# ID: svediakorp-gov1790
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 59,580
# sentences: 1,900
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Till samteliga
Riks-Ståndens Protocoli,
I
Innelial! ande de Handlingai,
Hvilka till Riks-Stånden blifvit allemnade,
Såsom
%
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers. Utskotts Betänkarjden
och Förklaringar,
Sanat
Riks - Ståndens Protocolls - Utdrag,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm i$i|
Sjette Delen.
STOCKHOL M.
Tryckt i. Elméus och Granbergs tFx yckert,
L
y
Utdtag af Protocollet hållet, hos Högloft.
Ridderskapet och Acleln den t
Augusti 1815.
S. D- -Dittill Höglo fl. Ridderskapet och Adela
Stats-Utskottets den 31 Juli på bordet lagde Betänkande
af d. 28 nästföregående, i anledning
af de anmärkningar sorn blifvit gjorde vid Utskottets
Betänkande om Allmänna Medels anslående
för Svenska Theatern. Ut Supra.
Ex Protocoll©
■A. G. Silverstolpe.
S. D. In stämde Högloft. Ridderskapet och Adeln
i Vällofl. Borgare-Ståndets genom Protocolls-Utdrag
af d. 29 Juli meddeldta beslut, att den allmänna
så kallade Pensions* Benndnings- och Tndragnings-Staten
bör hädanefter hvart annat år i
sammanhang med utgifvandet af Riksens Ständers
Revisorers afgifVande allmänna Berättelse om
Bankens-* Stats- och Riksgälds Contöirens med
flera publique Penninge-Verks tillstånd, till trycket
befordras. Ut Supra»
Ex Protocollo
A. G» Silverstolpe.
S. D. Via förnyad föredragning af Stats Utskottets
d. 27 dennes på bordet lagds Memorial af
den
4
Den i Augusti
den 21 nästföregående, med bifogade Berättelser
och Utlåtanden rörande Bevisionen äf de under
Kongl. CommerceKollegium ställda Fonder samt
Magazins-Inrattriingens förvaltning* blefvo dessa
Utläianden i de öfriga delar gillade, men den
delen af Utlåtandet öfver Allmänna ArbetshusFonden
återremitterad, hvilken angår anslaget på
denna Fond af de åt Biskopen i Götheborg beviljade
hushyre-medel, i afseende hvarpå StatsUtskottet
skulle anmodas meddela upplysning huruvida
denna Embetsman vore till hushyra af
Staten beräittigad. Ut Supra.
Ex Protocoilo
A. G. Silverstolpe.
S. I). V id förnyad föredragning beslöt Höglofl.
Bidderskapet och Adeln att meddela BevijiningsUtskoitet
följande t vänne den 31 på bordet lagrie
Memorial från det förstärkta Stats-Utskottet
af föregående dag, nemligen:
1:0 Angående de till Förstärkta Stats-Ufskottets
åtgärd öfverlemnade frågor, rörande allmänna
Bevillningen.
2:0 Börande den till Förstärkta Stnts-Utskottets
handläggning förvista fråga om Extra Charlas.
Sigillatse-Stämpling i Stockholm. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D.
Den i Augusti.
5
S. D -T öredrogs å nyp Bevillnings Utskottets
sedan den 25 och 26 Juli hvilande Betänkande
af den 23 nästföregående, angående Branvinsbrännings-
oeh Consumtions afgifternas utgörande
från och med år 1816 intill nästa Riksdag; och
blef detta Betänkande i alla öfriga delar af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln bifallet: och hvad
särskildt angår Bränvins-bränningen i Städerna,
beslöt Ridderskapet och Adeln att hos Kongl,
Maj:t skulle till dess särskildta Nådiga afseende
anmälas huruledes, i frågan om sjelfva Bränvinsrättigheten
för Städerna, Två Stånd stannat emot
Två i så måtto, att det Högvördiga Prest-Ståndet
och det Vällofl. Borgare-Ståndet densamma
medgifvit, då deremot det Hedervärda BondeStåndet
och Ridderskapet ooh Adeln icke ansett
•sig kunna i ett slikt medgifvande instämma, men.
att i händelse Hans Maj:t skulle i Nåder finna
tjenligt en sådan rättighet Städerna förunna,
Ridderskapet och Adeln godkänt de af Bevill-'
nings-Utskottet, uti ofvanberörde dess Betänkan-'
de, i afseende häruppå föreslagna afgifter. Ut
Supra,
Ex Protocollo
A* G. Silverstolpe*
S. D. Instämde Höglo!!. Ridderskapet och Adela
uti det Vällofl. Borgare-Ståndets inbjudning medelst
Protocolls-Utdrag af den 27 Juli, att förklara
den synnerliga erkänsla, hvartill Ståndet
kände
6
'lien i Augusti
tande sig förbundet emöt Herrar Revisorer öfver
Stats- Banco- och Riksgälds-Verken, för deras
noggranna och uppmärksamma granskning, hvar-?
igenom blifvit foranledt inrättandet af den JRiksRok
öfver Rikets inkomster och utgifter rn. rni,
hvilken man nu med säkerhet bör hoppas att snart
se fullbordad? och hvilken ofelbart vid Statsverket
och deröfver blifvande Revisioner skall
Medföra en ordning och ledning, sorn hittills
'^arit saknad# Ut Supra,
Ex Rrotocollo
A, G, Silverstolpe
$. D Föredrogs å nyo Särskildta Utskottets ilen
31 Juli pä bordet lägde Memorial af d. 48 nästföregående,
innehållande förslag till jemkning
af de beslut hvarje Riks-Stånd fattat i ämnen,
sorn varit föremål för Utskottets handläggning,
och fann Högloft. Ridderskapet och Adeln godt
de föreslagna, jethlmingarna gilia och antaga
Et hy pra#
Ex Protocolia
A. (r, Silverstolpej
S, D. Jnstämde Höglofl. Ridderskapet och Adelia
1 Vällofl. Borgare-Ståndets genom ProtocoUs-Utdrag
af d- 27 Juli meddelta Beslut, att hos Kongl.
Maja i underdånighet anhålla, att, ehuru anslag
pa Stat till Allmänna Arbets* och Conections
-
Deri i Augusti f
hus: icke skedt’ och i anseende till den redan upp-,
gjorda Stats-Regleringen icke heller vid innevarande.
Riksmöte lärer kunna ske, Kongl. Maja: £
Nåder skulle täckas innan nästa Riksdag låta någon
dylik inrättning företagas, och så vidt lid
och omständigheter medgifva, till fullbordan bringas
utaf de medel Kongl. Majit i Nåder förskottsvis
kan utse, emot ersättning af Stats-Verket vid en
kommande Riksdag. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G» Silverstolpe*
S. I>. V id förnyad föredragning af Stafs- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens den 34
Juli afgifne, och den 25 nästföljande, på bordet
lagde Betänkande, jemte detsamma åtföljande yttrande
af Särskildta Utskottet,.; angående allmänna
Spannemåls Magasins Inrättningen, i Riket, ble£
det förra at Högloft. Ridder.skapetoch Adeln punktevis
bifallet, och det sednare i de delar det med
4et förra; ofverensstämmer. Ut Supra.
Ex Protocollo
A, Q. Silverstolpe!.
Ft
Si 35,. JP öredrogos och biföllos följande fråh Allmänna
Besvärs- och Oeconcmue-Utskouet den 24
och.
JDen i Augusti,
och 28 inkomne, samt dea 27 och '31 "Juli pa
Jordet lagde Memorial.
1:0 I anledning aF väckt fraga om medels
vidtagande til! vinnande af skyndsammare postgång
inom Piket m. rm 2:0 Angående Ghaftors
upprättande ofver Hemman i Riket, 3:0 Angående
förklaring eller ändring uti 5 §. af Kongl,
Majus Kfådiga Förordning rörande stängsel-skyldigheten
af den 9 Februari iSoa* 4:0 Rörande
Håll- och (Jästgifvare-skjutsen, 5:0 angående afhjelpande
af åtskilliga, hinder för Jordbrukets förkofran.
Ht Supra,
Ex Protocoila
* A, G. Silferstolpe,
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högvördig
a Prest - Ståndet, den 1 Augusti
i8i5\
S- D, Med anledning af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns inbjudande, uti Protocolls Utdrag af
den 39 nästlidne Juli månad , har Prest.Ståndet
för sin del beslutit att sedan icke blott enskildta
Actie-Agare genom teckning af betydligt Capital
velat till Götha-Ganals anläggning och fullbordan
bidraga, utan äfven Staten ur Riksens Ständers
pank dertill anslagit betydliga medel, i tinderdånighet,
genom särskild Srifyelse anhålla, det
täck-»
Dtn x Augusd
9
täcktes H. K. H. KrOnPrinsen, efter tnlräratadt
tillstånd af Hans Maj:t Konungen, afven till detta
viktiga företag sträcka sin särskildta omvårdnad,
så mycket H. K. Höghets åt fäderneslandets sjelfständighet',
åt Svenska Thronens ära samt åt [Folkets
frihet och säkerhet alltid helgade tid och
omsorger det kunna medgifva. Genom densia H.
K. Höghets nåd skulle Nationen vinna den säkraste
öfvertygelse så väl om verkets skyndsamma
fullbordande som att ändamålet, af det utaf Riksens
Ständer till detta stora företag beviljade betydande
biträde icke skall förfelas, TJt Supra.
8. D. ed anledning af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns inbjudande uti Protocolls-Utdrag af
den 29 i nästlidne Juli månad', instämde PrestStåndet
uti Höglofl. Ridderskapets och Adelns beslut
att genom en Deputation hos H, K, H,
Kronprinsen i underdånighet anhålla, det täcktes
H. K. Höghet, efter inhemtadt tillstånd af Hans
Maj:t Konungen, Nådigt åtaga sig särskild vård
och inseende så val Jöfver Götha-Canalg anläggnings
skyndsamma fullbordande, som att det af
Riksens Ständer till detta stora företag bevilijade
betydande biträde måtte med noggrannhet blifva
till sitt bestämda ändamål användt. Ht Supra.
Px Protocollo
J. U. Almqvist.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist,
lo
Den i Augusti
S. D. återremitterades Banco-Utskottets Memorial
af den 'gö Juli. angående reglering af Dis*
cont rörelsen i Riket sedan private delägare?
Qctrpyer tilländagått. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist!
Utdrag af Vällofl. Borgare-Ständets
Protocoll, hullet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, dén i Augusti
181S
-
S. T). A-Ja nu åter föredrogs Särskildta Utskottets
Memorial af de g8 Juli, som den 29 lades på
bordet, om förhållandet med de från Utskottet
afgifn.a Betänkanden, blef detsamma af Ståndet
gill.,<dt med den enda anmärkning, att reglering
af: Tullen j>å Stenkol och CafFé redan är i ett
sammanhang med allmänna tullregleringen till
Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnad, som
således i Nåder lärer pröfva hvad i detta, likasom
i andra fall, kan anses nyttigt; hvarom Re-'
spective MedStånden skulle vördsamt oqh vänligen
underrättas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahmi.
S. D. Återremitterades, i anledning af deremot
gj°r«
Den i 'Augusti
gjorde än mark ruin gar, Banco - Utskottets den 26
Juli afgifna, den 28 på bordet lagda och nu åter
föredragna Memorial, angående regleringen af
Piscont-rörelsen i Riket sedan privata delägares,
Octroyer tilländagått, Ut Supra,
Ex Protocollo.
Carl Magn. Robsahm*
S. D. Upplästes och lades till handlingarne För*
stärkta StatsUtskottets tvänne Memorial af den 30
Juli, rörande de derstädes genom omröstning afgjorda
ämnens 1:0 Föislaget till Revil!nings-Stad«
gan, och 2:0 om upphörande af den a handlingar
och Expeditioner i Stockholm föreslagna Extra
Stämpling. Ut Supra,
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
Utdrag af Hedervärda, Bonde-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den l Augusti 1815,
S. X). Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskot*
tets den 38 Juli afgifne, sista Plenidag på bordet
lagde, sednare Utlåtande, angående indelta
Jtegeuienternas beklädnadssätt, föredrogs nu åter;
jrvarvid Hedervärda Bonde Ståndet, efter öfver-»
läggning, stannade 5 det beslut, att Utskottets i
' arn.
12
I)en l Augusti
ämnet förut afgifna Betänkande jemte förberörde
sednare Utlåtande, afslogos, med förbehåll tilllika,
att de Rustande bibehållas xdd sina gamla
contracter, Ut Supra,
S. D. ötatS-Utskottets, uti afgifvet Memorial under
denna dag gjorda hemställan om underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t angående tryckning
af allmänna Indragnings Staten, blef, efter uppläsandet
af Hedervärda Bonde- Ståndet bifallen.
Ut Supra,
colls-Utdrag för den 2g sistlidne Juli, hade Högloft.
Ridderskapet och Adeln bifallit Stats- och
Banco - Utskottens gemensamma Eetankanden af
den 15. och 25, samt Banco-Utskottets enskildt»
Utlåtande af den 13 i samma månad, angående
Gotha Ganalarhetets fortgång och ytterligare befrämjande,
med fastställande af årliga bidraget
till 300,000 R;d, att utgå från och med innevarande
år, till och med år 1820; hvarjemte Högloft.
Ridderskapet och Adeln inbjudit sina medständer
till instämmande i det Beslut, att, genom
en deputation hos Hans Kongl. Höghet
Ex Protocollo,
Olof Werlin
Ex Protocollo,
Olof Werlin;
ankommet och uppläst Proto
-
Kron
-
Den x Augusti
33
Kronprinsen i underdånighet anhålla, det täcktes
Hans Kongl. Höghet, efter iphämtadt tillstånd af
H ans JVfaj:t Konungen, Nådigst åtaga sig särskild
vård och inseende, så väl öfver anläggningens
skyndsamma fullbordande, som att det, af Riksens
Ständer till detta stora företag beviljade betydande
biträde måtte med noggranhet blifva till
sitt bestämda ändamål användt.
Men Hedervärda Bondeståndet, öfvertygadt att
Hans Maj:t Konungen och Hans Kongl, Höghet
Kronprinsen, åt detta stora företag, lenina samina
Nådiga vård och uppmärksamhet, som åt an-,
dra allmänt nyttiga och riksgagneliga anstalter,
ansåg förberörde underdåniga anhållan mindre lämplig
och forklaräde sig af detta skäl ej kunna
uti Höglofl. Ridderskapets och Adelns Beslut deram
instämma. Ut Supra.
Ex Erotocollo
Olof Werlin
S. D. X-Jplästes och lades till handlingarna: iro
En afskrift af Kongl. Majus till Riksens-Ständer
på Riks-Salen sistlidne dag haline Nådiga tal,
hvaruti dels lemnäs Nådig fastställelse å flera af
Riksens Ständer fattade Beslut, dels uppgifven
skälen, hvarföre andra Beslut ej kunnat bifalals.
2:0 Stats-Utskottets Memorial af den 30 Juli, angående
Förstärkta Stats-Utskottets beslut, om afskaffande
af Extra Chartss-Sigillataa-stämplingen i
Stockholm. 3:0 Dito af samma dag, innehåll
Ian
-
14
Den 1 Augusti
lande underrättelse huru åtskilliga^ till Förstärkta
Stats Utskottet hänskjutne frågor om allmänna Be«
villningens utgörande',' blifvit afgjorde. 4:0 EagUtskotiets
Berättelse af den 28 Juli om förhål-'
landet med de från Utskottet aflemnade Betan-1
kandern Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
TT
B. X), JEifter uppläsandet, biföll tiedervärda Bon»
de-Ståndet Uag- samt Allmänna Besvärs- och Oecönomie-Utskottens
sistlidne dag afgifne Memorial,
om förhållandet med de från sammansatta
Utskotten afgifne Betänkanden; och skulle de
öfriga Respectiva Stånden vördsamt och vänligen
inbjudas att häruti instämma, i afseende på den
af Utskottet föreslagne jemkning , rörande beslutet
i frågan angående en fri Victualiehandel.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
B. D, Wu ytterligare föredragning af allmän»
na Besvärs och Oeconomie-Utskottets den sg Juli
afgifne, på bordet hvilande Betänkande , om
Chartors och Beskrifningars upprättande öfver
Hemmanen i Riket; blef detta Betänkande, irp*
pa
Den i Augusti i -
*på gjord proposition, af Bonde-Ståndet bifallet,’
Ut Supra,
3Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst bos jsamteliga Riks - Stånden d. i Augusti,
"VVi efterskrifne Svea Rikes Ständer, Grefvar,
Priherrar, Biskoppar, Ridderskap och Adel, Presterskap,
Borgerskap och Menige Allmoge, som
härstädes å allmärm Urtima Riksdag äre församlade,
gore vitterligt; att sedan, till följe af hvad
RegeringsPormens jo§, och Rilcsdags Ordningens
56 stadga, de af oss Utsedde Électorer sam
manträdt,
till väljande af Committerade för Tryckfrihetens
vård , och dertill blifvit i laglig ordning
kallad (N. iN".); Vele vi genom detta Constitu»
torial hafva förordnat honom, (N. N.) att vara
ledamot i berörde Tryckfrihets Committé; ägandes
'han, att i utöfningen af sin befattning ställa
sig till efterrättelse Tryckfrihets-lagens föreskrift;
ter, och i öfrigt derunder noga iakttaga hvad som,
i enlighet med Constitutionens afsigt, befrämjar
allmänna upplysning under bevarande af allmänt
lugn. Till yttermera visso håfve vi detta under»
skrifvit och beseglat. Stockholm den 29 Julii 1815;
På Prest Ståndets
vägnar
/. Ä Lindblom
n. v. Taleman.
På Bonde-Ståndets
Vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman,
På Ridderskapet och
Adelns vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmraskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
II. Schwan,
h, t. Talman.
i6
Den i Augusti.
Uppläst hos samteligä Riks - Stånden d. l Augtisti.
"Vördsamt Memorial!
Sedan Riksens Höglo fl. Ständer behagat gilla det
af Stats-Utskottet författade och uti Betänkande af
den 13 slstledqe Juli till Riksens Högloft. Ständers
pröfning och fastställelse insände project till
Riks-Stat' for ar lgiö och påföljande ar intill nästa
Riksdag; så får Stats-Utskottét/härjemte öfverlemna
ett renskrifvet Exemplar deraf med tillhörande
Bilagor, hvilket) sedan det, på vanligt sätt,
blifvit af lians Excellens, Herr Grefven och
EaiidtMarskålken, samt Herrar Talernännen för
det Högvördig! Prest - Ståndet, Vallofl. Borgare*
Ståndet, och Hedervärda Bonde - Ståndet underskrifvit,
Riksens Högloft. Ständer lära täckas, att
till Kongl. Majas Höga sanction i underdånig*
liet öfverlemna.
Stats-Utskoftet får härvid tillkännagifva, det
Stats Utskottet Uti det nu ren skrifna Exemplaret låtit
iakttaga de förändringar, Riksens Högloft^ Ständer
i anledning af deras Bevillnings-Ufskotts förslag,
vidtagit, rörande så väl en högre beräkning
af Sjötulls Inkomsten, som hvad för öfrigt blifvit
beslutadt , angående Landt-Tiills ersättningens och
Bränvins- Consumstions-afgiftens sammanslående
med Allmänna Bevillningen, samt nedsättningen
af afgifien af Hemmans. värdet för Husbehofs
Bran
-
Den i Angusti
Bränvins Bränninge*!.
1815-
På Höglofl. Kidd. och
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Géer
På Vällofliga BorgareSlåndets
Ledamöters
vägnar
-Carl Fr. Landberg.
Stockholm den a Augusti
På Högvörd. Prest*
Ståndets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöter*
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius
Uppläst Lös samteliga Riks - Standen d. t Augusti.
Vördsamt Memorial!
Sedan, 1 ändamål att påskynda författandet af d*
Expeditioner, som öfver Riksens Ständers Beslut
böra uppsättas, Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
Högvördiga Prest - Ståndet och Hedervärda Bonde
Ståndet, genom särskildta Protocolls Utdrag äskat,
att Lagutskottet borde undersöka, huruvida
så beskaffade olika beslut blifvit af de Respectiva
RiksStånden fattade öfver de af Utskottet afgifna
Betänkariden, att någon jemkning vore möjlig
och af nöden elfer målet till Nämnd mast*
häct"
f;tc B-.dtt N:q 3, 4.
JDen i Augusti
hänskjuta*, i hvilket fall Utskottet borde sadant
till vederbörlig åtgärd hos Riksens Höglofl. Ständer
skyndsammast anmäla; så ilar af berörde anledning
Utskottet sammanträdt, för att angående
omförmäldta förhål lande i afseende å de från Utskottet
enskildt aflernnade Betankanden göra sig
underrättadt; men som Utskottet dervid erfarit,
att ehuru uti några af nämnde mål de Respective
RikoSiånden fattat olika beslut, så att två
Stånd stannat emot två, någon jemkning eller frågans
hänskjutande till afgörande utaf nämnd dock
icke kan, efter hvad Utskottet ansett sig finna, i
anseende till samma måls beskaffenhet äga rum,
får Utskottet sadant Riksens Hoglofl. Ötander
vördsamt tillkännagifva. Stockholm »len 28 Juli
1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga Prest,
A.delns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar
II. F. Strömfelt:
vagnar
C. M. Livinl v
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
JS. G. Holm,:
På Hederv. Bondel
Ståndets Ledamoters
Vägnar
J. Jaenson.
Å. I. Wahlstjernal
Den l Augusti
19
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden den 1 Augusti.
Vördsamt Memorial:
I följd af de utaf Höglofl. Ridderskapet och Adelti,
Högvördiga Prest-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet vidtagne Beslut, att hvart och et t
Riksens Höglofl. Ständers Utskott skulle anmodas,
att undersöka huruvida, öfver de från dem afgifna
Betänkanden, olika Beslut blifvit af de Respectiva
RiksStånden fattade, samt i det fall, att
någon jemkning vore möjlig och af nöden, ellef
målet till Nämnd måste hanskjutas, sådant till
vederbörlig åtgärd hos Riksens Höglofl. Ständer
skyndsamt anmäla; hafva Bag* samt Allmänna
Besvärs- och Qeconomie-Utskotten företagit sig en
så beskaflad undersökniag i afseende å de Betänkanden,
sorn af Utskotten, efter gemensam behandling
af de till dem remitterade Memorial,
blifvit aflemnade.
Sammansatta Utskotten få alltså vördsamt
vid handen gifva, att, efter hvad Utskotten trott
stg finna, någondera af omförmäldta åtgärder icke
kunde aga rum viii något annat af förenätnnda
Betänkanden, hvaröfver Respective RiksStånden
stannat i skiljaktiga beslut, än det, hvilket Ut*
skottet den 16 sistlidne Juni sflemnat, angående
en fri Victualie-handel. Detta Betänkande, hvarigenom
Utskotten tillstyrkt, ibland annat, att berörde
handel måtte få utöfvas af en hvar på landet
bosatt, som, utan att bero af andra, äger
lagligt skydd och försvar, äfvensom af dem i
bland
-
ao
Den i Augusti
bland Slädarnas invånare, hvilka med behörigt
tillstånd idka handel, hafva Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda Bonde - Ståndet
till hela dess vidd bifallit, hvaremot Högvördiga
Prest-Ståndet och Vallo fl. Borgare-Ståndet antagit
det samina med det förbehåll och tillägg, att
inga andra personer än verkliga Hemmansägare
få sig med besagde handel befatta, och inga kringfarande
köpsvänner tillåtas göra gårdfari-uppköp,
meri Städernas Handlande hädanefter, sorn hittills,
vara obetaget, att genom utsänd Handelsbetjening
af Landtmannen betinga och uppköpa viet
u al ier.
Pilh jemkning af berörde skiljaktighet fa Utskotten
föreslå, att rättigheten till den fria Victualie-handelns
utöfning ina begagnas af Hemmansägare
och brukare sjelfva och genom deras
hemmavarande Söner, samt i bröd ägande lagstadde
drängar, äfvensom af Torpare, som antingen
njuta Stat eller idka jordbruk; hvilket dock
till Riksens Högloft. Ständers pröfning vördsamt
öfverlemnas. Stockholm den 31 Juli 1815.
På Riksens Högloft. Ständers Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotts vägnar
På Högloft. Ridderskapet och Adelns Ledamöters
vägnar
IL F. Strömfelt. Eric af Wetterstedt.
På Högvtiidiga Prest - Ståndets Ledamöters
▼ägnar
C. M. Livin. Bryn. Hesselgren.
På
Ded i Augusti
a»
På Vallöf!.. Borgare-Ståndet* Ledamöters vägnar
E. G. Eehn. Anil. Fredin.
På Hedervärda Pande - Ståndets Ledamöter»
vägnar
Kils Pärsson., J. Jaenson.
A. J. V/ahlstjerlin
Uppläst Lös samtliga Riki - StSnden den i Augusti.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande,i anledning af gjord
erinran vid Dess Betänkande om
1808 och 18 oj), årens Krigs-Revisions
Arbete samt Gratifikation- åt
Assessoren Grundén.,
H os Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Valloft.
Borgare-Ståndet ha-r vid Stats-Utskottets Betänkande
af den 21 sistlidne didi, rörande lSoä.
och 1&09 arens krigs-rakenskaps Revision, i hvad
det angar den för Assessoren Grundén förslagna
gratifikation af G66 R:d 32 sk., för det han galt
Riksens Högloft. Ständers Deputerade vid beröra,
de Revision tillhanda, blifvit erinradt-, att mera
ovilkorlig!, än Utskottets Betänkande innehåller,
borde bestämmas, att Grundén genast må
åtnjuta nämnde Summa.
Öch ehuru Riksens Högloft. Ständers Depa»
terades Berättelse, sorn föranledt Utskottet, ali
för
för 'be malle Assessor tillstyrka beviljandet af om*
jfötiTsäldte belönings uttryckligt innehåller, att med
säkerhet förutsåges, det de medel, som inflyta i
följd af Revisionen, öfverstiga kostnaden viddén
samma, liar likväl Utskottet, i anledning af hvad
jiu anmärkt blifvit, trott, att för säkerhetens skull
och pä det Grundén genast mä komma i åtnjutande
af gratificationen, det tillägg i detta afseende
bör göras, att desse 6 66 R:d 32 sk. måga
till honom genast urgifvas, antingen af -redan
influtna anmärkningsniedel eller ock förskottsvis
uppå hvad ingå kan. idvilket dock vördsammeligen.
Jremställes Riksens Högloft Ständers bepröfvande.
Stockholm den r Augusti 1815-
j?å Höglofl, Ridd. och På Hög'v. Prest-Stån-'
På Vällofl, Borgare-Stån- På Hederv. Bonde-Ståns
Uppläst hos samtliga Riks - Stånden den 1 Augusti.
Riksens Hcglofl. Ständers Stats - Ut-*
skotts Utlåtande i anledning af gjor-t
da anmärkningar vid dess Betänkande
-
Adelns Ledamöters
Vägnar,
Carl Da Géer
dets Ledamöters
yngnar,
C. v. Rosenstein.
dets Ledamöters
vägnar.
Carl Fr. Randberg
dets Ledamöters
vägnar,
Jon Jonsson.
€• Junelius«
Deri i Augusti
*3
de om Ren skrifuings-medel ät Expeditions-Utskottets
Cantzlister, samt
kostnaden till Registers upprättande
öfver Riks - Stundens Protocoller.
I anledning af Höglofl. Ridderskapet och Adelnsj
Hög vördiga Prest - Ståndets och Vallofl. Borgare
Ståndets återremisser af frågan om Skrifvärehjelp
åt Expeditions-Utskottets Canizli Betjer.ing,
får Stats-Utskottet förklara, att då den upplysning
nu blifvit meddelad, att det äskade beloppet
af 75 R:d icke i ett för allt svarar emot kost;
naden, utan erfordras att utgå till a Ganzljster;
så och enär tillika är förmäldt, att härigenom
bespares hvad som fordrades för en 3telje Cantzlist,
hvarutaf Utskottet sig begagnat vid förra
Riksdagar, ehuru mindre göromål då förefallit ,
finner Stats-Utskottet skäligt föreslå, att Skrifvarehjelpen
bestämmes till 75 R:d för hvardera af de
nuvarande 2tne Cantz!laterna, eiler till ett sam»
manraknadt belopp af Etthundrade Eemiio R:d.
Emot Stats-Utskottets hemställan huruvida
idet, i såknad af annan utväg, kunde firlnas lämpligt,
att Expeditions-Utskottet anmodades, att öfverlemna
den af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
i fråga satta Registrering af Riks-Ståndens
Protocoller till Expeditions-Utskottets Cantzliäter,
*om skulle komma att besörja utgifningen af Hillänget
-
*4
JD en 1 Augusti.
harget efter riksdagens slut, har ock blifvit artdraget
, att sådant ej finnes antagligt, emedan desse
Cantzlister icke skola kunna medhinna eller
lämpligen bora uppdragas mer, ärt Bihangets ingifvande;
hvaremoi föreslås, att då vid hvarje
Stånds Cantzlie, väl finnes någon, som lättare
lunde förrätta Registreringen, borde för densamma
bestämmas viss betalning för hvarje ark till
mindst 10 R:d arket eller deröfver, i anseende
till det härvid erforderliga mödosamma arbetet,
Stats-Utskottet får häruppå vödrsammeligen
tillkännagifva, att sedan hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln fråga blifvit väckt om Protocolls
Registreringen på Statens bekostnad,
har det förbehåll hos Högvördiga Prest-Ståndet
gjorts, att i händelse Register öfver de öfriga
RiksStåridens Protocoll kommer att af allmänna
medel bekostas, denna anstalt bör utsträckas
till erhållande af Register öfver Högvordiga
Prest-Ståndets Protocoll, heldst Staten
allt hitintills icke varit med någon utgift för
tryckningen af detta Stånds Protocoll betungad;
äfvensom Vällofl, Borgare-Ståndet ansett något
visst arfvode för Protocolls Registreringen böra
uppgifvas och bestämmas.
Vid detta förhållande anser Utskottet lämpligast,
om de af Respectiva RiksStånden, som
"beslutat, att deras Protocoll böra registreras,
sjelfve vitaga anstallt derom genom Cantziierng.
samt med de personer, som åtaga sig
verk.
Den i Augusti
verkställigheten, låta betinga om betalningen,’
den Utskottet, med anledning af hvad hos
Ridderskapet och Adeln är uppgifvet, föreslår
till Tio R:d Banco för hvarje tryckt ark af
Registret, och hvilken kostnad synes böra utJ
ga af Riksdagskpstnads Summan , sedan Riksens
Högloft. Ständer, vid Riksdagens början,
vidtagit det Beslut, att Riks-Ståndens Protocoll
vid denna Riksdag finge tryckas med Allmänna
nedel och, i sådant fall, borde säljas
för Stadens räkning.
Detta öfverlemnas vördsammeligen till
Riksens Höglofl. Ständers eget bepröfvandöj
Stockholm den i Augusti 1815*
På Höglofl.Ridd. och På Högvörd. PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Cerl JDe Geer. C. v■ Rosenstein.
På Vallofliga Borgare- På Hedervärda Bonde»
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst lios samteliga Riks - Stånden d. 1 Augusti
Vördsamt Memorial:
Sedan Riksens Höglofl. Ständer, i anledning
af
26
Den i Augusti*
af hvad Stats - Utskottet tillstyrkt funnit, det
böra Deputerade af RIksStånden, i likhet med
hvad som skett med 1808 och 1809 arens KrigsBakenskaper,
äfven taga del i Revisionen inom
Kongl. Kammar - Rätten af påfoljde krig -  »rens Räkenskaper; så får af förekomna anledningar
Stats-Utskottet vördsamligen hemställa
till Riksens Högloil. Ständer, om icke åt StatsIJtskottet
kunde uppdragas att föreslå och till
Riksens .libglofh Ständers granskning insända
Reglemente eller Instruction för dessa Deputerade-
Slockholm den 1 Augusti 1815-
På Högloft. Ridd. och På Högvörd. Prest-’
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl De Geer C. v. Rosenstein.
På Väiloll, Borgare- På Hedervärda Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets I.edam6ters
vägnar vägnar.
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Utdrag äf Protocollet, hållet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln den z
Augusti 181S.
S. D, Bifallo, följande förlidne gårdag på bordet
-
X)en a Åugust^
27
Set lagda Handlingar .från Stats-Utskottet af
samma dag:
1:0 Om uppdrag åt Srats-Utskottet att föreslå
och till Riksens Ständers granskning insända
Reglemente eller Instruction för Deputerade
af RiksStånden , att i likhet med hvad
som skett med 1809 och 1810 årens Krigs-Räkeitskaper,
äfven taga del i Revisionen inom
Kongl. KammarRätten af påföljde krigsårens
Räkenskaper. 2:0 Utlåtande i anledning af anmärkningar
vid Utskottets .Betänkande om Renekrifnings-medel
åt Expeditions-Utskottets Cantzlister,
samt kostnaden till Registers upprättande
öfver RiksStdndens Protocolh Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollct, hållet hos Hög*
värdiga Prest - Ståndet, den 2 Augusti
1815•
S. D. F öredrogos å nyo och bifö llos Stats.Utskottets
Utlåtande:
1:0 l anledning af gjorda anmärkningar
'vid dess utlåtande om 180S och 1809 arens
Krigs-Revisions-arbete, samt gratification åt Assessor
Grundén. 2:0 Angående upprättande af
Reglemente eiler Instruction för Riksens Stan
-
Den S Augusti
iders till deltagande I ÖfverRevisionen af KrigsRäkenskaperna
valda Deputerade. 3:0 I anledning
af gjorda anmärkningar vid dess Betänkande
om Renskrifnings - medel åt Expeditions
Utskottets Cantzhster, samt kostnaden till
Registers upprättande öfver RiksStandens Protocoll.
Ut Supra,
Ex Protocollo
J. U. Almqvisth
Utdrag af Vallöf. Borgare-Ståndets
Protokoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den z Augusti
18IS. X
S. D- -Å. nyo föredrogs Stats-Utskottets i gir
afgifna och på bordet lagda Memorial med ett
bifogadt renskrifvet Exemplar, af Riks-Staten
för år 1816 och påföljande år intill nästa Riksdag;
och skulle samma Exemplar, hvilket redan
circulerat till Högloft. Ridderskapet och
AcLeln samt Högvördiga Prest Ståndet och blifvit
af Hans Excellence Herr Grefven och Handt,
mar skalken samt Herr ArkeBiskopen undertecknadt,
äfven af Borgare Ståndets Herr Talman
underskrifvas och vidare till Hedervärda
Bonde-Stindet fortsändas. Ut Supra.
Ex Protocollo.
€arl Magn. Robsahm.
S. D.
rJDen 3 Augusti
»9
S. D. U öredrogs Höglofl. Ridderskapets och
Adelns nu ankomna Protocolls Utdrag af den
a innevarande månad, rörande bemäldte Stånds
bifall till Bevillnings-Utskottets Betänkande af
den 33 Juli, angående Bränvinsbränn ngs- och
consumtions-afgifternas utgörande från och med
Sr 1816 intill nästa Riksdag, samt att Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, i anseende till Bränvinsbränningen
i Städerna funnit nödigt, det
hos Kongl. Majit skulle till dess särskildta Nådiga
afseende anmälas, huruledes uti frågan
om sjelfva brännings rättigheten för Städerna
Två Stånd stannat emot Två i så måtto, att
det Högvördiga Prest-Ståndet och det Vällofl.
Borgare-Ståndet densamma medgifvit, då deremot
det Hedervärda Bonde-Ståndet och Hög"-'
lofl. RIdderskapet och Adeln • icke ansett sig
kunna i ett slikt medgifvande instämma, men
i händelse Kongl. Majit skulle i Nåder finna
tjenligt en sådan rättighet Städerna förunna,
Ridderskapet och Adeln godkänt de af Bevillnings-Utskottet
, uti ofvanberörde dess Betänkande,
i afseende häruppå föreslagna afgifter.
Vällofl. Borgare-Ståndet fann, med anledning
häraf, äfven för sin del nödigt att uti
det i fråga varande ämnet, genom underdånig
ansökning inlör Kongl. Majit, anmäla Ståndets
underdåniga förhoppning, att bränvinsbrännin»
gen i Rikets Städer förblifver bibehållen j?å
sätt deti sedan 1813 år* Riksdag derstädes varit
-
3°
Den a Augustii
rit tillåten,' heldt Städernas invånare deist
med öfriga Rikets inbyggare bördan af allmän,
na emera och skyldigheter, såsom skjuts, rotering
m. m , och äro derigenom till åtnjutande
af samma Medborgerliga rättigheter och för-,
moner som landet berättigade.
Odlingen af dert till Städerna hörande
jord förutsätter brånvinsbränningéhs idkande,
och då härtill kommer att den förlust, sorn
i annor händelse drabbar dessa Jordägare, ofelbart
skulle medföra icke allenast deras kan-'
bara lidande , utan ock på åtskilliga ställen deras
undergång, så hyser Borgare Ståndet en så
mycket säkrare förtröstan om Nådigt afseende
på Städernas verkliga behof af det understöd,
hvilket genom en tilla teti Bränvinsblänmng
Itppkommer; Stockholm, Götheborg och Carlskrona
likväl frän det allmänna Stadgandet efter
Vanligheten undan tagne. Och skulle underrättelse
om detta beslut de Respectiva MedStånden
vördsamt och vanligen meddelas. TTt
Supra.
JEx Rrotocollo
Carl Magn. Robsahm]
S. D. "Vid föredragning nu å nyo af Lagsamt
Allmänna. Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
den 31 Juli afgifna och gårdagen'på bordet
lagda Memorial, om förhållandet med det
från sammansätta Utskotten nreddeldta Betan
kan
A
-
Den i Augusti
3»
leanden och en föreslagen jemkning i frågan
om en fri Victualie - handel, ansåg Borgare-'
Ståndet sig icke kunna detta jemknings förslag
antaga, utan fann för godt att vid sitt
tillförene fattade heslut oförändradt förblifva»
Ut Supra.
Ex Protocollo
. 1
Carl Magn. Robsahmt
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
ProtocolJ, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 2 Augusti i8{S‘
S. D. Efter uppläsandet bifölls Stats-Utskottets
sistlidne dag afgifna Memorial, med hemställan
om icke åt bemälte Utskott kunde upp-'
dragas, att föreslå och till Biksens Högloft.'
Ständers granskning insända Beglemente eller
Instruction för Deputerade af BiksStanden, som
skola taga- del i Bevisionen inom Kongl Kammar
Bätten af sistförflutna krigs - årens Baken»
pkaper. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Instämde Bobde-Ståndet uti Högloft. Bid»;
derskapet och Adelns, enligt nu uppläst Pro-j
tocolls-Utdrag af den 31 Juli, fattade Beslut,
att
3*
Den £ Augusti
att på det de af Riksens Ständer,’ till fortsättande
af Canal-arbetet, anslagne medel måtte
återgå till Ii-andets invånare och ej hopa
sig i vissa kuststäder, till vinning fur några
få enskildta, på det allmännas bekostnad ,'
skall Gotha-Canal Direction vara förbunden, att
vid årliga upphandlingar af Spannemål, Bran.
vin, Victualier och andra förnödenheter , upplöpa
dessa förråd af den inhemska productionen,
utom vid de tillfällen , då priserxie gegom
missväxt eller rustningar blifvit inom Ian-'
det allt för högt uppdrifne. Ut Supra.
S. D. särskildta Utskottets den 28 Juli afgifne,
och dagen derefter på Bordet lagde Memorial,
innehållande förslag till jemkning af
de Beslut, hvarje RiksStånd fattat i ämnen,
som varit föremål för Utskottets handläggning,
blef nu föredraget ; och antog Hedervärda Bonde
- Ståndet de deruti föreslagna jemkningar.
Ut Supra.
på Bordet lagda utlåtande, som Stats Utskottet
d^n »S Juli afgifvit, i anledning af gjorda an:
märk-'
Ex ProtocoIIo
Olof Werlin.
Ex ProtocoIIo
Olof Werlin'.
föredrogs det 1 sista Plenum
Deri 2 'Allgust'
33
märkningar Vid dess, den 15 i samma månad ;
tneddeldta Betänkande om allmänna Medels an.
slående för Svenska Theatern; hvarvid BondeStändet
fann för godt, att, ined frångående
af dess förut lemnade bifall till berörde Betänkande,
godkänna livad Stats-Ucskottet i sednare
utlåtandet yttrat och tillstyrkt. Ut Supra*
Ex Protocolol
Olof Werlin»'
S, D. Föredrbgs från Ildglöff. Bidderskapét
och Adeln ankommet Protocolls-Utdrag af förliden
gårdag, innehållande att Högbemäldte
Stånd bifallit Bevillnings-Utskbttets den 23 i
denna månad afgifne Betänkande , angående
Bränvinsbrännings- och Consumtions-afgifternas
utgörande från ot^h med 1816 intill nästa Biks-'
dag, utom i den delen, som anginge bränvinsbränningen
för Städerna, 1 afseende hvarpå
Bidderskapet och Adeln beslutat att hos Kongl,
Maj:t skulle till dess särskildta nådiga afseende
anmälas, huruledes, i frågan om sjelfva bran-,
nings-rättiglietert för Städerna, Två Stånd stannat
emot Två, i så måtto att Högvördiga PresteStåndet
och Välloflr, Borgare * Ståndet densamma
medgifvit , då deremot Höglofl. Bidderw
skåpet och Adeln och Hedervärda Bonde Ståndet
icke ansett sig kunna i ett slikt medgift
yande instämma; mpn att i händelse fiaö® Kongl.
Maj:;
6;tc Djdeu N,o 5, 6.
34
Den a Augus,ti
Maj:t skulle 1 Nåder finna tjenllgt en sådan
rättighet Städerna förunna, Ridderskapet och
Adeln godkänt de af Bevillnirigs Utskottet uti
ofvan berörde dess betänkande, i afseende häritppå
föreslagne äfgifter.
Och fann Hedervärda Bonde Ståndet för
godt, ätt uti det Beslut Högloft. Ridderskapet
och Adeln sålunda fattat rörande Städernas
JBränv.nsbrännings rättighet, till alla delar instämma,
hvarigenom Ståndets detta ämne föt^
ut tagna beslut kommet att förfalla. Ut Supra;
Éx Protoeollö
Olof Werlinu
S. D. T_Jti Memorial af deri 31 juli, söm nu
upplästes, hade Banco - Utskottet afgifva Utlåtande
öfver Riksdags Fulliriägtigen Eric Johanssons
från Stora Kopparbergs Län, Memorial j
rörande, sökt lån-biträde för Gagnefs Socket!
i samma Län; och blef dfetta Utlåtande äf B#nde-Ståndet
bifallet; Ut Supra;
Éx Protocolid
Olof Werlin.
S. D. V id nu skedd föredragning af Stats*
Utskottets den 2i Juli äfgifna och sednast den
27 1 samma månad på bordet lagda utlåtande,
angående Revisionfen af 180S och 1809 årens
Krigs-Redogörelse, samt Riksens Ständers deltagan
-
Dm 2 Augusti
m
tagande Tati Öfver.Revisionen af sednare krigsårens
Räkeriskapet m. lii., upplästes tillika ett
Ifrån Stats-LTtskottet inkommit yttrande äf gårdagen,
rötandfe gjord erinran Vid berörde utlåtande
i hvad det angår deri för Assessorer!
Grundén föreslagna gi-atificatiori äf 66 6 R:d
32 sk-; och fann Hedervärda Borid^ - Ståndet
för godt att mted det tillagg omförmäldte ytJ
irårfde innefattar, gilla och antaga Stats-Utskoftets
föffenämdö Utlåtande. Ut Supra.
Ex ProtocoRo
Olof Werlin.
S. I). Stats-TJtsköttets nästlidne gårdag mfeddeldte
utlåtande i anledning af gjorda anmärkningar
otti Rénskrifnings-medel ät ExpfeditiörisTJtskottets
CantiSliätfer, samt kostiiaden till Registers
upprättande öfver RiksStåndens Pidtdcoll,
farin Bonde-Ståndet skäligt bifalla, och 1
följd deraf uppdrog åt dess Carin’:d - Uiréctidri
ätt foga anstalt om Registers upprättande öfver
Ståndéts Protocoller vid denna Riksdag, femot
den i berörde utlåtande föréslagne betalning.
' Ut Supra.
Ex ProtocolJd
Olof Werlin.
Uppläst iiös samteligä Riks - Stillden d. 2 Augusti;
Stormägtigste Allernådnste Körning!
M.d afseende I den inom RiksStånden väck
-
jDeh % 'Augusti;
ta motion om medel till Fabrikerna? upphjep
pande, få Riksens Ständer härmed hos Eders
Kongl. Maju i underdånighet anhålla, det täcktes
Eders Kongl. Majt, med afseende på nödig
inskränkning i import äfven af Fabriks - tillverkningar
samt en afpassad Tull å detillåtne,
så ock nödvändig export af confiscerado i Riket
till införsel och förbrukning otillåtliga varor
, såsom i synnerhet bidragande till inhemska
Fabrikernas upphjel pande, i Nador
låta utfärda sådana Författningar, som till detta
ändamåls befrämjande kunde finnas kraftigt
bidragande.
Riksens Ständer framhärda med diup un?
detsatlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Kpnumg
Eders Kongl. Maj:ts
underdänigste, tropligtigste tjenare och un»
lersäter
På Ridd. och Adelns
vägnar
'Carl Mörner.
h. t. Landtmarskalk
På Borgare-Ståndet?
vägnar
JT. Schwan'.
I h. t. Talman.
Upp-:
På Prest-Ståndets
vägnar
A. Lindhlom1
n. v. Talman.
X*å Bonde-Ståndetfi
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
Den 2 Augustii
Uppläst hos samtliga Biks-StSnden d. 2 Augusti.
Stormägtigste Allernådigste Koaungl
J anledning af hos Riksens Ständer gjord Motion
om medels vidtagande, till vinnande af
en skyndsammare Postgång inom Riket, jemtg
Postens expedierande mindst äinegångor i veckan
emellan Stockholm och Christiania samt
sistnämde Stad och Rikets vestra orter, få Riksens
Ständer härmed i underdånighet anmäla
deras i detta ämne fattade beslut.
Riksens Stander hafva tagit detta uti öti
vervägande, och ans© orsakerna till Postens
senfärdighet vara flera, såsom 1:0 åtskilliga Postgårdars
aflägsenhet till hela ^ milen från ali-’
manna Landsvägen; 2:0 Post-böndernas mer och
mindre dröjande emellan Stationerna, och 3:0
Postens längre uppehållande på Post - Contoiren,
an föreskrifvet är; och till afhjelpande af dessa
svårigheter, finna Riksens Ständer sig böra,
hös Eders Kongl. Maj:t i underdånighet an hål-'
la 1:0 att sedan Lanshöfdingarne blifvit hörde
och fullständiga undersökningar föregått, Eders
Kongl. Majit täcktes i Kader så lämpa, att Post-’
hemman matte förläggas så nära intill de Allmänna
Landsvägarne, som möjligt ärj och 2:0
att Eders Kongl. Majit 1 Nåder mätte genom
Öfver-Post-Directidnep låta vidtaga så kraftiga
siätt och steg, att allt obehörigt, dröjsmål un.
dar.
Men i Augustq
der Postens förande emellan Post,-Contoiren J
och allt uppehåll med Postens utdelande och
expedierande vid dem mått? förekommas; i
hvilket,: afseende vederbörande kunde undfå
l^ådig befallning, att hålla allvarsam hand der»
pfypr, att icke allenast- de för dröjsmål utöfver
förelagd ticPuti Cantz;!:-Styrplsens och Karnpaar-Collegii
Kungörelse den 24 April 1812 ut§atte
hptpr, för Postförare peli PosUllipnpr alltid,
vid inträffad försumlighet', utkfäfyas, utan
ock att sistnämnde personer, yid passerandet
genom Städerna , tillhållas att ovilkorligen
bläsa i Ppsthornet, ifrån ankommen till Tullen
ända till Post-Contoiret; äfven som derifrån
intill andya Tullen, på det en hvar må kunna
blifva i tillfälle, att i akttaga huru länge
posten varit i Post Cpntoiret uppehållen, och
huru lång stund förflutit ifrån hans ankomst
^ill Brefvens ut lemnande.
I öfrigt ansp Piksens Ständer, sig böra i
Underdånighet anhålla, att nu mera, efter den
lyckliga föreningen med Norrige, Posten emellan
Stockholm och Christiania, samt sistnämnde
stad och de, - betydligaste i Rikets vestra
provinser belägne orter, måtte få expedieras
mindsf tyänne gångor i hvarje vecka: hvilket
allt Riksens Ständer till Eders Kongl- Maj:ts. nådiga
pröfning i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup under
-
Den i Augustii
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste tjenare och undefsåter
På
Ridd, och Adelns På Prest Ståndet*
Vägnar Vägnar
Carl Mörner. J. A. Lindblom.
h. t. Landtmarskalk, n, .V, Talm?P.,
På Rorgare Ståndets På Ron\de-Ståndeta
Vägnar Vägnar
Lf. Schwan. Lars %Olason.
h, t. Talman. p. v. ,Ta{matt
Uppläst
lioss samtliga Riks-StSnden d. 2 A ngnst?.
Stormägtigste Allernådrgste Konun-g!
H os Riksens Ständer har motion bRfvt vfukt
rörande nödvändigheten af förbättring i Rands.
Stats Eetjeningens Lönevilkor; och fa Riksens
Ständer i detta, afseende för Eders Kongl. Majit
i underdånighet anmäl* , att intill dess deS.
plan till StyrelseVertc t bättre, organisation,
som kommer att utarbetas, för att a nästa Riksdag
framlägga*, hinner blifva färdig, uti hvilken
plan afven ingår , frågan om förbättring i
vissa Länsmans Loney uch Lön för Lands-Fiskalerna,
jemte en fullständig reglering i allmän.
f
J.
r
40
'Seri 2 Augusti
fftånhet, hafva Riksens Stander icke kunnat åt
lands-Stats Betjeningen, nu bevilja någon an,
nan löneförhöjning, än den tillökning som vid
denna Riksdag blifvit penni 11 ge-löntagare i allmänhet
tillagd, och hvartill äfven den med
contanta löner fötsedde lands- Stats-Betjeningen
är uppförd.
Riksens Ständer framhärda med djup vt tv
dersatlig vördnad, trohet och rtit.
Stormägdigite Allernådigste Konung
Riders Kongl. Majus
TJnderdåiäigsie, tropligtigste tjenare ocjh un?
dersåter, *
Pä Ridd. /och AJelns Pä Prest,Ståndets
vägnar- vägnar
Carl: Mörner /. A Lindhlom
h. t, landtmarskalk n. v. Talmaj.
På Borgäre •Ståndets På Ronde Ståndets
vägnar vägnar
'LT. Schwan. Lars Olsson
b. t. Talmar,, a. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks-Ståndeh d. 2 Angust!,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Efter hos Riksens Stänrler vackt motion, att
Lats
JS>en 2 Augusti
Lots och Båk-afgifterna samt stora Sjö-Tullen
mätte förhöjas i jemförelse med varuprisens
stegring och myntvärdets försämring; hafva
Rik seris Ständer, som hvad Lots och Bäk-afgifterna
angar ansett en rättelse, häruti nödig,
i anseende till tidens förändrade skick, velat
till Eders Kongl. Majit framställa den under,
dä niga önskan , det Eders Kongl. Majit mätte
i Kader täckas låta öfverse och förbättra Taxan
pä Lots- och Båkafgiftema , samt deruti fast-;
ställa en efter närvarande tids mynt- och penningevärde
närmare lämpad förhöjning, till för-'
m®n för Stats Intraderna.
Hvad åter angar den föreslagna förhöjning
gen i Sj o t u i 1 saf g i f t e r n a; så hafva Riksens Ständer
redan vid iSi« års Riksdag i detta afseende
åt Eders Kongl. Majit i underdånighet
uppdragit, att genom en Comrhité af kunniga
Embetsman och erfarna Handlande låta utarbeta
en ny Sjö-TullsStadga, pä en gång afseende
handelns och näringames förkofran och
Stats Intradernas bestånd; och anhöllo Riksens
Ständer, i underdånighet att vid nästkommande
Riksdag i och för denna granskning af
Sjötulls1 fgi f erna och den vidare åtgärd dermed,-  som, enligt Go § Regerings-Formeri, dem tillkom,
mer, undh del så val af den ny a. Taxan och
Stadgan, som af de resultater öfver .Statens
ökade Intrader, hvilka dosta författningar kun.
de medföra. Vid ett sådant förhållande hafva
Riksens Ständer ansett , sig för närvaranda
ieke kunna vidtaga någon annan utväg i detta.
mm
42 L)en 2 Augusti
ämne, äsi att hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
göra en förnyad hemställan i detta
afseende.
Riksens Ständer framhärda med djup un.
