa
Verks olika föremål samt deras Tjenstmäns och
Betjenings vida skiljaktiga åligganden , som göra
en förening af styrelserne vid dem hegg®
overkställbar, funnit sig böra frångå sin önskan
i denna del; Äfvensom, och då den begärde tryckningen
af Sammandrag ur Tullspecialerne vid.
hvarje månads slut skulle medföra en dryg kostnad
utan motsvarande ändamål, Riksens Ständer
nu ansett Staten icke böra belastas med utgifter
för en sådan tryckning, men deremot öppen rätt
lemnäs livar och en, som det åstundar, att af
nämnde Specialer erhålla del och deni på egen
bekostnad till trycket befordra.
Beträffande JLand-Tullarne, så är redan vid
1809 års Riksdag Eand-Tull-afgiften, såsom en
beskattning, af Riksens Ständer ansedd vara olämplig
och böra upphöra* för dermed förenade
olägenheter att dryga kostnader vid Uppbördens
verkställande, hvarför ock Eder Kongl. Majit genom
Nådig Kungörelse den 30 November 1810
förordqat Eand-Tullarnes afskaffande med det årets
utgång. På sådant sätt har väl denna Inrättning
upphört s| vidt afgiften beträffar och Statens inr
komst blifvit genom serskild Bevillning ersatt;
men Bevakningsanstalten, hvilken utgjort egentliga
anledningen till Land-Tullarnes upphäfvande,'
liar dock blifvit bibehållen och fortfar ännu till
betydlig del , samt medförer alltså den kostnad
och de olägenheter, som skulle undvikas.
Detta Eand-TulIs-bevakningens bibehållande
lärer val grunda sig på den nödvändighet, Eder
Kongl. Majit i Nåder funnit , att, till kontroll
Bikung till Rikt^St, Fröt, 1317—iglS- Simi, N:r 63, 64.
4g8 Underdåniga Sbifvelser•
: ot försnillning af Tull-Uppbörden samt till föl
s hti tnde* af otillåtne varors införande och förbrukning
, använda en mera vidsträckt tillsyn,
5"-.f;3Ö . sorn är möjlig vid Kusterne och Riksv
;ngeo; ticli Riksens Ständer finna ir detta llän.
, seende nogsamt, att, da Norrige» Handels- och
Hr ..håll ..ings-Författiiingar ic/ 3 öfverensstämma
nied Sveriges, utan i förra Riket eger rum en
fri handel och "upplag af Utländska vare .:, äfven
sådane, sora här till införsel’äro förbudne, blir
eck, sä länge och intill dess närmare likhet kan vinnas
emellan desse Rikens Handels-förhållanden
och Författningar, en Gränsbevakning nödig, som
i möjligaste män försvårar och hindrar ett sådant
varors insmygande, hvarigenom antingen Tullinkomsterne
försnillas, eller Författningarne emot
Öfverflods-Artiklars förbrukning här i Riket öfverträdas:
Men, hvad serskildt angår tfen allmänna
.^bevakningen vid Eand-Tullarne i det inre
af Riket, äro Riksens Ständer öfvertygade, att,
om, med iakttagande tills vidare af Gränstillsynen
emot Norrige, Sjö-Tull- och Kust-bevakningen
organiseras på ett efter lagen och öfriga förhållanden
mera lämpadt sätt, om den sednare efter
behofvet ökas med tillräcklig Personal , och om
den redan tillvarande Resbevakningem, som oförsedt
trallar lagbrytaren utan att förbereda honom
på nödiga försigtighetsmått, inrättas efter ändamålet
och med nödig omsorg, skall afsigten
med Land-Tullbevakningen lika säkert, om ej
säkrare , vinnas utan bibehållande af en anstalt ,
sorn ifrån äldre tider tillbaka varit i strid med
Allmänna Opinionen och ett föremål För dess ovilja.
Enär härvid dessutom tages 1 betraktande
Underdåniga Skrivelser.
499
de fran Laml-Tn!lbevakningen oskiljaktiga mån?a
och vigtiga olägenheter, hvaribland endast de
niaga nämnas, som mota Allmogen, isynnerhet
ilen enfaldigare delen , hvilken så ofta ser sig
för preijerier blottställas, sin tid förspillas,, sina
Varor förskämmas och sig sjelf nödsakas , att, lill
Jin.ga båtnad för egen sedlighet, genom mutor eller
bedrägerier befria sig från ett tvång, som den
oskyldige mäste dela lika med lagbrytaren , hafva
Riksens Ständer, på dessa bade Moraliska och
[Ekonomiska skäl, beslutit, att den Inrikes- eller
[BandTub-bevakningen bör ifrån oeh med nästa
års början upphöra, samt få härmedelst hos Ed.
Kongl. Maj-t i underdånighet begära verkställiglighet
å detta Beslut , med tillägg af den unilerdåniga
önskan , att, sä snart uti Norriges Handelsställning
en sådan likstämmighet med Sveriges
kan beredas, hvarigenom Gränsbevakningen
at den sidan samt de i sammanhang dermed stående
och till Förpassnings-Verket i Gränsorterne
hörande anstalter blifva urobärlige, Eder Kong!.
Maj;t jemväl må i Nåder anbefalla denna bevaknings
och dessa anstalters indragning, samt att
emellertid denna Gränsbevakning så inrättas och
i öfrigt sårlane föreskrifter lemnäs , hvarmedelst
handeln emellan bägge Ilikena med deras egna
Alster i möjligaste måtto lättas eller åtminstone
från umgälder och tvång befrias; hörande den
Tull-Betjening, sorn i följd häraf indrages, få bibehålla
siri aflöning på Indragnings-Stat tills den
afgår eller befordras tili andre tjenster med lika
eller högre Lönings-vilkor, hvilken sistnämnde
förmån utan svårighet och till betydlig besparing
lör Indragnings-Staten synes kunna den samma
500
Underilaniga Skrifvelscrl
beredas genom öfverflyttning till passande Beställningar
uppå Sjö-Tull-Verkets Stat; hvarjemte, och
sorn Riksens Ständer vunnit upplysning att, enligt
Eder Kongl. Maj;ts den 22 Oktober förlidet
år till Tull-Direktionen aflåtne Nådiga Skrifvelse,
icke mindre än 62,000 R:dr Banko blifvit utaf
Tullmedlen anordnade för Kustbevakningens
bestridande, samt berörde betydliga utgift medförer
en lika betydlig minskning uti de från TullVerket
påräknade Inkomster, Riksens Ständer i
underdånighet anhålla, att Kustbevakningen, örn
den pröfvas böra fortfara, må på ett mindre kostsamt
sätt varda organiserad.
För utarbetande af ett fullständigt Förslag till
den nödig ansedde nya reglering af Tull-Verket,
fordras sådane vidsträkta undersökningar och upplysningar,
som af Riksens Ständer ej kpnnat medhinnas;
Och de öfverlemna derför i underdånighet
de reglementariske årgärderne till Ed. Kongl.
Maj:ts Nådiga omsorg, under hemställan, att Ed.
Kongl, Maja i Nåder täcktes vid den blifvande
nya Organisationen vidtaga den indragning af öfverflödiga
Embeten och Tjenster inom detta Verk,
som med dess behöriga handhafvande möjligen
står att förena.
Slutligen åberopa Riksens Ständer i underdådighet,
dels sin vid 1815 års Riksdag yttrade
önskan om Konfiskations-målens behandling vid
de Allmänna Domstolarne , af hvilka Riksens
Ständer för sin del härtill anse lämpligast Rådstufvu-Rätterna
i de Städer, der Sjö-Tulls Rätter
för närvarande dessa slags mål upptaga och
afgöra, dels ock den serskilda Skrifvelse, Riksens
Ständer nu under Riksdagen till Ed. Kongl. Maj;t
Underdåniga Skrifvelser. 501
aflatit angående Redogörelsen för Tullmedlen
samt granskning af Tull-Verkets Räkenskaper och
Förvaltning.
Riksens Ständer framhärda 8Cc,
N:r 210.
Uppläst och godkänd hös Ridd. och Ad. d. 25JuniI§l8,
_ Prest-Ståndet d. 25 — —
— BorgareStSndet d. 25 — —
— Bonde-Ståndet d. 26 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af Nådig, Proposition om inrättande
af Allmänna Arbets- och Förbättrbigs-hus
pä Borgholms Slott och
i Wadstena.
Vid öfvervägande af hvad Ed. Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition den 10 December förlidet år,
angående inrättande af Allmänna Arbets- och Eörbättripgshus
på Borgholms Slott och i Wadstena
innehåller, hafva Riksens Ständer fört sig till
minnes den önskan, de i underdånig Skrifvelse
vid sednaste Urtima Riksdagen d 4 Augusti 181 ^
yttrat, det, i mån som Lag-Kommitténs bemödande
till Straff-Lagarnes omarbetning framskrider, anstalter
måtte fogas, livarigenam de Arbets- och
Förbättrlngs-Inrättningar, som deruti föreslås, om
de af Riksens Ständer antagas, under tiden så
beredas, att de nya Lagarne snart kunna bringas
till verkställighet, men hvarvid, och då till dessa
anstalter kostnaden ej varit beräknelig eller någon
bestämd plan uppgörlig innan Lag-Kommittéens
arbete hunnit fullbordas, Riksens Stander anhål
-
i» -
502
Underdåniga Skrfivehér•
litj det Eder Kongl. Majit Intill nästa Riksdag
(.äcktes härom gå i befattning med sådana medel,
sorn förskottsvis kunde utses.
AndamåFet, som i berörde afseende hufvudsakligen
legat, till grund för Riksens Ständers åtgärd
, har alltså varit .Lag-Kommittéens förslag
om den förändring i Straff-Lagarne, att Fängelse
i stället för andra Kropps straff skulle införas;
Och vidtagandet af de ifrågavarande Arbets- och
Förbättrings-Inrättningar blefve följaktligen beroende
de nya Ragarnes utarbetning, sorn lemnade
tillfälle att efter hand åstadkomma de nödiga
Inrättningar, hvartill en fullständig och sammanhängande
plan , enligt Lag-Komrnittéens yttrande
, bäst kunde utarbetas i sammanhang med
den nya Brottmåls Lag, efter'hvilken de borde
användas.
De förslag ater, sorn Eder Kongl. Majit nu
i Nåder täckts meddela till Allmänna Arbets- och
Förbättrings-hus, egentligen att begagnas för syssellöse
och vanartige personers användande till arbete
och återförande Bil en förbättrad lefnad och
nyttig verksamhet, synas Riksens Ständer åsyfta
en vidsträktare omfattning och medföra så betydliga
kostnader, att Riksens Ständer, med afseende
å Stateris tillgångar samt dp manga och dryga
behof, som dessutom nu måste fyllas, ej funnit
möjligt bevilja de härtill uppgifne betydliga
Summor, sorn för Borgholms Sloti* och Byggnaders
försättande i tillbörligt skick skulle uppgå till
icke mindre än 71,953 Ridr 22 sk. 4 r. , utom
Underhållskostnaden, första året 41,07g Ridr 15
sk. g r:st. och sedermera årligen 34,412 R:dr 31
skill. 8 r:st-, samt till Arbets-lnrättningens i Wad
-
Underdåniga Skrifve!seri
503
stena i ordning bringande och underhållande jemte
aflöning för Styrelsen , Tjenst-män och Bevakning
första året 44,172 B:dr 40 sk. a r:st. och hvarje
påföljande år 30,227 R:dr 2 sk. 4 r:st. Riksens
Ständer tro, att, ehuru å eria sidan angeläget
må vara, det sådäna ställen icke saknas, der lättingar
och för mindre brottsligheter, dömde personer
kunna hållas till arbete för att bidraga till
sitt underhåll och tvingas till förbättring , måste
likväl anstalterne härutinnan lämpas efter tillgången
af nödiga taiedel för kostnaderne, samt för
öfrigt äfven afseende göras å andra omständigheter,
sora lemna tillfälle för en med ändamålets
befordran förenlig inskränkning i utgifterne.
Betraktande ärendet ur dessa synpunkter,
hafva Riksens Ständer öfvervagat om ej, genom
begagnande af redan tillvarande Inrättningar med
den utvidgning, som finnes nödig, ofvannämnda
betydliga kostnader må kunna besparas , hvarvid
Riksens Ständer funnit , att Carlskrona Arbetsinrättning
torde kunna tillökas genom upplåtande
eller inköp af tjenlige hus- och tomt-platser
för nödigt utrymme, och, derest den likväl ej
blifver tillräcklig för behofvet, den lägenhet härtill
begagnas, sorn Marstrand lem nar. Begge dessa
ställen äro förut försedda med Byggnader och
Garnisoner, som i alla fall skola derstädes underhållas;
begge hafva tjenliga lägen för Inrättningar
af sidan beskaffenhet, som de ifrågavarande;
och af det arbete, som de tillförbättring
förviste personer verkställa, synes äfven nytta
snarast vara att vänta i Carlskrona och Marstrand,
der Kronan eger Skepps-Varf, Fästningsverk och
Förråd ; hvarförutan Riksens Ständer taga i be
-
Underdåniga Skrifvelser.
räkning, att, enär dylika Inrättningar vid dessa
Städer förut finnas , skulle en tillökning i antalet
af personer föga besvära deras Invånare,
då deremot nya på Borgholm och i Wadstena blefve
för de Orternes invånare i flera hänseenden
äfventyrliga och med olägenheter förknippade , i
synnerhet emedan der möta större svårigheter för
en säker bevakning å Arbetsfångarne.
Ur de skäl, Riksens Ständer nu anfört, och
då Stats-Verkets tillgångar icke medgifva anslag
för inrättningar på Borgholm och i Wadstena,
samt det egentliga bebofvet för närvarande af
tiliökte Allmänna Arbets- och Eörbättrings-Anstalter
synes kunna afhjelpas genom förberörde
mindre kostsamma utvägar, hafva Riksens Ständer
velat anslå en Summa af Tjugo Tusen R:dr
årligen intill nästa Riksdag , samt dertill under
Stais-Regleringen utsett medel, att af Ed. Kongl.
Maj:t i Nåder disponeras för ifrågavarande ändamål
på sätt nödigt och nyttigast pröfvas, hvarvid
Riksens Ständer u underdånighet Öfverlemna till
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet och bedömmande,
huruvida ändamålet må genom Medlens
fördelande till understöd för de i Länen
gjorde serskilde Arbets-inrättningar bättre kunna
vinnas.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 2n.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad, d, 2.5 Juni 1818,
— Prest-Ständet d. 25 — —
— BorgareStåndet d. 25 — —
— Bonde-Ståndet d, std — —
Underdåniga Skrifvelser.
Riksens Ständers underduniga Skrifvelse angående
Riks-Hufvudbok-Slutet.
Efter erhållen kännedom om de åtgärder,
Eder Kongl. Majst, i anledning af Riksens Ständers
deri 17 sistl. Februari afiåtne underdåniga Skrifvelse,
i Nåder vidtagit till påskyndande af uet
angelägna och maktpåliggande Riks-Hufvudboksluts-arbetet,
förmoda v.il Riksens. Ständer något
hinder för Riks-Hhfvudbokens författande icke, vidare
mota; Men Riksens' Ständer hafva inberntat,
att, jemte det Riks-Hufvud-Bokslut Stats-Commissarien
Widegren fått sig af Riksens Ständer uppdraget,
Eder Kongl* Majit uti Nådigt Bref den
24 April 1816 anbefallt .Dess och Rikets StatsKontor
ätt ifrån 1 815 avs början efter uppgifne
grunder och föreskrifter upprätta ett annat, skiljaktigt
från bemälte Stats-Commissaries metod.
Riksens Ständers Stats-Utskott har sökt gora
sig underrättadt om beskaffenheten af desse metoder
samt de delar, hvarutinnan de skilja sig från
hvarannan , men icke kunnat i ämnet afgifva bestämdt
utlåtande då något Bokslut efter någondera
metoden ännu icke medhunnits och ett sådant
efter begge metoderne likväl är nödigt för att
bedöma den enas företräde framför den andra.
På det ett slut i denna omtvistade fråga må
vinnas och Riksens Ständer omsider uppnå det
åsyftade ändamålet, en Riks-Hufvud-Bok öfver
Stats-Verkets Inkomster och Urgifter, så beskaffad,
att fullständig och tillförlitlig kännedom om
Inkomsterne och Redovisningen för desamma kan
derutaf inhemtas, anse Riksens Ständer för närvarande
den enda utväg tjenlig, att en Hufvudbok
$o6
Underdåniga Skrifvelser.
efter hvardera metoden uppgöres, att KaramarCoUegii
och Kammar-Rättens Utlåtande öfver dem
infordras , att ärendet sedermera öfverlemnas till
R iksens Ständers nästkommande Revisorer granskning,
och att det vid nästa Riksdag hos Riksens
Ständer företages till slutlig pröfning, då Riksens
Ständer sjelfve blifva i tillfälle af bedömmandet
hvilkendera metoden till sin säkerhet och pålitlighet
närmast uppfyller andamålet: Och önska
Riksens Ständer föröfrigt, att Stats-Kontoret måtte
i stället för år 1815, såsom Eder Kongl. Maj:t
i Nåder befallt, begynna och fortsätta sitt RiksHufvud-Boksluts-arhete
ifrån och med 1814 intill
nästa Riksdag, hvarintill Riksens Ständer besluta
att jemväl Stats-Kommissarien Widegrens
Ri ks-Boksluts-arbete må fortfara.
Stats-Kommissarien Widtgren eger bibehålla
den hittills honom till biträde anslagne Betjening:
1 Kamrerare, 2 Bokhållare och 3 Kammarskrifvare
med full aflöning på Gfverskotts-medlen lika
med vederlikar på Stat, intill dess det honom
uppdragna Bokslutsarbete blifver fulibordadt: Och,
i afseende på det Stats-Kontoret uppdragna enahanda
arbete, m" Stats Kontoret disponera den på
dess Ordinarie Stat bestådde, men hittills besparade
Aflöning för Boktluts-Kamreraren och Karn*:
marskrifvaren , på det något uppehåll för detta
Bokslut genom saknadt biträde icke skall möta.
I sammanhang härmed hafva Riksens Ständer
tagit i öfvervägande deras till Stats- Banko- och Riks-'
gälds-Verkens öfverseende förordnade Revisorers
yttrande i sin Berättelse d. 20 Nov. förlidet år i frågan
om förändring af Räkenskaps-metoden i allmänhet,
så att Raud?- och Militie-Eöckeme afslutas d.
Underdåniga Skrifvelser«
31 December lika med den öfrige delen af KronoBäkenskaperne
, samt funnit äfven härutinnan näston
åtgärd nödvändig till skyndsammt^e slut på
denna fråga, hvilken eger ett väsentligt inflyttande
på den enklare och säkrare redovisningen
för Statens mede!, sorn genom ett Riks-Hufvudbokslut
åsyftas och derförutan icke kan vinnas.
Med åberopande af hvad Riksens Ständer nu
anfort, få Riksens Ständer i underdånighet anhålla,
att Eder Kongl. Majit må i Nåder täckas låta deras
så val härmedelst som vid förra Riksdagen i
dessa ämnen förklarade underdåniga önskningar
till verkställighet befordras._
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r 212.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 25 Juni 1818,
— Prest-Ståndet d. 25
— BorgareStåndet d. 25 — —
— Bonde-Ståndet d. 26 — —
Riksens Ständers underduniga Skrifvelse i
anledning af Nådig Proposition om en
ny Konkurs-Lag.
Till Riksens Ständer har Eder Kongl, Majit
genom Nådig Proposition den 19 sisth Februari
framställt, hurusom, vid den länge allmänt förda
klagan öfver brister i de nu gällande Konkurs-Författningar,
det icke undfallit Eder Kongl.
Majjts uppmärksamhet, att Eagarne i detta afseende
ej äro nog tydlige och bestämde samt ej
heller nog kraftige till förekommande af ett otillbörligt
gäckande å Galdenärers sida al Eor
-
5°8
Underddniga Skrifvelserl
dringsegandes rätt, och huru sorn Eder Kongl.
Maj:t, räknande bland Sine dyraste pligter vården
om allmänt förtroende, hvarå nyssnämnda förhållande
eger ett skadligt inflytande, med tillfredsställelse
trott ämnets beskaffenhet medgifva
härom ett särskildt stadgande utan afbidan af
hela den öfriga Lagstift ningens fullbordande, hvarför
ock Eder Kongl. Majit låtit genom den tillförordnade
Lag-Kommittéen utarbeta sajnt, efter
Högsta Domstolens och Stats-Rådets hörande,, till
Riksens Ständers antagande öfverlemnat Förslag
till en ny Konkurs-Lag, med dervid, i afseende
å stadgandet i 3 Kapitlet 4 af Konkurs-Lagen,
som utsätter för vårdslös Gäldenär straff af
fängelse med arbete der sådant kan vara att tillgå,
i Nåder gjordt förbehåll att, när sådana Arbets-
eller Förbättrings-hus varda i Riket inrättade,
hvilka medgifva ett behörigt afskiljande utaf
Personer, som der hållas, Eder Kongl. Majit
dä må ega genom serskild Kungörelse förordna,
det vårdslöse Giildenärer böra till desse Arbetseller
Förbättrings - Inrättningar försändas, helst
de Allmänna Fängelserna egentligen erfordras
iör de under ransakning varande fångar.
Med en på erfarenhet grundad kännedom,
att de i nu gällande Konkurs-Författningar befintlige
brister föranledt både till Gäldenärens
gäckande med sine Borgenärers rättmätiga anspråk
på betalning för fordringar och på ansvar
för Gäldenärernes handlingssätt samt till olika
förfarande h.os Domstolarne vid sådane frågors
afgörande, anse jemväl Riksens Ständer för sin
del behofvet af det allmänna förtroendets möjligaste
bibehållande påkalla-en mera skyndsam
Underdåniga Skrifvelser.
