# ID: svediakorp-gov1785
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 35,411
# sentences: 1,291
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 2 2 Juli,
2 07-3
fordras; äfvensom att till Riks Standen genast
inkomma med öfversigt af de punkter uti Bevillnings-
och Chartae Sigillatas-Förordningarna ,
hvarom Riks-Stånden stadnat uti olika beslut >
och hvilka frågor fördenskull jemlikt Regeringsformens
71 §. böra till förstärkta Stats-Utskottets
afgörande öfverlemnas. Ut supra.
Ex Protocollo
J, JJ. /fornqvist.
S. D Efter Öfverläggning om Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottets Utlåtande i anledning
af gjorda anmärkningar vid Utskottets
förra betänkande rörande yrkad inskränkning uti
den så kallade Gårdfari-handeln samt Hederv.
Bonde-Ståndets angående detta ärende d. 20 i
denna månad vidtagna beslut, fann Prest-Ståndet
för godt att gilla och godkänna, hvad Utskottet
i berörde Betänkanden yttrat och tillstyrkt,
med det af Hederv. Bonde-Siåndet äskade
undantag, att de Gårdfari-handlandes antal icke
må bestämmas utan af deras eget godtfinnande
bero, men hvad angick Hederv. Bonde-Ståndets
yrkande att 21 års ålder må anses tillräcklig för
dem, som i Gårdfari-handels-afsigt företaga Resor,
kunde Prest-Ståndet icke dertill sitt bifall
lemna, utan ansåg uppå de af Utskottet anförde
skäl berörde ålder böra till 28 år bestämmas.
Vidkommande sluteligen Hederv. BondeStåndets
ogillande af 10 Punkten, så och enär
af denna punkt, enligt PiesuStåndets tanke, icke
kan
2074
Den 2 2 Juli*
ian dragas den följd, att det skulle vara berörde
Orters Invånare mer än någon annan förbudet
att lcringresa och köpa Spannmål, ansåg Prest.
Ståndet sig icke äga skäl att denna punkt uti
Betänkandet ogilla. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U, Almqvist.
S. D. Efter ytterligare föredragning af Stats*
saint Allm. Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma Betänkanden i frågan om en Posteller
Eorvagns inrättande å de större Landsvägarna,
fann Prest-Ståndet för godt att gilla hvad
Stats-Utskottet rörande detta ämne yttrat. Ut
supra.
Ex Protocollo
,7, U. Almqvist,
S. D. Vid ytterligare föredragning af BancoUtskottets
Utlåtande, i anledning af de vid Utskottets
Memorial rörande Malmö Di scont gjorda
anmärkningar , pröfvade Prest-Ståndet skäligt
att med bifall till hvad Utskottet i öfrigt yttrat
och tillstyrkt för sin del besluta att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet må anhållas, det täcktes
Kongl. Maj:t låta igenom behörigen tillförordnad
Actor anställa laglig undersökning om Malmö
Discont - Directions förhållande i afseende på
berörde Discont-Verks förvaltning. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V, Almqvist,
Den 22 Juli,
2075
S. D. JJå Stats- samt Allm. Besvärs- och Oeconoinie-Utskottens
gemensamma Utlåtande om
uppmuddring af Clara och Fateburs Sjöarna
samt Rörstrands och Carlhergs-vikarne nu å nyo
foredrogs, beslöt Frest-Ståndet att, med ogillande
af Allm. Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
hemställan , bifalla Stats-Utskoltets yttrande. Ut
supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist,
8. D. Med anledning af Bevillnings-Utskottets
Memorial af nästl. gårdag, beslöt Prest-Ståndet
anmoda Uag-Utskottet att skyndsammast inkomma
med Project till den förändring uti Borgenärs
Eden vid Concourser, hvartill den föreslagna
Bevillnings Stadgans 2 Art, 6 j Mom.
kan föranleda, Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. salmqvist,
S. D. Återremitterades Bevillnings - Utskottets
yttrande i frågan om öfverlemnande till Kongl.
Maj:t, att efter sig företeende omständigheter
förhöja Sjö-Tullen. Ut supra.
Ex Protocollo
J. 17, Almqvist.
S. D. ll<mot Constitutions-Utskottets å nyo föxedragne
förslag till ändringar uti Regerings
For
-
Den 2 2 Juli.
Formens 29 och 41 §. §. gjordes inom Prest.
S åndet inga anmärkningar, utan blefvo berörde
förslag uppskjutne till den behandling, sorn Regerings-Formens
56 §. föreskrifver. Ut supra*
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Constitutions*Utskottets nästlidne gårdag
på bordet lagda Utlåtande öfver Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, i anledning af Norriges Rikes
Stor-Things Svar på den föreslagna RiksActen
, till Bestämmande af de genom föreningen
mellan Sverige och Norrige uppkomna Constitutionella
förhållanden, blef vid förnyad föredragning
af Prest-Ståndet godkändt. Ut supra.
Ex Protocollo
J. JJ. Almqvist.
S. I>. Lemnade Prest-Ståndet sitt bifall till
Constitutions-Utskottets yttrande öfver de inom
Prest-Ståndet gjorda anmärkningar vid Utskottets
Memorial, angående förrättad granskning af StatsRådets
Protocoll sedan sista Riksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
J. 17. Almqvist,
S. D. Allmänna Besvärs* och Oeconomie-Utskottets
Betänkande, i anledning af Herr Print
zen
-
Den a a JuVu
2077
2enschölds Memorial om vidtagande af medel till
Fabrikernas upphjelpande, blef af Ståndet ogil»
ladt. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqist. t
Utdrag af Vedlöf. Borgare-Ståndets
Protocoll, hådet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den <22, Juli
1815.
S. D. Bifölls, vid förnyad föredragning, Constitutions-Utskottets
Memorial af den 19 Juli,
hvilket den 20 lades på bordet, om jemkning
af stridigheterna imellan 4a och 94 §. §. Regerings-Formen.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
o
S. D. Ater föredrogs Stats- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- Utskottens Betänkande
af den 15 Juli, som den 21 lades på bordet,
om Enskiftes medlen för Skåne och Skaraborgs
Län m. m.; hvilket bifölls. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Till Stats-Utskettets Memorial af den
19 Juli, som i går lades på bordet och nu åter
före»
3078
Ben 3 2' Juli.
föredrogs, angående tillökt aflöning för Ståndens
Cancellier , leinnade Borgare-Ståndet sitt bifall.
Ut supra.
Ex Protocoilo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. F öredrogos å nyö och biföllos Stats-Utskottets
Betänkanden:
1:0 af den 18 Juli, som den 20 lades på
bordet, angående den summa sorn för Stats- och
Riksgälds - Verkens behof erfordras, att gerion!
Allmän Bevillning Utgöras; i och hvarmed det
förra Betänkandet uti detta ämne af den 17
förfaller}
2:0 af den 18 Juli, ifrån den 21 hvilandé
på bordet, om revision af subsidie räkningar;
3:0 likaledes angående liqviderandét af skulderna
efter sista krig; och
4:0 af den 19 Juli, som den 20 lades på
bordet, i anledning af Skånska Stenkols-Grufvans
interessenters underdåniga ansökning om
exportations prtemier och publikt JLån m. m.
Ut supra.
Ex Protocoilo
Cati Magn, Robsahm,
S. D. Upplästes å nyo Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottets under den 12 Juli afgifne,
samt sedan den 21 Juli på bordet hvilandé, utlåtande,
i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande af den 24 Maj, örn allmänna
-
Den 2 2 Juli,
2079
Inanna Skogshushållningen i Biket samt väckt
fråga om Skogsbetjeningens och Jägeri - Statens
Indragning, hvaraf första Momentet, att Sockneoch
Härads-Allmänningars delning måtte tillåtas;
andra Momentet, angående Skogarnes undersökning
i Provinserna; tredje Momentet, att
inskränkning vid utskeppningen af Trädvaror
och Skogsproducter måtte vidtagas; 6:te Momentet,
angående Stubbelön och 8:de Momentet, angående
Kyrkoherde - och Capellans - Boställens
skogar m. m. af Ståndet bifölls, men rörande
4:de Momentet, angående Ekar, så ansåg Ståndet,
att dispositionen öfver desamma borde lemnäs
åt Jordägaren lika fri och obehindrad , sorn
i anseende till all annan skog, på hvad slags
grund de ock må växa; äfvensom i anseende
till 5:te Momentet, att Krono-Jägeri-Betjeningen
måtte indragas, sedan om Allmännings-Skogarnas
delning och fri disposition öfver Ekar
Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd blifvit utverkadt,
dock att sådana personer bibehållas, hvilka till
bevakningen vid Kronans egna Djurgårdar, Parker
och Gehäg m. m. erfordras; samt slutligen
i anseende till 7:de Momentet, att svedjandet ställes
under Krono-Betjeningens tillsyn, sedan JägeriBetjeningens
befattning upphört; och skulle dessa
Beslut de Bespectiva Med-Stånden , genom
Protocolls-Utdrag vördsamt och vänligen meddelas-
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D.
2080
Dm 2 2 Juli.
S. D. Jemte dét Ståndet till alla delar biföll
StatS-Utskottets den 18 i denna månad afgifnä
och den 20 på bordet lagda 2:ne Betänkanden om
Pikets Utländska Gäld samt dess indragande och
inlösen, beslöt Borgare-Ståndet för sin del, att
den lifliga Underdåniga vördnad och tacksamhet,
sorn det var öfvertygadt att Bespectiva MedStånden
med Borgare Ståndet delade för Bians
Maj:t Konungens och Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
Eandsfaderliga och visa med verkan till
beredande af medlen, hvarigenom ifrågavarande
gäld kunnat på ett för Piket hedrande men tillika
föga känbart sätt afbördas, skulle genom en
stor Deputation, under Hans Excellencés Herr
Grefvens och Eandtmarskalkens samt Herrar
Talmäns anförande, af Pikets Ständer inför
Hans Kongl. Maj:t och Hans Kongl. Höghet i
underdånighet nedläggas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Då nu åter föredrogs Bevillnings-Utskottets
den 18 Juli afgifna, och -i går på bordet
lagda Memorial, i anledning af anmärknin»
gar vid Betänkandet och Förslaget till förändringar
i Chartas-Sigillatte-Förordningen, fann Borgare-Ståndet
för godt att , i afseende på den föreslagna
extra Stämplingen , förblifva vid sitt redan
den il i denna månad fattade beslut, att
den icke bordé äga ruin, men lemnade i allt
öfrigt sitt bifall till Utskottets första förslag med
* de
Den a % Julié
a o 8$
de förändringar, det Sednare Memorialet innehåller.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
S. D. Till Handlingarna lades, vid nu förnyad
föredragning, Bevillnings-Utskortets från
gårdagen på bordet hvilanda Memorial af deni
19 Juli, med öfversigt af den beskärning, sorn
under namn af Bevillning kommer att på diverse
Titlar utgå. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahmi
S. D. Det af Constitutions-Utskottet den 20
Juli afgifna, och den 21 på bordet lagda Utlåtande,
i anledning af Norriges Pikes Stor-Things
svar på den föreslagna Riks Acten, om de imellan
Sverige och Norrige uppkomna Constitution'ella
förhållanden, föredrogs nu å nyo och bifölls.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
S. D. Tades till Handlingarna ConstitutionsUtskottets
2:ne Memorial af den 19 Juli, som
ifrån den 20 hvilat på bordet och nu åter föredrogos
, angående:
1:0 en af Hans Excellence Herr I.andtmarskalken
den i 7 Juli vägrad Proposition; och
5: te B andel. 261. 262. 2*0
2 o8 2
Den 2 2 Jufi.
q:o Herr Friherre Stael von Hollsteins anmärkning
mot föredragande i Stats-Rådet. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Följande Constitulions-Utskouets Memorial
föredrogos nu å nyo och antogos att hvila
till nästa Riksdag för den åtgärd 56 Regeringsformen
föreskrifver:
l:o Af den 19 Juli, hvilket den 20 lades
på Bordet, om ny redaction af 29 §. Regeringsformen
;
2:0 likaledes om förändring af 41 §, Regeringsformen;
och
3:0 af den 20 Juli, som i går lades på Bordet,
om ny redaction af 5 §. 1 Alon», af Tryckfrihets
Förordningen. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
o
S. D. A nyo föredrogs Constitutions-Utskottets
den 20 Juli afgifna , och den 22 på bordet lagda
Memorial, i anledning af Höglofl. Ridd.
och Adelns återremiss å Utskottets förslag till
den ändring i 4 §. Regeringsformen , att ordet
och skulle sättas i stället för ordet eller mellan
orden frälse och ofrälse; hvarvid Borgare-Ståndet,
med oförändradt bifall till hvad Utskottet
sig utlåtit, fann, att, i händelse Höglofl, Ridd.
och
Den 2 2 Juli. äo8|
Och Adeln icke Skulle Frångå Sitt eget, och taga
sig efter Méd-Ståndens i detta ämne fattade
beslut, någon annan åtgärd icke återstod, än deri
omröstning uti förstärkt Cönstitutions - Utskott *
som 56 §. Regeringsformen föreskrif ver, Och till
hvilken åtgärd Borgare Ståndet ock för sin del
ville j i sådant fall s hafva målet öfveriemnati
Ut supra» '
Ex Protocoilö
Carl Magn. Robsahm*
S. I). I^å af Allmänna Besvärs- och ÖeconQmie-Utskottet
afgifna Betänkanden * hvil.kä deri
21 Juli lades på Bordet:
ilo af den 15 Juli» om ért ny och allmän
reglering af de uti Riket nu antagna Särskildta
vigtsorter; och
2:o af den 17 luli, öm jemkning i extra
Roterings-skyldigheten ;
föredrogos nu å nya och biföllos. Ut supra*
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
fe D. "Vid förnyad föredragning af Stats- samt
Allmänna Besvärs* Och Oeconömie-Utsköttens
den 18 Juli afgifna> och dert 21 på bordet lagda
Betänkande om én Post och Forvagns-inrättande
å de större Landsvägarna, beslöt Borgare
Ståndet att bifalla det Utlåtande, hvaruti
Stats-Utskottet, stannat* Ut supra*
Ex Protocoilö
Carl Magn, Jiobsahttts
'
2084'
Den 22 Julit
S. D. föredrogos åter Allmänna Besvärs- och
Oeconomie Utskottets 2tne i går på bordet lagda
Betänkanden:
1:0 af den 15 Juli, öfver Herr Friherre
Wrangels Memorial, om en ny EandtmätareTaxa;
2:0
af den ig Juli, angående yrkad inskränkning
af Finska Handeln, m. m.
Vid hvilka Betänkanden Borgare - Ståndet
lät bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oe*
conomie Utskottens Utlåtan en af den 15 Juli,
hvilka den al lacles på Bordet:
j:o om uppmuddring af Clara- och Fater
burs-Sjöarna; och
2:0 om Båtsmanshållet i Sveriges Norra
Provinser;
föredrogos nu åter och biföllos. Ut supra.
Ex Protocollo
v Carl Magn. Robsahmt
S. D. Vid Banco-Utskottets den 21 Juli på
bordet lagda och nu å nyo föredragna Utlåtande
af den 15 , angående Kongsholms Krono-Bränneris
användande till Kur- Och Sjukhus, lät
Borgare-Ståndet bero, Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
Deri 2 2 Juli.
5085
S. D. Oedan Stats-Utskottet, x anledning aE
anmärkningar inom Borgare-Ståndet emot Betan*
kandet af den 17 sitslidne Juni, angående förhållandet
med restantierna å Biksgälds-Contoirets
me el i Götheborgs och Bohus Län, under den
18 Juli i detta ämne sig ytterligare utlåtit, och.
hvilket sednare Utlåtande den 20 Juli lades på
hordet och nu åter* föredrogs; så fann BorgareStåndet
för godt att det första Betänkandet bifalla
och i följd deraf vid det sednare låta bero.
Ut supra.*
Ex Protocollo
Carl Magn Robsahm.
S. D. Lemnade Borgare-Ståndet sitt bifall till
Constitutions-Utskottets den 20 Juli på bordet
lagda Utlåtande-af den ig föregående, i anleda
ning af Högvördiga Prest-Ståndets anmärkningar
vid^Memorialet om granskningen öfver Stats»
Badets . Protocoll. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
\
S. D. Vid förnyad föredragning af sammansatta
Stats- och Banco-Utskottens under den 15
Juli meddeldta samt sedan den 17 Juli på bordet
hvilande Betänkande, angående Götha Canal-arbetets
fortgång och ytterligare befrämjande,
stannade Vällofl. Borgare-Ståndet för sin del,
med bifall till hvad Utskotten för öfrigt föreslagit,
nu uti följande beslut:
J:o
J)en s 2 Juli.
1:0 att, 1 anseende till gjord anmärkning arn
underlåtenhet å Canal Di,ectionens sida, att behörigen
anmäla de hinder, hvilka för arbetets
fortgång inträffat, det alternativ i Utskottets Betänkande
gillas och antages , som förklarar denna
fråga böra förfalla;
ato att Götha Ganal-Bolag, såsom vilkor
för allt ytterligare bidrag till Ganalens fullbordan
, bör underkasta sig skyldighet, att inrätta sia
Jtiscqnt rörelse , äqjigt de föreskrifter , sorn Rik*
sens fföglofl. Ständer, med hänsigt på Samhäl*
lets allmänna fördel, finna för godt meddela,
fpr blifvande Discont-rörelse i hela Riket;
3:0 art bidraget till Götha Canal utgår årligen
ifrån och med innevarande år till ochmed
1820 , eller det år, då nästa Riksdag derefter
infaller;
4:0 att det ytterligare bidraget af Staten
hvarken för nästa eller något af de påföljande
åren utbetalas innan Revisionen för det nästföregående
året intygat Byggnadens fortsättning
med full d ift efter den stadgade planen, och tillika
, att det tecknade Actie Capitalet blifvit infordradt
i den ordning Utskottens Betänkande
upptager, nemi, 1815, Io procent, 1816 likaledes
10 procent, Samt 1818 „„i82 0 hvarje år 10
procent i
5:0 att Götha Canal erhåller ett årligt Bygginads-biträde
af 300,000 R:dr Banco;
filo att Banken och det Verk, hvarifrån bidraget
utgår, må tilläggas ovilkorlig,rättighet,
att erhålla fullständiga upplysningar och förslag
Sfver det verkställda och tillärnade arbetet, samt
att
Den a a JuK.
2087
*tt anmärka allt som finnes anmärkningsvärdt,
med rättighet att innehålla anslagen intill dess
afseende göres å det som till rättelse är uppgifvet
;
7tP att om under någotdera af de sex åren,
allt påräknadt arbete icke skulle kunna utföras,
den besparde summan må det påföljande året få
begagnas, men att den del af anslags summorna,
som år 1820 icke är till arbetets fortsättning disponerad
, ingalunda må anses såsom en Bolagets
ovilkorliga fordran;
8:0 att emot de nu föreslagna ytterligare
biträden, all af Canal-Bolaget uppgifven Pretention
å ersättning af Stats-Verket helt och hållet
försvinner ;
g:o att underdånig ansökning derom göres,
det Kongl. Maj:t täcktes förbjuda Götha CanalBolag
vidare fortsättning af Discont-rörelsen, så
vida ej Bolaget fullgör de vilkor, hvilka detsamma.
i sådant afseende varda föreskrifne.
Och skulle detta allt, genom Utdrag af
Protocollet, de Kespectiva Med-Stånden vördsamt
och vänligen meddelas, äfvensom att, vid
förnyad föredragning af Banco-Utskottets särkildta
, under den 13 Juli i samma ämne meddeldta
och dén 17 på hordet lagda Memorial, detsamma,
i följd af det föregående beslutet, bifölls
i de delar det dermed öfverensstämmerUt
supra.
<* |
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag
;so88
De.n g» Julli
Utdrag af Hedervärda B ende-Ståndets
Frotocoll, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 2 2 Juli 1^15.
s. D. Föredrogs å nyo och af Bonde-Ståndet
bifölls . Allmänna Besvärs och Oeconomie-Utskottets
den 171 denna rnänad afgifna och den
20 på bordet lagda Betänkande, angående jemkning
uti Extra Boteringsskyldigheten. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Företog Hederv. Bonde-Ståndet till ytterligare
öfvervägande, så väl Särskildta Utskottets
den 10 i denna månad afgifna, sedan den
17 på bordet hvilande, Yttrande, som Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets deri 15
Juli meddeldta och den 20 på bordet lagde Utlåtande,
angående Allmänna Spannmåls Magazins-Inrättningen
i Piket.
Efter öfverläggning beslöt Hederv. -BondeStåndet,
att Ärendet skulle till Kongl. Majus
visa och Nådiga pröfning och förordnande i underdånighet
öfverlämnäs, med de underdåniga
önskningar, att hvad Särskildta Utskottet, i hufvudsaken
, och Oeconomiie-Utskottet, i afseende
på det Reglementariska, föreslagit, måtte komma
i Nådigt öfvervägande; att afseende tillika
måtte fästas å de Norra sädesfattiga Provinsernas
större Spann måls-behof*'och att, om Nederlag
af utländsk säd tillätes, sådant ej måtte ske ,
utan mot lämpeliga Tullafgiftsr, som vid införseln
erläggas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Den as Juli.
3089
S. D. IMed benägen meddelad underrättelse genom
Protocolls-Utdrag den a o dennes, huru
Höglofl. Bidderskapet och Adeln afgjort Särskildta
Utskottets Betänkande och Utlåtande, rörande
förlägenheten i allmänna rörelsen m. m.,
har högbernälte Stånd tillika inbjudit sina MedStänder,
att med det sig förena uti 5:te punkten
rörande Utskottets förslag om en Stats-Oecono»
misk Journal och tillförordnande af en Bedacteur
för densamma , att detta förslag till Kongl.
Maj:t skulle i underdånighet öfverlémnas, i ändamål,
att, ännu under Biksdagens lopp, underställas
dess Nådiga pröfning och fastställelse;
och som detta tillägg ej leder till någon ändring
uti hvad Bonde-Ståndet i detta ämne redan beslutat,
så fann Ståndet för godt, att med Höglofl.
Bidderskapet och Adeln häri sig förena;
hvarom de öfriga Biks-Stånden skulle vördsamt
och vänligen underrättas. Ut supra.
* Ex. Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Upplästes och bifölls Banco-Utskottets
ankomne Utlåtande, af den 18 innevarande månad,
i anledning af'‘Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottets till Banco-Utskottet, i afseende
på Tumba Pappers-Bruk, remitterade'
Betänkande af den 6 sisth Juni, angående rät«
tigheten för Eiynpsämlare, att kringresa i Landet,
samt om Lumpors anskaffande för PappersBrukens
behof. Ut supra.
Ex Protocollo
Plof Werlin.
aogo
Den 2 2 Juli.
S. D. £ öredrogs å nyo Allmänna Besvärs- och
Oeconornie-Utskottets , den 12 innevarande manad
afgifna pä bordet hvilande, Utlåtande, i anledning
af gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande af den 3 sistlidne Juni, angående
Allmänna Skogshushållningen i Riket med mera;
och blefvo i sammanhang härmed till ytterligare
öfvervägande företagne , Eag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottens gemensamt
afgifna Betänkanden, af den 18 sis lidne
Maj, hvilka den 19 påföljande Juni blifvit på
bordet lagda, angående så väl yrkad rättighet
till svedjande för Skatte- Frälse och KronoSkatte-Hemmans
Aboer i Kronobergs Uän, som,
ock örn oinskränkt frihet att svedja.
Efter föregången öfverläggning stadnade Hederv.
Bonde-Ståndet i följande beslut: att hvad
Allmänna Besvärs-Utskottet uti sina Utlåtanden
angående Skogshushållningen m. rn. föreslagit,
skulle, till följe af 14 §. i Riksens Ständers
Beslut den 12 Nov. 1810, afslås, med underdånig
anhållan hos Kongl. Maj:t, att hvad Riksens
Ständer år 1809 beslutat om Krono- och
Härads - Alltnänningarnes delning, och JägeriBetjeningens
afskaffande måtte, genom Nådig
Befallning till Herrar Eandshöfdingarne gå i
verkställighet och den skiljaktighet riktigt utredas,
sorn författningarne utstaka , men Utskottet
sammanblandat mellan dispositionen af Skatteech
Krono-Hemmans-skogar. Varandes det Hederv.
Bonde-Ståndes önskan, att Skogs- och Jägeri-Betjeningen
må, såsom onödig och onyttig,
atskaffas. Ge*-
Den a 2 Jlili.
sogi
Genom detta beslut ansågs förfalla, hvad
om svedjande Wlifvit af I^ag- och OeconomieUtskotten
föreslaget. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin•
S. D. Det af Allmänna Besvärs oell Oeconomie
Utskottet den 15 innevarande månad meddeldte
på bordet hvilande Betänkande, i anledning
af det, inom åtskillige af Riks-Stånden,
framstäldta förslag, om en Post- eller Forvagns
inrättande å de större Landsvägarna, blef nu
åter föredraget; hvarvid Bonde Ståndet fann lör
godt, att bifalla Betänkandet och hvad deri föreslagits,
såsom ländande till lindring uti skjuisnings-besväret,
med öfverlemnande i underdånighet
till Kongl. Majit, att förordna om verkställigheten
för de Orter , der inrättningen är
tjenlig och verkställbar.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. I anseende till gjorda anmärkningar återremitterades.
Stats- och Banco-Utskottens den 15
innevarande månad afgifna Betänkande, angående
Kongl. Majlis Nådiga Proposition till Rikets
Ständer om Götha Canal-arbetets fortgång och
ytterligare befrämjande , jemte Banco-Utskottets
särskildta Memorial, huruvida understöd för
detta
aogi
'Den a? Julli
detta Canal-Verk kan från Banken meddelas.
,Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. C onstitutionsUtskottets den aoj denna
månad afgifna samt sistl. dag ankomna och upplästa
Memorial, innefattande Förslag till ändringar
och tillägg uti* 5 §. I Mom. Tryckfrihets-Uagen
och yttrande i anledning af BiksStåndens
olika Beslut, rörande föreslagen ändring
i 4 §. Begerings-Formen, blefvo , efter ytterligare
föredragning, lagda på bordet till nästa
Biksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. C onstitutions - Utskottets den 20 inne*
varande månad meddeldta, sistl. dag på bordet
lagda Utlåtande, öfver Kongl. Majus Nådiga
Proposition i anledning af Norriges Bikes Stor'
Things Svar på den föreslagna Biks-Acten, till
bestämmande af <le, genom föreningen mellan
Sverige och Norrige, uppkomna Constitutionella
förhållanden, blef nu åter föredraget och af
Hedervärda Bonde-Ståndet till alla delar bifallet.
JJt supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D,
*
Den 22 Juli*
2093
S. D. Upplästes Stats- och Bevillnings-Utskottens
nu ankomna gemensamma Betänkande a£
den 19 1 denna månad, angående Herr Badman
Sjöboms Memorial om nedsättning af Postafgiften
för alla, till och ifrån utrikes orter, afgående
och ankommande bref; hvarvid Hederv.
Bonde-Ståndet lät bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Från Stats-Utskottet voro insände följande
den 19 i denna månad meddeldta Utlå^
tanden:
1:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande, om sökt lindring uti
Båtsmans Indelningen i Blekinge.
2:0 Öfver anmärkningarna vid Betänkandet
om tillökt anslag af medel för de Fria Konsternas
Acadernie m. m. och
3:0 Uppå återiemiss i frågan om medel till
understöd för utgifvandet af skriften: Svensk
Botanik.
Efter uppläsande häraf, och då Hedervärda
Bonde-Ståndet, i dessa ämnen , redan fattat sina
beslut, ansåg Ståndet sig endast böra de sarnnaa
åberopa. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S. D.
so§4
Den 2 2 Juli.
S. D. bni igt nu ankommet och uppläst Proto»
colls Utdrag för denria dag, lia Je Högv. PrestStåndet,
efter lemnadt bifall till Stats Utskottets
Betänkande, i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Propositioner angående Rikets utländska
gäld samt dess indragande Acil inlösen , inbjudit
sina Med Ständer till instämmande u i det
beslut, att, genom en stor Deputation af samtliga
RiksStånden, inför Hans Majit Konungen och
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen yttra Riksens
Ständers underdåniga vördnadsbetygelse och
tacksamhet för de flera fördelar och välgerningar,
hvilka, genom Hans Kongl. Majus vishet
och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens osparda
och kraftfulla nit för Fäderneslandets ära och
sällhet, blifvit Svenska Folket beredde.
Hederv. Bonde-Ståndet emottog med så myc*
ket större fägnad denna underrättelse, som Ståndet
redan sisth dag , vid ofvanberörde måls afgörande,
fattat lika beslut, och anmodat sin Talman,
att med Herr Uandtmarskalken och de öfriga
Herrar Talmännen härom vidare öfverenskomma
och bestämma dagen för Deputationens
afsändande. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den zl Juli.
Vördsamt Memorial!
I anledning af gjorda anmärkningar inom
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Vällofl.
Bor
-
Dm aa Juli.
3095
Borgare Ståndet, är Banco-Utskottets Memorial af
t?7 sistl. Maj, angående utlåning på fast egendom,
enligt Protocolls - Utdrag den t tj och 15
Juni, till Utskottets förnyade handläggning återförvist.
I afseende pä .hvad inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit anfördt, om den ifrågavarande
Uåse-Fondens otillräcklighet, får Banco
Utskottet vördsamt åberopa dels ingressen till
Memorialet, dels dess sedermera under den 30
Juni afgifna Metporial.
Att hus i Städerna skulle vara från all lånrättighet
i Banken uteslutna, kan Banco-Utskottet,
med afseende så väl på Städernas betydliga
Jord egendom, som Näringarnes nödvändiga understöd,
för dess del icke anse med billighet
förenligt; och af samina anledning har Utskottet
ej trott sig böra, genom ett förbehåll, att endast
Stenhus finge i Banken belänas, utesluta de flesta
Rikets Städer, som i allmänhet äro med trädhus
bebyggda, från hoppet att både nu och i
framtiden erhålla Banco lån; då Banken äfven uti
sådan pant kan äga full säkerhet.
Vissa olägenheter vid den af Banco Utskottet
föreslagna grund för utlåning på hus i Städerna,
hafva i* öfrigt ej undfallit Banco-Utskottets
uppmärksamhet; och det är rörande denna
punkt som de flesta anmärkningar inom de Resp.
Stånden blifvit gjorda. Men Utskottet kan på följande
skäl ej annat, än anse denna grund vara
den mest lämpligä sorn kan utfinnas.