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Sturmägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl, Maj:ts
Underdaaigste, tropligtigste tjenare och undersåter
Pa
Ridd. och Adelns Pä Pr§stTStånd§ts
vägnar vägnar
Carl Märner, /. A. Lindblom:*
h. t. Landtmaskall?. fl. v. Talman,'
Pä Borgare Ständets Pä Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan. Lars Olsson.
t h. t, Talman, n. y. Talman.
Uppläst hos samtfliga Riks Stånden den 3 Augusti,
Storpiägtigste Allernådigste Konung!
T,
ill Riksens Ständers Stats-Utskott har Eders
K ongl. Majit behagat i Nåder remittera Eders
Kongl. Majus och Rikets Götha HofRätts Skrif.
veise den 14 sistlidne Eebrua i, deruti HofRätten
hemställt, om icke detsamma, sorn nu på
3:ne Divisioner ej med bunne, att afgöra alla
dit inkommande nftåi» kun4^ fillåtas hädanefter
arbeta
T)en i Augusti
4 3
arbeta på 4 Divisipner, samt till afdömmande
af s|dna mål, sqm, enligt nu gällande .Lag
fordra Sju Ledamöters pfvprvaro, 5 Ledamöter
anses utgöra domfört antal; i hvilken händelse,
till 4 Divisioners formerande, tvanne
nya Ledamöter erfordrades, jemte tillökning
i Betjeningen, af en Ordinarie CiyiJ Nqtarie,
pn Brottmals föredragande och en Cantzlist,
med Löner. Riksens Ständer hafva, vid förslaget
pm Löne-fÖrfaättringen i allmänhet, jemte.
några särskildta Löner, funnit sig, i an.
seende till den nya förestående organisationen,
af Styrelseverken, och reglerin§®n 4^ 4et l19’
la, sorn k om m pr att innan nästq Riksdag företagas,
icke kunna ingå i någon förändring af
speciella Stater, utan, der nya anslag varit nö*
diga, uppgifvit och beräknat erforderliga medel
till Eders Kongl, Maj:ts Nådiga disposition,
intill, dess omförmälte reglering hinner utarbetas
och bi Ifva antagen; och då Stats-Reglercingen
nu är fullbordad samt en viss Sumipa.
af blifyqnde öfverskotter på Stats-Verkets in*
komster dervid föreslagen, att af Eders Kongl*
Maj:t till nästa Riksdag disponeras, äfyen för
sådana behof, sorn det i Ifrågavarande; få Rik-,
sens Ständer i underdånighet anhålla, det! täcktes
Eders Kongl. Maju af nämnde tillgång lå-,
ta anordna de lönbqlopp, som, i och för ofvanbemälde
tillökning af tvänne Ledamöter i Kongh
Götha HofRätt erfordras, äfvensom Riksens,
Ständer få till Eders Kongl. Majit öfverlemna,
?t£ för deri af HofBätlfU, i fall den bomme ut
arbeta
44
JtJen • Angusti
arbeta på 4 Divisioner, nied ig ansedde t idlok fe'
Betjening, af en Ordinarie Civil Notarie, en
Brottmåls föredragande oell en Cantzlist med
löner , låta så vidt äfven denna tillökning i
Nåd^r pröfvas erforderlig, medel till aflöningen
utgå på lika sätt, som för Eedamöterna;
och hvilka nya Böner Riksens Ständer anse
tora komma vederbörande till godo till enahanda
belopp, som deras vederlikar, med den vid
denna Riksdag föreslagna löneförbättring, få
uppbära.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och hit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
TTnderdånigste, tropligtigsté tjenare och un;
dersåter.
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t, Tandtmarshalk.
Pä JBorgare-Ståndets
vägnar
Jf. Schwan
h. t. Talman,
Upp-.
På Prest Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom
n. v, X»lman.
' På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olssonn.
v. Talman.
SDeP i rAfigu$i
Uppläst Lo? samtliga Riks - Stånden den 2 Augusti.
Stqrmägtigst® Allsrnådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har blifvit yrkadt, att do
så kallade Krono- hjelpe-dagsverken tnåtte antingen
helt och hållet afskaffas, eller ock att de,
som dem skola utgöra, måtte anses berättigade,
att för hvarje dagsverke undfå betalning efter
Jjänets markegång ; men emedan Krono- hielpe-dagsverken,
äfvenså väl som andra Kronodagsverken,
utgöra en särskild Kronans-Hem»
mans renta, ®ch således innehar en Kron o-hem»
inanen tillkommande skyldighet, grundad på lika
så bestämda föreskrifter, som Hemmanens
öfriga onera; anse Riksens Ständer sig icke tiga
skäl att samtycka dertill, att dessa Kronolijelp-dagsverken
må afskaffas eller betalning
derföre efter markegång kunna erhållas, utan
böra de utgöras efter de grunder, som hittills
i detta afseende blifvit iakttagn©. Då likväl
möjligen dea öfverklagade dagsverks-skyldigheten
å vissa ställen skulle kunna härleda sig
från genom aldre; tillkomne onera eller träffade
öfverenskommelse!-, hvilka icke i Jordboken'»
såsom Rentepersedlar finnas upptagne, anse
Riksens Ständer undersökning härom i behörig
ordning böra företagas på de ställen, det,
någon anledning till en sådan förmodan kart
iiga rum och densamma kan blifva yrkad, I
hvilket fall dagsverken af sådan natur bör»
helt
4 5 Deri a Augusti
helt beli hållet upphöra. Hvilket Riksens Stander
härmed få till Eder Kongl. Mfijit till vidtagande
af riödigä åtgärdef i undfetdånighet
öfverlemna;
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet oell nit
Stbrmägiigsté Allfernådigste Konung
Eder Kongl. Mäj:ts
Uhrierdånigstc, trtipligtigsté tjenare och uri
def
Sater
På Ridd. och Ådeirii» j?å Prest.Ståndets
Vägnar vägnar
Cail MllhneP i/i A Lindblom
k t; Landimäskalfe. it. v. Talman.
Pä Rorgare-Stånd ets Pä Bonde-Ståndets
'Vägnar vägnar
JJ, Schwan: Lars Olsson.
h. t, laiman; n. v. Talman.
Uppläst hos Såmteiigi Riks - Stånden d. 2 Augusti
Störmägtigsté Allerhådigste Konung!
H os Riksens Ständer har en hemställan blifvitTgjord
ej mindre 1 afseende på Qvarntullens
eller Mantalspéiihirigarnas beräkning och
erläggande af Stockholms Stad, än afskrifning
eller eftergift af deri staden till ersättning
ålagde brist deruti för cte förégåéeride åren i
Och
JDeh 2 Augusti
47
Öcli få Riksens Ständ,er för Eders Kongl. Majst
x underdånighet tillkännagifva deras häröfver
fattade beslut. Hvad den första frågan,
eller beräknigen äf de i stället för Ovärn.tullen
ålagde' Mantalspenningar angar; så och enär
Riksens Stander Vid i8©goch i8xö arens Riksdag
förordnat, att .af de p5,oöö R.d, hvartill
Qvarntullen i Stockholm, Götheborg och Carlscrona
uppgått, och som af dessä Städer borde särskildt
godtgöras, sä mycket, söm svarade eiriot
Mahtalspenningarné, skulle der uppbäras i lika
förhållande, sorn annorstädes; anse Riksens
Ständer instämmande både med rättvisa eich Riksens
Ständers nyss anförde beslut, att Mantalspennitigarne
söm i Stockholm, Götheborg och
Carlscrona, i Stället för Qvarntull skola utgå, ické
böra erlägga^ i anriat förhållande eller till högre
belopp af hvarje Mantalsskrifven person;
än i Rikets öfriga Städer och på Landet, hviG
ket genom Eders Kongl. Majits Jfådi a Kungörelse
den xo Rebtuari 1813 blifvit bestämdt
förklarad! och förordnad!; samt att de sålunda
för dessa Städer destömindre kunna till nå goli
viss Summa påräknas, sorn deras belopp helt Och
hållet beror uppå ett större eller mirdre antal
Mantalsskrifna personer derstädes, sorn efter författriingarne
böra mantalspenningar erlägga; och
hafva i följd häraf Riksens Ständer samtyckt, att
Mantalspenningarne måga i ufvartberörde förhållande
beräknas och utaf Stockholms stad utgöras;
men sorn Qvarntullen blifvit beräknad uti LandTulls
ersättningen, oell således synes svara både
-
48
Deh Augusth
de emöt. Mantalspenningar och Eahd-Tulls ersättning,
ehuru den i och för sig sjelf icke
är mer an en afgift ; så anse Riksens Ständer,
att Städerha, utan rubbning i hvad om Mantalspenningarnas
erläggande nu blifvit faststälklt,
böra gemensamt utgöra den Randt-Tulls ersättning,
sorn dem kan blifva påförd.
Vidkommande ater den sökte eftergiften
ecb afskrifningen; så hafva Riksens Ständer
en sådan eftergift eller afskrifning desto häldre
beviljat, sorn den icke medför någon förlust
för Stats-Verket, enär, uppå den i Stat
påräknade Eandt-Tulls ersättningen, ické någon
brist sig yppat utan tvärtom densamma vid
uppbörden och levereringen uppgått till högre
belopp, än livat till den i Riks-Staten är
upptagen och beraknad; hvilket allt Riksens
Ständer härmed få Eders Kongl. Majit underdånigst
tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda med djup un-'
dcrsåtlzg vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste tropligtigste tjenare och undersater
På
Ridd. och Adelns Pa Prest-Ståndets
.vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom.
h. t. Landtmarskalk, u. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
II. Schwan. Lars Olssonf
h. t, Talman* ik v. Talman*
Upp
-
Dm 2 Augusti
49
..Uppläst lios samteliga Riks - Stånden cl. 2 Augusti.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af Edets Kongl. Maj:ts Nädiga Berntss
af den g Juni innevarande ån, uppå
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande:? i Örebro
Län hemställan om ersättning för Mantalsskrifvare-provisionen
år 1813, få iRiksens
Ständer härmed i underdånighet anmäla deras
härom tagna beslut.
Riksens Ständer hafva tagit detta i öfvervägande;
och som Mantalsskrifningen för år
1813 icke kunde Verkställas uti vanlig tid och
ordning i anseende dertill, att elen år ■ 1 8 1 a
vid årets slut utkomna Förordning om Mantalsskrifningen
jemte 1812 års nya BevillningsStadga
dervid Skulle tillämpas, hvilket, efter
hvad Eders Kongl. Majus Befallningshafvande
andxagit, medtog én längre tid och fördröjd®
MantalS-Längdernas completterande , och hvarigenom
, då Mäntalsslcrifvarne ej heller 'varit
vane, att, såsom Eders Kongl. Majus Kådiga
Kungörelse af den g December 1812 stadgar,
inom viss tid anmäla sig till Provisionens erhållande
, det lätt kunde'hända, att för första
året de öfverskredo tiden dertill ; så och enär
det skulle vara så mycket mer känbart för
dem , att förlora denna Provision , sorn större
delen deraf åtgått till skjutspenningar , under
,
~ halls
6:té
B riet N:o 7, 8-
5«>
Den a Augusti
hålls-kostnad vid förrättningarna, skrifmaterla*>
lier och skrifvare hjelp ; hafya Riksens Ständer 3
som i öfrigt inhämtat, att denaa Mantalsskrifvare
provision rätteligen utgjort det uppgift.
Ha belopp af 233 Rulr 17 sk. 3 r:st., hvarå
likväl Tionde penningen för befarade afkorrtningar
tills vidare kummer att innehallas, beslutit,
att bevilja vederbörande denna Summa
, hvartill Riksens Ständer skola framdeles
uppgifva tillgång.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Sturmägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
TJnderdånigste, tropligtigste tjenare och un*
dersåter
På Ridd. och AdeltiS På Ptest-Ståndets
Vägnar vägnar
Carl Mörner. J. A. Lindblom.
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare- Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan. Lars Olsson.
h. t. Talman. n. v.Talman*
Uppläst hos samteliga Riks - Stånden den 2 Augusti*
StormägtigSte Allernådigste Konung 1
Genom Nådig Proposition af den 6 sistlidne
Juli
Den a Augusti
Juli, afgifven till Riksens Ständers Stats-Utskott,
har Eders Kongl. Maj:t i Nader täckts
förklara, att, i stud af de beslut Riksens Ständer
vid Riksdagen i Orebro ar i S12 fattade
rörande Rikets utländska skuld, Eders Kongl.
Maj:t funne den tidepunkt hafva inträffat, da
Eders Kongl. Majit borde begagna den honom,
af. Riksens Ständer uppdragna rättighet, att
förklara den återstående tredjedelpn af Sveriges
Capitalgäld i Holland, Brabant och Genua
böra såsom en Rikets verkliga skuld erkännas ,
och att densamma således, i anseende till afbetalningar
och interessen , borde tilläggas samma
rättigheter, som Handelshuset Frege Sc
Comp. i Eeipzig för dess redan godkända fordran
hittills åtnjutit.
Ytterligare har Eders Kongl. Maj:t, genom
Nådig Proposition af samma dag, med åberopande
af denna Nådiga förklaring, till Riksens
Ständer uppgifvit en utväg, att genom öfverenskommelse
med nu varande fordringsägare inlösa
hela Utrikes galden, endast genom förvandling
af en del deraf till ett inrikes stående
lån. Denna utväg bestode deri, att Eders
Kongl. Majit och Hans Kongl. Höghet KronPnnsen,
till skuldens liqviderande ville använda
lösen för On Guadeloupe, (hvilken, genom
Handelstractaten med Stora Brittannien af
den 3 Mars 1813, afträddes till Eders Kongl.
Majit och dess efterträdare på Svenska timonen,
enligt Successions . Ordningen af den 26 September
-
52
Den 2 Augusti
ptember 1810,) emot det vilkor, att Riksens
Ständer, för att betacka de betydliga enskilda
förluster Hans Kongl. Höghet ICronPrinsen
genom dess emottagande af arfs rä 11 en till
Sveriges Thron, de dermed förbundne vilkor,
o^lr tidernas omvexlade skick lidit, an*
sloge en ärlig Summa af Tvåhundrade Tusende
Riksdaler Svenskt Bäncomynt, svarande mot
rentan af ett stående lån af i j millioner Francs ,
hvilken sålunda funderade Renta skulle anses
såsom enskildt tillhörig Hans Kongl. Höghet
K ronprinsen och Hess Arfvingar efter Successions
Ordningen af den a B Septémber i8lo,
och af detn efter behag disponeras. Till än.
damålets vinnande hav Eders Kongl. Maj:t slutligen
äskat, <>ef liqvidationen af. den utländska
skulden matte åt Eders Kongl. Majit öfveriemnas,
sonl i Nåder täcktes åtaga sig att på en
gång döda ali Sveriges Utrikes gäld, och till
R iksens Ständers Riksgälds-Contoir aflemna alla
de Rikets salunda inlöste förbindelser, som nu
äro i utländsk mans ägo.
Riksén Ständer hafva med djup underdånig
vördnad och erkänsla antagit dessa Eders
Kongl. Majus och Halis Kongl. Höghet Kronprinsens
Nådiga anbud. Den betydliga vinst
Fäderneslandet derigenom tillskyndas, skall län.
ge förnya anledningarna för Svenska Folket
att påminna sig Eders Kongl. Majus och Hans
Kongl. Höghets välgerningar, och öka den uppriktiga
kärlek det redan frivilligt fästat vid
det
I
Den i Augusti
53
det nya Konungahuset. Riksens Stander fa salunda
härmedelst till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet.
öfverlemna, att i Nåder låta pröfva
liqviden af hela i fråga varande RiksgäldsContoirets
Utrikes skuld, hvarmed RiksgäldsContoiret
icke vidare kommer att äga någon
befattning; till följe hvaraf Riksens Ständer anbefallt
deras Riksgälds Cuntoir, att utfärda en
till Hans Kongl. Höghet KronPrinsen och dess
Arfvingar efter Successions-Ordningen deri 26
September 1810 ställd förbindelse att årligen
betala Tvåhundrade Tysende (200,000) Riksdaler
i Svenska Banco. Sedlar, att af dem efter
behag disponeras, hvilken Summa för första
året kan lyftas, sedan den första (i:sta) innevarande
Augusti ingått.
Riksens Ständer framhärda med; djup. undersåtlig
vördnad, trohet och nft
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majus.
Underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåter
Pa
Ridd. och Adelns. På Prest-Ståndgts
vägnar vägnar
Carl Mörner J. J. landblom
h. t. Landtmarskalk. n., v.,. Talman.
På Borgare-Ståndets. På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H■ Schvan. Lars Olsson.
h. *. Talman, ( n. v. Talman.,
lipp
-
54
Den 2 Augusti
Uppläst hos samteliga Riks ~ Standell ti. 2 Augusti,
Stermägtigste xAllernådigste Konung!
Hos Riksens Sfänder har fråga blifvit väckt
om kärande parters skyldighet , att vid Härads»
II ätterna, sedan de dit instämde mål genom
träffad förlikning eller på annat sätt komma
att förfalla, deröfver lösa Protocolls - Utdrag ;
äfvensom huruvida Sterbhus - delägare , enar
Boupptecknings- octa ArfskifteS'Instrument till
Härads-Rätterna Inlemnas. måste, utom erläggande
af den. i Expeditions - Taxan fastställde
inregistrerings - afgift, i man efter behållna Inventarie
- summan, särskildt Protocolls Utdrag
deröfver utlösa. Riksens Stander.hafva härvid
fpnnit, att. ehuru det är. en kärande. Parter i allmänhet
åliggande skyldighet., att vid Undeiy
Domstolarna utlösa de Protocoller och Utslag,
som hållas och meddelas 'uti d.e af- dem derstädes.,
anhängiga gjorda tvister, eir sådan skyldighet för.
dessa icke bor sträckås vidare än till de mål, vict
hvilka, i följd af gjord anmälan eller- skedd
instämning, någon egentlig handläggning .af
Domstolen tages; i följd hvaraf, och dä det
beror . af ert Kärande Parts frig, yal, att. låta,
tillställa ..sin vederpart en uttagen stämning
eller låta sjn talan emot honom förfalla; men,
det likväl åligger käranden, att, till undgående
af de i a 2 Capitlet Rättegångs Hålken stadgade
böter, glg vid Domstolen infinna och sup
afstäende från det instämda käromålet tillkan-.
Den s Augusd
nagifva; Riksens Ständer beslutit, att,' i bägge
dessa fal], ingen må emot sin vilja och begäran
åläggas att utlösa Protocolls-Utdrag öfver
berörde anmälanden, genom hvilka ali hand.
läggning af det instämda målet för Domstolen
upphört.
Rik sens Ständer finha, af hvad Författningarna
stadga, det vara en följd, att särskildt
Protocolls Utdrag öfver bouppteckningars uppvisande
ej är af nöden eller att vederbörande
dermed böra belastas, än då sådant särskildt
begäres, hvarföre Riksens Ständer i underdånighet
an alla, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes i enlighet härmed Nådig förklaring ut .
färda: hvilket allt Riksens Ständer härmed
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning o,eh stadfästelse
i underdånighet underställa.
’ Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Älletnådigste Konung
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste tjenare och un.]
dersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndels
Vägnar Vägnar
Carl' Mörner., J. A. hindblom«.
h. t. Landtmarskalk,] n. v.. Talman»
På Rorgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
Vägnar Vägnar
IT. Selwan.. hars Olsson.
&. t. Talman. a, v. Talman.
Upp..
56
Dm 2 Augusti
Uppläst hos samtliga Riks-Ståndca c!. 2 Augusti,
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Sedan Riksens Ständer till Stats-, Banco- och
Riksgälds-Verkens öfverseende valde Reviso-,
rer, uti Berättelse till Riksens Ständer den 1.4
December 1843, bland anna,t anfort, att StatsVerkets
inkomster för åren 1810 och, 1814 icke
kunnat tagas under granskning i saknad af för
gumma år afslutade Riks-hufvud-höcker, hvilka
icke kunnat fullbordas, enär Lands-bocker-,'
na, spm bordt vara författade och till Kammar
Kollegium insände ett och ett halft år ef,
ter Redogörelse - årets slut, ela ännu icke från
alla Län inkommit; och en fullständigare, in,
rättning af Riksboken och Lands - Gontoirens
samt Militije-Contoirets Böcker befunnits, nödig»
i hvilket afseende S.tats-Comm1'marien och Riddaren
Widegren, på Eders Kongl. Majitg Nådiga
befallning, till Riksens Ständers Stats-Utskptt
fråmgifvit af honom författade upplysande
Calculer, hvarigenom Stats-Verkets. Ställning
vid 1810 års, början och sedermera de
följande åren kunde närmare utredas; hafva
R iksens Stander detta ärende till profning företagit.
Riksens Ständeo hafva dervid godkänt
den af Stats - Commissarien Widegren uppgifna
me-hod; och på det säker underrättelse om
Stats-Verlcets tillstånd och förvaltning må kunna
vinnas, och den i Rikfdags-Ordniugen föreskrifna
Revision af Stats-Verkets Räkenskaper
sättas på ett ändamåls-enligt sätt, hafva Riksens
- Stan
-
Den i Augusti.
57
Ständer beslutit hos Eders Kongl. Maj;t i un,
derdånighet anhålla, det följande förändringar
med Räkenskaps-Verket må vidtagas, nemligen;
1:0 Att Lands- och Militiae-Böckerna bilf-,
va författade efter den method, som genom
Kongl. Brefvet den 12 November 1806 blifvit
faststäld för Redogörelse - Verket vid Upsala
Kongl. Academie, hvars Räkenskaper innehålla
lika inkomster med Stats-Verkets Landtrentor,
samt är o hufvudsakligen öfverensstämmande
nied Lands -böckerna.
5:0 Att den förändring med Lands- och
Mil itite-böckerna, som härigenom uppkommer,
bör taga sin början med innevarande är, och
således alla inkomster, sorn influtit till och med
förlidet års slut, äfyens.om de till samma tid
bestridda utgifter, redovisas i samma ars Böcker;
hörandes alltså uti 1814 års böcker, alla
vid årets slut i Renteri Cassorna befintliga
Contanta medel, alla hos uppbördsmän utestående
och förskjutne samt oredoytsta medel af
foras
och balanceras till innevarande års nya.
Bocker , hvaruti allt hvad sorn inflyter af förra
eller innevarande års medel kommer att redo-i
visas. '
3:0 Att Imnds- och Militias-Böckerna för
alla under förlidet år och föregående åren influtna
medel skola blifva färdiga och till Kongl.
Katnmar-Collegium ofelbart insände till' Juni'
månads slut nästkommande år.
4:0
- -■ V.. '
5 8 Den 2 Augusti
410 Att tands och Militise-Böckerna för innevarande
år, efter nya methoden författade,
sist inom slutet af nästkommande år till Kongl.
Kammar Collegium böra inskickas, och i samma
förhållande för de följande åren.
5:0 Att Riks-hufvud-böcker från och med
1810 till innevarande år ma författas efter den
af Stats-Commissarien Widegren, uti här jemte
i underdånighet bifogade promemoria och for~.
muiaire till Calculer och hufvud-böcker, föreslagöe
method; börandes- dessa hufvud-böcker
vg.ra färdiga till slutet af Juni månad är 18x7;,
äfvensom Biks-Hufvud Boken för innevarande
år, hvilken kommer att upptaga ej allenast
Sjats-Verke.ts inkomster och utgifter från och
med den 1 Januari till och med den sista.
December, utan ock Balancer af skulder och
fordringar s| vid årets början, som vid dess
slut, bör vara behörigen afslulad inom September
månads utgång år 1817.
6:0 Att Riks-hufvud-boken sedermera bör
vara färdig inom 1 år och 2:ne månader efter
årets slut, på det öfyerskotter och besparingar
rnå kunna intagas i- det derpå följande årets
Riks Stat, som i Mars månad bör upprättas;
då förliåljandet efter i8a6 års Riks-bok blifver
upptaget i x.8i8 års Riks Stat, efter 1S17
Srs Riks-bok i 1819 års Riks-Stat, och så vidarp
de följande åren..
För-.
/
Deri a Augusti
59
För verkställigheten häraf, hafva Riksens
Ständer velat åt den Stats Contoirets Ledamot,
som får sig uppdraget öfvemnseendet ofver
Riks hufvud-boks detaillcn, ansia ett arfvode
af j,oo B:d. for hvarje hufvud-bok . som eften
nya methoden författas , äfvensom Riksens Ständer
velat i underdånighet anhålla, det täcktes
Eders Kongl. Maj;t af öfverskotten på
Stats-Verkets inkomster låta anordna den belöning,
som i Nåder kan finnas bora vederbörande
betjening för det tillökade arbetet tillkomma,
jemte öfriga härvid förekommande ut=
gifter.
Derjemte och som Stats •Commfssarieh
Widegren varit den, hvilken uppgifvit projectet
till det nya Redogörelse-sättgt, hafva' Riksens,
Ständer velat yttra den underdåniga önskan,
att han äfven matte få sig i Nåder uppdraget, att
verkställigheten deraf tillse; samt uppgifva och
i underdånighet föreslå hvad biträde af betjening,
som till detta granhaga och vigtiga arbete,
utom Buksluts Kamereraren. och dess
Kammarskrifvare, erfordras. Riksens Ständer
få slutligen for Eders Kongl. Majit anmäla, att
de åt sina Revisorer vid nästa Revision uppdragit
att noga undersöka, huruvida Eandsoch
Milit!» Indelnings böckerna blifvit efter
den n.ya methoden författade, samt de åsyftade
ändamålen: säkerhet, korrt het och tydlighet,
vunna; om Stats Verkets inkomster i behörig
tid influtit, elier om Uppbörds författningarna
6o
Den 2 Augusti]
1 en eller annan omständighet fordra rättelse;
om de i Stats-Verkets Cassör vid hvarje års
slut balaiicerade contänte medel äro ställde
under den tillsyn, som Stats-Verkets säkerhet
fordrar;, om någon förbättrad method , medelst
rapporters eller qvartals-förslagers m. m. insändande
bör vidtagas; huruvida de hosf redogörare
dels uti Landet utbalancerade médel kunna
såsom osäkra anses, i hvilket afseende äldre
balancer och restantier böra särskildt specificeras,
på det afskrifning må på sätt och i
elen ordning författningarna föreskrifva, befordras,
och att de uti Landt - Räkenskaperna för
flera år balancerade förskotter, hvilka bero af
Stats - Contoirqts pröfning och ersättnings ordres
ina skyndsammast utredas uch till aflöring
i Lands-Böckerua , befordras; om hvilket allt
Revisoperne vid hvarje revision liga att hos
Eders Kongl. Majit i underdånighet gora anmälan,
samt till kommande Riksens. Ständer
berättelse afgifva.
I öfrigt och då den för år 181 o upprättade
Riks-hufvud-bok, sådan den nu befinnes,
lemnar upplysningar, som i Statistiskt hänseende
äro af särdeles vigt och nytta, ej mindre
för det närvarande, än för framtiden; så
få Riksens Ständer hos Eders Kongl. Maja
3 underdånighet anhålla, att första delen af
samma arbele, som egenteligen innefattar sådana
upplysningar, matte, så snart den hinner
blifva i några ännu ej fullbordade omständig.
Den 2 Augusti
61
digheter completterad, genom bidrag af Stats*
Verkets medel, varda till trycket befordrad»
Hvilka önskningar Riksens Ständer härmed fa.
för Eders Kongl. Majit i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Storinägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majus
Underdånigste» tropligtigSte tjenare och un.
dersåter.
På Ridd. och Adelns På Pi*est-Standets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. lundblom
h. t. Landtmarskalk. n. V. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan Dars Olsson
h. t. Talman* rt. v. Talman.
Uppläst lios säliitliga Riks-Stå nelen d. 2 Augusti.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
"Vid den Revision, som blifvit anstäld öfver
Riksgälds-Verkets styrelse och förvaltning
sedan 1812 års Riksdag, hafva Riksens Ständer
erfarit huruledes Riksens Ständers fullmäg-'
tige i Riksgälds Contoiret uti skrifvelse den
19 sistlidne Januari till Kongl. Kammar - Collegiuin
anmält, att uti 1813 års från Götheborgs
och
02
Dtn 2 Augusti
och Bohus Län inkomne Summariska Redogö»
Telse för amma ars Bevillning och öfriga Riks-,
gälds Conto' e*s fonder, specificeras under Titel:
Balaoce den 30 April 3814:
Såsom behållning i Renteriet 29,270. 21. 11.
Förskjutit enligt förslager - 7,642- 3* 14
Innestående i Landet - 228,145 39- 3'
Tillsammans 265,058. 16. 3.
Och här härifrån afgår de
till den H sistlidne Januari levererade
... 187,771- 4 5- 0-
blir återstoden nyssnämnde dag 77286. 18- 9;
Riksens Ständer, sorn funnit att emot Full.
mägtige, enär de enligt Reglementets föreskrift
anmält detta förhållande med Restantierrtä tili
Kongl. Kammar Collegium. ingenting i detta
fall varit att påminna, hafva deremot fästat
sin Uppmärksamhet derpå, att ehuru, enligt
det från Götheborgs och Bohus Län inkomna
Sammandrag öfver 1813 års Bevillning, taxerade
beloppet stigit till R:d 274,76g. 23. 9.
men afkortningarne, afskrifningarne och omkostnader
m. m. blott utgöra R:d 5,9 54.
ao r. och den till uppbörd fastställda Summa således
varit 268,814 R:d 32 sk 1 1. 1-., utom 1 6,56g
R:d 38 sk. j 1 i\, hvilka efter Lands - Räkenskapen
tillkommer, hade likväl, vid uppbörds,
år ets slut, icke mindre än 228,145 R:d 39 sk. 3 r.
varit balaneerade, hvaraf en högst obetydlig
del bestått i Restantier.
Då häraf vill synas, sorn allt för mycken
efter
-
Deri a Augusti
efterlåtenhet vid uppbördens infordrande af
fle skattskyldiga fått äga rum eller ock, att
Uppbördsmännen ieke blifvit tillhållne, att
de influtna medlen i föreskrifven ordning till
.Landt- Renteriet afleverera; och då i båda
fall en allvarsam rättelse blir nödvändig; få
Riksens Ständer, utan att kunna göra afseende
på den i Lands-Gontoirets afgifnä förklaring
meddelte uppgift om en Summa af något öfver
50,000 R:d., scim tili Xrigs-kostnaderna skall vara
anticiperad, till Eders Kongl. Majit frambära
den underdåniga anhållan, det Eders Kongl. Majit
i Nåder täcktes låta anbefalla särskild och sträng
undersökning om nuvarande tillståndet med
Uppbörds-Verket i Götheborgs och Bohus Län,
och tillika, att den samma, så vidt möjligt är,
måtte vinna sin fullbordan innan sista Uppbörds-terminen
detta år inträffat.
Riksens Stander framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majits
underdånigste, trupligtigste tjenare och Un«
lersäter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner. J. A. Lindblom'.
h. t. Landtmarskalk n. v. Talman.
<
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan■ Lars Olsson
h, t. Talman. n. v. Talman.
Den 2 Augusti;
Uppläst- hos samtliga Riks - Stånden den 2 Augusti.
Stormugtigsté Allernådigste Konung!
Hc
Los Riksens Ständer har motion blifvit väckt
om förhöjning i Remiss-laget, som bestås LandtRentmästarne
å Riksgälds-Contoirets medel; och
hafva Riksens Ständer funnit billigt, att med
undantag af Känd t-Ren t mästaren i Stockholms
Län, Sorn icke uppräknar några penningar, u«
tan blott har besvär med Bokföringen, och på
sådan grund bör bibehållas vid lika Remiss-lage,
eller en åttondedels procent, Landt-Rentmästarne
i alla de öfriga Länen i Riket må, ifrån detta
års början få sig till godo beräkna Tre åttondedels
procent Remiss - lage å Riksgälds Contoirets
medel ; dock med det uttryckliga förbehåll
, att något Remiss-lage icke åfår godtgöra*
å de Summor, hvilka icke inom den i författningarna
utstakade tid och den föreskrifna ordning
från Landt Ren te therna expedieras. Hvilket
beslut Riksens Ständer härmed få Eders
Kongl. Maj.t i underdånighet tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda med djup- undersåtlig
vördnad, trohet och nit.
Stonnägtigsle Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majus
Underdänigste, tropligtigste tjenare och ,un.'
ders;! t er.
På Ridd. och Adelns Rå Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A Lindblom
h. t. Landtmarskalk n. r. Talman.
P
Dm a Augusti!
65
På Borgare-Ståndets
vägnar
TI. Schwan.
h. t. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
JLars Olsson
4!. v. Talman.
Uppläst hos Höglo fl. Ridd. och Ad. d, s Augusti.
“ — Högvörd. Prest-Ståndet d. i —
— .— Vällofl. Borgare Ståndet d. a —
»— Hederv. Bonde-Ståndet d. i —
Riksens Högloft. Ständers Stats - Ut-,
skotts Betänkande, i anledning af
Kongl» Majcts Nådiga Proposition,
om förra Kongl. F'amiltens enskilta
förmögenhet och underhäll från Sve
-
v^Jndet den ig i förlidne månad har Kongl,,'
Maj:t i Nåder behagat till Riksens Höglofl»
Ständers Stäts-Utskott aflåta Nådig Proposition,
angående f. d. Kotrgl. Raitiillens förmögenhet,
iyda/id’e, som föijer:
,}Sedan Kongl. Majit uti sin föregående
iNådiga skrifvelse af den 13 dennes, för Rikets
Ständers Stats-Utskott Uppgifvit de tillgångar,
hvilka till Krigs-Skuldernas liquiderande kunde
användas, samt uti en undqr saipmä dag
fige.
till
§d« JB;deä N.-O Q, 10»
%s
Den 2 Augusti.
till Rikets Ständer aflåten Nådig Proposition
erinrat om de grunder, hvilka vid liquiden
af Högst Salig Henhes Majit Enke-Drottningens
arf borde iakttagas, samt vid detta tillfälle
erfarit, att flere RiksStåndens Ledamöter
synts önska, det alla de förra Kongl. Famillen
tillkommande Anslag måtte utur Svenska StatsFörslagen
turina försvinna, vill Kongl» Majit
nu ytterligare gifva Riksens Ständers Stats-Utskott
tillkänna, att derest Rikets Ständer, för
att på en gång skilja sig vid eri utrikes gäld,
som alltid är mera besvärlig, än eri inländsk
skuld, vilja anslå en del af de, till Krigs-skuldéfrias
liquiderande förös lagrie tillgångar till
afbotdande af de fordringar f. d. Kongl. Fajnillen
för sin enskildta förmögenhet har här
I Riket, samt till anslående af Rentor för deri
del af Underhålls-Suhrman,' hvilken i mån af
hvarje persons afgång skulle till Riket återfalla,
skall Kongl. Maj:t med Nådigt välbehag,
apse ett sådant steg, peli vill så vidt sådant
af. Kongl» Majit beror, det samma för sin del
understödja.
^Köngl. Majit vill förmoda,' ätt Rikets
Ständer skola deremot med lätthet kunna förvandla
till Inrikes stående Län den del af
Ifrigs-Skulderna, hvilken, i följe häraf, liefve
obetald. Utvägar gifvas härtill, antingen medelst
upptagande af nya Inrikes Lån eller igenom
utbyte af de nu ägande fordringar emot
nya Stats Obligationer, och Kongl. Majit vill
liop
-
■Öt>g' 2 Åugusti
&7
hoppas, att bin fördelaktiga vilkor i detta äaS'
danial Uppgöras, skola foidtiiigsägarxie dervid
icke blifva Jidånde.
Kongl. Majit förblifver Riksens Ständer,
med ali Kongl, -Uad oell Ynnest Väl bevågen
CARL.
G. A. Miirner.
Vt drag af Protocollet öfver HandelsA
och Finance - Ärender, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti StatsRudet
ä Stockholms Slott den 19
fuli J815 i hvarvid Hins Ko tig U
Höghet KronPrinsen var tillstädes
Närvarande:
Deras Excellencef , justitia-'Stats - Minister,ri'
Herr Grefve Gyllenborg.
Stats Ministern för Utrikes Arendernå Herr
Grefve bon Engeström.
Stats-Raden, Heras Excellencer Herr Grefve
Rosenblad.
Herr Friherre Fleminge
Hof-Canzieten Herr Friherre af ^Vetterstedt!
Stats-Secreteraren Grefve Mörner.
S. D. Uppläste' Slats-Secveteraren i Underdånig.
'
Den 2 Augusti,
låghet till justering ett, på Nådig befallning J
författadt förslag till Proposition till Riksens
Ständers Stats,-Utskott, angående öfverflyttning
af f. d. Kongl. Famillens förmögenhet.
Hvilket förslag, sådant detsamma finne*
Protpcollet bilagdt , Kongl. Maj:t, uppå Stats-;
Rådets samtliga Närvarande Ledamöters enhälliga
tillstyrkande, behagade i Nåder gilla, med
befallning att proposition , i enlighet dermed,
skulle på vanligt sätt till Riksens Ständer»
Stjits-Utskott expedieras.”
Enligt den utredning, som öfver f. d. Kongl.'
Eamillens enskildta förmögenhet verkställdes
vid 1809 och 1810 årens Riksdag, innestå*
hos Svenska Staten en Summa af 681,41g Rtd.
Dl 3 sk. 11 r., hvarå likmätigt Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse den 11 Januari 1810 är
f. d. Kongl. Famillen till godo beräknad dels fem
dels sex procents renta, bestigande till ett belopp
af 36,168 R:d 34 sk. g r., hvarjemte till fyllnad
i den af Riksens Ständer för förra Kongl. Famil-’
len bestämde årliga Underhål-ls-Summan 66,666
R:d 32 sk. af Stats-Verkets medel äro anslag•3ie
30,497 R:d 45 sk. 3 i\, som äro beräknade
att utgå 10,000 R:d åt f. d. Konungen, 10,000
B:d åt f. d. Drottningen under hvarderas lifstid,1
samt återstoden 10,497 R:d 45 sk, 3 r, för de
Kongl. Barnen, så länge något af dem lefver:
varande det förstnämnde Capital 681,419 R:d
t> 3 sk. 11 r., som Kongl. Maj:t nu i Nåde?,
föreslagit att utbetalas.
‘ V*
jDen z Augusti
Vid öfvervägande häraf har Stats-TJtskottet
trott, det Riksens Högloft. Ständer i ett
ämne af denna beskaffenhet endast kunna och.
böra, fullt trygge vid Kongl. Majus Nådiga
omsorg och förutseende af hvad till Rikets bästa
må finnas lända, stanna i ett beslut, som med
Kongl. Majus Nådiga önskan och afsigt instämmer,
öfvertygade derom, att Kongl. MajU,
enligt dess Nådiga förklarande, så understödjer
det steg Riksens Ständer taga, att ändamålet
må kunna vinnas på det för Riket fördelaktigaste
och xnindst kännbara sätt.
På den tillgång af 2,000,000 Preussiskt Courant,
som för Pommern och Rugen inflyter,
och Kongl. Majtt i Nådår föreslagit för i frånvarande
liquid, hafva väl Riksens Ständer,
sedan Kongl., Maj:t genom Nådig Proposition
den 12 i nästlidne månad, täcktes upplåta dessa
medel till Riksens Ständers disposition, beräknat
utbetalningen af förra Kongl. Familjens
9 rf efter Högst-Salig Hennes Majit EnkeBrottningen
, utgörande omkring 300,000 Rid och af
Xrigs-Skulderna vid pass 1,500,000 R:d, hvarföre
Obligationer på tre år skulle utfärdas',
samt i öfrigt ersättningen af Stats Verkets förskott
stort 300,000 R:d till contant afbetalning
på dessa skulder, elier tillsammans 2,100,000
R:d Svenskt Banco; men då omförmaldte 2,00a,
©00 Preussiskt Courant, efter nu gällande Cours
ä 66 sk. forde kunna antagas till ett belopp af
3,750,00.0 lodsamt hola denna- Summa syne»
vära.
jp<m st Augusti^
vara att påräkna, för- behofyerts, pnär Kongl^
Majit- i Högstberörde Nådiga Proposition för-,
klarat sig hafva noder den på Preussiska medlen
afdragne Summa af 1,500,000. Rid beräknat
hvad sorn, erfordras fpr dp skulder och utbetalningar
i Tyskland samt förbindelser, hvilka,
i följd, af traktaten, öm Pommern och Rugen
ägt rum; så förmodar Utskottet, att tillgången
2j750,000 Rid blifver tillräcklig afven för ILiquiderandet
af förra Kongl, Famillens nu \
fråga varande Summa.
Utskottet får dprföre. tillstyrka RiksensHÖglofl.
Ständer, att, vid besvarandet af denna.
Kongl, lyfajns. Nådiga framställning i underdånighet
anhålla, det täcktes, Kongl. Majit i Nåder
l|ta utaf de-inflytande 2,000,000 Preussiskt
Courant, först liquidera förra Kongl. PamiUens
fordran, ej mindre af dess här i Riket innestående
förmögenhet 68.1 >4? 9: R;d.
O.ck arfvet efter Högstsalig Hennes Majit Rnke-,
Drottningen,tillsammans, utgörande 581,419 Rid
13 sk. ii r.;. samt derefter i den mån de Preussiske
medlen ingå, jämväl i Nåder låta godtgöra Krigsskqjderna
inom den reda,n bestämde tid af tre
år; hvaryid Kongl. Majit, i händelse tillgången
antingen skulle genom förändring i Courssen
förrnindskas., eller inbetalningen fördröjas,
i Nåder torde täckas låta anstå med ersättningen
af Stats-Verkets förskott, då det belopp, sorn
egentligen, lomme att betalas med oftaberörde
3,000,000 Preussiskt Courant pller 2,750,000
Rid
Den 5 Augusti
71
Rict Svenskt Banco skulle kunna inskränkas till
2 481,4 19. 1 3- 11. eller uti rund.Summa2,500,00<J
R:d sistnämnde mynt.
I öfrigt och då det till fyllnad uti Un»
tlerhålls-Summan för förra Kongl. Familjen anslagne
belopp af 30,497 R:d 43 sk. 3 r. likväl
återstår, att- årligen från Sverige lyftas, samt
det skulle vara lyckligt, att äfven denn^. förbindelse
på samma gång afbördades och upphörde»
så att Riket varder skildt från ali vidare
liquid och anledning till frågor om förra.
Kongl. Famillens. medel och underhåll; har
Utskottet trott sig böra föreslå, 0*1 icke Riksens
Höglofl. Ständer finna lämpligt hos Kongl.
Majst i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl,
Maj:t i Nåder öfvertaga liquiden härom och ,
på sätt Kongl. Maja i sin vishet finnér lärnpligt,
härom så förordna och i leader låta besörja,
att Svenska Stats - Verket må för alltid
blifva skildt från ali utbetalning till förra
Kongl. F-millen,.
Slutligen och sorn af förra Kongl. Famil»
lens förmögenhet, hvilken ingått bland Statsverkets
tillgångar och i öfrigt till dess Utgifter
blifvit använde, äro disponible några poster,
bestående uti Bäne Bankens Obligationer
jämte ame mindre fordringar hos enskildta personer
samt några Actier i Söder-Telge Canalinrättning,
tillsammans utgörande ett belopp
af omkring 36,000 R:d, hvilka medel uti ofvan
-
,7* Den 2 Augusti
‘-Canberdrde liquid synas böra ingå, liar Utskog
tet ansett desse belopp, äfven sorn den renta
af. 36,168 R:d 34 sk. 9 r., som genom capital-’
föirmögenhetens utbetalning varder 'Stats - Vev-'
iet bespard, komma att af Riksgälds Gontoiret
användas till Krigs - skuldernas liquiderande j
jfivilket lio» Kongl. Majit äfven torde böra i
^underdånighet anmälas.
Detta allt får Utskottet vör-dsamt hemsta)*
3a' till Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande,
•samt ytterst förklara, att då, såsom ofvan upprtaget
oell hemstäldt är, Utskottet ansett tillgång
vara att påräkna för godtgörande af så
val förra Kongl, Famillens enskildta förmögenliet,
sorn Krigs■ skulderna, har Utskottet funnit
sig icke böra ingå i yttrande ofver hvad
Kongl. Majit framstäldt om upptagande af Ina
likes Dån eller Stats - Obligationers utfärdande
för 1 frägayarande behof. Stockholm den %
■Augusti 1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högvörd. PrestAdelns
Ledamöters. Ståndets Ledamöters;
yägnar vägnar
’€arl D.e Geer C. v. Rosenstein*.
På Vallöf], Borgare-' På Hedervärda Bondeg
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöter^
vägnar vägnar.
Carl fr» Landberga Jon Jonssom
C- Tunelius
Upp,»
Den 2 Augusti
JJpplast hos Högloft. Ridd. och Ad." d. 2 Aug.
rr— — Högvörd. Prest-Ståndet d. i '—■■
__ Vällofl. Borgare-Ståndet d. 2 —•
Hederv. Ronde-Ståndet d. 1 —"
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angående Herr
Friherre Sta'61 von Hollsteins vakte
fråga cm redovisningen för Statsmedlen
1808 och 1809 3 samt om
Saltpeter-fonden och ett öfverskott
a Tull-medlen'
Till Stats Utskottets utlåtande har Högloft.
Jtidderskapet och Adeln behagat remittera ett
af H err Friherre C. L, Stael von Hollstein
ingifvet, sa lydande anförande;
”Vid 181a års Riksdag väckte jag fråga
derom , att Räkenskaperna från år 1800 till 1807
icke blifvit reviderade, genom den Camitée;»
Ständerne anhållit matte blifva utsedd, att för*
jätta denna granskning; det blef tillkännagif*
vet, att sorn Ständerna icke anordnat medel
härtill, hade Comitéen icke kunnat komma i
.verksamhet; sådant skulle likväl ske , så snart
dessa medel anordnades, men derjemte förestäldes:
att alldenstund granskning redan skett
j Kammar-Rät ten, alla anmärkningar voro. i,
7 i
JDen 52. Augusti
laglig ordning af gjorde, vore af denna ytterli.1
gare granskning ingen nytta att hämta, men
deremot skulle den förorsaka en betydlig kostnåd,
sorn i en tid, då manga penninge-behof
voro, bättre kunde användas i lleslutet blef att
man från vidare granskning skulle afstå; men
ej nog härmed
man gick vidare; 1808, och
2809 arens Räkenskaper blefvo också åt glöm-!
skan öfverlemnade, ehuru dessa. Räkenskaper
icke då. ännu voro uppgjorde, således också icke
för Ständerna uppvista, hvilket dock Constitutionen
ovilkorligen bjuder. Plös Ridderskapet
och Adeln blef val afgjordt, att 1809 års
Räkenskaper skulle redovisas, I detta beslut
instämde dock icke de öfriga Stånden; likväl,
förmodligen vid nogare öfvervägande af sakens
vigt , besloto samtliga Stånden i Augusti månad.
att 4808. och 1809 arens räkenskaper borde
vara, uppgjorde ogh granskade till nästa Revisorers
ankomst, på det deraf kunde utrönas
Statens tillstånd vid 1810 års början, hvarifrån
den nya meth oden med Stats-Räkenskaperna
skulle taga sin början. Jag hörer nu, att af
den H.ufyud-Bok, sorn blifvit uppvist, Herrar
Revisorer icke kunnat få någon upplysning om
detta Statens tillstånd vid 1810 års början,
utan föreslår derföre Stats-Utskottet, för framtiden,
ett annat Räkenskaps, sätt; jag har likväl
Icke fattat meningen så noga, anhåller derföre
blifva upplyst orri Utskottets tanka är att denna
redovis ing, såsom alldeles omöjlig, nu
pigra icke skall påtänkas eller om meningen är,
viel
Dera 2; Augusti
75
•'vid., nästkommande Revision, den skall; fram;
laggas.
”Vid; detta tillfälle, fat- jag äfven- vidrör,
ra ett ärende, som härmed äger gemenskap. Ea
ansenlig Surnma bäre.s årligen npp, af landet,
för Saltpeter Gärden; härföre är- aldrig redovisadt,
s.å mycket mig vetterligt ar, allt sedan
1805, då den börjades.. Denna inkomst hörer
val egentligen icke till Ordinarie - Stats inkomsterna,
utan bör särskild reda derföre, visas ,
men såsom en afgift af landet hör Siats-ll!-  skottet derom val hafva kännedom. Utskottet
torde derföre anmodas, af vederbörande inhämta
upplysning om beskaffenheten af denna
fond, sorn bö¥ vara ansenligt Afven har till
min kunskap, kommit, att af behållne Inkomster
för Tullen 1813» en Summa af 696,000
E:d utöfver de 1,988,00a R:d., sorn i StatsUtskdVcts
-Betänkandeupptagas, såsom till Statsverket
aflemnad, blifvit insatt i Götha-GanalsDiscont,
förr att derifrån af Bente-Kammaren
disponeras. Ehuru väl denna Summa, såsom
öfverskott å Tull-medlen, blifvit till konungens
Disposition öfverlemnad vid 1812 års
Riksdag, till Arméens vapenöfning och förråders,
anskaffande* till Förstärkningen, så bör väl
ändock visas, huru de till detta behof åro använde;
hvarom jag äfven anhåller Statg-Utskut
tet inhämtar kunskap.”
Hvad först angar Herr Friherre Stael volt
Hollstcins anförande, angående 180S och. 1809
arens
3 en 2 "Augustt
arens Räkenskaper;'-så får Stats-Utskottef deröfver
meddela följande upplysning;
Uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
af den if> Augusti 1812, gjorde Riksens Ständer
det förbehåll, att inan nästa Revision öfver
Stats-Verket inföllé, borde 1809 och föregående
årens Räkenskaper vara behörigen afslutade
och reviderade samt Revisorerne således
beredas tillfälle, att inhämta den vid.
1810 års början varande Balance i skulder,
tillgångar och afkortningar.
Vid den år 1813 öfver Stats-Verket för-;
rättade Revision, hafva Herrar Revisorer uti
deraä, under den 14 December samma'år deröfver
afgifne. Berättelse anfört, att Herrar Revisorer,
angående Stats-Verkets inträder från
3&09 och föregående åren, val hade inhämtat
huruledes hvad deraf influtit under loppet af
&r 1810, blifvit till årets utgifter an vändt, samt
hvad af restantiernä sedermera ingått och än
vidare inflyter, likaledes till det löpande årets
utgifter disponeras och upptages till redovisning
uti Kongl. Stats-Contoirets Memorial-Bok
och Kongl. Rente-Kammarens Hufvud-Rok; men
som hvad än ytterligare af sådana restantier
vore att påräkna, då icke kunnat utrönas och
ej helier blefve af Rilts-Hufvudboken att inhämta,
enär densamma först för är 1810 kommer
att upprättas; så trodde Herrar Revisorer,
till vinnande af upplysning om i fråga varande
-
Den s 'Augusti'
77
9e ofch forsa årens inkomster,' sig bota tios
Kongl. Maj:t i underdånighet yttia den önskan,
att Kongl. Stats-Contoiret måtte fl sig uppdraget,
att, så vidt inöjligt är, låta Uppfatta ett
generelt Sammandrag öfver hvad Stats-Verket
vid. 18x0 års ingång haft att pår&na af föregående
årens medel i contanta Ca s-s a - behållningar,
oafskrifna förskotter i Kandt-Renterierna
samt till iiidrifning varande nedel, hvaremot
de sedermera till den z September z8x.i|
influtne medel och gjorde afskrifn.ngar å för-!
skotterna höra afgå, samt den ujpkommande
Balancen, år från år öfverföras,
len antingen influtit eiler blifvit aflorrtade och
förskotterne återbetaldte eller afskrifne.
Ofver denna Herrar Revisorer; underdåniga
hemställan täcktes Kongl. Majt i Nåder
infordra Kongl. Stats-Contoirets öiderdåniga
utlåtande; men som skiljaktige metingar sig
yppat inom Kongl. Stats-Contoiret un methoden
eller sättet till ett sådant Genenl-sammandrags
uppgörande; så har Kongl. M;j:t, sedan
Kongl. Stats - Contoiret med dess underdåniga
utlåtande inkommit, i Nåder täckts öfverlemna
Handlingarna till Stats-Utskottet.
Efter en noga granskning af dessa handlingar,
har Stats - Utskottet, Uti Betänkande af
den 8x sistlidne Juli, till Riksens Högloft.
Ständer föreslagit en ny redogörelse-method,
sorn Suts-Utsköttet förmodar skall fullkomligen
*PS:
I)f.n a Augusti
"uppfylla ändanålet; och efter denna ihéthod ,
skall en sådan Utredning teller general sammandrag
ofver 1S09 och föregående årens medel
författas, söm Hjärtat Revisorer hegart,för att vid.
nästkommande Revision för då blifvande,Herrat
llevisore: framläggas.
