# ID: svediakorp-gov1788
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 48,801
# sentences: 1,602
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den S 7 Juli.
30*
ligen lan förese och utsätta alla de omstandigheter,
på hvilka föreskrifterna skulle få tillämpas.
— Till grund för den andra meningen,
att de föremal, hvartill Bancc-Styrelsen skulla
sträcka sitt inseende, måtte i allmänhet utmärkas,
har blifvit åberopadt att när Banco-Styrelsens
åliggande, i afseende på Gdtha Canal, ic»
Jce på något sätt är bestämdt, villrådighet hos
Styrelsen lätteligen kan uppstå om hvad den
hör göra eller icke ; och att en allt för långt
sträckt granlagenhet hos Banco Fullmägtiga, att
icke fela mot föreskrifter, möjligen skulle kunna
föranleda till sådana åtgärder, som blefvt»
hinderliga för Canal- arbetets ordentliga fortsättning.
Och som pluralitetens tanka icke annorlunda,
än genom votering kunnat utrönas , sä
har den blifvit anställd öfver följande
Proposition:
Den som anser Utskotten böra lies Riksens
Höglofl. Ständer tillstyrka, att redactionen
af 5--te punkten uti Utskottens första Betänkande
förblifver oförändrad , skrifver Ja! —-  Den det ej vill, skrifver Nej! .— Vinner Nej[
-— föreslås följande redaction af slutet i 5,
mom. af Betänkandet från orden ”samt att an.
märka allt , som finnes strida emot de vilkor,
hvarunder Bolaget erhållit Bidraget, eller afdika
från den af Kongl. Maj:t för hvarje år
fastställda arbets-planen: äfvensom allt, hvaruti
misshushållning kunde förspörjas, med rättig*
-
302'
D en a 7 Julii
.tighet att innehålla anslagen <, intill dess för*
Hannig, som af Banco-Styrelseu godkännes,
blifvit aflemnad eller nödigt afseende gjordt
i det, sorn till rättelse är uppgifvet.
Hvilka båda alternativer Utskotten nu
få vördsammeligen hemställa.
isto Hos Högvördiga Prest-Ståndet har
Herr Professor Forssel andragit den önskan,’
att till lämpligaste åtgärds vidtagande skulle i
underdånighet anmälas, om, vid blifvande Re.
visioner, utröntes, att i påräknade Actie-Capitalet
brist skulle yppas genom tilltagande försummad
inbetalning, och hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln har Herr Nordencreutz föreslagit,
att till beredande af Statens vinst och
förekommande af misscalcul vid beräkning af
Tillgångar , Banken skulle blifva ägare af alla
Actier , hvarå inbetalning försummades, oell i
egenskap af Actie ägare, med åtnjutande af alla
dermed åtföljande rättigheter , fullgöra endast
de återstående inbetalningar a förrberörde
Actier; förmenandes Herr Nordencreutz, att,
i den man Banken på sådant sätt blefve Ac«
tie-ägare , de af Bolaget hegärde Bidrag skulle
upphöra och försvinna.
i anledning af den sednaste perioden af
detta Herr Nordencreutz’* yttrande, tro Utskotten
sig endast böra erinra, att om Actie-ägarne
sjelfve eller Banken, i deras ställe, inbetalar
de ännu återstående Sextio procent af
tecknade Actie-Capitalet, biir förhållandet alltid
detsamma, enär härigenom icke uppkommer
någon ny eller annan tillgång , än den ,
som
Den 27 Julii
303
som är påräknad, att af Actie-ägarne anskaffas;
och hvarigenom behofvet af allmänt biträde
följaktligen icke på något sätt mindskas ; hvad.
angar Professor Forssells framställning; så,
och för att, å ena sidan, icke förnärma deri åt
Bolaget genom dess Privilegium, förbehållne rättighet
till förfallna Actier, eller å den andra å.
lägga Banken ett eftertänkligt nödtvång , hafva
Utskotten ansett sig böra föreslå, att då Actier
hemfalla genom försummad inbetalning ,
det må tillåtas Götha Canal-Bolag, att inom jme
månader efter det Actierna äro hemfallne,
de samma öfverlåta till andra personer, som de
återstående inbetalningarna fullgöra; men att,
efter dessa 3:ne Månaders förlopp, de odisponerade
Actierna böra hembjudas Riksens Ständers
Bank mot inbetalning af den icke er’agda
del af Actie-Capitalet, på samma satt , sorn för
öfriga Actie-ägare är föreskrifvet.
13:0 Hos Höglofl, Ridderskapet och Adeln
har Herr Grefve Lilljencrantz, med åberopande
af dess förslag till sammansatta Beredningens
Betänkande, gjort den framställning , att
Bolaget såsom reciproque säkerhet skulle förvissas,
att icke förlora Capital och renta, och således
förbehållas rättighet, att, mot återfående
af Capital och 5 procents renta derå, till
Riksens Höglofl. Ständer öfverlemna Canalen
med alla dess tillhörigheter, om Riksens Höglofl.
Ständer skulle för godt finna,' att vid nästa
^Lagtima Riksdag vägra fortfarandet af de Bidrag,
som nu beslutas till Carialens fullbordan.
Vid
Den -27 Jtt/i»
Vid denna Herr Grefve Lil!jencranfz’s
framställning, gjord i sammanhang med dess
förslag til] Götha Canal-Discontens återköpande,
få Utskotten afgifva det vördsamma yttran-'
de, att denna garantie ansågs öfverflödig, då
Utskottens pluralité tillstyrkt förnyade Biträden,
utan att, enligt Herr Grefvens tanka,
såsom vilkor derföre yrka Canal-Discontens
återlernnande.
14:0 Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
har Herr lidströmer yttrat den önskan,
att hvad som tid efter annan blifvit yttradt
för och emot Götha Canals anläggning och.’
fortgång, röå samlas och genom Trycket åt
efterverlden förvaras. —— Utskotten anse någon
åtgärd härutinnan så mycket mera öfverflödig,
som allt hvad i detta ämne för efterkommande
kan vara interesserande finnes att
tillgå i redan tryckta skrifter och Publique
Handlingar.
Slutligen få Utskotten tillstyrka, att de
på Konungens Nådiga Befallning till Utskotten
afgifne Calculer och Kostnads - Förslag,
hvilka blifvit tagne till grund för Utskottens,
i frågan om Götha Canal, fällda omdömen,
måtte behörigen underskrifne och påtecknade
till Banken aflemnas, för att tjena till framtida
upplysning och rättelse.
Tvenne I-ledamöters särskilda Meningar
bifogas.
För öfrigt få Utskotten vördsamligen tillkännagifva,
att, enligt ankommet ProtocollsTJtdrag
af den 2a dennes, har Vällofl. Borgare
St
ån
-
Den 37 Juth
Ståndet, i anledning af Utskottens förra Betänkande,
stadnat uti följande Beslut.
1:0 Att i anseende till gjord Anmärkning,
om underlåtenhet, å Canal-Directionens
sida, att behörigen anmäla de hinder, hvilka
för arbetets fortgång inträffat, det Alternativ
i Utskottens Betänkande gilPas» som förklarar
denna fråga förfalla.
2:0 Att Götha Canal-Bolag, såsom vilkor
för allt ytterligare bidrag till Canalens
fullbordan, bör underkasta sig skyldighet,
att inrätta sin Discont-rörelse enligt de föreskrifter,
sorn Riksens Ständer, med hänsigt på
Samhällets allmänna förde!, linna för godt meddela,
för blifvande Discont-rörelse i hela Riket.
3:0 Att Bidraget till Götha Canal utgår
åiligen ifiån och med innevarande år till och
med 18,20, eller det år., då nästa Riksdag derefter
infaller.
4:0 Att det ytterligare: Bidraget af Staten
hvarken för nästa eller något af de påföljande
åren utbetalas, innan Revisionen för det
nästföregående året intygat Byggnadens fortsättning
med full drift, efter den stadgade
planen, och tillika, att det tecknade ActieCapitalet
blifvit infordradt i den ordning, Utskottens
Betänkande upptager, nemligen: 1815
Tio procent, 1816 likaledes Tio procent samt
1818 och 1820 hvarje år Tio procent.
5.0 Att Götha Canal erhåller ett årligt
byggnads-biträde af 300,000 R:dr Banco.
6:0 Att Banken och det Verk, hvarifrån'
Bidraget utgår, må tilläggas ovilkorlig rättigFemte
Band. Fjerd« Af del. 3(3, 40. het4
306
Den 27 Juli.
het, att erlia la fullständiga upplysningar och
förslag öfver det verkstä Ida och tillärnnade
arbetet, samt att anmärka allt som finnes anmärkningsvärd!,
med rättighet att innehålla
Anslagen, intill dess afseende göres å det sorn
till rättelse är uppgifvet.
7:0 Att om under någotdera af de Sett.
åren, allt påräknadt arbete icke skulle kunna
utföras, den besparde Summan må det påföljande
året få begagnas, men att den del af
arislags-summörna, sorn år 1820 icke är till
Arbetets fortsättning disponerad, ingalunda må
anses såsom en Bolagets ovilkorliga fordran.
8 0 Att emot de nu föreslagne ytterliga*
re Biträden all af Canai-Bolaget uppgifven
pretention å ersättning af Stats-Verket helt
och hållet försvirner.
9:0 Att underdånig anmä'an derom göres,
det Kong1. Majit täckes förbjuda Götha CanalBo'ag
vidare fortsättning af Piscont-rörelsen,
så vida ej Boagef ful gör de vilkor, hvilka
det samma i sådant afseende varda föreskrifne.
Stockholm den 25 Juli 1815.
På Höglofl. Ridd. och Adelns Pedant. vägnar
Joh. Henri, Gyllenborg. Carl de Geer.
På Högvördiga Prest-Ståndets Pedant. vägnar
C. von Rosenstein. E. A. Almqvist.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Pedant, vägnar
Carl Fr. Landberg. . Gust. D. WiUke.
På Hedervärda Bonde-Ståndets Pedant, vägnar
Jon Jonsson. Daniel Andersson.
C, Sylvan.
Ut.
Den 2 j Juli.
Utdrag af Protocollet, hållet vid Sam*
j »anträde imellan Riksens Högloft.
Ständers Stats- och Banco-Utskott vid
Urtima Riksdagen i Stockholm den 25
181 c.
S. D. Vid besvarandet af de hos Högloft Ridderskapet
och Adeln, Högvördiga Piest-Ståndet
och Hedervärda Bonde Ståndet gjorda anmärkningar
vid Utskottens till Riksens Högloft
Ständer under den 15 dennes afgifna Betänkande,
angående Götha-Canal arbetets fortgång
och ytterligare befrämjande, inlemnades
och upplästes följande särskildta yttranden, nemligen
1:0 af Herr Biskoppen Doctor Almqvist,
så lydande :
”Anbudet genom Stats - Rådet Grefve v.
”Platen på Götha Canal Bolags vägnar att öfverlemna
tili Staten hela Canal-Verket, så’’dant
sorn det nu befinnes, med alla förmårfer,
'”sorn af Staten blifvit beviljade för detta Verks
”fortsättande och fullbordande, emot försäkran
”att Bolaget af Staten erhåller betalning inora
”längre eller kortare tid, för tillskutna contan«
”ta medel, finner jag för min del helt enkelt,
”naturligt och oförgripligt; efter som så manga
”Respectabla Riksdagsmän af alla Stånd synas
”så högt vilja beräkna Disconträttigheten och
”andra förmåner, som hittills blifvit beviljade
”Bolaget.
”Om man tror att Bolaget söker en för
5’stor vinning, så är ju patriotiskt att motta
-
3°8
Den $ 7 lulu
’’taga anbudet?—-och dermed må då en gång
”för alla dessa klagovisor öfver Bolagets oskä.
”liga vinst få ett slut.
’’Jag medgifver dock , att om det i fiåga”varande
Canal-Verket vore e'tt blott enskildt
”företag, som endast åsyftade Actie ägarenas
”båtnad, det ofvannärande gjorda anbudet om
”Canalens och tliy beviljade förmåners öfverlemnande
till Staten , nu, då detta Verk ic”ke
kan bära sig sjelf, — vore att anses så”sorn
en alldeles obillig pretention. — Men
”då icke allenast vid företagets början, utan äf”ven
denna Riksdag, både Konung och Slängder
offenteligen förklarat samma företag såsom
”Riksgagneligt både i Oeconomiskf, Commerci5?elt
och Militäriskt hänseende, så är det sam”ma
ingalunda mer att anse såsom en blott
”enskild Corporations Speculation —.
’ Orsaken till de mest motsatta yttranden
”angående Canal-Verket är tydeligen den : att
”man å ena sidan anser detsamma såsom blott
”privatas företag och tillhörighet; hvadan ock
”föijer att Bolaget ensamt bör besörja dess fullbordan;
och att alla bidrag härtill af Staten
”vöre att anse såsom af idel gunst och nåde.
”På andra sidan, sedan med anledning af Kongl.
”Maj:ts Nådiga propositioner, Ständerna erkänt
”Götha Canal vara nyttig och nödig till Rikets
”förkofring och försvar; så måste väl frågorna om
”medlen till Canalens fortsättning och fullbordan
böra anses af allmännare art och interesse,
än en blott fråga om några 100 eller
”1000 Actie-ägares vinning eller förlust.
”An
-
Den 2 7 Juli.
”Anhåller att detta mitt yttrande måtte
få åtfölja Högloft. Beredningens betänkande.”
2:0 Af Herr Borgmästaren Nordström.
,5Då man säger det Götha Canal är ett
”patriotiskt i flera afseenden nyttigt företag,
”oell derföre af Staten bör understödjas, följer
”deraf alldeles icke, att hvarken Canalen för’’lorar
sin en gång ägande egenskap, ej eller
”att Staten öfvertar Canalen såsom sin, utan
”blott biträder Bolaget, som i alla fall härige*
”norn ej befrias ifrån de skyldigheter och å*
”ligganden dem åligger emot derföre erhållna
”samt åtnjutna förmåner och rättigheter, hvar”af
jag drager den slutföljd, att, oaktadt Stadens
bidrag, Canalen ej kan, i och för ett
”sådant förskott, mer kallas Statens än förut*
3:0 Af Herr Commerce-Rådet Santesson.
’’Med förnyad anledning af Herr Grefve
”Idlljencrantz’s, uti 13 Punkten af Höglofl.
”Utskottens nu afgifne ytterligare Betänkande
”omförmäldta, Förslag till Canal-Bolagets försäkrande
om Riksens Höglofl. Sränders äfvert
”efter 182° eller derl dernäst påföljande Riks”dag
fortfarande Bidrag, men hvilken försäkran
icke blifvit bifogad det ena Alternativet
”för 2:dra Punkten af Höglofl. Utskottens
”första Betänkande, anhåller jag att ytterliga’’re
få upprepa min enskiita Öfvertygelse, att,
”i det fall Riksens Höglofl. Ständer af cle vid
”nämnde Punkt föreslagne 2:ne Alternativer
”bevillja det första, eller blott temporairt BL«
”trä*
Den 27 Juli.
”träde till och med ar 1820 eller den dir”näst
inträffande Riksdag, blir alldeles nödvändigt,
om ej Bolaget skall låta ovissheten
”om hjelpens fortfarande efter den tiden afskrämma
sig från all vidare Actie inbetalning,
”det Riksens Höglofl. Ständer tillika nu försäkra
Bolaget, alt det nu lofvande Bidrag skall
'äfven efter nämnde tid fortsättas till det belopp
*' kommande Riksens Ständer dd pröfva nödigt
för Cunalens fullbordan , i förening med Bolagets
”bestånd. — Skulle Riksens Högled. Ständer
Vt er antaga det andra Alternativ, bestämdt
”Bidrag för 10 år med 300,000 Rulr årligen,
”förfaller allt vidare behof af, och för ali
^framtid görande räkning på , ytterligare Bi”träde,
och sålunda äfven hela min Reservation
i denna del; som emedlertid, då möje”ligen
snart nog min farhoga sannas, m- vitt”na
det jag ej döljt, hvad jäg tydeligen för”utsett.
Vilja Riksens Höglofl. Ständer allvarligen
saken, för Biträdet hvartill De visligen
fästat som uttryckeligt vilkor, att
”Actie-Ägarne skola fullfölja deras inbetalning,
”så kunna de icke heller vägra att försäkra
”dessa, det meningen ej är att bereda deras
”undergång, som blefve oundvikelig, om de
”efter Insättning af inalles 80 ä 100 proc nt
”af deras teckning lemnäs utan vidare hjelp.
”Jag anhåller att detta må få åtfölja Höglofl.
5 Stats- och Banco-Ut&kottens förnyade Betänkande
till Riksens Höglofl. Ständer.”
Och skulle, efter begäran, dessa anföranden
bifogas det Utlåtande ofver Anmäikoin
garna,
Den 27 Juli
3ii
garna, som till de Respecdva Riks-5tånden
Uppläst hos Höp,l. Ridd. och Adeln d. 27
Hos voi d. Prest-Standet d. 2 5
. Vallofl. Borgire-Ståndet d. 26 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 25 -
Vördsamt Memorial!
Siats-Utskottet, som genom dertill utsedda
Afdelningar vid denna Riksdag diverse ^
och granskat Rakenskaperna öfver de under
Kongl. Commerce-Collenium. stäWJ" Ronder samt
Allmänna Maga^ins-Inrättningens förvaltning,
får härjemte vördsammeligen öfverlemna de
deröfver författade Berättelser och Utlåtanden,
samt till Riksens Hoglofl. Ständers bepröfvande
och åtgärd hemställa hvad rörande dessa
Fonders och Inrättningars förvaltning hämd
är anfördt och föreslaget. Och varder en Ledamots
afgifne yttrande i afseende å Allmänna
Magazins-Inrättningen härjemte genom Protocolls-Utdrag
bifogadt. Stockholm den 21
Juli 1&15.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prest.
kommer att afga. Ut Supra.
Ex Protocollo
C. Sylvan.
och Adelns Ledam,
vägnar
Carl de Geer.
Ståndets Ledam.
vägnar
C. von Rosenstein.
På
Den *7 Juli.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bond®;
Riksens Höglafl. Ständers Stats-Utskotts,
till Revision öfver de under Kongl.
Commerce-Collegii förvaltning stående
Fonder ochMedel, utsedda Af delnings
Berättelse och Utlåtande om Manufadur,
-Spinnhus- och Allmänna Arbetshus
- Fonderna samt Eskilstuna Fristads
medel.
Efter erhållen »lal af den Berättelse om
«3e under Kongl. Commerce-Collegii inseende
och förvaltning stående Manufactur-,Spinnhusoch
Allmänna Arbetshus Fonderna samt Eskils*
tuna Fristads medel, som Biksens Ständers Be
_
o
visorer, vid den Ar 1813 öfver dessa Fonder
och medel anstälda Bevision, afgifvit, tillika
med det underdåniga Utlåtande, Kongl. Majit
i anledning deraf från Kongl. Commeree-Col
O
legium
infordrat och Kongl. Majit till Riksens
Ständer upplysningsvis öfverlemnat, har Afdelningen,
enligt dess åliggande, i Kongl. Corn»
merce-Collegium företagit granskning af berörde
Fonders räkenskaper och förvaltning; Hvarvid
Afdelningen af omförmälta Berättelse inhämtat,
att Bevisorerne, som erfarit att af
-dessa Fonder och Medel, allenast Manufactur
-
Siåndets Ledam.
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Ståndets Ledam.
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius,
Fon
-
Den a 7 Juli.
Fondens räkenskaper hos Kongl, Kararnar-Rätten
utulergingo revision, men de öfriga allenast
af Kongl. Collegii eget Räkenskaps-Contoir
granskades, och derföre hemställt örn icke en
allmännare revision äfven öfver sistnämnde räkenskaper
kunde anställas, efter förehafd granskning
af Allmänna Arbetshus och Spinnhus Fonderna,
ej haft vid räkenskaperna och förvalt.-  ningen deraf något att påminna; men deremot,
rörande Allmänna Arbetshusfonden, fästat
deras uppmärksamhet dervid: att en Skolmästare
vid Eskilstuna Fristad af denna Fond
åtnjuter lön 66 R dr 32 sk.; att Biskoppen i
Götheborg, Doctor Vingård, årligen af denna
Fond uppbär 700 R:dr i hushyrernedel; att
Malmö, Linköpings, Nyköpings, Visby oclr
X^ahlu Läns Arbetshus äro uti flera års Räkenskaper
balancerade för skulder till olika
belopp, hvaröfver redogörelse skall blifvit af
Kongl. Collegiurn infordrad, men ej inkommit,
samt att Fonden äfven ägde utestående fordringar
i Finland. I anledning af hvilket allt
Revisorerne ansett sig böra till Kongl. Majit
i underdånighet hemställa: att den bernälde
Skolmästare anslagne Lön kunde ifrån denna
Fond flyttas på Eskilstuna Fristads-medel; att
då Kongl. Majit den ptde April 1810 befallt
dess Befallningshafvande i Götheborg att inkomma
med upplysningar om och till hvad be«
lopp Biskoppen , Doctor Wingård, såsom tillika
Domprost i nämnde Stift , åtnjöte särskild
hushyra for det genom vådeld förstörde Domprosthuset
och huruvida han dermed ville åt
nö*
-
3*4
Den 8 >; Juti.
nöjas, samt Kongl Maj:t tillika förmält sig derefter
vilja i Nåder pröfva om några hushyremedel
för det äfven brandskadade Biskoppshuset
vidare skulle honom tillfalla, och i sådan
händelse för samma utgift anvisa en mera
tjenlig tiPgång än denna, till befordran af
nyttiga anstalter inrättade Fond, men någon
verkställighet af denna Nådiga befallning, Revisorerne
veterligen, icke följt, Kongl. Ma:jt
täcktes vidtaga sådan åtgärd, hvarigenom Fonden
måtte blifva till det af Kongl. Majit åsyftade
ändamål använd, samt att, angående de
i räkenskaperna för åtskilliga Arbetshus balancertde
skulder och Fondens i Finland utestående
fordringa", Kongl. Maj:t täcktes i förra
de’en anbefalla verkställighet af de förut infordrade
redogörelser, på det dessa gamla balancer
således måtte från Böckerna utgå, samt
i sednare afseendet vidtaga de åtgärder, hvartill
Sveriges vänskapliga förhållande till Ryska
Regeringen syntes gifva en önskad anledning;
Hvarjemte Revisorerne, som af Kong'. Commerce
Collegii berättelse orri Eskilstuna Fristadsmedel
inhämtat dess belopp och Ordinarie utgifter,
tnen ej ägt ti 'gång på räkenskaperna
och följaktligen ej eller kunnat utröna huru
©fverskotts medlen blifvit använde, förmält sig
ej hafva varit i tillfälle att behörig granskning
öfver dessa medel anställa.
Sedan Afdelningen tagit i öfvervägande
hvad sålunda blifvit anmärkt och Kongl. Collega
ofvannämnde underdåniga utlåtande innehåller;
så får Afdelningen nu, angående denna
-
Den 27 Juli.
na revisions-förrättning, dess utlåtande afgifva;
hvarvid Afdelningen först bör anmäla
att den allmännare revision till sjelfva Ziffran,
sorn Riksens Ständers Revisorer med mycket
skäl önskat matte, i likhet med ManufacturFonden,
äfven å de öfriga här upptagne Fondernas
räkenskaper förrättas, nu mera »ned
samteliga Fonderna iakttages och hos Kongl.
Kammar-Rät ten verkställes.
Beträffande derefter ManufacturFonden;
sa har Afdelningen, efter förrättad Revision
af 1813 ars räkenskaper, i likhet med Revisorerna,
hvarken emot redogörelsen eller förvaltningen
af denna Fond haft något att anmärka,
utan funnit allt derutinnan vara behörigen
fullgjordt.
Af Spinnh&s-Fondens räkenskaper för Ar
1813, sorn dernäst blifvit granskade och med
Verificationerna jemförde, inhämtas att, berörde
Ar, vid Norrköpings Spinnhus aflöningen
för Tjenstemännen uppgått till 743 Rtdr
16 sk. och omkostnaderna vid sjelfva inrättningen,
Arrestanternas arbetsförtjenst likväl
derutinnan inbegripen, till 10,26g Rtdr 41 sk.
8 rst., samt vid Götheborgs Spinnhus, den förre
till 133 R.dr 16 sk. och de sednare till
1406 R dr 47 sk, 6 rst. Afdelningen, som
icke eller vid redogörelsen för denna Fond
funnit något att påminna, har dock, i afseende
på förvaltningen deraf, icke kunnat undgå
göra anmärkning vid den omständighet, att
uti Fondens räkenskaper finnas upptagne åtskilliga
balancerade fordringar, härrörande dels
af
Den 2 7 Ju/i.
ofullständiga redogörelser från några Spinnhus»'
Directioner, och dels af underlåtenhet hos
åtskilliga Städer och Renterier att insända
den afgift, som ifrån de förra bör till Fonden
erläggas. Dessa balancer anser Afdelning
gen böra skyndsamt utredas och fordringarne
indrifvas, samt hvad deraf ej kan utbekommas,
i behörig ordning afskrifvas och såmedelst
utur böckerna försvinna.
Räkningen för Arbetshus-Fonden under
loppet af år i8i3j sorn upptager Fondens tillgångar
vid samma års slut tili 31,403 R:dr
41 sk. 3 rst., har befunnits vara ganska fullständig
och ordentelig samt med behöriga verificationer
försedd , hvarföre Afdelningen vid
sjelfva redogörelsen ej haft något att erinra;
men hvad förvaltningen vidkommer, har Afdelningen
all anledning att instämma uti de
af Riksens Ständers Revisorer Ar 1813 gjerda
äninärkningar, så väl rörande den åt Skolmästaren
vid Eskilstuna Fristad anslagne Rön
af 66 R:dr 32 sk., hvilken Rön, oaktadt det
af Kongl» Cormnerce-Collegium, såsom skal för
dess bibehållande vid denna Fond, hos Kongl.
Majrt anmäklte förhållande, at t de medel, hvar-'
af Fonden till en stor del består, tid efter
annan blifvit anslagne till aflöningar för Skolbetjeningen
i Rikets flesta Stift, Afdelningen
likväl anser rättast böra Öfverflyttas på de för
Fristads-inrättningen anslagna medel, enär,
enligt hvad räkenskaperna utvisa, en årlig behållning
deraf uppkommit, som ock, i afseende
på den åt Biskoppen, Doctor Vingård, bevil
-
Den a 7 Juli,
viljade hushyra 700 R:dr, hvilken summa,
såsom dragen från Pondens rätta ändamål,
ej vidare bör mindska de tillgångar, sorn för
den fattigare Allmänhetens i Städerna nvtta
och arbetsförtjenst äro anslagne. Och som Afdelningen
härförutan, i enlighet roed Riksens
Ständers Revisorer, jemväl fästat uppmärksamhet
dervid att åtskilliga fordringar, så val i
Pinland som hos enskilda personer och Arbetshusen
här i Riket, årligen i räkningarna
linnas balancerade, ofta med den anmärkning
att förnyade påminnelser hos Vederbörande
om skyndsam redovisning ingen verkan medfört,
och nödigt är att den kraftigaste anstalt
vidtages, hvarigenom dessa gamla fordringar
och gifna föiskotter skyndsamt blifva redovista
och indrifna eller ock behörigen afskrifna;
så har Afdelningen, som vid den nu anstälda
granskning icke kunnat inhämta hurur
vida någon åtgärd i nyssnämnde omständighet
blifvit, sedan förra revisionen, vidtagen, trott
sig böra föreslå att en förnyad underdånig
anmälan och hemställan i alla dessa utaf Afdelningen
anmärkta delar, till Kongl. Majit
af Riksens Ständer afgifves.
De räkenskaper för Eskilstuna Pristads
medel , hvarå Riksens Ständers Revisorer ej
ägt tillgång, men nu, efter föregången revision
hos Kongl. Kammar-Rätten, blifvit Afdelningen
meddelte, börja med den 1 November
agio och sträcka sig tillden 1 Maj 1 gi a. Afdelningen
, sorn funnit detta redovisningssätt,
att ej upptaga räkenskaperna ff6n årets början
till
31»
Den 27 Juli.
till dess slut, otjenlig! och om orsaken dertill
infordrat upplysning , har deraf inhämtat att
sedan Directeuren vid Fristaden, Majoren och
Riddaren Nordvall blifvit den 1 November
1810, för försummelse att för de föregående
åren afgifva redogörelser, utaf Kongl. Commerce
Col egium skil d fran utöfr.ingen af DirecteurS'
helan ningen , men den 1 Maj 1812 , i
följd af Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande , i
samina beställning äter insatt, och Bergmästaren
Rinman under danna tid varit förordnad
att tjensten förestå; så har Rinman, vid upphörandet
dermed, till Kongl. Collegium insändt
ofyannämnde räkning, såsom innefattande den
tio, för hvilken inseendet öfver Fristaden och
redogörelse för dess medel honom ålegat; och
som tillika, i afseende på den förekomne omständigheten
, att, efter ofvanberörde tid, några
räkenskaper öfver Fristads medlen icke inkommit,
hos Afdelningen blifvit anmäldt, det
Kong1. Commerce Coilegii Ad vocat Fisca!s-Em*
bete för denna försummelse behörigen till tale
Majoren Nordvall; så finner Afdelningen icke
skäl att hvarken i här upptagna eller andra
delar af förvattningen göta någon anmärkning.-  Slutligen och då Afdelningen erfarit, att
af de under Kongl. Commerce Coilegii förvaltning
stående Fonder åtskilliga personer dels
erhållit stående Lån, dels undfå bestämda Summor
årligen, emot vissa foreskrifna och af dessa
personer ingågna förbindelser och vilkor,
men Afdelningen nu ej varit i tillfälle utröna,
huruvida de nyttiga, ändamål, som med dessa
ut
-
Den si 7 Juli.
utgifter äro åsyftade , verkeligen vunnits och
kommit till verkställighet, får Afdelningen föreslå,
det Riksén* Ständer hos Kongl. Maj:t
framstälde den underdåniga önskan, att Kongl.
Maj:t täcktes anbefalla undersökning, huruvida
sådana vilkor och åtaganden blifvit behörigen
uppfyllde samt om förloppet deraf låta, vid
nästkommande revision af dessa Fonder, i Nåder
meddela Riksens Ständers Revisorer upplysning.
Stockholm den 12 Juli 1815.
På Höglofl, Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Adelns I-iedam. Ståndets Ledam.
vägnar
P. R. Tersmeden.
vägnar
Per Arenander.
På Vällofl. Borgareståndets
Ledam.
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledam.
vägnar
Jon Jonsson.
Brandel.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
till Revision öfver de undir Kongl.
Commerce Coilegii förvaltning stående
fonder och riedel utsedde Af delnings
Berättelse och utlåtande om Ma
.
. r-S
nufactur-Discont-Fonden.
Sedan Riksens Höglofl. Ständer till dess
Stats.Utskott ofverlemnat den Berättelse om
Ma
-
Den 2 7 Juli.
Manufactur Discont Fondens förvaltning och
räkenskaper under loppet af Aren 1810, 1811
och 1812, som Riksens Ständers Revisorer vid
den år 1813 anstälda Revision afgifvit, jemte
det underdåniga utlåtande , hvarmed Kongl.
Commerce Collegiutn öfver Revisorernas ari'
märkningar, i följd af Nådig befallning, till
Kongl. Majit inkommit och Kongl. Majit till
Riksens Ständer öfverlemnac, för att tjena till
upplysning i de delar, som under nämnde granskning
blifvit satte i fråga; så har Afdelningen
enligt dess åliggande i Kong'. Commerce Collegium
sammanträdt, för att anställa granskning
af de sednare årens öfver denna Discont-fond
förda räkenskaper, samt öfverse Revisorernas
uti deras berättelse gjorda anmärkningar. Hvarvid
Afdelningen, af den ifrån Kongl. Commerce
Collegium meddelta Rerättelse om hvad,
sedan sista Revisionen, i afseende på samma
Discont Fond, sig tilldragit, inhämtat, att Fonden,
hvars totala tillgångs Summa vid 1813 års
revision utgjort 820,170 R:dr 8 sk, 11 rst., genom
utlåningar under åren 1813 och 1814 erhållit
en behållen vinst af tillsammans 40,090
R;dr 29 sk. 11 rst.; att, på enahanda vilkor,
som Kongl. Collega under den 28 November
1786 thi Riksens Ständers Rank utgifne förbindelse,
för det derifrån då försträckta Dån,
inneliölle, Manufactur-Disconten i Maj Månad
18147 enligt Kongl. Brefvet den 23 Mars
samma år , af Ranken erhållit ett ytterligare
lånbiträde af 300,000 R:dr, för att i enlighet
sted de för Fondens förvaltning förut fast‘
ställda
Den 27 Julli 3 2*
\
stäl’da grunder lill Fabriquernas underlättande
disponeras, samt att, i följd af Kongl. Maj:ts
Nådiga Resolutioner, några lä personer erhållit
län af Fonden, dels i vanlig Discont-väg,
i grund af Fabriks-tillverkningar och dels till
fulländande af nya och till allmän nytta ländande
Fabriks- och Manufactur-Inrättningar; Afven
som de upplysningar ifrån Kongl. Commerce-Collegium
erhållits, att Kongl. Maj:t uti skrifvelser af
den 16 Mars 1814 och ii Januari 1815» för hvardera
af de föregående arne åren, i Nåder tillaggt
Kongl. Commerce-Collegii President, Ledamöter
och Betjening, gratificationer af Manafactur
Disccmtens så kallade besparings-Cassa
till ett belopp för den förstnämde af 1000
R:dr och för de sednare till 2 5 Procent af
deras, enligt 1810 års Stat, innehafvande löner,
och att Kongl. Maj t uti särskild Nådig
skrifvelse af sistnämnde dag, i anledning af
Kongl. Collega ofvanberörde utlåtande öfver
Revisorernas anmärkningar, befallt Collegium,
som Kongl. Majit funnit hafva med nit oell
omtanka vårdat fondens angelägenheter, att
författa och till Kongl. Maj t insända ett förslag
till förnyadt Reglemente för Manufactur
Disconten samt bifallit Kongl. Collegii underdåniga
hemställande, att en summa af 500 R:dc
finge årligen af Discont-Fonden användas såsom
discretioner åt Discont-Contoirets Betjening;
att 258 B;dr 16 sk. örn året af fonden
erhölles till fördelning imellan Banco-Berje"
ningen, Post-Contoiret, Öfverståthållare Em"
betets Cäncellie och Collegii Notarius på Ju'
femte Band. Fjerde Afdel. 41, 4?. sti
-
3*2
Den 27 Juli.
stilie Divisionen, och att det derefter, som
förut, finge ankomma på Kongl. Collegium,
att ?t Discont - Konden utbetala, hvad till
inköp af skrifmaterialier och ljus för Discont-,
Contoiret kunde S.tgå.
Afdelningen som ej mindre af allt detta
än af förstnämnde till Afdelningen öfverlemnade
handlingar och de Protocolier, sorn vid
förra Revisionen blifvit hällne, sökt taga en
noga kännedom om Manufactur - Discontens
tillstånd och beskaffenhet, har derefter anställt
granskning af Discontens Röcker och Raken
^
o
skåpet, med til.hörande Verificationer för Aren
1813 och 1814; Och ehuru en fullständig
revision till sjelfva Zirfran icke varit möjelig
att medhinna under den korta tid, som Afdelningen
mångfaldiga andra göromål medgifvit
att på denna förrättning användas, hafva
likväl betydeiiga delar af hvardera årets
höcker i så måtto blifvit genomgångne, att
på en stor mängd olika och slumpvis uppslagna
ställen, noga granskning är vorden anställd.
På intet af alla dessa ställen har befunnits
ringaste fel eller origtighet, hvilket gifvit Afdelningen
grundad anledning att förmoda det
hela vara med samma noggranhet och ordentlighet
uträknadt och bokfördt.
De af Riksens Ständers Revisorer, uti deras
afgifna berättelse, gjorda anmärkningar
vid Manufactur-Discont-Fondens räkenskaper
och Förvaltning, har dernäst utgjort föremålet
för Afdelningens uppmärksamhet under denna
förrättning; Och får Afdelningen, efter ett
nog
-
Den s 7 Juli
-
3*3
grant öfvervägande af dessa anmärkningar och
de förklaringar deröfver, som Kongl. Coinmer»
ce-Collegium till Kongl. Maj;t afgifvit, sä val
i dessa delar som i hvad Afdelningen rörande
fondens förvaltning under loppet af åren
38*3 och 1814 ansett anmärkningsvärdt, nu
afgifva följande utlåtande:
1:0 Angående den sammänföring af Bancomynt
och Riksgälds-sedlar, som uti Capitalräkningen
för de förra åren blifvit af Riksens
Ständers Revisorer anmärkt och ogillad, har
Afdelningen erfarit, att densamma uti 1813
års räkenskaper blifvit rättad, så att a'l räkning
öfver denna Fond nu endast fores uti
Banco-mynt. Hvarjemte Afdelningen tror sig
icke böra lemna obemäldt, att ehuru besynnerlig
och otjenlig en sådan sammanblandning
af olika myntsorter vid första påseendet måste
förefalla, har dock dertill någon anledning
gifvits, då, enligt Kongl. Collegii ofvannämnde
underdåniga förklaring, vissa aldre och i
Riksgäldssedlar gjorda Rån ännu finnas obetalte,
hvilka, uti concourser anhängige, och
derstädes efter Riksgälds-Ziffran bevakade, föga
mer aro att såsom någon tillgång påräkna,
men hvarå, i fall af liqvid, rentan, enligt
Kongl. Brefvet den 13 Februari 1794, bör,
utan valvation, utgå efter nominal-värdet i
Bancomynt. Afdelningen lian äfven funnit,
att hopblandningen af myntsorterna endast ägt
rum i hufvud-balancen, hvaremot, uti de speciella
räkningarna hvarje post varit till sin
tätta beskaffenhet uppförd.
2:0
JDen 27 Juli.
2:0 Den speciella revision tillsje’fva Ziffxan
öfver alla lill Manufactur-Disconten hörande
räkenskaper, som Riksens Ständers Re.
risorer hemställt att, efter Kongl. Maj:ts Nådiga
godtfinnande, blifva på tjenligt. sätt företagen,
kan Afdelningen ej annat än tillstyrka,
meri bör dervid ej underlåta att upplysa, det
en så beskaffad revision dessutom redan ägt
och ännu äger rum, och dageligen verkställes
af den inom Verket särskildt befinteliga Controlleuren.
3:0 Likaså instämmer Afdelningen uti
Riksens Ständers Revisorers anmärkning, att
osäkra fordringar böra bokföras i särskildt colurnn
ifrån dem, hvilka såsom säkra anses,
på det att hufvud-balancen ej må utvisa en
större behållning än Fonden verkligen äger.
Med nöje får Afdelningen anmäla att en så
beskaffad förändring i Rokföringen nu för ds
sistförflutna åren blifvit behörigen iakttagen.
Dock skulle det synas vara ännu rättare, om
al'a under Concours varande och blifvande
fordringar redovisades uti ett från hufvudbolcen
skilldt och särskilldt afslutadt balanee-extract, på
det att verkeliga påräknade tillgångarne med
ett ögonkast vöre att öfverse.
4:0 Att Kongl. Collegium låtit flera Fabriks
Idkare för vissa tider njuta större Discont
Lån, än hvad efter den vid årets början
förrättade repartition hvar och ert af dem bordt
tillkomma, har vidare och med mycket skäl
Väckt Riksens Ständer Revisorers uppmärksamhet.
Afdelningen , som sorgfälligt sökt göra
sig
Den 27 Juli.
'3 2?
sig underrättad om rätta sammanhanget med
denna extra-discontering, hvilken skulle tyckas
icke kunna sta tillsammans med oförkränkt bevarande
af hvar och en annan Lånsökandes
lagliga rätt, har derom inhämtat hvad Kongl.
Collegium i dess ofvantiämnde underdåniga
förklaring i sådant afseende anfört, nemligen:
att det ofta skall inträffa, att under loppet a£
det år, för hvilket repartitionen blifvit gjord,
åtskillige Fabriks Idkare genom döden afgå,
eller ock i anseende till en förmindskad rörelse
eller egna penninge-tillgåpgar, ej anmäla sig till
utbekommande af hela den Låne-Summa , som
de varit berättigade att tillgodonjuta; Och då
Fondeps behållning i Banken af denna orsak
småningom blifvit mer och mer ökad, har Kongl.
Collegium ej dragit i betänkande att låta den»
samma användas till lån för sådana Fabriksidkare,
som uti rörelsen varit i behof af en
större Disconterings förmon, hvilket följakteli—
gen utan andras förfång kunnat dem medgifvas,
och hvarigenom således de af förenämnde
anledning tillkomne Öfverskotts medel, i
stället att i Banken stå ofruktbara, blifvit disponerade
på ett sätt, sorn Kongl. Collegium
ansett instämma med fondens fördel och det
med Discont-inrättningen åsyftade ändamål,
som är Fabrikernas understöd och befrämjande.
Ehuru Afdelningen, efter nogaste skärskådning
af daglistorna vid Disconteringen icke
funnit exempel att en Fabriks Idkares lagliga
Disconträtt någonsin blifvit honom förvägrad
att
326
Den 27 Juli.
att tillgodo njuta, enär han företett fullgiltiga
Documenter, har dock Afdelningen ansett sig
här ej böra förbigå en anmärkning, som för Afdelningen
sig sjelfmant framställt, nemligen,
att möjligheten till en slik öfverdiscontering
■utan andras förfång, icke ensamt låter förklara
sig genom de tillgångar och besparingar, som
uppkomma genom fondens mindre fullständiga
begagnande af andra Fabriker, hvilka antingen
under årets lopp blifvit nedlaggde eller stadde
i mindre penninge-behof; fastmer har Afdelningen
trott sig inse, att denna förökade tillgång
till extra Discontering förnämligast härrör
deraf, att i reparations listan, som vid årets
början uppgöres, ingalunda hela den i Discontväg
använde Fonden kan upptagas såsom
rörlig och enär som heldst påräknelig, emedan
derifrån måste afräknas: 1:0 de medel som ä
ro
i Concurser engagerade och under påföljande
året till obestämdt belopp kunha indrifvas ;
s:o den Banken tillkommande renta, hvilken,
då Assigneringarne hvarje vecka äro föränderliga
, ej alldeles noga kan på för hand bestämmas,
men hvartill dock en rund summa för åretnjåstepåräknas;
3:0 vissa i Staten anslagneSummor,
t. ex till Ull-Discontens understöd och åtskilliga
aflöningar, hvilka ej alla tider på året till
hela sitt belopp erfordras, men dock måste vid
repartitionen iakttagas; af hvilket allt följer, det
dividenden verkligen blifver betydeligen mindre,
än om alla dessa eventuela tillgångar fångö
vid densamma påräknas. Om nu i den man
ovannämnde medel finnas disponible, de samma
-
Den 2 7 Juli.
