# ID: svediakorp-gov1793
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1817--1818
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 68,109
# sentences: 1,947
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till Riks-Ståndens Protokoll
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
1817 och 181S.
lo:de Samlingen,
Innehållande Riksens Ständers Expeditions-Utskotts
Memorial med Riks-Ståndens deröfver
fattade Beslut, och Riksens Stäncftrs underdåniga
Skrifvelser till Kongl. Majit,
jemte Riksdags-Beslutet.
STOCKHOLM,
Elmeus och Granbergs Tryckeri, 1818»
N:f l,
Expeditions Utskottets Memorial om antagandet
af ytterligare en Kanslist vid
Utskottet*
T lil följd af 24. §. 1 Riksdagsordningen hat
Éxpeditions-Utskottet, såsom ej organiseradt på
Aldelningar, till sitt biträde antagit, jemte Sekreteraren,
blott en Kanslist. Då likväl, enligt
hvad flera Riksdagars erfarenhet besannat, denna
till en enda person inskränkta UndéivBetjening
är för de under Riksdagens lopp mer och
mer ökade göromålens bestridande alldeles ötillräcklig,
får, med anledning af ofvan åberopade
Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer
Vördsamligen hemställa, om icke ytterligare ert
Kanslist måtte få af Utskottet tillsättas, och, i
sådant fall, det honom tillkommande arfvode
eller traktamente beräknas från antagnitigsdagen.
Stockholm d. 8 December 1817.
Rå Höglofl Ridder- Rå Högvörd. Prest-Stånskapets
ocli Adelns dets Ledamöters vägnar
Ledamöters vägnar
G. Adlerbeth. hildvig Mörner.
Rå
Prof. Utdrag d. 13 Dec. 1817*
På Hedervärda BondeStåndets
-Ledamöters
Vägnar
J. E. Elf stadius t
J. D. Walerius,
Protokollsutdrag fl. 1 j Dec. 1817-  Frän FLöglojl. Ridderskapet och Adeln,
S. D. Upplästes och bifölls Expeditions-Utslfottets,
i Memorial af den 8 dennes, gjorde
hemställan om icke utöfver det uti Riksdagsordningen
föreskrifne antal af betjening, en
Cancellist ytterligare måtte få af Utskottet tillsättas,
och i sådant fall, det honom tillkommande
arfvode eller traktamente beräknas från antagnings-dagen.
Från Hogvard. Prest-Siåndei.
S. D. Föredrogs och bifölls ExpeditionsUtskottets
uti Memorial af d. 8 innevarande månad
gjorda hemställan, att jemte den betjening
24 §. af Riksdags-Ordningen utsätter, få antaga
ytterligare en Canzlist, hvilkens arfvode eller
traktamente kommer ätt ifrån atitagningsdageil
beräknas, hvarom Respekt. MedStanden skulle
vördsamt och vänligen underrättas.
Från Vällofl. Borgare-Ståndet?
S. D. Expedifions-Utskottets under den §
December gjorde hemställan att, jemte den betje-.
På Vällofl. Borgareståndets
Ledamöters
vägnar
C. W. Nyberg.
P/of. Utdrag d. 13 Deci 1817.’
5
tjening 24 §, af Riksdagsordningen utsätter,’
få ytterligare antaga en Canzlist med arfvode
från antagningsdagen, blef af Borgare-Ståndet
vid nu skedd föredragning bifallen; Oell hvarom
Respective Med-stånden skulle vördsamt och
vänligen underrättas.
Fran Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Till Expeditions-Utskottets begäran
uti Memorial af den 8:de dennes, att utom Sekreteraren
och en Cantzlist, som, enligt <24 §. i
Riksdagsordningen, beslås, få tillsätta ytterligare
en Cantzlist, för hvilken arfvode eller tractamente
må beräknas från antagningsdagen, lann
Bonde-ståndet skäligt för sin del lemaa bifall;
hvarom respective Medstånden skulle vördsamt
och vänligen underrättas.
N:r 2.
Uppläst och godkänd hos Samtliga Riks-Standen
den d. 13 Dec. 1817.
Riksens Ständers underd. Tacksägelse- och
Lyckönsknings-Adress till Kongl. Maj:t
samt, mitt. mut., till Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen och Hans Kongl.
Höghet Arf-Prinsen.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
•
Ater äro Svea Folks Ombud samlade omkring
-
6
Underd, Skrifvelser,
kring den Nordens Thron, hvars grundläggning
förlorar sig i sagans åldrar, hvars glans "bibehållit:
sig under seklers hvälfningar, och hvars
bestånd skall ännu till den senaste eftertid trotsa
dem. Hägnade af en lagbunden frihet och styrde
af den milda Statskonst , som vet förvärfva
lydnaden genom kärlek och hämta sin kraft
från förtroendet, njuta Svea Rikes invånare,
under en älskad Konungs spira, det lugn och
den sällhet Han dem beredt , och igenkänna
deri det föreningsband emellan Regent och Folk,
som oupplösligen sammnnhälles genom ett jemnt
utbyte af nya väigerningar och nya välsignelser,
L/iOigen tacksamme för Eder Kongl. Maj:ts
hulda omsorger, hvilkas lyckliga verkningar redan
öfverallt uppenbarat sig, och af hvilkas
vidd och syftning nu mera åt Riksens Stander
lemnats en fullständigare öfversigt, hafva Riksens
Ständer uppdragit Oss att härmedelst till
Etler Kongl. Majit högtidligen framföra uttrycken
af deras tankesätt, och att betyga Eder Kongl.
Majit Riksens Ständers underdåniga vördnad
och erkänsla, så väl för Hess höga Landsfaderliga
omvårdnad i allmänhet för Riket som serför
de betydliga Spanmåls-undsättningar Eder
Kongl, Majit Nådigst låtit meddela åtskilliga behöfvande
Provineer och genom hvilken anstalt
desse blifvit räddade från den hotande faran af
hungersnöd, Otri än för Eder Kongl, Majlts
lycka det gör tillfyllest att hafva skapat andras,
må likväl de varma boner höras, som Riksens
Ötander för Eder Kongl. Majit, dock ännu mer
för
Underd. Skrifvelse,
7
för dem och Nationen, uppsända till den store
Belönaren , om förlängandet af dessa dyrbara dagar,
dera Han, i den allmänna vådans ögonblick,
sparade för Sveriges frälsning och för
befästandet af dess fordna ära.j
Vid Eder Kongl. Majits sida, skåda Riksens
Ständer pål en gång Fullbordaren af de
verk, Eder Kongl. Maj:! begynt, och Ätt-Fadern
för en Konu nga-Stam, sora med förtjenstens lysande
rätt, blef Arfving till Eder Kongl. Maj:ts
dubbla Krona. Riksens Ständer utbedja sig att
få förklara Hans Kongl. Höghet KronPrinsen
deras underdåniga tacksamhet för Hans Kongl.
Höghets ädla uppoffringar och outtröttliga bemödanden
att understödja och främja Eder Kongl.
Maj:ts välviljande afsigter, och hvarigenom hjelten
flätat nya friska blad i den medborgerlighetens
sköna krans, som Han länge förenat med
Segerns.
Det hopp för Kommande Slägter, hvars ljusa
mål af tiden mer Och mer närmades, har
ändteligen blifvit fylldt, sedan Hans Kongl.
Höghet ArfPrinsen nyligen upphunnit den ålder,
sorn kallar Honom till ett nytt stöd för
Svenska Thronen. Riksens Ständer, nyttjande
detta tillfälle att häröfver ådagalägga deras underdåniga
glädje, lyckönska Eder Kongl. Maj:t
att redan se Dess Thronföljares Efterträdare
genom åren och visheten mognad att regera.
Slutligen få Riksens Ständer, erinrande sig
föremålen af detta Riksmöte, i underdånighet
hem
-
s
Underd. Strifveiner.
hembära deras tacksägelse, ej mindre för Eder
Kongl. Maj:(s Nådiga omtanka att, vid närvarande,
af omständigheterna föranledda , bekym--  jmerfulla inre penninge-ställning, sammankalla
Dess trögna Folks Representanter , för att
gemensamt med dem undersöka det ondas
grund orsaker och utfinna botmedlen deremot,
än äfven för det af Eder Kongl, Jdajd emellertid,
till de allmänna bördornas lindring, i
Nåder vidtagne Förordnande om anstånd tills
;vidare med Kron o-Utsk yl demas indrifvånde.
Riksens Ständer, då de genom oss för Eder
Kongl. Maj:ts fotter i underdånighet nedlägga
denna åt Fader, Son och SonSon samfällt egnade
Tacksägelse- och Ryckönsknings-adresse , vå--  ga trygt yttra sin öfvertygelse, att de aldrig
enhälligare än nu föreställt Nationen, aldrig
;varit sannare tolkar af dess röst,
Riksens Ständer framhärda med djup vörd-;
nåd, trohet och nit &c.
N:r 3.
Expeditions-Utskottets Memorial angående
förbättrad redaktion af Bihanget
till Riks'Ståndens Protokoll.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln har
Expeditions-Utskottet emottagit Remiss af den
io:de
Expeditions-Utskottets Memorial, 9
itotde i denne manad 3. de Yttranden, Herrar
Brummer, Carl Magnus, och Silverstolpe, Guslaf
Abraham, afgifvit rörande en förbättrad redaktion
af Bibanget till Riks-Ståndens Protokoll,
hvilket enligt Grundlagen bör utgå af trycket
under Expeditions-Utskottets uppsigt; och får
Utskottet, i anledning af en sådan remiss, nu
till B iksens Högloft. Ständer meddela sitt utlåtande
öfver det ifrågavarande ämnet,
He rr Brummer liar hemställt om icke mera
ordning i de samlingar, Bihanget innehåller,
skulle vinnas och ett tillfälle till Riksdagsärendernes
mognare pröfvande beredas genom det
hvarje Riksens Ständers Utskotts Betänkanden,
Memorial och Protokolls-Utdrag trycktes serskildt
och utgjorde serskilda Band för hvarje
Utskott, aflemnades i en nummer-följd och befordrades
till trycket strax sedan de till Stånden
blifvit aflemnade, samt till hvardera samlingen
bifogades sine Bihang, det ena innefattande
i nummerföljd Riks-Ståndens Beslut i
hvarje ämne, och det andra de i enlighet dermed
expedierade Riksens Ständers underdåniga
skrifvelser till Kongl. Maj:t, i följd af hvilken
Ridning äfven de Kongl. Propositionerne borde
samlas i ett serskildt Band; -— Och Herr Silverstolpe,
som instämt i Herr Brummecs mening,
har dessutom tillagt, att, till Volumens och
tryckningskostnadens förminskning, alla Protokolls-Utdrag
för de fyra Riks-Stånden samt underskrifterne
under Utskottens Memorial och
Betänkanden kunde uteslutas och Utskottet auma
-
jo Expeditions-Utskottets Memorial.
modas iakttaga de ytterligare förkortningar, som
kunde ega ruin.
Expeditions-Utskottet tror Herr Brummers
förslag förtjena uppmärksamhet för de ändamål,
han dermed åsyftat, rnen kan deremot icke tillstyrka
afseende å Herr Silverstolpes tillagg enär
59=de §. Rikdags-Ordningen uttryckligen föreskrifver,
att alla de Handlingar, hvilka till
samtliga Riks-Stånden aflemnas och deribland ,
utom Konungens Propositioner, Utskottens Betänkande
samt de Protokolls-Utdrag, hvarigenom
Stånden meddela hvarandra sina Beslut, skola
uti Bihanget till tryck befordras. Med förutsättning,
att äfven Riksens Höglofl. Ständer af
åberopade §. finna sig hindrade att antaga Herr
Silverstolpes tanka, vill Utskottet således, vägledt
endast af det förstnämnda förslaget, vördsamligen
underställa Riksens Höglofl. Ständers pröfning
om icke Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll
för innevarande Riksdag lämpligen må
kunna indelas i åtta Samlingar uti följande
ordning:
1. Konungens Nådiga Berättelser, Skrifvelser
och Propositioner, Riksens Ständers till
Stats- Banko- och Riksgälds-Verkens öfverseende
förordnade Revisorers Berättelser, Deputerades
till Ofver-révision af Krigs-Räkenskaperne
Berättelse och Justitie-Ombudsmännens Embets-Berättelser,
med flera dylika handlingar,
alla i den ordning de blifvit aflemnade;
2. Cor.siitutions-Utskottets Betänkanden och
För
-
Expedilions-TJtskolte.is Memorial. 11
Förklaringar i en nummerföljd, lliks-Ståndens
deröfver fattade beslut i en nummerföljd och
de deraf föranledda underdåniga Skrifvelser äfven
i nummerföljd, med nummerna a hvarje
Beslut och skrifvelse svarande emot nummern
•å det Betänkande, hvartill de höra;
3. Stats-Utskottets Betänkanden och Förklaringar
likaledes, oell med enahanda Bilagor;
4. Bevillnings-Utskottets Betänkanden och
Förklaringar likaledes och med enahanda Bilagor;
5.
Banko-Utskottets Betänkanden och För.
Jslaringar likaledes och med enahanda Bilagor;
6. Lag-Utskottets Betänkanden och Förklaringar
likaledes, och med enahanda Bilagor ;
7. Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkanden och Förklatingar likaledes,
och med enahanda Bilagor; samt
8. Expeditions-Utskottets Memorial med
Riks-Ståndens deröfver fattade Beslut, och de
Ståndens Protokolls-Utdrag, som ej äro föranledda
af Utskottens föregångna Betänkanden.
Genom denna indelning skulle tryckningen
kunna verkställas på flera Tryckerier och
alla åtta Samlingarne på en och samma gång
utgifvas i den nion, de till hvardera hörande
handlingar aflemnades. Till undvikande likväl
af den förvillelse och oredighet, sem skulle
uppkomma vid Bihangets utdelning arktals till
Pre
-
12 ExpeditionS-UtsÅotlets Memorial.
Prenumeranterne i händelse de till gtdra, 3:dje»
4;de, 5:te, 6:te och 7-de Samlingarne hörande
Bihang af Ståndens Protokolls-Utdrag och Skrifvelser
trycktes uti serskilda arkföljder och afdelningar,
anser Utskottet nödvändigt, atf med
tryckningen af dessa Bihang furdröjes intill
Riksdagens slut, på det de må kunna intagas i
samma följd af ark, som de deremot svarande
Betankanden, hvilkas tryckning fortgår under
Riksdagens lopp och hvilkas mängd och arktal
ej förr än vid slutet kunna bestämmas; Och
Utskottet förmodar, att ett sådant uppehåll icke
medförer någon betydlig olägenhet, då utan
tvifvel under sjelfva Riksdagen tillgängligheten
af Utskottens Betankanden för Riksens Ständers
Ledamöter är mest vigtig och öfrige Prenumeianter
lära tillfredsställas i sin väntan om
de kort derefter af de omnämnda Billingen
undfå del.
I händelse Riksens Högloft. Ständer behaga
fastställa hvad Expeditions-Utskottet sålunda
föreslagit, lära Riksens Ständer täckas föreskrifva
samtliga sina Utskott, att i samma stund
och ej sednare, som deras Betankanden ingå
till Riks-Stånden, jemväl meddela dem Expeditions-Utskottet
till tryckningens besörjande
och i en nummerföljd för hvarje Utskott ifrån
Riksdagens början, äfvensom Expeditions-Utskottet
skulle önska, att hvarje Resp. RiksStåndens
Protokolls-Utdrag, som innefattar Beslut,
mätte före afsändandet förses med den
nummer, det i ämnet föregångna Betänkande
äger
Expeditions-Utskotteis Memorial. 13
eger. Feif öfrigt utbeder sig Ijtskottet att, sa
skyndsamt sig möjligen göra låter, få emottaga
Biksens Högloft. Ständers .Beslut om Bihangets
redaktion och om medlen till trycknings-kosthadens
bestridande , på det tryckningen må
ofördröjligen begynnas och fortsättas.
Stockholm d. 19 December 1817*
På Högloft. Biddersk. och På f-Iögvörd. Preste*
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
G. Adlerbeth. Ludvig Mörner»
På VallofL Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnät vägnar
G. Kjellander» Dan» Selander.
Clas Arvedsoni
Protokollsutdrag
Prdn Hedervärda Bonde-Ståndet den 23 December
1817.
S. D. Expeditlons-TJiskottets ankomna Memorial
af den 19 dennes angående en förbättrad redakt
tion af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll
upplästes och bifölls; hvarom Respective Medstånden
samt Expeditions-Utskottet skulle vördsamt
Och vänligen underrättas.
Frän Högloft. Ridder skåpet och Adeln den 27
December 1817.
S. D.
14 Prot. Utdrag di 2 7 Dec. 1817.
S. D. Vid förnyad föredragning af Espe-*
ditiotis-Utskottets den 19 dennes aflåtne samt
den q 3 i samma månad på bardet . lagde Me*
m«riala angående en förbättrad redaktion af Bi*
hanget till Riks-Ståndens Protocoll, blef samma
M emorial af Höglofl. Ridderskapet och Adelrl
gillad t.
S. D. Sedan Höglofligé Ridderskapet oell
Adeln denna dag bifallit Expeditions-Utskottets
den ig December afgifrie och den 23 dennes
på bordet lagde Memorial angående en förbättrad
redaktion af Bihanget till Riks-Ståndens
Protocoll, beslöt Ridderskapet och Adeln, att
den föreskrift borde samtelige Riksens Ständers
Ut skott meddelas, att i samma stund och.
ej sednare som deras Betånkanden ingå till RiksStånden
jemväl meddela Expeditions-Utskottet
samma Betänkanden till tryckningens besörjande
och i en Nummer-följd för hvarje Utskott
från Riksdagens början.
Fran Hogvard. Prest-Ståndel. den So Decem-»
ber 1817.
S. D. Föredrogs och bifölls Expeditions*
Utskottets Memorial, om förbättrad RedactioU
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll.
Fran Vallojl. Borgare-Ståndet, d. 00 Dec. 1817,
S. D. Föredrogs å hyo Riksens Ständers
Fxpeditions-Utskotts den 19 innevarande Månad
-
Fröt. Utdrag, d. 30 Dec. 1817
*5
nåd aflåtne Memorial, angående förbättrad Redaction
af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll
för nu påstående Riksdag, hvilket Memorial till
Utskottet återremitterades med de anmärkningar,
som uti Ståndet gjordes.
N:r 4,
Uppläst och gedkänd hos Samtliga Riks-Ståndetl
den 23 Dec. 1817.
Riksens Ständers tinderd. Skrifvelse till
Kongl. Maj:t ang. tryckningskostnaden
för Nådiga Propositionen om Stats
Verkets tillstånd och behof.
S, A. K.
Som Riksens Ständer låta serskildt befordra
till trycket Eder Kongl. Majsts vid innevarande
Riksdag aflemnade Nådiga Proposition
om Stats-Verkets tillstånd och behof för att uti
Riks-St. nden utdelas, få Riksens Ständer i underdånighet
anhålla" om befallning till vederbörande,
som besörjer Riksdags utgifterne, att
kostnaden för denna tryckning betala.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 5.
Uppläst och godkänd hos Samtliga Riks S.tånden
d. 5. Jan. 1818-
Rik
-
Underd. SkrifvelseV*
Riksens Ständers underd. Skrifvelse äng.
tryckning af deras Revisorers och Justitie
Ombudsmans Berättelser förförlidet
är-,
S. A. K.
Riksens Ständer få hos Eder Kongl. Maj:t
i underdånighet anmäla sitt Beslut att, genom
Stats-Utskdttets försorg, på Stats Verkets bekostnad
lata serskildt tili trycket befordra ej mindre
deras till granskning af Stats- Banko- och
Siksgälds-Verkens räkenskaper ocli förvaltning
förordnad^ ReVisorers vid denne Riksdag af
O
lerntiade
Berättelser än ock deras Justitie-Ombudsmans
Embets-Kerättelse for förlidet år; och
anhålla alltså Riksens Ständer, att Éder Kongl.
Maj:t i Nåder täckes anbefalla Vederbörande,
som besörjer Riksdags-Utgifterne, att af de medel,
som därtill anslås, bestrida kostnaden till
den tryckning, Riksens ständer sålunda baslutit
Riksens
Ständer framhärda &e*
N:r 6.
Uppläst och godkänd hos Samtliga Riks-Stånden
d. 5 Jan. 1818-
Riksens Ständers underd. Skrifvelse ang.
kostnaden för tryckning af Riks-Ständens
Protokoll med dertill hörande
Bihang,
S. A. K,
Underd. Sirifveiner.
'1
S. A. K.
I afseende pä den uti 5g §. af Riksdagsordningen
päbudne tryckning af Riks-Ståndens
Protokoll med dertill hörande Bihang, hafva
Riksens Ständer beslutit, att den för innevarande
Riksdag i sådant ändamål erforderliga
kostnad må af Stats-Verket förskjutas, samt uppdragit
åt sitt Expeditions-Ufskott att besörja
tryckningen af Hillänget; hvarvid likväl Preste-Ståndet
serskildt tillkännagifva sig genom
sitt Kansli låta verkställa tryckning af sina Protokoll
utan Stats-Verkets betungande. Hos
Eder Kongl. Majit få Riksens Ständer, i följd
häraf, i underdånighet anhålla, att Eder Kongl.
Majit i Nåder täckes anordna förskottet till tryckning
af Ridderskapets och Adelns, BorgareStåndets
och Bonde-Ståndets Protokoll samt Bili
angel’, uti Stafs-Kontoret å den summa, som
till Riksdags-utgiftemes bestridande anslås, och.
att tryckningskostnaden må blifva utbetald efter,
räkningar bestyrkte af dem, åt hvilka R-iksStånden
uppdragit omsorgen för Protokolls-tryckningen,
samt, hvad Bihanget beträffar, af Expedit
lons-Utskottets Sekreterare, alt emot redovisning
för hvad sorn under tryckningens fortgång
genom prenumeration och försäljning inflyter
så väl som ock för de öfverblifvande
exemplaren. Till upplysning för, redovisningen
böra Riksens Ständer för öfrigt i underdånighet
anmäla, att de fastställt upplagorna till
500 exemplar utaf Protokollen utom BondeStåndets,
hvilka, enligt detta Stånds serskilda
Ba
Bihing
till Riks-St. Pw. Igl7—I$TS Io'Ji Sami, N;r 3. i.
Underd. Skrifvelser
Beslut, blifva endast 250, samt till 1000 exemplar
utaf Bihanget.
Riksens Ständer framhärda Scc.
N:r 7.
Uppläst och godkänd hos Samtliga Riks-StåndeK
d. 5 Jan. 1818.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse angående
medel till Riksdags-utgifternes
bestridande.
S. A. K.
I jemförelse med Stats-Verkets utgifter 1
och för 1815 års Riksdag, hafva Riksens Ständer
vid den närvarande ansett ett belopp af
TjugoTusen Riksdaler i månaden böra finnas
att tillgå för Taffelpenningar, Arfvoden och
Trycknings-kostnader m. m., som af Allmänna medel
bestås, samt uppdraga derför åt sine Fullmäktige
i Riksgälds-Kontoret, att aflemna, denna
Summa efter hand, i den nion erforderligt
blifver, på skeende reqvisition från Stats-Kontoret,
hvarest, enligt E. Kongl. Maj:ts Nådiga
Förordnande, utbetalningarne besörjas och redovisning
sker för medlen.
Med anmälan af detta Beslut, få Riksens
Ständer i underdånighet anhålla, att Eder Kongl.
Majit i Nåder täckes meddela detsamma till
Stats-Kontoret jemtö befallning om utbetalningar
-
Underdåniga Skiifvelser.
*§
garnes verkställande på vederbörliga reqvisitioner
och emot behörig redovisning.
Riesens Ständer framhärda &e.
N:r 8.
Uppläst och godkänd hos Samtliga Riks-Ståndea
d. 5 Jan. 181S.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Krono-uppbördens verkställande
för sistlidet är.
S. A. K.
Sedan Eder Kongl. Maj:t, i anseende till
den i allmänna penninge-rörelsen genom inträf.
fade händelser uppkomna förlägenhet, som föranledt
Riksens Ständers sammankallande, under
den 10 Oktober sistlidet år i Nåder funnit godt
förordna, att Uppbörden af samma års Kronoutskylder
skulle inställas tills vidare och intill
dess annorlunda stadgades, hafva Riksens Ständer
ansett detta utgöra ett ämne för deras åtgärd,
ej mindre i afseende derå, att Stats- och
Riksgälds-Verken för sina behof icke länge
kunna umbära de vid denna tid påräknade och.
vanligen ingående intrader för året utan att
brist i tillgångarne för utgifterne skulle uppstå,
än ock i betraktande af de olägenheter, som för den
Skzttskyldi ge i allmänhet kunna följa, om med
uppbärandet af nästlidet års utskylder Uppskjuta*,
Sa
Undenläniga Skrifvelser.
J
tes, så att de och detta års för nära hvarandra
eller lill större del under ett och samma år
komma att utfordras. Vid öfvervägande häraf
hafva Riksens Ständer jemväl funnit, att, om
för närvarande uti några orter, der DiskontVerkens
Assignationer till betydligare del varit
gångbare, svårighet kan möta vid Kronoutskyldernas
afbördande, lärer deremot i de fleste
ej förete sig något sådant hinder för erläggande
efter hand af hvad som bör utgå, utan
synes fast hellre Uppbördens företagande vid innevarande
års början för den skattskyldige, hvars
inkomst eller arbetsförtjenst vid denna tid är
samlad eller inflyter, bereda en lättnad vid skatternes
utgörande, enär derigenom förekommes,'
att tillgångarne, under ytterligare uppskof, användas
för mellankommande behof eller annorlunda
än till det ifrågavarande ändamålet; Och
synes för öfrigt uppbördens behöriga verkställande
och redovisning, utan sammanblandning
med det påföljande årets intrader, äfven gådant
fordra.
På dessa grunder få Riksens Ständer hos
Eder Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att
den Nådigst förordnade inställelsen tills vidare
af Krono-uppbörden, hvartill efter författningarne
tiden eljest är inne, matte numera upphöra,
samt vederbörande anbefallas att gå i författning
om löpande Uppbörds-arets Utskylders
uppbärande a 2uie terminer, svarande emot de i
författningarne påbudne, nemligen den första vid
slutet innevarande Januari och den andra vid
slu»
XJnderd. Skrifvelser. ji
slutet af nästkommande Mars månad.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r g.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse till
Kongl. Maj:t med deras Beslut, att
Hans Kongl. Höghet ArfPrinsen. Hertigen
af Södermanland, Josef Frans
Oscar må föra Rikets Styrelse i händelse
af Kongl. Maj:ts och Hans Kongl,
Höghet KronPrinsens sjuklighet; samt.
mut. mut, underd. Adresser till Hans
Kongl. Höghet KrouPrinsen och Hans
Kongl. Höghet Arf Prinsen i samma
ämne.
S. A. K.
Sedan Eder Kongl. Majus Sonson Hans
Kongl. Höghet ArfPrinsen, Hertigen af Södermanland,
Josef Frans Oscar, enligt de i hegge
Skandinaviens Riken gällande Grundlagar,
upphunnit sina myndiga år, hafva Riksens Ständer,
för alt åt deras vid 1812 års Riksdag fattade
Beslut, angående Hans Kongl. Höghet
KronPrinsens antagande af Rikets styrelse i händelse
af Eder Kongl. Majus sjuklighet, gifva
den ytterligare utveckling, hvarigenom all osäkerhet
för framtiden må förekommas, enhälligt
be
-
'Underd. Skrifvelser.
beslutit, att, på sätt de vid 1812 års Riksdag
i afseende på Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
förordnat, för framtiden stadga och bestämma,
det Hans Kongl. Höghet ArfPrinsen Hertigen
af Södermanland Prins Josef Frans Oscar, vid
alla de tillfällen, då Eder Kongl. Maj:t trell
Hans Kongl. Höghet KronPrinsen af sjuklighet
hindras att med Regeringsärenderne sig befatta,
må inträda uti utöfningen af Konungamakten
med all den rätt, närvarande Grundlagar densamma
tillägga, samt uti Eder Kongl. Majts
Namn Rikets styrelse föra.
J
Rik sens Ständer tillförse sig, att Eder Kongl.
Maj;t och Hans Kongl. Höghet KronPrinsen
täckas uti detta Beslut endast igenkänna Riksens
Ständers underdåniga vördnad och tillgifvenhet
för ett alskadt Konungahus, jemte en
rättvis gärd åt den unge Furstens lofvande e«
genskaper samt redbara manliga väsende; Och
de äro i underdånighet öfvertygade, att, med
de tänkesätt Eder Kongl. Maj:t hyser för Hans
Kongl. Höghet ArfPrinsen, Eder Kongl, Maj:t
skall med glädje förena sig uti samma Beslut
och, genom sin Nådiga stadfästelse, gifva deråt
den fullkomligaste kraft samt såmedelst åt sin
Sonson, för Dess stadgade medborgerliga tänkesätt
och Dess rena Sonliga kärlek och nit, en
ypperlig belöning.
Riksens Ständer framhärda
Protokollsutdrag
Frän Höglo fl. Ridd. och Adeln d. 5 Jan. 1818.
S. D.
Prol. Utdrag d. 5 Jan. 1818. 33
S. D. Som vid Justering af det från Espeditions-Utskottet
inkomna förslag till Riksens
Ständers underdåniga skrifvelser till Kongl.
Maj:t, samt Deras Kongl. Högheter KronPrinsen
och ArfPrinsen, innefattande Riksens Ständers
beslut, att H. K. H. ArfPrinsen, Hertigen
af Södermanland, Josef Frans Oscar må föra Rikets
“ Styrelse i händelse af Kongl. M:fs och
H. K H. Kronprinsens sjuklighet, den anmärkning
af flere Ledamöter bland Ridderskapet och
Adeln framställdes, att då det uti förslaget nyttjade
uttryck ”hvarigenom all osäkerhet för framtiden
må förekommas” syntes förutsätta, att en
osäkerhet i framtiden möjligen kunde uppkomma,
hvilken tanka hvarken ägde några anledningar
eller i öfrigt vore lämpelig*, beslöt Högloft.
Ridderskapet och Adeln, att i anledning
häraf berörde förslag till Expeditions-Utskottet
återremittera; hvarom de öfrige Respect. RiksStånden
skulle vänligen underrättas.
Från Hogvard. Prest-Stdndet. d. 5. Jan. 1818.
S. D. Vid j ustering af Expeditions-Utskott
tets Förslag till Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Maj:t och, mutatis mutandis,
till deras Kongl. Högheter KronPrinsen
och ArfPrinsen, innehållande det beslut, att
Hans Kongl. Höghet ArfPrinsen, Hertigen af
Södermanland Josef Frans Oscar må föra Rikets
Styrelse, i händelse af Kongl. Maj;ts och Hans
Kongl. Höghet Kronprinsens sjuklighet, gjordes
den anmärkning, att uti samma Expedition
saknas ett af de motiyer, som uti Prest-Stån
dets
-
24
Prof. Utdrag d. 5 Jan. 1818.
dets Protokolls-Utdrag af d. 2 dennes finnes
utiryckt netti!. Riksens Ständers omtanka om Rikets
säkerhet oell välgång, under sådana händelser,
som, ehuru sorgfulla, likväl måste anses möjliga,
och då detta Motiv, enligt Prest-Ståndets tanka,
är Riksens Ständer värdigt samt tjenligen,
kan inforas efter orden : endast igenkänna Riksens
Ständers .- skyldiga omtanka om Rikets säkerhet och
framtida välgång, Deras &Cc. — alltså skulle lierörda
Förslag till Expeditions-Utskottet återremitteras,
med vördsam och vänlig inbjudning
till de öfrige Resp. Stånden, att uti berörda
tillägg med Prest-Ståndet instämma; äfvensom
att förena stg uti Prest-Ståndets förut meddelta
beslut, det ifrågavarande underdåniga skrifvelser,
igenom en stor Deputation, böra till
Hans Majit Konungen samt Deras Kongl. Högheter
KronPrinsen och ArfPrinsen aflemna*.
Från Hcgl. Ridd. och Adeln d. 9 Jan. 1818,
S. D. Vid föredragning af Högvördige PrestStandets
Protocolls.Utdrag af den 5 dennes, innehållande
att vid justering af Expeditions-Utskottets
förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse!- till Kongl. Majit samt Deras
Kongl. Högheter KronPrinsen och ArfPrinsen,
angående Riksens Ständers besl ut alt Hans K orig!.
Höghet ArfPrinsen, Hertigen af Södermanland,
Joseph Frans Oscar, ma föra Rikets Styrelse, L
händelse af Kongl. Majits och Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen* sjuklighet, Presteståndet beslutat
den tilläggning att näst efter ordeni ”endast
igenkänna Riksens Ständers" skulle införas:
skyl
-
Prof. Utdrag d. g Jan. 1813-
*5
skyldiga omtanka om Rikets säkerhet och framtida,
viii gang, Deras” &c. samt i anledning deraf berörde
Förslag till Expeditions-Utskottet återremitterat,
med inbjudning till de öfriga RiksStänden
att uti berörde tillägg med PresteStåndet
sig förena; fann Höglofl. Ridderskapet
och Adeln för godt att uti det af Högvörd.ige
Preste-Ståndet föreslagne ofvanberörde tillägg
för sin del instämma.
Frän Heder vårda Bonde-Ståndet d. g Jan. 1818.
Sedan Ronde-Ståndet redan under den 5
dennes, vid justering, godkänt Expeditions-Utskottets
förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelser till Kongl. Maj:t och Deras
Kongl. Högbeter KronPrinsen och ArfPrinsen,
innehållande det beslut, att Hans Kongl. Höghet
ArfPrinsen Hertigen af Södermanland Josef
Frans Oscar rna föra Rikets Styrelse, i
händelse af Kongl. Maj'ts och Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens sjuklighet; så kunde Hedervärda
Bonde-Ståndet ej antaga det tillägg, som
Högvärdiga Preste-Ståndet uti Protokolls-Utdrag
den 5 dennes föreslagit, vidare, än att
förenämnde underdåniga Skrifvelser, genom en
stor Deputation måga till Hans Majit Konungen,
sami deras Kongl. Höglieter KronPrinsen
och ArfPrinsen aflemnas; hvarom ExpeditionsUtskottet
och respective Med-Stånden skulle
vördsamt och vänligen underrättas.
Från Vallojl. Borgare-Ståndet d. 10 Jan.\8i8.
S. D. instämde Borgare-Ståndet med hvad
Högvörd. Preste-Ståndet, genom Protokolls-Utdrag
-
8 6 Prot. Utdrag d. i o Jan. 1818.
drag af den 5 Januari föreslagit, om ordasät-*
ten uti den underdåniga Skrifvelsen, angående
Biksens Ständers Beslut, om Hans Kongl. Höghet
ArfPrinseus rättighet att föra Begeringen
vid tillfällen då Hans Maj:t Konungen och.
Hans Kongl. Höghet KronPrinsen genom inträffande
sjuklighet, derifrån voro hindrade; äfvensom
Borgare-Ståndet för sin del antager detlaf
Respektive Med-Stånden skedde inbjudning,
i anseende till den Stora Deputation, hvarigenom
ofvanbemälde Skrifvelse skulle till Hans
Majit Konungen, samt till Deras Kongl. Högheter
KronPrinsen och ArfPrinsen i underdå»
nighet öfverlemna?.
N;r 10.
Expeditions-Utskoftets ytterligare Utlåtande
angående förbättrad redaktion
af Bihanget till Riks-Ständens Protokoll.
Vid Expeditions-Utskottets den ig:de December
nästlidet år afgifna förslag till förbättrad
redaktion af Bihanget till Biks-Ståndens
Protokoll hafva hos Vällofl. Borgare-Ståndet
anmärkningar blifvit gjorda, hvilka föranledt
Ståndets den 3o:de December beslutna samt sedermera
Utskottet meddelta åter-remiss; Och,
ehuru förslaget finnes vara af de öfriga 3:n«
Bespect. Riks-Stånden gillad t, tror likväl Utskottet
en del af dessa anmärkningar förtjena
det
Expeditions-Utskottets Utlåtande. 27
det afseende, att Utskottet icke bör underlåta
vördsam hemsifftlan till samtliga Riksens Höglofl.
Ständer om någon ändring i hvad Utskottet
tillstyrkt uti sitt förra Memorial.
Hufvudsakligast är yrkadt, att alla underskrifter
under Betänkanden och Protokolls-Utdrag
må uteslutas såsom onödigtvis ökande Bihangets
volum, och att de Ståndens ProtokollsUtdrag,
som äro föranledda af Utskottens föregångna
Betänkanden, icke må tryckas dermed
i nummerföljd och i samma Afdelning eller
Samling, emedan i sådant fall lika många Protokolls-Utdrag,
som serskida ämnen, måste uppsättas
och med sina rubriker betydligt och
onyttigt öka Bihanget, i stället alt eljest Beslut
öfver mångfalldiga ämnen kunna i ett enda
Protokolls Utdrag upptagas.
I anseende till de omständigheter, hvilka
salunda anföras, och då Bihanget kan med ordning
redigeras på flerahanda sätt, får Expeditions-Utskottet,
med tillstyrkande att underskrifterna
under Utskottens Betänkanden och
Ståndens Protokolls-Utdrag uteslutas vid tryckningen
utom första och sista gången då de förekomma
samt rubrikerne å de sednare förkortas
i den mon sig göra låter, nu föreslå Riksens
Högh Ständer en i Utskottets tanka lämpligare
än den först uppgifna redaktion.
Denna förändrade redaktion skulle bestå
uti Bihangets indelning I följande Tio Samlingar:
l. Konungens Nådiga Berättelser, Skrifvelse!'
och Propositioner, i den erdning de
blifvit aflemnjule;
2-
a 8 iExpeditionsUiskottets Utlåtande.
q. Riksens Ständer till Stats- Banko- och
Riksgälds-Verkens öfverseende förordnade Revisorers
Berättelser, Deputerades till Öfverrevision
af Krigs räkenskaperne Berättelse och
Justitie-Ornbudsrnannelis Embets-Berättelse, ,med
flera dylika handlingar, jemte de Ståndens Protokolls-Utdrag,
som innefatta remisser till Utskotten,
alla i den ordning, de blifvit aflemnade;
3. Constitutions - Utskottets Betänkandea
och förklaringar i nummerföljd ;
4. Stats.Utskottets likaledes;
5- Bevillnings-Utskottets likaledes;
6. Banko-UtskoHets likaledes;
7. Lag-Utskottets likaledes ;
8. Allmänna Besvärs- oell Ekonomi-Utskottets
likaledes ;
g. Riks-Ståndéns Protokolls-Utdrag, sorn infatta
Beslut, alla efter tidens ordning, samt
10. Expeditions-Utskottets Memorial med
Riks-Ståndens deröfver fattade Beslut, och Riksens
Ständers underdåniga skrifvelser till Kongl.
Maj:t samt Adresser till Deras Kongl. Högheter
Kron-Prinsen och Arf-Prinsen, jemte RiksdagsEeslutet.
För öfrigt ämnar Utskottet låta vid slutet
af hvarje Samling foga en korrt förteckning öfver
Samlingens innehåll samt vid Bihangels
slut ett fullständigt Register öfver de deruti
förekommande ämnen ; oell Utskottet förmodar,
att Eihanget skall på detta sätt svara fullkomligt
emot sitt ändamål, samt tryckningen af alla
Samlingarne kunna ganska skyndsamt befordras.
Härigenom förfaller afven Utskottets i det för
ia
-
Expeditions-Utskottets Utlåtandet
ra Memorialet yttrade önskan, att få Eesp. Ståndens
Protokolls-Utdrag numererade lika med
de Betänkanden, hvartill de höra, och blifva
icke serskilda utdrag öfver hvarje beslut nu
mera af nöden.
Hvad angår den jemväl hos Vällofl. Borgare-Ståndet
gjorda erinran, att anteckning å
Betänkanden örn dagarne, då de hos Stånden
blifvit upplästa, icke hädanefter må till uppskof
med tryckningen afbidas, försvinner all sådan
anteckning redan i följd af hvad Utskottet förut
om Betänkandenas skyndsamma tryckning
föreslagit. Beträffande åter erinringarna örn
formatet, stilen och registrets omständlighet, får
Utskottet så väl derutinnan som i de flera dylika
till redaktionen hörande mindre omständigheter,
hvilka här icke lämpligen kunnat utvecklas,
endast försäkra sig iakttaga all möjlig omsorg
att tillfredsställa Prenumeranters och köpares
billiga fordringar samt göra verket säljbart
och begärligt.
Expeditions-Utskottet öfverlemnar detta alt
vördsarnligen till Riksens Höglofl. Ständers orapröfning
och utbeder sig att, så snart möjligt
är, fä häröfver emottaga Riksens Ständers Beslut.
Stockholm den 5 Januari 1818.
Protokollsutdrag den 10 Jan. 1818.
Fran Höglofl. Ridderskapet och Adeln.
S. D. Upplästes och bifölls Expeditions-Utskettet?
den 5 dennes aflåtna ech si-stledne går
-
3» Prot. Utdrag d. lo Jan. 181S.
dag på bordet lagde ytterligare Utlåtande angå.
ende förbättrad redaction af Bihartget till RiksStåndens
Protokoll.
Från Hogvard. Prest-Sdndet.
S, D. Föredrogs och bifölls Expeditions.
Utskottets ytterligare utlåtande, angående en förbättrad
redaktion af Bihanget till Riksens Sänders
Protocoll för innevarande Riksdag.
Från Vällojl. Borgare-Ståndet.
S, D. Sed an Borgare-Ståndet sistledne dag
bifallit, hvad Riksens Ständers Expeditions-Utskott
uti Dess angående förbättrad redaktion af
Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll meddelte
förnyade Utlåtande af den jtte uti innevarande
månad, hemställt och föreslagit; fann Borgare-Ståndet
derjemte for sin del nödigt, att, på
det fortgången af Bihanget* tryckning icke mätte
uppehållas, genom afgående Protokolls Utdrag
anmoda Riksens Högloft. Ständers samtlige Ut“
skott att af sina afgifvande Betänkanden och Utlåtanden
med all möjlig skyndsamhet till Expeditions-Utskottet
afsända det Exemplar som
skall bemälte Utskott meddelas; äfvensom Borgare-Ståndet
ansåg angeläget, att samtelige Ståndens
Sekreterare måtte så foft sorn möjligen
ske kunde, till Expeditions-Utskottet öfversända
alla de Utd rag af Riks-Ståndens Protokoll som
till Med-Stånden och Utskotten expedieras, om
hvilket allt de respektive Med-Stånden skulle
Vördsamt och vänligen underrättas.
Från
Prot. Utdrag d. 15 Jan. 1818. 31
Frän Hed. Bonde-Ståndet d. i5 Jan. 1818.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskuttets
d. g:de dennes upplästa och
då på bordet lagda förnyade förslag till förbättrad
redaktion af Eihanget till Riks Ståndens Protokoll,
blef det af Hedervärda Ronde-Ståndet
godkändt; hvarom så väl bemälce Utskott, som
Resp. Med-Stånden skulle vördsamt och vänligen
underrättas.
N:r 11.
Uppläst och godkänd hos Samtliga Riks Stånden
d. 15.Jan. 1818-
Riksens Ständers underd. Skrifvelse till
KonglMaj:t med deras Beslut, att
Hans Kongl. Höghet Arf Prinsen, Hertigen
af Södermanland Josef Frans
Oscar ma föra Rikets Styrelse i händelse
af Kongl. Maj:ts och Hans Kongl.
Höghet KronPrinsens sjuklighet; samt,
mut. mut., underd. Adresser till Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen och Hans
Kongl. Höghet ArfPrinsen i samma
ämne.
S. A. K.
Sedan Eder Kongl. Maj:ts Sonson Han*
Kongl. Höghet ArfPrinsen, Hertigen af Södermanland,
Josef Frans Oscar, enligt de i båda
Skan*
38
Prot. Utdrag d. io Ian. 1818.
Skandinaviens Riken gällande Grundlagar, upphunnit
sina myndiga år, hafva Riksens Ständer,
för att gifva en ytterligare utveckling åt dems
vid 1812 års Riksdag fattade beslut angående
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens rättighet
att antaga Rikets Styrelse i händelse af E. K.
M:s sjuklighet, nu enhälligt beslutit, att, på sätt
de vid 1812 års Riksdag i afseende på Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen förordnat, för framtiden
stadga och bestämma, det Hans Kongl.
Höghet ArfPrinsen, Hertigen af Södermanland,
Prins Josef Frans Oscar vid alla de tillfällen,
då E, K. M. och Hans Kongl. Höghet KronPrinsen
af sjuklighet hindras att med Reger ingsärenderne
sig befatta, må inträda uti utöfningen
af Konungamakten med all den rätt, nu
gällande Grundlagar densamma .tillägga, samt
uti Eder Kongl. Majus namn Rikets Styrelse föra.
Riksens Ständer tillförse sig, att E. K. M.
och Hans Kongl. Höghet Kronprinsen täckas
uti detta Beslut igenkänna Riksens Ständers så
väl skyldiga omtanka för Rikets säkerhet och
framtida tillgång som underdåniga vördnad och
tillgifvenhet för ett älskadt Konungahus, jemte
#n rättvis gärd åt den unge Furstens lofvande
egenskaper samt redbara manliga väsende; Och
de äro i underdånighet öfvertygade, att, med
de tankesätt Fder Kongl. Maj:t hyser för Hans
Kongl. Höghet ArfPtinsen, E. K. M. skall med
glädje förena sig uti samma Beslut och, genom
sin Nådiga Stadfästelse, gifva deråt fullkomlig
kraft samt såmedelst at Sin Sonson, för Dess
stad»
Prot. Utdrag d. 15 Jan. 1818. 33
stadgade medborgliga tänkesätt och Dess rena Sonliga
kärlek och nit, en ypperlig belöning.
Riksens Ständer framhärdar &c.
Rättelse: Föreg. sid. 35, rad. 54 Star: tillgång
Läs-, välgång.
(Hörer till N-.o 10 här ofvanförc),
Protokolls-Utdrag d. i5 Jan, 1818.
Från Hogo. Preste-Slätidet.
S. D. Efter uppläsande af Vallöf]. BorgareStåndets
Protokolls-Utdrag af den 1 o:de dennes,
innehållande det Beslut, att på det fortgången
af Bihangels tryckning icke måtte uppehållas ,
anmoda Riksens Höglofl. Ständers samtlige Utskott,
att af deras afgifvande Betänkandert och.
Utlåtanden med all möjlig skyndsamhet till Expeditions-Utskottet
afsända det Exemplar , som
skall bemalla Utskott meddelas, m. m. fann
Prest-Ståndet för godt att uti berörda anmodan till
Utskotten, med Vällofl. Borgare-Ståndet instämma.
N:r 12.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 13 Febr. 1818.
Preste-Ståndet d. 2 — —
Borgare-Ståndet d. 13 — —
Bonde-Ståndet d. 2 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse angående
kostnader för upplåtandet af
Kongsholms Kronobränneri-byggnader
till Kurhus för Stockholms Stad och Län.
S. A. K.
Bihang till Rikt-St. Prot. 1817—1818- lo:Jc Sani. N;r J, 6.
34
Underd. Skrivelser,
S. A. K.
Jamte Nådig proposition den 3:dje December
nästlidet år har Eders Kongl. Maj:t till
Riksens Ständers Stats-Utskott öfverlemnat en,
på E. K. M. Nådiga befallning, genom allmänna
Magazins-Direktionens försorg upprättad Förteckning
öfver de kostnader, Magazins-inrättningen
måst vidkännas vid öfverlåtelse af de å
Kungsholmen belägna Krono-bränneribyggnader
till Kurhus-inättning för Stockholms Stad och.
Fän, på sätt Riksens Ständer under J815 års
Riksdag bifallit, och för hvilka kostnader, uppförda
till 15,051 R:d 15 sk. r r:st för Tomter
och Byggnader samt 1829 R:d 42 sk. 8 r:st för
flyttning af Magazins-inrättningens effekter, eller
tillsamman 16,881 R:d 9 sk. 9 r:st, E. K. M.
i Nåder anmodat Stats-Utskottet att föreslå medel
till ersättning, enär kostnaderne icke ega
någon gemenskap med Magazins-inrättningens
föremål och Kurhus-inrättningen saknar ali tillgång
till deras godtgörande.
Vid öfvervägande af detta ämne, sedan
Stats-Utskottet deruti afgifvit utlåtande , hafva
Riksens Ständer inhämtat, atr , då dé vid sista
Urtima Riksdagen, enligt sin underd. skrifvelse
den 27 Juli 1815, biföllo upplåtandet af ofvannämnda
för Allmänna Magazins-inrättningen.
umbarliga byggnader till Kurhus för Stockholms
Stad och Fän, skedde sådant utan vilkor af någon
ersättning till Allmänna Magazins-Fonden;
Och, som dessutom denna fond utgör en Statens
tillhörighet, om hvars användande Riksens Ständer
-
Unilerd. Skrifv elser,
35
der ega att förordna, anse Riksens Ständer någon
ersättning af andra Statens medel till Magasins
inrättningen för omförmälda byggnader
och den vid deras afträdande beräknade kostnad,
icke nödig annorlunda, än att, efter skeende
pröfning af de upplätna byggnadernes uppgifna
värde och omkostnadernes belopp, Afskrifning i
Magasinsinrättningens räkenskaper må beviljas
for hvad som af ifrågavarande Summa finnes
skäligen böra falla Staten till last
Riksens
Ständer framhärda SCc
N:r i3.
Uppl. o. godkänd hos Sanni. RiksSt. d. 2 Feb. i8I8-
Riksens Ständers underd. Skrifvelse angående
Stats-Komniissarien IVidegrens ansökning
om förskott på Arfvode.
S. A. K.
Hos Eder Kongl. Majit har Stats Komissarlen
och Riddaren af E. K. M:s Nordstjerneorden
Em. Widegren i underd. sökt, att, sedan
E. K. M., på det han med mera lätthet skulle
kunna fullgöra sitt åliggande att författa Riks»
Huf vud-böckeme ifrån och med år 1810 enligt
den af Riksens Ständer vid sista Riksdag gillade
method, behagat under den gide October
1816 bevilja honom ett förskott emot redovisning
af 1500 Rid i afräkning på det för honom
utfästa arfvode af 500 Rid för hvarje års RiksHufvud-bok,
som af honom slutas , men hans
häl;
Underd. Skrifve!ser.
hälsa under det trägna arbetet blifvit försvagad
och inkomsterne äfven genom den svåra penningeställningen
försämrade, E. K. M. i Nåder kunde
täckas meddela honom ett ytterligare förskott
af 1500 R:d Banko; Hvilken underd. ansökning
E. K. M. icke funnit skäl atr bifalla
men under den ig:de November förlidet år
i Nåder öfverlemna! till Riksens Ständers StatsUtskotts
åtgärd.
Riksens Ständer, hos hvilka denna fråga är
af Stats-Utskottet anmäld , få Nåden förklara ,
att, som Stats-Kommissarien Widegrens uppgift
af den nya methoden till Riks-Hufvudboks upprättande
belöntes af Riksens Ständer vid sista
Riksdagen med en summa af 30O0 R:d Banko,
och han sedermera, enligt E. K. M:s Nådiga
tillstånd, å det bestämda arfvodet för Böckernes
författande uppburit 1500 R:drs förskott, svarande
emot arfvodet för 3tne års Böcker , finna
icke eller Riksens Ständer sig kunna tilldela
Stats-Kommissarien det begärda ytterligare förskott;
men, för att dock i någon mon understödja
Stats-Kommissariens önskan, så'att han
må sättas i tillfälle till lättare fullföljande och
fullbordande af det ornförmälda arbetet , hafva
Riksens ständer beslutit , att, då Riks-Hulvudböcker
för Första , Andra och Tredje af de i
frågavande åren, hvar efter annan eller på en
gång, fullfärdiga aflemnas , må Stats-Kommisarien
genast utbekomma det för hvarje års Bok
bestämda 500 R.drs arfvode, utan beräkning eller
afdrag utaf det förskott, han redan fått uppbära
-
Underd. Skrifvelser. 37
brira förr än Fjerde och påföljande arens RlksHufvudböcker
varda upprättade och arfvodet
för desamma skulle utfalla.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r i4.'
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 27 Jan. 18 l 8‘
— — Preste Ståndet d. 27 — —
— — Borgare-Ståndet d. 27 — - —
— — Bonde.Ståndet d. 2 Feb. —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående den sednast fastställda Bevillningens
fortfarande för år 1818.
S. A. K.
Riksens Ständers Stats-Utskott har gifvit
dem anledning att, i anseende till Bevillningén
för det nyligen ingångna året, fästa sin uppmärksamhet
på innehållet affii §. Regeringsformen,
som är af följande ordalydelse : ”Alla afgifter,
”sorn Riksens Ständer, under de i föregående
”§. nämnde Titlar beviljat , skola utgöras intill
”slutet af det år, under hvars lopp den nya
”Bevilningen af Riksens Ständer fastställd blif”ver.
Varda Riksens Stander dessförinnan af
”Konungen eller Stats Rådet sammankallade, upp"höre
bevilningen, hvartill alla ofvannämnde af”gifter
räknas, med det årets utgång då en
”sådan Riksdag börjar.”
Af
'38
Unåerd. Skrifvelser'.
Af förra momentet i denna § anse val Riksens
Ständer någon annan mening ej kunna
dragas , än att de sist utfärdade JBevillningsförfattningar
skola gälla till och med slutet af
det år, då de nya blifva af Riksens Ständer
gifna ; Men, som möjligen, vid jämförelse af det
sednare momentet, en annan tydning skulle kunna
komma i fråga, hafva Riksens Ständer vid
dessa förhållanden , och då Skattskrifni ngen i Riket
redan är förrättad på grund af förra Be—
villnings-förordningen, samt de författningar,
Rik sens Ständer angående Bevillnings-Afgifter.
ne i allmänhet nu vidtaga , ej förr än längre
fram på detta år kunna utfärdas, velat härmedelst
förklara, att de vid i 8 1 5 års Urtima Riksdag
fastställda Bevillnings-förordningar böra gälla
till efterrättelse äfven för det ingångna året
3818; Hvilket förklarande Riksens Ständer få
hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda SCc,
N:r i5.
Uppl. o. godkänd lins Ridd. o. Ad. d. 27 Jan.' 1818.
— — Preste-Ståndet d. 27 — —
— — Borgare-Ståndet d. 27 — —
— —- Bonde-Ståndet d. 2 Feb. —
Riksens Ständers un der d. Skrifvelse om
tryckningskostnad för ett Utdrag ur
Riks-Staten 1817 •
S. A K.
Till
Under/I. Skrifvelserl
39
Till vägledning vid förekommande frågor
om nya utgifiers beviljande, hafva Riksens Ständer
funnit nödigt, att genom sitt Stats-Utskotts
föranstaltande, låta upprätta och till tryck befordra
ett Utdrag ur Riks-Staten för nästlidet
år 1817, hvilket summariskt skall upptaga hvad
för hvarje Stat, Ernbets-Verk eller Corps, finnes
anslaget eller under vissa Titlar bestådt,
och hvilket Utdrag kommer att till Riks-Ståndens
Ledamöter utdelas. Med anmälan om denna
åtgärd, anhålla Riksens Ständer i underdånighet
om nådig befallning till vederbörande att utaf
Riksdags-utgiftsmedlen betala tryckningskostnaden
för de iooo:de exemplar, hvartill upplagan
af nämnda Utdrag blifvit bestämd.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.'
N:r 16.
Uppläst och godkänd hos Samtliga Riks-Ståndeh
den 2 Febr. 1817-
Riksens Ständers underd. Skrifvelse om fortfarande
Stats anslag för Fattigvårdsinrättningen
i Carlskrona.
S. A. Ki
Riksens Ständer hafva från sitt Stats-Utskott
fått del af E. K. M:s Befallningshafvandes uti Blekinge
Län i underdånighet afgifne och af E K. M.
enligt åtecknad Nådig remiss den 5:te November
nästlidet år, till Stats-Utskottets åtgärd öfver
-
4°
Unilerd. Skrifvelse^
lemnade Berättelse om förhållandet med fattigvårds-
och Arbets-inrättningen i Carlskrona jämte
anmälan om nödvändigheten att det Statsanslag
må fortfara, som Riksens Ständer vid
18 i s års Riksdag, på sätt deras underd. Skrifvelse
den 2:dra Juli samma år ut visar, för denna
inrättning beviljat till ett belopp af 3000
R:d Banko att på 6:te Hufvud-Tituln årligen
intill nästa Riksdag utgå.
De skäl, hvilka verkade till nyssnämnda
Beslut, voro, att Carlskrona Stads innevånare
icke kunde förmå underhålla den mängd fattige
som derstädes befanns, samt att de behöfvandes
större antal der, än annorstädes , härledde sig
från Krigsmäns och Arbetares användande vid
Orlogs-Flottan och Kronans Varf, hvarest desse,
sedan de tjent med knapp utkomst, dels af ålder,
eller olyckor sattes ur stånd att sjelfve försörja
sig, dels ock vid sin afg ng efterlemnade
i fattigdom Enkor och Barn. Och, då af E. K.
M:s Befall ningshafvandés ofvan åberopade Berättelse
inhämtas, ej allenast att Direktionen ofver
Fattigvårds- och Arbetshus-inrättningen i
Carlskrona med utmärkt nit och omsorg förvaltat
denna inrättning och befordrat det dermed
åsyftade ändamål, än ock att behofvet af det vid
sista Riksdagen härtill beviljade belopp 3000
E:d, oaktadt Direktionens bemödande och iakttagen
hushållning med tillgångarne , nu likväl är större,
emedan ^ntalet af dem , som fordra hjelp
och omvårdnad , där betydligen ökat sig ,
samt enar alltså de skäl, hvaruppå ifrågavarande
bi
-
Prot. Uulr. (1, 2 Febr. 181 8 •
4*
bidrag af Srats-Verkets medel beviljades, ännu
äro lika, om ej mera, gällande, hafva Riksens
Ständer nu beslutit , att berörde summa Tre
Tusende Riksdaler Banko må vidare fortfara att
årligen utgå å Staten intill nästa Riksdag för
Carlskrona Fattigvårds- och Arbetshus-inrättning.
Riksens Ständer framhärda SCc.
Protokolls-Utdrag d. o Febr, 1818.
Frän Hedervärda Bonde-Ståndet.
S. D. Efter uppläsandet af ExpeditionsTJtskottets
insända förslag till Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse lill Kongl. Maj:t om
fortfarande Stats-anslag för Fattigvårds-inrättningen
i Carlskrona, blef detta förslag af Bonde-Ståndet
godkändt, dock med den anmärkning,
att Bonde-Ståndet åter - remitterat frågan till
Stats-Utskottet: , men att Ståndet i förmågo af
sista Mom. af 49 §. i Riksdags-ordningen ej
kunde betaga de öfrige Riks-Ståndens Beslut
dess kraft och verkan till expedition; ,Och skulle
Respektive Med-Stånden samt ExpeditionsUtskottet
härom vördsamt och vänligen under*
rättas.
N:r 17.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d, 27 Jan. 18 18-  Prest-Ståndet d. 27 — —
Borgare-Ståndet d. 27
—
Bonde-Ståndet d. 2 Fehr. —-
Rik
-
4-2
Underd. Skrifvelserl
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående anstånd med indrifvandet
af den å Westerbottniska Länet ännu
återstående del, som skall erläggas
utaf invånarne i Norrbottens Län.
5. A. K.
Hos Riksens Ständer är af deras Stats-Utskott
anmäldt, att E. K, M., genom Nådig Remiss
den 17 December förlidet år, till Utskottet
öfverlemnat E. K.. M:s Befaliningshafyandes
i Norrbottens Dan underdåniga Skrifvelse
af den 29 föregångne November, hvaruti anföJ
xes, hurusom, enligt E. K. M:s Nådiga Bref
den 6 Juli 1815, andra hälften af det Dan ,
hvilket Norrbottens Läns invånare, i anseende
till sitt genom 1809 års krig utblottade tillstånd,
bekommit, väl bort inom 1817 års slut till
Rikssens Ständers Riksgäld s-Kontor inbetalas,
men, på sätt vederbörande gifvit tillkänna, betydliga
rester hos invånarne ännu innestå,
och hernställes af E. K. M:s Befallningshafvande
huruvida, i anledning af E. K. M:s Nådiga
Bref den 10 sistlidne Oktober, med utmätning
deraf bör innehållas, samt om icke anstånd med
medlens indrifvande och lefvererande till Riksgälds-Kontoret
må i Nåder beviljas till nästa
Eebruari månads slut, hvarförinnan E. K. M.s
Befallningshafvande förmodat, att, sedan Allmogen
fått liquid af sina fordringar föraflåtna produkter,
medlen kunna inflyta utan strängare
åtgärder.
yid
' Tinder d. Skrifv elser'.