5°9
förbättring i den del af Lagstiftningen; hvilken
skall tjena till detta ändamål, än som skulle vinnas
om den för enahanda lika nödiga åtgärder
vid de öfrige grenar af Lagstiftningen oumgängligen
erforderliga tid äfven i förberörda afseende
afbidades; Och Bikse-ns Ständer hafva derför,
sedan Eder Kongl. Majit i Nåder låtit föranstalta
Förslag till en sådan förbättring, för pröfningen
af detsamma icke funnit något hinder.
Den systematiska Indelning, som vid Förslagets
upprättande blifvit följd, sammanfogandet
på ett ställe af de serskilda dertill hörande
ämnen och Stadgandenas författande i likhet med
det uti Allmänna Lagen antagna sätt att uttrycka
dess bud, medföra för så väl den mindre
lcunnige som Domaren en större lätthet att inse
dessa stadgandens innehåll, än det sätt för deras
framställning, som både uti Kongl. Stadgan oin
Afträdes- och Förmåns- samt Boskillnads- och
Urarfva-mål den 28 Juni 1798 och jemväl uti
de föregående Konkurs-författningar är begagnadt.
Icke allenast uti alla de delar, der Lagstiftnin.
gen i ämnet nu är vacklande och osäker samt
lemnar rum för skiljaktig tydning, finnas i det
nya Förslaget klara och bestämda Lagbud, som
kunna förekomma de hittills ofta rönte möjligheter
att tillintetgöra eller tillbakahålla den lidande
Borgenärens rätt och att gifva den vårdslöse
eller bedräglige Gäldeuären tillfälle till undvikande
af ett rättmätigt ansvar och straff, utan
ock i de frågor, hvilka i K-rnkurs-föffattningaine
dels alldeles icke och dels otiWräckligen varit
afhandlade, äro i Förslaget tydliga stadganden
gifna, dem Riksens Stander ansett byggd*
Underdåniga Skrifvelser.
pa fasts ÖCh sätra grundsatser. De för Gäldenärer,
hvu'iLa sine Borgenärers förnöjande afträda
sine tillgångar, i Förslaget utstakade an-’
svars-påföljdér, ehu^u i betydlig mån strängare
eller svårare än de nft föreskrifne , äro likväl
hvarken i civilt eller kfirrtiPölt afseende obillige
ulan hålla en rättvis medelväg emellan medlidsamhetén
för en olycklig och strängheten mot
en brottslig och straffbar Gäldenär; Och Förslaget
hrr, 1 hvad möjligt är, Sökt förebygga de för
Gähienären nu nog oppne utvägar att fran Borgenärerne
undanhålla fullkomlig kännedom om
sine tillgångar och handlingssätt samt dölja och
undansnilla hvad dem ideligen bör tillkomma.
Sådane föreskrifter i 179S års Konkurs-Stadga ,
hvarigenom ändringar blifvit gjorde uti Allmänna
Lagen örn Förord och Intekningar, äro behörigen
från Konkurs-Lagen skillde och , jemte
öfrige i desse delar af Lagstiftningen nödige an.
sedde förbättringar, intagne uti gifna Förslag till
ändringar i de Lagställen, der dessa ämnen innefattas,
öfver hvilka serskilda Förslag Riksens
Ständer vilja meddela serskilda underdåniga utlåtandea,
— och, då Formuläret till den Ed, hvarigenom
Borgenärer böra befästa riktigheten af sine
fordringar hos en afträdande Gäldenär , redan
flere gånger behöft och äfven hädanefter af
tillfälliga anledningar kan behöfva förändras, är
detsamma ur Konkurs-Lags-För.daget lämpligen
uteslutet, för att bero af de förordnanden, hvilka
derom serskildt kunna vidtagas.
Under granskning af ifrågavarande Förslag
hafva likväl följande omständigheter väckt Rik
-
Underdåniga Skrifvelser'. 511
sens Ständers uppmärksamhet, uti hvilka de ansett
rättelser erfordras, dem de alltså nu få, jern-,
te skälen dertill, i underdånighet uppgifva.
1. K ap.
Huru Konkurs uppkommer. -
De nna Rubrik anse Riksens Ständer,' enär
Konkurs uppkommer icke blott genom det Gäldenär
frivilligt afträder sin egendom till Borgenärers
förnöjande eller dertill varder tvungen,
utan ock genom sökt Boskillnad eller Urarfvagörelse,
hvarom förslaget i 7:de och 8:de Kapitlen
serskilt handlar, men förevarande Kapitel
endast innefattar de förstnämnde arter af Konkurs,
böra förändras till följande med föremålet
mera öfverensstämmande lydelse:
Huru Gäldeniirs egendom till Borgenärer afträdas
rnä och om början af Konkurs.
5- §•
Då den här stadgade åtgärd, att sätta Under
allmänt förvar Gäldenärens öfver dess handel
eller annan rörelse förde Böcker med tillhörande
Handlingar, åsyftar hans hastiga skiljande
från åtkomst till desamma på det han, efter anmälan
om Afträdes-förrnån, icke må ega tillfälle
deruti göra någon förändring, men detta ändamål
jckertillräckligen vinnes om ej Domhafvande
å Landet, som emellan Tingen emottaga Afträdes-ansökningär,
kunna utan Härads-Rät tens v
öfrige Ledamöters sammankallande vidtaga beslut
om den i §. förordnade försegling, finna
Diksens Ständer till uttryckande af denna icke
riog tydligen bestämde rättighet nödigt att efter
qrdet Rätten tillägges eller Homhafvanden.
Underdåniga Skrif {'elser.
2. Kap.
Om afträdd egendoms förvaltning.
3- §•
Den vid slutet af denna §. Borgenärer tillagde
förmån uti tillsynen att deras rätt genom
Gode Mäns förvaltning ej varder förnärmad, ligger
så klar och gifven i sjelfva sakens natur,
att den i Riksens Ständers tanka ej behöfver fästas
genom Lagens positiva föreskrift. Deremot,
och ehuru Lag-Förslaget i 12. §. utmärker, att
Gode Män efter Inställelse-dagen böra göra redo,
samt stadgar huru de dertill kunna förpligtas,
saknas dock all anvisning om Borgenärernes rätt
derest Gode Männen under sjelfva förvaltningstiden
icke uppfylla sine pligter; Men, om man
betraktar vidden af de befattningar, som under
denna tid skola af Gode Männen besörjas, måste
likväl en sådan anvisning finnas af vigt.
Riksens Ständer tro, att Borgenärernes rätt härutinnan
ändamåls-enligt: uttryckes om emot försumligs
och (motvillige Gode Män lemnäs dem
öppen en lika beskaffad utväg, sorn i 15 §. af
detta Kapitel i hänsigt till Sysslornän stadgas,
och föreslå derför i underdånighet, att slutmeningen
i 3 §. eller desse ord Borgenärer stände
fritt att tillse det deras rätt ej genom förvaltningen
fö: närmad varder må utgå, och antingen i'
stället, eller hellre i en serskild införas ett
stadgande af följande lydelse:
Fisa Gode Män motvilja eller försummelse ,
eller vägra de att meddela de upplysningar om Boet
och dess förvaltnin , som 1 agon af Bor genar,erne
askar, da ege Hatten att genom Vitén tillhälla Gode
-
Underdåniga Skrif v elser.
513
de Männen, att inom kort tid deras skyldighet full.
göra.- Lata de sig deraf ej rätta, skilje Hatten
dem .från befattningen och väljen Borgenärerne an■>
dre Gode Män.
5- §•
När i denna §. stadgas, alf, om någon till
Gäldenär-en sålt varor then betalning derföre ej
jljutit, och de-ej ä'10 före Könkursens början till
Gäldenären eller annan Man För hans rakning
lefvererade, Säljaren ej vare skyldig Jern aflemna
så framt ej Borgenärerne dem betala, samt således
Borgenärerne hafva sig tillagd förmånjaf valet
att afstå elleribehålla varorne, böra de förpligtas
tidigt tillkännagifva hvilketdera de anse med
Boets bästa förenligt och, i fall tvist uppstår om
vaforne blifvit lefvererade eller ej och Säljaren
bestrider deras yrkande att dem behålla, utan uppskof
lagligen med honom utföra, emedan eljest,
och om det stöde Borgenärerne fritt att när sorn
helst göra sin tilan gällande, Säljaren icke någonsin
kunde ernå visshet om sin disposilions-rätt.
I anledning häraf föreslå Riksens Ständer vid
jjtte §:ns slut följande tillägg:
Nu täistas om varorne äro lefvererade eller
icke; då skola Borgenärerne inom tvenne månader
från Konkursens början taga Stämning å Säljaren
till Laga Domstol, eller varén de all talan qvilte.
6. §.
Som det ofelbart bidrager till en fördelagtig
försäljning af fast egendom om densamma
beskrifves och lagligen värderas, samt derigenom
vinnes en större säkerhet om iakttagande af BorBihang
till Riks-St. Prat. 1817—1818, lO'.dt Sami, N;r 65.
Underdåniga Skrifvelser.
genärernes och Gäldenärens förenade ratt, anse
Riksens Ständer denna §. böra börjas sålunda:
Under Anslassiiden luten Göde Män fust egendom
lagligen värderas, Uj må dock sådan egendom
förr, un Inställelse-dagen framflutit, säljas,
utan sä är, att den före Konkursens början o. s. v.
7- §•
Riksens Ständer finna icke lämpligt att i
fråga om sättet till de under anslagstiden inflytande
medels användande binda Borgenärernes
egen pröfnings rätt genom ett ovilkorligt lagbud,
att dessa medel skola räntlösa nedsättas i allmänt
förvar. I detta lika som andra hushållningsärnnen,
bland hvilka flera kunna vara af lika stor
vigt, måste Beslutet lämpas efter förefallande
omständigheter, hvarom endast Borgenärerne kunna
döma. Mera i detta än i andra fall uppstår
ej heller någon våda om Beslutet fattas af Borgenärer,
som ännu icée genom bevakning styrkt
sin fordrings-rätt. Gäldenärens uppgift, de vid
första förhöret styrkta anmälanden, och bevisning
vid Sammankomsten genom fordringshandlingajnes
företeende måste tjena till grund vid
förefallande omröstningar. Binge ej detta tagas
för gifvet, så borde man af Lag-Förslaget vänta
serskild föreskrift angående omröstnings-sättet vid
de under Anslagstiden tillåtne Sammankomster.
Dessutom har Lag-förslaget sökt förekomma möjlighet
till missbruk i detta afseende genom stadgandet,
att Besluten kunna öfverklagas och upphäfvas
om de finnas grunda sig på origtig röstberäkning.
Ur sådana skäl, och då erfarenheten
visat, det Borgenärer hittills utan hinder eller
oreda utöfvat rättigheten att besluta om förränt
-
Underdåniga Skrifvelser. 515
ning af de under Anslags-tiden influtne penningar,
hafva Riksens Ständer velat i underdånighet
föreslå följande ändring af 7:de §:n.
Penningar, som för sald egendom eller för fordringar
inflyta och till Boets förvaltning ej nödiga
aro, skola af Gode Män i Riksens Ständers Bank
eller i Landt-Ränteriet insättas, der ej Borgenärer -  ne vid sammankomst, som t 8 §• sägs, besluta, att
de itklill Inställelse-dagen mot säkerhet förräntas
md. För sddane medel må ej Remiss-lage fordras,
dä de Ur Ränteriet tagas.
10. §.
Med afseende derå, att den tillåtelse, sorn
här gifves Borgenär, hvilken häfver ringa fordran,
att undandraga sig befattning såsom God
Man eller Syssloman , kunde leda till tvister
och godtyckliga pröfningar, samt att skickligheten
och vederhäftigheten jemte Borgenärernes derifrån
härledda förtroende icke bero af fordringens
större eller mindre belopp, utan af personen, som
den innehafver, anse Riksens Ständer orden eller
ringa fordran häfver böra ur §:n uteslutas.
12. §.
Så väl för ordning och uttrycklighet skull;
som för att ernå en i Förslaget saknad anvisning,
att Gode Män kunna väljas till Syssloman,
föreslå Riksens Ständer vid slutet af denne §,
följande tillägg:
Har den, sorn till Syssloman namnes, förut varit
God Man, gäre ock hqn för Borgendrerne den
redo, som nu sagd är.
*5- §•
I öfverenstämmelse med den uti 3. §. föreslagne
förändring, bör §:n lyda sålunda:
Underdåniga Skrif v elser,
Örn motvillige eller försumlige Syssloman vane
■Lag, sorn om Gode Män i 3 §. stadgadt är.
17- §•
Då genom så beskaffade Beslut, sorn bärnämnas,
de det vid icke närvarande och således icke
i Beslutet,deltagande Borgenärer kunna blifva lidande,
anse Riksens Ständer rättvist, att de för
all den deraf timaode skada erhålla ersättning af de
Borgenärer , hvilka dét olagliga Beslutet fattat;
Och, sorn hvarken en sådan de sistnämndes skyldighet
eller grunden för ersättningsansvarets fördelning
äro annorledes bestämde än genom jemförelse
af stadgandet v påföljande 1 9 jj):n, finna Riksens
Ständer vid 17. §:n nödigt ett så lydande tillägg?
Har skida timot, fylle den de Borgenärer s
sorn Beslutet fattat, på sätt i ig §■ sägs.
18. §.
Som denna §. efter dess nu varande uppställning
icke undanrödjer det missbruk, att de större
Fordringsegarne, efter utverkadt bifall af Galdenären,
kunna till egen vinning och Medborgenärers
skada åtkomma Boets egendom till underpris,
och undantag från den allmänna föreskriften
om egendomens försäljning vid allmänt utrop
icke bör medgifvas der någon af Borgenärerne ett
sådant försäljningssätt yrkar, anse Riksens Ständer
början af 18 §:n böra rättas sålunda:
-Ej md egendom .annorledes än genom offentligt
Utrop säljas,^der ej alle vid Sammankomsten närvarande
Borgenärer, sä ock Gäldenär, dertill bifalla.
Ej heller md, emot någons vilja, o- s, v.
ai. §.
Riksens Ständer finna icke något hinder förekomma
med mindre de Borgenärer, hvilka un
-
Under daul ga Skrifvelse?. '517,
der Anslagstiden ega rätt att lyfta sina fordringar,
kunna, efter öfrige Borgenärers begifvande
■vid lagligen hållen sammankomst, befrias från
skyldigheten att ställa borgen , i synnerhet när deras
rätt är af ostridig beskaffenhet och de densamma
i förväg bevakat; hvadan Riksens Ständer
föreslå, att denne §. näst efter orden med Borgenärs
Ed fiistat må blifva af följande lydelse:
— — och sine bevaknings-handlingar till Rätten
ingifvit. Ställe ock Borgen för hvad han Efter,
der ej Borgenärerne vid sammankomst lyftning
utan Borgen medgifva; dock nia för Utsiylder till
Kronan Borgen ej fordras.
82. §.
På lika grunder anse Riksens Ständer sista
meningen i denna §. böra sålunda förändras:
Ej mä pant fä säljas, innan Panthafvarén siri
fordran sä bevakat och Borgen stalt, som i a 1.
sägs Ej heller mä betalning af Köpskilling för ut.
mätta Lösören hos Utmätningsman lyftas förr, än
fordran bevakad är, och utan att Borgen ställes, der
ej visas, att Borgenärerne lyftning utan Borgen medgifvit.
23- §•
Den här, sedan Inställelse-tiden till ända gatt,1
stadgade Lyftningsrätt utan borgen, anse Riksens
Ständer icke erfordra begifvande af samtlige Borgenärerne,
utan lämpligen kunna bero på Beslut
vid laglig sammankomst; Och Riksens Ständer föreslå
följaktligen, att ordet samtlige, som förekommer
mot §:ns slut, må borttagas och sista meningen
blifva :
Ställen dock Borgen för det de lyfta, der e}
Borgenärerne lyftning utan Borgen medgifvtf.
518 Underdåniga Skrifvelser.
25- §■
Alt, såsom denne §. stadgar, Arfvode för
Gode Män icke skulle bestämmas förr än efter
Anslagstidens slut, finna Riksens Ständer icke bil.
ligt. Gode Männens förvaltningsomsorger äro icke
mindre men oftast mera vigtige än Syssloman,
nens; och, om ej serdeles hinder möta för fullgörandet
af de åligganden , hvilka föreskrifvas Gode
Män i 3=dje §. af detta Kapitel, kunna vid Sysslomannens
tillträde alla tillgångar , med undantag
af Fastighet, i det närmaste vara förvandlade
till penningar. Då 1798 års Stadga icke förutsatt
några sammankomster under Anslagstiden,
och då Borgenärer, hvilka icke af Gäldenären
blifvit uppgifne , således icke förr än vid Inställelse-dagen
ansetts i tillfälle att yttra sig, har på
sådan grund ej heller något förordnande rörande
Arfvodes-Qfverenskommelser för Gode Män i
nämnde Stadga influtit; Men denne grund är nu
förfallen då i Dag-Förslaget tillåtas sammankomster
under Anslagstiden efter föregången Kungörelse
i Allmänna Tidningarne. Enär således något
hinder ej är med mindre Arfvode för Gode
Mä n kan vid dylike sammankomster bestämmas,
Vöre antagandet af motsatsen eller belöningens beroende
af Borgenärernes godtfinnande vid Förrättningens
slut nästan detsamma, som att i hvarje
Konkurs uppställa emellan Borgenärerne och
Gode Männen en Rättegång, i hvars förutsigt lage
ingen serdeles anledning till uppmuntran för
Gode Män att iakttaga den högsta möjliga verksamhet
för Boets bästa. För öfrigt vittnar erfarenheten
om det äfven hitintill, utan Författningarnes
föranledande, i allmänhet gängse bruk,
Underdo niga Skiifvelsefl
*>'9
att Arfvode för Gode Män blifvit af Borge«ärerne
genom träffad öfverenskommelse vid sammanträde
bestämdt , utan att gällande kraften af sadan
öfverenskommelse varit satt i fråga; och Boet
kan härigenom desto mindre oskäligen belastas,
sorn, enär Arfvodes-procenten beräknas å hvad genom
Gode Männens försorg indrifves, Sysslomännen
icke kunna för samma Summa föra sig till
godo ett lika Arfvode, sora för hvad ännu vid
deras tillträde finnes outredt och med hvars förvandling
de taga befattning. På alla dessa skäl
hafva Biksens Ständer iastställt följande rättelse i
början af denne st5:te
Äska Gode Män elier Syssloman belöning; då
.skola Borgenärerne Arfvode åt dem utsätta, antingen
till visst af hundrade eller efter annan grund--  dock må ej Sysslomans Arfvode efter tid räknas.
Kunna o. s. v.
3. K ap.
Om Gäldenärs Afträdesfurman eller Ansvar•
1. §r
Denna §. innehåller i sista meningen, att;
om Gäldenär , sedan olycka timat, åsamkat sig ny
gäld, må ej för sådan yngre gäld den jildre ölyckan
honom till godo räknas. Om å ena sidan der
kan synas hardt, att en Gäldenär, som lidit olycka,
men icke funnit sina vilkor försämrade än^la
till saknaden af utsigt till en bättre ställning,
skulle, för att få olyckan sig till godo räknad ,
tvingas uppgifva sin egendom och såmedelst på en
gång försaka sina förhoppningar, måste det ock å
den andra betragtas, att, sedan Gäldenären kommit
i verkligt obestånd och ej kan fullt betala sin
XJuderdåniga Skrifvell serl
skuld , fortsattes lians rörelse då mera under en
blott skenbar vederhäftighet, och det förtroende,
lian tillvinner sig j är endast ett medel för nya
företag och för Spekulationer, som, ehuru rigtade
på möjligheten att reda sig genom lyckans
gunst, likväl, såsom till större eller mindre del
byggde på äfventyret af andras förluster, icke kunna
anses loflige, samt vid hvilkas misslyckande
och den deraf ökade förlägenhet, hvarmedelst han
nödgas afträda sin egendom , Lagen ej bör med*
gifva honom en förmån på bekostnad af Borgenärer,
som haft ostridig lätt till lians tillgångar i
den stund, han genom olyckan kommit i obe«
stånd. Då dessutom ingen gräns är utsatt eller,
med antagande af _den ifrågavarande grunden ,
skulle kunna utsättas, vid hvilken beräkningen
af Gäldenärens olyckor borde stanna, frukta Riksens
Ständer det i denna §. föreslagna stadgande
kuhna leda till vådlig uppmuntran för Gäldenäl-er
att icke i tid tillkännagifva sitt obestånd utan
på vinst oclr förlust i det längsta fö'r sig underhålla
förtroende under visshet om tillgodoräknande
af olyckor, hvarigenom deras vilkor tid efter
annan blifvit försämrade. I betraktande af
så gällande skäl hafva Riksens Ständer för sin del
beslutit, att utur irsta §. bör sista meningen Hor
Gäldenär sedan olycka timat, o. s. v. borttagas, och
i stället sättag:
Har Gäldenär, sedan olycka timat, fortsatt sin
rörelse eller åsamkat si g ny gäld; dä må olyckan ho«
XLpm ej till godo räknas.
4. §.
Emot hvad såsom vårdslöshet här förekommer
i den del, att Gäldenär, som i Bolag va-j
Underdåniga. Skrif velter.