3*7
ma utlemnas i Kåneväg åt Fabriks Idkare, utöfver
den ordinaira rättigheten, synes visserligen
jådänt ingalunda vara stridande emotD iscontInrättningens
ändamål eller någonsin böra ogillas;
Men Afdelningen kari deremot icke undertrycka
den önskan, att någon viss norm äfven
för denna extra discontering så vidt möjeligt
vore , blefve faststäld , särdeles på det
Kong!. Co leginm sjelf måtte fredas från en
mängd anspråk och Råne-ansökningar , hvilka
ej alla sins imellan kunna vara lika billiga,
ej eller alltid möjeliga, att der ingen regel gifves,
till allas tillfredsställelse besvara. I sådant afseende
skulle Afdelningen tro sig böra föreslå,
att denna rättighet att begagna öfverskotts medlen,
endast tillerkändes de Fabriks Idkare,
som genom synnerlig idoghet, nya uppfinningar
och dermed förenade kostsamma anläggningar
samt tillverkningarnes godhet sig utmärkte;
och är Afdelningen öfvertygad , att ett slikt
stadgande skulle fullkomligen sammanträffa med
det förfarande, som Kongl Collegium i detta
ämne hittills sjelfmant iakttagit.
5:0 Riksens Ständers Revisorers anmärkning,
rörande de beviljade omsättningar och successiva
afbetalningar af äldre Rån åt några få
Fabrikanter, som med sina tillverkningar upphört,
men ej utan deras totala undergång förmått
hela gälden på en gång afbörda, har KonglCollegium,
uti dess” meranärnnde underdåniga
utlåtande, förklarat sålunda, att då någon Fabriks
Idkare upphört med sin rörelse eller öfverlåtit
den till någon annan, det kunnat in
träf
-
Dm 27 Juli.
träffa, att de Lån han i Disc.onfen uppburit,'
ej blifvit vid samma tid forfallne och indrlfne,
eller hans varulager försålde; Om det vid
sådant förhållande någon gång handt , ali en
aldre .Låntagare fått, emot ny Revers, utgifven
för Svenska Manufactur - varor af hans förra
tillverkning, omsätta en del af sitt lån, jemte
contant inbetalning af skuldens öfriga belopp ,
har sådant likväl aldrig skett i andra fall, än.
då en slik förmon kunnat förunnas utan andra
Xdkares förfördelande i deras rätt» Och Afdelningen
anser härigenom Revisorernas anmärkning
vara nöjaktigt besvarad.
6.'o Det stadgande i 1779 års Kongl. Reglemente,
att ett förfallet Lån ej må med ny
revers inlösas, utan det äldre Lånet åtmindstone
8 dagar förut vara betaldt, innan nytt
Xån meddelas, har, enligt hvad Revisorerne
anmärkt, icke i allmänhet befunnits vid Discont
Förvaltningen vara iakttaget. Afdelningen
kan ej neka, att anmärkningen befinnes
vara val grundad, men instämmer dock på det
eftertryckeligaste i Kongl. Collegii utlåtande
till Kong1. Maj:t, att ,en noga efterlefnad af
denna föreskrift skulle för de Låntagande vara
högst tryckande, och på intet sätt tjena fonden
till nytta, hvarföre en ändring i denna
del af Reglementet är ganska angelägen.
7I0 Afven hafva Riksens Ständers Revisorer
anmärkt, att Kongl. Commerce-CoHegii
Advöcaf-Fiscals-Embete ej ovilkorligen och
med den skyndsamhet som Reglementets bokstaf
föreskrifver, vid alla tillfällen anställt
Lag
-
Den 2 7 Juli.
3*0
lagsökning emot en gäldenär, hvars förfallne
Revers ej i rättan tiel blifvit inlöst. Såsom
förklaring häröfver har Kongl. Collegiutn hos
Kongl. Maj:t anmält, att ehuru allmänna penningesfällningen
eller särskilta omständigheter
någon gang föranledt till den varsamhet
att heldre lemna Gäldenärer ett kort anstånd
med deras skulders betalande, särdeles enär
särskild säkerhet kunnat anskaffas, än att äfventyra
följderna af en påskyndad lagsökning-,
har dock resultatet deraf ofta varit för fonden
förmonligt. Hvarföre och då händelser ibland
gjort denna utväg nödvändig, så framt
concourser och deraf följande förluster för
Fonden skolat kunna undvikas, nagofi betänklighet
emot ett slikt anstånd, i sådana fall, sa.
mycket mindre hos Gollegium uppstått, som
emedlertid den, i afseende på förfallna Fån
fastställde högre renta blifvit Fonden till godo
räknad- Genom denna förklaring anser Afdelningen
det anmärkte förhållandet vara behörigen
utredt och rättfärdigadt; och då en
Instruction för tjensternännen vid Manufactur
Disconten, enligt Revisorernas yttrade önskan,
blifvit af Kongl. Gollegium författad och
Kongl. Majus Nådiga pröfning underställd,
hvilket förslag till Instruction nu äfven kommit
Afdelningen tillhanda, och hvarutinnan
icke funnits skäl tillstyrka någon ändring, så
gifves ingen anledning till tvekan derom, att
ju denna gagneliga inrättning stäclse varder
till det Allmännas och Näringarnes båtnad vidinagthållen
och förvaltad.
Slu
-
33o
Den 2 7 Juli.
Slutligen har Afdelningen icke kunnat undgå
att fästa en synnerlig uppmärksamhet dervid,
att en så stor del af Manufactur Discontens
arliga inkomster, i stället att oka fonden
och såmedelst sätta den i tillstånd att åtfölja
Näringarnes tillväxt och behof, nu finnes disponerad
till åtskilliga andra för densamma mer
och mindre främmande ändamål. Deribland
vill Afdelningen visserligen icke räkna de lånebiträden
, hvarmed en och annan Fabrikant",
enligt särskilda Nådiga tillåtelser,blifvet hugnade
utöfverelleriannan ordning,än hvad Reglementets
Bokstaf föreskrifver, emedan dessa undantag
alla befinnes af den art, att hufvud-ändamålet,
slöjdernas tillväxt, derigenom omedelbarligen
synes vara befordradt. Men Afdelningen
vigar deremot tro, att Kongl, Maj:t ej skulle
onådigt upptaga, om Riksens Ständer i underdånighet
anhöllo, att följande utgifter, som
hittills fallit denna fond till last, måtte derifrån
skiljas, nemligen:
i!o Underhållandet af Kongl. CommerceCollegii
Fasta Egendom, hvilket enligt Kongl.
Brefvet af den 50 October 1811 är anordnade
att utgå af Manufactur Discontens besparingsCassa.
Då denna Byggnad ej synes äga någon
från andra Kongl. Maj:ts och Kronans Hus
skiljaktig natur, torde Kongl. Maj:t, uppå Riksens
Stånders underdåniga anmälan, täckas tillåta,
att kostnaden för densammas vidmagthållande
äfven måtte anvisas på den Stat, sorn
Riksens Ständer i dylikt ändamål anslagit och
yid denna Riksdag så betydligen ökat.
ålo
Den 2 7 Juli.
331
2.*o Den gratification af 2-5 Procent utöfver
1810 års Lönings-Stat, sorn, på sätt of~
vannämndt är , Kongl. Commerce-Collegii ledamöter
och Betjening i likhet med åtskilliga
andra Verk åtnjutit, har de förflutne åren af
Manufactur-Discont-fonden utgåtl. Då Vid innevarande
Riksdag ert allmän Löneförhöjning
i Civile Staterna blifvit af Ständerna fastställd
och anslagen, torde ofvannämnde 25 Procent
icke mera på något ställe komma i fråga, och
denna gratification således upphöra med den
tid, då omförmälte Löneförhöjning täger sin
början, i händelse Kongl. Majit skulle behaga
låta gratificationen dertill fortfara. Deremot,
och såsom af ett helt skiljaktigt förhållande,
anser Afdelningen, att de särskilde arfvoden,
hvilka enligt Kongl. Brefvet den 30 April
1800 äro i Nåder beviljade åt dem af Kongl.
Commerce-Collegii Ledamöter, som i förvaltningen
af Discont ärenderna deltaga, och hvilka
arfvoden för närvarande utgöra 800 R:dr,
samt för Föredraganden af Discont-ärenderna
särskildt 200 Ridr eller tillsammans 1000 R:dr
Banco, jemväl hädanefter böra äga rum. Äfvensom
Afdelningen tror någon tvifvel icke
kunna uppstå, att ju de Löner på Ordinarie
Stat, som åt Tjenstemännen och Betjeningen
vid Disconten af dess medel utgå, böra från
och med nästa år beräknas med samma förhöjning,
som för deras vederlikar nu i allmänhet
blifvit af Riksens Ständer beviljad.
3:0 Presidenten i Kongl. Commerce Collegium
njuter äfven, enligt hvad förberördt är,
af
335
Den 2 7 Juli.
af denna Discontfonds besparingar en ärlig
gratification af 1000 R:dr. Dä nu de, detta höga
Embete åtföljande Löne-inkomster blifvit
genom nyssnämnde Löneförhöjning betydligen
ökade, torde såsom obillig ej anses den underdåniga
hemställan till Kongl. Maj:t, att samina
gratification måtte, pä sätt och vid den tid
som i föregående punkt , rörande de öfriga
Gratificationerna är föres'aget, upphöra och icke
vidare falla fonden till last. Deremot
anser Afdelningen med högsta billighet öfverensstämmande
att Presidenten, sorn alltid deltager
i Discont Förvaltningen, hädanefter äf-ven
må derföre njuta ett lämpeligt arfvode ,
hvilket hitintills icke ägt rum.
4’o Ifrån den extra - ordinarie Assessors
Lön, som, enligt Kongl Brefvet af den 27
Maj 1812,. af denna fond utgått till Assessoren
Lagmannen Wahlstjerna med 533 R:dr 16 sk.
Baöco, önskar Afdelningen så mycket heldre att
fodden matte varda befriad , som samma Lön
hädanefter icke torde undgå att, pretenderas
med samma förhöjning sorn Assessors lönerna i
allmänhet nu ernått, och såmedelst blifva för
Fonden än känbarare.
,, Det länder Afdelningen för öfrigt till synnerlig
tillfredsställelse, att högtirleligen få förkista
hvad af handlingarna och räkenskaperna
nogsamt blifvit utrönt, nemligen att Manufactut-Disconten,
under den tid densamma stått
wider Kongl. Commerce Collega förvaltning
mehl inseende, vunnit en särdeles förkofran ,
till alla delar uppfyllt det angelägna än
-
Den 2 7 Juli.
333
damål , sorn med dess inrättning ar ås.yftadt
och tvifar Afdelningen ingalunda, att samma
Kongl. Collegiurn hädanefter såsom hitintills
lärer fortfara, att genom sin berömliga styrelse
af detta Verk göra sig förtjent af Riksens
Ständers synnerliga tacksamhet och erkänsla.
Stockholm den i2:te Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prest
Ståndets
Ledam.
vägnar
Per Arenander. ^
På Hedervärda BondeStåndets
Ledam.
vägnar
Jon Jonsson. b
Brandel. .
Riksens Hög loflig a Sländers Stats-Utskotts
Af delnings för Allmänna Magasins-
Inrättningen Berättelse om
den, vid Uttima Riksdagen i Stockholm,
förrättade Revision öfver Kongl.
Allmänna Magazi ns-Dir ectionens Förvaltning
för Åren 1811 till och med
1814.
Sorn Kongl. Allmänna Magazins-Hirectio*
Jiens Räkenskaper och Förvaltning, till följe
af Riksens Höglofliga Ständers vid Riksdagar»
-
och Adelns Ledam.
vägnar
P. R. Tersmeden.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledam.
vägnar
Carl Fr. Landberg.
334
Den 27 Juli.
garna i Stockholm och Örebro den 25 April
och 17 October 1810 vidtagne och af Kongl.
Majit i Näder gillade Beslut, blifvit, lika
med Stats-Verkets, ställde under en sådan granskning
af Riksens Höglofh Ständer och deras
Revisorer, sorn 30 och 6g §. §• af Riksdagsordningen
föreskrifva; så har Riksens Hög*
lofl. Ständers Stats-Utskotts Afdelning, vid innevarande
Urtima Riksdag, till granskning företagit
Kongl. Allmänna Magazins-Directionens-Föfvaltning
för de sednast förflutna 4 Är,
räknadt ifrån År 1810, der 1813 Års Riksens
Höglofl. Ständers Revisorer med deras Förrättning
upphörde, eller ifrån och med Är
1811 till och roed Är 1814; och om förloppet
af denna granskning får Stats-Utskottets
Afdelning härmed vördsammeligen aflemna
Berättelse.
Stats-Utskottets Afdelning har med all
uppmärksamhet genomgått de hos Kongl. Allmänna
Magazins-Uirectionen förda Protocoller
med dertill hörande Handlingar; och som dessa
Protocoller och Handlingar befunnits fullständigt
upplysa så väl anledningarna och grunderna
till Kongl. Directionens beslut och vidtagne
åtgärder, sorn sättet huru dessa beslut
och åtgärder blifvit satte i verkställighet, så
har Stats-Utskottets Afdelning uti de samma
ägt en tillräckelig och säker ledning att stadga
sitt omdöme om Kongl, Allmänna Magazins-Inrättningens
Styrelse och Förvaltning i
allmänhet- Men tillika har Stats-Utskottets
Afdelning om de till densamma öfverlemna
de,
Den 27 Juli.
335
de, ordenteligen afslutade Hufvud-Böcker öfver
Magazins-Fonden, med verificationer , för
Arén 1811 och 1812 tagit ail den kännedom,
som för ändamålet af dess förrättning varit
"behöflig och med den samina kunnat förenas,
ty hvarken har den inskränkta och osäkra tiden
af Riksdagens fortfarande tillåtit Stats-lTtskottets
Afdelning att dessa Räkenskaper äfven
till ziffran pröfva, eller har en sådan
speciell granskning synts Utskottets Afdelning
vara oundgängeligen nödig eller med beskaffenheten
äf Rikets Ständers föremål öfverensstämmande,
emedan denna åtgärd egenteligeu
tillkommer och beror på Kongl. Kammar-Rätten,
dit Räkenskaperna, enligt Författningar»
na, i sådant ändamål afgifvas.
För öfrigt har Kongl. Allmänna Maga.
zins-Directionen jemväl meddelat Stats-Utskot*
tets Afdelning Uppgifter och Calculer öfver
Allmänna Magazins-Inrättningens tillstånd och
Förval ning för de efterföljande 2tne Aren,
eller intill nästlidne 1814 Ars slut, hvilka
Uppgifter och Calculer, ehuru i vissa delar
blott på Förslag grundade, intill dess ordenteliga
Rökslut hinna att upprättas, icke dess
mindre fullkomligen tjenat till ändamålet: att
om Allmänna Magazins-Inrättningens närvarande
belägenhet gifva til föriitelig kunskap
och upplysning; — och varda dessa uppgifter
och Calculer härhos vördsammeligen bilaggde.
Stats Utskotts Afdelningen har vid allt
detta icke haft någon anledning till anmärkning
; utan funnit att Inrättningens bästa
vid
Sen 87 Juli.
vid alla tillfällen på det sorgfälligaste varit
sökt och befiämjadt, Och Statens rätt noga
vårdad. Utgifterna grunda sig på Stat eller
särskilta Nådiga Förordnanden. Vid de verkställda
Spannmåls Upphandlingarna har ali möjelig
hushållning med Fondens medel städse
blifvit iakttagen, och, genom omtanka och verksamhet,
har Kongl. Directionen lyckats att undsätta
landet med brödföda och utsäde, i en tidepunkt,
då de flesta Provinser af Riket, efter
1812 års svåra missväxt, hotadesmed hungersnöd.
Riksens Högloft. Ständer känna redan af
den genom Trycket utgångna underdåniga Berättelsen
af Magazins Directionen till Kongl.
Maj.-t, af den 2 nästlidne Mars, så val beloppet
af dessa understöd, sorn dispositionen deraf särskildt
för hvarje Län; hvarföre Sts's-Utskottets
Afdelning förbigår att här derom vidare
förmäla, och får blott nämna, att Kongl. Directionens
uppgifter befunnits med Räkenskaperna
instämma samt att sammanlagda värdet af
understöden uppgått till icke mindre än
1,747*583 R:dr 20 sk. 8 rst. .Banco, hvartill
användts särskilta, för tillfället lemnade betyd'-  liga penninge - bidrag af Krigs-Fonds-Medel ,
som komma i Liquid öfver Ömsesidiga försträckningar,
Krigs-Fonden och Magazins-Xnrättningen
imellan, att observeras.
Riksens Höglofl. Ständer lära af detta StåtsUtskottens
Afdelningsyttrande öfver MagazinsInrättningens
förvaltning i allmänhet täckas
inhämta, att Kongl. Magazins-Directions Styrelse
varit förd efter säkra och välberäknade
grun
-
Den a 7 Juli.
grunder, o«h Stats-TJtskottets Afdelning äger
tillika den tillfredsställelsen kunna, med anledning
af Calculerna öfver Verkets tillstånd
yid 1814 års slut, gifva Riksens Högloft. Ständer
den försäkran, att Inrättningens vigtiga
föremål till allmänt gagn, med dess närvarande
Fond, jemte de tillägg deruti, som omständigheterna
synas nu kunna medgifva, bör för
framtiden skäligen kunna påräknas och vinnas.
Sorgfällig att tillse det denna Fond bibehålles
oförryckt till sina bestämda ändamål, har
Stats-Utskottets Afdelning trott sitt åliggande
vara att hos Riksens Högloft. Ständer anmäla
en och annan omständighet, som väl icke är
af särdeles betydenhet, men likväl funnits* i
sin mån lända Fonden till förfång och af sådan
orsak påfordra en snar rättelse.
Stats-Utskottets Afdelning har nemligen
funnit att, enligt den uppgift, som Stats-Utskottets
Afdelning infordrat och härhos under
Uit. B. bifogas, på antalet och beloppet af
pensioner, som från Magazins-Fondens Gassa
årligen utgå, åtnjuter deribland framlidne LandsHöfdingen
Georgii Enkefru Agatha Gadd, i
stöd af Kongl. Brefvet af den 2 December
1808, årligen 333*- R:dr, samt framlidne Herr
Öfver Amiralen och Presidenten Grefve La(rerbjelkes
Enkefru, född U. G. Ehrenhoff, i
stöd af Kongl. Brefvet den % December 1812,
årligen 4 1 6^ R:drs Pension.
Rörande Enkefru Georgii Pensiop inne-,
håller det Kongl. Brefvet, att sedan framlidne
Landshöfdingen af Schenbom, vid tillträ,
Femte Band. Fjerde Af del. 43, 44. det
338
Den 27 Juli.
Jet af Landshöfdinge-Lönen i Stockholms Län,
väl bibehållit dess Ledamotskap i Kongl. Allmänna
JVlagazins Directionen , men afstått sitt
förut derstädes uppburne arfvode af333| R:dr,
så har Kongl. Maj:t, 1 anseende till förekomne
särdeles ömmande skäl, funnit godt hugna bemälta
Enkefru med en lika Summa i Pension,
för dess lifstid, eller berörde 333A R:dr årligen,
som ifrån 180g .års början skulle af Magazins-Inrättningens
medel utbetalas.
Med Enkefru Grefvinnan Lagerbjelke.?
Pension är åter det förhållande, att Kongl.
Maj:t i Nåder tillaggt Fru Grefvinnan en årlig
Summa af 666|- R:dr, hvaraf 250 R:dr,
enligt Författningarna, blifvit uppförde på
Stats- Verkets ordinarie Pensions-Stat, men de
öfriga 4i6|- R:dr har Kongl. Maj:t i Nåder
anvist på Allmänna Magazins-Fonden, att utgå
ifrån böljan af år 1813»
Ingendera af dessa Pensioner svnes dock
rätteligen böra gravera denna Fond, och StatsUtskottets
Afdelning är således af den tanka,
att Fonden bör derifrån befrias. Men Utskottets
Afdelnings mening är derföre icke, att
Enkorna till 2 ne af Statens förtjente Embetsman
skola beröfvas frukten af den Kongl. Nåd,
som dem vederfarits, utan Stats-Utskottets Afdelning
får endast till Riksens Höglofl. Ständer
vördsammeligen hemställa, om ej berörde
bägge Pensioner miga på Rikets Allmänna Indragnings-Stat,
under Titel: Reneficier och Eenådningar,
varda öfverflyttade och ifrån nästa
års början derpå utanordna?, hvarigenom en
årlig
Den a 7 Juli.
539
årlig besparing tillskyndas Magäzins-Inrattningen
af 750 R:dr.
Alla öfrige på Förteckningen uppförde
Pensionärer, som tillsammans laggdt årligen
uppbära 501 Enir, har Utskottets Afdelning
funnit, i anseende till antingen egna innehafde
sysslor, eller såsom i toiftighet qvarlemnide
Enkor efter aflidne Tjenstemän vid Ma*
gazins-Inrättningen , vara, till det, understöd
de livar för sig innehafva, fullkomligen behörige.
Men i sammanhang med detta ämne har
Utskottets Afdelning trott sig böra till Riksens
Höglofl. Ständers ompröfvande vördsammeligen
öfverlemna om ej, i den händelse att
StatsUtskottets Afdelnings tillstyrkande om
Enkefruarna Georgii och Grefvinnan Lagerbjelkes
Pensioners öfverflyttande på Allmänna
Indragnings - Staten vinner Riksens Höglofl,
Ständers bifall, Riksens Höglofl. Ständer då,
vid underdånig anmälan derom hos Kongl.
Majit, skulle finna anledning göra den underdåniga
hemställan tillika, att inga andra Pensioner
för framtiden på Allmänna MagazinsFonden
beviljas måtte, än åt sådana Inrättningens
och Öfver-Styrelsens Embets- och Tjenstemän
samt Betjente, eller deras i fattigdom
efterlemnade Enkor, hvilka icke på Allmänna
Pensions-Staten äro till slikt understöd enligt
Författningarna berättigade.
Stats-Pkskottets Afdelning hnr äfven Val
under Revisionen inhämtat ,N att en MagazinsInrättningen
tillhörig, i Uiebro Stad belägen
Egen*
Den 37 Juli.
Egendom med Tomt, hvilken till Krono-Rrän».
neri Inrättningen derstädes 1 förra tider variE
nyttjad, men i sednare tider emot ärlig afgift
äf 150 R:dr Banco blifvit uthyrd, har, uppå
underdånig ansökning af Biskoppen och Corn»
mendeuren Herr Doctor Tingstadius, till underdånigste
följe af Kongl. Brefvet den 1$'
October 1810, blifvit till Stadens Scholas behof
upplåten, hvarvid, uppå Kongl. Allmänna
Magazins Directionens underdåniga hemställan,
Kongl. Maj:t täckts i Nåder lofva atS
om ersättningen till Magazins-Fonden för den*
na Egendom vilja framdeles i Nåder sig yttra.
Stats Utskottets Afde'ning anser ock för sin
del billigt, att Magazins-Fonden hålles skadeslös
för förlusten af denna egendom, hvilken
vid afträdet år lgio uppskattades till ett värde
af 1,541 R:dr 3 a sk. Banco, och hemsta!,
ler fördenskull vördsammeligen, att Riksens
Höglofl, Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i Nåder
så föranstnllta, att den utlofvadeersättningen
måtte Magazins-Fonden till godo komma,
Ibland öfriga med Magazins-Inrättningens
Förvaltning gemenskap ägande ärender, har
Ståts-Utskottets Afdelning tagit speciel kännedom
om de från Kongl. Directionen utställts
anmärkningsmål, och dervid icke kunnat undgå
fästa särskilt uppmärksamhet vid den ersättningsfråga,
som af Kongl. Directionen blifvit
väckt emot förra Förvaltaren af Kovisa
Krono-Magazin i Finland, nu mera Öfversten,
Hofjägmästaren oeh Riddaren Klingstedt,
för ■
*
Den 27 Juli. 3 41
¥or 1,660 Tunnor Råg, 1,000 T '* Rågmjöl
och 700 U Erod, hvilka Öfversten i SlutRedogörelse
för berörde Magaziri alfort , med
uppgift att. dessa Articlar skola blifvit till vissa
personer utlernnade att Hösteriden Ar ^807
sjöledes förskaffas till Helsingfors och Svartliölms-Magaziner,
men hvilket föregifvande
Kongl» Directionen, uppå Dess Revisions-Con*
toirs gjorda anmärkning och åtalan, genom Utslag
af den 7 April 1813 ålaggt Öfverst©
Klingstedt att , inom 4 månader efter deraf
erhållen del, lagligen bestyrka eller i annat
fall betala värdet af de afförda persedlarna
med en Summa af 12,172 R:dr 30 sk. 1 rst.
Råneo, till säkerhet hvarföre Herr Öfverstens
fasta och lösa egendom skulle emedlertid mecl
qvarstad beläggas. Deröfver har Öfversten
Klingstedt hös Kongl. Maj:t i underdånighet
sig besvärat , samt i underdånighet anhållit
, ej mindre om den förordnade qvarstadens
upphäfvaude, än om förlängning i den
honom förelagda tiden, till åstadkommande af
de äskade bevisen öfver den anmärkta afföri ilgens
rigtighet; hvaremot Kongl. Directionen ,
uti underdånigt utlåtande af deri 7 Mars nästlidne
år, i underdånighet andragit, huruledes
Öfversten Klingstedt, som ifrån hinland hitsändt
åtskilliga handlingar af mindre vigt, tillhörande
dess Magasins - Förvaltning , äfven bordt
hunna de i fråga ställe bevisen förete; men.
att han, hvarken före eller efter den tid af 2§
år, som då framflutit sedan Revisions-Contoirets
Anmärkning honom tillhanda kom, bevisligen
yidtagit något steg till anskaffande deraf, hvar
iö*
34*
Den 17 Juli.
före Kongl Directionen till Kongl. Maj:ts NaJ
digi godtfinnande öfverleinnade huruvida någon
, eller hvad vidare bevisnings-tid Öfversten
Klingstedt förunnas kunde. Och i detta
skick befinnes nu detta mål, beroende pä Kongl.
Maj.ts Nätliga afgörande genom dess Högsta
Domstol. Någon åtgärd dervid bar således icke
på Stats-Utskottets Afdelning ankommit, men
Utskotts Afdelningen har ansett sig åligga att
låta detta anmärknings mål komma till Riksens
Hög’ofI. Ständers kännedom; börandes Utskottets
Afdelning dervid tillika icke lemna obemäldf
det nit för Inrättningens rätt och bästa,'
som Kongl. Directionen vid utredningen-, behandlingen
och bevakningen af det samma
sorgfälligt ådagalaggt.
Riksens Höglofl. Ständers Revisorer År
1813. som, i anseende till Magazins-Räkenskapernas
vidlöftiga beskaffenhet och otillräckelig
tid för en noga granskning deraf, icke kunnat
fulleligen utreda och afgöra de hos Herrar Revisorer
dervid förekomne anmärknings anteckningar,
hafva fördenskull låtit de samma dels
i deras Protocol! inflyta och dels förvarat dem
i försegladt Convolut, att af kommande Revisorer
närmare utredas och pröfvas; detta åliggande
har Stats-Utskottets Afdelning ansett nu
tillkomma sig, och således om beskaffenheten af
berörde anteckningar inhämtat nödiga upplysningar;
och Stats-Utskottets Afdelning får i
anledning deraf förklara, att fullständig utredning
deröfver erhållits, i foje hvaraf dessa
anmärkningar ansetts böra förfalla, så att någon
-
Den a 7 Juli.
343
gon ytterligare åtgärd å Utskötts-Äfdelningens
sida icke ägt rum.
Ett lika förhållande inträffar med de af
en Herrar Revisorers Ledamot nu mera framlidne
Herr Directeuren von Stockenström till
vidare utredning på särskildt i berörde Convolut
bilagd Förteckning uppförde utestående
fordringar i Sverige, enligt 1810 års HufvudBok,
hvilka utestående fordringar Stats Utskottets
Afdelning funnit dels i påföljande i8ir
och 181 2 års Hufvud-Böcker ytterligare balancerade,
såsom på Kongl. Kammar-Rättens
eller vederbörande Landshöfdingars handlägg,
ning ännu beroende, dels ock från Räkenskapen
utgågne, åsom antingen liquiderade, eller
genom Laga Utslag till afskrifning beviljade ;
och har således Stats-Utskottets Afdelning icke
haft anledning att dervid göra någon erinran
; lärandes Riksens Höglofl. Ständers framdeles
blifvande Revisorer tillse, att de fordrings-poster
, som i Räkenskapen balanceras,
erhålla behörig handläggning och utredning, eller
anmärka om något derutinnan skulle finnas
eftersatt.
Riksens Ständers Revisorer hafva i Berättelsen
till Kongl. Maj:t gjort underdånig anmälan
om Allmänna Magazins-Irirättningens utestående
betydliga fordringar i Finland, härrörande
från Magazins-Förråderna derstädes före
Kriget. Kongl. Majrt har i anledning häraf,
uti Nådig skrifvelse af den 20 December
1813 , täckts gifva Kongl. Magazins-Directionen
tillkänna, att icke någonting blifvit eller
skulle
3 en J>7 Juli,
skulle framdeles blifva uraktlåtet till befordrasde
af ersättning för dessa fordringar, samt atJ
General Consuln Bruncrona i Abo fått sig
uppdraget att desamma med all noggranhet bevaka.
Kongl, Directionens Berättelse till StatsUtskottet
af den n nästlidne Maj lemnar dock
vid handen, att Kongl, Directionen ännu saknar
all underrättelse, huruvida någon ersättning
tor dessa fordringar kan blifva att påräkna;
yttrandes Kongl. Directionen tvärtom farhåga
att de samma torde sluteligen komma att'
bland Verkets förluster helt och hållet afskrifva.
?.
Hosföljande förteckn ing Lif. C upptager ej mindre
dessa fordringar än Magazins-Inrättningens
skulder i Finland, sådana de visa sig i igi?
Ars Hufvud-bok. Men fullständig kännedom
och utredning öfver berörde fordringar, samt
hvad af Magazins-behållningarna kan hafva
under kriget blifvit för Arméens behof disponeradt
och således till liquiden om Krigsutgifterna
rätteligen hört, kan likväl ogörligen
erhållas förr än de förra Uppbördsmännens
och Magazins-Förvaltarnes i Finland redovisningar
och S ut-Liquider blifva att tillgå, till
grund för upprättandet af ordentelig Räkenskap
deröfver.
Emedlertid har Stats-Utskottets Afdelning
icke underlåtit att förskaffa sig upplysning, rörande
den skiljaktighet, som bemälte Herr Directeur
von Stockenström uti sina vid Riksens
Ständers Revisorers Berättelse bilaggde
anteckningar äfven anmärkt, imellan de i 1810
År»
Den 57 Julli 345
r® N
Ars Hufvud-Bok intagne balancerade fordringsPoster
i Finland och den uppgift derå, som
Kongl. Magazins-Directionen lemnat uti sin Ar
a8io till Kongl. Majit ingifna underdåniga Be-’
rättelse ; och Stats-Utskotters Afdelning har
uti den häröfver afgifne utredning vunnit full-*
komlig underrättelse att berörde skiljaktighet
blott har sin upprinnelse deraf, att omför mal*
ta Berättelsen blifvit efter då »il gängtdiga Räkningar
och Rapporter från Finland författad,
hvaremot Hufvud Boken, som mycket sednare
blifvit afslutad , stödjer sig på de Handlingar,
som sedermera kunnat samlas, sa att, ehuru anledningen
till anmärkningen varit Tigtig, är
likväl ingen ting i sjelfva salen origtigt.
Jemväl hafva Riksens Siänders Revisorer
•hos Kongl. Majtt i underdånighet anmält,, att
ehuru Kongl. Allmänna-Magazins-Directionens
Räkenskaper för åren 1800 tillochmed 1804 blifvit
i Kongl, Kammar-Rätten reviderade, saint ve*
derbörandes förklaringar öfver dervid förekomna
anmärkningar äfven tid efter annan inbekomrnits,
hade dock ingen enda deraf blifvit
med Utslag afhulpen; hvarföre Revisorerne
i underdånighet anhållit om Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning till Kammar-Rätten, att så val
med görlig skyndsamhet anmärkningarna afgöra,
som att framgent icke fördröja granskningen
af Kongl. Directionens Räkenskaper.
Stats-Utskottets Afdelning har följt detta
ärende, och bör ej förbigå att tillkännagifva,
det icke allenast ofvannämnde Ars Räkenskaper,
utan ock de påföljande årens, till och
med
3 4 & Den 27 Juli.
t 9
med 1810 Ars Hufvud-Bokj hafva numera erhållit
Kongl. Kammar Rättens Handläggning ;
de flesta anmärkningar vid förstnämnde Årens
Räkenskaper hafva pröfvats böra förfalla' några
hafva blifvit till ytterligare upplysning
och förklaring utställte, och anmärkningarne
vid sednare årens Räkenskaper hafva nyligen
blifvit med vederbörande till förklaring corn*
municerade.
Revisions-verket i Kongl. Kammar-Rätten
af Magazins-Räkenskaperna har således nu kommit
i full gång; men Stats-Utskottets Afdelning
tror sig äga all anledning till den erinran,
i afseende på de ännu återstående anmärkningarna
för de förstnämnda åren, att utredningen
af desamma troligen skulle hafva varit
lättad i den mån Handläggningen dervid blifvit
fortskyndad; Och sorn Magazins Inrättningens
rätt och bästa beror' på en skyndsam
granskning af dess Räkenskaper, emedan, när
dermed på tiden utdrages, Kronans fordrings*
anspråk hos vederbörande Redogörare och Uppbördsman
lätteligen kunna efter en följd af
år allt mer och mer försvagas och äfventyras,
så att de slutligen, när tillgångar till de*
ras gäldande icke mera finnas, måste allde-,
les förfalla och ur räkenskaperna afskrifvas,
så tillstyrker Stats-Utskottets Afdelning vördsammeligen
Riksens Höglofl. Ständer, att hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det Kammar-Rätten
måtte blifva förständigad öm en
verksam Handläggning vid de äldre anmärkningsmålen,
och en behörig granskning, inom
föreskrifven tid, af de hädanefter inkommande
Räkenskaper för denna Inrättning, För
Den 2 7 Juli.
347
För, framtiden anser Stats-Utskottets Afdelning
skyndsamheten med Revision af Magazina-Inrättningens
Räkenskaper dessutom böra
mycket befrämjas genom ilen verksamma anställt
Kongl. Magazins-Directionen, enligt den
tryckta Berättelsen af den % Mars detta Är,
nu mera vidtagit, hvarigenom den arbetstid,
hvarinom Inrättningens Räkenskaper blifva afslutadeochtill
Kongl. K ammar.Rät tens gran sk ning
Öfverlemnade, kunnat utsättas till endast i år
och 8 månader, i stället för de förut fastställda
2 år och 6 månader ifrån Redogörelse-Ärets
slut. För öfrigt har äfven sjelfva RäkenskapsMethoden,
på Riksens Ständers Revisorers derom
yttrade önskan, undergått väsentelig förändring.
Ifrån förenade Krono-Bränneri- och Magazins-Inrättningens
första början var Räkenskaps-verket
så ställdt att det, jemte Redovisning
för Fonden, skulle utvisa både den vinst
och den förlust, som af dessa Inrättningar
kunde för Kronan uppstå; denna Räkenskap
var ej underkastad någon Ofver-Revision; men
genom Nådig / Skrifvelse af den 30' April
1799 täcktes Kongl. Majit i Nåder förordna
ej mindre om Magazins-Räketiskapernas granskning
af Kongl. Kammar-Rätten, än ock om
uppgörandet af Förslag till förändrad Räkenskaps-methode,
och en sådan nv methode antogs
och fastställtes genom Kongliga Bref den
25 Februari 1800 och den ig Juli 1802, samt
bibehölls ytterligare genom Kongl. Brefvet
den 7 November 1811, då Magazins-Inrätt
ningen
-
34»
T)en 27 Juli.
ningen sednast reglerades, enligt hvilken ms*
thode 2lne särskildte afslut borde uppgöras,
det ena för Redovisningen, i likhet ined Räkenskapen
vid andra Publique Verk, söta redovisa
både penningar och persedlar, och det
andra för Calculen, medelst persediarnes förvandlande
i penningar, så väl till rättelse vid
Xiqviden, sorn till utrönande af Veirkets vinst
och förlust; hvarefter en General-Calcul uppxättades,
för att i ett sammanhang visa Magazins-lnrättningens
verkeliga tillstånd. Ändamålet
med den dubbla afslutningen var, alt
låta den Roken; som innefattade Redovisningen,
ingå till Kongl. Kammar-Rätten till vederbörlig
pröfning, och att deremot genom
den Boken, som innehöll Calculen, vinna nödig
upplysning till Kongl. Maj:ts Egen Höga
kännedom om Magazins-Inrättningens verkeliga
tillstånd.
Men Riksens Ständers Revisorer ansågo
®n sådan dubbel afslutning icke behöflig, utan
anhöllo i underdånighet att Redovisningen för
Magazins-Fohden, med dess fordringar och
tillgångar samt vinst och förlust , måtte alltsammans
i en enda Hufvud-Bok sammanfattas.
Och sedan Kongl. Magazins-Directi onen,
uti underdånigt utlåtande häröfver, änsett
något hinder för verkställigheten af en sådan
förändring uti Räkenskapen icke mota, så har
ett derefter lämpadt Förslag till Hufvud-Bok
för Magazins-Fonden under den 20 nästlidne
Januari blifvit af Kongl. Maj:t tili behörig
efterlefnad i Nåder gilladt och fastställdt, och
efter
Den 27 Juli!
349
efter denna nya methode äro redan så val
agn som t 812 Arens Räkenskaper afslutade.
Stats-Utskottets Afdelning liar vid dessa
Räkenskapers genomgående varit i tillfälle att
pröfva beskaffenheten af den^ förändrade Bok•Föringen,
och dervid funnit att den samma
både till alla delar uppfyller hvad Riksens
Ständers Revisorer äskat, samt fullständigt och
redigt framställer Magazins-Inrättningens och
Pondens tillstånd i allmänhet till fördringar
och skulder, jemte vinst och förlust, och lät<ar
utvägen att i ett sammanhang öfverskåda
och bedöma Verkets ställning; Varandes den.
således åstadkomne nyttiga förändring i Magazins-Inrättningens
Redogörelse-Methode ett
vedermäle af .Kongl. Magazins-Directionens
böjelse att befordra hvad som till Inrättningens
gagn och fördel kan lända. Och som
Stats-Utskottets Afdelning erfarit, att projectet
till den nya Methoden blifvit af Kongl.
Directionens Ledamot, Herr Stats-Commissarien
och Riddaren Widegren utarbetadt, så anser
Stats-Utskotts-Afdelningen sig tillhöra att
bemälte Herr Stats-Commissaries dervid ådagalagde
nitiska och förtjenstfull åtgärd hos
Riksens Högloft. Ständer vördsammeligen anmäla,
jemte det Stats-Utskottets Afdelning
icke bör lemna obemäldt Kamereraren Lagervalls
vid Räkenskapens uppgörande efter den
förbättrade Methoden visade lika mödosamma
som berömliga handläggning.
Och härmed får nu Stats-Utskottets Afdelning
sluta sia Berättelse om Magasins-Aren
dorna
-
350
Den 27 Jili.
derna, vid granskningen hvaraf, Staf s-Ut skot*
tets Afdelning efter sin förmåga sökt fullgöra
hvad Riksens Höglofl. Ständers förtroende
det samma ålaggt. Int-st annat återstår för
Stats-Utskottets Afdelning än att uttrycka den
önskan, att Allmänna Magazins-Inrättningen,
om hvars nytta och nödvändighet Stats-Utskottets
Afdelning varit i särskildt tillfälle att
vinna en fast öfvertygelse, snart matte, genom
anslående af tillräckelig Fond af Riksens Höglofl.
Ständer, försättas i det tillstånd af vidsträcktare
verksamhet, som Svenska Jordbrukarens
imellan rik tillgång och tryckande behof
af dess hufvudsakeligaste product ofta omvexlande
belägenhet oundgängeligen påkallar.
X sammanhang med denna Berättelse har
Stats-Utskottets Afdelning trott sig böra hos
Riksens Höglofl. Ständer anmäla det särskildta
trängande behof af Magazins - Inrättning i
Jemtland, som Herr Prosten Doctor Renström
framställt uti yttrande till Stats-Utskotts-Afdelningen
Protocoll för den 30 nästlidne Juni.
Det är otvifvelaktigt att Jemtlands belägenhet,
såsom af alla Rikets Provinser bland de mest
aflägse från Hafs-kusten, måste i hög grad
försvåra och hindra cornmunicationen, och således
genom den långväga och besvärliga landttransporten,
å ena sidan, i missväxt-år, då
Spannmål måste från andra orter hämtas,
mycket uppstegra priset å den samma, och å
andra sidan i ymnigare år, då tillfälle till afsättning
icke gifves, föranleda till misshushållning,
om ej missbruk, med lifvets första nödvän
-
Den 2 7 Juli.
351
vändighets-vara; ocVi i ett sådant tillstånd kan
omöjligen förväntas, att detta i öfrigt penninge-fattiga
och närings lösa l/and någonsin skall
uppstå från den vanmagt, hvaruti det samma,
för närvarande befinnes. Onskeligt vore derföre
att Magazins-Inrättningens förmodade utvidgade
omfattning måtte äfvenväl kunna
sträckas till denna Provins; och Stats-Utskottets
Afdelning har ej bordt underlåta tillstyrka
Piksens Högloft. Ständer att om detta ärende
hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan.
Hvilket dock, jemte Stats-Utskottets AfdelningsBerättelse
om Magazins-Förvaltningen
i allmänhet till Riksens Höglofl. Ständers pröfning
och afgörande vördsammeligen öfverlemnas.
Stockholm den 25 Juli 1815»
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl af Nordin. Olof H. Forssell.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Jan Lamberg. Benct Andersson.
Ludv. Neijber.
Lit. A.
Öchnjukt Anförande !
Af Kongl, Allmänna Magazins-Directio
ne»
-
*5»
Den 27' Julk
nen anbefalld att till Rikets Högloft. Ständer»
Stats-Utskotts-Afdelning för granskningen a£
Allmänna Magazins-Directionens förvaltning,
öfverlemna ett Exemplar af den till Kongl.
Majit från Kongl. Directionen ingående General-Calcul,
hvarutaf Allmänna Magazins-Inrättningens
ungefarliga tillstånd vid förlidne
1814 års slut, i hvad som egenteligen angar
dess rörliga Fond, inhämtas; får undertecknad
Kongl. Directionens Kammererare, jemte
denna befallnings fullgörande, tillika äran inför
Höglofl. Afdelningen vördsammast afgifva
några upplysningar om grunderna, hvarpå ifrågavarande
General-Calcul blifvit bygd.