43
Vid behandling af detta ämne hafva Riksens
Ständer inhämtat: att det räntefria penninge-lån,
de vid 1809 och 1810 arens Riksdag
här i Stockholm beviljat invånarne i Vesterbottens
Län, hvilket då för tiden äfven innefattade
nu varande Norrbottens Län, utgjort
Femtio 'husen Riksdaler JBanko: att, då de vid
1815 års Urtima Riksdag, på E. K. M:s Nådiga
Proposition, eftergåfvo hälften af ‘ samma
Lån, skedde sådant under förbehåll, att de återstående
Tjugofem Tusen Riksdaler skulle
ovillkorligen infordras och till Riksgälds-Kon^
toret lefvereras, den ena hälften deraf eller
12,500 R:dr år 1816 och den andra hälften år
1817: att, enligt den uppgift, .Konungens Befallningshafvande
i Norrbottens Län meddelt
Kommissarierne i Riksgälds - Kontoret, skola,
efter fördelning båda Länen emellan af de till
återbetalning fastställda 25,000 R:dr, erläggas ifrån
Norrbottens Län 10,768 Bulr 27 sk. 2 r.t
att härå blifvit till Riksgälds-Kontoret lefvere-.
rade inom 1816 års slut 5,381 R:dr 13 sk. 7 r.
Banko eller hälften äf den på samma Län belöpande
andel: men att någon lefverering ännu
icke skett i afräkning på den andra hälften,
som för är 1817 bort betalas.
Hvad nu beträffar E. K. M:s Befallningshafvandes
i Norrbottens Län underdåniga hemställan
; så, ehuru han synes icke hafva bort
kunna från Kongl. Brefvet den 10 Oktober 1 817,
som endast angår Krono-utskylder, hämta någon
anledning att inställa förut anbefallda åtgärder
till infordrande af Låne-medel, vilja Rik.
seris
44
Under/I. Skrifvelser.
sens Ständer, då detta likväl skeft, samt den
tid, inom hvilken Lånet till fullo skulle vara
återguldet, i alla fall nu kommer att öfverskridas,
och fråga endast är om ett uppskof på kortare
tid, lemna bifall till hvad E. K. M:s Befallningshafvande
föreslagit, så att med fulla
inbetalningen till Riksgälds Kontoret af de Fem
Tusen Trehundra Åttio Fyra (5 3 84) Riksdaler
13 sk. 7 r. Eanko, hvilka inom 1817 års utgång
boit vara från Norrbottens Län lefvererade,
må anstå till instundande Februari månads
slut: Men Riksens Ständer få härvid tillägga
den underdåniga anhållan, det E. K. M.
ina täckas i Nåder anbefalla Dess Befallningshafvande
i Norrbottens Län, att, derest, såsom
underdåniga Skrifvelsen tyckes utmärka, några
medel i afräkning på berörde summa redan äro
uppburna, demsamma genast till RiksgäldsKontoret
insända, och på lika sätt förfara med
dem, som ytterligare inflyta.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 18.
Uppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d. 27 Jan. 1818.
Prest •• Ståndet d. 27 — ->—
Borgare-Ståndet d. 27
— Bonde-Ståndet d, 2. Febr.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om en Minnesvärd öfver Svea Rikes
utkorade Kron-Prins Carl August
på Qvidinge Hed i Skäne.
Undén}. Skrifvelse!'.
4 5
S. A. K.
v Det är med en djup rörelse af saknad och
erkänsla, som Riksens Ständer emottagit och
afhört Eder Kongl. Majus Nådiga Proposition
den 9 December förlidet år örn uppförande a£
en Minnesvård öfver Svea Rikes utkorade Kronprins
Carl Angust på det ställe af Qvidinge Hed
i Skåne, der Hans Kongl. Höghet den 28 Maj
1810 slutade sin bana.
Med odeladt underdånigt bifall till den
härom både af E. K. M. och af Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen förklarade Nådiga önskan,
finna likväl Riksens Ständer, i brist af något
kostnadsförslag till ledning för sitt omdöme, sig
icke ännu vara i tillfälle att utse de medel ,
sorn till detta ändamål kunna behöfvas; och
de få derför hos E. K. M i underdånighet an.
hålla, att ett sådant förslag må med det snaraste
varda deras Stats-Utskott tillstäldt.
Riksens Ständer föreställa sig, det kostradsförslagets
uppgörande ej skall upptaga så
lång tid, att det icke snart må kunna komina
till deras pröfning, helst Riksens Ständer anse,
att ifrågavarande Vård, sorn skall vittna om
saknaden af en älskad Kron-Prins, hvars minne
i Svenska hjertan alltid bibehålles, ej behöfver
låna sitt värde af den -yttre pragt och kostnad,
som derå möjligen kunde nedläggas, utan
fast hellre, i likhet rned denne Furstes enkla
och okonstlade sätt att vara, må uti Svensk
Granit eller Porfyr, med tjenlig Inskrift, som
värdigt tolkar Svenska Nationens gjorda förlust,
utmärka den gärd af vördnad , tacksamhet och
till
-
4G JExpeditions-Utskottets Memorial.
tillgifvenhet, som, af hvarje Svensk man lifligt
känd, endast på detta enkla sätt synes kunha
oell böra uttryckas.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r ig.
Expcditions-Utskottets Memorial om medel
att befordra större afsättning och
gagn utaf Bihanget till Riks-Stundens
Protokoll.
För att bereda större afsättning och gagn,’
än hittills, utaf det till Samtliga Riks-Ståndens
Protokoll hörande Bihang, hvars tryckning Expeditions-Utskottet
har sig uppdraget att besörja,
vagar Utskottet vördsarnligen underställa Riksens
Högloft. Ständers pröfning åtskilliga förslag.
Expeditions - Utskottet har , hvad försäljnings-priset
beträffar, utsatt detsamma, som vid
1815 ars Riksdag, eller 3 skillingar Banko arket
, och desto mindre tilltrott sig att på eget
bevåg underskrida detta pris, som Utskottet inhämtat,
att Resp. Riks-Ståndens Protokoll, hvilka
lika med Bihanget tryckas på Stats-Verkets
bekostnad, utbjudas till salu till ett högre eller
4 sk. för hvarje ark. — Afsättningen på Bihanget
vid 1815 års Riksdag, hvaraf Upplagan blifvit
bestämd till 1000 Exemplar, har, efter hvad
Utskottet gjort sig underrättadt, icke öfverstigit
350 Exemplar; och Riksens Högloft. Ständers
Stats-Ufskotts d. ig December förl. år afgifna
Utlåtande visar, att Stats-Verket på trycknin
-
Expeditions- Utskottets Memorial. 47
gen utaf sistnämnda Bihang fatt vidkännas en
icke mindre förlust än 6,701 B:dr 10 sk, 2 r.
B anko. Skälet till den ringa afsättningen tror
Utskottet betydligen ligga uti det dryga priset,
som för hvarje Exemplar af Bihanget uppgått
till 30 B:dr Banko, en summa, den säkerligen
ganska få äro i tillfälle eller hnna sin uträkning
att uppoffra på ett Verk af denna beskaffenhet;
och, om än genom den skyndsammare
tryckning och bättre ordning i Bihangets redaktion,
som vid denna Riksdag iakttages, afsättningefi
till någon del skulle underlättas, fruktar
likväl Utskottet, att den svårligen med det
nuvarande pris kan uppbringas till 260 Exemplar,
den minsta, som fordrades till tryckningskostnadens
och försäljnings provisionens godtgörandeDeremot
förmodar Utskottet ett lindrigarepris,
i förening med skyndsamheten och ordningen,'
kunna leda till vinnande af de dubbla ändamålen:
Bihangets spridande bland Riksens Ständers Ledamöter
och Allmänheten, samt ersättning till
Stats-Verket för den betydliga Tryckningskostnaden;
och, i Utskottets tanka, hvarken bör el-j
ler kan någon inkomst derutöfver vara att påräkna.
Efter uppgjorde öfverslag skulle denna
kostnad betalas genom försäljning af 950 Exemplar
till E11 skilling Arket. Om ett nu förtiden
så aldeles ovänligen lågt pris kungöres, fö-'
reställer sig Utskottet, att ett större tillopp af
köpare vore att förvänta; — Åtminstone företer
det sig mera sannolikt, att 950 Ex. för En
skilling, än 260 för Tre skillingar Arket skola
afsältas, eller, hvilket är detsamma, att Bihan.
get
48 Expeditlons-Utsiottets Memorial.
get finnér 950 köpare, om det säljes för Tio
Riksdaler, än 260, om det kostar Trettio; äfvensom
följaktligen för Stats-Verket i samma förfallande
en mindre förlust är att befara i förra
fallet än i det sednare. Expeditions-Utskottet
får alltså föreslå, att priset på Bihanget till RiksStåndens
Protokoll vid innevarande Riksdag må
fot minskas till En skilling Banko lör hvarje
tryckt ark.
Vidare har Expeditions-Utskottet yunnit
den erfarenhet, att, när, såsom nu, Biliangets
tryckning är fördeld på Petri Tryckerier, kunna
Utskottens Betänkanden, genom en noggrann
och driftig tillsyn, befordras färdige fran Trycket
med den skyndsamhet, att af hvarje Samling
ett tryckt ark utkommer inom tre dygn ifrån
det Handskriften (ill Tryckeriet afleinnas,
och således för hvarje Utskott minst tre ark på
nio dygn. Denna erfarenhet har gjort Utskottet
betänkt på ännu ett förslag, som, jemte säkrare
verkan till de ofvannämnda ändamålen af
Bihangets spridande och ersättning för tryckningskostnaden,
kunde befordra tvenne andra,
bland hvilka det ena torde finnas vara af den
största vigt. Utskottet föreslår nemi. , att icke
något Betänkande, Protokolls-Utdrag eller Förklaring
må afgå ifrån Utskotten till Resp. RiksStånden,
förrän detsamma blifvit tryckt uti Bihanget.
På delta sätt beredes en lättare och
beqvämligare tillgång till dessa handlingar när
de skola förkomma till åtgärd hos Riks-Stånden
samt en större möjlighet till målens noggranna
skärskådande före afgörandet, än som kan vinnas
-
iExpeditiojis-Utskottets Memoriali
tins med ett enda skrifvet Exemplar hos hvarje
Ständ. Idet ar ett sädant ändamål, Utskottet
ansett mest vigtigt alt få uppfyldt. Ett annat
är den minskning i Utskottens Kansliers
tenskrifnings-göromål, som häraf kunde följa,
och den Utskottet i sammanhang med det öfriga,
går att föreslå, samt en deraf åter, åtminstone
vid framtida Riksdagar, följande förminskning
i Kansli-Betjeningens antal, och besparing
uti dess aflöning. Utskotten hafva hittills måst
utaf alla till Resp. Riks-Stånden ingångna Handlingar
låta utskrifva Eem Exemplar, Fyra till
Stånden och Ett till Expeditions-Utskottet; men,'
om det nu Uppgifna förslag gillas, blifva endast
Tvenne skrifna Exemplar af nöden, deC
ena till Tryckeriet och det andra att såsom Original
förvaras hos detta Utskott, hvarifrån 1
stället tryckta Exemplar kunna till Resp. Riks-*
Stånden aflemnas. Då, härmedelst minst hälften
af det förut behöfliga antal Kanslister i Utskotten
gjordes, umbärlig, skulle Stats-Verket I
och för denna inskränkning vid hvarje kommande
Riksdag äga en ren besparing af flera
jTusen Riksdaler.
Expeditions-Utskottet inser nödvändigheten
af så väl en viss ordning och säkerhet uti
det nya expeditions-sättet af Utskottens BetänJkanden,
sorn någon utväg att vid deras befordrande
till (rycket vinna äfven den tid, som
förspilles under deras afsändande först imellan
ett annat Utskott, och Expeditions-Utskottet
samt sedermera imellan det sistnämnda och Trye-,’
ke-'
Bihang till /Riki-St, Prot. 1S17-1S1S. 19;[4c Sami, N;r 7, §,
Expedilions-Ut skot tets Memorial.
lccviet; — och Exped. Utskottet vagar vördsam]igeri
i dessa delar hemställa följande till efterrättelse
:
1. Så snart i något Utskott ett Betänkande,
Protokolls-Utdråg eller Förklaring är uppsatt
och jusleradl, bör detsamma med tillhörande
bilagor genast utskrifvas ark för ark och, i mon
af skiifningens fortgång, några ark efter hand
afsändas utan omväg till det Boktryckeri, hvarest
tryckningen af Utskottets Handlingar besörjes.
2. Under samma tid utskrifves ofördröjligen
ett annat Exemplar, hvilket, försedt med underskrifter
och Utskottens Sekreterares intyg
när Boktryckaren af det förra Exemplaret fått
del, afgår såsom Original till Expeditions-Utskottet,
för att begagnas vid det tryckta rättelsearkets
genomläsning och förvaras bland Utskottets
Handlingar under Riksdagens lopp samt
bifogas dem vid deras aflemnande till Riddarehus-Arkifvet
för säkerhet i framtiden.
3- Af hvarje färdigtryckt ark, som innehåller
något Utskotts Betänkande, ProtokollsUtdrag
eller Förklaring, sändes genast genom
iåxpeditions-Utskottets försorg till hvardera af
de Resp. Riks-Ståndert ett Exemplar, åtföljdt af
en utaf sistnämnda Utskotts Sekreterare bestyrkt
förteckning på de i samma ark färdigtryckta
fullständiga Handlingar, Som sålunda till RiksStånden
aflernnas, enliga med de hos Expeditions-Utskoitet
förvarade Originalen.
Om någon förhöjning i det betingade tryckningspriset
skulle blifva nödig för att få arbetet
verkstäldt allt efter som omständigheterne
for
-
Expeditions-TJtskottets Memorial. 51
fordra, då stundom det vore af vigt att erhålla
flera ark, än vanligt, trykta på en kortare tid, men
stundom åter till äfventyrs kunde fattas handskrift
till det vanliga antalet, så synes denna
förhöjning vara af ingen betydenhet i jemförelse
med den stora nyttan, som derigenom vinnes;
— Och, hvad tryckningens snabba gång i
allmänhet beträffar, bör den skäligen ej hetviflas,
enär på 3:ne veckors tid ifrån dess början
redan 30 ark utkommit af trycket och deribland
nästan alla de Stats-Utskottets Betänkanden, hvilka
ännu i dag äro hos Resp, Riks Stånden hvilande
på bordet.
Slutligen må Exped.-Utskottet tillägga, att,
då 59. §. Riksdags ordningen stadgar att ifrågavarande
Handlingar skola tryckas uti det så
kallade Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll
under Expeditions-Ufskottets uppsigt, och med
detta stadgande måtte vara åsyftade alla de fördelar,
som af tryckningen möjligen kunna dragas,
liar Utskottet desto mindre tvekat att sjelfmandt
inkomma med de i detta Memorial gjorda förslag,
som de alla äro af inflytande på Bihangets
afsättning och gagn samt endast angå de
dermed gemenskap ägande reglementariska åtgärder,
dem Utskottet, i följd af åberopade §.
och Riksens Högh Ständers serskildta uppdrag,
trott sig, under omsorgen för Bihangets tryckning
och försäljning, vara skyldigt att bevaka.
Skulle R. H. St. täckas göra afseende på
Expeditions-Utskottets framställningar och bifalla
dess förslag, så torde tillåtas, att de
sättas i verkställighet genast derefter och så
snart
Expeditions- Utskottets Memorial.
R. St. samtliga Utskott hunnit deraf få del.
Stockholm den 2 Februari 1818.
Protokollsutdrag.
Från Ilederv. Bonde-Ståndet d. 7 Febr. 1818.
S. D. Från Expeditions-Utskottet hade ankommit
ett under den 2:dra dennes afgifvit Memorial,
innehållande förslag om utvägar till
befordrande af större afsättning och gagn utaf
Hillänget till Riks-Ståndens Protokoll, hvilket
Memorial efter uppläsandet af Bonde Ståndet
bifölls; hvarom Respektive Med-Stånden samt
JExpeditions-Utskottet skulle vördsamt och vänligen
underrättas.
Från Hogo. Prest-Ståndet den 9 Febr. 1818.
S. D. Vid ytterligare, föredragning af Expeditions-Utskottets
d. 2 dennes på Bordet lagda
Memorial om medel att befordra större afsättning
och gagn utaf Hillänget till Riks-Ståndens
Protokoll, pröfvade Prest-Ståndet skäligt
att gilla och godkänna hvad Utskottet föreslagit
och tillstyrkt; dock väntar Ståndet, att de
vidlöf.tigare Betänkande!!, hvilkas tryckning kunde
fordra en längre tid, skrifteligen må blifva
till Riks-Ståndens granskning inlemnade, på det
att igenom afliidande af tryckningen Riksdagen
icke måtte förlängas.
Från Vållojl. Bor gare-Slån det d. 9 Febr. 1818.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls
Expeditions-Utskottets, den 2 Februari på Bordet
lagda Betänkande, angående medlen att
t * be
-
Underdåniga Skrifveheri
befordra större afsättning och gagn af Billan»
get till JRiks-Ståndens Protokoll.
N:r 20.
Uppbo, godk, hos Ridd. o. Ad. d. 9 Febr. 1818.'
— Preste-Ståndet d. g
— .
— Borgare-Ståndet d. 7 — —
Bonde-Ståndet d. 7 — —
Riksens Ständers Und. Skrifvelse om eftergift
af en Statens fordran i Landshöfdingen
von Echstedts Sterbhus.
S. A. K.
I anledning af E. K. M:s Nådiga Proposition
d. g. December förlidet ar angående fram-'
lidne Landshöfdingen i Carlstad von Echstedts
Enkas Johanna M. Lövenhjelms underdåniga
ansökningar om befrielse för Sterbhuset
från ersättning till Kronan af de 5,564 R:d.
46 sk. 8 rst. Banko, Landshöfdingen, enligt ett
af Handlanderne i Orebro Hamnström . tc Comp.
deni.Aug. 1814- uthändigadt qvittens, uppburit
för Kommisskläde, om han låtit uttaga ur
Götheborgs förråd, hafva Riksens Ständer gjort
sig underrättade om innehållet af handlingarna
öfver den undersökning, E. K. Ml i Nåder anbefallt
till utrönande huruvida, på satt i ansökningarne
finnes uppgifvet, Landshöfdingen
von Echstedt haft med sig ifrågavarande Summa
då han i affären vid Medskog år 1814. blef
dödskjuten; och inhämta R. St. af nämnde Hand
lin
-
54
Underdåniga Skrifvelser.
lingar, att ej mindre Herr General-Majoren
Gahn af Colquhoun, som vid samma affär fört
befälet, än ock flere vid Kämners-Rätten i Carlstad
på Ed afhörde vittnen intygat, dei Landshöfdingen
von Echstedt vid tillfället medfört,
utom något Guldmynt, en Summa omkring 4.
å 5000 R:d förvarad i ett Schatull, hvilket så
■val som hans resvagn och öfriga effekter blifvit
af de fiendtliga Trupperne borttagne, men
sedermera ej återställde.
Vid detta förhållande, och då för öfrigt
härvid förekomma de särdeles bevekande skäl
och omständigheter , att Landshöfdingen von
Echstedt i lifstiden utmärkt sig såsom skicklig
och driftig Embetsman samt, i följd af sitt Patriotiska
nir, olyckligt fallit ett offer för Fäderneslandets
sale och dervid lemnat sin maka med
fem oförsörjda Barn i den beklagansvärda och
olyckliga belägenhet, att utkräfvandet af de ifrågavarande
5,^64 R:d 46 sk. 8 rst. Banko
skulle för dem blifva högst kännbart, vilja Riksens
Ständer, enär den sökte befrielsen icke förorsakar
någon ny utgift för Staten, utan blott
en afskrifning utaf redan använda medel, lemna
sitt bifall titl en sådan afskrifning utaf den
fordran till nämnda belopp, som Siats-Verket
uti framlidne Landshöfdingen von Echstedts
Sterbhus eger.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 21.
Expeditions-Utskottets Memorial med till
Egg
-
1
Expeditions-Utskottets Memorial. 54
lägg i det uppgjorda Förslaget att
bereda större afsättning och gagn utaf
Bihanget till Riks-Ständens Protokoll.
I sammanhang med det redan under den
2 i denne månad till R. Högl. St. aflemnade
Memorial om medel att befordra större afsättning
och gagn utaf Hillänget till Resp. Riks-Ståndens
Protokoll, fårExpeditionsUtskotietsåsom ett tillägg
vördsamligen hemställa, om icke Riksens Ständer
skulle täckas tillåta detta Utskott, i likhet
med de öfriga hvad deras Betänkanden beträffar,
att hädanefter låta utskrifva endast i Elt
Original-Exemplar sina förslag till R. St. underdåniga
Skrifvelser, hvaraf hittills, genom ett
infördt bruk men utan någon i Grundlagen
gifven anledning, utgått ett till hvartdéra Ståndet,
eller tillsamman Fyra Exemplar.
Det torde finnas mindre vigtigt, att desse
Handlingar tryckas innan de förekomma hos
Resp. Riks-Stånden, der de vanligen icke hvila
på bordet utan genast uppläsas till justering,
men deremot af mera vigt, att, när Besluten
en gång äro fattade, Skrifvelserne skyndsamt
uppsättas, justeras och expedieras. Således föreslår
Utskottet, att det omnämnda Original-Exemplaret
må cirkulera till aila fyra Stånden
och, sedan det i hvarje Stånd blifvit jnsteradt,
påtecknas huruvida det är godkändt eller någon
till serskildt Protokolls-Utdrag föranledande anmärkning
dervid gjord, samt sedermera fortskaffa*
vidare, för all slutligen komma Exp. Ut
skot
-
Expeditions-Utskottets Memorial.
skol tet ater till handa och, om det godkännes?
begagnas vid expedierande af originala underdåniga
Skrifvelsen , med hvilken detsamma
till ytterligare säkerhet kan följa då den kring,
sändes till Herr Landt- Marskalkens och Talmannens
underskrift, och hvarefter det stannar
för framtiden i Riddarehus Arkifvet.— I händelse
denna hemställan gillas, vill Exp. Utskottet
besörja, att i feamma stund, som några förslag
till underdåniga Skrifvelser arfärdas till
Höglofh Ridderslcapet och Adeln, förteckning
deröfver meddelas så väl detta som hvarje af
de öfriga Resp. Riks-Stånden till underrättelse,
Pa sådant sätt blir det mdjligt att fortfara
i den förut började ordning med de underdåniga
Skrifvelsernas tryckning, så att de, utan behof
af serskildta Protokolls-Utdrag om justeringen,
kunna förses uppöfver med en kort anteckning
när de äro hos hvarje Stånd upplästa och
godkända,' °ch Resp, Riks-Stånden igenfinna
dem snart derefter i io:de Samlingen till det
tryckta Bihanget, der de göra större tjenst, än
i de skrifna Exemplaren. Härigenom besparas
jemväl en, i Utskottets tanka, onyttigt förspilld:
tid på den fyradubbla omékrifningen och torde
Utskottets ICansli-göromål kunna bestridas med
mindre tillökning i Ivanslisternes antal, än som
eljest, må hända, varit af nöden.
Öfverlemnande till R, Högh Ständers profning
det nu gjorda tillägg-, afbidar Utskottet
derom Riksens Ständers Resi ut.
Stockholm den 10 Eebruari 1S18.
Pro
-
Protokolls- Utdrag'.
57!
Protokolls- Utdrag den 13 Februari 1818.
Från UalloJl. B or gare-Ståndet.
S. D. Bifölls hvad Expeditions-Utskottef ^
uti dess den 10 af innevarande månad afgifne
Memorial, hemställt såsom tillägg till Utskottets
förra förslag att bereda större afsättning och
gagn utaf Hillänget till Riks-Ståiidens Protokoll*
Från Hedervärda Bonde-Ståndet. '
S. D. Af Hedervärda Bonde-Ståndet bifölls
Expeditions - Utskottets nu upplästa Memorial
med tillägg i det uppgjorda förslaget, att bereda
större afsättning och gagn utaf Bihanggt tilt,
Riks-Ståndens Protokoll, hvarom de öfrige Respektive
Stånden samt Expeditions - Utskottet
skulle Vördsamt och vänligen unJSrrättas*
N:r 22.
Uppl. o. godkänd h. Ridd. o. Ad. d. 13 Fehr. 1818;
PresteStåndet d. 13.
BorgareStåndet d. 13.
^
BondeStandet d. 17. —
Riksens Ständers underduniga Skrifvelse om
åtgärder att förekomma lfppthåll med
Riks' Hufvud B oks sluts-Arbetet.
S. A. K.!
Eet har icke kunnat undfalla Riksens Ständers
-
58
Underdåniga Skrifvelse!'.
ders uppmärksamhet hurusom för verkställigheten
af deras Beslut örn Riks- Hufvudböckers
upprättande ifrån och med årigio, hinder uppstått
genom E. K. M:s en del Befallningshafvande*
underlåtenhet eller dröjsmål att till Kongl.
Stats-Kontoret insända de till grund för detta
arbete nödiga Omslut af Landt-Räkenskaperne;
Och, emedan R. St. af sitt Stats-Utskott inhämtat,
att ännu igro års Omslut för Hallands
och Kopparbergs Hän saknas, samt att Omsluten?
för de öfriga ifrågavarande åren 1811, 1812,
1S13 och 1814 ifrån ganska få Län inkommit,
nödgas R. St., hos E. K. M. i underdånighet
anhålla om så kraftiga åtgärders vidtagande,
att det angelägna och maktpåliggande RiksHufvud
Boksluts-Arbetet icke vidare må uppehållas.
R. St. framhärda etc.
N:r 2 5.
Uppl. o. godkänd li. Ridd. o. Ad. d. 13. Feb. 1818.
Preste Ståndet d. 13 — —
Borgare.Ståndet d. 13 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om Postfrihet för Städer nes Magistrater
och Domstolar vid Krono-upbörds
medels och Brottmåls-r ans åkningars
afsändande.
S. A. K.
Underdåniga Skrifvel ser.
59
* S. A. K.
Vid 1809 och 18Jo arens Riksdag framförde
Riksens Ständer till E. K. M. den underdåniga
anhållan, att Städernes Magistratet
måtte åtnjuta postfrihet vid afsändande af Kronans
uppbörd rned de dit hörande verifikationer
och handlingar; Och, sedan E- K. M. genom
Nådigt Bref den 19 Februari 1812 förklarat
Sig finna denna hemställan icke kunna i
Nåder bifallas med bibehållande af Posl-författningarnes
grunder, blef densamma vid Urtima
R iksdagen ar 1815 ifrån Riksens Ständer förnyad
med tillägg, att Städernes Domstolar , i
afseende på Brottmåls-ransakningars öfversändande,
matte förunnas enahanda rätt, som för
Domstolar 1 allmänhet är i slika fall bestämd;
Men, enligt E. K. M:s Nådiga Bref deri 13
Mars i8ifi, har E. K. M. ansett äfven denna
sednare framställning desto mindre kunna vinna
Nådigt samtycke, som en förändring af de
härom nu gällande Författningar ofelbart skulle
medföra minskning i de inkomster, Riksens
Ständer för Stats-Verket påräknat af Postmedlen.
Då likväl Riksens Ständer anse både billigt
och rättvist, att Städerne måga åtnjuta postfrihet
vid så val Krono-uppbörds-medlens som
Brottmåls-ransakningars öfversändande från deras
Magistrater och Domstolar, samt E. K. M:s
Nådiga afslag hufvudsakligen stöder sig på
Postfprfattningarnes grunder, med hvilkas bibehållande
den önskade förändringen icke vöre
förenlig, få Riksens Ständer nu hos E. JC. M.
i un
-
CUnderdåniga , Skrif velsér.
i underdånighet anhålla, det E. K. M. må Nåäigst
täckas låta vidtaga en sådan förändring
uti nu gällande Post-författningar, hvarigenom
Sfcäderne komma i åtnjutande af den sökte postfriheten,
hvilken dock icke bör sträckas till andra
än de nyssnämnda ärender; och bör, i Riksens
‘Ständers tania, det blifva på vederbörande
Postkontors föreståndares ansvar, att icke något
missbruk härvid sker eller Postfriheten för
andra ärender rnedgifveä.
Riksens Ständer framhärda etc.
■ ■ i... —gy m-■
N:r 24.
Uppl. o- godkänd h. Ridd. o. Ad. d. 13 Febr. 181 3'
Prest - Ståndet d. 13 —. —
— Borgare-Ståndet d. 13
— Bonde-Ståndet d. 17
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om utbetalning af innestäende Pension
för Krono-Fogden lVestberg.
S. A. K.
I anledning af gjord motion, att afskedade
Ivrono-Fogden i Norrbottens Län Jonas Westberg
måtte utbekomma sin för fyra månader
af är 1815 innestäende Pension, hafva R. St.
om sammanhanget med detina fordran tagit kännedom,
Och, emedan dervid blifvit inhemtadt,
att Westberg, hvilken efter afskedtagamlet varit
berättigad till en årlig Pension ifrån och
ined September månad 1815 af 125 R:dr, icke
kun
-
Underdåniga Skrifve!ser.
61
kunnat hos Kongl. Stats-Kontoret fa lyfta de
på jsista fyra månademe af berörda, år belöpande
41 R:dr 32 sk., för det E. K. M:s Befallningshafvande
i orten, sorn, likmätigt Kongl.
Kungörelsen den g December 1812, bort reqvirera
densamma hos Stats-Kontoret inom den
a Juli påföljande året 1816, ej förr än den
6:te September sistnämnda år derom gjort anmälan,
så hafva R. St., enär icke Vestberg sjelf
varit viljande till dröjsmålet, beviljat honom,
att komma i åtnjutande af ifrågavarande, innest^ende
Pensionsbelopp 41 K:dr 32 sk.
Detta sitt Beslut få Riksens Ständer hos
E. K. M. i underdånighet tillkännagifva, ämnande
framdeles, i sammanhang med Stats-reglexingen,
utse tillgång för den beviljade utbetalningen.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 25':
JJppl. o. godkänd hos Ridd. o. Ad. d.i3Febr. 181S
Preste-Ståndet d.13 — —
Borgare-Ståndet d. 13 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —1
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om understöd för Kyrko- och Prestgård
s-byggnad i Neder- Torneå Församling.
S. A. K.
Hos Riksens Ständer har Herr Biskopen
Dok«
Gj
Underdåniga Skrifvelser.
Domför Almqvist väckt fråga om understöd af
allmänna medel för Neder-Torneå Församling
till uppförande af ny Kyrka och Prestgård i
stället för dem, som, likmätigt sednaste Fredsslutet
med Ryssland, då Torneå Elf bestämdes
till Riksgräns, samt den sedermera skedde Gränsreglering,
fallit utom Svenska Området, och
hvilka, byggda af Socknemännen år 1797, icke
kunnat anskalFas för en mindre kostnad än 30,000
B:dr Banko.
Af Herr Doktorn och Biskopen är derjemte
anmärkt: att Kejserliga Ryska Regeringen
insändt till E. K. M:s Befallningshafvande i
Norrbottens Län 2000 R:d Banko såsom någon
ersättning för Socknemännens ifrågavarande
förlust: att desse vägrat emottaga ett sådant
belopp, hvarmed kostnaden till de nya Byggnaderne
icke kan bestridas: att de väl ännu begagna
deras förra, nu mera under Ryssland lydande,
Kyrka men dertill icke längre hafva något
löfte eller försäkran, samt för öfrigt vidkännas
besvärlighet af ett så ofta färdande och återfärdande
öfver Riksgränsen: och att, ehuru
den från Ryska sidan erlaggda nyssnämnde ersättningen
för Neder-Torneå Kyrka och Kyrkoherde
- Boställe varit ganska ringa, Sverige
likväl icke genom denna Kyrkornes lindriga
värdering i det hela förlorat utan fast mera
vunnit, emedan för de på Svenska sidan qvarblifna
Ofver-Torneå, Carl Gustafs eller Konungs
Sackne-Kyrkor samtHjetaniemi och PojalaKapellKyrkor
i samma rnon en fast ringa ersättning
eller lösen är af Svenska Regeringen utbetald
åt
> Underdåniga Skrif v elser.
63
st de ifrån samma Socknar till Ryssland afträd»
da andelar.
I betraktande af alla dessa skäl, och vid
det furhållande, som här förekommer, att Neder-Torneå
Socknemän genom politiska händelser
forlorat sin ej fänge sedan med dryg kostnad
uppbygede Kyrka jemte Kyrkoherde-bostället,
anse Riksens Ständer det vara Statens pligt
att lemna dem ert skäligt understöd, hvarmedelst
de sättas i tillfälle att uppföra en ny egen
Kyrka och anskaffa Boställe åt sin Kyrkoherde,
helst det ej synes lämpligt att, såsom emellertid
sker, de Svenske undersåtarne af nämnde Församling
gemensamt med de Ryske begagna den
inom den sednare Maktens område belägna förra
Kyrkan, hvaruti Svenska andelen blifvit ersatt;
Qch, sorn, enligt hvad Herr Biskopen Doktor
Almqvist upplyst, den återstående Svenska
delen af Neder-Torneå Församling blott består
af 26f| Mantal, samt den från Kejserliga Ryska
sidan erhållna ersättningen endast utgjort
2000 Rdr , hafva Riksens Ständer funnit ett
understöd af Sextusen (6000) Riksdaler utöfver
dessa 2000 skäligen böra Socknemännen beviljas,
likväl på det sätt, att summan må utgå efter hand
under loppet af 3tne år med 2000 R:dr hvar.
dera året, samt under vilkor af Landshöfdingéns
i orien och Dom-kapitlets tillsyn och intyg
om medlens behöriga användande till det
bestämda ändamålet.
Riksens Ständer, som bort hos E. K. M.
i underdånighet anmäla hvad de sålunda beslu
tit,
Underdåniga Skrif v el serl
tit, skola, i sammanhang med Stats-regletingen,
mse medel , hvaraf det beviljade understödet
Dia kunna utgå.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 26.
Uppl. 0. godkänd h.Ridd. o. Ad, d.ri3 Febr. 1§iS*
— Preste-Ståmlet d. 13 —
—- •— Borgare-Sråndet d. 13 — --
— — Bonde-Ståndet d. 17 Feb. —>
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Magistrats - Personers förordnande
till uppmätning och stämpling
af Brännvins-redskap,
S. A. JC.
Uti lista Artikeln 2 §. af Kongl. Förordningen
den 20 December 1815, om hvad som
bön iakttagas till verkställighet af Kongl. Kungörelsen
rörande Brännvins-bränningen den 6;
September samma år* ålägges dem, som tillverka
Bränvinspannar af Koppar, Jernbleck eller
annat sådant ämne, stt, vid Tjugo Riksdalers
vite, besörja, ”det de varda uppmätte och stäm”plade
af dertill förordnade Landtmätare och
”Justerare”, hvilket äfven bör ske, ”då Pannor
igenom nya bottnars insättning eller annorledes
förändras;” Och i nämnde Artikels 3:dje §*
stadgas, ”att Kongl. Maj;ts Befallningshafvande
”skola till^ denna mätning och stämpling förförd
na
TJrtdtrdaniga Skrifve]serl
65
”<m!na ett behöfligt antal af Landtmätare och
”Justerare i' Länen och Städerna s.amt tilldela
”elem vissa distrikt, lämpade efter hvars och
”ens hemvist”.
R iksens Ständer hafva Crfarit, att genom
dessa föreskrifter tillskyndas Kopparslagare betydlig
kostnad och tidspillan så väl i de Städer,
der Landtmätare icke finnas, då Brännvin s-redskapen
mäste fragtas till ett stundom flera mil
aflägset stälfe för att uppmätas och stämplas ,
som ock i de Städer, hvarest Landtmätare äro
boende roen, i följd af sin tjenstbefattning ,
en betydlig del af året frånvarande, under
hvilken tid deras åtgärd icke kan utan samma
olägenhet af Kopparslagare begagnas. Vid sådant
förhållande tro Riksens Ständer sig ega
grundade skäl att till E. K. M. i underdånighet
hemställa om icke E. K. M. skulle i Nåder
täckas, såsom ett tillägg uti 1 Art. 3 §. af å
beropade
Nådiga Förordning, anbefalla Dess
Befallningshafvande, att till uppmätning och
stämpling af Brännvins-redskap förordna, utom.
det behofliga antalet Landtmätare och Justerare
i Länen och Städerne, jemväl i hvarje Stad
en Magistrats-person, hvilken, till förekommande
af de öfvesrklagade olägenheterna, det kunde
vara Kopparslagarne tillåtet att i berörda afseende
anlita så ofta Landtmätare i Staden icke
är att tillgå.
Riksens Ständer framhärda §Cc.
N:r 27 (
Uppl. och godkänd hps Ridd. och Ad. d, i3 Febr 1818,
— Prästc-SUSndot d. i3 — —
Bihang till Riks-St. Prot. 1517—1SxS-
G 6
Underdåniga Skrifvelsei\
— BorgareStåudet d, i3 —' --
— Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om Besigtningar å nylegdt Manskap
och Läkares arfvode för sädane förrättningar.
I anledning af förd klagan deröfver^ att,’
ehuru genom gpta §. i Kongl. Resolutionen pä
Allmogens Besvär den 10. September 1743 en
afgift af 8 öre Silfvermynt blifvit bestämd för
X.äkare-besigtning ä hvarje karl, som anskaffas
till inskrifning i Ifronans tjenst, Käkaren likväl
ofta vid sådana tillfällen skall efter godtycke
utkräfva en öfver höfvan betungande ve-'
dergällning, och att Allmogen jemväl vid Besigtningar
å nylegde Båtsmän icke sällan med
denna Embetsåtgärd uppehälles utan giltiga skäl,
hafva Riksens Ständer tagit kännedom om hvad
Författningarne i nämnda afseende föreskrifva
samt dervid inhämtat, hurusom åberopade
”med utsättande af åtta öre Silfvermynt , som
”Rotar och Rusthållare för Besigtningar å de-’
”ras nylegda Manskap böra till Amiralitets-Regiments-
eller Stads-Fältskärerne betala, förbju”rier
strängeligen att, sedan karlen en gång
”blifvit besigtigad och betalningen derför erlagd,
”vidare betunga Allmogen med samma afgift,
”fastän ock karlen flera resor skulle komma att
”visiteras”, och hurusom 30 §. i Kongl. Resolutionen
på Allmogens besvär den 29 No v.
1756, med förnyande af detta förbud, tillägger:
”att den Régements-Fältskär, sorn påstår och taeger
mera än 8 öre Sunt för en Karls besigt
-
Undérdtiniga Skrifvelser".
67
”ning eller uppbär betalning för en Karl, för
”hvilken besigtnings-afgiften en gäng 'förut blifvit
erlagd, skall första gängen plikta 50 Daler
”S:mt och andra gången mista tjensten: skolan”de
Rust- och Rotehållare ega frihet att icke
”allenast sjelfve bivista besigtningen utan ock,
^om de så behaga, dertill kalla i:ne goda ifan,’
”sorn kunna vittna hjära mycket Fältskären för
’’besigtningen uppbåt/”.
Riksens Ständef finna väl sålunda uti de
Kongl. Resolutionerne tydliga och bestämda
Författningar så vidt Besigtningsarfvodet angar;
Men , då detsamma synes böra lämpas efter
närvarande tid och omständigheter, få Riksens
Ständer hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att det ina varda förhöjdt till Tulf
skillingar Banko och detta belopp hädanefter
tillagdt vederbörande Kältare för besigtning å
hvarje nylegd Karl i ett för allt, Besigtningsbetyget
derunder äfven inbegripet , med bibehållande
för öfrigt af de föreskrifter 1743 C(:^
1756 arens Kongl. Resolutioner innefatta om.
Läkarens skyldighet och ansvar saint Rote- eller
Rusthållarens rättighet att öfvervara besigtningen
och dervid medtaga vittnen.
Beträffande åter Båtsmäns-Rotehållares olägen-:
het af Läkarnes obehöriga dröjsmål när besigtningar
å Båtsmän skola förrättas, våga Riksens
Ständer i underdånighet underställa E. K. M.
ett förslag, hvarigenom, i deras, tanka sådant
dröjsmål bör kunna förekommas: att nemligen
£. K. M:s Befallningshafvande, hvar i sitt Län,
efter samråd med vederbörande Kornpani-Befälhafvare,
bestämma vissa dagar och ställen för
68 Underdåniga Skrif v elser.
Resigtningarnes verkställande och medelst kungörelse
underrätta .Båtsmans Hotehållare, att deras
nyvärfde karlar då af .Räkarne besigtiga! einot
det arfvode, som i den här ofvänföré föreslagna
förliöjda Taxan skulle bestämmas, och
hvars belopp, jemte rättigheten af gode mäns
tillkallande, torde böra till Allmogens kännedom
i kungörelserne införas.
Öfverlemnande de-tia allt till E. K. M:ts
Nådiga om profning, framhärda Riksens Stander
SCc.
N:r 28.
Uppl. o, godkänd h. Samtl. Riks-Stånden d. 13 Febr, 18.18,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om Kröningens verkställande under
innevarande Riksmöte,
Riksens Ständer, som med saknaden af deri
Milde och Älskade Konung, hvars bortgång ur
tiden de nu begråta, förena den upprigtigaste
och varmaste kärlek och tillgifvenhet for Eder
Kongl. Majd, vår nuvarande Allernådigste Konung,
hafva, ehuru de band, hvilka redan vid
JE. K. M. fästa Svenska folket och Riksens
Ständer, ifro i samma mån starka, sorn de grunda
sig på Nationens fria enhälliga val och på
en djup vördnadsfull tacksamhet för alla de
valgerrtingar, E. K. M. redan bevisat Riket, lik.
väl icke kunnat återhålla den underdåniga önskan,
att E. K. M:ts höga Kröning rai, efter
v.; O 5
uråldrigt bruk , nu under Riksens Ständers
sammanvaro verkställas.
Underdåniga Skrif v elser.
69
Det är denna enhälligt yttrade önskan
som Riksens Ständer nu gå att till E. K, M. i
underdånighet framföra. Må deri vara E. K.. M.
ett ytterligare vittnesbörd om deTas undersåtliga
vördnad och kärlek■ må E. K* M. i Nåder
icke neka Riksens Ständer den hugnad och tillfredsstältelse,
de sålunda hegart; och må derför
E. K. M. täckas icke åtskilja Riksens Ständer
innan de hälsat E. K. M. för Svenska Folkets'
■Laglcrönté Konung.
Riksens Ständer framhärda etc.
(Hora till N:t 19 här framnianföre),
Protokolls-Utdrag d. 17 Febr. 1818.'
Fran Högloft. Ridderskapet och Adeln.'
S. D. Fann Höglofl. Ridderskapet och Adeln
för godt, att till alla delar gilla ExpeditionsUtskortets
den 2 i denna månad afgifna samt
den 16 derpåföljande på bordet lagda Memorial,
angående medel att befordra större afsättning
och gagn utaf Bi bånget till Riks-Ståndens
Protokoll.
S. D. Sedan Högloflige Ridderskapef och
Adeln under denne dag funnit för godt att till
alla delar bifalla Expeditions-Utskoltets den 2
i denne månad afgifne Memorial angående medel
att befordra större afsättning och gagn utaf
Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll; beslöt
Ridderskapet och Adelö tillika, att i enlighet
med hvad Expeditions-Uiskottet i nämde Me
-
7o
Protokolls-Utdrag.
morial föreslagit anmoda Riksens Ständers samtlige
Utskott, att, i stället för de Fern Exemplar,
hvilka utaf alla till Riks - Stånden ingångne
Handlingar hittills blifvit utskrifne, hädanefter
i afseende på de ifrån Utskotten utgående
Handlingar och expeditioner, iagttnga följande:
l.o. Att s| snart i något Utskott ett Betänkande,
Protokoll»-Utdrag eller Förklaring är
uppsatt oell justeradt, bör detsamma med tillhörande
Bilagor genast utskrifvas Ark för Ark,
och, i nion af skrifningens fortgång, några Ark
efter hand afsändas utan omväg till det Boktryckeri,
hrarest tryckningen af Utskottets Handj
lingar besorjes.
2:0. Att Under samma tid ofördröjeligen
utskrifves ett annat exemplar, hvilket, försedt
med underskrifter och Utskottets Secreterares
intyg när Boktryckaren af det förra Exemplaret
lått del, afgår såsom Original till Expeditions-Utskottet
för att begagnas vid det tryckta
rättelse-Arkets genomläsning och förvaras bland
Utskottets Handlingar under Riksdagens lopp
samt bifogas dem vid deras aflemnande till Riddar
hus-Arch i vet för säkerhet i framtiden^ Plvarefter
af hvarje färdig-tryckt Ark, som innehåller
något Utskotts Betänkande , Protocolls-Utdrag
eller Förklaring, genast genom Expeditions-Utskottets
försorg bör till hvardera af de
Respektiv» Riks-Stånden sändas ett exemplar,
åtföljdt af en utaf sistnämnde Utskotts Secreteterare
bestyrkt förteckning på de i samma ark
färdig-tryckta fullständiga Handlingar, sorn sålunda
till Riks-Stånden aflemnas, enliga med
Protoholls-Utdragj
71
de lios Expeditions-Utskottet förvarade Originalen.
(Höra till N:r 21 här frammanföre).
Protokolls-Utdrag d. 17 Febr. 1818.'
Från Högloft. Ridder skap et och Adeln.
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets
deri qio i denna månad afgifne
samt den 13 derpå följde på bordet laggde
Memorial, angående tillägg i det af Utskottet
uppgjorde förslag , att bereda större afsättning
och gagn utaf Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll,
blef samma Memorial af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln gilladt.
Från HÖgv. Preste-Stdndet. ■
S. D. Efter ytterligare föredragning af Expeditions-Utskettets
d. 13 dennes på Bordet laggda
hemställan, att hädanefter låta utskrifva endast
i ett Original-exemplar sina Förslag till
Riksens Ständers underdåniga skrifvelser, och
då bifall till denna hemställan troligen kunde
hafva den verkan, att justeringen af Expeditions-Utskottets
föreslagne underdåniga skrifvelser
, hvilka hitintills, då ett Exemplar blifvit
hvarje Riks-Stånd tillsändt, vanligen hos alla 4
Stånden på dag justerats, hädanefter, då samma
Exemplar skulle till samtliga Riks-Stånden circulera,
kunde fordra 4 serskildta Pleni-dagar,
och vid sådana tillfällen, då berörde förslag hos
ett eller flere Stånd lades på Bordet, och derefter
föranledde till anmärkningar, ännu en län
-
72
Protokolls- Utdragi
gre tid, har Preste-Ståndet, som befarat, att sådant
kunde bidraga till Riksdagens förlängande,
funnit sig föranlåtet att för sin del berörda
hemställan afslå; hvilket igenom Utdrag af Protokollet
skulle de öfrige Respektive Stånden
samt Expeditions-Utskottet vördsamt och. vänligen
meddelas.
N*r 29.
Uppl, och godkänd hos Ridd. och Ad. d, 24 Febr. 1818,
— Prest-Ståndet d, 24 —
— BorgareStåndet d. 24 —
— Bonde-Sfåndet d, 2 Mars —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Kongsgården Tullgarns öfverlemnande
till H. K. H, Kronprinsen
Oscar.
Sedan hos Riksens Ständer fråga blifvit
väckt om Kongsgården Tullgarns öfverlemnande
till Hans Kongl, Höghet Kronprinsen Oscar
vid Hennes Kongl, Höghet Prinsessan Sofia.
\Albertinas frånfälle och Riksens Ständer gjort
sig underrättade på hvad sätt denna Lägenhet
kommit i Hennes Kongl. Höghets hand, hafva
de inhemtat, att f. d. Konung Gustaf Adolf,
till betygande af sin vänskap och tillgifvenhet
för sin kärälskeliga Faster, enligt Skrifvelse till
Kammar-Collegium och Stats-Kontoret den 1
Juni 1807 förordnat, det nämnde Kongsgård,
som efter Hans Kongl.|Höghet Hertig Fredrik
Adolfs död åter tillfallit Kronan, änge. af Hennes
-
Underdåniga Skrifvelse!-.
73
nes Kongl. Höghet Prinsessan emotfagas ifrån
ilen 14 nästföregåhgne Mars till full disposition
och åtnjutande af alla derutaf flytande inkom,
ster uti Hennes Kongl. Höghets lifstid, dock
med åtskilliga uri det Kongl; Brefvet bestämda
vilkor och förbehåll.
Då således något hinder icke förekommer
emot Tullgatrts Kongsgårds användande när
den efter Hennes Kongl. Höghet Prinsessan
Söfut Albertina blifver ledig, och härvid det serskilda
förhållande inträffar, att, derese Riksens
Ständer ej på förhand fastställa hutu med densamma
bör förfaras efter Hennes Kongl. Höghets
död , den Gud Nådeligen länge fördröje,
deni skulle betagas möjligheten att om denna
Kongsgård efter önskan förordna enär, enligt
Författningarnes föreskrift, Kongl. Kammar-Cullegium
genast bör draga försorg om dylike ledige
kronolägenheters utarrendering, hafva Riksén
Ständer nu beslutit att Kongsgården Tullgarn
med tillhörande lägenheter och Inventarier
må efter Hennes Kongl. Höghet Prinsessan
tillfalla Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Osear
i Dess lifstid under full nyttjande rätt nied samma
vilkor, Hennes Kongl. Höghet Prinsessan dea
innehar; Och Riksens Ständer begagna härigenom
åter ett tillfälle att ådagalägga sitt underdåniga
lifliga deltagande för den Furste, på hvars lofvande
utmärkta egenskaper Rikets alla invånare
bygga ett så väl grundadt hopp om Rikets fortfarande
sällhet och ära.
Riksens Ständer framhärda &c.
Bihang till Riki-St■ fröt. I8i7-!8i8 10'.it Sami. N:r 10.
74
Underdåniga Skrifvclser.
N:r 5o.
Uppläst och godkänd hos Ridd, och Ad. d. 24 Fehr, 1818.
— Fleste-ståndet, d. 24 --
— Borgare-Ständet d. 24 —- —
— Bonde-Ståndet d, 2 Mars —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse ang.
Härads-Skr ifvar en Rydströms pension.
Ifrån .sitt Stats-Utskott hafva Riksens Ständer
fått del af Kongl, Majrts Nådiga Remiss den.
17 December För1 idet ar å förre Härrads-skrifvaren
i ljust Fögderi af Calmare Iian Lars Rydströms
underd. ansökning om utbekommande af
innestående pension ifrån och med Juli till och
med December månader år 1815, hvilken pension,
vid afskedstagandet honom tillagd till | utaf
hans åtnjutna lön. och mantalskrifvare-provision,
belöper sig årligen till 72 R:d 44 sk. af
lönen och 35 R.rl 29 sk. 2 rst. af provisionen
eller tillsamman 108 R:d 25 sk. 2 rst. men icke
kunnat af Kongl. Stats-Kontoret utbetalas för
nämnde månader i anseende till Rydströms försummelse
att derom anmäla sig inom den uti
Kongl. Kungörelsen den 9 December 1812 bestämda
tid eller den 1 Juli påföljda år.
Hvad nu beträffar den ifrågavarande ansökningen,
så, emedan åberopade Kongl, Kungörelse
icke förklarar fordringsegaren sin rätt förlustig
utan endast fordringen böra förfalla intill
dess Riksens Ständer pröfva! huruvida medel till
densarrirnas godtgörande må beviljas, hafva Riksens
Ständer, i betragtande af förre Häradsskrifvaren
Rydströms uppgifne okunnighet om tiden
för pensionens beräkning, och da han nödgats för
Underdåniga Skrifvelser.
75
sjuklighet taga afsked, samt förlusten af det
innehållna pensionsbeloppet skulle för honom vara
känbar, funnit för godt att; bevilja honom utbekommandet
af detta belopp, som utgör efter nfvanberörde
grund, 54 R:d 12 sk. 7 rst., hvartill
nödiea medel skola af Riksens Ständer utses.
O
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r 5i.
Uppläst och godkänd hos Ridd, och Ad, d. a4 Febr. 1818,
— Preste-Ståndet d 24 — —
— Borgare-Ståndet d. a4 — —
— Bonde-Ståndet d. 2 Mars
Riksens Ständers underd. Skrifvelse om
nedläggning af Löfås Silfver-Verk.
Vid Urtima Riksdagen 1815 hafva Riksens
Ständer uti underdånig Skrifvelse den 14 Juni
hos Kongl. Maj:t anmält huru som räkenskaperna
funnits utvisa, att Löfås Silfver-Verks Tionde,
beräknad såsom en Stats-Verkets ordinarie inkomst
till 20 R:d, icke utgått lill detta belopp,'
och att Grufdriften derstädes, efter anställda noggranna
undersökningar, icke lönat sig utan med,
fört för Kongl. Majit och Kronan en betydlig
årlig förlust i anseende till de stora friheter och
förmåner, förvaltaren åtnjuter på Stats-Verkets
bekostnad, hvadan Riksens Ständer, enär af inga
handlingar kunnat utrönas att honom blifvit
tillagd någon eganderätt till detta Silfver-Verk
utan han endast haft dispositionsrätten sig upplåten,
anhållit örn nådig befallning till Kongl.
Majit s och Rikets Kammar- och Bergs-Collegier
att ofördröjligen vidtaga anstalter till Verkets
7§
Under Janiga S It rifv el ser.
nedläggning samt tle detsamma förunnade förläningars,
friheters och förmåners indragning
till Kongl. Maj:t och Kronan, därunder dock icke
inbegripne de extra tjenstbarherer, elem Allmogen
till Bruket utgjort , frän hvilka elen vid
Verkets nedläggning borde njuta befrielse , och
hvarjemte Riksens Ständer tillkännagifva sig
icke hafva något att påminna om dåvarande förvaltaren
ville, på egen bekostnad och utan något
understad af Kronan eller det allmänna,
fortsätta Grufarbete! på sådane vilkor , sorn med
forfattningarne om Bruks- och J?ei^s-Handtevingen
instämma.
Sedan Riksens Ständers Stats-Ufskoft vid in-’
nevaraude Riksdag sökt upplysning om hvilka
åtgärder i anledning af Riksens Sfänders sålunda
fattade beslut blifvit vidtagna, har det kqmmit
till Riksens Ständers kännedom: att Kongl.
Majit täckts i äninet infordra Kammar-och BergsCol|egiernes
underd. Utlåtanden: att desse Colle—
gier funnit nödigt höra så val innehafvaren af
Silfyer-Verket Bergs-fogden Forslind samt Eder
Kongl. Majus Befallningshafvande i Stora Kopparbergs
Fän: att, i ansende till Eder Kongl.
Majus bemaldte Refallningshafvandes dröjsmål med
insändande af siq egen och Forslinds underd.
förklaringar , Utlåtanden ej kunnat afgifvas förr
än den uste .December för 1 idet år från Bergscollegium
och den t<j:de från Kammar-Collegium'-
att Eder fvongl, Ma:jts Befallningshafvande
hemstäsllt om icke af en på stället skeende undersökning
borde utredas huruvida innehafvaren
fullgjort föreskrifterne angående Verkets drift
och underhåll samt huruvida några billiga er
-
Underdåniga Skrif pelser.
77
sättni ngsansprak kunde göras: och att Kammarnch
Bergs-Coliegierne gemensamt tillstyrkt , det
de Löfås Silfver-Verk förunnade friheter oell
förläningar måtte indragas och åter hemfalla Kongl.
Maj:t och Kronan, men Bergs-Col legium tillika
förklarat det ankomma på Kongl. Maj:ts egen Nådiga
pröfning huruvida afseende borde göras p!
Eder Kongl- Majus Kefallningshafvandes underd.
hemställan, i hvilken händelse Collegium ansåg
undersökningen böra vara verkstäld innan 1818
års uppbörd för sig gått, på det indragningen af
de Verket tillagde räntor och öfriga förmåner
måtte kunna med detta år taga sin början.
Då emedlertid den af Riksens Ständer, beslutne
nedläggning af Löfås Silfver-Verk och in.
dragning af dess erhållna friheter och förläningar
ännu icke följt, och ytterligare uppehåll häruti
synes vara att befara , om Nådigt bifall lemnäs
till förslaget om en undersökning, hvilken,
efter hvad de omnämnde Utlåtanden föranleda,
jemväl skulle hafva för afsigt att utröna möjligheten
af e,h mera utvidgad frruf-drift och däraf
uppkommande större malmtillgång samt således
äfven starre inkomst och fördel för Staten och
det allmänna, finna Riksens Ständer sig föranlåtne
att nu hqs låder Kongl. Maj:ts i underd.
anhålla, det Eder Kongl. Maj:t, utan att medgif.
va vidare undersökningar såsom endast medförande
tidsutdrägt och ländande till Stats-Verkets
förlust, i Nåder täcke^ anbefalla skyndsam verkställighet
af Riksens Ständers vid 1815 års Riksdag
härutinnan vidtagna beslut; Och ämna Riksens
Ständer i Stats-förslaget från och med år
1819 upptaga såsom en Stats-Verkets inkomst
78
Underdåniga Skrif veiner.
värdet af de friheter och förläningar, som såmedelst
komma att indragas.
Riksens Ständer framhärda SCc
-
N:r 52.
Uppläst och godkänd hos Ridd., och Ad. d. 24 Febr. 1818.
— Preste-Ståndet d, 24
— BorgareStåndet d. 24
-- Bonde-Ståndet d. 2 Mars 1—
Riksens Ständers tinderd. Skrifvelse äng.
sökt Gratifikation och Lönförhöjning
för Kamreraren Mullern.
Till Riksens Ständers Stats-1'tskotts åtgärd
har Kongl. Maj:t, enligt Nådig Remiss den i4:de
sistlidne Januari , täckts öfverlemna den underd.
ansökning, hvaruti Stats-Kommisarien och Riddaren
af Eder Kongl. Maj.ts Nordstjerne Orden
Em. Widegren , med förnyad erinran om de inträffade
hindren och den därigenom ökade mödan
vid det honom uppdragna Rikshufvudboksluts-arbetet,
funnit sig böra anmäla Kamreraren
vid Boksluts Kontoret J. F. Mullern, hvilken
under detta arbete gått Stats kommissarien
tillhanda, att för ett sådant biträde, utom hvilket
arbetet ej kunnat medhinnas, erhålla en gratifikation
af 1500 R:d Banko samt dessutom , och
då Riksbokslutet hufvudsakligen af Mhllerns åtgärd
skall bero, en årlig |pntillökning af 335
R:d 16 sk
Då Riksens Ständer genom Stats-Utskottet
inhemtat, att Kamreraren Mullern, såsom förordnad
att i denna egenskap biträda SiatSKoianijgsarien
Widegren uti dess Riks Bokssluts
-
Unde.rda.niga
79
arbete , derunder åtnjuter ett emot Kamrerare
- lön på Stat svarande arfvode , som förlidet
år bestigit sig till 94B R.d 6 sk.; anse
Riksens Ständer Mullern skäligen icke böra tilläggas
någon serskild belöning edler större årlig lön
ari Ordinairie Kamreraren uti Kongl. Stats Kontoret,
och kunna altså icke bevilja den Gratifikation
och lönförhöjning, som för honom blifvit
sökt. Hvilket Riksens Ständer å den Nådiga
Remissfen få lemna till underdånigt svar.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 53.
Uppläst och godkänd Lös Ridd.fich Ad, d. 24 Febr, 1818.
-- Preste-StSndct d. 24 — —
— Borgare-Ståndetd. 24 —
— Bonde-Stinde d. 2 Mars
Riksens Ständers underd. Skrifvelse ang.
Lagmannen $ G- Norlins underd. ansökning
om lön-ersättning.
Kongl. Maj:t har, enligt Nådig Remiss den
I4:de sistlidne Januari, till Riksens Ständers
Stats.Utskott öfverlemnat Lagmannen J. G. Norlins
underu. ansökning, att, sedan Kongl. Majit
uti Resolution den 12 April i 815 förklarat Dess
Nådiga vilja vara att framdeles, deräst omständigheterna
medgåivo, tillse huruledes någon lamp-'
lig ersättning måtte kunna Lagmannen tilläggas
för det honom genom indragning å dess lön öfvergängna
lidande, men verkställighet till den-f
na ersättning icke under de sedermera förflutna
3:ne åren följt, sannolikt för det tillgång af Statsmedlen
dertill icke funnits, Kongl. Majit måtte
Underdåniga Skrif velsera
täckas' om enahanda förhållande ännu fortfore,
häröfver höra Riksens Ständer, som förmodades
icke underlåta att vid Sfatä-regleringerl lemnat
ämnet sin uppmärksamhet; hvarjetnte vid ansökningen
funnits fogade åtskilliga handlingar oell
däribland en uträkning öfver Lagmannes lönförlust
till belopp af 21,536 Riksdaler.
Sedan Stats Utskottet i detta ämne inkommit
med utlåtande, få Riksens Ständer nu meddela
Eder .Kongl. Måj:t sitt underd. svar.
