# ID: svediakorp-gov1784
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,304
# sentences: 2,167
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 20 Juli.
tJppläst hos Samtliga Riks Stånden deri 20 Juli.
Stormägtigste Allerfiådigste Konung!
Hos Eders Kongl. Majit få Riksens Ständer,
i anledning af väckt motion, frambära deri
önskan, det täcktes Ederg Kongl. Maj:t i Nåder
låta vidtaga den författning, hvarigenom inqvarteringsgifvarne
måtte varda fullt ersatte för
det underhåll, de lemna, samt betalningen dem
tillfalla efter ett visst, vid Markegångsäättningen
till bestämmande pris. I följd häraf föreslå
Riksens Ständer i underdånighet, att i Markegångs-Taxorna
måtte utsättas, hvad för en
mans förplägning med ett eller tvänné mål om dagen,
samt dessutom äfven för en ration, måtte
komma att betalas, såsom ock att Eders Kongl.
Maj:t täcktes låta vederbörande till godo njuta
denna ersättning af Stats-medlen i fredstid, och
under krig af den fond, som för kostnaderna
dertill må vara att tillgå; hvarförutan Eders
Kongl. Maj:t torde behaga, vid förekommande
tillfällen, efter vederbörandes hörande, förordna,
hvad skälig ersättning, som, i det fall troppar
ej skulle ankomma, för hvilka inqvartering och
underhålls anskaffning blifver påbuden, må böra
Hemmans-ägare tilldelas.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigsle Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På
*774
Den % o Juli.
På Eidel, och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblam}
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-Ständen den 20 Juli.
Vi efterskrifne Svea Rikes Ständer, Grefvar,
Friherrar, Biskopar, Ridd. och Adel, Presterskap,
Borgerskap och Menige Allmoge, som
härstädes å allmän Urtima Riksdag församlade
äro, gore veterligt; att som vid det i öfverensstämmelse
med Regerings-Formens 96 och
Riksdags-Ordningens 63 §. §., genom Våra Electorer
anställde val, Commerce - Rådet Olof
Zenius blifvit i laglig ordning utsedd att efterträda
Var Justitite-Omhudsman, i händelse han
inom nästkommande Riksdag skulle genom döden
afgå, eller genom något i Lag stadgadt förfall
blefve hindrad att sitt Embete sjelf utöfva,
alltså vilje VI genom detta Vårt öppna Constitutorial
hafva förordnat honom Commerce-Rådet
Zenius, att, i ofvansagde fall, Justitise-Ombudsroans-Embetet
tillträda; ställandes han emedlertid
sig till efterrättelse hvad 25 §. af den för
Justitite - Ombudsmannen utfärdade Instruction
stadgar. Till yttermera visso håfve VI detta
underskrifva, och med Våra Insegels undersät
-
tande
Den so Jdi.
1775
tande bekräftat, som sltedde i Stockholm den 20
Juli 1815.
Stockholms Slott den 19 Juli 1815,
Protocoll hållet inför Kongl. Majit
i Stats-Rådet, hvarvid Hans Kongl.
Höghet KronPrinsen var tillstädes.
Närvarande:
Hans Excellence, Justitias-Slats - Ministern
Herr Grefve Gyllenborg. Hans Excellence,
Stats - Ministern för Utrikes Arenderna Herr
Grefve von Engeström. Hans Excellence, StatsRådet
Herr Grefve Rosenblad. Hans Excellence,
Stats-Rådet Herr Friherre Fleming.
Undertecknad Hof-Cantzler uppläste tvänné,
på Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning författade
förslag:
im^Till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, i anledning af Norriges Rikes
Stor-Things svar på den föreslagna Riks
-
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Uandtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman. •
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 20 Juli.
Acten
177G
ben s o Juli.
Ac(en till bestämmande af de, genom förenirigen
mellan Sverige och Norrige, uppkomne Constitutionella
förhållanden ; och
2:0 Till Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse
till Rikets Ständer, angående det af Norriges
Rikes Stor-Thing gifne enstämmiga bifall åt förslaget
örn Konungens Myndighets ålder m. in; j
och blefvo dessa förslager, på Stats Rådets Ledamöters
underdåniga tillstyrkande, af Kongl.
Maj:t i Nåder giliådéj och skulle af undertecknad.
Hof-Cantzler conträsignerade, pä vanligt sätt
tili Riksens Ständer öfverlémnås.
In fidem Protocolii
G. af Wetterstedt.
Kongl. Majus Nådiga Proposition till
Rikets Stander, i anledning qf Norriges
Rikes St or-Tkings svar på den
föreslagna Riks-Acten, till bestämmande
af de j genom föreningen mellan
Sverige och Norrige, uppkomna
Constitutionella föv hållanden. Gif
ven
Stockholms Slott den 19 Juli
i8I5-
Kongl. Maj:t äger nu den tillfredsställelsen,
att till Rikets Ständer, sä väl i afskrift,
som i Svensk öfversättning, härjemte kunna öfverlemna
det Beslut, Norriges Rikes Stor-Thing
fattat,
Den 2 o Juth
1777
£att'at, i anledning af den föreslagna Riks-Aden,
'till bestämmande affle, genom Föreningen mellan
Sverige och Norrige, uppkomna Con st i tu*
t i onel l a förhållanden. Öeii ädla beredvillighet
Rikets Ständer visat att, med hvarje erkännande
af laglig rätt , med hvarje prof af Nationen®
välvilja , gå Norrska folkets, på Grdndlagén byggda
fordringar, till mötes, har hos dess Representanter
befästat den öfvertygelse, att det Föreningsband,
som blifvit knutet mellan Scandinaviens
folk, redan i dessa inbördes Handlingssätt
agde en orubbelig borgen för framtiden;
Med erkännande af den anda, sorn vägledt Rikets
Ständer i anseende till den ifrågavarande*
Riks-Acten, har Norriges Rikes Stor-Thing , endast
med få skiljaktigheter bifallit det gjorda förslaget,
Samt dervid fogat tvänne tillägg, sorni
äfven om de ej af Rikets Ständer i liela dess
vidd skulle aritagas , alltid innebära ett ytterligare
bevis på det öppna förtroende, sorn legat
till grund för åtgärderna imellan bägge folkens
ombud.
Kongl. Majit gör sig försäkrad, att Rikets
Ständer, vid pröfningen af detta förslag, endast
skola ådagalägga motsvariga tänkesätt af nit för
detta vigtiga ärendes snara afgörande, och af
Sarnmanjerakning i meningar, till vinnande af
detta ändamål.
Då de smärre förändringar ■, söm af Norriges
Rikes Stor-Thing blifvit gjorda i Redattiohen
af Riks-Acten , med' undantag af tillägget
5;te Bandet, 5123. 224. vid
177»
T)en 20 Juli.
vid 7 §. och den nya , endast för Norrige bindande
12 §., förmodligen ej lär möta någon
svårighet, att af Rikets Ständer antagas, och således
egentligen frågaglärer uppstå orri förenärnde
2:ne §. §. , föreslår Kgl. Majit till Rikets Stander.
Att, till förekommande af ett ytterligare
dröjsmål med Riksdagens snara afslutande, i
händelse Norriges Rikes Stor-Things erforderliga
nya yttrande möjligen åter kunde blifva afvikande
från det af Rikets Ständer fattade beslut,
Rikets Ständer i deras svar på de nu föreslagna
7 och 12 §.'•§. i Riks Aeten, ville förklara:
att , om Norriges Rikes Stor-Thing icke ansåge
sig kunna bifalla de, å Rikets Ständers sida,
i detta afseende framställde förändrade bestämmelser,
Stor • Thinget likväl ville instämma
i det alternativa förslag, att Riks-Acten,
(utom det Reglementariska i 7 §., hvarom bägge
Rikens Representanter ej kunnat öfverenskomma,
-men med bibehållande, i denna §., endast af de
stadganden , som redan Ömsesidigt äro godkände,
och likaledes med undantag af den x 2 § , om
någon tillämpning deraf skulle göras på Sverige,
) måtte anses, i allt öfrigt, å båda sidor antagen
och bekräftad, samt genast u färdas, underskrifvas
och till Kongl. Maj:ts Nådiga Santion
öfverlemna*.
Det Reglementariska i 7 §., hvaröfver skiljaktiga
meningar hade upp.lått, äfvensom det
särskildta stadgandet i 12 §•> vid tillämpning på
Sverige , skulle till nästa Riksdag och StorThing
hänskjutas, för att då först till slutligt
afgörande förekomma.
Kongl.
Den 20 Juli, *779
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
ali Kongl. Nåd och Ynnest välbevågen*
CARL*
*
G. af Wetterstedt.
Öfversättning*
Konungariket Norriges nu församlade Stör*rhing
erkänner den fullkomliga likhet i rättigheter
och pligter , som så tydligen ligger till
grund för Sveriges Rikes Ständers beslut, i afseende
på bestämmandet af degenom föreningen
mellan Norrige och Sverige uppkomne Constitutionella
förhållanden»
Med enhällig beredvillighet har Stor-Thinget
derföre bifallit Kongl. Majits Nådiga Proposition
om utfärdandet af en särskild Riks-Act {
detta afseende* hvars innehåll, endast skiljaktig
der man fann det nödvändigt, för att bibehålla
Grundlagens egna ord, i allmänhet skall
finnas svarande emot Sveriges Rikes Ständers
heslut, med några tillägg, som endast syfta på
att aflägsna allt missförstånd, och derigenom äh
mera befästa föreningens styrka och Varaktighet.
Således har man ansett sig förbunden, att,
i öfverensstämmelse med Grundlagens- 42 §t)
nogare Utveckla 7 §. i den föreslagna Riks-Acten,
Och Stor-Thingefs nu församlade Representanter
äro färdige att egenhändigt underskrifva
och bekräfta denna Act, så snart de blifva underrättade
om Sveriges Rikets Ständers bifall
der
-
Den 3 o Julu
dertill, så att den derefter Iean blifva till Kongl.
Maj:ts Nådiga Sanction öfverlemnad. Christiania
i Stor-Thinget den 13 Juli 1815.
På samtlige Representanternas vägnar
Christie,
p. t. President.
Weidemann,
Secreterare»
Afskriftens rigtighet intygar
N. Olsen.
Secreterare.
Konge Riget Norges nu forsamlede StorThing
erkjender den fuldkomne ligbed i rettigheder
og pligter , som saa kjendelig ligger till
grund for den Svenske Rigsdags Beslutninger ,
betrseffende bestemmelsen af de ved Föreningen
imellan Norge og Sverrig opkomne Constitutionelle
forhold.
Med udeelt beredvilligbed har Stor-Thinget
derför vedtaget Hans Kongelige Majestsets
Naadigste förslag: om utfaerdigelsen af en saer
skilt
Rigs Act i denne anledning, hvis indhold,
forskjelligt kuns, hvor man fandt det nödvaendigt
at beholde Grundlovens egne udtryk, i
det vassentlige vil befindes stemmende med den
Svenske Rigsdags beslutninger; med nogle tillägg,
der ene sigte til at afvaerge misforstaaelser,
og derved end mere bestyrke föreningens fasthed
og varighed.
Saa-r
Dm q o Julii
178S
Saaledes har man anseet sig forpligtet till
nöiere at udvikle den 7 §. i den naadigst foreslaaede
Bigs-Act, i overeenssternmelse med
Grundlovens §. 42, og ere Stor-Thingets nu forsamlede
BeprEesentanter rede til egenhsendigen
at underskrive og bekraefte denne Act, saa snart
de vorde underrettede om det Svenske Biges
Staenders samtykke , for at den derefter kan vorde
Hans Kongelige Majestaet til naadigst sanction
förelagt. Stor-Thinget i Christiania den
13 Juli 1815.
Paa samtlige Bepraesentanters vegne
Christie,
p. t. President.
Weidemann,
p, t. Seeretair»
Öfversättning.
Förslag till en Riks-Act, till bestäm’
mande af de genom Föreningen mellan
Norrige och Sverige uppkomna
Constitutionella förhållanden.
Vi efter&krifne Norriges Bikes BepresenJ
tanter, sorn nu här i Christiania till Lagtima
Stor-Thing församlade äro, så ock Svea Bikes
Ständer, Grefvar, Friherrar, Biskoppar, Bidderskap
och Adel, Klerkeri, Borgerskap och Menige
Allmoge, som nu här i Stockholm till Urtima
-
*78*
Den a o Juli.
tima Riksdag församlade äro, gore vetterlig! •
att sedan genom Försynens mägtiga bistånd , det
föreningsband lyckligen blifvit knutet mellan
Scandinaviens tvänne Folk, som, ej af vapnen-,
men af den fria öfvertygelsen tillvägabragdt, en»
dast bör och skall hvila på ett inbördes erkännande
af Folkens lagliga rättigheter, till stöd
för deras gemensamma Thron; och då Vi, un»
derskrifne Sveriges Rikes Ständer, med anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af d,
12 sistlidne April, om de nya Constitutionella
förhållanden, som genom föreningen mellan
Sverige och Norrige uppkommit, erkänt och med
Vårt enstämmiga samtycke bekräftat de , med
afseende på dessa Constitutionella förhållanden,
i Norriges Rikes Grundlag af den 4 November
1814 införde stadganden , hvilka, under förbehåll
af vår Constitutionella rätt i de delar, sorn
skulle medföra förändring eller jemkning i Sveriges
Rikes Regeringsform, af Vår AUernådigste
Konung och Herre blifvit, under den 10 derpå
följande November, antagne och besvurne;
alltså bafve, Vi , Laglige Ombud för Norrige®
och Sveriges inbyggare, ej trott oss kunna på ett
värdigare och högtidligare sätt , för kommande
tider befästa vilkoren för den imellan Norrige
och Sverige träffade föreningen under en Konung
, men med åtnjutande af särskilta Regerings
Lagar, än då \ i öfverenskomma, att i en
särskild Riks-Act innefatta och upptaga förena
nide vilkor, alldeles såsom de ord för ord
härefter följa:
i. §.
Den 20 Juli. , 1783
1. §.
Konungariket Norrige skall vara ett fritt
och sjelfständigt Rike, som ej kan delas eller afhändas,
förenadt med Sverige under en Konung,
och hvars Regeringsform är inskränkt och ärftligen
Monarkisk.
2. §.
Thronföljden skall vara rätt nedstigande och
agnatisk , sådan som den finnes ^ bestämd i den
af Sveriges Rikes Sländer beslutna och af Konungen
antagna Successions-Ordning af den 26
September -1 8 1 o. Bland Thronföljare skall räknas
äfven den ofödde , som straxt intager sitt
behöriga ruin i arfföljd en , så snart han efter
fadrens död födes lill veilden. När en -Prins
med arfsrättighet till Norriges och Sveriges förenade
Kronor födes, skall harts namn och födelsestund
tillkännagifvas inför nästinstundande StorThing
och i dess Protocoll antecknas,
3- §*
Ar ingen arfs - berättigad Prins till, och
Thronföljare val i bägge Rikena skall anställas,
skola Stor-Thing i Norrige och allmän Riksdag
i Sverige till samma dag utlysas. Konungen,
eller, derest Thronföljare-Val under Thronledighet
inträffar, bägge Rikenas lagligen varande
interims-styrelse , skall inom åttonde dagen
efter den dag, då Stor-Thing i Norrige blifvit
lagligen öppnadt, och Riksdag i Sverige å RiksSalen
öppnad, på samma dag å bägge ställen
af
-
Den a o Juli.
aflemna Propositionen om Thronfölj Jen. NorrsijStor
- Thingsman , äfvensom Svensk Riksdags.-  man, håfve rätt att föreslå Thronföljare. Vil;l
någon af flem denna sin motions-rätt utöfva ,
skall han vara förhunden att densamma inom
flen bestämda tid begagna. Norrige» Stor Thing
pch Sveriges Rikes Ständer skola derefter hvarför
sig bestämma Valdagen; men ej sednare än
den 13 dagen efter den för Propositionens af»
lemnande fastställda termin, skall ovilkorligen
Thronföljare-valet förrättas.
Dagen före den , sorn sålunda blifvit fastStäld
till Noj-riges Stor-Things och Sveriges Rikes
Ständers Thronföljare-val, skall så väl i
Norriges StorThing, sorn af Sveriges. Rikes Stan”
fler valjas dien Comité, sorn får sig uppdraget,
att, derest det Norrska Stor-Thingets och Svert»
ges Rikes Ständers val falla på olika personer, sammanträda
, och med bägge Rikens Representanters
rätt, genom omröstning, Valet på en person
bestämma.
På den till valet utfatta dagen skola Norri-,
ges Stor Thing och Sveriges Rikes Ständer, efter
det i hvardera Rikets Grundlagar bestämda
sätt, välja hvardera blott en person bland de
föreslagtae Gandidater. Hafva bägge Rikenas
val; inträffat på samma person, vare han lagligen
utkorad till Thronföljare. Skulle åter hvartflera
Riket hafva valt én olika person, skall
denna skiljaktighet afgöras genom omröstning af
bägge Rikenas förenade Gomitéer.
Denna Comité skall bestå af 36 personer
ifrån hvartdera Riket, jemte 8 Suppleanter,
valde.
Den 20 Juli.
valde på sätt Norriges Stor-Thing och Sveriges
Rikes Ständer särskildt stadgat. Suppleanterne
träde i befattning, efter bestämd ordning, endast
i det fall, att någon af de ordinarie Ledamöterna
icke vid val-förrättningen skulle vara
tillstädes.
Carlstad vare bägge dessa Rikenas Coinitéers
samlingsort.
Innan hvardera Comitéen afreser ifrån den,
ort, der Stor Thing i Norrige och Riksdag i
Sverige hålles, utvalje hvardera inom sig,en
Ordförande.
Konungen eller, ifall af Hans frånfälle,
bägge Rikenas varande Lagliga. Interirns-Styrelse
utsatte dagen, då bägge Rikenas Comiterade
i Carlstad skola inträffa , inom den kortaste möjliga
tid , efter erhållen underrättelse om livart,
dera Rikets särskildta val , beräknad efter StorTings
oah Riksdagsorternas afstånd ifrån samlingsoxlen,
men ej sednare, än den 31 dagen
efter den för Norriges Stor-Thing och Sveriges
Rikes Ständer till sista Valtermin ofvanföre
bestämda i2:te dag.
Hyartdera Rikets Comiterades Ordförande
utfärde genast efter ankomsten gemensamt anslag
till sammanträde på förmiddagen, dagen
efter den, som blifvit utsatt till de Comiterar
des inträffande på samlingsorten.
Vid sammanträdet uppläse först hvardera
Comitéernas Ordförande sitt och sina med-comiterades
Constitutorialer. Derefter varda lottning
förrättad imellan de bägge Ordförande, för
att afgöra, hvilkendera af dem vid Valförrättningen
-
17*56
Deli 2 0 Juli.
ningen skall föra Ordet. Den salunda under
en äfven i omröstningen deltagande Ordförande,
förenade bägge Rikenas gemensamma Comité företage
då genast, och utan discussion, omröstningen.
De Gotniterade skola ej åtskiljas, ej
eller någon af dem ifrån samlingsrummet afgå,
Innan Valförrättningen är till alla delar full
,
o
ändad,
Vid omröstning en skall hvardera Ordföranden
för hvartdera Rikets Comiterade uppläsa
och utvexla det Doucument, sorn innefattar hans
comitenters på en person bestämda val. Derefter
skall Voterings-Propositionen upprättas, medelst
ifyllning af de bägge Thron-Gandidaternas
namn i följande schema:
Norriges Stor-Things och Sveriges Rikes Ständers
Deputerade rusta gemensamt att välja Thronföljare
till Norriges och Sveriges förenade Thron,
Jfr än Noir iges Stor Thing är dertill föreslagen
'N. N. Ifrån Sveriges Rikes Ständer är dertill föreslagen
N. N.
Om flesta rösterna falla på N. N., är han
till Konungens efterträdare, (Konung) pä Norriges
och Sveriges förenade Thron Lagligen utkorad.
Om flesta rösterna falla pä N. N., är han
till Konungens efterträdare, (Konung) på Norriges
vell Sveriges förenade Thron Lagligen utkorad.
Innan upprop till omröstningen företages,
skola alla de stadgar, som röra omröstningssättet,
högt och tydligen uppläsas.
Upprop vid denna omröstning skall så
förrättas, att, derest den gemensamma Comitéens
Ordförande är Morrsk,. de Svenska Comiterade
-
Den 20 Juli.
1787
terade först upprepas och stna röster afgifva,
och dernäst de norrska, samt tvärtom, derest
Ordföranden är Svensk.
Omröstningen skall förrättas med till storlek
och utseende i alla delar lika sedlar, hvarpå
hvardera Thron-Candidatens namn skall finnas
tryckt med lika stilar.
Den Ordförande, sorn icke vid Valförrätt»
ningen förer Ordet, tecknar sitt namn på Voterings-sedlarna
, innan de till de Comiterade utlemnas.
För att kunna gälla, skola dessa sedlar
vara enkla, omärkte, slutne och hoprullade.
Enkel Pluralitet gifve Utslaget.
Förr än sedlarne uppräknas, skall Ordföranden
en ibland dem uttaga och förseglad aflägga.
Om efter förrättadt upprop, vid sedlarnas
öppnande, någon sedel belinnes af egenskap, att
enligt ofvanbestämda grunder ej kunna antagas,
blifve den på- stället förstörd. Skulle derigenom
omröstningen stadna i paria vota, trppbrytes
den förseglade sedeln, och béstämme Utslaget,
så framt den befinnes äga ojvanberörde egenskaper;
men kan den ej antagas, anses Voteringen
för ogild , och skrides genast till ny omröstning.
Ar dess förutan Pluraliteten redan bestämd,
skall den aflagde sedeln genast, oöppnad, förstöras.
Protocollet skall vid omröstningen föras af
någon bland de Comiterade sjelfva; i Norrska
Språket om Ordföranden är Norrman , och i det
Svenska om han är Svensk. Detta Protocoll
skall genast efter omröstningens slut justeras,
hvar
-
i?8S
Den 4 o Jall.
hvarefter tvänne likalydande exemplar skola upprätta?,
af liela Val-Comitéen, innan den åtskiljes,
underskrifvas, i dess närvaro förseglas, och
genom hvartdera Rikets Comiterades Ordförandes
försorg genast samma dag afsändas , det ena
till Norriges Stor-Thing, under adress till dess
President, det andra till Sveriges Rikes Ständer,
under adress till Landtmarskalken och Talexnännen.
Dessa ProtocoII skola underskrifvas så, att
det exemplar,som till Norrska Stor-Thinget afsänd.
es, framst af Norriges och dernäst af Sveriges:
Comiterade undertecknas, och det som till Sveriges
Ständer afgår, främst af Sveriges Comiterade
och dernäst af Norriges underskrifves.
Efter inhändigandet af denna Val-Act på båda
ställen , varde den genast, eller sist den följande
dagen, för Stor-Thinget i Norrige och Riksens
Ständer i Sverige föredragen ; och Norriges
Stor-Thing samt Sveriges Rikes Ständer skola
genast träda i författning , att detta bägge Rikenas
Representanters beslut Kongl. Maj:t, eller i
fall af Dess frånfälle, dea Eagliga Interims
Styrelsen meddela.
4 §•
Konungen skall hafva rätt att sammandraga
troppar , begynna krig och sluta fred , ingå
och upphäfva förbund , affärda och emottaga sändebud.
När Konungen vill begynna krig,, skall lian
meddela Regeringen i Norrige sina tankar , och
derom inhämta dess betänkande, jemte en full
stäzie
-
Den lo Juli.
1789
Ständig berättelse om Rikets tillstånd, i anseende
till dess financer, försvars - anstalter m, rn.
Sedan detta skeft, samrnankalle Konungen den
Norrske Siats-Ministern, och de Norrska StatsRåden,
tillika med de Svenska, till ett utomordentligt
Siats-Råd , och Förelagge dem ej mindre
de grunder och omständigheter, som vid detta
tillfälle böra komma i öfvervägande, än Norrska
Regeringens förklaring om detta Rikes till»
stånd, jemte en dylik om Sveriges. Öfver dessa
föremål infordre Konungen deras betänkande,
hvilket de hvar för sig skola till Protocollet afgifva,
vid den ansvarighet Grundlagarne bestämma
Derefter äge Konungen rätt att fatta och
utföra det beslut, Han anser för Staten gagneligast.
5 §•
Så väl den Norrske Stats Ministern, som de
fränne Siats-Råd , hvilka åtfölja Konungen, skola
hafva säte och öfverläggnings stämma i det
Svenska Stats Rådet, enär ämnen der förehafvas,
hvilka angå bägge Rikena. I dylika mål skall
den i Norrige varande Regeringens betänkande inhämtas,
så vida de ej fordra ett så hastigt afgörande,
att tiden sådant icke medgifver.
Då inför Konungen, i det Norrska Stats»
Rådet, enär och ehvar det är samladt, ämnen
förehafvas, som angå båda Rikena, skola trenne
Ledamöter af det Svenska Stats-Rådet der äfven
hafva säte och stämma.
179»
Den 20 Juli.
6 §.
Dör Konungen medan Thronföljaren ännu
är omyndig, skall Norrska och Svenska Stats*
Rådet genast sammanträda, för att gemensamt
•utfärda kallelse till Stor * Thirtg i Norrige och
Riksdag i Sverige.
7 §•
Intill dess bägge Rikenas Representanter
ä’ro församlade och hafva förordnat om Regerin*
gen under Konungens minderårighet, skall ett
af lika antal Norrska och Svenska Ledamöter
Sammansatt Stats-Rld foresta Rikenas Styrelse,
nied iakttagande af dessas ömsesidiga Grundlagar.
Detta sammansatta Stats-Råd skall, under
namn af Norriges och Sveriges Interims-Regering
, bestå af sex Ledamöter från hvardera Riket,
nemligen fran Norrige, Norrske Stats-Mini*
stern och de tvänne Stats-Råd som äro i Stock*
holm, tvänne Stats-Råd, som dertill utses af den
i Norrige varande Regering bland dess egna
Ledamöter, och i hvilkas ställe tvänne Stats Råd
tillförordnas, samt af en Stats-Secreterare som äf
samma Regering utnämnes, och fran Sverige de
tvänne Stats - Ministrarne , Hof * Cantzleren och
tvänne Stats-Råd, som dertill utses af Svenska
Stats-Rådet bland dess egna Ledamöter, samt en
Stats Secreterare, som af Svenska Stats-Rådet ut^
namnes.
Den
Den 20 Juli.
1791
Den i Norrige varande Regering fortfar alt
emottaga, granska och bereda alla Norrska Saker,
samt, i öfverensstämmelse med dess Instruction
, alt afgöra de mindre betydliga mål, och
att underställa de vigtigare, likasom förut till
Konungen, till det sammansatta Stats-Rådet (Interim
s-Regeringen).
Likaledes skola alla Svenska Saker först
granskas och beredas af Svenska Stats-Rådet, som ,
i likhet med Norrska Regeringen i afseende på
Norrska Saker , häfver rätt att afgöra alla mindre
vigtiga Svenska mål , och till det sammansatta
Stats-Rådet (Interims Regeringen) underställa de
vigtigare.
I det sammansatta Stats-Rådet (InterimsRegeringen)
skola de Norrska Arenderna af den
Norrska Stats-Secreteraven föredragas, i Protocoll
fattas och på Norrska Språket expedieras; och de
Svenska Arenderna af den Svenska Stats-Secrete
aren föredragas, i Protocoll fattas och expedieras
på Svenska Språket.
Saker, som angå båda Rikena, föredragas af
Hof Cantzleren och expedieras till hvartdera Riket
i dess språk och genom dess Stats-Secreterare.
Diplomatiska Arender föredragas äfven af
Hof - Cantzleren och införas i ett särskildt Protocoll.
Arenderna afgöras genom de flesta rösterna,
och när rösterna äro lika, bestämme Ordföranden
utslaget.
Alla Resolutioner underskrifvas af samtliga
Ledamöterna.
Det
llefi 30 Juli.
Det säfnhiånsatta Stats-Bådet (Intferims-Regeringen)
skall hafva sitt säte i Stockholm.
Norrska Stats - Ministern och den Svenskå
justitiae-Stats Ministern skola , vid bagge Stats»
Badens första sammanträde, draga lott om hvil»
kendera där fots t skall föra ordet. Efter den
genom samma lottning Först fastställda ordning
skall Ordföranden sedermera hvar åttonde dag
ombytas, sä att hvardera Stats Ministern, deit
ena efter den andra, och endast en vecka i sender
må föra ordet.
Vid alla de tillfällen, då efter Norriges oell
Sveriges Grundlagar, Rikets Styrelse föres af
Stats-Rådet, skola bägge Rikenas Stats-Råd , till
lika antal och efter ofvan anförda grunder *, sammanträda.
8 §.
Valet af Förmyndare , att föra Styrelse»
tinder Konungens minderårighet , skall verkställas
efter samma föreskrift och på samma, sätt j
feom förut i 3 §. är stadgadt, angående välet af
Thronföljare.
9 §•
De Norrmän, som vid öfvananfördä till*
fallen deltaga i Regeringen, skola inför Norrska
fitor-Thinget aflägga följande Ed : ”Jag lofvar och
”svar, att vilja förestå Regeringen i enlighet med
”Gonstitutionen och Lagarna; så sant mig Gud
”hjelpe och Hans heliga Ord.” De Svenska
aflägga Ed inför Sveriges Rikes Ständer.
Hålles
Den 20 Juli.
»793
Hålles ej Stor*Ting eller Riksdag vid denna
tid, nedlägges Eden skrifteligep i Stats-Rådet och
förnyas sedan på nästa Stor-Ting eller Riksdag.
10 §.,
Om den omyndiga Konungens uppfostran
skall förordnas på det i 8 §. föreskrifna sätt.
Såsom bestämd regel galle , att den omyndige
Konungen skall erhålla tillräcklig undervisning i
Norrska språket.
il. §•
Ar Konunga - Ätten på Manssidan utdöd ,
och ingen Thronföljare utkorad; då skall ett nytt
Konungahus väljas, på det i 3 §. föreskrifna sätt.
12 §.
Då de stadganden , som i denna Riks-Act
innehållas , dels äro afskrifna ur Norriges Rikes
Grundlag, dels utgöra tillägg till densamma,
grundade på den til} innevarande Stor-Ting,
genom Grundlagen, uppdragna rättighet, så skola
de, i anseende till Norrige, äga och behålla
samma kraft, sorn detta Rikes Grundlag, och
icke kunna förändras titan på det i nämnde
Grundlags 112 § föreskrefna sätt.
Till yttermera visso, att vi allt detta så belefa
vat och beslutit, håfve vi samtliga Norriges Rikes
Stor Ting och Sveriges Rikes Ständer denna RiksAct
med våra namns och insegels undersättande
5.te Bandet. 3 2 5- 226, stad
-
179 4
Den t o Juli.
stadfäståt och bekräftat, som skedde i Christiania
den dagen i Juli månad, och i Stockholm
den dagen i samina^ månad år efter
Christi bord det Ett Tusende Åttahundrade och
på det Femtonde.
Enligheten med Stor-Tingets Protoeoll intygat
Christie.
Weideman ,
p. t. Secreterare.
Likheten med Originalet intygar,
N. Olsen ,
Secreterare.
Förslag til en Rigs - Act til beste?n~
weise af de vid Föreningen imellan
Norge och Sverige opkomne Con•
stitutionelle forhalde.
Vi efterskrevne Norges Riges Representanter
her i Christiania til et ordentlig Storthing
forsamlede, och vi Sveriges Riges Stander, Grever,
Friherrer, Biskopper, Ridderskab og Adel,
Prosteskab, Borgerskab og menige Alrnue, som
nu her i Stockholm til overordentlig Rigsdag
forsamlede ere, gjöre vetterligt: at efter di ved
Forsynets masgtige bistånd , imellan Scandinaviens
Folk det Foreningsbaand lykkelig er bleven
knyttet, som, ei ved Vaabasn; men ved fri
oVferbeviisning tillvseiebiagt , alene bör og skal
fast*
JOeri 20 Juli. i?§S
få st b oidés ved inbyrdes érkjendelse af Folkenes
ioviige rättigheder, til vasrn om deres folledeThroher,
og då vi undérskrevrie Sveriges Riges Stander
i anledning af H:s Kongl. Maj:t Naadigste Proposition
af 12 April sidstleden , örn de nye constitu*
tionelle forholde,som ved föreningen imellan Norge
og Sverige ere opkömne, bave erkjendt dg med
vort eehstemmige samtykke bekraeftét de i ftenseende
till (lisse Constitutiönelle forliolde i Norges
Riges Grundlov af 4 November i 814 indförté
bestemmélser , hvilka * under forbehold af
vor Cdhstitiitionfelle ret i de delé söni skulle
medföra förändring eller fnö-lification i Sveriges
Riges Regjeringäform, af vor Allernäadigste Könge
og Herre under 10 derpaå fölgéndé November
er bleveh antagen og besvoreh: saä havé vi,
Sorn lovlige Fuldmtegtige för Norges ög Sveriges
Indbyggere, ej tröet att kunne paa en vserdi|>éré
og höitideligéré maäde för kormneridé tider
béfseste vilkaarene för den mellan Norge bg
Sverige trufné förening under en Konge , mea
med sasrskildte RegjeringSlöve, end ved ät overeenskomme
om i en saérskiit Rigs-Act at indbefatte
og indföre bemeldte vilkaar, aldeles saaléiles,
söni dé ord til ord her nedanför fölgé:
Korige-Riget Norge skal vasre et frit, selvstsendigt
udeleligt og uafhtcndeligt Rise forenet
med Sverige under eeri Konge. Dets Begjerings-Form
er indskrsenket og arvelig monarkisk.
§• ii
I7q6 Den 20 Juli.
Arvefölgen slcal va?re ref nedstigende og
agnatisk. saaledes, som den findes bestemt i den
af Sveriges Biges Staender besluttede og af Kongen
antagne Successions-Orden äf 26 September
1H10. Blandt arveberettigede regnes ogsaa den
ufödte, der strax indtager tilbörlige sted i arvelinien
, naar han efter faderens död födes til
verden. Naar een til Norges og Sveriges forenede
Kroner arveberettiget Prinds födes skal
lians navn og födelsetid tilkjendegives forstholdende
Stor-'X'hing og antegnes i dets Protocol.
§• 3»
Er ingen arveberättiget Prinds til, og Thron*
fölger valg i begge Biger skal anstilles, skulle
Stor-Thing i Norge og Bigsdag i Sverig til een
og samme dag sammenkaldes. Kongen eller
dersom Thronfölger-valg under Thronledighed
indtrasffer, begge Bigers loflige InterimsRegjering,
skal inden den ottonde dag efter den dag daa
Stor-Thinget i Norge er bleven lovligen aabnet
og Bigsdagen i Sverige paa Rigssalen er bleven
aabnet, paa samme dag paa begge Steder gjöre
Förslag om Thronfölgen.
Norsk Stor Things mand, ligesaavel som
Svensk Bigsdagsmand havé ret til at foreslaae
Thronrölger.
Vil nogen af dem udöve denne sin motions
ret, skal han vaste pligtig at gjöre -brug
af samme inden denne bestemde tid.
Norges
Den 20 Juli.
*797
Norges Sfor-Thing og Sveriges Riges Staender
skalle derefter bestemme valgdagen enhver
for sit vedkommende; mén ei seriere end den
tolvte dag efter den for Propositionens afgivelse
bestetnmte termin bör Thronfolger-valget uotngjaengeligen
fortetages.
Paa dagen före den, som saaledes er bestemt
til Norges Stor-Things och Sveriges Riges Stasn*,
ders Thronfölgervalg , skulle saavel Norges StorThing
blandt dets segne Medlemmer som Sveriges
Riges Stasnder , vselge den Comitée til
hvaem det ovaerdrages, i tilfaslde at det Norske
Stor-Things og Sveriges Riges Staenders valg
skulde falde paa forskjellige personer at sammanträde
og med begge Rigers Representanters ret
ved stemmegivning bestemme valget pah en
person.
Paa den til valget bestemte dag skulle Norges
Stor-Thing og Sveriges Riges Sttender i overeensstemrnelse
med den i en hver af de to
Rigers Grundlov bestemte , maade vaslge hver
blot een person blandt de proponerade Candidater.
Havé begge Rigers Valg träffet paa samme
person, da er han lovligen udkaaret till Thronfölger.
Skulle derimod hvert af Rigerne havé vaelgt
en forskjellig person, skal denne forskjellighed
afgjöres ved sternmegioning af begge Rigers forenede
Comiteer. Denna Comité skal bestaae af
sex og tredive personer fia hvert R>ge, samt
o'te Suppleantere, valgte paa den af Norges StorThing
og Sveriges Riges Sitender sserskildt bestemte
-
Den a o Juli.
stemte maade. Suppleanterna til t rasde i betfemt
orden fnrretningerne, meri kun i det tilfolde at
nogle af de ordentlige rnedlernmer ikke skulle
vaste tilstaede ved yalgforretningen.
Carlstad skal vaere Samlingstardet for begge
Rigers Comiteer.
Forinden hver Comitee afreiser fra det
Sted, hvor. Stor-Thing i Norge og Rigsdag i
Sverige heldes skal liver af sin Midte udvaslge
en Ord fö: er.
Kongen , eller i tilfaclde af hans dödelige
afgång , begge Rigers lovlige Interims Regjering ,
bör inden deri mueligstkorte tid efter erholden,
efterretning om hyert Riges sarskildte valg og
jmed hensyn til afstanden mellan sarnlingsstedet
og de Steder, hvor Stor-Thing i Norge og Rigsdag
i Sverige holdes, beramme dagen pua hvilken
begge Rigers Camiteer skulle infinde sig
i Carlstad; men ei seriere end til den een og
tyvende dag efter den for Norges Stor Thing og
Sveriges Riges Stander til sidste valgferminen
ovenfor bestemte tolvte dag.
Ordförerae för begge Rigers Corn i tered*
skulle, oupholdeligen efter deres ankomst fäel leds
udfserdige berammglse til at samrgentrasde. om
formiddagen, dagen efter den, der er bleven
bestemt för de Comiteredes ankomst til samlingsstedet.
Ved sammenkomsten oplasser forst hver
Comitees, Ordförer sin, og Med - Comiteredes
Fuld magt; derefter trirkke begge Ordförene .Lod
em hvo af dem deryed Valgforretningen skal
före ordet»
D» n.
Den ao Juli.
*799
Den saaledes under een ogsaa i stemmegiv»
ning d’eltagende Ordförer forenede facileds Go*
xnitee for begge Biger foretager derefter ufortövet
og uden discussion stemmegivningen.
De Comherede skulle ei adskilles , eller
nogen af dem 1'orlade samlingsvaerelset forinden
Yalgforretningen i alle dele er fuldent.
Ved stemmegivningen skal formanden för
hvert Biges Comiterede oplaese og udvexle det
Dacument, som indeholder . hans Comitenters
paa een person bes:emte valg.
Derefter skal Voterings-Fropositionen indrettes,
og begge Thron-Candidaters navne deri
indföres efter folgende Schema:
”Norges Stor-Things og Sveriges Biges
Stacnders Deputerede votere fäel leds for utvaelg#
Thronfölger til Norges og Sveriges forenede
Throner. Fra Norges Stor-Thing er.dertil fo*
reslaaet N. N.; fra Sveriges Biges Staender er
dertil foreslaaet N. N-”
”Om de fleste stemmer falde paa N. N.,
da er han til Kongens efterfölger (Konge) paa
Norges og Sveriges forenede Throner lovltgen
udkaaren.’
”Om de fleste stemmer falde paa N. N., da
er han til Kongens efterfölger (Konge) paa Nor*
ges og Sveriges forenede Throner lovligen udkaaren.
”
Forinden opraab til stemmegivning faretages
skulle alle de besteminelser der vedkomme Voterings-
maaden hoit og tydeligen oplasses.
Opraab ved denne votering skal saaledes
{orrettes, at naar den. foelleds. Coinitées Ordform:
-
18oo
Den a o Juli.
rer er Norsk da skulle de Svenske Comiterede
först opraabes og afgive deres stenarne, og t)ernsts
t de Norske, og omvendt naar Ordföreren er
Svensk.
Stemmegivningen skeer ved sxdler af storrelse
og udseende i alle dele lige, hverpaa
hver Thron-Candidats navn skal lindes trykt med
lige bogstaver.
Den Ordförer som ikke bestyrer forretningarne
paategner sedlarne sit navn, forinden de
udlevereres til de Comiterede.
For at gjelde skulle disse sedler vaere enkelte,
umairkede, lukkede, og sammenrullede.
Enkelt pluralitet gjör Udslaget.
Forinden sedlerne optaslles, skal Ordföreren
udtage een af dem og aflasgge den forseglet.
Om efter företaget opraab ved sedlernes
aabning nogen seddel lindes, der efter ovanstaaende
bestemmelser ei kan antages , skal den
paa stedet tilintetgjöres. Skulde fölgen deraf blive,
at stemmerne ere lige , saa aabnes den forseglede
seddel, som daa gjör udslaget, saa fremt
den befindes at bave de anförte egenskaber; men
kan den ei antages, saa anses det passerede for
uefterretfeligt, og der skrides strax til nye stemmegivning.
Er pluraliteten uden dette meddels användelse
alerede bestemt , skal den afiagte seddel
strax uaabnet tilintet gjöres.
Protocollen över stemmegivningen skal föres
af nogle blandt de Comiterede sc-lv, i det
Norske sprog om Ordförer n er Norsk, i det
Svenske sprog om han er Svensk.
Denne
Den 20 Juli.
1801
Denne Protocoll sl<al strax efter stemmegivningens
slutning lydeligen oplseses og vedtages,
livor efter 2:rte lige lydende Exernplarer forfattes,
af hele Valge-Comiteen, inden dens adskillelse,
underskrives , i dens nasrvserelse forsegles , og,
ved föranstaltning af Ordförene for hvert Riges
Corniteiede strax samme dag afsendes, det ene
til Norges Stor-Thing under adresse til cjets
President, det aridet til Sveriges Riges Stsender
under adresse til Landmaiskalken og Talemsendene.
Disse Protocoller skulle understa i vass saaledes
at det exemplar, som afgaaer til Norges
Stor-Thing underskrives överst af Norges og
dernäst af Sveriges Comiterede, og det som
afsändes til Sveriges Stsender, underskrives överst
af Sveriges og dernasst af Norges Comiterede.
Efter rnodtagelsen af denne Valgact paa
begge steder skal . en strax, eller senast den föl*
gende dag, foredrages for Stör-Thinget i Norge
og for Rigets Stsender i Sverige.
Og skulle Norges Stor-Thing og Sveriges
Rigés Stsender strax iagttage det förnödne for at
xneddele Hans Kongl. Majestät eller i tilfselde
af Hans dödelige afgång, den lovlige Interims
Regjering denne begge Rigernes Reprsesentanters
beslutning.
f. 4-
Kongen skal havé ret til at sammankalde
Tropper, begynde krig og slutte fred, indgaae
og ophasve Förbund, sende og modtage Gesandtere.
Naar Kongen vil begynde krig, da skal Han
meddele Begjeringen i Norge sine tanker og
in
-
Den s o Juli.
indhemte dens betänkning derom, tilligemed
fuidslffindig beretnirig om Rigets tilstand i henseende
til dets finantser og forsvars midler med
videre.
Efteråt dette er skeet sammenkalder Kongen
den, Norske Statsminister og de Norske Statsraader,
saaväl sorn de Svenske til overordentelig
S ätsraad og freinsaelter da de grunde og omstsendigheder
sorn i dette tilfaslde bör tages i
overveielse , hvnrved tillige ilen Norske Regjerings.
förklaring om dette Riges tillstånd, saavelsom
en lignende beretning om Sveriges bliver
at frami tegge.
Om disse gjenstande fordrer Kongen deres
betenkning, hvilken de skulle enhver for sig
afgive til Protocollen under den ansvarlighed
Grundloven besteminer, og har da Kongen ret
til at tage og udfore den beslutning han anseer
gavnligst för Staten.,
§• 5*.
Saavel den Norske Statsminister, sorn de
Jvende Norske Statsraader der folge Kqpgen,
bave sasde og delibererende stenarne i det Svenske
Statsraad, naar samrnesteds forhandles gjenstande
, som angaae begge Riger.
I saadane sager bör tillige den i Norge
vasrende Regjerings betänkning indhemtes, med
mindre sagerne udfordre saa hastig afgjörelse at
tid dertil ei gives. Saa ofte hos Kongen i det
Norske Statsraad, naar og hvor det er samlet,
gjenstande behandles , som, angaae begge Riger,
skull©
D,en so Juli.
skulle tre Medlemmer af det Svenske Sfaatsraad
posaa der havé saede og stemme.
§• 6.
Doer Kongen og Thronfölgerei; endnu er
U.myndig skal det Norske og Svenske Statsraad
strax samrnentrajde, for faelleds. at udst3sde Indkaldelge.
till Stor-Thing i Norge og Bigsdag i
Sverige,
§• 7.
IndtH begge B.tgers Rep.resentantere ere forsamlede
og bave anordnet Begjeringen under
Kongens minderaarighed skal et af lige antal
Norske og Svenske medlemmer sammensat Stutsraa.
d, forestaae Bigernes bestyrelse med iagttagelse
af disses gjensidige Grund lov. Delte sarnmensatte
Statsraad skal da , under navn af Norges
og Sveriges Interims Begjering, bestaae af
sex rnedlemrner fra hvert af Bigerne nemlig fra
Norge den Norske Statsminister og de tvende
Statsraader som ere i Stockholm, tvende Slatsraader,
sorn Bertil af den i Norge vaerende Begjering
blandt dens rnedlemrner udvaglges , og i
h.vis sted den constituerer to. Statsraa er, samt
pndelig en Stats Secretair som den beskikker;
og fra Sverige de to Statsininistre, flof-Cantzleren,
samt to Statsraader, samt endelig en som
fertil af det Svenske Statsraad blandt dets egne
rnedlemrner vaslges, ogen Stats-Secretair som dek
Svenske Statsraad beskfkker.
Den
3 804
Den ?o Juli.
Den i Norge vseren-le Regjering vedblifver
fremdeles at modtage, gjenemgaae og berede alle
Norske sager samt overensstemmen ie med dens
Instrux at decidere de mindre betydelige sager,
og at indstille de vigtigere til det sammensatte
Statsraad (Interims-Regeringen) ligesom ellers
til Korigen.
Digeledes skulle alle Svenske sager först
gjennemgaaes og beredes af det Svenske Statsraad,
der ligesom den Norske Regjering i henseende
til de Norske sager, skal havé ret til at
decidere de mindre vigtige Svénske sager, og
skal gjöre indstilling til det sammensatte Statsraad
(Interims-Regeringen) om de vigtigere. I
det sammensatte Statsraad (Interims-Regjeringen)
skulle de Norske sager af den Norske Stats-Secretair
foredrages , protocolleres og expederes
jiaa Norsk, og de Svenske sager af den Svenske
Stats-Secretair foredrages, Protocolleres og expederes
paa Svensk.
Sager, som angaae begge Riger, foredrages
af Hof-Cantzleren og expederes til hvert
Eige i dets sprog og ved dets Stats-Secretair.
Diplomatiske sager foredrages ogsaa af HofCantzleren
, og indföres i en sterskildt Protocol.
Sagerne decideres ved de fleste stemmer og
naar steinmerne ere lige gives Udslaget af den
sorn liar forsajdet.
Alle Resolutioner underskrivts af samtlige
rnedlemmer.
Det semmensatte Statsraad (Interims-Regjeringen)
skal havé sitt ssede i Stockholm.
Den
Den 50 Juli. 1805
Den Norske Statsminister og den Svenske
Justitias-Sfatsrninister skulle ved begge Statsraads
förste sammenkomst kaste Död om hvo der skal
havé forstedet (före Ordet).
Efter den ved denne Lodkastning först bestemdte
Orden skulle de derefter hver ottende
dag omvexle i at havé forsaedet, saaledes at benasvnte
Statsministre, den ene efter den anden
og Jmn een uge hver gang havé forsandet.
I
riges Grundlove Rigets bestyrelse forestaaes af
Statsraadet, skulle begge Rigevs Statsraad i lige
antal og under de foranförte bestemmelser saminentraede.
§. 8.
Valget af Formyndere, som skulle bestyre
Regjeringen for den umyndige Ronge, skal företages
efter samme regler og paa samme maade
som for hen i §. 3# er foreskrevet for Valget
af Thronfölger.
§. 9-
De som i ovenanförte tilfelde forestaae Re*
gjeringen skulle de Norske for det Norske StorThing
aflaegge folgende Eed:
”Jag lovér og sv serger at ville forestaae Regjeringen
i overeensstemmelse, med Constifulionen
og Lovene saa sandr hjelpe mig Gud og
hans hellige Ord” — De Svenske allasgge Eed
for Sveriges Riges Stander.
Holdes
JÖeh s a Juli.
Holdes ier Stor-Thing eller Rigsdag paa deri
tid, nedltegges Ee len skrivtlig i Statsraadet ■ og
gjentages sedan paa litesté Stok - Thing eller
Rigsdag.
§. io.
Bestyrelseh äf den umyndige Könges opdrågelse
fastssettes paa den i 8 §• föreskrevné
maade.
Det bör vasre én ufravigelig regel ät deri
umyndige Konge gives tilstraskkelig underviis1
ning i det Norske Sprog.
§; 11.
Er den mandlige Kongestainmé uddöd og
ingen Thronfölger udkaaret* da skal en nye
Konge udvaslgés paa deri i 3:die §. föreskrevné
hiaädöi
§. ii
Da
de bestémmelser , som i denne Rigs*
Act indeholdes, deels ere gjentagelser af Koageriget
Norges Grundlov, deels tillseg til samme
, grundede paa den til dette Stor-Thing i
Grundloven dertil givne bemyndigelse j saa skulle
de i henseende til Norge havé og helmida
samme kraft, som dette Rigés Grundlove og ikke
kunna forandrass uderi paa den i sammes
Ii2 §. foreskrevne maade.
Til ydermeré vislied om at vi dette saaledes
havé for godt befundet og besluttet, havé
vi Norges Riges Stor-Thing og vi samtlige
Sveriges Riges Sttender stadfsestet ög bekrseftef
deri
-
Den z o Juli.
J 807
denne Rlgs-Act med vore underskrivter bg vore
segl; hvilket skede i Christiania den — dag
i juli, og i Stockholm den
dag i samme
maaned. Aar efter Christ! Byrd Eet Tusende*
Otte Hundrede og Fernten.
Conform med Stor-Thingets Protocol testeref
Christie.
p. t. Prsesidént
Weideman»!
p. t. Secretair.
Afskrivtens rigtighed bevidrie
N. Olserh
Scéretair.
Uppläst hos Samtliga Riks-Ståndeii d. 20 juli*
Kongl. Majit s Nådiga Skrifvelse till
Rikets Stander, angående det af
Norriges Rikes Stor-Tbmg gifne
cnståmmiga bifall åt för sloget om
Kojmngens Myndighets-ålder, m. m.
Gifven Stockholms Slott den 19
Juli 1815*
Kongl. Maj:t öfverlemnar härmedelst till
Riksens Ständer, sa väl i afskrift som öfversättning,
det beslut som, i öfverensstämmelse med
hvad af Biltels Ständer är vidtaget, af Norriges
Rikes
i8o8
Den 2 o Juli*
Rikes Stor-Thing blifvit fattadt, att fastställa
Konungs Myndighets ålder till fyllda Aderton
är, som af den Sanktion, Kongl. Maj:t under går*
dagens datum derå låtit utfärda.