1813 Ars Eiqvider med Stats-Verket,
Örlogs-Flottan, Arméens Flottor och KrigsFonden,
stödja sig på redan afslutne Räkenskaper,
och blifva således enlige med hvad
nämnde Ars Kongl. Allmänna Magijzins-Eirectionens
Hufvudbok kommer att utvisa. För
det påföljande året 1814, äro väl de i förberörde
Eiqvider uppförde Sädes-qvantiteter och
öfriga effecter öfverensstämmande med de till
Kongl. Hirectionen inkomne Räkenskaper, Rapporter
och förslager; men i anseende till Prisen
har endast en Provisionel beräkning kunnat
följas, emedan tillbörlig säkerhet härutinnan
ej står att vinna innan alla Redogörelser
blifvit till Ifokslut behörigen beredde, och
hvilket vidlyftiga Arbete, örn det kunnat på
den korta tid, som för författandet af ofvannämnde
General-Calcul varit lemnad, verkställas,
likväl hindrats genom utevarandet af
åtskih
\
Den i7 Juli.
åtskilliga betydeliga Magazins - och BränneriRäkenskaper,
som efter Författningarna först
till Kongl. Directionen inkomma vid slutet af
sisllidne och början af innevarande månad.
1814 Ars försträckningar till och från Magazins-Inrättningen,
äro derföre på följande
sätt beräknade:
Levereringen från Stats-Verket är upptagen
efter .Länens Markegångs-pris. Hvad
tili Stats-Verket utgått, beräknas efter det ungefärliga
värde, Säjien kostade Inrättningen,
då den utlevererades.
Försträckningarne till Kriget hafva blifvit
påförde efter de högre priser, hvartill den
säd utgått, som år 1813 från Utrikes Orter
införskrefs och af Krigs-Fonden liqviderades,
endast med ett ungefärligt tillägg af Transportkostnader,
Magazins-hyror och andra Extra
Utgifter, emedan Inrättningen, utom denna
med sakens beskaffenhet enliga Liqvidationsprincip,
skulle få vidkännas en lika obehörig
som högst betydelig förlust.
Prisen å Allmänna Mägazins-Inrättningens
behållningar vid 1814 års utgång, äro tagne
efter ett ungefärligt medium af de å Riket då
gångbara. En annan beräkning hade ej utvisat
Inrättningens verkeliga tillgång. Imellan
dessa priser och de som 1814 års Hufvudbok
kommer att innehålla, nemi. Calculs=pris, torde
derföre väsentelig skillnad uppstå.
Då med framställningen af Allmänna Magäzins
Inrättningens tillstånd vid förlidet års
utgång, det ändamål åsyftas, att visa Verkets
Femte Band. Fjerde Af del, 45, 46, dispo
-
354
Den 27 Juli.
disponib'a tillgångar, har på grund häraf från
Calculen utes'utits, ej mindre de fordringar,
sbm, efter 18-1 2 års Hufvudbok,-Inrättningen
åser från äldre åren hos publique Verk, förlusterna
i Finland samt den under Titul: förolyckade
Spannmå!s'aster upptagne summa, hvilken
beror dels på utredning dels på blifvande
Afskrifning, än ock Inrättningens skuld så
väl till General Handels Agenten Awerhoff,
hvilken skuld, enligt igro års Riksdags-beslut,
af Rikets Ständers Riksgälds-Contoir öfvertages,
och derom underdånig anmälan göres
hos Kongl. Majt, som och flera andra,
hvilka, vid verkställande Rescontreringar, till
största de en komma att försvinna.
Af Balancerna upptages fördenskull sorn.
effectiv tillgång ej mer än den summa General-Calculen
i Credit innehåller.
Den ringa olikhet imellan den särskilta
Utredning öfver innestående Undsättnings-fordringar
i Hänen, som åtföljer Kongl. Directionens
berättelse af den 2:dra Mars och den
summa, som uti General-Calculen m märkes,
kommer dels deraf, att förberörde Utredning
uppgjordes efter Förslag, sorn i någon mån
akilIja sig från de sedermera inkornne Redogörelser,
dels ock, att dessa fordringar för alla
år nu i ett sammanhang uppgifvas.
Utslaget af ofra nämnde General-Calcul äs.
att Inrättningen vid 1814 -rs slut, efter Provisionel
beräkning, agde i rörlig Fond 1,154,379
R:dr 30 sk. 1 r:st. Banco, och i Fastigheter,
Inventarier och Materialier 461,5^83 R:dr,
19 sk.
(
Den 27 Juli.
89 sk. 5 rst. 1811 års Hufvud-Bok upptager
Inrättningens tillgångar i rörlig fond till
1,198,911 R:dr 36 sk. 1 rst. samt uti fastig*
heter m. m. 448,036 R:dr 20 sk. 4 rst. Rörelse-Fonden
har således vid 1812 års slut
mindskats med 44,53 2 R:dr 6 sk. och Fastighets,
jemte Byggnads- och Material - värdet
deremot ökats med 13,545 R:dr 47 sk. 1 rst.
Ehuru denna förändring ej af förut anförda
orsaker med fullkomlig säkerhet antagas
kan, synes dock Inrättningens förluster åi8ij
och 1814 årens undsättningar, efter det bedömande
som hämtas från redan afslutade redogörelser,
komma att blifva tämmeligen betydeliga,
och i det närmaste uppgående till förenämnde
di ife rene summa; Men om man
deremot besinnar de svårigheter , hvarmed Förvaltningen
under nämnde år varit förbunden,
lärer förlusten likväl icke få anses väsentelig.
Att Fastighets-, Inventarie- och Material -  värde ökats, kommer deraf, att större Qvantiteter
Stenkol och andra förnödenheter vid
Brännerierna fanns i behåll vid 1814 års ärl
vid 1812 års utgång. Stockholm af Kongl.
Allmänna Magazins-Directionens Kammar-Contoir
den 10 Juli 1815. P. G. Velin.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Rik<
sens Högloft. Ständers Stats-Utskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 2i jfuli i815.
S. D. Vid förehafvande utaf den Berättelse
•eh
Den 27 Juli:
och Utlåtande, som blifvit aflemnad utaf HÖgi
lofl. Stats-Utskottets Afdelning ti'l reviderande
af Kongl. Allmänna Magazins-Inrhttningens
Bäkenskaper och Förvaltning, Segärde Herr
Prosten, Doctor Benström, att, vid insändandet
deraf till Biksens Höglofl. Ständer, måtte
till närmare upplysning bifogas ett af honom
ingifvet anförande, så lydande:
’’Under läsningen af Kongl. Allmänna
Magazins-Directionens Protevoll för flera förflutna
år hafva täta anledningar förekommit
att anmärka den omtanka och osparda möda-,
hvarmed Förvaltningen, i mån af dess högst
inskränkta tillgångar, sökt bispringa Bikets förlägna
Inbyggare, ömsom genom befordrad
afsättning på umbärlig Spannemål, ömsom genom
anskaffande deraf vid yppad brist. Ibland
de Landskap, som i sednare hänseendet under
dessa år aldramest både tarfvat och rönt en
kraftig hjelp, är visserligen Jemtland. Denna
Provins är bland alla i Biket den mest aflägsna
från hafskusten eller annan segelbar
vattuledning, hvaraf följer, att enär denna
Landsort blifvit drabbad af missväxt, hvilket
för en del Socknar derstädes ofta inträffar,
den främmande Spannemål, som då till Innevånarnes
räddning måste dit förskaffas, na.
turligtvis blifver genom en allt för lång Landväga
försel vida dyrare, än annorstädes. Af
samma orsak härrörer ock, att,, då Landet
blir välsignadt med en god och ymnig gröda,
den samma, i brist på afsättning, dels vanvårdas,
dels missbrukas. Bägge dessa omständigheter,
'
Den 17 Juli.
heter,' förenande högsta dyrhet ena tiden J och
lägsta vanpris den andra, kunna icke annat än
qvarhålla detta i öfrigt lika penningefattiga
sorn näringslösa land i en beständig vanmagt,
så länge icke någon synnerligt vårdande För-:
fattning vidtages och handhafyes till det sam-»
mas upphjelpande. När, efter 18x2 års svåra
missväxt, Jemtlands Inbyggare, såsom bekant
är, måste, för att vinna nödtorftig brödföda
öfver vintren, i nästgränsande mindre
svårt hemsökta Provinser för penningar och,'
i brist deraf, för Hästar* Boskap och äfven
klädes-persedlar upphandla svagt och dåligt
korn ti.l 18 ä 2$R:dr Riksgälds Tunnan, sorn
derjämte måste forslas 20 ä 30 mils väg och
derutöfver; hvaremot, efter nästlidet års ovanligt
ymniga skörd, bästa ltorri derstädes nästan
saknat all afsättning så val inom som utom.
Ilandet till 8 R:drs pris; så blir för en hvar
lätt att inse, det Jemtland, som icke sällan,
likasom några år sedan, i nödens tid mer och
mindre fullständigt utblottas på penningar och
andra redbarheter, utan att i lyckligare tider
kunna återvinna någon betydligare del af
hvad dess imellan utströmmat, ska’l efter
handen, oaktadt en vackt odlingstlit på tacksam
jord, likväl se Inbyggarnes kraft försvagas, i
det deras mängdf blir mer och mer gäldbunden
och nödgas, för att ett och annat år hajd a en
af penningeförlägenheten påskyndad undergång,
kasta sig i oskonsamma Ockrares händer.
”.Skall detta till någon hufvudsakelig deL
afhjelpas, så är det icke nog att, nödfallsund
eätt
-
35*
D$n 87 Juli»
sättningar med Spannemål göras i harda §r;
utan måste tillika utvägar beredas till afsatt*
ning på öfverflödet i de goda åren, så att
åtmindstone någon del af de penningar, som
ena tiden ur landet utgå, må å en annan tid
återkomma.
”För ett ännu så föga mägtigt Rike, sorn
Sverige, kan det icke vara likgiltigt, om en
stor och af naturen icke vanlottad Provins
allt mer och mer nedfaller i vanmagt, eller om
den, blefven ett närmare föremål för Allmänna
Husliålls-Styrelsens omtanka och vård, småningom
sättes i stånd, att med kraft underlätta
Statens bördor. Att blifva ett sådant föremål,
kunna åtskilliga Pikets landskap i
större och mindre mån behöfva, men, i ofvanberörde
hänseende, intet högre än Jemtland.
”Min afsigt med denna ödmjuka framställning
har icke varit annan än den att anföra
rättmätiga grunder för min önskan och
härmed görande anhållan, det täcktes Högloft.
Utskottet söka på tjenligt sätt vända Allmänna
Magazins - Directionens uppmärksamhet
synnerligen på oftanämrde Hands behof af
hjelp, icke mindre medelst uppköp, till skäligt
pris, af Spannemål derstädes, så ofta tillgången
derpå Öfverstiger Arsbehofvet, än medelst
afbjelpande af den dess imellan yppade
brist. Hetta skulle i märkelig män bidraga
till Handels förkofring, i det Inbyggarne derigenom
i ymnigare år kunde vinna en högst
behöflig penningetillgång, och vid inträffad
svagare
Den 27 Juli.
35*
svagare årsväxt med mångfaldt mindre tidspillan
och möda och för lindrigare pris ernå
bättre korn till lifsbärgning och utsade, än
ifrån aflägsnare orter kunde erhållas; hvarförutan
de blefvo mera i förmåga, att utnn förstörande
utmätningar betala hvad dem i behofvens
stund kan försträckas.
”Sättet att i verket ställa en så beskaffad
dubbel välgörighet undgår jag att vidröra,
dels emedan det lärer ligga utom kretsen af
Höglofl. Utskottets egenteliga befattning att
deruti sig inlåta, dels ock emedan Allmänna
Magazins-Directionen, i samråd med Konungens
befallningshafvande i orten, är bäst i
tillfälle att lämpa det samrha efter förefinnande
locala omständigheter, heldst enär om bägges
deras nit, att, i förening med Rikets förmån,
främja Landets bästa, ingen anledning
sig företer att hysa mindsta tvifvelsmål.
Och skulle detta yttrande genom Proiocolls-TJtdrag
bifogas Berättelsen till Riksens
Höglofl. Ständer. Ut Supra.
Ex Protocollo
C. Tunelius.
Uppläst hos samtliga Rils-Stånc!en den 27 Juli.
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Be.
svärs och Oeconomie - Utskotts Betänkande,
i anledning af Herr Majoren
C. G. af Silléns frän Höglofl.
Ridderskapet och Adeln till Utskottet
remitterade Memorial, om ajhjel
pande
-
Den 2 7 JulU
ffcponde af åtskilliga uppräknade hinder
fWför jordbrukets förkofran.
Uti ofvanberörde Memorial har Herr Majoren
uppgifvit det de orsaker, hvilka i hans
tanka skul’e lägga hinder i vägen för Jordbrukets
uppkomst och förkofran, voro förnämligast:
att Importen af varor år från år öfversfiger
Exporten : att silfret undandrages näringarne,
och dels förvaras på kistbottnen,, de’s försmältes
till dyra urnbärliga Toiletts- och Bordpieser;
att närings-friheten a r inskränkt: att
utrikes Spannemål införskrifves af andra än
Allmänna Magazins-Directionen , som , i händelse
behofvet någon gång så skulle fordra ,
ensam borde äga rättighet göra en sådan införskrifning
: att en mängd syslolöse, öfverflödige
Betjenter underhållas och således tagas från
Jordbruket, der de bättre kunde behöfvas och
användas: att ganska många arbetsföre personer
dels sätta sig Inhyses, dels åt sig uppbygga
Backstugor utan någon Jord att odla, och
dels bosätta $ig uti så kallade Fäbodar, hvilka
alla personer antingen icke kunna förmås att
med arbete biträda Jordbrukaren, eller ock låta
betala sig fyradubbelt mera än andra: att
Fattighus och Arbets-hus dels icke finnas till
iiödigt antal, dels ock äro organiserade på ett
sätt som icke svarar emot behofvet och ändamålet:
att luxén äfven bland arbetare och tjenstefolk
tagit öfverhand, dertill Gårdfarihandlande
anses vara orsaken, och slutligen att
svåra vägar skola hindra communicationen och
gö
-
Deri 27 Juli.
gora afsättningen af Landtmannens egna varor
bade kostsam och obeqväm; hvilka alla olägen'
heter Herr Majoren önskat, att Riksens Hög.
lofl. Ständer måtte genom vidtagande åtgärder
afhjelpa.
Utskottet får i affedning häraf förklara,'
att då Riksens Högloft. Ständers Stats-, Råneo-,
Ung-, Oeconomie- och Särskildfa-Utskott, dels
gemensamt, dels hvart för sig, redan lemnat Utlåtanden
öfver det hufvudsakliga i detta Memorial,
eller hvad sorn rörer medel till Jordbrukets
upphjelpande, Rikets pénnlngeverk och
dess organisation , näringsfriheten , Gårfarihandeln,
luxens och öfverflödets hämmande,’
M agaziners anläggande, Spannmåls upphandling
äf Landets egna tillgångar, och Förbud mot
införskrifning af utländsk Spannemål med
mera; så anser Oeconomie-Utskottet de utaf
Herr Majoren väckta frågor i dessa ämnen icke
behöfva någon vidare åtgärd.
Hvad åter angår Inhyseshjon och Backstugufolk,
hvi!ka kunna å Landet nedsätta sig,
och icke lemna något biträde åt Jordbruket ,
så enär förekommandet af ett sådant oskick beror
helt och hållet på Jordägaren och de öfverenskommelser,
han med dylika personer kan
träffa, anser Utskottet sig så mycket mindre
kunna föreslå något allmänt stadgande i detta
afseende, som Jordägaren alltid är i tillfälle, att
hos Styrelsen i Länet söka den Handräckning,
han, i afseende på ett sådant Backstuguhjons
tillhållande till nyttig sysselsättning, kan hafya
rättighet att vänta.
Be
-
Ven t *j Juli.
Beträffande slutligen Fattighus- och Arbetshus-anstalterna,
så enär Kongl. i an
ledning
af Riksens Höglofl. Ständers underdåniga
anmälan, redan i Nåder förordnat en Comité
, att i detta ämne infordra alia nödiga Roca]a
underrättelser, och hvilka äfven ifrån Herrar
Handshöfdingarna och Consistorierna ingått,
finner Utskottet, det, under afbidande af Kongl.
Majus vidtagande Nådiga Beslut uti detta ämne,
någon vidare åtgärd nu icke lärer böra äga
rum ; hvilket dock till Riksens Höglofl.
Ständers ompröfvande vördsamligen öfverlemnas.
Stockholm den g 4 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Adelns Redarn, Ståndets Redarn.
vägnar vägnar
A. Lantingshausen, Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Redam. Ståndets Redam.
vägnar vägnar
Anders Fredin. Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Högvördiga Prest-Ståndet hafva, under dea
i6:de uti innevarande månad, återremitterat Allmännå
Besvärs* och Oeconemie-Utskottets den
6:te
Den 2 7 Juli.
6:fe dennes afgifne Betänkande, i anledning
af väckt fråga örn Båtsmans-Fördubblingens
återställande; och äro följande Yttranden häröfver
af åtskilliga Hög^fl. Ridderskapets och
Adelns Ledamöter till Utskottet öfverlemnade:
Herr Öfversten Friherre Jacob Cederström, har
anfört: att Båtsmans Fördubblingens upphäf*
vande var ett bland vilkoren för den vid 1809
och 1810 årens Riksdag åtagna skyldighet,
att utgöra Förstärknings-manskap i Krigstider,
och att samma vilkor blifvit bibehållet, då,
vid 1812 års Riksdag, Riksens Ständer, i stället
för Förstärknings-Manskap, åtogo sig den
nu gällande Bevärings-skyldigheten; hvarförutan
upphäfvandet af skyldigheten att hålla
fördubbling äfvenledes skall varit ett bland
vilkoren för den ännu längre utsträckta Conscriptions-skyldigheten
på Gottland. Herr Baronen
har dessutom anmärkt dervid, att Utskottet
anfört Förmindskningen i Båtsmannens
antal såsom ett skäl till Fördubblingens upphäfvande,
att denna mindskning rikeligen skall
blifvit genom Beväringsmanskapet ersatt, samt
att, om Förbubblingen åter ékulle införas, bereddes
derigenom Conscriptionens upphäfvande
och återförandet af samma försvars tillstånd,
som Sverige före Conscriptionens inrättning
ägde.
X anledning af väckt fråga, att BåtsmansFördubblingen
borde anses som en stående
Corps, har Kerr Baron Cederström yttrat, att
han ej kunde förena med begreppet af orden
Stående Corps, en Corps som endast under Krigstider
-
Den j 7 Juli}
tider samlas^ och förmenat; att fördubblingen
uti ingen Provins någonsin utgjort en stående
Corps.
Något undantag för Gottland, i afseende
på Fördubblingens utgörande, har Herr Baronen
dessutom ansett icke böra bifallas, emedan
intet undantag lagligen skulle kunna äga rum.
Herr Hectoren Silverstolpe har anfört:
att, utan kännedom af Båtsmans-Contracternas
fullständiga innehåll, borde man likväl genom,
sitt sunda förnuft här kunna urskilja, hvad
som är rättvist och billigt. Frågan vore ej
här om jemkning i Oeconomiskt afseende uti de
olika onera, som genom Botering blifvit Hern.
månen ålagde och om det äfven så skulle vara,
ansåge Herr Hectom det vara en särdeles
methode, att efter billighet jemka sådana onera,
när man föreslår för somliga ökade tyngder,
utan att föreslå lättnad för dem man anser
för mycket betungade. De Historiska uppgifterna
i Utskottets Betänkande funne väl Herr
Hectoren interessanta, men föga till saken hörande,
samt tilläde, att när ma'n är sysselsatt
att ändra om Contract, kan man ej såsom förbindande
åberopa Contracter, som fordom varit.
Herr Hectoren har vidare yttrat: att Utskottets
uppgifter ej skulle vara fullständiga,
emedan bland dem saknades den sista och hufvudsakeliga,
nemligen Biksens Ständers Beslut
rörande Beväringens inrättande 1810, hvarpå
Konungens sedermera utfärdade Förordning
sig stödjer, och hvilken just upphäfver alla
förut åberopade Contracter. Utan att vilja ingå
i
Dea 27 Juli;
*
j5 5'
gå i djupare undersökning, om Båtsmans-Fördubblingen
bör betraktas såsom en stående Corps,
eller icke; ansåge dofck Herr JLectoren all fördubbling
i allmänhet vara afskaffad, såsom villtor
för Beväringens åtagande, samt att, genom
Kongl. Majus härom utfärdade Förordning,
alla gamla Contract äro upphäfne.
Herr Revisions Secr eter (iren Friherre Boije
har ansett målet böra till Utskottet återförvisas,
för att närmare utreda, huruvida BåtsmansFördubblingens
afskaffande varit ett vilkor
för Beväiings-manskapets upprättande; samt om
den öfverenskommelse, i grund hvaraf Gottlands
Innevånare utgöra en särskilt och svårare
Beväring än det öfriga Sverige, skall hvila
på befrielse för Gottlands Jordägare, att
slippa Fördubblingen.
Herr vice Amiralen Friherre Rudolph Cederi
ström har anfört: att Herr Baron varit Ue
riarnot
af de Comitéer ochUtskott, hvilka un*]
der 1809 och 1810 samt 1812 årens Riksdagar
beredde frågorna om förstärknings-manskap
och Beväring, samt derföre kunde lemna den.
upplysning, att det vid alla tillfällen varit ett
absolut vilkor för ingåendet af någon sort Conscriptiön,
att Fördubbling och Vargering skulle
försvinna, och skälet dertill, omöjligheten
att sätta upp den samma vid ett infallande
krig, då Conscriptionen tillika skulle utgå. Och
hvad åter anginge den omständighet, att För,-  dubblingen kunde anses såsom en efter Conttracter
stående Corps, så vöre det, enligt Herr
Barons
'365
Dm 2 7 Juli.
Barons tanka, motsägande, då den ej bör fin*
nas förr än vid inträffande krig.
Dessa Anmärkningar hafva dessutom blifvit
besvarade af följande Höglofl. Rodderska*
pets och Adelns Ledamöter, hvilka ansett Utskottets
Betänkande välgrundad!, nemligen:
Herr Majoren Påhlman, Herr Majoren Blomstedt,
Herr General Majoren Grefve Lantingshausen,
samt Herr Öfversten Berghman , hvilken
sistnämde likväl gjort den anmärkning
.vid uppgiften i Betänkandet af Fördubblingsmanskapet,
att enligt de underrättelser Herr
Öfversten erhållit, skall Båtsmans-Fördubblingen
hafva utgjort 3285 Man.
Högvördiga Prest-Ståndets återremiss af
Utskottets Betänkande grundar sig derpå, att
som 80 §. uti Regerings-Formen innehåller,
det Båtsrnans-hållet af Rotering och Indelning
skulle förblifva vid det upprättade Indelningsverket,
och att ingeri ny eller tillökad Rotering,
utan igenom Konungens och Ständeis
sammanstämmande Beslut, kan tillkomma, och
emedan Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse rörandeFörstärknings-Manskapet,
af den 2 3 telje April
1811, stadgar, att Vargering och Fördubbling
skulle försvinna, utom på de orter,
der den såsom en stående Corps anses ; så borde
denna fråga alldeles förfalla.
Utskottet har med den uppmärksamhet,'
ämnet kräfver, öfvervägat de anmärkningar,
som här ofvan blifvit upptagne, och får nu
öfver dem afgifva följande vördsamma Förklaring.
Innan
Den S 7 Juli.
367
Innan Utskottet till närmare granskning
företog den hoe Höglofl. Ridderskapet och A»
detn väckta Motionen, rörande närvarande
ämne, ansåg Utskottet sig böra infordra alla
nödiga upplysningar om Båtsmans-Fördubblin.
gens fipphof och beskaffenhet, emedan frågans
besvarande, enligt Utskottets tanka, hufvudsakeligen
hvilade på den omständighet, huruvida
skyldigheten till Fördubblings-Båtsmäns
utgörande vore grundad uti Indelnings-Verket
och de Contract, på hvilka detta sig stödjer.
Orsaken, hvarföre Utskottet ansåg denna
förberedande åtgärd af så inycken vigt, härledde
sig från den öfvertygelse, att rubbningen
af Indelnings-verkets grunder vöre en rubbning
af Statens säkerhet, som till en stor del
hvilar på denna urgamla organisation af dess
försvar; hvilken äfven under alla Regeringar
blifvit hållen i den helgd, som dess af tiden
pröfvade nytta förvärfvat densamma. Genom
den framställning Utskottet i .sitt Betänkande
redan afgifvit, torde så mycket mera vara upplyst,
att skyldigheten till Båtsinans-Fördubblingen
är grundad uti Indelnings-Verket, sora
Utskottet anfört hvarje §. uti Båtsmans-Contracten,
der härom uttryckeligen blifvit stadgadt;
Och Utskottet får härjemte tillkännagifva,
att ett dylikt stadgande', rörande Varge»
ringen , på intet ställe uti ofvannämnde Con.
tracter förekommer, samt att således skyldigheten
att uppsätta Vargering alldeles icke är grundad
uti Båtsmans-Contracten, eller ens derstädes
finnes nämd; Att Utskottet icke velat tillstyrka
-
Den 2 y Ji/Zj.'
styrka någon rubbning uti inde’nings-verket,
torde ej behöfva vidare förklaras, då det just
är denna rubbning, möjligtvis tillkommen genom
en mindre fulländad granskning, eller
genom förblandningen med en annan, icke uti
Indelnings-verket ålagd skyldighet, eller af obestämda
uttryck , hvilken Utskottet önskade
måtte upphäfvas, samt att Indelnings-verket
måtte återställas till sina fordna rättmätiga
gränser; och det är således ej en rubbning,
utan ett återställande af Indelnings-verket, som
Utskottet åsyftat.
Efter denna förklaring får Utskottet, i afseende
på den gjorda erinran , att Båtsmansfördubblingens
upphörande var ett vilkor för
Förstärkningsmanskapets utgörande, vidare anföra,
att, enligt Utskottets mening kan detta
vilkor icke uppdagas hvarken uti OeconomieUtskottets
år 181 o afgifna Betänkande, uti samma
Urs Riksdags-Beslut, eller uti Kongl. Maj.ts
i anledning häraf utfärd^e förordning af den
A • * *J
23 April 1811, der eridaät tle orden förekomJ
ma; ”Genom detina anstalt försvinner under
krig, samt så länge det fortfar, all Vargering
och fördubbling, utom på de orter, der den
efter nu gällande författningar eller öfverenskommelser
som en stående Corps anses;’’ Men
om ett sådant vilkor äfven verkeligen ägt rum,
så torde detsamma åtmindstone ej vara öfverensstämmande
med en strängare rättvisas fordringar;
och Utskottet grundar denna tanka
på den kännedom, ait förstärkningsmanskapets
utgörande var ett åtagande , som tillkom hela
Bi
-
Den 3 7 Julli
Riket, hvarest pä många orter Båtsmanshåll
och Båtsinans-fördubbling icke fanns. — Att
en del af Riket,.eller den, der Båtsmans-FÖrdubbling
utgöres, skulle åtnjuta en uteslutande
förmån, såsom vilkor för ett sådant för hela
Riket gemensamt åtagande, synes, enligt
Utskottets omdöme, så mycket mindre kunna
med billighet förenas, som Båtsmanshållet
aldrig varit me? än den öfriga Roteringen
betungadt; och då dessutom den omständighet
härvid äger rum, att den förmindskning, som
genom Fördubblingens upphäfvande uppkommit
i Rikets Krigsmagt, förorsakar, att ett
större antal af Beväringen, till en gemensam
tunga för alla Rikets Innevånare, måste utgå,
än i annat fall skulle skett, så tror Utskottet
härigenom vara tillräckeligen ådagalagdt, att Uti
skottet, tvärtemot att hafva förnärmat rättvisans
och billighetens fordringar, endast velat
göra deras anspråk åter gällande. Utskottet
har dessutom förmodat, att Riksens Höglofl.
Ständer, utan band af äldre åtgärder, skulie
kunna upphäfva ett gemensamt Beslut, då detta
upphäfvande ej strider emot Rikets grundlagar,
men påkallas af vigtiga skäl, och, utan
att förnärma någons rätt, befordrar Statens
sanna fördelar; — och Utskottet fruktade så
mycket mindre att det skulle betraktas såsom
en ofullständighet i uppgifterna, att Riksens
Ständers Beslut, rörande Beväringens inrättande
år xgto, ej blifvit i Betänkandet
upptaget, som detta Beslut just utgjorde ämnet
för den väckta motionen och ett uppreFrnntt
Band. Fjerde Afdel. 47, 48. pande
3 70
Den 2 7 Juli.
pande deraf derföre, enligt Utskottets tanka,’
skulle varit en öfverflödig fullständighet. Beträffande
den gjorda erinran om omöjligheten
för Båtsmans-Rotehållare, att vid infallande
Krig, da. Conscriptionen tillika skulle utgå,
uppsätta fördubblingen, så anser Utskottet
detta påstående vara vederlaggdt genom hvad
Herr Majoren Påhlman anfört, att hvar och
en sannolikt heldre tager lega att utgå såsom
Eördubblings-Båtsman, än han såsom Bevälings-karl
utgår utan betalning; hvarförutan
samma svårighet är gemensam för hela Extra
lioteringen.
Hvad angar de omständigheter, som rörande
Gottland blifvit anförde, så har Utskottet
redan meddelat de upplysningar, som Utskottet
härom kunnat inhämta, samt af Kongl.
Förvaltningen för Sjöärenderna blifvit Utskottet
meddelade, och får dessutom anmäla, att
några vidare säkra underrättelser på denna
korta tid ej kunnat erhållas, hvilka dessutom
ej torde egenteligen erfordras till utredande
af närvarande fråga; men Utskottet anser sig
likväl böra härvid yttra den öfvertygelse, att
enär Regleringen af Gottlands krigsmakt en
gång blifvit af Riksens Högloft. Ständer öfverlemnad
åt Kongl. Maj:t och denna Ö dessutom,
genom sin sednare organisation, åtagit sig en
vida större försvars-skyldighet än den förut
ägt, eller som någon annan del af Riket i
proportion äger, så bör Gottlands Försvarsverk
betraktas såsom skildt ifrån det öfriga
Riket, då det nu mera stödjer sig på helt o
lika
-
Dm 27 Juli.
Ilka grunder, hvarföre Utskbttet äfven anser
Ö n Gottland i närvarande fall ej böra komma
i fråga. I anledning af hvad vidare, rörande
denna omständighet, blifvit anmärkt,
att undantag ej kunde göras för Gottland, emedan
intet undantag Lagligen kan äga rum, får
Utskottet erinra, att igenom hvad nu blifvit
anfördt, torde tillräckligt vara ådagalaggdt, att
denna satts ej kan lämpas till närvarande fall,
utan deremot utgör ett af de vigtigaste skälen
för Båtsmans-Fördubblingens återställande, heldst
ett ganska betydeiigt undanlag genom dess afskaffande
blifvit gjordt till Båtsmans-Rotehållarnes
förmån, på Rikets öfriga Innevånares
bekostnad.
Efter framställningen af dessa grunder,
går Utskottet nu att betrakta närvarande fråga
utur en annan synpunkt, nemligen utur
den, huruvida Båtsmans - fördubblingen bör
såsom en stående Corps anses eller icke, samt
om Oeconomie-Utskottets vid 1809 och 1810
årens Riksdag härom afgifne Betänkande bort
föranleda till fördubblingens upphäfvande. —
1 5 §. uti Allmänna Rote-Båtsmans-Contractet
af dén 23 Maj 1690 lyder ordagrant som följer:
^Anbelangande Fördubblings-Båtsmännerna,
så alldenstund' Allmogen icke villja släppa
theras fördubblings-karlar, eftersom de kostat
mycket på them i lega, utan äro heldre
tillfreds att bibehålla them, på thet the vid
infallande krig måga hafva them att tillgå;
utlofvandes åt berörde Båtsmän emedlertid
ett litet Torp till Boställe, halfparten så godt,
sota
37*
Dm 2 7 Julii
sorn ordinarie karlen, eller i dess ställe en
tunna Båg och en tredjedels Daler silfvermynt
i hushyra, medart fred är; ty låter
Kongl. Maj.t sig sådant i Nåder behaga. Varan-;
de samma fördubblings-Båtsmän, utom thess,’
tillika med theras Hustrur för mantals penningarues
erläggande befriade; sedan hafva the
ock frihet att söka sin föda inom Häradet
ther the vela, dock måste the ge vederbörande
Officerare tillkänna, hvarest the tjena och sig
uppehålla, på thet, när så behöfves, the måga
kunna snart igenfinnas, och på behöriga orter
sig inställa, efter sorn the ock skola vara förpligtade
hålla sig sådana theras Botar, förutan
någon ny lega, alltid tillhanda, och icke hafva
magt till att låta lega sig i andras tjenster.”
Då af denna § tydeligen inhämtas, att
Fördubblings-Båtsmännerne, enligt ett af Konungen
sanctioneradt åtagande å Botehållar-'
nes sida, ej allenast under fred erhållit torp
och aflöning, utan äfven varit förbjudne, att
låta lega sig till andra tjenster, så kan Utskottet,
för sin del, ej finna annat, än att
Båtsmans fördubblingen bör såsom en stående
Corps betraktas, och att således dess upphäfvande
på intet sätt kan härledas ifrån Oeconoinie
- Utskottets år i8iö afgifne Betänkan-!
de, der fördubblingens upphäfvande endast
tillstyrkes med det förbehåll, att den ej efter
nu gällande Författningar såsom en stående
Corps anses; och följakteligen har detta unphäfvande
icke heller blifvit af Biksens Ständer
beslu
-
Den 2 7 Juli.
373
beslutadt, då beslutet endast uppkom genom
bifall till sistnämnde Betänkande.
Till svar 3 den gjorda anmärkningen att
Båtsmans-fördubblingen blifvit genom Beväringen
tillräckeligen ersatt, får Utskottet upplysa,
att, enligt til! fö rl i t eliga underrättelser, det
under Arméens Flottas Stockholms Escader
lydande Båtsmanshåll har förr utgjort 1,167
Fördubblings-Båtsmän, då deremot under åren
1813 och 1814 endast 164 man Extra Roterings-Båtsmhn
samt 831 man af Sjö-Beväringens
i:sta Glass eller tillsammans 995 Båtsmän
kunnat utgå, hvarigenom icke allenast
antalet af Rikets Sjömagt blifvit förmindskadt,
utan Statsverket äfven betungadt med Sjö-Beväringerts
beklädnad och utrustning, hvaremot
Fördubblings-Båtsmännen bekläddes på Rotarnes
egen bekostnad.
X anledning af Herr Öfverste Berghmans
påminnelse, att Båtsmans-tördubbiingen utgjort
3,285 man, får Utskottet förklara, att
enligt de specificerade uppgifter, som Utskottet
ifrån Kongl. Förvaltningen af Sjöärenderna
erhållit, uppgår detta antal till 3251 man,
hvilken summa äfven uti Utskottets Berednings
förra utlåtande varit upptagen; men uppå
gjord anmälan i Utskottets Plenum af flera
Vallöf!. Borgare-Ståndets Ledamöter, att
Städerna ännu utgjordeBåtsmans-fördubblingen,
blef sistnämde fördubblings - antal, utgörande
S29 man, subtraheradt, hvarigenom den uti
Utskottets Betänkande införde summa 24.22
uppkommit.
574
Den 27 Julié
. Beträffande sluteligen den inom Högvördiga
Prest-Ståndet gjorda tillämpning af 80
§. i Regerings-Formen, som innehåller, att
Båtsmans-håhet af Rotering och Indelning
skulle förbli va vid det upprättade Indelnings-j
Verket,’ och att ingen ny Rotering, utan Konungens
or , Ständernas sammanstämmande beslut
kan ,llkomma, så får Utskottet å nyo
upprepa, att Utskottet alldeles icke åsyftat någon
rubbning i Indelnings-Verket, eller någon
ny rotering, utan tvärtom, af den fullkomligaste
öfvertygelse om vigten af Indelnings-Verkets
bibehållande, tillstyrkt, att detsamma
mätte sättas i sitt förra skick, samt att
den derstädes stadgade gamla FördubblingsRoteringen,
men ej någon ny, matte åter införas;
hvarföre ofvanberorde anmärkning synes
väl kunna lämpas till Oeconomie-Utskottets
år . 181 o afgifrre Betänkande, men svårligen
till det utlåtande nu blifvit afgifvet.
Genom hvad sålunda blifvit anfördt tror
Utskottet sig både hafva besvarat de emot
Betänkandet gjorda anmärkningar, och ådagalaggt,
att Båtsmans-fördubblingens upphäfvande
innebar en tydelig rubbning af Indelningsverket,
att om ett sådant upphäfvande var
ett vilkor för Förstärknings-manskapets utgörande,
så var detta vilkoret icke allmänt, utan
partielt, samt förnärmade öfriga medborgares
ratt; att Fördubblingen är en stående Corps,
och att 1809 och 1S10 arens Riksdags-Beslut
således ej gifver anledning till dess upphäfvande»
samt sluteligen att Staten verkeligen
ej
Den 27 Juli. 375
ej allenast gatt i mistning utaf en del af sina
försvarare, utan äfven derigenom blifvit betungad
med nya tillkomna kostnader; I anledning
af hvilket allt Utskottet tror sig äga full
anledning, att ej frångå sin förut i detta ämne
fattade mening; Hvarförutan Utskottet får
vördsamligen tillkännagifva, att dess ifrågavarande
Betänkande blifvit af Välloil. BorgareStåndet
samt Hedervärda Bonde-Ståndet afslaget.
Dock varder detta allt till Riksens
Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamligen
öfverlemnadt. Stockholm den 24 Juli 1815-
På Höglofl. Riddersk. På Högvordiga Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
A. Lantingshausen, Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
And Fredin. Nils Mansson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 27 Juli.
Vördsamt Memorial!
Uti ingifvet Anförande, som från Hedervärda
Bonde-Ståndet blifvit till Banco-Utskottet
remitteradt, har Riksdags-Fullrnägtigen Daniel
Andersson från Upsala Län på anförda
grunder yrkat en billig tillökning uti det arfvode
af 500 R:dr Specie, som åt Riksens Ständer*
-
Den 27 Juli.
ders Fullmagtiga i Banken för omkring 47
år sedan blifvit anslaget, såsom nu mera för
ingen del svarande mot den med samtelig*
Fullmägtiges befattning förknippade ansvarighet
och möda, oberäknadt de särskilda considerationer,
som i afseende på Hedervärda Bonde-Ståndets
Fullmagtiga ej borde lemnäs utur
sigte. Och anser Riksdagsmannen billigt, att,
med hänsigt så väl till beloppet af de Arfvoden
Riksens Ständers Revisorer, under den tid
deras befattning varar, i proportion åtnjuta,
som den för Statens Embets-Män vid närvarande
Riksmöte föreslagne Eöneförbättring, en
tillökning af 50 Procent måtte å Banco-Fullmägtiges
nuvarande Arfvoden blifva fastställd.
Ehuru Banco-Utskottet, för dess del, ej
kunnat betrakta frågan utur den synpunkt,
sorn skulle beloppet af ett för särskild hedrande
förtroendes befattning faststäldt ärligt Honorarium
böra till ziffran bestämmas efter
de Eoner Statens Embetsman åtnjuta, eller
de dagtractamenten, som i särskillda fall till
Riksens Ständers Deputerade på korrt tid utgå;
har Utskottet likväl fullkomligen insett
billigheten af Riksdagsmannen Daniel Anderssons
gjorda framställning, rörande en lärnpelig
tillökning å det för Riksens Ständers Fullmägtiges
i Banken fastställda Honorarium; och
får Banco-Utskottet på sådan grund vördsamt
föreslå, att ifrån och med nästkommande år
dels förhöjning derå må beviljas; hvarigenom
samma Honorarium kommer att för hvardera
af de Respectiva Ståndens Fullmagtiga i stället
-
Hen 27 Juli. 577
«
let för 500 R;dr utgöra Sexhundrade Sextio
Sex R:dr 32 sk. Specie ärligen.
Hvilket Riksens Höglofl. Ständers närmare
upplysta ompröfning vördsamt underställes.
Stockholm den 26 Juli 1815*
Pa Höglofl. Riddersk. Rå Högvördiga Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Joh. Henri. Gyllenborg. E. A. Almqvist.
Rå Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
J^edam. Ståndets Ledam,
vägnar vägnar
Gust. D. Wilcke. Haniel Andersson.
M. Helsingius.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 27 Juli.
Vördsamt Memorial!
Sedan, i anledning af åtskilliga RiksdagsF
ull magt iges af Vällofl. Borgare-Ståndet gjorda
och tili Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskott remitterade
begäran, att för de Städer, hvilkas rätt af
dem bevakades, frågan om Gerningsörens uppbärande
af Sockne-Handtverkare å Landet matte
lill behörigt afgörande förekomma, Utskottet
under den lo sistlidne April afgifvit Betänkande,
och deruti tillstyrkt, att vid hvad
Författningarne förmå, rörande Gerningsörens
uppbärande för de Städer, sorn genom privilegierna
visa sig dertill äga rättighet, måtte
tills vidare få förblifva,' saint detta Betänkande
blifvit af Högvördiga Prest-Ständet och
Heder
-
3 7».
Den 27 Juli.
Hedervärda Bonde-Ståndet bifallet, hvaremot
Höglofl. Ridderskapet och Adeln förklarat sig
vilja uppskjuta att deröfver meddela utlåtande,
intill dess frågan om en Allmän Näringsfrihet
hunnit företagas och afgöras; så har
Vallo!!. Borgare-Ståndet, under den 17 April,
utan att ingå i pröfning af Utskottets omförmäldta
Betänkande, det samma till Stats-och
Oeconomie-Utskotten gemensamt öfverlexnnat;
hvarjemte Riksens Höglofl. Ständer till bemäldta
Tvänne Utskott remitteratKongl. Maj:ts
den 5 uti ofvanberörde Månad gifne Nådiga
Proposition till Rikets Ständer, om en närmare
Reglering af den under namn af Gernings-Ören
kände afgift; men hvaröfver Höglofl.
Stats-Utskottet ensamt till Riksens Ständer
den 14 nästlidne Juni afgifvit Dess Betänkande,
som jemväl är vordet af de Respectiva
Riks-Stånden pröfvadt. Vid sådant förhållande
och då Oeconomie-Utskottet för sin
del icke har något att tillägga'de skäl, hvarpå
Dess Betänkande af den 1 o April sig grundar,
får Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer
vördsamligen hemställa, om icke allt vidare
utlåtande fran detta Utskott, i anledning
af så väl Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga
Proposition, som Vallöf!. Borgare-Ståndets återremiss
af förra Betänkandet, mätte anses
öfverflödigt. Stockholm den 24 Juli 181.5..
På Högloll. Riddersk. på Högvördiga Prest-,
och Adelns Uedam, Ståndets Redarn,
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På
Den 2 7 Juli.
375
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bonde?