521
rit, försummat om Bolaget och deri skedd förändring
sä kungöra som serskildt stadgadt är, fä Riki>
sens Stander i underdånighet eripra: att, om Bolags-mannen
eljest varit af Borgenären känd, och
lian icke vägrar vidkännas ansvaret för de förbindelser,
han i sådan egenskap sig ådragit, åstadkommes
ingen skada genom försummelsen af
Bolagets kungörande: att, om åter en känd Bolagsman
hemligen galt utur Bolaget, fortfar ändock
hans förbindelse för Firmans skol Jer så länge
han ej genom Circulärer och behörig anmälan
•vid domstolen yppat sig vara derifrån skild: men
att förhållandet blifver alldeles olika om någon
obehörigen och utan tillkännagivande begagnar
sig af en firma, hvaruti han ej är eller varit
delägare, i hvilket fall, och om han såmedelst
tillnarrar sig förtroende af personer, som föreställt
sig endast ega med de förre delegarne att skaffa,
hans handling innefattar icke vårdslöshet utan
bedrägeri. Och, emedan för öfrigt böter för försurnmadt
kungörande om Bolag redan finnas föreskrifna
i Kongl. Förordningen den a8 Juni
1798, samt én slik underlåtenhet icke synes böra
derutöfver med ansvar beläggas, så vida icke i
densamma tillika ingått någon bevislig afsigt att
bedraga, anse Riksens Ständer 4 §:ns innehåll i
denna del böra uteslutas, och §:n således erhålla
följande lydelse:
Finnes Gäldenärs oförmögenhet hafva tillkommit
af slöseri, dobbel, lättja eller amian uppenbar
vanvård , eller har Gäldenär under fördöljande af
sitt obestånd , genom vingleri, vare sig i Vexelrörelse,
eller dymedelst att lian begagnat andras skul*
Bihang till Riks-St. Prot, 1S17— i8iS* i»:dc Sami, N:r 66, 67-
Underdåniga Skrifvelser,
debref, dem han fur motförbindelser sig förskaffat,
eller pä annat sätt underhållit förtroende
till sin vederhäftighet, eller har Gäldenär, som idkat
handel eller annan rörelse, deröfver Bok hällas
hör , icke fört ordentliga Böcker , eller har Gäldenär,
inom de sista Tratio dagarne förr än linn sin
egendom af trädde eller , der egendomens afträde tvunget
är, sedan Borgendrernes ansökning derom honom
kungjord blifvit, upplänt penningar eller varor, och
ej kan för dem riktig redo visa : I hvartdera af
dessa fall skall Gäldenär o- s. v.
5- $•
I likhet med hvad förut uti 4 §;ri 1. och 2!
Momenten af 1798 ars Konkurs-Stadga varit föreskrifvet,
finna Riksens Stander i denne sabora
såsom ett bedrägligt förhållande anmärkas om
Gäldenären efter Afträdes-ansökningen förskingrar
IBoets egendom, hvilket kan uttryckas genom ettefter
orden kungjord var inflytande så lydande tillägg :
_ —; eller har Gäldenär, sedan han sjelf begärt
fä sin egendom afträda, eller dertill tvungen blifvit,
något af egendomen, Borgenärerne till förfdng , pantsatt,
försålt eller annorledes förskingrat; eller har,
Gäldenär rymt o. s. v.
8- §J
För att med fullkomligaste tydlighet få utmärkt,
att det serskilda ansvar, sorn uti 8:de §:n
stadgas för den, hvilken bevakat och besvurift
falsk fordran, förutsätter brottets begående i hera-;
ligt förstånd med Gäldenären , föreslå Riksens Stan;
der i början af §:n följande förändrade lydelse:
Varder någon öfvertygad, att han i hemligt för-,
stand med Gäldenären antingen hulpit honom o. s. r.
Underdåniga. Skrifvelser.
5*3
4. Ka p.
Om siikerhet ä Gtilderqtrs Person och am hans
underhåll medan ^Rättegång,en varar.
8. §.
På det slutet af denna §. må blifva i en nödig
likstämmighet med den föregående; j:te §:n,
bor, i Riksens Ständers tanka, 8 §• sluias salunda:
. ... ; vare Lag semina, der Mätten ej finnér bin
dande
omständigheter och liknelser till vårdslöst eller
bedrägligt .förhållande hafva emot honom förekommit.
lo.
För att göra meningen af föreskriften i denne
§. mera lättfattlig, föreslå Riksens Stander, att
i .stallet för orden: sorn lill hans. hustrus och oför
sörjile barns underhäll larf vas, rnå införas:
r
som till hans eget, hans hustrus och oför
sörjda
barns underhåll tarf vas.
5. Kap.
Om Rättegång i Konkarsmåh
8. §.
Genom det här förekommande stadgande anse
Fikfens Ständer icke vara nog tydligen bestämdt,
huruvida Gäldenären är ovilkorligen pliki
tig att vid det tillfälle, då hans Borgenärer öfver
hans Afträdes*ansökriing höras, den afgifne
Boupteckningen edligen fästa, eller om denna
skyldighets fullgörande får uppskjutas; Och, som
ett sådant uppskof icke bör tillåtas, så vida ej
Galdenären är af sjukdom^-förfall hindrad frän
inställelse vid förhöret, få Riksens Ständer föreslå
en så lydande förändrad början af denna :
Mar Gäldenär ej genast kunnat fullständig upp-'
524 Underdåniga Skrifvelser.
tekning författa, gifve vid förhöret upp hvad mera
till Boet hörer, och skall Gäldenären då, eller, orri
hart af sjukdom är hindrad, genast derefter, der
han vistas, med Ed fästa BouptekningenS riktig*
het - - - o. s. v.
lo. §•
Till förekommande af ali obestämdhet ans*
Riksens Ständer den, genom Eder Kongl. Majus
Kådiga Bref d. 27 Maj igot, utsatte tid för Rättegång-tiinans
slut vid Härads-Rätt äfven böra i
denna §. utmärkas sålunda, att näst orden inom
Rättegångstirnmans slut införas: klockan Sju på af*
tonens
39-
Enär i 0 5:te Kap. 4. och 5. §§. RättegångsBalken
den tid är föreskrifven, inom hvilken Ha*
rads-Rätt och Radstufvu-Rätt skola till Hof-Rät.
ten insända Handlingarne uti de vid nämnde
Domstolar dömde och till Höf-Rätten vädiade Konlurstvister
, hafva Riksens Ständer trott det vara
med ordning öfverensstämmande, att denna tiel
äfven har utmärkes genom ett tillägg vid §:ns
slut, i följd hvaraf den bör blifva så lydande:
Vadjar någon emot Rådstufvu-Rätts eiler Hiirads-Rätts
Dom, åligger Rätten eller Domhafvanden
, att. alta Handlingarne, som saken röra , till
Idof-Rätten insända tre veckor förr än parterne sko*
la sig der inställas
6. Kaps
Om Sysslomäns Redovisning och om Utdelnings
5- §•
Det undantag, som i denna §. vid inträffan»
de Konkurs åsyftas i afseende på räntans beräk:
TJnderdaniga Skrifvelser.
5®5
ning för intecknad fordran , anse Riksens Stan.’
der lämpligen uttryckas genom §:ns följande för»
ändrade lydelse :
Pantegare njute utur pant ränta intill lyftnings*
iller utrednings-dagen, der ränta förskrifven varit,
eller eljest efter Lag egt rum. Samma rätt njute
ock Jnteiningshafvare utur inteknad egendom: doek
galle, förmånsrätten till ränta, sorn före Konkursen
upplupen är, ej för längre tid än tre är. För BarTiagods
hos Förmyndare njutes full ränta till dess
ilet utgifves.
g. Kap.
• _
Om Arsstämning ä Borgenärer.
3- §•
Dl Bolag kunna upprättas om bedrifvande af
*ådane Rörelser och Näringar, som egentligen icke
grunda sig pä Handel, samt det uti denna §.
befintliga Stadgande bör äfven för dylika Bolag
vara gällande enär deras Bolags-aftal äro lemnade
till allmän kännedom, fa Riksens Ständer föreslå,
att §:ns lydelse må sålunda förändras:
Varda Makar i äktenskap skilde, eller upplöses
Bolag som, enligt hvad serskildt stadgadt är, allmänt
kungjordt varit, eller varder Myndig Person under
Förmyndare ställd; I dessa fall må ock kallelse å
Borgenärer fä sökas och beviljas, som i i. och a»
§ §.ne sägs.
Med de sålunda uppgifne ändringar, rättelser
och tillägg, antaga Riksens Ständer för sin del
ifrågavarande till granskning nu förehafda Förslag
såsom den Dag, hvilken hädanefter uti förekommande
Afträde*- Boskillnads- och Urarfva-tvi
-
5 »6
Underdåniga Skriföeler
-
ster bör tjena till allmän efterlefnad, samt anhålla
i underdånighet, att Eder Kongl. Majit må i Nåder
täckas härtill lenina Sitt bifall saint i sådan
händelse låta samrnanfatta denna nya Eag med
dössa ändringar, rättelser och tillägg, och densamma
sedermera i nämnda ändamål utfärda och
allmänneligen kungöra , hvarvid Ed. Kongl. Majit
jemväl lärer täckas meddela Nådig föreskrift ifrån
hvilken tid verkställigheten deraf skall taga sin
början.
Riksens Ständer framhärda ££c.
N:r 213.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d. 25 Juni iSi8«
— Prest-Ståndct d. 25 — —
— BorgareStåiidetd. 25 •— —
— Bonde-Ståndet d. 26 — —•
Riksens Ständers underdåniga Skri fvelse angående
förändring a f H:de Kap. I §:ti
Gi ftermåls Balken om Äktenskaps-Förord.
Under granskning af det i sammanhang med
Forslaget till ny Konkurs-Lag af Eder Kongl.
Majit vid Sin Nådiga Proposition den ig sisil.
Februari till Riksens Ständer öfverlemnade Förslag
till ändring af 8töe Kap. 1. §:n Giftermåls.
Balken, hafva Riksens Ständer funnit i sin ord.
ning, att Domstol för Äktenskaps Förords ingifvande
blifvit uttryckligen bestämd , och att detina
Domstol hör vara i den ort, der Makarne ega
sitt Bo och hemvist elier sätta sig neder att ho,
helst den underrättelse om förhållandet med Ma
-
TJnderdaniga Skrifvelser*
karnes egendom, som af Förord vinnas; IifmpliJ
gast måste eler sökas; Äfvensom Riksens Ständer
trott den i allmänhet föreskrifna tid för Förordets
lagföljd, i anseende till den redan i Lagstiftningen
erkända vigt af detsammas tidiga offentliggörande
, icke böra utvidgas. Men, då, enligt
Kongl. Brefvet d. 15 Sept. 1773, Trnlofvada
ega, sedan lysning å behörig ort är verkställd ,
söka vigsel å hvilken annan ort de åstunda, for hvilken
rättighets begagnande hinder kunde uppstå
om Äktenskaps l örord alltid och ovilkorligen,
skulle inom den utsatte kortare tiden lagföljas f
Makarnes Foto domicilii, samt Riksens Ständer
föreställt sig den händelse, att personer,, sorn ingå
Äktenskap, låta sig sammanvigas på den ort,
hvarest endera af dem då vistas eller Lysningen
skett , och strax efteråt afflytta till annan mera
aflägsen ort, "der de sätta sig neder att bo, är, i
Riksens Ständers tanka, det tillägg, nödigt, att,om
vigseln förrättas i annan ort än den, som antingen
är eller blifver deras boningsort, så att lagföljden
ej kan verkställas på sätt i allmänhet föjeskrifves,
skall Forordet företes inom bestämd
tid ifrån vigseln inför Domstolen i vigningsorlen,
samt ingifvas, sedan Makarne kommit till sitt hemvist,
hos Domstolen derstädes med bevis från den.
förre om det företeende, som der skett. Genom
det Förordet uppvises i vigningsorten, är redan
ändamålet af dess offentliggörande hufvudsakligen
vunnet, och Riksens Ständer anse således en rymligare
tid för ingifvandet i bonings-orten utan våda
kunna ega rum, hvadan Riksens Ständer antagit
denna tid i Stad till En månad och å Larn
det till det Ting, som infaller näst efter Tre må
-
52S
Underdåniga Skrifvelse?.
nailer ifrån det Makarne till Bonings-orten korn.’
mit. För en sadan tillämpning hemta Riksens
Ständer ytterligare sfpd vid betraktande deraf,
att Hustrun , hvars rätt oell förmån egentligen
genom förordet åsyftas, lätteligen “-kulle kunna
förgäta ifrågavarande angelägenhet då hon, flyttad
till en annan ort , blir i saknad af råd och
biträde från dem, hvilka det tillhört att hennes
rätt före Giftermålet bevaka.
På nu anförde grunder finna Riksens Ständer
för sin del 8=de Kap. l. §. Giftermåls-Balken
böra hädanefter erhålla följande lydelse:
”Vilja Man eller Qvinna, der hon Enka är,
95 i o
’eller Giftoman å Mös vägnar, göra Förord sig
”emellan före Äktenskapet ; då skola de det skriftligen
och med tvenne Vittnen upprätta innan
”vigsel sker. Ej må förord göras om annat än
”Makarnes Giftorätt, eller till förfång för dem,
”sorn bättre rätt till egendomen å den tid hafva.
”Äktenskaps-förord skall öppet ingifvas till Rätten
”i den ort, der Makarne hafva sitt Booch hemvist
, eller sätta sig neder att bo, i Staden in”om
åttonde dagen, och på Landet å nästa Ting,
”sedan vigsel skett; och lale Rätten det i Protokollet
införas: Är vigsel å annan ort förrättad,
”och kan förthy den lagföljd ej ske, som nu fö”reskrifven
är, då skall Förord inom sagde tid
”hos Rätten i vignings-orten företes, pch varde
”det, då Makarne till Bonings-orten kommit, sist
”inom En månad i Stad, och å Landet, vid det
”Ting, som näst efter Tre månader infaller, till
”rätter Domstol ingifvet med bevis af Rätten i
”vignings-orten, att det der företedt varit. Är ej
”med förord så förfaret, som nu sagdt är, vare det
Underdåniga Skrifve!seri
529
‘"kraftlöst. Hvar, som begär, ege att hos Rätten
”undfå del af Aktenskaps-förord.”
Detta förändrade Förslag underställa Riksens
Ständer i underdånighet Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och framhärda 8Cc.
N:r 214.
Uppläst opb godkänd hos Ridd. och Ad. d. 25 Juni 1818.
Prest-StSiidet d. 25 — —
Borgare-StSndet d. 25* —
Bonde-Ståndet d. 26 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af Nådig Proposition med
Förslag till ändringar uti 7:de Kap.
Rättegångs-Balken angående Intekning
i Fast Egendom.
Jemte den Nådiga Proposition, Eder Kongl.
Majit d en 19 sisth Februari till Riksens Ständer
aflåtit, har Eder Kongl. Majit öfverlemnat ett af
den förordnade Lag-Kommittéen uppgjordt samt
af Eder Kongl. Majit i Dess Stats-Råd, efter Hög.
ste Domstolens hörande, öfvervägadt och granskadt
Förslag till ändringar uti 7:de Kap. Rätteg.
Balken, hvarigenom dess förra Stadganden tillika
med Förordningen d. 15 Oktober lgio, angående
vissa omständigheter i afseende å Intekning i
Fast Egendom, komma att tili deras yerkan upphöra.
Som de föreskrifter, hvilka innefattas uti
nämnda förslag till 7:de Kap. af Rättegångs-Balken
äro till betydlig del desamma, hvilka redan
yti detta Kapitel af Allmänna Lagen och uti ser
-
Underdåniga Skrifvelse!'.
skilde Författningar finnas gifne och gällande ,
samt till elen öfriga delen, hvarigenom antingen
ändringar i nuvarande stadganden eller nya sådana
skulle antagas, af Riksens Ständer ansetts vara
så beskaffade, att de erfordras och ostridigt
skola medföra ordning och allmän säkerhet, hafva
Riksens Ständer icke funnit några anmärkniti'
gar dervip ega ruin.
H os Riksens Ständer hafva likväl härvid komr
mit i öfvervägande någre i detta amne nudig.i
tillagg, detn Riksens Ständer nu få i underdånighet
anmäla.
Enar uti Rikets nu gällande Lag icke ät
nog tydligen bestämdt hvad å Landet såsom fast
gods bor beräknas, kan detta förhållande lemna
tillfälle till olika begrepp hoe Domstolarne att under
sådane benämningar äfven låta komma Hus,
annan Byggnad och Vattenverk å Landet, hvilkas
innehafvare icke hafva ständig egande-rätC
till grunden , hvarå de äro uppförda, och för en
sådan slutsats kan anledning hemtas af Lagens
lydelse i io:de Kap. 2:dra §:ri Giftermåls Kalken.
Lanna tydning finna val Riksens Ständer desto
mindre lämplig, som begreppet om fast gods
gör vara, att rättigheten till så val grunden och
jorden, som hvad derå finnes, äro i egarens hand
förenade, från hvilket begrepp Riksens Ständer
tro den tanka icke kunna föranledas att hus å o»
fria tomter i Städerne ej böra såsom fast gods anses,
då skyldigheten till årlig Tomtöre-afgifts erlägä
gande för egarne medför en så ständig rätt till
grunden, att de ej annorledes kunna från den
skiljas, utan genom det lösen för husen till dem
betalas. Riksens Ständer anse, i grund häraf, nö
-
XJnderdaniga Skrifcélser.
digt ett förordnande, hvarigenom förelcommes ^
att uti nämnda a annors grund på Landet uppförda
Hus, JBvggnader och Vattenverk Intekning,
liksom uti fast gods derstädes, må beviljas
och såmedelst försträckningsgifvare förledas till
förtroende för en säkerhet , sorn genom sådan Inlekning
icke är dem förvarad.
Dernäst, och då det Riksens Ständer jemväl
meddelta Förslag till ny Konkurs-Lag i 6:te
Kap. 5 §:n„ med afvikande från förra Konkursförfattningen,
innehåller ordalag, som synas inskränka
verkan af Stadgandet om tiden till förznånsrätt
för ränta 1 inteknad fordran till endast
de händelser, då verklig Konkurs genom egendomens
afträdande uppkommit, samt anledning häraf
kunde gifvas ti 11 föreställning, att Lagens grund
vore ändrad , och att vid liqvid öfver Köpskilling
för utmätningsvis såld fastighet, en hvar Irateckningshafvare
i sin ordning borde till godo
njuta ränta utan afseende örn lian låtit den innestå
i flera eller färre år, hafva Riksens Ständer
ansett allmänna regeln för förhållandet i detta
fall böra uti Inteknmgs-Lagen införas.
För öfrigt är ock Riksens Ständer uppmärksamhet
fästad dervid, att, ehuru de föreslagna
ändringar i 7:de Kap. Rättegångs - Balken endast
hafva för afseende förhållandet med Intekningar
uti fast gods för fordringar, och att således genom
desamma någon rubbning icke sker i hvad
Kongl. Förordningen d. 13 Juni 1800 föreskrifver
om Arrende-Kontrakts Inteknande och den
deraf härflytande följd och säkerhet, olika meningar
härutinnan lik val möjligen kunna fattas, le-j
dande till skiljaktiga förfaranden af Homstolarn©
53*
Underclaniga Skrifvelser.
och deraf oumgängeligheten att söka rättelser eller
lagförklaring; på hvilka skal Riksens Stander
alltså funnit uti detta Kap. nödig en tydlig
bestämmelse af 1800 års Kongl. Förordnings äfven
hädanefter forifarande fulla kraft och yerkan.
Med åberopande af hvad Riksens Ständer nu
anfört, få Riksens Ständer i underdånighet förklara,
att de gillat och antagit såsom hädanefter
gällande Lag det salunda granskade Förslag till
7=de Kap. Rättegångs Balken, hvarigenom Lagens
förra Stadgande^ i detta ämne tillika med Kongl.
Förordningen den 15 Oktober 1810 komma att
till deras verkan upphöra, dock med följande utj
samma Förslag af Riksens Ständer beslutna tillägg
och forändrade lydelser :
ra. §.
Ej ml Intekning bevilja* i Hus, annan Bygg.
nåd och Vattenverk , hvarmed ständig rätt till
grunden icke är förenad. Ej heller må Intekjring
beviljas I annan egendom, änden Galdenären
veterligen genom laga fång förvärfva!, och
deraf han egare är, då lntekning gökes: Ar e^gemlomen
kommen i hans hand genom fång, som
lagfaras bör, varde ej lntekning fastställd förr ,
jin uppbud skett.
lG. §.
lntekning, som fastställd varder, galle för
Borgenär med förmånsrätt, som i 17. Kap. Handels
Balken skils ifrån den dag han Intekningen
vid Laga Domstol sökt. Ej må dock ränta a Inteknad
fordran tilläggas förmånsrätt för flere än
Irenne år: Out ränta å Inteknad fordran, då Gäldenär
afträdt sin egendom till samtlige Borgenärers
förnöjande, stadgas i Konkurs-Lagen.
t/nderdäniga Skrifvelseti 53 3
29. §<
Om Tntekning af Arrende-Kontraktér är serskildt
stadgadt.