Likaledes meddelar Kongl. Maj:t härme*
deist till Rikets Ständers kunskap och närmare
åtgärd en afskrift af Norr iges Rikets StorThings
beslut , i afseende på Kongl, Maj:ts Nådiga
Proposition örn bestämmande af de frågors
naiur, som angå eller stå i sammanhang med.
föreningen mellan Sverige och Norrige.
Kongl Majit förblifver Rikets Ständer med
ali Kongl. Nåd och Ynnest välbevågen.
Datum ut supra.
CARL.
G. af Wetterstedt.
Öfversättning.
Kongl. Majit har i anledning af Grundlagens
8 §. i Nåder meddelat Konungariket Norrige»
Lagtima Stor-Thing underrättelse om ett ,
af Sveriges Rikes Ständer, enhälligt fattadt beslut:
att Konungens Myndighets ålder sålunda
borde förändras, att i stället för 21 år, enligt
Regeringsformen af år T809, denna Myndighets-ålder
må bestämmas till fyllda aderton år.
Derjemte ha- Stor-Thinget emottagit Kgl. Majits
Nådiga Proposition att å Norriges sida fatta ett
dermed öfverensstämmande beslut, och att likaledes
bestämma Konungs Myndighets-ålder till
fyllda aderton år. Sedan
Den so Juli.
Sedan denna sak, i öfverensstämmelse med.
'de i Stor-Thinget gällande föreskrifter, blifvit
företagen, hafva Norri ges Rikes Representanter
'enhälligt beslut! t:
'’Att Konungens Myndighets alder skall Vara
fyllda aderton år.”
I anledning häraf anhåller Stor-Thinget
hos den Kongl. Norrska Begeringen , att den
utverkar Kongl. Majtts Nådiga sanction till detta
Stor-Thingets beslut, på det alt en Lag derom,
i öfverensstämmelse med Grundlagens 8 §•
fnä blifva utfärdad. Christiania i Stor-ThingÄC
öen 13 juli 1815.
Tå samteliga Representanternas vägnar
Christie,
p. t. President»
Weidemann
p. t. Secreterare.
Äfskriftens rigtighet intygar
N. Olsen»
Secreterare.
VI CARL, med Guds Nåde , Sveriges i
Norriges, Göthes och Vendes Konung 8Cc. &c»
ICc. Gore veterligt: att ÖSs blifvit förelagdt ett
af det nu församlade Stor-Thing fattadt beslut
af den 13 Juli 1815, så lydandet
”Konungens Myndighets*ålder skall värå
fyllda aderton år.”
,5;t« -Bander» 847,
j8io
Den a o. Juli.
Ty håfve Vi antagit och bekräftat, likasom
Vi härmed antage och bekräfta detta beslut
som Lag. Gifvet på Stockholms Slott den 15
Juli 1815.
Under Vår hand och Rikets Insegel.
CARL.
Sommerhielm
i Ministerns frånvaro.
Afskriftens rigtighet intygar
N. Olsen.
Secreterare,
Hans Majestät har, i andledning af Grundlovens
8 §. , Naadigst meddeelt Konge Riget
Norges ordentlige Stor-Thing efterretning om en
af Sveriges Riges Stsender eenstemmigen fattet
beslutning , nemlig: at Kongens Myndigheds
alder
forand es saaledes , at i stender for det
2i:te Aar, efter Regjeringsformen af aar 180g,
det fyldte 18 aar skal vaere Kongens Myndigheds-alder;
hvorhos Stor Thinget har modtageS
Hans Majestäts Naadigste Proposition om; fra
Norges side at tage en hermed overeensstemmende
beslutning, og ligeledes at bestemme
Kongens Myndigheds-alder til det fyldte i8:de
aar.
Efter at denne sag, i overeensstemmelse med
de vedtagne reglor, i Stor-Thinget bar vseret företaget
, havé Norges Riges Reprtesentanter eenstemrnigen
besluttet:
”At
Den 20 Juli.
läll
”At det fyldte attende Aar skal vaere Kongens
Myndigheds alder.”
I folge héraf anholder Stor-Thinget deri
Kotigfelige Norske Regjering, om 'at bevirke
Hans Majestäts Naadigste Sanction paa denne
Stor-Thingets beslutning, paa det at en Lov
derom i overeensstern ruelse med Grundlovens g
§., kan volde udfcerdiget. Stor-Thinget i Christiania
den 13 Juli 1815.
Paa samtlige Reprsesentanters vegne
Christie i
p. t. President.
Weidemann
jp. t. Secretaii-i
Vi CARL, af Guds Naade Köngé til
Svetrig og Norge, de Gothers og Venders 8Cc.
SCc. SCc, Hertug til Slesvig, Holstéen, Storinatn
og Dithmarsken, Greve til Oldenburg og
Delmenhorst 8Cc. 8cc. Gjöre vitterligt: at Ös
er bleVen förelagt det nu forsamlede Ordentlige
Stör-Things beslutning, dateret Juli I8i5,
»således lydende:
’’Det fyldte attende Aar skal vare Kongens
Myndigheds alder.”
Thi havé Vi antaget og bekrasftet, ligesotn
Vi hermed antage og bekisfte denne beslutning
som
1812'
Den 20 Juli.
som Lov. Givet paa Stockholms Slot den 18
Juli 1815.
Under Vor Haand og Rigets Segl.
CARL.
Sommerhielm.
i Ministerei^s fravserelsej
Pro vera copia.
N. Wulfsberg.
Konungariket Norriges nu församlade StorThing
hade , med fästadt afseende på den af
det sista Urtima Stor-Thing faststälde Grundlag,
tagit under noga öfvervägande Kongl. Maj:ts Nå.
diga Proposition om bestämmande af de frågors
natur, som tillhöra föreningen mellan Norrige
och Sverige, och i anledning deraf stadnat i
följande beslut:
A. Att de frågor, som redan äro väckte,
om Constitutionella förhållanden mellan Norrige
och Sverige, kunna i öfverensstämmelse med
hvad af Urtima Stor-Thinget blef antaget och i
Grundlagen finnes anfördt, vid detta Stor-Thing
genast afgöras, och behöfva således icke
följande Stor-Thing uppskjutas,
B. Att de stadganden, som rörande föreningen
blifvit vidtagne, böra införas och utfärdas,
i en, från Norriges och Sveriges Grundlag,
afsöndrad och särskild Riks-Act, som i öf;verenstämmelse
härmed bestämmes.
Stor*
Den 2 o Jidit
Stor-Thinget tror sig härigenom hafva för,’
bundit Grundlagens bud så väl med Kongl.
Maj:ts Nådiga vilja, som med Sveriges Rikes
Ständers yttrade önskan, och har derföre bemyndigat
det samlade Stor-Thingets President,
att till den Kongl. Norrska Regeringen afgifva
underrättelse om dessa beslut. Christiania i
Stor-Thinget den 13 Juli 1815,.,
Christie,
p. t. President.
Weidentänrr»
Secreterare.
Afskriftens rigtighet intygar
N. Olsen.
Secreterare.
Konge-Riget Norges nu forsamtede StorThing
har, med den i det overordentlige StorThing
vedtagne Grundlov for 0inene, taget under
nöieste overveielse Hans Konglige Majestäts
Naadigste forslagt angaaende bestemmelsen
af de spörgsmaales natur, der vedkomme
Poreningsbaandet imellan Norge og Sverige, og
er i anledning deraf kommen, til fölgende beslutninger:
A.
”At de spörgsmaale, sorn alfrede ere
opstaaede om Constitutionelle forhold imellan
Norge og Sverige, kunne, i overeensstemmelse
sned hvad der af det overordentlige Stor-Thing
blev
Den so JulU
blev antaget, og i Grundloven findes anfort, ved
dette Stor-Thing strax afgjöres, og behöve saa^
ledes, ikke at udsasttes til et fölgende StoyThing.
”
J3. ”At de hesternmelser angaaende fore-t
klingen , der rnaatte vedtages , bör indföres og. ud->
fasrdiges i en fra Norges og Sveriges Grundlov.
adskilt og sasrskilt Rigs Act, der i overeensstem-»
xnel.se
Stor Tbinget troer hermed at havé bragt
Corund lovens. bydende i förbindelse saavef med;
Hans Majestasts Naadigste villie, som det Sven-?
ske Riges Sta riders 0nske, og hai; derför bemyndiget
det sarnlede Stor-Things President, til den
Kongelige Norske Regjering at afgive indberét.
ning om disse beslutninger. Stor-Thinget \
Christiania dept 13 Juli 1815.
Christie ,
p. t. President-.
Weideman»,
p. t. Secretair.
t/jjpläst hos Högt. Ridd. och Ad. den so Jain
Högvörd, Prest-Ståndet den 40
Vallofl. Borgare-Ståndet den 21 _
Hederv. Bonde-Ständer den 20
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oecono?nie-JJtskotts Betänkande
y i anledning af den utaf
åtskil
-
Den 20 Juli.
1815
åtskilliga Ledamöter inom Högloft.
Ridd. och Adeln samt Högvördiga
Prest-Ståndet väckta motion ovi
jemkning uti extra Roterings-skyldigheten.
I detta ämne äro följande Memorial till
Utskottet remitterade: från Höglofl. Ridd. och
Adeln; l:o af Herr Öfverste-Lieutenanten G. v.
Heyne, deruti, efter framställning huru ojemnt
extra Roterings-skyldigheten för närvarande skall
vara fördelad, yrkas: att taxering af all extra
Roterings-skyldig jord måtte inom kort föreskrifven
tid anbefallas, och efter Skattläggnings-method
blifva verkstäld, af Kronofogde och Häradsskrifvare,
med biträde af sådana goda män,
hvilka , med kännedom af Säde production och
foder-tillgångar, kunde bestämma huru högt
hvarje Hemmantal borde till extra Rotering under
Krigstider billigt anses: att mindst 2:ne och
högst 3:ne sådana Mantal komma att under krig
utgöra en extra Rote, utan prsejudicat af särskilta
provinsers gamla Rotering, med undantag af
de svagaste nordliga provinserna; och att hvarje
extra Rote under Krig, från det årets början,
då Kriget vöre förklarådt, erlade trenne Tunnor
Spannemål årligen, så länge Kriget fortfor, uti
sådana Sädesslag som för hvarje -Läns Kronotionde
äro bestämde, och dermed vore från all
annan extra Roterings-skyldighet fri, varandes
sluteligen anmärkt, att en förnyad refning af
all Rikets jord vöre både att önska och hoppas,
mera
1>en 9 o, Juli.
roen sorn den på flera år ej leande medhinnas
bade Öfverste-Idéutenante.n föreslagit Taxering »
såsom åtmindstone för bestämmandet af extra onera
under Krig för den oroterade jorden sins,
"imellan tillräcklig att uppfylla ändamålet , sorn,
skulle fordra skyndsam verkställighet; och har y
enligt Protocolls Utdrag af den 24 sistlidne Apiil,
Högvördiga, Preat-Ståndet deltagit uti Högloft.
Ridd. och Adelns remiss till Utskottet af
förestående Memorial; 3:0 Justitias-Ombudsmanpen
m,. m,. Herr Friherre U. A. Mannerheim
s.om, sedan han förenat sig med Herr Öfverste-*.
Ijieutena.nten y. Heyne i x Morn. af dess för-,
slag samt äfven, i, 2 Mom. uti allt som med billighet
kunde instämma, men ansett, att, tillvin-,
pande, af ändamålet, skulle finnas användbart
hvad, Riksens. Ständer vid 180g års Riksdag besluta
, nemi,.: att extra Roteringen skulle indelas
efter de gfunder och den method, sorn med;
dep förut i hvarje provins verkstälda ordinarie.
Regleringen och den oroterade, jördens kända,
förhållande ernof d,ep roterade närmast stod att
förena ; förklarat sig vara af alldeles, olika tanka,
med Herr Öfverste-Rieutenanten, i afseende på
hvad, 3 Morn. innehåller, och under anförande,
att vid cleo af Riksens HÖglofl. Ständer beslutne
Revärings,skyldighet det, vilkor blifvit fästaclt,
alf all oroterad jord skulle under Krigstid uppsätta
Manskap i likhet med den förra Roterade,
till bevis, hvarom Herr Frilierren åberopat detta
Utskotts den 30 Mars 1810 afgifne och af Riksens.
Ständer antagne Betänkande, deraf Heric
jgriheiisn dragit t|S&. slutföljd , att grunden så
val
-
Den 20 Juft. 18ij
val för Beväring som för extra Rotering vore
det directa försvar, sorn endast åstadkom mes genom
stridbara personer, men alldeles icke defc
indirecta sora kunde vinnas genom Hästar eller
Spannemål , och att a fslg ten med extra Roteringen
vore, att med dess personal mindska behofvet
af Beväringen, sökt visa, att Herr Öfverste
jLieutenantens framställning vore åtri dan»
de emot cle för det utomordentliga försvaret lagda
grunder; 3:0 af Hr Capiiainen Fiiherre Hensling
Wrangel, att lian funné Hr Öfverste-J.ieutenanten
v. Heynes förslag om en allmän jemkning
i grunderna för ex*ra Boteringen och om
en ny taxering af-ali före 180g oroterad jord
icke sakna billighet*; men Kerr Friherren kunde
icke instämma i Herr Öfverste-Ideuttnantens
förslag,, att hvarje extra Bote under Krig, från
det årets början då Kriget vore förklara/it, borde
erlägga tre Tunnor Spannemål årligen, så
länge Kriget fortfore,, emot befrielse från vidare
Boterings skyldighet, såsom skäl hvaremot
Herr Friherren anfört, dels att de fleste, åtmindstone
ganska mångå Rotehållare legt sina
Soldater icke blott för det första infallande Krig,
»tan för lifstiden , och dels att extra Rotehållare
tämmeligen allmänt förklarat sig icke kunna
antaga det Nådiga förslag, som år 1813 gjordes,
att gifva Säd emot befrielse från skyldigheken,
att hålla Soldat; hvarjemte Herr Fri herren
sluteligen hemställt, om icke hds Kongl. Majit
i underdånighet barde anhållas, att de Kan.
görelser, som i Skåne blifvit utfärdade, innefattande
förslag till extra Roteringens perma
nence,
a 818
Den 20 Juli.
nence, med förständigande , att de som ej infunno
sig vid de sammankomster, som till öfverläggning
härom blifvit utlyste, borde anses som hade
de bifallit förslaget, ej mitte lägga hinder i vägen
för dem, sorn icke ännu öfver det framställdta
förslaget sig yttrat, att fritt få efter förekommande
omständigheter sig deröfver utlåta. Härefter har
Herr Öfverste-Rieutenanten v. Heyne till Hnglofl.
Ridderskapets och Adelns Protocoll den 13
sisth April munteligen anfört, att Herr OfversteEieutenanfen
genom Herr Friherre Manner*
Fe ims anmärkningar och citationer hämtat den
upplysning att han, torde hända, misstagit sig
Om principen för Extra Roteringens utgörande,
då han i grdje punkten af sitt Memorial föreslagit,
att under krig, i stället för Roterings*
karls uppsättande, en viss årlig afgift i spannmål
borde erläggas, till hvilken framställning Herr
Ofverste - Lieutenanten likväl hämtat anledning
af den proposition, som år 18 I 3 af Herrar Randshöfdingar
gjordes Rotehållarne, att på bestämd
tid erlägga spanmål i stället för att hålla soldat;
och beträffande anmärkningen mot 2 punkten
af Memorialet, trodde Herr Öfverste-Lieutenanten
sig kunna visa, att för det Smålänningarne
längst sätte sig emot gamla Indelnings-Verket,
de till straff blefvo strängare äa andra provinser
till slut roterade, hvilket icke vöre fallet med
Extra Roteringen i Småland; äfvensom Herr
Öfverste - Eieutenanten vid dess ofvanstående
Memorial tillagt den önskan , att ifrågavarande
ämne matte, under denna Riksdag, så bestämdt
afgöras, att, efter densamma, genom ingen särskild
-
Den 20 Juli,
skild afgäld, frågan om Extra Rotering under fred
eller på bestämda tider må kunna äga rum; 4:0
af En af Rikets Herrar, Stats-Rådet m. m. Herr
Grefve Adlercreutz, som, i anseende tili hvad
anfordt blifvit, förklarat anledningen till de anstalter,
som åren 1812 och 1813 vidtogos , ej
mindre om Artilleri- och Trosshästars utgörande
än en viss frivillig vacance-afgift så väl af
Ordinarie sorn Extra Roteringen; 5:0 Herr Eag*
mannen Grefve Henning Gyllenborg; att sora
det vid denna Riksdag gjorde allmännare yrkande
om taxering af all Ext a Roterings skyldig
jord,, möjligen kunde gifva anledning tiller»
så vidt utsträckt tillämpning , att taxeringen äfven
borde verkställas i de orter och vid de
hemman eller Extra Rotar, emot hvilkas taxering
och sammansättning hvarken vederbörande
Embetsman eller Rote-Interessenter haft något
att påminna, ville Herr Grefven förklara, att
han, för sin del, deri icke kunde instämma,
enär, bland andra anföida skäl, mariga Extra
Rotar, under en förväntad trygghet emot rubbning,
för en längre framtid redan antagit och
gemensamt underhålla Soldater; men Herr Grefven
tillstyrkte att jemnkning i Extra Roteringen
och taxering af jord i detta afseende må
inskränkas endast till dem, som förment sig
blifvit lidande genom nu verkstälda Rotering ,
och inom viss föreskrifven tid borde anses berättigade
deri söka ändring; och skulle i öfrigt
Extra Roteringen förblifva sådan i sammansättningen,
som den under förflutna krig blifvit
prtesterad; samt från Högvördiga Prest-Ståndet,
6:0
1&2Q
Dm 20 Juli.
6:0 af Harr Prosten Leffler , som , i anseende
dertill att Roterings « skyldigheten skall blifvit
alltför olika bestämd för särskilta orter , hvarpå
han anfört exempel, önskat, att en ny och mera
billig Extra Rotering för tillkommande tider öfver
hela Riket måtte företagas; 7:0 af Herr Pro*
sten Doctor Stenhammar, att han fullkomligt instämde
i den af Herr Prosten Leffler väckta
motion, och hoppas så mycket mer en ny öfversigt
och jemnkning af Extra Roteringen ,
som Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet
derom anhållit redan år 1812, och Kongl, Maj:ts,
Nådiga Berättelse , om hvad sig i Rikets Styrelse
tilldragit sedan sista Riksdag , äfven skulle gifva
anledning dertill; men Herr Doctorn ansåg nödigV
till vinnande af rättelse uti Extra Roteringsverket,
att inga i dylika mål fällda Utslag
må kunna lägga hinder för den nya regleringen,
hvilken eljest blefve alltför partiel, utom hvad
annat Herr Doctorn såsom skäl härtill anfört;
äfvensom Herr Doctorn fann nyttigt, att alla
smärre lägenheter, hvilka, ehuru vidt kringspridde,
befinnas nu ofta i en Rote förenta, till högst
obetydlig lättnad för hufvudmannen, som i denna
egenskap ensam får vidkännas förbindelsen,
att anskaffa karl, och sorn dertill har besväret att
plåckvis utkräfva ett ringa bidrag af de spridda
lägenheternas innehafvare, endast ålades en för
Botefriheten lämpelig penninge-afgift; hvarjemte
det undantag för Comministrar och sämre lönta
Ecclesiastiq.ue Tjenstemän, som Högvördiga Preste-Ståndet
år 18X0 betingat, torde böra förtjena
ett förnyadt åberopande; 8:0 af Herr Prosten
Wik*
Den 2 o Julié
IS 2 *
Wikblad, sorn förenat sig med hvad Herr Pro*
»ten Leffler och Herr Doctor Stenhammar anfört,
och sedan han uppgifvit huru Extra Roteringen
inom hans hemort blifvit verkstäld,
anmärkt, att oaktadt Posthemman fått tillgodonjuta
den rätt att i allt för de dessa hemman
åtföljande besvärs - skyldigheter blifva Roteradt
till hälften och äfven till fjerdedelen emot hemmantalet,
Kongl. Postkammat-Rätten likväl, med
åberopadt Utdrag ur Post-Jordeboken , så ändrat
Roterings Corn missionernas åtgärder, att de dels
ytterligare nedsatt vissa Posthemmäns Roteringsskyldighet,
dels alldeles frikallat andra ifrån den*,
samma, till ökad tyngd för de härigenom mind*
skade Rotarna; äfvensom Herr Prosten yrkat,
att den vacance-afgift en del Rotar sig åtagit,
till aflöning åt Regementernas Under-Befäl och
Trosshästars anskaffande, borde i fredstider upphöra,
i likhet med hvad om den nya Roteringen
i allmänhet är stadgadt; samt att med afseende
å Högv. Prest-Ståndets gjorda förbehåll,
enär Prest-Ståndet åtog sig Extra Roterings*,’
skyldigheten, de svagare lönte af Ståndet, såsom
Comministrar samt den ringare Kyrkobetjenin*
gen måtte antingen helt och hållet förskonas
från denna skyldighet, eller åtmindstone få sina
boställen så förlagda i Rot-interessentskap, att de
undvika att deltaga i flera äu en Soldats underhåll.
Utskottet har i noga öfvervägande tagit ej
mindre ofvanstående Memorials och Anförandens
innehåll, än hvad uti detta malvid Riksdagarna
lgiooch I8ia förekommit, äfvensom föreskrift
-
i8aa
Den 20 Juli.
Skrifterna uti Kongl. Instruetionen den 5 Fehn
1811, För Comiterade, till förrättande af Soldat-roteringen
å den förut oroterade jorden i.
Riket, och dervid Funnit, att olikheten uti Ex*
tra Roterlngen särskilta landsörter Imellan loder
sitt förnämsta upphof ifrån det Ovilkorlig^'
stadgande, sorn inneFattas uti 3 §. af Högstberörde
Nådiga Instruction, nemligen, att en Rote,
vid ansvar, icke får öfverstiga det hemmantal,
som, efter Roierxngs-Instructionen för förra Boteringen
och det derpå grundade Roteringsverk,
i I.änet högst är tillåtet. Enär efter gamla Ro*
teringen en Soldat utgöres, vid det ena Rege*
mentet från ett hemman, vid det andra från ett
och ett halft, vid tredje från två, och vid en
del från tre hela hemman ; sa kunde Extra Boteringen,
som skulle rättas derefter, ej annat ärt
blifva olika betungande, särdeles som hemmanen
uti jord , ägor och förmåner, icke äro emöt denna
olika beräkning svarande, utan ofta händer ätt
ett hemman i det ena Länet är lika godt med
flera i det andra; och. utom denna olikhet Provinserna
imellan, äro äfven öfver en ojemn för*
delning inom dem mångfaldiga besvär anförde,
hvilka ärtnu bero på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning.
En allmän likhet härutinnan kan likväl
icke vinnas, så länge det stadgande ståf fast,
att Extra Roteringen skall, i anseende till hemmantalet,
lämpas efter gamla Soldat-indelningen.
För att så nära möjligt är vinna en jemnhet
uti denna Roterings tunga, icke allenast imellan
Eänen, utan ock imellan de Roterings-skyldiga
inom dem, kan Utskottet för sin del icke finna
någon
Den ? o Juli.
någon säkrare utväg, än att denna Extra-Rotering
grundas på myckenheten och godheten af
de till Hemmanen hörande ägor och andra härligheter,
samt att i detta afseende föreskrifves
huru mycken åker, äng och andra ägor böra beräknas
emot skyldigheten att hålla en Extra»
Koterings Soldat, utan fästadt afseende å gamla
roteringen inom Eänet eller sjelfva Hemmantalet,
hvaraf ingen grund kan hämtas, i anseende
till den stora olikhet uti ägor och förmåner,
som imellan Hemmanen öfverallt sig företer.
Till bestämmande af de ägor, för hvilka en
Extra-Koteringskarl bör presteras, anser Utskottet
säkrast bidraga , om Kongl. Maj:t skulle täckas
i Nåder utnämna några Comiterade, att af
de insända Roterings-Längderna samt allmänna
Indelnings-Verket i Riket, äfvensom de upplysningar,
hvartill de anförde underdåniga besvären
kunna föranleda, om detta Roterings-Verk
taga fullständig kännedom, och, sedan från alla
Herrar Eandshöfdingarne tillräckliga uppgifter
angående förhållandet inom hvarje Eän blifvit
infordrade och inkommit, i anledning af sådant
allt, föreslå samt till Kongl. Majus Nådiga pröfning
i underdånighet hemställa sådana föreskrifter,
som mindre böra hämtas af Indelnings-Verket
i Orten än af de mest allmänna grunder för
Roteringen i hela Riket, och hvilka föreskrifter
Herrar Eandshöfdingarne, med vederbörande Roterings-Comiterade,
kunde, vid anställande ytterligare
Roterings-jemkningar, följa; hvarvid äfven
de nu väckta frågor, huruvida Comministrar
och ringare Kyrkobetjent® må kunna njuta
-
t)en 2ö Juli.
ta befrielse fran, eller lindring uti skyldigheten-,
att för deras Boställen i Krigstider uppsätta 8oU
dater, äfvensom i hvad mån Potshemman borå
uti Roterings-besväret deltaga, järnte allt hvad L
öfrigt med detta ärende äger gemenskap i torde
böra komma under granskning. Men skulle åter
någon .Landshöfding, vid de Upplysningar*
sorn ifrån honöm infordras, tillkännagifva att de
Extra-Roteringsskyldige inom Länet ärri nöjde
med den vid Extra-Roteringen derstädes följda
grund, må dervid förblifva, och jemnkning endast
kunna ske för den inom Länet, sorn sådant
med skäl påfordrar»
Som Riket nu, genom Kongl. Majus Vishet
och outtröttliga bemödanden, lyckligen vunnit
Fred, och i följd af Riksens Ständers Ee-i
slut om Extra-Roteringen, någon utgift inreda
lertid icke kan komma att utgöras, eller frågd
derom uppstå, och följakteligen alla aftal om
Vacance-afgift, för längre tid än sjelfva Kriget,
lära till all förbindande verkan vara upphörde;
så är väl besväret för den till Extra-Rotering
skyldige jord, för det närvarande ej, på något;
sätt tackande; men då omtankan fördrar, até
Under Fredstider så bereda sig, att så snart Qlyckan
af ett Krig inträffar, allt hvad till Rikets
försvar erfordras genast mätte kunna vara i
fullkomlig ordning; är det ock under Freden*
som fördelningen på det billigaste sätt af den
ifrågavarande tungan bör imellan alla Efttra-Rö»
terade Hemman ske; och af sådan anledning
tillstyrker Utskottet vördsainligen Riksens Höglog,
Ständer, att i underdånighet hos Kongl*
Deri 2o Juli.
Majit anfalla, det den i detta afseende nödiga
jämnkning må, så fort möjligen sig göra låter,
varda företagen och till verkställighet befordrad.
Hvad sedermera angår det uti en del af
Membrialema gjorda yrkande, att Extra Roterings-besväret
matte utgöras antingen endast uti
Spannmål, eller ock alltid och Ovilkorligen blott
uti Manskap ; - si anserUtsköttet för sin del med
Riksens Ständers Beslut öfvesensstämma, att Extra-Roteringen
vid inträffahdé Krig alltid bör
uti Manskap utgå; och beträffande sluteligea
Herr Friherre Wrangels yrkande, att de i Skåne
utfärdade Kungörelser, Öm Extra* Kolerin*
gens permanence, med förständigande, att de,
sorti ej infinna sig Vid sammankomstérna derom,
tnåtte anses såsom hade de bifallit förslaget 4
icke måtte lägga hinder i vägen för dem, som.
ännu icke gifvit yttrande Öfver det framställd*
förslaget, att, efter förekommande omständigheter,
fritt sig deröfver Utlåta; så, enär nya Roteringen
i Skåne är af annan egenskap och har
annan grund, än den uti det öfriga Riket, läret
för nyssnämnde Provins böra förblifva vid hvad
Kongl. Majit med Eandet derom öfverenskommit,
och i likhet hvarmed denna nya Rotering
nu är under verkställighet; men i händelse någon
Jordägare derstädes skulle finna sig föranlåten
, att föra klagan öfver de utan hans hörande
tillkomne åtgärder, i hvad hans enskilta rätt
angar, torde sådant böra å vederbörlig ort anmälas,
men icke kunna komma under någon
granskning hos Riksens Ständer.
§.-e Bandet*
229. 230.
1B2Ö
Den 20 Julli
Blifvande detta allt, jemte några Ledamöters
vid målets afförande i Urskotfpf anfrirrl»
tanae ciena ant, jemte nagra JLedamoters
vid målets afgörande i Utskottet anförde
skiljaktiga meningar , till Riksens Höglofl. Stan»
ders Eget ompröfvande vördsamligen hemstäldt.
Stockholm den 17 Juli 1815»
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen,
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And, Fredin.
På Högv. Prest-Stån»
dets Ledamöters
vägnar
J. Ek.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
„ vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Utdrag af Protollet, hållet uti Riksens
Höglofl, Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie » Utskotts
Plenum den 15 Juli 1815-
S. D. Upplä stes det af Utskottets Första Be»
re ning författade Project till Betänkande, i anledning
af vackt fråga om jemnkning i Extra»
Roleri ngen.
H err Prosten Wikblad ingaf och uppläste
ett så lydande anförande till Protocollet: ”Utaf
alla under denna Riksdag inlemnade och till
Allmänna Besvärs och Oeconomie-Ufskottet remitterade
Memorial, rörande äskad Reglering
wå
Den ao JulL
1827
Uti Estra-Roteringen, befinnes, att den jemnknhng,
som önskas, icke har så mycket afseende
på den skiljaktighet , sorn är imellan den gamla
och nya Ro'eringen, ehuru derutinnan emot
3 §, af Kongl Instructionen för Comiterade af
den 5 Februari 18 ix någon skillnad på sina
ställen förefallit, utan fastmer på den ojemnhet,
sorn imellan särskilta Rotar af denna sednare
uppkommit. Det är. detta, som redan i8n
blef öfverklagadt, och är i allmänhet ännu oafhulpet.
”
”De grunder, som Utskottet i sitt Betänkande
föreslagit, leda väl till en jämnare för*
delning af Extra-Roteringen , men också till en
obillighet, som till äfventyrs kunde grundlägga
nya klagomål. Då det föreslås, nemligen, att
denna Extra-Roteringen, för att vinna behörig
jemnhet öfver allt, bör grundas på myckenheten
och godheten af de till Hemmanen hörande
ägor och härligheter, samt i detta afseende föreskrifva,
huru mycket åker, äng och andra ägor
bora beräknas emot skyldigheten att hålla
Cn Extra - Rotering® - Soldat, och icke att Hemmantalet
bör komma i beräkning; förutsätter
detta liksom en ny slags skattläggning, hvaruti
blott den ny-roterade jorden , men icke den
gamla kommer att ingå. Då, nu hvar och en
lärer medgifva den ofantligt förbättring, som
genom odling på något öfver 130 år, då gamla
Roteringen gjordes, Hemman i allmänhet vunnit,
och nu nya Roteringen skulle bestammas
efter den egenskap Hemman för det närvarande
äga, följer ostridigt härtiiaf att nya Roteringen
efter
*828
Den 20 Juli.
efter sådana grunder skulle blifva kan hända
flerdubbelt drygare än den gamla. Således då
man vill afhjelpa ett ondt, uppkommer i stället
ett värre. Derföre och intilldess en allmännare
Refning1 och Skattläggning öfvergått all jord i
Diket, och i följe deraf alla onera, äfvensom.
Boteringen, blifva allmänt jemt och billigt fördelade,
lärer val intet annat medel återstå, att
till någorlunda jemn billighet återbringa nya
Boteringen, än att enligt högst åberopade Nådiga
Instruction reglera densamma efter den inom
hvarje Ean och Begementes Stånd vanliga
och gamla Boteringen, så att någorlunda lika
Hemmantal , med skäligt hänseende likväl till
deras olika beskaffenhet, blir tills vidare grunden
för Extra-Boteringen. Detta och intet annat
ingeck uti Biksens Ständers Beslut, då de
åtogo sig Extra-Boteringen, att nemligen efter
de grunder, som uti hvar och ens hemort varit
stadgade, det vill säga efter gamla Boterings»
principen för hvarje Eän och Begemente, sig
denna skyldighet afbörda. Ty att jemnka nya
Boteringen och endast denna till likhet öfver
alla Bikets Eandskaper, skulle leda till samma
oredor, som att jemnka Markegångs-Taxorna efter
ett medelpris imellan särskildta Eän.”
”Denna på sådana grunder billiga Rote»
rings-jemnkning må genast inom hvarje Eän företagas
utaf valde Comiterade under Herrar
Eandshöfdingars Ordförande, utan hinder af d®
tilläfventyrs redan gifna Resolutioner pa särskildta
Besvär, och i följe deraf alla öfver Extra-Boteringen
anförda Besvär till Herrar Ean ds
höfdingas
-
Den 30 Juli•
höfdingar inom hvarje Län återremitteras; ty endast
Comitéer inom hvarje Län, men icke en allmän
tor hela Riket, kan till jemnare fördelning
och billighet bringa denna sak.
Vid dessa Comitéer kunde då regleras de
oredor, som igenom Posthemman* uteslutande
ifrån Roterings-skyldigheten uppkommit. Men
hvad mindre lägenheter, framför allt Ecclesiastiques
frikallelse härifrån vidkommer, torde Ut«
skottet i underdånighet till Kongl. Maj:t hemställa,
att enligt Högvördiga Prest-Ståndets föreslagna
undantag för dessa också de kunna få
lindring eller frikallelse ifrån detta onus, äfvensom
att alle Vacance-afgifter af Extra-Roteringen
på de ställen, der sådana ägt rum, alltid
under fredstider må upphöra. Ut supra.
Ex Protocollo
M. M. Rosbeck.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Riksens
Håglöf. Stånders Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotts Plenum
den 17 Juli 1 gl5-
S. D. Då den väckta Frågan om jemkning i
extra Roteringen nu skulle till afgörande företagas,
ingaf och uppläste Herr Prosten Aurelius
följande Dictamen:
”Då Motion blifvit väckt uti några af RiksStånden
om extra Roteringens olikhet Länen
imellan, samt Höglofl. Besvärs-och Oeconomie
Ut
-
Den 20 Juli.
Utskottet tillstyrkt en jemkning häruti, för att
ofver hela Riket etablera enahanda grunder ,
hvarefter densamma skulle verkställas; så utbeder
jag mig vördsammast Ijos Höglofl. Utskottet
hemställa , huruvida denna jemkning öfver hela
Riket är mera verkställbar enligt nu gällande
Grundlagar och författningar, än det billiga ,
som förmodeligén inom hvarje Län iakttogs vid
extra Roteringens första inrättning, hvilken borde
vara grundad på Kongl. Maj:ts Nådiga Instruction,
för Comiterade vid Båtsmans-Roteringen
den $ Febr. 1811 , och detta med anled»
ning af §. 80 Regeringsformen d. 6 Juni 1809,
Skulle denna Instruction, i förening med nämnde
§. 80 af Regeringsformen, vara synbart öfver
trädd uti vissa Län; så ma med skäl ändring
för Länet häruti sökas, och rättelse kan icke fela.
Men der dessa författningar blifvit följde,
om ock brister , mensklighetens vanliga lott,
skulle yppas, önskar jag för min del, och det i
öfverensstämmelse med de flestes tankar i Hallands
Län, att extra Poteringen, sådan den nu
är, måtte blifva derstädes bibehållen; heldst Länets
invånare, kallade till Landshöfdinge-Em»
betet, om jag mins rätt år 1813, för att genom
sina Duputerade så väl af gamla somnya Ro«
teringen härom öfverlägga, allmänt förklarat sin
önskan, att båda dela’ne må blifva oförändrade
i det skick de sat'es vid första inrättningen ’
Ehvad jemkningar eller förändringar, som
med extra Båtsmans-rotar, kunna förefalla, hoppas
jag att §. 3 af ofvahnärnnde' Kongl. Instruction
matte härviu blifva en oloränderlig grund,
v. ehvar
-
Dera 20 Juli.
1831
ehvarest Kongl. Majit Allernådigst förlclarat: ”att
<8n Rote, vid ansvar, icke får öfverstiga det
Hemmantal, sorn efter förra Roteringen och der»
på grundade Ro terings-verk i Länet högst är
tillåtet.”
Då Ridd. och Adeln samt Prest Ståndet åtogo
sig extra Roteringen 1810, skedde detta
med vilkor, af Kongl. Majit stadfästade, ate för-i
ra eller gamla Roteringen skulle blifva en grund
för extra Roteringen , och den sednare icke tyngre
än den förra, men väl lindrigare. Således
enligt hvad vid extra Roteringens inrättning i
Halland practiserades, hade man ett uppmärk»
samt öga fästadt, så mycket möjligt var, på den
gamla Roteringens Hemmantal inom de spridda
Socknars sämre och bättre Rotar, jemförde med
de Hemmantal, som nu skulle roteras.
Om man går ifrån denna princip, för att
endast vid extra Rotarna stadga ett visst Hemmantal
efter ett fixeradt allmänt utsäde, såsom
en norme , hvarefter extra Roteringen nu öfver
hela Riket skulle jemkas; så tyckes man afgå
ifrån den nu varande Hufvud-grunden, som är
en likhet med den gamla Roteringen der den
högst är tilläten , hvaraf nödvändigt skall följa, att
extra Roteringen blir mycket drygare än den garn»
la. Skulle åter, efter samma grund af utsatt utsäde
på Hemmanet, gamla Roteringen ändras
efter den nya, så har man ingått uti förändring
af Indelnings-Verket och blir således en Grundlags.
fråga sorn icke nu kan afgöras.
Upplysningsvis får jag närmas gamla Roteringen,
enligt sina grunder inrattad, har nu
va
-
383*
Den g o Juli.
varat circa 100 år, och under denna tids föra
lopp, synnerligen de sista framflutna 20 åren,
hafva dessa Roterade Hemman, i anseende tili
Storskiften och Enskiften, blifvit odlade och förbättrade
flera hundrade procent emot hvad de
voro för 100 år sedan, i denna mån har ock
odlingen tilltagit på de Hemman, sorn 1811
roterades. Skulle nu denna frivilliga rotering ,
uti Halland nog tryckande för Boställen, ökas i
mån af deras odlade jord; men de gamla Roterade
Hemman, lika odlade, förblifva vid sin
rotering, så strider detta emot1 de frivilliga Concessionerna
och Kongl. Majus , i grund häraf,
utfärdade Nådiga Påbud.
Då jag , för min del, anser denna sak ingå
uti Grundlags-frägorna, kan jag icke finna annat,
än att den bör uppskjutas till nästa Riksdag.
Jag anhåller att detta mitt yttrande fåe
medfölja till de Resp. Med-Stånden*
A. P. Aurelius•
2 - Ut supra,;
Ex Protocollo
M. M. Rosbeck,
öpjdäst hos Höglofl, Ridd. och Ad. den 20 Julh
Högvörd. Prest-Ständet den 20 _
Vällofl. Borgare-Ståndet den 17
Hqderv. Bonde-Ständet den 20 __
Vördsamt Memorial!;
Sedan Herr Stallmästaren von Törne lios
ISeviUnings-UtsJcottet gjort särskilta anmärkningar.
Den a o Juli.
gar emot den calcul Herr Öfversten och. Ridd.
Drufva författat för att vederlägga bemälte Herr
Stallmästares särskildta förslag till Allmänna Bevil
Iningens utgörande och hvilka Handlingar åtföljt
det redan till Riksens Höglofl. Ständer ingifne
Bevillnings-förslaget, sä har Herr Öfverste
D lufva i ett till Utskottet ytterligare ingifvet
anförande sökt vederlägga Herr Stallmästarens
berörde anmärkningar, och har Utskottet
ej kunnat undgå att, enligt Herr Öfverstens derom
gjorde förbehåll, låta Protocolls-Utdrag deröfver
härjemte åtfölja Utskottets eget svar å de
från samtliga Respectiva Riks Starden vid Bevillnings-förslaget
gjorda anmärkningar. Stockholm
den 17 Juli 1815.
På Högh Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl Stellan Mörner.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Limnelius.
Utdrag af Fröt o c olle t, hållet uti Riksens
Höglofl. Ständers Bevitlnings
Uu
-
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Olof Bjurbäck.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Joli. Magn. Wessing.
Henr. Christ. Zaar. ,
Den 20 Juli.
Utskott vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den g Juli 1815-
S. D. Herr Öfversten Drufva uppläs e följande
:
Da Hr Stallmästaren v. Törne ej förr än d,
2 1 sistlidne Juni afgifvit skrifteligt yttrande till
ProtocolLet öfver mina gjorda anmärkningar vid
dess uppgifna Bevillnings grund och Calcul,
som var samma dag jag enligt tillåtelse skulle
på några dagar i enskil a angelägenheter härifrån
afresa, förbehöll jag mig, au vid min å»
terkomst få ytterligare och mera detailleradt bevisa
hvad jag förut anfört, att Herr Stallmästarens
beräknings-grunder icke äto tillförliteliga»
XJti ofvanberörde yttrande har Herr Stall mästa»
ren sagt sig ej vilja borttaga tid med att bevisa
alla de fel, som finnas i mina beräkningar. Det
synes rnig likväl varit'nödigt att borttaga så
mycken tid, som fordrats för att visa hvaruti felen
bestodo.
Herr Stallmästaren förmäler sig blott skola
ådagalägga, att sjelfva Hufvud summan, hvarpå
jag grundat mina Calculer, uppkommit genom ett
misstag. Derefter säges det jag föregifvit att
grunden fpr Herr Stall mästarens Tabell är en
calcu lerad årlig inkomst för hela Riket af
304,786,550 Ihdr, hvilket förklaras vara oriktigt
och hafva tillkommit derigenom att jag^ icke
jern fört Tabellen med den bilagde calculen,
som endast utsätter er. återstod af 1,700,000
R:dr, att påräkna i inkomst-afgift, hvilken summa
åter blott förutsätter en .National-inkomst af 34
Mil
-
Den 2 o Juli.
Millioner R:dr eller ungefär lika summa som i
1810 års General-sammandrag öfver Bevillningen
finnes beräknad. Härvid är min förklaring
ganska enkel. Den uträkning jag redan inleinn3t
öfver Herr Stallmästarens Bevillnings Tabell
utvisar tydeligen, att samma Tabell grundar
sig på en behållen årlig inkomst af
119,036,550 Rdr. Detta kan af hvar man vid
anställande jemförelse lätt utrönas, och tål ingen
motsägelse; att Herr Stallmästaren åter i
Calcqlen blott påräknat en behållen inkomst-afgift
af 1,700,000 Rdr, synes hafva kommit
deraf, att Herr Stallmästaren öj ansett större
summa erfordras, till Stats-behofvens fyllan e-j
men utan att någon riktig beräknings grunddertill
blifvit framlagd, Hvartill tjente väl att i
Tabellen upptaga 96 klasser med supponerad behållen
inkomst inom hvarje till den höjd, att
5,892,819 Rdr 40 sk. skulle blifva Bevillning
deiaf, om icke för att i Calculen synas gifva
så ytterlig säkerhet för inkomsten, då den sluteligen
ej beräknades högre än 1.700,000 Rdr;
men att äfven denna summa skulle kunna utgå
efter grunden i 1810 års Bevillnings-forfattning ,
hvilken Herr' Stallmästaren säger sig hafva följt,
återstår att äfven bevisa; Herr Stallmästaren säger
att 1,700,000 Rdr inkomst-afgift blott förutsätter
en Natiorial-inkomst af 34 Millioner,
som är nästan lika med hvad för 18I0 beräknades.
Herr Stallmästaren antager således att 5
procent böra'erläggas äfven af Embetsman , hvilka
likväl efter sista Eevillnings-författning ej
gifvit mera än 2 , 3^4 procent samt att sedan
5 pro
-
i*36
Den g o Juli.
5 procent blifvit ansedde såsom mindsta afkastning
af fast egendom, en afgift derutaf a 5 procent
äfven skulle utgå. 1S10 års General-sammandrag
utvisar väl, att Berednings-Comitéerna
antagit inkomsten af egendom och rörelse vara
30,004,588 R:dr, samt derpå med tillämpning
af författningen beräknat en afgift af 958,614 R:dr,
men då Taxerings-Cornitéerna nedsatt denna afgift
till 681,297 R:dr,så följer deraf att hela inkomsten
blott gjort 21,324,574 R:dr, ty hade inkomsten
varit säkert gifven { så hade afgiften icke kunnat
nedsättas.
Om nu till denna sistnämde summa lägges
3,968,895 R:dr, som utgjort JEmbets- och Tjenstemäns
inkomst, så visar sig en sammantagen
årlig inkomst af 25,293,469 R:dr. Då man å
21,324,574 R=dr räknar 5 procent i Bevillning,
så uppkommer deraf - - 1,067,228: 33. 7.
Hvartill lägges afgift för
Embete och Tjenst, sådan
den i 18X0 års sammandrag
Utmärkes , och som torde vaxa
den högsta nu kunde å
läggas
- - 88,864: 28. In
då R:dr 1,156,093: 14. 6.
blefve den högsta summa som efter detta systeme
troligen kunde erhållas, och således en
brist i Herr Stallmästaren* påräknade 1,700,000
R;dr uppkomna af nära 550,000 R:dr.
Dessa uppgifter underkastar jag den nogast®
-
*
De?i 20 Juli.
1837
ste granskning och atager mig bevisa deras riktighet
, men förmodar att ej å nyo blifva besvarad
med blott tomma och myndiga ord.
Efter uppläsande hvaraf Herr Öfversteg
anhöll, att förrberörde hans anmärkningar måtte
till Respectiva Stånden afgå; hvilket Utskottet i
så måtto biföll, som desamma framdeles med Utskottets
afgifvande svar å Riks-Ståndens anmärkningar
emot Bevillnings-projectet skulle åtfölja.
Ut supra.
Ex Protocollo
Mattlis Weibull»
Uppläst hos Högiofl. Ridd. och Ad. den 20 Juli<i
Högvörd. Prest-Ståndet dan ao
Vällofl. Borgare-Ståndet den 21
IJederv, Bonde-Ståndet den 20 —
Riksens Högloft. Stånders Allmänna
Besvärs - och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af Herr
fehr Adolph Printzenskölds Memorial,
om vidtagande af medel till
Fabrikernas upphjelpande.
Ibland de orsaker som verka till vår un=
derbalance i Handelsvågen är onekeligen det
förfall, hvaruti våra inhemska Manufacturier och
Fabriker sig befinna , och den vänmagt, hvarmed
de nödgas kämpa. Lifvets forsta förnödenhet
äro föda och klädert och dessa skola lill
hvad
183?
Den 20 Julu
hvad pris Och med hvad uppoffring söm heldst
anskaffas; men då härutinnan -Icke blott det alcia
nödvändigaste är det mål, hvarvid menniskans
omtanka i allmänhet stadnar, utan äfven
beqvämligheter i lefnadssättet Och en viss förfining
att skapa förändringar och förbättringar
deruti, anses lika oumgärigliga; då vanan, bruket,
luxen alstrat nya behof, att icke allenast
föda och kläda sig, utan ock att föda och
kläda sig väl; har härutaf den omedelbara följd
uppstått, att jpt mindre man inom eget Fosterlands
sköte och egen industrie finner tillgångar
att tillfredsställa behofvens och beqvämligheter*
nas fordringar, desto mer mäste Utlänningen
tillitas om biträde att förse dessa, och desto
rrer undergrafver ett sådant I/and sin egen välmåga,
äfven, om medel och utvägar finnas att i
viss mån motväga denna förlust, genom Utbyte
af inhemska producter mot de utländska. Och
sådant torde utan gensägelse förhållandet vara i
vårt Fädernesland. Då detta blifvit med bekymmer
insett, hafva äfven Patriotiske Män
varit betänkte på medel och utvägar att hämma
detta onda, som hos oss, hvilka hafva så ringa
tillgångar att i utbyte erbjuda, förr eller sednare
skola orsaka Fiksvälmågans undergång, likasom
det reuan väckt en så betydlig undervigt i handelsvågen.
Och några andra och kraftigare medel
härtill lära icke finnas) än de som sökas uti
egna ptoducters förökande och dessas inhemska
förädlingar.
Då detta sednare endast igenom Fabriker
och Manufacturer åstadkommes, stadnar genart
patriotism
Den 20 Julié
patriotismens omtanka vid sattet att upphjelpa
oell utvidga dessa, så att de i tillräcklig mängd,
må kunna förse vart I,ands behof, och i godheten
af deras tillverkninga: , satnt , sl vida
möjligt är, äfven i priset t,ifla med de Utländska.
Anledning att göra d ssa önskningår och
att inför Riksens Höglofh Ständer frambära det
behof af understöd och biträde af uppmuntringar
och belöningar, som våra inhemska Fabriker
fordra och förtjena, har Allmänna Resvärsoch
Oeconomie-Utskotfet ibland annat hämtat af
det Memorial, som Herr Pehr Adolph Printzensköld
till Hogiofl. Rid erskapet och Adeln den
19 sisth April inlemnat, och som. den 24 i
samma månad till Utskottet blifvit remitteradt.
Sedan Herr Printzensköld först uppfattat en
Tafla, som framställer Svenska Fabrikernas antal
och tillverkningsvärde åt 1813 , det sednare till
ett belopp af blott 1,481,573 R:dr 20 sk, lo r.,
Samt derefter enligt peneral Sammandraget af
samma års Bevillning funnit, att omkring 100,000
Ståndspersoner skattat för bruket af i Bevilltiings-Förordningen
så kallade Ofverflöds-Artiklar,
och ganska måttligt beräknat, att för hvar och en
sådan person till dess årliga klädnadsbehef åtgå
33 — B:dr, uppkommer häraf en summa af
3,333,333 B;dr 16 sk., som gör, då tillverknings-summan
afdrages, en årlig brist af 1 851,759
R:dr 43 sk. 2 r., hvilken med Rikets redbarheter
mäste betalas och orsakar en högst vigtig
underbalance på Handelsvågen,
Efter att hafva upptagit och med grundade
skäl besvarat vissa inkast, som vanligen göras
emot
i84«
Den 20 Julli
emot vår inhemska Fabiiks-liandtering, såsonl
att landtbruket derigenom beröfvas för mångä
arbetande händer i vart folkfattiga Land; att
oaktadt de stora summor, som uppoffrats, hvarigenom
man hoppats kunna uppbringa inhemska
Fabi iks-tillverkningarna, dessa förhoppningar likväl
af allehanda orsaker blifvit utan önskad Ver*
kan, och ändamålen förfelade, hvarutaf följt , att
anan stannat i den öfvertygelsen att Svenskar ej
dugde till dylika förrättningar, och att tycket för
allt utländskt tagit öfverhanden; att allmänne*
ligen påstås, det arbets- eller daglönerna hos oss
äro dyrare, än i andra länder, hvilka derföre
kunna fabricera varor för bättre pris, då likväl i
England dessa arbetslöner äro 2 gångor drygare
än i Danmark och på sednare stället vida öfver*
stiga dem som hos oss äro Vanliga; går Hert
Printzensköld att föreslå de medel , hvarigenom
han förmodar, att våra Fabriker kunna upphjelpas,
så att de skola efter hand kunna förse vårt
Dand med tillräckliga och fullgoda tillverknin*
gar, och dessa äro:
1:0 Att Manufactur-Discont Fonden , den.
enda hittills varande Inrättning, som haft en
välgörande inflytelse på våra Fabriker, och hvarförutan
ingen enda, som tillverkade klädnadspersedlar,
existerade, måtte årligen ökas, ej af
Stats-Cassans medel, utan genom afgift på det
öfverflöd, såsom utländsk tobak, vin, caffe, the,
xn. m.; och om detta ej vore verkställbar, som
dock förmodas, samma ändamål skulle sökas genom
användandet af Riksgälds-Contoirets föreslagna
Amortissements-Fond,
*:ö
Den 50 Juli.