Beträffaide dernäst deri af Herr Fhdherre
Stadl von Hdlstein bégärdte upplysning, rörande
Saltpeer medlen; så har Stats Utskottet
Uti särskildt Betänkande af detina dag, öfver
en af Herr lägmarlnen Grefve Gyllenborg gjörd
enahanda Fnrnställnihg , härutinnan tneddelt
de uppgifter, sorn Stats-Uisköttét i detta afseende
ifrån kongl. Stats-Cohtoifet erhållit, och
hvilka iUntfatta de upplysningar Herr Friherre
Stael von Hollstein begärt, angående beloppet
ot:h beskaffenheten äf denna Fond, så
vidt det lärer den tid, sorn tillhör Riksens
Högloft. Sänders Stats-Utskotts granskning.
Hvad slutligen vidkörtitrtér Herr Friheffe
Staél Vört Hollsteins aiimälan, att till dess kunskap
skall kommit, ätt af bfehållne inkomster
för Fuller 1813, en stimma äf 696,000 R:d utöfver
de ;,g88,000 R:d, sorn i Stats-Utskötteis
Betänkande Upptagas, såsom till Stats - Verket
äilemnadé, blifvit insätt i Göthä-Canäl-Discont,
för att derifrån af Bente-Kammaren disponeras;
så lemna val de Kongl. Stats - <Contoiret$
handlingar, sorn blifvit Stats-Utsköttet meddélte,
öm ett sådant förhållande icke någon upplysning;
men uppå gjord efterfrågan, har dert
ttrh
a
Den 2 Augusti
19
underrättelse erhållits: att, efter uppgifter ifrån
Tullverket har bebållne Tull-inkomsten för år
1^13 icke utgjort mera än 1,988,437 l<:d 1 6 sk.
och således ingalunda 696,000 R:d derutöfver:
att hvarken Kongl.' Stats Contoiret eller Kongl.
Rentte-Kåmmaten någonsin haft eller för härn
varande har någre medel för des? räkning eller
till dess disposition insatte uti Götha - Canal
Discont: att alla medel, sorn inflyta till
Kongl. Rehte - Kammaren, insättas, enligt författningarna,
uti Riksens Ständers Rank eller
Riksgälds Contoir-.:
att Kongl, -Stats - Cön
töiret
icke kähirer, huruvida någre tullmedel
ärcr insatte uti Götha - Canal - Diskont : att
slut-liquid imellan Stats-Verket och Tull-Styrelsen
icke kan uppgöras förr än Tuil-Räkenkaperne
blifvit behörigen afslutade Och revi’
derade, da öfverskotten alltid blifva till
Kongl. Stats-Contoirets disposition, på Kongl.
Rehte - Kammarens Räkning uti Riksens Ständers
Bank insatte; att' 1813 års slut.liqvid ännu
Icke kunnat hufvudsakligen uppgöras, emedan
Revisionen öfver samma års Tull Räkenskaper
ännu icke blifvit slutad, så att Revisorernas
Berättelse derom kunnat Kongl. Maj:t
i underdånighet föredragas: samt slutligen att
alla öfvetskotter och Besparingar för år t Sfs»
utöfver de 100,,000 R:d, som äro anslagne för
Jordbrukets, Handelns och näringarnas befrämjande,
äro, enligt Riksens Höglofl. Ständers
Beslut, Vid 1812 års Riksdag, ställde under
Kongl. Maj:ts Höga disposition till militaire
Be
-
8o
Den 3 Augusti
Behof och försvars-anstallterna, och hvarföre
blifver på lika sätt, -som för Statens öfriga
medel, af vederbörande redovisadt.
Detta allt underställes Riksens Högloft:
Ständer vördsammeligen. Stockholm den i Augusti
1815.
På Högloft. Ridd, oell
Adelns Ledamöters
vagnar
Carl De Géer,
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg•
På Högvörd. PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
C, v. Rosensteini
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon jonssoni
C. TuneliuSi
Uppläst hos samtliga ftiks-StSndcn d. 2 Augusth
Vördsamt Memorial!,
ill Bancö-tltskottet är från Hedervärda Eoft-'
de-Ståndet under den 16 sistlidne Maj remitteradt
ett Memorial af Riksdags FullmägtigéU
från Stora Kopparbergs Län Eric Johansson,
hvaruti framställes nödvändigheten för Gagnefs
Socken, af ett Lån stört 15*000 K:d emot Xiii
teckning uti dess ograVefade Hemmansdelar,
ech gemensam ansvarighet af Söd&némännen,
för
rjäeii 2 2wgwst? 81J
för Länets "gäldande i föreskrlfvén ordning?
Varande detta den enda utväg, hvarigenom
socknens under de sednare olyckligå åren skuld-*
satté Innevånare kuride hoppas att få åtnjuta
frukten af den på Kongl. Mäj:ts och Kro*
nans bekostnad nu derstädes verkställde Storskiftes.
anstallt; då i annat fall Socknetfiännens
obetydeliga jordlägenheter inan korrt skulle,
foir detas skulders betalande kbmma, ätt öfvérilyttas
i främmandes hander.
Gehom kongl. Majrts Befallningshafvahd^
i Länet, Herr Landshöfdingen och Biddarert
Järta, har Banco-Utskottet fått inhämta närmåj
re ufiplysningat, så val angående vferkiigäbehof-1
Vet af ber.ördfe Lån, och de deraf för socknen på-j
räknade välgörande följ der, soth de ånåhälltér Herr
Landshöfdingen vöre sinnad vidtäga för Låné-j
Summans behöriga förvaltning, jemte Bänkens
säkerhet ätt Vid .infallande Terminer fia en
gång erhålla den faställde inbetalningen å Lånet;
och då Socknens förmon och Bankens rätt
blifva härigenom säkrare och med mindré omgång
iakttagne, an genorii utgifvande och bevakning
af. smärre lån på Socknemärinens särskillda
Jordlotter ; får Banco-Utskottét vördsamt
tillstyrka, ätt de,t begärta lån - biträdet under',
foreskrifné förbehåll för Bankens säkerhet, oehs'
enligt de för Lån på fastigheter i allt öfrigt
fastställde grunder; må uppå den i sådant af
sééh«
Briet
N:o i V t 2-r
Den 2 Augusti
seende anslagne Fond , af Gagnefs Socken fä
begagnas. Stockholm den 31 Juli 1815.
• Joli. Henning Gyllenborg, E. A. Almqvist,
Gust, D. Wilcke, Gustaf Larsson.
G. HelsingiuS.
Uppläst hos sani tel i ga Riks - Stånden d. 2 Augusti,
Vördsamt Memorial!
Till Riksens Högloft. Stäbdets ompröfrung
för Banco Utskottet vördsamt framställa de grunder,
Utskottet så väl taed afseende på Bankens
nödiga säkerhet, sorn de i öfrigt åsyftade ändamål,
ansett bora iakttagas Vid användandet
äf den summa, som, Uti Memorial af den 30
sistlidne Juni, i anledning af Höglofl. StatsXI
t skot tets Betänkande blifvit föreslagen, att af
till Banken inflytande betalningar Utgifvas, så»
sorn Lån, mot lindriga vilkor, till understöd
för nyttiga företag i Odlingsväg.
l)å fonden för denna utlåning till oell med
år l&ito icke kail uppgå till högre belopp än
/ embring 600,000 R:d, Ilar Utskottet ansett densamma
föga kunna blifva att påräkna för sådana
vidt omfattande företag, sorn ehuru af högt
värde och medförande de vigtigaste resultater,
ej utan kraftigare understöd kunna i betydlig
mån befordras; hvaremot detta biträde torde
verksamt och någorlunda allmänt kunna underhjelpa
-
Den 2 Augusti
hjelpa den idoga Jordbrukarens och mindre förmögna
Landtmannens bemödanden, alt förbättra
sin jord, genom lämpliga och lönande Odi
lingsföretag.
Da för ändamålet med så beskaffade lån,1
en lag renta och lindriga betalningsvilkor äro
oundgängeligen nödiga; får Utskottet i allmänhet
föreslå, att reinan må till 2 procent för
året beräknas; att Lånen under de 3:00 första
åren få begagnas mot erläggande af blotta rentan,
men att derefter, utom rentan, ^ af capitalet
ärligen inbetalas, hvarigenom ett erhållit
Östlings.Lån är efter åtta års förlopp återbetaldt..
För ätt genom länens spridande, åstadkomma
en allmännare nytta, anser Utskottet
nödigt, att en Maximi summa blifver fästställd,
hvarutöfver något af dessa lån ej må sträckas;
©eli sorn Utskottet i anledning af hvad ofvan
anfördt är, trott sig'böra föreslå till högst Två
Tusende JUd Banco.
Endast i händelse den anslagne fonden
ej blifver till fullt belopp begagnad, men aldrig
till förfång för Sökande af smärre lån, må
denna Summa, på sätt här nedan förmales, kunna
i någon mån öfverskridas till understöd för
■vidsträcktare företag.
De reglementariska föreskrifterna för dessa
lån, anser Utskottet pä sådana grunder bura
blifva följandet
Den
Den 2 Aågugti
33en sorn för verkställande odling vill uti
Ttiksens Ständers Bank söka län, anmäle sig i
sådant afseende hos Konungens BefallningsBäfvande
i orten, som genast anmodar sine i
Landthushållningen kunnige män, heldst dé",
*!om äro närboendé det ställe, der Odlingen
kommer att lörétagas, att jemte arne ojäfviga
^Nämndemän syna och beskrifva lägenheten-;
dervid ägaren har att uppgifna ändamålet af
odlingen, sättet huru han densamma ämnar Verk.
ställa, samt den nytta han deraf förväntar. De
utsedde syne -männen äga derefter att pröfva,
om den tillämnade odlingen är verkställbar och
af den beskaffenhet , att inom viss tid kunna
ersätta den derå erfordehga kostnad, hvaröfver
behörigt förslag af syiiemännen författas; oell
bör derirti jämväl tillkännagifvas, huru stör
del af Låne-Summan (dock ej öfver dess halfva
belöpp) genast kän erfordras, jemte återstående
Summans fördelning p| hvart Och e'tt af
de för arbetet påräknade åren; Instrumentet
öfver denna förrättning bör sedan å allmän
Socknestämma uppläsas, och derefter hos Pastor
i Församlingen förvaras, med rättighet för den
som sådant åstundar, att förslaget der genom-'
sé, och göra anmärkningar dervid inom 14 dall
gar; och böra handlingaine inom en månad,
efter det syheförrättnihgen för sig gått, genom
Krono Bet jeningen vara öfverlemnäde till Konungens
Befallningshafvande, sorn åter inom
en månad derefter öfyersänder de samma, jemte
sitt utlåtande och odlarens .Lanehandlingar,
till Bankens Cetnmissaner. Skulle
Den 2 Augusti,
Skulle för en’ vidsträcktare odling finnas
nödigt, att odlingsfältet på Charta affatta och
beskrifva, bör sådant uppå Besigtnings.männens
anmodan verkställas af vederbörande Landt»nitare,
emot den i Författuingara^ stadgade vedergällning.
Hela den af Besigtningsmännen beräknad»
kostnads-summan, sa vidt den ej ofverskjuter
ofvannämnde Maximi belopp, får såsom lån
beviljas. Låntagaren utgifver dess till Banken
ställda förskrifning att inbetala 2 procenta
renta årligen ifrån utlåningsdagen, samt der*
jemte efter 3:ne års förlopp 3 af hela capitalet
hvarje år, intilldess Länet är till fullo inbetaldt;
och förbinder sig att till Landshöfdingen
årligen insända behörigt Sockne - Stämmo*.
Protocollom odlingetis verkställande. För länets,
jemte den dera löpande rentans behöriga inbetalning,
ställes en af Konungens Befallningshafvande
eller Dommar.en i orten godkänd proprie
Borgen af 2:ne vederhäftiga, män, hvilken,
blott för ett år i sender, är gällande, och vid,
hvarje års förlopp bör förnyas eller ombytas j
©Iler ock annan, af någondera bland nyssnämnde
Embetsman godkänd nöjaktig säkerhet,.
Utaf Låne-jSumman kan ej mér:a än. hälften genast
utbekommas; och det öfriga enligt Syne*]
männens uppgjorda förslag, men ej förr än ve*
dfibörligen styrkt blifvit, att de redan erhåll^
ne medlen ärta för odlingen använde.
K
£6
Den 1 Augusti.
J händelse Låntagaren ej sjelf eller genom
äärskidlt ombud åstunda! att Utqvittera Länet,
dfversändes detsamma, till Konungens Befall*
Jiingshafvandé, (söm i alla fall bor om hvarje
så beskaffad! Lån erhålla underrättelse) med
anmodan , att detsamma Låntagaren tillställa
och dess qvitto tili Banken insända, hvarefter
lampéliga upplysningar om odlingarnas fortgång
ärligen blifva till Banken afgifne.
Skulle så inträffa att det tili odling utlanta
capitalet, ej blifvei; till dess bestämda än,
dämål ahvändt, hvilket af Konungens Befallningshafvande
bör med görligaste första h'o*
Banken^ Commissarie! tillkännagifva5 t da. skall
Konungens Befallningshafvande gepaft anmo*
dä5» att antingen genom vederbörande HushållsSällskaps
Förvaltnings Utskott, eller der sådana
ej finnas, genom, utsedda Synemän, pröfva
de skäl, sorp för en sådan uturaktlitenhet kun.
na. 'förebringas, och i händelse. de samma god*,
kännås, förelägga en förnyad lämplig tid till
det försummade arbetets utförande, under hvilken
tid deri tilf äfventyrs outtagne andel af
Lånet innehålles. Skulle det åter befinnas, att
Line. - rättigheten blifvit missbrukad , för an,
dra mot dpss, ändamål stridande afsigter, da
skalf hela Linet jemte t? procents årlig renta
ifrån Utlånings .dagen, genast i laga ordning,
utsökas;, hvaraf sex procents straff renta, såsom
böter tillfalla Socknens fattiga. Och skall
ari sådan Låntagare, ej vidare äga rättighet,
att af denna Låne-anstallt sig begagna»
Till
Den a Augusti
87
Till vidsträcktare företag, såsom aftappa
tung af betydliga Sjöar, Kärr och Mossar, eller
sådana större Odlingar, hvaraf någon ber
tydande afkastning ej på längre tid kan föryäntas,
må i man af fondens medgifvande, e'
mot 2 procents renta och Jämpeliga återbetalningsvilkor,
biträden kunna erhållas till högst
Ett Tusende Riksdaler om året; duck utan förfång
för mindre Lånsökande,
I sådana fall böra följande handlingar Lån»
jinsökmngen åtfölja?
1:0 En af Landtmätare gjord affattning af
odlingsfältet, med beskrifning öfver dess läge,
areal innehåll och beskaffenhet
2:0
Plan till Odlingen, med uppgift af ti»
den till den sammas fortsättning och fullbö.rdande
3:0
Kostuads-förslag af Landtmätaren och
4me andra ojäfvlga goda män påtecknad.
Sedan Kongl, landtbruks, - Academien öfver
dessa handlingar- sitt utlåtande afgifvit,
må biträdet i mån af tillgångarna kunna beviljas;
innan detsamma utb^kommes, bör likväl
behörig förskrifning och vederhäftig borgen
för de fureskrifne betalnings-vilkorens uppfyllande
presteras; hvilken sistnämnde alltid,
efter ett års förlopp förnyas,
Konungens Befallningshafvande anmodas,
att i möjeligaste måtto tillse, och till Banken
inberätta, huruvida något, uppehåll Uti företaget.
8$ " J)én 2 Augusti
•“,3 • ' ° -it
tagets öäfbrutna fortsättning äger rum* o eli |
händelse något 'missbruk vid ds i sistnämnde
väg meddelda biträdens användande skulle kunna
upptäckas, komma desamma att genast, pä
sätt ofyanförmäles 'i laga ordning utsökas.
Hörande Hanken,' $£ Konungens Befalla
fftngshafvande oclr öfriga JJmbetsmän vid be-’
vakande och infordrande af. dessa Lån, njuta
den laga handräckning, sorn för Banko-Lån i
allmänhet är föreskrifven; och till förvarande &£
B^nkena säkerhet kan påfordras.
Hvad Banko-Utskottet sålunda ansett sig
bora föreslå, under ställes vördsamt de respectiva
Ståndens upplysta ömpröfning; hvarjemte
én Ledamots uti ämnet yttrade tankar, enligt
gjordt förbehåll, bifogas.
Stockholm den 31 Juli 1815I
'X H- Gyllenborgl E. A'. Almqvist}
'-&USU ib Wilcke, Gust, Larssonl
.Gl HelsinglusJ
Yttrande till Banc&-Utskottets Protocoll
d. 31 Juli 1815, af Herr Gref \
ve jf. W. Liljencrantz.
IVlin afsigt var ] att till Utskottels Gancellie^ördelnings
bedömande fa öfverlemna följande
mina
l)en 2 Augusti
pilna tankar,ingående sättet till Odlingsdonderas
användande, hvilka tankar jag för Financefördelningen
endast hastigt onanämiit; men då
andra göromål hjndpat mig från utvecklingen
deraf, oqh Cancellie:Fördelningen så hastigt
fattat sitt Beslut, utbeder jag mig vördsamme-,
ligen ^tt för Höglofl. Banco-Utskottet få uppläsa,
hvad jag t detta äjnne författat, nemligen:
X)å emot gällande principBanken under
period af inställd realisation nödgats åtaga
sig att till dgn öfverklagade förlägenheters afhjelpande
utgifva stående Lån, hade jag för
Ulin del önskat, gtt de egentliga fi’astighets-LaJ
nen, som icke lemna någon direct fördelat Staten,
blifvit till en sammantagen mindre Summa
inskränkta, och deremot Odlings-fonden ökad,
Jieldst densamma på ett omedelbart sätt bidra»
ger att åt Biket bereda tillväxt af contribua»
bie jord,
Men' då detta mitt förslag icke v unnie
■framgång, anser jag så mycket mer angeläget,
att den obetydliga Summa, sorn för Odling är
anslagen, och endast jean anses såsom ett försök
till utrönande af behof och nytta, måttej
för att uppfylla detta ändamål, rätt användas^-
Jag tror derföre t
1:0 Att åt Kongl. Landtbruks - Academie*
val md öfverlemnas att af årliga anslaget göra
fördelning imellan Länen; men ingalunda att
in«se
Den 2 Augusti
inom de samma någon viss fixerad maximiUtlånings.
summa må aga rum; ty afseende bor
härvid göras icke på den individuella vinsten
genom små locale- od Ungar, utan fastmer pS.
större företag, sorn icke utan allmänt understöd
kunna utföras , pch sorn gagna, icke allenast
odlaren, titan ock kringliggande grannar, hvilka
i sin mån vinna genom mossars aftappan*
de med mera dylikt,
2:0. Att anmälan till erhållande af odlings*
Xån bör ske hos Förvaltnings-TJtskottet af Lä',
nets Landt hushållnings.Sällskap, som till Kongl.
Xandt-Fruks-Academien inom årets, slut afgifver
sitt yttrande öfver de odlingar, sorn förkommande
året böra äga, företräde till Lån af
den för Länet anslagna Summan; hvarvid af.
seende bör liafvas ej allpnäst å tiden då anmälan
är gjord, utan ock å Odlingens större
eller mindre nytta i jemförelse med kostnaden
•<
3,
:o- Atf den summa,, sora föregående året
af Länet icke blifvit begagnad, må det påföljande
fä disponeras; och att Kongl. LandtbruksAcademien
i Januari månad äger att åt de-Län,
som reqvirerat öfver tillgängen, anslå hvad ari-,
dra Län lemnat ouegagna.dt. .
4:0 Att den som söker Odlings - lån bor
vid ansökningens afgifvande bifoga:
a) En. af Landtmätare gjord affallning af
odlings*
Den 5 Augusti
91
odlings fältet, med beskrifning öfver det sam-'
raas läge, areala innehall och beskaffenhet.
b) Tian till odlingen, med uppgift af tiden
till den sammas fortsättning och fullbordande.
c) Kostnads-förslag af Landtmätaren och
S:he andra oj afviga goda män pätecknadt.
4) 2=ne Bofasta mäns borgen för odlingens
verkställande enligt plan och Odlings - länets
återställande med renta i föreskrifyen ordning.
y.o fnom slutet af September böra alla
anmälningar till Odlings-lån hos Förvaltnings-Utskotten
vara gjorde. De anmoda efter
denna tids förlopp, 2:n$ af Hushållnings Säl Iska-,
pets medlemmar, att verificera öfriga uppgifter,
och Lands-Becreteraren samt Sällskapets.
Skattmästare, ätt öfver säkerheterna sig, -yttra*
hvarvid de. sistnämnde icke åtnjuta nägo.t arfvode,
men Sällskapets 2:n<= Ledamöter, sorn sandas
att bese Odlings-fälten, skjuts och fyrpläg-,
ping in natura på den Lånsökapdes bekostpad,.
6:0, I början af December afgå Förvaltnings-Utskottens
uppg fter och Utlåtanden, hvarvid
något särskildt af Herrar Land.shöfdingar,
så mycket mindre behöfves, sorn, de rglltid ära
ordförande i berörd^ Utskott.
7:0, Inom medio af'Januari meddelar- Kongl.
Landtbruks - i^cademien. till Länens Förvaltnings-Utskott
bestämtd underrättelse öfver Stup.
paan, som det löpande året kan för Läuet bevilja»
-
S’2
jpen 2 Augusti
viljas; och inom den 15 Februari böra FånsS*
landen af Utskotten erhålla besked, huruvida
och till hvad belopp ansokningarne kunna beviljas,
samt de, som för året fa begagna. Odlingsfonden,
alla upptedde handlingar och bevis,
jemte anvisning till Kiksens Ständers Bank,
att der få O^lings-lånet i föreskpifven väg inom
Februari månads slut lyfta, såframt Banken»
Fiscals-Eipbete icke funnit något att anmärka,
mot säkerheten eller försummelse af stadgado
formaliteter*
8so Hvarje Odlingslån fördelas i sa mångå!
delar, som det erfordra» år, att sätta Odlingsfältet
i tillfälle att bära första grodan; icke mer
Jin en af dessa delar får årligen uppbäras, hvarvid
märkes, att den som redan njutit ett års
förlag äger företrädesrätt framför alla nya Fån-'
sökande, till fortsatt biträde med återstående»
delar af Qdlings, kostnaden, välförstaende, dl
han sina »kyldighptet uppfyller.
Att bestämma längsta Terminen för en Od?
Ungs-verkställande vöre olämpligt oftare, än da
fulla årliga kostnaden kan beviljas. I annat
fall måste naturligtvis pdlingep styckevis eller!’
långsammare utföras.
9:0 Påföljande årets Fåne-biträde utbetalas
icke torr än Fånsokanden i Förvaltnings-Utskottet
visat sig hafva fpllgjort föregående årets åtägande.
jo:^
Deli 2 /higus$ §3
' f
lolo tinder Odlirtgsåren erlägges icke nåä
“gon renta eller afbetalning I Capitalet; meri
året efter det, då första gröda är skördad, be-'
talas 3:ne procents intresse och 5 procent »
Capitalet.
tindét Odlingen 'iro Ödlaréns tillgångar
snarare mindskade än okade.
Efter Odlingens fullbordan har han Vunhit
en alldeles ny inkomst, och kan <*å deraf
erlägga till och nied hela Beloppet, för att efter
skuldehs afbördaride uti ert förvärfvad possession
njuta ersättning för sin omtanka,
11:0 Vid utsökning för ohetaldta Odlingslån
hör Banken hos Låntagare och Cautionister
njuta samma feima handräckning, spin Disconterne
få bégagna emot sina gäldenär^*»
iztQ Såsom föremål för Odlingslin må ini
ägalunda beräknas:
å) Skadeliga sjöars aftappning,1 Ödalåkédsi
bättre dikande och häfdande, ängars plöjande
eller röjning å ängs- och hagmark, utan endast
b) Mö=sars och myrors utdikande beli uppödlandö
till åkfer eller äng. c) Sidlänta icke bärande än^
gars aftappande, plöjande och igenläggning med
säd och höfrö, d; Stenbunden åkers uppbrytande
och omläggning eller elak åkerjords förbättrande
på det sätt, att en yta af elak jordmån på Engelska
sättet_nedl»gg«s ochj^det underliggande
91
Den 2 Augusti
bättre jordlaget upptages, hvarvid torde böra
maritas att de uppräknade Odlings arbeten er«
hålla företräde 1 den man de har ofvan finnas
antecknade.
Ex Erotocollo
G. Helsingius.
tJppläst hos samtliga tliks-Stånden d. 2 Augusti.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Vtskotts
Betänkande, angående Herr
Grefve Gyllenborgs väckta motion
om uppgift på öfverskotter och besparingar
, samt om redovisning för
Subsidie- och Saltpeter-medlen.
H Öglofl. Ridderskapet och Adeln har till Stats-’
Utskottet behagat remittera ett, af Herr Lagmannen
Grefve Johan Henning Gyllenborg,
ingifvet skrifteligt yttrande, så lydande:
Då inom F.å dagar Riksdagen slutas, men
flera vigtigä upplysningar från Höglofl. StatsUtskottet
ännu saknas, nödgas jag derom göra
erinran, efter erhållen underrättelse att, till utredande
af nedannämnde omständigheter, inom
Utskottet icke ännu någon åtgärd skall vara
Vidtagen, och hvarom, i saknad af rådrum,
UPP:
Deri 2 Augusti
upplysning för Riksens Ständer möjligen och
troligen kunde uteblifva. Att unde flera förflutna
ar, betydliga öfverskott på Bevillnirtgar
och inkomst-titlar samt besparingar inom Imfvud-titlarna
till ffera millioner till Stats.Cassan
influtit, utan att hvarken vid 1812 års Riks*
dag ellef denna, derom af Stats Utskottet blifvit
omständelig upplysning Riksens Ständer
meddelad, ar ällmänt kändt; äfvensom att desse
medel skulle, efter Riksens Ständers före*
skrift vid 1810 års Riksdag, användas till äfhordande
af Rikets gäld, men efter 1812 års
Riksdags Beslut, till bestridande af Krigsomkostnader
till Krigs fohden öfverlemnas. Ali
upplysning om verkställigheten af dessa föreskrifter
saknas annu, ej mindre i anseende till
de influtna summors belopp, än detas användande,
som likväl för Nationen är af åtmihdstoiie
så stor Vigt, som ett Förslag till en Riks-Stat
med Utvägatna att af runda tillgångar densamma
bestrida. Då i följd af dessa föreskrifter
3 8 JO och 18 ii års öfverskott och besparingar,
samt 1809 och förutgående årens influtne medel
böra användas till betalande af Rikets gäld,
men 1812 och följande förflutna års öfverskott
och besparingar deremot böra anses tillhöra
krigslonden, så önskar jag Höglofl. Stats-TJtskottet
ville meddela Riksens Ständer upplysning,
om de influtna medel i sådan ordning utgått,
samt afgifva en omständlig uppgift, som upptager
hvad särskildt af dessa förflutna år influtit,
huru desse medel blifvit använde, samt så
vidi
7^ ' Deri 2 'Augusti!
vidt möjligt .3r, lavad annu fcir hvarje af des»
sa 3r kaia blifva såsom inkomst att påräkna, i
hvilken sistnämnde omständighet jag likväl
känner ätt i Synnerhet för år 1813 svårigheter
för tett noggrannare uppfyllande vid nu varande
Redovisnings method torde mota; lärandes
likväl förhållandet för 1814,, i anseendö
till Tull-medel,. Post-medel, och Charta Sigil—
ta. kunna meddelas. Ått känna beloppet af
förenämnde besparingar oell öfverskott, sorn,
utan att, såsom bevillningar synas likväl isådan
egenskap blifvit af Nationens tllgångar
beredde, är af synnerlig vigt., äfvensom upp*
lysning, hvaf redovisningen skall sökas; förhållandet
i änseendé till dé influtna subsidier
bör äfven upplysas. , Att för åren 181 d , och
a 811 sådanä icke existerade har jag mig bekant,
men i anseende till dé sedermera till härvarande
tid influtne, föEvåntas af Högloft. Stats-!
Utskottet éii dmstäkdélig upplysning, med fram--  ställning äf dfet Utskottet meddeldta förhållan.'-  de i detta äfeéndé, heledsägad med underrättelse
ém déssä medels användande och redovisning.
Andtteligén, och då i flera år thed hemmans-ägarens
känbar» kostnad, i synnerhet de sistä åren
medel till Saltpefers anskaffande måst tillskjutas,
och för användande af dessa medel, likaéoiri
alla andra allmänna medel, Redovisning
af Riksens Ständer lärer kunna fordras, så torde
eh berättelse om förhållandet under flera
förflutna år nu af Riksens Stander kunna för-1
Väntas
Hvad
-
Den • Augusti
97
Hvid fdrst angar öfyer.skotten på Stats.'
Verkets inkomster fö? åren i3io, 1811, 1812
beli 1813.; så ilar väl Stats-Utskottet etti dess
betänkande af/ den g sistlidne Juni, angående
Stats-Verkets inkomster och deras berak-]
ning i Riks Staten fur nästkommande och påföljande
år intill nästa Riksdag, uppgifvit för
nästan hvarje Inkomst Titel det belopp, hvartill
den förmanande är uppgått, efter Räkenskap
pernäs föranledande, öbh de Uppgiftet StatsUtskottet
blifvit nieddeldte; meli då eri närmare
uppgift nu blifvit äskad, får Stats-Utskottet
tillkärihågifva,?ati föirhällandet dermed,'
enligt Riks-Statetna och Bäkeriskapefnä, varit
följande, nemi. Öfverskotterrie på Stats.Verkets
så väl Ofdinaire, Som de enligt Bo §. i Regerings-Formen,
i egenskap af bevillning inflytanl
de inkomster för år 1810, sådana de upptagas i
1811 års RiksStatl, hafva utgjort;
57°,410- 34- 11;
Dito för samma
är uti 1812
års BiksStat 164571?7. la. g.
733,137- 47- 8-'
Dito för år 1811, sådana de
upptagas i 1813 års RiksStat
- . . 568,851. 31. —t
Dito för år 1812, sådana de
upptagas i 1814 års BiksStac
i 812,027. lö. g.'
Transport 2,116,016- 37- 5.
Trans
6:te
-B deti Nio 13, 14.'
JDm 2 Augusti
Transport 2*116,016. 37'. 3.
Dito för år 1813, enligt Boksluts
Kamererare Conior et s,
på grund af de inkomna
General Stats-Förslagen*
författade uppgift 1,512,225. 37. —
Tillhopa 3,628,242. 26. 5*.
För år 1814 liar beloppet af öfverskotterPä
nu icke kunnat utrönas, då vederbörande
Verks räkenskaper ännu icke äro eller kunna
vara afslutade, emedan tiden till deras afgifvande
icke är nnPe förr än med innevarande
ars slut, och hörer dessutom granskningen deraf
icke till nu varande Stats - Utskotts befattningi
Beträffande
Besparingarne å Stats-Verkets
lUtgifter för nämnde år, så är förhållandet dermed
följande, nemligen! Besparingarne i Stats-Verkets
utgifter* för år 1810 sådana de upplagas i
1812 års RiksStat, hafva utgjort 1301978.43.4.'
Dito för år 1811, sådane de
upptagas i 1 813 års RiksStat 127,538. 31. —
Dito för år 1812, sådane de
upptagas 11814 års BiksStat
- - - 169,929. 3~i. 3,
Dito för 1 81 3, enligt Kongl.
Stats-Contoirets för samma
år afslutide Memorial böcker 162,657. 7. 2.
Tillhopa 591,104. 16- 9.
Nå
-
Den 8 Augusti
99
Någon närmare eller specielare uppgift
fir Stats-Utskottet icke i tillfälle att meddela,
dä någon Riks-Hufvud-Bok för åren 1811, i8;2p
oell 1813 icke är författad, och den förär 1810
uppviste icke innefattar någon redogörelse för
utgifterna ;, men Stats Utskottet förmodar likväl,
att genom den af Stats Utskottet nu föreslagna
nya Bokförings Method för Riks-Hufvud-Boken
, Riksens Höglofl. Ständers Herrar
Revisorer vid nästkommande Revision skola,
■vinna en fullständig kännedom om allt hvad
sorn rörer Stats Verkets både Inkomster och.
Utgifter, och då kunna framlägga för Rikets
Höglofl. Ständer vid nästkommande Riksdag
tillfredsställande Resultater deraf, rörande, ej
mindre öfverskotter än besparingar. v
Öfverskotter och Besparingar hafva blifvit
disponerade, enligt Riksens Höglofl. Ständers
beslut, salunda, att de blifvit öfverförde
på gide hufvud-titeln, der 100,000 E:d blifvit
afsatte till understöd för handeln, jordbruket
och hfäringarna, och det återstående öfverfördt
till 3:dje hufvudtiteln, att användas för Militäre-behof
, emot behörig redovisning af vederbörande
Verk och Stater.
Till 18to och 1811 årens Räkenskaper och
Riks-Stater har Stats-Utskottet, emot 76 §• i
Riksdags-Ordningen, nu icke kunnat sträcka
sin granskning, såsom dels af Riksens HögloflStänder
vid 1812 års Riksdag och dels af Herrar
-
leo
Dtn 2 'Augusti
rar Revisorer vid 1813 ars Revision redan öfversedde
oell granskade.
Angående Öfvérskolten på Bévillningeil,'
får Stats-Uukottet tillkännagifva, att desamma
icke inflyta till Stats-Verket utan till RiksgäldsContolret,
dit liela Bevillnings-Summali ingal-.
Vid den Revision af Riksgyldsvferket, sotti StatsUtskottet
vid denna Riksdag förrättat, och
hvaröfver Ståts-Utskottet till Riksens Höglöfl.
Ständef redan afgifvit dess Berättelse, hat StatsUtskottet
inhämtat, att Riksgälds-Conloiret för
alla dit ihflutna medel visat ordentlig och behörig
redogörelse, samt att dfe blifvit efter
föreskrifter och till Verkets basta och förmori
disponerade; och hafva Herrar Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret häröfver redan erhållit Riksens
Högiofl. Ständers decharge.
För de uren 18x2 och 1813 Stats-Verkét
till£lutna1*Subsidie-medel hafva behöriga redogörelser
blifvit aflemnude och af Stats-Utskoltet
granskade, utvisandes dessa redogörélser ,
huru medlen blifvit disponerade, och har StatsXJtskottet
häröfver till Riksens Högloft. Stäng
der redan afgifvit dess Berättelse.
Rörande Saltpeter-medlen, så har Kongl.'
Stats-Contoiret , till underdånig åtlydnad af
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 22 Mars
a 811, författat Hufvud-Räkningar öfver Saltpeter
upphandlings-fondens tillgångar och ut“_
$ift«-F
Dm 2 Augusti
gifter ifrån och med ar i g 10 till och med 1813.
Dessa Räkningar hafva för Stats-Utskottet bllf
vit
uppviste , och derutaf Stats-Utskottet inhämtat,
att :
Saltpetep-fondems tillgångar och inkomster
fö,åren 1810 och xg 11 utgjort 209,570- 28.. g.
Dito för ar 1812 - 257,36g- 2- 6.
Dito för år 1813 - 160,343. 5- 11.
Tillhopa 527,282- 40. 2.
Utgifterna deremot hafva utgjort:
För åren 1810 oph 1S11 75,651. 38. lif
För år 1812 - - 22,734. 46. 2.
För år 1813; - ^ 45,974- 33-
Tillhopa 144,361. 23.
Som förvaltningen af Saltpeter-fonden blifvit
uppdragen vissa af Kongl. Maj:t i Nåder
tillförordnade Gemmi 11 grade för Saltpeter tillverkningens
upphjelpande i Riket, och Kongl.
Maj:t tillika i Nåder förordnat, att Kongl. StatsContoirets
räkningar för dessa medel böra till
Kongl. Maj:t i underdånighet insändas, för atp
sedermera aflemnas till bemälte Committerade ,
sorn äga, att för hela Fonden och Förvaltningen
i ett sammanhang visa behörig redo; éS
skall en närmare och omständeligare kännedom
härom erhållas, om Kongl. Majit i Nåder täckes
låta vid nästkommande. Revision för Herrar
Revisorer framlägga den af ofvanbemäldte
Committerade till afgitvände fullständiga Redo-.
Rörelse härutinnan.
Tili
Den a Augusti
Till Riksens Ho glo fl. Ständer hemsfalleS
allt detta vördsammeligen. Stockholm deh l
Augusti 1815.
På Höglo!!. Ridd. och
Adelns Ledamöters,
vägnar
Carl De. Géer,
På Vallöf!. Borgare»
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr, Randberg.
På Högvord. Presta
Ståndets Ledamöters
vägnar
C. Rosenstein,
Tå Hederv, Bonde»
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
LTppläst hos Höglofl, Ridd. och Ad. d, t Augusti,
—, — ådögvörd. Pre,st-Ståndet d. 4 —
—, Va Hofi. Bwtgare Ståndet d. y —
—1 •»-. Hederv, Bonde-Ståndet d. 3 —
Vördsamt Memorial!
np
ill följe af Riksdags-Ordningens 68 §, sko»
la Riksens Höglofl. Ständer vid hvarje Riks»
möte utsätta tiden till nästpåföljande Revision
öfver Stats», Banco» och Riksgälds Verken, på
satt att hvarje Revision ma kunna omfatta 2;ne
års afslutade Räkenskaper.
Ban
-
Den g Augusti.
Bankens General-hufvudbok och öfriga Rä“
kenskaper för år 1S13, samt Tumba Bruks
Böcker och Räkenskaper för åren 1812 och
1813, hafva undergått närvarande Banco-Utskptts
granskning. 'Oell ehuru Räkeriskaperne
för åren 1814 och 1815 möjelig^n skulle kunna
i September månad 1816 vara fullbordade
och till pröfning *framläggas; likväl och då
Bankens räkenskaper alltid böra vara genomgångne
och till siffran godkände af Verkets eget
Revisions Contoir, innan de till BancotUtskotts
eller Banco-Revisorers granskning öf“
verlemnas, och hvilket svårligen till nyssberörde
tid kan vara fullbordadt, har Banco Utskottet,
efter föregången öfverläggning, ansett
sig böra föreslå, att tiden för nästkommande
Revision må utsättas till den 1 5 September år
3817; hvilket vördsarrit underställes Riksens
IJöglofl. Ständers närmare upplysta ompröfmngStockholm
den 3 Augusti 1815..
Jch. Henning Gyllenborg. E. A. Almqvist.
Gust. D. WilckeJon Göransson.
G. Helsingius...
Utdrag af Prctocollet, hållet hos Högloft*.
Ridderskapet och Adeln den 3 Augu
-
sti 1815.
S. D. Banco-Utskottets den 3» Juli afgifne
ock
►'5'** v
loj
pJt' • r . ■ • o t
Sen 3 Augusti*
och förlidne gårdag på bordet iagde Memorial,
angående Eånbiträden till understöd för
odlings-företag, blef, vid förnyad föredragning
af Höglo!!. Ridderskapet peli Adeln bifallet,
IJt Supra,
Ex Protocollo.
A. G. Silverstolpe.
S. D. I anledning af gjorda anmärkningar, återremitterades
Stats-Utskottets 'den i Augusti afgifne
oell förlidne gårdag på bordet lagda Betänkande,
angående Herr Friherre Stael von,
Hollsteins väckta fråga om redovisningen för
Stats-medlen 1809 och 1810, samt om Saltpeter
fonden och ett öfverskott a Tullmedlen. Ut
Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. I). Sedan Riksens Stander öfverenskommit,
att deras Deputerade i den beslutna Corn i ten,
till utarbetande af förslag till ny Reglering afStatens
Embeten och Tjenster , måge ibland
Fullmägtiga i Banken och Riksgälds-Contoiret
ntses, till ett antal af åtta Eedamöter, nemligen
för hvart Riks-Ständ En ibland hvardera
Fullmägtiga; beslöt Höglofl. Riddevskapet och
Adeln nu, att åt bemälte Fullmägtiga sjelfva
må vara uppdraget att sinsemellan om detta
förtroende öfverenskomma; p| sätt att Riksens.
Den 3 Augusti
105
Ständers Deputerade i bemälte Comité alltid
yiå vara fulltaligc. Ut Supra.
Ex Protocollw
A. G■ Silverstolpe.
S. D. V id förnyad föredragning bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Ulsköttets den
54 Juli afgifna oell den 27 pä bordet lagda
Memorial , i anledning af de anmärkningar, som
blifvit gjorda vid Utskottets betänkande om
Batsman^ fördubblingens återställande. Ut Supra.
Ex Prqtocollo
A- G. Silverstolpe.
S. D. I1 öredrogs ånyo och återremitterades, i
anledning af gjorda anmärkningar, Stats-Utskottets
den Q dennes inkoinna och samma dag på
bordet lagda Betänkande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådigå Proposition om förra Kongl. Fanjåjlens
enskilta förmögenhet^ och underhåll
från Sverige. Ut Supra.
Ex Protucollo
A. G Silverstolpe.
S. D. I anledning af Hedervärda Bonde-Ståndets
tilllcännagifna beslut att, lika sorn Ridderskapet
och Adeln, till Kongl. Maj:t, såsom
Ståndets enskildta underdåniga Besvär, anmäla
frå-.
Den 3 Augusti.
frågan om en allmän Näringsfrihet; beslöt
Högloft. Riddefskåpet och Adeln, att Heder,
vär da Bonde Ståndet meddela den underdåniga
skrifvelse i detta ämne, hvarigenom Ridderskapet
och Adeln är sinnadt, att detta rnagtpåliggande
mål Kongl. Maj:t i underdånighet
Underställa. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.,
S. D. Biföll Högloft, Ridderskapet och Adeln
E g saint Oeconomie-LTtskottens den 31 Juli
af; na och den 1 Augusti på bordet lagda
Berättelse om förhållandet med de från sam-.
»ik-:saita Utskqtten afgifna Betankanden. Ut
Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe>
S. D. Å nyo föredrogs Stats - Utskottets den
21 Juli afgifna och den 23 på bordet lagda,
Betänkande, angående Revisionen af 1808 och
4809 årens Krigs-Redogörelse, ?amt Riksens
Ständers deltagande uti Ofver-Bevisionen af
sednare Krigsårens Räkenskaper, äfvensom samma
Utskotts, i anledning af aterrennisS af detta
Betänkande afgifna, och den 1 Augusti på bordet
lagda utlåtande, blef Betänkandet bifallet,
med den förändring i afseende på Assessoren
Grun
-
Den 3 Augusti
107
Grundens gratifikation, sorn uti det sednare utlåtandet
finnes tillstyrkt. Ut Supra.
Ex Protocollo
A, G. Silverstolpe.
S, D, Föredrogs och bifölls Banco-Utskottets
den 31 Juli ingifna och den 2 dennes på bordet
lagda Memorial , angående sökt Iåne.-biträde
för Gagnefs Socken i Dalarna. Utsuprå.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högvördig
a Prest-Ständet, den 3 Augusti
1815,
S- D. Efter uppläsande af Högloft. Ridder-,
skåpets och Adelns protocolls-Utdrag af den 31
näst lid ne Juli, innehållande inbjudning riil
Med-Standen, att sig med Högloft, Ridderskapet
och Adelil förena om en särskild Deputation.
i ändamål att Särskildta Utskottets Betänkande
om den pfverklagade Allmänna förlägenheten
skulle till Hans Maj.t Konungen i
underdånighet öfvc-rlemnas, ansåg Prest-Ståndet,
som redan beslutit att ofvanberörde Betänkande
skulle Kongl. Majsts Nådiga, pröfning
underställas, för sin del det vara öfverdådigt
' ' att
jaS
Den 3 Augusti
att Kongl. Maj:t med någon särskild Deputation
rörande detta ärende besvära. Ut Supra.
Utskottets Memorial, angående 1:0 Sökt-Lånbiträde
för Gagnefs Socken i\Dalarna, 2:0 Länbiträ|den,
till understöd för odlingsforetag; 3:0
Tiden för nästa Banco-Bevision. Ut Supra.
S, D. terremitterades St^ts - Utskottets Betänkande
i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Proposition, angående förra Kongl. Famillens
enskildta förmögenhet och underhåll från Sverige.
Ut Supra.
S. D. V i d ytterligare föredragning af Lagsamt
AllmännaBesvärs- och Oeeonoinie-Uskottets
Memorial, om förhållandet med de frän
sammansatta Utskotten meddeldta Betänkanden
och en föreslagen jemkning i frågan om en
fri Victualieliandel, fann Prest-Ståndet skäligt,
att med ogillande af berörde jemkningsförslag9
Ex Protocollo
J. U Almquist.
och bifollos Banco
-
Ex Protocollo
J, U. Almqvist.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
vid
Den g Augusti
10g
vid sitt den ii hästlidne Juli i målet fattade
beslut förblifva. Ut Supra.
Ex Protocolla
J. U. Almqvist.
Utdrag af Viii! of. Borgare -Ståndet s
Protocoll, hullet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 3 Augusti
-idig,
S. D. Efter uppläsning af Högloft. Ridderstad
pets och Adelns Protocolls-Utdrag under den
31 Juli, med inbjudning om underdånig Deputation
till Kongl. Majit, för öfverlemnande af
..Särskildta Utskottets Betänkande om den öfverk
lagade allmänna förlägenheten, förklarade Borgare-Ståndet,
sorn en gäng redan förut afslagit
en d 1 i k i nbjudning, när frågan om underdånig
Tacksägelse, i afseende på Utländska Gäldens
inlösen., förevar, sig böra dervid förblifva
och icke elter kunna den nu skedda inbjudningen
' antaga. Ut Supra.
Ex Protocollo
Cart Mag. Robsahm.
v
S. D. V id förnyad föredragning biföllos StatsUtskottets
i går på bordet lagda Betiinkanden:
i:e
110
Den 3 Augusti
1:0 af den 1 Augusti, angående Herr Grefve
Gyllenborgs motion;. om uppgift på öfverskotter
och Besparingar samt redovisning för Subsidié-
och Saltpe ers-medlen; 2:0 Af samma dag,
i anledning af väckt fråga om redovisningen
för Statsmedlen 1808 och I8«q m. m. och 3:0
af den 3 Augusti, om förra Kongl. Famillens
enskildta förmögenhet och underhåll ifrån Sverige.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahmr
S.
D. I anledningaf hos Vallofl. Borgare-Ståndet
derom gjord motion, huru hädanefter förhållas
bör med de Actier, hvilka nu mera äro att anse
såsom Statens egendom, sedan Höglafl. St atsUtskottets
Betänkande om betalning af f. d.
Kongl. Famillens arfsfordringar blifvit bifallet,
fann Borgare-Ståndet godt att öfverlemna detta
ärende till Stats-Utskottet , att utlåtande och
föreskrift derom till Riksens Ständers Fullm
gtiga i Riksgälds - Gontoiret afgifva. Ut
Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Biföllos Eanco-Utskottets den 31 Juli
afgifna, i går på bordet lagda och nu åter föredragna
i are Memorial, angående:
1:0
Den 3 Augusti.
lil
r:o Lånbiträden till understöd För odlingsföretag,
och 2:0 sökt lånbiträde för Gagnefs Socken
1 Dalarna. Ut Supra;
Ex Protoeollo
Carl Magn. Robsahm.
§. D. Stats - Utskottets utlåtande under förlidne
dag, i anledning af anmärkningar hos
Hoglofl. Ridderskapet och Adeln vid Betankandet
om aflöningen vid Riksgälds - Contoiret,
blef nu uppläst och till handlingarna lagdt.
Ut Supra.
Lx Protoeollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ständets
ProtocoJl vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 3 Augusti 1815.
S. D. "Vid nu skedd ytterligare föredragning
af Banco - Utskottets den 31 Juli meddelta,
Sistlidne dag på hordet lagda Memorial, angående
Lånbiträden till understöd för odlingsföretag,
blef det samma, efter öfverläggning,'
af Hedervärda Bonde-Ståndet bifallet, medförbehåll,
att de reglementariska föreskrifterna
varda *å jemkade, att de medföra mifidre omgång
-
Deri 3 Augusti
gang oell mindre kostnad för e ilia i lande af dé
mindre Lanea; Ut Supra.
Er. Prototcilld
Olof Werlin.
S. D. tlw, astes étt fran Höglofl. Ridderskap
pet och Adeln ankommet Protocolls-Utdrag för
den 3i sistlidne Juli, irihefattaiidd inbjudning
till de öfriga Respectiva Stånden, att med Höglofl.
Ridderskapet och Ådeln sig förena dm en särskild
Deputation, i ändamål, att Särskildta Utskottets
Betänkande om den öfverklagade Allmänna
Förlägenheten skulle till Hans Majit
Konungen i underdånighet öfverlemnas; och
•voro Hufvndmomenterna af dén underdåniga
framställningen derjemte föreslagna;
Efter öfverläggning härom, förklarade Hedervärda
Bonde-Stårdet sig éj finna skäl att uti
Evad Höglofl. Ridderskapet och Adeln sålunda
föreslagit instämma. Ut Supra.
jd!.-- Ei Protocollo
V . Olof Werlin.
S. D. Af de sistlidne dag på bordet lagda
Handlingar, föredrogos åter och biföllos följan-;
«Ee Siats-Utskottets Betänkanden:
T 1:0 Af de^ i Augusti* angående Herr GrefjY*
Gyllenborgs vaekta niotio* om uppgift på
Öf
-
Den 3 Augusti
113
Öfverskotter »ch besparingar Saftit öm redoVis'-  ning for Subsidie- och Saltpteters medel;
q:o Af Samma dag, öfver den af Hefs
Friherre Stael vön Holstein väckta fråga, om
redovisning för Stats-medlen i8<>3 och lhötj,
Samt om Saltpeter fonden öch étt öfverskott a
Tullmedlen; och
3:0 af den 2 Augusti-, i anledning af
Kongl. Majits Nådiga Proposition, om föfri
Kongl. Farnillens enskllta förmögenhet och
Underhåll från Sverige. Ut Strpra.
jEx Prötucollo
Olof Werlin.
tJppläst hos satfiteliga Riks - Stånden d. 3 Augusti.
Stortnagtigste Allefnådigste Konuhgt
Cjenom Nådig Proposition af den 5 sistlidné
April haf Eders Kongl. Majd meddelat Riksens
Ständer underrättelse om allmänna Magasinsinrättningens
förvaltning öch närvarande belägenhet,
äfvensom hVad Jäders Kongl. Majit i
Nåder attsett erfordras om Inrättningens verkan
och föfemäl skulle ytterligare utvidgas. In?
örn Riksens Ständer hafva äfven i afseende
härpå många förslag blifvit gjorde, oell Riksens
Ständer gå nu att till Eders Kongl. Majt t
L -
6.te Eidet
N:C lf,, 16.
Deri 3 Augusti
i underdånighet öfverlemna resultaten af deras
öfverläggningar.
Enige i den öfvertygelse, att SpannmulsMagazins
- Inrättningen ar af högsta vigt, sä
väl att förekomma möjligheten af nöd genom
intralfade missväxt-är, som för att stödja jordbruket
och befordra dess stigande, hafva Riksens
Ständer ej tvekat att deh samma efter
yttersta förmåga med penninge - anslag understödja.
Riksens Ständer hafva derföre beviljat,
att Magazins - inrätningéns redan ägande
Discont rättighet i Ranken af 300,000 Rät
kommer att tillökas med 700,000 R:d, och således
bestämmas till ett sammanräknadt belopp *
af 1,000,000 R:d, och dessutom, i händelse
Eders Kongl. Majit efter Stats-Rädets hörande
vid inträffande svär missväxt i Kader skulle
finha nödigt uppköpa Spannmål, Allmänna Magazifts
- inrättningen utöfver nämnde eh million,
skall emot Discont-vi lkor af 3 procents
renta, ytterligare erhålla af Banken ett lån af
500,000 R:d.
I öfrigt hafva Riksens Ständer hufvud-'
Sakligen och med obetydliga skiljakiigheter förenat
sig angående grunderna för den na Inrättnings
förvaltning, i synnerhet rörande den
önskan,, att vid spannmålens upphandling framför
allt måtte hafvas afseende på jordbrukets
förkofran och näringarnes deraf beroende trefnad;
och derföre införsel af Utländsk Spänn
-
Den 3 Augusti
friål derefter måtte lampas, oell genuin åläggan»
de af behörig tull hindras att i afsattningen,
* af den Spannmål, sorn inofn landet frambringas,
verka hinder eller Förfång, om ock förbud
deraf tillfälligtvis skulle finnas varå af nöden
under det handel med inländsk Spannmål mätte
doft fara att varå fri, såsom det rätta och enJclaste
medlet till jordbrukets .trefnad; öfverlemnande*
Riksens Ständer med full underdånig
tillförsigt till Eders Kongl, Maj:t, att i dess
vishet pföfva, hvilka författningar böra vidtagas
för vinnande af det i ftägavarande, för
Riket sa vigtiga ändamål, öfVertygade att
Eders Kongl, Majus landsfaderliga omvårdnad
för jordbrukets tillväxt och näringarnes trefnad
skall föranleda sådana åtgärder, hvilka
ofelbart skola bidraga till allmänt väl och den
genom dessa medel åsyftade nytta, linder denna
förtröstan anhålla Riksens Ständer art till Eders
Kongl. Majft i underdånighet få öfverlemna
de härtill bifogade handling r, nemligen:
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottets
Samt det Särskildta Utskottets Betankattden, hvilka
tjent till ledning vid detta Riksens Ständers
fattade beslut och i afseende på det reg*
lementariska, icke mindre an på äsigterna af
hela Magazins-inrättningcns syftemål, innehålla
de grunder, Riksens Ständer ansett giltigast
och mest befordrande till allmänna nvitan.