Till Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs och Oeconornie-Utskott har Högvördiga
Prest-Ståndet den 7:de och Hedervärda Bonde-Ståndet
den g:de i denna Månad återremitterat
Utskottets den 29 sisth Juni afgifne, och.
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln afslagne
men af Välfofl. Borgare-Ståndet bifallne Betänkande,
angående Gränse-Tullarna imellan
Sverige och Norrige, samt Eandttulls-inrättningen
i Riket och den dervid bibehållna
Tullbevakning m. m.; vid hvilket Betänkande
anmärkningar blifvit gjorda, hos Högvördiga
Prest-Ståndet af Herr Contracts-Prosten Doctor
Ekelund och Herr Professoren Köhlmark,
hvilka önskat, att Riksens Ständer måtte hos
Kongl. Maj.t i underdånighet anhålla, det handeln
med Timmer och Trädvaror , såsom utgörande
Gränse-ortens förnämsta product, måtte
frigifvas , på det Allmogen må derigenom,
kunna både förskaffa sig ett tarfvelig föda och
betala sina Krono-Utskylder; hvarjemte Herr
Prosten Fåhraus uti ett anförande sökt visa
nödvändigheten af så vfl Gränse-Tullarnes mot
Ståndets Eedam.
vägnar
Anders Fredin.
Ståndets Eedam,
vägnar
Nils Mänsson.
M, M. Rosbeck.
Vördsamt Memorial!
N01-
\
Deri 2 7 Julii
Norrige afskaffande, sorn Landt-tulls-bevakningens
indragning ; och. hos Hedervärda BondeStåndet,
af Riksdagsmannen Anders Danielsson
frän Elfsborgs Dan, som ansett Landttullsfcevakningen
vara utan nytta, och derföre höra
upphöra , da i stället borde tillsättas ett
tillrackeligt antal Fiscaler, hvilka, utan att
vara bundne vid vissa ställen, borde kringresa
för att hålla noga tillsyn öfver efterlefnaden
af Författningarna emot Lurendrägeri och
Tullförsnillning; och härmed har äfven Riksdagsmannen
Bryngel Ericsson från samma Län
sig förenat, samt i öfrigt åberopat, hvad det
af honom i ämnet ingifna, och uti Utskottets
förra Betänkande intagne Memorial innehåller.
f. d. vice Talmannen Jon Jonsson frän
Blekinge Län har, i afseende på frågan om
den ved, sora nu erlägges till CommendanterKa
i åtskilliga af de Städer, der Fästningar
eller Casteller finnas, yttrat, att han icke kunde
förstå huru Utskottet kunnat gifva en sådan
osed namn af rättighet, då, så vidt Jon Jonsson
hade sig bekant, Commendanterne aldrig
blifvit genom någon Författning eller Lag berättigade
till uppbärande af sådan ved, hvarföre
ock Jon Jonsson yrkat , att Utskottet
måtte uppgifva de Författningar, hvarpå denna
förmenta rättighet sig grundade, samt upplysa,
huru densamma från början tillkommit,
i hvilket yttrande Riksdagsmännen Jonas Andersson
från Calmar Län och Nils Månsson
frän Malmöhus Län, med flera, instämt.
Riks
-
T)m 27 Julil
3811
Riksdagsmannen Petter Andersson från1
Halland har upplyst, att någon så kallad Tullved
ej erlades i Varberg, men i händelse Utskottets
Betänkande, 1 den delen skulle bifallas,
så fruktade han den följd deraf kunna'
dragas, att sådan ved äfven i berörde Stad
borde hädanefter aflemnas; och har Riksdagsmannen
Anders Joachimsson från Östergöthland
förklarat, det han ansåg uppbärandet af Tullved
vara stridande mot 44 Cap. MissgemingsBalken
och Kongl. Påbudet d. 25 April 1696.
Utskottet har haft under öfvervägande,1
hvad sålunda blifvit anfördt; och hvad först
beträffar frågan om frigifvande af handel på
Norrige med Timmer och Trädvaror; så har
Utskottet i sitt förra Betänkande sa mycket
mindre kunnat derom afgifva något särskildt
yttrande, som utom det en sådan frihet, endast
i afseende på Trädvaror, icke förut blifvit
yrkad, Utskottet uti berörde Betänkande
intagit den § af Kongl. Majus Nådiga förordning
den 24 sistl. Maj, som innehåller, att
med utförseln af Ved, Kol, Timmer och andra
Trädvaror öfver Gränsen Landvågen, skall
tills vidare förhållas, enligt hvad nu gällande
Författningar derom utstaka, intill dess
efter inhämtade närmare underrättelser om
särskilta locala omständigheter, vissa undantag
och jemkningar derutinnan kunde medgifvas;
oell ehuruväl häraf således inhämtas,
att Kongl. Maj:t redan varit betänkt på att i
Nåder utvidga Timmerhandeln på Norrige,
<mser Utskottet sig likväl ^kunna tillstyrka,
det
Den 2 7 Juli.
det Riksens Stander matte lios Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, ait handeln på Norrige
med Timmer och Trädvaror från Sverige
måtte blifva fri och obehindrad.
Vidkommande dernäst det af Herr Doctor
Fåhraeus gjorde vidlyftiga anförande i afseende
på den mindre omständlighet, hvarmed,
i Herr Doctorns tanka, Utskottet skall utred t
ifrågavarande ämnen; så har Utskottet ansett
detta Herr Doctorns anförande vara besvaradt
genom samma Betänkande, hvilket han ogillat,
utan att Utskottet kan inse hvad gemenskap
eller likhet de af Herr Doctorn såsom
exempel anförda Tullar på Ön Gottland kunna^
hafva med Tullarna på Svenska Gränsen
emot Norrige; heldst Sjötulls-bevakningen aldrig
till sin oumbärlighet varit i fråga ställd,
eller i någon man på något ställe ansetts kunna
inskränkas.
Beträffande åter de utaf Hedervärda Bonde-Ståndets
en del Ledamöter gjorda anmärkningar
och föreslagna ändringar uti Betänkandet,
äfvensom särskildt vice Talemannen Jon
Jonssons begäran, att Utskottet måtte uppgifva
den författning, hvarpå rättigheten för
Commendanterna att erhålla Tullved sig grundar;
finnér Utskottet dessa anmärkningar icke
vara af den beskaffenhet, att de kunna föranleda
till något annat yttrande, än det Utskottet
redan afgifvit, och hvilket derföre så mycket
heldre nu åter åberopas, sorn Utskottet
icke bestämdt sagt, att Tull veds-uppbörden är
genom någon känd författning tillåten; hvarföre
-
Den 27 Juli. 383
Utskottet redan tillstyrkt förbud
varder detta allt till Riksens HögStänders
ompröfvande vördsamligen öfverStockholm
den 24 Juli 1815-
före ock
deremot.
Dock
1 o fl.
lemnadt.
Pä Högloft. Riddersk.
och Adelns Ledam.
vägnar
•A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledam,
vägnar
Anders Fredin.
På Högvördiga PrestStåndets
Le dam.
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledam.
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 27 Juli
Högvörd. Prest-Ståndet d. 25
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 2 6 —•
Heclerv, Bonde-Ståndet d. 25 —
Riksens Högloft. Ständers Stats-Vt skotts
Betänkande, angående aflöningen vid
Riks gä Ids-Contoi ret.
Genom Memorial af den 27 sistlidne Apr
11 hafva Herrar Fullmägtige i RiksgäldsContoiret,
med åberopande af den af Riksens
Höglofl. Ständer, vid 1809 och lgto arens
Riksdag, såsom billig godkända grundsatts,
att nemligen Embets- och Tjenstemännen samt
Vaktbetjeningen vid Riksgälds-Contoiret borde
,
/
3*4
Den 27 Juli.
de, i afset„de på aflöningen, försättas i sam-'
jna belägenhet, sorn deras vederlikar i Banken,
föreslagit åtskilliga jemkningar och rättelser
uti den vid berörde Riksdag för Riksgälds-Contoiret
faststälda aflomngs-stat, och
hvarvid Herrar Fullmägtige till grund antagit
Banco-Staten af Ar 1810, hvilken också
Idet närmaste .blifvit följd och i allo tillämpad,
när imellan tjensterna vid båda Verken
fullkomlig jemförelse kunnat äga rum, såsom
till exempel: för Registratoren och Archivarien
vid Herrar Fullmägtiges expedition,
Referendarie;! eller Secreteraren vid Commissariernas
Expedition, Xammereraren samt vexlings-Casseurerna
vid Gredit-Sedel-Verket och
Vaktbetjeningen med flera; hvaremot och i
afseende på syslor med lika benämningar innom
Banken och Riksgälds-Contoiret, men för
hvilka olika lönings-grader i Banken äro bestämda,
Herrar Fullmägtige blott föreslagit
ett medium af lönerna, som bestas i Banken
för tjenster inom en sådan Class, så att, ehuru
i Banken äro Bokhållare-tjenster med
400, 350 och 300 R:drs lön, Herrar Fullmägtige
likväl föi Bokhållare-tjenster vid Credit-sedel-Verket
icke föreslagit högre lön än
350 R:dr o. s. v. I anseende till ■ Commissarierna
i Riksgälds-Contoiret, så och ehuru
i Banken Commissarie-lönerna äro olika, enär
mindst tio Commissarier njuta 1000 R:dr och
sex blott 800 R:dr, hafva Herrar Fullmägtige
likväl af flera andragna skäl, och då någon
gradation af Commissarie-lönerna i Riksgäl
d«
Den 27 Julli
giilcls-Contoiret icke skulle kunna vara lämpelig,
ansett samtelige fern Comraissarierne i Riksgälds
Contoiret, hvilka nu innehafva goo R:dr,
böra, i likhet med Bankens tio Commissarier,
erhälla hvardera 1000 R:dr.
Kamereraren i Boksluts-Contoiret, som
förer och afslutar hufvud redogörelsen för hela
Verket m. m. saint Casseuren för inkomst
och utgift) som innehar en befattning, hvilken
äger fullkomligaste likhet med Kongl.
Rentmästare-sysslorna i Kongl. Stats-Contoiret,
hafva Herrar Fullmägtige, i betraktande
af vigten och ansvarigheten ^f de göromål desse
tjenstemän åligga, ansett böra njuta något
högre löner, än för Kamereraren och VexlingsCasseurerna
vid Creditsedel-Verket blifvit föreslagne.
Stats-Utskottet har med all uppmärksamhet
undersökt och granskat detta af Herrar
Fullmägtiga uppgifna förslag till jemkning och
rättelse uti 1810 Ars aflönings-stat för Riksgälds-Contoiret,
och funnit detsamma grundadt
på både rättvisa och billighet; hvarvid StatsUtskottet
trott sig äfven böra tillägga den
upplysning, att Herrar Fullmägtige troget
följt och tillämpat den af Riksens Höglofl.
Ständer, uti 1810 års Reglemente, anbefallde
grundsatts, att genom indragning af umbärliga
Syslor och befattningar i möjligaste måtto inskränka
personalen, enär antalet af Löntagande
vid Riksgälds-Contoiret, dels i följd af
allmänna regleringen år 1810, och dels sedermera,
utan förnärmande af någons lagliga rätt,
Femte Band. Fjerde. Afdeh 49, £0. bq
-
Den 5 7 Juli.
befinnes vara så nedsatt , att nu mera äro trettiotvå
löntagare mindre, än deras antal utgjorde
ar 1809, ehuru göromålen i det hela
icke undergått någon förmindskning; likasom
Herrar Fullmsgtige Iétnnät obegagnad den vid
181 i års Riksdag erhällne rättighet, att vid
Gredit-sedel-Verket, utöfver Stat, tillförordna
en Cassör och en Cassa-Skrifvare.
Vid öfvervägande af ålit detta, har StatsUtskottet
alltså trott sig böra tillstyrka följande
af Herrar Fullmägtiga föreslagne jemkningar
och rättelser uti 1S10 års aflöningsStat
för Riksgälds-Contoiret, nemligen:
För samteliga fem Commissa- Eönerier,
hvilka nu innehafva 800 R:dr, jemkning,
för hvardera 200 R:dr 1000
Registratorn och Archivarien
vid Herrar Fullmägtiges Expedition,
som nu innehar 500 R:dr 100
Som Cartcellisten samt Copisten
vid Herrar Fullmägtiges Expedition
hafva alldeles lika tjenstebefattningar,
men olika lönings-förmåner,
så föreslås, i enlighet med Herrar
Fullmägtiges hemställan, att
vid nu varande Cancellistens bortgång
50 R:dr af Cancellist-lönen få
läggas till Copistens, så att de erhålla
lika löner hvardera och enahanda
benämning af Cancellister.
Vid Commissariernas Expedition.
För Referendarien eller Secreteraren,
som nu innehar 500 R:dr. 100
C an
-
Den a 7 Juli,
Cancellisten, som: nu innehaf
|0O R:dr.
ICamereraren för inkomst och
utgift, som nu innehar 600 R:dr.
Gasseuren för inkomst och utgift
likaledes
Föreståndaren eller Kamereraren
uti Revisions-Contoiret, som
nu innehar 5oo R:dr
Bokhållaren uti Boksluts-Contoiret,
som nu innehar 400 R:dr
Revisoren, som nu innehar 350
R:dr
Den Casseuren för inkomst och
utgift till biträde bestådde Cassaskrifvare,
men hvars befattning är
af mera vigt än Contoirs-skrifvares,
njuter nu endast i5oR:dr, och
föreslås derföre såsom löne-jemkning,
att denna tjenst tillägges ytterligare
Exträ
Ordinarie eller Staten för
Credit-Sedel- Verket.
För Kamereraren för Credit-sedelrörelsen,
som nu njuter 500 R:dr
2:ne Vexlings-Casseurer, hvilka
nu njuta 450 R:dr hvardera, föreslås
såsom löne-jemkning för hvardera
150 R:dr, så att de erhålla lika
med vexlings - Casseurerna i
Banken
2:ne Gassa Skrifvare, hvilka nu
»juta 130 R:dr hvardera, men fö"
387
50
150
100
50
50
100
ro»
30#
reslår
£88
Den 27 Juli.
reslås såsom löne jemkning 50 Richtor
hvardera iao
arne -Bokhållare, hvilka nu njuta
300 R:dr hvardera, men föreslås
såsom löne jemkning för hvardera
50 R:dr 100
Vaitbetjeningen.
X likhet med Hvad som bestås
i Banken, och således
För Vaktmästaren , sorn nu innehar
150 R:dr 30
Tio Kammar-Drängar, hvilka
nu innehafva 120 R:dr hvardera,
föreslås såsom lönejemkning för
hvardera 30 R:dr 300
q rrte Husdrängar, hvilka njuta
83 y R:dr hvardera, föreslås såsom
lönejemkning för hvardera i6| R:dr 33 16
Summa 2833 16.
Dessa föreslagne jemkningar och rättelser
utvisa väl en tillökning af 283 3~ R:dr emot
hvad nu till aflöning från Riksgälds-Contoiret
utgår, men enär härifrån afräknas be
sparingen
genom skedda indragningar af sådana
befattningar vid Creditsedel-Verket, hvilka
på 1810 års aflönings-stat äro uppförde
och hvarigenom denna stat blifvit mindskad
med 1270 R:dr, utgör rätta tillökningen uti
1810 års fastställda aflöningsstat icke mer än
1563-j R:dr, så att genom en sådan tillökning
uti det belopp, som efter nyssnämnde stat skolat
utgå, Embets- och Tjensteinännen samt Vakt
be
-
Den 2 7 Jidil
betjeningen vid Riksgälds - Contoiret, kunna
komma i åtnjutande af samma aflöning, sorn.
deras vederlikar i Banken redan före nuvarande
Riksdag varit bestådd.
Skulle Riksens Höglofl. Ständer härtill
täckas bifalla, lärer Riksens Höglofl. Ständer
äfven finna rättvist och billigt, att samma
förhöjning, som vid denna Riksdag beviljas
Ernbets- och Tjenstemännen samt Vaktbetjeningen
i Banken, får beräknas å lönerna vid
Riksgälds-Contoiret, sådana de, efter nu föreslagne
jemkningar, å Staten komma att uppföras;
och att denna förhöjning utgår ifrån samma
tid, som i afseende på Banken varder bestämdt;
Hvilket allt till Riksens Höglofl,
Ständers bepröfvande vördsammeligen underställes.
Stockholm den 24 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvörd. Prestoch
Adelns Redam. Ståndets Redam.
På Vällofl. Bergare- Rå Hedervärda Bonde*
Uppläst hos samtlig* Riks-Stånden den 27 Juli,
Vördsamt Memorial!
Sedan Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
-
vägnar
Carl de t Geer,
vägnar
C. von Rosenstein.
Ståndets Redam.
vägnar.
Carl Fr. Landbergi
Ståndets Redam.
vägnar.
Jon Jonsson'.
C. Sylvan,
Den 2 7 Juli.
na Besvärs - och Oeconomie-Utskott, unde*
den 29 sistlidne Juni, afgifvlt Betänkande, i
anledning af y rkaclt förbud emot löpande Assignationers
utgifvande af Enskilta Personer
m. m., så hafva Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Vällofl. Borgare-Ståndet alslagit —■
Hedervärda Bonde-Ståndet bifallit — men Högvördiga
Prest-Ståndet återremitterat nyssnämnde
Betänkande, dervid uti sistbemälta Riksstånd
blifvit gjorda följande Anmärkningar:
j:o Af Herr Professor Forssell, som ansett
ifrågavarande Assignationer såsom skadliga
och hämmande omloppet af Banco- och
Riksgalds-Sedlar; hvarföre ock de borde förbjudas
samt en särskild Autoritet förordnas
till beifrande af missbruken, hvilka emot
de i berörde ämne utgifne Författningar kunde
föröfvas.
2m Herr Prosten Svedelius, som yttrat:
sig vara af enahanda tanka med Professor
Forssell.
3:0 Herr Biskoppen Doctor Almqvist, som
på det högsta afslyrkt allt förbud emot den
rättighet, hvilken i Rag och Författningar
vore enskilta Personer lemnad, att gifva Invisningar
på hvarandra, heldst sådant skulle
vara stridande emot det tillbörliga förtroende,
sorn medborgare imellan borde äga rum;
äfven som Herr Doctoren och Biskoppen förklarat,
det numererade Invisningar ingalunda
borde förbjudas,
4:0 Herr Lectoren och Prosten Fröberg,'
sorn väl ansett Enskiltes assignationer vara
sk ad
-
Den i'y Juli.
39*
skadliga, men dock funnit Handlandes rättighet
att assignera på hvarandra icke kunna
alldeles förbjudas; dock att Assignationerna
ställdes på viss man och på viss inskränkt tid.
5:0 Herr Pastor Primarius Doctor Drysén,
som yttrat, att det icke kunde vägras någon
att igenom Invisning på annan Man incassera
sin hos honom ägande fordran.
6:0 Herr Prosten Linderoth, sorn förklarat,
att om bruket af Assignationer skulle få
fortfara, torde följden blifva den, att det ver'-,
keliga Myntet utträngdes utur Allmänna Rörelsen,
och omsider helt och hållet stadnade
uti några få Enskiltes händer; hvarföre ock
Herr Prosten ansett uppmuntran uti en sådan
sak icke vara särdeles gagnelig.
7:0 Herr Riskoppen Doctor Rosenstein,'
som ansett Enskiltes handsskrifne Invisningar
icke böra förbjudas, ehvad desamtnmj kunde
vara nummrerade eller ej ■ heldst Nuinereringen,
utom det att den vöre ett bevis på ordning
och redighet hos Utgifvaren, tillika vore
en Controll ej mindre för den, sorn i första
hand einottager en sådan Assignation, än
äfven för den, på hvilken Assignationen kunde
vara ställd.
g:o Herr Contracts Prosten Doctor Ekelund,
som önskat, att inga slags Papperslappar,
dem Kronan ej täger i Uppbörd, måtte få såsom
Mynt cirkulera; och förklarat sig vara af
den öfvertygelse, att om Privata Personers
tryckta, graverade eller skrifna Assignationer
blefvo såsom Mynt kringlöpande, skulle Hände
t
'39*
Den 27 Juli'.
det deraf snart öfversvammas och allmänna
säkerheten lida den svåraste stöt.
Utskottet har tagit i öfvervägande hvad
sålunda blifvit anfördt; och då Utskottet funnit
alla ifrågavarande Anmärkningar, utom
hvad angår det i Betänkandet tillstyrkta förbud
emot numerering å handskrifna Assignationer
samt det af Herr Doctor Ekelund
gjorde yrkande att inga Assignationer måtte
tillåtas, redan vara genom nyssnämnde Betänkande
besvarade; så får Utskottet i hufvudsaken
åberopa hvad samma Betänkande innehåller,
och i afseende på skrifna Assignationers
Humererande förklara, att då en sådan åtgärd
tilläfventyrs kan hafva den nytta med sig att
utgifvaren med så mycket större säkerhet och
visshet kan veta, huru många Assignationer
han utgifvit och om deras antal är - svarande
emot hans förmåga att inlösa dem; så torde
äfven så beskaffade Assignationer icke böra
förbjudas; men Utskottet finner ingen anledning
att tillstyrka bifall till Herr Doctor Ekelunds
yrkande att intet slags Assignationer bör
tillåtas, ty sådant skulle otvifveiaktigt hafva
^tt förderfligt inflytande på handels och penningerörelsen
Enskilta Personer imellan.
Dock varder detta till Riksens Höglofl.
Ständers ompröfvande vördsamligen öfverlemnadt.
Stockholm den 24 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestocli
Adelns Eedam. Ståndets Redam.
vägnar vägnar
«i. Lantingshausens Bryn. Hesselgren;
På
Den 27 Juli.
På Vällofi. Borgare- Pa Hedervärda Bonda
-
Uppläst lios Högh Ridd. och Adeln d. 2 7 Juli
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Besvärs
och Oeconomie^Ut skotts Betänkande
, i anledning af vackt fråga
om åter upp lif van de af 17 5 i års Handels-Reglemente.
Uti ett till Vällofi. Borgare-Ståndet ingifvet
och till Utskottet reraitteradt Memorial,
har Herr J-vagmannen A. M. Rönquist anfört,
att då uti Kongl. Förordningen af den ig:de
December 1734 Läro- och Tjenste-tiden för
dem som i Riket för egen räkning villja idka
handel blifvit utsatt till 12 år, men genom
Kongl. Brefven af den 2 6:te April 1771 och
den if,:de Juli 1803 är förklaradt, att högst
berörde 1734 års Kongl. Förordning eller
Han dels-Reglemente ieke till hela sin vidd
kunde lämpas till de Städer, der Handeln
vöre oseparerad, eller hvarest ännu ingen
Ståndets Ledam.
vägnar
Anders Fredin.
Ståndets Ledam.
vägnar
Nils Månsson.
M. M, Rosbeck.
Högvörd. Prest-S tåndet d. 27 -*=
Vällofi .Borgare-Ståndet d. 2 6 —•
Hederv. Bonde-Ståndet d. 27 —■
Clas
-
3g l Den 27 Juli.
Classification deruti skett, hvaraf följt, att ynglingar,
utan nödiga insigter och erfarenhet
uti hvad till deras yrke rätteligen hörer, vunnit
burskap, men efter några års förlopp måst
afstå sin egendom till Borgenärers förnöjande;
så hade Herr Hagina nuen ansett det vara af
betydlig vigt och inflytelse, att 1734 års han»
dels - Reglemente varder i allo upplifvadt
och till allmän efterrättelse förklaradt, sålunda,
att ingen må tillåtas Burskap å handel af
livad slag eller benämning sorn heldsf, vare sig
Kram- Krydd- Jernkram- Hökeri- eller Grosshandel,
innan han tjent sina åtta år sorn Härling,
och fyra år som Köpsvänn eller Betjent,
och visat prof af kunskaper och skicklighet
i yrket samt sedlighet i uppförandet.
Då erfarenheten visat hvilka förderfveliga
följder det ofta medfört, att en yngling erhållit
Burskap innan han lärt tillräekeligen
känna och förstå det yrke han valt för sin
framtida bergning, och att brist på nödig stadga
och ordentlighet i uppförandet jemväl bidragit
till hans undergång; finner Utskottet
det vara af synnerlig angelägenhet, att nödiga
insigter först böra förvärfvas och tillförlitliga
bevis derom företes, innan Burskap erhålles;
men som Utskottet har sig bekant, att
en Comité redan blifvit tillförordnad, för att
utarbeta och i enlighet med tidens fordringar
bestämma ett nytt och lämpeligt Reglemente
för handeln och handtverkerierna; så har
Utskottet ansett sig endast böra hos Riksens
Uöglofl. Ständer sådant anmäla? med förklarande,
, att
Den % 7 Juli.
39!
att, i Utskottets tanka, någon vidare åtgärd vid
detta ärende icke för närvarande kart äga
rum.
Hvilket dock till Riksens Höglofl. Ständers
ompröfning vördsamligen öfverlemnas.
Stockholm den 24 Juli
1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Adelns Uedatn.
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
jLedam,
vägnar
Anders Fredin.
På Högvördiga Presta
Ståndets I^edam.
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hedervärda BondeStåndets
Uedam.
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 27 Juli.
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Be>
svärs och Oeconomie- Utskotts Betänkande,
i anledning afl väckt fråga
om Medels vidtagande till vinnande
■ afl en skyndsammare Postgång inom
Riket m. m.
Uti ett den 16 sistlidne Maj till Vällofl.
Borgare-Ståndet ingifvet och derifrån till Utskottet
remitteradt Memorial, har Herr Commerce
Rådet R. H. Santesson omnämt hurusom
-
396 Den q7 Juli.
som, vid föregågne och i synnerhet 1809 och
1810 arens Riksdagar, Riksens Hdglofl. Stander
fästat deras uppmärksamhet vid Postväsendets
förändring och förbättring, till befordrande
af Postens skyndsammare och accuratare expedierande
och gång, och, såsom påkallande snar och
k aftig hjelp och rättelse, uppgifvit åtskilliga oordningar,
som härvid skola tillgå, hvilka, utom
andra skadliga följder, skulle hafva äfven haftden,
att juan för angelägna affärer ofta, till ytterligare
känning för den skjutsande Allmogen, nödgats
skicka exprés, hvilken utväg Vexeivinglare
också i alla tider, i anseende till Postgångens
långsamhet, varit i tillfälle att till
sin enskifta nytta» på andras bekostnad, begagna.
Jemte det att Grosshandlaren Ramberg
häruti instämt, har Herr Assessoren Harin,
såsom bevis för hvad Herr Commerce-Rådet
Santesson anfört, tillkännagifvit, att Kongelfs
och Marstrands Städer finna sig föranlåtne
att särskildt, å vederbörlig Ort, klaga öfver
den oordning, att, merendels en gång i
hvarje vecka, den ena af deras Stockholms
Poster blifver öfverliggande i Götheborg, skolande
den om måndags aftonen härifrån Stockholm
afgående posten, äfven under nuvarande
årstid, icke hinna till Götheborg innan Fredagen
klockan Ett, då Marstrands Posten derifrån afiärdas,
och hafva Herr Handelsmannen Ekman för
Strömstad och Herr Rådmannen Kjellander för
Carlstad äfvenledes anmält vigten deraf, att nu
mera, efter föreningen imellan Sverige och Norrige,
Posten måtte tvänne gånger i Veckan, i stället
-
T)en 2 7 Julié
397
let för en , genom dessa Städer åt Norrige,
oell derifrån åter till Sverige afgå. .
Beträffande den anmärkta senfärdigheten,
anser Utskottet orsakerna dertill vara fiera ,
såsom i :-o att som åtskilliga Postgårdar ligga
en half och stundom en hel fjerdedels mil
från Allmänna' Bandsvägen, så kan farten dit
och tillbaka ej annat än förorsaka uppehåll,
särdeles när dessa afvägar äro djupa och
vintertiden igenyrde; 2co att Poitbonderne
icke så skyndsamt framföra Posten, Stationerna
imellan, som de, utan att skada sina hästar
, kunde och borde göra; och 3:0 att, på
en del Post-Contoir, posterna längre uppehållas
, än föreskrifvet är och behöfvas kunde,!
om Postväskorna förut vore i behörig ordning;
och, till afhjelpande af dessa svårigheter,
finner Utskottet sig böra föreslå, att hos
Kongl. Maj:t i underdånighet måtte anhållas,
1:0, att, sedan Herrar Bandshöfdingarne blifvit
hörde och fullständiga undersökningar föregått,
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder så lämpa,
att Posthemmanen måtte förläggas så nära
intill de Allmänna Bandsvägarna som möjeligt
är; och 2:0 att Kongl. Majit i Nåder
måtte genom sin Öfver-Post-Direction låta vidtaga
sa kraftiga mått och steg, att allt obehörigt
dröjsmål under Posternas färdande imellan
Post-Contoiren, och allt uppehåll vid
Postens utdelande och expedierande vid deni
mätte förekominas; i hvilket afseende .vederbörande
kunde undfå Nådig befall ing, att hålla
alfvarsam hand deröfver , att icke allenast
de
3 9*
Den 2 7 Juli.
de för dröjsmål utöfver förelagd tid uti Kongl,
Cancellie Styrelsens och Kongl, Kammar Collegii
Kungörelse den 24 April 1812 utsatte böter
för Postförare och Postilloner alltid, vid
inträffad försumlighet, utkräfvas, utan ock att
sistnämnde Personer, vid passerandet genom
Städerna, tillhållas att ovilkorligen blåsa i
Posthornet, ifrån ankomsten till Tullen_ ända
till Post-Contoiret; äfvensom derifrån intill
andra Tullen, på det en hvar må kunna blifva
i tillfälle, att iakttaga huru länge Posten
varit å Post-Confoiret uppehållen, äfvensom
huru lång stund förflutit ifrån hans ankomst
dit och till -Brefvens utlemnande
I öfrigt anser Utskottet jemväl böra i
underdånighet anhållas, att nu mera, efter den
lyckliga föreningen med Norrige, Posten imellan
Stockholm och Christiania, samt sis:nämnde
Stad och de betydligaste i Vestra Provinserna
belägne Orter måtte få expedieras mindst tvänne
gånger i hvarje vecka.
Hvilket alltsammans vördsammeligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers granskning.
Stockholm den 24 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Adelns Redarn.
vägnar
A. L antingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Uédam.
vägnar
Anders Fredin.
Ståndets Uedam.
vägnar
Bryn. Hesselgren,
På Hedervärda BondeStåndets
Uedam.
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Dm 27 Juli.
399
Uppläst hos saiuteliga Rik-i-Stånden den 27 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Besvärs
och Oeconomie-Utskotts Betänkande
} i anledning af Herr Contracts
Prosten Doctor P. Ekelunds frän Hög.
vördiga Prest-Ständet till Utskottet
remitterade Memorial, innehållande
hemställan, att c :te §. uti Kongl.
Maj:ts Hadi ga Förordning angående
Stäng se Skyldig heten af den 9: de Februari
18o2 mätte undergå förklaring
eller ändring.
Uti berörde Memorial har Herr Doctor
Ekelund hufvudsakligen anfört, att så snart
Marken, genom odling, undergått en sådan
förvandling, att den blifvit till natur och afkastning
lika med annan åker och äng, borde,
efter Herr Doctorns tanka, Ägaren, som ville
hafva fred derå, vara förbunden att stänga deromkring
mot de hemman, som dertill gränsa,
efter sitt hemmantal; hvilken hägnads skyldighet,
med billighet öfverensstämmande, äfven
vore enlig med ordalydelsen i i:sta §. af^ i
frågavarande Kongl. Förordning, der blott Äker
och Äng namnes, utan afseende på hvad
den förr varit, men endast hvad den är, när
Stängsel sättes i fråga; och om likväl, såsom
uppmuntran för tillämnade Odlingar, ägaren
från Stängselskyldighet under vissa år skulle
kunna frikännas, ansåge Herr Doctorn Förfall
-
Den 37 Juli.
fattningen dock böra tydligen bestätama anta-*
let af de år, under hvilka han må njuta en
sådan befrielse till godo.
Utskottet har tagit detta ämne under öfvervägande:
och ehuru det synes vara en ganska
rättvis princip, att den Jordägare, sorn beJiöfver
och vill hafva fred å sina ägor, alltid
bör så val sjelf stänga deromkring, sorn ock
lunna förpligta sina grannar att uti hägnaden
med honom deltaga; hvarföre Utskottet, forsin
del, skulle önska det i frågavarande 5:te uti
Kongl. Förordningen om Stängselskyldigheten
kunde undergå den ändring, att stadgadt blefve,
att när skog och utmark till Aker och Äng
uppodlades, borde med hägnaden deromkring sålunda
förhållas, att ägaren till uppodlingen till
ena hälften och Grannarne derinvid till andrå
hälften uti hägnaden deltaga, utan något afseende
a hvarken det förmedlade eller oförmedlade
Hemmantalet, äfvensom att denna förändring
uti hägnadsskyldigheten borde genast vidtaga ,
så snart uppodlingen kommit i det skick, att
densamma behöfde från ohägn fredas; Likväl
och då Oéconomie-Utskottet, uti ett samfäldt
med Riksens Höglo!!. Ständers Lag-Utskott
deri 4:de uti innevarande Månad afgifvet Betänkande,
i anledning af Riksdags Fullmägtigen
Anders Larssons från Elfsborgs Län gjorde
hemställan, om ändring uti några andra
delar af rneranämde Kongl. Förordning, ansett
verkställigheten af sådan ändring lämpligast
kunna företagas i förening med det öfverseende
af nu gällande Enskiftes och Storskiftes Författningar
-
Dm 2 7 Ju ti.
401
fattningar, hvarom Riksens Ständer vid 1809
och 1810 arens Riksdag hos Kongl. Majit gjort
■underdånig anhållan; hvilket arbete är åt vissa
dertill i Nåder förordnade Comiterade
uppdraget ; så tillstyrker Oeconomie - Utskottet
äfven nu vördsammeligen, att Herr Doctor EIcelunds
i fråga varande motion, jemte Utskottets
deröfver fäldte omdöme, måtte öfverlemnas
till dessa Herrar Comiterade, samt att
Kongl, Majit täcktes i Nåder anbefalla dem,
att roed förslag till nödiga ändringar och förbättringar
uti Förordningen om Stängselskyldigheten
i underdånighet inkomma.
Dock varder detta tillstyrkande Riksens
Högloft, Ständers granskning imedlertid vördsammeligen
understäldt. Stockholm den 24 Juli
1815-
På Högloft. Riddersk. På Högvördiga Prestg
och Adelns Ledam, Ståndets Uedam.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bonde
-
Utdrag af Protocollet? hållet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum den
23 Juli 1815.
Femte Band. Fjerde Af del, 51, 52. S. D<
vagnar
A. Lantingshausen.
vägnar
Bryn. Hesselgren
Ståndets Ledam,
vägnar
Anders Fredin.
Ståndets Ledam.
vägnar
NBs Mänsson,
M. M, Rosbeck,
402 Den 28 Juli.
S. D. Ofverlemnades till det Förstärkta StaisUtskottets
afgörande följande tvänne denna dag
afgifna Eevillnings-Utskottets Memorial:
1:0 angående det stadgande i BevillningsFörordningen,
hvilket angår Advocaters Bevillning
;
i-o angående den till bibehållande i Charta»
Sigillataj Förordningen föreslagne Extra Stamplingen
i Stockholm, llt Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Bifölls den af Bevillnings - Utskottet,
uti Memorial af denna dag, föreslagna jemkning
i Riksens Ständers beslut, angående 01-  -den Grufvehjelp och Mantalskol. Ut Supra.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe.
S. D. Föredrogs det Voterings-Protocoll, sorn
denna dag varit hållet uti det Förstärkta Constitufions
Utskottet , och hvaraf befanns, att
vid omröstning öfver de skiljaktigheter, hvaruti
Riks-Ståoden, i afseende på den föreslagna
förändringen i 4 §. Regerings-Formen, stad
nat,
rösterna så utfallit, att det af de tre öfriga
Riks-Stånden godkända förslaget Frälse och
Ofrälse, blifvit af det Förstärkta Utskottet antaget,
Den % 8 Juli.
4°3
taget, i följe hvaraf detta förslag skulle, såsom
eit Riksens Ständers utlåtande, enligt 56 §.
Regeringsformen, blifva hvilande till nästa
Riksdag. Ut Supra.
Ex Protocollo.
A. G. Silverstolpe.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 28 Juli
Högvörd. Prest-Ståndet d. 2g —
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 28 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 28 —
Vördsamt Memorial!
Till Riksens Högiofl. Ständers pröfning
får Banco-Utskottet härmed vördsamt framställa,
hvad Utskottet, efter noggrann öfverläggning,
samt med behörigt afseende på Herrar
Banco-Fullmägtiges infordrade Utlåtande,
ansett böra iakttagas vid Regleringen af Discont-Rörelsen
i Riket, i den män de privata
Delägarnes Octroyer, så väl i Riks-DiscontVerket
sorn Götheborgs och Malmö DiscontVerk,
löpa till ända.
Utlåningarne i Riks-Discont-Verket togo
sin början den 3 Januari #§02, Reglementet
för Götheborgs Discont-Verk är utfärdadt den
13 October 1802 och för Malmö Discont den
15 Febr. 1803, men dagen, då deras utlåningar
tagit sin början, kan ej af Bankens handlingar
bestämdt inhämtas.
Som Octroyerna för hvardera äro ineddelte
på 15 års tid, och rentan alltid i förväg
-
Den 2 8 Juli.
väg afdrages, följer att, hvad Lånen på 6
Måna-der beträffar, revenuen för 15 år härefter
förloppet af 14-f år kommit Discont-Verken
till godo; och att, såsom en följd deraf,
rättigheten till ingifvande af Lån på ett halft
års tid då upphör; Directionerna dock obetaget
, att äfven efter nämnde tid utgifva sådana
Lån, sorn till betalning förfalla inom i5:de
årets förlopp.
Hvad Götheborgs Discont angår, äger
Banco-Utskottet den öfvertygelse, att, då ett
Discont-Contoir i Götheborgs Stad dessförutan,
existerar, kan förstnämnde Discont-Verk efter
berörde tid helt och hållet upphöra, och
Ortens behof genom Götha Canal-Discont behörigen
fyllas.
Beträffande åter Provinsen Skåne, och
oaktadt Utskottets önskan, att en Inrättning,
sorn ehuru den betydeligen understödt Provinsens
vidsträckta Enskiften, Odlings-Företag
och handel, likväl medfört betänkeliga och
vidt utseende olägenheter, kunde äfven derstädes
alldeles indragas; har Utskottet ej insett
någon möjelighet att sådant, utan den känbaraste
skakning, nu på en gång skulle kunna
verkställas och derigenom stadnat i ett brydsam!
val imellan följande 3 me alternativer:
1:0 En förlängning af nuvarande Octroy
för så lång tid, som i sådant fall kunde pröfvas
oundgängelig.
2:0 Discont-Verkets Förvaltande i Orten
för Bankens räkning, genom dertill utsedda
Comiterade; och
3:0
Den 28 Juli.
3:0 Disconterings-rättighets upplåtande, un;
der vissa vilkor, till den Corporation, som i
älla fall torde komma att besörja uppfyllandet
af de Vestra Orternas Dåne-behof.
Det första alternativet har Utskottet
för ingen del trott kunna förenas med Riksens
Ständers nog allmänt yttrade önskan, och tviflar
äfven för dess del, att Fenninge-Väsendets
oredor i allmänhet, och Provinsens särskildta
betryck, kunna afhjelpas genom fortfarande
af en anstalt, som efter Utskottets tanka i väsentelig
mån dertill bidragit.
Vid det andra alternativet hafva svårigheter
sig framställt, dem Utskottet i närvarande
ställning anser oöfvervinneliga. Svårigheten
för Banco-Styrelsen, att behörigen kunna
controllera en för Bankens räkning och på dess
risque uti en aflägsen Dandsort verkställd Utlåning,
hafva Herrar Råneo,-Fullmägtige, uti
deras afgifne Utlåtande, på det eftertryckeligaste
framställt; men framför allt bör den omständighet
betraktas, att då det ej kan vara
med Bankens förmån och säkerhet förenligt,
att uti egna Sedlar upptaga Dån af Privata,
skulle en utvidgad Discont-rörelse af Bankens
fond oundvikeligen medföra Sedelstockens förökning,
såvida alia Bankens inflytande revenuer,
intill nästa Dagtiina Riksdag, böra för
bestämda ändamål anvjindas.
Det är således det 3=dje alternativet, som
Ranco-Utskottet sett sig föranlåtet att för dess
del antaga; under noggrann uppmärksamhet
att i möjeligaste måtto söka förebygga åtskilliga,
40 6
Dm 2 8 Juli.
ga, äfven deraf befarade, olägenheter; och föreslår
Banco-Utskottet i sådant afseende:
Att rättigheten ti11 Discont-rörelsens besörjande
i Skåne, genom ett uti någon af dess
Städer inrättadt Contoir, må ifrån den tid,
då Malmö Discont-Verks utlåningar i ofvanberör
O
de
måtto upphöra, till Götha Canal-Bolag öfverlemnas,
att under de nu föreslagne Byggnads
åren begagnas, emot följande vilkor, förbindelser
och förmåner:
i:o Bolagets hela Discont-rörelse blifver
underkastad Banco-Administrationens generela
Öfver-Styrelse, så att de föreskrifter för Discont
- Contoirens Förvaltning, sorn Riksens
Ständers Banco-Utskott, deras Revisorer öfver
Stats-, Banco- och Riksgälds-Verken , eller Banco-Fullmägtige,
efter förekommande omständigheter
finna nödigt meddela, för att i tnöjeligaste
måtto leda dessa Discont-Verks Operationer
till allmänt nyttiga ändamål och bereda
den enhet och sammanhang i Förvaltningen
af de särskildta Penninge-Verken, som utan
deras samfällda medverkan och en gemensam
Ofver-Styrelses kloka anordningar icke kan
åstadkommas, ofelbart, och yid förlust af den
åt Bolaget upplåtne rättighet, verkställas och
efterlefvas.
2:0 Jämte den, i 22 §.3 Mom. af de för
Bolaget i Nåder utfärdade Privilegier, BancoFullmägtige
förbehålloe rättighet att välja en
Directeur i Directionen för Canal-Verket, samt
vid de årliga revisionerna äfvenledes en Fullmägtig;
blifver det Banco-Styrelsen obetaget,'
att
Den 2 S Juli.
4*7
att jämväl imellan revisionerna, genom särskildt
för .Bankens räkning och på dess bekostnad
afgående Ombud, göra sig underrättad,
huru de meddelta föreskrifterna blifvit iakttagne,
samt i hvad mån, vid något af Contoiren,
sådana åtgärder kunnat blifva vidtagne,
som med deras ändamål och Bankens eller
det AUmännas bästa är o oförenliga.