Lagmannen Norlin finnes yära den 9 .Talman
176 3 förordnad till Polismästare i Stockholm
mpn den 9 December samma år befordrad till
Lagman med rättighet att, jemte den detta Embete
åtföljande lön, uppbära 800 lLd årligen af
de löneförmåner, han i förra egenskapen innehaft,
om hvilka lian ock blifvit ytterligare försäkrad
då han den 15 September 1795 till annan
Lagsaga transporterades. Den 4 April 1797
har likväl Kongl. Maj:t genom Nådigt liref till
Dess och Rikets Svea Hofrätt förklarat berörde
Extra lön af 800 Ral böra indragas , på den
grund att Stats-Verkets bekymmersamma belägenhet
fordrade all tillständig minskning i dess utbetalningar
och äfven besparing af sadane lönings-ntgifter,
hvilka kunde umbäras eller öfverstiga
den proportion af löner och understöd, som
Rikets Stat i allmänhet utstakade och bestod ,
samt att Lagmannen Norlin , som da innehaft
Lagmans lön 200 R:d, egt i de 800 Rdtnes lönförhöjning
fyra gånger så mycket, sora den i
Staten för Lagmän uppförde lön.
Vid detta förhållande, osli enär indragningen
O
-
Underdånigs Skrifve!ser.
gen af den Extra Lönförmånen, lika så väl som
dess beviljande, berott på Konungens Kådiga
pröfning oell förordnande samt afven blifvit
verkställd lång .tid förr, än genom 1809 års
Regements-förändring Riksens Ständer fått befattning
med Stats-Verkets reglering, finna Riksens
Ständer sig icke kunna ined förevarande
fråga vidtaga någon åtgärd.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 34. -
Uppl. oell godkänd hos Ridd. och Ad. d. 24 Febr. 181 8.
Prest- Ståndét d, 24 — --
Borgare.Ståndet d. 24
— Bonde- Ståndet d. a Mars —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
i anledning af deras ffustitie-0mbudeni
a n s-Em b e t s-B er atte Ise r.
Under granskning af Riksens Ständers Jus
ti t ie-Ombuds mans den 31 December 1816 och.
den 19 November förlidet år 1817 gifne Berättelser
angående förvaltningen af det honom
anförtrodda Embete så val den del af år 1815,
hvilken forflut-it sedan sista Riksdagens slut,
som åren 1816 och 1817 intill sistnämnde dag,
hafva Riksens Ständer tagit kännedom om följand e
i dessa Berättelser anmälda .Förklaringar öfver
Dagens ratta mening och förstånd, som Kongl.
Maj.-t emellan 1815 och 1S17 årens Riksdagar
i Nåder meddelt och utfärdat:
1. Den 10 Maj 1815 Kungörelse^ att, i
öfverensstämmelse med 1 1 §. uti Kongl. ForBih.
ing till Riki-St. Fröt. 1SI7-i£i8- IC'.de Sami. N:r U, 12,
Underilaniga Skrifv el ser.
ordningen angående Fylleri och Dryckenskap
den 24 Mars 1813, Konungens .Befallningshafvande
uti alla öfriga Politi-mål, hvilka, enligt
1'örfattningarne, af dem böra upptagas och afgöras,
må höra vittnen eller låta höra dem hos
Häradshöfdingen i orten med tillkalladt biträde
af 2tne Nämdeman;
2. Den 13 Mars 1816 Förklaring, att legd
Beväringskarl, som tager ytterligare lega till
tjenst bland Beväringsmanskapet, hvilket brott
lämpligast kan hänföras till hvad Lagen i 14.
Kap. 3 jjj. Handels-Balken stadgar om Tjenstehjon,
sorn later städja sig till 2:ne Husbönder,
skall, utom ersättning och skyldighet att återgälda
den sist uppburna Tegan, eller, i händelse
han låtit lega sig af flere , hvad han af dessa
emottagit, jemväl böta så mycket som svarar
emot den utfäste Tegan och öfriga förmåner
för ett års tid, hvilka böter fördelas till treskiftes
emellan Kongl. Maj:t och Kronan , Häradet
eller Staden och Måls egaren, samt, i brist
af tillgång, förvandlas till fängelse vid vatten
ecb bröd enligt 5 Kap. Straff-Balken ;
3. Den 22 Maj 181b Skrifvelse, till Rikets
Hof- och Öfver-Rätter, att den Under-Domare,
som, när fortsättningen af Ransakning öfver
häktad person forvises till annan Domstol ,
underlåter att till Kongl. Majus Befallningshafvande,
eller denne sednare Domstolen, aflemna
handlingarne inom den uti Kongl. Brefven
den 18 November 1762 och 15 April
1774 utsatte tid, skall anses förfallen till enahanda
ansvar, som för dröjsmål med Ransak
-
Undértläniga Skrifvelser.
83
ningars insändande till Öfver-Rätt i understäldta
Brottmål ar stadgadt ;
4. Den 26 Februari 1817 Bref till HofBätterne,
att stralF för fickstöld ej bör tillämpas
dä den, från hvilken stöld ur ficka skett,
derunder varit sofvande;
5. Den 2.7 Mars 1817 Förklaring, att under
det i Kongl. Kungörelsen den 2 Aijgusti 179?
stadgade förbud emot tryckta Assignationer, och
ansvar om de utfärdas, böra äfven graverade
Assignationer eller Fr.visningar frän enskilde
på enskilde personer anses inbegripne, dock att
atal icke eger rum emot de enskilde, som dittills
graverade Assignationer utgifvit; inen alla
dylika i omlopp borde inlösas inom åtta månader
efter Förklaringens kungörande i hvarje
Ort ;
6. Den 8 Maj 1 8 17Förklaring öfver Försäkringsoch
Hafveri-stadgan den 2 Oktober 1750 3 Art.
3:dje Afdeln. 7 §., att, när Skepp blifvit af våda
läck eller stött på grund eller mot klippor,
så att resan icke kan fortsättas innan det är åter
iståndsatt, böra de omkostningar, som användas
till Skeppets bringande af grund och
till Skepps-varf samt lastens lossande och åter
intagande, jemte de så kallade Nödhamns-omkostningarne
efter öfligt bruk , räknas till gemensamt
Hafveri, men botande af sjelfva skadan
till Skeppet enskildt, genom hvilken förklaring
de i 2 Alt. 2 §. i Mot», om enskildt
Hafveri förekommande orden ’’utan att laddningen
tarfvar lossas” skola såsom uteslutne anses;
samt
7. Den 8 Oktober 1817 Skrifvelse till
84
Underdåniga Skri [veiner.
Hof-Rätteme, att, i öfverensstämmelse med 13
Kap. 4 §. Gift er mål s-Bal ken, lysning efter för
rymd
Maka ej bör af Domaren beviljas utan
att han förut genom Presterskapets och andra
vederbörandes hörande, som kunna meddela nödiga
upplysningar, erhållit säkerhet, att den
tilltalade verkligen förlupit sin Maka, samt Domaren,
så vidt möjligt är, känner hans vistelse-ort,
orsakerne till hans frånvaro och begge
Makarnas förra sammanlefnad.
Nu, emedan Riksens Ständer funnit alla
dessa af Kongl. Maj:t i Nåder gjorda Stadganden
och meddelta Förklaringar, vara dels iöranledda
af utrönta olika begrepp om Lagens och
Föifattningarnes tydning vid omförmälda händelser,
dels ock erforderliga att bestämma hvad
till fullkomnande af Lagens föreskrifter bör iakttagas,
samt följaktligen både i ena och andra
afseendet nödvändiga, hafva Riksens Stander
velat gilla och godkänna dernsamma såsom ständig
Lag, och fä härmedelst sådant hos £• K.
M. i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda fcc.
N:r 55;
Uppl, oeii godkänd hos Ridd. och Ad. d, 24 Febr l§i8,
— Fräste-Ståndet d. 24 — —
I orgareStåndet d. 24 — —-
— Bonde-S åodet d. 2 Mars —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om Dom fört antal Ledamöter i Kämner.
y- och Rädstufvu-Rätter,
Underdåniga Shrtfvelser'.
85
Till E. K. M- få Riksens Ständer Nåden
framföra ett beslutet Förslag till ändring i 23
Kip- 1 §. Rättegångs-Balken i hvad den rörer
Domfört antal Ledamöter uti Kämner*' och
Rådslufvu-Rätt.
Nyssnämnde §. har stadgatratt i de Städer,
der Kämners Rätt eger afgöra brottmål, som å
ära och lif gå, måge ej färre än fem i thy mål
döma: att Rådstufvu-Rätt ej är domför, der ej
fem i Ratten sitta: och att i Hof-Rätl böra i
vigtiga saker sju vara uti Rätten: Men vid
1815 års Riksdag är, genom Kongl. Majit
och Riksens Ständers sammanstämmande Beslut,
på sätt Kongl. Förordningen den 19
Juli »815 utvisar, den sista delen ändrad på det
sätt, ”att. i Hof-Ratt måge ej färre än Fem Le”damöter
döma i inål, som å lif och ära gå, men
’’i andra mål Fyra utgöra domfurt antal, derest
”alla om slutet ense äro”.
Enär nu de Beslut, som uti mål å lif och
ära fattas af K arn ners-Rätte me i Stockholm och
Råds tu fvu-Rät terne i öfrige Städcrne, der Kärnners-Räiten
endast ransakar, alltid skola under-'
ställas Hof-Rättens pröfning och, hvad lifssaker
angår, FIof-Rättens Domar än vidare till Kongl.
MajUs Nådigste skärskådande öfverlemnas, an-,
se Riksens Ständer de skäl , sorn föranledt
förändringen i domföra antalet uti Hof-Rätlerne,
vara ännu mera gällande att i enahanda
man förminska antalet af de Ledamöter, hvilka
i Kämners- eller Rådstufvu-Rätterne böra öfvervara
dylika måls afgörande; och härtill kan,
äfven läggas den jemförelse, att mål af denna
art å landet afdömas vid Härads-Rätt, hvaruti
86
Underdåniga Skrivelser.
Ordföranden eller Häradshöfdingen endast biträ,
des af sju Nämndemän, hvilka icke annorledes
än samfäldt kunna verka till ett emot Ordförandens
mening stridande beslut.
Vidare, och hvad beträffar andra mai, som
hos Radstufvu-Rätt förekomma, synes det Riksens
Ständer innefatta en stridighet i Lagstiftningen,
att, då i Öfver-Rätt alla mål, utom
dem, hvilka benämnas vigtiga och hvarmed, enligt
Kongl. Brefvet ilen 10 November 1772,
förstås mål å ära och lif, kunna afge ras af fylla
Ledamöter, så vida de äro ense om slutet,
likväl uti Radstufvu-Rätt, ehuru Under-Domstol,
fem Ledamöter alltid böra utgöra Domfört
antal; och Riksens Ständer finna desto mindre
hågra vådliga följder för en behörig Lagskipning
Jeunna uppstå om ringare mål uti Rådst ufvuRatterne
endast af frenne Ledamöter handteras
och afgöras, som, enär en del af de i desse Rätter
biträdande Rådmännen utses och väljas bland
Stadens Borgare, det svårligen, åtminstone i de
mindre Städer, kan väntas tillgång på sådane
personer, hvilka förut egnat sin tid att inhemta
den kännedom om Lagens innehåll och tillämpning,
rom för en rättskaffens Domare erfordras.
På sådana skäl hafva Riksens Ständer för
sin del beslutit den förändring uti 23. Kap. r.
§. Rättegångs-Balken, att Kämnärs-Rätterne i
Stockholm uti de brottmål, sorn å ära och lif gå,
samt Rådstufvu-Rätterne i allmänhet uti dessa
och alla andra mål må anses Domföre då Trenne
Ledamöter deruti såsom Domare deltaga; i
följd af hvilket Beslut Riksens Ständer i under
-
Underdåniga Skrifv elser.
87
fånighet föreslå, att samma §. hädanefter må
blifva af följande lydelse:
”A Härads- och Lagmans-Ting, så ock vid
”laga syn i jorda-tvist, må ej dömas, ther ej sju i
”Nämnden äro. I Kämners-Rätt måge tre dö”ma,
äfven i the Städer, ther Kämners-Rätt e”ger
brottmål afgöra , som å ära och lif gå.
”Rådstufvu-Rätt vare ock Domför, ther tre i
”Rätten sitta. I Hof Rätt måge ej färre än fem
”.Ledamöter döma i mål, som å ära och lif gå:
”1 andre mål måge fyra Ledamöter utgöra Dorn”fört
antal, ther alla om slutet ense äro”.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 36.
Uppl. och godk. hos Ridd', och Ad. d. 24 Febr. 181S.
— Präste-Ståndet d. 24 — —
— BorgareStåndet d. 24 —
— Bonde-Ståndet d. 2 Mars —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om antalet af Nämndemän vid Militice-Boställs-Syner.
Sedan Kongl. Maj:t, i anledning af BondeStåndets
vid 1809 och 1810 årens Riksdag gjorda
underdåniga hemställan, genom Nådig Skrifvelse
den 28 Februari 1815 förordnat, att, i
stället för det uti 3:dje Afdelningen a. §. Boställs-Ordningen
den 15 September 1752 bestämda
antal af half Nämnd till Domhafvandens
biträde vid Militiae-BoStälls-Syne-förrättningar,
88
Underdåniga Skrifvelse.r.
Två Nämndemän dädanefter skulle utgöra tillräckligt
antal, har Riksens Ständers uppmärksamhet
vid innevarande Riksdag blifvit väckt
på den olägenhet och det uppehåll uti Syne-förrättningarnes
snara afslutande, som dymedelst
uppkommer enär Tvänne Nämndemän icke på
flera dagar medhinna besigtning å ängsmarken,
eftersyn hvad röjning och förbättring der ford as
samt uppmätning och beskrifning afhägnaden, under
hvilken tid något vid Syne förrättningen på
Åkermarken och Husen i Mangården icke kan
tillgöras. Och, emedan Riksens Ständer funnit,
att, vid Syner å M ilitia;-Boställen, locala förhållanden
ostridigt ofta skola föranleda Domhaf■vandens
behof af ett större antal Nämnd örn
Förrättningen skall kunna med skyndsamhet afslutas,
hafva Riksens Ständer ansett förberörda
stadgande böra sålunda förändras: att Domhaf•vanden
alltid eger till ifrågavarande Syner kalla
half Nämnd, på sätt Bostälisordningen föreskri
fver: men att, örn han antingen känner eller
har tillfälle erfara, det Synen utan biträde af
sådant antal kan oafbrutet fortsättas och fulländas,
honom är tillätet med ett mindre af till
och med Tvenne Nämndemän densamma företaga
och afsluta.
Riksens Ständer öfverlemna detta Förslag
till Fuler Kongl. Majus Nådiga pröfning och
framhärda etc.
N.r 37-
Uppl. och godk. hos Ridd. och Åd. d. 24 Fehr. lRig.
— Prästc-SLåiidct d, a4
Underilaniga Skrif reiser.
89
— BorgareStSndet d. 24 —
— Bonde-Ståndet d. 2 Mars —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Kansli-afgiften vid Ansöknings-
och Be svär s-Skrifter i enskilda
mål.
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
oin en sådan Förklaring öfver Kongl. Förordningen
den 3 December 1812 rörande förhöjning
i visse delar af den då gällande Expeditions-Taxan,
att deri genom samma Kongl. För»rdning
stadgade Kansli-afgift rfi sk. Banko,
som i enskilda mål bör erläggas och åtfölja Ansöknings-
och Besvärs-skrifter, hvilka uti samtlige
Rikets Collegier, Statskontoret undantaget,
ingifvas: eller från Kongl. Majas Befallningshafvande
insändas, icke må vidare än för första
Skriften i hvarje mål ega rutil. Och, ehuru
Riksens Ständer anse det vara med behörig tydning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning instämmande,
att ifrågavarande Kansli-afgift endast
bör erläggas vid forsta Ansöknings- och
Besvärs-skriften i de mål, som hos Kongl. Collegierne
göras anhangiga, och att sådan afgift
icke kan fordras för de öfriga skrifter, sorn i
samma mål derefter komma att irilemnas, hvilket
äfven är förenligt med hvad Kongl. Majit
forordnat orri den Lands-Sekrete>arne för Ifonnimnikatioiis-Resolutioner
beviljade Lösen, samt Riksens
Ständer således förmoda, att detta förfarande
iakitagés "af dem, sorn uti Kongl. Colleglerue
uppbära afgiften, l^fva likväl Riksens Ständer,
90
Un d e ritav i g a Skrif velser.
till förekommande af möjligen fattade olika begrepp
huru vidt rättigheten till afgiftens fordrande
må sträcka sig, velat hos E. K. M. i underdånighet.
anhålla, att vederbörande må i Nåder
varda förständigade om hvad dem i detta afseende
åligger.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 38.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Ad. d. 24 Febr. 1818-
— Pras te-Stå ml ct d. 24 —
— BorgareStåndet d. 24 —
— Boude-Ståndet d. 2 Mars —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om betalningen till Inqvarterings-gifvare
för underhåll till tågande Trupper.
Då Kongl. Maj:t genom Nådig Kungörelse
den 27 Augusti 1816 bifallit Riksens Ständers
vid 1815 års Riksdag framstälda underdåniga
önskan, att Inqvarteringsgifvare för det underhåll
, de lemna tågande Trupper, må tilläggas
full betalning efter ett visst vid de årliga MarItegåftgs-säftn
Ingarne bestämdt pris, har Kongl.
Maj:t dermed åsyftat en billig lindring i den
tunga, sorn drabbar Inqvarteringsgifvarne vid
Tåg- och Durch-Marchér.
Riksens Stander hafva likväl kommit i erfarenhet.
att det i Nåder åsyftade andam alet vid
flera tilltullen föifelats genom det E. K. M:s och
Underdåniga SJtrifveiser.
9t
Bikels Kammar Collegium, vid granskningen af
den Markegång, som af Eänens Deputerade utstakas
, allt f<ir mycket och understundom ända till
hälften nedsatt det deruti för dag portioner och rationer
fasställda pris: Och, emedan såmedelst eif kanhall
lidande blifver Iriqvarteringsglfvaren tillskyndad',
foranlåtas Riksens Ständer hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att den honom för dag-portioner
och rationer tillkommande ersättning hädanefter
må bestämmas enligt de pris, Deputerade
lill Markegårigs-sältningen uti hvarje Rån utsatt
och hvilka i sådant fall oförändrade och utan
något slags jemkning böra tjena lill grund
och rältelse; dock att denna ersättning ej må öfverstiga
de belopp, som E. K. M■ och Kronan
genom Passevolans-inrättningen och till Reväringens
underhåll derför erlagger.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 39.
Uppl. och gotik, hos Ridd- och Ad. d. 24 Febr. 1818.
Präste-StSndct d. 24 —
— BorgareStåndet <1. 24 ;—
Bonde-Ståndet d. 2 Mars —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om skyldigheten att for t sk afa Bref
och Order inom Regimenterue.
I anledning af väckt fråga om Roiehållares
befrielse från fortskaffande af Bref och Order
inom Regimenterne, hafva Riksens Ständer granskat
de i detta ämne tid efter annan utfärdade
92
Underdåniga Skrif velser.
Författningar och, med kännedom att en sådan
Botarr.e ålagd skyldighet ofta är i icke ringa
mån betungande, sökt uppfinna de grunder lill
fördelning af denna skyldighet, som böra i möjligaste
måtto uppfylla rattvisans och billighetens
fordringar.
Med hänsigt till ett sådant ändamål få Riksens
Ständer i underdånighet föreslå:
t. Att, när ett helt Regimente är kommenderadt
och uppbrutit från hemorten, Roteliållarne
för samma Regimente ej må kunna förpiigtas
att fortskaffa Bref elier Order, enär de
hvarken äro härtill genom något stadgande förbundne
eller under Soldatena bortovaro åtnjuta
någon forman, sorn kan tala för billigheten af
detta ökade besvär, utan böra deremot i nämnda
fall E. K. M:s Befallningshafvande om Brefvens
och Ordernas affärdande besörja;
2: Att, då större^ eller mindre del af Regimentet
qvarlernnas,’deribland må af RegimentsCheferne
utses inom hvarje Kompani så många
Soldater pa tjenligt belägna Torp, som erfordras
för en ordentlig Brefföring, samt alla Bref och
Order åt denna trakt och ej någon annan afsändas;
3:
Att alla KronoVakanser , då Rotarne
betala Vakans-afgift till Kronan, eller äro an.
slagne till andre tiilåtne Vakanser, böra från ifrågavarande
skyldighet befrias , enär de erlagt
af giften i ändamål att undgå alla Roteringsskyldigheten
åtföljande kostnader och besvär; härunder
likväl ej inbegripne tillfälligtvis VakanteRotar,
sorn disponera Torpet och njuta lönen
i behåll; samt
Underdåniga Skrifvelser.
93
4: Alt ej Soldnt-hustrurne må, under elen
tid männen äro kommenderade, åläggas någon
brefioririg, såsom, enligt de här förut gjorda
förslag, öfverflödigt och ofia ej medförande den
säkerhet och skyndsamhet, sorn erfordras.
Öfverlemnande dessa underdåniga förslag
till E. K. M:s Nådiga ompröfning , framhärda
Riksens Ständer etc.
N:r. 40.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Ad. d, 24 Febr, lgiS.
— Fl äste-Ståndet d. s4 •— —
— Borgan St3ndet d. a4 —- —
,  Bonde-Ståndet d. 2 Mars —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om upphäfvande af förbudet emot bruk
och nyttjande af öfverflödigt Silfver.
E. K. M. värdes i Nåder tillåta Riksens
Ständer att fästa E. K. M:s Nådiga uppmärksamhet
på en hos Riksens Ständer framställd fraga
om upphäfvande af Kongl. Förbudet den 2 Augusti
1800 emot bruk och nyttjande af öfverflödigt
Silfver.
Högstberörda Nådiga Förbud har haft för
ändamål att vid den förmögenhets-afgift, sorn
Riksens Ständer under 1800 års Riksdag åtagit
■sig till k redit-sedlarnes inlösen och realiserande,
bereda tillgång för Riksens Ständers Bank på.
behöfligt Silfver för den tlllstundande realisationen.
Detta hufvudändamål har nu mera upphört.
— Riksens Ständer anse Förbudets fortfarand®
så mycket mindre lämpligt, som, i deras tankas
96
Underdåniga Skrifvelser.
ett större förråd af Silfver, som tillika innehar
en redbar förmögenhet, merendels alltid, åtminstone
i de lägre Samhällsklasserne, ger tillkänna
en omtänksam och sparsam hushållning, vid hvilken
ej bör dem förmenas den tillfredsställelsen,
att, till ett uppmuntrande efterdöme, offentligen
framställa frukten af sina mödor och sin sparsamhet.
Skulle åter ett större förråd af Silfver
anses såsom öfverflöd, så vore detta öfverflöd det
enda, som Riksens Ständer högeligen önska spridt
kring alla Rikets Landsändar.
Dä for öfrigt sådana Förordningar, hvilka,
lika med den ifrågavarande, uppenbart och opåtaldt
öfverträdas, leda till förakt för både Lagstiftande
och Verkställande Maktens åtgärder och
således äro högst skadliga för Samhället, ega
Ri ksens Ständer deruti, utöfver förut anförda
skäl, en ökad anledning till den underdåniga
önskan, de nu hus E. K. M. anmäla, att Kongl.
Förbudet emot bruk och nyttjande af öfverflödigt
Silfver af den a Augusti 1800 må till all
kraft och verkan upphäfvas.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 41.
Uppl. och godk, hos Ridd. och Ad. d. 24 Febr. 1818.
— Präste-Ståndet d. 24 —
— BorgareStåndet d. 24 — —
-- Bonde-Ståndet d. 2 Mars —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
Pass-Kontors inrättande i alla Rikets Län.
Sorn Riksens Ständer fått anledning att fä
-
IJnderdartiga Skrifvelser.
95
Sta sin uppmärksamhet på de hinder, tidspillan
och kostnader, hvilka tillskyndas Länens innevånare
då de nödgas från Landshöfdinge-Residensen
förskaffa sig Pass till förefallande resor
och ofta äro aflägse derifrån boende, hafva Riksens
Ständer varit betänkte på medel till dylika
olägenheters afhjelpande. Riksens Ständer ega
kännedom, att, med Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd,
redan uti åtskilliga Län af Landshöfdingarne
blifvit inrättade så kallade Pass-Kontor,
der vederbörande Landtboer kunna erhålla Respass,
utfärdade från Lands-Kansliet och af Landshöfdingärne
egenhändigt underskrifne; och till
E. K. M. är derför Riksens Ständers underdåniga
önskan, att så beskaffade Pass-Kontor, såsom
bidragande till det sökta ändamålet, måga inrättas
uti alla de Län , der det icke redan skett,
och på sådana ställen, sorn wied minsta möjliga
kostnad äro för Passtagarne tillgängliga. Lock
torde dessa Kontor icke böra få utlemna Pass åt
Utlänningar eller till resor å Utrikes ort, så
framt icke E. K. Mas Befallningshafvande, af
locala eller andra omständigheter föranledd, dertill
gifvit Pass-Kontoret serskildt tillstånd.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 42.
Uppl. och godk. hos Ridd, och Ad. d. a4 Febr, ig1#-
— Ri öst e—S t § lidet d. a4 — —
-- Borgat eStåndetd. 24 -
— Bonde-Ståndet d. 2 Mars
Riksens Steinders underdåniga Skrifvelse
om ändring i Kr ono-Brefbäringen.
94
U nilerdänigc Skrifr elser.
T.Tti underdånig Skrifvelse den 15.Tuni 1815
nro ifrån Riksens Ständer till Kongl. Maj:t framfiirda
åtskilliga önskningar oin. förändring i den
iyldighet till Krono-Brefbäring, som blifvit visse
Hemman ålagd. Någor» åtgärd i anledning
af dessa önskningar har, så vidt Riksens Ständer
ega sig bekant, hittills icke följt; och förnyade
framställningar vid innevarande Riksdag
föranlåta derför Riksens Ständer att ånyo på detta
ämne fästa E. K. M:s Nådiga uppmärksamhet.
.Bland annat hafva Riksens Ständer i förra
Skrifvelsen underdånigst ansett det böra åligga
hvar och en Krono-Betjenr, sorn hr berättigad till
Skrifvelsers affärdande med Krono-Brefbärare i
och för sin tjenst, att af en sådan rättighet icke
begagna sig vid andra tillfällen än då ämnets vigt
och angelägenhet så oumgangligen fordrar och
tillfälle med ordinarie Posten icke gifves, i hvilket
ändamål noggranna förteckningar på Brefvens
antal och innehåll samt tiden da de afgå
borde foras af de personer, hvilka af KronoBrefbäringen
begagna sig, samt vid hvarje års
slut inleninas till E. K. M:ts Befallningshafvandes
granskning,
Riksens Ständer få i underdånighet förnya
detta'och hvad mera de i sin Skrifvelse år 1815
uti ämnet föreslagit. Riksens Ständer anhålla,
att E. K. M. må i Nåder täckas göra afseende
pn deras önshningar; och de innesluta jemväl
deribland de tillägg, att Krorto Brefbäringen icke
oftare, an högst 2:ne gånger i veckan, må utgöras,
att dagarnas bestämmande må på E. K.
M:s Befallningshafvande ankomma, men att undantag
härifrån må ega ruin då JDurcU-Marcher,
Underdåniga SkrifveJser.
97
Krono-skjutsningar eller andra angelägna ärenden
förefalla, hvilka icke kunna tili dea ordinarie
Breibäringsdagen uppskjutas.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r 43.
Uppl. och godk, bos Ridd. och Ad, d. 24 Febr. 1818.
-- Fräste-Stå lidet d. 24 — —
— BorgareStåndet d. 24 — —
— Bonde-Ståndet d. 2 Mars —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om upplifvande af förbudet emot vissa
Marknaders början dagen före eller
efter någon Sön- eller Helge-dag#
Kongl. Majus Nådiga Resolution på Presterskapets
Besvär den 12 Januari 1757 stadgar
i 1 §:n, ’’att inga sådane marknader, som allenast
”en dag påstå, måga få begynnas hvarken dagen
”förr eller näst efter någon Sön- eller Stor Helgedag,
hvilket vederbörande vid Marknads-ter”miners
utsättande så uti Almanaeker, som Publikationer
derom hafva att iakttaga.”
Riksens Ständer hafva förnummit, att detta
stadgande kommit i förgätenhet och icke alltid
efterlefves. De finna vigten och nödvändigheten
att Sabbaten hålles i tillbörlig helgd; och
ett sådant ändamål är med åberopade Nådiga Resolution
tydligen åsyftadt uti den stillhet, som
nyss före och nnder Sabbatsdagen bör råda. Till
E. K. M. få alltså Riksens Ständer i wnderdånighet
hemställa, att Kongl. Resolutionen den
Bihang till Riks-St, Prat, 1817-181* 10:* Sami. K.r i3, 14.
g 8 Underdåniga Skrivelser.
12 Januari 1757 må i denne del till full kraft
och -verkan upplifvas samt vederbörande, sorn
besörjer de årliga Almanachernas utgifvande, i
Nåder anbefallas iakttaga, det icke någon marknad,
som allenast en dag påstår, må deruti utsättas
att dagen före eller dagen efter någon
Söndag eller Helgedag taga sin berjan.
Riksens Ständer framhärda &C.
N;r 44.
Uppl. och godk, hos Ridd. och Ad. d. 24 Fehr. 1818.
— Pi aste-Ståndet d, 24 —
— BorgareStåndet d. 24 —
— Bonde-Ståndet d. 2 Mars —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om Riksdagens förlängande på En
månad.
Sorn den för Riksdagen i Grundlagen bestämda
tid snart slutar, då nära Trenne månader
förlidit ifrån det Kongl Maj:t i Nåder den,
'5:te nästvekne December låtit underrätta Riksens
Ständers Stats-Ufskott om Stats-Verkets tillstånd
och behof, men de ännu återstående Riksdagsgörornålen
äro af den mängd och vigt, att
de omöjligen kunna på den återstående korta tiden
af dessa Trenne månader fullbordas, fä Riksens
Ständer, enligt 109 §. Regeringsformen och
$0 §. Riksdags-Ordningen, hos E. K. M. i underdånighet
anhålla, att Riksdagen må varda för-,
längd på en månad ifrån den y.te instundande
Mars
Riksens Ständer framhärda 8cc*
Underdåniga Skrifvelseiri
99
N:r 45.
Uppl. oell godkänd hos Samt], Riks-St. d, 2 Mars 1818-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse,
i anledning af Nådig Proposition om
Prestbols-friheter för nya Kyrkoherde-
och Kapellans-Boställen.
Till Riksens Ständer liar Kongl. Majit uti
Kådig Proposition den q g November förlidet år
framställt hurusom, da i sednare tider klyfningar
af stora Pastorater uti åtskilliga orter af Riket
funnits nödvändiga, dels i anseende till en
ökad folkmängd, dels ock för deras vidsträkta läge,
Inbyggarne i de af sådan anledning inrättade
nya Pastorater och i flera, serdeles uti norra
orterna, utaf Nybyggen eller uti aflägsna delar
af de mest vidsträckta Pastorater tillkomna
Kapell-lag väl sökt förse Presterskapet derstädes
med den för dess bärgning nödvändiga inkomst
samt anskaffat Hemman och Lägenheter tjenliga
till Kostallen för de nya Kyrkoherdar och Kapellaner,
men vid denna berömvärda omsorg icke
egt tillgång på andra Lägenheter, än sådana,
hvilka genom den skatt, de utgöra, och de allmänna
skyldigheter, dem enligt Förfaltningarne
åligga, lemna Presterskapet i saknad af en betydlig
del utaf de förmåner, som äro tillagde
de af ålder till Prest-Boställen anslagna Hemman.
Vid detta förhållande, och sedan Kongl.
Majä, på inkomna underdåniga ansökningar, tillagt
Kyrkoherde-Bostället i Degerforss samt Kapellans
Bostället i Norrsjö By af Skellefteå Socken
och Vesterbottens Län Prestbolsfriheter i
allmänhet, dock med undantag af Tionden och.
loo
Underdåniga Skrif velter.
Kronans Ordinarie Räntor samt af Ordinarie Roteringen,
som borde dervid förblifva intill dess
tillfälle yppade sig att utan olägenhet förflytta
den på oroterade Hemman och i stället pålägga
Prestgårdarne extra Rotering, har Kongl. Majit,
som af Regeringsformen, serdeles stadgandet i
dess 64 och 65 §§, funnit sig hindrad att vidare
utsträcka sin omvårdnad för dessa nyttiga inrättningar,
till Riksens Ständer föreslagit om icke
så val de nyssnämnda nya Boställen i Degerforss
och Norrsjö, som ock alla hädanefter
möjligen blifvande nya Kyrkoherde- och Kapellans-boj,
maga förunnas enahanda friheter och
förmåner, sorn de af ålder varande dylika Boställen
enligt pörfattningarne tillkomma.
Rik sens Ständer erkänna med underdånig
tacksamhet Kongl. Majus Nådiga omsorg i det
sålunda framställda ämnet och anse billigt, att
de nya Församlingarne, som sjelfve inköpt Boställen
åt sina Själ-sörjare, af Staten underlättas
i sina bemödanden för det vigtiga ändamålet
af en tillbörlig Själavård; Men, då i Riksens
Ständers tanka all tillökning uti Rikets
privilegierade jord bör sorgfälligt undvikas, finna
Riksens Ständer betänkligt att medgifva de
nya redan tillkomna eller framdeles blifvande
Kyrkoherde- eller Kapellaiis-Boställen lika friheter
och rättigheter, som de äldre åtnjuta. Deremot
samtycka Riksens Ständer, att, orri vederbörande
Presterskap i dessa nya Församlingar
skulle pröfvas icke kunna påräkna sin tarfliga
utkomst af de Lönförmåner, Forsamlingarne dem
anslagit eller komma att anslå, i förening med
de serskilda friheter, E. K. M. kan i Nåder
1Underdåniga Skrifvelser.
loi
finna för godt att dem tilldela, må Räntan och
Krono-Tionden af de Kyrkoherde- och Kapellans-Boställen,
Församlingarr.e inköpt, anvisas
att, såsom en personlig förmån till förbättring
i Presterskapets lönvilkor, af Presterskapet uppbäras,
så vida ej denna Ränta eller Tionde är
på annan person indelt, samt, i slikt fall, motsvarande
belopp af Kronans odisponerade Räntor
i orten för samma ändamål användas. Dock
bör ifrågavarande förmån genast upphöra när
Församlingarne vunnit eller vinna den tillväxt,
att deras Presterskap, thy förutan, eger sin bergning,
och hvarom alltså, vid hvarje ombyte af
Kyrkoherde eller Kapellan, måste med största
noggrannhet undersökas samt uppgift i vanlig
ordning från E. K. M-s vederbörande Befallningshafvande
aflemnas.
Riksens Stander framhärda etc.
N:r 4&-
Uppl, o. godkänd hos Samtl. Riks-St. d, 2 Mars 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Lån af allmänna medel för
fullbordande af Hamnbyggnaden i
Malmö.
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit
väckt om understöd af allmänna medel för fullbordande
af den Hamnbyggnad, som vid Malmö
Stad är redan år 1775 börjad och sedermera
tid efter annan fortsatt men nu, i brist af
medel, nära att afbrytas.
Underdåniga Skrif reiser'.
Vid öfvervägande af cletfa ämne hafva Riksens
Ständer funnit ifrågavarande Hamnbvgsjnad
af den allmänna nytta, att den skall icke
blott för Malmö Stad lätta den tillförene obeqvämliga
Lastning och Lossning af hvad som
sjöledes befragtas, utan ock för kringliggande sädesrika
Provinser i betydlig man befordra en
fördelaktigare afsättning på deras spannmål och
flera alster samt en bättre tillförsel af Bygg.
nadsämnen, hvarutaf Landet under de der pågående
linskiften och Utflyttningar finnes i oundvikligt
behof; Och, då härvid jemväl tagas
i betragtande de naturliga hinder och svårigheter,
hvilka möta för utförandet af denna anläggning,
samt den stone kostnad, som alltså erfordras,
anse Riksens Ständer fullbordandet a£
Hamnbyggnaden vid Malmö vara ett företag ,
hvilket företrädesvis och på lindriga vilkor bör
understödjas af de till Jordbrukets, Handelns
och Näringarnes befordran på Riks-Sfatens Q.-de
Hufvud-Thel anslagna medel, som af E. JC,
M. i Nåder disponeras. Riksens Ständer få till
E. K. M. sådant i underdånighet anmäla, med
underdånig anhållan, att ett råntefritt Lån al 3
å 4000 R:dr Banko årligen i Fem års tid, emot
säkerhet och lämpliga återbetRnings-vilkor, må
af nämnda medel beviljas för Malmö Hamnbyggnads
fullbordande, under förbehåll att Landshöfdingen
i orten tillser och intygar, det medlen
till ändamålet begagnas.
Riksén? Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelserl
N:r 47.
Uppl. o. godkänd hos Samt], Riks-St, d. 2 Mars I818,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående förhöjning af Legan för
Postskjutsen.
Da Riksens Ständer, af väckte frågor orri
tillökning uti Legan för Postskjutsen , fått anledning
att taga närmare kännedom om Postförarnes
aflöning och hvad Staten dertill bekostat,’
hafva de inhämtat: att, enligt 1815 års Räkenskaper
öfver Post-Verket, legan samma år stigit
för så kallade dubbla Postföringen i veckan, efter
6 sk. milen, till 14.639 R:dr 23 sk. 3 r:st
på året, för deri enkla eller en gång i veckan,
efter 4 sk. milen, till 2558 R:dr 11 sk., samt för
Tyska Brel-Posten, efter 7 sk. milen, till 1804.
P:dr 07 sk. 1 r:st., eller tillsamman 19,002 R:dr
13 sk. 4 r:st: att för Extra Poster betalas 8 skl
milen, men för Postföringen från Städerne Stadskjutslega
eller efter beting: och att för Postens
fortskaffning af Väddö Post-Rotar öfver hafvet
likaledes erlägges serskild högre betalning.
Den för allmänna Postföringen eller dubbla,
enkla och Tyska Posterne nu utgående Eegan
anse Riksens Ständer fordra en efter tid
och omständigheter lämpad förhöjning, så framt
Posthemman* innehafvarne skola kunna ega bestånd
och fullgöra sina skyldigheter vid den an-;'
gelägna och med ansvar förbundna Postföringen.'
Riksens Ständer hafva derför bestämt en sådan,
förhöjning för de.n dubbla Postföringen ifrån 6
104 Underdilniga Skrifvelser.
till 8 slcillingar, för den enkla ifrän 4 till 6
»killingar och för Tyska Posten ifrån 7 till 8
skillingar, allt för milen räknadt; hvarigenom
dessa Postskjuts-Tegor, efter förslagsvis gjord beräkning,
uppgå till 25,418 K:dr 40 sk. årligen,
eller omkring 6416 K:dr 26 sk. 8 r. mera än
tillförene, samt följaktligen Post-Verkets inkomster,
hvaraf utgifterna bestridas, komma att minskas
med sistnämnda belopp: Och är hos E. K.
M. Riksens Ständers underdåniga anhållan, att
E. K. M. i Näder må täckas vidtaga nödig åtgärd
för verkställighet af hvad de sålunda beslutit.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 48.
Uppl. och godk. bos Samt], Riks-St, den % Mars 1818-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om utsträckning af Remisslaget för
Landt-Räntmästare.
Sorn Eandt-Räntmästarne innehafva en både
ansvarsfull och sysselsättande tjenstbefattning
och böra vara så lönade, att de ega sin utkomst,
samt genom tidernas förändring det dera å StatsVerkets
medel och Kronouppbörden bestådda
P.emisslaget blifvit ansedt utgöra en stor del af
deras: aflöning, hafva Riksens Ständer funnit icke
med billigheten förenligt, att Landt-Räntmästarne,
såsom under sednaste krigsåren skett,
Underdåniga Skrifvetser. 105
skola sakna denne inkomst å de summor, hvilkas
utbetalning i orten behöfves, hvarigenom deras
besvär vid utlefvereringen och redovisningen
snaiare är större, än dä medlen afskickas till
Embets-Verken här i Stockholm.
Af sådan anledning få Riksens Ständer hos
E. K. M. i underdånighet anmäla det beslut,
att Landt-Räntmästarne hädanefter å hela uppbörden
i Eandt-Ränteriet, med det undantag
likväl, som i de flesta Eänen tillförene egt rum
för de efter Stat till ständige aflöningar i orten
utgående medel, måga tillgodonjuta det bestämda
Remiss'aget, ehvad penningarne efter serskilda
Förordnanden för inträffande tillfälliga u gifter
i orten utlefvereras, eller lili afsändande annorstädes
anordnas, eller i vanlig ordning till
Etnbets-Verkeri i Stockholm remitteras.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 49.
Uppl. och godk. lies Samtl. Riks-St, den 1 Mars 18r 8-
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Löjtnanten Thorsells innestående
Expektans-Arfvode.
Genom Nådig Remiss den 21 sisth Januari
har Kongl. Majit till Riksens Ständers Statsutskott
öfverlemnat Löjtnanten 1 Arméen L.
Thorsells underdåniga ansökning alt utbekomma
sitt hos Siats-Verket innestående Expektansarfvode
för år 1815 50 R:dr och för år 181 ft
66 R:dr 32 sk. eller tillsamman 116 32 sk.,
io6 TJnderdäniga Ssrifvelser'.
r.
hvilket linn försummat att uttaga inom den I
Kongl. Kungörelsen den g December 1813 föreskrifna
tid.
Till svar å denna Nädiga Remiss få Rik.
sens Stander i underdånighet anmäla, att, då
^Löjtnanten Thorsell icke skall hafva erhållit
den af General-Adjutanten för Armeen genom
utfärdadt Cirlculär-Bref om Expektans-arfvodets
beviljande meddelnte underrättelse så tidigt att
han varit i tillfälle iakttaga hvad åberopade
Kongl. Kungörelse stadgar och förmår, samt det
enligt Kungörelsen ankommer på Riksens Ständer
huruvida fordringen icke destomindre ina
godkännas till betalning, vilja Riksens Ständer
bifalla, att ofvannämnde Arfvode 116 R:dr 32
sk. må Thorsell godtgöras;, och skola framdeles
dertill utse nödiga medel.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 5o.
Uppläst o. godkänd hos Ridd. o. Adeln d. 12 Mars 1818»
Preste-Ståndet d. 12 — —
Borgare Ståndet d, 12 — —■
Bonde-Ståndet d. 14 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelee om
Expektans-arfvode och Ackordsersättning
för öfversten Silfversköld.
Vid Urtima Riksdagen i Orebro år 1812'
hafva Riksens Ständer , på det Offiserarne vid
Pommerske Regimenterne måtte beredas någon
hjelp och undsättning för sitt lidande underdel
Pandet varit af Franska Makten intaget , uti
underd. skrifvelse den 16 Juli förklarat sig med;
Underdåniga Skrifvelserl
gifva dem enahanda förmån, som förut blifvit
bestämd för Befälet vid förra Finska Arméen ,
att nemligen de, som öfverkomrno till Riket och
här qvarstannade i tjenst, skulle ega undfå Es«
pektans-löner efter sine Grader, samt, vid afskedstagande
eller befordran, ersättning för Ackords-summan
efter 1793 ars Reglemente; och
anvistes till fond för Expektans-lönerne åt Pommerske
Offiserarne de 20,000 R.d, hvilka på allmänna
Indi agni ngs-Staten funnos qvarstående såsom
förut anslagne till årlig ränta på Pommerske
Kammarens Växel-Cirkulations fond i Hamburg.
När sedermera Pommerska Landet med
Begirnenterne var formligen afträdt till Preussen
, och Officerarne allmänneligen derstädes
qvarstannat, bl ef nämnde Fond vid 1815 års
Riksdag använd, men derutaf en summa 10,000
B:dr anslagen att af Kongl. Majit i Nåder disponeras
till Expektans-arfvoden åt lönlöse Officerare
i Arméen, som gjort tjenst under sednaste
krigsåren; och, på grund deraf, liar äfven
Kongl. Majit under den 23 Januari 181G i Nåder
tillagt Öfversten vid f. d. von Engelbrechtenska
Regimentet Cail Silfversköld ett Expektans-arfvode
till 500 R:dr årligen.
Det är genom Öfversten Silf verskölds egen
vid innevarande Riksdag gjorda framställning
som fråga nu hos Riksens Ständer uppstått om
ersättning för det Ackord 7000 R:dr Pomersk
Kurant, lian år 1816 skall hafva erlagt till
Chefsbeställningen vid ett Kompani af v. Engelbreclitenska
Regimentet, samt för de förluster,
ic8 Underdåniga Skrif velter.
han för öfrigt genom politiske händelser skall
hafva fatt vidkännas.
Riksens Ständer, hvilka tagit denna fråga
i öfvervägande, finna, såsom en följd af deras
förklarande år 181-2 rörande Potnerske Regimenternes
Refäl, skäligt bevilja Öfversten Silfversköld
lika rätt och förmåner, sorn Riksens Stan.
der uti det ifrågavarande hänseendet för Finska
Armeens Officerare bestämt och Kongl.
Majit den 10 April 1810 samt 2 Junii 1812
i Nåder fastställt, så att Öfversten må njuta till
godo det honom lillsfagna 500 Rrdrs Expektans
arfvodet och för det Ackord, han erlagt till sin
i Pommern xnnehafde beställning med Jhon på
Stat, utbekomma ersättning enligt 1793 års Ackords-Reglemetne
derest han afgår ifrån Expektans-arfvodet
inom i o år ifrån den dag, han
detsamma erhållit.
Hos E. K. M. få Riksens Ständer i underdånighet
anmäla hvad de sålunda beslutit; och
Rikfens Ständer framhärda etc.
N:r 51.
Uppl. oell godk, hos Samtl. Kiks-St. den 2 Mars 1818.
Riksens Ständers underdåniga? Skrifvelse
om Lönförhöjning för Lagmännen i
Skäne och Blekinge.
Ehuru vid 1815 års Riksdag i öfverslaget
till den lönförhöjning, som då beviljades Civile
penninge-Jjöntagande Embets- och Tjenstemän,
blifvit till en sådan förhöjnings erhällan
-
Underdåniga Skrifvelser.
isg
de upptaget liela elef antal af 14 Lagman, som,
i saknad af Koställen, endast njuter p tu ingelön
å Stat och salunda äfven Lagmännen i Skäne
och Blekinge hvar för sin Lagsaga, lärer
dervid likväl hafva undfallit uppmärksamheten,
alf, dä desse förut blott åtnjutit hvardera hälften
af en enda Lagtnanslöu lör den tillförene
gemensamma, men sedermera fördelade Lagsagan,
äfven bort upptagas fyilnaden i Jönerne för
dem begge eller tillsamman primitiva beloppet
af en Lngmanslön 200 R:dr. Och, emedan, efter
hvad af öfverslaget kan slutas, Riksens Ständer
vid nämnde Riksdag funnit billigt, att Lagmännen
i Skäne och Blekinge mätte erhålla förbättring
i sina Lönvilkor till likhet med de öfrige,
hafva Riksens nu församlade Ständer, till
verkställighet af denne de förre Ständernes utmärkte
afsigt, beslutit att vid nu blifvande Statsreglering
uppföra hvad som brister i full Lagmanslön
för de 2:ne ifrågavarande Lagmännen;
Hvilket Riksens Ständer bort hos E. K. M. i
underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 52.
Uppl. o. godkänd bos Samt]. Riks-St. d. 2 Mars 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om förhöjning i Tullen å Papper från
Utrikes ort.
Under omsorgen för inhemska Näringarnes
förkofran, hafva Riksens Ständer lastat sin upp
-
110
Underdåniga. Skrifvelser.
märksamhet, bland annat, äfven pä papperstillverkningen.
Det är upplyst , att Pappersbruken inom
Riket för närvarande uppgå till ett antal af 70.
Deraf synes böra följa, att den samrnanslagne
summan af dessa Brukens tillverkningar är tillräcklig
för Bandets behof. Riksens Ständer tro
sig således ega grundade skäl till den underdåniga
anhållan, att E. K. M. i Nåder må täckas
med en lämpligen förhöjd Tull-afgift belägga
Utländskt Papper, som hit i Biket införes.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 53.
Uppl och godk. hos Ridd. och Ad. d. 12 Mars 18 lSs
— Präste-Ståndct d, 12 —
— BorgareStåndet d. 12 —
— Bonde-Ståndet d. i4 —
Riksens Ständers, underdåniga Skrifvelse
om Dykeri och Bergnings- Kompaniets
befattning då skepp i hotsmans farvatten
af Lotsen sättes på grund.
Det Reglemente, Kongl. Maj:t den 22
December 1802 i Nåder utfärdat för Dykerioch
Bergnings-Kompaniet, innehåller icke någon
bestämd eller tydlig föreskrift huru bör förfaras
då under lotsning och i Botsmans farvatten
skepp af Krono-Bots säites på grund. Bikväl
liar det handt, att Dykeri- och Bergnings-Kompaniet
med sådana skepp tagit befattning.
Underdåniga Skrifvelser.
lil
Då Koilgl. Maj:t genom Nådigt Bref den
5 Mars 1811 förklarat, att vid strandningär, hvilka
af hvad orsak som helst inträffa inne i Stapc-htädernes
hamnar , Skeppare och Egare af
Skepp och Gods må vara tillåtet att sjelfve verkställa
bergningen på det för dem förmånligaste
sätt, utan någon rättighet för Dykeri-Kompaniet
att dermed befatta sig i annat fall an om sådant
af vederbörande sjelfmant begäres, tro Etik.
sens Ständer sig finna en lika billighet i förbud
emot detta Kompanis befattning med de Svenska
Fartyg, som af Krono-Gots blifva satte på grund
i JLotsmans farvatten; och denna billighet vöre
desto större om, på sätt för Riksens Ständer är
uppgifvet, de till Bak- och Lots-inrättningen anslagna
afgifter skulle vara så betydliga, att de
ej allenast äro till racki i ge för bestridande af alla
kostnader, utan jemväl lemna ett ärligt öfverskott
till Stats-Kassan.
Riksens Ständer våga alltså hos E. K. M.
i underdånighet anhålla, det E. K. M. ina i Nåder
täckas förbjuda Dykeri- och Bergnings-Kornpaniet
allt slags åtgärd med fartygen vid sist
omförmäldta tillfällen utan Skeppares och Godsegares
medgifvande, samt, i följd deraf, lika Nådigt
förordna, att de Kompaniet eljest tillerkända
afgifter icke mätte ega rum då Dykeriets
biträde icke begäres.
Riksens Ständer framhärda etc,
N:r 54.
Uppl, o. godkänd hos Sandi, Riks-St. <3, 2 Mars 181S,'
Underdåniga Skrifvelser'.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om befrielse för Götheborgs Stad från
Jnqvarteringen ät den derstädes förlagde
Eskader af Arméens Flotta.
Af Riksdags-Fullmägtige för Göteborgs Stad
är hos Riksens Ständer anmäldt huruledes Staden,
fastän genom äldre Författningar samt Kongl.
Brefvet den 4 Maj 1798 fritagen från Inqvarteringskostnaden
för den derstädes förlagde Eskader
af Arrnéens Flotta såsom icke utgörande
någon del af Stadens Garnison, likväl nu i sådant
hänseende vidkännes betydlig utgift sedan
Eskadern år j 812 förstärktes med Malmö och
Carlskrona Eskadrer samt ett 75 Mans Kompani
derjemte uppsattes och Kongl. Majit under
den 2 G Februari samma år, vid svårigheten att
få detta Manskap med dess Befäl och Civil-Stat
inqvarteradt, i Nåder anbefallt Landshöfdingen
foranstallta, att Göteborgs Stad derom besörjde
så länge kriget räckte, eller intill dess Kongl.
Majit framdeles orri inqvarteringen hunne förordna;
Och, emedan, efter åtskillige åtgärder så
väl å Stadens som å Kongl. Majus och Kronans
sida till befrielse eller lättnad och jemkning för
Staden uti nämnda besvär, Kongl. Majit funnit
godt att uppskjuta målet intill dess den uppstådda
frågan om Arméens Flottas sammanslående
och förening med Orlogs-Flotta» kunde till pröfning
och afgörande förekomma, men Göteborgs
Stad derigenom en längre tid vöre betungad af
en inqvartering, som den blott under en mera
fördelaktig handelsställnirrg begifvit sig att för
når
Under dan i ga Skrifve!ser.
någon kort tid utgöra, hafva Fullmäktige anhållit,
att hela den för Göteborgs Eskader af Arméens
Flotta erforderliga inqvarterings - afgift
måtte nu blifva på Rikets Stat upptagen och Staden
såmedelst derifrån befriad.
Vid öfvervägande af detta ämne anse Riksens
Ständer, att, då Göteborgs Stad frivilligt
och endast tills vidare ingått att deltaga i Arméen?
Flottas der förlagde Eskaders inqvarterings-kostnad,
Staden oek må kunna uppsäga en
sådan sin förbindelse och derifrån vinna befrielse,
desto heldre, som, utom det denna Eskader,
likmätigt ofvan åberopade Kongl. Bref den
\ Maj 179S, icke kan räknas till Stadens Garnison,
då Eskadern på längre afstånd utom Staden
är stationerad, härvid äfven förekommer, att
Stockholms Stad icke vidkännes inqvartering för
den härstädes närmare intill Staden förlagde Eskader
af samma Flotta. — Riksens Ständer finna
likväl pröfnirigen och afgörander af förevarande
fråga sig icke tillhöra utan på E. K. M.
i Nåder bero; Men, på det Göteborgs Stad må
kunna ernå den befrielse, som pröfvas med billighet
och rättvisa öfverensstämmande, ämna
Riksens Ständer vid regleringen af Anslagen
under Riks-Statens 3:dje Hufvud-Titel beräkna
erforderlig tillgång för den ytterligare utsift,
som i nämnda ändamål kan blifva för Sfats-Verket
nödig, sedan den på E. K. M:s Nådiga åtgärd
ankommande närmare utredning af' behof*
vet föregått.
Sådant allt hafva Riksens Ständer emellerBihang
till Rikt-St. Frei. I817—ISlS- 10',de Sami. N:r *5, 16.
Underdåniga Skrifvelser'.
tid bort hos E. K. M. i underdånighet anmäla; och
Riksens Ständer framhävda Scc.
N:r 55.
Uppl. och godk, hos Samtl. Riks-St, den 2 Mars 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
medel till kostnaden för Högstsalig
Hans Maj:t Konung CARL den
Xllhdes begrafning,
TJti Nådig Proposition till Riksens Ständers
Stats Utskott den 10 i denne månad har E. K»
M. fästat deras uppmärksamhet på nödvändigheten
att utse förskottsmedel till bestridande af
lcostnaden för Högstsalig Hans Majit Konung
CARL den XlILs begrafning samt flera dermed
gemenskap egande utgifter^ intill dess Biksens
Ständers Beslut om sättet för Begrafningshjelpens
utgörande kan hinna meddelas och till verkställighet
befordras; hvarjemte E. K. M. under-,
lättat Riksens Ständer, att denna kostnad förmodas
uppgå till en summa omkring 150,000
Riksdaler.
Riksens Ständer hafva, i anledning häraf,
väl inhämtat, att tillförene uti dylikt beklagligt
fall, som det ifrågavarande, en serskild Gärd eller
Begrafningshjelp blifvit af Riksens Ständer
beviljad; Men, som, enligt den af Kongl. SlatsKontoret
meddelta uppgift, hvilken åtföljt Kongl".
Majus Nådiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd
och behof, ötats-Verkets intrader for ar
Underdåniga Skrifvelser.
1816 gifvit ett ännu odisponeradt öfverskott af
503,947 R:dr 45 sk. 4 r., sorn alitsa lemnar tillgång
för den summa, E. K. M. i Nåder äskat,'
få Riksens Ständer å E. K. M:s nu aflåtna Nå'
diga Proposition lemna det underdåniga svar,’
att detta behof, emot behörig redovisning, må
utaf nämnda öfverskotts-medel bestridas.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r 56.
Uppl, o. godkänd hos Samt], Riks-St. d. 2 Mars 1818.’
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om kungörande af inskränkning i
Specic-Mynts utvexling från Banken.
Sedan Riksens Ständer åren 1809 och 1810
funnit Rikets belägenhet fordra, att deras Banko-'
Verk ålitades i den man, hvaraf sedermera in-1
skränkningen tills vidare i utväxlingen af Silfver
emot Rankens Transport-Sedlar blifvit en
följd, -- samt alltså äfven Riksens Ständers Banko-Utskott
å deras vägnar vid Riksdagarne åren.
18 to, 1812 och 1815 gifvit Banko-Fullmäktige
dermed öfverensstämmande föreskrifter till ef-’
terrättelse, — hafva Riksens Ständer, som ansett
denna inskränkning icke ännu kunna upphäfV
vas, velat hos E. K. M. i underdånighet begå-1
ra, att Allmän Kungörelse om detta förhållande
utfärdas, med tilIkännagifvande, att, intill dess
annorlunda af Riksens Ständer beslutes och behörigen
kungöres, kommer utvexling af Silfven
mot Transport-Sedlar att hädanefter likasom de
Underdåniga Skrifvelserl
sednast förflutna åren, vara inställd, utom i de
serskilda fall, hvarom Riksens Ständer låta till
Banko-Fullmäktige nödige föreskrifter meddela.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 57.
Uppl, och godk. hos Ridd. och Ad. d, 12 Mars 1818.
— Fräste-Ståndet d. 12 — —
— BorgareStåndet d. 12 — _
— Bonde-Ståndet d, i4 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
ändring i 2. Kap. 5. §. Kyrkolagen
angående Författningars och Kungörelsers
uppläsning uti Kyrkorna.
Nödvändigheten att från den offentliga
Gudstjensten aflägsna allt, sorn under andaktstimmarne
ofördelaktigt verkar på sinnet och vän.
der uppmärksamheten på främmande föremål,
har fört Riksens Ständer till betraktande af de
menliga följder för andaktsöfningen, hvilka uppstå
af det bud i Kyrkolagen 2. Kapitlet 5. §.,
att Kongl, Maj:ts Författningar samt Embets- och.
Tjenstemäns Kungörelser i åtskilliga verldsliga
ämnen skola under Gudstjensten , efter Predikans
slut, från Predikstolen afkunnas.
Allmänheten samlas i Kyrkan för att behörigen
fira Sabbats- och Helgedagen, för att af
Bäraren inhämta undervisningar och förmaningar
och för att högtidligen begå Herrans Heliga
Nattvard. Det kan icke vara förenligt med så
-
Underdåniga SkrifvelseK
117
dana föremål, att de verldsliga inblandas på
nämnda sätt, hvarigenom sambandet i andaktsöfningen
före, under och efter Predikan afbrytes
och rubbas samt Församlingens medlemmar störas
från deras vigtiga förehafvande.
Riksens Ständer hafva trott sig fötenade
hvar för sig nödiga förhållanden, att för Allmänheten
lika säkert sorn hittills kungöra de
Författningar och Påbud, den bör åtlyda, och
från Gudstjensten skilja allt hvad för densammas
oafbrutna fortsättning och en derunder hos
Församlingen fortfarande andakt kan vara hinderligt,
då Riksens Ständer för sin del antagit
den ändring uti 2. Kap. 5. §, Kyrkolagen: att,
med undantag af sådana Kungöranden som hafva
en bestämd Gudlig syftning, med hvilkas
uppläsande må på lika sätt som hittills förfaras,
alla öfriga till Kyrkorna ankommande Författningar,
Beslut och Underrättelser skola, när
Gudstjensten är fulländad, af Presten från Predikstolen
afkunnas; dock att efter Predikan, och
sedan bönerne äro läste, Presten lemnar Menigheten
kännedom, att den till förberörda Handlingars
åhörande bör vid Gudstjenstens slut i
Kyrkan qvarstanna.
Detta Förslag till ändring i Kyrkolagen få.
Riksens Ständer hos E. K. M. i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 58-
Uppl. och godk. lios Ridd, och Ad. d. 12 Mars 181R»
— Präste-Ståndet d, 12 —
T7nderdäniga Skrifve!ser.
— BorgareStåndetd. ra — —
t- Bonde-StSndet d. i4 —
Riksens Ständers under då niga, Skrifvelse
om Skådespelens inställande på de större
Högtidsdagarne och näst föregående
aftnar.
Om i ett bildadt Samhälle det är lofligt och
nyttigt att med valda och anständiga nöjen uppmuntra
de af den hvardagliga mödan nedtryckta
sinnen och, genom framställningen af det
sköna i dess bildliga skapnader, förädla det nationella
tanke- och lefnadssättet, är det likväl
nödigt, att denna omsorg sättes efter den högre
omtankan för Samhällets religiösa och moraliska
förädling,
I betraktande häraf hafva Riksens Ständer
velat i underdånighet utbedja sig att få leda EK.
M:s Nåd iga uppmärksamhet på det i sednare
tider mera vanliga missbruk af de allmänna
Skådespelen, icke blott på den hvarje vecka inträffande
Sabbaten , utan ock på var Kyrkas
större och märkvärdigare Högtidsdagar.
Otorn de Gudomliga bud , som anbefalla
Sabbatens helgd, har äfven den veridslige Lagstiftaren
j hvarje väl ordnad Stat sökt genom
lämpliga föreskrifter bibehålla dessa dagar i den
vördnad, sorn deras vigtiga bestämmelse påkallar.
