# ID: svediakorp-gov1791
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 67,555
# sentences: 2,706
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 5 Augusti
299
mie-Utskottets Betänkande af den 10 April
rSio, hvilket, på sätt 33 §, uti Riksdags-Beslntet
af den 2 Maj samma år utvisar, Riksens
Höglofl. Ständer såsom deras Utlåtande an-,
tagit, har den ifrågavarande extra Rotord ngsanstalten
blifvit förklarad böla prpvisionelt verkställas,
på det sedermera, vid en följande Riksdag,
Riksens Ständer skulle kunna derom vidare
öfverlägga och besluta, och, då ett sådan*
Beslut ännu icke följt, tror Utskottet det otvifveiaktigt
nu tillkomma Riksens Höglofl. Ständer,
att framställa sådana föreskrifter, hvilka,
med bibehållande af Riksens Ständers 1 8 10 antagna
grundervid tillämpningen deraf Indraga
till en billig jemkning af denna extra Roterings-
tunga imellan Rikets Innevånare. I
hvilket afseende Utskottet tror sig böra nämna,
att den uti 3. §, af Kongl, Majus Nådiga Instruction
för Comiterade, den 5 Februari
1811 gifna föreskrift, det en Rote, vid ansvar
, icke skulle få öfverstiga det hemmantal ,
sorg , efter Roterings-Instructionen för förra Rote
ringen och det derpå grundade Roterings-Verk
Län ut högst är tillåtet, icke i genfinnes ' uti Oeconnmie
- Utskottets 15 tänkande eller RiksdagsBesl
utet. af tå to; .hvaraf således, enligt Utskottets
öfvertygelse, lärer fuija, att om i något
Län yissa. Rotar skulle befinnas så svaga,
att de, utan en tillökning'! hemmantalet utöfver
■ det,. som efter, gamla Roterings-Verket
inom Ui(Jét högst åger ruin, icke lunde bär*
tyngden af extra Rotering, en slik tillökning
i
3°o
Den 5 Augusti
i hemmantalet mitte för sa beskaffade Rotar
Jeunna, titan ansvar, blifva tillåten; hvaremot
Utskottet, med föranledande af de gjorda anmärkningarna
emot förra Betänkandet, samt
i följd af den, uti Oeconomie-Utskottets den
10 April 1810 meddeldta och af samteliga RiksStånden
bifallna Utlåtande, gifna föreskrift ,
att i frägavarande extra Rotering skulle verkställas
efter den method och de grunder, som
med dén förut i hvarje provins redan verkställda
ordinaire regleringen och den oroterade
jordens kända förhållande emot den roterade,
närmast stöde att förena; nu vördsammeligen
tillstyrker, att den nödiga jemkningen uti
extra Boteringen bör verkställas för hela Riket,
men inom hvarje Län särskildt, efter ofvannämnda
af Riksens Ständer ar i8lo antagna
grunder, eller gamla Roteringen inom hvarje
Län; och föreslår Utskottet derjämte, att
vid denna jemkning hemmantalet i så måtto
blifver grunden till extra Rotering*-skyldighcten,
att det högsta hemmantalet för gamla Roterrngs
- Verket inom Länet icke må’få öfverskridas
oftare, än i det fall, att några hemman
skulle, på sätt ofvanbetördt är, finnas af
så dålig beskaffenhet att de, utan en tillökning
i hemmantal, icke kutade bära Roteringsskyldigheten;
lärandes delina jemkning böra
Herrar Landshöfdirtgarne, öied inom Länen å
nyo utvalda extra Roterings - Comiterade uppdragas,
samt dem anbefallas, att sedan regleringen
häraf for något Lim blifvit fulländad»
den
Ben '5 "Augusti
den samma till Kongl. Maj:tg Nådiga stadfästelse
i ynderdänighe; insända.
Hvad angar det af åtskilliga bland Hög-'
vördiga Prest-Standets Ledamöter, uti anmärksångarna
åberopade , förbehåll, som af beinälte
.Riks -Ständ skall hafva blifvit gjordt, vid åtagandet
af extra Rotering för Prest.bohl, nemligen
att Cotnministrar och ringare kyrko - Betjente
borde från deltagande Uti denna Kotering,
för deras Boställen, vara frikallade; så ehtlru
Utskottet skulle anse en sådan frikallelse
för dessa merendels illa Johnte Ecclesiasticjve
tjenstemän Vara ganska billig ; likväl och då
hvarken uti Oeconomie-Utskottets Betänkande
samt Riksdags-Beslutet af 1 8 1 o, eller uti Kongl.
Majit» Nådiga Instruction för Roleri ngs - Comiterade,
ofvanberörde förbehåll blifvit omförmäldt;
torde delta ämne kunna öfverletnnas
till Kongl. Majit, att vid utfärdande af dess
Nådiga föreskrifter för Comiterade till författande
af jemkningarne i extra lloteringen
härå i Nåder göra det- afseende Kongl. Majit
täckes finna med skäl och billighet öfverensstämmande,
hvarjemte den underdåniga anhållan
synes böra i underdånighet framföras , att,
vid samma tillfälle , den lägre Krono- samt
Jägeri.Betjeningen mått*, för deras Boställen s
få åtnjuta e*ahanda lindring, sorn varder of.
Vänhkmde ecplesiastitjYe tjenstemän beviljad.
•
• 's
, Ut*
3« 3
Den 5 Augusti
Utskottet hyset i öfrigt den öfvertygelse,
att med Riksens Ständers afsigt vid extra Boteringens
atagahde instämmer, att »ten samma
allenast skulle under krig utgöras, och då borde
endast i manskap utgå t i följd hvaraf Utskottet
vördsammeligen tillstyrker Sikstus Högloft.
Ständer, att framställa den underdåniga
önskan, det de aftal, som af extra Rotehållare
kunna, å andra ställen än i Skåne, varaingångtie
om erläggande af vissa afgifter, under bestämd
eller obestämd tid, emot befrielse från
skyldigheten att uppsätta manskap , nu mera, sedan
Riket vunnit fred, måtte alldeles upphöra
att gälia.
Slutligen fa# Utskottet än ytterligare förklara
, att med extra Boteringen i Skåne är ett
helt annat förhållande, än med den uti det öfriga
Riket, hvilken olikhet grundar sig, utom
annat, äfven derpå, att hemmanen derstädes
fordom, ernat befrielse från rotering, erlaggt inskrifningspenningar,
så val uti Freds- sorn Krigstider
för hvarje mansperson utöfver en viss
Sider, men för hvilken afgift de nu blifvit befriade,
och Utskottet anser derföre , att för
nämnde provins bör förblifva vid de aftal, om
en permanent extra rotering, sorn blifvit ingångne,
och i enlighet hvarmed densamma nu
derstädes förrättas.
Alla de öfriga aUmärkningarne tror Utskottet
sig kunna med tystnad förbigå, enär de
i c
-
Den 5 Augusti
icke kunnat föranleda Utskottet till annat till*,
styrkande, än Betänkandet innehåller, och hvilket
Utskottet får, uti d« delar, deraf nå gotl
ändring icke blifvit här ofvan föreslagen, vördsammeligen
sig åberopa; öfverlemnande* alltsammans,
jemte Sju af Utskottets Ledamöters ,
uti bifogade Protocolls Utdrag , intagne särskilda
mening, till Riksens Höglofl. Ständers vidar»
ompröfvand». Stockholm den 3 Augusti 1815,
På Höglofl. Bidd. och På Högvördig* PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöter*
vägnar '* vägnar
A. Lantingshausen. Carl Fr. Ortman.
På Vä Hofi. Borgare- På Hedervärda Bonde
Ståndets
Ledamöter* Ståndets Ledamöters
Vägnar Vägnar
Anel. Fredin. Frie Johansson«
M. M. Rosbeck,
Utdrag af ProtocoJlet, /hillet uti Rikaens
Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie- Utskotts för.
sta Beredning Söndagen den 30 fuli
1815.
S. D. Sedan det Project till Utlåtande, som ute
«len*a Beredning är torde* författad t, i anledning
-
304
Dm 5 Augusti
ning- at Huglofl. Ridderskapets och Adelns samt
Högvördiga Prest -Ståndets en del Ledamöters
uti bemäldta Riks-Stånd gjorda anmärkningar
vid Oeeonomie-Utskottets den i7--de uti innevarande
månad gifne samt af Vallofl. BorgareStlndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet bifall»
ne Betänkande, rörande väckt fråga örn jemkning
i extra roteringen, blifvit från Utskottets
Plenum, sistlidne Fredag den 2 8:de dennes,
hit lill Beredningen återremitterad!, för att låta,
i enlighet med de af Utskottet uti det pro»
jecterade Utlåtandet di gjorda ändringar, utar*
beta ett nytt Förslag; så sammanträdde nu, efter
särskild kallelse Utredningens medlemmar,
hvarvid tillstädes kommo, Ordföranden, Herr
Landshöfdingen rh. m. Friherre af Wetterstedt,
och af Ledamöterna, Herrar Cuiitracts-Prostarne
Ahnqvist och Rönbeck, Herr Radmannen
Fredin, samt Riksdagsmannen Nils Månsson
från Malmöhus, Eric Johansson från Stora Kopparbergs
och Anders Carlsson frän Skaraborgs
Län , den sistnämnde såsom Suppleant för Riksdagsmannen
Lars Carlsson från samma Län;
och uppläste undertecknad till justering ett, förnyadt
project till hvar uppå ofvanberörde inom
tvänne af Riks,-Stånden gjorda anmärkningar
vid Oecuhomie Utskottets förra Betänkande i
målet; hvilket Project de af Beredningens Ledamöter,
som bivistat Utskottets Plenum densSnle
dennes , funno vara författadt i enlighet m®d
då framställda Propositioner och PluralitetenS',
tagna Beslut, men samtlige d« nu närvarande
och
Den 5 Augusti
och ofvan uppräknade 7 Herrar Ledamöter af
Beredningen yttrade sig, nu för deras enskilda
del , till Protocollct, »ålunda:
”Emedan vi så mycket mindre kunna instämma
Mti de ändringar Pluralitéten af Höglofl.
Allmanna Besvär»- och Oeconomie-Utskottet,
vid hållet Plenum den 28. af innevarande
månad, gjort uti Beredningensprojecterade
Utlåtande öfver anmärkningarna emot Betänkandet,
angående jemkning uti extra roteringen,
som vi, för vår del, anse t frågavarande
ändringar helt och hållet afvika från det af Utskottet
förut stadgade och af Två Riks - Stånd
bifallne Utlåtande i målet, samt vår härom fattade
och uti det af oss projecterade svaret å
anmärkningarna uttryckte öfvertygelse; — få
vi i egenskap af Oeconomie-Utskottets Medlemmar
äska, att följande särskilta mening mätte,
för vår räkning, uti detta Protocoll inflyta och,
sedan densamma blifvit uti Utskottets Plenum
uppläst, Expeditionen till Riksén* Höglotl.
Ständer åtfölja.”
”Med Herr Öfverste - I.ieutnanten von
Heyne äio vl alldeles ense derom, att, jemlikt
j, punkten af Oeconomie-Utskottets Betänkande,
den 10. April 1810, hvilket, på sätt
38 §. uti Riksdags-Beslutet af den a Maj samma
år utvisar, Riksens Ständer såsom deras. Utlåtande
då antagit, har den i frågavarande Extra
-
6.re Bult;
Nio 39. 4«>
X)en 5 Augusti
t ra Reterings- anstalten blifvit förklarad böra.'
endast provisionelt förrättas , pä det sedermera,
vid en annan Riksdag , Riksens Ständer skulle
kunna derom vidare öfverlägga och besluta;
och då ett sådant beslut ännu icke följt, tro
vi icke allenast, det otvifvelaktig! nu tillkomma
Riksens Ständer, att i underdånighet framställa
sådana föreskrifter, hvilka bidraga till
en skälig jemkning af denna extra roteringstunga,
'till ali möjlig likhets vinnande imellan
Rikets särskilta Landsorter; utan ock, att Riksens
Köglofl. Ständer liro alldeles oförhindrade,
att nu bestämma förnyade allmänna grunder för
samma Eoterings-Verk. — I detta afseende tro
vi oss jemväl böra nämna, jrtt den uti Kongl,
jVJaj:ts Nådiga Instruktion för Comiterade
till förrättande af extra Soldate - Boteringen ,
den 5. Februari 1811 gifne föreskrift, det en
Rote, vid ansvar, icke skulle få öfverstiga det
Hemmantal , sorn, efter Roterings - Instructionen
för förra Roteringen och det derpå grundade
Roterings - Verk , Länet högst är tillätet,
icke uttryckligen stödjer sig hvarken på Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkande
eller på Riksdags-Beslutet afår 1810,
uti hvilka handlingar denna föreskrift ej på
något ställe igenfmnes och hvaraf således, enligt
vårt omdöme, otvifvelaktigt mäste följa,
att om detta stadgande i någon Landsort föranledt
till en obillig fördelning af extra
Roteringens utgörande, lärer detsamma, vid
dukningarna häraf, alldeles ieke böra ligga i
vä
-
T)en 5 Augusti
307
vägen. Således, och ej mindre på grund häraf,
än till följd af de skäl Oeconomie - Utskottets
sista återremitterade Betänkande innehåller
, anse vi att en allmän jemkning uti estra
Roteringen är för alla de orter, hvarest
klagan öfver samma Rotering förspörjes, högst
angelägen , och att vid denna jemkning , icke
hemmantalet , utan ägornas vidd och godhet
bör tagas till grund. Då likväl jordmånen äE
hemmanen imellan ganska skiljaktig, skulle det
visserligen innefatta en obillighet, att stdga ,
det ett lika belopp af ägor å alla ställen borde
svara emot skyldigheten, att hålla en extra
Roterings-soldat,
men om, vid Roter ings
jemkningarna,
Skattläggnings-methoderna följas
och de deruti bestämda graderingar iakttagas,
för utstakandet af agornas olika godhet samt
det tunnelandtal, af så väl åker och äng som
den dertill tjenliga uppodlings-mark, hvilket
bör tägas i beräkning, torde nogsamt all möjlig
rättvisa och billighet emot innehafvarne af
den nyroterade jorden varda bibehållen.
’ I afseende på de gjorda anmärkningarna
vid Utskottets förslag, att en enda Comité för
hela Riket måtte tillförordnas, for att örn Roterings-Verket
i alla Uänen taga kännedom och
föreslå allmänna Grund-Reglor till efterföljd
af Herrar Dandshöfdingarna och ILänens Roterings-Comiterade,
äfvensom den uti anmärkningarna
i stället projecterade utväg, att jemkningarne
skulle genast uppdragas åt nya Rote
rings
-
3°8
t)en 5 Augusti
rings- eller Reglerings-Comitéer 1 Länen, u*
tan att för dem några förnyade allmänna föreskrifter
skulle behöfva stadgas; få vi för vår
del åberopa, att enär de besvär, hvilka blifvit
öfver Herrar Landshofdingarnes och de
förra Roterings-Comitéernas åtgärder anförde,
icke torde kunna, emot all vanlig Rättegångs»
ordning, omedelbarligen å nyo upptagas och
pröfvas vid samma eller en lika instants med
den , öfver hvilken klagomålen blifvit förde;
så mäste den.önskade rättelsen nödvändigt sökas
å högre ort. De nu anförde besvären äro
val till Kongl. Majit i underdånighet ingifna ,
men Kongl. Majit har i Nuder öfverilemnat Besvär
s-hand] i ngarna till dess ogIi Rikets Krigs»
och Kammar Collegier, för att derstädes först
granskas, innan de samma komma under Kongl.
Majits Nådiga afgörande, och välbemält^ Kongl.
Collegier lära icke kunna medhinna, att ofver
dessa till cn särdeles stor mängd inkomna
besvär meddela behöriga och på enahanda
principer grundade Utlåtanden , hvarföre ock
någon handläggning vid samma besvär allt hittills
icke skall blifvit af Kongl. Collegierna
vidtagen. .  Vi bibehålla följaktligen , för vår
del, den öfvertygelse, sorn uti Utskottets förra
Betänkande , i enlighet med Pluralitetens
då ägde tanka , blifvit yttrad , nämligen , att
åt några Comiterade kunde, uti det i samma
Betänkande upptagna ändamål , uppdragas , att
stadga vissa grund-reglor för alla Rikets provins#r
, i afseende på de jemknin^ar uti extra
Roto
-
Deri 5 Augusti
Roteringen, hvilka, med föranledande af de
anförda besvären och Herrar Landshöfdingarnas
uppgifter , kunna finnas nödiga» Vi anse
likväl desse Comiterade icke böra aga , att besvären
definitivt afgöra, utan tillstyrka vördsamligen
, att de allenast ma efter sådana grunder,
som kunna utur de underdåniga besvären inhämtas,
föreslå allmänna Regi or; i enlighet
hvarmed, sedan desamma blifvit af Kongl.
Majit i Nåder pröfvade och dess Nådiga Instruction
för Roterings-Comiterade inom Länenutfärdad,
verkställigheten skulle sedermera kunna,
så fort någonsin möjligt är, åt Herrar
Landshöfdingarne,, med nya Raterings-Comiterade
inom Länen, anförtros; Riksens Ständer
obetaget, att vid nästa Riksdag sig häröfver
vidare utlåta. Hvarigenom den uti anmärkningarna
inom Högvordiga Rrest-Ståndet gjorda
erinran, att Roterings-Comiterade skulle
komma att afgöra frågan med Riksens Ständers
Rätt, synes förfalla. Och anse vi oss härvid
i öfrigt böra tillägga den hemställan, att de
upplysningar om förhållandet inom Länen , hvilka,
enligt Qeconomie-Utskottets förslag uti desi
sista Betänkande, Herrar Landshöfdingarne höra
till Comiterade insända, skola fullständigt
upptaga alla särskildta loicala förhållanden i
orten, på det grunderna för jemkningarne mätte,
så mycket någonsin möjligt är, öfverallt
blifva verkställbar.’'’
”Hvad angår det af åtskilliga bland Hög.
vördiga Prest.Ståndet6 Ledamöter, uti anmärk
nin
-
Den 5 Augusti
ningarna åberopade förbehåll, sorn af bernalt?
Riks-Stånd skall hafva blifvit gjordt vid åta.*
gandet af extra Rotering för Preste-bohl, nemligen
, att Comministrar och ringare ivyrko - Be*
tjente borde från deltagande uti denna rote*
ring, för deras Boställen, vara frikallade ; så,
ehuru vi visserligen skulle anse en sådan frikallelse
för dessa merendels illa lunta Ecclesiastique
Tjenstemän vara ganska billig; likväl
Qtii då hvarken uti Oecanomje-Utskottets,
Betänkande samt Riksdags-Beslutet a f år 1810,
eller uti Kongl. Majits Nådiga Instruction för
Roterings - Cumiterade , ofvanberörde förbehåll
blifvit omförmäldt; torde detta ämne kunna i
underdånighet öfverlämnäs till Kongl. Majit, så
att vid utfardande af Dess Nådiga föreskrifter
för Comiterade till förrättande af jemkningarne
'å den provisipnella extra Roteringen, härå måt-%
te fastas det afseende Kongl. Majit i Nåder täckes
finna med skäl och billighet öfverensstämmande.
I afseende på de gjorda anmärknlngarne
qti Frågan om befrielse för afgifters erläggande
af extra Rotehållare, under Fredstider; få
vi, för vår del, åberopa hvad Oeconomie-Utskottets
sista Betänkande härom, innehåller, och,
med anledning af Herr Biskoppen Doctor Almqvists
samt Herr Professoren Doctor Wijkmans
med flera Ledamöters af Högvördig:! Prest-Ståndet
erinringar, vördsammeligen föreslå den
ändring uti nyssnamde Betänkande, att det må
vata.
Den 5 Augusti
vara de estra Roterings-skyldige obetaget, att,
uti Krigstid, med Kongl. Maj:t och Kronan
öfverenskomma, om extra rotermgens utgörande
under Kriget, antingen uti Manskap eller
genom Vacance-afgift, allt efter som Kongl. Maj:t
för Rikets fullständiga försvar i Nåder bäst
pröfvar och Roteliållame sig åtaga, samt i likhet
med hvad för den ständiga Koteringen då
kan beviljas. Ut Supra.
Ex Protocollo
M. M, Rosbeck.
Uppläst hos samtliga Riks-Ståndén den 5 Augusti
Vördsamt Memorial!
ill följd af Höglofl. Ridderskapets och Adelns
den a3 nästlidne Juli meddelta anmodan, hvaruti
Högvördiga Prest-Ständet och Hedervärda
Bonde-Ståndet sedermera instämt, till hvardera
af Riksens Ständers Utskott, att undersöka
förhållandet med besluten öfver de ifrån dem
utgifna Memorial och Betänkanden; och i det fall
att, beträffande sådana mål, hvaruti af de respectiva
Stånden olika beslut blifvit fattade, någon
Jemkning vöre möjlig och af nöden, eller målet
till Nämnd måste hänskjutas, sådant till vederbörlig
åtgärd hos Riksens Ständer anmäla; har
Allmänna Besvärs- och Oecanomie-Utskottet företagit
en så beskaffad undersökning, i afseende
på så väl dess enskilta som de af sammansatta
Stats- och Oeconomie-Utskottens Expeditioner
hvilka iiro genom sistnämnde Utskotts försorg>
expe
-
312
Den 5 Augusti
expedierade, och dervid inhämtat, att, uti ett
och annat mål, tvänne af Riks-Stånden stad»
nät i olika beslut med de öfriga tvänne, antingen
uti några vissa omständigheter, eller
ock sålunda, att Oeconomie-Utskottets Utlåtande
blifvit af två Stånd gilladt och af två Stånd
afslaget, men alla dessa mål har ^Utskottet ansén
vara af den beskaffenhet, att. de Utlåtanden,
hvilka mera än ett Riks-Stånd förkastat,
böra enligt Riksdags-Ordningen förfalla, med
undantag allenast af de få ämnen, om hvilka
Riksens Högloft. Ständers Pluralitet förenat sig,
att dem helt och hållet till Kongl. Majit* Nådiga
förordnande i underdånighet Öfverlemna,
och deruti Riks-Ståndens önskningar lära, genom
Expediuons-Ufskottets försorg, uti Riksens-Ständers
underdåniga skrifvelser intagas; hvilket
Utskottet får till vördsamt svar å ofvanbemält»
3.ne Respectiva Stånds anmodan, anmäla; och
bifogas harvid en förteckning, sorn utvisar Uti
hvilka mål Riks-Ståndens meningar varit på of
vannäoinde
sätt delade. Stockhom den 3 Au
gusti
1815.
På Högloft. Ridd. och På Högvördig» Prest»
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Carl Fr. Ortman,
På Vallöf!. Borgare- På Hedervärda RondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöter»
vägnar vägnar *
Anti. Fredin. Eric. Johansson,
AL Af. Rosbeck.
fört
-
Den 5 Augusti
Förteckning
Sorn utvisar uti hvilka af de hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besvärs- och Oeconomie
Utskott behandlade Mai oell Arender
tvänne af de Respectiva Riks-Stånden stadnät
uti olika Beslut med de tvänne öfriga.
1:0 Angående Husbehofs Bränvinsbränningen
och de dermed gemenskap ägande omständigheter.
Högloft. Ridderskapet och Adeln har rörande
denna fråga fattat följande beslut:
l:sta Punkten af det första Betänkandet»
första och andra Momenterna af det sednare
Utlätandet bifallne.
lidra Punkten bifallen, jemte 3, och 4.
Mom. uti svaret, hvarförutan det tillägg blifvit
gjordt, i afseende på utlåtandet om sådana pannor ,
hvilka sedan hatten blifvit påsatt, kunna fyllas,
att de samma till bruk och nyttjande böra förbjudas,
så vida hela hattens rymd icke uppgifvea
till bränning och med pannans kantal inberaknas,
hvarvid det sammanslagna kannerummet
likväl icke får öfverstiga hvad mot hemman#
värdet svarar och hvad för en panna högst är
tillåtet.
3:«dje Punkten; Högloft. Ridderskapet och
Adeln har härvid ej ansett sig kunna antaga
den för Staderna tillstyrkta Brännings - rättighet,
och dervid gjort det tillägg, att dess yttrande,
huruvida JBräuvinabrännijig i Städerna
hunde
Den 5 Augusti
kunde u-pplåtas till Allmänna Magazlns-t>iree«
tionen, skulle uppskjutas intill dess Särskildta
Utskottets Betänkande i den del, som härmed
äger gemenskap, varder- företaget..
.j.de Punkten bifallen.
5:te Punkten äfvenledes jemte 6:te Morn.
i svaret.
6:te och 7;de Punkterna hifallne med dé
förändringar och tillägg, som innefattas uti 7. 8»
9. ro. och 11 Mom. af svaret.
8-de Punkten bifallen med det utd .1 s. Morn*
3,f svaret gjorda tillägg.
§:de Punkten; den 1 13. Morn. af svaret
häruti gjorde förändring har blifvit bifallen.
so^de Punkten bifallen, jemte hvad Utskottet
, i sammanhang dermed, uti svaret än*
fört.
Högvördige Prest-Ståndet har gjort det
förbehåll vid 5:te Punkten af Utskottets Betänkande,
i afseende pa hvilken bemälte Stånd
ansett proportionen imellan Pannerymden af
Bränvinspannorna och Personalen i Städerna
höra förblifva densamma som enligt Kongl.
Majus Nådiga kungörelse angående Bränvinshränningen
den 9 October ibis; men i öfrigt
hifallit Betänkandet.
Vällofi. Borgare Ståndet har antagit första
Betänkandet, med den jemkning, i anseende
kill ny redaction af det bibehållna stadgandet
uti
Den ^ A ugusti 315
uti Kongl. Kungörelsen den g October 1812»
Sorn i 2 §. af 1 Mom. innehåller grunden for
Brån vinsbränn ingens begagnande, att Ordalydelsen
blifver denna: för &o Mantalsskrifna per*t
söner af, Man och Qvinkön får begagnas en panna
tir; äfvensom 4 §. 3 Mom. bör, om tillämpning
må kunna äga rum, hafva det tillagg-: ett i
Städerna bör alltså innan Mantalsskrifningen inträff
Jar Brunvinsbränningen för följande äret vara reg-j
lerad; hvarjemte Borgare Ståndet äfven förklarat
sig anse det vara betänkligt, att förändra
hvad Kongl. Förordningen af den 24 Augusti
1813 sta-dgar, angående vittnens afhörande i de
mål, hvarpå 7 Morn. i Utskottets afgifna Utlåtande
har afseende. Och har Utskottets sednare
Utlåtande blifvit af Vällofl. Borgare Stan,-;
det förkastadt.
Hedervärda Bonde-Ståndet har antagit Ut-'
skottets Betänkande och utlåtande utom i den,
del, hvarigenom Bränvinsbränning blifvit- tillåten
Städerna, så att förslaget derom helt och.
hållet blifvit afslaget; dock med förbehåll
för Gästgifvare a Landet , hvarest flera
åboer turvis bestrida gästningen, att de alla ,
skola varu berättigade till resande försälja Bran-’
vin, samt att Mål, rörande oloflig Bränvinsförsäljning
å landet endast böra upptagas och
pröfvas af Domstolen i orten.
2:0 Angående vackt fråga om en Allmän Forl
vagns eller Postvagns inrättande..
Betänkandet häröfver, seni blifvit gemen:
samt
Dtn 5 Augusd
samt med Högloft. Stats-Utskottet afgifvet, hafva
Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-^Ständet bifallit, men med öfverlemnande
af sistnämde Ständ till Kongl. Majit, att
forordna ont verkställigheten för de orter, der
Inrättningen är tjenlig och verkställbar; hvaremot
Högvördiga Prest-Ståndet samt Vällofl.
Borgare Ståndet bifallit Stats-Utskottet i ämnet
afgifna Utlåtande..
3:0 Angående inskränkning uti friheten att utgifva
löpande Assignationer.
Betänkandet och Utlåtandet arn bifallneaf
Högvördiga Prest-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
men afslagne af Högloft. Ridderskapet
och Adeln och Vällofl. Borgare-Ståndet.
4:0 Angående Medel tili Fabrikernas upphjelpan.
de, i anledning af Herr Pihl 12 en sch öl ds Memorial,
Betänkandet är bifallet af Högloft. Ridderskåpet
och Adeln samt Hedervärda Bonde Ståndet,
men ogilladt af Högvördiga Prest-Ståndet,
och af Vällofl. Borgare-Ståndet helt och hållet
öfverlemnadt till Kongl. Majit.
5:0 Augdendeförändring uti Tjenstehjons flyttningstid.
Högloft. Ridderskapet och Adeln hav, vid
detta måls slutliga afgörande . föreslagit, att flyttningstiden
måtte utsättas till den 15 October,
men Vallöf!, Borgare - Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet hafva icke deruti ingått, och
fråa
Den 5 Augusti
3*7
frän Högvördiga Prest-Ståndct har Jifigon un*
deilättelse om heslutet häröfver icke tiil Utskottet
ankommit.
6:0 Angående åtskilliga öfverklagadt kostnader
för Rote- och Rusthållare.
Betänkandet och Utlåtandet äro bifallne af
Högvördiga Prest-Stånriet och Vallöf]. BorgareStandet,
meri ogillade af Högloft, Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda. Bonde-Ståndet.
7:0 Angående Allmänna Spannmåls MaguzinsJnrilltnihgen.
Stats- och Oeconomie - Utsk ottens gemensamma
Betänkande häröfver är bifallet af Högloff.
Ridder sk apet och Adeln, samt ofverlemnadt
till Kongl. Maj:t äf Högvördiga Prest-Ståndet,
Vallöf!. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet, med några underdåniga önskningar.
8:0 Angående Strömrensning och Canal gräf -  ning fran Suleviken till Norrska Gränsen.
Stats- och Oeconomie-Utskottens Betänkan*
de är bifallet af Höglofl. Bidderskapet och A*
deln och Högvördiga Prest-Ståndet, men afslaget
af Hedervärda Bonde-Ståndet; och V-ä 11 o fl.
Borgare-Ståndet har endast bifallit Stats-Utskottets
yttrande.
g:o Angående ändring uti Skogs^Ordnirtgame^
Betänkandet och Utlåtandet äro bifallne af
Hög
-
t
Den 5 'Augusti
Högloft. Ridderskapet och Adeln och Högvördiga
Prest-Ståndet, men afslagne af Heder värda
Bonde-Ståndet och af Vällofl. Borgare-Ståndet
dels bifallue dels afslagne.
10:0 Angående förbättrad reglering af Vigt-,
scrterna.
Betänkandet är bifallet af Högloft. Ridder»
skåpet och Adeln och Vällofl. Borgare-Ståndet,
men ogilladt af Högvördiga Prest-Ståndet och
Hedervärda Bonde-Ståndet.
Utur Högloft. Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
Handlingar rätteligen utdragen
intygar, Stockholm den 3 Augusti 1815.
M. M. RosbeckUppläst
hos Samteliga Riks-StSnden den 5 Augusti.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Battco-Utskotts
Utlåtande, angående de
inom RiksStånden yppade skiljaktigheter,
i afseende på tiden, hvarunder
det till Götha Canal byggnads
fortsättning beviljade Lån-biträde
skall utgå.
Sedan samtliga Respectiva RiksStånden fattat
deras Beslut, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
-
X)en 5 Augusti
diga Proposition om Götha Canal arbetets fortgång
och ytterligare befrämjande, sa hafva Stats-*
och Banco-Utskotten, efter häraf erhållen del,
erfarit, huruledes i frågan otti tiden, hvarunder
det beviljade Lån-biträdet skall utgå, sådana
skiljaktigheter hos de respectivä RilcsStånden
yppats, att Utskotten ansett desamma böra
till Riksens Högled. Ständers närmare Utlåtande
hemställas — Högloft. Ridderskapet och
Adeln samt Hedervärda Ronde - Ståndet hafva
nemligen beslutit, att Lane - Biträdet skall utgå
årligen ifrån och med innevarande år 1815
till och med år rSöO', eller under sex års
tid, hvaremot HögvcrJiga Prest-Ståndet förklarat:
att Biträdet skal! utgå årligen i Tio år, beräknade
ifrån och med innevarande år 1815,
men från Riksens Ständers Bank endast till år
1820, hvarefter det till blifvande Ständer öfverlemnas,
att bestämma, hvarifrån Biträdet
sedan må utgå; samt Vällofl. Borgare - Ståndet
åter, alt Biträdet skall utgå årligen ifrån Och
med innevarande ar till och med 1820, eller
det år, då nästa Riksdag derefter infaller.
Vid öfverläggning 'om den samman jemkning
af dessa skiljaktiga Beslut, som, jemlikt
73 §. uti Riksdags Ordningen, af Utskotten bör
föreslås, hafva sure olika meningar inom Utskotten
uppkommit, den ena, att Lån biträdet,
enligt Högloft. Ridderskapets och Adelns samt
Hedervärda Bonde-St än dets sammanstämmande
Beslut, bör utgå årligen ifrån och med år 1915
till och. med år l8so, eller under sex års tid;
och
32o
Den 5 Augustt
och den andra äter, att berörde Biträde, enligt
Vallöf!. Börgare Ståndets Beslut, bör utgå ifrån
och med år 1815 till och med år 1820, eller
det år, då nästa Riksdag derefter infaller.
Och som, vid anställd, votering, anie Stånd
slädnät emot j:ne Stånd; så få Utskotte* båda
dessa Alternativer till Riksens Högloft. Ständers
pröfning vördsamligen anmäla. Stockholm den
4 Augusti 1815.
På Högloft. Ridd. och På Högv- Prest-StånAdelns
Ledamöters dets Ledamöters
Vägnar Vägnar
Joh. Htnn. Gyllenborg. Carl Thyselius.
Carl D« Geer. C. v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare-.Stån- På Hedervärda Bottdets
Ledamöters de-Ståndets Ledamoters
vägnar vägnar
Carl Frt Landberg. Eric Svensson.
J. P. Schenström. Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Vördsamt Memorial!
Då Riksens Högloft. Ständer vid denna Riksdag
behagade remittera frågan om ytterligare bidrag
af allmänna medel för Götha Canal Inrättning
till deras Stats- och Banco-Utskotts gemen»
Samsta handläggning samt ensärskild afdelning ut»
af
Den '5 Augusti
3*t
äf dessa Utskott mäste sättas till ämnets beredande
och utarbetning, bief det ock nödvändigt at£
Särskilta Persöner antogos till biträde Vid Protocöllsförirtg
och E&peditioners författande
Samt åtskillig annan skrifning, hvartill fordrades
en hästan odelad tid; Och hafva derföre
fcn Notarie från Banco-Utskottet saint fen Cahtzlist
från Stats-Utskottet varit tillkallade och biträdt
omförmäiiö afdelning samt dervid tinder
flera Véckors tid Varit träget sysselsatte , hvarföre
någoti särskild vedergällning synes hofa
dem tillkomma.
Stats-Utskottet får derföre föreslå ätt nämde
Notarie och Cantzlist måtte fot fett sådant
tillökt besvär och arbete få uppbära fett Arfvode,
den förre af två höildtade och den sednare
af ett hundrade Riksdaler, allt Banco.
Derjemte och sorn Utskottet under Riksdagen
Varit föranlåtet, att vid de genom särskilta
Deputerade Verkställda Revisioner öfver
Kongl. Commetce-Coliegii fonder samt Allmänna
Magasins - Inrättningens förvaltning begagna
Cantzli- och Väkt-Betjening inom dessa
Verk, det Arbetet blifvit förrättadt, så har
Utskottet, i likhet med hvad som Vanligen skedt
Vid Riksens Ständers Revisorers Sammanträden,
ansett sig böra hemställa att de Personer, sorn
vid dessa Revisions - Förrättningar tillhandagått
Och biträdt, kunde derföre Varda belöiitfe i ma.n
äf det besvär hvardera haft, samt får alltså föreslå:
För
61V.
Ö 4 11 4?.
335
Flen 5 Augusti
För Secreteraren vid Revisionen i Corn*
merce-Collegio - - R:d -B:co 155.
Secreteraren vid Förrättningen hos
Spanumäls-Directionen - - 200
Samt Vakt-Betjeningén I förra stället 10.
och å det sednare - - 15.
Tillsammans 350.
Dessa Arfvoden tror Utskottet lämpligast
kunna utgå af Riksdags-kostnads Summan, hvarom
allts-å hos Kongl. Maj:t torde ske underdånig
anmälan; och öfverlemnas Vördsamt detta
allt till Riksens Höglofl. Ständers befinnande.
Stockholm den 4 Augusti 18x5.
På Höglofl. Ridd. och På Hö gvördiga PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl JDe Géer. C. v. Hohenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Ronde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos samtliga Iliks-StSndcn den 5 Augusti.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af den hos
Vällofl. Borgare-Ståndet väckta motion
-
Den 5 Augusti
383
tion, huru förhållas bör med de Actier.
hvilka tillhört f. d. Konungen,
men nu mera är o Statens Egendom.
Geaom Protocolls-Utdrag af den 3 innevarande
månad har Vällofl. .Borgare-Ståndet, jemte
tillkännagifvande af dess bifall till Stats-Utskottets
aflåtna Betänkande om betalning af f. d.
Kongl. Famillens Arfsfordringar , tillika, i anledning
af gjord motion, huru hädanefter förhållas
bör med de Actier, hvilka tillhört f. d.
Konungen, men nu mera äro att anse såsom Statens
Egendom, öfverlemrtat detta ärende till
Stats-Utskottet, att utlåtande och föreskrift derom
till Riksens Ständers Fullmägtiga i Riksgäl
ds-Contoiret af^jfva.
Enligt Stats-Utskottets under den 30 sistlidtie
Juni afgifna Betänkande, angående sådana
f. d. Konungen tillhöriga medel, sorn varit
stahle under framlidne Herr Presidentens
tal m. Friherre Lagerhéims samt Herr StatsCommissarien
Wåhlbergs gemensamma förvaltning,
äro de nu i frågavarande Actier af 2tne
slag,, nemligen 53 St. uti Södertelje Canal.,
hvarå Voro inbelalde, då de till Riksgäld3 Con.
toiret aflemnades, Rrd 10,5x1. 32. samt atna
Actier uti Trollhätte-Slussverk, hvilka, enligt
Riksens Höglofl. Ständers Beslut, skola infordras
från Herr Presidenten m. m. Friherre Er
delcrants, och uti denar 1 fe09 förrättade upp,
teck.
Den 5 Augusti
teckning öfver f. d. KongT, Familjens Egendom
finnas upptagne, att, med Inberäkning af
ett ars innestående utdelning, utgöra R;d 38g.
8. — Beträffande Actierna uti Södertelje Ca
nal,
hvarå Riksgälds-Contoiret, efter hvad hos
Stats-Utskottet blifvit upplyst, med 2,163.; R:d
3 sk. sedermera inbetalt det före innevarande år
infordrade Tillskott, och hvarigenom hela inbetaldte
Beloppet nu utgör 12,674 35 sk.',
så skulle Stats-Utskottet anse lämpligast, att de
samma, åtmindstone till nästa Riksdag, qvarstad11a
uti Riksgälds-Contoiret, och att Contoiret
fullgör de ytterligare inbetalningar, hvilka under
tiden kunna varda föreskrifna, heldst om
dessa Actier genom offentelig Auction skulle
försäljas och på detta sätt i penningar förvandlas,
man Icke torde kunna göra sig förhoppning,
att erhålla det inbetaldta Beloppet. Och
hVad angar Actierna uti Trollhätte - Slussverk,
hvilka utgöra en obetydlig Summa, så torde
med deras förvandlande i penningar äfven kunna
anstå till nästa Riksdag, sedan Riksens Höglofl.
Ständer stadgat deras Beslut, i afseende
pä ofvannämnde Actier uti Södertelje-Canal.
Hvilket Riksens Hoglofl. Ständers bepröfvande
vördsammeligen underställes. Stockholm den
5 Augusti 1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga Prest
-
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Géer.
Ståndets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
Den 5 Augusti
3*5
Pa Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
B. H. Santesson. Anders Persson.
C. Sylvan.
Uppläst lios samteliga Riks-Stånden den 5 Augusti
Vördsamt Memorial!
T
JL ill Rik sens .Höglofl. Ständers granskning oell
fastställelse får Stats - Utskottet härjemte vördsamligen
öfverlemna ett af Utskottet författat
Förslag till Instruction för de af Riksens Höglofl.
Ständer till deltagande i Ofver Revision
af 1810 och sednare årens Krigs - Räkenskaper
utsedda Deputerade. Och torde Riksens Höglofl.
Ständer finna lämpligt, att så väl Deputerades
Arvoden, som de Arvodes Löner, hvilka
i förslaget äro utförde, nemligen för en Secreterare
444 R:d, en Kamererare 300 R:d samt
för Canzlisterna till Skrifvarehjelp 133I R:d
från Riksgälds-Contoiret, efter reqvisition, qvartaliter
utbetalas. Hvilket Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande vördsammeligen underställes.
Stockholm den 5 Augusti 1815.
På Höglofl. Ridd. och På' Högvördiga PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl De Géer. C. 0. Rosenstein.
På
jDen 5 Augusti
S?a Vällofl. Borgare- Pä Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
Project till Instruction för Riksens
Häglof, Ständers är 1815 ntsedda
Deputerade till deltagande uti Revision
a f i8jo och sednare ärens KrigsRäkenskaper,
Deputerade böra låta sig angeläget vara, «å
Väl att generel fullständig Redogörelse öfver
Bela Krigs-fonden och hvad thy af Stats-Veriet
eller eljest tillkommit, blifver meddelad, sorn
ock att i pjader tillförordnade Krigs - Administrations-
och RedogöreJse-Verks-Rakenskaper i
Behörig tid inkomma; ägandes Deputerade, efter
inhämtad underrättelse om de åtgärder Kongl,
Kammar - Rätten härtill vidtagit, i grund af
Kongl. Majus, rörande Krigs - Revisionen, den
37 September 1814, naeddelte organisations föreskrift,
att om utevarande Räkenskapers insändande
aflåta erforderliga påminnelser till Vederbörande
Verk och Embets-ställen, samt, om
vägnar
J3. LT. Santesson,
vägnar
Anders Persson,
C, Sylvan,
svar
Den 5 Augusti
3*7
»var uteblifver eller verkställighet oskäligen "
fördröjes, hos Kongl. Maj:t anmäla förhållandet.
§. 2.
De Generela Räkenskaperna öfver hela
Krigsfonden, med hvad t hy af Stats - Verket
eller eljest tillkommit, böra af Riksens Ständers
Deputerade omedelbarligen granskas, och kommer
så val utlåtande deröfver till Kongl. Majit i underdånighet
meddelas, som berättelse vid nästa
Riksdag till Riksens Ständer afgifvas.
§• 3-
Sedan Deputerade genom omförmälta granskning
af den Generela Redogörelsen för KrigsFonden,
haft tillfälle inhämta ej mindre hvaraf
den bestått, än hvilka medel derifrån till
de hufvudsakliga Krigs-Administrations - Verken
blifvit afförda , böra Deputerade granneligen
forska och tillse, huruvida allt vid bemälte
Verk i laga tid och ordning kommit till
ordentelig uppbörd, samt till bestämda nödiga
ändamål blifvit använda; likasom afföringarne
från berörde Hufvud-styrelse till underlydande
Commissariater och Förvaltningar samt särskilta
Redogörare, i lika måtto böra i ett sam»;
manhang, si fort ske kan, noga controlleras.
§. 4.
För den Generela Controllen angående
Krigs-Fonds medlens ordenteliga förvaltning och
dis
-
Den 5 Augusti
disposition, hafya Deputerade vidare, efter nog*
grannt samlade upplysningar, yid genomläsning
af General-Qrdres qch vederbörande Verks Registratur,
Diarier och Protocoller, som likale*
des måga, så fort ske kan, infordras, att i den
inån inkommande Krigs->Räkenskaper medgifva,
anställa forskning och låta upprätta Calculer
öfver skedda anskaffningar och upphandlingar
af Munderings- "och JBcvärings - Effecter samt
Proviant, Fourage och andra persedlar på olika
orter, hvarigenom med det mera omständigheterna
fordra, säkrast kan inses , i hvad
mer eller mindre grad hu hållningen i det hela
blifvit nogrannt bestridd och iakttagen,
§• 5-
Som Kongl. Majit uti ofvanberorde. Nadin
ga skrifvelse af den 27 sistlidne September för-,
ordnat, att Krigs-Revisionen i- d«?a delar bör
genom ett. under Kongl. Kammar-Rätten orga-,
niseradt Krigs n Departement af tillförordnade
Coromissarier och Revisorer bestridas; är val
för Deputerad? öfverflödigt och i anseende till
tiden äfven omöjligt, att speciel: genomgå hvarje
Krigs-Räkenskap till co.ntrali af ziffra111 och
uträkningarna; meri, jemte det Deputerade är obetaget
alt, efter befinnande omständigheter
och anledningar, till närmare' påseende eller
så kallad Efter - Revision, företaga hvilken
räkning som heldst , sedan, den uti Kongl. Kammar-Rattens
Revisions-Contoir sålunda är vor^
den granskad, blifyer det vid berörde förhållande
-
Den 5 Augustt
lande likväl högst angeläget, att Deputerade
med Kongl. Kammar - Katten deltaga i tillsynenoch
styrelsen öfver Krigs-Revisionen uti alla
dess delar och hvad thy tillhörer, sa att intet
må undfalla Deputerades uppmärksamhet , och
de lika med Kongl. Karn max-Rätten måga göra
sig försäkrade, att vid Krigs-Revisionen i dess
detailler , ingen uraktlåtenhet, försummelse,
sorglöshet eller coouivence med Redogörare
Olifver möjlig, utan ali fullständighet och säkerhet
deremot vinnes. — J* hvilket afseende
Deputerade bö'ra, jemte Kongl. Kammar-Rättens
JLedamöter, förrätta Räkenskapernas uppskattning
och fördelning på Revisions - Contoiren
tillika med de Arbets - undersökningar, som
hvart halft år skola hällas, samt efter genom*
läsning af de anmärkningar, sorn i Contoiren
kunna göras, sedan de, först för annotation
ingått till Deputerade, dervid till Revisionen
göra de erinringar, sorn finnas skäliga och
nödiga; hvarefter Deputerade hafva, att samma
anmärkningar, sådana de sedermera, ändrade
eller oförändrade från Contoiren till Deputerade
återlemnas, genast afgifva till Kongl.
Kammar-Rättens Domare-åtgärd, hvarmed Deputerade
ingen befattning, äga, jemte clet Utlåtande
Deputerade då kunna för deras del i ett
eller annat fall anse nödigt. Och sedan skriftväxling
i hvarje anmärknings-mal är slutad,
samt behörig handläggning af Revisionen föregått,
hvilken handläggning Deputerade böra
med uppmärksamhet följa, och Contoiren likaledes
-
33°
Den 5 Augusti
ledea ingifva anmärknings-handlingarna, jemte’
dess slut påminnelse, till Deputerade, hafva
de att samma handlingar med eget utlåtande ,
der det nödigt finnes, till Kongl. Kammar*
Batteris ändtliga afdömande utan dröjsmål öfverlemna;
varande Deputerade för deras åliggande
pligt obetaget, att på anmälan i bemälte
Hatt erhålla f upplysning] huru målen blifvit
»fgjorda.
§. 6.
Såsom Deputerade härigenom, men eljest
svårligen och till äfventyr» förgäfves, kunna
söka och i ett sammanhang vinna fullständig
underrättelse uti allt hvad Revisionen tillhörer,
böra Deputerade ock låta upprätta behöriga
förteckningar så öfver hvad vid Revisionen
anmärkt som afslaget och fastställdt blifvit,
derom, med allt hvad i öfrigt till KrigsBevisionen
hörer, Deputerade hafva att till
Riksens Ständer fullständig berättelse afgifva*
§• 7-
Öfver hvad hos Deputerade förekommer
och afgöres, böra Protocoller föras och i vanlig
ordning uppsättas och justeras. Bemärkes,
under Deputerades forshningar i Räkenskaperna,
sådana omständigheter, som röra specialitet
ten eller föranleda till åtal emot någon, det
vare sig om förvaltning öch disposition eller
sjelfva Redogörelsen och dess verificerande; så
böra Deputerade genom Protocolls-Utdrag re
mitte
-
J)tn 5 Auguut
witten iess® •mstkndigheter till utförande af
vederbörande, såsom egentliga Actores, uti det
Kongl. Kammar-Rättens Contoir, sorn fått sig tilldelade
de Räkenskaper, hvarvid betänkligheter
uppkommit, då Commissarien i Contoiiet derom
utfärdar Anmärkning, den Deputerade, på
sätt i 5 §. förmäles, med uppmärksamhet följa*
men skulle åter andra omständigheter uppstå,
som synas erfordra åtgärd för en framtid- så
hafva Deputerade, att dem uti dera3 afgifvande
Riksdags - Berättelse tillkännagifva, derest
icke omständigheterna äro af den beskaffenhet,
att snar rättelse är nödig, då Deputerade böra
derom hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla.
§. 8.
Sedan i stod af Kongl. Brefvet den 27
September 1814, frågor om ersättning för försträckningar
i och for kriget till Kongl. Kammar-Rutten
inkomma, och bemälte Domstol remitterat
sådana frågor till utredning i vederbörande
Contoir, böra Deputerade vara uppmärksamme
derå, att denna utredning blifver
fullständig och för Kronans rätt sa pålitlig och
säker som möjligt; hvarföre ock, sedan Contoiret,
i enahanda förhållande, sora med anmärkrlings-målen,
till Deputerade ingifyit deras utredningar,
Deputerade hafva, att dem till Kongl.
Kammar-Rätten afgifva, roed de yttranden, som
finnas nödiga: börandes likaledes Deputerade
med uppmärksamhet följa de liqvider, som förekomma
och erfordras, rörande Krigs-Fondens
, skul
-
332
Den 5 Augusti
skulder och fordringar hos Kongl. Allmänna
Magazins-Directionen, Rehterierna eller andra
särskildta Verk och personer.
§• 9-
Kör dessa görömåls angelägna drift och
skötsel samt till nodiga upplysningars samlande
m. m,. behöfva Deputerade oundvikligen
en Secreterare , en Kamererare eller Räkenskaps-man
samt nödig Srifvarehjelp; och äga
således Deputerade att dem constituera, emot
årliga Arvodes-Röner, för Secreteraren i likhet
med Collegiernas Secreterare 444 R:d ; för
Kamereraren i likhet med bokhållare i Riksgälds,
-Contoiret 300, samt för Cancellisterna i
skrifvarehjelp i 33 R:d 16 sk., hvilka tjenstemän
ofelbart böra ställa sig till efterrättelse
de föreskrifter, sorn Deputerade för arbetets,
prdenteliga bedrifvande kunna meddela.
§• ro.
Nu utsedde,: Deputerade hafva jemväl, enligt
ofvanberörde grunder, att fortsätta de göromål,
som Deputerade för Revision af 1808
och 1809 arens Krigs - Rustnings, - Räkningar ,
möjligen icke medhunnit; hvarom med hvad
Kongl. Majit och Kronan tilldömes uti Berat;,
telsen lill Riksens. Ständer äfven ti!lkännagifveSt
§• it.
Som Kongl. Maj:t inbjudit Riksens Ständer,
att genom Deputerade deltaga i Krigs
Revi
-
Den 5 Augusti
333
Bevisionen , och Riksens Ständer med underdånig
vördnad, erkännande Kongl. Majus Nådiga
Proposition, sina Deputerade utsett; så
lära Deputerade, sorn vid Revisionen hafva
med Kongl. Kammar-Rätten gemensamt föremål
att bevaka Kongl. Majus och Kronans Rätt, icke
komma att sakna nodiga upplysningar, svar*
och underrättelser , uppå skeende anmälanden»
så i bemälte Rätt, sorn hvad annat Embetsställe
som heldst, eller skulle detta ovähtade
förhållande yppas, och ej eljest kunna afhjelpas;
så böra Deputerade det samma hos Kongl. Maj:t
anmäla, till den rättelse, som kan i Nåder*
pröfvas nödig.
Då denna Instruction innefattar Hufvudgrunderna
för Krigs-Revisionens styrelse och
skötsel; så förvänta Riksens Ständer af Deputerades
nit, att de, vid tillämpningen, sorgfälligt
iakttaga allt hvad Kongl. Maj:ts och Statens
rätt och bästa i öfrigt kräfver.
Uppläst lios samtliga Riks Ständen den 5 Augusti.
Vördsamt Memorial!
Uti Banco - Utskottets vördsamma yttrande;
om den, efter sednaste Banco Revision, öfver
Bancu-Verket förda Styrelse och Förvaltning,
har Utskottet forbehållit, att så snart det blefve
möjeligt få afgifva särskilt vördsam Be
rät*-
-
334
Den 5 Augusti
rättelse, angående Verket» bofundna tillstånd
vid början af detta' Riksmöte, samt om för-»
modade verkningarne af de beslut, sorn Riksens
Ständer dels redan vid denna Riksdag fattat
dels ytterligare funno nödigt att vidtaga.
Med särdeles tillfredsställelse har Utskog*
fet inhämtar, huruledes sednaste Banco-Utskot"
tets vid Riksdagens slut yttrade säkra förmodan,
om B .nco-Verkets år Ifrån år tilltagande
Solidité, samt derå grundade förmåga till nödvändiga
både Allmänna och enskiidta understöd,
af en redan nu vunnen erfarenhet är
tillräckeligen besannad. Närvarande Banca-Utskott
finner sig af gruftdad öfvertygelse berättigade,
att till sina Respectiva Principaler,
om deras Banco*Verks sanna belägenhet, Vördsamt
afgifva den försäkran, att sedan Bankens
totala Skuld-summa afdragits ifrån dess ägande
Redla Fond och säkra fordringar, sammantagne,
Verkets behållna tillgång utgör ett, i afseende
på dess framtida säkerhet och verknings-förnrågä,
högst tillfredsställande belopp.
Ehuru någon hufvudsakelig verkan Icke
ännu hunnit äga rum, af de Medel och utvägar
som äro utsedde och stadfästade för Bancö-Verkets
återförande till en ifrån dess sannskyldiga
egenskap oskiljaktig verksamhet, som
för Rikets räddning blef tubbad, och tills vidare,
äfven af annan anledning måst inskränkas,
skulle ofelbart det åsyftade angelägna ändamål
-
L
I
Deri 5 Augusti
335
damålet utan långvarigt dröjsmål kunnat ernts
st framt den af tillfälliga orsaker inträffade olyckliga
oreda och stagnation i Allmänna Penninge
rörelsen, icke nu föranlåtit Riksens Ständer,
att till svårigheternas snara afhjelpande,
ålägga deras Banco-Verk så beskaffad högstnöd.
väftdig åtgärd, som väl ej kan undgå, att på •
någon tid aflägsna det allmänt efterlängtade
angelägna föremålets vinnande; men sorn likväl
ej betager de i full kraft bibehållna utvägar,
en lika skäer, ehuru mera långsam verkan.
A
I anledning af ankommen Remiss ifrån
Vällofl. Borgare-Ståndet, 3 derstädes skedd framställning
för Frimurare-Barnhuset i Stockholm,
och innom Banco-Utskottet gjord hemställan,
för Barnhuset i Götheberg, om nödvändigheten
af tillökning å det understöd ifrån Banken,
sorn berörde Inrättningar, den i Stockholm
med 1000 Rid och Barnhuset i Götheborg
med ififi Rd 152 sk. årligen, fått åtnjuta,
samt efter öfverläggande af de uti mera nämde
ansökningar anförda ömma skäl, anser Banco-Utskottet
dem i så måtto kunna få vinna ett
billigt afseende, att i fall den Summa på 3000
R:d, som ar 1810 blef af Riksens Ständer anslagen,
att till allmänt nyttiga och välgörande
anstalter få af Banco-Fullmägliga disponeras,
hvaraf imedlertid, jemlikt tillika meddelt föföreskrift,
1000 Rid årligen blifvit AlimäRna
Fattigvårds Inrättningen i Hufvudstaden till
delte
,
33^
jDen 5 Augusti
delte, som ock hädanefter kommer att fortfara,’
ej till hela dess belopp behöfde för andra dermed
åsyftade föremål användas, i sådan händelse,
af det blifvande öfverskottet, som ifrån innevarande
år bör påföras eil särskilt löpande
Räkning, Frimurare-Barnhuset i Stockholm får
tilldelas en tillökning af Femhundrade Riksdaler
årligen å dess förra understöd, och det 1
Götheborg etthundrade trettiotre R:d 16 sk. tillökning
om året.
Ifrån längre tid tillbaka, här en viss årlig
Summa, som nu utgör 1650 R:d, varit anordnad
att af Heinar Banco-Fullmägtiga, såsom
Julegåfva tilldelas Fattiga och behöfvande
Personer i hufvudstaden och i Fattdsorternat
mängden af dem som blifvit anmälte, och söm
derjemte befunnits 1 yttersta behof af berörde
gåfva, har på de sednare åren så tilltagit, att
de fleste blott med én ringa penning kunnat
blifva hugnade: till de Respectiva Ståndens
gunstbenägna omptöfning hemställes vördsamt *
huruvida Summan för i fråga varande välgörenhet
får Ifrån och med innevarande år förökas
till två Tusende Riksdaler årligen.
Flera hufvudsak!iga omständigheter bern
på de Respectiva Ståndens siutiiga decision,
hvad i afseende pa Regleringen af Riks-DisCont
InrättningarnéS, rörelse och förvaltning,
jemte föreslaget biträde för Götha Canal-äniäggning,
kan befinnas nödigt att föreskrifva; sedan
Ilan
-
Den 3 Augusti
337
33a nco - Utskottet fått inhämta de Rospectiva
Ståndens fattade beslut i berörde delar, och
hvad till äfventyr* ytterligare, rörande Bankens
förestående befattning i allmänhet, kan hos
de Bespeetiva Stånden förekomma och blifva
faststäldt; underlåter Bahco-Utskottet ej, att
för tillämpningen både af hvad uti äldre Stadganden,
som icke undergått förändring, och
uti de vid detta Riksmöte meddelta föreskrifter
innefattas, för Eanco-Styreisen utfärda ett
i möjligaste måtto omständeligt Reglemente.
Härvid bör Banco-Utskottet ej lemna obemäldt,
huruledes Utskottet icke kan finna annan mening
, af de Bespeetiva - Ståndens meddeldta
yttranden öfver Banco - Utskottets vördsamma
fiamställningar, angående utlåningen
på Fastigheter, än att Städerna i Riket komma
att deltaga uti den för Fastigbets-Lån till
och med år lgao ti hokt a Fond, efter enahanda
fördelning som Banco-Utskottet före detta,
i afseende på utlåningeli af blott inbetalningarna
å Fasdghets-Lånen föreslagit, samt att
högsta Lån-beloppet af sex tusende Riksdaler
till hvarje Låntagare äfven för Städerna bör
blifva gällande.
