# ID: svediakorp-gov1787
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 65,213
# sentences: 2,060
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
Till samteliga
Riks-Ståndens Protocoll,
X ■
innehållande de Handlingar,
Hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnadej
Såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Befänkanden
och Förklaringar,
Samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm 1815.
Femte Bandets Fjerde Afdelning.
STOCKHOLM,
Wryckt i MARjguAR»ska Tryckeriet, 1816.
Utdrag eif Protocollet, hållet i Högloft..
Ridder skakets och Adelns Plenum den
25 Juli 1815,
S, D. Remitterades till Eag-tJfskottet ett för»
leaine gårdag på bordet lagdt Memorial från
Bevillnings-Utskottet, af den 21 Juli, angående
deh förändring i Borgenärs-Eden vid
Concourser, hvartill Projectet till BevillningsStadgans
2 ärt, 6 § i mom, föranleder. Ut
supra,
Ex Protöcollo
A. G, Silverstolpe.
§. D. Beslöt Mögtofl. Riddérskäpét ödi Adeln,
till påskyndande af författandet af de expedi»
tioner som öfver Riksens Ständers beslut börd
uppsättas, och då öfver flera Mål af de respectiva
Stånden olika beslut blifvit fattade, hvaraf
en del förfalla, andra kunna af Stånden
sjelfva sammanjemnkas , andra åter genom
Nämnd mäste äfgöraS, hvart och ett Riksens
Ständers Utskott skulle anmodas, ätt undersöka
-
4'
Den 23 Juli.
ka förhållandet med Besluten öfver de ifrån
dem utgifna Memorial och. Betänkandén, och
i det fall någon jemnkning vore möjlig och.
af nöden eller Målet till Nämnd måste llän»
skjutas, sådant till vederbörlig åtgärd hos Riksens
Ständer skyndesamt anmäla: förmodandes
Ridderskapet och Adeln att de öfriga respectiva
Stånden skulle finna lämpligt att i detta
Beslut instämma. Ut supra.
Ek Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Beslöt Högloft. Ridderskapet och Å»
deln, i likhet med hvad tillförene skett, att
arfvodena åt Utskottens Secreterare och Gans»
lister icke böra till dem utbetalas, förr än ge?
nom Riddarhus-Secreterarens quitto intygas,'
att Utskottens Protocoll och Handlingar i ordning
satte och inbundne blifvit til! Riddarhuset
aflemnade: gällandes sådant likväl icke
i afseende på Banco- och Siats-Utskotten, hvilkas
Handlingar icke i Riddarhus Archivet förvaras,
Ut supra,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Ut.
Den 23 Juli:
S
Utdrag af Protocolkt, hållet hos Hög
vörä.
Prest - Ståndet den 23 juli
18 k 5»
8, D. i- öredrogos å nyo och biföllos
Stats Utskottets Utlåtanden:
1:0 I anledning af gjorda anmärkningar
vid dess Betänkande om medel till understöd
för ingifvande! af Skriften Svensk Botanik.
2:0 I anledning af, gjorda anmärkningar
vid dess Betänkande om sökt lindring uti
Båtsraans-indelningen i Blekinge.
3:0 Angående Herr Reenstjernas liem*
ställan, att Sterbhusen efter Embets- och Tjenstemän,
vid Civil Staten, med indeldt lön, måtte
få åtnjuta Begrafningshjelpen efter förvandling
och Markegång.
4:0 Rörande eftergift af en uti QvarnTullen
eiler Mantalspenningarna, för Stockholms
Stad. för de sednare åren yppad brist.
Stats- och Hevilljiings ■ Utskottens
gemensamma Betänkanden, angående:
1:0 Befrielse från Export-Tull å allt
Trädvirke som utskeppas, med undantag af
Ekevirke.
2:0 Qvärn-Tullens eller Mantalspenningarnes
beräkning och erläggande af Stockholms
Stad, samt eftergift af en deruti för sednare
åren yppad brist. .
3:0 Nedsättning af Post-afgiften för alla
till och ifrån utrikes Orter afgående och ankommande
bref.
4:0 Eftergift af Mantalspenningar och,
an
-
JDert 2 J Juli.
andra allmänna utskylder för Barn (lil en viss
alder, som från Barnhusen blifvit uttagne.
5:0 Eöneförbättrjng för Härads-Skrifvarjie
i och för Mantals-Skrifqingarna,
6:0 Fribrefs-rättighet för Städernas Magistrater
yid Uppbördens remitterande och
Brottmals-ransakningars öfversändande,
7:0 Frihet för Tontagare, att tjena för
Begrafningshjelp, och erlägga Bevillning för
deras Röner,
8:0 Förändring i tiden till Capirations-,
Bränvins-Consumtions och Pannerymds afgiflernas
uppbärande,
Banco? Utskottets Memorial
1:0 Om jemnkning af Bankens uti Författningarna
stadgade rättighet till försäljande
på egen Auction af dess Basdghets-Panter.
2:0 I anledning af gjorda anmärkningar
vid dess Utlåtande, angående Utlåning på fast
Egendom.
3:0 Rörande en efter tidernas förändra-’
de skick lämpad Reglering af Banco-Statens
Eönevilkor.
Stats- samt Allmänna Besvärs, och OeconomieUtskottens
gemensamma Betänkande,
rörande den af Prosten Thyselius föreslagna
farleds öppnande från Sulevik, genom Sjöarna
Bänken och Hugn till Norrska Riksgränsen,
Ut supra,
Ex Protocollp
J. XJ. Ahnqvist.
D.
Dm 23 Juli.
1
S. D. vjppl ytterligare föredragning af Banco-Utskottets
Memorial, angående rättigheten
för Lump Samlare att kringresa i Landet saint
om Lumpors anskaffande för Pappersbrukens
behof, beslöts att detsamma skulle med Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottet corn*
municeras. Ut supra.
Ek Protocollo
J. U. Almqvist.
S. X). Antog Prest-Ståndet det af Bevillningsutskottet
hemställda Alternativ, enligt - hvilket
3- procent af Uppbörds-Summan får afdragas sasora
provision för Mantals-Commissarierna inom
Stockholms Stad. Ut supra.
Ex Protocollo
.7. 17. Almqvisth
Utdrag af VälJofl. Borgare - Ståndets
ProtocoU, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 25 Juli 1&15.
S. D. I anledning af Hedervärda Bonde-Ståndets
den iU i denna månad meddeldta Proto
eoUs
-
5
Den 23 Juli.
colls - Utdrag, af innehåll, att Bonde-Ståndet j
i frågan om utgifvandet af en Stats-Oecono■misk
Journal och utnämnandet afen Bedacteur
Jör densamma, genom Riksens Sränders Electorer
till Tryckfri hets-Corn i teen, förenat sig
med Hoglofl. Ridderskapet och Adeln derom,
att detta förslag skulle till Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemnas, i ändamål att ännu
under Riksdagens lopp underställas dess nådiga
pröfning och fastställelse, fann Borgare-Stån»
det för dess del sig böra förblifva vid dess
i förrberörde afseende redan fattade beslut, såsom
vilkor för det af Ståndet bevilijade biträde
af Bankens medel, för berörde Journals utgifvande
; Uti hvilket beslut att deltaga, Respectiva
Med Stånden genom Protocolls-Utdrag
^vördsamt och vänligen skulle inbjudas. Ut supra.
Ex Protocollo
C. M. Robsahm
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
Protocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 23 Juli 1815.
S. D. Föredrogs åter Stats-samt Allmänna Besvärs-och
Oeconomie-Utskottens gemensamt afgif.
ne och den 22 i denna månad på bordet lagda
Betänkande af den i5tde Juli, öfver Riksdagsmannen
Eongbergs Memorial, om förändring
i Båtsmanshållet uti Sveriges norra Provinser,
I an
-
Deri 2 3 Juli.
I anseende till förevarande måls beskaffenhet,
fann Hedervärda Bonde-Ståndet något annat
utlåtande deröfver icke erfordras, än att,
om tongberg finner sig dertill befogad, må
han i behörig ordning vända sig med underdånig
Ansökning i ämnet till Kongl, Maj:t.
Ut supra.
Ex Protocolks
Olof 'Werlin.
s. i>. B onde-Ståndet lät sig nu åter föredraf
gas ■ Stats- och Bevilinings-Utskottens, under
den iij Juli, gemensamt afgifne och den 2%
uppläste och på bordet lagde Betänkandes:
1:0 Angående Riksdagsmannens tian Jönköpings
Län Anders Sandstens Memorial om
förhöjning i Lots- och Båk-afgjfterna samt
Sjö-Tullen. y
2:0 Angående föreslagen ändring uti
< tiden till Capirations-, Bränvins- Consumtionsocli
Pannérymds-afgifternas uppbärande.
3:0 Angående Herr Reenstjernas Memorial
om frihet för Löntagare att tjena för
Begrafnings-hjelp, och erlägga Bevillning af
deras löner.
4:0 Angående Borgmästaren Norströms
-väckta Motion om fribrefs rättighet för Städernas
Magistrater vid Uppbördernas remitterande’
och Brottmåls - Ransafc ni agars öfverön
dande.
10
Den 3 3 Juli.
5:0 Angående Herr Landshöfdingen
Grefve Eilljencrantz’s hemställan orri löne-förbättring
för Härads-Skrifvarne, i och för Mantalsskrifning.
6:0 Angående Herr Commerce-Rådet
Wegelins Memorial om eftergift af Mantalspenningar
och andra allmänna Utskylder för
barn till en viss ålder, som från Barnhusen
blifvit uttagne: och
7:0 Angående Jon Jonssons fran Blekinge
Memorial, om befrielse från Export-Tull
å allt Trädvirke som utskeppas, med undantag
af Ekvirke.
Och fann Bonde-Ståndet för godt, att ^
godkänna hvad Utskotten i ofvannätnnde ämnen
yttrat. Ut Supra
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. 13. Upplästes ett fran Vällofl. Borgare- ^
Ståndet ankommet Protocolls-Utdrag af gårdagen,
innehållande, att, vid föredragning af
Constitutions-Utskottets den 20 Juli afgifne
Memorial, i anledning af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns återremiss å Utskottets förslag
till ändring i 4 $ Regeringsformen, att ordet
och skulle sättas i stället för ordet eller, mellan
orden Frälse och Ofrälse., hade BorgareStåndet,
med oförändradt bifall till hvad Utskottet
sig utlåtit, funnit, att i händelse Höglofl.
Ridderskapec och Adeln icke skulle från
Sa
-
Den a 3 Juli.
gå sitt Eget och foga sig efter Med-Ståndens i
•leita ämne fattade Beslut, någon annan åtgärd
icke återstod, än den omröstning uti
förstärkt Constitutions-Utskott, sorn 50 § Regeringsformen
föreskrifver, och till hvilken åtgärd
Borgare-Ståndet ock för sin del ville i
sådant fall hafva målet öfverlemnadt.
I anledning häraf fann Bonde-Ståndet
för godt, att äfven för sin del till Gonstitutions-Utskottet,
förstärkt med ett antal af Tjugu
personer af hvart Stånd, hänvisa berörde
fråga, att der genom omröstning afgöras, i
händelse Höglofl. Ridderskapet och Adeln icke
skulle täckas foga sig efter de öfriga Ståndens
derutinnan tagne beslut; Och hvarefter det
dymedelst fullständigt beredde Utlåtande kommer
att, på sätt Bonde-Ståndet nästlidne dag
förklarat, hvila till afgörande vid nästa Riksdag.
Ut supra.
Ex Protocollo.
Olof Werlin,
S. D. Efter öfverläggning om Stats- och Bevillnings-Utskottens
gemensamt, under den 10
Juli, afgifne och den q 2ulra på bordet lagde
Betänkande, öfver Herr Lagmannen och vice
Talmannen Låndbergs Memorial, i hvad det
rörer Ovarntullens eller Mantals - penningarnes
beräkning' och erläggande af Stockholms
Stad; fann Bonde-Ståndet för godt, att samma
Betänkande antaga, Ut supra,
Ex Protocqllo
Olof Werlin,
S. D,
Den 23 Juli.
S. 2>» öredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och'
Oeconomie Utskottets den 19 Juli äfgifne och
den 22 Juli på bordet lagde utlåtande öfver
de hos Högloft. Ridderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde-Ståndet gjorda anmärkningar
emot Utskottets Betänkande om afhjelpande
af vissa kostnader för Rote - och Rusthållare,
Efter öfverläggning härom, togs målet
under afgörande, dervid Bonde-Ståndet, efter
gjord proposition, ogillade allt hvad Allmänna
Besvärs, och Oec©norme-Utskottet iämnet yttrat,
sned beslut tillika, att allmänt Besvär derom
skulle, genom Talmannenr å Bonde-Ståndets j
.vägnar, till Kongl. Maj:t i underdånighet öfysrlemuas.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S. Ö. Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets,
den 19 Juli afgifne och den 22 på
bordet lagde Betänkande, i anledning af Gustaf
Larssons från Stockholms Län väckta fråga,
om frälsehemmans skyldighet, att utgöra
fångskjuts lika med kronoskatte hemman, företogs
nu äter, då Hedervärda Bonde-Ståndet,
i anseende till Riksdagens nära förestående
slut, och på det något uppehåll deri ej må
beredas genom åtenemiss af detta mål, fann
för
Den a 3 Juli.
för godt, att med vidare åtgärd derutinnan^
uppskjuta till nästa Riksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
O
S. D. A nyo blefvo föredragne Stats-Utskota
tets den 19 Juli afgifne ocb den 2 a:dra på
bordet lagde Betänkanden: i:mo Angående eftergift
af en uti Qvarntullen eller Mantals»
Penningarna för Stockholms Stad för de sednare
Aren yppad brist; och *:do Angående
Herr Reenstjernas hemställan att Sterbhuset!
efter Etnbets-och Tjenstemän vid Givil-Staten,
med inde'dt Uön, måtte få åtnjuta Begrafuingslijelpen
efter förvandling och Markegång. —
Och fann Bonde-Ståndet skäligt, att till dessa
Betänkanden lemna bifall. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D N*är nu åter föredrogos
timo Banco-Utskottets deri i&:de Juli
meddeldte Utlåtande öfver Handelsmannen Stabecks
Memorial om förändring i Författningarna
om Banco - Auetioner , och
2:do Allmänna Besvärs och Oeconomie-lJtslcottets
Betänkande af den 19 Juli, i anledning
af Väckt fråga om nödvändigheten af en
för
-
Den 2 3 Juli.
förbättring uti Organisations- och Administrations-sättet
för Tullverket, hvilka Utlåtanden,
den 2 2.'dra i denna månad upplästes och lädes
på bordet, blefvo de samma af BondeStåndet
gillade» Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos samteliga Riks»Ståflden den 23 Jtdn
Stormägtigste Allernådigste Konung 1
Genom Nådig Proposition af den 1 sist»
ledne Maj, har Eders Kongl. Maj:t i Nåder
täckts fästa Riksens Ständers uppmärksamhet
på nödvändigheten af tillökning i den Civila
Ernbets- och Tjenstemanna-Corpsens Lönevillkor:
inom RiksStånden hafva likaledes under
Riksdagens lopp flera, till samma ändamål syftande
motioner blifvit väckta: och det är t
anledning af allt detta Riksens Ständer nu gå
att till Eders Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna
deras i afseende på denna angelägenhet
fattade förslag.
Riksens Ständer hafva fullkomligen insett
och erkänt rättvisan och behofvet af den
föreslagne lönförhöjningen. De hafva dervid
haft ingen annan betänklighet, än huruvida
den samma med Statens tillgångar kunde för<§n,
as. Det enda sätt Riksens Ständer ansett
lamp
-
Den 2 3 Juli.
*5
lämpligt att gora penninge* löntagaren i allmänhet
belåten och trygga honom mot den osäkerhet,
som åtföljer myntförändrlngar och varuprisens
uppsättning, har varit det, att*bestärnma lönerna
i vissa tunnor Spannmål, hvilken allmännast
rättar sig efter myntvärdet och likasom,
bestämmer andra varors pris. En sådan fullständig
reglering beror dock, i Riksens Ständers
öfvertygelse, af en förbättrad organisation
af alla Embeten och Tjenster. Men på det den
åtgärd som nu vidtages må blifva verksam till
en sådan förbättring af lönerna, att de någorlunda
åtfölja tiden och myntvärdet, hafva Rik*
sens Ständer bestämt att lönebeloppen, med
tillägg af den procent i penningar, som varder
bevilljad, må bestämmas i Spannemål till
ena hälften, på det sätt, att den reduceras i
tunnor säd, efter det för beräkningen af Kronans
Spannmåls inkomst föreslagna Stats-priset
'4 R:dr 24 Sk. tunnan, som sedermera, jemte
den andra hälften af Eonea, i penningar borde
utgå och betalas efter medel - priset å
Råg och Korn, taget efter Markegången i samtliga
Länen för det föregående året.
I afseende på förhöjningen hafva Riksens
Ständer ansett en olika och för de lägre Lönegraderna
högie procent böra utsättas, samt, i
följe deraf, och efter beräkning af Stats-Verkets
tillgångar, beslutit, att denna Löneförbättring
må bevilljas från och med 10 p:Ct. å de
högsta, till och mad 75 a de mindre Löntaga.
re i följande Tio (10) Glassér af löner, nemligen:
i:sta
-
Ven 2 3 Julli
'usta Classen, under oell
med
100 Rldr —
75
piGc
gidra Dito deröfver och
med
200 R dr
70
g*dje — Dito — Dito ■
300 —• —
60
—*
'4:de —— Dito — Dito
—
45o
50
—■
f;:te — Dito — Dho
—
600 — ■—1
40
,6:te — Dito —— Dito
800 —- ■—
35
—
<?sdé; ■*— Dito — Dito
—
1000 —
30
—.
gtde — Dito — Dito
—
1500 —
20
—
gide — Dito — Dito
__
2000 —• —
15
—
!ic:de — Dito — Dito
—
3000 — "—
10
Utöfver hvilket sistnämnde belopp några Xjliner
å Stat Icke finnas bestådde.
Då vid Urtima Riksdagen i Örebro särskilda
summor blefvo beviljade till förbättrande
af löher för några Embetsverk i Stockholm,’
och rättvisa och billighet fordra, att den primitiva
och till år 1812 följde grunden, att
alia Embets- och Tjenstemän med lika värdighet
matte åtnjuta lika löner, bör iakttagas,
hafva Riksens Ständer ansett den sålunda
vissa Verk tillagda-förhöjning böra ingå under
den nu beslutna tillökningen, och denna alltså
beräknas och anslås å de år 1811 på Stat
bestådde löner. Härjemte och då, vid den åt
agio beviljade lönförhöjning af 3 3-|- procent,'
en del penninge-lön tagare i Landsorten blefvo
derifrån uteslutne, hvilka likväl synas
både berättigade och i behof af enahanda förmon,
sorn deras vederlikar, hafva Riksens
Ständer ansett dera, så vidt de endast ärd
penninge-löntagare och icke försedde med
Boställen eller Bohemmän, ej heller försedde
sted någon större eller mindre indelt lön,
kyai
-
%
Den 2 3 Juli.
*7
hvarunder äfvén Boställs-rentor samt jord räknas,
bora komma i åtnjutande af ej mindre
nyssnämnde 33-'- procents förhöjning, än ock
den nu föreslagne tillökningen; hvarvid, enär
Riksens Ständer icke varit i tillfälle att utröna
förhållandet med hvar och en person,
som i Staterna finnes upptagen, Riksens Ständer
ansett lämpligast, att hos Eders Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det täcktes
Eders Kongl. Majit, efter vederbörandes hörande
och inhämtade upplysningar, låta tilllämpa
denna allmänna föreskrift.
Hvad särskildt angår do fyra CabinettsCourirer,
sorn å Kolig!. Clarice!Iiets Stat finnas
upptagne till 266 R:dr 32 sk. lön, hafva Riksens
Ständer, enär andre Secteteraren i Cabinettet
derstädes ej äger större Lön än 266 R:dr
32 sk., ansett den nu föreslagne tillökning ej
böra sträcka sig till bemähe Courirer annorlunda,
än att de må undfå 33^ R:dr Contant
tillökning, så att de komma att uppbära i ett fö5
allt 300 Riksdaler årligen.
1 anledning af Svea Hof-Rätts anmälan,'
om nödvändigheten deraf att dess Stat tillökas
med en Fiscals-, tre Notarie- och tvtj Cancellist-löner,
hafva Riksens Ständer, sedan Eders
Kongl. Majit i Nårler behagat gifva proposition
derom, att Wermland må komma att höra under
befria!te Hof-Rätts Jurisdiction och dess
göromål således varda tillökade, beslutit, att
en summa, som svarar emot 3 Notarie- och
2 Cancellist-löner på Svea Hof-Rätts Stat sko.
la uppföras, att efter behof användas, till dess
Fante Band. Fjerde Afdel. 3, 4, ofvan
-
Den 23 Juli.
ofvanförrnålte Reglering af Styrelse- Verken
vid nasta Riksdag kan blifva antagen.
Härtill få Riksens Ständer ytterligare i
underdånighet tillägga: att förhöjningen ej
kommer att sträcka sig till de löner, so n åtnjutas
å Indragnings Staten, utan att deremot
personer, sorn både derå och tillika pä Ordinarie
Stat hafva löner, ej mage a lndvagningsStaten
uppbära mer, än sorn kati öfverskjuta
tillökningen på ordinarie lönen, saint, derest
denna öfverstiger beloppet sorn å IndragningsStaten
åtnjutes, derifrån uteslutas: att ater de
Ernbets* och Tjenstemän i Krigs-C<'llegtum,
som njuta löner eller lönfyllnad af särskilda
Cassors medel, komma att äfven erhålla den
tillökning som nu är föreslagen, hvilket i Staten
skall observeras: att, hvad särskildt angar
tjenstförrättande Stats-Secreteraren vid Ecclesiastique
Expeditionen af Eders Kongl. Maj:ts
Cancellie, Landshöfdingen och Cornmendeuren
von Rosenstein, sorn, ifrån Embetets inrättning
år 1809, detsamma bestridt endast med
åtnjutande af den Pension han förut innehade,
hvarunder Stats-Secreterare lönen alltså tned
2133 R:dr 16 sk. årligen blifvit Staten bespard;
så hafva Riksens Ständer ansett det ej kunna
Landshöfdingen von Rosenstein betagas, att så
länge han i utöfningen af Stats-Secreterare Embetet
fortfar, tillgodo njuta det Pensionen
öfverskjutande belopp, som, med den nu be*
slutna tillökningen, Stats-Secreterare-lönen kommer
att utgöra. I öfrigt bör iakttagas vid
upprättande å Stat af Spanneinålen, att brutna
tun
-
Den 2 3 Juli.
19
tunneta! icke beräknas, utan, der sådana uppkomma,
ökas i stället på det Contanta beloppet,
sorn sålunda kan något öfverskjuta Spannmålsvärdet
, samt vid förvandlingen af säden efter
Markegansspriset, blott sfdliirigtal upptagas;
hvarvid runstycken under till och, med 5 icke
beräknas, men derutöfver för hel skilling
u ppföt es.
Elter uppgjord calcul, som i sammandrag
härjemte i 'underdånighet bifogas, bestiger hela
summan af den nu tillstyrkta lönförhöjningen
till omkring 138,300 Krrlr, hvari likväT
de år 1812 änslagne och på Stat förut förde
lön-belopp af 18,400 Enir äro inberäknade,
så att Stais-Verkets egentliga tillökta utgift
för rletta behof blifver i Penninge-numeraire
11 9,900 R:dr.
Derigenom att hälften af lötterna skall
bestämmas och uppföras i tunnor Spannmål,
och denna betalas efter Markegång, uppkom,
mer dock för Stats-Verket en af Markegångspriset
beroende ytterligare utgift,- enär Staten
icke , äger mera, än 32,000 Tunnor odisponerad
Spannmåls inkomst," som a lika sätt, eller
efter Markegångspriset ingår. Denna afgift,
bestående i skillnaden mellan Stats-priset 4J E:dr
tunnan, samt' de,t, hvartill Markegången derutöfver
kan bestiga å 14,510g tunnor, hvarmed
hela beloppet af Eöne-Spanhmålen öfverskjujer
Kronans Spannmåls inkomst, och om
Markegången skulle uppgå till 7 R:dr tunnan,
blifver Stats- Vérkets omförinälfe ytterligire
Utgift 3*3,276 K:dr 12 sk., som, lagd till förenämnde
-
2 0
Den 23 Juli*
nämnde lön förhöjnings belopp, skulle utgöra en
summa af omkring 156,276 Hulr. Medel till
denna ökade utgift äro af Riksens Ständer behörigen
an visade.
Slutligen hafva Riksens Ständer beslutif,'
ätt denna Jjöntillökning må med nästa ars början
samtlige vederbörande tillgodokomma: hvilket
allt Riksens Ständers härmed få Eders Kongl,
Majit i underdånighet meddela.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
vägnar
Carl Mörner,
b. t. Landtmarskalk,
vagnar
J. A. ljndblom
n, v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Upplyst
Den 2 3 Juli.
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 23 Juli.
Stormägtigste Allernäiligste Konung!
Hos Riksens Ständer har blifvit anmäldt
det förslag , att sedan inrättningen al en Jury i
Tryckfrihetsmål blifvit fastställd, alla bestämmelser
deri rörande bestraffningar skulle ställas
i full enlighet med den allmänna Tagen,1
och den samma endast i Tryckfrihets Förordningen
åberopas. Riksens Ständer hafva väl
insett och erkänt riktigheten af detta förslag,
men dock ansett betänkligt, att, innan inrätt"
ningen af Jury i Tryckfrihetsmål till sin ver-;
kan blifvit af nationen känd, dervid lägga någon
verksam ;hand. Riksens Ständer hafva derföre
i detta afseende tills vidare dertill inskränkt
sig, att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det täcktes Eders Kongl.'
Majit i Nåder anbefalla den Comité , som
till Lagens öfverseende blifvit nedsatt, att
i Lagförslaget fästa synnerlig uppmärksamhet
på bestraifningssättet af de brott, som kunna
fördfvas emot tryckfriheten och på Rättegdngssättet
i Tryckfrihets mål, på det tillfälle må
beredas att äfven sådana mål, efter den nya Lagens
antagande, endast efter allmän Lag må kunna
afdömas.
Riksens Ständer framhärda med djup unj
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigsts
tjenare och undersåter
På Ridder
-
Dm i $ Juli
P! iUddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner ,
h. t. Landtmarskalk.
Pä Prest-Siämleis
vägnar
J. A. Lindblom ,
11 v. Talman.
Pä Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
b» t, Talman.
IJa Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson, ,
n. v. Talman,
Uppläst lios samtliga Riks-Stånden den 23 Juli,
Stormägtigsté AHernådigste Konung!
Då allt sedan Riksdagen under åren 1809
och 18x0 fråga varit väckt om utarbetande af
förslag till ett nytt representationssätt, och Riksens
Ständer äfven vid denna Riksdag yttrat
deras önskan, att ett sådant arbete skulle företagas,
men oaktadt hvad man förmodat, att
de dertill nödiga upplysningar skulle under tidens
lopp fullständigt hunnit samlas, Riksens
Ständer dock i deri grad funnit sig i saknad,
att ett till ändamålet ledande arbete ej kunnat
företagas ; hafva Riksens Ständer beslutit,
att hos Eders Kongl, Majit förnya Deras vid
föregående Riksdagar förut gjorda underdåniga
anhållan, orri fogande af en anstalt, till samlande
af allmänna Statistiska kunskaper öfver
Sverige, med synnerligt-afseende på dem, som
med
Den s 3 Juli.
9 i
ned inarbetandet af elt förslag till en ny representation
kunna hafva gemenskap. Ti i 1 detta
ändamål önska Riksens Ständer i underdånighet,
att noggranna undersökningar måtte anställas,
orri rikets befolkning, dess förhållande
i afseende på Stånd och närings-Glassér, dess
förhållande lill orternas vidd, till förmögenhet
och lefnadssätt. De.ssa uppgifter anse Riksens
Ständer Länvis behöfva vata utarbetade, och
stödja sig på detailler öfver hvarje Härad. De
borde kunna leda till utredande af det rättat
förhållandet i afseende på jordägare, sorn hittills
ansetts orepresenterade: de borde til
lika
på ett tillförlitligt sätt kunna upplysa beskattningens,
så val den beständigas som deri
tillfälligas, fördelning. De borde kunna meddela
en ^Historisk öfversigt af alla slags privilegier,
huruvida de tillhöra en viss Glass, vissa
personer, eller vissa yrken och. näringar,
huruvida de äro civila elier blott oeconomiska,
på hvilka Corjtract de grunda sig o» s. v. Derigenom
skulle erhållas kännedom örn antalet
på personer, hvilka såsom Manufacturister af
hvad slag sorn helsdt, utan att vara Stadsborgare
eller jordägare, likväl sjelfständige genom
sin näring, kunde äga rätt till delaktighet i
representationen; samt i allmänhet vinnas en säker
kännedom , så till anta! som beskaffenhet,
af den Personal, hvilken såsom väljande och
väljbare borde komma i beräkning, Dessa statistiska
upplysningar borde äfven innehålla en uppgift
af näringarnes inbördes förhållande inora
hvart
Den 23 Juli.
livart distriot, en undersökning om de anledningar
sorn i orterna linnas till högre odling,
i afseende på alla näringsgrenar, vare sig
jordbruk , boskapsskötsel, skogs-elier andra producters
förädling, Manufacturers anläggande
o. s. V. Slutligen vore afven for denna fråga
alla rnöjliga upplysningar hög-t vigt-iga, i afseende
på de nya foilia landen, sorn genom
föreningen med vårt brödrafolk uppkommit.
Då Riksens Stander icke tvifla, att Eders
Kongl. Majit ar öfvertygad om vigten, af statistiska
upplysningars insamlande , så i det nu
åberopade afseende, sorn i förhållande till mångfaldiga
andra tillfallen, då de kunna underlätta
och leda Riksens Ständers åtgärder, göra
<le sig förvissade, att Eders Kongl. Majit å
denna deras underdåniga önskan lärer täckas
göra nådigt afseende.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlts
undeid°nigs te tropligtigste
tjenare och undersåker
På Riddersk. och Adelns På Prest-Standets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v Talman.
På Borgare. Ståndets På Bonde-Ståndets
Vägnar vägnar
TI. SchwanLars Olsson,
b, t. Talman. nt v. Talman,
Uppläst*
Den q 3 Juli.
Uppläst hos samteli.a Riks-Stånden elen 23 juli.
Storrnägtigste Allernådigste Konung!
Ilos Riksens Ständer har blifvit yrkadt
att i anseende till de olägenheter, som för
Allmogen derigenom uppsta att de, vid försummad
skjuts och underlåten väglagning sommartiden
, eiler väg,plogning och skottning vintertiden
, inkallas tili Lands-Cancelliet i Lä.
net, ofta på liera mils afstånd, att för nämnde
försummelser tilltalas, ett sådant stadgande
måtte vidtagas, genom hvilket förklaras, att
mål af ofvannämnde beskaffenhet endast vid
Härads-Rätterna må göras anhängige, samt
derstädes skärskådas och afdömas; och få Riksens
Ständer härmed i underdånighet anmäla
deras härom fattade beslut.
Dår Eders Kongl. Majus Befallningshafvande
icke blifvit genom någon särskild Författning
tillagd Domsrätt i andra af ofvannämnda
mål än de, som angå försummad Håi4-  och Reserve skjuts, utan, i afseende å de öfriga,
.Lagens stadgande i i Gap. q, §. IJtsöknings-Balken,
det Konungens Befallningshafvande
ej må befatta sig med det, sora Domare
Embeiet tillhörer, ännu är gällande; då,
enligt 25 Cap. Byggninga-Ealken, alla de mål,
sorn
*6
Den 2 3 Juli.
gom 3ngä försummad väglagning, höra till
Härads Rätternas afgörande, och ingen ändring
i detta Rättegångs-sätt genom de rörande allmänna
vägarnes underhall: nde sedermera utlcornne
Författningar blifvit gjord; då T-åg^s^
Ordningen af den 15 September 1791, som i
11 Art. stadgar ansvaret för försummelse att
till Kronoskjuts efter badning inställa hästar,
icke tillägger Konungens Befallningshafvande
rättighet, att derom skeende atal upptaga och
afgöra; och då det för Hemmans.åboer skulle
lända till betydlig tunga, om vid hvarje tillfälle,
då vederbörande KronoBetjente anse
sia äaa skäl att tilltala dem för underlåten
J O
väglagning och försummad Kronoskjuts, de
skulle vara pligtige, att ofta på flera mils afstånd
till svaromål i berörde ämnen hos Eders
Kongl. Majtts Befallningshafvande i Länet sig
inställa, samt härtill kommer att otn tvist
angående verkligheten af den angifna försummelsen
uppstår, och vittnen, eller sådane bevis,
som vid executiv pröfning icke kunna
antagas, varda åberopade, Eders Kongl. Majtts
Befallningshafvande ändock måste förvisa målet
till Domstolens handläggning; så hafva
Riksens Standell, på alla dessa grut der, ansett
ett sådant förordnande vara nödigt, hvarigenom
stadgas, att Eders Kongl. Majtts Befallningshafvande
ej må sig befatta med de mål, hvilka
röra underlåten väglagning eller försummad
Kronoskjuts, såsom varande af tvistig
beskaffenhet, utan ätt åtal derå) bör, i Laga
ordning, vid Härads-Rätten anställas, sorn det
sedan
Den 2 3 Juni. 2 7
sedan åligger, att detsamma pröfva, oell Utslag
deröfver meddela.
Hvilket till Eders Kongl. Majus Nådiga
pröfning och stadfästelse i underdånighet öfverlemna!;.
Riksens Ständer framhärda roed Hjup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Storrnägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånig!te tropligtig!te
tjenare och undejsåter
På Riddersk. och Adelns På Prest Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
b, t. Landtmarskalk, n. v. Talman.
På Rorgare-Ståndets2 På Ronde Ståndets
vägnar vägnar
H- Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 23 Juli.
Storrnägtigste Allernådigste Konung!
H os Riksens Ständer har en framställning
blifvit gjord örn angelägenheten af utvägars
vid
-
Den 2 3 Juli.
vidtagande till förekommande af det bland
Dal-Allmogen allt mer och mer tilltagande
Sedeförderf, och de olägenheter, hvilka så
väl för Landet i allmänhet, sorn i synnerhet
för de intill Dalarna närmast angränsande orter
uppkomma genom de årliga utvandringar
på arbete, dem bemälte Allmoge företaga, utan
att bekymra sig orri deras i största torftighet
hemma lemnade barn, som genom tiggeri måste;
söka lifnära sig och förblifva utan ali odling
och undervisning, så att hvarken arbetshåg
eller något annat nyttigt och godt kan
vara af dem att påräkna; hvarföre och till
förekommande och hämmande af hvilket onclt
blifvit föreslaget, att ett Arbets- och Upp*
fostringshus måtte i Fahlun eller i granskapet
derintill varda inrättadt; hvartill kostnaden
kunde bestridas dels genom en allmän
Collect, dels genom årliga Subscriptions-Listor
uti de intill Dalorten närmast belägne Provinser,
så att Stats-Cassan icke skulle besväras
med någon annan utgift, ärt till äfventyrs
ett måttligt Lån till Verkets skyndsamma
reglering.
Riksens Ständer, som ansett detta ämne
vara ganska ömt och magtpåliggande, få derföre
hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det Eders Kongl. Majit i Nåder täcktes
anbefalla vederbörande Dess Befallningshafvande
och Consistorium i orten, att gemensamt
uppgifva förslag till de i ofvanberörde
målto öfverklagade olägenheters afhjelpande;
och få Riksens Ständer tillika till Eders Kongl.
Maj.ts
Den 3 3 Juth
Maj;ts Nådiga godtfinnande öfverlemna, antingen
att, på sätt föreslaget blifvit, bevilja en
allmän Collect oell Stambok öfver hela Riket
för insamlande af medel till Inrättningens
verkställande, eller ock, i händelse denna utväg
icke skulle vara tillräcklig till ändamålets
vinnande, i Nåder låta vidtaga andra åtgärder
till denna af ortens stora behof påkallade
anstalts befrämjande till verkställning. Hvilket
allt Riksens Ständer fd till Eders Kongl.
Majis Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Eders Kongl. Majrts
underdårjigste, tropligttgste
tjenare och undersåter
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
17. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n, v. Talman,
Upp.
3°
Den 23 Juli.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 23 Juli.
Stormägtigsie Allernådigste Konung!
1 anledning af hos Riksens Ständer gjord
motion om yrkande, alt någon allmän författning,
i anseende tiJ 1 upphandlingar för Eders
Koni',!. Majus och Kronans räkning, måtte blifva
vidtagen, få Biksens Ständer härmed i underdånighet
till Eder s Kongl. Maj:t öfverlemna
deras härom fattade beslut.
Biksens Ständer hafva tagit detta uti öfvervägande;
och då ostridig! är, att ju flera
anbud till leveranser göras, ju mera, genom
utväljande af lägsta priset, är Eders Kongl.
Majlis och Kronans Ombud i tillfälle, att iaktta;a
Kronans fördel, anse Riksens Ständer
det icke allenast i Stockholm, utan äfven på
de s ällen, hvarest Kronans varubehofver skola’
användas, auctioner böra anställas, hvilka så
t i cl i £ t sorn möjligt, innan leveransens fullgö.
ränt e, borde offentligen kungöras, och den erforderliga
qvantiteten tillika uti Publicationen
upptagas, hvarförutan förseglade anbud, hvilka
med vederhäftig borgen borde vara försedde,
skulle innan Auctionen vore slutad, men ej
sednare, få å dessaställen inlemnas; hvar efter
alla sådana anbud skulle öppnas och uppläsas,
samt jemte det under auctionen gjorde, uti
Auctions-Protocollet införas, hvilket sedermera,
med omgående Post, borde coniin uniceras de
Ortev, der en dylik auction i samma ändamål
blifvit hållen, på det den blifvande Leveren
teu
-
Ilen % 3 Juli.
31
(euren, så fort sorn möjligt, matte underrättas
örn antagandet af dess anbud. Och borde den
levereriteur, som, efter jemförelse af alla vid
Auctionerna, eller genom slutna sedlar gjorda
anbud, funnits hafva erbjudit sig, att för bästa
priset fullgöra levereringen, alltid, sedan fullgiltig
borgen vöre ställd, vara försäkrad om
anbudets antagande; hvarefter det skulle åligga
honom, att, till undvikande af alla förluster
för Eders Kongl. Maj:t och Kronan, kostnadsfritt
aflemna LeveranserVta på det eiler de
ställen, der dessa för Kronans räkning kornme
att användas; likväl med dec undantag, att
alla tyngre saker, såsom Skeppsankare, Kanoner,
Bultjern och gröfre Skeppsvirke, bära på
Eders Kongl. Majtts och K ronans bekostnad få
till närmaste hamn transporteras; äfvensom då
Kronans fartyg äro att tillgå, desamma alltid
företrädes vis böra lill vidare transporter begagnas;
hvilket allt , vid anbudens antagande,
bor komma i beräkning.
”Riksens Ständer tillstyrka äfven i underdånighet,
att, pä det dé af Leverentörerna ingångne
förbindelser skola uppfyllas, Eeveren•tören
måtte förbindas till f> procents vite alden
för bristande leverans belöpande betalning
och dessutom ersätta den drygare kostnad, sorn
genom ny upphandling af varor kan förorsakas;
likasom att alla Kronans förnödenheter, till befordrande
af inhemska industrien, alltid skola,
så vrdt ske kan, inom P« i ket upphandlas, och
på det en allmännare täflan härvid mätte väckas
j
Den 2 3 Juli,
kas, anse Riksens Ständer hvar och en böra
vara berättigad till anbud af leveranser för Eders
Kongl. Maj:ts och Kronans Räkning , dä
han, jemte iakttagande af ofvanstående öfriga
föreskrifter, förmatt ställa vederhäftig borgen
för deras behöriga fullgörande, och bör all
sorgfällighet uti ord och uttryck vid Contractemas
uppsättande iakttagas : hvilket allt Riksens
Ständer i underdånighet Eders Kongl.
Maj.-ls Nådiga pröfning underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung !
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tiopligtigste
tjenare och undersåter
vägnar
Carl Mörner,
It. t. Landtmarskalk
vagnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Eorgare-Ståndet3
vägnar
II. Schwan,
h. t. Talman.
På Eonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Upp
Den 23 Juli.
31
Uppläst hos samtelig* Riks-Ståndsn den 23 Juli.
Stormägtigsle Allernådigste -Konung!
I anledning af Hans Excellence, Öfver*
Ståthållaren rn. m. Herr Grefve Carl Mörners
till Eders Kongl. Maj-t ingifne och till Stats;
Utskottet dfverlemnade underdåniga skrifvelse
äf den loide Mars 1815, med underdånig an*
hållan, att Stockholms Stads-Cassa måtte befrias
från den Stadens Krono Uppbörds - Verk:
åtföljande ordinarie-aflöning och denne varda
på Kronans Stat öfverförd; få Riksens S änder
härmed i underdånighet öfverlemna deras här;
em tagne beslut.
Riksens Ständer hafva tagit allt detta uti
noga öfvervägande; och hvad angår Hans Excellences,
Herr Grefvens och Öfver.Ståthållarens
underdåniga anhållan, att Stockholms
Stads Gassa måtte befrias från den Stadens Kro*
no.Uppbörds Verk åtföljande ordinarie aflöning
och densamma på Kronans Stat öfverföras, så
har det icke kunnat undfalla Riksens Ständer,
att uppbörden af allmänna medel uti Rikets
öfriga Städer besörjes genom Magistraten utan
någon annan gravation för s'aten, än den pro-i
cent, som utaf taxerade Bevillnirjgs beloppet,
jemlikt 1812 års Stadga, får innehållas. Men
enär på en annan sida är obestrideligt, att, i
anseende till de skiljaktiga omständigheter,
som inträffa på Stockholms Stad, och hvilka till
deras beskaffenhehuti Hans Excellenees, Herr
Grefvens och Öfverståthållarens underdåniga
Femte Band. Fjerde Afdel. 5, G. skrifve!-
Den 2 3 Juli.
skrifvelse närmare utredas, särskild Betjening }
i och för Mantals-skrifningen samt uppbörden
af allmänna medel i Stockholms Stad, måste tillförprffcnas
och aflönas ; anse Riksens Ständer
hade rättvist och billigt, att Stockholms Stads
Cassa lindras från denna Betjenings Ordinarie
'Aflöning, jemte de af Hans Exellence i underdånighet
föreslagne förhöjningar uti vissa å
nuvarande Stat uppförda fjöner ; och att beloppet
häraf, utgörande tillsammans 7648 B:dr
Banco, uppföres på Riks-Statens Andra Hufvud-Titel
och beräknas ifrån nästkommande
f* 1816 års början, samt qvartaliter från Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contoir utbetalas;
hvilket Riksens Ständer alltså få i underdånighet
tillstyrka; hvaremot de 8f R:dr Banco
till expenser, som Mantals-Commissarierne åtnjutit,
komina att försvinna; och äfven formeligen
afskaffas de procenter, hvilka under
namn af Sextionde penningen af Mantals penningarna,
i grund af äldre författningar, ända
till år 18x0 utan anmärkning på uppbörden
blifvit afskrifne, så att på Krono-Uppbörden i
Stockholm, den må bestå af medel, som skola
levereras antingen till Eders Kongl. Majtts och
Rikets Stats-Contoir eller Riksgälds-Contoiret,
icke få göras några andra afdrag eller innehållningar,
. än Riksens Ständer vid 1812 års Riksdag
bestämt eller vid närvarande Riksdag
linna för godt fastställa.
I öfrigt och sorn det är af ganska mycken
vigt, så väl för Eders Kongl. Majit’ och Kronan,
som för Stockholms Stad, alt befattningar
i
ne vid
Den 23 Juli.
35
ne vid Uppbörds-Verket med noggranhet och.
redlighet skötas; men hvilket nödvändigt påkallar,
att deras innehafvare icke sakna skälig
utkomst och bergning, så hafva Riksens Ständer
ansett det böra åligga Stockholms Stad, att,'
sedan Ordinarie eller oförbättrade aflöningen
bestrides utaf allmänna medel, bestå den samma
Summa, sorn till Betjeningens vid Uppbördsverket
aflöning år 1814 från Stads - Cassan
utgått, för att deraf tilldela denna Betjening
samma Uonförbättring, som för Rikets öfriga
pentiinge-Uöntagande Embets- och Tjenstemän
af Riksens Ständer blifvit tillslagen.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Siormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste, tropligtlgste
tjenare cch unde.-säter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Standets
På Borgare.Ståndets På Bonde-Ståndets
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 23 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Ilos Riksens Ständer har motion blifvit
vackt om billigheten detaf, att i Sterbhus
-
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmaiikalk.
vagnar
J, A. Lindblom
n. v. Talman.
vagnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
vägnar
Lars Olsson,
n, v. Talman.
§6
Den 2 3 Juli.
hus efter .aflidna personer, som efterlemna? oinyndiga
Barn, hela eller någon del af årliga
Rentan af Sterbhusets behållning i penningar^
eller af den efterlemnade fasta egendomens
afkastning i mån af bebofvet måtte , utan beräkning,
få användas till uppfostringshjelp för
de minderåriga barnen, intill dess de hunnit
15 års ålder, samt att, enär de omyndiges Fa*
der eller moder lefver, och är i tillfäle att
örn Earnens underhåll besörja, densamme, ehvad
nytt giftermål ingås eller icke, böi , i mån af
dess lott i boet, i berörde underhåll deltaga.
Rikséns Ständer hafva tagit allt detta uti
öfvervägande och funnit: att Allmänna Lagen,
uti 9. och 10. §. ra Cap. samt 4 §. 17 Cap.
Arfda-Ealken uttryckt Lagstiftarens sorgfällighet
om omyndiga Barnuppfostran; billighetens
fordringar lära ej heller i detta afseende kunna
anses tvetydiga : men Riksens Ständer hafva
äfven insett, att någon bestämd föreskrift,
som vid alla tillfällen blifver lämpeiig, icke
möjligen kan meddelas, huru eller till hvad belopp
någon uppfostringshjelp bör tilldelas, då
sådant alltid måste ankomma på de särskilta
omständigheter, sorn nästan 7. hvarje Sterbhus
inträffa. Det är af sådan anledning, som Riksens
Ständer anse sig endast kunna hos Eders
Kongl. Majit i underdånighet föreslå den författning,
att då en eller bägge af föräldrarna aflida,
som efter sig lemna barn, hvilka antingen
alla eller några äro under 15 års ålder,'
de som förrätta Bouppteckning eller Arfskifte
efter den eller de aflidna, böra föreslå något
visst
Den a 3 Juli:
Visst belopp af Boets tillgång i Capital, Rentai
eller afkomst af fastighet som, i mån af behofvet,
kan finnas vara erforderligt till underhåll
oc,h uppfostran för hvarje af de minderåriga
Barnen, intill dess de uppnått 15 år, hvilket
bör från samfälta massan afskiljas och afsättas,
laglig arfsdelning af återstoden verkställas,
samt att , om efterlefvande maka och.
arfviriger icke atnöjas med det i detta ämna
af Boupptecknings- eller Skiftemännen uppgjorw
da förslag, och förening härom icke kan träffas,
Sterbhusdelägarne blifva pligtige, att, vid.
det Boupptecknings eller Skiftes-Instrumentet
till behörig Domstol inlemnas, sjelfstämde sig
inställa för att den uppståndne stridigheten
härom i laga ordning utföra, då Domaren ägde
att pröfva och bestämma huru dermed förfaras
borde, äfvensom att, i händelse det skul-]
le af Domaren vid företeendet af en upprätt
tad Bouppteckning eller verkstäldt Arfskifte in.'
hämtas att iakttagandet af förenämnde stadganden
blifvit af vederbörande åsidosatt, Domaren
må varda öppet, att Skiftes-förrättningen
ogilla och till nytt Arfskifte förvisa, med
lemnad föreskrift om hvad i enlighet med ofvanförmälte
författning bör till verkställighet
dervid befordras.
Hvilket allt Riksens Ständer få i underdånighet
till Eders Kongl, Maji t s Nådiga ornpröfyande
underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stor
-
Ven 2 3 Juli.
Stofmägtigstc Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste !
tjenare och undersåter
Pa Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
b, t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Rorgare Ståndets På Ronde-Standets
vägnar vägnar
H. Schwan , Lars Olsson ,
h, t. Talman* n. v. Talman.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 23 Juli.
Stormägtigste AHernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer hafva Motioner
blifvit väckta, rörande dels förändringar, dels
tillägg i Kongl. Stadgan om afträdes- och
förrnons- samt boskillnads- och urarfva mål af
den sgtdeJuni 1798, nämligen; 1:0 i 1 Mom.
g sålunda, att de Rorgenärer, hvilka icke
inedgifvit sökt afträdes-förmon eiler Roskillnad,
må anses hafva densarnma bestridt; 2:0 att
en viss lämplig tid för Domstolarna så väl i
staden som å landet måtte bestämmas, inom
hvilken, efter det Rättegången uti der anhängige
gjorde Concours-mål blifvit slutad, Dom
i samma mål bör utfärdas; och 3:0 att svårare
påföljder måtte föreskrifvas för Gäldenärer,
som
Den 2 3 Juli.
§9
sorn, utan att kunna visa Lagliga skäl till
deras obestånd, icke äga verkelig tillgång,
till gäldande af mindst -idelar af deras skuld.
Hvad forst beträffar den föreslagne förändringen
af i Morn. uti g §. af Högstberörde
Stadga; sl enär hvar och en Gäldenär i
allmänhet är skyldig, att till fullo godtgöra
sina Borgenärer för deras hos honom ägande
fordringar, vid underlåtenhet hvaraf de äga,
att hålla sig till Gäldenärens egendom och
person, samt således en af Gäldenären gjord
Cessions-ansökning icke kan äga annat föremål,
än att Gäldenären vill ådagalägga, det
så beskaffade olycksfall honom öfvergått, sorn
Lagstiftaren på grund af rättvisa och billighet
pröfvat böra föranleda till den följd, att Gäldenären,
i mån af den medelst dessa olycksfall
honom förorsakade förlust, må till större
eller mindre del för framtiden varda från.
betalning af dess skuld befriad, anse Riksens
Ständer det vara ostridigt, att intill dess Gäldenären
gittat behörigen styrka nyssberörde
förhållande, och på grund deraf Domaren t iller
k ä n n t bonorn befrielse från större eller mindre
belopp af skulden, Gäldenären all(id°qvarstår
i samma belägenhet, som före dess Cession,
och att Borgenärernes rätt, att af honom utfå
deras fordringar, ej undergått någon för»
ändring eller förinindskning i annat fall, än
otn de försumma, att fordringarne behörigen
anmäla och styrka inom den tid, hvilken, i
enlighet med derom af Lagstiftaren rneddelta
föreskrifter, blifvit dertill utsatt och kungjord.
Der
-
i.
Den 23 Juli.
Derigenom, att i anledning af Cessions-ansökningen,
Borgenären icke allenast blir- längre
tid uppehållen i möjligheten, att anställa kraf
emot Gäldenären, utan ock måste med stadgade
formaliteter bevaka sin rättmätiga fordran,
är redan en betydlig äfven med kostnad
förenad olägenhet Borgenären tillskyndad, hvilket
dock ej kunnat undvika», enar dels det
instämmer med en laglig rättegångs-ördning,
och ingen utan ansvar bör kunna undandraga
sig svaromål inför Rätta å ett väckt stämnings
påstående, huru obehörigt det än må
\-ara,
närerna hvar för sig Dagligen styrka deras
fordringar, hvarförinnan Domaren icke kan
■vederbörligen pröfva, hvad rätt och företräde
de framför hvarannan äga till erhållande af
betalning utaf de tillgångar, Gäldenären har
att till dem afstå; men att Borgenären, då han
fullgjort hvad Dagen äskat i afseende på bevakningen,
tillika skall dervid behöfva bestrida
den Cessions förmon Gäldenären sökt, och
att, om den förre med stillatigande sådant
förbigår, detta skall medföra den verkan, att
han bör anses hafva såmedelst medgifvit Gäldenärens
påstående, anse Riksens Ständer desto
mindre vara med ep riktig Dag-princip förenligt,
som å ena sidan Domaren, ehvad bestridande
deraf sorn skedt, bör vara oförhindrad
att pröfva de skäl Gäldenären, till befrielse
från framtida ansvar för gälden eller någon
del deraf, anfört, och att densamma, om
dessa finnas grundade, honom tillägga, samt
å den
Den 2 3 Juli.
4i
a slen andra ater följden af en Cessions-anSökning
icke rimligen bor blifva sådan, att Gäldenären
derigenom må kunna förskaffa sig en
förmon på Borgenärernes bekostnad, som till
sin grund icke är rättvis, hvilket sistnämnde
likväl inträffar om Borgenären, blott för det
han vid bevakandet af sin fordran eller under
Concours Rättegångens lopp icke anmäler sig
bestrida, hvad Gäldenären ej lagligen kan
vinna, skulle anses hafva frånträdt den rätt,
han emot Gäldenären ägde, och den Borgenären
aldrig förklarat sig vilja eftergifva. På
dessa skäl tillstyrka Riksens Ständer i underdånighet,
att sednare perioden af ofvannämnde
moment och §. af Concours-Stadgan må
förändras och erhålla sådan lydelse: ”Den
”Borgenär, som under skriftvexliiigen ej uttryckelig
”gen inedgifver Gäldenärs ansökan, värde ansedd
’’säsöm hade han den bestridt.”.
Med antagande af denna princip, anse
Riksens Ständer det blifva en ostridig följd,
att om nyss omförmälte förändring godkännes,
ett lika stadgande skulle äga rum uti frågor
om af endera makan sökt boskillnad, och att
i sådant fall Kongl. Förklaringen den 30 Sep.
tember 1801 skall komma att till sin kraft
och verkan upphöra, då till undvikande af
irring och olika begrepp vid Iäagskipningen,
Riksens Ständer i underdånighet föreslå följande
tillägg i nyssberörde moment: ’eLag sdravma
vare der Boskillnad, pä sätt i ig -de §. af
”denna stadga föreskrifves, af endera Makan sökes.
I sam
-
42
Den 2 3 Juli'.
I sammanhang härmed, och da den händelse
ofta Jfan inträffa, att mindre kunnige
Borgenäier ej känna eller förstå deras åliggande,
att under loppet af skrift vexlingen
granska de fordringars beskaffenhet, sorn a£
deras rnedborgenärer blifvit uppgifne och htevakade,
samt att andiaga och styrka hvad
till dessa fordringars ogillande erfordras, utan
tror sig hafva fullgjort allt, hvad för dem
behöfves, då de sjelfve i laglig ordning bevakat
och styrkt deras egen fordran; så enär
det äfven synes vara mot billighet stridande,
att om en anmärkt fordran, på grund af en
eller flera medborgenärers anmärkning, af Domaren
såsom obestyrkt eller olaglig ogillas,
och således förlora ali betalningsgild egenskap
emot anmärkarne i proportion af deras fordringar,
den dock för alla öfriga Borgenärer,
hvilka i anmärkningen icke deltagit, skall
medföra betalningsrätf, i förhållande till dessa
fordringar, hvarigenom äfven rättigheten
för Domaren, att efter Dag godkänna eller
förkasta ett påstådt kraf, i detta fall honom
hetages, en pröfningsrätt, som i alla andra
händelser honom tillkommer och han vid ansvar
ej får åsidosätta; finna Riksens Ständer
sig äga full anledning, i underdånighet tillstyrka,
att det häremot stridande stadgande,
i första perioden, 2 Momentet af Kongl, Förklaringen
den 15 Januari i$o&, jemväl må
till sin verkan upphöra.
Vidkommande dernäst frågan om nödvändigheten
att bestämma en viss tid, inom hvilken
-
Den 3 3 Juli.