.Riksens Ständer framhärda Sca
N:f 215:
ifppläst och godkänd hos Ridd. och Ad, d. 25 Juni 1818,
— Prest-StSiidct d. 25
-— BorgareStSndct d. 25 — --
— Bonde- Ståndet d. 2Ö — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse oni
Lag för sådane Personers anhållande
och tilltalande, soln begå förbrytelser
i ett af de Förenade Riken Sverige och
Norrige samt derefter afvika till det
andras,
tider Kongl, Majit liar genbm Nådig Eropo-'
eitiön deta 21 »istl. Mars gifvit Riksens Ständer
tillkänna, att, då forhållandet mellan de under
Eder Kongl. Majrts Spira förenade Konunga-Riken
Sverige och Norrige synes påkalla åtskillige
föreskrifter, hvarigenom, till ömsesidig säkerhet
för bägge Rikenas undersåtare , bestämmes huru
brott , som af det ena Rikets undersåter i det andra
begås , böra beifras och bestraffas sedan förbrytaren
till sitt Fädernesland sig åter begifvit,
Eder Kongl, Majit varit betänkt att låt;?" uppgöra
Förslag till en för Rikena gemensam Lag, hvaruti
ofvannämde och dermed sammanhang egande
ämnen afhandlades; I följd hvaraf Eder Kongl.
Majit ett sådant till Riksens Ständer öfverlemnat
med underrättelse, att Eder Kongl. Majit jemväl
Underdånig (t Skrfivelser.
later framlägga dets a trun a för det i Norrige församlade
Stor-Ting;
Riksens Ständer anse äfven för sin del, vid
nuvarande förhållanda emellan Sverige oell Norrige,
både öfverensstämmande med ordning och
ländande till ömsesidig säkerhet, att det eria Rijkets
undersåte, sorn förbrutit sig i det andra, icke
må, då lian sedermera fått tillfälle återkomma
till sitt Fädernesland, derstädes finna en Fristad
från det lagliga straff och ansvar, han i det
andra Riket sig ådragit; Otih Riksens Ständer finna
följaktligen ett allmänt och för begge Riken
gällande Stadgande, det så väl den Svenska som
den Norrska undersåten må antingen uilefvereras
eller ock kunna med laga verkan stämmas till inställelse
vid behörig Domstol uti det andra Riket
till ansvar för det af honom der föröfvade
brott, vara af behofvet påkalladt.
Vid granskning af hvad Lag-Förslaget i dessa
afseenden innehåller, dels att hvardera Rikets
undersåte bör dömas efter det Rikes Lag, inom
hvilket han sig förbrutit, dels om sättet huru förbrytarens
utlefverering från det ena Riket till
det andra skall genom vederbörande Embets-Verk
äskas och verkställas, saint hvad vid påfordran deraf
bör iakttagas, dels huru det må förhållas, då
en och samme person inom båda Rikena begått
brott eller då någon deltagit i förbrytelser inom
dec ena genom Handlingar uti det andra Riket,
dels ock rörande förfarandet vid Stämningars tillställande
och Stämningstid i brottmål vid Domstol
i det andra Riket, hafva Riksens Ständer funnit
alla dessa Stadganden stödde på behöriga Lagjjrugder
ooh ledande till bibehållande af person
-
Underdåniga Skrifvelse:
lig säkerhet; Äfvensom Riksens Ständer i öfrigt
ansett det vara tillbörligt och instämmande med
den närmare förening, Rikenas Invånare med
hvarannan vunnit, alt personer, hvilka uti ettdera
Risket genom slutligt Utslag-blifvit'fran äran!
dömde, fridlöse förklarade eller landsfor v>Me ,
skola, så länge ansvaret efter samma Döm tfar,
inom det andra Riket vara ärelose, frid ? 3
oell landsförviste, och att efterapning eller förfalskning
af Rikenas Sedelmynt, samt utp ■. etling
af sådane oriktige Sedlar, bör hestra ifås t r
det Rikes Uagar, inom hvilket slikt brott verk 11
Under förmodan, att ifrågavarande Lagförslag
af det nu i Norrige församlade Stor Thirig
godkännes, hafva alltså Riksens Ständer det-amma,
sådant det i Nådiga Propositionen finnes in.'
fördt, för sin del antagit, att såsom gällande Lag
till framdeles efterrättelse utfärdas.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 2t 6. "
Uppläst och godkänd lios Ridd, och Ad. d, 20 .Timi 1818,
Öfriga Riks-Stånden d. 22 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
Belöningar för dem, som upptäcka Efterapare
eller Förf alskare af Bankens
eller Riksgälds-Kontorets Sedlar eller
de falska Sedlarnes Ft prånglare.
Riksens Ständer hafva fästat sin uppmärksamhet
dervid, att, till bevarande af allmän sä-'
kerhet i Rikets Sedelmynt, icke är tillräckligt att
i möjligaste måtto försvåra efterapning oc* för
-
536
tJuderddiiigä Skrif veisel-*
falsknirtg af de i allmänna rörelsen gängse Bankosedlar
samt Riksgälds-Kontorets Kreditsedlar,
utan tillika kraftiga åtgärder nödvändiga, för att,4
när dylika brott icke destomlndre begås ; befordra
upptäckande af så väl Efteraparne eller För-*
falskarhé som ock dera, hvilka de efterapade Och
förändrade Sedlarne utprångla!; Och, sora ibland
de till skyndsam upptäckt ländande medel äfven
det i märkelig raan bidrager, att personer, hvilka
använda tid, kostnad och möda till förskaffande
af sådan säker kännedom om Efterapare, Förfalskafe
eller Utprånglare, hvarigenom desse kunna
ställas till laga ansvar, äro förvissade derför
örn en skälig vedergällning, samt vådan för allmänheten
är enahanda om den bedrages att emottaga
falska Bankosedlar eller falska Riksgälds-sed,
lar, anse Riksens Ständer ej allenast beloppen af
de belöningar, sorn för nämnde upptäckter i hvarje
serskildt fall tilldelas, böra säkert bestämmas
och Vara allmänt kunniga , än ock belöningarne
böra blifva lika, antingen upptäkterne röra Bankoeller
Riksgälds-Verket, helst i båda dessa fall da
såmedelst uppenbarade brott hafva samma egenskap
och Författningarne äfven å dem stadga samma
straff. >
.Med sådane äsigter finna Riksens Ständer de
för ifrågavarande ämnen nu gällande förordnanden
, sorn innefattas i Kongl, Kungörelserne den
20 December 1754 och d. 5 Juni 1792, icke vara
instämmande, då den förre Kungörelsen för
■upptäckande af en Efterapare utaf Bankens Sedlar
utstakar en Belöning af 40,000 Daler Kopparmynt
eller R;dr 10 skill. 8 rtst. Banko,
som
Underdåniga Skrifvelser.
537
som synes öfverskrida hvad skäligen derför bör
tilläggas , men deremot icke bestämmer någon
vedergällning för upptäckt af Sedlarnes förfalskare
, samt den sednare åter utsätter en vida skiljaktig
Summa edler ioooR:dr Riksgälds-Sedlar för
den, som Upptäcker dylika Sedlars efterapare, och
lemnar till en godtycklig pröfning hvad förfalskarens
upptäckare bör ethalia; hvarförutan uti håda
saknas föreskrift om någon eller huru stur Belöning
bör tillfalla den , sorn tillrättaskaffar utpranglare
af efterapade eller förfalskade Bai»kueller
Riksgälds-Sedlar.
Vid detta förhållande, och med öfvertygeU
se om nyttan af en allmän noga. kännedom om
de för upptäckternes .befordran stadgade förmåner
och af föreskrifternasså klara bestämmande för hvarje
serskildt fall, att den Domstol, hvilken det lillla
ci i e r att slutligen döma ofver brott af ofvannämde
beskaffenhet, må kunna i sammanhang dermed
äfven om beloppet af den Belöning, angifvaren
är berättigad uppbära, samt om Belöningens fördelning
mellan flere och den derutinnan dem
mellan uppstående tvist fatta Beslut, hvarige-1
norn undvikas de olägenheter, dels att angifvare
ite, såsom hittills, nödgas, sedan ransakning öfver
den! brottslige blifvit fulländad och slutligt
Utslag i målet fallit, om Belöningens undfående
göra ansökning hos Riksens Ständers Fullmäktige
i Banken eller Riksgälds-Kontoret, dels ock att,
enär desse Fullmäktige för sitt utlåtande deröfver
icke funnit någon viss grund till efterföljd, Angifvarne,
som förment sin tillständiga rätt vara sig
af Fullmäktige förnekad, måste genom Rättegång
Bihang till Rikt-St. Prat. 1817—iSiS- io:äc Sami. N:r 68» 69*
Underdåniga Skrifvelser.
sin talan utföra, hafva Riksens Ständer uti ofvanberörde
Författningar antagit och fastställt föl--  jande förändringar:
1. Att eho det vara må, som antingen å bart
gerning griper och (ill allmänt förvar aflemnar
eller hos vederbörande angifyer och med lagliga
bevis öfvertygar 'någon att hafva efterapat Bankens
eller Riksgälds-Kontorets Sedlar, skall undfå
en Belöning af Ett Tusen Riksdaler Banko: samt
att för enahanda åtgärder med Förfalskare af berörde
Sedlar en Belöning af Femhundra Riksdal.
Banko tilldelas:
2. Att, enar den tilltalade endast i den man
blifvit om det angifna brottet öfvertygad att, likmätigt
17 Kap. 32 §:n Rät teg. Balken, Domaren
pröfvar skäligt lemna saken till framtiden , dåden
kan uppenbar varda, halfva beloppet af förutnämde
faststälde Belöningar Angifvaren tillerkännes:
3. Att, om emot den angifne sådana bevis,
sorn nyss är o nämnde, icke kunna anskaffas, och
denne således ej kan åt saken fällas, men emot
honom äro omständigheter och liknelser om brottets
begående, Angifvaren likväl, då han finnes
hafva användt synnerlig möda eller kostnad för
den angifnes upptäckande, skall åtnjuta en i för-i
hållande dertill lämpad vedergällning från 10 till
100 R:dr Banko:
4. Att den , som upptäcker Utprånglare af
efterapade eller förfalskade Bankens eller Riksgälds-Kontorets
Sedlar, och emot densamme före-^
ter sådan bevisning, att han för gerningen till
ansvar fälles , skall erhålla belöning fran ti fl
10a R:dr Banko: och
Underdåniga Skrifvelser.
539
t;. Att Domaren, då argifvelser ,af'ifråga varande
beskaffenhet pröfvas och Inslag öfver den
eller de tilltalade meddelas, i förening dermed,
alltid skall utlåta sig öfver Angifvarens rätt till
de stadgade Belöningars undfåendeoch beloppet
af hvad honom tillägges blifva, sedan Beslutet
vunnit laga kraft, af Kanken eller Biksgälds-Kon*
.toret genast utbetalclt
Hos
Eder Kongl. Maut få 11 i k sens Ständer i
underdånighet anhålla, det dessa förändrade Stadganden
må äfven af Ed. Kongl. Maj:t i Nåder stadfästas
och sedermera till allmän efterrättelse kungöras.
Riksens Ständer framhärda &c
-
N:r iiy.
Expeditions-Utskottets Memorial till Riksens
Ständer med förfrågan om tryckning
af några Handlingar, som tillhöra
Bihanget till Riks-Ståhdens Protokoll.
1 likhet med hvad Expeditions-Utskottet förut
genom Memorial den 26 sist!. Maj hemställt
och Riksens Högh Ständer bifallit, att tryckning i
Bihanget till Riksens Ständers Protokoll af några
förut serskildt tryckta Tabeller må, till besparing
i den dryga kostnaden, underlåtas, får Utskottet
ytterligare vördsami igen hemställa om icke
af samma skäl jemväl följande serskildt tryckte
och kringspridde Handlingar kunna från tryckning
i Bihanget uteslutas:
1. Banko-Revisorers Yttrande jemte Tabeller
örn det återstående arbetet vid Götha Kanal
-
54°
Expeditions- Utskottets Memorinl
-
Verk, hvilka Handlingar utgöra Bilagor till Barr.
io-Utskottets Memorial N:r 56;
2* Utdraget af Riksgälds-Koritorets lör år
1817 afslutade Räkenskaper, hvilket såsom Bilaga
under Lif. B. åtföljt Stats - Utskottets Utlåtande
N:r 216 om Riksgälds-Verkets tillstånd och
förvaltning;
3. Kornmitterades för Saltpetter - Arenderne
underdåniga Utlåtande öfver Riksens Ständers Revisorers
Anmärkningar, utgörande Bilaga till
Stats-Utskottets Utlåtande N:r 276, angående Saltpetter
tillverkningen;
4. General - Tull-Direktionens underdåniga
Utlåtande öfver Revisorerries Anmärkningar, Bilaga
till Stats-Utskottets Utlåtande N:r 277, angående
Redovisningen för Tull-Verkets medel;
5. Öfver-Post-Direktionens underdåniga Utlåtande
öfver samme Revisorers Anmärkningar,
bilagdt Stats-Utskottets Utlåtande N:r 27$, orri
Post-Verkets Intrader; och
6. Kornmitterades för Allmänna Medels föri
Vältning Utlåtande öfver Revisorernes Anmärkningar,
bilagdt Stats-Utskottets Utlåtande N:r 275,
angående Krigs-Ponden.
Expeditions-Uskottet utbeder sig vördsamli-'
gen härutinnan Riksens Ständers Beslut så fort
sig göra låter.
Stockholm den 23 Juni 1818»
Protokolls-Utdrag d. 27 Juni 1818;
Frän Vållojl, Borgare-Sidndet.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls Ex:-  peditions-Utskotlets Memorial, angående uteslut;
Prot. Utdr. d. 27 Juni 181#} 541
tande af åtskillige Handlingar vid tryckningen ai
Bihanget till Riks - Ståndens Protokoller.
Fran Hedervärda Bonde-Ståndet.''
S. D. Till hvad Expeditions-Utskottet, uti
nu uppläst Memorial af den 23 i denne månad
hemställt, att, till besparande i den dryga kostnaden
, åtskillige serskildt tryckta och kringspridda,
i Memorialet uppräknade sex Handlingar, kunde
från tryckning i Bihanget uteslutas, fann Bondeg
Ståndet godt lemna bifall,
Protokolls-Utdrag d. 29 Juni 1818.
Fi 'ån Hoglofliga Ridderskapet och Adeln'.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Expeditions-Utskottets
den 33 dennes aflåtne samt den
27:de derpåföljde f. m. på bordet lagde Memorial,
innefattande förfrågan om tryckning af någre
Handlingar, som tillhöra Bihanget till Riks-Stån^
dens Protokoll.
Från Högvördiga Prest-Ståndet.
S. D. Föredrogs ånyo och bifölls Expeditions2
TJtskottets Förfrågan N:o 217, om tryckning af
några Handlingar, som tillhöra Bihanget till IiiksStåndens
Protokoll.
Nu 218.
Uppläst oell godkänd hos Saint], Riks-St. den 2 Juli 18* S
Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af Nådig Proposition om Gö
-
IhiihrJilnlr.i Skrifv elser'.
tha Kanal-Arbetets fortgång och befrämjande.
Genom Nådig Proposition af d, 17 December
sistl. år, har Eder Kongl. Maj:t i afseende å
Gotha Kanal-Arbetets fortgång och befrämjande
föreslagit Riksens Stander, att Kanal- Bolaget måtte
bibehållas vid det årliga Byggnads-biträde , sorn,
enligt hvad Riksens Stander vid sednaste Riksdag
stadgat, hort utgå till och nied ari Sta, och
att Bolaget derjemte mätte försäkras öm tiel efter
nämnde lids förlopp intill nästpåföljantje Riksdag
oumgängeliga ytterfiga understöd till Kanalbyggnadens
utförande efter en arbets-plan, hvilken
mell fördelen af den största möjliga skyndsamhet
vid verkställigheten tillika förenade deri
besparing i ucgifterne, som t alla allmänna förvaltningsgrenar
är nödvändig.
ciedati Riksens Ständer tagit detta vigtiga amne
i behörigt öfvervägande, hafva Riksens Ständer
stadnat uti löijancie Beslut:
}. Att det vid 1815 års Riksdag till Götha
K-angl-Verks fortgång och befrämjande beviljade
Byggnads-JLiånhiträde rnå, jemlikt Riksens Ständers
då fattade Beslut , fortfara att från Riksens
Ständers Bank utgå med Tre Hundra
Riksdaler årligen ifrån och med innevarande är
1818 tili och med år 1820, eller, om Riksdag då
ej inträffar,, till och med det ar, då nästa Riksdag
efter är åbro infaller:
5. Att någon annan inskränkning uti Arbets-1
planen icke får ega rum, änden, som Ed, Kongl.
Maja i Nåder kan finna godt att , elter Kanal
-
Underdåniga Skrif (feiser! 5 4 3
Bolagets hörande, stadga, och som af förändrade
förhållandet med tillgångarne hlir en följd:
3. Att Götha Kanal Bolags Diskont-Oktroy
kommer att förfalla utan serskild ersättning: samt
4. Att Kanal - Arbets-Kassans skuld till Diskonten,
utgörande .1,083,877 R:dr, må afskrifvjas,
emot det någon skyldighet å Statens sida icke er.
kännes, att ersätta Äktie-egarne ränta efter Byggnads-åren.
Hos Riksens Ständer har för öfrigt förekommit
huruledes etet ifrågavarande Byggnads-Eånebiträdet
är beviljadt med villkor , att detsamma
icke får af K.anal-Bolaget disponeras för det löpande
året förr än Revisionen för det nästförutgångna
intygat Kanal-Byggnadens fortsättning
med full- drift efter den stadgade planen. Och,
enär Kanal-Bolaget nu mera, sedan dess Diskont
upphört, icke kan derifrån understödjas med förskott,
som likväl alltid blifva oumgängligen nödvändiga
derest Kanal-arbetet med behörig drift
skall kunna underhållas, hafva Riksens Ständer,
med afseende hära, beviljat, att Banko Styrelsen
må i afräkning å Byggnads - Rån-biträdet för det
löpande året låta förskottsvis utbetala högst En
tredjedel af Ars-anslaget eller Ett Hundra Tusende
Riksdaler oaktadt Revisionen för nästförutgångna
året ännu icke blifvit förrättad ; BankoStyrelsen
likväl alltid obetaget att, om anledning
skulle förefinnas, låta serskildt undersöka förhållandet
me.d Kanal-arbetet innan någon reqvirerad
Eörskotts-Sumina utbetalas Hvarförutan , i betragtande
att Byggnads-planen för innevarande år
redan är fastställd samt arbetet derefter satt i gång,
Riksens Ständer äfven medgifvit, att den här of
-
544
Underdåniga Skrifvelser.
van Bolaget beviljade Anticipations-rätt irå för
år 1819 få begagnas under arbetstiden år 1818?»
i hvilket fall år 1819 endast Två flundra Tusende
Ridr af Byggnads-biträdet erhålles efter
förrättad Revision; Men för år 1820 och följande
åren får Anticipalions-rätten först efter årens
ingång begagnas.
Hvad Riksens Ständer sålunda beslutit, hafva
de bort, till svar å Eder Kongl, Majus Nådi»
ga Proposition, i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N=r 213.
Uppläst oell godkänd hos Ridd. och Ad. d. 25 Tuni 1818,
— Prest-StSlidet d. 25 — —■
■— BorgareStåndct d. 25 — —
— Bonde-Stfndet d. 26 — —
Riksens Ständers underdåniga Skri fvelse angående
Medlen till den föreslagne Inrättningen
af en Berg-Verks - Skola.
Sedan Eder Kongl. Majit genom Nådig Remiss
den 7;de sistl. April till Riksens Ständers
Stats-Utskott öfverlernnat åtskillige Handlingar i
den vid flere Riksdagar hos Riksens Ständer väckte
fråga om Inrättning af en Berg-Verks-Skola, hafva
Riksens Ständer af dessa Handlinger inhemtat
, hurusom,
i ämnet aflåtne unde.rdåniga Skrifvelse, Ed. Kongl.
Majit först infordrat Dess och Rikets Rergs-Cotlegii
underdåniga Yttrande, samt derefter uppdragit
åt serskilde Kommitterade, att densamma
måtto under benämning af Bergs-Institut anlag
-
Underdåniga Skrifveher.
54 5
gas i Falun och dervid anställas Professorer och Adjunkter,
hvilka skul}e gifva undervisning uti Vettenskaperne,
som omfatta Bergshandteringen, hvarvid
Eder Kongl. Maj:t beräknat de erforderlige
kostnader för Byggnader till 25, ä 30,000 R:dr,
för inköp af Instrumenter, Machiner och Redskap
m. rn. till 5000 R:dr samt för Böcker och
Skrifter till 1500 ä 2000 R:dr, och derförutan årligen
(ill Lärarnes Löner, Stipendier och Respenningar
jemte Underhålls-kostnader 7,600 R:dr utorn
tillökning för Spanmålen under Lönerne.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit
samt Kongl. Stats-Beredningens häröfver infordrade
underdåniga Utlåtande och öfriga Handlingar
vidare innediålla, hafva Riksens Ständer, som.
för inrättande afen Praktisk Bergs-Skola vid t 812
ars Riksdag beslutit och vid 1815 års Riksdag
framfört en underdånig önskan, grundad på erhållen
upppgift att kostnaderne kunde bestridas iflcan
den uti Stora Kopparbergs Bergslag under
namn af Afrads-Kassa samlade Fond, funnit: sig
icke kunna bevilja något anslag af Stats-MedeL
för den nu föreslagne Inrättniag, i anseende till
Stats-Verkets otillräcklige tillgång och då Staten
ej bör härtill belastas med nyi Sysslor och Löner,
enär den högre undervisiungen i Bergs-Vettenskapen
får inhemtas vid Universiteten, samt
en fullständigare kännedom i det vettenskapliga
af Bergshandteringen hufvudsakligen vinnes och
befordras genom de utaf Jern-Kontoret i sednare
tider vidtagne anstalter. Riksens Ständer anse
ock derföre all utsträckning al ifrågavarande Inrättning
utöfver deras första plan, eller en Praktisk
Bergs-Skolas inrättande, vata öfverflödig,’
54&
Underdåniga Skif helsen
Men, emedan till en så beskaffad jLäro- eller Undervisnings
- anstalt den så kallade Extra E-icentfonden
torde kunna användas så framt förutnämnde
Afrads-Ka6se-Medel icke blifva tillgängliga,
få Riksens Stander till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna, att, efter vederbörandes
hörande i fråga, om Afrads-Kassans Fond, i Nåder
pröfva huruvida någon tillgång derutaf må
erhållas, samt för öfrigt, såsom lämpligt och nödigt
finnes, med användande utaf Extra EicentEonden
låta till'verkställighet befordra den föreslagne
Berg-Verks-Skole-Inrättningen.