Stockholm den 4 Augusti 1815.
/. H. Gyllenborg C. Thyselius.
G. Lychou Duniel Andersson
G. Helsin gins.
Upp
-
o;te Bdet
N;o 43. 44.
338
Den 5 Augusti
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden d. 5 Augusti
Vördsamt Memorial!
Sedan Riksens Höglofl. Ständers Särskildta
Utskott låtit till trycket befordra dess yttran.
de i frågan om Allmänna Magazins-Inrättningen
i Riket samt nödigt antal Exemplar deraf
i Riks-Stånden utdela, har Allmänna Besvärsocli
Oeconomie-Utskottet funnit lämpligt, att
pä det Riks-Ståndens samtlige Ledamöter måtte
erhålla en närmare kännedom om detta Ut^
skotts-Utlåtande uti samma ämne, äfvenledes
låta besörja tryckningen deraf, hvarföre kostnaden
enligt Räkning uppgått till en summa
af Tjugusex R:d 40 sk,Banco; och får Utskottet
nu till Riksens Höglofl. Ständers profning hemställa,
om icke denna summa kunde af de till
Riksdags-kostnaderna anslagna Allmänna Medlen
bestridas. Stockholm den 5 Augusti 1815.
På Höglofl. Ridd och På II ögvördiga Prest
Adel
ns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Carl• Lied. Ortman.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar Vägnar
And. Fredin. Eric. Johnnsson.
M. M- Rosbeck.
Ut
Den 6 Augusti 339
Utdrag af Protocollet, hållet i Häglof.
Ridderskapets och Adelns Plenum
den 6 Augusti 1815.
S. D. Å nyo föredrogs och bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den 5.
dennes afgifna, samt sistnämda dag pä bordet
lagda Memorial, angående Tryckningskostnaden
för Utskottets Utlåtande i frågan om Allmänna
Magazins-Inrättningen. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe■'
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos Stats-Ut*
skottets den 4. och 5 dennes afgifna, samt sist—
nämde dag på bordet lagda*"Memorial och Betänkanden:
1:0 angående Arfvoden för Extra
Ordinarie Skrif-bsträden;. a:o om huru förhållas
bör med de Actier, hvilka tillhört f. d.
Konungen, men nu mera äro Statens egendom;
3:0 innehållande förslag till Instruktion för
Öfver-Revisionen af 1810 och sednare arens
Krigs-Räkenskaper. Ut Supra.;
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. V id förnyad föredragning af Eanco-Utskottets
den 4 dennes afgifna och förlidne
går
-
Den 6 Augusti
gårdag på bordet lagda Berättelse om BancoVerkets
befundna tillstånd iri. m., blef densamma,
utan erinran, lagd lill Handlingarna.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högrör
diga Prest Ståndet den 6 Augusti
18 IS.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Stats-Utsko tters
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Uttänkande orri ett i Götila
Capal-Discont insatt öfverskott för år 1813.
Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. I nstämde Prest-Ståndet uti Höglofl. Ridflerskapets
och Adelns igenom Protocolls-Utdrag
af nästltdne gårdag meddeldta beslut, att
Erih. And. Cederström må utan lösnings kostnad
utbekomma alla med lievillningsärnnet gemenskap
ägande handlingar, så af ProtocollsUtdrag
och Remisser, som Bevillnings-Utskottets
i detta afseende hållna öfverläggningar och
tagne beslut, för att af Eriherren på enskild
bekost
-
Den 6 Augusti
34-i
bekostnad äf trycket utgifvas; samt att afskrifnings
kostnaden må kunna af de till Riksdagskostnadernas
bestridande anslagna medel utgå.
Ut Supra.
Ex Protocollo
J. Janzon.
S. D. Föredrogos å nya och biföllos
Stats - Utskottets
iso Betänkande öfver väckt fråga, huru
förhållas bör med de Adier, hvilka tillhört
f. d. Konungen, men nu mera äro Statens egendom;
och 2:0 Förslag till Instruction för
de af Riksens Ständer till deltagande i OfverRevision
af 1810 och sednare arens Krigs-»# -  kenskaper utsedda Deputerade.
Expeditions - Utskottets
Förslag till den af Prest-Standet såsom
nödig ansedda ändring uti Riksens Siänders underdåniga
Skrifvelse, angående Spannmåls-Magazinslrirät
t ningen i Riket. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. I>. V id föredragning af Vällofl. BorgareStåndets
Protocolls-Utdrag af nästlidne gårdag,
om
Den 6 Augusti
om den ändring uti Expeditions - Utskottets
förslag till underdånig Skrifvelse till Kongl,
Maj:t, angående straffet för åverkan å skogsplanteringar,
att tillägget, om vittnesrätt i åverkansmål
för uppsyningsman å skogs-planteringar
borde försvinna, fann Prest-Ståndet, lika
med Vällofl. Borgare-Ståndet, att frågan om
berörde rättighet att vittna, såsom af 2:ne Stånd
bifallen, men af anie Stånd afslagen, i stöd af
Re gerings • Formens 87 §. bör förfalla. Men
som Kongl. Maj:t uti dess Nådiga proposition,
angående detta ärende, föreslagit ofvanberörda
bevisningssätt, så ansåg Ståndet att Riksens
Ständer böra deruppå svara, samt att följakteligen
icke liela tillägget borde utgå, utan att
Slutmeningen efter orden: slädnät emot tvä,
borde sålunda förandras.: förfaller denna fråga ,
jemlikt Regerings - Formens 87 §• , hvilket Riksens
Ständer bordt till Eders Kongl. Majit i underdånighet
inberätta. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Utdrag af Vällofl. Borgare - Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 6 Augusti
ISIS
S.
D. Å. nyo förédrogos Banco-Utskottets arne
Memorial t j:o af den 2 Augusti , hvilket den
4-.de
Dt/i 6 xiugusti
34 3
4:de lades på bordet, angående Län - biträde
fur Sodertelje Canal-Bolag rn. m.; och 2:0 af
den 4 Augusti, hvilket i går lades pä bordet?
orri Eanco-Verkets befundna tillstånd ;
Hvilka Memorial af Borgare-Ståndet biföl"
los, med betygande af en särdeles -tillfredsställelse
öfver det fördelaktiga tillstånd, hvaruti
Banco-Verket blifvit befunnet. Ut Supra.
Ex Protocolloi
C. M. Robsahm^
S. D. Då nu åter föredrogos Allmänna Besvärs
och Oeconomie-Utskottets 2-ne Memorial,
hvilka i går lades på bordet: 1:0 af den 3 Augusti,
om förhållandet med de af Utskottet behandlade
mål, hvaruti a:ne af Riks - Stånden
stadnat emot tvänne; och 2:0 af gårdagen, om
tryckningskostnaden för ett af Utskottet afgifvet
Utlåtande; blefvo desamma af Borgare-Ståii*-  det bifallna. Ut Supra.
Ex Protocollo
C. M. Robsahm.
S. D. ^Expeditions-Utskottets gårdagen afgifna
och på bordet lagda Memorial , i anledning
af en hos Högvördiga Prest-Ståndet gjord‘anmärk
-
344
Den 6 Augusti
märkning vid förslaget till underdånig skrifvelse,
rörande Spannemåls-Magazins-Inrättningen
i Riket, föredrogs nu åter och gillades.
Ut Supra.
Ex Protocollo
C. M. Robsahm.
S. D. Stats-TJtskottets Memorial af den a Augusti,
hvilket ilrån den 4 hvilat på bordet,
med förslag till förnyadt Reglemente för Riksgalds-Contuiret,
föredrogs nu åter och gillades.
Ut Supra.
Ex Protocollo
C, M. Robsahm,
S. D. Föredrogos å nyo och biföilos Stats-Utskottets
följande Betänkanden:
1:0 af den 4 Augusti, om tillökta Dagtractamenten
för Tjenstemän och Betjening
vid Riks-Stånden och Stats.Utskottets Cantzlier;
2:0 af samma dag om lönförhöjning för Controlleuren
vid Chartte hvitstärnplings - Contoiret;
3:0 af samma dag, om Gratification för Herr StatsCömmissarien
och Riddaren Widegren; 4:0 af den
5- Au gusti, om aflöning för Betjeningen i den
om Götha Canal-Verk nedsätta Utskotts afdelning
m. tir. 5:0 af samma dag^ om förhållandet med
de
Den 6 Augusti
345
de Aktier, hvilka tillhört f. cl. Konungen,1
men nu mera äro Statens Egendom; 6:0 Memorial
af samma dag, med förslag till Instruction
för Deputerade 1 Krigs- Öfver-lievision; och
7:0 af den 4 Augusti, i anledning af anmärkningar
vid Betänkandet om utbetalning af förra
Kongl, Fatfnllens enskilda förmögenhet. Ut'
Supra.
E* Protocollo
C, M. Robsahm.
S. D. Allma nna Besvärs- och Oeconomic-Utskottets
den 3 Augusti afgifna, i gar på Bordet
lagda och nu åter föredragna, Utlåtande öfver
de hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Högvördiga Prest-Ständet gjorda anmärkningar
vid Betänkandet om jemkning uti extra
Roteringen, blef dervid af Borgare-Ståndet
bifallet. Ut Supra.
Ex Protocoll°
C. M. Robsahm.
S. D- "t id förnyad föredragning af Banco-Utskottets
Memorial af den 3 Augusti, som den
4:de lades på bordet, med anmälan om nödig
befunnen åtgärd, i afseende på olikhet i Rikets
Ständers Beslut uti frågan om undersökning,
rörande Malmö Discont-Directions förvaltning,
fann Borgare-Ståndet för godt, att vid
346
Ven 6 Augusti
sitt häruti förr fattade Beslut förblifva, och ansäg,
, med afslag å hvad Utskottet nu tillstyrkt,
denna fräga, enär Tvä Ständ stadnat emot Två,"
följakteligen böra förfalla. Ut Supra.
E>: Protocollo
Carl Magn• Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ständets
Protocoll vid Urtima Riksdagen i
■Stockholm, den 6:te Augusti 1815.
S. D. M«,i bifall till Banco-Utskottets nu upplästa
Memorial af den 3 Augusti, angående olikhet
i Riksens Ständers beslut, rörande Malmö
Discont Directions förvaltning af detta Discont-Verk;
beslöt Hedervärda Bonde-Ståndet att
förhållandet mi. i enlighet med Utskottets
nu gjorda framställning , hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anmälas till den åtgärd, som
Kongl Maj:t, med anledning deraf, i Nåder
kan pröfva nödig. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D, Då nu åter föredrogs Stats- och BancoUtskottens
den 4:de i denna månad gemensamt
afgifne och sedan i går pa bordet hvilande Ut
låiiin
-
Den 6 Augusti
34 7-
latande, angående de inora Biles Stånden yp*
pade skiljaktigheter, i afseende på tiden, hvarunder
det, till Götha Canal-byggnads fortsättning,
beviljade Lånbiträde skall utgå; fann Hedervärda
Bonde-Ståndet, efter föregången öfverläggning,
för godt, att, till sarnmanjemkningaf berörde
skiljaktigheter, besluta, det må förenämde
Lånebiträde utgå, från och med år 1815 till
och med år 1820 eller det år då nästa Riksdag
derefter infaller; dock med förbehåll, att'
i händelse Urtima Riksdag före år 1820 Inträffar,
Rikets då församlade Ständer skola äga
ovilkorlig rättighet, att förordna, huruvida
meranämde Lånbiträde efter 1820 års förlopp
må fortfara eller icke. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S. D. J3anco-Utskottets. den salje inhevarande
månad afg'fne och i går på bordet lagde , Utlåtande
ofver samtliga Riks - Ståndens återremiss
af Utskottets den 26 nästlidne Juli med-'
deldta Betänkande, angående - Regleringen af
Discontrörelsen i Riket, sedan Privata Delägarnes
Octroyer tilländagått, blef nu föredraget,
tillika med nämde Betänkande: och stadnade
Hedervärda Bonde-Ståndet, efter föregången öfverläggning,
i följande beslut:
1:0 Att Malmö Discont Bolag må fortfara,
efter Octroyens slut, till och med 1820,
då
348
Den 6 Augusti
då denna Octroy ovilkorligen bor upphora;
dock kommer för de två sednare åren två tredjedelar
af vinsten utöfver sju procent att godtgöras
Riksens Ständers Bank, i stället för ditintills
erhållen blott en tredjedel.
2:0 Att efter förloppet af de aderton månader,
under hvilka Riksens Höglofl. Ständer
vid innevarande Riksdag medgifvit Götha-Ganal-Bolags
Discont ett extra Creditiv af 800,000
R.d, utöfver dess förut innehafvande af lika
summa, endast 700,000 R:d af extra Creditivet
må fortfara att begagnas på den af Utskottet
föreslagna tid, men de öfriga 100,1100 R:d
upplåtas Malmö Discont, hvilka, sammanlagda
nied de denna D iscont förut beviljade 200,000
R:d, alltså utgöra ett Creditiv af 300,000 R.drg
belopp; dock kommer härvid att iakttagas, att
så väl utaf Götha-Canal-Disconts då blifvande
totala Creditiv-belopp 1,500,000 R:d, som utaf
Malmö-Disconts 300,000 R:d , en tredjedel betraktas
såsom en Reserv-Fond, för oförmodade
tillfälliga behof; varande Disconternas Administrationer,
i följd deraf, ovilkorligen förbundne,
att, så snart något på denna ReservFond
utgått, förmindska och indraga utlåningen
intill dess det samma blifvit till Banken
inbetaldt.
3'o Att de så kallade löpande Reverser
emot lindrig Renta få, enligt Banco-Utskottets
tillstyrkande i 4. Punkten af dess förnyade
Utlåtande, utafGötha-Canals-, Götheborgs- och
Mai
-
Den 6 Augusti
349
Malmö-Disconter utgifvas,
med det tillägg,
att Götha-Canal-Discont hädanefter ej utgifver
sädana pä mindre valeur än ,>ooo R:d, men
att Götheborg» och Walmö - Disconter bibehålla*,
till deras Octroyers slut, vid rättigheten
att äfven utgifva dem pä mindre summor, sådana
deras Reglementen tillåtaj dock bör Malmö-
D iscont , under den förlängda Octroy.tiden,
ovilkorligen ej ptgifvå sådana på mindre summa
än 1000 li:d.
4.0 Att hvarken Götha-Canals och Götheborgs
Disconters särskilta utlånings - summor
sammanlagda, ej eller Götha - Canal-Disconts
ensam , efter Götheborgs Disconts upphörande,
hädanefter tillåtas öfverskrida det belopp,
som de samma vid 18*4 års slut utgjorde;
likasom Malmo- isconts utlåning icke eller
må öfverstiga dess då varande belopp.
5:0 Att sedan den 3. Punkten uti BancoUtskottets
Betänkanden, genom déssa nu vidtagna
åtgärder , ansågs helt och hållet förfallen
; beslöt Bonde-Ståndet, att, med bifall i
öfrigt till Banco - Utskottets första Betänkande
och med de förändringar det sednare innefattar
, till Kongl. Maj:t 1 underdånighet öfverlemna
allt det föreslagna reglementariska, för
att, vid af honom Nådigst utfärdande förändrade
Reglemente för Disconterna, derå göra
det Nådiga afseende till förmon för Landets
productiva Näringar, sorn Kongl. Maj:t, till deras
förkofran, nådigt pröfvar.
Här
-
35o
Deri 6 Augusti
H arom skulle de respectiva MedStanden ,
genom Protocolls-Utdrag, vördsamligen underrättas.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. E
xpeditlons-Utskott^ts förlidne gårdag
afgifna Memorial, i anledning af gjord anmärkning,
att i den föreslagna underdåniga
skrifvelse!! till Kongl. Maj:t, rörande Spannémåls
Magazins..- inrättningen i Piket, fattades
upptagandet af en beviljad Summa af 500,000
R:d, att af Magazins Directionen, i Banken,
emot Disconträtt disponeras, till uppköp inom
landet af spannemål , vid inträffande ymnigare
skörd; blef efter uppläsandet, af Hedervärda
Bonde-Ständ^t godkändt'. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. t öredrogs Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
den. 3 Augusti afgifna utlåtande,
angående förhållandet med de af samma
Utskott behandlade mål, hvaruti arne Riksstånd
stadna! emot sune andra Riks-Stånd; hvarvid
Bonde-Ståndet ansåg någon åtgärd, i anledning
deraf, icke erfordras, Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. 3>.
Den 6 Augusti
3 51
*, *
S. D. JP rån Stats-Utskottet hade ankommit:
1:0 Betänkande af den 5 Augusti, i anledning
af den hos Vällofl. Borgare-Ståndet väckta
motionhuru förhållas bör med de A-ctier,
hvilka tilhört 1. d. Konungen, men nu mera
;iro Statens egendom; och 2:0 Memorial af samma
dag,‘med förslag till in^truction för de af
Riksens Höglofl. Ständer, till deltagande i Öfver-Revision
af 1810 och sednare arens Krigsräkenskaper,
utsedda Deputerade.
Efter uppläsande häraf blef så väl berörde
Betänkande och förslag till Ifrstruction ,
som ock hvad Stats-Utskottet i Memorialet hemställt,
af Hedervärda Bonde-Ståndet bifallet.
Ut Supra.
Etc Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vitl föredragning af Banco-Utskottets den
2 och 4 innevarande Månad afgifna Memorial,
som i går upplästes och 'ades på bordet, angående
3:0 Låne-biträde i Banken för Söder,
telje Canal och Slussverks Bolag* samt rättig
heten till Låhs undfående i Riks-Disconten emot
Hypothek af samma Bolags Actier; och
2:0 Berättelse om Banco Verkets tillstånd vid
början af detta Riksmöte m. m.; fann Hedervärda
Bonde-Ståndet skäligt, a't till hvad der-,
utinnan blifvit föreslaget lemna bifall. Ut Su
pra.
Ex Protocollo
O/o/ Werlin.
S; I)
T
35a Den 6 Augusti
S. D. "LJpplästes och bifölls Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Uiskottets i gar afgifna Memorial
, angående ersättning af den till Tjugusex
B.d 40 sk. Banco uppgående kostnad för tryckningen
af Utskottets Betänkande, i frågan om
Allmänna Magazins inrättningen i Riket. Ut
Supra.
Ex Protocoll®
Oloj Werlin.
S. D. I anledning af Vällofl. Borgare-Ståndets,
uti nu uppläst Protocolls-Utdrag af gårdagen,
gjorde inbjudning, beslöt Hedervärda BondeStåndet
for sin del, att det uti ExpeditionsUtskottets
förslag till underdånig skrifvelse,
angående straffet för Skogsåverkan, influtne
tillägg wm vittnesrätt i berörde mål för uppsyningsman,
uti hvilken fråga två Stånd stadnät
mot två, må af sådan anledning ur Expeditionen
försvinna. Ut Supra. 1
Ex Protocollo
Olof Werlin. *
S. D. Afslogos Allmänna Besvärs- oell Oeconom
mie-Utkoltets den ao Juli på bordet lagde Betänkande
af den 17 nästföregående, i anled-.
ning af väckt fråga om jemkning uti extra Roterings-skyldigheten
; samt Utskottets öfver gjorda
anmärkningar vid detta Betänkande den 3 den
nes
-
Hen 7 Augusti 353
nes afgifrie och deä 5 på bördet lagdo utlåtande.
Ut Supra.
Rx Protocollö
A. G. Silverstolpe.
S. D. Då genom äfikömne Protricolls-Utdrag s
förande Stats- oell Hane .-Utskottens sedan deii
5 Augusti hvilande Utlåtande af föregående dag,
angående de inom Riks-Stånden yppade skiljaktigheter
i afseende pa tiden, hvarunder det
till Gotha-Canal Byggnads-fortsättning bevilja;
de Lanbiträde skall utgå s blifvit Utröiidt att de
öfriga lii k sStånd en bifallit bidragets fortfarande
till och med 1820 eller det år då nästa Riksdag
derefter infaller, ansåg Ridderskapet oell
Adelri ingeli annan åtgärd häråt vata att lenida,
än att lägga ofvan berörde Stafs- Och BahcöUtskottens
utlåtande till liändlingafhe. Ut
Supra.
Ex Prötocöllö
A. G. Silverstolpei
S. D. Blef Stats-Utskottets denna dag afgifnä
Memorial, äiigående tryckning af Allmänna Indragnings-Staten,
af Höglöfh Ridderskapet och.
Adeln bifallet. Ut Supra.
Éx Protocollö
A. Gi Silverstolpe.
S. D.
6:tf JS-dtt N:C 45. 46
354
Den 7 Augusti
S. D. JÖiföIl Höglofl. Ridderskapet och Adelil
Expeditions-Utskottets den 5 dennes på bordet
lagda Memorial, rörande ett tillägg uti den underdåniga
Skrifvelsen till Kongl. Maj:t , angående
Spannmäls-Magazins-Inrättningen i Riket:.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe
„ S. D. Eiler föredragning af Stats-Utskottets
'Utlåtande af den 5 dennes, angående gjorda
anmärkningar vid dess Betänkande i anledning
af en afpriherre Stael von Holstein begärd upplysning
om ett i Götha Canal-Discont insatt öfverskott
ä Tullmedlen för år 1813, fann Höglofl.
Ridderskapet och Adeln någon åtgärd dervid
icke äga ruin , hvarföre detsamma lades till
Handlingarna. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Vidväg af Vallöf . Borgare - Ståndets
Protocoll, hullet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 7 Augusti
1 Sis.
S. D. tiedervärda Bonde-Ståndets inbjudning,
tali meddeldt Prutocolls-Utdrag af den 2gJuli,
der
-
y
Den 7 Augusti
355
derom att de i anledning af Banco - Utskottets
Memorial den 26 i samma manad bev.illjade
förhöjda arfvoden för Riksens Ständers Fullmägtiga
i Banken matte från samma månads början
räknas, fann Borgare-Ståndet nu för godt att antaga
och bifalla. Ut Supra.
Ex Protocollu
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Er,e. uppläsning af Ilöglofl. Ridderskapets
och Adplns Protocolis - Utdrag af den ,5 i
denna månad, med inbjudning till iristäminande
i bifall till Friherre Anders Cederstroms
anhållan om ersättning utaf Riksdags-kostnads
Summan för afskrifnings kostnaden af . åtskilliga
med Bevillnings-ämnet gemenskap ägande handlingar,
som Friherren på enskild bekostnad velat
af trycket utgifva, fann Borgare-Ståndet sig
likväl för sin del icke kunna uti detta beslut
instämma. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Di nu åter föredrogs Stats- och BancoUtskottens,
dert 4 i denna månad afgiftia och den
5 på bordet lagda, Utlåtande angående de inom
Piks-Stånden yppade skiljaktigheter i afseende på
tiden, hvarunder det till Götha Canal - Byggnads
fortsättning beviiljade Lån-bitr.:de skall
Den 7 Augusti
utgå, upplästes, i sammanhang dermed, Hedervärda
Ecnde-Ståndets nu ankomna ProtöcollsUtdrag
af denna dag, med underrättelse att Hedervärda
Ståndet jemkat sig alldeles lill Högvördiga
Prest-Ständets och liorgare-Ständers beslut,
och i följd hvaraf Borgare-Ståndet ansåg
Utskottets förutnämnde Utlåtande förfalla. Ut
Supra.
' Px Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. I). Stats-Utskottets Utlåtande af dfen 5 Augusti,
hvilket den 6 lades på bordet, angå ende
anmärkningar vid Betänkandet örn tit i Götha
Canal-Discont insatt öfverskott å. Tulliriedlen
för år 1813, b)ef nu åter föredraget och lagdt
till Handlin,gafne. Ut Supra»
Éx Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
ViIdrag af Protocöllet, hållet hos Hedervärda
Bonde-Ståndet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm ' den 7 Augusti
i8i5>
S. D. T ill ^Justering upplästes och godkändes
Expeditions-Utskottets insände förslag till Kongl.
Maj: t
Den 7 Augusti
3 57
Maj:t , angående medel till afhjelpatide af förlägenheten
i allmänna rörelsen samt 2:ne ark
af Riksdags-Beslutet. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
5. D. E nligt nu ankommet och uppläst Protocolls-Utdrag
af den 5 i denna månad, hade
Höglofh Ridderskapet och Adeln, med bifall till
Herr Friherre Anders Cederström.? gjorda anhållan,
att, utan lösningskostnad, utbekomma
alla med Bevillnings-ärendet gemenskap ägande
Handlingar, för att af honom på enskilt bekostnad
af trycket utgifvas, ansett afskrifning»
kostnaden kunna af de till Riksdagskostnadernas
bestridande anslagna medel utgå; i hvilket
beslut Hedervärda Bonde-Ståndet fann skäligt
instämma. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S, D. Via ytterligare föredragning lät Hedervärda
Bonde-Ståndet bero vid Stats - Utskottets
sistlidne dag på bordet lagda utlåtande, angående
gjorda anmärkningar vid dess den 1 i denna
månad meddeldta Betänkande, i anledning af
en af Herr Friherre Staél von Holstein begärd
upplysning om ett i Götha Canal - Discont insatt
Öfverskott å Tull-medlen för år 1813- Ut
Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Upp,
358
Den 7 Augusti
Uppläst lies samtliga Iliks-Ständcn den 7 Augnsti.
Stormägtigste' Allernädigste Konung!
Då R iksens Ständer varit betänkta på medels
utfinnande,, att afhjelpa den allmänt öfverklagäde
förlägenheten i allmänna rörelsen och för
framtiden undanrödja de orsaker, som den samma
föranledt, få Riksens Ständer, i de omständigheter
deraf, hvaröfver de icke redan i underdånighet
sig yttrat, nu i underdånighet framföra
sina önskningar.
Med öfvertygelse om angelägenheten, att
genom lämpliga Tull - afgifters läggande på
främmande spannmål motverka en för inhemska
Productionen menlig medtäflan af utlänningen,
under det handel medinhemsk Spannmål
borde vara fri och obehindrad, uafva Riksens
Ständer anlett af stor nödvändighet, att
tullen pa utländsk Spannmål alltid beräknas efter
varans inhemska pris, hvarå minimum torde
kunna bestämmas till 3 R:d och maximum
till' 5 R:d i Silfver för Rågen och i proportion
derefter för Kornet, så att, då priserna inom
Riket höjde sig till maximum eller närmade
sig till minimum,, importen i förra fallet lätta-,
des, och i sednare försvårades genom tull-afgifter,
afpassade efter Spannmålens pris i försäljningsorten
och i förhållande med fragt och
öfriga omkostnader vid insképpntngen. Varam
des Riksens Ständer för öfrigt af den tanka,
at införseln af Utländsk Rag bör inskränkas
endast till ritorr Råg, och att vissa sorter Spannmål
,
Den 7 Augusti
3 59
mai, såsom Hvete, Arter, ITafra , samt äfven
alla Spannmåls Fabricater, såsom Malt, Mjöl ,
Gryn, Öl, Brännvin SCc. till införsel böra förbjudas;
hvaremot utskeppningen sä val af alla
sorter Spannmål som Bränvin bör tillätas, utom
vid de tillfällen, da omständigheterna fordra,
att fmporten af utländsk säd genom lindring
i tullafgifterna underlättas.
Till befordrande af Boskaps-skötseln hafva
Riksens Ständer, som ansett oundgängeiigea
nödigt att inrikes Handeln med Victualie-va
ror och Kreatur lemnäs fri och öppen, funnit
nödigt i underdånighet tillstyrka, att Tuli-afgifterna
på dylika varor, då de från andra
främmande orter, än Finland, inkomma, dela
till en början regleras i det förhållande till
varans pris, sorn 1799 års Sjö-Tulls Taxa utsätter,
och dels sedermera småningom förhöjas
i mån af den inhemska productionens tillväxt,
och att i sådant afseende ny Tul-l.taxa å
dem årligen upprättas, s.amt att slutelrgen all
införsel förbjuden, så snart belrofvet af någon
artikel kan genom inrikes Productioneh fyllas.
Hvad åter införseln från Finland angar, hafva
Riksens Ständer redan åt Eders Kongl. Majit
1 underdånighet öfverlemnat, att vidtaga do
författningar, hvarigenom importen af Finska
Rroducter ej må, till hinder för de inhemska
näringarna, underlättas.
I betraktande af de stora fördelar, sora
National-Sjöfart och Activ - handel tillskyndar
en
Den 7 Augusti
en Stat; hafva Riksens Ständer ansett Sveriges
sjöfart förtjena skydd och omvårdnad, och att
den skulle för det allmänna ofelbart blifva annu
mer båtande i den man Sveriges utländska
Handels-relationer kunde komma att utStrapkaa
till Levanten, Amerika och Vest-Inr
dien, hvilka ändamål borde genom lämpliga
förmoner oph tjenliga Tull-forfattningar befordras.
Deremot hafya Riksens Ständer ansett
impprtationen af utländska öfverflöds artiklar
böra föpsväras och motarbetas, samt en tilltagande
förderflig smyghandel dermed böra hammas;
och hafva Riksens Ständer härvid velat i
underdånighet tillstyrka , att den tillåtelse, som
genprp Kong}, lirefyen den 3 Maj 1803 och
den 27 juli 1807 blifvit leornad till anhållne
pch förbrutne dömda utländska Manufactur-va-!
fors försäljning till qvarblifvande i Riket, må
upphpra.
Enäp Harppa, Lin och tJll, samt flera tilj
beklädnad tjenliga artiklar och fabrikater, böra
kunna inom Riket i tillmäcklig myckenhet produceras,
hafva Riksens Ständer funpit, att Jnn-r
och Hampplantering ber uppmuntra?,, och i synnephpt
på den dej af Städernas jord, sorn i dessa
ändamål blifvit dem donerad; att Isländska
eller andra gföf-ulbga färs kringspridande ochfortplantande
i landet må, i likhet med hvad
j Jemtland redan skett, genom stamm-schäferiers;
inrättande med understöd af publika medel be^
fordras, Samt att-, till ytterligare uppmuntran
för
I
Dan 7 Augusti
för den fin-ulliga eller så kallade Spanska får*
afveln, Tullen på utländsk fin ull efter omständigheterna
förhöjes. Härvid häfva Riksens
Sfähder fastat särskild uppmärksamhet på de
lockli fördelar, Gothland erbjuder till färskötseln
, i synnerhet livad grofulliga får angar.
Då af sednare årens erfarenhet med visshet
lärer kunna slutas, att Höganäs Stenkolsgrufyå
hädanefter ej allenast furina r fylla det
inhemska béhofvet, titan äfven lemna ett öfverskott
tiH Export, hafva Riksens Ständer velat
i underdånighet föreslå, att Tullen för Engelska
Stenkol ma i allmänhet utsättas till 25
procent af värdet, bejtäknadt till 2 R=d tunnan;
hvarvid likväl, intill dess utrönt blifvit huruvida
de Skånska Stenkolen kunna med lika
fördel, som de Engelska, nyttjas vid de i Stockholm
anlagda tvänne Gjuterier, Riksens Ständer
ansett billigt, att dessa måga tills vidare
varda berättigade, att, utan förhöjning i nuvarande
Tull-afgift, få af Engelska Stenkol sig
begagna.
Åtskilliga andra Varu^artiklav förekomma
afven, hvilkas införsel synes böra, till lättnad
för handelsvägen och deri inhemska prgductionens
befrämjande, antingen alldeles förbjuda*,
såsom karfvad Tobak och gröfre pappers sorter
samt alla slag af beredt läder, med undantag
pndast af Engelskt, hvilket för särskildta behof
vid vissa inrättningar är nödvändigt, eller ock
genom betungande. Tuli-afgif.ter försvåras, såsom
-
Den 7 Augusti
aom T?of- oell Linolja, samt i allmänhet sådana
till införsel ännu tillåtna tillverkningar,
sorn utgöra föremål för en nyttig industri inom
Riket; hvaremot importen af alla sådana,
för de inhemska Manufacturerna och slöjderna
oumbärliga arbetsämrien, om hvilka utlänningen
mäste tilli tas , synes böra genom lindring i Tullafgifter
underlättas.
I anseende till den vigtiga inflytelse Förvaltningen
af Tullverket äger på Rikets Handelsbalancp,
hafva Riksens Ständer önskat, att
Tullstyrelsen, under hvars inseende.Lots-Verket
äfven kunde ställas, mätte lemnäs heldst åt
Embetsman, af hvilka åtmindstone en del ej vore
af andra göromål upptagen: att Löner, tillräckliga
till deras utkomst, matte, utan beräkning,
af yissa procent på den af importen inflytande
uppbörden, ehuru de af Tullmedlen
kunna utgå, uppföras på Rikets Stat: att Tullstaten,
kunde ställas på militärisk fot, samt tillfällen
afven lemnäs åt afskedade förtjenta militairer,
att vid berörde Verk erhålla befordringar,
och samma befordringslagar der blifva gällande,
s,om vid andra publika Verk: att redovisningen
för Tull-uppbörden ställes på samma
fot, som den för Rikets Upp,bördsverk i allmänhet
: att vid hvarje xnånads slut ett samman,
drag af Specialen i hvarje Stapelstad från trycket
. utgifva s, innehållande uppgift af export
och import, samt Exporteurers och Importeuters
namn; samt att alla Confiscationsmål böra
Den 7 Augusti
vid de Ordinarie Domstolarna upptagas oell afgöras.
För öfrigt hafva Riksens Stander trott
en större säkerhet mot lurendrägeri och tullförsnillning
kunna yinngs, derest den del af
Tvllbevakningen, som beror af tillsynen genom
Tulljagter, posterade på vissa distanöér i
skärgårdarna, blefve uppdragen at Kronans befäl
och manskap, sopa inom korta terminer ombyttes.
Då det å ena sidan är utan all fråga, att
en öfverdrifven inaporthandel är den egenteliga
orsaken till Vexelcursens uppjagande, kunna,
å den andra ,' obehöriga operationer i
vexelcursen med skäl anses betydligen hafva
bidragit till Svenska myntets försämring; och
det är af denna anledning, Riksens Ständer få
yttra den underdåniga önskan, att kunnige och
oväldige män må af Eders Kongl. Majit i Nåder
förordnas, att granska och öfverse de nu
gällande författningar angående vexel rörelsen i
Riket, samt i underdånighet föreslå de ändringar
och förbättringar i dessa Stadgar, som, efter
sednare tiders erfarenhet, kunna finnas lampliga
och nödvändiga.
Hvad angår väckt fråga om medel till hämmande
af den tilltagande skadliga yppigheten'',
skulle, efter Riksens Ständers tanka, detta angelägna
ändamål befordras, om den i detta ämne
under den i;sta Januari 1794 utfärdade Rådiga
Förordning blefve upplifvad, och de deruti
-
IDtn 7 Augusti
uti stadgad* förbud emot bruk af . åtskilliga ö£-  verllöds-artiklar, morn lämpeliga af Eders Kongl.
Maj.t i Nåder fastställda Terminer, förnyadt ;
"hvarvid Riksens Ständer likväl trott följande
tillägg och förändringar kunna äga rum, nemligen!
im att det i 1. §. med vissa undantag
stadgade förbud emot allt bruk af in- eller
utländska Silkessammet för manspersoner , mä
sträckas äfven till fruntimmers klädnader, samt
jemväl bruket af halfsiden till foder under kläder
för mankönet upphöra. a:o Att då 1 3. §, för
ordnas
, att fruntimmers klädningar af brocherad,
faconerad eller broderad Nettelduk ej må vara till
nyttjande tillåtne, detta stadgande på det sätt förklaras,
att det samma ej må kunna anses innefatta
förbud emot bruk af sådana ki ' m af Nettelduk
och andra bomullstyger, sem äro försedde med lrär
påsydda broderier, hvilka arbeten utgöra lämpeliga
försörjningsmedel för åtskilliga personer
af qvinnqkönet-, samt att utländska Shawlar, af
hvad beskaffenhet sorn, heldst, matte till inföiv
sel och bruk förbjudas, och, till CQntroll mot
missbruk dervid, inga andra blifva tili nyttjanr
de utom hus tillåtne, än sådana inrikes till*
verkade, som finnas med vederbörlig hallstämpel
försedde. 3:0 Alt bruket af hel- och halfsiden
kläder för fruntimmer utom hus må inskränkas
till endast sådana, sorn äro af enfärgadt
svart eller hvitt, eller sådana grå släta tyger
, hvilka äro sammanväfda af svart ränning
och hvitt inslag, eller tvärtom. 4:0 Att då
Eders Kongl. Majit torde finna i Nåder godt ,
att,
Dm 7 Augusti
att,.; roed upplifva tide af 5. /§. uti ofväniiämde
författning, afskaffa dfet ända tili öfverdrift nu
rådande bruket af Guld oell Silfver på inilitaire-
och civile uniformer, med undantag endast
af sa kallade fält- och distinctions - tecken, äfven
sein allt bruk af allt guld och silfver på.
kläder för enskilta personers betjening, Eders
Kongl. Majrt tillika, till hämmande afden hos
Nationen mer och riter tilltagande boj erise for
pragt och skadlig yppighet, samt täta och af
modets nycker beroende omvexlingar i kläder,
må täckas till bruk i-eh nyttjande sa val för dé
högre, sorn medel-classerna af Rikets invånare
af båda konen, fastställa en allmän Nationaldrägt,
. både afpassad efter vårt climat och ledande
till tarflighet och sparsamhet, saint att
menigheten uti de iandsorter, der särskilda
drägter ej af ålder äfo antagne i Uppinuntras,
att äfven vid val af tjénliga kladebotiader föredraga
sådana, sorn åstadkommas af egna tillverkningar
och instämma med den tarflighet \ sorn
fordom utmärkt Svenska Nationen. 5:0 Att
Tullafgiften för Caffe kunde förhöjas från 4 till
6 sk. och förbud utfärdas emot försäljning
af tillredt Caffe på källare .caffe hus och krogar
Samt andra allmänna ställen, äfvensom vid
marknader och auetioner i städer och å landet.
6:0 Att jemte ett fortfarande af förbud emot
införsel och bruk af andra än de i 11. §. uppräknade
vinsorter, minut Försäljningen af de
tillåtna må inskränkas endast till ordentligen
privili.jerade källare, samt tullen bestämmas i
lamp
-
306
Den 7 Augusti
lämpligt förhållande till varans pris och myntets
värde, och fot öfrigt ali införsel af vin på
böuteiller alldeles förbjudas, såsom för den inhemska
Glastillverkningen menlig. Vidkommande
Arrack, hafva Riksens Ständer velat till
Eders Kongl. Maj:ts eget höga godtfinnande öfverlemna,
huruvida den samull bör blifva till
införsel och bruk tillåten eller icke. Om det
angelägna ändamål skall kunna vinnas, söm genom
förbud af införsel af främmande öfverflöds
artiklar åsyftas, anse Riksens Ständer dervid
böta ovilkorligen iakttagas* att alla sådana varor
, som ej få inkomma, äfven förbjudas till
bruk och nyttjande; men ehvad förbud än vidtages,
blifver det alltid att befara, att småningom
afsigten dermed skall förfelas, så framt ej
vederbörande varda till haline , att med noggrann
och sträng uppmärksamhet Vaka deröfver, att
Författningarne handhafvas med det alfvar , Som
Regeringens värdighet och förbindelsen tillåtlydnad
af Dess bud och befallningar kräfva;
äfvensom verkan af alia påbud emot luxe och
öfverllod alltid betydligen försvagas, om denna
efterlefnad ej understudjes genom goda efterdömen
af de högre Me.dbor gareclasserna,
hvilka sällan sakna ett kraftigt inflytande på
menighetens seder och tänkesätt»
Riksens Stander framhärda med djup unj
dcrsatlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allprnådigste IConung
Eders Kongl. Maj:ts
uriÉ
Den 7 Augusti 3 f>y
tinderdånigste, tropligtigste tjenare och uedersåter
På
Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar Vägnar
Carl Mörner. J. A. Lindblom.
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-S;åndets
vägnar vägnar
H. Schwain Lars Olsson.
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks-StSn elen den 7 Augusti.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan Riksens Ständer genom Stäts-Regleringen
utrönt till hvad belopp Stats-Verkets
och Riksgälds-Contoirets behof bordt genom
tillskott af Bevillning fyllas, hafva de, enligt
hvad redan genom särskild underdånig skrifvelse
hos Eders Kongl. Maj:t blifvit anmält,
funnit, att i denna egenskap bör, ifrån och med
år 1816 intill nästa Riksdag, under de särskilta
Jlevillnings-Artiklar, utgå årligen en Summa
af Fyra Millioner , Trehundrade trettiosju tusende
trehundrade fyrationio Riksdaler 14 sk.
5 r
Riksens
Ständer få derföre nu i underdånighet
tillkännagifva, att de' vid denna Riksdag
stadfästat JBevillningen genom dan allmänna
-
368
Den 7 Augusti
manna Bevillningen till 8*350,000 Rid
Pä hvilken blifvit lordelad sä
viii den förut, pä annat sätt utgående
Bränvins . Consumtiönsafgiften
- i 50,000 £t:d.
Som den del af
Dandltulls -ersättningen,
hvilken efter
taxering af
Land och Städer
förut iltgått med i 20,doo.
—
— 570,000.
8*650,000.
Den återstående delen af
Landttulls ersättningen* nemligen
Ovarntull i Stockholm, Götheborg
och Carlscrona 15,000.
Salu-accis i samtliga
Städerna - - 15,000.
—  1—-• 30.000.
Sjötttlls-äfgifterna*beräknade till 935,34g. 14. gj
Postmedien, nu soiri förr beräknade
till - - 150,000,
Charta?-SigUlatss - medlen, likaledes
nu sorn förr befaknade till 150,000.
Husbehof» bränvins-brännings
medlen, beräknade endast till 455,000.
Hvara f uppkommer ofvan- *
nämde summa äf - 4»3ä7r349• 14-5.
I följe häraf få Riksens Ständer härmed
till
Den 7 Augusti
369
till Eders Kongl. Maj.t i underdånighet öfvert
lemna:
Riksens Ständers Förslag till en förnyad
förordning angående Stämplade Pappers afgiften.
Riksens Ständers stadgande om husbeliofsbränvinsbränningen
i Riket, samt de algifter
för densamma böra utgöras: samt
Svea Rikes otänders Bevillning för år 1816
och de påföljande åren intill slutet afår 1820,
så Tida ej inom denna tid Urtima Riksdag infaller:
gjord och samtyckt vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 9 Augusti 1815.
Ri ksens Ständer få i anledning häraf hos
Eders Kongl. Majit i underdånighet anmäla följande:
I
anseende till Chartse - Sigillatar-afgiftenJ
är ingen hufvudsaklig ändring vidtagen, några
få obetydliga rättelser i 1812 års författning
undantagne. Deribland kunna nämnas 1:0 nedsättningen
å penninge-löntagares Fullmagter, lys-*
ningssedlar m. m. dylikt ifrån 9 till 6 procent.
2:0 Ater införandet af Beläggnings-Chartor å |
ark, hvarigenom de 600,000 stycken sådana
Cliartor, som finnas i behåll, kunna komma ätt
nyttjas, och Chartte-Sigillatte pappers behofvet
såmedelst mindskas. 3:0 Att Landt-*Rentrnästarne
blifvit tillagd en procent af inflytande Chartte
Si gil*.
Gue Ridel N:o 47* 48* "
37»
ben 7 'Augusti
SigillatEE medlen; samt 4:0 att Chartse-Sigillat*
provisionen blifvit eftet behofvet jemkad och
f«rhöjd.
jPost-Taxan för Inrikes Brefvexlingen är
oförändrad bibehållen.
I)en egenteiiga Eakdttulls ersättningen, söm
förut med 120,000 Riksdaler å Ilandet och i
Städerna, till hälften å hvardera, varit fördelad,
hat nu i allmänna Bevillningen blifvit
intagen; hvaremot, i afseende på de öfriga delarne
deraf, eller de 30,000 Riksdaler, som af
Städerna i Qvarntull och Salu-accis utgått* kominer
såsom förut att förhållas.
Stora Sjötulls inkomsten är beräknad till
100,000 Riksdaler högre än förut, i anseende
till det stora öfverskott, Riksens Stander funnit
att den samma hittills lemnat. I afseende
på Sjötulls afgilternas höjande eller sänkande,
hafva Riksens Ständer beslutit, och få härmed
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla,
att de med upphäfvande af den år 1813
vidtagna författning, hvilken för Sjötulls afgifternas
höjande föreskrifver ett maximum, nu
i underdånighet till Eders Kongl. Maj:t öfverlemna,
att, efter den till Tull - regleringen nedsätta
Comitéetis och andra vederborandes hörande,
derom i dess vishet, intill nästa Riksdag,
förordna såsom Eders Kongl. Maj:t godt
synes, med afseende i synnerhet på de Svenska
Näringarnes lior och luxens hämmande,'
‘dock sa att nödvändighets-vafor derigenom icke
-
Den 7 Augusti
ke betungas; hvarjemte Riksens. Ständer i underdånighet
anhålla, att öfver de inflytande
medlen och deras användande till anslagna behof,
vederbörande Verk måtte förpligtas, att
vid en blifvande Riksdag behörigen redovisa.
De Sjötullen åtföljande Licent- och Convoysamt
fattigförsörjnings - afgifter, komma att till
nästa Riksdag i alla delar oförändrade utgå, på
lika sätt och med samma vilkor, sorn Riksens
Ständer vid j8oq och 1810 årens Riksdagar i
underdånighet anmält.
JBränvins - brännings - afgifterna äro, hvad
pannerymden beträffar, oförändrade. Men då
inom Riksens Ständer tvänne Stånd slädnät emot
tvänne i fiägorna,, om Städerna maga bibehållas
vid deras hittills begagnade Bränvins*
brännings-rätt eller ej; samt huruvida i det
förra fallet,beräkningen af personer, som fa begagna
en Bränvinspanna i Stad skall förblifva
såsom förr, eller med femtio procent okas:
och då till bestämmande af dessa blott Oeconomiska
frågor bägge dessa meningar härigenom
nu till Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning och
bestämmande i underdånighet öfverlenmäs, hafva
de afgifter för Bränvins-brännings-rättigheten,
som 1 Städerna äro lagda på Mantalsskrifna
personer, och å Landet på egendoms-värde,
alternativt blifvit uppgjorda. Bränvins consumtions
afgiften har blifvit fördelad pä den
allmänna Bevillningen,
I
iDen <j Augusti
1 afseende på de förändringar] Riksens
Ständer önskat i deh Oefconomiska delen och det
reglementåriska i Bränvins - brännings-förfalthingen-,
så, ehuru dessa bestämmelser helt och
hållet bero af Eders Kongl. Majas Nådiga för»
ordnande, dock för att visa dessa Riksens Ständers
önskningar i deras sammanhang med den
dertill hörande beslutna Bevillningen, få Riksens
Ständer hatmed öfverlemna dem under
farip af en omarbetad författning, hvilken
Eders Kongl-. Maj:ts Nådiga pröfning i Underdånighet
härigenom ytterligare uiiderställesv
Iferjemfé hafva Riksens Stander hufvudsikligen
i underdånighet önskatj att ingen inskränkning
måtte göras i tiden för utökningen
af den fria Husbehofs-bränningen; anseende
Riksens Ständer det böra bero af hvats och
eiis enskilta urskillning och behof, att af denna
rättighet sig begagna: och få Riksens Ständer
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att förbud emot bränvinstillverkning ej,
Utan endast vid inträffad total missväxt, på en
tid då krig hindrar införsel af utländsk Spannmål
och hungersnöd vöre att befara, måtte utfärdas.
I sådant fall anhålla äfven i underdånighet
Riksens Ständer, det täcktes Eders Kongl.
Maj.'.», innan något förbud utfärdas, deröfver
låta höra Eders Kongl. Maj:ts Befallningsjiaf■'Valide,
hvilka torde få sig anbefalldt, att inhanita
upplysningar af Länens Hushålls - Cornitéer,
der sadana finnas, eller i annat fall af några possession
-
Tien 7 Augusti
373
sessiohater och pastorer , samt vissa af allmogen
i orterna, och tro Riksens Ständer, att derest
förbud emot bränvins tillverkningen, skulle be- ■
finnas vara nödigt, försäljning af Bränvin, tilj
mindre belopp anén kanna, hör i allmänhet inr
ställas; oclr hafva Riksens Ständer ansett sig ,
böra till Eders Kongl. Majus eget Nådig;}. välv
behag helt och hållet i underdånighet öfverlemna,
om och med;- hvad vilkor minutering af
Bränvin, vid sådan händelse må kunna tillåtas.
Ytterligare fa Riksens Ständer härmed hos
Eders, Kongl. Majit anmäla den underdåniga öi\-  $kan, att derest Bränvinshränningsrättighet kommer
att städerna i Nåder förunnas, bran vinsbränningen
i .Stochholm, Götheborg och Carlskrona.
endast matte ske af inländsk spänne,mål;
e>cli få i sammanhang dermed Riksens Ständer
hos Eders Kongl. Majit i, underdånighet anhålla
om utfärdande af Nådigt förbud för alltid,
emot utländskt Bränvins införsel, så val till
qvarblifvande, sorn på, upp- och nederlag, vare
sig antingen för allmän eller, enskild^ räkning,
samt att bruket af utländska bräavinsS
sorter helt och hållet matte förbjudas,
Hvad slutligen dea Allmänna iBevillningen
beträffar, så är densamma hufvudsakligen
byggd på de af erfarenheten godkända grunder,
som vid sistlidne Riksdag stadgades. 1-812 ÄrsEevillnings-Författning,
har dock undergått nå-*
gra betydliga ändringar och jémkningar, till
lättnad och jemnande af bördorna, saxat för
enk*.
374
Den 7 Augusti
enkling af debiteringen och uppbörden. "Det
vigtigaste deribland få Riksens Ständer härmed
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.
Dertill hörer: 1:0 Att tredje och fjerde
Articlarn.e i 1812 års Bevillriings-Stadga alldeles
utgått : samt i stället och i synnerhet till
fyllnad i de 270,000 R:d, soln, igenom Brän■yins
Consumtions-afgiften och egentliga LandtTulls-ersättningens
öfverflyttande på Allmänna
Bevillningen, ökat totala summan, har en
ny 3:dje artikel blifvit införd, eller en afgift
af 4 sk, å hvarje i andra artikeln för lön, synbar
egendom, häring och rörelse debiterad eller
taxerad Bevillnings Riksdaler, och i samma
förhållande för mindre belopp. 2?o Att den
personella afgiften för qvinna, ifrån 15 till och
ined 18 äts ålder, blifvit nedsatt ifrån 24 sk. till
16 sk., samt gemenskapen af indelta och värfvade
arméen Bil lands och sjös,, samt Båtsmans»
hållet från personel afgift alldeles befriad. 3:0
Att löntagande Embets- och Tjenstemän, hvilkas
lönevilkor sammanräknade ej öfverstiga 300
R:d, blifvit ifrån ali Bevillning deraf befriade,
de åter, sorn hafva ifrån 300 R.;d till och med
Co0 R:d, betala deraf endast en procent, de
sorn hafva ifrån 600 till och med 1200 R:d,
erlägga deraf två procent, samt för lo.neförmoner
öfver 1200 R:d tre procent. 4:0 Att afgiften
för Fastighetsvärde å land och i stad ,
som år 1812 bestämdes till 2 R:d 24 sk. för
hvarje tusende Riksdalers värde, nu blifvit
nedsatt cn femtedel, eiler till jemt 2 R:d per
iooo:de.
:De,n f Augusti
3^5
joootde. 5to Att controllen af Kcrtstampels-afgiften
ej blifvit bestämd, utan i underdånighet
till Eders Ko,ngl. Maj:t öfverlemnad , att
derom särskilda föreskrifter i Nåder stadga ;
»arnt 6:0 Att till arfvoden, aflöning och kostnads
ersättning för de personer, hvilka med Mantalsskrifning,
debitering och uppbörd , samt Pratocolls
förande vid Pröfnings - Cpmitéerna i
städer och på landet komma att hafva befattning,
anslås i Stockholm högst | procent, samt
i landsorterna en hel procent af allmänna Revillningen.
Slutligen hafva Piksens Ständer stadgat,
att ej mindre afgiften enligt Första Artikeln
i Allmänna Bevillning^ Stadgan, än, Husbehofsbränvins
- brännings-afgifterna, komma icke vidare
att praenumerationsvis i början af året
uppbäras, utan skola de vid vanliga. Uppbörds,
stämmor samfäldt med den öfriga JBevillnitrgen
indrifvas.
Slutligen få Riksens Stander' i underdånighet
anmäla, att om, emot förmodan, på nå
gon af de fem särskilda titlar, hvarunder
Bevillningen utgår, brist skulle uppkommakan
deremot , å de öfriga, öfverskott med säkerhet
böra påräknas,, då de till hela beloppets" fyllande
sins imellan må kunna flyttas , så att SiatsVerket
derigenom efter alj anledning ej majligen
må kunna komma i förlägenhet.
Riksens Stäadet-framhärda med djup, under
-
375
Deh 6 Augusti
dersåtlig vördnad trohet och nit
StQi-mägtigste AUernådigste Kpnung
Eders. Kongl. Maj-ts
underdSnigste, tropligtigste
tjenare o.ch undersSter
Pa Ridd. och Adeina På Prest-Ständets
vägnar vägnar
Carl Mörner. J. A* Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ståndets
vägnar vägnar
JEf. Schwan JL,ars Olsson
h. t. Talmar.. n. v. Talman.
Eppläst Iios samtliga Riks-StSnden den 7 Augusti.
Storroägtigste AUernådigste Konung!
G
Venom nådiga p'o:positioner af den 23 sistlidne
Maj och den *2 sistlidne Juli, har Eders
Kongl. Majst i nåder täckts meddela Riksén,s
Ständer förhållandet med skulderna sedan sisla
kriget, jemte nådig- lappgift af medel till deras
liqviderande. Vid, i anledning deraf, anställd
undersökning, hafva Riksens Ständer funnit,
Stt
hvad Eders Kongl. Alaj:t i JSrad-er yttrat, skulle
finna* på de ti,ll förra krigsskulderna och beta!-
-
Den 7 Augusti
27?
talnirig af de administrerancfe Verkens skulder
till 1813 års slut af Riksens Ständer afsatte
medel» uppgått endast tild 61 *.6 Rid 30 sk. 1 i\,
hvilka ork icke till annat ändamål kunna disponeras,
emedan sådana utgifter ännu torde
förekomma, hvartill de böra användas. Af ste
599,687 Rid 1,4, sk. a r.v åter , sorn, i 1813 å^s.
RiksStat äro afsatte för d© förvaltande Militair,
Verkens skulder , finnas i behåll 225,397 Rid
42 sk. ii r,, hvilka till liqvideEandö. af i fr.5-,
ga varande krigsskulder kunna användas; hvarförutan,
om Riksgälds-Contoirets tillgång medgåfve
utbetalning af återstoden, på förbi det års,
samt någon leverering af detta års Stat.s-bristsummör,
till Stats-Verket derifrån kunde förskottsvis.
utgå, mot framdeles ersättning, det
beloppet af omkring 300,000 Riksdaler, sorn
fordras, för en contant afbetalning å dessa skulder
af 500,000 Riksdaler. Jemte denna tillgång,
torde nu äfven hafva influtit eller snart ingå för
de, enligt Eders Kongl,. Majus. Nådiga skrifvelse,
till En Million Riksdaler ansedda behällningarne
och krigsrustnings förråder, s.å mycket,
att de sammanlagde synas medgifva liqvid.
erand.et af betydligaste delen af de poster som
af Krigs-Comjtéen äro uppgifne, att först fordra
betalning. Riksehs Ständer, få derföre hos
Eders Kongl. Majit i underdånighet anhålla cm
den Nådiga åtgärd, a.tt dessa contanta medel
genast varda i sådant ändamål disponerade och
använde efter de Administrerande Verkens utredning
af fprdringama , samt sedan Edera
K ongl
378
Den 7 Augusti
Kongl. Majrt i Nåder pröfvat oell fastställt,'
hvilka skuldposter, sorn dermed kunna och böra
betalas.
De återstående skulderna, hvilka, enligt
förslagsvis meddelad uppgift, utgöra omkring En
och en half Million Riksdaler, torde i det närmaste
kunna betackas genom öfverskotten af den
summa 2,000,000 Riksdaler Preussiskt Courant,
lid ers Kongl. Majit, genom ofvan högst åberopade
Nådiga proposition, till detta ändamål åt
Riksens Ständer öfverlåtit. Meri då, efter hvad
Eders Kongl. Majit i Nåder förklarat, denna tillgång
endast efter hand, och på längre betalningsterminer,
sorn ännu icke äro bestämde,
kan utfalla, hafva Riksens Ständer, för att lämpa
liqyiden af detta skuIde-belopp, efter ett sådant
förhållande, samt tillika tillse, att billighet
och rättvisa nrå iakttagas mellan fordringsägarne,
trott sig böra i underdånighet föreslå
följande liqvidationssätt.
1:0 Sedan beloppet af hvad hvar och en
fordringsägare tillkommer blifvit af Krigs-Comiiéen
eller döt Verk, som sådan befattning
tillhörer, utredt och godkändt, utfärdar KrigsCojnitéen
derå invisningar på Riksens Ständers
Riksgälds-Contoir; hvarvid hvarje fordringspost
fördelas i sex lotter eller classer, under
särskilda numror, ^å att hvarje fordringsägare bekommer
sex särskilda invisningar, hvardera lydande
å en sjettedel af hans fordran, och hvilka
-
Den 7 Augusti
37*
ka komma att dateras den i i sistlidne Juli
månad, så framt fordringen då yar till betalning
förfallen, men eljest å den dag, till
hvilken betalning blifvit betingad och utfästad
2:0
De ssa invisningar må ej utfärdas för
mindre fordringar, än att en sjettedel utgör
Tio Riksdaler, utan lärer mindre summor kunna
contant betalas ; och skola invisningarne , förr
än de utlemnas, annoteras i Riksgälds-Contoiret,
samt af Riksens Ständers Fullmägtiga derstädes
accepteras till inlösen inom loppet af tre
år, med renta från deras dato ; hvilken, enär
åtskilliga af Krigs r.Comitéen uppgifne fordringsbeyis
skola utsätta 6 procent, synes böra,
i likhet dermed, äfven bestämmas till 6 procent,
som a,f Riksgälds-Contoiret årligen utbetalas,
och hvartill fond finnes upptagen i den nu ingående
förnyade uppgiften öfver Stats- och
Riksgälds-Verkens behof.