43
ken Dom uti anhängiga Concoursmål bör af
Domstolarna så väl i Staden sorn å Landet
afkunnas; så emedan Domare i allmänhet ålig.
ger, att tned möjligaste skyndsamhet till ändtligt
slut befordra de hos dem anmälte och instämde
mål, som detta i Concours-tvister destornera
är af synnerlig angelägenhet, som dels
vanligen uti desamma många särskilta personers
rätt är i fråga, dels desse, intill dess berörde
tvist är slutad, måste lemna hela tillgången
i det gäidbundna boet under sysslomans
förvaltning, hvilken icke möjligen kan medföra
enahanda förmon för Borgenärerna, som
i händelse hvar och en af dem ägde att sjelf
disponera hvad af nämnde tillgång slutligen
honom tillkommer, dels i öfrigt Borgenärerne
emedlertid icke kunna, emot Gäldenären fortsätta
sina anspråk i afseende på den brist uti
deras fulla förnöjande, som uppstår vid Concoursmassans
fördelning dem imellan; ty och
då, genom det i berörde tvister stadgade Rättegångssätt,
en viss tid är bestämd, inom
hvilken skriftvexlingen skall vara fulländad
och stridigheterna sä väl imellan Gäldenären
och Borgenärerna, som dessa sistnämnde inbördes
utförde, samt således tiden är gifven, då
målet finnes i det skick, att det af Domstolen
ian till pröfning företagas, anse Riksens Ständer
någon svårighet icke möta för utstakande af
det anstånd, som sedermera för tvistens afgörande
och.Domslutets författande, äfven i Concourser af
större vidlyftighet, högst kan blifva behöfligt, X
afseende å de Concours-tvister, sorn vid Härads
-
Den 2 3 Juli.
rads-Rätferna göras anhängige, är sådant förordnande
redan uti Concours-Stadgan gifvet,
så att med en ringa förändring deruti all möjlig
skyndsamhet i dessa måls afgörande derstädes
blifver befordrad; men sorn, hvad rörer
Råil stufvu-Rätterna, något bestämdt icke är i
detta ämne föreskrifvet, hafva Riksens Ständer
trott sig finna, att en tid af Trenne
(3:ne) månader efter det tredje uppropet skett,
skall blifva tillräcklig och mestadels öfverflödig,
både för de förhör med parterna, som
Domstolen för dess upplysning i en eller annan
omständighet kan finna nödiga, och äfven
för de åtgärder, sorn sedan återstå, innan
Concours-domen kan vara färdig och parterne
meddelas, i synnerhet då Riksens Ständer,
med antagande af den grundsats, att oöfvervinnerliga
hinder alltid måste gälla såsom undantag
från Dagens positiva föreskrifter, förmoda,
att den längre tid, som vid något mindre
vanligt tillfälle skulle vara behöflig för
en Ooncours-saks behandlande, icke borde få
begagnas vid sådana måls handterande i allmänhet.
Af sådana anledningar föreslå Riksens
Ständer i underdånighet, att g. §. 3 Momentet
af Concours Stadgan må erhålla följande
tillägg: ’’Och utförde Dom sist inom trenne (y.ne)
3,månader efter det tredje uppropet skedt. Jtördrö”jer
Rätten härmed, utan Lagliga skäl och orsa3,
ker, svare dertill, som för annat tjenstefel; fylle
ock all den skada som genom uppehället bevisligen
uppkommit.'1’ Och hafva Riksens Ständer
der
-
Den s 3 Juli.
45
derjemte funnit, att några omständigheter sig
icke förete, som böra verka ett undantag för
Hof Rätt, att lika skyndsamt som RådstufvuRätten
pröfva och afdömma en der såsom För-'
ste Domstol anhängig Concours-tvist, heldst den
Hof-Rätts Ledamots tjenstledighet, som fått
saken å sig lottad, eller de ferier Hof-Rätten
ager att begagna från arbete på alla dess divisioner,
icke böra föranleda till ett sådant undantag,
då, i förra fallet, saken kan af en annan
tjenstgörande Ledamot till utarbetande e»
mottagas, och i det sednare åter, det icke synes
vara omöjligt, att, äfven under ferie tiden,
Coneours - mål kunna handteras och afgöras
samt Dorn deruti utfärdas, hvarförutan o£-  vanföreslagne tillägg i redactionen förutsätter,
att Lagliga skäl och orsaker, för dröjsmål
med en Coneours - doms utfärdande utofj
ver den föreskrifna tiden, medföra befrielse
från det i annat fall ådragne ansvar. Riksens
Ständer få på sådana grunder likaledes i underdånighet
anhålla, att det i berörde afseende
här ofvan föreslagne stadgande äfven må
för Rikets Hof-Rätter antagas och blifva
gällande.
Hvad Härads-Rätterna angår, tillstyrka
Riksens Ständer i underdånighet, att 13. §. 3
Momentet i högstberörde Stadga må förändras,
och erhålla följande lydelse:
’’P« inställelsedagen varde Gäldenärs ansök”ning
uppläst, och håfve Borgenär erne dd, innan
’ den dagen tilländagdr, att uppte och lagligen helvisa
sina fordringar samt dem besvärja, som förut
-
Den 3 Juli.
”ut sagdt är, så ock ridare skriftligen eller munt’’ligen
andraga allt, hrad de emot Gulden ören eller
”hvarandra i Rättegången eller hufvudsaien finna,
”sig befogade, till; så att Rättegången vid första.
’’Tinget må, om görligt är, varda sluten och med
Dorn afhulpen. Kan det ej dä ske, oell infaller
”ej Laga Ting i Häradet inom frenne (^:ne';måé
”noder derefter, vare Domaren pligtig, att vid Tili”get
tillfråga Borgenärerne om de för sakens full”följande
äska Urtima Ting, och stumme dit i
”sådana full på darus bekostnad inom nämnde tid,
”utan att derom i IJof-Rätten eller hos Konun”gens
Befallningshafvande behöfva förut anmäla
”dock gifve lian sådant tillkänna. A detta Urtima
* Ting varde saken ofelbart utförd och slutligen
'”afgjord.; vilja Borgenärerne ej bekosta Urtima
”Ting, blifve den till nasta Ting uppskuten, då
5’ock Dom ovägerligen skäll afkunnas. Underläter
’’Domaren något häraf, vare Lag , som här ofvan
”/ q. §. 3 Momentet orri Rådstufvu-Rätt är sagdt.
’’Borgenärerne ege ock vid första Tinget att utJ
’’välja sina Syssloman, och förfaren i öfrigt, sorn
”förut är föreskrifva.”
Och slutligen förekommer den fråga, sorn
blifvit vackt, angående svårare ansvar för Cessions
sökande Gäldenärer. Ostridigt bidrager
det i märklig mån till bibehållande af allmänna
Crediten och förtroende medborgare irnel*
Ian, att Gäldenärer, hvilka under ett oredligt
förfarande, och genom uppenbar vårdslöshet
förskingrat den egendom, sorn blifvit dem af
deras .Borgenärer anförtrodd, den de sedan icke
kunna till fullo återgälda, varda med tillhörig
-
Den 2 3 Juli.
47
lig stränghet behandlade. Då af gadan anledning
Riksens Ständer öfvervägat, huruvida
detta i allo blifvit uti den nu gälland’e Concours-Stadgan
iakttaget, hafva Riksens Ständer
i detta ämne trott sig finna de brister, dels
att sådant, som äfven bör med skäl betraktas
såsom ett oredligt förhållande icke är deruti
upptaget, dels att ibland de äfisvar, sorn äro
för sådana Gäldertärer utstakade, jemväl finnes
antaget det, sorn för de flesta icke medför någon
synnerlig förlust och ofta är utan påföljd
eller verkställighet, dels ock, att obehöriga friheter
blifvit sådana Gäldenär,er tillerkände.’
Ibland dessa hafva Riksens Ständer i synnerhet
fästat sin uppmärksamhet dervid, att e«
huru såsom ett oredligt förhållähde blifvit ansedt,
om Gäldenär de sista 30 dagarre, förr
än han sin oförmögenhet hos Domaren anmäler,
uppsåtligen gynnar en eller annan Borgenär
med pant eller betalning-, har likväl
den omständigheten blifvit förbigången, om
Gäldenär under samma tid upplanar eller under
annan förevänning åtkomöfer penningar
eller varor, för hvilkas användande Iian ej
kan visa behörig redo, fastän, efter Riksens
Ständers tanka, detta sistnämnde bör synas li.
ka straffbart som det förra, och i synnerhet
vid de tillfällen, då det sig Uppenbart visar,
att Gäldenären ej kunnat undgå, art vid otnförmälie
tid känna sitt obestånd : att vidare
såsom en slags btestraffni 11g, det blifvit en så
beskaffad Gäldenär, om lian Borgare varit, förbudet
att, på Beursea komma, hvilket för man*
ga af
48
Jim a 3 Juli.
ga af dem icke medför någon olägenhet, och
dessutom i de flesta städer, der sådan inrättning
icke finnes, ej är verkställbar! : och att Gälde--  narén blifvit öppet leinnådt, att da han under
rättegången ej är vorden häktad , utan njutit
säkerhet i sitt hus, få, sedan Dom i Concours-J
målet fallit, och hans ansvarighet således redan
är bestämd, sjelf välja, om han vill det adorn'
de undergå, eller inom sex veckor derefter, un-5
der lika frihet, utom Riket sig begifva, ge-j
nom hvilken sistnämnde åtgärd Gäldenären således
sättes i tillfälle, icke allenast att undandraga
sig all personlig påföljd af dess förfarande, utan
ock, att uppenbarlig! gäcka sina Borgenärer
i den hilliga väntan, att i framtiden af
den förmögenhet, han genom särskilta oförväntade
händelser eller egen arbetsförmåga kan
samla, vartja för bristen i deras fulla förnöjande
godtgjorde. Riksens Ständer .hafva äfven
anmärkt, att i Concours Stadgan någon skillnad
i påföljderna för Gäldenären icke är bestämd,
antingen de tillgångar, dem han till sina Borgenärer
afträder, till större eller mindre del
förslå till deras godtgörande. Det är väl vid
alla tillfällen brotsligt af en Gäldenär, alt oredeligen
förfara emot dem, som på god tro lemnat
deras förmögenhet i hans händer och att
genom vårdslösad hushållning den förskingra ;
men onekligen innefattar det en ännu större
brottslighet, att så länge fortfara i enahanda
förhållande på Borgenärernas bekostnad, att till
äfventyrs ingen och åtmindstone en ganska ringa
tillgång finnes öflig till betalning af de å«
»amkade
Den 23 Juli. . 49
Y l 1 \Y.,
satnkade skulder, hvarigenom Gäldeniiren tydligen
ådagalägger en föresats att bedraga Borgenärerna,
eller åtmindstone en liknöjdhet, huru
de skoja blifva för deras försträckningar
godtgjorde. Då nu, enligt en vederbörlig Lagprincip,
bestraffningen å hvarje brott af lika e-'
genskap bör bestämmas i förhållande till dess
olika grader, och äfven ofia brottslingens visade
större eller mindre vanart och elaka böjelse
dervid bör komma i beräkning, hafva ock
Riksens Ständer ansett, att likaledes vid nyss
omförmälte händelser, följderna för en bedräglig
gäldenär böra blifva olika, och att han bör
vidkännas svårare ansvar, då han, sorn ej kan
undgå att känna sitt oförmögna tillstånd, icke
desto mindre fortsätter sin vårdslösade hushållning
och derunder alldeles eller till ett betydligare
belopp förslöser hvad Borgenäre.rne äga
rätt att fordra, det han bordt för deras betalning
till dem öfverlemna; och hafva Rik ens
Ständer i anseende härtill ansett lämpeligt antaga,
att en sådan Gäldenär som, sedan han
utöfver sin egen förmögenhet förstört till nära
en tredjedel af hvad hans Borgenärer honom
anförtrott , men då ej anmäler sig, att få
återstoden till dem afträda, med skäl bör betraktas
såsom en allmän bedragare och sålunda
straffas.
I följd af alla dessa skäl, få Riksens Ständer
vidare i underdånighet tillstyrka följande
förändringar uti Concours-Stadgan nemligen:
1:0 att uti 4 § 3 Momentet tillägges: ’Y’7er
ära under samma tid penningar eller varor af
Femte Band,, Fjerde Af del, 7, 8, 1 Gäldenär
5°
pen s 3 Juli.
”Gäldenär upplänte dier under annan förevändning
”åtkomne, hvilkas användande han ej kan behörigen
”redovisa ,5? varde SCc., och 2:0 att sednare pe«
rioden af 2 Momentet 14 §. lael t och hållet
utgår; men att deremot 3 och 4 Momenten,
undfå sådan lydelse:
3 Mom. ”Gitter ej Gäldenär, om han handel
”eller sådan rörelse idkat, der Bok hällas bär,
”med ordentligen förde samt år från år af slutade
”Bocke visa huru hans obestånd tillkommit, eller
’’'finnes Gäldenär deruti, eller på annat sätt, hafva
”oredliga emot sina Borgenärer sig förhållit, eller
”har Gäldenär uppsåtligen gynnat en eller annan
”Borgenär med pant och betalning de sista trettio
*’dagarne förr än han sin oförmögenhet hos Do”maren
anmälte, eller åro under samma tid pen‘”ningar
eller varor af Gäldenär upplänte eller nander
annan förevändning åtkomne, hvilkas använ5?dande
han ej kan behörigen redovisa, eller har
5‘'Gälden r.rs obestånd tillkommit af slöseri, dobbel
”eller uppenbar vårdslöshet, svare då icke allenast
”till hela gälden, utan sitte äfven i häkte, der
’5Borgenär erne ej annorledes sig åtnöja, samt njute
”vanlig fångförplägning; och änskönt han på fri
”fot vara får, blifve han ej till publik syssla eller
’’förrättning antagen, samt om han innehar sådant
”Embete eller Tjenst, eller har uppbörd om han”der,
vare derifrån skilld. Har Gäldenären varit
”Borgare, håfve förverkat sitt burskap, utan att
’kunna något sådant inom Riket någonsin återfå;
”och kan ingen Gälde är, hvilken hegart fä egen”domen
afstå, men icke pä Laga skäl ifrån borgenärernas
vidare kraf och tilltal genom Laga
”kraft
Den % 3 Juli.
5»
5’kraft vunnen dom full befrielse vunnit, antingen
”sjelf fä deltaga, eller komma under omröstning
*’vid val, Som medborgerligt förtroende ejler stad”gar
och författningar utmärka och publika för"rättningar
innebär. Faller honom under tiden gods
”och penningar till, gange de ock till gäldtns betalning.
'’
4 Moni. ”Finnas de tillgängar, dem sadan
”Gäldenär, som i föregående Moment nämnes,
”uppgifvit, sedan deras verkliga belopp, genom af
”Domaren tillförordnade säkra Boupptecknings- och
”Värderingsman är utrönt eller ock influtit, ej upp”gä
till tvä tredjedelar af skulden, varde, der det
”ej förut skedt, Gäldenären genast häktad och
”straffes efter 15 §. i denna stadga; och åge ej
Gäldenär, som efter detta eller andra och tredje
5:1 Momenten i denna §. ansedd varder, att utur
”Riket sig begifva, utan att Borgenärertte sådant
”tillåta. Hvad i sådana mål, som i sistnämnde
”3:ne Momenter sagde är0, slutligen afgjordt varder,
},bör genom den Domarens försorg, som sist i
”saken dömt, i Allmänna PostTidningarna kun”göras.
” Att en Gäldenär, sorn för bedrägligt
förhållande mot sina Borgenärer blifvit dömd,
att jemte skyldighet, att till fullo betala Borgenärernas
fordringar, tillika för sitt förfarande
ansvara, sedermera icke bör kunna, genom
det att han godtgör sina Borgenärer, eller ds
förklara sig vara af honom förnöjde, återvinna
de medborgerliga rättigheter, af hvilka han,
enligt Lagens kraf, blifvit ansedd förlustig,
finna Riksens Ständer vara en tydlig följd af
föregående, tillstyrkte Stadganden, och att
5*
Den 2 3 Juli.
således en sådan Gäldenär alltid bör vidkännas
sitt förtjenta straff.
Detta allt öfverlemna Riksens Ständer i
underdånighet till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och fastställelse.
Riksens Ständer framhärda med djup un«
dersållig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdSnigste, tropl.igtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
JI- Schwan, Lars Olsson,
h, t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 23 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådigt yttrande till Riksens Stanl
der de 14 sistlidfte å Rikssalen, har Eders Kongl.
Maj:t derå i Nåder fästat Riksens Ständers
uppmärksamhet, att efter den nu beslutna förändringen
i den 42 § Regerings-Formen, en
stridighet uppkommit mellan den 42 § och den
94 §. Regerings-formen. Då Riksens Ständer
insett
Dm % 3 Juli.
insett sanningen af denna anmärkning, hafva
de tillika erinrat sig, att de, vid afgorandet
af de sedan de förra Hiksdagar hvilande förslag
till ändringar i Grundlagarna, särskildt
beslöto, att aliade §. §. deri, sorn med någon af
dem, sorn nu undergingo förändringar, stodo
i omedelbar gemenskap, derefter skulle andras
och bringas till lika lydelse : och da den nu
anmärkta stridighet således vore en följd, endast
af en mindre uppmärksamhet vid den redan
i underdånighet afiemnade redactions uppfattande,
ansågo Biksens Ständer enligt med of-,
■vananförde beslut, att nu den 94 §., såsom derigenom
redan till rättelse besluten, skulle ändras
så, att orden : och förordna huru styrelsen
föras md, intill dess den valde Konungen kan den
samma emottaga, alldeles må uteslutas.
Efter denna beslutna förändring kommer
den 94 §. att så lyda :
Skulle den olyckliga händelse inträffa \
ätt den Konunga-ätt, hvilken arfsrätten till
Biket uppdragen vore, på manliga sidan utginge,
kalle Stats-Bådet, inom den i föregående
§. stadgade tid efter den sista Konungens
död, Biksens Ständer till allmän Biksdag. Biksens
Ständer skola då ett nytt Konunga-hus
utkora, med bibehållande af denna Begerings,
form.
Och få Biksens Ständer härmed detta be.-  slut till Eders Kongl. Maj:ts nådiga sanction I
underdånighet öfverlemna.
Biksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stor
^
ö''
54
Den 2 3 Juli.
Stormägjigste Aliernådigste Konung !
.Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tiopligtigs.':e
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vagnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schman, Lars Olsson ,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks,Stånden den 23 Juli.
Stormägtigste Aliernådigste Konung!
Genom Nådig Proposition af den 19 sistlidne,
har Eders Kongl. Maj:t i Nåder täckts
meddela Riksens Ständer de anmärkningar,
sorn af Norriges Rikes Storthing blifvit gjorde
vid det af Riksens Ständer till Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemnade förslag
till Riks-Act, till bestämmande af de. genom
föreningen mellan Sverige och Norrige, uppkomna
Constitutionella förhållanden. .Riksens
Ständer, som så långt det med Rikets grundlagar
kan öfverensstämma, gerna i allt gå en
nation till mötes, hvarmed de knutit det närmaste
brödra-band, få härmed i underdånighet
"till
Den 2 3 Juli,
ib
till Eilers Kongl. Maj:t öfverlemna de beslut,
de, i anledning af Eders Kongl. Maj.ts Nådiga
proposition, i afseende derpå fattat.
Riksens Ständer hafva samtyckt till det
tillägg i 3 §. Stoithinget föreslagit, att i stället
för Stur-Träng i Norrige lagligen coristituerailt
det ina heta: Slor-Thing i Norrige lagligen öppnadt,
Likaledes hafva Eiksens Ständer ej ansett
sig i något afseende böra eller vilja hindraden
längre fram i samma §. föreslagna förändringen:
Norrsk Stor-T/tingsman, äfvensom Svensk
Riksdagsman, håfve rätt att föreslå Thronföljare.
Vill någon af dem denna sin motionsrätt utöfva,
skall lian vara förhanden etc: äfvensom de bifallit,
att efter orden: på den till valet utsatta
dagen skola Sveriges Eikes Ständer och
Norriges Rikes Storthing, efter det i hvardera
Rikets Grundlagar bestämda sätt, välja hvardera
blott en person, måtte tilläggas: bland de
föreslagna Cundidater.
I det Schema till voterings-proposition,
då Thron-följareval af bägge Rikenas tomi.
terade skall förrättas, som Riks-Acten innehåller,
hafva Riksens Ständer samtyckt att ordet
Konung införes i parenthes efter ordet Efterträdare,
till följe hvaraf de bägge sista sattserna
i detta Schema komma att så uppfattas:
Om liesta rösterna falla på N. N. är han
till Konungens efterträdare (Konung) på Sveriges
och Norriges förenade Thron lagligen
ut korad.
Om
56
Den 'i 3 Juli.
Om flesta rosterna falla pä N. N. är Iian
till Konungens efterträdare (Konung) på Sveriges
och Norriges förenade Thron lagligen
utkorad; hvilket tillägg, mutatis mutandis, ina
nyttjas, allt efter tillfället då detta val kommer
att anställas.
Den i föreskrifterna, i afseende på förfarandet
vid valförrättningen, före lagna nya
mening: 'Den ordförande, sorn icke vid valförrättningen
förer oidet, tecknar sitt namn
på voterings sedlarna, innan de till Comiterade
utlernnas,” hafva Riksens Ständer äfven
gillat.
Ytterligare hafva de antagit ett nytt moment
efter orden: en ibland dem uttaga och
förseglad aflägga, sä lydande:
”Om efter förrättadt upprop, vid sedlarnes
öppnande, någon sedel befinnes af egenskap,
att, enligt ofvanbestärnde grunder, ej
kunna antagas, blifver den på stället förstörd.
Skulle derigenom omröstningen stadna i paria
vota, uppbrytes den förseglade sedeln, och
bestämme utslaget, sä framt den befinnes äga
ofvananförda egenskaper: men kan den ej antagas,
anses voteringen för ogild, och skrides
genast till ny omröstning.”
Vid stadgandet i samma § om Protocollsförandet
vid Valförrättningen, hafva Riksens
Ständer efter orden: någon bland de Comiterade
sjelfva, gillat ett sådant tillägg: pä det
Norrska Språket om Ordföranden är Norrman t
och pä det S ensia om han är Svensk.
Att
Den 2 3 Juli.
57
Ätt vid de tillfällen da Regeringen föres
af det sammansatta Svenska och Norrska SiatsRådet,
denna Styrelse må varda kallad: Sveriges
och Nori iges 'Interirns-Regering, har äfven
af Riksens Ständer blifvit antaget.
Hvad åter det nya förslaget till y:de §.
beträffar, hafva dervid vissa omständigheter
förefallit, hvartill Riksens Ständer, då de tagit
för grundsats att ej skilja sig i något ifrån
de Svenska Grundlagarnes stadganden, ej kunnat
gifva sitt bifall. Sådana äro, förslaget att
till denria Interirns-Regering blott ett inskränkt
antal af det Svenska Stats-Rådets ledamöter
skulle constitueras: att ile öfrige skulle såsom
en beredning förbereda de mål, sorn till Interims-Regeringen
öfverlemnades, dock med rättighet
att afgöra mindre vigtiga mål. Till åtskilliga
med denna §. i sammanhang stående
förslag till reglementariska stadganden, hafva
åter Riksens Ständer gerna gifvit sitt samtycke,
och hafva, med afseende å allt, öfverenskommit
om en ny redaction till förberörde y:de
§., hvarigenom de trott sig hafva gått Norriges
Storthings önskningar till mötes, till den
grad det kunnat vära förenligt med Sveriges
Grundlagar. Denna nya Redaction lyder som
följer:
7 §•
Intill dess bägge Rikenas Representanter
äro församlade oell hafva förordnat om Regeringen
under Konungens minderårighet, skall
ett af lika antal Norrska och Svenska ledamöter
-
5?
Den 2 3 Juli.
möter sammansatt Stats Råd, under namn af
Sveriges och Norriges Interims Regering, förestå
Rikenas styrelse, med iakttagande af dessas
ömsesidiga Grundlagar,
Detta sammansatta Stats-Ilåd skall hesta
af tio Ledamöter fran hvardera Riket, nemligen
ifrån Sverige, de tvänne Statsministrarne,
sex Stats-Råd och Hof-Canzleren, samt vid
Svenska måls behandling den föredragande
Stats-Secreteraren, eller när Norrska mål föredragas,
en af de Svenska Stats-Secreterarna
vexelvis efter ålder i tjensten; Och ifrån
N orrige: Norrska Statsministern och de tvänne
Stats-Råd, som äro i Stockholm; Sex, vare
sig ordinarie eller särskildt tillförordnade StatsRåd,
som, vid tillfallen af Thronledighet,
eller under Konungs minderårighet, af den i
Norrige varande Regering bland dess egna
Ledamöter utses, i hvilkas ställe mindsl trenne
Stats-Råd i Norrige tillförordnas, samt af en
Stats-Secreterare, som af bemäite Regering,
äfven i ofvananförde fall, utnämnes.
Med så väl Svenska som Norrska sakers
föregående beredning och granskning, förhålles
efter de i hvardera Riket gällande föreskrifter.
I Interims-Regeringen skola de Svenska
ärenderna af den Svenska Stats-Secreteraren,
till hvars befattning de höra, föredragas, i
Protocoll fattas, och expedieras på Svenska
Språket, och de Norrska ärenderna af den
Norrska Stats-Secreteraren föredragas, i Protocoll
fattas och på Norrska språket expedieras.
Saker
Den 5 3 Juli•
59
Saker som angå bada Rikena och ej genom
sin natur tilihöra någon särskild StatsExpeditions
eller Departements handläggning,
föredragas af Hof-Canzleren och expedieras
till hvardera Riket, i dess Språk och genom
dess Stats-Secreterare.
Diplomatiska ärender föredragas äfven af
Hof-Canzleren och införas i ett särskildt
Protocoll.
Arenderna afgöras genom de flesta rösterna,
och när röstérna äro lika, bestämme Ordföranden
Utslaget.
Alla utgående Expeditioner, Resolutioner
underskrifvas af samtliga Ledamöterna.
Det sammansatta Stats-Rådet (jfnterims
Regeringen) skall hafva sitt säte i Stockholm.
Svenska Justitia Stats-Ministern och den
Norrska Stats-Ministern skola, vid bägge StatsRådens
första sammanträde, draga lott, om
hvilkendera der först skall föra ordet. Efter
den genom denna lottning först fastställda
ordning, skall ordförande sedermera hvar åttonde
dag ombytas, så att hvardera Stats-Ministern,
den ena efter den andra, och endast
en vecka i sänder, må föra ordet.
Vid alla de tillfällen då, efter Sveriges
och Norriges Grundlagar, Rikets Styrelse föres
af Stats-Rådet, skola bägge Rikenas Stats-Råd,
till lika antal och efter ofvananförde grunder,
sammanträda,
Slutligen har Norriges Stor-Thing föreslagit
en så lydande §:
Då
Deri $ 3 Juli.
Då de stadgandert som i denna Riks-Act
innehållas, dels aro afskrifne ur Norriges Rikes
Grundlag, dels utgöra tillägg till densamma,
grundade på den till innevarande Stor.
Thing, genom Grundlagen, uppdragne rättighet,
så skola de i anseende till Norrige äga
och erhålla samma kraft, som detta Rikes
Grundlag, och icke kunna förändras, utan på
det i 11 j:te §. föreskrifna sätt.
Då denna föreslagna nya §. rörer endast
Norrige, hvars Grundlags stadganden i Riks‘Acten
äro innefattade, och ej är stridande mot
Sveriges Grundlagar, hvilkas fasthet ej beror
af Riks-Acten, utan tvärtom är enlig med de
begrepp om helgden af de förbindelser, som
imellan Sverige och Norrige äro ingångne,
hvilka grundat Riksens Ständers beslut, häfva
Riksens Ständer samtyckt till dess intagande i
Riks-Acten.
Slutligen hafva Riksens Ständer i underdånighet
bifallit Eders Kongl. Majus Nådigst.
meddelade önskan, att till förekommande af
ett ytterligare dröjsmål med Riksdagens snara
afslutande, i händelse Norriges Rikes StorThings
i afseende på förslaget till den 7--de
§. erforderliga nya yttrande möjligen- åter kunde
blifva afvikande från det sf RiksensStänder nu
fattade beslut, RiksensStänder nu härmed förklara:
Alt om Nori iges Rikes Stor-Thing icke anser
sig kunna bifalla de,’ å Riksens Ständers sida, i
detta afseende framställda bestämmelser, StorThinget
likväl matte instämma i det alternativa
förslag, att Riks-Acten, (utom det Reglemen
tariska
-
Den 33 Juni.
61
farista i 7:de $., hvarom bägge Rikenas Representanter
ej kunnat öfverenskomma, men
meri bibehållande i denna endast af de
stadgamlen, som redan ömsesidigt äro godkände,
) matte anses i allt öfrigt å båda sidor antagen
och bekräftad, samt genast utfärdas, underskrifva!
och till Eders Kongl. Majus Nådiga
sanction öfverlemnas, Det Reglementariska
i yule §., hvaröfver sålunda skiljaktiga
meningar uppstå, må i sådant fall till nästa
Riksdag och Stor-Thing uppskjutas, för att då
först till afgörande förekomma.
Hvilket allt Riksens Ständer i underdånighet
till Eders Kongl. Maj:t härmed få öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:tg
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Ädelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n» v. Talman.
På Borgare.Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
Sehtvan, Lars Olsson.
h, t. Talman, «. v. Talman.
Uppläst
Den 23 Juli.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 23 Juli.
Stormägtigste Allernådigsle Konung!
I den Nådiga Proposition Eders Kongl.
Majit till Riksens Stander täckts aflåta, angående
Sratsverkets tillstånd, har Eders Kongl.
Majit i afseende på den Tredje Hufvud-Tituln,
innefattande Försvars - verket i allmänhet,
i Nåder täckts förklara, att försvar-sverket
i allmänhet kräfde vigtiga regleringar, dem
Rikets förändrade belägenhet, samt tid och omständigheter
med oundgänglig angelägenhet
påkalla. Eders Kongl. Maj:t har ansett nödigt,
att efter Finlands förlust och föreningen med
Norrige försvarsplanen i det hela måste omarbetas
samt efter förhållandet rättas och lämpas,
samt Beväringsinrättningen efter hand
bringas till den fullständighet, som en så väsentlig
del af . försvarsverket förtjenar, och
kostnaden dertill, för hvilken något bestämdt
anslag hittills icke varit gjordt, bland utgifterna
uppföras enligt den reglering Eders Kongl.
Maj:t blifver i tillfälle att vidtaga: att Eders
Kongl. Majit funnit indelningsverket, såsom
utgörande grundvalen och stammen för Rikets
försvarsväsende, bor på sätt 80. §. RegeringsFormen
innehåller till sina hufvudgrunder
förblifva orubbadt: men att då Revärings-och
Extra Roteringsmanskapet vid infallande krig
kunna införlifvas med den inom hvarje ort
indelte troupp, som derigenom erhåller sin
rätta styrka, befäl deröfver bör finnas och organisa
-
Den 2 3 Juli.
ganisaiionen vara gjord.' att någre sarskildte
fonder for ett emot den ökade styrkan af manskap
erforderligt antal befäl ej varit eller aro
att tillgå, hvarföre Ederg Kongl. Majit sett sig
i nödvändighet att söka dem inom de förut
befintliga, medelst en annan fördelning af hvarje
Regementes gamla stat, samt att Eders Kongl.
Majit äfven vill i Nåder förordna, att denna
väsendtliga tillökning i indelta Armeéns befäl
kan vinna fullbordan utan någon ytterligare
gravation för staten och genom indragningar
eller vacancer på vissa år underlätta
Statens bördor, och fylla hvad som i följd af
de långvariga krigen och derifrån oskiljaktig
skakning i Statsverkets ställning samt den in.
re välmågan, under den första tiden derefter
måste brista: men att deremot sig företer ett
större behof, nemligen den penninge-löntagande
krigsmagtens förseende med förbättrade löne*
och underhållsvilkor, hvartill fordras summor,
som öfverstiga hvad Eders Kongl. Maj t anser
sig af Rikets Ständer kunna fordra, hehlst så
väl den värfvade Arméen, som sjöstatens och
en del scientifika corpsers aflöning och under,
håll nu befinnes alldeles otillräckliga, hvarförutan
Rikets Sjörnagt kommer att undergå
förändring och dess lönevilkor förbättras.
Eders Kongl. Majit har härtill äskat fortfarande
af den vid sisla Urtima Riksdag i Örebro
till Eders Kongl. Majit öfverlernnade rättighet,
att af Öfverskott och Besparingar på
Stats-verkets inkomster och utgifter disponera
och använda hvad som kan ännas öfrigt, sedan
-
64
Den 23 Juli.
dan den summa af 100,000 R:dr, sorn under
n:de Hufvud-Tituln för Jordbruket, Handeln
och Näringarna är anslagen, först utgått; ytterligare
har Eders Kongl. Maj:t föreslagit, att
utaf de på förra Expectance Staten resterande
ytterligare besparingar måtte intill nästa Riksdag
i Special-Stat uppföras 10,000 R:dr om året,
för att deraf ifrån innevarande års början formera
en Expectance Stat till lönlösa Officerares
och andra Tjenstemän^ underhåll, som sig
under sednast förflutna krigen utmärkt, och icke
annorledes än efter hand vid yppande ledigheter
kunna till Tjenster på Ordinarie Stat
förhjelpas.
I anledning af hvad Eders Kongl. Maj:t
sålunda i Nåder föreslagit, hafva Riksens Ständer
funnit någon speciel reglering eller pröfning
af anslagen under Tredje Hufvud-Tituln
nu hvarken böra eller kunna vidtagas, utan
att nämnde Hufvud - Tituls anslags - summa
för de förra behofven må lemnäs oförändrad.
•Riksens Ständer erkänna i underdånighet Eders
Kongl. Majus Nådiga afsigt och omsorg, att
genom förändringar och besparingar inom förra
Staterna samt en med landets krafter förenlig
kostnad reglera landets försvarsväsende på
sätt förändrade förhållanden fordra, och nnna
oundvikligt att erforderliga medel måtte utses
för utgifterna vid Bevärings-inrättningens bringande
till fullständighet samt en efter tiden
och myntvärdet lämpad nödvändig Rön-reglering
och förhöjning i hela penninge.löniagaftde
krigsmagtens underhålls-vilkor.
Då
Den a 3 Juli.
g5.
Då efter en ny beräkning af Stäts-inkbmsterna,
dessa kunnat upptagas till ett högre belopp
än sorn år 1812 fastställdes, haren mera
bestämd tillgång vunnits för 3tdje Hufvud-Titulns
ökade utgifter. Äfvenledes har tillgången
blifvit ökad, dels af den i uppgiften af Statsverkets
totala behof föreslagna summa för tillrikta
utgifter, sorn vid Statsregleringen blifvit
bestämde, dels genpm de förändringar, sorn de
öfriga Hufvud-Titlarne undergått och de besparingar,
sorn dervid på allmänna Indragnings*
Staten varit att påräkna; men som, enligt Riksens
Ständers beslut vid Riksdagen 1809 neli
1810, af besparingarna på de Ätta IlufvudTitlarna
samt Indragnings-Staten först böra
utgå 100,000 R:dr till fond för g:de HufvudTiiuln,
hvilket förbehåll äfven vid sednar®
Riksdagar blifvit förnyadt, då för öfrigt en fri
disposition af besparingar och öfverskott till
Eders Kongl. Maj:t öfverlernnades, så och enär
Eders Kongl. Mäjtt i Nåder äskat en rättighet
i detta afseende, som instämmer med förr gällande
grunder, hafva Riksens Ständer ansett,
att dessa 100,000 R:dr förut böra afsättas och
såsom en gifven , säker och ständig fond under
berörde Nionde Hufvud-Titul för Jordbrukets,
Handelns och Näringarnas understöd
anslås ocl* uppföras! hvarefter det, som Stats*
regleringen medgifvit att derutöfver till .ziflYari
påräkna, bör upptagas och tilläggas 3'dje Hufvud-Titulns
anslags Summa.
I följe häraf kommer 3:dje Hufvud-Tituln
att ökas med tillsammans 941,005 R;dr io rst. ,
hvaraf 219,394 R:dr 32 Sk. 7 rst. blifva att
Femte Banch. Fjerde Afdeh 9, 10, p.å
66
Den 23 Juli.
påräkna vid Bevärings inrättningens fortfarande
behof och militaire penninge-löntagande Embets-
och Tjenstemäns Lönförbättring, samt
tillökade underhalls - vilkor för värfvade
arméen. ,
Regleringen häraf tillhörer enligt Grundlagen
Eders Kongl. Maj:t; men Riksens Ständer
göra dock härvid den underdåniga anhållan,
det Eders Kongl. Maj:t i Nåder täcktes låta
vidtaga Eone-regleringen så snart, att Militaire
Staterna måge, lika med Civile, med nästa års
början komma af förhöjningen i åtnjutande,
samt att så väl i afseende å dem bland Militären,
hvilka år 1810 ej erhöllo tillökning,
som ock i öfrigt, enahanda grunder härvid måtte
följas, som för Civile Etnbets- och Tjenstemäns
Lönförbättring blifvit föreslagne.
I öfrigt, beträffande det af Eders Kongl.
Majit äskade särskildta anslag af 10,000 R.ulr
till Expectance Stat för Lönlösa Officerares
och andra Tjenstemäns underhåll, hafva Riksens
Ständer funnit en sådan anstalt skälig, i afseende
å dessa personers förtjenster under sednast
förflutna krig, samt instämma med statens
pligt, att gifva elern sin utkomst till dess
de efterhand, vid yppande ledigbeter, kunna
till tjenster på ordinarie Stat befordras; och
hafva Riksens Sränder derföre å IndragningsStaten
afsatt pmförmälte summa af 10,000 Ridr,
att, på sätt Eders Kongl. Majit i Nåder äskat,
till nästa Riksdag utgöra fond för en Eksgectanee-Stat
af denna egenskap.
Enär å Hufvud-Titlarna ej några medel
finnas uppförde till bestridande af den obestämda
-
Den 2 3 Juli.
67
stämda skillnad, som å penninge-löntagande
Civile Staternas Löner kan uppkomma, imellan
Stats- och Markegångsprisen på omkring
32,000 tunnor spannmål, samt icke heller förutses
kan hvad kostnader och behof, som under
den förestående nya organisationen af
Försvars-väsendet i det hela kan af Eders
Kongl. Maj:t finnas nödiga; så och enär Riksens
Ständer ej kunnat underlåta, att i förhand
bereda tjenlig utväg till tillräckliga medel
för ändamålen , hafva Riksens 'Stander beslutit,
att tili Eders Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemna, att derest EStsrs Kongl.
Majit för dessa oförutsedda behof skulle finna
sådant nödigt, af möjligen uppkommande öfverskott
på Statsverkets inkomster från och med
nästa år 1816 disponera ett belopp af 200,000
R:dr, hvarföre på lika sätt, sorn för de öfriga
Statsmedlen, kommer att göras redo och räkning,
den Riksens Ständer elier deras Revisorer
sedermera äga att genomgå och granska,
men i den mån denna extra tillgäng icke skulle
behöfva af Eders Kongl. Majit anlitas, och
otti något derutöfver ingår, såsom öfverskott
på intraderna, bör beloppet deraf insättas i
Riksens Ständers Rank för Rikspälds Contoirets
O
räkning, att användas på sätt Riksens Ständer
vid Riksdagen år 180g och 1810 stadgat.
Riksens Ständer framhärda med djup un.
defsåtlig vördnad, trohet och nit
Stor
-
5$ Den 23 Juli.
Stormägfigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Prest-Ståndets
•vägnar
J. A. Lindblom,
n, v. Talmar.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talu an.
På Riddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h, t. Landtmarskalk,
På Borgare- Ståndets
vägnar
H. Scluvan ,
b. t. Talman,,
Uppläst hos samtelig» Riks-Stånden den 23 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
utlåtande angående Revisionen af 1808
och iS09 årens Krigs - Redogörelse
samt Riksens Ständers deltagande uti
Öfver-Revisionen af samma Krigsräkenskaper.
Riksens Höglofl. Ständer hafva till StatsUtskottet
öfverlemnat deras till deltagande uti
Öfver-Bevisionen af Krigs-Räkenskaperria ut"
sedda Deputerades Berättelse af den 25 sistIidne
Februari, rörande Krigs-Redogörelse och
Revisions-Verket.
Af
Dtn a 3 Juli.
Af denna Berättelse har Stats-Utskottet
inhämtat, att Revisions-Arbetet, sedan sista
Riksdagen i Orebro, blifvit under Riksens
Ständers Deputerades tillsyn och ni/fulla åtgärder
med den drift fortskyndadt utaf det dertill
förordnade särskildta Departement vid
Kongl. Kammar-Rätten, att sjelfva granskning
gen af nämnde sine års Krigsredogörelser redan
förlidet år var i det närmaste fulländad
samt till den återstående delen sedermera
blifvit slutad och alla anmärkningsmål, som
dervid uppkommit till Kongl. Kammar-Rättens
handläggning anmäldte; Och hafva omkring
en tredjedel deraf äfven blifvit afgjorde genom
Utslag samt redoskyldige definitive ådömde
att inbetala ett belopp af 14,713 R:dr 4^ sk.;
hvarförutan, genom det till Krigs-redogörelsemålens
handhafvafnde sedan Revisions-Förrättningen
upphört samt till Idqvidernas upprättande
och anmärkningsmedlens infordrande,
förordnade Contoir blifvit indrifne 11,406 Ridr
25 sk. 3 rst.
Till Riksens Höglofl. Ständers åtgärd
hafva Deputerade anmält svårigheten dervid,
att från åtskilliga redoskyldiga i Finland inbekomma
saknade Magazins-Redogörelser och
uppgifter från Randt Renterierna derstädes öfver
gjorda Förskotter till Finska Commissaria-;
tet och Redogörare samt derföre hemställt, om
icke nödigt blefve, att i underdånighet anhålla
det Kongl. Majit i Nåder täcktes efter
omständigheterna hos Ryska Regeringen begära
sådan befallning till vederbörande, som till
dessa
Den y 3 Juli.
dessa Handlingars införskaffande kunde bidraga;
hvarjemte Deputerade andragit, att ehuru
här och der bland några under Administrations-Verken
lydande Redogörare, enskildte
Aflönings- och Extra Utgifts-reqvirenter, Magazirjs-Beijente,
Transporteurer, Entrepreneurer
och Ee veranteurer med flera, åtskilliga
misstag försports, de der äfven i vissa fall
härledt sig från origtiga begrepp om Författningarnas
rätta tillämpning, samt ehuru jemväl
en del special - redogörelser saknat den.
ordning, soto kunnat undanrödja flera betänkligbeter
och tvifvel, hvilka synnerligen ledt
till första och största besväret vid Gommis*
sariaterna, der Bokslut och Afräkningar skolat
göras, har likväl ovedersägligenhushållningen
vid Krigs-Förvaltnings-Veiken i Allmänhet
med nit blifvit handhafd och en ospard möda
använd mot en under förra kriget hastigt
tilltagande dyrhet i anseende till brist på förnödenheter
eller missräknade tillgångar och i
tid före kriget icke påtänkta utvägar; Och då
i synnerhet, i afseende å ett noggrant redogörelsesätt,
sig utmärkt Kongl. Krigs-Départemen tets
3’dje Division, som sedermera blifvit kallad
Kongl. Krigs-För valt ningen och Kongl. Corn i reen
till utredande af Krigs-Förvaltnirigs-Ärenderna,
jemte Vestra Arméens högra Flygels Commissariat;
samt de under Revisionen ofta förmärkta
flera olika redogörelse-Former, hvilka
naturligen städse skola orsaka, om ej osäkerhet,
dock långsamhet, villrådighet och hinder
vid. Revisionen med förvillelser af flera slag,
som
Den 23 Juli.
71
som föranledt Deputerade till erinringar,
syftande pä angelägenheten att för framtiden
utverka fastställelse af ett enda bestämdt sätt
för Krigs red ogör el sers författande; sa önska
Deputerade att Riksens Höglofl, Ständer behagade
hos Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa
om den Nådiga befallning, att Krigsre*
dogörelse-Formen för en framtid måtte, hvad
Hufvud-Styrelsernas Räkningar angår, inrättas
efter den af nyssnämnde Krigs-Departemenis
3:<ije Division eller Kongl. Krigs-Förvaltnings-Comiiéen
i dess samtliga detailler
anordnade Form, samt, hvad Commissariaterna
beträffa, efter den, sorn vid Vestra Arméens
Hö gra Flygels Cornmissariat blifvit följd, hvilket
säkrast vinnes, om, med erforderlig urskilning,
blifvande Krigs-Administrationer anställa
behörig jemförelse imellan dessa rediga
Räkenskaper och de fedogörelse-Formulairer
som finnas tryckta vid Kongl. Majus Nådiga
lAlt-Stats-Reglemente af den 25 April 1796.
Och hafva Deputerade i öfrigt förklarat, att
när nu endast återstår, någon del af den generella
tillsynen å Krigs-Fondsmédlens ordenteliga
uppbörd och disposition, jemte hvad för
uppkomna anmärknings-Frågors och utredningars
fullföljande ma anses nödigt, Deputerade,
som ej hafva anledning frånkänna sig tillfredsställelsen
af en gagnande möda, under
denna hänsigt öfveriemnat deras åtgärd till
Riksens Höglofl. Ständers pröfning och afvakta
Ständernas förordnande om tiden för Deputerades
befattnings upphörande; Äfvensom De
pute
-
75
Den 2 3 Juli.
puterade förmält, att de med Revisionen af
,l8ro och lgn saint följande arens Krigslostnads-Räkningar
• som nyligen inom Kongl.
Kammar Rätten blifvit börjad, icke kunnat, i
saknad af föreskrift, taga någon befattning,
såsom ock slutligen anmält Assessoren oell
Adjungerade Ledamoten i Kongl, Kammarrätten
A. J- Grundén, att för dess biträde
Kos Deputerade såsom Secreterare och derunder
ådagalagda drift och skicklighet samt utmärkta
egenskaper, varda af Riksens Högloft.
Ständer förhjOpt till någon välförtjent uppmuntran
genom antingen Konungens Nåd eljer
annat lämpligt vedermäle af bifall.
I anledning häraf med det mera sora Deputerades
Berättelse innehåller till upplysning
af deras åtgärder och förloppet af Revisionen
utaf 1H08 och 180g årens Krigsredogörelse
Kar Stats-Utskottet funnit, det Deputerade med
särdeles uppmärksamhet fortsatt och följt detta
arbete oell undanröjt de dervid mötta liinder>
verkat flera angelägna anstalter och handräcknings
åtgärder, ledande till Revisionens säkra
befordran, ^amt äfven genom omedelbart deltagande
i granskningen bidragit till ändamålet;
hvarigenom Deputerade fullkomligt svarat mot
Riksens Högloft. Ständers afsigt med deras deltagande
uti dessa Räkenskapers granskning och
det Deputerade lemnade förtroende. Och får
Stats-Utskottet, på grund af hvad Deputerade
såsom ofvanberördt är till Riksens Ständers åtgärd
hänskutit, tillstyrka, att hos Kongl. Majd
i underdånighet kunde anhållas icke allenast
flin
Den. 2 3 'Juli.
73
om vidtagande af den utväg som i Nåder finnes
lämpelig till införskaffande af de från Finland
ännu icke inbekomma Handlingar , sorn
röra redogörelsen för igot! och igng arens Krig,
utan ock, att Kongl. Majit i Nåder läcktes anbefalla,
att för hädanefter skeende redogörelser
af denna ^ärt, elert af Deputerade uppgifne I3edogöreise-metbbd,
sorn blifvit följd vid Kongl.
rigs-De parternentets 3;dje Division, sedermera
kallad Kongl, Krigs-Förvaltningen och Kongl.
Cosnhtéen till utredande af Krigs-Förvaitningsärenderna,
jemte Svenska Arméens högra F’lygels
Cominissariat, måtte tillvinnande af enhet
och ordning antagas och följas vid alla särskilta
Förvaltningar, som redogöra för Krigskostnader.
I öfrigt och sorn Kongl. Majit, uti Dess
till Riksens Högloft Ständer den 23 sistlidne
Maj aflåtna Nådiga Skrifvélse angående skulderna
efter sista Krig, i Nåder öfverlemnat till
Riksens Ständer, att genom sina Deputerade
äfven deltaga i sednare arens Rrigs-Räkefiskapers
granskning; så, och med anledning af hvad
Deputerade i deras Iferätielse anmält i afseende a
Revisionen af 1808 och 180g arens Krigs-Redogörelse,
har Stats-Utskoitet ansett sig böra
föreslå Riksens Högloft. Ständer, att å lika sätt
genom 2:ne Deputerade af hvarje Stånd"fortsätta
deltagandet uti Revisionen af ej mindre 1810
och 1811 än påföljda årens Krigs-redogörelser,
samt derom göra underdånig anmälan hos Kongl.
Majit. Varande nödiga medel till Deputerades
aflöning efter den vid sista Riksdag fastställda
grund beräknare under anslaget för Riksgälds(Contoiret.
- Beträf
-
74
Den 2 3 Jall.
Beträffande slutligen Deputerades anmälan
rörande Assessoren Grundens belöning för det
biträde han såsom Secreterare hos Deputerade
lemnat på ett sätt, sorn de funnit förtjena synnerligt
beröm och lämpligt vedermäle af bifall;
så har nied afseende härå Stats-Utskottet trott
sig böra tillstyrka, det Riksens Höglofl. Ständer
måtte beviilja, det Assesoren Grundén, som
för denna dess befattning årligen åtnjuter 333
R:dr 16 Sk., kunde dessutom, lör den förflutna
tiden sedan år 1812, för sådan sin förtjenst
tilläggas såsom uppmuntran och belöning en
Summa af 665 R:dr 32 Sk. utaf de genom
Krigs Revisionen inflytande medel, som öfver*
stiga öfrigadermed förenade kostnader,
Stats-Utskottet , som genom detta Betänkande
anser sig jemnväl häfva besvarat den
uti Vallöf!. Borgare-Ståndet gjorda och till Utskottet
remitterade Motion df Herr*Borgmästaren
C. F. Norström, rörande Riksens Ständers
deltagande i Revisionen af 1813 och 1814 ålens
Krigs-redogörelse, öfverlemnar allt detta
vördsamligen till Riksens Höglofl, Ständers bepröfvande.
Stockholm den 21 Juli 1815*
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prest
och
Adelns Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl de Geer. C. von Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bonde
Ståndets
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Upp
-
Den 2 3 Juli.
75
Uppläst hos samtliga Riks-Ståndcn den 23 Joli.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande i anledning af några utaf
Riksens Ständers Revisorer är iol5
väckta frågor rörande Redovisningen
jför Stats-Verkets Medel.
Uti Berättelse til! Riksens Höglofl. Ständer
af den 14. December 1813, hafva Riksens
Höglofl. Ständers till Stats-,Banco - och Riksgälds-Verkens
öfverseende valde Revisorer,
beträffande Stats-Verkets tillstånd celi'förvaltning
för arén lgio och lgii bland annat
anfört: Att Stats-Verkets Inkomster för nämnda
år icke kunnat, på sätt 4. \. uti den. för
Revisorerna år 1812 utfärdade Instruetion föreskrifter,
tagas under granskning, i saknad af
för samma år afslutade Riks-Hufvud-Börl er,
hvilka ej kunnat fullbordas, enär Lands- Eöckerna,
som bördt vara författade och till Karn.
rriar-CoItegium insände ett och ett halft år efter
Redogörelse-året, då ännu icke från alla
Länen inkommit; samt ätt de, till jeinnförelse
imellan öfverskotter och brister på InkomstTitlarna
uprättade Tabeller icke kunnat, i
brist af fullständiga General-Stats,-Förslager
blifva fullkomligt bestämde och tillförlitlige;
hvarjemte och som Stats-Verkets betydligaste
Inkomster bestå uti Landt-Rentorna, hvilka
upptagas i Kiks-Suten och förslagen efter Jor
debokspris
-
76
IDen 23 Juli,
debokspris ocli i Spannmål, beräknad dels efter
Kronovärdi dels efter Stots-pris, samt det alltså
skulle blifva både i Financielt cch Statistiskt
hänseende upplysande, orri alla dessa Rentor
varda uti Riks--Höken närmare specificerade,
i så måtto, att hvad som består uti Spannmål,
Persedlar eller Penningar efter Kronovärdi, uptnges
uti särskilta Columner, samt beräknadt
i Penningar efter Markegång äfven i särskild
Coluraro; så anhölio hos Kongl. Majit Riksens
Ständers Revisorer i underdånighet, att Kongl.
Maj:t, så vidt sig göra låter, täcktes förordna
den ytterligare tilläggning uti de till upprättande
nya General Stats-Förslag samt RiksSokslutet,
sorn derpå komme att tjrundas, hvarigenom
sådan närmare upplysning om verkliga
beloppet af Stats-Verkets hufvudsakligaste inkomst
må kunna vinnas; äfvensom Revisorerne
i öfrigt, till upplysnirrgsernående om StatsVerkets
inkomster för 180g och förra åren i
underdånighet yttrade den önskan, att Kongl.
Stats Contoiret måtte få sig uppdraget, att om
möjligt vore till nästa Revision låta upprätta
ett generelt Sammandrag öfver hvad Siats-VerIcet
vid 1810 års ingång haft att påräkna af
förra årens contanta Gassa - behållningar , oafskrifna
förskotter i I.andt-Renferierna samt till
indrifning varande medel, och att, sedan Liqvid
skett till den 3 September 1811, deri upkommande
Balancen måtte år från år öfverföras,
tills medlen antingen influtit eller blifvit afkortade
och förskotterne återbetalte eller afskrifna.
Öfver
Den 23 Juli.
77
Öfver hvad Revisorerne i underdånighet
sålunda anmält har Kong!. Majtt i Nåder täckts
infordra underdånigt utlåtande af dess och
Rikets Stats-Contoir, hvarvid Herr Stats-Corhmissarien
och Riddaren af Kongl. Nordstjerna
Orden Em. Wittegren uti särskildt votpm för
sin tiel förklarat, det han ansåge icke allenast
möjligt, att genom upplysande Cal euler visa
Stats-Verkets ställning vid 1810 års början
och sedermera de påföljande åren, utan ock,
att medelst förändrad Method vid Fands-Bokgns
författande, kunna uppfylla allt hvad Revisorerne
i underdånighet önskat och föreslagit
samt alt, om Rands-Contoiren anbefaltes,
att insända Calculer af den enkla beskaffenhet,
som i afseende på Besparingar af Stats-anslaget,
till följd af Kongl. Stats-Contoirets tryckta Cir«
eulaire den 13 Maj sistlidet år, Cheferne för
Indeldta och Värfvade Regementerna äfven
som Eands-Contoiren för Eönbesparingarna redan
insändt för åren 1810 till och med 1813,
skulle Calculen för åT 1810 blifva färdig till
Augusti Månads slut innevarande år. Och har
i anledning häraf Kongl. Maj:t, under den g
Februari detta år, anbefallt Stats-Commissarien
Widegren, att i afseende på fullständig kännedom
om beskaffenheten och nyttan af det
uppgifna Förslaget, inkomma med underdånig
detaillerad upgift så väl om det föreslagna Redogörelsesättet
för lSocj och förra årens medel,
som i anseende till de af honom nödiga
ansedde förändringar i Lands-Cbntoirens och
Militiae - ContoixetsBöckef; hvarefter Kongl.
Maj: t,
78
Den % 3 Juli ‘
Maj:f, sedan vederbörande blifvit hörde och
möjligheten af utförandet närmare utrönt, ville
Dess Nådiga beslut fatta och meddela; Derjemte
Kongl. Maj:t, hvad Stats -Contoiret öfver
Revisionernas åtgärd sig yttrat till Riksens Ständer
öfv erlemnade, att till upplysning begagnas.