2:o Att de Fabrikörer, som visat sig äga
fullkomlig kännedom af sin handtering, uppvisat
goda varor till skäligt pris, och sökt uppbringa
sin Fabriks-rörelse i stort, skulle blifva
berättigade till förskotts-lån, som på längre eller
kortare tid fingo i rörelsen innestå mot lag renta,
hvilket ofelbart skulle bidraga dertill, att Fabrikanter
kunde arbeta i stort, tillverka goda Varor,
sälja dem för godt pris och derigenom täfla med
Utländningen och göra JLurendrägeriet ofördelaktigt.
3:0 Att ett Ees-Stipendium af Manufacturfonden
hvartannat eller tredje år beviljas den
Fabrikör, Inrättare eller Bedrifvare, sorn visat
sig hafva stadgad kunskap i Fabriks mechanik
och kännedom i utöfning af allt hvad till Fabriks
handteringen hörer, på det lian må bese
det nya, det märkvärdiga, som synnerligast i
England de sednare åren i Fabriksväg blifvit
éffectueradt; af hvilka resors stora nytta vi håfve
så märkeligt bevis i de tvänne Män, sorn för
Götha Canals räkning rest i England,
4:0 Att alla behöfliga inom Fiket i till-'
facklig mängd ej producerade rudimaterie! tullfritt
fä inkomma ; och
5:0 Att inga Tulbauctioner å confisquerade
Lurendrägeri-varor måtte tillåtas , utan exportvilkor
af varorna.
Några mera verksamma medel ån dessa,'
till Fabrikernas uppkomst, anser Herr Printzensköld
icke skäligen .kunnat uppgifvas, ty förbud
emot utländska Varérs införsel oell förbrukning,
fehuru det visserligen härtill medverkar, lärer
g.-fé BandeU 531. 535V icke'
1542
Den 20 Juli.
icke hufvudsakligen lata verkställa sig, och skulle
blott tjena till framlockande af lurendrägeri, sä
länge vi behöfva utländska varor till fyllnad i
vara behof. En dryg tull, det vill säga, så proportionerad
till varans värde, att det ej lönade
risquen att lurendräga, vöre den enda Författning
, som till Fabrikernas upphjelpande i detta
hänseende borde vidtagas, sedan först utrönt blifvit,
hvad sorn egenteligen är vårt behof, obexäknadt
allt öfverflöd, som kan umbäras; emedan
det behöfliga i alla fall skall inkomma , Staten
förlora Tull-medlen och Fabrikören , i anseende
till Tullförsnillningen, undersäljas.
Detta har Utskottet i behörigt öfvervägande
tagit, och önskar, att Riksens Höglofl. Ständer
ville härvid fästa den uppmärksamhet som ämnets
vigt, förslagets enkla, rediga och sammansfämmande
grunder, samt det verkställbara och
troligen ändamålet befrämjande härutinnan förtjeriar.
Då erfarenheten redan tillräckligen besannat
de uppgifter, enligt hvilka var Handelsvåg
i och för oumbärliga kia narsbeliof, årligen
nedtvnges, med så stor förlust for Riket, synes
delta skäl vara ensamt så starkt talande för våra
inhemska Fabrikers upphjelpande, att alla öfriga
böra anses öfverflödiga. Dock, enär Utskottet
for sin del blott äger att göra önskningar för
den go 'a saken, men med öfvertygelse om det
uppgifna Forslagets ofelbara nyrta, billigt tillstyrker
dess antagande i de hufvudsakligaste delar,
samt att sådant genast måtte af Riksens
Höglofl- Ständer behjertas och underdånigt Förslag
härom till Xongl. Majit afgifvas; har likväl
-
Den 20 Juli.
1843
val Utskottet, dä första vilkoret härföre är tillräckliga
medels anslående till Manufactur-Fonderis
förstärkning, och detta icke hörer till Utskottets
omfattning, till Riksens Höglofl. Ständers
Stats-Utskott hemställt, hvilka anordningar
härtill kunde göras, och af hvilka artiklar eller
besparingar dessa skulle kunna utgå till ifrågavarande
Riksgagneliga ändamåls befrämjande.
Sorn Oeconomie - Utskottet hade sig bekant, att
Höglofl. Bevillnings-Utskottet uti sitt inlemnade
Förslag afstyrkt all afgift å de öfverflöds-articlar,
sorn Herr Printzensköld uppräknat, och i stället
föreslagit viss proCerat å hvar och en särskilta
Bevillnings-summa af näring och inkomst, trodde
Oeconomie-Utskottet, för sin del, att antingen af
dessa sålunda påräknade intrader eller af g:de Hufvud-titeln
i Riks-Staten, eller ock af de Tullmedel
, sorn för till införsel tilläfventyrs tillåtliga
utländska Fabriks - tillverkningar kunna inflyta,
dessa beliöfliga anordningar till Fabrikernas understöd
kunna göras; så framt icke, genom undersökning
af Manufactur Discont-Föndens tillgångar
skulle befinnas, att af denna Fonds medel, derest
de rätt disponeras, nödig tillgång till Fabrikernas
uppmuntran kan vara att påräkna; men ger
nom ankommet svar från Höglofl. Stats-Utskottet,
af den 13 uti innevarande månad, har bemälte
Utskott förklarat, att som den för Fabrikernas
understöd anslagna Manufactur-Discont-Fonden
år 1812 blifvit ökad med en ytterligare Disconträtt
för 200,000 Rtdr på Riksens Höglofl.
Ständers Bank; så kunde någon vidare förstärkning
för nämnde Fond nu ej tillstyrkas; och
voro
4844
Deri 2 o Juli.
voro nionde Hufvud-titelns tillgång samt Be»
villnings- och Tull-medlen för sina ändamål
påräknade, derifrån de icke heller kunde dragas.
I följd häraf finner Oeconomie-Utskottet sig endast
kunna till Riksens Högloft. Ständers egen
upplysta omtanka hemställa hvad utväg, som till
erhållande af erforderliga penninge-tillgångar till
Fabrikernas uppmuntran inom Fäderneslandet
skulle kunnåj lämpligast vidtagas; tillstyrkandes
derjemte vördsamligen, att med afseende så väl
till hvad detta Utskott som hvad Särskildta Utskottet
föreslagit, angående inskränkning uti importer
, äfven af Fabriks - tillverkningar , samt
en afpassad tull å de tillåtna ^ så ock nödvändig
Export af confisquerade i Riket till införsel och
förbrukning otillåtlig» varor, såsom bidragande
i synnerhet till imhemska Fabrikers uppbjelpande,
Riksens Högloft. Ständer måtte hos Kgl.
Maj:t i underdånighet anhålla om utfärdande af
sådana Författningar, som Kongl. Majit i Nåder
finner lämplige, och till ändamålets befrämjande
kraftigt bidragande'.
Hvilket alltsammans till Riksens Höglofh
Ständers närmare granskning vördsamligen öfyerlemnas.
Stockholm den 15 Juli 18I5.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståm
och Ad. Uedamöters dets Uedamöters
vägnar vägnar
Ä. Lantingshausen. J. Ek,
Den 30 Juli.
18 4 5
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And, Fredin, Nils Mänsson»
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den 20 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndefc den 20
Vällofl. Borgare-Ståndet den 21  ,
Hederv. Bonde - Ståndet den 20
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs - och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af Riksdags-Fullmägtigens
för Fahlu Bergslag
, Herr Lagmannen Jean Nord
från Vällofl. Borgare-Ståndet remitterade
Memorial, angående en ny
och allmän reglering af de uti Riket
nu antagna särskilta vigtsorter.
Jemte uppräknande af de mångfalldiga olägenheter,
som för den allmänna Närings rörelsen
i Sverige inträffa, genom bruket af så många
slag af olika Vigter, såsom Victualie-vigt, Stapelstadsvigt,
Uppstads vigt, Bergs-vigt, Tackjernsvigt
och Råkoppar-vigt, och såsom bevis hvarå
Herr Lagmannen bland annat anförer, att Staden
-
I846
Den 20 Juli.
den Gefle äger rättighet att vid vägninggr begagna
så väl Stapelstads- som Uppståds-vigt, fastän
den förra förhåller sig till den sednare sorn
20 till 21 och den sistnämnde följaktligen är 5
proCent tyngre; hvilket förhållande åstadkemme ,
att den Bruksägare, som aflåter sitt jern i nyssnämnde
Stad, nödgas inväga 5 proCent drygare
qvantitet, än den, som har sin afsättning i hvar
och en annan af Rikets Stapelstäder, från hvilka
alla utskeppningsvigten likväl är densamma ;
hemställer Herr ^Lagmannen om icke, vid en
skeende allmän reglering af Svenska vigterna endast
Victualie, Stapelstads- samt Tackjerns-vigten
torde böra bibehållas, och att en sådan reglering,
hvartill förslag redan ar 1782 till Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-Collegium, af då varande
Inspectoren öfver Mått , Mai och Vigt ,
skall blifvit öfverlemnadt, måtte verkställas, hvarjemte
Herr Lagmannen önskat, att Riksens Högl.
Ständer kunde tillika i underdånighet hos Kgl.
Maj:t begära, det Kongl. Maj:t täcktes genast i
Nåder stadga , att Stapelstads-vigten finge blifva
af lika tyngd öfver hela Riket, och att således
den ena Bruks-Idkaren ej må mera betungas än
den andra.
Vid Utlåtandes afgifvande häröfver, får Utskottet
vördsamligen upplysa, att sedan Högstsal.
Hans Maj:t Konung Gustaf den 3:dje, på 1780-  talet , förordnat vissa Gomiterade, att undersöka
och med underdånigt Utlåtande inkomma, huru
Mål och Vigter i Riket må kunna så inskränkas ,
att målet på sädestunnan innefattades i cuben,
och att ingen annan vigt blefve allmänt gällande,
Den 2 o Juli.
1847
de, än Victualie-vigten ; så hafva Comiterade,
uti ett den u Maj 1789 aflåtet Betänkande,
häröfver i underdånighet sig utlåtit, och dervid,
hvad angår det uti Riket antagrla Mål, på anförda
grundliga skäl, tillstyrkt, 1:0 att Mäl-tunnatis
cub-mått så utvidgas och förökas, att de i
stället för råga tillagde 4 kappar deruti äfven
innefattas, och i lika proportion cubeine för halfva
samt de öfriga delar af tunnan, alltsammans
i struket mål; 2:0 att alla slags torra varor, som.
icke komma att vägas, utan äro mätning underkastade,
såsom malt, salt, kalk, potaes, rofvor,
kålrötter och frugt med flera, äfven böra med
samma mål-tunna mätas ; men hvaremot packtunnor,
deruti salt fisk, kött, tjära och andra varor
inläggas, skulle förblifva vid det för dem
stadgade innehåll af 48 kannor, emedan de, under
en större rymd, ej kunde handteras, och
3:0 att mål-tunnan måtte ökas med en kanna*
så att den finge bestå af 64 kannor, hvarigenom
en fullkomlig öfverensstämmelse med kaune målet
vunnes, så att en kappe blefve jemt 2 kannor,
och en half kappe en kanna, till nytta och
lättning vid både allmän och enskild hushållning;
och beträffande Vigternas inskränkning,
efter uppräknande af deras särskildta slag , samt
sättet och ordningen huru deras olikhet sins
imellan tillkommit, yttrat, att om , af åbeopade
orsaker, slitnings-markerna skulle anses ej böra
upptagas viel Bergs- och Uppstads vigtens reduction
till Victualie-vigt, så, vöre, vid beräknande!
af skillnaden imellan Victualie- och Be gsyigt,
densamma ej mera invecklad, an a t förstnämnd®
-
Den 20 Juli.
nämnde vigt förhölle sig till den sednare , soiy«
23 till 22 eller 100 till 88, sa att Bergsvigten
vöre jemt 12 proCent tyngre än Victualie-vigten
och kunde således dertill förvandlas, om 12
jtroCerjt af ett gifvet qvantum Bergs-vigt afdrogos
; att enär Uppstads-vigtens förhållande till
Victualie-vigt vore slitnings-markerna oberäknade,
som 21 till 25, eller 84 till 100, pcb
Uppstqds vigten följaktligen ägde 16 proCents
större tyngd än Victualie-vigten; kundG äfven
Vppstads vigtens reduction utan synnerlig svårighet
ske; Stapelstads-yigten åter gjorde vissa
delar af Victualie-vigten , &å att 20 lispund af
den förra utgjorde 16 lispund i den sednare;
och bestode alitsa skillnaden dessa vigter imellan
endast i. sjelfva räkningssättet . vid hvars
förändring hvarken svårigheter eller olägenheter
kunde mota; tackjerns-vigten vöre grundad på
Bergsvigten, så att 26 lispund af den sistnämnde
räknades för gtt skeppund Tackjerns vigt, och
Båkoppar vigten, som efter 1739 års Förordning
om J\fätt , Mål och vigt , borde vara alldeles lika
med Bergsvigten, torde ej hafva annan skiljaktighet
derifrån, än som Estadkomrnes genom
bruket af något tyngre likare vigter , vid Båkopparens
vägning, lämpade efter afgången vid
dess ytterligare beredande, men dertill skulle
ej särskilta vigter behöfvas, utan kunde skillnaden
genom vissa proCents afskrifning lättare
utsättas, och således voro vid denna vigt-redaction
®nahanda grunder användbara , som i anseende till
Bergs vigten blifvit åberopade. Af dessa skäl, och
da inskränkningen af Bikets mångfaldiga slag särskilta
-
Den 20 Juli.
skilta vigter , till Victualie-vigten allena, ej vöre
med så många och stora svårigheter förknippad,
som fördomar och okunnighet torde afmåla, hafva
Comiteiade i underdånighet tillstyrkt Kongl.
Majit, att samma Vigt förändring i Nåder antaga
och till allmän efterrättelse påbjuda; men på
det denna förändring , sorn endast hade för ändamål,
att införa redighet, ordning och säkerhet
i allmänna rörelsen , ej må på något sätt
mindska Bruksägares rättigheter eller förorsaka
tillökning i de jern och andra varor påförda
afgifter , hafva Comiteiade derjemte i underdånighet
hemställt, det Kongl. Majit täcktes anbefalla
Dess och Rikets Bergs Collegium ,. att,
vid Hammarskaftens förvandling till Victualievigten
och bråkens jemnande, enligt Kongl.
Brefvet af den 17 Juni 1755 , på det nogaste
iakttaga , att ingen Bruksägares Hammarskatt eller
smides-rättighet mindskas, utan tvärtom efter
omständigheterna sa ökas, att ej annat än
hela Lispund i Hammarskatts-längderna inflyta,
samt att för öfrigt alla vederbörande, högre
och lägre Embetsmän, skulle vara skyldige så
reglera alla utgifter efter Victualie vigten, att
jernet eller andra varor ej må med någon större
förhöjning belastas, än efter en rätt proportion
sig belöper, och om, vid afgifterpas uträknande
efter Victualje-vigten, små och obetydliga
bråk af runstycken förekomma, då icke måtte
vara tillåtet, att, till bråkens jemnande, någon
tillökning jern och varor påföra, utan borde
i sådana fall, för Kronans och Städernas Vågars
räkning, eftergift ske, och kunde, innan
Vigt
-
3850
Den a o Juli.
Vigt-förändringen skulle gä i fullbordan , Taxor
upprättas, och af vederbörande Kongl. Majus
Collegier fastställas pä alla afgifter, så väl till
Kronan som Städerna, lämpade efter Victualievigten
, så att ingen ovisshet härutinnan mera
då ägde rum; hvarförutan Comiterade underdånigst
gjort följande förslag, nemligen: att- på
det vederbörande måtte kunna undvika kostnad
till nya iiödjors anskaffande, tillåtas måtte, det
Ijödjor, af hvad form och skapnad de vara må,
kunde till bruk och nyttjande medgifvas, allenast
de till Victualie-vigt justerades, men att
den skillnad i formen, som 1739 års Förordning
om Mått, Mål och Vigt utsätter, af runda
Xiödjor för Victualie-vigten och G kantiga för de
öfriga, måtte förfalla, sä vida, sedan ingen annan
Vigt än Victualie vigten blir tillåtlig, den
förut befarade blandningen då mera ej ägde rum:
att, om denna Vigt-forändring antoges, anbefallas
måtte att, efter 1791 ärs början, ingen
annan Vigt finge på något ställe i Riket gälla
och nyttjas än victualie-vigten, och alla Räkenskaper,
så hos enskilta som vid Kronans Verk,
derefter rättas, Mynt och Medicinal-vigterna likväl
oförändrade; samt att en förbättrad och efter de
nya grunderna lämpad Förordning om Mått, Mål
och Vigt i Nåder matte utfärdas, hvilken framför
allt borde hafva för ändamål att utestänga
underslef och i det stället bibehålla redlighet
och noggrannhet Säljare och Köpare imellan.
Det a Herrar Comiterades Betänkande har ,
vid föredragning uti Rikets Arenders Allmänna
Beredning, den 9 September 1789, blifvit tillstyrkt
,
Den 30 Juli.
*851
styrkt, men den 34 Februari 1790 af Kongl.
Majit i Nåder ansett böra hvila intill slutet af då
påstående krig; hvarefter detta ärende icke ånyo
hos Kongl, Majrt förekommit, förr än den 26
Sept. 1806, då Kongl. Majit i Nåder täckts deröfver
infordra Dess Och Rikets Kammar- Bergsoch
Commerce-Collegiers underdåniga Utlåtande,
och hafva, enligt hvad Handlingarne utvisa,
K ongl. Bergs- och Commerce Collegierna redan
stadgat deras enskilta tankar , rörande detta
ämne, och dem med Kgl. Kammar - Collegium
communicerat, på hvilket Collegii yttrande likväl
saken för det närvarande beror.
X öfrigt får Utskottet tillkännagifva, att ifrågavarande
Betänkande vid Riksdagen i Stockholm
åren 1809 och 1810 undergått noga granskning
af Riksens Höglofl. Ständer , som på sätt
Deras till Kongl. Majit den 22 Mars sistberörde
är aflåtne underdåniga Skrifvelse visar, funnit
detsamma innefatta en fullständig, på sanna
och rigtiga grunder byggd afhandling, om
målet och vigterna i Riket, med alla dertill hörande
delar och derföre ansett sig böra hos Kgl.
Majtt i underdånighet anhålla, att en Författning,
i öfverensstämmelse dermed, måtte blif
-
tänkande, angående någon vis^ tid för förändringarnes
införande, innehölfe, måtte beräknas
från början af år 1811; dock har Hedervärda
Bonde-Ståndet, för sin del, ansett meranämnde
Betänkande icke böra antagas, och
således särskildt i underdånighet hos Kongl.
Majit anhållit, det täcktes Kongl. Majit i Nåder he
-
va i Nåder utfärdad, samt
detta Be
-
handla
1852
Den 2 o Juli.
handla detta oeconomiska ärende på det sätt ?
att frågan måtte lämpas efter mängdens af undersåtarnes
fördel; för hvilket ändamål BondeStåndet
trott rätta medlet vara, att låta saken
hädanefter behålla samma skick som förut, heldre
än att göra en förändring, sådan sorn den
föreslagna.
Som någon verkställighet hitintills icke följt
å hvad Riksens Höglofl. Ständers Pluralitet redan
år 1810 i underdånighet önskat, och hvartill
egenteliga orsaken lärer bestå deruti, att vederbörande
Collegier ej ännu medhunnit, att
deras underdåniga Utlåtanden öfver denna fråga
till Kongl. Maj:t ingifva; men Utskottet, forsin
del, hyser samma öfvertygelse, som Riksens
Ständers Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskott
vid Riksdagen nyssberörde år yttrade och
3:ne af de RespecUva Stånden biföllo , nemligen
att hvad Herrar Cormterade uti meranämnde år
1789 afgifna Betänkande i underdånighet tillstyrkt,
rörande ej mindre mål än vigt, är så
fullständigt, och på så sanna och; i'*gtiga grunder
bygdt, att detsamma, så fort någonsin möjligt
är, synes, enligt Utskottets omdöme, förtjena
att antagas; alltså tillstyrker Utskottet vördsamligen
Riksens Höglolj. Ständer, att i underdånighet
hos Kongl. Maj:t anhålla , det täcktes
Kongl. Maj:t icke allenast nådeligen anbefalla
Dess och Rikets vederbörande Collegier att så
skyndesarnt som möjligt är inkomma med det
underdåniga Utlåtande häröfver, Kongl. Maj:t
förut från dem i Nåder infordrat, utan ock låta
till allmän underdånig efterrättelse utfärda
Dess
Den 2 0 Juli.
1853
-Dess Nådiga Författning, om Mått, Mål och
Vigt, i öfverensstämmelse med hvad Comiterades
ofvanberörde förslag innehåller; likväl och
då något rådrum torde böra lemnäs Rikets Invånare,
innan en för den allmänna Handelsrörelsen
så högst vigtig förändring antages, hoppas
Utskottet det Kongl. Maj:t i Nåder lärer, i
händelse Utskottets nu hemställde förslag varder
bifallet, pröfva hvad tid efter författningens utfärdande,
sorn efterlefnaden deraf , bör vidtaga.
Detta allt öfverlemnas likväl nu vördsamligen
till Riksens Högloft. Ständers ompröfvande.
Stockholm den 15 Juli 1815.
Få Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
t/ppläst hos Höglofl. Ridd. oell Åd. den 10 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 20
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 21
Hederv. Bondé-Ståndet den 20 _
Vördsamt Memorial!
Hos Höglofl. Ridd. och Ädeln har Herr
Capitainen Friherre Henning Wrangel, medelst
ett den 5 sistlidne Maj till Riksens Höglofl.
Ständers Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ut
-
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. Borgare
-
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
Ståndets Ledamöters
vägnar
And. Fredin;
M. M. Rosbeck.
skott
1854
Den z o Juli.
skott remitteradt Memorial, begärt, att en af
Förste .Landtmätaren i Malmöhus Län J. Akerblom
projecterad, vid Memorialet bifogad, Landt»
xnätare-Taxa, som Herr Friherre Wrangel för
sin del godkänt och ansett förträffelig, måtte,
under nu påstående Riksdag , fastställas , och att
hos Kongl. Maj:t underdånig önskan derom rnåt»
te göras.
Utskottet får, efter företagen behörig granskning
af det insända Projectet, i anledning häraf
meddela det vördsamma Utlåtande, att som Kgl.
Maj:t i Nåder uppdragit och anbefallt vissa Comiterade,
att öfverse och granska Landtmäterisamt
Stor- och Enskiftes-Författningarna i allmänhet
och underdånigt förslag till deras vidare
fullkomnande till Kongl. Maj:t i underdånighet
afgifva, hvartill äfven Landtmätare-Taxan hufvudsakligen
hörer; samt Förste Landtmätaren
Åkerbloms project dessutom icke innefattar sådan
kännedom om Landtmäte'iet i allmänhet
eller så stor tydlighet, som erfordras, att, å ena
sidan, hindra egennyttiga Landtmätare att oskäligt
betunga Jordbrukare, men, å den andra, så
afpassa arfvode!, att Landtmätaren må kunna
räkna på nödtorftig bergning, samt skickliga ämnen
derigenom lockas till Landtmäteri-Staten;
alltså kan Utskottet, för sin del , icke tillstyrka
bifall till Herr Friherre Wrangels härom
gjorda motion; men hvilket likväl till Eiksens
Höglofl. Ständers vidare bepröfvande vördsamligen
öfverlemnas. Stockholm den 15 Juli 1815.
På
Den 20 Juli.
1855
På Högloft. Biddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Al. Lantingshausen.
På Vallöf!. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. fredin.
På Llögv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 20 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 20 —
Vällofl. Borgare-Ståndet den 21
Hederv. Bonde-Ståndet den 20
Vördsamt' Memorial!
Högvördiga Prest-Ståndet, Vällofl. Borgare-Ståndet
och Hedervärda Bonde Ståndet hafva
under den 8, 15 och 19 nästlidne Juni återremitterat
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
den 3 i samma månad afgifna Betänkande,
angående Allmänna Skogshushållningen samt
väckt fråga, om Skogs-Betjeningens och JägeriStatens
indragning, och hafva nedanstående anmärkningar
dervid blifvit Utskottet meddelade:
Af Högvördiga Prest-Ståndet: der följande
Ledamöter häröfver sig yttrat:
Herr Prosten Palm, som hufvudsakligen
bestrider Utskottets Utlåtande öfver Skogs- och
Jägeri-Betjeningens indragning , hvilken Betjening
-
x 856
JDen a o Juli.
ning Herr Prosten på flera anförda skäl anséf
blifva af Staten underhållen till ingen nytta för
Samhället och till liten tillfredsställelse för deni
sjelfva; och i anledning häraf föreslår, att hvar
och en Skogsägare, antingen sjelf fick fri och obehindrad
disposition öfvér sin skog, med undantag
af det Ekvirke, söm för Kronans behof
ansågs nödvändigt, eller i händelse denna ut-,
yäg skulle anses vådelig 2 ä 3 redelige Hemmansägare
i hvarje Socken eller Pastorat finge
sig uppdraget , att utan annan vinning än den
stora, som medvetandet att hafva bidragit till
det allmännas väl aldrig saknar, på sätt Herr
Prosten vidard uppgifver, hafva tillsyn öfver
Skogens vård och återväxt; anförande Herr Prosten
såsom stöd för denna sin tanka, ej mindre
Oeconömie tjtsköttdts deri 25 Juli 1812 afgifné
Betänkande, rörande denna fråga, än Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref samma år till Eändshöfdinge-Embetet
i Malmö, i afseende på Skogsplanteringens
befordran derstädes, och uti hvilket
Bref Kongl. Maj:t Nådigst bifaller att Invånarne
i Malmöhus Eän, sjelfve eller genom sina
Ombud, äga att vårda de planteringar, som af
dem upprättas, och hvaraf äganderätten skulle
tillfalla Jordägaren utän afseende af hvad slags
träd desse bestå. För öfrigt anmärker Herr Prosten,
under medgifvande utaf skadligheten af en
alltför vidsträckt rättighet till svedjande, att på
flera orter och i synnerhet i Rikets Norra Provinser,
der öfverflödig skog finnes, utom rödjande
och svedjande många Hemman skulle sluteligen
icke allenast blifva i saknad af allt bete,’
utaii
Den so Julié
»857
Utan afven af sitt mesta Sädes-behof, och pä dessa
grunder föreslår, att ägare af sådana Skogstrakter,
efter anmälan hos Konungens Befallningshafvande,
men utan beroende af Skogs Betjeningen,
borde tillåtas, att indela en sådan
Skogs-egendom i vissa lotte-, af hvilka blott en
lott skulle svedjas för hvarje år.
Herr Prosten Doctor Hesselgren åberopar
sitt vid Utskottets Betänkande fogade särskildta
yttrande samt tilltsyrker att Härads-Allmänningarne
måtte imellan Häradsboerna emot en viss
skatt tild Kongl. Maj:t och Kronan fördelas.
Herr Prosten Thyselius, uti hvars yttrande
såsom skäl för Allmänningarnes delning och
Jägeri Betjeningens afskedande åberopas dels Herr
Prostens egen erfarenhet, dels Kongl. Maj:ts Be*
fallningshafvandes i Skaraborgs Län den 7 November
1810 till Kongl. Maj:t aflåtne under*1
dåniga Skrifvelse, deruti på upptagne skäl hemsi
alles, att Embetsmanna-bevakningen öfver Krono-skogarna
måtte försvinna och dessa antingen
försaljas eller under skattläggning delas,, samt i
anledning hvaraf Herr Prosten tillstyrker, att
Krono-skogarne må under full ägande rätt tillenskilda
personer upplåtas, samt i sådant ändamål
indelas i smärre trakter, hvardera af 25
Tunneland, af hvilka först afsättes så stor del „
gom, efter noggrann pröfning af Konungens Befallningshafvan
!e i hvarje Län, anses tillräcklig
för de, i hvarje Ort befinteliga skoglösa Boställen.
Herr Prosten Doctor Stenhammar bestrider
de skål Utskottet anfört till afslag å den sökta
Bandet, 233. 334. för
-
1858
[Den 2 0 Julh
förandyingen vid Ekars utstämpling och yttrad
vidare , i anledning af Utskottets åberopande af
Kongl. Maj:ts år 1812 utfärdade Nådiga Förordning
oro Ekeskogen, att af Konungens Vishet
må det beio otn Kongl. Maj:t vill fortsätta
Sitt väg ande; men icke må det, en gång gifvet,
hindra Biksens Högloll. Ständer att förnya
sin underdåniga ansökning, tvärtom anser Herr
Doctorn,! den mån en önskan synes Biksens
Ständer vigtig och sann* den i unde dånighet
böra ofta upprepas j och tillägger Herr Doctorn,
hvad hufvudsaken angar, att, under den helgd
de stämplade Ekarne nu äga, bortruttna tusendtals
nied hvarje år, utan nytta hvarken för det
allmänna eller för den enskilta Jordägaren.
Pierr Eectoiert Doctor Knös instämmer
1 Herr Doctor Stenhammars yttrande, under
anmälande af den önskan, att Utskottet velat
lemna närmare uppmärksamhet åt bristerna i
Ekeskogens närvarande behandlingssätt och de
stadganden, sorn om Ekars stämplande ännu
gälla, samt hemställer att till befordrande af skogens
återväxt, hvar och en som planterar och
Vårdar en skogspark, må hafva äganderätt till det
sorn genom hans försorg uppväxer på lians egen
jord; hvarjemte Herr Doctorn anser skogens
kloka behandlande och återplantering vara
ett nödvändigt vilkor vid den af Herr Prosten
Thyselius föreslagne fördelning af Krono-skogarna.
Af Herr Biskoppen Doctor Faxe hemstålles,
att Utskottets tillstyrkande rörande Skogsoclr
Jägeri-Staten xnåtte blifva i fullkomlig öfver
-
Den 20 Julli
1859
Vérensstämmelse med' det Utlåtande OeconomieUtskottet
under 1813 års Riksdag i detta afseende
afgifvit.
Herr Professoren Forssell önskar, att Utskottet
velat föreslå särskilta Författningar, rörande
Skogshushållningen i de Norra Orterna,
emedan Herr Professorers trott att samma Författning
härört] alldeles icke vöre passande både
för skoglösa och skogrika landsorter.
Utom dessa anmärkningar, sorn blifvit gjorda
011101 Utskottets Betänkande, hafva äfven Herr
Prosten Eks, Herr Professoren Doctor Wickhians,
Herr Prosten Fellenii, Herr Biskopen
Doctor Tingstadii , Herr Prosten Doctor Agrells,
Herr Prosten Hasselroths, Herr Prosten Docttfc
Segerstedts sacht Herr Dom-Prosten Docto- Graffinans
anföranden till Prötocollet blifvit Utskottet
meddelade, och hvilka hufvudsakeligen innehålla
ve ve; läggningar af de emot Utskottets Betänkande
gjorda anmärkningar rörande Skogs-!
och Jägeri-BétjeningenS afskaffande samt Kronoöch
Härads Allrnähningavnes delning, jemte flera
anfördä bevis och exempel på de skadeliga
följderna af en sådan delning och upphörd tillsyn.
Ifrån Vällofl. Borgare-Ståndet hafva följande
yttranden blifvit återremissen bifogade:
H err Stads-Majoren Westin fäster uppmärksamheten
på de flera Orter Inom Riket, hvilka
sakna skogstillgång, hvilken brist Herr StadsMajoren
härleder ifrån en oförståndig skogshushållning
samt deribland den Ordning, som vid
Allmänningarnes vård hittills blifvit iakttagen,
och anser Herr Stads-Majoren såsom det enda
medel
i86o
Den 2 o Juli.
medel till förekommande af dessa olägenheter,
att Allmänningarne på ställen, der detta kunde
låta sig göra, fördeltes imellan enskilta, samt
att Eandtmannen härigenom kunde förvärfva sig
en oinskränkt ägande rätt, om ej på annat sätt,
genom någon löSeskillings erläggande, hvaraf en
riksgagnelig Fond skulle uppkomma till skogsplanteringars
verkställande; hvarjemte Herr StadsMajoren,
i anledning af Utskottets Betänkande
i frågan om Ekeskogen, anmärker, att den skyldighet
Landtmannen pålägges att för Kronans
räkning våxda den späda Eken, skall rakt motverka
ändamålet, derigenom att en fiendskap
uppstår till det ringa trädet, som genom spadan
eller yxan torde förstöras, på det Jordägaren må
undgå de ledsamma controller och Stämplingar,
sorn hota i framtiden; och på hvilka grunder
Herr Stads-Majoren anser Eken böra tillhöra
den jordägare på hvars grund hon växer, då
hon ofelbart skall njuta hans Vard, samt att Staten
kan af jordägaren köpa den, och OrlogsFlottan
såmedelst vinna ett understöd, sorn den
annars med tiden kommer att sakna, sedan den.
nu varande gamla Ekskogen hunnit användas.
Herr Borgmästaren Holm yttrar, att om
Svenska Folket nära ett Sekel klagat öfver misshushållning
med Rikets Allmänningsskogar , lärer
deraf följa, att Jägeri-Betjeningens befattning
af ett eller annan orsak icke uppfyllt sitt
ändamål, hvarföre Herr Borgmästaren anser andra
utvägar nu böra vidtagas, och åberopar i anledning
deraf det af Herr Borgmästaren uppgifna
p oject., sorn till Utskottet blifvit xemitteradt
och af detsamma besvaradt. Herr
Den 20 Juli.
1861
Herr Commerce-Badet Santesson anförer,
att intet annat än ägande rätt formar verka en
rättskaffens hushållning med Allmänningsskogarna,
samt instämmer i hufvu Isaken med hvad
Herr Stads-Majoren Westin samt Herr Borgmästaren
Holm derom anfört, med tillägg, att
Innevånaren på slättbygden aldrig kan öfvertyga
sig om nödvändigheten att hushålla med sådan
skog, hvars egenskap är att vara en gemensam
tillhörighet, den ingen vill spara åt grannen;
hvarefter Herr Commerce-Rådet yttrar, att
orri af Kronans nu ägande Allmänningar och
Parker några särskilta dertill passande trakter
aftogos till Ekeplanteringshagar, och dessas vård
uppdrogs åt personer derföre tillräckligt lönade,
så skulle Staten häruti äga en vida större
säkerhet än alla dess nu ägande Allmänningar,
och om det öfriga blef upplåtet mot Skatt till
odling eller försäljning , skulle härigenom, enligt
Herr Commerce-Rådets tanka, en betydligare
inkomst uppkomma för Staten, än i förväg låter
sig förmoda, jämte besparande af största delen
utaf nu varande Jägeri-Betjening, hvars bibehållande
för Ekars vård å Privata ägor Herr
Commerce-Rådet ej heller kan tillstyrka; föröfrigt
instämmer Herr Commerce-Rådet med Utskottet,
i afseende på dess yttrande rörande ett
skyndesamt afgifvande af infordrade upplysningar
ifrån Kongl. Majds Befallningshafvande i
Eänen om skogshushållningens tillstånd med slutligt
tillägg , att om Allmänningarnes delning eller
försäljning ej skulle passa för vissa orter, sådant
ej må uppehålla verkställigheten deraf med
de öfriga. Herr
186a
Den 2 o Juli.
Herr Lagman Bönqvist erinrar härvid , att
om det finnes Härader, sorn önska "bibehålla si?
na Allmänningar odelade , det då må vara dem
obetaget.
Herr Borgmästaren Kjellander instämde med
hvad om Aljmänningarnes delning blifvit an*
fördt, och detta så mycket heldre, som Herr
Bo rgmästaren kände en Allmänningstrakt af om»
t ing 10,000 Tunnland, hvarest skogen är rin?
ga, men jordmånen den förträffeligaste, och
hvilken således på ett för Fäderneslandet nyttigare
sätt kunne gagnas.
Med Herr Commerce?Bådet Santesson hafva
dessutom Herr Borgmästaren Sturnegk samt
Herr Lagmannen Nensén sig förenat.
Ifrån Hederv. Bonde-Ståndet hafva följande
anföranden till Ståndets Protocoll den 8 nasti.
Juni blifvit till Utskottet öfverlemnade:
Biksdagsmannen Nils Håkansson från Christianstads
Län har ingifvit ett anförande, deruti
han yrkar delning af Allmänningarna samt
Jägeri-Betjeningens afskaffande , af det skäl , att
för en Jordägare, som vill och kan hushålla
med sin egendom, är Förmyndare öfverflödig >
då derempt rnisshushållaren straffar sig sjelf;
hvarjemte Biksdagsmannen anser IJtskottets tillstyrkande
af Förbud emot utförseln af ung och
omogen skog vara mindre lämplig , dels i anseende
till controllen och deraf uppkommande olägenheter,
dels nerfore att vinden of, a kastar
kull en mängd unga träd, som annars i skogar*
pe ruttna upp. Riks agsmannen anför vidare
att Utskottet ansett svedjande så mycket sorn
möjligt
Den 20 Juli*
1863
möjligt böra förekommäs, hvilket tillstyrkande
§kall medföra ganska menliga följder för de skogrika
orterna, eler lieie svårligen annorlunda än
genom svedjande skall kunna erhållas , samt yttrar
derefter, att Svedjeplatsen måste så godt som
köpas af Jägeri Betjeningen.
Riksdagsmannen Anders Aberg från Vesterbotten
anser de nu gällande Författningar om
Skogarna i Riket vara i allmänhet lämpliga, men
att, om de icke yore det för en eller annan ort,
kunde jemkning deri för dessa orter ske, deruti
Riksdagsmannen Johan Longberg från Gestrikland
instämt.
Riksdags - Fullmägtige Lars Ifarsson frän
Calmare - Län och Jon Jonsson från Blekinge
hafva inlemnat ett skrifteligt anförande, innehållande
förklaradt missnöje öfver Utskottets Utlåtande
rörande Ekarnes disposition , Allmänningarnas
delning och svednings anställande, samt
åtskilliga uppgifna grunder för nyttan af en fri
v disposition häraf.
Riksdagsmannen Jon Jonsson från Blekinge
liar ingifvit ett skrifteligt yttrande, deruti han
. yttrar, att den föreslagna Comitée till SkogsOrd
ningens öfverseende vore öfverflödig, samt
Landthushåll Sällskåperna dertill mest lämpliga;
och yrkar, alt ung i sammanhang med gammal
skog bör få exporteras; att Jägeri - Betjeningen
må afskaffas och Allmänningarne öfverlemnas
till Jordägarnes disposition; att Ekar af mindre
dimensioner, som väl för ICronans behof kunna
nyttjas, men som likväl äro af den beskaffenhet,
att de kunna umbäras f må till ägarens fria begagnande
-
Den 2 o Juli.
gagnande utstämplas; att tjenlige hemman matte
för Kongl. Maj-.ts och Kronans räkning upphand»
las, samt till Eke-planteringar anslås; samt slutligen
, att det för Blekinge särskildt utfärdade
INådiga stadgande örn Svedning måtte förblifva
prubbadt. El t i hvilken sistnämnde omständighet
Eullrnägtige från Vester-Norrlands och Jemtlands
Ean instämt , i afseende på de for dessa Eän
Utfärdade Författningar.
Biksdagsmannen Pehr Pehrsson från, Blekinge
har ansett den foreslagne Comitéen lämpligast
kunna öfverse närvarande Skogs-Författningar,
och yrkat, att hvad i berörde måtto blifvit
beslutadt måtte med snaraste sättas t verkställighet.
Riksdags-Fuilmägtigen Anders Sandsten- från.
Jönköpings Län anser den nu gällande SkogsOrdningen
lämpligast för nämde Eän, och yrkar
ätt densamma måtte för denna ort bibehållas,
deruti öfrige Fullmägtige för Jönköpings Län
Instämt.
Biksdagsmannen Anders Danielsson anhåller
att Riksens Ständers vid 1810 års Riksdag
gflåtna underdåniga skrifvelse, rörande Skogarna
i.Bitet, såsom ganska väl grundad, måtte snart
sättas 1 verkställighet, samt att Allmänningarne
måtte i vederbörlig ordning försäljas, ehuru d©
beslutade undersökningarne ej på alla orter blifvit
verkställde.
Biksdagsmannen Daniel Andersson från
Upland önskar att Allmänningarne måtte Socknevis
försäljas samt Jägeri Staten desto hel 're indragas
, sorn dess tillsyn vid Boställs skogarna
äfven
Den 20 Juli. 1865
äfven skall vara öfverflödig, enär de af Boställs*
innehafvarne vårdas, hvilke afven, i händelse å£
obehörigt hygge , böra ersätta skadan.
Hvarmed Riksdagsmannen Anders Pehrsson
från Stockholms Län sig ,förenat.
Riksdagsmannen Pehr Johansson och öfrige
Fullraäguge från Kronobergs Län begära att
Allmogen derstädes ml fritt disponera öfver
sina Skattehemmans-skogar.
Riksdagsmannen Nils Månsson åb ropar sitt
särskildta yttrande, hvilket åtföljt Utskottets Betänkande,
anser samma Betänkande rakt stridande
emot Riksens Ständers vid 1812 års Riksdag
tagne Beslut; och yrkar att Ek skogen å Skattehemmans
ägor obehindrad må af Jordägaren disponeras
och Jägeri-Betjeningens inseende deröfver
upphöra; samt att äganderätten til de Skogsplanteringar
i Malmöhus-Län, som , till följe af
3£ongl. Majus år 1812 aflåtna Nådiga Skrifvelse,
blifvit Jordägaren tillerkänd, må förblifva orubbad1
och Jägeri-Betjeningen ej äga att på något
sätt dermed sig befatta.
Deruti samtlige Fullmägtige frän Skane och
Halland instämt.
Riksdagsmannen Anders Joachimsson från
Östergöthland begär, att hvad i förenämnde ämne
blifvit vid tSio års Riksdag besiutadt måtte,
så fort möjligt, sättas i verkställighet, samt
öfverklaga)' de missbruk , som vid utsyning vid
Allmänningarna skola äga rum; hvarvid Kronooch
Skatte-Allmogen ofta skal! erhålla ingen
skog, utan nödgas köpa af dem som erhållit utsyning.
Riks
-
IS66
Den 2 o Juli.
Riksdags-Fullmägtigen Johan Longberg fran
Gestrikland framställer anmärkningar emot Utskottets
Betänkande rörån !e utförseln af ung ock
omogen skog, och vill bevisa olämpligheten af
ett sådant förbud, derigenom att exporten af
qvistig och knutig skog utgör Allmogens hufvudsakliga
näringsfång; samt anhåller, att Kongl.
Majus Nådiga Stadgande för nämnde Län den.
4 Febr. 1811 må varda prubbadt.
Riksdagsmannen Johan Wess ng fran Vestmanland
yrkar Härads-Allmänningarnes delning,
såsom Häradets tillhörighet, samt Skatteman?
fria dispositionsrätt öfver sin skpg.
Hvilket yttrande blifvit biträdt af Pehr
Pehrsson från Vestmanland, samt Petter Pehrsson
och Petter Nilsson från Örebro Län; men
hvarvid Anders Danielsson från Elfsborgs Län
anmärkt , att innan Aljmänningarnas delning
företages, bör den undersökning, som 1810 års
Ständer tillstyrkt, sättas i verkställighet.
Riksdags-Fullmägtigen Anders Åberg förklarar,
att han, af hvad inom Hedervärda BondeStåndet
blifvit anfördt , funnit, att en lämplig
Skogs-Ordning endast kan vinnas igenom en
särskildt förordnad Comitée , som, sedan nödiga
uplysningar inkommit ifrån hvarje Län, bör behörigen
kunna iakttaga alla locala omständigheter.
Riksdagsmannen Jonas Jonsson från Öster-,
göthland begär , att de inom Memings, Skerkinds
och Åkerbo Härader belägne Allmänningar
måtte Socknarna och Hemmanen imellan få delas.
Full
-
Den 20 Juli.
1867
Fullmagtige frän Kronobergs-Län hafva yrIkfit
rättighet till Svedning, emedan Invånarne i
^samma Län annars skola komma i saknad af
både mulbete och jord till utsäde.
Riksdagsmannen Bengt Ande sson från
. ■> • A
älfsborgs Län har gjort det förbehåll vid Allinänningarnes
delning, att de Hemmansägare,
sorn derå njutit mulbete för sina kreatur, derefter
må bibehålla denna rättighet.
Riks agsmannen Peter Jernström fran Vesterås
Län har å nyo öfverlemnat det anförande,
rörande vården af Boställs- samt Prestbohls-skogar
, som Utskottet genom sitt Betänkande
besvarat; hvarjemte Riksdagsmannen förnyat
sitt yttrande om Församlingarnes tillsyn
öfver Prest-bohlens skogar, samt tillåtelse för
Klockaren att erhålla nödig vedbrand å Prestbohlets
skog; hvilket yttrande Riksdags Fullmägtigen
Anders Aberg från ,Vesterbotten bestridt,
på den grund, att detta vo e ensak, som ej tillhörde
Bonde-Ståndets befattning, och dessutom
ansett olämpligt att väcka fråga derom, på samma
gång sorn man söker befrielse från Prestgårdsbyggnad
och ali befattning dermed.
I sammanhang med dessa anmärkningar får
Utskottet nu uppdaga och besvara Riksdags Fullmägtigen
Pehr Anderssons från Södermanland
Memorial i detta ärriné, som ej för an sedan
Utskottets Betänkande blifvit till Riks-Stånden
expedieradt, kommit U skot et tillhanda , och uti
hvilket Memorial, på anförda skäl, framställes
nödvändigheten, nyttan och behofvet af Sockne
peli Härads-Allmänningames delning och upp
iåtan
-
1868
Den 2 o Juli.
låtande till egen disposition åt ägarne af de Skoglösa
Hemman, som till dem hafva uråldrig rätt;
hvaremot Riksdagsmannen Gustaf Gustafsson
från Jönåkers och Willåttinge Härader af sistnämnde
Län begärt, att den föreslagne delningen
ej mitte sträckas till alla Allmänningar öfver
hela Riket, emedan i hans Landsort funnos
sådana, som ej kunde odlas utan lämpligast lill
muhlbete användas.
Utskottet har vid granskningen af ofvan
upptagna anmärkningar, funnit dem hufvudsakligen
vara riktade emot följande punkter uti det
i detta ämne afgifne Betänkande:
i:o rörande väckt fråga om Krono-och Härads
A! 1 märiningarnes delning eller försäljning,
2:0 om en friare disposition af Ekeskogen,
3:0 örn utfö seln af ung och omogen skog,
4:0 om ett vidsträcktare tillstånd till sved
ning,
5:0 om Skogs- och Jägeri-Betjeningens upphörande
samt Skogarnes ställande under ägarnes
enskilta tillsyn.
Innan Utskottet går att besvara dessa anmärkningar,
får Uiskottet vördsamt anföra, att,
då Utskottet algaf sitt nu återremitterade Betänkande
i närvarande ämne , ansåg Utskottet sig
endast böra stodja sitt Utlåtande på sådana grunder
, sorn enligt Utskottets tanka voro de lämpligaste
för Rikets Allmänna Skogshushållning i
allmänhet; och det var med iakttagande af denna
synpunkt som Utskottet besvarade de remitterade
Memorialen. Utskottet förmodade, att
den regel, Utskottet da antog för sin åtgärd,
. var
Den 30 Juli>
1869
Var härvid den enda tjenliga, dels emedan möjligheten
att kunna iakttaga tflla mångfal iga locala
omständigheter, och föreskrifva stadganden,
som för hvarje särskild ort eller provins äro
passande, förutgätter en noga och speciel kännedom
af dessa orter, hvilken endast genom infordrade
underrättelser ifrän Länens Styrelse
torde med erforderlig pålitlighet kunna erhållas,
dels emedan Utskottet ansäg den redan beslutne
Comitéen till Skogs-Ordningens öfverseende
säkrast och bäst böra komma i tillfälle att inhämta
särskilta orters olika fordringar och förhållanden
, samt föreslå de jemkningar och förändringar
i allmänna Skogs-Ordningen, sorn kunde
finnas med omständigheterna mest öfverensstämmande,
och hvarföre Utskottet äfven tillstyrkt
Riksens Högloft. Ständer att genom un erdånig
anmälan hos Kongl. Maj:t bereda denna Comi»
tées skyndsamma organisation och verksamhet.
Genom hvad nu blifvit anfördt tror Utskottet
sig fullkomligt hafva ådagalaggt de skal som föranledt
Utskottet, att hvarken i Betänkandet eller
vid nu företaget besvarande af ofvanstående anmärkningar
ingå i någon hufvudsaklig pröfning
af de många yrkanden och påminnelser, hvilka ,
rörande olika provinsers Skogshushållning , blifvit
framställde, samt att endast vidröra de frågor,
som åsyfta ändring i allmänt gällande Skogsförfattningar.
Efter framställningen af denna förklaring,
får Utskottet nu till en början upptaga de erinringar,
som röra första punkten af antnärkningarne,
eller Allmänningarnes föreslagne del
ning,
1870
Den 30 Juli.
ning, och nödsakas härvid tillkännagifva, att
Uiskottet ej funnit'några sådana skäl förekomma
uti de Utskottet me'delade påminnelser, sorn
förmått rygga U'skottets härom förut fattade me.
ning, utan har Utskottet deremot af de; varnande
exempel, sorn af flera Högyö diga Prest Ståndets
Ledamöter blifvit anförde, på den stora
misshushållning , söm efter Skogs-Allmänningarnes
delning på flera ställen ägt rum, trott sig
finna ett nytt stöd för sin redan yttrade tanka.
Jd isshushållningtn med Skogarna här leder sig ej
alltid ifrån ett vårdslöst och oeftertänksamt användande
deraf , den torde kanske lika ofta uppkomma
derigenom, att Skogs - tillgången erbjuder
ett allt. för lätt medel till afhjelpande af
penninge-behof, och hvarvid omsorgen för framtiden
eller efterkommande ej alltid torde rådfrågas
af den mängd menniskorj hvars omtanka
är inskränkt endast till dess egen lifstid och
dess egna behofver. Det är derföre Statens skyldighet
att vidtaga sådana anstalter, som i möjligaste
måtto böra kunna bevara efterkommandes
rätt, och om dessa försigtighéts-mått , som
på flera ställen i anmärkningarna kallas förmynderskap
, skulle medföra åtskilliga olägenheter,
så torde dessa böra anses såsom en uppoffring,
hvilken den närvarande generation är skyldig
den kommande j hvars rättigheter böra för hvar
och en'vara lika dytharä som dess egna; Då
således ofvan anförde y ifrån eftertanka och erfarenhet
hämtade, råd på- det nögaste öfverensstämma,
så lärer Utskottet ej behöfva anföia några
flera skäl, hvarföre det fortfar alt-, rörande
denna
Ven 20 Juli.