Riksens Ständer framhärda med djup under
-
ii 6
Dm 3 Augusti
dersåtlig vördnad, trohet oell nit
Stormagtigste Allefnådigste Konung
Eders Kongl. Majus
Underdänigste, tropligtigsté tjenare och undersåter
-
Uppläst lios samtliga Siks - Standell deli 3 Augusti.
Stormägtigste Aliernädigste Konung!
X anledning af hos Riksens Ständer gjord motion,
rörande JLandttulls ersättningen i Riket, och
den dervid bibehållna Betjening, samt den så
kallade Tull- eller Garnisons-vedens afskaffande,
fa Riksens Ständer härmed i underdånighet
anmäla deras härom tagne beslut.
Riksens Ständer hafva tagit detta i öfvervägande,
och hvad beträffar Landttulls inrättningen
i allmänhet och den dervid bibehållna
-
På Ridd. och Adelns
Carl Miirner
k. t- Landtmarskalk.
vägnar
Pa Prest-Ståndets
vägnar
J. Å lundblom
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan.
k- t. Talman.
På Bonde-Ståndets
Vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Dm 3 Augusti
117
»a Tullbevakning; så, enär det är utrönt och af
erfarenheten bestyrkt, att denna Tullbevakning
är på ganska manga ställen i Riket af ingen
nytta, utan endast medförande, kostnad for
Staten saint onödigt hinder och uppehåll för
Trafiquerande och Resande; hafva Riksens Ständer
trott sig bora i underdånighet hos Eders
Kongl." Maj:t anhålla, det Eders Kongl. Majit
i Nåder täcktes afskaffa ali sådan bevakning,
så val på alla de stallen i Riket, hvarest Sjooch
Landttulls-Kamrär finnas-, sorti'ock på sådana,
der densamma för att Kontrollera Sjuoch
Gränse-Tullarna . blifvit af Tullstyrelsen
bibehållen, samt till behöriga förpassa ingars
uttagande och uppvisande, icke kunde anses vara
alldeles oumbärlig; frir hvilket sednare ändamål
Betjeniiigens antal likväl skulle kunua
inskränkas till en högst två personer 1 hvarje
Uppstad eller tullplats, och det så rqycket heldre,
som Land (tulls-betje ningen för det närvarandetär
så talrik, att den, efter Riksens
Ständer meddelade uppgifter årligen kostar
Staten en summa af icke mindre än 54,072 R:d
I2 sk., utom hvad sorn åtgår till Tullhusen
och deras underhåll.
Hvad slutellgen angår det yrkande att
Tullbetjenirtgen i de Städer, der fästningar eller
Casteller äro, måtte förbjudas, att af de
till sådana städer ankommande vedlass taga vissa
vedträd för Commendanternas räkning, såsom
en dem tillkommande sportel, under namn
af
flis
I>«n 3 Augusti
af Garnisonsved; sä anse sig Riesens Ständer,
med afseende sa väl å de olägenheter, hinder
och uppehåll, allmogen härigenom tillskyndas,
sorn denna sportels mindre lämplighet såsom
Inkomst för CommendaPterna, äfven böra i
■underdånighet anhålla, att den samma måtte
jvara afskaffad och Goinmendanterne i Rikets
i'ästningar och Casteller någon skälig ersättning
I Stället tillagd: hvilket allt Riksens Ständer
Jiärmed till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga prof-;
ning i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup tt®i
ilersåtlig vördnad, trohet och nit
Stovmägtigste Allernådigste Konung^
Eders Kongl. Majus
TTnderdånigste, tropligtigste tjenare och unlersäter
-
På Ridd. och Adeina'
vägnar
Carl Mörner*
h, t. landtmarskalk.
På Prest-StåndeU
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman,
På Porgare-Standetä
vägnar
TJ. Schwan
Ij, t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olssen,
0, v. Talman.
Deri 3 Augusti lig
*
Uppläst Ims samtliga Uiks-StSndcn d. 3 Augusti.
Stormägtigste Allernådigste Konung'.
Lös Riksens Ständer hafva framställningar
blifvit, gjorda rörande utfärdande af ett nytt
Reglemente för härvarande Medlemmar af Ju-:
diska Nationen.
Riksens Ständer, sorn allt hvad i sammanhang
med denna fräga förekommit, i noga öfvervägande
tagit, hafva dervid blott trott sig
böra till Eders Kongl. Maj:t framföra den underdåniga
anhållan, att Judar hädanefter icke
måtte tillätas till Riket inflytta och sig derstädes
nedsätta.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste, tropligtigste tjenare och nnJ
dersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner 3. A Lindblom
h. t. Landtmarskalk. v* Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndeta
vägnar vägnar
II. Schwan. Lars Olssom
h. t. Talman. n. v. Talman.
Upp
-
JOen 3 Angustu
Uppläst hes sam'(eliga Riks - St Suden d. 3 Augusti,
Stormägtlgste' Allernådigste Konung t;
Ibland åtskilliga till Riksens Ständer gjorda
framställningar, angående de olägenheter, som
åtfölja den nuvarande Skjuts - inrättningen i
Riket och de besvärligheter, sorn drabba de
skjutsskyldige, har äfven blifvit öfverkiagadt,
att vid Båtsmans transporterande till oci, ifrån
karlskrona, hvilket vanligen inträffar under
svåraste yäglag, detta manskap, ofta icke. åtföljdt
af ett till deras styrande tillräckligt befäl, merendels
ej iakttager den ordning, man bör förvänta
af en militairisk Corps, utan genom en
allt flir hård köling illa handtera de skjutsandes
kreatur; och anse Riksens Ständer sig ali t-,
så böra hos Eder Kongl. Majit i underdånighet
anhålla om en Författnings utfärdande, sorn,
påbjuder, att ett så tillräckligt befäl af de vid
Amiralitetet tjenstgörande Officerare matte Båtsmans
Cpmmenderingarna åtfölja, sorn nödigt är
tpt kunna hålla manskapet i ordning, och att
desse Officerare måtte förpligtas hindra, att ej
de skjutsande må tvingas att skyndsammare ,
pn Aforfattuingarne bestämma, fortskaffa det
tagande manskapet samt i öfrigt förekomma ali
misshandling och allt förolämpande bemötande.
Äfvenledes hafva Riksens Ständer inhämtat,
att Håll- och Reserve-Skjuts-skyldiglieten icke
på afla orter i Riket är så jemt fördelad , att
den drabbar de skjuts-skyldiga lika; hvar
-
JXsn 3 Augusti
före Riksens Ständer få yttra den underdåniga
önskan, det Eders Kongl. Maj:t i Nåder täcktes
förständiga dess Eefallningshqfvande i Eänen,
att i detta afseende anställ^ undersökningar,,
qeh derefter så föranstalta, att den ena, skjutsskyldige
ej blifver mera besvärad än elen andra,
samt att sedan sådana undersökningar
skett, och vederbörande hörde blifvit, en sådan
reglering af (kästgifvaregårdarnas afstånd
från hvarandra matte ^nställas, atl > der sådant
utan olägenhet kan låta sig göra, skjutshallen
må förläggas till 2 mil, dock ej längre afstånd
från hvarandra, äfvensom att, å de mindre
befarne vägarna , Gästgifvaregårdarné må pa
alla ställen, der det lämpligen ske kan, indragas,
och de dit anslagne Håll- och Reserve-Eag
läggas till de bibehållna Gästgifverierna,
till lättnad vid skjutsningens, utgörande der
-
Riksens Ständer framhärda med djup un
derdånig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernadigste Konungl
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste tropligtigste tjenare och undersåter
På
Ridd. och Adelns På Prest-Ståödets
vägnar vägnar
Carl Mörner. J• A. Lindblom.
K t, Landtmarskalk,, fl. v. Talman,
VI
Ben 3 Augusti
Pä Borgare-Ståndets Pä Bondeståndets
Vägnar vägnar
H. Schwan. Lars Olsson
h. t, Talpian. n. v, Taimaa.
Uppläst hos samteliga Jliks-Stuiiden d. 3 Augusti
Stormägtigste Allernådigste Konung ’
Me
Liled afseende pä nyttan och nödvändigheten,
deraf, att ofver alla Egendomar, Hemman och
Jordlägenheter i Riket, Chartor och Eeskrlfningar
upprättas, sorn upptaga alla Hemmansägor, till
beskaffenhet, godhet och innehåll, för att tjerna
till grund så val vid värderingarna till
evings- och Bevillnings-afgifterna, som vid
it. v des vidtagande allmanna hushåMs-författr
cell deras tillämpning efter looala om
s
* eter; få Riksens Ständer till Eders
J • • aj:t frambära deras underdåniga' ön*
s att, så fort möjligheten medgifver, nöel
i uppgifter och underrättelser om Rikets
I -.riman och jordlägenheter, grundade på Geometriska’
mätningar och uträkningar, må varda
V- arbetade, och att, sedan Kongl. Kammar-Collegium
och Ofvér-Directeuren för Eapdtmäter.
et blifvit horda rörande lämpligaste sättet och
de erforderliga oundgängeliga kostnaderna härTill,
Eders Kongl. Majit täcktes i Nåder vidtaga
den Författning, sorn Eders Kongl. - Majit
i Nåder pröfvar till ändamålets vinnande bäst
kunna bidraga,
'gs Rik
-
3 Augusd
Rik sens Ständer framhärda med djup ua;
derdanig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigs^e Konung!
Eders Kongl. Maj;ts
underdanigste tropligtigste tjenare och under».
Sater
På Ridd. och Adeina På Prest-Ståndef^
Vägnar vägnar
(Jarl Mörner» «T. A, Lindblom. ,
h. t. Landtmarskalk* B> v. Talman.
Borgare-Ståndets Pä Bonde Ståndets
vägnar vägnar
II. Schwan! ! Lars Olssonl
n. v. Talman* a. v. Talman.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 3 Augustt.'
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anseende till deri nytta sorn vore att för*
vänta af utgifvandet af en Stats-Oeconomisk
Journal, ämnad att fästa Nationens uppmärksamhet
pä föremål af allmänt och nationelt interesse,
och Styrelsens på Nationens önskningar
i afseende på sådana ämrten, hvartill Ut-;
gifvaren skulle utses af de'*'Riksens Ständers
Electorer, hvilka välja Comiterade till Tryckfrihetens
vård; hafva Riksens Ständer beslutit,
att deras önskan i detta afseende hos Eders
Kungl. Majit tjll profning och stadfästelse, o ra,
möj
-
Den 3 Augusti]
Jnöjligt verej ännu under loppet af innevarande
Riksdag i underdånighet anmäla. Rilc-r
sens Ständer utbedja sig i underdånighet, att
denna Journal matte portofritt kring hela Riket
få kringsändas och att Eders Kongl. Maj:t
fiaattei Nåder täckas anbefalla alla högre och lägre
Imbets-Verk, att utan lösen lemna Journalens
utgifvare utdrag eller vidimerade afskrifter af
de handlingar, dem han tror sig genom trycket
böra meddela. Nationen, och hvilka icke
finnas vara af den beskaffenhet, att de enligt
Grundlagen' ej få komma till allmän kännedom.
Riksens Stander hafva derjerpfe beslutit, att
utgifvaren till denna Journal mä erhålla tillstånd,
att i Riksens Ständers Bank, intill dess
Riksens Ständer annorlunda förordna, få årligen
emot qvitto uppbära högst 6oö R:d, i fall,
.efter föregången pröfning af Riksens Ständers
Eullmägtiga i Banken och RikSgälds-Contoiiet,
det skulle befinnas, att kostnaden för Journalens
utgrfvande och redactio.n ej kunnat genom
Exemplarens försäljning till fullo bestridas.
IRetta allt hafva Riksens Ständer hos Eders
Kongl. Majit velat anmäla jemte underdånig
önskan, att i händelse Riksdagens snart inträffande
slut skulle hindra Riksens Ständer, att
anstalta on val af Redacteur, Eders Kongl.
Majit i Nåder matte täckas genom, utnämnande
af en dertill skicklig person, befordra det ändamål,
att sprida Stats-Oeconomiska insigter,
gpip Riksens Stander enhälligt åsyftadt.
Rik
-
Den 3 Augusti
125
Riksens Stander framhärda ined djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Ederi Kongl. Maj.ts
tjnderdämgste tropligtigste tjenare och unders;!
ter
På Ridd. öch Adelns På Prest-Ståndets
vägnar « vadnar
Carl Mörner. J. A. Lindblom.
h. t. Landtmarskalk. n. y. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
Vägnar vägnar
H. Schtvan. Lars Ö/ssoti.
Ii. t. Talman. in v. Talman. v
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 3 Augusti
Högvörd. Prest-Ståndet d. 4 —
__
Väilofl. Borgare.Ståndet d. 4 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 4 —
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Ut skotts
utlåtande, i anledning af de hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln gjorda
anmärkningar vid Utskottets Betänkande
af den 24 sistlidne fuli,
angående af löningen vid RiksgäldsContoiret.
H os Höglofl. Ridderskapet och Adeln vaf
Herr
jDeti 3 Aucusfil
Herr J. Zengerlein vid Stats-Utskottéts linde?
den 24 sistlidne Juli äfgifnä Betänkande, angående
aflöningen vid Riksgälds Cöntoiret, arimarkt,
ätt StatsUtskottet för, Kammarskrifvare
samt 5. a fi ContoirsSkrifvare, af hvilka -arne
tjent vid Verket ofver 253?, de andre igoch
20 år, icke föreslagit enahanda Ikoner, söih för
deras högst löntä vederlikar 1 Banken*
Stats-Tftskottet får i inledning häraf föfklari
det Utskottet, v'id den föreslagna Ivöntegleringen>
trott sig endast böra fasta afse*-  ende på tjenstörnas beskaffenhet, men icke på
några särskilta Considerattonér för de personer,
hvilka de samina nu innehafva. Och då Contoirs-Skrifvare,
likasom Cancellist-tjensterne vid
Riksgälds-Contoiret, icke äro af mera trägen
beskaffenhet, än att deras innehafvare tillika
kunna bestrida tjenster vid andra Verk och
Inrättningar, men hvilket icke torde Vara händelsen
i Banken, i anseende till Tjenster med
lika benämfiihgar; så har Stats-Utskottet, i betraktande
häraf, och enär dessutom någon
gradation af Contoirs-Skrifvare-lönen icke skulle
vara lämplig vid Riksgälds-Contoiret, der Contoirs
- Skrifvare icke antagas vid något viss\
Departement, ansett sig icke Döra för Contoirs-Skrifyare
vid Riksgälds-Contoiret, föreslå
det högsta .Löfte-belopp, sorn för en och annan
Contoirs-skrifvare i Banken bestås. Hvilket
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande vördsam
-
Dert 3 'Augusd
^27
samligen undterställes; oell får Stats-Utskottet
i öfrigt lika våldsamt tillkännagifva, att dess i
fråga-varande Betänkande redan är till alla delar
bifallet af Hogvördiga Prest-Ståndet, Välloll.
Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet.
Stockholm den 2 Augusti 1815.
På .Höglod. Huld. och På Hogvördiga Prest-'
Adri ns Ledamöters
Vägnar
Ctul De Géer
på Välloll. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Ståndets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hedervärda Bonde-'
Ståndets .Ledamöters
vägna r
And.. Joachimsson»
C. Sylvan.
Utdrag of Protocollet, hållet hos Högvördiga
Prest-Ståpdet den 4 Augusti
18 ig.
S. D. Consl-itnttcns- Utskottets förslag till ändring
i IUksdags-Otdningens 6S §• godkändas
till den åtgärd vid nästa Riksdag, som Regerinss-Formens
56 §. fareskrifver. Ut Supra.
Ex Protocol Io
J. U. Almqvist.
S. D.
JDen 4 Augusti,
S. D. Vid justering äf Expédiliöhs-tXtsköfteté
Förslag till underdånig Skrifvelse till Königh
Majtt angående Spanninåls-Magäzins Inrättningen
i Riket, anöiärktes att dé 500,000 JR-d
hvilka Banco-Utskottet uti dess Memoria! den
2 8 Juli föreslagit och 3:ne Riksstånd bifallit ,
att till förekommahde af Spannmålens vanpris
vid inträffande ymnigare skord, Magazins-Öirectiönen
må, errtot Discont-vilkor och. 3 proCents
renta kunna disponera, icke finnas Uti
denna Expedition otnnämnde; 6'ch besluts- fördenskull
att detta Förslag skulle till Expeditions-Utskotiet
återremitteras , för att i enligt
het ined Banco-Utskottets ofvafibterötdå Memorial
författas; uti hvilken rättelse de öfriga
Bespectiva BiksStånden skulle vöfdsamt obia
vänligen inbjudas ätt sig med Prest - Ståndet
förena. Ut Supra*
Ex Ptotocollö
J. U. Almqvist
S.
t). Beslöt Prest-Ständet med bifall tillBdneoUtskottets
Memorial af nästlidne gårdag; angående
olikhet i Riksens Ständers Beslut fodrande
Malmö JDiscont Directipn, att förhållandet
rftå, i enlighet ined Utskottets nu gjorda
framställning, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
änihälas tili den åtgärd, som Kongl. M'aj: t
med anledning deraf i nåder kan pröfva nödig.
Ut Supra.
Éx Brotocollu
/. V. Almqvist1
Uu
Den 4 Augusti
129
Utdrag af Hedervärda BondeStändets Protocoll
vid Urtima Riksdagen i Stock
holm den 4 Augusti ISIS•
S. D. pplästes och bifölls Baiico-TJtskottets
förliden gårdag i Memorial afgifne utlåtande,
om tiden till förrättande af nästa Revision af
Banco-Verk et, sorn blifvit föreslagen till den
15 September 1017. Ut Supra.
S. D. il xpeditions-ITtskottet hade till justering
insändt fyra ark af Riksdagsbeslutet, innehållande
Statsregleringen, äfvensom förslag
till underdåniga Skrifvélset till Kongl. Maj:t
1:0 Angående Cliartors upprättande öfver
hemmanen i Riket.
2:0 Angående förbud emot Judars inflyttande
1 Riket.
3:0 Om en Stats-Oeconomisk Journal,
4:0 Angående Spannmåls-Magazins inrättningen
i Riket ;
Och blefyo dessa förslag, efter uppläsandet,
af Bonde;Ståndet godkände; men Expedilions-Utskottets
nu äfven upplästa ?:ne R:o
jéC"
6:tc
Briet N:» 17, 18-
Ex Protocollo
Oluf Werlin.
Den 4. Augusti
jecter till underdåniga skrifvelser, angående
vissa öfverklagade omständigheter vid Hålloch
Gåstgifvareskjutsen samt om JLandttulls
inrättningen i Riket och Tullveds utgörande
till Commendanterna i de Städer, der Fästningar
finnas, ansåg Ståndet sig icke kunna på
annat sätt antaga, än så vidt de öfverenstämma
me*1 Ståndets i dessa ämnen fattade Beslut;
dock är meningen härmed nu lika litet sorn
förut, då Ståndet i lika-fall på enahanda sätt
sig utlåtit, att hindra Expedition af hvad sorn
efter 3:ne Riks-Stånds beslut hör gå i verkställighet.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Oiof Werlin.
S. D. F rån Stats-Utskottet ankommo följande
i dag afgifne utlåtanden:
1:0 I anledning af väckta motioner om
en Gmtification till. Herr Stats - Commissarien
och Riddaren Widegren;
2:0 Angående Gratlfication för Herr Stats»
Commissarien och Riddaren Frödelius.
3:0 Angående tillökte Tractamenten för
Tjenstemän och Betjening vid Riks-Stånden§
och deras Stats-Utskotts Cancellier.
4:0 I anledning af gjorda anmärkningar
yid Stats-Utskottets Betänkande om utbetalning
af förra Kongl. Familjens enskildta förmögenhet'.
5:0
T)en 4 Augusti
5:0 Angående I<önfor höjning för Contxol-'
leuren vid det inom Riksgälds - Contoiret, i
afseende på C har tors livitstämpling , inrättade'
Cjonloir; och
6:0 angående Terminerna för de innan
nästa Riksdag infallande Revisioner ofver StatsTanto-
och Riksgalds-Verket.
Efter uppläsande af dessa utlåtanden fann
Hedervärda Bonde-Ståndet för godt, att, till
hvad deruti blifvit föreslaget, lemna bifall.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Sedan Bonde - Ståndet tillkännagifva
Höglofl. Ridderskapet och Adeln sitt beslut
att, likasom Högbemälte* Stånd, hos Kongl.
Maj: t såsom enskildt underdånigt Besvär,
anmäla frågan om en allmän närings - frihet,
hade Höglofl. Ridderskapet och Adeln, genom
Protocolls-Utdrag af förliden gårdag, meddelat
Bende-Ståndet den underdåniga Skrifvelse i
detta ämne, hvarigenom Ridderskapet och Adeln
iir sinnadt alt detta magtpåliggande mål
Kongl Majit i underdånighet underställa.
Berörde underdåniga Skrifvelse upplästes i
och förenade sig Bonde-Ståndet deri till alla delar,
samt uppdrog åt sin Talman att antingen
Se
-
Den 4 Augusti
gemensamt med' Herr Grefven och Randt*
Marskalken eller, ock särskildt, ä Ståndets vägnar
underskrifva och derefter till Kongl. Maj:t
i underdånighet aflemna nyssnämnde skrifvelse.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. lifter uppläsande af Stäts-Utskottet* deri
a Augusti afgifna utlåtande, i anledning af
de hos Höglofl. Ridtlerskapet och Adeln gjorda'anmärkningar
vid Utskottets Betänkande af
den 24 sistlidne Juli. angående aflcningen vid
Riksgälds-Contöiret, hvilket Betänkande al de
3:ne öfriga Riks Stånden är vordet bifallet;
blef nämnde utlåtande lågt till handlingarna.
tJt Supia.
Ex Protocollo
Olof Werlin
S; D. "V id föredragning af Stats - Utskottets
denna dag meddeldta Utlåtande, i anledning
af åter-remiss, i frågan om dén, på allmänna
arbetshusfonden uppförde Hushyra för Biskoppen
i Götheborg Doctor Wingård; fann BondeStåndet
för godt, att samma Utlåtande, såsom öfverensstämmande
med Utskottets i detta ämne
förut afgifna, och af Bonde-Ståndet bifallna
yttrande, godkänna. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof. Werlin.
5. D.
Den 4 Augusti
133
S. D V/ onstitutions-UtslcQttets denna dag af*
glfna och nu uppläsia Memorial, innefattande
förslag till ändring af 68 §. Riksdags-Qrdningen,
angående tiden for Revisionen al de Verk,
hvilka af Riksens Ständers Revisorer bora granskas
; fann Hödervärda Rqnde-Ståndet för godt
att , dä ingen hade något att deremot anmärka,
till den behandling vid nästa Riksdag, sorn
£6 §. Regeringsformen medgifver, godkänna,
Ut Supra. I
Ex Protocollc?
Oiof Werlin
Uppläst
hos samtliga Riks-StSnden d. 4 Augusti.
Stormägtigste åVllernadigste Konung!
XJti Nådig skrifvelse till Riksens Ständer under
den 31 siatlidne Maj, har Eders Kongl,
Maj:t i Nåder behagat till Riksens Ständer af»
verlemna att föreslå en författning, som i hänseende
till straffets, skärpande for åverkan i
SkPgsplnnterin.gar, och antagande: af ett särskildt
bevisningssätt genom Uppsyningsmännen
å Skogsplanteringarna vid skeende åtal å sådana
förbrytelser, kan vara nödig.
Riksens Ständer få häröfver i undérdånighet
sig utlåta, att innan någon,omarbetning ax
Brottsmåls Rågen i allmänhet kan medhin-*-
*31
Den 4 Augusti
nas, Riksens Ständer anse någon vidare föreskrift
om bestraffningen för åverkan å Skogsplanteringar
ej böra utfärdas, än hvad 64 §.
i 1805 års Kongl, Skogsordning redan innefattar;
likväl och på det allmänheten ma om
stadgandet uti omförrnälte § äga nödig kännedom,
och det samma blifva vid frågor om öfverträdelser
deraf tillämpadt, hafva Riksens
Ständer velat i underdånighet hemställa, att
sammi 5. må en gång hvarje år från Predikstolarna
ide orter, der Skogsplanteringar äro
eller varda anlagde, uppläsas.
Vidkommande åter den omständigheten,
huruvida Uppsyningsman öfver Skogsplanteringar
må tilläggas vidsträcktare rätt att vittna
i åverkans mål, så och enär Riksens Ständer
härom icke kunnat i ett visst slut sig förena,
utan två Stånd stadnat emot två, förfaller denna
fråga jemlikt Regeringsformens '87 hvilket
Riksens Ständer bordt till Eders Kongl,
Maj:t i underdånighet inberätta.
Riksens Ständer framhärda med djup un-'
dersåtlig vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernadigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, trophgtigste tjenare och ua
dersåter
På
Ridd. ooh Adelns På Prest-Ståndets
vägnar
Cctrl Mörner,
h. t. Landtmarskalk
vägnar
1 f, A. Lindblom,
n. t. Talman
På
Den 4 Augusti
>35
På Borgare Stanclets
vägnar
H. Seinu an.
På Bonde ,Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman
h* t. Talma»
Uppläst bos samtcliga Riks -Stånden d. 4 Augusti.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer väckta,
frågor, få Riksens Ständer härmed till Eders
Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna deras
underdåniga önskningar i afseende på den
vissa Städer beviljade oinskränkta Nederlagsfriheten.
Riksens Ständer håfva ansett, att om man
rådfragar.en redan förvärfvad erfarenhet vid
de försök som blifvit gjorda, att genom en utvidgad
nederlags - frihet främja en gagnelig
transitohandel, äger man grundade anledningar
till den öfvertygelse, att en slik frihet,
utsträckt til! alla^utländska varor utan undantag,
icke kan medföra någon sådan, sorn svarar
emot skadan af de underslef, hvartill den,
oaktadt all tillsyn, iemnar tillfälle. Re stora
missbruk, sorn föröfvqdes vid begagnandet af
den Marstrand år 1775 beviljade oinskränkta
Nederlags- eller Porto-Franco - frihet, föranledde
år 1794 till dess upphäfvande, och di
Götheborgs Stad, enligt Kongl. Förordningen
af den 28 Maj sistnämnde år förseddes med Ne
-
der
-
Den 4. Augusti
derlags-rältighet, blefvo, i likhet med hvad
gerom flera angående Nederlags-handel vidtagna
äldre författningar varit stadgadt, åtskilliga
urticlar och deribland alla till införande och
förbrukning i Riket förbudna Fabriks-, och
Manufactur- varor derifrån undantagna. De
principer, hilara detta förordnande är grun»
dadt, hafva äfven sedermera blifvit foljde vid
pröfningen af de flera till Kongl. Maj:t inkomne
underdåniga ansökningar om beviljandet
af en till alla utländska varor utsträckt
Nederlags frihet för Städerna Götheborg, Wisby
och Carlshamn, och någon förändring deri
har ej ägt rum, förr än Eders Kongl. Maj:t
af politiska förbindelser fann sig år 1808 föranlåten
att bevilja en dylik frihet för både
Colonial-, Mapufactur och andra varor, och hvilken
nu mera blifvit ytterligare bekraftad, dels
genom det ar 1813 imellan Sverige och England
afslutade förenings-forbund, su?n för en
tid af 20 år förunnar Engelska undersåtare
Nederlags-frihet i Götheborg, Carlshamn och
Stralsund för alla producter och handelsvaror ifrån
stora Brittannren eljer dess Colonier, lastade
på Svenska eiler Engelska Skepp, dels ock
gepom Kongl,, förordningen den 5 Maj 1813,
hvars 1 §. förklarar, att Utrikes varor af alla
slag till införsel iofgifne eller föpbudne fa
med Svenska eller främmande Handelsfartyg
för in eller utländsk mans räkning, till Götheborg
pch Carlshamn införas och der på Nederlag
uppläggas. Att denna frihet icke varit,
af
Den 3 Augusti.
»37
af påraknad förmon för det allmänna, Iean
slutas deraf, att Sveriges underbalance i handeln
under denna tid tillväxt i samma mån,
som nederlags^ rörelsen tilltagit ^ och att följakteligen
äfven vexelcoursen blifvit mer och mer
uppjagad, hvaraf synes med säkerhet kunna
slutas, att hufvudsakliga fördelen af den betydliga
rörelse, som under, denna conjunctur
tillfallit Götheborg och Carlshamn, sfadnat hos
Utlänningen, och ätt missbruket, eller den olofliga
handeln ökat vexelbehofyet kanske i
lika man, som vexeltillgången ökats genpm
den lofliga; och da detta förhållande inträffat
pä ep tid, sadan sopa den nyligen förflutna ,
då under cn tor Engelska Flaggan hämmad
cornmunicatioti med de liesta öfriga hamnar i
Europa, ett så gynnande tillfälle yppades .för
Sverige till båtande Transito speculatiqnpr,
kan rnan med ännu mindre skäl hoppas någon
verklig nytta för Riket af en oinskränkt hfederlags-Fvihet
i yanlig tid, då Englands handelsres
lationer med andra J ander ej mei'a hindras. Mellan
Nederlag af tillåtna varor, och af forhttdna
anse Riksens Stander yara en väsentelig
skillnad, i afseende på farhågan för missbruk,
emedan frestelser, att undansnillat tullen på
gods, som emot dess erläggande kan ifrån Nederlaget
lofligen disponeras, fur att i landet afyttras,
naturligtvis ej kan vara lika stor, som
frestelsen vid en lockande utsigt tilfl vinst, genom
inrikes afsättning for en Vara, sorn ej
annorlunda än genom missbruk kan erhållas
från
138
Den 4. Augusti
från Nederlagen oell att således den controll,
som skulle kunna anses göra tillfyllest till förekommande
af Tullförsnillning i Nederlags - rörelsen
, aldrig blifver tillräcklig, för att hindra
en oloflig åtkomst af varor, som ej kunna förUtllas,
äfven som den omständighet förtjenar
särskild uppmärksamhet , att då vid ku steller
inlopp slika varor, till hvilkas inpractiserande
tillfälle sökes, blifva upptäckte om bord
på Fartyg, Nederlags-friheten tjenar till förevändning,
att dölja deras hemliga bestämmelse
och att rädda dem för Confiscations anspråk.
Det synes Riksens Ständer äfven vara grundadt
i sakens natur, att då, både för inrikes
handlandes och utländska säljares räkning,
varor af alla slag få uppläggas utan annan afgift
än en ganska låg Recognition efter varans
värde, hvilket äfven torde ofta till det lägsta
utsättas, deraf mäste följa att importen af sådana
varor skall vida öfverstiga det belopp,
som. möjligen kan i vanlig tid till förbrukning
inom landet påräknas: och då deribland befinnes
en inängd sådana, sem ej få förtullas, af
hvilken orsak ej heller någon speeulation till
.deras införande i loflig väg kan äga rum,
såframt ej Nederlagsfriheten dertill gifvit anledning!
sa måste de, en gång med behörigt
tillstånd inkomne, kunna, då omständigheterna
i allt öfrigt äro lika, med mera lätthet till
dispositionen åtkommas, än deras hemliga insmygande
vid sjelfva gränsen eller inlops orten
befordras, särdeles som det ej sällan mäste
-
Den 4 Augusti.' 13g
ste hända, att da en slik hopad mängd af både
förbudna och tillåtna varor, under det att
de äro på nederlag, skola oupphörligen bevakas,
den oafbrutna tillsyn, hvars bemödande
mångfalltliga gångor blifvit förgäfves användt
till underslefs upptäckande, sluteligen försvagas
och lamt handhafves.
I anseende till dessa skäl, framlägga hos
Eders Kongl. Maj:t "Riksens Ständer den underdåniga
önskan, att den till alla varor utsträckta
Nederlags - frihet , som i förenämde
anie Städer, är tillåten, måtte hädanefter inskränkas;
så att alla till införsel ot'h förbrukning
inom Riket förbudne främmande Manufactur-varor
och öfverflöda - articlar måtte ifrån
densamma uteslutas. Skulle omständigheterna
ej medgifva, att, under den i tractaten
med England betingade tid, ett slikt undantag
kan äga rum i afseende på sådana
producter och förädlingar, spm tillhöra berörde
Eand och dess Colonier, anse Riksens Ständer
likväl den förhoppning återstå, att Sveriges
Nederlags-rörelse må i öfrigt kunna undergå
de inskränkningar, sorn Rikets fördel fordrar,
och erhålla en rigtnmg, som närmare svarar
mot ändamålet, saint i allmänhet sådana föreskrifter
meddelas, som medföra någon större
säkerhet mot missbruk och underslef vid dess
bedrifvande
Då
föremålet för ali Nederlags - handel
naturligtvis måste vara att befrämja afsättnin
gett
-
140
JDen 4 Augusti.
gen på de varor som Inga i denna rörelse, så
foijer deraf, att de redbara fordelar, som der.
af uppkomma, egenteligen tillskyndas det land,
der dessa handels-articlar äro producerade , samt
att den Stat, der dylika upplag i sådan afsigt
medgilvas, ej kan annorlunda anses, än somen
ny Marknadsplats af mera beqvämt läge och
med lättare tillfällen till afsättning, oah att således,
då en slik ny utväg uppnäs till föryttrande
af främmande varor af enahanda art
med dem, som i Nederlags-orten i mängd framalstras,
och hvilkas prqduption kan okas, en
piik anstalt måste blifva för landets egna Näringar
af en skadlig verkan i den man af*
sättningen pä dess producter mindska-s, hvilket
alltid måste inträffa, så framt ej köparens
behof öfverstiga alla de medtäflande Ländernas
sammanräknade tillgångar.
Riksens Ständer få, med tillämpning häraf,
Inför Eders Kongl. Majh i underdånighet yttra
den önskan, det alla sådana Bergverks Producter,
samt andra varor och förädlingar, sorn
kunna räknas bland Rikets exporter, matte ifrån
Nederlagsfr-iheten uteslutas, samt detta förhud
äfven utsträckas till Rum, Sprit och alla sor-,
ter utländskt Bränvin samt Porter, och att unv
gälderna för varor, hvilka på Nederlag få inkomma,
beräknas efter deras särskilta beskaffenhet,
så att de articlar, hvilka ej få till
qvarbtifvande i Rikét förtullas, beläggas med
den högsta i förenämnde, tractat utsatte Rer
cog
-
Den 4 Augusti
141
cognitions-afgift af en procent efter varans
varde vid införseln och till lika belopp vid
Utgåendet, äfvensom att afglrten för öfrigt så
måtte lämpas, att tiliåtne öfyerflöds varor samt
sådana alster och tillverkningar, sorn naturligen
tillhöra vårt land, och hvilka, så framt
deras producerande uppmuntras, borå i en aflägsen
framtid kunna utgöra föremål för Rikets
egen export-handel, i större mån betungas
än sådana import-articlar, hvilka ej kunna
unlbäras, och deribland Sadina råämnen, sorn
till förädlande inom riket mäste utifrån införskrifVas,
hvarjemte det stadgande synes Riksens
Ständer blifva nödigt, att då sådana Varor,
hvarå något värde i Taxin ej finnes ittstakadt,
angifvas utan att vara beledsagade med
factura, deras rätta Värde bör, elter föregången
vederbörlig besigtning, af Edsvurne besigtningsman
bestämmas.
Riksens Ständer anse enligt med ändamålet
af en val inrättad Nedei lags-handel * att
den samma må tjena till befrämjandet af en
på reela företag rigtad transito - rörelse, men
ej af en för inhemska förbrukningar öfverflödig
import af främmande varor * hvilken sednare så
mycket mindre förtjena!', att genom en utan
motsvarande ersättning lemnad credit med
tullens erläggande, underlättas, som en dylik,
vissa Nederlags-piatsér medgifven förmon, ej
annat kan än lända till förfång för de StapelStader,
hvilka i. saknad af Nederlag ej kunnn
und
-
Den 4 Augusti
undgå, att genast vid införseln erlägga: belöpande
afgiftef lör de inkommande varorna.
Det synes Riksens Ständer således vara både
nyttigt oell rättvist, att, i likhet med hvad
comiterade till Tullförfattningarnas öfverseende,
underä den 26 Mars 1813, hos Eders
Kongl. Majit i underdånighet hemställt, godsägare
matte förbindas att, vid skeende förtullningar
af Nciderlagsvaror för inhemskt behof,
tillika erlägga Sex procent i årlig renta å Tullbeloppet
för all den tid varan legat pä Nederlag,
med undantag likväl af salt, hvilket ifrån
€11 slik ytterligare afgift synes böra befrias.
Om en högst angelägen controll emot missbruk
vid Nederlags-frihetens begagnande möjeiigen
skulle kunna handhafvas, anse Riksens
Ständer det blifva af stor nödvändighet, att
den länge fördröjda verkställigheten af, erfordelig
Magasins - inrättning för Nederlagen i
Götheborg ej vidare må uppskjutas, samt den
osäkerhet undvikas som för det närvarande äger
rum, dä Nederlags-godset måste förvaras i
en mängd spridda vindar, källare och bodar,
i hvilket afseende Riksens Ständer hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att berörde
Stads Handlande måtte förpligtas, att en
slik skyldighet inom lämpelig tid fullgöra,-så
framt de vilja af Nederlags-friheten sig begagna.
Den nu gällande Nederlags-förordningen,
hvilken likasom Oecoi'tomiska författningar i
allmänhet kan efter tid och omständigheter under
-
Den 4 Augusti
143
derJcastas de rättelser, som .det ali mannas fördel
fordrar, anse Riksens Ständer böra på det
sätt andras och förklaras, att alla Nederlagsvaror,
.ined undantag endast af Salt, skulle uti
särskildta Magazinsrum förvaras, oell sådana
varor, sora äro till införsel tillåtne, ej få ifrån
ett inrikes Nederlag till ett annat transporteras
förr ari den belöpande Tullen blifvit erlagd,
och hvarefter Restitution deraf må äga
rum, i fall godset till Utrikes ort utskeppas,
saint att varor, som ej få till qvarblifvande i
Riket förtullas, ej må under hvad vilkor som
heldst, till någon inrikes ort frän Nederlagen
försändas; äfvensom att, då Nederlags-gods
af denna sistnämnde beskaffenhet till främmande
hamnar utföre.s, afsandaren bör vid lämpligt
ansvar åläggas, att inom viss lid efter
utskeppningen anskaffa oclt hos Tullkammaren
uti inlastnings orten inlemna bevis öfver varans
anläbdning, ej mindre från Tullkammaren
å den utrikes ort, der den samma blifvit
utlossad, än ifrån Svensk Handels-Agent. eller
Consul, om en sådan Embetsman på stället finnes;
att tillträde till Nederlags-ruminen ej må lemnäs
godsagaren eller dess ombud annorlunda än
under pålitelig tillsyn, hvilken, utan att bero
endast af lägre tulibetjente, alltid bör ankomma
pä någon af de högre å stället tillförordnade
Embetsman vid Tullverket, sorn äger att
ansvara derföre, att missbruk dervid ej förelöpa,
samt att i händelse icke destomindre
lurendrägeri' och. Tullförsnillning skulle föröfva»
-
Den 4 Augustt
Vas med gods, som är på Nederlag upplagd t,'
lagbrytaren i sådant fall bor anses förfallen
till hårdare ansvar, än som för dylika brott i
allmänhet är stadgadt; att inom Maj månads
slut hvarje år räkenskaperna öfver föregående
årets Nederlags-rörelse böra, vederbörligen afslutade,
till Tullstyrelsen insändas; samt sluteligen
att alla Stapel * Städer* som åtstunda
att åtnjuta en så beskaffad inskränkt Nederlagsfrihet,
som efter förenämnde grunder kan medgifvas,
och visa sig vara forsedde med t i 11-  räekeliga och påliteliga Magasins - byggnader,
måge af en slik förmon sig begagna;
Éörande den frågan, huruvida spannemål må
inbegripas ibland de sill Nederlag tillåtn3 varor,
hafva Riksens Ständer ansett inga skäl vara förhanilen
, att sådant tillstyrka, lieldst éj allenast
inånga underslef ocli missbruk till landtbrukets
skada derigenom kunde uppkomma, utan ock
den, i vissa fall för nödig ansedde inskränkning
i friheten till Spännemålsinförsel från
utrikes orter, skulle blifva utan gällande kraft
och verkan, i händelse denna vara, emot den
obetydliga afgiften för Nederlags-rättigheten,
och utan att- genast vid Spannemålens införande
vanliga TuUuulgälder béhöfde erläggas,
kunde under skydd af Transito Handels-speculationer
få uti Rikets städer fritt uppläggas
och förvaras; anseendes Riksens Ständer
det i afseende på allmänna Magasins - inrättningen
tillstyrkte ständiga upplag af inländsk
■Spannmål, i Krono Magazineh, kunna tillräckligen
-
Ben 4 Augusti
ligen förekomma hungersnöd i missväxtår, si
länge och intill dess Spannmål hunne ifrån
Utrikes orter då införskrifvas och hit anianda.
Riksens Ständer fä for öfrigt i u derdinighet
hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl.
Brefvet den 13 October 1773, angående skyldigheten
for Städernas Handlande, att alltid vara
försedde med nödiga Spannmåls förråder till
afsalu, måtte hädanefter till all kraft och verkan
upphöra, och sådant desto heldre, sorn sedan
Span ninåls-hand eln blifvit frigifven för
Rikets samtellga innevånare, nyssnämnde stadgande
i alla fall synes vara mindre nödvändigt
och lämpligt.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majus
Underdånigste, tropligtigste tjenare och un.;
dersåier
Vi Ridd. och Adelns På Prest-Ståndetg
vägnar vägnar
Carl Mörner J- A Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman,
På Borgare Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan. Lars Olssan.
h. t. Talman, . n. v. Talman,
Upp
6:tc B\dei N;o 1QS ao,
Deri 4 Augusti
Uppläst hos samtliga Riks-StSmlcn d, 4 Augusti
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Mcd afseende å den inom Riks-Stånden väck»
ta motion om allmänna medels anslående- till
Svenska Theaterns upprätthållande, få Riksens
Ständer härmed i underdånighet hos Kderö
Kongl. Maj.t anhålla, det täcktes Eders Kongl,
Majit, af hvad medel sorn heldst i Nåder kan
linnas lämpligt, och hvilka ej äro för bestämda
utgifter påräknade, utan kunna-härtill vara
att tillgå, låta anordna i vad som pröfvas för
Theaterns bibehållande och behof erforderligt.
Riksens Ständer framhärda med djupun»
dersåtiig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
un derdåixigste * Uopligtigste tjenare och under»
sater
På Ridd. och Adelns
•vägnar
Carl Mörnerh.
t, Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets -  yagnar
Ji Åå Lindblom.
xi« V<i Talman.. .
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan.
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson?
n. v. Talman.
Upp-,
Den 4 Augusti
M7
Uppläst hos s,in) teliga Riks - Stånden d. 4 Augusti.
Stornlägtigste Allernadigste Konung!
I anledning af de flera inom Riks-Stånden gjorda
motioner, del - om inskränkning uti utskeppningen
af Träd-varor samt utstämplingen af
liketräd, och dels om Krono- och Jägeri-Betjeningens
formindskande, få Riksens Ständer
härmed i underdånighet anmäla deras härom
fattade Beslut. Riksens Ständer hafva tagit
allt detta uti öfvervägande; och hvad först angår
utskeppningen af Träd varor och Skogs-,Prötl
ucter, så enär dessa onekeligen kunna räkhas
ibland Sveriges förnämsta Export-Vafof, hafva
Riksens Ständer hai*v d endast trott sig buna
i underdånighet göra den hemställan, att ali
ung och omogen Skog borde till utförsel förbjudas,
dock med undantag för de Skogrikare
orter, hvilka Eders Kongl. Majit, fared afseende
å delas större Skogstillgångar samt den deraf
Uppkommande mindre fara för Skogens bestånd,
i Nåder täcktes hugna med tillstånd till utförsel
af äfven så beskaffad Skog, sorn nu är i fråga.
Beträffande frågan rörande utstämplingen
af Ekar, hafva Riksens Stander trott sig b< •
ra hus Edets Kongl. Majit tillstyrka den förändring,
att Förvaltningen af Sjö-ärenderna*
borde, i stället för cn Qvartersman, förordna en
tillförlitelig Officer af Constructiöns Staten, som
endast hvart femte år skulle besöka de orter,
der Elkar finnas, och derstädes, i förening med
någon
Den 4 Augusti
någon af Eders Kongl. Majus Befallningshaf*
vande utsedd pålitelig person, förrätta utstämplingen
af alla sådana Ekar, hvilka icke funnos
tjénliga för Eders Kongl. Maj:ts och Kronans
behof, hvarigenom flera kostnader och omvägar
kymme att undvikas, än vid nuvarande
utstämplings-method.
Vidkommande sluteligen yrkandet af Krono-
och Jägeri-Betjeningens mindskande eller
indragning, anse Riksens Ständer den samma, i
anseende till Skogarnas nödiga vård och den tillsyn,
som författningarne stadga, böra bihehallas;
men likväl trott sig kunna i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
efter noga undersökning af sådana
Skogs-Uppsynings- och Jägeri - Beställningar,
som utan skada för Skogarnas vårdande kunde
indragas, måtte åläggas, att, vid blifvande
vacanser, ett sådant förhållande hos Eders
Kongl. Majit i underdånighet anmäla, som då
täcktes i Nåder vidtaga de anstallter, hvilka
till vinnande af det åsyftade ändamålet kunna
finnas lämplige.
Hvilket allt Riksens Ständer härmed till
Eders Kongl. Majits Nådiga pröfning i underdånighet
öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Alleinådigste Konung
Eders Kongl. Majus
Un
-
Den 4 Augusti
tTnderdånigste tropligtigste tjenare och «ndersåter
Pa
Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom',
Ii. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
Pä Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H- Schwam * Lars Olsson.
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks - Stånden den 4 Augusti.
Stormägtigste AUernådigste Konung!
R
iksens Ständer få härmed i underdånighet
till Eders Kongl. Majit lemna del af de beslut
Riksens Ständer fattat, så val i anledning af
åtskilliga Eders Kongl. Majits Nådiga Propositioner
om Stafs-Verket, sorn af flera dermed
gemenskap ägande inom Riks - Stånden väckta
motioner. Till följe af dessa beslut hafva
Riksens Ständer nu upprättat den hurlios i underdånighet
bilagde Riks-Stat för år 1816 och
följande åren intill nästa Riksdag, hvilken utvisar
resultatet af den fullbordade Stats-Regleringen.
Till närmare upplysning få Riksens,
Ständer i underdånighet anmäla följande:
1:0 De Ordinarie eller ständiga inkomsten
na i 1812 års Riks-Stat, äro påräknade till ett
Sammantaget belopp af 1,500,468 R:d 41 sk.
9
Dm 4 Augusti
g r. Banco, men i den nu fastställda Riks’-St~aten
befinnas de upptagne till 1,687,420 R:d
26 sk. 7 r., och således med en tillökning af
186,951 R:d. 32 sk 10 X• Denna tillökning är
deraf uppkommen, att dels Riksens Ständer fastställt
en lämplig förhöjning i beräkningen af
de liesta inkomst-titlarna, dels en alldeles ny
inkomst-titel blifvit upptagen, och dels , vid
Stats - Regleringens slutliga fullbordande, en
del af de pä indragnings-st^ten och g:de idufvud-Titeln
odisponerade och besparde Indelnings-rentor
och Spannmål, hvilka förut såsom
utgift varit upptagne, blifvit till Inkomst-Titlarna
öfverförde,
I följe af de utaf Riksens Ständer vid den-*
na Riksdag gjorda förändringar i beräkningen
af de i egenskap af Bevillning utgående Tull-*
Post-, C harta»~Sigillatas och Husbehofs- JBränvins
- Brännings medel, hafva de i Stat blifvit
upptagne till et belopp af 1,717,349 R:d
14 sk. 5 r. Banco. Men scm Stats-Verkets ofvanberörde
sä Ordinarie som i egenskap af Bevillning
inflytande inkomster icke äro. tillräckeliga
till bestridande af Stats-Verkets af Rik*
sens Ständer n u fastställda utgifter , hafva Riksens
Miander till Stats-bristens fyllande af .Allmänna
beviUningen anslagit 1,150*000 R:d årligen
till nästa Riksdag, hvilka, jemte 120,ooq
Xvii af Landt-Tulls-ersättningen och JlranvinsComsum
tions-afgiften 150,000 R:d, komma i
från nästa ars början att af Rikggälds Contoiret
ull
Den 4 Augusti
351
till Stats-Contoiret på skeende reqvisition utbetalas.
Totala beloppet af de Stats - Verket, till
Stats-utgifternas bestridande af Riksens Ständer
vid denna Riksdag anslagna inkomser, och sorn
i Riks-Staten upptagas, Llifver således:
Ordinarie Inkomster - 1,687,420, 26. 7,
Tull-, Post-, .Chartae-Sigillataaoch
Husbebofs Bränvins Brännings
- Medel - 1,717,349- 14- 5-
Samt bidrag af Allmänna
Bevillningen till Stats-bristens
fyllande, inberäknad en del
af Tandt-Tull s - ersättningen
och hela Bränvins,-Comsumtions-afgiften
- 1,420,000.
Tillsammans 4,824,769. 41, —
2:0 Stats-Verkets utgifter hafva, genom
de af Riksens Ständer vid denna Riksdag fattade
beslut, på nedannämode Hufvud-Titlär undergått
följande förändringar:
Första Hufvud titeln
innefattar Kongl. Hof- och Slots-Staterna.
På denna Hufvud-Titel häfva följande
tillökningar blifvit beviljade, nämligen:
I Eders Kongl. Majus Hof-Stats
Summa - 50,000.
Till meublers inköp och reparation
i de Kongl, rummen - 5,000. —.
Transport R:d 55,000,— —
Hand
-
Den 4 Augusti
Transport R:d 55,000. __
Handpenfiingar till Hennes Majit
Drottningen - 10,000. —_
Förhöjning i Hans Kongl, Höghets
Hertigen af Södermanland ,
Ätats-Summa - - 33>333> 16,
Förhöjning i Flennes Kongl.
Höghets Prinsessan Sophia Albertinas
Stats-Summa - - 12,000.
Till Hö-Transporter för Kongl,
Hof-Stallet - - 1,000, — •
JLöne-tillokning för de å Staten
for Kongl. Slottets Police, T.ysorh
Renhållning uppförde Tjenstemän
och betjente - - ^103. 16,
Skillnaden mellan Stats- och
Krono-värderingspriset for de b7
Tunnor Spannmål, sorn äro uppförda
på Strömsholms och Kongsöps
Slqtts-Stat, och hittills varit
upptagne sorn indeld afradsspannmål
, men böra uppforas till
Stats-priset, såsom utgående fran
Magasinet i Westerås, genom anordning
af Kongl. Stats-Contoirct,
utgörande 251! 12.
Tillhopa 113,687. 44.—,
hfen när härifrån afgår Högstsalig
Flennes Majit Fnke-Drottningens
Stats-Sunma 66;6ö6 ihd
32
Den 4 Augusti
32 slc. samt värdet för de Högstsalig
Hennes Maj:t anslagne 300
famnar ved och 150 Läster Kol,
med 2850 JR:d, tillsammans 69,516. 3a
Återstår beloppet af förhöjningen
på hela Hufvud-Titelns
anslags-Summa - - 43,171, 12* _
Andra Hufvud-Titeln,
innehållande Civile- och Lands-Staterna,
På denna Hufvudiitel äto
följande förändringar;
Löner for irenne Notarier
och tvä Cancellister på Svea HofBättsStat,
utgörande efter den beviljade
Löneförhöjningen - 1,4*73. 16.
Krigs-Hofrättens lönetillökning,
hitford från allmänna
Indragnings-Statens besparingar
och a.fräknad på den till
löneförbättring i allmänhet beviljade
summa med - - 891. 22- —
Ifrån allmänna IndragningsStaten
äro hit öfverflyttade två
Kammar-Råds Löner med - 1,600.'