«
3:0 Då för destomera säkerhet berörde
tid af tre år förbehålles för inlösningen af
dessa obligationer, men Eders Jyengl. Majit i
nåder torde finna sig i tillfälle, att inom denna
tid låta indraga och tillställa RiksgäldsContoiret
mer eller mindre af den i Nåder bivista
tillgång för denna liqvid, så hafva Riksens
Ständer gifvit sina Fullmägtiga i RiksgäldsrContoiret
den föreskrift, att så snart medel
af omförmäldte tillgång inbeltommas, till def be.
lopp att en sjettedel af skuldernas primitiva summa
fullt
3S.o
Den 7 Augusti
fullt kan betalis, utfärda Kungörelse i allmänna
Tidningarna, med tillkännagifvande deraf,
spunt den eller de Classer af Obligationerna,
gom till Capital och Renta kunna infrias, och
hvartill dag tillika bör utsättas, med föreskrift
derjemte, att reutan endast löper och godtgörcs
till den dagen, for de obl gationer som
då kunna, inlösas.
Och ehuru saker anledning är, att den af
Eders Kongl. Maj:t i nåder till dessa skulders
godtgörande öfverlåtna summa icke länge skall
uteblifva, få likväl Riksens Ständer hos Eders
Kongl. Maj;t i underdånighet anhålla, det täcktes
Eders Kongl. Majit i Nåder låta använda
för i frågavarande behof hvad sorn kan inflyta
af den påräknade tillgången, sedan de öfriga
på dessa 2,000,000 PreussisktCourant förut
anslagna utgifter blifvit bestridda, samt derefter
jemväl ersätta Stats-Verket det förskott, sorn
derifrån nu skäll, utöfver förenämnde 225,397
Rid 42 sk. ii r., utgå till fyllande i de 500,000
Riksdaler, hvilka, jemte hvad for krigsforraden
kan hafva intiekommrts, komma att contant
nu afbetalas på krigsskulcierna.
Sluteligen, enär af de af Eders Kongl. Majit
i Nåder upplåtne medel , sorn för Pommern och
Rugen inflyta till ett belopp af 2,000,000 PreussisktCourant,
Riksens Ständer genom särskildta
beslut fastställt, att först den arfssumma, sorn
den förra Kongl, familien efter Högstsalig Hennes
-
ne® Maj:t Enke -Drottningen tillfallitoch sedan
hela den -summa, hvartill förra Kongl. Famillens
enskilia förmögenhet upplupit, till ett
sammanräknadt belopp af g 8 1,419. R-’d 13 sk- 11 r.
saint hvad till afbördande af all Sveriges förbindelse
, i afseende pä det till fyllnad i förra
Kongl. Famillens underhållssumma med ett årligt
anslag af 30,497 R:d 43 sk. 3 r. kart erfordras,
skall utgå oell liqvideras; få Riksens
Ständer hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att sedan dessa liqvider äro förrättade,
det återstående öfverskottet af ofvanberörde
2.000,000 PreussisktCourant då till be
A
tätning
af krigsskulderna, som ofvan anmäldt
är, mätte användas.
Då Rik sens Ständer funnit angeläget, att
förese och vidtaga någon utväg, hvarigenom, i
den händelse behofvet sådant klafver, medel
må finnas för den brist sorn kunde uppkomma,
hafva Riksens Ständer, som förut stadgat, att
Riksgäldssedelstocken så vidt möjligt är skall
bibehållas vid den . nurneraire, den samma vid
innevarande års början utgjorde, beslurlt, att
af de under loppet af detta år influtna Riksgälds-Sedlar
åter skall utgifvas en summa, i
det närmaste svarande mot f. d. Kongl. Farnillens
enskilta förmögenhet, eller sex hundrade
tusende Riksdaler Banco värde, till contant afbetalning
å krigsskulderna, .hvilka derigenom
förmindskas till 900,900 Riksdaler, derföre, på
sätt ofvansagdt är, inyisningar på tre år, med
385!
Den 7 Augusti
sex procents renta skola utfärdas, och hvilken
sistnämnde summa sålunda blefve allt hvad af
de Preussiska medlen, till inlösen af krigsskulds
invisningatne, komme att erfordras. Riksens
Ständer hafva derjemte autonserat deras Fullmägtiga
i, Riksgälds-Contoiret, att, för den händelse
något hinder vid indragningen af de Preussiska
medlen skulle förekomma, så att större
eller mindre del deraf ej blifver att tillgå, inom
den för krigsskuldernas betalande bestämda
tid af tre år, upptaga ett lån, icke öfverstigaiule
en summa af trehundrade tusende Riksdaler,
mot sex procents renta på fem års tid,
men med åt Riksgälds-Contoiret förbehållen rättighet,
att de derföre utgifvande obligationer,
efter sex månaders förut genom allmänna tidningarna
skedd uppsägning, inlösa; i hvilket lån
de af Contoiret accepterade iavisningar för krigsskulderna,
såsom contant insättning, äfven måga
emottagas. I sammanhang härmed kommer
reman att å f. d. Kongl. Famillens enskilta
förmögenhet af 36,168 Rid 54 sk. gr., att af
Stats-Gontoiret hållas Riksgälds-Contoiret tillhanda:
hvilket allt skulle Eders Kongl. Majit
i underdånighet tillkännagifvas.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majits
underdänigste, tropligtigste
tjenare och undersäter
På
Den 7 Augusti 383
På Eidel, öcli Adelns Pi Pi‘est-Ståndets
vagnar vägnar
cm Mörntr L. A. Lindblom
t), t. Landtmarskalk. n. r. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar Vägnät
H Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst lios satntcliga Riks-Stånden den 7 Augusti.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I afseende pä det nit oell det verksatntna biträde,
hvarmed Stats-Commissarien och Riddaren
N. Frödelius underlättat Riksens Ständers
Stats-Utskotts arbeten vid denna Riksdag, hafva
Riksens Stander velat, för denna hans befattning
och handläggning vid Riksdags - göromulen
, tillägga bemälte Stats - Commissarie
en belöning af ett tusende R:d Banco, att af
Riksdags-kostnads - medlen utgå, och få Riksens
Ständer i underdånighet anhålla, det låders
Kongl. Majit i Nåder täcktes utfärda Nådig
befallning om denna Summas utbetalande
af nyssberörde medel.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet «ch nit
. Stor
-
.384 &en 7 Augusti
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
undetdSnigste, tropligtlgste
tjenafe och undersStet
!På Ridd och Adelns , På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
f h, t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vagnar vägnar
II. Schwan Lars Olsson
b. t. Talman. n. v. Talman»
Uppläst lios Saniteliga Riks-Ståndcn den y Augusti.
Stormägtigste ABernådigste Konung !
Sedan åtskilliga, apmätkningar blifvit gjorda
vid Malmd-Discont Directions - förvaltning af
det den samma anförtrodda Discont- Verk, få
Riksens Ständer tm Eders Kongl. Majrt i underdånighet
öfverlemna alla till målet hörande
handlingar, och derjemte i underdånighet anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t vidtaga
den åtgärd, som Eders Kongl'. Maj;t i Nåder
dervid kan pröfva nödig.
Riksens Ständer framhärda med djup under
sådig vördnad, trohet och nit
Stor
Den 7 Augusti
Starmägjigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter
På Ridd. oell Adelns På Prest-Ståndets
vägnar
C. Mörner.
h. t. landtmarskalk.
vagnar
J. A. Lindhlom.
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Shivaa.
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talmna
Uppläst lios samtliga Riks-Slåndeti d, ] Augusti.
Stormägligste Allernådigste Konung!
I anseende till Riksdags-göromålens mängd
och vidlöftighet, samt efter af Herr UandtMarskalken
och Talemännen uppgifvet förslag,
hafva Riksens Ständer godtfunnit bifalla förhöjda
belöningar, att utom Stands-Secreterarnes
arfoden, ifrån och med fjerde dagen före Riksdagens
utblåsning till och med åttonde dagen
efter dess slut, utgå för följande Ståndens Canzli-Betjening,
nemligen:
o
At Ridderskapets och Adelns tvänne äldsta
Canzlister, Notarie-lön och tracttunente för
hvar-;
G.te B:det N:o 49. 50.
3 8 ft Den 7 Augusti
hvardera, om dagen - R:d B:CO 4 24
D:o 2 Ordinarie och sine Extraordinarie
Canzlister, hvardera om dager.
- - 3-
Hos Prest-Ständet; en Ordinarie
Notarie, om dagen 4. 24
2 Ordinarie Canzlister dito hvardera
» - - 3.
2 Extra-Ordinarie Canzlister dito
dito 3‘
H os Eorgare-Standet: 1 Ordinarie
Notarie, om dagen • - 4* s4
2 Ordinarie Canzlister dito, hvardera
3*
2 Extra-Ordinarie Canzlister dito
dito - - - - 3.
Hos Bonde-Ständet:
Protocolls Secreteraren Georgii och
2:ne (.rdinarie Notarier, om dagen
hvardera - 3.
4 Ordinarie Canzlister dito dito 3.
0 Extra-Ordinarie Canzlister dito
dito - - - 3-
Hörandes härvid iakttagas , att hvad som redan
af Ordinarie Notarierna och Cänzlisterna
är uppburet, vid slutliqviden afdrages.
Eika
-
I
Den 7 Augusti
3 07
Eikaledes och då Stats-Utskottets samtlige
betjening varit ifrån Utskottets organisation
till Riksdagens slut uti en trägen och jemn
sysslosättning, och göromålen i nämnde Utskott
varit af särdeles mängd och vidlöftighet vid
denna Riksdag, i jemförelse med de föregående;
hafva Riksens Ständer beviljat den tillökning
uti nyssbemälte Canzli-Betjenings dagtractamente,
att Utskottets 2:tie Notarier måga
få uppbära 4 R:d, samt Canzlinerne, lika med
Ståndens» 3 R:d , allt Banco, om dagen hvardera,
räknadt från den tid, tractamente, efter
hvad förut stadgadt är, dem tillkommer; och få
Riksens Ständer hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Eders Kongl. Maj:t
täcktes låta Nådig befallning utgå om dessa salunda
beslutna belöningars utbetalande af de
till Riksdagskostnadernas bestridande anslagna
medel.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majus
tmdsrdånigste tropligtlgste
tjenare och underlåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J, A. Lindhlom
31; T. Talman.
■På
388
Dera 7 Augusti
På Borgare-Ståndets
På Bonde-Ståndets
våghar
Lars Olsson.
D. r. Talman.
vägnar
JI. Schwan.
h. t. Talman.
Uppläst hos samtliga Iliks-Ståndeu den 7 Augusti,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sorn Stats-Commissarien och Riddaren aF Eders
Kongl. Maj:ts Nordstjerne Orden, E. Widegren,
i anledning af Riksens Ständers Revisorers år
U813 gjorda erinringar, vid Räkeifskäps-méthoden
för Stats-Verket, icke allenast hos Eders
Kongl. Maj:t anmält, utan ock vid innevarande
Riksdag uppgifvit ett satt, hvarpå den af
Revisorerna nödig ansedde utredning af StatsjVerkets
tillgångar för förra åren, ifrån och med
ui8io, kunde, vinnas, samt Riks-Hufvudboken.
tfter en förbättrad method inrättas, hvarjemte
han under Riksdagen gått Riksens Ständers.
Stats-Utskott tillhanda med åtskilliga Calculers
författande samt upplysningar i afseende på
'omforma!te utredning och Räkenskapssätt; så
hafva Riksens Ständer, för Stats-Commisariert
(Widegrens sålunda hafda osparda moda, och
såsom ett vedermäle af Riksens Ständers välvilja,
velat tillägga honom en belöning af
tre tusende Riksdaler Banco; och få Riksens Ständer
i sådant afseende i underdånighet anhålla
om
Den 7 Augusti
SS 9
*m Nådig befallnings utfärdande till denna
summas utbetalande af de till Riksdagskostt
nad^rnas bestridande anslagna medel.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
liders Kongl. Maj:ts
underdåntgste, ffopligtigste
tjenare och underslter
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman,
Uppläst hos samtliga Kiks-Stånden d. 7 Augusti,
Vördsamt Memorial!
X_Jti Protocolls - Utdrag, den 29 sistlidne Ju-t
li, har Vällofl. Borgare-Ståndet förmält sig
hafva bifallit derstädes gjord framställning, att.
den Allmänna så kallade Pensions-Benådningsoch
Indragnings-Staten matte hädanefter, hvart
annat
På Ridd. och Adelns
vägnar
C. Mörner
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vä gnar
H. Schwan
h. t. Talman,
390 Deri 7 Augusti
annat är, i sammanhang med utgifvandet af
Riksens Högloft. Ständers Herrar Revisorers
allmänna Berättelser om Bankens , Stats- och
Jliksgälds-Gontorens med flera publiqua Verks
tillstånd, till trycket befordras; och uti hvilket
Beslut de öfriga Respectiva Stånden blifvit
inbudna att deltaga.
Hedervärda Bonde-Ståndet har ock, enligt
Protocolls-Utdrag af den 31 nästlidne Juli,
instämt uti omföunälte Beslut; och StatsUtskottet
får i anledning häraf till Riksens
Högloft. Ständer vördsamligen hemställa, att,
genom underdånig skrifvelse, må anhållas, det
täcktes Kongl. Maj:t i Nåder låta af trycket
utgifva och till allmän kunskap komma ofvanberorde
årliga lipprättade Allmänna Indragnings-Stat,
på sätt föregifvet är, eller, hvart
annat år, i sammanhang med de utaf Riksens
Högloft. Ständers Revisorer utfärdande Berättelser
och Tabieauer ofver Stats- , Banco- och
Rikgälds-Verkéns tillstånd. Stockholm den 7
Aug. 1815.
l^å Högloft. Ridd. och. Tå Hedervärda BondeAdelns
Ledamöters Si andeis Ledamöters
Vägnar vägnar
Carl dJe Géer. C. c. Rosenstein.
På Vallöf]. Borgare- På Högvördig» Prest.
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Lundbers. Jon Jonsson.
Den 7 Auguut
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad- d. 7 Aug.
Högvörd. Prest-Ståndet d. 6.
_
Vallöf!. Borgare-Ståndet d. f>.
— — Hederv. Bonde-Ståndet d. 6. __
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
utlåtande angående gjorda
anmärkningar vid dess Betänkande
i anledning af en af Herr Friherre
Stael von Holstein begärd upplysning
om ett i Götha Canal-Discont
insatt öfverskott c Tullmedlen för
år 1813.
"V^id Stats-Utskottets den l i denna månad
afgifna Betänkande öfver Herr Friherre C. D.
Stael von Holsteins väckta fråga om ej mindre
redovisningen för Stats-medlen 1808 och 1809,
än Saltpeter-fonden och ett uppgifvet öfverskott
å Tullmedlen, har bemälte Herr Friherre
till Höglofl. Ridderskapet och Adeln ingifvit
ett så lydande Memorial: *’Sedan Höglofl, StatsUtskottet
förklarat, att ingen upplysning kunnat
från Kongl. Stats-Contoiret erhållas rörande
de 696,097 R:d. 6 sk. 6 r:st., som af Tullmedlen
blifvit insatte i Götha Canal-Discont,
så får jag härjemte bifoga en Summarisk Tabell
öfver Tullmedlen för flera år, hvaraf inhämtas,
att förhållandet lärer vara grundadt
och
392
Den 7 Augusti
vidare kan upplysas af Genéral-Tull-Direcflo*
nen; att Stats-Contoiret derom ieke ager någon
kännedom och yttrat, att större Summa, än den
förut till Stats-Utskottet uppgifna, af Riksdaler
1,9 2o,2 5 8- 32. 5., icke af Tullmedel för 1813
influtit, är ganska naturligt: - ty alldenstund
alla till Staten ingående medel böra af Uppbördsmännen
levereras eller rattare insättas
antingen i Tandt-Req-terierna eller Banken ,
sa har omöjbgen kunnat formodas, att en sadan
afvikelse frän föreskriften i Författningarna
kunnat äga rum, att Statsmedel insättas i
enskild ta Verks Cassör. Det torde derföre
äfven vara en nödvändighet , för att förekomma
dylika missbruk för framtiden, att undersöka
med hvad anledning Uppbördsmännen tillåtit
sig detta ovanliga och olagliga steg, samt hvem
som derföre uppburit rentan, så val som ock,
huruvida dessa medel ännu i Canal-Disconten
innestå, eller af Kongl. Rente-Kammaren blifvit
disponerade, i hvilket sednare fall StatsContoiret
icke tyckes härom kunna sakna all
Jcännedozn.”
Sedan Stats-Utskottet genom Remiss från
Högloft. Ridderäkapet och Adeln erhållit del
af detta Memorial , har Stats-Utskottet hos Herr
Hof-Cantzleren, Riddaren och Commendeuren
m. m. Friherre af Wetterstedt begärt, att
Kongl. General Tull-Directionen matte blifva
anmodad att meddela Stats-Utskottet upplysning
om forhållandet med ifrågavarande 696,037 R:d,
C sk.
Den 7 Åugiiiti
393
(5 sk, 6 r:s’t. Banco, Soto af 1813 års Sjö-Tulls
Uppbörd uppgifvits vara insatte i Götha CanalDtscont.
De Upplysningar, sora Kongl. GeneralTull-Directiönen,
i följd häraf, uti FrotocoUsUtdrag
af den 4 i denna manad, xneddelt , får
Stats-Utskottet härjemte sub Litt. A. B. C.
D. SC E.?bifV>ga, och hvilka utvisa, att en sadan
Summa, som uppgifven blifvit, är af 1813
års Tullmedel uti Gotha Canal-Discont insatt,
'att insättningen skött på Kongl, Majus Nådigste
befallning, samt att den derå belöpande
Bentah blifvit uti Räkenskaperna behörigen
upptagen och redovist.
Då detta förhållande med så väl insättningen
i Götha Canal, sorn den nu utredde
och på afslutade Räkenskaper grundade skillnad
i uppgiften af Tull-intraderna för år 1813,
hvilka nu befunnits utgöra omkring 45.000
R:d. mera än förut, efter de. uppgifter, sorn till
Stats
ifrån Tull-Verket förslagsvis blifvit
meddelte, hvarken varit uppgifvet för' Kongl.
Stats-Contoiret eller Stats-Utskottet; så har.
Utskottet icke eller kunnat någon Berättelse
4erom inför Riksens Höglofl. Ständer framlägga.
Stats-Utskottet har nu härvid för öfrigt
icke något vidare att anföra, än att, efter de
uppgifter, som Utskottet ifrån Kongl. Stats-Contoiret
nu ytterligare erhållit, har Kongl. Maj:t
furie
-
39 i
Den 7 Augusti
förledit Sv a? andra Siats-Verkets medel mast
anticipera och förskjuta till de angelägnaste
krigs-utgiftemas bestridande en ifrågavarande
öfverskotts-medel vida öfverskjutande Summa
till ersättning af 1813 års inflytande Öfverskotter
pa Stats-Intraderna, och att till en sådan
ersättning komma att användas de nu ifrågavarande
Tull-Ofverskotts-medel, hvilka, sedan
efter Tnll-Räkenskapernes fullbordade Revision,
slutlig liqvid emellan Stats-Verket och
Tullstyrelsen kan uppgöras, komma till Kongl.
•Stats-Contoirets disposition uppå Kongl. RenteKamtnarens
räkning i Riksens Ständers Bank
att insättas och blifva af Kongl. Stats-Contoiret
i dess Räkenskaper vederbörligen redoviste.
Riksens Höglofl. Ständers eget ompröfvande
underställes detta vördsammeligen. Stockholm
den 5 Augusti
På Höglofl. Ridd. och På Hogvördiga PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
På Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bonde
-
vägnar
Carl De G éer.
vägnar
C. v. Rosenstein.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Arosenius,
Ståndets Ledamoters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
A
Den 7 Augusti
3 95
A.
Utdrag af Protocollet hållet hos
Kongl. General-Tull-Diredion den
4 Augusti 1815.
S. D. Föredrogs ett af Herr Hof-Canzleren,
Riddaren och Commendeuren af Kongl. Majus
Orden, Friherre af Wetterstedt aflåtet Memorial,
af den 3 i denna manad, hvaruti med
anmälan, att Riksens Hoglofl. Ständers Statsutskott
begärt upplysning rörande 696,037 R:d,
f> sk. 6 r:st. Banco, som af i8i3 års Sjö-Tulls
Uppbörd skola blifvit insatte i Götha CanalDlscont,
Herr Baron och Hof-Canzleren, på
Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning, anmodat KongU
Tull-Directionen att meddela Utskottet ej mindre
behörigt Utdrag utur räkenskaperna öfver
Sjö-Tulls Uppbörden för nämnde år, än ock
upplysning om orsaken till omförmälte insättning,
samt huruvida dessa medel ännu i Canal-Discofiten
innestå. I anledning häraf beslöt
Kongl. Directionen, att genom Utdrag af
Protocollett till Riksens Hoglofl. Ständers
Stats-Utskot skulle öfverlämnäs dels s:ne vidimerade
afskrifter, den ena af Kungl. Majus
Nådiga Bref af den 17 Januari sisth år , och
den andra af en utaf Tull-Verkets BokslutsContoir
till Kongl. Directionen afgifven Calcul
af den 5 sisth April, i anledning af hvilken
sistnämnde underdånig Berättelse til! Kongl,
Dm 7 Augusti
Majit i vanlig ordning ingått, dels en af Kamreraren
vid nämnde Boksluts-Contoir meddelt
attest, sorn upplyste, att Rentan å de i Götha
Canal-Discont insatta medel blifvit i Räkenskaperna
vederbörligen upptagen och redovist,
■hvarjemte Stats-Utskottet tillika den underrättelse
skulle lemnäs, att ej mindre denna Renta,
än ofvannämnda ännu i Canal Disconten innestående
Capital, blifva uttagne och levererade
i den mån Medlen af Kongl. Maj:ts och Rikets
Stats-Contoir äskås. Stockholm Ut Supra.
Pa Befallning
Sam. Barkmani
B.
Carl &c. &c. &c.
Wår synnnerliga ynnest &c. &c. Wi vele
Eder härmed till underdånig efterrättelse i
iNäder förständiga, det J, när tillgångarne det
medgifva och inga Reqvisitioner från Wårt StätsContoir
ankomma, mågen äga tillstånd att Tullmedlen
uti Götha Canal-Discont på en derstädes
öppnad afskrifnings-räkning, emot erhållande
af tre procents renta, insätta, och hvarvid
J håfven att lämpa förhållandet efter de i
hvarje fall sig företeende omständigheter. Wi
hefalle Eder &c. Stockholm d. 12 Januari 1814-
CARL.
A. .G. Mörner.
C.
Den 7 Augusti
397
a
För de Tullmedel,. som, till följe af Kongl.
Maj:ts Nådiga tillstånd, enligt skrifvelse den
il Januari ifiii, blifvit insatta uti Gotha CaX
0
nal-Bolags Discont, liar hemrike Discont levererat
belöpande Henta till samma års slut
med R:d 24,787. 24 sk. B:co, hvilken summa
är uti Räkenskaperna behörigen redovist, intygar.
Stockholm' och General - Sjö-Tulls-Bok«
sluts-Contoiret dea 3 Augusti 1815.
J. Winroth.
Kamererare.
D.
Ar 1813 har Sjö- och Gränse-Tulls-Uppbcirden
efter slutad Hufvud - Bok utgjort af så
kallad Tull Ikd 1,858,026. 18- hvaraf, sedan
afkortningar, aflöning och öfrige utgifter, tillika
med de i Nåder anslagna Extra medel till
Kongl. General-Tull Di rections disposition samt
delar af Stockholms inkommande lastpenningar
och innestäende behållningar hos Sjö-TullsKamrarna
till första qvartalets aflöning m. m.
för år 1814, samt åtskilliga oinflutna poster
vid 1813 årsslut, tillsammans R:d 280,752. 12.
6. afgått , letnnar till Kongl. Majit och Kronan
en behållning af R:d 1,577,274. 5. 7., hvilket
iir det högsta öfverskott, som någonsin visat
sig ; men om derifrån afdrages de särskilta Uppbörder
, som tillkommit under loppet af år 1813»
: dell
Calcul öfver Sjö-Tulls Uppbördens, förhållande nedannämnde år.
i _ ! ArtoT'"s | i
Uppbörd. [ Utgift. j Provenu.
1 t (
År 1808 - ] 1,300,598) 10
— iK°9 - - - I i,658,555j33
— i8n> - | i s 6 3 2,13 5118
— 1811 - 11,107,348(13
— 1812 - |i,389,392|2i
3) 372,‘167(20! 6
(11 ( 204,506(46j 4
31 i75,878| 7! 8
9! 178,691143(11
6[ 244,781 ( 7| 1
1,028,330(37
1.454.04 813 5
1.4 56,2 57 (1°
928,653(17
1,144,611(14
9
7
7
10
5
Summa Rrd.
Medium af 5 år
6.011,901 j 20
|t,202,380(13
2
7 —
é 5
Den 7 Augusti
399
dels genom Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse , i
stöd af Kongl. Brefvet den 8 Januari 1S12 ,
med ao procent Tull för till Carlshamn med
skepparen Brasse inkomna varor, Tullafgift, till
följe af Kongl. Kungörelsen den 5 Augusti
1812 och Kongl. Brefvet den 3 Februari 1813,
för Lurendrägeri-varor och 20 procents Tull i
grund af Kongl. Rescriptet den 30 September
1812, för manufacturerade utländska Bomullsväfnader
och Bomullsgarn, som till Götheborg
inkommit, dels ock influtna Auctions * Summa
för ett försåldt Tull-hus i Kullboda, utgörande
tillsammans R:d 269,888. 23. 9. så blifver
1813 års provenu af Ordinaire Tull B:d 307.383.
29 sk. 10 r. och således ett öfverskott emot
hvad uppbörden utgjorde per medium de 5
sista arrende-åren R:d 105,005. 16. 2, B:co.
Utom hvad nu anmält är om så kallade
Tull, har under loppet af år 1815 följande
Tull-Intrader influtit, nemligen:
Nederlags - Recognition ifrån den 1 Juli
samma år, - - R:d 106,376. 15. 4.
Nederlags-Renta - 74. 4. 4.
Cours-förhöjning å
Tull-medel - 99,944- 4.
Tull-förhöjning - 154,270. 7. 6.
Tull för utländskt
inkommet Bränvin - 420,432. 47. 3.
Transport 781,097. 26. 9.
fp
1 rån
-
4oo
Den 7 Augusti
Transport
781,097.
26.
9-
Transito-afgift
414.
39-
7-
Bak- och I.ots-medel
7 1,700.
29.
4-
Samt Abo Academie-  Fond
2o.
—
Tillsammans fhd
856,2 13.
19.
8.
Hvarifrån afgår afkortningar oell omkostningar
samt behållningar för Tull-kamrarna,
bestående af oinflutna poster och till aflöning
nr. m. för första qvartalet 1814, tillika med.
afsättning uti Bänken af Tull - förhöjning till
godtgörande af Restitutioner å Qvarn-Tull, utgörande
tillsammans R:d 179,435. 35 sk., och
lemnäs således en behållning af R:d 676,777.
3? sk. 8 r. B:co.
Vidare har ytterligare influtit, belöpande
En per mille, uti Götheborg, R:d 6,407.16.8.
och vid samteliga Tull kamrarna’ Spinnhus-äfgift
R:d 296. 17. 3. Bevillning för inkommet rått
socker och utskeppad alun R:d 69,239. 10. 7.
IFattigvårds-afgift R:d 9,219. 2. ro. saint Convoy-afgift
med uppgäld derå B:d 294,857. 7.1.
tillsammans K:d 380,019. 6.^5. då derifrån afgår
afkortningar, omkostningar, och utestående
behållningar med R:d 17,775- 5. g. återstår
deraf en summa af R:d 362,244. — 8 r.
I sammanhang med hvad nu anfördt är,
synes deraf, att hela den uppbörd af alla fonder,
sorn influtit år l8ijj vid samtliga Sjö
Grän
-
(Bill. 6;tc Band Sid. 4oi)
Calcul öfver Sjö-Tulh*- Uppbörden för är 181$, sorn efter af slutad Hufvud*
Bok blifvit afgifven■ till Kongl.- Genera1*Tull-Directi0nen af undertecknad.
Hela den influtne uppbörden af alla Fonder
upptages till - 3,og4’,358- 44. 2,
Utgörande i Tull — -
rNederlags Recognition
'■Nederlags-Renta -  J Coursförhöjning å Tull
Tullförhöjning
Bränvins-Tull
Transito-Afgift
Båk- och Lots-Afgift
Abo Acadexnie Fond
Hörande till
Stats-Ver ket
1
<
1,858,036.
18.
1.
- 106,376.
i5.
4-
74.
4.-
4.
99)944-
4.
- 164,270.
47-
6
- 420,432.
7-
3-
- 4i4.
3g,
T
-■ 74,700.
29.
20.
4*
Hörande till Krige-Collegium 1 per mille
Till Commerce-Collegium Spinnhusfond -  Riksgäl ds-Cassa-Contoirets Bevillning
Fattigvården, Fattigvårds-afgift
6,407. 16. 8.
296. 17. 3.
69,239. 10. 7.
9,219. 2: 10.
Convoy CommissariatetjConvoymedeloclfuppgäld 294,857. 7.
1.
Summa R:d
Af g Sr.-
Diverse afkortningar och omkosthingar samt
behållningar till aflöningj andra utgifter
af alla förstnämnde Nio-fonder -
Dito af de sednare 5 Fonder -
46o,i 87. 4-7. 6.
»7»77s- 5- 9-
Återstående af förstnämnde Summa1 eller1
contant behållning- -
Kovo Conto.-
Utr den- återstående Summan »
Följande Fonder:-  Lefveren ngar
Till Kongl. Rente-Kammaren1
Tull-Medel i Banco — -
Dito i Vexlar - — “ ~
Transito Afgift Dito --
Cours-förhöjning å Tull -  Tullförhöjning - — “
Nederlags-Renta —-
Tull för Utländskt Bränvin
Båk- och Lotsmedel — -
Convoy-Commissariatets- Ordinarie?- Fond t
Riksgälds-Cassa-Contoirets Licent^ é
Kronans omkostnader
Kongl. Commerce-Collegium; -
Kongl. Krigs-Collegium' —
Riksgälds-Cassa-Contoiret -  Fattigvården i Stockholm- och- ötternaönvoy-Commissariatet-'
-
Summa
Banco.
650,000', —
198,196. 3o.
4i4. 39.
- 87,777- 17-
5o,ooo.
74. 4.
36o,a85. 3o.
■ 71,849. 21.
6.
7-
4.
4.
9-
4.
66,666. 32.
45,ooo. —
200.'
5,884. 1.
24. —
2.
67,154. 36. 11.
8,124. 3. 8.
280,880. 3o. 11.
Behållning insatt i Götha Canal’
2,7 l4y»3g,
58o,01g.
3,094,268.
477,963.
2,616,295.
5,094,268.
2,616,295.
3?.
6.
44;
5.
38.
44.
38.
ij418559 7.
111,666.
57,760.
362,244:
696,oSy.
5.
2.
o. 1
11.
2.
11.
47.
02.
6:
3,6i6,295
/. FFinttufr.
8’
6.
58 i 11-.
<h herli
VviViv Vi: ’l
85 'A ■■
- , . O v. C * *
.ja:/. la
• i-**'- »•.•' i»
, #« (1/5 It; . I1 "
M -i
vs;i- jjw
■ ! i
i V- '
f !' J
? ,1
■ ■ <-
-
'.£ ... - > t . '
/»i**. : |
V- . ? '
ii* V.U :
;r:ui ■>/
. -jr \ ’ ■
.
is.i rr *; i
• * ~ •- A- V
\ " - i: • •
■
' . —• ila c .
, -1-/
■ ' V {;
-
:y;.
. -
- i
-r,-fr L
i, *
.
IP- ‘ !. ■'
,.....
— * • .. 'i. ■ '.U- . *
.- i.. %'å£: .
■
-
•\ , r .
ii
-Tm: i i
.. >
-
,■ x ■
;
• .o> v
-• •’;rt :
' i
■
' , i i '< Kvj •••'> f ' i
v . '
.
■V -TÖ 8, B
.4 V - • „?
. H> ,-■ • v"
- .. ( bfm t*
\
. ■ . : ro K ..
* . . • -
7» .. .1 . j.< > t;. . (i, i * i. J i;
ii!) • gn rtli
r
■ ' ■ ■ .rn r .o:: «
.
■
...... . ....
-  ——
W- .
.... —•»
i ■}"' ■ . in oL‘t\#*.
i ihfa. j
.......  i. ■•
\ tv
: . ..:i ii' t-.
1
*
-
■ . .. -
'
’
Sfo-l pPniit i
/
*- -.v!:* ■ ; \ ■
. rransjnrrr.
A • .i, : i; .! •
.r-po.' ■“<"■
t
• i ., :i: ■
4Ih^|5;
_
- •'■ - .
■ctiQ
)i _ »1
.■ I :
,
i
- Jfu
jKi!, :. , .
- / ^
- .ccio.aii
1
; • -.
• _
r
■
■ - . s
-
- i - . - 'iiiytuh
• I J iciVfiti}.? yj
. i/:'
■ T
r
. /< ?■{)/■ y
■ i. rf*»■ ,i ■ i ’ *. V )
♦ ■ - f-.
v'* /,‘-vV^
'
i - .ooo^tr# •
‘
- ; 1 ;t
' j ■ >
ly
-- -
.i;,-
‘ >/ .i 3
■
i 'v r»V
. 1
■ .f
■ , * - , - ' tth
• . ' 'Å -J
:iC jS
';
v
- ■ ~ i /-.i-
i ii y‘ J» :• 't > ■
- -ii
“ , Pl!'i .‘ii ....' rfäo täf *K
':■% i il... .
■ I
; ' *
. • - ; :
/ -f .i . ^ , — | t
■
- -r; •; ■
■ :'■> .ni -.at
I
Den 7 Augusti
401
Grärise- och Bevakniugs-Tull-Kanjrarna har utgjort
R:d. 3)°94>258- 44- 2- Banco, och att sedan
alla' afskrifningar, omkostnader, omfl.utne
poster, behållningen till följande årets aflöning,
®ch afsättning uti Banken till förefallande utgifters
bestridande, blifvit afdragne med tillsammans
R:d. 477,963. 5. 3. blifver öfverskottet
contant R.dt 2,616,295. 38. 11., hvaraf är
levereradt och utbetaldt för Kongl. Mäj:ts och
Kronans räkning samt till andra publiqua Verk
och Inrättningar tillsammans R:d. 1,920,258.
•32 sif. 5 r:st. och återstoden, bestående af Tullmedel
och Nederlags-recognitian, insatt uti
Götha Canal med R:d. 696,037. (> sk.. 0 r:st,
hvilken Summa är till Balance i Hufvud-Boken
upptagen, och lärer efter liand, sorn behofvct
för Kongl. Rent-Kammaren tarfvar, blifva utåssignerad.
■
Stockholm-' af General -Sjötulls-Boksluts^
Contoiret den 5 April 1815.
J. Winroth.
Kamererare.
Utdrag af Protocollet, hullet hos.
Högvörd. Prest - Ståndet, den 8
Augusti 18IS•
S. D. Vu slutlig justering af RiksdagSrBeslutet,
s«m ji öfrigt godkändes t ansåg Prest-*
Sl^ndöt
§.tc Biet N:» 51,
Den 8 Augusti
Ståndet deruti böra. intagas Ståndets med Re-?
spectiva- Riks-Stånden communicerade och till
Kongl. Maj:t i underdånighet inberättade beslut,
att den vid 1809 och lSlO arens Riksdag
åtagna afgift, till Wadstena Krigsmanshus
samt Amiralitets-Krigsmans-Cassari, utgörande;
3 procent af Ecclesiastique-Statens Bevillning
efter a:dra Artikeln af Xöne-inkomster,
må intill nästa Riksdag fortfara. Ut Supra.
Px Protöcollo
\T. XJ- Almqvist.
5. I). Vn i nyö skedd föredragning" bifölls
Stats-Utskqttets uti Memorial af den 7:de innevarande
månad gjorda hemställan, angående
tryckning af den allmänna Indragnings-Staten.
Ut Supra.
Ex Protocollo
J’. Janzon.
S. D. Vid justering af Expeditions-Utskottets
förslag till den § uti Riksdags-Beslutet, som
handlar om Discont-rörelsen i Riket, anmärktes
att gute Stånd beslutat, det Malmö Discont
efter Octroyens slut intill år 1820 må få behålla
sitt förra Creditiv, 200,000 R:d.s samt dertill
af Götha Ca-nal-Disconts fördubblade* Creditiv
erhålla ioo,ooo R:d. och att denha som stadgar
att 300,000 Rut. såsom Malmö Disconts
Credi
-
Den 8 Augusti
4°3
Creditiv 200,000 R.d. samt dertill af Götha
Canal Disconts förda hhlade Creditiv sttall afgä
af Götha Canal Disconts Creditiv, och att dess
nu ägande Creditiv soo^öoo K:d. skulle indragas,
bör i enlighet med ofvanberörde beslut
rättas, hvilken rättelse Synes så myfcktet mera
nödig, som detta beslut, i afseende på Gotha
Canal-Discont riktigt finnes iakttaget uti följande
4:de Momsnt, Ut Supra.
Ex Protocolln
J, ti. Ahnqvist.
Utdrag af Vallöf* Borgare-Stundets
Protocoll,' hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 8:de Augusti
i8iS>
S. D. M ed Högvördigst Prést-Ståndet instämde
Borgare-Ståndet. uti deri rättelse i § af
Riksdags Beslutet sorn handlar om Discont-röreisen
i Riket, att, enligt trenne Stånds beslut,
Malmö Discont, efter Octroyens upphörande,
intill år 1820 må få behålla sitt förra Creditiv
200,00O R:d., samt dertill af Götha Canal-Disconts
fördubblade Creditiv undfå 100,000 R:d,
hvilken rättelse således borde i Expeditionen
ske, så mycket mer, sorn detta beslut, i afseende
på Götha Canal-Discont riktigt finnes uti
följande 4:de Mom. iakttaget. Ut Supra.
Ex Erutocollo
Carl Magn. Robsahm.
Den 8 Augusti
S. D. ann Borgare-Ståndet för godt att instämma
uti Högvordiga Prest-Ståndets genom
ankommet oell nu uppläst Protocolls-Utdrag af
den 6:te Augusti fattade beslut, att, i underdåniga
Skrifvelsen om straffet för åverkan å
Skogsplanteringar, borde, hvad frågan om Lppsyningsmäns
vittnesrätt i dylika mål beträffar,
slutmeningen efter orden: stadnat emot tva sålunda
förändras: förfaller denna fråga, jemlikt
Regerings-formens 87 §•, hvilket Riksens Ständer
bort till Eders Kongl. Majit i underdånighet inberätta.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.-
S, D. Stats-Utskottets gårdagen afgifna och på
bordet lagda Memorial, angående tryckning af
Allmänna Indragnings-Staten, föredrogs nu åter
och bifölls. Ut Supra.
Éx Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Uppläst I103 samtliga Riks-Stånden dsu 8 Augusti.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Skrifvelse af den ig sistlidne
Juli, har Éders Kongl. Maj:t , i Nåder "täckts
föreslå Riksens Ständer, att alla de den förra
Kongl. Familjen tillkommande anslag måtte ur
Sven
-
Dm 8 Augusti
4o5
Svenska Stats-Förslagen kunna försvinna, hvarvid
Eders Kongl. Maj:t täckts förklara Sig med
nådigt välbehag vilja anse, och sa vidt sådant
af Eders' Kongl, Majit heror, i Nåder vilja understödja
ett steg, hvarigenom Riket skilldes
ifrån en utrikes gäld, som alltid är mera besvärlig
än en inländsk skuld.
Enligt den i följe häraf till Riksens Ständer
framlagde utredning, innestår hos Svenska
Staten, af den enskilda f. d. Kongl. Familjens
förmögenhet, en Summa af 681,419
R:d. 13 sk. 11 rist., hvarå, likmätigt Riksens
Ständers underdåniga Skrifvelse den 11 Januari
1810, är f. d. Kongl. Familjen till godo beräknad,
dels fem, dels sex procents renta, bestigande
till ett belopp af 36,168 R:d. 34 slc.
9 rist., hvarjemte, till fyllnad i den af Riksens
Ständer för förra Kongl. Familjen bestämda
årliga underliålls-summa, 66,666 R:d» 32 sk., af
Stats-Verkets medel ära anshigne 30*497 R:d.
'45 sk. 3 rist., hvilka Sro beräknade att utgå
10,000 R:d. åt f. d. Konungen, 10,000 R:d.
för f. d. D rottningen, tinder hyarderas lifstid,
samt återstoden 10,497 R;d. 45 sk. 3 rist. för
de Kongl. Barnen, så länge något af dem lefver:
varandes det förstnämnde Capital 681,419
Rid. 13 sk. 11 rist. de.i, som Eders Kongl. Maj.t
nu i Nåder föreslagit ätt åutbe t alas.
; 4t*a
Fullt trygge vid Eders KoBgt. Majits omsorg
oeh förutseende af hvad till Rikets bästa
må
4^6
Qm 8 Augusti
må finna? lända, hafva Riksens Ständer stannat
i det beslut, sorn med Eders Kongl. Majits
Nådiga önskan och afsigt instämmer, öTvertygade
derom, att Eders Kongl. Majit, enligt
Dess Nådiga förklarande, så understödjer det
Steg Riksens Ständer taga, att ändamålet må
kunna vinnas på det för Riket fördelaktigaste
och mindst kännbara sätt.
Riksens Ständer få således hos Eders Kongl,
Majit i underdånighet anhålla, det täcktes Eders
Kongl- Majit i Nåder af de 2,000,000 Rid. Preussiskt
Courant, sorn för Pommern och P bge»
inflyta, först låta liqvidera förra Kongl, Familjens
fordran ej mindre af dess här i Riket inneståendé
förmögenhet 681,419 R-d, 13 sk. 11 rist.,
än ock arfvet efter Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningen,
tillsammans utgörande 981,419 R.d.
13 sk, 11' rist.
Men då Riksens Ständer anse lyckligt, orri
äfven för det till fyllnad i underhålls-summan
för förra Kongl, familjen anslagna belopp af
30,497 H;d, 43 sk. 3-rist,, all förbindelse på samma
gång afbördades och upphörde, så att Riket
blefve skildt ifra» aU vidare liqvid och
anledning tili frågor om förra Kongl, Familjens
medel och underhåll, anhålla Riksens Ständer
hos Eders Kongl. Majit i underdånighet, det
täcktes Eders Kongl. Majit i Nåder öfvertaga
iiqviden härom och, på sätt Eders Kongl, Majit
i dess vishet finnér lämpligt, i detta afseende
så förordna celi i Nåder låta besörja, att Svenska
Stats-Verket må .för .alltid blifva skildt
från
JD.en 8 Augusti 407
från all utbetalning till den förra Kongl, Familjen.
Slutligen, och som af förra Kongl, Familjens
förmögenhet, hvilken ingått bland Stats:-  Verkets tillgångar', och i öfrigt till dess utgifter
blifvit använde, äro disponible någre po-?
ster, bestående uti Eäne-Bankens Obligationer
jemte tyänne mindre fordringar hos enskilt*
personer, samt några Actier i SöderTelge Canal-Inrättning,
tillsammans utgörande ett belopp
af omkring 36,000 lt;d., hvilka medel i
ofvanberörde liqvid synas böra ingå, hafva
Riksens Ständer ansett denna Summa, äfvensom
den renta af 36,168 R;d, 34 sk. 9 r:st.,
som genom Capital-förmögenhetens utbetalning
varder Stats-Verket bespard, komma att användas
till krigsskuldens liqviderande.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernadigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
underdänigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar
På Ridd och Adelns På Prent-Ståndet5.
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h. t,'Landtmarskalk. n. v. Talman.
Pa Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndet*
vagnar vägnar
H, Schwan
b, t. Talman.
Lars Olsson
n. r. Talman.
4°8 Deft 8 Augusti
Uppläst hos samtliga Riks-StSndcn den 8 Augusti/
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sorn anmäldt blifvit, ätt Riksens Ständers Statsoch
Banco-Utskott, vid handläggningen af frågan
rörande ytterligare bidrag af Allmänna
medel för Götha Canal-Inrättning, blifvit nödsakade,
att derföre tillkalla en Notarie frän
Banco- samt en Canzlist från Stats-Utskottet;
och som någon särskild vedergällning synes
böra dem tillkomma, så hafva Riksens Ständer
beslut it; att nämde Notarie skall erhålla ett
arfvode af Tvåhundrade och den sednare af
Etthundrade Riksdaler, allt Banco.
Derjemte och som Stats-Utskottet under
Riks dagen varit föranlåtet, att vid de genom
särskilta Deputerade verkställda Revisioner öfver
Eders Kongl. Majus och Riket* CommerceCollegii
Fonder samt Allmänna Magazins-Inrattningens
förvaltning begagna Cantzli- och
Vakt-Betjening inom dessa' Verk; sä hafva Riksens
Ständer, i likhet med hvad förr skett, beslutit,
att desse personer, som vid dessa Revisioner
tillhandagått och biträdt, måtte, i mån
af det besvär hvardera haft, varda belonte och
alltså erhålla: '
Secreteraren vid Revisionen i CommerceCollegium
- 125 Rd.
Secreteraren vid förrättningen
hos Spannmåls-Directionen - 200.
samt
Den 8 Augusti
409
samt Vakt-betjeningen å förra stället 10. R:d,
Hvilka anslag komina att af Riksdags,
kostnads-rnedlen utgå; och få Riksens Ständer
sålunda i underdånighet anhålla, det Eders
Kongl. 'Majit täcktes utfärda^Jadig befallning
om dessa arfvodens utbetalande af nyssberord*
medel.
Riksens Ständer framhärda med djup un^
Öersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste AHernådigste Konung
Eders Kongl. Maj-ts
underdinigste, tropligtigste
tjenare och undersäter
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bonde
-
och å det sednare
*5-
På Ridd. ooh Adelns
vägnar
Cari Mörner.
II. t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom.
n. r. Talman.
Ståndets
vägnar
H. Schwan
h. t. Talman.
Slåndets
vägnar
Lars Olsson
n. t. Talman.
Upp
-
Den Augiisti
Uppläst hos samtliga Riks-Standen den 8 Augusti.
Stormägtigste Allernådigsté Konung!
Genom Nådig Proposition af den 5 sistlidne
April, har Eders Kongl. Maj:t i Nåder till
Riksens, Stände^ täckts dels öfverlemna alla
nödiga bandH^PI, hvarigenom Riksens Ständer
kunnat fiättas i tillfälle att erhålla fullständig
kännedom af Götha-Canal-arbetets tillstånd
och förvaltning, dels till deras pröfning och
öfvervägande hänskjuta hvad sorn till detta
Verks fortgång och ytterligare befrämjande kunde
vara af nöden. Riksens Ständer få härmed
i underdånighet till Eders Kungl. Maj:t afgifva
hvad de i följe af de härigenom föranledda
undersökningar beslutit, i hopp att, dåde
med ali förmåga ansett sig böra understödja
detta störa och vigtiga. national-företag, genom
de medel , de nnr dertill anslagit och de författningar
de, i sammanhang dermed, vidtagit,
ändamålet med kraft må kunna befordras.
För att vinna full kännedom af ämnet ,
hafva Riksens Ständer, af de handlingar sont
blifvit dem meddelade, gjort sig underrättade
om så väl sättet, sorn vilkoren, på hvilka Eders
Kongl. Maj:t, enligt Riksens Ständers underdåniga
begäran under 1809 och 18 to årens
Riksdag, öfverlåtit utförandet af Götha-Canal,
och, i sammanhang dermed, så väl om beskaffenheten
och vilkoren af det biträde, Riksens
Stan
-
Den 8 Augusti
Strinder vid samma Riksdag gåfvo detta Verk,
som hvad hittills af Canal-Bolaget vid CanalByggnaden
blifvit uträtladt. Riksens Ständer
liafva då erfarit, att utförandet af denna Canal-Bvggnad,
efter vid Riksdagen år 1809 uti
Riks-Stånden derom väckta motioner, blifvit,
såsom medförande Åkerbrukets och Näringarnes
upphjelpande, handelns och Rörelsens liflighet,
samt idoghetens förökande, af Riksens
Ständer beslutad, hvilka uti underdånig skrifvelse
af elen to October 1809 anhållit, det
täcktes Eders Kongl. Maj-.t i Nåder öfverlemna
verkställigheten deraf åt ett Bolag, som
skulle uppmuntras igenom de uti nämnde skrifvelse
uppräknade Privilegier o«h rättigheter,
samt alla möjliga och skäliga förmåner Bolaget
förunnas; att Eders Kongl. Maja uti Nådigt
svar derpå af den ro November samma år föreställde
Riksens Ständer, att, sådant oaktadt,
den betydliga summa, som till utförande af
detta stora företag fordrades, uppgående efter
upprattadt kostnadsförslag till 1,600,000 R:d
BxO, icke igenom teckning af enskilda personer
skulle kunna sammanbringas, så framt de
icke hade att påräkna någon afkastning af deras
härtill använda penningar under byggnadsåren,
och en skälig vinst derå efter arbetets fullbordan,
hvartill Canal-inkomsterne icke i början
kunde blifva tillräcklige; att uti en annan
Rikets belägenhet, än den då varande, skulle
Kongl. Ni a j: t hafva funnit tjenlig!, att al Statsmedlen
använda någon årlig summa till under
-
Den 8 Augusti
derstöd för ifrågavarande företag , hvilket, såsom
hela Riket gagnande, visserligen förtjente
att befrämjas genom ett sådant biträde, förut
lernnadt åt andra Canal-Verk af eri mindre
vidsträckt nytta; meri, då detta biträde borde ,
för att uppfylla ändamålet , vara af något betydligt
belopp, och alla Statens tillgångar då måste
för dess ovillkorliga behof sparas, så fann
Eders Kongl. Majit sig böra till Riksens Ständers
bifall uppgifva ett annat medel, att befordra
den af Riksens Ständer gemensamt yrkade
Canal-anläggningetis verkställande, det, att tillägga
det blifvande Bolaget rättighet , att dermed
förena en Provincial Låne-Bank eller Discont-Inrättniiig,
som med Lån af Banken understöddes;
att Riksens Ständer uti underdånigt
svar af den 22 Februari 18 ro, med bifall
till hvad Eders Kongl. Majit sålunda Nådigst
föreslagit, från Banken leinnat Canal - Bolaget
800,000 R:d Disconträtt'på inalles 25 år, under
vissa derföre stadgade vilkor, såsom: att
den påräknade summan af En Million R:d i
Actier skulle vara tecknad och första Insättningen
af to procent derå gjord, innan Bancobiträdet
fick begagnas; att Canal-Verket skulle
blifva Bankens hypotek för dess lane - biträde,
att Banken uti så väl Directionen , som årliga
Revisionerna, skulle igenom sina ombud deltaga
m. in., enligt nämnde skrilvelses innehåll.
Riksens Ständer hafva under granskning
af Ordförandens och Götha-Canal Direcdonens
under
-
Den 3 Augusti
i i,3'
underdåniga Berättelser till Kongl. Maj:t , äfvensom.
-Revisorernes årliga berättelser till Actie-ägarne,
samt de hållna Canal- och DiscontBolugs-Stammo-Rrot-ocolIer,
jemte uppvisade relations-Chartor
och beskrifningar, nu ytterligare
stadgat deras öfvertygelse, att- Götha-Canal
skall i framtiden direct och indirectj tillskynda
Riket särdeles vigtiga fördelar; och få derjerri-.
te erkänna, att anläggningen i hela dess vidd .
är styrd .med god ordning och omtanka, samt
att den drift , hvarmed detta omfattande företag
för det närvarande utföres, lemnar det säkraste
hopp-, att det sammas fullbordande skall
besörjas med lika varmt nit af styrelsen och
samteliga Tjenstemän , som hvar i sin mån ,
med kunskap och allvarlig håg, synas befrämja
det gemensamma föremålet.
Till arbetets börjande på hela Linien hafva
Riksens Ständer funnit Directionen haft,fullkomliga
skal , ej allenast och förnämligast dertill,
att Canalen ieke på annat sätt kunnat inom
föreskrifven tid göras färdig, utan ock i ,
anseende till åtskilliga Local - omständigheter ,
som gjört det till en fördel. Samma orsaker,
sorn för det närvarande tala för Venerns och
Vetterns förenande, anse Riksens Ständer gälla
för Canalens fullbordande i hela dess vidd ,
utan förändring i arbets-planen , och tro , att
misdsta möjliga kostnad, jemte största framti- ,
da fördel, på intet säkrare sätt kan vinnas, än
genom arbetets utförande med största möjliga
skyndsamhet.
Rik
-
414 -Öen 8 Augusti
Hinsens Ständer, hvilka alltså icke kunnat
utan hänsigt lemna, att Götha-Ganals anläggande
ej allenast är af Riksens Stander vid.
180g ars Riksdag samtyckt, utan ock, att Octrojen
för Ca&al-Bojaget blifvit i Kader utfärdad
i anledning af Riksens Ständers hos Kongl.
Mäjrt gjorda underdåniga anhållan med Uttryckt
önskan, att åt det blifvande Bolaget i Nåder
mätte lemnäs alla möjliga och skäliga förmåner,
mert tillika icke längre betvifla omöjligheten för
Bolaget, att med egna krafter och nu ägande
publiqua biträden fullborda Götha Canal,
och derjemte förmoda, att med gifna
loften och med Rikets värdighet skulle vara
mindre öfverensstämmande, om ett, såsom Riksgagneligt
artsedt och till så betydlig del påbö.
rjädt storverk skulle öfverlemnas att förfalla
intill dess att efterkommande, under mera
gyrtsaHima tider, voro hogadé att sig af Ruinerna
begagna; finna sig sa val häraf som af
Eders Kongl. Majas Nådigste förord för detta
Verk föranlåtne att lemna ett sådant ytterligare
understöd för Götha Canals fullbordande,
som fullkomligen uppfyller allt sorn af Bolaget
skäligen kan väntas, utan att för mycket medtaga
Rikets krafter, och leda till våda för
dess framtida stallning.
Den af Götha Cartal-Diréction uti omförtnälte
Calculer och Berättelsei' uppgifna totala,
kostnads-summa för vid detta åts början återstående;
byggnader, utgör, efter afdrag af nu
varan
-
Dm 8 Augusti
-varande behållningar, fordringar ock fastigheter,
hvilka efter hand och slutligen kunna
realiseras - - R:d. 3,873,42-2.
Hvartill kommer den
af Bolaget vid årets början
redan Utöfver tillskutna
Capitalet och uppburna
Di scont - vinsten gjorde
skuld till Disconten - » - 850,753.
Samt 10 års rentor till
Actie-ägare a 5 procent på
deras gjorda och görande
tillskotter , de sednare ber
räknade att Utgå på kätt här
nedan är förpskrifvét B:d 1,193,656»
Different® 'emot deras
belopp om resterande actie-inbetalningen
i stället
utgår å }0 procent uti hvarje
af de forsta 6 åren - 141,354.
Summa 6,,<061,224.
HvarjiJl bolagets tillgångar,
bestående uti resterande
60 procent å ac- - :
tie-Capitalet - R:d, 1,884,720..
Dlscont-vinsten, upptagen
lika med dess perTäte
-
Transp. 1,884,7-80.
Träns
-
Den 8 Augusti
Transp. 1,884,7*0."
diura hittills gjorda belopp
å 120,000 R:d. per
Sr-, gör för 10 år R;d. 1,300,000.
Och den under byggnads-tiden
påräknade in- '
komst af Canalen - 64,000.
således inalles 3,148,720!
Alltså visande en brist
tinder byggnads-åren af. - R:d. 2,913,504.'
Och med dess fördelande ni hvarje af dem,
enligt af Canal-Directionen upprättad arbets-plan,
skulle, jemlikt uppgjord Calcul, innevarande
år erforflras - R:d. 342,149.
1S16 - » 243,214.
»817 - - 437=385-
1818 - - 318,955.
1819 - - 459 = 58o.
1820 - T 250,809.
!82l - . 34558og.
1822 . - ... - 134,50I.
1823 - - 131,4.07.
1824 - - 248,695.
eller inalles ofvanstående R:d. 2,912,504.
Som årligt byggnads-biträde tro Riksén»:
Ständer sig dock, om än någon brist i • fulla:
"arsbehofvet vid en forcerad fortsättning af Ca»al-byggnaden
skulle något år kunna uppstå^
iokg
Den § Augusti
417
icke kunna ansia större summa än 300,000 R:d,
såsom det högsta Statens tillgångar till detta
ändamål nu torde kunna medgifva. Detta
årliga bidrag lemna Riksens Ständer ifrån och
med innevarande år till och med år 1820, eller,
om då ej Riksdag inträffar, till och med
det år, då nästa Riksdag efter iri-20 inf,iller;
då blifvande Riksens Stander komma ali besluta
om det ytterligare biträde de härtill kunna
finna.
Detta bidrag af State® erhalles likväl ej
för nästa år, eller för något af de påföljande
åren, innan Revisionen for det nästföregående
intygat byggnadens fortsättning med full drift,
efter den stadgade planen; och tillika, att af
det tecknade Actie-Capitalet blifvit infordrade,
i den ordning Reglementet föreskri lyer, nemligen
1815 10 procent, iät6 likaledes 10 procent,
samt 1818 och 1820 hvarje å.r 10 procent;
äfvensom, i handels» bidraget skulle komma att
fortfara efter är 18.40, infordras är i82‘J 10
procent, och sista laude delen af Actle-Capita*
let år 1823. Om under något är allt päraknadt
arbete icke skulle kunna utföras, sä medgifva
Riksens Ständer, att den besparda summan
må det påföljande äret få begagnas, men
att den del af anslagssummorna, som är 1820,
eller det år då nästa Riksdag derefter inträffar,
icke är till arbetets fortsättning disponerad, ingalunda
må anses såsom en Bolagets ovilkorliga
fordran* i'or
Otte J3: de t £f:o j3. 54.
Den 8 Augusti
För detta Lånebiträde skall under byggnads-?,
ren icke äskås nä gon renta och Capita 1-  , afbetalning ,-saint sadan efter byggnads-årens
slut loke heller komma 1 fråga, förr än Actieägarne
af Discont- och' Canal-inkornst njutit ,
och allt framgent för hvarje är ia njuta, oafkortadt
Förn procents renta ä deras inbetalt»
Actie ilapiiiif.