1871'
denna omständighet, ännu hysa samma öfvertygelse.
Vidkommande deri andra punkten, eller en
yrkad friare dispositions rätt af Ekeskogen, så
får Utskottet förklara* att det ej är den besparing
i utgifter, som för Kronan är beredd genom dess
dispositiori öfver Ekeskogen, utan säkerheten och
möjligheten för Kronan att erhålla sina förnödenheter
af Ekvirke, sorn hufvudsakligen bestämt
Utskottets yttrande 1 detta ämne, och att
dessutom åberopandet af Kongl. Maj:ts härom
nyligen utfärdade Författning ej innebar ett
grundskäl för Utskottets tankä, men likväl ert
omständighet * sorn Utskottet ansåg sig icke böra
förtiga.
Med bibehållande af sin förra mening rörande
denna fråga, anser Utskottet likväl alla
medel till uppmuntrande af Ek-planteringar ej
nog sorgfälligt kunna iakttagas; och får derföre,
till befrämjande af detta ändamål* föreslå, att
Eke-planteringar å tjénliga ställen anläggas för
Kongl* Majus och Kronans räkning, samt att al>
la sådana planteringar, söm å KronO-Skattejord
inom särskild hägnad af privata personer äro eller
kunna blifva företagne, skola med full ägande
rätt tillfalla Hemmäns-ägareri, ritari att
Skogs eller JägeriBetjeningen dermed böra äga
den mindsta befattning. När genom sådana vidtagne
medel, Kronan omsider äger en grundad
utsigt till uppfyllande af sitt behof af Ekvirke,
upphäfvas äfven alla skäl, som, föranledt och
ännu föranleda Utskottet att afstyrka rubbning
uti närvarande förordningar rörande Ekeskogen,
och
1872
Den 20 Julu
och da lärer icke heller någon med fog kunna
lägga hinder i vägen för en fri dispositions-rätt
öfver densamma.
Hvad tredje punkten beträffar , eller Utskottets
tillstyrkande, att ung och omogen Skog
skulle till utförsel förbjudas, så får Utskottet
förklara, att U skortet genom sammanställningen
af orden ung och omogen trott sig hafva tillräckligt
fot klarat sin mening , samt att dermed för.
stås sådant virke , som vanligtvis begagnas till
L rk e . Åror och andra behof, hvartill en spädare
Skog erfordras; och då Utskottet anser utförseln
af sådant virke vara ganska Skogödänd©
och allmänt skadlig för Skogshushållningen, sa
finne Utskottet ej skäl, att häruti på annat satt
ändra sin. mening, än att undantag torde böra
ske f r de Skogrikåre orter, hvilka Kongl. Majrt
i Nåder skulle finna skal att, i anseende till
deras större Skogs tillgångar, samt den deraf uppkommande
mindre fara for Skogens bestånd,
hugna med tillstån till utförsel äfven afsa beskaffad
Skog, som nu är i fråga.
Vidkommande den fjerde punkten, rörande
ett vidsträcktare tillstånd till svedning,
får Utskottet anföra, att Utskottet, genom sitt
tillstyrkande i. denna del, ej haft för afsigt att
inskränka svedning i allmänhet , utan endast på
den mark som i 5 3 §. af Kongl. Skogs-Ordningen
den I Augusti 1805 ornförmäles; men då
milen bergaktig och stenbunden mark , sorn i ofvannärnnde
förekomma, kunna, genomen allt för
vidsträckt tydning, föranleda till flera olägenheter
vid ufsyningar; så anser Utskottet detta uttryck
-
T)en 20 juli.
fryck närmare böra förklaras, på det sätt, att
jord mörtens beskaffenhet teller lämplighet till återväxt
egenteligen vid sådana utsyningar bör
komma i fråga; för öfrigt har Urskottet härigenom
ej på något sätt velat tillstyrka upphäfvande
af de särskildta stadganden rörande svedning,
sorn Kongl, Maj.-t funnit för godt, att efter omständigheterna
i Kader meddela
Beträffande den femte punkten, elier Skogsoch
Jage: i Betjeningens yrkade indragning samt
Upphörande tillsyn öfver Krono-Skogarnå samt
Ekeskogen, så får Utskottet, med åberopande af
hvad uti Betänkandet rörande denna fråga finnes
anfördt, endast tillägga, att sedan Utskottet,
på ofvan upptagna grunder, ej funnit skäl att
tillstyrka Allmänningarnes delning eller en fri
disposition ofver Ekeskogen , så kan Utskottet ej
heller skäligen tillstyrka Skogs- och Jägeri Betjeningens
afskalfande på andra ställen , ärt der
de af särskilta omständigheter skulle anses öfVterflödige,
emedan i sådant fall någon Cöntrolt
svårligen skulle äga rum vid Skogs Eörfattnirtgarnes
efterlefnad.
I afseende på de erinringar * Som, rötande
särskilta orters Skogshushållning, blifvit anförde,
så får Utskottet dervid förnya sitt hä orri
förut meddelade yttrande, att Utskottet, i brist
af dervid erforderliga upplysningar, anser sig ej
kunna ingå i någon pröfning deraf, utan förmodar
, att sådana frågor lämpligast böra öfver»
lemnäs till skärskådande af den Comitée, sorn
till öfverseende af närvarande Skogs-Författningar
med det Snaraste torde komma att upprätJ.
e Bandet. 235. 236. tas;
Den 20 Julu
tas; och får Utskottet, i anledning af flera inom
Hedervärda Bonde-Ståndet gjorda påminnelser,
ytterligare förklara, att Utskottet uti sitt Betänkande
ej åsyftat någon rubbning uti de Författningar,
som, rörande särskilta orters Skogshushållning
, blifvit utfärdade och ännu äro gällande.
I öfrigt har Utskottet ingen ting att tillägga
vid hvad Utskottet rörande Prestebols Skogar
samt andra omständigheter i Betänkandet
upptagit och anfört; äfvensom Utskottet anser
Riksdagsmannen Pehr Anderssons från Södermanland
Memorial vara härigenom helt och hållet
hesvaradt. Hvilket dock allt, tillika med
Riksdagsmannen Johan Johanssons uti bifogade
Protocolls-Utdrag intagne tvänne särskildta anföranden,
till Riksens Höglofl. Ständers egen
pröfning vördsamligen öfverlemnas. Stockholm
den 12 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. fredin.
Utdrag
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
J. Ek.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Månsson.
M. M. Rosbeck*
Sen £ o Julié
i3'73?
Utdrag af Protocollet, hållet uti Riksens
Högloft. Stunders Allmänna Besvärs-
och Oeconomie- Utskotts Plenum
den 12 Juli 1815.
B. D. Enär Utskottet nu till slutlig granskning
företog det af Dess 3:dje Beredning utarbetade
project till Utlåtande öfver de inom 3Iné
af Riks-Btånderi gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande rörande allmänna Skogshus»
hållningen m. m-, anrnältes, att Riksdagsmannen
Johan Johansson från Kronobergs Dan hade i
när detta mål uti Beredningen förevar, dit irilemnät
?:ne särskildta anföran ren till Protocollet
med begäran, att de samma mätte få Expedition
hen till de Respectiva Riks Stånden medfölja.
Utskottet biföll Riksdagsmanneri Johan Jo^
hanssons sålunda gjorde ånhållart, af hvilken or^
sak dessa 2:ne anföranden upplästes Och befunsaos
så lydande:
Ödmjukaste Memorial!
”Vi, som Riksdags-Fullmägtige för det Hedervärda
Bonde-Ståndet från Kronobergs Län , äro
nödsakade att för våra herrimavarande Medbroder,
för de Hemmansägare, som äga och inmehafvai
Skattefrälse och Kronoskatte-hemman i
•Var ort måtte rättvisligen blifva, att få dess små
hagar och utmärker upprödja och begagna utan
Utsyning utaf Krono-Betjeningeri, undersökning
och utstämpllng till svedjeland nyttja, och de '
smis
3876
Den 20' Juli.
små platser med Höstråg beså, som dertill äro
tjenlige; likväl med det vilkor, att till hvart
hemman bör lemnäs en eller flera fredsparker
med tillväxande skog, Fur och Gran, som skall
vårdas till fiamtida nödiga behof, till byggnadsvirke
och gnrdslefång, och att de srnå uppröjde
och afbrände planer böra ibland Höstrågen med
gras och löffrö besås, samt med försvarlig gärdesgård
instängas och fredas i 4 års tid , utan att
kreaturs betande på samma planen bör blifva tillåtet,
derefter en lindrig svedning blifver god betes*
vall i manga år, och efter utsådt Skogslid blifver
tillväxande plantor fortare ny arfveskog, än
att då riset och måssen ligga qvar efter upplödning
på planerna; härom anhålla ödmjukeligen
vi lill det högsta hos det Hedervärda Bonde-Ståndet
, det alla Skattefrälse och Kronoskatte-Hemman
måtte få äga större rätt till sin skog
och jord än de, som på landet innehafva Boställe
och Kronohemman, för att få med förestående
vilkor fritt begagna utan ansvar ifrån
Krono-Betjeningens tilltal eller ansvar, heldst
behofvet nödvändigt fordrar för den fattiga Hemmansägaren
i vårt .Län, att få nyttja Svedjeland
och med Höstråg beså och gröda skörda till
brödföda, och halmen till taktäckning och foder
för kreaturen som efter god årsväxt gifver på
Svedjelands-planerna 8 till 10 kornet.
Det häfver ofta handt den olyckliga händelse
i Kronobergs Län , det Krono Betjeningen
har åklagat Skatternannen för Svedjeland, och
vid Härads-Bätterna blifvit pliktfälde, och vunnit
-
Den 20 Juli.
siit den växande grödan efter besigtning och värde
, så att Skattemannen blifvit till stor skada
och förlust till dess gjorde arbete och strödsäd.”
Stockholm den 16 April 1815.
Johan Johansson för Konga
och Upvidinge Härader.
Peter Johansson för Albo, Kinnevalds
och Norrvidinge.
Jonas Hinricsson för
Sunnerbo Härad.
Vördsamt Anförande f
JfRedan vid 1812 års Riksdag väcktes fråga
angående Skattemäns i Kronobergs Jhan fria
Dispositions-rätt öfver sina Skogar, och i detta
ämne hafva äfven alla vederbörande blifvit hörde
, utan alt likväl för närvarande något resultat
vunnits. Nu då denna fråga i allmänhet är under
öfverläggning hos Höglofl. Utskottet, anser
jag mig i egenskap af Riksdags-Fullmägtig från
ofvannämnde Jhan böra hemställa, om icke Utskottet,
med afseende å de mångfaldiga förmåner
en sådan Dispositions rätt i denna af naturen
vanlottade Landsort medförde, täcktes föreslå
Riksens Höglofl. Ständer, att hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla, att Kongl. Majit, intill
dess detta ämne i hela sin vidd kan hinna
att afgöras, ville tillåta Kronoskatte samt Frelseskatte
Hemmansägare, att utan hinder af utgifne
förbud emot svedjande , förbud , hvilka icke
lära existera i de flesta af andra Län, få till
Svedjeland begagna de Skogstrakter och den
*87*.
JDen 3 o Juli*
jord som dertill kan finnas tjenlig. Stockholn^
den 20 Juni i8i5-
Johan Johansson fran Konga
peli Upvidinge Härader.”
\Tt supra
Ex Protocollo
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Hfiglofl. Ridd. och Ad. den io Juli,
Hfigvörd. Prest-Ståndet den 20 —,
Vällofl. Borgars-Ståndet den 21  _
Hederv. Bonde-Ståndet den 20
Riksens Högloft. St cinders Alli nannu
Besvärs- och Oeconoviie- samt Särskildta
Utskotts Betänkande, angående
/ rågan om den vissa St åder beviljade
oinskränkta Nederlags -frihet.
Ifrån Högloft. Ridd. och Adeln samt Vällofl.
Borgare-Ståndet äro till Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Besvärs- och Oecono.mie-Utskott
åtskilliga Memorial och yttranden, rörån*
de frågan om den vissa Städer bevilljade oinskränkta
Nederlags-frihet remitterade, nemi.:
1:0 Trenne till Högloft. Ridd. och Adeln,
inkomne Memorial af Herr C. D. af Uhr,,
deruti hemstalles, om icke den underdåniga önskan
må af Riksens Ständer hos Kongl, Majit
anmälas, att berörde iNederlags-frihet, hvilken,
Den 20 Julu
efter hvad erfarenheten visat, föranledt till en
öfverdrifven för Rikets Handelsvåg betungande
importation af främmande varor och äfven varit
förenad med skadliga missbruk, matte hädanefter
få sträckas endast till sådana varor, sotn äro till
införsel tillåtne.
2:0 Tvänne af Herr Grefve A. Rosen till
Höglofl. Ridd. och Adelns Protocoll, den 29
Mars och den 13 April, afgifne yttranden, innehållande
en framställning af de allmänna och
enskilta fördelar , som den Götheborgs Stad med»
gifne oinskränkta Nederlags - friheten medfört;
förmodande Herr Grefven , att någon motion om
dess indragande lärer så mycket mindre af Riksens
Ständer göras, som densamma är tryggad
genom 3:ne särskilta Kongl. Förordningar och
i synnerhet stadfästad genom den Alliance-Tractat,
som den 3 Mars i8i3afslöts imellan Sverige
och England, och hvarigenom Kongl. Maj:t
förbundit sig, att i 20 ar tillåta Engelska undersåtare
oinskränkt Nederlags-frihet af alla slags
varor i Götheborg, Carlshamn och Stralsund.
3:0 Tvänne af Herr B. F. Rothoff den 31
Mars och 27 April ingifne Memorial, deruti
bland annat anföres , att Nederlags-och Transitohandel,
förmånliga för rika Stater och för sådana,
der inhemska industrien växt till sin
höjd, der stående och rörliga Capital börjat att
blifva oanvändbare i inhemska Näringar, och
der dessa Handels-grenar blifva en följd af hunnen
välmåga och national - rikedom, eller ock i
de Stater, som af ett inskränkt område och utan
natur - förmåner till flerfalldiga Näringars be
drif
-
l88®
Ven 20 Juli.
drifvande, icke lemna tillfällen, till vidgad Na-»
tional-industrie, blifva en utväg till en för vissa
personer stor, men för Staten mindre solid %
förmögenhet och den enda man kan erhålla, skola
deremot ännu i långliga tider icke medföra
åt vårt Fädernesland de fördelar man deraf påräknar,
utan tvärtom , så vidt de gynnas framför
inhemsk Industrie och handel, så vidt de hedrifvas
med inrikes förlag, alltid åsta Ikomrna
motsatta verkningar, i det att de draga penninge-omloppet
från Landets mest välgörande Näringar
till de mind st nyttiga , och derigenom
mindska National praductionen, under det att
den utländska befordras; i anseende hvartill och,
som ('et är allmänt bekant, att, sedan den oinskränkta
Nederlags-friheten beviljades, både införseln
och förbrukningen af många både kända
och okända utländska öfveiflöds-varor stigit till
en förundransvärd höjd , Hert Rothoff föreslår „ att '
all Nederlags-handel inom en viss tid-må, sä vidt
möjligt är, försväras och inskränkas eller alldeles
upphöra.
4•,o. Ett af Herr Munck af Rosenschöld gjordt
anförande, att, derest, i likhet med hvad i England
skei-, det stadgande vidtages, att vid utländska
varors uppläggande full Rull-afgift betalas,
och en del deraf återatälles, till ägaren vid
utförseln , samt återstoden b,lifver en behållning
för Staten , underslef dervid svårligen skulle,
kunna äga rum , samt Stats-Cassans inkomst alltid
vara säker, och vid sådant förhållande en,
rigtigt inrättad Nederlags-handel kunna hljfva
för det allmänna nyttig.
Den 30 Juli.
T881
5:0 Ett af Herr C. F. Hammarhjelm afgifvet
Memorial, deruti tillstyrkes , att till förekommande
af en för Riket skadlig utländsk medtäflan
vid föryttrandet af en bland Sveriges
mest betydande export-artiklar, Riksens Ständer
matte förena sig i den underdåniga önskan , att,
derest dén nu medgifne Nederlags-friheten ej
blifver i allmänhet upphäfven eller inskränkt,
Hederlags Förordningen af den 5 Maj 1813 måtte
på det sätt förklaras, att utländskt Jern ej
må till Nederlag i Svenska hamnar införas eller
till Riket inkomma, med undantag en'ast af de
för Östersjö Compagniet hevilljade 15,000 Sk:f£,
samt detta förbud äfven sträckas till alla sådana
Utländska varor , sorn kunna exporteras af Svensk
product.
6:0 F.tt anförande af Herr B:. H. Santesson
till Vällofl. Borgare Ståndets Protocoll den 13
A'pril, innehållande åtskilliga uppgifter, som
hufvudsakligen hafva för ändamål att visa, det
Nedérlags-handeln , i stället för att lätta utvägarna
till lurendrägeri- och Tull-försnillning,
tvärtom betydligen bidrager att hindra och förmindska
dylika missbruk; att denna rörelse, utom
deri inkomst, som genom densamma tiilflutit
Kronan uti Nederlags- och Tull-afgifter, äfven
tillskyndat Allmänheten , Landtbrukaren och
Närings-läkaren väsentliga fördelar, och att hela
provinser genom extra förtjenster deraf under
en tid , då fråga varit om lifsbergning oell den
svåraste utsigt till Krono-lJtskyldernas utgörande,
blifvit försörjde och välmående.
Sedan
x88?
Den 2 o Juli.
Sedan Särskildta Utskottet, som uti dess till
Riksens Ständer afgifna Betänkande, rörande den
Öfverklagade förlägenheten i allmänna rörelsen,
redan sökt fästa Riksens Ständers uppmärksamhet
på de olägenhetér, hvilka, efter Utskottets
tarka , äro att anse såsom oundvikeliga följder
af en oinskränkt Nederlags-frihet, erhållit del af
förenämnde Memorial och anföranden, få Allmänna
Besvärs- och Oeconomie samt Särskildta
Utskotten nu vördsamt aflemna sitt gemensamma
yttrande i detta ämne.
Om man rådfrågar en redan förvarfvad erfarénhet
vid de försök, som blifvit gjorda, att
genom en utvidgad Nederlags-frihet främja en
gagnelig Transito-handel, äger man grundade
anledningar till den öfvertygelse, att en slik
frihet, utsträckt till alla utländska varor utan
undantag, icke kan medföra någon nytta för det
allmänna, aldramindst någon sådan, sorn svarax
emot skadan af de underslef, hvartill den, oaktadt
all tillsyn, lemnar tillfälle. De stora missbruk,
sorn föröfvades vid begagnandet af den
Marstrand år 1775 beviljade oinskränkta Nederlags-
eller Porto Franco - frihet, föranledde år
I7q4 till dess upphäfvande, och då Götheborgs
Stad, enligt Kongl, Förordningen den 28 Maj
sistnämnde år, förseddes med Nederlags-rättighet,
blefvo, i likhet med hvad genom flera angående
Nederlags-handeln vidtagne äldre Författningar
varit stadgadt, åtskilliga artiklar och deribland
alla till införande och förbrukning i Riket
förbudne Fabriks- och Manufactur-varor derifrån
undantagne., De principer, hvarå detta förord
-
Sen 20 Juli.
1883
Vrdnancle är grundadt, hafva äfven sedermera
blifvit följde vid pröfningen af de flera till
Kongl. Maj:t inkomne underdåniga ansökningar
om beviljandet af en till alla utländska varor
utsträckt Nederlags-frihet För Städerna Götheborg,
Wisby och Carlshamn, och någon förändring
deruti har ej ägt rum , förr än Kongl,
Majrt af Politiska förbindelser fann sig år 1808
föranlåten, att bevilja en dylik frihet för både
Colonial , Manufactur och andra Varor, och hvilken
nu mera blifvit ytterligare bekräftad, dels
genom det år 1813 imellan Sverige oph England
afslutade förenings-förbund, sorn för en
tid af 20 år förunnar Engelska undersåtare Nederlags
frihet i Götheborg, Carlshamn och Stralsund
för alla producter och handels-varor ifrån
Stora Britannien, eller dess Colonier, lastade på
Svenska eller Engelska Skepp, dels ock genom
Kongl. Förordningen dera 5 Maj 1813, hvars
1 §. förklarar, att utrikes varor af alla slag, till
införsel lofgifne eller förbudne, få med Svenska
eller främmande handelsfartyg, för in och
utländsk mans räkning, till Götheborg och Carlshamn
införas och der på nederlag uppläggas.
Att denna frihet icke varit af påräknad förmån
för det allmänna, kan slutas deraf, att Sveriges
underbalance i handeln under denna lid tillväxt
i samma mån, sorn Nederlags-rörelsen
tilltagit, och att följakteligen äfven växel co.ursen
blifvit iner och mer uppjagad, hvaraf synes
med säkerhet kunna slutas, att hufvudsakeliga
fördelen af den betydliga rörelse, sorn under
ienna conjunctur tillfallit Götheborg och Carlshamn
-
Den a o Juli
-
hamn, stadnat hos utlänningen, och att missbruken
eller den oloflige handeln ökat växel behofvet,
kanske i lika man, som Växel-tillgängen
ökats genom den lofliga; och då detta förhållande
inträffat på en tid, sådan som den nyligen
förflutna, då, under en för Engelska Flaggan
hämmad comrrlunication med de flesta öfriga
hamnar i Europa, ett så gynnande tillfälle yppades
för Sverige till båtande Transito-speculationer,
kan man med ännu mindre skäl hoppas
någon verklig nytta för Riket af en oinskränkt
Nederlags-frihet i vanlig tid, då Englands han-»
dels-relationer med andra Länder ej mera hindras.
Enligt hvad Särskildta Utskottet i dess förenämnde
Betänkande anmärkt, är imellan Nederlag
af tillåtna varor och af förbudna en väsentelig
skillnad, i afseende på farhågan för missbruk
, emedan frestelsen att undansnilla Tullen
på gods, som emot dess. erläggande kan ifrån
Nederlaget lofligen disponeras, för att afyttras i
Landet, naturligtvis ej kan vara lika stor, som
frestelsen vid en lockande utsigt till vinst igenom
inrikes afsättning för en vara, som ej annorlunda
än genom missbruk kan erhållas från
Nederlagen; och att således den controll, sorn
skulle kunna anses göra tillfyllest till förekommande
af Tullförsnillning i Nederlags-rörelsen,
aldrig blifver tillräcklig, för att hindra en oloflig
åtkomst af varor, som ej kunna förtullas, äfvensom
den omständighet förtjenar särskild upp.
märksamhet, att då vid kust eller inlopp slika
varor, till hvilkas inpraktiserande tillfälle sökes,
blifva
Den 20 Juli.
1885
blifva upptäckte om bord å fartyg, NederlagsFriheten
tjenar till förevändning, att dölja deras
hemliga bestämmelse och att rädda dem för confiscations-anspråk,
Det synes äfven vara grundadt
i sa-kens natur, att dä, både för inrikes
handlandes och utländska säljares räkning, varor
af alla slag få uppläggas utan annan' afgift än.
en ganska låg recognition efter varans värde,
hvilket äfven torde ofta till det lägsta utsättas,
deraf måste följa, att importen af sådana varor
skall vida öfverstiga det belopp, sorn möjligen
kan i vanlig tid till förbrukning inom .Landet
påräknas; och då deribland befinnes en mängd
sådana, som ej få för tullas, af hvilken orsak ej
eller någon speculation till deras införande i
loflig väg kunnat äga rum, så framt ej Nederlags-friheten
dertill gifvit anledning; så mäste
de , en gång med behörigt tillstånd inkomne,
kunna, då omständigheterna i allt öfrigt äro lika,
med mera lätthet till disposition åtkommas,
än deras hemliga insmygande vid sjelfva gränsen
eller inlopps-orten befordras, särdeles sora
det ej sällan måste hända, att då en slik hopad
inängd af både förbudna och tillåtna varor, under
det att de äro på Nederlag upplagde, skola
oupphörligen bevakas, den oafbrutna tillsyn,hvars
bemödande mångfaldiga gånger blifvit förgäfves
användt till underslefs upptäckande, sluteligén
försvagas och lamt handhafves.
I anseende till dessa skäl vöre det således
efter Utskottets tanka att önska, att den till alla
varor utsträckta Nederlags-frihet, som i förenämnde
tvänne Städer är tillåten, måtte hädanefter
-
i886
jQé/i so Jtili*
efter kunrta inskränkas, så att alia till införsel
©ch förbrukning inom Riket förbudne främmande
Manufaktur-varor och ÖfVerflöds artiklar inåt5-  te från densamma uteslutas.
I fall omständigheterna ej medgifva, att under
den i Trädsten med England beiingade tiel
ett slikt undantag kan äga ruin i afseende på
Sådana produeter och förädlingar ■, sorn tillhöra
berörde Rand och dess Colonier, återstår likväl
den förhoppning, att Sveriges Nederlags-rörelse
må i öfrigt kunna undergå de inskränkningarj
som Rikets fördel fordrar, Och erhålla en rigtningj
sorn närmare svarar emot ändamålet, samt
i allmänhet sådana föreskrifter meddelas, sorn
medföra någon större säkerhet emot missbruk
och underslef vid dess bedrifvande.
Då föiemålet för all Nederlags-handel naturligtvis
måste vara j att befrämja afsät(ningeii
på de varor, som ingå i denna rörelse; så följer
deraf, att de redbara fördelar, som deraf uppkomma
j egenteligen tillskyndas det Rand, der
desse handels artiklar äro producerade , samt att
den Stat, der dylika upplag i sådan afsigt medgifvas,
ej kan annorlunda anses, än som en ny
marknads plats af mera beqvämt läge och med
lättare tillfällen tili afsättning,' och att således,
då en slik ny utväg öppnas till föryttrande af
främmande varor af enahanda art med dem,
som i Nederlags orten i mängd framalstras och
hvilkas preduetion kan ökas, en slik anstalt måste
blifva för Randets egna näringar af en skadlig
verkan, i den mån afsättningen på dess produeter
mindskas, hvilket alltid måste inträffa *
så
Den 2 o Juli.
I887
så framt ej köparnes behof öfverstiga älla de
medtäflande Ländernas sammanräknade tillgängar.
Under tillämpning häraf torde Riksens
Ständer finna anledning att hos Kongl. Majit i
underdånighet yttra den önskan, att alla sådana.
Bergverks-producter samt andra varor och förädlingar
, som kunna räknas bland. Rikets exporter,
måtte från Nederlags-friheten uteslutas,
hvilket förbud äfven borde ovilkorligen sträckas
till Rum, Sprit 'och alla sorter utländskt
Bränvin samt Porter, och att umgälderna för
varor, som få inkomma på Nederlag, beräknas
efter deras Särskilta beskaffenhet, så att de artiklar,
hvilka ej få till qvarblifvande i Riket för*
tullas, beläggas med den högsta i förenärnde
Tractat utsatta Recognitions afgift af en proCent
efter varans värde vid införseln , och tilt lika
belopp vid utgåendet, äfvensom att afgiften för
öfrigt så lämpas, att tillåtna öfverflödsvarör samt
sådana alster och tillverkningar, som naturligen
tillhöra vårt Land och hvilka, så framt deras
producerande uppmuntras, böra i en ej aflägsen
framtid kunna utgöra föremål för Rikets egen
Export-handel, i större mån betungas än sådana
import-artiklar, hvilka ej kunna umbäras, och
deribland sådana rå-ämnen , som till förädlande
inom Riket måste utifrån införskrifvas; hvarjemte
det stadgande synes blifva nödigt , att då
sådana varor, hvarå något värde i Taxan ej finnes
urstakadt, angifVas, uran att vara beledsagade
med factura, deras rätta värde bör, efter för
regången vederbörlig besigtning, af edsvurna Besigtningsman
bestärumaSj
Det
1888
JDen 2ö Juti.
l)et är ofelbart enligt med ändamålet af elfl
Väl inrättad Nederlags-handel, att densamma må
tjena till befrämjande af en på reéla företag rigtad
Transito-rörelse, meri ej af en för inhemska
förbrukningen öfverflödig import af främmande
varor, hvilken sednare så mycket mindre förtje*
nar, att genom en Utan motsvarande ersättning
lemnacl credit med Tuilens erläggande underlättas,
som en dylik, vissa Nederlags-platser med*
gifven förmån , ej annat kan, än lända till förfång
för de Stapelstäder, hvilka, i saknad af Nederlag,
ej kunna undgå, att genast vid införseln
erlägga belöpande afgifter för de inkomna varorna;
och det synes således vara både nyttigt
och rättvist, ätt, i likhet med hvad Comiterade
till Tull-Författningarnas öfv rseende under den
26 Mars 1813 hos Kongl. Maj:t i underdånighet
hemstält, godsägare förbindas ait, vid skeende
förtullningar af Nederlags varor för inhemskt
behof , tillika erlägga sex proCent i årlig renta
å Tullbeloppet för all den tid varan legat på
Nederlag, med Undantag likväl af Salt, hvilket
synes böra från en slik ytterligare afgift befrias.
Om en högst angelägen controll emot missbruk
vid Nederlags-frihetens begagnande möjligen
skal kunna handhafväs, blifver det utan
tvifvel af stor nödvändighet, att den länge fördröjda
verkställigheten af erforderlig MagazinSinrättning
för Nederlagen i Götheborg ej vidare
må uppskjutas, samt den osäkerhet undvikas, som
för det närvarande äger rum , då Nederlags godset
måste förvaras i en mängd spridda vindar,
källare och bodar; i hvilket afseende Riksens
Stän*
Deri 2 0 Juli.
Ständer torde ånna skäl, att hos Kongl. Maj:t i
underdånighet hemställa, ätt berörde Stads Handlande
mage förpligias, att en slik skyldighet inom
viss lämplig tid fullgöra, så framt de vilja
äf Nederlags friheten sig begagna.
I öfrigt torde den nu gällande NederlagsEörordningen,
hvilken, likasom Oeconomiska Författningar
i allmänhet, kan efter tid och omständigheter
underkastas de rättelser, sorn det allmännas
fördel fordrar , höra på det sätt ändras och
förkläras, att alla Nederlags-varor, med undantag
'endast af salt, skola uti särskildta Magazins-rura
förvaras, och sådana varör, sorn äro till införsel
tillåtna, ej få ifrån ett Inrikes Ne erlag till ett
annat transporteras, förrän deri belöpande Tullen
blifvit erlagd, och hvarefter Restitution deraf
ina äga runi , i fall godset till utrikes o t utskeppas,
samt att varor, sorn éj få till qvarblifVande
i Riket förtullas, ej må, undfer hvad Vilkor
sorn heldst, till någon inrikes ort ifrån nederlagen
försändas; äfvensom att, då Nederlagsgods
af denna sistnämnde beskaffenhet tili fremmande
hamnar utföres, afsändareri bör vid lämpligt
ansvar åligga, ätt inom viss tid efter utskeppningen
anskaffa och hös Tullkammaren uti inJastnings-orten
inlemna bevis öfver varans aniändning
ej mindre från Tullkammaren å den
Utrikes ort, der densamma blifvit, utlossad, än
ifrån Svensk Handels-Agent eller Consul, örn en
Sadan Embetsman på stället finnes; att tillträde
till Nederlagsrummen ej må lemnäs godsägaren
eller dess ombud annorlunda, än under pålitlig
tillsyn, hvilken, utan att bero endast af ligré
f te Bandet. % 34. 238. Tull*
Den 20 Juli,
Tullbetjente, alltid bör ankomma på någon af
de högre å stället tillförordnade Embetsman vid
Tullverket , som äger att ansvara derföre , att
missbruk dervid ej förelöpa, samt att, i händelse
icke destomindre Lurendrägeri och Tullförsnillning
skulle föröfvas med gods, som är på Nederlag
upplagdt , Lagbrytaren i sådant fall bör
anses förfallen till hårdare ansvar, än som för
dylika brott i allmänhet är stadgadt; att inom
Maj månads slut hvarje år räkenskaperna öfver
föregående årets Nederlags-rörelse böra, vederbörligen
afslutade, till Tullstyrelsen insändas,
samt slutligen, att alla Stapelstäder, som åstunda
att åtnjuta en så beskaffad inskränkt Nederlagsfrihet,
som efter förenämde grunder kan medgifvas
, och visa sig vara försedde med tillräckliga
och pålitliga Magazinsbyggnader , måge af en
slik förmån sig begagna.
Då vårt eget åkerbruk ännu icke uppnått
den förkofran, att det med säkerhet kan påräknas,
att behofvet af de mest nödvändiga spannmåls-sorterna
kan fyllas genom egna förråder,
anser Särskildta Utskottet orådligt, att tillstyrka
det främmande ritorr råg och korn må ifrån
Nederlags-friheten uteslutas, och Utskottet förmodar
äfven at.t då med Nederlags-rättigheten
det vilkor alltid borde förenas, att enär dessa
varor förtullades, godsägaren vore förbunden,
att å Tullbeloppet tillika erlägga sex proCent i
årlig :< n a för all den tid de legat på Nederlac
, ifrågavarande rättighet borde så mycket mindi
e kunna blifva af menlig verkan på den inhemska
produciionen, som den spannmål, hvilken.
i således
Den ao Juli.
således komme att från Nederlagen disponeras,
Liefve betungad ej allenast med lika tull , som
den utländska spannmål, hvilken genast vid införseln
förtullades, utan äfven med en till sex
proCent stadgad Tullförhöjning derutöfver; och
då Utskottét således för sin del tror sig böra
hemställa, att främmande . råg och korn må under
Nederlags friheten inbegripas, anser Utskottet
sig böra i sammanhang dermed tillägga, att
dessa varor, likasom salt, måge kunna under
behörig tillsyn i godsägarens egna Magaziner
uppläggas, utan ätt ovilkorligen böra i särskildta
Magazinsrum förvaras.
Oeconomie Utskottet anser deremot för sin
del destomindre skäl vara för handen, att tillstyrka,
det spannmål må inbegripas ibland de till
Nederlag tillåtna varor , som ej allenast många
underslef och missbruk till Uandtbrukets skada
derigenom kunde uppkomma, utan ock den af
Oeconomie - Utskottet redan nödig befunne inskränkning
i friheten till spanhmåls-införsel från
utrikes orter, skulle blifva utan gällande kraft
och verkan, i händelse denna vara, emot den
obetydliga afgiften för Nederlags-rättigheten och
utan att genast vid spannmålens införande vanliga
Tullumgälder behöfde erläggas, kunde under
skydd af Transitohandels-speculationer få uti
Rikets Städer fritt uppläggas och förvaras, samt
Utskottet tror det af sig uti utlåtandet angående
allmänna Magazins inrättningen tillstyrkte ständiga
upplag af inländsk spannmål i Krono-Magazinerna
kunna tillräckligen förekomma hungersnöd
uti missväxt-år, så länge och intilldess spannmål
-
1892’
Den 2 0 Juli.
nial hunne från utrikes orter då införskrifvas
och hit anlända.
Så väl Oeconomie- som Särskildta Utskottet
finna för öfrigt skäligt hemställa , att Kongl.
Brefvet den 13 October 1772, angående skyldigheten
för S ädernas Handlande, att alltid vara
försedde med nödiga spannmåls-förråder till afsalu,
mätte hädanefter till all kraft och verkan
upphöra , och sådant desto heldre , sorn , sedan
Spannmålshandein blifvit frigifven för Rikets samtliga
Invånare, nyssnämde stadgande i alla fall
synes vara mindre nödvändigt och lämpligt..
Det ena och andra underställes Riksens
Höglofl. Ständers närmare granskning.
De särskildta meningar, sorn åtskilliga bland
Oeconomie Utskottets Bedamöter i detta mål yttrat,
innefattas i de Protocolls-Utdrag, hvilka
härjemte biläggas. Stockholm den 18 Juli 18I5.
På Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs1
och Oeconomie- samt Särskildta Utskotts vägnar
Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Bedamöter
F. B. Schwerin• Eric af Wetterstedt.
Högv. Prest-Ståndets Bedamöter
Ludvig Mörner. Bryn. Flesselgren.
Vallöf!. Borgare-Ståndets Bedamöter
And. tredin. Jac. Linström.
Hederv. Bonde-Ståndets Bedamöter
Johan Olsson Longberg, Nils Månssoni
C. Klintberg.
Den 2 0 Juli.
Trcmsmnt af Vrotocollet, hållet uti
Riksens Håglöf. Ständers Allmänna
Besvärs - och Oeconomie - Utskotts
Vieman den 6 Juli IB15 -
S. D. Upplästes ett af Särskildta Utskottet författadt
och med Oeconomie-Utskottet communiceradt
Project till Betänkande uti ett af Utskotten
gemensamt förehafdt mål, angående Nederlags-friheten.
Herr Handelsman Ekman hemstäl.lte, att emot
förhöjning af Tullen för de Vestra Städerna borde
tillåtas att hafva Spannmål på Nederlag, enär
Norrige till äfventyrs kunde behöfva Spannmåls
understöd från Sverige, och trodde att
^Lurendrägeri af Spannmål så mycket mindre
vöre att befara, som ingen lärer vilja exponera
sig för följderna deraf.
Ut supra.
Ex Protr-collo
M. M. Rosbeck.
Transumt af Vrotocollet, hållet uti
Riksens Håglöf. Ständers Allmänna
Besvärs - och Oeconomie - Utskotts
Vlenum den 8 Juli 1815 -
S. D. "Vidkommande det Beslut, Utskottet fattat
uti förehafde frågan angående Nederlags friheten
;
i8g4
Den 3 o Juli.
heten; sa upplästes det i anledning deraf författade
Protocolls-Utdrag , som skulle Piksens
Höglofl. Ständers Särskildta Utskott ineddelas,
och gjordes dervid åtskilliga anmärkningar samt
inlemnades af Herr Prosten Fellenius ett skrifteligt
anförande, som Herr Prosten begärde måtte,
då frågan blifver sluteligen afgjord, med
Betänkandet till Riksens Höglofl. Ständer få
medfölja, och är af nedanstående innehåll:
”Vid det gemensamma sammanträdet den
13 Juni af vissa Deputerade från Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskottet, stadgades
den princip vid frågan om Nederlags - handelns
fortsättande eller upphörande: ”att den, så framt
den i anseende till vilkoren, controllen mot
missbruk och de tillåtna varornas beskaffenhet
kunde blifva för Riket gagnelig, skulle tillstyrkas,
men åter för framtiden alldeles upphöra,
derest den med de vidtagande inskränkningarne
skulle befinnas för Rikets Näringar skadlig”.
Denna grundsatts blef äfven sedermera uti ett
ytterligare allmänt Sammanträde af det Höglofl.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet antagen
och besluten, och Protocolls-Utdrag derom
det Höglofl. Särskildta Utskottet meddeldt.
”Jag tycker mig dock finna denna princip
icke iakttagen vid bestämmandet af sättet och
vilkoren för Nedgrlags-friheten, som det Höglofl
Särskildta Utskottet sig sjelf förbehöll fä
föreslå, och med Allmänna Besvärs- och Oeconomie
Utskottet communicera”.
”Det Hoglofl. Särskildta Utskottet föreslår,
attj till vinnande af en säkrare controll och före
-
Den 20 Juli.
rekommande af missbruk, de Städer, som begagna
denna frihet, matte åläggas, att för detta
ändamål förse sig med dertill inrättade särskildta
Magaziner, och att denna Handelsfrihet ina
kunna utsträckas till flera Städer, utom Götheborg
och Carlshamn, som för det närvarande äro
dertill berättigade.’
”Uti detta vilkor och detta sätt för Nederlags-friheten
ligger dock icke, efter min tanka,
den princip till grund, som antagen är, att denna
frihet kan tillåtas och kan upphöra, i mån
af sin gagnelighet eller skadlighet. Att anbefalla
Magaziners uppbyggande synes mig vara
att förklara frihetenför permanent, och att utsträcka
den till flera Städer än de tillåtne, är ju
icke att inskränka en frihet, som det Höglofl.
Utskottet i sitt afgiftia Betänkande till RiksStånden
likväl redan sagt, hafva föranledt till
en ökad import och förbrukning af främmande
varor och vållat att, i samma mån som den tillväxt,
allmänna Handels-balancen blifvit missgynnande
(Tab. i).”
”Det är upplyst, att en Handels-Tractat
med England på jo år gör att'Nederlags-handein
icke kan upphäfvas. Men mig torde tillåtas
att invända, hvarföre den dock skall utvidgas
och hvarföre den icke blott i och för denna
Handels-Tractat bör inskränkas eller för öfrigt
icke tillåtas. Jag vill medgifva, att Nederlags-
eller Transito-handeln, icke till Tullförsnillning
och förbudna varors inpraktiserande
missbrukad , är nyttig. Ringa är dock vinslen:
Nederlags-handlanden får icke i sträng bemärkelse
-
Den 20 Juli.
kelse vara speculant, utan mäste blifva blott e&
Cominissionair. Jag vill också medgifva att med;
den nytta,, denna handel bibjingar, den kan utvidgas
i anseen e till an ra Nationer och måhända
förmånligast i anseende till de Amerikanska
Staterna; men ännu står den beslutne
principen , att den bör upphöra, om den miss»,
brukas och blir skadlig, förbigången och obesvärad.
Jag yrkar derföre detta, och för egen
del, att de Städer, åt hvilka Nede; l ags-fri het är
ellef blifver förunnad, hvilket jag dock önskade
matte foreskrifvas, under strängaste tillsyn och
pl säkert fö t näringssätt, må anses hafva sin, frihet
förverkat, så snart den till Tullförsnillning
och icke tillärna varors inprakfiserande missbrukas
och en i så måtto bjifver för Rikets Näringar,
Stadens rättmätiga intrstjyr och handelsbalancen
skadlig
Ut supra.
Ex Protocollo.
M. M. Rosbeck.
Tnmsumt af Trotocollet, hållet i Riksens
Högloft. Stanners Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotts Plenum
t Lurdagen den 15 Juli l8l5»
S. D Vid ytterliga;e föredragning af Särskildta
U skottets, genom Protocolls-Utdrag den 10 i
denna månad meddelade begäran, att, Oeconomie
JJtskot
-
Den 20 Juli.
1897
Utskottet ville till bemäldte Utskott öfverlemna
sitt Utlåtande, i frågan örn Nederlags-friheten,
på det ett gemensamt Utlåtande rnåtte i detta
amne kunna expedieras; yttrade Herr ProtocollsSecreteraren
Danckwardt:
”1 från det nu af Höglofl. Utskottet fattade
och till Höglofl. Särskildta Utskottet afgåen-r
de Utlåtande rörande Nederlags-handeln, skiljer
jag mig endast i, afseende på den omständigheten,
att Utskottet icke stadgat att full Tull för
allt Nederlags gods bör vid inkommandet erlaggas,
till undvikande af Tullförsnillning för alla
de varor, sorn i Dandet komma att qvarblifva ,
i hvilket fall samma Tull borde vid reexporten
återbetalas; hvilket stadgande jag anser såsom
ett hufvudsakeligt vilkor för allt Nederlag; och,
anhåller jag, att denna mening matte Särskildta
Utskotter communiceras”.
Härmed förenade sig Herr Capitaine Hertzenhjelrn,
Herr Prosten Doctor Hesselgren samt
Herr Prosten Fellenius.
Riksdagsmannen Nils Månsson yttrade , att
han äfven vore af samma tanka sorn Herr Protocolls-Secreteraren
Danckwardt, men likväl endast
i den händelse, att Oeconomie-Utskottets
Betänkande rörande närvarande fråga, deruti allt
Nederlag af Spannmål afstyrkes, ej skulle blifya
bifallet.
Deruti Hederv. Bonde-Ståndets öfrige Uedamöter
instämde. Herr Prosten Wickblad yttrade
:
”Med intet vilkor anser jag Nederlags rättighelen
af utländsk Spannmål vara nyttig eller
bora
1898
Den 2 o Juli.
böra tillstyrkas, emedan, under föregifvande a£
export, den förut erlagde tullen skulle kan
hända snart nog återfås, och genast derefter spannmålen
till en annan mindre bevakad ort af Riket
practiseras, och således denna frihet alltid
kunna missbrukas till Tullförsnillning. Hvarföre
jag håller före att all import af utländsk
spannmål till Nederlag bör alldeles förbjudas,heldst
då Oeconomie-Utskottet förut i sitt Betänkande
om spannmåls-handeln tillstyrkt, att utländsk säd
efter förekommande behof må emot en högre tull
kunna införas.”
Och skulle dessa särskilta Meningar Betänkandet
till de Resp. Riks - Stånden åtfölja.
Ut supra.
Ex Protocollo
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stinden dea 20 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
ytterligare Betänkande, angående
den Summa sorn för Stats•
och Riks gälds-Verkens behof erfordras
att genom Allmän Bevillning
utgöras.
Efter det Stats • Utskottet uti afgifvet Betänkande
af den 17 sistl. Juni uppgifvit den
summa som på grund af den då gjorda utstakning
ansågs erforderlig för Stats- och Riksgälds
Ver;
-
Den 20 Juli.
1899
Verkens behof, att genom Allmänna Bevillningen
utgöras, hafva sädana omständigheter inträffat
som verka förändring och medgifva mindsk*
ning uti det då uppgifna beloppet 2,500,000
B:dr; och Utskottet får med tillfredsställelse deröfver
anmäla detta förhållande.
Den sä kallade Ssatsbristen eller det belopp
som till fyllnad i Stats-Verkets behof bör utgå
af Allmänna Bevillningen och utaf Biksens
Ständers Biksgälds-Contoir hållas Kongl. StatsContoiret
tillhanda, kommer väl att, likmätigt
Utskottets förra Utlåtande samt den derpå grundade
Stats * Begleringen blifva oförändradt och
alltså utgöra ett belopp af - 1,150,000:— —
men sedan Biksgälds - Contoirets
behof af Bente - Fond för
Utrikes Gälden, på sätt det särskildta
Betänkandet härom af
denna dag närmare innehåller,
upphört, återstå för Contoiret
följande utgifter:
Till afbetalning å 6-proCentslånet,
interressen å BiksgäldsContoirets
inhemska skulder samt
å de Invisningar, hvilka till
Krigs - skuldernas liqviderande
komma att utfärdas och af Riksgälds
- Contoiret accepteras på
Förslag - 258,000:
Årlig ersättning
till Hans
Kongl. Höghet
Transport 358,000: — -- 1,150,000:— —
igoo
Tim 30 Juli.
Transport 258,000: —
Kron - Prinsen
för de af Hans
Kongl. Höghet
använde medel
till liqviderande
af Biksgälds-Contoirets
Utrikes
Gäld - - 200,000:*—
Till aflöning '
och expencer vid
Biksgälds - Contoiret
samt Bik"
sensStänders Ju»
stitiae - OmbudsinansBureau
och
arfvoden tillBiksens
Ständers Deputerade
till deltagande
i OfverBevision
af Krigs»
Bäkenskaperna ,
jemte lön-förbät*
tringar så väl för
Biksens Ständers
Justitiae. Ombudsman
och de vid
hans Bureau
Tjenstgörande,
som Betjeningen
vid Biksgälds.
Contoiret utföres
Transport 458)000: —
1,150,000:
1,150,00: —
♦
Den so Juli.
I9°i
Transport 458,000:' — 1,150,000: —
pä Förslag - 50,000:— —
Renta som skall \
betalas till Kgl.
Stats - Contoiret
och de frän Kgl.
Krigs-Collegium
till Riksgälds
Contoiret
öfver
lemnade
Gassors
Medel - - 5,630: 9.11,'
513,630: 9. 11.
Hvarå afgå
Riksgälds - Con»
toirets Inkomster
sålunda:
Ticent-Medel
- 45,000 s
Skatte-rättighets-medel
- 3,000:
Rente*
inedel 15,000:
Observa
tions-me»
del
JV. 5oo=_ 63,500:-^
Riksgälrfs-Contoirets
återstående
behof blifver så*
lunda Förslagsvis
beräknadt - 450,130: g. il.
Transport 450,130: 9.11. 1,150,000: —
agoa
Den g o Jalk
Transport 450,130:9.11. 1,150,000:
som utföres med rund summa af 450,000:
Riksens Höglofl. Ständes Bank,
som, likmätigt sista Siats-Regleringen,
af Bevillningen årligen
erhållit en million 50,000 R:dr,
men hvarutaf de 300,000 R:dr
som utgjort Fond för Realisationen
af Riksgälds - Sedlarna
komma att upphöra med detta
års Uppbörd nästa år, bör från
samma tid af nu fastställande
Bevillningen bekomma såsom
Renta och Capital afbetalning å
Stats-skulden eller Bankens försträckning
till Krigs-skuldernas
godtgörande 7g0,000:
samt för den år
1811 lyftade mindre
Creditiv-surnman
- - 30,000:
750,000:
Summa Summarum g,350,000: — —
Härunder begripas likväl icke de StatsVerkets
Extra-Ordinarie Inkomster, hvilka under
benämning af Bevillning ingå till Kongl.
Stats-Contoiret och bestå af Tull, Post- och ChartseSigillataa-medlen
samt Bränvins-brännings- och
Consumtions afgift, hvilka särskildta Bevillningar
vid den nu verkstälde Stats-Regleringen äro
upptagna att utgöra samma belopp som tillförene,
nemligen 1,987,349 B:dr 14 sk- 5 r:st.; hvadan
ock om uti de särskilta Författningar , efter
hvilka
Den 30 Juli.
*903
hvilka denna summa ut-taxeras och till StatsVerket
ingår, någon sådan förändring nu skulle
göras, hvarigenom de under berörde titlar hittills
påräknade summor rubbas så att berörde
11987,349 R:dr 14 sk. 5 r. inindskas, kommer ofvannämde
Stats-brist summa eller bidrag från
Riksgälds - Contoiret af 1,150,000 R:dr att derefter
förhöjas samt Allmänna Bevillningen af
sådan orsak att ökas, hvilket utaf Riksens Höglofl.
Ständers Bevillningsutskott lärer iakttagas.
Detta öfverlemnas vördsamligen till Riksens
Höglofl. Ständers närmare bepröfvande.
Stockholm den 18 Juli 1815-
Rå Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl De Geer. C. v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den io Julli
Högvörd. Prest-Ståndet den 20 _
Vällofl. Borgare-Ståndet den 21 __
Hederv. Bonde-Ståndet den 20 _
Riksens Höglofl. Stånders Stats - Ut*
skotts Betänkande, angående liqvideran*
-
ig°|
Deri s 0 Juli.
deråndet af Skulderna efter sisiå
Krig.
Riksens Högloft. Ständer hafva till deraå
Stats - Utskotts åtgärd remittérat Kongl. Maj:ts
den Q13 nasti. Maj afiåtne Nådiga Skrifvelse, angående
Skulderna efter sista Krig, lydande soni
följer:
”Kongl. Maj: t får härmed gifva Rikets
Ständer tillkänna, att, efter Sammandrag, som
blifvit upprättade öfver de tinder kriget administrerande
Verkens ställning till skulder och
fordringar, behållningar i Magaziner m. m. ,
kunna Krigs-skulderna i närvarande stund uti
rund summa beräknas till två och én half millioner,
men behållningarne deremot i värde till
högst én million R:dr.”
”Dessa sednare kunna imellertid icke annorledes,
än efter hand och ganska långsamt realiseras,
derest icke förlusten mot inköps prisen
skall blifva alltför betydlig; äfvensom ock för
den del , behållningarne bestå af spannmål,
bröd och bränvin, försäljningen deraf skulle;
uti närvarande omständigheter, ytterligare öka
den förlägenhet för ^Landtbrukaren, som af bristande
afsättning blifvit en följd.”