Att Brandförsäkrings-värdet ej kan antagas
såsom grund för an sådan beläning, tror Utskottet
-
Den 22 Juli.
tet sig redan hafva upplyst, då husets försälj»
ningspris är alldeles oberoende af Brandförsäkringsvärdet
och Banken således endast i händelse
af Brandskada, kan vara viss om full betalning
för sitt Lån: och Utskottet har för denna
öfvertygelse funnit ett förnyadt stöd uti den
uppgift som ibland Anmärkningarna från Vällofl
Borgare-Ståndet influtit, att ett Hus uti en
bland Bikets Städer, blifvit i fullgodt stånd försåldt
för 200 B:dr, ehuru Brandförsäkradt till
a,200 R;dr Banco; hvad åter Stockholms Stad
beträffar, kunna derstädes ej så hastiga förändringar
uti rö elsen och egendomarnas värde inträffa,
och då för öfrigt i Stockholm endast Stenhus
fa belänas , förmodar Utskottet att försäljningssumman
högst sällan skall kunna blifva lägre
än Egendomens Brandförsäkringsvärde.
Den grund Banco-Utskottet för belåningen
af Uandtegendomar föreslagit, nemligen det af
1814 års Pröfnings-Comitée uppskattade värde,
är både bestämd och lätt i tillämpningen, samt
äger dessutom den fördel, att värdet redan är en
gång för alla fastställdt, och således nu mera ej
kan i speculation på större lån blifva underkastadt
någon förhöjning; men i afseende på hus
i Städerna, är samma methode för ingen del användbar,
då alla efter år 1814 nybyggda hus,
dymedelst skulle i framtiden sakna ali belånings»
grund, och möjligheten till låns erhållande. I
betraktande af hvad sålunda förekommer, finner
Banco-U skottet för dess del lämpligast att för
belåningen af hus i Rikets Städer utom Stockholm,
den. grund bibehålles, som medelst ett förslg-)
-
Den a 2 Juli.
Sigtlgt iakttagande af Commissariatets rättighet
att öfverse och efter omständigheterna jämka
värderingarna, allt hitintills fredat Banken för
all förlust pä dess sä beskaffade panter. Ut»
skottet anser sig dock böra tillägga det förbe»
häll, att i händelse en värdering enligt berörde
grunder skulle så högt uppgå, att belänings-summan
enligt densamma komme att öfverstiga
halfva Brandförsäkringsvärdet, kan likväl i intet
fall mera än hälften af sistnämnde värde såsom
Banco-lån erhållas.
Då Banco-Utskottet föreslagit, att fria obe»
byggda, tomter m. rn. uti och invid Städerna
må kunna belänas på enahanda grunder som
Xandt-egendomar, af det skäl, att de, i likhet
ined dessa, icke äro underkastade så betydande
förändringar till värde och beskaffenhet; bör Ut»
skottet i anledning af yppad fråga, hvad med
obebyggda tomter egentligen åsyftas, tillägga den
förklaring: Att Utskottet anser otvifvelaktigt, det
sådana tomter som omgifva husen i Städerna,
och i deras värde kunde vara inberäknade, såsom
trägårdar och mera dylikt, icke kunna enligt
särskild grund belänas; men att deremot
rättigheten att beläna särskilda tomter och ut»
ägor på Stadens mark ej kan förmimfskas deraf,
att någon obetydlig byggnad, hvarå lån ej begåres
derstädes kunde finnas uppförd.
Beträffande företrädesrätt till låns erhållande
för afbrända Städer, har Banco-Utskottet
uti Memorial af den 13 sistl. Juni yttra!
den öfvertygelse, att sådant med de öfriga Städernas
billiga rätt svårligen kan förenäs: Afven5.
-te Bandet, aö 3. 264. Som
Sog8
Den 2 2 Juli.
som Utskottet anser någon förmånsrätt för de
Städer, hvilka icke hittills varit i åtnjutande af
Banco-lån, ej kunna komma i fråga. Då rättigheten
är lika för alla, vinnes det säkraste företräde
genom completta Rånhandlingars tidigare
inlemnande.
Någon mera hillig och närmare afpassacl
fördelning imellan Bandet och Städerna, än den
af f °delar för Bandet, för Stockholm , Och
^delar för Rikets öfriga Städer, kan Banco-Utskottet
för dess del ej föreslå; och förmodar Utskottet
att densamma får vinna Riksens Höglofl.
Ständers bifall, såsom grundad^på öfvertygelsen
om en gemensam rättighet för Rikets samtliga
Invånare, att emot behörig säkerhet erhålla del
af Bankens Rån-biträden, vare sig till Jordbrukets
eller Näringarnes understöd.
Den af Banco - Utskottet föreslagna åtgärd
att alla på fastighetslån inflytande rentor ovilkorligen
böra, till lån på fastigheter åter utgå,
kan vid den nu mera ifrågakomna vidsträckta
utlåning ej ålit framgent tillämpas; och anser
Utskottet sig böra, uti det afgifvande Reglementet,
till Bänco-Styrelsens uppmärksamhet öfverlemna
att härutinnan iakttaga, hvad efter sig
företeende omständigheter kan finnas af nöden.
De jemkningar af Utskottets nu i frågavarande
Memorial, sorn Banco-Utskottets Utlåtanden
af den 30 Juni och den 4 Juli i anledning
af Höglofl. Stats- och Särskildta Utskottens
Betänkanden innehålla, får Banco Utskottet i
öfrigt vördsamt åberopa. Stckholm den 15
Juli I815.
På
Den 2 2 Juli.
2099
På Högl. Riddersk, På Högv. Prest-Stånoch
Ad. Pedamöters dets Pedamöters
vägnar vägnar
Joli. Henning Gyllenborg. E. A. Almqvist.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Pedamöters Ståndets Pedamöters
vägnar ' vägnar
Gust. D. WilcJie. Daniel Andersson.
G. Helsingius.
Uppläst, hos Hagiofi. Ridd. och Ad. den 24 Juli,
[Högvörd. Prest-Ståndet den 22
Vällofl. Borgare-Ståndet den 23 '
Hederv. Bonde-Ståndet den 22  „
Riksens Högloft,. Ständers Stats- och
Bevillnings - Utskotts gemensamma
Betänkande, angående Herr Landshöfdingen
Grefve Lilljener antz' s hemställan
om Lön-förbättring för Härads
skrifvarne i och för Mantalsskrifningen.
Högloft. Ridd. och Adeln har till Statsoch
Bevillnings-Utskotten behagat remittera ett
af Herr Pandshöfdingen m. m. Grefve Pilljencrantz
ingifvet så lydande Memorial:
”Hå en större noggranhet vid Mantalsskrifningarna
i Riket blifvit ansedd pödig, icke allenast
till beredande af en mera säker Statistisk
kän
-
Sioo
Dm 2 2 Juli*
kännedom, vvtan äfven i anseende till det inflytande,
som rätt verkstälde Skattskrifningar
äga på Bevillningen , har jag icke ett ögonblick
tvekat, att anförtro Mantalsskrifningen åt Häradsskrifvare,
som äga en närmare kännedom om
landet, än tillförordnade Cornmissarier, hvilka
personer dessutom aldrig kunna vara så kända
af JLandshöfdingarna och af dem icke med lika
lätthet till ordentlighet hållas, som för stberörde
Tjenstmän; men då jag till denna min anstalt
varit föranledd af Embets-nit, åligger mig å andra
sidan, att icke uraktlåta ett billigt afseende
å Häradsskrifvarna, hvilke, genom dem i sednare
tider åiagde öfriga göromål, allaredan är©
urståndsatte , att sina tjenster utan biträde förrätta,
men deremot icke hitintills hafva blifvit
hugnade med ett, emot deras tillökta möda och
kostnad svarande, arfvode. Den af Häradsskrifvarne
i Westmanland till mig , med åtföljande
calculer, ingifna ansökning, som jag ödmjukeligen
bifogar detta mitt Memorial, utreder ej allenast
deras närvarande lidande, utan ock , att
deras befattning >med Berednings-Taxeringarna
och Mantalsskrifningarna på långt när icke lernnar
den inkomst, som med hänsigt å myntvärdet
i fordna tider uppbars för blotta Mantalsskrifningen.
Jag får derföre vördsammeligen tillstyrka,
att Häradsskrifvarne i allmänhet måtte få uppbära
hvart 60 Mantal af såväl de egentliga Mantalspenningarna,
som Capitation eller Bevillning
enligt i Art.; hvarjemte jag för Westmanlands
Häradsskrifvare särskildt ödmjukeligen anhåller,
att
Den 2 8 Juli.
a loij
att de för Mantalsskrifningen år 1813 må komma
i åtnjutande af den ersättning, enligt nu
gällande Författningar, som de hitintills saknat.
Detta mitt vördsamma Memorial anhåller
jag må blifva remitteradt till Högloft. Bevillnings-Utskottet
, och om nödigt pröfvas, äfven,
till Stats-Utskottet.
J. W. Lilliencrantz.”
Hvad nu angår den Mantalsskrifnings-Provision
, som af Stats-Verkets medel bestås Häradsskrifvarne
för Mantals-skrifningen, så är förhållandet
dermed följande:
Mantals-skrifningen har af början blifvit för»
rättad af dertill särskildt förordnade MantalsCommissarier,
hvilka för arbete och resor v id
Mantals-skrifningen bestods hvar 6o:de penning
af Mantalspenninge-inkomsten, som af hvar och
ens district utgick , dock skulle af denna Provision
innehållas hvar loide penning, intill dess
Päkenskaperna inkomma oell afkortningarna tillfyllest
kunde blifva examinerade.
Enär sedermera genom Kongl, Brefvet af
den 9 Nov. 1779 Mantalsskrifningens förrättande
ålades Häradsskrifvare, bestods dem icke
mera än i2o:de penningen, eller half Provision
emot hvad Mantals - Commissarierne åtnjutit,
hvaremot den andra hälften skulle blifva en besparing
för Staten.
Härvid har det sedermera förblifvit intill
år 1806, då, i anseende till Häradsskrifvarnes
tillökade göromål i och för Mantalsskrifningen ,
Kongl- Maj:t genom Nådigt Bref af den 16 December
-
*ios
Den 3 3 Jain
cember samma år täcktes tillägga dem 6o:de penningen
af de Mantals-penningar, som utgå ined
13 sik. för personen och 4o;de penningen af dem,
som erläggas efter 8 sk. personen.
Sedan Riksens Höglofl. Ständer vid T812
års Urtima Riksdag hos Kongl. Maj:t i underdånighet
hemställt , det Kongl. Majit i Nåder
täcktes förordnh, huruvida, till Mantalsskrifningens
skyndesarnma och ordenteliga förrättande,
Mantalsskrifvare må tillsättas på de ställen, der
H äradsskrifvaren , oansett förökningen i dess Löne-förmåner
, icke medhinner, att sin tjenst tillika
bestrida; så anbefallte Kongl. Majit uti Nådigt
Bref af den 30 September samma år dess
och Rikets Kammar-Collegium , att häröfver infordra
samteliga Dandshöfdingarnes Utlåtande,
och derefter med eget yttrande i detta ämne till
Kongl. Majit i underdånighet inkomma.
Efter det Kammar-Gollegium denna Nådiga
Befallning i underdånighet’ fullgjort; har Kgl.
Majit förehaft detta ärende till Nådig pröfning,
och genom Nådigt Bref af den 29 Sept, 1813
tillagt Häradsskrifvarne för Mantalsskrifningens
förrättande 3o:de penningen af de Mantals-penningar,
som utgöras med 12 sk. för personen,
och 2oide penningen för dem , som betalas med
8 sk. personen, utom för Wermelands, Kopparbergs
och Norrbottens Uän, för hvilka, såsom
varande af en särskild beskaffenhet , belöningen
för Mantalsskrifningen efter andra grunder blifvit
bestämd.
Da nu Häradsskrifvarne härigenom icke allenast
fått sig tillagdt dubbelt arfvode för Mantals
-
Den 2 2 Juli.
2103
tals-skrifningen , emot det som förut besiådts Mantals
Commissarieme den tid, då sådana härtill
voro särskildt forordnade, utan ock verkligen af
de egentliga Mantals-penningarna redan njuta
dubbelt mer, ari för dem nu blifvit hegardt; så
kan Stats-Utskotfet icke tillstyrka någon ytterligare
tillökning deri af Stats-Verkets medel.
Beträffande Jläradsskrifvarnes anhållan, att
få njuta den förhöjda Mantalsskrifnings-Provisionen
för 1813 års Mantalsskrifning; så emedan
Kongl. Majit uti Nådigt Bref af den 29 Sept.
1813 uttryckeligen förordnat, att den beviljade
tillökningen icke skulle beräknas för 1813 års,
utan för den år 1813 skedde 1814 års Mantalsskrifning;
ty finnér Stats-Utskottet nu icke någon
anledning att uti detta för samtliga Mantals-
och Skattskrifvare i hela Biket gällande
Kongl. Maj;ts Nådiga Förordnande tillstyrka någon
ändring.
Att Häradsskrifvarne måtte få uppbära 6olde
penningen af den , enligt 1 Art. uti BevillningsFörordningen
, utgående Capitations-afgiften , finnér
Bevillnings-Utskottet så mycket mindre skäl
att tillstyrka, som Utskottet uti dess afgifna Betänkande,
rörande den Allmänna Bevillningen,
redan föreslagit en viss procent af hela den
Taxerade Bevillnings-Uppbörden, att användas
till uppmuntran och belöning så väl för Häradsskrifvarne,
sorn öfriga Tjenstemän, livilke med
Mäntalsskrifnings- och Taxerings-förrättningarna
hafva befattning , och hvarigenom Häradsskrifvarne
komma att åtnjuta all den förbättring i
sina vilkor, som dem af Bevillnings medlen
skäligen kan tilläggas. Detta
Den as Juli.
Detta allt underställes Riksens Högloft. Ständers
eget ompröfvande vördsammeligen. Stockholm
den 19 Juli 1815.
På Riksens Höglofl.Ständers Stats- och Be.
villnings-Utskatts Vägnar,
På Höglofl. Ridd. och Adelns ledamöters vägnät
Carl Stellan Mörner. Carl de Geer.
På Högv. Prest-Ståndets Bedamoters vägnar
Carl v. Rosenstein. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Bedamoters vägnar
Carl Fr. Landberg. Nils Limnelius.
På Hederv. Bonde Ståndets Bedamöters vägnar
Jon Jonsson, Joh. Olsson Longberg,
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 12 juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 22  „
Vällofl. Borgare-Ståndet den 23
Hederv. Bonde - Ståndet den 22  ,
Riksens Höglofl. Ständers Stats- och
Revillnings - Utskotts gemensamma
Betänkande, angående Herr Rådman
Sjöh öhrns Memorial, om nedsättning
af Fost-afgiften för alla till
och
Den 8 2 Juli.
2105
och ifrån utrikes orter afgående och
ankommande Bref.
Riksdags-Fullmägtigen för Carlskrona Stad,
Hr Rådmannen Carl Sjöbohm, har till Vällofl.
Borgare-Ståndet ingifvit ett så lydande Memorial
:
Ödmjukt Memorial!
’’l grund af de annoncer, hvilka uti utländska
Tidningsblad blifvit införde, lära de orsaker
nu mera hafva upphört, hvilka föranledt
Kongl. Majit att upphöja utrikes Post-afgifterna.
Jag får derföre till Riksens Höglofl. Ständers
närmare ompröfvande ödmjukast hemställa, om
icke afgiften för alla Bref till och ifrån utrikes
hädanefter torde kunna blifva nedsatt och mindskad
till sitt förra belopp, särdeles som den nu
varande höga Post-afgiften i märkelig måtto
fjettrar Handeln och hindrar Correspondensens
liflighet och fria gång, emedan flera personer
torde finnas, som, för att undvika de nu varande
dryga Post-afgifter, hvarken emottaga eller
besvara utrikes ifrån ankommande Bref, utan sna*
rare b gagna dels Commissionairer i Köpenhamn
och dels Coopvardie-Skeppare, att fortställa sina
Bref, hvarigenom således Kongl. Maj:ts och Kronans
inkomst snarare mimiskas, än ökes. Stocka
holm den 11 Maj 1815.
Carl Sjöbohm.”
Detta Memorial har Vällofl. Borgare-Ståndet
behagat remittera till Stats- och Bevillningsutskotten,
sorn i anledning deraf få tillkännagifva,
S-IOÖ
Den 2 2 Juli.
gifva, att sedan, efter hvad Kongl. Post-Ditectionen
under den 12 sistlidne Maj kungjort,
Kongl. Majit uti Nådigt Bref af den 19 förutgående
April förordnat, att den hittills öfver
Danska Staterna till och ifrån Hamburg gående
Svenska Brefpost hädanefter , och så länge Segelfarten
är öppen, skall fortskaffas öfver Ystad, Trawemiinde
och Lubeck, samt i anseende till den
mindre kostnad denna anstalt medför, Porto - afgiften
från en Bidr nedsättas till tjugitfyra skil-,
lingar Banco Breflodet, så anse Stats- och Bevillnings-TJtskotten*
Herr Badman Sjöbohms yttrade
önskan redan, genom hvad Kongl. Majit
på ofvan anförda sätt i Nåder förordnat, vara
uppfyld, och någon ytterligare åtgärd härvid således
icke nu mera af nöden; hvilket Biksens
Höglofl. Ständer vördsammeligen underställes.
Stockholm den 19 Juni 1815.
På Biksetrsf Höglofl. Ständers Stats- och
Bevillnings-Utskotts vägnar,
På Höglofl. Bidd. och Adelns Ledamöters vägnar
Carl Stellan Mörner, Carl de Geer.
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl von Rosenstein. Olof Bjurback.
På Vällofi. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Fr. Fandberg. Nils Limnelius.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Jon Jonsson, Joli. Olsson Longberg.
C. Tunelius.
Uppläst
Den 2 2 Juli.
2107
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 22 Juli.
Hdgvörd. 1’resf-Scåndet den 22
V it 11 p fl, Borgare-Stånder deri 25
Hederv. Bonde-Ståndet den 22
Riksens Högloft. Ständers Stats- och
Bevillnings ■> Utskotts gemensamma
Betänkande angående Herr Commerce-Rådet
Wegelius Memorial, om
eftergift af Mantals-penningar och
andra Allmänna Ut sky Ider får Barn
till en viss ålder, sorn jr ån Barnhusen
blifvit uttagne.
R i k s da g s - F u 11 mäg ti g e n för Stockholms Stad,
Herr Commerce-Bådet och Riddaren Wegelin,
har uti Vällofl. Borgare-Ståndet väckt fråga om
eftergift af Mantals-penningar och andra Allmänna
utskylder för barn till en viss ålder,
som blifvit från Barnhusen uttagne, och i detta
afseende till Vällofl. Ståndet ingifvit ett så lydande
Memorial'.
”Ehuru Rikets Ständer, uti de af dem sedan
år 1809 antagne Bevillnings-förslag , icke återkallat
den eftergift af Mantals-penningars och öfriga
allmänna utskylders erläggande för Gossar till
,25 och för Flickor till 24 års ålder, hvilken
genom så väl äldre som flera sednare Kongl.
Bref, Kongl. Kammar-Collegii Circtilairer och
sist uti Tjenstehjons-stadgan af år 1805 blifvit
beviljad för de barn , hvilka af Foster-föräldrar
blifvit emottagne , endera» från Allmänna Barnhuset
-
sio8
Den 22 Juli.
huset eller från Frimurare-Barnhuset härstädes,
såsom ock ifrån Barnhus-Inrättningen i Gefle
och äfven för andra fattiga och värnlösa barn,
som af Foster-föräldrar upptagas, har likväl den
V underlåtne förnyelsen af nyssnämnda eftergift
gifvit anledning till flera betänkligheter vid
Uppbörds-Verket, så val härstädes sorn på flera
ställen i Riket.
Detta undantag för erläggande af Mantalspenningar
och öfriga allmänna utskylder för dylika
■upptagne barn har varit, och bör i min tanka
äfven förblifva, förbunden med det vilkor, att
barnen blifvit af Foster - föräldrarna emottagne
uti barnens spädare eller yngre år, och att barnen
oafbrutet förblifvit hos samma Foster-föräldrar
till Gossarna hunnit till 25 och Flickorna
till 24 års ålder; hvilket förhållande vid
Mantalsskrifningen bör styrkas med bevis från
den Barnhus-Inrättning, från hvilken barnen
blifvit émottagne, eller med bevis af Församlingens
Pastor, om barnen af en utfattig Fader eller
Moder, eller efter dessas död, blifvit upptagne.
Jag vågar tro denna framställning af ofvanåberopade
Författningars innehåll, och en enkel bön
om deras förnyande uti elen Bevillnings-stadga,
hvilken af Rikets Ständer vid denna Riksdag
hlifver beslutad, tillräcklig för erhållande af
samteliga Respectiva Riks-Ståndens bifall dertill.
Bedd af en mångårig erfarenhet kan jag
med trygghet vitsorda nyttan af dessa förmåners
beviljande, hvilka i synnerhet varit af en välgörande
verkan till befordran af det lyckligaste
öde
Deri 5 2 Juli.
öde för dessa barn, genom deras utflyttning
på Ijandsbyggden , der de , uppväxte i sedlighet,
idoghet och hälsa, ofta fyllt deras rum, hvilka
fåfängan och ofcirståndet lockat , att för en maklig
tjenstbarhet öfvergifva Jordbrukarens mödosammare
yrke.
Till befordran af ett så välgörande ändamål
Sr den uppmuntran jag föreslagit visst icke för
stor, den stödjes endast derigenom så mycket
säkrare af hoppet om dess beviljande. Stockholm
den 13 April 1815.
J. Wegelin.5’
Detta Memorial har Vällofl. Borgare-Ståndet
behagat remittera till Stats- och Bevillningsutskotten,
och få, i anledning deraf, hvadden
Sökte eftergiften af Mantals-penningarna angår'
Stats- och Bevillnings-Utskotten anföra, att genom
Nådig Kungörelse af den 4 Nia j 1785,0m
en i stället för de Allmänna Barnhusen i Stockholm
vidtagen inrättning till fattiga barns uppfostran
på landet, har Kongl. Maj:t i Nåder
förordnat, att de större barn, som af Foster-föräldrar
emottagas, blifva fria från Mantal till
dess dé uppnått 18 års ålder, och då underhållet
för dem blifvit betaldt tills de fyllt 14 år.
Sedermera har Kongl. Majit uti Nådigt Bref af
den 7 Juli 1796 till dess och Bikets KammarGollegium
förklarat, att de Barnhus-barn i Nåder
förunta frihets år från Krono-Utskylders erläggande
må för Gossar ifrån 18 året, hvar intill
de dittills en sådan frihet åtnjutit, till 2I
år, och för Flickor till 20 år förlängas. Och
uti
2110
Den 22 Juli.
uti 21 §. af Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction
af den 22 October 1800, för Directionen öfver
Stockholms Stads Allmänna Barnhus, stadgas,
att för de barn, som emottagas af Foster-föräldrar,
skall åtnjutas den förut beviljade frihet
ifrån Mantals-pe.nningars erläggande för Gossar
till dess de uppnått 21 år och för Flickortill 20
års ålder.
Hvad åter angår de på det så kallade Frimurare-Barnhuset
här i Stockholm intagne fattiga
barn, så täcktes Kongl. Maj:t uti Nådigt
Bref af den 28 Maj 1793, uppå Directionens
derom gjorda underdåniga anhållan , i Nåder tillåta
och förordna, i likhet med hvad för stora
Barnhuset här i Staden förut blifvit beviljadt,
att alla de barn , som ifrån Frimurare-Barnhuset
af Foster-föräldrar emottagas, måge, utan åtskilnad
af hvad ålder de än, enär de ifrån Barnhuset
varda aflemnade, blifva fria från Mantal,
intilldess de fyllt 18 års ålder. Uti detta Nådiga
stadgande täcktes Kongl. Maj:t genom Nådigt
Bref af den 13 December 1796, uppå vederbö- x
rändes underdåniga hemställan, och i anseende
till förkomne bevekande skäl och omständigheter
, göra den ändring och tillägg , att den under
den 28 Maj 1793 beviljade frihet från Krono-Utskylders
erläggande för sådana barn, som
från det här i Staden varande Frimurare-Barnhus
blifva af Foster-föräldrar emottagne, må ifrån
den i berörde författning utsatte tid af 18
års ålder förlängas för Gossar till 2I:sta, och
Flickor till 2o:de ålders året.
För
Den 22 Juli.
2111
För fattiga Faderlösa barn, som upptagas
af Fosterföräldrar och med föda, kläder och skötsel
försvarligen vårdas ‘ samt till inhämtande
af nödig Christendorrts kunskap , jémte andra
för ett arbetshjon nödiga och nyttiga stycken,
alfvarligen hållas och till goda seder upptucktas,
har Kongl. Maj:t uti 3 Art. 4 §. af dess
under den 25 Maj 1805 för Husbönder och
Tjenstehjon utfärdade Nådiga Fego Stadga förunnat
frihet från Krono-Utskylder till den tid,
afpasSad efter Fosterföräldrarnes besvär och omkostnad,
deruti omförmäles, nemligen: Om barnet,
då det upptogs, var under 3 år, njutes sådan
eftergift till dess det fyllt 24 år; var det
imellan 3 och 8 år, till dess det fyllt 21 år, och
var det imellan 8 och 12 år,till dess det fyllt 18 år.
Då genom ofvanhögstberorde Författningar
redan blifvit stadgade de friheter och eftergifter,
som blifvit förunnade så väl för de barn, hvilka
utlemnas från de här i Staden varande
Barnhus till uppfostran på landet, som ock för
de fattiga Faderlösa barn på landet, hvilka af
Fosterföräldrar upptagas, så skulle väl någon vidare
åtgärd härvid nu icke synas nödig ; men som
Herr Commerce-Rådet och Riddaren Wegelin
uti dess ingifna Memorial omförmält, »att en
saknad förnyelse af de uti ofvannämnda Författningar
beviljade eftergifter skall gifvit anledning
till flera betänkligheter vid Uppbörds Verket
så väl härstädes som på flera ställen i Riket;
så hemställa till Riksens Höglofl. Ständer
Stats- och P.evillnings-Utskotten vördsammeligen
, att Riksens Ständer måtte hos Kongl. Maj:t
i un
-
Silf,
Den 2 2 Juli.
i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täck"
tes låta till vederbörandes underdåniga efterrätt
telse och behörigt iakttagande af hvad sålunda
stadgadt blifvit, härom utfärda Dess förnyade
Allmänna Nådiga Kungörelse, samt att énahanda
friheter och eftergifter måtte förunnas de barn
som ifrån alla andra i Riket antingen i Stad
eller å Landet varande och vederbörligen auctoriserade
Barnhus-Inrättningar utlemnas till uppfostran
på Landet.
Hvad den sökta eftergiften af Bevillningen
angår; så har Bevillnings-Utskottet uti dess Betänkande,
angående den Allmänna Eevillningen,
redan föreslagit befrielse från Capitations och öfriga
Bevillnings-Afgifter för sådana barn till den
ålder, som Tjenstehjons-Stadgan af deri 15 Maj
1805 föreskrifver, och hvarvid Utskottet nu icke
har något vidare att tillägga.
Till Riksens Höglofl. Ständers eget ompröfvande
hemställes allt detta vördsammeligen.
Stockholm den Ig Juli 1815-
På Riksens Höglofl. Ständers Stats- och
Bevillnings-Utskotts vägnar,
På Höglofl. Bidd. och Adelns Ledamöters vagnar
Carl Stellan Mörner. Carl de Geer. 4
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl von Rosenstein. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. Nils Limnelius.
På Hederv. Eonde-Stån.dets Ledamöters vägnar
Jon Jonsson. Joli. Olsson Longberg.
C. Tunelius.
Uppläst
Den 2 8 Juli.
8113
Uppläst hos Hög!. Ridd. och Ad. den 22 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 22 _
Vallöf], Borgare-Ståndet den 23 '
Hedetv. Bonde - Ståndet den 22
Riksens Högloft. Ständers Stats- och
Bevillnings-Ut skotts Utlåtande, angående
f. d. vice Talmannen Jon
Jonssons Memorial, om befrielse
från Expor t-Tull ä allt Trädvirke,
sorn utskeppas, med undantag af
Ekvirke.
Till Stats- och Bevillnings-Utskotten hat
det Hederv. Bonde-Ståndet, uti Protocolls-Utdrag
af den 5 1 sisth Maj månad, remitterat ett
af förra vice Talmannen, Riksdagsmannen för
Bräkne, Medelstads och Ostra Häraders i Blekinge
Län Jon Jonsson ingifvet så lydande Memorial:
”Hå
det är en känd sanning, att alla de
träd-effecter, som äro af den beskaffenhet, att de
till afsättning på utrikes ort kunna exporteras,
måste, såvida de der skola löna mödan för frage
och*! den höga Imports-tull med öfriga dryga umgälder,
som utländska Stats- och Handels-konstens
förstått att derå föreskrifva, beslå af större
dimentioner, beredde antingen till bräder och gröfre
bjelkar, hvartill så beskaffad skog nu meta
icke finnes utan på längre afstånd från Rikets
Stränder, hvarest skogarne i betydlig mån erbjuda
sin tjenst; men forslandet på axel eller
5.1* Bundet'. 265. 266. genom
2114
Den 2 2 Juli.
genom flottled samt merendels bägge delarna
uti så betydelig man försvårar tillverkningen,
och den nu derå lagde dryga Export-tull gör på
de flesta ställen tillverkningen å alla andra träd*
effecter än storverks-träd omöjlig. Den öfriga,
som kunde beredas till mindre dimensioner, är
i skogs-orterna utan värde och förstöres der den
vuxit, utan att hvarken ägaren deraf får någon
nytta eller bereder Handels-vågen vinst. På
hvilken grund jag vågar föreslå , det ali exporttull
på trädvirke, af hvad beskaffenhet det vara
månde (undantagandes endast och allenast Ekvirke)
måtte nu, en gång för alla, upphöra,
samt föreslå, att densamma hädanefter måtte genom
förökt afgift blifva ålagd på alla de öfverflödsvaror,
som till vårt Fädernesland blifva importerade,
med den säkra öfvertygfelsen, att den
handlande, som sådana varor importerar samt
dem i växlar betalar, bör äfven kunna i samma
mynt betala dess import-tull.”