Riksens Ständer framhärda SCe,
N:r 220.
Uppl. och godkänd los Ridd, och Ad.’ d. 8,5 Juni 1818.
— ,Presft— Ståndet d. 25 — —
— BorgareStlndet d. a5 — —
-- Bonde- Ståndet u. 26
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Krgs - Fonden samt serskilde
Kommitténac£s förvaltning af Allmänna
Medel.
Riksens Stäridsr hufva frän sitt Stats-Utskott
erhållit del af den Nådiga Skrifvelse , Ed. Kongl.
Majit under den 10 sisth Mars till Utskottet aflåta
angående Krigs-Fonden jemte ett bifogadt
Förslag öfver denne Fonds skulder och tillgångar
vid slutet af år 1817, hvarförutan Stats-Ut»
skottet anmält, att det,, i följd af Eder Kongl.
Majus Nådiga Befallning, från Kommitterade för
Allmänna Medels förvaltning emottagit och granskat
Räkenskapen för den tid, som förflutit se
-
Underdåniga Skrifvelser''.
547
dan Riksens Ständer vid 1815 års Riksdag samma
förvaltning till granskning föreliaft, nemligen Subsidie-
och Krigsfonds-medels-Räkningarne för arén
1815, 1816 och 1817.
Af nyssberörde Nådiga Skrifvelse hafva
Riksens Ständer inhemtat hvad Eder Kongl. Maj:t
täckts gifva tillkänna angående Liqviden af Krigsskulderne
samt förre Kongl. Familjens af Riksens
Ständer vid sednaste Riksdag rnedgifne Arfsfordringar
och enskilde förmögenhet.
Beträffande den af Eder Kongl. Majit i Na- ,
der till Stats Utskottets öfvervägande hänskjutrte
fråga huruledes de af Eder Kongl. Majit till
Götha-Kanals och Malmö Diskont-Verk lerrrnade
Krigs-Fonds-medel 596,400 Rid måga återvinnas
för att blifva användbare till den tid, då
Krigs-Kommittéens af Riksgälds-Kontoret accepterade
och den usta instundande Juli till betalning
förfallne Tnvisningar å ett sammanräkjiadt
belopp af Nio Hundra Tusen Riksdaler
Banko böra inlösas, inhemta Riksens Ständer,
att desse, enligt 1815 ars Riksdags-Besiut, skola
betalas med de så kallade Preussiska Medlen, dem
Eder Kongl, Majit behagat härtill anvisa och
hvarutaf den erforderlige Summan nu i Nåder
förinäles vara afsatt sålanda, att den utgör i kontant
..... 124,600 Kul.
uti Jnvisningar af samma slag sorn
nu är i fråga . . 179,000.
i Götha-Kanal Diskont innestå
ende
. . . 522,300.
i Malmö Diskont likaledes 74,100.
596,400.
Tillsamman Rtdr 900,000 R o.
54»
Underdåniga Sb ifvelger.
Och, emedan Riksens Ständer anse af mycken
vigt och angelägenhet, att erforderliga medel till
Invisniogarnes inlösen hållas i beredskap, men
Riksgälds-Kontorets tillgångar icke medgifva det
Itai till behof] i ga förskott , hafva Riksens Ständer
beshuit, att deras Bank må till Riksgälds-K.ontoxet
på Fiiial-Diskont-Utrednings-Räkningen förskjuta
de bristande 596,400 R;dr, för att sedermera
efter hand till Banken återställas i deri man
afbetalning på Statens ofvannämde ford-ran efter
Diskont-Utrednings-planen årligen inflyter. Hos
Eder Kongl, Maj t anhålla derför Riksens Stander
i underdånighet om Nådig befallning till
Kommitterade för Allmänna Medels förvaltning,
att till Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret aflemna
koplante tillgången 124,600 R:dr tillika med de
•under Kommitterades vård varandelnvisningar till
ett Kapital-belopp af .179,000 R:dr sedan den härå
uppluppne ränta blifvit godtgjord, samt dessutom
meddela sin öfverlåtelse på Riksgälds-Kontoret af
de uti Götha Kanals och Malmö Diskont - Verk
innestående 596,400 R:dr den upplupne räntan
häruti inberäknad.
Hvad åter angår Anslaget för förre Kongl,
Familjens underhåll, dels den å dess enskilde,
bland Stats-Verkets tillgångar till större delen influtne
och använde förmögenhet,
681,419 R:dr 13 sk- 11 r:st, belöpande
ränta . . . R:dr 36,168, 34. 6.
dels de af lliks. Ständer till fyllnad
i Underhålls-Sumnian anslagne 3°)497- 45*
, eller tillsamman R:dr 6 6,666. 32. —
som utgå på Allmänna indragnings-Staten, men
i afseende på hvilka förbindelser Riksens Ständer
Underdåniga SkrifvclSer.
549
genom underdånig Skrifvelse den 8 Aug. 1815
anhållit , det Eder Kongl. Maj:t i Nåuer af den
från Preussen för Pommern och Rygerss afträdande
inflytande Summa täcktes låta liqvidera
nyssnämda Kapital 0 8 «, 4 19 Po dr 13 skill. 11 r:st.
samt, då Riksens Stander äfven ansett lyckligt opi
för det i fyllnads-summan anslagna belopp all
förbindelse på samma gång afbördades och uppliörde
, öfvertaga Liq/iden härom och, på sätt
lämpligt finnes, så förordna och låta besörja, att
Svenska Stats-Kassan måtte för alltid blifva skild
från all utbetalning till förre Kongl. Familjen;
Sä, enär Eder Kongl. Mäj:t i Nåder tillkännagif-vit
denne Eiqvid vatä beroende af Utslaget med
den ännu ej slutade Preussiska Eiqviden, samt
Ed. Kongl. Maj:t jemväl förklarat Sig väl ej kunna
ingå i några positiva förbindelser, men här-,
till ej heller vilja äska några serskilda anslag, utan
ämna använda det förmodade Ofverskottet å
nämnde tillgångar jemte hvad för öfrigt kan göras
användbart för ifrågavarande ändamål på sättRiksen»
Ständer öntkat, få Riksens Ständer, med underdånigt
erkännande af Ed. Kongl. Maj:ts Nådiga omsorg
i denne del, förklara sitt bifall, att, såsom Ed.
K. M.‘i Nåder föreslagit, nu varande anslag för förre
Kongl. Familjens underhåll 66,666 R:dr 3a skill,
på Indragnings Staten maga oförändrade fortfara
till nästa Riksdag, med rättighet för Ed. Kongl.
Maj:t att dem disponera i den mån, som Liqvidationen
på ett eller annat säte blifver verkställd.
Vid granskning af Kommittérades för Allmänna
Medlens förvaltning aflemnade Räkenskaper
för åren 1815, 1816 och 1817, hvilka
innefatta Redogörelse öfver Subsidie- och Krigs
-
/
550 'Underdåniga Skrif</eler.
fonds-medel, som genom Traktater och Tdqvider
med de Förenade Makterne tillflutit Riket och
af Stats-Verkets Öfverskott på Inkomsterne varit
att disponera, är, genomen desse Räkenskaper bifogad
utredning öfver Kongl. Maj:ts och Kronans
behållrie samt Krigs - Fonden tillslagne andel i
Tull-afgifterna för de i Götheborg enligt Kongl.
Kungörelsen den 5 Augusti 18lä seqvestrerade
men fridömde varor, upplysning vunnen att af
det upptagna beloppet 221,374 R:dr 18 sk. 5 r.,
väl 210,720 R;dr 36 sk. 11 r. blifvit i Räkning
godlgjorde Krigs-Fonden men 10,653 R;dr 29 sk.
6 r. balanserade såsom till åtskillige personer
verkställde utbetalningar, hvilka med Krigs-Fonden
icke ega gemenskap samt alltså bero på tillförordnade
ReVisorers åtgärd att utreda. Och, ehuru
denne summa vid sadant förhållande icke
tillhörer förevarande redogörelse vidare än att
densamma der blifvit anmärkt, tro likväl4Rlksens
Ständer, enär bejoppet ej finnes annorstädes debiteradt,
nämnde 10,653 R:dr 29 sk. 6 r. lärnpeligen
kunna i Kapital-Räkningen äfven Allmänna
Medlen upptagas såsom balans intilldess de
varda i omförmälte ordning utredde, ersatte eller
afskrifne; Hvadan Riksens Ständer hos Eder
Kongl. Main i underdånighet anhålla om den
.Nådiga åtgärd, som i slikt hänseende pröfvas
lämplig.
KoromitteradeS Räkenskaper upplysa vidare,
att uti arne serskilde Räkningar med Bankören
Dehn öfver uppburna Medel från Kongl. Preussiska
Regeringen blifvit afförd Två procents-Provision
med 39,263 R:dr 3 r. åden hittills indrag-'
ne del af samma Medel. Detta arfvode har, i
Underdåniga Skrifvel ser. 551
anseende till betydligheten af det belopp, sorti är
i fråga, fästat Riksens Ständers uppmärksamhet;
och af Rommitterade finnes äfven, i saknad af
Eder Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, den i
Räkning uppförde Summan tills vidare balans"?-  rad. Till Eder Kongl. Maj:t är Riksens Ständers
underdåniga anhållan, det täcktes Eder Kongl.
Maj:t i Nåder låta tillse huruvida ej nedsättning
å förberörda arfvode ina kunna vinnas, samt för
den återstående indragningen vidtaga den utväg,
hvarigenom Kommissions-arfvodet i möjligaste
man till beloppet inskränkes.
För öfrigt och då Räkenskapen öfver Subsidieoch
Krigs-Fonds-Medlen för nu ifrågavarande trenne
år 1815, 1816 och 1817 funnits upprättad och
förd med utmärkt redighet och ordning samt behörigen
verificerad, samt ej något förekommit att dervid
anmärka, hafva Riksens Ständer bort sådant i
underdånighet anmäla såsom decharge för Korn.
mitterades Förvaltning och redogörelse i afseende
på dessa medel.
i sammanhang härmed hafva Riksens Ständer
tagit i öfvervägande hvad deras till StatsBanko-
och’! Riksgälds Verkens öfverseende förordnade
Revisorer uti siri Berättelse om granskningen
af Stats-Verkets Medel den 20 Nov. sisth
år andragit , dels att utaf de under Kommitterades
förvaltning ställde Fonder mer ari En half
Million Riksdaler varit insatt på Afskrifningsräkning
uti Götha-Kanal-Diskont-Verk, dels att
llevisorerne hos Stats-Kontoret arne gånger begärt
men ej erhållit underrättelse om ifrågavarande
af Rommitterade förvaltade Fond.
Så yäl af Eder Kongl. Majus Nådiga Skrif
-
552
Ifnilerdiiniga Skrifvelser.
Telse (ill 3tats-U<skottet som af Kommitterades
genom Nådig Remiss den 22 sistlidne Januari
Stats-Utskottet tillhandakomne underdåniga Förklaring
öfver Revisorernes anmärkningar inhämla
Riksens Ständer, att Kommitterades förvaltning
Jr el och hållen grundat sig på Eder Kongl. Maj:s
Nådiga föresktifter, »arnt att den i Götha-Kanal3Ji
. kont-Verk gjorde insättning af 522,300 R:dr
hvarvid Riksens Ständers Revisorer fästat uppmärksamhet,
varit af Eder Kongl. Maj:t i Nåder
anbefukl genom skrifvelse till Kommitterade d. 1 j
Februari 18 17. I anledning häraf foran,låtes Rik.
sens Ständer hos Eder Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att dylika Allmänna Medel hädanefter icke
utlånas, utan alltid i Statens Jtassa hållas i
beredskap för de ändamål, hvartill de böra vara
att tillgå.
Slutligen och i afseende på Revisorerne till-'
skyndade hinder för nödig underrättelses vinnande
om den under Kommitterades förvaltning
ställde Fond, få Riksens Ständer till Eder Kongl.
Majit jemväl framföra den underdåniga anhållan,
att samtlige vederbörande, som handhafva och redovisa
medel tillhöriga Stats-Verket, måtte, då
Riksens Ständer eller deras Revisorer i föreskrifven
ordning sig derom anmäla, till dem aflemna da
Räkenskaper, Handlingar, eller upplysningar, soia
de kunna äska och sorn tillhöra deras afgäld.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:C SUR
Underdåniga Skri [veise r.
553
N:r 021.
Uppläst och godkänd hos Huld. och Ad. d. 25JnniI§l8,
— Prést-St."nc!et d. a5 —
— Borgar<»Ståndet d. r>5 —
— Bonde-Ståndet d. 2(1 —
Riksens Ständers underdåniga Skri fvelse an*
gående Stats-Regleringen i allmänhet,
samt med Riks-Stat för är 181.9 och
de följande åren intill nästa Riksdag.
Nu hafva Riksens Stander afgjort alla de
frågor, som, dela i anledning af Ed. Kongl. Majus
Nådiga Propositioner och Remisser, dels ock genom
serskilde hos Riks-Stånden väckte motioner
, yid denne Riksdag i afseende på Siats-Regleringen
förekommit, samt i följd af de häröfver
fattade Beslut upprättat den Riks-Stat förar 1819
och följande åren intill nästa Riksdag, som härjemte
i underdånighet bifogas; Och få Riksens
Ständer nu jemväl i underdånighet anmäla och
beskrifva i ett sammanhang de tillökningar och
förändrihgar , Riks Staten medelst dessa Beslut undergått
Angående
Sta/s- Aarkets Inkomster.
Desse äro genom en högre beräkning af åtskillige
Titlar ökade sålunda:
De Ordinarie med . 839)579- 20. 81
De Extra Ordinarie med 83,900.
R:dr 322,579- 2o. 8 r:st.
Härtill komma:
1. Den hittills indragna och förut tillGym.’
rusti- och. Skol-Staternes förbättring anvisade, men
nu genom nytt och högre anslag ersatte, Behag
Bihang
till Rihs-St. Prot. 1817—181B. IC.de Sami. 70, 71.
554 Underdåniga SJtrifvelser.
lig tids Förlänings-Spanmål, som Klericiet tillhört,'
utgörande 153 Tunnor Spanmål.;
2. De förmåner, Innehafvarén af Löfås Silfververk
åtnjutit, utgörande 180 Tunnor Kronotionde
:
3. Någre under Utgifts-Titlarnes reglering
uppkomne mindre betydliga poster uti den Indelte
Ordinarie Räntan och Kronotionden ;
4. Af det vid Tredje Hufvud-Titelns reglerande
genom fullt penninge-anslag uppstådda öf*
vreskott, 2488 Tunnor 2-j kapu- Spanmål, som i
stället för Stats-priset 4^ R:dr äro beräknade till
b-| R:dr Tunnan;
5. De förut till Konvoy-Kommissariatet från
Tull-Verket ingående 66,666 R:dr 32 sk., hvilka
blifvit anslagne såsom tillökning å Stat i den
för Försvars-Verkets behof uppförde Summa; och
6. Den sedan år 1808 ej ingångne ersättning
från Danmark för Fyringarnes underhållande på
Skånska kusten, hvilken inkomst blifvit återstäld
att årligen ingå med 3,^00 R:dr Hamburger B:ko.
Deremot har dock minskning å Stats-Inkomsterne
skett, dels i följd af E .K. M. till Dess och
Rikets Kammar-Collegium aflåtne Nådiga Bref d.
9 sistl. December för beviljad nedsättning uti arrende:
af Kongsbergs Kongsgård med 174 R:dr
a6 sk., dels ock för 500 R:dr, som utgöra En procents
ränta å det af Riksens Ständer till Malmö
Stads Kassern-Byggnad beviljade 50,000 Ras Lån
emot 4 procents Ränta, hvilket Lån utgått af
Stats.Verkets hos Riksgälds-Kontoret mot 5 procent
förräntade Medel af Krigs-Collegii förra Kassor
, som vid 1809 och 1810 årens Riksdag lillslogos
Stats-Veiket.
Underdåniga Skrifv elser.
555
Med iakttagande *f dessa förändringar , på
sätt sjelfva Riks-Staten närmare visar, hafva Stats.-  Verkets Inkomster erhållit följande tillökning:
De Ordinarie . , . 253,9 58- 33- 7.
De Extra Ordinarie . . 149,066! 33.
Tillsamman R:dr 403,635. 17. 7.
Angående Si a Is- Prerh e i s Utgifter. '
Här anmärkes forst,' att, i anledning af Ed.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition orri Stats-reglslingen
den 2g November sisth år, Riksens Ständer,
till förekommande af den brist i anslagen för
Penninge-Löntagarnes efter Riksens Ständers vid
sednaste Riksdag fattade Beslut och Eder Kongl,
Maj:ts Nådiga reglering utgående Löner, som
uppkommit de senast förflutna år genom det Lönerne
äro bestämde i SpanmåJsvärde, hvilket årligen
förändrar sig då det efter årlig Riksmarkegång
godtgöres , nu vidtagit den utväg, att, så
vidt Stats-Verkets Spanmals-Inkomst in natura det
medgifvit, uppföra mot desse Löner, till den del
de i Spannemål äro anslagne, svarande Tunntal
under Utgifts-Titlarne; och, med beräkning af deil
vid 1815 års Riksdag i sådant hänseende påräknade
behållne eller odisponerade Spanmål, jemte
den ytterligare tillgång, som vid denne reglering
tillkommit, har det ock låtit sig göra , att under alla
Hufvud-Titlarne, der Löner förekomma utom för
Militäre Staterne under den Tredje, uppfylla behofvet
i denne del; hvaremot den summa, sorn
till bestridande af skillnaden emellan Stats- och
Markegångs-prisen å den för Civile Stafprne förut
bristande Spanmål varit å Andra Hufvud-Ti-,
teln anslagen med 36,276 R;dr 12 skill., blifvit
5^6 Underdåniga. Skrifvelser. *
en tillgång för de vid denne reglering ökade eller
tillkomne utgifter; äfvensom, till befordrande
af enahanda säkerhet för de Militäre Lönernas
bestridande, under Tredje Hufvud-Titeln blifvit
■uppförde ett penningebelopp , som är tillräckligt
att, vid ett Riks-markegångspris af till och med
8| R:dr å Lönings-Spannemålen, den samma si
väl som den i penningar bestämde Lönen utgöra,
hvarigenom alltså Tredje Hufvud-Titelns utgift
härutinnan är med bestämdt anslag på Ordinarie
Staten reglerad,
Utgifts-Titlarne hafva för öfrigt erhållit följande
af Riksens Ständer bifallne tillökningar och
förändringar,
Första Hufvud-Titeln,
innefattande Kongl. Hof- och Slotts-Staternel
Tillökningar:
För Hennes Maj:t Enke-Drottningen hafva,'
utom den besparade Underhålls-Summan för Hans
Kongl. Höghet Kron Prinsens Hofhållning såsom.
Arf-Furste 50,000 Rdr; och
Hennes Maj:ts förre Handpenningar 10,000 R:dr
som tillsamman utgöra det Underhålls-belopp
60,000 Ruir Hennes Majit tillkommer, blifvit anslagne
till ersättning för Vadstena Slotts dispo-;
uerande , hvilket eljest såsom Enkesäte skolat tillträdas,
äfvensom mot vilkor af Arrende Kontrakt
tets å Starby Kongsgård bibehållande och till någon
ersättning af förra Handpenningarne, 'tillsamman
, . . 10,000,
Nuvarande arrendet af
nyssnämnde Kungsgård
200 T:c Spanmål in Natura,
som efter Stats
-
Underdåniga Skrifvelser.
557
pris 4 J R:dr här upptages
. . . . 9°o. ...• . , *
R:dr 10,900- — —-
Tillökning åStaten för Kongl.Slottets
Polis samt Lys- och Ren-liållning 3,605. 37. 4."
Till Ved och Kol-upphandlin g ihed
dertill hörande omkostningar, utöfver
förra anslagen, för de Kongl.
Hofven ...... 5,064. — —
Förhöjning å Stats-Anslaget för Ul
riksdahls
Kongl. Lust-Slott , 3,467. 40.
Flytt Anslag till Rosersbergs Kongl.
Lust-Slotts med dertill hörande
Byggnaders underhåll , . q,000. —
Tillsamman R:dr 24,837- 29- 4*
Förminskningar.
Den till Tredje Hufvud-Titeln
öfverflyttade Lif-Drabant-Korpsens
Stats-Summa . . 13,505. 26. 8»
Af Gripsholms Slotts
Stats-Summa emot
afskrifning utaf motsvarande
belopp, utgörande
Stats - Verkets
inkomst genom
hö-försäljning fran
den så kallade BondAngen
under nämnde
Kongsgård, hvilken
inkomst genom
Slotts-Statens förändring
försvunnit, . 100.' — ... _
14,005. 26. g?
Återstå R:dr 10,832. 2- 8 ,
t
5^8 Vilde rihl ni ga Skrifvelse!-".
« >
som alltså utgöra tillökning på Första Hufvud*
Titeln.