Derjemte'hafva Riksens Ständer, så väl till
stadgande af Canal-Bolagets Discont-Crcdit hos
allmänheten, för upptagande af Lån emot 1 indig
renta, sorn till nödig förstärkning af denna
Discont-Eond för bestridande af den ökade
rörelse, som blifver en följd af Götheborgs
Rancs-Disconts snara upphörande, i hvars stalie
Riksens Stander icke finna någon annan särskild
Discont, jemte Götha-Canal Discont, behöflig
eller bora inrättas uti Götheborg, saint
med särskildt afseende på Näringarnas behof af
så väl vidare understöd utål' Disconten, som
af lättnad vid återbetalning af de redan gjorda
Discontskulder , lemnat Götha-Canal-Bolag
ett ökadt Creditiv uti Riksens .Ständers Rank,
att, tillagdt dess förra Creditiv af 800,000 R;d
R:co, emot 3 procents renta efter behof begagnas
; och hafva Riksens Ständer bestämt denna
ökning för innevarande och nästkommande
år till ett lika belopp eller 800,000 R:d ; således
hela Creditiyet till 1,600,000 R:d; men
från och med 1817 till och pied år 1825 det
ökade eller Extra Creditivet endast till 700,000
R:d,
Den 8 Augusti
419
R:d, oell således det hela till 1,500,000 R:d ,
under förbehåll , att så snart af liela Creditlvet
skulle blifva beg agnad t utöfver E11 Million R:d,
Discpnternas Administratörer anses ovilkorligen
förbundné, att förmindska och indraga utlåningen,
intill dess det derutöfver uttagna åter
blifvit till Banken iubetaldt, så att på detta
sätt 600.000 jR:d intill nästa års slut samt
500,000 efter 'deri tiden alltid må tjena till reserve-fond
för oförutsedda tillfälliga behof.
Till försäkrande, så mycket som möjligt,
att det utaf återstående Actie-Capitalet påräknade
Bidrag ock verkeligen inflyter, bör Götha-Canal-Bolags
Direction inom 3:ne månader efter
det Actierna igenom uteblifven inbetalning
blifvit jemlikt Reglementet Bolaget hemfallne ,
och som sådana uti Allmänna Tidningarna dödade,
öfverlåta desamma till andra personer,
hvilka de återstående inbetalningarna fullgöra;
men efter dessa 3:np månaders förlopp hembjuda
åt Riksens Ständers Bank de odisponerade
Actierna, mot inbetalning af deri icke erlagde
del af Actie-Capitalet , på samma sätt sorn för
öfriga Actieägare är föreskrifvet.
Igenom de nu lemnade nya och tillökta
biträden anse Riksens Ständer all af Canal-Boläget
uppgifven pretention å ersättning af Statsverket
helt och hållet böra försvinna; och hafga
derjemte som vilkoj: för dessa biträden stad.
va t.
l:q
420
Den 8 Augusti
l!o Att Banco-styrelsen må hädanefter äga
ovilkorlig rätt, att erhålla fullständiga upplysningar
och förslag öfver det verkställda och
tillärnade arbetet, samt att anmärka allt, sorn
finnes strida emot de vilkor, hvarunder Bolaget
erhållit bidraget, eller afvika från den af
Kongl. Maj:t för hvarje år fastställda arbetsplanen;
äfvensom allt, liva» uti misshushållning
kunde förspörjas, med rättighet att innehålla
anslagen, intill dess förklaring, som af BancoStyrelsen
godkännes, blifvit aflemtiad eller nödigt
afseende gjordt å det, som till rättelse är
uppgifvet,
Ö:o Uhderkastas Canal-Bolaget skyldighet,
att inrätta sin Discontrörelse enligt de föreskrifter,
som i hänsigt å Samhällets allmänna
fördel äro stadgade för blifvande Discont rörelsen
i hela Riket; och hafva Riksens Ständer
dervid förbehållit deras Banco-Utsk tt, BancoRevisoret
och Fullmägtiga, rättighet att för
tillämpningen af Riksens Ständers vid cletina
Riksdag fattade heslut, utan rubbning af de
för Bolaget gällande Stadgar, meddela de föreskrifter,
som de efter omständigheterna finna
nödiga; oell hvilka af Bolagets Direction ofelbart
och viel den påföljd, sorn af blifvande Ständer
pröfvaS lämplig, böra verkställas och efterlefvas;
hvarförutan, jemlikt den i 22 §. 3 inom.
af de lör Bolaget i Nåder utfärdade Privilegier,
Banco-Fullniägtigu förbehållna rättighet
att välja en Directeur i Directiemen för Canal
Ver
-
Den 8 Augusti
421
Verket, samt vid de ärlig* Revisionerna äfvenledes
en Fullmägtig, det ina blifva BaneoStyrelsen
obetaget, att jemväl imellan Revisionerna,
genom särskildt för Bankens räkning
och pä dess bekostnad afgående Ombud, göra
sig underrättad, huru de meddelade föreskrifter
blifvit iakttagna, samt i livad män vid aagot
af Contoiren sädana åtgärder kunnat blifva
vidtagne , sorn med deras ändamål och Bankens
säkerhet äro oförenltge.
j:o Götha-Canal-Bolags Discont bör hädanefter
icke urgifva nägra löpande 3 procents reverser
under 1000 Rid valeur; icke heller
4:0 Utsträcka dess rörelse längre, än att
dess och Götheborgs Banco-Disconts,under annu
öfriga tiden af sistnämnde Verks oitroy,
särskildta utlånings-belopp sammanlagda , äfvensom
, efter Götheborgs Disconts-öctroys upphörande,
Göthä-Canal-Disconts utlånings-belopp
ensamt icke öfver$krider, hvad dessa båda Dtscont-Vevken
samma nlagde hade utlånt vid J 8 1 4
års slut.
5:0 Götha-Canal Bolags Djsconts på Riksens
Ständers Bank afgifvaude löpande Assi gr
nationer, elter ar 18 t b , lä icke vara mindre an
10 R:d valeur hvardera.
Riksens Stä'nder anhålla för öfrigt att till kiders
Kongl. Majlis Nåd.ga afseende, vid Nådigt
-
Den 8 Augusti
digt utfärdande förändrade Reglemente för Gutha-Canäl
Bolägs-Discont, i underdånighet få
öfverlemna följande deras underdånigt! förslag
till ändring i det réglémentafiska för GöthaCanal
-Bolags Di scont-f ö f val t ni ng, nemligen :
iso Alt det må åligga Bolagets DiscotitDirection,
att frista särdeles uppmärksamhet å
de produetiva Näringarnas behof och tillse att
de i möjligaste måtto blifva med I-ån understödde.
2.0 Att efter ar 1818, då de nu varande
filial D isconters Octroyer tilländagå, ingen person,
ehuru saker lian än må vara, på blotta
namn, vexlar elier privatas reverser må på en
gång få häfta för större summa sorn låntagare
i Götha-Canal Discont, än booo JR:d-, och för
lika stor summa som Cautionist eller sedel-utgifvare,
äfvensom att på godkända Adier (Götha-Canal-Bolagets
egna undantagna, för hvilka
ingen inskränkning till bestämd summa bör äga
rum) Stats Obligationer, Varor och öfriga
lika beskaffade hypoteker, ej bör lemnäs större
lån, än 18,000 R;d, inberäknadt hvad densamma
person kan hafva på namn, som låntagare
eller Caytionist.
3:0 Att Götha-Canal-Bolags egna Acfier
jemväl vid Götha-Canal - Bolags Discont-Contoir
i Stockholm böra få belanas.
Slut
-
Deii 8 Augusti
Slutligen anhålla Riksens Strinder i underdånighet,
att derest Bolaget icke Fullgör de vilkor,
som 111.1 iiro foreskrifna , Eders Kong). Majit
i Nåder täcktes förbjuda Bolaget vidare fortsättning
af Discont-rörelsen.
Och våga Riksens Ständer så mycket heldre
göra sig i -underdånighet förvissad* o.m Eders
Kongl. Majits Nådiga sänctiöri till de forändringar
i Götlia-Canal Bolags Octroy, hvilka
Riksens .Ständer anse nödvändiga, sorn Eders
Kongl. Majus Nådiga afsigt är vunnen, då tillräckliga
utvägar blifvit utsedda till Cariälens
fullbordande; äfvensom underdänigst tillförse
sig, att Eders Kongl. Majit å de ofvannämnde
föreslagna Reglementariska förändringar uti Discont
Reglementet täckes göra allt det afseende
till förmon för Landets Näringar, som Eders
Kongl, Majtt till deras uppmuntran och förkofran
nödigt pröfvar.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Liders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste tjenare och un*
dersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom.
h. t. Landtmarskalk» n. v. Talman,
På
Den 8 Augusti
På Borgare-Ståndets
vagnar
II. Schwan.
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman,
Uppläst ho3 samtliga Riks-StSmden d, g Ang asti
Stornnigtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksr ns Ständer gjord framst.
'.’Ilning, att den så kallade allmänna Indragnings
Staten matte hädanefter hvart annat år,
i sammanhang med urgifvandet af Riksens Stanners
Revisorers allm.inna berättelse om Bankens,
Suts- och Rikgälds-Contoirens med flera
jir.bliqua Verks tillstånd, lill trycket befordras,
lå Riksens Stander härmed i underdånighet anhålla,
tiel täcktes Eders Kongl. Majit i Nåder
lata af trycket utgifva och till allmän kunskap
komma otvanberurde årligen upprättande Allmänna
lndrugn.ngs-Stat, på sätt föreslaget är,
hvart annat ar, i sammanhang med ue utaf
Riksens Manders Revisorer utfärdande berättelser
celi Tabitauer ofver Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens tillstånd.
Riksens Ständer framhärda roed djup under:
å lig vördnad, trohet oell nit
Störmägfigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majus
Un
-
Den 8 Augusti
425
Underdänigate, tropligtigste tjenare och undersåter
-
Uppläst hos samtliga Riks-St5nden d, Augusti,
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Efie r förrättad granskning af förvaltningen af
dé under Commerce-Collegii disposition stående
fonder, få hos Eders Kongl, Maj:t Riksens
Ständer i underdånighet anmäla följande:
Då Riksens Ständer erfarit, att en stor
del af Manufactur - Discontens arliga inkomster,
i stället för att öka fonden, och såmedelst sätta
den i tillstånd ätt åtfölja näringarnas t i 11 -  vext och behof, nu finnes disponerad till åtskilliga
andra för densamma mer och mtndre
främmande ändamål, hoppas Riksens Ständer,
att Eders Kongl. Maj:t matte täckas ej onådigt
upptaga, då Riksens Ständer i underdånighet
På Ridd. och Adelns
vägnar
C. Mörner
h. t. Landtmarskalk,
På Prest-Ståndets
vägnar
J, A. Lindblom
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
Vägnar
H. Schwan
h. t. Talman,
På Bonde-Ståndet.*
vägnar
Lars Olsson
r>, v. Talman,
anhål
-
Den 8 Augusti
atilia lia, det följande utgifter , ,sarn- hittills fallit
denna fond till last, matte derifrån skiljas,
nemligen :
‘ { : ' ’ ...... ,
1:0 Underhållandet af Kongl. ComrnerceCollegii
fasta ägepdom ,• hvilket, da denna ägendom
ej kr af äntlan egenskap äh andra Eders
Kongl. Maj:ts och Kronans Inis, Eders Kongl.
Majit i Nåder lärer täckas tijjr,ta, matte anvisas
på den Stat Riksens Ständer i dylikt ändamål
anslagit.
2:0 Den gratification af 35 procent utöf*
ver 1810 års Löningsstat, sorn, på sätt ofvannämndt
är, Kongl. Commerce -Cullegii Ledamöter
och Betjening i likhet med åtskilliga andra
Verk åtnjutit och de förflutna åren af Manufactur-Dis.
eonten utgått. Då . vid närvarande
Riksdag en allmän Lönförhöjning i Civil-Staterna
blifvit af Riksens Ständer fastställd och
anslagen, lära ofvannämnda 25 'procent icke
mera på något ställe komma i fråga, och den.
na gratification således böra upphöra med den
tid, då omförmälte Lönförhöj ning tager sin
början, i händelse Eders Kongl. Majit skulle i
Nåder behaga låta densamma dertill fortfara.
Deremot anse Riksens Ständer i underdånighet,
att de löner på Ordinarie Stat, sorn ut Tjenstemännen
och Betjeningen vid Disconten af dess
medel utgå, böra ifrån och med nästa år beraknas
med samma förhöjning sorn för deras vederlikar
nu . i allmänhet blifvit af Riksens Ständer
betfiljad.
3:0
Den 8 Augusti
4* 7
3:0 Presidenten i Kongl. Commerce-Ciollegium
njuter ufven' af denna Disipöiit-fonds besparingar
en'årlig gratification af 1000 R:d , hvilken
Riksens Ständer, sedan nu de, detta höga ämbete
ut följande , löneinkomster blifvit genom
nyssnämnde allmänna löne-förhöjning betydligen
ökade, i underdånighet anhålla matte upphöra,
på sätt och vid den tid rörande de öfriga
grauftcatiönerna är föreslaget. Deremot
anse Riksens Ständer med billighet öfverensstämmande
att Presidenten, som alltid deltager
i Discont-Forvaltningen, hädanefter äfven må
derföre njuta ett lämpligt arfode, hvilket hitintills
icke ägt rum.
4:0 Ifrån den Extra-Ordinarie Assessors
Lön,som till Assessoren, Lagmannen' Waiitstjerna
med 533 Il:d 16 sk. Btco utgått, anse
Riksens Ständer fonden böra så mycket heldre
befrias , sorn samma Lön icke torde undgå att
pretenderäS med samma förhöjning , som Assessors-
Lönerna i allmänhet nu ernått, och således
blifva för fonden än känbarare.
Vidkommande Manufactur-, Spinhus- och
Allmänna Arbetshus-fonderna, samt Eskilstuna
fristads-medel , få Riksens Ständer i underdånighet
anmäla,
Skolmästaren vid Eskilstuna fristad anslagna Lön
af 66 R.d 34 sk. äf allmänna Arbetshus-Fonden
öfverflyttas på de för Fristads - inrättningen
anslagna^ medel; äfvensom i afseende på den å*
nyss*
Den 8 Augusti
»yssnämde allmänna Arbetshus-Fond för Biskqppen
i Götheborg, Doctor Wingård, uppförde
hushyra 700 Rid Rico, hvilken summa, såsom
dragen från fondens rätta ändamål, ej vidare
bör mindska de tillgångar som för den fattigare
allmänhetens i städerna nytta och arbetsförtjenst
iiro anslagna, Riksens Ständer härmed
hos Eders Kongl. Maj:t anhålla om den Nådiga
åtgärd, att, så framt Biskoppen Doctor Wingård
icke ännu blifvit med Boställe försedd,
samt Eders K,ongl. Majit- skulle i Nåder finna
honom berättigad, att tills vidare denna hushyra
tillgodo njuta, Eders Kongl. Majit i Nåder
täcktes Rita densamma på Allmänna Indragnings-Staten
utgå, så snart tillgång, derpå
kan blifva för en sällan summa. Derjemte få
lliksens Ständer i underdånighet anhålla om
den åtgärds vidtagande, att de fordringar, så
väl i Piri land, som hos enskilta personer och
arbetshusen här i Riket årligen i Räkningarna
finnas balancejade, '.må skyndsamligen blifva
redoviste och indrifne, eller ock behörigen afskrifne.
Enär Riksens Ständer erfarit, att af de
under Commerce-ColJegii förvaltning stående
fonder, åtskilliga personer dets erhållit stående
Rån, dels undfå bestämda summor årligen
emot vissa vilkor och förbindelser , men icke
utrönt blifvit, huruvida de nyttiga ändamål,
san med dessa utgifter äro åsyftade, v^rkeligep
vunnits och kommit till verkställighet; få
Rik
-
Den 8 Augusti
Riksens Stander till Eders Kongl. Maj:t framstalla,
deri underdåniga önskan, att Eders Ko ngl,
Maj:t täcktes i Nåder anbefalla Undersökt ilig
huruvida sådana vilkor och åtaganden blifvit
behörigen uppfyllde, samt om förloppet d :raf
låta, vid nästkommande Revision för dessa fonder,
i Nåder meddela Riksens Ständers Revisorer
upplysning.
Sedan Magazins - D irecfionens förvaltning
för åren i g i i till och med 1S14 blifvit granskad,
hafva Riksens Ständer dervid endast velat
anmärka följande: af de pensioner, som
från Magazins-fondens Cassa årligen' utgå, åtnjuter
framlidne Landshöfdingen Georgiis Enke-Fru
Agatha Gadd, i stöd af Kongl. Brefvet
den 2 December 1808, årligen R:d 333 16 sk.
saint framlidne Ofver-Amiralén och Presidenten
Grefve Lagerbjelkes linke-Fru , född U. G,
Ehrenhoff, i stöd af Kongl. Brefvet den 2 December
1812, årligen 416 R:d 32 sk. Då ingendera
af dessa Pensioner bör gravera nyssnämnde
fond, äro Riksens Ständer af den tänka,
att fonden bör derifrån befrias, hvaremot
Riksens Ständer få i underdånighet anmäla,
dessa pensioners öfverflytt ande och anordnande
från nästa års börjar! på Allmänna In dra gnings-Staten
; och få Riksens Ständer härvid
i underdånighet göra den hemställan:, att inga
andra pensioner för framtiden matte på Allmänna
Magazins-fortden beviljas, än åt sådana
Inrättningens och Qfverstyrelseiys Embets- och
Tjeu
-
430
Den 8 Augusd
Tjenstemän samt Betjente, eller Jc-ras i fattigdom
efterlemnadc Enkor, hvilka icke j.å Allmänna
Pensions-Stateii aro till slikt understöd
enligt Författningarna berättigade.
Da Eders Kongl. Maj:t i Nåder' täckts
lofva att framdeles ! Naclér sig yttra om ersättningen
till Magazins-fonden för en i förra tider
till Krono-.Bränneri nyttjad, i Örebro Stad
belägen Egendom med Tomt, hvilken, till underdånjgste
följe af Eders Ko*gl. Maj:ts Nådiga
Bref den 15 Öctober 1810, blifvit till Stadens.
Scbolas behof upplåten; få Riksens Ständer,
som ansett billigt, att Magazins-Directioner.
hålles skadeslös för förlusten af denna Egendom,
hvilken vid aftriidet uppskattades till
ett värde af 1541 R:d 32 sk. B:co, i underdånighet
anhålla, det Eders Kongl. Maj:t i Nåder
täcktes så föranstallta, att den utlofvatle ersättningen
måtte Magazins-Fonden till godo komma.
Sorn Magazins-Inrättningens rätt och bästa
beror på en .skyndsam granskning af dess
räkenskaper; anhålla Riksens Ständer ’i underdånighet
hos Eders Kongl. Maj:t, det Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar - Rätt måtte
blifva förständigad om en verksam handläggning
vid de dit inkomna äldre anmärkningsmålen
och en behörig granskning , inom före»
skrifven tid, af de hädanefter inkommande Räkenskaper
för ifrågavarande inrättning.
. Slut
-
Den 8 Augusti
431
Slutligen hafva Ilil sens Stander %relat yttra
flen underdåniga önskan, att MagaziKs-inrättTiingehs
va-lgör triitte inflytande, äfven,matte snäckas
tili Jemtland, hvars belägenhet , såsom af
alla K-flcets Provinser en ibland de mest aflägse
tran halskusten,’! hög grad bidrager till en försvarad
Comtnunication, hvarigenom vid missväxtår,
<1;: Spannmål mäste irån andra orter
hämtas, pr t set på den samma blir mycket 11 ppstegradt,
»c b, a andra sidan, vid ymnigare år,
ela tillfälle till afsättning icke gifves , misshushållning.
, om icke missbruk med lifvets forsla
nödvändighets-vara,* derstädes kan uppkomma.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigsté Alleinådigste Konung
Eders Kongl. Majus
underdänigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd ocl-p Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndqts
På Bonde-Ståndets
vagnar
H. Schwan
h. t, Talman.
vägnar
Lars Olsson
,n. v- Talman.
Upp
-
43*
Den S Augusti
Uppläst tios samtliga Riks-Ståndetl den 8 Augusti.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Då Riksens Ständer medgifvit att Friherre
Anders Cederström må äga, att utan lösningsoch
afskrifningskostnad utbekomma alla med
Revillningsämnet gemenskap ägande Handlingar,
så af Protocolls Utdrag och Remisser, som
JJevillnings-Utskottets i detta afseende hållna
öfverläggning?.!: och tagna beslut, för att på hans
etten bekostnad af trycket utgifvas; få Riksens
Ständer härmedelst hos Eders Kongl Majst i
underdånighet tillkännagifva, att kostnaden för
dessa handlingars utskrifning kommer att af de
till Riksdagskostnaderna anslaglia medel utgå,
med underdånig anhållan, det täcktes Eders
Kongl. Majit derom Nådig anordning afgifva.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majits
underdånigste tropligtigste
tjenare och undersäter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindhlom
n. t. Talman.
På
Den 8 Augusti
.433
På Borgate-Ståndets På Bonde-Ståndets
vagnar Vagnar
ti. Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. v. Talman.
Uppläst hos samteliga ftiks-Stånden den 8 Augusti.
Stotmägtigste Aklfernådigste Konung!
I anledning af åtskilliga inom Piks-Stånden
väckta Motioner, fa Riksens Ständer i underdånighet
till Eders Kongl, Majit öfverlemna de-*
ras fattade beslut rörande föreslagen jemkning
i deri Extra Roteringen.
Riksens Ständer hafva funnit, ätt olikheten
i Extra Roteringen, särskilta Landsorter
imellan, hufvudsakligen harleder- sig ifrån
det ovilkorliga stadgande, att en Rote, vid
ansvar, icke får öfverstiga det Hemmantal,
sorn efter Rotenngs-Instructionen för förra roteringen
och det derå grundade Roterings-Verk
i Länet högst är tillåtet, Enär, efter gamla Roteringehj
en Soldat utgöres, vid det ena Regementet
från ett Hemman, vid det andia från
ett och ett halft, vid det tredje två och vid
en del från tre liela Hemman; så kunde extra
Roteringen, hvilken skulle derefter rättas, ej
annat än blifva ulika betungande, särdeles sorn
Hemmannen i jord, ägor och förmåner, icke
åro
fa B det.
N-.o 55. 56,
434
jDen 8 Augusti
Uro emot denna olika beräkning svarande, man
det ofta händer, att ett Hemman i det ena Länet
är lika godt med flera i det andra; ock
utom ienna olikhet Provinserna imellan, äro
äfven ofver en ojemn fördelning inom dem
mangfalldiga besvär anförde, hvilka ännu af
Eders Kongl Majits Nådiga profning bero. lin
allmän likliet häri kan likväl icke vinnas, sa.
länge det stadgande star fast, att extra Rotelingen
skall, i anseende till Hemmantalet, lämpas
efter gamla Soldate Indelningen. Till vinnande
af mera jemnhet häri, hafva Riksens
Ständer icke funnit någon säkrare utväg, än
att denna extra Rotering mätte grundas på
myckenheten och godheten af de till Hemmanen
hörande ägor och andra härligheter, samt
att i detta afseende matte föreskrifva» huru
mycken åker, äng och andra ägor böra beräknas
emot skyldigheten att hålla en extra Roterings-Soldat,
utan ff-stadt afseende å gamla
Roteringen inom Länet eller sjelfva Hemmantalet
, hvaraf ingen grund kan hämtas, i anseende
till den stora olikhet i ägor och förmåner,
som imellan Hemmanen öfver allt sig företer.
Till bestämmande af de ägor, för hvilka
en extra Roterings karl borde presteras, anse i
underdånighet Riksens Ständer säkrast skola
bidraga, om Eders Kongl. Majit skulle täckas
i nåder utnämna några Comiterade, att af de
insända Roterings-Längderna samt allmänna Indelnings-Verket
i Riket, äfvensom de upplysningar,
hvartill de underdåniga anförda besvä
m
-
Den 8 Augusti
ren kunna föranleda, om detta Roterings-Verk
taga. fullständig kännedom, och, sedan ifrån.
Landshöfdingarna tillräckliga uppgifter angå-i
ende förhållandet inom hvarje Län blifvit infordrade
och inkommit, i anledning "af sådant
allt föreslå, och till Eders Xongl, Majus Nådiga
pröfning i underdånighet hemställa , sådana
föreskrifter, som hämtade af de mest allmänna
grunder för Roteringen i hela Riket, likväl inom
hvarje Län' särskildt kunde lämpas efter
d«n method och de grunder, som med dea
förut i hvarje provins redan verkställda ordinaira
regleringen och den oroterade jordens
kända förhållande ernot den roterade, närmast
stöde art förena; och hvilka föreskrifter I.andshölidingarne
med vederbörånde Roterings - Comiierade
kunde, vid anställande ytterligare
Roterings-jemkningar följa. Vid denna jemkning
anse Riksens Ständer Hemmantalet i $$
måtto böra blifva grunden för extra Roteringsskyldigheten,
att det högsta Hemmantalet för
gamla Roterings-Verket inom I.änet icke må
ofverskridas oftare, än i det fall, att några
Hemman skulle finnas af så dålig beskaffenhet
att de, utan en tillökning i Hemmantalet, icke
kunde bära Roterings-skyldigheten: lärande*
dénna jemkning böra uppdragas Landsliöfdingarna,
med inom Länen å nyo utvalde extra.
Roterings-Comiterade, samt dem anbefallas,1
att, sadan regleringen deraf för något Län blifä
vit fulländad, den samma till Eders K.ongl.
Majus Nådiga Stadfästelse i underdånighet insända.
Till
jDen 8 Augusti
Till Eders Kongl Majit få Riksens Ständer
vid detta tillfälle i underdånighet anmäla den
önskan, det täcktes Eders Kongl. Majit, vid utfärdandet
af Dess- Kådiga föreskrifter för ofvanbemälte
Comiterade, göra det alheende Eders
Kongl Majit i Nåder finnér med skäl och billighet
öfverensstämmande, på den befrielse eller
lindring Cottiministrar och ringare Kyrkobfetjente,
så val som den lägre Krono- och jägeti-Betjeningen,
må för deras Bostälian få åtnjuta*
äfvensom i hvad mån Posthemman böiä
i Roterings-besväret deltaga» Skulle någor!
landshöfding, vid de upplysningar, söm ifrån
honom infordras, tillkännagifva; att de ex trä
Roterings-skyldige inom Dånet ärö nöjde med
den vid extra Roteringen derstädes följda
grund, må derVtd förblifva, och jemkning eiikast
kunna ske för deli inom Dånet, söm sådant
med skäl påfordrar.
Då Riksens Ständer ärrt äf den öfvertygelse;
ätt med deras afsigt vid extra Roteringens
åtagande instämmer, att deti samma allenast skulle
under krig utgöras, och då borde endast i
manskap utgå; få Riksens Ständer hös Eders
Kongl- Majit yttraden Underdåniga önskan, att
de aftal, som af extra Rote-haHare kunde å
andra stallen än i Skåne Vara ingångne om erläggande
af vissa afgiftet, under bestämd eller
.obestämd tid, emöt befrielse från skyldigheten
att uppsätta Manskap, nu mera, sedan Riket
•vunnit fred,, måtte,alldeles upphöra att gälla.
Riksens
Den 8 Augusti
Riksens Ständer framhärda
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste A]lern»digste
-Eders Kongl. Majus
Pä Ridd. och Adelns
vägnar
C. Mörner
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan.
h. t. Talman,
4S7
med djup unKonung
underdånigste,
sropligtigsts
tjenare och undersåter
På Prest-Ståndets,
vägnar
J. A. Lindblom
n, y. Talman.,
På Ronde-Ståndets
vägnar
Lars, Olsson.
ii. Talman#.
Utdrag af Hedervärda: B onde-St undets
Protoco.Il
Stockholm, den 9 Augusti i8i$x
S. D. "Vällofl. Borgare-Ståndet hade , enligt ankomne
ProtocolIs-Utdrag för d.en 8:de Augut-* -  sti, 1:0 instämt uti Högvördig» PrestStåndets,
Beslut, att i underdåniga skrifyel&en o nr straffet
för åverkan å Skogs - planteringar , barde ,
livad fråga.n om uppsyn!ngsmän.s yittnes-rätt i
dylika mål beträffade, slutmeningen efter orden:
stannat emot tväx sålunda förändras: för
fuller
-
43*
Den 9 Augusti
faller denna fraga, jemlikt Regerings-Formen* 87
§. , hvilket Riksens Ständer bordt till Eders Kongl.
Majit i underdånighet inberätta ; och 2:0 äfven
förenat sig med Prest-Ståndet uti den rättelse
i §. af Riksdags-beslutet, sorn handlar om
Discont rörelsen i Riket , att, enligt 3:ne Stånds
Beslut, Malmö Discont, efter Octroyens upphörande
intill år 1820, må få behålla sitt förra
Creditiv 200,000 R:d samt dertill af Gotha-Canal
Disconts fördubblade Creditiv undfå 100,000
R:d.
Efter uppläsandet häraf, beslöt Hedervärda
Bonde-Ståndet att instämma Uti hvad VällofL
Borgare-Ståndet således beslutit. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Svea Rikes Ständers Beslut, gjordt, samtyckt
och förafskedadt pä Allmänna
Urtima Riksdagen i Stockholm, som
slutades den g Augusti i8i5>
''Sfi efterslcrifne Svea Rikes Ständer, Grefvar,
Friherrar , Biskoppar , Ridderskap och Adel ,
Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge ,
lorn for Oss sjelfva eller af hemmavarande
Medbroder lagligen valde och beföllmägtigade,
& allmänt nu till ailda skridet Urtima Riksmöte
i Stock
-
Den y Augusti
439
1 Stockholm församlade varit, gore veterligt
att, sedan vår Allernådigst© Konung, Hans
Kongl. Ma;j:t, Konung C Ali L den XIII. behagat,
genom öppet Nådigt Kallelse-Bref af den i ^
December J814, oss bjuda och befalla , att till
Allmän Urtima Riksdag sammankomma, håfve
vi , till underdånig -åtlydnad af Högstberorde
Nådiga Påbud, den 27 sistlidne Februari, i
Stockholm oss infunnit, och, efter föregångna
ofverläggningar om de vigtiga ämnen, hvilka
blifvit dels genom Nådiga Propositioner oss
meddelade, dels inom Riks-Stånden i laglig
ordning väckte, stadnat i följande Beslut:
1. §.
Efter åkallande af den Högste» beskydd
och välsignelse öfver våra foretag, håfve vi
den (> Mars sisth emottagit Hans Kongl. Majtts
Nådiga Berättelse om hvad i Rikets styrelse
sig tilldragit seden sista Riksdag; hvarefter
Konungens Nådiga Proposition angående StatsVerkets
tillstånd och behof blifvit till värt
Stats-Utskott under den 16 Mars öfverlemnad.
Det forsta föremål för våra gemensamma öfverläggningar
framställdes af erkänslan for de vi«a
anstalter, Hans Kongl. Majit och Hans Kongl»
Höghet Kronprinsen, sedan sist förflutna Riksmöte,
i Nåder vidtagit, så i afseende på det
utförda kriget, som på Konungariket Norrige»
förenande under Hans Kongl. Majits Spira.'
Vi skyndade att till Hans Kongl. Majit och
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen deröfver i
under
-
44*
Den 4 Augusti
underdånighet frambära våra tacksägelser, hvarjemte
vi, efter förekomna anledningar, i underdånighet
yttrade den synnerliga ovilja och förtrytelse,
hvarmed vi erfarit de i Utländska
papper framställda tilltagsna sårande, fast rnagt!ösa,
försök, att göra f, d. Konungens och dess
efterkommandes förmenta anspråk gällandet försök
, hvilka aldrig ägt och aldrig kunna äga
annan påföljd, än att lemna Svenska Folket
och dess Ombud ännu ett tillfälle, att högtidligen
ådagalägga så yäl deras updersåtliga, trogna
och facksamma tänkesätt för Hans Majus
och Hans Kongl. Höghets Personer, såsom ock
deras oryggliga tillgifvenhet for Rikets af dem
sjelfva stiftade och besvurna Fundamental-Lagar,
samt deribland uttryckligen Riks - Acten
af de» 10 Maji 1809 och Suceessiaits-Ordningen
af den 26 September i&jo. I sam«tanhang
härmed håfve vi äfven hes Hans Kongl.
Majst anhållit, att Hans Kongl. Maj:tt efter
inhämtade upplysningar om authenticiteten af
ofvan i berörde Handlingar, tgcktes på tjenligt
och allvarsamt sätt låta föra personerna af fordna
Konungahuset till minnes, att det Keslut ,
i grund hvaraf de njuta sina pensioner och
inkomster ifrån Sverige, innehåller deras förbindelse,
att ined stillhet och utan aiindsta försök
af motverkan, anse Sakernas stadgade ordning
inom detta Rike, och att hvad redan handt,
svårligen annorlunda kan anses, '^n såspm Cöntraetets
brytande å deras sida, hvilket förr eller
sednare mäste följas af detsammas upphö.
rande
Den 9. Augustt
rande äfven å den svenska Regeringens sida ,
och att, under d.et en nöjaktig förklaring ofver
hvad. sorn redan förefallit, jemte en offentlig
försäkran att dylika försök ej mera må förnyas,
äskas, det ina ankomma på Hans Kongl.
Klapts Eget bedröfvande, att under äfvaktan.
af sva?, provisoriskt låta innehålla med alla;
utbetalningar af förutnämpde Rentor och Undérhålis-medek,
så framt det skulle nödigt synas,
samt slutligen, att derest ett tillfredsställande
svar, jemte lämplig gårantie för yederbörandes
förhållande, alldeles uteblefve, ali utbetalning
af'berörde medel, i följe af vårt nu fattade
beslut, skulle förklaras nu och för alltid va.-s
ra upphörd.
2- §•
Sedan yi till afgörande företagit alla ifrån
de sjsta trepne Riksdagarna hvilande lagligen
beredde Förslag till förändringar i ‘ Grund-Lagarna,
och dem deribland, hv^^3 af oss samteliga
blifvit gillade, till Kongl. Majus Sanction
i underdånighet öfverleinnat , och Kongl.
Majd sedermera, tid efter annan, Hess Nådiga
Sanction täckts meddela, komma följande sålunda
fastställda nya Redactioner af Grund La-'
garnas stadganden, sedan de förra ärö till ali
sin kraft och verkan upphäfna, att hädanefter
såsom Grundlag gälla, nemligen: (
Rege--
Den 9 Augusti
Regerings - Formen.
4. §. Konungen äger att allena styra Riket,
på sätt denna Regerings-Fortn foreskrifver;
inhämte dock, i de fall, här nedanföre
stadgas, underrättelse och råd af ett Stats-Råd,
hvartill Konungen kallar och utnämner kunniga
, erfarna, red-liga och allmänt aktade infödda
Svenska Frälse eller Ofrälse Män af den
rena Evangeliska Läran.
20. §. Uti fredstidgr skola de mål, som
från Krigs-Dojnstolarna dragas under Konungens
pröfning, uti högsta Domstolen företagas
och afgöras. Tvänne hlilitaire-pevsoner af högre
grad, dem Konungen härtill utser och förordnar,
böra, med Domare jäf och-ansvar, och
aitan särskildt arfvode,, sådana mål i Högsta
Domstolen öfvervara och deröfve-r rösta, dock
må Domarenas antal icke öfverstiga atta
Under
krig förhålles härmed efter KrigsArtiklarna.
35. §» Stats-Ministerjr för Utrikes Arenderna,
Stats-Råden, Bresidenterne i Collegierna,
OFver-Ståthållaren, Under-Ståthållaren och
Police-Mäsiaren i Hufvudstaden, Hof-Gancelleren,
Justitiä-Cancelleren , Stats-Secreterare ,
Landshöfdingar och Ståthållare i Landet, Fältmarskalkar,
Generaler och Amiraler af alla
grader, General Adjutanter, Öfver-Adjutanter,
Stabs-Adjutanter, Commeftdanter i Fästningarna,
Den g Au erust i
443
ria, Capitaine-Lieutcnanrer och Officerare vid
Eif-Drabanterna, Gfverstar för Regementérna,
Second-Cheferne vid Gardes Regeijienternå till
Hast och Fot, samt Ofverste-Lieutenantec vid
Lif-Regernents-Brigaden , Cheferna för Artilleriet,
Fortifications-, Fältmätnings- Och Sjömätning;;
- väsendet, Ministrar, Sändebud och
Agenter för handeln hos fremmande Magter,
samt de Embets- oell Tjenstemän, som uti Konunpens
Cabinett för Utrikes Brefvexlingeu
O u
och vid Beskickningarna nyttjas, håfve förtroende-sysslor,
hvarifrån Konungen må dem entlediga,
när han pröfvar Rikets tjenst det fordra.
Konungen kungöre dock sådana Beslut
i Stats-Rådet , hvars ledamöter vare skyldige,
att deremot göra underdåniga föreställningar ,
om de finna sig dertill skäl äga.
41. §. Konung vare myndig vid fyllda
Aderton år. Dör Konung innan Thronföljaren
denna ålder uppnått , föres Styrelsen af
Stats-Rådet med Konungslig magt och myndighet
i Konungens namn, intill dess Riksens
Ständer sammankomma, ställande sig Stats-Ridet
denna Regerings-Form till ovilkorlig efterlefnad.
43. §. Skulle den olycka tima, att hela
Konungahuset , inom hvilket arfsrätten till
Riket räknas, på manliga eidan utginge , 'dåförvalte
äfven Stats-Rådet Regeringen, med
Konungslig magt och myndighet, intill dess
Rik
-
444
Den. 9 Augusti
Riksens Ständer hinna sammankomma, att nytt
Konungahus utkora, och den valde Konungen
Regeringen tilltradt
Uti
alin de fall, hvarom föregående fyra
paragräpher handla, skola samteliga Stats - Rådets
^Ledamöter och Stats-Secreterarne vara närvarande
och rösta.
49. §. Riksens. Stander skola, i kraft af
denna Qrund-Lag , hvart femte år sammankomma.
Uti hvarje Riksdags-Jie-slut skola Riksens
Ständer bestämma dagen, då de, till följe häraf,
'åter sammanträda, samt uttrycklig Riksdagskallelse
, med nödiga föreskrifter i afseende
på Riksdags-.manna-valen , deruti intaga.
Konungen vare dock obetaget , att Riksens
{Ständer deriorinnan tili Uttima Riksdag kalla
53.
§. Riksens. Ständer valjo genast, sedan
Riksdagen blifvit öppnad, de Utskott,
hvilka skola Arend,erna bereda. Sådana vid
hvarje Riksdag nödiga Utskott äro : ett ConstifutiöRs.
-Utskott* att väcka och upptaga frågor
rörande forändringar i Gr-ind-JLagarna, och yttranden
deröfver till Riksens Ständer afgifva,
samt att granska de i Siats-Rådet förda Protocoll
; ett Stats-Utskott, att utreda och för
Riksens Ständer uppgifva Stats - Verkets och
Riksgälds- Verkets tillstånd, förvaltning och
behof;-ett Bevillningk-Utskott , att föreslå Be•yillnjngens
fördelning; ett Banco. Utskott att
öfver
-
Den 9 Augusti
öfverse Bankens styrelse och tillstånd, samt föreskrifter
om Banco-Förvaltningen gifva; ett
Lag - Utskott, att utarbeta de ifrån Riksens
Ständers Plena remitterade Förslag till Civil-*
Criminal- och Kyrkolagarnas förbättring; samt
ett Allmänt Besvärs- och Oeconomiskt Utskott*
att, med anledning af i Stånden väckta frågör,
anmärka brister i de Allmänna hushållningsanstalterna
, och förändringar derutinnan föreslå
1,6. §. Allmähnl frågor, söta uti RiksensStänders
Plena väckas, må ej till ett omedel-_
kärligt afgörande der upptagas, utan skola öfy
verlemnas till behörigt Utskott , som äge att
dem utreda och deröfver sig yttra. Utskottens
Förslag skola först i Ståndens Plena fräntställas
till antagande eller förkastande, utari
förändringar eller tillsatser. Göras dervid t
Ståndens Plena sådana anmärkningar, sorn hindra
antagandet, erhålle Utskottet del af dessa
anmärkningar, för att derefter förslagen ytterligare
granska och jemka. När et sålunda
beredt Förslag till Stånden återkommer , dl äge
de magt , att detsamma oförändrad t eller
med förändringar antaga, eller ock alldeles
förkasta.
Frågor om förändringar af Stadgandert i
Grund-Lagarna varda på följande sätt behandlade:
tillstyrker CoUsäitutions - Utskottet hvad
en Riksdagsman hös det samma i sådant afseende
föfei »lagi t ? eller utfåver sig Utskottet med ,
.till- '
44$
Dt.a r, Augusd!.
till- > 1-1 ev afstyrka tide å en af Konungen i lika
ändamål gjord Proposition , varde Utskottets
Yttrande vid samma Riksdag öfverlemnadt
till Riksens Ständer, hvilka vid den samma
må d; rom kunna öfverlägga; m n. icke vid
den samma besluta.- Göras i Riks- Ståndens
Plena icke några anmärkningar emot Constilutions-L-tskottets
ytt tande., hvile det samma, såsom
,ett Riksens Ständers utlåtande, hvaröfver
först vid nästa Riksdag, och då endast med
Ja eller Nej , skall kunna beslutas , och galle
då föreskriften i 75. §. Riksdags - Ordningen.
Göras åter i Rits-Ståndens Plena, emot Utskottes
yttrande, anmärkningar, blifve de, hvilka
hvarje Riks-Stånd särskildt förklarar utgöra
dess gemensamma tankar, till ConstitutionsUtskottet
hänvisade. Utskottet åligga da, att
samtaligä Riks Ståndens tankar till ett helt utlåtande
i möjligaste måtto sammanjemka , och ,
om oförenliga skiljaktigheter finnas, dem derjemte
till samteliga Riks-Ständens behandlande
anmäla. .Förena sig derefter samteliga RiksStånden
om ett enahanda utlåtande , hvile det
till slutligt antagande eller förkastande, på tid
och jshtr, sorn ofvan föreskrifna aro. Elifva
ater något Stånds tankar i någon eller några
delar skiljaktiga från de öfrigas , och samma
Stånd sig icke efter de öfriga fogar , varde
Constitytions - Utskottet, genom val af RiksStänddns
Plena, till slutlig jemkning förstärkt
till ett antal af Tjugu personer af hvarje Stånd,
hvilka genom samfälld, icke efter Stånd anställd
1
Tyen 9 Augusti
447-
sthlid, omröstning, skiljaktigheterna förena ;
och det dymedelst fullständigt beredda utlåtande
hvile sedan till Piik Sons Ständers afgörande;
som ofvan sagclt är.
61. §. Alla afgifter, som Riksens Ständer,
under.de
beviljat, skola utgöras intill slutet af del är,
under hvars lopp den nya-Bevinningen af Riksens
Ständer fastställd blifver. Valda Riksens
Ständer derförinnan af Konungen eller StatsRådet
sammankallade, upphiire JSevillningen,
hvartill alla ofvannämnde afgifter räknas, med
det årets utgång, då en sådan Riksdag börjar
69.
§,. Uppsla, antingen ho* Riksens Ständers
Plena gemensamt, eller uti något af RiksStånden,
betänkligheter, att antaga hvad StatsUtskottet
tillstyrkt, uti det sorn rörer antingen
Statens reglerande, eller Beviilningens derefter
lämpade hela belopp, eller hvad till Kiksgälds-Contoirets
Utgifter och Inkomster hörer,
eller grunderna for Riksgälds - Contoirtts sty.
reise och förvaltning; dåböra de skäl anföraä,
på hvilka - sådana betänkligheter sig stödja,
samt meddelas Stats - Utskottet, som derefter
tage ärendet under ytterligare öfvervägande.
Anser Stats-Utskottet sig icke kunna afvika ifrån
dess redan afgifna yttrande elier instämma
uti Riksens Ständers eller ett särskildt Stånds
tankar, utnämne då Utskottet Deputerade,
som uti det eller de Stånd, der betänkligheter
uppkommit, företräda och närmare upplysa förhållandet.
Uorbiilver något Stånd ändock vid
44§
Dtn 9 Augusti
den mening det förut fattat, afgores saken ef-*
ter Tre Stånds beslut. Stadna' Två Stånd
emot Två, då skal) Stats-IItskottet förökas med
så manga ^Ledamöter af Riks-Stånden, i vanlig
ordning valde, att de blifva Trettio af
hvarje Stånd. ■ lietta särskildta Utskotts I-edamöter
röste sedermera samfäldt, och icke efter
Stånd, med slut-nå Sedlar, till ovilkorligt antagande
eller förkastande af hvad Stats-Utskottet
tillstyrkt, blott i de frågor * hvarom Riks*
Ståtlden varit af skiljaktiga tankår; köirtmandö
de flösta sålunda röstandes mening ått gälla såsom
Riksens- Ständers beslut. Till undvikande
af paria votä, Skall vid omröStningen* förr än
Sedlarne uppräkhäs, en ibland dem uttågas
beli 'förseglad afläggas. Befinnas vid de öfrigas
uppsurnmerartde rösterna lika delade* nlå
detina Sedel öppnas* och gifva Utslaget. Af
pluialiteten redan vunnen, bör den aflagde Sedeln
öuppbrtitfen genast förstöras»
*0. §. Riksens Ständers välde Bevillningsutskott
äiigge, att opåmint vid hvarje Riksdag
Uppgifva de allmänna grundefna för den blifvande
Beyillrtingens fördelning, hvarefter, och
sedan summans belopp blifvit fastställd, Utskat- ..
tet uppdrages* att* med tillämpning af dessa
grunder, fatta förslag till Bevillningens utgörande,
skolandes allt, i den mån det tnedhinnes,
Riksens St-änders Tiena underställas. ■
... - • - 93. § -
X)en g Augusti
44 9
g3- §•• Dä Konung dör och Thrunföljaren
ÖhhU omyndig ar, utfärde Stals-Rådet kallelse
å Riksens Ständer, hvilken kallelse, inom femton
dagar efter Konungens död, skall i Hufvudstadens
kyrkor bclr vidare i Riket kUngöras.
Riksens Ständer åge, utan , afseende på
hagot deri aflidne Konungens Testamente, angående
Riks-styrelsen, att förordna en eller
flera Förmyndare, sohl, intill dess Konungen
myndig Olifver, Regeringen i dess namn efter
denna Grundlag må utöfva.
g<j. §. Skulle dén olyckliga händelse inträffa,
ätt den Konunga-Ätt, hvilken Arfsrätteh
till Riket uppdragen vore, på manliga sidan
utgingé', kalle Stats Rådet, itiorh deli i föregående
§. stadgade tid efter den sista Konungens
död, Riksens Ständer till allmän Riksdag.
Riksens Ständer skola då ett nytt Konungahus
Utkora, dned bibehållande af dennå
Regerings-Forhi.
tj7- §- Denne Riksens Ständers JustitifeOmbnd.
stn.an
Tolf af hvarje Ständ särskildt för tillfället nämnde
Electorer, hvilka till detta vals förrättande
Samanträda Samma dag, då de af Stånden blifvit
Utsedde, och skiljes ej åt, förr än valet fullända
dt äi‘. Med iakttagande af hvad 6g. §. oirt
lika röSters förekommande stadgar, skola uessä
Electorer säinfädt, och icke efter Stånd, först
tlTEf
C tr. E det N:o 57, ^8.
Den 9 Augusti
medelst slutna sedlar, livar för sig, uppgifva
den man, som de finna böra komma under omröstning.
Falla dervid rösterna, till mera än
liälften af de röstande Electurernas antal, pä
en man, vare han behörigen vald; äro åter rösterna
så delade imellan flera , att en sådan
full pluralitet för någon icke äger rum, anställes
ny votering med slutna Sedlar, till antagande
af den, sorn de flesta rösterna erhållit,
eller, om han icke antages, af den, sorn näst
efter honom utaf de flesta Electorerna blifvit
kallad, och så vidare. Inträffar den händelsen,
att två eller flera personer, öfver hvilka särskildt
röstas hör, undfått lika röster , företages
först votering om den ordning, hvaruti de till
omröstning- må framställas. Skulle, sedan alla
omröstningarne sålunda för sig gått, likväl ingen
person hafva erhållit den här föreskrifna pluralitet,
anställes ny omröstning öfver alla dem,
sorn vid första voteringen blifvit satte i fråga,
-skolandes den, som erhåller de flesta rösternas
antal, anses behörigen vald. Enär någon,
af de i denna ordning under omröstning
ställda, blifvit af Electorernas pluralitet antagen,
upphöre Val - förrättningen, och varde
han af Riksens Ständer till Emoetet förordnad.
Den, åt hvilken detta Embetet blifvit
anförtrodt, kan vid påföljande Riksdagar, i den
jin föreskrifna ordning, dertill åter väljas.
103. §. Vid hvarje Riksdag skola Riksens
Ständer välja Tolf Ledamöter af hvartdera Ståndet
-
Den g Augusti
4 51
det till en Nämnd , som åge att dama , huruvida
HOgsta Domstolens samtelige Ledamöter
gjort sig förijcnte, att i deras vigtiga kall
bibehållas, eller om visse af dem utan bevisligen
begångna fel och brott, hvarom föregåendé
p handlar', likväl kunde anses böra ifrån
utöfningen af Konungens Domsrätt skiljas.
Denna Nämnd (rade , samma dag den blifvit
väld, tillsammans. I den ordning 69. oell 97.
■§. §. föreskrifva, röste Samtlige Ledamöterne,
man för man, och icke Ståndsvis, med slutna
Sedlar, öfver den frågan: ”Skall . omröstning
”anställas till uteslutande af någon bland Högesta
Domstolens l.edarnctcr ? ’ Besvaras derefter
denna fråga enhälligt, eller af de flesta
rösterna, med Nej, blifve du Högsta Domstolens
samtelige Ledamöter ,bibehå!Ine. Besvaras
den åter med Ja, sa Uppgöre hvar och en
af Nämnden en sluten Lista på dem af Högsta
Domstolens Ledamöter, flera eller färre, som
han anser böra entledigas. De irenne ibland
dessa , sorn då fått det största antal af röster
emot sig, ställas hvar efter annan under en ny
omröstning, hvarvid två tredjedelar af rösterna
fordras emot den eller dem , som skola ansea
vara ifrån Riksens Ständers förtroende uteslutne.
Blifve hart eller de derefter af Konungen,
hos hvilken Riksens Ständer härom anmälan
skola göra, ifrån JSmbetet genom Nådigt afsked
skilljde. Dock tillägge Konungen honom eller
dem hvardera en årlig pension till Lönens
halfva belopp.
Riks
-
Den 9 Augusti
Riksdags - Ordningen.
2. §. Riksens Stander skola , i kraft af Rikets
antagna Regerings-Form, hvart femte år
sammankomma. Uti hvarje Riksdags-Eeslut bestämme
Riksens Ständer dagen , då de , till följe
häraf , åter sammanträda , samt intage deruti
uttrycklig Riksdagskallelse , med nödiga föreskrifter
1 afseende pa Riksdagsmanna - valen ;
Konungen vare dock obetaget, att Riksens Ständer
derföfinnäii till Urtima Riksdag Sammankalla.
14. §. Htifvudstaden Stockholm viilje Tio
Riksdagsmän , hvaraf Tre Magistrat s-personer,
Två Grosshandlare , En Fabriqueur, En MA
Jtiutba-ndlare och Tre af Embeten och Handtverkeriertia.
Valen förrättas af Femtio Electo*
rer, utsedde ibland Borgerskapet, efter lika
Clässification sorn Stadens Femtio Äldste. Desse
Electorer välje hvar för sig Riksdagsmän
inom sin Class, men alla samfäldt Fnllmägtiga
af Magistraten. För att blifva Elector af
Borgerskapet eller Riksdagsman för Stockholm
fordras att hafva varit Trenne år Borgare derstädes*
att en Grosshandlare betalar mindst
Tjugu Riksdaler* en Fabriqueur eller Minuthandlare
Tio Riksdaler och en Handtverkare
Fem Riksdaler till Staden i årliga utskylder.
De öfriga Rikets Städer äge att sända Fullmägtiga
af Stadens Borgare eller Magistratspersoner,
och Fahlu Bergslag af Fjerdeparts
agare
,
lien 9 Augusti
451
tgare, sorn tillika äro brukande Bergsman. Valen
skola ske inför Magistraten, på sätt
å hvarje ort hittills öfligt varit, och beräknas
rösterna efter hvad hvar och en af de väljande
till Staden skattar samt för Fahlu Bergslag
efter Fjerdeparts Grufvedelama. Annorlunda,
än genom ordentlig omröstning med. slutna
sedlar af Borgerskapet eller? af detsamma utsedda
Electorer, må Riksdags-Fullrnägtig icke kallas.
Götheborg åge rätt att sanda Tre ; Städerna
af Första Classen : Norrköping, Carlskrona,
Gefle, och af Andra Glassen t Upsala, Malmö,
Calmar, Westervik, Westerås, Uddevalla och
Wisby, hvardera Två; samt alla öfriga Städe*
jemte Fahlu Bergslag, hvardera En Fullmägtig.
Blifver någon Stad till Första eller Andra
Classen uppflyttad, njuta-ock rätt att sända
Tvänne Fuilmägtiga. Alla Städer af de
tvänne högsta Glassérna vare förbundna , att
sända mindst' en FuUmägtig, men af de öfriga
kunna Två, högst Tre, der dern så godt
synes, förena s'g om eri persön ,■ hvilken, dock
måste varå till Riksdagsman vald för en af
dessa Städer , der lian sjelf Magistrats - person
eller Borgare är. Ingen må för Städerna till
Riksdagsman utses, sona ej mindst Tre •» varit
Magistrat s-person eljer Borgare i Si aden- ,
ej eller någon f, r Fahlu Bergslag, sorn icke
lika tid varit derstädes brukande Bergsman.
Riksdagsman ifrån Stockholm och Götheborg
samt Städerna af Första och Andra Ciasserua
vare ej berättigad att taga Full magt ifrån aiir
nan Stad. J9- §•
Den g Augusti
l g. §. Förm enär hagon väljande, eller
forn under omröstning kommit, olagligheter
vid ett Riksdagsmanna-val vara begångne, och
vill deröfver klagomål anföra, aske da af Valförrättaren
behörigt Protoeolls-Utdrag, hvilketsist
inom nästa dags förlopp bör till klaganden
utlémnas. Den klagande, om han är af
Borgare- eller Bonde - Ståndet, ingifva, inom
atta dagar derefter, siria besvär till Landsliöfdinge-Embetet
, sorn genast infordre vederbörandes
brukliga och möjligen kortaste tid, och meddele,
efter förklaringens jnhändigande , genast
eller sist inom nästa dags utgång, sitt Utslag
i målet. Den med Landshöfdingen^ Utslag
missnöjde åge, att, atta dagar efter deraf erhållen
del, till Landshöfdingen inlenjna sina besvär
, ställde till Konungen , för att i Dess
Hö gsta Domstol skyndsamligen upptagas och afgöras;
och åligge Landshöfdingen, att dessa
besvär och tillhörande Handlingar, jemte egen
och yederbörandes af honom med den skyndsamhet
, som föreskrifven är, infordrade förklaringar,
med den efter deras imhändigande
först afgående post, öfversända. Klagomål öfver
W .ksdagsmanna-val för Prest - Siandet ingifvas
till Consistorierna, och följes dervid i
öfrigt" lika ordning och enahanda grunder, sorn
här ofvanföre finnas utstakade.
21. §. Riksdagsmän af alla Stånd skola ,
'dagen efter deri4, hvartill Riksdagen pålyst
blif
-
Den 9 Augusti
45b
blifvit , sina 'Full magt er uppvisa." Ridderskapets
och Adelns .Ledamöter legitimere sig pä det
sätt Riddarhus-Ordningen föreskrifver. Prest- ,
Borgare- och Bonde - Ståndens Ledamöter angifve
sig och styrke sin behörighet inför Justitia
- .Stats - Ministern eller den, Konungen t
hans ställe förordnat, hvilken tillfälle , till
upplysningars afgifvande , Fullmägtiga i Banken
och Riksgälds - Contoiret för det Stånd,
hvars Fullmagter skola granskas. Sådan gransk-,
ning, hvars föremål är att undersöka, huruvida
Fullmagterna blifvit utfärdade i den form,
sora nästföljande §. föreskrifver, skall sist inom
fyra dagar derefter vara fulländad, hvarje
Stånd dess pröfningsrätt förbehållen , så väl
i afseende på sådana Medlemmar, hvilkas Fullmagter
ej blifvit godkända , som dem , emot
hvilka, till följe äf 14. och 18. §. §. , någon
anmärkning äger rum, i hvilket sednare fall
frågan, om den är klar och tydlig, hos Ståndet
afgöres, men, då nödiga upplysningar saknas,
till laglig åtgärd förvises, och bibehålla
emedlertid den under ytterligare pröfning ställde
Ledamoten sin Riksdagsmanna - rätt. Vid
anteckningen och då Inträdes-pollet erhålles ,
tilldeles äfven hvarje Ledamot ett exemplar
af Rikets Grundlagar, på det ingen må till
sin undskyllan okunnighet derom förebära.
23. §. Samma dag, då Riksdagens öpnaride
kungöres, utnämne Konungen Landtmarskalk
för Ridderskapet och Adeln, samt till
Tal-j
Den 9 Augusti
Talman för Prest - Ståndet , Erke - Biskoppen ,
eller, om han ar sjuk eller frånvarande, ejie?
hans Embete ledigt, någon annan af Biskappar*
na. Sedan Borgare- och Bonde-S.tanden , hvart
för sig, pä behörigt sätt blifvit coust; tuerade,
hegare de hös Konungen , medelst DeputatiQ»er,
deras Talmän, hvilka Konungen då fö?*
ordne. Enär Landtmarskalk eliev Talmän nn.
der Riksdagen af sjuklighet eller andra an ma K
ta laga förfall hindras att föra ordet, företrädes
deras ställen hus Itidderskapet och Adeln
af den efter Matyikeln första närvarande Gref.
veu, och i de öfriga Stånden af Vice Talmän,
hvilka likaledes Vid Riksdagens början af Ka*
nuti gen u t nii m nes. Under det B®rgafe- och
Bonde-Stånden samlas’, och innan deras Talmar»
förordnade aro, förps tilis vidare ordet hos
Borgare-Stf.ndet. af Hufvudstadens första Full*
prägtig , qch i Bonde—Mandet af den närvaran*
de Ledamot, som de flesta Riksmöten bevistat,
På, i händelse af underläten kallelse af Stats*
Badet, de i 10. §. nämnde vederbörande till
Riksdag kalla, äge Ridderskapet och Adeln att
nämna Landtmarskalk, och Borgare- och -Bon*
de-Stånden , hvart för'sig, sina Talmän,
Landtmarskalk och Talmän aflägge inför
Konungen följande Ed: ”dag hf- R. utnämd
”och förordnad att vid detta Allmänna Riks??mote
vara .Landtmarskalk (Talman for Prest-,
”Bo rgare-, Bonde-Ståndet ), lofvar och svar vid
”Gud och hans heliga Evangelium, att jag vill
”och
Den g Augusti
4 57
’ och stall med all min förmåga upprätthålla
’ och försvara Konunga - magten och Riksens
”Ständers rättigheter, i öfverensstämmelse med
”den af Konung och Rikets Ständer den 6 Juntti
t Nog till efterlefnad antagna Regeringsform.