3:0 Såsom ersättning för den vinst Banken
af Filial-Disconternas öfvertagande kunde
påräkna, bör Bolaget ifrån den tid, Malmö
Discont-Verks rörelse Öfvertages, under den
nu föresltgne Byggnads-tiden, eller till oell
med år 1825, då denna rättighet för Bolaget
upphör, till Banken erlägga 50,000 Hulr, och
dessutom under samma tid till reparations fond
afsätta 10,000 B-’dr hvarje år, likväl med tillstånd,
'att denna sistnämnde Summa för Byggnaden
begagna emot särski d ställd säkerhet,
samt åtagen förbindelse ätt vid inträffande reparations-behof
oförryckt hålla densamma Verket
tillhanda.
4:0 Bolagets hittills begagnade rättighet
att emot upptagne Lån utgifva löpande förskrifningar,
, får ej äga rum, sedan de nuvarande
Filial-Disconternas utlåning upphört;
hvaremot det må tillåtas Bolaget, att jämväl
vid Contoiren i Götheborg och Skåne öppna
Afskrifnings-r ökning till Penningars emottagande,
för lindrig renta, emot bevis ställde på
viss person, såsom vid Contoiret i Stockholm
från början skedt.
5:0
JL
Den t H Juli,
5:0 Bolagets i 10 § af Reglementet för»
behållne rättighet, att utgifva Assignationer
på -Banken å 5 R;drs Valeur, får ej vidare be»
gagnas, så snart Filial-Disconternas nuvarande
Octroyer upphört; utan blifver mindsta beloppet
för de Assignationer, sorn efter berörde
tid utfärdas, Tio R:dr Specie.
6:0 Ehuru det icke kan bestämdt föreskrifvas,
att Landtbruket och de Productiva
Näringarne skola vara berättigade till någon
viss andel af hvad som utlånas; åligger det
Bolagets Liscont-Direetioner att fästa särdeles
uppmärksamhet å dessas behof och tillse det
de, i möjeligaste måtto, blifva med Lån understödde.
7:0 Ifrån ofvanberorde tid får ingen,
ehuru säker han än må vara, på blotta Namn,
,VexIar eller Privates Reverser, på en gång
häfta för större Summa än SexTusende R:dr
Banco som Låntagare, och lika stor Summa
såsom Kautionist eller Sedel-Utgifvare. På VerJces
egna Actier, som ej i Riks-Discont-Verket
få belänas, bör likväl, utan inskränkning
till bestämd Summa, Lån, enligt fastställda
grunder, vid Contoiren erhålläs. På andra
godkända Actier, Stats-Obligationer, Varor och
öfriga lika beskaffade Hypothequer, kan till
den som ej förut hos Verket häftar, högst utlånas
Aderton Tusende R:dr; men den sorn
förut häftar antingen såsom Låntagare, Cautionist
eller Sedel-Utgifvare, må, emot hvad
Hypotheque eller säkerhet som heldst', (utom
Verkets egna Actier) ej kunna erhålla mera,
ari
Den 28 Juli.
4ofj
iin fyllnaden uti 18,000 R:dr; hvilket fastställes
såsom den högsta Summa, hvarföre en
Person skulle kunna blifva Verket ansvarig.
8:0 Till vinnande deraf, att de på Afskrifnings-Räkning
i Stockholm upptagne Summor
ej må till deras fulla belopp allt framgent
dragas till de Vestra och Södra Orternas
rörelse ; äfvensom att Riks-Discont-Verkets
fond ej må alltförmycket medtagas af Stockholms
Stad, till förfång för Rikets samteliga
Innevånare; anser Banco-Utskoltet nödigt,
att Rån på Canal-Verkets egna Actier, samt
andra godkända Hypothequer och Stats-Papper ,
men ej på Namn, Vexlar och Privates Reverser,
böra iämväl vid Bolagets Contoir i Stockholm
meddelas.
9:0 Sammantagne Utlånings-Summan vid de
under Bolaget lydande Bäne - Contoir, hvars
större eller mindre belopp i öfrigt beror af de
privata Insättningar Contoir en erhålla, får
likväl i intet fall öfverstiga den Summa, hvartill
Götha Canal-, Götheborgs och Malmö Uiscont-Verks
samfälte Utlåningar vid 1814 ars
slut uppgingo; i alla fall bör enj proportionerad
till Täckelig andel af mindst £del alltid kunna
användas för Utlåningarna vid Contoiret
i Skåne, på det att detta Landskap ej måtte
sakna en för detsamma i flera afseenden nödig
tillgång till Låns erhållande.
10:0 Banco.Utskottet får vördsamt hemställa,
att under de nu uppgifne vilkor, och
emot ny förskrifning till Banken, jemt© deri
säkerhet stun för det äldre Creditivet blifvit
förbe
-
410
Den % 8 Juli.
förbehållen, Bolaget må erhålla försäkranj
att intill år i 8 2 5 få begagna det Extra biträde
af 800,000 R:dr, som Riksens Höglofl. Ständer
under närvarande Riksmöte af tillfälliga anledningar
på korrt tid beviljat: och således
tillerkännes Discont*Rätt i Ranken till ett
sammantaget belopp af 1,600,000 E:dr; dock
så, att jnindst 600,000 R:dr deraf böra, endast
såsom en Reserve-Fond för oförmodade tillfälliga
behof, betraktas; och Disconternas Administratörer,
i följd deraf, vara ovilkorligen
förbundne, att så snart något på sistnämnde
Summa utgått, innehålla med all Utlåning, intilldess
detsamma åter blifvit tiil Ranken
inbetaldt.
De förändringar i Bolagets Privilegier
och Discont-Reglemente, som af de nu uppgifne
Förslag föranledas, Lifva, så vidt Utskottets
Yttrande af Riksens Höglofl. Stäiider
bifalles, genom Banco-Fullmagtiga hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmälte, tiil den åtgärd
som vederbör.
I afseende på Bankens öfvertagande för
egen Räkning af Riks-Discont-Verket, sorn,
enligt hvad Banco-Utskottet anser lämpeligt,
bör efter den tiden bära namn af Riksens Ständers
Banco-Discont-Ver k, har Banco-Utskottet ansett
följande böra iakttagas:
Alla vid 1816 års slut förfallne och obetaldte
Dån, böra för Bankens och de Privata
Actie-ägarnes gemensamma Räkning indrifvas;
den nya Directionen bör bestå affyra
Bankens-Fullmägtiga, 2:ne Goinmissarier
och
Dm 28 Juli,
4X1
och 2:ne af Bankens öfriga Tjenstemän. Sådana
Tan, för hvilka säkerheten af denna nya
D ixection pröfvas antagelig, blifya, i den mån,
de förfalla, genom dess försorg omsatte; hvar--  vid så väl den omsatta Summan, sorn afbstalningen
användes till liqviderande af de samfäldt
utgifna Lånen. Hvad som ej till sådan
Omsättning finnes antageligt, utsökes gerom
den nuvarande Directiotiens åtgärd^ och för
gemensam räkning, så fort det blifver möjeligt;
dock så, att någon omsättning för det
samfäldta Discont-Verket* räkning ej får äga
rum; utan betalningarne, som vid lämpeliga
beviljade terminer blifva erlagde, afskrifvas,
antingen på gamla Reversen, eller på särskildt
afgifne Förbindelser.
Bankens Extra biträdes - summa bör af
de influtna afbetalningarna först godtgöras; hvarförinnan
de Private Actie-ägarne ej äga rätt
att uppbära högre utdelning än 6 Procents renta
på deras insatta Actie-Capital. Af de sedermera
inflytande Lånen, erhåller Banken
Två Tredjedelar och de Private En Tredjedel,
intill dess att allt blifvit liqvideradt. Vid utarbetandet
af det blifvande Reglementet för
Riksens Ständers Banco-Disconl-Verk, har Utskottet
ansett Riks-Discont-Vevketsnu gällandeReglemente
kunna i det hufvudsakeliga tjena till
efterrättelse. Hvad de smärre förändringar
angår, som blifva oundgängeliga, underlåter
Utskottet ej, att derom meddela Herrar Banco-Fullmägtiga
nödig föreskrift: äfven som
att, uti de för Fulhnägtiga utfärdande Instru
ctiener.
Den a8 Juli.
ctioner, till deras omtanka öfverlemna Verket!
generela Öfverstyrelse, och dess varsamma återförande
till den egenteliga egenskap att utgöra
en saker tillgång vid tillfälliga Lånebehof,
hvarigenom allena det kan fullkomligen svara
mot sitt ändamål.
Några Ledamöters, i vissa delar, yttrade
särskilta tankar, blifva, enligt gjordt förbehåll,
lrärhos bifogade, Stockholm den 2 6 Juli 1315.
På Höglofl. Jtiddersk. På Högvördiga Prest*
och Adelns Ledarn, Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Joli. Herin. Gyllenborg. JE. A. Almqvist.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStandets
Ledam, Ståndets Ledam,
vägnar vägnar
ö. D. Wilcke. Dan. Andersson.
G. Hclsingius.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Banco-Utskott
den 28 jfuli 18i5.
S. D. H"err Ordföranden, Grefve Gyllenborg,
åberopade hvad Herr Grefven under den 2 6
dennes till Protocollet reserverat, och inlemnade
följande skrifteliga Yttrande:
Då den alltförvidt utsträckta Discont-rörelsen
i Ilfket, genom ofta i obehörig väg öppnade
-
Den 28 Juli'.
413
jade lättare låne-tillgångar , befordrat en ali»
männare skuldsättning oclx en tilltagande luxe,
ach derigenom hufvudsakligen medverkat till
len oreda och förlägenhet i Fenninge- vasenlet,
som denna Riksdag uigjort föremålet för
Riksens Ständers bekymmersamma öfverläggningar,
och jag befarar det olägenheter af des;a
allt för vidt utsträckta Discont-rörelser icke
kunna förekommas genom Disconternas ställande
under BancoFörvalrningens generella Hufvud-Styrelse,
ehuru likväl flera missbruk i framtiden
torde undvikas, har jag trott, att botemedlen
icke kunde annorstädes sökas än i en
långsam och varsam inskränkning af Discont-rörelsen
i Riket, lämpelig, sedan, genom beviljade
Fastighets- och Odlings-Xiän, särskilta Dånetillgångar
för jordbrukaren blifvit öppnade;
men då jag måste medgifva att Skåne icke lärer
snart kunna umbära ett der etablerad;! Discont
Utlanings-Contoir, äfven då nuvarande
Octroy slutas, samt att detta Contoir icke kunde
för Bankens Räkning med dess Sedlar bestrida
Discont-Rörelsen, utan att Banco Sedelstocken
derigenom skulle okas, mäste jag äfven
medgifva den enda återstående utväg, att antingen
nu varande Discont-Bolag i Malmö eller
Götha Canal-Bolag , i fall det deri ingår,
må emot föreskrifne vilkor besörja Discontrörelsen
vid besagde Contoir, ifrån den
tid då nuvarande Octroy upphörer till och
med år 182a, för hvilken kortare tid af 2 eller
3 år någon annan ny Octroy ej kan upplättas.
Jag anser mig så mycket mindre kunna
ut
-
Deu 2 3 Juli.
utsträcka detta begifvande till längre tid ari
till och nied 1820 årsslut, sora penninge-verlets
då förmodade ställning och Rikets belägenhet
vid den tiden torde tillåta en eino*
ändamålet bättre afpassad reglering af Disconterna
och. derjemte alla financiel!» beräkningar
i Banken blifvit vid denna Riksdag inskränkta
till förenämnde ar, i afseende hvarpå
jag icke kunnat för min del bifalla det af Utskottet
Götha Canal-Boiag roedgifne DiscontCreditiv,
till och med 1825, såsom varande utsträckt
för en tiderymd, hvarom, till en del,
kommande Ständer allena äga att förordna.
Hvad angar deri föreslagne tillökningen
i berörde Creditiv till 1,600,000 R:dr, kan J3g
densamma för min del icke medgifva. Efter
min tanka bör det temporairt beviljade Extra
biträdet af 80b,000 R:dr , såsom tillkommet
blott att afhjelpa ögonblickets förlägenhet, inom
3 8 Månader vara återbetaldt, hvarefter
det aldre Creditivet på lika summa synes under
en försigtig Administration böra blifva
i alla afseenden tillräckeligt.
Beträffande åter den af Utskottet föreslagne
Maximi Summa för Götha Canal Discontens
Utlåningar, nemligen, efter Malmö och
Götheborgs Discont-Gctroyers slut, till ett sammanlagd!
belopp af alla Provins-Utsconternas
nu sammanräknade Discont Utlånings-Summa,
så anser jag detsamma vara allt för högt beräknädr
och alldeles intet behöfligt: detta Utskottets
medgifvande att till och med år 1825 Disoont-Utlåningar
kunna uppgå till nuvarande
Den 35 Juli.
415
belopp, synes mig innefatta ett medgifvande
titt Disconterna icke kunde eller borde under
en längre t iderymd småningom indragas, som
mänge likväl icke utan skäl önska , i den öfvertygelse
att genom deras inskränkning lättare
Eånetillgångar enskiita personer imellan
öppnas, och ehuru Discont-Bolaget egenteligen
bestrider de3S Discont-rötelse med uppbanta
penningar, som redan äro satte i omlopp, anser
jag likväl något skäl till en alltför utsträckt
utlåning derifrån icke kunna hämtas, när jag
finner följden deraf blifva, att de medel, som
af Bolaget upplånas, nödvändigt min dika Eånetillgingarna
hos Enskiita, hvars begagnande,
så väl för de Lånbehöfvande sorn för det Allmänna,
likväl medförer en vida större nytta,
enär en Enskilt Långifvare icke gerna utlemnar
sina penningar åt andra än sådana, sorn
äro kände, icke allenast säkre, utan skickelige
och hugade att i behörig och nyttig väg de upptagne
Eånen använda, som likväl mindre sä-
kert är att påräkna af de ifrån Disconterna
utgående Lån.
Sluteligen får jag vid Utskottets medgifvande,
i anseende till Disconternas Assignationer,
anmärka, att det synes mindre lämpeligt
att Penninge-Rörelsen derigenom ökas, lill ett
obestämdt af financielia Styrelsen i Riket icke
kändt belopp; men om deras tillvarelse såsom
mynt måste godkännas, synes mig ett Stadgande
böra vidtagas, hvarigenom Disconterna tillförbindas,
att efter viss korrt tid efter Assignationeus
datum, betala renta derå till Banken,
heldst
41? Den 5 g Juli.
heldst de icke beräknas på något Capital, hvarföre
Disconternä betala renta till Banken, under
den tid Assignationerna äro kringlöpande;
blifvandes detta den säkraste åtgärd att förekomma
de öfverklagade olägenheter, som de
smärre Assignationernas kringlöpande till större
belopp i allmänna rörelsen medföra.”
Herr Biskoppen Doctor Almqvist, Herr
Kongl. Hof Predikanten och Prosten Thyselius,
samt Herr Jouveleraren Holmer, ville
för deras del hafva reserverat, att det förbehåll,
som uti 7:de Punkten af Utskottets Memorial
finnes intaget, hvarigenom Götha Canal-Verks
Actier anses berättigade till beläning
utöfver den Summa sota för en person
högst blifvit föreslagen, matte äfvert gälla i
afseende på qtde punkten, så att de Lån, hvilka
på egna Actier utgått, ej må vara inberäknade
uti den för Verket fastställda totala Låne-Surnma,
i händelse Utlåning derutöfver
möjeligen skulle kunna komma i fråga. Ut
Supra.
Ex Protocollo.
G. Helsingius,
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 28 Juli
Högvörd. Prest Ståndet d. 29 —■
Vallöf!. Borgare-Ståndet d. 28 —•
HedérV. Bonde-Ståndet d, 28 —-
Vords arnt Memorial!
Till Banco-Utskottets Utlåtande hafva Välluf].
Borgare- och Hedervärda Bonde-Stånden
den
Den 28 Juli
flen 20, samt Högvördiga Prest-Ståndet d. ast
i denna Månad behagat remittera Höglofl.
Stats-Utskottets, under d. 18 förutgångne, af*
gifne ytterligare'betänkande och Förslag till
Reglering af åtskilliga omständigheter, hvilka
äga gemenskap med Rikets Penninge-Väsende
samt det större Creditivet och öiscont-rättigheten
i banken för Kongl. Allmänna Magaeins-Inrättningen
och Riksgälds-Contoiret.
Sedan frenne respectiva Stånd täckts i hufvudsaken,
eller så vidt frågan angeck bankens
bibehållande vid dess urgamla egenskap
af en Lane- och Circulations-bank, samt rättigheten
till Liscont-Rörelsen i Riket, gilla
banco-Utskottets under den 30 nästlidne Juni
afgifne vördsamma Utlåtande öfver Höglofl.'
Stats-Utskottets, uti Memorial af den 17 i samma
Månad, i afseende på regleringen af Rikets
Penninge-Väsende gjorda framställningar, och
anmodat Höglofl. Stats-Utskottet, att inkomma
med en förnyad Finance-Plan, upprättad i enJ
lighet med de af banco-Utskottet föreslagna
grunder, har Höglofl. Stats-Utskottet, som, i
anseende till Riksdagens snart annalkande slut,
trott sig, utan att afvagta Höglofl. Ridderskapets
och Adelns decision i ämnet, böra afgifva
det infordrade Utlåtandet, nu anfört, att
Höglofl. Utskottet förenade sig med hvad banco-Uiskottet
hemställt, rörande beloppet af
det större Creditivet, samt de föreslagne tillökningarna
å Kongl, Allmänna Magazins-Inrättningens
och piksgälds - Contoirets under
X)iscont-vilkor beviljade Låne-biträden i banFemte
Band. Fjerde Af del, 5 3 , 54., keti;
jDen s 8 /u/t.
ken'; hvilka således hädanefter komma att utgöra,
för den förra, En Million B:dr, utom
500,000 Enir, som vid intt äflande svår missväxt
, under vissa villor, derutöfver lunna begagnas,
och för det sednare Två Millioner;
men tillstyrker derjemte, att i händelse nåcot
ytterligare biträde, utom dessa Två Millioner,
til! Credit-Sedlsrs inlösen skulle erfordras,
ett sådant biträde må ifrån Tanken Riks*
gälds-Contoiret mot Discont-viikor och 2 Procents
renta meddelas, sedan, vid hållet sammanträde
imellan Herrar Fullmägtiga i Banken
och Riksgalds-Contoiret, behpfvit blifvit uppgifvet.
För undvikande likväl i möjeligaste
måtto af Bankens tillitande om biträde åt Riksgälds-Contoiret,
föreslår Höglofl. Stats-Utskottet
emedlertid, att de Credit-Sedlar, hvilka
genom Uppbörden af Riksgälds-Contoirets Fonden
eller genom realisation ifrån innevarande
års början ingått, eller ytterligare inflyta,
måtte få användas lill Contoirets utgifter, der
det lärnpeligen och utan olägenhet kan ske,
i hvilket afseende tillstyrkes, att hos Kongl.
Majit i underdånighet måtte anhå las om Nådig
Befallning till Kongl. Stats-Contoiret, att
efter omständigheterna i Credit-Sedlar emottaga
större eller mindre del af den Summa,
som till Statsbehofvens fyllande utaf Allmänna
Bevillningen är anslagen, och från Riksgähls-Contoiret
skall utgå.
Under förutsättande att de eventuella biträden,
sorn Banken åtagit sig att meddela,
icke böra tagas 1 beräkning vid regleringen
af
Den a 8 Julii
af Banco-Sedelstockens blifvande belopp vid
1820 års slut, anser Höglofl. Statn-Utskotte!
vidare såsom en följd af den, i afseende på
Sedel-Stockens belopp, af Banco-Utskottet medgifna
grundsatts, de Atta Millioner, som för-4
rnodas komma att utgöra Bankens inkomst till
berörde tid, åter böra successive från Banken
utgifvas; och i frågan om sättet dertill, yttrar
Högloll. Stats-Utskottet den öfvertygelse, att
en utvidgad Discont-Rörelse icke kan vara
nyttig, eller åt Jordbrukaren bereda ett lika
lämpeligt understöd som genom stående Lån
på längre återbetalningstid och mot lindrigare
renta åstadkornmes; hvarföre, och ehuru det
til ika förmodas, att Banco-Utskottet lärer vara
betänkt på någon utväg, att ersätta den
stagnation i Penningerörelsen , som troligen
skall uppkomma när Octroyerna för DiscontVerken
i Götheborg och Malmö tilländagå,
Höglofl. Stats-Utskottet ti Istyrker, att sedan
det Låne-biträde, som Riksens Höglofl. Ständer
torde finna för godt bevi ja till Götha
Canal - Arbete, blifvit beräknadtr ^återstoden
användes till Lån mot säkerhet genom Inteckning
i fastigheter på Landet, och mot enahan*
da säkerhet till understöd för Od ing och
Angs-förbättring: för hvilka ut’åningar Höglofl.
Stats-Utskottet uppgifvit vissa allmänna
grunder; med hemställan sluteligen, att Banco-Utskottet
skulle få sig uppdraget, att till
Riksens Höglofl. Ständer inkomma med Utlåtande
och Förslag till en närmare reglering
af hvad i ena och andra afseende! bör stadgas
och föreskrifva*. Di
4 20 Ben g g Juli.
Då Banco Uiskottet, efter alf hafva inhämtat
Herrar Banco-FuPmagtiges yttrande i
ämnet, nu får äran afgifva de?s Vördsamma
Utlåtande öfver hvad Högloft. Stats-U tskottet
i förrberörde Betänkande andragit, anser Banco
Utskottet sig till en början böra nämna,
att Utskottet, som hoppas att Högloft. Ridder'*
skåpet och Adeln äfven lärer instämma uti
det Beslut, de öfriga frenne respectiva Stånden
till Banco-Utskottets synneriiga tillfredsställelse
redan fattat, i anledning af detta Utskotts
under den 30 nasti. Juni angående Fi~
nance-Planen meddeldta yttrande, funnit det
tillhöra sin pligt att genast, efter erhållen del
df omförmälte Beslut, uppgöra grunderna för
Discont rörelsen i Riket, och uti Memorial,
af den 26 i denna Månad; till Riksens Högloft.
Ständers upplysta ompröfning öfverlemnat
resultaterna af Utskottets öfverläggningar, ej
mindre angående det Discont-Verk, som i nuvarande
Riks-Discontens stäPte kommer att
för Bankens enskilda räkning inrättas, än i
afseende på de utvägar, Utskottet ansett lämpeliga
att vidtaga, för Dåne-behofvens afhjelpande
i Rikets Vestra och Södra Provinser,
när Oclroyerna för Filial-Disconterna i Götheborg
och Malmö tilländagå; och i sammanhang
dermed, samt i förmodan att Högloft.
Stats- och Banco-lJtskoftens gemensamma förslag
angående Götlya Canal-Bolags-Discont af
Riksens Högloft. Ständer bifalles, rörande de
vilkor och förbehåll, Utskottet trott vara angeläget
att i sådant fall Bolaget föreskrifva,
och
Deri 3 8 Juft*
42 1'
och får Banco-Utskottet, til! undvikande af vidlyftighet
för besvarande af hvad Höglofl. Stats»
Utskottet, genom ifrågavarande Betänkande,
angående Disconterna sig utlåtit, endast åberopa
hvad förenämnde Memorial innehåller.
Vidkommande Höglofl. Stats - Utskottets
förslag, att Riksgälds-Contoiret uti behofvets
stund må äga att för Credit-Sedlars inlösen
begagna ett ytterligare odetermineradt biträde
i Banken, utöfver de förut föreslagne och
medgifne Två Millioner Riksdaler, så tror
väl Banco Utskottet sig med tämmelig visshet
kunna förvänta, utaf flera grundade anledningar,
och i synnerhet derest den af Höglofl.
Stats-Utskottet föreslagne utväg, till de inflytande
Credit-Sedlarnes återsattande i omlopp,
af Riksens Höglofl, Ständer gillas, och sedermera
får vinna Kongl. Maj-.ts Nådiga afseen-*
de, allt behof af omför malte biträde skall förekornmas;
men Utskottet anser det emedlertid
vara at högsta vigt för Allmänna Pennin-:
gerörelsen och Riksgälds-Sedlarnes Credit, att
icke någon gång, af oväntad, tillfällig, ehuru
ej alldeles omöjlig anledning, hinder för ett
oafbrutet ombyte af Credit-Sedlarna, emot
Banco-Sedlar, ina inträffa, och vill Utskottet
derföre, under förbehåll att Riksgälds Sedelstocken
icke må intill nästa Riksdag på något
sätt kunna ökas utöfver dess nuvarande belopp,
meddela Herrar Banco-Fullmägtiga sådana föreskrifter,
hvarigenom, i händelse emot förmodan
den befarade förlägenheten skulle inträffa,
Herrar Fullmägtige sättas i tillfälle,
att
Den 2$ Juli.
att sedan Riksgalds-Contoirefs Herrar Fullinägtige
vid hållet sammanträde visat, same
förstnämnde Herrar Fullmägtige pröfvat och
godkänt angelägenheten deraf, kunna under
de för Riksgälds-Contoiret förut fastställda villtor
bevilja samma Contoir ett temporairt biträde
till Credit-Sedlarnes inlösen äfven utöfver
de redan medgifna Två Millionerna.
Sedan Banco-Utskottet, jämlikt livad ofvanföre
är anfördt, uti dess vördsamma Utlåtande
af den 30 nästl. Juni, lika med Höglofl,
Stats-Utskottet tillstyrkt, att Kongl. Allmänna
Magazins-lnrättningens ägande Ordinarie Disconträtt
i Banken malte vinna en tillökning
ifrån 300,000 R:dr till En Million, samt ber
rörde Inrättning dessutom äga, att, vid inträffande
svår missväxt, under vissa vilkor få
begagna ett extra biträde i Banken af 500,000
R:dr, har Banco-Utskottet, med anledning af
Höglofl. Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottets
nyligen afgifne Betänkande, till tidens
vinnande, ansett sig böra hemställa, huruvida
icke ett så besfcaffadt tillägg, till så
väl Höglofl. Stats-Uiskottets sorn Banco-Utskottets
förr afgifne Betänkanden i detta ämne,
må få äga rum, att Magazins-Inrättningen,
vid inträffande ymnigare skörd och deraf
förorsakadt öfverflöd på inländsk Spannemål,
må, i händelse Kongl. Majit efter StatsBådets
hörande i Nåder skulle finna nödigt
att till förekommande af inhämska Jordbrukares
eljest oundvikeliga förlägenhet för saknad
afsättning, större uppköp för Kronans räkning
böt
1
Den *8 Juli'.
bor göras, ytterligare, emot Discont-vilkor
och 3 procents renta i Banken kunna disponera
500,000 R:dr, och derjemte den förändring,
att äfvert ofvanberörde 5 0,000 R:dr eller »ilisa
pr»rnans En Million, för omförmälte behof
användas; hvarvid fur ändamålets vinnande
torde nödigt pröfva*, att för den Spaonemål
som Magaz;ns-J.nrättningen vid sådana till fallen
later uppköpa, betalningen erlägges efter
det å hvarje Sädesslag i orten gångbara pris.
Då Banco-Utskottet, ehuru det, å ena
sidan, i anseende till Penninge-Väsendets närvarande
ställning, så vida instämt uti hvad
Höglofl. Stats-Utskottet angående Sedel-stockens
belopp föreslagit, att de till nästa Riksdag
inflytande Summor hällas i beiedskap, att
derest omständigheterna så Fordra åter kunna
sättas i omlopp, likväl å den andra för ingen
del kan medgifva, att Sedel-stocken må under'
något vilkor kunna betydligen ökas; finner
Utskottet sig så mycket mindre kunna lemna
de beviljade eventuella biträden utom all
beräkning, sorn, i fall dessa skulle komma att
någon längre tid begagnas, Sedel-stocken derigenom
skulle bifva ökad, eller de till fastighets-
och Ollings-Lån bestämda Summor förmindskade,
hvilket sednare Banco-Utskottet åter
anser stridande emot Riksens Höglofl. Ständers
förklarade afsigt, den Banco-Utskottet finner
det vara en af dess yppersta-,, pligter att
till noggrann verkställighet befordra.
1 anseende till grunderna för de af Banken
till utgifvatule Eastighets-Lån, åberopar
Ute
Den s 8 Juli.
Utskottet vördsamt sina, under den 27 Maj
samt 4 och 15 i denna manad, deiom afgifne
Betankanden, och angående det reglementariska
för Odlings.Uånen skall Utskottet ej un
-
derlåta att oförtöfvadt
Utlåtande. Stockholm
På Högloll. Riddersk.
och Adelns Uedam.
vagnar
Joli. Henri. Gyllenborg.
•På Vällofl. UorgareStåndets
Uedam.
vägnar
G- D. Wilcbe.
inkomma med särskildt
den 28 Juli 1815.
På Högvördiga PrestStåndets
Uedam.
vägnar
E. A. Almqvist.
På Hedervärda BondeStåndets
Uedam.
vägnar
Dan. Anderssom
G. HelsinAus.
Uppläst hos Hög]. Ridd. och Adeln d. 28 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet d, 2 9 —
"Vällofl. Borgare-Ståndet d. 29 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 29 —
Vördsamt Memorial!
Bevillnings-Utskottet, som af Hedervärda
Bonde-Ståndets Protocolls-Utdrag den 25 i denna
månad funnit -saipma Stånd icke vi ja frångå
dess yrkande, att i stället för orden Grufvehjelp
och Mantalskol bör tecknas Grufvehjelp
eller Mantalskol, har utrönt förhållandet
vara sådant, att så länge de så kallade
Mantalskol af vissa Hemman i Kopparbergs
Uän utgöras, hvilka tillika vidlåda Kungsgård»
-
Den * 8 Juft.
gårds-hjelp, uppgå dessa onera nära till samma
belopp, som de sednare vidkännas, hvilka,
belagde med allenast Grufvehjelp, njuta derföre
befrielse i Bevillningen till hälften efter
usta och 2 idi a Aitiklarria: och vid detta ut
rönta
förhållande tillstyrker Utskottet Respectiva
Stånden den jemkning i meningen, att
den i likhet med år 1812 projecterade Redactionen
af 5 Morn. får följande lydelse:
Allmogen i Härjeådalen, den del deraf inom
Stora Kopparbergs Län, som utgör Grufvehjelp till
Stora Kopparberget, eller Mantalskol, samt Osterpch
Vester-Dahls Fögderier i samma Län varde
frän Bevillning efter l.-sta och %-dra Art till
hälften frikallade; Hvarjemte de, som utan att deltaga
i dessa onera och utgöra Grufvehjelp till
Löfås Silfververk, samt dm så kallade Kungsgårdshjelpen
, sä länge dessa onera fortfara, för En Fjerdedel
förskonas. Stockholm den 28 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prest
och
Adelns Ledarn. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
Carl Uggla. Jarob Michael Svedelius
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledarn. Ståndets Ledam,
vägnar vagnar
Hils Limnelius. Nils Hakansson.
Henr. Christ. Zdar.
Uppläst hos Högl. Ridd. och Adeln d. 28 Juli*
Högvörd. Prest-Ståadet d. 29 —1
Vällofl. Borgare-Ståndet d. gg —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 29 —
Vörä
-
Den 5 8 Juli.
Vördsamt Memorial!
Bevillnings Utskottet har under gransk.'
ning förehaft de fran Högvördiga Prest Ståndet
och Vällofl. Borgare-Ståndet inkotnne anmärkningar
vid Utskottets Betänkande angående
Sjö Tuliens fot höjning; och får äran vördsamt
deröfver afgifva den förklaring, att då
äfven enligt Utskottets tanka alla nödvändighets-varor
icke böra med hög Tull beastas, och
hvilket skulle medföra en till äfventyrs tung
beskattning för Uandet, samt då Tull-afgifterH3,
med afseende i synnerhet på de inhemska
Näringarnes flor, må, efter den till granskning
af Tull-Taxorna nedsatta Comitétns och öfriga
vederbörandes hörande, jemkas, nedsättas
eller förhöjas efter omständigheterna intill nästa
Riksdag, då medlen i aila händelser skola i
vanlig ordning redovisas; skulle ock ai t sådant
vid den nya Redactionen behörigen iakttagas.
Stockholm den 2 8 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl Uggla. Jacob Mich. Svedelius.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bonde-'
Ståndets Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Nils JAmnelius. Nils Hakansson.
Henr. Christ. Zaar.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 28 Julii
Högvörd. Prest-Ståndet d. 29 —•
Vällofl.
9
Den g 8 JiiH
-
4?7
Vällofl.Borgare-Ståndet d. 29 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 29 —-
Vördsamt Memorial!
X an’edning af Vällofl. Borgare Ståndets
gjorda anmärkningar vid de af Utskottet uppstalla
frågor, sorn till afgörande af det iörstärkta
Stafs-Utskottet blifvit hänskjutne, får
Utskottet 11 edde a följande dess vördsamma
utlåtande:
Angående Advocaters Bevillning liar Utskottet,
på det genom ordalydelsen: Advocater
och alle andre som med Uaglig rätt biträdå $Cc.
en sådan tydning icke måtte föranledas, att Bevillning
äfven skulle äga rum, då vid inträffad
händelse någon anförvant biträdde en annan
i Rättegång, hvartill han ovilkorligen vöre berättigad,
velat tillstyrka att till förtydligande
af meningen, i stället för orden alle andre införes
andre sakdrifvare, som äga laglig rätt eller
vunnit vedeibörligt' tillstånd, att föra enskilta Parters
talan, och derest Riksens Höglofl. Ständer
ej skulle finna genom detta tillägg meningarne
vara jemkade och afsigten vunnen,
komitier propositionen att på sätt yrkadt är lyda
sålunda:
Skola i frågan om Advocaters Bevillning
orden lyda såsom i Bevillnings-Utskottets förslag
ar upptaget? eller
Skola alle andre uteslutas och lydelsen blifva:
Advocater, som med Laglig rätt biträda Parter
i Rättegångar, i Rem Glassér.? —
Och
42.8
T)eh 2 8 Juli.
Och förmodar Utskottet den af Vallöf!,
Borgare Ståndet anmärkie brist i framställningen
af 4:de Contra-Propositionen vara afhulpen
derigenom, att i slutet deraf tillägges följande
ord: Da Sex Prof fnts renta derå år föreskrifna.
—* Hvarigenom ifrågavarande Contra*
Proposition får följande lydelse:
Skall, enligt Protocolls.Utdrag från Vältofl.-  Borgare-Ståndet, äfven Riksgälds-Contoiret vara
berättigad t att vid Rente-liqvider med Fördr
ngs-ägare 'njuta afdrag till det belopp, som
svarar mot Be vinningen för hvarje Lån Conteifer
upptagit, dä Ses procents renta derå är
förtskrlfven?
Livi.ket allt Riksens Höglofl. Ständers upplysta
granskning vördsamt underställes. Stockholm
den 28 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk, På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl Uggla. Jacob Mich. SvedeliusZ
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Mils Limnelius. Mils Håkansson.
Henr. Christ. Zaar,
Uppläst hos Högl. Ridd. och Adeln d. 2 8 Juli
Hogvörd. Prest-Stånd-t d. 29 —
Vällofl.Borgare-Ståndet d. 2g —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 29 —
Vörä*
Den 8 8 Juli.
Vördsamt Memorial!
Sorn Välloil. Borgare-Ståndet, enligt an»
kommet Protocolls-Utdrag, icke velat frångå
sin, emot Bevilinings-Utskottets i öfrigt godtända
Förslag till förändringar i 18x2 års
Chartte- Sigiliata: Förordning, gjorda anmärkning,
att den till bibehållande foreslagne Extra Stamplingen
i Stockholm, å vissa Handlingar och Expeditioner
, borde såsom omöjélig att controllera
afskaffas, oaktadt Utskottet, uti Memorial,
af den 18 dennes, föreslagit den jemkning
härutinnan, att i fragavarande Extra Stämpling
skulle, så snart Bankens Pappers Btuk
toinme i författning att anskaffa för Rikets behof
erforderligt Chartas-Sigillatse Papper, inskränkas
till endast Fullrnagters, ConstitutorialerS
och Tjenst Förordnandens Stämpling, återstår
för Utskottet intet annat, än att i följande alternativa
form framställa denna fråga till afgörande,
på det sätt 71 §. af Regerings-Formen
stadgar, nemligen:
Skall den i Stockholm i Nåder 11 Håfne
Extra Stämpling å vissa Handlingar och Expeditioner,
på sätt Bevillnings-Utskottet föreslagit
, bibehållas P eller
Skall Extra Stämplingen i Stockholm, enligt
Protocolls-Utdrag från Vällofl. BorgareStåndet,
afskaffas P
Hvilket dock Riksens Höglofl. Ständers
mogna och upplysta bepröfvande underställes.
Stockholm den 28 Juli
Bå
43*>
Den a 8 Juli,
Pä Högloft. Riddersk.
och Adelns Ledam,
vägnar
Carl Uggla.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledarn,
vägnar
Nils Limnelius.
På Högvördiga Prest*
Ståndets Ledarn,
vägnar
Jacob Michael Svedelius.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledam.
vägnar
NiJs Hakansson.
Henr. Christ. Zaar.
Utdrag nf Protocollet} hullet hos Högloft.
Ridder skåpet och Adela den q.9
juli 1-815*
S. D. Vid förnvad föredragning af BancoXJtskottets
den j Juli på bordet lagda och den
nästfö jande till Åta t s Utskottet öfverlemnade Utlåtande
af den 4 Juli, öfver Särskildta Utskottets
Betänkande af den 17 Juni, i de delar deraf,
som angå bidrag från Banken, ansåg Högloft.
Sidderskapet och Adeln sitt yttrande deröfver
för allt öfrigt redan vara inbegripet i
de beslut , som blifvit fattade öfver Banco
- Utskottets Memorial af den 15 och den
a 8 Juli, det förra angående fastighetslån, det
sednare angående åtskilliga med Rikets pennin*
ge-väsende gemenskap ägande omständigheter;
och fann derjemte godt, att lemna sitt bifall till
Utskottets tillstyrkande om éft biträde af 600
R‘.dr, till lifgifvande af en Stats-Oeconomisk
Journal. Ut Supra. Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D.
Den 29 Juli.
S. D. V jtJ slutelig föredtagning af Stats- och
Banco-Utskottens samfädta den lyrde dennes
på bordet lagda och den 23 återremitterade
Betänkande af deni5:de, i anledning af Kongl.
Majrts Nådiga Proposition om Götha Canal ar-^
betets fortgång och ytterligare befrämjande, jemte
Banco-Urskottets dermed gemenskap ägande
M etnorial af den i3:de Juli, återremitreradt
den 22tdra, och båda Utskottens san\fä:dta svar
af den 2 5:te dennes, hvilket den 2 yrde blifvit
första gången upp^st, stannade Hög ofi. Ridderskapet
och Adeln, efter föregången profning
punktevis, häröfver uti följande beslut;
1:0 'att, en’igt sednare Alternativet af .dea
uti ingressen af första Betänkandet framstälda
proposition, den föreslagne anmärkningen emot
Canal-Directionen eller dess Chef skulle förfalla.
2:0 Den irsta punkten af samma Betänkande,
angående Canal-Bolagets förpligtelse i
afseende på inrättningen af dessDiscont-rörelse,
bifölls.
3:0 Bifölls, enligt irsta Alternativet af
propositionen i 2rdra punkten, att bidraget skall
utgå årligen, från och med innevarande år till
och med år 1820.
4:0 Bifölls 3:dje punkten, om vilkor för
bidragets utbetalning.
5:0 Bifölls, enligt 2:dra Alternativet af
4ule punkten, det deruti föreslagne byggnadsbiträdet
af 300,000 R:dr årligen.
6:0
>
43*
Den 2 g 3lili.
6:o Vid 5:te punkten, bifölls den uti Ut*
sköttens utlåtande af den s^tte dennes och 2 titt*
Alternativet af den der frainstälda proposition
föreslagna redactions förändring, i afseende pa
Banco-Styrelsens anmärknings.rättighet, i
7:0 Af 6:te punkten, orri begagnande af
hespard biträdes-sumrna. bifölls den förra de en,
såsom i sammanhang med beslutet vid 2:dra
purjkten.
8:0 Den 7:de punkten , att all Bolagets
uppgifna ersättnings-pretention skall försvinna,
bifölls.
9:0 Bifölls Utskottens tillstyrkande i Utlåtandet
den 25 Juli, att för de lånbiträden
(Discont-rättigheten undantagen), som Bo aget
meddelas, icke må, under byggnadsåren, äskas
någon renta och Capital-afbetalning, samt efter
byggnadsårens slut icke heller komina i
fråga förr , än Aciie-ägarne af Discont- och
Canal-inkomst njutit och allt framgent , för
hvarje år, få njuta oafkortadt 5 Procents, renta
å deras inbetalta Actie-Capital.
10:0 Bifölls det i sistnämnde Utlåtandet
gjorda förslag, att då Actier hemfalla genom
försummad inbetalning, det må tillåtas Bolaget
att inom 3tne Månader efter det Actierna
äro hemfallne, desamma öfverlåta till andra
personer, sorn de återstående inbetalningarna
fullgöra, men att, efter dessa 3:ne Månaders
förlopp, de odisponerade Actierna böra hembjudas
Riksens Ständers Bank, mot inbetalning
af den icke erlaggda del af Actie-Capitalet, på
sam
-
Den gg Julli
samma, sätt sorn för öfriga Actie»ägare är föreskrifvet.
11:0 Bifölls att de, pä Konungens Nådiga
befallning, till Utskotten afgifne Calculer
och kostnads-förslag, hvilka blifvit tagne till
grund för Utskottens, i frägan om Götha Canal,
fällda omdömen, måtte, behörigen underskrifne
och påtecknade, till Banken aflemnas,
för att tjena till framtida upplysning och rättelse.
För öfrigt ville Höglofl. Bidderskapet och
Adeln inbjuda sina respectiva Medständer till
instämmande uti det beslut, att genom en Deputation
hos Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
i underdånighet anhålla, det täcktes Hans
Kongl. Höghet, efter inhämtadt tillstånd af
Hans M'aj:t Kopungen, nådigst åtaga sig särskild
vård och inseende, så väl öfver anläggningens
skyndsamma fullbordande, sorn att det
af Riksens Ständer till detta stora företag beviljade
betydande biträde måtte med noggranhet
blifva tiU sitt bestämda ändamål användt.
"Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
$. D. Företogs till afgörande Banco-Utskottets
förlidne gårdag på bordet lagde Memorial
af samma dag, innefattande dess utlåtande öfver
Stats-Utskottets den 18 förutgående afgifne ytterligare
Betänkande och Förslag till reglering
Femte Band. Fjerde Af del. 55, 56. af
434
JJen 29 Juli.
af åtskilliga omständigheter, hvilka äga gemenskap
med Rikeis pernunge-väsende, samt det
större Creditivet och Discont-rättigheten i Banken
för Kongl. Allmänna Magazins-Inrättningen
och Riksgälds-Ccntoiret; och b!ef berörde
Memorial af Höglofl, Ridderskapet och
Adeln bifallet, roed det förtydligande, att vid
beslutets expedierande skulle uti följande mening:
”under förbehåll att Riksgälds.Sedelstocken
icke ma intill nästa Riksdag på något
”sätt kunna Ökas utöfver dess nuvarande be”lopp”,
de sist anförde orden: utöfver dess nuvarande
belopp, utbytas emot följande: utöfver dess
den 1 Januari 18x5 varande belopp. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe,
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högvördig
a Prest-Ständet} den 29 Juli
1815.