Löneförhöjning för ChartssSigillatas-Contoirets
Betjening - 944. 32. _
Lönefyllnad för Vice Preses
och tvänne Medicinal-Råd i
Transport R:d 4,909. 32. —
Sund^
JDen 4 Augusti
Transport R:d
Sundhets-Collegium har förut
iitgått af Andra Hufvudtitelns
besparingar, men upptages nu
på a:dra Hufvudtiteln med «
Anslag för smittosamma och
i synnerhet veneriska sjukdom--  ars botande * - ■»
Hitfordt ifrån 6:te Hufvudtiteln
de för vaccinationens befrämjande
i Stockholm der upptagne «
likaledes äro ifrån Allman-,
lia Indragnings Statens besparingar
här upptagne de för en
nu mera allmän och förbättrad
läkarevård an.slagne 10,000
L:d ; men sorn haraf kommét
att uppforas 1,000 Btd på 6:te
H ufvudtiteln fpr Curir uset J
Stockholm, upptages här endast
återstoden - -
Aflöning för Krono Uppbördsverket
i Stpckhqlm -
Lön för en Sköterska vid
Smedjegårds häktet
Löner för 4 Executions Betjenter,
utgörande med förhöjningen
Lön
för en Secreterare y d
Ofyer-Intendents Lmbetet med
Transport K:d
-4.909. 32.
433-
8.000.
300..
9.000.
7,6^8.
66. 32,
373- ib30,
731. _
Den 4 Augusti
Transport Ibd 30 731.
förhöjning * ■ 31 °-
Dito för en Cancellist vid
dito - - - “ 105.
Lon för Landshöfdingen i
Christianstads Län; i pennin*
gar * * 135.
samt värdet af 5Q0 Tunnor
spannmål, sådan somt Krono»
Tionden i Länet utgår
och efter Länets Marke*
gårig, på förslag a >)j Ibd
'I unnan * * 2,550. i
"
3,375.
Lönetlllökning för fångvakts
betjeningen vid Slattshäktet i
Linkoping: 1 Vaktmästare 8,
4 Vaktknelctar ä 3 R:d
hvardera. * j * 12.
20e
Hitfördt ifrån Allmänna In*
dragnings Staten» besparingar
Lönerna för a Ofver-Jagmästare
i Skåne - - 300v
Den nu beyiljade Löneförhöjningen
för Civile-Staten i
allmänhet 112,673. 32. 6,
Till godtgörande
af skillnaden, om
Markegår.gs-p riset
skulle öfver-
'.Transport R;d 112,673, 32, 6* 33*874•
156 Den 4 Augusti
Transport 112,673. 32. 6. 33,871*
stiga det till 4^
R :d tunnan fastställda
Stats-priset
for den aflöning
i spannmålsvärde
beräknad,
sera vid
Rone-förhöj ningen
blifvit beviljad
, utöfver
Sfats-Verkets odisponcradespanmals
tillgång, uptages
på förslag 36,276. 12?
148,949 44 61
Tillsammans 182.820. 44. 6*
F.när härifrån afdrages förra
Jåandshöfdinge Lönen i Christianstads
I 'än, 1,202 R:d 16 sk.,
som nu blifvit ifrån Staten utesluten,
äfvensom de å denna
Hufvud - Titel odisponerade
lo R:d 13 sk 4 r., tillhopa
1,213 R:d 2 g sk 4 r., så blifver
återstoden, eller den rätta
uch egenteliga tillökningen på
denna hufvud-titel - - 181,607. 15". ii
Tre«
3Den 4 Augusti
Tredje Hufvud-Titdn
innehåller Militaire Staterna till Landsocå
»S/ös.
Tillökningarne å denna Hufvud-Titel ar»
följande:
Den af Eders Kongl. Maj:t
för Kongl- Krigs-Collegium och
Förvaltningen af Sjö-Ärenderna
samt till Stats-Contoiret beviljade
35 procents löne-tillökning,
i likhet med hvad andra
jVerk undfingo 1812, och utgått
af Indragnings-Statens besparingar,
upptages här i afrak» -
ning på den nu beviljade Löneförhöjningen
med 3,306. 32.
Den nu beviljade
Lönförhöjning för
samma Verk, utöfver
nyssnämnda
summa - - 5,865. 9. 8J
Till fond för Löneförbättringar
för den värfvade arméen
och flottorna, lika med hvad
för Civil-Staten blifvit föreslaget,
samt till öfriga regleringar
och förändringar Eders Kongl.
Maj:t inom denna Hufvud-Titel
Transport R:d 9,171. 41. 8.
för
-
D«n 4 Augusti
Transport R:d 9,l7li 41. 8»
för Försvars-verket i nåder kan
pröfva nödigt att vidtaga, upptagas
i penningar 194,324. 32. 7.
samt 4,000 tunnor Spannmål
hitförda från g:de HufvudTiteln,
å 43 R:d i8,oor>.
—
-212,324. 32. 7,
Vidare hafva från Allmänna
Indragnings-Staten å denna HufVud-Titel
blifvit öfverförde de
•vid Lif-RCgementet och RifGrenadier
- Regementets Rusthalls-fördelning,
genom dessa
Regementens förändring till
Infanteri, enligt på 50 år afslntäde
Coiitraet, besparde Indelnings-Rentor
till ett belopp
af ■» “ “ 819. 6,. 4 i
Indel nings-Rentoi* vid åtskilliga
Irrdeldta Regementer,
Som efter Indelnings - Verket
till Innehäfvarén utgå, men Icke
äro i Staten upptagne; och
på det denna utgift må blifva
i Staten synlig samt Indelningsverket
och Staten öfverensstämma,
så Upptagas dessa Rentor
här med - - 1,082. 38. 8.
Transport R:d 223,398. 23. 3.
Till
-
JDen 4 Augusti
Transport R:d 223,398. 231 3.
Tillökning i Spannmåls-värdet
för de på denna Hufvud - Titel
uppförde 35,71.6 Tunnor Garnizons
Spannmål ä ^ R:d Tunnan,
likmätigt Riks‘éns Ständers' vid
denna Riksdag fattade beslut 17,858. —
-»—rf»
. ——i-i—
Tillsammans 341,356. 33, 3;
Häraf afgår värdet för 335
Tunnor <j| kappar Krono.Tionde
Spannmål, sorn för åtskilliga
indeldtä Regemeier varit
uppförda å förra årenä Stater,
utöfver Indelnings-verket, och
nu blifvit upptagne ibland StatsVerkets
Inkomster, utgörande
efter Krono-värdi, å 36 sk.
Tunnan 351 R:d 23 sk. 5 r,,
då rätta Summan genom nu beslutade
förändringar och tillök»
ningar blifver - - 341,005 Ig. in,
Fjerde Hufvud- Titeln*,
innefattande Clerecie- och Läro-Verken
På
denna Hufvud-Titel har blifvit beviljad
en fiönetillökning af 30 R:d för Consistorie.
Notarien i JVisby; men som deremot ifrg.n Staten
blifvit uteslutne de härpå odisponerade
*00.
Den 4 Augusti
äoo JR:d, så liar Utgiften å denna Hufvud-Titel
blifvit mindskad med 170 R:d emot förr.
Femte Hufvud- Titeln,
innefattande Staterna för de Fria Konsterna.
På denna HuFvud-Titel är beviljad Löntillökning
i Stats-anslaget för de Fria Konsternas
Academie, att fordelas efter Eders Kongl.
Majus vidtagande Nådiga beslut 1,330.
Samt Lön för en Secreterare
vid Eders Kongl. Maj:ts
Museum, att utgå efter enahanda
grunder, sorn för den nu
i allmänhet beviljade Löne-förböjningen
blifvit fastställd, och
upptages, här, förhöjningen mberäknad,
med - - 87- 24. —
Tillhopa 1,417- 24. —
Sjette Hufvud-Titeln 3
innehållande milda stiftelser.
Följande tillökningar derå ä'ro beslutna.'
Tillökning i anslaget för Curhuset i Stockholm,
hvilken likväl endast är hitflyttad från
Medicinal-Staten på Andra Hufvud-Titeln,
enligt Eders Kongl. Majus Nådiga Proposition
- t JOOQ
DI
-
JDen 4 Augustt
461
Transport l,ooo.’ — «...
t)ito för Krono Spinnhuset
iStockiiolm * ■ S»3 ^ 5 • 44* 4"
I.öne-fötliöjning för gute
Fattig medici - - 266; 32. —-
Understöd för. Fattigvårds
inrättningen i Carlscrona -* 3>°o°‘ ■*“' —
Som Riksens Ständer år tSl2,
i anledning af Eders Kongl.
Majus Nådiga Proposition om
inrättningen af ett Invalidhus,
till fond och Understöd fön
denna inrättning anslagit alla
vid Adelsfane-Regementet ledig
blifvande indelningar och
rentor, så hafva de nu redan
lediga och bésparda Indelnings.
Rentor blifvit från Allmänna
Indragnings Staten och g:de
Hufvudtiteln hitförde, utgörande
efter Kronovärdi 241 7.’
Tillhopa 7,740. 22. 11.
Men när härifrån afgå de enligt Eders
Kongl. Majus Nådiga Proposition till 2=dra hufvudtiteln
ifrån denna öfverförde 300 R:d, för
vaccinationens befrämjande i Stockholm, återstå
7440 R:d 22 sk. 11. r., sorn utgöra den genom
ofverflyttningar och nya beviljade anslag
å denna hufvudtitel uppkommande tillökning
emot förr.
Sjun*
6.-te Bukt 2f:o 2 !• 2 2 k
£)én 4 Augusti
Sjunde Hufvud - Titeln ,
innefattande Pensions - Staterna<
Vid denna hufvudtitel- hafva under när-i
varande Riksdag icke skett några tillökningar
eller förändringar.
Åttonde Hufvud-Titeln^
innefattande Staten för Allmännd och Extra
Utgiftert
Tå denna Hufvud-titel hafva Riksens
Ständer beviljat följande tillökning i de anslag,
sorn befunnits otillräckliga emot behöfven*
nemligen:
I anslaget till ved oell ljus för fästnings*
och Garnisons-Orterna 4*000.
I anslaget för Städernas Källare-friheter
på förslag och till
närmare reglering - - 4,155- 16. 6*
Ditoför Spinnhusen i Landsorterna
- 5,316. qi. 5.
samt till byggnad och reparation
å Kongl. Slottet, samt Kronans
publique hus och byggnader
i Stockholm och Landsorterna
- " 82,000.
Tillsammans 35,471. 38- —
Nionde Hufvud-TitelnVid
1812 års Riksdag kunde endast
å -denna Titel uppföras de då varande be
spa
-
Den 4 Augit sti
spafingar å Allmänna IncUagnihgs Staten, ejnedan
besparingarne på Hufvud - titlarna, såsom
beroende på afslutade räkenskapér, då ickö
voro kände och dessutom icke kunde, såsoiii
osäkra och tillfälliga, upptagas eller beräknas
såsom en ständig fond för denna Titel,
då deremot en på allmänna Indragnings
Staten inträffad besparing dfvergår till inkömst
ifrån att förut vara utgift.
De besparingar å Allmänna tndräghings»
Staten, som då påföfdes gide Hufvud-titeln,
utgjorde:
I perthirtgar - a. 2781 36. io.
Indelta Rentor - - i 91. 1. 10.
5,32g Tunnor kappat
Spannmål å 4 R:d - -• 21,316. 32;
Tillhopa 21,786. 6. 8.
Men på det den af Riksens Ständer påräkhade
fond till understöd för Jordbruket, handeln
och näringarna *nå ined säkerhet vara att
tillgå och det åsyftade biträdet icke bero af
ovissa tillfälliga besparingar, sdni det fena året
kunna inträffa, men ett annat år deremot icke
upgå till det belopp söm behofvet fordrar; så
hafva Riksens Ständer beslutit, att Nionde Hufvud-titeln
skulle upptagas till fen bestämd
summa i Contanta penningar af 100,död R:d*
Ta nco om året. De på denna Titel förut Uppförda
Indelta rentor och Spannmål hafva deremot:
-
emot blifvit dels öfverförde till Tredje Hufvud-Titeln,
dels upptagna såsom tillgång för de
Ordinarie Stats-Utgifterna ibland Stats-Verkets
inkomster, på sätt ofvanföre är anfördt.
Allmänna Indragnings-Statert.
Härpå hafva följande tillökta utgifter blifiVit
uppförde:
Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningens
Pensions-Stat - - 13,866. 30.
Till expectance-Iö-ner för lönlösa
Officerare efter nu öfver
ståndne
krig 10,000.
—
Tillökning å anslaget för LagComitéen
- . - 4,000. —
Den Kammarskrifvare Lön
Sorn innehafves af Härads-skrifyaren
Forrsius - - 133. 16;
Tillhopa 27,999. 46-
Men när ifrån denna Stat afgår icke allenast
de enligt hvad anfördt är till 2:dra, 3:dje
och 6:te Hufvud-Titlärna öfverförda summor,
utan ock den till Stats-Verkets inkomster förda
besparda Spannmål, samt de härpå inträffade
eontanta besparingar blifvit från Staten
uteslutne; så har denna Stat, oaktadt de derå
beviljade tillökningar, blifvit mindskad med
56,105 R:d 32 sk. 8 r. Banco otn året, emot
den summa, hvartill den år 1812 bestämdes
I
-
Den 4 Augusti
- «•—i
i6S
I öfverenstämmelse med hvad således anfördt
är komma Stats-Verkets utgifter att, för
nästa och påföljande år intill nästa Riksdag,
utgöra följande årliga belopp, nemligen:
På Första Hufvud-Titeln 618,153. 31.
Andra Hufvud-Titeln 748,353* *6. 7*
Tredje Hufvud-Titeln 2,526,278. 15. —
Fjerde * Hufvud-Titeln 6,793. 29. 6.
Femte Hufvud-Titeln 11,870. 24. —
Sjette Hufvud-Titeln 26,743. 27. £.'
Sjunde jjmfvud-Titeln 30,290. —-
Åttonde Hufvud-Titeln 484,627. 8- —
Nionde Hufvud-Titeln 100,000. — —
Almänna Indragnings-Staten 271,65g. 33. 6.
Tillsammans 4,824,769. 41. —
Men som några medel ej finnas uppförde
å Hufvud-Titlarna till bestridande af den obestämda
difference, sota å penninge-löntagande
Civil-Staternas löner kan uppkomma imellan
Stats- och Märkegångsprisernapåomkring 32,000
Tunner Spannmål, samt icke heller förutses
kan hvad kostnader och behof , som under förestående
nya organisation af försvars - väsen
det
i det hela kunna af Eders Kongl. Majit
finnas nödiga; så få Riksens Ständer till Eders
Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna, att
derest Eders Kongl. Majit i Nåder för dessa
oförutsedda behof skulle finna sådant nödigt,
utaf de möjligen uppkommande öfverskott på
Stats-Verkets inkomster ifrån och med nästa
o
ar
-
JDen 4 Augusti
år 1816 disponera ett belopp af 200,noa R:d.’
hvarföre på lika sätt som för öfriga Stats-medlen
kommer att göras redo och räkning.
Under dessa Stats-Verkets utgifter äro icke
inbegripne de 75,0,000 R:d, hvilka Riksens Ständers
Pank årligen bör erhålla i renta och capital
afbetalning på der,s förskott till Stats Verket.
Denna sujnma kommer att utgå af Bevillningsmedlen
och särskildt af Riksgälds-Contoit
fet till Stats-Contqirets disposition utbetalas.
Utom alla ofvanuppräknade Stats-utgifter,
hafva Riksens Stander beviljat följande särskilta
utgifter, att för en pang och för innevarande
år utgå,
Tili Hans Rongj. Höghet Hertigen a£
Södermanland Prins Oscar, till inrättande af
egen Stat och Hofhållning 40,000.
Till reparationer å KronqSpinnhuset
i Stockholm - 6,000,
Ersättning till Landspch
Stads Betjente i Norrbottens
Eän för förlorade In
delnings-Rentor
för år 1S13 §§3, 3*t g.
Ifll mantals-Skrifvapeu
Åkerström i Götheborgs Län,
Mantals-Skrifnings-provision.
för åren 181)g och 1810 l6q, 47. |i.
Till D ärads-Sk rif värne
i Nerikes Län Mantals-SkRR
njpgs-prov sion lör år 1813 533. 17. 3,
Till dito i Norrbottens Län 58. rg. 4,
Tillsammans R:d 47,116, sq. g,
Soo|
Den 4 Augusti
Som tillgång till dessa utgifters bestridande,
utan att något särskildt anslag härtill beJiöfves,
hafva Riksens Ständer’ anslagit de 49,500
R:d , hvilka af Högstsalig Hennes -Majit EnkeD
rottningens Sophia Magdalenas Sterbhus böra
till Stats-Verket inbetalas såsom ersättning
för de Riks-Jouveler , hvilka vid Högstsalig Hennes
Maj.-ts förmälning blifvit till Hennes Maj:t
pfyerlenanade, rpen nu bort Staten återställas
Hvad angår de i Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition qmförmälta, tillfälliga och oföriitsedda
utgifter under åren 1812, 1813 oell
1814, till ett belopp af 161,613 R-d 16 sk.
3 r. Banco, för hvilka intet anslag på Stat varit
att tillgå, men hvilka blifvit af Stats-Contoiret
anticiperade och utbetalde af öfverskotts- och
besparingsmedlen, för att nu till ersättning anmälas,
hafva Riksens Ständer beslutit, att de
i innevarande års RiksStat må varda upp- och
alförde, för att till dep del, som är speciel
redogörelse underkastad, blifva af vederbörande
i behörig ordning redoviste. Qch sorn af
ofvannämpde 161,613 sk. 2 r. endast
följande Summor äro af den egenskap» att de
böra i ordentlig väg redovisas, nemligen:
Begrafningskostnaden för Högstsalig Hennes
Maj:t Enke-Drqttninge n 41,906. 10. f
samt de för hushållningens reglerande
på Kungsgårdarne Grips-
Transport 41,906. 10. 1*
holm»
Deri 4 August£
Transport 41,906! 10. 1.
holm, Strömsholm, Flyinge och
Dahlby, Drottningholm och UJ*
licsdal, till de deröfver för-*
prdnade Comiterades disposition
ptbetaldb 5U899.' 2. 8,
Tillhopa 93,805. 12. 9,
Få Rik tens Ständer hos Eders Kortgl. Majrt
i underdånighet anhålla, det Kammar - Co 1
legitim måtte undfå Nådig befallning att des
sa
redogörelser af vederbörande skyndsamligen
infordra, på det de utan uppehåll må
Jeunna komma till behörig pela ordentlig Re
vision
i Kammat-Rätten,
likaledes få Riksens Ständer hos Eders
Kongl. Maj:t anmäla deras underdåniga anhållan,
det Stats-Contoirbt måtte undfå Nådig befallning
att ovägerligen så tidigt afsluta de
Räkenskaper, sorn böra undergå Revision, antingen
af Stats Utskottet vid blifvande Riksdag
eller derimellan af Riksens Ständers Revisorer,
att de i Kammar-Rätten kunna hinna blifva
vederbörligen reviderade, innan de för StatsUtskottet
eller Revisorerna till den dem tillhörande
granskning framlemnas,
Enär Riksens Ständer sålunda fastställt
Siks-Staten, saint derjemte undersökt hvad
Riksgälds-Contoiret till uppfyllande af de detsamma
ålag de förbindelser i tillskott till dess
för
-
Dm 4 Augusti i 63
förut ägande inkomster behöfver,' hafva Rik-»,
sens Ständer funnit det årliga behofvet, som ge«
nom allmän Bevillning bör uppfyllas, ifrån och
med 1816 stiga till två Millioner Trehundra-t
de Femtio Tusen Riksdaler: hvarunder likväl
icke äro inbegripne de Statens Extra Ordina-»
rie Inkomster, hvilka under benämning af Bevillning
ingå till Stats-Contoiret och bestå af
Tull-, Post-, Chårt^-Sigillatte samt Husbehofs
Bränvinsbrannings - medlen , hvilka särsk Ita
Bevillningar, utom Landttulls-ersättriingen och
Bränvins Consumtious - afgiften, sorn särskildt
utgå, äro upptagne att utgöra 1,717,349 R:d
14 sk, 5 r., och efter de särskilta förordnan-,
den, Riksens Ständer för dessa Bevillnlngara
utgörande stadgat, till Stats-Contoiret komma
att inflyta.
Riksens Ständér framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste tjenare qch ufl,-'
dersåter.
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndeta'
vägnar vägnar
Carl Mörner. A. Lindblomi’
Ji, t, Låndtwarifkalk, r. Talmaj.
På
Dell 4 Augusti
På Borgare Ståndets På Bonde Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan. ' Lars Olsson.
h. t. Talman n. y. Talman
Uppläst hos samtcliga Riks Stånden d. 4 August?.
Ljtormägtigste Allernådigstg Kqnung!
Sedan Riksens Ständer lios Eders Kongl. Majit
i underdånighet yttrat den önskan x att i denman
Pag - Committéens bemödande att omarbeta
strafflagarne frapiskridep, anstalter matte
vidtagas-, att de arbets- och förbättpipgs-rnrätp-a
ningar, spm deri föreslås, depest de af Riksens;
Ständer antagas, unde? tiden måpte så beredas,
att de nya Bagarne sngrt matte kupna bringas
till verkställighet; hafva Riksens Ständer val
insett nödvämdighetén att till detta ändamåls
befordrande göra nödiga peipninge-anslag. Meri
då den kostnad, hvartill sådant kunde belöpa,
ej kunnat bepäknas, heldst någon bestärpd plan
dertill ej kunnat uppgöras ipnan Bag-Commit,-  téens arbete funder fullbordas, har något bestämdt
anslag i detta afseende af Riksens Ständer
ej kunnat göras. Riksens Ständer få vid
detta, förhållande hos Eders Kongl. Majit i, underdånighet
anhålla, det täcktes Eders Kongl.
Majit icke dess ppinplpe innan nästa Riksdag
låta någon dylik inrättning företagas, och. sä
vidt tid och orpständigheter medgifva, ti]l full
bor
-
Den 4 Augusti
bprdan bringas af de predel Edms l^ongl. M j:t
i Nåder förskottsvis kan utse, emot ersättning
af Stats-Vprket yid en kommande Riksdag,
heldst Riksens Ständer anse viddén af arbetsoch
Corrections-inrättningar, samt den erfaren-;
het, som fordras till deras införande och
stadgande, om det dermed åsyftade stora och.
till mänsklighetens förbättring ledande ändamålet
skall vinnas, göra hvart steg ^ngeläget,
liyarjgenom åtmindstone deras början må kunna
befrämjas samt ett mönster för deta.8 *raW*
tida utvidgande erliåjlas.
Riksens Ständer framhärda med djup un.p
dersåtlig vöydnad, trohet och nit
Stormägtigste AUemådigste Kqnving
fTnderdånigste, tropligtigste tjenare qch un*
^lersäter
Eders Kongl. Maj:t$
Ridd. och Adelrls
*
vägnar
Carl Mörner
h. t, LandtMfskalk.
På Prpst-Ståndets
vägnar
J. A. ljndblom
n. y. Talman.
På Borgare-Staildets
På Bonde-Ståndet?
vägnar
Jf. Schwan
h. t. Talman.
vägnar
Lars Olsson
it. v. Talman.
s 72
Ben 4 Augusti
Uppläst hos samtliga R ika -Stånden <1. 4 Augusti,
Stormagtiste AUernådigste IConung!
Jemte det Eders Kongl. Majit, uti dess Nå»
diga Preposition af den 16 sistlidne Mars, angående
Stats-Verkets tillstånd och behof, förklara!,
att Eders Kongl. Maj;t ämnade till Rik*
sens Ständers bedömande i vissa delar öfverlemna
hvad sorn förekommit och borde iakttagas
i afseende på qvarlåtenskapen efter Högstsalig
Hennes Majit Enke-Drottriingen Sophia
Magdalena, har Eders Kongl. Majit låtit ti 1-  ställa Riksens Ständers Stats-Utskott handlin»
garne i detta ämne. Ytterligare har Eders
Kongl. Majit, genom Nådig Proposition af den
sistlidne Juli, gifvit Riksens Sfändeir sin
mening öfver detta ärende tillkänna. Riksens
Stander gå, att deras beslut, i anledning af.
allt detta, i underdånighet öfverlemna,
Hå Riksens Ständer med underdånigt erkännande
af billigheten af de skäl Eders Kongl.
Majit i Nåder uppgifvit, genom bifall till Eders
Kongl. Majits sednare Nådiga Proposition, medgifvit
Rikets skyldighet , att ersätta den hemgift
af 100,000 Rid Hamburger Banco Högstsalig
Hennes Majit Enke-Drottningen till Sverige
medfört, i samma myntsort som den blifrvit
emottagen, samt att utbetalningen af denna
summa, äfvensom af vederlags-suxnman 100,000
!R;d Svenskt Banco, och den för båda dessa ofvan
-
Dm 4 Augusti 173
vatisagde Summor, i förhållande till Capitaine,
belöpande lagliga renta må blifva oberoende af
de anslag, hvilka förut blifvit f. d. Kongl. Fa*
millen beviljade, fa Riksens Ständer hos Eders
K ongl. Majit i underdånighet anhålla, det täcktes
Eders Kongl. Majit af den Summa, stor
2 Millioner Rid Preussiskt Courant, som för
H ertigdömet Pomerns och Furstendömet Rii- -  gens afträdande är att förvänta, och Eders
Kongl. Majit i Nadef till Riksens Ständers dis*
position täckts 'öfverlemna, låta liqvidera f. d.
Kongl. Famiilens i fragavarande arf efter högstsalig
Hennes Majit Enke-Drottningen, hvar v. hl
likväl de 49,500.Rid Svenskt Banco, sorn höra
Staten ersättas för de af Hennes Majit innehafde
och Riket tillhöriga Jouveler, afdragas,
så framt de ej värda af Hennes. Majus öfriga
qvarlåtenskap godtgjorde.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste tropligtigste tjenare och under*
sater
På Ridd. och Adelns få Prest-Stindets
vägnar , vägnar
Carl Mörner. J. A. Lindhlom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde Ståndets
vägnar vägnar
11. Schwan. Lars Olsson.
r. v. Talman, n. v. Talman.
174
Den 4 Augusti
Uppläst hös SamteHga Rifcs-Stånden don 4 Augusti,
Riksens Höglofi. Ständers Stats- Utskotts
utlåtande i anledning af gjorda anmärkningar
vid dess Betänkande, oni
utbetalningen af förra Kongl. Famillens
enskilta förmögenhet-.
\^"id Statsutskottets, den 2 i denria månad
afgifna Betänkande, förande utbetalningen af
f. d. Kongl. Familjens enskilt*. förmögenhetj
G8i,4l9 fvd 13 sk- li r., häfva hos HöglofL
Ridderskäfiet. och Adeln sämt Högvördig*
Prest-Ståhdet anmärkningar blifvit gjorde*
livilka gå derpå tit, att då deri. påräknade till*
gången; uti de för Pömerrt och Rligen iri-j
flytande inedfel, af två Millioner Preussiskt Cöll*
rant, i änseehde tili det öfveferiskömne betali
riingssättét, att desse medel, sorn till största
delen uti elfecter och Obligationer skola in*
flyta, törde blifva otillräcklige för ailä de deruppå
beräknade titbétalningar; någon utväg
Synes borå vidtagas; hvarigenom bristen må
& tinna fy,liks, öfch hvartill särskildta sätt är<j
foreslagne; vararidé; med dessa anmär kningar*
frågan till Utskottet återfeinitterad.
I anledning häraf och vid öfvervägande
äf hvad upplyst blifvit, jemte de sig härvid
före eende omständighetei, hår Utskottet ock
funnit det blifva, angeläger, att Riksens Hög*
iofl*
Den 4 Augusti
175
lofl. Ständer förese och vidtaga någon tit väg,
hvarigenom, i den händelse behofvét sådant
brafver, medel må vara att tillgå för deri brist
1 de till Krigsskuldernäs betalning af Kongl.
Majit i Nåder upplåtne t;Vå frrillionéd R:d Preussiskt
Courant, sorn kati uppkomma derigenom,
ätt af dessa medel äfveri skola liqvidéfas inorta
Korigi, Famillens arf ocli förmögenhet; och
sorn, likmätigt vidtaget beslut, Riksgalds-Sedelstbcken
börj sä vidt möjligt är, bibeliållas
vid den numérair, densamma Vid detta år:s
början utgjorde, så Itar Utskottet furiilit lämpligt
föreslå, att af de under loppet af det=
ta år influtna Riksgiildssédlar, må åter utgifVas
en summa, i det iläfnlaste svafandé möt
f. d. Köögl. Fammilleris. enskiha förmögenhet,
tller Sex hundrade tusende R:d Banco värde,
till cöntaht afbetalning å Krigs skuldefna, hvair^
Igenom desamma formindskas till 900,000 R:d,
derföre, på sätt föfut ät föreslaget, irivisningår
på tre år f med sex procents rerita, skola utfärdas
, och hvilken sistnämnde Summa sällfrida
blefve allt hvad äf de Preussiska medleri,
till inlösen af krigsskulds invisnirtgarnä, kofrijne
att erfordras.
Utskottet får i följd häraf tillstyrka, ätt
Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl. Maj:t L
underdånighet anhålla, det täcktes Korigi. Majit
af de Preussiska medlen först låta liqvidera
förra Kongl. Famillens arf och enskilta förmo*
genhet, sä snart denna tillgäng inflyter, Samt
der
-
■Den 4 Augusti
deteftér i Kader låta använda det ttppJcornöiättde
ofverslcottet till omförmälta 960,000 R:d
3f rigssktijdetS betalning; trieil för deli händelse
något hinder vid indragning af de Preussiska
medlen skulle förekomma, så att större eller
mindre del deraf ej Olifver att tillgå, inom
den för Krigsskuldernas liqvider'ande bestämda
tid af tre år, anser Utskottet det
Riksens Ständers Fullmägtige i Riksgalds-Contoiret
böra autlioriseras att upptaga ett Lån,
icke öfverstigande en summa af tre hundrade
tusende Rid, mot sex procents renta på högst
fem års tid, mell med åt Riksgälds-Contoiret
förbehållen rättighet, att de derföre ingifvande
Obligationer, efter sex Månaders förut, genom
Allmänna Tidningarna, skedd uppsägning,
inlösa; och uti hvilket Län de af Contoiret
accepeterade invisningar för krigsskulderna >
såsom contant insättning, äfven måga emottagas
L)enna
utväg, att nu genast med CreditSedlar
liqvidera en del af Krigs-skulclerna/
har Utskottet ej funnit betänkelig att tillstyrka,
enär dertill fullkomlig tillgång finnes uti
de Credit-Sedlar, som detta år blifvit invexlade,
samt föröfrigt, genom besparingar så väl a
den bland Riksgälds-Contoirets behof upptagne
reman af 120,000 R:d årligen för Krigs-skulderna,
som ock af det intresse, hvilket hittills ,
varit anslaget å förra Kongl. Famillens Capitalförmögenhet,
uppkommer en ärlig inkomst ,
hvarmed kunna apnorteras de goo.ooo R:d Cre^
dit.
Den 4 Augusti
177
dit-Sedlar, eller 600.000 R:d Råneo varde, som
nu skulle åter sättas i omlopp; kommande i
detta fall sistnamdo renta å Kongl. Familjens
énskilta förmögenhet 36,168 R:d 34 sk. 9 t,
att af Kongl. Stats-Contoirét nålias Riksgäids*Con~
toiret till handa Hvilket allt vördsamt hemsta!
les Riksens Höglofl. Ständers bepröfvandö.
Stockh öbn den 4 Augusti I815.
Rå Högvördiga PreStStåtidets
Ledamöters
På Höglofl. Ridd. och
Adelns Ledamöters
vägnar.
Carl D<‘ Géer.
På Vällofl. Bol'garéStandets
I edarnö ters
Vägnar
Cart LVi -Landberg,
vägnar.
C* 0. Rosenstein.
På Hederv. Bonde0.
Ståndets Ledamöters
Vägnar
Jon Jonsson.
C. Tundius
Uppläst hos samteliga Riks-StSnden elen 4 Augusti,
Vördsamt Memorial!
\r
\ id tgog och 18to årens Riksdag i Stockholm
blef ett Reglemente för Riksgalds-Contoiret:,
jetnte särskild Instructiotl för Cöiömissarierna
derstädes af Riksens Hoglöfl. ötander fas.tStäldt.
Detta Reglemente har sedermera vid
1812 års Urtima Riksdag i Örebro, i anseende
tilL
(>:te Edet N.0 23* 241
Den 4 AugustK
till då vidtagna Financiella Forfattningar, undergått
en så hufvudsaklig förändring, att under
benämning af 'Tillägg och förändringar ett
.Bihang till berörde Reglemente särskildt måste
utfärdas; men hvilket Bihang, i anseende till
de vid nu varande Riksdag fattade Beslut, Som
röra Riksgäldsverket, äfven skulle fordra en
ny redaction. Och då härtill kommer, att
agio års Reglemente innehåller flera stadganden,
hvilka endast hafva till föremål sådana
omständigheter, som borde iakttagas vid den
år 1810 beslutade och redan verkställda Riksgälds-Contoirets
inre organisation; samt foljakteligen
numera icke kunna komma i fråga att
tillämpas; så har Stats-Utskottet, som ansett
nyttigt, att sådana allmänna föreskrifter, hvilka
uti Reglementet böra intagas, äro att tillgå
,uti ett sammandrag, låtit utarbeta förslag till
ett förnyadt Reglemente för Riksgälds-Contoiret,
hvilket Reglemente till Riksens HöglofL
Ständers granskning och fastställelse Stats-Utskottét
får äran härjemte öfverlemna, tillika
med den Aflönings- och Pensions-Stat, som
efter nuvarande förändrade förhållande blifvit
upprättad. Stockholm den a Augusti 1815»
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga PrestAdelns
Redamuters Ståndets Redamöters
vägnar vägnar
Carl De Géer C. v. Rosenstein!
På
Ben 4 Augusti '^g
Ra Vällofl. Borgare- Pä Hedervärda BondeStåndets
Jåedamöters Ståndets ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C, Sylvan;
Förslag till Reglemente för Riksens
Ständers Riksgälds-Contoir.
Sorn det vid 1809 och 1810 årens Riksdag
för Riksens Ständers Riksgälds-Contoir faststälde
Reglemente, genom de vid nästpåföljde
Riksmöten af Riksens Ständer’ fattade Beslut
och särskildt meddelade Föreskrifter, blifvit i
flera hufvudsakliga delar förändradt; och samma
Reglemente dessutom innehåller Studganden i afseende
på sådana Regleringar inom Contoiret, som
redan blifvit verkställde och icke vidare kunna
komma i fråga; så hafva Riksens Ständer låtit
författa och fastställt följande Reglemente, hvilket
, vid styrelsen och administrationen af
Riksgälds-Verket samt det derunder lydande
General-Assistance-Contoir, kommer att tjena
till ofelbar efterrättelse; och hvarigenom alla
till nedanstående dag genom äldre Reglementen
och Instructioner gifna föreskrifter, hvilka
uti detta Reglemente icke finnas upptagne eller
åberopade, till deras kraft och verkan komma
att upphöra; likasom icke heller några mot
det’
Den 4 Augusti
det nu fastställda Reglemente stridande prtejudicat
fä åberopas och tillämpas. Dock bora de
af Fullrnägtiga, i öfverensstämmelse med 1810
års Reglemente, gifna Speciella Jnstructioner och.
vidtagne Allmänna Beslut, hvilka utan anmärkning
blifvit lemnade, äfven hädanefter vara
gällande: likasom de af 1 81 3 års Revisorer, i afseende
pä Räkenskaperna, meddelta förseskrifter,
1. Art.
RiksgälJs-Contoirets Beskaffenhet och Föremål,
Dess Skulder i Allmänhet.
j > §•
Riksgälds-Contoiret, som är ,ett Riksens
Ständers Verk, kommer, enligt 66 §. uti Kongl.
Majus och Riksens Ständers fastställda Regeringsform
af den 6 Juni 1809, att förblifva, såsom
hittills under. Riksens Ständers styrelse, inseende
och förvaltning.
a. §.
Detta Contoir har till föremål, att besörja
liqviderandet af den Rikets Gäld, för
hvilken Riksens Ständer ansvar sig iklädt; hvadan
de till Riksgälds-Verket hörande och dit
anslagna medel icke må, under någon förevändning
eller med hvad vilkor, som heldst, derifrån
ryckas eller användas till andra behof,
an Rik sens Ständer bestämt. — Allt förordnande,
som häremot strider, vare kraftlöst.
3-
Den 4 Augusti
3- §• '
Riksgälds Contoirets skulder, för hvilka
Riksens Ständer vid förra Riksdagarna ansvarighet
sig iklädt, upptagas under följande benämningar,
nemligen. 1:0 Den så kallade gamla
Riksgälden, bestående uti Mynt-teckens och Interesse-försäkrings-Sedlar
samt andra liquiderade
och redan till betalning fastställda Krono-Fordringar.
2:0 De aldre ännu outredda Krono-Fordringar
och Pretentioner, hvilka i laglig ordning
och inom föreskrifven tid äro bevakade
och till betalning varda fastställde. 3:0 Riksgälds-Contoirets
öfriga Inrikes Gäld, dels löpande
med Interesse och dels utan renta, och
hvilken sistnämnde hufvudsakligen består uti
de från Contoiret utgifna Credit-Sedlar.
2. Art.
Riksgälds - Contoirets Fonder och inkomster
samt det Biträde mot Discont-Vilkor,
som i Riksens Ständers Bank får
begagnas.
1. §.
Till liquiderande af den uti nastförestående
Artikel omförmälda Gäld och fullgörande
af de särskilda förbindelser, hvilka desutom
blifvit Riksgälds-Contoiret ålagde, äro nedan
uppräknade Fonder och Inkomster RiksgäldsContoiret
tillslagne, nemligen; 1:0 Alla restan
-
Ben 4 Augusti
stantier å Contoirets äldre Fonder, jemte den sa
kallade Allmänna Bevillningen, sorn för innevarande
ar 1815 skall eläggas. 0:0 Odisponerade
Behållningen af de frän Kongl. Majus och Rikets
Krigs-Collegium till Riksgälds-Contoiret
ofverlemnade Cassors medel. 3:0 De, enligt
Riksens Ständers Beslut vid innevarande Riksdag,
till Riksgälds-Contoiret cifverlemnade f. d.
Konungen enskildt tillhörige medel. 4^0 Riksgälds-Contoirets
utestående fordringar för utvänta
medel, 5:0 Den så kallade Allmänna
IBevillningen, som Riksens Ständer vid innevarande
Riksdag sig åtagit, till ett påräknadt
Belopp af Tva Millioner Sex hundrade Tjuge
Tusen (2,620.000) R:d (hvarunder äfven
änbegripes den Bevillning, sorn förut utgått
under benämning af Bränvins-Consumtions-afgift
och Dandl-Tulls ersättning'; och hvilken sä
kallade Allmänna Bevillning kommer att utgå
ifrån och med år 1816. 6:0 Den så kallade
ordinarie
J.kernen till en årlig ,s.umma af Fyratiofem
Tusen (45,000) R;d. 7:0 Skatte-rättighetsmedel,
hvilka inflyta för de Kronan, behållna
Hemmans försäljande till skatte. 8:0 Qbservations-medel,
härrörande från .Revisionen af Räkenskaperna
ofver sådana medél, hvilka ärq
stäldte under Riksens Ständers omedelbara disposition
och i Riksgälds-Contoiret skola, redovisas.
9:0 De Auctiuns-medel, hvilka kunna
falla för Kronan tillhöriga. Hus i Städerna;
härifrån likväl undantagne sådana Hus och
byggnader, sorn uro inkö,pte':för Kongl. Amiralitetet
-
Den 4 Augusti
183
tetet i Carlskrona och Allmänna Magazins-Tnrättningen.
10:0 De öfverskott på Stats-Verkets
Inkomster för år 1816 och påföljande åren,
hvilka kunna uppkomma, sedan den utaf dylika
öfverskotts-medel vid denna Riksdag bestämda
summa af 200,000 R:d, som till StatsVerkets
behof hvarje år får disponeras, blifvit
innehållem
2. §.
Riksgälds-Contoiret äger, att med discontvilkor
och mot Två procents renta, i Riksens
Ständers Bänk begagna en summa af Två Millioner
R;d; och derest till Credit-Sedlars inlösen
ytterligare biträde skulle tarfvas,bör det,
mot enahanda vilkor, af Banken meddelas,
sedan vid hållet sammanträde imellan Fullmägtiga
i Banken och Riksgälds-Contoiret behofvet
blifvit uppgifvet.
3. År t.
Avgående Uppbörden af Riksgälds-Contoirets
Fonder och hvad dervid bör iakttagas,
1. §.
Uppbörden i Orterna af Allmänna Bevlllningen
förrättas på lika sätt, som hittills, af
Kronans vanliga Uppbörds - Betjente, hvilka
härföre äro till Redovisning förbundne, utan
•särskildt. Arfvode. UandsrKammererac.e» Kr,a-,
S 84
Dm 4 Augusti
»o-Fogdar oell Härads-Sk rifvare samt andre
Vederbörande, hvilka med Bevillnings-Taxertngen
äga befattning, njuta derföre Arfvode,
p| sätt Bevillnings - Förordningen stadgar; äfvensom
Uppbörds-mänren i Eandsorterna och,
Lands-Contoiren bibehållas vid det Arfvode af
Två (2) Procent, som genom Kongl. Kungörel-'
Sen af den 38 Januari 1S04 är dem tillagdt för
deras befattning med uppbörden af och redovisningen
för den Bevillnings-Afgift, sorn skall erläggas
af testamenterad Egendom samt behållna
förmögenheten i Sterbhus, Samtlige Landt-Rent.
mästarena i J,irnen få ifrån innevarande års början
sig tillgodo beräkna Tre åttondels (|) procents
Remisse-Eage å deras lie ver er ingar af
Biksgälds-Contoiréts medel, med undantag af
Randt - Rentmästaren i Stockholms Län, sorn
får afföra blott En atttondeis (*6) procent såsom
Remisse-Eage.
De uti Landt-Renterigrna influtne medel
levereras directe till Riksgälds-Contoiret, Och
får något Remisse-Eage icke beräknas å de sumpior,
hvilka icke inom den i Författningarna
utstakade tid och der föreskrifven ordning från
.Renterierna expedieras, eller med hvilka icke
förfares på sätt de af Fullmägtiga Eandt-Rentmästarena
till efterrättelse gifna föreskrifter
om hvad i öfrigt, vid rejnitteringen, bör iakttagas,
innehålla.
2- §.
Eicent-medlen, till en årlig summa af Fyra
-
t
T)en 4 Augusti
J85
ratiofem Tusen (45,000) R:d, aflemtias från
Kongl. Stats-Contoiret.
4 Art.
Angående Redogörelsen för Riksgälds Contoirets
Fonder, hvilka uti Orterna
- uppbäras,
1. §• .
Redogörelsen för Bevillningen oell Riksgälds
Contuirets öfriga Fonder i orterna sker
genom särskildt afslutade Tands Böcker, hvilka
uti Kongl. Kammar-Rätten granskas.
8. §.
De uti orterna, inflytande observationgmedel
insättas uti Tande - Renterierna till Riks»
gälds-Contoirets disposition; hvarefter Observations-procenten
från Contoiret utbetalas.
3- §•
Ofver hvarje års uppbörd af RiksgäidsContoirets
Fonder o,ch inkomster författas af
Tands-Contoiren Summariska Räkningar, hvilka
insändas till Rilcsgälds-Contoiret inom den
första (1) Juli det påföljande äret, och livar-;
uti Restantier och Balancer från de förra åren
jemvitl till redovisande upptagas.'
Sådana
Summariska Rakningar afleriinas äfven till Contoiret
ifrån Stockholms Stad, inom den tid,
sorn
a8G
Ben 4. August!
Som genom Författningarna är föreskrifven,'
4- §-
Förslag öfver Restantierna a. Riksgälds
Contoirets Fonder insändas äfven från LandsContoiren
hvarje år i Mars månad.
5- §’
X början af hvarje månad aflemnas från
Xmndt-Renterierna till Riksgälds - Contoiret Förslag
öfver Uppbörden i den iiästförflutna månaden,
hvilka månads-Förslag till rigtigheten
af Lands-Contoiren böra vara bestyrkte; men
öfver de uti Jjandt-Renterierna nedsätta Skatteköpeskillingar
författas särskilda rapporter, hvilka
på en och samma gång med månads Förslagen
insändas.
5. Art.
Angående Ofver-Styrelsen af RiksgäulsVerket.
1. §.
Ofver-Styrelsen af Riksgälds-Verket föres
af Riksens Ständers Fullmägtiga, Tre af hvarje
Stå nd, hvilke väljas och tillförordnas, på sätt
Riksdngs-Ordningen utstakar och hvarje Stånd
härom särskildt’* stadgar.
2. §.
Sedan Fullmägtig ordentligen vald är,
skall lian, innan han tillträder utöfningen af
Full
-
Deri 4 Augusti i 87
Fullmägtlgskapet, muntligen aflägga och så'r-«!
skildt med sitt namn underteckna följande Ed,1
hvilken bland Riksgälds-Contoirets Handlingar
forvaras,
”Jag N. N. lofvar och svär vid Gud och
”Hans Heliga Evangelium, att som jag blif”vit
vald oell utsedd till Fullmägtig i Riksens
’’Ständers Riksgälds-Contoir, att förvalta den
”så kallade Riksgälds Fonden och de flera Inkomster
, som dermed äro förenade, för att
”dermed besörja*', det Rikets Gäld, så till hufvudstol
som renta, må efterhand oell i den
”mån sig göra låter, kunna betalas; så skall jag
”vid samma mig' anförtrodda förrättning på det
”sorgfälligaste ställa mig det härom utfärdade»
”Reglemente och hvad framdeles kan blifva för”ordnadt>
till behörig efterlefnad, samt hvad
”dervid förefaller, sorn tyst vara bör, doldt och.
”fortegadt hålla, och för ingen, utom Riksens
”Ständer och dem, sorn af Riksens Ständer til!
”'Förvaltningens öfverseende under och imel”lan
Riksdagarna forordnas, uppenbara eller
”uppenbara låta, utan i allt mig så förhålla,,
”som en redlig man val ägnar och anstår och
”jag det inför Gud och Riksens Ständer trygg”iigcn
vili och kan till svars stånda, Så sant
”mig Gud hjelpe till Eif och Själ.”
3- §•
Fullmäktige njuta, i och för deras befattning
pita Riksgälds-V örket, enahanda säkerhet
som
188
Den 4 Augusti
som uti i Sopars Regerings-Form är Riksdagsmän
tillerkänd. — Och äro Fullmägtige för
denna deras befattning Riksens Ständer och
de imellan Riksdagarna tillförordnade Revi?
sorer allena redo skyldige, —
Riksens Ständer och de imellan Riksdagarna
tillförordnade Revisorer skall det ock allena
tillkomma, att lata i Laglig ordning ställa
Fullmägtiga till ansvar, i händelse af origtigt
f: rhållande i deras Förvaltning af RiksgäldsVerket,
men skulle mot hvad formodas bär,
FuUmägtig beträdas med annan förbrytelse, sorn
1 allmänhet forstås med Lagbrott, vare han i
s bani fall underkastad tilltal och ans var, enligt
Lag oc*1 Författningar. —
4- §.
Befallningar, angående dispositionen af
F.iksg ’!ds-Contoirets medel eller hushållningen
med Verl tet, gifne af någon annan, än Riksens
Ständer, få icke af Fullmägtiga åtlydas
och efterkömmas. Och hvad angår de imellan
Riksdagarna tillförordnade Revisorers föreskrifter,
så kommer härmed att förhållas efter
den för Revisorerna under de i to Juni
1812 fastställda Instruetion. — Fullmägtige
vare det äfven förbudet, att genom underdåniga
Tillstyrkanden bereda bifall till sådant,
som strider emot de uti detta Reglemente stadgade
Allmänna grunder för Riksgälds-Contot
rets
-
Ilen 4 Augusti
189
rets Inrättning eller öck på något gatt skulle ,
leda till inskränkning'af Riksens Ständers rättigheter,
att sjelfva om Verket förordna.
Accord 01a Riksgälds-Verkets fordringar falcke
heller af Fullmägtiga bevilljas.
5- §•
Skulle Fullmäktig komma i den författning,
att han icke kan vara Riksdagsman, upphör
genast haris Fullmägtigskap, och hans rum
anses ledigt samt kommer uti föreskrifven ord*
ning att återbesättas,
C. Art.
Fullmägtiges Befattningar och åligganden
i Allmänhet.
Till Fulimägtiges Befattningar och åligganden
i allmänhet hör: att föra Öfver - Styrelsen
så yäl af Riksgäl ds-Verket, sorn det
derunder lydande General-, Assistance-Contoir,
samt hålla dessa Verk i den jämna och oafbrutna
gång, Som med ändamålet af deras Inrättning
instämmer; jemlikt de härom stadgade
Författningar: vidtaga dé åtgärder, hvilka
till befrämjande af Riksgälds-Verkets rätt,’
säkerhet och förmon, pröfvas nödiga, men icke
på något sätt äro stridande emot de uti
detta Reglemente stadgade allmänna grunder.
Den 4 Augusti
7. Art.
Angående sättet till Liqviderande af
Riksgälds Contoirets Skulder samt
fullgörandet af andra Contoiret
ålagda förbindelser.
1. §.
Med den eå kallade Gamla Riksgälden,
^bestående uti mynt-tecken och Interesse-Foraäkrings
Sedlar samt andra liquiderade och
ledan till betalning fastställda krono-Fordringar,
kommer att förhallas pä sätt det härom
den 19 September 1766 utfärdade Reglemente
och då vidtagne Författningar utstaka.
2. §.
De äldre ännu outredda Krono - Fordringar
och Pretentioner, hvilka, enligt förra Reglementen
och författningar , utaf Riksgälds fonden
skolat liqvideras, böra äfven af RiksgäldsContoiiet
godkännas, så framt dylika Fordringar
i -Laglig ordning och inom föreskrifven
tid äro bevakade, och på sådan grund prpfvas
jLagliga, samt, efter det Fullmägtige blifvit
jhörde, i Nåder varda fastställde: men betalningen
skola Fullmägtige aga att utställa på
Terminer, lämpade efter Riksgälds Contoirets
tillgångar, samt å hvarje fordrings belopp Utfärda
Obligationer med renta, hvilken dockicte
får öfverstiga Fyra procent om året.
O ts
Den 4 Augusti
igi
3- §•
Rlksgälds-Contoirets Obligationer, som liro
ställde i Svenskt-Banco, bura, å forfallo-dagen
, vid uppvisandet, o vägertigen inlösas. .—.
Iieritan 3. dessa Obligationer bor likaledes 3.
bestämd tid liquideras, da innehafvaren sig
härom anmäler.
4- §*
Credit-Sedlarrie bora, vid påfordran,' ined
Banco, efter stadgad realisations-grund, inlösas.
— Och skulle någon åstunda, att, mot
Banco, efter enahanda grund, tillvexla sig
Credit-Sedlar, må sådant tillåtas. —
Der presc.riptions - tid, i afseende på någon
särskild del af Riksgälds - Contoirets Inhemska
Gäld, icke varit stadgad samt afskrifning
uti Räkenskaperna af en sadan Gäld enligt
Riksens Ständers särskildta beslut, redan
blifvit verkställd, skola de uti 1814 års Hufvud-Bok
upptagne Riksgälds-Contoiretä Inhemska
skulder, intill dess annorlunda af Riksens
Ständer förordnas, i vederbörlig ordning
liquideras, utan afseonde på den tid, sorn nu
är fastställd eller framdeles kan blifva fastställd,
inom hvilken fordringar hos Enskilda eller
Kongl. JMaj:t och Kronan skola göras gällande,
5- §•
1. Mott). Emot det Riksgälds Cotttoirei:
får disponera alla inflytande restantier Uppå
1 h 14
Den 4 Augusti
3S14 oell förra arens Bevillning, jemte den
Allmänna Bevillning, som, enligt j 8 ts avs
Förordning kommer att utgöras, älven för detta
ät, skall Ri.tsgälds-Contoiret aflemna:
Till Rik sens Ständers Barik Trehundrade
Tusen (300,000) Riksdaler inom 1815 års slut*
såsom Amortissements-Fond till Realisationens
Verkställande, enligt 4. §. uti 1800 års Riksdags-Beslut;
och likaledes inom 1816 ars slut
Trehundrade Tusen (300.000) Riksdaler, eller
tillhopa Sexhundrade Tusen (600,000) Riksdaler.