Erfarenheten visar, att en aftynande och förlamad
vördnad för Religionen nästan alltid först
yttrar sig i liknöjdhet, som snart öfvergår till
förakt för den yttre Gudstjenstem och de heliga
bfhk, hvilka dermed äro förenade. Sedan Sam
-
XJderdaniga Skrifvelse^ 119
hållet* medlemmar under arbete och verldsliga
omsorger tillbragt den föregående veckan, samlas
de Sondagen för att i Församlingens sköte
påminnas om sina pligter emot Gud och men*
luskor. Ehuru förträffliga anstalter än kunna i
en Stat vidtagas, och ehuru vi«a Författningar
än kunna der påbjudas, skola de likväl alltid
der förblifva fruktlösa så länge de ej verka r
förening med känslan och öfveitygelsen om nöd.
vändieheten af dessa pligters uppfyllande. Då.
den allmänna Gudstjensten är ett af de vigtigaste
medlen att väcka och underhålla sådana dygder,
på hvilka Samhällets bestånd hvilar, böra
osirhligt alla hinder röjås ur vägen, som kunna
försvaga eller motverka detta stora ändamål;
Oclt ibland dessa hinder tro Riksens Ständer
rättvist räknas de oordningar, att Skådespel anställas
de större Högtidsdagarne och näst föregående
aftnar, samt Skådespejs-repetitioner oell
andra Göstharheter både tlå och på Söndagarne;
under Gudstjensten.
Till E. K. M. få alltså Riksens Ständer
framföra den underdåniga önskan, att hädanefter
Skådespel hvarken de större Högtidsdagarne
eller näst föregående aftnar må tillåtas , repetitioner
ej heller Söndagarne under Gudstjensten,
samt andre offentliga Lustbarheter och Åskådningar
icke på någondera tiden.
Riksens Ständer framhärda etc.
N.r 59.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Ad. d. 12 Mars 1818.
— Piäste-Ståndct d, 12 -- rs
120
Underdåniga Skrifvelse.r.
— BorgareStSndet d. 12 —
— Bonde-Ståndet, d. i4 — --
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
orri de i Riket brukliga Vigtsorter uterförande
till enhet.
Nara tjugonio är äro förlidna sedan de af
Högstsalig Hans Majit Konung Gustaf dea
Tredje förordnade Kommitterade den 12 Maj
1789 afgäfvo underdånigt Förslag att til! enhet
återföra alla de i Riket brukliga olika slags
Vigter, Viktualie-Vigt, Stapelstads-Vigt, UpstadsVigt,
Bergs-Vigt, Tackjerns-Vigt och Råkoppar
yigt
Riksens
Ständer hafva inhemtat: att Korn-'
niitterades lletänkande blifvit tillstyrkt uti Rikets
Allmänna Ärendets Beredning den 9 September
berörda ir, men att Kongl. Majit under d.
24 Februarii 1790 i Nåder förklarat Ärendet
böra hvila intill slutet af då varande krig: att
detsamma sedermera icke ä nyo hos Kongl.
Majit förekommit förr än den 26 September
1806, då Kongl. Majit i Nåder täckts öfver Betänkandet
infordra Dess och Rikets KammarBergs-
och Kommerse-Collegiers underdåniga utlåtande!
att sistnämnda aine Collegier stadgat sina
tankar i ämnet och meddelat dem Kongl.
Kammar-Collegium: men att detta Collegium ännu
icke fullgjort den Nådiga Remissens föreskrift,
för uraktlåtande hvaraf hindret skall vara,
att, sedan Kammar-Collegium lernnat de remitterade
Handlingarne till Öfver-Direktöreu vid
Landtrnäteriet, och Ofver - Direktören begagnat
Underdåniga Skrif'velstr.
121
dem uti den Kommitté, sorn fatt sig uppdraget
att utarbeta Förslag till en ny Eandtmäteri-Förordning
och Taxa, de ännu icke blifvit från
denna Kommitté återställde.
Emellertid har Betänkandet af år 178g redan
vid Riksdagen åren 1809 och 1810 undergått
en noga granskning hos Riksens Ständer,
hvilka, på sätt deras till Kongl. Majtfc den 22
Mars 1810 aflåtne underdåniga Skrifvelse visar,
funnit detsamma innefatta en fullständig, på
sanna och rigtiga grunder bygd, afhandling örn
"Vigterne i Riket med alla tillhörande delar,
samt derför hos Kongl, Mäj:t i underdånighet
anhållit, att en Författning i öfverensstämmelse
med Kommitterades Förslag måtte i Nåder
utfärdas.
D å, oaktadt alla dessa förberedande åtgärder,
ännu i denna stund någon förändring af
Vigterne icke kommit till verkställighet, utan
deras mångfaldighet fortfar att tillskynda Rikets
Invånare de länge erkända och öfverklägade
betydliga olägenheter, föranlåtas Riksens Ständer
hos E. K. M. i underdånighet förnya sin
förut framförda underdåniga anhållan, att E. K.
M. må i Nåder täckas antaga och genom allmän
Författning till efterrättelse kungöra en sådan
förändring med Rikets Vigter, som Kommitterade
år 1789 föreslagit och Riksens Ständer vid Riksdagen
åien 1S09 och 1 810 godkänt. Eikval, och enär
något rådrum torde böra lemnäs innan en förden
allmänna handelsrörelsen så högst vigtig förändring
blifver till efterlefnad gällande, hoppas
Riksens Ständer, att, i händelse denna deras förnyjde
anhållan vinner Nådigt afseende, E. K.
last
Underdåniga Skrifv elser i
M- lärer i Nåder pröfva och bestämma ifrån
hvil Iren tiel den nya Författningen, efter utfärdandet,
må ega sin gällande kraft.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r 60.'
Expedition;' Utskottets Memorial till Riksens
Ständer, angående förvaringsrum
för öfverblifvande exemplaren af Bihanget
till Riks-Ständens Protokoll.
Då afsättningen af Bihanget till Riks-Slåndens
Protokoll icke ännu hunnit längre, än att
en mängd exemplar tills vidare behöfver något
serskildt förvaringsrum, har ExpeditionsIJtskottets
Sekreterare anmält sig att aflemna
des,a exemplar i Kongl. Stats-Kontoret, der,
enligt Riksens Häglof!. Ständers Beslut, redovisning
för de öfverblifvande skall ske; men
Kongl. Stats Kontoret har vägrat att dem emottaga.
Vid sådant förhållande, och emedan hvarken
Boktryckare eller Bokhandlare kunna belastas
med ifrågavarande exemplar, saint det synes
i sin ordning att hela upplagan af hvarje
ark ifrån Buktryckarne lefveréras innan tryckningskostnaden
för samma ark dera godtgöres,
föranlates Expeditions-Utskottet vördsamligen
utbedja sig Riksens Höglofl. Ständers förordnande
hvarest, antingen i Kongl. Stats-Kontoret
eller tilläfventyrs i Riksens Ständers RiksgäldsKoutor,
Boktryckarne må anvisas att efter hand
Underdåniga Skrif v el Serl
och i den inån, tryckningen skall betalas, lefverera
de exemplar, som icke lemnäs till Boklådan.
Stockholm den 23 Mars 1818.
Protokolls- Utdrag.
Från Håg vörä. Prest-Ständet d. 1 April \818.
S. D. Remitterades till Riksens Högloft
Ständers
Stats-Utskotts Utlåtande ExpeditionsTJtskotrets
Memorial af d. 23 nasti. Mars, angående
förvaringsrum för öfverblifvande Exemjilaren
af Bihanget till Riks-Scåndens Protocoll»
Ut supra.
Från Högloft. Ridd. och Adeln d. 4 April 1818<
S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-Utskottets
den 2 3 sisth Mars aflåtne samt
den 1 dennes e. m. pa bordet lagde Memorial,
angående förvaringsrum för öfverblifvande Exemplar
af Bihanget till Biks-Ståndens Protokoll,
blef samma Memorial till Stats-Utskottet
remitteradt; med anmodan att med Herrar Fullmägtige
i Biksgälds-Contoret öfverenskomma så
väl om förvarande som försäljning af nämnde
Bihang. Ut supra.
Från Hederv. Bonde-Ståndet d. 4 April 1818.
S. D. Expeditions-Utskottets uti ankommit
och nu uppläst Memorial af den 23 sisth Martil
gjorde anmälan om nödvändigheten af förvaringsrum
för öfverblifvande Exemplaren af
Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll; fann Bonde-Ståndet
för godt till Stats-Utskottets Yttrande
remittera. Ut supra.
124 Underdåniga Skrifvelser'.
Fran Vallo fl. Borgare-Ståndet d. 8 April 1818
S. D. Med bifall till Höglofl. ExpeditionsUtskottets
den agMars aflåtne Memorial,angående
lefvereringen af dé Exemplar af Bihanget till RiksStåndens
Protokoll, hvilka icke till försäljning
i Bokladan aflämnas, ansåg Borgare-Ståndet: att
Stats-Utskottet borde anmodas med RiksgäldsContoirets
Herrar Fullmäktige öfverenskomma
om något i detta afseende tjenligt förvaringsrum
hvarest så väl återstoden af Bihanget kunde,
på sätt föreslagit blifvit, få Iefvereras, sorn
ock till någon utsedd person ibland RiksgäldsContoirets
tjenstemän, därstädes lämnas de vid
Riksdagens slut öfverblifne Exemplar af Riksståndens
Protokoll, och hvilken, jämte vården,
af emottagne handlingar, det skulle åligga, att
icke allenast under Riksdagens fortgång utan ock
sedermera uppå skeende reqvisitioner utlämna
nödige Exemplar till de Bokhandlare som försäljning
sig åtaga, hvarefter de inflytande medlen
böra uti Kongl. Stats-Contoiret redovisas,
och behållningen på trycknings-kostnads-räkningen
godtgöras. Och skulle om detta BorgareStåndets
Beslut så väl de Resp. Med-Stånden
sorn Stats-Utskottet vördsamt och vänligen underrättas.
Ut supra.
N:r 61,
Uppl, och godkänd hos Ridd. och Ad. d, 24 Mars 1818.
Prest-Ståndet d, 24 — —
— BorgareStåndet d. 24 —
— Bonde-Standet d. 3i —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
Underdåniga Skrif vel ser. 125
ytterligare bidrag till Söder- Telge Kati
al- Inrättnings fullbordan de.
I anledning af en lios Riksens Ständer väckt
motion om ytterligare bidrag till Söder-Telge
Kanal- och SlussVerks-Inrättnings fullbordande,
hafva Riksens Ständer tagit kännedom huru detta
arbete sedan sista Riksdag framskridit, oell
dervid inhämtat, att, sedan, med begagnande af
anskaffade Ang-Machiner, försök blifvit gjorda
att genom pumpning befria Sluss anläggningsstället
från det ovanliga vatten-tillopp, som hindrat
Slussbyggnadsgrundens planmässiga anläggning,
men denna dittills såsom det kraftigaste
medel erkände utväg, i anseende till vattnets
starka tillopp så väl ifrån sidorna som utur sjelfva
bottnen, icke medfört den åsyftade verkan,
har Kanal-Bolagets Direktion funnit sig föranlåten
till det kostsamma och än vågsammare företag,
att uti en pråm af 190 fots längd, 60
fots bredd och 10 fots höjd låta mura sjelfva
Slussen och nedsänka den på förut jemnad botten,
hvilket mot slutet af Oktober månad nästlidet
år fullkomligen lyckats.
På nämnda sätt finnes således ifrågavarande
Kanal- och Slussverks-Byggnad med betydliga
kostnader, och deribland ytterligare utöfver
den kontanta tillgången upptagna lån, fortsatt
efter den uppgjorda planen, och oaktadt alla
mötta svårigheter, med den framgång, att Inrättningen
synes otvifvelaktigt inom få års förlopp
vinna fullbordan.
Riksens Ständer, som, enligt sin underdåniga
Skrifvelse de» 17 Juli 1815, i betraktande
Untlerdaniga Skrifvelser'.
af den från Kanal- och Sluss arbetet beräknade
nytta samt den genom oförutsedda naturhinder
dertill vållade större kostnad, medgifvit det på
Aktier grundade Kanal- och Sluss-Verks Bolaget
af Stats-Verkets medel under Riks Statens
Nionde Hufvudtilel ett understöd till och med
ar 1820 af Fem procent årligen pn Aktie-ägarr.
es för Verkets bedrifvande gjorda och skeende
tillskott, hafva i följd häraf, och då Bolaget,
afven i den händelse Kanal-Inrättningen kan
fullbordas innan nästa Riksdag, icke lärer kunna
så snart af densamma få någon behållen inkomst
till ersättning elier ränta förderas använda
penningar, ansett sig böra till E. K. M. i
underdånighet öfverlemna om icke nyssberörda
understöd må intill nästa Riksdag af Bolaget
få påräknas och uppbäras utaf de medel, som
under gule Hufvudtiteln å Riks-Staten äro till
E. K. M:s Nådiga disposition anslagna.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r. 62.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Ad. d. a4 Mars 131 g.
— Prästc-Ständet d. ai — —
— BorgareStåndot d. 24 —
.— Bonde-Ståndet d. 3l —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse,
till Kongl. Maj:t i anledning af ankomne
Nådiga Skrifvelser om den ärliga
ränta, som är Hans Maj:t och
Dess Arfvingar tills lagén.
Af Riksens Ständers Stats - Btskott är hos
dem anmält, att, sedan Högstsalig Hans Moj:st
Konungen uti Nådig Skrifvelse den 23 X>e
-
Underdånigt! Skrifvelseri
117
cenaber förlidet år sökt fästa Utskottets uppmärksamhet
på nöidvändigheten att i Metalliskt mynt
för framtiden fastställa beloppet af den årliga
ränta 200,000 R:d Svenskt Banko , som énligt
Riksens Ständers vid 1815 år Riksdag fattada
Beslut är tillslagen E. K. M:t och Dess Arfvingar
såsom ersättning för E. K. M:ts enskilda
uppoffringar till afbördande af Rikets utländska
skuld, har E K- M:t genom en deri 24 nästvekne
Februari till Utskottet aflåten skrifvelse,
i betraktande af de flera oumgängliga utgifter ,
som kräfva Nationens bidrag, i Nåder återtagit
Högstsalig Hans Majas nyssberörda Nådiga Proposition
samt tillåtit all åtgärd dermed förfalla*
Och, då Riksens Ständer uti denna återkallelse
finna ett ytterligare dyrbart bevis af E. K. M:ts
Nådiga tänkesätt och ömhet för Nationen , fä.
Riksens Ständer derför i underdånighet hembära
E. K.Mtt sin undersåtliga vördnad och tacksamhet.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 63.
Uppl. och godt. hos Ridd. och Ad. d. 24 Mars i8t8,
— Präste-Ståndet d. 24 —
— BorgareStåndet d. 24 —
— Bonde-Ståndet d. 31 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om ett ärligt anslag för Bergs-Rådet
Friherre Hermelin.
Bland män, sorn på ett utmärkt sätt gjort
sig af Fäderneslandet förtjenre, räkna Riksens
Ständer med rättvisa Bergs Rådet och Riddaren
af E. K. M.ts Nordstjerne-Orden, Friherre Sa
-
12g
Underdåniga Skrifvelserl
maei Gustaf Hermelin. Det är under en lång
följd af ar, som lian gagnat med sina kunskaper
både såsom Embetsman och. Vetenskaps-idkare.
De Statistiska, Geografiska och flera andra arbeten,
han utgifvit af trycket, vittna tillräckligt
om hans sanna nit att sprida kunskap oell upplysning.
Tillförlitliga underrättelser saknas icke
om hvad han såsom Medborgare af kärlek
till Fosterlandet uppoffrat på allmänt gagnande
föremål, huru han , med osparad kostnad och
möda, i de Norrländske orterne företagit anläggningar
af Berg-Verk och Odlingar , som ländt
till Näringarnes förkofran och lernnat vigtiga
upptäckter af okända Malmtillgångar för Bergshandleringen,
och huru han, vid utförandat af
dessa företag, som tilläfventyrs öfverstigit den
enskilda förmågan, mindre beräknat egen båtnad
och vinst, än allmänt bästa, samt såmedelst ådragit
sig betydliga förluster af sin förmögenhet.
Då, vid detta förhållande, Friherre Hermelin
icke utan bidrag af Staten skulle kunna
fortsätta utgifvandet af sina arbeten, förena sig
till hans understödjande de dnbbla skäl af Nationens
sannskyldiga åliggande att belöna hans
förtjenst, och hoppet, som derigenom vinnes, alt
han vidare må kunna vara verksam på den nyttiga
bana, han sig föresatt, och hvartill han, oaktadt
sin höga ålder, finnes af varmt nit lifvad.
Dessa äro alisa de skäl, pä hvilka Riksens Ständer
fattat det Beslut, som de nu hos E. K. M:t
i underdånighet anmäla, att utöfver den Eonepension,
Bergs-Rådet Hermelin innehar, tilldela
honom för sin lifstid en årlig Summa af Ett
Tusen
Underdåniga Skrifvelger . ljg
Tusen R:d Banko på Indragnings-Staten , att
quartaliter uppbäras.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 64.
Uppläst o. godkänd hos Ridd. o. Adeln d. 24 Mars 1818.
Prestc-Ståndet d. 24 —
BorgareStåndet d, 24
Bonde-Ståndet d. 3i — —
jRiksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
Förklaring öfver 12 Kap. 1 och 2
Giftermåls - Balken angående afvittring.
Då fråga hos Riksens Ständer blifvit vackt
huru 12 Kap. Giftermåls-Balken bör förstås i
afseende på beskaffenheten af de betyg, hvarmed
för Prestön må styrkas att afvittring är lagliga
skedd, när Enkling eller Enka skall träda i annat
gifte, hafva Riksens Ständer väl å ena sidan
funnit nödvändigheten af de stadganden, i:sta
§. innehaller, att Enkling eller Enka ej får ingå
nytt giftermål förr än den aflidna makans
arfvingar blifvit afvittrade, oell att, till öfverträdelsers
förekommande emot denna Eag, vigsel
ej må tillåtas innan afvittringen kari bevisas,
men ock å andra sidan antagit, att det af
Lagstiftaren nyttjade ordalag, det afvittringen
skall vara lagliga skedd , så inycket mindre kan
åsyfta, att den Prest, hvilken viger Enkling eller
Enka till nytt Giftermål, dessförinnan bör
pröfva afvittringens laglighet, som en sådan pröfBihang
lill Biki-St. Pret. 1817-181S JC:J* Sam'. A':r 17, ig.
Underdåniga. SRrifveiseri
liing och utredning hade öfverskrider hans Em«
betes befattning och jemväl ofta blifver för honom
omöjlig.
Riksens Ständer tro Rågens kraf och' ändamål
i berörde föreskrift fullkomnadt och vunnet,
då Enkling eller Enka för Presten, som
förrättar vigseln, med behöriga handlingar -visar,
att qvarlåtenskapen efter hans eller hennes
aflidna maka är upptecknad och boet emellan
den efterlefvande och den dödas arfvingar deladt,
utan att Presten behöfver ingå i forsk
ning
om uppteckningens och delningens laglighet,
eller huruvida, på grund af den sistnämnda,
hvarje arfvinge utfått hvad honom dervid blifvit
tillagdt; äfvensom Riksens Ständer anse, att,
i händelse om delningen uppstått tvist, som ej
kunnat genom förening bilnggas, Giftermålet och
[Vigseln icke böra dymedelst uppehållas och hindras,
enär Enklingen eller Enkan hos Domaren
eller Konungens Befallningshafvande ställer godkänd
borgen för hvad som omtviscas.
Af dessh skäl, och emedan Lagen icke sa
fullkomligen bestämmer hvad Prest vid ifrågavarande
tillfällen bör iakttaga, att ju ovisshet
hos honom kan uppstå huru vidt hans pligt må
sträcka sig, finna Riksens Ständer en härmed
enlig förklaring öfver 12 Kap. i och 2 §§. Giftermåls-Lälken
vara af nöden, och få alltså hos
E. K. M. i underdånighet föreslå, att en sådan
förklaring må meddelas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrifvelseri
N:r C5.
Uppl. och godh', hos Ridd, och Ad, d. 24 Mars i8x8«
— Präste-Standct d. 24 — —
— BorgaroSlåmlct d. 24 —
Bonde-Ståndet d. 3i —
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse
angående stället till val af Kronoskj
nts-sky 1 di ges Dep u te rade.
För de lill kronoskjuts skyldige HemmansEgare
och Aboer, sorn vilja begagna den i
4ide punkten af Kongl. Förordningen den 28
Juni 1809 dem förunnade rättighet att uti hvarje
Länsmans-Distrikt årligen utvälja sine De
puterade
till den der bestämda befattning, är
det utan tvifvel, åtminstone i vidsträcktare Distrikter,
svårt att på lämpligt sätt sammankomma.
Och, emedan Riksens Ständer deremot anse
lägligaste tillfället för sådana valföxrättningssammatikomster
vata vid något af de Lagtima
Ting, som i Häradet hållas, fä’ Riksens Ständer
i underdånighet föreslå den förklaring öfver berörde
punkt: att Kronoskjuts-skyldige i hvarje
Länsmans-Distrikt äga å första Rnttegångsdagen
af det Lagtima Ting i Häradet, som först på året
infaller, genom förut dertill utsedde SockneFullmäktige
inställa sig och inför Härads-Rätten
välja sina Deputerade, högst tre till antalet,
hvilka intill påföljande årets forsta Lagtima Ting
böra af Krono - Betjente emottaga och granska
Kronoskjuts-längder och Marschruter samt, om
de finna de skjutsande hafva något för när skett,
anmäla sådant hos E. K. M:s Befallningshafvande
i Länet till behörig rättelse.
Riksens Ständer framhärda Säc.
J3*
Underdåniga Skrifvelter»
N:f 66.
Uppl, och godk, hos Ridd. och Ad, d. 3i Murs 1818
— Präste-StSudet d. 1 April —
-- BorgareStåndct d, 1
— Conde-Ståndet d, 1 — —
Riksens Ständers underduniga Skrifvelse
om förändrad tid för Väg-syner.
Af erfarenhet oell pä flera förekomna skäl
anse Riksens Ständer den uti Kongl. Brefvet
den 13 September 1790 angående allmänna vä*
garnes underhållande utsatte tid för den allmänna
sond- och grus-ningen, eller ifrån början
af Oktober till den 24:de i samma månad,
för de fleste orter icke vara den rättaste och beqvämligaste.
Denna öfvertygelse hämta Riksens
Ständer, bland annat, af de omständigheter: att,
enär på' många trakter för väglottsegarne icke
gifves tillgång af det till väglagningen tjenligaste
slags gröfre grus och sand, utan finare fy 11-  riingsämneri måste användas, de sistnämnda, påbörda
Höstetiden, då vägen vanligen är af regn
uppblöttnad, göra den mera djup och svår till
begagnande; att vägen, som denna tid icke äger
fasthet, nersjunker på serskilda ställen mer och
mindre för de tyngre lass, som derå framföras,
hvarigenom uppkomma ojemnheter och gropar,
dem väglotts-ägarne måste bättra och fylla påföljande
våren tillika med de under tiden inträffade
utskärningar: att således dubbelt arbete måste
nedläggas vid väglagningen, så val Höst- som
"Vår-tiden, hvilket ännu mera försvårar väghållnings-besväret:
att detta besvär äfven blifver betungande
genom den vid Hösten oftast regnaktiga
väderlek och de korta dagarna, hvarmedelst
Underdåniga Skrif v elser.
13S
flera dagsverken åtgå för arbetet: att, om den allmänna
väglagningen verkställes våren, undvikes
den eljest blifvande nödvändigheten och det
dubbla arbetet att då åter förbättra den sedan
hösten å väglotterne tillkomna skada: samt att
vid vårtiden vägen är mera tjenlig till emottagande
af i synnerhet de finare fyllningsämnen,
och^dagarne längre, så att betydligare arbete
hvarje dag kan åstadkommas.
I följd häraf föreslå Riksens Ständer i -underdånighet
den förändring af föreskriften uti
omförmälda Nådiga Bref angående tiden för allmänna
väglagningen och grusningen, att den i
stället må ske ifrån vårens början och till den
ltste Juli, då den ovillkorligen skall vara fullbordad,
samt att derefter och till den l.pde i
sistnämnde månad vägsynerne böra på vanligt
Sätt företagas och slutas. — Men , som, vid
denna förändring, väglagningen endast skulle
verkställas en gång hvarje år, anse Riksens
Ständer det blifva högst nödvändigt, icke
allenast att väglottsägarne förbindas dervid
till de kraftigaste åtgärder för vägstyckenas
fullkomliga iståndsättande, utan ock att
vid vägsynerne hafves den noggrannaste och
sorgfälligaste tillsyn på arbetets behöriga och
varaktiga fullgörande; och, om innan ratta väglagningstiden
tillfälliga händelser å ett eller annat
vägstycke vålla en sådan skada, sorn genast
fordrar hot, kunna väglottsägarne icke undgå
att dertill foga nödig anstalt.
För öfrigt tro Riksens Ständer det böra
lemnäs E. K. M:s Befallningshafvande i Länen
öppet, att, i händelse väglagningen* allmänna
Underdåniga Skrif reiser'.
verkställande höstetiden skulle uti något Län ;
genom ortens skiljaktiga beskaffenhet, finnas meia
lämpligt och nyttigt, få derom, sedan väglotts-egarne
blifvit hörde, förordna efter omständigheterna.
Riksens Ständer framhärda Sic»
N:r 67,
Uppl, och godkänd hos Ridd. och Ad. d, 31 Mars 1818.
Prest-Ståndet d, I April
-- BorgareStåndet d. 1 — --
-— Bonde-Ståndet d. 1 — —,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
förmedlade Hemmansdel i Brandstod„
K ongl. Förordningen den 26 Oktober 1743
Innehåller, bland annat, ’’ait , på det HäradsRätten
strax vid timad brandskada må kunna
fördela den fastställde brgndstoden Hemmanen
emellan, samt inga uteslutas af dem , hvilka
efter ingången förening äro skyldige densamma
betala, bör Häradsskrifvare!! tillställa Häradshöfdingen
en af Lands-Kontoret behörigen bevittnad
förteckning, som för Landshöfdingen uppvisas
skall, på alla Hemman, hvilka sig orri Brand-'
stodens erläggande förenat, samt årligen gifva
Häradshöfdingen tillkänna, örn och hvad förän-;
dringar genom ödesmål, förmedlingar eller eljest
kunna sig tilldraga”.
Häraf är en följd, att, när något Hemmang
sorn ingått i Erandstods-förening, förmedlas, dess
dervid und i adda förmedlade Hemmantal seder
-
Underdåniga Skrifvetser.
mera må tjena till grund, både för dess skyldig-}
het atf deltaga i brandstods erläggande för ari--  dra i brandstods-laget afbrända Hemman, och
jemväl för dess rättighet att den åtnjuta orri
eldskada a det ifrågavarande förmedlade Hemmanet
inträffar. Som likväl Riksens Ständer
funnit detta förhållande icke så uttryckligen
bestämdt, att olika omdömen i den delen äro
undanröjde, utbedja sig Riksens Ständer i un«
derdånighet få föreslå utfärdandet af en Förkla-j
ring, hvarigenom uttryckeligen stadgas, att ett
Hemman, som blifvit förmedladt, sedermera icke
kan erlägga eller åtnjuta Brandstod annorledes,
än efter beräkning af det förmedlade Hernj
mantalet.
Riksens Ständer framhärda etc,
N;r 63.
Uppl. och godk, Iios Ridd. och Ad. d. 31 Mars i8i8i
— Präste-Ståndet d, 1 April
— BorgarcStåndet d. 1
— Bonde-Ståndet d. 1 —
Riksens Ständers underduniga Skrifvelse
om upphörande af förbudet emot 7>öskeslagor
utaf Ek.
Med uppmärksamhet på stridigheten emel--  lan 37. och 37. §. §- i Kongl. Förordningen om
Skogarne i Riket den 1 Augusti 1805 å ena
sidan, hvarmedelst Jord-egare lemnäs full egan,
de-rätt till Ek å Frälsegrund samt Skatte- och
Krono-Ronde jemte Bosiälls-innehafvare tillätes
J 3ö
Underdåniga Skrifvelser'.
att utan utsyning saklöst nyttja vindfällen af
Ek samt affall af Toppar och Qvistar, som efter
hyggen finnas qvarliggande, och 38. §. i samma
Förordning å den andra, der det alldeles
förbjudes att på något sätt begagna Ek uti Tröskeslagor,
ehuru likväl dessa kunna förfärdigas
af de Ek-träd, Vindfällen och Affall, hvilka till
andra hushållsbehof fritt få användas; hafva Riksens
Ständer ansett sig böra i underdånighet
föreslå, att nämnda förbud må hädanefter upphöra.
Den för Ekskogens förkofran skadliga osed,
att med roten upptagaungaEkar som genom förbudet
emot Ekslagor skolat förekommas, utgör hos den,
hvilken så beskaffad åtgärd sig tillåter, en brottslighet,
hvarför han icke bör kunna undgå laga
ansvar då han dermed beträdes och derom öfveitygas;
men i Riksens Ständers tanka, och
val jemförelse af de först åberopade $. är det
icke skäl att för detta ändamål hindra Ekträds
begagnande till Tröske-slagor, enär den, som en
sådan innehafver och lofligen åtkommit, svårligen
och, efter en längre tids förlopp, oftast omojligen
kan leda sin åtkomst i bevis och styrka
att slagan icke är förfärdigad af sådan ung
Ek, som med rot blifvit upptagen.
Riksens Ständer öfverlemna till E. K. M:S
Nådiga ompröfning lvvad de sålunda i underdånighet
tillstyrkt och anfört, samt framhärda etc.
N:r 69.
Uppl. och godk,' hos Ridd. oell Ad. d. 31 Mars 1818.
— Präste-Ståndet d, 1 April —
Underdåniga Skrif velser.
»37
— BorgareStåndet d. i April —
— Bonde-Ståndet d. l —
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Maj t om ändring i 24,
Kap. 4. och 5. §. §. Byggninga-Balken,
angående Brandstod.
Sedan Allmänna Brandförsäkrings - Verket
blifvit inrättadt, kan det icke förvägras den ,
som antingen enligt stadgandet i 2,}. Kap. 5. §.
Byggninga-Balken är skyldig att gifva Brandstod
eller uti serskild inom Häradet eller Socknen
afslutad Brandstodsförening ingått, att, orri
lian för sig förmånligare finner , uti nämnda
Allmänna Verk försäkra större eller mindre
del af den vid Hemmanet eller Egendomen varande
åbyggnad.
Riksens Ständer anse häraf böra blifva en
följd, att Hemmans- eller Egendoms-innehafvaren,
när lian begagnat denna anstalt, och ehvad
han tagit försäkring å hela Abyggnaden eller
någon del, icke vidare är pligtig att fullgöra
hvad berörde 5:te §. föreskrifver, men deremot
ej heller berättigad till den ersättning för afbrända
hus, sorn föregående 4. §. utstakar, och
att lian äfven eger sig öppet att frånträda den
Brandstodsförening, hvaruti han förut kan vara
delegare. Dock, emedan i Allmänna Brandförsäkrings-Verket
icke lemnäs försäkring å lös
egendom, men åter sistnämnde 4. §. förmår, att
Hemmans-åbo, vid timande eldskada, skall njuta
ersättning för bortmistad säd, foder och den Boskap,
sorn till Gårdens bruk tarfvas, hvarom jer»-
Underdåniga Skrifvelse*,
väl oftast i Brandstods-föreningarne öfverens-’
kommes, finna Riksens Ständer denna rättighet
för ifrågavarande Hemmans- och Egendoms-innehafvare,
likasom lians motsvarande skyldighet
att i jemlikhet dermed deltaga uti gäldandet af
en sadan lösöre-ersättning till andra brandska.'
dade, böta oförändrade bibehållas, så vida det
icke mot de träffade och stadfästade Brandstodsföréningar
strider. Och rnå härigenom ej heller
något hinder läggas i vägen för de öfverenskommelser
till slik förening, som hädanefter
kunna ingås, vid hvilka vederbörande ega till
godo njuta den frihet och den oberoende rätt,
so a uti Kongl. Resolutionen på Allmogens Besvär
den (j December 1766 §. 43 samt Kongl,
förklaringen den 1 Augusti 1770 blifvit Brandf
stods skyldige i allmänhet förunnad.
I sammanhang härmed tro Riksens Ständer,'
icke allenast att det bör åligga den, som i Allmänna
Brandförsäkrings-Verket begärt och vunnit
försäkring för åbyggnad vid egendom å landet,
att genast derefter å nästa Lagtima Ting
i Häradet sådant till de öfrige i Brandstodslaget
varande delegares efterrättelse meddela och behörigen
styrka, utan ock att, om sedermera deni
ne försäkringstagare genom underlåtenhet i uppä
fyllande af de hos Brandförsäkrings-Verket in-'
gångna förbindelser gör sig förlustig sin der
vunne rätt, han icke för åbyggnad kan i det
förra Brandstodslaget eller den derom upprättade
förening åter ingå annorledes än efter delegarnes
hörande och med deras lemnade bifall.
Hos E. K. M. få Riksens Ständer i underdånighet
föreslå, att en författning rpå var
-
Tind er danl ga Skrifvelser.1 139
da utfärdad med den ändring och Förklaring
öfver 24. Kap. 4. och 5. §. §. Byggninga-Balken,
som Biksens Ständer för sin del sålunda beslutit.
Biksens Ständer framhärda etc.
N:r 70.
Uppl, och godk. hos Ridd. och Ad. d. 3i Mars 1818*
— Prästc-Ståndet d. 1 April —
— BorgaroStåndet d. 1 — —
— Bonde-Ståndet d, 1 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
förklaring öfver 17 Cap. GiftermålsBalken
angående efterlefvande Makas
fördel.
I Riksens Ständers tanka bör det anses ostridigt,
att, då uti 17 Kap. Giftermåls-Balken
stadgas, etet Man eller Hustru, som efter lefver,
må uttaga sin fördel ”af bo afskifto, i thet han
eller hon hälst vill, af lösören,” men tillika
förordnas, att ”thet ej må vara mer, än tjugunde-delen
theraf,” Lagstiftarens mening icke kunnat
vara någon annan, än att denna fördel skall
beräknas endast af de i det oskiftade Boet varande
lösören. En sådan mening utmärkes icke
allenast genom den Enklingen eller Enkan lemnade
rättighet, alt af lösören få uttaga hvad han
eller hon helst vill till nämnda belopp, utan
ock i det följande af §., hvarest förklaras, att,
när Bo är fattigt och ringa , ma han eller hon
taga ”sin fästningaring, dageliga säng och nödi
-
140 Underdåniga Skrifvelser.
ga gångkläder, äntå att thet något öfver tjugunde-delen
stiga lcunde.”
Riksens Ständer hafva likväl funnit denna
tydning af Lagbudet icke så tillräckligen bestämd,
att ju derom hos Domare kunna uppstå olika
begrepp , hvilka föranleda till vidlyftiga och
kostsamma Rättegångar. Det är derför, sorn Riksens
Ständer få hos E. K. M. i underdånighet
föreslå till vederbörlig efterrättelse en sådan förklaring
öfver 17 Kap. Giftermåls - Balken , ”att
efterlefvande Makas fördel till det i Lagen utstakade
belopp icke rnå af andra det oskiftade
boets tillgångar, än den uti boet befintlige lösa
egendom, beräknas och utgå.”
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 71.
Uppl. och goclk, hos Ridd. och Ad. d. 3i Mars 1818-
— Fräste-Ståndet d. 1 April —
— BorgarrStåndet d. 1
— Bonde-Ståndet d. 1 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om för passningar för Gar nizons - Soldater
, som lidit vanhedrande straff.
Under de anstalter, hvilka redan äro vidtagne
eller framdeles kunna komma att vidtagas
till hinder emot den skada, som tillfogas Samhället
af försvarslöse och vanfräjdade personer ,
våga Riksens Ständer äfven i underdånighet utbedja
sig E. K. M:s Nådiga afseende på den ön.
skan , att sådane Soldater af Garnizons-Regimen(terne
, som lidit vanhedrande straff, ej måga derefter
förpassas till sin fodelse-bygd , hvarigenom
Uderdäniga Sirifvelser.
•lenna ofta eljest blir en skadeplats för de befriades
förnyade laster oell brott.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 72-
Uppl. o. godkänd bos Ridd. och Ad, d. 31 Mars 1818.
öfriga Riks-StSndiiii d, i April
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om upphörande af Kongl. KammarCollegii
befattning med MarkegångsTaxornes
granskning i andra fall, un
då Riks-Markegungen bestämmes eller
Besvär anföras öfver Deputerades
beslut.
Genom det fråga hos Riksens Ständer blifvit
vackt om upphörande af E. IC. M:s och Rikets
Katnmar-Collegii befattning med de årliga
Markegångs-Taxornes granskning, hafva Riksens
Ständer fått anledning att skärskåda de serskilda
stadganden som rörande dessa Taxors upprättande
blifvit utfärdade.
Af Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den
i:ste Oktober 1810, jemförd med 3 § i 1731
års Resolution på Allmogens Besvär, samt Kongl.
Brefvet den 16 December 1771 med Kammar.
Collegii och Stats-Kontorets derpå grundade Cirkulär-Bref
den 8:de Maji 1775 inhemtas i detta
amne: ”att innan Markegången sättes, och sedan
städernes torgpris blifvit uppgifne, böra Kronofogdarne
i Länet för hvarje Härad uppgifva varuprisen
till det verkeliga värde och pris, hvar
-
J42
Underdåniga Skrif v elstri
je persedel i orten da egt och eger eller till salu
hålles: att desse varupris, sedan de blifvit af
Krono Fogdarne underskrifne och af bofaste.'samt
inom Häradet boende trovärdige män bestyrkte,
hora till Kongl. Matjts Befallningshafvande insändas,
och vid Markegang-Taxans upprättande
jemte torgprisen] i öfvervägande tagas: och att
de till Markegångs-sättningen Deputerade, sota
skola bestå af alla Stånden i Diket och kunna,
med iakttagande af de i 1810 års Kungörelse
utstakade grunder , väljas hälften af Räntetagare
och den andra hälften af Bäntegifvare
, dervid må vara obetaget att ej allenast pröfva
de uppgifna prisens förhållande emot de i orten
verkeliga pris, utan ock att hafva afseende på
det föregående och det löpande årets växt, bärgning
och beskaffenhet, samt i anledning så väl häraf,
som hvad eljest om de den tiden gängse pris
med visshet kan uppgifvas, så inrätta Markegången,
att å ena sidan Kongl. Majus och Kronans
samt Xndelningshafvarens rätt må blifva
bevarad och å andra Bäntegifvarne ej emot skäl
och billighet betungas/’
Då, genom dessa noggranna föreskrifter, den
sorgfälligaste uppmärksamhet synes fästad derå ,
att både Kongl. Majus och Kronans samt Bäntetagares
och Bäntegifvares rättigheter och skyldigheter
må i möjligaste måtto iakttagas, hafva
Biksens Ständer trott, att någon granskning af
den sålunda verkställde Markegångs-sättningen ej
bör vara af nöden, helst erfarenheten visat,
det den af Deputerade i Bänen föreslagna Markegång,
efter en slik granskning, blifvit så betydligen
förändrad att Deputerades åtgärd nästan helt och
Undérdtiniga Skrifvelser'.
hållet varit onyttig eller förfelat sitt ändamål.
Riksens Ständer kunna för öfrigt ej annat hnna,
än att den Markegång, sorn i sjelfva Länet upprättas,
bör för det samma vara den mest passande
och der tjena till efterrättelse , i synnerhet
när de noggrannaste anstalter till utrönande af
dess rätta belopp vidtagas i förening med de
största säkerhetsmått för inbördes rättigheters orubbade
helgd.
På sådana grunder få Riksens Ständer i
underdånighet .anhålla oell föreslå, att hädanefter
den i Länen på föreskrifna sätt stadgade Mar.
kegång må för hvarje Län orubbad blifva gällande
och ej af något Ernbets-Verk kunna förändras,
samt att föl sakteligen IS. K. M:s och Pikets
Kammar-Collega befattning med M,arkegångsTaxorna
må komma att upphöra i alla andra fall,
än då fråga är om upprättande af Riks - Markegången
eller upptagande och afdömande af de
Besvär, som antingen af enskillde Räntegifvare
och Räntetagare, eller å Fromma stiftelsers vägnar,
eller af Kammar-Collegii Advokat - Fiskal ,
såsom bevakande Kongl. Majrts och Kronans rätt
kunna anföras, i hvilket afseende Kongl. Coliegium
altså bör af Deputerades åtgärder på vanligt
sätt erhålla del.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 73.
Uppl. oell godk. hos Ridd, oell Ad. d, 31 Mars 1 g18*
Öfriga Riks-Stånden den 1 April.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
ony en fri Tackjerns-handel.
Redan vid 1S09 och rgio arens Riksdag
144 Underduniga Skrifvelser'.
anmälte hos Kongl. Maj:t’ Riksens Ständer si*
underdåniga önskan om en fri handel med Tackjern
inom Riket oell uppgåfvo underdånigt Förslag
med de vilkor, hvarunder Riksens Ständer
för sin del ansågo densamma kunna tillåtas. Det
ar jemväl Riksens Ständer bekant, att Kongl.
Maj:t häröfver i Nåder inhämtat Dess och Rikets
Bergs-Collegii jemte flera vederbörandes underdåniga
yttranden och förklaringar , samt att
dessa ifrån Bergs-Collegium till Kongl. Maj:t
inkommit. Men, som den af Riksens Ständer i
hufvudsaken önskade åtgärd ännu icke följt, få
Riksens Ständer i underdånighet förnya hvad
de tillförene härutinnan hemställt och lika underdånigt
anhålla, att E. K. M., med afseende
ji de önskningar, som äfven sedan år 1809 vid
flere Riksdagar varit hos Riksens Ständer försporda,
må täckas fatta Sitt Nådiga Beslut till
befrämjande af en friare Tackjernshandel.
Riksens Ständer framhärda etc.
t
N:r 74.
Uppl. och gotik, hos Ridd, och Ad, d. 3i Mars 181SÖfriga
11 iks-Stånden den 1 April.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
avgående förbättrad reglering af Posterne
i Riket samt undanrödjande af
vissa olägenheter vid Postföringen emellati
Norrige och Dannmark.
Hos Riksens Ständer är klagan förd, ej
mindre olver de olägenheter, son» tillskyndas de
Bref
-
Underdåniga Skrifvelser.
P>refvexl.imle i åtskillige orter af Riket genom
Posternfes långsamma gång , än öek öfver dem ,
sorn de skjutsskyIdige i vissa orter lå vidkännas
genom närvarande reglering af Postföringen
emellan Norrige och Dannemark.
I förra afsfeendet förekomma såsörri exempel:
att afgående Södra och Tyska Posterne einellan
Carlshamn Och Christianstad på halftannat
dygn lägga till rygga blott 6 mil: att den
ifrån tJelsinghoig ankommande Tyska Post, som
passerar geftorn Carlshamn, fores 18 mil på fem
dagar: att Poster, som Inrikes Städer emellan affärdas
sine serskilda Postdagar, ankomma på fen gang
till sin bestämmelse: att emellan Carlskrona och
Carlshamn 2:ne Poster på olika Postdagar affärda?,
utan att på mellantiden någon m.otsvarande
Post går tillbaka: att på den stora Landsträckan
af minst 12 mils längd och bredd från Norrska
gränsen till Staderne Carlstad och Amål
ej mer art en Post i hvarje vecka finnes, och
denna så inrättad, att den endast afsett beqvämlighelfeft
på Carlstad och der ofvanföre belägne
orter, men aldeles icke på Götheborg, Uddevala
la och Södra delen af Sverige, hvaraf handt ,
att Brefvexlande, sorn blott hafva 5 mil till Amåh
måst afbida Postens fart i till och med 25
mils krökning från nämnde Stad till deras ört ,
med en lika omväg vid brefvens besvarande :
samt att höst- och vår-tiden, eller dä väglaget
ej ar gynnande, och Posten från Stockholm
Samt öfriga orter i Riket till Götheborg ankommer
något senare än den Tyska och Skånska ,
hvilken endast medförer brefven till de Pohusllihung
till Riki-St, Pro:. 1017-1818- toliie Sami. N:r Ip, ZO:
Underdåniga Skrif vilier,
ländsks Städerna, blifva de andra öfverläggande
derstädes tili nästa Postdag omkring tre elier fy.
ra dagar derefter.
Till afböjande af dylika olägenheter, som
för de affärer, hvilkas förmänliga afslutande fordra
en hastigare kommunikation, lägga betydliga
hinder i vägen och derigenom ej i. ringa man
motverka handelns' och näringarnes förkofran,
hafva äfven inom Riks-Stånden förslag blifvit
gjorda. Men, då en närmar© utredning af så
beskaffade förslag och en noggrånn-undersökning
om de härvid förekommande ^omständigheter och.
serskilda förhållanden JiS' nödig, vilja Riksens
Ständer till E. K. M. framföra den underdåniga
önskan, att E. K. M., som, efter vederbörandes
hörande, bäst är i tillfälle att upptaga ärendet
till hufvudsaklig pröfning, täckes å detsamma
fästa det Nådiga afseende, sorn det kan anses
förtjena och omständigheterna medgifva.
Hvad dernäst beträffar Postföringen emellan
Norrige och Dannmark, hvilken det är ä«
lagdt Gästgifveri-skjuts - lagen i Röhus .Län ,
Ha liand och Skåne, att igenom vissa orter besörja
tro, Riksens Ständer denna reglering ej stödja
sig på sådana skäl, som böra föranleda att
den vidare fortfar. Enligt tillförlitliga underrättelser
är Postgången i Norrige vida långsammare
än i Sverige, och lika lång tid erfordras att
ifrån Christiania fortskaffa Bref till Strömstad,
som åtgår att med Svenska Posten befordra dem
till Helsingborg, då likväl det sednare afståndet
är mer än tredubbelt längre än det förra. Riksens
Ständer finna icke billigt, att först i Sverige
en skyndsammare anstalt skall vidtagas för
Underdåniga Skrifvelseri
ätt likasom godtgöra den Norrska Postens lång*
samma gång* och Norriges brefvsxlande invånare
synas böra åtnöja sig öm deras bref fortskaffas
igpnom Sverige med samma skyndsamhet
Sorn de Svenska, i synnerhet då den så betydligt
öfverstiger Postens skyndsamhet i deras e~
get Dand.
Au skjutshings-skyjdlgheteh i allmänhet arén
betydlig börda för Svenske Dandtmannen ,
äfvensom att Jordbruket genom rnistningen a£
dagsverken och genom utmattade elier ofta förderfvade
dragare, skjutsnings-besvärels oundvikliga
följder, tillskyndas de känbaraste förluster,
är en länge erkänd sanning. I Riksens Stan»
ders 'tanka bör derför hvarje ny tillökning i
denna borda, örn möjligt är, undvikas; och hit
torde den nu ifrågavarande olägenheten så mycket
mer böra räknas, sorn Postföringen, i anseende
till dess storrö skyndsamhet och nödvändigheten
ntt äfven i det dåligaste väglag ock
dett besvärligaste väderlek fortgå, gör denna serskild
a åtgärd i synnerhet betungande.
Dessa äro de skäl, pa hvilka Riksens Ständer
till E. K. M i underdånighet hemställa, det.
den ålagde skyldigheten, att med serskild Post
fortskaffa brefven emellan Norrige och Dannemark
samt derifrån tillbaka, må hädanefter
upphöra; hvaremot öppet tillfälle torde vara att*
då- Norrska Posten på vissa bestämda tider aflemnäs
vid närmaste Post Kontor inom Svenska
gränsen, densamma kan med Svenska Posten till
bestämda orter afgå.
Riksens Ständer framhärda 8Ce.
'j 4$ Expeditions-Utskottets Memorial.
N:r 75,
Expeditions-Utskottets Memorial med ändring
i underdåniga Skrifvelscn N:r
17 angående IVesterbottniska Länet.
Da det kommit till Expeditions-Utskottets
kännedom, att sista återstoden å den del af det
så kallade Vesterbottniska Dånet, som bort erläggas
af Invånarne i Norrbottens Dan , den 4:de
i denne månad till Riksens Högloft. Ständers
Riksgälds-Kontor influtit, hvarom ock Utskottet
från Kommissarierne derstädes förskaffat sig behörigt
betyg, samt således den underdåniga Skrifvelse,
hvartill Utskottets under N.r 17 uppsatta
förslag blifvit godkändt hos Högvördiga PrestStåndet
och Väliofl. Borgare-Ståndet den 27:de
sistlidne Januari, hos Hedervärda Bonde-Ståndet
den 2 Februari, men hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln icke förr än den i2:te innevarande
Mars, nu mera i sakens förändrade skick
ej kan utan förändring afsändas, får ExpeditionsUtskottet
vördsamligen hemställa om icke i ofvannämnda
förslag orden: vilja Riksens Stander
o. s. v. till slutet må utgå, samt i stället införas
följande: ”hafva Riksens Ständer, då detta
”likväl skett, samt den tid, inom hvilken lånet
”till fullo skulle återgäldas, i alla fall kommit att
”öfverskridas, och fråga endast varit om ett uppskof
på kortare tid, lemnat bifall till hvad E.
”K. M:s Befallningshafvande föreslagit: Meri, som
”nu mera, innan Riksens Ständer hunnit gifva
”E. K. M. tillkänna sitt Beslut, ifrågavarande å.
5’terstod redan till deras RiksgäldsKontor influ
-
Protokolls-Utdrag.
149
”(it, lärer E. K. M. i Nåder firma någon vidare
”åtgärd med detta ärende icke äga rum,”
Stockholm den 28 Mars 1818.
Protokolls- Utdrag.
Fran Hogvord. Prest-Ståndet d. 1 April 1818.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls:
Expeditions-Utskottcls Memorial N:o 75,0m
ändring i underdåniga Skrifvelsen N:o 17, an.
gående Westerbottniska Lånet, Ut Supra.
Fran Fcillajl. Borgare-Ståndet d. 1 April 1818.
S. D. X Anledning af hvad Höglofl. Expeditions-Utskottet
genom Memorial af den 28
Mars anmält att med det så kallade Westerbottnhka
Lånet den omständigheten inträffat, att återstoden
deraf till Riksgälds-Contoiret redan influtit,
innan den om anstånd med betalningen
af detta lån beslutade underdåniga Skrifvelse hunnit
blifva expedierad; biföll Borgare-Ståndet den
förändring uti samma underdåniga Skrifvelse, som
Expeditions*Utskottet i afseende på närvarande
förhållande nu föreslagit. Ut Supra.
Från Heder v. B otide-Ståndet d. 1 April 1818.
S. D. Uti ankommet Memorial af den 58
sisth Mars, hvilket upplästes, anmäler Expeditions-Utskot
tet, att da det kommit till dess kännedom;
att sista återstoden å den del af det så
kallade Westerbottniska Lånet, som bordt erläggas
af Innevånarne i Norrbottens Län, den 4
i samma månad till Riksens Ständers RiksgäldsContoir
influtit, hvarom ock Utskottet från Kornjnissarierne
derstädes förskaffat sig behörigt be
-
Protokolls- Utdrag'.
tyg, samt således dea underdåniga skrifvelse,'
hvartill Utskottets under N:o 17 uppsatta forsing
blifvit godlcändt hus Högvördige Preste Ståndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet der. 27 sistledne
Januari, lios Hedervärda Bönde-S(åndet den %
Februari, men hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln icke leur än den 12 sistledne Mars, nu
mera, i sakens förändrade skick, icke kan utan
förändring afsändas; så hemställer Utskottet om
icke ofvanoämde förslag, ina undergå den förändrade
Redaction, hvartill nu uppgifna förändring
i förhållande föranleder, och hvartill förslag
äfven fanns i Memorialet intaget; och pröfvade
Bonde-Ståndet för siri del skäligt att, med
bifall till denna hemställan, godkänna de föreslagne
Förändringarne i iiedaciion, derom vederbörande
skulle på vanligt sätt underrättas. Ut
Supra,
Från Iiöglojl. Ridd. och Adeln d. 7 April 1818.
1 S. D. Vid förnyad föredragning af Expeditions-lJtskoitels
den 28 sisth Mars aflåtne, samt
den 1 dennes, eftermiddagen på bordet laggde
Memorial, angående en ändring i Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse lill Kongl Majit om
Westerbottniska länet; blef samma Memorial af
Ridderskapet och Adeln gilindt. Ut Supra,
N:r 76,
Uppl. och godk. hos Ridd, och Ad. d. 31 Mars 18I8,
Öfriga Riks-Står.dcn de» 1 April. —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående anslag till kostnaden vid en
förbättrad Fäng-fors ling och bevakning.
TJnäerdaniga Skrifvelseri
Ifrän sitt Stats-Utskott hafva Riksens Ständer
fatt del af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition.
elen 13 sisth Januari, hvarigenom, med underrättelse
om de i anledning af Riksens Ständers
vid föregående Riksdagar yttrade underdåniga
önskan i Nåder förordnade anstalter till en för-;
bättrad fång-forsling och - bevakning, Kongl.
Maj:t askat medel och anlag för de ökade kost-,
nader, som denna förändring medförer.
Den af Kongl. Maj:t i Nåder lämplig funné
anstalt, att den visse hemman i Riket ålagrie
fångskjutsningsskyldighet skall, der locala omständigheter
ej göra det omöjligt, alldeles upphöra
och dessa i stället ingå uti Massan af skjutsskyldige
Hemman, samt fångföringen hädanefter
bestridas genom Gästgifvare-skjuts, och vissa
dagar i veckan bestämmas till allmänna fångtransporter
ifrån Residenserne, anse Riksens
Ständer bereda en jemnare fördelning af fångskjutsningsbesväret
och undanröja en länge för-5
spord klagan öfver den olika känning, detsamma
hittills förorsakat; och, hvad fångbevakningen
angår, som är ett helt annat åliggande än skjutsJ
ningen men, i brist af serskilda dertill utsedde
personer, och då Krono-Betjeningen den ej medhunnit,
merendels stannat på Allmogens ansvar,
är tillsättandet af serskilde Gevaldiger, på sätt
Riksens Ständer i underdånig Skrifvelse den 27
Juli 1815 anhållit och Kongl. Maj:t i Nåder bifallit,
både billigt, för Allmogens fritagande från
denna bevakning och det dermed förenade ,an.
svar, samt äfven nödvändigt för allmänna säkerheten,
sedan erfarenheten visat huru ofullkom-'
ligt bevakningen på förra sättet kunnat besörjas,
152
Underdåniga Skrifvtlser.
Kong!. Maj:t, som stadgat, att fångvården
och ansvaret för bevakningen hädanefter skall
lomma att tillhöra ole nyssnämnde Gevaldiger,
att desse skola tillsättas af Konungens Befallningshafvande
i hvarje Län, och att de höm beväpnade
åtfölja fängtransportense, bär tillika funnit,
af t i de fall, då inom hvarje Län fånge
mäste foras till ransakning, till Krono-häkte eller
till straffs undergående, och Gevaldiger^ af
annan fångföring hindrad, ielea Ian deni åtfölja,
äfvensom då någon missgerningsman gripe* inom
Länet eller lösperson ertappas, Länsman,
fjerdingsman, eller annan af Kongl. Majas Befallningshafvande
utsedd behörig [»erson hör till
närmaste fångforingsställe vara sådana försl ingar
följaktig; Och har Kongl. Majit föreslagit Riksens
Ständers Siats-Utskott; i. att skjutskostnaflen
vid sa yäl de allmänna fä ng-tra nr porter ne
pörn fångforslingen inom Länen samt i sistnämnda
läll för Krono-Retjeningen ett serskildt traktamente
af Trettiotvå Skillingar Banko för hvarje
dag, sorn ålgar till transporten osli återresan, ina
hädanefter Utgå af allmänna anslagen för kostpaderne
till fångskjutsens bestridande; och 2,
tift medel ina anslås och på Stat uppföras till
löner for de nödige' ansedde Sextio Gevaldiger,
pörn komma att antagas för den ordinarie fånelorsl
i ngen och fångbevnk ningen, och hvilket antal
Kongl, Majt förbehållit sig att. efter hvarje
Läns mer eller mindre behof, Länen emelian
jordels.
Vid öfvervägande häraf, synes val Riksens
Bländer någon tillökning i det tiil ian gars skjuts
Och underhal! nu på Stat bestådda anslag af
Undérdäniga Skrifvel ser. J53
40,000 TTdr nödig, terdeles i anseende lill den
för Täng-Gevaldigernes fram- och uter-resor emellan
Länen blifvande nya utgift; Men Riksens
Siänder förmoda, a t c genom deri vidtagne
förändrade anstalten med fän gt rans por ferne till
fäst tångarne, hvarvid flere fångar pä en gäng
komina att atfoljas, och då afvägar till fängförings-hemmanen
undvikas, besparing i det hela
pä den hittills ätgångne skjutsnirigs-kostnaden
torde kunna päräknas, Med bifall att ifrågavarande
til lok. t o. skjutsnihgskostnad och dagtraktamente
må utgå af allmänna anslaget för fångars
skjuts och underhåll, hafva Riksens Ständer
alltså velat derå anslå en tillökning af Tre
Tusen Riksdaler årligen.
Hvad åter angar den lill fjöner för Sextio
Tå n g-Ge vald i ger erforderliga Summa, som skulle
bestämmas efter beräkning af 35 tunnor Spanmäl,
hälften Råg och hälften Korn, foi hvarje
Gevaldiger om äret, att efter (iiks-markegångspris
till dem qvartaliter betalas; sa, och enär
dessa loner, bestigande sig elier ett förslagsvis
antaget pris af Atta R:dr tunnan till 2110 Enir
årligen, synas blifva lämplige och afpassadc efter
beholvet, hafva Riksens Ständer beviljat,
att ilen för Gevaldigernes aflöning sålunda uppgående
Summa Tolf Tusen Riksdaler årligen likaledes
må tiii E. K. M:s Nådiga disposition i och
för verkställigheten af den nya och förbättrade
allmänna lå hg-bevaknings-anstal ten ansläs och
på Stat uppföras.
Hetta allt få Riksens Ständer i underdånighet
lemna till svar på Kongl. Majus Nådiga
Proposition; och Riksens Ständer framhärda ole.
154
Protokolls-Utdrag.
Protokolls- Utdrag
(Höra till N:r 19 Lär frarcsmanlore.)
Från Hogvard. Prest-Stdndet d. 1 April 1818.
S. X). Sedan Expeditions-Utskoltets Meiriorial
af den 2 Februari om medel alt befordra
större afsättning och gagn utaf Bihanget till
Riks-Stånderis Protokoll, innehållande ibland an.
nät det Förslag att Utskottens Betänkanden dädanefter
icke skrefne, utan genom tryckta Ark
af Bihanget skulle Riks-Stånden meddelas, den
9 samma månad blifvit af Prest-Ståndet bifallit,
med det förbehåll, att de vidlyftigare utlåtanden,
hvilkas tryckning kunde fordra en längre tid, skrifteligen
mätte blifva till Riks-Ständens granskning inlemjiade
pä det att, igenom af bidande af tryckningen,
Riksdagen icke mätte förlängas; så har Prest»
Ståndet, som å ena sidan högt värderar Expeditions-Utskottets
goda afsigt med berörda Förslag,
äfvensom dess nitfulla bemödande, att i
allt hvad på thy ankomma kunnat, fortskynda
Bihangets tryckning, men deremot å andra sidan
erfarit den befarade följden af berörda Förslag,
nemligen Riksdagsiirendernes långsammare
gång, funnit sig föranlåtit, att, i anseende till
Riksdagstidens snart annalkande slut, vördsamt
och vänligen inbjuda de Respektive Med-Stånden
till instämmande uti Prest-Ståndets ofvanberörda
förbehåll; i händelse hvaraf Riksens
Ständers Samtlige Utskott torde blifva derom,
till behörigt iakttagande, skyndsamligen underrättade.
Ut Supra.
Protoiolls-Uidriig. 155
Från Hedervärda Bonde-Ståndet
d. 4 April 1818.
S. D. Fann Bonde Ståndet för godt att till
alla delar antaga Högv. Preste-Ständets uti Protokolls-Utdrag
af den 1 dennes gjorde inbjud»
nirig att deltaga i Högv. Ståndets den g förut»
gangne Martil yttrade förbehåll i afseende på
Expeditions-Utskottets af Resp. Riks - Stånden
gillade Förslag att Utskottens Betänkanden, icke
skrifne, utan genom tryckte Ark af Bihanget,
skulle Riks-Stånden meddelas.
Från Högloft. Ridderslcapet och Adeln
d. 7 April 1818.