Di StatsUtskottet sålunda funnit, att Råhets
Högloft. Ständers Revisorer , hvilka med
utmärkt nit sökt svara mot Ständernas förtroende
och allmänhetens väntan, varit i anseende
till utevarande Kandt-Räkenskaper och oafslutaide
Riks-Hufvud-Böcker utur Stånd satte
att fullgöra hvad Instructionen dem föreskrifver,
samt äfven, af Kongl. Stots-Contoirets
den 14 sistlidne Februari afgifna och Kongl.
Maj.-ts Nådiga Proposition den 1 sistlidne Mars
om Stats-Verket åtföljande underdåniga berättelse
inhämtat, att Räkenskaps-Verket i ornförmäldteafseendedåstod
i likaskick, heldst tgiolrs Riks*
FIufvud-Bok annu icke var färdig; och Utskottet
således fann sig icke kunna utröna och för Rikets
Ständer uppgifva StatsVerkets ställning och förhållande
för något af de sistförflutna Fem åren;
sä ansåg Utskottet sig böra genom PlofCanzlers-Embetet
anmäla den underdåniga anhållan,
att Stats-Comrnissarien Widegren matte
i Nåder anbefallas meddela Utskottet de upplysande
Calculer, hvarigenom Stats-Verkets
ställning vid 1810 års början och sedermera
de följande åren , skulle kunna närmare
ufred tf, enligt hvad Stats-Comrnissarien i dess
ofvanb.erörde särskildta votum i underdånighet
föreslagit, samt äfven, om så fordrades, sig hos
Stats-Utskottet personligen inställa för att Calén
-
Den 2 3 Juli.
79
euferna förklara och förtydliga, hvilket ock
Kongl. lVlaj:t den notde sistlidne April i Nåder
biföll. Sedermera har Herr Hof-Canzleren,
uti Skrifvelse den 26 derpå följde Maj, underrättat
Stats-Utskottet , att som till Kongl. Maj:ts
kunskap kommit, att under loppet af de utredningar
till Inkomst-Titlarnes i Riks-Staten bestämmande,
som Stats-Utskottet för händer hade,
skiljaktigheter sig yppat imellan de efter
särskilta methoder déls verkställde dels föreslagne
Boksluts- och Calculations-arbeten, som
blifvit Stats-Utskottet förelagde, hvilka skiljaktigheter,
utan att i sjelfva verket vara annat
än naturliga följder af olika åsigt och grunder
för ämnets uppställning och föremål, möjligtvis
skulle kunna missleda ej mindre uti
Resultatet för de säkra beräkningar, hvarå
Riks-Staten måste byggas, derest olägenheter
skola kunna förekornmas, än ock till äfventyrs
en eller annan uti omdömet o?n verkningen
och säkerheten af sjelfva pennirige-förvaltningen;
Men intet kunde vara för Kongl. Majit
mera tillfredsställande, än att Stats-Utskottet
måtte erhålla allt detta utredt och äfven blifva
i tillfälle att döma om företrädet imellan bägge
de särskilta Methoderna till Stats-Bokslutet
och Calculationerna för Stats Titlarna, hvaraf
den ena legat till grund för det nu verkstäldta
första Riks-Bokslutet för år lBio, och
den andra vöre den af Stnts-Commissarien Widegren
föresiagne nya Method, Kongl. Maj:ts
Nådiga vilja vöre, det Stats-Coriunissarien uti
allt hvad med dess föresiagne Method till Riks
Bokslut
-
Den 23 Juli.
Bokslut 'agde gemenskap, skulle gå Ståts-Utskottet
tillhanda med alla de upplysningar som
af honom kunde äskas.
Emedlertid har Riks-Hufvud-Boken för
år 18 to blifvit vid sistlidne Maj Månads
början iniemnad till Stats-Utskottet, sorn val
funnit densamma vara af Bokslufs-Contoiret efter
föreskrift författad och uti Statistiskt afseende
mycket upplysande; men att deri dock icke
uppfyller ändamålet, emedan den hvarken
för Kongl. Majit, Rikets Stander eller deras
Revisorer lemnar någon rigtig öfversigt af
Stats-Verkets Einanciella ställning, enär af
Riks-Boken ej kunnat inhämtas hvarken de behållningar
i penningar och effecter, sorn Statsverket
ägde vid 1810 års början och slut,
eller ela utestående Restantier i -Landet hos
Redogörarne; icke eller hvad af inkomsterna
under året influtit och alldeles icke hvad utgifter
som blifvit bestridde; hvadan detta Rökslut
ej äger något sammanhang med Kongl.
Bente-Kammarens Hufvud-Rok och de Memorial
Böcker, som af Kongl. Stats-Contoiret och
Kongl. Kammar-Collegii Afräknings-Contoir för
året författas. Varande icke eller möjligt för
Rikets Ständers Revisorer, atti sådant Räkenskapernas
skick deraf upprätta någon sådan Tabell,
sorn enligt deras Iristruotion borde afgifvas
och till allmän kunskap genom trycket
utfärdas, till upplysning och jemförelse imellan
Riks-Staten och det belopp, hvartill Inkomsterna
och Utgifterna efter afslutad Riks Bok för
hvarje år verkligen uppgått.
Rå
Den 23 Juli.
jPå det att säker underrättelse om StatsVerkets
tillstånd och Förvaltning skall kunna
vinnas och den i Riksdags-Ordningen föreskrifna
Revision af Stats-Verkets Räkenskaper
verkställas på ett nied ändamålet deraf förenligt
sätt, anser Stats-Utskottet följande förändringar
ined Räkenskaps-Verket böra iakttagas,
nemi.
1:0 At t I.ands-och Militiaa-Böckerna blif\ra
författade efter den Methode, sorn de af
Kongl. Majit tillförordnade Corniterade, till reglerande
af Redogörelse-Verket vid Upsala Kongl.
Academie föreslagit och Kongl. Majit i Nådigt
Bref af den 12 November 1806 fastställt, hvilken
Methode, den Stats-Utskottet haft tillfälle
att af infordrade Bokslut inhämta, allt sedan
1808 blifvit nyttjad och varit förmånlig för
Academien, hvars Räkenskaper innehålla lika
Inkomster med Stats-Verkets jLandtréntor, samt
aro hufvudsakligen öfverensstämmande med
Hands-Böcker na.
2:o Att den Förändring med Hands- och
M ilitias-Böckerna, sorn häraf uppkommer, bör
taga sin början med innevarande år och således
alla inkomster, som influtit till och med
förlidet års slut, äfven sorn de till samma tid
bestridda utgifter redovisas i samma års Böcker,:
Rörandes alltså uti 1814 års Böcker alla vid
årets slut befintliga Contante medel i RenteriCassornaj
hos Uppbördsman utestående och
förskjutne samt oredoviste medel utföras och
balanceras till innevarande års nya Böcker,
hvaruti allt hvad som inflyter af förra eller
Femte Band. Fjerde Afdel. 11, 12. inne
-
Den 13 Juli.
innevaranrle arens medel kommer alt redovisas.
3:0 Att Lands- och MilitiaB-Böckerna för
alia under föri. och föregående åren influtne
medel blifva färdiga och till Kongl. KamrnarCollegiurn
ofelbart insända till Juni Månads
slut nästkommande år.
4:0 Att Lands- och Militis-Böckerna för
innevarande år, efter nya Methoden författade,
sist inom slutet af nästkommande år till
Kongl. Kammar-Collegium inskickas, och i samina
förhållande för de följande åren.
5:0 Att Riks-Hufvud-Böcker från och med
1810 till innevarande ar författas efter den
Methode, som Herr Stats-Commissarien Widegren
uppgifvit och föreslagit uti till StatsTJtskottet
aflemnade härjämte bifogade I’roMemoria
och Formulaire till (Rlculer och Räkningar;
— och hvilka Hufvud-Röcker böra
vara färdiga till slutet af Juni Månad år 1817;
Äfvensom Riks Hufvud Boken för innevaran,
de år, hvilken kommer att upptaga ej allenast
Stats-Verkets Inkomster och utgifter från och
med den 1 Januari till och med den sista December,
utan ock Balancer af Skulder och Fordringar
så vid årets början som vid dess slut, bör
vara behörigen afslutad inom September Månads
utgång år 18 1 7.
6:0 Att Riks-Hufvud-Roken sedermera
bör vara färdig Ett år och Q:de Månader efter
årets slut, 4m det Ofverskotter och Besparingar
måga kunna intagas i det derpå följande
-
Den 2'3 Juli.
83
jande årets Riks-Stat, sorn uti Mars Månad
bör upprättas, då förhållandet efter 1816 års
Riks-Bok blifver. upptaget uti 1818 års Riks-*.
Stat och efter 1817 års Riks-Bok i t S19 års
Riks-Stat, samt så vidare de följande åren.
För verkställigheten häraf anser Staf SUtskottet
erfordras och får alltså Riksens Högloft.
Ständer föreslå, att den Stats-Con toirets
.Ledamot, som får sig uppdraget öfverinseéndet
och ledningen af Riks-Hpfvud-Boks-dfetaillen,
jnå för hvarje Hufvud-Bok, söm efter nya
Meilioden författas, få uppbära ett Arfvode
af 500 Riksda!er, äfvensom att då, till arbetets
tillvägabriegande på sätt och inom den tid
ofvannämndt är, synes fordras flera persöner
samt större moda och arbete i afseende å de
förflutna årens Böcker, än af det nu varande
Riks-Roksluls-Kamrerare-Cöntöiret i Kongl,
Stats-Contoiret kan åstadkommas och skäligen
väntas, hos Kongl. Majit i underdånighet anhålles,
det tackues Kongl. Majit af Ofverskotterna
på Stats-Verkets inkomster låta anordna
och utbetala den belöning, som i Nåder kan
finnas böra vederbörande Betjening tillkomma,
samt bestrida öfriga härvid förekommande utgifter.
Hvarförutan Stats-Utskottet hemställer
att Riksens Högloft. Ständer yttra den underdåniga
önskan, att Herr Stats Commissarién
Widegren, såsom Ledamot i Kongl. Srats-Contoiret
och den der lågt band vid projectet till
det ifrågavarande nya Redogörelsesätter, måtte
af Kongl. Majit i Nåder få sig uppdraget,
att tillse verkställigheten deraf samt uppgifva
-
84-
Den 33 Juli.
ya och i underdånighet föreslå hvad biträde
af Betjening, som till detta granlaga och vigiiga
arbete, utom Boksluts Kamereraren och
dess Kammarskrifvare, erfordras.
Slutligen finnér Stats-Utskottet det blifva
nödigt att Rikets Höglofl. Ständers Revisorer
vid nästa Revision noga undersöka : huruvida
iLands- och Militiae Indelnings-Böckerna blifvit
efter den nya methoden författade samt de
åsyftade ändamålen säkerhet, tydlighet och korthet
vundne ; om Stats-Verkets Inkomster i behörig
tid influtit eller om Uppbörds-Författningarne
uti en eller annan omständighet fordra
lättelse ; om de uti Stats-Verkets Cassör vid
hvarje års slut balancerade Contante medel ä10
ställde under dén tillsyn, sorn Stats-Verkets
säkerhet fordrar ; om någon förbättrad methode
medelst Rapporters eller Qvartals-Förslagers m.
m. insändande bör vidtagas ; huruvida de, dels
hos Redogörare dels uti Landet utbalancerade
medel kunna såsom osäkre anses, i hvilket afseende
äldre balancer och Restantier böra särskildt
specificeras, på det afskrifning må, på
sätt och i den ordning författningarne föreskrifva,
befordras, och att de uti Landt-Räkenskapen
för flera år balancerade förskotter, hvilka
bero af Kongl. Stats Contoirets pröfning och
ersättnings - Ordres, må skyndsammast utredas
och till afföring i Lands-Böckerna beordras;
om hvilket allt Riksens Ständers Revisorer vid
hvarje Revision äga att hos Kongl. Maj;t i
underdånighet göra anmälan, samt afgifva Be*
rättelse till kommande Riksens Ständer. I öfrigt
-
Den 2 3 Juli.
rigt och ela, såsom föreberördt är, den för år
1810 upprättade och Utskottet meddeldte RiksHufvud-Bok,
sådan den nu hefinnes, lemnar
upplysningar, sorn i Statistiskt hänseende äro a£
särdeles vigt och nytta, ej mindre för det närvarande
än för framtiden, hemställer Utskottet
att första delen af samma Arbete, sorn egentligen
innefattar sådan upplysning, måtte, så snart
den hinner blifva i några ännu ej fullbordade
omständigheter completterad, befordras till
Trycket med Stats-Verkets medel, hvarom underdåniganhållan
alltså torde af Riksens Stärn
der göras. Detta hemställes dock vördsamligen
Riksens Höglofl. Ständers närmare bepröfvande.
Stockholm den 21 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prest?'
och Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
På Höglofl. Borgare- På Hedervärda Bonde
-
Den hufvudsakeliga förändringen uti deri
nya Redogörelse-Methoden emot den förra be.'
står deruti, att Calcul och Redogörelse icke
sammanblandas, utan genom omslut och sam
-
vagnar
Carl de Geer.
vägnar
C. von Rosenstein.
Ståndets Ledam,
vägnar
Carl Fr. Landberg
Ståndets Ledam.
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius
Ödmjuk Pro-Memoria.
man*
Den 2 3 Juli.
jnandrager hålles särskildt, samt sluteligen förenäs
till ett helt, då förhållandet på ett enkedt
sätt och skyndsammare uti Tableau kan
uppgifvas.
Genom användande af de Calculer, sorn
Kongl. Stats-Contoiret i tryckt Circulaire den 13
Maj 1814 tili Regements-Chefs och Konungens
Befallningshafvande infordrat, till upplysning
om förhållandet med hvad uti Biks-Staten lii}
löner årligen blifvit anslaget, sair.t hvad derutaf
Siats-Verket årligen bespjras, äro följande omständigheter
utredde till upplysning om den nya methodens
beskaffenhet och de olika Resultater, som
derutaf kunna hämtas. Förenämnde ifrån Incjehita
Regementerna inkomne Calculer innehöllo
äfven uppgift om förhållandet med Stats-Verkets
inkomst af Hästvacance Spannmål vid de
från Cavallerie till Infanterie reducerade Ee*
gementer, hvarföre upplysning om förhållandet
med denna Stats-Verkets inkomst de förflutna
åren från oell med år 18x0 uti de nu
författade Calculer kunnat meddelas.
General-Calculationén är i det ändamål
författad, att visa skillnaden imellan Stats-Verkets
inkomster, som uti Riks-Staten till bestämdt
belopp berälfnas, och hvartill de verkeligen
uppgått hvarje år.
Således upptages uti 18x0 ars Riks-Sfat
tinder Titul: Xndragne och besparde MilititeKönings-
och Boställs-rentor 33,000 R;dr, och
en lika Summa årligen uti 1811, 1812 och
2813 års Stater. General Calculationen, sorn
är grundad på de ifrån Regementerna inkomne
-
Den t 3 Juli.
87
pe Calculer, hvaröfver Omslut blifvit författade
till efterrättelse i de delar sorn fordrat
ändring, hvarefter Summariska Calculationer
för hvarje år äro upprättade, innehåller att
Stats-Verkets inkomster af förenämnde <Titul
dfverstigit hvad uti Riksstaterna är påräkpadt
följande, nemligen:
Ar 181a ------ 22,489* 16, 4,'
— 1811 - 29,502* 2 • 7-
— 1812 41,006. 11. 9,
— 1813 78,462. 2. 11.
H äst-vacance Spannemålen är uti 181Q års
Riks-Stat påräknad att in natura uppgå till
13,250 Tr. och efter 4 R:dr Tunnan till
53,000 R:dr. Efter General Calculationen och
årets Markegång är öfverskottet 18,646. 42* •—
Ar 1811 - 3,124. 31. i*
Ar 1812 äro uti Riks-Staten påräknade 24,250
Tunnor spannernål, til! ett värde af 97,000
R;dr; men enligt Geneval-Calculationen har
någon Spannernål af Smålands Regemente ej
bordt levereras år 1812, förr än från den 1
April 1813; således uppgår Spannemålen år
I812 till 20,750 Tunnor, men i anseende till
höga markegångar har Stats-Verket dock haft
ett öfverskott af - 36,294- 19* 5-
År 1813 Dito» ----- 104,660, 30, 5,
Uti Riks-Statpn är någon bestämd inkomst
icke påräknad af hvad som genom dödsfall och
befordringar besparas.
General Calculen visar huru förhådlandet
yarit år 1810 med 1813*
Vid
-
88
Den 23 Juli
-
Vidkommande åter redovisningen för StatsVerkets
inkomster och utgifter, så utgöra
förenämnde Calculer första grunden till detta
ändamål; för hvaije år bör således förhållandet
visas medelst General-Räkningar, och hvaröfver
till slut det hela i korthet uti en Capitai-Räkning
uppgifves.
General-Räkningen för år 18 to upplyser:
ätt Stats-Verkets innestående medel för år
1809 och föregående åren af ofvanberörde
Titlar utgjorde 26,647 R:dr 32 sk. 4 rst. och
General-Räkningen för år 1813-) att af dessa
äldre årens medel vid det årets slut innestodo
i Landet och Lös Redogörare 724 R:dc
47 sk. 1 rst, men att deremot af 1810 och
följande årens medel vid samma tid innestodo
43,013 R.-d 3 sk. 6 rst, I öfrigt upplysa
dessa General-Räkningar till hvilka Cassör
årliga inkomster blifvit levererade.
Huruvida Riksens Höglotl. Ständers Herrar
Revisorers önskan blifvit uppfylld och mera
enkelhet i Stats-Verkets Räkenskaper kan
"vinnas, underkastas en närmare Högvederbörlig
pröfning.
Stockholm den 7 Juni 1815.
Em. Widegren.
Uppläst hos samfeliga Riks-Stånden den 23 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Stats- Utskotts
Utlåtande, angående anslag af medel
till
Den 2 3 Juli.
till Allmänna Arbets- och Correctionshus.
Sedan, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition af den jg sistlidne April, om Alij
marina Arbets- och Corrections hus inrättande,
Piksens Höglofl, Ständer bifallit anläggning deraf,
på sätt Lag Utskottet , uti den 14 sistlidne
Juni afgifvet Betänkande, föreslagit; så hafva
3:ne af Pespectiva Piks-Stånden under
den 14 och i7:de i denna Månad remitterat
Ärendet till Stats-ITtskottet, i afseende på nödigt
anslag af medel till berörde Inrättningars
besörjande.
TJti det af Riksens Ständer bifallna utlåtande
af Lag-Utskottet, är väl föreslaget att
omförmäldte Arbets- och Corrections-hus måtte
inrättas, för att då den under utarbetning
varande nya Brottmåls-Lag utkommer, användas,
i stället för andra bestraffningar; men
som det är öfverlernnadt till Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och förordnande , huru dessa Inrättningar
böra vara beskaffade, samt huru många
i Piket kunna komma att erfordras, hvadan
kostnaden, som till de samma kan åtgå, ännu
icke är bestämd; så har Stats-Utskottet, sorn redan
fulländat Stats-Regleringen, ansett sig icke
kunna tillstyrka något särskildt anslag härtill;
hvilket vördsamt hemställes Piksens Höglofl.
Siänders bepröfvande. Stockholm den 21
Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl de Geer. C. von Rosenstein.
På
På Väflofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl Fr, Landberg. Jon Jonsson,
C, T urelius.
Utdrag af Protocolht, hållet i Högloft,
Riäderskapets och Adelns Plenum den
25 juli 1815.
r
S. D. E ftgr uppläsning af de uti projectet till
Bevillnings förordning framstälda tvänne alternativ
i afseende på frågan om beloppet af
uppbo rds-Propent en för Mantals Commissarierna
i Stockholms Stad , besint Kidderskapet och Adeln
att gilla det af dessa alternativ, sorn den.;
samma till | Procent bestämmer. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Protokollet] hållet hos Hng~.
värd. Pr est-Ståndet, den 25 jfuli
1815.
S. D, lifter uppläsande af Höglofl. Bidderskapets
och Adelns Protocolis-Utdrag af d. g 3 i
denna månad, innehållande inbjudning till instämmande
uti det beslut att genom en stor
Deputation inför Hans Maj:t Konungen och
H. K. H. Kron-Ti-insen tolka Nationens under
-
Den 2 5 Juli.
derdånigste tacksamhet för de visa och. välgörande
åtgärder, hvarigenom Riket blifvit försatt
i tillfälle att utan Stats-Verkets synnerliga
betungande afbörda sig dess utländska Skuld,
oell' att vid samma tillfälle inför H. M. Konungen
yttra den förhoppning Riksens Ständer
hysa, att när ett nytt Riksmöte samlar dem
inför Thronén, de då matte få betyga en lika
varm och underdånig glädje att se Rikets inhemska
Näringar fullkomligen upprättade ifrån
den mindre gynsamma belägenhet, uti hvilken
de, genom den förflutna tidens af hän.
delserna oundvikligen påkallade Politiska skiften,
blifvit försatte, fann Prest-Ståndet, sorn
redan under deri 2 2 innev. Juli inbudit sina
Med-Ständer till beslutande af förstberörda Stoja
Deputation och underdåniga Tacksägelse-Adress,
för sin del icke lämpligt att dermed
förena de af Höglofl, Ridderskapet och Adela
tillagde önskningar. Ut Supra.
Ex Protocollo
J, U. Ahnqvist.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ständets
Protocoll3 vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 15: te Juli lSij.
S. D. ^tats-Utskottets den 24 innevarande afgifne,
nu ankomne utlåtande, angående dels
Skrifvare - hjelp åt Expeditioris-Utskottefs Eetjening,
dels arfvode för besörjande af tryckningen
utaf Eihangen till Riksens Ständers
Pro
-
9*
Den 2 5 Juli.
Protncolt till den del, som efter Riksdagens
slut kari återstå, dels ock äskad anstalt om
Registrering af Eiks-Ståndens Protocoller vid
denria Riksdag, blef efter uppläsandet af Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallet. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
f i
Q
S. D, wedan Hedervärda Bonde-Ståndet, den
2:dra i denna månad, bifallit Stats-Utskoftets
Betänkande och förslag, om förhöjning i de
Kongliga och Furstliga Hofvens Statssummor,
med tillagd önskan, att samina tillökning måtte
taga sin början från den i:sta Januari detta
år, och genom återremiss anmodat Utskottet,
att sig deröfver utlåta; hade Utskottet, uti
xneddeldt utlåtande af den
tillkänna.gifvit, att Högvördiga Prest-Ståudet,
som förenat sig uti berörde tillägg, sedermera
frångått det samma, enär Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Vällofl. Borgare-Ståndet
funnit sig ej kunna deruti instämma, och att
Betänkandet alltså vore af de 3:ne Riks-Stånden
i alia delar bifallet samt ärendet sålunda
afgjordt.
Uå detta utlåtande, som i dag ankommit,
nu blifvit föredraget samt i sammanhang dermed
Expeditions-Utskottets på bordet hvilande
förslag til! Riksens Ständers underdåniga Skrifvelser
till Kongl. Majtt, angående så väl ofvaDberorde
tillökning, som anslående af Stats
sum
-
Den 2 5 Juli.
93
summa för Hans Kongl. Höghet Arf-Prinsen
Oscar, i händelse H. K. H. skulle, innan nästa
Riksdag, sig förmäla; fann Bonde-Ståndet för
godt, att latu dervid bero. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Wer, i.
S. D. Enl igt ankommet Protocolls-Utdrag för.
den 2 aldra innevarande månad, sorn upplästes,'
hade Högloft. Ridderskapet och Adeln, jemte
lemnadt bifall till Stats-Utskottets Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
den 6 te Juli, angående den utländska
gäldens indragande och inlösen, inbjudit sina
Med-Ständer till deltagande t det Beslut, att,
genom en stor Deputation, anförd af Herr
Handt-Marskalken och Herrar Talmannen, inför
Hans Majit Konungen och Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen frambära gärden af
Riksens Ständers tacksamhet, samt att, vid
samma tillfälle, under åberopande af samma
vishet och kraft, som inom ett öfver all förmodan
korrt tidelopp beredt Riket sjelfständighet
oell aktning, Riksens Ständer måtte
vara tillåtet, att inför Hans Majit yttra dea
förhoppning de hysa, att, när ett nytt Riksmöte
samlar dem inför Thronen, de då måtte
få betyga en lika varm och underdånig
glädje, att se Rikets inhemska näringar full-'
komligen upprättade ifrån den mindre gynsamma
belägenhet, i hvilken de, genpm den
för.-
94
Den 2 5 Juli.
förflutna tidens, af händelserna påkallade, politiska
skiften, blifvit föl-satte; anhållande att
framdeles få Hans Maj:ts visa pröfning underställa
de medel, Riksens Ständer ansett
lunda dertill bidraga.
Hedervärda .Ronde Ståndet, som, genom
utfärdade Protncolls-Utdrag, underrättat sina
Ifespectiva Med Stånd om sitt, i afseende på
don underdåniga tacksägelse-adressen, redan
den 2i dennes fattade Beslut, fann ej skäl
att dervid göra något tillägg. Ut Supra;
Éx Protocollo
Olof Werlin,
é. D. Vid ytterligare föredragning af Statssamt
.Allmänna Besvärs-Utskottens den 15 Juli
meddeldta och sista Plenidag på bordet lagda Betänkande
, rörande den , af Riksdagsmännen
från Skara Stift Herr Prosten Carl Thyselius,
föreslagna Farleds öppnande från Sulevik genom
Sjöarna Bänken och Hugn till Norrska
Buks-Gränsen, bief samma Betänkande af Hedervärda
Bonde-Siändet afslaget. Ut supra.
£x Protocollo
Olof Werlin.
S. I). Upplästes 2:ne fran Höglofl. Ridderskåpet
och Adeln ankomne Protocolls-Utdrag
för den 23 innevarande Månad, innefattande
de Beslut:
t :o
Den 2 5 Juli.
95
a:o Att till påskyndande af författandet
åf de Expeditioner, sorn öfver Riksens Ständers
Jle-lut böra uppsättas, och då öfver flera
mål af de Respectiva Stånden olika beslut biifj
vit fattade, hvaraf en del förfalla, andra kunna
af Stånden sjelfva sammanjämkas, andra åter
genom Nämnd måste afgöras, hvart och
ett Riksens Ständers Utskott skulle anmodas
att undersöka förhållandet med Besluten öfver
de frän dem utgifne Memorial och Betänkanden,
och i det fall någon jämkning vore inöjelig
oell af nöden, eller målet till Nämnd
måste hänskjuta», sådant till vederbörlig åtgärd .
hos Riksens Ständer skyndesamt anmäla; och
2:0 Att i likhet med hvad tillförne skett,
arfvoden åt Utskottens Secreterare och Cancelli
ter icke böra till dem utbetalas, förr än
genom Riddarhus-Secreterarens quitto intygas
att Utskottens Protocoll och Handlingar, i ordning
satte och inbundne, blifvit til: Riddarhuset
aflemnade. Dock skulle sådant ej gälla
i afseende på Banco-och Stats-Utskotten , hvilkas
Handlingar icke i Riddarhus-Archivet förvaras.
Uti hvad Höglofl. Ridderskapet och Adeln
sålunda beslutit, fann Hedervärda Bonde-Ståndet
föy godt, till alla delar instämma,
Ut supra.
Ex ProtoGollo
Olof Werlin.
S. D,
Den 25 Juli.
Stats-Utskottets på bordet hvllande Betänkanden,
af den 19 och 24 Juli, angåendet
1:0 Landshöfdingen in. in. Herr Grefve
[Ankarsvärds och Herr Kammar-Rätts- Rådet
Stråles sökte befrielse från ansvarighet för aflidne
Landt-Eentrnästaren von Sydows Balånce;
alo Anslag af medel till Allmänna Ar.
bets- och Corrections-Hus;
3:0 Några af Riksens Ständers Revisorer
år 1813 väckta frågor, rörande Redovisningen
för Stats-Verkets medel;
IAredrogos åter och biföllos. Ut supra,
Ex Erotocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 25 Juli
Högvörd. Prest Ståndet d. 25 —
Vällofl. Eorgare-Ståndet d. 26 —
Hederv, Bonde-Ståndet d. 25 —*
Rikets Högloft. Stä fider s Bevillningsutskotts
Betänkande angående Brättvins-Brännings-
och Consumtions-afgifternus
utgörande, frun och med
nästkommande år 1816, intill Rikets
Högloft. Ständers nästa sammankomst •
, Gifvet vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 23 full 181 5.
Uti dess till Rikets Höglofl. Ständer redan
aflemnade Betänkande, rörande Allmänna
Bevillningen, har Utskottet upptagit de skäl,
som föranledt det samina, att föreslå, ej mindre
-
Den a 5 Juli.
97
dre afskaffandet af Bränvins-Consumtions-af«
giften än äfven mindsknirig i den öfriga från
Bränvins - Bränningen påräknade .Bevillning
med de 100,000 Rulr, hvilka, till lindring i
andra utskylder, blifvit på beräkningen af SjöTullen
öfverflyttade. Under åberopainde af
hvad sålunda redan är .Rikets Högloft Stan*
ders upplysta granskning underkastadt, får Utskottet
nu i de öfriga delar sitt utlåtande vördsamligen
afgifva.
Att Utskottet icke kunnat, enligt sin önskan,
tidigare med detta förslag inkomma,
har härrört deraf, att det från Rikets Högloft.
Ständers Allmänna Besvärs - oell Oeconomie-Utskott
gfgifne Betänkande, rörande Huslie
hofs Bränvinsbränningen och dermed gemenskap
ägande omständigheter, på hvilket
Betänkande, jemte Rikets Högloft. Ständers
deröfver fattade Beslut, Beviilnings-Utskottet
måst grunda sina i ämnet vidtagne åtgärder,
blifvit af Brenne bland Respectiva Riks-Stånden
till Oeconomie-Utkkottet återförvisadt, sa
att samma Utskotts förnyade Betänkandeejär gifvet
förr än den 8 innevarande Juli; hvarefter
och sedan äfven Respecti va Ståndens häröfver
fattade Beslut hunnit afbidas, Beviilnings-Utskottet,
så skyndsamt som möjligt varit, bearbetat
ämnet, samt uppgjort bestämda förslag
uti alla hit hörande frågor, utom hvad den
hos Rikets Högloft. Ständer yppade skiljaktigheten,
genom två och två Stånds olika Beslut,
rörande Städernas Bränvins-Brännings-rättigliet,
angår, derigenom Utskottet funnit sig
Femte Pund. Fjerde Af del, 13, 14, nöd
-
98
Den 2 5 Juli.
nödsakadt att, under afbidande af utgången
hos Rikets Höglo!]. Ständers Nämnd, på hvars
afgörande denna frågan beror, uppgöra alternativ
förslag, såsom vidare skall omnämnas,
till vinnande af ersättning, i händelse, jemte
Städernas Bränningsrattighet, äfven de derpå
grundade afgifter gå förlorade; Och år Utskottet-
såmedelst i tillfälle att Resultaten af sina
öfverläggningar nu nieddela.
Hvad dervid först beträffar .tiden till
uppbörd af de ifrågavarande afgifterna, får
Utskottet åberopa det förslag, som redan
blifvit af detta gemensamt med StatsUtskottet
uppgjordt och till Rikets Höglofl. Ständer
vördsamligen öfverlemnadt, af innehåll, att
de för Bränvins-Bränningen ännu bibehållne
afgifter må vid de vanliga Uppbördsmöten erläggas.
Dernäst får Utskottet, i afseende på fördelningen
af den från Bränvms-Bränningen
påraknade totala anslags Summa, anmäla den
öfvertygelse Utskottet följt, att beskattningstyngden
på tillverkningen af en vara, sådan
sorn Bränvin, den man under egenskap af
öfverflöds-vara ansett med rätta kunna vid.
kännas en dylik pålaga, i samma mån afviker
från denna ursprungliga grund och den lärnptliga
bestämmelsen att hämma omåttlighet af
tillverkning och förbrukning, som någon mer
eller mindre betydlig del deraf antingen lägges
på värdet af jord eller öfvergår till någon
annan så beskaffad Taxa, hvilken snarare genom
en mindre xigtig benämning, än i sin
verk
-
Den 25 JulL
99
verkliga Natur äger gemenskap med TSränvins
beskattningen. Af sådan anledning skulle
Utskottet heldst önskat, att afgifterna för hemmansvärde
på Uandet och Personal i Städerna
kunnat helt och hållet afskaffas; men då
iden An slags-Summ a, Utskottet haft ätt från
Rränvins-BeviMningen fylla, varit ungefärligen
enahanda med den, soia vid sista Riksdag beräknades,
eller 702,000 R;dr, samt efter Afdrag
af Gonsumtions-afgiften, hvars belopp ansetts
till 150,000 R:dr och de 100,000 R:dr, hvilka
blifvit på Sjö-Tullen inflyttade, följakteligen
452,000 Ridt till betäckande återstått; sa har
Utskottet icke funnit sig i tillfälle ätt förhöja
Pannerymds-aigiften från dess hittills
påräknade belopp af 402,000 R:dr, derhän, att
den skulle ensam svara emot nyssnämnde behof,
Utan hur Utskottets åtgärd måst stanna
dervid att Samma afgift blifvit till dess totalbelopp
bibehållen, och den genom inflyttning
på Sjö-Tullen vundna mindskning använd hel
och hållen till afdrag på Hemmans- och Personal-afgifterna,
hvilka nu tillsammans ej komma^
enligt Utskottets förslag,-ätt upptaga större
belopp, än 50,000 R:dr; hvaraf föijer, att
då de förut utgjort 150.000 R:dr, de nu kom.
ma att nedsättas till tredjedelen, samt således
Atta skillingaf utgöra afgiften för hvarje Tusende
Riksdaler af värdet å deti egendom, för
hvilken tillverkning är tillåten, dock att denna
afgift aldrig understiger Fyra skillingar,
ehvad ringa värde en hemmansdel ock skulle
äga, samt att ide orter af Dalarna, hvarest en
ut
-
a oo
Den 2 5 Juli.
utsträckt hemmansklyfning är tillåten, i stället
för den mindsta hemmanskatten af 4 sk. denna
Bevillning utgöres efter Rotarnes delnings»
■värde; äfvensom personal - afgiften i Städerna
beräknas af hvarje i Staden Mantalsskrifven
person till Sex runstycken eller för Åttatio
personer, som nyttja en Femtio kannors panna,
till Fyratio skillingar; hvaremot, i händelse
Städernas ännu ej afgjorde Branvins-Brännings
rättighet icke skulle komma att vidare
fortfara, samt följakteligen deras perSonal-afgift
äfven försvinna, hemmans-afgiften då bör höjas
till Tolf skillingar för hvarje Tusende
Riksdalers värde och den ofvan omtalte mindsta
hemmans-skatten till Sex skillingar stadgas.
Genom detta, vid sluteliga regleringen
af Brätivins - Bevillningen, vidtagne Beslut,
bar Utskottet i så måtto jemkat det vid uppsättandet
af dess sednast till Rikets Höglofl. Ständer
itigifna beräkning öfver hela Bevillningen
för 1816 och följande åren uppgjorda förslag,
som,de deruti till afdrag fran Pannerymdsafgiften
upptagne Tjugufem Tusende Riksdag
ler blifvit i stället aiförde från hemmans-och
personal-afgifterna, hvilka äro i ofvannämnde
beräkning ansedde till 75,000 R:dr, Utskottet
har stödt denna förändring dels på den redan
uppgifna grundsatsen om beskattningens fäktande,
så vidt möjligt är, endast vid tillverkningen,
dels också på tillförlitligheten af de
beräkningan, hvarigenom Utskottet nu mera
fått utröndt, att under en jemt tillåten Bränvins-Bränning
och deraf följande oafkortad
Pan
-
Den 2 5 Juli.
101
pannerymds-afgift, den på denna afgift anslag™
ne Samman 40-2,000 R:dr skall,till sitt fulla
belopp inflyta.
För att vidare bestämma fördelningen, af
denna på Fränvins Pannerymds-afgiften beraknade
Summa, har Utskottet haft under öfver™
läggning tvänne särskilta utvägar, dem Ut™
skottet förnämligast ansett förtjena uppmärk»;
samhet, och hvilka bägge varit grundade på,
förutsättning deraf att Kongl. Maj:t skulle
i Nåder täckas göra afseende på Rikets Högloft.
Ständers yttrade underdåniga önskan att
Frän vins-Fränningen hela året må vara tillåten,
derest ej särdeles nödfall, af sammanträffande
missväxt och krig infaller.
Den ena bland dessa utvägar har till hufvudsakeligt
ändamål att bringa afgifterna för
Fränvins-Pannor af olika storlek till ett sådant
förhållande, att en progressift stigande
beskattning för ökad Pannerymd väl må fortfara,
men ställas icke såsom år 1812 skett *
föga regelbundna afbrott, vid gränsen mellarf
de största tillåtliga och de meddelmåttiga pannorna,
utan i en Scala som, från de mindsta
möjliga till de största lofgifna tillverkningsredskap,
innehåller en och samma gradation,
ehvad den, efter behofvet, kan komma att
stanna på högre eller lägre belopp.
Såsom skäl för ett dylikt förslag, har i
synnerhet blifvit åberopad den billighet, hvilken
synes fordra att en ägare af större fastighet,
der behofvet af Fränvins-tillverkning alltid
är större än att det med små pannor kan
fyllas,
10^
Den 2 5 Juli.
fyllas, heldst tlä flera på en och samma egen-,
dorn ej äro tillåtna, må, utan att tryckas af
en, jemförelsevis mot andra, öfverdrifven
beskattning', kunna gagna sådan Bränvins-redskap,
som på en gång är tillräcklig för hans
behof, och äfven medförer besparing af tillverknings-kostnaden,
oberäknadt att, åtmindstorte
efter hittills gångbart förfarande med de
mindre Bränvinspantiorna, en öfverlägsen vinst
uppkommer i det ymnigare Bränvin, som af
lika mycket säd erhålles med en större an med
en mindre panna; hvarförutan det blifvit anmärkt,
att om än den, genom Herrar Bandsliöfdingarnes
för de sista åren inkomna förteckningar,
bestyrkta händelsen, att efter införandet
af 1812 års Bränvins-beskattning, antalet
af de största tillåtna pannor öfver hela
Riket ganska ansenligen mindskats, skulle under
sådana kortare tillåtelse-tider, sorn de sist
förflutna åren ägt rum, kunna anses medföra
den vigtiga fördel, att tillverkning i stort,
med beräkning på afsalu, betydligen hämmades,
så vore likväl detta förhållande, under
en sådan jemn tillåtelse, som man hädanefter
bör förvänta, ej mera enahanda, utan borde
det, i sådant skick, tvärtom a«ses för afgjordt,
att handels-speculationer med Bränvin af sig
sjelfva försvinna, då hvar och. en har rådrum,
att tillverka sitt eget behof, och begagnandet
af stora Bränvins-pannor följakteligen ej lärer
påtänkas af. andra än dem, som för verkligt
' husbehof hafva dem af nöden.
Den
iDen 25 Juli.
Den andra hos Utskottet ifrågakomne utvägen
till pannerymds afgiftens fördelning, är
bibehållandet af hvad Kongl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse den 9 Octoher 1812 härom stadgar.
Utskottet har vidtagit denna utväg, och
får i korrthet framställa skälén dertill.
Örn för den Oeconomiska' styrelsen, i afseende
på Krän vins-bränning, det är en afgjord
grundsafts, att, så långt utan förbud och tvångsmedel
ske kan, denna handtering bör inskränkas
till verkligt husbehof, och såmedelst svara
emot den benämning, hvarunder densamma
hittills endast varit och än ytterligare lärer
fortfara att blifva tilläten; så har Utskottet
ansett det häraf vara en följd, att ali beräkning
på handel och vinst af Bränvin bör, genom
enahanda medel, motverkas; Och Utskottet
har trott det vara sin pligt, att vid beskattningens'uppgörande
för denna vara, så vidt
ske kan, bidraga till samma ändamål.
Att de största hittills lofgifna Bränvinspannor,
från 70 till 90 kannors innehåll, högst
sällan användas endast för husbehof och att
de för ett sådant ändamål ännu mera sällan
behöfvas eller kunna vara i jemt och oafbrutet
bruk under en längre tillåtelsetid på året,
det har Utskottet för en afgjord sanning antagit.
När åter dessa ovanliga händelser skulle
inträffa, och exempelvis en ägare af mycket
vidsträckt jordbruk, förenadt med betydlig Bergshandtering
eller annan Manufactur-inrättning,
skulle finna sig i verkligt behof af så stor
Bran vins-till verkning att dertill erfordrades
en
Den 25 Juli.
en panna af den största nu tillåtna rymd; så
lärer det, enligt Utskottets tanka, vara ofelbart,
att en ganska stor vinst af ea dylik Bränvinstillverkning
icke uteblifver, änskönt intet afsalu
till personer, söm ej tillhöra egendomen,
måtte komma i fråga. Hvad åter den Possessionat
beträffar, sorn utan verkligt behof af en
lika stor Brän vins-till verkning, skulle vilja
nyttja en lika stor panna, endast på kortare
tid af året och för besparad afverknings-kostnad;
så har Utskottet ej kunnat finna att befrämjandet
af ett sådant godtycko borde leda
till afvikelse från den för ändamålet i förevarande
fråga högst vigtiga. och i alla händelser
utan undantag giltiga regeln, att man med
rättvisa skattar för de fördelar man i samhället
njuter, icke efter det bruk man deraf gör, utan
efter det man deraf kan göra.
Utskottets omdöme hvilar således vid den
regeln, att den större Bränvins-bränning, sorn
Jean verkställas med pannor af mer än 70 kannors
rymlighet, bör i frågan om beskattning
betraktas såsom syftande på afsalu eller
också medförande en icke mindre vinst, än
den sorn genom salu erhålles. Och på denna
öfvertygelse bygger Utskottet det förslag, som
redan är nämndt, att för Bränvins-pannerymdsafgiften
af alla slags pannor, ej mindre då de
nyttjas ensamme, än då tvänue gagnas i ett
Verk eller på ett Hemmans bolstad, samma
Tariff må bibehållas, som enligt 1812 års Kongl.
Kungörelse vid då varande Riksdagen blifvit
stadgad. När genom denna Tariff en sådan
afgift
T)en q 5 Juli.
105
afgift för ile storsta pannerymder är införd,
som, medelst afbrott frän deh för lägre grader
gällande progressionen, förenar med Bränvinstili
verkningen i stort en omkostnad, hvars
lyckligaste verkan skulle vara, att borttaga hela
den öfverlägsna fördelen af denna handtering
och återföra den endast till verkligt husbehof;
så har Utskottet ej kunnat uttänka någon
ting med dess afsigt mera öfverensstämmande.
I sammanhang härmed har Utskottet trott
sig icke olämpeligen kunna till Bikets Höglofl.
Ständer framföra dess mening i ett ämne,
hvilket, ehuru icke omedelbarligen hörande
till U tskottets befattning, likväl ej' kunnat vara
främmande för dess nit om allt som kan
befrämja de goda ändamål Utskottet inom sin
verkningskrets bordt afse. Då nemligen Utskottet
nu föreslagit bibehållandet af en Pannerymds-beskattning,
som har för afsigt att
mindska vinsten af all Bränvinshandel; sä skulle
Utskottet icke kunna se denna afsigt mera
motverkad än genom en tillåten Bränvins-inföisel
från utrikes ort; och Utskottet tillstyrker
härmedelst den underdåniga hemställan
hos Kongl. Maj:f, att allt införande och försäljning
af Utländskt Bränvin må hädanefter
ovilkorligen förbjudas.
De uti 3 §. 11. Mom. af meranäpinde
Kongl. Kungörelse den g October 1812, bestämda
afgifter för Bränvins-Minuterings-rattighet
hafva siuteligen äfven varit föremål för
Utskottets granskning; dervid Utskottet trott
sig
Den 25 Juli.
sig icke kunna lemna utan uppmärksamhet (len
skillnad som finnes dels i afseende på allmänna
olägenheter och dels på enskilt vinst, imellan
Gästgifvaregardar och andra så kallade
Krogar eller Näringsställen, heldst desse sednare
icke äga någon mot närings rättigheten
svarande annan skyldighet, än den sorn dem
genom Bevillning pålägges, samt de dessutom
medföra en desto skadligare verkan, som delas
innehafvare mäste känna sig af egennyttan
starkt uppmanade,’ att öka sin vinst genom
förledande till osedlighet, enär dylika
krögares enda yrke mestadels består uti gagnande
af Närings-rättigheten; hvaremot Gäst*
gifvaregårdarne å ena sidan äga ett ändamål
af allmän nytta och oumbärlighet samt å den
andra ej sällan med ganska ringa tillfälle till
förtjenst på sin Närings-rättighet, mäste vidkännas
besvär och tyngder, sorn till och med
öfverstiga deras fördelar.
Utskottet anser denna olikhet böra motsvaras
af en olika beskattning, och föreslår
således:
1:0 Att Gästgifverierna särskildt må,
för Bränvins-Minuterings-rättigheten , utom
Allmänna Bevillningen, sättas till ert afgift,
Ilvars belopp blifver mindst Tre R:dr, men
kan i män af de större fördelar dem härigenom
anses tillflyta, ökas till Fern, Tio, Femton,
Tjugu, Tjugufem och Trettio Riksdaler,
allt efter Taxeringsmännens pröfning, och under
rättighet för dessa, att der de skäligt finna,
än ytterligare denna afgift förhöja,
(Sto
Den 2 5 Juli.
2:0 Att å krogar och näringsställen, som
ej äro ined Gästgifveri förenade, på Landet
oell i Städerna, Bränv ns-M inuterings-1 a t tigheten,
utom den Allmänna Beviilningen, beskattas
med en afgift, sorrrrnindst utgör Tio Riksdaler,
rrien kan höjas efter omständigheterna
och en förmånligare handtering, till Bernton,
Tjugu, Tjugufem och Trettio Riksdaler, samt
efter Taxeringsmännens pröfning ännu högre
uppsättas, orri de dertill skäl finna.
Genom en sådan beskattning tror Utskot,
tet först den rättvisan vata befrämjad, att när,
i stället för mindsknirtg i afgiften för de Gästgifveriet,
hvilkas utvidgade rörelse tål en
stark beskattning, ert förhöjd utskyld blifvit
med deras minutering förenad, så hafva deremot
endast de meri obetydliga eller alldeles
inga fördelar försedde fått njuta skälig nedsättning;
och dernäst torde, i afseende på krogar
och Näringsställen, den anmärkningen
kunna tilläggas, att en högre beskattning för
dem rättvisas ej blott af de ofvannämnde
större fördelarna, utan äfven af friheten att
från hela handteringen afstå, då den ej finnes
lönande, och oskadligheten för det allmänna
delaf, att dylika inrättningar upphöra.
Dock blifver allt detta till Rikets Högloft.
Ständers egen pröfning och afgörande vördsammeligen
öfverlemnadt; och bifogas tvänne
af Utskottets Ledamöters, Herr öfversten och
Riddaren Drufvas samt Herr Landshöfdingen
och Riddaren af Kdintebergs i ämnet afgifne
skiljaktiga yttranden. Ut Supra.
På
Ven 25 Jnti.
På Högloft. Riddersk.
och Adelns Ledam.
vagnar
Carl Stellan Mörner.
På Vnilof], PorgareStåndets
Ledain.
vägnar
Nils Limnelius,
På HSgvÖrd. PrestStåndets
Ledam.
vägnar
M. Stenhammar.
På Hedprvärda BondeStåndets
Ledatn.
vägnar
Jo/t. Olsson Langberg.
Hthr. Christ. Zaar.
S,
Utdrag af Protocollet, hållet uti Riksens
Högloft. Ständers Beri lini ngs- Utskott
vid Ur t iwa Riksdagen i Stockholm
den 24 fjäli i 816.
I1
D. I- •' err Ofverste TXrufva uppläste följande:
” För nain del kan jag ingalunda, sorn Ledamot
af Högloft, Bevillnings- Utskottet, förena
mig med Utskottet angående Betänkandet om
Brännvins-Bevillningen, hvilket är grundadt
efter 3 Stånds Beslut inom Utskottet, och
hvad Parme-afgiften angår synes mig innefatta
en uppenbar orättvisa. Ingen kan neka att med
2:ne Go kans eller tvänne 50 kans Pannor om
de rätt begagnas, med dem skall tillverkas meia
Brännvin än med en go kans Panna; för
de förra eller 60 kans pannorna betalas samfäldt
30 R:dr, för de sednare eller 50 kans pannorna
35 R:dr, då för en 90 kans erlägges 90
R;dr i panne-afgift, ehuru med den sednare, när
en sådan panna brukas på en större Egendom,
äga
-
Den % 5 Juli.
ägaren ändå är i betydlig mån lidande hvad
kannerumrnet beträffar, men hvaröfver ingea
anmärkning af rnig göres, utan bara uppå det
oproportionerliga i Pavme-afgiften; hvarföre jag i
Utskottet föreslagit 2 :ne alternati ver till afhjelpande
deraf 1:1110 Att Pannor öfver 60 till och
Ined 90 kannor skola nedsättas i sant förhållande
ined alla inmurade pannor under 60 kannors
ry nid. a:do Att alla inmurade pannor under 60 kan-;
ror eller från 40 kannerum, skola erhålla en
proportionerad höjning i afgiften, som sätter
dem i förhållande med 70, 80 och 90 kans pan.
ror. Endast Höglorl. Ridderskapets och Adelns
^Ledamöter i Utskottet hafva antagit dessa alternativer,
ehuru genom sednare alternativet
hemmans-afgiften för bränning^-rättigheten i
det närmaste örn ej helt och hållet skulle kunna
upphöra, och afgiften således endast åläggas
tillverkaren, men intet jordägaren, som ej
begagnar sig af rättigheten. Hvaremot så kallade
lvftpannor, som gifva mindre Brännevin,
men äro efter allmänhetens tillgångar lämpade,
ej må efter min tanka undergå någon förändring
i afgiftens erläggande. Huru obilligt förhållandet
är skall af nedananförde exempel
skönjas, i händelse att Siäderna erhålla Brännings-rättigheten.
En Stad, som har rättighet
att bränna med 540 kannors pannerymd betalar
om den begagnar
G Pannor a 90 kannor hvardera B:dr 540—t
Men om den deremot nyttjar 9 Pannor
ä 60 kannor, då betalas - B:dr 135—
således uppkommer för Staten en
förlust af - - - - * - - R:dr 405—>
En
Ilo Den 35 Juli.
En Stad med 450 fannors pannerättighet,
om den nyttjar 5 Pannor å 90 kannor, Sa betalas
4 50__
mtn ptn g st. 50 kans pannor deremot
begagnas betalas - 7 5——
Hvarigenom Staten förlorar ■ -R:dr 375 —
Dylik förmon kan ingen jordbrukare med
35,000 Ktdrs Egendom, sorn är berättigad nyttja
en 90 kans panna, påräkna, emedan högst
sällan lärer inträffa att en Egendom af det
värdet ager flera hemman med åtskilitia Bol«
städer; hvartill den förmon för Städerna till.
kommer, att de äga genom närbelägenheten
tillfälle inrätta sina verk så, i händelse de begagna
qo kans pannor, att de kunna anses sorn
i ett verk belägna, utan att vidkännas den
fördubblade afgiften sorn Landtman ej kan
undgå, i händelse han inom samma verk har
två pannor sorn tillsammans Utgöra öfver 9
kannor.
X Utskottet har jag anmält att det beslut
tyckés mig likna oförtjent afvurid mot större
egendoms - ägare, hvaruti jag intet kan förena
mig, och får således vördsamt anhålla att detta
mitt yttrande fnå få följa Utskottets Betänkande
till Riksens Höglofl. Ständer.
Med Herr Öfversten Drufva förenade sig
Herr Kammarherren Uggla.
Herr Justitia Cancellaireri af Klinteberg Uppläste
<^t så lydande Anförande t ill Protoco! let:
Då hos Höglofl. Bevillnings-Utsköttet å
sistlidne Sessiohsdag förevar örn Bevillning
å Brännevins pannerymden, hade jag äran gifva
-
Ben 2 5 Juli. m
va tillkänna, att jag för egen del begagnar
Brännevinspänna af 60 kannor, och att jag ic*
ke dess mindre ansåg den derå af Beredningen
tillstyrkte afgiften vara för ringa i jemförelse
till största pannervmden af tjo kannor.
Detta ådagalägger åtmindstone, att jag må vara
fri från den tanka att hafva afsett egen fördel,
och att min öfvertygelse om nödvändigheten
af en mera jemn fördelning följakteligen
endast och allenast föranledt till min berörde
hemställan. Jag hade trott det ligga i öppen
dag, att då en 50 å 60 kannors panna och
derunder kunnat anses för husbehof å en mindre
-egendom, å ett boställe, sorn sällan stigeröfverett
helt mantal, så kan en enda 90 kannors panna icke
anses annorlunda an såsom husbehof å en större Egendoin
eller Hufvudgård, utgörande 5 å 6 hemman
och derutöfver, hvarest ett i lika förhållande
befintligt antal Kreatur fordra föda, och hvarest
en i lika förhållande befintlig production af
Spannernål ärattanvända (ill förädling,dåejannan
utväg finnes för productens afsättning. Jag hade
trott, det en livar skolat finna rättvisan i beskattningens
fördelning så, att den ej ofver
höfvan och billigheten hvälfver å en enda
Class skattdragare till en disproportionerlig lindring
för andra. Jag hade trott disproportionen
vara tydelig oell klar då en 50 kannors
panna beskattas med 8 sk. och en 90 kannors
panna med 1 R:dr pannerymden, och hade
ej kunnat tvifla om en billig jemkning imellan
alla inmurade pannor ofver 40 kannors
rymd, förr än genom pluralitetens beslut, ett
resultat med afslag utestängde all Vidare utväg
till öfverläggning. Då
Den 2 5 Juli.''
Då jag alltså mot detta Beslut får gifva
min Reservation tillkanna, förenar jag dermed,
laggift till den proportion, genom hvilken jag
hade trott rättvisan i beskattningen skolat traffas
närmare än sorn skedt, nemi.
från 40 till
50 — 12 sk;
60 — 1 6 ■—-
70 — 20 —-
80 “ 28 —
90 — 3b —
Och jag anhåller att jemte det förlidné
gårdag ferde Protocollet, äfven denna mia
reservation må genom Profocolls-Utdrag få åtfölja
Höglofl. Utskottets Betänkande, för att
hos Riksens Höglofl. Ständer komma under
granskning , och för att ådagalägga mitt satt
att se och tänka i denna sak, dervid jag äfven
bör gifva tillkänna, att den särskildt förhöjda
beskattningen å andra 90 kannors pannan väl
må äga bestånd, såsom utmärkande en veritabel
.fabrik, der den finnes.
Herr Auditeur König instämde uti allt
hvad Herr Justitias-Cancellairen af Klinteberg
anfört, och beslöt Utskottet att hvad sålunda
förekommit skulle genom Protocolls - Utdrag
åtfölja Utskottets till Respectiva Stånden afgående
Betänkande rörande Bränvins - brännings-och
Consumtions-afgifterna. Ut supra.
Ex Profocollo
Matths Weibull,
Upp
-
Den 2 5 Juli
-
”3
Uppläst hos Högh Kidd. och Adeln d. 25 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet d. 25 -—1
Vällofl, Borgare-Ståndet d. 2C —*
Hederv. Bonde-Ståndet d. 25 —
Vördsami Memorial!
I anledning af Högvördiga Prest - St-ån»
dets genom Protocolls-Utdrag, den 21 i denna
mänad, gjorda erinran, att svar saknas från
Bevillning»-Utskottet å tvanne Ståndets anmärkningar
vid Beviilnings-förslaget; får Sevill
nings-Utskottet deröfver följande Utlåtan*
de afgifva:
ito Vid 4 Art. 3 24 Mom,, hvaresi
ansvar ej finnes utsatt för Kronofogde och Häd
tads-Skrifvare, som försummar,"att vid TaXe*
ring sig infinna, föreslår Utskottet att samma
böter eller 20 B:dr, sorn i 2 §. 28 Morn. äro
stadgade för Härads-Skrifväre, som uteblifver
från Berednings-Comitée, skall äfven lärn»
pas i anseende till de förra, då de vid Taxe»
lings-Cornittée sig ej infinna»
2;o Vid 5 §. yrkas atf Taxerings-Co«
mitéerna sjelfva böra berättigas välja Leda*
tnöter till Pröfnings-Comitéen; Och får Utskottet
vördsamt gifva tillkänna, att de skäl
Herr Doctor Eklund i Högvördiga PrestStåndet
anfört, hafva vid första öfverläggningen
härom grundlagt Utskottets Beslut, utan
att Utskottet ännu finner skäl att detsamma
frånträda. Stockholm den 25 Juli i815.