Stats- och Bevillnings-Utskotten finna det
af Biksdagsmannen Jon Jonsson yrkade upphörande
af all export-tull på trädvirke, af hvad beskaffenhet
det vara månde , som till afsalu å utrikes
ort härifrån utskeppas, icke kunna ovilkorligen
tillstyrkas, utan böra komma under ett
noga öfvervägande, då Skogshushållningen redan
är och synes blifva än mer af vigt och angelägenhet,
samt enahanda stadgande för alla
Orter icke torde vara lämpligt, utan undantag
härutinnan blifva nödige. Och som Biksens
Ständer , uti underdånig Skrifvelse af den 16
Augusti 1812, uppdragit Et Kongl. Maj:t, att,
genom
Den 2 3 Juli.
3115
genom en Comitée af kunniga Embetsman och
erfarna Handlande, låta utarbeta en ny SjöTulls-Stadga,
på en gång afseende Handelns och
Näringarnes förkofran och Stats-Intradernas bestånd
, derigenom att de förändringar, hvilka genom
förändrade tider i den gamla Taxan och
Stadgan erfordras, lmfvudsakeligen måge leda,
dels till uppmuntran för export af inrikes producter
och förädlingar, medelst nedsättning ej
mindre å utförseln deraf, än införsel af de till
förädling inkommande rå-ämnen, dels till öfverflödets
hämmande genom en skälig förhöjning
af de dertill hörande artiklar; så anse Stats och
Bevillnings-Utskotten, ej mindre hvad Riksdagsmannen
Jon Jonsson hemställt, än Utskotten
här ofvan dervid anfört, vara ett ämne, sorn
tillhör förenämnde Comitées granskning och utlåtande,
och hvaröfver Utskotten således nu 1
förhand icke kunna ingå i någon vidare pröfning
; hvilket dock Riksens HöglöfL Ständer
Vördsainligen underställes. Stockholm den lq
Juli 1815.
På Högh Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
Carl Stellan Mörner. Carl de Geert
På HÖgv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
C. v. R osenstein. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. Nlls Limnelius.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Jon Jonsson. Joli. Olsson Longberg.
C. Tunelius.
Ufipläif
silö
Den 22 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den II Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den II .
Vällofl. Borgare Ståndet den 2}
Hederv. Bonde - Ståndet den 12
Riksens Höglofl. St Unders Stats-Utskotts
Betänkande, angäende eftergift af en
uti Qvarn-1 ullen eller Mantalspenningarna
för Stockolms Stad för de
sednare åren yppad brist.
Uti till Vällofl. Borgare-Siandet ingifvet
Memorial har vice Talmannen Herr Lagmannen
och Riddaren Landberg gjort hemställan, ej
mindre cm Mantalspenningarnes beräkning och erläggande
af Stockholms Stad, än afskrifning eller
eftergift af den utaf Kongl. Kammar-Rätten anmärkte
och Staden till ersättning ålaggde brist
för de föregående arén uti den Summa, sorn uti
Tariffen, till reparation af Land-Tulls- och Accis-ersättningen
imellan Städerna, påföres Stockholm
under namn af Qvarntull.
Hvad den första frågan eller beräkningen
af de i stället för Qvarntullen ålagde Mantalspenningar
angår; så hafva Stats- och Bevillnings-Utskotten
uti gemensamt Betänkande öfver
Herr Lagmannens och vice Talemannens
gjorda framställning i detta ämne, sig deröfver
redan yttrat; men beträffande den sednare eller
den sökte eftergiften och afskrifningen; så får
Stats-Utskottet sig deröfver nu utlåta.
Då Riksens Höglofl. Ständer beslutit, och
Kongl. Maj:t genom Dess Nådiga Kungörelse af
den
Den 12 Julié
111T
den 10 Februari 1813 bestämdt förklarat och förordnat
att Mantalspenningar i Stockholm, Götheborg
och Carlscrona skola utgå, likasom å andra orter,
i stället för Qvarntull; så anser Stats-Utskottet
deraf vara en klar och ostridig följd, att Mantalspenningarne
i dessa Städer hvarken kunna
eller böra erläggas till högre belopp, än i de
öfriga Städer och Orter i Riket, ej eller för
flera personer, än der Mantalskrifne verkeligen
finnas. Stats-Utskottet hemställer fördenskull,
att den sökte Afskrifningen eller Eftergiften
må desto heldre beviljas, som en sådan
eftergift icke medför någon förlust för Statsverket,
enär uppå den i Stat påräknade EandTulls-ersättningen
icke någon blist sig yppat,
utan tvärtom densamma vid Uppbörden och Eevereringen
uppgått till högre belopp, än hvartill
den i Riks-Siaten är upptagen och beräknad.
Riksens Höglofl. Ständers eget ompröfvande
underställes detta vördsammeligen. Stockholm
den 19 Juli 1815*
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Eedamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Högv. Prest-Stån
-
de-ts Eedamöters
vägnar
C■ v. Rosenstein.
På Vällofl. BorgareStåndets
Eedamöters
vägnar
Carl fr. Landberg.
På Hederv. BondeStåndets
Eedamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius,
Uppläst
2llS
Den 22 Juli.
Uppläs: hos Höglofl. Ridd. och Ad, den oz Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 22
Vällofl. Borgare-Ståndet den 23 —
Hederv. Bonde - Ståndet den 22 ____
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande angående Herr
Reenstjernas hemställan, att Sterbhusen
efter Embets- och Tjenstemän
vid Civil-Staten, med indelt
Lön, mätte fä åtnjuta Bcgrajningshjelpen
efter förvandling och Markegång.
Uti det af Herr C. Reenstjerna till Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, ingifne och derifrån
till Stats- och Bevillnings-Utskotten remitterade
Memorial, om frihet för Röntagare att tjena
för Begrafningshjelp ocherläggaBevillning af de as
Uöner, har äfven blifvit anmärkt, att, efter Civile
Embets- och Tjenstemän, som hdfva'. indelta
Eoner, Begrafningshjelpen ej utbetalas till
det belopp eller efter den beräkningsgrund, sona
vid, tillträdet af Tjensten innehållningarne af
löner till Stats-Verket ske , utan endast efter
Krono-värdi utan förvandling och Markegång,
samt att om en Embetsman ej dör i tjensten,
utan får transport till en annan Syssla, eller tager
afsked, återfår han icke den Begrafningshjelp,
hvarföre han vid tillträdet af Sysslan tjénte
utan lön, utan blifver sådant en besparing
för Stats-tlassau, och hvarföre han tillstyrker,
att
Den 2 2 Juli.
2119
att ingen må vid tillträdet af en Syssla tjena
för större Begrafningshjelp, än som hans Sterbhus
har rätt att efter hans död utbekomma. Och
som detta ämne funnits ensamt tillhöra Stats Utskottets
Utlåtande; så får Stats-Utskottet sig deröfver
nu yttra.
Enligt 1686 års Sfats-Protocoll för den 29
Januari stadgades , att inga andra skulle åtnjuta
Nåd-å;en,än Enkor och omyndiga barn, och att det
skulle blifva en generel regel, att Nådåret blir
så stort, som halfva lönen- den aflidne på Stat
häfver njutit.
Uti i:sta punkten af Kongl. Förklaringen
af den 24 November 1724 öfver 1723 års Nådårs
Förordning stadgas, att den, som avancerar
sedan den I Januari och tillförene har haft
tjenst, bör låta sig nöja det året med sin förra
tjenstlön, men deremot skulle de, enligt 3=dje
punkten, som förr ingen tjenst haft och blifva
till verkeliga Beställningar befordrade, ifrån nästa
månaden efter Fullmagtens eller Resolutionens
datum , genom hvilken de blifva befordrade
, njuta lönen, så vida de tjensten då verkeligen
tillträda, och skulle sådana löner njutas utom.
Staten af några öfverskjutande medel eller besparingar,
som ej röra Nådårs besparingarna,
till dess de det följande året af Stats-anordningarna
komma att blifva aflönte.
Enligt Kongl, Brefvet af den 9 October
1727 skulle de Civile och Militaire-Betjente,
som befordras till indelt lön och ingen tjenst
förr haft, det första året, emot förra praxis, ej få
njuta förvandlingen tillgodo.
Enligt
8120
Den 2 2 Juli.
Enligt Riksens Ständers Secreta-Uiskotts författade
General-Calculation öfver 1732 års Stat
skulle Extra samt öfverskotts-medlen till Statens
understöd på förslag bibehållas till g,000 D:lr S:mt,
medelst det, att alla Civile- och Militaire-Betjente,
sorn tillförene icke haft någon lön, skulle,
när de framdeles trädde till Beställningar, tjena
de första 6 månaderna utan lön.
I anledning häraf utfärdade Kongl. Majit
under den ig October 1731 Dess Nådiga Circulaire
till vederbörande Verk och Stater af innehåll:
att vid alla Civile- och Militaire-Tjensters
tillsättande från den 1 Januari 1732 skulle
noga iakttagas, att der någon, som icke tillförene
haft lön, sig till er: Beställning anmälte,
skulle densamtna dertill icke antagas eller honom
derpå fullmagt meddelas, innan 6 månader
voro förflutne, sedan rjensten blifvit ledig, med
mindre han sig erböd, att, till dess förenämde
tid vöre förbi,, tjena utan lön, då han, på
sådan händelse, kunde med fullmagt dessförinnan
förses och tjensten tillträda.
Men i anledning af Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse af den 13 December 1734
blef genom Kongl, Majus Nådiga Circulaire af
den xx Mars 1735 förordnadt, att ifrån samma
års början hvar och en, utan åtskillnad, så snart
han kom me i någon Kongl. Majus och Kronans
tjenst, då tillika skulle blifva delaktig af Ighen ,
som Staten derpå består, likmätigt förra Kongl.
Förordningar, hvarigenom således kamtne att upphöra
Kgl. Majtts förut gjorde förordnande af den
19 Oct. 1731, angående 6 månaders tjensgöran
de
-
Den 2 2 Juli.
2121
de utan lön, enar någon , som tillförene dermed
icke varit hugnad, till någon Beställning befordrades.
Detta blef åter ändrat genom Kongl. Brefvet
af den 3 November 1743, då den förra
Författningen åter upplifvades, angående 6 månaders
tjenstgöring utan lön för dem, som blifva
befordrade och förut ingen tjenst haft; och
detta stadgande gäller ännu till efterlefnad.
Om och hvad förändring härutinnan må
kunna ske, till lindring för Embets- och Tjenstemanna
Corpsen, beror på den åtgärd, Kongl.
Maj:t i Nåder täckes vidtaga, i anledning af
den underdåniga anhållan, som Stats Utskottet,
uti dess gemensamt med Bevillnings- Utskottet
afgifria Betänkande, angående Herr ReenstjernaS
Memorial, hemställt, att Riksens Ständer
måtte hos Kongl. Maj:t i detta ämne göra.
Hvad åter angår sättet till Begrafningshjelpens
åtnjutande; så täcktes Kongl. Maj:t uti
34 §. af Dess nådiga Resolution den 20 Febr.
I739 uppå Krigs-Befälets besvär förklara, att
ehuruväl Förordningen om Nådår för Enkor och
Barn ej vidare stadgar, än att sådant efter Staten
assigneras till hälften af den igenom döden
afgångnes lön, utan att förvandlingen derjemte
blifvit dem bestådd, som hafva indelning; och
det således, allt sedan 1686 och lörsta inrättningen
af Nådåren, blifvit praktiseradt; så fann
dock Kongl. Majit billigt vara, det thädanefter
halfva lönen med förvandlingen deraf skulle till
Nådår bestås.
.Vid
2X2 2
Den 2 2 Juli.
Viii 1746 års Riksdag blef hos Riksens
Ständer anmälan gjord, att Eands-Stats-Betjeningens
Enkor och Barn måtte, lika med KrigsBefälet,
få njuta Nådåren med förvandling, emedan
deras tillstånd vid Männernas och Fadrens
frånfälle vöre uselt och ömt.
Häröfver yttrade sig Secreta-Utskottet uti
underdånig skrifvelse den 30 Maj 1747, att ehuru
väl någon likhet syntes vara härutinnan
nied Krigs-Befälets och Eands- Stats - Betjeningen
Enkor och Barn, i anseende dertill, att
deras Män och Fäder af bägge Staterna njuta
indelta löner, det ock skulle tyckas i sig sjelft
billigt, att Nådåren i gemen anordnades med
samma vilkor , som de aflidne i lifstiden innehaft
lönerna; så fann dock Secreta-Utskottet å
andra sidan, ej allenast att högstbemälte Resolution
var speciel för KrigsBefälet, samt, att Kgl.
Majit, i anseende dertill uppå speciella gjorda
ansökningar, i lika mål förklarat under elen 8
Januari 1741 och den 20 December I745 att
sådant ej kunde sträcka sig till Eands-Stas-Be*
tjeningens Enkor och Barn, utan skulle ock, i fall
denna ansökning blefve villfaren, en stor olikhet
blifva imellan Eands-Stats-Betjenteines Enkor
och Barn , emedan en del af dem hade indelta
och en del oindelta löner, hvarförutan
Stats-Verket , som af Nådårs fonden och den dervid
för Kronan besparade förvandlingen hade
en god hjelp, skulle röna mistning, om Nådåren
öfverallt med förvandling skulle komma
att bestås , hvilket Stats-Verket vid dess då som
mest istadde trångmål ej tåla kunde; af hvilka
anled
-
Den 2 2 Juli.
2123
anledningar Secreta-TTtskottet fördenskull höll i
underdånighet före, alt Eands-Stats-Betjenternes
Enkor och Barn borde, lill en likhets erhållande
öfver allt dem imellan, lala sig åtnöja, såsom
ditintills skett med Nådårs undfående i
contant efter Staten och utan förvandling.
Hvad Secreta-TJtskottet sålunda i underdånighet
yttrat, täcktes Kongl. Maj:t uti Nådigt
Bref af den 26 Juni 1747 gifva Stats-Contoiret
till efterrättelse tillkänna.
Då Stats-Verket under vacance och Nådars
tiden njuter fulla lönen efter förvandling och
Markegång för de Civile Embets- och Tjenstemän
vid Eands-Staten, sorn innehafva indelta
löner; så synes det vara både billigt och rättvist,
att desses Enkor och Barn efter dem böra
njuta Begrafningshjelpen efter förvandling och
Markegång, lika med hvad indelta MilitaireStatens
Enkor och Barn bestås.
Stats-Utskottet hemställer derföre, att Riksens
Höglofl. Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om nådig ändring härutinnan,
så att Enkor och Barn eller Sterbhus efter
i tjernsten aflitlande Civile Embets- och Tjenstemän
vid Eands-Staten, som hafva indelta löner,
måtte hädanefter få åtnjuta Begrafningshjelpen
med 6 månaders lön, uträknad efter förvandling
och Markegång på lika sätt som vid
indelta Militairen.
Till Riksens Höglofl. Ständer hemställes
detta vördsammeligen, Stockholm den ig Juli
1815.
På
21*4
Den 22 Juli.
På Höglofl. Biddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl De Geer.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. f. Rosenstein.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Unpläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 11 Juli.
Hdgvörd. Prest-Ståndet den 21
Vällofl, Borgare-Ståndet den 2J _
Hederv, Bonde-Ståndet de« 12
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af
gjorda anmärkningar vid dess Betänkande
om sökt lindring uti Bätsmans-lndelningen
i Blekinge.
Vid Stats - Utskottets afgifna Betänkande,
uppå f. d. vice Talmannen Jon Jonssons Memorial,
om lindring uti Båtsmans indelningen i
Blekinge Län , hafva hos Höglofl. Bidderskapet
och Adeln följande anmärkningar blifvit gjorda,
nemligen:
1:0 Af Herr Lagmannen Grefve Gyllen*
borg, så lydande:
”1 ett
Den a a Juli.
ssias
”1 ett till Stats-Utskottet remitteradt Memorial
har vice Talmannen Jon Jonsson i Blekinge
yrkat lindring i Båtsmans - Indelningen,
i Blekinge Län, hvaröfver Stats-Utskottet dess
Utlåtan e meddelt, ’’att hos Kongl. Maj:t skulle
den underdåniga anhållan framställas, det Kgl.
Majit mätte i Nåder täckas att, intill nästa Lagtima
Riksdag, låta anställa behörig undersökning,
rörande ej mindre Båtsmans - Roteringen i Blekingen
än Rusthålls-Indelningen samt Soldatoch
Båtsmans-Roteringen i Rikets öfriga Provinser,
då håde Kongl. Majit och Riksens Ständer
derefter kunna blifva i tillfälle att sig yttra i ett
sammanhang, om och hvad jemnkningar deruti
kunnat finnas nödiga. Härvid har jag intet att
erinra hvad Blekingen angar, hvarom fråga blifvit
väckt, men då jag icke sällan funnit, att
man sökt utsträcka Rust- och Rothållares förbindelser:
då jag äfven nyligen af ett Oeconomie-Utskottets
Betänkande inhämtat, att på Motionen
om Knekte Contracternas efterlefnad , i
stället för tillstyrkande, för Rotehållare utvidgade
förbindelser blifvit af Utskottet föreslagna; då
jag således befarar, att ett medgifvande af jemnkningar
icke torde föranleda till Rust- och Rotehållares
fördel, utan möjligen till deras ytterligare
betungande, Utskottet äfven i min öfvertygelse
icke ägde, att för hela Riket föreslå förenämnde
undersökning, enär hvarken Kgl. Majit
genom Nådig Proposition frågan härom i Nåder
framställt eller Memorial af någon Riksdagsman
dertill föranledt; så anser jag S:ats Utskottets,
utöfver behöriga gränsor utsträckta åtgärd, böra
undergå
2126
Den 2 2 Juli.
undergå den inskränkning i ett förändradt Betänkande,
att, hvad icke Blekingen rörer, ma.
uteslutas, så att några undersökningar i afseende
på den öfriga delen af Riket icke må föreslås.
Jag anhåller vördsamligen, att Utskottets Betänkande,
ined dessa Anmärkningar, må återremitteras.
” Och
2:o Af Herr Öfversten Berghman, så lydande
:
”Meningen med den föreslagna jemkningen
i Boteringen, kan valej vara, att en sådan skulle
företagas inom eller samfält öfver hela Riket.
En sådan låter sig ej göra; ty hvarje Provins har
förbundit sig,.att, igenom Knektehåll, utgöra ett
visst antal Soldater, och detta antal kan hvarken
ökas eller mindskas, utan att Knekte - Contracterna
violeras. Afsigten med väckta motionen
måtte således varit att Roterings-jemkning
skulle ske inom hvarje Jjän: Vid första
påseendet skulle en sådan icke vara obillig, då
ganska goda Hemman befinnas vara lika roterade
med rätt dåliga; men då man med tämmelig
visshet kan antaga för säkert att, vid Rotelingen,
alla Hemman fingo Roteringstungan efter
deras då varande beskaffenhet , kan den sig
nu företeende skiljaktighet ej uppkommit af annan
prsak, än att de goda Hemmanen haft trefna
och flitiga åboer, hvilka dels i äldre, men troligen
mycket i sednare tider, igenom odlingar
och förbättringar satt dessa Hemman i den beskaffenhet,
som nu väcker uppmärksamhet. Deremot
hafva de dåliga Hemmanen innehafts af tröga
och försumliga Brukare, hvarigenom dessa Hemman
-
Den 2 2 Juli.
2127
man nu äro i ungefärligen samma ofördelaktiga
tillstånd de vid Roteringen sig befunno.
Om efter Projectet en jemkning skulle företagas,
blefve val följden den, att de goJa Hemmanen
belastades med en större, och de dåliga fingo
en lindrigare Rotering; det ville säga: de idoge
Hemmanbrukarne fingo plikta för deras flit och
de försummeligä få lättnad i Utskylder för deras
vårdslöshet. En för flit och arbetsamhet icke
uppmuntrande åtgärd. En annan consideration
förekommer ock emot uppgifna Förslaget till
Roteringens jemkning, den: att Innehafvarne
af de förmånligare Hemmanen hafva till högre
pris inköpt de samma, än hvartill de förra blifvit
betalta, så att om dessa sednare äro, efter beskaffenheten
högt roterade, har åtkomsten varit
desto mindre dyr. För min del kan jag alltså
ej annat än afstyrka ali rubbning i Roteringen,
såsom både olaglig och obillig, samt endast ledande
till oredor.”
I anledning af dessa anmärkningar, har
Höglofl. Ridd. och Adeln, genom Protocolls-Utdrag
af den lii denna månad, återremitterat
detta ärende till Stats-Utskottet; och i föjlcl häraf
får Stats-Utskottet dess förnyade Utlåtande
härutinnan nu afgifva.
Att det icke var någon rubbning uti Indelnings-Verket,
sorn Stats-Utskottet i dess förra
Betänkande åsyftade, utvisar samma Betänkande,
då deruti åberopas 80 §. i Regeringsformen till
grund deremot. Stats-Utskottet föreslog endast,
att en allmän undersökning måtte ske, på det
vid nästkommande Lagtima Riksdag Kongl. Maj:t
och
5128
Sen 22 Juli.
och Riksens Ständer matte blifva i tillfälle, att
då. kunna gemensamt vidtaga de åtgärder, som
lunna finnas vara nödiga; och Stats-Utskottet
hämtade anledning till denna framställning ej
allenast af den för Blekinge väckta fråga, utan
ock af den kännedom Stats-Utskottet ägde, att
vid åtskilliga tillfällen ifrån flera orter klagan
ofia blifvit förd öfver Rustnings- och Roterings*
besväret, och den olika tunga det medförde för
Rust- och Rotehållarne. Men Stats-Utskottet liar
dessutom till sin gjorda hemställan icke saknat
anledning af Kongl. Majrts Nådiga Proposition
af den i sistlidne Mars, angående Stats-Verkets
tillstånd och behof, deruti Kongl. Maj.t förklarat,
att Indelnings-Verket väl skall till sina Hufvudgrunder
förblifva orubbadt, men att den genom
föreningen med Norrige inträffade förändring
uti Rikets ställning fordrade , att den förra
Försvars-planen måste omarbetas samt efter omständigheter
och tillgångar lämpas och rättas:
att Kongl. Maj:t redan varit betänkt uppå och i
Nåder anbefallt en derefter lämpad reglering,
samt att Kongl. Maj:t för öfrigt vill vid verkställigheten
förbinda all den lättnad för hans
Skattdragande Undersåtare, som omständigheterna
må kunna medgifva.
Stats Utskottet tror ock, att en sådan allmän
undersökning, som Stats-Utskottet föreslagit, och
dervid Rust- och Rotehållare äga att blifva hörde
och sin lagliga rätt bevaka , hvarken skall
leda till någon ny tunga för Rust- och Rotehållare,
ej eller medföra någon oreda eller olaglig
och obillig rubbning uti Indelningen eller
Ro
-
Den a a JidL
Siäö
Boteringen, utan tvärtom gifva anledning der*
till, att alla må kunna ske lika rätt, och deri
ena undersåten icke vidkännas större tunga ätt
den andra, utan en rättvis fördelning äf StätsBördorna
äga rum, samt Kronans bästa i föl*
ening med undersåfarnes , utan någondtjras förfång,
jemväl må vårdas och främjas.
Jemte det en Ledamots Särskildta tankä bi*
fogas, får Stats-Utskotiet i öfrigt tillkännagifva»
att så väl Högvördiga Prest-Ständet som Vällofl.
Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde Ståndet
redan bifallit Stats-Utskottets förra betänkande.
Stockholm den kj Juli 1815.
På Högloft. Biddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer,
På Högv. Prest-Ståri*
dets Ledamöters
vägnar
Garl V. Rosenstein,
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr, Lundberg,
På HederV. BondeStåndets
Ledamöters
Vägnar
Jon Jonsson,
C, Tunelius.
Utdrag af Protocollet, hållet i Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskott
t,‘.te Bandet, 367. 86vid
SIS»
Den 2 2 Juli.
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 19 Juli ig 15.
Uti det till Utskottets vidare handläggning,
i anledning af gjorda anmärkningar, återremitterade
Ärende, angående förre vice Talmannen
Jon Jonssons Motion, rörande jemkning uti Båtsmans
Indelningen i Blekinge Dan, begärte Hr
Öfverste-Lieutnanten Tornerhjelm, att dess till
Protocollet förut afgifne särskildta yttrande måtte
Utskottets afgifvande svar bifogas, så lydande:
”Jag
har bemödat mig, att med noggranhet
granska omständigheterna, rörande den af f. d.
vice Talmannen Jon Jonsson väckta flaga, om
ändring uti Indelnings-Verket, för dess hemort
Blekingen. Denna forskning förer till helt andra
önskningar , än den Motionen gör, efter den
framställer grunder, som på det snörrättaste strida
emot det gemensamma förhållandet af andra
orters jemförda rättighet af Blekingens billiga
fordran, och mot Föi fattningarnes både anda
och föreskrift. Jag skall söka bevisa detta.
”Grundlagen sjelf föreskrifver den yttersta
varsamhet för alla åtgärder mot Indelnings-Verket
och den gör väl. Hade ej denna inrättning,
ehuru icke i alla delar felfri, varit vigtig nog
att sparas från tillgrepp af framfarna villor, säkert
skulle då Sverige redan varit utan försvarsverk,
och skulle länge sedan sett sig magtlöst
snärdt i trasslet af andra Staters vålden. Det är
således icke Hagens mening eller Samhällets väl
att önska, mindre att understödja, ändringar i
en
*
Den g 8 Juli. a i 3 t
en inrättning, som med skyddande vördnad bör
öfverlemnas ostyrnpad åt kommande slägter , hvilkas
rättvisa taddel jag, för min del, icke vill
medverkande framkalla. Ej eller vöre det Lagligt,
billigt eller försigtigt, att enskildt för en enda
ort vidtaga ändringar , som, utom beräkning
eller sammanhang för det hela, skulle partiell
störa en af nyttan och aldren helgad inrättning,
och skapa successiva ansökningar, iner
grundade än Blekingens om lättnader, som åtagne
Contracter länge ålaggt, och som blifvit beräknade
vid de frivilliga köp, som man om
Hemman ingått , och att göra detta på samma
tid, sorn andra Hemman åtagit sig en alldeles
oberäknad extra Boterings-skyldighet , hvarifrån
högtideligen slutne afhandlingar, frän Statens
sida, dem frikallar. Ej ens med skuggan af
skäl, åberopas från Blekingen den nya Bevälings-skyldigheten,
som anledning till befrielse
från en del af Indelnings-Verkets fullgörandet
ty denna är en grundpligt, den förra åter personlig,
lika men ej mera besvärande för Blekingen
an andra orter, och som icke bör villande framställas
, att missleda till begrepp om bördor, som
icke enskildt trycka detta land. Alla de framställningar
som göras om Allmogens i Blekingen
vanmagt och svårigheter med skjutsningaf
och andra besvär, föregifne följder af Élottans
grannskap, kan jag så mycket mindre afse, som
jag med glädje kändt den nästan allmänna välmåga
, sorn utmärker detta Landskap från de öfriga,
och som bevittnas af den, om ej Önskvärda,
åtmindstone offentliga yppighet och vällef
-
2133
Den 2 2 Juli.
nåd, som iner och mer tilltagande, väl framställer
en tafla af motsatsen å aktningsvärda Fäders
enfald, men också lugnar från farhåga örn
oförmögenhet att uppfylla Statens billiga fordringar,
eller att se med menighetens stigande tillgång
en omöjlighet uppstå, att utgöra skyldigheter,
som från länge kunnat dragas, och det
under tider , vida svårare än de närvarande.
Alldeles oväntad är uppgiften, att Flottans
Station inom landet är för innevånarne af en
tryckande egenskap. Man tror icke lätt detta,
då man vet, att en stor del af Rikets intrader,
som å Flottan användas, stadnar inom landet,
och har der skapat fonden till den förmögenhet,
och varit det odlings-medel , som bringat
provinsen till ett välstånd, som så synbart höjer
den öfver vanlottade Medbröders knapphet',
som utan all afund blott begära, att ej ytterligare
nedsättas ur jemförelsen.
”Innan Blekingen begärde mindskning i sina
tyngder, borde man der, färnligt naturligt,
hafva rådfört den lätt erbudna granskningen af
närmaste granskapet, det vill säga med Kronobergs
Fän och öfra delen afl det magra Christianstads
Län. Man hade då lätt funnit, att i
våra tider man ej dåras af uppgifter om blott
Hemmantal. Detta är af alla den orättaste beräknings-grunden
för värden, och alltså för
skyldigheter. Man hade bordt ihågkomma, att
endast en Fastighets inre valeur bör vara ea
riktig måttstock derföre. Man kan clå lätt inse,
att då, enligt allmänna uppskattningen , ett Hemman
i Christianstads Län, värdt 5,077 B;dr, håller
-
Den 8 2 Juli.
2133
ler, utan att äga Augment, en Häst och Karl,
med dubbla kostsamma Munderingar, och då
1 j Hemman i Kronobergs Kan, uppskattadt till
4,892 R:dr, håller en Soldat med Lif- och
Släp mundering ; så håller Mantal i Blekingen,
ansett till 5,447* R:dr, blott en Båtsman, med
en simplare och vida mindre kostsam beklädnad,
och njuter till än större förmån rättigheten,
att hopskrapa sin Recriitering af landets umbärliga
och ofta skadeliga mennisko-klass. Huriji
uppenbart vanlottade, huru ofantligt högre i detta
afseende beskattade, äro då ej dessa angränsande
Landskap, jernförde med det rikare begåfvade
Blekinge? Kan rättvisan, billigheten och
Borgerlig känsla medgifva, att lätta dettas Besvär,
och låta det arbetssamma Kronobergs Län
i sträfvande nit se sig jemt bibehållet vid besvären
, och deras rika grannar från sig väldigt
afvälta en mindre börda? bör man ge Lagliga
skäl, till så rättvist fattade missnöjen? Jag tror
det icke, utan yrkar formligt afslag å Motionen
• tn ändring i Blekingens Båtsmans-Indelning.”
Och skulle denna särskilta tanka genom
Utdrag af Protocollet åtfölja Utskottets Utlåtande
till Riksens Höglofl. Ständer. Ut supra.
Ex Protocollo
C, Tunelius.
Vörä.
3134
Den 2 2 Juli.
Vppliist hos Häglof!. Ridd. och Ad. dén 22 Juli»
Högvörd. 1'rest-Ståndet den 22
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 23
Hederv. Bonde-Ständet den 21 _
Vördsamt Memorial!
Bankens Commissarier hafva hos Banco-Utskottet
anmält nödvändigheten af en efter tidernas
förändrade skick lämpad reglering af BancoStatens
Böne vilkor, såsom både på rättvisa och
billighet grundad, och derjemte för en fortfarande
drift och pålitlighet vid bestridandet af de
mångdubbelt ökade och dageligen tilltagande göromålen
oundgängelig.