Jag skall ock ställa mig till ovilkorlig
”efterlefnad Rikets öfriga gällande Grundlagar
’\for Landtmarskalken tillika : samt den antagfa
Riddarhus-QrdningenJ. Detta allt lofvar
”jag troligen hålla; så sannt .mig Gud hjelpe
'”till Lif och Själ.” De i denna Ed upptagna
föreskrifter galle äfven för dem, sorn kunnat
komma att Landtmarskallcs eller Talmäns. ställen
företräda.
31. §. Revillnings-Utskotret skall bestå a£
Fyratio, åtta Ledamöter, valde från särskilda,
och, så vidt möjligt är, ifrån alla Rikets Provinser.
.Detta Utskott åligge, att o påmind t vid
hvarje. Riksdag uppgifva de allmänna grunderna
för den blifvande, _Bevill ningen? fördelning ,
hvarefter och sedan EeyUlnings-summans belopp
blifvit fastställt, d.et tillkommer Utskqttet,
att, med tillämpning af dessa grunder, författa
Förslag till Bevillrungens utgörande; skalandes,
allt i ilen man det medhinnes, Riksens Stan,
ders Plena underställas, Yppar sig den i Regerings-Korrnens
7 1.' §. orjiförmälda skiljaktig^
het, eiler skulle något Ständ, söka undandraga
sig det af Utskottet föreslagna deltagande uti
Revillhings-beloppet, då skall, enär skälen tili
den åstundade ändringen och sätten till vinnande
-
45S
Den g Augusti
namie deraf blifvit uppgifna och de öfriga
Ständen rneddeldta, Bevillnings-Utskottet deröfver
höras, hvarefter förfaren, .såsom i berörde
71. stadgadt är; åliggande^ det Bevillningsutskottet
, då dess Förslag i en eller flera delar
sålunda blifvit forkastadt , att föreslå en
annan fördelning eller andra grunder och sätt
för utgörandet blott af den andel i Be.villningssumman
, hvaruppå dGtr ogillade, delen i Utskottets
förra Förslag har afseende, och förlrålles,
i händelse äfven en sådan ny fördelning ej
Kititages , på det sätt , ofvan fureskrifvet är.
33. §. Lag-Utskottet, bestående af Sexton
Ledamöter, ager, att, jemlikt 53. och 87. §. §.
Kegerings-Formen, utarbeta de ifrån Riksens
Ständers Plena remitterade Förslag till stiftande,
ändring, förklaring eller upphäfvande af
Allmän Civil-, Criminal- och Kyrko - Lag",
samt upptaga de i sådana ämnen Riksens
Ständer meddelade Konungens Propositioner
eller i Riksens Ständers Plena väckta
frågor. Under Civil- och Criminal-Lag böra
äfven förstås de delar af Krigs-Lägar och Författningar
rörande Krigsväsendet , som äga tilllämpning
till Medborgare utom Krigs-Staten.
Justitiat-Ombudsmannens vid hvarje Riksdag
äfgifvande Berättelse rörande de ifrån Konungen,
genom Högsta Domstolen, sedan näst
föregående Riksdag utgångna förklaringar af
Lagens rätta mening, höra ock till Lag-Utskottets
befattning, dit denna Berättelse förvises.
~ ’ 34- §•'
22 en g Augusti
450
• 34, 5-- Allmänna Besvärs- och OeconomieUtsiotte.
t, sammansatt af Fyratio ätta Medleminar,
skall, enligt-. 53, och 89. §. §. RegeririgsForinen,
i anledning af i Ständer, väckta frågor,
anmärka brister i de Allmänna Hushall
O
7 • ^ .■ .
11 i n g's-an s ta It er n a , och förändringar deruti föreslå,
samt upptaga alla iros Riksens Ständer
uppkomna frågor osn förändring, förklaring och
upphäfvande af Lagar och Författningar, sorn
Rikets Allmänna Hushållning röra; om sådana
•hya Lagars stiftande, och om grunderna för
allmänna Inrättningar af alla slag, ehvad de
röra Uppfost rings- och Undervisnuags-Verkén ,
Allmänna Fattigvården, Landthushållningen ,
Bergverken m. in. Riksens Ständer äge dock
endast magt, att i dessa ämnen besluta föreställningar
och önskningar, att hos Konungen
anmälas,. Vill Konungen något Oeconpmiskt
mål-gemensamt med Riksens Ständer afgöra,-förfores
dermed på sätt , sorn för Lagfrågor är
stadgadt. Vilja Riksens Ständer heldre än
att tillsätta flera Utskott, remittera sådana mål,
som till visst Utskott icke höra, antingen tili
Besvärs- och Oeconomie - Utskottet, eller till
något af'de 'öfriga förut tillsatta Utskott, vare
samma Utskott pligtigt, att i med dess utlåtande
, i enlighet med erhållen remiss, inkomma;
och bestämma, sjelfva ämnets beskaffenhet efter
Grundlagen, men icke den hvarje särskildt Utskott
i allmänhet uppdragna befattning , huruledes
ett mål , i enlighet med Riksens Ständers
deröfver tillhöriga beslutande rätt, bör afgöras.
5&.§.
Den g .Augusti
56. §. Intet ärende må nedläggas, utan
Ståndens uttryckliga beslut. Ej eller må, med
undantag af Grundlagsfrågor, nya ämnen af
Riksdagsmän väckas, sedan En månad från
Riksdagens början, enligt 27. §. , till ända lupit,
så vida icke sådana frågor af redan fattade
beslut eller redan upptagna ärenden eller
under Riksdagen inträffande händelser omedelbarligen
föranledas,
57. §, De Allmänna Beslut, sorn ett Stånd
fattar, äfven sorn hvad ett särskildt Stand i
egenskap af Riks-Stånd beslutit och annats rätt
röra kan, meddelas de öfriga Stånden genom
Utdrag af Protocollet. Vill Ledamot , sorn ej
i Ståndets fattade Beslut instämt, sila särskilta
tanka hos de öfriga Ståtiden anmäla, stånds
det honom fritt, genom särskildt Memorial' eller
Di ctamen till Protocollet, hvilket må Ståndets
Beslut åtfölja. Lag samma vare, då någon
Remiss går från Riks-Stånd till Utskott,
eller utlåtande från Utskott till Riks - Stand ;
kunnandes dock ej i något fall utlåtande eller
beslut genqm enskild Ledamots eller Minoritetens
Protest eller Reseirvatibn’ uppehållas. Af
ProtooolIs-Utdragen böra alltid Fyra Exemplar
Utskrifvas, af hvilka de Trenne afgå till Med,-  Stånden, för att derstädes- qvarblifva , och det
Fjerde eller så kallad Löpare, kringsändes, påtecknas
i hvarje Stånd af Secreteraren, samt stad.
nar slutligen hos Ridderskapet' och Adeln, för
att i dess Archiv förvaras. Dessutom bor,
när
Den g Augusti
när målet något Utskott angår , Ett Exemplar
det samma äfven meddelas. Stånden må jemväl
i de fall, dem lämpligast synas, genom
utskickade Deputationer, sina Beslut hvaran*
dra tillkännagifva ; dock bör Prötocolls-Utdraget
derom, eller, i händelse sakens vigt fordrar
en sådan skyndsamhet, att det ej rhedhinnes,
en af Ståndets Secreterare behörigen
påtecknad afskrift af den Proposition , Sorn beslutet
grundadt, alltid tillika åtfölja, och' af
Ordföranden för Deputationen i de andra Stånden
högt uppläsas.
f>3- §• Till följe af Begerings - Formens
g6. §. skola Riksens Ständer vid hvarje Riksdag
förordna en för Lagkunskap och utmärkt
redlighet känd man , att såsom deras Ombud
hafva tillsyn öfver Lagarnas efterlefnad af Domare
och Embetsman, samt att inför den Riks*
Rätt, som i bemälte Grundlags 102. §. tilldess
inrättning och göromål beskrifves, eller vid
andra vederbörliga Domstolar' i lagaordnirig
tilltala dem som i sina Embetens utöfning, af
Väld,mannamån eiler annan orsak, anses hafva ti sigon
olaglighet begått, elfer underlåtit att sina
Embets-pligter behörigen fullgöra. Denna-Rik*
sens Ständers Justinaa - Ombudsman, hvars rättigheter
och åligganden ytterligare så väl 1
Regerings-Formens 99 , 100, 101. och Joa §. §.
sorn genom särskild Instruction, utstakas, väljes
af Riksens Ständer , genom Tolf af hvarjfe
Stand särskildt f«ir tillfället nämnde ERctorer,
hvilka
Dan g' Augusti
hvilka tilt detta vals förrättande sammanträde
samina dag dä de af Stånden blifvit
utsedde, och skiljes ej åt förr än valet fulländad
t är. Med iakttagande af hvad 6g. §. Regerings-Forinen
om lika rösters förekommande
stadgar, skola dessa Electorer Samfäldt, och
icke efter Stånd, först medelst slutna' Sedlar,
livar för sig uppgifva den man, sorn de anse'
höra komma under omröstning. Falla dervid
rösterna till mer än hälften af de röstande Electorernas
antal på en man, vare lian behörigen
vald. Aro åter rösterna sa delade imellan
flera, att en sådan full pluralitet för någon
icke äger rum, ailställeS nv votering med
slutna Sedlar, till antagande af den, som de
flesta rösterna erhållit, eller, orri han icke, antages,
af den, som näst efter honom utaf, dé
flesta Electorer blifvit kallad o. s. v. Inträffar
den händelsen, att Två eller flera personer,
öfver hvilka särskildt röstas bör , undfått lika
röster , företages först votering om den ordning,
hvaruti de till omrösi ning må framställas. Skulle,
sedan alla omröstningarna sålunda för sig
gått, likväl ingen person hafva erhållit den
här föreslcrifna Pluralitet, anställes ny omröstning
öfver alla dem, som vid första voteringen
blifvit satte i fråga; skolandes den, som erhåller
de flesta rösterna, utan afseende på rösternas
antal, anses behörigen vald. Enär någon
af de i denna ordning under omröstning ställ-,
da, blifvit af Elec.torernas pluralitet' antagen,
upphöre Valförfättningen, neli varde lian af
Rik
-
Den 9 Augusti
Bitsens Ständer till Embetet förordnad. Den,
åt hvilken detta .Embete blifvit anfdrtrodt, kari,
vid följande Riksdagar, i den nu föreskrifna
ordnittgeri dertill åter väljas. Justitise-Qrnbuds-?
i nan nen njut® till godo så väl under, sam imellän
Riksdagarna’;, samma säkerhet för sin
person och T je ns l - bo far t n i ng, som genom lil. §.
af 'Beger ings-Formeii för Riksdagsmän i allmänhet
stadgadt är, och anses under sin tjenstetid
och intill dess han fran Embetet skiljes,
eller till utöfningen af sin förut innehafda,
bestallning återträdcr, i alla afseenden lika med
Konungens Justitias-Carjceller. Electorerne böra.
vid samma tillfälle, då Justitire-Ombudsrnannen.
utses och på enahanda sätt, välja en man af de
egenskaper, sorn lids denna Embetsman erfordras
, för att honom efterträda , i fall han innan
nästföljande Riksdag skulle med döden afgå.
64. §. Vid hvarje Riksdag skola Riksens
Ständer i deras särskildta Plena genom allmän
omröstning välja Tolf Ledamöter af _ hvartdera
Ståndet, till en Nämnd, sorn äge att dorna,
huruvida Högsta Domstolens samtelige Ledamöter
gjort sig furtjente, att i deras vigtiga
kall bibehållas, eiler om visse af dem, utan
bevisligen begångne fel och brott , hvarom Regerings-Formens
102- §. handlar, likväl kunde
anses böra ifrån utöfningen af Konungens Domsrätt
skiljas. Denna Nämnd träde, samma dag
den blifvit vald, tillsamman. X den ordning
Regerings-Formens 69. och 97.' §. §. föreskrift:
'i va,
464
Deri 9 Augusti
va, röste samteliga Ledamöterna raan för marij
oell icke Ståndsvis, med slutna Sedlar, öfver
den frågan: ”Skall omröstning anställas till u*
”teslutande af någon bland Högsta Domstolens
”samteliga Ledamöter?” Besvaras denna fråga
enhälligt eller af de flesta rösterna med Nej,
blifve då Högsta Domstolens Sarntelige Ledamöter
bibehållne. Besvaras den åter med Ja,
så uppgöre hvar oell en af Nämnden en sluten
Lista på dem af Högsta Domstolens Leda*
tnöter, flera eller färre, söm lian anser böra
endtledigaS. -Dt? irenne bland dessa , sorn då
fått det största antal af röster emot sig , ställas
derpå hvar efter alman under ny omröstning ,
hvarvid tvä tredjedelar af rösterna fordras emot
den eller dem, som skola anses vara från Riksens
Ständers förtroende uteslutne; och gånge
derefter , sorn i Reger i ngs-For mens 103. §. vidare
föreskrifves.
Tryckfrihets Lagern
5, §* 1. Morn. Lagligheten af Böckers och
skrifters innehåll skall hädanefter alltid pröfvas
af en Jury eller Nämnd, bestående af Nio
personer, hvilka utan arfvode eller kostnadsersättning
för denna befattning, sammanträda
vid den Domstol, der brott emot denna Lag
åtalas , och dei', genom förhör med Parterna ,
åklagarens afgifvande slutpåstående och den åtalades
infordrade Förklaring , fansakningen fullbordas
bör.
5. Mom.
Ilen g Augusti 465
2. Morn. 'Derefter äga'Parterna välja hvar
sina Pyra och Domstolen Fern, tillsammans
Tretton, i Staden eller Orten derintill, nära
boende, för Medborg!ig dygd val leanda personer
, trf hvilka, sedan de efter Pag blifvit af
Domstolen ojäfviga förklarade, en ibland de
af veder pär t en och en ibland de af Domstolen
nämnda personer, bör af hvardera Parten utan
anförda skäl uteslutas.
3. Morn. Sedan Nämndens antal salunda
blifvit nedsatt till Nio Ledamöter , skola de af
Domstolen, så snart sig göra låter, till utsättande
dag sammankallas, då de inför Domstolen
skola aflägga en så lydande Ed:
”Allsvåldig©"Gud! Du skådar mitt hjerta;
”för ditt allseende öga är intet uppsåt föidoldt;
”vare din godhet och förbarmande Nåd mig
”evigt tillsluten, om jag döljer min öfvertygelse
i detta mål.”
”Jag N. N. svär derföre vid Gud och hans
”heliga. Evangelium, att efter mitt bästa för”stånd
och samvete, utlåtande i denria sak af”gifva
; och att det, sorn. under öfverläggnin;,
gen yttras, skall af mig i obrottslig tystnad
”hållas.”
4. Mom. Jemte en. kort och noga bestämd
skriftlig sammanfattning af målets- beskaffenhet
och
6:te Bideu N:o 59. 60.
4 6 G
Den 9 Augusti
och skifck , brit Domaren då för Nämnden framställa
deritia fråga : Ar skriften brottslig efter
det Lågens rum > åklagaren åberopat ? och må
Nämnden, sedan Domstolens Ordförande och
Ledamöter afträdt, icke åtskiljas, innan mindst
två tredjedelar, genom med slutna Sedlar anställd
omröstning, förenat sig att med Nej eller
Ja besvara den af Domaren framställda fråga,
huruvida den anklagade är brottslig eller ej,
5. Mom. I anledning deraf skall, efter
inhämtad underrättelse om Nämndens åtgärd,
Domstolen ofördröjligen för Parterna afkunna
Utslag, med tillägg, antingen af den bestraffning,
hvartill den brottslige sig skyldig gjort ,
eller af den upprättelse, hvartill den oskyldigt
anklagade kan berättigad anses.
8. Mom. Sedan Nämndens utlåtande således
blifvit inhämtadt; pröfve och afgöre Domaren
saken , och underställe sitt Utslag HofRättens
pröfning, på sätt 25. Cap. 5. §. R. B.
bjuder ; men i alla fall skola Handlingarne uti
Tryckfrihets-mål underställningsvis af Under-Rätten
till Hof-Rätten insändas.
Alla hitintills på bordet hvilande Förslag
-till ändringar i Grundlagarna, med undantag
af dessa, som nu blifvit afgjorda och såsom
Den 9 Augusti
467
gällande Grundlag fastställda, äro således för*
kastade, peli kan, utan ny i laga ordning föregången
beredning, ingen fråga om deras upptagande
till afgörande ytterligare uppstå.
3- §•
i ) i.
Med anledning af Kongl. Majus Nådiga
Proposition af den 12 April och 19 sistlidne
Juli om de nya Constitutionela förhållanden,
som genom föreningen mellan Sverigé och No.
lige uppkommit, håfve vi, med tillämpning af
den grundsats, att denna förening, ej af vapnen,
men af den fria öfvertygelsen, tillvägabragt,
hädanefter endast bör och skall hvila på
ett inbördes erkännande af Svenska och Norrska
Folkens lagliga rättigheter till stöd för desas
gemensamma Thron, med Norriges Rikes
Representanter öfverenskomma, att, uti en
särskild , från båda Rikenas Grundlagar afsöndrad
Riks-Act, innefatta och bekräfta vilkoret!
för den Constitutionela föreningen mellan Sverige
och Norige, alldeles, som våra, i detta
afseende till Kongl. Maj:t aflåtne underdåniga
skrifvelser af den ib Maj, 22 Juni och 23 Juli
närmare bestämma; oell håfve vi, under den
6:te i denna månad, derå erhållit Kongl. Majit?
Nådiga Sanction och stadfästelse.
Afven håfve vi, med afseende nå de frågors
natur, som angå Föreningen mellan Sverige
och Norrige, beskvHt, att de,- både nu och
fram
-
463 JDen 9 Augusti
framdeles kunna vid samma- Riksdag, då de
väckas, till afgörande förekomma, utan att till
pasta Riksdag behöfva hänskjutas." ’
4- §•
Vid Reglering af Riks-Statens Utgifter,
enligt de förändringar, som vid denna Riksdag
•blifvit beslutne, håfve vi funnit, under livart
je af Hufvud-Titlarna, följande summor komma
att utgå:
Första Hufvud-Titidn: , ,
Innehållande Kongl. Hofdell
Slotts-Staterna, upptager
en summa af R:d 6x8»' 53: 31 ■—
Tillökningen utöfver den.
förra Anslags - summan till
denna Hufvud-Titul, till ett
belopp af 4.3,171: 1 q., består
i förökade Stats-summor åt
Deras Kongl. Majesfäter,
Hans Kongl. Höghet Arfprinsen
Oscak , och den Kongl.
Irinsessan, samt några Ane
slag till Löne - förbättringar
'och åtskilliga oeconomiska hellof
vid Slotts- och Stall-StaJen.
hvaremot en betydlig: till-’
gang
Den g Augusti
gang vunnits i de indragna
Anslagen efter Högstsalig
Hennes Maj:t Enke - Drottningen
Sophia Magdalena.
Andra TIufvud-Tituln:
Innehållande Cåvil- och
Xands-Staterna - : 748:353:
Den förhöjning af 181,607
R:d 15 sk 2 r., som denna Huf4,
yudtitul undergått, har uppstätt
genom åtskilliga nya Eone
Anslag, inflyttningar ifrån.
Allmänna Indragnings - Staten,
och den Löne-förhöjning,
som särskildt för PenningeXontagande
Embetsman blifvit
beviljad.
Tredje Hufvud-Tituln:
Innehållande MilitaireStaterna
tili Lands och Sjöss 2,536, 278: i
Tillökningen, utgörande
241,005 R:d 10. r., har uppkommit
genom anslag till Löne-förbättring
för Arméens
■ ~ : 8 f
-
4.69
51
47»
De n g Augusti
penninge-Iöntagande Embetsmän.
Fjerde Hufviid-Tituln .■
Innefattande Clericie- och.
Läro- Verken
R:d 6,793 : 29. 6.
Fdrmindskningen pä denna
H ufvud - Titul, utgörande
170 R:d, har uppkommit derigenom,
att de på Stat der
uppförde odisponerade medel,
derifrån blifvit uteslutne.
Femte Hufvud-Tituln:
Innefattande Staten för de
Fria Konsterna - - 11,870: 24-
Tillökningen på denna Hufvud-Titul
af i,4 17 R;d 24 sk.
har uppkommit genom furökadt
Anslag till de Fria Konsternas
Academie, samt .Lön
for en Secreterare vid Kongl.
Maj:ts Museum.
Sjette Hufvud-Tituln:
Tnnefattande Anslagen till
milda Stiftelser
*6,743: *7. 5,
Till
-
lien g Augusti
47i
Tillökningen pa denna Huf■yud-Titul,
utgörande 7,440
R:d 2 2 sk. 11 r., har uppkommit
genom Anslag till
Carlius, Spinnhus, Fattigvård
na. m.
Sjunde Hufvud-Tituln:
öres oförändrad som
förut - - 1
•t
Åttonde Hufvud-Tituln;
Innefattande Staten för Allmänna
och Exttra Utgifter
Tillökningen på denna Hufvud
TUul, utgörande 35,471
R:d 38 sk. , har uppkommit
genom förhöjning i Anslagen
till Ved och Ljus för Fästnings-
och G arnilon s-Orterna,
tili Städernas. Källare-friheter,
till Spinnhusen i Landsorterna,
till Byggnader och Reparationer
å Kongl. Slottet samt
Kronans publique Hus i
Stockholm och Lands - Orterna.
30.59°'
484,6*7: a.
Nion
"472
Deri g Augusti
Nionde Hufvud-Ti luiru
Kommer att ifrån nästkommande
ärs börj an upptagas
till en bestämd summa af
100,000 —-
Allmänna IndragningsStaten
har, vid den nu gjorda
Stats-Keglering, befunnits
böra upptagas till
2 71 > 6 5 9: 33- 6.
Da Statens totala UtgiftsSumma,
enligt den salunda
upprättade Stats-Regleringen,
kommer att utgöra - 4,824,769: 41-
samt derifrån afdragas StatsVerkets,
efter nu fastställd
beräknings - grund .sammanräknade
Ordinarie inkomster,
till et t belopp af i ,68 7,420:26.7.
De under Titel,
Bevillning,
Statsverket
tillägnade
inkomster
af Tull-,
Post-, ChartaeSigillatseoch
H usbehofsBränvins
-
Tr. l\;d 1,687,420: 26. 7. 4,824,769: 41.
Tr.
Den 9 Augusti
473
Tr. R:d 1,687,420: 26. 7.
brännirrgs
inedel
i,717>349: *4- 5-
Uppkommer en Stats-brist af
Tilen då deraf afdrages den
så kallade Landtulls - ersättningen
- 120,000: -— ___
Och Rränvlns
Consumtiuns
afgiften
- 150,000: — —
hvilka, ehuru fördelade på
den Allmänna Bevillningeri,
likväl särskUdtkomma attStatsVerket
tillflyta, kommer den
brist, som genom allmän Bevillning
skall för" Stats-Verkets
räkning fyllas, att utgöra
- - - - - -
Sedan genom Hans Kongl.
Maj:ts vår Aller nådigt; te Konungs
och Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens Nåxliga omsorger,
Riksgälds - Contoirets
behof af llente-Fond för den
Utrikes skulden upphört, utgör,
efter uppgjordt öfverslag
•af dess tillgångar och behof,
den summa, som af dep all
-
4,824,769:- 41.
•3,404,769: 4is
J , 42O.OÖO :
270 ,000:'
1, t 50,000:
män
-
474
Den g Augusti
manna Bevillningen till det
samma inåste disponeras 450,000: —
När härtill lägges hvad,
enligt Statens ingångna förbindelser,
till Banken än vidare
bör inbetalas, nemligen
Renta och Capital-afbetalning
för Bankens vid Riksdagen
åren i8oy och 1810 till Statsverket
gjorda försträckningar
- - 730,000  ,
samt för den
år 1811 lyftade
mindre
Creditivsum
man
- 30,000; -- —
750,000: —
utgör hela den summa, sorn
under namn af Allmän Bevillning
kommer att utgå, ett
belopp af - - 2,350,000 —
eller, till följe af den genom flans Kongl Majus
och Hans Kongl Höghet Kronprinsens Nådiga
försorg liquiderade utländska skulden, och
den deri grundade besparing af ur Landet gående
Rentor, en formindskuing i den vid ista
års Riksdag till utgörande genom Allman. Bevillning
fastställda Summa, af 300,000 B:d. Denna
Summa, stor Två Millioner Trehundrade
Lemtio Tusende Riksdaler Specie, kommer således
-
Den g Augusti
475
lédes såsom allmän Bevillning, enligt den af
Oss särskildt beslutna, och till Kongl. Maj:t i
underdånighet öfverlemnade Eevillnings-Förordning,
att, intill nästa Riksdag, årligen utgå.
Beträffande så väl de , genom närvarande
reglering, i förra Staterna uppkomna förändringar,
som livad i öfrigt härvid blifvit iaktiaget,
och i underdånighet anmäldt, åberope
Vi Oss de särskilta underdåniga skrifvelser rörande
de omständigheter af Stats-Regleringen,
hvarom Vi, enligt Vår i Grundeligen försäkrade
Beskattnings-rätt, ägt att besluta, såsom vore
de i detta Riksdags-Beslut intagne.
5- §•
Då vi insett otillräckligheten af de Anslag,
hittills vaiit gjorde, så väl till Deras Ma.
jesiäters, Konungens och Drottningens Hofhållning,
samt Hans Kongl. Höghet Arfprinsens,
heldst den tidpunkt nu inträffat, då Hans
Kongl. Höghet inträdt i Manna-åren, och komitier
att antaga egen Hof-Stats hällning, äfvensom
af anslagen till Hennes Kongl. Höghet
Arfprinsessa»; Sophia Aubeätina, håfve Vi
beslutit, att föröka dessa anslag sålunda, nemligen:
till Deras Kongl. Majestäters Hofhållning
50,000 R:d, och särskildt till Hennes Majit
Drottningens disposition 10,000 R:d årligen:
till anskaffande af nya Meubler på Kongl.
Slottet i Hufvudstaden, och på Lust-Slotten 5,000
R:d
Dim',8 Augusti
B:d ärligen, intill nästa Riksdag'., tians. Kongl.
Höghet Kronprinsen har afsigt sig den a? Oss
Honom i underdånighet, erbudne tillökning i
dess Stats-Anslag.. För Hans Kongl, i Höghet ,
Hertigen af Södermanland, Prins OscAr, har
till de förut anslagna if>,6 6'fi R:d 3.2 sk. en
-tillökning blifvit fast§t;illd af 3^3 $3 Sl:d 16. sk,
årligen:' samt för Hennes Kongl. Höghet Prinsessan,
Sophia Albertina, a*25o00 R:d årligen;
kommande dessa anslag, att nied iiä§tkftirijnai>-  de ar taga sm början. .1
Sluteligen, och såsom ,,tillgång för Hans
Kongl. Höghet Hertigön af Södermanland, till
anskaffande och uppköp af hvad till en egen
Ho fhållning behdfves, äfvensom till Hof-Statshållningen
under den ännu återstående hälften
af äret, håfve Vi, till, uppbärande under loppet
af innevarande år, anslagit ,en s.unrma. af
40,000 Riksdaler.
Derjemte bafve Vi beslutit, att i det fall,
Hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland,
Prins Oscar', tili befästande af sin Att, och
ett af hela Svenska Folket. efterlängtadt stadgande
af dess bibehållande på'Sveriges Thron,
skulle inträda i ägtenskap, ofvannäumde HofStats
summa skall förökas med 3 5.oöo R:d årligen,
i följe hvaraf hela Anslaget till Hans
Kongl. Höghets Hofhållning, dåko.mmer att uppgå
till 75,000 Riksdaler.
6. §.
D«n 9. Augusth
• • *' ö. §. •' •
Sedan Kongl*. Majit, genom Kådig Proposition,
af deri fi-mi9tlidne Juli, erbudit Oss, att
af de medel, hvilka såsom Kdsen för On Guad.
eluupemedelst »Tsactatén- toed; Stara Brittanmien
af den 13 Mars 1813, tillfallit Hans Majit
och Dess efterträdare på Svenska Thronen enligt
Successions-Ordningen af .den 26 September
läio, besörja indragningen, och hquiden
af ali den Utländska- skuld j hvarföre Sverige
Hittills häftat, håfve Vi detta anbud, med
den djupaste- vördnad och upprigtigaste -erkänsla,
emottagir. Vi håfve derföre särskildt inför
Hans Kppgh ,Maj:t oell Hans Kongk.iiögliot
Kronprinsen framburit Vjirä underdåniga
tacksägelser, och •derjemte . beslutit, att i underdånighet
till HanS- Köngl. Majit öfverlemna,
' i Nåder låta Besörja liquiden af liela Riksgälds
Gontöirets Utländska skuld,, hvarmed Riksgälds-Contoiret
således icke- vidare kommer att
taga befattning. För att pä. något sätt i underdånighet
betyga Vår tacksamhet häremot,
och i någon mån ersätta de förluster och uppoffringar,
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
och Hans Gemål gjort för Sveriges väl,, håfve
.Vi, på Hans Majd Konungens anmodan, besluti
t,. att till Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
och- Dess arfvingar efter Successions-Ordningen
af den 2 6 September 1 81 o , årligen skall
utbetalas Tvåhundrade Tusende Riksdaler i
Svenska Banco Sedlar , att ad dera efter behag
dispo-.
47»
Den 9 Augusti,
disponeras, och ifrån den irsta sistlidne Augusti
beräknas, hvarpå vårt Riksgälds-Contoir,
dit Hans Kongl. Majrt lofvat, att alla Rikets
inlösta förbindelser, som i utländsk mans . ägq
befinnas, skola varda inlemnade, erhållit befallning,
att vederbörlig förbindelse å våra vägnar
utfärda.
7- §•
Sedan Kongl. Majrt i Nåder täckt» till Oss
öfverlemna en framställning af Anslagen å Of*
verskotts-inkomsterna för åren i8n, lin 3 och
1814 af Ön Srt Barthelemy, och vi deraf erfarit
, hvilka betydande Summor af dessa inkomster,
till ett belopp af 318,288 Riksd. 3
sk. g r., under ofvanberörde tid blifvit af
Kongl. Majit använde till Sveriges omedelbara
nytta, samt, i följe deraf, till lättnad för Svenska
Stafs-Vecket och Jisa i Nationens bördor,
håfve Vi, intagne af detta Kongl. Majrts ädla
handlingssätt, inför Kongl. Majrt framburit
gården af vår uppriktiga och vördnadsfull tacksamhet.
8. §•
Enär , efter Högstsalig Hennes Majrt Enke-Drottningen,
Sophia Magdalena, ett ar'f
- af dess qvarlåtenskap i läglig ordning tillfallit
f. d. Konung Gustaf Adolph och Hans lagliga
Arfvingar, bestående i Högstbémälte Hennes
Majrts till Riket införda hemgift, 100,000
llrd. Hamburger Banco, saint den deremot svaran
-
lien 9 Augusti
479
rande vederlags-summan af 100,000 E:d Svenskt
IJanco, med den för bada dessa Summor, i förhållande
till Capitälet, belöpande lagliga Renta,
håfve Vi beslutit, alt dessa Arfsmedel ma.
blifva oberoende af de Anslag, hvilka förut
blifvit f. d., Kongl. Familier! beviljade, samt
behörigen liquiderade. Derifrån' skola dock
afga de 49,500 Erd Svenskt blanco, som böra
Staten ersättas för de af Högstsalig Hennes
Majrt innehafde, och Riket tillhöriga Juveler,
så framt de ej varda af Högstsalig Hennes
Majrts öfriga qvarlåtenskap godtgjorde.
9- §•
Äfvenledes bafve Vi beslutit och åt Kongl.
Majrt i underdånighet öfverlemna!, att af de,
genom vår särskilta skrifvelse af den 8 Augusti
, anvisade medel, utbetala den förra
Kongl. Famillens hos Svenska Staten mnestående
énslcilta förmögenhet, stor 681,419 Rrd.
13 sk. 11 r., samt derjemte yttrat den underdåniga
önskan , att Kongl. Majrt äfven matte
använda dess Nådiga åtgärd , till hvad som kan
erfordras, för att afbörda Svenska Stats-Verket
all förbindelse, att, tili fyllande af förra Kongl.
Famillens Underhålls-summa, 'årligen utbetala
3°j497 Erd. 4_3 sk. 3 r., hvarigenom sålunda
Svenska Stats-Verket hädanefter mätte varpa
skilldt ifrån all utbetalning till den förra Kongl.
Famiilen.
10. §.
48o
Den 9 Augusti
10.§.
Sedan Kongl. Majit täckts 1 Nader tillkännagifva
, att för afträdande!, af Hertigdöme!
Pommern och Furstendömet Rugen, Sverige
nu i skadestånd för de Krigskostnader, hvilka,,
genom' elen uteblifuä verkställigheten afKielerFreden
uppkommit , erhåller en Summa af
3,500,000 Rid. Preussiskt Courant , hvaraf ICongl.
Majit till Riksens Ständers Disposition velat
Öfverlemna Två Millioner Rid. samma mynt,
sedan' Öfverskottet afgått till de i Tractaten
hestämda utgifter ; hafvaRiksens Ständer beslutit
att dessa medel skola användas; no Till utbetalning
af det Arf, som tillfallit f. d. Kongl,
lyamillen, efter Högstsalig Hennes Majit Erike-?
Drottningen, till ett belopp af omkring 300,000
Rid. 210 För detta Kongl. Famlllens i Sverige
innestående förmögenhet 08 1,11 9,Rid. 13 sk.
11 r. 3:0 Hvad sorn sedan,, efter ofvanbemält
ta Summas successiva ipcassering blifver öfrigt,
håfve Vi anslagit till Iflquid af skulderna efter
det sist utförda kriget.
11. §;
Skulle det öfverskott af de för Pommern
och Eugen influtna medel, sorn till betalning
af skulderna för sista kriget blifvit anslagna ,
ej förslå till berörde Krigs-skulders liquiderande
efter de vilkor, derföre blifvit föreskrifna,
och hvarom Vi åberope vår särskilta underdåniga
skrifvelse till Kongl. Majit af den
8 Au
-
Den 9 Augusti 4 g 1
8 Augusti, håfve Vi beslutit, ätt för den brist,
som derigenom Iean Uppkomma, Riksgalds-Céntöiret
, äf de sedan innevarande års början influtna
Credit Sedlar, skall utgifva en Summa i
det närmaste svarande emot fs d. Kongl. Farnillens
enskilta förmögenhet , eller Sexhundrade
Tusende Riksdaler Banco värde: och i den
händelse något hinder vid indragningen af de
Preussiska medlen skulle förekomma, håfve Vi
äutoriserat våra Fullmägtiga i Riksgälds-Contoiret,
att upptaga ett inländskt Lån, icke öfVerstigande
en Summa af Trehundrade Tusende
Riksdaler, mot Sex procents Renta på högst
Fern års tid, men med åt Riksgälds-Contoiret
förbehållen rättighet , att dess Obligationer
derföre, efter Seit månader förut, genom Allmänna
Tidningarna, skedd uppsägning, inlösa;
skolandes de af Riksgälds-Contoiret accepterade
invisningar för Kfigsskulderna äfven såsom
Contant insättning emottagas.
12. §.
Af de i Regeringsformens 63. §, omförmälta
särskilta Summor, hvilka för oförsedda händelser
skola afsättas och anslås, håfve Vi i Banken
afsatt det större Creditivet till en summa
af Två Millioner Riksdaler , att, enligt föreskriften
och förbehållen i berörde §. af Regeriiigs-Fortnen,
användas. Det mindre Creditivet
håfve Vi i Riksgälds-Contoiret afsatt till
ett
G
le Bultt l?:o Gi, 63.
Den 9 Augusti.i
ett belopp af En ocb En half Million Riksdaler,
hvaraf en tredjedel, eller Femhundrade Tusende
Riksdaler, såsom hittills, skola vara att tillgå
för hvarjehanda utomordenteliga tillfällen! och
behof; men de öfriga två tredjedelar, eller En
million, icke, utan i fall af oundgängeliga Försvars-anstalter,
få lyftas.
13- §■
Dels för att förekomma en alltför hastig indragning
af den i omlopp varande Sedelstocken, hvarigenom
jNaringarne genom penningebrist kunde råka
i lägervall, dels ock för att på något verksamt
sätt söka befordra Modernäringens, Jordbrukets
tillväxt, bafve i Vi beslutit, att Ranken åter skall
öppnas till Eastighets-Lån, samt Eån till Odlings
företag; och håfve Vi, genom särskild Våra Fullmägtiga
i Banken meddelad Instruction , fastställt,
på väl till hvad belopp så beskaffade Lån
årligen böra utlemnas, som vilkoren för deras
erhållande, samt hvad i afseende på Renta och
Capital-afbetalningar m. m. blifver alt iakttaga.
M- §•
För att satta den Allmänna Spannmåls-Magazins-Inrältningen
i belägenhet, att uppfylla sina
flerfalldiga ändamål, håfve Vi stadgat: att Magazins-Inrättningens
redan ägande Discont-rätt, i
Banken, af 300,000 Riksd., kommer att ökas med
700,000 Riksdaler och således bestämmas till ett
sam*
Den g Augusti.
483
sam man räknadt belopp af En Million Riksdaler; att
dessutom, i händelse Kongl. Maj:t, efter Stats-Ilädet-s
hörande, skulle . vid inträffande svår missväxt,
finna nödigt att uppköpa Spannemål, Allmänna
Magazins-Inrättningen skall, emot Discont-vilkor
och Tre procents Renta, derutöfver
erhålla af Banken ett Tån af 500,000 R:d, samt
sluteligen, att om, vid inträffande ymnigare skörd
och deraf förorsakadt öfverflöd på inhemsk Spannemål,
Kongl. Maj:t äfven, efter Stats-Rådets hörande,
skulle finna nödigt, att, till afhjelpande
af inhemska Jordbrukares förlägenhet för saknad
afsättning, större uppköp för Kronans räkning böra
göras, Magazins-Inrattningen ytterligare,^mot Discönt-vilkor
och Tre proc:s Renta, må i Banken
dertill kunna disponera 500,000 R:d, och dessa
bada summor, tillsammanstagne En Million, till
omfönnäldta behof kunna användas.
1 5' §■
För att sätta Riksgälds-Contoiret i stånd att
vederbörligen till bestämdt värde oafbrutet inlösa
dess utelöpande Sedlar, och bestrida de detsamma
åliggande utgifter, håfve Vi beslutit, att
Riksgälds Contoirefs Disconträttighet i Banken
må msträckasända till Två Millioner Iföl, och äfven
i fall af oförväntad;: behof, derutöfver, efter f0l
re gången öfverläggning median vära Ful! mäktiga
i Banken och Riksgälds-Cöntoiret. J samman
haug dermed håfve \i fastställt, att deri utelöpande
Riksgälds Sedelstocken cj skall öfver
-
Den o Augusti
istiga det belopp, hvartill den hade uppgått deri
J Januari 1815, hvarjemte Vi stadgat, att i
den inan Credit-Sedlarne till RiksgaldsContoiret
gettorp uppbörden eller på annat sätt inflyta,
de må till ofVanbestärndä belopp, intill nästa
Riksdag, åter få utgifvas , hvarföre de äfven af
Stats’Contolret kotnma att mottagas till större
eller mindre del af den Summa, sorn, tili Stats*
behofvens fyllande, af Allmänna Bevillningert
är anslagen och ifrån Riksgälds-Contoiret skall
utgå»
16. §.
I afseende på åtskilliga mindre till Stats-VerltS*
hörande Anslag, såsoni till Riksdagskostnader,
mindre anslag tinder åtskilliga Titlar, Afskrifningar
m. rn., hvilka dels i den Allmänna Stats*
regleringen blifvit iakttagne, dels särskildt anord-1
nade, åberope Vi oss de särskilta underdåniga skrif*
veisel1, Vi derom till Kongl» Majit afgifvit.
17. §.
Till fyllande af alla de Anslag till Statens
och Riksgälds-Cöntoirets behof. Vi, sålunda be-*
viljat, bafve Vi bestämt de afgifter, som under
namn af Bevillning skola utgå, under följande
Titlar, nemligen: Charlre-Sigillatse-AfgiR’
Sjö-Tulls-, Rost-och Husbehofs-Bränvins-Brän*
bings-afgift, samt Allmän Bevillning, hvarom
Vi åberope Oss de af Oss beslutna Författningar,
Vi, rörande sättet och vilkoren för dessa
ll oi
-
Den g Augusti
4 S 5
Bevihningars .utgörande, till Kongl. Majst, till
utfärdande i underdånighet öfverlemna!.
i». §,
I gruud af den Oss förbehållna rätt, att,
gemensamt med Kongl Majst, stifta Allmän Civil-
och Criminal- samt Kyrkq-Lag och att sådan
förut stiftad Lag förändra, håfve Vi, i
den ordning Regerings-Formen foreskrifver,
dels i anledning af Kongl. Majus Nådiga Propositioner
dels efter Kongl. Majsts till de af
Oss i underdånighet ingifna förslag, på Riksgälen
aflemnade Nådiga samtycke, beslutat följande,
med afseende på förändring eller tolkning
af Allmänna Lagens rum:
i:o, I 2. Cap. 2. §, Utsöknings-Kalken bafve
Vi beslutit den ändring, att den, sorn för
skuldfordran hos Konungens .Befallningshafvande
sökes, skall vara pligtig, att inom förelagd
tid med svar möta, samt att, om sådant utan
bevist laga förfall försummas, sökanden bör njuta
gin ratt efter de skäl, han uppter*
2:0. DJ Vi beslutit, att hädanefter Wermelands
Län skall skiljas, ifrån Götha Hofi!äris
och underläggas Svea Hof-JRä.tts Jurisdiction,
håfve Vi, i följe deraf, stadgat att 9. §. 25. Cap.
Rättegångs Balken skall erhålla följande lydelse
:
”1 de saker, sorn genom Laga Vad ga till
”Svea Hof-Rätt ifrån Lagmans-Rätt i Upland,
”Söder*
4S6
Den 9 Augusti
”Södermanland, Westmanland, Kopparbergs Län;
”Nerike och Gestriksland, in gifve Käranden
”sin Inlaga innan klockan Tolf å den. Femtionde
dagen, den oräknad, då Lagmans-domen
”föll, eller håfve sitt Vad förlorat: ifrån Lag”mans-Rätt
i Wermeland, Helsingeland, Jämtland,
Herjedalen,. Medelpad, Ångermanland,
”och Westerbotten pä den Sextionde dagen: i”från
Lagmans-Rätt på Gottland på den Nittionde
dagen. I Götha Hofrätt ifrån Lagmans”Rätt
i Östergöthland, Calmare Län, Småland,
”Skaraborgs och Elfsborgs Län på Fyrationde”dagen:
ifrån Lagmans-Rätt i Skåne, Halland,
^Blekinge, Dahl och Bohus Län på Sextionde
”dagen.
Likaledes kommer sista Momentet af i. §.
23. Gap'. Rättegångs-Balken att salunda förändras
:
”1 Hot-Rätten måge ej färre, än Fern Ledamöter
dörama i mål, som å ära och lif gft.
”I andra mål, må Fyra Ledamöter utgöra Bom”fört
antal, derest alla om slutet ense äro.”
Till den tili Lag-Verkets öfverseende nedsatta
Comité, liar Kongl. Maj:t till ytterligare
pröfning öfverlemnat Våra förslag:
3:0. Om förlängande af den tid, sorni 30.
Gap. r. §. Rättegångs-Balken är utstakad, att
hos
Den g Augusti
487
hos Kongl. Maj:t sota ändring i Hof-Eätts
Dom och Utslag.
2:0 Om Straff-Lagarnas tillämpning på Arhets-
och Corrections-hus inrättande.
3:0 Om inrättningen af en Jury i Tryckfri
hets-mål och jemkning i de stadgade straffen
med Tryckfrihets-Lagen och Allmänna Lagen.
19. §.
Gemensamt med Kongl. Majit håfve Vi
beslutit stiftande, upphäfvande eller förändring
af följande Stadgar och Författningar:
1:0 I afseende på kattet och .ordningen
vid försäljning af utmätt fast Egendom å Landet,
håfve Vi stadgat, att enär, genom Kongl.'
Förordningen af den 27 April 1810, det är
Gäldenär öppet lemnadt, att, då han och Borgenären
icke kunna om stället för auctionens
verkställande öfverenskomma, vid Utmätningsförrättningen
eller salu-värderingen bestämma.,
om sådant skall å Tingsstaden eller Lands-Cancelliet
ske, hvilket han likväl bör vid detta
tillfälle Utmätnings- eller Värderingsmännen
tillkännagifva, skall det alligga dem som utmätningen
eller värderingen förrätta , att genast
vid det den är slutad, för Gäldenären uppläsa
nyssnähinde Förordning, jemte Förklaringen
deröfver af den 27 Juni 1811 .och örn hvad i
omför
-
Den 9 Augusti
omförmälta omständighet är stadgadt, honom
underrätta, samt intygande, att sådant skett,
i Utmätnings- eller Värderings-Instrumentet
införa.
5:0 Att, till förekommande af missförstånd,
det till allmän kännedom skall befordras, att
ali gällande kraft och verkan af Reso.lutionerna
på Krigs Befälets Besvär af ar 1723. och på
Allmogens Besvär af år 1734, i hvad de röra
Bord och Lösningsrätt för Rusthållare, upphört.
3:0 För att närmare bestämma förhållanr
det, håfve Vi stadgat en sådan förklaring af
3:dje §. Kongl. Förordningen den 28 .Tuni 1 798,
angående vissa omständigheter, sorn i Lagsök-.
nings- och Utmätningsmål böra iakttagas, att,
utöfver Sex månader ifrån forfallotiden fördröjdt
kraf eller underlåten .Lagsökning för Skulde-,
bref, sfäklt till innehafvaren eller till viss man
och Ordres, att inom Tolf månader infrias, icke
må föranleda till annan förändring uti GäU
denärens ansvars-skyldigh.et, ån att han, vid
bristande godvillig betalning, ej kan bysättas,
och att anstånd till skuldens gäldande jemväl
kan af Executorn eller Domaren bevilljas:
Att salunda ställde Förskrifningar, sorn ej in-,
nehålla viss betalnings-tid, böra, vid fråga om
devas executiva kraft, behandlas efter den ber
räkningsgrund, föyberörde §. utstakar, och att
om Gäldenär förbundit sig till betalning af så-.
dari
Den g Augusti
4 8'J
dan skuldsedel , Inom viss tid efter skeende
uppsägning, och densamma verkställes så tidigt
att förfallotiden inträffar inom Tolf månader
från den dag, skuldebrefyet är utgifvet, detsamma
bör medföra enahanda verkan, som i
händelse betalning varit; inom besagde tid ut*
fäst,
4:0 I Förordningen den 28 Juni 1798, orr»
.Afträdes- och Förmons- samt .Boskillnads- och
JJrarfva-mål, håfve Vi stadgat följande förändring,
nemligen: i 4. §. 3. morn, det tillagg;
”eller ära under samma tid Penningar eller
”Varor af Gäldenär upplånte, eller under anunan
förevänning åtkomne, hvilkas användande
han ej kan behörigen redovisa.’’ De förslag,
Vi 1 öfrigt, i afseende på denna Förordning,
framställt, hav Kongl. Maj:t till pröfning
af den till Lag Verkets öfverseende förordna^
de Comité öfverleinnat.
5:0 I afseende på hvad sorn bör iakttagas
vid besvärs anförande i Brottmål, håfve Vi,
intill dess den Allmänna Lagen, som är under
omarbetning, hinner utfärdas, nu stadgat;
”Att den som vill hos Kongl. Maj:t söka än”dring
i något af Hof- eller Ofver Rätt med”deldt
Utslag i Brottmål, som efter anslag
”är utfärdadt, ingifve i Kongl. Majus Justitia*,
”Revisions Expedition sina underdåniga besvär,
”inom hälften af den tid, som i 30. Gap. g. §,
”Rättegångs - Balken för tvisters fullföljande
hnnes
49°
Den q Augusti
”finnes utsatt. Har målet varit PIof-Rättens pröfning
”underställdt, vare lika tid till de underdåniga be”svärens,
inlenmanderifrån den dag, Parten af Ut”slaget
bevisligen undfått del. Böter, ersättningför
”Rättegångs-kostnacl och hvad Hof- eller Öfver”Rätten
derjemte ålagt den missnöjda Parten att
”gaida, skola, der sådant ej förut vid besvärs”anförande
derstädes mot Under - Rättens Utslag
”skett, nedsättas hos Konungens Befallningshafvande,
Magistrat eller Kronofogde i Orten,
‘‘samt bevis derom bifogas de underdåniga Be’’svären.
Ar dem sakfälide så fattig, att han
5,ej kan utgifva de medel, Hof-eller Ofver-Rätt
”honom ådömt, bör, jemte besvären ,företes intygande
derom af Domstol eller Domare, om
”det ej kan ske af vederbörande Krono-betjente
”eller Kyrkoherden i den Församling, der den
”sakfälde bor och liar sitt hemvist. Jemväl alic—
”ger Klaganden, att ställa sig till efterrättelse
”Kongl. Maj:ts Kungörelse af den x October
”1812, °m hvad sorn bör iakttagas vid Besvärs
”författande och inlemmande. Försummas nå”got
af hvad sålunda är föreskrifvet, skall den
”klagande anses hafva förlorat sin talan, och
”hans besvär ej komma under pröfning. I afseende
på brottmål, der den tilltalade är hälc”tad,
förhåiles enligt 29. och 39. punkterna af
”Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807. Ehvad
”missnöje emot Hof- eller Ofver-Rätts Utslag i
”brottmål anmäles eller icke, bör Utslaget alltid
innehålla tydlig, noggrann och fullständig
under
-
Den 9 Augusti.
491
”underrättelse ura allt hvad. Partén vid ändring-»
"sökande- hos Kongl. Majit har att iakttaga.”
6:0 I anseende till det stadgande i -J. Art.
6. §. Hevillnings - förordningen, alt , sorn
Låntagare endast förskottsvis erlägger den lievillning,
hvilken för utlånta medel belöper, '
hans ovilkorliga rätt är, att detta Förskott af
Jjångifvareii återfå, på det sätt, att 5 procent
afdragas "å den för Lånet utfästade renta: att
Låntagaren bör' åtnjuta detta afdrag vid
hvarje Ilen te-bet al ning och derå gifva qvitto:
samt att örn fordran i Concours utsökes, Borgenären
åligger, under den i öfrigt stadgade
Edgång, jemväl inbegripa, att de qvitleräde
Bevillnings-ufdragen fått af Gäldenären fulleligen
åtnjutas : bafve Vi stadgat följande förändring
i det genom Kongl. Kungörelsen den 18
Januari 1 810 fastställda Eds-formulaire till bestyrkande
af fordringar, sarri i Concourser bevakas:
”Jag N. N. svär vid Gud och Hans helliga
Evangelium, att den af mig uti N. N.
‘'Concours vid N. N.-Domstol ("a Kongl. Maj:t
”och Kronans) (å N. N. Directionsj (å N. N.
”Cassas. vägnar.) (i egenskap af Förmyndare)
”(Curator för N. N.) (i egenskap af lagligen tillfön”ordnad
Sysloman) (god Man i N. N. Gälcl”bundna
Bo, in. m. d.)_ anmälte fordran, hvar.
”af Jag (Kongl . Maj:t och Kronan) Scc. innehafvare
varit, förr än Gäldenärens Ansökning, att
”få sin Egendom afstå (mig) kunnig blef (mig)
”(Kongl. Majit och Kronan) & c. sanfärdeligeij.
”och ingen annan tillhörer, och, på sätt de
ingif
-
492
Den g Augusti
”ingifne Handlingar treyisa, rigtig är: att den»
!’na fordran således, hvarken efter utgifvet Recepisse,
eller annat Qvitto är af mig ('Kongl.
”Majrt och Kronan) SCc. åtkommen, utan af
”(mig &e.) fulla penningar eller deras fulla
”värde derföre redeligen utgifne och utan svejt
”beräknade (blifvit redeligen beräknade), att
”samma fordran således hvarken till tredje mans
”förfång digtad är, ellar blifvit (mig) under
”hvad namn det vara må (mig vetterligen)
”godtgjord eller betald; att jag icke mer än
”Laglig renta under något sken uppburit, be”räknat,
. eller i den fordrade summan inbegri”pit
(icke mer än Laglig renta under något sken
”blifvit beräknad eller i fordran inbegripen) äfvensom
att N. N. (så vidt mig kunnogt är.) å
’’berörde renta fulleligen fått till godo njuta de
9’af honom qvitterade uti 2. Art1, 6. §. l. moni,
?’af Bevillnings-Stadgan föreskrjfne Revillnings’’afdrag:
Och detta är visst, så sant mig Gttd
5’hjelpe till Lif och Själ.”
Det således nu fastställdte tillägg i Fdsformulairet
kommer dock ej att äga rum för
dem, de der bevaka fordringar för de Verk och
Inrättningar, hvilka i Bevillnings-Förordningen
äro från afdrag befriade, och icke heller är
lämpligt i andra frågor, än som angå liqvid af
Rentor, upplupne efter den i Januari nästkommande
ir, då den vid detta Riksmöte fastställde
Bevillnings-Förordning först blifver till efterlefnad
gällande.
7d
Den g Augusti
493
7:0 Vidare håfve Vi stadgat* ätt ansvar
frit dem, som vintertiden utsläppa kreatur å
andras ägor, skäll bestämmas i likhet med hvad
g Gap. Byggninga-Balken i allmänhet* om åverkan
af kreatur, stadgar, och lärer Kongl. Maj:t
härom i Nåder låta Förordning utgå.
8:0 För att förekomma de täta skadoy som
£if Vattendämningar härröra, håfve Vi stadgat,
att Konungens Befallningshafvande skola äga
•tätt att lägga händ vid klagomål öfver agares
till Vattenverk företag, att utan behörigt tillstånd
uppföra nya så beskaffade verk, eller
Verkställa förändringar med gamla utöfver deras
förra beskaffenhet eller tillåtelse; äfvensom
att en viss tid skall bestämmas, då dämning
vid Vattenverk höstetiden må få ske, med valkor
likväl att de rättigheter särskildta Vattenverk
äga, på grund af Privilegier eller vederbörande
laga Domstolars derom gifria förordnande,
genom detta stadgande icke förnärmas, och att
om någon förmenar sig vara af skeende vattenuppdämning
efter den tiden lidande, Doinstolarne
må aga att, utan hinder af hvad härutinnan
förordnas, hans talan upptaga och efter
sakeus beskaffenhet lagligen pröfva.
q:o I afseende på Lösen af bevis för An"
dra och Tredje Uppbudet å Inköpt fast Egen*
dom, håfve Vi stadgat, att då för köpare el
något annat bevis öfver andra och Tredje Uppbudet
erfordras, än det, som 4erom äfven skall
å Kö
-
4 Q 4
Den g Augusti
■a Kupebrefvet meddelas, Köparen ej ma'belastas
med amian afgift, jin den, som för Uppbudsbevisets
åtecknande på Köpe afhandlingén skall
betalas.
10:0 I. Riksens Ständers Justitise-Ombudsmans
Instruetion bafve Vi stadgat följande förändring
af den 14. paragraphen:
”Justitieombudsmannen nligge vid hvarje
Riksdag till Riksens Ständer -aflemna en all5
män Redogörelse för sin förvaltning af det
”honom anförtrodda Ernbetet, samt deruti utredda
Lagskipningens tillstånd i Riket, anmärka
”bristerna uti Lagar, ¥örfattningar och Allmän.
’na Hushållningen, samt uppgifva Förslag till
”deras förbättring. Vare han ock skyldig, att,
”imellan Riksdagarna, årligen ett Utlåtande öf”ver
dcssaärnneugenom trycket kungöra. Afvenbör
”.Justitise-Ombudsmann en, vid hvarje Riksdags
”början, till Riksens Ständers Constitutions-Ut”skott.
inlemna de öfver dess Embetsförrättnin”gar
sedan sista Riksdag hällne Biarier, för att
”af detsamma granskas. Justitias-Ombudsmannen
”äligge äfven, att vid hvarje Riksdag för Rikfens
Ständer uppgifva, hvilka af. deras vid sist
”förflutna Riksdag fattade ' beslut och gjorde
”hemställningar blifvit af Konungen gillade, utfärdade
och i verket stälde.”
Af de af Oss till Kongl. Majit i underdånighst
aflemnade förslag till ändring i åtskilliga
-
Den 9 Augusti
skill!ga Författningar, " Lar Kongl. Maj:t till
närmare pröfning af den till Lag-Verkets
öfverseende nedsatta Comité, i Nåder öfverlemna!
följande:
1:0 Om ett allmänt stadgande i afseende
på Konungens Befallningshafvandes åtgärd i
Utmätnings-mål, der, för bristande tillgång,
Gäld med arbete alt jenas bör.
a:o Om åtskilliga ändringar i den Kongl1
Stadgan om Afträdes- oell Förmåns- samt .Boskillnads-
och Urarfva mål af den g 8 Juni
J 79 8-
3:0 Om Stadgande rörande underhåll för
barn under 13 år, vid arfskiften efter föräldrar.
4:0 Börande en ny organisation af Domstolarna
i Biket.
20. §.
I afseende på åtskilliga under denna Biksdag
yppade frågor om Bikshushållnings-Författningar
, andra
de till en allmän och till menighetens nytta,
eller särskildta Inrättningars förbättrade' skick,
bafve Vi, i den ordning, Begerings-Formens
89. §. stadgar, hos Kongl. Maj:t till framdeles
afgörande, genom underdåniga skrifvelser anmält
Vära,hemställanden, önskningar och förslag i
följande ämnes:
49& T)en g Augusti
1:0 Om ett närmare bestämmande af de
äfgifter, som Hjelp-Rotarne vid indeldta Rfege*
menterna böra till Statn-R; tarna betala, samt
jemkning af dé sa. kallade Plau-pönningarna.
2:o Otti Författningar i afseende på Glas- och
PorCelains-förare samt Smides-handlate.
3:0 Om anläggande af en väg från Dalarna
till Rörås kopparverk.
4:0 Om Titulaturens afskaffande i officiella
Skrifter.
^io Örn fördelning af de Soldate-Rötatne
beviljade Vacancer.
6;o Om medel till befordrande af sundhet
1 Städerna.
7:0 Om ändring i Författningar i afseende
på Hemmans klyfning.
8:0 Om anläggande af en Fyrbåk på Gottland.
q:o Om lidens bestämmande för Vagsynet
i Publicationer derom.
lorn Om betalning för fångskjutsen i Stora
Kopparbergs Län.
1 iso Om inskränkning af Exclusiva Friviegier.
12:0
Den 9 Augusti 497
12:0 Om Handels* och Seglations-frihet
för Innevånarne i Skåne och Blekinge.