S. D. Wid föredragning af Preste-Standets
den 1 dennes aflåtne Protokolls-Utdrag, innefattande
inbjudande till de öfrige Riks-Stånden
att med Preste-Standet instämma i det beslut att
de vidlyftigare Utlåtanden , hvilkas tryckning
kunde fordra en längre tid, skrifteligen matte
blifva till Riks-Ståndens granskning inlemnade
på det, att, genom afbidande af tryckningen ",
Riksdagen icke matte förlängas, fann Höglofl.
Ridderskapet och Adeln för godt att för sin del
Öfverlemna tili Herrar Ordförande i Utskotten
att, under återstående delen af detta Riksmöte ,
med afseende ej mindre å målens vidlyftighet
än den skyndsamhet de kunna fordra, låta besörja
att Expeditionerne, antingen tryckte elier
skrifne varda till Riks-Stånden inlämnade
-
Protokolls- Utdrag.
Från Vållofl. Jlnrgare-Ständet d. 8 April 1818.
S, D. Instämde Borgare-Ståndet uti det af
Högvördiga Preste-Ståndel den 1 i denne må.
nåd fattade och genom nu föredragit ProtokollsUtdrag
commutiicernde Beslut, angående anmodan
till Riksens Ständers samtlige Utskott, att,
till förekommande af Riksdagens förlängande
samt i anseende till Riksdagstidens snart annalkande
slut, iakttaga, att de vidlyftiga Utlåtanden,
hvilkas tryckning kunde fordra en längre tid,
n å varda skriftligen inlämnade till Riks-Ståndens
granskning.
(Hörer till N:r 21 här franimanföre.)
Prutoholls- Utdrag.
Ft 'ån Heder v. Bonde-Ståndet d. 4 /ipril 1818.
S. D. Sedan Expeditions-Utskottet vidtagit
den utväg att ,blott utskrifva ett exemplar af förslagen
till underdåniga Skrifvelser till Kongl.
Majit och att låta detta enda exemplar circulera
till samteliga Riks-Stånden för att på en dag justeras
och påtecknadt återsändas, så har det ganska
sällan handt, utom vid de få tillfällen, då
Bonde-Ståndet haft plenum på efterrni ddagen, att
nämnde exemplar hunnit fram till Bondé-Ståndet,
sa att det kunde justeras samma dag, sorn
hos de öfriga Respective Standen; hvarföre det
mä t hvila till nästa Plenum, sorn någon gång
ej inträffat förr än påföljande veckan, då nämnde
förslag näst efter Protocolls justeringen alltid
utgjort forsta ämnet för Bonde-Ståndets handläggning
neli genast blifvit expedieradt; men sorn
det är högst angelägit att Expeditions-Utskottets
Protokolls- Indrag.
157
författade förslag skyndsammeligen expedieras,
och för att undvika misstänka att expeditionerne
Lins Bonde-Ståndet uppehålla», samt det nästan
icke är möjligt, att mot Riksdagens slut, då
gåremålen under Plenidagarne ökas, ett enda
exemplar kan i alla Riks-Sfånden på en och samtna
dag uppläsas, justeras, påtecknas och atersändas;
så får Bonde-Ståndet hos Expeditions-Utskottet
föreslå och med Respective Med-Stånden
communicera den önskan, att ett serskilt exemplar
af förslagen till underdåniga Ski ifvelserne,
Varder Bonde-Standet meddeldt på samma dag,
Som det afgår till Högloft Ridderskapet och Adeln,
så vida det anses nödigt atl det samma
dag skall Itos Bonde-Ståndet justeras och återsändas.
Ut Supra*
N:r 77.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Åd. d, 3l Mars 1818,
Öfriga Riks-StSnden d, 1 April —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående medel till Drottningholms
Broars iständsättaiule,
Da Kongl. Maj.t uti den till Riksens Ständers
Stats-Utskott öfverlemnade Nådiga Proposition
orri Stats-Verkets tillstånd och behof af
den 2g November för 1 idet år jemväl framställt
angelägenheten af anslag till underhåll för Drottningholms
Broar och väg, har Srats-Utskottet,
efter serskildt erhållen tiel af de till detta ämne
hörande handlingar, deruti till Riksens Ständer
afgifvit sitt utlåtande.
158
Vmlerdäniga Skrifvelsefl
Riksens Ständer inhämta af nämnda Utlå-'
tande: att, sedan vid regleringen om Kongsgårdarne
i allmänhet under Riksdagen arén 1809
och 18 to blifvit förordnadt, att ej mindre de
arrenden, som inflyta för Hemman och Lägenheter
under Drottningholm, jemte Iöseo för dagsverken,
än ock afgiften för farten öfver dervarande
Broar skulle ingi till Stats-Verket, Kongl*
Majit, på hemställan af Kommitterade till hushållningen
vid Drottningholm', under den 26
April 1814 i Nåder förklarat, det Broarnes underhållskostnad
icke kunde begripas under
deri till Slottsbyggnadernas underhållande anslagne
årliga Summa af 16,000 Ridr, utan borde af
Stats-Verkets mfedel bestridas, och den fran SlottsKassan
dertill förskjutne kostnad ersättas af besparingar
å Riks-Statens första HufvUdTitel eller
öfverskotter på Stats-Verkets intrader, samt
behofvet derefter hos Riksens Ständer attmälas:
att, i följd häraf, årliga utgifterna till Broarnes
vidmakthållande blifvit Slotts Kassan genom serskild
liqvid godtgjorde, samt, då Broarne år
1815 funnits tarfva en fullständigare reparation*
besigtning ddrå verkställd och kostnadsförslag uppgjordt
till ett belopp af 18,471 Ridr; alt Kongl,
Majit den s>6 Juli 1815 till de nödvändigaste
behofven beviljat en förskottssumma af 8,000
Ridr till Kommitterades disposition af Stats-Verkets
öfverskotts-medeh och att, när nu mera Kommitterades
befattning skall hafva upphört, BiksMarskalks-Embetet
uti underdånig Skrifvelse den
37 November nästlidet år anmält behofvet af ytterligare
medel till dessa Broars fullkomliga isiåndsäUning
och bifogat ett sammandrag af kost
-
tinder dahl ge S krtf v elser'.
159
nadsförslagen, uppgående till 18,564 R:dr 11 sk.
y r;st, som dertill skola erfordras.
Detta allt hafva Riksens Ständer tagit i
■öfvervägande och dervid funnit, att, då ifrågavarande
roed mycken kostnad anlagda Broar
icke böra lemnäs att förfalla, nödiga medel måga
anvisas för deras iståndsättning och underhåll.
Enär likväl å den år 1815 föreslagne reparationssumman
18,471 R:dr ett belopp af gooo
R:dr redan blifvit af Kongl. Majit i Nåder beviljadt,
samt de vid RiksMarskalksEmbetets Skrifvelse
fogade handlingar och uppgifter upplysa»
att, efter verkställigheten af de berörda år företagna
förbättringar, både medel och byggnadsämnen
finnas öfrige att vid den ytterligare reparationen
användas, förmoda Riksens Ständer,
att behofvet må kunna afhjelpa* med anslag utaf
10,000 R:dr, som nära utgöra återstoden af
den ar 1815 vid besigtning utrönte kostnadssumuian;
Och Riksens Ständer få alltså till E.
K. M. i underdånighet Öfverlemna att icke allenast
låta afskrifva de förskottsvis utbetalda Atta
Tusen R:dr uppå Stats-Verkets öfverskottsmedel,
utan ock af samma tillgång använda för
detta ändamål ytterligare Tio Tusen R:dr, så atti
derigenom Drottningholms Broar blifva satte uti
fullkomligt stånd.
Till Broarnes årliga underhållande sedermera
anse Riksens Ständer böra påräknas och
användas Bropenningarne eller den för öfver,
farten stadgade afgift, och denna således, i
stället att tillfalla Stats-Verket, inflyta till Slottskassan,
som deremot bör vidkännas dessa Broars
underhåll. Och, emedan, på sätt förut varit
Underdånigt: Skrif v elser.
1 fråga, en tillökning i Taxnn å nämnde afgift
kan ega rum, hvarigenom ilen blifver för ko-irraden
tillräcklig, anhålla Riksens Siänder lins
E. K. M. i underdånighet, att Taxan 3 Bropenningarne
må varda öfversedd och lämpad efter
närvarande tids förhållanden och de för öfverfartert
å andra Broa t bestämda afgifter, så att
Siats-Verket hädanefter icke må med underhåll»-5
kostnaden hetungas.
Riksens Ständer framhärda etc*
N;r ■jt g.
tlppl. oell godk, hos Kidd. och Ad. d. zt Mars 1818.
Öfriga Riks-St. d. i April —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Maj:t angående Staten för
Gripsholms Slotts och Djurgårds Betjening.
Jemte Nådiga Propositionen om Stats-Vérkets
tillstånd och behof, har Kongl. Majit till
Riksens Ständers Stats-Utskott i Nå er öfver
Jemnat
Handlingarne i fråga öm en ny Stats
reglerande för Betjeningen vid Gripsholms Kongl,
Slott med dervarande Djurgård, hvartill serskilde
i Nåder förordnade Kommitterade, somt
haft sig uppdraget att föreslå en förbättrad hushållning
derstädes , författat och i underdånig
Skrifvelse aflernnat förslag.
Nämnda förslag utvisar, att till aflöning för
Betjeningen vid Slottet och Djurgården skulle
erfor
-
Underdåniga Skrifv elser'.
erfordras indelte 33 R:dr j6 sk., Kontant 613
R:dr 16 sk. samt in natura 81 tunnor spannmål,
1350 Lisp. Ho, 27 Famnar Ved och 41
Tunnland 8 Kappland till Plantage och Betesmark,
tillika med några små Täppor vid Slottet
omkring 1J Tunnland, hvarförutan till reparationer
och serskilda behof för Slottets och urgårdens
underhållande kontant 1503 R:dr j6sk.
årligen samt Ved och Hö för Rådjuren, eller
tillsamman på Ordinarie Staten 2116 R:dr 32
sk., 81 Tunnor Spannmål och 3600 Lisp. Hö
samt för öfrigt på JLndragnings-Stat 141 Rulr.
Såsom tillgång för dessa utgifter hafva Kommitterade
påräknat de å förra Staten bestådde
33 R:dr 1 fi sk. indelte och 1966 R:dr 32 sk.
kontant, Arrende-medlen för Djurgårds-Inspektors-Rostället
125 R:dr och för Rudfisket i så
kallade Fateburs-Sjön 23 Rulr samt det Spannmåls-Arrende
81 Tunnor, sorn för Bondängen
skulle erhållas, och Hö-afkaslningen från de icke
bort-arrenderade egor; hvarigenom , och då
deri brist, sorn tills vidare uppkomrne för Löntagarne
på Indragnings-Staten, kunde intill deras
afgång fyllas af de till underhålls-kostnader»
ne upptagne medel, något tillskott af Stats-Verket
ej erfordradc-s för den förhöjde Aflöningens
bestridande.
Riksens Ständer få i underdånighet förkla-'
ra, att de finna den af Kommitterade uppgjorde
Afiotlings-Stat tåla någon jemkning i afseende
på de serskilde förmåner, som jemte de
Kontante Lönerne blifvit föreslagne; Och , då
Riksens Ständer inhämtat, att af den till Grips»
Eifiung till Riki-St, Prat. Igi7 tStS- ic;ä< Sami. N;t äi aa<
Underdånige SkrifV'elser.
holm hörande Djurgårds-ängen allt sedan 1794
varit påräknad en inkomst för Stats-Verket af
500 R:dr, hvilken, nu af Kommitterade utesluten,
sålunda i sjelfva verket skulle utgöra en
tillökning i Stats-Verkets utgift för den nya
Statens behof, men, genom den verkställde utarrendering
af en del Egor och Lägenheter, en
tillgång uppkommit af 81 Tunnor Spannmål och
150 R:dr i kontant, som synes tillräcklig för
Slotts- och Djurgårds-Betjeningens bättre aflönande
jemte den till Slottets och öfrige Bygg"
nadernes underhåll uppförde Summa, utan vidare
bidrag af Stats-Verket, hafva Riksens Ständer
beslutit, att de 500 R:dr, hvilka hittills varit
från Gripsholm påräknade såsom en inkomst
för Staten, böra äfven hädanefter komma densamma
till godo, samt alltså , för enkelhet och
ordning i liqviden emellan Stats-Verket och
Slotts-Kassan, förra Stats-anslaget af 19f>6 R:dr
32 sk. i kontant minskas med dessa 500 Rulr
till 1466 R:dr 32 sk.
I följd häraf bestå Riksens Ständer till
Gripsholms Slotts- och Djurgårds-Betjenings aflöning
samt Byggnadernas underhåll:
Af hvad å förra Staten finnes uppfördt,
indelte - 33 R:dr 16 sk,
och af det kontanta anslaget 1466 — 32 sk.
eller tillsamman 1500 R:dr
samt för öfrigt de genom Kommitterades reglering
uppkomne Arrenden för Djurgårds-Inspektors-Bostället
och Rudfisket tillsamman 1 50 R.dr,
Arrendet för Egorne 8r Tunnor Spannmål, och
erforderligt qvantum Ved å Kongsgårdens skog,
Undérdtiniga Skrif ve! ser'.
hvilka tillgångar, utan någon Speciel Stat, upplåtas,
att efter E. K. M:s Nådiga förordnande
för behofven användas. Till E. K. M. hemställa
Riksens Ständer i underdånighet, huruvida
det skulle anses lämpligt , att Djurgården vid
Gripsholm må upphöra och dervarande Rådjuren
flyttas till den vid Hufvud-Staden belägna
Djurgård, hvarmedelst uti tillgångarne vid Gripsholm
uppkomme en besparing , sorn kunde användas
till förökande af den för Slottets oell
öfrige Ilyggnadernes Samt möblers och inventariers
underhållande nu beräknade Summa 903
B:dr J 6 sk.
Slutligen, och sedan E. K. M. under den
3 Juni förlidet år i Nåder bifallit, att till nödvändiga
förbättringar å Gripsholms Slott en summa
af 4000 Hulr finge förskjutas af Stats-Ver-!
kets öfverskott på inkomsterne, för att till ersättning
hos Riksens Ständer anmälas , få Riksens
Ständer i underdånighet gifva E. K. M.
tillkänna, att de beviljat denna Summas afskrifning
vid den nu förestående Stats-reglering*
Riksens Ständer framhärda etc.
Nsr 79.
tJppl. oell godt. hos Ridd. och Ad. d, 3l Mars 1818,
Öfriga Riks-Stinden d, 1 April —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående grund för Markegångs*sättningen
å Osmundsjern.
Vn d eril ätli ga S&rifvelser<
Öfver tyngden af den Jordeboks-ränta, sorn
under namn af Osmundsjern är visse Hemman,
serdeles i Bergslags orten, päförd, har klagan vid
innevarande Riksdag blifvit förspord.
Riksens Ständer hafva, i anledning deraf,
ur de 3:ne sednare årens JSiarkegångs-Taxor för
Länen inhämtat, att priset på denna Ränte-persedel
varit betydligen olika, nemligen i en del
af Länen de sista åren upphöjdt mer än dubbelt,
i andra åter, såsom Kopparbergs och Gefleborgs,
uppfördt alla 3 åren till lika belopp titan
någon förhöjning det ena året emot det andra;
Och, emedan allt detta synes utmärka, att
någon viss grund för prisets bestämmande icke
finnes, samt Osrnundsjernet icke heller är af den
natur eller egenskap, att det kan jemforas med
sådana persedlar, som utgå efter det i Jordebolcen
åsätta Kronovärdi, hafva Riksens Stander,
på det ett så skiljaktigt förfarande må upphöra
och icke vidare gifva anledning till klagan öf.
ver en olika eller ojemn beskattning i denna
del, ansett lämpligt och billigt, att någon viss
grund fastställes, hvarefter vid de årliga Markegångs-sättningarne
priset å Osrnundsjernet bör
bestämmas.
En sådan grund igenfinnes ock i Kongli
Brefvet den 20 Augusti 1733 angående Osmunds-jerns-räntans
utgörande i Vermland och
Herike, hvilket upplyser, att Osinunds-jernet
blifvit ansedt lika med Tackjern, samt i Kongl.
Brefvet den 25 Febrnarii 1790, der enahanda
jemförelse af dess beskaffenhet och värde förekommer;
och det är för öfrigt äfven upplyst,
att föga skillnad varit gjord emellan det valda
Underdåniga Skrifveherl
och det ovalda eller så lcallade grofva Osmunds-j
jernet. Vid detta förhållande anse Riksens Ständer
Osmunds-jernet, utan skillnad emellan valdt
eller evaldt, böra vid de ärliga Markegångs-sätt«
ningarne bestämmas och upptagas till det pris ,
sorn uti Markegångs-Taxorne sättes å Tackjernet,
samt i de Län , der någon Markegång å
Tackjern icke eger rum, efter den af KammarCollegium,
Stals-Kontoiet och Bergs-Collegium.
årligen fastställde Taxa för Tionde-Tackjernec
inom samma Bergslag.
Med anmälan af detta Beslut, anhålla Riksens
Ständer i underdånighet, att E. K. M. må
i Nåder täckas förständiga Dess och Rikets K a m*
mar-Collegrurn detsamma ti 11 behörig efterrättelse.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 80.
Uppl. o. godkänd hos Sandi. Puks-St, d, n April 181S*
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående beslutne ändringar i Grundlagarne.
Sedan Riksens Ständer vid innevarande
Riksdag pröfvat alla ifrån den föregående eller
år 1815 hvilande, lagligen beredda, Förslag till
ändring i Rikets Grundlagar, föranledda dels af
Kongl- Majtts Nådiga Propositioner och dels
af Riksens Ständers Ledamöters Motioner , få
Riksens Ständer härjemte till E. K. M. i underdånighet
öfverlemna sådana Förslag, som de
»66
Underdåniga Skrifvelser'.
enhälligt gillat och antagit. Till dessa utbedja
sig Riksens Ständer i underdånighet E. K. M:s
Nådiga Bifall; och, om de såmedelst vinna full
kraft af Lag, lärer E. K. M- i Nåder täckas b©»
Sörja att de blifva kungjorda.
Riksens Ständer framhärda etc.
N;r 81.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Ad. d. i5 April 1818,
-— Prcst-Ståndet d. i5 — —
— BorgareStåndet d. j5 — —
— Bonde-Ståndet d. 17 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
jemkning i Rot er ingen vid Vesterbottens
Regimente,
Under den »6 April ar 1649 har Allmogen
i 10 Socknar af Vesterbotten, nemligen Ujneå,
Bygdeå, Löfånger, Skellefteå, Piteå, Luleå,
ÖfverCalix, NederCalix, ÖfverTorneå och Ne.
derTorneå, hvaraf några nu belägne inom det
för få år tillbaka inrättade Norrbottens Län, med
Högstsalig Hennes Maj:t Drottning Christina af*
glutit ett kontrakt, hvarigenom den åtagit sig
Rålia till Krigstjenst 1056 gemene Knektar
med Korporaler. Då oredor och stridigheter
emellan Socknarne årligen uppkommit, så val
om Knektarnes tillsättning, som oqk om de anspråk,
den ena Socknen dervid gjort på den andra,
är af Kongl. Mnj:t under den 22 Januari
1695 i Nåder förklaradt, det Allmogen i Vester
-
Underdåniga Skrifvelseri
167
botten skulle, som annorstädes i Riket, blifva uti
visse Rotar till det öfverenskomna antalet elJer
1056 Man indeldt, pä det, såsom orden lyda,
en likhet med detta Knehtehället öfver hela
Landet vara mätte , och den ena ej mera än den
andra dermed hetungas. Vid en, i följd af Kongl.
Maj:ts den 26 November 1763 meddelta Nådiga
Förordnande, år 1765 verkställd jemkning aE
Roteringen vid Vesterbottens Regimente, har
en sadan jemkning egt rum endast serskildt inom
hvarje Socken och de derstädes befintlige Rotar
, hvarvid likväl den olikhet blifvit bibehållen,
att den ena Roten består af l||:dels,
då deremot den andra utgöres af endast i|:dels
Mantal. Uti 4:de punkten af det för Regimentet
den 30 Mars 1767 stadfästade Roteringsverk
, försäkrade Kongl. Maj:t i Nåder, det
skattlagda oroterade Hemman skulle uti Roteringen
deltaga med de roterade; och, i anledning
af Öfver- och Neder-Calix Socknars genom deras
Fullmägtig vid 1800 års Riksdag gjorda underdåniga
ansökning, fastställdes detta ytterligare
medelst Nådig Resolution den 9 September
1801 med förklarande tillika, att det borde lämpas
jemväl på de ny-hemman , hvilkas åtnjutna
frihetsår sedermera Inno till ända. Icke
destomindre hafva ny-hemman blifvit serskildt
indelta till utgörande af Extra Roterings-Manskap
i krigstider, i anledning af Riksens Ständers
Beslut vid 1809 or'h >810 arens Riksdag.
I följd af 180g års Fredsslut med Ryssland
och den derefter skedde Gräns-reglering hafva
113 Soldat-Rotar bortgått från Öfver-och NederTorneå
Socknar, hvilka, i stället för 203, nu
Underdåniga Skrifvelser',
endast utgöra 90 Rotar, och hvarmedelst Ve*
sterbottens Regimente blifvit minskadt till 943
Soldater med Korporalen. De inom ofvannämnde
10 Socknar belägne Fisken, Skogstrakter, Fä*
bodar och Holmar, hvilka enligt 1695 ars Eqterings-Verk
ansetts äfven böra bidraga vid ut*
görande af de mindre) Hemmantalens Rotering ,
jiro sedermera för Kongl. Maj:ts och Kronans
räkning använda till Statens förmån och på Ar*
xende-auktion upplåtna åt den högstbjudande.
Af dessa om förhållandet med Roteringen
yid Vesterbottens Regimente inhemtade upplys*
tningar, är det uppenbart, att de to Socknar,
hvilka åtagit sig utgöra Manskapet vid samma
Regimente, ingått en sådan förbindelse gemensamt,
men ingalunda Socknevis; Och deraf följer,
att Eoteringsskyldigheten bör på enahanda
satt drabba hemmanen, samt hvarje hemman i
jnöjligaste måtto deltaga lika uti ett sådant besvär.
Det har äfven hos Riksens Ständer korn*
»nit i betragtande, hurusom hvarjehanda olägenheter
med denna Rotering äro förenade för de
Rotar, der delegarne finnas spridde till J5 och
20 mils afstånd från hvarandra samt långt aflägse
från mötesplatsen. Riksens Ständer tro' sig
derför ega skal till den önskan och anhållan, de
nu i underdånighet frambära, att E. K. M-, efter
infordrade Utlåtanden från Dess och Rikets
Krigs- och Kammar-Collegier om allt hvad som
angår Roteringen och förut skedd Rotejemkning
vid Vesterbottens Regimente, täckes i Naclér utse
och förordna visse Kommitterade, hvilka, en-'
ligt den Instruktion , E. K. M. lärer för dem
litfarda, i orten noggraqnt undersöka Roterings
-
Underdåniga. Skrifvelserl
Verket samt för detfa Regimente i underdånighet
föreslå och lill E. K. M:s Nådiga pröfning
öfverlemna en ny Koterings-jemkning , med afseende
på alla hemman inom Regimentets hela
stånd eller läge, utan beräkning af Socknarne
hvar för sig annorlunda än till hemmantalet
samt hemmanens mer eller mindre förmånlighet,
Och anse Riksens Ständer, i stöd af redan gifi)3
Nådiga Resolutioner, de inom Socknarna befintliga
skattlagdt nyhemman böra i nuvarande
Ordinarie Knektehallet af 9)3 Man indelas
saint alltså från Extra Roteringen befrias.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 82.
Uppläst o. godkänd hos Ridd. o. Adeln d. i5 April 1818.
Prest-Standet d. i5 — —
BorgareStändet d, l5 — —
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Ädelforss Guldverk.
I anseende till den vid flere Riksdagar
forde klagan ofver det förfall, hvaruti driften,
af Ädelforss Guldverk kommit, anhöllo Riksens
Ständer genom underdånig Skrifvelse den 2
Juli 1815, att Kongl. Maj:t i Nåder täcktes låta
anbefalla en laglig och skyndsam undersökning
på stället huru Verket drifves och Egendomen
skötes , samt huru Arrendatorn OfverDi
rektören Kihlström uppfyllt de åtagna och i
Arrende-kontraktet föreskrifna villkor och för
-
XJnderdaniga Skrifoelser.
bintlelser, äfvensom alt den klagande Allmogen,
i den man det kunde röra dess rätt, måtte tillåtas
att dervid hafva sine Ombud närvarande.
Det ar jemväl Riksens Ständer bekant, att
Kongl. Majit under den >23tdje Oktober 1816
täckts i Nåder anbefalla en sådan undersökning
att förrättas af Bergmästaren i orten, och att densamma
den inte och påfbljde dagar i Maj månad förJidet
år 181 7 af Bergmästaren Jacobsson med biträde
af fyra Bergs-Nämndemän blifvit verkställd.
Vid granskning af förrättningen, hvaröfver
Riksens Ständers Stats-Utskott fått del af Protokollet,
har det icke kunnat undfalla Riksens
Stäirders uppmärksamhet: att Bonden Peter Jans.
son, ehuru icke behörigen befullmäktigad, tillåtits
vid undersökningen föra Alsheda Socknetnäns
talan: att Förrättningsmännen , utan bestämdt
yttrande öfver beskaffenheten af sjelfva
Bruksgården med ladugårdsbyggnaden , Dambyggnaden,
Hyttan, Prober-Kammaren, Rosthuset,
Vänd-Rosthuset , Kohlhuset, Veikhuset,
Knipsmed jan, Mjölqvarnen och Sågqvarnen, i
Protokollet endast anmärkt, det dessa Byggnader
och Inrättningar i det närmaste funnits i lika
godt stånd, som vid 1801 års besigtning, undantagande
Hyttan och Kohlhuset, hvilka ansetts
bristfälliga: att, hvad de under Adelforss
hörande Egendomar beträffar , all beskrifning
deröfver är utesluten, med den allmänna förklaring,
det de alla funnits försvarligen häfdade
och undei hällne: samt slutligen att ej något
utlåtande blifvit meddelt öfver beloppet af
det Guld, som, vid jemförelse af de sednare a*
Undenläniga Shrifvelser.
171
rens Malmbrytning m. m., ansetts kunna vid
Ädelforss tillverkas.
Då således de hufvudsakliga omständigheter
ännu finnas outredde, liviika utgjort föremålet
för den om Ädelforss af Riksens Ständer vid
3815 års Riksdag i underdånighet begärde och
af Kongl. Majit i Nåder anbefallde undersökning,
föranlåta» Riksens Ständer hos E. K. M.
i underdånighet anhålla , ej allenast att en ny
laglig undersökning matte, i närvaro af KammarAdvokat-Fiskaien,
eller annat allmänt Ombud ,
med första anställas utaf en eller flere i KergsVettenskapen
kunnige och erfarne Män, åt hvilka
bör uppdragas att med yttersta noggranhet
utröna huru Grufvudriften vid Ädelforss fortsättes
och Egendomarne derunder skötas, samt
huruvida nuvarande Arrendatorn Ofver-Direktören
Kihlström i en eller annan tiel brustit uti
fullgörandet af det med honom ingångna Arrende-Kontrakt,
hvarom allt den klagande Allmogen
må tillåtas åstadkomma den bevisning,
som i sådant afseende kan anskaffas, utan ock
att, i händelse vid denna nya undersökning Ofver-Direktören
Kihlström skulle befinnas icke
hafva uppfyllt hvad honom enligt Anende-Konttaktet.
ålegat, han genast måtte från Arrendet
varda skild, samt att E. K. M. derefter, jemte
befallning om Verkets nedläggning , såsom sig
icke lottande, täckes i Nåder låta vidtaga de åtgärder
med Ädelforss och underlydande egendomar,
som för öfrige ledige Kronolägenheter
blifvit föreskrifne; Och anse Riksens Ständer för
öfrigt, att, då Guld-Verket vid Ädelforss icke
vtdaie kommer att bedrifvas, jemväl de tjenst
-
172
Underdåniga Skrif velger'.
barheter m. m. böra upphöra, som Allmogen,
hittills måst, i sådant ändamål, till sitt känbara
lidande utgöra.
Riksens Ständer framhärda etc.
Nir 83.
Uppl. och godk, hos Ridd. och Ad, d, i5 April 1818»
— Prest-Ståndet d. j,5 —
— BorgareStåndet d. 15 --
t — Bonde-Ståndet d, 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Maj:t angående Stat för
Flyinge och Dahlby Kungsgårdar och
Stuteri-Inrättning.
Kongl. Majit har vid Dess Nådiga Propo»
sition om Stats-Verkets tillstånd och behof tillställt
Riksens Ständers Stats-Utskott Handlingarne
angående de i Skåne belägne Flyinge och.
Dahlby Kungsgårdar, den förra af 3ygidelsoch
den sednare af -i^idels Mantal, hvilka Riksens
Ständer vid 1812 års Urtima Riksdag öfverlemnat
till Kongl. Maj:t för att användas till den
nödig ansedda Stuteri Inrättningen på sätt Kongl.
Majit funne nyttigast, och hvarest i afseende härpå
Kongl. Majit behagat åt serskilde Kommitteracfe
uppdraga att föreslå en för ändamålet nödig
reglering af hushållningen och förvaltningen
samt, sedan kommitterade inkommit med underdånigt
yttrande under den 3 Juni nästlidet år,
gillat de af ko-rwmitterade föreslagne Uöningsoch
Utfodrings Stater tills vidare och intill dess
de samma för erforderliga Medels anslående kun»
Underdåniga Skrifveiser:
173
de Ri ksens Ständer meddelas.
Af Handlingarne inhemtas: att Kommittera»
de vidtagit åtgärder för Kungsgårds-egornes uppmätning
och affattning på Karta samt deras ut*
arrendering 1 deri ordning Författningarne föreskrifva:
att, med anledning af Riksens Ständers
vid Kungsgårdarnes upplåtande till Kongl. Majna
Nådiga disposition yttrade underdåniga önskan
om regleringen med de 2-ne slags Dagsverken,
som dit varit utgjorda , Kommiterade hemstält
och Kongl. Maj-1 den 22 Mars 1S 14 bifallit, det
Arbets-bönderne skulle få med penningar efter
årligt Markegångs-pris betala sådane Dagsverken,
som under benämning af Hofveri• skyldighet utgått,
undantagande Sexton af de närmast intill
Flyinge boende Arbets-bönder utgjorda Hofve»
rier, dem Arrendatorn derstädes ägde rättighet
att in natura begagna emot det han derför erlade
till Stuteri-Inrättningen betalning efter enahanda
beräkning, som Arbets-bönderne för de
öfriga: att, beträffande det andra slaget af Dagsverken,
som Allmogen i Sju Härader utgjort till
Höbergning och Stängsel, Allmogen förklarat sig
nöjd med dessa Dagsverkens betalande efter Er»
ligt Markegångs-pris under 30 år, dock med vilkor
att ett sådant åtagande ej skulle ligga den
i vägen så vida skäl framdeles kunde finnas till
dess befrielse från arbets-besväret utan motsvarande
ersättning: att, efter beräkning af Kungsgårdarnes
afkastning enligt upprattade Öfverslag,
Komrnitterade tillstyrkt, _det Stuteriet må bestå
af Nittio Hästar utom Ars-Fölungar, samt dertill
föreslagit Utfodrings-Stat, hvarvid väl till
en början uppkommer en brist af Hafra, Hö och
174
Underdåniga Skrifvelser.
Halm, som borde uppköpas, men hvilken brist
genom högre Hö-arrende efter förloppet af innevarande
år 1818 förmodades blifva afhjelpt :
samt att uti serskildt öfverslag upptagas Inknmsterne
till 6027 R:d 24 sk,, derunder afven begripen
lösen för Dagsverkena med 3252 Rid 24 sk.,
och Utgifterne till aflöning för Stuteriets Chef
och Betjening, åtskillige behof af Lysnings- och
luventarii-persedlar samt Byggnads-äinnen, jemte
medel till det i början bristande fodrets upphandling
tillsamman 8427 R:d 24 sk, i följd
hvaraf för närvarande på det hela skulle uppkomma
en brist af >2400 R:d, hvartill Medel fordrades
intill dess Stuteri-Inrättningen genom det
högre Hö arrendet kan fullt underhållas af Kongsgårdarnes
afkastning: Och bestiger sig den föteslagne
Aflöning för Chefen och Betjeningen
till 2917 R:d i kontant jemte 21 1 Tunnor Spannmål
utom Hö och Halm för deras kreatur.
För öfrigt finnas ICommitterade hafva anmält,
att nytt karakters-hus erfordrades för Stallmästaren;
och, enär dermed ej kunnat uppskjutas,
har Kongl. Maj-1, med gillande af det mindre
kostsamma bland 2tne uppgjorda förslag, funnit
godt tillåta, att de till detta behof erforderliga
22,344 R:d 44 sk., med afdrag likväl för dé
dertill af Barthelemejska medlen förut anslagna
3000 R:d, skulle på 2:ne år med 8172 R:d 22
sk. förlidet och återstoden 11,172 R:d innevarande
år förskottsvis anordnas af öfverskotteind
på Stats-Verkets Intrader för att sedermera hos
Riksens Ständer till ersättning eller afskrifning
i Kiks-Stalen anmälas.
Underdåniga Skrifvelser.
7*5
Dä Kongl. Majrt, genom ärendets öfverlemnande
till Riksens Ständers åtgärd, bifallit Kommitterades
tillika gjorde hemställan, att Flyinge
och Dahlby Kungsgårdar och Stuteri, ehuru vid
1812 års Riksdag upplåtne till Kongl- Majas
disposition, likväl komma att fortfarande betragtas
såsom Statens samt alltså förvaltas efter de
grunder Riksens Ständer i fnrmågo af 77 §. Regeri
ngs-formen föreskrifva, hafva Riksens Ständer
beslutit, att Stuteriets organisation må så
Väl nu som för framtiden lämpas efter den tillgång
, sorn berörde Kongsgårdar kunna lemna
ti il Stuteriets årliga underhållande , sedan det
först blifvit bragt i den ordning, som funnits nödig
och hvartill serskilda Statens medel redan
äro anslagna.
I fråga om den styrka af Nittio hästar, ettorn
årsfölungat , sorn Komrnitterade för Stuteriet
föreslagit, anse Riksens Ständer, att, då Kom*
mitterade sökt ådagalägga, det Kongsgårdame skola
kunna underhålla ett sådant antal endast ined
et*, tillskott för innevarande år af 2400 R:d, må
samma belopp, lika med de anslagna Byggnadsmedlen
, anvisas att utgå på Stats-Verkets öfverskott
å Intraderna för detta år, och finna Riksens
Ständer lämpligt att vid den föreslagne regleringen
af Stuteriet och dess bibehållande i
nu varande skick må bero. Men, i händelse det
högre Hö-Arrende, som påräknas för nästa år
och framgent, icke skulle, såsom nu förmodas,
blifva tillräckligt för Stuteriets underhållande ,
eller ock någon förminskning skulle uppkomma
i den bland inkomsterne nu påräknade Dagsverkslösen,
om hvars upphörande fråga vid denna Riks
-
176
Underdåniga Skrifvelseri
•lag ater är väckt och hvaröfver Riksens Ständers
serskilda underdåniga Skrifvelse af denne
dag ingår, hör, enligt den här ofvan fastställde
grund för Kongsgårdarnes disposition, Stuteriets
styrka förändras och så lärnpas, att Inrättningen
11 å utan vidare bidrag af Staten, än det för innevarande
år erforderliga, kunna underhållas
med Kongsgårdarnes afkastning, emedan Statens
tillgångar icke medgifva någon ytterligare årlig
utgift för detta ändamål.
Hvad angar den föreslagne Rönings— Staten
för Stuteriets Tjenstemän och Betjening samt dervid
äfven Kommitterades uti en den 2:dia sistlidne
Januari till Kongl. Maj:t afgifven , och den
3 Februari till Stats-Utskottet i Nåder remitterad
ytterligare underdånig Berättelse gjorda hemställan,
att Chefen Stallmästaren Ehrengranath
mätte undfå 1200 R:d i arlia I,ön, hafva Riksens
Ständer funnit Kommitterades sistnämmnde
hemställan ej kunna bifallas, då för Stuteriets
Chef, som hittills innehaft blott 1200 R:d årligt
arfvode, nu blifvit i Staten upptagne, jemte 1000
ICd i kontant, åtskillige andre Köne-förmåner ,
nemligen 3a Tunnor Spannemål och 800 I/isp.
Hö rh. rn., utan hafva Riksens Ständer deremot
trott, att både för honom och Betjeningen äro föreslagne
fördelaktigare Röner , än många andre
Kronans Tjenstemän och Betjente, som kunna
anses vara af lika Grader, bestås. Det är dock
lii ksens Ständers tanka att, vid Reglering af ny
Stat för en serskild Tjenstemanna-Corps, utaf
hvars nit, drift och hushållning Stuteriets styrelse
och förvaltning på det nyttigaste sättet så
hufvud
-
Underdåniga Sftrifvelser.
hufvudsakligt ankommer, Rönings-vilkoren ej
böra inskränkas, utan sä afpassas att Chefen och
Betjeningen kunna ega en skälig utkomst; hvarför,
och dä den föreslagne Staten, vid jemförelse
med den sorn är reglerad för Strömsholms Stuteris
Tjenstemän och Betjening, funnits med den.
samma i likstämmighet upprättad, Riksens Stan.
der antagit ifrågavarande Stat att tjena till efterrättelse,
intilldess sig visar huruvida af förutnämnde
orsaker någon förändring i Stuteriet bl i fver
nödig, då antalet af Betjeningen torde böra
och kunna förminskas.
Uti Komrriitterades underdåniga Skrifvelse
d. a sistl. Januari, är val äfven föreslaget, att
Stuteriet, sorn nu skall vara förlagdi' till en del
å hvardera Kongsgården, måtte förenas på Flyinge
och endast fölungar underhållas vid Dahlby,
saint att, i afseende härå äfvensom de å Flyinge
förut varande Stallens bristfällighet, dessa
Byggnader jemte Ridhuset måtte utvidgas och
sättas i fullkomligt stånd, hvartill, enligt insände
kostnadsförslag, erfordrades och alltså nu borde
anslås en Summa af 9,434 R:d 16 sk.; Men
Riksens Ständer finna sig icke i tillfälle att bedomina
nyttan och angelägenheten af denna ekonomiska
anstalt, utan få derför i denne del
i underdånighet öfverlemna pröfningen och afgörandet
till Eder Kongl. Majit, sorn, derest anstalten
anses nödig och bifalles, torde i Nåder
täckas låta de härtill erforderlige Medel utgå af
anslaget för Kronans allmänna Byggnader i Eandsorterne,
hvarå behöflig tillökning skall af Riksens
Ständer tagas i öfvervägande.
Bihang lill Kikt-St. Prat, 1817—1S1S- Bunt, N:r 15, 24.
178
Underdåniga Skrifvelser'.
Beträffande slutligen ersättning ej mindre
för de, enligt Kommitterades sednare Skrifvelse
ined Kongl. Majus Nådiga tillstånd litur Malmö
LandtRänleri förskottsvis uppburne 7262
B:d 12 sk. 8 r:st., sorn åtgått i och för den verkstälhle
regleringen, än ock för Kostnads.Summan
till Nybyggnaden af karakters-huset, sorn
är beviljad att med 19,344 R:d 44 sk. utgå af
öfverskotterne på Stats-Veikets Medel för nästlidet
och innevarande år, finna Riksens Ständer
vid sådant förhållande, och enär Kongl. Maj:t i
Nåder pröfvat behofvet af dessa kostnader, någon
annan åtgärd härutinnan icke återstå, än
att de nu medgifva afskrifning utaf begge de
sistnämnde Summorne uppå Stats-Verkets öfverskott
af Intraderne för den tid, Utgifterne skett
eller komma att ske, likväl emot behörig Redovisning
för förskotterne och granskning af Redovisningen
i föreskrifven ordning.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N.r 84.
Uppl. och godk. hos Ridd, och Ad, d. i5 April 1818.
— Präste-Ståiidet d, 15 —
— BorgareStåudet d. i5 — —
Bonde-Ståndet d, 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Dagsverksskyldig heter ne vid
Flyinge och Dahlby Kcngsgårdar.
Då Riksens Ständer, enligt sin underdåniga
Skrifvelse den 27:de Juli 1812, uppläto Flyinge
och Dahlby Kongsgårdar i Malmöhus Län
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, yttrade Rik
-
Underdåniga Skrifvelse, r.
179
sens Ständer tillika den underdåniga önskan, att
Kongl. Majit täcktes lata genom vederbörlig un.
dersökning utröna beskaffenheten af de till desse
Kongsgård.ar utgjorda Dagsverken, sorn skulle
vara af 2;ne slag, en del grundande sig på Kon.
trakter, en del åter tillkommen genom frivilligt
åtagande, samt att Kongl. Majit i Nåder ville
från detta besvär befria dem af Allmogen, som
ej voro dertill förbundne, och för öfrigt förordna,
det de ej in natura erforderliga Dagsverken
äfven måtte upphöra.
Vid sammanträden, som Eder Kongl. Majits
Befallningshafvande i Malmöhus Län angående
Dagsverks - skyldigheten hållit med Allmogen
derstädes år 1813, och hvaröfver Riksens
Ständer fått del af Protokollen, liar Allmogen
förment sig böra från denna skyldighet helt och
hållet vinna befrielse på den grund, att densamma
frän början skall tillkommit genom frivilligt
begifvande, men Eder Kongl. Majits Befalltiingshafvande
har, med framställning att sådant
skett fiån uråldrig tid tillbaka och med flere
Konunga - Resolutioner på anförde besvär vid
serskilde Riksdagar blifvit egentligen år 1760
den 1 8 December stadfästadt, förklarat, det annan
fråga ej kunde upptagas än om betalnings erläggande
efter Markegång för Dagsverks-skyldigheten,
och att i allt fall den ifrågaställde förvandlingen
häraf i penningar hvarken ökade eller
minskade de skäl , som någon kunde hafva
att tillgå till befrielses sökande från detta besvär
å ort och ställe, sorn vederborde; i följd
hvaraf Allmogen vid berörda tillfälle förmält
sig villig, att under en tid af 30 år utgöra viss
Under dänl ga Skrif pelser.
penninge-ersattning, och skulle endast in natura
komma att tills vidare fortfara en emot Sexton
Hofverier svarande arbetsskyldigiiet; dock förbehöll
sig Allmogen att emellertid ega öppet sö*
ka fullkomlig befrielse från dessa Dagsverken.
Sedan, af sådan anledning, Riksdagsfullmäktige
Nils Månsson eich. Jöns Mänsson vid 18 15
års Rikdag hos Kongl- Majtt i underdånighet
anhållit om befrielse för Allmogen i Frosta,
Färs , Torna, Bara och Harjagers Härader från
dagsverkens utgörande så i natura som i penningar
till de då under Kongl. Maj:ts Nådiga
disposition stående Dahlhy och Flyinge Kongsgårdar,
förklarade Kongl. Majit genom Nådig
Resolution den 26 September 1815, att, med afseende
på Allmogens frivilliga Öfverenskommelse
vid förberörda sammanträden och då genom
dagsverks-skyldighetens upphörande en betydlig
inkomst frånginge det vid Kongsgårdarne inrättade
Stuteri, hvilket utan motsvarande ersätti
■ning icke skulle ega bestånd, funne Kongl. Majit
Riksdagsfullmäktiges ansökning icke kunna i Nåder
bifallas.
Detta Nådiga förklarande grundar sig alltså
hufvudsakligen uppå Allmogens ifrågavarande
begifvande att utgöra Bagsvei'-.s-sky Idigheten eller
för den lemna ersättning under en tid af
30 år, — ett begifvande i så måtto vilkorligt,
som Allmogen vid detsamma förbehållit sig att
äfven innan denna tids förlopp härifrån vinna
befrielse , så framt den dertill kunde ådagalägga
sin rätt.
Och, emedan en sådan undersökning, hvarigenom
tillfälle varit Allmogen beredt att få ut-’
Underdärtiga SkrifvelseK1
röndt liuru Dagsverkena från början tillkommit
och om de äro af den beskaffenhet, som må
berättiga till den Önskade befrielsen, icke skett,
då föremålet för de hållna sammanträden inskränkt
sig till Allmogens hörande om beloppet
af penninge-ersättningen , utan att fråga varit om.
sjelfva grunden för Dagsverkena och huruvida
de såsom en hemmanet åtföljande skyldighet måga
anses, få Riksens Ständer, enär dessutom
härvid nu inträffar , att Flyinge och Dahlby
Kongsgårdar med Stuteriet fortfarande komma att
för Statens räkning förvaltas , hos E. K. M. i
underdånighet anhålla, att en fullständig undersökning
måtte med första i Nåder anbefallas
om beskaffenheten af de Dagsverken, sorn till
dessa Kongsgårdar blifvit utgjorda, och hurnvida
Allmogen ifrån dem lagligen bör vinna befrielse,
samt att den i sådant fall, utan hinder
af dess år 1813 lemnade endast vilkorliga begifvande,
måtte få njuta befrielsen tillgodo, helst
Stuteriets bibehållande vid dess nu varande hästantal
med åtföljande större Stats-Summa icke bör
stödjas på beräkning af ifrågakomna dagsverken,
så framt de icke utgöra en Allmogens ovillkorliga
skylldighet.
Riksens Ständer framhärda Si c.
N:r 85.
Uppl. och godk, hos Ridd. och Ad. d. 15 April 181S.
— Prest-Stlndet d, i5 —
— BorgareStåndet d. i5 —
— Bonde-Ståndet d, 17 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
Underdåniga Skrifvelser.
till Kongl. Maj:t om Lönings- och
Vtgifts-Stat för Ulriksdahls Kongl,
Lust-Slott, samt dispotitionen a f de
under Kongsgården lydande Lägenheter,
Af de Handlingar angående föreslagen ny
Reglering samt Lönings- och Utgifts-Stat vid.
Ulriksdahls Kongl. Lust-Slott, som Kongl. Maj:t
i Nåder behagat öfverlemna till Riksens Ständers
Stats-Utskott jemte Sin Nådiga Proposition om
Stats-Verkets tillstånd och behof, inhemta», att,
sedan Ulriksdahls Kongsgård efter Högtsalig
Hennes Maj:t Enke-Drottningen Sophia Magdalenas
frånfälle år 18(3, likmätigt Riksens
Ständers vid 180g och 18 to årens Riksdag fattade
Beslut, återgått, tili Staten med undantag
af Slottet , Trädgårdar och Lustparker, med flera
dithörande lägenheter, som blifvit Kongl. Maj:t
förbehåiine, har Kongl. Majit d. 8 .Febr. 1814
i Nåder förordnat serskilde Kommitterade att
uppgöra förslag till en ny reglering samt Lönings-
och Utgifts-Stat derstädes, hvilka
terade ock om verkställigheten afgifvit underdånig
berättelse.
Då Riksens Ständer företagit till granskning
och pröfning Kommiiterades åtgärder och
hvad eljest dermed står i sammanhang, har först
förekommit, att de Hemman och Lägenheter,
sorn tillhöra Ulriksdahls Kongsgård, finnas upplåtna
och bortarrenderade genom äldre kontrakter,
samt att för de samma till Stats-Verket nu
ingå i kontant 126(1 R:d 10 sk. 8 rst. utom Jordeboks-räntan
af Sundby 1 Mantal och Kymlinge
£ Mantal , hvilken Ränta efter förvandling och
Underdåniga Skrifvelser.
183
markegång år 1813 utgjort 158 R:d 9 sk. 7 rsf.
samt uti Arrende-Spannemål 203 Tunnor. Och
blifva dessa arrenden vid nu förhand varande
Stats-Reglering bland Stats-Verkets ötrige Intrader
af Kongsgårds-arrenden upptagna och beräk
nnde;
Men, enär större delen af de på vissa
år slutade kontrakter löpa till ända om några
års förlopp, synes en vida betydligare inkomst
för Stats-Verket med säkerhet kunna påräknas
vid den förnyade utarrendering , som då skall L
föreskrifven ordning verkställas. Hvad likväl
serskildt angar Hemmanet Bergshammar Ett Mantal
Krono, hafva Riksens Ständer funnit: att detta
Hemman först genom Kongl. Brefvet den 1
October 1707 blifvit af Drottning Hedvig
Eleonora i Nåder öfverlemnadt åt Sekreteraren
Grefve Samuel Hark på 12 års tid , räknad från
Michaeli 1706 emot ett årligt arrende af 300 Daler
Kopparmyt: att samma arrende, på sätt Kongl.
Brefvet den 8 September 1719 utvisar, under
beständig besittningsrätt förunnades Greflige Barkiska
familjen: att bekräftelse derå den 13 Januari
1783 meddelades Stats-Sekreteraren Grefve
Bark och dess arfvingar Son efter Son och Dotter
efter Dotter: att Arrende-Afgiften , enligt
Kongl. Brefvet den 29 April sistnämnda år, förhöjdes
till 33 R:d 16 sk.: och att äfven stadfästelse
härå blifvit gifven af Kongl. Maj:t genom
Nådigt Bref den 10 Januari 1797. Som
arrendet af Bergshammar ingick till Ulriksdahls
Slotts - Kassa och således tillkom Hennes
Maj:t Enke-Drottningen år 1810, då Riksens
Ständer förehade reglering örn Kongsgårdarnes
förvaltning i allmänhet; så ansågo Riksens
i84
Underdåniga Skrifvelser.
Ständer vid berörde Riksdag något serskildt förordnande
om detta Hemman icke kunna under
Hennes Majus [Lifstid komma i fråga ; men , i
följd häraf samt 77 §, Regerings-Forrnen , tillhörer
det nu Riksens Ständer att bestämma burn
dermed skall förhållas, och hafva Riksens
Ständer, i anseende till det ringa arrende, sorn
inflyter till Staten för Bergshammars hemman ,
beslutit, att vid ett slikt bestämmande böra följas
de grunder, sorn Riksens Ständer uti underdånig
Skrifvelse den 3o:de April 1810 stadgat, och
JCongl. Maju, genom Nådigt Bref den 21 Maji
samma år, till efterrättelse gilladt och faststält
för arrendets utgörande af sådane Kongs- och
K.ongsLadu-g5rdar, utaf hvilka Stats-Verket finnes
icke hemta en i förhållande till värdet billig
afkastning.
Med tillämpning af dessa grunder , må ifrågavarande
beständiga arrende , såsom en utan
Riksens Ständers tillstyrkan eller åtgärd tillkommen
nådebevisning , väl 3f Grefiiga Barkiska
[Familjen fortfarande begagnas, men afgiften till
t Stats-Verket bör, i stället för de nu ingående
33 R:d 16 sk., uträknas och bestämmas sålunda,
att den år 1707 fastställde arrende-summan af
300 .Daler Kopparmynt reduceras till Tunnor
Spannemål efter samma års markegång , och att
denna Spannemål efter årligt Markegångs-pris i
Dånet erlägges ; och anhålla Riksens Ständer i
underdånighet, att Eders Kongl. Majit i Nader
må täckas sätta detta deras beslut i verkställighet
Vid granskning af den föieslagne Röningsoch
Utgifts-Staten, som upptager till aflöning för
Betjeningen 3378 R:d 3? sk, samt in natura
Underdåniga Skrif v elser.
185
1200 Lisp. Hö, och till Slotts-Byggnadernes underhållande,
Arbets - Löner , ved •inköp, med
flera utgifter 3022 R:d 40 sk., eller tillsamman
6401 Rid 24 sk. jemte 1200 Lisp. Hö, hafva
Riksens Ständer funnit Lönerne icke öfverstiga
hvad som skäligen, med afseende å närvarande
tid, må bestås, och ej heller vid de öfriga utgifts-beloppen
haft någon anmärkning, men likväl
trott, att någon förminskning i d Löntagandes
antal kunde, vid nu varande tjenst-innehafvares
afgång, åstadkommas genom sarnmanstlående
af några nu serskildt upptagne befattningar, bland
hvilka Ved - Bokhållarens, deri så kallade Fonteneurens
och möjligen äfven Klockarens torde
med någre af de andre tjensteme kunna förenäs;
och det är i sådant ändamål, sorn Riksens
Ständer till Eder Kongl. Majit framföra sin underdåniga
anhållan otn Nådig beiallning till
Styrelsen öfver Ulriksdahl att vid skeende afgång
iakttaga den förminskning i Slotts-Bet jeningens
antal, som till Lönernes besparing i dessa
och andra delar kan ega rum.
Beträffande den af Högst-Sal ig
Majit Enke-Drottriingen vid Ulriksdahl stiftade
Pensioris-anstali för Sex fattiga Enkor, som, enligt
hvad Kommitterade anmält, åtnjuta 40 Rid
hvardera eller tillsamman 240 R:d årligen och
fria Boningsrum i ett åt dem uppfördt hus, och
hvilken Inrättning Kongl. Majit den sednare
tiden i Nåder skall hafva öfverlagit samt
bestått det af Högst-Salig Hennes Majit utaf
egna medel anslagna underhåll , anse Riksens
Ständer, med uppmärksamhet på Hennes Majus
Nådiga afsigt , att »agon rubbning i den sålun
-
Undenläniga Skrifvelser.
da stiftade Inrättning icke kan göras , sa länge
de Enkor lefva, hvilka af denna förmån nu äro
i åtnjutande; men att, enär någon fond ej finnes
afsatt för Pensionernes utbetalning, de samma
derefter icke vidare måga belasta Stats-Verket;
Kommande Pensions-Surmnan 240 R:d att
uppföras å allmänna Indragnings-Staten , för att
utbetalas i nu varande Enkors tid , och sedermera
Stats-Verket besparas, i följd hvaraf ock
beloppet från den för Ulriksdahl foreslagne SfatsSumman
afdrages.
Till bestridande af de, efter sistnämnde afdrag,
på Ulriksdahl Slotts-Stat återstående utgifter
6161 R:d 24 sk. skola användas de af
Kommitterade uppgifne Inkomster till SlottsKassan
af arrenden för Slottets Eägenheter 333
R:d 16 sk. samt afkastningen från Orangeriet
och Trädgården 333 R:d 16 sk. jemte förut varande
Slotts-anslaget för Ulriksdahl 2227 R:d
samt det nu för den erforderliga tillökningen af
Riksens Ständer beviljade ytterligare anslag af
3267 R:d 40 sk., hvilka bägge sednare belopp
med sammanräknade 5,494 R:d 40 sk. å RiksStatens
Första Huf vud-Titul uppföras.
Den af Kommitterade jemväl väckta fråga
om en under Ofver-Järfva Hemmans-arrende
nu upplåten äng, Kongs-ängen kallad, och dess
skiljande från Hemmanet vid arrendets slut,
samt användande till ökad utfodring för SlottsStats
Betje ningens kreatur, beror till afgörandet
helt och hållet på den JLandtmätare-undersökning,
som, efter hvad Riksens Ständer inhemtat,
redan är företagen, för att utröna huruvida be
-
Underdåniga Skrifvelser.
187
rörde äng tillhörer Hemmanet och under dess
Skattläggning ar begripen eller mä finnas vara
en lägenhet under Slottet; och bor ängen i förra
händelsen, såsom tillförene, jämte Hemmanet
utarrenderas för Stats-Verkets räkning, men i
den sednare användas för Slotts-Sfatens behof.
Sedan Kongl. Maj:t under den 3 .Tuni sisth
år i Nåder beviljat 8000 R:d af öfverskotterne
på Stats-Verkets Intrader till de nödvändigaste
förbättringar å Byggnaderne vid Ulriksdahls
Slott, hvilka medel skulle utgå efter hand och
i den man de för användandet erfordras, hafva
Riksens Ständer bifallit, att afskrifning för denne
Summa får göras i sammanhang med öfrige
förskotter af sådan beskaffenhet och i den ordning,
de dermed afsedda utgifter förekomma; och,
hvad sluteligen rörer de derutöfver för Kongl.
Slottets samt öfrige Byggnaders fullkomliga istandsättning
erforderliga medel, af Kommitterade uppförde
till 18,886 R:d 14 sk., vilja Riksens Ständer
i denna del utlåta sig uti sitt underdåniga
svar å det förlag öfver behofven för samtlige
Kongl. Lust-Slottens förbättrande, som Kongl.
Maj:t i Nåder till Stats-Utskottet serskildt ofverJemnat.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N;r 86.
Uppl. och godk, bos Ridd. oell Ad, d. i5 April 1818,
— Prest-Ståndet d. i5 — —
— BorgareStåndet d. i5 —
— Bonde-Ståndet d. 17 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
Underdåniga Skrivelser'.
angående Hof-Kamrer aren Carlsunda
innestäende Mant als skrifnings - Provision.
Med anledning af E. K. M:s Nådiga Re^
iniss den 20 sist 1. Februari, hvarigenom till Riksens
Ständers Stats-Utskott öfverlemnas StadsBokhållaren
i Carlskrona Hof-Kamreraren Anton
Cärlsunds ansökning att utbekomma Mantalsskrifningsprovision
för åren 1811 och 1812, 44
R:d 17 sk. 5 r:st, som Stats-Kontoret vägrat utbetala
i grund af Kongl. Kungörelsen den 9 December
1812, hafva Riksens Ständer tagit denna
ansökning i öfvervägande; och, enär det varit
Cärlsunds rätt att nämnda belopp undfå, samt
requiritionen ifrån JLandshöfdinge-Embetet i Blekinge
utan hans förvållande inkommit 37 dagar
sednare, än den rätta tiden, som varit den 1 Juli
1813, vilja Riksens Ständer till Cärlsunds anhållan
gifva sitt bifall, samt skola vid Stats-regleringen
afse tillgång för beloppet.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 87.
Uppläst o. godkänd hos Ridd. o. Adeln d. i5 April 1818.
Prest-Ståndet d. i5 — —
BorgareStåndet d. i5
—r
Bonde-Ståndet d. 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
Begrafningshjelp efter Sekreteraren
Morin.
Den ansökning, Krigs-Rådet Hasselström i
Underdåniga Skrifvelser.
egenskap af Syssloman i gäldbundna boet efter
aflidne Sekreteraren vid Ingenieui-Corpsen Erland
M. Morin gjort oell E. K. M. genom Nådig
remiss den 20 sistlidne Februari till Riksens
Ständers Stats-Utskott öfverlemnat, angående
Begrafningshjelp, som Morius Sterbhus efter
honom bort utbekomma, men £. It. M:s och
Rikets Stats-Kontor vägrat betala såsom icke fordrad
inom föreskrifven tid, hafva Riksens Ständer
tagit i öfvervägande och, med afseende på
de anförde skälen af arfvingarncs hemvist utom.
Slockholm och deras öfverlåtelse af begrafningshjelpen
till Borgenärerne, funnit för godt att bifalla,
i följd hvaraf beloppet 271 R:d 32 sk. ina
utgifvas och nödig tillgång dertill skall vid Ståtsregleringen
utses.
Riksens Ständer framhärda etc.
N:r 8 8-
Uppl, och godk, hos Ridd. och Ad, d. i5 April 1818,
— Prest-Ståndet d. 1.5 —
— BorgareStåndct d. i5 —
— Bonde-Ståndet d, 17 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Gärdesgårdsdelningar.
För närvarande är det icke bestämdt hvilka
åtgärder böra vidtagas för att emellan Grannar
i By eller å Hemman få delade de Gärdesgårdar,
hvar och en af dem bör stänga och underhålla,
samt den stängsel, som i skitlnadslinierna
mot angränsande Byars eller Hemmans egor
tillkommer dessa egors innehafvare. Till
3 go
Underdäyiga Skrifvelser.
afhjelpnnde af en sådan brist, få Riksens Stan»
der derför i underdånighet föreslå den författning:
alt, vid skeende Storskifiesdelning, landtmätaren
bör i sammanhang dermed dela Gärdes»
gårdarne så väl emelian Grannarne, sorn emellan
dem och de angränsande Byar och Hemman;
att, öer Siorskifte i By eller å Hemman redan
för sig gått, utan att behörig öfverenskommelse
om gardesgårdarnes delning då eller sedermera
är träffad och i fullbordan satt, delegarne val må
örn denria delningsförrättande anlita den eller
dem, till hvilka de hafva förtroende, men böra,
örn de vilja äska Landtmätares biträde, anmäla
sådant hos Konungens Befallningshafvande, som
har att till förrättningen .Landtmätare förordna,
hvilken del skall åligga att densamma genast företaga:
samt att, sedan Gärdesgårdsdelningen skett,
stängningen i likhet dermed skall verkställas,
utan afseende på de klander, som emot förrättningen
kunna uppstå, hvilka må i laga ordning
vid Domstolen göras anhängiga och utföras: Och
bör jemväl vid andra förefallande frågor om Gar*
desgårdsdelningar Landtmätares biträde, efter dertill
för honom erhållet förordnande, kunna äskas.
Riksens Ständer öfverlemna sitt förslag till
E. K. M:s Nådiga pröfning och framhärda SCc.
Uppl, o, godkänd hos Samtl, Riks St. d, 18 April 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om medel till kostnaden för Kongl.
Maj:ts Kröning.
Underdåniga Skrifvelser.