Femte Dand. Fjerde Åfdtl. 15, 16. På
H4
Den 2 5 Juli.
På Högloft. Riddersk.
och Adelns Ledam.
vägnar
Carl Stellan Mörner,
På Vallöf]. EorgareStåndets
Ledam.
vägnar
Nils Limnelius,
På Hogvördiga Prest*
Ståndets Ledam.
vägnar
M. Stenhammar,
På Hedervärda BondsStåndets
Ledam.
vägnar
Joh. Olsson Longberg.
Hinr. Christ. Zaar.
Uppläst hos HogL Ridd. och Ådeln d. 2 5 —
Högvörd. Prest-Ståndet d. 25 —
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 26 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 25 —
Vördsamt Memorial!
Bevillnings-Utskottet har erhållit del af
Herr Grefve Henning Gyllenborgs Memorial
angående den Bevillning, sorn rörer Bränvinstillverkningen
och consumtionen i Riket, och
får, i anledning af Högloft. Ridderskapets och
Adelns Remiss den 22 dennes, deröfver afgifva
det utlåtande, att sorn Utskottet genom
dess författade förslag till nämnde Bevillning,
hvilket ej kunnat vara af Herr Grefven till
dess innehåll kändt, då Anmärkningen derom
författades, tillstyrkt sådan lindring i Hemmans-afgiften
å landet som synes vara åsyftad,
derigenom att' den blifvit nedsatt till tredjedelen
af dess förra belopp, på sätt Förslaget
närmare utvisar, så förmodar Utskottet Herr
Gref
-
Den ä5 Juli. lij
Grefvens anmärkning följaktligen ej fordra
•vidare åtgärd. Stockholm den 25 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Adelns Redarn.
vägnät
Cart Stellan Mörner,
Pä Vällofl. BorgareStåndets
Ledarn,
vägnar
Nils Limnelius.
På Högvördiga PrestStåndets
Ledam.
vägnar
M. Stenhammar,
På Hedervärda Bonde*
Ståndets Ledam.
vägnar
Joli. Olsson Longberg'.
Henr, Christ. Zaar.
Uppläst hos Högl. Ridd. och Adeln d. 2 5 Juli
Högv. Prest-Ståndet d, 25 •—-  Vällofl. Borgare-Ståndet d. 26 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 25 —•
Riksens Höglofl. Ständers Stats‘Utskotts
Betänkande, avgående aftoningen vid
General- Assistance-Contoiret.
TTti Memorial af den 28 sistlidne Juni,'
hafva Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret
till Stats-Utskottet öfverlernnat Be-'
tjeningens vid General Assistance-Contoiret
ansökning, att, i anseende till Myntets fallna
värde, och derifrån härrörande dyrhet på alla
förnödenheter, komma i åtnjutande af någon
skälig Lön-förbättring; hvilken ansökning Herrar
Fullmägtige understödt och tillika föreslagit
åtskilliga jemnkningar och rättelser uti nuvarande
Aflönings-Staten vid General-AssL*
stane*-
Den 2 5 Juli:
stance-Contoiret, i afseende på Lönerna för
Under-Betjeningen; hvilka sistnämnde Löner
derefter skulle komma att ;utgå med den förhöjning,
som å samteliga Lönerna blifver
fastställd.
Efter öfvervägande häraf, har Stats-Utskottet
väl icke funnit ' fullkomlig anledning
tillstyrka dessa af Herrar Fullmägtiga föreslagne
jemnkningar och rättelser; Men deremot
ansett rättvist, att Ordinarie Lönerna vid General
Assistance-Contoiret ifrån nästkommande
ars början utgå med samma förhöjning, och
efter enahanda grunder, sorn. för PenningeLöntagande
Einbets- och Tjenstemän i allmänhet
äro bestämde; och att de 66|dels R.dr,
som Casseurerne för Utlåningen samt Inlösningen,
under namn af Skrifvarhjelp, hvardera
åtnjuta, tilläggas sjelfva Lönerna; Hvilket Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande vördsammeligen
underställes. Stockholm den 24 Juli
Få Höglofl. Biddersk. På Högvördiga Prest
-
På Vä Hofi. Borgare- På Hedervärda Bonde
-
1815.
och Adelns Ledam.
vägnar
Carl de Geer.
Ståndets Ledam.
vägnar
C. von Rosenstein.
Ståndets Ledam.
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Ståndets Ledam,
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Uppläst
Ven g 5 Juli.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 25 Juli
Högvörd. Prest-S tåndet d-; 25 —
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 26 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 25 —-  Riksens Högloft, Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angående anslag af
Löner för tillökt antal Ledamöter och
Betjening i Konsel. Götha Hoj-Rätt.
Uti Skrifvelse, den 14 sistlidne Februari,
har Kongl. Maj’ts och Rikets Götha HofRätt
hemställt, om icke denr.e Kongl, HofRätt,
som nu på Trenne Divisioner ej medhunne,
att afgöra alla dit inkommande mål,'
lun€e tillåtas hädanefter arbeta på Fyra Divisioner,
samt, till afdömande af sådana mål,
som, enligt nu gällande Uag, fordra Sju Ledamöters
öfvervaro, Fem Ledamöter anses utgöra
Domfört antal, i hvilken händelse, till
Fyra Divisioners formerande, endast tvänne
nya Ledamöter erfordrades jemte tillökning i
Betjeningen af En Ordinarie Civil - Notarie,
En Brottmåls föredragande och En Cantzlist
med Löner; hvilken underdåniga Skrifvelse
Kongl. Maj t, under den 15 sisth Mars, behagat
remittera till Stats-Utskottet, med förkla*
rande, det ’ Kongl. Maj:t ville, att, i anseende
”till fråga om det ökade antalet af Ledamöter
”och Betjening, samma underdåniga Skrifvelse
”skulle upplysningsvis meddelas Riksens Stanners
Stats-Utskott, då Kongl. Maj:t emedlertid
ville, efter Högsta Domstolens hörande,
!’taga hufvudfrigan uti Nådigt öfvervägande’5.
Der*
Dm 25 Juli,
Derefter har väl Kongl. Maj:t lill R!k.
sens Siänder aflatit Dess nådiga Proposition,
af d. 19 sisth April, angående Domfördt antal
Ledamöters x Idof-P>'ätterna förmindskande
från Sju.till Fern, roen Ixvilken Nådiga Proposition
blifvit endast tiil Lag-Utskottets åtgärd
öfverlémnad; i anseende hvartill StatsUtskottet,
då'dess Betänkanden, om Lönförhöjningen
för Peri n inge-Lön t ägande Civile Em.
bets och Tjenstetnännen i allmänhet, samt rörande
några nya Löners anslående å Staterna
för en del af Verken, aflemnades, icke var i
tillfälle att, angående Löners beviljande till
ofvanberörde nya Sysslor vid Kongl. Götha
Hof-Rätt, afgifva yttrande, såsom beroende på
Hufvudfrågans afgörande; Men sedermera bar
Högloft. Ridderskapet och Adeln, genom Protoeolls-Utdrag,
d. 17 i denna månad, tillkännagifva,
att, under närvarande Riksmöte,
Kongl, Maj t i Nåder föreslagit och Riksens
Ständer bifallit, att Domfördt antal Ledamöter
i Hof-Rätt måtte förmindskas från Sju till
Fem, samt derföre och då Kongl. Majit dessutom
för görornålens mängd ansett nödigt, att
Kongl. Götha Hof-Rätt arbetar på fyra Divisioner,
men berna!te Hof-Rätt bestode af endast
Aderton Ledamöter och, tvänne således
felades, för att utgöra Fyra fullsutne Divisioner,
beslutit anmoda Stats-LTtskottet att för
dessa bägge ledamöter på Riksstaten anslå nya
Löner; Och hafva Högvördiga Prest-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet häruti instämt,
genom
Den g 5 Juli'.
genom aflåtne Protocolls-Utdrag, under den
2o:de i denna månad.
Siats-Utskottet har, vid xörberörde För*
slag om Lön-förbättringen i allmänhet jemte
några särskilta Löner, funnit sig, i anseende
till den förestående nya organisationen af Styrelse-Verken
och Regleringen i det hela, som
kommer att innan nästa Riksdag företagas icke
kunna ingå uti någon förändring af Speciella
Stater, utan der ilya anslag varit nödiga uppgifvit
och beräknat erfordeliga medel tili Kongl.
Maj:ts Nådiga Disposition, intilldess omföcmälte
Reglering hinner utarbetas och blifva
antagen. X likstämmighet härmed, och då StatsRegleringen
nu är fullbordad samt en viss stim.
ma, af blifvande öfverskotter på Statsverkets
inkomster, dervid föreslagen att af Kongl. Maj:t,
till nästa Riksdag, disponeras, äfven för sådana
behof som det ifrågavarande, får Utskottet tillstyrka,
att Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet
anhålla, det täcktes Kongl. Majit af
nämde tillgång låta anordna de Lönbelopp , som
i och för ofvanbemälte tillökning af tvänne
Ledamöter uti Kongl. Götha Hof-R;itt erfordras,
äfvensom Utskottet hemställer om icke
derjemte kunde till Kongl. Maj:t öfverlemnas,
att för det af Kongl. Hof-Rätten, då den skulle
arbeta på Fvra Divisioner, nödigt ansedde tillökte
antal Betjening af En Ordinarie Civil
Notarie, En Brottmåls föredragande och En
Cantzlist med Löner, låta, så vidt äfven denna
tillökning i Nåder pröfvas erforderlig, medel
till afloningen utgå på lika sätt, som för
Leda
-
12Q
Den 2 5 Juli.
Ledamöterna; och hvilka nya löner synas bö«
ra komma vederbörande till godo till enahanda
belopp, som deras vederlikar, med den vid.
denna Riksdag föreslagne Lönförbättring, fa
uppbära; hvilket dock vördsammeligen hemställes
Riksens Höglofl. Ständers närmare bepröfvande.
Stockholm den 34 Juli 1815.
Pä Höglofl. Riddersk. Pä Högvördiga Prest!
och Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl de Geer. C. von Rosenstein.
På Vällpfl. Borgare- På Hedervärda Bonde»
Ståndets Ledam. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
Carl Fr. LandbergJon Jonsson.
C. Tunelius.
Cfppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 25 Juli
Högvörd. Prest-Ståndet d. 25
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 27 —•
Hederv, Bonde-Ståndet d. 25 —
Riksens Höglofl. Stein Jers Stats-Uti kotts
Betänkande, angående Aflöning en för
Riksens Höglofl. Ständers justities
Ombudsman och tjenstgörande vid hans
Expedition samt '1 ryckfrihets _ Comité
en.
Sedan Riksens Höglofl. Ständer vid innevarande
.Riksdag beviljat Civile Penninge-Lört
tagande
-
Den 2 5 Juhl
tagande Embets- och Tjenstemän i allmänhet
förhöjning i deras Eoner; så har Stats-Utskottet,
af den anledning, att Riksens Högloft.
Ständers Justitiaa - Ombudsman samt tjenstgörande
vid lians Expedition och TryckfrihetsComitéen
uppbära deras Eoner i RiksgäidsContoiret,
ansett Sig böra till Riksens Högloft.
Ständers bifall hemställa, att dessa Eoner ifrån
nästkommande års början få utgå rned samma
förhöjning och efter enahanda grunder,
som för Penninge-Löntagande Embets - och
Tjenstemän äro fastställde, och att sådant genom
Stats-Utskottet får Herrar Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret till efterrättelse meddelas.
Hvilket Riksens Högloft. Ständers bepröfvande
vördsammeligen underställes. Stockholm
den 24 Juli rp, 15,
På Högloft. Riddersk, På Högvördiga Prest*
och Adelns Redam. Ståndets Eedatn.
vägnar vägnar
Carl de Geer'. C. von Rosenstein.
På Vällofl. Borgare* På Hedervärda BondeStåndets
Eedarn. Ståndets Eedam.
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Uppläst hos HcJgl. Ridd. och Adeln d„ 25 Juli
Högvörd. Prest-Ståndet d. 25 —
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 27 —
Hederv, Bonde-Ståndet d. 25 —
Rik*
12 ?
Den a 5 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Stats - samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie Utskotts
Betänkande, angående Allmänna
Spannemåls Magazins-Inrätiningcn
i Riket.
Uti Nådig Proposition till Riket? Ständer ,
angåendeMagazins-InrättningensFörvaltningoch
närvarande Belägenhet, gifven den 5 nasti. April,
och af Högloft; Ridderskapet och Adeln samt
Högvördiga Prest-Ståndet endast till Stats-,
men af Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet till Stats- och Oeconomie
Utskotten gemensamt remitterad, har Kongl.
Majit i Nåder förklarat Sig med Nöje omfatta
det tillfälle, som Riksens Ständers närvarande
sammanträde tillböde, att, medelst den till
Kongl. Majit ingifne och på Dess befallning
till trycket befordrade Allmänna MagazinsD
irectionens underdåniga Berättelse om Inrättningens
förvaltning och tillstånd, meddela
Riksens Ständer de upplysningar, hvarigenom
skulle kunna inhämtas ej allenast, hvad som,
under de föregående åren, blifvit af denna
inrättning verkstäldt, och huru dess fonder
i allmänhet blifvit vårdade, utan äfven, hvad
som erfordrades, om Inrättningens verkan och
föremål skulle ytterligare utvidgas.
Kongl. Majit älskade att föreställa sig*
det Riksens Ständer, lika med Kongl. Majit,
skulle linna tillfredsställelse af det således utredda
förhållandet, och att de olika omdömen
om
Den 25 Juli.
om förvaltnings-grunderna, som kunde harro*'
ra af bristande sakkännedom, skulle derigenom
aterfdras till hvad sanning och rättvisa föreskrifva.
Kongl. Maj:t vore för öfrigt benägen,
att låta meddela alla de ännu ytterligare upplysningar,
som möjligen skulle kunna pröfvas
nödiga, och Kongl. Maj:t har jämväl i Nåder
försäkrat Sig skola göra Sig ett nöje af både
att, i den ordning Grundlagen föreskrafve,
låna uppmärksamhet åt de önskningar, Riksens
Ständer, i afseende på förvaltningens förhållande
till Rikets Allmänna Hushållning,
kunde finna för godt framföra, och att hand
hafva
de beslut, som Riksens Ständer i afseende
på de för Verket blifvande anslags-summor
och redogörelsen derföre kunde pröfva
skäligt fastställa.
Utom denria Nådiga Proposition, som ådagalägger,
huru högt Rikets Innebyggares
välfärd ligger Kongl. Majit om hjertat, och
derjämte utgör ett förnyadt Vedermäle af
Kongl. Majus Nådiga förtroende för Riksens
Ständer, har Oeconomie-Utskottet fått sig af
Riksens Höglofl. Ständer uppdraget, att inkomma
med Utlåtande öfver Magazins-Verkets
reglering, i anledning af följande från RiksStånden
remitterade Memorial;
1:0 Frän Flöglofl. Ridderskapet och Adeln:
ilmo Herr Ofverste-Uieutenanten Carl Flachs,reinitteradt
den 29 Märs; 2:0 Herr Stats-Secreteraren
m. m. Grefve Adolph Göran Mörners,
3:0 Herr Majoren Otto Fredric Påhlmans och
4:0 Herr Capitslnen Garl Herizenhjelms, rein
it te
-
Den ?5 Juli.
mittetrade den 4 April; 5:0 Herr Stats-Secreteraren
ra. ra. Friherre Gustaf Fredric Wirséns
anmärkningar vid Herr Capitainen Hertzenhjelms
anförande, remitterade den 13 April;
b:o Herr Majoren Carl von Qvantens, 7:o Herr
Hagman Johan Mannerstams, §:o Herr Ofver'
ste-Lieutenanten Carl Flachs, 9:0 Herr Professoren
Eberhard Munck af Rosenschölds och*
10:0 Herr Majoren Eric Flachs Memorial,
remitterade nyssberörde dag; samt 11:0 Herr
Capitaine Herzenhjelms ytterligare Memorial,
remitteradt den ig April; och,
•2 :o Fran Hedervärda Bonde-Stdndet1:0 Riksdagsmannen
Göran Jonssons fran Malmöhus
och Christianstads Län, remitteradt den 31
Mars; 2:0 Riksdagsmannen Anders Joachimssons
från Östergöthland, remitteradt den 13
April, samt 3m Riksdagsmännen Johan Johanssons
och Petter Johanssons från Kronobergs Län,1
remitteradt den 17 April.
Uti alla dessa Memorial, hvilkas innehåll
Utskottet, till vidlöftighets undvikande,
icke tror sig behöfva omständeligen upprepa,
föreslås dels, att Fonden för Magazins-inrättningen
måtte ökas, dels, att denna Fond måtte
ställas under styrelse af Riksens Ständers
valda Fullmägtiga, hvilka skulle vara skyldige
att redovisa för Riksens Ständer, dels af andra,
att den nu befintellge Magazins-styrelsen
måtte bibehållas; dels ock, att en enda Embetsman
måtte erhålla Öfverstyrelse öfver
Magazinsverket med hvad dertill hörer; men
de fleste Memorialens Författare hafva samman»
-
Den a § Juli'}
inanstämt deruti, att den nuvarande Magazins-styrelsen
icke uppfyllt Inrättningens ändamål,
antingen af bristande penninge-tillgångar,
af felaktig förvaltning eller mindre tjern*
liga Instructioner, hvarföre de föreslagit, att
Magazrins-Styrelsen, hvars åtgärder blifvit af
en och annan bland Memorialens författare
klandrade, måtte ställas på en bättre fot, samt
erhålla en Instruction, som närmare uppfyllde
det åsyftade ändamålet: beredande af tillräcklig
spannmål för Rikets Innevånares behof
under missväxtår, samlad i synnerhet af Inrikes
vuxen säd, samt bibehållande af ett någorlunda
jämnt Spannemåls-pris under alla år,
och i alla Provinser; hvarjemte mycket är vordet
anfördt, så för som emot förbud af Utländsk
Spannemåls-införsel, samt Tullens höjning
och sänkning derå, i mån af spannemålens
pris inom Riket, äfvensom nyttan af vidsträcktare
Sockne-Magaziner blifvit uti några
af dessa Memorial högeligen påyrkad, samt
åtskillige andre, med frågor om Spannemålsprisernas
bibehållande uti ett stadgadt skick,
till trygghet för Jordbrukarens bestånd i allmänhet,
gemenskap ägande ämnen, blifvit uti
Memorialerna inblandade.
Härförutan har Oeconomie-Utskottet fått
till sig remitterade åtskilliga Memorial, hvilka,
utan att direcre vidröra frågan om en
Allmän Magazins-Inrättning, likväl afhandla
ämnen, som dermed stå uti det närmaste sammanhang,
eller ock föreslå andra medel till
förekommande af sädesbrist, eller ett öfver
drif
-
126
Den 25 Juli.
drifvet eller alltför lågt pris på Spannemålen.
Dessa Memorial äro:
i-o De delar af Herr Isac af Darellis,
snm innehålla yrkande af förbud mot Utländsk
Spannemåls-införsel vid vissa tillfällen, samt
det påstående, att hvar och en Jordägare borde
få till närmaste Krono-Magazin leverera
sina utskylder i Spannemål efter Länets Mar.
kegång ; 2:0 Herr Lectorn G. A. Silverstol
pes,
innehållande hemställan, huruvida förbud
af Utländsk Spannemåls-införsel kunde behof- •
vas; 3:0 Herr Prosten Carl Thyselii, hvaruti
föreslås, att en dryg tull måtte åläggas den
Utländska Spannemålen m. m. 4:0 Herr Cotnmerce-Rådet
Paul Printzschölds, innefattande
åtskilliga anmärkningar vid Herr af Darellis
förslag, det Krono-Utskylder skulle kunna få
betalas i Spannemål; 5so Herr Ofver-Jägmästaren
G, A. Bergeristråhles om förbud emot
eller inskränkning uti importen af Utländska
Uödvändighétsvaror) sorn kunna Inrikes produceras,
särdeles Spannemål; 6:0 Riksdagsmannen
Bengt Svenssons från Östergöthland, an*
gående Tullens reglerande för Utländsk Spannemål
m. m.; 7:0 Riksdagsmannen Olof Bruhns
från Malmöhus Län, innehållande förslag att
Afrads-, Krono-, Kyrko-och Tionde-Spannemålen
mätte levereras i Krono-Magazinerna,
samt till Löntagaren efter-vigt; g:o Herr Audi*
teuren Pehr Königs, hvaruti föreslås, att ett
så kalladt Akerbruks-Contoir och en i sammanhang
dermed stående Assurance inrättning
fö2 Boskap måtte stiftas; 9:0 Herr Lagmannen
Grefve
Den 25 Juli, 127
Grefve Johan Henning Gyllenborgs, deruti,
bland annat, hemställes, att den från Finland
och Pomern inkommande Spannemål måtte beläggas
med lika hög Tull, som Spannemålen från
andra främmande orter? i o:de Riksdagsmännen
Eric Perssons från Carlstads Län och urte Anders
Åbergs från Westerbotten, hvaruti yrkas,
att utländsk Spannemål måtte, åtmindstone till
vissa orter, få fritt införas; i2:te Riksdagsmannen
Johan Olsson Eongbergs från Gefleborgs
Län munteliga anförande, i anledning
af dessa bäggeMemorial; i3:de Herr Auditeuren
P. Königs, innehållande önskan, att Tullen å
Utländsk Spannemål måtte höjas, samt införsel
af mjöl och gryn in. rri, förbjudas; i4:de Riksdagsmannen
Olof Bruhns, innehållande erinringar
vid Eric Perssons och Åbergs nyss
omförmäldta Memorial, tillika med den i
Bonde-Ståndet, i anledning häraf, haline munteliga
öfverläggning; i5:de Riksdagsmannen
Lars Larssons från Calmare Län, hvaruti yr-,
kas, att alla större Brännerier matte afskaffas,
och införsel af utländsk Spannemål förbjudas;
a6:de Herr Hofmarskalken Friherre P. A.
Rudbecks, innehållande yrkande, att Spannemålen
borde vägas i stället för att den mates;
och
af Sillens, hvaruti totalt förbud emot införsel
af utländsk Spannemål påyrkas.
Oeconomie-Utskottet, som funnit sin åtgärd
vid alla dessa Memorial böra bestå deruti,
så väl att till Riksens Höglofl. Ständer
inkomma med förslag, huru Allmänna Spänne,
måls Magaains-Inrättningen skulle kunna or
gani
-
*98
Den 9 5 Juli,
ganlsefas på ett sådant sätt, som medförde den
största Oeconomiska fördel för Riket, och kun»
de säkrast afvärja hungersnöd under missväxt-år,
samt upprätthålla och uppmuntra Rikets
hufvudnäring, Åkerbruket, utan att allt
för högt uppstegra Spannexnålens pris, för den
hetydeliga myckenhet af Rikets Innevånare,
hvilken är i behof af att inköpa denna nödvändighets-vara;
som ock, att utlåta sig öfver
alla öfriga uti de till Utskottet remitterade
ofvanberörde Memorial väckta frågor; har
vid öfvervägande häraf, för sin del stannat
uti följande Vördsamma Utlåtande:
Upphandlingar af Spannemål för Kronans
läkning kunna och böra hafva tvänne vigtiga
föremål, det ena att samla och i Magazinerna
upplägga ett så stort förråd af denna nödvändighetsvara,
att Rikets behöfvande Innevånare
må kunna derifrån undsättas, vid inträffande
missväxt, samt hindra, det Spännemålens
pris, vid sådana olyckliga tillfällen,
alltför högt uppjagas: det andra åter, att, uti
goda och bördiga år, hålla spannemalen vid
ett jämnt och skäligt pris, och bereda Uandtxnannen
afsättning, i händelse att den skulle,
genom en alltför öfverflödig tillgång, blifva
hämmad, men, utan hvilken afsättning, åkerbruket
omöjligen kan äga bestånd, mindre vinna
förkofran. Till upphandlingarnes förstnämde
föremål fordras ett nästan alltid stående
Capital, emedan de i detta afseende nödiga
Summor icke oftare inflyta uti Kronans Gassa,
än när missväxt infaller, men mäste genast
der
-
Den 3.5 Juli.'
129
derefter, till nytt förråds [uppköpande, utgifvas.
Efter nogaste uträkning öfver det qvantum
Spannemål , sorn synes kunna högst åtgå till
hungersnöds afvärjande, under den årstid,
då, efter inträffad missväxt, Spannemäls-bristeri
är störst, har Oeconomie-Utskottef, för sin del,'
vunnit den öfvertygelse, att ett. ständigt upp-'
lag af 2 å 3.000 Tunnor Spännemål, uti hvarje
lii behållet Krono-Magazin, eller något deröfver,
i man af den kringliggande ortens behof,
skall i detta afseende göra tillfyllest, och
som ett antal af några och trettio sådana Magaziner
för det närvarande uti Riket finnes,’
så tillstyrker Utskottet, att ifrån 60, till Joo,000
Tunnor torr Säd, eller mera, ifall Kongl.
Maj:t skulle pröfva behofvet så fordra, måtte
varda bestämdt till ständigt upplag, för att
kunna anlitas vid inträffande missväxt och
hungersnöd, samt att en till sådant upplag erfordelig
Summa, af 5 å 600,000 Riksdaler Banco,’
måtte af Riksens Högloil. Ständer anslås, att,:
jämte den behållna Tond Allmänna Magazinsx?irectionen,
jämlikt 1814 års sluträkningar,'
för Jed närvarande äger, få, efter redovisning
af AUn?änna Magazins-Styrelsen, användas;
görandes XJfskottet'sig förvissadt, att ett ständigt
upplag till ofyännämnde ungefärliga belopp
skall vara till rac kel i gt, desto heldre, som
en total missväxt ej så hastigt påkommer, att
icke, genom .Herrar Eandshöfd ingar nes afgifvände
Rapporter, Regeringen kari i tid blifva
derom underrättad, och äga rådrum, att,’
Femte Dand. Fjerde Af del. 17 * 18. reda»
13®
Den 2 5 Juli.
redan om hösten föranstalta om införskrifning
af utländsk Spannemål, hvilken derefiér kan
Vara att, åtmindstone pä första öppet vatten,
påräkna, och salunda hitkomma vid den tid,
då bristen plägar vara mest känbar; hvarförinnan
ofvanberörde upplag kunde utdelas till
brödföda, men förnämligast till utsäde.
Den Anslags-Summa, som till det sednare
upphandligs-behofvet, eller Spannemålsprisernas
skäliga styrande, erfordras, är deremot mera
osäker; Men ehuru Utskottet förmodar, att
så framt Xongl. Majit Nådigt täcktes höra,
hvad Svenska Dandtmännen enhälligt i underdånighet
önska, nemligen, att icke, utan i
högsta nödfall, låta Utländsk Spannemål inkomma
i Riket, sa att främmande bröd ej må
ätas, så länge Svenskt är att tillgå; denna Anslags-Summa,
uti sådant fall, sällan skall behöfva,
att till något särdeles stort belopp anlitas;
likväl och då försigtigheten fordrar, att en
Summa hålles i beredskap, for att kunna disponeras
uti de händelser, när den samma till
Spannemålsprisernas styrande är nödig, ocla
hvilken Summa, fastän den ganska sällar^
aldrig annorlunda, än på en kort tidilvar«
je gång, kan komina att till hela 'oeloppet utgå,
heldst så fort upplaget förs?;,jeSj de derföre
inflytande medlen genast bö,va återbetalas, ändock
måste, i anseende Vin sjelfva handelsoperationens
vidsträckt omfattning, vara ansenlig;
så tillstyrkp,r Oeconomie-Utskottet, för
sin del, att ett Penninge-Capital af En Million
Riksdale,* mätte, i detta afseende, vid
före
-
Den a 5 Juli.
förefallande behof, få från Riksens Högloft,
Ständers Bank, eller å hvad sätt Riksens
Ständer behaga utse, hållas Allmänna Magazins-Styrelsen
tillhanda, för att användas till
•inköp af Inländsk Spannemål, när Kongl. Mnj:t,
efter det Herrar Randshöfdingarne inlem nät
sina underdåniga Berättelser orri tillståndet i
Ränen , i Nåder pröfvar en sådan upphandling
erfordras.
Med föranledande af de flera till Utskottet
remitterade Memorial, hvaruti vrkas,
dels totalt förbud mot införsel af Spannmål
fran Utrikes orter, dels ock en betydlig förhöjning
uti Tull-afgifterna derå, har Oeconomie-Utskottet
ansett sig höra förklara, att enär
det, efter Utskottets omdöme, är omöjligt,
att Svenska Spannemålen, hvilken produceras
genom fria och sjelfstandiga Jordbrukare
under ett strängt luftstreck, och merendels
på en mindre gifvande Jordmån, kan hållas till
lika pris, som den från de öfriga omkring Östersjön
belägne Ränder, hvarest Climatet är
lindrigare, jordmånen bördigare och arbetarn©
till största delen lifegne, lrvilke måste åtnöjas
med mycket mindre daglöner än Arbetsfolk i
vårt Fädernesland; så är Utskottet öfvertygadt
att den från Utrikes orter hit ankommande
Spannemål kan, vid alla tillfällen, utom då
total missväxt skulle infalla, tåla en Tull af
En å Två Riksdaler för hvarje Tunna iKorn
eller Råg, eller så mycket derutöfver, sorn
kan pröfvas nödigt, för att hålla Svenska Spannemålen
vid ett jemnt och skäligt pris; äfvensom
-
Dm % 5 Juli.
sorn att Mjöl, Gryn och Malt; hvilka förädlingar
af Spannemålen kunna alltid inom .Riket
åstadkommas, böra till införsel, ifrån hvilken
Utländsk Ort som heldst, alldeles förbjudas.'
Och torde derjämte alltid böra iakttagas, att i
händelse missväxt skulle infalla i vissa Provinser,
de der, i anseende till aflägsenheten
från de bördigare, icke kunde undsättas med
Svensk Spannemål, så väl behofvet må, så
mära som möjligt är, förut bestämmas, och införskrifningen
af Utländsk Spannemål derefter
rättas, som ock, att införskaffandet deraf endast
måtte tillåtas till de uti, eller nära missväxt-orten
belägne Sjöstäder, men alldeles icke
till några af de Landsorter, der icke brist
förspörjes. Utskottet anser nemligen, att, i
stället för ätt införskrifningen uti förra fallet
,vore nyttig och välgörande, skulle densamma,
i det sednare, tjena allenast att hindra afsättningen
af Ortens egen Spannemål, och att
skada samt nedtrycka Åkerbruket derstädes.
Såsom tillägg till dessa anmärkningar, och
.för att visa, huru obetydligt Spannemålspri-’
sernas stigande, eller fallande verkar på arbetslöner,
slöjdetillverkningar och åtskilliga varor,
hvilkas dyrhet nu med så mycket skäl
öfverklagas, får Utskottet åberopa en uti Kongl,
Landtbruks- Academiens Annaler för Ar 1814,
sednare häftet pag. 167, införd säker uträkning,
som visar, att 3^ marker Spannemål, hälften
Råg och Korn, som, efter de flesta Tjenstehjons-Staterna
i Riket, utgör en Arbetsdrängs
dagliga Sädesförtäring, verkar allenast 8 runstycken
-
Den 3 5 Juli'.
*3S
stycken på hvar Riksdaler Sadestunnån galler,
i följe hvaraf denna portion, vid 4 R:dr pris
pä en Tunna Spanneinål kostar 3 sk. 8 r:st,
vid 5 R:dr 3 sk. 4; vid 6 R:dr 4 sk,, vid ‘7
R:dr 4 sk. 8 rst. vid g R:dr, 5 sk. 4 rst. ocl^
sä vidare g rst- mera för hvar E:dr en Tunna
Spannernäl höjes; hvaraf, i Utskottets tanka,
tydligen skönjes, att uppstegringen pä Arbetslöner,
samt Handtverks-,Slöjda - och alla
andra varor, i ganska obetydelig mån förorsakas
af Spannemälen, utan måste sökas från
andra håll. Skulle, oaktadt denna öbestrideliga
uträkn ng, den villfarelsen ännu längre
få råda, att Spannemålens fällning återställer
i jämnvigt alla andra varor, och äfven dem,
af hvilka Uandtmannen är i behof, samt anstalterna
blifva derefter lämpade, så fruktar
Utskottet, att Aberbrukets förstöring blefve
oundvikeliga följden, och bör således, till förekommande
deraf, största varsamhet härutinnan
iakttagas, samt varu-prisernas fällande i
allmänhet icke annorlunda än i gemensamt
sammanhang företagas.
Sedan Utskottet öppet framställt de grundsatser,
sorn styrt dess öfverläggningar i detta
vigtiga ämne, går Utskottet att tillämpa dem
i afseende på de ofvan projecterade penningeanslagens
användande till Spannemåls-upphandlirtgar
uti förut omförmäldte tvänne särskildta
angelägna ändamål.
Hvad härvid först angår det ständiga Upplag
af Spannemål, som alltid bör uti Magazi
nerna
-
Den 25 Juli.
\
nema finnäs^ för att kunna vid infallande
missväxt användas, föreslår Utskottet:
1:0 Att, uti detta ändamål, upphandling
af Spannemäl, likväl endast Råg, Korn och
Hafra, samt sistnämnde Sädesslag allenast i d®
orter, der detsamma utgör ett af Innevänarnes
allmänna Födoämnen, borde till ett belopp af
ifrån bo till 100,000 Tunnor torr säd, efter
sorn Kongl. Majit nödigt pröfvar, för Kronans
räkning anställas, hvilket belopp skulle imellan
alla Krooo-Magazins-Inrättningar uti hela
Riket fördela», efter utrönande af hvarje Läns
större eller mindre behof, samt utgöra det
ständiga Spannemåls-Lager, som endast finge
anlitas vid inträffande missväxt, och borde,
enär något deraf till behöfvande försåldes, ny
upphandling till Lagrets fyllande, så fort möjligen
ske kunde, åter göras.
2:do Att dessa Spannemåls-uppbandlingar
alldeles icke måtte, vid ansvar för Vederbörande,
göras ifrån någon annan än Posses
sionater,
Jordbrukare och Embetsman med indelta
Löner, i synnerhet inom det Län , der
Mr.gazinet ligger, hvilket uti Rikets Norra:
Provinser synes vara destomera angeläget,
sorn Sädeskorn till utsäde af den i sydligare
orterna vuxne Spannemål icke kan med förmån
uti förstnämnde provinser dertill användas,
äfvensom att ingen annan Spannemål än
den, som vuxit inom Riket, må kunna få, i
detta ändamål, upphandlas.
3:to Att ifrågavarande upphandlingar börtie
på det sätt anställas , att Konungens BefalL
nings
-
Den 25 Juli.
ningshafvande skulle, genom utfärdande Kungörelse,
underrätta Länets Innevånare, att sådan
upphandling för Kronans räkning komma
att ske, och att de af Länets Possessionaten
Jordbrukare och med indelta Löner försedda
Einbetsrnän, sorn hade Spannemål att aflåta,
ägde att, inom en vissi Kungörelsen bestämd
tid, uppgifva beloppet, hvarförinnan någon
upphandling icke borde göras, på det alle, och
ej blott de, sorn först anmälte sig, måtte kunna
få begagna dea härmed åsyftade Törmönen,
samt att örn, vid utgången af den fastställda
tiden, ett större Spannemålsqvantum erbödes,
än Konungens Befallningshafvande hade fått
sig uppdraget att inköpa, hvar och en Säljares
levereringsanbud borde sålunda antagas,
att en hvar hnge, i mån af sin erbudna försäljnings-post,
i förhållande till hela upphandliugs-beloppet,
af upphandlingen draga förmån;
och borde, i detta fall, eller då en större
Spannemål? tillgång visade sig i Länet, än
det parti Konungens Befallningshafvande blifvit
anmodad att uppköpa, Konungens Befallningshafvande
ett sådant förhållande till Styrelsen
för Allmänna Magazins-Inrättningen
inberätta.
4:0 Att sorn i allmänhet Rior ej finnas
uti Landet, och mycken svårighet således skulle
möta för de säljande, att kunna anskaffa
torr Säd; så borde, vid hvarje Magazin, ett
Torkhus upprättas, der Spannemålen, genom
Magazins-betjeningens försorg, skulle torkas,
och LeYe*anteurernes Spannemål, emot afdrag
-
a 36
Den 2 5 Juli.
drag af så många kappar å hvarje tunna, serni,'
på sätt uti nästföljande moment utstakas, varder
pröfvadt emot torrkningen svara, emottagas
och betalas, lukväl alltid med iakttagande
deraf, alt för den Spannemål, som, genom
Xeveranteurens egen försorg, blifvit torkad,
något afdrag alldeles icke måtte äga rum.
5:0 Att bestämmandet af det för torknin.
gen nödiga afdrag matté få göras af Ofvevstyretsen
för Allmänna Magazins-Verket i It i ket,
efter ett taget Medium af liera anställda försök,
hvilket afdrag skulle, uti Konungens
Befallning -hafvandes angående upphandlingen
utfärdande Allmänna Kungörelse till-kännagifvas,
och borde Magazins-Betjeningen, vid
strängaste ansvar, förbjudas, att något derutöfver,
huru obetydligt sorn heldst, af .Leveranteurens
lévererings-post afräkna, eller eljest
af honom fordra.
6:0 Att på det behörigen må kunna controlleras
och vakas deröfver, att vid Spanneinåls-upphandling,
äfven sorn viii utleverering,
rigtigt och ordentligt tillginge, så att icke någon
blefve förfördelad, eller något underslef
föröfvadt, skulle Konungens Befallningshafvande
äga att, for hvarje Magazin, anmoda
och auetorisera srne nära derinvid boende påliteliga
Män, af Possessionater och Jordbrukare,
att, vid ofvanberörde tillfällen, vara tillstädes,
så ofta tid och lägenhet sådant medgofvo,
fsamt att, i händelse någon af Magazins-betjeningen
begången eller tillärnad olaglighet
uti matning, oskälig rabattenng eller
casse*
lien 5 5 Juli.
T37
cassering af den erbudna Spannemålen, eller
å annat sätt, hos dessa Goda Män anmäles,
eller af dem sjelfva upptäckes, derom sorgfälligt
söka aU möjlig upplysning, och förhållandet
hos Konungens Befallningshafvande,
till vederbörlig beifran, tillkännagifva.
7:0 Ait, vid uppkommande stridighet imellan
Magazins-Betjeningen och Spanneinäls-.Leveranteuren,
angående huruvida den erbudne
Spannemålen vore torkad eller ej, eller om
den samma pästodes vara skämd och oduglig,
eller hvad annat tvistämne som heldst, borde
Konungens Befallningshafvande äga att sådant
afgöra) men i händelse så beskaffad stridighet
yppade sig vid ett å annat ställe, än
Iiandshöfdinge-Residencet, beläget Magazin, samt
någon af de tvistande icke med Goda Männens
utlåtande, hvilket förut borde meddelas, åtnöjdes,
skulle, uti ej mindre Magazins-Föreståndarenas
och Leveranteurens, än en eller
bägge af Goda Männens närvaro, ett prof af
den i fråga ställde Spannemålen aftagas, och
väl för varad t, under försegling, med Magazins-Föreståndarens,
Leveranteurens och en
af de Goda Männens sigill, till Konungens
Befallningshafvande genast insändas, för att
af honom skärskådas, och hans pröfning utaf
tvistärnnet derefter ske.
8:0 Att Konungens Befallningshafvande,
som borde, hvar en inom sitt Län, besörja
om upphandlingarna, till det belopp Styrelsen
för Allmänna Magazins-Verket i Riket föreskrefve,
samt om utlevererandet, vid inträffande
-
Den 25 Juli.
fande behof, skulle från nyssnämnde Styrelse
erhålla nödiga medel till dessa upphandlingar,
och vara skyldige att derföre årligen, inom
den tid Kongl. Maj:t i Nåder täcktes bestämma,
visa Styrelsen redo.
9:0 Att någon upphandling aldrig måtte
få ske hemligen, utan allenast efter derom
■utfärdad Allmän Kungörelse i Länet, och.
på det så val mindre som större Jordbrukare
måtte kunna af dessa upphandlingar draga fördel,
skulle de få sträckas ända intill Fyra
Tunnor i en post, men icke till mindre
belopp.
10:0 Att på det tillses måtte, det uti
sådana Spanriemåls-Eeverancer, andre ari Possessionaten
Jordbrukare och Embetsman med
indelt Lön, ej må deltaga, och till förekommande
deraf, att ingen Utländsk Spannemål
må kunna i dessa Leverancer, under sken af
inhemsk produktion, ingå, skulle af Magazins-!
förvaltaren föras en ordentlig förteckning öfver
alla deras namn, yrke och hemvist, som
till Magazinet försålt Spannemål, jemte huru
stor Post en hvar af dem dit levererat, hvilken
förteckning borde till Konungens Befall-?
ningshafvande insändas, samt af honom granskas;
hvarförutan det skulle vara en hvar,’
som så åstundade, tillåtet, att hos Konungens
Befallningshafvande genomläsa, äfvensom att
låta på sin bekostnad till trycket befordra dessa
Förteckningar.
11.‘o Att, vid Spannemåls försäljande
från detta ständiga Upplag, Konungens Befallnings*
-
Den 2 5 Juli.
k 39
ningshafvande borde, med nogaste omsorg, vaka
deröfver, att i synnerhet de behöfvande af Xiänets
Innevånare skulle få deraf sig tillhandla; samt
12 :o Af t sorn de till ifrågavarande upphandlingar
nödige medel af Riksens Ständer
förskjutas, torde, vid skeende försäljningar,
högre betalning ej böra tagas, än som svarar
emot inköpspriset, med tillägg af nödiga omkostnader,
så att hvarken någon förlust eller
särdeles vinst för Kronan, på behöfvande Undersåtares
bekostnad, härvid skulle äga rum.
Beträffande vidare den upphandling och.
försäljning af Spannemål, som i goda år är
nödvändig till förekommande af lidande för
Ihandtmannen, genom bristande afsättning, oell
Spannemålens deraf förorsakade nedfallande
till ett alltför lågt pris, anser Oeconnrnie-Utskottet
sig böra, jämte åberopande af alla de
tillstyrkanden, som här ofvan blifvit gjorda,
med undantag allenast af förslaget , i n Momentet,
i afseende pa försäljningen, hemställa, om
icke följande tillägg torde behöfvas, nemligen:
l:o Att Konungens Befatlningshafvandes
Kungörelser om upphandlingarna böra utfärdas
genast vid den tid grödan är inbergad, och aldrasist
inom den i October, samt upphandlingspriset
sålunda lämpas, att de,, som kunna komma
att försälja sin Spannemål innan Markegången
sattes, erhålla betalning förskottsvis med
trefjerde delar af näst föregående årets rnarkegångs-pris,
samt efter det markegången blifvit satt;
fyllnaden uti det pris som derigenom bestämmes;
men de som sedermera sälja betalning på en gång,
efter det utstakade Markegångs-priset. Sto
Den 2 5 Julli
2:0 Att om bristande utrymme skulle vara
uti Länens Magazin, till Spannemålens förvarande,
borde det, dock endast i högsta nödfall,
kunna tillåtas den Possessionat eller Jordbrukare,
sorn så åstundade, att emot fullkomligt
vederhäftig och af Konungens Befallningshafvande
godkänd borgen, fa, under en viss,
vid köpets afslutande öfverenskommen, tid,
hos sig uti eget förvaringsrum behålla den
försålda Spannemålen, intill dess den samma
af Konungens Befallningshafvande requireras
till den ort han anvisar, men hvilken icke
borde få vara längre bort belägen från Leveranteurens
hemvist, än högst på ett lika afstånd,
som närmaste Krono-Magazin, och borrie
denna omständighet icke hindra köpeskillingens
utlemnande åt Leveranteuren genast
vid handelns afslutande, om dervid sålunda
öfverenskommes; men alltid tillses, att den inhandlade
Spannemålen vore fullkomligen ren
och torr.
Angående Qfverstyrelsen för Magazinsverket
i hela Riket, har Kongl, Majtt, uti Dess
Nådiga Bref af den 7 November ign, redan
förordnat, och lärer vidare i Nåder förordna,
sålunda som Kongl, Maja bäst pröfvar, men
Oeconomie-Utskottet tror, för sin del, att följande
underdåniga önskningar kunde, i detta
afseende, af Riksens Ständer framställas, nemligen:
1:0
Att denna styrelse matte anförtros åt
en Chef, af Konungens högre Embetsman, som
borde uti denna sin förvaltning vara biträdd.
af
Den 2 5 Juli. 2 41
: %
af ett så inskränkt antal Ledamöter, söm med
Verkets drift och omfattning kan förenas,
hvilke personer .för skicklighet och oväld gjort
sig kände.
2:0 Att så mycken betjening vid Magazinsverket
måtte antagas, sorn Kongl. Maj:t
pröfvar göromålens mängd och angelägenhet
fordra, och alt, i allmänhet, aflörhngen för
dem måtte blifva så tillräcklig, att de måtte
deraf kunna hafva sin bergning, och således
helt och hållet öfverlemna sig åt sin tjenstbe-;
fattning vid detta Verk.
3:0 Att, järnte det Utskottet gör sig försäkradt,
att alla de reglementariska föreskrifter,
som, i afseende på Allmänna MagazinsStyrelsens
förvaltnings-sätt, kunna af Kongl.
Maj:t i Nåder pröfvas nödiga och lämpliga,
skola af Kongl. Maj:t varda bemäldte styrelse
till underdånig efterrättelse meddelte, torde
den Nådiga Befallning äfven kunna Allmänna
Magazins-Styrelsen gifvas, att alla derstädes
förda Böcker, Calculer och Räkenskaper, utan
något undantag, böra hädanefter uti Kongl.
Kammar-Rätten icke allenast undergå behörig
Revision, utan ock vid Rikdagarna, samt vid
Riksens Ständers till Stats,- Banco- och RiksgäldsVerkens
öfverseende tillförordnade Revisorers
sammanträden, varda, tillika med Styrelsens Protocoll
och öfriga Handlingar, inför de af Riksens
Ständer till Revisionen utsedda Deputerade
framlagde och af dem granskade; äfvensom att
Arfvode för Bokslutet vid Verket icke måtte
Veder
-
Den 2 3 Juli.
Vederbörande tilldelas, så framt detta Bokslut,
vid någon af Riksens Ständers Revisioner, ej
vore för det dä sist förflutna året behörigen
fullgjordt.
I afseende på vården om Krono-Magazinerna
och den Spannemål, sorn kommer att
i dem förvaras, lärer det böra tillhöra så väl
Allmänna Magazins-Styrelsen, som Konungens
Befallningshafvande, hvar inom sitt Län, att
meddela Vederbörande Magazins-Betjening nödiga
föreskrifter, och torde Magazins-Förvaltarne
hädanefter, som hitintils, allenast erhålla
Constitutorial å deras innehafvande Sysslor,
på det de må kunna af Konungens Befallningshafvande,
så fort de af honom varda beträdde
med att hafva utöfvar egennytta eller annan
oredlighet eller betydlig felaktighet i tjensten,
suspenderas, och sedermera, efter derom
af Konungens Befallningshafvande verkställd
anmälan hos Allmänna Magazins-Styrelsen samt
der företagen pröfning och befunnen brottslighet,
från tjensten afsättas.
De uti åtskilliga bland de till Oeconomie*
Utskottet öfverlernnade Memorial väckta
frågor, dels örn utvidgande af nuvarande
Sockne-M agazins-Inrättningen , och sådana MaA
gaziners anläggande, der de för det närvarande
ännu icke finnas, och dels om stiftande
af ett så kalladt Åkerbruks- eller JordbruksContoir,
dels ock om inrättande af en Sadesbank,
anser Oeconomie-Utskottet, hvad angår
Soekne-Magaziner, böra bero på Soknemännens
egna frivilliga öfverenskommelse!’, uti de Försam
-
Dm 35 Juli.
M3
samlingar, som vilja sig om sådana MagazinsInrättningar
förena; och, beträffande stiftande
af Äkerbruks-Contoiret, icke kunna så verksamt
bidraga till Uandtbrukets vidmagthållande
och Spannemålsprisernas styrande, som den
af Oeconomie-Utskottet nu föreslagne upphandlings-anstalt
af Allmänna MSgazins-Styrelsen
under goda år, i förening med nödiga inskränkningar
uti friheten till införsel af Utländsk
Spannemål och en klokt inrättad Husbehof);-  IBränvins-bränning; hvarföre Utskottet så mycket
mindre kan tili det gjorda förslaget, om.
ett Akerbruks-Cootoirs stiftande, tillstyrka bifall,
sora Jordbrukarne sjelfve nu äro i förlägenhet
om penningar, och något betydligt
tillskott af enskilta Interessenter, till en si
beskaffad inrättning, således icke lärer kunna
påräknas.
Vidkommande det, uti tvänne af de till
Oecon omie - Utskottet aflemnade Memorial,
nett* tigen Herr Hof-Marskalken Friherre Rudhe
eks och Riksdagsmannen -Bruhns gjorde yrkande,
att en viss vigt å Spannemål, vid dess
emottagande, leverering och försäljning måtte
varda utsatt; så anser Oeconomie-Utskottet sådant
vara desto mer betänkligt att tillstyrka,
sorn, ehuru Utskottet ej kan frångå, att viel
Spannemåiens mätande, åtskilliga underslef
kunna föröfvas, Utskottet likväl har sig ganska
noga bekant, att dessa kunna jernnförligen
bättre hindras och förekommas, än de bedrägerier,
som möjligen kunde föröfvas vid, och
de olägenheter, som äro oskiljaktige fran Spänne
-
*44
Den 2 5 Juli,
nemåiens beräkning efter vigt, särdeles som,
1 händelse denne sistnämnde Metliod vid
Spannemåis» Leveranser följdes, hvarje tunna
Spannemäl skulle blifva af. ganska skiljaktig
beskaffenhet i den mån sädén vore mer eller
mindre torr, samt årsväxten blifvit mer eller
mindre väl bergad, och hvarigenom så val
köpare sorn säljare ofta skulle råka uti ett
betydligt, ehuru alldeles oskyldigt lidande.
Hvad sluteligen rörer det, uti åtskilliga
af de remiterade Mernorialerna, gjorde förslag ,
att de skattskyldige matte förklaras berättigade
tid närmaste Krono• Magabin betala någon
del af sina utskylder uti Spunnemål, efter
Länets Markegångspris; så är väl sådant ett
ämne, sorn synes ankomma på Riksens Höglofl.
Ständers Reyillnings-Utskotts Utlåtande, meri
Oeconomie-XJtskottet tror sig böra yttra den
förmodan, att tillräckligt utrymme till denna
Spannemåis emottagande uti de nu varande
Krono- Magazinerna icke lärer vara att tillgå,
samt att Allmänna Majgazins-Foridens tilIgån ~
gar ej torde medgifva, hvarken att bekosta uppbyggandet
af de uti detta.afseende troligen erfordeliga
nya Magazinshus, elier att aflöna en i
man härefter tillökad Magazins-betjening.
I Öfrigt får Oeconomie-Ktskottet vördsaraligen
tillkännagifva, att sedan det af Rik.
sens Höglofl. Ständer valde Särskildta Utskott
erhållit till sig remitterade Memorialer af i:o
Hans Excellence m. in. Herr Grefve EricRuuth,
2 :o Herr Öfverste-Löjtenanten G. L. von Heyne,
3:0 Herr Landshöfdingen m. m. Friherre
Carl
Ven 2 5 Juft.
145'
Carl Adam Wrangel, 4:0 Herr Landshöfdin«.
gen m. in. J. W. Liljencrantz, 5:0' Herr Revisions-Secreteraren
Friherre Ludvig Boye,
6:0 Herr Iiofmarskalken Achates von Platen,'
7:0 Herr Hofmarskalken Friherre Alexander
[Rudbeck, 8:0 Herr Capitainen Friherre Henning
Wrangel och 9:0 Herr Envoyéen m. m.
Friherre J. Silfverhjelm, angående vilkoren
för Allmänna Magazins - inrättningar,
tullafgiften å Utländsk Spån nemil, sättet för
Spannemals-upphandlingars verkställande samt
inrättande af ett Joidbruks-Contoir, eller ock
af en sä kallad Sadesbank, sä har välbemälte
Utskott anmodat Oetonomie-Utskottet, ate
gemensamt med sig öfverlägga om dessa ämnen,
hvilka öfyerlaggningar ock, vid tvänne,
Utskotten imellan, hällne Sammanträden, för
sig gått, och hvarförutan hvardera Urskottet,
vid inom sig enskildt haline Sessioner, behandlat
frågan om en Allmän Magazins-inrättning;
härvid har likväl intTäffat, att, efter det Särskildta
Utskottet, under den 14 sistl. Juni,
begärt, det Oeconomie-Utskottet ville besörja
orri författandet af gemensamt Betänkande rörande
Magazins-inrättningen, och de till Särskildta
Utskottet derom remitterade Memorial
blifvit den 27 i samma Månad, af sådan anledning,
Oeconomie-Utskottet tillställde; har
Oeconomie-Utskottet låtit utarbeta ett förslag
till Utlåtande härutinnan, hvilket, vid samfäldt
Plenum imellan bägge Utskotten, den
4 uti innevarande månad, föredrogs och derefter
tillställdes Höglofl. Särskildta Utskottet,
Femte Band. Fjerde Af del. 19 20. i än
-
ia. 4.G D«n 25 Juli.
i ändamål att, efter derstädes skedd öfverläggning,
bägge Utskotten tillsammans skulle kunna
stadga ett gemensamt Utlåtande, men, genom
ProtocollsUtdrag af den 10 nästpåföljde,
lät sist bemälte Utskott tillkännagifva Oeconomie-Utskottet,
att det antagit ett annat project
till yttrande rörande Allmänna MagaziusXnrättningen,
hvilket, såsom utgörande Särskildta
Utskottets enskilta mening och fattade
beslut, med Oeconomie-Utskottet communieexades,
och, sedan detta yttrande blifvit inför
Oeconomie-Utskottet föredraget, samt befunnits
helt och hållet afvikande fran det uti detta
Utskott författade Project, ansåg Utskottet något
gemensamt Utlåtande af sig och Särskildta
Utskottet icke kunna till väga bringas, utan
stannade den 15 dennes i det Beslut, att, ef-i
ter några mindre betydliga jämkningar uti
det project, som blifvit inom Oeconomie-Utskottet
författadt och med Högloft. Särskildta
Utskottet communiceradt, det samma, såsom
Sitt Utlåtande, antaga och till Riksens Högloft.
Ständer för sin enskilta del afgifva; hvilket
Utlåtande härofvan ordagrant blifvit infördt.
Härefter har äfven Högloft. Särskildta Utskottet,
jämte Protocolls-Utdrag för sistberörde dag,
innehållande yttrad förmodan, att ett gemensamt
Betänkande rörande ifrågavarande mål
från bägge Utskotten icke torde kunna äga
rum, till Oeconomie-Utskottet öfversändt 5 Exemplar
af Särskildta Utskottets enskildt fattade
yttrande, med anmodan till OeconomieUtskottet,
att samma yttrande vid sitt Betänkande
-
Den 2 5 Juli,
fcande bifoga; och, af sådan anledning, varder
nu ett Exemplar deraf härvid vördsamligen
bilagdt.