Vid detta ämnes behandling, har det ej
kunnat undfalla Banco - Utskottet, att de skäl
Kongl. Majit uti dess Nådiga Proposition till
^Riksens Ständer åberopat, för en nödig förbättring
af Statens samtliga Embetsmäns Eöne-vilkor
, äio lika, och i vissa delar, tilläfventyrs,
ännu mera talande för Bankens Tjenstemän.
Den som ingått i Bankens tjenst, har redan derigenom
förlorat den utsigt som Kongl. Majus
och Kronans Tjenstemän likväl ej alldeles sakna
, att genom utmärkta féuyjenster kunna bana
sig vägen till Statens högre Embeten. Och då
fn tarflig men säker bergning således är dess
högsta syftemål och enda hopp, synes han ej
skäligen böra deruppå blifva bedragen. Blott*
med långsamma steg, och sällan förr än på ålderdomen
, hinner äfven den skickligaste till
den inkomst som oundgängeligen erfordras för
FainiUes underhåll j och den oafbrutne tjenstgöring
-
Den 2 2 Juli.
2135
göring Banco-Verket krafvel-, medger hvarken
X*’erier, som af de flesta andra Verk begagnas,
eller någon möjlighet för mängden af dess JEmbets-
och Tjenstemän, att genom särskilda befattningar
vinna en förbättrad utkomst. Dessa
omständigheter, jemte det med Bankens högre
sysslor, i synnerhet Commissarie-tjensterna, förenade
vigtiga ansvar, hafva vid framfarne tiders
Löne-regleringar för Banco Staten ej blifvit lemnade
utan afseende. Redan vid Bankens första
inrättning år 1668, fastställdes en Banco Commissaries
Lön till 1000 Daler Caroliner in natura,
belöpande enligt Myntfoten , vid uppmyntning,
till 55g Specie Riksdaler. De flera påföljande
Regleringar hafva i allmänhet varit
lämpade efter Cours- och Silfver värde. Men
någon tillämpning af den för Bankens Tjenstemän
år 1770 fastställde rättighet att utbekomma
deras aflöning i hardt Specie-mynt, ehuru
genom ingen sednare författning upphäfven , har
ej kunnat äga rum under en tid , då inskränkning
i detta afseende för Samhällets öfriga lika
berättigade Medlemmar befunnits nödvändig.
I betraktande af alla omförmälta considerationer,
och under nödig omtanka för det angelägna
Banco-Verkets säkerhet och sannskyldiga
fördel, samt Allmänhetens nöjaktiga betjenande
af skickliga personer, äfven hädanefter,
har Banco-Utskottet efter Herrar Fullmägtiges
hörande och enligt deras yttrade tankar ansett
sig äga grundade skäl att hos Riksens Ständer
tillstyrka en billig förbättring äfven uti Banco?
Statens Löne-v ilkor; men att de från Banken
utgå
-
Dm 2 a Juli.
Utgående Löner blifva hädanefter s»m hittills
endast i Penningar beräknade,
X öfrigt, och då den Löne reglering för
Banco-Staten, sorn år t8lo af Riksens Ständer
fast ställ tes , va? grundad på en progressivt mindre
tillöknings procent i mån af Ijönernas högre
Belopp, lära Riksens Höglofl. Ständer lika med
JBanco-Utskottet finna lämpeligt att tillökningsprocenten
deremot nu får blifva lika för alla;
och får BancoUtskottet vördsamt hemställa, att
Samtliga Bankens TJenstemäns, jemte Vakt-betjeningens,
enligt omförmälta Aflönings -Stat
innehafvande Löner må ifrån och med år 1816
med 5Q procent blifva förökade: hvarunder jemväl,
likväl utan prejudicat för framtiden, fyra ålderstegne
Commissarier, sorn på Pensions-Stat
åtnjuta deras innehafle Löner, men af berömlig
nit uti tjenstgöringen fortfara , torde fä innebegripas;
äfvensom Förvaltaren, Skrifvaren och
Pappers Mästaren vid Bankens Pappersbruk. Börande
likväl omförmälta tillökning, såsom endast
af nuvaran e tillfälliga omständigheter föranledd
, efter Utskottets tanka endast temporairt
fastställas , och åt blifvande Riksens Ständer öfverlemnas,
att, vid ett förbättradt skick uti Allmänna
Pennioge-ställningen, återföra Banco Statens
Löner till ett belopp, som enligt dåvarande
omständigheter befinnes med Verkets förmån
och säkerhet förenligt, och för betjeningens
tarfliga bergning oundgängeligt.
Ärliga arfvedel för tillsynen och vården
öfver Bankens kostbara Vattenuppfordxings-Verk,
jemte Sprutor och complette Bxand-redskaper af
alla
Den 2 2 Juli.
1137
alla slag , hvarvid , utom underhållandet af.särskilda
inöfvade arbetare, hvarjehanda kostnader
förefalla, finner Baned-Utskottet, uppå derom
ingifven ansökning af Capitaine - Mechanicus
Böngren, åt hvilken nämnde befattning är anförtrodd,
böra på grundade skäl, jemlikt Herrar
Bullmägtiges och Bankens Cornmissariers gjorda
hemställan, förokas ifrån dess sedan äldre tider
fastställdte belopp af 33! R:dr till 100 R:dr Banco
årligen. Likaledes, och uppå gjo d anhållan
af Bot-Kyrka Sockens Läkare, sorn besörjer Sjukvården
vid Bankens Pappersbruk, anser BancoUtskottet
sig böra hemställa , om icke det årliga
arfvode af 50 B:dr Specie , som, utom fastställd
betalning för hvarje Sjuk-besök, år 1809
blef honom tillagdt, får ifrån och med nästkommande
år till 66y R:dr förökas.
Hvad Banco-Utskottet i det föregående andragit
och hemställt, underkastas vördsamt de
Respectiva Ståndens upplysta ompröfning och
godtfinnande. Stockholm den 18 Juli a 8 I 5-
På Högl. Biddersk. På Högv. Prest-Stånoch
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Joli. Henning Gyllenborg. E. A. Almqvist.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Gust. D. Wilcke. Daniel Andersson.
G. Helsingius.
fm
Dm 5 st Juli.
Vro Memoria
Är 1770 voro i Bankens tjenst 154 persöner
, som aflönades med 558,100 Daler K:rrit
eller ä 9 Daler - - R:dr 62,100: —■
1779
148 Personer - - 32,412:
1737 — 120 - - - 31,843= 36-
1810 — 155 - - 5 3,600: —
1814 — 167 - - 56,121: 32.
som med 50 procent tillökning
kommer att utgöra 84,182, 24.
Enligt en uppgjord jemförelse imellan 1770
och 1814 års Markegångs-Taxor, befinnes att
priserna på de förnämsta nödvändighets-varor nu
emot då förhålla sig ungefär som 4J till 1. Artikeln
hyra åter förhåller sig såsom 9 till x.
När således en Banco-Commissaries Lön
redan år 1668 fastställdes till ett värde af 559
B:dr Specie in natura, kan med full visshet antagas
att en dylik Lön, om den nu fastställes
till 1500 R:dr i Banco Sedlar, i sjelfva verket,
i jemförelse mot varornas värde, ej utgör hälften
af dess dåvarande belopp.
Den Lön tillökning Stats-Utskottet föreslagit
för en Löntagare med 1,000 B;drs Lön utgör
å 30 procent - - B;dr 300:
Af den uppkommande totala summan 1,300
R:dr utgår hälften eller 650 B.dr ä 4* B:dr något
öfver 144 Tunnor Spannemål, sorn beräknade
blott efter 6 R:drs pris uppgå till ett värde
af 86,4 R:dr.
Sammantagne Lönen blifver således mindst
1.514 R:dr, och följaktligen i sjelfva Verket
tillökningen något mera an jo procent.
Uppläst
Den 2 2 Juli.
2139
Uppläst hos Samtliga Riks .Ständen dtn 22 Juli.
Vördsamt Memorial!
Genom särskildta Memorial, sorn under
ilen 16 och 22 Maj blifvit från Vällofl. Borgare-Ståndet'till
Banco - Utskottet remitterade,
har Handelsmannen Herr G. Stabeck yrkat så
beskaffad jemkning af Bankens uti Författningarna
stadgade rättighet till försäljande på egen
Auction af dess Fastighets-Panter, att enskilde
Personers välfärd ej må äfventyra genom hinder
och uppehåll uti deras, efter Banken ägande,
intecknade Fordringar.
Bankens rättighet att på egen Auction försälja
sina Fastighets-Panter, hvarvid en Egendom
alltid för Bankens räkning före Auctionen mäste
uppbjudas och erhålla Laga stånd, medförer,
så vidt Banco-Utskottet kunnat inse, ej i och
för sig sjelf någon olägenhet för Bankens MedCreditorer
, utan tvärtom i de flesta fall den förmån,
att en Egendom, som på Banco Auction
försäljes, erhåller en ökad begärlighet, emedan
ostridig rättighet till Laga Fastas erhållande
är i förväg derigenom vunnen. Emedlertid
har försäljning in loco af Bankens Panter,
uppå yederbörandes af särskilta anledningar derom
gjorda anmälan, alltid fått äga rum, enär
sådant med Bankens säkerhet och hittills gällande
Författningar kunnat förenas. Det är
således egenteligen genom den föreskrift uti
1766 års Reglemente, som icke tillåter en i
Banken Pantsatt Egendoms-försäljning i Orten,
i annat fall än då dess värde ej öfverstiger 3 å
4,000
3140
Den 2 2 Juli.'
4,000 D:lr S:mi, och hvilken summa år i8o«
blifvit till högst 3,000 R:dr utsträckt , som olägenhet
och förlust för enskilde kan uppkomma,
och någon gång verkeligen inträffat.
Nämnde Författning anser Banco-Utskottet,
i enlighet med hvad Herrar Banco-Fullxnägtige
äfven för deras del anfört, kunna , utan
äfventyr för Banken, men deremot vid vissa
tillfällen med verkelig förmån, till sin verkan
upphöra: och att således försäljning af Bankens
Fastighets-Panter, då den af ett eller annat skäl
blifver nödvändig, må, utan afseende på den
Pantsatta Egendomens uppskattade värde, få i
Orten lagligen verkställas; under förbehåll , att
Bankens säkerhet för dess uti Egendomen intecknade
fordran, genom de lindrigaste vilkor,
sorn för hvarje särskildt fall kunna af BancoStyrelsen
bestämmas, blifver iakttagen och bevarad;
med befrielse derjämte för Banken ifrån
all, med Banco-Auctioner i föreskrifven vanlig
ordning, förknippad ansvarighet.
Genom en härefter lämpad föreskrift för
Banco-Förvaltningen förmodar Utskottet, att enskilda
personers rätt, i afseende på ett skyndsamt
och obehindradt utbekommande af deras i
Bankens Panter ägande Fordringar, skall blifva
fullkomligen iakttagen och bevarad. Stockholm
den 18 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stånoeb
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar
Joli. Henning Gyllenborg.
vägnar
E. A. älmqvist.
På
Den ? 2 Juli.
3141
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
O
Gust. D. Wilcke.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Dan. Andersson.
G. Helsingius.
Uppläst hos Samtliga Riks Stånden den 22 Juli.
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Högv.
Prest-Såndet och Vällofl. Borgare-Ståndet hafva,
genom Utdrag af deras Protocoll under den
15 och ig sistl. Juni, till Banco-Utskottet behagat
remittera Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
Betänkande, af den 6 i samma
månad , angående rättigheten för Lumpsamlare
att kringresa i Ilandet, samt om lumpors anskaffande
för Pappers Brukens behof; för att deröfver,
så vida det angår Tumba Pappers Bruk,
dess Utlåtande afgifva.
Banco-Utskottet får af sådan anledning vördsamt
tillkännagifva, att så vidt välbemäldte Utskotts
Betänkande åsyftar uteslutande rättighet
för Banken, att inom Stockholms Stad upphandla
lumpor, och derjemte uppgifver sådana utvägar,
hvarigenom Bankens behof, i händelse,
enligt hvad Banco-Utskottet anser sannolikt, tillräckelig
tillgång inom Stockholm saknas, må genom
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg
från Landsorterna kunna fyllas, finner Banco-Utskottet
för dess del ej dervid aagot att erinra. Hvad
åt et
2142
Den a 2 Juli.
åter angar det förslag, att för alla de lumpor, hvilka
Banken låter i Stockholm i minut elier skålpund*
tals inköpa , betalningen skulle ovilkorligen uti
Speciemynt erläggas; anser Banco-Utskottet ett
slikt stadgande ej vara under närvarande omständigheter
lämpeligt; utan lärer till Herrar
Banco-Fullmägtiges omsorg böra öfverlemnas att
genom en sådan betalning som för de levererande
kan medföra en skälig vinst , i möjligaste
måtto söka ernå det åsyftade ändamålet. Stockholm
18 Juli 1815.
På Högl. Biddersk. På Högv. Prest-Stån
och
A.d. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Joli. Henr. Gyllenborg. _E. A. Almqvist.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Gust. D. Wilcke. Daniel Andersson.
G. Helsingius.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den 42 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 22 _
Vällofl. Borgare-Ståndet den 23
Hederv. Bonde-Ståndet den 22  .
Riksens Högloft- Ständers Stats-]Utskotts
Utlåtande, i anledning af
gjorda anmärkningar vid dess Betänkande
om medel till understöd
för
Den a a Juli•
2143
får utgifvamiet af Skriften Svensk
Botanik.
Vid Stats-Utskattets den 30 sistlidne Juni
afgifna Betänkande i anledning af Herr Professorn
och Riddaren Doctor Trafvenfelts Motion
om understöd af Allmänna medel för utgifvandet
af Skriften Svensk Botanik, hvilket af
Utskottet ansågs ankomma på Kongl. Majtts Nådiga
bepröfvande och åtgärd att meddela utaf
deri till extra Utgifter på Stat anslagne Sunarna,
hafva anmärkningar blifvit gjorda af en Ledamot
hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln, som
andragit, att då detta Verk i flera afseenden län»'
der till heder för Fäderneslandet, borde ingen
tvekan kunna uppstå att bevilja det begärdta
understöd, sorn vore obetydligt i jämförelse
till andra anslag och hvartill medel kunde lätteligen
finnas, utan att dermed gravera de Summor
sorn Konungen till Dess enskilta disposition
kunna anslås; hvarförutan flera Ledamöter
inom Högv. Prest-Ståndet anmärkt, att när gagneligheten
af denna Skrift vore erkänd af Utskottet,
hade ock det föreslagna ringa understöd af
150 R:dr för hvarje utkommande häfte deraf
bordt tillstyrkas, och att i öfrigt nödigt syntes,
att Kongl. Maj:t, genom ett förökadt anslag för
Vetenskaperna och de Fria Konsterna i allmänhet,
sattes i tillfälle, att, efter pröfvadt behof,
understödja utgifvandet så väl af denna, som af
andra allmänt nyttiga och Tidehvarfvet hedrande
Skrifter samt deribland Svensk Zoologie. Och
som dessa anmärkningar funnits af den beskaffenhet
-
2144
Den a 2 Juli.
fenhet att de föranledde till återremiss; sa hafva
Högloft. Kidd. och Adeln samt Högvördig!
Prest-Ståndet i sädant afseende derutaf leinnat
Stats-Utskottet tiel.
I anledning häraf får Stats-Utskottet förklara,
att Utskottet ej funnit eller nu kan finna
lämpligt, att med särskildt anslag öka Stats-Utgifterna
för detta och dylika behof, ehuru varande
af erkänd angelägenhet, utan trott, att
Kongl. Majrt nogsamt skall i Nåder finna tillgång
för detra understöd, heldst Kongl. Maj:t till
estra Utgifter har på Stat en Summa af X00,000
R:dr uppförd till dess Nådiga disposition, samt
dessutom äger inom Hufvud titlarna använda
uppkommande besparingar. Och då Kongl. Maj:t
icke eller äskat några ytterligare medels anslående
för utgifter af denna egenskap, samt Statsregleringen
är fulländad och bifallen af Riksens
Höglofl. Ständer, synes någon rubbning deruti
för i frågavaiande behof icke kunna göras; hvilket
dock vöidsamligen hemställes Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande. Stockholm^ den ig
Juli 1815-
På Högh Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. .Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. C. v. Rosenstein.
På Vallöf!. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
G. Tunelius.
Den 5 2 Juli.
314 i
X/jfiplast hos Htfplofi. Ridd. och Ad. den 22 Juli.
HögvArd. Prest-Siåndct den 22
VöUofl. Borgare*S'.1ndet de/i $3
Hederv. Ronde-isiändet den 22 _i_
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angående Landsbo]
dingens m. m. Grefve Ankarsvärds
och Lands-K amer evar ens KammarRätts-Rådet
Stråles sökte befrielse
från ansvarighet för aftidne LandtRentiiiäs
t ar en von Sy doves balanee.
Sedan hos Kongl. Majit, ej mindre f. d.
Landshöfdingen i Calmar Län Herr GgneralLieutenanten
m. m. Grefve Ankarsvärd , än.
Lands Kamereraren derstädes Kammar-Katts Rådet
Stråle, hvar för sjg i underdånighet anfört
Besvär öfver Kammar-Rättens den 27 April
1812 méddeldte Utslag, angående dem ålagd ansvarighet
för den Balancö aflidne I^andt - Rentmästaren
i samma Län C. F. von Sydow af
J,andt-Renteri Uppbörden i lifs:iden sig ådragit,
som ännu till ett belopp af 2,gg4 R:dr 40 sk.
5 r. Banco är oersatt: samt ej mindre Kongl.
Kammar-Collegiutn, Kongl. Stats Contoiret och
Kongl. Kammar Rätten , än vederbörande KronoActor
sig häröfver i underdånighet yttrat, och
Målet derefter uti Kongl. Maj:ts Högsta Domstol
blifvit föredraget'; så har Kongl. Maj t under
den 6 i denna månad öfverlemnat Handlingarna
till Stats-Utskottet, att om den sökta eftergiften
hos Riksens Ständer göra anmälan.
5.-te, Ilandet. 2G9. 270. Stats
-
2146
Den a a Juli.
Siats-Utskottet har utaf de till detsamma i
Nåder öfverlemnade Handlingar om detta Måls
beskaffenhet gjort sig noga underrättadt, och
dervid funnit Kongl. Kammar-Rättens öfverklagade
Utslag vara på Författningarna grundadt.
Men i anseende till de af Besväranderna
anförde bevekande skäl och omständigheter, samt
hvad Högsta Domstolen, uti dess härhos i afskrift
bilagde yttrande, anfört, har Stats*Utskottet
funnit sig äga anledning, att till Riksens
Högloll. Ständer vördsarnligen hemställa, om
icke den sökta eftergiften och befrielsen från det
ålagde ansvaret må Besväranderna beviljas,
samt Balancen i Räkenskaperna afskrifvas, dock
utan att sådant må lända till prejudicat hvarken
nu eller i framtiden för andra att söka och erhålla
en slik eftergift.
Om Riksens Höglofl, Ständer härtill täckas
lemna bifall; så lärer underdånig hemställan
härom till Kongl. Maj:t böra göras, på det vederbörande
måtte undfå Nådig befallning, att
en sådan afskrifning uti Räkenskaperna iakttaga.
Stockholm den Ig Juli 18x5.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stånoeh
Ad. Uedamöters ' dets Uedamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. C. v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare-’
På Hederv. BondeStåndets
Uedamöters
vägnar
Jon Jonsson.
Ståndets Uedamöters
vägnar
Carl Jr. Landberg.
C. Tunelius.
IDen 9 2 Juli.
9147
Note ur Protocollet, hållet uti Kongl.
May.ts Hogsta Domstol den 29
Juni igl5.
Justitire-Rådet Petterson återlemnade Handlingarne,
angående de Besvär ej mindre f. d.
Landshöfdingen i Calmar Län, General-Lieutenanten,
Riddaren och Commendeuven af Kongl.
Majrts Orden Herr Grefve Michael., Ankarsvärd,
än ock Lantis-Kammereraren, Kammar-Rätts-Rådet
A. P. Stråle, hvar för sig L underdånighet
anfört öfver Kammar.Rättens den 27 April
1812 meddeldte Utslag, angående klaganderne
ålagd ansvarighet för den Balance aflidne LandtRentmästaren
i samma Län, C. F. von Sydow
i lifstiden utaf Landt-Renteri-Uppbörden sig ådragit.
Högsta Domstolen , som på anförda skäl i
underdånighet tillstyrkt fastställelse å KammarRättens
ofvanberörde Utslag , har vidare yttrat:
Hvad åter angick Sökandernes anhållan, att.
af Nåd varda från ofvanberörde ersättnings-utgifvande
förskonade, så har Generalen Grefve
Ankarsvärd förmält, som skulle, vid de månatliga
inventeringarna , af den uti ett underjordiskt
och fugtigt hvalf förvarade Renteri-Cassan,
han icke möjeligen kunnat med den noggranliet
förfara, att alla sedlar ovilkorligen blifvit
uppräknade, enär sådant isynnerhet om hösten,
då Uppbörden vanligen inflyter och 30 till
40,000 R:dr uti mesta delen sandriga 12, 16
och
3148 Den ga Juh.
och 24 sk. Sedlar funnits i Cassan , skulle for»
<lrat ett oafbrutet flera dagars arbete, och äfventyrat
hälsan för bade honom, och de öfriga som
dermed haft befattning-, äfvensom Generalen åberopat
, hvad i allmänhet skall vara kändt och
antaget, att i alia större Penninge-Verk , vid
inventeringar vanligen sä tillgår, att blott enoch
annan utan ordning framtagen Sedelbunt noga
uppräknas , till erfarande huruvida innehållet
må finnas öfverensstämmande med den summa,
som på Sedelbunten är antecknad, och hvarefter,
då vid flera sådana försök, någon skiljaktighet
ej inträffar, de öfriga Sedelbuntarne, utan vidare
uppräkning, anses innefatta hvardera det Penninge-belopp
som anteckningen utvisar; och lemnade
Handlingarne för öfrigt den upplysning,
att Lands-Karnereraren hållit riktig månads-calculation
öfver Landt Renteriets Uppbörd och utgift
samt att Uandt-Rentmästarens deremot förde
förteckning, blifvit vid månatliga Cassa-inventeringarna
undersökt, och med calculation befunnen
öfverensstämmande, vid hvilket förhållande
Lands-Kamereraren Stråle förment vara uppdagadt,
att han för sin del uppfyllt allt hvad
honom i anseende till Controllen öfver Renteri*
Uppbörden tillhört att iakttaga.
I betraktande häraf, och då således någon
annan efterlåtenhet i afseende pä Controllen öfver
Renteri-Uppbörden icke kunnat Sökanderne
till last läggas, än dels att vid de månatliga inventeringarna,
en, ehuru i större Penninge-verk
vanligen antagen, likväl ej till erforderlig säkerhet
ledande method för Penningarnes räknande,
stun
-
Den a a Juli.
S149
stundom blifvit nyttjad , dels ock hvad LandsKamereraren
särskildt angick, att en mindre
noggran tillsyn vid Uppbörds-medlens intag och
utgifvamle kunnat aga runi , enär han , af orig-i
tigt begrepp om vidden af den honom öfver
Rentmästarens göromål genom författningarna å«
lagde controll, varit ledd till den öfvertygelsen,
att en sådan controll icke kunde sträckas vidare
än till Räkenskapernas och månads-calculationernas
behöriga uppgörande , men ej mindre Landshöfdingen
än Lands-Kamereraren i allt öfrigt,
hvad deras till detta ämne hörande befattningar
fordrat, sina pligter hvar för sig ordentligen
fullgjort, hvartill kotnrne, att LandsKamereraren,
hvars hela Egendom, till ett belopp, af 742
R:dr 20 sk., nu vöre för denna Balance med
qvarstad belagd, skulle genom förlusten deraf
blifva till sin välfärd förstörd, ansåg Högsta
Domstolen sig böra i underdånighet hemställa,
ätt Kongl. Maj:t täcktes på dessa till Nåd och
eftergift för dem bägge talande omständigheter
fästa ett Nådigt afseende och till Rikets nU församlade
Ständers Stats-Utskott öfverlemna Handlingarna
i målet, att om den sökta eftergiften
anmälan gora.
* • m • •
Ex Protocollo
Dan. Montelius.
yord.
215®
Dm 2 2 Juli.
Uppläst hos Höglo!]. Ridd. och Ad. den 22 Juli.
* Högvörd. Presi-Standet den 21
Vällofl. Eorgare.Ståndet elen 21
Hederv. Bonde-Ståndet den 21
Vördsamt Memorial!'
I anledning af Constitutions- Utskottets Memorial,
rörande tillstyrkta förändringar i Tryckfrihets-Lagen,
har det Högvördiga Prest-Ståndet
meddelat Constitutions-Utskoltet den anmärkning,
att lill vinnande af större tydlighet i 5 §. 1
Mom. matte utsättas, att Jury äger rätt att pröfva
endast åtalade Skrifters Laglighet, då det nu
varande uttrycket kunde så förtydas, som skulle
alla Pocker och Skrifter- böra af Jury pröfvas.
Enligt den 56 §. Regeringsformens föreskrift,
får Constitutions-Utskottet till följe af denna anmärkning
, och för att söka sammanjemka RiksStåndens
meningar, föreslå, att samtliga RiksStånden
måtte förena sig till antagande af en så
lydande redaction af den första meningen i 5 §.
I Momentet: Lagligheten af åtalade tryckta Skrifters
innehåll skall hädanefter alltid pröfvas af en
Jury eller Nämnd. Hvarefter, om Riksens Ständer
denna jemkning bifalla , detta sålunda beredde
förslag hvilar till afgörande vid nästa
Riksdag. Stockholm den 20 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar
Rudolf (.jederström.
vägnar
C. v■ Rosenstein,
På
Den 2 2 Juli.
S151
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
Ji, J:Son Hyckert.
vägnar
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Högl. Ridd. och Ad. den 22 Juli;
Högvörd. Prest-Ståndet den 22
Vällofl. Borgare-Ståndet den 23
Hederv. Bonde-Ståndet den 22
Riksens Högloft. Ständers Stats- och
Bevillnings - Utskotts gemensamma
Betänkande, angående Herr Lagmannen
och vice Talmannen Låndbergs
Memorial om Qyarn-Tullens eller
Mant als-penningarnas beräkning och
erläggande af Stockholms Stad, samt
eftergift af en deruti för sednare
åren yppad brist.
Ifrån Vällofl. Borgare-Ståndet har till Statsoch
Bevillnings-Utskotten blifvit remitteradt ett
af Herr Lagmannen och vice Talmannen Landberg
dit ingifvet så lydande Memorial:
”Då all Uppbörd af Landtull äfvensom af
accis för varor , som ifrån inrikes ort till Stad
föras, i grund af Biksens Ständers år 1810 vidtagna
Beslut, samt Kongl. Maj:ts Nådjga Kungörelse
af den 30 November samma år, ifrån och
med den 1 Januari .18x1 kommit att upphöra,
hafva Biksens Ständer i frågan om Kronans er
-
sätt
-
a i 5 «
Den 2 2 Juli.
sättning för de inkomster, som genom denna
Uppbörd influtit, förklarat, att af <ie 15,000
B:dr , hvartill Ovarn-tullen i Stockholm, Götheborg
och Carlskrona uppgått, och sohl af dessa
Stader särskildt bör godtgoras, kummer sä mycket
som svarar emot Mantalspenningar att der uppbäras
, i lika förhållande som annorstädes, samt i alla
Städer enahanda summa som hittills, under
namn af Salu-accis, utgått af vissa Näringar, att
uttaxeras, men att del öfriga, innefattande Husbehofs-accis
och Uandttull, att fördelas i den
man innevånarne kunna finnas draga nytta af
Landt-tulla mes afskaffa tide.’’
”På lika sätt hafva Riksens Ständer vid Urtima
Riksdagen i Örebro år 1 S 12 , i enlighet med
hvad Kongl. Förordningen den 10 Fehr. 1813
innehållet;, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
tillkännagifvit, att Riksens Ständer, hvad angår
fördelningen af Uandttulls - ersättningen inom
hvarje Stad, beslutit: Det Mantals penningar i
Stockholm, Götheborg och Ca lskrona skola utgå
likasom ä andra orter i stället för Qvarn-tull, och
Salu-accissen, enligt hvad förut skett, fördelas
på särskilta Näringar och Han tverk, men för
åll den öfriga Uandttulls - ersättningen hvaje
Stads andel reparticeras på innevånarne, i förhållande
till hvad efter Bevillningens 2:d a Artikel
blifvit hvar och en påfördt.”
”Ehuru nu vid Debitering och Uppbörd,
af Mantäls-penningarna, hvilkas bestämda belopp
utgör 12 sk. för hvarje Mantalsför Person
, den casus inträffat att i Stockholm, efter i
Församlingarna tillåtne afskrifningar för personer,
Den 2 2 Juli.
2153
ner, som d ö cl t före Unpbörds-årels början, eller
för bestyrkt fattigdom icke rnägtät betala, de betalandes
antal icke utgjort 481000 persotter, har
pä grund deraf, att Tariffen, till repartition af
J.andttulls- och Arcis-ersättnings Summan imellan
S,adema , utförer för Stockholm i Ovarntull
1 'v
12.000 R:dr, uti Salu accis 7,500 R:dr och i
tull af Husbehof® accis 23,500 R:dr, in summa
43.000 R:dr, Kongl. Kammar-Ratten tagit sig
anledning ålägga Stadens innevånare att ersa ta
hvad Mantals penningarne for året understigit
12.00 0 R:dr.”
5 Men som efter min oförgripliga tanka, af
detta Riksens Ständers stadgande: att så mycket
som svarar emot Mantals-penningars utgö-ande i
Städerna Stockholm, Götheborg och Carlskrona,
i lika förhållande som annorstädes , icke kan dragas
den följd, att dessa Städer skola ovilkorligen
hafva en Folkstock, sorn , efter 12 sk. personen
inbringar 15,000 R.dr, och deraf för Stockholm
enskildt 12,000 R:dr , utan den för dessa Städer
i denna del af Tandttulls-ersättningen utförda
summa , till sin natur är och måste blifva presumtiv
ocli endast påräknad förslagsvis, hvarigenom
för S'afs-Verket lika möjligen derå ena året
kan blifva öfverskott, som ett annat år .brist; så
har jag ansett mig , till Riksens Höglofl. Ständers
förklarande, böra vördsammast framställa,
om icke berörde till ersättning anmärkta bfist
måtte i Stats-Verkets Räkenskaper för den förflutna
tiden afskrifvas,,'såsom en icke påräknad Krono-inkoinst
, och stadgandet för framtiden utsätta,
att förbemälte Städers innevånare icke hafva
något
3 154
Den 3 2 . Juli.
något större åliggande i afseende på Manfals-penningars
utgörande , än Skattskyldige i öfriga Städer
och orter af Iliket.”