Till underdånigt svar å den Nådiga Proposition,
Eders Kongl. Maj:t under den 11 :te r.istlidne
Mars aflåtit till Riksens Ständers SiatsUtskott
örn medel för kostnaden vid Eder
Kongl. Maj.ts förestående Kröning, få Riksens
Ständer anvisa den erforderliga Summan Ett Hundra
Femtio Tusen Riksdaler att utgå af de öfverskotter
på Stats-Verkets Intrader, söm för år
1817. äro att påräkna.
Riksens Ständer framhärda 8Cc
-
N:r 90.
Uppl. och godk, hos Samtl RiksSsSnden d. 18 April 1818.
Riksens Ständers under duniga Skrifvelse
angående Se.glations-frihet för Invänar
ne i Blekinge och Skåne.
I underdånig Skrifvelse den 1 Juli 1815
hafva Riksens Ständer tillstyrkt , att Invånarne
i Blekinge okh Skåne må blifva tillåtet, från
alla inlastnings platser i förstnämnda Eän sjöledes
obehindradt utföra och afhemta Ved, Redskap
och Byggnadsämnen af alla Trädslag, med
undantag af Ek, samt återföra dem till allautlastningsplatser
i Skåne på sätt och med vilkor,
som Riksens Ständer lika underdånigt föreslagit,
och att enahanda Seglations-frihct må sträckas
till utförsel af Spannemål ifrån sistnämda Landskap.
Då Riksens Ständer inhemtat , att detta
mål ännu icke är af Eder Kongl. Maj:t i Nåder
afgjordt, få Riksens Ständer hos Eder Kongl.
19a Underdåniga Skrifveiser.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Eder Kong!.
Majit i Nåder må tackas befordra detsammas
snara försättande i sådant skick, att det må
kunna Eder Kongl. Majit föredragas samt till
Nådig pröfning företagas. Till de af Riksens
Ständer i förra Skrifvelsen anförda skäl, utbedja
sig Riksens Ständer i underdånighet få lägga:
att, då i alla Länder förnämsta medlet till
odlingens, industriens och deraf uppkommande
alsters förökning är de sistnämndas skyndsamma
och förmånliga afsättning j då denna afsättning
först bör sökas och erhållas hos egne Landsmän
genom utbyte af hvarandras öfverflödiga varor
till fyllande af hvarandras brister och behof; då
detta utbyte svårligen kan verkställas utan en
fri Kommunikation emellan Provincerne i samma
Land, samt denna frihet i alla hyfsade Stater
utgjort en bland de största omsorger för
hvarje upplyst Regering och uti sednare tider
i Sverige ett föremål för betydligare uppoffringar
af Nationen , än något annat allmänt hushallnings-företag;
så synes det medel till inre
Kommunikationens utvidgande, som en fri kustfart
sjelfmant erbjuder, böra desto mer begagnas,
som dertill erfordras hvarken nya Bevillningar
eller Stats-anslag, utan blott ett åt enskilda
fliten och industrien lemnadt tillstånd att obehindradt
använda de förmåner, Naturen Iemnar,
bestående i förevarande fall uti Läget vid Hafskusten,
hvarigenom en friare Seglations-rättighet
för Blekinge och Skåne samt deraf uppkommande
större gemenskap skal! ej allenast tillskynda
dessa Landskap lika stora som billiga fördelar
-
Underdåniga Sbifvelser.
*95
lar utan oek befordra en mera värdad Skogshushållning
genom afkastningames ökade värde,’
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r gi.'
Uppl. o. godkänd hos Samtl. Riks-St. d. 18 April I8l8;
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Husbehofs - Mjölqvarnars befrielse
från Skattläggning.
Det har kommit till Riksens Ständers kännedom
, att förordnanden blifvit meddelta om
Skattläggning af de på Krono- och Skatte-Jord
belägne Husbehofs - A^jölqvarnar, så vida de ej
äro hegripne under Hemmanens räntor eller af
Qvarn-Commisaionen från Ränta frikände. ♦
Riksens Ständer anse icke någon laglig grund
förekomma, att med serskild årlig skatt belägga'
de Husbehofs-Mjölqvarnar , hvilka efter behörigt
tillstånd äro anlagde. Örn man vill hämta
en sådan grund derifrån, att Husbehofs-Mjöl«
qvarnar, sorn tillvarit då skattläggning öfvergått
Hemman, å hvilkas ägor de äro belägne, vid
slika tillfällen tagits i beräkning till bestämmande
af Hemmans-skatten , förekommer lik väl den
omständighet, att, enligtSkattläggnings Methoderne,
egentliga grunden för Hemmantalets och deraf utgående
årliga räntans uträknande är den öppna
åkerjorden , samt att afseende å qvarn-lägenheten
icke annorledes kunnat sättas i fråga än i likhet
med de öfrige förmåndr i Äng , Skog , Fiske
och Mulbete med mera, sorn Hemma netinBihang
till Rikt-St, Brot. I§17—1S18 10'.dt Sami, N:r l5, 26"
*94
Underdåniga S krifvelser.
nehaft ; oclx synes för öfrigt en sederinia i
Hemmanets egor på behörigt sätt anlagd Husbehofs-Mjölqvarn
lika litet böra förorsaka någon
förhöjning af Heminans-Skatten, som sådan förhöjning
kan ega rum för de förbättringar och
utvidgningar uti inegor af åker och äng, som
Hemmanen sedermera genom skedde uppodlingar
å den dertill hörande Mark vunnit.
Hos E. X. M. få alltså Riksens Ständer i
underdånighet föreslå den författning, att hädanefter
någon Skattläggning å Husbehofs-Mjölqvarnar
ej ma ega rum, samt att egare af de så beskaffade
Qvarnar, å hvilka vid skedde skattläggningar
årlig ränta redan blifvit laggd, må från
en sådan tunga varda befriade, så länge de blott
till förmälning af egftens egen Spannemål begagnas.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r g2.
Uppl. oehgodk, hos Samt!. Riks-St, den 18 April 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse an*
gående vägning af Ränte-halm.
Sedan vid flera föregående Riksdagar fråga
hos Riksens Ständer förevarit om förändring af
bestämmelsesättet vid lefverering af Halm, hafva
Riksens Ständer nu inhemtaf, att, enligt E,
K. Maj:rs och Rikets Kammar-Collegii samt Rikets
Allmänna Ärenders Berednings tillstyrkande,
profvågnixig af Halm den 15 Oktober 1814
TJnderåäniqa Skrivelser.
19 5
för sig gåt( och så utslagit, att Maximum för
en kiirfvas!; vigt blifvit 4 Lisp- a 8§ Skålp. och
Minimum 3 Insp. g-J Skalp., i anledning hvaraf
E. K. M:s Befallningshafvande i Stockholms
Län föreslagit ett medium af 4 Lispund.
Då Riksens Ständer härvid tagit i betraktande,
att ali sådan Halm, som Utgöres af Hemman,
antingen såsom Ränte-persedel efter Markegång,
eller efter Kneckte och andra serskildt
gällande kontrakter, beräknas endast efter två Lispunds
vigt på hvarje karfva, kunna Riksens Ständer
icke finna något gtuttdadf skäl, att en Räntegifvare
till Kongl. Maj:t och Kronan t detta
afseende bör vidkännas större tunga, än andre
Räntegifvare, och väga derför i underdånighet föreslå,
att denna vigt af o:ne Lisp. för en torr
Halmkärfva må antagas såsom rättesnöre vid alla
till Kronan skeende Haimlefveranser och uti
Nådig Författning varda till efterrättelse kungjord.
Riksens Stander framhärda sCg.
N:r 93.
Uppl. och godk. hos sandh Riks-St. den 18 April 181$.
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse
om före skrif ter ne vid öfverenskommelser
om Prest-rättigheter.
Hos Riksens Ständer är klagan förd, att
hinder emot öfverenskommelse emellan Prest
och Åhörare om den förres rättigheter skall hafva
blifvit lagat af det Ombud, Censistorium till
ig 6
Tind erdSniga Sirifv ther'.
närvaro vid sådant tillfälle, förordnat. Och,'soni
Riksens Ständer anse att det icke kan förvägras
Kyrkoherden och Församlingen att, utan Kronoeller
Consistorii - Fullmäktig* närvaro, uppgöra
Kontrakt för den tid, den förre innehafver Pastoratet,
men att, så snart Kontraktet utsträckes
längre än till denna tid eller då efterträdares
rätt möjligen kan komma i fråga, detsamma bör
upprättas med iakttagande af de föreskrifter, Författningarne
hittills innehålla, våga Riksens Ständer
i underdånighet hemställa om icke en härmed
öfverensstämmande Förklaring må i Nåder
varda meddelad och utfärdad.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 94;
Uppl. o. godkänd hos Samt], Riks-St. d. 18 April 1818;
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om jemkning af Butsmans-Roteringen
i Halland.
Då Riksens Ständer tagit i öfvervägande
hvad E. K. M. uti Nådig Proposition den 9
December förlidet år framställt om olägenheter-;
ne af Ordinarie Båtsmans-Roteringen i Halland*
Län, hvarest anslaget af Hemman till hvarje Båtsmans-rotes
utgörande omvexlar emellan 57 :dels
och 5 hela Mantal, utau att Hemmanens mer
eller mindre goda beskaffenhet ligger för en sådan
olikhet till grund, och hvarest Hemman till
utgörande af en Rote ofta äro spridda i serskilda
Socknar, Härader och Fögderier, ända till ett
Underdåniga Skrifvelserl
197
afstånd af Fem mil och derutöfver livart från
annat, hafva Riksens Ständer med djup vördnad
och erkänsla i denna Proposition igenkänt
den Landsfaderliga kärlek och omvårdnad, hvarmed
E- K. M. städse omfattat dess trogna undersåter
i allmänhet och dem isynnerhet, hvilka,
i ett eller annat afseende tryckte under Samhallslifvets
bördor, deruti sökt en billig lindring
och mera jemn fördelning. Och, emedan Riksens
Ständer finna en jemkning och rättelse uti
Hallands Båtsmans-Rotering högst nödig, få Riksens
Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att en sådan må sättas i verkställighet och E.
K. Maj:t i Nåder täckas vidtaga de åtgärder, som
för ändamålet lätnpligs anses.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r 95.
Uppl, och godk. lios Ridd. och Ad. d. 23 April 1818.
— Prest-Standet d. 25 — •—
— BorgavcStuiidet d. 25 — __
— Bonde-Ståndet d, 27 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
förklaring öfver förbudet emot
Protokolls-Lösen i förlikta Mål.
Sedan på Riksens Ständers vid .1815 Ars
Rik sdag gjorda underdåniga hemställan, Kongl.
Majit i Nådig Skrifvelse till Dess och Rikets
IIof-Rätter af den i6:de Augusti samma år förklarat
sig anse Lag och Författningar, utan förtydning
och missbruk, icte gifva anledning att
Underdåniga Skrif velger,
lata Kärande Parter utlösa serskilda ProtokollsUtd
rag öfver förlikta Mål, samt således anbefallt
Hof-Uätterne att derom förständiga de under dem
lydande Domstolar, har man häraf velat draga
den följd, att det skall vara Häradshöfdingar äfven
betaget emot Eöseft utfärda Protokolls-Utdrag
öfver förlikningar, som uti instämda mål
träffas af Parter infor Domstolen, antingen genom
dess bemedlande, eller annorledes, och vid
hvilka, efter Paiternes hörande, åtgärd af Domstolen
eger rum dels genom det förlikningen
fastställes och dels genom det målet pröfvas böra
förfalla.
En sådan tydning är, i Riksens Ständers
tanka, ett missförstånd om hvad Riksens Ständer
i ärnnet föreslagit samt Kongl- Maj-t i Nåder
bifallit och stadgat. Uti den Kärande Parter
i allmänhet åliggande skyldighet att vid UnderDomstolar
utlösa Protokoll och Utslag har, medelst
detta stadgande, endast den inskränkning
blifvit gjord, att vid händelser, då käranden antingen
icke tillställt sin Vederpart en å honom
utverkad stämning eller låtit sin talan emot honorn
förfalla, men dock måste infinna sig vid Dom*
stolen för att derom göra anmälan, icke någon
emot sin vilja och begäran må förpligtas utlösa
något Protokolls-Utdrag öfver slik anmälan, hvarigenom
för Domaren ali handläggning vid det
instämda målet upphörer. Till undanrödjande
af missförstånd få alltså Riksens Ständer till E.
K, M. i underdånighet hemställa, alt vederbörande
må om detta förhållande varda underrättade.
Riesens Ständer framhärda etc.
Underdåniga Skrif v elser. 199
N:r. 96.I
Uppl. och godk. hos Ridd, och Ad. d. 23 April lglS.
— Prest-StSndet 27 — —
— BorgareStå ödet 2^ — —
— Bonde-Ståndet 07 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse angående
Aflöning för Riks-Stundens och
Deras Utskotts Sekreterare, Kanslier
och Vakt-Betjening.
Vid bestämmande af vedergällningen till
Riks-Ståndens oell deras Utskotts Sekreterare ,
Kanslier och Vakt-Betjening under innevarande
Riksdag, hafva Riksens Ständer följt samma grunder
sorn vid den föregående.
Då Riksdag nu hålles å den egentliga Riksdags-orten,
hvarest ej inträffat behof att från aflägsen
ort inkalla någon Tjensteman till tjenstgöring
vid Riksdagen, har fråga ej kunnat uppstå
om Respenningar eller Inqvartering; Meri,
hvad serskildt angår Bonde-Ståndets Sekreterare,
sam af Kongl. Majtt tillsättes, lärer j£. K. M.
i Nåder ej underlåta att, örn så nödigt pröfvas,
tilldela honom för dessa kostnader ersättningMed
bibehållande af de tillförene begagnade
rubriker Arfvoden, beräknade efter Månad, för
Sekreterarne, och Traktamenten, beräknade efter
dag, för Kanslierne och Vakt-Ketjeningen, hafva
Riksens Ständer fastställt denna vedergällning
på följande sätt:
Hos Ridderskapet och Adeln
Arfvode i Månaden för Rid
darehus-Sekreteraren
- 300 Rid
Traktamente om dagen för 3
900
Underdåniga Skrif v elseri
äldste Kanslister eller
Notarier, hvardera - 3 R:d 54 ski
_ för 2 Ordinarie och 3 Extra
Ordinarie Kanslister,
hvardera - 3
_ för 3 Vaktmästare, hvardera
- - 1 16
Hos Prest-Ståndet.
Arfvode i Månaden för Sekreteraren
- - 300
Traktamente om dagen för 1
Notarie - - 3 24
för 2 Ordinarie och 3 Extra
Ordinarie Kanslister,
hvardera 3
_ för 3 Vaktmästare, hvar:
dera - - 1 16
Hos Borgare-Ståndet.
Ärfvode i Månaden för Sekreteraren
- - 300
Traktamente om dagen för 1
Notarie - 3 84
_ för 2 Ordinarie och 3 Ex.'
tra Ordinarie Kanslister
hvardera - 3
_ för 3 Vaktmästare hvardera
- - 1 &6
Hos Bonde-Ståndet.
Arfvode i Månaden för Sekreteraren
- - 400
Traktamente om dagen för Vice
Sekreteraren Lagmannen
Underdåniga Skrifvelser.
aoi
Georgii och 2 Notarier
hvardera " ~ ~ 4 R;d
___ för 4 Ordinarie och G Extra
Ordinarie Kanslister
hvardera - - g
_ för 3 Vaktmästare hvardera
- - i 16 sk.
Hos Constitutions-Utskottet.
Arfvode i Månaden för Sekreteraren
- 166 3?
Traktamente om dagen för 3
Kanslister hvardera - 2 24
för 1 Vaktmästare - x 16
Hos Stats-Utskottet.
Arfvode i månaden för Sekreteraren
i Stats - Verkets
ärender - - 200
— för Sekreteraren i Riks
gälds-Verkets
ärender 133 16
för den i Utskottet biträdande
Kamreraren 133 16
— för den serskildt antagne
Kamreraren Auditören
I' Orange - .75
Traktamente, om dagen för 2
Notarier, hvardera ” 3 ?4
_ för 5 Kanslister hvardera 2 24
för 5 Vaktmästare, hvardera
- - * 16
Hos Bevillnings-Utskottet.
Arfvode i Månaden för Sekreteraren
; - *66; 32
2 0 2
Underdåniga Skrif veiner.
Traktamente om dagen för 2
Notarier , hvardera
3
R:d 24
— för 4 Kanslister, hvardera
2
24
— for 2 Vaktmästare hvardera
1
A5
Hos Lag-Utsknttet,
Arfvode i Månaden för Sekre-
teraren - - -
166
32
Traktamente om dagen för x
Notarie - -
3
24
- — för 1 Kanslist
2
24
— för 1 Vaktmästare
X
x6
Hos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-
Utskott<
Arfvode i Månaden för Sekre-
teraren
x66
3?
Traktamente om dagen för 3
Notarier, hvardera
3
*24
-t- för 4 Kanslister, hvardera
2
24
— för g Vaktmästare hvar-
dera
X
x6
Hos Expe.ditions-Utskottet,
Arfvode i Månaden för Sekreteraren
- 16S 32
Traktamente om dagen för 2
Kanslister, hvardera - 2 24
— för 1 Vaktmästare 1 16
Och beräknas dessa arfvoden och Traktamenten,
vid Stånden ifrån och med fjerde dagen före
Riksdagens utblåsnirig ■■]! och med åttonde dagen
efter dess slut, och vid Utskotten ifrån antagningsdagen
till och med Åttonde dagen efter
Utskottets upplösning, samt böra utbetalas i enlighet
ined serskilde uppgifter pa Pei ona:en, sorn
undertecknas i afseende å Riks-Stånden af hvarje
Underdåniga Sh-ifvelser,
Riks Stånds Talman och i afseende å Utskotten
af hvarje Utskotts Ordförande, samt inlemnas
till det Verk, der utebetalningen sker; hvarjemte
Riksens Ständer heslum , att de Arfvoden
och Traktamenten , som belöpa sig till och med
den 2g;de sistlidne Februari, rnå uppbaras nu
genast, men återstoden ej förr än efter Riksdagens
slut.
Föröfrigt förbehålla sig Riksens Ständer,
att, om i något Utskott göromålen skulle blifva
så öfverhopande, att den antagne Kansli-Betjeningen,
behöfver hjelp vid renskrifningen , en
sadan kostnad må framdeles efter anmälan ersättas,
äfvensom att för kostnaden till Skrifmaterialier
samt Ståndens och Utskottens Kansliers
öfriga förnödenheter ersättning må meddelas
efter Verificerade Räkningar, af Sekreterar..
ne undertecknade och af Uandtmarskalken och
Talmännen samt Utskottens Ordförande genom
påskrift godkände.
Riksens Ständer få hos Eder Kongl. Maj:t
i underdånighet- anhålla, att Dess och Rikets
Stats Kontor må i Nåder varda anbefaldt om de
salunda beslutna utbetalningars verkställande
Utaf de till RIksdags-kostnaden anslagna medel;
och Riksens Ständer framhärda 8Cc,
N:r 97.
Uppl- och godkänd lios Ridd. oell Adeln d. s3 April 1818.
— Prest-Ståndet d. 25 —
— BorgareStåndet d. 25 — - —
— Bonde-Ståndet d. 27
Riksens itänders underdåniga Skrifvelse
S04 Underdåniga Skrifvelse
om reglering af de Kongl. Hofvens
Stats-Summor.
Under reglering af Anslagen för Eder
Kongl. Majits och Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
Hof-hållningar saint Hermes Kongl.
Majit Enke-Drottningens Enke-Säte och Underhåll,
hafva Riksens Ständer tagit i öfvervägande
livad Eder Kongl. Majit genom Nådig Proposition
till deras Stats-Utskott den löule sisilidne Februari
täckts uti dessa ämnen till Riksens Ständer
framställa.
I följd af Högstberörde Nådiga Proposition
kommer den för Hans Majit Konungen» Hofhållning
å Staten uppförde Summa 320,000 R:d
ärligen att tillfalla Eder Kongl. Majit ifrån och
med den uste innnevarande April, samt Hans
Kongl. Högiiet Kron-Prinsen att ifrån samma
tid uppbära det årliga belopp af 100,000 R:d,
som för Rikets Kron-Prins är anslaget.
Vid reglering af Hennes Majit Enke-Drottningens
Underhålls Summa, blifva att påräkna
de af Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen såsom
Arf-Furste innehafde 50,000 Rid samt de 10,000
Rid, som till handpenningar för Hennes Majit
såsom Drottning vid sista Urtima Riksdagen anstogos;
och, då, enligt Eder Kojigl. Majits Nådiga
Proposition med bifogade Handlingar, 8:de
Artikeln i Hennes Maj:ts Giftermåls-Kontrakt år
1774 samt Högst - Salig Hans Majit Konung
Gustaf den Tredjes serskilda Försäkran den
24 April samma år, äfvensom likmätigt 11 $. i
Riksdags Keslutet »len a:dra MajliSio, Hennes
Majit Enke-Drottningen med den usta inneva
-
XJnd.trdS.niga
rande April tillkommer en årlig TTnderhålJsSumraa
i ett för allt af 60,000 Riksdaler utom
Erike-Sätet Wadstena Slott med Starby KongsLadugård,
lemna nyssnämnda 2:ne belopp af
tillsamman 60,000 Riksdaler full tillgång för
sjelfva; Under hål Is-Summan.
Beträffande ater Enke-sätet, hafva Riksens
Ständer inhemtat : att Wadstena Slott, som,
deräst Hennes Maj:t Enke-Drottningen skulle
detsamma tillträda, borde behörigen inredas
och forses med Möbler och Husgeråds persedlar,
befinnes i det bristfälliga skick , att blott till
Slottets yttre reparation är förslagsvis beräknad
en Summa af 91,030 R:d 40 sk.: och att Starby
Kongs-Ladugård blifvit genom Kammar- och
Komrnerse-Collegiernes Kontrakt den 3-dje December
1801 utarrenderad till Kapitenen H- Ä.
von Steyern på 30 års tid ifrån Midfastan 1813
emot 2oo Tunnor Spannemål årligen hälften
Råg och häften Korn jemte betalning för Mantals-Dagsverken,
med vilkor att, i händelse Hennes
Maj:t under tiden försattes i Enke-stånd,
arrendet skulle förhöjas lika med hvad någon
annan ville erlägga samt, om Arrendatorn deruti
icke kunde ingå , honom eller dess rätts innehafvare
lemnäs af Kongl. Majit och Kronan en
billig ersättning ej mindre för den Linne-Fabrik,
honom ålades drifva, än ock för de å Kongsgården
använda kostnader i den mån de öfverstiga
hans deraf dragna fördel under besittningstiden.
— Riksens Ständer anse vid detta förhållan.
de för Staten förmånligt om Hennes Majit i Nåder
skulle täckas, i stället för Wadstena Slott*
begagnande aeh såsom ersättning för den möjli,
2of)
Underdåniga. Skrifvetser.
ga tillökning i Ärende: för Starby Kongs-Eadugärd
, sorn af annan Arrendator kunde erbjudas*
emottaga en viss ärlig Summa i penningar.
Och , emedan Hennes Majit eger, i följd af
Riksens Ständers underdåniga skrifvelse den
i December 1809, uti Sin lifstid disponera och
bebo Rosersbergs Kongsgård, och; såsom Eder
Kongl. Majit i Nåder tillkännagifva* i kraft a£
Högst-Salig Hans Kongl. Majus Testamentariska
förordnande derstädes nyttja och begagna Möb*
ler, Husgerådspersedlar och Inventarier, samt
Riksens Ständer i underdånighet hoppas att Hennes
Majit , enligt Sitt ädla tänkesätt, skall med
välbehag finna sin höga rätt och fördel dymedelst
förenlig med lättnaden för Staten att i
dess närvarande förlägenhet undvika bestridandet
nu på en gång af ofvanämnda dryga Utgifter,
få Riksens Ständer i underdånighet erbjuda och
anslå för Hennes Majit Enke-Drottningen, utöfver
Undej hål Isbeloppet 60,000 R:d och Arrendet
för Starby Kongs-Ladugård sådant det nu
utgår, en ytterligare summa af io,000 R:d årligen
för att icke allenast godtgöra besittningen
af Wadstena Slott och den möjliga förhöjningen
å Arrende - Kontraktet, genom hvars orubbade
bibehållande någon ersättning till Innehafvaren
icke ifrågakomrrier, utan ock för öfrigt Vara i
någon mån svarande emot den serskilda Summa
till Handpenningar, som, i afseende å Hennes
Majus allmänt kända välgörenhet, af Riksens
Ständer vid 1815 års Riksdag blifvit anslagen.
Riksens Ständer framhärda ke.
Underdåniga Skrif v el ser.
N:r 98.
Uppl. oell godkänd lios Kidd. och Ad. d. 23 April 1818,
— Prest-Ståndet d. 25 — —
— BorgareStåndet d, 25 —
— Bonde-Ståndet d. 27 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
inskränkning af Polis-Inrättningen i
Götheborg, eller bidrag af Staten till
dess underhållande.
Genom Kongl. Förordningen den ig Aug.
1807, liar Polis-Inrättningen i Götheborg fatt
den större omfattning emot tillförene, att den
stall sträcka sin vaksamhet och åtgärd äfven till
åtskilliga utom Stadens område belägne delar,
nemi. Masthuggsbergen, Gamla Amiralitets-Varfvets
grund, Hästhagen, Sågängen och Majorna
ända till så kallade Klippan , alla Elfsborgs
Kongs-Eadugårdsegor, och utom Kungsporten den
bebyggde delen af Fandets grund till Kallebäcks
bro, hvilka alla ställen förut i detta hänseende
lydt äfven b om ännu till Mantalsskrifning och
Krono-Uppbörd lyda under Örtens Krono-Betjening.
Då, medelst sådan utvidgning, en betydlig
tillökning för Götheborgs Stad uppkommit i kostnaden
till underhåll för brottslingar, som af Polis-Betjeningen
gripas i nämnde utom Staden varande
delar och insättas i Stadens Fängelse, men
hvilken kostnad Kronan vidkändes när de brottslige
af Krono-Betjeningen infördes i Eäris-fängelset,
hafva liiksens Ständer velat tillE.K.M,
i underdånighet öfverlemna huruvida den förändring
i 1807 Ars åberopade Författning må
Underdåniga Skrifve!ser'.
vidtagas, att Götheborgs Polis-Inrättning inskrånlces,
såsom tillförene till sjelfva Stadens område.
Men, om denna förändring i Nåder pröfvas otjenlig
och vid det, som nu är stadgadt, bör förblifva,
finna Riksens Ständer billigheten fordra, att
Staden såsom bidrag för den då till ett större antal
Fångars underhåll åtgående betydliga utgift
må erhålla af Staten Ett Tusen Femhundra Riksdaler
årligen antingen utaf de till Extra Utgifter
på Riks-Statens Åttonde HufvudTitel anslagna
Medei eller ock af den Summa, som till fångars
skjuts och underhåll i allmänhet är på Stat
uppförd.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 99.
Uppl. ecb godk. hos Ridd. och Ad. d. 2.3 April 1818.
Prest-Ståndet d, 25 —
— BorgareStåndet d. 25 —
— Bonde-Ståndet d. 27 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om Lifräddnings-båtar.
Med anledning af en väckt, Motion, att så
kallade Lifräddnings-båtar af Engelsk uppfinning
måtte anläggas på de Rikets kuster, som
för Sjöskador äro mäst beryktade, hafva Riksens
Ständer trott sig böra i underdånighet anmäla
ett sådant förslag till E. K. M:s Nådiga
uppmärksamhet. Riksens Ständer anse sig väl icke
i tillfälle att pröfva huruvida Lifräddningsbåtar,
till hvilka fordras en starkare bemanning,
kunna
Underdåniga Skrifveheri
Jeunna på Sveriges merendels glest bebodda ku-»
ster i allmänhet begagnas; men, i Riksens Ständers
tanka, äro de åtminstone på vissa ställen
med fördel användbara; Och, i händelse E. K.'
M-, genom närmare undersökning, skulle derom
blifva öfvertygad, lärer E- K. M. i Nåder finna
utväg till bestridande af de med denna hittills
inom Riket mindre allmänt kända anstalt förenade
utgifter, utan att något serskildt anslag er?
fordras.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r ioo„
Uppläst o. godkänd hos Ridd. o. Adeln d. 2o April l8i3*
Prest-Ståndet d. 25 — —-
BorgareStåndet d. -J.5 — —
Bonde-Ståndet d. 27 — —
Riksens Standers underdåniga Skrifvelse
om obehindrad rättighet till anläggning
af Linbrukar och Linskjäktor,
Då fråga hos Riksens Ständer blifvit väckt
örn rättighet för Hemmans-innehafvare att upp.
föra Xunbråkar och Linskjäktor utan omgång af
Syn, G rannars hörande och Konungens Befall,
ningshafvandes tillstånd, hafva Riksens Ständer
ansett dessa hushålls-anstalter vara af den mindre
omfattning, att dervid icke kunna uppstå
och till pröfning förekomma sådane omständiglieter
af förfång i andras rätt, som vid Qvarnoch
Valk-anläggningar, enligt 20 Gap. 4 §. ByggJSihang
tHl Kik»-St, Fröt, 1317—igiS- lotff H;r 27, a*.
2 10
Underdåniga Skrifvelser
-
ninga-Ralken eamt Författningarne, göra serskildt
tillstånd af nöden; Och Riksens Ständer
fa alltså hos F. K. M. i underdånighet föreslå,
att Egare och Innehafvare af jord må till Linbråkars
och Linskjäktors obehindrade anläggning
förklaras berättigade.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r joi.
Uppl. och godt, lios Ridd. och Ad, d, 23 April 181S.
— Prest-Ståndet d. 21 Maj
— BorgareStåndet d. 23 —
— Bonde-Ståndet d, 23 1— —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om förändrad flyttningstid för Tjenstehjon.
Med lästadt afseende på de förändringar
som Jordbruket och Landthushållningen undergått
sedan år 1734, då Sveriges Allmänna Lag
gillades och antogs, hafva Riksens Ständer insett
nödvändigheten af en annan Flyttningstid
för Tjenstehjon; än denna Lag i 14 Cap. 2 §•
Handels-Balken utsätter.
Erfarenheten har nogsamt visat, att ej allenast
mycken Vårsäd, i synnerhet Ärter och
Hafra, utan ock Jordfrukterne, bland hvilka den
på 1760-talet i Riket införde Potates-växfen förtjenar
ett utmärkt rum, kunna blifva bortskämde
och gå förlorade genom det Jordbrukaren vid
Michaelitiden, då Tjenstfolket bortflyttar, icke
eger tillgång på tillräckligt antal arbetare till
Underdåniga Skrifve]ser.
2X1
Sädens inbeigande och Jordfrukternes upptagande
i rätter tid, innan de af regn och frost angripas
och stundom på två eller tre dygn för.
därfvas. Riksens Ständer tro derför medel och
Utvägar böra vidtagas, sorn, så vidt det star i
mensklig förmåga , förvara åt den idoge och.
omtänksamme Jordbrukaren hopp/.t att icke genom
en sådan brist se sig urståndsatt att i god
tid rädda och insamla det betydligaste af sitt
lifsuppehälle tills nästa skörd. Det nu«för tiden,
antagna sätt att bruka Jorden, samt våra tidigare
vintrar, föregångne af mera regnaktiga och kyliga
höstar än tillförene, fo rdra äfven , att Jordbrukaren
derefter lämpar sin arbetsstyrka och
icke genom densammas för tidiga minskning ökar
följderne af luftstreckets hårdhet- Af våra
Förfäder allt intill år 1753, äfven med Michaelsrnessat».
till Flyttningstid, räknädes den lista
Oktober Tolf dygn senare, än nu efter nya
Stylén; Och betydliga och vigtiga för Landtrnanneii
äro Tolf dygn om Hösten , då ännu
tämligen långa dagar gifvas och mycket vid
Jordbruket återstår , innan regn, r.nö och frost
infalla»
Få alla dessa skäl, i förening med deli vid
flera föregående Riksdagar inom Riks-Stånden
yttrade önskan örn flyttningstidens Utsättande
på Landet till Slutet af Oktober eller början af
November månad, få Riksens Ständer i underdånighet
föreslå, att Tjenstehjons Flyttningstid
ina hädanefter blifva bestämd till den 24 Oktober,
sä att Tjenstehjonet ingår i sin nya Tjenst
senast inom månadens slut och således före den i
'212
Underduniga Skrifvelser'.
Bevillningsförordningen till Mantals- oell Skattskrilningen
utsatte tid.
Af denna förändring anse Riksens Ständer
afven bora följa, att Tjenstehjon i Stockholm,
der Q:ne Elyttningstider pä året äga rum , må
flytta den 24 April och den 24. Oktober, men i de
öfrige Städerne vid samma tid sorn på Landet.
Städernas invånare tillskyndas såmedelst den
fördel, att vid Hyllning ur och i hus deri 1
April och 1 Oktober blifva biträdde af eget
Tjenstfolk och allisa undvika den storn olägenhet,
sorn saknaden af de på samma tid bortflyttande
Tjenstehjonen nu måste medföra.
Hvad Uppsägnings- och Städsel-tiderna beträffar,
förmoda Riksens Stander icke, att den
föreslagne förändrade flyttningstiden kan i dera
förorsaka någon olägenhet, och finna derför de
nuvarande Uppsägnings- och Städsel-tider i alla
fall böra bibehållas.
Riksens Ständer framhärda SCc.
Protokolls- Utdrag fran Hogo. Prest-Standst
deri 2 5 April 1818.
S. D. Då Expeditions-Utskottets förslag till
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse till
Jfongl- Maj:t, Sub N:o 101, om förandrad flytt.'
ningstid för Tjenstehjon, nu till justering upplästes,
ansåg Ereste-Ståndet för sin del, att samma
Expedition borde hvila intilldess Lag-Utskottet,
dit en i närmaste sammanhang härmed
varande fråga, rörande Uppsägnings- och Städ
-
ZJnderdaniga Skrifvelser.
213
säl-tider, blifvit remitterad , med sitt utlåtande
deröfver inkommit.
N:r 102.
Uppl. och godk. I109 Samt!. Iliks-St. d, 3o April 1818,
Med den rättelse, att orden sS lycklig stallning
böra ändras till sådan författning.
Riksens Ständers underdåniga Skrifoelse
angående Pensioner för Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsens Lärare.
Riksens Ständer anse för en bland Nationens
gladaste pligter, att gifva ett varaktigt vedermäle
af dess et känsla åt dem, sorn egt det dyrbara
fortroende att vårda , undervisa och bilda
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen för det höga
kall, hvaruti H. K. H. skall bereda Rikets sällhet;
Och, då Regerings-Rådet och Riddaren af
E. K. M:s Nordstjérne Orden Le Moine samt
Kansli-Rådet och Riddaren af Tannström, i egenskap
af Hans Kongl. Höghets Informatorer, egnat
sin tid och omsorg odelade åt detta vigtiga
uppdrag, hafva Riksens Ständer beslutit att tillägga
dem hvardera en årlig Pension af Ett
Tusen Femhundra R:dr Banko ifrån och med
innevarande års början, sålunda, att RegeringsRådet
Le Moine må, ehvad han vistas inom eller
utom Riket, uppbära densamma oafkortad ,
likväl äfven i sednare fallet beräknad till nämnda
belopp i Rikets mynt eller Svenskt Banko,
och att, om Kansli-Rådet af Tannström befordras
till något Embete med Lön på Rikets Stat,
2 14
Underdånigt! Skrifvelse!;.
Pensionen icke desto mindre pia fortfarande
Itömma honom i dess lifstid till godo utan afseende
pä Lönen.
Vitl underdånig anmälan om detta Sitt Beslut,
böra Riksens Ständer ej underläta det förklarande,
att de jeru väl anse Dom-Prosten och
Ledamoten af Kong]. Nordstjerne-Orden Doctor
Wallin, sorn varit H, K,. H. Kronprinsens
Lärare i Religionen, högst förtjent af Nationens
tacksamhet och välvilja, men äro öfvertygade ,
att Doctor Wallin, genom det Embete lian innehar,
finner sig i sä lycklig ställning, att lian icke
lärer vänta någon annan än den ypperliga
belöning, han redan njuter i hugkomsten af förtroendet,
som han egt, och framgången af sitt
bemödande, samt uti det fullkomliga bifall, han
af E- K. M, och af hela Nationen fatt uppbära.
' ■
Riksens Ständer framhärda &c.
IVr i o3.
Uppl. och godk, lies Ridd. och Ad. den 8 Maj 1818,
Öfriga Puks-Stånilen den 9 Maj —
Riksens Ståndens underdåniga Skrifvelse
angående vilkoreti för IVadstena Kloster-Kyrkas-
upplåtande ät IVadstena
Stads- och dermed förenade St. Pehrs
Lands-för samlingar.
' Sedan, pä Wadstena Stads- och St. Pehrs dermed
förenade Landsförsaml ingars underdåniga
Underdånigt Skrifvelser. 215
ansökning, Kongl. Maj:t genom Nådig Resolution
den 18 Februari förlidet år bifallit, att Wadstena
så kallade Kloster-Kyrka skulle till dem öfverstås,
dock i det skick den befinnes samt utan
något anslag af Kongl. Majlts och Kronans
medel till dess inredning och framtida underhåll
, men Församlingarne sedermera uti en af
.Landshöfdingen och Dom-Kapitlet i Jonköping
insänd och med förord beledsagad ytterligare ansökning
i underdånighet anhållit, icke allenast
att Stambok och Kollekt- Öfver hela Riket måtte
dem beviljas till insamlande ‘af understöd lör
Kyrkans iståndsättande med inredning ochTornbyggnad,
utan ock att /för sådant ändamål Nådig
Proposition kunde göras Riksens Ständer om
utbetalning lill Församlingarne af( den summa
omkring 5000 R:dr Banko, som vid dejf‘å Kyrkan
företagne reparationen öfverblifva på de genom
försäljning af hennes fordna Koppartak till
Stats-Verket influtna medel, hvaremot Församlingarne
ville åtaga sig och efterkommande Kloster-Kyrkans
framgena sorgfälliga vårdande och
underhållande; så har Kongl. Maj:t under den 10
nästlidne December beviljat Församlingarne >
för Kyrkans emottagande med vilkor att ansvara
för alla reparationer och dess iständsättning,
den begärde Kollekt och Stambok, samt
beträffande återstoden af de för Koppartaket influtna
medel öfveriemnat f*ågan till Riksens
Ständers Stats-Utskotts åtgärd.
Vid öfvervägande 'häraf hafva Riksens Ständer
väl funnit, att, då Wadstena Kloster-Kyrka,
såsom en märkvärdig fornlemning, hädanefter så
väl som hittills bör af Staten vårdas och hällas
Tinder ti aniga Skrifvdseri
vid makt, skulle delta åliggande lämpligen och
med minsta tunga för Stäts-Verkét kunna uppfyllas
genom det ofvannämnda Församlingar,
på sätt Kongl. Mnj:t i Nåder tillåtit, öfvertaga Kyrkan,
till begagnande med förbindelse alt på sin.
egen bekostnad sätta henne i fullkomligt stånd
och framgent behörigen underhålla henne emot
det att Stats Verket i ett för allt utbetalar den
äskade summan af omkring 5000 R:dr; Men,
som dessa öfverskottsmedel ingått och blifvit
bland Stats-Verkets tillgångar år 1811 uppförda,
så att nyit anslag för en sådan utbetalning fordras,
samt hvad rörsamlingarne i den delen begärt,
icke kan å Statens sida vara någon skyldighet,
anse Riksens Ständer eit ordentligt kontrakt,
hvarigenom Församlingarne å(3ga sig Kyrkans
försättande i fullkomligt skick och dess
framtida underhåll, böra uppgöras och af E. K.
-M, i Nåder gillas, förr än några medel härtill
beviljas, helst på antagligheten af Kontraklsvilk
o ren beror huruvida summan må anslås; i följd
hvaraf Riksens Ständer icke kunna åt detta äxende
lemna någon åtgärd för närvarande och
innan ett slikt Kontrakt varder uppgjordt, prof;
jvadl och godkändt.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
*N:r loa. >
Uppl, och godk. hos Samtliga Riks-St, d, 3o April 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Majoren Florus Tolls innestående
Ackords-ersättni 11g.
TJn der da niga Skrifvelseri
Genom Nådig Remiss den 17 sistlidrae Mars
har E. K- M. till Riksens Ständers Stats-Utskott
öfverlemnat Majoren Florus Talls underdåniga ansökning
om utbekommande af en innestående Ackords-ersättning
544 R:dr för dess vid f. d. Adlercreutzske
Regimentet innehafde Stabs-Kapitens
beställning , hvilken ersättning E. K. M:s och
Rikets Siais-Kontor, i grund af Kongl. Kungörelsen
den 9 December 1812, vägrat betala såsom
icke fordrad inom föreskrifven tid.
Då Riksens Ständer härvid inhämtat, att
Majoren Foll varit berättigad till nämnde Ackords-ersättning,
likmätigt Kongl. Brefven t^en
10 A peil, 27 November och 11 December 18 to
samt den 2 Juni 18 t 2, men af Kommendering till
Fälttjenst urståndsatt från anmälan om dess utfående
inom vederbörlig tid den 1 Juli 1813,
hafva Riksens Ständer, i likhet med hvad för
lieie hans likar vid enahanda förhållande skett ,
beviljat Majoren Tull, att, utan hinder af sin
försummelse, få uppbära sin Ackords-ersättningsfordran
544 R:dr, hvartill alltså vid Stats-regleringen
medel skola utses.
Riksens Ständer framhärda SCc^
N:o 105.
Uppl. och godkänd hos Samtl. Rik%St. d, 30 April 1818-
JRiksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om Underhålls-Summa och Enke-Säte
för Hennes Maj:t Drottningen, i händelse
af Enke-tillstånd, samt Rosers
-
Underdåniga Skrifvelserl
bergs Kungsgårds användande vid Hen -  nies Maj:t nuvarande Enke-Drottningens
död.
1 sammanhang med regleringen af de Kongl.
Hofvens Stats-Summor, hafva Riksens Ständer
äfven varit betänkte att förordna om Hennes
Maj:t Drottningens Underhålk-Summa och Enke
Säte i det bedröfliga fall, som Gud Nådeligen
länge fördröje, att Hennes Maj:t blifver i Enke-Stånd
försatt; och hafva Riksens Ständer för
Hennes Maj:t fastställt vid slikt fall enahanda
summa af 60,000 R:d ärligen, som för Hennes
MäJ.-t nuvarande Enke-Drottningen är bestämd,
samt utsett TJlriksdahls Kongl. Eust-Slott att såsom
Enke-Säte upplåtas och af Hennes Majit för
lifstiden begagnas och disponeras.
Sedan fråga jemväl uppstått om Rosersbergs
Kungsgårds användande efter Hennes Maj:t En.
ke-Drottningens dödliga frånfälle, vilja Riksens
Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla,
att denna Kungsgård då icke må utarrenderas
utan, såsom K. K. M. i Nåder finnér lämpligt,
disponeras, tills Riksens Ständer vid derefter inträffande
Riksdag komma i tillfälle att härom sig
utlåta.
Riksens Ständer framhärda &g»
N:r 106.
Uppl, och godk. hos Saint!. Riks-Stån ’nn d. 3o April 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om lefvererings- stället för Kronans
Underdåniga Skrifvelse.
2 I 9
till Kongl. Hof-Stallet anslagna Rän~
te-Hö och-Halm fy än Westmanland.
Den lindring, sorn skulle kunna beredas
vissa Härader i Westmanland genom tillåtelse
att hädanefter vid Strömsholm i stället för hittills
vid Kungsöhr lefverera Kronans behållna
och till utfodring vid Kongl. Hof-Stallet från
längre tider tillhaka anslagna Ränte-Hö och-Halm,
har, genom derom väckt motion, blifvit föremal
för Riksens Ständers uppmärksamhet.
I.efverenngsstället beror, enligt äldre Författningar,
af Riks-Stal Imästare-Embetets förordnande
och är de sednare arén anvist till Kungsöhr.
der Kongl. Maj:t och Kronan eger ett serskildt
för ändamålet inköpt förvaringsrum, sorn
åter vid Strömsholm icke finnes att tillgå. Riksens
Ständer hafva val icke ansett Stats-Verket
böra belastas med anskaffande af ett sådant pä
sednare stället för Räntegifvarnes beqvämlighet;
men Riksens Ständer tro den önskade billiga lindringen
kunna utan olägenhet för Hof-Stallet
eller Stats-Verket vinnas om de Häradsboer, sorn
den åstunda, vilja på egen bekostnad anskaffa
eller uppbygga vid Strömsholm ett tillräckligt
förvaringsrum eller Magazin på den plats, sorn
varder utsedd, emot det att, sedan detsamma är
uppbyggdt och i alla delar fullbordadt, Härad evile
befrias fran dess framlida Underhållande och
Stats-Verket vidkännes den dertill nödiga kostnad.
Hos E. K. M. är alltså Riksens Ständers
underdåniga anhållan, att, i händelse Häradsboarne
finna för sig förmånligt att häruti ingå, E.
lv. M. i Nåder täcktes låta'utse något tjenligt
XJnderdäniga Siirifv elser'.
ställe vid Strömsholms Eastage-plats för en sådan
byggnads uppförande på Häradernes bekostnad,
samt att Krono-Betjeningen måtte likaså här,
som på andra ställen, åläggas nödig tillsyn och
vård öfver Ränte-höet och- halmen, ifrån lefvereringen
intill dess afhämtningen för Hof-Stallets
räkning på första öppet vatten verkställe».
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 107.
Uppl, och godk. hos Samtl. Riks-Stånd, d. 30 April 1818.
med den rättelse, att på alla ställen, der orden Kongl,
Maj:t förekomma, böra i stället införas Eder Kongl.
Maj: t.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om Stats-Verkets tillstånd och behof
under Riks-Statens Första HufvudTitel.
Efter oen ordning, hvaruti Stats-Verkets
behof eller nödige förändringar under Riks-Sta(ens
serskilde. Hufvud-Titlar blifvit framstälde,
genom Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition den
ag:de November 1817 samt Stats-Kontorets dervid
fogade underdåniga Berättelse, gå Riksens
Ständer nu att i underdånighet besvara den delen
af samma Nådiga Proposition, som rörer Utgifterne
under Första Hufvud-Titeln eller till
Kongl. Hof- och Slotts-Staterne.
l. A. Anslaget för Kongl. Slottets Polis,
Lyshållning och Renhållning, hafva Riksens
Underdåniga Skrifvelser!
Ständer, sedan fran Riksmarskalks-Embetet närmare
upplysning om orsaken till den yppade
bristen blifvit inhemtad, beviljat den af Riksmarskalks-Embetet
nödig ansedda årliga tillökning
på Stat af 3000 R:d.
2. Vid sednaste Riksdag, då Lön-förhöjning
för Penninge-Löntagare i Allmänhet beviljades,
blefvo de vid Kongl. Slottet antagne 6 så kallade
Bonare, 27 Ved-bärare och 10 Vedsågare
ej dertill uppförde, på den grund, att de voro
att anse såsom Handtverkare oclr Arbetskarlar.
Då Varuprisen och Arbets-Lönerne de sednare
åren betydligt stigit, finna Riksens Ständer en
deremot svarande tillökning å Statsanslaget för
dessa arbeten nödig; Men, emedan Bonarne,
hvilka såsom Handtverkare äro i tillfälle för
annan förtjenst,' icke kunna hänföras till klassen
af Tjenstemän utan synas böra godtgöras i man
af deras sysselsättning, samt Vedsågare och Vedbärare
lämpligast kunna aflönas genom beti 1!g>'
på sätt ock Riksrnarskalks-Embetet om Vedsågare
föreslagit, hafva Riksens Ständer, med uteslutande
af Personalen och de nu specielt upp-:
förde Löner, förhöjt Slotts-bonarnes årliga Aflönings-Summa
ifrån 402 Rtd 10 sk. 8 r. till 500
R:d, sarrjt Vedsågarnes och Vedbärarnes, enligt
Riksrnarskalks-Emlietets förslag och med afseende
på det ökade Ved- och Kohl anslaget, ifrån
2492 R:d till 3000 R:d, de sednares Bändetvädsersättning
inberäknad.
3:0 Sedan Kongl. Maj:t i Nåder äskat medel
till 50 famnar Ved och 150 Läster Kohl för
nu mera Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens
Hofhållning såsom Arf-Furste, samt genom Nåt
Underdåniga Skrif velser
dig Remiss den 29 nästlidne December till Slats*
Utskottets åtgärd dfverlemnat RiksmarskalksEmbetets
Memorial den 22 i samma Månad angående
be^of för de öfrige Kongl. Hof-Staterne
af tillökning i Ved- och Kohl-förråden med 352
famnar och 300 Läster, har den förändring med
desse Stater inträffat, att för Hans Kongl. Höghets
Hofhållning serskildt nytt anslag af Ved
och Kohl icke tarfvas. Likväl, och då Hennes
Kongl. Maj:t Enke-Drottningens Hofhållning är
1 behof af en motsvarande mängd och tillökningen
följaktligen ändock nödvändig, hafv.a Riksens
Ständer beslutit, att för denna tillökning af
sammanräknade 402 famnar Ved och 430 Läster
Kohl, hvilken såsom beräknad efter Rummens
antal synes för behofven tillräcklig, enär
hela anslaget dymedelst uppgår till 2250 famnar
och 1 o00 Läster, måga medel anslås och på Stat
Uppföras efter lika- pris, som förut förslagsvis
blifvit beräknadt, nemi. 7 R:d Famnen, och 5
R:d Lästen, utgörande tillsamman 5064 R:d årligen.
Beträffande åter den i sammanhang härmed
af Slottsfogden Wihlborg gjorde anmälan om aflöning
för 4 Arbetskarlar, hvilka, utom de redan
pä Stat aflönade 16 Sloltsknecktar, som besörja
Lysnings-anstalterne samt handhafva ordning och
snygghet inom Kongl. Maj:ts Korg, skulle antagas
till Trappsopning och Renhållning; så, emedan
berörda antal Slottsknecktar bör vara tillräckligt
för de på dem ankommande göromål, hvartill
biträde af handiäcknings manskap vid förefallande
behof icke saknas, samt, för öfrigt all
tillökning i personalen af Löntagare måste tand
-
Underdåniga Skrifvelsxr.
Vikas, kunna Riksens Ständer icke bifalla livad
härutinnan blifvit föreslaget ; Äfvensom, hvad
angar Slottsfogdeos för egen del framförda
anhållan om förbättring i sina Lönevilkor,
Riksens Ständer derå desto mindre kunnat
göra afseende, som Riksmarskalks - Ernbetet
i dess ofvannämnda Memorial förklarat sig
ej finna lämpligt sådant tillstyrka, då han vid
1815 års Riksdag, lika med öfrige Löntagare,
fått Lönförbättring sig tillagd samt hans Lön
såmedelst uppstigit till ett belopp af 88oR:d 14 sk.
4. På de i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
upptagna skäl och för att i afseende på
Lif-Drabant-Corpsens Militära egenskap närmare
befordra ordningen Under Hufvud-Titlarne ,
kominer Stats-Anslags-Summan för denna Corps
13,505 R:d a6 sk. 8 rist. att ofverflyttas ifrån
Första på 'Tredje Hufvud-Titeln bland öfrige
Militäre Staterne, samt följaktligen minska den
förra men öka den sednare Hufvud - Titelns
belopp.
Rörande den af Kongl. Majit tillika äskade
förhöjning i Beklädnads-anslaget för Lif-Dra-,
bant-Corpsen, få Riksens Ständer i underdånighet
yttra sig i sammanhang med frågorne under
Tredje Hufvudtiteln om Militäre Anslagen
i allmänhet.
5. Enligt upprättade och Riksens Ständers
Stats-Utskott tillställde kostnadsförslag, skola för
Reparationer å de Kongl. Lust-Slotten erfordras
följande Summor:
Drottningholms Slott och öfrige Byggnader
.... 855,751. 14. 5
Ulriksdals likaledes - ~ 27,6)2. 8. -
Underdåniga Siri/velseF.
Gripsholms likaledes - 19.686. 16. —
Strömsholms likaledes - 36,125. 41. -
och SvartSjö likaledes - 27,141. 40, —
Tillsamman R:d 359,3 17- 23.5-
I sammatnhang med de Regleringar af Staterna
, som för dessa Slott äro serskildt utarbetade,
hafva behofven af de nödvändigaste
Beparatiorierne derstädes äfven förekommit och.
blifvit hos Kongl. Majit i underdånighet anmälde;
i anledning hvaraf Kongl. Maj t i Nåder
funnit nödigt att för sadane Reparationer anvisa
serskilda Summor utaf öfverskotterne pä Stats
_
o x
tVerkels Intrader de föregående Aren.
Under åberopande af de serskilda underdåniga
Skrifvelser, Riksens Ständer dels redan
afgifvit, dels ämna afgifva, angående Rönings»
och Utgifts Staterne samt öfrige Regleringar vid
ofvannämnda så väl som ock vid Flyinge och
Dahlby Kongsgårdar och Slott, få Riksens Ständer
nu i underdånighet utlåta sig om Reparationerne
och våga dervid erinra, att,utom de af
Kongl- Majit, på sätt^nyss är anfördt, utsedda
Medel, hafva ock på Slotts Staterne blifvit uppförde
årliga Anslags - Summor för Siottsbyggnade
mes underhåll, nemligen;
Vid Drottningholm gemensamt med SlottsStats
"Bc-tjeningens aflöning i ett för allt 16,000 E:d
Ulriksdal ... - 1000 —
Gripsholm - 803 —
Strömsholm - - - - 571
Då salunda medel för de oumgängligaste
kostnader till vidmakthållande af dessa Slott och
Underdåniga Skrifvelser'.
Byggnader h'ro beviljade och anslagne, samt Statens
tillgångar för närvarande, och i anseende
till de nu ' r öfrigt förekomna många och dryga
behof, icke medgifva anslående af de uti Förslagen
upptagne betydligare Summor till förbättringar
och nybyggnader, finna Riksens Ständer
sig na icke kunna dertill bevilja några medel ,
utan anse med dylika förbättringar och nybyggnader
böra hafvas anstånd till en annan tid. Och,
hvad serskildt angar Reparationerne vid Svartsjö
Kongl. Lust-Slott, lärer dertill något anslag
af Statens medel icke erfordras enär Kongl. Majtt,
enligt Dess Nådiga Proposition , förordnat , att
samma Slott, såsom nu mera otjenligt att begagnas
af någon Kongl. Person, bör med tillhörande
jord bortarrenderas, samt derstädes vissa Byggnader
nedtagas och till andra behof användas.
.Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 108.
Uppl, o. godkänd lios Sanitl, Riks-St, d. .lo April 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om Stats-Verkets tillstånd och behof
under Riks-Statens Sjunde HufvudTitel.
Då Riksens Ständer af E. K. Majrts Nådiga
Proposition om Stats-Verkets tillstånd och
behof samt Stats-Kontorets bifogade Berättelse
fått anledning att fästa uppmärksamhet på anslaget
under Sjunde Hufvud-Titein till Pensioner
för Enkor och Barn efter aflidne Embets- och
Bihans Ull Rikt-St, Prot. I8i7-i8l8- l<äUe Sami. N;r 29, 3»,
I
5 2 6' Underdåniga Skri fv elser'.
Tjenst-man. hvilket för närvarande utgör 20,290
R:d ärligen, hafva Riksens Ständer inhemtat,
at; detta anslag disponeras likmätigt Kongl. Kun-;
göreisen deri 29 Juni 1798, samt efter upprättade
serskilde Stater, i följande Klasser nemli-'
gen:
Militäre och Civile Embets- och Tjenstmäns
Enkor och minderåriga Barn
1 Ista
Klassen
5-
Pensionsrum å 250
R:d.
2:dra
-
10.
150
-
3;dje
-
12.
3 00
4:de
-
32-
75
-
5de
-
30.
50
-
•6: te
-
120.
36
-
7ide
-
165.
24.
-
8 :de
-
120.
18
-
<):de
-
32.
i 7§
R:d;
Staten för Under-OffiBerares och deras ve^
derlikars Enkor och Barn
i:sta Klassen 100 Pensionsrum ä 12 R:d.
och 2:dra - 70 — i 8 R:d.
Riksens Ständer hafva icke kunnat lemna
utan afseende , att Embets- och Tjenst-mäns Enkor
och Barn, som befinna sig i det torftiga
tillstånd åberopade Författning förutsätter, uti
nämnda Pensions-belopp, hvilka icke blifvit förhöjda
allt sedan år 1798 då de anslogos och då
de kunde anses någorlunda svarande mot deras
" ändamål, nu mera vid ett fallet myntvärde och
högt stigna varupris njuta ett så otillräckligt un-’
derstöd, att deras belägenhet är ömmande och
kräfver å det ifrågavarande Stats-ansläget, i man
af Statens tillgångar, en tillökning, som, ehuru
ringa, likväl för dem i deras nödställda vilkom
Underdåniga Skrifve!ser.
227
vöre be (yellig att påräkna', och Riksens Ständer
få hos E. K. M. i underdånighet anmäla, att de
på dessa skäl beviljat en sadan tillökning af
5710 R:d, samt öfverlemna till E. K, Maj:ts
Nådiga omsorg och bepröfvande, att dermed ökä
och reglera förberörda Pensions»Stater uti 7:de,’
bute oell g:de Klasserne, äfvensom för UnderOfhserares
Enkor och Barn.
Riksens Ständer framhärda SCc»
N:r 109.
Uppl. oell godk. hos Samt3. Riks-St. d, 3o April 1818,
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående medel till R i dd areholms-Kyrkans
iståndsättande.
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om medel till Riddarehölms-Kyrkans fullkomliga
iståndsättande, sedan, på HögstSalig Hana
3S1 aj:ts Konungens Nådiga Befallning, en reparation
å densarnmas så väl inre som yttre delat
redan är företagen; och Riksens Ständer, sorn.'
inhemtat, att den sednaste reparationen blifvit
bestridd med öfverskottet af den till gamla
Kungshus-Byggnadens iståndsättning efter 1802
års Brandskada anordnade Summa, samt för öf-;
tigt med bidrag af de medel, E. K. M. till
extra utgifter disponerar, hafva nogsamt funnit,;
att denna Kyrka, såsom en i flera hänseenden
märkvärdig, dyrbar och prydlig Byggnad, ej må
af Staten lemnäs utan den vård och underhållskostnad,
sorn hennes varaktighet, då hon betrak*
238
Underdåniga Skrifvelser.
tas säsorn National-Monufnent, erfordrar* och ett
tacksamt minne af de store Konungar, Hjeltat
och Statsmän, hvilka der ega sina hvilorutn,
ännu högre påkallar.
Af denna anledning, och så framt E. K*
Majit i Nåder ej skulle finna utväg att, på sätt
förut skett, af serskilda tillgångar låta anordna
den vidare åtgående kostnad för iståndsättning
af återstående delen å Riddareholms-Ky rkan, få
Riksens Ständer till E. K. M:t i underdånighet
öfverlemna att fylla behofvet medelst bidrag af
den för de i Stockholm varande Publike Byggttadernes
underhållande å Riks-Stafen uppförde
Summa, sorn kommer att förhöjas i den män
Statens tillgångar medgifva.
Riksens Ständer framhärda Sic,
' *
N:o 110.
Uppl. och godkänd hos Samtl. Riks-St. d, 2 Maj. 181S
Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse
om den under Bergs-Collegii förvaltning
tillförene ställde Kassa och Kommerse-Rädet
Galléns derifrån erhållna
län.
Uti Eders Kongl. Majas Nådiga Proposition
till Riksens Ständers Stats-Utskott den agrde
sistlidne November angående Stats-Verkets tillstånd
och behof, har E. K. Maj:t i Nåder gifva
tillkänna, att, med tillämpning af den grundsats,
Riksens Ständer vid 1809 och 1810 årens
Riksdag antagit, det alla Kronans inkomster bö
-
Underdåniga. Skrifvelser. 229
ra, sa vidt möjligt är, på ett ställe inflyta och
jlerifrån sedermera efter behof och anordningar
utgå, E. K- Maj:t den 14 Augusti 1816 förordnat,
det en under Dess och Rikets BergsCollegii
disposition och förvaltning ställd Kassa,
hufvudsakligen tillkommen af sådana Kronans
medel, som tillhört Stats-Verket, skulle
med alla Kassans Räkenskaper och Handlingar
till Stats-Kontoret aflemnas; hvarjemte E. K.
Majit i Nåder såsom ett ämne för Riksens Ständers
åtgärd framställt, huruvida denna Kassas
behållning, utgörande afi,8i8 Rd 9 r;st, nu
mera må öfverlåtas på Riksens Ständers Riksgälds-Kontor,
likasom med Kassorne under KrigsCollegii
disposition vid berörde Riksdag skett,
Riksens Ständer hafva, i anledning häraf,
beslutit, att mpd Rergs-Collegii ifrågavarande
Kassa må förhållas på lika sätt, som med de under
K rigs-Collegium ställde Artilleri-Exercitiasmedels-
Organisations- Hingstmedels- samt Skån-'
ska HingstpräJmii-Kassorne ägt rum, enligt Riksens
Ständers beslut vid 180g och 18x0 årens
Riksdag samt föreskrifterne uti Kongl. Maj=ts
Nådiga Rref till Fullmäktige i Riksgälds-Kontore
t den 3 Oktober 1811, dem Riksens Ständer
ock viii 1812 års Riksdag bifallit.