Dessutom har Oecononiie-Utskoltet till Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskott öfversändt
sitt ifrågavarande, den 15 uti innevarande månad,
stadgade Utlåtande, för att inför bemälte
Utskott föredragas, samt i det gemensamma
Betänkandet införas, och, i följd deraf, hafva
bägge Uiskottens afdelningar, den 21 uti innevarande
månad, haft en gemensam öfverläggning
i detta mål, hvarvid Oeconomie-Utskottet
förblifvit vid sin förut nu yttrade mening.
Stats-Utskottet, till hvars åtgärd, gemensamt
med Allmänna Besvärs- och Oeconomie*
Utskottet, endast äro remitterade Kongl. Majrts
Nådiga Proposition af den 5 sisth April, samt
de utaf Herr Majoren och Riddaren Påhlman,
Herr Capitainen Hertzenhjelm, samt Riksdags'*
männen Anders Joachimsson och Olof Bruhn
afgifne ofvannämnde yttranden, får, för sin
del, utan att ingå i det Oeconomiska af Allmänna
Magazins-Intättningen, endast i afseende
å den ifrågasatta tillökning uti Inrättningens
Fond, hvartill Stats-Utskottet alltså anser
sig böra sitt Utlåtande inskränka, särskildt förklara,
att StatsUtskottet, uti förut afgifvet Betänkande
af den ,r8 i denna månad, föreslagit,
det Kongl. Allmänna Magazins-Inrättningens
redan ägande Disconträttighet i Banken,'
300,000 Riksdaler, tillökes med 700,000 R:dr,
ech således bestämmas till En Million, samt
att
Den 2 5 Juli,
att dessutom, i händelse Kongl. Maj:t, efter
Stats-Rådets hörande, vid inträffande svår missväxt,
i Nåder skulle finna nödigt låta uppköpa
Spannemål, Kongl. Allmänna Magazins Inrättningen,
utöfver nyssnämnde En Million, må,
emot Discontvilkor och 3 Procents renia, få
begagna 500,000 Riksdaler , hvilka biträden
Riksens Hög loff. Ständers Ranco-Utskott äf.
ven tillstyrkt; kunnande Stats-Utskotlet, hvars
omförmäldte förslag är Riksens Höglofl. Ständers
pröfning understäldt, -nu icke uppgifva
eller tillstyrka något annat eller större anslag
af medel för denna inrättning.
Angående förvaltningen af och redovisningen
för Allmänna Magazins Fonden, har
Stats-Utskottet, efter verkställd Revision deröfver,
under den 31 i denna månad afgifvit
dess särskildta berättelse och Utlåtande,
Blifvandes detta allt, järnte Herr Capitainen
Hertzenhjelms 3:ne särskildta yttranden
till Allmänna Besvärs - och OeconomieUtskottets
Protocoll för den 3 4rtästlidne Maji
och den 13 uti innevarande månad, Riksens
Höglofl. Ständers närmare granskning vördsamligen
understäldt. Stockholm den 24 Juli 1815.
På Höglofl. Ridd. och Adelns Redam. vägnar
Carl de Geer. Eric af Wetterstedt.
På Högvördiga Prest-Ståndets Ledarn, vägnar
C. von Rosenstein. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledam. vägnar
Carl Fr. Landberg. And Fredin.
På Hedervärda Bonde-Ståndets Ledam. vägnar
Jon Jonsson. Hils j}Iansson.
Ut
-
Den * 5 Juli.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskotts Plenum3 Onsdagen
den 24 Maji i8l5.
S. D. .Herr Capitainen Hertzenhjelm fick,' på
begäran, ordet, och uppläste ett så lydande
Vördsamt Memorial!
Då jag uti mitt anförande i Ridderskapets
och Adelns Plenum, den 4 sistlidne April,
önskade att de Handlingar , sorn röra ett i Kongl,
Kammar-Rätten, emot Kongl. Magazins-Directionen,
förehaft Anmärkningsmål, skulle infordras,
skedde det i den förmodan, att deraf sådana
upplysningar skulle stå att erhålla, som
bevittnade nödvändigheten af en förbättring i
dess inrättning och redogörelsens verkställande,
saint tillika visa orsakerna hvarföre den
icke hittills kunnat till fullo uppfylla sitt åsyftade
ändamål.
Sedan nu samma Handlingar äro till Högloft.’
Utskottet inkomne, torde det tillåtas mig, att
göra Höglofl. Utskottet uppmärksamt på de
der förekommande omständigheter, men först
torde vara nödigt omröra något Magazins-Inrättningens
första upphof och tillkomst.
Ibland de Propositioner, som af Högstsalig
Konung Gustaf III:dje vid 3786 års
Riksdag förelädes Riksens Ständer, var inrättningen
af Allmänna Spannemåls-Magaziner, till
ständigt varande Förråd af Spannmål vid påli
örn-*
Den "5 Juli.
kommande behof. Anledningen var den nöd,
som s:ne ar förut drabbat hela Riket, efter
1783 års svära och totala missväxt. Sedan
den af Riksens Ständer blifvit bifallen , anordnades
till detta behof ett tillskott från Riksens
Siänders Rank af den på den tiden
icke obetydeliga summa af 833,333 R:dr 16 sk.
Råneo. Midt under loppet af 1789 års Riksdag
blef något mer än halfva summan ur
Banken uttagen, hvaraf en del användes till
utbetalning af innestående aflöning för den då
vid Drottningholm liggande Dal-Fri-Corpsen ;
återstoden lärer sedermera på annat sätt, efter
hand, blifvit employerad. Emedlertid hade år
1787 Krono-Brånnerierna upphört, och rättigheten
att få tillverka Bränvin utböds, 1
Sockne Stämmor, under så kalladt arrende åt
alla dem, sorn ville sig deraf begagna, emöt
vissa Lispund Råg af hvarje hemman. Denna
Spannmål skulle utgöra första Fonden till
Magazinernas fournerande, sedan Konungen
disponerat de contanta medlen till andra för
sig tje,oliga behof. Härigenom uppkom den
ifrån början icke påtänkte methode, att låta
Kronans behållne tionde och- rente-Spannmål
ingå i Magazins-Inrattningens förråder, och
att derifrån till åtskilliga Stater och Verk utlemna
deras på Löner och till underhåll anslagne
Spannmålsposter, Ar 1799 utkom ett
nytt Kongl. Förordnande rötande Allmänna
Magazins-Irrrättningen ; Dess redogörelser blef.
Vo ställde under Kongl. Kammar-Rättens Revision
, och Directionen anbefalhes att inkom.
Den 25 Juli.
ma med project till Räkenskapernas förande
och. redovisningen. Redan den 4 Februari
1800 inkom Directionen med ett sådant underdånigt
Förslag, så i alla delar fullständigt,
och den uppgifna inethoden dervid så mycken
säkerhet medförande, både för redogörelsen
som revisionen, att Kongl. Maj:t fann i Nåder
för godt, att samma project fastställa och
gilla; hvilket och hvad mera dertill hörer kan
af Kongl. Brefvet af den 25 Februari samma
år inhämtas. — Men af ett sednare Konungens
Bref af den 11 Juni i goö befinnes, att
Directionen, långt ifrån att fullgöra sitt eget
åtagande, efter 6 års förlopp ännu inga Böcker
afslutat, utan i stället inkommit med underdånig
hemställan, om icke de 3:ne anbefällté'
Hufvud-Böcker skulle få reduceras till en enda,
och att den jemte General-Calculen måtte
få hållas hemlig och pä det sättet äf MagazinsDirectionen
förvaras; hvartill ock Kongl. Majit
gifvit sitt nådiga Bifall. —• Härigenom kom således
Magazins Directions redogörelse-methode
att afvika ifrån hvad för andra FörvaltningsVerk
är stadgadt. — Vidare står af Kongl.
Skrifvelsen den 22 Februari 1811 att inhämta,
det räkningarne för åren 1801, 1802 och
1803 först den 18 October året förut, eller
1810, blifvit öfverlemnade; och att, oaktadt
Tjenstemännens oförtrutna Nit och bemödande
att fullgöra sin skyldighet, samt den i Nåder
bevilljade belöningen, de ej ännu hunnit
afsluta de sednare 7 årens Räkenskaper, härrörande
af den vidlyftighet* redogörelsen skolat
-
*5?
Den 2 5 Jidit
lat medföra,' hvarigenom oundvikliga hinder
för Boksluten skolat uppkomma; Hvarföre ock
D irectionen framkom med det oväntade project,
att äfven Calculations-Boken och General-Calculen,
den Magazins-Directionen sjelf ansett
vara den fullständigaste och påliteligaste methode,
til kunskaps inhämtande orri Verkets
beskaffenhet och förkofran, mätte hvila, och
endast Hufvud-Boken för Contanfa medlen
och persedlarna tills vidare författas; men att
ändå för hvarje Bokslut den utiofvade belöningen
skulle fä till godo njutas. — Då nu
ändteligen 1803 och 1804 års Räkenskaper år
1812 till Revision i Kammar-Rätten kunde
föreragas, biefvo tvänne generele anmärkningar
deremot gjorde; men, i stället för förklaring,
behöfde Magazins-Directionen ej mera
än förete ofvannämde Kongl. Brefvet af den
11 Juni igo6, och måste i följd deraf Kongl.
Kammar-Rätten, likväl med erkännande af
skälig anledning till anmärkningarna, lemna
dem utan afseende, som dess beslut i målet
af den 21 februari innevarande år utvisar.
Ytterst synes af Kongl. Majus Nådiga resciipt
af den 7 November 1811 till Dess StatsBeredning
och Allmänna.Magazins-Direction,
sorn Herr Stats Secreterare!! friherre af Wirsén
åberopat, och hvars åtmindstone för ntig
enda tillgängliga edition är tryckt i Stockholm
1815, ntt samma redovisningssätt bör framgent bi~
behållas.
Jag lemnar nu derhän om icke sådana förordnanden
torde lägga hinder i vägen för äfven
fram
-
Den i 5 Juli. 153
framdelesskeende revision, heldst Hufvudböcker
for persedlars värden, Byggnader, materialier
och öfriga inventarier alldeles fela, och Calculations-Boken
får hållas hemlig, samt af Magazins-Direction
sjelf förvaras, hvarigenom ali
kunskap om de förflutna årens in- och utgående
Balancer måste alldeles saknas. — Hvad
som är påtageligt är det, att inblandandet af
Kronans intrader, dess anordnande till andra
behof än hvad är ändamålet med en MagazinsInrättning,
den Collision JRäkenskaperna derigenom
råkat med _ Stafs-Contoirets, och den
O 7
svårighet, som möter att dömnra öfver verificationernas
rigtighet, äro Hufvud-orsakerna till
den öfverklagade vidlöftigheten och omöjligbeten
att rätt uppgöra redogörelsen.
Härigenom torde nu tillräcklig upplysning
erhållits om Magazins-Inrätmingens närvaran,
de redogörelse-Method , och lättheten att undandraga
sig rei isionens anma' kningar. Äfven
lära de reflexioner, sorn medföljde tidningarna
lill den 16 sistlidne Maj, vara öfverflödigt vederlagde,
så framt det ansåges mödan värdt, att
besvara sådana anonyma skrifter , sorn i mindre
tjenliga tittryck granska Nationens Hepre.’
sentanters yttranden, för att afskräcka eller åtmindstone
nedtysta dem, som våga yrka rättelse
i felaktiga Inrättningar eller inritade missbruk,
och hvilket kunde strida emot sådana författares
enskildta interessen.
Som nu detta Verk i sin början kostat Staten
en betydlig uppoffring, för hvilken någon
nytta bör vara att förvänta; så får jag till
Höglofl, Utskottat vördsammeligen hemställa,
om
154
Den • 5 Juli.
om icke i Dess Betänkande till de Respectiva
Riks-Ständen dessa omständigheter böra upptagas;
på det Riksens Höglotl. Ständer må besluta
om en dem särskildt tillhörig Magazins.
Inrättning må på andra grunder förordnas; 'eller,
i fall den nu varande framgent skall fortfara,
De må hus Kongl. Majrt i underdånighet
gifva sin önskan tillkänna om en förbättring
i organisation, förvaltning och redogörelse-JMei
thode, sådan att den bleive till ändamålet bidragande;
Ut supra.
Ex Protocollo
M. M. Rosbeck.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Rik•
sens Högloft. Ständers Allmänna Besvärs
och Oeconomie-Utskott, den i2
Juli 1815.
S. D. t öredrogs ett Riksens Höglofl. Ständers
Särskildta Utskotts Protocolls-Utdrag för
den to uti innevarande månad, innefattande bemäldte
Utskotts Utlåtande, i afseende på frågan
om Allmänna Magazins-Inrättningen; efter
uppläsande hvaraf Herr Capitain Hertzenhjelm
yttrade sin i detta ämne skrifteligen
författade mening, så lydande:
Då öfverläggning, i anledning af det utaf
första Beredningen utarbetade och föreslag,
ne Betänkande, rörande en Allmän MagazinsInrättning,
nu blifvit företagen, utbeder jag
mig
Den 15 Juli.
*55
mig att i korthet häröfver få yttra mina tankar.
Med fullkomligt erkännande af de flesta Principers
rigtighet, hvaruppå Betänkandet är grundadt,
tror jag mig dock höra framställa de delar deraf,
hvaruti det afviker ifrån min öfvertygelse.
Jemte de tvänne i Betänkandet anförda
ändamål med en Allmän Magazins-Inrätfning,
tror jag att ännu det tredje gifves, af lika vidsträckt
nytta så väl för den Enskilde sorn för
liela Samhället, nemligen att all Utländsk Spannetnål,
utom i flera på hvarannan påföljande
missväxtår, som dock sällan inträffa , alldeles
skulle kunna umbäras, utan att befara
brist på brödföda eller att den kunde öfver
höfvan fördyras. Upphörande af Spannemåls
införskrifning skulle straxt förete den högst
välgörande verkan, så väl i afseende på den betydligaste
lättnad uppå Handels-vågen, som ock
på den sjelfständighet Piket derigenom skulle
vinna, emedan det alltid blifver lika förödmjukande
för hela Nationer , samt för Enskilta,
att nödgas anlita sina Grannar om nödigt lifsuppehälle
; men till ett sådant ändamål är det
föreslagne qvantum at 60 ä 100,000 Tunnor
alltför otillräckligt. Då det är utröndt, att per
medium 500,000 Tunnor årligen införskrifvas,
vore väl detta belopp det mirvdsta, sorn vid ett
års förefallande missväxt borde vara att af upplagd
Säd påräkna. Betänkandet innehåller väl,
att, efter underrättelsers erhållande orri ett större
behof, än hvad af Magazinerna skulle kunna
uppfyllas, Utländsk Säd i god tid kunde införskrifvas,
men hvarifrån skulle medel dertill
tagas
156
Den 2 5 Juli.
tagas? för hvars räkning, skulle införskrifning
ske? för Magazins-Directions ? eller för Priväta
Handlandes ? i sednare fallet torde den
* all handel numera antagne grundsats, att allt
stiger hvad det möjeligen kan, så användas,
att den införskrifne »Spannmålen blefve för den
fattigare Medborgare - Classen otillgängelig ;
hvaruppå vi icke längesedan sett exempel ; i
det förra åter, torde den första frågan blifva
ännu svårare att besvara. Jag vet alltför
väl, att den nu föreslagne penningefond gör
för det närvarande en större utvidgning af
. Magazins-Inrättning omöjlig; 300,000 R:drs öfverlefvor
af gamla Magazins-fonden, och 700,000
R:dr, som blifvit föreslagne att af Ranken till-'
skjutas, eller tillsammans en million, tål, vid nu
varande Spannmålspris, ingen större upphandling,
om en behöflig Summa skall kunna vara
till hands, att styra Spannmålspriset, i fall af
dess omåtteliga fallande, hvilken dessutom tyckes
äfven dertill blifva alltför otillräckelig ; och.
detta skäl anser jag vara fullgiltigt till förslagets
uppgörande om ett så inskränkt Spannmåls-Lager,
men jag önskar, att i Betänkandet kunde
inflyta, att, så snart tillgångar kunde utfinnas,
fonden borde förökas, åtmindstone till ett dubbelt
belopp, och Spannmåls, förrådet i Magazinerna
derefter lämpas. Måtte det tillåtas mig
att härtill föreslå något ; månne någon del af
de opåräknade öfverskotts-medel, som de sednare
årens Bevillning inbringat, på ett Riksgagneligare
sätt skulle kunna användas ?
I af
-
Den * 5 Juli.
x57
I afseende på hvad Belänkandet innehåller,
rörande öfverstyrelsens lemnande till en
af Rikets högre Embetsman, med rättighet att
förordna om hvad till Verkets drift och förvaltning
hörer, är jag af en än mera skiljaktig
mening. Då det är Riksens Ständer, som
af egna medel förskjuter hela fonden, utan att
något af Stats-Verkets tillgångar dertill behöfves
eller bör användas, blifver det väl också
Riksens Ständers obestrideliga rätt, att ensame
ombestyra vården och förvaltningen deraf, samt
att för sig allena lita göra redo derföre. Det
står väl ej att förmoda, men skulle dock kunna
hända, att den högre Embetsmannen blefve
försatt i den svåra belägenhet ,. att nödgas
välja imellan tvännes stridiga interressen,
och anse saken från en annan synpunkt än
Allmänheten. Jag åberopar mig hvad jag i
mitt Dictamen den if> Maj sisth anfört, det
jag anhåller måtte, jemte detta mitt yttrande,
så väl vid nästa sammanträde med särskildta
Utskottet uppläsas, som ock blifva följaktigt Betänkandet
till Riks-Stånden; det torde bevittna
nödvändigheten af mitt oåterkalleliga påstående,
att Riksens Ständer måtte genom sina Fullmägtiga
eller på något annat lämpeligt sätt antaga
Öfverstyrelsen af Magazins-anstalten , och
deröfver ensamt besluta; men tillika i underdånighet
hos Kongl. Majrt anhålla, det täcktes
Kongl. Maj;t i Nåder gilla , fastställa och till
verkställighet befordra hvad till befrämjande
af Verkets framgång kan blifva nödigt föreskrifva.
Vid
-
V" •
158 Den 25 Juli.
Vidkommande sluteligen den i Betänkandet
yttrade mening, att blott Riksens Ständers
Revisorer skulle äga att granska Magazins-Dilections
räkenskaper ; så får jag förklara, att
med ali den goda tanka, jag bör hysa om de
Herrars och Mäns skicklighet , som Riksens
Ständer inom sig utvälja , att öfverse Eancooch
Riksgälds- samt öfriga Verkens Räkenskaper,
det för dem är en absolut omöjlighet, att,
på en tid af 3:ne Månader, kunna med en tillbörlig
noggranhet granska 2lne års så vidlöftiga
Räkenskaper, eller alla hafva den erfaren,
het, som erfordras, för att upptäcka om någon
undangömd origtighet uti dem skulle förefalla;
jag anhåller således, att denna punkt så malte
ändras, att Magazins-Directionens Räkenskaper
ställas, likasom hittills skett, under Kongl. Kammar
Rättens Revision, samt att, i anseende
till förefallande händelser, den uttryckeliga föreskrift
dervid stadgas, att granskningen företages
i något af Kammarrättens tillförordnade Revisions
- Contoir, på det att de skeende Anmärkningar
af Kammar-Rätten utan hinder
kunna afdömas. Hvarförutan det bör åligga
Riksens Ständers Revisorer att taga den nogare
kännedom af Verket, dess Förvaltning och
Räkenskaper, som fordras, för att deröfver kunna
vederbörlig berättelse aflemna.
Herr Öfverste Lieutenan ten Gripenwald förenade
sig härmed till alla delar. Ut supra.
Rx Protocollo
ill. M. Rosbeck.
Upp.
Den 2 5 Juli.
»59
Riksens Högloft. Ständers Särskildta
Utskotts Yttrande, angående en Allmän
Magazins-Inrättning i Riket.
Allmänna Magazins-Inrättningens föremål
lärer kunna indelas i tvänne hufvudsakliga grenar,
nemligen
manhang med Jordbruket, och alla de åtgärder,
hvarigenom den bör verka på denna del
af allmänna hushållningen ; utgörande den stora
administrationen och det Statistiska; den andra,
om upppörden af Rikets Spannemåls-intrad,
Staternas förseende med bröd, I/iquidaiionerna
med Stats. Verket i detta afseende, Reserv Proviant-läger,
Magazin för Sjö-Expeditioner och
Krig, samt Inrättningens Räkenskaps arbete.
Efter denna indelning bör/Verket organiseras.
Den Collegiala Styrelse.formen är nödvändig
i afseende på ärendernas stora vigt,
deras ansvariga beskaffenhet och den fullkomliga
kännedom i allmänna hushållningen, samt
om Provinsernes olika tillgångar och behof,
som för Verkets behöriga administration erfordras,
men hos en enda person svårligen lärer
förenas. Den Personella är deremot vigtig och
angelägen, för att vinna enhet och kraft i verkställigheten.
I sådant afseende föreslår Utskottet, att
Directionen består af tvänne Öfver-Direeteurer,
som äro Chefex för hvardera af förenämnde
Departement; föredraga alla mål och hvar för
sin del ansvara för ärendernas gång.
Desse
Den 2 5 Juli.
Desse bägge Embetsman få icke tillika
hafva andra befattningar, men skola vara val
lönte, och böra dertill utses Män af erkänd
integrité, skicklighet och mycken verksamhet,
ty pä dem kommer framgången af Verkets föremål
att bero, emedan de blifva de egentelige
verkställighets organerrie.
Utom dessa tvänne föredragande D^spartements-Chefer,
bör Directionen utgöras af arne
Ledamöter och en Ordförande, eller tillsammans
fem Personer. Desse ;:rte sednare vill
Utskottet mera anse såsom opinions-medlemmar,
än soto verkställande.
Ordföranden bör naturligtvis leda det liela
i öfverensstämmelse med .Konungens afsigter
till Rikets väl; men arbeis-ordningen bör i alla
fall vara så ställd, att omdömet öfver och a{-  görandet af redan utarbetade saker, men icke
sjelfva utarbetningen , på dessa frenne Personer
egenteligen livilar. Till dessa platser, åtmindstone
de tvänne (aure ) Ledamöterna, är ej
oumgängligen nödigt, att hafva hvad man kallar
routinerade Embetsman, utan heldre bör
dervid' göras mesta afseendet på allmänna röstens
erkännande af medborgerliga egenskaper,
äfvensom det vore nyttigt om desse bägge Ledamöter
jemte Ordföranden, såsom större Possessionater,
förenade kunskap och intresse i
Jordbruket.
Tvänne Kammar-Contoir , ett för hvardera
Departementet, samt ett särskildt BokslutsContoir,
sorn sammandrager räkenskaperna från
bägge, borde utgöra formationen 1 detaillen.
En
Den a 5 Juli.
3En inskränkt, men lämpeligen 16'natl personal,
borde finnas, icke såsom nu, med ringa betalning
och många befattningar, så att Verkets
arbete i detaillen oftast handteras såsom bisak.
Man borde deremot på billiga grunder
uppgöra en Expectance-stat, för att icke undandraga
brödet för de Tjenstemän , sorn icke kunde
employeras uti Verkets förändrade skick.
En enda verksam Mans åtgärd, företagen i rättan
tid och val utförd, ersätter hundrafaldigt
depensen af en sådan Expectance-stat; ty
Ilikets väl beror ofta i väsendtelig matto af de
Personers omtanka , som härmed hafva att skaffa.
.Längre anser Utskottet sig ej böra ingå i
frågan om Verkets organisation, heldst afsigten
nu endast är att såsom momenter till närmare
pröfning uppgifva de yttre dragen.
Första Departementets omfattning och föremål
är det vigtigaste. Deruti ingå frågorna:
1:0 Om Spannemäls-upphändling,
2:0 Om Landets undsättning i ihissviixt-ar
oell
3:0 Cm Jlrtinvins bränningen
Några bestämda reglor för Spannemålsupphandlingen
kan icke äga rum. Oftast är
publiciteten af alla skeende åtgärder, den rättaste;
trien i de Svåtaste belägenheterna, då
omtankan mest pröfvas, är den ej sällan vådelig,
och motarbetar ändamålet, sorn sökes;
det förstås af sig sjelf, att då en sådan crisis
är öfverstånden, bör publicitet äfven af dessa
åtgärder äga rum.
Femte Band. Fjerde Af del, 2 i, 2 2, Full
-
Den 8 5 Juli.
Fullkomlig frihet för administrationen,
grundad i förtroendet till deras egenskaper,'
som deri utgöra, är således nödvändig; den
strängaste granskning af deras åtgärder är det
likaså, och hör tillika utgöra administrationens
tillfredsställelse och belöning.
Den allmänna regeln bör vara, att Directionen
icke koper säd, utan vid de, tillfällen
då priserna äro låga, icke säljer säd utan då
de äro höga} i bägge fallen icke derpå gör någon
annan vinst än den som fordras för att uppehålla
Verket.
Ett bestämmande af lägsta och högsta upphandlings-priserna
å inhemsk säd i förhand för
flera år, låter sig troligen i verkställigheten
icke göra. Directionens omtanka bör afgöra
det efter tidernas skick. Likväl för att någorlunda
betx-ygga Jordbrukare och Närings-Idkare,
och gifva någon slags säkerhet åt beräkningarna
för deras företag, torde Verket böra så inrätta
sin administration, att åtmindstone minimi-pri»
set intill nästa Riksdag må, om möjligt är,'
stadna vid 6 R:dr för en tunna Råg, 4 R:dr
för Korn och 2§- R:dr för Hafra; Men i afseende
på tullen å utländsk Spannemål kan ett
sådant bestämmande gerna äga rum.
De största svårigheterna för denna allmänna
anstalt bestå uti
1:0 Otillräcklig Fond,
2:0 Bristande Magazins-utrymme,
3:0 Bristande utvugar att torka Spatinemdlen
och
4:0 Magazins-betjeningens egennytta.
Eri
Den 35 Juli.
163
En och en half million E:dr utöfver nu
Varande tillgångar, bör utgöra mininutn af
Verkets rörliga fond. Med detta belopp kan
redan mycket uträttas tili Jordbrukarens biträde.
Den i allmänhet mest utförbara mesuren
blir förmodligen, att Possessionaterne i de
sädesrika Provinserna sjelfve bygga Magazin,
der sädén upplägges, och hvarpå Magazinsinrättningen
om hösten försträcker viss del af
betalningen mot borgen efter då Provinsevis
fastställda beläningspris, med skyldighet å Sta*
tens sida, att inom påföljande Januari må.
nads slut afgöra om och huru mycket deraf,
som för Kronans räkning åstundas, samt då
göra sitt anbud, hvad som utöfver heläningspriset
vill betalas. Den sålunda inköpte Spannmålen
bör Possessionaten hålla Kronan tillhanda
till påföljande Juni månads slut, då den
sednast bör vara levererad och betafes. För
den belänte Spannmålen, som Kronan icke köper,
bör Possessionaten hafva inbetalt lånet
med renta a 5 för loo det inom påföljande
Juli månads slut. Hela Socknar kunna sammansätta
sig om ett Magazin, borga en för alla
och alla för en, och anses då efter samma
grunder.
Allmänna försök i afseende på Spanntnålstorkning
böra anställas, och premier derå utsättas
af Dandtbruks-Academien.
Emedan Staten icke haft Spannmåls-behållningar,
anskaffade i goda år, så hafva undsättningarne
alldeles förfelat deras ändamål. Mati
har nödgats inköpa utrikes Spannmål, då den varit
-
i 6 4
Den 35 Juli.
rit dyr; och undsättningstagaren har väl blifvit
räddad från hungersnöd , men deremot så
skuldsatt, att en rik skörd icke varit tillräcklig
upplyfta honom från sitt iråkade obestånd.
Den generella regeln för undsättningarna
ar att Statens vinst dervid icke åsyftas, äfvensom,
att i de föga åkerbrukande Socknar af i
allmänhet Seminanta Provinser, och de, hvilka
alltid äro Spannmålsköpande, utlåningen i missväxtår
skedde in natura mot renta, men som
i dessa Provinser återbetalnigen in natura är
nied svårighet och omgång förknippad , synes
tillfälle böra lemnäs dem öppet, att med contant
betalning liqvidera den erhållne undsättningen,
och enär, vid befarad brist, opinionen
om verkliga behofvet och nödvändigheten, att
sparsamt anlita det befinteliga förrådet , kan
förvillas genom så nedsatta priser, som de, hvilka
i goda år möjligen kunna äga rum , måste
till förekommande häraf Magazins-Directionen
lemnäs utrymme för vidare bestämmander af
denna undsättning efter sig företeende omstäm
digheter.
Då Statens Reserv-Magaziner en gång äro
formade till ett visst tunnetal för livar provins,
så är förändring i priserna indifferent i
tillämpningen till dessa lager, men så länge
administrationen nödgats för ögonblicket skaffa
säd till livad pris som heldst, har ingen annan
utväg varit, än att debitera undsättningstagaren
för kostnaden.
Upphandling och undsättning af säd utgör
samfäldt den operation, hvarmed en Magazins
in
-
Den s 5 Juli.
inrättning skall biträda Jordbruket och mati
inser lätt att detta innefattar en af de mest
vanskliga administrationer, i synnerhet i vårt
Xand. Utom en särdeles omtanka, gynnad af
omständigheterna, är det omöjligt, att en sådan
inrättning kan uppenållas utan tillskott.
När Rikets Einance-ställning det medgifver,
så bör årliga Bränvins-skatten till lämpe»
ligt belopp anslås till Magazins-inrättningens
inkomst; då återverkar skatten directe till Jordbrukarens
förmon och bor med nöje utgöras;
då är det möjligt att med denna inrättning åstadkomma
en omfattande nytta.
Emedlertid gifves intet annat omsättningstillfälle
af Reserv-lager-säden, och af Kronans
årliga Spannmåls-intrad utöfver hvad Staterna
consumera, än genom Bränvins-bränningen.
Den måste således, som hittills, för Stockholm,
Götheborg och Carlscrona gå för Statens
räkning, men Magazins-administrationen bör
icke bränna bränvin; det är stridande mot allt
skick, gör oreda och förargelse.
Brännerierna böra vara förpaktade , men
icke för penninge-betalning; utan Staten ger
Spannemålen , och emoftager i stället bränvin
till visst kannetal emot viss vigt för bränntunnan.
Med penninge-arrende skola de private,’
allt efter conjuncturen, antingen hastigt blifva
rike eller ändock hastigare ruinerade. Det är
Staten allena, som kan låta ett bränvins-lager
ligga i 3 ä 4 år, för att icke concurera med
Landtmaunen. under goda år, men som också
en*
Den 25 Juli.
ensam det femte Iean förbindas att stiga fram
i behofvets stund och bispringa, icke med en
efter conjuncturen dä upphöjd betalning till
100, ä 150 procent, som man så ofta med denna
vara funnit hastigt inträffa, utan med en sådan
förhöjning, som ersätter rentan och lager-'
kostnaden.—Förpaktarne deremot kunna år för
år utminutera det öfverskotts bränvin, hvarmed
de skola underhålla verket och njuta en skä«
lig vinst.
Entreprisen är lättare calculerad på detta
sätt än på något annat’; Kronans dyrbara
verk blifva underhållne och Directionen undgår
derigenom en besvärlig ansvarighet, i samma
förhållande obillig som controllen i mer eller
mindre man är i verkställigheten utom möjlighetens
gräns.
När missväxt-år påkomna så inställes Branvins-bränningen
och Staten ger för det året
en viss indemnisation till Förpaktaren, men
disponerar deremot den till bränvins-bränningen
för det året ämnade säden.
Hvad åter andra Departementets ärender
beträffar, så har denna del af Inrättningens föremål
mera egenteligen innefattat den nuvarande
Magazins-Diröctionens förvaltning, hvaruti
den förra delen aldrig systematiskt, utan allenast
tillfälligt, ingått.
IVIagazins-Directioneh har vanligen icke
köpt säd inom Riket utan i den mån, sorn för
Staterna och Bränvins-bränningen erfordrats.—-  När nöd påkommer har den börjat operera med
upphandlingarjfrån utrikes ort, således i otid,
ocht
Den 25 Juli.
167
och med ingen annan verkan, än att afhjelpa
tigonblickets våda.
Emedlertid äro andra Departementets ärendår
genom den nu existerande administration
uti en viss ordning bestämda. Reglementen
finnas för denna förvaltning i Kongl. Brefvet
af den 7 November 1811, sorn är hvad i denna
del nu gäller till efterrättelse. Utskottet
förbigår således denna del af ämnet. En vigtig
gren deraf är fördelningen af Kronans afrad
på ett sätt, som mindst betungar den levererings-skyldiga
Allmogen; I denna del är redan
mycket åtgjordt af den nu varande Maga»
zins-Styrelsen i följd af den grund, som blifvit
lagd i förenämnde Kongl. Bref. Annu å-'
terstå likväl flera omständigheter för att bringa
detta till fullständighet; men Utskottet anser
sig icke böra sammanfatta de mindre detaillerna
eller det Reglementariska af denna
inrättning, hvilket, i händelse de har utvecklade
grunder af Riksens Höglofl. Ständer godkännas
och till Kongl. Maj ts Nådiga Bifall framställas,
lämpeligast synas ankomma på Kongl.
Majus Nådiga godtfinnande.
Rätteligen nr Protocollet utdraget, intygar
W. Pereswetoff Morath,
R. H. S. Särskildta Utskotts Notarie.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 25 Juli
Högvörd. Prest Ståndet d. 25 —
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 27 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 2 5 —*
Rik«
Dm s 5 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af Herrar
Fullmäktiges i Riksgälds-Contoiret
Memorial, angående åtskilliga förändringar
i Reglementet för GeneralAssistance-Contoiret,
samt afskrifning
af en uti nämnde Contoirs - Räkenskaper
balancerad Summa af 66 R:dr
32 sk. Banco.
Uti Memorial af den «3 sistlidne Mars
hafva Herrar Fullrriägtige i Riksgälds-Contoiret
hos Stats-Utskottet anmält nedannämnde af
Öfver-Comniissarierna föreslagne förändringar
•uti det under d. g Maj igo ; för General Assisfance-Gontoiret
utfärdade Reglemente, nemligen:
1:0
Alt det utförliga Lxtract Öfver alla oinlösta
Län, hvilket uti 2 Art. 3 §. 10 Morn, Bokhållaren
vid Diarium är älagdt, alt vid hvarje
års slut utskrifva, för att vid Hufvud-Boken förvaras
såsom Verifiaution, hädanefter kunde fä indragas.
Och är härvid af Herrar Fullmägtiga upplyst,
att uti Diarium införes hvart och ett
bevilljadt Lån till Pant, Nummer och LånSumma
uti särskilta Ctdumner på en rad,
och å dess motstående sida utföres i en Cöln
inn Löste Ijån, i en annan, till Auction levererade
Län, och i en tredje, de Oinlöste Länen,
hvilka Columner uppsummeras, slätt, vid hvarje
Må
-
Dtn a 5 Juli.
Månads slut på en rad sig visar, så val hela
Utlånings-Summan för Månaden, sorn ock Summan
på lösta, till Auction leverevade och
oinlösta Lån; hvilka tvänne sistnämnde tillsammans
utgöra den förra eller Utlånings-Surn-;
man.
Då ur detta Diarium, ett summariskt
Sammandrag öfver hela Utlåningen samt dessutom
ett extract öfver alla större vid årets
slut olösta Lån, med beskrifning öfver hvarje
Pant särskildt, författas och aflemnas, att såsom
Verification Hufvud-Boken biläggas, synes
tillräcklig Controll derigenom vara förvarad,
hvadan ofvanberörde utförliga Extract, hvilket,
ehuru uppgående till imellan 20 och 30
Sexterner, ej tjenar till annat än att deraf
se Summan på oiulösta Lån vid årets slut,
tyckes kunna såsom ett både onödigt och vidlöftigt
arbete, utan skada indragas.
2;o Alt Auctions Förvaltaren bör åläggas,
att, om Köparen det försummar, utlösa de Panter,
som andra gängen pä Auction försäljas, med
vilkor, att ur panten göra sig skadeslös, bäst han
gitter.
Härvid andraga Herrar Fullmägtige, att
då en Köpare icke utlöst sin vara, utan den
vid en annan Auction för hans räkning blir
försåld, samt dervid kan gå till mindre Summa,
än första gången, är billigt, att AuctionsEörvaltaren,
som både genom Hand-pennin
gars
-
Den 2 5 Juli.
gars tagande oell Defectens utpanfande genom
Auctions-Betjenterna kan göra sig skadeslös,
bör Panten utlösa, utan att densamma må vidare
försäljning undergå.
3:0 Att hyran för Åkdon, i anseende till det
utrymme, sorn fordras för deras förvarande, mätte
förökas med 50 Procent.
Herrar Fullmägiige yttra härvid, att hitintills
har Hyran för de större Åkdonen betalts
med 26 sk g rst, och för de mindre
med 13 sk. 4 rst. i Månaden, således torde en
förhöjning för de förra till 40 sk. och för de
sednare till 20 sk. vara destomera billig, som
denna afgift icke träffar den egentligen behöfvande
samt dessutom icke blir för dryg, i
jämnförelse med närvarande tids hyror.
4:0 I afseende på Räkenskapernas afslutande,
hvilket under oafbrutet fortsatt Contoirsarbete
vid Nyårstiden icke kan medhinnas
inom föreskrifven tid, föreslås, att GeneralAssistance-Contoiret
kunde fä tillslutas frän den
sista December till Trettondedagen.
Herrar Pullmägtige anföra härvid, att
före år igo8 har en sådan tillslutning ägt
rum från och med dagen före Juhlafton till
sistnämnde tid samt dessutom Ätta dagar vid
Påsk och Pingst eller tillsammans Fyra veckor
årligen. Om nu jämte de 3:ne veckor, som
Contoiret är tillslutet Midsommarstiden, oell
hvaraf största delen upptages till Inventeringar,
förenämnde ledighet vid Ny-Äret förunnades
Betjeningen, finge den åtnjuta lika
Ferier, som förut.
SIu*
Den 55 Juli. 171
I
Slufeligen hafva Öfver-Commissarierne anmält,
att uti General Assistance-Contoire-ts
' o
Hufvud-Böcker finnas från Ar 1805 balancerade
56 R:dr 32 sk., hvilka samma är blifvit
utbetalte såsom förskott till då varande Revisoren
Girelius, i afräkning å den Observationsprocent,
honom kunde tillkomma för författade
anmärkningar mot förra Directeuren vid Gontoiret
Banco-Commisgavien Hörstedt, med hemställan,
om icke dessa 66^ R:dc kunde få af- „
skrifvas.
Herrar Fullmägtige anföra, huruledes genom
Riksens Höglofl. Ständers d. 8 Mars 1810
fattade Beslut, de emot bemälte Banco-Gommissarie
uppgjorde ersättnings-räkningar fått
förfalla, saint de i grund deraf balancerade
Surnmor blifvit i räkenskaperna afförde; och
då någon ersättning för dessa 66 R:dr 32 sk.
således ej kan äga rum, hafva Herrar Fullmägtige
ansett sig böra hemställa att de samma
må få afskrifvas.
Stats-Utskottet har tagit detta allt i öfvervägande,
och dervid funnit hvad Herrar Fullmägtige
i ena och andra afseendet anfört
val grundadt; hvarföre ock Utskottet ej allenast
får tillstyrka de här ofvanornförmälte
ändringar uti Reglementet för General Assistance-Contoiret,
utan ock, att de uti nyssnämnde
Contoirs - räkenskaper balancerade 6&
R:dr 32 sk. må afskrifvas, hvilket Riksens
Hoglofl. Ständers bepröfvande vördsa mligern
underställes. Stockholm d. 19 Juli 1815*
På
Deri 25 Juli.
På Häglof!. Riddersk. På Högvördiga Prest*
och Adelns Ledarn. Ståndeis Ledan:,
vägnar vägnar
Carl de Geer. C von Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- Ta Hedeivärda Bonde*.
Ståndets Ledam, Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl Fr. Landbergi Jon Jonsson.
C. Sylvan.
tlpplast hos Högl. Ridd. och Adeln d. 2 5 Juli
Högvord. Prest-S tande: d. 25 —=•
Vällofl.Borgare-Ståndet d. 27 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 25 —■
Riksens Högloft. Ständers Siats-Utskotts
Betänkande i anledning af Vällofl.
Borgare-Ståndeis Remiss å Herr Radmannen
Danid Bagges Memorial om
förvex/ing af förslitne Banco- och
Riks gäIds-Scdlar.
Vällofl. Borgare-Ståndet har genom Protocolls-Utdrag
af den 8 sistlidne Maj till
Stats*Utskottet remitterat ett af Herr Rådmannen
David Bagge hos Vällofl. Ståndet ingifvet
så lydande
Memorial:
Den Stora olägenhet i allmänna rörelsen
'man i Landsorterna får vidkännas af utnötta
och tra,siga Små-Sedlar af Banco och Riksgälds,
lä
-
Den 2 5 Juli.
T73
lärer v^ra något hvar bekant, således ofver*'
flödigt att derom vara vidlyftig; mea att denne
nöd blefve afhulpen pä annat sätt, än att
med dryg kostnad skicka dem till Stockholm,
således äfven en längre tid sakna beloppet,
lärer vara en lika så allmän önskan.
Enligt härom vid 1812 års Riksdag vackt
fråga har Högloft. Banco-Uiskottet uti afgifvet
Memorial under d^n gg Juli yttrat: Att nå
gon
lämpligare utväg till dessa svårigheters
afhjelpande å Bankens sida nu icke kan bestämmas,
än att till Heriar Banco-Fullmägtiges
omtanka Öfverlemnas, att uppå dertill ifrån
Konungens Befallningshafvande i Eänen gifven
anledning tillse, huruvida, i förening
med Bankens nöjaktiga säkerhet, ehuru med
åtföljande mindre betydlig kostnad, Kandsorterna
kunde i nföjligaste måtto befrias ifrån
dessa, visserligen kännbara, hinder för en jemn
Circulation af det till allmän gångbarhet authoriserade
Myntet.
Någon verkställighet häraf har likväl,'
mig veterligen, icke foljt; Jag anhåller således
ödmjukast att detta af Högloft. Ståndet
gillade beslut måtte blifva gjordt verksamt, antingen
på det sätt Högloft. Banco-Utskottet
föreslagit, eller på något annat; och att någon
viss Procent, såsom ersättning till Vederbörande
Herrar Rent - Mästare för deras besvär
med förvexlingen måtte fastställas, hvilken af
den, sorn begagnar sig deraf, bör erläggas.
Stats-Utskottet får i anledning häraf vördsamligen
andraga, att då i fråga oin förvex
ling,
*74
Den 25 Juli.
ling, är lika förhållande med RiksgaldsContoirets
smärre Credit-Sedlar som med Bankens
Små Sedlar, tyckes enahanda anstalter i håda
fallen äfven vara iätnplige; hvarföre StatsUtskottet,
i likhet med hvad Banco-Utskottet,
O <
så väl vid 1812 Ars som vid nu varande
Biksdag föreslagit, ansett sig böra tillstyrka,
att åt Herrar Fullmägtiga i Riksgälds-Contoiret
öfverlemnas, att, Uppå dertill ifrån Konun.
gens Befallninghafvande i Länen gifven anledning,
tillse, huruvida, i förening med Riks*-  gälds-Contoirets nöjaktiga säkerhet, ehuru med
åtföljande mindre betydlig kostnad, utväg må
kunna beredas åt Allmänheten, att i Landsorterna
få tillvexla sig nya Smärre CreditSedlar
emot dylika gamla och förslitna: och
att, alltså, anstalterne i Riksgälds-Contoiret, i
afseende på Credit-Sedlarna, vidtagas i fullkomlig
likhet med hvad uti Banken, i af«
seende på förvexlingen af dess Små-Sedlar,
stadgas och föreskrifves. Hvilket Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvarule vördsammeligen
underställes. Stockholm den 21 Juli 1815*
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Adelns Ledam. Ståndets Ledam.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bonde
-
vägnar
Carl de Geer.
vägnar
C. von Rosenstein,
Ståndets Ledam.
■vägnar
Carl Fr. Landberg,
Ståndets Ledam.
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Uppläsfc
Den 2 5 Juli.
*75
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 2 5 Juli
Högv. Prest-Ståndet d. 2 5 —
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 27 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 25 —•
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af Herr Grosshandlaren
Fredric Aberg Anderssons
och Herr Rådmannen Dan. B. Bagges
Memorial om Restitution af den Bevillning
som Uddevalla Stads Innevånare
enligt 1812 Ars Stadga er lagt
utöfver det genom 1810 Ars Förordning
bestämda förhållande till beloppet,
som efter sistnämnde Förordning
skolat utgudt.
Hos Vallofl. Borgare-Ståndet har blifvit
inlemnadt ett af Herr Grosshandlaren Fredric
' ®
Aberg och Herr Rådmannen Dan. B. Bagge
undertecknadt så lydande t
Memorial:
”Enligt Kongl. Mapts Nådiga Resolution
af den 12 Mars 1807, och Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref till Herrar Fullmägtiga i RiksgäldsContoiret
af den 5 Januari 1808, härhos i be>
styrkta afskrifter bifogade, har Kongl. Majit,
i afseende på den rysliga Eldsvåda, som förstörde
Uddevalla Stad, allernådigst beviljat
Hess Innevånare Tio års eftergift af så val de
till Statsverket under namn af Mantalspenningar,
Slottshjelp och Mediclnal-fo/id, inflytande
-
176
Ven 25 Juli.
de utskylder, som af Riksens Ständers Bevillning
ined visst undantag från 1806 års början
räknade.
”På grund deraf hafva äfven Riksens Höglofligs
Ständer vid 180g års Riksdag bevilljat
Uddevalla Stads Innevånare eftergift från erläggande
af Bevillning, utom för dem, kvilia
i årlig behållen inkomst haft 500 R:dr ock
derutöfver, meri att desse, såsom en lindring
för deras lidande vid Eldsvådan och kännbara
uppoffringar vid Stadens åter uppbyggande,
endast skulle erlägga Två Tredjedelar utaf
den afgift, Bevillnings-Förordningen för sådan
Bevillning utsätter.
”Vid 1810 års Riksdag stadgades lika förmåner
för vårt olyckliga samhälle; men efter
Bevillnings-Förordningen af år 1812, hafva
vi icke allenast fått erlägga Bevillning efter
första Articlen, utan äfven måst betala fulla
afgifte.n för behållne Inkomsten af 500 R:dr,
och derutöfver; (hvilket ^ troligen varit ett
misstag, då Upsala och Åmåls brandskadade
Innevånare, hvars förluster visserligen icke
kunna jemnföras med Uddevalla, blifvit bibehållne
vid samma eftergift, sorn de 1810 erhöllo,
) samt dessutom förlorat ett år i den
af Kongl. Majit Nådigst bevilljade Skatte-frilrets-tid,
hvilken först med innevarande år tilländalöper.
’’Af sådan anledning är det sorn undertecknade
hos Riksens Höglofl. Ständer ödmjukeligen
anhålla att Uddevalla Stads Innevånare
matte åtnjuta den lindring i Bevillning
-
Den 3 5 Juli,
177
Minjgens utgörande, sorn i8og och. i 810 årens
Förordningar medgifva, och att denna rättighet
afven matté sträcka sig till innevarande års
slut, samt att erhålla Eestitution för hvad efter
1812 års Bevillning är mera erlagdt.
”Det är för oss én glad pligt, att vid
detta tillfälle, inför Bilt sens Höglofl. Ständer,
få tolka, så väl våra hemmavarande medborgares,
som vår egen vördhadsfulla tacksam-;
het, för den lindring i Bevil klingen vi åtnjutit.
Och hyse vi det hopp, att då de betydliga
förluster, vårt samhälle lidit, så väl
af den allt förstörande Eldsvådan, sorn genom
Stadens nya reglering, hvarför en mängd
hybyggde Hus måste rifvas och flyttas, samt
ersättning gifvas för hvälfda Källare, Jord
in. in., jemte de betydligare utgifter för upp-'
förande af Stadens Kyrka samt andra nödvändiga
Publique Byggnader, tages i étt noga öfvervägande,
vår anhållan beVilijas, och icke
anses för ett obehörigt tiggeri, utan som en
rättvis gärd af Staten, för att hjelpa ett lidande
Samhälle, hvilket i en framtid mångdubbelt
ersätter denna uppoffring.’’
Och sedan Bevillnirigs-Utskottet, uti häröfver
under den 18 sistlidne Maj afgifvet betänkande
tillstyrkt fortfarande till innevarande
års Slut af den lindring i Bevillningen,
söm i Förordningen af den 28 April 1810
blifvit Uddevalla Stad bevilljad, men förklarat
sig ej tillkomma någon handläggning, i
afseende på den väckta frågan öm Stadens
rättighet att återfå^, hvad den skall efter 1812
Fernia Dand, JFjerde Afdd. 23, 24, års
i78
Den 25 Julii
års Bevillnings-Stadga för mycket eriaggt; så
har Vällofi. Borgare-Ståndet, genotn ProtocollsUtdrag
af den 29 sisilidne Maj, remitterat,,
ärendet till Stats-Utskotfet, likasom Hedervärda
Bonde-Ståndet medelst Extractum Prt>-  tocolii af den 25 i nyssberörde Månad, under
förklarande, att Hedervärda Ståndet bifallit
Höglofl. Revillnings-Utskottets härofyan anförda
tillstyrkan, förvist frågan till Stats-Utskottets
utlåtande, i livad den rörer återfående
af de förr erlaggde medel.
Af de till StatsUtskottet tillika öfverlemnade
handlingar befinnes att Kongl. Maj:t aldraförst
genom Resolution af den 12 Mars
1807, uppå Uddevalla Stads, genom Kongl.
Majtts Befallningshafvande i Götheborgs och.
Bohus län anmälte, underdåniga ansökning
och Böneskrift, i Nåder godtfunnit, att uppå
Tio års tid frikalla de af Uddevalla Stads Innevånare,
hvilke genom Branden förlorat deras
Egendom, samt derstädes antingen företaga
nybyggnad eller idka näring och handtering
eller innehafva någon tjenste-befattning,
från de till Statsverket under namn af Mantalspenningar,
Slottshjelp och Medicinal-fond
inflytande Utskylder; afven sorn Kongl. Majit
i Nåder efterskänkt Staden Bränvin»-Brännings-afgiften
for samma tid; samt i Nåder
förklarat, att. tiden för denna frihet må få
räknas från iS(o6 års början, hvarigenom äfven
den för sistnämnde år belöpande Bevillning
till Krönings- och Begtaftaingshjelp, sorn.
med samma år gått till ända, kommer att försvinna
-
Den 25 Juli.
179
svinna; hvarefter Kongl. Majit, uti Skrifvelse
till Herrar Fullmägtiga uti Riksgälds-Contoiret
af den 5 Januari 1808, i Näder täckts Herrar
Fullmägtige förständiga, det Kongl. Majit, i
anledning af de Dr 1807 till Riksgälds-Verkets
öfverseende församlade Herrar Revisorers
yttrande samt Herrar Fullmägtiges afgifne underdåniga
utlåtande, i Näder täckts bifalla
Herrar Fullmägtiges underdåniga tillstyrkande
, att Uddevalla Stads Innevånare måtte
njuta eftergift afRevillningen (hvarunder den
sä kallade Föne- och Retalnlngsafgiften äfven
skulle begripas) för lika lang tid, som.
Kongl. Maj t en slik eftergift af de allmänna
Krono - Utskylderna i Näder förunnat eller
uti Tio års tid, räknadt från 1806 års början.
Uti 11 Morn. 4 §. 1 Art, af BevillningsFörofdningen
af den 28 April 1810 stadgas:
”Att intill nästa Riksdag böra Innevånarena,
”så viii i Uddevalla Stad, sorn i Westerbotten
”och den Norr om Öre Elf belägne del af
”Nordmalings Socken, såsom betydligen lidande,
”de förstnämnde af en allmän Rrandskada, de
”sednare genom Kriget, erfara den förskoning
5,i Revillnings-Utskylderna, att alla derifrån
”befrias, hvilka ej kunna uppföras till Afgift
”efter 500 Ridr årlig behållen inkomst efter
”tariffen N:o 1, och att hvar och en, som till
”nyssnämnde behållning uppskattas, i betraktande
af Ortens allmänna missöden, erhåller
”afskrifning af En Tredjedel emot hvad sam”ma
Tariff bestämmer.” Och lyder 7 Mom.
i q K G Art. af Revillnings - Förordningen
den
JJen 2 5 Juli.
ilen 18 ÅugiiSia salunda: ”De af Upsala och Å«
’’måls Städers Innevånare, sorn genom de derstädes
tim ade Eldsvådor i betydlig rriån lid it, erhålla
”befrielse från Bevillning efter 11 Art. af denna
•”Stadga, till och med år 1814; äfvensom lika för”morijpå
lika t id,förunnasUd de val laStads In ne vadare,
hvilka genom denna Staden öfvergängne
'Eldsvåda blifvit lidande och hvilkas inkomst af
”synbar förmögenhetochNäring efterdei 11 ArtdfdennaStadga
för dess utrönande bestämda grinig
5’der, icke uppgår till Fem Hundrade Riksdaler.*
Och ehuru Herr Grosshandlaren Åbergs
och Herr Rådmannen Bagges ofvan berörde Mo.
tion synes vara grundad på både rättvisa och
billighet} har Utskottet dock, emot stadgan,
det uti go §. af Kongl. Maj:ts och Riksens
Ständers faslställte Regerings-form af den &
Juni 1809', ansett sig ej tillhöra att densant*
ma till närmare öfverläggning upptaga; hvilket
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvände vördsam-'
meligén underställes. Stockholm den 2 x Juli 181 f,.
På Höglofl. Riddersk, På Högvördiga Prest-,
och Adelns Pedant. Ståndets Uedam.
vägnar vägnar
Carl De Geer. C. v.'.Rosenstein,
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bondeg
Ståndets Uedam. Ståndets Uedam.
vägnar vägnar
Cärl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 25 —
Högvcrd. Presr-Ståndet d. 25 —-  Vällofl. Borgare Ståndet d. 27 —-  Hederv. Bonde-Ståndet d. 25 —
Rik
-
Den 3 5 Juli'.
ni
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande, i anledning af Hedervärd
da Bonde-Ståndets äterremiss i frågan
om tillökning i de Kongl, och
Furste liga Hofvens Stats-Summor,
Efter det Hedervärda Bonde-Ståndet deri
a i denna Månad bifallit Stats-Utskottets Betänkande
och Förslag om förhöjning i de Kongl,
och Furstliga Hofvens Stats-Summor, med tillagd
önskan att samma tillökning matte taga
sin början från den 1 Januari detta år, så har
Hedervärda Ståndet, enligt Protocolls-Utdrag
den 7tde dennes, funnit det tillhöra ordningen
att 1 sistnämnde del återremittera Betänkandet
till Utskottet, ined anmodan att sig deröfver
utlåta,
I anledning häraf får Utskottet vördsammeligen
tillkännagifva, att Högvördiga PrestStåndet,
sorn hade förenat sig uti ofvanberörde
tillägg vid beslutet, sedermera, enligt Protocolls-Uidrag
den ao i denna Månad, frångått
detsamma, enär Höglofl, Ridderskapet och
Adeln samt Vällofl. Borgare-Ståndet furtait sig
ej kunna deruti instämma; Och är alltså Utskottets
Betänkande utaf 3;ne af de respectiva
Stånden i alla delar bifallet, samt ärendet sålunda
afgjordt. Stockholm den 34 Juli i8i5«
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestg
och Adelns Jjedam, Ståndets Uedam,
vägnar
Carl de Geerf
vägnar C
C. von Rosenstein.
På
Dai 2 5 Sidi.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Boude*
C. Tunelius.
Uppläst hbs Hög!, Ridd. och Adeln d, 05 Juli
Riksens Häglof. Ständers Stats-Ut skotts
utlåtande angående dels Skrifvarehjelp
ät Expeditions - Utskottets Betjening,
dels Arfvode för besörjande af Iryckningen
utaf Bihanget till Riks-Ständens
Protocolf till den del, som efter
Riksdagens slut kan återstå, dels
ock äskad anstalt om Registrering af
Riks-Ständens Protokoll vid denna
Riksdag.