Till Kongl. Stats-Cantoirttt,
Efter requisitionerföljande Summor, hvilka
kunna lyftas och uttagas innevarande år
i8t5j och äfven efter den tiden, Hemligen t
i!o De Trehundradesextio Tusen ('360,000)
Riksdaler, hvilka för une sista quartalet! af
innevarande år 1815 uppå årliga SUrriman af
Sjuhundradetjtigu Tusen (720,000) Riksdaler,
skola utgå, såsom ersättning till Stats-Verket
för den del af Tull-Inkomsterna, sorn är anslagen
till godtgörande äf Bankens Förskott till
1808 och 1809 årens krig.
2:0 Femton
Tusende
(1 5,000) Riksdaler, såsom för innevarande
år återstående ' Renta och Capital-afbetalning
på det år 1811 i Banken lyftade mindre
Creditivet. 3:6 Tvåhundrade fyratusen
Niohundrade (204,900) Riksdaler, Sju (7) skillingar
2 r., såsoui outtagen återstod uppå anslaget
-
Den 4 Augusti
slaget till Stats-Behofvens fyllande för är 1814.'
4:0 Åttahundrade Fyratusende! Niohundrade
f 8 04,900^) Riksdaler Sju (j) skillingar Tvä
(2) r. Likaledes anslag till Stats-Behofvens
fyllande för innevarande år 181 oC& 5:° ^em~
tusende sexhundrade trettio (5,630) Riksdaler
Nio (9) skillingar Ellofva (11) r. såsom Renta
för de från Kongl. Ma;:ts och Rikets Krigs--  Collegiura aflemnade Gassors medel, och hvilken
Summa för år 1815- och palöljande aren
inom hvarje års slut skpll hallas Stats-Verket
tillhanda.
2. Mom. Den så kallade Allmänna Bevillningon
Riksens Ständer vid denna Riksdag
sig åtagit till en påräknad årlig summa af två
millioner sexhundradetjugu tusende (2,620,000)
Riksdaler, och hvilken skall utgå för år 1816
och följande åren till nästa Riksdag, kommer
att levereras till Riksgälds-Contoiret och derstädes
redovisas: hvaremot utaf samma Bevillning
följande suramor skola årligen från och med
år 1816 från Riksgälds-Contoiret, efter requisitioner,
till Kongl. Stats-Coiitoiret allemnas,
nemligen:
1:0 SjuhundradetjugU tusen (720,000) Riksdaler
, såsom ersättning till Stats-Verket för
den del af Tull-Inkomsterna till ett lika be
.
.. 1°Pf)
6:te B:det 7\:n 25. 26.
194 'Den \ A HgllSti
4öpp ärligen, sorn är anslagen till ersättning
af Bankens Förskott till 1808 och 180g årens
krig.
2:0 Trettio tusehde (30,000) Riksdaler till
Renta och Capital-afbétaining å det i Bänken
år 1811 lyftade mindre Creditivef.
3:0 En million fyrähuridradetjugu Tusende
(1,420,000.) Riksdaler till Stats-Behofvens fyllande.
A dessä summor, hvilka till Stats-Verket
skola aflemnas, måge Fullmägtige meddela förskott,
så vidt Riksgälds - Contoirets penningetillgångar
det medgifva, dock endast för det
löpande året* hvilket räknas från den första (1)
.Mars det ena året och till den första (i)Mars
det nastpåföljande. Således må förskottsvis till
Stats-Verket utbetalas imellan den första (1)
Mars 1810 och den första (1) Mars 1817 hvad
Stats-Verket för år lgl6 tillkommer; hvaremot
några förskott till Stats-Verket, sträckte utöfver
det löpande året, icke få beviljas, utan äxo
strängeligen förbudrie; %å att före den första
(x) Mars 1817 något icke får förskjutas uppå
1817 års anslag o. s. v.
Hvarje år i April Månad bö'r ordentlig
liqvid imellan Stats-Verket och Riksgälds-Con'toiret
upprättas för d«t näst föregångne året,
samt arne Exemplar af denna Liqvid utskrif
vas;
-
Hen 4 Augusti
Vas; af hvilka del eria, forsed t: nied Kungli
Stats-Contoirets godkännande återställes Riks*
£:ilds-Cbiitoirét, för ätt såsom vbrilieatioii dess
Hufvud-Böic biläggas; och det andra med. påteckiiad
approbation äf Fi.illmägtlga, q rarstadnaf uti
Kongl; ötats-Contdiret.
8. Ari.
Äng8<endé upptagande af Inhemska Lath
Riksgäl ds-Conioirci kommer på ilin. satt*
soth hi tills, att hållas öppet för inhemska lån,
«möt obligationer pä mindst fyra (4) år och feni
(ä) procents ätlig renta, sa länge Fullmågtige
pröfva sådant höfligt; hvarvid dock Fullmägtige
hafva att tillse, att Cöhtoiréts skuld mot
5 procents renta, så vidt möjligt är, ifkfe okeS
klöfvet beloppet -den i Januari 1815;
Q. Arti
Angäendé General - Assistaiice - Coiitoirei.
i- §• . ,
fieneral-Assistäricé-Gdhtdiret, s'prri, i inseende
till dess förémål, är éri ifråri JRiksgäldsVetlcet
afskild Inrättning, kommer, . på lika
sätt , sorn hittils, att, under Fullmägtiges öfverinseende
, administreras af 3:0.6 OfveriCdmmis
.
sd»
196
Den 4 Augusti
sarier, enligt den för General-Assistance-Contoiret
utfärdade Instruction och de af Riksens
Ständer särskildt meddelta föreskrifter.
2. §.
Skulle nägra förbättringar, ledande tillsa*
krare controll vid General-Assistance-Contoiret
, pröfvas nödiga, äga Fullmägtige att elem
vidtaga; dock ruan att Verket med några särskildta
Arfvoden härigenom besväras; likasom
den nu gällande Staten med några nya Röner
icke får ökas. — Hvad som erfordras till reparationer,
expenser, såsom ljus, ved, skrifmaterialier
m. m. må, efter behof, mot ordentlig
redo uti General-Assistance-Contoirets Räkenskaper,
utbetalas.
10. Art.
Angående FnUmägtiges Sammankomster och
hvad dervid iakttagas bör.
1. §•
Fullmägtige sammanträda till öfverläggning
om Riksgälds-Verket och General-AssistanceContoirets
angelägenheter, mindst en gång i veckan,
och äfven oftare, om ärenderrlas beskaffenhet
och oafbrutna gäng sådant skulle fordra;
och hvarvid ordentligt protocoll alltid bör hållas.
2. §.
Konungens Ombud beviste ej Fnllmägtlges
Sammankomster oftare, än , på sätt 67 §.
uti
Den 4. Augusti.
197,
uti 1809 ars Regerings - Form stadgarj Full-1
mägtige åstunda att med honora öfverlägga.'
3- §•
Till ordinarie sessioner anses Fullmägtige
sjelfkallade de dagar och på den lid, hvarom
Fullmägtige sjelfve »ifver etisk omma; mert
till extra sammankomster, hvilka, vid ett föregånget
sammanträde icke särskildt blifvit ut"
satte, låter ordföranden skrifteliga kallelser utfärda.
— Och derest någon ibland Fullmägtiga,
icke varit tillstädes, då ert Extra sammankomst
blifvit beslutad, bör han särskildt deram un-'
derrättas, så framt han vistas i Staden och icke
äger redan kändt laga förfall.
X hän delse af Eldsvåda inom Stadens broJ
ar, vare Fullmägtige sjelfkallade, att sig litt'
Contoiret infinna.
4. ■§.
Förmärkes något å färde vara i sorn skulle
leda till Contoirets skada och förfång, eller såJ
dana oordentligheter förspörjas inom Verket,
hvilka fordra den skyndsammaste åtgärd ock
handläggning, ahmäles det genast hos Ordföranden,
på hvars pröfning det må ankomma, huruvida
Fullmägtige genast böra sammankallas,'
eller om med sakens anmälan må anstå till
forst infallande sessions-dag.
5- §•
Då vanlige Ordföranden ar frånvarande,
föres ordet af den, som är närmast i ordmng
6.
§.
J9*
Uen 4 Augustt
6. §,
Når vanliga sessioiis-timman är inne, samt
fpre^yagningen, uppå Ordförandens tillsägelse,
blifvit påbegynd, skall uti Protocollet antecknas,
da någon Ituilmägtig derefter uppkommer;
hvilket äfven iakttages, dä någon Fuljmägtig
tor t går, innan Ordföranden ti|llcännagifvit, att
sessionen upphört.
7- §•
Astundar Fullipägtig, att på längre eliev
hortitare tid resa ifrån Staden, gifve sådant tillkänna,
samt liufu länge han ämnar vara börte.
Och flör pti Frotoccillet antecknat», huruvida
Fullrnägtige för det Biks-§{ånd, till hvilket
han hprer, anse något hillder för göromålens
jempa qch oafbrutna gång genom hans frapva?
rp kunna uppstå,
b §•
Skulle Fiillmägtig, ehuru vistande i Staden,
antingen af opasslighet pller af enskilda
angelägenheter vara hindrad, att bivista antingen
Fpllmagtiges yanliga sessioner pller pck
'de extra sammankomster, hvilka blifvit honora
kungjorde, hör han sitt fqrfall hvarje gång
särskildt tillkännagifva.
9- §•
När, på sätt i 7. §. omförmäles, Fullmäg-j
tig reser ifrån Staden, men ieke låter höra. af
fig inom Trenne (3} vfeckor efter deq lid, då
han§
Den 4 Augusti
hans tjenstledighet upphört, anmärkes sådant
uti Protocollet. Men derest han, utan anmäldt
laga förfall, skulle uteblifva fulla Två (i) månader,
att räkna från den dag, hans tjenstledighet
till ända gått, inberättas det hos Rid-.
darhus-Directionen, i fall han är frälseman, eller
om han är ofrälse, till Cancelliet vid det
Stjnd, till hvilket han hörer.
10. §.
Sessioner få ej hållas eller några Beslut fattas,
då Fullmägtig för ettdera af de fyra Riks-Stånden
saknas. Några ärender af vigt och betydenhet,
såsom fråga om Inhemska Tåns upptagande
eller inställande, sysslor? tillsättande
m. m. få icke heller afgöra*, så framt icke
mindst åtta bland Fullmägtiga äro närvarande. —
Och galle härvid endast det undantag, sorn uti
15. §. här nedan omfcjrmäles.
11. §.
Uti alla mål, hvilka fordra någon utred”
aing, inhämte Fullmägtige Commissarierna»
Utlåtanden,
12. §.
Ej må beslut fattas, någon åtgärd vidtagas,
eller befallningar, i Öfver-Styrelsens namn
meddelas Verkets Embets- och Tjensteman, u«
tom vid Fullmägtiges sammankomster.
i?- §•
Uppkomma under öfverläggningarna skiljaktiga
meningar, afgifve en hvar bland Eujl
mäg
-
Den 4 Augusti
mägtiga särskildt sin röst, skriftligen eller muntligen,
och Sälten afgöres genom votering, då
rösterna beräknas efter Capita; och galle pluralitetens
mening såsom Beslut.
Yttras flera olika meningar, jämkas Beslutet
efter dem, hvilka närmast med hvarannan
öfverensstämma, på sätt ailtid vanligt är, men
om, vid voteringar, rösterna skulle utfalla lika
på båda sidor, galle den mening, som Ordföranden
biträder.
i4- §•
Den Fullmägtig, som, fastän han är närvarande,
ej särskildt afgifver sin röst, eller
ock, efter påbegynd ventilation uti ett ämne,
bortgår, anses hafva bidragit till det beslut,
som vid en sådan sammamkomst fattas.
15- §•
Skulle, mot förmodan, så inträffa, att
Samtlige Fullinägtige för ett Stånd på en och
samma gång äro bortreste eller af sjukdom hindrade,
må, i händelse ärenderna icke tåla uppskof,
det vara de öfrige Fulhnägtige tillåtet,'
att dem afgöra.
rr- Art.
Angående Betjeningen vid Riksgälds-Contoiret.
i. §.
Fullmägtiges Expedition och CanceJlie.
För IH ullmägtiges Expedition och. Cancellie
bestigs: En.
Déti 4 Augusti.
■■ Bn - Secreterare, som förer Protocollet vid
Fullmägtiges Sammankomster, uppsätter ock
cöntrasignerar alla utgående Bref och Expeditioner,
likaledes alla Constitutorial, Tjensteförordnanden
och Afsked för Riksgälds-Contoirets
och General-Assistance-Contoirets Kmbetsoch
Tjenstemän, hvarvid på hans ansvar kommer
, att dessa sistberörde handlingar äro behörigen
charterade; åliggandes det sedermera
Commissarierna i Riksgälds-Contoiret och Ofver-Commissarierna
i General-Assistance-Contoiret
hålla hand deröfver, att någon icke får
inställas uti Tjensten eller uppföras till Lön
eller Arfvode,, innan med företedda behöriga
bevis, hvilka i afskrifter tillika böra aflemnas,
blifvit styrkt, att de allmänna afgifter , hvilka
, vid befordringar, uti Banken dessutom
äro vanlige, blifvit erlagde; och förhålles på
lika sätt, i anseende till pensioners utbetalande
för dem, sorn erhålla afsked med pension.
En Registrator, som tillika är Archivärims^
håller Diarium öfver alla inkommande Bref,
•Remisser, Memorial och Skrifter, antecknar,
enligt Protocollen, uti Diaria de åtgärder, hvilka
äro uti hvarje mål vidtagne; vårdar alla
till Fullmägtiges Cancellie hörande handlingar
m. m.; äfvensom det så kallade gamla Archivet
af förra Riksens Ständers Contoir samt f. d.
Kongl- Riksgälds-Directionens, handlingar förblifva
under Registratorens vård. — Honom
åligger det också, att, när Secreterare!! af sjuk
dom
-
2o2
Din 4 Augusti
dom eller annat laga förfall är hindrad, nkr-:
mast företräda Secreterarens ställe.
Tyå (2) Cancellister för renskrifning ock
hvilke tillika biträda vid alla andra inora Fulnaagtiges
Expedition förefallande göromål, som
dem anbefallas.
Ombudsmans- Contoiret,
Ombudsman besörjer och bevakar alla
Jliltsgälds-Contuirets Rättegångs-Ärender, efterser,
att Betjeningen under de vanliga arbetstimmarna,
utan vederbörligt tillstånd, icke är
frånvarande, m. m. sorn dess tjenst tillhörer':
2. §.
3 Biksgäldg - Vprlcet administreras, under
Etillmägtiges öfverinseende, af Fem Comnrissajier,
enligt den af Riksens Stäpder 3r lijiofö?
dessa Cpnimissarier fastställda Instruction.
Till biträde vid Cqmmissarternais Expedit
tien bestås:
En Refprendarips eller Secreterare,
En Cancellrst.
Under Comioissariprpas närpiaste inseende lyda.
dessutom:
Boksluts-Coutoiret.
Hvarest hålles Hufvud-Redogörelsen för
JRksgälds - Opntcirets Föpd.er» Inkomster och
Utgifter, och består af:
Jin Kammererare^
En,
t
JJfen 4 Augusti
En Bokhåll are,
En Kammar-Skrifvare,
Tre Contoirs-Skrifvare.
Cassa-Contohet.
En Casseur för Inkomst och Utgift,
En Cqntoirs-Skrifvare.
Revisions-Contoiret.
Hvarest Riksgälds-Cqntoirets samt General-As*
sistance-Contoirets Hqfvud-Bticker och Rakettskaper
m. m. gfanskas, består af:
En Kammererare,
En Revisor,
Tvä Contoirs-Skrifvare.
Credit-Sedel- Verk et.
Härvid bestås tills vidare och *å länge någon
jndragnijig icke kan ske:
En Kaptmererarq,
Tvä Casseurer,
Två Bokhållare,
Tre Cotitoirs-Skrifvara ,
T vi Ca^sa-Skrifvare.
Vakt-Betjente.
En Vaktmästare,
Tio Kammar-Drängay,
Två Hus-Drängar,
pfvannämnde Embets- och Tjenstemän' samt
Vakt-Betjente aflcinas för innevarande år l8is
»efter gamla Stattin; men från och metl Hästkam--
-
lien 4 Augusti
lommande ar 1816 efter den vid denna Riksdag
fastställda Stat, hvilken icke får ökas eller
öfverskridas; utan bör fast mera tillses,'
att, i den mån göromålen inom Riksgälds-Conloiret
skulle mindskas, umbärliga tjenster och
Befattningar så väl vid Credit-Sedel-Verket ,
som vid andra Departementer, varda indragne.
I afseende på Befattningarna vid CreditSedel-Verket
och Exspectantef, hvilka njuta
.Löner vid Riksgälds-Contoiret, kommer 1810
års Reglemente, att tjena till efterrättelse.
3- §•
Hvad som erfordras till reparationerJ inköp
af Inventarier, ved, skrif-materialier m. m. ,
må efter behof, emot ordentlig redo ; anordna s
cch utbetalas. — De Arivoden, som Verkets
Embets och Tjenstemän nu bestås för smärre
Credit-Sedlars underskrifvande, numererande
och daterande samt granskning och anrrullering
af förslitna dylika Sedlar, komma att
utgå, på sätt hittils varit fastställdt —
Till belöning för extra arbeten och till
uppmuntran för Extra Ordinarier, livilke visa
synnerlig flit och skicklighet, må Fullmägtige,
efter hvad hittills varit vanligt, mot redo, disponera
till och med Femhundrade (500) R.-d
Banco; dock får utaf denna summa något icke
utbalanceras, utan bör hvad för äret icke kommer
att utgifvas, blifva en besparing för Verket.
Deremot får utbetalning af några andra
a rf
-
Den 4 Augusti
arfvoden till Biksgälds-Contoirets Ebbets- och
Tjenstemän samt Vakt-Betjente, in de, sorn
uti Staten och detta Reglemente äro utsatte,
icke äga rum.
4- §•
Da någon af Riksgälds-Contoirets Embets
och Tjenstemän samt Vakt-Betjente, som icke
uppnått Sjuttio års ålder, och enligt allmänna
författningarne iir berättigad, att vid afskedstagandet
behålla hela lönen som Pension, begär
afsked med Pension, kommer dess ansökning
a,tt pr.; fras och af göras, enligt hvad härom
i Riksens Ständers Bank finnes stadgadt.
N är Sysslor skola bortgifva^, eller förordnanden
till tjensters förrättande på behaglig
tid meddelas, hör sådant genom anslag kungöras
uti samtliga under Riksgälds-Verket ly
dande
Departementet, och deruti utsättas, så
väl löne-vilkoren, som tiden, inom hvilken
de sökande böra sig anmäla.
Till lediga sysslor och befattningar vid
de Departementet, hvilka stå under Commissariernas
närmaste inseende, upprättas af Commissarierna
förslag, å hvilket en bland de sökande
uppföres.
Anser sig någon vara förfördelad i dess
rätt genom Commissariernas förslag, ma det
.■vara liomjnj Öppet, att deröfver lius Fullmäg
ti
-
206
Den 4 Augusti
tiga aöföra Besvär indin åttonde ' dygnét efter
det Förslaget till Fullrrtägtiga inkommit.
Coftittiissar i e-Bes t äll ni agar, Sysslor vid Ful i.
iniigtiges Expedition, örritmdsmaris - Sysslan,
Karsirhcterare - sysslan uti Boksluts - Cöntoiret,
Ref&reiid&rie-svssian vid Commissarierms' Expedition
samt Cässfeurs sysslor förklaras vara så
beskd-ffade Tjenster , att vanlig befordringstour
lill deni icke äger rum, hvaremot .Betjeningen
i allmänhet, såframt bristande skicklighet
icke skulle i vägen ligga, bör befordras
effei de grunder ; hvilka inom Contoiret va»
rit vanliga.
12. Ari.
Angående Betjeningens Skyldigheter i allmänhet
och huru för hällas bör; dä någon
anntäles för fel i Tjensten, samt
inom hvilken tid Besvär öfver Fullmäg
ti ges åtgärder skola anföras
hos Riksens Ständer eller Deras
Revisoren
i. §<
Åiiä ÉmtétsmUri och Betjente böra med
flit, trohet och hit förrätta sina Sysslor; och
skola de Tjensteman, hvilke äro ställde under
Commissariernas närmaste inseende, åtlyda ock
hörsamma hvad, såsom till tjensten hörande,
dem af Commiisarierna anbefalles.
3- §•
jjtn 4 Augusti
» 2. §•
Bokhallare vid Cretiit-Sedelverhet, afven
soiti samtlige Kammar- och Contoirs-bkrifvaré
mage af Comxhissariétna indelas till tjenstgöring,
sä att de, efter omständigheterna, Xunnd flyttas
frän ett till ett annat Departement;
3- §•
Cotnn1 issarierhé böfä hälla noga uppsigt dera,
att en Jitar sjelf, ech icke genom ändra, förrättar
<l»n tjenst, hvartill han blifvit antagen;
ankommandes det på Commissariernas ansvar,
om något underslef, härvid fäi: äga rum.
4- §•
Skulle Mgon 3?nibets- och Tjensteman ,
som stät under Fullrpägtiges omedelbara inseende-,
beträdas med vårdslöshet eller försummelse
i tjénsten, bör hän hos Fullmägtiga
förekallas och inför Frotocollet undfå allvarsam
föreställning. — T,åter han sig ickfc häraf
rätta; må haii, efter ömständigheterna suspenderas
på längre eller kortare tid; med mist*
ning af hela eller halfva lönen, mert otti han,
efter dessa undergångna vafnings grader, icke
skulle förbättras, så må han af Fullmägtiga skiljas
ifrån Tjenst eich Lön;
På lika sätt förhalies med den under Commissariernas
närmaste inseende ställda Betjening,
endast med deu skillnad, att den felaktige,
innan lian hos Fullmägtiga af Commissarierna
anmäles, forst inför Commissariernas
Pro
-
so 8
Den 4 Augusti
Protoeoll erhåller föreställning oell på detta
sätt undergår första varnings graden.
Den som anmäles för Tjenstefel, må alltid,
om han det åstundan, skriftligen förklara
sig till Protocollet; och då någon antingen
suspenderas eller skiljes från 'fjellsten,
utfärdas ordentlig Resolution derå, med påtecknad
hänvisning till besvärs anförande.
5- §•
Vill någon anföra Besvär hos Riksens
Ständer eller Deras Revisorer öfver förment
prejudice eller uti andra mål, åligger det honom,
att inom en månad, efter det han af
Fullmägtiges Resolution . erhållit del, sådant
hos Fullmägtiga skriftligen tillkännagifva.
Sker det ej, har han förlorat rättigheten att
klaga.
8. §•
Besvär öfver Fullmägtiges åtgärder böra, så
framt de till pröfning skola upptagas, vara inlemnade
till Fullmägtiga, sednast en månad före
Revisionens början eller Riksens Ständers
sammankomst; men skulle något förefalla, antingen
under påstående Revision eller Riksens
Ständers Stats-Utskotts sammanvaro, må det
vara klaganden öppet, att sednast inom fjorton
dagar, efter det Fullmägtiges beslut blifvit honom
kungjordt, omedelbarligen hos Riksens
Ständers Revisorer eller deras Stats-Utskott
sjna Besvär ingifva.
ttär
Den 4 Augusti 209
1> §•
När på sätt i 4. §. omförmälesi någon
Embetsman eller Betjent antingen suspenderas
eller skiljes ifrån Tjensten, och han inom föreskvlfven
tid tillkännagifvit, att han är sin*
nåd att anföra Besvär hos Riksens Ständer eller
deras Revisorerj förordne Fullmägtige någon,
som med innehafvande ldn förrättar den
lediga Tjensten, intill dess Besvären äro prof-,
vade och afgjorde; och njute den, som förord-,
nas, fyllnäden i den lön, sorn bestås vid. den.
syssla, hvilken af honom ad interim bestrides,’
a. §• ■ . .
Vid inträffande Vaeancer, ellef då någon.
Embets-eller Tjensteman af sjukdom eljer annat
laga förfall är hindrad, skali den som tillförordnas,
utan särskild aflöning, bestrida en
sådan Tjenst, dock komma de Extraordinarler,
hvilka i sista graden till ordinarie Tjenstgöring
blifva använde, att njuta full aflöning
för hela den tid, de en sådan ordinarie tjentsgöring
bestridt
Beviljas
åter någon Embets eller Tjensteman
ledighet, för att besörja enskilda angelägenheter,
aflöne han då sjelf den Extraordinarie
, som i sista graden förordpäs att görs*
tjenst.
Hvad tili ii:te och denna isne Art, fånö
nes stadgadt, i afseende på tjensterg tillsättande,
.... , den,
6.re Bukt N.q 27- 28’
210
Deri 4 Augusti
den ordning, 1 hvilken vårdslöshet eller försummelser,
hos Tjenstemännen skola åtalas, Besvärs
anförande hos Riksens Strinder och deras
Revisorer; jéinte aflöning åt Extraordinarie!,
skall afven tillämpas vid General-Assistance-Contoiret.
if. Art.
Avgående tiden, inom hvilken Bokslutet
öjver Riksgälden bör vara förf att eidt
och Hufvud-Boken reviderad: och rörande
det Utdrag af Riksgälds- Cont
oi tets Räkenskaper, som hvarje
är genom trycket skall allmänheten
meddelas, samt de Be- ■
rättelser, hvilka till Rik>-  sens Ständer och Deras
Revisorer skola afgifvas.
1. §•
Tili "Riksgälds-Contoiret afslutas för hvarje
år en ordhntelig Hufvud-Bok öfver Rikets
Gäld saint de dertill anordnade Inkomster
och Utgifter, hvilket Bokslut så tidigt det näst
påföljande året bör vära författadt, att HufvudBoken
kan vara granskad af Revisions-Cunteiret
sednast inom den första (1) Octuber samma
år.
5. §•
Aflönings - Stat för Riksens Ständers Rlksgälds-Contoir.
12. Riksens Ständers Fullmägtige njuta hvardera årligen såsom Honora
-
(Bih, G:te Band, Sid. 212).
rium 6661 R:d
Banco.
1. Secreterare
1. Registrator
2. Canzlister u 200 R;d
Fullmägtiges Expedition.
1. Registrator och Archiyarius
1000. — —
tioo.
4oo. — —
Anmärkning.
2,000.
Förste Canzlisten bibehålles vid de 260 R:d han nu innehar; likasom
andra Canzlisten, eller som han i förra Staten benämnes Copisten,
blott kommer att åtnjuta 150 R:d intill dess Förste Canzlisten bortgår,
då Lönerne för hvardera Canzlisttjensten blir 200 R:d eller
samma belopp, som denna Stat utsätter.
1. Ombudsman
Ombudsmans Contoiret.
noo. — —
5. Commissarier å 1000 R:d
1. Referendarius
1. Canzlist
Commissariatet.
Dess Expedition.
1. Kammererare -
1. Bokhållare -
1. Kammarskrifvare -
5. Contoirsskrifvare å 200 R:d
Boksluts - Contoiret.
5ooo. — —
600. — —
200. — —
7Öo.
45o.
200. — —
600. — —
b,85o.
Cassa-Contoiret f ör Inkomst och Utgijt.
2,000.
5o. -- —
Re visions-Contoir et.
1. Casseur
1. Contoirsskrifvare -
1. Kammererare
1. Revisor - -
2. Contoirsskrifvare å 200 R:d
Credit-Sedel- Verket.
1. Kammererare _ _
2. Casseurer å 600 R:d - _ _
2. Bokhållare å 55o R:d - _ _
5. Contoirsskrifvare ä 200 R:d - -
2. Cassaskrilvare å 200 R:d - _
Vakt-B et jente.
1. Vaktmästare - - - _
10. Kammardrängar ä i5o R:& _ _ _
2. Husdrängar å ioo R:d - _
*0.
200. — —
1,000. — —
600.
4o0. -- —
4oo.
600. '
1,200. — —
700. — —
600. — —
4oo. — —
5,5oo.
- 200.
- i,5oo. — —
- 200.
r,goo.
R:d. sk. j r8,
000.
Desse Löner för tjenstgörande Embets- och Tjenstemän samt Vakt-Betjente,
hvilka här ofvantill ett sammanräknadt belopp af Adertontusende
(18,000) Riksdaler Banco äro utförde, komma, enligt Riksens
Ständers Beslut, att ifrån 1816 års början och till nästa Riksdag
utgå med Femtio (5o) procents f örhöjning.
Till Indragning vid Tryckeriet.
i. Factor eller Sättare ä i6f R:d månadteligen elier för året R:d 200. -- —
1. Tryckeri Dräng ä 8j R:d månadteligen - - xoo.
Pensions-Staten.
Revisoren Krabbes blinda Dotter _ _ 16. 52.
Framlidne Hof-Jägmästaren Friherre Gripenstjernas efterlemnade
Dotter Mariana C. Gripenstjerna - - - 166. 52.
000.
18,000
Transport
i85. 16. ^ 3oo. — “-.26,000. _
r I
Transport i85. iG. — 5oo.
Aflidne Commissariens vid Riksgälds - Contoiret, Öfver Krigs
Commissarien
Lindstedts Enka och Barn - i5o — —
Aflidne Notariens vid Riksgälds - Contoiret Fr. Bergmans o
inyndiga
Barn - - - - i5o. — —
Contoirs Skrifvaren J. Sandahl - i oo.
Aflidne Kammereraren vid Riksgälds - Contoiret Lundvalls o
mvndiga
Barn - - - - - i5o. — —
753. 36 —
26,000
Lönerne till Expectanter utgå till det belopp, som förJivarje
blifvit fastställdt vid 1810 års reglering, med tillsammans -
Dessutom uppföras:
Missräknings-penningar till 2:ne Vexlings-Casseurer vid Credit
Sedel-Verket,
å 5o R:d till hvardera - - - 100. — —
Arfvode till vederbörande då Hufvudboken vid Riksgälds-Con
toiret
inom föreskrifven tid afslutas ■* - 200. — —
Dito till Betjeningen vid Kongl. Post-Contoiret i Stockholm 100. — —
Dito till Betjeningen i Vexel- och Läne-Banken - 100.
i,o35
2,049
Summa uf denna Stat
Gjord och fastställd vid Urtima Riksdagen i Stockholm Augusti j8io.
j 000
jag,582
I
Den 4 Augusti
2, §• ,
Denna HufvUd-Bok bör upptaga skulder
Oell tillgångar frän föregångne året, uti särskildt
Conto visaredo for Inrikes Dånen, Upptaga
Inkomsterna under sina behöriga Titlar,
sådane de influtit, samt utföra under Balance
till det påföljande året de skulder och tillgångar,
hvarmed Hufvud Höken sig slutar; och.
bör Cassa - Räkningen, såsom Partie-Räkning
till H ufvud-Boken, densamma bifogas och incharteras.
3- §*
Då Hufvud-Boken i rätt tid afsIutaS, komma
de, sorn vid den samma lagt hand, att undfå
det arvode sorn Staten utsätter, och hvars
fördelning af Commissarierna föreslås,
4- §•
Hvarje år, efter förrättadt' Bokslut, låta
Fullmägtige författa, och genom Trycket utgifva
sådana utdrag af Riksgälds - Contölrets
Räkenskaper, som i dessa sednare åren varit
brukliga. v
5' §•
Till hvarje Revision låta Fullmägtige författa
och aflemna en omständlig Berättelse orri
Riksgäids-Contoirets Tillstånd samt Förvaltning
under den tid, som Revisionen skall omfatta;
likasom fullständig Berättelse lill hvarje Riksdag
afgifves, Sådane Berättelser böra särskildt
-
Den '4 Augusti
skildt aflemhas från Commissarierna 1 RiksgäldsGontoiret
samt Ofver-Commissarierna i General-Assistance
- Gontoiret och Ombudsmänne*
vid båda dessa Verken.
Som detta Reglemente blott innefattar Hufyud-grunderna
för Riksgälds-Verkets Styrelse
och Förvaltning, så förvänta Riksens Ständer
af Fullmägtiges nit och ömhet för detta Riksens
Ständers angelägna Verk, att Fullmägtige,
vid tillämpningen, icke härifrån afvika.
Ägandes Fullmagtige, att vid de imellan Riksdagarne
infallande Revisioner, begära råd a£
R evisorerna uti sådana mål, för .livi tea ovilkorliga
och bestämda föreskrifter saknas — äfvensom
Fullmagtige ovilkorligen böra till
.verkställighet befordra hvad Revisorerne, med
anledning af deras erhållna Instruction, uti
en eller annan måtto till efterrättelse föreskrifva.
Gifvet vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den Augusti 1815.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden d. 4 Augusti
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande, i anledning af åt evremiss
i fråga om en på Allmänna
Arbetshus-Fonden anvist utgift.
I anledning af Stats-Utskottets under den 27
sistlidnV-Juli afgifna berättelse och utlåtande»
angi*
Hen 4 Augusti
2X3
angående verkställd Revision af de under Kongl’
Commerce-Collegii-Förvaltning ställda Fonder
samt Utskottets dervid gjorda hemställan , att
den pä Allmänna Arbetshus-Fonden uppförde
Hushyra för .Biskoppen i Götheborg Doctor
Wingård af 700 R:d, ärligen, mätte, såsom dragen
från Fondens rätta ändamål, ej vidare
mindska de tillgångar, som för den fattigare Allmänhetens
i Städerna nytta och arbets-förtjensÖ
äro anslagne; har Högloft. RidderSkapet ock
Adeln, genom Protocolls-Utdrag den x. i denna
månad, anmodat Stats-Utskottet att meddela
upplysning, huruvida denna Embetsman vore
till hushyra af Staten berättigad; och Vällofl.
Borgare-Ståndet har åter, genom Protocolls-Utdrag
den 2Q i nästlidne månad, ansett det borde
Riks-Stånden hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att genast eller så fort möjligen
ske kan, denna utgift borde på Allmänna
Pensions- och Indragnings-Staten öfverflyttas,
på det Arbetshus-Fondens medel kunna i det
hela hädanefter till sitt rätta ändamål användas
och bibehållas; varande denna fråga alltså
1 dessa afseenden till Utskottets ytterligare åtgärd
återremitterad.
Stats-Utskottet får i följd häraf upplysa,1
att i frågavarande Hushyre-medel genom Kongl.
Brefven den ig Juni och 27 December 1806.
blifvit Biskoppen Doctor Wingård personelt på
oden grund tillagde, att ej mindre Biskoppshuset
Un ock Domprflpte-Bostäljet i Götheborg
vid
214
D en 4 Augusti
vid (le arén 180a och 1804 inträffade Eldsvådor
i Götheborg afbrunnit, samt att Kongl.
Majit alitsa, enär nytt Biskopps-hus icke sa
snart kunde anskaffas, funnit skäligt i stället
ansia denna hushyra af sådana Pastoralier af
lediga Pastorat, som till Arbetshus-Fynden ingå.
Såsom Utskottet redan sig yttrat och hemStällt,
anser Utskottet likväl denna utgift icke
höra belasta AvbetshusWonden, utan att hvad
som är dit anslaget, må den samma oafkortadt
till godo komma; och Utskottet får derföre fö”
resia, att Riksens Höglofl. Ständer genom underdånig
skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla
om den Nådiga åtgärd, att såframt Biskoppen
Doctor Wingård ännu icke blifvit med BiskoppsBoställe
försedd, samt Kongl. Maja i Nåd<jr
skulle finna honom berättigad att tills vidare
tillgodo njuta denna hushyra, Kongl, Majit i
Nåder täcktes lita densamma utgå på Allmänna
Jndragnings-Staten, så snart tillgång deruppå
kan blifva för en sådan summa, samt Arbetshus-Fonden
från utgiften befrias. H vilket
vördsamt hemställes Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande. Stockholm den 4 Augusti 1815'
På Höglofl. Ridd. och På Högvörd. Prest
-
Adelns Uédamöters
vägnar
Carl De Géer
Ståndets Uédamöters
vägnar
C. v. Rosenstein
Pi
Den 4 Augusti
S'i'5
På Hedervärda BondeSt
andels “ Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
■ ,.:'i t
C. Timelius.
Uppläst Iios: samteliga Riks -Stånden d. 4 Augusti,
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angående Lön- för höj
ning för Controlleuren vid det i
nom Riksgälds-Contoireti afseende
på Chartors hvitstämpling, inrättade
Contoir.
"Vid 1809 och 1810 årens Riksdag i Stockholm
förordnade Riksens Höglofl. Ständer att
ali Hv itstämpling af Chartor skulle förrättas
uti Riksgälds-Contoiret, samt, kostnaden härtill
bestridas af Chartas-Sigillatce-medlen. I afseende
på denna åt Riksgälds-Contoiret uppdragna
befattning har en särskilt Tjensteman,
med benämning al Cqnrrolleur oell 400 R:d
Lön af Chartae-Sigillatas medlen, blifvit af Herrar
Fullmägtiga tillförordnad, och hvars åliggande
är att från Banken mottJfga det Papper,
som med hvitstämpel skall förses , redovisa cloetta
papper oell alla de handlingar sorn livitStämplas
samt ständigt öfvervara afstämplingen
m
jPå Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
'Ji6 X)en 4 Augusti
to» m. som dess Instruction innehåller. Denne
Tjensteman, såsom stående under Fullmägtiges
lydno och den der anses höra till RiksgäldsOontoirets
Betjening, har till Stats-Utskottet
inkommitrmed ansökning om någon förbättring
uti dess l®he-vilkor» Och som Riksens Hög-,
lod. Ständer -vid denna Riksdag beviljat Riksgälds-Contoirets
Embets- och Tjenstemän en
förhöjning af 50 procent i deras löner från
Slasta års början och till nästa Riksdag, så har
Stats-Utskottet funnit skäligt tillstyrka enahanda
förhöjning på lika tid för Controlleuren
'vid Chartse - hvitstämplings - Contoiret , och att
denna förhöjning äfven utgår af Chartas-Sigillataa
medlen på lika sätt sorn sjelfva lönen; hvarom
i händelse af Riksens Höglofl. Ständers bifall
XJtskottet torde få sig uppdraget att Herrar
Eullmägtige i Riksgälds-Contoiret underrättelse
meddela; hvilket Riksens Höglofl. Ständers
ompröfvande vördsamligen underställes. Stockholm
den 4 Augusti 1S15.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördig» PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl De Géer C. v. Rosenstein.
P:\ Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStå
ndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Upp
-
Den 4 Augusti
Uppläst hos Högloft. Eidel, och Ad. d. 4 Aug.
— — Högvörd. Prest-Sinndet {], 4 —
— — Vällofl. Borgare-Ståndet d. 5 —
-- Hederv. Bonde-Ståndet d. 4
Riksens Hcglofl. Ständers Ståts-Utskotta
Utlåtande, i anledning af väckta
Motioner om en Gratiftcation till
Herr Stats-Commissarien och Riddaren
Widegren.
H os Högloft. Ridderskapct och Adeln liar
Herr Lagmannen Grefve H. J. Gyllenborg, samt
inom Vallöf!. Borgare Ståndet Herr Borgmästaren
Sturnegk föreslagit, att som Herr StatsCommisjSarien
och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden
Widegren, i anledning af Riksens
Högloft. Ständers Herrar Revisorers år i3i3
gjorde erinringar vid Räkenskaps-methoden för
Stats-Verket, icke allenast hos Kongl, Majit
anmält, utan ock sedermera vid denna Riksdag
uppgifvit ett sätt, hvaruppå den af Revisorerna
nödig ansedde utredning af Stats-Verkets tillgångar
för förra åren må kunna vinnas samt
Riks-Hufvud-Boken efter $n förbättrad plan
inrättas; det mätte Herr Stats-Commissarien Widegren,
som derjemte under detta Riksmöte,
till följd af den Nådiga befallning Stats-Utskottet
utverkat, gått Utskottet till handa med atskilljgav
Calculers författande samt upplysning
gar
21 8
Den 4 Augusti
gar I afseende på omförmälte utredning och
nya Räkenskaps-sätt, varda för denna sin moda
tillagd en belöning, svarande mot vidden
och vigten af hans arbeten samt förenlig med
Riksens Ständers värdighet, hvilka motioner
under den iy:de sistlidne Juli blifvit öfverlemnade
till Stats-Utskottets åtgärd; och har
Hogvördige Prest-Ståndet ,' enligt ProtocollsUtdrag
den 20, i samma månad,t instämt uti
Remissen.
Med anledning häraf och som, på sätt
Stats-Utskottets Betänkande af den 24 i nastlidne
manad, rörande ofvanberörde ämne utförligare
innehåller, Herr Stats Corhmissarien
Widegren uppgifvit och ådagalagt möjligheten
och nyttan af en enklaré Räkenskaps method och
Riks-H ufvud-Bok, hvarigenom det må blifva
möjligt för Rikets Ständer och deras Revisorer,
att fa upplysning om beloppet af StatsVerkets
inkomster och utgifter från och med
år 1810, såsom ock huru med de samma framgent
årligen sig förhåller, samt derföre redovises;
__ hvilken förändring synes blifva af särdeles
vigt och värde, så har Utskottet, enär
Hqrr Stats-Commissarien Widegren i detta ändamål
haft nit och moda osparde och under
denna Riksdag bibringat Stats-Utskotfet de flera
upplysningar och calculer sorn , i och för
detta ärende, varit behöflige, ansett sig böra
vördsamt föreslå Riksens Högloft. Ständer, atj
bemälte Herr Stats-Commissarie för sådan upp_
of
-
1
Den 4 Augusti
219
offring af tid och arbete matte, såsom ett vedermäle
af Riksens Höglofl. Ständers' välvilja,
tilläggas en belöning af Tretusende R:dB:co,att
utgå utaf Riksdags-kostnadssumman, och hvarom
underdånig anmälan hos Kongl. Maj:t torde
af Riksens Ständer göras. Stockholm den 4
Augusti 1815-
Pn Höglofl. Ridd. och På Högvördiga PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vagnar vägnar
Carl De Gee r. C. v. Jiosenstein.
På Vällefl, Borgare- På Hedervärda B-ondeStändets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fri Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos samtliga Riks-Ständcn d. 4 Augusti,
Vördsamt Memorial!
Sedan Kongl. Majit, enligt dess Nådiga till
kännagifvande
uti Propositionen om Stats-Verkets
tillstånd och behof af dety 1, sistlidne
Mars, förordnat Herr Stats - Commissarien och
Riddaren af Kongl, Nordstjerne - Orden Nils
Frödelius, att biträda Rikets Ständers Stats-Utskott
ined nödiga Upplysningar samt meddela de
handlingar, som kunde erfordras ; så har bernälte
Herr Stats-Commissarie från början af Utskottets
-
cao
Dm 4 Augusti
fets arbeten, oafbrutet intill deras *u hunne
fullbordan, varit i detta hänseende sysselsatt.
Den mängd af frågor rörande Stats-Verket»
liom vid detta Riksmöte förekommit , och de
grundliga undersökningar, som blifvit tillväga
bragte samt föranledt till flera förändringar uti
Stats-Verks-förvaltningen, hafva för Utskottet
gjort Herr Stats-Comissariens biträde ganska
vigtigt. Och då Utskottet icke blott funnit dess
göromål lättade genom Herr Stats-Commissariens
erfarenhet och kännedom af dessa ämnen,
utan ock i öfrigt fått påräkna och begagna
dess nitiska åtgärd och biträde vid ärendernas
utarbetning; så får Utskottet, med anmälan
häraf hos Riksens Höglofl. Ständer, vördsamt
hemställa att i likhet med hvad som vid förra
Riksdagar varit vanligt, Herr Stats-Commissarlen
måtti?, för denna dess befattning och handläggning
vid Riksdags-göromålen, tilläggasj någon
belöning, den Utskottet anser sig böra föreslå
till ett belopp af 1000 Bad B:co, att utgå
af Riksdags-kostnads-medlen; hvarom Riksens'
Höglofl. Ständer alltså torde hos KoUgl. Maj:t
göra underdånig anhållan. Stockholm den 4
Augusti' 1815.
Pa Höglofl. Ridd. och På Högvörd. PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar
C (fri Dt Geer
vägnar
C. t>. Rosenstein.
IU
Den 4 "Augusti
På Vällofl. Borgare
-
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
1 Jon Jonsson.
Ståndets Ledamöters
vägnar
C. Fr. Landberg.
C Tunelius
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 4 Augusti,
E„« gt 6 8. §. uti. Riksdags-Ordningen af den
lo Februari igio skola Riksens Höglofl. Ständer
utsätta tiden till nästpåföljande sammanträde
af deras Revisorer, för granskning utafStatsVerkéts,
Bankens och Riksgälds-Contoirets Styrelse
oell förvaltning.
Och Sorn något bestämmande härutaf ännu
icke skett, så har Stats-Utskottet ansett sig böra
vördsammeligen, anmäla detta ärende samt får der-i
vid vördsammeligen föreslå, att nästa Revisions
sammanträde må utsättas till år 1817 den 15
September, då, enligt Riksdags-Ordningens föreskrift,
g:ne års Räkenskaper öfver Stats- och
Riksgälds-Verken blifva att genomgå och revidera
samt för Öfrigt tiden för Revisorerna
inom nästa Riksdag synes blifva iakttagen,
Stockholm den 4 Augusti 1815.
På Höglofl- Ridd. och På Högvördig! Prest'»
Vördsamt Memorial!
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl Dt Géer.
Ståndets Ledamöters'
vägnar
C. c. Rosenstein.
På
Hen 4 Augusti
På Vallöf!. Borgare På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters Ståndets LedamotersJ
vägnar Vägnar
Carl Fr> Landberg. Jon Jönsson.
1
C. Tunelius.
tTppläst lios samtliga Riks - Stånden den 4 Åugusii.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande i angående tillökta Dagiractamenten
för Tjenstemän och Betjening
vid Respectiva Riks-Stdn„
dens och deras Stat s-Utskotts Cantzlier.
anledning af de hos Respectiva Rlks-Stånden
väckta frågor om såväl tillökning uti det,
vid Riksdagens början bestämda* dagtraktamente
for Stånds-Cantzliernas Ordinarie Notarier och
Cantzlister, som ock att Tractamente kunde be,
stås för det antal Extra-Ordinane Cantzlister,
»om funnits nödigt att derjemte begagna, har,
Sedan Stats-Utskottet hemställt, att Herr Landtmarskalkén
och Talmannen måtte i samråd, reglera
och föreslå, hvad ytterligare belöning kunde
linnas böra samteliga vederbörande vid StåndsCantzlierna
tillkomma, samt Riksens Höglofl.
Ständer dertill bif.11 lemnat, följande förslag
i detta» hänseende blifvit upprättadt, och StatsUt&kottet
meddeidt.
”Ar
Den 4 Augustt
2Ö3
”Är 1813 Jen 24 Juli, med anledning af
Högloft. Stats-Otskottets-Utlätande af den ig i
denna manad) sammanträdde undertecknade, för
att, i samråd, reglera hvad belöning må, vid
Riksdagens sint, tillkomma samteliga Riks-Stå11-  dens Extra Ordinarie Betjening m. m.
Efter öfverläggning beslutades, att de arne
äldste Cantzlisterne hos Höglofl. Bidderskapet
och Adeln få Notarie-I*cn och Tractamente
efter 4 It;d. 24. sk. P:co om dagen, i stället
för det som vid Riksdagens början för dem
anslogs*
En Notarie • hos Vällofl. Borgare- och en
hos Högverdiga Prest-Ståndet få likaledes 4
R:d. 24 sk. B:co om dagen.
2:ne Notarier hos Etedervärda Bonde Ståndet
jemte Herr Kongl, Secreterare!} Georgii,
såsom af Kongl. Majrt särskildt förordnad, få
hvardera 5 R:d. B:co om dagen; cch observeras
vid slut-liqvlden hvad ofvannämnde Notarier,
i afräkning hära, al Kongl. Stats-Contoiret
redan uppburit.
Aflöning lika med Ordinarie CantzTisterna
från Riksdagens början till dess slut bestås för
Tvänne Extra - Ordinarie Canfzlister hos
Högloft- Bidderskapet och Adeln.
Tvänne hos Högvordiga Prest Ståndet.
T vän.
Den 4 Augusti
Tvänne bos Vällofl. Borgare-Ståndet och
sex bos Hedervärda Bonde-Ståndet, inberäkna-1
tle dé tvänne, sorn biträdt uti Ståndets enskildta
Besvärs-Utskott. Ståckholm Ut Supra.
Carl Mörner J. A Lindblom
b. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
H. Schwan.
k. t. Talman
Då Herr Bandtmarskalken och Talmännen,
som varit i tillfälle att känna och bedörrima
göromåléns mängd och vigt vid StåndsCantzlierna
under1 denna Riksdag, sålunda uppgifvit
och föreslagit en derefter lampad belöning,
har Stats-Utskottet trott sig bora öfverlmena
till Riksens Höglofl. Ständer, om ické
den tillstyrkta förhöjningen uti Ordinarie Notariernas
och Cantzlisternas dagtractamenten,
ej mindre än den nu föreslagna Vedergällningen
åt Herr Protocolls - Secreteraren Georgii,
såsom af Kongl. Majit 1'Nåder förordnad, att
Hedervärda Bonde-Ståndet i dess angelägenheter
biträda, samt i öfrigt för det upptagna
antal Extra Ordinarie Cantzlister hos hvardera
Ståndet kunde bifallas; i hvilken händelse
utom Stånds-Secreterarnes Arfvoden, dagtractamenter
komma att ifrån och med fjerde dagen
före Riksdagens utblasning tiil och med
ät
-
Lars Olsson.
n. r. Talman
JDen 4 Augusti
92$
åttonde dagen efter dess slut, Utgå för följ aade
Personal, nemligen:
Hus Höglofi. Ridderskapét oell Adeln 2*.né
äldste Cancellister Fyra Rid 24 sk. hvar der a;,
T vänne Ordinarie och Tvänne Extraordinarie
Caucellister Tre R:d.
Hos Högvördiga Prest-Ståndet En Ordinarie
Notarie Fyra R:d 24 sk. T Vänne Ordinarie
och Tvanue Extraordinarie Cancellister
Tre R:d.
Vällofl. Borgare - Ståndet: Ert Ördinäilö
Notarie pyra Rul 24. sk. Tvänne Ordinarie och.
Tvänne ExtraÖrdinarie, Cancellister Tre R:d.
Hos Hedervärda Bonde-Ståndet: Herr Erotöcoils-Secreterären
Georgii och Tvänne Ordinarie
Notarier Fem R:d, samt fyta OrdinarieOch
sex Extraordinarie tillsammans Tio Cancellister
Tre R:d, allt Banco och för hvarje person
räknadt, om dagen; börande hvad som redan
ar uppburet af Ordinarie Notarierna oCh
Cancellisterna, vid slut ligvid^p afdragas.
Stats-Utskottet har, i sammanhang härmed»
ansett sig icke kunna underlåta att anmäla,
huruledes, i anseende till de manga göromål,
sorn tillhöra Stats-Utskottets åtgärd och hvilka»
allt från Utskottets Organisation till Riksdagens
é.
re liidet N.o 29. 30»
®2& 4 -Augusti
gens slut fordra en trägen och. jemn sysselsättning
för dess Gancelli-Betjening, dc-t förr varit
vanligt, att denna Betjening, framför de
öfriga Utskottens, blifvit tillagd någon mot ett
sådant större arbete svarande belöning, som
närmat sig till livad Respectiva Riks-Ståndens
Cancellier åtnjuta; och Sorn vid denna Riksdagen
göromålen funnits, i jemförelse till de
gine sista Urtima Riksdagarnas, hafva varit af
särdeles större mängd och vidlyftighet, som då
ärenderna i ett Utskott skolat beredas och utarbetas,
förorsakat Cancelli-Betjeningen ett ganska
mödosamt arbete; så och enär belöningen
bör lämpas efter arbetet,, har Utskottet funnit
billigheten och rättvisan fordra, att vördsamt
föreslå den tillökning uti det bestämda Dagtractamentet,
att Utskottets Tvänne Notarier måga
få uppbara Fyra R:d samt Ca.ncellisterne lika
med Ståndens Tre R:d, allt Banco om dagen
hvardera, räknadt för de.n tiel tractatnente, efter
hvad förut stadgadt, är, dem tillkommer;
hvilket dock vördsamt underställes Riksens
.Höglofl. Ständers bepröfvande. Stockholm den 4.
Augusti 1S15.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördig! Prest.
Adelns ^Ledamöter# Ståndets Ledemöters
vägnar vägnar
Carl Ds Géer C. v. Rosenstein.