”Kongl. Maj:t tror alltså , att ett maximi
belopp af 2,000,000 B:dr erfordras för verkställandet
af liqviderna för det förflutna kriget;
hvaremot i den mån behållningarne mera hunnit
realiseras, någon mindskning derå efter hand
till äfventyrs kan uppstå»”
är
-
Ven 20 Juli.
”Närlagd® summariska Förteckning inne»
Våller de särskilta Titlar, under hvilka deSså
'skulder begripas; men Kongl. Majit anbefaller nu
tillika Krigs-Collegiuih, Förvaltningen af Sjöi
Arendérnä saint Krigs - Comttéeh, att meddela
Rikets Ständers Stats-Utsko't alla de när mare de^
laillet af äfnnet, söm af Utskottet kunna äskås.”
”Kongl. Majus mening har varit, att med
liqvideh af dessa skulder Riksens S andér icke
besvära, Och anledningarne , hvarpå Kgl- Majit
beräknat tillgång för deras gäldande, äro ännu
lika gifne och oförändrade.”
”De inträffade Politiska omständigheterna
hafva väl orsakat uppehåll uti Kongl. Majits
billiga väntan i denna del; men Kongl. Majitä
rätt till de ekträ ordinarie Fonder, hvarmed
dessa återstående betalningar äro ämnade att bestridas,
befinnes genom Tractater bestämd och.
försäkrad, på ett Sätt, sorn icke kan anses lemna
hagot tvifvelsmål om säkerheten.”
■'Tmellertid och då de Medborgares rätt,
hvilka hafva fordringar för kriget, skulle förnärhaas
genom ett längve uppehåll med liqvtderna,
har Kongl. Majt icke velat dröja, ätt till Rikets
Ständer öfverlemna detta ärende, Under förmodan
, att Rikets Ständer nu kunna, såsom förskott,
på vissa terminer, anvisa hvad till ifrågavarande
betalningar erfordras.”
’’Aflöhings- och fragt-fordringars liqvidetande,
samt någon betydligare afbetalning för
gjorda leveranser, synes af angelägenheten Skyndsamt
påkallas.”
5,:té Bandet,
239 240. ”Hvad
1906
Deri 20 Juli.
”Hvad på Stats-Titlarne af öfverskotter och
Besparingar funniis tillgängeligt, och som af Rikets
Ständer är öfverlåtet till Kongl. Maj:ts Nådiga
disposition för vissa behof, har Kongl.
Majit till en del redan låtit, såsom förskott, till
vidare liqvid Stats-Verket och Krigsfonden imellan
utbetala; men vill, om Rikets Ständer,
så för godt finna , ytterligare låta under samma
vilkor till Krigs skuldernas afbetalning anordna
hvad tillgångarne medgifva. Utaf de till förra
Krigs-skulde.na, samt till betalning af de administrerande
Verkens skulder till 181.2 års slut
af Kikets Ständer, tid efter annan, afsatta medel,
finnas äfven några mindre behållningar, sorn till
nu ifrågavarande afbetalningar, emot .framdeles
ersättning, genast skulle kunna anvisas; och
Kongl. Maj:t hyser af flera anledningar det
grundade hopp, a*t RikeiS Stan er ju skola utfinna
medel, att ifrågavarande förskott, utan någon
särskild gravation för Svenska folket, samt
utan rubbning i myntväsendet, anvisa och utbetala
låta; beroende det utaf Riksens Ständer,
huru vidt och till hvad del de anse lämpligt, att
Krigs Comitéen för skulderna utfärdar rente-bärande
Obligationer, dem Kongl. Majit i alla
fall, utan afseende på den tid hvarpå de blifva
ställda, förbehåller sig att inlösa, så snart
de påräknade utländska Fonderna ingå.”
”Kongl Majit nyttjar sluteligen detta tillfälle
att förklara, det Kongl. Majit till Rikets
Ständers pröfning och godtfinnande öfverlemnar,
att genom sina Deputerade deltaga uti granskningen
af de räkenskaper, som för nu förflutna
Krig
ben 20 Juli.
Krig och Rustningar, sedan år 1810, afgifné
blifvit , eller för samma föremål vidare afgifvas*
på enahanda sätt, sorn sådant för år 1808 och
1809 årens Krig ägt rum och ännu fortfar; i
hvilket fall Rikets Ständer särskildt böra anslå
de medel, sorn till dessa Deputerades aflöning
och derrtiéd sammanhängande utgifter åtgå.’’
Enligt den, uti denna Nådiga Skrifvelse*
åberopade summariska Förteckning, utgjorde, vid
hästlidne April månads utgång, Kongl. KrigsComitéens
skulder, efter äfgifvet förslag
- - 8,565,840: 9. 6i
Samt KongU
Krigs -Col
legii
och - (
Forvaltnin*
gens af Sjöärendftrnä
, skulder * '
förslagsvis
beräknade,
och sadanä
poster tiridantagne
*
sorn i liqvid
ptiblika
Verk
r
emellan
ku nha körntna
till afskrifning
170,000: — —•
Summa 8,735,840: 9. 6.
hVar»
fjgoS Dfitl 2° Juth
Transport 2,735,840: 9. 6.
hvarifrån af«
går dels
hvad för
Maj månad
blifvit an
ordnadt
- 300,000 : — —
dels förslagsvis
beräknad
extra
ordinarie ,f
Uppbörd
genom liqvideroch
anmärkningar
- - 35,840: 9. 6.
235,840: 9. 6.
återstår i rutid Summa 2,500,000: R'dr
Och har från Kongl. Krigs-Comitéen sedermera,
under den 20 sistlidne Juni, blifvit meddelad
en summarisk Classification utaf skulderna, utvisande
hvilka som i synnerhet fordra skyndesam
liqvid med Contanta medel, samt hvad sorn
genom Obligationer med renta skulle kunna liqvideras;
hvilken förteckning upptager de förra till
belopp af 942,800 R:dr, bestående uti Regementets
och Coipsers med fleras innestående
tractamenten och hemfärds-penningar , Sjukhuskostnader
och Medicamenter, frakter för 1812,
1813 och 1814, Allmoges i Bobus, Elfsborgs
och Carlstads Eän ersättning för skjutsningar in
uti Norrige m. m. , ^ samt en del af Handlande
i Götheborg och Amål gjorda försträckningar.
De
Den 2 o Juli.
De öfriga skulderna åter, sorn med Obligationer
kunna liqvideras, utgöra: Deverenteurers
fordringar för proviant och diverse persedlar,
hvaraf en stor del löpa med 6 procents renta,
resten af ett år 1813 i (lötheborg upptaget Dån,
samt ersättning till Eandt-Renterierna för förskutne
durchtogs-medel.
Kongl. Maj:t har och vidare, genom till
Stats-Utskottet den 12 i denna månad aflåten
Nådig Proposition , som redan uti särskildt Be»
tänkande af den 15 dennes, rörande för detta
Kongl. Famillens arf eft r Högstsalig Hennes
Maj:t Enke-Drottningen , blifvit uti bestyrkt afskrift
in extenso Riksens Höglofl. Ständer meddeld,
täckts i Nåder förklara, att hvad Kongl.
Maj:t i ofvan införda Nådiga Skrifvelse yttrat
om förväntad tillgång, i följd af Tractater, till
dessa skulders godtgörande, nu ock inträffat, då
Kongl. Majit, efter vidtagne underhandlingar, i
dessa dagar undertecknat den tractat, hvarigenom
Hertigdömet Pommern och Furstendömet
Birgén blifvit afträdde till en annan Magt än
Dannemark, samt Sverige, som, enligt KielerFreden,
hade, utan någon slags ersättning, skolat
lemna dessa länder , nu erhåller i skadestånd
för de Krigs-kostnader , hvilka, genom den
uteblefna verkställigheten af nämnde Fred, upp»
koinmo, en summa af 3,500,000 R:dr Preussiskt
Courant, hvaraf Kongl. Maj:t ville låta använda
2,000,000 R:dr samma mynt till betalande af
ifrågavarande Krigs skulder; men som denna,
genom tractaten Sverige nu mera försäkrade, ersättning
likväl icke, förE än efter hand och pi
längre
Den 3 o' Juli.
lungre betalnings terminer utfaller, och något*
bestånd tiel i detta afseende icke eller ännu kun,
de uppgifvas; sä b lefve, det emedlertid nöigr^
att Riksens Ständer vore betänkta pä utvägar,
att, genom, utfärdade Obligationer, försäkra fordrings-ägares,
rätt, och anslå renta till dess, attin
lösen. hunne, verkställas; hvarförutan Kongl.
Maj:,t ansett sig ej böra underlåta , att härvid
gora Riksens Ständer uppmärksamma, på hvad
en skalig omtanka synes föreskrifva, för att för-s
sakra bibehållandet af Fäderneslandets trygghet,
och ett tillstånd af fred och sjelfberoende, samt
derföre, pä sätt högstberörde Nådiga Proposition
Vt are innehåller, i Nåder äskat, att Stats-Utsko|tet.
måtte föreslå Riksens. Ständer att förhöja
summan för et mindre Creditivet , så att dep
samma karn me att utgöra enoch en half Million
Ridr hvarutaf den erta tredjedelen må vara såsom
hittills a't tillgå, för hvarjehanda utomordentliga
tillfallen orda behof;, men de öfriga
•|:delarne icke, utan i fall af oundgängliga för*
svars-anstaliep, mage få lyftas; förklarande KgU.
Majit harvi1 i Nåder, att ehuru någon anledning
för det nät varande icke äp att förese någon
sadan nödvändighet, samt Kongl. Majit
hyser den förhoppning .. att intet sådant fall skall
innan Riksens. Ständers, nästa sammankomst in,,
träffa, , har Kongl. Majit likväl trott sig böra,
erinra, att närvarande tiders, oförmodade hvälfningar
fordra ökade försigtighets mått; och att
Kongl. Majit gör sig förvissad , att Riksens Ständer
uti de ta Kongl. Majus förslag skola finna,
endast ett nytt bevis af Kongl. Majds. Faderliga,
om
-
Den 20 Juli.
ign
omsorg för sitt folks trygghet, och för att bespara
kostnaderna af en, genom ögonblickliga behof
vållad, för tidig sammankomst; men skulle Riksens
Ständer, till afbördande af Krigs-skulderna,
finna någon tjeri 1 igare utväg, än att använda ifrågavarande
2 Millioner R:dr Preussisk Courant,
ville Kongl. Majit icke eller äska något ökadt
anslag af det mindre Creditivet, utan vöre nöjl,
att låta dessa 2,000,000 K:dr Preussisk Courant
stå orubbade såsom en fond för framtida oförutsedda
hellof.
Med anledning- af hvad Kongl. Maj: t i
dess första Nådiga Skrifvelse yttrat, har Utskottet
från Kongl. Stats Contoiret skrifte!igen begärt
uppgift, till hvad belopp de tillgångar för
dessa skulders betalande kunde påräknas , sorn ,
enligt hvad Kongl. Maj:t i Nåder yttrat, skulle
finnas af behållningarna på de, till förra Krigsskulderna
och betalning af de administrerande
Verkens skulder till 1812 års slut, utaf Riksens
Ständer afsatta medel; hvarå Kongl. StatsContoiret,
i Protocolls-Utdrag den 13 nästlidne
Juni, meddelt den upplysning, att af de 73 1,798
R:dr 30 sk. 8 r. Banco, som Riksens Ständer
den il April 1810 anslogö till godtgörande och
ersättning af de StatsVerkets medel, som i
.Landt-Renterierna blifvit uttagne för Krigs-behof,
jemte 1809 års Stats-brist m. tn., har, under loppet
af åren 1810 till och med 1814 , blifvi.t anordnade
725,682 R:dr 7 r. , så att endast 6,116
R:dr 30 sk. 1 r. häraf finnas öfriga, och hvilka
icke för annat ändamål kunna disponeras, emedan
sådana utgifter ännu torde förekomma,
hvar- -
i9*z
fJpn g. o Jidit
hyartill de böra användas; men att af de 599,68$
Ktdr sk. 9 t., sorn 1 1813 års RiksSiat äro,
afsaHe för dg förvaltande Militaire Verkens skuldet;,
deremot finnas i behåll 225,397 R:dr 42
gk. it t., hvilka lyong!, Stads Contoiret ansåge
kunna användas till liqviderande af ifrågavarande
Krigs-skulder; hvarförutan, örn RiksgäldsContoirets,
tillgång medgafve utbetalning af åte
st od en på förlidet åts, samt någon leverering
af detta års Statsbrist-summor tili Stats-Verket,
derifrån, kunde förskottsvis utgå, emot framdeles;
Ersättning, det belopp af omkring 300,000 R:drs
som fordrades för en Contant afbetalning å dessa
skul er af 500,000 R:dr.
Stats Utskottet har ansett det vara ett Riksens
Ständers åliggande, att, i anledning af hvadKongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse och Proposition,
i detta ämne innehålla,, icke allenast söka genast
bereda tjenlig utväg för liqviderande af de fordringar
, som hä leda sig från innestående aflöning,
tvungne frakter och skjutsningar , eller eljest
äro af den beskaffenhet, att de böra framför
de öfriga utfalla , utan ock vidtaga deri åtgärd,
i. afseende på återstoden, hvarigenom fordringsägarne
varda förvissade om betalning, så skyndesamt
ske kan,, samt emedlertid få beräkna renta
för den löpande tiden.
Efter noggrant öfvervägande af de härvid
förekommande omständigheter, finner Stats Utsko
tet, att- till contant betalning åt de fordringsägare,
sorn först böra godtgöras, fcan ' åstadkommas,
på sätt Kongl. Stats Contoiret uppgifvit och,
föreslagit, af Stats.Verkets medel 500,000 B:dr,
utom,
Den ?o Juli.
Utom hvad som nu loide hafva influtit eller
snart ingår , för de enligt Kongl, Majlts Nådiga
Skrifvelse till x Million R:rir ansed 'a behållningarna
af Proviant och Krigs-Rustnings-förråderna
, och hvilka tillgångar sammanlagde synas
medgifva liqviderandet af betydligaste delen utaf
de poster, sorn af Kongl. Krigs-Comitéen äro
uppgifne att först fordra betalning; och Stats-Utskottet
tillstyrker derföre, att Riksens Högloft.
Sländer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om den Nådiga åtgärd, att dessa Contänta
medel genast varda i sådant ändamål disponerade
och använde, efter de administrerande
Verkens utredning af fordringarna, samt sedan
Kongl. Majit i Nåder pröfva! och fastställt, hvilka
skuldposter so.m dermed kunna och böra betalas.
De återstående skulderna utgöra, enligt ofvanberörde
förslagsvis meddelade uppgift, omkring
en och en half Million Rtdr Banco, oell sorn
den af Kongl. Majit, genom ofvan högst berörde
Nådiga Proposition, till godtgörande af skulderna
öfverlåtne summa af 2 ,000,000 R:dr Preussisk
Courant, väl blifver tillräckligt svaran e
mot ej mindre detta behof, än hvad som, på sätt
Stats-Utskottet, i särskildt Betänkande den t.5
dennes, föreslagit må till f. d. Kongl. Familjen,
såsom arf efter Högstsalig Hennes Kongl. Maj:*
Enke-Drottningen utgå, men, ef.er hvad Kongl.
Maj:t i Nåder förklarat, denna tillgång endast
efter hand och på längre betalningsterminer,
som ännu icke äro bestämde, kan utfalla \ så har
Stats-Utskottet , för att lämpa liqviden af detta,
skulde
-
Den 20 Juli.
sknlde-belopp effei ett sådant förhållande, samt
tillika tillse, att billighet och i'ättvisa må iakttagas
imellan fordrings-ägaine, trott sig böra
föreslå följande liqvidations-sätt, nemi.;
I:o Sedan beloppet af hvad hvar och en
fordrings - ågare tillkommer * blifvit af Kongl.
Krigs Comitéen eller det Verk, sorn sådan befattning
tillhörer, utredt och godkändt, utfärdar
Krigs-Comitéen derå invisningar på Riksens
Ständers Riksgälds Contoir, hvarvid hvarje fordrings
post fördelas i sex lotter eller klasser under
särskilta Numrbr, så att hvarje fordrings*
ägare bekommer sex särskilta invisningar, hvardera
lydande å en sjettedel af hans fordran, och
hvilka komma att dateras den x i denna Juli
månad, så framt fordringen då var till betalning
förfallen, men eljest å den dag, till hvilken
betalning blifvit betingad och utfästad.
2;o, Dessa invisningar måga ej utfärdas för
mindre fordripgar, än att ^:del utgör lo R:dr;
utan lära mindre summor kunna contant betalas
; och skola invisningarne, förr än de utlemnas,
annoteras uti Riksgälds Contoiret, samt af
Riksens Högloft. Ständers Fullmägtiga derstädes
accepteras till inlösen inom loppet af tre år ,
med renta från deras dato, hvilken, enär åtskilliga
af Krigs-Comitéen utgifne fordrings-bevis
skola utfästa 6 procent, synes böra, i likhet dermed,
äfven för de öfriga bestämmas till 6 procent,
sorn af Riksgälds Contoiret årligen utbetalas,
och hvartill Fond finnes upptagen uti den
nu ingående förnyade uppgiften öfver Stats* och
Riksgälds-Verkens behof,
3:0
T)en 2 o Juli.
X915
3:0 Då, för destomera, säkerhet, berörde tid
gf tre år fördelia lies, för inlösningen af dessa
Obligationer, men Kongl. Majit i Nåder torde
finna sig i tillfälle, att, inom denna tid, låta
indraga och tillställa Riksgälds-Contoiret mer eller
mindre utaf (len i Nåder anyista tillgång för
denna liqvid , så böra Riksens Ständers Fuilxnägtige
i Riksgälds-Contoiret gifvas den föreskrift,
att, så snart medel af omformaIte tillgång
inbekommas, till det belopp, att en sjettedel
af skuldernas primitiva summa fullt kan betalas,
, utfärda Kungörelse i allmänna Tidningarna,
med tillkännagifvapde deraf, samt den eller
de klasser af Obligationerna! sorn till Capital och
renta då kunna infrias, och hvartill dag tillika
bör utsättas, med föreskrift derjemte, att rentan
endast löper och godtgöres till dep dagen, för
de Obligationer, sorn da kunna inlösas.
Och ehuru säker anledning är, att den af
Kongl. Majtt i Nåder till dessa skulders godtgörande
öfverlåtna summa icke länge skall uteblifva
, torde dock Riksens fdöglofl. Ständer finna
sig böra i underdånighet anhålla, det täck es
Kongl. Majtt i Nåder låta använda för ifrågavarande
behof hvad söm först kan inflyta af den
påräknade tillgången, samt derefter jemväl ersätta
Stats-Veiket det förskott, som de ifrån nu
skall, utöfver förenämnde 225,397 Rtdr 42 sk,
11 r., utgå till fyllnad i d-e 500,000 Rtdr,
hvilka, jemte hvad för Krigs-förråden kan hafva,
inbekommits, komma att contant nu albetalas
på. Krigs -skulderna.
Re-.
lgiö Den 20 Juli.
Beträffande åter Kongl. Maj:ts Nådiga framställning
om det mindre Creditivet, så har
Stats Utskottet, i följd af dess tillstyrkande, att
den för Pommern och Rugen ingående summa
må användas för Krigs-skuldevnas godtgörande,
och för utbetalningen till f. d. Kongl. Famillen,
ansett sig böra föreslå Kiksens Höglofl. Ständer,
som jemväl lära i underdånighet erkänna Kongl.
Maj:ts yttrade Nådiga afsigt och omtanka härut- >
innan, att låta ifrågavarande Creditiv af Stats*Utskottet
utfärdas å Riksgälds Contoiret, enligt hvad
Kongl. Maj:t i Nåder äskat, till belopp af en och
en half Million, och att till en tredjedel eller
500,000 R:dr, såsom hittills, vara att tillgå för
hvarjehanda utomordentliga tillfällen och behof,
men de öfriga \ eller en Million icke, utan
i fall af oundgängliga försvars-anstaher, få lyftas.
Sluteligén och hvad angår Kongl. Maj;ts,
i ofvaninförda Nådiga Skrifvelse af den 23 sist—
lidne Maj, gjorda förklarande, det Kongl. Majit
till Rikets Ständers pröfning och godtfinnande
öfverlemnade, att genom sina Deputerade deltaga
i granskningen af de räkenskaper, sorn för
nu förflutne Krig och Rustningar sedan år
I810 afgifne blifvit, så får Utskottet härom
särkildt sig yttra, i sammanhang med det Utlåtande,
som skall aflemnas i anledning af Riksens
Ständers Deputerades till deltagande uti ÖfverRevisionen
af 1808 och 1809 årens Krigs-redo»
görelse afgifne berättelse till Riksens Höglofi.
Ständer om deras arbetej och för öfrigt torde,
genom detta Betänkande, anses besvarade de i
yäi.
Den a o Juli,
ID*?
VällofL Borgare-Ståndet gjorda och till Utskot*
tet remitterade särskilta motioner af Herr Di*
xecteuren C. M. Flyborg samt Herr Handelsmannen
Jac. Finström, angående medels utseende
för obetalta Krono-Leveransers liqvide*
rande.
Detta allt öfverlemnas vördsammeligen till
Riksens Högloft. Ständers bepröfvande. Stockholm
den 18 Juli 1815.
Få Högl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån*
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Carl von Rosenstein*
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr* Landberg♦ Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 20 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 20
Vällofl. Borgare-Ståndet den 21  *
Hederv. Bonde - Ståndet den 20
Riksens Höglofl. Ständers Utlåtande,
angående Riddarhus-Cassans ersätt*
ning för förskutna Expence-medel till
Riddarhus-Canzlie t s behof.
TT ti Protocolls-Utdrag den II i dénna månad
har Höglofl. Ridderskapet och Adeln till
Stats
-
Igi8
Tten 2 0 Juli.
Stats - Utskottet behagat öfverlemna Riddarhus*
TJtskotiets den 6 dennes afgifna Memorial, med
begäran om etil algard, liva igenom RiddarhusCassan
kunde undfå ersättning för 268 R:dr 35
sk. 6 r., som t enligt bilaggd verificeiad Räkning
af Riddarhus-Kamereraren Herr CornmefceRådet
och Riddaren Strähle, blifvit fö skjutna
till åtskilliga utgifter för Riddarhus - CanzlietS
behof vid denna Riksdag.
Och sorn „ Riksens ftöglofJ» Ständer, uppå
Stats Utskottets hemställan uti Betänkande äf deri
5 2 sistl. April, redan bifallit, att erforderliga,
medel till Skrif-materialiers anskaffande Samt
andra nödig! Utgifter för Ståndens och Utskottens
Canzlier måga af den till Riksdagskostna*
demas bestridande anslagna Summa ersättas, effei'
afgifvahde verificerade Räkningar, sorn af
Herr Uandtmätskalken och Talmännen för Ståndens
samt Ordförande i Utskotten för deras Canzlier
genom påskrift gödkännas; så synes någor!
annan åtgärd i detta ämne icke erfordras, än
att, med iakttagande af hvad sålunda är föreskrifvet,
anmälan göres om medlens Utbekommande
uti Kongb Stats Oontoiretj sorn besörjer Riksdags
utgifterna. Hvilket Stats - Utskottet vörd^
samligen får vid handen gifva* Stockholm deri
x9 Juli 1815*
Tå Höglofl. Riddersk.
och Ad. Uedamöters
--vägnar
> Carl de Geert
m
På Högv. Prest-Ståndets
Uedamöters
vägnar
C. V. Rosenstein»
Den 2 o Juli.
1919
På Vällofl. Borgare
-
Ståndets Fedamöters
Vägnar
Carl Ir. Landberg.
På Hederv. BondeS-tåndets
Bedämötörs
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius,
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Åd. den 20 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den aö
Vällnfl. Borgare-Ståndet den 21
Hedérv, Bonde-Ståndet deri 20
Vördsamt Memorial!
I afseendé å den Stats-Utskottet titi 30 §.
af Riksdags - Ordningen , föreskrifne granskning,
af Stats Verkefs Inkomster samt deribland hvad
genom Tractater med främmande Magter Riket
tillfallit, har Stats-Utskottet genom Hof CanzlerS*
Embetet begärt och erhållit del af Redogörelser,
sorn blifvit upprättade öfver de åren 1813 och
I813 influtna Subsidie-medel; äfvensom Kongl,
Maj:t i Nåder täckts genom Herr Hof-Canzleren
tillställa Utskottet i lika ändamål den af
särskilta Comiterade för Allmänna MedlenS
Förvaltning afgifna Redogörelse för Subsidieoch
ahdra medel, som till Krigs Fonden ingått
för år 1814; och har Stats-Utskottet genom 3:ne
af dess dertill utsedda Fedamöter genomgått och
granskat dessa Redogörelser,dervid, enligt hvad
nämnde Fedamöters afgifna och härhos i afskrift
bifogade Berättelse innehålle-, irke funni s något
att anmärka, utan deremot inhämtats att Räknin
-
garn©
igao
btn 20 .fulu
garne blifvit förda med ordning Och redighet
samt innefatta fullkomlig redovisning för om
händer hafde medel och uppbörder.
Jemte anmälan häraf får Stats - Utskottet
Vördsamligen hemställa, att Riksens Höglofl.
Ständer mätte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att Vederbörande öfver deil förda För*
vattningen och Redogörelsen kunde i Nådef
ineddelas decharge. Stockholm den 18 Juli 18154
På Högl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer»
På Högv. Prest-Slån*
dets Ledamöters
Vägnar
C ari V. Rosenstein.
På Vällbfl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg-,
På Hederv. Böndé*
Ståridets Ledamöterä
Vägnar
Jon Jonsson.
G. Tunelius*
Värd sam Berättelse!
Sedan Kongl. i anledning af Högiofh
Stats-Utsköttets begäran , lemnat Höglofl. StatsUtskottet
del af de Räkningar, sorn blifvit af
Vederbörande afgifna,. så väl öfver den Summa
af 500,000 Pund Sterling, som år 1812 af Engelska
Begeringen till Kongl. Majus disposition
öfverlemriades , som» öfver de Subsidie-medel,
hvilka, till följe af Tractaterna den 3 Mars och
21 October 1813 tillflutit Riket, så har Höglofl.
Stats*
Hen 30 Juli.
Stals-Utskottet behagat uppdraga undertecknade*
ätt dessa Räkningar genomse och granska, samt
fried berätelse deröm sedermera till Hdglofl.
Stats-Utskottet inkoihma.
Denna osS uppdragna Revision hafva vi
hu fullbordat, och få deröfver härmedelst afletnfra
följande vördsamma .Berättelse:
(ingående de är 1812 af Engelska Regeringen
ajlemnude 500,000 Pund Sterling.
Vi få hätvid anmärka, att denna Summa
icke blifvit gifven i följd af någon derom ingången
Tractat, utan blifvit af Kongl. StorBrittanniska
Regeringen öfvérlemnad till Hans
Kongl. Höghet Krön-Prinsens Egen Höga disiposition
för Militaire ändamål detta ån
Ofver dessa medel, som blifvit ifrån England
indragna, dels uti penningar, dels uti effecter,
har Herr Stats-Secreteraten och Commendeuren
Friherre Wirsén författat Redogörelsen.
Denna Redogörelse, under namn af Räkning
öfver Krigs-Fonden för år 1812? hafva vi befunnit
riktig , och med behöriga verificationer styrkt,
Samt den dervid sig yppade skuld af R:dr B:co
79,783 R:dr 17 sk. 3 r. till i8i3 års KrigsFond
balancerad, likasom til! 1813 års KrigsFond
är öfverförd de äf Stor-Brittanhiska Ministern
Herr Edvard Thornton öfvertrasserade
4,750 Pund Sterling, och båda dessa poster uti
I813 års Räkning i liqvid vederbörligen upptagna.
2:0 ingående Herr Stats-Secreteraren och Cornmendeuren
Friherre Wirséns räkning för om
5:te Bundet. 241. 242* hänm
Den 20 Juli.
händer hafde Krigs» Fonds-medel för arén
3813 och 1814.
De medel Herr Stats-Secreteraren Baron
■Wirsén år 1813 ernottagit till redovisning bestå
uti följande, nemligen B:dr B:o 189,282: 36. 3.
Fredrics d’ors - - 3,000.
Spanska Piastrar - - 210,000.
Guld i stänger - - 3,949 Eng. unts.
Pund Sterling - - 472,131: 16 sk.
Samt år 1814 af Comiterade till Engelska Subsidiernas
indragning 176,201 Pund 10 sk. 8
pences Sterling, enligt inlemnadt Balance Extract,
så att Herr Baron och Siats-Secreteraren redovisar
för 648,333 Pund 6 sk. 8 pences Sterling.
"Vid Revision häraf, hafva vi behörigen afprickat
Debet- och Credit posterna och jemfört
hvarje utbetalnirigspost med bilagda verificatio»
nen. Med den största tillfredsställelse hafva vi
funnit att denna Räkning i det hela vittnar
om den noggrannaste ordning och den utrnärktaste
fullkomlighet uti Redovisningssättet; alla
utbetalningar befinnas behörigen verificerade och
alla Vexel-indragningar åtföljde med Advisbref,
samt dessutom Coursen, der mynt-förvandling
varit i fråga , med Mäklare-intyg vid hvarje
förvexling attesterad. De få upplysningar vi
vid en och annan omständighet härvid haft af
noden, hafva blifvit oss meddelte och innefattat
en fullkomlig och nöjaktig foiklaring på våra
framställningar. Upplysningsvis böra vi nämna
att verificationen, pag. 225, innehåller, att till
Kongl. Magazins-Directionen blifvit aflemnade
Factu
-
Den 20 Julii
*92?
jFictiiror, Räkningar och Qvittencer öfver ett
parti spannmål af 303I- läster råg, 400* ditö
korn, 344 dito bafra, Samt 34 läster ärter, hvilka
slå uppförde med inköpspris i ett för allt till
191,392 R:dr Banco, samt att veriftcationen pag.
275 upptager 22,400 R:dr B:co létnnade f d.
Stats-Rådet m. m. Herr Grefve vpn Platen till
uppköp af spannmål uti Norrige. Närmare upplysning
härom och redovisning härföre förmoda
vi kunna erhållas Vid tillkommande Revision af
Kongl. Allmänna Magazins Directionens Räken«i
skaper för år i8T4. For öfrigt befunnos vid förJidet
års slut ännu odisponeiade 5,000 Pund
Sterling af Subsidie-medlen, som uti detta års
till afgifvande Räkning komma att redovisas;
Sluteligen hafva vi vid denna redogörelse icke
■bort lemna oanmärkt, såsom ländande en Statens
"Embetsmans omtanka och urskillning till välförtjent
beröm, att en vinst för Staten af 21,152
R:dr 22 sk. Fredrics d’ors derigenom uppstått,
att Herr van Hälle erhållit öfverlåtelse af
148,794 Pund Sterling, i ändamål att derföre
invexla Fredrics d’ors till omkring 4 R:dr per
Pundet, i stället för att från Berlin, såsom den
tenda Vexel-plats uti Borra Tyskland, indraga
dessa Pund.
3:0 Angående . Krigs-Fonds och Subsidie-me4
dels-Räkningar ne för dr 1813.
Desse bestå 110 af framlidne Herr Presidenten
m. rn. Friherre Tagerheims räkning, soni
slutar sig med den 21 December simma år, och
2:0 af Herrar Comitérades till Allmänna medels
förvaltning räkning, ifrån nyssnämnde dag till
årets
Ig24
Deri 20 Juli.
årets slut , under hvilken tid blifvit indragne
Subsidie medel Pund Sterb 1,300,000.
Desse bada Bäkningar hafva vi noga genomsett
och granskat, och funnit dem till alla
delar riktige, försedde med behöriga verificationBr
, och balancerna påfbrde vederbörande Verk
och Embetsman till deras ytterligare redovisning.
Vi få härvid föröfrigt tillägga, att Subsidiernas
indragning blifvit verkstald med den
försigtighet, att denna betydeliga transaction icke
haft något vådeligt inflytande på Vexel-Coursen,
och att Statens bästa dervid på allt sätt blifvit
bevakad.
4:0 ingående Herrar Comiterades till Allmänna
Medels förvaltning Xrigs-Fvnds och Subsidiemerlels
Rakning för är 1814.
Denna Bakning innefattar ej mindre de
under loppet af året indragne Subsidie medel ,
till den 25 September, Pund Sterling 800,000,
än den del af den utaf Biksens Högloft. Ständer
vid 1812 års Urtima Biksdag till Bikets försvar
beviljade Fond, sorn , enligt Kongl. Maj:ts
Nådiga förordnanden, under loppet af år 1814
blifvit från Biksgälds - COntoiret till Comiterade
aflemnad.
Med ali möjelig uppmärksamhet hafva vi
genomgå t och granskat denna Räkning, vi hafva
funnit den likasom de öfriga till alla delar rigtig
och med sina böhoriga verificationer försedd,
samt till afslutningen och methoden utmärka
den noggrannaste ordning och redighet.
Vexel-indragningarne hafva Herrar Comiterade
med den försigtighet och varsamhet verkställt,
att
Den 2 o Juli.
*9*5
att de ä ena sidan profiterat af en högre Cours,
men a den andra förekommit dess vidare stegring
under en tid , då tillgång på vexlar vanligen
plågar saknas , som vid ett annat förhållande
kunnat inträffa.
Vi få endast anmäla, att följande Summor
blifvit uti Herrar Comiterades räkning påförde
nedannäinnde Verk och Embetmän till redovisning
, nemi.
Herr Stats-Secreteraren och Commendeuren.
Baron Wirsén - P:d Sterb 176,201: 10. 8.
Hvilka Herr Baron och Stats-Secreteraren
uti dess här ofvanornförmälte Krigs-Fonds-räkning
uti liquide vederbörligen upptagit.
Herr General Intendenten
m. m. Billberg P:d Sterb 329,055: 1. 6.
Kgl. Krigs-Collegium P:d Sterb 22,603: 7.—
Herr Ministern von
Rehausen P.-d Sterb 4i3ä8:.3»^6.
Herr General-Majoren och Lands
höfd.
Grefve v. Rosen P:d Sterb 620: 3. 6.
Kgl. Krigs-Cornitéen Rd B:co 6,120,000:— —
Kgl. Allmänna Magazins
Directionen
R:dr B:eo 600,000: —
Alla dessa Summor förmoda vi blifva uti
dess Verks och Embetsmäns afgifvande Räkning
till redovisning vederbörligen upptagne.
Då vid alla ofvanriämnde Räkningar således
icke funnits något att anmärka, utan deremot
inhämtats, att dé blifvit förde med ordning och
redighet, samt innefatta fullkomlig redovisning
för om händer hafde medel och uppbörder; så
anse vi för en oss åliggande pligt och skyldighet,
Deri 2 0 Juli•
het , att till Höglofl. Stats -Utskottet hem*
stalla , att Höglofl. Stats - Utskottet behagad®,
detta förhållande till Riksens Höglofl. Ständeranmäla,
med hemställan , att Riksens Höglofl»
Stan er mätte hos Kongl. Maj:t i- underdånighet
anhålla det vederbörande öfver den förda Förvaltningen
och Redogörelsen måtte meddelas Nå--  dåg decharge. Stockholm den i g Juli 181!">•
Jan. Lamberg. J. Cronius, F. Åberg A:son.
klppläst, bos: Samtliga Riks-Stånden d., 2p Juh.
Riksens Höglofl Ständers Stats-Utskotts
Betänkande och Förslag till
reglering af åtskilliga omständigheter
, hvilka äga gemenskap med:
Rikets penninge-väsende samt det
större Creditivet och Discont rättigheten
i Banken för Kongl. Allmänna.
Magazms - Inrättningen och Riksgälds-Contoir
et.
Sedan Stats-Utskottet under den go sisth
Juni till Riksens Höglofl. Ständer afgifvit Dess,
Betänkande, angående åtskilliga om.stäniigheter,
hvilka äga sammanhang med regleringen af Rikets
penninge väsende, samt det större Greditjyet
och de Summor, hvilka mot Piscont-vilkor
i
Den 20 Juli.
1927
i Banken skulle få begagnas af Kongl. Allmän*
na Magazins-Inrättningen och Riksgälds Contoiret,
samt Höglofl. Banco - Utskottet, häröfver
hördt, med Utlåtande till Riksens Höglofl. Ständer
inkommit; så har Högv. Prest Ståndet, genom
Protocolls-Utdrag den 3 dennes , gifvit StatsUtskottet
tillkänna, att Högv. Prest-Siåndet bi.
fallit Höglofl. Banco-Utskottets Utlåtande, i hvad
detsamma rörer hufvudsaken eller Bankens urgamla
egenskap af en Bäne- och CirculationsBank
samt rättighet till Disc.ont-rörelsen i Riket,
med förbehåll att yttra sig om de särskilta
Summorna och flera Reglernentariska åtgärder,
sedan Stats-Utskottet inkommit med den förnyade
FLnance-PIan som Utskottet skulle anmodas
upprätta på grund af Banco-Utskottets Utlåtande,
' hvilket sistnämnde alltså skulle till StatsUtskottet
åtfölja den återremiss, sorn blef en
följd ej mindre af Högv. Ståndets ofvanberörde
bifall till Höglofl. Banco-Utskottets Utlåtande,
än af de inom Ståndet gjorda Anmärkningar vid
Stats-Utskottets Betänkande. Äfvensom Vällofl.
Borgare-Ståndet genom Protocolls-Utdrag af den
5 innevarande tillkännagifvit , att Vällofl. Ståndet
funnit för godt att gilla och godkänna Högloft.
Banco-Utskottets Utlåtande och till StatsUtskottet
återremitterat Dess Betänkande, för att
omarbetas efter de grunder som Banco-Utskottet
föreslagit, och Vällofl. Borgare Ståndet för sin
del antagit. Och Ilar Hederv. Bonde-Ståndet,
genom Protocolls-Utdrag af den 7 innevarande
lemnat Stats-Utskottet den underrättelse, att He
derv. Ståndet bifallit Banco-Utskottets Utlåtan.
de,
Den 20 Juli.
de, i hvad det rörer hufvudsaken eller Bartliens
urgamla egenskap af en Lane- och Circulaiions
Bank samt rättighet till Discont-rörelsen
i Riker, med förbehåll, att om de särskilda Summorna
och flera Reglumentariska åtgärder sig närmare
yttra, se an Stats Utskottet inkommit med
den förnyade Finance Plan , sorn Stats-Utskottet;
skulle anmodas upprätta.
Och ehuru Höglofl. Bidderskapet och A"
deln, genom Proto olIs Utdrag af den 7 dennes,
till Stats Utskottet återremitterat Utskottets, Betänkande
med de så väl dervid, sorn vid Höglofl
Banco Utskottets Utlåtande gjorda Anmärkningar,
har Stats Urskottet dock i anseende till
Riksdagens snart annalkande slut trott sig böra,
utan at; afvakta det beslut, som af Högloft.
Ridderskapet och Adeln i ämnet fattas, med anledning
af Remisserna från de öfriga 3tne Respeetiva
Riks-S ånden , det infordrade Utlåtandet
liu genast meddela
I
likhet med Höglofl. Banco-Utskottets Utlåtande
tillstyrker Stats- Utskottet att jemte det
Banken, enligt 63 §. i 180g års Regerings
Fortn,
besörjer det större Credilivet till ett
belopp af 2 Millioner R:dr, Kongl. Allmänna
Magasins - Inrättningens redan ägande Disconträttighet
i Banken för 300,000 R:dr tillökes
med 700,000 R:dr och således bestämmes till
1,000,000 R:dr, och des.sutom, i händelse Kgl.
Maj t, efter Stats Rådets hörande vid inträffande
svår missväxt, i Nåder skulle finna nödigt låta
uppköpa Spannmål, Kongl. Allmänna MagazinsJnrättn
ingen utöfver nyssnämnde jEn Million
Den 20 Juli,
1929
må, emot Discont-vilkor och 3 proCents renta,
få begagna 500,000 R:dr. Vidare att RiksgäldsContoirets
Discont-rättighet i Banken fastställestill
2,000,000, i stället för 1,000,000, som
nämnde Contoir förut hegagnat. Men att dessutom
, i händelse något ytterligare biträde till
Credit - Sedlars inlösen skulle erfordras, ett sådant
biträde från Banken, Riksgälds - Gontoiret
mot D iscont * vilkor och 2 proCents renta med.
delas, sedan, vid hållet Sammanträde imellan
Herrar Fullmägtiga i Banken och RiksgäldsContoiret,
behofvet blifvit uppgifvet.
Stats-Utskottet, sorn önskar att Bankens fillitande
om biträde åt Riksgälds •Gontoiret, i möjligaste
matto må kunna undvikas, har derföre
trott Sig böra tillstyrka, att de Credit-Sedlar,
hvilka genom Uppbörden af Riksgälds-Contoirets
Fonder, eller genom Realisation ifrån innevarande
års början, ingått eller ytterligare inflyta,
matte få användas till Contoirets utgifter, der
så lant lämpeligen och utan olägenhet kan ske,
' i hvilket afseende och så framt Riksens Höglofl.
Ständer härtill skulle bifalla, Utskottet tillstyrker
att Riksens Höglofl. Ständer hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl. StatsContoiret
matte undfå Nådig Befallning, att efter
omständigheterna i Credit - Sedlar mottaga
Större eller mindre del af den Summa, sorn till
Stats behofvens fyllande utaf Allmänna Bevillningen
är anslagen och från Riksgälds Comoiret
skall utgå.
Då alla eventuella biträden, som Banken
åtagit sig att meddela, synas icke böra tagas i
berak
-
J93f>
Dm s o Juli.
beräkning vkl regleringen af Banco - Sedelstockens
blifvande belopp vid 1820 års slut, anser
Stats-Utskottet den uti Höglofl. Banco-Utskottets
Utlåtande uppgifne Summa af 8 Millioner R:dr,
som ifrån innevarande års början och till 1820
irs slut förmodas Banken tillflyta böra kunna
såsom en följd af den af Höglofl. Banco-Utskottefr,
i afseende på Sedelstockens belopp , medgifne
grundsats, åter successive från Banken utgifvas;
och beträffande sättet härtill , sorn Höglofl.
Banco-Utskottet föreslagit, så har Stats-Utskottet
härvid trott sig böra yttra, det Utskottet
ifrån början hyst »eli ännu hyser den öfvertygelse,
att en utvidgad Discont utlåning icke kan
vara nyttig , och att Riks Discontens nu ägande
Fond således icke kan tarfva någon förstärkning,
aldramindst om Disconteringen småningom återföres
till hvad den rätteligen vara bär; så att
ifrån Riks-Discon ten blott meddelas temporaira
lane biträden , och lärer Höglofl. Banco-Utskottet
vara betänkt på någon utväg, att ersätta den
stagnation i penninge-rörelsen, som troligen skalL
uppkomma när Qetroyerna för Discont- Verken
i Götheborg och Malmö tilländagå.
Genom egenteliga Discont-Lån, såsom endast
beräknade för tillfälliga och snart öfvergående
penninge-behof, kan icke åt Jordbrukaren
beredas ett lika lämpligt understöd, sorn genom,
stående Uån på längre återbetalningstid och mot
lindrigare renta. Och då den reglering af Rikets
penninge - väsende, som vid nu varande
Riksdag vidtages, liufvudsakeligen måst rigtas
till det föremål, att afhjelpa den penninge-för
lägen
-
Den 3 o Juli.
*93*
lägenhet, sorn särdeles för Jordbrukaren varit och
är tryckande; har Stats-Utskottet, i betraktande
häraf, trott Sig böja tillstyrka, att, sedan det
Låne-biträde, sorn Riksens Högloft. Ständer torde
finna för godt hevi,'ja till Göiha Canal-arbete,
blifvit beräknad!, återstoden användes till
.Län root säkerhet, genom inteckningar i Fastigheter
pä Landet och root enahanda säkerhet till
Understöd för 0elling och ängs förbättring.
Såsom allmänna grunder för alla utan undantag
från Banken hädanefter utgående Lån.
root inteckning i Fastigheter, föreslår Stats-Utskottet:
a:o
Att , vid pröfningen och bestämmandet
af Bankens säkerhet uti den erbudne pantén.,
till grund antages ett proportionerlig; förhållande
till det värde, sorn blifvit Fastigheten åsatt
vid Taxeringen, till Bevillning för år 1814-
2:o Att J^astighets-Lån i allmänhet lemnäs
mot 4 proCents renta och 2 proCents årlig
afbetalning på primitiva Capitalet.
3:0 Att O ilings-Lånen beviljas efter föregången
vederbörlig undersökning så val otn
företagets beskaffenhet, som tiden inom hvilket
det kan och bör vara verkstäldt, jemte den summa,
som anses erforderlig, och bör O tlingstiden
fastställas till rnindst 3:ne och högst 6 år.
Af Låne-suroman utbetalas den första hälften
genast och den andra hälften efter halfva
Odlingstidens förlopp. Under den för Odlingens
verkställande bestämde tid erlägges blott 2 proCents
renta, men efter samma t ids förlopp be'
talas
193?
Den 2 o~ Juli.
talas jemte 2 proCents renta ärligen 4 proCent
i afräkning å primitiva Capitalet.
Sådana äro de allmänna grunder, som i afseende
på Fastighets- och Odlings-Lånen StatsUtskottet
ansett böra iakttagas , och torde Höglofl.
Banco-Utskottet få Sig uppdraget, att till Riksens
Höglofl. Ständer inkomma med Utlåtande och
Förslag till en närmare reglering af hvad i ena
och andra afseendet bör stadgas och föreskrifvas.
Sedan Stats-Utskottet nu föreslagit Lånebiträden
åt Jordbruket , tror Stats-Utskottet Sig
härigenom äfven hafva meddelt Utlåtande öfver
Höglofl. Särskildta Utskottets från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Hederv. Bonde-Ståndet
till Stats-Utskottet remitterade Betänkande,
i hvad detsamma rörer dylika penninge-understöd
; hvilket Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
vördsamligen underställes. Stockholm den
lS Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl De Geer.
På Vallöf!. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndets
ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Riksens
Den 2 o Juli. 19 3 3
Uppläst hos Samtliga Riks StSnden den 20 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, i anledning af
Kongl. Majits till Stats Utskottet
tinder den 6 Juli 1815 aftätne Nådiga
Skrifvelse, angående den utländska
Gåldens indragande och inlösen.
Till Stats-Utskottet har ankommit en så lydande
:
”Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Riksens
Ständers Stats-Utskott, angående
den utländska Gäldens indragande och
inlösen; Gifven Stockholms Slott den
6 Juli 1815.”
3,Sedan Kongl. Maj:t, under denna dag, gifvit
Riksens Ständers Stats-Utskott tillkänna, hvad
Rikets närvarande ställning fordrar, 1 afseende
på tredjedelen: af utländska Stats-skuldens åter
erkännande, vill Kongl. Maj:t nu lemna Utskottet
del af det sätt, på hvilket Kongl. Maj:t ansett
denna Stats-Skuld åter kunna afbördas.
Ehuru Rikets Ständer igenom de Instructioner,
sorn, medelst Stats-Utskottet» komina att
Riksgälds Contoirets Fullmägtiga meddelas, ärcs
i tillfälle att bestämma sättet huru intresse och
afbetalriingarne uppå Rikets utländska Gäld skola
verkställas och således kunna fastställa en viss
Cours , utöfver hvilken inga penninge-remisser
få äga rum, fordras likväl äfven till dessa således
mindskade utbetalningar ej obetydliga summor
-
*9 34
Den 20 Juli;
mor och Rikets ärliga Vexel-behof okas , undéi'
det att fordrings ägarne i sjelfva verket blifva
lidande och förbindelserna blott ofullkomligt
uppfyllas.
Det är i anledning af detta förhållande och
för att för framtiden aflägsna alla frågor om ett
ämne, som alltid blir mindre behagligt, som
Kongl. Majit i Nåder varit betänkt på en utväg
att igenom öfverenskommelse med nuvarande
Fordrings ägare inlösa hela utrikes Gälden, och då
större delen deraf skulle komma ätt försvinna ,
förvandla det öfriga till ett stående inrikes Kam
Men då detta icke kän ske , utan att Rikets Stan-»
der i sådant ändamål till Kongl. Maj:t öfverlemna
hela befattningen med den utrikes Gäldens
liqviderande, vill Kongl. Majit häröfver>
genom Stats-Utskottet, inhämta Riksens Ständers
tankar. För att vittna ändamålet mäste Kongl;
Majit använda egna medel och sådana, hvilka i
synnerhet tillhöra dess kärälskeliga Herr Sort*
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinseh, hvarföre
äfven Rikets Ständer , som vinha dubbla fördelar
då utgifterna blifva betydligen mindskadé
och Rikets Utländska skuld förvandlas till inländsk,
deremot böra lemna Kongl. Majtt och
Hans Kongl. Höghet Kron Prinsen samt dess
rättmätiga arfvingar ersättning , för att mindska
en del af de uppoffringar hvilka de Velat sig
underkasta.
Om Kongl. Majit, enligt siri förhoppning,
kan fullfölja den uppgjorda planen till skuldenå
afbördande, hvars utförande, skall ofördröjligen
sättas i verket, så blefve resultatet för Sverige
att
Den 20 Juli.
1935
att under det olyckliga tidskifte , som öfvergått
fasta Landet, da alla Staters tillvarelse varit
satt 1 fråga, har Kongl. Majit lyckats, att förena
Norrige under sin Spira , att i någon måa
mindska de år 1812 beviljade pålagor och slutligen
att afbörda hela Utländska Gälden. Då
detta stora mål blifvit vunnet, skall hvarje redlig
Svensk man erkänna den lyckliga ställning,
hvaruti Fäderneslandet sig nu befinner, och vid
åtankan af hvad Sverige var för sex år sedan
och hvad det nu är, sluta till hvad det ännu
kan blifva.
Uti den thed Hans Stor-Brittanniska Majit
den 3 Mars 1813 afslutade Alliance-Tractat afträddes
Ön Guadeloupe till Kongl. Majit och
Dess Efterträdare på Svenska Thronen, enligt
Successions-Ordningen af den 26 Sept. 1810,
emedan Hans Stor-Brittanniska Majit, igenom öfverlemnande!
af denna Franska Colonie såsom
varande en ultra marinsk besittning, trodde sig
finna ett sätt att visa sin personliga tillgifvenhet
för Kongl. Majit och Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen och att hålla den sistnämnde, åtinindstone
till en del, skadeslös för de förluster
af doiationer. och annan Egendom som Hans
Kongl. Höghet, sedan han kallades till Svenska
Thronföljden, lidit igenom det Politiska Systeme,
som Sverige antog, och den afsägelse,
som blef honom ålagd i dess åt Rikets Ständer
afgifna försäkran.
Då sedermera On Guadeloupe afträddes till
Frankrike, skedde sådant ej med annat vilkor,
än att Engelska Ministéren försäkrade Hans
Majit
Den 8 0 Juli.
Maj:t om ett skadestånd, och det var igenörri
en, den 13 derpäföljande Augusti, i London
afslutad Tractat, sorn Kongl. Majit sarntyckté
att, såsom motsvarande ersättning, emottaga 24
Millioner Francs.