I anledning häraf få Stats- och Bevillningsutskotten
anföra, att intill år i8ll har uti
Städerna Stockholm, Götheborg och Carlskrona
erlaggts, i stället för Mantals-penningar , den så
kallade QvarntuIIen ; men sedan Biksens Ständer,
uti underdåniga skrifvelser den 20 Febr.
och 2 April 1810, hos Kongl. Maj:t anmält
deras Beslut , att Bandttullarne måtte ifrån och
med början af år 18II upphäfvas, emot det att
Staten skulle för de inkomster , som dessa Tullar
inbragt, undfå ersättning genom en särskild
Bevillning, hvilken till det belopp, och på det
sätt då stadgades, komme att utgöras; så förordnade
Riksens Ständer, i sammanhang härmed,
på sätt Kongl. Majrts Nådiga Kungörelse af den
30 November I8lo, angående IjancUtulls-inrättningens
upphörande, innehåller, att af de 13,000
R:dr, hvartill Qvarntullen i Stockholm, Götheborg
och Carlskrona uppgått, och som af dessa
Städer borde särskildt godtgöras , skulle så mycket,
som svarade emot Mantals-penningarna, der
uppbäras, i lika förhållande som annorstädes.
Under den tid , som Qvarntullen existerade
, har han aldrig varit bestämd till något visst
belopp för året, utan ingått i JLandttulls-Uppbörden,
och likasom Mantals penningarne varit
förslagsvis påräknad. Stats- och Bevillnings-Utskotten
anse det ock instämmande med både
rättvisa och Biksens Ständers eget beslut, att
Mantals - penningarne i Stockholm, Götheborg
och
Den %% Juli.
§155
och Carlskrona icke bora erläggas 1 annat förhållande
eller till högre belopp äf hvarje Mantalsskrifven
person, än i Bikets öfriga Städer
och på Landet, och att de i följd häraf för dessa
Städer destomindre kunna till någon viss
summa påräknas, som deras belopp helt och hållet
beror uppå ett större eller mindre antal Mantalsskrifna
personer derstädes, som, efter Författningarna,
böra Mantals-penningar erlägga.
Stats- och Bevillnings-Utskotten få derföre
tillstyrka bifall å Herr Lagmannen och vice
Talmannen Låndbergs i denna del gjorda hemställan,
om Mantals-penningarnes beräknande och
utgörande af Stockholms Stad; men som Qvarntullen
blifvit beräknad uti Landttulls ersättningen
3 och således synes svara både emot Man-,
tals-penningar och Landttulls-ersättning, ehuru
den, i och för sig sjelf, icke är mer än ert afgift;
så anse Stats- och Bevillnings-Utskotten,
att Städerna, utan rubbning i hvad om Mantals-penningarnes
erläggande nu blifvit föreslaget,
böra gemensamt utgöra den Landttulis-ersättIiing
, sorn dem kan blifva påförd.
Hvad för öfrigt angår den af Herr Lagmannen
och vice Talmannen yrkade afskrifning
af den utaf Kongl. Kammar-Rätten, anmärkte,
och Staden till ersättning ådörnde brist för de föregående
åren uti den summa , som uti Tariffen
till repartitlon af Landttulls- och Accis-ersättningen
imellan Städerna påföres Stockholm under
namn af Qvarntull; så kunna Stats- och 33eyilinings-Utskolten
dermed icke taga någon gemen
-
Den 11 Juli.
ménsam befattning, utan kommer Stats-Utskottet
att deröfver afgifva särskildt Utlärande.
Riksens Höglofl. Ständers eget omprbfvan*
de underställes detta vöidsamligen. Stockholm
den 19 Juli 1815.
På Höglofl. Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
Carl Stellan Mörner. Carl de Geer.
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl von Boscnstein. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Dr. Landberg. ' Nils Limnelius.
På Hede, v. Bonde Ståndets Ledamöteis vägnar
Jon Jonsson, Joli. Olsson Longberg.
C. Tunelius.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. dea 22 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 22
Vällofl. Borgare-Ståndet den 23
Hcderv. Bonde - Ståndet den 21
Riksens Högloft. Ständers Stats- och
Bevillnings - Utskotts gemensamma
Betänkande, angående Herr Borgmästaren
Norströms väckta Motion
om Fribref s-rättighet får Städernas
Magistrater vid Uppbördens remit
j
te
-
Den a a Juli.
315?
terande och Brottmåls rans åkningars
öfversändande.
Uti Protocolls-Utdrag af den 16 sistl. Maj
har Vällofl. Borgare-Ståndet, med anledning af
Herr Borgmästaren Carl Fredric Norströms väckta
Motion, om Fribrefs-rätt för de Krono-Uppbördsmedel
ined tillhörande Verificationer och
öfriga Handlingar, som till Handt-Renterierna
från Städerna inga, och förde Brottmåls-ransakningar,
som från Stads-Domstolarna måste med
Posten afsändas, remitterat detta ämne till Statsoch
Bevillnings-Utskotten, med åberopande, att
Uppbördsroedlen, då de hunnit från Städernas
Innevånare indrifva», ieke vidare kunna befraktas
annorlunda, än såsom tillhörande Stats-Verket,
för hvars räkning de således sedermera till
bestämda orter fomkaffas, och att för öfrigt Fribrefs-rätt
för så väl dessa medel, som B oftmåls
- ransakningar , icke synes i någon mån
motstrida de grunder, på hvilka en så an frihet
redan , och efter första uppränningen af Fribrefsrättigheten,
blifvit flera andra Publika Verk och
Embetsman beviljad.
Stats- och Bevillnings-Utskotten få härvid
tillkännagifva, att vid 1809 års Riksdag anholl
Riksdags-Fullmägtigen för Wadstena Stad, Herr
Borgmästaren E. Gezelius, det Städernas Magi»
strater måtte tillåtas att under Titel Fri-bref
få, utan afgift, till Kongl. Majit och Kronan
med Posten afsända alla de skrifter och hand»
lingar, hvilka i ock för deras Embeten till en
eller annan ort böra afgå. I anledning häraf
och
2158
Den 2 2 Juli.
och sedan Bevillnings- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie -Utskotten , i sammanhang med
väckt fråga om Post-Inrättningen i allmänhet,
häröfver afgifvit Utlåtande, anhöllo hos Kongl.
Majit Riksens Ständer, uti underdånig skrifvelse
af den 14 Mars 18 lo, att Magistraterna vid
remitterande så väl af Kronans Uppbörd, som de
hithörande Verificationer och öfriga handlingar,
roen icke uti andra angelägenheter , än dem,
hvarom förut är stadgadt, måge Postfrihet åtnjuta.
Stats- och Bevillnings-Utskotlen anse derföre
hvad Postfrihet för Krono-Uppbördstnedlens
remitterande angår, någon annan åtgärd härvid
nu icke af nöden, än att Riksens Höglofl. Ständer
måtte hos Kongl. Maj.t i underdånighet förnya
Deras i detta ämne ofvanomförmälta vid
1809 års Riksdag gjorda underdåniga hemställan,
i händelse den icke redan blifvit vederbörande
till iakttagande i Nåder anbefalld.
Hvad åter angår ömi yrkade Postfriheten
för Brottmåls-ransakningars öfversändande från
Städernas Domstolar; så synes dermed böra förhållas
på enahanda sätt, som för Domstolar i
allmänhet i slika fall är förordnadt; så att, då
dessa njuta en sådan rättighet, den äfven må
Städernas Domstolar förunnas.
Hvilket allt Riksens Höglofl. Ständers eget
ompröfvande vördsammeligen underställes.
På Stats- och Bevillnings-Utskottens vägnar
Stockholm den 19 Juli 18x5.
3?å Höglofl. Ridd. och Adelns Bedamöters vägnar
Carl Stellan Mörner. Carl de Geer.
Den % 2 Juli;
ai59
På Högv. Prest-Ståndets Pedamöters vägnät
Carl von Rosenstein. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Pedamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. Nils Limnelius.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Jon Jonsson. Joli. Olsson Longberg.
C. Timelius.
Uppläst hos Hög!. Ridö.-och Ad. den 22 Juli.
Högvörd. Prest-Ständet den 22
Vällofl. Borgare-Ståndet den 23 —
Hederv. Bonde - Ståndet den 22
Riksens Högloft. Ständers Stats- och
Bevillnings-Ut skotts Betänkande, angående
Herr Reenstjernas Memorial>
ovl frihet får Löntagare, att tjena
för Begrafningshjelp, och erlägga
Bevillning af deras Loner.
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har till
Stats» och Bevillnings-Utskotten behagat remittera
ett af Herr C. Reenstjerna ingifvet Memorial,
så lydande:
”1 en tid, då Penninge-Pöntagarne med så
mycket skäl klaga öfver deras otillräckeliga bergning
, då från sjelfva Thronet! Riksens Ständer
blifvit uppmanade att förbättra deras vilkor,
bor man kunna hoppas, att detta onda snart
blir
Si6o
Den 2 2 Juli.
blir afhjelpt; äfvensom att Riksens Ständer ej
mera tillåta den obillighet, sorn Staten hittills
gjort mot hvarje Embetsman, då af en utlofvad
och anslagen löss, en icke obetydlig del, undernamn
af afgift till Kongl. Maj:t och Kronan»
blifvit återtagen.”
”Indelta Tontagare hafva visserligen ej skäl
att klaga öfver för ringa löner, orri också, som
stundom inträffar, de accordera sig till sina Sysslor
ganska dyrt; ty förhållandet blir i alla fall,
ehvad ändringar än kunna ske med penningelöntagarne,
alltid förmonligare för den indelta.
Men äfven här behandlar Staten sina Embetsman,
enligt min tanka, på ett sådant sätt, som
imellan enskilta kanske icke kunde anses rättvist;
ty, till exempel, vid en sysslas tillträdande,
tager man af en Embetsman: j:o Två sä.
kallade ligge-månader af hans lön: a:o 2 månader
under namn af besparing och 3:0 till så kallad
Begrafningshjelp sex månaders lön. När nu
t. ex. en Civil Embetsman, hvars halfva indelta
lön belöper sig till 2 ä 3,000 R:dr, dör i
tjensten , får verkeligen Enkan Begrafningshjelp,
men ej de af Staten vid tillträdet innehållne 2
å 3,000 R:dr, ännu mindre den derå under en
måhända ganska lång tjenstetid af Staten begagnade
rentan, utan blott 250 R;dr. Om samma
Embetsman ej dör i tjensten, utan antingen får
transport, eller tager afsked, så behåller Staten
alltsammans.”
”Om ej verkligheten af dessa uppgifter så
lätt kunde bestyrkas, skulle det synas otroligt,
att i ett Land, der Lagstiftarne så ofta utmärkt
sig
Den 2 2 Juli.
316 i
sig af rättrådighet i princip och fdrträffeliga Lagar,
ett så obilligt förfarande i Embetsmäns rätt
kunnat vinna laglig kraft, också länge fortfara.
Meri af den enighet, det nit för allmänt och
enskildt väl, som utmärka de närvarande Rikets
Ständer, vågar jag önska, att detta må blifva
rätfadt, och att aliade, som ifrån och med detta
Riksmötes början ännu ej till Staten erlagt denna
afgift, antingen matte helt och hållet derifrån
befrias, eller åtmindstone, att ingen må vid
tillträdet insätta mer än hans Enka vid dödsfall
har att återbekomma, äfvensom att hädanefter
någon bevillning af lönen ej må åläggas.”
”Jag anhåller ödmjukast, att detta Memorial
ina blifva till vederbörande Utskott reinitteradt.
”
Stats-Utskottet får härvid tillkännagifva , att,
hvad löne-besparingarne angår , så utgöra de för
alla Troman, så af Militaire- sorn Civil-Staten
samt Commendanterna aine månader, under titul
vacafice-månader, och för alla Trotjenare af
Militaire-Statema och de till Militairen hörande
Civile personer 4 månader, samt af Civil-Staten
2:ne vacance-månader och I ligge-månad- För
Militaire-Staterna ingår denna lön-besparjng till
Arméens Pensions-Cassa, men vid Civil Staten
tillfaller den Stats-Verket.
Då hvad Herr Reenstjerna framställt, åsyftar
en högst billig förändring; så hemställer
Stats Utskottet, att Riksens Höglofl. Ständer måtte
hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det Kongl. Majit i Nåder täcktes låta öfverse
och rätta författningarne härutinnan, på det näste
Bandet. 371. 373- gon
2i6s
Den 2 2 Juli.
gon jämkning och förändring, till lindring för
Embets- och Tjenstemanna-Corpsen, ina. kunna
ske.
Beträffande Nådars besparingarne till fond
för Begrafningshjelp, utgörande 6 månaders lön;
så kan Stats Utskottet derutinnan icke tillstyrka
någon ändring, emedan Eegtafningshjelpen mången
gång är det enda arf en i tjensten döende
Embets- och Tjensteman bespart och lemnar
dess i fattigdom efterlefvande Enka och Barn,
och lika ofta utgör deras enda tillgång för att ,
med anständighet, kunna besörja en älskad Makes
och Faders begrafning.
Hvad åter angår Herr Beenstjernas hemställan
, att Bevillning å löner hädanefter ej må
åläggas; så har Bevillnings-Utskottet uti dess
till Biksens Höglofl. Ständer afgifna Betänkande,
angående Allmänna Bevillningen, redan föreslagit
den jämkning uti Bevillningen a löner, sona
Utskottet ansett billig och lämpelig, och hvaruti
Bevillnings-Utskottet nu icke finner skäl,
att tillstyrka någon förändring; Hvilket allt Bik-sens
Höglofl. Ständer vördsammeligen underställés.
I öfrigt beträffande Herr Beenstjernas framställning
derom, att Sterbhus-delägare efter Embets-
och Tjenstemän vid Civil-Staten med indeld
lön synas böra åtnjuta Begrafningshjelp af
lön efter förvandling, på sätt den blifvit innehållen;
får Stats-Utskottet, hvars åtgärd allena
denna fråga tillkommer, särskildt yttrande deröfver
afgifva. Stockholmn den 19 Juli 1815.
På
Deri 2 2 Julii
På Höglofl. Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
Carl Stellan Marner. Carl de Geer.
På HÖgv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl v. Rosenstein. Olof Bjurbäck,
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. Nils Limnelius.
På Hederv. Bonde Ståndets Ledamöters vägnar
Jon Jonsson. Joli. Olsson Longberg.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl, Ridd. och Åd. den 22 Juli*
Högvörd. Prest-Ståndet den 22
Vällofl. Borgare-Ståndet den 23
Hederv. Bonde-Ståndet den 22
jRiksens Höglofl. Ständers Stats- och
Bevillnings-Ut skotts Utlåtande, angående
föreslagen ändring uti tiden
till Capitations, Bränvins-Consum*
t iöns- och Vannery?nds - afgifternas
uppbärande.
Under granskning af Bevillnings-äränderna
har hos Bevillnings-Utskottet fråga uppstått
om nödvändigheten af förändring i tiden till
Personal eller Capitations, Bränvins - Consumtions
och Pannerymds-afgifternas uppbärande.
Uti 6 Art. 1 §. 5 Mom. af 1812 års Be.
yillnings - Förordning stadgas, att afgiften ef.
ter
Den 22 Juli.
ler i Ari., som utgör Personal eller den sa
kallade Capitations afgiften, skall uppbäras 1 början
och sednast inom Mars månads utgång af
det samma år, för hvilket denna afgift är debiterad;
och uti 4 §■ 4 Morn. af Kongl. Kungörelsen
den 9 October 1812, angående Husbehofs-bränvins-bränningen
, förordnas: att uppbörden
af Pannerymds- och Consumtions-afgifterna,
så af Städerna som af Landet, samt Personella
Bränvins-brännings-afgiften, af Städernas Invånare
skall förrättas i Januari och Februari månader
för det löpande året, på samma gång som
den af Allmänna Capitations-Bevillningen.
Dessa medels anticiperade uppbärande vid
årets början hafva Stats- och Bevillnings-Utskotten
ansett medföra både oreda och osäkerhet
, emedan uppbördsmännen derigenom sättas
i tillfälle, att med dessa medel för ett följande
år kunna liqvidera en del af det föregående årets
Uppbörd, och dymedelst med lätthet och utan
någon roöjelig controll kunna dölja en åsamkad
proprie balance, men utom detta, så uppkommer
af detta Uppbördssätt, hvad Pannerymdsafgiften
angår, den känbara olägenhet, att samma
afgift, hvilken då förskottsvis erlägges , innan
Kongl. Maj:t ännu hunnit i Nåder förordna om
den längre eller kortare tid, Bränvinsbränningen
under det löpande året kommer att tillåtas,
sedermera måste, i mån af de inskränkningar
Kongl. Majit kan finna nödiga uti den vid Debiteringen
beräknade högsta tillåtelse-tiden af 8
månader, till större eller mindre del de Skattskyldiga
åter godtgöras, hvarigenom ej mindre
dessa
Den 3 2 Julu
dessa sednare underkastas en icke sällan betydelig
och tryckande tyngd af förskottet, än äfven
Uppbörds* och Redovisnings-Verket belastas med
vidlyftighet, ökadt besvär och arbete till Balancerande
och afföring i liqvid med hvarje skattdragande
, utan ätt någon verkelig vinst eller
nytta häraf för Stats-Verket är att hämta.
Stats- och Bevillnings-Utskotren hafva funnit
en ytterligare anledning till nödvändigheten
af en förändring uti detta uppbördssätt, af Kgl.
Kammar - Collegii underdåniga hemställan till
Kongl. Majit angående Controllen å Krono Uppbörden,
och hvaruti Collegium förmäler sig befara,
att den af Riksens Ständer påbudne prasnumeration
å Capitations, eller första artikels
bevillningen samt Bränvins-Consumtions- och
Pannerymds-afgifterna öppnar en utväg för egennyttiga
och otrogna Uppbördsförvaltare att
betäcka tillgrepp af balancer ; CoIFgium har
derföre framställt den önskan , att Riksens nu församlade
Ständer ville eftergifva den päbudna
prasnumerationen, och deremot tillåta, att hela
Uppbörden, jemlikt stadgandet uti Kongl. Majits
Nådiga Bref af den 2o Februari 1794, vid 2ine
Uppbördsstämmor, båda inom Uppbördsåret, erläggas,
samt resterna sedan under Sommarmånaderna
och innan påföljande års Uppbörd börjas,
utredas, indrifvas och levereras.
Men som denna föreslagna förändring har
inflytande, i synnerhet på Riksgälds - Verkets
Uppbörd , har Stats-Utskottet anmodat Herrar
Fullmägtiga i Riksgälds-Contoiret, att afgifva
yttrande huruvida något hinder kan anses möta
för
Den 2 2 Juli.
för Capitatioms -afgiftens uppbärande på lika lid
sorn den öfriga Bevillningen för samina är.
Till svar härå hafva Herrar Fullmägtige
uti. Memorial af den 22 sistlidne Juni anfort,
att som Siats-Utskottet säkerligen lärer så reglera,
att Riksgälds - Contoirets inkomster för den
kommande tiden blifva svarande emot dess utgifter,
så kunna några förskott å Uppbörden icke
blifva nödiga, utan hela Bevillningen på en
gång för året få infordras och redovisas , och
hvarigenom äfven större redighet i Räkenskaperna
skulle vinnas,
Då nu af denna förändring icke synes
kunna inträffa för Stats- och Riksgälds-Verken
någon olägenhet , under det innevarande års Bevillning
vid början af nästa år blifver för Riksgälds-Contoiret
att påräkna., men deremot möjliga
tillgrepp af Uppbördsmännen, och sammanblandning
af 2 :ne särskildta års Uppbördsmedel
härigenom förekommas, samt äfven större
redighet i redovisningen och Räkenskaperna vinnes;
så hemställer Stats- och Bevillnings-Utskotten
till Riksens Höglofl. Ständer vördsammeligen
, att den år 1812 påbudne prasnumerationen
af ifrågavarande afgifter må ifrån och
med nästa år 1816 upphöra oc-h dessa afgifter
ifrån samma tid uppbäras och redovisas lika
med den öfriga Bevillningen. Stockholm den
19 Juli 1815.
På Högh Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
Carl Stellan Mörner. , Carl de Geer.
På
Den 22 Jidit
2167
På Högv. Prest - Ståndets Ledamöters vägnar
C. v. Rosenstein. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. Nils Limnelius.
På Hedery. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Jon Jonsson. Joln Olsson Longberg.
C. Tunelius.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den 22 Juli.'
Högvörd. Prest-Ståndet den 22 _
Vällofl. Borgare-Ståndet den 23  .
Heder v. Bonde-Ståndet den 22
Riksens Högloft. Ständers Stats- oc/j
Bevillnings - Utskotts gemensamma
Betänkande, angående Riksdagsmannen
Sandstens Memorial om förhöjning
i Lots- och Bödi-af gift erna samt
Sjö tullen.
Riksdagsmannen Anders Sandsten från Jönköpings
Län har till Hedervärda Bonde-Ståndet
ingifvit ett så lydande Memorial:
”Såsom Ledamot uti Höglofl. Stats-Utskottet
, har jag erfarit den förlust, som Staten de
sednare åren lidit i Tull-inkomster , Lots- och
Båk-afgifter, derigenom att I799 års Tull-taxa
och 17^ års Taxa för I.ots- och Båk-afgifterna
blifvit med ganska få undantag oförändrade bi
-
3i 68
Den 22 Juli.
behållne, oaktadt Varuprisernas stegring och
"Mynie s försämring ”
”Hvar och en lärer påtagligen finna att om
Sjötullen, som år 18 i 3 utgjorde 1,988,427 R:dr
16 sk. ingått till det värde och belopp i Silfver,
som Taxan bestämmer, eller i Banco-sediar beräknade
efter Cours, så hade samma inkomst
nämde år utgjort hvad den borde eller efter 96
sk:rs Cours dubbelt som är 3,976,854 R:dr 32
sk., och ingen inländsk eller inländsk Handlande
kan med billighet påstå, att han derigenom
betalar Tull-afgiften hvarken högre eller lägre
än han betalt densamma 1799 och de näst derpå
följande åren , ehuru hans vinst onekligen
lärer vara förhöjd.’’
’’Om någon härom yttrat, att det skulle vara
nyttigt för Handeln, att ej belastas med hö
gre
afgifter till förekommande af Lurendrägeri
och Tull försnillning; jag lemnar detta det, värde
det förtjenar, men tror för ruin del, att om
en Tull Styrelse organise as efter behofvet och
tidernas kraf, så att den uppfyller sitt ändamål,
kan dervid intet vara att befara.”
”Nyttigast för det allmänna vore otvifvelaktigt,
om en å tvåtredjedelar af den dryga och
den mindre bemedlade snart krossande Bevillningssumma
kunde derigenom undvikas. Förhållandet
med Lots- och Båks-afgifterna tycks vara
enahanda; denna icke obetydliga inkomst borde,
efter min tanka, ej allenast utgå efter Cours,
utan äfven billigtvis för utländska Fartyg bestämmas
till ett förhållande, sorn svarar emot
hvad Svenska Fartyg å utrikes orter uti dylika
afgif
-
Den 22 Juli.
5169
afgifter erlägga. Deremot borde sådana effecter,
sorn härifrån Riket på utrikes orter transporteras,
såsom Jern* och Trävirke ej med en sådan
belastas.”
”Dessa välmenta erinringar får jag härmedelst
till Hedervärda Medbrödernas mogna ompröfvaude
öfverlemna, med anhållan det de matte
med de Hög- och Respectiva Med Stånden communiceras
samt till vederbörligt Utskott remitteras,
på det beslut härom må kunna fattas så
skyndsamt, att de omförmälta inkomsterna kunna
till nämnde belopp komma i beräkning vid Regleringen
af den blifvande Riks-Staten.”
Detta Memorial har Hedervärda BondeStåndet
behagat remittera till Stats- och Bevillnings
Utskotten; och få i anledning deraf Statsoch
Bevillnings-Utskotten andraga, att hvad
Fots- och Båkmedlen angår, så grundar sig desammas
utgörande på Kongl Förordningen af
den 29 October 1798, och Comiterades för Arméens-Flotta
i anledning deraf utfärdade Taxa.
Enahanda skäl, nemligen tidernas förändrade
skick, som år 1798 föranläto till förbättringar
uti Författningarna om Fots- och Båk-inrättningarna
i Riket, för att med säkerhet kunna
bestämma beräkningen af Fots- och Båkafgifterna
, anse Stats- och Bevillnings-Utskotten ,
i anseende till den sedermera framflutne tiden
och derunder af inträffade händelser beredda förändringar
uti Mynt-värdet, nu äfven vara gällande
till någon skälig förhöjning uti Lots- och
Båk-afgift^rna.
Stats
-
217°
Den 22 Julié
Stats* och Bevillnings-Utskotten hemställa
derföre till Riksens Höglofl. Sränders eget ompröfvande,
om icke, i anledning häraf, Riksens
Höglofl. Ständer skulle finna skäligt, att till
Kongl. Maj:!: framställa den underdåniga önskan,
det Kongl. Maj:t måtte i Nåder täckas låta öfverse
och förbättra 'faxan för Imts- och Båk-afgifterna,
samt deruti fastställa en efter närvarande
tids Mynt- och Penninge-värde närmare
lämpad förhöjning, till förmån för Stats-intraderna.
Hvad åter angår den föreslagna förhöjningen
i Sjötulls-afgifterna; så hafva Riksens Höglofl.
Ständer redan vid 1812 års Riksdag i detta
afseende åt Kongl. Majit i underdånighet uppdragit,
att genom en Comité af kunniga Embetsmän
och erfarna Handlande låta utarbeta en ny
Sjötulls stadga, på en gång afseende Handelns
och Näringarnes förkofran och Stats-intradernas
bestånd, derigenom att de förändringar, hvilka,
genom förändrade tider, i den gamla Taxan
och Stadgan erfordras, hufvudsakligen måge leda
, dels till uppmuntran för export af inrikes
produeter och förädlingar, medelst nedsättning af
Tullen ej mindre å utförseln deraf, än införsel
af de till förädling inkommande rå-ämnen , dels
till öfverflödets hämmande genom en skälig förhöjning
å de dertill hörande artiklar , dock till
ett så afvägt förhållande , att förhöjningen ej
må öka hogen för Tull-försnillning. Och anhöllo
Riksens Ständer i underdånighet, att vid
nästkommande Riksdag, i och för den granskning
af Sjötulls-afgifterna och den yidarö åtgärd dermed,
Den a 2 Juli.
2171
med, som, enligt 60 §. af Regeringsformen,
deni tillkommer, undfå del så väl af den nya
Taxan och Stadgan, sorn af det resultat öfver
Statens ökade intrader, hvilka dessa Författningar
kunna medföra.
Vid ett sådant förhållande anse Stats- och
Bevillnings-Utskotten någon vidare åtgärd härvid
för närvarande icke vara att vidtaga, än att Riksens
Högloft. Ständer hos Kongl. Maj t nu i
underdånighet göra förnyad hemställan i detta
ämne.
Detta allt underställes Riksens Högi. Ständers
eget om prof vande vördsammeligen. Stockholm
den 19 Juli 1815.
På Högloft. Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
Carl Stellan Mörner. Carl de Geer.
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl von Rosenstein. Olof Bjurbäck.
På Väl loft. Borgare.Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. Nils Limnelius.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Jon Jonsson. Joli. Olsson Longberg.
C. Tunelius.
Riksens
2X7 2
Dm 22 Juli.
Uppläst hos Högl. Ridd. och Ad. den 11 Juli.
Hägvörd. Prest-Standet den 22
Vällofl. Borgare-Ståndet den 23
Hederv. Bonde-Ståndet den 22
Riksens Högloft. St (inder s Stats-Utskotts
Utlåtande, i anledning aj anmärkningar
vid Utskottets Betänkande
om tillökt anslag af medel
för de Fria Konsternas Academi,
m. m.
Genom Protocolls-Utdrag den 5 och 7 i
denna månad, har Höglofl. Ridd. och Adeln
samt Hedervärda Bonde-Ståndet, i anledning a£
gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande
af den 27 sisth Juni, angående tillökt anslag
för de fria Konsternas Academie, jemte nya löner
för en Secreterare och en Canzlist vid Slottsbyggnads-Directionen
, en Secreterare vid Kongl.
Museum samt fyra Executionsbetjente, återremitterat
Ärendet till Stats-Utskottets vidare liandläggning.
På sätt det af Academiens Ordförande, Hr
Ofver-Intendenten och Riddaren Fr. Sam. Silverstolpe
afgifna Memorial innehåller, har hos
Höglofl. Ridd. och Adeln blifvit anmärkt hufvudsakligen,
att det af Utskottet tillstyrkta nya
anslag af 1,330 R.dr , hvarigenom Academiens
Stats-summa 7,670 R:dr skulle blifva förhöjd till
9,000 R:dr , vore otillräckligt samt att Utskottet
icke upptagit och punktevis, såsom Acadernien
föreslagit, bestämt de ifrågasatte tillökningar.
Hvar
-
Deri 3 % Juli.
3173
Hvaremot åter lios Hedervärda Bonde-Ståndet
är yrkadt, att Statens utblottade tillstånd ej
medgåfve dessa nya Sysslors och Löners inrättande
och anslående , och att vid ett fortsatt förhållande
Staten snart skulle erhålla flera Etnbets-
och Tjenstemän än den hade arbetsfolk.
Hvad nu först angår de hos Höglofl. Ridd.
och Adeln gjorda anmärkningar, får Utskottet
förklara, att, efter hvad Utskottet, i dess Betänkande
om Lön-tillökningen för Civil-Statens
Penninge-löntagande Embets- och Tjenstemän,
i allmänhet yttrat, ansåg Utskottet sig så mycket
mindre kunna eller böra ingå uti någon partiel
reglering eller förändring af Staterna och anslagen
för dessa Verk och Corpser, sorn Kongl.
Majit endast upplysningsvis öfverlemnat de gjorda
ansökningar och i dess Nådiga Proposition
förklarat sig vilja genom jemkningar i det hela
och en förbättrad organisation vinna ändamålet
af den nödiga Lön förbättringen. Då Utskottet
likväl fann skäl att, i likstämmighet med hvad
för de öfriga Civile-Verken föreslogs, bereda
Fria Konsternas Academie en ökad tillgång för
behofven, ansåg Utskottet ofvanberörde förhöjning
af 1,330 R.'dr lämplig i jemförelse till Academiens
Stats Summa och hvad Stats-Verkets
tillgångar kunde medgifva, heldst som Acaddmiens
Stats-anslag vid 1809 och 1810 årens
Riksdag ökades från 1,891 R:dr 16 sk. till förenämnde
belopp af 7,670 R:dr.