Höglod. Kidderskapet och Adeln liar genom
Protocolls-Utdrag den 7:de i denna Manad
öfverlemnat j till Stats-Utskottet att sig
utlåta i anledning af Expeditions- Utskottets
afgifna Memorial om Skrifvarehjelps anslående
för Utskottets Betjening samt tryckningen af den
del utaf Bihanget till Riks Ståndens Protocoll
hvilken vid Riksdagens slut ej hunnit fullbordas;
Hvarjemte Höglofl. Ridderskapet och
Adeln anmodat Stats-Utskottet att föreslå någon
anstalt, hvarigenom, under varande tryck
-
Ståndets J-edam.
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Ståndets Ledam.
vägnar
Jon Jonsson.
Högvörd. Prest-Ståndet d. 25  „■
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 27 —
Hederv, Bonde-Ståndet d. 25 —
nxng
Den 2 3 Juli.
ning af Riks-Ståndens Protocoll, Register deröfver
mä mot Arfvode af något visst för hvarje
tryckt Ark af dessa Register författas, för
att kunna med rnöjeligaste skyndsamhet efter
Protocollernas tryckning utgifvas. Och hafva
Vällofl. Borgare-Ståndet samt Hedervärda Bonde-Ståndet,
genom Protocolls-Utdrag af den 7.*de
och i i:te dennes, underrättat Stats-Utskottet att
de bifallit hvad Expeditions-Utskottet i ofvan*
berörde måtto föreslagit.
Vid Regleringen af arfvoden och dagtractamenten
för Ståndens samt Utskottens Canzlier,
förbehöllo Ordförande i Utskotten, att i
händelse renskrifvarehjelp vid Riksdagens slut
skulle blifva nödigt för Canzlisterna, få föreslå
ersättning deraf, hvilket ock Riksens Hög-;
lofl. Ständer -biföllo. Och Stats-Utskottet får
derföre, med anledning af hvad ExpeditionsUtskottet
i dess ofvanberörde Memorial andragit
och begärt, samt efter inhämtad upplysning
om behofvet, tillstyrka att ett belopp af 75 R:dr
kunde bevilljas till ersättning för betald renskrifning
hos nämnde Utskott.
Hvad åter angår Arfvode åt dess Canzli-'
ster för besörjandet utaf tryckningen af den
del af Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll ,
som ej hinner utgifvas under Riksdagen ; så eriär
Expeditions-Utskottet förmält att denna
tryckning, ehuru drifven med all skyndsamhet,
icke ännu kan anses mera än till hälften verkställd,
samt Utskottets Betjening, hvars belattning
och Tractarnente upphör Atta dagar efter
-
*84
Den 25 Juli.
ter Riksdagen, ej kan förbinda? att sedermera
fortfara med utgifvandet häraf, utan nödigt
blifver att ptt afpassadt Arfvode bestås den eller
deni sorn kunna åtaga sig fullbordandet af denna
tryckning, på det Arbetet må varda corn"
pletteradt, får Stats-Utskottet föreslå att ett belopp
af 100 R:dr matte anslås för besörjandet
af den vid Riksdagens slut återstående tryckningen
af Bibanget, dock med det vilkor Expeditions-Utskottet
uppgifvit,, att deremot äfvert
bör redovisas hos Kongl. Stats-Contoiret föy
prenumeration och försäljning häraf, samt att
Arfvodet icke förr må lyftas än tryckningert
är fullbordad.
För öfrigt, beträffande Registers upprättande
öfver Respectiva Riks-Ståndens ProtocoU
vid denna Riksdag, så kan Stats-Utskottet icke
föreslå någon annan anstalt bärtill, än om lämpligt
skulle finnas att Expeditions-Utskottet anmodades
ombesörja att Dess Betjening, sorn kommer
att fortsätta Bihangets utgifvande, åtager
sig sådan Registrering mot viss föreslående betalning
då arbetet är färdigt till Stånds-Ganz»
lierna aflemnadt.
Detta allt hemställes vördsamligen Riksens
Höglofl. Ständers godtfinnande. Stockholm
den 24 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördtga Prest-,
och Adelns Ledam.
vägnar
Carl de Geer.
Ståndets Ledarn,
vägnar
C. von Rosenstein
På
Den 3 5 Juli.
På Vällofl. Borgare-: På Hedervärda Bonde»
Ståndets Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C, Tunelius.
(Jppläst hos Högl, Ridd. och Adeln d. 25 JnU
Högvörd. Prest-Ståndet d. 2 5 —
Vällofl.Borgare-Ståndet d. 27' —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 2 5 —-
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande i anledning af Hedervärda
Bonde - Ståndets åt er remiss af frågan
om Kr ono-Uppbörds-Betj eningens
i Stockholm Aflöning pä Kronans Stat.
I anledning af Stats-Utskottets den (3.'te i
denna månad afgifne Betänkande, med tillstyrhan
att en Summa af 7,648 B;dr Banco måtte
anslås, och på Riks-Staten från och med nästa
års början uppföras, till Löner för Jvrono-Uppbörds-Betjerungen
i Stockholms Stad, samt deremot
indragas, hvad af Krona-Uppbörden för*
pt efter äldre Pörfalfningar innehållits, hafva
någre Ledamöter uti Hedervärda Bonde-Ståndet
erinrat, att Löners anslående på Kronans
Stat för Uppbörcls-Betjeningen i Stockholm,
skulle leda derhän, att alla öfriga Städer äfven
kunde söka en så beskaffad förmån, samt
andre Ledamöter åter anmärkt, att Stockholms
Stad icke borde fritagas från deltagande i nämnde
-
Den 5 5 Juli.
de Betjening* Aflöning, på det aft vidare
kostnad, än nu är föreslagen, ej måtte i framtiden
uppkomma för Kronan; Äfvensom en
Xiedamot åstundat närmare upplysning örn den
Summa, som, enligt hvad Utskottet föreslagit,
komme att besparas, men förut på Krono-Uppbörden
afgått.
Utskottet får härpå meddela till svar, att såsom
dess förra Betänkande innehåller ett helt
annat förhållande är med Krono-Uppböi den
i Stockholm, än med den i öfriga Städerna i
Riket, och att, af sådan orsak, Kronan ock förut
deltagit uti Uppbörds-Betjeningens Aflöning.
Och har Utskottet deruppå grundat Sitt Betänkande,
men 1 ikväl föreslagit, att Stockholms
Stad skall hädanefter utgöra hvad som till
Uppbörds-Betjeningens aflönande utöfver ifrågavarande
belopp erfordras.
Hvad åter angår den besparing som, genom
det att viss Summa uppföres på Stat, uppkommer
för Kronan, så får Utskottet upplysa,
attden består deruti, att innehållningar, somförUt
efter äldre Författningar blifvit gjorda af
Krono-Uppbörden, på sätt de vid Utskottets
förra yttrande bilagde handlingar fullständigt
utreda, hädanefter icke skulle äga rum, roen
hvilka icke kunna till beloppet närmare uppgifvas,
emedan de så kallade dragare-pénningarne
berott af Uppbördens storlek.
De öfriga ^tne respectiva Stånden hafva
ock bifallit Utskottets Förslag, hvarigenom
ärendet således är slutligen afgjordt. Hvilket
allt
Den 2 rj Juli,
allt vördsamligen hemställestill Riksens Höglofl,
Stander. Stockholm deri 24. Juli 1815-
På Höglofl. Riddersk. Pä Högvördiga Prest*
och Adelns Ledarn. Ståndets Ledarn,
vägnar vägnar
Carl de Geer. C. von Rosenstein.
Pä Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam,
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius
Uppläst hos Högh Ridd. och Adoln d. 2§ Juli»
Högvörd. Prest-Ståndet d. 25 —
Vällofl, Borgare-Ståndet d. 27 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 2 5 —
Riksens Höglofl, Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning eif Herr Königs
hos Högloft. Ridderskapet och
Adeln ing i fne och derifrån till Statsutskottet
remitterade Memorial, angående
förhöjning i remisse-Laget,
som bestås Land-Rentmästareha ä RiksgäIds-Contoirets
Medel.
Från Höglofl. Ridderskapet och Adelil
har till Stats-Utskottet blifvit remitteradt ett
af Herr König ingifvet så lydande;
Memorial!
”Bland de Tjenstemän, sorn, tid efter
annan,
Den 2 5 Juli,
annan, gjort förluster 3 sina Rönings-vilkor,
bör med skäl räknas Uandt-Rentmästare.’’
”Desse, som genom 1781 års Remiss-Xa*
ge-Reglering, uti stället för en pro-Cent, endast
berättigades uppbära en haif Pro-Gen t %
de Statens medel, som tillhörde deras emottagande,
ansvar och öfversändande, hvartill
hörde Beviilningen, sorn tiä. och lill år 1789
var ibland Stats-Verkets inkomster, men vid
sistnämnde års Riksdag skiljdes derifrån och
ingeck i Riksgälds-Contoiret, hafva väl
intill 18oq års Riksdag derå fått beräkna sig
till godo denna halfva Remisslage pro-Cent;
men då har Riksens Högloft, Ständers Hemliga
Utskott funnit, att desse Tjenstemän borde
åtnöjas reed endast Tsg dels Pro-Cent af
alla Riksgälds-Contoirets medel, oaktadt de genom
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref till Högloft,
Kongl, Karamar-Coilegium peli Stats-Coptoiret
den 10 Maji 1781 blifvit om en half Pro-Cent
försäkrade. •— Riksens Högloft. Ständer vid
I1809 års Riksdag hafva val i sa måtto velat
gifva ett vedermäle af Sin uppmärksamhet på
dessa Tjenstemäns oskyldigt iråkade lidande,
sorn Y6 de förlorade jg delarna deni uti
Remisslage återstältes, likväl utan beräkning
för de passerade 10 åren, så att de nu å Reyilluings-medlen
njuta r'h delar eller en fjerdedel
Pro-Cent Remisslage,”
”Revillningens belopp har val, i anseende
till Rikets behof, blifvit i sednare.tider märkeligep
ökadt, men i samma mån hafva oqkså
XandcReutmästarne, under ökadt ansvar, fått
för
-
Ben 25 Juli.
189
fördubblade göromål , utan att den å stöfre belopp
dem tillgodo komne Pro-Cent kan anses
vara dem tilldeld i samma förhållande, sdtn
värdet af nödvändighets-varor uppstigit; och
det torde icke vara utan ändamål, att foran-;
stalta det Tjenstemän, till hvilkas befattning
och ansvar Statens nästan betydligaste intrad
hörer, blifva med en, efter liderna ökad, aflöning,
satte utur frestelse, att med tillgrepp
af dessa medel göra sig skadeslöse för hvad
de nödvändigt behöfva för sin bergning, men
dem af det Allmänna förnekas; af sådana anledningar
vågar jag till Rikefs Höglofl. Ständers
öfverläggning lemna, om icke JLandt-Rentmästare
måtte, ifrån och med detta års början,
af Riksgäkls-Contoiréts medel fa sig tillgodo
beräkna den förlorade halfva Pro-Cent,'
eller lika med hvad för Höglofl, Stats-Contoiret
dem bestås, och att i sådant afseende detta
mitt Memorial mått.9 till Stats-Utskottet och
den öfver Riksgälds- Verket tillsatte Fördelning
remitteras.”
”Denna nu tillstyrkta och af billighet och
rättvisa påkallade förhöjning utgör för hela
Riket icke mera än 5000 R:dr på alla Rikets
Landt-Rentmästare fördelade, i mån af hvarje
Läns-Bevillnings-Summa, eller högst (i£)
Ett och ett halft Runstycke för hvar Mantalsskrifven
person i det hela.”
Vid handläggningen af detta ärende, har
Stats-Utskottet inhämtat, att sedan, uppå Nådig
befallning, Kongl. Kamrriar-Collegium och
Stats-Contoiret under dea 9 Januari 1778 i
under
-
Dm 2,5 Juli.
underdånighet insänd t en Förteckning pä samt'
liga Land-Rentmästarenas i Sverige och Finland
innehafvande indelta och oindelta Löner
samt det re misse-Lage, som dem* efter tr*
get medium af Tio år, dessutom årligen tillflutit,
Kongl. Majit uti Nådig Skrifvelse af
den 21 sistnämnde månad förständiga! Dess oell
Rikets
hurusom Kongl. M.aj:t deraf inhämtat den vida
större förmån, som den ene af dessa Betjente
framfor deri andra vunnit , genom dä
varande Författningar till remisse-Lagels beräknande;
Och till hvilken olikhets förekommande,
samt att, ont möjligt är, tillskynda Kronan
någon besparing i denna utgift, Kongl.
Majit i Nåder täckts infordra Kongl. Kammar*
Collegii och Stats-Gontoirets underdåniga Utlåtande,
huruvida remisse-laget antingen skulle
kunna jämkas till mera likhet samtliga LandtRentmästarena
imellan, eller ock, emot en
derefter proportionerad tillökning i deras Löner,
framdeles kunna upphöra. —• Uti det underdåniga
Utlåtande, som Kongl. Kammar-Collegium
och Stats-Contoiret, tili underdånigste
följd häraf, afgåfvo, yttrade Kongl. Kammar*
Collegium och Stats-Contoiret, att de, uppå
flera i underdånighet andragna skäl, ansågo
betänkligt, att, i stället för remisse-lage, tillstyrka
en viss årlig tillökning uti Landt-Rentmästarenas
Löner; Och beträffande olikheten
i beloppet af remisse-laget, så upplystes härvid,
att en sådan olikhet uppkommit ifrån början,
när remisse-laget år 1727 först inrättades,
oell
Den 2 5 Juli.
och hvartill grunden blifvit hämtad derifrån,
v»tt eri del Landt -Rentmästare i de aflägsnare
Orter då ansetts hafva större svårighet vid,
att anskaffa tjenliga vexlar eller Ranco-Sedlar
till Remissernas verkställande, än de uti andra
närmare Residencet belägna Orter; oell
hvarefter laget således blifvit lämpadt, så att
då de förstnämnde för sådan orsak blifvit tilllagde
i, i§, 2 ända till och med j Pro-Cent,
måste de sednare åtnöjas med | dgl, £ del, | och
högst \ Pro-Cent, hvilka proportioner, vid de
i sednare tider sk eddeförändringar med remisse-la;
et, merendels blifvit följde. — Men sedan, genom
Lanco-Sedlarnes ymnogare gångbarhet, omständigheterna
blifvit märkligen förändrade,
samt löga skillnad var i svårigheten för den
ena Rentmästaren mer än for den andra, att
kunna göra remisserna; så hade Kongl. Kammar-Collegium
och Stats-Contoiret ansett en
jämkning i remisse-Laget kunna och böra äga
rum; I hvilket afseende Kongl. Kammar-Collegium
och Stats-Contoiret jämväl låtit upprätta
en Tabell, som visade ieke allenast hvad Lönen
oell då varande remisse-Laget tillsammans
för hvarje Rentmästare utgjorde, då den förre
blifvit uträknad efter Markegången och det
sednare efter ett taget medium af Tio års reinisse-lage,
utan ock till hvad Pro-Cent detta
sistnämnde, efter Kongl. Kammar-Collegii och
Stats-Contoirets underdåniga tanka, syntes kunna
för en framtid reduceras, med bibehållande
af en skälig utkomst för hvarje Rentmästare»
hvarvid Kongl., Kamrnar-Collegium och Stats
Con
-
Den g 5 Juli!
Cohtoiret tagit till grund, att när Laridt-Reritmästarena,
med Löner oell Rerhisse-Lagef:
sammantagne, kunde räkna deras ärliga Inkomst
till omkring 250 a 300 R:dr Specie hvardera,
något mer eller mindre, allt efter hvarje
Höfdingedömes beskaffenhet och de årliga
Markegångarnes förhållande, de da borde kunna
anses hafva deras skäliga utkomst. — Och
sedan Kongl. Majit, genom rescript af den 10
Maj 1781., i Nåder täckts bifalla detta Kongl.
Kammar-Collegii och Stats-Contoirets underdåniga
utlåtande, så har, medelst Kongl. Kam.
mar-Collegii och Stats-Contoirets CirculaireBref
af den 13 Augusti samma år, ett förnyadt
Reglemente för Remisse-Lagets beräknande
blifvit utfärdadt, och, enligt hvilket, remisse-Laget
för någon Landt-Rentmästare icke
är fastsfäldt högre än En Pro-Cént eller
mindre än Två Ottondedels (| dels) Pro-Cent,’
blött med undantag af Larsd-Rentmästaren i
Stockholms Län, sorn blifvit bibehållen vid det
gamla remisse-Laget af endast En Ottondedels
Pro-Cent.
Sådant var förhållandet med remisse-Laget,
då Riksens Högloft. Ständer, vid 1789 årä
Riksdag , åtogo sig eh större och ' ansenligen
tillökad Bevillning, hvilken hel och hållen skulle
inflyta till Riksgälds Cöntotret, på lika sätt,
sorn öfrige detta Contoir tillslagna fonder.—Enligt
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegii
samt Stats-Contoirets under den 2ä Maj
nyssnämnde år utfärdade Circulaire-Eref, skulle
Landt» Rentmästarena bestås vanligt Remisse
-
Den 2 5 Juli:
se-Lagej sa väl å Bevillningen, soirt å Lön- och.
Retalnings-Afgiften, hvilket remisse-Lage de
också fått sig tillgodo beräkna intill dess Hög*
lofl. Hemliga Utskottet vid 1800 års Riksdag
uti den för R iksgälds-Contoiret utfärdade Instruction
förordnade, att remisie-Laget å Riksgälds-Contoirets
medel skulle för samtliga LandtRentmästarena
nedsättas till procent, rnen
att Landt Rentmästaren i Stockholms Län skulle
bibehållas vid del förut vanliga remisse-La*
get af En Ottondedels procent. — Men vid Riksdagen
här i Stockholm åren 180g och 1810,
har åter Remisse-Laget för samtliga Larult-Rentmästarena,
med undantag af den i Stockholms
Län, blifvit faststäldt till en fjerdedels procent
å Riksgälds-Contoirets medel.
^Beträffande den nu väckta fråga om tillökning
uti detta sistnämnde remisse-Lage , så
har härvid förekommit, att det år 1781 stadgade
remisse-Lage, hvilket ännu beräknas å medel,
hvilka till Kongl. Stats-Contoiret levereras,
blifvit, enligt hvad ofvananfördt är, proportioneradt
efter Landt-Rentmästarenas öfriga Lönings-förmåner
samt således ingått uti beräkning
vid den reglering, som hade till föremål,
atti det närmaste ål samtliga Landt-Rentinästarena
bereda en lika årlig inkomst ; oell
att således enahanda grund, som vid bestämmandet
af remisse-Laget år 1781 blifvit följd,
icke kan vara tillämplig på Eevillnirlgen, enär
densamma till största delen först tillkommit år
1789;—hvarföre Remisse-Laget å Reviliriingen
också icke kan eller bör betraktas annorlunda,
Femte- Band. Fjerde Åfdel. a 5, 2 &. än
Den a 5 Juli.
än såsom en ersättning för kostnaden samt belöning
för det särskildta besvär, Landt-Rentmästarena,
i och för Uppörden och remitteringen
af Bevillnings-medlen, få vidkännas.
Men som Stats-Utskottet icke kunnat und.
falla, att ju kostnader, till anskaffande af Papper,
Lack och Segelgarn till Sedelbuntarnes för*
segling samt packlårar, då Uppbörden med Krono-Skjuis
fortställes, äfvensom till nödig skrifvarhjelp,
nu, mot förr, mäste orsaka LandtRentmästarena
en större utgift; så har Statsutskottet,
i betraktande häraf, och då LamltRentmästarena
äfven äro blottställde för förluster
på förfalskade eller skadade Sedlar ,
funnit billigt tillstyrka, att, med undantag af
Landt Rentmäsfaren i Stockholms Län, som
icke uppräknar några penningar, utan blott har
besvär med Bokföringen, och på sådan grund
bibehålles vid lika rernisse-Iage som hittills ,
eller En Ottondedels procent, Landt-Rentmästarena
i alla öfriga Länen i Riket må, ifrån
detta års början, få sig till godo beräkna Tre
Ottondedels (| dels) procent remisse-Lage å Riks.
gälds-Contoirets medel; dock med det uttryckliga
förbehåll : att något remisse-Lage icke
får godtgöra* å de Summor, hvilka icke inom
den i Författningarna utstakade tid och der
föreskrifne ordning fran Landt-Renrerierna expedieras;
hvilket Riksens Höglofi. Ständers bepröfvande
vördsammeligen underställe!. Stockholm
den 19 Juli 1815»
På
Den st 5 Juli.
*95
På Höglofl. Riddersk. På Högvördlga Prest-'
och Adelns Ledatn. Ståndet-- Pedant,
vägnar vägnar
Carl de Geer. C. von Rosenstein.
På Vallöf!. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Uppläst hos Högl. Ridd och Adeln d. a 5 Juli
Hogvard. Prest-Ståndet d. 2 5 —- -
Vällofl. Borga re-St ån det d. 27  ■
Hederv. Bonde Ståndet d. 2 5 —
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Besvät
s- och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af vägkt fr äga
om afkajfande aj eller förändring
uti Krono - Hjelpe-dagsverkens utgörande.
Ifrån Hedervärda Bonde Ståndet har, genom
Protocolls-Utdrag för den n i denna
månad, ett Memorial af Riksdags Fullmägtiga
Johannes Persson och Anders Carlsson från
Skaraborgs Län blifvit Utskottet meddeladt,
deruti anfdres, att de så kallade Krono-hjelpedagsverken
på det sätt skola tillkommit, att
Disponenter af Kungsgårdar och Officers Boställen
vid någon Riksdag förvärfvat sig rättighet,
att för då varande pris erhålla dagsverken
af omliggande hemman; men enär varu
-
196
Den 25 Juli.
ruprisenj sedan den tiden, då dessa dagsverk
ken uppkommo, ansenligen förökat sig, yrkas
att samma dagsverken måtte antingen helt
och hållet afskaffas, eller ock att de, som dem
skola utgöra, berättigas att få betalning efter
JLänets Markegång för hvarje Dagsverke. För
att styrka detta yrkande, äfvensom obehörigheten
af nämnde dagsverken, andrages ytterligare,
att de uppbäras efter Markegång af
vissa Härader, med afdrag af det gamla priset,
så att de nu skola utgöra en verkelig
.skatt och tunga, samt att de hemman, hvar*
till hjelpedagsverien blifvit anslagne, nu äro
så odlade och i stånd satte, att extra biträde
ej skall behöfvas; hvarförutan öfverklagas, att
ofvannämnda dagsverks-penningar ej uppbäras
på samma gång som andra Krono-Rentor, utan
att ännu ett dagsverke skall åtgå för denna
afgifts erläggande.
Vid granskningen af hvad sålunda blifvit
yrkadt, har Utskottet funnit, att de så kallade
Krono-hjelpedagsverken, äfven så väl sorn
andra Krono-dagsverken, utgöra en särskilt
Kronans hemmans-renta, och således innebära
en Krono-hemmauen tillkommande skyldighet,
grundad på lika så bestämda föreskrifter, sorn
hemmanens öfriga Onera, samt att, om KronoDagsverken,
till följe af 18 §• uti 1809 och
1810 årens Riksdags-Eeslut, efter Krono-Godsens
försäljning, blifvit till Kongl. Majtt och
Kronan indragne och efter Markegång löste,
så har derigenom ingen ny skatt och tunga
tillkommit, utan endast utgörandet af ett ifrån
ål
-
Deri 2 5 Julii
alder tillkommit åliggande blifvit J efter rättvisa
grunder, förvandladt; af sådan anledning,
och dä dessutom alla Militaire personer, till
hvilkas Boställen Krono- hjelpedagsverken äro
anslagne, skulle genom deras upphörande se
sina rättmätiga inkomster förmindskade, samt
enär derjemte sådana Boställen torde finnas,
hvilkas häfd och skötsel, vid påkommande
såning, höbergning och skörd, skulle, i saknad
af dessa dagsverken, svårligen kunna erhålla
nödiga Arbetare, utan Boställena derigenom
råka i vanhäfd, hvarföre en sådan
dagsverks-skyhlighet äfven genom flera särskildta
förordnanden, och sednast uti 16 §. af
Kongl. Resolutionen på Allmogens Besvär
den 4 Mars 1774, ytterligare blifvit stadfästad,
så finner Utskottet sig ej äga skäl hem»
ställa, att dessa Krono - hjelpedagsverken må
afskaffas, eller betalning efter Markegång derföre
kunna erhållas, utan lära de böra utgöras
efter de grunder, sorn hittills i detta afseende
blifvit iakttagne. Dock får Utskottet
härvid tillstyrka, att då möjligen den öfverklagade
dagsverks-skyldigheten å vissa ställen
skulle kunna härleda sig från genom ålder
tillkomne onera eller träffade öfverenskommelser,
hvilka icke i Jordeboken såsom Rentepersedlar
finnas upptagne, borde undersökning
härom i behörig ordning företagas på de ställen,
der någon anledning till en sådan förmodan
kunde äga rum, samt den samma skulle
blifva yrkad; och i hvilket fall dagsverken af
sådan natur borde helt och hållet upphöra, —
Hvad
Den 2 5 Juli.
Hvad sluteligen uppbörden af lösen för lagliga
Krono hjelpedagsverken beträffar, så enär
densamma tillkommer Regements-Skrifvars och
andra personer, hvilka med öfriga Krono Renfors
irulrifvande ej äga befattning, samt dessutom
flera svårigheter genom en sådan förändring
i uppbördssättet ostridigt skulle möta ,
anser Utskottet sig éj kunna tillstyrka bifall
till det gjorda yrkandet oin förändring i denna
omständighet.
Hvilket dock allt till Riksens Högloft.
Ständers Egen pröfning öfverlemnas. Stockholm
den 19 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Adelns Redarn. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Eric af Wetterstedt. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare På Hedervärda BondeStåndets
Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Anders Fredin. Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 25 Juli
Högvörd. Prest-Ståndet d. 2 5 —
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 26 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 25 __
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkandey i anledning af Riksdags
Full
-
Den 2 5 Juli.
*99
Fu lim äg t ig ens fr an Upland Daniel Anderssons
hos Hedervärda Bonde-Ståndet
ingifna, och derifrån till Statsutskottet
remitterade Memorial, angående
förhöjning uti det honorarium,
som Riksens Ständers Fullmägtige
i Banken och Riksgälds-Contoiret
uppbära.
Genom Protocolls-Utdrag af elen 22 sist*
lidne Maj har Hedervärda Bonde-Ståndet till
Stats-Utskottet remitterat ett af Riksdags-FuIImägtigen
från Upland Daniel Andei sson hos
Hedervärda Ståndet ingifvet så lydande:
Memorial :
’*I en tid, då alla klaga ofver uppstegrade
varupriser, torde Hedervärda Ståndet ej finna
det ur sin ordning, att jag framställer en fråga,
som vid 1810 och 181; arens Riksdagar
val yppades, men endast understöddes af det
Högvördiga Prest-Ståndet: Jag menar, röran
de
det för ungefärligen 47 år sedan anslagne
arfvode till våra Fullmägtiga uti Banken och
år 178g till Fullmägtiga i Riksgälds-Contoixet.
Hvar och en af dem har årligen 500 R:dr
Banco — om desse ej voro mer än tillräckeliga,
den tid de anordnades, så miste de vara högst
otillräckeliga år 1815, då underhåll, hushyror
och kläder uppstigit lill mångdubbelt värde.—
Om
jDen 2 5 Juli*
Om man dertill eftersinnar , alt desse män
nödvändigt skola i deras hushållning hemma
•vidkännas förluster, oell att hela deras arfvode
endast uppgår till ungefärligen q Hulr Rgd
örn dagen, så finnér hvar och en, ait den an*
slagne Summan knappast hinner till dagligt bröd,
mindre kari utgöra något arfvode för besväret eljer
ersättning för förlorad tid och åsidosatta skyldigheter
vid eget hemmans bruk. Ehuru de Herr
rar af de andra Stånden, som likväl bo och
vistas i Stockholm, tyckas vara belåtne med
anslaget i afseende pä utkomsten, så kan det
likväl ej svara emot det besvär och ansvar,
som med befattningen är förenad.
Jag föreslår derföre, att Banco- och Riksgälds
Contoirets Fullmägtiges årliga arfvode öJ
kas till 50 procent, sorn af Ranken och Riksgä
ds-Gontoiref utbetalas, hvilket ändock icke
fullt svarar emot myntets och varuprisernas förändrade
förhållande ; Och torde detta förslag
blifva remitteradt till Banco* och Stats-Utskotten,
samt med de Öfriga Riks-Stånden comrnuniceradt.
’’
Detta, tillika med hvad uti ämnet blifvit
andraget af Riksdags* Fullmägtiga Johan Johansson
från Kronobergs Län, Anders Nilsson
från Jemtland, Anders Sandstén från Jönköpings
Län,'- Johan Wessing från Vestmanlands
Län, Anders Joachimsson från Östergöthland
och Johannes Pehrsson från Skaraborgs
Län, har Siats-Utskottet tagit under öfvervägande.
— Utskottet har väl funnit, att de 500
Rtdr, som Riksens Höglofl. Ständers Fullmäg
tige
-
Den 2 5 Juli.
2 01
tige i Banken och Riksgälds-Contoiret åtnjuta,
' icke kunna eller böra, efter hvad sjelfva
benämningen af Honorarium också utmärker,
betraktas såsom någon egenteiig lön, utan endast
såsom ett vedermäle af Riksens Höglofl. Ständers
erkänsla för den möda och omsorg Fullmägtige
måste använda på styrelsen och vården
af Riksens Ständers' enskildta' penningeverk
; men då ett sådant vedermäle af Riksens
Höglofl. Ständers erkänsla skall lemnäs
uti penningar till viss fastställd numeraire,
och den summa af 500 Rulr hvarje Fullmägtig
njuter, i jemförelse till alla varupris, icke
pa långt när nu äger enahanda värde, som då
densamma bestämdes, skulle Stats-Utskottet
anse det i sjelfva principen billigt att numerairen
något förhöjdes i förhållande till penningens
fallna värde ; och på hvilken grund
Utskottet alltså trott sig böra vördsammeligen
föreslå och tillstyrka, att honorarium för hvarje
Fullmägtig i Riksgälds-Coutoiret bestämmes
till Sex Hundrade Sextio Sex R:dr 32 sk. Banco,
och till ett sådant belopp beräknas och utgår
från den första innevarande Juli månad ;
hvilket Riksens Höglofl. Ständers beprofvande
vördsammeligen underställes. Stockholm den
24 Juli 3 815*
På Höglofl. Riddersk.
och Adelns Ledam.
vägnar
Carl de Geer*
På
På Högvördiga PrestStåndets
Ledam.
vägnar
(*, von Rosenstein.
*0*
Den 25 Juli.
På Vallöf]. Borgare- På Hedervärda Rond«-  Ståndets Ledam. Ståndets Ledam.
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jun Jonsson.
C. Sylvan.
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 2 5 Juli
Högvörd. PYest-Ståndet d. 25 •—•
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 27 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 2 5 —
Vördsamt Memorial!
Af den ättledning, att uti den af Riksens
Höglofl. Ständer under dettä Riksmöte
antagne Bevillnings-Stadga för nästkommande
Ar 1816 och följande Arén, är vordet uti 2,
Art. 6. §. 1. mom. föreskrifvet: att sorti lanta,
gare endast förskottsvis erlägger den Bevillning,
hvilken för utlånta medel belöper, hans
ovilkorliga rätt är, att detta förskott af långifvaren
återfå, på det sätt, att fem procent afdragas
å den för lånet utfästa renta: att låntagaren
bör åtnjuta detta afdrag vid hvarje
rente betalning och derå gifva quitto; samt att
om fordran i Concurs utsökes, Borgenär åligger
under den i öfrigt stadgade edgång jemväl
inbegripa, att de quitterade bevillningsafdragen
fatt af gäldenären fulleligen åtnjutas; hafva
samteliga Respectiva Riks-Stånden öfverlemnat
till Lag utskottet, att inkomma med
förslag till en efter berörde beslut lämpad förän
-
Den 2 5 Juli.
*°5
ändring af det, uti Kongl. Stadgan om Con.
curser, den 25 Juni 1798, föreskrifne Edsforinulaice,
till bestyrkande af fordringar, sorn
i Concurser bevakas.
Till fullgörande af hvad således är vordet
äskadt, har Utskottet öfvervägat, huru om*
förmälte förändring, ined bibehållande i öfrig*
af det Edsformulaire, sorn, i anledning af
Eiksens Höglofl. Ständers underdåniga hemställan,
är vordet af Kongl, Majrt i Nåder gilladt
och antaget samt den 18 Januari 1810 till
allmänt iakttagande kungjordt, lämpligast skulle
kunna föreslås, och får i följd deraf tillstyrka,
det nämnde Edsformulaire hädanefter iqå blifva
så lydande:
Jag N. N. svär vid Gud och Hans Heliga
Evangelium, att den af mig uti N. N, Concurs
vid N. N. Domstol (å Kongl. Maj:ts och
Kionans) (å N. N. Directions) (å N. N. Cassas
vägnar) (i egenskap af Förmyndare (Curator)
för N. N.) (i egenskap af lagligen tillförordnad
Syssloman (god man) i N. N. gäldbundna
bo, m. m. d.) anmälde fordran, hvaraf
jag (Kongl. Majrt och Kronan) etc innehafvare
varit, förr än Gäldenärens ansökning, att
få sin egendom afstå, (mig) kunnig blef, (mig)
(Kongl. Majrt och Kronan) etc sannfärdeligen
och ingen annan tillhörer, och, på sätt de ingifne
handlingar utvisa, riktig är: Att denne
fordran således, hvarken efter utgifvet recipisse
eller annat quitto, är af mig (Kongl. Majrt
och Kronan) etc åtkommen, utan (af mig) fulla
penningar eiler deras fulla värde derföre
' rede
-
Den 2 5 Juli.
redeligen uppgifne och utan svek beräknade
(blifvit redeligen beräknade): Att samma fordran
således hvarken till tredje inans förfång
diktad är, eller blifvit (mig) under hvad namn
det vara må (mig veterligen) gpdtgjord eller
betald: Att (jag icke mer än laglig renta under
något sken uppburit, beräknadt eller i den
fordrade summan inbegripit) icke mer än laglig
renta under något sken blifvit beräknad
eller i fordran inbegripen): Äfvensom att N.
K. (så vidt mig kunnigt är) å berörde renta
fulleligen fått till godo njuta de af honom
quitterade, uti 2. Art. fi. §. 1. Mom. af Bevill
nings-stadgan föreskrifne Bevillningsafdrag.
Och detta är visst, så sant mig Gud hjelpe till
lif och själ.
Till Riksens Höglofl. Ständers ompröfyande
varder dock detta vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 24 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk- På Högvördiga Prestoch
Adelns Redam. Ståndets Redam.
vägnar vägnar
II. F. Strömfelt. C. M. Livin,
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Redam. Ståndets Redam.
vägnar vägnar
E. G, Holm. Anders Larsson.
A. jf. IValilstjcrna.
Uppläst hos Hogl. Ridd. och Adeln d. 25 Juli
Högvörd. Prest-Ståndet d. 25 —
Vällofl. Borgare>Ståndet d. *6 —
Hederv. Bonde-Ståndet d. 25 —
Vörä
-
Den 2 5 Juli,
Vördsamt Memorial!
Med anledning af de Respectiva RiksStåndens
Remisser och iläggande alt samman-»
jemka de flera särskildta förbehåll, hvarmed
hvart och ett af Riks-Ståifden ledsagat sitt an»
tagande af det ingifna Förslaget till . Bevillnings-Stadga,
har Rikets Höglofl. Ständers Bevillnings-Utskott
tagit dessa Anmärkningar i
ett noga Öfvervägande och dervid snart funnit
dem vara af en ganska olika beskaffenhet; ty,
dä någre endast sträcka sig till sjelfva Redactionen,
och i synnerhet åsyfta mera tydlighet
i ämnets framställning, till förekommande af
vådliga Prejudicater för framtiden, hafva an-:
dra innefattat en förändring i den Bevillning,
som af trenne Stånd blifvit antagen. — Af
förstnämde beskaffenhet anser Utskottet vara
den inom Vallöf!. Borgare-Ståndet gjorda Anmärkning
rörande utfärdandet af Debet-Sedlar
i Stockholm och Götheborg, för hvilket ett undantag
från det Allmänna stadgandet blifvit
äskadt, och hvilket Utskottet, i afseende på
den större Folkmängden i dessa Städer i så
måtto tillstyrker, som det anser 4. Art. 3
18 Mom. böra blifva af följande lydelse:
18 Mom. Hvad i anseende till Dtbet-Sedlars
författande och utdelning i 3. §. 1%. Mom. för
Landet stadgadt är kommer äfven för Städernas Upp.
bördsmän att gälla; Skolande Magistraterna vid eget
ansvar öfver verkställigheten deraf hafva det
noga inseende att Debet-Sedlarne af de . Skattskyldiga
mä i rätter tid kunna uttagas. I Stockholm
och
Den 25 Juli.
och Götheborg kommer härmed att sa förhållas som
särskildt stadgadt är, eller framdeles kan varda stadgadt.
—• Saint i Hedervärda Bonde-Ståndet den ,
som blifvit gjord vid 5, Art. 3. $. 5. Morn.
En Krono-Renta m. m., ined de flera erinringarna
i janima Moment, och hvilka Utskottet,
som upprättat Redactionen efter den upplysning,
som af en kunnig Embetsman i orten
erhållits, tror till det Hedervärda Ståndets nöje
och utan att i någon måtto förnärma de öfriga
Respectiva Riks-Stånden bäst afhjelpas om
samma ordalag, sorn i 1812 års BevillningsSiadga
förekomma , här införas, då Momentet
kommer att lyda som följer: Allmogen i Herjeådalen,
den del deraf inom Stora Kopparbergs
Län, sorn utgör Grufvehjelp till Stora Kopparberget
och Mantals kohl, samt Oster och Wester
Dahls Fögderier i samma Län, varde från Bevillning
efter 1 sta och 2 dra Art. till hälfttn frikall
ade, hvarjemte de, som utan att deltaga i dessa
onerå utgöra Grufvehjelp till Löfås Silfververk,
samt den sä kollade Kungsgärdshjétpen, sä länge
dessa onera fortfara, för En Fjerdedel förskonas;
Äfvensom för de Borgare, hvilka i Östersunds Stad
idia Rörelse och Näring, En Tredjedel af Bevillningen
efter 2. Art. kommer att afkortas.
Hvad åter angår de öfriga förbehåll af
de Respectiva Stånden, nemligen af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln: 1:0 Att icke alla de
sorn med laglig ratt biträda Parter ■ Rättegångar,
utan endast Advocater, skola erlägga
den i 2 Art. 2 och 3 §. §• 7 Mom. stadgade
Bevillning, och hvilket Utskottet aåvotn en
Den 3 5 Juli.
307
inskränkning,, ledande till ett ringare belopp
af den påräknade afgiften, samt flera Personers
mer eller mindre skäliga frikallande derifrån,
ej kunnat tillstyrka. 2:0 Att Theatrens sujeter
skola från Bevillning af Xjön frikallas. 5:0
Af Högvördig! Prest-Ståndet, att Cassör, sorn
äro anslagne ad pios usus, skola befrias från.
Bevillnirigs-afdrag å rentan för sina, mot
Sex Procent utlånta, Capitaler. 4:0 Af Vällofl.
Borgare-Ståndet, att Riksgälds-Contoirets
emottagne Uan böra vidkännas ett sådant afdrag;
samt ytterst och 5:0 huruvida till Uppbördsmännens
Aflöning och öfriga kostnader
vid Taxeringarna i Stockholm, må (enligt
Vällofl. Borgare-Ståndets medgifvande) afsättas
En, eller (enligt Höglotl. Ridderskapets och
Adelns, Högvördiga Prest - Ståndets samt
Hedervärda Bonde-Ståndets sammanstämmande
Beslut,) högst Trefjerdedels Procent, anser
"Utskottet sig icke vara tillständigt att häruti
föreslå någon jemkning eller motivera skälen
å ena eller andra sidan, enär dessa frågor, så
vida de Respectiva Stånden icke frånträda si~
na gjorda förbehåll, hvilket af hvardera?
välbehag beror, böra på sätt 71 5. af Regerings-Formen
omförmäler, till förstärkta Statsutskottets
afgörande öfverlemna*. — Och har
Utskottet, med afseende härå, trott det vara
för ändamålet lämpligast att uppställa dem i
den form, sora vid en sådan sakernas utgång
finnes mest passande och lätt kan tiena till
grund för den omröstning, hvilken för ett
ändteligt beslut erfordras.
Eu
Deri z 5 Juli.
En sådan framställnings nytta i afseende
på korthet och redighet förmodar Utskottet
vara synbar, då Rikets Högloft. Ständer i hvarje
frågas sednare alternativ finna en gifven
contra-proposition, hvarvid en hvar äger ett gent
tillfälle till öfverläggning på hvilkendera sidan
de öfvervägande skälen finnas.
Skiljaktigheterna äro:
3 Art. q §. 7 Mom.
i:o Skola Acteurer och Actriser, Musikanter,
Sångare, Sångerskor, Dansmästare med
flera som tillhöra de Kongl. Spectaclernas Staf,
enär de njuta inkomst af undervisning, Taxeras
enligt de i Bevillnings-Förslaget upptagne
Fyra Classer till Tjugufem, Femton, Atta och
Fem Riksdaler, samt för sina Löne-förmåner
särskildt efter förut stadgad grund? eller skola
(enligt Protocolls-Utdrag från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln) de väl erlägga Bevillning
för den inkomst sorn af undervisning njutes,
men för afgift af Lön vara samteliga frikallade?
Samma
Mom. och 3 §. 7 Mom. i samma
Art.
2:0 Skall Bevillning erläggas af Advocater
(ocjr alla dem som med laglig rätt biträda
Parter i Rättegångar), eller skola (enligt Protocolls-Utdrag
från Höglofl. Ridderskapet och
Adeln) endast Advocater, som sådant göra,
denna afgift vidkännas?
2 Art. 6 §.
3:0 Skall rättigheten att af Långifvaren
njuta ersättning till så stort belopp af Rentan,
sorn
Den 2 7 Juli.
309
som svarar mot Bevillningen af det låntagne
Capitalet, sträckas till alla Publique Cassör,
till hvilka Rentan med Sex Procent erlägges,
Disconterna och Riksgälds - Contoiret allena
undantagne, eller bör (enligt Protocolls-Utdrag
från Högvördiga Prest-Ståndet) detta undantag
äfven gälla för de Cassör, sorn äro ad pios
usus anslagne?
4:0 Skall rättigheten att af Långifvare!*
njuta ersättning till så stort belopp af Rentan,
sorn svarar mot Bevillningen af det låntagna
Capitalet, sträckas till alla Publique Cassör,
till hvilka Rentan med Sex Procent erlägges,
Disconterna och Riksgälds - Contoiret
allena undantagne, eller skall (enligt ProtocollsUtdrag
från Vällofl. Borgare-Ståndet) äfven
Riksgälds-Coritoiret vara berättigadt, att vid
Rente-Liqviden med fordringsägare njuta afdrag
till det belopp, sorn svarar emot Eevillningen
för hvarje Lån Contoiret upptagit?
4 Art. 5 §.
5:0 Skall till bestridande af kostnaderna
vid Taxeringarna i Stockholms Stad, (enligt
Protocolls-Utdrag från Vällofl. Borgare-Ståndet)
afsättas En Procent, eller skall (enligt
Protocolls-Utdrag från fiöglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högvördiga Prest- samt Hedervärda
Bonde-Ståndet) högst Trefjerdedels Procent
till detta ändamål bestämmas.
På hvad sätt dessa, efter utseendet, mindre
vigtiga frågor afgöras, får Utskottet vördsamt
anhålla, det måtte Resultatet blifva detsamma
tidigt meddeldt, heldst Förordningens ReFemte
Band. Fjerde Af del. 27, 28. dac
-
Den 25 Juli.
daction deraf beror, hvilken icke förr än alla
sig nu företeende skiljaktigheter blifvit afhulpne,
samt Högvördiga. Prest-Ståndet öfver
de tvänne sednast besvarade Anmärkningar
sig jemväl utlåtit, kan för Pikets Häglof!,
Ständer framläggas.
Dock varder detta allt Pikets Höglofl.
Ständers upplysta pröfning vördsamt understäldt.
Stockholm den 25 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Adelns Pedain,
vägnar
Carl Stellan Mörner.
På Vällofl. PorgareStåndets
Pedam,
vägnar
Nils Limnelius.
På Högvördiga Prest?
Ståndets Pedam.
vägnar
M. Stenhammar.
På Hedervärda PondeStåndets
Pedam.
vägnar
Joli. Olsson Longberg.
Henr. Christ. Zaar,
Uppläst hos Högh Ridd. och Adeln d. 25 Juli
Högv. Prest-Siåndet d. 2 5 —
Vällofl. Porgare-Ståndet d. 26 —
Hederv. Ppnde-Ståndet d. 2 5 —
Vördsami Memorial!
Genom nådigt bref till Herr Öfver-Ståthallaren
i Stockholm har Ivongl. Majit den 17
Pebruari 1813 förornat, att sorn, i anseende
till särskilta kostnader samt trägen befattning
vid Chartte SigillattE försäljningen i Stockholm,
Forskljningsmannen i Hufyudstaden icke kunde
-
Den 15 Juli.
211
de vara belåten med det då stadgade försäljnings
arfvode, så skulle 2 procent för alla försålda
Chartor öfver 2 R:drs belopp honom
tillfalla; Och emedan den förhöjning i försäljnings-procenten,
som vid denna Riksdag
blifvit i allmänhet projecierad och bifallen,
på långt när ej .svarar mot förrberörde belopp,
så har Bevillnings-Utskottef, sorn vid dess
projects afgifvande icke kommit att härå fasta
uppmärksamhet, ansett sig föranlåtet framställa,
om icke, hvad Stockholm angar, Kongl.
Maj:ts åberopade, på grundade skäl gjorde
Nådiga förordnande, må framdeles lända till
lättelse och försäljnings-Prpcenten i Hufvudstaden
alltså förblifva Två af ioo:de för alla
Chartor öfver 2 Rtdrs värde; hvilket Riksens
Höglofl. Ständers benägna granskning vördsammeligen
hemställes. Stockholm den 25
Juli. 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvördiga Prestoch
Adelns Pedant. Ståndets Pedant.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda Bonde
-
Utdrag af Vällofl. Borgäre-Ståndets Protocoll,
hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 46 Juli 1815.
S. B.
vägnar
Cerl Stellan Mörner.
vagnar
M. Stenhammar,
Ståndets Pedant.
vägnar
Nils Limnelius.
Ståndets Pedant,
vägnar
Joli. Olsson Longberg.
Henr. Christ. Z* ar.
81*
Den 26 Juli.
, S. D. Upplästes Höglofl. Kidderskapets och Adelns
Protoeolls-Utdrag af den as>:dra i denna
månad, hvarigenom Med Stånden inbjudas,
att instämma i Beslut om en stor Deputation
till Hans Maj:t Konungen och Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen, för att betyga sin underdåniga
vördnad i afseende på Utländska
gäldens indragande och inlösen , samt en lika
underdånig förhoppning om inhemska näringarnes
upprättande; men Borgare-Ståndet, som
redan nyssnämnde dag om en sådan underdånig
Deputation fattat sitt Beslut, fann för sin.
del för godt att dervid förblifva, och kunde
icke antaga inbjudningen, så vidt den rörer
det tillag om Inhemska näringarna, som Höglofl.
Ridderskapet OGh Adeln föreslagit. Ut Supra.
Ex Protocollo
Clas Arvedson.
S. D. Särskildta Utskottets Protocolls-Utdrag
t af den i8:de Juli, i anledning af anmärkningar
inotn Borgare-Ståndet vid Betänkandet om förbud
emot bruk af öfverflödigt Silfver, upplästes
och lades till handlingarna. Ut Supra.
Ex Protocollo
Clas Arvedson.
Utdrag af Protocollet, hållet i Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Plenum, e.
m. den 27 fuli lg 15.
S. D.
Den 37 Juft.
S. D. U onstitutions-Utskottefs, sedan den
dennes på bordet hvilanda, Memorial af den
2>o nästföregående, om en förändrad redaction
af 5. §. 1. Mom. i Trye'frihetslagen, föredrogs
å nyo och bifölls till den kraft och verkan ,
sorn 56. §. Regerings-Formen förmår. Ut Supra,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Vid fö rnyad föredragning af Allmänna
Besvärs och Oeconomie Utskottets, den 12
och 15 sist!. Juni på bordet lagda, Betänkande,
af den 6 nästföregående, om rättigheten för
Eumpsamlare, att omkringresa i landet, samt
om lumpors anskaffande för pappersbrukens behof,
blef detsamma af Ridderskape t och Adeln
bifallet, med det tillägg, som uti Banco-Utskottets,
den 1B dennes deröfver afgifna, och
nu i sammanhang dermed äfvenledes föredragna,
utlåtande innehålles. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe.
S. D. Vid justeringen af Riksens Ständers
underdåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t, rörande
lindring i Båtsmans-indelningen i Blekinge
Eän, anmärktes, att ej tydlig skillnad
deri vore gjord imellan Batsrnans-indelningen
och Båtsmans-roteringen, samt att det deruti
nvtt
-
Den 2 7 Juli.
nyttjade ordet vargering ej vore anvlindbardf,
enär vargering ej hade något sammanhang med
Bä tsmanshället. När vid undersökning härom
befanns, att Båtsmans-indelningen i Blekingen
verkeligen förer namn af Batsmansrusthåll,
beslöts, att den första tvetydigheten skulle
afhjelpas genom återställande af detta uttryck,
sorn i Sats-Utskottets Bétänkande varit nytjadt,
men i Expeditionen blifvit ändradt till
Bätsmans-rotehållen. Beträffande åter ordet Vargering,
så ehuru det i Stats*Utskottets Betan*
lande varit infordt, beslöts, att då, i afseende
på ämnet, fråga derom ej kunde äga rum,
detta ordet ur den underdåniga skrifvelsen
skulle utgå. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpei
S. D. Uppå Högvördiga Prest-Ståndets inbjudning
af den 20 dennes, uti Protocolls-Ut-'
drag, sorn sedan samma dag hvilat på bordet,
instämde Högiofl. Ridderskapet och Adéln uti
det Högvördiga Ståndets beslut, att åt tvänne
af livart RiksStånd utsedda Eedamöter uppdraga
att, under Riksens Högiofl, Ständers Justities
Ombudsmans Ordförande, hålla noggran
tillsyn och ansvara derföre att Riksdags-Beslutet
och Bevillnings-Förordningen blifva rigtigt
och i enlighet med de af Riksens Ständer
justerade Expeditioner utfärdadej hvarvid
Ridderskapet och Adeln fann skäl vänligen
inbjta
-
Den % 7 Juli.
i ib"
inbjuda sina respectiva med-Ständer att foga
det tillägg, att alla från Bevillnings-Utskottet
föreslagna och af Ständerna antagna Författningar
måtte komma att undergå samma projecterade
granskning. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpei
S. D. Bifölls Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets,
den 19 dennes afgifna och
den 23 nästföljande på bordet lagda, Betänkande,
i anledning af väckt fråga om Frälse
Hemmans skyldighet, att utgöra fångskjuts lika
med Krono-Skatte-Hemman. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpei
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Bevillningsutskottets
den 25 dennes på bordet lagda Betänkande
af samina dag, angående förhöjning
i Pro-Centen för Chartte Sigillatae försäljningen
i Stockholm. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets
den 25 dennes på bo<rdet lagda
-
Den 27 Juli.
da Memorial af samma dag, med uppgift på
skiljaktigheterna uti de respectiva Riks-Ståndens
Beslut angående Allmänna Bevillningen,
blef detsamma af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
till det Förstärkta Stats-Utskottets åtgärd
öfverlemnadt. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Bifölls Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-IJtskottets den 15 Juli afgifne
och den 2 2 derpå följande på bordet lagda Betänkande,
rörande en föreslagen farleds öpnande
från Sulevik genom Sjöarna Ranken och
Huyn tili Norrska Riksgränsen. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
5. D. Vid förnyad föredragning biföllos föl- .
jande Stats-och Bevillnings-Utskottens den 22
dennes på bordet lagda gemensamma Betänkanden
af den ig sistl.
1:0 Om löneförbättring för Häradsskrifvare
i och för Mantals-skrifningen.
2:0 Om eftergift af mantalspenningar och
andra allmänna utskylder för barn till en viss
alder, som från Barnhusen blifvit uttagne.
3:0 Angående frihet föx Löntagare att
tjena
Hett 27 Juli.
tjena för Begrafningshjelp, och erlägga Bevillning
för deras löner.
4:0 Beträffande Fribrefs-rättighet för Städernas
Magistrater vid uppbördens remitterande
och Brottmåls-ransakningars öfversändande.
5:0 Örn befrielse från Export-Tull å Trävirke,
sorn utskeppas.
6:0 Om ändring i tiden till Capitations-,
Bränvins- Consumtions- och Pannerymds-afgifternas
uppbärande.
7:0 Börande nedsättning af Post-afgifren
för alla till och ifrån utrikes orter afgående
och ankommande bref.
8:0 Örn qvarntullens eller Mantals-penningarnes
beräkning och erläggande af Stockholms
Stad m. m.
gro Beträffande förhöjning i Fots- och
Båk-afgifterna samt Sjö-Tullen. IIt Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Remitterades till Stats-Utsiottet ett anförande
af Friherre Staél von Hollstein, Corfitz
Ludvig, angående redovisningen för Statsmedlen
1808 och 1809, om upplysningar angående
Saltpeterfonden, samt angående upplysning
om ett öfverskott af 1813 års Tulluppbörd,
hvilket i Götha Canal-Discont blifvit insatt.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D.
i 18
Den 2 7 .Tult.
S. D. Återremitterades . Stats-Utskottets den
25 dennes på bordet Iagde .Betänkande af den
24 nästföregående, angående skrifvare-hjelp åt
Expeditions-Utskottefs Betjening, a rivoden för
tryckningen af Bihanget tili Biks-Ståndens
Protocoll m. m. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Biföll Höglo/l. Bidderskapet och Adeln
Banco-Utskoitets den 15 och 18 dennes afgif11
e, samt elen 22 sisth på bordet lagde, Betänkanden:
1:0
I anledning af återremiss om utlåning
på fast egendom.
2:0 Angående förbättrade Uöne-vilkor för
Bankens Embets- och Tjensteman, m. m.
/ 3:0 Börande yrkad förändring i Författ
ningarna
om Banco-Auctioner, Ut Supra.
E x Protocollo
A. G. Silverstolpe
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den 2 3
dennes på bordet lagda utlåtande af den ig
nästföregående, öfver anmärkningar vid dess
Betänkande om afhjelpande af vissa kostnader
för Bote- och Busthållare, blef samma utlåtande
-
I
Den 27 Juli. qin
de af Höglofl. Ridderskapet och Adeln afslagef.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconomie Utskottets, den
19 dennes afgifna och den 25 nästföljande
på bordet lagda, Betänkande, i anledning af
väckt fråga om afskaffande eller förändring
uti Krono-hjelpedagsverkens utgörande. Ut
Supra.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe.
S. D. Vid förnyad föredragning, lades till
Handlingarna Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets,
den 22 dennes första gången
upplästa, Betänkande, i anledning af väckt fråga
’ om nödvändigheten af en förbättring uti
organisations- och administrations-sättet för
Tullverket; hvarjemte Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, i anledning af det i berörde Betänkande
förekommande uttryck, att det icke
lärer tillkomma Riksens Ständer, att förordna
om det reglementarislca för Tullstyrelsen, ville
härmed hafva gjort den reservation, att
icke hafva medgifvit den afsägelse af Riksens
Ständers rättighet i afseende på Tullverket,
som berörde uttryck kunde synas innebära.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. I>,
220
Den 2 7 Juli.