Den 4 Augusti
s vt'
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
Uppläst hos Samteliga Riks-Ståndert den 4 Augusti,
T
’ ill Riksens Ständer får Constituti,®ns-Utskot«,
tet, till behandling enligt 5G. §. Regeringsform
men, anmäla följande förslag till ändring af 68'
§. Riksdags - ordningen. Hå man genom erfarenheten
funnit, att den tid af tre månader,,’
som blifvit fastställd för revisionen af de Verk,'
hvilka af Riksens Ständers Revisorer bör för-,
rättas, varit allt för korrt, för att alla göromålen
med vederbörlig noggrannhet kunnat medhinnas,
liar man trott sig böra tillstyrka dess
utvidgande till 4 månader. Utskottet föreslår
derföre att tiden till Revisionens begynnande
måtte utsättas till den 15 Augusti, och meningen,
i berörde 68- §• näst för den sista så förandras:
och mä ingen Revision öfverskrida en tid
af fyra månader. Stockholm den 4 Augusti 1S 1 5.
vägnar
Carl Fr. Landberg
va snar
O
Jon Jonsson,
C. Tuneliusl
Vördsamt Memorial!
På Ridd. och Adelns
På Prest-Ståndets
> vägnar
Axel Lagerbjelke•
v agnar
Ludvig Mörner.
På
Den 4' Augusti
Pä Borgare-iS'tåndets
vägnar
j(Lnd. Nenzén.
På Bonde-StåtidetjS
vägnar
Johan Ericsson.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos samtliga Biks-Standell den 4 Augusti,
Grenom Protocolls-Utdrag från Högloft. Kidderskapet
och Adeln den 2 3 , Högvurdiga PrestStåndet
den 25 och Hedervärda Bonde-Ståndet
den 27 nästlidne Juli, hafva Riksens Ständers
eamteliga Utskott blifvit anmodade, att undersöka
förhållandet med besluten öfver de fran dem
utgifna Memorial oell Eetänkanden , oell i fall någon
jemkning vore möjlig, eller af nöden, eller målet
till Nämnd måste hänskjutas, sådant till vederbörlig
åtgärd hos Riksens Ständer skyndsamt anmäla.
Ett ämne, hvaruti Riksens Ständers till
Banco-Utskottet meddeldta yttranden ej innefatta
bestämd visshet för resultatet, är den af BancoUtskottet
med afseende på Malmö Discont-Verks
utlåning i 3 Procents Reverser under den 6
Maj gjorde, och uppå från samteliga Respectiva
Stånden skedd Iterremiss under den 13 Juli
ytterligare förnyade hemställan: huruvida den underdåniga
önskan mä frän Riksens Ständer ytcraS,
det Kongl. Majit i Noder täcktes härutinnan vidtaga
de åtgärder, som med dess vid Malmö Discont
-
Vördsamt Memorial!
Verks
Den 4 Auguste
229
Veris inrättning i Nåder åsyftade ändamål, att. tipp*
na utväg till en lättad penninga rörelse för en från
Hufvudstaden aflägsen Provins finnas öfverensstämmande,
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har. enligt
Protocolls-Utdrag af den 20 Juli, bifallit Utskottets
afgifne förklaring med den tilläggning: att
hos Kongl. Maj.t i underdånighet matte anhållas;
det Hans Maj:t behagade låta anställa Laglig undersökning
om Malmö Discont Directions förhållande
i afseende ä berörde JDiscont-Verks förvaltning,
Högvördiga Prest-Ståndet har under den
2 2 i samma månad, med bifall till hvad BancoUtskottet
i öfrigt yrkat och tillstyrkt, för sin.
del beslutit', att hos Kongl. Maj.t i underdånighet
må anhållas, det täcktes Kongl. Maj. t låta igenom
behörigen tillförordnad Actor anställa laglig under.'
sökning om Malmö Discont Directions förhållande
t afseende på berörde Discnnt-Ferks förvaltning.
Vällofl. Borgare Ståndet har, enligt dess
tinder den 20 Juli meddeldta Protocolls-Utdrag,
med bifall till förslaget om en extra biträdessumma
från Banken till Discönten, af 100,000
R:d intill 1S16 års slut, funnit att fråga om
ansvar för Dircctiorieiis förvaltning till och med
1814 års slut, i följd af Revisorernes åt DiscontDirectiorten
redan meddelta decharge, böra förfalla.
Hedervärda Bonde-Ståndets Protocolls-Ut
drag af den 20 Juli innehåller: att Bonde-Ståndet
/ un
-
23®
©en 4 Augusti
funnit för godt i sä matto bifalla Utskottets Be.
tänkande, ait Malmö Discont skulle af Banken erhälla
den föreslagna summan 100,000 R:d mot
'tlen renta och de vilkor, som dervid blifvit af Utskottet
fästade-, men att hvad i öfrigt vora anfördt
lemnades utan afseende.
Då Baneo-Utskottet härutinnan ej kan utröna
någon pluralité och ej finner sig 1 tillstånd,
att sammanjemka de i så måtto hufvudtsakllgen
skiljaktiga meningarna; får Utskottet
•vördsamt tillstyrka att förhållandet må, i enlighet
med Banco-Utskottets nu gjorda framställning,
hos -Kongl. Maj:t i underdånighet anmälas
till den åtgärd, sora i anledning deraf kan
prdfvas nödig. Stockholm den 3 Augusti 1815.
J. TI. Gyllenborg. JE. A. Almqvist
fr.
F. Hellman, Daniel Andersson.
G- Helsi ngins.
Uppläst lf()s samtliga Riks-St5nc!en d. 4 Augusti;
Vördsamt Memorial!
Till Biks ens Höglo fl. Ständer får i följd af
erhållna remisser Banco-Ut skottet härmed afgifva
dess vördsamma yttrande, öfver de af Herr
Xandshöfdingen Grefve Uilljencrantz och Herr
Majoren Friherre Hjerta hos Höglofl. Bidderskaoet
och Adeln samt af Herr Borgmästaren
Hell
-
Den 4 Augusti
Hellman hos Vällofl. Borgare-Ståndet gjordt
framställningar, dels angående belänings-rättighet
i Biks-Discont-Verket för Södertelge-CanalActier
och dels om understöd för Canal-arbetets
fullbordan medelst penninge-Lån dertill från
Banken.
Banco-Utskottet har vid behandlingen af
dessa framställningar, sorn i afvaktan på Högloft.
Stats-Utskottets här nedannämnde Betänkande
hittills blifvit uppskuten, icke kunnat undgå att
fästa särdeles uppmärksamhet på ett företag,'
som genom en lättad commUnication imellan
Mälaren och Östersjön, samt förlcorrtad skärgårdsfart
lofvar de vigtigaste fördelar isynner-,
het för den Inrikes handeln och de productiva
Näringarna; och då Utskottet härunder, å ena
sidan stadgat dess öfvertygelse om den Allmänna
nyttan af ifrågavarande Canal-anläggning,
h ar det å den andra icke kunnat lemnäs utan.
afseende att interessenterne uti det Bolag , sorn'
förenat sig om utförandet af denna Canal-anJäggning,
för verkställigheten deraf ick-e njutit
något annat publikt penninge - understöd ,
än den renta a 5 procent om året, som Kongl.
Maj:t i Nåder tillåtit Bolaget, att å Nionde
Huf vud-titeln uppbära; utan genom nya tillskott,
som för det nävarande skola uppgå andi
till 148 procent utöfver den först antecknade
summan, sökt öfvervinna de hinder och svårigheter
, sorn utan Bolagets förvållande, genom
saknadt biträde af påräknade Arbets-com
men
-
333
f)en 4 Augusti
»nendcri-nga*, stegrade Vara-pris iw, m. motS
verkat Bolagets bemödande fortskynda Canal
ens fullkomnande. Vid ett sådant förevetande
och då dylika företag, såväl i fordna tider
som äfven vid detta Riksmöte, blifvit af
Riksens Höglofl. Ständer i trier eller mindre
inån understödde; men det bidrag af Statens
medel, sorn Höglofl. Stats-Utskottet uti Memorial
under d. 3 nästlidne ■ Juli tillstyrkt och
Riksens Ständer bifallit, icke synes blifva till-;
räckligt för ändamalgt, enär berörde biträde
är inskränkt till endast renta a verkställda,
eller framdeles tillgörande löpsk ott och inbetalningar
till Canalens fullbordande, beräknad
till 5 procent o.m året till och med 1B20, och
således icke medför någon sådan lindring för
Actieagarne i bestridandet af de återstående kostnaderna,
som deras redan gjorda uppoffringar
synas påkalla; har Banca-Utskottet varit betänkt
i hvad man Bolaget, efter hvad föreslaget
blifvit, skulle med lån af Banken kunna
-understödas; och nu mera, sedan Bankens tilli
tande för öfriga behof blifvit fullkomligen
kändt, funnit en utväg dertill kunna gifvas,
-utan mindskning uti de till fastighets- och odlingSr-Lån
samt för Bankens consoiidering afsedda
summor; och får Utskottet till Riksén?
Hoglofh Ständers; benägna godtfinnande vördsamt
öfverlemna, om icke Södertelge Canal och
151 uss-Verks-Lolag skulle kunna tillåtas att af
den , uti Utskottets under d. 30 nästlidne Juni
afgifne vördsamma Betänkande, för Discont,
tu
-
Den 4 Augusti,
rörelsensj successiva förökning påräknade summa
emot 3 procents årlig renta, i ett för allt
erhålla, ett Lån af 100,000 R;d, sorn likväl icke
får begagnas annorlunda, än i den raan de:t
för. Byggnadens, fullbordande finnes oundgan-*
geligt, för . utrönande hvaraf fullständiga-kost-.
nads-försläg, årligen, böta till Herrar iSancqFullmagtiga
iHgifvas,
Såsom vilkor för detta Lån-biträde anser
Utskottet . sig i öfrigt hora föreslå, att innan
något deraf får uttagas, Hirectiqnen, efter af
Bolaget vid behörigen kungjord allmän Sammankomst
dertill erhållit uppdrag tili Banken, afgifver
dess förskrifning p'å ofvannämde summa
och till Bankens säkerhet derföre Pantförskrifver
hela Canal-Verket, med alla dess tillhörigheter
och Effecter, med förbindelse, att så snart
Verket hinner så vida fullbordas, att någon
röryenue deraf kan erhållas, utom renfan till
Banken årligen inbetala 4 Procent å Primitiva
Capitalet, intill dess hela Länet blifvit till fullo
licjvideradt.
Beträffande den sökta belåningsrättigheten
i Riks-Discont-Verket på actier i ofvannämnda
Canal- och Sluss-Verk: så finner Utskottet sig
desto heldre böra tillstyrka, att dessa actier, un»
der tillika fästadt afseende på Låntagarens personliga
säkerhet, må i Riks-Discont-Verket och
framdeles äfven i Riksens Ständers Banco-Dis«ont-Verk
kunna belänas med 75 Procent af’
lJri
-
*34
Den 4 Augusti
Primitiva tecknade Actie-Capitalet, sorn de dels
af Riksens Ständer på Höglofl. Stats-Utskottets
hemställan redan beviljade och dels- här ofvan
af Banco-Utskottet föreslagne understöd för Bolaget,
tvifvelsutan skola både i verkligheten och
i allmänhetens omdöme föranleda till ett ökadt
värde, för dessa Aktier, hvilka i och med det
samina komma att innefatta en så beskaffad förut
saknad säkerhet för Uiscont-Verket: sorn i
möjligaste måtto synes betrygga Verket för el-^
jest befarade förluster å detta slags Hypothequerl
Hvad Banco-Utskottet i det föregående haft
kran öfver de gjorda framställningar sig utlåta,'
underställes vördsamt Riksens Höglofl. thanders
upplysta ompröfning och godtfinnande.
Stockholm den $> Augusti 1815.
J. II, Gyllenborg. C. Thyselius.
G. Lychou. Daniel Andersson'.
Uppläst hos samtliga Riks-Stundcn den 4 Augusti.
nhgt Protocolls-Utdrag frun Höglofl. Ridderskapet
och Adeln och Hedervärda Bonde-Ståndet,
under den 31 Juli, samt från Högvördig!
Prest- och Vällofl. Borgare-Stånden den
1 dennes, är det Memorial Banco-U tskotte
G. Helsingius.
Vördsamt Memorial!
Den 4 Augusti
s B 5
under den 2G nästlidne Juli afgifvit rörande
Regleringen af Discont Rörelsen i Riket sedan
de Privata delägares Octroijer till ända-gått,
till Utskottets förnyade handläggning återremitteradt.
Innan Bänco-TJtskottet ingår uti besvarande
af de anmärkningar, sorn egenteligen röra
de uti Memorialet framställda ämnen, får Utskottet
ej underlåta att i möjligaste korthet
yttra sig öfver en och annan framställning, sorn
endast synes röra Banco-Utskottet, och dess
vid detta Riksmöte vidtagna åtgärder.
Deribland förekommer först den af en värd
.Ledamot af Vällofl. Borgare-Standet yttrade
tanka, som skulle Banco-Utskottet vara en
orsak dertill, att det nu i frågavarande ämne
ej förr än en half månad efter den i grundlagen
stadgade tid för närvarande Riksmöte till
Riksens Ständers oinpröfning hunnit inkomma.
Banco-Utskottet, som icke, utan befallning
af samtelig! Riksens Ständer, anser sig pligtigt
att för dess arbete hvarje dag redogöra, får endast
gifna tillkänna, att ehuru Utskottet tidigt
under Riksdagen varit betänkt att angå-;
ende Discont-rörelsen afgifva förslag, har Utskottet
dock ej kunnat hvarken fullkomligen
utarbeta eller lill Riks-Stånden aflemna utlåtande
i detta ämne förr än den uppkom ne frågan
om en allmän F i nance-plam samt bidragen
till Götha Canal-Verk blifvit af Riksens Ständer
-
»36
Den 4 Augusti
der afgjqrde och Reglerade; hvarefter Banc'«~
TJtskoftet ej förhalat tiden med detta ärende,
utan behandlat det med all den drift, sorn Utskottets
öfriga göromål medgifvit.
Di en värd Ledamot af Riclderskapet och
Adel n anmärkt, att Banco-Utskottets gjorda hem•
stellan om 1,600,000 Rtd Disconträtt för GöthaCanal-Verk
innefattar en påtaglig rubbning af
liand Riksens Ständer redan tinder varande Riksmöte
beslutat: får Bancq-Utskottet vördsamt erinra
följande:
Riksens Ständers på Banco-Utskottets hemställan
fattade Beslut mn beviljande af ett extra
biträde för Götha Canal-Verk, innefattar;
att i händelse något understöd i anledning af Kongl.
Majus Nådiga Proposition hlefve af Riksén.*
Ständer beviljadt, Banken i afräkning dera
måtte återbekomma hvad af det Extra Discoutbiträdet
blifvit begagnadt: men i händelse understöd
alldeles af slogs, skulle samma biträde
inom 18 månader derefter vara återbetaldt.
Vid öfverläggning rörande detta Extra
biträde på sammansätta Stats- och Banco-Utskotten,
blef frågan härom till Banco-Utskottets
enskilda pröfning öfverlemnad, hvarefter BancoUtskottet
i Memorial af den 13 Juli förbehöll
sig, att i sammanhang med Discont-regleringen
deröfver sig utlåta.
Det är detta Utlåtande, hvaröfver anma rk"
rri-ngar nu blifvit Utskottet meddeita. Att någon
-
Den 4 Augusti
237
gotl rubbning af ett Riksens Ständers Beslut
»kulle innefattas deruti, att mot öfvertagailde
af en nära fördubblad Discont-förelse, föreslå
fördubbling af ett enligt nyaste erfarenhet för*
ut otillräckeiigt Credit!v , har Bartco-Utskottet
för dess del ej kunnat inse, heldst Utskottets
Betänkande tydeligen nämner Creditivetä
fördubbling ibland vilkoren för öfvertagandet
af både vestra och södra Discont-Verkens hela
nuvarande Uåne-rötelse, och som således i annat
fall ej skulle komma i fråga.
* Samma värde Ledamot anmärker en befunnen
motsägelse imellan 2tne af Banco-Utskottet
på olika tider afgifna Betänkanden, i så
måtto: att Utskottet före detta sökt bevisa att
det altlförvtil kunde stå tills ammans med Bankenå
Inrättning såsom Lane-Bank, att befatta sig med
Di scont-rörelsen» och nu åter ansett det ej vara.
förenligt med Bankens natur och grund förf att*
ningar, att till bestridande af Utlåningar' matta*
ga penningar pä af skrif nings-riikning. Hvaraf den
värde Ledamoten drager den slutsats, att BartCö-Utskottet
förktargr Bankens egenskap på hvad
sätt som heldst, blott det leder till Utskottets afsigter.
Huruvida någon motsägelse imellan Banco-Utskottets
yttranden i dessa delar verkeligen
äger rum, får Banco-Utskottet underställa
Riksens Ständers upplysta ompröfrfing. Banken
har i flera år direct och på egen risque bestridt
Discont-rörelsen ; men aldrig uti en aflägsen
Landsort, oel* aldrig genom upptagna Lan uti
egna.
Den 4. Augusti
egna Sedlar; båda delarna torde utan svårighet
jeunna bevisas ej vara enligt Banc.o-Utskottets
trttryck, med Bankens förmon och säkerhet, iovenligt.
Bankens Natur och Grundförfattningar
hafva ej i denria fråga blifvit åberopade.
"Vid första punkten af Utskottets Betänkande,
har inom 3:ne respectiva Stånd blifvit anmärkt:
att en så odeterminerad föreskrift skulle
kunna bereda den största osäkerhet för Actie-ägarne,
tillintetgöra verkan af Riksens Ständers
redan tagna Beslut, och i sin tillämpning möjligtvis
rubba de grunder, hvarpå verkställigheten
af CanaRar betet är beräknad; att ett
öfver.låtande af någon Riksens .Ständers magt
eller rätt till en interims Corporation, imellan
Riksdagarna , aldrig bör med gifvas ; att Riksens
Ständer böra besluta, deras Fullnjägtige
verkställa, och deras Revisorer endast eftersé
att det föréskrifna -blifvit rätt och no grannt,
iakttaget; att förlusten af hela Bolagets Disconträttighet
vöre för liårdt straff för felande verkställighet
af föreskrifter , som möjligen kunde
biifva hvarandra motstridiga m. in.
Banco-Utskottet har för ingen del åsyftat
någon rubbning af den fastställda gränsen för
Riksens Ständers Banco-Utskotts, deras Revisorers,
oca deras Fa 11 magt i ges ägande befattningar:
och får Utskottet ej lemna obemäldt, att
rättigheten för Riksens Ständers Revisorer, att
för Banco-Forvaltrtingen under vissa vilkor
meddela föreskrifter med Riksens Ständers rätt,
är
T)en 4 Augusti 439
iir uti 7. §. af deras den 10 Juni 1812 utfärdade
Instruction iydelfgen för beha 1 leri. Med
anledning af cle gjorda aninärkningärne föreslår
Utskottet för den anmärkta punkten följande redaction;
”Så att de föreskrifter för Discoiit-Con”toirens
förvaltning, sorn Riksens Ständers Ban”corUtskott,
deras Revisorer öfver Stats-, Ban-'
”corneli Riksgälds-Verken, eller Hernr Banco”Fullmugtige
för tillämpningen af Riksens Ständers
vid denna Riksdag fattade Beslut, utan
”rubbning af de för Bolaget gällande stadgar,
•”efter omständigheterna finna nödigt meddela ,
”för att i möjeligaste måtto leda dessa Discoht”Verks
operationer till allmänt nyttiga iindä”mål,
ofelbart och vid den påföljd sorn af blifvande
Ständer pröfvas lämpelig, verkställas
”och efterlefva».”
Emot anira" punkten hafva ej några anmärkningar
blifvit gjorda.
Vid 3:dje punkten har blifvit anmärkt, att
den der fordrade ersättnings-sUmma af 50,000
R:d årligen för Filial-Disconternas öfvertagande,
är alldeles för högt beräknad, och skulle
för Bolaget förorsaka förlust i stället för vinst
af Malmö Discönt-rörelse.
Utskottet har efter föregången öfverläggning
ansett den fordrade summan kunna nedsättas
till 30,000 R:d årligen, ~ sagom hvartill Banken»
inkomst af Götheborgs och Malmö Discont-Verk
hui&till i det gämasie uppgått: så vida Riksén
-
Den 4 Augusti
tetis Ständer skulle finna att något lunder för
antagandet af Utskottets förslag i allt öfrigt
genom denna i sig sjelf mindre betydande omständighet
kunde föranledas. Såsom säkerhet
för den föreslagna reparations-fonden, örn deri
samma för Byggnadetl användes , anser Utskott
tet pantforskrifningen af hela Verket och dess
tillhörigheter höra äfven dertill Utsträcka^»
Vid öfverläggning rörande de Vid 4:<1®
punkten gjorda anmärkningar emot det af Baneo-Utskottet
föreslagna vilkor , att upplåning etnot
löpande Sedlar borde upphöra ifrån dell
tid Malmö DisCont-Verks rörelse öfvertagés,
får Ba nco-XJfskottet, enligt decision af Pluralitéten
inom HögVötdiga Prest-Ståndet, Vällofh
jfiorgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Stindet,
hos Riksens Ständer vördsamt föreslå, att
på grUnd af de uti anmärkhingarne anförda skäl,
rättigheten att emot löpande Reverser upptaga
Lån, må på sätt nu äger rum, fortfara till
och med år 1820, då blifvande Riksens Städ®
der äga att förordna huru efter den tiden det®
med ma förhållas.
Hvad r,:te Punkten ängar, eller inskränkning
af assignationernas valeur till mindst 10
R:d, ifrån den tid då Filial Disconternas Octroijer
upphöra; kan Utskottet ej undgå att så
val med afseende på Bankens äldsta Författningar,
som Riksens Ständers redan år 1812, och
äfven vid nu varande Riksmöte yttrade önskningar
,
Den 4 Augusti
ningar, af oförändrad öfvertygelse förblifva vid
dess uti förra åBetänkandet afgifna Förslag.
Beträffande det af en Ledamot yrkade Stadgande,
, att alla Discont - Assignationer, stallda
pål Banken, äfven i Kronans uppbörd böra e~
mottagas: sa Ilar Banco-Utskotlet uti Memorial
af den 13 Juni sökt ådagalägga, att Assignatinner*
emottagande icke ens lärer kunna åläggas
någon Privat, och följakteligen ej heller
Kongl. Maj st och Kronan, utan later sådant bora
ankomma p'å Kongl, Majus Nådiga bepröf'Vande.
Hvad ater angår det förslag» att alla
falska Assignationer böra af den Discont, i hvars
namn de äro utgifne, ovilkorligen inlösas till
deras fulla belopp; kan Utskottet för dess del
ej tillstyrka ett sådant stadgande, såsom innefattande
en direct uppmuntran till förfalskning*
brott.
I afseende på de vid 6:te Punkten gjorda
anmärkningar, får Utskottet vördsamt upplysa,
att med uttrycket Protluctiva Näringar, Utskottet
egenteligen åsyftat Jordbruk och Slöjder: och
får i öfrigt vördsamt tillstyrka, att denna Punkt
xnti, p?i sätt Utskottet föreslagit, förblifva ofor»
ändrad.
Vid y.de Punkten, som fastställer högsta
tillåtna Lånesumman för en Person, [nied undantag
af Lån ,p;i Verkets egna Actier) till
18,000 B:d, anser Utskottet sig ej böta tillstyrka
6!.
fe lidet Air) 31. 3
Deri 4 Augusti
ka, att någon större beläning till en person
skulle genom sjelfva Författningen blifva autoriserad.
Att blött medgifva belåning på Exportabla
EjTecter eller Metaller, enligt hvad afven blifvit
föreslaget, skulle till äfventyrs al' för mycket
inskränka den prclfningsratt i afseende på Verkets
säkerhet vid utlåningarne, sorn synes böra
vara Styrelsen förbehållen.
I afseende på gjorda anmärkningar vid
$:de Punkten, att de af Utskottet anförda skäl
för Låns ut gifvande äfven vid Coll loire t i Stockholm,
ej befunnits nog upplysande;, bör Utskottet
ej underlåta att de samma närmare detaillera;
Utskottet har nemligen på goda grunder
trott sig kunna antaga, att de betydliga
summor, som på afskrifnings-räkmng i Stockholm,
till mindskning för Rörelsen uti och om->
kring Stockholm, blifvit upptagne, hafva, i
stället för att dit återgå, blifvit nästan helt och
hållet begagnade för de Vestra Orternas Lånebehof,
och till äfventyrs i en väg som ej varit
för inhemska rörelsen förmonlig: att RiksDiscont-Verkets
Låne-Fond deremot blifvit i
motsvarande män starkare anlitad af Stockholms
och kringliggande Orters Lånebehöfvand.
e; hvilka likväl, i likhet .med flera Rikets
Provinser, ej af dess inskränkta Fond kunnat
blifva hulpne. Dessa olägenheter har BancoUtskottet
ansett på intet lämpligare sätt kunna
al"
Den 4 Augusti
*43
afh jelpas, än derigenom, att någon del af de
liiir i orten insamlade medel, åter blefvo här
i rörelsen utspridde. Eliuru .Utskottet således
trott sig äga fullgoda skäl till den hemställan
ätt så väl Götila Canal Verks egna Actier,
som andra godkända Hypothequer och Statspapper
måtte äfven vid dess Contoir i Stockholm
få belänas; 'anser Utskottet det åsyftade
ändamålet redan i betydelig mån kunna vinnas
blott genom Lånrättighet härstädes för Ver,
hets egna Actier; och får för dess del medgifva
en sådan modification, i händelse Riksens Högloft.
Ständer skulle finna den samma vara af
nöden.
Då Utskottets öfvertygelse är, att utsträckning
af Discont, rörelsen ej bör befordras, vitan
att den samma snarare, så vidt möjligheten
medgifver, bör inskränkas; uti hvilken tanka
Utskottet fullkomligen med dess Ordförande instämt,
kan Utskottet för dess del ej annat
än på det högsta afstyrka, att sammantagna
utlåningen vid Contoiren må i något fall
sträckas utöfver den Låne^summa som i g:de
Punkten blifvit föreslagen, eller Götha-Canals,
Götheborgs Disconts och Malmö Disconts samfällta
Lånesumma vid 1814 års slut. Berörde
summa öfverstiger ej Nio Millioner Riksdaler
; och torde således, i händelse denna Punkt
bifalles, föga anledning vara till den af en
vard Ledamot yltrade farhåga, att Götha-Canal-Bolags-utlåning,
medelst ett ökadt Creditiv,
skulle blifva ökad till 15 ä iG Millioner.
Hvad
JDen 4 Augusti
Hvad louie punkten angar, får Utskottet
vördsamt anföra: Åled afseende pä de ej alle
nast
för enskilda, utan för hela Rikets pennin-:
ge-rörelse äfventyrliga följder, sorn under närvarande
Riksmöte, utan mellankommen hastig
hjelp, ofelbart skulle hafva inträffat, egentligen
genom en felaktig proportion imellan Creditiv
- summan och Verkets rörelse , och som
IB a nco-Ut skott et ägt tillfälle att pä närmare häll
betrakta; har Banco-Utskottet för dess del ej
kunnat anse lämpligt, att föreslå en betydeligt
ökad .rörelse for Götha Cartals Discont-Verk, u(an
att tillika vara betänkt på ett i samma nian
forökadt Creditiv. Blott* på sådant sätt, i förening
med deri föreskrift g-de punkten innefattar,
har Utskottet tiott sig kunna för framtiden
förebygga, att, enligt hvad en värd Ledamot
-yttrat, liela Provinst/ s olycka skulle, klifva
följden aj af slag pä tit hegardt biträde. Af dessa
skal får .Utskottet vördsamt föreslå, att i händelse
alia tre Ditoul-Verkens rörelse kommer
att af Gotha-Canal-Bolag bestridas, det af Banco-Utskottet
för ett sådant fall föreslagna fördubblade
Creditiv må, på sätt Utskottet hemställt,
till Bolagets disposition öfverlåtas.
I den händelse åter, att Bolaget' på nu
föreslagna grunder ej skulle finn., för sig lämplig;
a.t genom ett särskildt Contoir i Skåne
bestrida utlaninjgen, efter Malmö Disconts- upphörande^
anser Utskottet intet tvång i sadant
afseende böra aga ruin: utan får Bane©-Utskottet
-
Den 4 Augusti
*4 5
tet 1 detta fall, i afseende på Discont-rörelsen
i Malmö,' vördsamt föreslå, att på sätt Herr
Commerce-Rådet Nordlindh inom Vällofl. Borgare-Ståndet
föreslagit, nu varande Bolags Octruy ,
som af Herr Commerce-Rådet anmäles vara slutad
med år i8t8,må till och med är 1820 fortfara:
dock så, att Bankpn , i stället för ~ del
af vinsten utöfver 7 procent, må för dessa a ne
år erhålla två tred;edelar. Blifvandes Riksens
Ständer då i tillfälle, att 1 detta ämne vidtaga
sådant beslut, hvartill de dä förevarande omständigheter
kunna föranleda. Och tillstyrker Utskottet
att 1 sådant fall, vid 18 månaders förlopp
från beviljandet af Götha-Canal-Verks fördubblade
Creditiv, 300,000 R:d derå må afgå,
föt att såsom Creditiv för Malmö Discont-Verk
anslås: hvaremot sistnämnde Verks nu ägande
Creditiv på 200,000 R:d. då kammer att indragas.
Det ena och andra underställe* vördsamt
Riksens Höglofl. Ständers ompröfning och upplysta
bedömande, jemte några Ledamöters särskilta
tankar^ Stockholm den 3 Augusti 1813
J• II. Gyllenborg C. Thyselius,
G, Lychou. Daniel Andersson•
G. Helsingius
1Den 4 Augusti
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Häglof. Siänders Banco-Utskott
den 3 Augusti J8i5-
S. D. H err Majoren Friherre Mörner förklarade,
det Herr Baron ansåg sig icke kunna
frånträda hvad i 3=dje Punkten af Högloft.
B anco-Utskottets dei? 26 nästlidne Juli afgifna
och till Högloft. Utskottet, i anlednig af
gjorda anmärkningar, återremitterade Betänkande
, i afseende pä Discont-Regleringen i Riket
anföres, angående skyldighet för Götha CanalBolag,
att då Götheborgs och Malmö DiscontContoirs-rörelse
af Bolaget öfvertages, till Banken
årligen inbetala 50,000 R:d såsom ersättning
för Discont-Revenuer, samt till JReparations-Fond
också hvarje år afsätta 10,000 R:d,
äfvensom Herr Baron i anseende till 3 procents
Obligationerna fann dem, i enlighet med
Högloft. Utskottets omförmäldta Betänkande, böra
upphöra; och ville Herr Baron härvid tillika
hafva förklarat, att efter Herr Barons tanka
Götlra-Canal-Bolag , i fall det ej öfvertager
Malmö Discont, ovilkorligen bör vara förpligtadt
att efter 18 månaders förlopp återbetala
det erhållna extra biträdet på 800,oou R:d; skulle
åter Octroyen för nuvarande Malmö Discont
blifva förlängd på aure år, ansåg Herr Baron
någon större förmon under dessa a:ne år än
6 procent årlig renta icke böra komma Actieägarne
till godo. Herr
Den 4 Augusti
Herr Öfverste Lieutnanten Arnell ingaf
ett så lydande skrifteligt yttrande: ”Till det
af Höglo!!. Utskottet föreslagna sednare alternatiVe,
att Malmö Discont, vid nu varande BolagsOctroys
upphörande, måtte prolongeras till år
1820, med vilkor att Banken för de 2:ne sista
åren bör af Discont-vinsten, sedan Actie - Agarne
undfått 7 procent å Actie-Capitalet, erhålla
f i stället för den under Octroytiden
förbehållne |, får jag ödmjukligen anhålla, att
hos de Respectiva Stånden anmäla mitt särskildta
bifall. Detta förslag innefattar den bästa
utväg att förekomma alla vådor, och utan.
rubbning eller skakning afhjelpa Ortens Lånebehof,
och hvarigenom dessutom Riksens Höglofl.
Ständer vid nästa Riksdag blifva i tillfälle
att fatta det beslut, som efter då förekommande
omständigheter finnes lämpeligt och förenligt
med Rikets blifvande financiella ställning
samt Landsortens behof.
Skulle deremot Götha Canal-Bolag öfvertaga
Malmö och Götheborgs Disconter, kan
jag icke finna skäl att nedsätta den föreslagna
Arrende summan 50,000 R:d till 30,000, då dessa
båda Disconter hittils gifvit Actie - ägare
och Banken en sammanräknad årlig vinst af
70, till 80, 000 R:d; äfvensom jag får anmäla
min reservation rörande det fördubblade Creditivet,
hvilket jag ej kan bifalla i annan händelse,
än at Göiha-Canal-Bolag öfvertager Malmö
och Götheborgs Disconter emot 50.000 R:ds
Ar
-
Hen 4 Augusti
Arrend© j oell derjemte till Reparations - fond
afsatter 10,000 B:d årligen ; i annat fall bö?
det lemnade tillpkta Cfeditivet efter 18 monader
upphöra.
Uti allt öfrigt fö rbl ifver- jag vid Utskottets,
förra Betänkande, emedan jag icke finnér någon
af de gjorda anmärkningar af den vigt, att
de bordt förandra Högloft. Utskottets öfvertygelse.
”
Ut i, hvad Herr Öfverste Lteutenamen Arnelt
sålunda anfört förenade sig Herr .Landshöfdingen
af Zellén till alla delar.
He rr Borgmästaren Ho,rdsti;öm androg : da
Jäg af de yttranden, som i anledning af Högloft.
Baneo-Utskottets au i frågavargnde Betan-,
leande,, inom do resnectiv-a Stånden blifvit af-.
gifna, af de Herrar Ledamöter, sorn i egenskap
af D irectörer deltaga i styrelsen af antingen
Götha Canals r ©lier Malmö Hiscont-Verk, tycker
mig hnna, att öfvertagandet af D.isc uit-röxelsen
i Malmö
Gntha-Canal-Bol'ag,. sorn således tord© vägra att
deruti ingå t mea deremot är vordet föreslaget
att nu varande Octroyen- för Actie-ägarne
i Malmö Discont må blifva förlängd på
tvänne år eller till och med år 1820, i hvilket
fall tvåtredjedelar af' Discont - vinsten utöfver
7 procent skull© under berörde tid Banken
tillfalla; och då genom denna fö 1 langning af
Octroyen för Malmö, Discont, blott på (vänne
Den 4 Augusti
*49
ar i någon synnerlig olägenhet Iclce är att befara»
men blifvande Riksens Ständer derigenom sättas
i i illfalle att vid nästa Riksdag närmare reglera
Discont-rörelsen r Skåne efter sig då företeende
omständigheter, hvilket icke kan ske,
om den till Götha Canal - Bolag på längre tid
öfvevlcmnas; anser jag för min del det vara
bäst att antaga Herr Commerce - Rådet Nordliudhs
förslag.
Herr Biskoppen Doctor Almqvist yttrade
sig: att livad beträffade storleken af de Assignationer,
Bolaget efter slutet af Octroyerna for
nuvarande Filial - Disconterna må äga att på
Banken utfärda;, så ansåg Herr Doctoren och.
Biskoppen Bolagets i io§. af dess Discont - reg.’
lemente förbehållna rättighet att utgifva sådana,
äfven på mindre summa än io R:d., böra åtmindstaue
under byggnadsåren förblifva oförändrad,
heldst Herr Doctoren och Biskoppen icke
kunde undgå anmärka, att de mindre Assignationerna,
som icke utlemnas i annan väg än
till Canal-arbetets-bedrifvande , åstadkomma en
beqvämlighet i rörelsen, isynnerhet uti de närmast
Canal - linien belägna Provinser, som efter
deras indragning svårligen skulle kunna ersättas;
och syntes skälen för i frågavarande Assignationers
bibehållande vara så talande, att
Herr Doctoren och Biskoppen icke kunde anse
de inkast, deremot blifvit gjorda, nog kraftiga
till deras vederläggande; och hvad åter
$ngeck maximi - summan för
Den 4 Augusti
varu.panter, så fann Herr Doctoren och Biskuppen
någon inskränkning i belåningen af varor
destomindre bora äga rum, som det efter Herr
Doetorns och Biskoppens tanka icke litet skulle
bidraga till bibehållande af jemnvigt imellan
Importen och Exporten, att större eller mindre
del af en inkommen skepps laddning, i saknad
af snar afsättning kunde på korrt tid belånas
i Disconten och en utväg derigenom beredas
att erhålla penningar till uppköp af Svenska
producter till återutskeppning; hvaremot i
annat fall denna förtjenst för Riket skulle gå
förlorad.
Herr Kongl. ,Hof - Predikanten och Prosten
Thyselius anförde, att Herr Prosten i
alio förenade sig med hvad ’ Herr Biskoppen.
Doctor Almqvist nu andragit, samt tilläde föröfrigt,
att Herr Prosten för sin del icke eller
kunde medgifva att i den föreslagna maximisuminanför
Canal-Discontens samfälta utlåningar,
må innefattas det belopp, som på Verkets
egna Actier kan komma att utlånas, enär dessa
Actier, i synnerhet sedan större inbetalningar
derå blifvit gjorda, i sådant fall skulle medtaga
ganska betydliga : summor, till förfångför Näringarne,
hvilkas Dane beli of icke möjligen skulle
kunna fyllas af hvad derefter kunde återstå.
Herr Jouveleraren Holmer instämde till
alla delar med Herr Biskoppen Doctor Almqvist
samt Herr Prosten Thyselius, och anförde
dessförutan, att då det icke kunde komma i
fråga att Canal-Bolaget skulle betala något för
öf
-
Den 4 Augusti
ofvertagandet af Götheborgs Discont - Conto irs
rörelse och det föreslagna Arrendet följakteligen
endast kunde afse Discont-rörelsen i Skåne;
så, och enär Banken af sistnämnde Discont
icke fått uppbära på långt när en sådan summa,
oell Bolagets inkomster af Discont-rörelsen
icke kunde blifva så betydliga efter de inskränkningar,
hvilka nu äro i fråga att meddelas,
ansåg Herr Holmer ersättnimgs - summan
till Banken böra nedsättas till 25,000 R:d., så
mycket heldre som öfverskottet af vinsten icke
kom att utdelas till Actie-ägarne, utan användas
till ett allmänt nyttigt företag1, nemligen
Canalens fullbordan, och således mindska
behofvet af ytterligare publikt understöd för
Verkets fullkomnande. Beträffande Bolagets
Discont-rärt i Banken, så fann Herr Holmer
icke skäl att i något fall nedsätta densamma
under det af Högloft. Banco Utskottet föreslagna
belopp i,6oo,öoo B:d., enär detta Creditiv,
om än Malmö Discont skulle komma att på
annat sätt förvaltas, icke kunde anses för stort
i jemförelse till Canal-Discontens vidtomfattande
rörelse; och föröfrigt, i sjelfva Verket, så
mycket mindre utgjorde någon tillökning uti
det belopp, hvilket för besörjande af Discontrörelsen
i Götheborg hos Banken hittills kunnat
disponeras, som Götha-Canal-Bolåg kunnat
utan inskränkning begagna 800,000 R:d. och
Götheborgs Discont-Contoir aooooo R:d., och
således, när i betraktande tages att, af ofvanberörde
Criditiv, 600,000 R:d. nästan alltid
sko
-
Den 4 Augusti
skola blifva . innestiende, jemnt den summ*;
som nu är i fråga.
Herr Prosten froberg yttrade sig, att
Herr Prosten högeligen protesterade emot det
af Höglofl. Utskottets Pluralité, genom den verkställda
omröstningen , fattade Beslut om 3 procents
Obligationernas bibehållande till och med
är 1820. Herr Prosten ansåg deras skadlighet
för Allmänna Penninge - ställningen vara
oskiljaktig fran deras natur och kunde ej lemna
oberriäld den fruktan. Herr Prosten hyste,
att dessa Sedlars vidare utgifvande och omlopp
skulle åstadkomma än ytterligare oreda i allmänna
rörelsen; och biträdde Herr Prosten i öfrigt
Herr Majoren friherre Mörners yttrade
mening.
9
Herr Åldermannen Lychou och Herr Borgmästaren
Nordström förenade sig i frågan om
3 procents Obligationerna med hvad Herr Prosten
fröberg andragit.
Herr Grefven och Ordföranden åberopade
sin till Protocollet den 28 nästlidne Juli afIemnade,
och Höglofl. Utskottets Betänkande
af den 2G i samma månad bifogade reservation,
den Herr Grefven förklarade sig icke hafva
funnit anledning att annorlunda frånträda, än
att Herr Grefven nu mera ansåg sig bura bestämdt
tillstyrka, att Discont-rörelsen i Malmö,
må, på sätt Herr Commerce - Rådet Nordlindh
föreslagit , till och. med år 1820 af nuvarande
Den 4 Augusti
353
Bolag under föreskrifna vilkor besörjas ] och,
hvad 3 procents Obligationerna särskildt beträffade
kunde Herr Grefven , på de af Herr
Prosten Fröberg anförda skäl, för ingen del instämma
uti den genom Högloft. Utskottets Pluralité
nu beslutna förändring i förenämde Betänkande.
Ut Supra.
Utdrag af Protocollet, hullet hos Hög*
lofl. Ridder skåpet och Adeln den 5
Augusti 1815.
S. I). öredrogs å nyo och bifölls Stäts-Utskottets
, den a i denna månad afgifna och den 4
derpå följande på bordet lagda Memorial, angående
förslag till ett förnyadt Reglemente för
Riksgälds-Contoiret, tillika med efter nu varande
förändrad* förhållanden upprättad Aflönings
och Pensions-Stat. Ut supra.
S. D. -U öredrogs å nyo Friherre Anders Gederströms
föregående dag på bordet lagda Memorial
med anhållan, att utan Lösnings-kostnad
utbekomma alla mc d BeviUnings-ämnet getrien
sk
ap
Ex Protocollo.
G. Helsingön
-
Ex Protocollo
A, G. Silverstolpe.
« 54
Den 5 Augusti
skap ägande Handlingar, så af Prot,ocnlls Utdrag
och Remisser som Bevillnings-Utskottets i
detta afseende hallna öfverlåggningär och tagne
Beslut, för atc af Friherren på enskild bekostnad
af trycket utgifvas , och ansag Riddefskapet
och Adeln , med bifall till Friherre Cederströms
anhållan, afslcrifpingsköstnadéh kunna
af de till Riksdagskostnadernas bestridande
anslagna, medel utgå: inbjudandes de öfriga Respectiva
Stånden att med Ridderskapet och
Adeln häruti instämma. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. låSifölls Stats-Utskottets, uti dess Betänkande
af den 4. Augusti, hvilket samma dag
blef på bordet lagdt, gjorde tillstyrkanden anangående
tillökta Dag-Tractamenten för Tjenstemän
och Betjening vid Riks-Ståndens och
deras Stats-Otskotts Cantalier. Ut Supra.
Px Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Föredrogs till sluteligt afgörande Banco-Utskottets
den 28 Juli på bordet lagda och
den 31 återremitterade Memorial af den 2 6 i samma
månad, angående regleringen af Discontrörelsen
i Riket, sedan privata delägares Octroyer
tillärida gått, ; så väl som Utskottets öfver
an.
Den 5 Augusti
255
anmärkningarna den 3 dennes afgifna och Följande
dagen på bordet lagda utlåtande; och stadnade
Ridderskapet och Adeln» efter noga öfverlägga
ning, hår; m uti följande Beslut:
1:0 Att, MalmölDiscont Öctfdy må . fortfara
Jll.och med 182o.
2:0 Att Maittiö-Discont må i Bil tens Stan.
ders Bank, njuta Discpnträtt å 200,000 R:d,
och Göthafpanals Bolags-Discont å 800,000.,
3:0 Att Maximi utlånings-summan för Malmö-Discont
bestämdes till 2,500,000 R:d och for
Götha-Canal - Discont samt Götheborgs-Discont
tillsammans 0,500,000 R:d.
4:0 Att Banken åf Malmö Discont må,
för de tvänne år, som öfverskrida den nu varande
Octroyen, erhålla tvåtredjedelar af vinsten
utöfver 7 procent.
5:0 Att Götha Canal-Discont icke må utgifva
tre procents sedlar efter 1816 års början-,
och Malmö. Discont ej sedan dess första Oetroy
till ända gått.
6:0 Att Götha-Canal-Bolags i 10. §. i Reglementet
förbehållna rättighet att utgifva As-1
signationer på Banken af 5 R:ds valeur ick»
öfter upphörandet af Filial-Disconternas nu varands
Octroyer vidare får begagnas, utan beröy
de
-
Den 5 Augustia
de Assignationers mindsta belopp efter denna tid
blifva 10 R:d.
7:0 Att på Kongl. Majsts nådiga bepröfvande
må ankomma huruvida alla Discont-Assignationer,
ställda på Banken, äfven i Kronans
Uppbörd böra emottagas; samt att falska Assignationers
inlösande till deras fulla belopp
icke kan åläggas Disconterna.
8:0 Vid 6:te punkten af Utskottets första
betänkande, den förändring, att alla de före*'
slagna reglementariska föreskrifter öfverlennäs
till Kongl. Majit, för att vid af Honom
Nådigst till utfärdande Reglemente derå göra
det Nådiga afseende till förmon för Ilandets
productiva näringar, som Han, i afseende på
deras behof och förkofran, för godt finner.
9:0 Godkändes 7:de punkten af Utskottets
jersta Betänkande.
7
lo:o Godkändes Utskottets i afseende på
8:de punkten i första Betänkandet afgifne till—
etyrkande i det sednare utlåtandet. Ut Supra
Ex
Protocollo
A. G. Silverstolpe*
S. D. Å nyo föredrogos och biröllos följande,
förlidne gårdag afgifna och på bordet lagda
Handlingar från Suts-Uttkottet, nemligen:
1:0
Deri 3 Augusti 5^
Ho 1 anledning af återrerniss i frågan ont
éti på Allmänna Arbetshus-Föndert anvlst utgift
2:ö Ångåéride Lotiföthöjnxng. för ContrnlIeurert
vid det inom Iiiksgälds-Contoitet, i afseende
på Charters iivitstäöipliilg, inrättade
Contoir,
3:0 X anledning af väckta motioner örrt ert
Gratificatiön till Stats-Commissarien och Rid-»-,
daren Widegreii;
4m Angående Gratificatxort för Statä-Com*
missarien och Riddaren Frödelius, lii Supra,
Es Frotocöilo
Ai G, Silferstolpe.
S. D. Lemrtade Höglofi. Riddérskapet dch A»
deln sitt bifall till Stats-Utskottets forlidné
gårdag afgifnä och på bordet lagda utlåtande,
1 anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande öm utbetalningen af förra
Kongl, Fainriiillehs enskilta förmögenhet, ge*
nom hvilket bifall Stats-Utsköttets, sedan den
so Juli hviiände* Betänkande af den 18 nästföregående,
angående liqviderandét af skulderna
efter sista krigj ansågs vara afgjordt; tJt
Supra*
Es Protocollo
A, Gi Silverstolpe,
ä. ö.
N.-o 33. 34.
Den 5 Augusti
s. d. r öredrogs å nyo och biföTls, till behandl"ing
enligt 56. §. Regerings-Formen, Constitutåons-Utskottets
i Memorial af föregående dag
föreslagpe ändringi 68 §■ Beger ings-Fprme.n. Ut
Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. "Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets
den 24 Juli afgifna, den 27'på bordet lagda,
och den 31 återremitterade Betänkande angående
aflöningen vid Riksgälds Contoiret, samt
af Utskottets den 2 dennes afgifna och påföljande
dag på bordet lagda Utlåtande öfver de
anmärkningar, som vid det förra Betänkandet
blifvit gjorde, blef,med godkännande af detta
sednare utlåtande, det första Betänkandet’bifallet.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S, D. Bifölls Banco-Utskottets den 3 dennes
afgifne och förlidne gårdag på bordet lagde
Memorial, innehållande anmälan om nödig befunnen
åtgärd i afseende på
Ständers beslut rörande Malmö DUscont-Direcxion.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D.
Den 5 Augusti
S. T). vT.odkijn^e Högloft. Ridderskapet och
Ädeln Siats-Utskottets den i dennes afgifne och
följande dag pä bordet lagde betänkande, angående
Herr Grefve Gyllenborgs väckta motion om
uppgift på öfverskott och besparingar, samt om
Redovisning för Subsidier och Saltpeter-medlen,
Ut Supra.
Ex Protpfollo
A. G. Silverstolpe]
S. D. öredrogs I nyo och bifölls Bänco-Utskottets
den a Augusti afgifne och den 4 derpå
följande på bordet lagde JVténiörialangående
Lån-Biträde i Banken för Södertelje' Canaloch
Sluss-verks-Bolag, samt rättighet 'till laris
unfående 1 Riks-Disponteh emot Hypöthequé
af samma Bolags-xAxtier. Ut Supra.
Ex Protocöllo
\ . ..
A. G. Silverstolpe.
S. D 1 anledning af Stats-TTtskottets,' förlid ne
gårdag afg;fna öeli på bordet lagda. Memorial
angående terminerna för de innan nästa Riksdag
infallande Revisioner öfver Stats-,' Bancoocli
Riksgälds-Verken, beslöt Höglofl. Ridder
•
• - ■ • ska:
Den 5 Augusti
iapet och Adeln att nästa Revisions samman^
träde må utsättas till 181y den 15 September.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Högvördiga Prest-Ståndet den 5 Augusti
18 iS'
S. D. Efter ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeeonomie-Utskottets Betänkande
rörande jemkning i Extra Rotering
gen, jemte Utskottets förnyade Utlåtande rörande
detta ärende af den 3:clje i denna månad,
fann Prest-Ståndet skäligt antaga det
sistnämnda, dock med förbehåll , att det på
frivilliga öfverenskommelser imellan Kongl.
Maj:t och Kronan samt Extra Rothållare må
ankomma, huruvida desse under krigstider må
uppsätta manskap eller ock erlägga en skälig
Vaeance-afgift uti Spannmål. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvisth
S. D. Vid ytterligare föredragning af Statsoeh
Baned-Utskottens utlåtande,, angående de
irr
-
Den 5 Aagusti
Inom Riks-Stånden yppade skiljaktigheter, I afseende
på tiden, hvarunder det till Götha-Canal-bvggnads
fortsättning beviljade Dån-biträde
skall otgå, fann Prest - Ståndet för sin del
skäligt godkänna det alternativ, enligt hvilket berörde
biträde bör utgå ifrån och med år 1815 till
och med år 1820 eller det år, då nästa Riksdag
derefter infaller. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U, Almqvist.
S. D. Efter öfverläggning om Banco-Utskottets
arne Memorial af den 26 nästlidne Juli
och den 3 innevarande Augusti, angående Regleringen
af Discont-rörelsen i Riket, sedan
Privata delägares Octroy tilländagått, stadnade
Prest - Ståndet i följande beslut, nemligen;
1:0 Att Malmö Discont-Octroy må till och
med år 1820 fortfara, dock så att Banken , i
stället för 4 del af vinsten utöfver 7 procent,
må efter 1818 erhålla två tredjedelar deraf.
2:0 Att Malmö Discont, utom dess nu
ägande Cieditiv på Riksens Ständers Bank,
200,000 R:d, må utaf det Creditiv 1,600,000 ,
som blifvit Götha-Canal*Discont beviljadt, yt*
terligare erhålla iop,ooo R:d.
3:0 Att upplåningar emot 3 procents Sedlar
må, på sätt nu ager rum, till och med
j8so fortfara; och
4:6
Den 5 Augusti
4:0 Att Ståndet i allt det’ Öfriga bifallerBanco-Otskottets
första Betänkande, med de förändringar
det sednare innefattar, dock sa, att
alla föreslagna Reglementariska föreskrifter 6lverlemrias
till Kongl. Majit, att vid det Nådigst
utfärdande Reglementet, i öfverensstämmelse
med de af .Riksens Ständer stadgade, och af
Banco-styrelsen afgifvande förbehåll vid Disco-nternjs
rörelse, i öfrigt det nådiga afseende
må göras till förm ;n for Landets productiva
näringar som Kongl. Majtt för deras behof
och förkofran för godt finnér, Ut Supra.
Ex Protocollo.
J, XJ. Ahnqvsit,
S D. T-temnade Prest-Ståndet sitt bifall till
nedanskrifne Betänkanden nemligen:
Stats-Uts^ottets, angående arfvoden för Extraordinarie
Skrif-biträden.
Banco-Utshottets, rörande Banco- Verkets befundna
tillstånd m. m.
Allmänna Besvärs- och Oeconomi^ - Utsiottets,
i:o örn ti-ycknings-kostnaden fcrett af Utskottets
afgifvet utlåtande:
2:0 I anledning af .gjorda anmärkningar
vid dess Betänkande, otn rättigheten för Lumpsam
-
Den 5 Augus ti
*63
samlare,. 7 att krlngresa i Landet y -samt om Lumpors
anskaffande fur Pappers - brukens behof.
Ut Supra.
Ex Protoeollo.
J. U. Almqvist.
S. E. U öredrogos å nyo oell biföllos Stats-lftshottels
Eetänkanden: 1:0 I anledning af gjorda
anmärkningar vid dess utlåtande ©m utbetalningen
af förra Kongl. Famillens enskilta förmögenhet.