S. D. tlppå ytterligare föredragning af Särskildta
Utskottets Memorial af d. 28 i denna
månad, innehållande förslag till saramanjernkande
af Riks-Ståndens olika beslut i anseende
till åtskilliga af samina Utskott beredda
ämnen, fann Prest-Ståndet för godt att gilla
och godkänna hvad Utskottet uti bemäldte
Memorial yttrat och föreslagit, endast med undantag
af 5 punkten, rörande bestämd förhöjning
i Tullen för Caffe, hvilken fråga, såsom
va
-
Den 5 3 Juli.
435
varande af Bevillnings-natur, Ståndet ansåg
vara afgjord genom dess redan lemnade bifall
till Bevillnings-Utskottets förnyade Utlåtande
om förhöjning i Sjö-Tullen. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. TJ. Almqvist.
S. T). I anledning af de Resp. Rilcs-Ståndens,
uti nu upplästa Protocolls-Utdrag, gjorda Inbjudningar,
instämde Prest-Ståndet
med Högloft. Ridderskapet och Adeln :
i:o Uti anmärkningarna vid Expeditionen
rörande lindring uti Båtomans-indelningen i
Blekinge.
2:0 Uti det tillägg, att alla fran Bevillnings-Utskottet
föreslagne och af Ständerna antagne
Författningar måtte komma att undergå
samma granskning," sorn för sjelfva RiksdagsBeslutet
och Bevillnings-Förordningen af PrestStåndet
blifvit projecterad.
med Vdllofl. Bor g are-Stånd et:
i:o Uti underd. anhållan det täcktes Kongl.
Maj:t innan nästa Riksdag låta någon inrättning
af Allmänna Arbets - och Corrections-hus
företagas, och så vidt tid och omständigheter
medgifva till fullbordan bringas utaf de medel
Kongl. Majit i nåder förskottsvis kan utse, emot
ersättning af Stats-Verket vid en kommande
Riksdag.
;:o Uti förklarande af den synnerliga erkänsla,
hvartill Ståndet kände sig förbundet
emot Riksens Ständers Revisorer 1813, förderas
-
J)en 29 Juli:
ras noggranna och uppmärksamma granskning?
hvarigenom ytterligare blifvit föranleda inrättandet
af den Riks-Hufvud-Bok öfver Rikets
inkomster oell utgifter m. m., hvilken mannu
med säkerhet bör hoppas att snart se fullbordad,
och hvilken ofelbart vid Stats-Verket och
deröfver blifvande Revisioner skall medföra
en ordning och ledning, sorn hittills varit
saknade.
3:0 Uti det. beslut, att frågan om medel
till Fabrikernas upphjelpande bor i hela sin
vidd tili Kongl. Majus landsfaderliga omsorg
och nådiga godtfinnande i underdånighet öfverlemnas.
4:0 Uti den anmärkning, att hos Kongl.'
Maj:t borde i underdånighet anhållas derom,
att de joo Rtdr, hvilka Biskoppen m. m. Doctor
Wingård personligen såsom Hushyremedel
njuter af Allmänna Arbetshus-Fonden, måtte
på Allm. Pensions- och Indragnings-Staten öfyerflyttas;
och
. med Héderv. Sonde-Ständet:
Deruti att tillökningen uti Banco-Fullmägtiges
arfvode bör från denna månads början
beräknas. Ut supra.
Ex Protocollo
J, 17. Almqvist.
S. D. Vid ytterligare föredragning af Stats»
och Råneo-Utskottens Utlåtande af den 25 i
denna månad, öfver de inom Höglofi. Ridder
-
Dtn s 9 Juli.
457
derskapet oell Adeln, Prest-Ståndet och He>
derv. Bonde-Ståndet gjorda anmärkningar vid
Utskottets afgifna Betänkande angående Götha
Canal-Arbeles fortgång och ytterligare befrämjande,
företogos äfven till slutligt afgörande
samma Högiofl. Sammansatta Utskotts förra Betänkande
af den 15 Juli, jamte Högiofl- Banco-Utskottets
särskildta Memorial af den 13
Juli, rörande samma ämne, och stadnade Prest»
Ståndet för sin del, med bifall till hvad Utskotten
uti dessa Betänkanden för öfrigt föreslagit,
uti följande beslut:
1:0 Att Ståndet godkände det Alternativ,
som förklarar anmärkningen om underlåtandet
å Canal-Directionens sida, att behörigen anmäla
de hinder, hvilka för Cänkl-Arbetets fortgång
inträffat, böra förfalla.
2:0 Att Ståndet biföll det Götha CanalBolag,
emot föreslagne vilkor, erhåller ett årligt
Byggnads-biträde af 300,000 R;dr Banco.
3I0 Att detta årliga bidrag utgår i 10
år, beräknade ifrån och med innevarande är
1815-
4:0 Att nämnda Biträde utgår, emot säkerhet'
af Riksens Ständers garantie, från Riksens
Ständers Bank till och med 1820, hvarefter
det till blifvande Ständer öfverlämnäs
att bestämma hvarifrån berörde bidrag sedan
må utgå.
5 0 Att för de Lånebiträden (Disconträttighelen
undantagen), som Götha Canal Bolag
meddelas, icke må under byggnadsåren
äskas någon Renta eller Capital-af betalning,
samt
43»
Den 5 g Juli.
samt att, efter byggnads-årens slut, renta eller
Capital-afbetalning icke eller md komma i fråga,
förr än Actie-Agarne af Discont och Canal-Inkomst
njutit och allt framgent för hvar3
je år få njuta oafkortad 5 Procents Renta å deras
inbetaldta Actie-Capital.
6:0 Att det ytterligare bidraget af Staren
hvarken för nästa eller något af de påföljande
Åren utbetalas, innan Revisionc-n för det
nästföregående året intygat Byggnadens fortsättning
med full drift efter den stadgade planen;
och tillika att det tecknade Actie-Capitalet
blifvit infordradt på sätt Reglementet föreskrifver,
och i den ordning Utskottens första
Betänkande i 3 punkten innehåller, nemi. åren
1815, 1816,1818,1820, 1822 och 1823,hvarje
år 10 Procent.
7:0 Att om, under något af de föreslagna
10 Byggnadsåren, allt påräknadt arbete icke
skulle kunna utföras, den besparade Summan
må det följande året få begagnas, men den del
af anslags-sumntan, som vid arbetets fullbordan
icke är disponerad, må ingalunda anses
som en Bolagets oviikorliga fordran.
8:0 Att Götha Canal-Bolag, såsom vilkor
för ofvannämnda bidrag till Canaléns fullbordan,
bör underkasta sig skyldighelen att
inrätta sin Discontrörelse enligt de föreskrifter,
dem Riksens Ständer, med hänsigt på Sam»
häl le ts ållmänna fördel, finna för godt meddela
för blifvande Discontrörelse i hela Riket.
9:0
Den 29 Julii
439
9:0 Att Riksens Ständers Bank eller
det Verk, hvarifrån bidraget framdel, s kan
lomma att utgå, tillägges ovilkorlig rättighet
att erhålla fullständiga upplysningar och förslag
ofver det verkställda och tillernade arbetet,
samt att anmärka allt som linnes stridande
emot de vilkor, hvarunder Bolaget erhållit
bidraget , eller afvika från den af Kongl.
Maj:t för hvarje år fastställda byggnadsplan,
äfvensom allt, hvaruti misshushållning kunde
förspörjas; med rättighet att innehålla anslagen
intilldess Förklaring, som af BancoStyrelsen
godkännes, blifvit aflemnad, eller
nödigt afseende blifvit gjordt å det som till
rättelse är uppgifvet.
10:0 Att emot de nu foreslagne biträden
all af Canal-Bolaget uppgifven pretention å
ersättning af Stats-Verket försvinner.
, 11:0 Att underdånig anhållan derom gö-'
res, dét Kongl. Majit täcktes förbjuda Götha
Canal-Bolag vidare fortsättning af DiscontröreTsen,
så vida ej Bolaget fullgör de vilkor,
hvilka detsamma i sådant afseende varda föreskrifne.
Ut supra.
Ex Protocollo
J. TJ. Almqvist.
S. D. Vid föredragning af Bevillning»-Utskottets
Memorial af nasti, gårdag, rörande lindring
uti Bevillningen för de Innevånare i
Stora Kopparbergs Län, som utgöra Grufvehjelp
till
44°
Ven 2 g Juli.
till Stora Kopparberget eller Man talskol , och'
då den af Utskottet föreslagna nya redaction
af Ståndet blifvit godkänd, fann Ståndet, ihan.'»
delse de öfriga Respectiva Standen också antaga
berörde Redaction, detta mål böra öfverlemnas
till afgörande af förstärkta Stats-Utskottet,
som likaledes äeer att afgöra fråsan om
Extra Stämplingen å Chartor i Stockholm. Ut
supra,
Ex Protocollo
J. U. Almqvist,
&. V. -C öredrogs ånyo och bifölls Bevillningsutskottets
Memorial angående Sjö-Tullens förhöjning.
Ut -Supra.
Ex Protocollo
J. TT. Almqvist,
S. D. T öredrogos å nyo och biföl los Stats-Utskottets
Utlåtande i anledning af gjorda anmärkningar
vid dess Betänkande om allmänna
medels anslående för Svenska Theatern;
samt Allm. Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
Betänkande, angående Chartors upprättande öfver
hemmanen i Riket. Ut supra.
Ex Protocollo
7. U. Almqvist.
"Den 2 g Juli. 44*
S, D. Efter uppläsande af Bevillnings Utskog
tets Memorial af nasti, gårdag, innehålland©
det förslag, att uti föreskriften i Bevillning*»
Förordningen om Advocaters Bevillning or»
den: alle andre skulle utgå och lydelsen hlifr
va- Advocater sorn med laglig rätt biträda
Farter i Rättegångar, i 5 Glassér, blef denna
Redactioa äf Prest - Ståndet godkänd j hvare»
mot den ufi samma Memorial omformälda fråga
rörande Bevillnings-afdrag för Riksgälds-Contoirets
fordringar ansågs böra till förstärkta
Ståts-Utskottets afgörande hänskjutas. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Ahnqvist.
Utdrag afVällofl. Borgare-Ståndets Protocoll,
hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 29 jfuli 18lö.
S. D, Vid förnyad föredragning af den berättelse,
som Stats-Utskottet under den 12 Juli
insändt, och hvilken sedan den 26 hvilat
på .Bordet, i anledning af den öfver Manufactur-
Spinnhus- och Allmänna Arbetshus.Fonderna
samt Eskilstuna Fristads medlen verkstälda
Revision; fann Borgare-Ståndet för godt,
att då, oaktadt skedda anmärkningar vid 1809
och 1810 årens Riksdagar, den allmänna Ararbetshus-fonden
ännu belastas med 700 R;dr
årlig
442
Den 29 Juli.
årlig utgift till hushyremedel , sorn blifvit åt
Biskoppen i Götheborg, Herr Doctorn m, m.
Wingård personligen anslagne, Riksens Ständer
genom ansökning nu borde hos Kongl. Majit
i underdånighet derom anhålla, att genast, eller
så fort möjeligen ske kan, denna utgift
borde på A Imanna Pensions- och Indragnings»
Staten öfverflytta», på det att Arbetshus-fondens
medel mätte i det hela hadanef er till
sitt rätta ändamål användas och bibehållas.
Med hvilken anmärkning denna del af Målet
skulle till Stais-Utskottet återremitteras, med
förklarande derjemte, att Ståndet för öfrigt bifallit
hvad Stits-Utskottets Betänkande innehåller.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S, D. Vid förnyad föredragning af Stats-och
Banco-Utskortens, under den ajite Juli afgifna
samt sedan den 27:de på bordet hvilande
Utlåtande, i anledning af Tre Stånds gjorda
anmärkningar vid Betänkandetrörande Götha
Canal-arbetets fortgång och ytterligare befrämjande;
fann Borgare-Ståndet för godt, att forsin
del gilla hvad Utskotten uti gide punkten
derom så urda liemstä lt: att för de lånbiträden
(Discont-rättigheten undantagen), sorn
Götha Canal Bo:ag meddelas, icke må under
byggnads-åren äskås någon Benta och Capitalafbetaimng,
samt efter Byggnads-arens slut,
den
Dtn 3 g Juli.
445
den icke heller kommer i fråga, förrän Actie-?
ägarne, af Discont och Ganal-inkomsten, njutit
och al’t framgent för hvarje ar få njuta
oafkortadt fem procents renta å deras inbetaldte
Actie Capital; äfvensom Borgare-Ståndet
antagit det genom Utskottens Betänkande
nu framsiälde alternativ, som gifver åt 6:te
punkten uii Ståndets den 23 dennes rörande
Götha Canal rneddeldte Protocolls-Utdrag en
sadan lydelse: att Banken och det Verk, hvarifrån
bidraget utgår, må tilläggas ovilkorlig
rättighet, att erhålla fullständiga upplysningar
och förslag öfver det verkställda och tillämnade
arbetet, samt att anmärka allt som
finnes strida emot de vilkor, hvarunder Bolaget
erhållit bidraget, eiler afvika ifrån den
af Kongl. Maj:t för hvarje år faststälda arbetsplanen,
äfvensom allt, hvaruti misshushållning
kunde förspörjas, med rättighet att innehålla
anslagen intill dess förklaring, som af
B nco-Styrelsen godkännes, blifvit afleinnad,
elier nödigt afseende gjordt uti det sorn till
rättelse är uppgifvet.
I öfrigt förbhfver Borgare-Ståndet vid
de genom ofvänbemälte dess Protocolls-Utdrag
af den 22 Juli meddelade beslut, samt har
icke funnit skäl antaga, hvad Utskotten genom
12 :te punkten af deras nu afgifne Utlåtande
tillstyrkt, angående sådana Actiers hembjudande
till Riksens Ständers Bank, sorn genom
försummad inbetalning, och efter viss
tid, hemfallit Bolaget.
Och
6
444 T) en 29 Juli.
Och skulle detta allt, genom Utdrag af
Protocollet, de Respectiva Med Stånden vördsamt
och vänligen meddelas. Ut! supra.
Ex Protocollo
C, M. Robsahm,
S. D. Stats-samt Allmänna Besvärs-och Oeconomie-Utskottens
den S4:de Juli afgifna samt
sedan den 27 på bordet hvilande Betänkande^
angående Allmänna Spannerr ålt-Magazins-Inrättningen
i Riket, föredrogs i sammanhang
med Särskildta Utskottets i detta ämne Under
den 10 Juli meddeldta yttrande, och fann Borgare-Ståndet
för godt, att, med gillande af
Stats-Utskottets anslag, i och för den nödiga
Spannernåls-upphandlingen, för sin del förin
ara, det målet för öfrigt i hela dess vidd
till Kongl. Maj:t borde Öfverlemna^, med underdånig
anhållan, det täcktes Kongl. Maj:t i
sin vishet pröfva, hvilka Författningar bora
vidtagas för vinnande af det ifrågavarande för
B iket så vigtiga ändamål, cfvertygadt, att
Kongl. Majus Landsfaderliga omvårdnad för
Jordbrukets tillväxt och Näringarnes trefnad
skall föranleda sådana åtgärder , hvilka ofelbart
skola bidraga till allmänt väl och den
genom dessa medel åsyftade nytta Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D,
Den 8 9 Juli•
445
S. D. Tin slutligt afgörande föredrogs Allmänna
Besvärs- och Oeconomie samt Särskildta
Utskottens den 18 Juli afgifna och den 2 i
på bordet lagda gemensamma Betänkande, angående
frågan om den vissa Städer beviljade
oinskränkta Nederlage-frihet, och fann-Borgare
Ståndet för godt att, med antagande af Särskildta
Utskottets alternativ om Nederlag på
Utländsk Säd, Betänkandet för öfrigt bifalla,'
endast med den förändring, att all restitution
af Tull på de från Nederlagen uttagne och
förtullade varor, såsom högst vådelig för Kronans
intrader, af Ståndet alldeles afslås. Ut
supra.
Ex Protocollo
darl Magn. Robsahm.
S. D. Upplästes Protocollet öfver Rikets Ständers
Electorers den 28 Juli hållna val till de
Oomiterade, hvilka jemte Justitise Ombudsmannen
aga att vaka Öfver Tryckfrihetens
vård, hvarvid blifvit utsedde:
Revisions-Secreteraren
Commerce-Rådet
Kammar-Herren
Cancellie-Rådet
Expeditions-Sécreterareh
Doctor
Turdfjäll.
Zenius.
A. G. Silverstolpe.'
Kullberg.
Wallerius, och
Wallin.
Och skulle Expeditions-Utskottet anmodas
-
44^
Den s 9 Juli.
das att för dem behöriga Constitutorial upp.
sätta. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. IX "Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets,
under den 24 Ju’i afgifne samt sedan
den 37 på bordet hvilande Utlåtande, dels
om Skrifvare-hjelp åt Expeditions-Utskottets
Betjening, dels arfvode för besörjande af tryckningen
utaf Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll
ti: 1 den del, som efter Riksdagens slut
kan återstå, dels ock äskad anstalt om registrering
af Riks-Ståndens Protocoll vid denna
Riksdag, farin Borgare-Ståndet för godt att
samma Betänkande till Utskottet åter-rernittera
med dea anmärkning, att gör om alens mängd
i Expeditions-Utskottet torde föranleda dertill
att 75 R;dr Banco anslås för hvardera af Utskottets
s:ne Cantzlister, som den omförrnälte
renskrifnirigen bordt besörja, och hvilket öfverensstämmer
med de vilkor, sorn år 1812
för samma arbete blefvo anslagne; äfvensom
Borgare-Ståndet ansåg, att något visst arfvode
för Profocolls-Registreringen borde uppgifvas
och bestämmas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. T). Lät Borgare-Ståndet bero vid hvad
Allmänna Besvärs-och Oeconomie-Utskottet uti
ytterli
-
Dtn 29 Juli.
447
ytter’igare Memorial af den 24:de Juli, hvilket
den
redrogs, utlåtit sig i den dit remitterade, tnen
nu mera redan, i anledning af .Kongl. Majit*
Nådiga Proposition, afgjords samt genom Underdånig
skrifyelse hos Kongl, Maj:t anmälda
frågan, om Gerningsöre-afgiften,
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S- B. Biföllos, vid förnyad föredragning,
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottets
den 5 7:de Juli på bordet lagda Betänkanden
:
1:0 af den ig:de Juli, om Kronohjelpe
Dagsverken;
»:o
af den 24, om medel till skyndsammare
Postgång inora Biket m. rn.;
3:0 af samma dag, öfver en motion örn
åtskilliga hinder för Jordbrukets förkofran ;
och
4:0 äfven af samma dag, om förklaring
öfver 5 §'• uti Kongl. Förordningen, angående
Stängselskyldigheten.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Sedan Stats-Utskottet, i snedning af
återremisser från trenne Stånd, under den i8;de
i den
-
44§ Den *£> Juli.
I
i denna manad meddeit dess ytterligare Betanleande
och förslag till reglering af åtskilliga
omständigheter, hvilka äga gemenskap med Rikets
pennings-väsende, äfvensom det större
Creditivet och Ikiscont-rättighetett i Ranken
för Kongl. Allmänna Magaziris - Inrättningen
och Riksgälds-Contoiret, samt Banco-Utskottet,
efter häraf erhållen de!, uti ett förliden dag
afgifvet och på bordet lagdt Memorial, i ämnet
sig utlåtit, så blefvo dessa Stats- och BancoUtskottens
Retänkanden nu i ett sammanhang
föredragna; hvarvid Borgare-Standet, som redan
förut fattat sitt beslut om den summa af
ii,200,ooo R:dr, hvilken Magazins - Directionen
bör äga att påräkna, fann sig icke kunna
till det af Banco - Utskottet föreslagna tillägg
af ytterligare 500,000 R:dr lemna bifall, men
i allt öfrigt beslöt att Banco-Utskottets Utlåtande
gilla, endast med förtydligande af förbehållet,
att Riksgälds-Sedel-Stocken icke må in”till
nästa Riksdag på något sätt kunna okas
”utö/ver dess nuvarande belopp,” hvilka sist anförde
ord ansågos böra utbytas emot följande:
utöfver dess den 2 Januari 1815 varande belopp;
Och ville Ståndet följaktligen allt detta till svar
äfven på Stats-Utskottets Betänkande åberopa.
,Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm,
S. D. I ett sammanhang föredrogos Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkande
-
Den 29 Juli'.
449
tande af den 6:te Juni, som den i5:de lades
på bordet, om Lumpsamlares omkringresande
i Landet samt Lumpors anskaffande för Pappers-Brukens
behof, jemte Banco-PjTtskottets i
anledning deraf infordrade, den i8:de Juli afgifna
och den 2 2:dra på bordet lagda Memorial,
i hvad som rörer ljumpsamlingen för Tumba
Pappers-Br uk, fann Borgare-Ståndet för godt,
att det förra Betänkandet, såsom till ändamålet
icke ländande, afslå, i följd hvaraf ock det
sednare kommer att förfalla. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm^
S. D. Ofver de anmärkningar som hos Hög.
vördipa Prest-Ståndet och Hedervärda Bonde
O
,
Ståndet blifvit gjorda vid Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottets Betänkande af den
2g:de Juni, angående Gränse-Tullarna imellan
Sverige och Norrige samt Landt-Tulls-Inrättningen
i Riket, hade Utskottet, uti ytterligare
Memorial under den 24 Juli, soinden27:da
lades på bordet, sig utlåtit; men då detta utlåtande
nu åter föredrogs , fann Borgare-Ståndet
för godt, att vid sitt till förra Betänkandet
lemnade bifall förblifva, och det i sednare
Memorialet om en alldeles fri och obehindrad
Timmer- och Trädhandel pä Norrige gjorda
tillägg afslå. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm.
Femte Rand. Ejerde Af del. 57} 58* H.
Den 29 Juli.
S. D. Då nu åter föredrogs Lag-Utskottets
Memorial af den 24:de Juli, som den 27:de
lades på bordet, med förslag till förändring i
Eds- formulairet till bestyrkande af fordringar
i (Mncurser, blef det samma af Borgare-Ståndet
bifallet; och Bevillnings-Utskottets Memo.
ilai af den 21 föregående, sorn till ett sådant
Förslag föranledt, och ifrån samma dag hvilat
på bordet, lades derefter till Handlingarna.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm
S. D. Vid Banco-Utskottets den 13--de Juni afgifna
den 5:teJuli på bordet lagda, och nu åter
föredragna Memorial om Bancolån för Uddevalla
Stad, lät Ståndet bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. I anledning af derom hos Borgare-Ståndet,
på förekomna anledningar, gjord motion,
att den Allmänna så kallade Pensions-,Benådnings-
och Indragnings-Staten måtte hädanefter
hvart annat år, i sammanhang med utgifvandet
af Riksens Högloft. Ständers Herrar
Revisorers afgifvande Allmänna Berättelse om
Bankens, Stats- och Riksgälds-Contoirens mell
flera publique Pennmge-Verks tillstånd, till
trye
-
Den 2 g Juli.
trycket befordras» hvilken motion Borgare-Ståndet
för tless del bifallit, fann Ståndet derjemte
sig böra inbjuda sina Respectiva Med-Stän-1
der, att uti detta beslut deltaga. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
*
S. E. A nyo föredrogos Stats-Utskottets den
2 7:de Juli på bordet lagda Betänkanden:
1:0 Af den ig Juli, o)n ändringar i Reglementet
för General Assistance-Contoiret m. m.;
a:o Af samma dag, om förhöjning i Remisslaget
som bestås Uandt-Rentraästare å Riks.
gälds-Contolrets medel ;
3:0 Af den 21 Juli, om förvexling af
förslitna Riksgälds-Sedlar;
4:0 Af samma dag, om restitution af en
del å de sednare årens Bevillning för Udde-,
Valla Stad; och
5:0 Af den 24=de Juli om aflöningen till
Justitie Ombudsmannen samt tjenstgörande vid
hans Expedition och Tryckfrihets-Comitéen;
Hvilka Betänkanden biföllos. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Till Banco-Utskottets Memorial af deni
I5:de Juli, som den 22 lades på bordet, i anledning
af återreiniss å det förra Memorialet,
om
452 Den 29 Juli.
om Banco-lån å Fast egendom , kemnade Borgare-Ståndet
nu, vid förnyad föredragning,
sitt bifall. Ut supra.
Ev Protocollo
Carl Magn, Robsahm.
S. D. Upplästes Eevillnings-Utskottets Me-’
morial af förlidne dag, i anledning af Borgare-Ståndets
Anmärkningar vid de af Utskottet
uppställda frågor, sorn tilL afgörande af det
förstärkta Stats-Utskottet blifvit hänskjutne,
hvarvid Borgare-Ståndet för sin del antog
hvad Utskottet i detta Memorial föreslagit,
men fann, att, i händelse icke Respectiva MedStånden
jemväl skulle deruti sig förena, målet
icke på annat sätt än i det förstärkta Stats*
Utgkottet kunde sluteligen afgöras. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsaiim.
S. D. Föredrogos och biföllos Bevillningsutskottets
arne Memorial af förlidne dag, i
anledning af:
1:0 Högvördiga Prest-Ståndets och Vallöf].
Borgare-Ståndets anmärkningar vid Betänkandet
om Sjö-Tullens förhöjning5
Q :o Hedervärda Bonde-Ståndets Beslut,
rörande redactionen af Stadgandet i Bevilln
i ngs-Fö tord ningen om befrielse till en del
iian Bevillning for åtskilliga af Allmogen,
som utgöra Grufve-hjelp och-mantals-kol; och
3:°
Den s g Juli.
453
3:0 Borgare-Ståndets Beslut om upphoran»
de af extra Stämpling i Stockholm å Handlingar;
I
följd hvaraf den sistnämnda frågan till
det förstärkta Stats-Utskottets afgörande skulle
öfverlemnas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
Protocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 29 Ju/i 1815.
S. D. Sedan Stats - och Banco-Utskotten, i
anledning af gjorda anmärkningar vid dessa
Utskotts den 15 i denna månad gemensamt af«
gifna Betänkande, angående Götha Canal-arbetets
fortgång och ytterligare befrämjande, under
den 2 5:te påföljde sig ytterligare utlåtit,
hvilket utlåtande sista Plenidag blifvit uppläst
och på bordet lagdt; föredrogos nu åter
berörde Betänkande och Utlåtande, jemte Banco-Utskottets
den 13 Juli i ämnet meddeldta
särskildta yttrande; och tog Hedervärda Bonde-Ståndet
ärendet under öfvervägande punktevis
och stannade i de beslut ^som bär ne*-  dan upptagas, nemligen:
1:0 Angående frågan, huruvida Directionen
felat, då den ej hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmält de för arbetets fortgång
inträffade hinder, eller om den rätteligen förfarit,
fann Bonde-Ståndet, att, utan medgifvande
-
454
Den 2 g Juli.
-vande deraf att Directionen sig riktigt förhållit,
dea gjorde anmärkningen må anses
förfallen.
2 - o Utskottets tillstyrkande, att Götha
Canal-Bolag, såsom vilkor för allt ytterligare
bidrag till Canalens fullbordan, borde underkasta
sig skyldighet, att inrätta sin Discontrörelse
enligt de föreskrifter, sorn Riksens
Ständer, med hänsigt tili Samhällets allmänna
fördel, finna för godt meddela för blifvande
Discontrörelsém i hela Riket, fann Bonde-Ståndet
för godt bifalla.
3:0 Rörande de föreslagne 2:ne alternativ
-ver: om Bidraget bör fortfara till och med år
'1820 eller det år då nästa Riksdag derefter
infaller: eller oin det skall i Tio år fortfara;
beslöts, att det allmänna bidrag, som fastställes,
skall från och med innevarande år till
och med år 1820 eller under Sex års tid utgå,
ehvad Riksdag dessförinnan eller å sistnämde
Sr inträffar eller icke.
4:0 Utskottens förslag i tredje punkten
antogs 1 så måtto, att det ytterligare Bidraget
af Staten likväl ej skulle för nästa år eller
för något af de påföljande åren utbetalas, innan
Revisionen, för det nästföregående året,
intygat Byggnadens fortsättning med full drift
efter den stadgade planen, och tillika, att af
det tecknade Actie-Capitalet blifvit infordrade,
i den ordning Reglementet föreskrifter r
nemligen 1815 Tio procent, 1816 likaledes
Tio procent, samt 1818 och 1820 hvarje år
Tio procent.
i ■ 5:®
Den 3 9 Juli.
5:0 Af de framstäjdta Alternativer, i af.
seende på beloppet af årliga bidrags-summan,
stadgade Bonde-Ståndet enhälligt densamma
till Tvåhundradefeintio Tusende Biksdaler
Banco.
6:0 Beträffande de Alternativer Utskotten
framställt, angående gransknings- och anmärk,
nings-rätt för Banken och det Verk, hvarifrån
bidraget utgår, antogs sednare Bedactionen,
eller att Banken och det Verk, hvarifrån bidraget
utgår, skulle tilläggas ovilkorlig rättighet,
att erhålla fullständiga upplysningar och
förslag öfver det verkstäldta och tillämnade
arbetet samt att anmärka allt hvad som finnes
strida emot de vilkor, hvarunder Bolaget erhållit
bidraget eller afvika från den af Kongl.
Majit, för hvarje år, fastställda Arbets-Planen,
äfvensom allt, hvaruti misshushållning
kunde förspörjas,^-med rättighet att innehålla
anslagen, intill dess förklaring, sorn afBaricoStyrelsen
godkännes, blifvit afltmnad, eller
nödigt afseende gjordt å det som till rättelse
varder uppgifvet.
7:0 I enlighet med hvad Utskotten föreslagit,
antogs enhälligt och stadgades: att om,
under denna tid, allt påräknadt arbete icke
skulle kunna utföras, den besparda summan
må, det påföljande året, få begagnas; men den
del af anslags-summorna, som år 1820 icke är
till arbetets fortsättning disponerad, ingalunda
anses såsom en Bolagets ovilkorliga fordran:
att, mot förestående biträden, all af Canal-Bolaget
uppgifven pretention på ersättning af
Stats
-
45&
Den 2 g Juli.
Stats-Ver ket anses helt och hållet höra försvinna:
att i öfrigt hos Kongl. Maj:t i un
derdånighet
anhålles, att, derest Bolaget icke
fullgör de vilkor, som varda föreskrifna, Kongl.
Majit i nåder täckes förbjuda vidare fortsättning
af Bolagets Discont-rörelse, i händelse
den nu beviljas, samt att förenärnde biträde
skall, mot säkerhet af Riksers Ständers garantie,
rentefritt begagnas i Banken under bygg*
nads-åren till utstakade tiden, hvarefter Renteberäkningen,
äfvensom sättet för återbetalningen,
får ankomma på blifvande Riksens
Ständers pröfning.
^:o I stället för hvad föreslaget blifvit, att
någon Renta och Capital-afbetalning ej skulle,
efter byggnads-årens slut, komma i fråga, förr
än Actie-ägarne af Discont-och Canal-inkomst
njutit och allt framgent för hvarje ar få njuta
oafkortadt fem procents Renta å deras inbetaldta
Actie-Capital; fann Hedervärda Bony
de-Standet för godt stadga och antaga, att om,
efter byggnads-årens slut, Canal-Inrättning’en
gifver Fern (5) procents Renta å Actie Gapitalet,
borde Banken deraf njuta Tvåfemtedelar
och Actie-ägarne Treferntedelar, men derest
inkomsten öfverstiger nämde Renta, så skulle
utdelning ske i samma proportion.
9:0 Vidare biföllos de föreslagne Stadganden:
att, då Actier hemfalla genom försummad
inbetalning, det må tillåtas Götha CjnalBolag
, att inom 3:ne månader derefter de
samma öfverlåta till andra Personer , som de
återstående inbetalningarna fullgöra, men ätt, ef
efrer
-
Den 2 g Juli.
457
ter dessa 3:ne månaders förlopp, de odisponerade
actiérna böra hein-bjudas Riksens Ständers Bank,
mot irbetalning af den icke erlagda del af
Actie-Capitalet, pä samma sätt, sorn tor öfriga
Actie ägare är föreskrifvet: samt att de till
Utskotten afgifne Calculer och Kostnads-Förslag
skola, behörigen underskrifne och påtecknade,
till Banken afleinnas , för att tjena till
framtida upplysning och rättelse.
io:o Det af Herr Commerce-Rådet Santesson
projecterade tillägg , att det nu lofvade
Bidraget skulle, äfven efter nämde tid,
fortsättas till det belopp, kommande Riksens
Ständer då pröfva nödigt för Canalens fullbordan
i förening med Bolagets bestånd , - blef
af Hedervärda Bonde-Ståudet. afslaget.
Om hvad således stadgadt blifvit, skulle
de öfriga Respectiva Stånden meddelas vördsam
och vänlig underrättelse. Ut supra.
Ex: Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Det af Bevillnings - Utskottet den 23
Innevarande månad afgifne och den 27 påföljde
uppläste Betänkande, angående Bränvins- Brännings
och Cornsurntions-afgifternas utgörande från
och med nästkommande år 1816 intill nästa
Riksdag, föredrogs åter, och blef, i sammanhang
dermed, ånyo företaget Vallöf!. BorgareStåndets
på bordet
för
45*
Deri 3 9 Juli.
för den 27 i denna månad, angående Städernas
rättighet till Bränvins-iillverknipg.
Efter öfverläggning härom beslöt Hedervärda
Bonde-Ståndet, att frågan om Städernas
rättighet till Bränvins-tillverkning skulle afgöras
genom Stora Nämden, som till slutligt
'afgörande bör upptaga alla Bevillningen rörande,
Biks-Stånden imellan, uppkomne skiljaktigheter,
samt biföll i öfrigt Bevilinings-Utskottets
ofvanberörde Betänkande. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Af de sedan sista Plenidag på bordet
hvilande Handlingar, tog Hedervärda BondeStåndet
åter under öfvervägande och till alla
delar btföll 'Stats-Utskottets den 21 i denna
månad afgifne Memorial samt dervid fogade
Berättelser och Utlåtanden:
1:0 om Manufactur-Discont- Fonden;
2:0 angående Manufactur-, Spinnhus- och
Allmänna Arbetshus-Fonderna samt Eskilstuna
Fristads-medel; och
3:0 om Kongl. Allmänna Magazins-Directionens
Förvaltning för åren 1811 till och
med 1814.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Upplästes och lades till Handlingarna
Constitutions-Utskottets ankomna skrifvelser ,
af
Den 29 Juli.
459
af sistlidne dag, hvarigenom Hedervärda Bonde-St
hulet underrättades:
1:0 Att, vid samma dag anställd omröstning
uti Constitutions-Utskottet, förstärkt till
Nämnd enligt 56 §. Regerings-Formen, för
att, till beredande af ett Förslag till ändring
i 4 §. Regerings-Formen, den föreslagna slutmeningen
i sistnärnde § : ”Konungen utvälja
”dertill kunnige, erfarne, redlige och allmänt
”aktade infödde Svenske Frälse och Ofrälse
”Män af den rena Evangeliska Eäran;” blifvit,
med 53 röster emot 26 antagen; I följe
hvaraf Constitutions-Utskottets Förslag uförändradt
skulle hvila till afgörande vid nästa
Riksdag.
2:0 Att till Comiterade, hvilka, jemte
Rik sens Ständers Justitie* Ombudsman, äga ätt
vaka öfver Tryckfrihetens värd, blifvit af de
dertill valda Electorer utsedde, Herrar Revisions-Secreteraren
Turdfjaell, Commerce-Rådet
Zenius, Kammarherren A. G. Silverstolpe,
Cancellie-Rådet Kullberg, Expeditions-Secreteraren
Vallerius och Doctor Wallin. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Biföllos följande , sista Plenidag pä
Bordet lagda, nu äter föredragna Betänkanden:
Af Stats-Utskottet
den 24 Juli, angående aflöningen vid
Riksgälds- C ont oiret;
Af
46a
Den 2 9 Juli,
Af Allmänna Besvärs-och Oecoiioinie- Utskoltct.
Den 24 Juli.
1:0 I anledning af väckt fråga, om återupplifvande
af 1734 års Handels-Reglemente;
2 = o Angående medels vidtagande till vinnande
af en skyndsammare Postgång inom Riket,
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S. D. Vid ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs-och Oeconomie-Utskottets den
24 Juli meddeldta, på bordet hyilande Utlåtande,
öfver gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande angående Gränse - Tullarna imellan
Sverige och Norrige samt Landt-TullsBevakningen
i Riket m. m., fann Hedervärda
Bonde-Ständet för godt bifalla hvad Utskottet
föreslagit, ined Ståndet förbehållen rättighet,
att, genom Allmänt Besvär, Tå i underdånighet
hos Kongl. Maj:t anhålla om utfärdande
af Nådig Befallning, att uppbärande af den såkallade
Tullved genast bör upphöra. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. 33. I anledning af de hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Högvördiga PrestStåndet
gjorda anmärkningar vid Allmänna
Besvärs- och Oeconorr.ie-Utskottets den 6 Juli
-
Den 2 9 Juli.
Ii afgifna Betänkande, om Båtsmans-fördubb*
lingens återställande, hade Utskottet den 2 4:de
påföljde ineddelt ytterligare Utlåtande, hvilket
nu upplästes, hvarefter Hedervärda Bonde
Ståndet, som berörda Betänkande till alla
delar afslagit, ansåg sig endast böra samma Beslut
åberopa. Ut supra.
för den 2y:de innevarande månad, hade:
1:0 Häglof. Ridderskapet och Adeln,
Vid instämmandet uti Högvördiga PrestStåndets
den 2o:de Juli fattade beslut, att åt
tvänne af livart Riks-Stånd utsedda Ledamöter
uppdraga, att under Justitie Ombudsmannens
Ordförande hålla noga tillsyn och ansvara
derföre, att Riksdags-Beslutet och Bevill.
nings - Stadgan blifva riktigt och i enlighet
med de af Riksens Ständer justerade Expeditioner
utfärdade, inbjudit sina Medständer att
foga det tillägg, att alla fran Bevillnings -Utskottet
föreslagne och af Ständerna antagne
Författningar måtte komma att undergå samina
projecterade granskning.
2:0 Vallöf. Bar gare-åtSndU föreslagit framförande
af den anhållan till Kongl. Maj:t, att ehuru
anslag på Stat till Allmänna Arbets-och Correctionshus
icke sketc, och i anseende till den redan
uppgjorda Stats-Regleringen icke qller vid in
-
Ex Protocollo
Olof Werlin.
rnna Protocolls-Utdra
ne varande
4^2
Den 2 9 Juli.
nevarande Riksmöte lärer kunna ske , Kongl,
Maj:t i Nåder täckes , innan nästa Riksdag ,
låta någon dylik inrättning företagas och sävidt
tid och omständigheter medgifva till fullbordan
bringas utål de medel Kongl. Majit i
Nåder förskotts-vis Jkan utse, emot ersättning
af Stats-verket, vid nästkommande Riksdag.
Efter uppläsande häraf, beslöt .Hedervärda
Bonde-Ståndet, att, uti hvad Högiofl. Ridderskapet
och Adeln samt Vällofl BorgareStåndet
sålunda föreslagit, till alla delar sig
förena. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. B evillnings - Utskottets sistlidne dag
meddeldte, nu ankomne Memorial, i anledning
af :
i:o Hedervärda Bonde-Standets yrkande,
att, uti Bevillnings-Stadgan, i stället för orden
Grufvehjelp och Mantalskol böra tecknas Grufvehjelp
eller Mantalskol;
2:0 Vällofl. Borgare - Ståndets, om extra
Stämplingen i Slockholm, gjorde anmärkning
vid förslaget till förändring i 1812 års Charlas
Sigillatas Förordning;
3:0 Vällofl. Borgare-Ståndets anmärkningar
i de af Bevillnings - Utskottet uppställda
frågor,, som till afgörande af det förstärkta StatsUtskottet
blifvit hänskutne ,
4:0 Högvördiga Prest-Ståndets anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, angående Sjökullens
förhöjning;
Hvilka Memorial upplästes och biföllos ,
och
Den 29 Juli'. 463
och komma att till förstärkta Stats - Utskottet
öfverlemna®. Ut supra.
x Protocollo.
Olof Werlin.
S, IV Vid ytterligare föredragning af Banco-Utskottets
den 26 i denna Månad afgifna
på bo-rdet hvilande Memorial, angående väckt
fråga om förhöjda arfvoden för Riksens Ständers
Banco-Fullmägtiga, fann Hedervärda Bonde-Ståndet
skäligt att dertill lemna bifall, med
stadgande tillika, att den föreslagne tillökningen
bör från denna månads början beräknas;
hvari de öfriga Stånden inbjudas instämma.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlini
Upp lä st hos samteliga Riks-Stånclen den 29 Juli.
Stormagtigste Allernådigst© Konung!
Intagne af'den upprigiigaste underdåniga
Vördnad nalkas Riksens Ständer åter Eders
Kongl. Majit , för att inför Eders Kongl.
Majit och Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
i underdånighet frambära gärden af deras lifliga
tacksamhet. Genom de mest välgörande och.
visa åtgärder, genom de mest betydande egna
försakelser, hafva Eders Kongl. Majit och Hans
Kongl. Höghet Kronprinsen skänkt Svenska
folket den samnolikt på lång tid eljest ännu
icke till väntande förmågan , att utan Stats
Ver
-
Den si 9 Juli.
Verkets synnerliga betungande afbörda sig dea
utländska gäld, som länge nedtryckt Staten. Sverige
är tryggadt för sm sjelfständighet, och äterställdt
i sin aktning, med återförvärfvad krigs»
ära. Da det med känslan af denna lyckliga
belägenhet alltid förbinder en vördnadsfull h.ig-j
Jiomst af dem , som densamma beredt, kan det
nu äfven, under säker utsigt af inre välstånd,
öfver Eders Kongl. Majit och Hans Kongl,
Höghet Kronprinsen nedkalla de lugna välsignelser,
sorn villigt och oförstäldt af fredliga
Medborgare gjutas, när deras bemödanden gynnas
af hoppet om trefnad och förkofran.
JRiksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste AUernådigste Konung!
På Biddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Eders Kongl. Majus
undcrd"nigste trnpligtigste
tjenare och undcrsåter
vagnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h, t. Talman,
På Bonde-Ståndets
vägnar ,
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Upp.
Den 29 Juli.