Andra TJuf vud-Titeln,
innefattande Civile- och Lands-Staterne.
Tillökningar .■
Nya Löner för en Division i Götha Kongl. Hofrätt
, Penningar . 3,027. - —
602 Tunnor Spanmål
å 4| R:dr . . 2,709. -
5,736. — —
En Lagmans-Lön 1 ^kane
, Penningar . . 215. 8. _
47 T:r Spanmål å 4 l ft:dr 211,24.
Lön för en Vaktmästare
vid Kongl. Kansli-Styrelsen
, Penningar . 72. 24. —
1 5 T:r Spautnål å 4! R:dr 67. 24. -
426. 32*
140, —
Till Böckert inköp och inbindning
för Kongl. Bibliotheket öfverflyt.
tade från Åttonde Hufvud-Titeln 1,000. — ——
Hushyres-medel, förut beviljade,
som hittills utgått af Hufvud-Titelns
Besparingar :
lör X1 a ndtmäteri-Kontoret i Calmar 60. — ——
för Eder Kongl. Majus BefaHningshafvande
i Blekinge ' Län till
Boning*- och Embets-rum, tillökning
133. 16. -*■
likaledes i Jönköpings Län . , 166. 32. —"
likaledes i Kronobetgs Län . , 16G. 32:
Lön för en Härads-Skrtfyare i Kon
-
Underdåniga Skrifvelse?] 55g
ga och Uppvidinge Härader,
indelt . . 36. 32. -
oindelt . . 43. 16. -r
Tillökning å anslagen för Skrifmaterialier
och Expenser samt Ved
och Ljus för Kongl. Collegierne
och öfriga Allmänna Verken,
tillsamman . 12,375. “ ~ri
Hvarjemte förra anslaget
för dessa behof
blifvit från'
g:de Hufvud-Titeln
hit öfverfördt 29,965.' --
Från Åttonde Hufvud-Titeln hit öfverflyttade
af anslaget för ReseocR
Traktaments-penningar, £
och för Civile Ernbets- och Tjen.
g o.' — —;
Nya löner för 8 Länsmän i Kronobergs
Län, ä 40 R:dr - 320. — —
Nya Löner för Fångvakt-Betjeningeilbvid
Götheborgs Krono-Fän-’
geise, Penningar 219. 16. -
42 T:r Spanmål 189. — -
/  408.16. —
Lönförbättring för Länsmän i Herjedalen
af Jemtlands Län, förut
anslagen . . . .. . gy. 14. 3,’
Ny Lön ,för en Vaktkarl vid Westerbottens
Lands-Fängelse,
Penningar . 31. 16. -
6 T:r Spanmål , 27. — -
58.16 —
45,340* r
-
560
Underdåniga Skrift elser.
stemäns resor och förrättningar
io,oos, **■- —;
Tillsamman Rdr 61,133. 14. j.
Förminskningar :
Ofvannämnde till fyllande af skillt
naden emellan Stats- och Markegångs-piisen
ä Lösni ngs-Spanmålen
vid sednaste Riksdag anslagne
36,276, 12. --
Dea Kongl.Sundhets
Collegii Stat bespa.
rade Booo R.dr för
Kurilt^- anstalter,
och 1S25 Ridr för
GarnisonsSjukhus
Inrättningen
eller
tillsamman . 93825, — —
Den 'ill Tredje Hufvud-T’telri
öfverförde
Summa till
Bataljons Läkarnes
aflonande . . 7,988- 42. 8.
—, 54,090. 6. 8.
Återstå R:dr 7,043. 6. 8,
som alltså utgöra Tillökning på Andra HufvudTiteln.
Tredje Ifitftmd- Titeln,
sorn innefatta/' Milita/e-Siaterne samt Anslagen för
Forsrars- Verket till Lands och Sjöss.
Tillok ni/igar:
Vid ofvannämnde reglering af Lönings-Staterne
i allmänhet, samt till oetäckanu.-- af den
Underdåniga Skrifvelseti
brist, som, enligt Riksens Ständers serskilda underdåniga
Skrifvelse angående denna HufvudTitel
, uppstått i Riksens Ständers Anslag vid sedna
te Riksdag för Lönförhöjningen åt Militäre
Staterne, har, inberäknadt det från Första HufVud-Titeln
hit öfverflyttade Lonings-belopp för
jLif-Drabant-Corpsen , fordrats nytt Penninge-atislag
af . , 458,804, 14, i i.
Dessutom nya
Utgifter:
Ti lökn ingå Beklädnads-Anslaget
för
Lif-Drab. Corpsen 570, —- —•
Ny Lön för Kommendant
å Waxholm
, , . 550. —
Förhöjning a KrigsAkademiens
Stat
i afgiften för de
Gratis - Kadetter,
som å Statens bekostnad
underhållas,
utom förvandlingenaf
delinder
Civile Lärarnes
Penninglöner be- , $
räknade 260 T:r
Spanmål, till ordentligt
Spantnålsanslag,
lika sorn
förCivileStaterne 1,000. —
Fyllnad i Aflönings-Summan
för
Bataljons-Iiäkar ne
562 TJnierdåniga Skrivelser»
vid Indelta Regementen
Ziön- tillökning för
Gemenskap och
Spelet vid Vermlands
Fält- JägareRegimente
Inqvarterings - penningar
förFlottorne
. . . 1
Arfvoden ät Båtsmans
■ KompaniCheferne
,
Ersättning till Amirali
tets-Krigsmanshus
- Kassan för
Last- och Armpenningarne
från
Pommern
Arfvode åt Läraren
vid SkeppsholmsFörsamhs
Skola
Ved- och Ljus-penningar
för Fästnings-
och Garnisons-Orter,
i ersätt,
ning för TullvedsUppbiirden
Till fyllnad i den
från 8:de HufvudTiteln
öfverförde
återstod af Resecch
Traktamentspenaingame,
nem;
711. 5. 4-'
»,244. -- --  7,iC6. 32. --  3,300. :
3,000. ■— —i
12o i —-
2j000, “ »r
Underdåniga Skrif velter, 563
1
ligen för Militäre
E mbets-och Tjenstmäns
resor och förrättningar
. . 2,000. -- -*1
Till Fif-roondering
åt Indelta Infante- .
riet, förslagsvis 95,000. — —
Till försvars-Verket
i Allmänhet, de förut
till KonvojKommissariatet
ut-'
gående medel af . ;
Tull-Uppbörden 65,666. 32.' -- f
616.13g. 30» 3*
Från Åttonde Hufvud-Titeln
hitförda följande belopp, som ega
gemenskap med Militära behof och
utgifter:
Spanmals-upphandlings- och llageri-kostnader
. 55,000. — —•
Anslaget till Ved
och Fjus för Fästnings-
och Garnisons-Orterne
. 12,000. -- —-
Till Skrif-Materialier
och Expenser
samt Ved och Ljus
för Krigs-Collegium
med flera Militära
Verk , , 10,000. — —
Värfnings-och Rekapitulations-
penningar
. . . 1,000. —
Durkmarsche - kostnader
; . . 30,000. — --
5&4
l^nderdäniga Sknfvelser.
Bese- oh Traktaments-pnningar
SjOOO, —3 —
Till Rassrn-byggnad
för longi. Andra
Garles - Regimentet
. . 15,000. -
Bet förut anslagna
belopp til nybyggnad
af et Garni
sons-Sjuklus
v 20,000.'
-—
151,000.' --
Tillsamman R:dr 767,132, 36
F örminskningars
Genom ien, i anledning af
Riksens Ständers Beslut vid 18)5
års Urtima Rksdag, af Ed. Kongl.
Maj:t i Nåder vidtagne nya reglering
å Tredje Hufvud-Titelns Lörängs—Stater
fcafva å den förut anslagna
Garnisons-Spanrnålen blifvit
besparade 13,824 Tunnor 16
lappar, hvarutaf till Civile Staternes
Löners fyllande samt det nya
anslaget för Läro Verken, hvarom
under Fjerde Hufvud-Titeln för-'
mäles, äro använde 11,336 Tunnor
13| kappar, sorn, beräknade efter
Statspris å 4^ R:dr Tunnan , utgöra
. , . 51,013. 44. 3. '
Hvarförutan för
Stats-Verkets öfriga
behof i denne
reglering, såsom ofvanberördt
är,blif
-
Underdåniga Skrifveher.
565
' vit att påräkna af1
nyssnämnde Spannsål
återstoden 2488
Tunnor 2-| kpr.,
sorn, i likhet med
hvad vid Spannmåls
- beräkningen
under Tredje
Titelns penninge-löner
skett, äro
upptagne till
B:dr och utgöra 21,148- 29* g.
—.—i —™*— 72,162. 26. —
Återstå R:dr 694,970, 10. 3,
som alltså utgöra Tillökning på Tredje HufvudTiteln.
Fjerde Hufvud-Tit eiri,
innefattande Klerici- osh Läro-Verien.
Tillökningar :
Till Lönförbättring vid Gymnasii- och Skol’
Verken hafva, emot förbehållen rättighet för Statsverket
att uppbära all den Behaglig tids Förlänings-Spanmål,
sorn redan är eller varder indragen,
blifvit anslagne 3292 Tunnor 23 kp:r Spanmål,
som, efter Siats-pris ä 4* B:dr Tunnan,
göra . - l^:dr 14,817- 11 sk- 3 r-,
som alltså utgöra hela tillökningen å Fjerde Hufyud-Titeln.
Femte Hufvud- Titeln,
för Fria Konsterne.
Tillökningar:
Å anslaget för Fria Konsternes Akademi 1,925.' —
^66 Umlerdäniga Skrifveser.
Frän Åttonde Hufvud-Titeln hit of-'
nerflyttade :
Anslaget för Dramatiska Spektaklets underhåll
4,500.- —
Ved- och Ljus-penningar för Akaderoierne
i Hufvudstaden jemte Dramatiska
Spektaklet. . . . . . 1710.—
Tillsamman R:dr 8,135
sorn alltså utgöra Tillökning å Femte HufvudTiteln.
Sjette Hufvud-Titeln,
för Milda Stiftelser.
Tillökningar:
Fj något nytt anslag; nren fran Åttonde Hufvud-Titeln
bufonit anslaget till Institutet för
Elinda och Döfstumma . R:dr 3,333. 16. -,
som alltså utgöra Tillökning på Sjette HufvudTiteln.
Sjunde Hufvud-Titeln,
intiejattantie Pensions-Staterne.
Tillökningar :
A anslaget till Pensioner för Civile och Militäre
JStabets- och Tjenst-mäns samt Under-Offiserare^
med vederlikars Enkor och omyndiga
Barn
B:dr *5,71 o. — —,
som alltså utgöra tillökning å Sjunde HufvudTiteln.
Åttonde Hufvud-Titeln,
innefattande Allmänna och Extra Utgifter.
Tillökningar
Till Lyshållning med flere utgifter vid Kronans
Allmänna Hus i Hufyud-Staden R:dr 1,635.- -r
Underdåniga Skrifve iner.
Till Får,gars Skjuts och Underhal! vid
den nya Regleringen härom . tj.,000. - -
Till Remiss-Lage, i afseende pä den
beviljade större rättigheten dertill
för Landt-Räntmästarne ■ • . 3,OOo.
Till Mantals skrifnings-Provisioner 4,5°° ~ ~
Förhöjning å Anslaget för Spinnhusen
i Landsorterne till Kgmmerse-Col
legii
disposition .... 5,000. - -
Till Byggnader och Reparationer:
uti Stockholm R:dr 30,000 7 -
uti Landsorterne 15,000 - -
45,000.
För utvidgade eller nya Arbets- och
Förbättrings-Inrättningar . . 20,000 - -
Tillsamman R:dr 94,125. - -
Forminskningar:
Indragning af hälften utaf den till Ackords-ersättningar
bestädde Summa 20,000 Kd.
R:dr 10,000
Anslaget för Qvarantains-
Inrättningen,
såsom öfverflyttadt
på Konvoj
Kominissariatet
. 893* 2* 8-
Räntan till Nummer»
Lotteriet a dess Lån
till Helsingborgs
Strandbryggas upp--
byggande, hvilken
Ränta ansetts böra
icke vidare utgå af
Stats-Verkets medel 74 0- 2 !• —
il,642. 26. Ö
-
568
Underduniga Skrif velger.
Följande Anslag hafva blifvit
öfverflyttade till andra HufvudTitlarpå
de grunder, Riksens Stan.’
ders serskilda Skrifvelse om denna
Hufvud-Titel upptager, samt
såsom här ofvan under Titlarne äfven
finnnes anmärkt:
Till Andra Hufvud
Tit:n
40,965»
— Tredje - — 151,000.
-
*— Femte - ■- 6,210.  -
— Sjette - - 3.333- *6. -
Hvarförutan till Nionde HufvudTiteln
blifvit hänförde såsom utgående
för sådana ändamål, hvartill
den Titelns anslag är bestämdt:
Anslaget för Manufakturernes befrämjande
till Kommerse-Collegii
disposition , . 12,000. - —
Anslaget till Helsingborgs
Strandbryggas
byggande till och
med år 1820 . . 5,000. — -
efter hvilken tid detta
Anslag kommer att upphöra:
Anslaget
till EnskiftesVerkets
befordrande
i Skåne och Skaraborgs
Län . . 16,000.
Anslaget till Skogs-Afvittrings-
samt Ref- ,
pings- och Skattlägg.
$01,508. 16.
nings
Underdåniga Skrifvelser.
jungs - kostnader i
Vesterbotten och Vesternorrland
. . . 1,600. - -
—  34,6oo.
Tillsamman 247,750.42. 8-  Afgå Tillöknlngarne . 04,125- —
Återstå R:dr 153,625- 42- 8,
Sorn alltså utgöra Förminskning på Åttonde Hufvud-Titeln.
Nionde Hufvud-Titeln,
för Jordbrukets, Handelns och Nciringarnes befordran.
Den hit anslagne Summa 100,000 R:dr är
bibehållen, men har, såsom nyss är nämndt, blif-vit
belastad med.någre tills vidare bestämde utgifter
af tillsamman . . R:dr 34,600. — —
utom de anvisningar, sorn för öfrigt blifvit gjorde
sl denne tillgång, hvilka dock' på Eder -Kongl.
Majtts Nådiga pröfning och bifall bero.
Allmänna Indragnings-Staten.
Uppå denne Stats besparingar äro af Riksens
Ständer nu anslagne följande Utgifter.-  Pensioner åt Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
f. d. Lärare, Kansli-Rådet Tannström och
Regerings-Rådet Le Moine, hvardera
1500 R:dr ..... 3,000. — —
Pension åt Bergs-Rådet Friherre Hermelin
. • . • • 1,000.
Hvarförutan Riksens Ständer anvisat de öfrige
Besparingame, som dertill nu kunna disponeras och
under detta år uppkomma , att användas1 till Röner
eller Pensioner åt den indragne delen af
Si hurt g till Ptikt-St. Prot. 1817—1S1S. ret* Sami. N:r 73, 75.
’j7« Underdåniga Skrifvelserl
Högst Salig Hans Maj:t Konung Cari, XIII:s
Hof-Stat , samt till fyllande af detta behof ansia-'
git en ytterligare tillgång af R:dr 20,000. - som
alltså äroTillökning på Indragnings-StatensSumma.
I följd häraf utgöra de nu bestämde Utgif"
(er å Riks-Staten för 1819 och påföljande åren
intill nästa Riksdag följande Summor:
Första Hafvud-Titeln . •
623,468-
12.
10.
Andra
754,898.
39*
5*
Tredje % ....
3,267,888.
22.
7*
Fjerde . . '. . .
21,168.
41-
1.
lemte . . , . I
20,018.
—
—
Sjette
30,559-
10.
4-’
Sjunde 1 i , i . .
36,000,
—
—
Åttonde .
331,001.
13-
4.
Nionde .
100,000.
—■
samt Allmänna Indragnings»
Staten i . . . . 1
289,844.
26.
6.’
Riks-Staten* Utgift S:a R:dr 5,474,847.
22.
Stats-Verkets Inkomster
hafva uti
den
af
Riksens Ständers vid 1815 års Riksdag fastställ-
de Riks-Stat utgjort följande belopp:
De Ordinarie . *
1,687,420.
26.
7?
De Extra Ordinarie . .
1,717>349-
M*
5-
Det till fyllande af Stats-Verkets
behof anslagna belopp af All
manna Beviilningen .
1,420,000?
■—
—
Tillsamman R:dr
4,824,769.
41.
—
Genom ofvanberörde förhöjning af Inkomst^
Titlarne äro desse nu beräknade till:
lie Ordinarie 1,941,37g. 13. a.
De Extra Ord. 1,867,015,46. 5.
3.808,395, 10. 7:
Underdåniga Skrif velter.
57i
Och blifver allisa den Summa,
sorn af Allmänna Bevillningen
kommer att ulga ti 11 fy ilande af
Stats-Verkets behof . • 1.666,4 yr- ti. G.
Summa R:dr 5,47 1,847' 1.
Föf öfrigt hafva Riksens Ständer beviljat och
anslagit följande utgifter för ön gång:
Till aflidne II eger i 1 tgsllåd et von Schewens Arfvingar,
innfestående Pension • 5°°- — —
Uärads-Sk rifva ren Rydströms Pension 54' 12‘ 7*
Krono Fogden Westbergs Pension 41. S5, —
Löjtnanten Thorssell!. Expektanssärf
y
vode
32, —
. Stads-Bokhallaren Carl sunds Mantalsskrifning*
Provision /. . 44. 17. 5•
Aflidne Sekreteraren vi din genieurCorpsen,
Morius Sterbhus, Begrafningshjelp
. 271.32. -
Majoren F. Toll, dess Ackordsersättning
..... 544* ■*“ “
Kyrko- och Prestgårds-byggnad i
Torneå Församling, att med
2000 R:dr årligen i 3 år utgå, 6,000. — —
Löjtnanten Rousseau, dess Expek
tans-arfvode
..... 116.32. —
Regiments-Skrifvaren il, Mölin, in
nestående
llemiss-Lage • 4 5-1 7’ 7-
tillsamman R:dr 7,734.37- 7-  samt derförutan jemväl lemnat anvisning
för följande Utgifter, att utgå
på Öfverskotten å Stats-Verkets
Inkomster för år 1816 och följande
åren, nemligen till:
Underdåniga Skrif velsera
Begrafnings-kostnaden efter Högst-’
Salig Hans Majestät Konung
Carl XIII 150,000. --
Drottningsholms Broars iståndsätt
ning
10,000. —
Flyinge och Dalby Kongsgårdat,
bristande hö vid utfodringen S,4°°* —
Ackords-ersättnings utbetalning åt
förre Finska Arméens m. fl. Officerare
160,000. —■
Kostnaderne vid Eder Kongl. Majestäts
Kröning .... 150,000. —
Byggnaders fullbordande vid
Strömsholm .... i 4,000. —
Gripsholms Slotts Reparationer . 4,000. --
Spinnhusen i Landsoiterne , bristande
tillgång för underhållet
sisth och innevarande år . . 8,100. —
StockholmsArbets- och Förbättrings
hus-Inrättnings
Skuld . . 13,378. 11.
Krigs-AkademlensSkuld för sisth år 9,544* 37-
Till godtgörande af förskjutna medel
för Kassern-byggnaden åt
Lif-Gardet till Häst . . . 32,000. --
Hennes Majit Enke-Drottningen,
ersättning för Wadstena Slotts
Disposition m. m. innevarande
år från och med d. 1 April eller
|:dedelar af året . . . 7,500. —
Löne me eller Pensionerne för den
indragne delen af Kongl. HofStaten
för samma tid omkring 25,000.
Theaterns Underhåll . . . 30,500. —
Reparationer å Westerås Slott . 12,310. —>
Underdåniga Sirifvelser.’
'573
Inköp af Landshöfdinge-Residens
i Westerbottens Län . . . 10,000. — —
Minnesvärd öfv. Högst-Salig H. K.
H. Kron-Prinsen Cari, August. 10,000. >— 3
Ersättning för de, enligt Ed.Kongl.
Majus Nådiga Proposition d. 29
Nov. 1817, af nasti, års Extra
Utgifts-medel tili Reparation å
Kongl, Slottet och AllmännaHusen.
förskjutne . . 17,700. —
Hvartill kommer bristen för innevarande
år i Anslagen för Militäre
Staternes Lönförhöjning , 101,163. 43; 5,
Summa R:dr 765,331.27. 6,
Enligt den af Eder Kongl. Maj:t, jemte nyss
åberopade Nådiga Proposition, Riksens Ständers
Stats-Utskott tillställde Berättelse och Öfverslag af
Kongl. Stats-Kontoret å Stats-Verkets Inkomster
och. Utgifter för ar 1816, hafva utöfver dea
summa af 200,000 R:dr, som vid sednaste Riksdag
anvisades till Eder Kongl. Majus Nådiga
disposition, uppkommit Öfverskott till ett belopp
af 503,947 R:dr 45 sk. 4 r.; hvarförutan genom
den vidtagne regleringen af Bataljons-Läkarnes
aflönande, emot det 711 R.dr 5 sk. 4 r, blifvit
uppförde å Stat att årligen utgå, den dertill sam-'
lade och påräknade Fond af 47,93 3 R-dr 16 sk,
tillfaller Stais-Verket; äfvensom den från Danmark
sedan år 1808 icke ingångne ersättning
för Fyringarnes underhållande på Skånska kuste’'
lärer genom Eder Kongl. Maj:ts Nådiga f'
komma att inflyta med 3500 R:dr -orsorg
Banko eller således en summa. *ian'
35»ooo R:dr
Un ■ i •' r ilo ni ga Sk lifvets er.