S, D. r öredrogos | nyo och biföllos Stgts-Utskottets,
den 19, 21, 23 och 24 i denna manad
aflätne och den 22, 25 sistlid. på bordet
lagda Eetänkanden :
1:0 Om förhöjning i Eemisse-laget fö»
Eandt-Rentmästare.
2:0 Angående löneförhöjning för Riksens
Högloft. Ständers Justitise Ombudsman och
Tjenstgörande vid hans Expedition samt Tryckfrihets-Comitéen.
3:0 Rörande anslag af Eoner för tillökt
antal Ledamöter och Betjening i Kongl. Götha
IIöf-Rätt.
4:0 I anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande om tillökt anslag för de
fria Konsternas Academie.
5to X anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets betänkande om lindring uti Båtsinans-Indelningen
i Blekinge.
6-0 Angående Herr Grefve Ankarsvärds
och Kammar-Rätts Rådet Stråles befrielse från
ansvarighet för aflidne Eandt-Rentmästaren
von Sydows balance.
7:0 Om anslag af medel till allmänna Arbets-
och Corrections-lius.
8:0 Om restitution af den Bevillning, Uddevalla
Stad erlagt utöfver det genom 1810 års
Förordning bestämda belopp.
9:0 Beträffande förvexling af förslitna
Banco- och Riksgälds-Sedlar.
10:0 Angående förändringar i Reglementet
för General Assistance-Conteiret, samt af
skrif
-
Den 2 y Juli. 2 2 1
skrifning af ea i dess räkenskaper balancerad
Summa.
n:o Rörande aflöningen för General As*
sistance Contoiret.
12.0 I anledning af några af Riksens Ständers
Revisorer år 1813 väckta frågor, rörande
redovisningen för Stats-Verkets medel.
13:0 I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om understöd för ut-,
gifvandet af skriften Svensk Botanik.
14:0 Angående rättighet för Indelte Civile-Embets-
och Tjenstemäns Sterbhus, att få.
åtnjuta Begtafningshjelpen efter förvandling och
markegång.
15:0 Om eftergift af en uti qvarntullen
eller mantals-penningarna för Stockholms Stad
de sednare åren yppad brist. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. I anledning af gjorda anmärkningar vid
Stats-Utskottets den 2 1 dennes aflätna, och den
23 sistlidne på bordet lagda Betänkande, angående
Revisionen af 1K08 och i8oqårens Krigs,
redogörelse, samt Riksens Ständers deltagande
uti Öfver-Revisionen af sednare Krigs-årens Räkenskaper
; blef detsamma af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln äterremitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D.
S22
Den a 7 Jul!.
S. D. instämde Högloft. Ridderskapet och Adeln
uti Vällofl. Borgare-Ståndets , vid dess
bifall till Bevillnings-Utskottets den 25 dennes
afgifna Memorial rörande Biks-Ståndens
skiljaktiga beslut om Bevillningen, gjorda anmärkningar
', att bland de till afgörande hos
det förstärkta Stats-Utskottet framstälda propositioner,
contra-propositionen rörande bevillningen
för Advocater, samt propositionen om
Beviilnings-afdrag å rentan för Riksgälds-Contoirets
emottagna Rån, borde förtydligas , och
i den sednare Propositionen bestämdt uttryckas,
att den endast angår de Rån, för hvilka 6
procent årlig renta erlägges, sedan alla lån ined
lägre renta blifvit i allmänhet från Bevillning
undantagne. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe*
O
S. D. Å. nyo föredrogs och bifölls Rag-Utskottets
sedan den 2 5 dennes på bordet hvilande
Memorial af den 24 nästföregående, rörande
förändring i Borgenärs-Eden. Ut supra.
Ex Protocollo
dL G. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet} hullet hos Hogvard.
Prest-Ståndet, dea 27 jfuli»815.
S. D. Lemnade Prest-Ståndet sitt bifall till
Stats-Utskottets å nyo föredragna Betänkande
i an
-
Den 2 7 Juli.
223
i anledning af några utaf Riksens Ständers Revisorer
åt 1813 väckta frågor rörande redovisningen
för Stats-Verkets medel. Ut supra.
Ex Protocollo
J. 17. Almqvist.
O
S. D. Återremitterades Stats-Utskottets utlåtande
angående dels skrifvarhjelp åt Expeditions-Utskottets
Betjening, dels arfvode för besörjandet
af tryckningen af Bihanget tili RiksStåndens
ProtocaU till den del, som efter Riksdagens
slut kan återstå, dels ock äskad anstalt om
Registrering af Riks-Ståndens Protocoli vid denna
Riksdag, Ut supra.
Ex Protocollo
J. TJ. Almqvist.
S. D. E xpeditions-Utskottets Förslag till underdånig
Skrifvelse till Kongl. Maj:t, om nödiga
medel till tryckning af Historiska Samlingarna,
upplästes och godkändes, likväl med tilllägg
att den i det bifallna Betänkandet lern-,
nade anvisning på Extra Utgiftsmedlen borde
i slutmeningen af Expeditionen intagas. Ut
supra.
Ex Protocollo
J. TJ. Ahnqvist.
S. D. Allmänna Besvärs och Oeconomie samt
Sär
-
Den 27 Juli.
Särskildta Utskottens gemensamma Betänkande,
angående frågan om den vissa Sfäder beviljade
oinskränkta Nederlags-frihet, blef vid förnyad
föredragning gilladt af Prest-Standet,
som antog det Alternative, hvilket afstyrker
Nederlag af Utländsk Spannemål. Ut supra.
Ex Protocollo
/ J. U. Almqvist.
S. D. Allmänna Besvärs- och. Oeconomie-Utskottets
Betänkande angående en ny och allmän
reglering af de uti Piket nu antagne särskilta
vigtsorter, blef vid förnyad föredragning
af Prest-Ståndet ogilladt. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. IVTed anledning af Constitutions-Utskotets
å nyo föredragna Memorial af den 20 i
denna Månad, beslöt Prest-Ståndet att till laga
åtgärd af förstärkta Constitulions-Utskottet
hänskjuta frågan om förändring i Ilegerings-formens
4 §. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Upplästes Bevillnings Utskottets Memorial
af den 25 i denna månad, innehållande
-
Den 27 Juli. 2
de Riks-Ståndens olika Beslut vid antagandet
af den projecterade Bevillnings-Stadgan dä
Prest-Ståndet för sin del antog de af Utskottet
nu föreslagne Redactions-Förändringar uti
4. Art. 3. §. 18- Moro. och. uti 5. Art. 3.
5. Morn., dock så att uttrycket uti sistberörda
Moment: utgöra Grufvehjelp till Hofås Silfververk
samt den så kallade Kungsgårdshjelpen,
för mera tydlighet bör ändras till: utgöra
Grufvehjelp till Hofås Silfververk, ellet' den
så kallade Kongsgårdshjelpen; hvaremot PrestStåndet,
som å ena sidan icke kunde frånträda,
sitt yrkande om undantag ifrån afdrag af
villnings-procenter för de Cassör, hvilka ad
piosusus och fromma Stiftelser äro anslagne, men.
å andra sidan icke fann skäl att instämma uti
de öfriga Resp. Ståndens af Utskottet omförmälta
skiljaktiga beslut, ansåg ifrågasatte Fem
olika beslut böra till förstärkta Stats-UtskottetS
afgörande öfverlemnas. — Föröfrigt och i händelse
de öfriga Resp. Stånden icke skulle instämma
uti Prest Ståndets denna dag lernnade
bifall till Bevillnings-Utskottets den 25 dennes
afgifna Memorial, rörande 2 ne inom Prest,
Ståndet gjorda, men förut obesvarade anmärkningar,
ansåg Ståndet det af Utskottet föreslagne
tillägg uti 4. Art. 3, 5.24. Mom. angående
20 R:drs böter för Krono-Fogde eller
Härads.Skrifvare, som försummar att vid Taxerings-Comitéen
i behörig tid sig infinna, äfvenledes
böra till afgörande af förstärkta Stat»-  Utskottet hänskjutas. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Femte. Band. Fjerde Af del. 29, 30. S. X).
Den a 7 Juli;
S. D. 1 ett sammanhang föredrogös å nyo Allmänna
Besvärs* och Oeconomie samt Särskildta
Utskottens särskildta Betänkanden, jemte Statssamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskot-<
tens gemensamma Utlåtande angående Allmänna
Spannemåls-Magazins Inrättningen i Riket;
då Prest-Ståndet, med bifall till Stats-Utskot*
tets yttrande, för sin del beslöt, att förstnämnde
«*ne Betänkanden må i underdånighet öfverlemnas
till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning,
med följande uttryckta önskningar:
ilo Att Kongl. Maj:t vid fattande beslut,
i detta vigtiga ärende, täcktes först och främst
afse allt hvad som kan bidraga till Jordbrukets
upphjelpande utan öfriga Näringarnes förfång.
2:o Att säker och lätt afsättning af inom.
Riket producerad Spanneinål matte sorgfälligt
Beredas, och således upphandlingar för allmänna
Magaziuet först göras afinländsk Spannemål.
3:0 Att i detta ändamål införande af Utländsk
Spannemål utan trängande behof eiler
utöfver detsamma mätte förekommas, dels genom
temporaira förbud, dels genom afpassad
förhöjning å Tullumgälderna, efter sig företeende
omständigheter.
4:0 Att handel med inländsk Spannemål
måtte fortfara att vara fri, såsom det rätta och
enklaste medlet till Jordbrukets trefnad. IJt
Supra,
Ex Protoeollo
J■ U. Almqvist,
S. D„
Den 2 7 Ju?/.'
S. D. 1 Öredrogos a nyo och biföllos
Ståts-Utskottets Betänkanden:
i:o Om anslag af medel till Allmänna
Arbets-och Correctionshus.
a:o Angående för vexling af förslitna Banco-
och Riks-Gälrls-Sedlar.
3:0 Rörande förhöjning i det Honorarium j
som Riksens Ständers Fuflmägtige i Banken
och Riks-Gälds-Contoiret uppbära.
4:0 Om Restitution af Uddevalla Stad3
Bevillning.
5:0 Angående aflöningen till R. Sr. Justitie
Ombudsman och tjenstgörande vid hans
Expedition, samt Tryekfrihets-Comitéeo.
6:0 Angående aflöningen vid Riks-GäldsContoiret.
7:0 Angående aflöningen vid AssistanceContoiret.
g:o Angående Revisionen af 1S08 och
*809 årens Krigs-Redogörelse samt Riksens
Ständers deltagande uti Öfver - Revisionen af
sednare Krigs-Ärens räkenskaper.
g.o Angående åtskilliga förändringar i Reglementet
för General- Assistance-Contoiret, samt
afskrifning af en uti nämnda Contoirs Räkenskaper
balancerad Summa af 66 R:dr 32 sk. JBxo.
10 o Angående förhöjning i Remiss-Laget
för Landt-Bentmästare å Riks-Gälds Contoirets
Medel.
11:0 Angående anslag af Löner för tillÖkt
antal Ledamöter och Betjening i Kongl*
Götha Hof-Rätt,
Bdn~
Den 27 Juli.
Banco-Utskottets Memorial;
Angående förhöjda Arfvoden för BanViens
Fullmägtiga.
Bevillnings-Utskottets Memorial:
Om forsäljnings-Pro-Centen för Chartor
öfver 2 R:drs belopp.
Lag-Utskottets Memorial:
Angående förändring i Borgenärs Edem
Allm. Besvärs - och Oeconomie-Utskotttts Betänkanden:
ilo
Om afskafiande eller förändring uti
Krono- hjelpedagsverkens utgörande.
2:0 Om åter upplifvande af 1734 års Handels-Reglemente.
3:0 Angående yrkad förklaring eller ändring
af 5:te i Kongl. Majrts Förordning d.
9 Febr. 1802, rörande Stängselskyldigheten.
4:0 Om en skyndsammare Postgång i Riket,
5:0 Ofver gjorda anmärkningar vid Betänkandet
om förbud emot löpande Assignationer.
6:0 I anledning af Anmärkningarna vid
Utlåtandet om Gränse- och Eandt-Tullsbevakningen.
7:0 Öfver anmärkningarna vid Gerningsöreäfgiften.
8:0 Om afhjelpande af åtskilliga hinder
för Jordbrukets förkofran. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist,
S. D. Då Stats-Utskottets Memorial af den
21 i denna månad, med dervid fogade berättelser
-
i
Den 27 Juli. tsg
feiser och Utlåtanden, rörande de under Kongl.
Commerce-Collegium ställda Fonder samt Allmänna
Magazins-Inrättningens förvaltning, nu
ånyo föredrogos, pröfvade Prest-Ståndet skäligt
att gilia och godkänna allt hvad deruti
blifvit yttradt och tillstyrkt; dock under förutsättande
deraf, att Manufactur-Discont-Fonden
icke befrias ifrån den Extra Ordinarii Assessors
lön, som enligt K. Brefvet den 27 Maj
1812 af denna Fond utgått till Assessoren Lagmannen
Wahlstjerna, med 533 Rldr 16 sk., förr
än bemälte Assessor antingen erhållit ordinarii
Assessors Eön, eller ock på Allmänna
.1 ndragnings-Staten undfått ett motsvarande .Lönebelopp,
Ut Supra.
Ex ProtocoIIo
J. U. Almqvist.
S. D. Efter ytterligare föredragning af Bevillnings-Utskottets
Memorial, rörande Bränvins-brännings
och Consumtions-afgifternas utgörande,
blef detsamma af Prest-Ståndet bifallet,
och antog Prest-Ståndet, sorn, i anledning
af särskild inom Prest-Ståndet väckt motion,
ansett det vara en ostridig följd af RiksdagsOrdn.
7 5 §. samt Reger-Formens 89 §. att Städernas
rättighet att tillverka Bränvin ännu bör
förblifva sådan, som den år 1812 af Riksens
Ständer fastställdes, det Alternative uti ofvanberörda
Memorial, som af detta beslut beror.
Ut Supra.
Ex ProtocoIIo
J. U. Almqvist.
5. D.
Deri 2 7 Juli.
S. D. instämde Prest-Ståndet uti Höglofl. Ridderskapets
och Adelns, igenom ProtocolIs-Utdrag
af d. 23 idenna månad, ineddeldta Beslut
det hvart och ett Riksens Ständers Utskott skulle
anmodas att undersöka förhållandet med be.
sluten Öfver de från dem utgifna Memorial
oclt Retänkanden, och i det fall någon jämkning
vore möjlig och af nöden, eiler målet
till Nämnd måste hänskjutas, sådant till vederbörlig
åtgärd hos Riksens Ständer skyndesamt
anmäla. Ut Supra. -—
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats- samt
Beviiinings-Utskortens gemensamma Betänkande
om förhöjning i Lots- och Båk-afgifterna
samt Sjö Tullen, fann Prest-otåndet skäligt att,
ined bifall till hvad Utskotten rörande Eotsoch
Båk-afgifterna yttrat, uppskjuta frågan om
Sjö-Tullen intilldess Bevillnings-Utskottet inkommit
med svar uppå de anmärkningar, hvilka
inom Prest-Ståndet blifvit gjorda vid sistnämnda
Utskotts särskildta Memorial rörande
détta ärende. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvisth
S.D. Hvad Bevillnings-Utskottet uti Memorial
af den 25 i denna månad, rörande de
Den 2 7 Juli.
alne inom Prest-Ståndet gjorda j men icke förut
besvarade, anmärkningar emot Projectet tili
Bevillnings-Stadga, yttrat och tillstyrkt, blef
af Prest-Ståndet godkändt. Ut Supra.
» Ex Protocollo
J. U. Almqvist;
S. D. An m. "Besvärs- och Oeconomie-Utskot
tets
Utlåtande öfver Anmärkningarna vid Betänkandet
om Båtsmans^fördubblingens återställande,
blef ånyo föredraget och af Prest-1
Ståndet ogilladt. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. V id justeringen af Expeditions-Ut skot*
tets Förslag till den §. i Riksdags-Beslutet,
som rörer tillökning uti Hans Maj:t Konungens
och de öfriga Kongl. Personernas Hofstats
Summor, ansåg Prest-Ståndet deruti böra
på tjenligt ställe intagas , att Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen för sin del afsagt sig den
Hans Kongl. Höghet erbtidne tillökning uti
dess Hofstafs-Summa; och skulle de öfriga II espectiva
Stånden vördsamt och vänligen inbjudas
att uti detta tillägg sig förena. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V. Almqvist.
uu
Den 2 7 Juli.
Utdrag af Viillofl. Borgare-Ståndets Protocoll,
hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den
S. D. S
tats-Utskoffets Betänkande af den 21
Juli, som den 23 lades på bordet, i anledning
af några af Rikets Ständers Revisorer år 1813
väckta frågor, rörande redovisningen för StatsVerkets
medel, föredrogs nu å nyo oell bifölls,
med förklarande af den synnerliga erkänsla,
hvartill Ståndet kände sig förbundet emot Herrar
Revisorer för deras noggranna och uppmärksamma
granskning, hvarigenom blifvit löranledt inrättandet
af den Riks-Bok öfver Rikets inkomster
och utgifter m. m., hvilken man nu med
säkerhet bör hoppas att snart se fullbordad,
och hvilken ofelbart vid Stats-Verket och deröfver
blifvande Revisioner skall medföra en
ordning och ledning, som hittills varit saknad;
Och ville Borgare-Ståndet vördsamt och vänligen
inbjuda Respectiva Med-Stånden att häruti
med Borga re-Ståndet instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
C. M. Robsahm.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos följande
Stats-Utskottets Betänkanden :
1:0 af den jgtde Juli, hvilket den 2 3ldje
lades på bordet, angående eftergift af en yppad
brist uti Quarntullen eller Mantals-penningarna
för Stockholms Stad;
2.’o
Den 3 7 Juli•
233
3:0 likaledes, angående sökt befrielse från
ansvarighet för aflidne Uandt-Rentmästaren
von Sydows Balance;
3:0 likaledes, om Begrafnings-hjelpen för
Sterbhus efter Embets och Tjenstemän vid Civil
Staten, med indeldt Eön;
4:0 af den a 1 Juli, som äfven den 2 3lades
på bordet, om anslag af medel till Allmänna
Arbets- och Corrections-Hus;
5:0 af den 2 4'.de Juli, hvilket ifrån den
2Ö:te Juli hvilat på bordet, om anslag af löner
för tillökt antal Ledamöter och Betjening i
Kongl. Götha Hofrätt;
6:0 likaledes, angående aflöningen vid Ge-'
neral Assistance-Contoiret;
7:0 likaledes, om aflöningen vid RiksgäldsContoiret;
och
g:o likaledes om förhöjningen af Honorarium
för Rikets Ständers Fullrnägtiga derstädes.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Sedan Borgare-Ståndet vid förnyad föredragning
bifallit Stats-Utskottets Utlåtande,
angående anslag af medel till Allmänna Arbets-
och Corrections-hus, fann Ståndet tillika
för sin del, då både Konung och Ständer insett
vigten af en, uppå sådana inrättningar
grundad, straff-förändring, lämpligt, att till
Kongl.
‘34
Den a 7 Juli.
Kong!.’ Majt i underdånighet ma framföras den
anhållan, att ehuru anslag på Stat der till icke
skett, och, i anseende till den redan uppgjorda
Stats-Regleringeri, icke eller vid innevarande
Riksmöte lärer kunna ske, Kongl. Maj:t
likväl i Nåder täcktes innan nästa Riksdag låta
någon dylik inrättning företagas och, så vidt
tid och omständigheter medgifva, till fullbordan
bringas utaf de medel Kongl. Maj:t i Nåder
förskotts-vis kan utse, emot ersättning af
Stats-Verket vid en kommande Riksdag, heldst,
i Ståndets tanka, vidden af Arbets- och Corrections-inrättningar
samt den erfarenhet, som
fordtas till deras införande och stadgande, om
det dermed åsyftade stora och till mensklighet
tens förbättring ledande ändamålet skall vinnas.
göra hvarje steg angeläget, hvarigenom åtmindstone
deras början må kunna befrämjas
samt ett mönster för deras framtida utvidgning
erhållas; Uti hvilket Beslut Respectiva MedStånden
skulle vördsamt och vänligen inbjudas
att sig med Borgare*Ståndet förena. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. -Lät Borgare-Ståndet bero vid Eag-U^-  skottets uti nu uppläst Protocolls-Utdrag af
den 6:le Juli lemnade svar å de inom Ståndet
gjor
-
Den 2 7 Juli.
giorda anmärkningar vid Betänkandet om uppfostrings-hjelp
för minderåriga Barn. Ut supra.
Ex Protocnlio
Carl Ålagn. Robsahm.
C
S. D. Oom Borgare-Ståndet afslagit Allmänna
Besvärs-och Oeconomie-Utskottets förra Betankanden,
angående:
1:0 förbud emot löpande Åssignatibners
utgifvande af enskilta personer; och
2:0 Båtsmaris-fördubblin'.ens återställande;
Så lades till handlingarna de nu upplästa ytterligare
Memorial, som Utskottet, i anledning
af återremisser från Högloft. Ridderskapet
och Adeln samt Högvörd. Prest-Ståndet,
tinder ,den 24 Juli i dessa ämnen afgifvit, fJt
supra.
Ex Protocollo
Carl Ålagn. Robsahm,
S. D. Instämde Borgare-Ståndet uti Högvördiga
Prest-Ståndets, genom nu ankommet och
uppläst Protöcolls-Utdrag tillkännagifna, beslut
att på tjenligt ställe i den §. af Riksdags-Beslutet,
som rörer tillökning uti Hans Majrt Konungens
och de öfriga Kongl. Personernas HofStats-Summor,
intaga, det Hans Kongl. Höghet
-
Den 2 7 Juli.
het Kronprinsen för sin del den Honom erbudna
tillökning sig afsagt. Ut supra.
Ex Protocollo
Larl Magn. Robsahm.
\
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den 21
Juli på bordet lagda Betänkande af den ljide
i samma månad , om medel till Fabrikernas upphjelpande,
beslöt Ståndet för sin del, att ämnet
i hela sin vidd till Kongl. Majus Landsfaderliga
omsorg och Nådiga godtfinnande i underdånighet
öfverlemna. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Borgare-Ståndet, som bifallit Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets först afgifna
Betänkande om afhjelpande af vissa kostnader
för Rote- och Rusthållare, lät nu bero vid
hvad Utskottet uti sitt öfver anmärkningar
dervid hos tvänne bland de öfriga Respectiva
Riks-Stånden under den tgtdeJuli meddeldta,
Ben 23 på bordet lagda och nu åter föredragna
ytterligare Memorial sig utlåtit. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. B.
Den 27 Juli.
237
S. D. V id förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets
under den 2 3 Juli afgifna samt
sedan den 26 Juli på bordet hvilande Betänkande,
angående brännings- och consumtionsafgifternas
utgörande från och med nästkommande
år 1816 intill nästa Riksdag, fann Borgare-Ståndet:
att då, vid fråga om Städernas
ägande och ännu begagnade rättighet till Bränvins-tillverkning,
två af Riks-Stånden stadnat
emot två; så måste ovilkorligt denna fråga
förfalla och saken förblifva i det skick, den
är och hittills varit, på sätt 75 §, Riksdagsordningen
och 89 §• Regerings! ormen före
skrifva,
utan att Städernas berörde rättighet
kan blifva underkastad någon slags vidare pröfnings-åtgärd
vid detta Riksmöte; X följe hvaraf
Borgare-Ståndet nu godkände det alternativ
till beskattning, sorn Bevillnings-Utskottet på
det sättet föreslagit, att personai-afgiften i Städerna
beräknas af hvarje i Staden mantalsskrifven
person till 6 runstycken eller för
80 personer, som nyttja en 50 kannors panna,
till 40 skillingar; Och blef Betänkandet i alla
öfriga delar af Borgare-Ståndet godkändt; hvarom
de respectiva Med-Stånden skulle vördsamt
och vänligen underrättas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
S. D. Ihfter förnyad föredragning af Expedilions-Utskottets
den i7lde Juli på bordet
lagda
238
Den 2 7 Juli.
lagda Memorial af dea i5:de föregående, ona
bestämmande af dagen för nästa Ritsdags början,
beslöt Borgare-Siandet att, lika med de
öfriga Respectiva Riks-Stånden, dertill utsätta
den 15 Januari 1820. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm.
S. D. Lemnade Borgare-Ståndet sitt bifall
till Allmänna Besvärs- och Oeconomie Utskottets
nu å nyo föredragna Betänkanden:
xo Af den 19 Juli, som den 23 lades
på bordet, om Frälse-Hemmans skyldighet
att utgöra Fårigskjuts lika med Krono-SkatteHemman.
2:0 Likaledes, om förbättring uti organisations-
och administrations-sättet för Tullverket;
och
3:0 Af den 24 Juli, hvilket i går lades
på bordet, rörande yrkadt
17,34 års Harrdels-Reglemente. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
S. D. Föredrogs å nyo Lag-Utskottets under
den 15 Juli afgifna och den 21 på bordet
lagda Memorial, i anledning af anmärkningar
vid förra Betänkandet om bevisningssät*
tet
Den 27 Juli.
2 3g
tet af åverkan å Skogs-planteringar; och fann
Borgare-Ståndet för godt att, med bifall till
det i nämnda Memorial framställda Andra Alternativ,
vid sitt i ämnet förut faftade beslut
förblifva. Ut Supra.
Ex Protocollo.
Carl Magn. Robsahm.'
S. D. Ififcillos, vid förnyad föredragning j
Stats- och Bevillnings-Utskottens under den
i§ Juli gemensamt afgifna och den 23 på
bordet lagda Betänkanden, angående:
i:o Qvarntullens eller Mantalspenningarnas
beräkning och erläggande af Stockholms
Stad samt eftergift af en deruti för sednare
åren yppad blist.
2:0 Fribrefs ratt för Städernas KronoUppbörds-medel
och Brottmåls ransakningar.
3:0 Nedsättning af Post-afgiften för bref
till och ifrån Utrikes orter.
4:0 Eftergift af Man tals-penningar och
andra allmänna utskylder för Barn till en
viss ålder, sorn fran Barnhusen blifvit uttägne.
5:0 Föreslagen ändring i tiden till Capitations-,
Bran vi ns-Co asum t iöns och Pannerymdsafgifternas
uppbärande.
6;o Yrkad befrielse från Export-Tull å
Trädvirke, som utskeppas.
7:0 Lönförbättring för Härads-Skrifvarne
i och för Manlals-Skrifningen; och
S:o Yrkad frihet för Löntagare att tjena
för
240
Den 27 Juli.
för begrafningshjelp och erlägga Bevillning
för deras löner. Ut Supra.
Ex .Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Lades till handlingarna Stats-Utskottets
Utlåtanden af den 24 Juli, hvilka nu upplästes,
i anledning af återremisser uti frågorna:
1:0 Örn tillökning i de Kongl, och Fursteliga
Hofvens Stats-Summor ; och
2I0 Om Krono-Uppbörds - Betjeningens i
Stockholm aflöning på Kronans Stat. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Till afgörande föredrogs Stats-Utskottets
den 19 Juli afgifne och den 2 3 på bordet
lagda Utlåtande öfver anmärkningar hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet vid Betänkandet om
tillökt anslag för de fria Konsternas Academie
m. rn. Och lät Borgare-Ståndet bero vid sitt
förut i detta ämne fattade beslut. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
C
S. D. A ter föredrogs Stats-Utskottets Utlåtanden
af den 19 Juli, hvilka den 23 lades
pa
Den i 7 Juli.
S4U
på bordet,' i anledning af anmärkningar vid
Betänkandena:
1:0 Om medel till understöd för utgifvandet
af Skriften Svensk Botanik; och
2:0 Orri sökt lindring uti Båtsmans-lndelningen
i Blekinge;
Vid hvilka Utlåtanden Ståndet lät beroJ
CJt Supra.
Ex Protoctjllo
Carl Magn- Robsahm
S. D. Å terremifterades, i anledning af der»
emot gjorda anmärkningar, Stats-Utskottets Utlåtande
af den 21 Juli, som den 23 lades p,å
Bordet, angående Revisionen af 180S och
1809 årens Krigsredogörelse, m. m.
Ex Protocollo
Carl. Magn. Robsahm,
S. D. Till Banco-Utskottets tvänne Hemort*
al af den 18 Juli, hvilka den 22 och 23 lades
på bordet, angående:
1:0 Förändring i författningarna om Banco-Auctioner;
och
2:0 Uönförbättring för Bankens Embets*
och Tjenste-män, m. m.
Uemnade Borgare Ståndet hu vid förnyad
föredragning sitt bifall. Ut Supra.
Ex Protöcollo
Carl Magn. Robsahrtti
Femte Band, Fjerde Afdel, 31, 32. S, D.
2 43
I)en 27 Juli»
S. D. Vid Bevillnings-Utskottets Memorial
af den 25 Juli, som den 26 lades på bordet,
och nu åter föredrogs, i anledning af Herr
Grefve Henning Gyllenborgs anförande om
den Bevillning sorn rörer Bränvinstillverkningen
och Consumtionen i Riket, lät BorgareStåndet
bero, Ut Supra.
# Ex Protocollo
Carl Magn. Rabsahml
S. D. De af Bevillnings-Utskottet under den
25 Juli afgifne och sedan gårdagen på bordet
hvilande Memorial, angående;
1:0 Några Högvördiga Prest - Ståndets
anmärkningar vid Bevillniogs-förslaget; och
2:0 Provisionen för stämpladt Pappers
försäljning i Stockholm;
Eöredrogos nu åter och biföllos. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
C
S. D. tafs- samt Allmänna Besvärs- och OecoS
nomie-Utskottets Betänkande af den 15 Juli,
hvilket den 93 lades på bordet, rörande farleds
öppnande från Sulevik genom Sjöarna
Bänken och Hugn till Norrska Riks-Gränsen,
föredrogs nu åter; hvarvid Borgare-Ståndet
biföll
Den 2 7 Juli.
biföll det Utlåtande Stats-Utskottet meddelt.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Lät Borgare-Ståndet bero vid Statsoch
Bevillnings-Utslcottens den 23 Juli på
bordet lagda gemensamma Betänkande, som
nu åter föredrogs, om förhöjning å Eots- och
Båk-afgifterna samt Sjö-Tullen. Ut Supra.
Ex Prolocollo.
Carl Magn. Robsahm.'
S. D. Lå nu åter föredrogs Bevillnings-Utskottets
den 25 Juli afgifna och den 26 på
bordet lagda Memorial, rörande skiIjaktigheterna
i Riks-Ståndens beslut om förslag till ny
Bevillningsstadga, fann Borgare • Ståndet för
godt att samma Mehiorial gilla, endast med
de anmärkningar att, bland de till afgörande
hos det förstärkta Stats-Utskottet framstälda
propositioner, contra-propositionen rörande lievi
II ningen för Advocater samt propositionen,
om Bevillnitf gs-afdrag å rentan för RiksgäldsContoirets
emottagne Lin borde förtydligas och
i den sednare propositionen bestämdt uttryckas,
att den endast angar de lån, för hvilka 6 procents
årlig renta erlägges, sedan alla Ian med
lägre renta blifvitrvi allmänhet från Bevillning
wndantagne. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn• Robsahm.
S. D.
Den 27 Juli.
S. D. V i,l
förnyad föredragning af Bevillnings-Utskottets
den 21 Juli på Bordet lagda
Memorial under den lgtde Jui, om öfverlemnande
till Kongl. Maj:t'; att till förekommande
af Öfverflodiga utländska varors införsel,’
vid sig företeende omständigheter Tull-afgifterna
i lämpig mån förhöja, blefMemorialet,
i an:edning af 60 § Regeringsformen, till Utskottet
återremitteradt, med den allmänna anmärkning,
att Ståndet för sin del anser det
böra till Kong’. Maj:t i underdånighet öfverlemnaS,
att, efter den till granskning af TullTaxorna
nedsatta Comitéens och öfriga vederbörandes
hörande, samt med afseende i synnerhet
på de inhemska näringarnes befordran,
intill nästa Riksdag Tull-afgifterna efter omständigheterna
jemka, nedsätta eller förhöja,
,Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ständets
Protocoll vid Urtima Riksdagen den
27 fali 181$.
S. D. Vid nu skedd ytterligare föredragning
biföllos nedannämnde, sedan sista Plenum på
Bordet hvilande, Betänkanden:
Frän Banco-ZJtskottet
Af den 18 Juli,
Angående förbättrade Lönevilkor för Bankens
Embets- ©ch Tjenstemän ro, m.
Frän
Den 2 5 Juli.
Fran Stats-Utskottet
Af den 19 Juli,
1:0 I anledning af Herr Königs Memorial,
angående förhöjning i Remisslaget, sorn.
bestås Uandt-Rentmästame å Riksgälds Corttoirets
Medel.
2:0 I anledning af Herrar Eullmägtiges
i Riksgälds-Contoiret Memorial, angående åtskilliga
förändringar i Reglementet för General
Assistance-Contoiret, samt afskrifning af
en uti nämnde Contoirs Räkenskaper balancerad
Summa af 6 6 R:dr 32 sk. Bco.
Af den 21 Juli,
3:0 I anledning af Vallöf!. Borgare-Stan-’
dets Remiss, å Herr Rådmannen Daniel Bagges
Memorial om förvexling af förslitna Banco-
och Riksgälds-sedlar.
4:0 I anledning af Herr Grosshandlaren
Fredric Aberg Anderssons oell Herr Rådmannen
Daniel Bagges Memorial om Restitution
af den Bevillning, som Uddevalla Stads Innevånare
enligt 1813 års Stadga erlagt, utöfver
det genom 1810 års förordning bestämde
förhållande till beloppet, som efter sistnämnde
förordning skolat utgå.
Af den 24 Juli,
5:0 Angående tillökning i Aflöningen
till Rik sens Höglofl. Ständers Justitieombudsman
och Tjenstgörande vid Hans Expedition
samt Tryckfrihets Comitéen.
6:0 I anledning af Riksdags-Eullmägtigens
från
Den 57 Juli.
från Uppland Daniel Anderssons Memorial,'
angående förhöjning uti det Honorarium, som
Riksens Ständers Fullmagtige i Riksgälds-Contoiret
uppbära.
7:0 Angående Aflöningen vid GeneralAssistance-Contoirer,
8;o Om anslag af Höner för tillökt antal
Dedamöter och. Betjening i Kongl. Götha HofRätt;
och
9:0 Utlåtande i anledning af Bonde-Ståndets
Aterremiss af frågan, oin Krono-Upphörds-Betjeningens
i Stockholm Aflöning på
Kronans Stat.
Frön La g-Ut shott el
Af dea 24 Juli.
Förslag till förändring i Edsformulairet,
till bestyrkande af fordringar som i Concourser
bevakas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Upplästes Bevillnings-Utskottets i dag
ankomne Memorial, af den 25 i denna Månad,
innefattande Utlåtande:
1:0 Öfver Högvördiga Prest-Ståndets erinran,
om saknat svar från beniälte Utskött,
å 2:rte Ståndets anmärkningar vid Förslaget
till Bevillnings-Stadgan.
2:0 Angående beloppet af Procenten för
försäljning af Chartor i Stockholm öfver 2
R:drs värde.
Sto
Den 17 Juli.
5 17
3:0 Rörande Herr Lagmannen Grefve
Henning Gyllenborgs Memorial, om lindring
i Bévillningen för Bränvitis- tillverkningen
ocli Ccmsurntionen i Riket ; och
4:0 1 anledning af remiss till Bevillningsutskottet,
att inkomma med Förslag till jämkning
af de skiljaktigheter, hvarmed samieliga
Riks-Stånden antagit Förslaget till den nya
Be vill n i ngs-Förfat t ningen.
Och fann Hedervärda Bonde-Standet för
godt, att godkänna hvad Bevillnings-Utskottet,
i forenämnda Memorial, yttrat och tillstyrkt,
utom hvad angår Bonde-Ståndets anmärkning
vid 5 Art. 3 §. 5 Mom. af Bevillnings-Stadgan,
rörande den Grufvehjelp och
de Mantals Kol, som en viss del af Kopparbergs
Län utgör; X afseende hvarpå BondeStåndet
förblef vid Dess Beslut om en förändrad
Redaction af berörde Moment, såsom
närmare öfverensstämmande med rätta förhållandet
i denna fråga; Och skulle de öfriga
Respectiva'' Riks-Stånden vördsamt och vänligen
inbjudas, att, till undvikande af omröstning
öfver nämnde Redaction, förena sig med
Bonde-Ståndets derom tagne Beslut. Ut Supra
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Upplästes ett från Högvördiga PrestStåndet
ankommet Protocolls-Utdrag af den
3 2 Juli, hvari Bevillnings-Utskottet anmodas,
att
Den 2 7 Juli.
att skyndsammast uppsätta, och till justering
lios Riks-Stånden ingifva Redactionen af Bevillnings
Förordningen, sä vidt det, ined anledning
af Riks-Ståndens redan vidtagne Beslut,
ske kari, pä det att berörde Förordning,
med möjligaste första, må kunna till Trycket
befordras, äfven sorn att till Riks Stånden
genast inkomma med öfversigt af de punkter
uti Bevillnings och Charlas Sigillatas-Förordningarna,
hvarom Riks-Stånden stannat uti olika
Beslut; Hvarmed Bonde-Ståndet sig förenade.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. T). Från Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utskottet
voro ankomne följande den
t-4 Juli ireddeldte Utlåtanden'
1:0 I anledning af ej mindre Vällofl.
Borgare-Ståndets återremiss af Utskottets den
10 sistl. April afgifne Betänkande, rörande
Gerningsörens uppbärande för de Städer, som
genom ,Privilegier visa sig dertill äga rättighet,
än ock Kongl. Majus, till Stats- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma handläggning, öfveriemnade
Nådiga Proposition af den 5 i
berörde Månad, om en närmare reglering af
den under namn af Gerningsören kände afgift,
2:0 Angående Herr Contracts - Prosten
Doctor Eklunds Memorial, med hemställan
/ om förklaring eller förändring af 5 §. uti
Kongl.
Den 27 Juli.
249
Kongl. Förordningen angående Stangselskyldigheten
af den 9 Februari 1802; och
3:0 I anledning af Anmärkningar, gjorde
inom Högvördiga Prest Ståndet emot Utskottets
den 29 nästlidne Juni afgifna Betänkande
öfver yrkadt förbud emot löpande Assignationers
utgifvande af enskilta Personer m. m.
Efter uppläsandet häraf, fann Hedervärda
Bonde-Ståndet för godt, att, i enlighet
reed sina, uti ofvanberörde mål, redan fattade
Beslut, förenämnde Utlåtanden godkänna.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Efter föredragning af Allmänna Besvärs
och Oeconomie-Utskottets den .19 Juli
afgifna och den 25 på bordet lagda Betänkande
öfver Johannes Perssons och Anders
Carlssons från Skaraborgs Län Memorial, örn
afskaffande af eller förändring uti KronohjelpeDagsverkens
utgörande; beslöt Hedervärda Bonde-Ståndet,
uppå Nils Månssons från Malmö
Eän derom gjorda hemställning, det skulle
Ståndet, genom allmänt Besvär, hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att alla sådana
Krono- och Hjelpe-Dagsverken till JCungsgårdar,
hvilka ej äro inbegripne uti Hemmanens
Jordeboks-rentor och således ej i laglig
ordning tillkommit, måtte, på sätt ock
Biksens Ständers vid 1809 och 1810 Arens
Biksdag derom tagne Beslut innehåller, af
skaffas
-
*5^
Den % 7 juli.
skaffas och upphöra; Genom hvifket Beslut vidare
Utlåtande öfver offvannämnde Betänkande
ansågs förfalla. Ut Supra.
S. D. -ta Högvördiga Prest-Ståndets inbjudande
genom Protocolls-Utdrag af denna dag,
instämde Hedervärda Bonde-Ståndet uti Dess
beslut, det bör, i den §. af Riksdagsbeslutet,
som rörer tillökning uti Hans Majit Konungens
och de öfriga Kongl. Personernas HofStats-Summor.
, intagas, att Hans Kongl. Höghet
KronPrinsen för sin del afsagt sig den
Hans Kongl. Höghet erbudne tillökning uti
Dess Hof-Stats-Sumrna. Ut Supra.
S. D. tlfter uppläsande af Expeditions.Utskottets
insända Förslag till Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelser till Kongl. Majit:
1:0 Angående inskränkning i den åt
Invånarne i en viss trakt af Elfsborgs Fän
förunnade rättighet att idka Gårdfarihandel;
2:0 Om Förändring i Domstolarnes antal
och Organisation; och
3:0 Om fångars bevakande under forslandet;
fann Hedervärda Eonde-Ståndet sig icke
Ex Protocolla
Olof Werlin.
\
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Itunna
Den 2 7 Juli.
251
lunna antaga berörde förslag, såsom stridande
emot Dess, i förenämde ämnen, fattade Beslut,
hvilka Ståndet åberopade. Ut Supra.
Sedan hos Riksens Ständer fråga blifvit
väckt om angelägenheten af sådana anstalters
vidtagande, hvarigenom Svenska Klädes Fabrikerna
kunde med tiden liafva att påräkna deras
Ullbehof af Inrikes production, och med
detsamma flera 100,000 R:dr, sorn för utländsk
ull årligen skola utgå, kunde komma Svenska
Jordbrukaren tillgodo; hafva Riksens Ständer
tagit detta mål i öfvervägande; Riksens Ständer
hafva funnit, att till de inhemska KlådesFabrikernas
upphjelpande aldraförst fordras,
att tillgång finnes på Rudimaterier både till
påräknadt behof och till billigt pris. Då Rikets
allmänna vinst i dubbelt afseende vunnes,
om dessa Rudinjaferier kunde produceras
och förädlas inom Eändet, följer deraf, alt,
innan något förbud emot införsel af utländsk
ull eller kläden utfärdas, anstalter böra vidtagas,
att till erforderlig mängd öka inhemska
Fårafveln och Ulltillgången. Riksens Ständer
tillstyrka derföre hos Eders Kongl. Majit i underdånighet,
att först och främst uppmuntringar
-
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst bos samtliga Riks-Standen den 27 Juli.
Stormägtigste Allernådigsfe Konung!
Den 27 Juli.
gar och pram ier, såsom, enligt Författningar,
ända till år 1794 ägt rum, måtte anslås, till
förökande af Uliproductionen och Fårafveln,
i synnerhet af den Isländska racen, såsom med
•vårt climat bäst passande, samt att dernäst, och
så snart erfarenheten visat, att tillräcklig tillgång
gifves på inhemsk ull till våra KlädesFabrikers
drifvande, en hög Tull måtte läggas
så väl på Utländsk ull, som på Utländska
kläden, särde’es af de gröfre sotter, hvilka genom
de föreslagna prasmierna böra kunna bringas
derhän, att de hålla pris med de utländska
af samma godhet och beskaffenhet; och få Riksens
Ständer denna underdåniga önskan härmedelst
Eders Kongl. Maj.ts Nådiga pröfning
underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Siormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridderst. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar
vägnar
J. A. Lindblom
n, v. Talman.
På Ronde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
0. v. Talman.
Upp.
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
;På Rorgare-Ståndets
Vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
Den 2 7 Ju/i.
a 53
Uppläst hos samtelig» Riks-Ståcden den 27 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Genom Nådig Proposition af den 15 sistlidne
Mars, har Eders Kongl, Majtt erinrat
Riksens Ständer om nödvändigheten af medels
anslående till underhåll och vård af med veneriska
sjukdomar behäftade personer vid Läns
Kazaretterna och särskildta Curhus-Inrättningar.
Inom särskildta Riks-Stånd hafva i afseende
härpå äfven åtskilliga motioner blifvit
gjorda. Riksens Ständer gå nu att till Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna de
beslut de derom fattat.
Efter anställd undersökning hafva Riksens
Ständer nogsamt funnit, att Läns-Lazaretten
i det skick de nu äro, jemte de särskildta Curhus
som i några orter finnas inrättade, icke
äro tillräcklige för emottagande till vård och
skötsel af alla dem , som sådant behöfva; i följe
hvaraf Riksens Ständer ansett nödigt, icke allenast
att nuvarande Lazarettet i de folkrikare
Län tillökas och utvidgas, Ulan ock, att der
Veneriska smittan är mera allmän, dessutom
inrättas särskildta Curhus, och att de Län, der
ej någon af dessa inrättningar finnes, må varda
dermed förse elde.
De medel, som Kongl. Seraphimer-Ordens
Gillet af dess fonder består till Lazaretts byggnadernas
underhåll, svara ej mot sådana kostnader;
och det på Stat nu uppförde anslag till
smittosamrna sjukdomars botande af 8900 R:dr,
har
5 54
Den 27 Juli.
har ej varit tillräckligt till utgifterna vid Vadstena
Curhui-ini ättning, jemte fria Medicamenters
betalning vid de öfriga nuvarande Curhusen.
Af Eders Kongl. Maj:t hafva, till LänsLazaretternas
underhäll under äret 1813 blifvit
förskjutne 10,54a R:dr Banco, men kostnaderna
till utvidgade eller tillökade lazarettet
och Curhus kan, säsotn beroende af tillståndet
i hvarje Län, icke med någon visshet
beräknas.
Riksens Ständer hafva derföre ansett, art
det bidrag af allmänna medel, sorn härtill måste
göras, lärnpeligast kan bestämmas och utgå
inom hvarje Län, på sätt som blifvit antaget
och regleradt i Kronobergs Län , hvarest
erfarenheten visat nyttan och fördelen deraf,
och en tiilräckelig fond kan anskaffas, hvilken
kommer art tillhöra Länet och der förvaltas af
en säskilt Direction. Då efter den i berörde
Län, genom invånarnes till detta ändamål frivilligt
åtagne afgift af 3 sk. på hvarje Mantals-skrifven
person, i hvarje Län efter I8i3
ärs personal en högst betydlig årlig summa
skulle inflyta, skulle möjligtvis, der Lazarettsoch
Curhus-inrättningar redan äro i godt skick,
en mindre afgift kunna inbringa hvad som
fordras, utöfver de medel Kongl. SeraphimerOrdens
Gillet af dess medel består och Medica*
mentsfonden till fria medicamenter kan lemna.
Då Riksens Ständer göra sig förvissade,
att inbyggarne i hvarje Län, upplyste om angelägenheten
af verksamma anstalter till den
.veneriska smittans hämmande, samt underrätta
-
Den % 7 Juli.
555
tade om den utväg Riksens Ständer anse tjenligast
till medels ernående för detta behof,
villigt åtaga sig den i 'fråga var a Ode ringa afgift
härtill, hvarigenom Lazaretts- och Gurhusinrättningarne
dessutom för elen öfriga hälsovården
kunna blifva mera svarande'mot deras
ändamål; få Riksens Ständer hos Eders Kongl.
Majit i underdånighet anhålla det täcktes Eders
Kongl. Majit i Nador anbefalla Landshöfdyrgarne
attisarnmankalla Länens Innevånare, för att öfverenskomma
och bestämma, såsom i Kionobergs
Län skett, för hvarje Mantalsskrifven person,
någon viss årlig afgift, lämpad efter behofvet
och den inom hvarje Län erforderliga kostnaden,
till Lazarefternas utvidgande eller särskilda
Curhus-inräitningar, så att alla med berörde
smitta besvärade kunna der intagas, skötas
och underhållas, de medellöse utan betalning,
och hvilken afgift kunde jemte. Kronoutskylderna
uppbäras; samt att Eders Kongl.
Majit derjemte i Nåder täcktes förordna och
med Instruction förse en Direction i hvarje
Län, bestående af Landshöfdingen; såsom Ordförande,
med nödigt antal Ledamöter, hvilken
P irection under Seraphimer Ordens-Gillets öfverstyrelse
komtne att emottaga , förvalta och
disponera ej mindre de medel, sorn på nyssnämnde
sätt sammanskjutas, utan ock alla andra
tillgångar för Lazaretts- eller Curhus-inrättningarnas
underhåll, samt i öfrigt gå i författning
örn allt hvad dertill hörer. Emedlertid
och som till de första och nödvändigaste
kostnaderna harvid, ej mindre än till Curhusens
vidmagthållande och nödiga anstalter deremot
-
Den 2 7 Juli.
emot, att, intill dess Lazaretterna sålunda
Jeunna blifva satte i bättre skick, den veneriska
smittan ej ma vidare spridas, det nu synes
vara oundvikeligt att, på stat, något ytterligare
anslag göres; så hafva Riksens Ständer
beslutit, att det nu varande anslaget af
8000 R:dr må med en lika summa förhöjas,
hörandes denna tillök kring mellan Lärten fördelas
efter storlek och behof, för att läggas till
den fond, sorn i hvarje Län sammanskjutes.
Detta förökade anslag kommer dock vid nästa
Riksdag att upphöra, heldst, såsom Riksens
Ständer hoppas, genom den nu föreslagne utväg
Lazaretts och Curhus-inrättningarne skola
komma i den ordning, att samma tillökning
vidare må kunna umbäras.
Alla anstalter sorn för öfrigt kunna vara
nödiga, dels i afseende på ambulatoriska Sjukhus,
dels på reglernentariska föreskrifter, rörande
medlens förvaltning, Läkares aflöning
och flera oeconomiska och police författningar,
öfverlemna Riksens Ständer i underdånighet
åt Eders Kongl. Maj:t att, efter det Landshöfdingarnes
eller de tillförordnade LazarettsDirectionernas
utlåtande och förslag i dessa
delar blifvit infordrade, samt Sundhetskollegium
deröfver bordt, derutinnan i Nader förordna.
Ytterligare få Riksens Ständer i underdånighet
anmäla, att de gifvit sitt bifall dertill,
att den å Kungsholmen i Stockholm belägne
egendom, sorn tillförene varit nyttjad till
Jåiänvins-Bränneriverk; men nu icke mera
dertill
Den *7 Juli,
257
dertill begagnas, må, under förbehåll af Bankens
panträttighet deruti, upplåtas till begagnande
för den gemensamma Curhus-inrättningen
för Stockholms Stad och Län.
Slutligen få Riksens Ständer, i sammanhang
med allt detta, i underdånighet tillkännagifva,
att de funnit anledning dervid fästa sin
uppmärksamhet, att Seraphimer Ordens Gillets
befattning med Hospitaler och Läns-La.zaretter,
samt i och för deras underhållande anslagne
hemman och rentor m. m., icke undergår någon
annan granskning än den Kammar-Rätten,
endast i afseende på redovisningen af
medlen, låtei anställa, hvilken icke kan sträcka
sig till anmärknings rättighet, rörande sjelfva
hushållnings anstalten och hvad dermed gemenskap
äger. Det är af sådan grund och under
förutsättande deraf, att Seraphimer Ordensgillets
Direction med, tillfredsställelse skall se
alla sådana åtgärder, hvilka kunna åstadkomma
vidsträcktare tillgångar för en inrättning,
hvars ändamål är så ädelt och nyt»igf, och hvars
utvidgande skulle till den lidandes väl bidraga,
samt i öfvertygelse att den enskiltä frikostigheten
af välvilja likasom Riksens Ständers
bevågenhet skulle ökas, i män af den allmännare
och närmare kännedom man om sjelfva
Inrättningen och dess administration erhåller,
som Riksens Ständer hafva beslutit, att hädanefter
Deras tillförordnade Revisorer till
Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseende
äfven uppdrages att revidera de Hospitalsoch
Lazaretts-Räkenskaper, som äro stälda unFemte
Band. Fjerde Af del. 33, 34. der
Hen s 7 Juft»
eler Seraphimer Ördens-Gillets öfverstyrelse oda
efter nu gällande författningar ingå till Kammar
Rättens granskning, samt derom berättelse
afgifva, för att på, lika sätt, som deras öfriga
Revisions arbete, komma till Riksens Ständers
och. allmänhetens kunskap.
Riksens Ständer framhärda med djup um
iåersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 27 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig skrifvelse har Eders Kongl.'
Maj:t till Riksens Stander täckts öfverlemna
det af den till Lagarnas öfverseende förordnade
Comitée i underdånighet afgifna Be
-
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtei
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk,
vägnar
J, A. Lindblom;
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
tan
-
Den a 7 Juli»
2 59’
tänkartfle och Förslag till Domstolarnas oéh
Hof-Rärternas anta! och organisation, i ändamål
att Riksens Ständer skulle sig yttra , huruvida
berörde Coinitée, vid utarbetandet af
Sågverket, skulle kunna ställa sina förslag i
beräkning på en sådan organisation,
Efter noggran pröfning af dessa till Riksens
Ständer öfverlemnade Handlingar, hafva
Riksens Ständer slädnät i det beslut, att nu
ingen annan åtgärd i detta ämne vidtaga, än
att för det närvarande låta frågan alldeles
hvila; oell utan något i förväg fattadt beslut,
sorn skulle kunna lägga hinder i vägen för
ämnets närmare utveckling och pröfning, hos
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det hela målet måtte till Lag Comiuens bearbetande
åter lemnäs, hvaiefter, sedan det i
föreskrifven ordning blifvit gerion» trycket till
allmän granskning utgifvet, det rnå bero af
Eders Kongl Majit och tillkommande Ständers
pröfning, att antaga eller ogilla, så väl det
fulländade Lagverket, som grunderna för detsamma.
Riksens Ständer framhärda med djup un«
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigsté Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
i--. , underdhvigste, tropligttgsfe
tjenare och undersåter
Den 27 Juli.
På Riddérsk. och Adelns På Prest.Ståndets
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
vägnar
J. A. Lindblom.
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos samteliga Riks-Ständen den 27 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer vackt
motion, få Riksens Ständer hos Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet anmäla deras beslut
rörande vissa verksammare anstalter för fån.
gars vård, i synnerhet vid det de, till undergående
af ransakning eller straff, från den ena
orten och stället till en annan forslas. Daglig
erfarenhet och de täta, ifrån Eders Kongl.
Majlts Befallningshafvande utgående, efterlysningar
vittna nogsamt, att ofta äfven de största
missdådare under sådan försel få tillfälle
undankomma deras väktare, och följden deraf
skulle oundvikligen blifva sådan den sig visat,
att brottslingarne, försatte i frihet, dels
af böjelse till vanarter, dels af nödtvång för
att erhålla medel till lifsbergning, föröfva nya
våldsamheter och tillgrepp. Då allmänna säkerheten,
sorn genom berörde händelser i så
märkelig Anan äfventyras, påkallar omsorgen
att förekomma dessa olägenheter, hafva Riksens
-
Den zj Juli.
sens Ständer, vid öfvervägandet af de lämpligaste
och säkraste sätt för verkställigheten
deraf funnit, att ehuru å ena sidan skyldigheten
att forsla fångar och dertill lemna nödiga
dragare och körredskap svårligen kan
skiljas från de hemmansägare och åboer, som
dertill nu äro pligtige, blifver dock å andra
sidan vården om fångarna under slik försel
ett åliggande, som hvarken ifrån Inrättningens
början kunnat vara påräknadt af fångskjutsare*
na eller instämma med hvad af dem skäligen
kan fordras, heldst det bör anses ostridigt, att
dessa skjutsare äro okunnige eller åtmindstone
ovane i sättet att tillse, det de fängsel, hvarmed
tångarne förses, blifva till deras förvarande
behörigen använde, och jemväl icke
känna alla de listiga försök, som af illsluga
missdådare begagnas för att löskomina. Riksens
Ständer hafva på dessa grunder beslutit,
att den fångskjutsskyldige allmogen bör frikallas
från egenteliga vården och tillsynen
om de fångar, som af dem forslas, och följakteligen
äfven befrias från det ansvar som åtföljer,
när fånge under sådan försel undankommer,
heldst det synes vara en rättvis fordran
af hvar samhälls-medlem, att icke förpligtas
till sådana skyldigheter, som äro utom
gränsen af hans egenteliga yrke, och den
hvarken sig åtagit eller kan vederbörligen
fullgöra: och då jemväl de bidrag till Statens
bestånd, som hvarje af dess medlemmar är
pligtig att lemna, ibland annat bör tjena till
bibehållande af ordning och hvarje af Statens
in
-
Den 27 Juli.
invånare? fredande och säkerhet, anse Riksens
Ständer det vara otvifvelaktigt, att Staten hor
besörja och bekosta aila de anstalter, sorn fordras
för att förekomma, det de våldsverkare,
som öfverträdr samfundslagen och underkastat
sig det straff densamma å deras foröfvade brott
utstakar, icke må lemnäs tillfälle att undgå
eller fördröja denna bestraffning, samt genom
nya våldsamheter störa det allmänna lugnet.