Hos E. K. Maj:t få alltså Riksens Ständer
i underdånighet anhålla om Nådig befallning till
Stats-Kontoret, att genast aflemna Bergs-Collegii
Kassas behållningar, jemte alla dertill hörande Låne-handlingar
och andre handlingar till Riksens
Ständers Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret, der
räntan å samma behållningar blir en Stats-Verkets
tillgång för bestridande af sådane utgifter, sorn.
s3<>
TJnderdäniga Skrifvelser.
Kassan förut haft till föremål; Och ega Fullmäktige
i Riksgälds-Kontoret att genast begagna
Kassans kontanta medel såsom lån, emot den
ränta, Kontoret vanligen betalar, samt emottaga
Skuld-sedlarne till irulrifning och, i den mari
medlen derför inflyta, likaledes ställa dem på
ränte-berakning att utgå till Stats-Verket , forn
emellertid af Eiksgälds-Kontoret undfår den
ränta, Fåntagarne erlägga, intill dess lånen hunnit
indrifvas. Såsom följd af denna reglering
upptages nu 5 procents ranta å Kassans behållning
med 1340 R:d 42 sk. 2 r:st. bland Stats»
Verkets inkomster, att af R i fcgälds- Kontoret årligen
till Stats-Verket utbetalas.
Hvad i sammanhang härmed beträffar ej
mindre Kommerse-Rådet Olof Galléns till E»
K. Majit i underdånighet ingifne och af E. K.
3Maj:t till Stats-Utskottet öfverIemnade ansökning,
ay än vidare få bibehålla ett ifrån förberörd©
Kassa, emot första inteckningen i Tummelsta
Säteri, undfånget Län, stort 8000 R.d Banko,,
än ock eje öfriga denna Kassas utlåningar, uppdraga
Riksens Ständer åt sine Fullmäktige i
Rik sgälds-Ko.ntnret, att vidtaga sådane anstalter,
sorn Fullmäktige pröfva för Riksgälds-K ontoret
mest förmånliga-, samt följaktligen bevilja anstånd
med betalningen af de Låne-fordringar ,
för hvilka hypotekeu anses innefatta full och
tillräcklig säkerhet och Fåntagarrie tillika förbinda
sig till Sex procents årlig ränta, om en
lägre förut ä'r förskrifven , dock så, att de
Summor, hvilka en gång såsom betalning för
lån influtit, icke användas till andra nya ut
-
Underdåniga Skrifve!seri 331)
låningar^ än Riksens Ständer serskildt be-'
stämma.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N.-r 111.
Uppl. och godkänd hos Satntl. Riks-StSnden d. 2. Maj 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Engelsmannen Thomssons inför
skrifvande till försök med ett nytt
f ernber edni ngssä tt.
Till underdånigt svar a E. K. Majus Nådiga
Remiss den ao:de sistlidne Eebruari, hvarigenom
till Riksens Ständers Stats-Utskott öfverlemnas
Handiing.trne i anledning af den frän
Bruks-Societetens Fullmäktige i Jern-Kontoret
gjorda underdåniga hemställan om Engelsmannen
Thomssorss införskrifvaade till försök med
det i England brukliga Jernberedningssätt under
benämning af Puddlings-Processen, fa Riksens
Ständer Nåden anmäla, att, då fråga icke
är om någon urgift af Statens medel, de ansett
sig icke kunna med detta ämne taga befattning.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 112.
Uppl. och godk. hos samt], Riks-Sl, den 2 Maj 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
till Kongl. May.t om rättelse i Nådars-
oeh Besparings-Författningar ne
232
Underdåniga Skrifvelser. •
för Civile Embets- och Tjenst-män
nied indelte Löner.
Sedan Riksens Ständer i underdånig Skrifvelse
den 29 Juli 1815 anhållit, att Kongl.
Majit i Nåder täcktes låta öfverse och rätta Författningaine
om de afdrag, sorn å Civile- Embetsoch
Tjenst-mäns indelte Fonér ega rum, utgörande
under Titel af Figgemånader 2:ne, under
Titel af Besparing sirie, och såsom Begrafningshjelp
6 Månaders Fön, har Kongl. Majit genom
Nådig Proposition den 3 December förlidet år
förklarat, att Kongl. Majit väl önskat kunna åt
denna anhållan lemna en af billigheten och tidernas
förändring högt påkallat åtgärd, men funnit
sig derifrån hindrad genom det Riksens
Ständer vid sista Riksdagen ibland Stats-Verkets
ordinarie och ständiga Inkomster upptagit och
tinder Titel Dödsfalls- och Avancements-Besparings-medel
beräknat ifrågavarande besparingar ,
hvarför Kongl. Majit nu till Riksens Ständer
öfverletnnat att den åsyftade lindringen bereda.
Det är en örn pligt och rättvisa emot Statens
Embets- och Tjenst-män att söka i möjligaste
måtto afhjelpa och åtminstone inskränka
drn tryckande och ofta bekymmerfulla belägenhet,
hvaruti de befinna sig under den långa tid,
de, enligt nu gällande Författningar, må,ste tjena
antingen aldeles utan eller ock med en mindre
Fön. Att likväl afskaffa all besparing för
Nådårs-Fonden hafva Riksens Ständer ansett icke
vara syftemålec hvarken för Riksens Ständers
underdåniga anhållan eller för Kongl. Majit deraf
föranledda Nådiga Proposition} Och Statens till
-
Underdåniga Skrifvelser.
233
gångar medgifva det icke med .annat vilkor, än
att Sterhlmsen efter afgående Embets- och Tjern
steman da skulle mista det från äldre tider dem
tillerkända understöd uti den såkallade Begrafningshjelpen,
ett understöd som för månget fattigt
Sterbhus utgör enda tillgången att med an.
ständighet befordra den aflidne till sitt hvilo.
rum. Riksens Ständer tro den gjorde framställ,
ningen fast mera hafva åsyftat afskaffandet af
deri tid utöfver Nådärs-besparingstiden , sorn en
Embets- och Tjensteman, efter erhållen befordran,
mäste tjena med en mindre eller sin förut
innehafda Lön , allt i den mån han blifvit
tidigare eller senare på året befordrad; Och Riksens
Ständer finna härutinnan bade böra och
kunna ske en med rättvisa och billighet öfverensstämmande
rättelse utan någon rubbning i de
för Stats-Verket och dess reglering fastställde
grunder.
Då i de reglementariska delar, som vid en
förändring uti hittills gällande Författningar måste
förekomma, det icke är för Riksens Ständer
möjligt att förutse alla serskilda omständigheter
och förhållanden, och de således icke heller kunna
till E- K. M. i underdånighet föreslå bestämda
föreskrifter, lämpliga till alla serskilde
händelser, hafva Riksens Ständer endast velat
uppgifva följande allmänna grunder till beredande
af det åsyftade ändamålet:
1. Att irsta punkten i Kongl. Förklaringens
den 24 November 1724 öfver 1723 års
Nådårs-Förördning, hvilken punkt förmår, det
den, som sedan den 1 Januari och inom den
1 Julii befordras samt tillförene haft tjenst, bör
240
Underdåniga Skrifvelser.
66 Ricl 32 sk. för 1816, hvilket hort utbetalas
af den fond, Riksens Ständer vid 1 8 t 3 ars Urtima
Riksdag anvisat för Iönlöse Oifis&rare af
A rrnéen , som gjort tjenst linder sista kriget,
hafva Riksens Ständer,; <!å Rrjusseau allt intill
September Månad 1817 saknat underrättelse örn
den vunne förmånen, och denna okunnighet varit
orsaken till hans försummelse att ej inom
stadgad tid sig anmäla, velat bifalla, att beloppet
af ofvannämnda Arfvode, utgörande tillsamman
116 R:d 3-2 sk., må Rousseau tilldelas
af de medel, so m vid Statsreglei ingeri skola utses.
Riksens Ständer framhärdar SCc.
N:r 1 17.
Uppl. och godkänd hos Ridd. och Adelil d. g Maj 1818.
Öfriga Riks-Stånden d. 9 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Häradshöfdingen Örtend ahls
ansökning om Boställe eller Lönförhöjning.
Häradshöfdingen uti Näs och Gillbergs Härader
af Wermeland Nils Örtendahl har i underdånig
ansökning, som E. K. Majit den 7:de
sisllidne April öfverlemna! till Riksens Ständers
Stats-Utskotts åtgärd, anhållit, att antingen
något tjenligt Hemman måtte inlösas till Boställe
för honom, eller ock Lönförhöjning honom
beviljas, emedan han, såsom blott innehafvan-’
de 75 Rtds lön men icke något Boställe, vöre
otili
-
Underdåniga Skrifv elser.
233
gångar medgifva det icke med annat vilkor, än
att Sterhhusen efter afgående Embets- och Tjern
steman da skulle mista det från äldre tider dem
tillerkända understöd uti den såkallade Begrafningshjelpen,
ett understöd som för månget fattigt
Sterbhus utgör enda tillgången att med anständighet
befordra den aflidne till sitt hvilo.
rum. Riksens Ständer tro den gjorde framställningen
fast mera hafva åsyftat afskaffandet af
den tid utöfver Nådärs-besparingstiden, som en
Etnbets- och Tjensteman, efter erhållen befordran,
mäste tjena med en mindre eller sin förut
innehafda Lön, allt i den mån han blifvit
tidigare eller senare på året befordrad; Och Riksens
Ständer finna härutinnan både böra och
kunna ske en med rättvisa och billighet öfverensstämmande
rättelse utan någon rubbning i de
för Stats-V erket och dess reglering fastställde
grunder.
Då i de reglementariska delar, som vid en
förändring uti hittills gällande Författningar måste
förekomma, det icke är för Riksens Ständer
möjligt att förutse alla serskilda omständigheter
och förhållanden, och de således icke heller kunna
till E. K. M. i underdånighet föreslå bestämda
föreskrifter, lämpliga till alla serskilde
händelser, hafva Riksens Ständer endast velat
uppgifva följande allmänna grunder till beredande
af det åsyftade ändamålet:
1. Att irsta punkten i Kongl. Förklaringens
den 24 November 1724 öfver 1723 års
Nadårs-Förördning, hvilken punkt förmår, det
den, som sedan den 1 Januari och inom den
x Julii befordras samt tillförene haft tjenst, bör
234
TJnderdåniga Skrifveider'.
tjena till det årets slut med sin förra Lön,' må
upphäfvas i så måtto, att ingen, ehvad tid på
året befordran än sker, bör tjena mer än Sex
månader med sin förra Lön, räknade ifrån nästa
månadens början efter elen, i hvilken befordran
skett, äfvensom enahanda förhållande iagttagas
för dem, som befordra*, vare sig til! ny eller
gammal tjenst, och förut icke haft någon Löns
2. Att efter alla, som ifrån och med
nästa års början vinna befordran och dervid till
besparing för Nadårs-Fohden tjena Sex månader
antingen med förut innehafd eller ock utan Lön,’
skola Sterbhusets, vid dödsfallet utbekomma den
afrjente Begrafningshjelpen till lika numerärt
belopp, som den blifvit innehållen, ehvad personen
dör i tjensten eller afskedad:
3. Att efter alla Embets- och Tjenste-;
män, som nu äro i tjenst och framdeles aflida
antingen såsom tjenstgörande eller afskedade, u-i
tan att ifrån nästa ars början hafva erhållit befordran
till högre tjenst och lön, skola Sterbhusen
åtnjuta Begrafningshjelpen till samma numerära
belopp, som den bort utgöra om befordran
innevarande ar inträffat:
4. Att detta stadgande likväl icke kan
utsträckas till redan ur tjenst gangne Embetsech
Tjenst-män, emedan tillgång för en så betydli
■ Eond, som härtill erfordrades, hos Stats-!
Verket saknas:
5. Att ali besparing för Nådårs-F onden
ifrån och med nästa års början bör afsättas till
en serskild Fond för Eegrafningshjelpernes utbetalande
samt af btats-Kontoret uti Räkenskajerne
serskildt upptagas och redovisas, utan sam;
TJnderdaniga Skrif v el ser'.
2 3 5
manblandning med Stats-Verkets öfrige Intrader:
och att den salunda blifvande Nådårs-besparin.
gen till Fondens förmån insattes i Riksgäl dsKontoret
på löpande räkning emot Fyra procent,
och räntan tillägges Fonden intill nästa Riksdag,
då Riksens Ständer, efter inhämtad kännedom
ru detta stadgande förhållit sig i verkställigheten,
komma i tillfälle att vidtaga de ytterligare
åtgärder, som för ändamålets fullkomliga ernående
finnas nödige.
Till begrafningshjelpens utbetalande efter
alla dem, som ifrån och med nästa års början
vinna befordran, blifver val tillgång uti den
här ofvan i 5de punkten omförmälda Fond; Men
för alla, sorn innevarande år äro i tjenst och
framdeles genom döden afgå utan att ifrån nästa
års början hafva vunnit befordran till högre
Tjenst och Lön, saknas deremot all tillgång till
den, enligt 3:dje punkten, deras Sterbhus tillkommande
Begrafningshjelp , emedan den för
dem vid Tjensternes tillträdande innehållne Nådårs-besparing
redan före detta ingått till Statsverket
och är till dess behof använd.
I Stats-Verkels närvarande belägenhet anse
Riksens Ständer icke lämpligt att härtill belasta
Utgifts-Staten med ett serskildt anslag; Äfvensom
någon anvisning för detta behof på de uti
Riks-Staten bland Stats-Verkets ordinarie inkom*
ster upptagne och beräknade Dödsfalls- och A*
vancements-besparingsmedel icke kan ega rum ,
emedan den skulle göra en rubbning i sjelfva
Stats-regleringen och medföra en minskning uti
de för Statens bestämda utgifter påräknad»
inkomster, sorn då på annat sätt mäste fyllas.
236
Under ddniga Skrifvelser.
För alt undvika båda dessa olägenheter och
lika fullt vinna ändamålet, få Riksens Ständer
nu anvisa all den efter 3:dje punkten utgående
Begrafningshjelp på Öfverskotterne af Stats-Verkets
inkomster för det år , då utbetalningen
skall ske.
Detta allt anmäla Riksens Ständer i underdånighet,
såsom svar å Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, med lika underdånig anhållan, att
E. K. Majit i Nåder täckes härtill lemna bifall
samt bestämma de reglementariska föreskrifter,
som för verkställigheten pröfvas af nöden, så
att densamma må med nästa år eller 1819 taga
sin början.
Riksens Ständer äro öfvertygade, att Rikets
Ernbets- och Tjenst-manna-Corps skall uti
detta förnyatTe vedermäle af deras ömhet och
välvilja finna sina bekymmer vid inträdet på
Tjenstemanna- banan i märklig mån lindrade
samt deraf hemta en ny anledning att med
redlighet och nit uppoffra sin tid och arbets förmåga
uti Rikets tjenst.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 113.
Uppl. och godkänd hos Sarntl. RiksStånden d. 2 Maj 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående omröstningen öfver Högste
Domstolens Ledamöter.
Den Nämnd, sorn Riksens Ständer, enligt
103 §. Regerings-Fortnen och 64 §. Riksdags
-
Underdåniga Skrifvelser.
237
Ordningen utvalt, har genom omröstning förklarat
Högste Domstolens samtlige Ledamöter
förtjente att i deras vigtiga kall bibehållas; Hvilket
Riksens Ständer alltså bort hos E. K. Maj:t
i underdånighet anmäla. '
Riksens Ständer framhärda Sic.
N:r 114.
Uppl. o. godkänd hos samt). Riks-St, den 2 Maj 1818.
Förordnande för Friherre L. A. Mannerheim
att vara Riksens Ständers Justitie-
Ombudsman.
Wi efterskrifne Svea Rikes Ständer, Grefvar,
Friherrar, Biskoppar, Ridderskap och Adel,
Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge ,
som härstädes å allmän Urtima Riksdag äro församlade,
gore vetterligc Att, sedan, jemlikt hvad
g6 och 97 §. §. Regeringsformen samt 63 §.
Riksdags-Ordningen stadga och förmå, Vare utsedde
Elektorer sammanträdt till väljande af
Vår Justitie-Ombudsman, och dertill i laglig ordning
ä nyo bl i l vit vald Kommendören med Stora
Korsset af Kongl. Wasa Orden Friherre Lars
August Mannerheim, sa vilje Vi, i kraft häraf,
hafva förordnat honom, Friherre Lais August
Mannerheim, att vara Vår Justitie-Ombudsman;
hvarvid honom åligger att ställa sig till efterrättelse
Rikets Grundlag och I/aga Stadgar jemte
den af Oss under den 27 Februari 1810
serskildt utfärdade Instruktion med de deruti sedermera
gjorda tillägg, och kommer han att åt
-
038
Underdåniga Skrifvelserl
njuta de Lön) ngs villor och öfriga förmåner J
sorn Vi föi detta Embete anslagit. Till yttermera
visso håfve Vi detta underskrifvit och
med Våte Insegel bekräftat, som skedde i Stockholm
den SCc.
Förordnande för Rommerse ■ Rådet Olof
Zenius att tillträda Riksens Ständers
justitie - OmbudsmansEmbete i vissa
fall.
Wi cfterskrlfne Svea Rikes Ständer etc.
gore vetterlig!: Att, sedan, vid det enligt 98
f. Regeringsformen och 63 §• Riksdags-Ordnin»
gen anställda val, Vare Elektorer utsett Komroerse-Rädet
Olof Zenius till Vär Justitie - Ombudsmans
Efterträdare i händelse han inom näst*'
kommande Riksdag skulle genom döden afgå
eller genom något i I.ag stadgadt förfall hindras
att sitt Embete sjelf utöfva, så vilje Vi, i
kraft häraf, hafva forordnat honom KommerseRadet
Olof Zenius att i dessa fall Justitie-Ombudsmans
Embetet tillträda, och har han emellertid
att ställa sig till efterrättelse hvad Vår
den 27 Februari 1810 för Justitie - Ombudsmannen
utfärdade Instruktion i 25 §. stadgar
och formar. Till yttermera visso håfve Videlia
underskrifvit och med Våra Insegel bekräftat,
som skedde i Stockholm den etc.
N.r 115.
Uppl. och godk. bos Ridd. och Ad. d. 8 Maj 1818.
Öfriga Riks-Stånden d. g
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
Underdåniga Skrifvelser.
339
angående medel till reparation ä Wadstena
Slott.
Såsom underdånigt svar å E. K. Maj:ts Nådiga
Remiss den 10 December sistlidet år, genom
hvilken till Stats-Utskottets åtgärd öfverlennes
Handlingar och Förslag angående medel
för Wadstena Slotts iståndsättande, hvartill endast
för den yttre delen skulle erfordras 91,030
H:d 40 sk., få Riksens Ständer Nåden förklara,
att, då detta Slott icke kommer att af Hennes
Maj:t Enke-Drottningen etnotiagas, kunna Riksens
Ständer för det nyssnämnda ändamålet icke
bevilja några ytterligare medel utöfver dem ,
som, i mån af Statens tillgångar, anslås tillförhöjning
i underhållet för Slott och Byggnader
i allmänhet uti Landsorterne.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r n 6.
Uppläst och godk. hos Ridd. och Ad, d, 8 Maj 1818.
Öfriga Riks-Stånden d. 9 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Löjtnanten Rousseaus innestäende
Expektans-arfvode.
Vid pröfningen af Löjtnanten i Arméen
G. Rousseaus ifrån E. K. Maj:t den 7:de sistlidne
April till Riksens Ständers Stats-Utskott;
öfverlernnade underdåniga ansökning om utbekommande
af det genom E. K. Majrts Nådiga
Resolution den 23 Januari 1816 honom tillagda
Expektans-arfvode 50 R:d för år 1815 och
240 Underdåniga Skrivelser.
66 R:d 32 sk. för 1816, hvilket bort utbetalas
af den fond, Riksens Ständer vid 1815 äts Urtima
Riksdag anvisat för lunlöse Oifiserare af
Arméen, som gjort tjenst under sista kriget,
hafva Riksens Ständer,; då Rousseau allt intill
September Månad 1817 saknat underrättelse örn
den vunne förmånen, och denna okunnighet varit
orsaken till hans försummelse att ej inom
stadgad tid sig anmäla, velat bifalla, att beloppet
af ofvannämnda Arfvode, utgörande tillsamman
116 R:d 32 sk., må Rousseau tilldelas
af de medel, som vid imtsregleiingert skola utses.
Riksens Ständer framhärdar SCc.
N:r 1 1 7.
Uppl. och godkänd bos Ridd. oell Adeln d. $ Maj igrS.
Öfriga Riks-Stånden d. g -- —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Häradshöfdingen örtend ahls
ansökning om Boställe eller Lönförhöjning.
Häradshöfdingen uti Näs och Gillbergs Härader
af Wermeland Nils Örtendahl har i underdånig
ansökning, sorn E. K. Majit den 7:de
sistlidne April öfverlemnat till Riksens Ständers
Stats-Utskotts åtgärd, anhållit, atr antingen
något tjenligt Hemman måtte inlösas till Boställe
för honom, eller ock Lönförhöjning honom
beviljas, emedan han, såsom blott innehafvande
75 Rtds lön men icke något Boställe, vöre
otili
-
Underdåniga Skrifvelser. 541
otillräckligt lönad för egen utkomst och Skrif»
vares underhållande.
X)å Riksens Ständer, enligt sin underdåniga
Skrifvelse den 23 Juli 1815, beviljade Löniörhöjning
tät Civile och Eriibets- och Tjenstemän
i allmänhet, funno Riksens Ständer, att ej
hagon med indelt Rön, Boställe, Lönings-jord
eller Ränta försedd Löntagare skulle af samma
tillökning blifva delaktig* på hvilken grund*
öch emedan Häradshöfdingärrle i allmänhet åtnjuta
någondera af berörde Lönförmåner och
dessutom uppbära Expeditions-lösen, som år 181a
förhöjdes med 50 procent, desse EmbetSrnän icke
upptogoä till förhöjning å sine Löner* ntaa
änsågos icke desto mindre vara aflöttadé i jemförlig!
förhållande thed hvad “Statens öfrige Embets-
och Tjenstemän då tillädes.
Med åberopande af en sådan grund och
itied afseende på Statens närvarande förlägenhet,
Som icke medgifver nya Utgifter till förbättring
i Häradshöfdingarnés Lört-vilkot* finpå Riksens
Ständer sig icke kunna bifalla hvad Häradshöfdingen
Örtendahl sökt; Hvilket Riksens Ständer
alltså å den Nådiga Remissen få lemna till underdånigt
svar.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 118.
Uppläst ocb godkänd hos Ridd. oell Adeln d, 8 Maj 1818
Öfriga Riks-Stlndcn d, 9 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
Bihang till Riki-St. Prat, 1817—1818. lo:de Sami, Ka 31,
tlnderdanlga Skrif veisel
om aflöning för JVaktbe t jerling i Landsfcingelset
vid Umeå.
Till Riksens Ständers Stats-Utskott har E(
Kongl, Majit genom Remiss den i7:de siatlidne
Mars i Nåder öfverlemnat Jjandshöfdinge-Embetets
i Westerbottens Eän under den 27:de
förutgångrie Februari gjorda underdåniga anmälan
örn behofvSt af en ti Hokt Vaktkarls-beställning
Tid dervarande Randsfängelse, hvarest;
.utom Vakfmästaien, blott finnes en Vaktkarl
med lön af Stats-meulen,
Riksens Ständer hafva inhemtat, att, sedan
genom klyfningen af Westerbottens Landskap
uti 2:ne Höfdingedömen, det förut gemensamma
Landsfängelset tillfallit Norrbottens X^än, Inbyggarne
i Westerbotten' begifvit sig till uppförande
af serskildt Tjands- eller Krono-fängelse
för Westerbottens Län nära invid Umeå, med
vilkor, att den nödiga Waktbetjeningen skulle
på Statens bekostnad lönas, hvartill ock Eder
Kongl. Majit den 29 Juni 1814 och den g Juli
3816 gifvit Nådigt bifall , i så måtto, att en
Vaktmästare och en Vaktkarl finge antagas och
af Statens medel njuta lika aflöning med sådan
Vaktbetjening i ändra Rån. Och, emedan denna
Vaktbetjening är för fångbevakningen otili-]
räcklig, bevilja Riksens Ständer den föreslagne
tillökningen af en Vaktkarl; Äfvensom, enär
Vaktmästarens och den andre Vaktkarlens aflöning
hittills varit bestridd med besparda medel
jander Riks-Statens »Andra Hufvud-Titel, Riksens
Ständer finna Rönerne för Vaktmästaren
och de nu blifvande s:ne Vaktkarlarne böra till
Underdåniga Skrifveiseri
enahanda belopp, som fou slik Vaktbetjening i
allmänhet bestas, nemligen Vaktmästaren *i6 R:d
32 sk. med derunder begvipne 1 2 Tunnor Spannmål,
och Vaktkarlarne hvardera 58 R:d 16 sk.
med derunder beräknade 6 Tunnor Spannmål,'
hädanefter på Staten uppföras.
Riksens Ständer framhärda SCc.
Nu 119.
Uppläst och godkänd hos Ridd. och Ad. d, 8 Maj 1818.'
Öfriga Riks-Stånden d, 9 — —
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse
om tillökt anslag för Spinnhusen i
Landsorterna.
Efter erhållen del af Eder Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss den i8:de sistlidne Mars med
Handlingarne uti den af Eder Kongl. Maj:st
och Rikets Kommerce-Collegium i underdånig»
het anmälda fråga otn tillökt anslag å Stat fou
de i Eandsorterne varande Spinnhusens under-;
hållande, har Riksens Ständers Stats-Utskott framställt
detta ämne till Riksens Ständers pröfning.
Då Riksens Ständer af Handlingarne inhemtat,
huruledes det sedan år 1815 till under-!
hållande af Spinnhusen i Norrköping och GcH
theborg af allmänna medel bestådda belopp 10,000
R:d årligen i anseende till fångarnes med 40 ä
50 personer ökade antal varit otillräckligt i den
mån, att, enligt bifogade öfverslag, utgifterné
vid dessa Inrättningar förlidet år 1817 öfverg
stigit tillgångarne roed 4,049 R.d 24 sk. 4 r:sf.,'
samt Spinnhus-fångarne utgöras af sådane, som
244
Underdåniga Skrifvelser.
för brott dömas till fängelse på lifstid eller visa
sa år, och StrafflagarUes tillämpning och verk*
ställighet alltså fordra, det Staten vidkännes den
för deras underhåll .nödiga kostnad, hafva Riksens
Städder funnit skäligt bevilja en förhöjning
af 5000 Pudr årligen uti förta anslaget till nämnde
Inrättningars underhåll* att vid nti skeende
, Statsreglering uppföras; Och* hvad åter angsr
den för nästlidet år Uppkomne brist 4)°4ä R=dr
24 sk. 4 t., samt med förutsättning att för innevarande
?r en dylik Summa troligen utöfver
Statä anslaget erfordras, få Riksens Ständer i un-*
dérdänighet öfverlemna till Eder Kongl. Maj:tä
Nådiga åtgärd att låta godtgöra dessa åréns of*
Verskjutande utgifter med 8,100 R:dr Banko tits
af Öfverskott på Stats - Verkets Inkomster föf
tamina år.
Riksens Ständer' framhärda &c.
K;r läth
Uppl. oell godk. bos Ridd. och Adelli cl. 8 Maj l8i8<
Öfriga Riks-Stånden d, g —
Riksens Ständers Underdåniga Skrifvelse
angående medel för Kr ono* Korrektions*
huset i Stockholm.
Ifrån É. K. Majit hafva under den 4 sist-»"
Jidrie Mars blifvit till Riksens Ständers StatsiJtskott
remitterade åtskilliga handlingar angående
be hofvet af ökade tillgångar för den här i
Staden varande Spinnhus- och Kotrektions-Inrättning,
med Kådigt förklarande, att E. K. Majit,
Underdåniga Skrifveiser.
*4 5
*nm insett densammas nytta och nödvändighet,
gamt utaf Direktionens underdåniga Berättelse
jnhemtat Inrättningens förlägenhet, velat i afseende
på d® för dess upprätthållande erforderliga
understöd öfverlemna ärendet till Stats-Utslfottets
åtgärd.
Handllngame upplyäa, att ifrågavarande Inrättning,
som förenar det dubbla ändamål af
Spinnhus och Korrektionshus f mäst sedan |r
1813, i synnerhet för det sednare behofvet, betydligt
utvidgas, så att, i stället för 134 fångar*,
sorn der funnos berörda ar, antalet nu bestiger sig
lill-ornkring 500 personer af begge konen och olika
åldrar, hvarigenom nybyggnader och reparationer,
inredning af verkstäder för fångarries sysselsättning,
samt anskaffande af råämnen och
Verktyg, inventariepersedlar, kläder och mat-varu-förlag
medtagit en sammanräknad kostnadssumma
af 51,814 R;dr 31 sk. 3 r. Banko, och
Inrättningen, efter användande af sina tillgångar,
kommit i 24,39a R:drs 31 sk:rs Banko skuld, eller,
med afdrag af ii,oi4 R:dr 19 sk. y r. såsom
yärdet af förfärdigade varor och i behåll
varande rå-ämnen, en egentlig brist af 13,378
R:dr'ii sk. 5 r„ till hvars betalande Direktionen,
saknande annan utväg, anhåijit om anslag
å allmänna medel. Enligt uppgjord Stat eller
Öfverslag på utgifterne för Inrättningens årliga
underhållande, sedan den nti blifvit brsgt i fullkomligt
stånd, erfordras i ett för allt, inberäknade
Lönerne för Tje nslemän, Prest och Betjening,
Läkare och Sjukvård samt arne Bevakningskarl,
45,888 Rnlr xfi sk. för ett antal af
400 personer och derutöfver. Härtill finnas att
Underdåniga Skrif v el seri
påräkna tillsamman 25,276 R;dr årlig inkomst ,
och uppkommer således en årlig brist af 20,611
R:dr 32 sk., sorn afven bär fyllas af allmänna
medel, så framt Inrättningen skall kunna bibehållas
i det verksamma skick, den blifvit försatt,
och svara mot sitt ändamål.
Då Hufvudstaden årligen från öfrige orter
i Riket får emottaga en stor del af de personer,
som vid Spinnhus- och Korrektions-Inrättningen
måste inrymmas och underhållas, och hvilka eljest
skulle forvisas tillbaka till otterne samt der
ligga allmänheten till last och förorsaka större
olägenheter, anse Riksens Ständer Inrättningen
böra af allmänna medel understödjas till erforderligt
belopp; Men, emedan Staten förden del
al Inrättningen, sorn utgör Spinnhuset, dit brottslingar
från Landskapen under Svea Hof Rätts
Domsområde dömas till fängelse-straff, redan består
Booo It:dr årligen, hafva Riksens Ständer,
med uppmärksamhet pä Stats - Verkets knappa
tillgångar, önskar undvika Statens belastande med.
något okad t anslag Deremot vilja Riksens Ständer
i underdånighet uppgifva en annan föga
känbar utväg, hvarigenom Inrättningen kan med
det nödiga bidraget förses, den nemligen: att
en viss mindre afgift, sorn med Traktater och
författningar ar förenlig, åiägges Ved och Viktaalie-väror,
hvilka till Stockholm infäräs ifrån
Finland, osli att denna afgift jemte TuIIumgälderne
uppbäres och derefter lefvereras till
den förordnade Direktionens disposition emot redovisning
i behörig ordning. I följd häraf få
Riksens Ständer till Eder Kongl. Majit framföra
den underdåniga anhållan, att Eder Kongl.
Underdåniga Skrifvelsef!
247
Maj:t må i Mader täckas vidtaga en sådan utväg
för ändamålet , hvarvid på Eder Kongl:
Majits Nådiga pröfning ankommer till hvad belopp
afgiften må kunna och böra bestämmas.
Beträffande åter den skuld, för hvilken Inrättningen
nu häftar, eller 10,378 B. dr 11 sk.
5 r., hafva Riksens Ständer, på samma grunder
som föranledt den nu gjorda framställning, bifallit,
att Summan må betalas at Stats-Verkets
Öfverskott på inkomsterne för nastlidet eller innevarande
år.
Riksens Ständer framhärda &c.
N:r iai.
Uppl. och godkänd lios Ridd. och Ad, d. 8 Maj l8lo.
Öfriga Riks-Ståndrn d. 9 —
Riksens Stunders underdåniga Skrifvelse
angående medel och utvägar till Hjelmare
Sluss-Verks ombyggnad osli vidmakthållande.
Gertom Nådig Proposition den 10 December
förlidet år har Eder Kongl. Maj;t gifvit Riksens
Ständer tillkänna huruledes, efter inhämtad,
kännedom att Hjelmare Sluss-Verk behöfde helt
och hållet ombyggas och att en kostnadssumma
af 339,498 R:dr blifvit dertill beräknad, Eder
Kongl. Majtt, enär Stats-Verkets tillgångar ej
xnedgåfvo Sluss-Verkets öfvertagande för Kronans
räkning, i Nåder funnit godt, på sätt Kongl-’
Kungörelsen den 31 Juli 181O innefattar, till-'
bjuda enskilde Nådigt Privilegium, att, under
8 4*
Underdät}iga iSkrifreiser.
namn af Hjelmare Kanal- och Sluss- Verks - "Bolag,
ombygga och fullborda samt derefter framgent
ega och underhålla denna Inrättning, meri
den i sådant afseende öppnade Aktie-teckning
inskränkt sig till eif belopp qf endast 49,900
Rutr, utom det forre Bojags-egarne i Orebro
förklarat sig vilja i det nya Bolaget taga Akti.
er för sin pppgifne fordran af 11,300 R:dr i och
för Gamla Sluss r Verks-Inrättningens utgifter;
vid hyilkgt förhållande, och då d<|'t väsentligaste
hinder emot ett mera förmånligt utslag af
en blifyande ny teckning troligen skulle undanrödja»
i fall någon anstalt yidtogs, hYarigenom
Bolaget kunde med säkerhet påräkna gn viss
billig inkomst af sitt Aktie-Kapital, Eder Kongl.
Majit i Nåder föreslagit Riksens Ständer, att af
allmänna medel utse nödig Fond till betäckande
af den brist, sorn kunde komma att yppas uti
en till Sex procent fastställd årlig ränta, hvilken,
äfven i den händelse Sluss-Verkets intrader
gj dertill Jemnade full tillgång, vöre att räkna
såsom en ständig och gifven inkomst af AktieKapitalet,
och således jemväl af den redan tecknade
Sumrrjan,
Vid händläggning af detta ärende hafva
Riksens Ständer trott, att, pm något direkt biträde,
ehuruväl icke fullt uppgående till den
flir Kanal- och Sluss-Verkets ombyggnad beräknade
Summa, lemnäs samma Inrättning, skall således
ofelbart för Enskilde beredas ett lämpligt
tillfälle att med egna medel, under hopp om
skälig afkomst, medverka till ett ändamål af den
erkända gagnelighet, som det ifrågavarande, och
TJnderd-uniga Skrif velger.
följaktligen fyllnadsbidrag för någon del genom
Aktie teckning med säkerhet kunna förväntas.
Under sådan åsigt hafva Riksens Ständer ,
i stället för den af Eder Kongl. Maj:t föresi agne
utväg, beviljat från sin Bank, med fästade
afseende på dess tillgångar i jemförelse med de
anslag, sorn vid en allmän penninge-reglering
denne Riksdag aro i fråga, ett Lån-Indrag af
Femtia Tusen (5Q,oqo) R:dr ärligen under en tid af
fyra är, till understöd för Hjelmare Sluss-Verk
emot det blifvande Bolagets eller Direktionens
förskrifning sawnjt säkerhet uti sjelfva Kanalocb
Sluss Verket med alla dess tillhörigheter,
och med vilkor att för denna Summa tre procents
årlig ränta till Batiken erlägges; Och, på
det hela Lån-förskottet oförskingradt kunna till
Byggnaden användas oell hvarken sjelfva SlussVerket
eller blifvande Aktie-egare under Byggnadsåren
dermed betungas, anse Riksens Ständer
räntan böra dessa år utgå af Stats-Verkets medel
under Nionde Hufvud-Titeln, hvarom Riksens
Ständer desto hellre hos Eder Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, sorn sådant instämmer
med deras vid sista Riksdagen fattade
Beslut och genom Skrifvelse den 27 Juli 1815
gjorda underdåniga hemställan, att Inrättningens
iståndsättande måtte af den på samma Hufvud-Titel
för Jordbrukets, Handelns och Näringarnes
förkofran anslagne årliga Summa understödjas;
Men , så snart Kanal- och Sluss-verket
blifvit färdigt, och emedan då en säker årlig afkomst
är att påräkna, skall Ränte-gravationen
genast på Bolaget öfverflyitas och den för Banken
betingade räntan ovilkorligen erläggas^af
Underdåniga Skrif v el serl
Bolaget, som genom Verkets årliga Intrader ändock
på. sitt Kapital undfår Ränte-utdelning.
Beträffande återbetalningen af sjelfva LånKapitalet,
: finna Riksens Ständer reglering derom
bjära anstå till nästa Riksdag, då de blifva
i tillfälle att, efter sig företeende omständigheter
och i jemförelse till Kanal- och Sluss-Verkets
afkastning, grundad på en lämplig pröfvad
Taxe-sättning, i detta hänseende meddela behöriga
föreskrifter och utstaka återbetalnings-terminerne.
Till nödig säkerhet för enskildes Aktieteckning,
vilja likväl Riksens Ständer härmedelst
bestämdt stadga och förklara, att någon
Kapital-afbetalning ej kan komma i fråga, förr,
än Aktie-Egarne på sina insatta medel erhållit
Sex procents årlig ränta. Emellertid, och på det
Banko-Styrelsen må vara i tillfälle att bedömma
Byggnadens fortgång och Verkets belägenhet ,
bera tid efter annan till denna Styrelse meddelas
de uppgifter, som i sådant ändamål pröfvas
af ni dén, samt Styrelsen, enär densamma godt
cynes, kunna genom Ombud i de årliga Revisionerne
deltaga.
lia på detta sätt Banken, Stats-Verket och
Enskilde verka gemensamt, föreställa sig Riksens
Ständer, att saken skall vinna en önskad
framgång.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 122.
Uppl, och godt. hos Ridd. och Ad, d. 8 Maj 181§,
Öfriga Riks-Ståmlen d. 9 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
Underdåniga Skrifvelse.!', j
avgående ett serskildt förskott till utgifter
för Götha Kanal-arbetet under
för fl ut ne Vin termå n ader.
Uti den Nådiga Proposition om Gotha Ka-1
nal-Arbetets fortgång och befrämjande, som Eder
Kongl. Majit under den 17 December nästlidet
år till Riksens Ständer aflåtit, och hvarå Riksens
Ständer i sjelfva hufvudsak.en framdeles få meddela
sitt underdåniga svar, har Eders Kongl.
Majit jemväl i Nåder framställt, att, då Götha
Kanal-Direktion, såsom en följd af den inträffade
förlägenheten uti Diskontens rörelse, vid slutet
föregångne Oktober Månad befunnit sig i
saknad af nödiga medel, dels tili aflöt:inaar för
deri vid Kanalen qvarstannade dels af Arbetskotnmenderingen,
för det derstädes tills vidare
bibehållna Pionier Kompaniet, samt för KanalVerkets
nödvändigaste Tjensteman, dels ock till
oundvikliga förberedelser för arbetets fortsättande,
Eder Kongl. Majit till en början under den
5 November beviljat Direktionen ett lån-biträde
af TioTusen Rid: utaf besparingarne på Statsverket»
inkomster vid 1815 års slut emot återbetalning
så fort tillgångar kunde erhållas och
sist inom fyra månader, samt att sedermera, och
efter det Direktionen i underdånighet uppgifvit
behofvet under nu förflutne Vinter vara till
Ordinarie Aflöningen för Verkets Tjenstemän
och Arbetare i månaden 8,264 Rrd 24 sk., till
upphandlingar under vintern, nödvändiga fös
innevarande års arbete, 11,505 Rid. 32 sk., till
arbets-förrättningar under Vintern 700 Rid och
för godtgörande af oguhlne skulder till Kongl.
Ifnderdäniga Skrif velter.
JVlajit oell Kronan, till enskilde och till Verkets
Engeiske Mästare 29,800 R:d, Eder Kongl,
Maj:t i Häder tillagt Direktionen ett ytterligare
förskott af TioTusen R:ci emot lika vilkor af
återbetalning, under förmodan att Riksens Stan*
der finna sig öfvertygade om angelägenhet
ten af Kanal-arbetets underlättande cali främjande
efter de betydliga framsteg, det redan gjortVid
öfvervägande häraf, hafva Riksens
Ständer funnit de ofvan upptagne utgifter vara
af sådan baskaffenhet, att de icke utan olägenhet
, skulle kunna uppskjutas; och Riksens ötander
hafva alltså beslutit, att den dertill erforderliga
Summa, enligt Kanal-Direktionen* uppgift
utgörande omkring ÅttatioTusen (80,odo)
Riksdaler rpå för denna gång, i afräkning på det
årliga Byggnadsbiträde, sorn jemlikt 1815 års Riksdags
Beslut tillkommer Kanal-Bolaget för innevarande
år, från Banken förskottsvis genast utbetalas.
Hvilket Beslut Riksens Ständer få ho?
Eder Kongl, Maj-t i underdånighet anmäla,
Riksens Ständer framhärda 8$c.
N:r 12 5.
Uppl. och godk. hos Ridd. och Ad. d, 8 Maj j8i8.
Öfriga Riks-Stånden d. 9 -- ~-
Riksens Ständers underd. Skrifvelse om ändring
i 7 Kap. z och 6 §§. Hände lsBalken
angående Handel å Marknad
innan Marknad s-friden blifvit lyst.
Det har ådragit sig Riksens Ständers upp.
Underdåniga Skrifveisen
inärksamhet, att stadgandet i 7 Kap. 2 §. Lfätt-*
dels-Balken om böter för den, både säljare och
köpare, som •Vid de årliga allmänna Marknader
inlåter sig 1 handel förr än Marknaden är
lyst, måste föranleda hinder, kostnad och tidspillan,
i synnerhet för en enfalldlg allmoge , som
icke så noga kan hafva sig detta Stadgande bekant
och således lätt deremot begär förbrytelse.
Lagstiftarens mening lärer hafva varit ,
dels att införa én viss ordning vid Marknader,
dels och att förekomma förköp; hvilket inhemta?
af 1 g §, i Kongl. Resolutionen på Allmogens
Besvär den 2 Januari 1748: Men, då sedermera
skickligheten i egna varors tillverkning betyd-'
ligen ökat sig, och tilloppet af säljare och kötl
färe blifvit större, är ock tiden att sälja och köpa,
serdeles Vid de marknader, som vara blott
en enda dag i månaderne Oktober, November ,
December, Januari, Februari och Mars, ganska
kort och inskränkt. Få dessa skäl anse Riksens
Ständer, att handel vid Marknad i den Stad eller
å det stalie af Landet, der den är tillåten, böra
fritt få börjas så snart Marknadsdagen inträdt
utan afbidan af desS kungörande eller utlysning,
som dock för Marknadsfridens skull må bibehållas,
både vid dess början och vid dess slut.
I följd häraf få Riksens Ständer till Eder*
Kongl. Maj.t i underdånighet öfverlemna förslag
till nya a:dia och 6:te §§. uti 7-de Kap. Handels-Balken;
så lydande!
2 §•
”A dag, då Marknad börjas, varde Mark”nadsfred
tidigt på morgonsn offentligen lyst:
5’5tånde dock en hvar fritt att sälja och köpa ifrån
Underdåniga Skri fv el ser.
”det ringen ingått, antia att lysning ej skett. Vid
”Marknadens slut skall freden aflysas.”
6. §.
”Sker buller, oväsende och slagsmål sedan
”Marknadsfred offentligen lyst är; plikta den,
”det gör , efter Lag, och bote Tio Daler för
”fredsbrottet.”
Riksens Ständer framhärda SCc,
N:r 124.
Uppl, oell godk. bos Ridd. oell Ad. d. 8 Maj 1818
Öfriga Riks-Stånden d. t) —
Riksens Ständers anderd. Skrifvelse om Arbets-
och Fång-Förteckningars insändande
till deras fustitie-Ombudsman
ifrån Rikets Collegier och Embetsverk
samt Styrelserne öfver Arbetsoch
Korrektions-husen.
Riksens Ständer hafva trott det vara nyttigt,’
latt deras Justitie - Ombudsman, genom del af
Rikets vederbörande Collegiers och Embetsf
Verks Arbets-Förteckningar, får tillfälle utröna
och tillförlitligen erfara huruvida dessa Verk
med erforderlig drift fullgöra sina skyldigheter
vid handläggningen af förekommande Arenden
; Och, då, enligt hvad förut är stadgadt,
Justitie-Ombudsmannen bör undfå ett exemplar
af månatliga Förteckningarne från allmänna häkte
ina öfver der förvarade fångar, finna Riksens
Ständer jemväl nödvändigt, att honom tillställes
ett sådant af de Förteckningar, hvilka ifrån Spin»
husen samt Länens Arbets- och Korrektions-Inrättningar
afgifvas. Hos Eder Kongl, Maj:t få
Underdåniga Skrifvelserl
'2 55
derför Riksens Ständer i underdånighet anhålla
om nådigt förständigande till så väl Colle-'
gierne och Embets-Verken, sorni Styrelserne öfver
Spinnhusen och de i Eanen inrättade Arbets-
och Korrektions-hus, att hädanefter pä de
tider, hvilka äro föreskrifne de förre till ArbetsEörteckningars
och de sednare till Fångförteckningars
insändande till Eder Kongl. Maj:t eller
Justitie-Kansleren jemlikt fastställda formulär,1
deraf äfven lemna lika lydande exemplar till
Justilie-Ombudmannen.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 125.
Uppl. oell godkänd hos Ridd. och Adelil d. g Mai l8l$.
Öfriga RiksStånden d. 9 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse,
om ändring i 3 Art. af Kongl. Stadgan
angående Jctgt och Djurfång
den 13 April 1808.
Hos Riksens Ständer hafva kommit i of-1
vervägande de många olägenheter och utgifter J
sorn tillskyndas Eänens Invånare genom de
i 3 Artikeln af Kongl, Maj:ts Nådiga Stadga
om Jagt och Djurfång den 13 April 1808 föreskrifne
Skallgångar och dermed åtföljande skyi-i
dighet att inrätta Jagttyg, uppföra hus, hvaruti
de skola förvaras, upphugga Jagtplatser, flytta och
utlägga Jagttygen samt bevaka platserne under
Jagningstiden.
Utom det betydliga antal dagsverken, sorn
härtill årligen åtgå och förspillas, lider egaren
S^é Underdåniga Skrifvelser.
åf den skog, hvarå Jägeri-Bef jente finna Jagtplatsen
böra anläggas, mycken skada, icke allenast
genom en för sadan anläggning oumgäng1ig
fällning af träd, Utan ock genorrf ett storrö
antal unga och växtliga träds nedtratnpning och
förstöring Under skallgången, för hvilken skada
någon ersättning icke Stnjutes. Skogsegaren äf
äfven under Jagningstidert och således största
delen af vintern stängd från begagnandet af deni
na sin egendom, der honom vid vite är förbudet
att anställa hyggen eller afhemta Upphuggen
Ved och annat virke; och det beror på JägeriBetjeningeUs
godtycke att låta Ifans lidande fortfara
längre eller kortare tid genom Jagtplatsens
bibehållande flera år på ett och samma ställe,
hvarmedelst den ene hemmansåböen betungas
mera än de öfrige* Likaledes måste tnvånarne
i de tili Jagtplatsen angränsande Häradet
eller Socknar af inställelsen vid afjagningen och
biträde vid platsens bevakning, med mera, vidkännas
ett besvär och en tunga, dem andre
från Jagtplatsen aflägse Härader Och SoCknar ,
hvilka antingen verkligen icke ära, eller ock
anses icke vara till Jagtplatser tjenligö, således
icke dela; Och de Odjur, som undgått att blifva
fällda vid de å Jagtplatsen anställda skall ,•
qvarstanna vanligtvis i den ort, hvarest den är
anlagd , och tillskynda Jnvånärné sedermera vid.
sommartiden skada ä deras kreatur*
Erfarenheten vittnar fullkomligen, att nyttan
af Skallgångarne icke svarar emot alla dessa
olägenheter: Och, enär hvar och en Jordegare
eller Abo, sorn har boskap och andra kreatur,
Underdåniga Skrifveher.
257
tur, bör vara angelägen att freda sig för den
skada och förlast, han af rofdjuren befarar, samt
således till deras utödande sjelfmant vidtaga al.’
la erforderliga och möjliga åtgärder, hvaribland
finnas flera i större man bidragande och mindre
kostsamma, än de i ofvanberörde Artikel af
Kongl. Stadgan om Jagt och Djurfång påbudne,
tro Riksens Ständer sig ega skäl till det underdåniga
förslag, att, med ändring i hvad samma
Artikel föreskrifver, alla sådana åtgärder hädanefter
må bero på de öfverenskommelser, som efter
serskilda orters olika förhållanden kunna Härads-
eller Sockne-vis af Invånarne träffas eller
ifrån Länens Styrelser dem till öfverläggning
föreställas, dock att dessa öfverenskommelser alltid
Öfverlemnas till Eäne-Styrelsernes pröfning
och fastställelse; I sammanhang hvarmed Riksens
Ständer jemväl anse, att vid de tillfällen ,
dl, i följd antingen af dylika öfverenskommelser
eller af serskildt inträffande omständigheter,
Skallgång till Rofdjurens dödande och utrotande
inom en Socken eller Härad behöfves, dett
bör få anställas utan afvaktan af Eder Kongl.
Majus Befallningshafvandes tillstånd, med iakttagande
blott, att närmast i orten varande Krono-Betjent
derom underrättas, oell med åliggande
för honom, att, om så begäres, besörja Skalig
uppbådningens behöriga verkställande.
Riksens Stähder framhärda SCc.
N:r 126.
Uppl. och godkänd hos Ridd. och Ad, d. 8 Maj I8I8'
Öfriga Riks-Stånden d, g —
Bihang till Rikt-St, Prat. 1817-i-giS- iQ’,dt Sami. N:r 33. 34.
5&S
Underdåniga Skrifv el siri
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om vissa nya åtgärder då Förmyndare
skola förordnas.
Bland de vigtigaste och mest maktpåliggande
göromål för Rikets Hof-Räiter, Borg-Rätter-'
ne, Justitie Collegium och Förmyndare.Kammaren
1 Stockholm, JKådstufvu-Rätterne i öfrige
Städer, samt Härads-Rätterne på Landet, är den
desse Domstolar anförtrodde Ofver-Förmyndarevård
och deras skyldighet att utse och förordna
skicklige och säkre personer till emottagande
och förvaltning af omyndiges gods under Förmyndare-ansvar.
Lagstiftaren, angelägen att skydda de ö?
myndige från förluster, dem de sjelfve icke kun-’
na afvärja, har Väl i detta ändamål icke allenast
meddelat för Domstolarne bestämda föreskrifter
och stadgat för de omyndige en sådan
förmånsrätt hos Förmyndare, hvarigenom de
förres lidande skulle kunna förekommas; Men
icke destomindre vittnar erfarenheten, att dessa
Stadganden icke alltid varit tillräcklige för beredande
af åsyftad säkerhet. De händelser äro
kända, att en och samme, person fått sig uppdragna
betydligare Förmynderskap af flere ser-'
skilde Domstolar, och att, ehuru hvardera Domstolen,
jemlikt sin pligt, behörigen och noga underrättat
sig om hans vederhäftighet, Förmyndaren
likväl, enär den ena Domstolen varit i
okunnighet öm den andras åtgärder, slutligen, då
han kommit på obestånd, icke egt tillgång till å.
tergäldande af allt hvad han för sine myndlingar
emottagif, hvaraf jemväl ytterligare inträf-:
Underdåniga Skrifvelse^
fat, ätt de, som lemnat honom först&ackningar
och dervid i möjligaste måtto tillsett sin säkerhet,
helt och hållet gatt miste om betalning,
genom det de icke varit i tillfälle att få kun-'
O
skap om all den förmyndare - ansvarighet, för
hvilken försträckningstagaren häftat.
Riksens Ständer hafva derför ansett' nödvändigt
att utrinna något medel, hvarigenom, till
undanrödjande af dylika händelser, en mera sä- .
leer allmän kännedom, så vidt sig göra låter, må
kunna vinnas, huru många mer eller mindre
vidsträckta förmynderskap hvar och en persea
innehafver, eller örn han derifrån är fri. För
detta ändamål tro Riksens Ständer vara lämpligt:
att Domstol, som till Förmyndare förordnar någon
utom Domsagan boende person, derom genast
underrättar den Domstol, hvarunder han
lyder: att förordnandet antecknas i den sednare
Domstolens Fortr.ynderskaps-Protokoll: att Förmyndaren
icke får tillträda förmynderskapet förr
an berörde anteckning skett och han derefter einottagit
förordnandet : sann alt omsorgen för
anteckningen och förordnandets öfverlemnande
bestrides af en utaf den förstnämnde Domstolen
emedlertid serskildt utsedd, inom Domsagan
boende, God Man, hvilken bör icke allenast vid
• samma Domstol skyndsammast styrka sig hafva
fullgjort det erhållna uppdraget , utan ock under
förmyndare-ansvar vårda den omyndigas egendorn
intill dess uppdraget b lä f v i t fullgjordtGenom
sådana stadganden kan hvar och en ,
sorn \'il 1 underrätta sig om och huru vida ert
person är med förmyndare-vård och ansvarighet
besvärad , i dessa delar vinna tillförlitlig upp
-
26o Underdåniga Skrivelser.
lysning vid den Domstol , hvarunder personen
lyder, och beliöfver icke, såsom nu, den i det
närmaste omöjliga åtgärd, att söka upplysningen
vid hvarje af de Domstolar, som ega att Förmyndare
förordna;—Äfvensom härigenom Domstolarne
sjdfve, vid frågor om Förmynderskaps - uppdrag
åt personer utom deras Domsområde, sättas i tillfälle
att inhemta huruvida slik befattning kan
desse, med bibehållande af de omyndiges säkerhet,
anförtros.
I följd häraf, pch fastän ifrågavarande Stadganden
äfven böra komma i åtanka vid omarbetningen
af Civil-Fagen i allmänhet, finna Riksens
Ständer, med afseende på deras ostridiga
nytta både för omyndiges säkerhet och för det
allmänna förtroendet, sig böra i underdånighet
föreslå , att desamma må nu antagas och till efterrättelse
kungöras.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 127.
Uppl. och godk, bos Ridd. och Ad. d. 8 Maj f8Tg,
Öfriga lliks-StSnden d. 9 — —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om af skaff ande af Guld och Silfver
pä Civile Uniformer.
Då h os. Riksens flander ‘Viga blifvit vackt
om afskaffande af Guld och Silfver på Civile
Uniformer, kunna Riksens Ständer ej underlåa
att uti detta ämne till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
framföra sina tankar.
Riksens Ständer är o öfvertygade, att de Guld
-
XJnderdaniga Skrifvelser.
och Silfver-broderier, med hvilka en sfor del af
nämnde Uniformer finnes smyckad, i allmänhet
medföra ett ofördelaktigt inflytande. Det är ej
egenteligen den dertill afgående kostnad, som
bestämt Riksens Ständers öfvertygelse , ehuru
denna kostnad, hvad vissa Unitormer angår, ej
bör anses obetydlig; men allmänna rösten, som
allvarligt yrkar utrotandet af en öfverdrifven
yppighetsanda och införandet af tarfliga seder, —
samt nödvändigheten att ej genom den ena åtgärden
motarbeta den nytta, man genom en annan
velat bereda, — äro de vigtiga skäl, på hvilka
den nu yttrade tanka sig grundar. En prydnad
utan nytta och icke antagen af behof att
representera, kan lätteligen misstänkas leda sitt
ursprung från böjelse för yppighet och dess utspridande.
Den lägre och illa lönte Tjensteinannen
kan möjligen under sin glänsande yta
glömma sina små tillgångar och bereda sitt ekonomiska
obestånd genom nöjet att föreställa hvad
han verkeligen icke är. Afven denna möjliga
missräkning bör, i Riksens Ständers tanka, förekomma*,
och en anstalt upphäfvas, hvilken liksom
understödjer praktbegäret. Statens förmån
lärer i ej ringa mån befordras derigenom , att
hvar och en dess medlem iakttager den plats,
honom verkligen tillhörer, söker hedra denna
och ej inom gränsorna af en högre fiker eftr
näring för sin fåfänga.
Med dessa framställningar få Riksens Ständer
hos Eder Kongl. Maju anmäla sin underuåga
önskan , det Edet Kongl. Maja i Nåder
måtäckas , så mycket som möjligt, inskränka tillåtelsen
att begagna sådana Civila Uniformer,
262 . 'Underdåniga Skrifvelser.
som med Guld- oell Silfver- broderier förses.'
Riksens Stunder framhärda SCc,
N:r lig.
Uppläst oell godk. bos Ridd, oell Ad. cl. 8 Maj 1818.
Öfriga Itiks— öl5uden d. 9 — —
Riksens Ständers underd. Skrifvelse om bestämd
tid för den blifvande nya Fattigvår
ds-förordningens utarbetande.
Med afseende pä vispen af en ny allmän
Förordning för Fattigvården i Riket, och sedan
Eder Kongl. Majit, efter Riksens Ständers derom
vid 1809 års Riksdag gjorda underdåniga
hemställan, i Nåder utsett en Kommitté, att lill
en sadan Förordning utarbeta Förslag, men Nådiga
Ku/ngörelseti den 14 Februari 1811 utvisar,
au de nya stadganden i detta ämne skulle
forst vid nästa Lagtima Riksdjg komma under
profning, fa Riksens Ständer nu hos Eder Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, att Eder Kongl. Majit
i Raner ina tackas utstaka en mera bestämd tid
for den ifrågavarande allmänna Fattigvårds-Förordningens
utfärdande, samt att följaktligen äfvdn
Kommittén må inom en viss bestämd tid i
■verksamhet sättas.
Riksens S.ander framhärda SCc.
N:r 129.
Uppl. och godk, hos Ijamtl. Riks-St cl. 16 Maj tgI8.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, anguende
Häste-Hemmans och Fördels
-
Underdåniga Skrif v elser.
räntor nes utgörande vid Skånska Karabinier-Regementet
Under
den l^tde sistlidne April har Eder
Kongl. Maj:t till Riksens Ständers Stats-Utskott
i Nåder öfverlemnat så väl Chefens för Skånska
Karabinier-Regementet Öfversten Friherre StjernJ
cronas underdåniga ansökning orri förbättrade löningsvilkor
för Regementets Ofver- och Underbefäl,
så att Indelningshafvarne derstädes matte
anses berättigade alt hädanefter fä uppbära- de
dem anslagna Fördels- och Häste-Hemmans-räntoi
med förvandling, eller, i fall detta icke kan
beviljas , att särskildte medel matte anslås till
de Ijöne-förhöjningar, hvilka tidernas förändrade
skick fordrar, sorn ock Krigs-och KammarCollegiernes
deröfver afgifna underdåniga utlåtande.
Vid öfvervägande af detta ärende hafva
Riksens Ständer funnit detsamma icke vara i
det utredda skick, att de kunna för det narvarande
derom vidtaga något Beslut, h vartill jemväl
kommer, att förenämnde Collegiers härutinnan
yttrade tanka äro rakt stridande mot hvarandra.
» I anseende härtill anhålla Riksens Ständer
i underdånighet, att Eder Kongl. Maj:t täckes
Nådigst anbefalla och de vid nästa Riksdag
församlade Rikets Ständer meddela en undersökning
i ämnet till ett närmare utredande af de
skiljaktigheter , som emellan Krigs- och Kammar-Collegiernes
yttranden nu finnas , och som a£
Räkenskaper och Handlingar synas både böra och.
kunna så fullständigt utvecklas, att ett med rättvisa
och billighet öfverensstämmande samt på
TJnderdaniga Skrifvelser.
gällande Stadgar och Författningar grundadtBeslut
må af Riksens Ständer häröfver då kunna fattas.
Riksens Ständer framhärda &g.
N:r 130.
Uppl. och godk. hos Samtl. Riks-St. d. t G Maj 1818.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse rörande
åtskilliga omständigheter i afseende
pä Saltpetter-gärdens utgörande.