4<H
Uppläst hos Samtliga Riks-Ståndeti den 29 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Dä hos Hinsens Ständer fråga blifvit vackt
em nödvändigheten af åtskilliga ändringar och
rättelser uti Kongl. Förordningen angående
Stängselskyldigheten, af den g Februari 1802,
hafva Riksens Ständer funnit verkställigheten
häraf lämpligast kunna företagas i förening
med den öfversigt af nu gällande Enskifts-
och Storskifts-Författningar, hvarom Riksens
Ständer vid 1809 och 1810 årens Riksdag
hos Eders Kongl. Maj:t gjort underdånig
anhållan; hvarföre Riksens Ständer nu få anmäla
deras underdåniga önskan om en sådan,
fullständig gransknings anställande, hvarvid kunde
utrönas, huruvida Författningen i alla hänseenden
kan Vara för alla orter i Riket efter
local och andra omständigheter passande och
verkställbar.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
Undcrdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndet*
vägnar
Carl Mörner,
b. t. Landtmarskalk.
Femte Band. Fjerde Afdel,
Vägnar
J, A. Lindblom,
n. v. Talman.
5g, 60. Pi
t)ATI 2 Q Juli',
J?ä. Borgare-Ståndets
(vägnar
H. Schwan,
Ii. t. Talman.
På Bonde-Standefl
vägnar
Lars Olsson,
D, v. Talman.
Uppläst hos samtliga RiUs-Stånden den 29 Juli»
Stormägtigsfe Allernådigste Konung l
I anledning af föreskriften uti 2:dra Ärt»
f> §. uti den af Riksens Ständer vid detta
Riksmöte antagna Beviliningsstadga för nästkommande
år 1816 och påföljande åren: att
då Låntagare endast förskottsvis erlägger den
Bevillning, hvilhenför utlånta medel belöper,
hans ovilkorliga rätt är, att detta förskott af
Långifvaren återfå, på det sätt att 5 Procent
afdrages å den för Lånet utfästa Renta: att
Låntagaren bör åtnjuta detta afdrag vid hvarje
Rentebetalning, och derå gifva qvitto: samt
att, om fordran i Concours utsökes, Borgenären
åligger under den i öfrigt stadgade Edgång
jemväl inbegripa, att de qvitterade Beviliningsafdragen
fått af Gäldenären fulleligen åtnjutas;
f'å Riksens Ständer föreslå en efter berörde
beslut lämpad förändring af det, uti Kongl,
Kungörelsen den 18 Januari 1810, bestämda
Edsformulaire, till bestyrkande af fordringar
som i Concourser bevakas, hvilket formulaire
torde hädanefter blifva så lydande:
’ Jag N. N. svär vid Gud och Hans Hejiga
Evangelium, att den af mig uti N. N.
Concours vid N. N. Domstol, (å Kongl. Maj ts
o.ch Kronan*) (.å N. N. Direktions) (å N. N.
Cassas
Den 29 Juli'.
467
C Tissås vägnar) (i egenskap Uf Förmvndnre )
(Curator för N. N.) (i egenskap af Lagligen
tillförordnad Syssloman) (god Man) (i N. N.
Gäldbundna bo ro. m. d.) anmälte fordran,
hvaraf jag (Kongl. Majrt och Kronan) etc.
innehafvare varit, förr än Gäldenärens ansökning,
att få sin egendom afstå, (mig) kunnig
blef (mig) (Kongl. Majit och Kronan) etc.
sannfärdeligen och ingen annan tillhörer, och,
på sätt de ingifne Handlingar utvis^, riktig
är, att denna fordran således, hvarken efter
utgifcet jRecipisse eller annat qvitto är af
mig, (Kongl. Majit och Kronan) etc. åtkommen,
utan (af mig) fulla penningar, eller
deras fulla värde derföre redeligen utgifne och
utan svek beräknade (blifvit redeligen beräknade):
att samma fordran således hvarken till
tredje mans förfång digtad är, eller blifvit mig)
under hvad namn det vara må, ; tnig veterligen)
godtgjord eller betald: att (jag icke mer ärl
laglig renta under något sken uppburit, beräknat
eller i den fordrade Summan inbegripit)
(icke mer än laglig renta under något sken
blifvit beräknad eller i fordran inbegripen):
äfvensom att N. N. (så vidt mig kunnigt är)
å berörde renta fulleligen fått tillgodonjuta de
af honom qvitteiade, uti 2 Art. 6 1 Morn.
af Bevillnings-Stadgan föreskrifne Bevillningsafdrag:
och detta är visst, så sannt mig Gud
hjelpe till lif och själ!”
Riksens Ständer framhärda med djup un-’
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stor
-
468 Den 29 Juli
Stormägtigste
Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånig?te, tropligtigjte
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
b. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
b. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. .1. Lindblom,
s, v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 29 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Eders Kongl. Maj:t få Riksens Ständer
härmed i underdånighet förnya deras vid
Riksdagen år i§og och 1810 afgjfna underdåniga
önskan, att Magistraterne vid remitterande
så väl af Kronans uppbörd, som de dithörande
verificationer och öfriga handlingar,
inåtte af fribrefs rättighet få sig betjena; härjemte
få Riksens Ständer nu i underdånighet
bifoga det tillägg, att i afseende på öfversändande
af Brottmåls ransakningar ifrån Städernas
Domstolar, hädanefter dessa Städernas Domstolar
matte förunnas enahanda rätt, som för
Domstolar i allmänhet i slika fall är förordnadr.
Rik
-
lien 29 Juli
469
Riesens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
' • vägnar vägnar
Carl Mörner, J, A. Lindblom,
b. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
II. Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 29 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Till undvikande af möjlig oreda vid debiteringen
af utskylder, enär tvifvel kunde
uppstå, huruvida, sedan en ny BevillningsFörordning
af Riksens Ständer blifvit fastställd,
alla särskilda föregående stadganden äfven hädanefter
kunde anses gällande, få Riksens Ständer
härmed hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
anhålla , det täcktes Eders Kongl. Majit
till vederbörandes underdåniga efterrättelse och
behörigt iakttagande af hvad förut stadgadt
blifvit, rörande befrielse till en viss ålder ifrån
Allmänna utskylder för Barn, sorn ifrån
Barn
-
4?«
Den 2 9 Juli.
Barnhusen blifvit uttagne, 151 a härom utfärda
B* ess förnyade Allmänna Nådiga Kungörelse,
samt att enahanda friheter och eftergifter matte
förunnas de barn, sorn ifrån alia andra i
Riket antingen i Stad eller å ilandet varande
och vederbörligen autoriserade Barnhus-inrättningav
till uppfostran på iandet utlemriaS.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stoxmägtlgste Allernådigste Konung;
Edets Kongl, Majus
underdånig ste, t ropi ig tigs te
tjenare och undersåter
Rå RIddersIt, och Aclelns På Prest-Ståndets
vägnar , vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
b. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
Vägnar vägnar
II. Schwan, Lars Olsson,
b. t. Talman. ti. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 29 Juli.
Stornuigtigste Allernådigste Konung!
T anledning af derom hos Riksens Ständer
väckt motion, få Riksens Ständer hos Eders
Kong'. Majit i underdånighet anhålla om
Nådig ändring i de nu gällande stadgar om
ptbe
-
Den 29 Juli.
Utbetalningen af Begrafnings-hjelp efter de Civile
Em bets - och Tjenstemän vid Tands-Staten,
som innehafva indelta Tonér; så att Enior
och Tarn, eller Sterbhus eftér sådana i
tjensten aflidne Ernbets- och Tjenstemän, måga
hädanefter få åtnjuta begrafnings-hjelpen inett
6 månaders Tön, uträknad efter förvandling
och Markegång, på lika sätt som vid den indelta
Militairen.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
t*å Riddersk. och Adelns På Prest Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, T A. Lindblom,
h. t. Tandtmarikatk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ständetå
vägnar vägnar
H. Schwan , Lars Olsson ,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos samfliga Riks-Stånden den 29 Juli*
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Till Riksens Ständers Stats-Utskott hat
Eders Kongl. Majit i Nåder täckts till pröfning
öfver
-
Den 29 Juli.
öfverlemna handlingarna i målet, rörande en
af .Landshöfdingen m. rn. Grefie Ankarsvärd
och Kamrnar-Rätts-Rådet Stråle sökt befrielse
från ansvarighet för aflidne . Eandt-Rennnästaren
von Sydows Ealance, samt askat att oin
denna eftergift hos Riksens Ständer anmälan
skulle göras.
Vid anställd pröfning af detta mai fyäTva
val Riksens Ständer funnit Kammar-Rättens
öfverklagade Utslag vara på författningarna
grundad!: men i anseende tili de af besväranderna
anförda bevekande skäl och omständigheter,
samt hvad Ringsta Domstolen häröfver
anfört, hafva Riksens Ständer funnit sig äga
anledning, att den sokre eftergiften och befrielsen
från det ålagde ansvaret bevilja; i följe
hvaraf den ifrågavarande balancen ina afskrifvas,
dock utan att sådant må lända till prae,
judicat, hvarken nu eller i framtiden för andra,
att söka erhålla en slik eftergift: hvilket
heslut härmedelst skulle Eders Kongl. Majit i
underdånighet meddelas, jemte lika underdånig
anhållan, det måtte Eders Kongl. Majit
till vederbörande låta afgå Nådig befallning,
att en sådan afskrifning af 2994 R:dr 40 $k.
6 r:st. i Räkenskaperna behörigen Iakttaga.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och hit
Stormägtigste Ailernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På
D en <? g Juli,
475
På Riddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. LatrUmarskalk.
På .Borgare Ståmlets
vägnar
II. Schwan,
h. t, Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n, v. Talman.
Få Bonde-Ståndets
vägnar
ljurs Olsson,
n, v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 29 Juli
Stormägtigste Allernådigste Konung! '
Hos Riksens Ständer har blifvit anmäldt,
hurusom af indelta Löntagare Staten afdragec
2 månaders Lön under titel af liggemånader,
2 under titel af besparing och 6 månader till
begrafningshjelp, hvilket afdrag, vid Embetseller
Tjensternännens död, hans Enka eller
andra arfvingar icke till fullo återställes, utan
faller Staten till godo, äfvensom det, vid afskedsiagandet
eller transport till ny syssla, tillfaller
Staten. Då någon förändring häri syntes
Riksens Ständer billig, hafva de beslutit,
att hos Eders Kongl. Maj.t i underdånighet anhålla,
det Eders Kongl. Majrt i Nåder täcktes
låta öfverse och rätta författningarna härutinnan,
på det någon jemkning och förändring
må kunna ske, till lindring för Enibets - och
Tjenstemanna Corpsen.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stor
-
471
Den 29 Juli.
Stormägtigste Allernntligste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
undertiånigite , trophé;'igste
tjenare och undersSter
På Riddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t Landtmarskalk.
På Borgare-3iåndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks-Stfinden den 2g Juli.
Storinägtigste Aliernådigste Konung!
Sedan B iksens Ständer i Eaglig ordning
granskat de Redogörelser, som blifvit upprat*
tade öfver de åren 1813, 1813 och 1814 in*
flutne subsidie-medel, och dervid ingenting
funnit aU anmärka, utan tvärtom inhämtat,
att Räkningarne blifvit förde med ordning och
redighet, »arnt innefatta en fullkomlig redovisning
för om händer hafde medel och uppbörder;
få Riksens Ständer härmed hos Eders
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att öfver
den förda förvaltningen och redogörelsen,
decharge åt vederbörande måtte i Nåder meddelas.
Rikens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stor
-
Den 29 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånig ste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 29 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Till Riksens Ständer har Eders Kongl.
Maj:t i Nåder täckts öfverlemna deri Skånska
Stenkols-grufvåns interessenters underdåniga
anhållan, att 1:0 Exportations-prsemier på 6
års tid måtte varda dem anslagne til! 8 sk.
för hvarje tunna kol, som föres till utrikes
ort, till ett belopp af 30,000 tunnor årligen,
samt 5-3- skilling för hvar tunna, sora till inrikes
ort försäljes, ända till 90,000 tunnor,
hvaremot Inieressenterne ville afstå ifrån erhållande
af de 11 sk., som Eders Kongl. Majit
genom Nådig Resolution af den 13 September
1813 täckts tillägga Stenkols-Verket, för hvarje
till inhemsk förbrukning från England inkommande
tunna Stenkol; 2:0 att de i Carls
-
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
vagnar
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
crona
47 6
Den 2 g Juli.
crona till arbete varande mindre brottslingar,
6o till 150 man för Grufve-arhetets drifvande
mätte, på Interessenternas anhållan, efter band,
jemte nödigt befäl och bevaknings-manskap,
fritt för kostnad afleinnas; och 3:0 att Stenkolsverket
måtte af Eders Kongl. Maj:t och Kronan,
emot första inteckningen i Grufvan och
alla dess tillhörigheter, fä på 12 är, emot 5
Procents årlig renta,-ett Rån af 30,000 R:dr,
hvaraf 10 Procent årligen efter tvänne års
förlopp skulle återbetalas. I anledning häraf
och med ledning af de öfriga Handlingar Eders
Kongl. Maj:t till Riksens Ständer öfverlemnar,
hafva Riksens Ständer tagit detta mål under
pröfning; och hafva deröfver stadnat i följande
beslut: att bifalla interessenternas ansökan
i afseende på praemierna, dock på det sätt, att
i stället för exportations-prsemier till högre
belopp för det qvantum Stenkol, som skulle
utföras än för hvad sorn afsättes inom Riket,
må beståa till verknings-praenner å 6 sk. Banco
för hvarje tunna Stenkol, sorn ifrån den vid
Grufvan belägne Höganäs hamn afsändes, vare
sig ut- eller inrikes, hvilka prasmier för den
af Interessenterna uppgifna qvantiteten af 120,
000 tunnor komma, att utgöra lika summa eller
15,000 Ridr Banco årligen, som efter de
föreslagna beräknings-grunder, såsom exporta*
tions-prtemier, erhölles. Henna förmån hafva
Riksens Ständer medgifvit för fern år, ifrån
och med 1816 till och med 1820, då Riksens
Ständer komma i tillfälle att sig deröfver vidare
utlåta; och bör, på sätt de af Eders Kong'.
Majit
Ven 29 Juli.
477
Maj:t Nådigst tillförordnade Comiterade hemställt,
controll föras öfver Stenkols-afsättningen
och utförseln från Höganäs hamn, samt
Tullen för inkommande Engelska Stenkol
oafkortad tillfalla Staten och gå till ersättning
för dessa tillverknings-praemier, som, inom
den nu bestämda tiden af fern år, icke torde
kunna komma att berörde tullinkomst öfverstiga.
Hvad åter angår det af Interessenterna
sökte Penninge-Eån, hafva Riksens Ständer
dertill ej funnit någon tillgång, emedan inga
odisponerade fonder, sorn tillböra Stats- och
Riksgälds-Verken finnas, att i sådant ändamål
anvisa: hvilket allt Riksens Ständer .härmed i
underdånighet få tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda med djup unr
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
På Riddersk. och Adelns På Pr.est-Ståndets
underdåiiigste, tropligtigst*
tjenaic och undersåter
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Eorgare-Ståndets
vägnar
H. Schir an,
h. t. Talman.
På Eonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n, v. Talman.
Upp.
47?
Den 3 g JuVu
Upp läst hos samtliga Riks-St&nden den 5g Juli.
Storrnägtlgste Allernådigste Konung !
Hos Riksens Ständer liar blifvit föreslaget,
att sådana Tidningar, sorn bunna anses bidragande
att sprida upplysning så vä; i oeconon
us k a sorn vetenskapliga ämnen ,- måtte få
med Posten portofritt försändas; och då Riksens
Ständer anse denna, fråga vara af den beskaffenhet,
att det på Eders Kongl. Majit beror,
att derom, efter sig företeende omständigheter,
i Räder förordna, på sätt tillförene
vid dylika tillfällen alltid vanligen skett; sä
t'å de nu densamma has Eders Kongl. Majit i
underdånighet anmäla , nied den underdåniga
önskan, att Eders Kongl. Majit, vid ansökningar
örn Postfrihet för Tidningar, må täckas i
synnerhet fästa Nådigt afseende på sådana, som
kunna vara af allmän gagnelighet, samt ledande
till allmän upplysning i ofvauberörde ämnen.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Sformägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare celi undersåtei
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På
Den 2) Juft.
479
På Borgare-Ståndets
vägnar
II. Schwan,
b. t. Talman.
På Bonde Standets
v
agrin r
Lars Olsson,
i. v. Talman.
Uppliist hos samtelig» Riks-Standen den 29 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Enär till Riksens Ständer en framställning
blifvit gjord, syftande att ådagalägga, det en
utöfver verkliga behofvet utsträckt importliandel
skall förorsakat olägenheter i penninge rörelsen,
och att till hjelpetnedel deremot hufvudsakligen
torde höra, att genom förbud hindra
införande utifrån af hvad inom Riket
kan produceras och införseln deraf således umbäras,
i hvilket afseende och då den sista prolongationen
af de uti Freds Tractaten med Ryssland
bestämda handelsförbindelser med Finland
med nästa dr upphöra, t iden nu skulle vara
inne, att i handeln med Finland göra nödiga
inskränkningar; hafva Riksens Ständer stadnät
i det beslut, att öfverlemna regleringen
häraf till Eders Kongl. Maj:t, som, vid den förestående
nya Handels-Tractatens ingående med
Hans Majit Ryska Kejsaren , ej lärer underlåta,
att ingå sådana öfverenskoinmeiser så väl
i detta, som alla andra oeconomiska ämnen,
sorn Rikets sanskyldiga bästa kräfver och politiska
relationer möjligen medgifva.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stor
-
480
Den 29 Juliu
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
unda dånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Uppläst hos Samteliga Riks*Stånden den 29 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Då Riksens Ständer ansett af vigt alla an?
stalter, hvarigenom tillfälle heredes eller ökas
att närmare känna hvarje Eandsorts kraf och
behof, och Riksens Ständer sjelfva ledas till
föreslående af nyttiga författningar, hafva Riksens
Ständer besiutit , att till Eders Kongl.
Majus Nådiga ompröfvaride i underdånighet
öfverlemna, att, på den tid Eders Kongl. Majit
för godt finner, ifrån Rikets Landshöfdingar
infordra berättelser om Landets tillstånd och
hushållning, på det att de samma vid inträffande
Riksmöten kunde för Riksens Ständer
blifva frami agde, om sådant af Riksens Ständers
skulle hefinnas nödigt.
vägnar
Carl Mörner,
b. t. Landtmarskalk
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Eorgare Ståndets
vägnar
H, Schwan,
. b. t. Talman.
På Eonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Rik
-
Den a9 Julli 48»
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtlgst*
»k tjenare och undersåter
På Eiddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom]
h. t. Landtmarskalk. n. V. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n» r. Talman.
Utdrag af Protccollet, hållet hos Högloft.
Ridder skåpet och Adeln den 3l
Juli 1815»
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets
den 25 dennes på bordet lagda Betänkande
af föregående dag, om förhöjning utx
det honorarium, sorn Riksens Ständers Full
mägtige
i Riksgälds - Contoiret uppbära, blef
nämnde Betänkande af Höglofl. Ridderskap#t
och Adeln afslaget. Ut supra.
Ex Protöcollo
A. G. Silverstolpe.
Femte Band. Fjerde Afdela & O
Deri $1 Julié
S. X). wedan de öfriga respectiya Standen ic«
lee ansett sig tunna inga uti Riddörskapets och
Adelns inbjudning, att uti den nyligen till
Hans Kongl. Majit genom en Deputation framburne
Tacksägelse-Adress tillägga ett betygan-,
de af Riksens Ständer* underdåniga glädje att
se Rikets inhemska Närlrtgar fullkomligen upp.
rättade ifrån den mindre gynsamma belägenhet,
i hvilken de genom den förflutna tidens,
af händelserna oundvikeligen påkallade, Politiska
skiften blifvit försatte, beslöt Högloft.
Ridderskapet och Adeln nu mera inbjuda de
respectiva Stånden, att med Ridderskapet och
Adeln om en särskildt Deputation sig förena,
i ändamål att det Särskildta Utskottets Retänkande,
om den öfverklsgade allmänna förlägenheten,
till Hans Maj:t i underdånighet öfverlemna;
anseendes Ridderskapet och Adeln
liufvud-momenterna af framställningen inför
Konungen kunna blifva följande:
Att den genom flera Memorial anmälte
förlägenhet i allmänna rörelsen föranledt Riksens
Ständer, att genom ett Särskildt Utskott
låta uppsöka orsakerna dertill och' botemedlen
deremot;
Att, utom de orsaker, bidragande tiFl ali-’
maijna förlägenheten, som härleda sig från
myn t förhållandet och från 181 a års missväxt,
Riksens Ständer funnit att den riktning, som
handeln under krigets flera skiften erhållit,
yttrat ett menligt inflytande på de inhemska
färingarna och på folkets lefnads-sätt;
Att,
Den 31 JuU.
483
Att, utan Kongl. Majus särskilta Nådiga,
åtgärd, verkningarne deraf ofelbart blifva lång*
Varige; och
Att Riksens Ständer anhålla i underdånighet
få underställa Kongl. Majus visa pröfning,
genom hvilka medel;, i deras tanka, deri
inhemska närings-fliten skul e kunna ater [ifvås,
och Folket återföras till sin fordna tarflighet.
Ut supra.
Ex Protocoilci
A. G. Silverstolpe.
$. r>. I anledning af gjorda anmärkningar vid.
3?anco-Utskottets den 28 dennes på bordet lagda
Memorial af den 26 nästföregående, angående
regleringen af iDiscont-rörelsen i Riket,
sedan Privata delägares Octroyer till ända gått,
bl ef detsamma af Höglofl. Ridt|erskapet och
Adeln återremitterad t. Ut supra.
Ex Prcitocollo
A. G. Silverstolpe.'
S, D. T*"ill en den 29 dennes af Herr Flach,*
Carl, gjord motion, att då billigheten fordrade
det Administrationen af Götha Canal-Verket
vid toge sådana åtgärder, hvarigenom de
af Riksens Ständer till fortsättande af Canalarbetet
anslagné medel återgå till Eandéts Invånare,
och ej hopa sig i yissa kust-städer, till
vinning för några få enskilta på det allmännas
bekostnad, Götha C.nal-Directionen måtte
förbin
-
'484
Öerc 31 Juli.
forbindas att vid årliga upphandlingar af Spann*
mål, Bränvin, Victualier och andra förnödenheter,
uppköpa dessa förråd af den inhemska
productionen, utom vid da tillfällen, då
prisen, genom missväxt eder rustningar, blifvit
inom Bandet alltför högt uppdrifne, lemnade
Höglofl. Ridderskapet och Adeln nu sitt
bifall, med tilläggning ätt detsamma skulle de
öfriga respectiva Stånden vänligen meddelas.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskottets den 24 dennes
afgifne och den 27 sistlidne på bordet lagde
Betänkande, om återupplifvande af 1734. års
Handels-Reglemente. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. I Öredrogs å nyo och återremitterades,'
i anledning af gjorda anmärkningar, Stats-Utskottets
den 27 dennes på bordet lagde Betänkande
af den 24 i denna månad, angående
aflöningen vid RLksgälds-Contoiret. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D.
Den 31 Julh
3. D. A nyo föredrogs och bifölls Stats-Utskottets
den 15 dennes aflåtne och den 17 nästföljande
på bordet lagde Betänkande, angående
utbetalningen af de, efter Högstsalig Hennes
Maj:t Enke-Drottningen , f. d. Kongl. Fa»
miPen i arf tillfallna summor. Ut supra.
Ex Protocollo
A, G. Silverstolpe1
\
S. D. -Föredrogs å nyo och aflslogs Banco-UtJ
skottets den 26 dennes afgifne och följande
dag på bordet lagde Betänkande, angående förhöjda
arfvoden för Bankens Fullmägtiga. TJt
supra.
Ex Protocollo
A, G. Silverstolpet
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högvörä.
Prest-Ståndet, den 3i Juli 1315.
S. D. Efter öfverläggning om Banco-Utskottets
Utlåtande öfver Stats-Utskottets ytterligare
Betänkande och Förslag till reglering af
åtskilliga omständigheter, hvilka äga gemenskap
med Pikets penninge-väsende, samt det
större Creditivet och Disconträttigheten i Banken
för Kongl. Allmänna Magazins-Inrättningen
och Riksgälds-Contoiret, blef berörde Memorial
af Ståndet bifallet, med det enligt Protocolls-Utdrag
af den 29 i denna månad beslutne
-
486
Den 31 Juli.
slutne förtydligande, att vid beslutets expedierande
skulle uti följande mening: under förbehåll
att Riksgäids-Sedelstocken icke må intill
nästa Riksdag på något- sätt kunna ökas
. utöfver dess nuvarande belopp, de sist anförda
orden: utöfver dess nuvarande belopp utbytas emot
följande: utöfver dess d, 1 Januari 1815 varande
belopp. Ut Supra.
Ex Frotocollo
J. U, Almquist,
Utdrag af Hedervärda Bonde -Ståndets
Protocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 31 Juli 1-15.
S. T). Upplästes arne fran Vallöf]. Borgare
Ståndet ankomna Protocolls-Utdrag af den 27
och 29 Juli, innehållande: 1:0 Att Stats-Utskottets
Betänkande för den 21 Juli, i anledning
af några utaf Rikets Ständers Revisorer
år 1813 v.äckta frågor, rörande Redovisningen
för Statsverkets medel, blifvit af välbemälta
Stånd bifallet, med förklarande af den synnerliga
erkänsla, hvartill Ståndet lande sig
förbundet emot Herrar Revisorer för deras
noggranna, uppmärksamma granskning, hvarigenom
blifvit föra med t inrättandet af den
Riksbok öfver Rikets inkomster och utgifter
111. m., hvilken man nu med säkerhet bör hoppas
att se snart fullbordad, och hvilken ofelbart
vid Statsverket och deröfver blifvande
Revisioner skall medföra en ordning och led
'
ning,
Den 31 Juli.
43?
ning, som hittills varit saknad: 2:0 Ått Bor
gare-Ståndet
gillat den derstädes väckta Motion,
att den allmänna sä kallade PensionsBenadnings-
och Indragnings-Staten mätte
hädanefter hvartannat år, i sammanhang med
utgifvandet af Riksens Höglofl. Ständers Revisorers
afgifvande allmänna berättelse örn
Bankens, Stats- och Riksgälds-Contoirens med
flera publique Verks tillstånd, till trycket befordras,
och har Vällofl. Borgare-Ståndet inbjudit
sina Medständer att i berörde förfarande
och beslut instämma; hvilken inbjudning
Hedervärda Bonde-Ståndet fann för godt antaga.
Ut Supra. (
Ex Protocoljo.
Olof Werlin.
S, D. nu ytterligare föredrogs Banco
Utskottets
den 26 i denna månad afgifne och
sedan sista Plenum på Bordet hvilande Utlåtande,
angående regleringen af Discontrörelsen
i Riket, sedan privata deliigarnes Octroyer
tilländagått; yttrade Eric Ericsson fran Örebro
Bän, att, hvad anginge de af Utskottet frqmstälda
Irenne alternativ i afseende på Disscont-Verk
i Skåne, kunde han, för sin del,
icke annat än antaga det andra af dessa alternativ,
hvari föreslås^ Discontverkets förvaltande
i orten för Bankens räkning genom dertill
utsedde Comiterade; och då de 100,000
R:dr, som utgöra denna Discontfond, på långt
pär icke förslå till örtens bispringande med
nöd
-
Den 3 i Juli,
nödvändiga Lån, samt Götheborgs Stad och
orten deromkring kunna från Götha CanalBolags
Discont erhålla de Lån, som för denna
Landsort erfordras; ansåg Eric Ericsson sig
böra tillstyrka, att det bidrag Götheborgs Discont
från Banken åtnjuter , matte, ejler Ocleoyens
slut, tilläggas Malmö Discont, dock
sned vilkor att sistnämde Verk icke, såsom
hittills skett, utfärdar några tre Procents-Sedlar.
Häri instämde Anders Danielsson från
Elfsborgs Län, med tillägg, att antalet af Comiterade,
sorn skola förvalta Malmö DiscontVerk,
mätte bestämmas till Fyra, och desse
af .Riksens Ständer utses innan Riksdagen afslutas;
likväl med förbehåll, alt beröide Discont-Verk
blifver underkastadt Banco-Administrationens
generela öfverstyrelse.
Efter slutad öfverläggning härom, fann
Hedervärda Bonde-Ståndet för godt, att, med
antagande af Banco-Utskottets förenämnde andra
alternativ, till Utskottet återremittera dess
i öfrigt afgifne utlåtande, angående Discontrörelsen
i Riket, med anmodan ej mindre att
inkomma med det nya Förslag i afseende på
Discont-Verket i Skåne, som af berörde beslut
blifver en följd, än ock att afgifva yttrande
öfver hvad Eric Ericsson och Anders Danielsson,
på sätt ofvan anmärkt är, föreslagit; hvarefter
Ståndet ville, på en gång, pröfva hvad
Banco-Utskottets Utlåtande äfven i andra delar
innefattar. Ut Supra.
Ex Protocollo,
Olof Werlin.
S. D.
Den 31 Juli.'
489
S. D. A fett sammanhang förédrogos, sl väl
Siats-Utskottets den i8:'le Juli afgilne och den
20 på Bordet lagde Betänkande och Förslag
till reglering af åtskilliga omständigheter, hvilka
aga gemenskap med Rikets Penninge-väsende
samt det större Creditivet och Discont*
rättigheten i Banken för Kongl. Allmänna
Magazins-Inrättningen och Riksgälds-Contoiret,
som ock Banco-Utskottets den afc:de dennes
deröfver meddeidte och sedan sista Plenum
på Bordel hvilande Utlåtande, tillika
med sistnämnde Utskotts under den 27 Maj
samt 4 och 15 af innevarande månad afgifua
Betänkanden, rörande Fastighets-Eån m. m.
Efter fulländad granskning af hvad derutinnan
blifvit föreslaget, stadnade Heder värda Bonde-Ståndet
i beslut, att gilla och an taga Banco-Utskottets
den 28 i denna månad afgifna Utlåtande
med de af samma Utskott i dess förut rnedde dta
Betänkanden uppgifna grunder för FastighetsEåns
erhållande; dockmedden förändring, att det
Fåne-biträde, sorn blifvit beviljadt Götha CanalBolag
till arbetets fortsättande, ej bör hafva
företräde, eller af den anslagna Summan utgå
framför Eån till Jordbrukets upphjelpande;
Äfvensom Bonde Ståndet ansåg förbehållet:
”Att Riksgäids-Sedestocken icke må intill näfsta
Riksdag på något sätt kunna ökas utöfver
”dess nu varande belopp, böra sålunda förtydligas,
att i stället för sist anförda orden, sättes:
utöfver dess den 1 Januari 1815 varande belopp i
och fann Ståndet i öfrigt för godt, att, på sätt
Banco-Utskottet 1 dess Memorial af den 4 Juli
till
-
Den 31 Juli.
styrkt, bifalla att Utgifvaren af den Stats-Oecoiiomiska
Journal, sorn. Riksens Hög'ofl. Ständers
Särskildta Utskott ansett behöfvelig för
utspridande af allmänt nyttiga upplysningar ,
rnå i Ranken emot qultto årligen derföre uppbära
högst 600 E:dr.
Om hvad således blifvit beslutet skulle
vördsam och vänlig underrättelse meddelas.
Ut Supra,
Ex Protocollo
Olof ., Werlin.
S. D. Kär Allmänna Besvärs och Oeconomie»
Utskottets sedan sista Plenum på Bordet hvilanda
Betänkande af den 94 Juli, i anledning
af Herr Majoren C. G. af Sidens Memorial,
om afhjelpande af åtskilliga uppräknade hinder
för Jordbrukets förkofran, nu föredrogs, hlef
det samma af Hedervärda Bonde-Ståndet godJtändt.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
Upplä'st hos Högh Ridd. och Adeln d. 31 Juli
Högvörd. Prest-Ståndet d. 99 —
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 99 —
Hederv, Bonde-Ståndet d, 99 —
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande, i anledning af gjorda Anmärkningar
vid dess Betänkande om
A1U
Den 31 Juli.
491
Allmänna Medels anslående för Svenska
Theatren.
Ti]] Ståts-Utskottets Vidare åtgärd hafva
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Högvördiga
Prest-Standet och Väl loil. Borgare-Ståndet, i
anledning af derstädes gjorda Anmärkningar,
återremitterat deri af Herr ^Friherre Gustaf Lagerbjelke
väckta fråga, att, efter vederbörandes
'infordrade noggranna uppgifter om behofvet,
ett årligt understöd, tillräckligt för Sven-,
ska National Theatrens upprätthållande och ledning
tilf ett gagneiigt syftemål, måtte på RiksStaten
anslås; hvarom Utskottet, elen ijtde i
denna månad, afgifvit Yttrande och förklarat
sig icke kunna, sedan Stats-Verkets tillgångar
äro för ounöv ike liga andra behof bestämde,
tillstyrka något tillökt Stats-anslag utöfver det
förr varande af 4,500 Rtdr, men i hopp att
Kongl. Majit, som städse' täckts i Nåder hägna
och uppmuntra de Fria Konsterna, icke
skulle sådant onådigt upptaga, hemställt om
icke Riksens Höglofl. Ständer, i. saknad af utväg
att kunna anslå något understöd af StatsVerkets
tillgångar för Svenska Tneatren, funne
lämpeligt i underdånighet frambära den, önskan,
att KoBgi. .Maj:c i Nåder täcktes af d®
Öfverskott, som kunna uppkomma på Intraderna
för Svenska Colonien S:t Barthelemy ,
låta anordna hvad Kongl. Maj:t i Nåder kan
för godt och nödigt finna till National: The*
»trens bestånd.
Hos
Den 31 Jiilli
Ho? Hoglofl. Ridderskapet och Adeln är
anmärkt af Herr General-Majoren rn. m Grefve
Gustaf Löwenhjelm, att denna fråga besto.
de af 2:ne delar, nemligen den ena om Medel
till godtgörande af Theatrens skuld, och
den andra, angående dess framtida underhåll;
och vore förra delen af ämnet icke af Utskottet
nog fullständigt handlagd, enär något särskildt
svar om sättet till skuldernas betalning
icke blifvit meddeldt; Hvarjemte bemälde Herr
Grefve och General-Major hemställt, om icke,
i anseende till Barthelemy-Cassans vansklighet,
såsom beroende af Politiska hvälfningar
och Handels-Conjuncturer, det vöre lämpeligare
att till Kongl. Maj:t öfverlemnades, at,t
bestämma af hvilka Medel bland dem, som af
Kongl. Maj:t disponeras, Tlreater-kostnaden
xnå utgå; och hafva åter flere Ledamöter hos
Högvövdiga Prest-Ståndet samt Vällofl. Borgare-Ståndet
anmärkt, att den af Utskottet föxeslagne
underdåniga önskan, att Kongl. Maj:t
i Nåder täcktes för behofvet tillita berörde
tillgång, icke vöre förenlig med Riksens Ständers,
år 181-, fattade Beslut, hvarigenom dispositionen
af nämnde Colonie blifvit åt Kongl.
Majit uppdragen, utan att fast heldre borde i
underdånighet anhållas, att Kongl. Maj:t, af
andra besparda Medel, i Nåder må anordna
den summa, som för ändamålet ian finnas be.
höfvelig; äfvensom Ledamöter af Vällofl. Borgare-Ståndet
ådagalagt nyttan och oumbärligheten
af en väl underhållen National-Theater.
Hvad
Den 31 Juli.
493
Hvad först angar den erinran, att Utskottet
icke särskildt besvarat frågan om Theatrens
af Herr General Majoren Grefve Löwenhjelm
uppgifne skuld af 40,000 R:dr, hvarutaf nära
hälften eller 20,000 B:dr skola uppkommit
derigenom, att Theatren bordt tillslutas vid
Hofsorgen efter Högstsalig Hennes Maj=t Enie
e-Drottningen; så får Utskottet förklara, att
som Friherre Lagerbjelke» motion i ämuet endast
innefattade framställning om årligt understöd
för Theatrens upprätthållande, samt det af
Herr Grefve Löwenhjelm sedermera upplysningsvis
afgifne Memorial, hvaruti äfven anmäldes
frågan om skuldens betalning, icke förr,
än efter motions-tidens förlopp, den ?:dra i
denna månad, inlemnades och upplästes samt
till Utskottet remitterades; så kunde Utskottet
icke heller sträcka sin åtgärd särskildt till den
sålunda gjorde framställningen om Theatrens
skulds liquiderande.
Beträffande åter fragan om ett årligt understöd
af Allmänna medel till Theatrens upprätthållande;
så, ehuru Utskottet, på sätt dess
förra Betänkande innehåller, nogsamt insett
och erkänt behofvet af sådant bidrag, kan
likväl Utskottet icke uppgifva någon tillgång
och tillstyrka något ytterligare anslag härtill,
i synnerhet som Stats-Regleringen redan är
fullbordad och af Riksens Höglofl. Ständer gillad,
utan anser Utskottet annan utväg i detta
hänseende icke återstå, än att Riksens Högloft.
Ständer i underdånighet hemställa, det täcktes
Kongl. Majrt, af hvad medel sorn heldst i Nåder
-
494
Den 31 Juli.
der kan finnas lämpeligt, och hvilka ej äfo
för bestämda utgifter påräknade, utan kunna
härtill vara att tillgå, låta anordna hvad sorn
pröfvas för Theatrens bibehållande och behof
erforderligt; Hvilket vördsammeligen öfver**
lemnäs till Riksens Högofi. Ständers vidare
Lepröfvande. Stockholm den 28 Juli 1815*
På Höglofl. Riddersk.
och Adelns Redarn,
vägnar
Carl De Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledarn.
vägnar
Carl i'r. Landberg.
På Hög v ord i ga Prest*
Ståndets Ledarn. *
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledam.
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 31 Juli?
Högvörd. Prest-Ståndet d. 31 —
Vällofl.Borgare-Ståndet d. 1 Aug,
Plederv. Boade-Ståndét d. 31 Juli,
Vördsamt Memorial!
Sedan Vällofl. Borgare-Ståndet, vid förehafvande
Utaf Bevilinings - Utskottets Förs åg
till förändringar uti' 1812 års Charta Sigillatse
Förordning, ansett deri projecterade så kallade
Extra Stämplingen i Stockholm å vissa handlingar
och Expeditioner böra, såsom omöjelig
att
Den 31 Juli.
att controllera, afskaffas, samt denna fråga, hvaruti
de öfriga Respectiva Standen ater stannat
uti det Beslut,. Bevilinings-Utskottet föreslagit,
alltså blifvit öfverlemnad till det förstärkta
Stats-Utskottets afgörande; så liar detta Utskott
verkställt omröstning öfver följande proposition:
Den som bifaller den i Stockholm i Nåder t illa
tne Extra Stämpling å vissa Handlingar och
Expeditioner, på sätt Bevilinings-Utskottet föreslagit,
voterar, Ja; den det ej vill, Nej; vinner
Nej, så skall Extra Stämplingen i Ätpck-:
hohn, enligt Vällofl. Borgare-Ståndets Protocolls-Utdrag,
afskaffas. Och som, efter det Voterings-Sedlar
blifvit utdelte, upphämtade och
öppnade, befunnos g Ja och 109 Nej; jemte
en dubbel Vo te rings-Sedel, som alltså casserades,
samt Nej således vunnit; så kommer denna
Extra stämpling att afskaffas; hvilket Utskottet
får vördsamligen anmäla. Stockholm
den 30 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar
F. B. Schverin.
vägnar
C. von Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bonde*
Ståndets Eedam.
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Ståndets Ledam.
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius
Upp.
496
Den 31 Juli,
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 31 Juli.
Högvörd. Prest Ståndet d, 31 —
Vallöf!. Borgare Ståndet d. 1 Au g.
Heder v. Bonde Ståndet d. 3 1 Juli,.
Vördsamt Memorial!
Genom Protocolls - Utdrag af dett 27, 28
och 2g:de dennes, hafva Respectiva Stånden
till det förstärkta Stats-Utslcottet hänskutit ne.
dannämnde, i anledning af Häglof!. BevillningsUtskottets
förslag till författningen om Allmänna
Bevillningens utgörande, uppkomrte frågor,
hvaruti ett eller flera af Stånden stadnat
i särskildta be^iut, och hvilka alltså borde genom
omröstning, på sätt 71 § i Regerings-formen
den 6 Juni 180g föreskrifter, afgörass
till följd hvaraf Utskottet, förstärkt till ett antal
af 120 .Ledamöter, denna dag sammanträda:
samt, i den ordning Grundlagarne bjuda, voterat
öfver följande utur de Utskottet rneddelta
handlingar samlade, uppläste och justerade
Voterings-propositioner:
1:0 Den, som bifaller, att Acteurer, Actricér,
Mustcanter, Sångare, Sångerskor, Dansmästare
m. fl. som tillhöra de Kongl. Spectaclernas
Stat, enär de njuta Inkomst af undervisning,
taxeras, enligt de i Bevillningsförslaget
upptagne Fyra Glassér, till 25, 15,
Boch 5, samt för sina Löneförmåner särskildt,
efter förut stadgade grund, voterar Ja, den
det ej vill Nej;
Vin*
'i
Den 31 Juli.
497
Vinner Nej;
så komma de val att erlägga Bevillning för
elen Inkomst, som af undervisning njutes; men
för afgift af lion samtlige vara frikaliatle.
Efter det Voterings-Sedlar blifvit utdelte,’
upphämtade och öppnade, befunnos SextiöTre
(63) Ja och FemtioFyra (54) Nej, jemte tvänne
Voterings-Sedlar, sorn, då de funnos sammanhängande,
casserades; Och sorn Ja således
vunnit; så komma Acteurer, Actriser, Musicanter,
Sångare, Sångerskor, Dansmästare med
flera, som tillhör a de Kong', Spéctaclernas
Stat, enär de njuta Inkomst af undervisning,
taxeras, enligt de i Bevillnings-Förslaget upptagne
Fyra^lasser, till 25, 15, 8 och 5 samt
för sina Löneförmåner särskildt efter förut
stadgad grund.
2:0 Den sorn bifaller* att Bevillning
skall erläggas af Advocater och alla dem, sorn
med Laglig rätt biträda Parter i Rättegångar,
skrifve Ja, den det ej vill, Nej:
Vinner Nej;
så komma endast Advocater, som med Daglig
rätt biträda Parter i Rättegångar, att denna
afgift vidkännas.
Då Voterings-Sedlarne öppnades; befunnos
TrettioSju (37) Ja och ÅttatioTvå C82)
Nej; I följd hvaraf Nej vunnit; Och koinmér
alltså endast Advocater, som med Laglig rätt
biträda Parter i Rättegångar, att denna afgift
vidkännas.
3:0 Den som bifaller, det rättigheten,
att af Långifvare njuta ersättning till så stort
Femte Band. Fjerde Afdel. 63, 64, be
-
Den 31 Juli,
belopp af Rentan, som svarar mot Bevillningen
af det låntagne Capitalet, sträckes till
alla publique Cassör, till hvilka Rentan med
Sex procent erlägges, Disconterna och Riksgälds-Contoiret
allena undantagne, voterar Ja,
den det ej vill Nej.