På denna grund hafva Riksens Ständer
beslutit vidtagande af följande allmänna stadgande:
att Landshöfdingarne, hvar i sitt Län,
må antaga tillräckligt antal Gevåldigerkarlar
eller Fång'äktare, hvi ka blifva p’igtige, att,
en eder flere, efter hvad omständigheterna
fordra, atfo a och bevaka de fångar, sorn
från den ena orten ti 1 den andra skola forslas,
saint ftir sådan vård blifva ansvarige t
att desse fångvaktr e, sorn utom lön få sig
tiildeldt lämpligt dagtractarnente under nämnde
försel, skola af de fångskjutsskyldiga fram
och äter förhjelpas1', att Landshöfdingarne må
hafva noga tillsyn derå, det fängvaktarne ej
använda längre tid på dessa fram- och återresor,
än sorn nödvändigt erfordras, och derjemte
i förpassningen ej mindre utsätta beskaffenheten
af fångens brott, och huru han är fängslad,
utan jemväl föreskrifva, att samma fängsel
ej lår under forseln ombytas: att Fång
vaktarne,
som böra vara beväpnade, skola åtfölja
arresfanterna från det ena kronohäktet
till det andra, så vida Fångvaktare ifrån särskildta
Län ej på vägen mötas, i hvilket fall,
för
Den 27 .Tuli.
*63
för besparing 1 kostnaden, de ombyta bevakningen
emot hvarannan, meddelande bevis derom,
och med hvarandras fångar till deras stationer
återvända: att då Fångvaktare skall
fora fånge till någon Domstol inom Fänet,’
han skall, sedan han behörigen aflemnat fången,
genast till sin station återvända, så vida
Domaren ej finner, att fången bör under
enahanda bevakning till Krono-häktet återsändas,
i hvilket fall anteckning derom bör i förpassningen
af Domaren göras, till Fandshöfdingens
underrättelse vid tractamentets anordnande:
att, då Domare eller Krono-Betjente
låta gripa och till Kronohäktet införa brottslingar,
fjerdingsmännen skola vara skyldige,
att under enahanda ansvar, som de tillsatte
fångvaktarne, emot erhållande af skjuts fram
och åter, och åtnjutande af det tractarnente
dessa i tjenstgöringen bestås, åtfölja och bevaka
fången till Kronohäktet, på det sätt fängslad,
som Domaren eller Kronobetjenten föreskrifva:
att den fångvaktare, som af vårdslöshet
eller försummelse vållat fångens flygt,
skall ovilkorligen straffas med 6 eller 10 par
spö, om fången varit häktad eller tilltald för
sådant brott, hvarå dödsstraff eller fästningsarbete
kunnat följa: men urngälle sin förbrytelse
med fängelse vid vatten och bröd från
8 till 14 dagar, örn fängen är tilltald för mindre
brott, och fångvaktaren i alla fall varda
från sin befattning för alltid skilldt att Fandshöfdingarne
skola äga att, då fångvaktarens
förbrytelse är uppenbar, genast låta befordra
verk
-
■Den 2 7 Juli.
verkställigheten af berörde bestraffning; och
att fångskjutsare, sorn genom våld eller list
befordrat fangens undankommande, skall straffas
med 0 eller 10 par spö, samt, då han
vägrar fångvaktaren handräckning vid fångens
bevakning och tillsyn, när sådant behöfves
och påfordras, bör plikta med penningar eller
umgälla sin försummelse med kroppsstraff, efter
omständigheterna.
Hvilket allt Riksens Ständer härmed i
underdånighet till Edeis Kongl. Majus Nådiga
pröfning och stadfästelse fä underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
På Ridderslc. och Adelns På Prest-Ståndets
Eders Kongl. Majus
enderdåniKste, tropligtigfte
tjenare och undersåter
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
vägnar
J, A. Lindblom,
n. v. Taiman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Upp
-
Den 2 7 Juli.
265
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 27 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan till Riksens Ständers kännedom kommit,
att Hans Kongl. Höghet Kronprinsen inköpt
och i Nåder till Upsala Universitets Bi.
bliothek täckts förära de Samlingar i Svenska
Historien, som af framlidne Biskoppen Doctor
Nordin blifvit påbegynte, och hvilka Professoren
Doctor Fant fått sig uppdraget att fortsätta,
har hos Riksens Ständer motion blifvit
väckt om medels anslående, såsom förlag till
utgifvandet af denna samling, hvarigenom ett
förökadt ljus skulle spridas öfver Fosterlandets
häfder. Då Riksens Ständer vid betraktande
af de många och vigtiga behof, som först bordt
ådraga sig Deras uppmärksamhet, ej för ögonblicket
kunna något sådant föreslaget anslag
bevilja, hafva de dock, med behörigt afseende
på verkets nytta, och under erkännande afall
skyldig tacksamhet emot den Höga Gifvaren,
trott sig i underdånighet hos Eders Kongl.
Majit böra gifva Deras förord och anhålla, det
mätte för ifrågavarande ändamål Eders Kongl.
Maj.'t penninge- understöd företrädesvis i Nåder
täckas anordna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigjte
tjenare och undeisater
På
266
Den 2 7 Juli.
Pä Riddersk, och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
b. t. Landtmarskalk.
På Borgare Ståndets
vägnar
II, Seli ivan,
h, t. Talman.
På Prest-Ståndet*
vägnar
J. Ä. Lindblom,
n. v. Talman. ,
På Bonde-Ståndet*
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks-StSndcn den 27 juli»
Stormågtigste Allernådigste Konung!
I anledning af inom Riks-Stånden väckt
motion , få Riksens Ständer i underdånighet
hos Eders Kongl. Majit anhålla, det Eders
Kongl. Maj:t i Nåder täcktes vidtaga sådana
åtgärder, hvarigenom Götha Canal-Bolag
kunde förmas lemna Roten någon skälig
ersättning, i händelse någon Rote-Soldat,,
i och för Canal-arhetet, antingen blefve till vidare
krigstjenst oduglig eller ock förlorade lif»
vet. Enär en sådan förlust, under det soldaten
i fredstid ar till arbete commBnderad, icke
egenteligen bör kunna betraktas ur samma synpunkt,
som om karlen varit commenderad i
krig och på sådant sätt omkommit eller blifvit
skadad, hafva Riksens Ständer ansett billigheten
medgifva anmälandet af denna underdåni
O
ga
anhållan, hvarå Eders Kongl. Maj:t efter
omständigheterna lärer täckas göra Nådigt afseende.
Rik-’
Den 2 7 Juli.
567
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdanig.ste, tropligtigste
tjenare och underärter
På Biddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos samtelig* Riks-Stånden den 27 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
HosRiksens Ständer har fråga blifvit väckt
om befrielse för Skeppare och Förbönder, att
vid Tullkamrarna uttaga förpassningar å Eandets
egna varor, sorn från Uppstäderna till Stapelstäderna
försändas; men som den öfverklagade
skyldigheten, att på jern och andra metaller
samt några flera varor i Uppstäder taga
förpassning, enär de till Städer, som vid Saltsjön
äro belägne, skola transporteras, är ålagd
ge
-
ä 6 8
Den 25 Juli.
genom Kongl. Kungörelsen den 30 November
agio samt Förklaringen deröfver af den 30
Mars 1814, hvilka blifvit utfärdade i anledning
af den, vid Eandt-Tullarnes upphäfvande,
tili Eders Kongl. Maj:t af Riksens Ständer i
underdånighet öfverlemnade omsorg, att vid
dessa Tullar bibehålla den bevakning, somför
vissa exporters controllerande kunde finnas nödig;
och en sådan beskaffad controll i synnerhet
öfver Sveriges förnämsta Exportvara, Jernets
utförsel, är äf den angelägenhet, att
den icke bör helt och hållet bero af en enda
Tjenstemans redlighet och noggranhet vid sin
sysslas förrättande; så hafva Riksens Ständer
icke ansett sig kunna ofvanhögstberörde Stadgandens
upphäfvande tillstyrka, utan få Riksens
Ständer denna sak till Eders Kongl. Maj:ts Eget
Höga skärskådande i underdånighet hänskjuta,
då Eders Kongl. Majit, efter vederbörande
Embetsinäns hörande, i Nåder lärer inse ,
huruvida de i frågavarande Nådiga Stadgandens
upphäfvande eller förändrande kan, utan befarande
af missbruk, verkställas, och derefter
lämpa de Nådiga åtgärder, Eders Kongl. Majit
i sin vishet med Rikets väl kan finna vara
öfverensstämmande.
Riksens Ständer framhärda med djup. undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl, Majtts
un.
Den 37 Juli.
underdånigste, tiopligtigste
tjenare och undersåtar
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndet*
Uppläst-ho* samteliga Riks-Stånden den 27 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan den granskning af Stats-Rådets P10-  tocoll 105 §. Regerings-Forraen och 39 §. Riks.
dags-Ordningen föreskrifva, af ConstitutionsUtskottet
blifvit förrättad, och bemälte Utskott,
under anmälan till Riksens Ständer, att det
dervid ej funnit anledning till anmärkning,
förklarat att enligt 76 §. Riksdags-Ordningen
Stats-Rådets Ledamöter, Föredragande och
Konungens Rådgifvare i Commandomål vore
frikallade från all ansvarighet för deras Embetens
utöfning, intill den dag då innevarande
Riksdag tagit sin början; få Riksens
Ständer härmed denna förklaring till Eders
Kongl. Maj t i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad trohet och nit
vagnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.!
På Rorgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan ,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Osson ,
n. v. Talman.
Stor
-
27°
Den 2 7 Juli.
Stormägtigste Allernådig-ite Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
unaerdånigste, tropligtigste
tjenare och undcrsåter
På Riddersfc. och Adelns På Prest-Ståndets
Uppläst hos Samteliga Riks»Stånden den 27 Juli.
Stormägtigste AHernådigste Konung!
Genom Nådig proposition af den 24 sist*
lidno Maj har Eders Kongl. Majit till Riksens
Ständer öfverlemnat frågan örn vidtagande af
nödiga matt och steg till understöd för Hjelmare
Sluss'^ rk. Riksens Ständer hafva deraf
funnit, att dä Sluss-verkets reparation, enligt
uppgjord t förslag, .skulle erfordra' en summa af
250,000 R:dr, interessenterne , oförmögne, att
detina utgift bestrida, anhållit, att iiran deras
Contraci blifva befriade, oell att i likhet med
öfriga Canal inrättningar i Riket omsorgen örn
Slussverket åt ett af Actieägare upprättadt Bolag
måtte varda upplåtet; hvarjemte interes*
sen
-
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Laodtmaiskalk
vagnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
Jrl. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lur$ Olsson,
n. v. Talman.
Den a 7 Juli.
senterne för innevarande års arbete, oell till
dess en sådan Association hunne inrättas, förskotts-vis
begärt ett understöd af 25,000 R:dr
Banco, hvilken summa liders Kongl. Majit äfven
hade dem af g Hufvud-Tifu’n i Nåder
beviljat. För öfrigt hade Eders Kongl. Maj t
i Nåder anbefallt en undersökning öfver Verkets
tillstånd, meri hvilken ännu icke hunnit
förrättas.
Efter undersökning, som af Riksens Ständer
rörande denna angelägenhet blifvit anställd,
hafva Riksens Ständer i målets närvarande
skick trott sig dervid ej kunna taga någon annan
åtgärd, än att till Eders Kongl. Majit i
underdånighet öfverlemna, att, sedan vederbörlig
undersökning skedt, huruvida interessenterne
i Slussverket fullgjort hvad det med
Kronan iugångne Contract af år 1769 om Verkets
underhållande kan dem föreskrifva , samt
Inrättningens tillstånd och öfriga omständigheter
blifvit upplyste och utredde, i Nåder
pröfva och bestämma hvad understöd, soiti utaf
Nionde Hufvud-Titulns till Jordbrukets,
Handelns och näringarnas undsättningochförkofran
på Stat anslagne fond, matids vidare kunna
meddelas för Slussverk-Inrättningens vidxnagthållande:
hvilket allt Eders Kongl. Majit
härmed i underdånighet underställes.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
un.
37*
Den 37 Juli.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 27 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer gjord
motion om lindring uti Batsmans-Indelningen
uti Blekinge Län, få Riksens Ständer härmed
i underdånighet anmäla deras härom tagne
beslut.
Riksens Ständer hafva tagit detta i öfvervägande;
och om, på sätt anfördt blifvit,
Båtsmans-Indelningen i Blekinge icke utgör
mera än omkring gho hela hemman, som enligt
Contract äro skyldige, att till årlig tjenstgöring
utrusta och underhålla 1500 Båtsmän;
så är det utom all tvifvel, att denna Indel-,
ning måste vara mycket tryckande för Landet,
i synnerhet då härtill kommer, att Båtsmanshålien,
som till största delen bestå af mindre
hemmansdelar, mäste hålla 2:ne Ordinarie Båts
-
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk,
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
IL Schwan,
h. t. Talman.
Tå Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talmar.
män
lien 2 7 Juli'.
män p* hvarje helt hemman", samt derjemte
deltaga uti Beväringsmanskapets utgörande*
lika med alla andra hemman i Riket, deremot
Båtsmans-Rotarne, som i Blekinge .Län bestå
af a till 2\ Mantal på hvarje Rote-Nummer,
redan skola njuta befrielse från Vargeringeni
och fördubblingen.
Det är väl en sanning, att till Båtsmans*
Indelningens vidmagthållande äro anslagne
Hemmans- och Jordeboks-Rentor, men enäc
dessa ej utgöra mera, än 17, 18 till högst 20
D:r S:mt. för hvarje Rusthålls Nummer, och
Båtsmannens Lön deremot enligt Contract är
fastställd till 24 Da S:mt, hvilka till större
delen skola vara förvandlade till varor; så synes
Båtsmans-Rusthållen äfven härutaf kunna
hämta anledning till någon jemkning och lindring
uti Indelningen.
Emedlertid och som åtskilliga förändringar,
genom tid efter annan vidtagne författningar,
skola skett uti det afslutade IndelningsContractet,
till tunga för Båtsmans - Indelningens
utgörande, och uti Eders Kong'. Maj:ts
Nådiga Proposition jemväl omförmäles, att,
i afseende pa Indeldta Arméen och dess organisation,
en närmare reglering, efter skedda
undersökningar, blifver nödig; så hafva Riksens
Ständer beslutit, att hos Eders Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, det Eders Kongl.
Maj:t i Nåder måtte täckas att intill nästa
Lagtima Riksdag låta i dessa delar anställa
behörig undersökning, rörande ej mindre BåtSmans-Indelningen
och Roteringen i Blekiugé,
Femte Band. Fjerde Af del. 35, 3 0. än
Den s 7 Juli.
än Rusthålls-Indelningen samt Soldate- .och
Båtsmans-Indelningen och Roteringen i de
öfriga Rikets Provinser,' di både Eders Kongl.
Maj't och Riksens Ständer derefter kunna
blifva i tillfälle, att sig yttra i ett sammanhang
om och hvad jemkningar härutinnan kunna
finnas nödiga.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernidigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndet*
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 27 Juli.
Stormägtigste Allernidigste Konung!
Uti Nådig Proposition under den 1 sisflidne
Mars, angående Stats-Verkets tillstånd
och behof, har Eders Kongl. Maj:t, ibland annat,
’
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
vagnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk,
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
Den 8 7 Juli.
*75
nät, i Nåder behagat framställa, huruledes åtskilliga
oförutsedda utgifter, för hvilka intet
anslag uppå Stat befunnits, tillkommit, oell
att dessa utgifter, tillsammans utgörande 16 1,61 3
R:dr 16 sk. 2 rst Banco, icke fordra någon
ny tillgång, utan [torde blott böra uti Staten
upptagas, för att sedermera aiföras?, under
hvilka äfven inbegripes en post af 5283 B:dr
3 sk. 5 rst. Banco, hvilken består af de, enligt
äldre och sednare författningar, uppå Bevillnings-uppbörden
i Stockholms Std för
Uppbörds- och Mantals.Cotmnissarieriiä til 1 §tne
afdrag, men hvarföre någon tillgång af
Bevillningsmedlen nu ej kunnat erhållas. Bör
denna summa, som på 1310, 1S11 ecb 1812
årens Bevillnings-Upphörd blifvit afförd till
Uppbörds- oell Mantals-Commissariernas i Stock.'
holm aflöning, har Eders Kongl. Majit i Nåder
funnit Riksgälds-Contoiret ipke kunna betagas
rättigheten till ersättning, och derföre
i Kader förordna!, att ofvanberörde belopp
bör af Stats-Verkets mede! förskjutas, för att,
vid Riksens Ständers nästa sammankomst, till
deras afgörande hemställas, huruvida omförrnälte
5283 Rtdr 3 sk. 5 rst. Banco må Stats-’
Verket godtgöras, eller ur Räkenskaperna afskrifvas.
Detta ärende hafva Riksens Ständer i
öfvervägande tagit; och hvad nu först ängar
de uppå 1810, 1811 och 1812’ arens Be vi 11-  nings-Uppbörd i Stockholms Stad skedda afdrag,
för hvilka ersättning af Stats-Verket
blifvit Riksgälds-Contoiret meddelad, samt
frågaa
Den 27 Julis
■ frågan arn behörigheten af nämnde afdrag;
så hafva Riksens Ständer ansett, att ined stöd
af 68 §. Regeringsformen, och 3 §. 5 Art.
af Riksens Ständers för Riksgälds-Contoiret år
1810 fastställda Reglemente, Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret icke kunnat eller bordt
Underlåta, att för de på ifrågavarande Bevillnings.
Uppbörd afskrifna summor fordra ersättning,
den Eders Kongl. Majit också i Nåder
pröfvat böra Riksgälds-Contoiret meddelas.
Beträffande sedermera rättigheten för Stockholms
Stad, i grund af äldre författningar,
att till Mantals- och Krono-Uppbörds-Commissariernas
aflöning få göra afdrag på allmänna
medel, så hafva väl Riksens Ständer gjort
den anmärkning, att ehuru ock dessa äldre
Författningar skolat anses kraftägande, dylika
afdrag likväl i alla fall bordt inskränkas till
det belopp, som i de åberopade författningarna
varit uttryckeligen bestämdt. Emedlertid
och då Riksens Ständer vid denna Riksdag
bifallit, att en summa af 7648 R:dr Banco
må uppföras å 1816 års Riks-Stat, såsom bidrag
till aflöning åt Mantals-Gommissarierna
samt Betjeningen vid Uppbörds-Verket i Stockholm,
hafva Riksens Ständer, såsom en följd
deraf, velat samtycka, att den uti Eders Kongl.
Maj ts Nådiga proposition omförmälta och nu
ifrågavarande summa af 5283 Rldr 3 sk. 5 est.,
hvilken innefattar aflöning till Mantals- och,
Krono-Uppbörds-Commissarierna för åren 1810,
lgn och 1812 samt första hälften af år 1813,
må, på sätt Eders Kongl. Majit i Nåder behagat
-
Den 2 7 Juli.
277
hagat föreslå, -uti Riks-Staten upptagas, för
att sedermera afföras.
På enahanda grund medgifva Riksens
Siänder äfven, att utaf Statsmedlen må till
Stockholms Stad utbetalas: i.'o 1106 R:dr till
Krono-Uppbörds-Commissariernas aflöning för
sednare hälften at år i8*3, eller lika mycket
sorn för första hälften af samma år redan blifvit
Staden godtgjordt, och 2:0 till enahanda
behof fulla beloppet för åren 1814 och 1815,
eller 2212 R dr för hvartdera året, tillhopa
för åren 1813, 1814 och 1815, 5530 R:dr
Banco; hvaremot och sedan denna till 1815
årsslut beräknade summa af 5530 R:dr blifvit
betald, några innehållningar på Uppbörden
af Allmänna Medel i Stockholms Stad,
i grund af äldre författningar, icke få aga ruin.
Hvilka beslut Riksens Ständer härmed få
Eders Kongl. Majit i underdånighet meddela.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj: ts
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
underdånigstc, tropligtigste
tjenare och uuders&ter
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
vagnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På
978
D en 27 Juli.
Pä Borgare-Ståndets
vägnar
II. Schwan,
b. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks Stånden den 27 Juli.
Stormägtigste Alletnådlgste Konung!
Sedan Riksens Ständer beslutit, att vid
Bevillnings Utskottet fyra Canzlister, utom
de fyra, som vid Riksdagens början antogos,
skola få beräkna dagtractamente ifrån antag7
nings-dagen lika som för Utskottets (Janzlister
i allmänhet blifvit bevilljadt; och Riksens
Ständer derjemte, i afseende derpå, att ÖfverCornrnissarien
Ek gått Bevillnings-Utskottet
tillhanda med alla för fortgången af dess arbete
nödiga upplysningar, fastställt för bemälte
Ofver-Cornmissarie en discretion af Ryra
Hundrade Riksdaler Banco, få Riksens Ständer
sådant hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla, jemte underdånig anhållan,
det täcktes Eders Kongl. Majit om dessa medels
utbetalande Nådig befallning till StaisContoiret
låta afgå.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropllgtigste
tjenare och unclersåter
VI
Den 2 7 Juli
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson,
h. t. laiman. n. v. Talman.
Uppläst hos samtlig» Riks-Stånden den 27 Juli.
Storrnägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har blifvit yrkadt,
att den invånarne i en viss trakt i Elfsborgs
Län förunnade rättighet att idka Gårdfarihandel,
hädanefter, såsom missbrukad och befordrande
luxen och sedeförderfvet, måtte inskränkas;
och få Riksens Ständer härmed i underdånighet
för Eders Kongl. Maj:t anmäla de
önskningar, de i detta ämne velat framställa.
Riksens Ständer har härvid förekommit,
att Gårdfarihandel är af tvänne slag, nemligen;
dels den, som blifvit Borgare i Borås och
Ulricehamns Städer tillåten, dels den, sorn utöfvas
af allmogen i Marks, Vedens, Bollebygds,
Äs, Geseneds, Kinds och Redevägs Härader
i Elfsborgs Län.
Till förekommande och afböjan le af missbruk
och oordningar, som åtfölja denna handel,
hafva Riksens Ständer, hvad först angar
Borås och Ulricehamns Borgares reseratt, funnit
densamma böra bringas till det skick, sorn
med
Den 2 7 Juli.
med dess genom författningarna bestämda primitiva
ändamål instämmer, och följaktligen till
fullkomlig enlighet med stadgandet uti Kongl.
Brefvet den 28 Aug. 1640, så att nämnde
Städers Borgare och invånare alfvarligen förbjudas,
att med några varor, af hvad beskaffenhet
sorn beidst, resa genom landet ifrån gård
till gård att köpslaga; hvaremot hvar och en
af dessa handlande, som uti Staden, der han
Burskap äger, håller Öppen bod, bör äfven
framgent vara bibehållen vid den, genom åtskilliga
Kongl. Resolutioner, gifna rättighet,
att få uti hvilken eller hvilka af Rikets öfriga
Städer, sort» han det åstuudar, hafva öppen
handelsbod och derstädes försälja sådana
varor och slöjde-producter, som i Borås och.
Ulricaeliainn eller trakten deromkring tillverkas,
äfvensom att dessa varor till försäljning
utbjuda å alla Fri-Marknader i Riket, dock
att pass till dessa Marknadsresor ej må för hvarje
gång vara gällande längpe tid, än 3:ne månader,
oell icke utfärdas till andra än sådana,
som, efter fullgjord conscriptions-skyldighet,
fyllt 2 5 år.
Vidkommande åter den åt Allmogen uti
en del af Elfsborgs Eän förundte rättighet till
Gårdfarihandel; så skulle, i Riksens Ständers
tanka, ett totalt förbud deremot ej allenast kunna
qväfva den nyttiga och uppmuntransvärda
näringsflit, som i denna Eandsort råder, utän
äfven möjligen föranleda till ortens invånares
undergång, emedan jordmonen i de ifrågavarande
Sju Härader skall vara så mager och o
frukt
-
Den 2 7 Juli.
8 Sl
fruktbar, att åkerbruket ensamt icke skall kunna
förslå till inbyggarnes bergning, mindre
förskaffa dem medel till utskyldernas afbördande.
Riksens Ständer hafva ansett en så stor
inskränkning uti Vestgöthe Allmogens Gårdfarihandels
rätt böra komma ifråga, sorn är nödvändig
att motverka, och, om möjligt är, utrota
alla deraf inträffade och nu öfverklagade
missbruk och skadliga påföljder, samt att försätta
denna handel i dess rätta och lagliga
skick. Till detta ändamåls vinnande hafva
Riksens Ständer trott i synnerhet bidraga, om
Kongl, Commerce Collegii i detta ämne den 8
Mars 1803 utfärdade Kungörelse finge åtskilliga
ändringar och tillägg; och hafva Riksens
Ständer i sådant afseende godtfunnit att i underdånighet
föreslå:
1:0 Att Resepass till Gårdfarihandel icke
ina åt någon person meddelas, som ej kan inför
Eders Kongl. Majus Befallningshafvande,
vid tillfälle af passets utfärdande, uppvisa följande
authentiqua handlingar: a) fullständigt
och redigt skrifven, samt af X^astor i Församlingen,
der passökanden bor, efter inhämtade
upplysningar af Sexmännen i Rotarna, till rigtigheten
styrkt förteckning å alla de varor,
han ämnar medföra, och hvilka böra vara så
betydliga, att Eders Kongl. Majus Befallningshafvande
kan pröfva, det Gårdfarihandlanden
skäligen bör af den förmodade vinsten vid försäljning
icke allenast kunna underhålla sig
sjelf och bestrida all nödig Resekostnad, utan
ock hemföra en någorlunda lönande behållning
derå;
Den 2 7 Juli.
tiora; b) behörigt Prestbetyg öfver Passöksndens
ålder, hvilken, i anseende till angelägenheten
af att förekomma allt, som möjligen kun.
de lända till befordran af osedlighet och utsväfningar,
icke bör få vara under 28 år, vid
hvilken ålder en tillräcklig stadga bör kunna
hos Passökanden förväntas; vidare öfver hans
fräjd, som ovilkorligen bör vara god och klanderfri,
samt angående huruvida han är gift
eller icke; att han sjelf och hans husfolk äro
iände för flit i slöjders idkande, samt, då han
är gift, att hvarken han, eller någon af hushållet,
hålles misstänkt för smittosam sjukdom ;
c) vederbörande Uppbördsmäns betyg deröfver,
att Passökanden sjelf är skrifven för det
hemman, han åbor; och d) i händelse han är
ogift, Läkarebetyg deröfver, att han är fullkomligen
frisk från alla smittosamma sjukdomar,
för hvilket betalning erlägges efter Kongl,
Brefvet den 10 Juni 1812; hvarförutan, i händelse
den Passökande någon gång tillförene
fått resa å Gårdfarihandel, nytt pass ingalunda
må honom meddelas, innan han återställt det
förut erhållna handelspasset, och bör, vid de
tillfällen, då pass begäres och utdelas, hvar
och en Passökande sjelf, men icke genom
fullmägtig, inför Eders Kongl. Maj;ts Befallningshafvande,
eller dess utsedda Ombud, sig
inställa.
2:0 Att det pass Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
på Gårdfarihandel utgifver,
hör innehålla ej allenast alla de omständigheter,
som 2 Mom. uti Kongl. Comrnerce-Golle
Sii
-
Den • 7 Juli.
*83
gii ofvanberörde Kungörelse omförmäler, samt
deribland en specifique, och, på satt ofvannämridt
är, styrkt Förteckning å medförande
varorna, likväl icke den meningen om varornas
förtullande i Foras och U lricashamn, utan äfven,
till vinnande af all möjlig controll emot
oordningar och underslef, en, på sätt Kongl.
Påbudet den 14 Augusti 1812 innehåller, lemnad
noga beskrifning öfver passhafvareris ålder,
utseende och kännetecken.
3:0 Att, under handelsresan. Gårdfarihandlanden
bör, vid vite af 16 R:dr 32 sk.
samt förlust af all vidare resrättighet, låta
hos Magistraten uti hvarje Stad, han besöker,
eller der Landshofdinge-Residence är , å LandsCancelliet
påteckna sitt pass, hvilken påteckning
utan lösen meddelas.
4:0 Att Gårdfarihandlande icke må till
något Tjenstehjon utlemna mer eller mindre
varor på Credit, utan husbondens vetskap och
samtycke, och detta vid äfventyr, att eljest
icke kunna för varorna erhålla betalning.
3:0 Att i händelse Gårdfarihandlanden
skulle finnas innehafva mer eller mindre arsenik
eller annat förgift, han bör böta 50 Rldr;
om han sådant åt någon utbjuder eller utlemnar
100 R:dr, samt, derest skada sker, dessutom
vara underkastad särskildt ansvar efter
Lag och utkomna författningar; likväl med iakttagande
af den omständighet, att, i händel
se Gårdfarihandlanden gjort sig skyldig till
dödsstraff eller högsta kroppsplikt, de här ofvan
föreslagne särskilta böter icke komma att
ag*
584
Dtn ;>7 Juli.
äga rum; börandes, då Gårdfarihandlanden innehaft
eller utlernnat förgift, reserättigheten
vara för honom för beständigt förverkad,
6:0 Att så framt Gårdfarihandlanden beträdes
med att innehafva otillåtet gods, af hvad
beskaffenhet som heldst, eller å resan medföra
någon obehörig person, eller ock begå någon
annan af de uti Commerce-Coilegii ofia åberopade
Kungörelses 3:dje Mom. uppräknade
förbrytelser, rättigheten till vidare Gårdfariresors
anställande bör vara för honom för alltid
förlorad; och på det Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Elfsborgs Eän må kunna
vinna snar och tillförlitlig underrättelse,
när en Gårdfarihandlande blifver öfvertygad
att hafva öfverträdt reserättighetens tillgodonjutande,
bor, så snart en Gårdfarihandlande,
på sätt denna eller föregående punkt innehåller,
finnes hafva sig förbrutit, han genast inrtällas
för Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i det Xän, der förbrytelsen skett , som
har att med målet efter omständigheterna förfara,
samt derjemte tiil Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Elfsborgs Eän genast skrifteligen
inberätta hvad emot Gårdfarihandlanden
sålunda förekommit, och i händelse ransakning
vid Domstol finnes nödig, bör, så snart ransakningen
är slutad samt Domen Daga kraft
vunnen och verkstäld, Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i det Eän, der verkställigheten
af straffet skett, derom lemna Eders
Kongl. Majits Befallningshafvande i Elfsborgs
Xån underrättelse och tillika dit afsända den
brotts
-
Den 27 Ju/t.
'brottslige med fångskjuts, hvilken, så framt tillgång
finnes , bör af honom ersättas.
7:0 Att enär Gårdfarihandlande, utan någon
emot honom förekommen brottslighet, sin
resa fulländat, och till hemorten återkommit,'
inom den uti passet föreskrifna tid, han bör,
vid det i 2 Mom. af 1803 års Kungörelse utsatta
vite, inom åtta dagar efter hemkomsten inlemna
passet antingen å Lands-Cancelliet i
Wennersborg eller hos Pastor i Församlingen,'
der han är boende, hvilken sednare detsamma
till närmaste Kronobetjent ofördröjligen öfversänder,
för att till Eders Kongl. Maj:ts Befalla
ningshafvande vidare förskaffas ; börandes enahanda
ansvar äga rum för den Gårdfarihandlande,
som fortsätter resan‘längre tid, än honom
i passet blifvit beviljad. Mén skulle, uti
ena eller andra händelsen, Kaga förfall kunna
uppgifvas, bör det åligga Gårdfarihandlanden
att detsamma, inom 14 dagar efter hemkomsten,
hos Eders Kong). Majus Befallningshafvande
i Elfsborgs J-^än ovägeriigen anmäla och
styrka. .
8:0 Att hvad 1803 års Kungörelse innehåller,
angående så kallade Borgare-Tulls erläggande,
sedan Eandt-Tullarne blifvit uppliafne,
kommer alldeles ätt försvinna, äfvensom ab
la derstädes förekommande föreskrifter om Gårdfarihandlandes
skyldighet att anmäla samt låta.
stämpla, och förpassa sina medförande varor å
Tullkammaren antingen i Borås eller Ulricaeliamn,
samt att låta anställa visitation af med
fö
-
Den i 7 Juli.
förande varor uti de Städer, der Tullbevakning
lia lies.
9:0 Att åt Allmogen i de Härader, hvars
innevånare erhållit Gårdfarihandelsrätt, pass till
enskiita resors företagande icke bör beviljas,
derest den passökande ej är försedd med fullständiga
och tillförlitliga "Betyg deröfver , att
han ej vill uti handelsafsigt anställa resan; och
bör sådant förhållande i passet uttryckligen
intagas, hvarförutan den, som under en sådan
enskild resa medför eller utbjuder någon annan
lofgifven eller otillåten handelsvara, bör
fråndörnmas rättigheten att någonsin resa på
Gårdfarihandel, samt, jemte förlust af alla sina
medförande varor, fällas att böta, i förra fallet,
6 Rldr 32 sk., och i sednare händelsen, efter
Förordningen emot ^Lurendrägeri och Tullförsnillning.
Till hvad Riksens Ständer sålunda funnit
nödigt i underdånighet föreslå, få Riksens Ständer
i underdånighet anhålla om Eders Kongl,
Maj:ts höga stadfästelse och bifall; och få Riksens
Ständer, som ansett alla de föreskrifter uti
Kungörelsen af den 8 Mars 1803, som icke
strida mot de nu uppgifna rättelser och jemkningar,
böra bibehållas, till Eders Kongl. Maj:t
frambära den underdåniga önskan, att så väl
alla dessa föreskrifter, som de föreslagna nya stad.
ganden i detta ämne, må, uti en utfärdande förnyad
Förordning örn Gårdfarihandeln, varda
till allmän underrättelse påbudne.
Slutligen få Riksens Ständer för. Eders
Kongl. Majit i underdånighet anmäla den förhopp
-
Den 27 Juli.
*87
hoppning, de hysa, att när Eders Kongl. Majit
Enner, det den Gårdfarihandlande Westgöthe
Allmogen skulle kunna, utan skada för Sverige,
med sina varor besöka Norrige, sådant då lärer
blifva denna Allmoge till förtjent uppmuntran
för dess bandighet och slöjde-flit allernådigst
förunnadt.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Edets Kongl. Maj It s
På Riddersk. och Ådelns På Prest-Ståndet*
Uppläst hos samtliga Riks-Stånden den 27 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Vid tillfälle af den anmälan Riksens Ständer
hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
gjort,
undcidånigste tropligtigste
tjenare och undersåter
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk,
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
388
Ven 27 Juli.
gjort, om elen förrättade granskningen af Stafse
Badets Protocoller, få Riksens Ständer af förekomna
anledningar hos Eders Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla örn Eders Kong!. Majits
Nådiga åtgärd derhän, att föreskriften i loide
§. Regerings-Formen, om vederböranaes horans
de, måtte varda med sorgfällighet af dem sådant
åligger iakttagen, och att uti, alla ärender,
som röra allmänna hushållningen , sådana underrättelser
må allmänheten meddelas, hvarigenom
alla må kunna af näringsförmånerna sig
begagna.
Äfvenledes och då det inträffat vid en.
del af de Frotocoll, som i Stats-Rädet afjKrigsExpeditionen
blifvit hällne, att de befunnits
förda på ett sätt, som gjort granskningen, om
icke omöjlig, åtmindstone förbunden med den
största svårighet, emedan , då sjelfva Protocollen
till det mesta utgöra blott Diarier och antecknade
beslut öfver de mål som i beredningarne
varit utarbetade, det, genom bristande
data på citerade mål ofta medfört många omgångar,
och någon gång, enär målen ej i Protocollen
funnits till sina rubriker upptagne,
varit omöjligt att taga reda på dem, hvaröfver
besluten blifvit fattade, få Riksens Ständer
i underdånighet hos Eders Kongl. Majit
anhålla om vidtagande af någon åtgärd, hvarigenom
för framtiden rättelse häri ina kunna
vinnas, hvarjemte, då ej i alla Expeditioners
Protocoll målen med Titlar i brädden blifvit
tecknade, Riksens Ständer sluteligen i underdånighet
förnya deras anhållan, att sådana ru
bri
-
Den 87 Ju!"
Erikers införande i NåJer matte anbefallas
hvarigenom Constitutions-Utskottets läsnings»
arbete i så måtto kunde lättas, att deri stors
mängden couranta mål ej alltför mycket beli
ofrie borttaga tiden.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånlgste, tropligttgjte
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, /, A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndet* På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
II, Selman, Lars Olsson,•
h. t. Talman. tj. v. Talman.
Uppläst hos samtliga Riks»St?mden elen 87 Juli.
Ingress till Bevillnings-Föroraningen.
Svea Rikes till Allmän Urtima Riksdag
.sammankallade och häf i Stockholm församlade
Ständer gore veterligt: Att sedan vi,
jemlikt Regerings-Forrnens föreskrifter, efter;
fulländad granskning af Stats-Verkets tillstånd
0ch brister, så väl anslagit särskilda Summor
till beliofvens fyllande, som ock åtagit Oss
en deremot svarande Bevillning af Två Mil»
Fsmte Band. Fjerde Af del. 37, Höner,
Den * 7 Tuli.
lioner, Trehundrade Femtio Tusende Riksdaler^
oberäknad! de till Stats-Contoiret särskildt inflytande
Bevillningsmedel, genom inkomster
af Postverket, Charta Sigillata, Stora Sjo-Tullen,
1/and-Tulls-ersättning och för Husbehof*»
bränning, och vi blott med några förändringar
ansett de förut gällande grunder böra bibehållas;
hafva vi för utgörandet af denna Bevillning
öfverenskomma om följande stadganden;
Slutmening:
Till yttermera visso hafva Vi detta med
Våra namns underskrifvande och vara insegels
undertryckande velat bestyrka, stadfästa och
bekräfta, som skedde i Stockholm den dagen
* °
i Manad, Ar efter Christi börd det Ett
Tusende Åttahundrade och pa det Femtonde.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 7 Juli.
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt
Banco-Utskotts Utlåtande öfver de
hos Högloft. Ridderskapet och Adeln,
Högvördiga Prest-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet gjorda anmärkningar
vid Utskottens till Riksens
Höglofl. Ständer afgif.ne Betänkande,
angående Götha Canal-Arbetets fortgång
och ytterligare befrämjande.
Genom särskildta Protocolls-Utdrag af den
2© och 2? innevarande Juli Månad hafva Höglo
-
Deri 27 Juli.
lod. Ridderskapet och Adeln, Högvördigst Preste
Ståndet och Hedervärda B nde Ståndet med7
anmärkningar återremitterat Stats- samt Binea.
Utskottens under den 1 5 i berörde Månad till
Riksens Höglofl. Ständer afaifne gemensamma
Betänkande, i anledning af Kongl Maj ts Nådiga
Proposition tili Riksens Höglofl. Ständer
af den 5 sisfl. April, angående Götha Canal»
Arbetets fortgång och befrämjande.
Då, med anledning af dessa återrprnisser,'
Utskotten nu skola vördsam! ut låtande afgifva, hafva
Utskotten ansett sig kunna föibigå allt yttrande
öfver den af flera Respectiva Riks-Ståndens
Medlemmar väckta frågat huruvida Gotha Ganals
anläggning år 1810 bordt tillstyrkas samt
om nyttan af ett sådant företag; och i följd
hvaraf Utskotten nu inskränka sig, att blott
upptaga och besvara sådana andraganden, hvil.
ka innefatta anmärkningar af den beskaffenhet,
att de åsyfta någon ändring, jämkning
el er tillägg uti hvad Utskotten, med anledning
af Kongl. Majus högstberörde Nådiga
Proposition, föreslagit och tillstyrkt. — Och
hafva Utskotten, till undvikande af vhllöftighet,
funnit lämpligast, att på ett ställe sammanföra
likartade Anmärkningar, hvilka hos
de 3'ne respectiva Riks-Stånden blifvit framställde;
jemte de svar, Utskotten på dessa anmärkningar
trott sig böra meddela.
1:0 Inora Höglofl. Ridderskapet och A»
deln hafva Herr Grefve Ankarsvärd och Hers
Friherre Stael von Hollstein, samt inom Hedervärda
Bonde-Ståndet Riksdags-Fullmagtige
Hars
Den 27 JulU
liars Carlssons från Skaraborgs län och
Anders Andersson Aberg fran Vesterbottens
län framställt den fråga, hvarföre Canal-Ar-i
beter, med Statens betungande och uppoffring,
nu skal! fortsättas, och tillika yttrat den farhoga,
att det nu uppgjorde kostnads-förslag
kunde blifva lika otillräckligt, sorn det första,
I afseende på den första omständigheten,
så äro de skäl, på hvilka Utskotten trott sig
böra tillstyrka Canal - Arbetets fortsättning,
utredde uti sjelfva Betänkandet; och till hvilket
Utskotten alltså torde få hänvisa. — Beträffande
åter den sednare omständigheten eller
kostnaden, så få Utskotten härvid till närmare
upplysning erinra, att det år 1809 företedde
kostnads-förslag blifvit, inom en ganska
inskränkt tid af blott några veckor, upprättadt
af nu mera aflidne Herr Majoren
och Riddaren Ragge, som dessförinnan icke"
ägt tillfälle att inhämta tillräcklig local-kännedom,
och äfven saknat erfarenhet uti etS
så vidsträckt företag, som Götha Canals anläggning.
— Hvarförutan en betydlig missräkning
nödvändigt skolat uppkomma derigenom, att
varu-pris och arbets-löner sedermera ansenligen
stigit utöfver hvad de samma år 180g
blifvit calculerade. —
Het sednare kostnads - förslaget är åter
byggdt på locai-kär.nedorn, samlad erfarenhet
under flerariga försök och deröfver hållne annotationer,
samt på stället inhämtade råd af Europas
största CanabByggare, Engelsmannen Telfford.
a Jo
Den 2 7 Juli.
2:0 Är hos Heglofl. Ridderskapet och.
Ädela af Herr Grefve Ankarsvärd och hos
Hedervärda Bonde-Ståndet af Riksdags-.FulU
mtgtigen från Vesterbottens lAn Anders Andersson
Aberg rn. fl, framställde, att Wénerns
t>ch Wefterns förenande bör föregå arbetets
fortsättning i Östergöthland.
Härvid få Utskotten tillkännagifva, att
skälen för Canal-*»'betets framtida fortsättning
på lieja Linien äro utredde uti Betänkandet,
att nemligen Canalen endast pä detta sätt inom
kortare tid och nied »lindsta kostnad skulle
kunna fullbordas; och att de hos Utskotten
uppgjorde Calculer efter en sådan antagen arbets-pl.
an äfven blifvit lämpade.
3:0 Hos Höglofl. Ridderskapet och Adela
har Herr von Heyne och hos Hedervärda
Bonde-Ståndet Riksdags Full mag t igen Lars Carlsson
från Skaraborgs Ijän anfört, såsom skadliga
följder af Canal.arbetet, uppstegrade dags-'
löner uti de omkring Canal-strackningen belägna
orter, samt för dessa orter tryckande
Skjutsningar och Inquarteringar; med tillagdt
yttrande af Lars Carlsson, att Canal-Arbetet
äfven skall varit skadligt derigenom, att Bolaget
utifrån införskrifva och vid Canalen till
underpris försålt Spannemål.
Hvad angar Dags-Lönerna, så fa Utskotten
härvid meddela den upplysning, att vid
Canalen icke betalas högre Dagspenning än
13 sk, 4 rst. Banco, och vid hvilket förhållande
Utskotten anse, att Canal-arbetet icke
(praniedt till någon högre stegring af Dags
pen.
"
*94
Den i 7 Juli.
penningar, än den som dessa sednare åren i
hela Riket inträffat. — Beträffande Skjutsnirigarrte,
så kunna de ej undvikas, såsom eu
nödvändig fö jd af den större tranqne och
röre se, hvartill Canal arbetet föran eder; men,
i anseende ti'! Inquarteringarna, få Utskotten
erinra, att Inquarteringar endast kunna komma
i fråga för tagande Troupper till och från
Canalers, <xh att de under arbetstiden icke
besvära de nmkiing Ganal-sträckningen belägna
orter, emedan Manskapet då är inquarteradt
uti särskildt dertill inrättade Earnquer. Och
vidkommande slut igen Lars Carlssons anmärkning,
i afseende på Spannemåls-försäljningen,
så Itafva flere bland Utskottens Medlemmar,
hvilka noga känna friihabandet, upplyst, att
Bolagets uppköp oell försäljning af Sparmemål
varit mycket välgörande för de vid Canalsträckningen
belägna orter.
4:0 Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
har Herr af Sillén samt hos Hedervärda Bonde-Ståndet
Biksdags-Fullmägtieen från Vester
'-1
s-* .. ’ 0
bottens Uän Anders Andersson Aberg anmärkt,
att 3flöningen för Tjenstemännen vid C,malen
skall vara för hög. — Utskotten äro val icke
i tillfälle att bedöma, huruvida personalen är
större, än sorn skulle kunna vara behöflig, men
Utskotten hafva vid granskning af AflöningsStaten
funnit, att, med hänsigt till hvarje
Tjenstemans Befattning, Bönerna icke kunna
anses vara för högt, tilltagne, heldst skicklige
Embets- och Tjenstemän icke blifva att tillgå
tinder annat vilkor, än att de kunna påräkna
skälig
Den * 7 Juli.
skalig utkomst och bergning. Och hvad särskildt
angar Directeurernas arfvoden, så fordrar
billigheten, att de icke sakna en mot deras
möda och besvär någorlunda svarande vedergällning;
och anse Utskotten de arfvoden,
D irecteureme nu åtnjuta, endast uppfylla denna
billiga fordran. För öfrigt, och i anledning
af Herr af Sillens uppgift, att årliga aflöningen
för Embets och Tjenstemänoen skulle
stiga till 71,376 R:dr 38 sk. 5 rist., få Utskotten
upplys», att denna uppgift icke är enlig
med verkliga förhållandet. — Af Directionens
underdåniga Berättelse till Kongl. Majit (hvilken
Berättelse är tryckt) befinnes, att ifrågavarande
aflöning under de förflutna åren, efter
ett taget medium för aila åren, endast utgjort
44,600 R:dr Banco årligen; äfvensom,
enligt den för innevarande år fastställda och
hos Utskotten uppvisade aflönings-Stat, Summan
uppgår till 45,400 R:dr Banco.
5:0 Hos Höglofl, Ridderskapec och Adeln
har Herr Friherre Boye och Herr von Heyne
yrkat sådana vilkor för understöd åt Götha
Canal utaf Staten, att Canal-Discont-Directionen
skulle förbjudas, att mottaga penningar till
Tre Pro Cents renta.
Utskotten torde härvid få erinra, att frågan
om Regleringen af Discont-rörelsen i Riket,
hvarmed den nu väckta synes äga gemenskap,
blifvit öfverleannad till Banco U tskottets
enskilta handläggning; Imedlertid inse Utskotten
nogsamt, att, derest Götha Canal-Discont-rörelse
skall kunna drifvas och underhållas,
Den 2 j Juli.
hällas, härtill blott gifvas a:ne sätt, det enS
att Banken förskjuter he’a utlånings-summan,
hvilket icke ens later vara tänkbart, och det
andra, att nödig utlånings fond anskaffas genom
penningars mottagande till 3 procent;
om icke mot löpande Sedlar, åtmind^tone pä
Afskrifnings räkning.
6:0 Hos Högled. Ridderskapet och Adeln
har Herr Grefve Lilliencrantz upplyst, att
dä Herr Grefven uti dess förslag till sammansatta
Beredningens Betänkande infört, säsoin
■vilkor för ytterligare biträde af Staten, att
Canal-Bolaget skulle, mot full ersättning för
Discontvinsten, afsäga sig den del af Bolagets
privilegium, som rörer Disconterings-rättigheten,
hade anledningen till en sadan Herr
Grefvens enskilda önskan varit den, att Discont-rentan
derigenom kunnat nedsättas lill
5 procent, och att Banco-Styrelsen mätte komma
i tillfälle, att, utan hinder, efter sig företeende
conjuncturer, reglera Sedel-Stockens
och hela Låne-rörelsens belopp, med hänsigt
endast till Likets fördel samt Bankens nytta
och bestånd.
Härvid anse Utskotten sig ej kunna med»
dela annat Utlåtande, än att flere bland Utskottens
Ledamöter väl instämt med Herr
Grefve Lilljencranfz, men att pluraliteten, på
sätt Betänkandet innehåller, varit af den tanka,
att åsom vilkor för ytterligare bidrag
till Götha Canalens fullbordan, Bolaget, i
fråga om Disconferingen, endast borde underkasta
sig skyldighet, att inrätta sin Discont
-
Den 37 Julf.'
*97'
contrörelse enligt de föreskri/ter, som Biksens
Höglofl. Stander, med hänsigt å Samhällets
allmänna fördel finna för godt att meddela
för blifvande Discontrörelsen i hela Bifcet.
7:0 Hos Höglofl. Bidderskapet och Adeln
här Herr af Sillén yttrat att Götila Canal Bolag
borde, i likhet med hvad Södertelje Canal
Bolag redan så patriotiskt verkställt, och långt
ifrån att hota med efterskänkande af redan in*
betalde 40 procent, ej undandraga, sig, att genom
ytterligare Tilhskoft , utan Statens och
Medborgares betungande , fullborda det Canal*
Verk, Bolaget sig åtagit.
Jemte det Utskotten få åberopa hvad Betänkandet
i denna del innehåller, hafva Utskotten
ansett sig böra tillägga den erinran, att
om den upptäckte missräkningen uti första förslaget
gjort ytterligare biträde af Staten nödvändigt,
en sadan missräkning äfven drabbat
Actieägaiena, i så måtto, att de redan inbetalt
iner än först påräknade Actie-Capitaiet och ytterligare
mäste tillskjuta nära Två Millioner ,
hvarigenom den afkastning, som de gjort sig
förhoppning att i framtiden få tillgodo njuta,
blifvit nedsatt till y del.
Efter hvad hos Utskotten blifvit anmäldt,
skall också den motgång Södertelje Canal-Bolag
fatt röna, i synnerhet föraniedt til! det af Aciiedgarne
• Götha Canal fattade Beslut, att icke
1 någon händelse göra någon inbetalning utöfver
det tecknade Actie-Gapitalet, som likväl blifvit
Tre gånger större, än sorn var påräknade.—-Qchdå
Actiernä äro ställde på Innehafvaren, så torde
lätteligen finnas, att något tillskott ickq kan altvin
-
893
Den i 7 Juli.
tvingas den Actie-ngare, som vill uppoffra den
redan insatta Summan.
ft:o Hos Eöglofl. Ridderskapet och Adeln
har Herr Grefve Lilliencrantz, Herr Friherre
Stael von Hollstein , Herr von Heyne och
Herr Påhlman, samt inom Högvördiga PrestStåndet
Herr Lector Fröberg yrkat, att bidragen
icke skulle ulga längre, än till år 1820,
då nästa Lagtima Riksdag inträffar; hvaremot
Herr Prosten Thyselius ansett, att" Bidraget
skulle utgå under alla Tio Byggnads åren.
1 anledning häraf få Utskotten vördsamligen
anmäla huruledes i frågan om tiden för
Bidragets fortfarande, inom Utskotten meningarne
varit delade, och att 2:ne Stånd stadnat
mot ?:ne Stånd, så att jute Alternativa meningar
uti Betänkandet måst framställas, jemte
de för hvardera meningen anförda skäl;
•vid hvilket förhållande något närmare utlåtande
icke kan af Utskotten meddelas.
9:0 Hos Högloft. Ridderskapet och Adeln
halva Herrar Grefvarne von Platen och Lilliencrantz
och Herr Friherre Boye, samt inom
Högvördiga Prest-Ståndet Herr Biskoppen Doctor
von Rosenstein och Herr Prosten Thyselius
framställt Anmärkningar , i afseende på
sättet och Terminen för rentans erläggande och
Capital afbetalningarna , som, efter Byggnadsårens
slut skulle komma att erläggas å de an*
slags Summor, Riksens Högiofl. Ständer täckas
bevilja till Götha Canal arbetet.
Med anledning af nyssnämnda Anmärkningar,
hafva Utskotten trott sig böra tillstyrka
-
Den 97 Juli,
«99
lea Riksens Högloft. Ständer , att för fle Lånbiträden
( Discont-rättigheten undantagen), som
Götha Canal-Bolag meddelas, icke må. under
Byggnads åren riskas någon renta och G.ipifalafbetalning,
samt efter Byggnads - arens slut
icke helier komma i fråga, förr än Actie- ägarne
af Discont- samt Canal - inkomst njutit
och allt framgent för hvarje år få njuta oafkortad
Fern procents renta å deras inbetalta Actie
- Capital,
I sammanhang härmed hafva
Utskotten ansett lämpligt , att äfven upptaga
Riksdags - Fulirrngtigen från Kronobergs Län
.lohan Hind icssons yttrande, att intet allmänt
Biträde borde Götha Canal Bolag meddelas förr
än det visat att hela arbetet vore fullborladt;
till svar hvarpå Utskotten endast torde behöfva
anmärka , att , derest ett sådant vilkor
stadgades, blef häraf ett säkert resultat, att
Canaien icke kom att fortsättas, än mindre fullbordas.
10:0 Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln
har Herr Grefve von Platen, samt hos
Hedervärda Bonde-Ståndet Riksdagsmannen Eric
Ericsson föreslagit, att Götha Canal nu skulle
till Staten öfverlåtas, mot ersättning af hvad
Actie-ägarne redan utbetalt.
Utskotten få i anledning häraf förklara,
det Utskotten hysa den i erfarenhet grundade
öfvertygelse att kostnaden , i händelse Canalarbetet
skulle fortsättas för allmän räkning,
alltid skulle blifva ansenligen större , än dä
dess utförande är uppdraget åt ett enskildt Bolag;
äfvensom Utskotten, i anledning af Herr
Gref
-
Dtn i 7 Juli.
Grefve von Plåtens gjorda tilläggning, att, o*
aktadt allt hvad hittills blifvit sagdt, förmodefigen
ännu mangen finner de fordringar , man
framställt såsom nödvändiga för Canalens fullbordan,
öfverdrifne, Utskotten trott sig böra
yttra den öfvertygelse, aif, efter hvad Utskotten
förmoda, Riksens Högled. Ständer icke anse
sig skyldiga att ersätta Actie - ägarnes
tillskott, för det att Riksens Höglofl. Ständer
vid tgog och igro arens Riksdag i underdånighet
tillstyrkte Canalens anläggning.
11:0 Hos Höglofl. Eidderskapet och Adeln
har Herr Grefve von Platen samt hos
Högvördiga Prest-Ståndet Herr Riskoppen von
Rosenstein och Herr Prosten Thyselius
framställt anmärkningar vid Utskottens förslag,
att åt Banco-Styrelsen skulle förbehållas rättighet,
att anmärka allt hvad som finnes anmärkningsvärdt
• m. m.
Vid besvarandet af denna punkt hafva
::ne skiljaktiga meningar inom Utskotten ypy
pats, den ena, att redactionen af jue punkten
borde förblifva oförändrad, och har till stöd
för denna tanka äfvensom till besvarande af
Anmärkningen blifvit-anfördt, det man icke
med ringaste anledning bör kunna hysa någon
farhåga, att Banco-Styrelsen och det Verk,
hvarifrån Bidraget skulle komma att utgå, inblandade
sig i detailler af scientifique beskaffenhet,
utan bör inan vara förvissad, att den erforderliga
säkerheten bättre bevaras genom ett
allmänt stadgande, som är klart och tydligen
uttryckt, an genom flera, enär man icke möjli
-