13:0 Om anslag af Allmänna medel till
understöd för Carlscrona Stads Fattigvårds- ock
Arbetshus-inrättning.
14:0 Om Landsvägarnas utvidgande.
15:0 Om Luderplatser och allmänna Skall»
gångar.
iG:o Om Bergs - Författningarnas öfverseende.
17m Om Svanshamrars anläggande.
18:0 Om rättighet för Allmogen att förr
sälja sina varor i Städerna i öppna Bodar.
ig:o Om jemkningar i afseende på erläggandet
af Mätare- och Våg-penningar.
20:0 Om uppdämningar vid Vattenverk.
21:0 Om medel till Vaccinationens befordrande.
2-2:0 Om inrättande af en praktisk Bergs-'
skola.
23:0 Om anläggande af en Fyrbåk vid
Oregrund.
24:0
$.(C
49J Deri 9 'Augusti
24:0 Om Beskaffenheten af Laggllld Gärdesgård
af sten.
25:0 Om rättighet för alla Innevånare i
Rikets provinser, att hvar sorn heldst söka sig
arbete.
26:0 Om Saltpeter-näringens tillstånd i
Riket.
27:0 Om Markegångs-Taxornas upprättande
samt Riksens Ständers Justitiae-Ömbudsmans befattning
med deras granskning, dels ock om
jemkning i de Tionde- och Rentegifvare emot
Indelningshafvare och Rentetagare åliggande
skyldigheter.
28:0 Om Fjerdingsmans aflöning och delas
Boställens indragning.
29:0 Om ersättning för Inqvartering.
30:0 Om öfverseende af Författningarna rörande
Enskiften och Storskiften.
31:0 Om organisationen af en Comité till
Reglering af Statensj Embeten och Tjertster.
32:0 Om en Pénsions-Casse-Inrättning för
Civil-Stateii.
33:0 Om levereringen af Hö och Halm
till Kongl. Hof stallet.
31»
Den g Augusti 499
34:0 Om inrättande af Uppfostrings- och.
Arbetshus för Dal-All mogens värnlösa barn.
35:0 Om upp handlingar för Kronans räkning.
36:0 Om medel till Svenska Klädes-Fabrikernas
upphjelpande.
37:0 Om anslag af medel til Läns-Lazaretternas
iståndsättande.
38:0 Om Fångars bevakande under forslande.
39:0 Om nya Stadganden rörande Vägsyner.
40:0 Om påskyndande af den Comitées befattning,
sorn fått sig uppdraget, att öfverse och
förbä:tra Sjö-Lagen samt de i sammanhang dermed
utgångna Författningar.
41:0 Om Måls upptagande och afgörande
vid Härads-Rätt, sorn angå underlåten Väglagning
eller försummad Ktono-skj uts.
42:0 Om tillstånd för Invinarne 1 Norrvikens
Fögderi, att aflemna deras Krono-och Af*.
rads-Tionde i Strömstad.
43:0 Angående betalning för den vissa
Hemman ålagde Krono-Rrefbäring.
44:0
joo Dm 9 Augusti
44:0 Om lösande af Protocolls-Utdrag rörande
■ Boupptecknings- och Arfskiftes - Instruxnenter.
45:0 Om Lösen för Kämnärs-Rätternas Expeditioner.
46:0 Om Prsescriptions-tid för Redovisning
för till Kngs-kostnaderna uppburna medel.
47:0 Om Krono-Tionde-Spannmålens levererande
för Allmänna IBarnhus-Inrättningen
i Stockholm.
48:0 Om befrielse från erläggande aflösen
i Mill, som röra Fattigvården.
49:0 Om en närmare Reglering af ds så
kallade Gernings-ören.
50:0 Om förhöjning i Dag-Tractamente för
Länsmän, vid förrättningar.
51:0 Om Lösens tecknande å Kongl. Maj:ts
Nådiga Domar och Utslag m. m.
55:0 Om losen för Utslag i Anmärkningsmål.
j3;o Om Tractamente för Nämndemän vid
Syneförrättningar.
54:o ’<
Den 9 Augusti 501
54:0 Om inrättande af Arbets- och Corrections-hus
för Lösdrifvare.
55:0 Om några förändringar i Författningarna
rörande Bytesverket.
56:0 Om befrielse för Skeppare och Forbönder,
att i Tullkamrarna uttaga Förpass ningar.
57:0 Om understöd för Hjelmare Slussverk.
58:0 Om lindring i Båtsmans-Indelningen
i Blekinge Län.
59:0 Om den åt Invånarne i en viss trakt
af Elfsborgs Län förunnade rättighet att idka
Gårdfari-handel.
60:0 Om Fribrefs - rättighet för Städernas
Magistrater vid Uppbördens remitterande.
6t:o Om beräkningen af Begrafnings-hjelp
åt Sterbhusen efter Civila Embets- och Tjenstemän.
62:0 Om Löne-afdrag af Begrafnings-hjelp
för Civila Indelta Löntagare.
63:0 Om Export-premier för Stenkol af den
Skånska Grufvans tillverkning.
64:0 Om Postfrihet för Tidningar ledande
till allmän upplysning.
65:0
Ses T>tn 9' Augusti
♦
65:0 Om inskränkning 1 Finlands bandel pa.
Sverige.
66:0 Om infordrande af Landshöfdingars
berättelser före infallande Riksdag om deras
läns Oeconomiska tillstånd.
67:0 Om medel till Fabrikernas upphjelpande.
68=o Om en skyndsammare Postgång inom
Biket,
6t):o Om löne-förbättring för lands-StatsBetjeningen.
70:0 Om lots - och Bak - afgifternas för*'
böjning,
71:0 Om Krono Hjelpedagsverkens utgörande,
7*:o Om Tull-Inrättningen i Biket.
73:0 Om Förbud emot Judars inflyttande i
Biket.
74:0 Om vissa öfverklagade olägenheter vid
Häll- och Gästgifvare-skjuts.
75:0 Om Chartors upprättande öfver Hemmanen
i Biket.
Den 9 Augusti
503
76:0 Om utgtfvandet af eri Stats-Oecono*
»lisk Journal.
77:0 Om den vissa Städer förunnade oin*
skränkta Nederlagsfrihet.
78:0 Om Allmänna Skogshushållningen i
Eiket m. m.
79:0 Om fri Victualie-handel.
80:0 Om medel till aflijelpande af förlägenheten
i Allmänna Rörelsen m. in.
81:0 Om Götha Canal - Bolags förpligtande,
att, när någon Rote-Soldat, i oeh för arbetet blifver
oduglig till krigstjenst, ersätta kostnaden
till annan karls anskaffande.
82:0 Om aflijelpande af vissa kostnader för
Bote- och Rust-hällare.
21. §.'
I afseende på de inom Riket nu befintliga
Discont-Inrätcningar, håfve Vi beslutit: 1:0 Att,
när Octroyen för Riks-Discont-Verket med nästkommande
år 1816 upphör, detta Verk af Banken
kommer att öfvertagas och bära namn' af
Riksens Ständers Discont-Verk. 2:0 Att Malmö
Disconts Octroy, sorn med år 1S18 löper
till ända, skall till och med år 1820 fortfara;
dock så, att Banken, i stället för en tredjedel
af
Den g Augusti
af- vinsten utöfver Sju procent, ma dessa Tvärvne
tillagda år erhåll! två tredjedelar: Skolandes
efter lS månaders förlopp från beviljandet
af Gotha Canal - Verks fördubblade Creditiv ,
300,000 Riksd, dera afgå, för att såsom Creditiv
för Malmö Discpnt-Verk anslås; hvarjemte
dess nu ägande Creditiv på 300,000 Rikd. kommer
att fortfara.;. 3:0 Att när Octroyen för Götheborgs
Discont med den 13 October 1817
lupit till ända, denna Discont helt och hållet
skall upphöra, och örtens behof genom Götha
Canal-Discont fyllas; 4:0 Att Götha Canal-Discont,
hvilken, enligt den beviljade Octroyen,
skall fortfara, äger att såsom Creditiv i Banken
disponera 1,600,000 Riksd. intill slutet af nästkommande
år 1816. men ifrån och med år 1817
allenast 1,500,000 Riksd. Detta allt håfve Vi
stadgat under de vilkor, hvilka Vx dels genom
Vära underdåniga skrifvelser till Kongl. Majit
anmält , dels särskildt fastställt och genom Vårt
Banco-Utskott på vederbörligt sätt förordnat.-
22 §.
I anledning af Kongl. Maj;ts Nå diga Proposition
om hvad som till Gotha Canal-Verks
fortgång och befrämjande kunde vara af nöden,
håfve Vi beslutit, att såsom ett Byggnads-Lånebiträde,
dertill af Banken skall ärligen utbetalas
300,000 Riksdaler, ifrån och med innevarande
ar till och med år 1820 eller, om då ej
Riksdag inträffar; till och med det år, då nästa
Riks
-
Den 9 Augusti
Riksdag efter är 1820 infaller; då blifvande
Riksens-Ständer komma att besluta om det ytterligare
biträde, de dertill kunna lemna; varandes
särskildt, dels af Oss stadgadt hvad som
angår fortsättningen af Canal-Discontens rörelse,
dels till Kongl. Maj:t öfverlemnadt att de
Reglementariska föreskrifterna for densamma
bestämma.
8 3 §•
I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse
om medel till iständsättande af några
å Kungsöhrs kungsgård varande Slottsbyggnader,
håfve Vi , genom underdånig Skrifvelse
af den 2 Juli, anmält Vår underdåniga anhållan,
det Kongl. Maj:t i Nåder måtte låta försälja
de dervid befintliga öfverllbdiga och förfallna
Byggnader, samt af de deraf inflytande
medel låta underhålla och reparera det af H ogstsalig
Konung Gustaf den X byggda och bebodda
Kungshuset,
I afseende på Kronohemmanet Lindö, håfve
Vi förordnat, att då den hittills varande Iniiehafvaren
ej kunnat anses för laglig Abo, han,
efter åtnjuten laga fardag, bör detsamma afträda
den 14 Mars 1817; hvarefter detta Hemman,
lika med andra Kronans Domainer, skall,
i öfverensstämmelse med, och p;å de grunder,
Kongl. Kungörelserna af den 17 December 1799
och den 3 December 1810 ismehälla, på öppen
Auction
Den 9 Augusti
Auction, sä väl i Kammar-Collegium j som a
Xands-Cancelliet upplåtas under Arrende på 30
års tid till den högstbjudande, dack med opti<*ns-iätt
för den nu varande Inneliafvaren.
21 §•
I anledning af klagomål rötande skötseln
af Adelforss Guldverk, håfve Vi hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhållit , det täcktes
Kongl. Maj:t i Nåder anbefalla éu laglig
och skyndsam undersökning på stället, till utrönande,
huru Verket drifves och Egendomen
skötes, samt huru Arrendatorn uppfyllt de åtagne
ecb. i
skrifna villtor och förbindelser, samt att den.
klagande Allmogen, i den män, det kan röra
dess rätt, måtte tillåtas att äfven dervid få haf-,
va sina Ombud närvarande.
Rörande Xöfås Silfververk håfve Vi beslutit,
att, sedan det blifvit fulleligen utrönt,
att Grufve-driften der icke mera lönar sig, utan
redan någon tid medfört en ganska betydande
årlig förlust för Kongl. Maj:t och Kronan, i de
stora friheter och förmånor, som, på Stats-Ver*
kets bekostnad, Disponenten af detta Verk åt*-  njutit, anstalter ofördröjeligen skola vidtagas
till detta Verks nedläggande, samt indragning till
Kongl.
Dm 9 Augusti
5°7
Kongl, Majit och Kronan af de detsamma förundta
förläninqar, friheter och förmoner; hvarun.
der 11 leval icke skola inbegripas de Extra tjenstbarheter,
hvilka Allmogen till Bruket utgjort,
och hvarifrån den vid Brukets nedläggning
bor njuta befrielse. För öfrigt håfve Vi lemnat
den nu varande Disponenten öppet, att, om
han på egen kostnad, och utan allt understöd
af Kronan och det Allmänna, vill, med egna
medel Grufve-arbetet fortsätta; dock på sådana
vilkor, sorn med Författningarna om Bruksoqh
Bergsliandteringen öfverensstämma.
25. §•
Till understöd och upphjelpande af Rikets
Allmänna Läro- och Uppfostrings-Verk, håfve
Vi .beviljat: att all den nu förlänta Behaglig
tids och Förlanings-Spannemål, sorn är till indragning
ställd, hädanefter, i den män Forläningarne
förfalla, skall till detta ändamål
användas, och af Kongl.^ Majit dertill disponeras;
Hvarjemte, enärj tiden till dessa
medels indragning ej kan förut bestämmas, utan
de nödvändigt allenast småningom inflyta,
Vi hos Kongl. Majit yttrat den underdåniga
önskan, det täcktes Hans Kongl. Majit emedlertid
af Stats-Verkets öfverskotter, som kunna
uppkomma, antingen af blifvande nya Kungsgårds-arrenden,
eller på andra Inkomst-Titlar,
j Mäder anslå de medel och utvägar, sorn för
Alla
5°8
Den 9 Augusti
Allmänna Läro- oell Uppfostrings-Verkens upp»
hjelpande kunna finnas nödiga: dock med vilkor,
att dessa anslag höra komma att mindskas
i den män, som den påräknade FörläningsSpannemålen
genom timande ledigheter och
skeende indragningar, bl ifver att tillgå.
2 0. §.'
Då, under Riksdagens lopp, fråga å nyo
varit väckt om utarbetande af Förslag till ett
nytt Representationssätt, och Vi ansett Oss i
saknad af fullständiga till ett sådant arbete
nödvändiga Statistiska kunskaper; bafve Vi hos
Kongl- Maj:t i underdånighet, genom särskild
skrifvelse af den 23 Juli, anhållit, det täcktes
Kongl. Maj;t låta foga någon anstalt till samlande
af allmänna Statistiska kunskaper öfver
Sverige, med synnerligt afseende på dem, sorn
med utarbetandet af ett Förslag till en ny Representation
kunna hafva gemenskap.
*7' §•
IIos Kongl. Kaj:t hafva Riksens Ständer
förnyat deras vid förra Riksdagen yttrade underdåniga
önskan, det måtte Kongl, Maj:t förordna
en Comité, hvilken finge sig uppdraget,
att utarbeta Förslag till en allmän ny Reglering
af Statens Embeten och Tjenster, Tjenstelös
indragande, l>l’jenstemännens Löningssätt
och pensionerande samt Refordrings Lagarnas
för
-
' Den 9 Augusti•
förbättring. Å Vära vägnar bafve Vi förordnat
till Ledamöter i denna Comité, ibland
Fullmägtiga i Banken ock Riksgäids-Contioret,
en Ledamot af hvart Ständ ifrån hvartdera Verket;
samt till kostnadernas bestridande för arb.
etet, och ingifvande pä trycket hvart halft år
af det Förslag, denna Comité kommer att utarbeta,
jemte dertill hörande Handlingar. intilL
nästa Riksdag, då Riksens Ständer skola sig
deröfver yttra, anslagit 3,000 R:d årligen, hvilka
böra afsättas och oförryckte Comitéen till
handa hållas.
38. §•
I enlighet med 105. §. Regerings-Formen
och 29. §• Riksdags-Ordningefl, har Vårt Constitutions-Utskott
äskat de i Sfats-Rädet förde
Rrotocoll samt dem genomläst och granskat. Da
Constitutions-Utskottet funnit ingen anmärkning
vid dem äga rum, bafve Vi ansett, i stöd af
den 76. §. i Riksdags-Ordningen, all ansvarig-,
het för Siats-Rådets Ledamöter, Föredragande
och Konungens Rådgifvare i Gömmande mål för
utöfningen af deras Embeten, intill dem, dag
detta nu till ändalupne Riksmöte börjades,
hafva upphört.
Likaledes har den af Oss, enligt 103. §.
Regeringsformen utsedde Nämnd röstat öfver
den frågan, om alla Högsta Domstolens Ledamöter
äga Riksens Ständers förtroende ogIi böra
-
5io
Den g Augusti
ra vid deras Syslor bibehållas, hvilken med
Ja blifvit besvarad.
ä9. §.
Jemlikt Regerings-Formens 96. och 98 §•
§. samt Riksdags-Ordningens 63. $. håfve Vi
utsett och förordnat Våi Justitise-Ombudsman,
och den Man, som, i händelse af hans afgång,
bör honom i Embetet efterträda.
Vi håfve likaledes, efter Grundlagarnas
föreskrift, förordnat de Sex Comiterade, hvilka,
jemte Justitioe-Ombudsrriannen, böra äga
vård om Tryckfriheten.
Jemväl håfve Vi, till följe af Riksdags-'
Qrdningens 60, 67 och 68- §. valt Våra
Fullmägtiga i Banken och Riksgälds-Contuiret,
oell för de förra utfärdat Vårt i Banken förvarade
Reglemente, och för de sednare, med
några förändringar, fastställt Vår utfärdade In*
struetion, samt tillika furordnat om Revisorer,
att, mellan denna Riksdag och den nästföljande,
ifall ingen Urtima Riksdag skulle mellan,
komma, först är 18 »7 och derefter år 1819 öfverse
och granska Stats-Verkets, Bankens och
Riksgälds-Contoirets tillstånd och förvaltning;
ägandesRevisorerne, att, i sammanhang med dessa
Verk äfven granska de under Commerce-Collegii
disposition ställda Fonder, Allmänna Magazins-JDirectionens
Räkenskaper, samt de Hos
pitals
-
Den 9 Augusti
pitals» och Tjazaretts-Ralcenskaperlivi 11;a aro
ställda under Kongl. Seraphimer-Gillets öfverstyrelse;
DesSe sednare under förbehåll af
Kongl. Mäj:ts Nådiga gillande.
so. §.
Till nästkommande Ständer lxafve Vi,
enligt 56, §• Regerings-Formen, hänskjutit följande
Förslag till ändringar och tillägg i
Grundlagarna, nemligen: i Ilegerings - Formen
vid 4, 28, 29, 38, 53 ? 56»
60, 81, 9 G. § §. samt till en ny §.
imellan den 37. och 38. I Riksdags-Ordningen:
vid 14 , 1 5, 29. (tvanne förslag), 38. (tvänne
förslag), 46, 56, 63, 08. §. §. Vid åtskilliga
Momenter i Tryckfrihets-Lagen, sammanfattade
i Constitutions-Utskottets Memorial af
den 14 Juli; samt sluteligen det förslag, att,
derest den nu stadgade Jury i Tryckfrihetsmål
ej skulle finnas svarande emot ändamålet och
lämplig, efter Nationens lynne, det förut gällande
Rätte gångssättet må kunna återställas.
3i- §■
Efter det Vi sålunda fulländat de värf,
hvilka Oss, såsom Svenska Folkets Representanter,
ålegat, håfve Vi sluteligen, med den
i Grundlagarna Oss förbehållna rätt, i detta
Riksdags-Beslitt bort bestämma dagen, då Riksens
Ständer åter skola sammanträda. Till föl.
;i«
Den 9 Augusti
je, häraf håfve Vi velat kalla dem, som vid
nästkommande Lagtima Riksdag, i grund af
deras lagliga rätt, eller efter föregångetordenteligt
val, böra i Rådslagen och Besluten deltaga,
att i Hufv-udstaden, den 15 Januari år
1820 sig inställa; Åliggande vederbörande, atc
ställa sig till noga efterrättelse hvad RiksdagsOrdningens
11, 12, 13, 14, 15, 18, 22. och
77. §. §., samt Regerings-Formens lii. §. i afseende
på Riksdagsmanna-Valen, Fullmagternas
behörighet och öfriga hit hörande omständigheter
föreskrifva.
Till yttermera visso, att Vi allt detta föreskrifna
beslutit , förafskedat och beviljat, håfve
Vi samtelige Svea Rikets Ständer velat med
Våra Namns och Insegels undersättande sådant
Styrka och bekräfta, som skedde i Stockholm
den Nionde dagen i Augusti Månad, Äret efter
Christi Börd det Ettusende Åttahundrade
och på det Femtonde.
På Ridderskapets och Adelns vägnar:
Carl Mörner.
b. t. Landtmarskalk,
L. S.
8. Joli. Gabr. Oxenstjerna• 12. Mans Stenbock.
L. S. L. S.
2g. Grefve Bjelke. 42. Joli. Henn. Gyllenborg'.
F:m. Gn Stenbock, Gust. E. S.
L., S.
49>
Den 9 Augusti 513
49. D. H. Frölich. 51. C. F. Posse.
L. S. L. S.
54. Grefve Spens.
Fullm. Grefve Mörner, Ad'. Göran.
L. S.
56. Grefve von Fersen.
Fullm. Friherre Klinkowström, Ltnlil
L. S.
06. Eric Sparre. 78- Grefve Hård.
L. S. Fullm. Carl Ad. Gyllenborg,
L. S.
8^. Gust. Bob. v. Rosen. 87. Carl G. Löwenhielm.
% L. S. L. S.
91. Grefve Kalling.
Fullm. Friherre Lagerbjelke, Adolph.
l. f»;
94. Frih. Ribbing.
Fullm. Grefve E. Albr. Lantingshausen.
l. a.
97. II. F. Strömfelt. 100. P. S. Stackelberg.
L. S. L. S.
102. Grefve Hunge. iog. Gr. Mörner af TunaF:m
Paid. Cederström. F;m G. af Wetterstedt.
L. S. L. S.
110.
6:1 e Ni° °5> 66!
514 dDen 9 Augusti.
a 10. A. Lantingshausen. 115. Axel Lagerbjelke, j
L. S. L. S.
118. Gr H. H. v. Essen. 130 J. W* Liljencrantz.
F:m Er. C. F. v. Essen. I<. S.
L. S.
lai. Lars von Engeström. 122* M. Rosenblad.
L. S. L. S.
16. Knut Kurck. 2ö. Frih. Ronde.
Jj. S. Fullm. Hr Carl Uggla.
L. S,
26. A. G. Lejonhufvud. 36. Friherre Mörner.
L. S. l7:m. Fr. Murrler af Morlandai Otto
L. S.
45. Bandt v. Liewen. 48. Friherre Creutz.
Xi. S. I:m Frih. J. Cederström.
L. S.
62. Hampus Mörner. 88. Carl Lowisin.
L. S. L. S.
345. C. G. Stjernstedt. 135. C. L .Staél y. Hollstein.
L. S. L. S.
lgi. C. Danckwardt. 214. Frih. Bunge.
L. S. I':m Fredr. Hjerta.
L. S.
2i G. Frih. Ribbing. 2 3 G Stjerneld.
I':rn Hr Flach, Eria. L. S.
L. S.
246.
Den 9 Augusti 5 1 j
246. Ludv. Manderström. 350. Axel Hjerta.
L. S. L. S.
5253. Carl De Geer. 255. Friherre Falkenberg.
L. S. B:m. Robert v. Rosen.
L. S.
357. Fr. Fh. Klingspor. 363. E. W.M.v. Wu rtemberg.
L. S. L. S.
273. Friherre Hermelin. 277. L. A. Mannerhejin.
I-:m. II. W. Iser hjelm. L. S.
L: S.
S79. Fr. Ant. Wrangel af Scnisis. 394* Frih. Boye.
•L. S. F:m. Carl v. Wahrendorff•
L. S.
318» Friherre Liljehorn. 320. 2V7/s Brauner.
B:m. A. G. Silverstolpe. L. S.
L. S.
321. Friherre Tawast.
JFullm. C. Carlheim Gyllensköld.
L. S.
324- Friherre Ehrenheim.
Bullm. J. Ludv. Von Ehrenheim.
L. S.
327. Eric af Wetterstedt. 337- Frih. Adlersparre
L. S. F:m Frih. Lars Hjerta.
L. S.
341*
51G Den 9 Augusti
341.' 0. 15. Lagerheim. 1. F. Lilljehöök'.
L. S. L. S.
7. B. Frans Sparre af Rosvik. 11. Bonde.
Xi. S. Flin. Axel v. Wahrendorff.
L. S.
13. Natt och Dag'. 528. G. Snoilsky.
F:m. Claés Gaby. Bergenstråhle. L. S.
L. S.
51. Jac. Fredr. Roos. 54. A. T. Gyllencreutz,
L. S, L. S.
6 6. Lilljehöök till Gällared. 70. Kafle.
F:m. Lagerheim. 01. Joli. F:m. Kuylenstjerna E. Mi
L. S. L. S,
105/Falkenberg. M. G. 183. Dufva i Westergöthland1
L- S. Fan. C. W. af Sillén.
L. S,
186. Hr Sabelhjerta. 187. C. Häästesko.
F:in. Frih. Cederström And. L. S.
L. S.
193. Ad. Båck. C- Svinhufvud.
L. S. L. S.
3 20. 0. M. Fitinghoff. 313. Drakenberg.
Xullm. i. D. p. Troil.
L, S.
52 5-
Den g Augusti 517
p— . . - . — <•
325. Appelbom. 387. Nils Henr. Akerfeltl
Fullm. L. G. af Sillén1 Ii. S.
L. S.
406. P. G. Fahnehjelm. 446. Netherwood.
Tu. S. F:m, M. G. Staél v. Hollstein.
L. S.
'473. C. F. Coyet. 8Q1 F. Pahlman.
L. S. L. S.
'501. J. W. Rennerfelt. 51g. Carl Trafvenfelt, i
L, S. L. S.
523* C. G. Rothlieb. 579- Kufver si johl.
L. S. F:m. G. A. Bergenstrahle
L, S.
673. Gyllenspetz. 678- Bildt.
F.'m. Ulr. Gyldenstolpe. F:m. König Pehr.
L. S. L. S,
745.' Adam Bruce. 756. Lindtman.
L. S. Fullm. C. Silverstolpe.
L. S.
771- Stahrenflycht. 776. Gyllenhammar'.
Fullm. -N”. v. Stråle. Fullm. Fr. 5. Sparre. ]
L. S. L. S.
834. G. J. Staél v. Hollstein. 929. G. Grönhagen
L. S. L. s.
1x04. A, Cronstedt. 1765. J. Adlerstråle.
L. S. L, S.
1377-
5i 8 Den g Augusti
j 8 77- Carleson. 1 389• Vult <’• Steyern.
Fullm. J. Ehrenhoff. Fullm. H. Blomstedt,
L. S, V S.
3913. tordenskjöld. 21 3 a. Carl af Klercker’
F u 11 m. Frih. Pfeiff. Joh-Ad. L. S.
L. S.
1940. P. K. Tersmeden, 1732- T, Adlerbeth,
L. S. L. S.
J016. G. Planting fierglon. 1039- Stjernhoff.
L. S. Fullm. C. L. Stjernefelt,
L. S.
iioo. J. G. Jiigerskjöld. lill. 0. M. Silfverberg
L. S. L. S.
1169. von JBilang. 1170. Stjernström.
F:m J. jD. Silfverstolpe. Fun. Claés Lagerstråle»
L. S. L. S .
1198. J- U. Cedercrona. 1288. Carl Joh. Iserhjelm
L. S. L. S.
I330, Fr, Aug. Rosentvist. 1347. J M. Stjernstolpe.
L. S. L. S.
1364. fleur. W. Ljungfeldt, 1413. J. G. Räfelt.
L. S. L. S.
1418. Adelberg. 1477* C- Jegerhjelm.
Fullm. C. W. Stråle, L. S.
L. S.
i5°3i
Den 9 Augusti. 51g
1 503. Claes Eric v. Bruse. 1515- Ulr. Aust. Ehrenbill.
L. S, L, S.
1520. J. 0. Bergenstjerna. 1525. Per v. Tholijn.
L. S. L. S.
1528" C. Ant, Gyllenram. 1547. Jan Lud. v. Greif'
L, S. L. S.
15,60. v. Celsing. I 577, J- Zengerlein>
Fullm. Carl G. Iserhjelm. L. S.
L. S.
l5g?. J. W. Lannerstjerna. 16o5, Carl Flach.
L. S. L- S.
2626. Olivecrona. 1652- G. ff. Kunckel.
F:m. Ludv. D. Heijkensköld. L, S,
L. S.
1655. A.F. Tornerhjelm. 165g, EricTh.Svedenstjerna
L. S. L. S.
2678- Pehr Estenberg. 1682- S, G. Ehrenstam,
L. S. L, S.
1709. C. Sandelhjelm. 1712. Thure v. Nachrey.
L. S. G S.
1726. G. A. Marcks von Wurtemberg,
L. S.
J760, Carl Reutercrona. 1778. Carl Jac. Meek.
L. S. h. S.
1781.
jio Den 9 Augusti. <■
5781. Gustaf v, Rehansen. 1 78G, Joli. Blomster,ltf
L. S. L. S.
1788. Psilanderhjelm. 1789. A. G. Ridderhjerta,
F:m. H. J. Berghman. B. S.
L. S.
1794. B. A. v. Hofsten, 1798. N. B nincrona.
L, S. L. S.
1802. II, D. HasenkampJ. iSj6. B. W. Fock.
L. S. L. S.
3 S 54- J. Gasp. v. Böhnen. 1856- Edouard de Frese,
b. S. L. S.
1867. Stenfeldt. 1871. Fhrcnpool.
F:m. Fred, G. v. Schantz. F;m. G. A. Silverstolpe,
L. S. L. S.
1895. von Kemna. 1907. U. Em. Mannerhjerta:
F:m. A. Fr. Drufva, L. S.
L. S.
3915. /. H, Pechlin. Frih. von Lövenbach.
b. S.
3911. Psilandersköld. 29 3 3. Lagersvärd.
b. S. F:m. Jan Dan. v. Fageström,
L. S.
1943- F- J. Bergenschöld. . 1970. Schedwin.
B- S, F:m. A. Roos of Hjelmsäter.
b. S.
3984.
Den g Augusti
1984. J■ S. Schiltzercrantz.
L S.
20x2. Hjort af Ornäs.
Fullm. Uggla, G. G.
L. S.
2021- Carl Hertzenhjelm.
L. S.
2043. Albrecht Ihre.
L. S.
2,05g. G, A. v. Schéele.
L. S.
20S4. Jac. af Alnord.
L. S.
2x12. C. J. Sjöholm.
L. S.
2122. J. G. Filljenheim.
L. S.
2138. J- H. Rosenschiitz.
L. S.
2161. Joli. af Zellén,
L. S.
2164. G list'. II ollquist.
I-, S„
521
2008. C. af Stenhof,
L. S.
2016. Sten E. Hallencreutzt
L. S.
2040. 0, M, Sandersköld.
L. S.
2054. Ax. Fred. v. Arbin'
L. S.
2071. Htrrn. af Pettersens^
L. S.
2097 Au g. v. Franchen''.
L. S. ,
21x5. Fred. Stjernefeldt.
L. S.
2134 P. Printzsköld.
L. S.
2148. Ch. Risellschäld.
L. S.
2162. af Flodin.
F:m. Ad. Heykensköld.
L. S.
2x 81. L. A. af SegerströmL,
S.
<218 4.
52 2 Den 9 Au glis ti
2184- G. TV. af Tibell. 2186 A. v. Wahrendorff.
L. S. L. S.
2188* TV. af Klinteberg. 21<J2 Ax, G. Broberger.
L. S. L. S.
2193. H. Åkerstein. 2196. A. J. Wasatjerna.
L. S. L. S.
2 ] 97. J. af Striibing, 2201. J. Schrirer v. WaldheimL.
S. L. S.
2 202. Ax. Möllerhjelm. 2204. -P. Galin af Colquhoun.
L. S. I- S.
2218. C. E. v. Weigel, 2227. d’Orchimont.
X,. S. ‘ F:tn- C, G. Påhlman,
L, S.
2229, Axel af Ekstedt, 2230 Ar Joh, Hagströmer,
L. S. L. S.
3232. J. J. Fredenstam, 2334. T. Holmstedt,
X, S, L. S,
Pa Prest - Ståndets vägnar:
Jacob Ax. Lindblom.
Prest-StSndets Talman,
L. S.
Carl von Rosenstein. J. A. Tingstadius.
Biskop i Linköping. Biskop i Strengnäs.
L. S. L. S,
Lud
-
Deli g Augusti
Bu elvig Mörner.
Biskop i Wexio,
L. S.
Olof Bjurback,
Biskop i Carlstad.
L. S.
Pehr Satn. Drysén.
Theol. Doctor, Pastor Prim.
L. N. O.
L. S.
Ail. Elfsberg.
Kongl. Ilof-Pr edikant, Prost
och Kyrkoherde i Alsike
och Knifsta.
L, S,
C. C. Ijilljenwalldh.
Th.D. f- d. ÖFv. Hof-Pred,
hos Högstsal. H. M. EnkeDrottningen
Sophia Magdalena;
Kyrkoh, i Mar.
M„ Drottningholm och
Lofö Församling ,
Capell, vid K. M. O.
L. S.
Carl Fred. Ortman.
Ord. K;gl, Hof-Predikant,
utnämnd Kyrkoherde i Biskopskulla
ocii Fröjeslunda
Församlingar,
L. S.
Willielm Faxe.
Biskop i Lund,
L. S.
F. A. Almquist.
Theol. Do&or, Biskop
ölVcr Hernösands Stift,
L. N. O.
L. S,
Sven Wijkman G:son.
Theol. Doctor & Professor,
Prost och Kyrkoherde i
Simtuna, L. N. O.
L. s; •
Olof H. Forssell.
Professor och Kyrkoherd»
i Hudviksvall och
Idenor.
L, S.
Joli. Olof Wallin.
Theol. Doctor, Kyrkoherde
i Adolph Fredrik,
L. N. O. En af de
Aderton i Svenska
Aradetnicn.
L. S.
Per Arenander.
Lector i Linköping oe'1
Kyrkoherde i Slaka.
L, S.
Jacob.
JDen g Augusti
Jacob EL
Prost och Kyrkoherde i
Roxlösa och Wäfversunda,
L. S.
Måttlig. Stenhammar■
Thool. C oa, K:gl. Ord,
JHof-Pred. Prost och
Kyrkoh,
L. S.
i Risinge.
Anders Wikblad.
Prost och Kyrkoherde i
Wårdnäs.
L. S.
Cl. Magn. Livin.
-Contraas-Prost och Kyrkoherde
i Flisby och
Solberga.
L. S.
Cari Johan Knös. Matth. Hasselroth.
Theol. Doft,, Lea, vid Ska- Theol. Cand., Lea. vid Skara
Gymnasium, Prost och ra Gymnasium, Prost och
Kyrkoherde i Göthened, Kyrkoherde, i Wing,
L. S. L. S.
Carl Thyselius,
K:gl. TIof-Predikant, Prost
ooh Kyrkoherde i Sa?resta
Församling,
L. S.
Adolph Ros.
Prost och Kyrkoherde i
Kjällby.
L. S.
Hans Graffman.
Theol. Poet. och Domprost
i Strengnäs.
L. S.
Matthias Falk.
Theol. Doctor, P. & P,
Sköllersta,
L. S.
Nils Grandelius'.
II. IT. P., Contraas-Prost
och Kyrkoh, i Nyköping.
L. W. O.
I,. S.
Alfir, Jul. Segerstedt.
M. D. Prost och Kyrkoherde
i Lerbo.
1.0 S.
Oh
Den g Augusti ■ 525
01. Chr. Leffler. J. Reinh'. Fellenius.
Prost oell Kyrkoherde i Lector vid K tgl. Gymnasium
Folkärna. - i Westerås, Prost och Kyr
L.
S. koherde i Skerike.
L. S.
J. Mich. Svedelius. Mils Er. Netzel.
Contracts-Prost o('h Kyrko* Th. Doct., K. II, Pred.,
herde i Köping. Conti-. Prost och Kyrko
j
s herde i Hedemora.
L. S.
Joli. Pet. Fröberg. Carl M. Agrell.
Le6t. vid K:gl. Gymnasium Th. G., Contr. Prost och
i Westerås, Prost och Kyr- Kyrkoh, i Skatelöl, Thorakoherde
i Klubbo. ås och Härlunda.
L. S. ' L. S.
Sven Joli. Almqvist. J. Aspelin.
K:gl. Hof-Pred., Contr. Prost Prost och Kyrkoherde uti
och Kyrkoh, vid Grenna Dädesjö och Herråckra.
Stads- och Lands-Förs, L. S.
L. S.
Christ. Wählin. Cerl S. Rönbeck.
Th. D, Prim. Th. Professor Contr. Prost och Kyrkoh,
och Domprost i Lund. i Asum och Skipparslöf.
L. S. L- S.
Lars A. Palmi ■ Nils Hallström.
Prost och Kyrkoherde i N, Th, Doct,, Am:ts SuperWramb
och Bjuf, Intend. L. N. O.
L. S. L. S,
Joli.
526
Den g Augusti
Joli. ZJIr. Blomdahl. Christen Linderot.
Conti'. Prost och Kyrkoherde Contr. Prost och Kyrkoi
Starrkärr. herde i Qville,
C- S. L. S.
A. P. Aurelius.
Prost och Kyrkoh, i Getinge
och Refvinge.
L. S.
O. Liter Of.
Prost och Kyrkoh, i Fagerhult
och Kråksmåla.
L. S.
Anders Fornander.
Th. Cand, INost och Kyrkoh»
i Gärdslösa oell Bredsättra.
L. S.
P. Kölmark.
Professor, Contr. Prost och
Kyrkoherde i Hammarön.
L. S.
P. P. Ekelund. Nils Ström.
Th. Doct., Contr. Prost och Th. Doct., Contr. Prost och
Kyrkoherde i Frändeforss. Kyrkoherde i Skellefteå.
L. S.
L. S,
Olof Joli. Fåhreus.
T. Doct., Contr. Prost och
Kyrkoherde i Hablingbo,
oell
L.
iS iltö.
S.
Crustaf Lutteman.
Kyrkoherde i Hafdhem och
Näs.
L. S,
På Eorgare-Ståndets vägnar:
H. N. Schwan
h. t, Talman,
L, S.
N:o l. Carl Fr. Landberg. And. Fredin.
För Stockholm, För Stockholm.
L, S. L. S.
Nils
Deri 5 Augusti
52'7
Nils Limnelius.
För Stockholm.
L. S.
Gust. D. Wilcke.
För Stochholm,
L. S.
J. Wegelin.
För Stockholm,
L. S
Joli. C. Fougt.
För Stockholm,
L. S.
Jac. Linström.
För Stockholm.
L. S.
G. Lychou.
För Stockholm,
L. S.
Johan Westin.
För Stockholm.
L. S.
N.o 2* sfnd. Nensén.
För Upsala.
L, S.
Chrikt. Gerle.
För Stockholm.
L. S.
N:o 3. Cart sirö senius.
För Norrköping.
L S,
N:0 4. B. H. Santesson.
För Götheborg.
L, S.
Jan Lamberg.
För Götheborg,
L. S.
J. Holmer.
Göthe
L. S.
För Götheborg.
N.o 6. Joh. Lundberg.
För Landskrona.
L. S.
N.o 5, C. M. Nordlindh.
För Malmö.
L- S.
N.o 7 Jöns Fornander.
För Calmar.
L. S.
N:o
528
Den g Augusti
Nio 8- Carl Sjöbohm.
. För Carlskrona.
L. S.
Nio 10 C. U. Egge.
För Westervik.
L. S.
No.- g. A. M. Rönqvist.
För Nyköping.
L. S.
N:o n. Eric Trass.
För Gefle.
L. S.
Pehr Elfstrand.
För Gefle.
L. S.
Nio 12. C. A. Cramér'.
För Wisby.
L. S.
N.o 13- El. I. Wigander. 13 Jean Noréus.
För Fahlun. För Stora Kopparbergs Bergslag-’
L. S. L. S.
N o 14., E. G. Nolleroth. Nio 15. J. Cronius.
För Halmstad. För Christianstad.
L. S. L S.
N:o 16. C. M. Flyborg. Nio 17. Jacob Möller'.
För Helsingborg. För Carlshamn.
L, S. K. S,
N :0 18 ■ C. M. Hyborg. N:o ig. Gust. Hagerman,
För Engelholm,
L. S.
För Ystad,
L. S.
Nio 20. W. Darin.
För Marstrand,
L, S. ,
N.o 21.-4. Cison Widell
För
Warberg,
L. 8,
N:0 22'
Den 9 Augusti 559
N.o 32. G. F. Hellman. N.o 23. I. P. Schenström.
För Westerås. För Arboga.
L. S. L. S.
N:0 24. E. G. Hamnström. N.-o 35. A.P. Malmberg.
För Örebro, För Jon köpin 2.
L. S. L. S.
N:o 26. G. Kjellander. N:o 27. I■ P. Schenström.
För Linköping. För Köping,
L. S, L, S.
N.o 28- A. M. Rönqvist. N:o 2^. Svante Planch
För Strengnäs, För Skara.
L; S. L, S.
N.o 30. E. G. Holm. N.o 31. Jöns Fornander
För Wexiö. För Lund,
L, S, L. S.
No 32* G. Fjellander. N-o 33. Jon, Vilberg.
För Söderköping. För Hudiksvall.
L. S, L. S.
N:ö 34* E. G, Hamnström. N.o 35. G. Kjellander.
För Mariestad, För Carlstad.
L. S. L, S.
N.-O 3 6. Jon. Vilberg. N.-o 37* E. G. Sturnegk,
För Hernösand. För Thorshälla.
L, S, L. S.
N:0 38-
pite B:det N:o 67, 68<
£30 J)én Q Augusti
N.o 5$. J- P- Schenström. N o 3g. A. P. Malinberg_
För Eskilstuna, För Borås.
L. S. L. S.
N:o 40. Jonas Krull. N.o 41. And. Nensen.
För Wennersborg. För Enköping.
L. S. L. S.
iV;0 42. I. O. Holmgren. N.-o 43. Gust. Stabeck.
För Sabla. För Sigtuna.
L. S. L. S.
N:0 44. E, G. Gezelius. N.o 45. G. Kjellander.
För Wadstena. För Skenninge,
L. S. E. S.
N:o 4'6. Carl Fr. Norström. N>-0 47. E. G . Gezelius.
För Lidköping. För Öregrund.
L. S. ‘ L. S.
JJ.-o 48. F. G. Sturnegk. N:o 49. P. G. Barthelson.'
För Södertelje. I^ör Norrtelje.
L. S. L. S.
Af:o 50. X Cronius. N.o 51. Carl Fr. Norström:
För Hedemora. För Lindesberg.
L. S. L. S.
N.0 52. Carl Fr. Norström. N:o 53. Pehr Zellinger,
För Nora. ’ För Eksjö.- i
L. S. L. S,
N.-o 54. Fr. Åberg A:son. 1X055. Georg Sundblad;
; För Uddevalla. För Askersund.
L, S. L. S.
1 A.v 56 ?
Den g Augusti
531
AT:ö 56'. Å. P. Malmberg. N:o 57. Svante Planck.
För Ulricehamn, För Hjo.
L. S. L. S.
ÄT.o 58- Svante Planck.
För Sköfde,
L. S.
N.o 60. Jon. Ullberg.
För Sundsvall.
L. S.
N:o 62- E. Q. Nolleroth.
För Umea,
L. S.
N.o 5g. P. G. Lundgren;
För Christinehamn.
L. S.
N.o 61. 01. Hambreus:
För Söderhamn,
L. S.
N.o 63. Carl 1. Örnberg;
För Pitea,
L. S.
KT.-o 64.. Carl 1. Örnberg. N.o 65. E. G.Sturnegk.
För Luleå, För Mariefred,
L, S. L. S.
A.o C6. P. G. Lundgren. JV.o 67. P■ G. Barthelson
För Philipstad.
l. s;
jV.-o 68- Jonas Krull.
För Alingsåhs,
L. S,
JV’.o 70. Immanuel Hök.
För Kongelf,
L. S.
För Fahlköping,
L. S.
iV.-o 6g. C. U. Egge.
För Wimmerby,
L. S,
N.-o 71. E. G. Holm:
Sölvitsb
L. S.
För Sölvitsborg,
N:0 72- ^ C.-son Widell. Avo 73. Af. Rönqvist•
För Laholm, För Trosa.
L, S, L. S.
N:o 74.
5 33 Den g Augusti
No 74. E. G. Gezelius. No 75. 1. Cronius:
För Östhammar. För Säther.
L. S. L. S.
No 76. Er. Åberg A:$on. No 77. C.. M. Nordlindh]
För Amål. För Skanör,
B, S, L, S.
JV.-Ö 78- E. G. Nolleroth. N.o 79 Immi Hök'.
För Falkenberg, För Kungsbacka.
L. S. L. S.
No 80. i.s Holmström J. N.o Si; /oA» -Fr. Ekman.
För Cimbritshamn* För Strömstad,
L. S. L. S.
N:ö 82. Pehr Zellinger. No 83. And. Nensén
För Grenna. För Östersund,
L, S, lä, S,
På Bonde-Ståndets vägnar:
Lars Olsson;
ni v. Talman.
L.
Anders jansson Hyckert,
Vice Talman, Riksdagsman
lör Örbyhus, Norunda ouh
Olands Härader, saint Danneriiora
och Leufsta
Tingslager af Upsala Län*
L. S,
S*
Gustaf Eriessorii
För Trögds, Håbo ocB
Asunda Härader af
Upsala Län*
L. S,
Andera
Deli g Augusti
533
”Anders Jonsson.
För Hagunda» Lagunda och
Ulleråkers Härader al
Upsala Län,
L. S.
Matts Persson.
För Lyhundra och Sjuhundra
Härader af Stockholms
Län,
L. S.
fllatts Persson.
För Frösåkers Härad af
Stockholms Län,
L, S,
Gustaf Larsson.
För Wallentuna Härad af
Stockholms Län,
L. S.
Carl Johansson.
För Färentuna Härad af
Stockholms Län,
L. S.
Jaeob Ersson Elfstadius.
Daniel Andersson.
För Rasbo , Waksala och
Balings Härader af
Upsala Län,
L. S.
Olof Olsson.
För Wäddö och Häfverö
Skeppslager af Stockholm?
Län,
L. S,
Anders Persson,
För Långhundra, Semminghundra
och ärlinghundra
Härader af Stockholms Län,
L. S.
, Anders Andersson,
För Närdinghundra Härad
af Stockholms Lag,
L. S„
Joseph Olsson.
För Sotholms, Svartlösa och
Öknebo Härader af Stochholms
Fän,
L. S.
Per Jansson,
Hör Åkers och Werndö Skeppa^. För Sollentuna Harad och
lager af Stockhplms Län, Danderyds Skeppslag af
L, S, Stockhojms Lijn,,
L, S,
Priq
534
Den g Augusti
Eric Ersson. Nils sindersson'.
För Frötuna, Länna, Bro För Barne, Åse, Wiste och
°ch Wätö Skeppslager af Kållands Härader af SkaraStockholms
Län, borgs Län,
L. S. L. S,
Laur. Carlsson. Anders Larsson.
För Wadsbo Härad af Ska- För Skånings, Kinne, Klaraborgs
Län, nefjerding och Laska Haij.
S, rader af Skaraborgs Län,
L. S.
Anders Carlsson. Johannes Persson.
För Wilske, Gudhems, Walla För Wartofta och Frökind®
och Kåkinds Härader af Härader af Skara
Skaraborgs
Län. borgs Län,
L. S. L. S,
Jonas Henriksson. Peter Jansson.
För Sunnerbo Härad i Kro- För Ahlbo , Kinnevalds
nobergs Län, och Norrvidinge Härader
L, S. af Kronobergs Län,
L. S.
Johan Johansson. Peter Christoffersson.
Lör Konga och Uppvidinge För Tveta, Mo och Wista
Härader af Kronobergs Län, ' Härader af Jönköpings Län,
L, S, L* S.
Johannes Israelsson. Eric Fredriksson.
För Wästra Härad i Jönkö- För Norra och Södra Wedpings
Län, bo Härad i Jönköpings-Län.
L. S. L. S.
Naders
Ben 9 Augusti
535
Anders Sundsten. Johannes ■ Svenssen.
För Östra Härad af Jönkö- För Östbo Härad af Jönkö-'
pings Län. pings Län,
L. S. L. S.
Lars Mänsson. Olof Larsson.
För Wassbo Härad af Jon- För Wässby Läns Fögderi
köpings Län, af Westerås Län,.
L. S. L. S.
Olof Olsson. Anders Persson'.
För Sahlbergs Fögderi af För Åkerbo Härad af WeVWesterås
Län. terås Län,
L. S, L, S.
Johan Nilsson. Peter Jernström. r
För
Wagnsbro Härad af För Gamla Norborgs och
Westerås Län, Skinskattebergs Härader
L, S, af Westerås Län.
L. S.
Johan Magnus Wessing'. Per Persson!
För Norrbo, Siende och Tn- För Snefringe Härad af
hundra Härader af Westerås Westerås Län,
Län. L. S,
L, S,
Jöns Isacsson. Anders Joachimsson»
För Lysings och'Dahls Hä- För Göstrings oell Aska Hä-i
räder af Östergöthlands Län, rader af Östergöthlands Län,
L, S, L, S,
Bengt
53&
Den 9 Augusti
Bengt Larsson.
För Östkinds, Lösings, Björkekinds
oell Hammarkinds
Härader af Östergöthlands
Län,
L. S»
Andi P. Persson.
För Gullberga och Bobergs
Härader, med Landslags-Orteii
i Hellesta och Tjellmo
Tingslag af Östergöthlands
Län,
L. S.
Jon Andersson.
För Bråbo Härad, Risinge
Tingslag, samt Hellestads
och Wånga Bergslags Härader
af Östergöthl;s Län.
L. S.
Jonas Jönsson.
För Memmings, Skärkinds
och Åkerbo Härader af
Östergöthlands
Län.
kj, S«
Johan Petter Jönsson.
För Hanekinds och Bankekinds
Iläi adér af Österiinds
Län.
L. S.
Bengt Svansson.
För Wifolka och Walkebo
Härader af Östergöthlands
Län,
L. S.
jn Persson.
För Kinda och Ydre Härader
af Östergöthlands
Län,
L. S.
G. Gustafsson.
För JöpSkers och Willåttinge
Härader af Södermanlands
Län.
L. S.
Pehr Olsson.
För Opp,unda Härad af
Söder Hanlands Län»
L, S,
Jonns Jonsson.
För Kölebo och Rönö Härader
af Södermanlands Län.
b. S.
Erif
Den g AugustL
537
Eric Larsson.
För Öster- och Wester-Rekames
Härader af Södermanlands
Län,
L. S.
Jon Andersson.
För Sundahjs, Nordahls och
Wahlbo Härader af
Elfsborgs Län.
L. S.
Sven Svensson.
För Fliindre, Ahle och Wätle
Härader af Elfsborgs Län,
L. S.
Pehr Andersson.
För Akers, Selebo och Daga
Härader af Södermanlands
Län,
L. S,
Bryngel Ericsson.
För Wedbo och Tossbo
Härader af Elfsborgs
Län,
L, S,
Bengt Andersson
För W ane och Bjerke IIä~
rader af Elfsborgs Län,
L. S.
Andreas Danielsson. Olof Hakanssoni
För Kullings, Gäseneds, Åhs, För Marks Härad af ElfsKinds,
Wedens och Boljebygds borgs Län,
Härader af Elfsborgs Län. L. S,
L. S.
Anders Larsson.
För Redevegs Härad af Elfsborgs
Län,
L. S,
Jonas Jaensson.
För Norra och Södra Tjust
Härader af Calmar Län,
L, is.
Lars Latsson. Jonas Andersson.
För Norra Möre, Stranda För Södra Möre Härad af
pch Handbörds Härader af Calmar Län,
Calmar Län, L, S,
L. S,
Erland
5 38
Den g Augusti
Erland Larsson.
För Ölands Norra Älof,
L. S.
Jon Jöransson.
För Ölands Södra Mot'.
L. S.
Jonas Håhansson. Per Jansson.
För Sofvedes, Aspelands och För Wester Bergslags Harad
af Stora Koppar
-
Tuna Läns Härader af
Calmar Län,
L. S.
bergs Län,
L. S.
Hans Hansson.
För Stoo Kopparbergs
Fögderi,
L. S.
Frost Lars Andersson
För Ofvan-Siljans Fögderi af
Stora Kopparbergs Län,
L. S.
Per Nilsson.
För Westerdahl Härad af
Stora Kopparbergs Län,
L. S.
Frik Johansson.
För Säters Fögderi af Storrå
Kopparbergs Län,
L. S.
Johan Eriksson.
För Näsgårds Läns Fögderi
af Stora Kopparbergs Län,
L. S.
Anders Olsson.
För Nedan-Siljans Fögderi
af Stora Kopparbergs Län,
L. S.
Olof Larsson.
För Carlskoga och Lekebergs
Härader af
Örebro Län,
L. S.
Pehr Pehrsson.
För Lindes och Ramsbergs
samt Nora och Hjulsjö
Bergslagers Härader
af Örebro Län,
L, S.
Peter
Den 9 Augusd
539
Peter Persson. Peter Nilsson.
För Kumla och Hardemo För Edsbergs Härad af Ö
-
Härader af Örebro Län.
L. S.
rebro Län.
L. S.
Jan Persson'.
För Grimstens Härad af
Örebro Län.
L. S.
Olof Larssen.
För Sundbo Harad af
Örebro Län.
L. S.
Per Persson. Erik Eriksson.
För Sköllersta och Askers För nya Kopparbergs,: Grytllarader
af Örebro Län. hytte och IIcllefors’s JlergsL.
S. lagers Härader af Örebro
Län.
L. S.
Jacob Ersson. Elof Hakansson, genom
För Fällingsbro, Glansham- O. Olofsson efter Fullm.
inar och Örebro Härader För Fryksdahl Härad af
af Örebro Län. Carlstads Län.
L. S. L. S.
Lars Andersson.
För Kihls Härad af Carlstads
Län,
L. S.
Jan Persson.
För Näs och Gillberga Härader
i Carlstads Län.
L. S,
Mans Jansson’.
För Jösse och Grums Härader
af Carlstads Län.
L. S.
Erik Persson.
För Nordmarks Härad af
Carlstads Län,
L. S.
Olof
T)tn 9 Augus
Olof Larsson.
För Wisnums Härad af
Carlstads Län.
L. S.'
Eric Olssoni
För Ölme Härad af Carlstads
Län.
L. S,
Jonas Jansson.
För Wäse Härad af Carlstads
Län.
L. S,
Olof Olsson.
Carlstads; Elfvedalils
För
oell Nyeds Bergslags Fia
räder af Carlstads Län.
L. S.
Erik Pehsson.
För Fernebo Härad och
Pliilipstads Bergslag af
Carlstads Län.
L. S.
Johan Olsson Longberg'
För Gestrikland af Gefleborgs
Län.
L. S.
Hans Nilsson, och Hans Michelsson%
För Norra Helsingland af Gefleborgs Län.
L. S,
Jöns Persson och Nils Eriksson.
För Södra Helsingland af Gefleborgs Län.
L. S.
Anders Jonsson.
För Norra Ångermanland
af Wester-Norrkuds
Län.
L. S.
Per Abrahamsson.
För Södra Ångermanland,
Öfra Delen, af WesterNorrlands
Län,
L. S.
Erik
Den 9 Augusti
541
Erik Nilsson. Erit Johansson.
För Nedra Delen af Södra För Medelpad af WesterAngermanland,
af Wester Norrlands Län.
Norrlands Län, L. S
L.
S.
Olof Palsson.
För Herjedalen af Jemtlands
Län.
L. S.
Olof sindersson.
För Södra Jemtland af Jemtlands
Län,
L. S,
Anders Nilsson.
För Norra Jemtland,
L, S,
Anders Andersson Aberg
För Umeå och Degerforss,
Nodrmaling, Bygdeå, Burträsk
öch Löfångers Sooknars
Tingslager al'Westerbottens
Län.
L. S.
Moses Johansson';
FÖr Skelleftea Tingslag af
Westerbottens Län.
L. S.
Olof Matsson Ahlman.
För Piteå, Luleå, Råneå
samt Neder oell Ofver
Calix af Norrbottens
Län,
L. S
Eric Pieti.
För Neder-Torneå och Carl
Gustafs samt Öfver-Torneå
Härader af Norrbottens Län.
L. S.
Jacob Jacobsson Keisner.
För Norra Häradet af Gottlands
Län.
L. S.
J dm S
542
Den 9 Augusti.'
Juns Mans sofi.
För Torna, Bara och Harjagers
Härader af Malmöhus
Län.
L. S.
Olof Bruhn.
För Oxie, Wemmenhögs
och Skylts Härader af
Malmöhus Län.
L. S.
Nils Mansson1. \
För Frosta och Färs Härader
af Malmöhus Län.
L. S.
Nlls Hakansson
För Östra och Westra Göinge
Härader af Christianstads
Län.
L. S.
Per Jönsson.
För Bjäre Härad af Christianstads
Län.
L. S.
Sven Larsson.
För Onsjö, Luggude och
Rönebergs Härader af
Malmöhus Län.
L. S.
Jöran Jöns son i
För Ljunitz och Herrestads
Härader i Malmöhus Län,
samt för Jerrestads och
Ingelstads Härader af
Christianstads Län,
L. S.
Sven Pålsson
För Willands, Gertz och
Albo Härader af Christianstads
Län.
L. S.
Åils Persson
För Norra och Södra Asbo
Härader af Christianstads
Län.
L. S.
Jon. Jonsson.
För Bräkne, Medelsta och
Östra Härader af Blekinge
Län.
L. S.
Per
Den 9 Augusti.
543
Per Persson.
Andérs Sehell
us.
För Listers Härad af Bie- För Halmstads, Höks oell
kinge Län.
L. 'S.
Tönnersjö Härader af
Hallands Län.
L, S.
Peter Andersson.
För Hinible oell Ahrstads
Härader af Hallands Län,
L. S.
Lars NilssonJ
För Faurås Härad af Hallands
Län. -  L. S.
Bennt Persson.
Anders Maltesson.
För Fjäre oell Wiske Hära- För Wästra Ilisings ock
der af Hallands Län, Inlands Södre Härader af
L. S, Götheborgs oell Bohus Län.
L. S.
Ol. G.son Bagge'. Nils Nilsson.
För Oroust och Tjörns Hara- För Säfvedahls, Askims
der af Götheborgs och Bo- och Östra Hisings liahus
Lärt. rader af Götheborgs
L. S och Bohus Län.
L. S.
Eric Swensson.
Flir Sörbygdens, Tunge, Bullarens, Quille,
Tanums och Wätle Härader af Götheborgs
och Bohus Län.
L. S,
Til
-
Den 9 Augusti
Tillägg.
Utdrag af Vällofl. Borgare-Ständets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den i Augusti
1815.