Vinner Nej;
så blifva äfven de Cassör, som äro ad pios
Usus anslagne, befriade fråtwBevillnings-afdrag,
lika med Disconterna och Riksgälds-Contoiret.
Efter det Voterings,Sedlar blifvit utdelte,
upphämtade och öppnade, befunnos Femtio
Tre (53) Ja och Sextio Fem Nej, jämte en
dubbel Voteringssedel, sorn casserades; Och
som Nej således vunnit; så blifva äfven de
Cassör, som äro ad pios usus ansla^he, befriade
från Bevillnings-afdrag, lika med Disconterna
och Riksgälds-Contoiret.
4:0 Den som bifaller, det rättigheten,’
att af Eångifvaren njuta ersättning till så stort
belopp af Rentan, som svarar mot Bevillningen
af det Länragna Capitalet, skall sträckås till
alla publiqua Cassör, till hvilka rentan med
Sex procent erlägges, Disconterna och Riksgälds-Contoiret
allena Undantagne, voterar Ja,
den det ej vill Nej:
Vinner Nej;
så kommer äfven Riksgälds-Contoiret att vara
berättigad;, att, vid Rente-Liquiden med fordringsägare,
njuta afdrag till det belopp, som
svarar mot Revi!Iningen för hvarje Lån Contoiret
upptagit, då Sex procqms Renta derå
lii förskrifven»
Vid
Den 31 Juli.
499
Vid öppnandet af Voterings-SecTarna, befitnnos
Trettio Nio (39) Ja och Åttatio (g0)
Nej; Och som Nej sålunda vunnit; så kommer
afven Riksgälds-Contoiret att vara berättigadt,
att, vid Rente-Liquiden med Fordringsägare,
njuta afdrag till det belopp, som svarar mot
Bevillningen för hvarje Fån Conto ret upptagit,
då Sex procents renta derå är förskrifven.
5:0 Den som bifaller, att till bestridande
af Kostnaderna vid Taxeringarna i Stockholms
Stad, afsättes En procent, voterar Ja, den det
ej vill Nej:
sa kommer endast |dels procent, att till detta!
ändamål bestämmas.
Och som vid öppnandet af de utdeUa
och uphämtade Voterings-Sedlarna, befunnos
TrettioSex (3.6) Ja och ÅttatioTre (83) Nej,
samt Nej al'tså vunnit; så komma endast |dels.
procent att till detta ändamål bestämmas. —-  Hvilket allt Utskottet skolat till Riksens Högloll.
Ständer inberätta. Stockholm den 30
Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga PresJ:-»
och Adelns Eedam. Ståndets Ledam.
På Välloll. Borgare- På Hedervärda Bonde
-
Vinner Nej;
vägnar
F. B. Schverin.
vägnar
C. von Rosenstein
Ståndets Ledarn.
vägnar
Carl Fr, landberg.
Ståndets Ledam*
vägnar
Jon Jonsson,3
C. Tunelius.
5oo
Den 31 Juli.
Uppläst hos Högl. Bidd. och Adeln d. 31 Juli
Högvörd. Prest-Ståndet d. 29 —
Väl!ofl. Borgare.Ståndet d. 29 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 29 —-
Vördsamt Memorial!
För att påskynda författandet af de Expeditioner,
som öfver Biksens Höglofl. Ständers
beslut böra uppsättas, och då i flera mål olika beslut
blifvit af de BeSpectiva Stånden fattade ,
hvaraf en del förfalla, andra kunna af Stånden
sjelfva sammanjemkas, andra åter måste genom
nämnd afgöras, har hvart och ett Utskott genom
Protocolls-Utdrag af den 23, 25 och 27 i
denna Månad, ankomne från Höglofl. Bidderskapet
och Adeln , Högvördiga Prest-Ståndet
samt Hedervärda Bonde-Ståndet, blifvit anmodadt,
att undersöka förhållandet med besluten
öfver de fran dem utgifna Memorial och Betänkanden,
och i det fall någon jemkning
vore möjlig och af nöden eller målet måste
till nämnd hänskjutas, sådant till vederbörlig
åtgärd hos Biksens Ständer skyndesamt anmäla.
Detta Uppdrag får Särskildta Utskottet
för sin del nu fullgöra.
Vidkommande således de af Utskottet under
den 5 Juni och den 5 Juli afgifne Betän»
kanden, rörande frågan om förnyadt Reglemente
för Judiska Nationen, har Utskottet af de
från Bespectiva Stånden i detta ämne ankomne
Protocolls-Utdrag inhämtat, att Utskottets
förslag härutinnan blifvit af Höglofl. Bidder
skapet
-
Den 31 Juli.
501
skåpet och Adeln gilladt, men af de öfriga
Respectiva Riks-Stånden ogilladt, med det förklarande,
att Judar hädanefter ej må tillåtas
att i Riket inkomma, hvarvid likväl. JHögvörr
diga Prest - Ståndet för sin del beslutit, att
uti Jude-Reglementet af år 1783 de ändringar
äfven borde göras, att härvarande Judar
må medgifvas att uti de Städer, der de få vistas,
idka Handtverk och Handasiöjder, med
iakttagande af alla de vilkor och förbindelser,'
som Svenska Ragar och Författningar föreskrifva,
och att Giftermål imellan personer af
den Evangeliska Lutherska Religionen och
deh Mosaiska Trosbekännelsen må vara tillåtne,
med vilkor, att Barn, sorn födas af sådana
äktenskap, alltid böra i Lutherska Religionen
uppfostras, och att desse makar, i allt hvad
äktenskapet och arfsrätt i allmänhet rörer, må
vara underkastade Svensk Lag.
Enligt 3 me Riks-Stdnds förenade beslut
kommer följakteligen den underdåniga önskan,
att hos Kongl. Maj:t af Riksens Ständer framställas,
att Judar hädanefter ej må tillåtas att
i Riket inflytta; men som hvad angår Utskottets
förslag om härvarande Judars näringsrijttigheter
och om reciproque äktenskap imellan
Personer af Evangeliska Lutherska Religionen
och Mosaiska Trosbekännelsen, Två
Stånd stadnat emot T vå, i det att Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, som bifallit Utskottets
förslag till alla dess delar, således äfven
med Högvördiga Prest-Ståndet instämt i enahanda
beslut i sistnämnde a:ne omständigheter»
hvar»
T>ert 31 Juft.
hvaremot Utskottets Betänkande blifvit i hela
dess vidd af Vallöf!. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet afslaget; så kominei;
således nyssberörde arne frågor att förfalla.
Utskottets Betänkande, angående den öfver*
klagade förlägenheten i allmänna rörelsen och om
medlen till dess afhjelpande, jämte förslag till inskränkning
af främmande varors införsel och förbrukning,
är af samteliga Riks-Stånden gilladt
med undantag af följande punkter , uti hvilka,
■vissa skiljaktigheter förekomma, nemligen:
1:0 Vallofl. Borgare-Standet har yttrat den.
tanka, att, då Victudlie-liandeln redan skall genom
Riksens Ständers beslut blifvit fri, någon
vidare fråga derom nu icke ägde rum, än att
till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna,
att, 1 anseende till Tullregleringen å inkommande
Victualier, sådana föreskrifter kunde
vidtagas, att den inhemska ladugårds-skötseln
och Productionen deraf beFordras.
Som Utskottets Betänkande i denna del
&r af de öfriga Riks-Ståuden gilladt, kommer
följaktligen Vallofl. Borgare-Ståndets särskilta
mening härutinnan att förfalla.
2:0 Vallofl. Borgare-Ståndet har val äfven
förklarat, att i anseende till Engelska Sten*
kolen och den å dem föreslagne TuUförhöjning,
Ståndet ville sitt yttrande meddela i sammanhang
med granskningen af Stats-Utskottets Be.'
tänkande om exportations-premier och publikt
Iiån m. m. för Skånska Stenkols-grufvan; men
som Särskildta Utskottets förslag i denna del
blifvit af de öfriga Respectiva Stånden utan
förbe
-
Den "31 Julli
förbehåll antaget; så lärer detsamma böra så«
som ett Riksens Ständeis beslut anses.
3:0 I frågan om Utskottets Förslag x af»
seende på förändring af Tullstyrelsen förekommer,
att Högloft. Ridderskapet och Adeln ansett
i punkten om Lönerna för Embets- och.
Tjenstemän vid Tullverket och dessa löners
fastställande till ett bestämdt belopp, böra efter
ordet bestämdt tilläggas: och för deras utftomst
tillräckligt; äfvensom att Tullförvaltare,
Inspectorer och Controlleurer matte med Full»
rnagter förses, hvarjemte Vällofl. Borgare-Ståndet,
som funnit det böra till Kongl. Maj:t öfverlemnas,
att i anseende till Tullstyrelsen
.och bevakningen fatta de beslut, som Kongl,,
Maj:t i nåder pföfvar lämpeliga för ändamålet
och till förekommande af Tullförsnillning, anser
betänkligt, att i underdånighet tillstyrka,
det Tulljagterna bemannas med Kronans Manskap
och Befäl, samt att Ståndet ej eller insernyttan
af Utskottets förslag om Tullbetjening
gens försättande på så kallad Militairisk fot.
Då de särskilta meningar, sorn hvardera
af nyssnämnde Riks-Stånd i dessa frågor yttrat,
icke äro af någotdera bland de öfriga
Stånden biträdde; kunna dd således icke medföra
någon ändring i Utskottets härom afgifne
förslag, hvilket följaktligen lärer böra oför»
ändradt bibehållas, så framt ej Riksens Ständer,
enligt hvad Utskottet nu anser sig böra
tillstyrka, skulle finna den jemkning kunna ä*
ga rum, att, på sätt Höglofl. Ri Iderskapet och
Adeln sig utlåtit, den underdairga önskan m|
tillag-.
Den 31 Juli.
tilläggas, att Lönerna för ofvannämnde Em>
bets - och Tjenstemän fastställas till ett för
deras utkomst tillräckligt belopp, såsom en anstalt,
hvilken instämmer ej allenast med Utskottets
afsigt utan äfven med det ändamål,
sorn af Riksens Ständers framställning i detta
ämne åsyftas.
4:0 HögvÖrdiga Prest-Ståndet har väl ej
antagit Uiskottets förslag till bestämd förhöjning
i Tullen på Caffe: men som detsamma är
af de öfriga Riks-Stånden gilladt, lärer det således
böra utan ändring bibehållas.
5:0 Sedan Utskottet, uti dess utlåtande öfver
de inom Riks-Stånden gjorda anmärkningar
emot ifrågavarande Betänkande, yttrat den
tanka, att någon Öfverllöds- och Consumtionsafgift,
enligt Utskottets första förslag, ej borde
för bruket af Mahogony Meubler, Caffe och Vin i
annat fall äga rum, än så framt andra öfverflöds-artiklar
blefve med slika afgifter ansedde;
så hap Högvördiga Prest-Ståndet bestämdt
förklarat sig icke bifalla hvad Utskottets första
Betänkande i denna del innehåller, såsom
innefattande ett ämne, hvilket tillhörde Bevillnings-Utskottets
yttrande och Riksens Ständers
afgörande; och Utskottet förmodar äfven,
att ali fråga pm dylika afgifter nu mera lärer
förfalla, da några sådana i allmänhet ej äro
stadgade uti den Bevillnings-Förordning, som
af Riksens Ständer är fastställd,
6:0 Af den anledning, att vid öfverläggn+ngen
inom Utskottet 2 Stånd stadnat emot
It, resande frågan om förbud emot införsel
och
Den 31 Juli,
och bruk af Arrack, har densamma ej kunnat
annorlunda än alternativt till Riksens Ständers
pröfning af Utskottet framställas; och ehuru
endast Högvördiga Prest-Ståndet i detta
ämne meddelt sitt speciella yttrande, lärer det
likväl äfven instämma med de öfriga Respectiva
Ståndens afsigt, att, i likhet med hvad
Högvördiga Prest-Ståndet sig utlåtit, den således
väckta frågan, huruvida arrach må blifva
till införsel och bruk tillåten eller icke,
bör till Kongl. Majus egen nådiga pröfning
helt och hållet öfverlemnas.
7:0 Rörande Utskottets förslag om en StatsOeconomisk
Journal och tillförordnande af en
Redacteur för densamma, äro Riks-Ståndens
beslut i så måtto skiljaktiga, att Höglofl, Rtdderskapet
och Adeln ansett frågan derom böra
till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnas,
i ändamål , att ännu under Riksdagens lopp
underställas Dess nådiga pröfning och fastställelse,
samt Högvördiga Prest-Ståndet yttrat
den tanke, att utgifvaren af nämnde Journal
borde, icke af Riksens Ständer, utan af Kongl.
Majit utnämnas och tillsättas, hvaremot Vällofl.
Rorgare-Ståndet och Hedervärda BondeStåiidet
till alla delar gillat Utskottets berörde
förslag, utom i den omständighet, som angår
utgifvarens efterträdare, hvilken bemälte
Riks-Stånd ansett böra af Tryckfrihets-Comitéen
utnämnas.
Då satnteliga Riks-Stånden således instämt
i det beslut, att en Stats Oeconomisk Journal
tnå utgifyas, och arne af Riks-Stånden bestämt
yttrat
Den 3 l Juli.
yttrat den tanka, att Redacteuren bör af Rik.'
sens Hög loil. Ständer utnämnas, hvilket beslut
Höglofl. Eidderskapet och Adeln i sä matto
biträdt, att frägan derom borde till Kongl.
Majrts nådiga fastställelse under Riksdagens iojjp
i underdånighet anmälas, samt Högvördiga PrestStåndet
således ensamt yttrat, att utgifvaren
borde af Kongl. Maj:t titses; så föreslår Utskottet
den jemkning i de fattade besluten, att
frågan härom må ju förr dess heldre hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmälas, och alt, i händelse
Riksdagens snart inträffande slut skulle
hindra Riksens Ständer att anstallta örn val
af Redacteur, Riksens Ständer ville förena sig
derom, att i underdånighet hos Kongl. Maj:t
anmäla den önskan, att Kongl. Maju täckes i
nåder, genoor utnämnandet af en Skicklig Redacteur,
befordra det ändamål, att sprida StatsOeconomiska
insigter, sorn Riksens Ständer enhälligt
åsyftat.
g:o Angående Utskottets förslag till beläning
å Fastigheter och om Magszins-Directionens
förseende med nödiga Medel till upphandling
af Spannmål, lära Riks-Ståndens beslut ännu ej
vara fattade, äfvensom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln för sin del ansett förslaget om
Tullens förhöjande å Utländsk Spannmål böra
hvila, för att i sammanhang med frågan
om allmänna Magazins-Jnrättningen företagas.
Utskottet får tillika vördsamt anmäla, att
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Högvördiga
Prest-Ståndet samt Hedervärda Eonde-Ståndet
väl fattat sitt beslut, rörande det af Oeconomie
samt
Den 31 Juli}
samt Särskildta Utskotten afgifne gemensamma
Betänkandet i frdgan om den vissa Städer beviljade
oinskränkta Nederlags-Frihet; men att Utskottet
saknar unlysning hvad i detta ärende
kan vara hos Välloil. Borgare-Ståndet tillgjordt;
samt att, hvad angår de öfriga af Utskottet
afgifne och af Riksens Ständer sluteligen afgjorda
Betänkanden, någon skiljaktighet i de
deröfver tagne beslut icke yppats, som hindrar
verkställigheten af den åtgärd till Expeditionernas
författande, sorn på Höglofl. Expeditions-Utskottet
ankommer. Stockholm den 2 8
Juli 1815»
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestuch
Adelns Redarn. Ståndets Redam.
vägnar vägnar
F. B. Schverin Sven Wijkman C:son
På Vällofl. Borgare- Pä Hedervärda BondeStåndets
Redam. Ståndets Redam,
vagnar vägnar
Carl Sjöbohm, Joh, Olsson Longberg,
C. Klintberg.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 31 Juli
Högvörd. Prest-Ståndet d. — s
Vällofl. Borgare-Ståndet d. — —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 29 —•
Vördsamt Memorial!
Genom Protocolls-Utdrag af den 17 Juli
har Höglofl. Ridderskapef och Adeln till Allmänna
-
5°8
Den 31 Juli.
inanna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet återremitterat
Utskottets den io:de i denna Månad
afgifne Betänkande, rörande Håll och Gästgifveri
skjutsen, i anledning af den utaf flera Letlamöter
gjorda anmärkning emot olämpligheten
?f det tillstyrkande, att hvarje skjutshåll
måtte, så vidt möjigt är,blifva af 2:ne mils längd.
Jemte det Utskottet, i anledning häraf, får
gifva tillkänna, att Betänkandet, enligt ankomne
Protocolls-Utdrag, blifvit gilladt af Högvördiga
Prest - Ståndet och Vällofl. BorgareStåndet,
men af Hedervärda Bonde-Ståndet återremitteradt,
likväl utan all anmärkning eraot
den omständighet, hvarå Hög'ofl. Ridderskapets
och Adelns ifrågavarande återremiss har
afseende, får Utskottet till svar derå vördsammeligen
yttra, att Utskottet ingalunda ansett,
att skjutshållen borde till arne mils längd från
hvarandra förflyttas å andra ställen, än der sådant
utan olägenhet kunde låta sig göraj och
Utskottet förmodar att en inskränkning af skjutshållen,
då de likväl icke blifva på längre än
sine mils afstånd från hvarandra belägna, skall
medföra förmån för de skjutsande, som derigenom
icke så ofta komma att till skjutsning uppbådas.
Stockholm den s8:de Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Ade'ns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar
A. Lantingshausen.
vägnar
Bryn. Hesselgren
på
Den 31 Juli. 509
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bonde*
Ståndets Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Anders Fredin. Nils Mänsson,
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d, 31 Juli
Högvörd. Prest-Ståndet d. 39 —
Vällofl.Borgare-Ståndet d. 29 —-  Hederv, Bonde-Ståndet d. 29 —
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har till
Riksens Ständers Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskott
remitterat t vänne till välbeniälte
Riks-Stånd ingifne Memorial , det ena
af Herr Lagmannen Grefve J. H. Gyllenborg
och det andra af Herr Landshöfdingen m. m.
Grefve J. W. Liljencrantz, uti hvilka Memorial,
uppå flera anförda skäl, bevises nyttan och nödvändigheten
deraf, att, öfver alla Egendomar,
Hemman och Jordlägenheter i Riket, sådana
Chartor och beskrifningar upprättas, som upptaga
alla Hemmansägor till beskaffenhet, godhet
och innehåll, för att sedermera tjena till
grund så väl vid värderingarna till Taxering
af Bevillnings-afgifterna, som vid framdeles
vidtagande Allmänna Hushålls-författningar ;
och häröfver får Utskottet vördsamligen afgifva
det Utlåtande, att, under den stora o'ikhet
uti ägor och förmåner, sorn visar sig hemmanen
-
5io
Den 31 Juli.
månen imellan, Iean, utan en speciel kännedom,'
ingen beräkning göras, hvarken ofver deras var*
den och afkastning, eller den odling, hvartill de,
genom kloka hushålls-författningar, kunna uppbringas.
Vid öfvervägande så väl häraf, sou»
af hvad Allmänna öfvertygelsen yttrar , örn
nödvändigheten af Rikets Statistiska kännedom,
anser Utskottet Chartor och Beskrifningar öfver
alla hemman oell Jordlägenheter i Riket
Vara ganska nyttiga och angelägna, emedan eljest
hvarken Jordbeskattningen kan på säkra
grunder stödjas, e ler kloka Hushållsförfattningar
vidtagas och gifvas den tillämpning och verkställbarhet,
sorn locala omständigheter medgifva. Då
nyttan af en noggrann Bandets kännedom' ar
gifven och ostridig; så blir fragan endast, huru
sådana Chartor och Beskrifningar skola erhållas
? — Att dt- böra vara säkra och pålitliga,
men icke genom gissningar tillskapade, är
högs,t nödvändigt, ty så nyttiga och; upplysande
de förra upgifterna vöre, så förvillande och
skadliga skulle deremot de sednare blifva. En
ny afmätning öfver Riket och alla dess Hemman
skulle likväl fordra en kostnad af flera
Millioner Riksdaler, och med det nuvarande
antal Jjandtmätare kunde den icke på 40 å 50
år hinna fullbordas. Det blifver således nödigt,
att först begagna den mängd Geometriska
Hemmans - Chartor, som uti Kongl. General
Landtmäteri-Contolret finnes, utgörande, efter
hvad en af Utskottets Ledamöter uppgifvit,
oaktadt hvad till Finland afgått, ännu ett antil
af omkring 70,000 stycken , med sina be
beskrifningar
-
Den 31 Juli.
511
Skrifningar, utom några tusen de Geogr.åfiska Chartor.
hvilket antal ärligen ökas med inkommande
Geometriska Chartor och ägobeskri fningär, tili ett
antal af omkring 100.0. Utskottet anser sig icke
kunna inga uti närmare detailler öfver detta ämne,
utan får, till ytterligare upplysning, härvid
i afskrift bifoga ett Memorial till Kongl.
Maj:t, som Chefen för Landtmäteriet i Riket
den 13 April 1807 härom i underdånighet ingifvit,
samt vördsainligen tillstyrka Riksens Högloft.
Ständer, att inför Kongl. Maj:t framlägga
deras underdåniga Önskan, att, sa fort möjligheten
medgifver, nödiga uppgifter och underrättelser
om Rikets Hemman och Jordlägenheter,
grundade icke på gissningar, utan på Geometriska
Mätningar och Uträkningar, måtte
varda utarbetade, och att, sedan Kong!. Majtts
och Rikets KammarCollegium jemte Gfver-Directeuren
för Landtmäteriet blifvit hörde, angående
lämpligaste sättet härföre och de erfor-,
deliga oumgängeliga kostnaderna, Kongl. Maj:t
täcktes i Nåder vidtaga den Författning, som
Kongl. Maj:t pröfvar till ändamålets vinnande
bäst kunna bidraga.
Hvilket allt till Riksens Högloft. Ständers
närmare granskning vördsam ligen öfverlennäs.
Stockholm den s8 Juli 1815.
På Högloft. Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledam. Ståndets Ledain.
vägnar * vägnar
4- Lantingshausen, Bryn, Heiselgren,
H
512
Den 31 Juli.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledam.
vägnar
Anders Fredin.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledam.
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kong!. Majus Landtmäteri-Contoir,
som för mer än 200 år tillbaka räknar sin första
upprinnelse, och sedermera af Eders Kongl.
Majus Glorvördigste Knugliga företrädare, framfaine
Sveriges Konungar med nid och hägn blifvitomfattadt,
har nu mera vunnit så betydlig sam.
ling Geometriska och Geografiska Chartor, att
deraf de säkraste Special- eller Tdpographiska
Chartor kunna utarbetas, till hjelpreda för tillgörande
Allmänna Hushålls-anstalter och erhållande
af tillförlitlig upplysning om Sveriges
verkliga styrka och beskaffenhet.
Hyad man derom nu känner är, att 'Riket
innefattar något öfver 80,000 hela hemman,
och äfven att imellan dem mycken skiljaktighet
gifves. I hrist af nämare kännedom miste
alltså hemmans beräkningen utgöra grunden
för deltagandet i Allmänna Gärder och Utskylder
och följakteligen, tvärtemot afsigt och
billighet, den fattigare Hemmans-Aboen komma
att belastas lika med den uti Jord och utrymme
mångfaldigt förmögnare. Det vöre ic
ke
häruti allena, som en noga kunskap om
hvarje hemmans beskaffenhet till ägor och förmåner
vore nyttig, utan skulle äfven i man
ga
-
Den J i Juli.
51,3
ga andra hänseenden blifva af högsta vigt.
Hvar och en omtänksamt sinnad Jordägare, som
vill upphjelpa sin Egendom, gör sig först ari*
1 gelägen, att genom säkra Chartor och uträk.
ningar lära känna dess innehåll och beskaffenhet.
Han grundar derpå sina Hushålls-anstalter,
och blir derigenom i tillstånd att beräkna
till hvad höjd Egendomen uti uppodling
och afkastning kan bringas, och hvad utvägar
dertill böra använda?. Är detta nödigt för
den enskilta Handt-hushållningen, så måste
en sådan speciel kännedom om Riket blifva
oändligen mycket mera gagnelig för sjelfva
Riks hushållningen.
Eders Kongl. jVtajd har ej mindre uti de
Utfärdade Enskifts - förordningarna, än genom
en mängd andra nyttiga Författningar, ådagalagt,
huru högt det ligger Eders Kongl. Majrt
om hjertat, att genom Eandt-Brukets och Näringarnas
tare förökade ut vägar till förkofran , och Eders
Kongl. Majtt har jämväl varit lycklig, att härutinnan
uträtta långt mera, än af Eders Kongl.
Majus korta Regeringstid varit att hoppas. Under
kännedom deraf, finner jag mig lifvad att
underdånigst föreslå de säkraste och mindst
kostsamma utvägar, hvarigenom en fullständig
och speciel kännedom orri Riket kan vinnas.
Underdånigst bilagde förteckningar utvisa,'
att Uandtrnäteri-Contoiret för det närvarande
innehafver 73.444 Geometriska Chartor och
Femte Band. Fjerde Af del. 65, 66, lik»
■ji 4 33en 31 Juli.
lika manga Agobeskrifningar, samt 2779 Geö*’
graphiska Chartor, och att denna stora samling
genom Eandtmätarnes nya Mätningar ökas
med omkring J300 Chartor och lika många
ägo-beskrifningar årligen.
Dessa dyrbara och nästan ovärderliga hand1
lingar, utom det de för närvarande och till»
kommande tider befästa Egendoms-Innehafva»
xes ägande rätt till Jord och herrmans tillhörigheter,
och derföre böra alltid hållas i deri
goda ordning, de nu befinnas, utan att genom
utlåningar eller Copieringar blottställas för nötning
och förskingring, utgöra jämväl Subsidier,
hvarmed säkra och fullständiga Sockne-Chartor
kunna utarbetas.
Att denna befattning, som, enligt Instruc**
tion och Författningar, ifrån Eandtmäteriets
första grundläggning intill närvarande tider
tillhört Contoiret, och hvartill inom Verket
hvarken kunskap eller skicklighet saknas, mu
äfven hädanefter dervid förblifva, derom vågar
jag göra mig underdånigst försäkrad.
Uti denna tillförsigt får inför Eders Kongl.'
Maj.t jag underdånigst hemställa: 1:0 huru de
fpeciela eller Topographiska Sockne-Chartorna.
och beskiifningarna synas böra inrättas, för att
kunna framställa en fullständig kännedom om
Eiket och Dess särskilda Eandskaper, och 2:0
huru dessa Special-Chartor och Keskrifningar
med mindsta kostnad och tidsutdrägt skullq
kunna erhållas?
Hva&
Den 31 Julii
5H
Hvad Chartornas inrättning beträffar, sä
får jag genom underdånigst bilagde Fyra ProfCbartor
öfver Hackstad och Boglösa Socknar
i Upsala, Hö-Socken i Stockholms och Borgviks
Socken i Carlstads Län, denna omständighet
till Eders Kongl. Maj:ts Nådigste godtfinnande
öfverlemna. Dessa Chartor utvisa
Båerna omkring hvarje Byalag, sådana sohr
de af Domstolarna blifvit fastställde, samt filer
och äng med skog och utmark, livar för
sig uptagne. Uti de åtföljande Tabellerna är
innehållet för Ägorna utfördt, och i sista Cn« (
lumnen en uträkning, huru mångå Tunneland
belöper på hvart hemman.
Sådana Sockne-Chartor, i en scala af 1000
alnar på en decimal tum, och åtföljande Tabeller,
kunna endast vid Uandtnjäteri-Contouet
sammansättas och utarbetas. För att beqvämligen
kunna handteras och begagnas, böra de
uppritas i lika stort format och inbindas i häften
, af hvilka hvart och ett innefattade ett
Härad. Dertill borde i samma häfte bifogas etli
i mindre scala sammandragen Charta öfver;
Häradet, tillika meden Hufvud-Tabell, sora
upptager Summorna af Socknarnes Tabeller;
Och på det Härads-Tabellerna måtte äga all
den omfattning och fullständighet, som föt
Ifikets Statistiska kännedom erfordras, men
hvilken för hvart hemman särskildt omöjligen
Jean specificeras, skulle den, utom beloppet af
Jordryrnden, upptaga Folkmängden, produc*.
tion af Jernverk, antalet af Boskap in. m,,
som
516
Den 3 i Juli.
sorn af underdånigst bifogade förslag till Sta.
tistisk Tabell öfver ett Harad närmare inhämtas.
—-
I anseende till de förändringar och den
tillväxt , som dessa sednare föremål tid efter
annan äro underkastade, borde uppgifterna hvart
loide år förnyas och efter hand göras allt iner
och iner fullständiga.
På detta sätt kunde Eders Kongl. Majit,
och de af Eders Kongl. Maj:ts Collegier, som
inseendet öfver Kikshushållningen blifvit i Nåder
anförtrodd, tydeligen se Rikets beskaffenhet
, så i anseende till Jord och utrymme sorn
Folkmängd och flera omständigheter, till uplysning
uti de anstalter, Suni för Eandets och
Näringames upphjeipande kunna pröfvas nödiga.
Utom mångfaldigt andra förmåner, sorn
häraf vore att hämta, får jag underdånig^
namna, att örn Eders Kongl. Majus Befallningshafvande
härigenom kände beloppet af
utsädet* i hvarje Härad, så kunde, sedan årsväxten
eller äringen genom anstälde proftröskningar
blifvit utrönt, Sädesproduction med
lätthet och säkerhet uträknas, i stället att de
årliga uppgifterna derom, i saknad af säker
grund, nu icke kunna vara annat, än gissningsvis.
Vid Riksdagarna skulle också den så kallade
åbo-afgiften, i stället att nu för tiden
beraknas efter mantalen, kunna lämpas efter
Ägorymden, och således svaga Hemmans å
boer
-
Den 31 Juli.
5»7
boer njuta skälig lindring, men innehafvare
af stora hemman få en proportionerad tillökning
uti Bevillnings-afgiftema, ehuru olikheten
i ordinarie hemmans rentorna icke kan
förändras.
Rörande sedermera sättet, huru detta vigtiga
företag ina kunna vinnas, så kunna de
många göromål, sorn dagligen förefalla vid Landt*
Mäteri-Contoiret, icke tillåta de Ordinarie Ingenieurerr.
e att detta vidsträckta arbete verkställa.
De äro alla fullkomligen sysslosatte
dels med de arbetens öfverseende, som ifrån
3 a 400 kring Riket spridda Landtmätare
inkomma, dels med skattläggnings Reviderin.
gar, Chartas Renovationer och flera göromål,
som icke tåla uppskof.
Innan en Sacken-Charta kan sammansättas,'
måste alla Bye - och Hemmans-Chartor transporteras
i den gifna Scalan. —- Detta medtager
desto längre tid, som en Geometrisk Charta
merendels består af flera delar, samt ägorna i
åker, äng och skog mäste sökas på särskildta
Chartor. Afven sä mycket bemödande , om icke
mera, fordrar Tabellernas, författande,
Alla beskrifningar och handlingar, som
åtfölja Chartorna, måste genomläsas och Suin.
mariska beloppet utdragas, hvarvid ofta händer,
att icke alla Geometriska föremål finnas
till deras areala vidd uträknade, utan måste å
nyo på Chartan uträknas. Härtill kominer
vidare Chartornas sammansättning och renrit
ning,
JDen 31 Juli.
ning, hvilket jämväl fordrar mycken noghet
och omtänksamhet, för att med tydlighet och
redighet utmärka hvarje omständighet. Sedan
kan 1 åtskilliga Socknar inträffa, att en elfer
annan samfällighet icke ännu är afmätt, så
mäste också Contoiret besörja, att ägornas innehåll,
genom närmast boende' .Landtmätare,
xiiå bestämmas, sa att Tabellerna ina blifva både
säkra och fullständiga.
Sorn I/ändtmaterl-Contoiret till Sockne
och Härads-Tabellernas upprättande inom
sig icke äger andra uppgifter än de, hvilka
angå Ägorymd och Hemmantal, torde Eders
Kongl. Majit Nådigst för godt finna, att anbefalla
Dess och Dikets Betgs-Coliegium och
Tabell~Commissionen att härvid pål det sättet
lemna biträde, att den Ingenieur, som OfverDirec.
teuren dertill befulhmägtigar, tnå tillåtas
i Dessa Verkr.-Archiver göra sådana anteckningar
och Utdrag, sorn till ändamålet fordras,
äfvensom Eders Kongl. Majsts Befallningshafvande
torde undfå Nådig Befallning, att Contoiret
med nödiga upplysningar tillhandagå.
Slutligen beträffande den kostnad, hvilken
till detta granhaga och vidlyftiga arbete otiiagängeligen
erfordras, så kan jag, efter nipgaSte
beräknande af den tid dertill verkeligen åtgår,
icke i underdånighet tillstyrka mindre än 750
Hldr om året, emot förbindelse, att’ omkring
50 Sockne-Chartor med sina Tabeller, samt de
till detta antal hörande Härads-Ghartor och
Ta
-
\
Den 3 x Juli.
5] 9
Tabeller hvarje år forfärdigas, och i sina band
inhäfiade, till Eders Kongl. Majus KammarCollegium
inlemnas, hvarförinnan icke mer ari
hälften af det i Nåder best adde Arfvodet
borde få lyftas. Fördelningen af dessa medel
svnes böra ankomma på Öfver-Directeuren,
likväl med förbud att något deraf, under
hvad förevändning det vara må, till andra
personer utdela, än de, sorn härmed verkeligen
sysselsättas, imellan hvilka åter Utdelningen
skullfe bestämmas efter hvad hvar
och entillgjort, och således de medel, Eders
Kongl. Maj;t täckes Nådigst bevilja, endast
och allenast till de vigtiga föremål användas,
som uti detta underdåniga hemställande innefattas.
Eders Kongl. Majus $Tådigste pröfning
och godtfinnande underställes allt detta underdånigst;
och får jag den Nåden med djupaste
Vördnad, Nit och Trohet till dödsstunden
framlefva
Stormagtigste Allernådigste Konung!
SCc.
Upsala den 13 April 1807.
Eric af Wetterstedt,
Vördsamt Memorial!
Hedervärda Bonde - Ståndet har genom
Protoco.ls-Utdrag för den 2.-dra dennes åter
-
520
Den 31 Juli,
remitterat Utskottets deri 21 nästlidne Juni
afgifne Betänkande, rörande vackt fråga om
Indelta Begementernas Beklädnads-sätt, saint
derjemte till Utskottet öfverlemnat följande
af flera Ståndets Ledamöter gjorda anmärkningar,
Biksdagsmannen Anders Aberg ifrån Wesk
terbotten har inlemnat ett skriftellgt anförande,
deruti han erinrar, att Botehållarnes
vilkor heldre borde lindras än vidare betungas,
samt att denna fråga derföre fordrar ett
behandlingssätt, hvars åsyftande vore lättnad
jnen ej betungande; och som Boterings-skyldigheten
merendels grundar sig på Contracter
imellan Kongl. Majit och Kronan samt Bikets
Allmoge, uti hvilka Contracter Allmogen sig
åtagit, att hålla ett visst antal Soldater, men
hvarest äfven beklädnads-skyldigheten är föreskrifven;
så vöre derstädes s:ne skyldigheter
förenade, som lika heligt och obrottsligt böra
hållas. Till vidare bestyrkande häraf, åberopar
Biksdagsmannen Knekte-Contractet för
Westerbottens Län, hvarigenom orten skall
blifvit ganska högt roterad; och deruti tydeligen
skall vara föreskrifvet, att Kongl. Majit
skulle sjelf besörja Begementets beklädnad,
roen Botehållaren förse Soldaten med släpmundering,
då Soldaten å nyo anskaffas. Föröfrigt
anser Biksdagsmannen, att en större
eller mindre rubbning uti Knekte-Confracten,
ledande till de Boteskyldiges vidare betungande,
utan båda Contrahenternas ömsesidiga medgifvande
-
Den 31 Juli,
521
gifvande, är att anse såsom stridande emot
den antagne Grundlagen; i anledning hvaraf
yrkas, det Utskottet ville tillstyrka Riksens
JJöglofl. Ständer, att hos Kongl. Majit anhålla,
om upphäfvandet af deri 1812 härom utfärdade
Forordning; hvarjemte Riksdagsmannen
sluteligen bifogar ett Transurnt af Kongl. Majus
nådiga Förordning imellan Rotarna och Soldaterna
under det vissa Knekte-hållet i Vesterbotten.
Uti Riksdagsmannen' Anders Åbergs of1
vanstående yttrande, hafva Riksdagsmannen .
Johan J.ongberg från Gestrikland, och samtelige
Fullmäktige från Norra och Södra Helsingland,
Norrbotten och Carlstads Län samt
Riksdagsmannen Anders Joachimsson från Öster-GötIliand
iig förenat, den sistnämde med
anhållan, att det år 1685 upprättade KnekteContract
för Öster-Göthland måtte blifva orubbadt,
Riksdags-Fullmägtige Haniel Andersson
från Upland och samtelige Fullmägtige från
Jönköpings och Kronobergs Län hafva jemväl
yrkat, att de för dessa orter afslutade
Knekte-Contratt må förblifva oförändrade.
Riksdagsmannen Johan Vessing från Vestmanland
har äfvenledes instämt uti hvad
Biksdags-Fullmägtigen Anders Aberg yttrat,
med tillägg, att härvid jemväl borde anmärkas
det skäl, att Rotehållare, då de till Extra
-
T>en 31 Juli.
tra Roteringen utgjort det aldramindsta öfver
sin skyldighet, alltid erhållit ersättning,
Samt att Rotehåkarne vid gamla Roteringen
mera än de förra äro skyldige att förse
Manskapet med större Beklädnad,, än KnekteContracten
föreskrifva.
Riksdagsmannen Nils Marisson ifrån
Mal möhus Llän har, med instämmande uti
o
Riksdagsmannen Åbergs anförande, tiilaggt det
yrkande, att alla Persedlar hädanefter endast
måtte bestå af Valmar, såsom en vara,
hvilken produceras inom Landet, hvarmed
öfrige Fullmägtige från Skåne sig förenat.
Riksdags - Fullmägtige Elof: Håkansson,
Jan Pehrsson och Eric Pehrsson från Carlstads
Län hafva ingifvit ett Memorial, innehållande
yrkande, att Rotehållarne matte, hädanefter
som hittills, efter Knekte-Contracternas
tydeliga innehåll, få lemna deras Soldater
Släptnutideringar »f grått Valmar, oell
icke, såsom Kongl. Förordningen af år 1812
föreskrifver, nödgas prestera en flerfalldigt
dyrare Lifmundering af Blått kläde, med alla
derti 1 hörande Persedlar; hvarföre Riksdags,
männen äfven klaga öfver, att Utskottet genom
sitt förslag skal! velat tillstyrka Rotehållarnes
ytterligare betungande; alldenstund
sådana föreslagne öfverenskotnmelser alltid
skola vållat nya tyngder och besvär; och
som 80 §. Regerings-formen stadfäster Knekte-Contracten
till sina grunder, anser Riksdags
-
Den 31 Juli.
5*3
dagsmannen Utskottet, i likhet härmed, bö»
ra omarbeta sitt .Betänkande.
Härmed hafva öfrige Fullmägtige fran
Carlstads- och Södermanlands Län sig förenat.
Riksdagsmannen Anders Joachimsson har
yttrat den önskan, att de manga förändringar,
som sednare skall skett med Arméens mundering
och beklädnad, mätte afskaffas, och
Munderingen försättas i det skick den rätteligen
vara bör. Deruti Ståndets Allmänna röst
instämt, hvarförutan Nils Håkansson, jemte
öfriga Fullmägtiga från Skåne, anhållit, att
Bräm på Husarernas Dolmar mätte få göras
af Svenska Lammskinn, i stället för de kostsamma
Siberiskä Dammskinnen.
Till svar å ofvanstående anmärkningar får
Utskottet anföra, att, då det afgaf sitt Utlåtande,
rörande ifrågavarande ämne, hade Utskottet
endast för afsigt, att framlägga för Riksens
Högloft. Ständer ett förslag, som Utskottet på
intet sätt ansåg mera betungande än den beklädnad
Rotehållarne för det närvarande utgöra,
och åsyftade derjemte det ändamål, att
Rotehållarne, genomett sådant efter tiden lämpad
t project, skulle tryggas för alla betungande
förändringar, som i en framtid kunde komma
i fråga. Under medvetande af denna afsigt får
Utskottet nu förklara, att de grunder det upgifvit
endast innefattade en hemställan till
Rik
-
t
Den 31 Juli.
Riksens Högloft. Ständer, hvilken, långt ifrån
att såsom eit ovilkorlig: tillstyrkande framställas,
tvertom öfverlemnades med det uttryck^
liga förbehåll, som uti följande ord af B.etänkandet
innefattas: ”Utskottet har derföre, endast
vilkorligen ansett sig höra framställa detta
förslag, så att det ej rnå vara förbindande
för alla Infanteri Regernenternas Rotehållare,
utan må det vara deras rätt, att, häröfver hörde
genom Kongl, Majus Befallningshafvande,
sjelfve förklara, om de äro nöjde att häruti
ingå, eller i vidrigt fall med Kongl. Maj-ts
Befallningshafvande öfverenskomma örn de
vilkor, som Rofehållarne kunde vilja föreslå,”
Härigenom tror Utskottet sig fullkomligen
hafva adagalaggt, att aldrig något betungande
för Rotehållarne, hvarken genom detuppgifne
förslaget varit åsyftadt, eller deraf kunnat blifva
en följd, utan har Utskottet härigenom
trott sig bereda en framtida säkerhet för den
kostnad, sorn genom skeende förändringar kunde
uppkomma,
Hvad angar det jemte anmärkningarna
gjorda yrkande, att de manga förändringar,
som i sednare tider skola skett med Arméens
mundering och Beklädnad, måtte afskaffas, så
får Utskottet härvid åberopa, hvad uti dess
afgifne Betänkande, om vissa öfverklagade kostnader
för Rust - och Rotehållare, rörande denna
omständighet, blifvit anfördt»
För
För öfrigt har Utskottet ej något vidare
tillägga vid dess nu ifrågavarande Betänutan
får endast anmäla, att det samma
Hogvördiga Prest.Ståndet bifallet,
Bidderskapet och Adeln samt
Borgare-Ståndet afslaget.
detta Utlåtande till Hedervärnärmare
granskning öfverben
28 Juli 1815.
att
kande,
blifvit af
men af Höglofl.
Väl loll.
Blifvandes
da Bonde-Ståndets
lejnnadt. Stockholm
På Högloft. Jliddersk.
och Adelns I-mdam.
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareSiårideis
Uedam.
vägnar
Anders Fredin.
På Högvördlga PrestStåndets
Uedam.
vägnar
Bryn. Hesselsten.
På Hedervärda BondeStåndets
Uedam.
vägbar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