Hamburger Banko, sorn, efter 96 sk. kurs för,
slagsvis beräknad, skölie lempa en tillgång af
70,000 Pttdr, hvaraf, emot det atr, såsom Riksens
Ständer förordna*:, Reparations Summan för Vesterås
Slott och köpskillingen iför Landshöfdinee-Residens
i Vesterbottens Län fur»kottvis bestridas
af Öfversfcotts-medlen intill dess nämnde
ersättning ingår, blifver att påräkna den Summa
22,3(0 Kule sorn desse utgifter utgöra, men det
öfriga åter öfiterlemnas till Eder Kongl. Majrts
Nådiga disposition för Landshöfdinge-Hesideusens
reparerande elier anskaffning ,i de öfriga
Läneti, der sådant nödvändigast finnes.
Enär af 1 8 i(j årsÖfverskotts-rnedel 503,947. 45. 4,
den för Bätaljons-Läkarnes aflöning
samlade Fond .... 47>933• iö* -
samt tillgängen af Fyrings-ersättnings-inedlen
....... 22,310. — —
uppkommer en Summa at 574,191. 13. 4*
brista alltså . . . 191,140. 14. 2.
uti ofvannämnda E:dr 7(65,331- 27. 6,
sorn nu för en gäng, äro upptagne att utgå, menr'
likväl till stor del blifvit beräknade på förslag,
emedan flere poster grunda sig på förslags-uppgifter
samt för öfrigt bero på Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning och bifall. Och hvad berörde
brist beträffar, hvilken något okar sig genom de
utgifter Eder Kongl. Maj.t under 1817 års lopp
bfccfridt utaf t8»6 års Öfverskotts-rr.edel enligt
Riksén. Stänkets medgifvande vid sednasfe Riksdag,
finna Biksens Ständer densamma böra godtgöra»
f Öfverskotten på 1817 och i8l8 årens
Inkomster, hvilka Öfverskott med säkerhet kun
-
Underdåniga Stirifveisef.
575
na antagas uppgå till den Summa utöfver livad
Eder Kongl. Majit eger disponera, att ifrågavarandeibrist
derutaf fylle». Återstoden på dessa Öfverskott
för åren 18*7 och 1818 samt för de
följande åren, efter afräkning af hvad till Eder
Kongl. Majit» Nådiga disposition för FörsvarsVerket
är anslaget, skall till Riksgälds-Kontoret
afleverera® på sätt Riksens Ständer vid 1815
års Riksdag i denne del förbehållit.
Uti StafS-Kontorets vid Eder Kongl. Majit*
Nådiga Proposition bifogade Berättelse upptagas
till Riksens Ständers kännedom och åtgärd åtr
skillige till 1817 års Riks-Stat öfverförde Suramor,
sorn de föregående åren blifvit utbetalte
af Öfverskott»- osli Besparings medel , nemligen
dels ett belopp, sam till största delen består uti.
Anticipationer gjerde af Uandt-Ränterierne med
Stats-Verkets medel för Krigs utgifter åren 1813
och 1814 1,229,495. 5- 5»
dels ock följande Poster, hvilka,
i brist af anslag dertill ,
blifvit förskottsvis bestridde :
omkostnader för Byggnader och
Reparationer vid Strömsholm
till reparation af Strömsholms
Kanal-murar .... *
till uppköp af Fölston i Norrige
för Strömsholms Stuteri
till underhåll för Ryska Hingstar
vid Strömsholm ,
till underhåll för Ryska Hingstar
vid Flyinge och Dalby
Stuteri . . . ... . .
12,900. — —
3.000. — —
3,500.
2,500- — —
2.000. — —>
576 Underdåniga Skrif ad ser.
Brandförsakrings-afgift för Byggnaderne
å sistnämnda Ställe .
Stallmästaren Ehrengranat!; arfvode
såsom Chef för StuteriInrättningen
derstädes , ,
till Kommitterade för hushållningens
reglerande vid Gripsholm
. . ,
till Kommitterade likaledes vid
Ulriksdal
till reparation å Tranebergs
och Nockeby samt Drottningsholms
Broar
ett års Ränta å Högst-Salig Hennes
Maj:t Enke-Drattningea
Sophia Magdalenas .Brudskatts-Kapital
. , , 13,000 —*
till godtgörande af Averhoffska
Sterbhusets fordran föt Posthuset
i Hamburg , , , 5>6å&' 33* —’
reparation å den så kallade
Gamla Styckgjutare-gården t
Stockholm ,*...., 8-QQ t — —:
Tillsamman R:dv 1,290,625. 16. 11.
Och , emedan desse Summor blifvit uibetalde
af de medel för 1815 och föregående åren,
som, i följd af Riksens Ständers vid 1812 års
Urtima Riksdag fattade Beslut , tillhört Eder
Kongl. Majtts Nådiga Disposition, anse Riksens
Ständer demsamma icke fordra annan åtgärd, än att
de uti Riks-Sfaten afskrifvas vid liqvid med KrigsKommittén
och redovisning af dem, som uppburit de
öfriga förskotten; hvilken afskrifning Riksens Ständer
alltså få tiri verkställighet i underdånighet anmäla.
s,og?: 37. 6.
1,200. — —
500. — —
l,8oq». — —
8,000 -- —
Underdåniga Skrif velter".
577
Vid granskning af Stats-Verkets Räkenskaper
och Förvaltning för år 1816, hvarintill Riksens
Ständers Revisorer en sidan granskning förrättat,
har Riksens Ständers Stats-Utskott funnit
Förvaltningen vara al' Stats-Kontoret Utförd
med noggranliet och likmätigt de derför utstakade
grunder, samt Räkenskaperne likaledes med
ordning och redighet upprättade och afsiutade ,
så att icke något förekommit att erinra. Utskottet
har likväl anmärkt, att en Summa af 16,519
R:dr 19 sk. 5 r. blifvit af Kurs-förhöjnings-medlen
år 1816 afskrifven, som, enligt upplysning
från Stats-Kontoret, hörer till 1815 ars Öfverskuttsmedel
och alltså bör upptagas i Rikp-Staten
för ar 1818, äfvensom Utskottet upplyst huruledes
den del af Tullafgifterne, som ingår i växlar,
funnits öfverstiga de 90,000 R:dr Hamburger
Banko, hvilka till Eder Kongl. Majus Nådiga
disposition i och för Ministerielle utgifter ä.
10 anslagne , och huruledes detta öfverskott l
växlar derefter för Stats-Verkets räkning försäljes
samt medlen upptagas såsom en serskild inkomst
under benämning af Kurs-förhöjnings-medel.
Da denne tillgång ej är uppförd bland StatsVerkets
Inkomster, men det länder till en närmare
beräkning så val af Stats-Inkomsternes sorn
af de Ministerielle Utgifternes belopp, att all Inkomst
i vexlar från Tull-Verket upptages i
H amburger Banko inom kolumn men utföres i
Svenskt Banko till det belopp, som instämmer
med dagens Kurs då de ingå, och att deremot
Utgdten af anslaget för Ministeriella behofvet
likaledes upptages i vexlar inom kolumn men
utföres i Svenskt Banko efter den Kurs, som
578
Underdåniga Shrifvdser.
vid utbetalningen eger ram, hafva Riksens Ständer
velat hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att sådant måtte\ uti Stats-Verkets
Räkenskaper från och med nästa års början iakttagas.
ålen, sorn härigenom skulle uppkomma
en skillnad, beroende på mer eller mindre från
Tullen .inflytande vexlar och Stats - Kontorets
större eller mindre behof af Utländskt mynt ,
anse Riksens Ständer; till vinnande af redighet
i Räkenskaperne , Kurt - skillnaden böra, sedan
Stats-Kontorets behållning i främmande myntsorter
blifvit efter Kurs balanserad, komma att
antingen öka eller minska Ofverskotten för året.
Riksens Ständer åberopa slutligen alla serskilda
Skrifvetser, de redan i underdånighet aflåtit
angående Stats-regleringen under serskilde
Hufvud-Titlar samt om åtskilliga dit börande
och älven bär i ett sammanhang summariskt anförde
mindre utgifter och anslag; Och Riksens
Ständer framhärda SCc.
N:r 222.
Uppl. och godk. hos Samtliga Riks-Stånden d, 2 Juli 1818.
Riksens Ständers underdånigt Skrifvelse om
medel att förekomma den Riket tillskyndade
förlust genom Handeln pä
Finland.
Med erfarenhet af förhållandet med Handeln
på Finland under de Senare åren, hvilken,
genom den stora olikhet i värdet af hvad som utföres
emot det\ sorn införes, varit och är för
Sveriges Handels-våg ganska betungande, hafva
•Underdåniga Skrifvelse!-;
579
.Riksens Ständer ansett af vigt att finna utvägar
til! förekommande af den förlust , sorn denna
Handel tillskyndar Riket; Och bland sådane utvägar
tro Riksens Ständer hufvudsakligen böra
räknas, att ahsättnings-tillfälfen för de förnödenheter,
hvaraf förut inom Landet gifves en emot
behofvet svarande tillgång, i möjligaste mån lättas
under det tillika frambringandet af dem, sorn
i tillräcklig myckenhet kunna inom Riket åstadkommas,
tjenligen uppmuntran
I följd häraf, och för att befordra förutnämda
ändamål, våga Riksens Ständer iios Eder Kongl.
Majit i underdånighet anhålla:
i. Att för ali dea Ved, sorn ifrån de norr
om Sundsvall belägne hamnar och orter till Stockholm
införes, Premier roed nästkommande års
början måtte af Tnllmedlen tilldelas afsändarne;
och
■?. Att dem, sorn från andea Rikets Landskap,
än de intill Hufvudstaden närmast belägna,
dit införa inhemska Viktualievaror , en lika
förmån från samma tid måtte förunnas.
-Genom dessa åtgärder, sorn otvifvelaktigt
skola leda omtankan på begagnandet af förut obesökta
vägar, förmoda Riksens Ständer tillförseln
till Stockholm af inhemska alster böra kunna
ökas i den mån, att Hufvudstaden, hvilken
hittills medtagit största delen af de från Finland
införde varor, skall finna sig deraf i mindre
behof, och Finska Handeln således undergå
en betydlig inskränkning, helst, hvad serskildt beträffar
Ved, Rikets norra Landskap af sin öfverflödig;!
tillgång kunna dermed tillräckligen förse
Hufvudstaden. Fax »tt jemväl, thom den vinst,
580 TJnderdaniga Skrifvelser.
som utöfver sjelfva betalningen för varan uppkommer
genom de föreslagna Premier, bereda
en ytterligare möjlighet till Svenska alsters och.
tillverkningars afsättning för lika om ej mindre
pris än hvarför Finska varor försäljas, få Riksens
Ständer för öfrigt tillägga den underdåniga
anhållan, att Tullen på de ifrån Finland inkommande
varor alltid måtte beräknas med afseende
på deras verkliga värde samt, hvad Ved, Viktualier
och Väfnader beträffar, utgå till det belopp,
sorn Handels-Traktatan emellan Kongl- Svenska
och Kejserliga Ryska Hofven den 10 September
1817 högst medgifver, hvarigenom försäljningsvärdet
å dessa varor skall ökas till fördel för
dem, som hafva inhemska att afyttra.
Riksens Ständer framhärda & c.
3S":r 223.
Uppl. och godk. hos Samtliga Riks-StSnden d. 2 Juli 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse an~
gående inlösande af de så kallade Schiegelska
Godsen i Hallands Län.
Då hos Riksens Ständer vid denne Riksdag
fråga å nyo blifvit vackt v oin återlösande till
Kronan af de Gods i Hallands Län, utgörande
2x1 hela Mantal, som Högst-Salig Hennes Majit
Dr ottning Christina genom Sitt öppna Bref d.
27 Oktober 1652 upplåtit till dåvarande Kammar-
och Ekonomi-Rådet i Furstendömet Pommern
Daniel Schlegel emot en efter 3 procent
uträknad köpskilling stor 100,000 Rikes Daler 36
cue 21 penning Silfvermynt, härflytande från dea
Underdåniga Skrifvelser.
fordran^ honom kunde till godo kotnma för dess
till Svenska Kronan gjorda förskott, dock med
det vid upplåtelsen fästade vilkor och förbehåll
för Hennes Maj:t samt efterkommande Konungar
och Sveriges Krona att, när dem folie lägligt
och behagligt, åter inlösa de^sa Gods emot
köpskil lingens återställande till Schlegel elbir
bans Hustru och Arfvingar, hafva Riksens Starr,
der gjort sig underrättade ora hvad Eder Kongl.
Majit, i anledning af deras i detta ämne den 27
Mars 18to aflåtne underdåniga Skrifvelse, i Nåder
til 1 gjort för at! vinna fullständiga upplysning
till frågans behandling, och hafva Riksens
Ständer inhemtat, att Eder Kongl. Majus och
Rikets Kamrnar-Collegium, på Nådig befallning,
under den 12 Oktober 1815 om de ifrågavarande
Gods afgifvit en omständlig Berättelse, men att
Eder Kongl. Majit uti Nådigt Bref den 28 December
samma år förklarat sig anse åtskillige ytterligare
upplysningar af nöden innan målet
kunde vinna någon vidare handläggning, och att
Kammar-Collegium derefter i sådant afseende den.
9 Februari 1816 låtit afgå Bref till Eder Kongl.
Majits Befallningshafvande i Hallands Län, hvara
likväl ännu derifrån något 'svar icke till Collegium
inkommit.
Vid detta sakens sammanhang få Riksens
Ständer hos Eder Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, ej allenast att vederbörande må i Nåder
förständigas om skyndsam verkställighet af hvad
Eder Kongl. Majit härutinnan redan befallt, ritan
ock att, om, efter Nådig pröfning, Schlegel*
ska Godsens inlösen tili Kronan skulle finnas
firdelagtig, Eder Kongl. Majit då må täckas I
Underda niga Skrifvelseri
Nåder om en sadan inlösen föranstalta, i hvilken
händelse med de af dessa Kronans ' behållna
Hennman, sorn icke äro af Skatte-natur, kommer
att förfaras i likhet med hvad Riksens Ständer
vid 1810 års Urtima Riksdag förande Kongsgårdars
och Krono-Lägenheters användande fastställt»
Emedlertid hafva Riksens Ständer gifvit sine
Banko-Full magt ige de föreskrifter: att, derest
genom den skeende undersökningen Kronans
rätt till ifrågavarande återlösen upplyses och.
verklig förman finnes dermed förknippad, samt
antingen en Rättegång till återvinnande af denna
rätt skulle vidtaga eller afträdandet godvilligt
utaf Innehafvärne medgifvas och deposition
af Löse ski!lingen sålunda förekomma, Banko-Fullmägiige
må ega, på Eder Kongl. Majas
Nådiga reqvisition, ställa denna Summa på serskild
Depositions-räkning till det belopp, som
blifver bestämdt, och Depo^itions-bevis deröfver
utfärda: samt att, enär Statens rätt till egendomaines
erhållande derefter varder på ena eller
andra sättet lagligen fastställd, den deponerade
Löse-summan skall af Banken utbetalas emot
det Banken undfår motsvarande Intekning i Fastigheterne
till säkerhet för sin försträckning, intill
dess Riksens Ständer vid sin näst derpå| följande
sammankomst blifva i tillfälle att förordna
huru nied ersättning till Banken för samma försträckning
må forhällas.
Riksens Ständer framhärda §Cc;
N:r 224.
Uppl. och godk. hos samt), Riks-Stånden den 2 Juli 1818.
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse an
-
Umlerduniga Skrifte! ser
-
583
gående Öfverste-lndelnivgens vid f. d.
Östgötha Ifqvalleri-Regimente användande
till aflöning för en Fältmarskalk
eller General.
Uti Nådig Skrifvelse till Riksens Ständers
Stats-Utskott den 7 sistl. April har Eder Kongl.
Maj:t äskat, att Öfverste-Indelningen' vid f. d.
Östgöta Kavalleri Regimente, hvilken af nuvarande
Innehafvare kommer att afträdas, matte med
åtföljande Boställen och tilldelning flyttas från Allmänna
Indragnirigs-Staten, der den nu är uppförd,
och öfverlemrias till Eder Kongl. Majus
Nådiga disposition för att användas till Lön åt
någon förtjent i tjenst varande Fältmarskalk eller
General.
Riksens Ständer, sorn inlierritat , att nämnde
Öfverste-Irulelning utgör med Kapitenskapet derunder
€78 R:dr 21 sk. .6 r. indelte jemte Ofverste-Bostället
Stora Tuna och Rustrnästare-Bostället
Egeby tillsamman 6| Mantal, hafva ta-j
git i öfvervägande hvad Eder Kongl. Maj:t sålunda
begärt och dertill gifvit sitt bifall, hvilket
de alltså, till svar å den Nådiga Skrifvelsen, få i
underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda & c.
' N:r 225.
Uppläst och godkänd hos Rdd. och Ad. d. 7 Juli 1818.
— Prest-StSndet d. 7 —
— BorgareStåndet d. 7 — —
J — Bonde-Ståndet d, 8
—
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse an*
584
Underdåniga Skrifvelser.
gående medel till Svenska Teaterns
underhållande.
Jfrån sitt Stats-Utskott hafva Riksens Ständer
fatt del ej mindre af Eder Kungl. Maj:ts
i Nådig Skrifvelse den 22 sistlidne December
förklarade förväntan att, om Svenska Teatern
jorn de sednare åren utaf de ifrån Kolonien St.
Barthelemy influtne men nu förminskade inkomster
undiått 30,500 R:drs årligt bidrag, skall upprätthållas,
nödiga medel dertill af Riksens Ständer
måga anslås, helst denne Inrättning, betraktad
under dess enkla inflytande på S%renska Språket
och Litteraturen, icke borde kunna lemnäs
utan det afseende , Sorn Nationens stigande odling
förtjente, än ock af Eder Kongl. Al a j:ts Nådiga
Remiss den 6 sistl. Maj med Teater-Direktionens
Ordförandes i detta ämne ingifna underdåniga
Memorial om Teaterns oumgängliga be-’
hof af medel att betäcka det uteblifvande Barthelemy-anslaget
minst till innevarande års slut.
Vid öfvervägande häraf hafva väl Riksens
Ständer insett Teaterns nyttiga inflytande och
föremål i flera fall, men dock trott densammas
underhållande böra bero af de medel, som dertill
kunna finnas utan att öka de för Stats-Utgifterne
erforderliga allmänna utskylder. Riksens
Ständer kunna följaktligen, och med afseende
på beskaffenheten af det bidrag, Teatern i
dess nuvarande skick behöfver, samt på Rikets
knappa tillgångar, icke för Teatern bevilja något
årligt Stats-anslag utan öfverlemna i underdånighet
till Eder Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
Underdåniga Skrif velger.
och Förordnande hvad 'Direktionens Ordförande
anfört örn den indragning och förändrade organisation,
sorn med Teaterns tillgångar öfverens»
stämmer.
I Riksens' Ständers tanka skulle, utöfver den
förhöjning i priset på Inträdes• Riljetrerne, soni
af Teater-Di rektionens egen åtgärd heror och
nogsamt lärer kqrnrnn i beräkning, en serskild afgift
inom Hnfvndstaderi och utaf dem, hvilka egentligen
begagna Skådespelen, ifrån och med nästa
års början- billigen kunna ega ruin och troligen.
uppfylla behofvet, Derna afgift borde blifva
frivillig i s,å måtto, sorn det af hvar och en
uti Stockholm skulle bero att derför låta ansehna
sig eller ock afsäga sig Skådespelens begagnande,
men likväl ovillkorligen och efter uppgjord
klassfördelning erläggas af alla, sorn vilja
dem bivista, så att afgiften för personer, hvilka
nyttja de första platserne eller vanliga Abonnementer,
vore .högre, än för dem, sorn' nyttja andre
platser oah sällan eller mindre ofta derstädes
sig infinna; hvarförutan den borde sträcka
sig till Resande, sorn ankomma till Hufvudsta,
den och åstunda härstädes bivista Skådespelen,
samt tjenlig konttoll utfinnas å Afgiftens behöriga
erläggande.
Någon sådan afgift ega väl icke Riksens
Ständer att påbjuda eller fastställa; Men, då Riksens
Ständer, i brist af. andre utvägar , anse denne
vara tjenlig att inbringa det belopp, sorn Teaterns
underhållande kräfver, hafva Riksens Ständer
Velat i underdånighet anmäla nämnda Förslag
att komma under Nådigt öfvervägande samt, om
Mhang tili Riks-St. Pi ot. igi7—r8i8. \v>\dc Sami, AT:r, 74, 75,
tjgö Underdåniga Skrif veelsn
bifall dertill lemnäs, genom E. K. Maj:ts Nådi-1
diga åtgärd till verkställighet befordras, hvar-;
vid' Eder Kongl, Majit lärer i Nåder täckas bestämma
så väl afgiftens belopp som sältet huru!
den må uppbäras och redovisas samt hvad för
öfrigt till Förslagets utförande i sine mindre dejj
lar finnes af; nöden.