Bet är hälften af denha summa , som KgU
M aj:t och Hans Kongl. Höghet Kipn-Prinsert
nu erbjuda såsom en gärd åt Nationen, öfvertygade,
att Rikets Ständer skola anse den sorti
en igenom närvaiande dyhastie Nationen beredd
Och hemfallen fördel.
Sorn Kongl. Maj:t och Hans Kongl. Hög»
het Kron-Prinsen tro, att hela beloppet af den
först ofvannämnda summa skall Vara tillräcklig
att inlösa ej mindre Svenska skulden i Holland 4
Brabant och Genua, hvaraf blott en tredjedel
är erkänd, än äfven de till sitt fuila belopp
faststälda skulderna i Hamburg och Leipzig t
så hafva de beslutit att dertill använda nämnde
84. Millioner Francs, för att sålunda på en gång
döda all Sveriges utrikes Gäld. Emot det att
Kongl. Majtt tillända bringar denna underhandling
och till Riksens Ständers Riksgähls-Contoir
aflemnar alla de Rikets således inlösta Skuld förbindelser,
som nu äro i utländsk mans ägo, äskar
Kongl. Maj:t af Rikets Ständer, ätt då de
derigenom blifva befriade från ali utländsk Gäld
och vinna en för framtiden ovärderlig garantie
och ökad säkerhet, de skola utaf de till sådanä.
skulders afbördande bestämda medel anslå en årlig
summa af Tvåhundradetusende R:dr Svenskt
Bancomynt, svarande emot rentan af ett stående
Lån af 13 Millioner francs. Henna summa
skall
iDen 20 Juli.
'skall tjena att betacka Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
för dess lidna förlus er, och vid den
fördelning soot deraf kommer att ske, skall
H ans Kongl. Höghet äfven finna utvägar att
godtgöra de förluster, söm dess Gemål Hennes
Kongl. Höghet Kron - Prinsessan för dess del
fått vidkännas Kongl. Maj:t vill, att denna,
sålunda funderade renta skal! anses såsom enskildt
tillhörig Hans Kongl. Höghet KronPrinscn
och dess Arfvingar efter Successions-Ordn
ingen af den q 6 Sept. 181 o ■, att af dem efter
behag disponeras.
Hå genom denna Kongl. Majlis åtgärd eri
betydlig mindskriing i de ärligen anslagna ine»
tiel, sorn till utländska Skuldens inlösan e hor lö
tjena, smickrar sig Kongl- Majit att hafva letnnat
ett nytt ojäfaktigt vittnesbörd af dess kärlek
till Svenska folket, under det att Kongl. Majit
beredt detsamma en fördel, lika vigtig för det
närvarande som för framtiden;
Om ; Stats-Utskottet tror sig kvinna umbära.-'
Kongl. Majits Och dess Efterträdares nu gjorda
anbud och finna andra utvägar att befria Nationen
ifrån utländska Gåhlén, skall Kongl.
Majit sådant med nöje anse, och i detta fall använda
summan på ett sätt, sorn kan höja ThrO'
nens glans och öppna för den medellösa förtjensten
oller för allmänt gagnande företag tillgångar
till understöd och biträden", hvilka Kgl.
Majit och Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen
nu ofta roed ledsnad finna sig utu ■ stånd satté
att kunna bevilja. Kongl. Majit förblifver Rik§;te
Bandet. 843. 24^. sens
»938
Den 20 Juli.
sens Ständers Stats-Utskott med all Kongl. Nåd
och Ynnest välbevågen.
CARL.
1 G. af Wetterstedt
Stochholms
Slott den 6 Juli I8l5>
Protocoll hållet inför Konungen i
Stats-Rådet, hvarvid Hans Kongl.
Höghet Kron Prinsen var tillstädes
Närvarande:
Hans Excellens, Justitia?• Stats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborg. Hans Excellens Stats»
Ministern för Utrikes Ärenderna Herr Grefve
von Engeström. Hans Excellens, Stats-Rådet
Herr Grefve Bosenblad. Hans Excellens, StatsBBdet
Herr Friherre Flemming. Undertecknad
Hof Canzler. Tillförordnade Stats-Secreteraren,
Eandshofdingen v. Rosenstein. Stats Secreteraren
Börtzel. Stats-Secreteraren Friherre Wirsén*
Stats Secreteraren Grefve Mörner.
Kongl. Maj:t befallte undertecknad HofCanzler
att, genom uppläsning af den liärhos i
afskrift bilagde Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse
till Riksens Ständers Stats-Utskott, gifva StatsRädets
Ledamöter tillkänna den utväg Kongl.
Maj:t i förening med Hans Kongl. Höghet KionPrinsen
vidtagit till Rikets utländska gälds in»
lösen och indragande,
Efter
Den 3 0 Juli.
*939
lEfter skedd uppläsning, Vttrade Stats Bl- ■
dets Ledamöter deras enhälliga underdåniga
Vördnadsbetygelse och tacksägelse för deri stora
Uppoffring Kongl. Majit och Hans Kongl. Höghet
Kron Prinsen behagat göra, till förmån för
Piket; en uppoffring, sorn till de flera fördelar
och Välgerningar, hvilka genom Kgl. .Majits vishet
och Hans Kongl. Höghet Kron Prinsens
Verksamma och osparda nit för Fäderneslandets
ära och sällhet blifvit Svenska Folket beredde;
skulle för komman le tider med minnet af Sveriges
Frälsning, dess återvunna anseende och ökade
styrka, genom Hans Majit Konungens Och
Hans Kongl- Höghet Kron-Prinsens förenade
bemödanden, äfven förbinda en särskild erkänsla
mot denna Konungsliga Att för de medel, den
be.edt och erbudit till gäldande af Pikets utländska
Skuld.
In fidem Protocolli
G. af Wetterstedt.
Riksgälds - Contoirets utländska Gäld, söm
uti Räkenskaperna qvarstår se !an , enligt Riksens
Höglofl. Ständers vid 1812 års Urtima
Riksdag fattade beslut, alla upplupne intres=en
å skulderna, så väl i Hamburg som i Amsterdam,
Genua och Antwerpen tillika med två re-,
tljedeiar af Lån capitalen på sistnämnde frenne
ställen, i 1812 års Hufvudbok blifvit afskrifne,
var den 30 sistl. Juni som följer:
1 Amsterdam
Gapital-gäld Holl. Cour- R.
1,380,286 : 33. 5}.* ä 44
sk.
Den 20 Juli.
sk. per B:dr Holl. Cour.
Specie B:dr - - 1,270,762: 37
1 Antwerpen
Capital-gäld Guld. Br. vexelmynt
2,453,000 å 18 sk',
per Gulden - - 919,875: —
1 Genua
Dito dito Genues. Inres fouri
di Banco 3,15 3^3 33: 8.
9. ä 6^ sk. per Lire - 427,0x3: 36
1 Hamburg
Dito dito, hvarå någon afskrifning
ej skedt, Harab,
Banco B:dr 650,400 ä 47
sk. - - 636,850: _
1 Leipzig
Dito dito,
hvilket ej
undergått
afskrifning
Conv. mynt
B:dr - - 1,199,000: —«
Derå till den
.15 sisth April
upp*
lupne intressen,
hvilka
skola Ii
qvideras
- 153,137: 12.
Conv. m. B. 1,352,137: 12.
å 32 sk. per Rtdr C. mynt 901,425:
Svenskt Specie B;r 4,155,926: 26
Den 30 JulL
■39411
Transport 4)155)9*6: 26. 2.
Dessutom häftar
Riksgälds-Contoiret
på utrikes
orter för
följande skulder
, hvilka val
icke bestå uti
upptagna Lån,
men skola liqvideras
uti utländskt
mynt,
nemligen: I:o
Till Handelshuset
i Antwerpen
J. M.
Smets Enka,
Saldo af Courant
- räkning,
Brah. vexelmynt
Gulden
93,145: 16.9.
ä 18 sk. per
Gulden Sp. R. 34,929: 32- n>
2:0 Till Handelshuset
i
Leipzig Frege
&C Comp., likaledes
enligt
Courant - räkning
Convent.
mynt R:dr - 54: 37. 4*
•"— 34)984*- 22. 3.
S-a skulder på utr. Ort. Sp. R. 4,190,911: — 5.
*942
Den 20 Juli.,
I>et är således en summa af 4,1^,926
R:dr 26 sk. 2 r. Svenskt Specie eller Silfver,
jemte upplöpande intressen å S.axiska Länet ifrån
den 15 sistl. April, sorn Kongl. Majtts Nådiga
P oposition har till föremål; och från hvilket
Skuld belopp Piket skulle komma att alldeles
befrias emot en årlig utgift af Tvåhundradetusende
R:dr Svenskt Banco , sorn , efter nu varande
Courser på utländska myntet icke ens utgör
renta till fern för hun rade arn året på halfva
summan. Vid sådant förhållande har StatsTJtskottet
trott sig äga fullkomligaste anledning
tillstyrka Riksens Hoglofl. Ständer, att med underdånigste
vördnad och erkänsla antaga Kongl.
Majus och Hans Kongl, Höghet Kron-Prinsens
Nådiga anbu !, samt till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna att 1 Nåder låta besörja liqvidenaf
hela ifrågavarande Riksgälds-Contoirets
utrikes gäld , och hvarmed Riksgälds-Contoiret
således icke vidare kommer att äga någon befattning;
äfvensom att Riksens Hoglofl, Ständer *
såsom en följd häraf, låta genom deras RiksgäldsContoir
utfärda en till Hans Kongl. Höghet
Kron P insen och dess arfvingar efter Successions-Ordningen
af den 26 Sept. I810 stäld förbindelse
att ärligen betala Tvåhundradetusende
(200,000) R:dr i Svenska Bancosedlar atl af dem
efter behag disponeras, och hvilken summa för
första året kan lyftas, sedan den föista (irsta)
nästkommande Augusti ingått.
Beträffande de här ofvannämd© RiksgäldsContoirets
skulder i Antwerpen och Leipzig på
Courant-räkningar, till ett belopp efter Alpari
Cout
-
Den ao Juli.
1943
Courser af 341984 R:dr 32 sk. 3 r. Specie, så
torde Stats-Ufskottet få sig uppdraget, att om liqviden
af dessa skulder Herrar Fullmägtiga i
Riksgälds-Contoiret särskildt föreskrift meddela.
Hvilket allt Riksens Höglofl. Ständers bepröf*
vande vördsammeligen underställes. Stockholm
den 18 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest Stan*
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. C■ v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnät:
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Uppläst hos Samteliga Riks-Ständen den 20 Juli.
Riksens Höglofl. St anders Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af
Kongl. Majits Nådiga Proposition,
angående Rikets utländska Gäld.
Till Stats-Utskottet har blifvit öfverlemnadt
följande:
”Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Rikets Ständers Stats-Utskott, angående
Rikets u*ländska Gäld ; Gifven Stockholms
Slott den 6 Juli 1815*
Sedan
1944
Den 2 o Juli,
Sertan Rikets Politiska ställning, äfven tiri»
der loppet af innevarande Riksmöte, hunnit-när*,
mare utveklas, vill Kongl. Majit, innan Rikets
Ständer åiskiljas, till Rikets Ständers Stats-Utskott
i Nåder meddela sina tankar, angående
hvad sorn i anseende till Rikets utländska Gäld
blir nödigt att iakttaga.
Det beslut, i följd hvaraf Rikets Ständervitt
Riksdagen är 1812 förklarade, att tvåtredjedelar
af Rikets Capital gäld i Holland, Rrabant
och Genua, sådan den var vid samma Riksdags,
början, med un antag af 41S stycken af Svenska,
Medborgare inlösta Obligationer, skulle,
jemte derå, beräknade intressen, då genast försvinna
, var en följd af en rättmätigt utöfvad vedergällnings
rätt , i anseende'till det sätt, hvarpå
Franska Regeringen hade behandlat Svenska Undersåkers
hos Franska Kronan ägande fordringar;
och då Rikets Ständer, i anseende till dea
återstående t, edjedelen,. forordnade , att den väl
finge tills vidare uti Riksgälds Confoirets Räkenskaper
upptagas, rjien tillika till Kongl. Majit
öfverlemnade, att, på sätt Kongl. Majit skulle
finna det nödigt , antingen till någon del eller
till det hela erkänna berörde tredjedel, eller
också förklara densamma alldeles förfallen och
till intet gjord, gingo Rikets Ständer tillväga
med en varsamhet, sorn stahle det af Rikets
Ständer i afseende på utländska Gälden fattade
beslut i likhet med det, sorn Franska Regeringen
i anseende till egna UndersjUers fordringar
yidtagiU
Men»
Dsn 30 Juth
*945
Men då rm mera, äfven genom de segrar, till
hvilka Svenska vapnen bidragit, en ny sakernas
ordning, sedan för! ide t år, inträdt , finner Kongl.
Majit den tidpunkt hafva inträffat, då Kongl.
Majit bör begagna den Honom af Bikets Ständer
uppdragna rättighet, och förklara, att den
ifrågavarande tred jedelen af Sveriges Capital-gäld
i Holland, Brabant och Genua,' måste* åter såsom
en Bikets verkliga skuld erkännas, och att
densamma således, i anseende till afbetala ingar
och intressen, bör tilläggas samma rättigheter,
som Handelshuset Fiege 8C Camp. i Leipzig
för dess redan godkända fordran hittills åtnjutit.
Då Kongl. Maj:t nu velat Bikets Ständers
Stats-Utskott härom underrätta, på - det nödiga
medel för detta behof matte vara att tillgå, förmodar
Kongl. Majtt äfvenledes.,; %tt Bikets Ständer,
i anseende till Averhoffska Sieibhusefs ä«
gande fordran, enär. denna redan är till sitt, belopp
erkand, icke eller lära underlåta, att tillägga
detsamma enahanda betalnings-förmåner,
som det förstnämnde.
Kongl. Majit föibehåller sig att, uti en särskild
Nådig Skrifvelse, gifva Rikets Ständer tillkänna,
på hvad sätt den börda, dessa kostnader
medföra, skulle kunna lättas; och Kongl. Majit
förblifver Bikets Ständers Stats-IRskott med Kgl.
Nåd och Ynnest välbevågen. Datum ut supra.
CARL.
A. G- Mörner.’’
rUtdrag
Den a o Juli.
y Utdrag af Protocollet ofver\ Handelsoch
Finance - hender, hållet inför
Hans Majit Konungen uti StatsRådet
ä Stockholms Slott den 6 Juli
1815, hvarvid Hans Kongl Höghet
Kron Prinsen var tillstädes.
Närvarande:
Deras Excellencer, Justitia-Stats-Ministern
Herr Grefve Gyllenborg och Stats-Minisiern för
Utrikes Arenderna Herr Grefve v. Engeström.
Stats-Raden, Hans Excellence Herr Grefve Rosenblad.
Hans Excellence Herr Friherre Flemming.
Hof-Canzleren Herr Friherre af Wetterstedt.
Stats-Secreteraren Grefve Mörner.)
S. D. Uppläste Stats-Secreteraren i under»
dänighet till justering ett fötfattadt förslag till
Nådig Proposition till Riksens Ständers Statsutskott,
angående Rikets' utländska Gäld; hvilket
förslag, sådant detsamma härhos finnes Protocollet
bilagdt, Kongl. Maj:t, uppå Stats-Rådets
enhälliga underdåniga tillstyrkande, behagade i
Nåder gilla , med Nådig befallning att Proposition
skulle, i enlighet härmed, pä vanligt sätt,
till Riksens Ständers Stats*Utskott expedieras.
Ex Protocollo
S. A. Munthe:’
Denna Nådiga Proposition hade visserligen
föranledt till brydsamma öfverläggningar, så
framt icke Kongl. Majit uti en annan till S:ats
Ut
-
Den 2 o Juli.
*94?
Utskottet aflåten Nådig Skrifvelse, äfven daterad
den 6 dennes, behagat framställa en utväg
till utländska Gäldens liqviderande, som ej allenast
för det närvarande, utan ock för framtiden
bereder en ganska betydlig lättnad uti den börda,
Nationen, i och för denna Gäld, skolat vidkännas,
och på grund hvaraf S ats-Utskottet uti
dess förnyade Fjnance-plan äfven föreslagit en
nedsättning uti den Bevillning, sorn till Statens
upprätthållande af landets invånare måste utgöras.
Och då Stats-Utskottet, i anledning af högstberörde
Nådiga Skrifvelse, afgifvit Under denna
dag särskildt Betänkande, så to: de Utskottet
tillåtas, att få vördsamligen åberopa sam ma Betänkande,
såsom det der äfven innefattar Utlåtande
öfver Kongl. Majus nu ifrågavarande Nådiga
Proposition; hvilket Riksens Höglofl. Ständers
bepröfvande vördsammeligen underställes.
Stockholm den 18 Juli 1815.
På Högl. Riddersk. På Högv. Prest-Stånuch
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Carl von Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg, Jon Jonsson. N
C. Sylvan.
Riksens
Den 20 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 20 Jul»,
Hrtgvörd. Prest-Ståndet den 20
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 21
Kederv. Bonde-Ståndet den 20
Riksens Höglofl. Stånders Stats- samt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotts
Betänkande, i anledning af
Riksdagsmannen Långbergs Memorial,
om lindring i Bätsmanshållet
uti Sveriges Norra Provinser.
Från Hederv. Bonde Slåndet har till Statssamt
Allmänna Besvärs-, och Oeconomie-Utskottens
gemensamma åtgärd blifvit remitteradt ett
af Biksdags-Fullniägtigen Johan Olsson Fongberg
från Gestrikland ingifvet Memorial, så lydande
:
”Sveriges Norra Provinser äga mycket utrymme
och manga odlingslägenheter, men ganska
ringa folkmängd. Af sådan orsak går det
alltför långsamt med berörde länders uppodlande
— de närmast Bottniska Viken belägna Socknar
äro indelta till Båtsmanshåll, och utgöra
för Gefleborgs-Fän 245 Botar, samt för öfriga
delen af VesterNorrlands Fän, 417 Botar, tillsammans
662 Båtsmän. Dessa ut-commenderas
årligen till arbete på Flottorna , antingen till
Stockholm eller Carlscrona bittida om våren,
samt återkomma icke förr än sent om hösten.
Således kunna Båtsmännen icke göra något biträde
vid Jordbruket, utan äro endast om vintern
-
Den 30 Juli.
*949
tern behjelpliga alt förtära, den af de hemmavarande
inbärgade grödan. Kronans kostnad,
med skjuts för Båtsmännens transporterande hela
Ioo:de milen fram och tillbaka, samt deras In*
qvarterings-penningar äro ock ganska betydliga.
Båtsmannens resa fram och åter medtager årligen
6 å 8 veckor, under hvilken tid de icke
göra Kronan något gagn för den mat och lön
de erhålla. Dertill kominer att der i orten,
hvarest Båtsmännen framtåga, har Allmogen ett
ganska svårt onus af dessa durchmarcher, sorn.
merendels inträffa i det värsta väglaget höst och
vår. Många af de Skjutsskyldiga, som få utgöra
30 ä 40 hästar på mantalet, hafva 5 å 6
mil från sitt hem till det ställe der skjutsen
skall emottagas. Med skjutshållet inberäknade
uppgår derföre hvarje skjutsning till 15 ;i 16
mil , hvartill åtgå 4 a 5 dagar, derunder Jordbruket
förlorar både arbetare och dragare.
Alla dessa känbara hinder och olägenheter
för Allmogen , samt kostnader för så väl enskilta
som Kronan, kunde upphöra derigenom
att ett lika antal Båtsmän antogs på värfvad fot
och förlädes u i Carlscrona, Carlshamn eller an.
tira passande Sjöstäder till tjenstgöring. Denna
nya Corps blefve då äfven mera inöfvad och
vore närmare till hands, att nyttjas vid infallande
krig, än de långväga och åtskilde varande
Båtsmännen. På det Kronan genom en sådan
förändring ej måtte vidkännas större kostnad än
hittills, kunde Båtsmans socknarne i VesterNorrland
erlägga en årlig lämplig vacance-afgift i
spann-5
*950
Den 2 o Juli.
spannmål eller penningar, emot det ätt de bm
friades hålla Roterade Båtsmän»”
”Underrättad att bemälte Socknar äro nöjda
häruti ingå, och öfvertygad att hvarken Kronan
eller någon enskilt derigenom komme att vidkännas
någon förlust eller onus; men att deremot
det folkfattiga Norrland dymedelst skulle
snart mera befolkas samt landet uppodlas* Kronan
vinna besparing i ansenliga utgifter, och
Allmogen lindras frän högst känbara skjutsningar,
vågar jag, af alla dessa skäl och'anledningar,
vördsamligen föreslå, att en sådan förändring
i afseende på VesterNorrlands Båtsmän*
som ofvannämndt är, måtte bifallas, och att hos
Kongl Maj:t Riksens Högloft. Ständer, till detta
ändamåls vinnande, höggunstigt täcktes derom
framställa underdånig anhållan. I hvilken afsigt
jag alltså tillika anhåller , att detta Memorial
må till Högloft. Allmänna Besvärs- och
Oeconom ie-Utskottet remitteras.”
Vid öfvervägande af den häruti gjorda
framställning, att i stället för Rote-Båtsmännen
i de Norrländska Provinserna, ett lika antal
kunde antagas på värfvad fot, och förläggas i
Carlscrona, Carlshamn eller andra passande Sjöstäder,
till tjenstgöring, samt Båtsmans Rotarne
deremot få erlägga en lämplig årlig afgift
, hafva Utskotten funnit, att denna förändring
skulle föranleda till en ganska betydlig utgift
för Stats Verket, när Båtsmans-Rotarne icke
kunde betungas med n sä dryg vacance-afgift,
som svarade emot kostnaden till anvärfning,
beklädnad och underhåll m. in. för det af Long
berg
-
Sen 2 o Juli.
1951
berg Uppgifna antal af 662 Båtsman, som i
Gefleborgs- och VesterNorrlands Län skola finnas
; hvarförutan antingen de Städer, der detta
värfvade Båtsmansskap, efter Longbergs Förslag,
skulle förläggas, komne att -vidkännas ett drygt
Inqvarteringsbesvär, eller ock, om dessa Stader
genom Privilegier eller Författningar äro från
Inqvarterings utgöiande befriade , Kronan belastas
med en ökad utgift till Inqvarteringens bestridande
för denna värfvade Troupp.
Utskotten anse sig, af sådana skäl, icke
kunna tillstyrka någon åtgärd, som skulle leda
till bifall å Longbergs förslag. Hvilket dock
vördsamt underställes Riksens Högiofl. Ständers
bepröfvande. Stockholm den 15 Juli 1815.
På Högh Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
Carl de Geer. Albr. Lantingshausen.
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
C. v. Rosenstein. And. Fredin.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. And. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Jon Jonsson. JSils Mänsson.
G. Tunelius,
Riksén?
*9!S«
Den so juli.
tjpfjläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. aén io julf©
Högvörd. Prest-Ståndet den 20 ___
Vällofl. Borgare-Siandet den 21
liederv. Bonde-Scandét den cö .
Riksens Höglofl. Ständers Stats- samt
Allmänna Besvärs- och OecvnomieUtskotts
gemensamma Utlåtande öfver
Riksdags-Fullmagtigens Eric Svenssons
från Bohus Län Memorial oni
EnskifteS-medlen för Skåne och Skaraborgs
Län samt Odlings - understöd
för Bohus Län.
Uti till Hederv. Bonde - Ståndet ingifvet
Memorial, sorn till Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie - Utskottens åtgärd blifvit
remitteradt, har Biksdags Fullmägtigen från Bohus
Län Eric Svensson andrägit, huruledes det
skall förefalla honom obegripligt att finna, det
Herrar Landshöfdingarne i Malmöhus , Christianstads
och Skaraborgs Läh icke blifvit åla?*
*-• O
de att redovisa för de vid 1809 och 1810 arens
Biksdag anslagne 18,000 R:dr till Enskiftes-Veckets
befrämjande i dessa Län, samt tillika yttrat
den Önskan , att få kännedom om och huruvida
det varit eller är gagneligt för berörde
Län att denna förmån ytterligare begagna; hvarjemte
och då flera orters, samt deribland äfveri
Bohus Läns locala beskaffenhet hindrade Enskiftes-delning
, men desse skulle räkna för en särdeles
förmon att, i likhet med hvad som är förunnade
-
jÖen ao Juli.
*953
tinnadt Skåne och Skaraborgs Län, få sig anslag-:
iie medel till Odling af utmärker m. m.; Eric
Svensson förmodar att dessa orter kunde vinna
en sådan önskan: för,malande Eric Svensson i
öfrigt, att Bohus* och Elfsborgs Län i synnerhet
vöre i behof af slikt understöd i anseende
till deras lidande under Kriget* samt att Riket
och det Allmänna skulle kunna draga betydlig
hytta genom Ödlingär, sorn sålunda befordrades
och hvartill Allmogen derstädes eljest skall vara
oförmögen. Och hafva flere Riksdags-Fullj
mägtige från Bohus- och Elfsborgs- samt Hallands
Län Uti Eric Svenssons framställning sig
förenat.
I anledning af hvad Eric Svensson andragit
öm redovisningen för de till befrämjande af
Enskiften och utflyttning i Skåne och Skaraborgs
Län, genom Kohgi. Förordningarna af den 31
Mars 1803 och den 25 Juli 1804, beviljade
rnedelj får Stats-Utskottet upplysa: ätt hvad koni,
på sätt och i den ordning dessa Författningar
föreskrifva, blifver såsom understöd eller ersättning
tillagdt Aboer, hvilka Utflytta utur Byalag,
förskjutes af Xjandt-Renteri-medlen, och anmäles
derefter hos Kongl. Stats-Contoiret sorn,
efter förut skeende granskning af utbetalningens
rigtighét, beviljar afskrifning utaf förskottet; hvarefter
detsätnrrfä upptages och redovises i LandtRäkenskaperna*
hvilka sedermera undergå Revision
i Kongl. Kammar-Rätten; i följd hvaraf någon
ytterligare redovisning för dessa Statsmedels
anslag icke kari äga rutm
§;t« Banddi
245* 246* Ali
-
»954
Den 20 Juli•
Allmänna Besvärs- och Oecdhomié-Utskot*
tet har åter, beträffande frågan, huruvida dét
kan vara gagneligt för Skåne och Skaraborgs Län,
att vidare njuta ifrågavarande förmon af Allmänna
medel, fpnnit, att sorn genom ofvanåberopacle
Kongl. Fö fattningar, jemte Kongl. Förordningen
('en 24 Juli 1812, Kongl. Maj:t i
Nåder anslagit ett visst understöd endast för de
Aboer, hvilka vid förefallande Enskiftes-delningar
skola utflytta från Byarna till deras Enskiftes
lotter, samt i detta afseende tillaggt de bägge
Skånska Länen lo,000 B:dr årligen och Skaraborgs
Län 6,000 R:dr, som af Landshöfdingarne,
efter vissa 1 dessa förordningar utstakade
grunder, skola utdelas; och denna flyttningshjelp
således blifvit de utflyttande Åboerna högtideligen
försäkrad, så kan Oeconomie Utskottet
så mycket mindie någon förändring deruti tillstyrka,
som Enskiftes - delningarne eljest icke
kunde fortfara utan måste afstanna, oaktadt den
nytta, sorn de dels redan åstadkommit, dels hädanefter
kunna tillskynda så väl dessa orter som
Biket i allmänhet.
Hvad sluteligen angår framställningen om
understöd af allmänna medel för Odlings företag
i andra orter och särdeles i Bohus- och
Elfsborgs Ijän; så skulle väl ett så ant, efter
O economie Utskottets tanka, vara nyttigt; men
Stats-Utskottet anser åter, i afseende å medlen
dertill, sig icke kunna tillstyrka något särskildt
anslag, enär till Jordbrukets, Handelns och Näringarnes
i allmänhet upphjelpande och förkofran
redan finnes under Riks-Statens Nionde
Huf
-
Den a o Julu
Hufvud-TItui uppford en Summa af 100,000 K:dr
ärligen, som af Kongl. Majt i Nåder dispone*
ras, och dessa orters Invånare alltså äga, att
uppå tillgörande underdåniga ansökningar derutaf
komma i åtnjutande af det understöd,« som.
Kongl. Maj:t i Nåder kan finna för godt att
dem bevilja. Hvilket vördsammeligen hemställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande. Stockholm
den 15 Juli 1815.
På Höjglofl. Kidd. och Adelns Ledamöters vägnar
Albr, Lantingshausen. Carl de Geer.
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl v. Rosenstein. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters Vägnar
Carl Fr. Landberg. And. Fredin.
På HederV. Bonde Ståndets Ledamöters vägnar
Jon Jonsson. Fils Mänsson.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt
Allmänna Besvärs- och QeconomieUtskotts
Utlåtande i anledning af
väckta Motioner om iippvmddring
G. 'Tunelius.
Uppläst hos H«gloll, Ridd. och Ad, den lö Juli.
Högvörd. Prést-St3ndét den 20 -
Vällofl. Borgare-Ståndet den 21 ^
HedérV. Bönde - Ståndet den 20  ^
Den 20 Juli.
!
af Clara- och Fate burs-Sjo arna samt
Rörstrands- och Carlbergs vikarna.
Till Stafs- saint Allmänna, Besvärs- och
Oeconomie - Utskottens gemensamma handläggning
hafva Högv. Prest-Ståndet samt Vällofl.
Borgare-Ståridet öfvetlemnat särskildta , derstädes
ingifne Memorial af Herr Kyrkoherden och
Uedainoten af Kongl. Nordstjerne-Orden Doctor
Joh, O. Wallin samt Herr Stads-Majoren och
Rådmannen Nils Limnelius, hvaruti är andraget
och Edagalagdt , huruledes de inom och nära
vid Hufvud-Staden varande Clara Sjön samt
Rörstrands och Carlbergs Vikarne, dels genom
försummad upprensning och dels derigenom , att
åtskillige ämnen ,tid efter annan blifvit ditförde
eller annorledes der fått samla sig, kommit i
det gleick, att de icke allenast, inom en så väcker
och med så många fördelar försedd Hufvud-Stad
som/Stockholm , äro högst vanprydande, utan Ock,
i anseende till de från berörde ställen uppstigande
osunda angor, ganska förderfiiga och kunna
förorsaka sjukdomar äf det vådligaste inflytan*
de ej mindre för omkring boende, samt öfriga
delar af Hufvudstaden, utan ock för Landsorterna,
derest pestilentialiska smittor derigenom
skulle uppkomma; i anseende hvartill föreslås,
att kraftiga anstalter måtte vidtagas till undänrödjande
härutaf genom upprensning eller igenfyllning
af dessa vattn-drag, så vidt de ej finnas
behöflige eller kunna göras nyttiga med bi-'"
behållande af sundheten och ett prydligare utseende,
samt att nödiga medel dertill blifva an
vi
-
Den 20 Juli.
•visade. Uti hvilka framställningar Herr Kongl.
Öfver-Plof-Predikanten m. m. Doctor Uilljenvalldh
instämt i afseende a den sa kallade Fateburssjön
, belägen å Södermalm här i Staden.
Hvad i detta ämne blifvit anförd t hafva
Stats- och Oeconoroie-Utskotten funnit förtjena
mycket afseende , i betrak'ande af de olägenheter
och äfven olyckor, som kunna uppkomma,
om icke dessa inom och nära sjelfva Hufvudstaden
varande träskartade sjöa? och vattendrag
blifva uppmuddrade elfer, såsom lämpligt finnes,
igenfyllas, så att derifrån ej ina spridas
dunster och ångor som förskämma luften och
kunna åstadkomma farsoter.
Stats-Utskotiet finner dock för sin del detta
ämne vara af den beskaffenhet, att något bidrag
af allmänna medel till kostnaden vid uppmuddring
eller igenfyllning af dessa sjöar och
vattendrag icke synes äga rum, så vidt de tillhöra
Stadens område, och anser sig derföre deStomindre
kunna något sådant tillstyrka , som , efter
hvad Utskottet haft tillfälle 'inhämta, anstalt
redan är fogad att nödige medel för behofvet
blifva af Stockholms Stad tillskjutne.
Oeconornie-Utskottet har ater trott sig böra
öfverlemna till Eiksens Höglofl. Ständer, om
icke den önskan kunde i underdånighet - yttras ,
att Kongl. Maj-t i Nåder täcktes låta vidtaga den
åtgärd , sorn till befordrande af hvad s6m är föreslaget
kan finnas nödig.
Hvilket allt vördsamt hemställes Eiksens
Höglofl. Stände,s heptöfvande. Stockholm den
jy Juli 1815-
På
Den s o* Juli.
På Högloft. Ridd. och Adelns Ledamöters vägna#
Albr. Lantingshausen. Carl de Geer.
Pä Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl von Rosenstein. Bryn. Hesselgren■
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. And. Fredin.
På Hederv Bonde Ståndets Ledamöters vägnar
Jon Jonsson« Nils Mänsson.
C. Tunelius.
Upplåst hos Samtliga Riks-Stlnden den 20 Juli»
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, öfver KonglL
Majits Nådiga Remiss af Skånska
St enkols-Grufvans Int eres senters underdåniga
ansökning c?n Expor
tat
iöns -premier och Rublika Lån,
m. ni.
Hos Kongl. Maj:t hafva En af Rikets Herrar,
Öfverste • Marskalken rn. m. Högvälborne
Herr Grefve Erik Ruuth samt Bergs-Rådet A.
von Wahrendorff f å egna samt öfriga Interessenters
i Skånska Stenkols-Verkets vägnar, i underdånighet
anmält de hufvudsakliga hinder för
Grufvans behöriga drift, af felande Kol-afsättsing,
bristande tillgång på arbetare för skälig
daga:
Den 20 Juli.
*959
dagspenning och svårigheten, att hunna anskaffa
erforderliga penningar , hvilka förekommit emot
fortsättningen och utvidgandet af Kolbrytningen
till den myckenhet, att kolen utan förlust för
Bolaget maga kunna försäljas, samt enär de uppgifna
hinder skulle göra Bolaget nödsakadt, att
heldre i tid nedlägga Gruf-arbetet än blottställa
sig för ytterligare förluster, i underdånighet
anhållit att till förekommande deraf
I:o Exporta t iöns-premier på sex års tid
måtte varda anslagna till 8 sk. för hvarje Tunna
Kol, som fores till utrikes ort, dock ej öfver
30.000 tunnor årligen , samt 5 *:dels skilling,
allt Banco för hvar tunna, som till inrikes ort
forsäljes, så vida årliga beloppet ej öfverstiger
90,000 tunnor ; hvaremot Interessenterne ville
afstå från erhållande af de 11 sk., som Kongl.
Majit genom Nådig Resolution af den 15 Sept.
1813 täckts tillägga Stenkols- Verket , för hvarje
till inhemsk förbrukning från England inkommande
tunna Stenkol.
q:o Att af de i Carlskrona till arbete varande
mindre brottslingar, 60 till 150 man för
Gruf arbetets bedrifvande måtte, uppå Interessenternas
anhållan t efter hand jemte nödigt Befäl
och bevaknings manskap, fritt för kostnad aflemnas,
på sätt och med vilkor Interessenterne
jiärmare i undetdånighet uppgifvit; och
3:0 Att Stenkois-Verket kunde af Kongl.
Majit och Kronan, emot första inteckningen uti
Grufvan och alla dess tillhörig het er, få på tolf
år, emot 5 procents årlig renta, ett Lån af
3.0,000 Rxlr Banco, hvarutaf tio procent årligen
efter
T)en- %o Juli.
efter trenne års förlopp skulle återbetalas. 0<-h
har Kongl. Majrt , sedan häröfver blifvit inför»
dradt de till Tu!I-författningarnes öfverseende i
Nåder förordnade Comiterades underdåniga Utlåtande,
genom Nådig Remiss af den 12 eistlidne
April förklarat, det Kongl. Alain, som i
Nåder ansett för Skånska Stepkols-Grufvans upp*
rätthållande och behöriga drift oundgängligen
fordras, att de af Grufvans Interessenter anmälda
hinder, så vidt möjligt är, varda undanröjde,
ville i Nåder hafva öfverlemnat detta mål
till Riksens Ständers Stats-Utskott, för att, i an*
seende till de begärda Exportations*Premierna
och det Sökta Uånet, till Riksens nu församlade
Ständer afgifva det yttrande och föreslå de
utvägar, sorn kunna tjepligast finnas.
Utaf bemälte i Nåder förordnade Comiterades
afgifne underdåniga Utlåtande inhämtas,
att Corniterade ansett af särdeles vigt och nytta ,
att Skånska Steqkuls-Grtifvans fortsatta drift underlättas,
och hvad angipge frågan om exporta*
tions-premierna yttrat, att qm dessa fastställdes
på sätt Interesssenterne i underdånighet begärt ,
skulle Stenkols-Verket af Tull-medlen årligen
erhålla för .30,000 tunnor kol, ä 8 sk. 5,000
Ridr, och för 90,000 tunnor, å 5-k sk. Io,ooq
R:dr eller tillsammans. 15,000 Ridr, i den händelse
hela det qvantum kol, hvarföre premier
få äga rum, blefve för året disponeradt, samt
att derest sålunda årliga importen af Engelska
Stenkol, den Interessenterne, efter ett taget me,
dium af 17 år, beräknat till 91,147 tunnor, tiIl*vitinande
af en säkrare calcul blott äntages till 80,000
tunnor, skulle Stenkols-Verket njuta älisk. tunnan
18,333
JPen 20 Juli. I96 l
J5,333 R:dr 16 s!;. eller 3,333 R:dr 16 sk, utöfver
hvad nu begäres; vid hvilket förevetande
och då un porten af Engelska Stenkol ej kan
mindsk^as i annat förhållande, än en motsvarande
större afsättning på de Skånska vinnes, hvilket
ej gepast utan småningom och i längden vöre
att förvänta, Kronans utgift till de föreslagna
premier under sex, års förlopp syntes föga
kunna öfverstiga hvad den förut Sterikols-Verket
förunte- andel uti införsels-tullen för Engelska
Stenkol kunnat utgöra, och hvilken Tull
i stället Kongl., Maj‘-t och Kronan oafkortad tillfälle;
hvarförutan och x den händelse premii-beloppet
skulle tilläfventyrs för ett eller, annat åp
stiga högre än andelen i nyssnämnde införselstull,
Kronans af denna anledning okade utgift
desto mindre kunde anses vara fruktlöst aq vänd ,
sorn detta förhållande skulle» säkrast ådagalägga,
att den vidtagne förändrade anstalt medfört å-
syftad verkan , då införsel af utländska Stenkol
blifvit rnindskad genom befrämjad afsättning å
de Svenska, på hvilka grunder Comiterade alltså
funnit sig böra till Nådigt bifall hemställa,
hvad Interessenterne i första punkten föreslagit,
likväl med vilkor, att alla Stenkol, som från
Grufvan för export eller inhemskt behof transporteras,
af den på stället varande Tull-betjening
behörigen förpassas ; att utförseln af kol till
främmande ort alltid directe från den vid Gruf;
van belägne Höganäs; hamn verkställes: att en
årlig uppgift från Stenkols-Verket meddelas ä
de partier kol, sorn under det frarnflutne året
blifvit försålde, för att vid skeende Revision af
Tull
-
1962
T)en 2« Julu
Tull-räkenskaperna kunna dermed jemnföras och
tjena till controll: att premier ej i andra än
tillåtne fall må bestås, och att å de ställen, der
lager af Stenkol till afsättningens befordran för
inhemskt behof finnas, behållningarne vid hvarje
års slut i vederbörande Tull-betjentes närvaro
inventeras, till utrönande huru mycket af
Kollagret under årets lopp verkligen blifvit dis—
poneradt, jemte de säkerhetsmått i öfrigt, sorn
Tull-Styrelsen, efter förekommande omständigheter,
kan tilläfventyrs härvid pröfva nödiga.
Comiterade hafva jemväl lemnat deras underdåniga
tillstyrkan, att arbets-skyldige mindre
brottslingar från Carlskrona måga för Gtufdriften
begagnas; men hvad beträffade det af Interessenterna
sökta Lån, funnit detta vara ett
ämne, som på deras underdåniga yttrande icke
ankommer.
Då nu Stats-Ufskoftet får anmäla detta ä«
xende till Riksens Högloft. Ständers bepröfvande
i de delar, som enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss blifvit till åtgärd öfverlemnade , har Utskottet
ansett sig böra med Comiterade instämma
deruti , att ifrågavarande Stenkols-Verk förtjenar
särdeles afseende och understol, såsom ett
företag af allmän nytta för Riket, ej mindre i
anseende dertill att förbrukningen af Engelska
Stenkol torde härigenom efter hand kunna inskränkas
eller alldeles upphöra, än ock enär den
allmänt kände Skogshristen i Rikets Södra och
an del Vestra Provinser sålunda i betydlig
mån kan afhjelpas eller ersättas samt Riket, vid
hämmad communicadon med de länder, sota
nu
Dm 20 Juli.
1963
nu förse detsamma med Ved oell Stenkol, finnas
utom behof af främmande tillförsel; och Utskottet
har, i följd deraf, äfven trott sig bera tillstyrka
bifall å Interessenternas ansökning, sa
vidt premierna angå, dock på det sätt, att i stället
för exportations-premier till högre belopp för
det qvantum Stenkol, som skulle utföras, än för
hvad som afsättes inom Riket, må bestås tillverknings-premier
ä 6 sk. Banco för hvarje tun*
na Stenkol, som ifrån den vid Grufvan belägne
Höganäs hamn afsändes, vare sig ut- eller
inrikes, hvilka premier för den af Interessenterna
uppgifne qvantiteten af 120,000 tunnor
komma att utgöra lika summa eller 15,000 R:dr
årligen, som, efter de föreslagna beräkningsgrunder,
såsom exportations-premier, erhölles.
Henna förmån skulle, efter Utskottets tan*
ka, medgifvas för fem år från och med 1816,
eller till och med år 1820, då Riksens Ständer
komma i tillfälle att sig häröfver vidare utlåta;
och bör, på sätt Comiterade hemställt, controll
föras öfver Stenkols-afsättningen och utförseln
från Höganäs hamn, samt tullen för inkommande
Engelska Stenkol oafkortad tillfalla Staten ,
och gå till ersättning för dessa tillverknings-premier,
som , efter hvad Comiterade utredt, inom
den nu fixerade tiden af fem år, icke torde
kunna komma att berörde Tull-inkomst öfverstiga.
Hvad åter angar det af Interessenterna emot
erbjuden Intecknings-säkerhet i Stenkols*
Grufvan med dess tillhörigheter sökta penningelån
af 30,000 R;di; kan Stats-Utskottet icke uppgifva
-
Den .20 Juli,
gifva någon tillgång d ei till, erne ’an några odia*
ponerade fonder, sorn tillhöra Stats- och Riksgälds*
Verken, icke finnas, att i sådant ändamål
anvisa. Hvilket vördsamligen underställes Riksens
Höglofl. Ständers ompröfvantls. Stockholm ,
deri r g Juli 1815, .
På Högh Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer,
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Carl
Rosenstein.
På Vällofl. RorgareStändets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Hederv. BondeStåndets
LecVamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl, Ridd. och Ad. den 20 Juli,
Högvörd. 1’rest-StSndet den 20
Vällofl. Borgare-Ståndet den 21 _
Hederv, Bonde-Stånuet den -20
Rika ens Höglofl. Ständers Stats- samt
Allmänna Besvärs- och GeconomieUtskotts
Betänkande, i anledning af
det inom åtskilliga af Riks-Stånden
framställda förslag, om en Ro steller
-
Den q o Juli.
eller Forvagns inrättande å de större
Landsvägarna.
Ibland olägenheter, öfver hvilka med skäl
klagas uti vårt folk- och periningé fattiga land ,
äro de, som drabba Jordbrukaren, genom här
gällande Skjuts-författningar. Dessa xäro länge
insedda och hafva å olika tider väckt så val Regeringens
, som Riksens Ständers uppmärksamhet-,
sällan utan afsigt att lätta bördorna, men
alltid utan annan följd än den, att. Skjutslegan
småningom blifvit höjd; dels att tor ögonblicket
tysta klagomålen, dels för att söka bereda den
skjutsande en ersättning, som, efter tidernas olika
beskaffenhet, ansetts svarande emöt den tidsspillafi
och kostnad , som denna skyldighet ho»
Horn åbrant,
Att å ena sidan icke sätta någon grans för
påståenden , hvilka mindre med billighetens än
påckandets -yrkande fordra beständiga förhöjningar
af Skjutslegan, är lika obetänkt, rå härigenom
icke olägenheterna för landet förekommas,
Utan snarare låckmedel uppfinnas atti utvidga
dem; som det å andra sidan skulle vara obefogadt,
att vägra behjertande åt de förslag, hvilka
göras att lindra den tunga * som trycker
Jordbrukaren, och att tillika befordra communi»
cationens lättnad imellan Rikets, särskilta orter,
samt resandes fortkomst.
Till vinnande af detta dubbla ändamål,
som skulle till en början bereda en oberäknelig
vinst för landet, och kan hända i framtiden en
båtnad för de Entrepreneurer eller Eoiag, hvilka
* här
-
ig66
Den i o Juli.
härmed ville inga i befattning, hafva, tid efter
annan , Författningar blifvit vidtagne oell Privilegier
utfärdade för inrättande af Post-, Frakt- och.
Forvagnar; hvilka inrättningar, om de än dels
icke kommit i full verksamhet, dels ej på längd
haft bestånd, icke.derföre förtjena att alltid räknas
ibland projectmakeriets omogna eller egennyttans
låga speculationer, då erfarenheten intygat,
att felaktigheter i planen , missräkningar
i calculen och bristande noggranhet i skyldigheternas
uppfyllande äfven så mycket, om ej
mera än locala hinder, vållat dessa anstalters
brådstörtade undergång.
Såsom bevis på den omtanka , hvarmed dessa
förslag i förra tider blifvit omfattade, må anföras
:
i:o Kongl- Maj:ts Instruction för Secreteraren
och Ofver Directeuren Bunge, angående de
ridande och åkande Posters inrättande , daterad
JLund den 17 Januari 1718, hvaruti 3 §. inne»
håller, att Paq vet-posten eller ständige Vagnen,
samt hjelpevagnar, hvilka tagas så manga, som
kunna befraktas , skulle gå vissa dagar i veckan.
Uti dessa kunde rymmas endast 3 personer och
j78o Skålpunds vigt, och betalte de resande ett
visst för personen , samt bestodes hvar och en
€0 Skålpunds vigt att taga med sig fritt Alla
Bref och Packor, som fordes på dessa Vagnar,
skulle betalas efter vigten.
2:0 Kongl, Commerce-Collegii Kungörelse,
angående Entreprenade af en tillernad inrättning
med forvagnar och fragtfartyg af den 4
Mars I755, deruti, enligt Kongl. Maj;ts Rescript
-
Den 20 Juli.
1967
Script af den 10 nästföregående Februari, föreskrifves,
att sådana tjenliga forvagnar ifrån Malmö
pch Lund till Stockholm på 2tne särskilta vägar
skulle inrättas samt bugade Speculanter inbjudas
pä Entreprenad, emot skäliga vilkor och
åtnjutande af vissa förmåner af Publico, såsom
Contributionsfrihet , lika skygd som för Posten
m. m. samt lön af Kronan på 3,000 Dal. S:mt
på 6 års tid emot tillräcklig bo gen. Dock skulle
ingen Post härmed förenas , hvilket sednare ytterligare
stadgades genom Öfver-Post-Directeuren
och Stats-Secreteraren m. m. Klinkowströms
Kungörelse till Post-Förvaltarne, angående otillåtlig
brefbeställning med frakt- och forvagnar
af den 12 November 1757, då, vid vite 10 Dal.
S:mt, blott varor och större paketer fingo på forvagnen
emottagas.
3:0 Kongl. Majtts Privilegium uppå ett Ge-»
neral-Fraktvagns-Contoir den 22 April I77G
för Assessoren Karström, Guld- och Silfver-Arbetaren
Ze: helius och Hof Gulddragaren Widman
af samma innehåll, som ofvan anförde Commerce
Collegii Kungörelse I755 och Öfver-PostDirecteuxens
Kungörelse 1757, dock utan hegardt
understöd till denna inrättning.
Då vid Biksdagen åren 1809 och 18IO
Allmänna liesvävs- och Oeconomie-Utskohet i
sitt Betänkande om Skjuts-inrättningen i Riket,
med gillande af skälen till klagan öfver olägenheterna
så väl i moraliskt som oeconomiskt afseende
af nu varande Skju s-inrättning, hodde
sig likväl finna så många locala svårigheter a£
d&ss förändring eller upphäivande, genom åsigt
tili
1968
lien Z o Juli»
till landets ringa befolkning, det langa afståndef
Imellan bostäderna och den obetydliga och ojemnä
rörelsen; hvilket allt Utskottet ansåg såsom hufva
orsaker att man ej här, såsom i de flesta Europeiska
Eander, kan till påräknad nytta peli varaktighet
Vänta någon annan till exempel genom entreprenade
stadgad inrättning; förföll, i anledning
häraf, allt egentligt utlåtande öfver Herr Auditeuren
Königs vid samma Riksdag ingifna Memorial
om forvagnars inrättande, hvilket dock, enligt Utskottets
yttrande, borde såsom bilaga åtfölja Betänkandet,
med önskan ätt Herrar Eandshöfdingar
deraf matte få del, för att tillse om sådana
forvagnar, sorn der nämnas, kunde med fördel
för det allmänna å några ställen inrättas.
Så väl med hänsigt härtill, sorn ledd af ett rent
oegennyttigt nit för Patriotiska företag , har Heik
Xandshöfdingen johan af Wingård uti ett hos
Höglofl. Ridderskapét och Adeln den 4 sisth
April uppläst och derifrån den 18 i samma månad
till Allmänna Besvärs- och Öeconomie-Utskottef
rernitteradt Memorial, hvaruti, jemte åberopande
af de alltid med skäl öfverklagade Och
ifrån nu Varande Skjuts-inrättnirtg oskiljaktiga olägenheter,
samt med anförande af de svårigheter ,
som i Vermland mött de försök, som blifvit
gjorda, ätt sätta Skjuts-inrättningen genom Entreprenad
på en för landet mindre betungande
fot, föreslagit, att Skjutsen icke, som på ett och
annat ställe hittills skett, enfrepreneras för en
enda kort station imellan 2:ne Gästgifvaregårdar,
utan på ön hel Väg utbjudes åt ett Bolag, hvartill
Herr Landshöfdingen egentligen föreslår vägen
-
Den so Juli.
I969
gen imellan Stockholm och Christiania i Norrig»
öfver Vesterås, Örebro, Carlstad och Kongsvinger
, till befordrande af lättare communication
imellan dessa lyckligt förenade Riken, och
detta genom etablerande af en forvagns inrättning,
hvarmedelst Herr Landshöfdingen hoppas
, att genom den rigtning Bolagets industri
gifves och dess organisation, hufvud-afsigten för
framtiden kunde ernås, att denna inrättning
skulle tjena till utbyte emot och lindring uti
nu varande skjusningssätt.
Till vinnande af detta gagneliga ändamål
föreslås: att Forvagns-Bolaget inrättas under Kgl.