2:q Om gratification till Herr StatsCommissarieri
och Riddaren Widegren. 3:0 Om
gratification för Herr Stats - Commissarien och
Riddaren Frödelius. 4:0 I anledning af återremiss
i fråga om en på allmänna Arbetshus-Fonden
anvist afgift. 5:0 Om terminerna
för de inom nästa Riksdag infallande Revisioner
öfver Stats-, Råneo- och Riksgälds- Verken.
6:0 Angående Löneförhöjning för Controlleuren
vid det inom Riksgälds - Contoiret, i afse-?
ende på Chartors hvitstampling, inrättade Contoir.
7:0 Rörande tillökta Dagtractamenten för
Tjenstemän och Betjening vid Riks-Ståndéns
och deras Stats-Utskotts Cancelliet; äfvensom
samma Utskotts Memorial med förslag till Reglemente
och Afiönings-Stat för Riksgälds-Contoivet.
Ban
-
264 Den "5 Augusti
Jianco-TTtsbottets Utlåtande angående I;ånei
biträde af Banken för Södertelge (Hanal-Bolag,
pt Supra.
Ex Piotocollo
/, p. Almqvistr
g. r>. Efter uppläsande af Vällofl. Borgare,
Ståndets Protocolls-Utdfag, af nästlidne gårdag,
Innefattande 4CS$ beslut, angående Discontrörel r
sen i Riket, sedan Privata Actie-ägares Qctroyer
tilländaglft, fann Prest-Ståndet fyr godt att.
med Välbemälte Stånd instämma Uti nedan'*
skrifna tillägg, nemligen :
1 ;o Att sl val utaf'’Gutha.-> Canal-Pisconts
blifyande totala Creditiv-belopp 1,500,000 R:d,
sorn utaf Malinö-Pisconts 300,000 R:d, en tre*
djedel betraktas såsom en Resery-Fpnd föf
pfoririQdade tillfälliga behof, varande fdiscpn*
ternas administrationer i följd deraf ovilkorlig
gen fprbpndne, att sa snart något på denna Reserv-fond
utgått, förmindska och indraga ntlä*
ningen intilldess det samma, blifyit till Ranken
jnbftaldt.
2:0 A1* Götha panal-J?ispftftt hädanefter
pj utgifvep Ropande Sedlar på mindre valeur
an J opo R:d, men .att Götheborgs och Malmö
.Disconter bibehållas , till deras Octroyers skif ?
yid
'Den 5 Augusti
vitt Rättigheten, att äfven utgifva deni p|!
mindre Summor, sådana deras Reglementen tilla»'
ta; dock hor Malmo Discont, under den förlängda
Octhoytiden, ovilkorligen ej utgifva sådana
på mindro Summa än iooo R:d.
3:0 Att hvarken Götlia-Canals pch Götheborgs
Disconters särskilta Utlånings - Summor
sammanlagda, ej heller Götha Canal-Disconts
ensamt, efter Götheborgs Disconts upphörande,
hädanefter tillåtas öfverskrida det belopp, som
desamma vid 1814 års slut utgjorde; likasom Malmö
Disconts utlåning i»ke eller må öfverstiga
dess då varande belopp. Ut Supra.
Ex Rrotocollo.»
J. U- Almquist1 i
Utdrag af Väl loft. Borgare-Stdndets Protocoll,
hullet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 5 Augusti 181S•
S, D. Bifölls Banco-Utskottets den 3 Augusti
pfigifne, samma dag på bordet lagde och nu ater
föredragne Memorial, om tiden för näst blifvande
Uanco-Revision, Ut Supra.
Ex Protoc ollo
Carl Magn^ Robsahm.
8. D -
266 Den 5 Augusti
S. D. Föredrogos å nyo Banco-Uttkottets, linder
den 26 Juli aflåtne samt den 1. Augusti
återremitterade Betänkande, angående,regleringen
af Discont-rörelsen i Riket, sé.dan,privata
Del - agares Octroyer tilländagått, äfvensom,
i sammanhang dermed, det Utlåtande BancoL~
t skottet, under den 3 Augusti afgifvit och.
liv:ket sedan den 4 Augusti: legat på bordet, i
anledning af de vid det. ofvannämnda Betän:
kandet gjorda anmärkningar , och stadnade Vällofl.
Borgare-Ståndet for sin del uti följande
Beslut,
1:0 Att Malmö Discont-Bolag får fortfara
efter Octroyens slut till och med år 1820, då
denna Octroy ovilkorligen bör upphöra; dock
kommer för de två sednare åren, två tredjedelar
af vinsten utöfver sju procent, att godtgoras
Riksens Ständers Bank., i stället för ditintills
erhållen blott en tredjedel,
q:o Att efter *■ rloppet af de aderton må'
nader, under hvilka Riksens Höglo!!- Ständer’
vid innevarande Riksdag, rnedgifvit Götha Ganal-Bolags-Discont
ett Extra Greditiv af 800,000
R:d utöfver dess förut innehafvaude, af. lika
summa, endast 700,000 R:d af Extra Creditivet
må fortfara att begagnas, på den af Utskottet
föreslagna tid, men de öfrige too,ooo R:d upplåtas
Malmö Discont, hvilka, sarnmanlagdt med
de denna Discont förut beviljade 200,000 lGd,
allt.
Den 5 Augusti
»litsa utgöra ett Creditiv af 300,000 R:ds belopp;
dock kommer härvid att iakttagas, att så
val utaf Gotha Canttl-Disconts då blifvande totala
Creditiv - belopp, Riksdaler En Million
Femhundrade Tusende, som utaf Matmo Disconts
300,000 Rael , en tredjedel betraktas såsom en
R e ser v-fond för oförmodade tillfälliga behof,
varande Disconternas Administrationer i följd
deraf ovilkorligen förbundne, att så snart något
på denna Reserv - fond utgått, förmindska
och indraga Utlåningen intilldess detsamma blifvit
till Ranken inbetaldt,
3:0 Att de så kallade löpande Reverser
emot lindrig renta få, enligt Banco-Utskottets
tillstyrkande i /jade punkten af dess förnyade
Utlåtande, utaf Gotha-Canals , Götheborgs och
Malmö Disconter ut gifvas-, med det tillägg, att
Gotha Canal-Discont hädanefter ej utgifver sådana
på mindre valeur än Ett Tusende Riksdaler,
men att Götheborgs och Malmo Disconter
bibehå!las, till deras Octroyers slut, vid rättigheten
att äfven utgifva dem pä mindre summor,
sådana deras Reglementen tillåta; dock bor
M almö Discont, under den förlängda Octroy-tiden,
ovilkorligen ej utgifva sådana på mindre
summa än Ett Tusende Riksdaler,
4:0 Att hvarken Götha Canals och Götheborgs
Disconters särskilta Utlånings - summor
sammanlagde, éj heller Götha Canal - Disconts
ensamt, efter Götheborgs Disconts upphörande,
hädan
-
208
jDm 5 Augusti
hädanefter tillåtas öfverskrida det belepp , som
de samma vid 1814 års slut utgjorde, likasom
Malmö Diseonts utlåning icke eller må öfverstiga
dess då varande belopp.
yo Att sedan den 3 punkten uti Bane»..
Utskottets Bctänkanden, genom dessa nu vidtagna
åtgärder, anses helt och hållet förfallen,
så har Ståndet , med bifall i öfrigt till BancoUtskottets
första Betänkande, och med de förändringar
det sednare innefattar, beslutat, att
till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna
allt det föreslagna Reglementarisk!, för att,
vid at honom Nådigst utfärdande förändrade
Reglemente för Discontina , derå göra det N-å
diga afseende till förmon för Ilandets productiva
näringar, som Kongl, Majit till deras förkofran
nödigt pröfvar*
Och skulle om allt detta de respectiva,
Jtledstånden genom Udrag af Protocollet vördsamt
och vanligen underrättas. Ut Supra,
Rx IJrotocollo
Carl Magn. Robsahm,
S. D. V id justering af Expeditions-Utskottets
förslag till underdånig skrifvelse , angående
Straffet för åverkan å skogsplanteringar, fann
Borgare Ståndet, i öfverensstämmelse med 87 §•
Regetings-Fortnen , frågan om vittnesrätt i äverkans
mål för Uppsyningsman öfver skogs
p]
an
-
Den 5 Augusti
planteringar ", atti hvilken fråga tvi Stånd stadnat
emot två, alltså böra förfalla, och det derom
i Expeditionen gjorda tillägg försvinna %
och skulle de öfriga Respectiva Riks-Ståhdt-n
vördsamt och vänligen inbjuda» att uti en så^
dan af Grundlagen föranledd anmärkning med,
Borgare - Ståndet sig förena; men i allt öfrigt
blef förslaget af Borgare-Ståndet godkändt. Ut
Supra.
Ex Protocollo
Clas Arvedson»
S. D. -Öeslöt Borgare Stander, lika med Högloft.
Ridderskapet och Adeln, att åtFullinägtiga
i Banken och Riksgälds-Contoiret uppdraga
att sin* imellan utse de Riks-Ståndens Deputerade,
en af hvarje Stånd från hvardera Verket,
sora komma att deltaga 1 Comitéen till utarbetande
af förslag till ny reglering af Statens
Embeten och Tjenstår , dock så, att Rikets
Ständers Deputerade i samma Comité alltid
må vara fulltalig*. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl illagn. Robsahm.
S. D. FöredrogoS å nyo och biföllos Stats-Utskottets
i går afgifnä och på bordet lagda Utlåtanden^
angående • 1:0 Terminerna för de innan
-
2yö .Deri 5 Augustt
nan nästa Riksdag infallande Revisioner ofver
Stats-, .Banco- och Riksgälds-Verkan. a.:o
Grtftifjcationen for Herr Stats-Commissarien och
Riddaren .Frödelius,; och 3:0 Anmärkningar vid
anvisningen pi Allmänna 'Arbetshus - hondén
och hushyran, för Biskoppen i Götheborg,
Ut Supra.
Ex Rrotocollo
Cati Magiii Robsdhnu
S. D, ConstitUtions - Utskottets Memorial af
gårdagen, hvilket ock då lades på bordet, med
förslag till ändring af 68 §• Riksdags-Ordningen,
for c-drogS nu åter och bifölls att hvila
till nästa Riksdag-, för den åtgärd 5.6 • §. Regelings-Formen
foreskrifver. Ut Supra.
Ex ProtoCollo
Carl USlftgn.. Robsahm*
Utdrag af Protocollet, hållet hos Heder*
värda Bonde-Ståndet, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm d. 5 Augusti
1815*
S. T). F*öredrogs åter och bifölls det af Stats
Utskottet den a innevarande' månad, jemte
Memorial, afgifne, sistlidne dag uppläste och
på
Augustt
på bördf t Aäg-db’ EöYslag till reglemente - för.
Riksens Stiihclers ^iksgald's-Co’n!on-. Ut Supra.
. .. 32x Pr.otocollo •
‘ 1 " Oiof Werlin <
,.c*. Jv ■■ i-j.r' . :>- • ...
S. D-1 1 • aiiiédmifg" af de hos Höglofl. Ridderskapet-ocli
Adelil samt Hcgvördiga Prest - Stirtdet
gjorda anmärknihgal* vid Allmänna Besvarsoch
Oeconomie-Utskottets Betänkande af .den 17
siåtlidrie Juli, öfVéf väckt fråga bm jprtikninguti
Éxtr*a röteilngdn , hätte Utskottet den jdjö
innevarande niånad rrieddélt utlåtande , hvilketjeftdr
uppläsandet , HederVärda Borid%-Sfindét /
under åberopande af sin i ämnet förut yttra»?’
de.mening, beslöt skulle, utan vidare åtgärd,
läggas till handlingarna. Ut Supra.
Ex Protocollo
, .. Olof Werlin,
S. D. tleder varda Bondé-Standet instämde uti
Höglofl. Riddefskapets och Adelns, enligt nit
ankomrpet och uppläst Protöc.olls - Utdrag , af
den 3:dje . innevarande . månad, fattade Beslut,
att,-sedan Riksens Ständer öfverénskommit, det
deras Deputerade i den beslutna Cörnitéen till
utarbetande af Förslag t i 1 f ny reglering af Sta»
tens Embeten .och. Tjerister 'mage ibland Fullmägtiga
1 Banken och Riksgälds-Cbntoiret ut-,
1 ■« * ses
Zjen 5 Augustt
fces till ett antal af åtta Ledamöter; nämligea’
för hvatt Riks-Stånd en ibland hvardera Ver*'
lets Fullmägtiga * det må vara åt bemälte Fulifilägtigä
sjelfva uppdraget * att* sins imellan ,
cm detta förtroende öfverenskomma * på sätt att
Riksens Ständers Deputerade i bemälte Comité
alltid må vara fulltaligm Ut Supra,
Ex Frotocoll®
Olof WerlinJ
S, D. Stats-Utskottets tiästlidne dag aflåtne Mejnorial,
angående arfvöden för Extraordinarie
skrifbiträdert* blef* efter uppläsandet* af Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallet. Ut Supra.
Ex Protocolla;
Olof Wertin
S. D. Efter nu skedd ytterligare föredragning
af Allmänna Besvärs- och Oecortomie-Utskottets*
den 28 sistlidne Juli meddeldtä på bordet hvilade
utlåtande* i anledning af de hos Heder-Värda
Bonde-Ståndet gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande af den 10 i samma månad*
rörande Håll- oell Réserve-skjutsén; blefVO
detta Betänkande och Utlåtande' tili ailä delar
Ogillade, med det af Riksdagsmannen Anders
Danielsson ifrån Elfsborgs I,än féréslagnä
tillägg, att Böndé-Ståndet med yttersta missnöje
mottagit ofvannämnda svar fras Utskottet ,
sons
T)en 5 Augusti
27 r
Sotti, i stället att lata fatta sig äf Herr Handelstnan
Stabeck* reflexioner, utfarit i de efter*
länkligastfe hotelser och de orimligaste Spådomar,
hvilkas utförande och fullkomnande Bonde-Ståndet
med lugn och tillförsigt öfverlemnar åt
framtiden, och Vänder sig directe till Kongl.
Maj.t, att 1 underdånighet söka det Understöd
1 den dryga skjutsbördan, söm Utskottet funnit
akal att Vägfa. Ut Supra.
icX Protocollo
Olof Werlin.
g. B. Efter Uppläsande äf Expéditiörts-Utskottets
insända förslag till Riksens Ständers un.
derdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t, rörande
den vissa Städet beviljade oinskränkta nedeflags-frihetert,
blef samma förslag, såsom öfverensstämmande
med Bonde-Ståndets i ämnet Fattade
beslut, utan ändring elier tillägg godkändt.
Ut Supra*
Ex Brotocöllo
Olqf Werl in t
S. D. E xpeditions-UtskottetS inkomné project
till Riksens Ständers underdåniga skrifvelse
till Kongl. Majd om Allmänna Skogs-hushållningen
i Riket m. rn., upplästes, hvarefter Hedervärda
Bonde-Ståndet, utan att vilja bin ira
Ex*
(ute M:dtt N.o 3 5. 3 H*
2/4
Den 5 Augusti
Expeditionen, ansåg sig böra erinra, att Ståndet
i ämnet anfört enskildt underdånigt besvär.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. X anledning af gjorda anmärkningar vid
justeringen af Expeditions-Utskottets Förslag
till underdånig skrifvelse till Kong 1. Majst,
angående Spannemåls - Magazins-inrättningen i
Riket, att de 500,000 R:d, hvilka Banco-Utskottet,
uti dess Memorial den -28 Juli föreslagit
och 3:ne Riks-Ständ bifallit, att, till förekommande
af Spannernålens vanpris vid inträffande
ymnigare skörd, Magazins- Directionen må,
emot Discont-valkor och 3 procents renta kunna
disponera, icke finnas uti dennh Expedition
omnämde; hade Högvördiga Prest-Ständet, enligt
nu ankommet oell uppläst Protocolls - Utdrag
för den 4 Augusti, besluti t återremittera
detta förslag till Expeditions-Utskottet, för att,
i enlighet med Banco-Utslcottcts ofvanberörde
Memorial, författas.
Uti hvad Högvördiga Prest-Ståndet således
beslutit, fann Hedervärda Ronde - Ståndet
för godt instämma. Ut Supr*.
Ex Protocollo.
Olof Werlin.
Upp.
Den 5 Augusti
275
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 5 Augusti.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
I anledning af de hemstdllanden sorn blifvit
gjorde af Riksens Ständers Revisorer vid KrigsRäkenskaperna
för 1808 och 180g årens krig»
få Riksens Ständer hos Eders Kongl. Majit *
underdånighet anmäla följande framställningar:
X)å Revisorerne funnit sig i saknad af åtskilliga
Magazins Redogörelser och uppgifter
från Eandt-Renterierna i Finland, -efter gjorda
förskott till Finska Commissariatet och Redogörare
, få Riksens Ständer hos Eders Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, icke allenast om
vidtagande af den utväg som i Nåder tinnes
lämplig till införskaffande af de ifrån Finland
ännu icke inbekomna handlingar, som röra redogörelsen
för 1808 och 1809 årens krig, utan
ock> att Eders Kongl. Majit i Nåder täcktes anbefalla,
att för hädanefter skeende redogörelser
af denna art, den af Revisorerna uppgifne redogörelse-method
, som blifvit följd vid KrigsDepartementets
3idje Division, sedermera kallad
Kongl. Krigs - Förvaltningen och Kongl.
Committeen till utredande af Krigs-förvaltningsärenderna
, jemte Vestra Ar möens högra FlvgelsCommissariat,
måtte till vinnande af enhet och
ordning antagas och följas vid alla särskilta
Förvaltningar, sorn redogöra vid krigskostnader.
Sedan
Den 5 Augusti
Sedan Eders Kongl, Maj:t, genom Nådig
skrifvelse af den 23 sistlidne Maj, i Nåder
till Riksens Ständer täckts Öfverlemna, att genom
deputerade äfven deltaga 1 de sednare sirens
krtgs-räkenskapers granskning, få Riksens
Ständer hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
ytterligare anmäla att de dertill'utsett af hvart
RiksStånd tvärtne deputerade; varande nödiga
medel till Deputerades aflöning, efter den vid
sistlidne Riksdag fastställda grund, anslaghe.
Slutligen och då. Secretetaren hos Deputerade,
Assessor Grundén hos Riksens Ständer
blifvit anmäld till belöning för det biträde hart
Deputerde lemnat, på ett sätt som de funnit
förtjena synnerligt beröm och lämpligt vedermäle
af bifall, hafva Riksens Ständer beviljat,
att bémälte Assessor Grundén,sorn för denna siö
befattning årligen åtnjuter 333 R:d 16 sk. ock
dessutom för den förflutna tiden sedan åt 1812
för sådan hans förtjenst, såsom uppmuntran och
belöning, en summa af 666 R:d 32 sk., hvilka
måge till honom genast utgifvas, antingen af de
redan influtna anmärknings - medel, eller ock
förskottsvis på hvad ingå käti; hvilket allt Riksens
Stander få härmed Eders Kongl. Majit i
underdånighet tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stoimä^tigste Allernådigs.te Konung
Eders Kongl. Majit
Underdånigste tropligtigste tjenare och undersåter.
s
på
Den 5 Augusti
277
PI Ridd. och Adelns
vägnar
Pä Prest.Ståndets
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
J, A Lindhlom
n. v. Talman,
~Pa Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan.
h. t. Talman,
Pä Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n, y. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks-StSnden d. 5 Augusti.
Stormägtigste AHernådigste Konung!
Sedan Riksens Ständer beslutit, att tvänne
Cancellister vid Expeditions-Utskattet skola så*
sorn skrifvarhjelp, utom deras tractamente, erhålla
hvardera 75 R:d Bxo ;att de, enär de
efter Riksdagens slut besörjt tryckningen af
Bihanget till Riks-Ståndens Protocol 1, med deröfver
upprättadt Register, äga att tillsammans
erhålla ett arfvode af 100 R:d Bxo; saint att för
utarbetande af Register till hvart Stånds Protocoller
, hvilket genom försorg af hvart
Stånds särskildta Cancellie hesörjes, en betalning
af xo R:d för hyart tryckt ark skulle beviljas;
hvilka alla anslag af de till Riksdagskostnadernas
bestridande anslagna medel skola utgå; fä
Riksens Ständer hos Eders lvöngl. Maj;t i un
-
der
-
278 Dera £ Augusd
derdånighet anhålla, det täcktes Eders Kongl!
Maj:t dessa anslag till utbetalning i Nåder anordna.
Riksens Ständer framhärda med djup u*-  dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormagtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
XJnderdånigste, tropligtigste tjenare och un^
"dersåcer
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndetai
vägnar vägnar **
Carl Miirner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk,* n. v. Talman.
På Borgare Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. n, v. Talman.
Upläst hos samtliga Riks-StSnden den 5 Augusti,
Stormagtigste AUernädigste Konung!
I anledning af Eders Kongl. Maj.-ts Nådiga
Proposition om de tvänne särskilta summor, hvilka,
enligt 63 §. Regerings - Fprmen, böra vid
hvarje Riksdag för oförutsedda händelser afmattas
och anslås, få Riksens Ständer i underdånighet
tillkännagifva, att, med afseende å de
skäl Eders Kor^l. Maj;t ; liögbemälte Nådiga
Pro-j
Den 5 Augusti
279
Proposition täckts anföra, hvad det större Creditivet
beträffar, hvilket enligt 63 §. Regeringsformen
bor i Banken, för infallande krigsbehof
vara att tillgå, Riksens Ständer åt deras
Ledamöter af Banco-Utskottet hafva uppdragit,
att vidtaga den författning, att en summa af
Två Millioner R:d i Banken ina ställas Eders
Kongl. Maj:t till handa, att kunna, enligt föreskriften
och förbehållen i berörde §. af Regerings-Formen,
användas.
Beträffande det mindre Creditivet, hafva
Riksens Ständer detsamma i Riksgälds-Contoiret
afsatt till ett belopp af en och en half Million R:d,
hvaraf en tredjedel eller Femhundrade Tusende
R:d, såsom hittills, skola vara att tillgå
för hvarjehanda utomordentliga tillfällen och
behof, men de öfriga två tredjedelar eller En
Million icke, utan i fall af oundgängliga för-'
svars-aostalter , måga lyftas. Riksens Ständer
hafva i följe häraf genom deras Stats Utskott
föranstaltat, att berörde summa En Million
Femhundrade Tusende R:d kommer att, i dé
fall och under de vilkor Regerings-Formen föreskrifver,
i Riksgälds-Contoiret vara Eders.
Kongl. Maj:t tillhanda.
Rik sens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Ällernådigste Konung
•Eders Kongl. Majus
Underdånigste , tropligtigste tjenare och lindersåter
På
-
Den 5 Au*u»ti
På Ridd. och Adelns P| Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A- Lindblom
h. t. Landtmarskalk n. v.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan Lors Olsson
h- t, Talcan, n, r, Talman,
Uppläst hos sarnteliga Fuks-Sanden den 5 Angnst?,
Storrnägtigste Allernädigste Konung!
Genom Nådig skrifvelse af den 24 sistlidne
>faj har Eders Kongl. Maj. t till Riksens Stan-;
ders utlåtande ofverlemnat det förslag, sorn ej
mindre Rikets. Cqllegier, än Rikets Allmänna
A ränders Beredning med vissa jemkningar i underdånighet
tillstyrkt, angående den vid
i8'>9 och 1810 arens Riksdag väckta fråga om
en fri Victualiehandel; och få Riksens Ständer
härmed, sorn tagit allt detta i noga öfvervägande,
hos JEders Kongl. Maj;t 1 underdånighet
anmala devas härom tagne beslut, att Riksens,
Ständer, med afseende å den betydliga nytta
for allmänna Rikshushållningenoch en för Landtbrukaren
härigenom lättad afsättning af sina
producticsner, som en fri Victualiehandel usttidigt
medför, ansett de stadganden, hvilka Eders
Kongl, Maj:ts och Rikets Commerce - Collegium
i underdånighet föreslagit, skola fullkomlige
IJ
Den 5 Augusti
ligen leda till del ändamål, som genom berömde
handelsfrihet och med upphäfvande af da
derå nu lagda band, sökas;-alltså hafva Riksens
Ständer icke funnit sig äga anledning, att
i underdånighet föreslå något annat tillägg uti
berörde Stadganden, än att ej mindre Fogel
och annat vildt, än äfven Sill, såsom ett fisk-*
slag, hvilket ej allmänt i Rikets Skärgårdar
fångas, må särskildt ibland de varor, till hvilka
den fria handelsrättigheten sig sträcker , varda
upptagne; äfven få Riksens Ständer, i likhet
med Eders Kpngl. Majus och Rikets Allmänna
Aränders Beredning, i underdånighet
tillstyrka, att hvad skyldigheten angår, att de
matte vara med Pass försedde, sorn färdas för
att antingen köpslaga eller gora uppköp af Victualie-varar,
denna omständighet komme, enär
nodiga föreskrifter i detta afeeende förut äro
tneddelade, atti den i ämnet utfärdande Nådiga
författning utgå; och täcktes Eders Kongl. Maj:t,
så lort möjligt blifver, låta i frågavarande till
det allmännas väl i märklig man bidragande
åtgärder komma i verksamhet,
Riksens Ständer anse sig äfven böra i underdånighet
hos Eders Kongl, Majrt anmäla Prest
O.
ch Borgare Ståndens underdåniga ansökningar,
att inga andra personer än verkliga hemmansägare
få sig med denna handel befatta och inga
kringfarande Köpsvänner tillåtas göra Gårdfari
uppköp, men städernas handlande hädanefter
som hittills obetaget, att genom utsänd
Iian
-
Den 5 Augusti
Handels-betjening af Landtmannen betiaga ack'
uppköpa Victualievaror, hvilket allt Riksens
Ständer härmed till Eders Kongl. Maj:ts NadU
ga profning i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majt:s
Underdånigste, tropligtigste tjenare och un-]
dersåter
På Ridd. och Adeln,s
vägnar
Carl Märner
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Sch wart
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets'
vägnar
J. A. Lindblom
-ti. v. Talman.
Pi Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Tilman.
Vördsamt Memorial'
Cjenom Protocolls - Utdrag ifrån Högvördiga
Prest-Ståndet, har Expeditions-Utskottet eiaottägit
den anmärkning, att i den föreslagna underdåniga
skrifvelsen tili Kongl- Maj:t rörande
Spannmåls-Magazins-Inrättningen i Riket, fattades
upptagandet af eif beviljad summa af
500,000 R:d, att ai Magaäins-Directionen i Banken
mot Discont-rätt disponera , i anledning af
det
Den 5 'Augusti
283
det Särskildta Utskottets förslag , att denna summa
särskildt skulle afsättas till uppköp inom landet
af Spannmål, vid inträffande ymnigare skörd
och deraf förorsakadt öfverflöd på inländsk spannmål
, samt oundvikligen inträffad förlägenhet för
jordbrukare för saknad afsättning. ExpeditiönsUtskottet
får, då det medgifver att detta
anslag i Expeditionen saknas , vördsamt upplysa,
att den underdåniga skrifvelsen uppsattes,
sedan hufvudmålet var afgjordt, och innan
detta tillägg, genom Banco-Utskottets sednare
inkomna tillstyrkande dertill, af Riksens
Ständer blifvit bifallet. Då nu äfven detta til-;
lägg af Riksens Ständer blifvit gilladt, får Utskottet
föreslå, att i den föreslagna underdåniga
skrifvelsen mätte efter orden: ett län af
500,000 Rut införas. ”Samt slutligen att Magasins-
Inrättningen, vid inträffande ymnigare -  ”skörd och deraf förorsakadt öfverflöd på inländsk
”Spannmål, må i händelse Eders Kongl. Maj:t
''äfven efter Stats-Rådets hörande i Nåder skulle
finna nödigt, att till förekommande af inhemska
”jordbrukares eljest oundvikliga förlägenhet för
”saknad afsättning, större uppköp för Kronans räk”nirig
böra göras, än ytterligare emot Discont-vil”kor
och 3 procents renta i Banken kunna dispo”nera
500,000 R:d, då derjemte ofvanberördé
”500,000 R:d eller tillsammans En Million till
”omförmäldta behofkan användas, hvarvid för
”ändamålets vinnande Riksens Ständer prölvat
”nödigt, att för den Spannmål, som Magazins”lnrättningen
vid sådana tillfällen later uppls,
ö*-;
384
Den 5 Augusti
”köpa, betalningen bor erläggas efter det ä kvar-.'
’’je sädesslag i orten gångbara pris.”
Om detta förslag af Riksens Ständer gilä
las, är denna underdåniga skrifvelse , äfven efter
detta ytterligare af Riksens Ständer fattade
beslut, fullständig. Stockholm den 5, Augusti
1815,
på Ridd. och Adelns På PresfrStåndets
vägnar vägnar
Axel Dager bjelke. Ludvig Mörner,
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndet*
vägnar vägnar
And, eusén, Johnn Dricsson.
Uppläst hos samtliga Riks- SfSmleu d. 5 Augusti
Riksens Högloft, Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Utlåtande öfver de hos Högloft, Ridderskapet
och Adeln samt Högvördiga
Pvest-Ständet gjorda anmärkningar
vid Utskottets den 17 uti
innevarande månad afgifva Betänkande,
öfver vackt fråga om jemkning
uti Extra Roteringen,
Ny« berörde Betänkande, hvilket den ao dennes
blifvit af Vällofl, Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallet, härifrån IIöglofl.
Ridderskapet och Adeln sistnämnde dag
och'
JDeti 5 Augusti
och frän Högvördiga Prest-Ståndet den 20 uti
innevarande mänad blifvit återremitteradt med
anmärkningar afl
l.-ö Herr öfverste - Lientnatiten G. X. votl
Heyne, sorn ansett af 1 punkten uti Allmänna
Besvärs- och Oeconemie-Utskottets är 1810 afgifna,
samt af Riksens Ständer, såsom dera*
Beslut, antagna Betänkande följa, att alla åtgärder,
hvilka skett till verkställighet af Extra
Boteringen, endast varit provisionel la och
att Riksens Ständer förbehållit sig, att närmare,
bestämma och besluta i detta ämne, Herr
Öfversté-Lieutiaanten trodde således, att Kongl.
Maj:ts Nådiga Ihstruction för Extra RoteringsCommissionerna
äfven måste anses för provisionel
och icke kunna ligga i vägen för en rättvisare
grund, än den, som följdes vid dessa
drovisiondla indelnihgar; och har Herr Ofvergte-Xieutnanten
härvid tillaggt att då han först
Väckte frågan, utgick' han först från den princip,
att enär Extra Roteriiigen vöre ett nytt
onus på en del medborgare, utan att ett motsvarande
blifvit de andra ålagdt, borde detta
onus möjligast lindrigt och billigt bestämmas,
hvarföre han icke ansett tänkbart, att de bättre
hemman skulle härdare tryckas än de äro, men.
de svagare borde njuta lindring, hvarförutan Kerr
Öfverste-Lieutnanten slutat med den erinran,
att det vöre på ganska få ställen, der mera än
3 hemman utgjorde en soldat.
3:0
Den 5 Augusd
s:o Herr Presidenten m m■ Grefve Carl Siellan
Mörner, hvilken, jemte förklarad! vitsordande
af huru tryckande Roteringen vore för Småland,
efter nu gällande författningar, önskat
det sådana Beslut måtte tågås, hvarigenom Roteringen'blefve
mera billigt fördelad. Herr Grefven
har likväl ansett de af Oeconornie-Utskottet
föreslagna grunder antagliga och sådana,'
att de ©tvifvelaktigt närmast ledde till ändamålet
, så framt den omständigheten blefve observerad
, att uti Betänkandet uttryckeligen
utfördes, det hemmantalet på intet sätt borde
bestämma antalet af de Extra Roterings-karlar,
som skola hållas , utan tillstyrkte Herr Grefven
det Riksens Ständer måtte i underdånighet önska,
att Kongl. Majit Nådigst trtcktes genast
förordna om den .nya Roterings-Commissionen,
på det , i händelse af krig, de Extra Roterings*
skyldige Icke måtte sättas i nya olägenheter.
3:0 Herr Öfversten Friherre Jacob Cederström,
Sorn val uti det mesta med Utskottet instämt,
rörande grunderna för Extra Roteringens nödiga
ansedda jemkning; men dels funnit deri
gjorda skillnaden imellan nämnde Rotering i
Skåne och uti de öfriga af Rikets provinser icke
vara grundad på rättvisa eller förenlig med
Rik sens Ständers föreskrifter; heldst de uti Skåne
ingångne Contraeter om Roteringens permanance
borde, efter Herr Friherrens tanka,
tsndast kunna anses gällande för dem sorn personligen
deruti ingått, icke for dem som sig
Den 5 Augustt
ej iin^u utlåtit; och dels önskat,' att af Utskottet
måtte blifva bestämdt föreskrifvet, att deft
oroterade jorden borde öfver hela Riket i lika
Roterings-delar indelas , samt grunden dervid
tagas, icke efter hemmantalet, utan efter
afkastningen.
4:0 Herr A. L. Tigersköld, hvil*
ken endast gjort förfrågan, huruvida han,
som för 3 år sedan inköpt en egendom, för
hvilken förre ägaren ingått med Kongl. Majd
och Kronan uti Contract om en viss vacanceafgifts
betalande uti 5 år, än vidare vore skyldig,
att denna afgift, Under nu varande fredstid,
erlägga.
5:0 Herr Ofverste - Lieutnanten von Heijne
som å nyo sig yttrat, samt dervid instämde med.
Herr Presidenten Grefve Mörner deruti, att
den utväg Oeconomie-Utskottet föreslagit kunde
uppfylla ändamålet , blott att Kongl. Maj.ts
Kådiga Bref i detta ämne ansåges som Provisionel;
och icke läggande hinder för en billig
och jemn fördelning i hela Riket, utan att man
bibehölle föreskriften a't Roterihgen vid ansvar
ej linge öfverstiga det i hvarje provins för
gamla Roteringen bestämda hemmantalet, hvilken
förskrift icke hade någon grund r den af
Herr Öfverste - Lieutnanten ofvan åberopade §.
af Oeconomie- Utskottets år 1810 afgifne Betänkande;
hvarförutan Herr Öfverste - Lieutnanten
vid Herr Friherre Cederströms yttrande
anmärkte,- att de_ åtgärder, sem äro ^bestämdt
vid
-
288
Hen 5 Augustt
vidtagna fur Roteringen af Frälse - Hemmanet!
i Skane, torde innefatta billighet, men Säteri*
erna derstädes syntes böta njuta lika rätt och
friheter med de öfriga Säterier i Sverige.
6:0 Herr Öfversten A. M. Berghman, hvil*
ken andragit, att då Riksens Ständer* den 13
April l^ilo, Uttryckligen förbehållit sig, hvad
de ock hade rätt till, att framdeles lemna yl*
trandé öfver dén provisionella extra Roteringert,
skulle denna rättighet icke kunha vara dem betagen*
att denna provisionella Rotering i alla
provinse * bevisade, ätt hastverk vanligen äro
ofullkomlige, ätt i Wermland, hvarest Herr Öfversten
för sm del ej hade skäl att klaga, likväl
handt att fastän Landshöfdingen befallt sina
Fogdar, ätt vid Uppgiften af oroterade hemman,
för hvarje sådant i en särskild Columri
upptaga det i Socknen belägne förr roterade
hemman, sorn i gödhet dermed närmast kunde
jemföras, blef ett mantal Säteri roteradt till
lj Soldat, fast än det i jemförelse uppförde hemman,
ehuru vida bättre, ej hade mera än ^ af
en soldat; samt att då denna fråga icke vöre
något önsknings eller underställningsmål, utan
Riksens Ständers ostridiga rätt vöre, ätt härutinnan
sjelfva besluta, föreslöge Herr Öfversten,
att sedan Riksens Ständer härom fattat
Beslut, de hös Kongl. Maj:t måtte i underdånighet
anhålla, det samma Beslut biefVe i verkställighet
satt.
7:0 Herr Capitaimn Friherre Corfits Ludvig
Staél Von Holstein, som ansett det falla äf sig
sjelf,
Den 5 Augusti
sjelf, att Riksens Ständers Beslut vid 1809 åfS
Riksdag, hvarigenom extra Roteringen blifvit
ansedd såsom blott provisionelt organiserad;
med förbehåll, att nästa Riksdag ett ordentligt
arrangement af denna sak skulle göras, nu bor-1
de verkställas, destoheldre , som sådant vid de
tvänne sist hållna Urtima Riksdagarne blifvit
underlätet, — yttrat, att en sådan öfverenskommelse,
sorji Herr Tigersköld anfört, angående
erläggande af vissa Tunnor spannemål, i
stället för soldats hållande , vore alldeles stridande
emot Riksens Ständers åtagande, och
borde derföre förfalla; tillstyrkt, att Riksens
Ständer måtte lias Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, af.T sådant för framtiden icke mä
hända, samt i anseende till Skånska extra Roteringen
åberopat , att den val icke varit af
annan natur än den öfriga i Riket , men fick
ett förändradt skick genom en proposition af en
del Skånska PoSsessionater, att emot det Roteringen
skulle blifva modererad staga sig den
samma såsom permanent, och i följe deraf hade
den nu blifvit derstädes org niserad, på ett
Keit annat sätt än i den öfriga delen af Riket.1
Hvarförutan Herr Friherren Stael von Holstein
omförmält, att fastän ett sådant åtagande»
endast proponerades, under förbehåll af förmindskning
i antaiet, hade likväl sedermera det
tillägg blifvit gjordt , att 8 Rid årligen skulle
• iläggas i passevolance-afgift samt mundering
hvart 3:dje år , hvilket enus vöre drygare än
sjelf
S:te
B:dtt N:o 37. 38-
2.9o Den 5 Jlugusii
t.
sjelfva Soldatens anskaffande; äfvensom att de
frånvarande blifvit förklarade såsom beviljande,
och derigenom helt oväntadt fått en stor
förmindskning i värdet af sina Egendomar.
8:0 Herr Kammarherren Gustaf Coijet, hvilken
; anfört, att frågan huruvida den förändring
uti extra Roteringen för Skåne, hvilken af
en del bland jordägarne derstädes år 1812 föreslogs
och af Kongl. Majit i Nåder samtycktes,
blef en vinst eller förlust, skulle endast kunna
bestämmas af den olika öfvertygelse man ägde
om saken; att nyssberörde underdåniga begäran
framställdes uti ett godt ändamål: och att
genom det olika förhållande, sorn finnes imellan
Skåne och de längre upp belägna orter, blefvo
samma grundel" for Roteringen icke användbara,
heklst uppsättningen i hast derstädes alltid
medförde större kostnader än å de flesta öfriga
orter af Riket, och öfventygelsen derom hade
grundat deras underdåniga begäran, som är
1 S1 2 erbodo sig att vidkännas permanent rotering.
gro Herr Prosten Wekblad, som förklarat,
att vid öfverläggningarna om detta mål mindre
grunderna för extra Roteringen än tillämpningen
af dem bort komma i fråga till Utlåtandets
afgifvandé; att det ej skulle tillkomma något
Utskott , utan vöre allenast Riksens Ständers
rätt, att i detta afseende stadga nya grunder
och gä. ifrån dem, hvilka blifvit bestämda uti
Riksens Ständers Concessioner den 14. April
1810
Den 5 Augusti
291
i8ie och derpå grundade Öiksclags-Besltity samt
uti Kongl. Instructionen af den 5 Februari
a 811} att Utskottet således icke bordt uti det
ifrågavarande Betänkandet föreslå, att med avvikande
fran normen och Vilkoret, uttryckt uti
nyssnämnde concessiofier och Instrtictipn, den
nya roterade jorden skulle uppskattas och ref*
yas, och derefter extra Rotferingeti jemima
efter en génerell grund för hela Riket; att enär
Utskottet likväl ansett' sig böta härifrån
Undantaga alla de provinser-eller enski lta Rotar,
som hnna sig nöjda- med nya R Oter i tigett
sådan den är, skulle man icke kunna vinna ändamålet,
nemligen en jemn’och enligt enahanda
grunder öfver liela Riket fastställd extra Bo«-  teriiJgs-skyldighet, utan en större skiljaktighet
Uppkomma imellan särskilda nya Rotar inom
hvarje Län, hvarigenom det hela skulle fä ett
nog brokigt utseende, samt blifva ämne för nya
tvister och klagomål; att Utskottet, då det utöfver
Concessiotier, Riksdags-Beslut och Kongl.
JVIaj:ts derpå grundade Nådiga Instruction, etablerat
en iiy grund för jemkningen af extra
roteringen, hade, enligt Herr Prostens förmodan,
allt för vidsträckt Utsträckt sin åtgärd; att
deremot blott inom hvarje Län reglering af
nya roteriögar , der den äskas, borde företagas,
till likstämmighets vinnande med den inom
hvarje Län och Regemente Varande gamla roteringen,
utan att något allmännare förhållande
imellan alla Län kunde komma i fråga; att
dessa regleringar bordé Länsvis ske genom Comi-téer,
sam elter föregången profning af redan
an
-
Den 5 Augusti
anförda eiler ock anmälande besvär, borde underställa
alltsammans Kongl.) Maj:ts| Nädiga
stadfästelse; att någon annan Stgärd icke vöre
rnöjlig, destomindre, som den af Utskottet föreslagne
Comité skulle komma att , Likasom Utskottet
nu i visst hänseende syntes hafva gjort,
med Riksens Ständers rätt stadga nya grunder,
tvärtemot Concessioner , Riksdags - ideslutet
och Kongl. Instructioner; att utur dessa skäl
mälct mätte återförvisas till Utskottet, för att
dermed förfara enligt stadgade grunder; att
hos Kongl. Maj:t måtte i underdånighet anhållas
oin sådana jemknings- och Reglerirtgs-CoinitéerS
förordnande inom hvarje Län, hvilka
borde hvarje öfverklagad ojemnhet i extra Horeri
ngen undersöka, pröfva och reglera, samt
till Kongl. Maj:ts Nådiga stadfäs telse hemställa
sina åtgärder; att, i sådant ändamål, de 1811
i underdånighet inlemnade klagomål torde till
hvarje ort återsändas för att af Roterings - Comitéen
granskas och behandlas; samt ändteligen att
Utskottet dessutom hurde mera bestämdt sig yttra
så väl om den underdåniga anhållan hos
Kongl. Maj:t, att alla mindre Ecclesiastika lägenheter
, jemlikt Högvördiga Prest - Ätandets
vilkor i extra roteringen af den 14 April 1810,
hvilket dock icke influtit i Riksdags Beslutet ,
mätte, i likhet med Subalterna Militaire-Boställen
, ifrån extra Rotering befrias; som äfven
om den önskan, att ingen Vacance-afgift, af
hvad namn sorn heldst, må af extra roteringen,
der den tilläfventyrs finnes åtagen, kunna fordras
eller påligga* i fredstider. Ef
-
Deu 5 Augusti
Efter det dessa anmärkningar blifvit besvarade
af Herr Prosten Almqvist, sorn af flera
anförda skäl tillstyrkt, att Betänkandet matte
bifallas; har
10:0 Herr Professuren Doctor Wykman erinrat,
att den föreslagna extra Roterings-jemkningen
öfver hela Raket skulle vara, i hans tanka
, nästan overkställbar, om den skulle, med
iakttagande af alla omständigheter vid jorden
förrättas, och till äfventyra ej eller alltid rättvis.
Herr Doctorn har vidare anfort, att en
dubbel, ja 2 ä 3 dubbel, population i det ena
liäoet framför det andra skulle göra legan vid
extra Roteringen i samma proportion tyngre i
det ena än det andra, och att tillgång till anvisning
å ouppbrukad jord att odlas till Boställe kunde
utan afsaknad anvisas i den ena Landsorten
och icke i den andra, med mera; hvarföre Herr
Doctorn instämde med Herr Prosten Wickblad
deruti, att den borde ske inom hvarje Län,
der vederbörande bäst känna lägenheterna, samt
yrkade , att den icke måtte sträcka sig till dem
som redan arrangerat sig efter hvad dem blifvit
ålagdt, och icke äskade förändring. Herr
Doctorn tilläde i öfrigt, att da extra Roteringen
vore en frivillig concession, kunde ing*,
andra grunder dervid följas, än de, som i
samma concession voro uttryckeligen stadgade;
hvarföre han anliölle, att, i afseende på Prestiståndet,
dess toncessioner i denna del måtte
öfverses och att derefter rättades. Om, der x
Mantal utgjorde en Rote efter gamla fördel
nin
-
29t
Den 5 Augusti
ningen, riu ett eller ij blifvit anslaget att hålla
en karl, borde sådant, efter Concessioneus
principer, rättas, och framfor allt Camministrarne
befrias, hvilket skulle hafva varit ett uttryckligt
vilkor vid åtagande af extra Roterfngs-sk
yldigheten. Att, under fredstider, ingen
vöre skyldig hålla extra Roterings - karl,
finner Herr Doctorn sig jemväl böra nämna,
af de>n orsak, att han ansi\g dem af extra roterings-skyjdige,
som ingått uti a/t i stället
för sadan karl betala vacatice-afgift, bora under
fredstider fran slik afgift vara frfkallade; och
han önskade sluteligen, att de, som åstundade
att fullgöra sin extra Rotering genom erläggande
af vissa tunnor säd, i stället för att
prestera karl, måtte erhålla tillåtelse dertill,
i>ien att sådant likväl matte sträcka sig endast
till krigstider ; och har Herr Prosten Doctor
Pal k sig härmed conformerat.
ti;o Har Herr Hrosten Fellenius anfört, att
en orättvisa skulle uppkomma, om vid anställande
rättelse af extra lloteringen , i anseende
aili den ganda Roteringens olikhet Hanen irneUati,
sådan rättelse skulle i det eria Länet
ske på det andras bekostnad; hvarföre Herr Prosten
frpdde, att »m den af LTtskottet föreslagha
ComUéen nedsattes och med Instruction tor
en nödig jemkning uti extra Roteringen samt
thed magt, att också döma öfver uppkomna frågor,
■ försåges, borde denna Comftées forsta göromål
blifva att stadga en allmän princip för
extra Roterings »skyldigheten, grundadt på förmed
-
Dm 5 Augusti
295
medlailt hemmantal och ett erfördeligt medium
af hemmantal öfver hela Riket till en extra
Roterings-Soldats utgörande, samt att efter
denna princip sedermera anställa och afdöma
den jemkning, reglering och indelning
af extra Roteringen inom hvarje Län, hvaröfver
klagomål uppstodo; men likväl på sådant
sätt, att detta erforderliga hemmantal för en
extra roterad Soldat blott beräknades Inom hvarje
Län, och det eller de Län, sorn i allmänhet
förklarade sig nöjde med sin Rotering, efter
gamla Roteringerts grund, borde blott fä njuta
den önskade jemkningen och regleringen sig
till godo, efter hvad den blifvit ojemnt, oregelmässigt
eller pä mindre billiga gelinder indeld
och beräknad; hvarförutan Herr frosten
erinrat, att om, genom användandet af denna
princip, extra Rote-antalen skulle-förmindskas
och manskapet till numerairen icke blifva
lika stort som hitintills, borde derémot'konv*
ma i betraktande, att skyldigheten, att förse
karlen med full beklädnad, innehure en stöna
tunga, än sorn åtföljde den gamla Roteringen,
12:0 Har Herr Biskoppen Doctor Almqvist
hemställt, huruvida det kunde vara Utskottets
mening, att de imellan Kongl. Majh och Kranan
samt nyroterade lägenheter urdo mel i gen
afslutade Contracter, otn viss väcance afgift i
Spannmål, eller oek anskaffande af hästär i stäl-<
let för extra Roterings-karlar , nu mera skulle
upphäfva*; hvilket Herr Biskoppen på det’ högs-ta
afstyrkt; och med honom hafva Herr Pro
.
stea
Den 5 Augusti
sten Hasselroth med flera förenat sig, dock med
förbehåll, att vacance - afgiften endast borde
Sträcka sig under krigstider. Hvarförutan Herr
Prosten Doctor Agrell, under yttrande, att
ingen otjenligare grund vore för extra rote»ingen,
än hemmantalet, samt att, da de provinser,
hvilka äro belåtne med denna Roterings£rund,
borde, enligt Utskottets Betänkande äga
rättighet att den behålla, vöre det å andra sidan
lita så billigt, att de provinser, som med
»amma grund voro illa belåtna, ägde rättighet,
att söka en annan, som bättre jemnade tyngderna
imellan dem, hvilkahadeen Jika skyldighet,
hvarföre Herr Doetorn således förenade sig med
Prosten Almqvist; tillika med hvad Herr Biekoppen
Almqvist önskat, att, emedan Kronan,
vid förefallande krig, behöfde ej mindre pennin
gar eller varor, än folk, de till extra Roteringen
hörande hemman matte, i stället för karlars hållande,
få erlägga en viss afgift i säd eller penningar,
dock endast så länge ett krig påstod^,
»å att denna afgift genast med kriget upphörde»
Deruti Herr Prosten Aspelin jemväl instämt.
13:0 Har Herr Prosten Liwia anfört, att ehuru
vid extra Roteringen? upprättande Hög,
vördiga Prest-Ståndet grundat sin concession
på det förbehåll, att samma rotering ej skulle
räcka längre än endast i krigstider, och i följd
af Kongl. Majus Nådiga Kungörelse den samma
ock nästlidet är, straxt efter krigets slut,
blifvit upplöst, så att alla de, som utgjort Roteringskarlar,
derifrån vunnit befrielse, skulle
likväl de-Rotar, »om betalte Varancé - pennin
Sar>
-
' _*
Den t, Angiisii m 3 gy
gar> uti vissa orter, ännu fordras densia utgift,' ■
hvilket Herr Prosten ansett sig böra till rättelsejanmälå
och att, i afseende* pi sjelfva Roteringsgmnden,
hade uti Herr Prostens hemort
den princip blifvit följd, att efter hemmantalet
indela rotarna, lika med gamla roteringeb,
utom vid utmärkt svaga hemman, särdeles Preste-Boställen
och en del Säterier med stora och
öfverdrtfna hemmantal, samt att Herr Prosten
instämde med Prosten Wickblad deruti, att hos
Kongl. Maj:t mätte i underdånighet anhållas ,
det alla de Besvär, sorn vid extra RoteringsComitéen
blifvit anmälte, måtte, genom Kongl.
Majus Nådiga försorg, blifva upptagne, granskade
och afgjorde, till rättelse för framtiden,
och på det Capelianer med nog svaga löner och
Boställen, samt ringare Kyrko-betjonter måttekunna
från Röterings-skyldigheten helt och hållet
befr ias.
14 o Har Herr Prosten Doctor Renströrnväl
hufvudsakligen förenat sig med hvad Herr Prosten
Almqvist, till styrko för Betänkandet, andragit,
samt funnit , att, isynnerhet för Boställen
, en sådan jemkning tarfvades, soria uti
Betänkandet blifvit föreslagen; men Herr Doctorn
har derjemte yttrat den önskan , att derest
extra roteringen lomme att undergå jemkning
, vederbörande måtte , genom erhållande
Instruction, blifva förmenadt att , vid extra
rotarnes indelande, sammansätta Prestebohl och
Boställen med andra större eiler mindre hemmansdelar,
af annan natur, hvaraf flera olägenheter
skulle härflyta.
Den 5 Augusd
15:» Har Herr Lectorn Doctor Knih påmint,
att som extra roteringen helt och Hållet
grundade sig på frivilliga concessioner; så
hofde denna skyldighet icke i något afseende
utsträckas utöfver innehållet af dem ; hvartill
ock skulle hora, att extra roteringen borde verkställas
i enlighet med de Inom hvarje Län gällande
grunder för gamla roteringen; och emedan
i öfrigt, vid denna Riksdag, blifvit uti ett
Betänkande af Stats-Utskottet tillstyrkt, att
Riksens Ständer måtte i underdånighet hos
Kongl, Maj:t anhålla om en allmän undersökning
öfver de brister och ojemnheter, som i
fördelningen af gamla roteringens bördor kunde
äga rum; trodde Herr Dactoren, att först
sedan en sådan undersökning föregått och i
följd deraf ett af Konung och Ständer gemensamt
Beslut , till någon ändring i gamla roteringen,
blifvit fattadt, vore det tid att tänka
på jemkning i extra roteringen, hvilken blifvit
åtagen att*Utgöras i jemlikhet med den förut
i hvarje landsort fastställda roterings - skyldigheten.
Allt hvad dessa anmärkningar innehålla,
har Utskottet till granskning förehaft, och får,
i‘ anledning deraf, vördsammeligen meddela
följande yttrande.
Utskottet instämmer med Herr OfversteUieutenanten
von Heijne deruti, att jemlikt
1. punkten af allmänna Besvärs- och Oecono
mie
-