Hos Riksens Ständer har fråga väl uppstått
om nedsättning af Saltpetter - Gärden ifrån
10 till 5 Marker för hvarje helt Hemman
om året; Men, ehuru Riksens Ständer icke
kunna sådant medgifva, då beloppet af denna
gärd är grundadt på Rikets och Försvars-Verkets
behof af Saltpetter , sorn ar ett af FörsvarsmedleWs
förnämsta ämnen , och det alltid blifver utom
gränsen för Riksens Ständers både befattning
och omdöme att bestämma den tid.närförsvars-Verkets
behof meden mindre gärd kari anses
uppfylldt, hysa Riksens Ständer likväl den
underdåniga öfvertygelse, att, om framtida behofvet
skulle tillåta någon ändring eller nedsättning
härutinnan, Eder Kongl. Maj:t då lärer
med Nådigt välbehag omfatta ett sådant tillfälle,
för att dymedelst bereda sine trogne undersåtare
all den lindring uti denna gärds utgörande, som
omständigheterna kunna medgifva.
Till nödig besparings vinnande tillstyrka
Riksens Ständer i underdånighet , att SaltpetterSjuderi-Verkmästare
och Lärlingar må indragas och
afskaffas i den mån Saltpetter-tillverkningen iblaud
allmänheten vunnit den tillväxt och för
-
Underdåniga Skrifv el set.
265
Icofran, att densamma utan ett Badant biträde kan
af Hemmans-innehafvarne sjelfve bedrifva», äfvensom
att i sldant fall indragning af UnderStyresmännen
jemväl må ske. Hvad Styresmännen
åter angår , så lära de icke kunna helt och
hållet umbäras, dels för den alltid fortfarande
nödiga tillsynen öfver Saltpetter - tillverkningen ,
och dels såsom Kongl. Maj:ts och Kronans Ombud
vid lefvereringarne och de der, vid yppande
skiljaktiglieter emellan de lefvererande och
einottagarne, skola bevaka så väl Kronans som
den enskildes ömsesidiga rättigheter; men att
Styresmännens antal, i den mån denna näringsgren
vinner tillväxt, torde kunna inskränkas,
anse Riksens Ständer icke omöjeligt.
Sluteligen framställa Riksens Ständer den
underdåniga önskan , att Eder Kongl. Majit till
någon lindring för de skjutsskyldige täckes i Nåder
låta vidtaga den utväg, der sådant möjligen
låter sig göra, att Saltpetter-Transporterne måtte
ske sjöledes, på det Allmogen, der sjölägenhet
kan begagnas, måtte befrias ifrån den sväva
och långa transporten Landvågen.
Riksens Ständer framhärda SCc.
N:r 131,
Uppl. och godk, hos Ridd. och Adeln d. ig Maj 1818.
Öfriga Riks-Stånden d, 21 —
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
angående Krigs-Akademiens pä Carlberg
Löni tigs- och Under hålls-Stat.
Genom Nådig Remiss af den i4:de sistlidne
April har Eder Kongl. Maj.t till Riksens
Underdåniga Skrifvelser'.
Ständers Stafs-Utskott öfverlemnat handlingar!!©
uti den hos Eder Kongl. Maj:t af Gouverneujen
vid Krigs-Akademien genom Cantzlers-Embetet
anmäldte fråga, angående otillräckligheten
utaf det Statsanslag och de inkomster, hvarmed
denna Inrättning nu skail underhållas; af hvilka
handlingar Riksens Ständer inherntat, det Akademiens
nu varande inkomster utgöra 62,301
R:d 10 sk. 7 rst., men att dess oumgängelige
utgifter sistlidet år uppgingo till 71,845 B:d 47
sk. 8 rst., och således öl verstego tillgångarne med
9544 R:d 37 sk. 1 r.st., samt att, enligt flera
års erfarenhet, inkomsterne för Akademiens underhålls
kostnader varit otillräcklige, hvadan Statsverket
städse fått vidkännas serskilde ärlige utgifter
utöfver Stat, till betalande af Akademiens
skulder.
Vid sådant förhällapde hafva Riksens Ständer
ansett en ny reglering af Akademiens Stat
nödig, Denna Stat bestämdes af Riksens Stan-;
der vid 180g och 1810 årens Riksdag sålunda,
att Cadetternes antal skulle utgöra 80, hvaraf
20 borde vara Gratister eller FriCadetler och 60
betalande; och förhöjdes afgiften för de sednare till
250 R:d årligen för dem hvardera, med hvilken
inkomst Statens bidrag kunde inskränkas till 13,-  000 R:d. Sedermera har dock Statens utgift för
denna inrättning tid efter annan blifvit Ökad,
så att den nu utgör 31,336. R:d 44 sk. 3 r:st.,
men afgiften för de betalande Cadetterne är densamma
af 250 R:d, som dä Statsanslaget i ett för
allt fastställdes till 13,000 R:d. En efter de sedermera
förändrade mynt- och varu-värden lampart
tillökning af 50 R:d å nämnde afgift; så ad;
Underdåniga Skrif v elser. 267
elen- bl ifver 300 R:d för hvarje Cadett årligen,
finna .Riksens Ständer skäligen kunna ega ruin,
och nied nästa års början böra, lika med den vid
förenämnde Riksdag stadgade förhöjning, vidtaga
för både nu varande och framgent blifvande
Cadetter; och, då deras antal, efter hvad nu
meddeldte handlingar visa, är ilo betalande,
utom de 20 FriCadetterne, som på Statens bekostnad
underhållas och för hvilka enahanda tillökning
äfven bör bestås och nu tillägges ansiags-Summan
med 1000 B:d, så, och enär härigenom
uppkommer en ökad tillgång af 6,500
R:d uti Akademiens inkomster, hvarå den nu
uppgifne bristen af 9,544 R:d 37 sk. 1 r.st. för
sistlidet år, dels varit tillfällig, dels utgör besparing
å I-iönings-anslaget för tillsamman 3866
E:d, så att den egentliga bristen eller årliga beliofvet
af tillökning icke bestiger högre än till
omkring 6000 R:d, blifver ock berörde tillökning
för utgifterne tillräcklig, särdeles om god hushållning
användes vid administrationen, samt
bestämde föreskrifter derom gifvas, hvilka inskränka
utgifterne, till hvad på Stat bestås, i förening
hvarmed en närmare reglering af underhålls-
och beklädnads- samt omkostViads-staten
synes blifva nödig, om brister och skulder för
framtiden skola kunna undvikas. Beträffande den
för sistlidet år uppkomne ofvanberörde brist af
9 544 R«1 3 7 sk. 1 r:st. uti Akademiens 1 illgån»
gar, så öfverlemna Riksens Ständer i underdånighet
till Eder Kongl. Maj:ts Nådiga åtgärd att
godtgöra denna Statsanslaget överskjutande utgift
utaf Stats-Verkets öfverskott på intraderne
för samma år. '
368
Underdåniga Skrifvelser.
I sammanhang härmed har hos Riksens Ständer
fråga blifvit vackt, huruvida Krigs-Akädemiens
Embetsman, hvilka vid den Löneförhöjning,
som vid 1815 års Urtima Riksdag beviljades
Statens Löntagande Ernbets- och Tjenstemän
i allmänhet, endast undfått förbättring i likhet
med Militaire Staterne af orsak, att KrigsAkademiens
Stats-Summa utgår under Tredje
HufvudTiteln, måtte tilläggas högre löner, i likhet
med öfrige Civile eller Ecclesiastique-Vevk
i Staten; men härvid hafva Riksens Ständer inhämtat,
hurusom, vid sista Regleringen af Akademiens
Lönings-Stat den 2 April 181 G, Löneförhöjning
blifvit af Eder Kongl. Maj:t i Nåder
tillagd Akademiens Lärare och Tjenstemän, i
likstämmighet med hvad som fastställdes för Militaire
Staterne; och, ehuru de anse enahanda
princip, som följdes för Civile Staternes Löneförbättring
vid sista Riksdag, icke äga rum för
Krigs-Akademiens Lärare och Tjenstemän, enär
denna Inrättning i flera hänseenden skiljer sig
från Civile Embets-Verken, samt dessutom förekommer,
dels att desse Lärare och Tjenstemän
äga förmåner af fria boningsrum m. m., som
icke åtfölja sysslor på Kronans Stat i allmänhet,
dels ock att någre Lärare såsom Militairer innehafva
andra beställningar med löner, och 2:ne
åter, eller Lärarne i Theologien, äro försedde med
de inkomster, som åtfölja Kyrkoherde- och Capellans-Sysslorne
i Solna Församling, hafva likväl
Riksens Ständer, hvad åter angar Professorn
och de Civile Lärarne eller de fem Adjunkterne
uti Vettenskaperne, funnit dem böra i så
måtto af enahanda Lönförhöjning med Civile
Underdåniga Skrif reiser'. 26g
Staterne komma i åtnjutande, att å den under
.deras Löner, utgörande för den förre 1000 Rui
oell för de sednare 450 R:d hvardera, beräknade
Spannemal, nemligen för Professorn 60 tunnor
och för Adjunkterne hvardera 40 tunnor,
godtgöres skillnaden emellan Statspriset 45 R:d
och Riksmarkegångspriset; hvilken tillökning, emot
hvad hittills funnits dem bestadt, utgör 390
R:d, som nu komma att å Stat uppföras.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 132.
Uppläst och godkänd hos samtl, Riks-St. d, 2t Maj 1818.
Förordnanden mat. mitt., för Kommer seRädet
Olof Zenius, Lagmannen Gustaf
Schöne, Ofverste-Löjtnanten och
Riddaren Otto Fredrik Påhlman, Häradshöfdingen
fohan Gabriel Richert,
Expeditions Sekreteraren och Riddaren
fohan David Valerius, Kongl. Öfver-Hof-Predikanten
och Ledamoten af
Norclstjerne-Orden Doktor fohan fakob
Hedrén, att vara Ledamöter i Kommittén
för Tryckfrihetens värd.
Vi efterskrifne Svea Rikes Ständer, Grefvar,
Priherrar, Biskopar, Ridderskap och Adel,
Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge,
som härstädes å allmän Urtima Riksdag äro församlade,
gore veterligt: att, sedan, enligt 108
§. Regerinsformen och 65 §. Riksdags-Ordnin
-
S7o
Uhilerdaniga Skrifvelseri
gen, Vi genom utsedde Elektorer vak de Män,
sorn, jemte \ ar Justitie-Ombudsman, bora värda
Tryckfriheten, och dertill i laglig ordning
blifvit kallad N. N., vilje vi, i kraft häraf, hafva
furordnat honom N. N. att vara Eedainot i
Kommittén till Tryckfrihetens vard, och eger
han- att i utöfningen af denna befattning ställa
sig Tryckfrihetslagen till efterrättelse samt föröfrigt
noga iakttaga hvad, i öfverensstämmelse
med Grundlagens afsigt, befrämjar allmän upplysning
under bevarande af allmänt lugn. •
Till yttermera visso håfve vi detta För-;
ordnande underskrifva och beseglat.
Stockholm den
N.r 133;
Uppl. och godk. hos samt), Riks-St. d. 21 Maj 1818.
Riksens Ständers underd. Skrifvelse om åtgärder
att befordra skyndsamhet med
tryckningen af Riks-Ständens Protokoll
och Bihanget vid kommande Riksdagar.
På det vid kommande Riksdagar må beredas
all möjlig skyndsamhet med tryckningen af,
så väl samtliga Riks Ståndens Protokoll, som det
dertill hörande Bihang, samt följaktligen en större
försäljning och för Siats-Verket en i samina
män ökad ersättning för de till tryckningen åtgående
kostnader, få Riksens Ständer hos Eder
Kongl. Majit i underdånighet anhålla om Nådig
föreskrift till Hof-Kansleren, under hvars inse*
Underdåniga Stiftelser'.
271
ende Boktryckerierrie i Riket äro ställda, att, så
snart Riksdagskallelse utfärdas, låta vidtaga sådane
förberedande åtgärder, hvarigenom RiksStåndens
Protokoll och Bihanget kunna under
Riksdagens lopp skyndsamt från trycket utgifvas.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 134.
Uppl. och godk, hos sami;!. Rika-St. den 21 Maj 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
om en del af IVadstena fordna Klosterbyggnaders
upplåtande för Hospitalsinrättningen
derstädes.
Vid nu påstående Riksdag har fråga blifvit
vackt derom, att , i händelse Vadstena gamla
Klosterbyggnader, sorn blifvit iståndsatte i ändamål
af Arbets- och Korrektionshus-inrättning,
icke skulle blifva dertill använde eller framdeles
finnas behöflige, de samma måtte till Kongl.
Serafimer-Ordens - Gillets disposition, antingen
gratis eller mot någon billig ersättning för derå
nyligen nedlagde reparations-kostnader, öfverlemna»
för att begagnas lill utvidgning af Vadstena
Hospital eller Dårhus.
Uti underdånigt yttrande öfver Eder Kongl.
Maj:ts Nådiga proposition om medel till de föreslagne
Arbets- och Konektionshus-inrättnin-'
gar-ne i Vadstena och på. Borgholm hafva Riksens
Ständer tillstyrkt, att Carlscrona Arbetshus
och Marstrands fästning må i stället härtill begagnas.
27*
Underddniga Skrifvelser.
Då således, i händelse Eder Kongl. Maj:t
skulle Nådigt bifalla hvad Riksens Ständer i
Ornförmäldta afseende tillstyrkt, gamla Klosterbyggnaderne
i Vadstena kunna, såsom annorledes
finnes lämpligt och nödigt, disponeras, hafva Rik«
sens Ständer i underdånighet skolat till Eder
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställa, om
icke några af de ifrågavarande byggnaderne må,
i anseende till behofvet af ett bättre utrymme
för Hospitals-inrättningen i Vadstena, dertill
upplåtas, på sätt och med vilkor, som Eder
Kongl. Maj:t i sådant fall lärer täckas i Nåder
bestämma.
Riksens Ständer framhärda Scc.
N:r 135.
Uppl. och godkänd hos Samtl. Riks-St. d. 23 Maj 1818-
Riksens Ständers underdåniga Skrijvelse
angående de inom Södermanlands Län
befintlige sä kallade Jagbackar.
Genom Nådig Proposition af den g sistl.
December har Eder Kongl. Maj:t till Riksens
Ständer framställt förhållandet med de inom Södermanlands
Län befintlige så kallade Jagbackar,
hvilka fordom skola hafva tjent till Jagtställen
för Kongl Personer, ehuru de nu mera för sådant
ändamål icke nyttjas, utan äro af en serskild
beskaffenhet emot andre Kongl. Majits och
Kronans Parker, såsom varande kringspridde, ofta
af ett inskränktare utrymme och mindre tjen
lige
-
ZJnderdäniga Skrifvelseri
2 73
lige till skbgväxt, samt framföre ålit syåre att be*
hörigen vårda, 1 anseende till' derä^ läge inom
enskildes ägor. Eder Kongl; Maj:t har äfven täckts
underrätta Riksens Ständer örn de förberedande
anstalter, sorn Edet Kongl. Majit funnit oumgängligen
nödige för pröfningen om dessa lägenhetfers
användande till Kronans bästa fördel»
hvilka anstalter icke änhu hunnit af Eder Kongl*
Majus Befallningshafvande verkställas* så att
Eder Kongl. Majit icke feller varit i tillfälle att
med fullständighet förelägga Rikets nti försarrtJade
Ständer alla bmstättdigheter, sorn med hVar
och eh af ifrågavarande lägenheter sig foreter eJ
fnedlertid, och då sådane åtgärder rhöjligen skut*
le kunna i Framtiden påkallas, hvarigenom desse
Barker skulle komma att för alltid Kongl, Majus
och Kronan afhändas, liar Eder Kongl. Majit*’
sorn emot 7^ide §. uti Regeringsformen icke art-‘
sett sig utan Riksens Ständers bifall och Samtycke
kunna så beskaffade stådgandbn och beslut
vidtaga, till deras öfvervägande föréslagit, att
åt Eder Kongl. Majit må blifva Uppdragit att
om användandet af alla särskilda lägenheter, hvilka,
efter de anbefaldle, men icke medhUnne Un-'
dersökningarne, framdeles kunna blifva erkände
för Kongl. Majus och Kronärts ostridig! egen-j
domar, på sådant sätt förordna, som kan finnäs
med Kongl, Majus och Kronans fördel mest för-'
enligt, nemligen att de antingen till Skatte försäljas,
eller till Arrende på vissa år efter deraf
Riksens Ständer för Kongl. Majus och Kronans
lägenheter i allmänhet föreslagna och af Eder
Kongl. Maj:t i Nåder gillade grunder upplåtas»
Bihang till Riks-St, Erot, igi?— i8i§, Sarai, N',r
274
Underdåniga Sirifvelseri
ellef också af Eder Kongl. Maj:t användas till
det ändamål, hvartill hvarje lägenhets serskilda
local ofih beskaffenhet föranleder.
Utaf de vid dennä Eder Kongl. Majas Nådiga
Proposition bilägde handlingar, hafva Riksens
Ständer inhemta!* det de ifrågavarande Jagbackar
blifvit hänförde och fördelte under fem
seskildte klasser hemligen!
i. Sådane, sorti dels redäti ärö med Skog beväxte,
dels efter sin beskaffenhet skola till Trädplante-'
ring och skogväxt Vara mest användbare;
2. Sådane, sorti alltid blifvit bigagnade under
Kongl. Majas och Kronans egendomar och
skola dertill Vara behöflige samt inom deras Rågångar
inneslutné;
3. Sådane, hvartill åtskillige personer yrkat
fri dispositions- och egande-fätt, u si.i någon ny
afgifts erläggande;
4. Sådane* som kunna vara tjenlige ogIi nödige
till Fjerdingsmans Boställen; samt
5. Alla öfrige Jagbakar i Länet, hyilka skola
finnas så beskaffade, att éndast rättigheten till
muhlbete derå, éfter tillstånd eller urminnes häfd,
blifvit af omgränsahde liemmans-égare å de fleste
yrkad; hvarförutan någre få Jagbackar till ingendera
af dessa klasser blifvit hänförde.
Mvad nu först angår beskaffenheten af dessa
lägenheter, så hafva Riksens Ständer funnit
densamma vara sådan, att de dels till det mesta
redan äto, dels ock framdeles efter verkställde
Undersökningar böra förmodas kunna blifva Kongl,
Majas och Kronans ostridige egendomar, lör hvilka
något hinder icke synes möta, att kunna vid
-
Underdäniga S&rifvelser'.
275
taga de åtgärder och författningar, sora med Kongl.
Maj:ts och Kronans fördel finnas mest förenlige.
I anseende till de uti 2:dra Classen uppförde
Jagbackar, hvilka skola hafva blifvit begagnade
tinder Kongl. Maj:ts och Kronans egendomar, samt
dertill vara behöflige och inom deras Rågångar
belägne; så, erhedari Karnmar-Collegii. uti ämnet
afgifné underdåniga Betänkande upplyser, att desse
Jåghackar icke ärö inbegripne eller upptagne
Uti dé om dö Krönö-egendomar, inom hvilkas
rågångar de äro belägne, utfärdade Arrende-Kontrakter,
och således Arrendatorerne eller Disponenterne
åf dessa Krono-egendomar dertill icke
hafva något slags rättighet, i grund af det ingångne
Arrendet eller den erhållne dispositionsrätten;
ty hålla Riksens Ständer i underdånighet
före, att desse Jagbackar äro af sådan egenskap,
att de Utan förnärmande af någons rätt kunna
genast till Kongl. Majrts och Kronans förmån
och för dess räkning disponeras; dock, som
billigheten synes fordra, att Disponenterne så väl
af Kongsgårdar och andre Kronans egendomar,
Sorn Boställen, inom hvilkas enskilda egovälde
någon Jagbacke finnes, icke må Underkastas de
hvarjehanda olägenheter, som ostridigt äro förknippade
med en sådan Lägenhets innehafvande
af annor person, äro Riksens Ständer af den underdåniga
tanke, att så beskaffade Jagbackar mi
från den tillstyrkte försäljningen i allmänhet undantagas,
och deremot serskildt i vanlig ordning
värderas och skattläggas till viss årlig ränta, sorn
vederbörande för begagnandet ega utgöra, om de
sådant åstunda; kunnande i annat fall desse Jaghackar
på auction utbjudas till arrende, hvar;
Underdåniga Sirifvelseri
■vid dock (iden bör så bestämmas, att Inroparne
kunna från Arrendet när som helst skiljas, på
det blifvande Disponenter af de egendomar, hvarunder
dylika Jagbackar finnas, måga vid deras
tillträde komma i åtnjutande af samma förmån,
sorn för de nu varande ansetts billig och här
blifvit föreslagen.
Beträffande de uti 4:de klassen uppförde
Jagbackar, hvilka blifvit föreslagne att användas
till Fjerdingsmans Boställen, sä kunna Riksens
Ständer desto mindre sådant-tillstyrka, som derigenom
icke allenast skulle uppkomma en olikhet
uti Fjerdingsmännens uti Södermanlands Län
lönevillkor emot de fleste deras vederlikars i andra
Län, utan ock synes en sådan anstalt icke
vara förenlig med Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Eder Kongl. Maj:t af den 20
Juli 1815, deruti Riksens Ständer förklarat, att
de väl funnit förhöjning i Fjerdingsmännens aflöning
vara billig och nödig, men, vid fråga om.
jemkning i deras Lönevillkor till likhet i allmänhet,
ansett densamma böra ankomma på den
reglering i det hela af Styrelse-Verkens organisation
i alla grenar, hvartill, enligt Riksens Stän-’
ders underdåniga anhållan, Förslag skulle komma
att utarbetas. Af sådan anledning anse Riksens
Ständer något hinder icke möta äfven för
desse Jagbackars användande och disponerande
nu genast för Kongl. Maj:ts och Kronans rakning
och till dess förmån.
Hvad åter angår de Jagbackar, hvartill åtskillige
personer eller Hemmansegare yrkat antingen
ägande- eller dispositionsrätt, så finna Riksens
Ständer för deras del, att de samma för det
Underdåniga Skrifvelser•
2 77
närvarande, och innan sådant anspråk blifvit i
laga och behörig ordning pröfvadt och afgjordt,
icke kunna såsom en ostridig Kongl. Maj:ts och
Kronans egendom anses; Dock tillstyrka Riksens
Ständer, att egare af hemman, som begagnat muhl-;
bete å någon Jagbacke, må vid försäljningen tillerkännas
rättighet att emot auctionsvilkorens fullgörande
öfvertaga anbudet å sådäne Jagbackar,
hvarå betesrättighet varit deras hemman förbehållen;
äfvensom Riksens Ständer anse , att, derest
någon försåld Jagbacke finnes af ett serskilt
hemmans egor helt och hållet omgifven, bör på
samma skäl, sorn här ofvan äro anförda i fråga
om så begränsade Jagbackars öfverlåtande företrädesvis
åt Disponenter af Kronans egendomar
eller Boställen, egaren af ett sådant hemman hafva
optionsrätt till Jagbackens begagnande mot
högsta anbudets erläggande; men att utsträcka denna
optionsrätt tili egare af flere hemman, hvilka
angränsa till en försåld Jagbacke i mån af hemmantalet
för hvarje egare, dertill kunna Riksens
Ständer icke gifva någon anledning enär desse
hemmansegare, hvar för sig betraktade, icke synas
vid dispositionen af egne tillhörigheter hafva
mera olägenhet utaf Innehafvaren af en närliggande
Jagbacke än utaf andre sine grannar
att befara; börandes i alla de fall, den nu tillstyrkte
optionsrätten vill begagnas, anmälan derom
ske hos Konungens Befallningshafvande i
Länet inom Sex veckor efter Auctionsdagen, vid
det äfventyr för försummelse härutinnan, att vederbörande
då anses förlustige, att denna förman
vidare tillgotjo njuta.
Vidkommande dernäst huru dessa Lägen
-
278 Underdåniga Skrifvelser.
heter böra för Kongl. Maj:ts oell Kronans rak«
ning förmånligast ^nvändas, antingen derigenom
att de till Skatte försäljas eller ock under Aireride
på vissa år efter de af Riksens Ständer
för }Congl. Maj:ts och Kronans .Lägenheter i allmänhet
föreslagne och af Eder Kongl. Majtt i
Nåder gillade ginnfler upplåtas; så äro Riksens
Ständer af den undeidåriiga tanke, att Skatteköp
derå bör för Jvorigl. Maj:f och Kronan blifva
förmånligare, äp Arrende, ernpdan i afseende på
det förra, såsom medförande en friare och pa
efterkommande j evardeliga tider utsträckt dispo,
sitiops- och egande-rätt, köparen skall finna med
sin fördel förgnligt att kunna bjuda mera jin
en Arrendator, som på vissa år och med vissa
vilkor erhållep icke någon egande- ulfin filott en
inskränkt dispositions-rätt.
Det är af denna anledning och med hänsigt
till Statens allmänna fördel, som Riksén?
Ständer i underdånighet hemställa, om jcke alla
ifrågavarande så väl under sorn utom yissa klasser
uppförde Jagbackar, med undantag af deni,
hvarpå anspråk till egande- eller dispositions-rätt
blifvit gjorde, må uppå pffentelig auction på en
och. samma dag, så val i Kongl. Kaminar-follegio
sotn uppå Lauds-Knnsliet i Nyköping, till
deri mestbjudande emot årlig afgift i Spannemål
eller hö, att lefverera?, antingen in natura eller
med penningar efter årliga Markegången,
upplåtas undef Skattemanna-rätt och med de vilkor,
hvarunder besittningsrätten å Skalte-heminan
och lägenheter efter gällande Författningar i allmänhet
åtnjutas; och, till befrämjande af Kongl.
Majus och Kronärts högsta möjliga förmån här
-
Underdånigt} Skrlfvelser'.
vid, tillstyrkes, att, i likhet med hvad Riksén*
Ständer vid Kongsgårdars peli Krono-Lägenhejers
förarrenderande fastställt och Eder Kongl,
Maj:ts Nåcjiga Jfungörplse derom af den 3 December
1810 ipnehåller, vid er) sådan Auction
hör iakttagas, att hvarje Jagbacke först utbjudes
hel och hallen, oph sedermera i serskilde lotter
af 10 och minst 2 Tunneland per lott, hvarvid
den stenbundna Marken utbjudes \ största och
den odlingsbara i minsfa lotterna; Rörandes vid
auetionen kungöras, att, pm högsta anbudet sker
för hpla Jagbacken sammarilpgd, kommer det att
gntagas, men, om de anbud tillhopa Jagde, som
göras å hvarje lott sprskildt, öfverstiga hvad å
det hela erbjudes, antagas de å lotterna gjorda
serskildta anbuden; pph böra de, hvilkas anbud
blifva antagne, uppå den inropade Lägenheten
erhålla ordentligt Skattebref utaf Eder Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium. Härvid
hålla likväl flikspns Shänder före, gft den tilläggning
btjr göras, i afseende på dp Jagbackar,
ton vittur örn forntideps märkligare händelser,
att, med hänsigt å den vägledning, sådane minnesmärkens
bibehållande erbjuder Fornforskaren
och Häfdatecknaren, de Jagbackar, hvarå någre
forntidens minnesmärken finnas, må med det uttryckliga
vilkor v^rda försålde, att dessa monumenter
icke få förstöras, utan böra orubbade vårdas
och bibehållas.
Eder Kongl. Majus Nådiga Proposition omförmäler
val, att Eder Kongl. Maj:t, för att vinna
säker kännedom om Ifrågavarande Jagbackars
särskildta beskaffenhet, under den 15 April
föriidet år anbefallt Dess Befallningshafvande,
Underdåniga Skrifvelser
-
att, eler sådant icke redan skett, genom Landt*
mätare låta uti vederhörandes närvaro och i be*
horig ordning på Charta lägga alla dessa Jag~
backar; men, på det berörde ändamål må med ali
mujlig skyndsamhet vinnas, och dessa lägenheter
varda både med noggrannhet afmätte och till
siri beskaffenhet beskrifne, anse Riksens Ständer,
att de med löner på Stat bestådde Landtmätare
torde böra anbefallas, eller ock, derest de af lag*'
lige skäl äro derifrån hindrade, andre Landtmätare
forordnas, att detta arbete genast företaga,
då Riksens Ständer förmoda, ait detsamma un*
der innevarande år bör kunna fullbordas.
I (ifrigt hålla Riksens Ständer före, att med
de Jagbackar, hvarå vederbörande gjort anspråk,
men efter laga kraft vunne domar varda Kongl,
Maj-.t och Kronan tillerkände, bör på enahanda
sätt förhållas, som Riksens Ständer i afseende
på de öfrige här ofvan föreslagit och hemställt.
Detta allt få Riksens Ständer till underdå*
higt svar å Eder Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
anmäla, och Riksens Ständer framhärda SCc,
N:r 136,
Uppl. och godk, hos Samtl, Riks-St. d, 23 Maj 1818*
Riksens Ständers underd. Skrifvelse, i anledning
af Nådiga Propositionen om
medel till allmänna Skole* och LäroVerkens
förbättring.
Till Riksens Ständers Stats-Utskott har Eder
Kongl. Maj:t under den I4:de sistlidne Januari
behagat aflåta Nådig Proposition om anslående
Underdåniga Skrifvelse?•
58i
af nödiga medel till förbättring i de Allmänna
Undervisnings - Verken , i hvilket ämne Eder
Kongl. Majit likaledes täckts meddela ofvannämnda
Utskott Uppfostrings-Kornmitténs afgifna underdåniga
Betänkande med tvänne förslag till
förbättringar i Undervisnings-Verkens inrättning
och till en förbättrad Lönereglering dervid, äfvensom
Statsberedningens häröfver i Nåder infordrade
underdåniga Utlåtande; och hafva Rik-,
sens Ständer häraf inhemta!, hurusom Eder Kongl.'
Majit i Nåder godtfunnit gilla och fastställa Up«
fosstrings-Kommitténs underdåniga förslag N:r 2
med de förändringar deruti, som Stats Beredning
gen i underdånighet tillstyrkt, så i afseende på!
Lärarnes Lönevilkor, som ock på anslagen till
Läroböcker och Kartor m. m., till Byggnader af
Gymnasii- och Skole-hus samt till Löner oell
Pensioner för Ementi; i följd hvaraf bristen eller
behofvet -vid ifrågavarande Reglering bilf-’
ver 369 a Tunnot 23 Kappar Spannmål, i pen-;
ningar a 7 R:d per Tunna utgörande: 35,849
R:d 1 sk. 6 r:st.
Hvad'sålunda förekommit och Handlingarhe
för öfrigt innehålla har hos Riksens Ständer
stadgat den öfvertygelse, de vid 1809 och iSie
årens Riksdag samt vidare vid sista Urtima Riksdagen
förklarade om behofvet af en efter tidens
skick lämpad reglering af Upfosstrings-Verken
och förhöjning af Löningsförmånerne, i synnerhet
för Lärare uti de lägre Graderne; och Riksens
Ständer hafva äfven funnit det af Upfostrings-Kommittén
utarbetade förslag ledande till
det åsyftade ändamålet; men, då, såsom föreslagit
och tillstyrkt blifvit samt Eder Kongl. Majit
Underdåniga Skrifvelser,
äfven j Nåder beslutit, ifrågavarande Reglering
successlve kommer att i verkställighet sättas, oell
bland de^ upptagna nya tUgiftepna, hvartill medel
nu skplle anslås, de till inköp af böcker och
kartor till Emeritorutp Löner och Pensioner,
äfvensom till Gymnasii- och Skoje-Byggnader
föreslagne 14*00 Tupnor Spannmål icke torde s|
snart förekomma, eller så oundvikligen erfprdrass
hafva Riksens Ständer i Statens närvarande förlägenhet,
ansett gig nu icke kuqriq. anslå dessa
1400 Tunnor utan blott hvad som egentligen
tarfvas för en nödvändig Lönförbättring åt Lä,
rame vid Undervisnings-Yerken i allmänhet, de
i Stockkolrq icke undantagne.
Riksens Ständer beviljade vid sista Urtimq
Riksdagen, att all den behaglig {ids Förläning*?
Spannmål, som blifvit till indragning ställd, skulle,
i den mån, förläningarne förfölle, till detta
ändamål användas och af Eder Kongl. Majtt dertill
disponeras; men af denna Spannmål, som,
efter hvad Upforstrings-Koimnittén förmält, skall
bestiga till 1000 Tunnor, har ännu icke större
del än 153 Tunnor blifvit indragen; och erfordras
alltså nu. 847 Tunnor till fyllnad uti dénna
påräknade tillgång, samt dessutom, __ enär från
det af Eder Kongl- Maj:t i Nåder fastställda
behof af 3692 Tunnor 23 Kappar afdraga* ofvanberörde
1400 Tunnor, som Kommitterades
förslag upptager till Byggnader, Pensioner och
Böckers inköp, — 2292 Tunnor 23 Kappar eller
tillsamman med nyssnämnda 847 Tunnor behaglig
tids för läni ngs-Span ninål, 3139 Tunnor
8 3 Kappar.
Riksens Ständer hafva derför, och på det
XJnderdaniga Skrif velger.
Uönförbättringen må kunna med nästa års borr
jan i verkställighet sättas, anslagit detta qvantum
Spannmål 5139 Tqnnor 2 3 Kappar, hvarå
(Stats-Verket eger odisponerad tillgång, att uppföras
å Stat under Fjerde Hufvud-Titeln, så val
som de indragna och disponibla 153 Tunnor af
Förlänings-Spannmålen, till Eder Kongl- Majus
Nådiga disposition för ifrågavarande ändamål af
Skole-Lärarne? Lpneys förhöjning, och vid hvilken
Reglering Consi$tprii-Notarien i Stockholm
jemväl lärer finnas till förbättring i dess Eör*sVilkpr
berättigad; gömmande deremot hvad sorn
af Forlänings - Spannmålen utöfver sistnämnda
153 Tunnor indrages, att Stats-Verket till godo
beräknas och bland dess Intrader ingå.
Hvad Riksens Ständer sålunda beslutit få
de nu hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet
jjnmäla, och framhärda &c.
N:r 137.
Uppläst oph godkänd hos samtl, Itiks-St. d. 23 Maj 1818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse
i anledning af Nådiga Propositionen
om Stats-Verkets tillstånd och behof
uti hvad sorn rörer Riks-Statens Tredje
Hufvud- Titel.
Uti Propositionen om Stats-Verkets tillstånd
och behof, af den 29 sistlidne November har
Eder Kongl. Maj:t, angåendee Tredje HufvudTiteln,
söm innefattar Militäre Staterne och Anr
slagen för Försvarsverket till Tands och Sjöss,
i Nåder framställt, huruledes den af Riksens
384 'Underdåniga Skrif v elser".
Ständer vid sista Urtima Riksdag anslagna tillgäng
för Löneförhöjning åt Militär-Staterne funnits
otillräcklig, och derföre i Nåder äskat en
derefter lämpad beräkning af tillgångarne för
framtiden, samt tillkännagifva åtskilliga speciella
behof under ifrågavarande Tredje HufvudTitel;
och det är i anledning af dessa framställningar,
Riksens Ständer nu gå att till Eder Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemna hvad de i ämnet
samtyckt och beslutit.
Enligt hvad Eder Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, jemte Kongl. Stats Kontorets dervid
fogade Berättelse innehåller, hade för Militärens
Löneförhöjning jemte värfvade Arméens förbättrade
unclerhållsvillkor erfordrats år 1816, 132,
24a R;d 15 sk. 8 r:st., samt för år 1817, 228,
380 R:d 35 sk. lo r:st.; och för innevarande år
ti8i8 blitver bristen icke mindre än 423,658 R:d
3 sk. 11 r:sf., hvilken årliga förändring och tillökning
i utgiften härleder sig dels från den förhöjning,
som ägt rum å Riks-Markegångspriset
på den under Militäre Lönerne beräknade Spannmål,
hvarå priset, som år 1816 varit 7 R:d 4 sk.
per Tunna, för detta år uppgått till 8 R:d 25
sk., dels ock derifrån, att den Spannmåls - tillgång,
som under Tredje Hufvud-Titeln varit
såsom odisponerad att härtill påräkna, nu blifvit,
till fyllande af Spannmålsbehofvet, under Andra
Hufvud-Titeln för Civil-Staterne, dit öfverflyttad.
Riksens Ständer, som ansett, att ett högre
Markegångspris å Spannmål, bestående af hälften
Råg och hälften Korn, än 8§ R:cl Tunnan, icke
kan förutsättas, men att erforderlig säkerhet i beräkningen
för kommande fern år likväl icke sy
-
Underdåniga Skrifvelsefl '285
nea medgifva antagandet af ett lägre pris påföra
slag, hafva velat anslå en derefter lämpad Summa
422,804 R:d 14 sk. 11 rist till fyllande af
bristen uti den redan beviljade Lönförhöjningen
för Militäre Staterne.
Till följe af hvad Eder Kongl. Majit i Nåder
gifvit Riksens Ständer tillkänna rörande åtskilliga
speciella behof under ifrågavarande Hufr
vud-Titel, hafva Riksens Ständer bifallit:
1. Att Lön för Kommendanten å Vaxholms
Rastning, hvars Kommendantskap Eder Kongl.'
Majit godtfunnit inrätta på samma fot som xandra
Rikets Fästningar, Rid 450 med derunder
begripne 40 Tunnor Spannmål, för hvilka skill-*
naden emellan 6 Rid oc.h ofvannämnda RiksMarkegångspris
8§ Rid belöper till 100 Rid,
nu må på Stat uppföras:
2. Att på Flottornas ordinarie Stater må uppföras
erforderliga medel med 3,300 Rid Banko
årligen till de arfvodén af 1 50 R:d, Eder Kongl;
Majit i Nåder tillagt hvardera af de Kompani-;
Chefer vid Örlogs-Flottans och Arméens Flot-;
tas reterade Båtsmanshåll, sorn, enligt Eder Kongl.
Majits Nådiga förordnande den 10 Septembefc
1816, böra bo och vistas inom Kompaniernes
Stand, för att vaka öfver diciplinens vidmakthål-’
lande och Båtsmännens uppförande hemma i Landet,
och hvartill åtgått sistlidet år det nyssnämnda
beloppet 3300 Rid af Flottornes nybyggnadsoch
underhålls-anslag, som Riksens Ständer anse
dermed icke böra betungas:
3. Att på Stockholms Eskaderns Stat må uppföras
ett arfvode af 120 Rid åt Läraren vid
Skeppsholms Församlings Fattig-Skola, hvilken^
*86
Underdäniga Skrifvelser.
ehuru först i sednare tid stiftad, är af samma
publika egenskap, som de öfrige Hufvudstadens
Ky rko-Skolor, men icke, såsom de, erhållit något
understöd af Staten.
Uti Nådiga Propositionen har Eder Kongl.Majié
4i täckts göra deri framställning, att flottorhes
Handtverks- och Timrnermans-Stater matte,
intill döss de med inqvartering in natura
kunna förses, erhålla denne förmån i penningar
til! enåhända belopp med deras vederlikar,
och nödige medel dertill å Stat anslås; äfvensom*
då det jemväl vore billigt, att dert af Riksens
Ständer redan år 1810 nödige ansedde högre
Inqvartering måtte manskapet vid Stockholms
Eskadern och Örlogs-FIottan samt en del Underofficerare
vid denna sednare tilläggas, meri någon
fond till sådant ändamål hittills ej blifvit
af Riksens Ständer anvisad, Eder Kongl. Majit
nu öfverlemrtat denna angelägenhet till Riksens
Ständers åtgärd, hvarjemte hos Riksens Ständer
blifvit gjord den motion, att, sedan Riksens
Ständer år 1810 beslutit ej mindre att den för
Sjö-Artilleri - Manskapet bestådde Inqvartering
måtte ökas, än ock att Under-Officerame vid Örlogs-
och Arméens-Elottor borde erhålla lika beklädnadshjelp,
som Under-Officerare vid de värf-’
vade Regimentena åtnjuta, men hvarken Under-Officerarne
eller Manskapet dessa förmåner
ännu ernått, medel dertill matte varda anslagna.
Vid öfvervägande häraf, hafva Riksens Ständer
funnit skäligt, att en ny reglering må vidtagas,
rörande inqvarteringen för Flottornes särjkilte
Stater, grundad på de förändringar, sorn
härutinnan blifvit i sednare lid gjorde för an
-
Underdåniga Skrifvelse.
287
dra Corpser och State!1, och jemlikt Riksens Ständers
vid 1809 och 1810 arens Riksdag fattade
rrren ännu icke till verkställighet komna Beslut;
och hafva Riksens Ständar funnit den tillökning
billig, att InqvartOrihgen, inberäkhadt hvad nu
åtnjutes, bestämmes till följande belopp:
Vid Arméns Flotta uti Stocåholtrii
1. Öfverste-Löjtriant
- -
ifbi 3a —
1. Major. -
-
I33: iG —
— Kapteri -
-
53= 16 —
— Subaltern Officer
-
40: — L-
Under-Officer
i.
ao: — —
— Volontär -
-
y —
Civil-Staten.
%. Eegiméhts - Läkare
-
53: 16 —
— Auditör
40:
— Regiments-Pastor
-
40:
Bataljons - Predikant
*
40: _ _
__ Under - Läkare
-
20*.
— Väbel -
-
20:
—
Samt vid Göteborgs Eskader i
En femtedel mindre, enligt Författiiingarae.
Vid Örlogs - Flottan:
1. Contre - Amiral - 34’o — _
— Öfverste * - lfi6: 3a —
Öfverste - Löjtnant - .133: 16 —
— Major - * 106: 3 a —1
-- Kapten - - 42: 32 —
Subaltern - Officer - 32: — —
Under - Officer - 16: — —
«_ Valotltär - > 3: 36 —
Och de Civile, hvilka äro till fnqvartering
berättigade, lika med vederlikar vid Götheborgs
Eskader.
a 88
Underdåniga. Skrif ether*
Vid beräkning af Inqvarterings penningarne
till sådant belopp efter nuvarande personal \
bestiga desamma
vid Stockholms Eskader till * 5048: if> —■
— Göteborgs Dito - 451g: 16 __
*- Orlogs-Flottan - 02,098: 44 —
It:d 35,660: 28 —
Och, iiär härifrån afdrages hvad sorn förut
finnes förslagsvis uppfördt , erfordras en 1 illök—
ning i anslaget af 17,166: 32, som nu skall a
Stat uppföras.
Hvad ater beträffar frägan tim Inqvartering
1 kontant för Handtverks- och Timmermans-Stäterne
intill dess de med rum i Kronans Hus kurt»’
na blifva forsedde; så hafva Riksens Ständer furinié
dessa Stater jemväl böra tilldelas en slik förmån,?
så framt de icke uti sin nu åtnjutande aflöning er-3
hålla ett deremot svärande belopp; och, då, hvad
Eder Köngb Majit, efter pröfningeä af ömstän»
digheterna , kan finna för godt att nämnde Sta»
ter meddela, äynés lämpligast kunna och böra
bestridas af de till Eiottornas underhåll på det
hela anordnande medel , änse Riksens Ständer
något särskildt anslag härtill icke erfordras, utah
öfverlemna till Eder Kongl. Maj:ts, Nådiga förordnande
, att hvad i dennä del erforderligt finnes
utaf nämnde tillgång låta utgå.
Vidkommande Beklädnashjelpen för UndefOfficerare
vid Örlogs- och Arttiéens-FIottor; sfi*
emedan Riksens Ständer vid 180g och 1810 filens
Riksdag funnit billigt, att Flottornes Underofficerare
måtte få af berörde förmån , sorn fit»jutes
af deras vederlikar vid de öfriga Regimen-;
-
Underdåniga. Skrifvelse^
jménterna ", sig begagna; vilja Riksens Ständer
till Eder Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna
verkställigheten häraf, med anhållan att
denna Beklädnashjelp , så väl som den öfrige,
må anordnas och utgå af den till Försvars-Verlcet
bestådda Summa, helst, derigenom att särskildt
anslag af 83,333 R:d 16 sk. blifvit uppfördt
för indelta Infanteriets beklädande, en betydlig
del .af de 25,000 R:d, som utaf förutnämnda
tillgång hittills varit beräknad till Slitningspenningarnes
godtgörande, nu kommer att be-;
sparas.
Likaledes har Eder Kongl. Ma:jt föreslagit:
5. Att Flottornes Handtverks- och Timmermans
- Stater icke hädanefter, såsom hittills
, måtte gravera Fonden för Flottornas uppbyggnad
och underhåll, utan på ordinarie Stat
uppföras.
Då aflöningen för desse Stater, som bestiger
sig till en Summa af 74,019 R:d 36 sk., oberäknad
Spannmålen till deras aflöning, hvartill
förslagsvis 50,000 R:d aro påräknade, hittills utgått
af anslaget för Flottornas byggnad och underhåll,
hvilket nu innefattas under den till Försvarsverket
på det hela bestämde En Million
Riksdaler , och ändamålet med dem helt och hållet
är d&t samma, hvartill Millionen finnes till
betydlig del bestämd, nemligen Flottornans byggnad
och underhåll; så hafva Riksens Ständer ansett
meranämnde Staters så val Fenninge- som
Spannmåls-aflöning , hvilka utgifter ock ingått
i beräkningen vid Millionens anslående, desto
hellre böra fortfarande bestridas af’detta anslag,
Bihang till Rikt-St, Prot. IS17— IS18-
2 go
Underdånigti Skrifvel ser.
som desse Stater ära reglering och förändring
underkastade.
G. Rörande den inkomst till Amiralitets'
Krigsmanshus-Kassan , sorn under namn af Lastoch
Aim-penningar från Pommern influtit, men
genomPomraerns afträdande frångått Ivassan, hafva
Riksens Ständer ansett billigheten och beliofvet
fordra, att omförmälte från Amiralitets Krigsmanshus-Kassan
förlorade och till 3000 R:d årligen
uppgifne Inträd af de så kallade Last- och
Arm-penningarne från Pommern, i stället bestås
af Staten , och medgifvic att den må till det upp.
gifna beloppet uppföras på Rikets Stat.
7. Beträffande den uti Nådiga Propositionen
förekommande fråga att, sedan Riksens Ständer
vid sista Urtima R iksdag beviljat Staden Söderhamn
afskrifning af de Arrenden , som till
Stats-Verket bort erläggas för de derstädes, efter
Gevärs - Faktoriets flyttning tilt Eskilstuna
eller Carl Gustafs Stads Bruk , ledig blifna Rotskiften,
samt derjemte ansett den ännu icke utarrenderade
jorden böra tillhöra Stadens disposition,
men afkastningen varit påräknad att betala en
del af Räntan å köpeskillingen för Carl Gustafs
Stads Bruk, Riksens Ständer måtte utse en mot
berörde afkastning svarande ersättning ; så, och
emedan den af Eder Kongl. Maj:t i Nåder vidtagne
anstalt rned Gevärs-faktoriets flyttning från
Södeihamn , hvarutaf den ifrågavarande utgift
sig härleder , synes vara af den beskaffenhet, att
kostnaden bör hänföras till de behof, hvartill
den för FGrsvars-Verket anordnade En Million
Riksdaler är bestämd, samt alltså desto häldre
torde kunna utgå af det belopp, hvilket derutaf
Underdåniga Skrifvelser. 29X
för oförutsedda hehof årligen afsätteS, som utgiften
icke är till hela sitt belopp bestämd och.
är beroende på vilkoret af GeVärs-Faktoriéts möjliga
återflyttande till Söderhamn • så få Riksens
Ständer få hos Eder Kofigl. Maj:t i underdånighet
anhålla, ätt i frågaställde ersättning må varda af
ömförrhälde tillgång bestridd.
8. Under Riks-Stafens Åttonde HufvudIhtel
ilar Edet Kongl. Majtt i Nåder äskat förhöjning
å anslaget till Rese- och Traktamentspenningarne,
hvilka för de sednare åren funnits
otillräcklige , hufvusakligen i anseende till de öItade
oinkdstnäder i och för Beväring» Inrättningen
och Inspektions-Resöma.
Af infordrade uppgifter hafva Riksens Ständer
inhemtat, att resekostnaderne för Inspektörer
och Brtgad-Generaler jemte deras Adjutanter,
tillika med traktamentspenningame för de
sistnämnde samt Mönster-Kommissariernes reseoch
traktaments-kostnader sistlidet år uppgått till
18,143 R;cl 1 sk. 7 r:st. Sorn detta betydliga
belopp härleder sig derifrån , att en del Inspektörer
och Brigad-Generaler med deras Adjutanter
gjort flere än en och några till och med
tre resor till Tjenstgörings-stationerne och Mötesplatserne
, deremot, om Eder Kortgl. Maj:t i
Nåder täckes anbefalla, det Beväringsmanskapets
sammandragning och vapenöfningar skola pågå under
samma tid, sorn de reguliera Regementernas,
Inspektionen kunde ske på samma gång och alltså
serskilde resor och kostnadsberäkningar undvikas,
hvarförutan, efter Riksens'Ständers tanka,
Inspektörerneoch Brigad-Generalerne, såsom försedde
med betydliga Löner , derför böra bestri
-
Underdåniga Skrifpelser'.
tia sina resekostnader under tjenstgörings - "resorna;
så, enär af de å Åttonde Hufvud-Titeln till
Rese- och Traktaments - penningar i allmänhet
uppförde 18,000 R:d, hvarutaf 10,000 R:d erfordras
i och för Civile Tjenstemänsresor och förrättningar,
de återstående 8000 R:d kunna för
ifrågavarande behof påräknas och till Tredje Hufvud-Titeln
öfverflyttas ock med en tillökning af
2000 R:d , eller således en sammanräknad Summa
af 10,000 R:d, blifva för ifrågavarande ändamål
tillräcklige , hafva Riksens Ständer velat bevilja
berörde 2000 R:d till uppförande på Stat,’
hvarjemte Riksens Ständer underdånigst anhålla,
att ofvanförmälde förändring och inskränkning i
dessa rese-kostnaders bestridande må i Nåder varda
vidtagne och anbefallde.
9. Till förökning af det otillräckligt ansedda
anslaget för Lif-Drabant-Corpsens beklädnad
för närvarande utgörande i ett för allt 1,430
R:d sm året, hvartill det vid 1809 och 1810
årens Riksdag bestämdes , hafva Riksens Ständer
nu anslagit ett belopp af 570 R:d , så att anslaget
hädanefter blifver en jemn Summa af 2000
R:d om året, hvarmed detta behof synes kunna
bestridas.
10. Vid regleringen af denna Tredje Hufvud-Titel
har ytterligare förekommit en förbättrad
inrättning af den militära Läkare-vården, till
hvilket ändamål Eder Kongl. Maj:t genom Nådigt
Bref den 36 September förledit år 1817 bestämt
till eit visst antal Bataljons-Läkare vid indelta
Arméen , och deras Löner , samt till fond
för denna aflöning uppgifvit:
1. De på Medicinal - Staten uppförde och af
'Under dani gg. Skrifvelser%
Riksens Ständer vid 1812 års Riksdag för Mili-]
täre Läkare-vården beviljade medel, hvaraf åter-j
stodo , sedan Provincial-Läkarnes löner blifvit
reglerade, - R:d 7,388: 4?. 8,'
3. Fem Procents Ränta å berörde
från och med 1812 till
och med 1817 besparde anslag,
tillhopa 47,33 3: 16- 3 8,875: 33 —1
3. Ett årligt bidrag, som af Regiments-Läkarne
vid Indelta
Arméen skulle härtill erläggas ,
mot det att de skulle slippa
underhålla Fältskärs - Gesäller
, efter fördelning tillhopa
- " 4,500 ^  <
Hvarjemte , om så erfordrades, afkastningeu
af alla Bataljons-Predikants-Beställningarne vid.
indelta Arméen borde härtill användas, hvilka'
vid Innehafvarnes afgång borde , såsom Öfverflöd
dige ansedde, iftdragas.
För att befordra denna reglering till verkil
ställighet , böra de på Medicinal-Staten uppförde
7,988: 42. 8- öfverflyttas till Tredje Hufvud-Titeln;
och Riksens Ständer hafva ansett ändamå-j
let af en fullständig reglering utaf ifrågavarande
Stat, kunna, utan ofvanberörde besparings förrän-]
tande , ännu närmare befordras på följande sätt^
ifrån nästa års början :
Vid Indelta Arméen äro 48 Bataljons-Lä-j
kare ä 250 R:ds Lön - 12,000 —■
Tillökning för Spanmålen
ä 8§ R:ds Riksmarkegång d 1200:
—,
Summa 13,3005 —-
*94
Unilerdaniga Skrifvelse^
Tillgångar ,■
Stats-Anslaget 7988: 4?. g,
Regiments-Lä.
karnes Bidrag 45o„; ?mR8; ^
Brist - r 711: 5, 4,
jRul 13,200:
Nämnde belopp 711 R:d 5 sk, 4 r:st hafva
derför Riksens Ständer beviljat atl uppföras |
Stat under Tredje Jlufvud-Titelo , hvaremot de
afsatte 47.933 R:d 16 sk. pu blifva att disponera
; äfvensom Bataljons-Predikants-Lönerne och
Indelningarne böra , efter hand sorn de Indragas,
tillfalla Sfats-Verket , samt r,ese- och traktamentspenningar
ne för Extra Ordinarie Bataljons-Lakarne
utgå af de a Stat för sådant behof anslagna
medel, och pensioner för deni af Läkare-Staten,
som dertill finnas berättigade, uti stadgad ordning
af Statens medel dem tilldelas?
Til} underdånigt svar å deP framställning ,
Eder Kongl. Majit täckts f Nåder göra till Riksens
Ständer angående otillräckligheten af den
summa af E^n Million Riksdaler, sorn finnes 3.
Stat uppförd till Försvars-Verkets upprätthållande
, få Riksens Ständer Nåden anrriäla , att Riksens
Ständer, som hysa den öfvertygelse, att
Bevillningens tillökande genom ett större bidrag
än förut, för Stans-Verkets utgifter, bör i möjligaste
mån undvikas eller inskränkas, och således
anse sig icke kunna göra någon tillökning å Stat
för ifrågavarande ändamål , likväl , och för alt,
så vidt sig göra later och med Nationens krafter
kan förenas, gå Eder Kongl. Majts Nådiga önskan
till mötes, nu, likasom vid sista Riksdagen,
Underdåniga Skrif velser.
295
till Eder Kongl. Maj:ts Nådiga disposition i och
för Bevärings-Inrättningens kostnader samt öfriga
utgifter för Försvars-Vevket till Lands och
Sjöss, upplåta och öfverlemna utaf de öfverskott,
sorn uppkomma på Stats-Verkets Intrader utöfver
deras nu beräknade belopp, en Summa af
233)333 16 sk.årligen. Och,da, likmätigt Riksens
Ständers vid 1815 års Urtima Riksdag tagna Beslut,
de öfverskott, som kunna uppkomma utöfver
den till Eder Kongl. Majas Nådiga disposition
upplåtna Summa böra till Riksgälds-Cnnloriet
aflemnas ; s,å blifya öfverskotta medlen för år
18-17 att för år 1819 begagna och 18 1 8 års åter för
I820 års utgifter samt så vidare för den.kommande
tiden hvarförutan såsom yterligare tillgång Riksens
Ständer få anvisa de 66,666 Rui 32 sk., hvilka
utaf Sjö-Tulls-Intraderne nu äro anslagne Konvoy-Kommissarjatet
såsom bidrag för dessutgifter
i och för fredsverkets befordrande med BarbareskStaterne
samt Handels-Sjöfartens säkerhet i öfrigt,
men, sa länge Riket finner sig i fredligt förhållande
med nästgränsande makter, kunna umbäras;
hvarföre denna summa kommer att bland StatsVerkets
Inkomster såsom tillgång på Stat för
Tredje Hufvud-Titelns behof i och för försvarsverket
, lill nästa Riksdag upptagas; dock för
möjligen inträffande händelser, sorn kunna föranleda
till behof af motsvarande belopp , kominer
ofvannämnda Verk att erhålla ett temporärt
Kreditiv, stalleit på Riksens Ständers RiksgäldsKontor,
att årligen kunna begagnas, så att, mot
Kommissariatets förbindelse, må, i mån af behofvet,
efter föregången pröfning och Eder Kongl.
Majus Nådiga Beslut, få lyftas en lika Summa
Underdåniga Skrifvelser.
för Stats-Verkets räkning, intill dess vid kommande
Riksdag kan varda förordnadt, huru de
medel, som kunna behöfva uttagas, böra ersättas
och härmed sedermera vidare förhållas.
De Extra Ordinarie tillgångar för Försvars(Verket,
sorn härigenom uppkomma, utgöra alltså
sammanräknade 300,000 Rid. Då för öfrigt beliofven
under Hufvud-Titlarne äro genom bestämda
anslag fyllda, så att denna Summa blott för
Revärings - Inrättningens kostnader och såsom
tillökning för utgifterne för Försvars-Verket blifver
att påräkna, förmoda Riksens Ständer, att
beloppet rnå finnas tillräckligt, helst Eder Kongl.
Majit ej lärer underlåta att för hvad i en eller
annaa del af den militära omfattningen kan finnas
nödigt vid utförandet af Försvars - planen „
söka tillgång inom de redan varande anslagen
för densamma; Och få Riksens Ständer inför E]der
Kongl. Majit anmäla deras underdåniga ondskan
och hopp, det täcktes Eder Kongl. Majit, till
lättande af Dess undersåtares bördor och i anseende
till Rikets knappa tillgångar, så reglera Militäre
Staterne och Försvarsväsendet med hvad
dertill nu är anslaget, som nödigt och nyttigt
pröfvas.
Riksens Ständer framhärda &£c.
N:r i5S.
Uppläst och godkänd hos samt!, Riks-St. d. C3 Maj 1818,
Riksens Ständers underd. Skrifvelse om tillökning
uti aflöning för Korporalen,
Underdåniga Skrifv elser.
297
Trumslagare och Fält-Jägare vid
Wermlands Fält - Jägare - Regmente.
Genom Nådig Remiss af den 14e i sistlidne
Månad har Eder Kongl. Majit till Riksens
Ständers Stats-Utskott u&verleronat de af vederbörande
Chefer hos Eder Kongl. Majit 1 underdånighet
gjorde hemställanden om tillökning i aflöningen
för Korporaler, Trumslagare och Fältjägare
vid Wermlands F ält-Jägare-Regimeme.
Vid öfvervägande häraf hafva Riksens Ständer
funnit , att ifrågavarande Corps , som i jemförelse
till hvad Värfvade Trupperne i allmänhet
bestås njuter en ringa aflöning , äfven må
tilläggas en mot tidens varupris närmare svarande
aflöning, och tillstyrka i anledning häraf i
underdånighet , att vid Wermlands Fält-JägareRegimente,
Korporaler, Trumslagare och Manskap,
utgörande en Corps af Gooide Man , som nu aflönas
med en Summa af ■ 3,732 Rid om året ,
måtte erhålla en tillökning i aflöningen till 33*-  procent, som bestiger sig till 124.P R:d, och hvilket
belopp altså å Staten under Tredje Hufvud -  Titeln kommer att .uppföras.
Riksens Ständer framhärda 8Cc.
N:r 139.'
Uppl. oell godk. bos samtl. Riks-Ståriden d. 23 Maj 1.818.
Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse om
3500 R:ds Hamburger Banko fyringsT
medel upptagande i Stat, såsom inkomst
frän Dannemark.
Då, under verkställigheten af Stats-Regie
-
Underdåniga Skrif reiser.
ringen i afseende på Stats-Intraderne, Riksens Stan.
inhemta* , att till och med år 1808 varit påräkpad
er, Summa 8500 R:tf Hamburger Banko på
grund af 6 Artikeln i 1660 års Traktat nied
Dannemark , såsom ersättning (ill Svenska Stafne
för Fyringames underhållande på Skånska
kusten , men sedan berörde år från beräkningen
i Riks-Staten af Stats^Verkets Inkomster blifvit uteslutne;
så hafva Riksens Ständer hegart och
erhållit den upplysning, att enligt! de meddelanden
, som i detta ämne från Eder Kongl. Majus
Beskickning vid Rong!. Danska Hofvet erhållits,
omförtnälde Summa icke genom sednare
fördrag upphört att tillkomma Svenska Stats-Verkei,
helst då icke någon af ibbo års TraktatsArtiklar
i detta fall blifvit inskränkt, utan de deremot
ytterligare bekräftade genom Fredsfördragen
i Jönköping och, Kiel; hvarföre Stats-Verket
otvifvelaktigt eger den rättighet, att på lika sätt
som före i8oq, ifrågavarande Summa uppbära
samt bland dess intrader allt framgent påräkna.
På grund häraf hafva Riksens Ständer funnit
ifrågavarande summa 3500 R:d Hamburger
Banko kunna och böra upptagas bland StatsVerkets
Intrader uti Riks-Staten, som nu regleras.
samt att denna Summa för de förflutna åren,
hvarunder den icke ingått , blifver en tillgång
bland Stats-Verkets öfverskottsrnedel; hvilket [liksens
Ständer i underdånighet få anmäla och derjemte
lika underdånigt anhålla , det täcktes Eder
Kongl. Maj:t i Nåder vidtaga den åtgärd , som
kan finnas lämplig, hvarigenom dessa medel måga
Stats-V erket tillgodo ko mm a.
Riksens Ständer framhärda Stc.