Maj:ts Beskydd, får i ett år begagna Gästgifvare»
skjuts, men derefter, antingen genom öfverens-*
kominelser med Allmogen eller genom uppköpta
närbelägna hemmanslotter, sättes i tillfälle att
bestrida skjutsen med egna hästar under en o»
ctroy på 5 års tid; att Bolaget till en början
måtte tillåtas, af 9 Kufvud-Tit., emot låg renta
uppbära en summa till inköp af nödiga vagnar
och redskap, för hvilken summa alla Bolagets
Intressenter borde häfta; men att efter första
årets förlopp och då Bolaget hunnit inköpa så
beskaffade hemmanslotter, som på 3 ä 4 mils
afstånd ifrån hvarandra voro tjenliga till Poststationer
och ombytenj Bolaget då å dessa måtte
erhålla Banco-lån till någon betydlig del af värdet;
hvarjemte Önskas, att då Bolaget hunnit
den stadga och styrka, att det kunde åtaga sig
hela skjutsen på denna väg, med underhållande
af 20 till 30 hästar på hvarje station, det skulle
5.te Bandet. 247, 248* er
-
l97o
Deri 2 o Juli.
erhålla såsom ersättning vissa fouragepersedlar
af alla nu till skjutslag indelta Landtman.
Till bestridande af denna forvagns inrättning
föreslås vidare, att i likhet med den så
kallade Tyska farande Posten , de första vagnarne
till en början må vara starka och till våra vägar
passande Hollsteinare med arne midtemot
hvarandra varande säten, hvardera för 2 personer
samt plats bakom och under för sakerna,
alltsammans öfvertäckt med målad väf på bågar.
Uti dessa skola , såsom egentligen inrättade för
mindre bemedlade Resande samt för varors oclx
effecters transporterande, så väl de förra med
beqvämlighet färdas under säkerheten af en alltid
pålitlig kusk , som de sednare emottagas af
Bolagets Betjening, med all omvårdnad förvaras
och till bestämd ort och ställe under vägen
aflemnas, samt sedermera, då Bolaget, efter att
hafva under förenämnde 5 års tid haft en uteslutande
rättighet till begagnandet af sådana täckta
forvagnar, samt under denna tid blifvit i stånd
att åtaga sig hela skjutsnings-skyldigheten på
denna väg emot de förutnämnde vilkor å gamla
skjutslagens sida, en mera utvidgad anstalt på
flera vägar och med flera och beqvämare vagnar
skulle göra denna till en mera liflig och
lönande näringsgren, hvarföre Contracterna föreslås
i sådant fall böra utsträckas till 15 å 20 år.
Hvad bestämmandet af sjelfva skjutslegan
vidkommer; så och då vinsten bör grunda sig
pä mängden af varor, som skickas imellan Städerna,
anser val Herr Landshöfdingen detta
vara en svårare omständighet; dock som Bolagets
-
Den a o Juli.
1971
gets industri å ena sidan bör fordra,' att kunna
göra denna så låg som möjligt är , så torde, i
händelse af befaradt misstag i calculen å ändra
sidan, denna utan vidrigt inflytande på hela inrättningens
bestånd snarare böra Utfalla till Bolagets
förmon än skada, 1 anledning häraf uppgör
Herr Landshöfdingen den calcul , att efter
ett Lispunds vigt på hvarje häst efter Gästgifvareskjuts,
dubbla skjutsen genom Städerna och
vagnpenningar inberäknade, för hvarje Sképprd
af varor betalas 1 sk. Banco milen, samt för 4
åkande personer 8 sk. B:co milen , då dessa
dessutom kostnadsfritt få hvardera medföra saker
till 2 -L:punds vigt på personen, att sålunda för
hvarje mil skjutslegan blir 2 R:dr 16 sk. B:Co
för en sådan forvagn, förspänd med 5 hästar och
fullt lastad , som utan att följa calculen i alla
dess detailler, hvilka äro både högst billiga och
väl beräknade, lemnade ett årligt öfverskott,
hvaraf Bolagets Betjening skall lönas, Vagnar
underhållas och interresse på förlagS-summaii
betalas. Men då icke i Sverige som i England
Bolaget kan få sin vinst assurerad, föreslår slutligen
Herr Eandshöfdingen , att då' Bolaget genom
säkert förda Böcker kan visa sin förlust
för ett år, denna då af Kronans medel må ersättas,
emot förbindelse att det godtgöra, då vinsten
sådant rnedgifver, hvilken uppoffring icke
anses böra komma i beräkning hos en Nation
som äger ett ädelt politiskt interresse, då frågar!
är att lätta commuriicationen och stadga förtroendet
med Broderlandet. För öfrigt förbinder
sig Herr Landshöfdingen att vidare utarbeta
detta
ig73
Den 2 o Julh
detta Beglementariska Utkast till inrättningen,
om saken bifalles, till hvilken mera utarbetade
plan han anser höra, • att Postjagter eller Sumpar
inrättas imellan Stockholm och Orebro samt
Carlstad och Götheborg, på hvilka varor af
mindre värde och resande, som ville hushålla,
lunde färdas, samt att en stor del af den på
Götheborgsvägen betungande skjuisert härigenom
försvunne.
I sammanhang härmed har OeconomieUtskottet
emottagit ifrån Höglofl. Kidderskapet
och Adeln yttranden: 1:0 af Herr Bruks-Patron
A. Spaldencreutz, af innehåll att han, som alltid
önskat forvagnars inrättande på de a största
vägarna mellan Stockholm till Götheborg och
Helsingborg, nu fullkomligt instämmer uti Herr
Landshöfdingen af Wingårds förslag om dessas
inrättande och bedrifvande genom Bolag, emedan
Kronan aldrig bör blanda sig i sådana Oeconomiska
anstalter; men befarar att detta icke
lan bestridas genom ett enda Bolag, såsom antingen
för vida spridt att kunna communicera
sig eller för inskränkt att behörigt bevaka ordningen
och sina egna förmåner, hvarföre han
föreslår 2:ne Bolag ; hvarjemte Herr Spaldencreutz,
hvad de projecterade Bancolånen på upplöpta
hemmansdelar samt understödet af <j:de
Hufvud-titeln emot låg renta angår, förklarar
sig, i synnerhet vidkommande detta sednare, icke
lunna utan betänkligheter detsamma tillstyrka,
emedan sådant framlockar vinningslystnaden,
som alltid urartar till oduglighet, hvarigenom
ändamålet skulle gå förloradt och inrättningen
ramla
Den 30 Juli.
19 7 3
ramla samt Staten ådraga sig onödiga kostnader
och besvär. Inga ersättningar vid timad förlust
anses af Staten kunna böra påräknas, emedan
sådant skulle kunna leda till uppdiktade förluster.
Detta oaktadt gillas förslaget och planen i
det hela , med Önskan af dess snara sättande i
verket ; hvarjemte bifogas den anhållan, att Gästgifveri-Ordningen
, med hvad mera dermed har
sammanhang, må vid denna Riksdag af DagUtskottet
genomses, såsom förslag Riksens Ständer
meddelas och af dem till Kongl. Maj:ts Nådiga
bifall och sanction hemställas; hvilket förmodas
mycket skola befrämja forvagns-inrättnin»
gen; och
3:0 af Herr Lieutnant U. Em. Mannerhjerta,
som så väl anser nu varande Skjuts-inrättning
skadlig för Landtbruket, som ofullkomlig
att, under en 6 månader om året hämmad
segelfart, befordra communicationen imellan aflägsnare
orter i Fäderneslandet, då icke en gång
ett enda litet paket kan utan särkildt bud försändas
ifrån ett ställe till ett annat; att förtiga
både det snöpliga och äfventyrliga för den mindre
bemedlade men upplysta och nyttiga mannen,
som ej i egen vagn kan färdas, att på
bondvagnar eller kärror fortsätta sin resa under
en ofta drucken och berusad Skjutsares körning,
då den förmögne, till att göra afbrottet så mycket
större, beqvämt gungar i sin egen präktiga
vagn; hvarföre en jemnkning i dylika synliga
förhållanden anses böra vidtagas, som bäst förmodas
ske genom antagande af forvagnar, enligt
Herr Landshöfdingen af Wingårds förslag. Men
då
J 974
Deri 20 Juli.
4a dessutom uti vårt vidsträckta Fädernesland,
till upplysningens spridande ifrån Hufvudstaden
till Uandsorterria i allehanda Iitteraira och oeconomiska
ämnen, i synnerhet hvad Bokhandeln,
Journaler och Dagblad vidkommer, all beqväm
communication saknas , för att i behörig tid få
del häraf, sorn dock uti hvarje civiliseradt land
är nödvändigt , om icke forvagnar imellan Städerna
inrättas, föreslår Herr Mannerhjerta att en
på Statens bekostnad farande Post må inrättas
och att Oeconoujie-Utskottet, med den uppmärksamhet
detta ämne förtjena)', mätte framställa det
gagneliga häraf samt föreslå medlen att detsamma
tillvägabringa.
Uti ett hos Vällofl. Borgare-Ståndet den t 3
sistl. April uppläst och till Utskottet remitteradt
tryckt Memorial af Herr Handelsmannen Gust,
Stabeck, om förslag till en ny Skjuts-inrättning
i Piket, jemte en calcul öfver den betydliga
förlust jordbruket årligen lider af den nu varande;
föreslås pag. 6 uti 4 Momentet, att
å båda de större stråkvägarna, som gå ifrån Hufvudstaden
genom Oster- och Vestergöthland till
Skåne och Götheborg, borde minist 2 gånger i
veckan gå en så kallad Diligence, t. ex. måndagar
och thorsdagar, nied tvänne par hästars
anspann, som beqvämt kunde rymma 8 passagerare:
att allmänna Posten uti samma vagn med
större säkerhet kunde befordras , och Kronan
härigenom indraga de förmåner, sorn nu varande
Posthemman för Postföringen aro tillslagna:
,att Passagerare må äga rättighet medföra en
kappsäck af viss vigt, emot särskild afgift derefter
;
Ven 2 o Juli.
1975
eft r: att dessa postvagnar borde gå för Kronans
räkning, enligt den anmärkning, som pag. 10
göres, att ofia kan inträffa, det postvagnen går
alldeles ledig vissa stationer, och att detta L allmänhet
återyinnes pa de stationer, då hail är
fullsatt, och att, i händelse af förlust, denna billigare
måtte falla pä Staten, än på en del fattiga
jordbrukare: att passagerare höra erlägga skjutslegan
efter den projecterade Ordinarie Taxan
och denna betalas för hela resan vid det PostContoir
i den Stad der resan börjar och Passagerarens
namn inskrifves: samt, enligt 5 Morn.
att dessa postvagnar böra framför andra Resande
hafva anspråk på de 12 reserv-hästar, Herr Stabeck
föreslagit att dagligen vid hvarje ombyte böra
hållas i beredskap, och Gäsgifvaren vara ansvarig
att sä manga deraf , som erfordras till postvagnens
fortskalfande, stå färdiga till anspann hvarje
dag vid den tid, då postvagnen ankommer; och
detta, enligt anmärkningen, för att, så långt möjligt
är, förebygga förlust för Kronan.
Herr Assessoren C. Arosenius har uti ett
den 12 sisth Maj ankommet, både till Stats-och
Oeconomie'-Utskotien remitteradt, Memorial yrkat,
att den fråga, som vid 1809 års Riksdag
väcktes om en Postvagns-inrattning, nu måtte
upplifvas, och då Herr Assessoren föreställer sig
att ingen annan orsak lärer gifvits, hvarföre,
sedan den tiden, saken icke blifvit företagen,
än bristande tillgångar till kostnadens bestridande,
föreslås att Riksens Ständer vid denna Riksdag
kunde anslå allt , hvad som utöfver den i
Riks-Staten påräknade summan årligen inflyter af
Post
-
Den 2 o JulU
Post-medlen. Detta , såsom det första steget att
bereda en framtida förändring af den så allmänt
öfverklagade Hållskjuts-inrättningen , tror Herr
Assessoren icke fordra mycket förord för att antagas,
äfvensom, att då ämnet blifvit af Riksens
Ständer i Oeconomiskt hänseende skärskådadt,
vore det öfverflödigt att remittera detsamma till
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet,
utan Stats - Utskottets Utlåtande egentligen böra
inhämtas; och har Herr Commerce-Rådet Santesson
härvid gjort det tillägg, att om icke något
sådant öfverskott skulle blifva på post-medlen,
att ändamålet dermed kunde vinnas, något anslag
då matte göras, på det att en så nyttig sak
icke matte afstadna.
Detta allt hafva Utskotten uti behörigt öfvervägande
tagit och velat lemna detta ämne
den uppmärksamhet, dess vigt förtjenar. Oeconomie-Utskottet,
för sin del , har genom så väl
fö ra tiders sorn genom egen erfarenhet vid denna
Riksdag funnit, att frågorna om den i flerfaldigt
hänseende skadliga och Jordbruket betungande
Håll- och Reserve-skjutsen, vid flera
Riksmöten utgjort ett både vigtigt och icke sällan
af stridiga intressen obehagligt öfverläggningsoch
tviste-ämne; samt är fullkomligt af den öfvertygelsen,
att örn icke Skjuts-inrättningen inom
vårt Fädernesland, i anseende till locala omständigheter
och en mindre allmän rörelse, kan i
det hela och öfver allt sättas på den fot, som
den befinnes vara i de öfriga af flera Naturens
och Climatets förmåner gynnade Europeiska länder,
densamma dock i en icke obetydlig man
torde
Den 2 o Juli.
1977
torde kunna inrättas och jemnkas på ett sätt,
att deri upphörer, att för Landet vara så besvärande
och tryckande som hittills. Det enklaste
och, man torde få tillagga, enda medlet härtill,
som kan väljas, är antagandet och inrättningen 'af
de uti flera till Utskottet äfven vid denna Riksdag
inkomna och nu uppräknade och detaillerade Memorial
föreslagna fragt- och forvagnar, ufed hvad
som med dessa inrättningar för öfrigt kan äga gemenskap.
.Enär Utskottet, å ena sidan icke kan
anse dessas inrättande å alla orter och på alla vägar
inom Riket möjliga, ja nästan icke behöfliga,
då ett inskränkt antal af sällan passerande
resande, samt längre afstånd imellan Städer,
som dessutom icke ännu äro af så betydlig mercantilisk
vigt, samt ett glest bebodt Land alltid
gör Skjutsningsskyldigheten mindre ofta påkommande
och således sällan betungande för de skjutsande,
samt en Forvagns-inrättning i sådana omständigheter
icke kunde bära sig och äga bestånd ,
tror Utskottet å andra sidan, att på de större
och allmännare vägarna både behofvet krafveldessa
inrättningar och alt, änskönt rörelsen, sorn
alltid är jemnast och störst närmast de större
Städerna, på afsånd derifrån aftager, denna likväl
är nog tillräcklig att kunna underhålla och
till en påräknad båtnad befrämja dessa företag.
Utom en större uppoffring af Staten, skulle
likväl dessa vagnar hvarken kunna såsom en
allmän inrättning till vägabringas och med tillbörlig
ordentelighet, säkerhet och drift, till nytta
användas; ej eller åt någon enskilt man, såsom
förut skedt, ined ett slags Privilegium öfver
-
j g 7 8 J)tn 2 0 Juli,
verleainas, utan att. da blottställa liela anstalten
för enahanda ofullkörnllgheter; icke eller, så
framt någon påräknad framtida förändring i Hallock
Reserveskjutsen härigenom åsyftas , böra dessa
vagnar inrättas blott på en och annan kortare
Station på e-n viss väg; ty försök i smått, om
än försigtigheten bjuder dem vid flera företag ,
skola dock här förfela ändamålet och blifva en
säker orsak att inrättningen ruinerar upphofsmannen
och går snart öfver ända, samt afskräcker
från all vidare efterföljd.
Utur alla dessa skäl finner Utskottet sig
böra tillstyrka sådana Forvagnars inrättande till
en inbördes lättare och tilläfventyrs mindre kostsam
Communications befrämjande, äfvensom mindre
bemedlade resandes beqvämlighet, alldeles
pä det sätt Herr Landshöfdingen af Wingård
föreslagit, att, nemligen, de både organiséras af
och stå under ett Bolags Styrelse, samt utsträckas
till siri gång på en längre bestämd väg. De
grunder Herr Landshöfdingen uppgifvit och på
hvilka lian stöder sitt förslag äro i allmänhet så
antagliga och loiva en så lycklig följd, att mari
ingalunda bör tveka, att erkänna och gilla desamma,
samt de beräkningar öfver kostnader så
väl för Bolagets utkomst med inrättningen som
för de resande, hvilka han uppgifver, så billiga,
att man bör anse dem lika lockande för Patrioten
att dertill använda några af sina tillgångar,
som för resande att begagna en önskad inrättning;
heidst då nian väntar alt ifrån samma hand få de
lofvade detaillerna och det Beglementariska för
Bolaget och inrättningen, som nu gifvit grundritningen.
Den 20 Juli.
*979
Oeconomie-Utskottet går fullkomligt in uti
den plan Herr ^Landshöfdingen uppgifvit, att
hvad första årets anstalter vidkommer, under
denna tid få begagna Gästgifvareskjuts saint att
derefter antingen genom öfverenskommelse med
Allmogen eller genom inköpta Hemmanslotter
sättas i författning att bestrida skjutsen med egna
hästar; äfvensom att då inrättningen hunnit
stadga och kan utvidgas, rättigheten att antaga
hela skjutsen i stället för Hållskjutsen måtte
Bolaget ulan intrång af andra tillerkännas,
emot ersättning af vissa fourage-persedlar af hvarje
skjutslag till viss vigt af Hemmanet, och detta
allt med bestämmandet af en viss tid i både
förra och sednare perioden, för att trygga så väl
inrättningen, som de förut skjutsskyldiga. Utskottet
anser, att, till collisions undvikande imellart
gamla och nya inrättningen, är det högst
nödvändigt, att Bolaget genast vid sin organisation
är i författning att med egna hästar bestrida
sin skjuts, antingen det i mer eller mindre
utvidgad mån vill denna rättighet begagna,
men att det icke härföre må uppbära någon ersättning
af gamla skjutslaget , utan heldre få denna
på annat sätt. Hvad vagnarnas beskaffenhet,
anspannets och de resandes antal, vigten å de
medförde sakerna samt bevakningen och vården
om desamma, med mera, angår, hörer sådant till
det reglementariska, som , efter de uppgifne grunderna
hestämdt, inåste erhålla Regeringens stadfästelse;
och hvad stationerna beträffar och deras
afstånd , lärer sådant till en större del bero
på locala omständigheter. Att hela Forvagns
Bola
-
lgSo
Dai 20 Juli.
Bolaget får inrättas och stå under Kongl. Maj:ts
beskydd, hoppas Oeco*nomie-Utskottet så mycket
heldre, sorn Kongl. Maj:t i Nåder lärer täckas
både med sin höga sanct ion bekräfta BoIagetsReglor
och Stadgar, som äfven med Nådigt välbehag
anse en Inrättning, hvilken skall lända Riket
till nytta och Hans trogna folk till lättnad.
Hvad således Herr Landshöfdingen föreslagit
om Forvagns-Inrättningen imellan Stockholm
och Christiania, samt hvad mera, som om
Post Jagter eller Sumpar för Sjötransporten imellan
Stockholm och Götheborg finnes anfördt, önskar
Utskottet äfven hvad den förra vidkommer,
niåtte utsträckas till ett Bolag, som efter enahanda
grunder ville ombesörja Forvagns-inrättningen
imellan Hufvudstaden och Helsingborg
genom Jönköping, hvilken Forvagn på denna
stora allmänna väg, der en så daglig passage är,
bör 2tne gångor i veckan fram och återgå. I
anseende till västra vägen ifrån Stockholm till
Götheborg, så står väl en blifvande Forvagnsinrättning
på densamma i närmare gemenskap
med den af Herr Landshöfdingen projecterade
åt Orebro och Carlstad, utom det sorn genom
Rost Jagter na och Sumparna of vanföre är sagdt;
men torde dock, i hänseende till den starka rörelsen,
sorn mera jemt derpå inträffar, böra äfven
komma i åtanka, antingen under ett särskildt
Bolag eller under detsamma, som förden
förra vägen blir organiseradt. Om på några mindre
, ehuru ej obetydliga ifrån dessa större afgående
vägar enskildta inrättningar skulle påtänkas
, må det stå vederbörande fritt att härom
öfver
-
Den 20 Juli.
öfverenskomma, dock i öfverensstämmelse med
de allmännare grunder, som äro eller blifva
uppgifne. Och på detta sättet skall med tiden
den väntan kunna uppfyllas , att Hällskjutstungan
efter hand blifver obetydlig, åtmindstone på de
större vägarna , der densamma hittills varit förderflig.
I öfrigt och da Oeconomie-Utskottet äfven
hör utlåta sig öfver det uti Herr Landshöfdingen
af Wingårds förslag begärte så väl Lane'
understöd af gide Hufvud-Titeln , till första förlagets
inköp af Forvagns Bolaget, som Bancolån
å de sedermera inköpta Hemmanslotter, samt
slutligen, i brist af inrättningens assurance, få
vid inträffande förluster, sorn dock med säkra
Bäkningar böra visas, en ersättning af Kronans
Medel, emot förbindelse att, då vinsten sådant
medgifver, detta godtgöra; så och då icke lärer
kunna nekas, att ju en viss farhåga för missbruk,
åtmindstone misstanka härföre, såsom Herr Spaldencreutz
befarat, torde hos någon kunna uppstå,
vill Utskottet likväl för sin del medgifva,
att Inrättningen , för att vinna fullbordan och
bestånd, förtjenar någon uppoffring å Statens sida,
och derföre tillstyrka att någon sadan bör
beviljas, i synnerhet hvad bestridandet ^f dea
första förlagskostnaden beträffar, dock som, enligt
hvad Utskottet har sig bekant och ofvan anfördt
är, utom hvad genom Commerce-Collegii
Kungörelse 1757 beviljades Entrepreneurerne
för Forvagnars inrättande, ingen f&rskotts- eller
läne-summa sedermera till sådant ändamål sökts
eller erhållits, och detta dessutom beror på Stats
Ut
-
Sen so Juli.
Utskottets Utlåtande, dit ämnet 1 denna delen
hörer, ty kan icke Allmänna Besvärs- och Oeconomie
- Utskottet mer än önska, att företaget
ej må uteblifva eller afstadna , i brist på erforderliga
medel, hvilka tilläfventyrs torde vara
att påräkna till understöd enligt den anvisning
Herr Assessoren Arosenius uppgifvit, eller utaf
öfverskottet af Postmedlen, samt, iliändelse
desse skulle befinnas otillräcklige, anslag af någon
annan Artikel, enligt Herr Commerce-Kådet
Santessons yttrande, matte göras.
Och härmed anser Oeconomie-Utskottet sig
ej allenast hafva besvarat de inkast, Herr Spaldencreutz
anfört, utan äfven gillat de af Herr
Mannerhjerta, i dess Memorial, äskade anstalters
vidtagande , till comrnunicationens befrämjande,
resandes beqvämlighet, Bokhandelns utbredande
och upplysningens utspridande. Men instämmer
för öfrigt i så måtto med Herr Spaldencreutz
om Gästgifveri-ordningens granskande,
att Utskottet anser densamma behöfva af Kongl.
Maj:t granskas och sedermera stadfästas.
Slutligen ,och i hvad sorn Herr Stabecks
Memorial rörer ifrågavarande ämne; så och då
den åsigt, hvarmed han betraktat detsamma , i
allmänhet är af enahanda beskaffenhet, hvarmed
det af Herr Landshöfdingen af Wingård blifvit
omfattadt och redan är skärskådadt, utom i de
delar, der Forvagns-inrättningen, enligt Herr
Stabecks plan, står i sammanhang med hans
Skjutsnings-system; så kan Oeconomie-Utsköttet
icke annat än gilla den princip han följt, i anseende
till användbarheten af en dylik inrättning*
-
Den ao Juli.
ning. Men da han dessutom föreslår, att Allmänna
Posten skulle uti dessa Diligencer eller
Postvagnar med större säkerhet befordras, och
således Postföringen skulle förenas med Forvagnarna
, afviker han i denna del ifrån hvad de
öfrige Memorialerne i ämnet innefatta. Uti ingen
af de Författningar , som blifvit utfärdade
för Post- och Forvagnars inrättande, är, när
Kongl. Förordningen af 1718 undantages, mindsta
tillåtelse lör denna förening; tvärtom är så
väl uti Commerce-Collegii förut åberopade Kungörelse
af 1755, som Öfver-Post-Directeurens
Kungörelse till Post-Förvaltarna af 1757, uttryckeligen
förbjudet, vid vite af Io Dal. S:mt, att
Bref skulle på Forvagnarna få emottagas. Och
utom gemenskapen att färdas samma väg hafva
dessa arne inrättningar intet synnerligt gemensamt
med hvarandra: de skulle snaiare i före
ning
vara hinderlige för hvarandra, så att vid
Post-Contoiren posten antingen skulle uppehållas
för Forvagnens eller denna sednare för Postens
expedierande; och i alla fall Posten alltid hindras
genom långsammare körning. Och hvad den
större säkerheten vidkommer, som häraf anses vara
att förvänta, vore den kan hända icke alltid
så att påräkna, heldst dä hända kunde, som Hr
Stabeck anser möjligt, att For vagnen lomme
att gå ledig ifrån Passagerare vissa Stationer,
och en skälm äfven på en Forvagn kunde sig
innästla, som under nattens mörker och Vagnbetäckningens
slöja kunde göra ingrepp , härförutan
den medföljande Postillonen (ofta a till
antalet) alltid skulle borttaga rum för andra resan
-
1984 DeR a o Juli.
sande, och aldrig vara skyldig att något betala
för frakten. Häremot kan väl invändas, att Post*
vagnen borde gå för Kronans räkning; men er-,
sättningen af Post-hemrnanen , genom de ifrån
dem till Kronan indragne förmåner, skulle icke
fylla kostnaderna för q:ne personers beständigt
fria inrymme uti Forvagnen. Hvad Herr Stabeck
för öfrigt icke erinrat sig , är det5 att då
han föreslagit att Skjutsbönderne sjelfve ovilkorligt
skulle köra sina hästar för hvarje vagn , äfven
Forvagnen således ej skulle åtföljas af någon
beständig kusk. Hvem skulle då ansvara
för Vagnens behöriga framkomst tili visst ställe
på viss tid? Hvem för alla saker, som mot betalning
på denna Vagn transporterades ifrån den
ena ändan af Piket till den andra ? eller för
sjelfva Vpgnens bestånd och vård? Ingen. Och
all säkerhet och allt förtroende skulle på detta
sätt fela vid en inrättning, sorn annars, riktigt
organiserad, åkall äga en gynnande inflytelse på -  det allmännas, i synnerhet Jordbrukets, fortkomst
och upphjelpande.
Riksens Ständers Stats-Utskott har för sin
del, vid öfvervägande af hvad rörande omförmälte
inrättning är vordet förslaget, funnit , att
ehuru nyttan deraf icke synes vara någon tviP
vel underkastad; likväl och som förslagets utförande
fordrar åtskilliga förberedande åtgärder
samt deribland fullständiga calculer öfver kostnaden;
så kan Stats-Utskottet för det närvarande
icke föreslå någon tillgång flir en inrättning af
denna art, utan tror att dermed bör anstå till
planen
Den 50 Juli.
planen hunnit utarbetas och elt bestämdt förslag
för Riksens Höglofl. Ständer framläggas.
Detta allt varder, jemte ?:ne Oeconomi»!*
Utskottets Ledamöters inom bemälte Utskott yttrade
och uti bilagde Protocolls-Utdrag intagne
särkilta mening, Riksens Höglofl. Ständers närj
mare granskning vördsamligen underställdt. Stockholm
den 15 Juli 1815.
På Högh Ridd. och Adelns Ledamöters vägnät
Albr. Lantingshausen. Carl de Geer.
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnätC.
v. Rosenstein. J. Fk.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. And. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Jen Jenssen. Riis Månsson.
M. M. Rosbeck»
Transsumt af Protocollet, hållet uti
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Plenum den Io Juli 1815*
S. D. Upplästes det af 2:dra Beredningen författade
Project till Betänkande, angående en före*
slagen Forvagns-inrättning.
5:te Bandet.
54g. 550. Efter
198r
Den so Juli*
Efter uppläsande häraf, förklarade Herr
Prosten Fellenius, det Herr Prosten icke kunde.
för sin del, tillstyrka något anslag på g:de
Hu vud-titeln till Entreprenad af Forvagns-inrätiningen
, såsom, i Herr P.ostens tanka, nog
äfventyrliet; hvilket yttrande Herr Prosten anhöll
måtte genom Protocolls-Utdrag få åtfölja Betänkandet
till de Bespec iva Biks-Stånden.
Härmed förenade sig Herr Carduansmakaren
Holmgren till alla delar.
Ut supra.
Ex Protocollo
M. M. Rosbeck.
t/pjdfisr hos H«gl. Ridd. och Ad. den ao Juli,
Högvörd. Prest-Stånder den ao —
Vällofl. Borgare-Ståndet den al _
HeJerv. Bonde-Ståndet den ao _
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotts Betänkande
, i anledning af tvänne från
Högloft. Ridd. och Adeln remitterade
Memorialer, angående så vål inskränkning
af Finska Handeln, som
förbud i allmänhet emot vissa varors
införsel i Riket.
Dessa Memorialer äro: 1:0 af Herr Lagmannen
Grefve Joh. Henning Gyllenborg, deruti,
Den 20 Juli.
1937
Uti, under anförande att en utöfver verkliga behofvet
utstreckt import handel förorsakat de nu
öfverklagade olagenheter i penninge • rörelsen,
oell att till hjelpmedlen torde hufvudsakligen
höra, att genom förbud hindra införande utifrån
af hvad som inom Riket kan umbäras, Herr
Grefven förklarat sig anse Finlands Handels-förhållande
till Sverige böra särskildt komma i öfvervägande,
och då den sista Prolongationen af
Freds Tractaten med Ryssland med innevarande
ar upphör, trodde Hr Grefven tiden nu vara inne
, att i handeln med Finland göra nödiga inskränkningar,
samt föresLog således, att i synnerhet följande
varor, hvilka alla skola kunna till fullt
eget behof här inom Riket produöeras, måtte till
införsel förbjudas , nemligen: 1:0 Hamia, hvarå
brist inom Riket förmodades ej kunna uppstå,
meri hvars införsel utifrån skall hafva förorsakat,
att planteringen häraf har blifvit försummad;
2:0 Bränvin, till hvars producerande en utsträckt
Potates - plantering i synnerhet skall bidraga;
3:0 Potates, som redan skall finnas i ymnighet
inom Riket. Hvarförutan Herr Grefven, under
yttrande, att de hufvudsakligaste hjelpmedel till
Jordbrukets förkofran skulle bestå uti förbud mot
införande af utländsk Spannmål , annorlunda än
på Nederlag, samt uti vidsträcktare väl organiserade
Magazins-inrättningar, hemställt, att i.
underdånighet borde anhållas, att Jen ifrån Finland
och Pommern inkommande Spannmål måtte
beläggas med lika hög Tull som Spannmål
från andra främmande orter, samt att Tullen i
allmänhet, med fästad uppmärksamhet på utländska.
1988
Den 20 Juli.
ländska Sädes-priser , ma så bestämmas , att Spannmålen
icke må kunna säljas under det pris,
som Uandtmannen skäligen bör förvänta och i
alla afseenden kan vara billigt; samt slutligen,
att i händelse den Finska Handeln anses ytterligare
böra af särskilta formoner underlättas,
tull-afgifterna , så vida de ej lämpligen kunna
höjas, åtmindstone mätte beräknas efter det Myntvärde
som var gällande , då nuvarande Handels-Tractat,
vid Freds-slutet år 1809, upprättades.
Och 2:0 af Herr Auditeuren Pehr König,
som ansett, att, till befrämjande af Svenska
Jordbrukarens Industrie, och förmindskande
af Ilandets import, Mjöl och Gryn, samt Malt
och Stärkelse, äfvensom Potates och Humla borde
till införsel förbjudas; hva jemte Herr Auditeuren
förment , att införande af Uadugårdsproducter,
såsom Smör, Ost, Kött ro. m., ej
borde tillåtas, utan mot en billig och så modererad
Tull afgift, att den uppmuntrade Uandtbrukaren
till täflan med den utländska producenten.
I anledning af dessa Memorial får Utskottet
vörtlsamligen åberopa hvad det, angående
utrikes införskrifning af Bränvin och Spannmål,
samt Malt, Gryn och Mjöl, jemte Tullafgifterna
derå, sig re lan yttrat, och hvad åter
Finskal Handeln beträffar, vågar' Utskottet tillstyrka,
att Riksens Höglofl. Ständer måtte öfverlemna
regleringen deraf till Kongl. Maj:t, som,
vid den förestående nya Handels-Tractatens ingående
med Hans Maj:t Ryska Kejsaren, ej lärer
underlåta, att lämpa så väl i dessa som alla
andra
Den 20 Juli.
1989
ämnen, efter hvad Rikets
kräfver och politiska relatiotnedgifva.
Hvilket tili RikStänders
närmare ompröfvande
öfverleinnas. Stockholm den 19
andra oeconomiska
sannskyldiga bästa
nema möjligen
sens Höglofl.
vördsam ligen
Juli 1815*
Pä Hogloil. Riddersk.
och Ad. Redamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
Pä Vällofl. BorgareStändets
Redamöters
vägnar
And. Fredin.
Pä Högv. Prest-Stan*
dets Redamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren•
På Hederv. Bonde--  Ständets Redamöters
vägnar
Nils Månsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den zo Juli,
Högvörd. Prest-Scåndet den zo _
Vällofl. Borgare-Stånder den zi
Hederv. Bonde-Ståndet den 20
Vördsamt Memorial!
På grund af gjorda anmärkningar hafva
Höglofl. Ridd. och Adeln samt Högvördiga
Prest Ståndet till Rag-IJtskottet återremitterat det
af Utskottet den 27 sistlidne Juni afgifne vördsamma
Betänkande, i anledning af Kongl. Majtts
Nådiga Skrifvelse till Riksens Höglofl. Ständer,
hvarigenom Kongl. Maj:t i Nåder till Riksens
Ständer öfverlemnat att föreslå den författning,
som,
lgg*
"Den 20 Juli.
som, i hänseende till straffets skärpande för ä*
verkan å Skogs planteringar och antagande af ett
särskildt bevisningssätt vid skeende atal a sådani
förbrytelser, kan vara nö ig.
Emot hvad Utskottet i berörde ämnen sig
utlåtit , är invändt, att om icke tillgrepp å omförmälta
planteringar kunde anses under lika
egenskap med annan tjufnad, straffet åtmindstöne
bordt hänföras till sådana Nidingsbrott, hvil»
kas qvalification föranleder till en svårare påföljd,
än fö Skogs-åverkan nu finnes utstakad t,1
på det räddhågan för straffet mätte återhålla brottets
begående; äfvensom, att då uti 1805 års
Skogs-Ordning Kronans Jägeri- och Skogs-Betjente
är tillåtet att i åverkans inål, deruti de
aga talan föra, edeligen vittna om hvad cle sett
•och åtalat hafva , enahanda princip borde följas
och tillämpas, i anseende till de Tillsyningsman,
sorn för Planteringarnes vård tillsät'as, i
anledning hvaraf tillika föreslås, att, i ändamål
det dessa Tillsyningsman må sättas i lika verksamhet,
befattning och anseende med Skogs-Betjente,
de ock må med Uandshöfdingens förordnande
bekräftas uti deras beställningar.
Hvad beträffar den förstnämnde af berörde
anmärkningar, tror Utskottet sig redan hafva
uti dess aflémnade Betänkande ådagalagt de skäl,
hvarföre någon svårare bestraffning icke bör kunna
åläggas för åverkan å Skogs planteringar än
den, sorn uti 64 § af förenämnde Skogs-Ordjaing
är stadgad. Utskottet finner sig endast böra
tillägga, att då uti omförmälte §. ansvaret
för nyssberörde åverkan i så betydlig man är
för
-
Den s> o Juli.
*991
förokadt, emot det som för annan Skogs-averkan
är forordnadt, samt denna §. äfven medgifver
att Skogs planteringa i ne må genom särskildta
vites-förbud fredas, anser ock Utskottet att all
ytterligare stränghet uti Lagstiftningen i dessa
fall skulle afvika från den i öfrigt uti Lagen
antagne g adation af brott och straff, och att den
således skulle blifva oförenlig med den enhet,
som uti all Lagstiftning bör vara rådande; och
om möjeligen folklynnet någorstädes i allmänhet
skulle vara emot anläggningen af i fråga stälda
Planteringar så stridande, att, med ett tillbörligt
handhafvande af nuvarande Lagbud , detsamma
icke utgör ett tillräckligt correctiv emot
öfverträdelser deraf, hvilket Utskottet tror ännu
icke vara fullkomligen utrönt och styrkt, befarar
dock Utskottet, att en svårare bestraffning
icke skall medföra den verkan , som dermed åsyftas.
Det är alltså på d.enna grund, som Utskottet
finner sig icke kunna i denna del af frå»
gan förändra sitt förut aflemnade Utlåtande ; men
på det allmänheten må om stadgandet uti mer(irmförmälte
§. af Skogs-Ordningen äga nödig
kännedom, och det samma blifva vid frågor om
öfverträdelser deremot tillämpadt, föreslår Ut?
skottet att samma §. må en gång hvarje år från
Predikstolarna i de orter, der Skogs-planteringar
äro eller varda anlagde , uppläsas.
Vid öfverläggning till svar å den sednare
anmärkningen hafva skiljaktiga yttranden af samteliga
Ledamöterna utaf Välioil. Borgare-Stån»
det och Hedervärda Bonde-Ståndet samt af Pluraliteten
bland Ledamöterna af Höglofl, Ridd.
och
199*
Den Stp Juli.
och Adeln jemte Ledamöterna af Högvördig*
Prest-Ståndet blifvit afgifne; hvarföre Utskottet
nu får såsom alternativer framställa berörde sär
-
skilta meningar.
Den allmänna brist på
Skog, så väl till vedbrand,
sorn stängnings och byggnads
virke, hvilken , i
synnerhet uti Malmöhus
Län innevånarne
derstädes måste vidkännas
, har 1 anseende till
de svårigheter saknaden1
af berörde i Landthus-,
hållningen nödvändiga i
artikel me för, gjort bemälte
innevånare omtänksamme
att, mindre
för egen deraf väntad
förmän, än för efterkommandes
bästa, före
taga Skogs planteringar
och dertill använda någon
del af deras ägande
Områden. Om denna
för Orten och det Allmänna
högst nyttiga anstallt
skall kunna befrämjas
, blifver det således
oundgängligit, att
de Skogs - planteringar,
som anläggas, varda med
■yttersta sorgfällighet fredade
j
Som i afseende I det
förslag, hvilket blifvit
gjordt, att de, hvilka såsom
Tillsyningsman å
Skogs-planteringar eller
Vårdare af enskiltes Skogar
antagas, må för sådan
befattning varda försedde
med förordnanden
af Konungens Befallningshafvande
i Länet,
de omständigheter förekomma
icke allenast att
('essa personer, genom
ett slikt förordnande, icke
förändra deras egenskap
af enskilta tjenare hos
den eller dem, af hvilka
tillsynen å Skogsplanteringen
eller Vården
af Skogen blifvit åt
dessa anförtrodd , heldst
det lärer för fast böra
antagas, att ett sådant
besvär icke åtages utan
någon derföre utfäst lön
eller annan deremot svarande
vedergällning ,
hvarigenom, i händelse
så*
Den g o Jall.
19 9 3
dadé, så vida icke hågen
för fortfarandet i
dessa företag skall hos
Allmänheten försvinna,
då den erfår, att de,
hvilka våldföra och åverka
de planterade träden,
icke varda för sådana
åtgärder och tillgrepp
straffade; men som
erfarenheten tillika vittnar
om den svårighet,:
hvilken vid de flesta
tillfällen inträffar, att
med fullkomliga skäl
och bevis öfvertyga en
Skogs-åverkar e om ett
sådant brott, heldst det
meia sällan kan vara
att förmoda, att den,
som liar vården och tillsynen
om planteringen
sig anförtrodd , kan , vid
det han anträffar åverkaren
, vara försedd med
särskildta vittnen till dennes
öfverbevisande om
gerningen i händelse af
nekande, och i öfrigt så
få möjligheter och tillfällen
gifvas till erhållande
af en fullständig
bevisning i dylika mål,
alltså
sådana personer , skulle
såsom ojäfaktiga vittnen
anses i frågor, sorn röra
bemälte deras Hufvudmäns
eller Husbönders
rätt, den i 17 Cap.
7 §. Bättegångs-Balken
lagde grund för beräkningen
af till vittnen
åberopade personers jäfaktighet
blefve rujrbad,
hvilket icke kan sägas
inträffa med Kronans
Embetsman och Betjente
vid Jägeri - Staten ,
hvilka icke kunna betraktas
vara i annat förhållande
än Embetsman
och Betjente vid andra
Kronans verk och inrättningar,
utan ock att
enär Tillsyningsmännen
eller Skogsvårdarne skulle
tillåtas att sjelfve vittna
i de åverkans-mäl
de åtala, den följd deraf
skulle uppstå , att då
deras vittnesmål kpmme
att gälla såsom halft bevis
emot den anklagade,
och han således
jemlikt 29 §, i förenämnde
Capitel och Balk
skall
1994
Den 2 o Juft.
allsså och då å ena sidan
dén skillnad, sorn
uppstår imellan en till
vårdande af Kronans
Skog antagen Skogs-Betjent
, samt dem hvilka
till vården om Skogsplanteringar
varda tillsatte,
är i Utskottets
tanka så omärkbar, att
någon skiljaktighet i dessa
personers vittnes gildhet,
vid frågor om de
åverkans-mål som de åtala,
icke bör förekomma;
heldst det bör kunna
med säkerhet påräknas,
att enär de sistnämnde
varda af Konungens
Befallningshaf
vande till omförmälte
befattning förordnade,
några andra personer ej
af Kongl. Majus Befallningshafvande
med sli-j
ka förordnanden förses,
än de som äro allmänt
kände för redlighet och
ett klanderfritt uppförande,
samt å den andra
sidan åter, ingen tvekan
synes på nyssnämnde
grund böra förekom
-
skall till varjemåls ed
fällas, denna, om han
oskyldigt angripes, blefve
från ali reconventions-talan
stängd, och
i öfrigt den synnerliga
våda för Allmänna säkerheten
bereddes, att
öfvertygelsen om helgden
af edgångar, hvarå
bevisningen i brottmål
så hufvudsakligen beror,
blefve hos Allmänheten
försvagad samt en lättsinnighet
vid Värjemåls
eders möjliga missbruk
och äfven genom
vanan af deras ständiga
afhörande åstadkommas ,
hvilka äfvenlyrliga olägenheter
icke i någon
mån motvägdes af den
förmån det några Skogsåverkare
blefvo upptäckte,
äfven i det fall
att tillförlitlig säkerhet
alltid kunde lill angifvarnes
vittnesmål fästas;
alltså och på dessa, jemte
de i förra Betänkandet
anförda skäl linner
Utskottet sig icke kunna
frångå att afstyrka
det
Den 2 o Juli.
1995
tomma, att ju så beskaffade
Tillsyningsman må
tillerkännas enahanda
rättigheter, som blifvit
Kronans Skogs Betjente
tillagde; finner Utskottet
icke betänkligt, att,
med ändring af det uti
berörde ämnen i dess
förra Betänkande afgifne
Utlåtande , tillstyrka,
det må, på lika sätt,
som uti 62 §• af SkogsOrdningen
är förordnadt,
Tillsyningsman a
Skogs planteringar tillåtas,
att, der ej andra
vittnen till äro, sjelfve
i de åverkansmål, der
de äga talan föra, edeligen
vittna örn hvad de
sett och åtalat hafva
samt enahanda följd af
sådant vittnesmål förden
tilltalte blifva, som da
edgången sker af Skogsöda
Jägeri-Betjente.
De särskildta yttranden , som i ämnet blifvit
af Herr Kammar-Junkaren och Protocolls-Secre"
teraren Lagerheim samt Herr Kammarherren och
Lagmannen Grefve Strömfelt afgifne, innefattas
Uti bifogade Protocolls-Utdrag.
det ett sa beskaffaat bevisnings-sätt
må under
något vilkor uti i fråga
istälda händelser anta
!
,
sas«
Detta
Den 20 Juli.
Detta allt varder till Riksens Höglofl. Ständers
vidare pröfning vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 15 Juli 1815.
På Högl. Riddersk.
och A.d. Ledamöters
vägnar
H. F. Strömfelt.
Pa Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
23. G. Holm.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. M. Livin.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Höglofl.
Lag-Utskottet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 15 Juli 1815.
Föredrogos de från Höglofl. Ridderskapet
och. Adeln samt Högv. Piest-Ståndet ankomne
Protocolls-Utdrag , hvarigenom dessa Riks-Stånd
till Utskottet återremitterat det af Utskottet deri
27 sistlidne Juni afgifna Betänkande, i anledning
af Kongl. Maj:ts till Riksens Höglofl. Ständer
aflåtne Nådiga Skrifvelse angående straffets
skärpande för åverkan å Skogs - planteringar i
Skåne och bevisningssättet vid skeende åtal å sådana
förbrytelser.
Efter uppläsande af omförmälte Anmärkningar,
yttrade sig Herr Kammar-Junkaren och
Pro»
Den so Juli.
*997
Protocoiis-Secreferaren Lagerheim salunda: Ehuru
af inträlfadt förfall jag ej kommit att vara i
Utskottet närvarande då. ifrågavarande ämne förra
gången till pröfning härstädes förevar och således ej
eller deltagit i Utskottets då afgifne af 2:ne Riksstånd
sedan återremitterade Betänkande, anser
jag mig likväl, enär frågan nu å nyo till öfverläggning
förekommer, pligtig att upptaga ämnet
i hela dess vidd till pröfning samt derutinnan
vördsammast afgifva mitt yttrande.
Under åberopande af de vigtiga skal, hvilka
för Skogarnes noggranna vård och fredande
i allmänhet blifvit af Justitias Cancelleren Grefve
Trolle Wachtmeister i förevarande ämne till
Siats-Rådets Protocoll den 31 sistlidne Maj fullständigt
framställde, uti hvilka jag för min del
till alla delar instämmer, får, hvad först angår
det af Kongl. Majus Befallningshafvande i Malmöhus
Län föreslagne svårare straff för åverkan
å Skogsplanteringar, jag vördsammast förklara,
att då den lindring i straffet, som Lagen
tillåtit å Skogs-åverkan i jemförelse till den derigenom
våldförda ägande rätten, hämtar sin första
grund från forntidens behof att få Skogen
undanrödjad för att verkställa Landets odling,
hvilket förhållande nu mera alldeles försvunnit,
då Lagen i 40 Cap. 5 §. Missgernings-Balken
stadgar tjufva-bot för den som stjäl frukt ur annors
trägård, ehuru ägaren är bättre i tillfälle att
vårda densamma, än dess aflägse varande Skog,
och lika ansvar för den, som stjäl annors hugna
ved, ehuru trädets värde genom fällningen är
förmindskadt, då Lagen i 43 Cap. 1 och a §. §*
Miss
-
1998
■Lkn 30 Juli.
Missgernings-ISalken bjuder lika straff i tveböte
för ilen som sijäl å åker och äng , säd skuren
eller oskuren, hö eller halm, stackad eller ostackad
samt fisk ur annor mans dammar eller fisketyg,
ehuru äfven denna egendom bättre kan
vårdas från slikt tillgrepp, då Skog är lika dyrbar
egendom, svårare att återställa och att vårda,
då sluteligen den genom Kongl. Författningen
den 30 April 1777 vid åverkningav å
trän planterade till prydnad, jemte större böter,
fastställde påföljd för åverkaren, att sitta till åtlöje
med en qvist i handen, visserligen såsom
förödmjukande icke är utan verkan, men likväl
alldeles icke relativ till den händelse, att en
mans hela ålders möda och vård för det nyttiga
och prydliga i ett ögnablick härjas och ödeläg\ges
af Nidingens hand, stundom för att begag*
nas till något obetydligt bebof, stundom äfven
af blott illska och okynne, utan att deraf draga
annan båtnad än hämndens, illskans eller afun*
dens tillfredsställelse, och då således närvarande
ojemnförligt lindriga bestrafning för Skogs- och
planterings-åverkan nu mera ej är tillämplig, enär
allmän brist å denna nödvändighetsvara är
för handen, och enär de obetydliga böter, hvarmed
åverkarens våldsgerning är belagd, i intet
afseende svara emot qualificationen af ett brott,
sorn till sin beskaffenhet och påföljd för ägaren
genom förlust af en dyrbar dess tillhörighet ,
frukten af 20 eller 30 eller flera års moda
och vård , äger med tjufnad närmaste samband
och egenskap och följaktligen bör stämplas med
enahanda vanära i bestraffningen som annan tjufnad.
Den 20 Juli.
1999
nåd ; fördenskull oell med afseende 5 de nu anförda
grunder och omständigheter får jag för min
del vördsammeligen tillstyrka, att genom en förändring
af Allmänna Lagen måtte förklaras, det
åverkan a all slags plantering samt å Skog, som
åter vuxit genom skedde inhägnader och fredande
skall varda ansedd och bestraffad som tjufnad,
dock med bibehållande af stadgandet i 64 §. af
1805 års Skogs - Ordning i de fall, der det af
planteringen borrtförde eller förderfvade icke uppginge
lill den bety'enhet, att det, enligt den
i 40 Cap. 5 §. Missgernings-Balken laggde grund
kunde för stöld räknas.
Beträffande sedermera de ändringar uti nu
gällande Författningar, som, till underlättande
af bevisningen i sådana åverkans mål, Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet föreslagit
, så alldenstund för bevisningen af dylika
brott möter mycken svårighet, heldst tvänne
vittnen sällan kunna vara att tillgå, och erfarenheten
alltid visat, att så länge bevisningen
endast blir till hälften åstadkommen, de flesta
åverkare icke dragit i betänkande, att svärja sig
frie, hvartill jemväl kommer, att exempel kunna
framtes i öfverflöd, att de afhuggne eller
afsågade träden och grenarne funnits i åve karens
vård och förvar, att qvarstående stubben
och den borrtförde stammen passat jemt tillsammans,
att följaktligen ej mindsta tvifvel kunnat
äga rum om åverkaren, men att denna likväl ej
kunnat fällas saker derföre att ingen sett då våldet
verkställdes och derföre, att han ej efter
nu gällande Lag är förbunden visa huru och
hvar?
200®
Den 20 Juli.
hvarest han åtkommit en dylik, misstänksam»
het underkastad, vara, alltså och då den första
af Kongl. Majtts Befallniningshafvande föreslagne
punkt, angående tillämpning af 52
Cap. 2 §. Missgernings-Balken är en följd af
skogs- och planterings åverkans behandlande sora
tjufnad, oell i allt fall endast är en utvidgning
af hvad i sista Momentet af 64 §. i 1805 års
Skogs-Ordning redan finnes stadgadt, och den 3
punkten likaledes är förbunden med den qva«
lificafion af stöld, hvarmed dessa slags förbrytelser
böra blifva belagde och med de särskilta,
omständigheter, som i förhållande med dem ingå,
samt hvad åter beträffar 3 punkten , angående
rättighet för enskilta personers af Kongl.