X afseende åter på de hos Hedervärda Bonde-Ståndet
gjorda erinringar, åberopar Utskottet
dess förra Betänkande: varande detsamma af
Hög
-
qi74
Dea 3 2 Juli.
Högvördiga Prest-Ståndet dea 4 samt af Välloll.
Borgare-Ståndet den 5 i denna månad bifallet.
Stockholm den 19 Juli 1815.
På Högloft. Eiddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl De Geer.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg,
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst• bos H<5g!ofl. Ridd. och Ad. den 12 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 22
■Vallöf!. Borgare-Ständet den 21
Hederv. Bonde-Ståndet den 12
Vördsamt Memorial!
Genom Utdrag af Protocollet, dateradt den
14 Juji, har Ridd. och Adeln återremitterat det
af Consåtutions-Utskottet afgifna förslag till den
alldring i 4 §. Regeringsformen , att ordet och
skulle sättas i stället för ordet eller, mellan orden
frälse och ofrälse. Ridd. och Adeln, sorn
detta förslag ogillat, har genom en af Ståndet
antagen anmärkning, yrkat att hela meningen
frälse, eller ofrälse, måtte utgå, och uttrycket förblifva
vid hvad Kongl. Majit vid sistförflutne
Riks
-
Den 2 2 Juli.
'2175'
Riksdag hade föreslagit, nemi.: infödde Svenske
mein.
Det är i följe af den nyligen stadgade föreskriften
1 56 §. Regeringsformen som den skyldighet
ålegat Utskottet att söka sammanjemka
detta förslag, med de ifrån de öfriga Stånden
yttrade meningar: men då dessa innehålla ett
enkelt gillande af Utskottets ingifna förslag , befinnes
ali sammanjemkning af meningarna, såsom
hvardera mot hvarandra rakt stridande, fullkomligen
omöjlig. För Constitutions-Utskottet
återstår då allenast att hos Riksens Ständer detta
förhållande anmäla, så att, i fall Högloft.
Ridd. och Adeln ej skulle efter de öfriga Ståndens
beslut sig foga, målet måtte varda hänvisadt
till Constitutions-Utskottet, förstärkt till ett
antal af tjugo Personer af hvart Stånd, hvilka
genom samfälld, icke efter stånd anställd omröstning,
skiljaktigheterna må förena, hvarefter det
dymedelst fullständigt beredda Utlåtandet må
hvila till afgörande vid nästa Riksdag. Stockholm
den 20 Juli 1815.
På Högh Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. t’. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin. Anders J.son Hychert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst
Den 2 2 Juli.
Unpläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 22 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 27
Vållnfl. Borgare-Siåndu den 23 _
Hederv, Bonde-Ståndet den 23 _
Vönlsamt Memorial!
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hederv.
Bonde-Ståndet hafva under den 19 nasti.
Juni återremitterat Utskottets af de Tvänne öfriga
Riks-Stånden bifallna Betänkande , i anledning
af väckt fråga om afhjelpande af vissa kostnader
för Rot och Rusthållare; och hafva förstbemälte
tvänne Riks-Stånd dervid aflemnat följande
anmärkningar:
Af Herr Öfver-Intendenten P. Tham, rörande
lista punkten om accord med Soldaten i
Spannmål, hvarvid Herr Öfver-Intendenten påminner,
att som Soldaten för hustru och barn behöfver
ko, so, får etc., så behöfver han förutan
spannmål sin vanliga hö- och utfoder bergning 5
hvadan Herr Öfver-Intendenten ansett sådana
accorder icke passa.
Af Herr Uagmannen Grefve Gyllenborg ,
innehållande påminnelse dervid, att Utskottet
först tillstyrkt, det hö, säd och halm bör Soldaterna
efter Knekte-Contracterna såsom Hemkall
med elas, men sedermera föreskrifvit, att
vid upprättande Contracter rättvisa och billighet
böra iakttagas, hvilka uttryck Herr Grefven anser
hvarandra motsägande, och deröfver yrkar
upplysning, samt att den sistnämnde strophen
måtte ur Betänkandet utgå; hvarförutan Herr
Grefven anmärker, att Utskottet, enligt Herr
Gref
-
Den 3 2 Julii
2177
Grefvens förmenande, icke skall fästat något afseende
å Riksdagsmannen Jon Månssons yttrande
, rörande Beklädnadsskyldigheten för Rusthållare
samt att Utskottet skall vägrat sitt förord
till underdånigt tillstyrkande, att i anseende till
Reklädnadens beskaffenhet och täta förändringar
vid dess posterande Rusthållarne, i jemförelse
med äldre tider, icke måtte försättas i alltför
känbart lidande, äfvensom att den ersättning,
som Rusthållare alfordras för anmärkta kostnader
1 Krig, Möten och Comrnenderingar, icke sorn
nu sker, summariskt må fordras, utan genom
specificerade Räkningar bestämmas.
Och har Herr Protocolls Secreteraren Carl
Danckwardt meddelat upplysningar i anledning
af förenämnde anmärkningar; hvarförutan Herr
Öfver - Intendenten Tham ytterligare förklarat,
att om full frihet för accorder med Soldaterna
äfven på gamla foten icke blir afsagd, utan Utskottet
deröfver afgifver sitt tydliga yttrande., så
har Herr Öfve;-Intendenten ingen ting att vidare
påminna.
Ifrån Hederv. Bonde-Ståndet hafva följande
yttranden blifvit Utskottet meddela e:
Riksdagsmannen Nils Månsson från Malmöhus
Uän har , under åberopande af sin särskilda
Utskottets Betänkande åtföljde mening, innehållande
anmärkningar vid Utskottets yttrande om
Rust- och Rotehållares skyldighet att bestrida de
Reparationskostnader, som under Kriget tillkommit,
dervid gjort det munteliga tillägg, att han
ansåg sig äga så mycket mera anledning att bestrida
en sådan skyldighet, sorn han ville erinra
5de Bandet. 373. 374. sig
3178
Den q q Juli.
sig att vid 1812 ars Riksdag afsattes 1 ~ million
B:dr till Krigsomkostnadernas gäldande; och förmodade,
att deraf bordt tagas, hvad som åtgeck
till de commenderade Trouppernas beklädande
under Kriget; hvarförutan Riksdagsmannen ansett
det omöjligt för de flesta Rusthållare i Skåne,
att uthärda med de dryga utgifter, som deraf
uppkommit, och hvilka för flera Rusthåll skall
uppgått till en Summa af 250 R:dr Banco.
Häruti hafva Riksdags - Fullmägtige från
Nerike, hvarest Inf - Regementets Hussarer äro
indelta, sig förenat.
Riksdagsmannen Nils Håkansson fran Christianstads
Län, som jemväl med Riksdagsmannen
Nils Månssons mening instämt, har dessutom
anfört, dels att han ej kände något Contrakt,
som ålade Rusthållarne att ansvara för ifrågavarande
Reparationskostnader, och dels att
Kongl. Maj:t uti en i dessa dagar meddelad
Nådig Resolution på Riksdags-Fullmägtiges från
Skåne underdåniga anhållan , om befrielse eller
mildring uti den för Beklädnads- och Munderingspersedlar
fordrade betalning, skall förklarat, det på
Riksens Ständer borde ankomma att derom förordna.
Riksdagsmannen Anders Maltesson från Bohus
Län har, under instämmande i dessa anmärkningar,
gjort ett tillägg, att som Södra
Bataillonen af Bohus Läns Regemente är på
Cavallerifot indelad, ehuru den, emot Vacanceafgifts
erläggande, fått på vissa år sitta af, samma
Bataillon måtte bibehållas vid de förmåner,
sorn öfriga indeldta Cavallen-Regementet- åtnjuta;
samt att Rusthållare för ofvannämnde Bataillon,
Den 2 2 Juli.
*179
taillon, äfven Sa val som öfrige Rusthållare icke
måtte betungas med ifrågakomne ersättningsskyldighet,
hvarifrån de af ålder skola varit befriade.
Hvarförutan Riksdags Fullmägtige Eric Olsson
och Jonas Jonasson från Carlstads Län samt
Johan Magnus Wessing från Westmanland förbehållit
sig, att de i deras orter Upprättade Contracter
måtte utan rubbning bibehållas.
Till svar å ofvanstående anmärkningar4
får Utskottet, hvad beträffar Herr Lagmannen
Grefve Gyllenborgs påminnelser dervid, att Utskottet
först tillstyrkt, att hemkall skulle Soldaterne
meddelas, i likhet med de i Knekte-Contracterna
stadgade grunder, och derefter föreskrifva,
att vid upprättande Contracter rättvisa
och billighet böra iakttagas, lemna den förklaring,
att Utskottet med de sednast nämnde Contracter
åsyftat sådana särskilda förbindelser, sorn.
imellan Rotehållaren och Soldaten kunna blifva
upprättade, och då ej sällan händer, att ett sednare
ingånget Contract stödjer sig på ett äldre»
trodde Utskottet ingen motsägelse förekomma uti
detta tillägg, hvilket Utskottet ansåg så mycket
mindre olämpeligt, sorn, vid den föreslagna förändringen
i Soldatens löningssätt, ej vid alla
omständigheter uttryckeliga stadganden torde finnas
i Knekte-Contracten anmärkte, utan att i
sådant fall de imellan Rotehållaren och soldaten
ingående förbindelser böra i närmaste öfverensstämmelse
med Knekte-Contracten upprättas samt
räftvist lämpas efter de derstädes utstakade grunder.
Hvad derefter angår den anmärkning att
Utskottet ej skall fästat någon uppmärksamhet
!?S
9i8o
Den 2 2 Juli.
på den väckta frågan Om Beklädnadsskyldigheten
för Rusthållare, saint förändringarna vid
dess posterande, så får Utskottet härvid hänvisa
till dess afgifna Betänkande, der följande
ord förekomma: 'Hvad den sednare omständigheten
angår, anser Utskottet sig böra tillstyrka,
att Riksens Höglofl. Ständer ville hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det sådana förändringar,
såsom ganska mycket betungande för
Rusthållarne, måtte så sällan som möjligt påläggas,
samt då endast efter Kongl. Majlis Eget
Nådiga förordnande kunna anbefallas.”
Genom ett sådant öfverlemnande til! Kongl.
Maj:ts Nådiga välbehag, har Utskottet dessutom
ansett alla anledningar vara förekomna till den
fruktan att sådana förändringar, då de anses nödvändiga,
skulle föranleda till en ökad kostnad
för Rusthållarne; hvarförutan -Utskottet förmodar
att. den yrkade skyldigheten att afgifva specificerade
Räkningar åden ersättning, sorn Rusthållare
affordras för anmärkte kostnader i Krig,
samt vid Möten och Commenderingar, är ett
åliggande, hvilket ostridigt tillkommer dem, som
härmed hafva befattning.
Till följe af Herr Öfver-Intendenten Thams
begäran, att Utskottet måtte tydligen förklara,
det full frihet för accorder med Soldaterna äfven
på gamla foten icke blifvit a fs ty rict , får
Utskottet endast hänvisa till Betänkandet, der
detta vilkor fullkomligen torde vara utmärkt med
de orden: ”att den föreslagne förändring i Sol
daternas
löningssätt må vara Rotarna 'illåten ,
der ej särskilda öfverenskommelser ligga i vägen.
” . Vid
-
Den s 2 Juli.
11 Si
Vidkommande sedermera de inom Hederv.
Bonde-Ståndet gjorda erinringar, rörande Rusthällares
skyldighet att ersätta de under Kriget
tillkomne Reparationskostnader och att dessa bordt
utgå af de vid 1812 års Riksdag afsatte 1 \ Million
B:dr till Krigsomkostnadernas bestridande, samt
Rusthållarne nu derifrån befrias ; så får Utskottet
till svar bära meddela, att Utskottet under
granskningen af denna f aga inhämtat, a‘t vid
Eusthållens * första sammansättande och inrättning
ej allenast de bästa Hemmanen blifvit till
Stam anslagne, uan äfven, på det Rusthållarne
så väl under varande Fred må kunna hålla fullgiltig
Rustning, som oclc vid infallande Krig
ina vara i stånd att alltid densamma åstadkomma
samt underhålla, såsom bidrag för dessa
Stam-Hemman, vissa tilldelnings- eller Augment^.
Hemman blifvit utom i Skåne och några
få andra Provinser anslagne, hvilka genom erläggande
af en viss renta skulle hålla Rusthållen
skadeslösa för de större kostnader, sorn under
Krig kunde uppkomma; i anledning hvaraf
och då ibland annat uti 16 Momentet af Kongl.
Majus Resolution uppå Allmogens besvär den 3
Juni 1719 uttryckligen stadgas, atom imellan
Mönstringarna hästen någon skada åkommer, eller
någon Monderingspersedel bortmistes och för erfvas;
så böra Rusihållarne påminnas att skaffa sådant
i rättan tid i stället igen till nästa Mönstring,
samt enär Rusthållare på intet ställe,
hvarken uti de med Kongl. Majit och Kronan
ingångne Contracter , eller genom något särskildt
förordnande, blifvit under Krigstider frikallade
ifrån
ai8?
Den 2 2 Julio
ifrån en sådan skyldighets utgörande; finner Utskottet
ej skäl att frångå sin härom förut yttrade
öfvertygelse; förmodandes Utskottet föröfrigt, att
den vid 1812 års Riksdag anslagne summa till
Krigs-kosrnadernas bestridande förmodeligen endast
blifvit bestämd till de utgifter, som för
Kronans Räkning skulle under Fälttåget erfordras;
hvilket dock allt till Riksens Höglofl.
Ständers afgörande vördsamligen öfverlemnas.
Stockholm den 19 Juli 1815.
På Högh Riddersk. Pa Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Ao Lantingshausen. Carl Fr. Ortman.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
/Ind. Fredin. Olof Fldkansson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl, Ridd. och Ad. den 22 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 22
Vällofl. Borgareståndet den 23
Hederv. Bonde-Ståndet den 22
Riksens Höglofl. Stånders Allmänna
Besvärs- och, Oe c ottomie-Ut skotts Betänkande,
i anledning af väckt fråga
om Frälse - Hemmans -skyldighet
att utgöra Fångskjuts lika med lirono
skatte-Hettman.
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvet
och derifrån till Utskottet remitterat Me
-
1110-
Deri 2 2 Juli.
morial har Riksdags-Fullmägtigen Gustaf Larsson
från Stockholms Län anfört, hurusom för
Skatte-Hemmans Innehafvare i allmänhet, men
i synnerhet för dem, som äro boende närmast
iratill Hufvudstaden, eller i granskapet af sådana
Städer, der Herrar Landshöfdingarne residera och
Länsfängelset äro inrättade, sky ldigheten att ensamme
skjutsa och fortskaffa tjufvar och andra
häcktade förbrytare skall vara tryckande och mycket
ojemt fördelad , hvarföre ock , enär uti Stockholms
Län samt de intill Hufvudstaden närmast
angränsande Härader de flesta egendomar
och Kongsgårds-Hemman äro af Säteri- eller
Frälse-natur, så att Fangskjutsnings-besvärét blifver
för de få derstädes återstående Skattehemman
mångdubbelt större än uti andra Landsorter,
der Skattehemmanens antal vida skall öfverstiga
Säteriernas och Frälsehemmanens ,j Gustaf
Larsson yrkat, att Höglofl. Ridd. och Adeln
åtmindstone för sina Frälse-hemman samt alla
öfriga Frälsehemmans ägare af Stånds-personer
och Allmoge måtte i synnerhet i Stockholms Län
deltaga i Fångskjuts lika med Skatte-Allmogen,
heldst de Brottslingar, hvilka sådan skjuts åtnjuta,
hafva föröfvat stölden eller andra brott lika
så ofta, om icke oftare, å Säteri- och Frälsegrund,
som å Krono skatte Hemmans-ägor, i
hvilket förra fall ytde! af böterna, der de äga
rum, tillfaller Frälsejord-ägaren; och har vice
Talmannen Hyckert härvid erinrat, att om Fångskjutsens
utgörande skall uti olika orter af Riket
vara olika stadganden.
tJtskottet har haft detta ämne under öfver
vägan
-
2i84
Den 2 2 Juli.
vägande; och ehuru val det icke lärer kunna
bestridas det Fångskjuts skyldigheten på de orter,
der Säteriernas och Frälse Hemmanens antal
dfverstiger Kronoska te Hemmanens, mäste
vara mera besvärlig än på de stallen, der de ta
förhåller sig tvärtom; likväl och då "denna skyldighet
är grundad uti sjelfva jordens natur, och
säle es lika li ef kan åläggas de Hemman, sorn
derifrån nu äro befriade, som ett annat Hemmans
besvär kan tillkomma för, de Hemman ,
som nu utgöra Fångskjuts; så anser Utskottet sig
hvarken böra eller kunna tillstyrka bifall till
Riksdagsmannen Gustaf Larssons i ofvanberörde
måtto gjorda begäran, heldst Utskottet har sig
bekant att äfven Frälse-Hemman uti vissa orter
icke äro frie från Fångskjuts utgörande.
Hvilket dock till Riksens Högloft. Ständers
ompiöfvande vördsaroligen öfverlemnas. Stockholm
den jq Juli 1815.
På Högl, Riddersk.
och A.d. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
J. Ek.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Eredin.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mansson.
M. M. Rosbeck.
Riksens
Den 2 2 Juli.
2185
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Adeln den 22 Juli.
Högvörd. Ptest-Stdndet aen 22
Vallöf!. eorgareS:5nrtet den 23
Hc-de.v. Bonde-Stånde. den 22
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Occonoviie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fråga om nödvändigheten af en förbättring
uti Organisations- och Admini
stråt iöns-sättet för Tullverket.
Uti ett till Hoglofl. Bidd. och Adeln in«
gifvet och till Utskottet remitteradt Memorial,
har Herr A. Printzensköld anfört, hurusom det,
efter hans tanka, vore fullkomligen upplyst: att
Lurendrägeri och Tullförsnillning oförsynt och
tygellöst uiöfvades: att Nederlags friheten, genom
brist på en riktigt organiserad bevakning, må
hända ock genom utgifna Författningars mindre
redliga och driftiga handhafvande, hade i högsta
grad varit skadlig för landet: att både Ofver
och
ITnder-Officianters vid Tullverket befattning
borde utvidgas, Tull- och Lots Verken med flera
Verk sammanslås och förenas under en dagligen
verksam Central-Styrelse samt unt'er hafvande
District-Chefer med mera magt och politiskt
anseende förses: att Ofver- och Under-Offi
cianters Embets-inkomster borde proportioneras
efter deras tjensters större eller mindre vigt och
besvärlighet: att hela Tull Statens interesse borde
blifva genom aflönings- och uppmunt; ingsSättet
förenadt med det allmännas: att alla varm
-
5186
Ven 55 JulU
ror borde förtullas efter deras inlrinseca värde:
att räkenskapssättet och redogörelsen vid DistrictsTullkamrarne
borde förenklas och förkortas: att
vissa mål, sorn fordrade skyndsamt afgörande,
borde af Districts-Styresmännen , biträdde af några
andra Tull-Officianter, på stället genast afgöras
och exequeras : att alla Lastage , Lots- och ankarplatser
samt uthamnar borde noga bevakas
och af Districts-Cheferna ofta hesökas, för'att
kunna controllera underhafvandes uppförande i
tjensten, och att följakteligen ett förbättraöt Organisations-
och Förvaltnings-system vid Tullverket
vore af yttersta vigt; hvarföre ock Herr
Printzensköld, till vinnande af sistnämnde ändamål,
föreslagit, att, då ämnet skulle vara en
Bevillnings-fraga, Riksens nu församlade Ständer
måtte inom hvarje Stånd utvälja Ledamöter
till en särskild Comitée, som borde åläggas att
sednast inom ett års tid hafva utarbetat ett tjenligt
Organisations- och Administrations-system
för Tullverket, men att, så snart en sådan Comitée
vore vald, densamma genast borde utfärda
och i allmänna Tidningarna låta införa en
Skrifvelse, hvaruti hvarje Patriotisk, upplyst och
i detaillerna af ämnet erfaren man skulle uppmuntras,
att inom 4 månader inkomma med
tryckta anmärkningar, antingen för att med flera
skäl och bevis styrka de uti åtskilliga detta
ämne rörande af Herr Printzensköld uti Memorialet
åberopade skrifter gjorda förslag , eller ock
för att vederlägga och rätta det, som uti samma
skrifter kunde finnas felaktigt.
Ut
-
Den 2? Juli.
Utskottet har haft under öfvervägande hvad
salunda blifvit anfördt och föreslaget; men som
hvad beträffar frågan om medel och utvägar till
förekommande af Lurendrägeri- och Tullförsnillning,
Biksens Höglofl.. Ständers Särskildta Utskott
redan afgifvit Betänkande i detta ämne >
och hvad Herr Printzensköld för öfrigt yrkat,
hufvudsakligen rörer det Beglementariska för
Tull styrelsen, derom Bikséns Ständer icke lärer
tillhöra att förordna, så har Utskottet ansett sig
så mycket mindre vara i tillfälle att genom något
särskildt tillstyrkande understödja Herr Printzenskölds
ifrågavarande Patriotiska förslag, sorn
Kongl. Maj:t dessutom redan har i Nåder tillförordnat
en Comitée till öfverseende af Tullförfattningarna
och utarbetande af ett förbättradt
Organisations-system för Tullverket, hvilken Comitée
redan är i full verksamhet. Dock varder
detta till Biksens Höglofl. Ständers närmare om.
pröfvande vördsamligen öfverlemnadt. Stockholm
den 19 Juli 1815.
På Höglofl. Biddersk.
På HÖgv. Prest-Stårv
och Ad. Ledamöters'
vägnar
dets Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
Carl Fr. Ortman.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
vägnar
Olof Hakansson.
M. M. Rosbeck.
Riksens
Si 88
Den 2 2 Juli.
Uppläst hos HtJglofl. Ridd. och Ad. den 22 Juli-.
Högvörd. Prest-Stånde: den 22
Vällofl. Borgare-Ståndet den 23
Hederv. Bonde - Ståndet den 22
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt
Allmänna Besvärs■ och OeconomieUtskotts
Betänkande, rörande den
af Riksdagsmannen från Skara Stift
Herr Brosten Carl Thyselius föreslagne
farleds öppnande från Sulevik
genom Sjöarna Ranken och Hugn
till Norrska Riksgränsen.
Till Riksens Högloft. Ständers Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie Utskotts Utlåtande
liar det Högvördiga Prest Ståndet remitterat
ett af en dess Ledamot Herr Prosten Thyselius
författadt och inom samma Stånd den 24
sisth April uppläst Memorial , rörande en farleds
öppnande från Sälevik genom Sjöarna Bänken
och Hugn till Norrska Riksgränsen.
Memorialets Författare, efter uppgift af
hvad till detta ändamåls vinnande hufvu.Isakligen
bör göras, nemligen att utom vissa Strörnxänsningar
, med en obetydlig Canalgräfning af
i mils längd, förkorta den eljest genom By-Elfvens
krökningar långa omvägen, och bereda en
lättare Coinrnunication Nabo folken imellan , har
fästat Utskottens uppmärksamhet på de förberedande
visa och Nådiga anstalter Kongl. Maj:t'
redan till denna Riksgagneliga farleds öppnande,
me
-
Den 22 Juli.
2189
medelst By-Elfvens uppränsande i Nåder behagat
vidtaga, med den tillagda önskan , att, i anseende
till denna Segelfarts genom Rikenas förening
nu mera ökade vigt och värde, företaget
mätte an ytterligare med ett större och vidsträcktare
anslag i Nåder hugnas och till verkställighet
kraftigt befordras.
Utskotten hafva tagit detta allt, i anledning
af företedd local Chatta i behörigt öfvervägande
, och då Oeconomie-Utskottet med Herr Prosten
Thyselius delar samma öfvertygelse, att den
imellan- Sverige och Norrige träffade lyckliga förening
på allt sätt kräfver en för båda Pikenas
sanna fördelar gemensam omtanka, derigenom
att Sveriges öfverflöd af vissa gagneliga och oumgängeliga
produeter, synneiligast Spannemål ,
ina med mindsta omväg och besvär till Norrige
kunna transporteras, har Utskottet icke utan djup
undersåtlig vördnads och tacksamhets-känsla, af
Kongl. Majus elen 27 November 18I1 till Hr
Stats-Rådet m. m. Grefve Platen och Herr
[Landshöfdingen af Wibeli aflåtna nådiga skrifvelse
, inhämtat hvad Kongl. Majit till detta vigtiga
Arendes befordran redan i Nåder behagat
såsom understöd bevilja. Oeconomie Utskottet
kan således ej annat än för sin del yttra den underdåniga
önskan, att hvad således redan för nära
4 förflutna år tillbaka vunnit Kongl. Majus
Höga och Nådiga bifall måtte, i anledning af
sednare tiders lyckligen förändrade omständigheher,
till Sveriges och Norriges gemensamma fördelar,
med ett ökadt interesse och en ökad kraft
varda verkstäldt. Men emedan arbetets fortskyn
dan
-
3190
Den 23 Juli.
dande hufvudsakligen beror af en använd kraftansträngning,
så ehuru inga betänkligheter hindra
Utskottet att dertill våga önska ett, utöfvar
hvad redan i Nåder ärbeviljadt, utsträckt biträde
af Staten, likväl då alla dylika företag , ensamt
beroende af Allmänna bidrag, efter hvad
erfarenheten intygat, sällan med behörig drift
till fullbordan blifvit ledde; har Utskottet, för
att ännu mera gifva vigt åt gin redan yttrade
önskan för framgången af ett gagneligt företag,
trott sig böra i underdånighet föreslå, att vederbörande
Herrar Landshöfdingar i Skaraborgs,
Elfsborgs och Carlstads Höfdingedömen', hvilka
3:ne Eän i synnerhet skola af denna projecterade
Communication draga en märklig fördel, måtte
i Nåder auctoriseras, att, sedan behörigt kostnads-förslag
och arbetsplan blifvit upprättade,
ett gemensamt Bolag organisera, hvilket, under
påräknande af Kongl. Maj:ts redan 1811 i penningar
och manskap anordnade Nådiga understöd,
samt i händelse af vidsträcktare behof med
utvidgade försträckningar af Stals-medlen af g:de
Hufvud artiklen , till arbetets kraftigare bedrifvande
, säkerligen och med beredvillighet lärer
enskifta tillskotter meddela, i den mån örtens
innevånare sjelfva med öfvertygelse böra finna,
att nytta och vinst för Sverige och Norrige
med detta företag på det närmaste äro förenade.
Srats-Utskottet, hvars Utlåtande öfver detta
mål bör inskränkas till frågan om allmänna medels
anslående för befrämjande af den projeeterade
farledens öppnande, har åter, för sin del,
ansett, att på vederbörande Herrar Landshöfdin
gar*
-
Den a X Juli'
aigi
gars underdåniga anmälan och Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning helt och hållet bör ankomma,
om och hvad understöd af den under Kongl.
Maj:ts Disposition varande g:de Hufvud-titelns
Fond må i Nåder finnas böra anslås till detta
företag, i följd hvaraf Utskottet icke kan, i an*
ledning af det nu gjorda förslaget, tillstyrka Riksens
Höglofl. Ständer att någon underdånig anmälan
hos Kongl. Majrt om medel härtill göra.
Hvilket allt Riksens Ständers närmare ompröfvande
vördsamligen underställes. Stockholm
den 15 Juli 1815.
På Höglofl. Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
A. Lantingshausen. Carl de Geer.
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl von Rosenstein. J. Ek.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. And. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Jon Jonsson, Ni/s Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Htfglofl. Ridd. och Ad. den 22 Juli#
Högvörd. Prest-Ståndet den 21
Vällofl. Borgare-Sr§nde. den 21
Hederv. Bonde-Ståndet den 21
Vördsamt Memorial!
Sedan , uti det Project till Bevillnings-stadga,
som Riksens Höglofl. Ständers Bevillnings
Ut
-
2192
Den 2 2 Juli.
Utskott vid denna Urtima Riksdag uppgjort,
föreskrifva! är i 2 Art. 6 §. i Mom. ”Att sorn
läntagare endast förskottsvis erlägga den Bevillning,
hvilken för utlänte medel belöper,
hans ovilkorliga rätt är , att detta förskott af Långifvaren
återfå , på det sä t, att fem procent afdrages
å deri för lånet utfästa Renta; att Låntagare
bör åtnjuta detta afdrag vid hvarje Bente
betalning , och derå gifva qvitto; samt att,
om fordran i Concours utsökes, Borgenär åligger
under den i öfrigt stadgade Edgång, jemväl
inbegripa att de qvitterade Bevillnings afdragen
fått af Gäldenär fulleligen åtnjutas;” Så, och i
den förmodan, att hvad sålunda blifvit föreslaget,
vinner Riksens Högloft. Ständers bifall ,
anhåller Utskottet, att Riksens Högloft Ständer
behagade anmoda dess Lag - Utskott inkomma
med Project till den förändring i Borgenärs-Eden
vid Concourser, hvartill förberörde Project till
Bevillnjngs-Stadgans 2 Art. 6 '§. 1 Mom. föranleder.
Stockholm den 21 Juli 1815.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
-
På Högl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl Uggla.
På Högv. Prest-Ståhdets
Ledamöters
vägnar
Olof Bjurbäck.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Limnelius.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Håkansson.
Henr. Christ. Zaar,
Deri Juli.
Tillägg.
Vördsamt Memorial!
Genom Protocolls Utdrag under den 20
sistlidne Juni är af Högv. Prest-Ståndét och a£
Vällofl. Borgare Ståndet Banco-Utskottets skyndsamma
Utlåtande infordradt öfver jlöglofl. Stats*
Utskottets Betänkande af den 17 i samma månad,
rörande den Summa, sorn genom allmän Bevillning
för Stats- och Riksgälds-Verkens behof
erfordras, i de delar af berörde ämne, som BaiiÄn
röra. ‘
Till följe af så beskaffad Remiss, får Bartco-Utskottet
vördsamt anmäla, att då Högloft,
Stats-Utskottet, sedan 2:ne års återstående Amortisseménts
Fond är uti förra Bevillningen inbeJäknad,
nU mera såsom inbetalning till Banken
af Siats-Verket intill nästa Riksdag föreslagit
750,000 R:dr årligen; linnet Banco-Utskottet
Samma förslag till alla delar svarande emot
det af RiksensStänder, öm Bankens ersättning
för gjorda förskott, före detta rneddeldta stadgande.