S. D. ^Till Allmänna Besvärs och Oeconomie
Utskpttets
elen 2g:de Juli pä hordet lagda och
nu äter foredrägna Memorial, angående Chartors
upprättande ofver Hemmanen i Riket, lemnade
Eorgafe-Ståndet sitt bifalL Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahmé
S. D. Föredrogos och biföllos Stats-UtskottetS
i:o Utlåtande af den a8:de Juli, som den
29:de lades på bordet, i anledning af anmärkningar
vid Betänkandet om allmänna medels
anslående för Svenska Theatern s och
2:0 Memorial af denna dag, om Reglemente
eller Instruction för Deputerade i Ofver*,
Krigs Revisionen, Ut Supra,
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm'.
S. D.
Den 9 Augusti
S. D. lJanco-UtskoUets den 2 6:te Juli afgifna
och dagen derefter på bordet lagda Memorial,
angående väckt fråga om förhöjda arfvoden för
Hankens Fullmägfiga, föredrogs å nyo och bifölls.
Ut Supra.
Ek Protocollo
Carl Magn. Robsahm.' '
S. D. Mrf Höglofl. Ridderskapet och Adelli
instäxnde Borgare-Ståndet däuti, att genom en.
Deputation hos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
i underdånighet anhålla, det täcktes Hans
Kongl. Höghet, efter inhämtadt tillstånd af
Hans Majit Konungen, Nådigst åtaga sig särskild
vård och inseende, såväl öfver Götha
Canal anläggningens skyndsamma fullbordande,'
som att det af Rikets Ständer till detta stora
företag beviljade biträde måtte med noggranhet
blifva till sitt bestämda ändamål använd;
Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
tl.tc B de
Nio 69. 'fiti
S. D.
Den g Augusti
Utdrag af Vällofl. Borgare-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 2 Augusti
1815*
S. D. V id Lag-Utskottets i gar på bordet lagda
Memorial af den 28 Juli, om förhållandet
med de från Utskottet afleranade Betänkanden,
lät Borgare Ståndet bero. Ut Supra.
Ex Protocollo
Cart Magn. Robsahm.
%
S. D. T ill Stats-Utskottets i går afgifna oell
på bordet lagda utlåtanden i anledning af anmärkningar
vid Betankanderna :
1:0 Om 1808 och t 809 arens Krigs-Revislons
arbete samt Gratification åt Assessoren Grunden;
och
2:0 Om renskrifningsmedel åt Expeditions
Utskotlets Cancellister samt kostnaden till Register
öfver Riks-Ståndens Protocoll; lemnade
Borgare Ståndet nu, vid förnyad föredragning,
sitt bifall; i följd hvaraf och sedan genom Ståndets
Cancellie anstalt redan blifvit vidtagen
örn Registers upprättande, Secreteraren ock skule
-
Den g Augusti
54
le äga att det anslagna arfvodet uppbära och St
deri som Registreringen besörjt tillställa. Ut
Supra.
Ex Protncollo
Carl Magn. Bobsahm.
Vördsamt Memorial!
Hedervärda Bonde-Ståndet har, genom Pretocolls-Utdrag
af den 20 dennes, , till Allmänna
Be svärs och Oeconoinie-Utskottet återremitterat
Utskottets den 10 i denna månad afgifna
Betänkande, rörande Håll- och GästgifyareSkj
utsen, med följande Anmärkningar, hvarom
Hedervärda Bonde Ståndet sig förenat: att, vid
de 3:ne föregågpe Riksdagar, Nationens röst
varit för en förändring i Representationen:
att Ståndet aldrig funnit denna nödvändigare,
än vid genomläsandet af ifrågavarande
Be tänkande, hvilket upplyste de olika intressen
som leda hvarje Stånds omdöme, vid behandlingen
af frågor, som ensamt rora Jordbruket;
det egna intresset hidinge till Resultatet och
Jordbrukaren motarbetades; och med åberopande
af Jacob Ericssons från Orebro Län hos Oeconornie-Utskottet
afgifna yttrande, har läondeStåndet
dervid tillagt, att det, utom af Oeconomie-t.
tskottet, vöre allmänneligen erkändt, att
Håll- och Reserye-skjutsea vore den mest trye
-
$ 4 8
Den a Auguste
leande börda för Jordbruket: att Utskottet, emot
sanna förhållandet, grundadt på erfarenheten,
yttrat att förhöjning uti skjutslegan vore skadlig
för -åkerbruket, och att den nu vore tillräckligen
svarande mot besväret; hvaremot Bonde-Ståndet,
af flera uppgifna skäl, förment att
skjutslegan borde förhöjas.
Med tillkännagifvande att ifrågavarande Be-,
tänkande blifvit af Högvördiga Prest-Ståndet
och Vallöf]. Borgare-Ståndet gilladt, hvaremot
Höglofl., Ridderskapet och Ädela detsamma
Sterremitterat, med anmärkning endast emot den
föreslagna regleringen af skjutshållen lill tvänne
Mils afstånd från hvarandra, får Utskottet,
till svar å Hedervärda P»onde-Ståndets ofvannämnda
anmärkningar, sig yttra, att dessa ådagalägga
.att Betänkandets innehåll af det Hedervärda
Bonde-Ståndet blifvit på flera ställen
origtigt fattadt, och att uppmärksamheten endasr
Blifvit fästad på sjelfva slutföljden af de vigtjga
skäl, som föranlåtit Utskottet att icke tillstyrka
Ståndets yttrade åstundan, utan att samma
Hedervärda Stånds J.edamöter gjort sig
mödan att upptaga och än mindre att vederlägga
något enda af dessa skäl, som slutsatsen
föranledt.
Det kan icke annat än förefalla Utskottet
sällsamt att man från det Hedervärda Ståndet
kunnat yttra, det Utskottet icke erkänt, att
skjutsnings-skyldighyten är ett fer Jordbruket
jD en 9 Augusti
549
tryckande Onus, dä likväl uti Betänkandet, som
visserligen varit uti det Hedervärda Ståndet
uppläst, denna omständighet är på mera än ett
ställe medgifven i så tydliga ordalag, att deras
mening äfven för den miudst upplysta bordt
vara fattelig.
At något sanningsstridigt bevisnings-säit af
Utskottet blifvit användt, är en beskyllning,
hvilken Utskottet icke äger tilfälle att vederlägga,
då det Hedervärda Ståndet icke funnit
för godt att uppgifva, hvaruti denna afvikelse,
från sanningen består. Men Utskottet hoppas
tillika, att så länge detta icke är verkstäldt, denna
tillvitelse alldeles icke blifver menlig för
TTtskottets förhållande uti någons omdöme, sorn
äger nog kunskap och oväldighet, att tillbörligt
granska dess yttrande.
Och då för öfrigt det Hedervärda BondeStåndets
anmärkningar icke innehålla annat än
det, som uti de inkomna Memorialerna yrkats
och uti Utskottets afgifna Betänkande är besvaradt,
hvilket ock redan i dessa delar af 3:ne
Stånd är gilladt, utom den af det Hedervärda
Ståndet föregifne gemenskap imellan Skjutslegans
förökning och Biksens Ständers representations
sätt, får Utskottet, i afseende på denna
sistnämda omständighet, endast tillägga, atfc
det väl icke inser nämnde sammanhang, meå
dock anser för otvifvelaktigt, att, ifall förändring
i representationen skulle finnas nödig,
den
5 5°
Den g Augusti
den hufvudsakliga anledningen dertill och afsigten
dermed visserligen Llifver, att undanj
draga allmänna Arenderna från sådanas behandlande
, hvilka ådagalägga sig icke äga nog upplysning,
moderation eller god villja, att vid
enskilta, stundom mindre betydliga förmåners
befrämjande, lemna ett billigt afseende åt andras
rättigheter och hela Samfundets väl. Och
blifver detta Utlåtande,, jemte Herr, Handelsmannen
ijtabecks , uti bifogade Pfotocolls-Utdrag
intagne, särskilta mening, till Hedervärda Bonde-Ståndets
afgörande ofverl emnadt. Stockholm
den 2 8 Juli 1815.
Pä Högloft. B i dd. och
Adelns Ledamöters
vägnar
yl. Lantingshausen.
På Väilofl. BorgareStändets
Led arn ut ers
vägnar
And. Fre din.
Ut,
På Högvordiga Prests
Ståndets Ledamöter^
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
Vägnar
Olof Håkansson.
f/f. M. Rosbeck.
Den 9 Augusti
Utdragaf Protocollet, hållet, uti Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besvärs
och Oeconomie Utskotts Plenum
Thorsängen 3 Augusti i8iS
S.
D. V id justeringen af Protocollet för den
s8 nästlidue Juli, ingäf Herr Handelsmannen
Stabeck, i anledning af sitt till samma Protbcoll
gjorda förbehåll, ett yttrande angående
Utskottets utlåtande öfver do af Hedervarda
Bonde-Ståndet gjorda anmärkningar vid Betänkandet
rörande Skjuts-inrättningen, hvilket yttrande
var af följande innehåll:
Det förundrar mig högeligen, att Högloft,
Utskottet icke gjort det ringaste afseende på de
välgrundade anmärkningar, som med Betänkandet
öfver skjutsningsfrågan ifrån det Hedervärda
Bonde-Ståndet till Utskottet blifvit remitterade,
Såsom skäl för nämnde åsidosättande,
åbetopar Utskottet i detta fall sitt afgifna Utlåtande,
. att det Hedervärda Bonde-Ståndet icke
skall hafva bestridt de grunder, hvarpå Utskottet
byggt det sitt Betänkande, sorn förer
Skjutsning» ärendet, men deruti har Utskottet
orätt, enär allt hvad sorn Utsko.ttet anfort såsom
talande för Utskottets sköna resultater, har
dels af det Hedervärda Bonde-Ståndet och dels
af mig så tillsägande sjufaldUblifvit veder lagd t.
Att någon vederläggning i anseende till Marke
gångs
-
5 52
Den 9 Augusti
gangs Taxan å Spannmål oell Qkedagsverken
under de sist förflutna 50 åren i Stockholms Ijän
icke ägt rum och hvarföre jag med stillatigande
gått detta alldeles förbi, har varit för att
undgå väcka Högloft. Utskottets uppmärksamhet
derpå, att Höglofl. Utskottet deruti vederlagt
sig sjelf, hvilket af hvarjom och enom, som
kan läsa skrifvet och sammansätta meningar, icke
lär kunna bestridas. Och i alla fall, om
man ock skulle hafva skjutsat i Sverige till
denna dag för alldeles intet, följer icke deraf
att ett slikt ofog gäller för evigt, heldst då sednare
tiders mångdubblade öfriga onera och utskylder
på denna delen af Sveriges jord, gör
sådant till en absolut omöjlighet.
Jag vet icke, om de 3:ne Respeetiva Stån-i
den bifallit Betänkandet ; men i alla fall t rörjag
mig äga rättighet, i den egenskap jag
Krig nu befinner att yttra’, det jag för #ain enskilta
del skulle anse ett slikt, beslut vara högst
obilligt, likasom att jag icke funnit något Betänkande
ifrån någondera Utskotten under hela
Riksdagen innehålla så manga motsägelser,
som detta, och så mycket af Medeltidens mörka
anda. Ut Supra.
Ex Protocollo
M. M• Rosbeck.
Vörd-'
3en g Augusti.
Vördsamt Memorial!
Genom Protocolls-Utdrag från Höglafl. Rid»,
derskapet oell Adeln dea 23, Högvördiga PrestStåndet
den 25 och Hedervärda Bonde-Ståndet
den 27 nästlidne Juli, hafva Riksens Ständers
samteliga Utskott blifvit anmodade att undersaka
förhållandet med besluten öfver de frän dem
utgifna Memorial och Betänkanden, och i fall någon
jemkning vore möjlig eller af nöden, eller Må*
let till Nämnd mäste hänskjutas, sådant till vederbörlig
åtgärd hos Riksens Ständer skyndsamt anmäla.
Ett ämne, hvaruti Riksens Ständers till
Banco-Utsköttet meddeldte yttranden ej innefatta
bestämd visshet för resultatet, är den af Ban»
co-Utskottet, med afseende pä Malmö DiseontVerks
Utlåning i 3 procents Reverser, under
den 6 JMaj gjorde och uppå ifrån samteliga Respectiva
Stånden skedd återremiss, under den
13 Juli ytterligare förnyade hemställan: huruvida
den underdåniga önskan mäfrån Riksens Ständer
yttras, det Kongl. Maja i Nåder täcktes härutinnan
vidtaga de åtgärder som med dess, vid
Malmö Discont-Verks Inrättning i Nåder åsyftade
'ändamål, att öppna utväg till en lättad penningerörelsc
för en från Hufvudstaden aflägsen Brovins,
finnas öfverensstämmande.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har, enligt
Protécolls-Utdrag den 20 Juli, bifallit
Ut
-
554
Den g Augusti.'.
Utskottets afgifna förklaring, med den tilläggning,
utt hos Dang!. Maj:!- i underdånighet matte
anhållas, det Hans Majit behagade låta anställa
laglig undersökning ojn Malmö Discont-Directions
förhållande, i afseende ä berörde DtscontVer/ts
Förvaltning.
Hogvördiga Prest-Ståndet liar under den
åa i samma månad, med bifall till hvad Baneo-Utskottet
i öfrigt yrkat och tillstyrkt, för
sin del beslutit, att hos Kongl. Majit i underdånighet
må anhällas det täcktes Kongl. Maj.t låta,
igenom behörigen tillförordnad jidor, anställa Lag.
lig Undersökning om Malmö Discont Directions
förhållande i afseende pa berörde Discont. Verks
Förvaltning.
Vhllofl. Jiorgare-Ståndet har, enligt dess
under den oo Juli meddehlta Protocalls-lXtdrag,
ined bifall till forslaget om en Extra biträdes
summa från Banken till Disconten åf ioo,oou
Il:d intill 181 & ars slut, funnit all fråga otti
ansvar för DireCtionens förvaltning till oell med
lHtf ars slut, i följd af Revisorernas åt Direc
turnén redan rneddelta Decharge, böra förfalla.
Hedervärda Bonde-Ståndets Prntocolls-Utdrag
af doft 20 Juli innehåller: att Bonde-Stdndet
funnit för godt, i sä måtto bifalla Utskottets
Betänkande, att Malmö Discont skulle af Banken
erhålla ilen föreslagne, sumtuari ion,000 R. I mot
deli Kentä och de vilkor, sorn cletvid blifvit af Ut
-
skottet
Den 9 Augusti '555
slottet fästade; men att hvad i öfrigt vore anfördt
lemnades utan afseende.
Då Banco-Utskottet härutinnan ej ian uH
röna någon Pluralité och ej finnér sig i tillstånd
att sammanjemka de i gå måtto hufvudsakligen
skiljaktiga Meningarna, får Baneo-Utskottet
vördsamt tillstyrka, att förhållande' må, i
enlighet med Banco-Utgkottets nu gjorda framställning,
hos Kongl. Maj=t i underdånighet anmälas
till den åtgärd, som i anledning deraf
Jean pröfvag nödig. Stockholm deja, 3 Augusti
1815.
Joh, Tiena. Gyllenborg. JE. A. ^Almquist.
Q. F. Hellman. Daniel Anderssom
G. Helsingius,.
Vördsamt Memorial!
J)et betänkande Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskott den 6
nästlidne Juni afgifvit, angående rättigheten
förLumpsamlare , at ornkringresa i Land et, samt
Om Lumpors anskaffande för Pappersbrukens
behof, och hvilket Höglofl. Ridderskapet och
^\deln samt Hedervärda BondeStåndet bifallit,
men Välluf!. Borgare Ståndet deremot afslagit,
har, den 19 de uti nys§ berörde månad, blifvit
finn
5 5^
Din 9 Augusti
frän Högvördiga Pre st-S,tandet återremftteradt,
med följande anmärkningar, nemligen af:
3:0 Herr Öfver Hof - Predikanten m. m.
Doctor Lilljenwalldh, som yttrat farhåga, att
de af Utskottet uppgifna förslag, till Lumpors
anskaffande för Pappers-Brhken i allmänhet
och föi*- Tumba Pappersbruk i synnerhet, icke
skulle blifva emot ändamålet tillräckligen svarande.
2:0 Herr Professoren Doctor Wijkman,
sorn trott det vara bäst, om inom hvarje Socken
någon af församlingens fattiga finge sig
uppdraget, att insamla tillgängeliga Lumpor;
hvarmed Herr Prosten Doctor Ström sig förenat,
med tillägg, att en fattig i hvarje Rote
borde insamla Lumpor.
3:0 Herr Prosten Doctor Falk, hvilken
ansett i detta hänseende ingen annan författning
behöfvas än den , som 1 dess Ort redan
är vidtagen, nämligen att livar och en vid upp.
börds-stämmorna skulle förete behörigt bevis,
det han aflemnat de Lumpor, som han för året
borde leverera.
4:0 Her Prosten Doctor Stenhammar, som
tillstyrkt att detta måtte bero af Pappersbruks
ägarnes och dertill gränsande invånares frivilliga
öfverenskommelse;
. 5:o
Den g Augusti
557
5:0 Herr Prosten Wikblad, hvilken likaledes
ansett intet tvång i denna del böra användas;
samt derjemte erinrat, att den allmänna
författning, sorn stadgar att vid uppbördsstämmorna
hvaf och en är skyldig förete qvittencer
på levererade ljumpor, icke kunde verkställas,
om Socknens fattige skola Lumporna
upphämta.
6-'o Herr Dom-Prosten Doctor Wahling
hvilken trott, att redan gällande Författningar
härom, i afseende på Landsbygden, voro tillräckliga,
men att, i anseende till Städerna, sorn
i denna del skulle vara mer än försumliga, någon
tjenlig anmaning måtte göras, på det de
skulle till ifrågavarande ändamål bidraga; hvart,
uti Herr Prosten Wikblad instämt.
Sedan Oeconomie-Utskottets ifrågavarande
Betänkande ofvanberörde den 19 Juni blifvit
af Högvördiga Prest-Ståndet tillika remitteradt
till Riksens Ständers Banco Utskott, så vidt
JJetänkandet rörde Tumba Pappersbruk , har
välbemälte Utskott derom sig utlåtit, vid föredragning
af hvilket Utlåtande Högvördiga PrestStåndet,
den 23 sistlidne Juli, Deslutit, att det
samma med Oeconomie-Utskottet communicera;
men sorn något Exemplar af detta Utlåtandes
ännu icke blifvit till Utskottet öfverlemnadt
och de öfriga Respectiva Riks-Stånden nu mera
meddelt Utskottet underrättelse, hura ifrågavarande
mål blifvit af dem afgjordt; tror Ut.
skot.'
558
Den g Augusti
skottet sig bora, utan längre dröjsmål, vordsaniligen
lemna .siri förklaring öfver Högvördig
ga 3?re$t-Ståndets ofvanfierörde anmärkningar.
Enär igenom Herr Öfver-Hof-Predikantenj
Doctor ' Liiljenrvalldbs, den 19 nästförflufna April
från Högvördiga Prést-Ståndet till Utskottet
remitterade, Memorial upplyst blifvit, att
en ansenlig myckenhet Lumpor årligen måste
för Tumba Pappersbruks behof införskrifvas, har
Utskottet ansett angeläget, att föreslå sådana
utvägar, hvarigenom, efter Utskottets förmodan*
så väl detta som öfriga Pappersbruk i Riket
skulle kunna erhålla tillräckligt förråd af Lumpor
inrikes, så att Svenska Penningar icke vidare
må behöfva för Papper eller Lumpor till
Utrikes Orter utgå. Utskottet ansåg sig derjemte
böra vara betänkt på att utfinna ett sätt,
medelst hvilket aé betydliga olägenheter och
besvärligheter, som tillskyndas Allmogen af
Lumpsamlare utaf mindre god frejd eller anständigt
och lagli gt uppförande , kunde fcrekomnias
och upphöra;, och då Utskottet, å andra
sidan, trodde, att alla tvångsmedel, till befordrande
af Lumpors insamlande, torde vara både
olämpeliga oell otillräckliga, har det, för
sin del, ej kunnat inse, det några bättre och
tjenligare anstalter till ändamålets vinnande,
än dem, som uti Betänkandet blifvit föreslagne,
möjligen kunde upptankas, isynnerhet som Utskottet
förmodade, att så framt en viss skälig
Och emot andra priser svarande betalning utstakades
-
Den g Augusti
559
kades för lumpor samt leverering deraf atida
intill en mark finge göras, skulle insaml.ingerl
blifva på det mest kraftiga ' satt uppmuntrad.
.  Utskottet bibehåller ännu, för sin del, sam
ma
öfvertygelse, och kan hvarken medgifva,
att de nu gällatlde Författningar angående JLmrnpinsamlingen
är o till rackel i ga, eller finna, det
nödig säkerhet för Papperbruken, i anseende
till rudimatei iernas, och för de levererande , i
anseende till betalningens erhållande, skulle vara
vunnen, om i frngaVarande insamling åt
Fattig- o.h Allmose-hjon ölverlemnades. I saknad
af underrättelse om de af Höglofl. BancoUtskottet
föreslagna medel till anskaffande af
nödiga rudimaterier tor Tumba Pappersbruk,
måste väl Öeconomie-Utskottet nu underlåta att
lemna yttrande deröfver, men det tror sig i
alla fall icke kunna, rörande detta ämne, uppgifva
något annat tjenligt Förslag, ä'n det åter--  remitterade Betänkandet innehåller, hvilket Betänkande
Utskottet således får i alla delar vördsamligen
sig åberopa, och detsamma, jemte dessa
.»ina tankar, till Högvorcliga Prest - Ståndets
närmare granskning öfverlemna. Stockholm d.
3 Augusti 1813.
På Hoglofl. Ridd. och På Högvördiga Prest
Adelns
Uedarnöters Ståndets .Ledamöters
Vägnar vagnar
A. Lantingshausen. Carl Fr. Ortman.
På Vällofliga Borgäre- På Hedervärda Bonde*
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin* Jacob Ericsson.
M. M. Rosbeck.
Uen 9 Augustt.
Vördsamt Memorial!
Til! Riksens Ständer fär Cpnstitutiotis Utskottet
till behandling enligt 56 §. Regeringsformen
ahmala följande förslag till ändring
af 68 §. Riksdags-Ordningeu. Dä.
man genom erfarenheten funnit, att den tid
af Tre månader som blifvit fastställd för Revisionen
af de Verk, hvilken af Riksens Ständers Rell
visorer bör förrättas, varit allt för korrt för att
alla görpmålen med vederbörlig noggrannhet
luinnat medhinnas, har man trott sig böra tillstyrka
dess utvidgande till fyra månader. Utskottet
föreslår derföre, att tiden till Revisionens
begynnande måtte utsättas till den
15 Augusti och meningen i berörde 68 §. näst
för den sista så förändras: och må ingen Revision
öfverskrida en tid af fyra månader. Stockholm
den 4 Augusti 1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga Prest
Adel
ns Ledamöters Ståndets Ledamöters
På Välloflig! Borgare- På Hedervärda Bonde
-
vägnar
Rudolf Cederström.
vagnar
Carl v. Rosenstein.
Ståndets Ledamöters
vagnar
J. Westelin:
Ståndets Ledamöters
vägnar
Anders J-.son. Hyckert'.
G. A. Silverstolpe.
Register.
A.
Adress, R. St Tacksägelse, tili Kongl. Maj:t och
- H. K. H. KronPrinsen, I. 437.
^ ti. St. Tacksägelse, till Kongl. Maj:t angåen
de
Förvaltningen af Bartheletnyskä Stats*
Medlen V. 2044.
um. R. St. Tacksägelse, till Kongl. Majtt och ff.
K. H. KronPrinsen, angående utländska Gäl*
den V. Del. 4 Afd, 463.
É>
Berättelse äf R. Stis till Stats-, Bancö- och Riksgälds*
Verkens öfverseende förordnade Revisorer*
angående Banco.Verkets tillstånd I. 4.
...
af dito, angående StatsVerkets tillstånd och
förvaltning åren 1810 och i8r£, I. 9,
_ af dito, angående RiksgäldsContoirets till»
stånd och förvaltning, h 35*
« af dito, angående den tinder CotnmerCe-CöI
legii
förvaltning ställde ManufacttirDiscont
Fonden , I. gt.
, , om hvad sig i Rikets Styrelse tilldragit se.
dan sista Riksdag, I. 106.
„
angående de tinder CommerCeCollegii disposi*
tion stående Fonder, I. 154.
af R. St. Justitieombudsman för år 18*3 >
I. t7t.
• af dito för är 1814, I. 223.
.af dito till Riksens Ständer, I. 27 6.
— — om Allmänna MagazinsDirectionens förvalt*
ning för år dfiio, I. 333,
om 1808 och 1809 årens KrigsRedogörel*
se och RevisionsVerk, I. 404.
Besvärs, och OeconomieUtskottets Memorial, om betjening,
II. 21.
_ ^ angående Hjelprotaraes afgifter till Stamro
l
tärne
Register.
tärne samt jemkning af de så kallade Planpenningarna,
II. 235.
och Oeconomie Utskottets Memorial, om Presterskapets
aflöning, II. 243.
angående det af Landsh i Carlstads Län
utfärdade förbud mot Tjenstedrängars utvandrande
ur Länet , 11. 246.
om Gérningsörens erläggande af Sockenhandtverkare,
11. 2yg.
om Rentan af Såg- och Mjölqvarnar, IL 262.
om sökt rättighet för förmedlade Hemman,
att vid deltagande i Kyrko-, Prestegårds- och
Tingshus byggande fä förmedlingen tillgodo
njuta, II. 434.
rörande en Landsväg till Rörås Kopparverk i
Norrige, II. Del. 437.
om v. Kruses Dictainen rörande Bränvins»
bränningen, II. 441.
om rättighet för Allmogen i Halland, att å
egna ägor skära torf och tufvor till bränsle,
II. 443.
angäende Glas- och Porcellains-förares samt
Smideshandlares Handelsrättighet, II. 445.
angående vite för försummadt Uppbördsmöte
, II. 461.
om Landtbruks-Skolors inrättande, II. 520.
angående Magistraternas rättighet att utfärda
Pass, lil. 144.
angående Titulaturens afskaffande, III. 146.
angående skyldigheten, att deltaga i byggande
och underhållande af EcclesiastiqueHus
i Städerna, lil. 241.
ang. en Fyrbåks inrättande på Gottland, 245.
angående MarkegångsTaxornas upprättande
m. m., III. 290.
angående ändring af flyttnings - tiden för
tjenstehjon , III. 344.
angående den vissa hemman ålaggde Kronobrefbäring,
III. 358.
Be
-
Register.
2
och OcconomieUtskottets Memorial, angående
rättighet för Hallands Allmoge, att å egna ägor
få skära torf af tufvor och ljungbevuxen
mark, lil. 362.
angående vite för försummadt Uppbördsmöte,
lil. 365.
angående skyldighet för Bruk och Qvarnar»
att deltaga i väghållning, lil. 376.
angående understöd för Soldater, hvilka genom
Vacancer vid Compagnierna komma
att afgå, III. 378.
ang. fern Helgedagars indragning, lil. 381,
angäende Invånarnes i Norrvikens Fögderi
anhållan, att få lemna Afraden och Kronobonden
i Strömstad, lil. 384.
angäende Stapelstads frihet för Köpingen Döderhultsvik,
lil. 38f.
äng- Riksdags-Relationers infordrande, 11I.J39Ö,
angäende Fördelningen af de Soldat-rotarne
beviljade vacancer, lil. 430.
angående en Fonds samlande till underhallande
af vintervägen imellan Elfvedahlen öfver
Särna till Norriges Rå, lil- 429.
angående en beqvämligare Postinrättning ä
Landet, lil. 433.
angäende upphandlingar för Kongl. Majtts
och Kronans räkning, I1T. 435’*
angående Garnizons-RegementernaS LöningsSpannemåi
m. m., lil. 440,
angående ändring uti författningarna om
Hemmans-klyfning, lil. 667.
angående Allmänna Skogshushållningen i Riket
m. m-, IV. 46.
angående Postföringen öfver Ålands haf nu
m., IV. 167.
angåendé Götha Canal-Bolags förpligtande^ att,
enär någon Rotesoldat uti dess arbete blifver
oduglig till Krigstjenst, ersätta kostraden till
annan karls anskaffande i stället, IV, 169.
Se*
4
Register.
Besvärs- och OeconomieUtskottets Memorial, angående
tidens bestämmande för vägsyner uti Publicationerna
derom, IV. 172.
angående återupplifvande af Kongl. Brefvet d.
23 September 1747, IV. 174.
— *  äng- Husbehofs-bränvinsbränningen, IV. 176.
angående ökad t Arfvode åt Utskottets Canz
li-betjening,
IV. 2R4.
— _ angående Gårdfaribandeln, IV. 287.
_
ang. betalning för Fångskjuts- och Krono
brefbäring
i Stora Kopparbergs Län , IV. 320.
,  __ angående Kalkstens - brottens begagnande på
Gottland, IV7. 323.
ang. indragning af 5 Helgedagar, IV- 324.
_
angående en Marknads inrättande i Särna,
IV. 394.
angående Landshöfdingarnes Embets-berättel
ser,
IV- 395.
angående Förvaltningen af Wisby Hospitals
intrader,
IV. 397
angående inskränkning af Exclusiva privile
gier,
IV. 440.
_ — angående rättigheten för Lumphandlare att
omkring resa i Landet samt om Lumpors anskaffande
för Pappersbrukens behof, IV. 446.
angående tillåtelse för Allmogen i Skåne att
antingen leverera den Stockholms Barnhus
tillhörige Tionde Spannmål uti närmaste KronoMagazin,
eller att få lösa den efter Markegången,
IV. 455'.
angående afhjelpande af vissa kostnader för
Rote- och Rusthållare, IV. 575.
angående ersättning till Hemmansägarne i
Wäne Härad för lidne öfversvämningar af
Hällsjön, IV. 649.
„ ,
angående Stads- och Landsförsamlingars röst
rättighet
vid gemensamt Presteval, IV. 652.
angående StrandridareBoställen och Lastage
platser
på on Gottland, IV. 768.
B(i
Register.'
i
- och Oeconomie-Utskottets Memorial,' angående
Gränsetullarnes afskaftande å Norrska sidan,
IV. 773.
angående Mätare - Penningars afskaffande,
IV. nog
angående
förbud mot anläggande af så be*,
skaffade vattenverk, hvarigenom, förmedelst
uppdämningar, angränsande ägors uppodling
och förbättring hindras m. m., IV- 1181.
angående höjden utaf laggilld Gärdesgård af
sten, IV. 1187.
angående inrättande af en praktisk Bergsskola,
IV. 1190.
angående att, vid påkommande durchmarcher,
inqvartering i Städerna allenast måtte
granda sig på Hus och Tomt, IV. 1193.
angående Saltpeter Näringens tillstånd i Riket
m. m., IV. 1300.
angående medel till vaccinationens befrämjande,
IV. 1338-
angående Indelta Regementernas beklädnadssätt,
IV. 1348.
angående ett Stats-SjöAssurance-Contoirs inrättande
i Stockholm, IV. 1377.
angående Riksdags-Relationers infordrande,
IV. 138a
angående
huruvida någon Embetsman borde
kunna äga rättighet, att förbjuda invånarne i
en ort att hvar som helst inom Riket söka
arbete, IV. 1388-
ang. Magistraternas, uti Landshöfdinge-Residensen,
rättighet att utfärda pass, IV- 1495'-  angående den vissa Hemman ålaggde Kro*
nobrefbäring, IV. 1498.
angående nödiga föreskrifter i afseende på
Skogshushållningen vid Bergsmanshemman,
som af andra än Bergsmän inköpas, V.
71*
äng åtskilliga Fyrbåkars anläggande* V.^92.
Be
-
6
Register.
Besvärs- ock OeconomieUtskottets Memorial, angående
förbud emot löpande Assignationers utgifvande
af enskiite personer m. m*, V. 599,
— — angående Gränsetullarne imellan Sverige och
Norrige, samt Landtulls-inrättningen i Riket
och den dervid bibehållna Tullbevakning m,
m., V. 6ov.
. angående Markegångs - Taxornas upprättande
m. m., V. 644.
angående större frihet till begagnande af
Kalkmylla och Kalkstensbrott på Gottland,
V. 696.
_ _ angående vissa öfverklagade olägenheter för
Bätsmans-Rotehållare, V. 783-
— angående underhållandet af Strandridare Bo.
ställen och Lastagebryggor på Gottland, V. 790.
mm mm angående upphandlingar för Kongl. Maj t och
Kronan, V- 904.
— _ angående inskränkning i Halländska och Bohus
ländska
Allmogens Seglationsfrihet, V. 933.
— — angående Hamp-planteringens befrämjande,
V. 941.
_ angående Båtsmansfördubblingens återställan
de,
V. 1042.
angående befrielse för Skeppare och förbön»
der, att vid Tullkamrarne uttaga förpassningar
å Landets egna varor, som från Upp.
städerna till Stapelstäderna försändas,V, »108.
angående en fri Tackjerns-handel, V. 1117.
angående yrkad ändring af Tjenstehjons flytt
ningstid,
V. 1x24.
_
angående medel till Svenska Klädes-Fabriker»
nas upphjelpande, V. 1182,.
mm, — angående Götha Canal • Bolags. förpligtande,
att då någon Rote-Soldat i och för arbetet
derstädes blifver oduglig till Krigstjenst, er»
sätta kostnaden till annan karls anskaffande,
V- 1188.
— —, angående förändring af sättet, att värdera
Jord
-
Register.
7
Jord- och Fastigheter a Landet, efter den så
kallade Banco methoden, V. 1192.
Besvärs- och Oeconomie- Utkottets Memorial, angående
Folk. och Arbets-Skolors inrättande, i sammanhang
med allmänna Fattigvården, V.
1195-
angående Husbehofs-bränvinsbränningen och
dermed gemenskap ägande omständigheter,
V- 121?.
— angående forändrade bestämmelser 1 afseende
på levereringen af hå och halm , V. 1370.
,. angående Håll- och Gästgifveri-skjutsen m, /
m., V- 1380.
_
angående Kungshästarne i sjette Fogderiet af
Upsala Län, V. 1417.
_
angående inrättande af Arbets- och Uppfo-'
stringshus för Dal-allmogen, V. 1420.
—
angående Gårdfari handeln, V. 1623.
angående ändring i Allmänna Enskiftes-Stad
gan
, V. 1661.
angående extra Roteringen, V. 1814-
„ angående medel till Fabrikernas upphjelpan
de,
V. 1837-
angående en allmän reglering af de uti Riket'
antagne särskilta vigtsorter, V. i845>
— angående en ny Landtmäteritaxa, V. 1853*
angående Skogshushållningen m. m.,V. i8?5'*
_
angående den vissa Städer beviljade oin
skränkta
Nederlagsfrihet, V. 1878-
angående lindring i Bätsmanshållet uti Sveri
ges
Norra Provinser, V. 1948-
angående förslag till en Post- eller Forvagns J
inrättande ä de större Landsvägarne, V. 1964.^
—• angående så väl inskränkning af Finska Han
deln
, som förbud i allmänhet emot vissa varors
införsel i Riket, V. igf.ö
.
angående afhjelpande af vissa kostnader för
Rot- och Rusthållare, V. 2176.
— — angående Frälsehemmans skyldighet att ut
göra
-
I
Register.
gora Fangskjuts, lika med Krono-Skatte-hemman,
V. 2182.
Besvärs- och Occönomie-Utskottets Memorial, angående
förbättring uti Organisations- och AdmU
nistrationssättet för Tullverket, V. 2185.
—. angående en farleds öppnande från Sulevik
genom Sjöarna Ranken och Hugn till Norrska
Riksgränsen, V. 2188-  ,— angående återupplifvande af Kongl. Brefvet
den 23 September 1747, V. 2194.
— angående Stockholms Barnhus tillhöriga Ti
onde
Spannmål, V. 2199.
_ — angående Rentan af Såg. och Mjöl-qvarnar,
V- 2202,
—_ äng. Vaccinationens befrämjande, V. 22x8.
_ — angående allmänna Magazins inrättningen i
Riket, V. 4 Afd. 122.
— __ angående Kronohjelpe-Dagverkens utgörande,
V 4 Afd 19?.
— — äng. Jordbrukets förkofran, V. 4 Afd. 359.
.— angående Båtsmans-fördubblingens återställan
de,
V. 4 Afd. 3Ö2.
.  _ ang. de så kallade Gernings-ören , V. 4 Afd. 377.
_
angående Gränse tullarne imellan Sverige och
Norrige m. m., V. 4 Afd. 379.
— — angående förbud emot Assignationers utgif
vande
af enskilt» personer, V. 4 Afd. 389.
_ angående upplifvande af 1734 års Handels
Reglemente,
V. 4 Afd. 393.
_ — angående en skyndsammare postgång å Landet,
V. 4 Afd. 395*.
angående förklaring af Kongl. Förordningen
rörande Stängsel-skyldigheten, V. 4 Afd. 399.
—
ang. Hill- och Gästgifveri skjutsen, V. 4 Afd. 507.
angående Chartors upprättande öfver Hem
manen
i Riket, V. 4 Afd. 509.
— angående Beklädnadssättet för de Indelta Re
gementerna,
V. 4 Afd. 519.
— — angående jemnkning i extra Roteringen, Vf.
284- Be
-
Register.
9
Besvärs- och Oecouomie- Utskottets Memorial, angående
förhållandet med de af Utskottet afgifne Memorial
, VI. 311.
_
angående Trycknings-kostnaden för Utskot
tets
Utlåtande i frågan om Allmänna Magazins-inrättningen,
VI. 338.
äng. Håll- och Gästgifveri-skjutsen, VI. 547.
ang. Lumphandlare och lumpors anskaffande
för Pappersbrukens behof, Vi. 757.
Banco Utskottets Memorial, ang. ett under 1809 Srs
Riksdag åt Wester- och Norrbottens Läns invånare
beviljadt Lån , III. 237.
, __ ang. indragning af Malmö Disconts 3 pro
cents
sedlar, lil. 337.
äng. Götha Canal-Bolags-Discont och Ban
co-Låns
erhållande mot inteckning i fast egendom,
lil. 478-  _ i— äng. Penninge bristens mindskande och stadga
i myntvärdet, III. 521.
— äng. Manufactur Discontenå i Banken anslag
na
Låne biträde, III. 530.
äng. Götha Canal-Verks beviljade understöd,
III. 3-33.
L „ ang. ett Banco-Låns erhållande till uppbyggande
af Calmar Stads Gymnasii- och Scholae-Hus,
lil- 536.
_ — äng. Fastighets Lån i Banken, IV. 134.
_ _ ang. Publicité af tillståndet med Bankens Se
del-rörelse,
IV. 743.
__
ang. Silfver-Vexlingens upphörande i Ban
ken,
IV- 761.
. ang. åtskilliga financiella ämnen, IV'. 764.
ang. förslag till Bankens deltagande uti Ö
stersjö-Compagniet,
IV. 766.
ang. upphäfvande i vissa delar af Revisorer
nas
öfver Riks-Discont-Verkets förvaltning för
ar 1814, i afseende på samma Verks administration,
meddelta stadganden, IV. 775.
*£. ~ äng. Publicité af Bantjo-Sedelstockens rörelse,
V. in- Ban
-
♦
io Register.
Banco. Utskottets Memorial, angående åtskilliga omständigheter,
som äga sammanhang med Regie»
ringen af Rikets benninge-väsende, V. 112.
„ — ang. ändring i formatet af 2 R:drs Banco
sedlar
tn. m., V. 138*
— — ang. understöd till uppförande af ett nytt
"Gymnasii- och Scholaehus i Skara, V. 141.
— — ang. utbyte af förslitne Sedlar, V. 152. ^
äng. Filial-Disconter m. m., V. 160.
— — ang. Banco Verkets förvaltning, V. 164.
— .— äng. eftergift af en Riks-Discoritens fordran
uti Celsingska Concoursen, V- 204.
— — ang. afskrifning af Bankens fordran hos Stats
verket
m. m., V. 391.
—. __ ang. Banco-Låns beviljande åt Uddevalla
Stad, V. 530.
—
ang. Lån å fast egendom, V. 691,
ang. Götha Canalarbetets fortgång, V. 1642.
. — ang. Utlåningen i 3 procenfs-sedlar af Mal
mö
Discont, V. 1649.
ang. ett Kur- och Sjukhus inrättande af på
Kungsholmen belägne Krono-brånneri, V. 2015.
;
ang. utlåning på fast egendom, V. 2094.
ang. Banco-Statens Lönevilkor, V. 2134.
ang. Bankens rättighet, att på egen Auction
försälja dess Fastighets-panter, V. 2,139.
äng Tumba Pappersbruk, V. 2141.
ang. den summa, sorn genom Allmän Be
villning
för Stats- och Riksgälds-Verkets behof
erfordras, V- 2193.
ang. Götha Canal-arbetets fortgång, V. Del.
4 Afd 290.
.  ang. tillökning af Arfvodet för R. St. Full
mägtige
i Banken, V. Del. 4 Afd 37y.
i — ang. Regleringen af Discont rörelsen i Riket,
V- Del. 4 Afd. 403.
ang. reglering af åtskilliga omständigheter,
sorn äga gemenskap med Rikets Penningeväsende
samt det större Creditivet och Discont
-
Register.
ii
cont-rättigheten i Banken för Kong!. Allmänna
Magazins-inrättningen och Riksgälds.
Contoiret. V. Del. 4 Afd. 416.
Banco-Utskottets Memorial, angående ett Lån.biträde
för Gagnefs Socken i Stora Kopparbergs
Län, VI. 8°.
ang. Lån till understöd för nyttiga företag i
Odlingsväg, VI. 82..
__
ang. tidens utsättande till Revision öfver
Stats- Banco- och Riksgälds-Verken, VL 102.
_
ang. förhållandet med de från Utskottet af
gifne
Memorial, VI. 228 , 553.
äng. Södertelje Canal, VI. 230.
äng- Discont-rörelsen i Riket, VI- 234.
—
ang. ».Banco Verkets befunna tillstånd m. m.,
VI. 333-
Bevillnings- Utskottets Memorial, angående Gerningsören,
II. 383.
ang. Bevillningen för Dannemora Eergslags
Jern-til!verkning, lil. 38.
_ ang. lindring i Bevillningen för Uddevalla
Stad, lil. 370.
. . ang. lindring i Bevillningen för de Sfäder och
Härader, som under Norrska Fälttåget blifvit
lidande, lil. 371.
— äng. Allmänna Barnhusets andel uti Stämpel
afgiften
för Spelkort, IV. 711.
ang. Landttulls ersättningen för öppna och
däckade fartyg, V- 140.
. __ äng. project till Bevillnings.Stadgan, V. 234.
ang. indragning af Landtull på inhemsk till
verkad
Tobak, V. 355.
„
ang. en beqväm!, postgång 3 Landet, V- 356»
__ ang. förhöjning i Post.Taxan, V. 361.
ang. Sjötulls-afgifterna, V- 388.
ang. Aflöning för 4 Canzlister m. m., V. 389-
ang. project till en förnyad Chartas-Sigiilatse
förordning,
V. 445'.
__ ang. förslag till ett förbättradt Bevillnings*
sätt, V. 1138- Bevill
-
12
Register.
Bevillnings-Utskottets Memorial, angående förslag till
Bevilllningens utgörande, V. £422.
— — äng. Sjötullens förhöjande, V. 1715.
,—. — ang. Allmänna Bevilln. utgörande, V. 1832.
— .— äng Allm. öfversigt af Bevillningen, V. 2002.
.— — äng. förslag till ändringar uti 1812 års Char
tse
SigillatEe-Förordning, V. 2012.
— —- ang. förändring i Borgenärseden vid Con
coutser,
V. 2jpr.
,  __ äng. Bränvins brännings- och Consumtions
afgifternäs
utgörande, V. 4 Afd. 96.
,
ang Bevillnings-förslaget, V, 4 Afd. 113.
ang. den Bevillning, som rörer Bränvins till
verkningen
och Consumfionen, V. 4 Afd. 114.
ang. förslag tili Bevillnings-stadga, V. 4 Afd. 205.
ang. Chartse-Sigillatae- försäljningen i Stockholm,
V. 4 Afd. 210.
— — ang. Orden Grufvebjelp och Mantalskol i Be«
villningen, V. 4 Afd. 424.
_
ang. Sjötullens förhöjning, V. 4 Afd, 426.
— ang. Advokaters bevillning, V. 4 Afd. 427.
—. ang. extra Stämplingen i Stockh., Vi 4 Afd. 429.
BevUlmngS - Forordningens Ingress och Slutmening,
V. 4 Afd. 289.
Beslut, Riksdags, VI. 438.
C.
Constitutorial för Friherre L. A. Mannerheim, att vara
Riksens Ständers Justitia^ - Ombudsman,
V- 1749.
.  för Commerce-Rådet Olof Zenius, att vara
dess efterträdare, V. 1774-
— för Ledamöterna uti Tryckfrihets Comitéen,
IV. 15.
Constitutions- Utskottets Memorial, äng. de h.vilande
Grundlagsfrågorna, II. ^5.
_ .— ang. Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om de
nya Constitutionella förhållanden med Norrge,
II. 472. Con.
Register. 13
Constiiutions • Utskottets Memorial, angående Götha
Canal-arbetets fortgång, lil. 11.
_
äng. de nya Constitutionella förhållanden i*
mellan Sverige och Norrige, lii. 285. 286.
_
ang. Grundlagames upptagande eller hvilan
de
till nästa Riksdag, IV. 103.
_
äng. förslag till Riks-Acten imellan Sverige
och Norrige, IV. 1254.
,  ang. läsningen af Justitiae- Ombudsmannens
Diarier, V. 94.
ang. Grundlags-frågorna, V. 95.
_ — ang. ett tillägg i Justititiae-Ombudsmannens
Instruction, V. 627.
i_ äng. skyldighet för Frälse- Hemmans-ägare
att deltaga uti erläggandet af RiksdagsmannaArfvoden,
V. 629.
_
ang. ett tillägg i 81 Regeringsform.,V. 641.
ang. ändringar i Justitise-Ombudsmannens In
struction
, V. 642.
— ang. 28 §. Regeringsformen, V. 739, xiii.
ang. 38 §• Riksdags-Ördn., V. 1107, 1113.
ang. 14 J. Riksdagsordningen, V. 1112.
_
ang. 37 §. Regeringsformen, V. 1114.
—
ang. 56 §. Regeringsformen, V. 1116.
— ang. 4§. Regeringsformen, V. ii2r.
— ang.ett tillagg i 29$. Riksdags-Ord., V. xi22j
_ _ äng. 38 §• Regeringsformen, V. 1123.
_ ang. en förbättrad National Representation,
V. 1131.
— ang. anmodan till Lag-Comitéen, att i lagförslaget
fästa synnerlig uppmärksamhet på
bestraffningssättet af de brott, som kunna emot
Tryckfriheten föröfvas, V. 1212.
«*•
ang. läsningen af Stats-Rådets Protocoller,
V. 1239.
™ _ ang. ändringar i Tryckfrihets-förordningen,
V. 1243.
_ ~ ang. 60 §. Regeringsformen, V. 1347.
— — ang. 46 och 56 Riksdags-Ord., V. 1347.
14
Register.
Constitutioiis-Utskottets Memorial, angående en ny $.
införande imellan den 37 octi 38 $. $. Regeringsformen,
V 1349.
äng hemställan om möjligheten-, att vid nä.
sta Riksdag afskaffa Jury, V. 136$.
äng. 41 §. Regeringsformen,. V. 20(6.
.
ang. 29 §■ Regeringsformen, V- 2.017. _
ang. 42 och 94 $. $. Regeringsformen, V.
20I!j. '
äng. Frih. Stael vori Hollsteins anmärkning
mot föredragande i Stats Rådet, V. 2022.
.
ang. en af Landtmarskalken vägrad Proposi
tion,
V. 2025.
ang. förrättad granskning af Stats .Rådets
Protocoli, V. 2030.
angående de genom föreningen imellan Sveri
ge
och Norrige uppkomna constitutionella
förhållanden, V. 2o>o.
'
ang. 5 §. i Mom. Tryckfrihets-Ord., V. 2150.
. .
ang. 4 §. Regeringsformen, V. 2174.
ang. ändring af 68 §• Riksdags ordningen,
VI. 227 , 560.
E.
Edsformulaire för Banco Utskottets Ledamöter, I. 4^7.
Electorer (Riksens Ständers'), att välja Justitia-Om
bud
små t:, V- 941*
att välja dess Suppleant, V- 946.
Expeditions-Utskottets Memorial, äng. ytterligare Betjening,
]I. 3.
_
ang. de nya constitutionella förhållanden i
mellan
Sverige och Norrige, lil. 287.
—
äng. Renskrifvare-hjelp för Utskottets Caczlf
ster
m. m., V 738.
— .— ang. kallelse till nästa Riksdag, V. 1715.
,— — ang. Magazins-Inrättningen i Riket, VI- 282.
Ingress
Register.
*5
1.
Ingress till Bevillnings-förordningen, V. Del. 4 Afd.
a89-
Instruction för Riksens Ständers Banco. Utskott, I.
453-
J
justities-Ombudsmans
(R. Ständers) Embets-berättelse
för år 1813, I- 171.
— — dito för år 1814, I. 2.23. t
— — dito till Rikets församlade Ständer, 1. 276.
L.
Lag-Utskottets Memorial, rörande Justitise-Ombudsmahnens
afgifne berättelser, I. 4B2.
— om Bouppteckningar och arfskiften i Stä*
derna, II. 23.
— — om ytterligare Betjening, II. 46.
— — om Reuterskölds Motion rörande förbindel»
sers försättande i likhet med vexlar, II. 48.
.— — om Frih. Cederströms Motion ang. förän
dring
af åtskilliga Lagens stadganden, II. 35-8.
— — om Ordinarie Domares å Landet rätt att med
Sterbhusntredningar sig befatta, II. 428.
—
om Dagtraktamente åt Nämndemän vid pri
vata
förrättningar, II. 431.
— om straffet för tjufvar och om fängförsel, IL 4?r,
— — om Prästbevis till för brott dömde perso
ner,
II. 4s8-
— — angående Tractamente för Nämndemän, lil.
39-
— — angående Skuldsedlars uppvisande in origi
nali
vid Lagsökningar hos Konungens Befallningshafvande,
lil. 213.
„ om omyndiga Barns apfstägt, III. 232.
Lag
-
j 6 Register.
Lag-Utskott ds Memorial, angående Läkares betyg 6fver
Sår och Kroppsskador, III. 23$.
— äng. Dommares skyldighet att tillägga vitt
nen
i brottmål ersättning för resekostnad och
tidsspillan, lil. 373.
_
äng. vites- och förbudsböters fördelning, 375.
—
äng. ändring uti Concours - författningarna,
III. 444.
äng. Lösen af Protocolls-Utdrag vid Härads
Rätterna,
III. 458*
ang. Bouppteckningar och Arfskiften i Städerna,
III, 4651.
— — äng. Lösens tecknande å Kongl. Maj:ts Nådi
ga
Dornar och Utslag, III. 46g.
äng. försäljning af på Landet i mät tagea
fast egendom , lil. 475.
Protocolls-Utdrag, ang. ändring af Executions
författningarne,
III. 673.
__
äng. förhöjning uti arfvodet för Nämndemän
vid privata förrättningar, lil. 680.
_ — Memorial, ang. Besvärs anförande i brottmål,
IV. 78.
_
äng. förmånsrätt för Förlagsgifvare, IV. 82.
ang. Förlags-Contracters intecknande, IV. 87.
ang. rättighet, att med Posten insända Hand
lingar
till Domstolarne, IV. 91.
äng. tiden för Vade-Libellers’ingifvande, IV. 951.
ang. Rusthållares förmånsrätt till lösen af ea u
tom
börd såld andel i Rustnings Stammen,lV.97.
—* _ ang. rättighet för dem, som följa Häradshöf
dingar
på Ting, att föra andras talan,IV. 99.
_ ang. Arrest, underhåll i Stadshäkten, IV. 101.
„
ang. Expeditions - Lösen vid Kämnärs - Rät
ter,
IV. 377.
„
ang. skärpning i straffet för åverkan å annans
hägnad, IV. 379.
_ — äng. Lösen vid Lagfarter och Stämningar,
m. m. samt om vade-penningar, IV. 382.
— ang. Frälse-Rentors förklarande för lös egens
dom, IV. 386, Bas»
Register*
* Utskottets Memorial. angående prsescripsflonstid
för redovisning af allmänna medel, IV. 389.
ang. Forum i mai, som röra försummad
Kronoskjuts och väglagning, IV. 568.
ang. grunden för beloppet af Arrenden, IV.
571.
— aD£- granskning af Sjölagen, IV. 573.
_ angående Landshöfdinge-Embetets skyldighet $
atr pröfva fordrings-ägares påstående om bysättning
i Gäldenär m. m., IV. 654.
— ang. införande i Prestbevis af sakfällda personers
förbrytelser, IV. 657.
— ang. befrielse från lösens erläggande i mål,
sorn röra Fattigvården, IV. 661.
— ang. bevis till styrkande af Sjukdoms förfall,
IV. 667.
äng. Straffets skärpande för Tjufvar m. m■.
IV 668-
— ang. utstakande af en viss betalningstid för
skulder , IV. 673.
ang. Varggropars anläggande, IV. 67?.
_ ang. en utvidgad Handels- och Seglationsfri»
het för invånarne i Skåne och Blekinge,
IV. 679.
— äng Landsvägarnes utvidgande, IV. 687.
äng. oinskränkt frihet till Svedjande, IV 692.
ang. rättigheten till Svedjande för Skatte,
Frälse- och Krono-skattehemmans åboer inom
Kronobergs Län, IV. 69?.
ang. rättighet till Sandtägt och Timmers
huggande för vägbyggnader, IV. 699.
—. ang, Husbehofs-qvarnars anläggning, IV. 704.
ang. Näringsfriheten, IV, 1100.
ang. Hårads-skallens och Luderplatsars af»
skaffande, IV. 1196.
— ang. utarbetande af förslag till en allmän
Bergverks-stadga, IV. 1 *98- . _
_ ang. förändring af Stängseltiden, 1 5 Cap.
4 I* Byggninga-Balken, IV. iapi.
3 Lag'
Register.
•■Utskottets Memorial, angående Original-Skuldsedlars
uppvisande vid Lagsökning, IV. 1204.
ang. Arfsrätt för oäkta barn, IV. 1207.
— ang. förändring i de nu för Executions-Ver
ket
gällande Stadganden, IV. 1222.
ang. Fattig procentens beräknande vid skeen
de
dödsfall, IV. 132.3-
— ang. rättighet för allmogen, att i öppna Bodar
och Stånd få försälja sina varor, IV,
j324-
ang. Strömrenssningar, IV. 1327.
äng- Svanshamrars anläggande, IV. 1403,
__ ang. anläggande af Arbets- och Corrections
bus
i Länen, IV. 1407.
ang. Justitiae-Ombudsmannens Embets-berät
telser,
IV. 1414.
ang. Lösen af anmärkningsmål, IV. 142.1.
—n äng. Vermlands Läns skiljande från Götha
Hofrätts och förläggande under Svea Hofrätts
Jurisdiction, IV. 1423.
angående Skuldebrefs executiva kraft och
verkan, IV. 143c.
— äng. förändring i nu antagna bestraffnings
sätt
samt inrättande af allmänna Arbets- och
Corrections hus, IV. 1435.
_ äng. Domstolarnas antal och organisation,
IV. 1444.
ang. en fri Victualie handel, V. 74.
ang. Taxa å Lösen för de från Konungens
Högsta Domstol och Canzlie Expeditioner utgående
Domar och Resolutioner, V. 83.
ang. en utvidgad Handels- och Näringsfri
het,
V. 673.
— ang. tillägg vid 9 Cap. 6 §. Handels-Balken,
V. 750.
— ang. forum i mål, som röra försummad väg
lagning
och Kronoskjuts, V- 771.
_ ang. ändring oeh förklaring uti vissa delar
af Kongl. Förordningen den 9 Febr. 1802,
röran
-
Register.
rörande Stängsel - skyldigheten, V. 774,
787-
Lag-Utskottets Memorial, angående ändring i Kong!»
Förordningen om Enskifte», V. 794.
— — ang. skärpning i straffet för Skogs-åyerkao
m. m., V. xoo.
— —. äng. töreslagne ändringar i Concours förfaft*
ningartie, V. 811.
— _* ang ansvar för åverkan å Trädplanteringar*
V. 916.
— — äng en mera utvidgad Handels rörelse, V»
»35°
— — äng, förändring uti Under-Domstarnes samt
Hof-R itternas antal och organisation, V. 1700»
__
ang. Straffets skärpande för åverkan å Skogs
planteringar
m. m., V. 1989.
«_ _ ang. Borgenärs Eden vid Concourser, V. 4
Afd. 202.
— — äng. de af Utskottet afgifne Memorial, VI,
17, 19.
N.
Nämnd, öfver Högsta Domstolens Ledamöter, V. 945,
P.
Proposition, Kongl. Maj:ts Nådiga, äng. ersättning till
Allmänna Barnhuset för dess, genom Stor*
Furstendömet Finlands afträdande, lidne för*
lust, I. 499.
.  — ang. årligt anslag till Curhus-inrättningen*
I. 504.
_ ang. uppskof till nästa Riksdag med afgö*
randet af da hvilande Grundlags-frågorna*
1. *08.
—» — äng. de Constitutionell* förhållanden osed
Norrige, II, 69,
Propo*
20
Register.
Proposition, Kongl. Maj:ts Nådiga, angående Götha
Canal, II. 83.
ang. ett åt Vester- och Norrbottens Läns invånare
meddeladt Län, II. 131.
_ __ ang. Magazins inrättningen, II. 134.
ang. Gernings-ören, II. 179.
ang. Arbets- och Correctionshus m. m.,
III. 44.
ang. besvärs anförande i brottmål, III. 121.
äng. Wermlands Läns skiljande från Götha
Hofrätt, och läggande under Svea Hofrätts
Jurisdiction rn. m., lil, 12g.
ang. ett tillägg uti 81 §■ Regeringsformen,
HL 398-
— _ ang. understöd för Hjelmare Slussverk, III.
401.
_ _ äng. ett tillägg i allmänna Lagens stadgande
uti 9 Cap. 6 j. Handels-Balken, V. 103.
ang. betalningen af de, i anledning utaf
Högstsalig H. M. Enke Drottningens Arf,
uppkommande skulder, V. 1176.
— ang. Stats-Verkets tillstånd och behof, V.
1282.
— äng. Betalningen af Krigs-skulderna m. m.,
V. 1677.
— — ang. Norriges Rikets Stor-Things svar på
den föreslagne Riks-Acten. V. 1775.
Protocolls- Utdrag från Banco-Utskottet, ang. Malmö
Discont, V. 1679.
—
från Bevillnings Utskottet, ang. Betjening,
I. 47 r
—
_ från Expeditions - Utskottet, ang. Glas- och
Porcellains- samt Smideshandlares handelsrättighet,
III. 283.
_ från Lag Utskottet, äng- ändring uti Execu
tions.
föifattningarne m. m., III. 673.