Emellertid, och då Teatern oförändrad förLlifvit
och fortfarit under den förflutne delen a£
innevarande år i förmodan af enahanda understöd
genom Allmänna Medel, som den de näst
föregångna åren åtnjutit, samt en ny reglering
af Teatern icke förr än med årets utgång kan.
hinna vidtagas, få Riksens Ständer i underdånighet
öfverlemna till Eder Kongl. Majit att utaf
Ofverskotten pä Stats-Verkets Inkomser för nasti,
år i Nåder låta utbetala Trettio Tusen Femhundra
Rik sd aler till Teaterns underhåll för innevarande
är, men sådant likväl under det uttryckliga
vilkor och förbehåll, att Staten härigenom'
för alltid fritages från all vidare förbindelse eH
ler utgift" för Teaterns behof, än de från längre
tid tillbaka dertill bestådde 4500 R:d samt 14.00
jR.;d för 200 famnar Ved, som till Dramatiska
Spektaklets underhållande finnas uppförda på Stat;
Äfvensom Riksens Ständer, i afseende på nämnda
årliga bidrag, väga framföra sin underdåniga ön--  skan, att Teatern måtte organiserasjmed den inskränkning
i kostnaderne, som, utan ändamålets
förfelände, finnes möjlig och af tillgångarnes otillräckiighet
i jemförelse mot andre Länders tillgångar
påkallad.
Riksens Ständer framhärda &c.
Underdåniga Sirifvtlser.
587
]ST:r 226.
Uppl, oell godkänd hos Samt]. Milis—St. d- 2 .Tuli 1818
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Revision ifver Förvaltningen
af de under Kongl, Krigs-Colle gil dis- ■
position ställde Kassor.
Enär, likmätigt 30 och 08 §§. Riksdags-OrJ*
ningen., Stats-Verkets tillstånd och förvaltning i
alia dess delar bör för Riksens Ständer uppvisas,
för att af dem vid Riksdagarne, och af deras valde
Revisorer deremellan öfverses och granskas,
*nen denne åtgärd vid de Fötegående Riksdagar
och Revisioner icke blifvit Sträckt til! de medel,
som serskildt förvaltas af Eder Kongl. Majus och
Rikets Krigs-KollegiUrn, nemligen KrigsmanshusMil
itie-Boställs- och Mötes-Passevolans-Kassorrte,
hvilka genom bidrag af Staten eller det Allmänna
tillkommit och derutaf underhållas samt således
äfven utgöra delar af Stats-Verket, hafva
R iksens Ständer beslutit, att berörde Kassors tillgångar
skola hädanefter undergå en sådan Revision
, samt få följaktligen, med anmälan häraf, hos
Eder Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om
Nådig befallning till Krigs.Collegium, att, vid inträffande.
Revisioner öfver Stats-Verkets öfrige
räkenskapter och förvaltning, jemväl uppvisa Redogörelsen
för Krigsmanshus-Militie-Boställs- och
Mötes-Passevolans-Kassornes tillgångar på sätt och
i den ordning, Riksdags ordningen samt Instruktionen
för Revisorerne af den 10 Juni i$i2
stadga ocli förmå.
Riksens Ständer framhärda SCo.
588
Underdåniga Skrifv elser.
N:r 227.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d, 7 Juli 1818,
— Prest-Ståndet d. 7 — —
— BorgareStåndet d, 7 — —
— Bonde-Ståndet d. 8 — _
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse i
anledning af deras Deputerades Berättelse
om Revisionen öfver Krigs-Räkenskaperne
för 1810 och de följande
åren.
Af deri Berättelse, Riksens Ständers (jll del#
tagande uti Ofver-Revisionen af Krigs-Räkenskaperne
förordnade Deputerade vid innevarande
Riksdag afgifvit, hafva Riksens Ständer inhemtat
Krigs-Redogörelse- och Revisions-Arbetets tillstånd
sedan Riksdagen ar 1815*
Samma Berättelse har gifvit Riksens Ständer
anledning att fästa uppmärksamhet på i:sta §.
8 Mom. i Kongl. Afskrifnings-Reglemefiiet den
12 Augusti 1812, som innehåller: ”Skulle Upp”bordsrnannens
Redogörelse utfalla med öfverskott,’
”sorn af vederbörande Ekonomi - Administration,
”godkännas och fastställas, inlösas de till Kongl.
”Mäjrt och Kronan efter medelpriset af upphand”lingarne”.
I Riksens Ständers tanka kunna P10-  viant-Ofverskott icke lagligen uppkomma annorlunda
än genom det en reqvirerad och qvitterad
Proviant-Artikel, hvarå är brist uti Magasinet,
utbytes emot en annan, samt genom det Redogörarens
Afskrifnings-procent, sorn ej får af honom
disponeras, bespares. Någon annan ersättning
för Öfverskott, än sorn svarar emot brister,
na å andra Artiklar samt Afskrifnings-procent, bör
Underdåniga Skrifvelser.
589
således desto mindre Redogörarne tillkomma, sorn,
enär det i allmänhet är Magasins - Redogörare
färbudet att befatta sig med upphandlingar eller
blanda egne tillgångar uti Kronans Förråd, vidare
ersättning möjligen endast kan leda derhän,
att _ Redogörare söker antingen på hvarjehanda sätt
från Räkenskaperne utesluta eller tili verkliga beloppet
förringa en påförd lefverans, hvarigenom.
Afsändaren råkar i bétydlige brister, som i alla
fall blifva svåra att utreda och omsider falla Kronan
till last, eller ock genom mindre noggrann
vigt och mått förorsaka Regimenten och Corpser
samt enskilte Provianttagare en oskälig förknappning
vid provianteringar. På sådana skäl,
och emedan Deputerade upplyst, attén del Redogörare
begärt och flere äfven fått sig godtgjordt
mer och mindre betydligt Proviant-Ofverskott utöfver
befunne brister och bestådd AfskrifningsProvision,
få Riksens Ständer, med hänseende till
de olägenheter, som genom en origtig tydning
af ofvanstående Moment hos Administrationerne
kunna uppkomma, i underdånighet anmäla detta
förhållande hos Eder Kongl. Majit och öfver Reglementet
föreslå den förklaring: ”Att Redogörar’’ne
icke måge bekomma annan ersättning för blif”vande
Proviant-Öfverskott i förrådet, än som sva”rar
emot de brister af åtskillige andre proviant”persedlar,
hvilka bevisligen icke härröra från
”tillgrepp, jemte den Redogörare lagligen tilikom”mande
Magasins-Procent, samt att vid Hufvud”Administrations-Verket
härom bör upprättas och
”till pröfning och Resolution aflemnas ändtlig lingvid
antingen vid hvarje Expeditions slut, el
-
XJni!erdHn‘ga Skrifve!ser.
”igr ock, der Magasineringen ar efter år fortsäti
”tes, vid hvarje års utgång derefter.”
Hvad beträffar Deputerades Revisions-arbe-'
te för ds ifrågavarande Kri qs-Redogörelse-åren,
utaf hvilket arbete, enligt deras anmälan, vid
sistlidet års slut ännu återstått omkring hälften,
så att minst tune -års tid for Revisionens fullbördande
ytterligare erfordras, hafva Riksens
Ständer funnit Deputerades befattning böra fort,
fara tills detta arbete hunnit ändas samt, med
antagat.de
tet af år 1820 kan ska, bestämt deras arfvoden
att till den ■ tidén-atgå, hvarefter, i händelse nå-,
gon tids arbete likväl skulle återstå, Deputerade
derunder fullfölja sin befattning utan att för detsamma
påräkna någon ersättning.
För öfrigt finna Riksens Ständer förhållandet
med den, på Eder Kongl. Majus Nådiga befällning,
af nu tuera vice Presidenten och Ridd,
Billberg år 1815 utförde Liqvidation med Pren»
siske oeh Tyske Staterne om de till Svenska Arméen
under sista Fälttåget derstädes lernnade För-;
sträckningar förtjena Riksens ; Ständers uppmärksamhet;
Och, enär denne Liqvidation, hvarigenom
Rikets Skulder till nämnde Stater blifvit minskade
till nära En Million Potnmersk Kurant,
nogsamt vittnar 001 ett derå användt noggrannt oeh
nilfullt bemödande, äfvensom den blifvit på kort
tid och med besparing i kostriaderne verksläld,
hafva Riksens Ständer, såsom ett bevis af den
erkänsla, hvartill vice Presidenten Billbergh medelst
gjort sig berättigad, åt honom anslagit Tio
Tusen Riksdaler Banko, att utgå af öfverskotta
-
Underdåniga Skrifvelseri
591
medlen på Stats-Verkets Inkomster för år 1817
och följande åren.
Riksens Ständer framhärda SCc,
N:r 328.
Uppl; och godk. hos Samtl, Riks-Slånden d. 2 Juli 1813.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
afgift till Veneriska Smittans hämmande,
Lazaretters anläggande och Kuranstalters
utvidgande.
Med- anledning af Eder JCongl. Maj:ts Nådiga
Proposition den 29 November förlidet år,
och då de åtgärder, som, enligt Riksens Ständers
vid förra Riksdagen yttrade önskan, blifvit vidt;gna
till frivilliga sammanskott innom Länen för
Veneriska smittans hämmande, Lazaretters an.
läcgande och Kur-anstalters utvidgande, icke uppfyll
det åsyftade ändamålet, hafva Riksens Ständer
, öfvertygade om nödvändigheten att satta
gräns för denna vådliga smittas vidare utbredande,
beslutit att, i stället för de förut åtagne frivillige
afgifter, hvarje Mantals-skrifven person
må intill nästa Riksdag årligen erlägga Tre skillingar
Banko under följande vilkor:
1. Att dessa medel uppbäras tillika med de
öfriga utskylderne;
2. Att medlen förvaltas på det sätt, Kongl.
Maj:ts Nådiga Instruktion den 17 December förlidet
år för Direktionerne öfver Läns-Lazaretten
i Riket och öfver Kur-anstalterne till Veneriska
smittans hämmande föreskrifver, samt ds
59 =
lindard 'miga Shrifyeher.
möjligen inom hvarje Län uppkommande Öfverskott
användas till den öfriga helsovården derstädes»
3. Att de fran Kongl. Serafitner-Ordens-GUlet
till Läns-Lazaresten hittills utgående Anslag
äfven hädanefter fortfara, beräknade efter de sjukas
antal inom hvarje Län; och
4. Att åt Riksens Ständers till Stats- Banko-
och Riksgälds- Verkans öfverseende valde
Revisorer uppdrages granskningen af Kongl.1 Se*
rafimer-Ordéns-Gillets Räkenskaper med tillhörande
Verifikationer, i hvad de röra förvaltningen
och redovisningen af ifrågavarande allmänna
medel.
I afseende |jer p>a den delen af högstberörde
Nådiga. Proposition, sorn angar fortfarande af
d‘et vid 1815 års Riksdag till Kur~anstalternes
utvidgande beviljade anslag 8000 R:dr årligen,
finna Riksens Ständer, att, enär den nu åtagne
afgift, enligt härjemte i underdånighet bilagda
förslag, belöper sig til! 86,115 Kalr 42 sk., och
denna summa torde lemna tillräcklig tillgång på
medel för ändamålets befrämjande, bör ock nämnda
8 000 R:drs anslag upphöra ifrån den tid, ifrägavarande
Beviilnings-afgift kommer att erläggas,
eller med nästa års början.
Riksens Ständer framhärda & c.
N:r 329.
Uppl. ochgodk. hos Samtliga Riks-Sfånden d. a Juli 18I8,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Arfvode för Öfver-Kommissarien
Ek.
För Ölver-Konnnissarien Ekhvilken vid
linderddnlgu Skrifvelser.
593
innevarande Riksdag likscftn vid den föregående
lji t rädt Riksens Ständers Bev illnings-Utskott med
kalkulers och formulärers uppgörande till Bevillnirigs-arbetet,
hafva Riksens Ständer bestämt ett
Arfvode af Fyra Hundra Riksdaler Banko; Och
få Riksens Ständer hos Eder Kongl. Maju i underdånighet
anhålla, att nämnda belopp ina varda
utbetaldt af de till Riksdags-kostnaderne anslagna
medel.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 230.
Upl. och godk, hos Samtl. Iliks-Stånden den 2 Juli t8tS.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Storskiftes- och Enskiftes - förrättningarnes
samman fö)'ande samt om
Egodelnings-Rätter för dylika mål.
I afseende på Storskiftes-förrättningar finnes
uti 73 §:n af Kongl. Förordningen orri Landtmäteriet
i Riket den 12 Augusti 1783 stadgadt,
att dervid bör, om det för någon del blifver
möjligt, hvar och en jordegare på ett ställe och i
ett skifte få alla sina Egor, såsom Aker och
Äng, Skog och Mark, samt att den Oranne, som
för sin Egolott påstår ett dylikt delnings-sätt ,
bör dertill ega rättighet fastän de öfrige låta i
flere lotter sine Egor fördela, dock att det sker
på sådant ställe att Storskiftet för dem ej göres
oredigt och obeqvämt samt den bästa och bördigaste
jorden ej medtages till större andel, ä'tt
på honom skäligen belöpa kan. Ått i flere Landsorter,
der Hemmanens Inegor äro spridde och i
591
Underdåniga Skrifvelseri
jordmån af mycket skiljaktig beskaffenhet,’ detta
sätt t Lil deras skiftande Delegarne emellan ofta
icke kan vara görligt utan ens eller annans lidande,
- är lika ostridigt, sorn att detsamma icke
alltid vid de sedermera skedda Storskiften blifvit
hegagnadt ehuru det kunnat vara verkställbar?.
Sistnämnda förhållande jemte det, att de äldre
Storskiftes-Författningar ej så bestämdt medgifva
ett sådant delningssätt, som ofvan åberopa§.
förmäler, har föranledt serskiide Författningar
oin ett nytt under namn af Enskifte, hvarigenom
utan afseende på förut verkstäld och stadfästad
delning af Hemmansegar i Storskifte, blifvit
hvarje Del-egare öppet lemnadt att kunna ,
der det är möjligt, fä sin Ego-lott uti ett Skifte
utbruten. Det lärer icke kunna förnekas, att
äfven denna åtgärd varit förenad med åtsiillige
olägenheter och deribland osäkerheten hos Ilemmans-åboerne
om framdeles orubbad besittning
af de dem lagligen tillskiftade egor i händelse
af någonderas ansökning om Enskiftef hvilken
osäkerhet vållat, det Aboerne ansett äfventyrligt
att å Egorne nedlägga betydligare odlings-arbete,
och Författningarnes ändamål, befrämjandet af
Jordbrukets tillväxt och af Egornes förbättrade
häfdande, blifvit tillbakahållet.
Riksens Ständer anse ifrågavarande olägenheter
kunna undanrödjas och ändamålet med de
om Enskiftes-delningarne gifne föreskrifter vinnas
om de nu gällande Enskiftes- och Storskiftes-Eörfattningar,
såsom meddelande serskiide föreskrifter
ej mlmlrd om Landtmätarens handlingssätt
än om Rättegångs-Ordningen då fvister
Underdåniga Skrifve]seri
vivi nämnde förrättningar Del-egarne emellan uppsta,
sammanfogas uti en Författning till fullkomlig
enhet och likstämmighet.
För Landtmätares förfarande vid ifrågavarande
förrättningar hafva Riksens Ständer för sin del
antagit de allmänna grunder: att vid Storskiftes-deb
isin gar hädanefter af sådana Hemmansegor , der berörda
Skifte hittills icke skett, ^Landtmätaren bör ofelbart
iagtfaga det delningssätt af Aboernes Egolotter
, som genom stadgandet i Landtmäteri-Forord-’
ningens 73 §. ,*r bestämdt, sedan förut blifvit behörigen
utrönt, det, medelst hvarderas Ego-lotts
läggande uti ett Skifte, någondera af dem icke uti
knnbart lidande försattes: att, der ett sådant deiningrsätt,
thed bibehållande af hvarje Abos lika
rätt, icke kan verkställas, må den delning af Egorne
antagas, sorn nämnde Förordning i Öfrigt
utstakar: att, enär en sådan förrättning är full
ändad
samt såsom oklandrad blifvit fastställd, någon
rubbning deruti icke bör kunna af någon
Del egare begäras eller tillåtas: samt att, hvad
beträffar de Byelag och Hemman, hvarest Storskiften
för längre eller kortare tid tillbaka blifvit
fulländade utan att emellan Grannarne delning
af Egorne genom deras läggande i ett skifte
skett ehuru den kan vara möjlig, de å dessa
Storskiften tillkomne fastsiällelser ej må ligga
.Delegarne inom ett Byelag eller å Hemman i
vägen att få Skiftes-förräctningarne af LandtmStärne
öfyerseddé till verkställande af berörda
delningssätt, för hvilket enda fall det således må
vara tillåtet att rubba de förut ågångna^och fastställda
Storskiften,
59 6 Underdåniga Skrifv elser'.
Hvart åter angår Rättegångs-ordningen vid
tvister om Storskiftes- och Enskiftes-delningar,
hvilken nu i båda händelser är betydligt skiljngtig,
finna Riksens Ständer densamma uti ingendera
vara den mast lämpliga utan således
kräfva rättelse och förbättring. Ju mera Rättegångarne
i dessa ämnen kunna förkortas, dess
snarare vinnes det ändamål, att hvarje Jordegare
kommer i säkerhet om sin besittning och kan
vidtaga anstalter till sådana Egornas förbättringar,
hvilka i framtiden förskaffa honom en förmånligare
afkastning. Den Rättegångs-ordning,
som nu skall följas vid förefallande stridigheter
under Storskiften eller vid klander mot dylika
förrättningar, medförer , genom sakens dragande
från den ena Domstolen till den andra, en långsamhet,
sorn dels hindrar förrättningens afslutande,
dels försätter Jord-egarnfe i overksamhet vid
jordens behöriga skötsel, samt alltid utarmar de
tvistande. Deremot synes val den Rättegångs?
ordning, som är föreskrifven i tvister antingen
under Enskiftes-förrattningar eller efter deras
verkställande, att nemligen desamraa få af Eder
Kongl. Maj-ts Befallningshafvande upptagas och
afgöras, ega den fördel, att tvistens slutliga afdönnnande
ej kan utdraga så långt på tiden, och att
kostnaden blir för parterne mindre känbar; Men
i närmare betragtande böra ock komma de svårigheter
och vådliga följder, som med detta Rättegångssätt
äro förenade. Den enda grund, på hvilken Ed.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skall bedömma
målet i blifva de Utlåtanden, sorn af degenom Pärterne
vid förrättningen tillkallade Gode Män
och af Landtmätaren afgifvas tillika med den
Underduniga Skrifvelser. 5 g*7
sistnämndes vid förrättningen hållna Protokoll;
Och, då Gode Männens Utlåtanden nog ofta torde
sakna den redighet och utförlighet, som kunna
gifva tillräcklig upplysning uti de emellan
Parterne uppstådde skiljaktigheter, samt .Eder
Kongl- Majits Befallningshafvande icke är i tillfälle
att sjelf förskaffa sig fullständig kännedom
af lokal-förhållanden med det mera, som skulle
verka och föranleda hans blifvande Beslut, sättes
han icke sällan i nödvändighet att fatja detta
Beslut oaktadt de stridiga frågorne äro mindre
noggrant utredda; i hvilket skick saken genom
underdåniga Besvär lågges under Eder Kongl.
Majtts Nådiga piöfning. När nu äfven ofta inträffar,
att de vanliga Domstolar uti tvister om
Egor och om Storskiften, ehuru mera i tillfälle
att förskaffa sig nödiga upplysningar, blifva i behof
af Syn på stället innan Dom meddelas, måste
för Eder Kongl. Majlis Befallningshafvande,
sorn icke eger eller åtminstone , i anseende till
öfriga trägna göromål, icke kan vidtaga berörde
utväg, uppkomma ännu större svårighet att vinna
alla nöcjiga underrättelser för så vigtiga och
grannlaga ärenders afgörande. — På r,u andragna
skäl, och sedan, efter hvad Riksens Ständer här
ofvan föreslagit , Storskiftes- och *Er.skiftes-Förrättningarne
blifvit sammanförda till enahanda
behandlingssätt eller till en och samma Förrättning,
böra alla i afseende derå uppstående tvister
upptagas utaf serskilde inrättade EgodelningsRätter,
under Ordförande af Häradshöfdingen inom
hvarje Domsaga eller den hans Embete efter
behörigt förordnande företräder, samt med tillkallade
och genom Hemmansegarne valde Eedamö
-
/
XJn det däni ga Så eif velse r,
ter bland kunnige män i Landthushållningen från
1*1 vilken medborgareklass som helst, hvilka både
Ordförande och Ledamöter åtnjuta Dagtraktamente
samt skjuts till och ifrån förrättningsstället, och
skola dessa Egodelnings-Rätter antingen efter Syn
derstädes eller ock utan Syn, om densamma icke
erfordras, ifrågavarande tvister behandla och afdöma,
med rättighet för den missnöjde Parten
att i vanlig ordning och ino i den för hvarje
ort lämplige tid hos Eder Kongl. Maj:t fullfölja
sin talan genom underdåniga besvär; Men
för öfrigt må fastställelsen å de Kartor, hvilka författas
öfver förutnämnde Landtmätare-Förrättningar,
meddelas af vederbörande Härads-Rätter antingen
något klander emot Förrättningen ej uppstår,
eller, i händelse deraf, sedan detsamma blifvit
genom-slutlig Dom pröfvadt och afgjordt.
Till Eder Kongl. Maj:ts Nådiga omnröfning
öfverlemna Riksens Ständer i underdånighet sina
nu gjorda Förslag, under lika underdånig anhållan,
att, om de samma äfven vinna Ed. Kongl.
Majits bifall, Eder Kongl. Majit mai Nåder täckas
uti den Författning, som i ämnet utfärdas,
närmare bestämma de nödiga förhållanden så val
vid Landtmätarnes åtgärder som ock vid Egodelnings-Rätternes
behandling af de der förekommande
tvister.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r 231.'
Uppläst och godkänd hos Samt!. Riks-St. d, 2 Juli 1818,
Riksens Ständers underduniga Skrifvelse an
-