Stockholm den 1 Juli 1815.
Rå Höglofl. Riddersk. Rå Högv. Prest Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Joli. Henri. Gyllenborg. JE. A. Almqvist,
På Vällofl. Borgare- På Hedeiv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Gust. D. Wilcke. Dan. Andersson.
G. Helsingius.
5,fe Bandet. 2 75- 276- Vörd*
Den Juli.
Vördsamt Memorial!
Hedervärda Bonde-Ståndet har till Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskott
återremitterat Utskottets den i
sisth Juni afgifna Betänkande, i anledning af
,väckt fråga om återupplifvande af Kongl. Brefvet
den 23 September 1747, angående Prestanda
till Bruken af Aboerna å de utaf Bruks-IdJcare
till Skatte köpta Krono-hemman, hvarvid
Riksdags - Fullmägtigen från Sundbo Härad i
Orebro jLän, Olof Larsson i Tycke, uti ett till
Utskottet jemväl remitteradt Memorial, dervid
3tne Bilagor Voro bifogade, väl icke egenteligeu
gjort någon anmärkning, utan endast sökt visa,
att Högstberörde Kongl. Bref, hvarigenom Aboerne
å ifrågavarande Hemman blifvit försäkrade,
att så länge de fullgjorde sina skyldigheter, vaxa
odrifne från Hemmanen, samt för Kolning,
Körslor och Dagsverken njuta lika betalning som
Skatte-Bönder, icke skall blifva efterlefvadt; livard
före ock Olof Larsson ansett en underdånig anhållan
hos Kongl. Majit om återupplifvande af
nyssnämnde Kongl. Bref vara af nöden.
Utskottet har tagit i öfvervägande hvad sålunda
blifvit anfördt; och ehuruväl Utskottet icke
vill bestrida^, att ju en eller annan Bruks-Idkare
kan med Aboerna, å de utaf dem till Skatte
köpta Krono-hemman, hafva vidtagit sådana åtgärder,
hvilka icke instämma med föreskrifterna
uti Kongl. Brefvet af den 23 September 1747;
likväl och då det beror på hvar och en, som
tror sig hafva i berörde afseende skett något förnär,
■Dill Julit.
här, att sådant icke med stillatigande fördragaj
utan deruti i laga ordning söka rättelse, har Utskottet
ansett sig icke böra frånträda dess förra
Utlåtande i ämnet, hvilket dessutom redan af
3:116 Riks-Stånd ät gilladt. Stockholm den 4.
Juli 1815.
På Höglofl. Bidderski På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen; Bryn. Hesselgren.
På Välloli. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin-, Hils Mänsson.
M. M. Rosbeck*.
Utdrag af' Brota collet, hållet uti Högloft.
Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie- Utskotten vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den 4
Juli 1815.
Föredrogs ett från Hederv.' Bonde-Ståndet
ankommet Protocolls-Utdrag för den 22 nästlidneJuni,
innehållande de anmärkningar, som blifvit
af flera bland Ståndets Ledamöter gjorde vid
del af Utskotten den 18 föregångne Maj gemensamt
afgifna Betänkande, angående frågan om rät*
tigheten till Sandtägt och till Timmer-huggandes
till väglagning,
■Vict
Den Juli.
Vid företagen granskning af berörde an»
xrfärkningar funno Utskotten desamma i synnerhet
innefatta påstående , att sorn å åtskilliga orter
tillgång af Sandtägt för de väghållnings skyldiga
icke skulle på en sträckning af flera mil
finnas annorstädes än inom inägor, rättigheten
att på dessa ägor hämta der för väglagningen
nödiga grus borde vara obehindrad, emot t’et jordägaren
erhölle ersättning för den skada, sorn
derigenom å åker och äng honom tillskyndades,
äfvensom, att då hagar jemväl ibland inägor beräknades,
men jordägaren af sandhämtning derstädes
icke skulle kunna tillskyndas någon synnerlig
förlust, desamma såsom utmark borde anses;
hvarförutan det blifvit föreslaget, 'att Konungens
Befallningshafvande borde i dessa fall, likasom
vid frågor om grushämtning på utmark, förordna
och utse ställen, hvarest sadan hämtning hnge
ske; men som , enär Utskotten uti ofvanomförmälfe
Betänkande tillstyrkt bibehållande af det
i dessa ämnen, genom Kongl, Brefvet den 25
November 1802 och Kongl. Kammar-Collegii
derpå grundade Circulaire den 5 April 1803 ,
meddeldta stadgande, och derigenom förordnas,
att då vägbyggare vilja hämta sand å andra hemmans
inägor, åkergärden, ängar och hagar, jordägaren
bör deröfver förut ofelbart höras Och, i
händelse af motsägelse, dermed på enahanda
sätt som med åverkans mål -efter Lag förfaras,
Samt alla stridigheter om väglagnings ämnens tagande
å dessa ägor tillhöra Domarens i orten
pröfning, huruvida de förebragte skäl kunna deremot
verka något lagligt och gällande hinder;
och
Den Juli. **97
•» f
»eli Utskotten ansågo någon annan åtgärd 1 dessa
händelser vara för äganderättens helgd vådlig;
alltså och enär rättigheten till sandtagning å inägor
icke vore vägbyggarne betagen i de fall,
att de skäl , hvilka jordägaren till bestridande
deraf kunde åberopa, af Domaren anses icke
vara gällande, samt härtill i öfrigt komme , att,
enligt erhållna Protocolls-Utdrag, de öfriga trenne
Eiks-Stånden bifallit det af Utskotten afgifne
Betänkande, funno Utskotten anledning
icke vara till ändring af hvad berörde Utlåtande
innehåller; hvarom Hederv. Bonde-Ståndet
således skulle genom Utdrag af detta Protocoll
underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
A. J. TVahlstierna.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Högloft.
Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie - Utskotten vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den 4
Juli 1815.
Sedan hos Hedervärda Bonde-Ståndet , vid
förehafvande af Utskottens den 18 näst lid ne Maj
aflemnade Betänkande öfver den af RiksdagsFullmagtiga
Peter Christoffersson från Jönköpings
Län och iNils Pehrsson från Christianstads Län
väckta fråga om obehindrad rättighet för Hemmansägare,
att uppföra och begagna HusbehofsMjölqvarnar,
anmärkningar deremot blifvit anförda,
i anledning hvaraf berörde Betänkande är
vordet
Dm Juli.
vordet till Utskotten återremitteradt; så föredrogs
nu det till Utskotten ankomne Utdrag af Hedervärda
Ståndets Protocoll för den 22 sistvekne
Juni, detta amne rörande, hvaraf inhämtades, att
Hiksdagsfullmägtigen Anders Danielsson, uti ingifvet
Memorial, hvarmed flere af Ståndets Ledamöter
sig förenat, yrkat, att sorn den grund,
hvilken ägare af skattlaggda Qvarnar deraf hära*
ta för bestridande utaf anläggningar af Husbehofs
qvarnar, att desamma skulle förrnindska den.
ankomst af Tull-qvarnen , hvaraf den årliga skatt,
hvilken vore densamma ålagd, borde Utgå, derigenom
förfölle, om Husbehofs-qvarnägaren i
läinpelig män deltog uti skatten för den Qvarn,
under hvars mäldlag han hort, så borde ock rättigheten
att uppföra Väderqvarn till husbehof
vara alldeles fri från föregående undersökning
och ali inskräkning samt Vattu-Mjölqvarnar till
husbehof få anläggas utan allt hinder af andra
Qvarnägare och annan befattning af Undersöknings-Itätten,
än att förekomma sådana anläggningar,
sorn kunde medföra skada af vattu-uppdämning
å annan jord än Qvarnägarcns egen.
Detta togo Utskotten i öfvervägande; och
emedan för den rättighet, att med målning emot
Tull betjena kringliggande orts innevånare, ägaren
af en skattlagd Qvarn icke allenast måst vidkännas
betydligaie kostnader vid densammas uppförande,
utan ock blifvit ålagd en särskild årlig
skatt, hvilken utgör en påräknad inkomst
för Staten och jemväl ofta uti Indelningsverket
ångått, hvaraf således blifver en följd, att derika
Qvarnägare bör boxas, då fråga vä ekes om.
W
Den Juli.
3199
upprättande af nya Husbehofs- qvarnar i dess
granskap, samt att vederbörlig pröfning är nödig,
huruvida med den skattlagda Ovarnens bestånd
och möjligheten för ägaren att utgöra den årliga
skatten-deraf, Husbehofs-qvarnens anläggning kan
tillåtas, ty och då, enligt ankomne Protocolls»
Utdrag, de öfriga Respectiva Riks-Stånden bifallit
Utskottens afgifna Betänkande , ansågo Utskotten
, hvad i förrberörde måtto blifvit anfördt, ej
föranleda till ändring af hvad Utskotten förut i
frågan sig yttrat, hvarom Hedervärda BondeStåndet
alltså korn me att genom Utdrag af detta
Protocoll meddelas underrättelse. Ut supra.
Ex Protocollo
A. J. W ahlslierna.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs - och Oeconomic - Utskotts
Utlåtande i anledning af de anmärkningar
, som inom Högvårdiga
Frest-Ständet blifvit gjorda vid Utskottets
Betänkande, i anledning af
väckt fråga om tillåtelse för Allmogen
i Skåne, att antingen leverera
den Stockholms Barnhus tillhöriga
Tionde-Spannmäl uti närmaste Krono-Magazin,
eller ock, att alltid få
lösa den efter Markegång.
Anmärkningen vid Utskottets ofvanberörde
af r.ne Riks-Stånd bifallna Betänkande innefattas
uti
8 3 0©
Den Juli,
Uti det yttrande Herr Doctor Wallin afgifvit till
Ilögvördiga Prest-Ståndets Protokoll för den 22
i förliden manad, af innehåll: att, enär Kongl,
Maj:t åt Ofver-Ståthållaren i Stockholm, såsom
Högsta Styresman öfver Stora Barnhuset, i Nåder
öfverlemnat att bestämma sättet för BarnhusTiondens
upptagande, har detta skett med afseende
på både Inrättningens och Skattdragarnes
bästa: att Ölver-Ståthållare-Embetet, sorn jem
te
Pirectionen val funnit Utskottets föreslagne
sätt i dar flesta fall vara det lämpeligaste, har
derföre genom anställda Aucdoner, 10 Tunnor
i hvarje utrop, försålt denna Spannmål, redan
innan förordningen af den 21 sisth Mars utfärdades;
men att, då erfarenheten, detta oaktadt,
visat, det Allmogen möjligen kan blifva lidande
derigenom, att Krono-Betjente och andra Speculanter,
som inropa Spannmålen, nödsaka Rentegifvaren
, att densamma forsla till spridda och
aflägsna ställen, eller lösa den mot öfverdrifna
priser, utan att någon förmån såmedelst tillskyndas
Barnhuset, så lärer det hittills hafva statt
(jfver-Ståthållaren och Pirectionen fritt, att vid
förefallande klagomål, eller af andra skäl, låta
Allmogen genom Landshöfdingen i Orten öfverenskomma
med Pirectionen om en sådan Tionde-lösen
efter Markegång, med en efter Ortens
gångbara pris lämpad förhöjning, i de fall då
eommunicationerna verkställas på sätt och i deri
tid Kongl. Förordningen af den 23 Juli 1803
föreskrifver: att genom denna Öfver-StåthållareEmbetets
rätt att efter egen pröfning inrätta sitt
förhållande härmed , vore icke allenast Barnhusets
-
Den Juli.
8201
sets inkomst försäkras, utan ock Skattdragaren
fredad mot prejeri och öfverflödig tunga, som
svårligen, efter Herr Doctorns tanka, torde kunna
förebyggas; och har, i följd af detta allt,,
samt med åberopande af den Ofver-Ståthållare*
Ernbetet af ålder tillerkända frihet , att härutinnan
förfara efter nyttans och rättvisans ömsesidiga
fordringar, Herr Doctorn tillstyrkt, att saken
må förblifva i sitt gamla skick, samt om återremiss
anhållit; hvarutinnan Herr Biskoppen Doctor
Murray instämt.
Utskottet, som i öfvervägande tagit de an»
märkningar, hvilka sålunda blifvit till dess skärskådande
öfverlemnade, har icke ansett skäl hafva
blifvit anförde, som borde föranleda till ändring
af hvad Utskottet föreslagit; och får således,
med åberopande af sitt förra Betänkande,
hvilket blifvit af trenne Riks-Stånd bifallet, detta
svar till Högvördiga Prest-Ståndet afgifva,
Stockholm den 6 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Eedamöters Eedamöters
A. Lantingshausen,
På Vällofl. BorgareStåndets
Eedamöters
vagnar
vägnar
Bryn, Hesselgren.
vägnar
And. Fredin,
På Hederv. BondeStåndets
Eedamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck
Riksens
2202
jD<n Ju/i.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- or/; Qeconomie - Utskotts
Utlåtande öfver de anmärkningar>
j’ 07// inom Hedervärda B onde-Ståndet
blifvit afgifne, -u/rf Utskottets
Betänkande öfver den inom bemälte
Riks-Stånd väckta fråga, att Rent an
af Såg- och Mjöl-Qvarnar måtte
jemkas, samt att tillstånd kunde
lemnäs ät hvarje Hemmans-ägare,
att, så vida tillfället mc dg åfve, få
på sitt Hemmans ägor anlägga husbehof
s Mjölqvarn, för sin enskildtct
nödtorft.
Uti åtskilliga Memorialer och anföranden,
hafva flera af Hedervärda .Bonde-Ståndets Ledamöter
till Protocollet för den 19 April och d.
1 Maj gjort följande anmärkningar uti detta
mål:
1:0 Riksdagsmannen Nils Håkansson, från
Christianstads Län, att han, under åberopande
af de skäl han uti sitt förra, detta ämne rörande,
Memorial uppgifvit, anholle, att de samma
måtte å nyo af Utskottet öfvervägas, med det
härvid gjorda tillägg, att, efter Riksdagsmannens
öfvertygelse, den af honom föreslagne afgiften
för Såg-tillverkningen vore destomera billig och
lämplig, sorn, i händelse den skulle anses för
liten,
Den Juli.
liten, Taxerings-Comitéerna i hvarje ort ar obetaget,
att, efter sig företeende omständigheter, belägga
kvarnägaren med en ännu högre Bevillning;
och dä, föröfrigt, det ansåges stridande
både emot Kronans och enskiitas fördel, att endast
till ett inskränkt antal få såga blader, så
trodde Riksdagsmannen , af dessa med flera anförda
orsaker, att det ej skäligen borde förvägras
en Qvarn-ägare, att göra sitt Qvarnverk så förmånligt
som möjligt vöre. Hvad åter beträffade
frågan om husbehofs Mjölqvarnars anläggning,
linge Riksdagsmannen likaledes i denna fråga åberopa
sitt förut afgifna yttrande , med tillkännagifvande
af sin önskan , att Skatteman , lika
ined Frälse-ägaré, måtte å sin egendom, der läget
sådant medgifver eller andras ägor icke skadas,
utan föregången syn, uppbygga husbehofs
Mjölqvarn.
2:0 Nils Pehrsson och Pehr Jönsson från
Christianstads Idan hafva högeligen yttrat missnöje
mot Utskottets Betänkande, i frågan om
full frihet till Husbenofs-qvarnars anläggande,
samt sökt ådagalägga nödvändigheten och billigheten
af sadan frihet, förnämligast på de skäl,
att i Skåne, der, genom de fortfarande Enskiften
, jorden till största delen är och blir odlad
till åker, höväxten, till följe deraf, förmindskas
och kreaturen, förmedelst gödsels samlande till
jordbrukets nytta, nästan hela året måste hållas
på stall och framfödas med halm och hackelse,
skulle i följd häraf inträffa, att ett stort qvantum
af deri sämre Sädén till foder nödvändigt mäste
användas, hvarföre lätteligen herde kunna inses
hvilka
SS 04
Den Juli.
hvilka svårigheter, som skulle möta deraf, att
en flitig Jordbrukare, i den angelägna Vårtiden,
måste besöka ofta flera Qvarnar, och der nödsakas
uppehålla sig i flera dagar, innan det erforderliga
■. Spannmåls - behofvet hunnit förrnalas;
hvarjemte Riksdagsmännen sluteligen förklara ,
huru både billigt och rättvist det för dem syntes,
att åtmindstone den Jordbrukare, som nu
eller framdeles kan visa sig, genom flit och möda,
hafva förbättrat sitt Jordbruk till 2 eller 3
dubbelt större odlad jordrymd, än samma Hemman
eller lägenhet ägde, då Qvarnarne reglerades
, måtte tillåtas, att på egen Qvarn få förmala
den Säd , som åtgingé till hans eget hushåll, Dragare
och underliggande Torpare.
3:0 Jjars Jacobsson och Jacob Jacobsson
Kinner, Riksdags-Fullmägtige från Gottland , som
med uppgift, att å nämnde O skall finnas endast
en Väder tullqvarn, vid Wisby belägen, egentligen
för Stadens behof, samt endast några få
vatten-qvarnar, och dessa af den beskaffenhet,
att dp oftast icke kunna besörja egen husbehofs
mäld, tillika öfverklaga de svårigheter , som
skola mota vid anläggandet af Husbehofs-Mjölqvarnar,
samt omförmäla de tid efter annan å dessa
Qvarnar anbefallta och verkstälda Skattläggningar,
hvarjemte Riksdagsmännen , jemte förklarande deraf,
art Husbehofs-qvarnarna i alla tider varit befriade
både för Spannemåls renta och Bevillning, sluteligen
hemställt, om icke Ståndet hos Kgl, Maj:t
i underdånighet ville understödja deras önskan:
att förnämligast de Husbehofs-Mjölqvarnar , som
drifvas antingen af väder eller vatten, måtte 3
Gott
-
Den Juli.
5305
Gottland få byggas utan någon syn, eller erläggande
Syne-kostnad, samt att någon stående Spannemåis-renta,
eller annan Skatt, icke matte, under
hvad sken som heldst, dylika Qvarnar i
framtiden åläggas.
Alla dessa anmärkningar har Utskottet behörigen
öfvervägat, men icke funnit dem innefatta
några sådana omständigheter, som synas
kunna föranleda till ändring uti Utskottets i detta
ämne afgifna och af Jtne Riks-Stånd dessutom
bifallna Betänkande. Hvilket Utskottet får, såsom
svar, till Hedervärda Bonde-Ståndet afgifva.
Stockholm den 6 Juli 181 5*
Rå Högl. Riddersk. Rå Hogv. Rrest-Stån«
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
Rå Vällofl. Borgare- Rå Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin. Nils Mänsson.
M, M. Rosbeck.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Håglöf.
Lag - Utskottet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den 6 Juli
ISI5.
Till pröfning företog TJtskottet de anmärkningar,
hvilka, enligt Utskottet tillsändt Proto
colis
-
2 206 Den Juli
colls-Utdrag för den 2 2 sistl. Maj, blifvit lies
Vallöf]. Borgare-Ståndet gjorde vid det af Utskottet
den 2 i samma manad afgifna och förstnämnde
dag till Utskottet återremitterade Betänkande,
i anledning af väckt fråga om billigheten
deraf, att i Sterbhus efter aflidna personer,
som efterlemnat omyndiga barn, hvaraf ett
eller flera icke uppnått 15 års ålder■, samt således
icke fatt till godo njuta den uppfostran , sorn
blifvit de äldre barnen påkostad, någon del af
boets tillgångar må få användas till uppfostringshjelp
för de minderåriga barnen], äfvensom angående
försäljning och inteckning af omyndiges
fasta gods.
Omförmälta anmärkningar faön Utskottet
bestå, dels uti hemställan, att förrberörde fråga
lämpligast kunde öfverlemnas till Kongl. BagComitéen
, för att, i sammanhang med de flera
ämnen , sorn dervid borde komma i öfvervägande,
behandlas, dels ock uti erinran, att då Utskottet
uti det föreslagna stadgandet endast till
skiftemäns godtfinnande och Domarens pröfning
hänskjutit bestämmandet af uppföstringshjelpens
belopp, utan att derföre utstaka några allmänna
grunder till efterföljd, antagandet deraf skulle
föranleda till mångfaldiga tvister imellan Sterbhus-delägare
och arfvingar; men söm , hvad beträffade
den förstberörde omständigheten , Utskottet
ansåg, att det af Dag Comitéen under händer
hafvande arbete, af en allmän förbättring och
förändring utaf Bikets Civil- och Criminal-Bag ,
icke borde blifva hinderlig!, att, intill dess Comitéens
dertill uppgörande förslag hunne granskas
-
Den luli.
2 2 OJ
skås och anlagas 5 vidtaga sådana förändringar uti
nu gällande Lags föreskrifter, som syntes vara
nödvändiga; och hvad åter rörer den sednare påminnelsen
, Utskottet trodde sig finna det någon
bestämd grund för Lagstiftningen, i afseende å
livad uti ett Sterbhus, borde till minderåriga
a O
barns uppfostran afsättas , så mycket mindre skulle
kunna uppgöras, som beloppet deraf vid hvarje
särskildt tillfälle vore underkastadt förändring,
i mån af tillgångarna i den ailidnes bo och behofvet
af en mer eller mindre kostsam uppfostran
för de minderåriga barnen, hvilket allt hvarje
gång fordrade ett olika bedömmande; alltså,
och enär härtill äfven kom , att de öfriga Riks»
Stånden, jemlikt hvad de derifrån Utskottet meddeldta
Protocolls-Utdrag innehålla, bifallit Utskottets
aflemnade Utlåtande, ansåg Utskottet sig
icke kunna , på grund af ifrågavarande anmärkningar,
deruti göra någon ändring; hvarom Vallöf!.
Borgare-Ståndet alltså skulle , genom Utdrag
af detta Protocoll, vördsamligert underrättas.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. J. Wahlstjerna.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Högloft.
Lag- samt Allmänna Besvärs'
och Oeconomie-Ut skotten vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den g
Juli I8l5*
Emot det af Utskotten den n nasti. Juni
aflemnade Betänkande öfver Biksdags-Eullmägti
gen
-
2 2o8
JDen Juli.
gen Wessings väckta Motion om afskaffande af
Luderplatser och allmänna Skallgångar, hafva vid
skedd förediagning deraf hos Höglofl, Ridd. och
Adeln de anmärkningar, enligt Utskotten meddeldt
Protocolls Utdrag förden 28 i samma måna
’, blifvit gjorda, att odjurens utödande icke
skulle annorledes säkert vinnas än genom det bepröfvade
sätt af anställande Skall vintertiden: att
en sådan åtgärd icke kunde genom de af Utskotten
föreslagna öfverenskommelse!- Härads eller
Socknevis vinnas : att Jägeri-Betjeningens närvaro
vid Skallgångarna oumgängeligen erfordrades,
och att Skall icke borde, utan Konungens Befallningshafvahdes
i Länet tillstånd få verkställas.
X anledning hvaraf berörde Betänkande
blifvit till Utskotten återremittefädt.
Utskogen, sorn uti omförmäldta Utlåtande
icke afstyrkt Skallgångars anställande , utan endast
ansett de samma, jemte öfriga anstalter för
Odjurens utödande, med mera förmån och lättnad
för landets innevånare kunna i verket ställas,
genom de öfverenskommelser, som derom af särskildta
Häraders eller Socknars inbyggare träffas
och af Konungens Befallningshafvande fastställas;
samt jemväl nu funno, att Jägeri-Betjeningens
närvaro vid Skallen skulle kunna undvikas,
äfvensom att tillstånds sökande hus Konungens
Befallningshafvande till de sammas förrättande
korn me att medföra en vidlyftig omgång
och ofta skadlig tidsutdrägt, ansieo förtberörde
O O * v_>
anmärkningar icke rubba den grund, hvarå Utskotten
fotat det afgifna Utlåtandet, hvarom,
jemte det att de öfriga BiksStånden , enligt ankomna
-
Den Juli.
komna Protocolls-Utdrag bifallit berörde Retäli-1
kande, Höglofh Ridd. och Adeln alltså skulle ge*
norn Utdrag af detta Protocoll vördsamrheligeri
Underrättas» Ut supra.
Ex Protocollo
A. J. Wah!stjerria6
Protocoll, hållet i närvaro af Svea Rikes
Ständer å Riks-Salen denJ 14
Juli 1815-
Efter föregånget anslag till Plenum Plénorum,
infunno sig, klockan half till två eftermiddagen,
Rikets Höglöfl. Ständer, anförda af Hr
Landtmarskalken och deras Talmän , å Riks Sa«
len, hvarefter Hans Excellens Stats-Ministern
för Utrikes Ärenderna, åtföljd af Stats-Rådets Ledamöter
och Stats Secreterarna samt företrädd a£
Konungens Hof-Stat och Cantzli, sig dit begaf.
Hans Excellens Herr Landtmarskalken
yttrade:
Till Kongl. Majit få Riksens Ständer härmedelst
den Nåden att i underdånighet öfverlemna
deras svar a Kongl. Majus Nådiga Proposition
af den ig sisth April, om hu u förfaras
bör med besvärs anförande i Brottmål hos Kongl»
Majit.
Derefter öppnade Hans Excellens Stats-Mlhistern
för utrikes ärenderna sarnmankomstezl
med följande ord:
På Hans Majits Vår ÄJlernådigste Konungs
5'te Banden S77. 2 78. och
8810
Den Juli.
och Herres Befallning uppläser Hof-Canzleren
det inför Konungen i Stats-Rådet den 13 dennes
hällne Protocoll.
Hvilket af undertecknad upplästes, sä lydande
:
Stockholms Slott den 1 3 Juli 1815, Protocoll
, hållet inför Hans Majit Konungen
uti Stats-Rådet, hvarvid Hans
Kongl. Höghet Kron Prinsen var tillädes.
Närvarande:
Hans; Excellens, Justitiae-Sfats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborg. Hans Excellens, StatsMinistern
för Utrikes Arenderna, Herr Grefve
von Engeström. Hans Excellens, Stats-Rådet,
Herr Grefve Rosenblad. Hans Excellens, StatsRådet,
Herr Friherre Fleming. Undertecknad
Hof-Canzler.
Kongl. Maj:t uppdrog i Nåder Hans Excellens,
Stats-Ministern för Utrikes Arenderna Hr
Grefve von Engeström, att, i Stats-Rådets Ledamöters
och Stats-Secreterarnas närvaro, å Kongl.
Majus Höga vägnar, gifva Riksens Ständer på
Riks-Salen Kongl. Majus Nådiga Svar tillkänna
ä följande af dem tagne beslut och hemställanden
:
1:0 angående de, i Grundlagarna beslutna
förändringar;
2:0 angående förlängande af den tid, som
uti 30 Cap. I §. Rättegångs Balken är utstakad,
att hos Kongl. Majit söka ändring uti Hof-Rätts
Dom och Utslag;
3:#
Den Juli.
i s 11
3:0 angående ett allmänt stadgande i afseende
på Konungens Befallningshafvandes åtgärd
i utmätnings-mål, der, för bristande tillgång,
gäld med arbete aftjenas bör;
4:0 angående upphäfvande af Kongl. Resolutionerna
på Krigs-Befälets Besvär af år 1733,
och på Allmogens Besvär af år 1734;
5:0 angående en förklaring rörande tiden
till Vad-Libellers ingifvande till de högre Domstolarna
;
6:0 om vissa omständigheters iakttagande
vid värderingen till försäljning af utmätt fast
egendom å Landet.
Kongl. Majit befallte i Nåder Hans Excellens,
Stats-Ministern för Utrikes Ärenderna, Hr
Grefve von Engeström, att vid detta tillfälle
uppläsa det Tal Kongl. Majit Sjelf vore hindrad
att hålla.
In fidem Protocolli
G. af Wetterstedt.
Till underdånigste följe häraf uppläste Hans
Excellens Herr Grefve von Engeström förbexörde
Nådiga Tal, så lydande:
Välborne, Adle och Välbördige, Ärevördige,
Vördige, Vällärde, Äreborne, Förståndige,
Välaktade, Hedervärde och Redlige, Gode
Herrar och Svenske Män!
Sedan J, Gode Herrar och Svenske män,
under den 7 i denna månad, till min Sanction
i underdånighet öfverlemnat de af Eder antagna,
från de trenne sista Riksdagarna hvilande
lag
-
2212
Den Juli.
lagligen beredde förslag till förändringar i Grundlagarna,
har Jag, efter att hafva inhämtat mitt
Stats-Råds underdåniga tankar deröfver, stannat
i följande beslut:
Till den förändrade och af Eder antagna
Redactionen af 4:de, 2o:de , 35tte, 4g:def,
5 3:dje, 6i:sta, 6g:de, 7o:de, g3:dje , g7:de och
i03:dje §. §. i Regeringsformen; 2:dra, i4:de,
ig:de, 2lista, 23:dje, 3i:sta, 33:dje, 34:de,
56:te, 57:de, 63:dje och 64lde §. §. i Riksdagsordningen,
jemte 5 §. 1,2, 3, 4> 5> 6, 7
och 8 Momenterna af Tryckfrihets-Förordningen
, har Jag härmedelst velat lemna Mitt Nådiga
bifall.
Med antagande af det tillägg J föreslagit i
42 §. af Regeringsformen , har Jag likväl icke
kunnat undgå att anmärka en omständighet, som
undfallit Eder. Det nya stadgandet i förenämnde
§., att Stats-Rådet , vid tillfälle af Konungahusets
utgång på manliga sidan, må Styra Riket,
intill dess Riksens Ständer hinna sammankomma,
ett nytt Jtonungahus utkora och den valde
Konungen Regeringen tillträdt, står i uppenbar
motsägelse mot hvad den derpåföljande 94 §. innehåller,
der uttryckligen bestämmes, att, vidden
sista Konungens död, Riksens Ständer skola utkora
ett nytt Konungahus och förordna huru Ri~
hets Styrelse föras må, intill dess den valde Konungen
kan densamma emottaga. Det är således
nödvändigt, att denna §. sättes i öfverensstämmelse
med den nu mera förändrade 42 §. och
att forslaget dertill vid denna Riksdag beredes,
för att vid den nästkommande lagligen afgöras.
Dere
-
Den Juli.
% 3 1 3'
Deremot har Jag icke funnit skal att antaga
någon förändring i 29 §. af Regeringsformen
och 75 §. i Riksdagsordningen.