— —- ang. förhöjning i Nämndemännens arfvode
vid privata förrättningar, IV. 1429.
— — ang. Förlags - Cgptracters intecknande, IV.
1502. Pratt
-
Register.
Pvotocolls- Utdrag frän Lagutskottet, ang. Lösen vid
Lagfarter och muntliga Stämningar, IV. i^o?.
_ ang. Domstolarnes Organisation, m. m., V.
1656.
ang. Sandtägt och Timmers huggande till
väglagning, V. 2195.
— ang. Busbehofs qvarnar, V. 2197.
ang. omyndiga barns Arfsrätt, V. 2205.
— — ang. Luderplatsar och Skallgångar, V. 2207.
äng Handels- och Seglations friheten i Ble
kinge
och Skåne, V, 2225'.
.—
ang. den så kallade Kungsådern i Strömmar,
V. 2231.
,— — från Särskildta Utskottet, ang. förbud mot
bruk af öfverflödigt Silfver, V- 2224.
_
från Ridderskapet och Adeln. I. 3 , 98 ,
168. 168. 403, 403, 450, 458, 459,460,
462, 471, 474 > 47?. 512. 513. 5*3.
II. 4, 4, ?, 6, 33, 35, 35, 36, 36, 36,
37, IÖI, l6l, IÖ2, 162, 163, 164, 269,
270, 270, 271, 271, 272, 366, 368,
369. 369, 370, 370; 407, 407, 408, 409,
410. lil. 3, ié, 16, 17, 17. 18, 18, 19,
19, 20, 20, >21, 149, 150, 151, 174, 175,
178, 178. 178- 179, 180, 257, 315, 3l6>
3'7> 317, 3JB, 318, 318, 3i9> 3i9. 320,
322, 322, 387. 388, 409. 4°9» 4io, 410,
411, 411, 411, 412. IV. 3, 4, 4, 5, 5, 6,
b, 7, 7> 8, 9, 10, 10, II, 12, 149. 15-0,
150, 151, 152, 154, 400, 729, 529. 730,
53«» 532, 532, 732 , 533 , 533, 534- 535,
536, 536. 537, 537, 601, 601, 6oi, 602,
604, 607, 605, 605, 606, 606, 607, 780,
780, 780, 781. 1139, 1139, 1140, 1140,
1140, 1141, 1142, 1142, 1143, 1143- ”44,
1145, ”46, 1147, 1147, 1266,1266, 1267,
1268, 1268, 1268, 1269, 1269, 1269, V.
3, 3, 4, 4, 5, 6 6, 7, 7, 8, 8. 9, 9> 412.
41a, 414,416,416,4171418, 41.81 4i8, 4I9<>
Proto.
Register.
Protocolls-Utdrag frän Ridd. och Adeln, V. 419, 419,
420, 701, 701, 702, 702, 703, 704, 704,
7°5> 705, 7°5> 705" , 7o6, 706, 707, 707,
708, 708, 7°9, 710,. 958, 959, 959, 960,
960, 961, 961, 961, 96a, ,962, 962, 963,
964, 964, 96?, 9i>5, 966, 967, 967, 967,
96 8, 1139. 1140, 1141, 1141, 1141, 1142,
1143, 1x43,1143, 1144,1144, 1366, 1367,
»475> I476’ i477» *477, i478> 1478, i479>
1479, 1480, 1480, 1481, 1481, 148a, 1482,
1483» 1483- 148?» 1484, 1717. J7i8, 17x8,
1720, 1720, 1720, 1721, 1721, 1722, 1722,
1723, 2033, 2034,2059, 2060, 2060, 2061,
So6x, 2061, 2062,2062, 2063, 2063,2063,
3063, 2064, 2065, 2066, 2066, 2067, 2067,
2067, 2068. V, 4 Afd, 3, 3, 4, oq, 2i2,
213,213, 214, 2x5, 215, 215, 216, 216,
317» 218, 218, 2lo» 2x9, 219, 220, 221,
222, 222, 401, 402, 402, 430, 431, 433,
481, 482, 483, 483) 484, 484' 485, 485*
VI, 2, 2» 2, 3, 4, 4» 5’ 5, 6, 6, 7, 7* 2.6,
103, X04, 104, 105, 105, io5> xo6, 106,
107, 253, 253, 254, 254' 256, 257. 258,
258, 258, 259, 259, 259, 339, 339, 339,
352, 353’ 353> 3 54, 354-  _ ^ från Prest-Ständet, I. 100, 10a, 169, 433,
433, 446, 463, 475, 476, 515, 516, 'II.
7, 8, 9» 9> 38, 38, i65> 166, 166, 167,
167, 168, 168, 273, 274, 371, 372, 372,
374- 374, 374> 4n, 4”, 412, 412, 413,
413, 4x3, 414, 414. III. 4, 5, 5, 6, 6, 24,
25, 35, 26, 27, 152, 154, 154, 154, igo,
i8r, 181, 182, 183, 183, i84> 184, 261,
»62, 263, 323, 323, 324, 325,326,
326, 388, 389, 389’ 412, 413’ 4 r4» 4r4>
414, 414, 415, 416, 416, 420, 421, 422.
IV» xa, 13, 13, 14, 14, 15, 15, 16, 16, iö,
17, 17, 19, 154- 155, 156, 157, r57> *57.
*58» 4Ö5, 4o6, 406,4a, 538, 54°; 541, 542,
* Pro
-
Register. a 3
Protocolls-Utdrag från Prest-Ståndet,' IV. 607, 607,
608, 608, 609, 610, 781, 782, 782, 1148,
1148, 115:1, 1152, 1270, 1273, 1273* i274»
1274, 1275. V. 10. 10, 12, 13, 14, 14 14,
15, 409, 409, 410, 413, 420, 421, 422, 422,
423, 423, 710, 71 o, 711, 712, 712, 713,
969, 970, 970, 971, 972, 972, 973, 974,
1145, 1145, 1146, 1147, **47, 1147, *<48.
1148, I3fi7, 1368, 1369, 1369, 1369, 1485,
1485. 1436, 1487, 1488, 1723, 1723. *724,
1725, 1725, 1725,1726, 1726, 1726, 1727,
2034, 2068, 2069, 2070, 2070, 2071, 2071,
2072, 2072, 2073, 2074, 2074, 2075,2075,
2075, 2075, 2076, 2076, 2076. V. 4 Afd.
5, 7> 7* 9o, 222, 223, 223, 223, 224, 224,
224, 226, 227, 228, 229, 230, 230, 230,
231, 231, 434, 435, 436, 439, 440, 440,
441, 485. VI. 8, 9, *°» 27, 107, 108, io3,
1081 127, 128, *28, 260, 260, 261, 262,
263, 264, 340, 340, 341, 341, 401, 402,
402.
__ från Borgare-Ståndet, I. 33, 103, 170, 434,
435, 447, 447, 451, 464, 464. 465, 465,
476, 478, 5*7- 5*7* 5*8* 5*8, 5*8- II- 10,
11, 11, 39, 40, 41, 42, 170, 17c, 171,171,
172, 172, 173, 174, 275, 275* 276 277.
278- 376, 4*5, 4*6, 417, 4x7, 4*8, 4*9,
421, 421, 422- lil. 7, 7, 8, 8, 27, 30, 154,
*55* *55, 156, 156, 157, 158, *58, 159,
184* *85» 185, *86, 264, 265, 265, 266,
269, 269, 270, 270, 271,! 327, 328, 329.
329. 33°, 331, 33*- 33r* 33*, 332, 332,
389, 39°* 39o, 39°, 422, 4*2, 423, 423,
424, 424, 424,425. IV. 20,20, 21, 22,22,
23, 24, 24, 25 , 25, 26, 26, 27, 27, 28, 28,
30, 3©, 31, 32, 33, 158, 159, *59* i6°,
160, 412, 413, 420, 420, 421, 422. 422,
422, 542, 543, 544, 544* 545, 545* 546* 546,
612, 612, 613, 614, 614, 615, 616, 617,
Proto'
24
Register.
Protocojls■ Utdrag frän Borgare-Ståndet, IV. 617,5783,784,
1152, 1153, 1174, ”54, ”55’ ”75' ”76,
,1276, 1277, 1278, ”78, 1279> 12-79, ”79»
1280, 1281, ”81, ”8i> 1282. ”S2, 1283.
V. 16. 16. 16- 17, 17, 17, 18- 18 18, .19,
19, 20, 20, 2i, 2i, 411, 4:4, 424 425,
425, 425, 426, 426, 427, 427, 428, 428,
428- 429 429’ 43°’ 43°’ 431> 48i, 432»
714, 715, 715, 716,716,716,946, 956,957,
957’ 957- 974, 975> 976, 976, 977, 977, 978,
978’ 978, 979- 979’ 98o, 980, 981, 981*
982, 982, 983> 983, 983, 984, 984, 985,
985» 986, 1150, 1151, ii5r, 1152, 1152,
1152, 1153, 1153, 1154, 1154, 1155, 115,-,
-1488, 1489, 1490, 149°’ 1493, 1493, 1493.
I494> 1494, 1495, 1495, I496’ 1727, 1728,
3729, 1729, 1729, 1734, 1734 I735>I73S'
1735’ 1736, 1736, 1737- 17 37, 1737, 2036,
2036 2077,2077,2077,2078,2078,2080,20S0,
SOS. !■ 2o8l, 208l, 2082, 2082, 2083’2083,
2084- 2084,2084, 2o85- 2085- 2085. V
4
Afd. 7, 211, 212, 232, 232, 233, 234,
235- 235, 236, 236, 237, 237, 238, 238,
s.39, 240, 240, 240, 241, 241, 242, 242,
242, 243, 243 244 441, 442, 444, 445,445,
446, 446, 447, 447, 448-449, 450- 45°,45o,
451, 451, 452, 452. VI. ro, 10, ir, 28,
29, 30, 109, 109, ilo, 110, in, 265,266,
268, 269, 269, 270, 342, 343, 343, 344,
344, 345, 345, 354’ 355, 355- 356, 4°3»
404, 404, 542, 544, 545, 545, 546, 546.
« w från Bonde - btåndet, I. 34. 104, 105, 170,
436, 437, 448, 448, 449» 45°- 451, 452,460,
462, 466, 467, 468, 478, 479, 479’ 519,
519, 522. II. 11, 13., 14, 15, 15, 16, 17,
17, 18, 18» 19, 19- 42, 43, 43» 44- 44,44,
45, 45, 46, 175, 175, 176, 176, 177, 177.
178, 178, 278. 279, 279, 280, 365, 376,
377, 378» 378, 378, 379» 381? 382, 424,
JVqlo
-
Register.
25
Frotocolls-Utdrag fran Bonde-Ståndet, II. 424, 425',
426, 426, 427, 427- Hl» 8» 9> 9> 30, 31»
3., 32, 32, 33, 33, 34’ 34» 34. 35» 35’ 37.
37, 38, 160. (61, 163, 164, r'4, 165-, 166,
166, 166, 167, 168. 188, 189.19°. *9i> 191»
192, 193, i93> '94. i95> 2-71, 272, 272,
272, 273.278. 278. 333. 334. 334. •»35'» 336,
336. 39i» 392., 393’ 393» 394. 394. 395»
425, 426, 426, 427. 428. IV- 35> 35’ 36» 36. 37»
37. 38, 38. 39. 39- 4°> 4°. 4i. 42. 42’ 161.
165, 164, 165, 166, 423,428. 429, 430.430,
430, 431. 431,432, 432, 433, 434, 434,436,
436, 437, 5:47. 5-48. 548- 549- 55°- 551. 55i»
552. 6i8* 6x9. 620. 621. 621- 622. 623.
624. 624, 625:. 784- 785- 786- 786. 787- 788-  1135. XI35 1138- II55- 1156. 1156. 1157.
115-8. ii58- 1x59 X159. 1283- *284- 1285*
1283. 1286. 1286. 1287- V. 22. 23. 23.
24- 2? 25. "26. 27. 27. 27. 28- 38. 29- 432.
433- 433- 434- 435- 436- 43^- 437- 438-438-  439. 439. 440. 440. 441- 441- 442- 442-
443- 443- 444. 445. 717- 7X7-718-719-719-  720. 720. 721. 722- 723. 723. 724. 724.
725 725. 725. 726. 726. 727. 727. 947.
949.952.952.95-3. 953. 954- 954- 955- 955-  955- 986. 987- XX55- x'56- x 156. 1157. 1157.
1158- 1158- 1x59- 1x60. ii6r. 1161. 1162.
1163. x5ox. 1502. 1502. 1503. 1504. 1505.
1505. 1505. 1506. 1507- 1738- 1738- I74°-
1740. 1741. 1741. 1742. 1742. 1743. 1744-
1745. 1745. 1746. 1746. 1746. 1747. 1748.
1748- 2037- 2037. 2038. 2039- 2040. 2040.
2041. 2041. 2041. 2042. 2042. 2088. 2088"
2089. 2089- 2090. 2091. 2091. 2092. 2092.
2093. 2093. 2094. V. 4 Afd. 8- 9- xo. 11.
12. 12. 13. 13. 91. 92- 93- 94- 94- 96.
244. 246. 247- 248. 249. 250. 250. 453»
457- 458- 458- 459- 4éo- 460. 461. 462.463,
486. 487. 489. 490. VI. 11. 12. 12. 13 14-
Proi
2.6
Register.
Protocolls Utdrag från Bonde-Ståndet, VI. 14 31. 51,
32. 32. 33. 34 34. 35. ni, 112. 112. 129.
129. 130. 131. 132. 132. 133- 270- 271-
271. 272. 272. 273. 273. 274. 346. 346.
347. 350. 350. 351. 351. 352. 352. 356.
357- 3)7- 437.
R.
Revisortrnes (R. Ständers) berättelse om Banco-Ver.
kets tillstånd , I. 4. v
om Stats-Verkets tillstånd och förvaltning åren
1810 och 1811. I. 9.
__
om Riksgälds-Contoirets förvaltning, I. 35,
om Manufactur Discont-fonden, I. 81-
om de under Commerce - Collegii disposition
stående fonder, I. i^.
— om Allm. MagazinsDirections förvaltning för
år 1810, I. 333.
__ — (af R, Ständers Deputerade i Öfver-Revision
af Krigs-Räkenskaperna) rörande 1808 och
1809 årens Krigs Redogörelse, I. 404.
Rihsdags-Beslut, VI. 438.
Sanction {Kongl. Maj:ts Nådiga) på ett tillägg uti
14 §. af Justitiae. Ombudsmannens Instruction
, IV. 146.
— — på de af Riksens Ständer fattade beslut, V.
2209.
Särskildta Utskottets Memorial, ang. ett ökadt antal
af dess betjening, lil. 395.
— ang. förslag till ett förnyadt Jude Reglemente
, IV. 247.
_. _ äng. Arfvode och tractamente för Utskottets
Secreterare, Canzllster och Vaktbetjening,
Register.
27
Särskildta TJtskottets Memorial, ang. den öfverkingade
förlägenheten i allmänna rörelsen m. m.,
IV. 789.
— — äng. afskaffande af Guld och Silfver på Ci
vil-
och IMilitaire Uniformer m. m., IV. 12,99.
,
ang. en friare Kolhandel, V. 85.
ang. förstärkning af Götha Canal-Disconts
rörelse capital, för att. emot vissa vilkor, biträda
med Lån till Landtbrukare, V. g6*
_
ang. upphäfvande af Kongl. Brefvet den 26
Juli 1807, om confiscerade varors försäljning
till qvarblifvande i Riket, .V. §7-
— — ang. Åkerbruks-Disconters inrättande m. m.,
V. 89-
_
ang. Författningars vidtagande till inhemska
Industriens upphjelpande m. m., V. 91.
ang. Sjöhandeins upphörande, V. 509.
ang. fri utförsel af Skånska Natur- och
Konst.alster, V. 523.
_ ang. frågan om ett förnyadt Reglemente för
Judiska Nationen , V. 533.
__ — äng. medel till Penninge bristens afhjelpande
m. m., V. 672.
ang. inskränkning i Halländska och BohuS
ländska
Allmogens Seglations frihet, V. 933.
ang. Hampplanteringens befrämjande, V.941.
_
äng- förbud emot bruk af öfverflödigt Silfver,
V. 1136,
__ ang, utbetalning af den till Utskottets Secre.
terare, Canzli- och Vaktbetjening anslagna
aflöning , V. 1181.
_
ang. de Oeconomiska ärender, som, i hän.
delse af Riksens Ständers bifall, böra till
Kongl. Maj ts Nådiga pröfning öfverlemnas,
V. 1567.
— _ ang. förlägénheten i allmänna rörelsen, V.
*593-
p» __ äng. en allmän Magaiins-inrättning i Riket, V.
4 Afd. 159.
Ser.
Register.
Scirskildta Utskottets Memorial, angående förhållandet
med de från. Utskottet afgifne Memorial, V.
4 Afd. 500.
Skrifvelse (Kongl. Maj:ts Nådiga), äng. Saltpeter-Näringens
tillstånd i Riket, II. 2-B4-
.
ang. 4! J Regeringsformen, lil. 41.
_ — ang. levereringen af H6 och Halm samt en
fri Victualie handel, lil. 406.
ang, Krigs-skulderna, lil. 52,4.
— — ang. ansvar för åverkan å de till befordran
de
af Skogarnes återväxt skeende planteringar,
och om sättet att leda dylika förbrytelser
i bevis, IV. 714.
ang. stiftandet af en lag, som förpligtade
ägare af sådana vattenverk, hvilka genom uppdämning
hindra landets uppodling, att derföre
taga lösen, V. 1179.
ang. det af Norriges Rikes Stor-Thing gifna
enstämmiga bifall åt förslaget om Konungens
Myndighets ålder m. m., V. 1807.
Skrifvelse, Riksens Stånders und. till Kongl. Maj:t, angående
f. d. Konungen och dess famille, I.
444-
_
ang. ändring i 14 §. af Instructionen för
Riksens Ständers Justitia: Ombudsman, II. 19.
— — ang. tillägg till 56 §. Regeringsform-, II. 2g r.
.—
ang. Tryckningen af RiksStåndens Protocoll
med dertill hörande Bihang, lil. ra.
_ — äng. den till Riksdagskostnadernas bestridan
de
erforderliga Summa, III. 13.
■—.
ang. den Särna Socken ålagde Bevillning,
lil 14.
,  __ ang. vedergällning för Riks-Ständens och Utskottens
Canzlier, lil. 195.
,
ang. en Landsvägs anläggande ifrån Elfve
dahls
Socken i Öster.Dalarne till Rörås Kopparverk
i Norrige, lil. 200.
w — äng. ett närmare bestämmande af Hjelprotarnes
afgifter till Stamrotarne samt jemkning
af planpenniBgarne, lil, 203. Skrif
Register.
Skrifvelse, Riksens Stunders und. till Kongl. Majd, om
befrielse från Utskrifnings-penningars erläggande
i Skåne och Halland, lil. 207.
om eftergift af en balance uti Post Directö
ren
Lidiins Sterbhus, lil. 209-
äng. några för Undervisnings- och Läro-Ver
ken
i Riket nödiga anslag, lil. 211.
_
angående upptagande och erkännande af nå
gra
Svenska Undersåtares fordringar, lil.
248-
angående Glas- och Porcellains-förares samt
Smides - handlares Handels - rättighet, lil.
253.
angående de nya constitutionella förhållan
den
imellan Sverige och Norrige, lil.
279-
— — ang. förändring i 41 §. Regeringsformen,
lil. 281-
—. — äng. de på allmänna Indragnings-Staten upp.
förde extra löner och pensioner, lil. 624.
—- — äng. Riksdagens förlängande, IV. 438-
ang. Titulaturens afskaftande, IV. 5^2.
—
äng. tillstånd för Norrvikens Fögderis invå
nare
att aflemna deras Krono- och Åfradstionde
i Strömstad, IV. 5">3.
—  , ang, den vissa Hemman åiaggde Krono-bref
bäring,
IV. 55?.
—- — ang. försäljning af utmätt fast egendom å
Landet, IV. 5 57.
ang. fördelningen af de Soldat-rotarne bevil
jade
vacancer, IV. 558-
ang. medel till befordrande af större Sundhet
i Städerna, IV. V>9-  _
ang. ändring i författningarna, rörande Hem
mans
klyfning, IV. 561.
— — äng. Skjuts-prnningar och traetamente för
Ledamöter i Compromiss-Rätter uti Bevillnings-mål,
IV. 563.
_ ang. kostnaden till lifgifvande af Register öf
ver
-
30
Register.
ver Bihangen till 1810 och igia arens UrtU
ma Riksdagars Protocoll IV. 5-65.
Skrifvelse, Riksens Ständers md. till Kongl. Majit, angående
en Fyrbåks inrättande på Ön Gottlands
Östra Kust, IV. ^67.
ang. öfverlemnande af Förslaget till Riks-Ac
ten
, IV. 1160.
ang Landshöfdingen m. m. Focks Lön för
1813 » IV. 1161.
äng. eftergift af el t åt Wester- och Norr
bottens
Läns Invånare beviljadt Lån, IV.
1163.
— —. ang. antagandet af en Sköterska vid Smedje
gards-biiktet,
IV. 1165.
äng. Fångskjutsen i Stora Koppai bergs Län,
IV. 1287.
— äng- tidens utsättande till Vägsyner uti Pu
blicationerna
derom, IV. 1289.
— äng. tiden för Vade-libellers ingifvande till
de högre Domstolarne. IV'. 1291.
—- — ang. ökadt Penninge.anslag för Lag-Comitéen,
IV. 1292.
— — ang. Slotts byggnaderna 3 Kungsöhr, V. 30.
ai.g. Ädelfors Guldverk, V. 32.
—
angående förskott till 1810 års Hamnstäng
nings-kostnader,
V. 34.
— — äng. Löne.ersiittning till vissa Tjenstemän i
Norrbottens Län, V_ 36.
äng. Revisions sökande, V. 38.
ang. Rusthållares Lösningssätt, V. 41.
—
ang. Lösen för Kämners-Rätternas Expedi
tioner,
V. 43.
i— — ang. Sjölagens granskning, V. 4?.
.—.
ang. Lösen vid Lagfarter och Stämningar,
V. 46.
— —, äng. Przescriptions tid för Redovisning a£
Krigs-kostnader. V. 49.
äng. Besvärs anförande i brottmål, V. 52.
— ,— ang. inskränkning af Exclusiva Privilegier,
V. 55. . Skrif»
Register.
31
Skrifvelse, Riksens Ständers tind. till Kongl. Mufti, angående
Kronotionde Spantnålens leverering
för Stora Allmänna Barnhuset i Stockholm.
V- 57-
äng. Arbetstvång vid Lagsökning, V. 59.
.— — ang. bevis till bestyrkande af Sjakdams för
fall,
V. 61.
— — ang. Varggårdar och Varggropar, V. 6a.
— — ang. Lösen i mål, som röra Fattigvården,
V. 63.
_ä_ .— ang. Handels, och Seglationsfrihet för invå*
liarne i Skäne och Blekinge, V. 66.
_ — ang. lindring i Bevillningen för Uddevalla
Stad, V- 68-
ang. understöd för Carlskrona Stads Fattig.
vårds- och Arbetshus - inrättning, V. 69.
__
ang. Grundlagsfrågorna, V. 72g,
ang. Gernings ören , V. 751.
— — äng tillökning i de Kongl, och Furstl. Hof
vens
Sfatssummor, V. 734.
— .— ang. dito åt Hans Kongl. Höghet Prins Oscar
i händelse af dess förmälning, V. 736.
— — äng. Dag-tractamente för Nämndemän vid
privata förrättningar, V. 937.
. ang. Lösens tecknande å Kongl. Majit Do
mar
och Utslag, V. 989.
,  .  ang. Landsvägarnes utvidgande, V. 991.
„
— ang. Luderplatser och allmänna Skallgångar,
V. 992.
—, .— ang. Bergs-författningarnes öfverseende, V.
994.
— — ang. Kreaturs utsläppande å andras ågor vin
tertiden
, V. 995.
— ang. Skuldebrefs executiva påföljd, V. 997.
— — ang. Svanshamrars anläggande, m. m., V.
999-
,— — ang. rättighet för Allmogen, att försälja si
na
varor i öppna bodar, V. 100a.
,— — äng. Lösen för Utslag i anmärknings-mål,
V. 1003. Skrif.
/
34 Register.
Skrivelse, Riksens Ständers und. till Kongl. Maj:t, an»
gående Dag - tractamente för Länsman, V.
1004.
ang. Allmänna Straff- och Corrections* hus,
V. 1006.
,  ang. Arbets- och Corrections-hus får Lös
drifvare.
V. 1009.
_
ang. Wermlands Läns förläggande under
Svea Hofrätts Jurisdiction, V. 1010.
_ ang. förre Mantals - Skrifvaren Åkerströms
Lön och Pension, V. 1012.
ang. Städernas Källare-friheter, V. 1015.
ang. Lön-förbättring för Landshöfdingen t
Christianstads Län, V. 1017
ang. Hamnbyggnaden i Helsingborg, V. 1019.
ang. Löfås Silfververk, V. 1021.
ang. Assessoren Tinnerholms balance, V.
1023.
. ,  ang. de f. d- Konung Gustaf Adolph tillhö
riga
medel, V. 10:4.
.
ang. Bytes-verket, V. 1025.
ang. Mätare och Vågpenningar, V. ioag.
_
ang. uppdämningar af Vattenverk, V. 1029.
äng. medel till Vaccinationens befrämjande,
V- 103-2.
_ — äng. inrättandet af en praktisk Bergs-Skola,
V. io}?-
_
ang. Rotskiften vid Södeshamn, V. 1037.
_
ang. en Fyrbåk vid Oregrund, V. 1039.
— — ang. Laggilld Gärdesgård af sten, V. 1040.
•— — ang. ersättning till Allmänna Barnhuset, V.
1164-
—
ang. Vattenverk och tiden för Damluckors
tillslutande om hösten, V. 1166.
_ ang. Skuidebrefs uppvisande vid Lagsökning,
V. ii68-
— äng. Controllen af de från Länen till Riksgälds-Contoiret
inkommande Redogörelser, V.
1170.
Skrif,
Register. 33
Skrifvelse, Riksens Ständers und. till Kongl. an
gående
rättighet för Invånarné i Rikets Provincer,
att hvar scm helst inom Riket söka
arbete. V. 1172-
— — äng. Löne-ansiag å Kongl. Sundhets-Collegii
Stat, V. 1174.
—
äng. Högsta Domstolens Ledamöters bibe
hållande
vid deras Sysslor, V. 1507.
— __ ang. bidrag till Södertelje Canal-inrättning,
V. 1508.
—
äng. medel till en Casernbyggnad i Ystad,
V. 1510.
,
ang. Kronohemmanet Lindö, V. 13.
.— — ang. ett tillägg uti 9:de Cap. 6 g. Handels
Balken
, V. 1517.
__ — ang. vissa olägenheter för Båtsmans-Rotehål
lare,
V. 1519.
_1 — ang. Saltpeter.Näringens tillstånd i Riket, V.
1522.
ang. Mantals - Skrifvare - provision i Werm
land,
V. 1527.
— — äng. Lagsöknings* och Utmätnings-mål, V.
ms
.
—
ang. Markegångs-Taxorna, V. 17? r.
— .— ang. Bevillningen för Dannemora Bergslag,
V. 1763.
.—.
äng. Fjerdingsmans aflöning, V. 1764.
— — ang. Förordningen rörande Enskiften, V
1766.
1— — ang. en Comitée till reglering af Statens
Embeten och Tjenster, V. 1767.
J_ .— äng. en Pensions - Cassa för Civil.Staten,
V. 1770.
.— 1— angående ersättning för Inqvartering, V.
X773-
.—
ang. vedergällning till Särskildta Utskottets
Canzli- och Vaktbetjening, V. 2043.
— — ang. förvaltningen af Barthelemyska medlen,
V. 2044,
3 ' Skrif
34
Register.
'Skrifvelse. Riksens Ständer sund. till Kongl. Maj:t, an.
gående levereiingen af H6 och Halm, V. 2046.
_ _ äng. Maitals-Skrifvare-provision i Norrbot*
teus Län, V. 2048.
_ _ ang. Lön tillökning för Penninge-löntagande
Civile Embets- och Tjenstemän, V- 4 Afd.
14.
__ _ ang. Tryckfrihets.brott, V. 4 Afd. 21.
__ ,  ang. Representationen, V. 4 Afd. 22.
_
ang. forarn för försummad Kronoskjuts- och
väglagning, V- 4 Afd. 25.
_ ,  ang, Uppfostringshus för Dal-allmogens barn,
V. 4 Afd. 27.
— — ang. Upphar.diingar för Kronans räkning, V.
4 Afd. 30.
— _ ang. Stockholms Uppbörds - Verks aflöning,
V. 4 Afd. 33.
— — ang. Uppfostrings hjelp för omyndiga Barn,
V- 4 Afd. 3?.
— äng ändringar i Concours-Författningarne,
V. 4 Afd. 38.
— _ äng- ändring i. 94 $. Regeringsformen, V.
4 Afd. 52.
__
ang. tillägg i den föreslagna Riks-Acten, V.
4 Afd. 54.'
— — ang. anslag å Riks-Statens 3:dje Hufvud-ti*
tel, V. 4 Afd. 62.
.
arg. Svenska Klädes-Fabrikernas uppbjelpan»
de. V. 4 Afd. 251.
__
ang. anslag till Läns-Lazaretterna, V. 4
Afd. 253-
äng. Domstolarnes antal och organisation»
V. 4 Afd. 258.
_ _ acg. Fångars bevakande under forslandet»
V. 4 Afd 260.
ang. medel till tryckning af Historiska Sam
lingar.
v. 4 Afd. 265.
— . äng. Götha Canal Bolags åliggande i afseen
de
på Rote - Soldater, som arbeta på Cana*
len, V. 4 Afd. 266. Skrif•
Register.
3?
Skrifvelse, Riksens Ständers und■ till Kongl. Maj:t, angående
Skeppares och Forbönders åliggande,
V 4 Afd. 267.
— ang. fårriittad läsning af Stats-Rådets Proto.
coller, V. 4 Afd. 269.
ang. Hjelmare Sluss-verk, V. 4 Afd. 270.
ang. Båtsmans-indelningen i Blekinge, V7 4
Afd. 272-
— äng. Afskrifning af en åt Riksgälds-Contoiret
ersatt Summa, V. 4 Afd. 274.
ang. belöning till 4 Canzlister i Bevillnings
utskottet
m. m., V. 4 Afd. 278-  —- — ang. Gårdfari handeln, V. 4 Afd. 279.
ang. Protqcollens förande i Krigs-Expeditionett
m. m.,V. 4 Afd. 287.
ang. utländska Gälden, V 4 Afd. 463.
ang. rättelse i Kongl. Förordningen rörande
Stängsel-skyldigheten, V. 4 Afd 465
— — ang. ändring uti Borgenärs Eden, V. 4 Afd.
466.
_ _ ang. Magistraternas Fribrefs rättighet, V, 4
Afd. 468-
äng. eftergift af allmänna utskylder för barn,
som tagas från Barnhusen, V. 4 Afd. 469.
_ — äng. Begrafningshjelp efter Civile Embets
och
Tjenstemän, V. 4 Afd. 470. >
_ — ang. Landt -Rentmästaren von Sydows Balance,
V. 4 Afd. 471.
,
ang. Löpe-afdrag och Begrafningshjelp för
Civile indelte Löntagare, V. 4 Afd. 474.
.
ang. Decharge för Förvaltarne af Subsidie
medleu,
V. 4 Afd. 474.
äng. Premier till Skånska Stenkols-Grufvan,
V. 4 Afd. 475.
__
äng. Postfrihet för Tidningar, V. 4 Afd. 478»
_ — ang. Inskränkning af Finlands handel, V. 4
Afd. 479.
_ — ang. Riksdags-Relationers infordrande, V. 4
Afd, 480.
Skrif
36
Register.
Skrifvelse, Riksens St änders und. till Kongl. Majit, an*
gående medel till Fabrikernas upphjeipande,
VI. 3f.
_
äng. en skyndsammare Postgång inom Riket,
VI- 37-
ang. förbättring i Lands-Stats-betjeningens 1&*
ne vilkor, VI. 39.
_
ang. Lots- och Båkafgifterna, VI. 40.
ang. Löne-anslag åt Gotha Hofrätt, VI. 42.
ang. utgörande af Krono Hjelpe dagsverken,
VI. 45.
— — ang, Qvarntullen eller Mantals - penningar 1
Stockholms Stad, VI. 46.
__
ang. Mantalsskrifvare-provisionen i örebro
Län, Vf. 49.
ang. Rikets utländska Skuld, VI. go.
äng. låsen får Protocolls Utdrag vid Härads»
Rätterna, VI. 54.
»
ang. Redovisning får StatsVerkets medel och
en
ny Riks-Hufvudbok, VI- 56.
_
äng restantier .å Riksgälds Contoirets medel
i Götheborgs och Bohus Län, VI. 61.
_
ang, Landt-Rentmästarnes Remiss-lage, VI. 64.
.
äng- Magazinsinrättningen i Riket, VI. 113.
äng. Landttulls-ersättningen i Riket, VI. 116.
— — ang. förbud mot Judars inflyttande i Riket,
VI. 119- .
ang. vissa öfverklagade omständigheter vid
Håll- och Gästgifvare-skjuts, VI. 120.
äng. Chartors upprättande öfver Hemmanen
i Riket, VI. 122.
ang utgifvandet af en Stats - Oeconomisk
Journal, VI. 123.
— ang. Straffet för åverkan å Skogs-planteringar,
VI. 133-
ang. den vissa Städer beviljade oinskränkta
Nederlags-friheten, VI. 135’.
ang. medels anslående för Svenska Theatern,
VI- 146.
S 7if.
h'
V
Register.
37
, Riksens Ständers und. till Kongl Maj:t, angående
allmänna Skogshushållningen i Riket
m. m., VI. 147.
ang. Stats Regleringen, VI. 149.
äng. anslag af medel till allmänna Arbetsoch
Corrections-hus, VI. 170.
ang. de efter Högstsalig B. K. M. EnkeDrottn.
, f. d. Kongl. Famillen i arf tillfallne
summor, VI. 172.
ang. Revisionen ofver Rrigs-Räkenskaperna
m. m., VI. 277.
ang. Skrifvare hjelp åt Expeditions-Utskottets
Canzlister m m., VI. 277.
ang. tvenne Summor, som till oförutsedda
händelser afsättas, Vi. 278-
ang. fri Victualie-handel, VI. 280.
ang. förlägenheten i allm. rörelsen, VI. 358.
ang. Bevillningen, VI 367.
ang. liquiderandet af skulderna efter sista
Kriget, VI 376.
ang. Gratification åt Stats-Commissanen Frödelius,
VI. 383-  ang. Malmö Discont, VI. 384-'
ang. arfvoden för Riks-Ståndens Canzli-betjening,
VI. 385-
ang. Gratification åt Stats.Commissarien Widegren,
VI. 388-
ang. förra Kongl. Famillens enskilta förmögenhet,
VI. 404.
ang. vedergällning för Stats- och Banco-Utskottets
betjening m. m., VI. 408-  ang. Götha Canal, VI. 410.
ang. tryckning af allmänna Indragnings-Staten,
VI- 424.
äng. de under Commerce-Collegii disposition
stående Fonder, VI. 427.
ang. Handlingar rörande Bevillnings ämnet,
VI. 432.
ang. jemkning i extra Roteringen, VI. 433.
Ä Stats
-
38
Register.
Stats*Utskottets Memorial, rörande Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om Stats-Verkets tillstånd
och behof, I. 470.
__ _ rörande kostnaderna till tryckningen af Stån
dens
Protocoll och Bibanget dertill I. 492.
.
om den till Riksdags kostnadernas bestridan
de
erforderliga Summa, I. 523.
, , Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition äng. upptagande och erkännande
af några Svenska Undersåters fordringar, II.
182.
— «_ i anledning af Kongl. Maj-.ts Nådiga Propo
sition
rörande Särna Sockens Bevillning, II.
219.
om aflöning för Lands-Fiskaler och Länsmän,
II. 248-
om tryckningen af Riks-Ståndens PrptocoJL^
med Bihang, II, 253.
.  om Prmscriptionstid för Redovisning af Krigs
kostnads-medel,
II. 267.
_ .  om Riksdags kostnadernas bestridande, IT 384.
_
ang. Postfrihet för Tidningar, som leda till
allmän upplysning, IT. 786-  ,
i anledning af Kongl. Majus Nådiga Propo
sition
ang. anslag till Undervisnings, och
Läro-Verken, II. 389-  __
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Propo
sition
ang afl. Post-Directören Lidiins Balance,
II. 395.
_ .  äng. befrielse från utskrifnings-penningars er
läggande,
II. 402-
— _ om Prsescriptions-tid för Riksgälds-Contoirets
inhemska skulder, II. 463.
_
ang. H'. Ex. Hr Grefve Ruuths Lån, II. 465.
__ ang. ersättning till Allm Barnhuset för dess
förlust genom Finnlands afträdande, II. sto.
rörande Bevillnings afdrag å Rentan för Riksgälds
Contoirets inhemska skulder, II. 517.
__ Memorial j ang. vedergällning för Riks-Ståndens
Register.
39
och Utkottens Secreterare, Canzlier och
Vaktbetjening, lil. 169-  Stats- Utskottets Memorial, aneåénde Länsmännens och
Lands-Eiskalernas Löner, lil- 217.
ang. kostnadens bestridande till Registers ut
gifvande
öfver Bibangen till 1810 och 1,8 i 3
årens Urtima Riksdags Protocoller, lil. 222.
ang. Organisation af en Comité till Reglering
af Statens Embeten och Tjenster, ii! 224.
ang. ersättning af Skjuts och Tractamente
för Ledamöter i Compromiss-Råtter uti Bevillnings-mål,
III. 230.
_ _ i anledning af Handelshuset i Stockholm J.
C. Miiller & C:s ansökning om liquid för
sju stycken Obligationer uti Svenska Riksi
Lånen i Brabant, lil. 286.
_ mm ang Hans Maj-.t Konungens och Hans K.
Höghet Kronprinsens Hof-Stats summor, III.
48 t
.
äng. Bevillr.ingen för Dannemora Bergslags
Jern-tillverkning, lil. 482.'
ang. förslag till ett förbättradt sätt till Bevill*
ningens utgörande, III. 489.
ang. det åt Vester samt Norrbottens Läns
Invånare meddelade Lån, III. 491.
__ äng. Lösens erläggande tiR Kronofogdarne
för påskrifter ä Utmätnings - Resolutioner,
III. 506.
_ — ang. Bytesverket, UI. 511.
ang. en Pensions Cassa inrättning för Civil
staten,
III. 517
_ Betänkande, ang. Arfvodes anslående för en Sköterska
vid Smedjegards-häktets Sjukrum, lil.
S37-
_
ang. anslag till reparation å Calmar Dom
kyrka,
lil. 539.
_
ang. Gratificauon åt Krono-betjenirgen på
Gränsen af Elfsborgs och Bohus Län, III.
542.
Stats
-
49
Register.
Stats-Utskottets Betänkande, angående inköp af Posthus
och Boställen för Postmästarne, lil, 544.
— ang. en Minnesvård på Statens bekostnad öf
ver
frami. Hof-Intendenten Sergel, lil. 546.
— — ang. utfordringen vid Kongl. Maj:ts Hofstall,
samt upplåtande af Kongsgärdarna Ultuna och
Ryda till Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
disposition, III. 548.
— — äng. medel till befordrande af större sundhet
i Städerna, lil. 5^2.
_
ang. förlag af Allmänna medel till tryckning
af Samlingar i Svenska Historien, III. 556.
■—
ang. tryckningen af Kongl. Majus Nådiga
Proposition om förändring af nu antagna bestraffningssätt
m. m., jemte ett Lag-Comi»
téens betänkande, lil. 5J9.
ang. ersättning till förra Mantalsskrifvaren
Åkerström m. m., lil. 56r.
—
ang. anslag af allmänna medel till understöd
för Carlskrona Stads Fattigvårds- och Arbetshus-inrättning,
III. 5"67-
— — ang. ersättning af Löningsmedel, åt vissa
Tjenstemän i Norrbottens Län , lil. 574.
_
äng. anslag af medel för Läns-Lazaretterna,
lil- 584
—
ang. i:sta, erdra, 6:te och 8:de Hufvud-tit
larne
i Riks-Staten, lil. 607.
— — ang. Stats-Verkets tillstånd och behof, under
Riks-Statens första Hufvudtitel, lil. 608.
— äng. Riks Statens andra Hufvudtitel, 111.632.
— — ang. RiksStatens sjette Hufvudtitel, III. 657.
—
ang RiksStatens åttonde Hufvudtitel, lil.
638.
— Utlåtande , ang. Arfvoden och Tractamenten för
respective Riks-Ståndens samt Utskottens Secreterare
, Canzlister och Vaktbetjening, lil.
671.
— Betänkande, ang. Stockholms Stads samt öfriga
Städernas Källare-friheter, IV» 329.
Stats
-
Register.
41
Stats Utskottets Betänkande,' angående Krono Utlagornas
debitering och quitteriug efter Markegångspris,
IV. 342.
— ang. Landshöfdingen m. tn. Focks Lori för
1813- IV. 346.
—- — ang. Slottsbyggnaden på Kungsöhr, IV. 5 fr.
— — äng. tillstånd, att få erlägga Krono-utskylder
na
i Spannmål, IV. 356.
— — ang. tillökt Pehninge-anslag för Lag-Comi
téen,
IV. 364.
— — ang. Löners anslående för Landsfiskaler och
Länsmän, IV. 370.
—
, ang. indragning och reglering af öfverflödiga
Embeten och Tjenster, IV. 372.
— — ang. Organisationen af en Comitée, till utarbe
tande
af förslag till ny reglering af Statens
Embeten och Tjenster , IV* 376.
— Utlåtande, ang. inqvarteringen för tågande troup
par
m, m., IV. 459.
— — äng 1810 års Hamnstängnings-kostnader m.
m.,, IV. 46?.
— — ang. Stats Verkets inkomster och deras be.
räkning i Riks-Staten intill nästa Riksdag,
IV. 468.
—- — ang. Ådelforss Guldverk, IV. 584.
— — ang. bestämmandet af någon Fond, för att
dermed ersätta Svenska Medborgares genom
uppbringningar lidne förluster, IV. 626.
.—
ang. Bevillningens jemnare fördelning m. m.,
IV. 630.
— — ang. reglering af de så kallade Gernings-ö
ren,
IV. 632.
— —. ang. ersättning till Invånarne uti Elfsborgs
och
Carlstads Län för deras lidande och besvär
under sista Fälttåget, IV. 637.
— ang. Krono rentornas utgörande i persedlar
och varor i stället för penningar, IV. 640.
— — ang. åtskilliga omständigheter, hvilka äga
sammanhang med regleringen af Rikets Penninge-väsende,
IV. 973. Stats
-
42
Register.
Stats-Utskottets Betänkande, angående den summa,
sorn för Stafs- och Riksgälds Verkens behof
erfordras, att genom allmän Bevillning utgå»
ras, IV. 1092.
_
ang. Riksgälds-Verkets Styrelse och Förvalt
ning
sedan 1812 års Riksdag, samt detta
Verks nuvarande tillstånd i anseende till skulder,
tillgångar och fordringar, IV. 111 r.
_
ang. Lön - förbättring för Landshöfdingen 'i
Christianstads Län, I\L 1167.
— ang. Skatteköp å Ållestads Krono-Säteri i Elfsborgs
Län, IV. 12.28.
_
ang. medels anslående till Lazarettsbyggnad
i Uddevalla, IV. 1242.
ang. Hamn - byggnaden i Helsingborg, IV.
1246.
_ — ang. tillökning i de Kongl, och Fursteliga
Hofvens Stats Summor, iV. I2.c;4.
ang. Statssumma för Hans Kongl. Höghet
Arfprinsen Oscar, i händelse han skulle innan
nästa Riksdag sig förmäla, IV. 13 to.
ang. medel till befordrande af större sundhet
i Städerna, IV. 1313.
äng- utgifning från Riksgälds Contoiret af så
kallade större Credit-sedlar, IV- 1315.
__ — äng. ersättning för 1813 års Mantalsskrifva
re-provision
i örebro Län, IV- 1318-  _ _ äng. förra Mantalsskrifvaren Åkerströms Lön
och Pension, IV- 1333.
, — ang. Löne tillökning för Penninge-löntagande
Civile Embets- och Tjenstemän i allmänhet,
IV- 1358-
ang. sökt anslag af Taffelpenningar för Pre
sidenten
i Kongl. Kammar-Ritten, jemte 3:ne
Justitiae Råds ansökningar, att, vid afskedstagande,
efter uppnådde 70 år, få behålla jemte
Lönen äfven Taffel - penningarna såsom
Pension , IV- 13 yH.
—
ang. Assessoren Tinnerholms balapce, V. 142.
Stats•
Register.
43
Stats- Utsboltets Betänkande, angående tillökning i anslaget
åt Academien tor de fria Konsterna
m. tn., V. 154.
_ ang. sådana f. d. Konung Gustaf Adolph till
höriga
medel, som till Riksgälds ■ Contoiret
skota öfverlemnas, V. 166.
_ ang. några vid Boutredningen efter Högstsa
lig
H. M. Enke Drottningen Sophia Magdalena
förekomna frågor, V. 175.
ang. gjorda anmärkningar vid dess Betänkan
de,
rörande Bytesverket, V. 206.
ang. hvad sorn rörer Riks-Statens första Huf
vudtitel,
V. 222.
_ — ang. Bevillningen för Dannemora Bergslags
Jern-tillverkning,
V. 357.
_ — äng. Löfås Silfververk, V. 362.
.
ang. Kongl. Majits Nådiga Proposition om
Stats-Verket i hvad som rörer Riks-Statens
andra Hufvudtitel, V7. 3S6.
, _ ang. Söderhamns Gevärs Factories betjening
och arbetare, V. 395.
ang. det åt Vester samt Norrbottens Läns
invånare meddeldta Lån af 50,000 R:dr Banco
, V. 406.
__
ang. Stats Verkets inkomster och deras be
räkning
i Riks Staten ifrån nästkommande ars
början och påföljande år intill nästa Riksdag,
V. 511.
_
ang. sättet, att controllera de till Riksgälds
Contoiret
från Länen inkommande Summariska
Redogörelser för allmänna Bevillningen
och öfriga Riksgälds-Contoirets Fonder, V.
526.
ang. yrkad ersättning för Bohus, Carlstads
och Elfsborgs Läns invånares besvär oell
lidande under sista Fälttåget, V. 591.
_
ang. Slottsbyggnaden pä Kungsöbr, V. 593.
_ _ äng. Lösens erläggande till Kronofogdarne
för påskrifter å Utmätnings Resolutioner, V.
594. Stats*
44
Register.
Stats-Utskottets Betänkande, angående Lön förbättring
för Lands-Stats, betjeningen, V. 595.
— — ang. Löne-anslag å Kongl. Sundbets-Collegii
Stat, V.,602.1
med Kongl- Maj:ts Nådiga Skrifvelse, äng.,
Barthelemyska medlen, V. 632.
— ang. tryckning af Historiska Samlingar, V.
74*.
ang. Grefve Ruuths Län, V. 744.
— ang. Lön-tillökning för Penninge-löntagande
Embets- och Tjenstemän, V. 753-
__
ang. Recognitions-Skogarne, V. 757.
ang. medel till en Casernbyggnad i Ystad,
V. 777-
-i_
ang. ersättning för Inqvartering m. m., V.
797*
,
ang. lindring uti Båtsmans-indelningen i Bie.
kinge Län, V. 822.
Utlåtande, äng. General-Assistance-Contoiret, V.
832-
ang. Södertelje Canal-inrättning, V. 835.
ang. Krono-hemmanet Lindö, V- 846.
— — ang. Fjerdingsmans aflöning och deras Bo
ställens
indragning, V- 895-
, äng. Postfrihet för sådana Tidningar, som
anses lända till allmän upplysning, V. 900.
ang. anslag för Kongl. Bibliotheket, V. 902.
ang. utgifvandet af Skriften Svensk Botanik,
V- 923.
ang. Mantalsskrifvare-provisionen i Wermland
för åren 1812 och igi3> V. 926.
— ang. ersättning för hvad Allmänna Barnhus
inrättningen
i Stockholm genom Finlands afträdande
förlorat, V. 931.
Memorial, ang. tillökning i Utskottets betjening
samt betalning för tillfälligt Skrif-biträde, V.
940.
— _ ang. en till afskrifning i Riks-Staten föresla
gen
Summa af 5,283 R:dr 3 sk. 5 r. B:co,
som
Register.
4?
som af Stats-Verket blifvit Riksgälds-Contoiret
ersatt för dej till ett lika belopp, utaf
Beviilnings Uppbörden i Stockholms Stad,
skedde afdrag till aflöning åt Mantals- och
Uppbörds Commissarier, V. 1049.
Stats-Utskottets Memorial, angående Stockholms Stads
Cassas befriande från den Stadens KronoUppbörds-Verk
åtföljande ordinarie aflöning
m. m., V. 10^9.
— — ang. ersättning för 1812, ärs Mantalsskrif
nings-provision
i Norrbottens Län, V. 1154.
.
ang. Stats-Regleringen i allmänhet samt med
project till Riks.Staf för igiö och påföljande
Sr intill nästa Riksdag, V. 1249.
Betänkande, ang. tredje Hufvudtiteln , innefattande
Försvars-Verket till Lands- och Sjös, V.
1271.
— — ang. Götha Canal-arbetets-fortgång, V. ifjo.
_ — äng. Löfås Silfververk, V. 3663.
ang. understöd för Hjelmare Slussverk, V.
1666.
*_ ang. utbetalningen af de efter Högstsalig H.
M. Enke-Drottningen, f. d. Kongl. Famillen
i arf tillfallne summor, V. 1671.
—- — äng. medels anslående för Svenska Theatern,
V. 1710.
ang. den summa, som för Stats- och Riks
gälds-Verkens
behof erfordras, att' genom
allmän Bevillning utgöras, V. 189S•
_
ang. iiquiderandet af Skulderna efter sista
Kriget, V. 1903.
ang. Riddarhus-Cassans ersättning för för
skjutna
Expence-medel till Riddarhns-Canzli-,
ets behof, V. 1917.
Memorial, ang. Redogörelse öfver de åren 1812
och 1813 influtne Subsidie medel, V. 1919.
— __ ang. reglering af åtskilliga omständigheter,
hvilka äga gemenskap med Rikets Penningeyäsende
samt det större Creditivet och^Dis
cont
-
46
Register.
cont-rättigheten i Banken för Kongl, Allmänna
Magazins inrättningen och Riksgälds-Contoiret,
V. 1926.
Stats ■ Utskottets Memorial, angående den utländska
Galdens indragande och inlösen, V. 1933*
ang. Rikets utländska Gäld, V. 1943.
. — ang. Enskiftes- medlen för -Skåne och Skara
borgs
samt Odlings-understöd för Bohus Län,
V. 19^2.
__ äng. uppmuddringaf Clara- och Fateburs-Sjöarne
samt Rörstrands- och Carlbergs Vikarne,
V. 19??.
_
ang. Skånska Stenkols Grufvans Interessenters
underdåniga ansökning om Exportationspremier
och publika Lån m. m., V. 1958
_ Betänkande, ang. förslag till en Post- eller Forvagns
inrättande ä de större Landsvägarne»
V. 1964.
_ — ang. Arfvode och Tractamente för Ståndens
och Utskottens Canzlier, V. 2020.
— — äng. Lönförbättring för Häradsskrifvarne i och
för Mantalsskrifningen, V 2099.
— —- ang. Post-afgiften för utrikes Bref, V. 2104.
— __ ang. eftergift af Mantals penningar och an
dra
allmänna utskyider för barn till en viss
ålder, som från Barnhusen blifvit uttagne, V.
2107.
_ __ äng. befrielse från Export tull å allt Trädvir
ke
, sotr\ utskeppas, med undantag af Ekvirke,
V, 2113.
_ _ ang. Qvarntullen eller Mantals-penningarne
för Stockholm, V. 2116, 2151.
_ — ang. Begrafningshjelp efter förvandling och
Markegång, V. 2118-  —- _ ang. lindring uti Båtsmans-indelningen i Ble
kinge,
V. 2124.
_ __ äng. utgifvandet af Skriften Svensk Botanik,
V- 2142.
—
ang. afl. Landt-Rentmästaren von Sydows ba.
lance, V. 2145'- Stats
-
Register.
47
Stats-Utskottets Betänkande, angående Fribrefs rättighet
för Städernas Magistrater, V. 21-56-  _ ang. frihet för Löntagare, att tjena för Be
grafningshjelp,
och erlägga Bevillning af de*
ras löner, V 2159.
_
ang. tiden till Capitatiorts , Bränvins-Consum
tions-
och Pannerymds-afgifternas uppbärande
, V. 2163.
ang. förhöjning i Lots- och Båk-afgifterna
, samt Sjötullen, V. 2167-
_ _ äng. tillökt anslag af medel för de fria Kon
sternas
Academie, V. 2172.
„  __ ang. en farleds öppnande från Sulevik genom
Sjöarne Ranken och Hugn till Norrska Riksgränsen,
V. 2188-
_
äng. förhällandet med Restantierna å Riks
ghds-Contoirets
medel i Götheborgs och
Bohus Län, V. 0,226.
. . äng. Revisionen af igo8 och 1809 årens
Rrigs-redogörelse samt Riksens Ständers deltagande
uti Öfver-Revisionen af samma KrigsRäkenskaper,
V. 4 Afd. 68-
.
ang. några af Riksens Ständers Revisorer Sr
1813 väckta frågor rörande Redovisningen
för Stats Verkets medel, V. 4 Afd. 75:.
i ang. anslag af medel till allmänna Arbets
och
Corrections hus, V. 4 Afd. 88-
.
ang. aflöningen vid General-Assistance-Con»
toiret, V. 4 Afd- ny.
_
äng. anslag af Löner för tillökt antal Leda
möter
och betjening i Kongl. Götha HofRätt,
V. 4 Afd. 1x7.
__ __ ang. aflöningen för Justitiae-Ombudsmannen
och tjenstgörande vid hans Expedition samt
Tryckfrihets Comitéén , V. 4 Afd. 120-
. , ,
ans. allmänna Magazins-inrättningen i Riket»
V. 4 Afd. 122.
_
ang. förändringar i Reglementet för General
Assistance-Contoiret
m. m., V. 4 Afd. 168*
Stats
-
48
Register.
Stats-Utskottets Betänkande, ang. förvexling af förslitne
Banco- och Riksgälds-sediar, V. 4 Afd.
172.
ang. Bevillningen för Uddevalla Stad, V. 4
Afd. 17?.
—. — äng. tillökning i de Kongl, och Fursteliga
Hofvens Stats-Summor, V. 4 Afd. igr.
__
äng. Skrifvarhjelp åt Expeditions-Utskottets
betjening m tn., V. 4 Afd. 182.
Utlåtande, ang. Krono-Uppbörds-betjeningens x
Stockholm aflöning på Kronans] Stat, V. 4
Afd. 18?.
_
ang. förhöjning i Remisse-laget för Landt
Rentmästarne,
V. 4 Afd. i87t
__
ang förhöjning uti det Honorarium, som Rik
-
sens Ständers Fullmägtige i Banken och
Riksgälds Contoiret uppbära, V. 4 Afd. 198-
_
ang. Götha Canal-arbetes fortgång, V. 4
Afd. 290.
. , ang. de under Kongl. Commerce-Collegii dis
position
stående Fonder, V. 4 Afd. 311.
_
ang. aflöningen vid Riksgälds-Contoiret, V,
4 Afd. 383.
r .
ang. medels anslående för Svenska Theatern,
V. 4 Afd. 490.
_ äng- extra Stämplingen af Chärtor i Stock
holm,
V- 4 Afd. 494.
— — ang. Bevillnirigs förslaget, V. 4. Afd. 496.
__ Memorial, ang. öfverlemnande af Riks-Staten för
år 1816 och påföljande år intill nästa Riksdag,
VI. 16.
_
äng. i8°8 och 1809 årens Krigs-Revisions
arbete
samt Gratification åt Assessoren Grundén
, VI. 21.
ang. Renskrifnings-medel åt Expeditions-Ut
skottets
Canzlister m. m., VI. 2.2.
_  „ ang. Instruction för Deputerade af Riks-Stån
den
till Reviderande af Krigs-Räkenskaperna,
VI. 25.
Stats
-
Register1.
4*
Stats-Utskottets Memorial, angående förra Kongl. Famillens
enskifta förmögenhet och underhåll
från Sverige, VI. 65.
mm — ang. Redovisningen för Stats-medlen igo&
och 18091 samt om Saltpeter-fonden och ett
öfverskott 5 Tullmedlen, VI. 73.
ang. uppgift på öfverskotter oell besparingar,
samt om Redovisning för Subsidie- och Salt*
peter-medlen, VI. 94
— __ äng. aflöningen vid Riksgälds Contoiret, VI.
125.
i_ Utlåtande, ang. utbetalningen af förra Kongl. Familjens
enskilta förmögenhet, VI. 174.
m~ — äng. förslag till ett förnyadt Reglemente för
Riksgälds.Contoiret, VI. 177.
ang. en på allmänna Arbetshus fohden anvist
utgift, VI- 212.
__ ang. Lönförhöjning för Controlleuren vid det
inom Riksgälds - Contoiret, i afseende pä
Chartors hvit stämpling, inrättade Contoir,
VL 217.
ang. Gratification för Stats-Commissarien Wi*
degren, VI. 217,
ang. belöning för Stats-Comraissarien Frödelius,
VI. 219.
äng. terminens bestämmande till Revision öf
ver
Stats , Banco- och Riksgälds • Verken ,
VI. 221.
«_ — ang. tillökta Dagtractamenten för Tjenstemän
och Betjening vid Riks-Ståndens och deras
Stats-Utskotts Canzlier, VI. 322.
ang. det till Götha Canal-byggnads fortsätt
ning
beviljade Lån biträde, VI. 31g,
Memorial, ang. arfvoden för extra ordinarie Skrif
biträden,
VI. 320.
,
ang. de Actier, hvilka tillhört f. d. Konun
gen,
men nu mera äro Statens egendom,
VI. 322.
_
ang. förslag till Instruction för de af Rik*
4 sens
5<J
Register.
sens Ständer tilt deltagande i (Sfver-Revisionen
af i8ro ocb sednare årens Krigs-Räkenskaper
utsedde Deputerade, VI. 315.
Stats- Utskottets Memorial, angående tryckning af allmänna
lndragnings-Staten, VI. 389.
_ — äng. ett 1 Gotha Canal-Discont insatt öfverskott
å Tull-medlen för är 1813» VI. 391.