Ehuru Jag med Eder, Gode Herrar och
Svenske Män, delar öfvertygelsen om nyttan af
tillägget vid 98 §. af Regeringsformen: ”att in
gen
må till Civile Ordinarie Domare-Embelen
förordnas, som ej fyllt 25 år,” har Jag likväl,
med erkännande af grundsatsen, hvilken, utan
något bestämdt stadgande, för framtiden kan tillämpas
, till de af Eder i bemälte §. antagna
förändringar ej kunnat gifva Min Sanction.
Eikaledes har Jag ej kunnat bifalla det tillägg,
som af Eder blifvit föreslaget vid 74 §.
af Regeringsformen. Instämmande fullkomligen
med Rikets Ständer i den af Grundlagarna tillräckligen
bestyrkta grundsatts, att äfven all slags
förplägning, gifven vid ett uppkommet Krig, åt
Trupper, under tåg eller marsch, bör de levererande
af Stats-medlen efter fulla värdet godtgöras,
är det ej sjelfva förbindelsen till denna ersättning
, som Jag , genom Mitt förnekade bifall
till det föreslagna tillägget, velat förmindska eller
i fråga ställa. Jag har endast fästat Min
uppmärksamhet vid de i förenämnde 74 §., i
fråga om sammanskott af ätliga varor till tågande
Trupp, redan fastställda stadgande, att denna
gärd genast med penningar skall betalas. Då
lika ovilkorligen skyndsamma betalnings-termin
nu tillämpas, äfven på Truppens förplägning ,
skulle, genom ett bifall dertill , oundvikliga
tillfällen sig förete, då genom en tvungen afvikelse
från §:ns ordalydelse, Lagens helgd blef
ve
-
*214
Den Juli.
ve bruten ocb dess anseende förmindskadt. Med
de knappa tillgångar, sorn vanligtvis finnas vid
tillfällen af ett hastigt inträffadt Krig, anser Jag
en y terligare utsträckning af hvad 74 §. i detta
fall stadgar endast ledande till onödiga tvister,
föranledde af en gifven rättighet, å ena sidan,
och dess ej ögonblickliga uppfyllande, å den
andra.
För Eder kommer nu att uppläsas, Gode
Herrar och Svenske Män, Redactiohen af de §. §.
i Grundlagarna, som enligt Mitt och Edert sammanstämmande
beslut bora forändras, och hvilka,
ef er att sålunda hafva vunnit full kraft af
Idag, behörigen skola blifva till allmän efterrättelse
kungjo, de,
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske
Man, ined all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen
Hof Canzleren uppläste:
Redaction af de §. §. i Grundlagarna, som,
enligt Kongl. Majrts och Riksens Ständers Beslut
, blifvit förändrade.
Hans Excellens Stats-Ministern fortfor:
Uti underdånig Skrifvelse håfven J, Gode
Herrar och Svenske Män, tillstyrkt en sådan förändring
af I §. 30 Cap. Rättegångs-Balken, att
tiden till anmälan af missnöje mot Hof-Rätts
Dorn eller Utslag, sorni hufvudsaken fallit, må
förlängas till en månad eller trettio dagar efter
det Domen meddelades samt att tiden till erläggande
af lösen för Handlingar och Protocoll
skulle bestämmas till åtta dagar derefter; men då
det af Eder föreslagna stadgande skulle föranleda
-
Den Juli«
8215
da förändring i åtskilliga andra stadganden, der
Fatalierna blifvit bestämda med afseende på den
i i §. 30 Cap. Rättegångs-Ealken utsatte kortare
tid till anrnalan af missnöje, såsom i Vexeloch
Sjö-Rättsmål, deruti, så framt Edert förslag
utan vidare tillägg eller förändring antages , inställelse
dagen till målets fullföljande skulle komma
att inträffa, uti de af Svea Hof Rätt afdörnda
, å samma dag då ansökningen derom hos HofRätten
skulle göras , och uti de från Götha HofRätt
endast femton dagar sednare, och en förändring
af hvad de nu gällande Lagar i dessa
ämnen föreskrifva, icke är så nödvändig att den
särskildt måste vidtagas; har Jag funnit lämpligast,
i likhet med hvad Högsta Domstolen och
Stats Rådet tillstyrkt, att öfverlemna den väckta
frågan till Lag-Comitéen att, vid utarbetning
af den nya Rättegångs-Ordningen , komma under
öfvervägande.
Vidare håfvan J uti underdånig Skrifvelse
den 2 i denna månad förmält, att som hos Eder
blifvit andraget, hurusom , enär hos Landshofdingarna
påstående af fordrings-ägare blifvit
gjordt, att Gäldenär, hos • hvilken vid utmätning
tillgång till det ådömda saknats , må till
det i allmänna Lagen tillåtna arbetstvång befordras,
för att aftjena skulden med arbete, det
händt, att Landshöfdingen ansett frågan derom
vara af tvistig beskaffenhet och förvist fordringsägaren
att sin talan vid Domstol utföra ; och i
följe deraf en sådan Lag-förklaring blifvit yrkad,
att Landshöfdingen i dylika fall skall åligga
, att fordrings-ägaiens yrkande orri bysättning
å Gäl
-
Ben Julli
§ Gäldenär och att få honom i arbete inställd,
pröfva och afgöra; håfven J anhållit att Dandshöfdingarnes
åliggande i detta afseende må ge*
norp ett allmänt stadgande blifva bestämdt.
Sedan lag häröfver inhämtat Högsta Dom''
stolens och Stats Rådets underdåniga yttrande,
har Jag till svar derå velat Eder meddela; att,
jne ! stöd af 3 §. 16 Cap Handels-Balken, anledning
väl visade sig för Borgenär att, i vissa
fall, yrka det Gäldenär må få sin skuld med arbee
aftjena ; men då detta stadgande synes hafva
sammanhang med flera andra, såsom lo §.
5 Cap. Utsöknings-Balken, 3 Mom. 14 §. af
1798 års Concours-stadga m. fl., hvaruti Borgenärs
rättigheter i afseende på Gäldenärs person,
afven omförmälas, och ett stadgande af den beskaffenhet,
J nu föreslagit, således skulle kräfva.
On noga granskning så väl af sjelfva dess grund ,
som andra stadganden i allmänna Dagen och
särskilta författningar, hvilka, till en del afvikaride
från den af Eder antagna grundsatts, borde,
så fram' den godkändes, dermed bringas i
Öfverensstämmelse; alltså har Jag funnit tjenligast
öfverlemna äfven detta förslag till Lag-Co*
jnitéen, för att vid handläggning af dessa ämne»
Jcomma under öfvervägande.
Slutligen håfven J ock i underdånighet an*
hållit, att till allmän kännedom må befordras,
fljit-t all gällande kraft och verkan af Resolutionerna
på Krigs-Befälets Besvär af år 1723 och på
Allmogen
Börd- och Resnings-rätt för Rusthållare, upphört;
sch efter det sådant jemväl blifvit af Högst»
Hony»
Den Ju/i.
5 217
Domstolen och Stats-Rådet tillstyrkt, vill Jag låta
allman Författning derom i vanlig ordning
Utfärda.
Genom underdånig Skrifvelse den 28 sist!.
Juni månad håfven J, Gode Herrar och Svenske
Män , anmält hurusom hos Eder fråga blifvit
väckt om tiden för Vade-Libellers ingifvande
till de Högre Domstolarna , hvarvid J funnit,
att enär Lagen uti g Gap. I §. UtsökningsBalken,
samt 16 Cap. I 25 Cap. 5 §. och 27
Gap. 8 §• Rättegångs-Balken stadgar , att de besvär,
som anföras uti de fall dessa Lagrum omnämna,
skola, inom den deruti utsatta tid, ingifvas,
men 1 §. af sistnämnde Capitlet, rörande inlagor
uti lägvadda mål, innehåller det uttryck, att
de , å dag föresattan skola inlem nas, det likväl
vöre med behörig tolkning öfverensstämmande,
att vädjande Parter icke kan vara betaget, att
äfven före inställelse-dagen ingifva Inlagor och
JHanlingar ä det stället der vadet skall fullföljas;
och af sådan anledning håfven J, Gode Herrar
och Svenske Män , i underdånighet anhållit att
Mig skulle i Nåder täckas utfärda en sådan förklaring
häröfver, hvarigenom ej mindre Parter
måtte erfara denna deras rättighet, än äfven obehörigt
hinder deremot icke må läggas af de
personer, som äro tillsatte att Inlagor emonaga.
Häröfver har Jag inhämtat Min Högsta
Domstols och Mitt Stats*Råds underdåniga yttrande;
och finner lika med Eder, Gode Herrar
och Svenske Män , att någon annan tolkning icke
kan hämtas från Lagens i denna fråga medieldta
stadgande, än att Parter otvifvelaktigt ä -
§a»
2 2 15
Ilen Juli.
ga, att före inställelse-dagen bevaka deras rätt
och talan; men då detta är så tydligt och klart
att någon särskild förklaring icke erfordras; har
Jag ej heller funnit nödigt att vidtaga annan
åtgärd i detta ämne, än att Miha och Rikets
Hof-Rätter skola erhålla Nådig Befallning , att
meddela behörig rättelse, i händelse misstag härutinnan
blifvit af deras Betjening begången.
H os mig håfven J, Gode Herrar och Svenske
Män, i underdånighet föreslagit ett ytterligare
stadgande, angående vissa omständigheters
iakttagande, vid värderingar till försäljning af
Utmätt fast egendom å Bandet. Och som Jag
funnit godt, att den af Eder gjorda ofvannämnde
hemställan gilla och antaga, så låter jag, under
denna dag, härom Min Nådiga Förordning
till allmän efterrättelse utfärda.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske
Män , med all Kongl. Nåd och Ynnest
städse välbevågen.
Efter uppläsandet hvaraf Stats-Rådet, i samma
ordning som vid ankomsten, afträdde och
Riksens Ständer sig från Riks-Salen begåfvo.
In fidem Protocolli
G. af Wetterstedt.
Vördsamt Memorial!
Emöt Riksens Ständers Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskotts den 21 nästlidne Juni
afgjfna Betänkande, angående vidtagande medel
till
Den Juli. 2219
till Vaccinationens befrämjande, hvilket Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, Vä Hofi. Borgare-Ståndet
och Hedervärda Bonde-Siandet bifallit, hafva,
inom Hbgvördiga Prest-Ståndet, likmätigt
Utdrag af dess Piotocoll för den 2 uti innevarande
månad, följande- anmärkningar blifvit gjorda,
nemligen;
1:0 Af Herr Prosten Ek, att tvångsmedel
icke utan högsta nödfall och äfven då med försigtighet
borde användes; att, till fördomars besegrande
i synnerhet, alla lindriga medel först
borde användas, innan man skrider till de strängare;
att den tidpunkt ännu icke skulle vara för
handen och förmodades aldrig komma att inträffa,
då Vaccinationens befrämjande behöfver hämta
kraft af föieskrifna vitén och bestraffningar;
samt att derförut öfvertygelsens småningom segrande
förmåga borde tillämpas, då Herr frosten
vöre viss om , att denna ett upplyst Presterskaps
åtgärd, i förbindelse med de af en vis Regering
bestämda belöningar, icke skulle förfela det
påsyftade goda ändamålet; och hafva Herr Biskoppen
Doctor von Rosenstein, Herr Prosten
Palm och många andra uti dessa anmärkningar
instämt;
2:0 Af Herr Biskoppen Friherre Doctor
Mörner , atf han ansåg både bejöningar och bestraffningar
i detta hänseende vara mimhe lärnpeliga,
samt trodde Vaccinationen bäst blifva
befrämjad, om Riksens Ständer lill Kongl. Majit
i underdånighet öfverlemna, att hädanefter, såsom
hitintills, härom vidtaga de Författningar,
som Kongl. Majit i Sin vishet för godt funne;
hvar
-
2220
Den Juli.
hvarmed Herr Dom-Prosten Graffman och Herr
Prosten Froberg sig förenat;
3:0 Af Herr Biskoppen Doctor Murray,
sorn äfvenledes afstyrkt stadgande om tvångsmedel
i detta hänseende;
4:0 Ytterligare af Herr Prosten Ek, som
tillagt, att, ehuru den af Utskottet föreslagne directa
uppmuntran och belöningar för fattigare
Föräldrar, sorn hafva 4 Vaccinerade barn, ej
skulle gerna kunna stå tillsammans med de ädlare
motiver för framgången af Vaccinationen,
såsom mensklighetens lyckliga räddningsmedel,
borde dock detta förslag, bstraktadt utur en annan
synpunkt, förtjena afseende; ty om fattiga
Föräldrar, hvilka redan af Staten i en viss obetydlig
afkortning på Krono-Utlagorna hittills erhållit
en slags uppmuntran, att med mera omsorg
åt Staten uppfostra nyttiga Medlemmar , erhöllo
denna uppmuntran förökad, och såsom ett
uttryckligt vilkor dervid fastades föreskriften ,
att de 4 minderåriga barnen borde vara ej allenast
väl vårdade utan ock vaccinerade; skulle
denna lättnad för fattiga Föräldrar, under tryckande
näringsomsorger , långt ifrån att skada deras
moraliska caracter eller betydligen mindska
Statens påräknade Intrader, småningom göra uppfostringspligterna
till en lycklig vana och med
ett ökadt antal Medlemmar, som eljest kunde af
vanskötsel gå förlorade, gifva Fäderneslandet
uti en ökad styrka fullkomlig—ersättning för detta
ringa förskott; samt
5:0 Af Herr Prosten Blomdahl , att utur
Betänkandet borde ulgå^förslaget, det med Presthevis,
Den Juli.
•5231
bevis, barnets sjukdom, såsom hinderlig för Vaccinationen,
borde styrkas; heldst Vaccinateuren,
vore bast i tillfälle att undersöka sådant, hvilket
dessutom kunde af grannarne bevittnas; mert
skulle Presten gifva intyg efter andras uppgift,
förlorades värdet af eget intyg om saken, och
om han åter såsom åsyna vittne skulle kunna
gifva bevis om sådana sjuka barn , fordrades , i
vidsträcktare Pastorater, flera kostsamma och likväl,
enär ändamålet thy förutan kunde vinnas,
alldeles onödiga resor.
Till svar å detta allt, får Utskottet vördsamligen
anföra, att Det omöjligen kan frångå
sin uti Betänkandet redan uttryckta öfvertygelse,
det en Vis Begerings omsorger onekeligen tillhörer,
att på allt möjligt sätt söka förekomma
folködande farsoters kringspridande Uti ett Rike;
denna Regeringens pligt iakttages och följes jemväl
uti nästan alla Stater, i anseende till Pesten,
Gula Febern och dylika sjukdomar. De tvångsmedel
som emot dessa olyckor pläga vidtagas,
bestående uti Militairiska Cordoner, Quarantaines-anstalter
m. m., äro visserligen ojemförligt
våldsammare än den af Utskottet projecterade
och af 3 Riks-Stånd redan gillade ringa afgift
för de Föräldrar och Uppfostrare, sorn försumma
att begagna det mest kraftiga räddningsmedel
emot barnens förtidiga död, Försynen hitintills
behagat skänka Menniskoslägtet. Utskottet
nekar icke, att ju upplysningens och sanningens
öfvertygande kraft plägar besegra fördomar
och villor, men erfarenheten har tillräckligen utvisat,
att denna seger alltid är långsam. Den
rnotf
2222
Dm Juli.
motverkas af mängdens kärlek för alla gamla
vanor, dess misstroende för nyheters antagande,
och dess naturliga tröghet och fallenhet att till
en lägligare tid uppskjuta allt hvad sorn icke passionens
retelse, kroppens lifsbergning eller hvardagslifvets
mechaniska förhållande för ögonblicket
kräfver.
Väntan på inträffandet af den tidepunkt,
då hvar och en Statens Medborgare skall, af
blott upplysning och öfvertygelse, utan allt slags
tvång eller all slags belöning från Regeringen,
betjena sig af en allmän anstalt, som är till hans
fördel gjord, men sorn det beror af hans godtycke
att nyttja eller icke nyttja , kan väl i allmänhet
vara tjenlig; men då fråga är om räddning
af löoo-detals Medborgares lif, bör Staten,
enligt Utskottets tanka, alldeles icke åtnöja sig
med att blott vänta på verkningarna af upplysningens
och opinionens kraft; utan då vidtager
Regeringens skyldighet, att genom belöning uppmuntra
och genom bestraffning anmana till antagandet
af den utväg , hvarigenom Medborgarnes
lif och krafter besparas åt Statens tjenst.
Sådan belöning och sådan bestraffning har Utskottet
uti det återremitterade Betänkandet föreslagit;
men som de bägge böra endast sparsamt
och försigtigt användas; så har Utskottet trott
och tror ännu fullkomligen, att belöningen medelst
eftergift uti Utskylderna för de Föräldrar
af Allmogen, sorn äga 4 Vaccinerade barn under
15 år, och bestraffningen, medelst åliggande
af Mantalspenningar betalning för hvart och
ett barn, af mera än 2 års ålder, som, utan laga
-
Den Juli.
332 3
ga förfall, icke undergått Vaccination, skola vara
alldeles lagom tillräcklige, att, i förening med
det Hogvördiga Presterskapets goda råd och nyttiga
förrnaningär samt Uäkare-Corpsens aktningsvärda
, oförtrutna bemödanden, ganska snart inom
Sveriges JRike allestädes införa Vaccinationens
begagnande , och således från vårt Fädernesland
för beständigt utestänga Kopp-farsotens
härjande gift.
Hvad i öfrigt angar Herr Prosten Blomdahls
erinran, att de barns sjuklighet, hvilka, af
sådan orsak, omöjligen kunnat Vaccineras, icke
borde med Pastors i Församlingen, utan med
Vaccinateurens intygande styrkas; så får Utskottet
nämna, att Utskottet anser ett betyg härom
af en Vaccinateur, hvilken merendels ej torde
äga tillräckliga medicinska Kunskaper, icke kunna
vara i sådant hänseende tillförlitligt, och då,
i alla andra fall, Prest-Betyg blifvit uti Författningarna
tillaggd en särdeles trovärdighet,
vid undersökning om Församlingens Ledämoters
husliga angelägenheter, af den orsak, att ingen
bättre än Socknens Pastor, hvars Kall ålägger
honom, att hafva ett personligt inseende och ett
samvetsgrann t vakande öfver sina Åhörares seder
och lefnadssätt, kan känna rätta tillståndet uti.
Famillerna inom Socknen; förmodar Utskottet,
det Hogvördiga Prest-Ståndet skall, vid målets
afgörande, finna, det Prestbetyg är, för det här
ofvan omnämnde fall, det säkraste intygande
sorn kan fordras.
Henna
.2 3 24
Den Juli.
Denna Utskottets förklaring Varder nu till
Högvördiga Prest-Ståndets upplysta granskning
öfverlemnad. Stockholm den 15 Juli 1815.
Pä Höglofl, Riddersk;
och Ad. Ledamöters
vägnar
Eric af Wetterstedt.
Pä Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren,
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Utdrag af Protocol/et, hållet inför
Riksens Höglofl. Ständers Särskildta
Utskott vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 18 Juli I8I5.
S. D. Sedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
Högvördiga Prest-Ståndet och Hedervärda Bonde
Ståndet den 14 dennes bifallit Utskottets den
10 förutgångne gifna Betänkande, i anledning
af Herrar Trass, och Elfstrands hit remitterade
Memorial, angående det i Kongl, Förordningen
af den 2 Augusti 1800 stadgade förbud inot
bruk af öfverflödigt Silfver, så beslutade Utskottet,
vid nu skedd ytterligare föredragning af
Vällofl. Borgare-Ståndets i samma fråga gifne
återremiss, att genom Protocolls-Utdrag om be
rördé
-
Den Juli.
2235
rörde bifall sistnämnde Riks-Stånd vördsamt tillkännagifva,
och lades Remiss-handiirigarne att
förvaras bland Utkottets Öfriga. Ut supra.
In fidem Protocolli
W. Pereswetoff Morath.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Lagsamt
Albnertina Besvärs- och Oeconomie-Utskotten
vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 19 Juli i8l5*
Föredrogs ett till Utskotten ankommet Utdrag
af Vällofl. Borgare-Ståndets Protocoll för
den 28 nästlidne Juni, hvaraf inhämtades, att
vid förehafvande af det Betänkande, som blifvit
af dessa Utskott d. i i samma rnånäd aflemnadt,
rörande utvidgad Handels- och SeglationS-frihet
imellan Innevånarne i Blekinge och Skåne, de
anmärkningar dervid blifvit gjorda, dels att då
Utskotten tillstyrkt, det nyssbemälte Innevånare
må obehindradt få ifrån alla inlastnings platser i
den förstnämnde Provinsen afhämta och utföra
vissa trädvaror till alla utlossnings-platser i dea
sistnämnde orten, samt derjemte föreslagit, att
till Kongl. Maj:t i underdånighet skulle öfverlemnas,
att i nåder förordna om det reglementariska,
som dervid bör iakttagas, på sätt behofvet
och omständigheterna kunna erfordra, men att
likväl Innevånarne ej må belastas med skyldighet,
att från Tullkamrarne förskaffa sig förpassningar
å Skogs produeterna, utan samma förpass5
te Bandet. 2 79* nin
-
2 2 2 6
Den Juli.
ningar blifva af ortens Krono-Betjente utfärdade,
några af Vällofl. Ståndets Ledamöter ansett sig
icke finna skäl , hvarför Allmogen borde undantagas
från det allmänna åliggande, att förskaffa sig
Tull-Kammare-förpassning, och att lämpligast torde
blifva, att hela detta ämne till Kongl. Majtts
Nådiga ompröfvande öfver lemnades, dels ock att
Baskemölla hamn i Skåne skulle vara den egentliga
lossnings-orten för utbyte af Träd varor mot
Spannmål, som för Biekinge-Seglationen kunde
med allmän nytta begagnas.
Utskotten, sorn i ofvanberörde Betänkande
ådagalagt de orsaker, i anledning hvaraf det ansetts
ej mindre nödigt, "att Seglationen imellan
Blekinge och Skåne ej blefve till några vissa
in- och utlossnings-hamnar bunden, än äfven
medförande svårighet för Innevånarne derstädes,
att vid Tull-Kamrarna förse sig med förpassningar
å de Trädvaror som från Hamnarna i Blekinge
utfördes, funno ofvanberörde anmärkningar
icke föranleda till ändring uti hvad Utskot»
ten till Biksens Höglofl. Ständers pröfning i förevarande
fråga tillstyrkt, hvilket ock är vordet
af trenne Riks-Stånd, enligt ankomne ProtocollsUtdrag,
bifallet. Hvarom alltså Vällofl. BorgareStåndet
skulle genom Utdrag af detta Protocoll
vördsammeligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
A. J. Wahlstierna.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Ut
skotts
Utlåtande öfver de kos Väl
loft.
Den Juli.
23 2 7
lofl. Borgare-Ståndet gjorda anmärkningar
vid Utskottets under den 20
sistiidne Juni afgifna Betänkande,
angående / ör hållande t med re st anti.
erna å Riksgälds ■ Contoir et s medel i
Götheborgs och Bohus Län, enligt
den från samma Län till Contoiret
inkomna Summariska Redogörelse
får är Tgl}.
Sedan Stats Utskottet under den 17 sistl.
Juni till Riksens Höglofl. Ständer afgifvit Betänkande,
angående förhållandet med restantierna
å Riksgäl s-Contoiiets medel i Götheborgs
och Bohus Län , enligt den derifrån till Contoiret
inkomna Summariska Redogörelse för år
* 1813; så har Vällofl. Borgare-Ståndet, genom
P otocolls-Utdrag af den 28 i samma månad, å«
terremitterat detta Betänkande med de dervid
gjorda anmärkningar.
I anledning häraf anser Stats-Utskottet sig
aldraförst böra erinra, att Utskottet icke blott
fästat sig dervid, att den 1 g sistl. Januari ännu
var innestående i Götheborgs och Bohus Länen
Summa af 77,286 R:dr 18 sk. g r. , som hufvudsakligen
utgjordes af 1813 års medel, utan
ock, att uppå Länets för samma år Taxerade
Bevillnings - Summa R:dr 274,76g: 23.
g., samt, enligt Lands-räkenskaperna, dessutom
tillkomna 16,56g R:dr 38 sk. 11 r., icke mindre
än 228,145 R:di; 39 sk. 3 r., och hvaraf en
högst
2288
Den Juli.
högst obetydlig del bestått i äldre restantier,
vid IJppbörds-ärets slut den 30 April 1814,
varit Balancerade.
Riksdags-Fullmägtigen för Götheborgs Stad
Herr Jouveleraren Holmer har anfört, att hinder
skolat mött Taxeringens afslutande i Götheborgs
Stad, men icke tillika upplyst, huruvida
Taxeringen derstädes icke dess mindre inom d.
30 April 1814 blifvit fullbordad; och hvilket
sednare Stats-Utskottet anser destomera troligt,
som Tands-Contoiret, uti dess afgifna förklaring
öfver det i Riksgälds Contoiret anmärkte dröjsmål
med insändandet af 1813 års Bevillnings sammandrag,
endast föreburit den omständigheten,
att Tands Contoiret saknat tillgång på tryckta
exemplar af det från Riksgälds Contoiret utfärdade
Formulair till Tänets sammandrag, hvilka För»
mulair, efter Tands Contoirets förmenande, skulle
meddelas vederbörande Magistrater och Kronofogdar
till efterrättelse. Och får Utskottet i
öfrigt , till närmare upplysning om förhållandet
med Uppbörden af 1813 års Bevillning i Götheborgs
och Bohus Tän, bifoga ett Utdrag af Riksgälds
• Contoirets räkenskaper, som visar, under
hvilka dagar hvarje till Riksgälds-Contoiret levererad
summa från Renteriet blifvit expedierad;
och hvaraf inhämtas, att betydliga summor
icke blifvit remitterade, förr än Uppbörden af
3814 års Bevillning kunnat taga sin början.
Beträffande Herr Corn merce-Rådet Nordlindhs
hemställan , att den af Utskottet föreslagna
åtgärd skulle i underdånighet begäras, icke
af Riksens Höglofl. Ständer omedelbarligen , utan
genom
Den Juli.
2229
genom deras Fullmägtiga i Riksgälds-Contoiret,
så har Stats-Utskottet, sedan förhållandet med.
restantierna i vanlig väg genom Herrar Fullmägtiga
blifvit öfverlemnad till Kongl. KarnmarCollegii
handläggning, ansett sig böra tillstyrka,
alt Riksens Höglofl. Siänder sjelfva skulle i underdånighet
begära den af Stats-Utskottet nödig
ansedda undersökning , för att såmedelst åt den
underdåniga framställningen gifva allt det eftertryck
, som sakens beskaffenhet, i Utskottets tanka
, ännu påkallar, utan afseende på den uti
Ilands - Contoirets förklaring meddelta uppgift
otn en summa af något öfver 50,000 R:dr, sorn
till Krigskostnader skall vara anticiperad.
I öfrigt får Stats Utskottet tillkännagifva att
dess Betänkande redan af de 3:ne öfriga Resp RiksStånden
blifvit bifallet. Stockholm d. 18Juli 1815.
På Högl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
Götheborgs och Bolms Läns Renteri
har af l8n års Bevillning till
Riksgälds - Contoir et insändt nedan
specificerade Summor enligt Reversal
af följande data t ankomna och
På Vällofl. Borgareståndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Fandberg.
vägnar
Carl de Geer.
vägnar
C. von Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
qvitte■
8 2 30 Ben Juli.
qyitterade efter Uppbörds-årets slut
för 1813.
1814
Banco
April
28
Fevererat
*■
9>230
5,o80
5
5
30
Dito
-
17
8
Maj
3i
Dito
-
11,060
18
8
Juni
30
Dito
-
2,490
45
5
Juli
6
Dito
349
14
Dito
-
386
Augusti
17
Dito
-
19,326
4
20
Dito -
-
17,600
2 2
Dito
-
14,100
24
Dito
-
14,397
27
Dito
-
30,204
44
8
Septemb.
3°
Dito
-
6,427
36
liovemb.
5
Dito
-
229
2 4
14
Dito .
-
9,403
42
5
3°
Dito
-
4,261
26
8
December
17
Dito
-
12,000
3i
Dito
-
9,344
25
11
1815
'
Februari
23
Dito
-
2,119
47
28
Dito •
-
1,283
32
2
Mars
15
Dito -
-
12,510
42
4
3i
Dito -
-
100
April
29
Dito
-
3,696
18
10
Maj
31
Dito -
-
1,852
11
4
Juni
3°
Dito .
-
36 46
10
Summa (187,4981231 4
Stockholm den 14 Juli 1815-  D. Ek. G. Westberg. E. Forsberg.
C. Sylvan.
Den Juli.
3231
Utdrag af Vrotocollet, hållet uti Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Oeco~
nomie-Utskotten vid Urtima Riks'
dagen i Stockholm den 19 Juli 1815*
Det Betänkande, hvilket är vordet af Utskotten
den 16 nästvekne Juni afgifvet , angående
bland annat väckt fråga derom, att, i anseende
till den såkallade Kungsådern i strömmar,
der densammas bredd förut ej är bestämd, en
sjettedel af den öfver strömmen satta bålldams
bredd borde utgöra den del af vattnet, som alltid
skulle hållas öppen, har af Vällofl. Borgare-Ståndet,
jemlikt Utskotten meddeldt Protocolls-Utdrag för
den 2 i denna månad , blifvit återremitteradt, i
anledning deraf, att vid Utlåtandet i berörde
ämne, att förenämnde tydning af de deruti nu
gällande författningar icke skulle äga rum, utan
att någon svårighet icke borde blifva, att vid
behörig jemförelse utröna, hvad såsom strömmens
egentliga bredd borde betraktas, den anmärkning
blifvit gjordt, att det icke vore vattnets
bredd, sorn borde utrönas, utan hela vattenmassan
rnätas samt derefter uträknas den andel, som,
i särskildta fall, af vattnet borde hållas öppen.
Vid öfverläggning till det svar, som i anledning
af omförmälte återremiss borde afgifvas,
funno Utskotten sig icke kunna frångå den
förut yttrade mening, i afseende å grunden för
bestämmande af Kungsåderns bredd i de strömmar,
der den ej redan är utrönt och fastställa ,
hvarföre ock, enär jemväl de öfriga trenne Biks
Stån
-
22 3*
Dm Juli.
Stånden, enligt ankomna Protocolls Utdrag, bifallit
ofvannämnde .Betänkande i liela sin vidd,
Utskotten funno, att förrberörde anmärkning icke
leande till någon ändring deruti föranleda, hvarom
alltså Vällofl. Borgare-Ståndet skulle genom.
Utdrag af detta Protocoli vördsamt underrättas.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. J. Wahlstjerna.
quill Pilt! igTggasEaay