Majtts Befallningshafvande förordnade tillsynings.
män, att med ed vita hvad de kunna utröna
m. m., en sådan rätt redan blifvit, enligt sista
Momentet af 62 §. i Skogs - Ordningen lemnad
åt Kronans Jägeri Betjening i sådana mål,
som de här i fråga varande, och jag skäligen icke
kan anse den ringa nuancen af Embetsmanna
egenskap, som åtskiljer Kronans lägre Skogs-Betjening
och enskilta af Konungens Befallningshafvande
vederbörligen tillförordnade skogsvaktare
böra uppresa imellan dem en sådan skiljemur,
att sedan nödvändigheten redan tillvägabragt
en så betydlig afvikelse från Allmänna
Eagens princip, man icke skulle kunna , föranledd
af samma nödvändighetskraf, utsträcka det
antagna förhållandet ännu ett steg längre inom
kretsen af hufvudsakligen lika omständigheter,
samt hvad angående missbruket och vådan af
. de
Den 20 Juli.
300 v
af de uppkommande värjemåls-eder blifvit anförde
och befaradt, enligt inin öfvertygelse icke är af
aå stor vigt och betydenhet, sorn man förmodar,
enär värjemåls-eder i mangfalldiga andra fall
bestämdt blifvit i Lagen tillåtna och missbruket
deraf icke någonsin lärer kunna genom något
Stadgande i Lagen förekommas, utan bör genom
vederbörande Presterskaps och Domares
nitfulla bemödanden och åtgärder, så vidt möjligt
är, förhindras, ty anser jag mig böra, till
bevisningens underlättande i åyerkansmål, tillstyrka:
1:0 Att då åverkan eller skogs-tjufverl
skett, enahanda undersökning må vara tillåten
som i 52 Cap, 2 §. Missg. Balken är medgifven;
2:0 Att då skog finnes hos någon i förtar
sådan , Som målsäganden förlorat, innehafvaren
bör vara förbunden visa, att han den å egna
ägor huggit elier bevisa af hvem han den bekommit
och sorn, derest ransakning ej skér å
färsk gerning, då de huggna träden äro råa och
ej upphuggna, utan stammarna bibehållna, som
kunna lätt passas och jemföras med stubben, ändamålet
ej kan vinnas , så blir genom en slik
påbuden bevisning, ehvad orten är skoglös eller
ej, någon oreda eiler osäkerhet i ägande
rätten för innehafvaren icke att befara; och 3:0
att på lika sätt sorn för Kronans Jageri-Betjening
redan är tillåtet, de personer, hvilka, uppå enskiltes
hos Konungens Befallningshafvande derom
gjorda anhållan af Kongl. Maj: s Befallningshafvandé
såsom tillsyningsman elle: skogvaktare
förordnas, må vara berättigade, att med ed vita
hvad de derunder kunna utröna i tillämpning
5.fe Ilandet. 251. 252* ä de
-
200 2
Den 2 o Julii
a deras åliggande bevakning, och deras vittnesbörd
således gälla såsom halft skäl samt bevisningen
anses fullkomlig, då en person dessutom
derom sammanstämmer i sitt vittnesmål.
Ordföranden, Herr Kammarherren och Lagmannen
Grefve Strömfelt åberopade äfven i sistberörde
del af frågan, Utskottets förr afgifna
Utlåtande, till ändring hvaruti Herr Grefven
ansåg anmärkningarne icke kunna föranleda. Ut
supra.
Ex Protocollo
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 20 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 20 —
Vällofl. Borgare-Ständet den 19
Hedsrv. Bonde-Ståndet den 20
Vördsamt Memorial!
Sedan Bevillnings-Urskottet till Riksens Höglofl.
Ständer haft äran afgifva svar och förklaringar
öfver de uti Respectiva Riks-Stånden vid
Projectet till Allmänna Bevillningen samt Förslaget
till Cliartas-Sigillatas-Fövfatining gjorda Anmärkningar,
och dessutom har under öfverläggning
Förslag till ny reglering af Bevillning för
Bränvinsbrnnningen; så anser sig Utskottet nu
böra på en gång för Riksens Höglofl. Ständer
framlägga en allmän öfversigt af den beskattning
som under namn af Bevillning -uppå diverse
Titlar efter Utskottets Förslag utgå bör
och efter bifogade beräkning stiger till ett belopp
af 4,337>349 R:dr 14 sk. 5 r:st. l>:co.
Utaf
Den to Juli»
stööj
Utaf denna Summa ät den såkallade All*
män na Bevillningen ellef Capitatiönert samt afgift
af synbar förmögenhet oell rörelse, enligt
den till Riksens Höglofl. Ständer afgifne Calcul
beräknad till 4,643,833 Bult 16 sk.; men hvilken
för mera säkerhet antages utgå med blott
2,620,000 R:dr, som till Riksgälds Cohtöiret leveterås.
Da likväl flan Höglofl. S{ats-tJtskot(et
erhållits den uppgift, att för Stats-behofvet ej
fordras mer än 2,350,000 R:dr; så har Bevillmngs-Utskottet
Uti den öfverskjutande Summaa
funnit ett önskadt tillfälle att lindra andra Medborgerliga
bördor och derföre hit öfverflytta! den
del af Landtulls-ersättningen, Sorn efter Taxering
af Land och Städer förut utgått med 120,000 R:dr,
samt Brännvins - Consumtions - äfgiften 150,000
R:dr; och som dessa tvänne Summor äro till
Stats-Verket anslagne, så kommer Riksgälds-Contöiret
att derföre till Stats-Verket utbetala R:dr
270,000, hvarförutan till Stats-Verket directe inflyter
:
Sjö-Tull - - 935)349' *4- 5*
Post-Medel * 150,000: — —s
Chartre-Sigillatte Medel - £50,000! — —
För Brännvins tillverkning 452,000! *—. *-»
samt till fyllnad i Lamltulls ersättningen:
Qvarntull i Stockholm,
Götheborg och Carlscrona 15,000
R:dr, samt Salu-Accis i samtliga
Städerna 15,000 R:dr eller tillhopa
----- 30,000: -«■ —
[Tillsammans R:dr 1,717,349: 14.5*
Skulle
2004
Den a o Juli.
Skulle emot förmodan pa någon af dessa
sistnämnde fem Titlar brist uppkomma, så torde
deremot å de öfriga med säkerhet böra påräknas
öfverskott, som till liqvid upptagas skall,
så att Stats-Verket härigenom efter all anledning
icke möjligen kan komma i förlägenhet.
De Calculer , som närmare utreda förhållandet
härmed varda härhos vördsammeligen öfver*
lemnade. Stockholm den 10 Juli
På Höglofl. Biddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl Stellan Mörner.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Limnelius.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Olof Bjurbäck.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Joh. Olsson Longberg»
Henr. Christ. Zaar.
Calcul
Dtn ao Juli. 2005
Calcul öfver den af "Riksens Högloft.
Ständers Bevillningsutskott projecterade
Bevillning får 1816 och följande
åren.
i. Art.
Afgift för Personer,
för 414,708 Manner
175.058 Söner
589,766 och
Drängar öfver
18 är ä 1 R:dr 589,766:
66,445 Söner
och Drängar
mellan 15 och
18 år å 32 sk. 44,296: 32.
439,006. Hustr.
234.25*
673.257 har
och Pigor öfver
18 år å 24 sk. 336,628: 24.
72,000 Döttrar
och Pigor
mellan 15 och
18 år å 16 sk, 24,000
R:dr 994,69 1 ■ 8.
Hvarifrån afgår för
utfattiga till arbete
oförmögne
Transport 994,691: 8.
Den ä o. Juli
-
Transport 9.9,4,6gi: 8.
1
samt alla befri-
ade personer - 21,691: 8.
Återstår
973'000
2. Art-
Afgift af I-iön och
synbar Förmögen-
het Civile-, Milifair©
och Ecclesiastik Sta-
terna njuta i in-
komst och betala
för 1,2.11,100
R':r å 1 p:Ct 1 2,lili
i) 2 56.800
R:r å 2 p:Ct 25,136:
2,513,60°
R:r å 3 p:Ct 75,408:
112,655:
Stadsjord och Hus i
Städerna upptagas i
värde till 40,000,000
R:r å 2 R:r iooo:det 8.0)000.:
Hemman och lägen-
heter på landet tika-
les till 270,000,000
R. ä 2 R. iooo:det 540,000:
Qvarnar till
7,900,000 R:r dito 15,800:
Bergverk, Manufac-
toiier och Fabriker 32,160:
Transport 7809615
973>aoo
Den 20 Juli.
2007
Transport
780,615
973,000
' *
Arrendatorer af an-
dras hemman
55,48o:
Dito af Kungsgårdar
och Fisken
3,7io:
af Borgerlig rörelse
359,020:
Invånare i Städerna
utom Burskap
47,94o:
Gästgifveriet, Värds-
hus och Krogar
*4,5 5 5'-
Handlandes Betje-
ning
20,240:
Handtverks- och Fa-
briks-betjening
12,825:
Gårds- och Bruks-be-
tjente samt Mjölnare
16,445:
Advocater med flera
11,480:
Arbets-klassen
22,770:
Ståndspersoners Be-
tjening
13,050:
Bruks- och Fabriks-
arbetare , Gärds-
handtverkare
15,170:
Gårdfarehandlande,
Handtverkare med
flera som äro sina
egne
56,73°:
Grundskatts-afgift för
Frälse-Egendom -
46,440:
Post- och Lots-hem-
mans afgift - «
805:
Botefrihets-afgift -
5,160:
Transport «a435
973,000
:
300$
Dm 20 Juli.
Transport 1,492,435:
För Kolnings - friheter
- - 8,675:
För Krut och Svafvelbruk
- - 500:
Patroni Ecdesiarum
i Skäne samt Domkyrkorna
af åtnjutande
Krono Tionde
1,170:
För Theatre-Representationer
- 920:
Gärdfari-Handlandes
Pass - . 500:
af Tesfamenten - 20,000;
af ifRentan å Gamla
Trollhätte Sluss,
verks-.Lottsedlar - 985:
Af Disc onterna,
Tullverket m. m. 70,280:
Af Nummer Lotteri
Vinster - 3,945:
Af Dykeri Gompagniet
- - 3,000;
Af Sjö AssecuranceCo
mpagtiiet - 650;
Af Jern Contoiret - 3,000:
KoTt Bevillning * 2,900:
för Billarder - 2,000:
för Hus-Prester - 350:
för Öfverfl. Feijen. 150:
Transport R:dr 1,^609,460;
973!°°o
973>ooo
Den *o Juli. S«ög
Transport 1,609,460:
Hvarifrån afdrages
till omkostnader, af-
973,000
skrifningar m. m'., u-
tom hvad som efter
Tänens Bäkenskaper
årligen plägar till»
komma, till ett be-
lopp af circa 40,000
R:dr - • 5g,460:
Återstå:
1,550,000
3. Art,
-
:
:
Kyllnadsiafgift för Bränvlns-  Consumtion och Tull - er-
sättningen.
2 Art, behållna Summa.
f
1,550,000 R:dr afdrages hvad
Disc«*iterna och andra Verk
böra erlägga med 100,000
R:dr, hvarå ingen afgift efter
denna Artikel utgå kan: hvar-  efter på återstoden 1,450,000
■ - . j
R.dr beräknas 4 sk, på hvar-
je R:dr - -
120,833
16
Summa
3,643,333
16
^eråkning
3 D i o Den 3 o Juli.
Beräkning ofver hela Bevillningen för
1816 och följande åren.
R;dr Banco
Efter Taxering kommer en-
ligt Bevillnings - Författnin-
gen att utgå 3,643,833 R:dr
16 sk., som dock endast
upptages till
2,620,000
Sjö-Tull . .
935,349
14
5
Post-Medel ,
150,000
Charl® Sigillatse-Medel
1 50,000
Återstod af Landtulls-ersätt-
ning
30,000
för Bränvins-tillverkning:
Hemmans-afgift 75,000:
Pannerymdsafgift 377,000:
452,000
Summa
4,337,349
14
5
'Af förstnämnde Summan,
som hel och hållen uppbä-
res af Riksgälds-Contoiret,
utgör den egentliga Bevill-
ningen . R:dr 2,350,000:
Bränvins Consum-
tions afgift . . 150,000:
af Landtulls-ersätt-
ningen . , 120,000:
2,620,000
Förde 2:ne sistnämnde afgif»
terna, som tillsammans göra
^Transport
2,620,000
Den a o Juli.
sou
Transport
2,620,000
270,000 R:dr kommer från
Riksgälds-Contoiret att lem-
näs Stats »Verket ersättning.
Stats-Verket uppbär
dessutom directe af
Sjö-tullen . 9 35,349: 14- 5-
Post-Medel .. 150,000:
Chartae-Sigilla-
tse-Medel . 150,000:
för Eränvins-
tillverkning . 452,000:
samt såsom
Landtulls - er-
sättning, Qvarn-
tull i Stock-
holm , Göthe-
borg och Carls-
krona 15,000
R:dr, och salu
accis i sam-
teliga Stä-
derna 15,000
R:dr eller till-
hopa . , 30,000:
i,7i7,349
ii
5
Summa
4>337>349
14
5
[Void
-
801*
Den 3 0 Juli.
Uppläst hot Höglofl. Ridd. och Åd. den a« Jalie
k Högvörd. Prest-Ständet dan ao
Vällofl. Borgare-Ständet den ai —
Hedtrv, Bonde-Ständnt den 20 _
Vördsamt Memorial!
Bevillnings-Utskottet får, ofver de Anmärkningar
som hos Högv. Prest-Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet, enligt meddelade PrototocollsUtdrag
af den n dennes, blifvit gjorde vid Utskottets
af de 2:ne öfriga Stånden i alla godtända
Memorial med Förslag till förändringar i
i8i3 års Chartae-Sigillatse-Förordning, i följande
ordning sig utlåta:
Hvad först angår Vällofl. Borgare-Ståndets
Anmärkning, att den till bibehållande föreslagne
extra Stämplingen i Stockholm å vissa Handlingar
och Expeditioner, måtte såsom omöjlig
att eontrollera afskaffas; så emedan Utskottet,
genom de af FuIImägtiga i Riksgälds - Contoiret
föreslagne controller vid extra Stämplingen , förmodar
det underslef dervid kunna förekommas,
tom blifvit befaradt, kan Utskottet icke förändra
dess derom redan afgifna yttrande, och att således
extra Stämplingen, på sätt sorn skett, bör
fortfara så länge och intill dess genom tillräcklig
tillgång vid Tumba Pappers-Bruk å erforderligt
papper , de omständigheter varda undanröjde,
hvilka till behof af extra Stämpelns fortfarande
imedlertid föranleda , men hvarefter den
anses endast böra till Fullmagter, Constitutorialer,
och Tjenste-Förordn anden inskränka».
Att
Den so Juli.
SOVS
Att såsom Vällofl. Borgare-Ståndet vidårt;
anmärkt, Chartse-Sigillatte-Stämplar å 2^ och 3a
skillingar jemväl äro af nöden och således böra
inrättas, anser Utskottet äga grund; hvilket följaktligen
kommer att i Utskottets meddelade Förslag
iakttagas, och i 1 §. deraf införas å veder*
börliga ställen; äfvensom Utskottet godkänner
samma Stånds Anmärkning, att orden vid slutet
af ai §• så vida icke bägge Exemplaren äro ä
Stämplndt Papper skrifne, böra uteslutas.
Den hos Högv. Frést-Ståndet gjorda Anmärkning
vid stadgandet, att då Handlingarmed
Charta beläggas, det mindsta antal som med de
inrättade Stämplarna är förenligt alltid bör begagnas,
i stället för ordet alltid ordet fieldst borde
nyttjas, i anseende dertill att i JLanJsorterna
torde ofta saknas tillgång på sådana Chartor som
jemt svara emot det erforderliga Chartse-Sigillatacbeloppet,
finner Utskottet jemväl förtjena afseende;
och får i anledning deraf föreslå, att
nämnde stadgande måtte få följande lydelse;
Dock i Stockholm alltid, samt i Landsorterna heldst
det mindsta antal sorn med nedanstående Stämplar
är förenligt. Men deremot finner Utskottet intet
skäl, såsom Herr Doctorn Agrell med flera
hos Högv. Prest Ståndet yrkat, utesluta orden
eller dess belopp, från ingressen i 2 2 §•; Och anser
jemväl anmärkningen rörande Lysnings-Sedlar
för Bataljons-Fältskärer vara af Herr DomProsten
Doctor Wåhlin samt Herr Bisköppen
Doctor von Rosenstein inom Högv. Prest Ståndet
så nöjaktigt förklaradt, ait densamma icke tarfvar
någon vidare vederläggning.
Siute
-
Deri 30 Juli.
Sluteligen och med anledning af Högv.
Prest-Ståndets derutinnan gjorda Anmärkningar
finnér Utskottet'följande tillägg vid 23 §. billigt
och angeläget:
Då vederbörande Prestman, på sätt föreskrifvet
är, Förteckning å de inom Pastoratet för det
förflutna året förefallna Äktenskaps - Lysningar
jemte Lysnings - Chartorna aflemnat, vare han
från åtal för Embets-förseelse härutinnan fri, så
vida detsamma icke inom frenne år derefter anställes;
och böra alltid de anmärkningar, som rörande
Lysnings-Se.Ilars Charterande emot Prestman
göras, honom till förklaring cotntnuniceraS
igenom vederbörande Consistorium, sorn äger
att Förklaringen med eget utlåtande i ämnet
beledsaga;
Hvilket dock allt Riksens Höglofl. Ständer
vördsamt underslälles. Stockholm den 18 Juli
1815*
Cad Stellan Mörner. Olof Bjurbäck.
och Ad. Ledamöters
vägnar
På Högh Riddersk.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
På Vällofl. RorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Limnelius.
vägnar
Joli. Olsson Longberg.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
Henr. Christ. Zaar,
Uppläst
Den so Juli.
sol 5
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den 50 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 10
Vällofl. Borgare-Ståndet den 21
Hederv. Bonde . Ståndet den 20
Vördsamt Memorial!
I anledning af det Betänkande om under*
hall och vå;d för veneriskt smittade personer
vid Läns-Lazaretterna jemte särskilta CurhusInrättningar,
som Höglofl, Stats - Utskottet, till
följe af Kongl. Maj:ts den 15 sisth Mars afJatne
Nådiga Proposition, afgifvit, har Hederv.
Bonde Ståndet, genom Utdrag af Protocollet den
3 sisth Juni, öfver välbemäldte Utskotts , E’öislag
angående den å Kungsholmen belägne ICronoBränneri-Egendoms-Inrättande
till ett allmänt
Cur- oell Sjukhus för Stockholms Stad och Län,
i anseende dertill, att nämnde Egendom är,
jemte Kongl. Allmänna Magazins-Directionens
alla öfriga Fastigheter till Bankens säkerhet Pantförskrifven,
behagat infordra Banco - Utskottets
yttrande.
Banco Utskottet får i enlighet med Herrar
Fullmägtiges yttrade tankar, som häröfver blifvit
infordrade, vördsamt tillkännagifva, att något
hinder af berörde Inteckning ej kan uppstå för
en Kronan tillhörig Egendoms användande , till
förändradt allmänt behof; held.st Ba-nkens genom
Inteckningen bevarade säkerhet förblifver lika
orubbad och gällande antingen Egendomen nyttjas
till Kvono-Bränneri, eller annan nödvändig
allmän anstalt. Stockholm den 15 Juli 1815.
n
3018
Den qo Juli.
På Högloft. Riddersk.
På Högv. Prest-Ståndets
ledamöter*
vägnar
JS. A. Almqvist.
och Ad. Ledamöters
vägnar
J. H. Gyllenborg.
På Vällofl. EorgareStåndets
Ledamöters
På Hederv, BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Dan. Andersson.
vägnar
Gust. D. Wilche.
G. Helsingius.
Uppläst hos Samtliga Riks-StSndeil dert io Juli.
Vördsamt Memorial!
I anledning af en Inom Constitutlons Utskottet
väckt motion, och då Utskottet ansett
vigtigt att samma stadgande som nu blifvit faststäldt
för det tillfälle, när efter Konunga-Husets
utgång nytt Konunga-Val skulle förrättas *
i afseende på Styrelsen, innan den nya Konungen
Regeringen tillträde-, skall lämpas på det
fall att vid Konungens död Thronföljaren vore
omyndig, och om Förmyndare-Styrelsen af Riksens
Ständer skulle förordnas, har Utskottet beslutat
, att till Riksens Ständer anmäla följande
förslag till en sådan förändring i 41 § Rege ingsFormen,
att efter orden: Riksens Ständer sammanlomma,
skulle tilläggas: och den Förmyndare-Styrelse
Riksens Ständer förordna Regeringen tillträdt;
Hvilket förslag till behandling enligt 56 § föreskrift
härmedelst till Riksens Ständer vördsamt
öfverlemnSs. Slockholm den 1 g Juli 1815.
på
Den 2 o Jidit
På. Höglofl. Rlddersk.
och Ad. Ledamöters
Vägnar
Rudolf Cederström*
På Vällofl. EorgareSiåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
A. J:Son Hyckert,
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Samtliga Rifcs-Ständen dea 20 Juli*
Vördsamt Memorial!
I anledning af en af enskild Riksdagsman
Bos Constitutions-Utskottet gjord motion, får Ut*
skottet härmed hos Riksens Ständer vördsamt
anmäla följande Förslag till ny Redaction af
j,g §. Regerings-Formen.
Till Arkebiskopp och Biskoppar, med hvil*
kas val förhålles efter förra vanligheten, dock'
så, att Upsala Stifts röst vid Ärke-Biskopps val
beräknas lika med tre Consistoriers, utnämne
Konungen en af de tre som föreslagne blifvit.
Hvilket förslag till behandling enligt 56 §.
Regerings-Formen vördsamt öfverlemnas. Stockholm
den 19 Juli 1815.
På Högh Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström,
5. te Bandet,
På Mögv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
«53- S54. Pä
2018
Den 2 o Juli,
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J, Wegelin.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
A. J son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Samtliga Riks Stånden den 20 Juli.
Vördsamt Memorial!
Sedan hos Gonstitutions-Utskottet blifvit föredragne
de från Samteliga Riks Stånden inkomne
Remisser i anledning af den anmärkning i
afseende på de föreskrifter i den 42 och 94 §. §.
Regerings-Formen, sorn nu befinnas vara stridiga,
hvilka af Hans Kongl. Maj‘t den 14 sisth
Juli å Rikssalen, jemte . dess Nådiga Sanction
till de af Riksens Ständer beslutna Grundlagsförändringar,
blifvit Riksens Ständer med elade,
får Utskottet härmed om detta förhållande afgifva
sitt yttrande
Constitutions-Ulskottet
har funnit denna stridighet
vara uppkommen derigenom, att selan,
genom Riksens Ständers nu fattade och af Kgl.
Majit i Nåder sanctionerade beslut, i 42 §. blifvit
tillagda orden: ett nytt Konunga-Hus utköras,
oc.li
stadgande ej står att förena med föreskriften i
94 §. Regerings-Formen, att Riksens Ständer siola
förordna huru Styrelsen Joras md, intill dess den
valde Konungen kan densamma emottaga. Utskottet
får härvid erinra, att då Riksens Ständer
en
-
Den 50 Julli
% 019
enhälligt beslutat, att de §. , som vid under?
sökning skulle befinnas stå i någon stridighet
mot de beslut Riksens Ständer nu till förändringar
i Grundlagarna fattadt, skulle derefter rättas,
har det endast varit en uraktlåtenhet, att den
q.4 §. Regerings-Formen vid den nya Redactionens
författande ej blifvit anmärkt, såsom af e*
genskap att efter förändringen af den 42 §. böra
lämpas. Då Riksens Ständer således i förhand
beslutit den nödiga förändringen, anser Utskottet
sig endast böra till Riksens Ständer till juste»
ring anmäla förslag till en sådan rättelse, och
ehuru Kongl. Maj:t ej yrkat annat än det ett sådant
förslag nu måtte beredas, för att vid nästa
Riksdag kunna afgöras, tror likväl ConstitutionsUtskottet,
i följe af ofvanåberopade förut fattade
beslut, detta förslag, såsom nu lagligen fastställdt,
derest Redactionen af Riksens Ständer
godkännes, tili Kongl. Majus Nådiga sanction af
Riksens Ständer genast kunna öfverlemnas.
Constitutions-Utskottet har trott denna rättelse
ej böra bestå i annat än uteslutande af orden
ifrån och med och förordna huru Styrelsen
föras må intilldess den valde Konungfn kan densamma
emottaga.
Den 94 §. skulle sålunda lyda som följef.
”Skulle den olyckliga händelse inträffa,
att den Konunga-ätt, hvilken Arfsrätten till Riket
uppdragen vore, på manliga sidan utginge,
kalle Stats-Rådet , inom den i föregående §. stadgade
tid efter den sista Konungens död, Riksens
Ständer till allmän Riksdag. Riksens Ständer
skola då ett nytt Konunga-Hyts utkora, med
bi be*
!ä oao
‘Den 20 Juli.
bibehållande af denna Regerings-Form.
holm den 19 Juli 1815'
Stock
-
Pä Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
A. J.son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Högtofl. Ridd. och Ad, den 20 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 20
Vällofl. Borgare-Ståndet den 21
Hederv. Bonde-Ståndet den 20
Vördsamt Memorial!
Sedan Hederv. Bonde-Ståndet, vid regleringen
af Arfvoden och Tractamenten för Ståndens
och Utskottens Cantzlier, enligt ProtocollsUtdrag
den 8 sisth Maj, gjort det förbehåll ,
att bemälte Stånds Extra - Ordinarie Cantzlister
äfven måtte vid Riksdagens slut varda tillagde
någon belöning samt i öfrigt för Notarierna och
Ordinarie Cantzlisterna bestämmas sådan tillökning
uti det fastställda Dagtractamentet, som
med billighet och rättvisa funnes öfverensstämmande;
så har Hederv. Bonde-Ståndet, under
åberopande häraf, jemte det, att vid Riksdagen
före
-
Den 20 Juli.
2021’
förefallit så mångfaldiga Ärender, att fyra Extra-Ordinarie
Cantzlister till tjenstgöring i Cantzliet
och 2tne för att biträda med utskrifning
af Ståndets underdåniga besvär och ansökningar
varit nödvändiga, genom Pj otocolls-Utdrag den
7 dennes, icke allenast inbjudit de öfriga Respectiva
Stånden , att bifalla, det förenämnde
Extra-Ordinarie Cantzlis er matte, från antagningsdagarna,
få uppbära lika aflöning med de
Ordinarie, utan ock anmodat Srats-Utskottet, att
inkomma med utlåtande, angående beloppet af
ett billigt arfvode för Ståndets Notarier och Ordinarie
Cantzlister; och har Vällofl. Borgare»
Ståndet likaledes, uti Protocolls-Utdrag den n
i denna månad, öfverlemnat till Utskottet, att
för Ståndets Ordinarie Betjening ett sådant arfvode
föreslå samt jemväl förbehållit, att fullt
Cantzlist-Dagtractamente ifrån den 29 sisth Mars
kunde tilläggas 3:ne Extra-Ordinarie Cantzlister
derstädes; i anledning hvaraf Högv. Prest-Ståndet
samt Höglofl. Ridderskapet och Adeln, enligt
Protocolls-Utdrag af nyssnämnde dag, ock
gjort förbehåll derom, att Deras Cantzlier måtte
komma i åtnjutande af lika förmåner och vilkor
, sorn för de öfriga tvänne Ståndens kunna
beviljas.
Då Stats-Utskottet ej är i tillfälle att känna
eller kunna bedöma hvad större Cantz]ie-biträde
Respectiva Stånden funnit vara behöfligt, än
Riksdags Ordningen medgifver, samt vedergällningen
bör lämpas efter verkligt arbete och förtjenst,
får, med anledning af 24 §. uti berörde
Grundlag, Utskottet vördsatnligen öfverlemna til!
Riksens
ioii
Den 20 Juli.
Bil sens Höglofl. Ständer, om icke, till befordrande
af jemnlikhet och rättvisa imellan Cantzlistérna
, lämpligt må finnas, att Herr Landtmarskalken
och Herrar Talinännen i samråd reglera
hvad belöning må tillkomma den extra or*
dinarie betjeningen.
Och beträffande åter tillökning uti det redan
bestämda Dagtractamente för Notarierna och
och Ordinarie Cantzlisterna; så kan, likmätigt
åberopade §. i Biksdags-Ordningen, Stats-Utskottet
sig häröfver icke utlåta förr än Herr Handtmarskalken
och Talmännen, efter öfverläggning,
uppgifvit förslag till den belöning, sorn, efter
göromålens vigt och mängd , kan anses böra bestås.
Stockholm den ig Juli 1815-
På Höglofl. Biddersk,
På Högv. Prest-Ståm
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Väl loff. Eorgare
-
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl jFr. Landberg.
C. Tunelius,
Uppläst hos Samtliga Riks-Ständen den 20 Juli.
Vördsamt Memorial!
Cenom Protocolls - Utdrag från Höglofl.
Bidd. och Adeln af den 17 sistlidne Juli, har
3ill
• Den 20 Juli.
8023
lill Constitutions-Utskottet inkommit remiss, med
underrättelse,att en af Ridd. och Adelns Ledamöter,
i den form Riksdags - Ordningens 29 §- föreskiifver,
anmält anmärkning mot föredragande
i Stats Rådet. Friherre Stael v. Hollstein , Corfitz
Ludvig, har ock sedermera till Utskottet inlemnat
sin uppgift af anledningarna till denna
anmärkning. Den är rigtad mot Herrar Stats»
Secreterarne Friherre Wirsén och Grefve Mörner
, och enligt Friherre. S aels egna ord icke
något sådant som genom allmänna rösten kommit
till hans kundskap, utan blott så lant som genom
tryck kommit till allmän kännedom och
högtidligen blifvit sanctioneradt, samt således
förmenar bära sanningens prägel. Han har grundat
sina uppgifter på det Särskildta Utskottets
Betänkande och dess Ordförandes enskildta genom
tryck utgifna yttrande. I anledning deraf
har han ansett tillåtelsen att importera Engelska
Manufacturer och utländskt Bränvin , hvilken han
y kat vara gifven utan afseende på Riksens
Ständers vid sista Riksdag afgifna underdåniga
önskan , samt under Monopolisk form , i det hela
alldeles-stridande mot Landers sannskyldiga nytta,
i stöd hvaraf han trott, anledning vara förhanden
till anmärkning i grund af I07 §. Regeringsformen.
Constitutions-Utskottet får härigenom vördsamt
förklara, att dessa uppgifna anledningar ej
åsyfta andra ämnen, än dem hviika Utskottet
med storsta noggranhet redan under pröfning
och Öfvervägande forehaft. Örn al trycket ut
komne
Skrifter kunnat föranleda Friherre Stael
von
aos4
Den 2 o Juli.
von Hollstein till det steg han tagit, får Utskottet
erinra, att det deremot å sin sida ej kunnat
eller bordt grunda sina omdömen på sådana
Handlingar, hvilka sakna den slags officialitet
sorn skulle gifva dem trovärdighet i afseende på
pröfningen af personers förhållande; och att Constitutionen
i anvisningen på Stats-Rådets Protocoller
bestämdt utmärkt, hvilka Handlingar böra
utgöra Utskottets ledning vid utöfningen af
eri pligt, hvaraf Medborgerliga säkerheten så väsendteligen
beror. Det är i anledning af dessa
Protocollers granskning , sorn Utskottet förut ansett
ingen anmärkning vid dessa af Friherre
Stael von Hollstein uppgifna fall kunna äga
rum, och af hvad Friherre Stael von Hollstein
nu anfört, har således Utskottet icke erhållit någon
anledning att frångå sitt förut fällda omdöme.
Stockholm den Ig Juli 18I5.
På Högh Riddersk.
och Ad Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Va Hofi. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
Vörd
-
På Högv. Prest-Stån*
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
jonders Json Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Den ao Juli.
803 5
Uppläst hos Samtliga P-iks-Ständen dsn 20 Juli,
Vördsamt Memorial!
Ifrån Högloil. Ridd. och Adeln har till
Constitutions Utskottet Protocolls-Utdrag inkommit,
innehållande, att sedan inom clet HöglofJ.
Ståndet det yrkande blifvit framstäldt, att Con*
stitutions-Utskottet måtte åläggas inkomma med
upplysning om orsakerna hvarföre detsamma
vägrat en af sina Ledamöter, att i frågan rörande
decharge för Stats Rådet, vid Utskottets
Memorial bifoga ett särskildt yttrande, och Hans
Excelience, Herr Grefven och Landtmarskalkon
, uppå lemnad förklaring häröfver af samma
Ledamot, hvilken sådant hade blifvit vägradt,
ansett sig icke , emot sitt begrepp om Constitutionens
lydelse, kunna göra Proposition om en
remiss af denna beskaffenhet, samt denna Proposition
icke dess mindre hade blifvit yrkad,
hade Herr Landtmarskalken , enligt 55 §. Riksdags
Ordningen förklarat öfverläggningen hvilande,
i följe hvaraf målet blifvit till ConstitutionsUtskottet
förvisadt, hvilket derföre skyndsamt
borde sig utlåta. Constitutions-Utskottet går nu
att deröfver vördsamt afgifva sitt yttrande.
Constitutions Utskottet tror sig till en början
böra erinra, att då i allmänhet Riksens Ständers
Utskotts befattning är, att förbereda de mål,
som af Riksens Ständer skola afgöras, är det i
enlighet med detta ändamål som 57 §. Riks
dags-Ordningen
stadgar, att hvar Ledamots särskilta
mening, om än densamma icke af Utskottets
pluralitet skulle godkännas, då den såsom
upp
-
s o a 6
Den 2 o Juli.
upplysande kunde möjligen vava af inyclcen vigt,
skall, om någon .Ledamot sjelf så önskar, Utskottets
Betänkande till Riksens Ständer få åtfölja.
Skulle Riksens Ständer finni ännu ytterligare
upplysningar vara af nöden än dem Utskottet
i dess Betänkande afgifvit, är Riksens
Ständers rätt, att i mål sorn höra deras afgörande
underställas, erhålla vidare upplysning, förvarad
deri, att de kunna dem återremittera och
infordra en ny beredning af de samma. Och
ett Utskott som i sådant mål sökte undandraga
sig förklarings pligten skulle uppenbarligen handla
emot Lagens föreskrift.
Men ibland Riksens Ständers Utskott finnas
sådana sorn i vissa föreskrifna fall handla med
Riksens Ständers rätt. Sådana äro , utom Constitutions
Utskottet, äfven Banco och Stats Utskotten
och ett sådant fall inträffar för Constitutions-Utskottet
när det förrättar granskningen af
Stats Rådets Protocoller. 29 §. Riksdags-Ordningen
uppdrager denna både rättighet och pligt åt
Constitutions- Utskottet och stadgar derigenom
den en ia Lagliga ordning , hvari denna granskning
bör förrättas. 76 §. Riksdags ordningen
fcreskrifveratt allt hvad Riksens Ständer efter
granskning golkänt eller lemnat oanmärkt, bör
anses hafva vunnit decharge; hvad Constitutions
Utskottet lemnar oanmärkt är således, enligt
Grundlagen, godkändt och ifrån all ansvarighet
frikalladt. Någon pröfning af Utskottets förfarande
är ej genom Grundlagarna Riksens Ständers
Plena öfverlemnad, utan tvifvel afl det
skäl, att en sådan pröfning ej rättvisligen kan
an
-
Den 20 Juli.
2027
anställas af någon annan än dem, som genom
officiella Handlingar kunna känna sakernas rätta
förhållande: På utlåtanden , som öfver förrättningen
af denna granskning ifrån Constitutions-IJtskottet
inkomma, kan ingen återremiss äga rum,
emedan Utskottet i utöfningen af sin granskning
ej är skyldigt, icke ens berättigadt att till Riksens
Ständers öfverläggning framställa de facta
det granskat , i sammanhang hvarmed äfven
föijer, att en förklaring öfver skälen till något af
Utskottets förfarande i afseende häruppå icke
heller kan ifrån Utskottet infordras. U;skottets
Utlåtande innehåller det beslut, som i 76 §.
åberopas; i grund hvaraf decharge är gifven och
ansvarigheten för det granskade upphört. Den
57 §. Riksdags-Ordningen kan här icke använ
das
, utan såvida någon Constitutions-Utskottets
I.edamot skulle emot Utskottets beslut vilja göra
en blott reservation , hvilken reservation dock
ej kunde innebära någon anmärkning eller något
hänskjutande till Riksens Ständer i mål ,
hvaröfver afgörande rätten är, enligt 29 §. Riksdags-Ordningen
, ingen annan än ConstitutionsUtskottet
tillerkänd: och då en anmärkning i afseende
på de ansvar&-pligtiga personer icke kan,
såsom godkänd anmärkning, lagligen framkomma
annorlunda , än genom Constitutions-Utskottets
beslut , är ock detta Utskotts vägrande åt en
Ledamot att till Riksens Ständer aflemna ett
särskildt yttrande, som innefattar en anmärkning ,
icke annat än Lagens eget vägrande genom
Constitutions Utskottet med Riksens Ständers rätt
uttryckt , efter Lagstiftaren så behagat förordna.
Utskot
-
3028
Den i 0 Juli.
Utskottet tror sig vidare böra vördsamt erinra,
att pär klar urskillning göres mellan sak
och person, ligger det i flera af de Svenska
Grundlagarnas stadganden, att för Riksens Ständer
öppna alla möjligheter att om sak vinna
upplysning, hvaremot Lagarne sökt förekomma
alia utvägar att göra person till föremål för deras
granskning. Flera Grundlags rum berättiga
Riksens Ständer att granska, antaga, förkasta,
förändra framställningen af mål: icke något att
pröfva ett Utskotts personliga Handlingssätt; oell
aldramindst anser Constitutions-Utskottet kunna
med Grundlagarnas helgd förenas en sadan pröfning
i mål , der Utskottet utöfvar Riksens Ständers
rätt. Detta befinnes i ett sa klart sammanhang
med den redan citerade 29 §. Riksdags
ordningen
och med den grundsatts som i 90 §.
Regeringsformen är nedlagd till hägn för enskiltes
eller corporationers förhållanden, att det aldrig
kunnat behöfva att med något särskildt stadgande
i Grundlagen tydligare uttryckas. De personer
som af Riksens Ständer undfått det hedrande
förtroende, att vara Dedamöter i ett Utskott,
äro derjemte i afseende på yttrande rätten
hvar för sig under ovilkorligt skydd af den Riksdagsmanna-rätt,
hvarom 1X0 §. Regeringsformen
och 78 §. Riksdags-ordningen försäkra, och det
kan aldramindst sättas i fråga, att Riksens Ständer
sjelfve skulle vilja på något sätt yttra detta
skydd mindre vidsträckt. När detta gäller för
hvar enskild individu, anser Constitutions Utskottet
otvifvelaktigt, att det äfven måste gälla
för Utskott och främst i de fall, då Utskott åtnjuta
-
Den 20 Juli.
.2029
njuta den oskattbara äran, att föreställa Riksens
Ständer. Men äfven utan all tillämpning af dessa
sednare erinringar, tror Constitutions-Utskottet,
som denna gång, ganska obehagligen för
sig sjelf, yttrar sig i egen sak, men möjligen
kunde en dag komma att yttra sig uti andra med
Riksens Ständers rätt handlande Utskotts, att å
ena sidan ett Utskotts medgifvande i sådant fall
af ett åliggande om förklaring, skulle innebära
ett medgifvande af ett Stånds omdöme å den
andra, hvilket ej skulle vara annat än ett Riksens
Ständers Domslut öfver Riksens Ständer.
Ett Stånds-beslut till infordrande af en sådan
förklaring som nu varit i fråga, anser Utskottet
således stridande emot Grundlagens tydliga
lydelse i 106 och 107 §. §. Regeringsformen
och 29 §• Riksdags-Ordningen, der Constitutionsi
Utskottet, och således ingen annan, är bokstafligen
förordnadt till profvare af Stats-Rådets för»
hållande; och får Constitutions-Utskottet i följe
häraf och i stöd af den rättighet 55 §. Riksdagsordningen
detsamma tillägger, vördsamt förklara
den yrkade Propositionen stridig emot Grundlagarna
och Herr Eandtmarskalkens vägran dermed
öfverensstämmande. Stockholm den 19
Juli 18I5.
På Högh Riddersk.
och A.d. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström,
På
På Högv. Prest-Stån*
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
2030
Den 20 Juli.
Pä Vällofl. Borgare.
Pä Hederv. BondeStåndets
Ledamöters •
vägnar
A. J.son Hy eliert.
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Samtliga Riks StSnden den lo Juli.
Vördsamt Memorial!
Till Constitutions-Utskottet liar genom Piotocolls-Utdrag
ifrån det Högvördiga Prest-Ståndet
af den 17 sistl. Juli un errättelse inkom*
mit, att Ståndet , sedan åtskilliga anmärkningar
blifvit gjorda vid Constitutions Utskottets Memorial
angående förrättad granskning af Stats-Rådets
Protocoll sedan sista Riksdag , deraf beslutit
en af dessa anmärkningar åtföljd återremiss
till Utskottet.
Dessa anmärkningar innehålla i korthet:
Herr Professor Forsell har anmärkt att det
af Utskottet nyttjade ordet decharge ej vore lämpligt,
enär han, såsom han sig yttrar, ingenstädes
i grundlagarna funnit att Rikets Ständer äga
hvarken skyldighet eller rättighet att gifva denna
decharge. Han har derföre yrkat att vid
detta tillfälle lika ordalag måtte nyttjas sorn vid
18x2 års Riksdag, hvilka han ansett lämpligare.
Herr Prosten Lector Fröberg har anställt
jemnförelse imellan det Särskildta Utskottets i
dess Betänkande företedda uppgifter om skälen
till
Dm 20 Juli.
2031
lill elen allmänna nöden , och den af Constitulions-
Utskottet meddelade frikallelse för StatsRådets
Ledamöter ifrån ali ansvarighet, och trott
sig finna denria frikallelse innebära anledning
lill den förmodan att det Särskildta Utskottet helt
grundlöst skulle hafva framkastat det som synes
mörkast i dess framställningar. Herr Prosten
besvärar sig deröfver, att Särskildta Utskottet ej
erhållit de ifrån Constitutions-Utskottet begärda,
upplysningar, hvarigenom det Särskildta Utskottets
Utlåtande blifvit underkastadt endast sannolika
gissningar; och då han förundrar sig att
Constitutions-Utskottet ej funnit de af Särskildta
Utskottet angifna åtgärder hinderliga för StatsjRådets
frikallelse ifrån ansvar, hade han önskat
återremiss, för att erhålla upplysning om rätta
förhållandet, på. det att Särskildta Utskottet måtte
få full anledning, att antingen upplysa Allmänheten
om dess och sitt eget misstag, eller i hän«
delse factum skulle vara sant, att skiljaktiga öfvertygelser
om skadligheten deraf ägt rum hos
tvänne af Riksens Ständers Utskott.
I anledning af denna till Constitutions Ut^
skottet ankomna återremiss, får Utskottet vördsamt
aflemna följande svar:
Först i afseende pa den af Herr Prosten.
Fröberg gjorda anmärkning, anser sig Constitutions-Utskottet
böra erinra, att det Utlåtande
Utskottet till Riksens Ständer aflemnat , rörande
förrättande af granskningen af Stats-Rådets Protocoll,
ej är af egenskap att blifva ett föremål
för Riksens Ständers pröfning, i följe hvaraf,
rörande dess innehåll, ingen återremiss kan äga
rum;
s 032
Den 20 Juli.
rum: skulle en sadan anmärkning inom etl EiksStånd
göras i afsigt att hindra den gifna fri kallelsen
ifrån ansvar, linnes i 2g §. Riksdags Qrdningen
den form föreskrifven, hvarunder den bör
framställas: men ingalunda kan sådant ske' ge«
nom återremiss lill Utskottet. Skulle åter dermed
åsyftas vinnande af upplysning örn de sakers
förhållande söm någon kunnat anse anmärkningsvärda,
är Constitutions-Ulskottet icke berättigad!
att sådana upplysningar meddela, utan är
det yttrande Utskottet afgifvit, efter granskningen
af officiella handlingar, det omdöme Utskottet
efter den i grundlagen detsamma tillägnade
rättighet, enligt dess öfvertygelse, oföränderligt,
och utan ytterligare förklaring kraftigt till frikallelse
ifrån allt ansvar. A hvad under en af
grundlagen ej utstakad form till ConstitutionsUtskottet
inkommit, finner Utskottet sig således
i belägenhet att ej kunna göra afseende; och har
Utskottet ansett öfverflödigt att besvara hvad
Herr Prosten anfört i afseende på ConstitutionsUtskottets
vägran, att meddela det Särskildta Utskottet
begärda upplysningar, enär Herr Prosten
sjelf medgifvit , att denna vägran varit med
grundlagen enlig.
Hvad vidare angår Herr Professor Forsells
anmärkning, så, då den ej rörer saken, utan
blott ett förslag till ändring i Eedactionen , har
Utskottet trott sig kunna densamma upptaga;
och ehuru Utskottet ansett sig af 76 §. Riksdagsordningen
äga full anledning att nyttja ordet
decharge, tror likväl Utskottet sig böra tillstyrka
den af Herr Professor Forsell uppgifna formel,
och
Dm a o Julu
och får derföre hos Riksens Ständer föreslå , att
de måtte åt deras Expeditions-Utskott uppdraga,
att i den andra skrifvelsen till Kongl. Majit, sa
väl som i Riksdags-Beslutet följande vid de sjrne
sist förflutna Riksdagar nyttjade ordalag matie
införaä: ”att då Constiturions-Utskottet vid granskningen
af Stats * Rådets Protocoll funnit ingers
anmärkning böra äga rum, hafva de ansett, i stöd af
den 76 §. i Riksdags-Ordningen, all ansvarighet
för Stats-Rådets Ledamöter, Föredragande och.
Konungens Rådgifvare i Commando mål för utöfningen
af deras Embeten intill den dag, detta
nu till ändalupne Riksmöte börjades hafva upphört.
” Stockholm den 19 Juli 1813.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest*Stån«
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
Vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J, Wegelin, And. J.son Hychert.
G. A. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Höglofl.
Ridderskapets och Adeina Ple*
ninn, e. in. den 21 Juli 1815*
S. D. Föredrogs R nyo och öfverlemnades till
Banco-Utskottet, för att deröfver med Utlåtandä“
<pfe Bandet, S55-. 356, *n
-
*0 34
Den 21 Juli.
xnkommaj Stats-Utskotlets den 18 dennes afgifna
Betänkande och Förslag till reglering af åtskilliga
omständigheter, hvilka äga gemenskap
med Rikets Penningeväsende m< m. Ut supra.
Ex Protocollo
At G. Silverstolpe,
S. D. F öredrogos å nyo och biföl lös Stats Utskottets
förlidna gårdag på hordet lagda Betänkanden,
af den ig dennes:,
i:o Angående Riddarhus*Cassans ersättning
för förskjutna Expense-medel till RiddarhusCantzliets
behof.
2:0 Rörande Stånds - Canzliemas aflöning.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Frotocollet, hållet hos Högv,
Fre stStåndet den 21 Juli 1815-
S. D. Ffter ytterligare föredragning af Bevilliiings-Utskottets
yttrande öfver de inom RiksStånden
gjorda anmärkningar vid Utskottets Project
till Bevillnings-Stadga, blef berörde Project,
med de af Utskottet nu föreslagna rättelser, af
Prest-Ståndet gilladt och godkändt, endast med
den af Prest-Ståndet enhälligt såsom nödig ansedda
ändring, att Fonder till fromma Stiftelser
må varda befriade ifrån Bevillnings-afdrag för deras
utlänta Capitaler.
uå
lien 21 Juli.
5035
Da dessa Fonder uppkommit genom välgörande
rnenniskors sammanskott eller Testamen.
tariska dispositioner, hvilka innehålla att årliga
rentan skall oafkortad användas till fattiges underhåll
eller andra fromma och allmänt nyttiga
Inrättningar, samt enär Eevillnings - Utskottet
tillstyrkt icke allenast att Riksgälds-Contoirets
utlåningar skola från Bevillnings-äfdrag af rentan
vara frikallade, utan ock att Författare af
Dagblad och Månadsskrifter , sOm sprida allmänt
nyttiga kunskaper eller hvaraf inkomsten är ad
pios usus anslagen , må vara ifrån Bevillning
frikallade , hvilken befrielse äfven för Artnéens
och Amiralitets Pensions-Cassorna, såsom
genom enskilta Personers sammanskott tillkomna
, blifvit medgifven, så tillförsel" sig PrestStåndet
af sina Resp. Med-Ständers upplysta och
Välgörande tänkesätt att de om berörde ändring
benäget 'täcktes sig med Prest-Ståndet förena.
För öfrigt och som 2'-ne inom Ståndet gjorda
anmärkningar, nemligen vid 4 Art. 3 §. 24
Mora., att Häradsskrifvare och Kronofogde, som
utan laga förfall ifrån Taxerings-Cömité uteblifVer
eller genom dröjsmål hindrar Gomitéen , att
vid utsatt tid förrättningen företaga, borde böta
40 R:dr, och vid samma Artikels 5 §. 2 Mom.
örn rättighet för Taxerings-Comitéerna, att Välja
Ledamöter uti Pröfnings Comitéerna, icke finnas
upptagna, och ännu mindre besvarade, skulle BeVillnings-Utskottet
änmodas inkomma med Utlåtande
öfver berörda anmärkningar; förbehållan
dss
-
4036
Den 21 Ju/i.
des sig Staldet öppen talan att derefter rörande
dessa ämnen *ig yttra. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. älmqvist.
Utdrag af Vållofl. Borgare - Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den <21 Juli 1815-
S. D, Remitterades till .Lag-Utskottet att inkomma
med förslag till förändring i BorgenärsEden
till Concourser, i anledning af hvad uti
2:dra Art. 6 §. i Mom. af den nu antagna Bevillnings-Stadgan
blifvit om Bevillningen för
utlånta medel föreskrifvet. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. "D. Upplästes Lag-samt Allmänna Eesvärsoch
Oeconomie-Utskottens ankomna 2:ne Protocolls-Utdrag
af den 19 Juli, innehållande svar
på Ståndets å'erremisser uti frågorna angående:
1:0 Vatten-uppdämningar; och
2:o Handels- och Seglations-friheten imellan
Skåne och Blekinge:
Och lät Borgare-Ståndet bero vid hvad Utskotten
uti dessa Protocolls - Utdrag sig utlåtit.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Den 21 Juli.
2037
Utdrag af Vrotocollet, hållet hos Heder v.
Bonde-Ståndet, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 21 Juli 1^15.
S. D. Efter föredragning af Constitutions-Ut“
skottets sedan den 20 i denna månad på bordet
hvilande Utlåtande, af den Ig förutgående,
i anledning af Kongl. Majus den 14 i samma
månad å Rikssalen meddeldta Nådiga svar,
rörande befunnen stridighet i 42 och 94 §. §. af
Regerings-Formen; fann Bonde-Ståndet för godt,
att samma Utlåtande till alla delar bifalla. Ut
supia.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. I förmodan, att htfad Bevillnings • Utskottet
i dess afgifna Project till Bevillnings*
Stadga föreslagit i 2 Art. 6 §. 1 Mom. rörande
skyldighet för Borgenär i Concoursmål, att under
den i öfrigt stadgade Edgång jemväl innebegripi,
att de qvitterade Bevillnings afdragen å
den för lånet utfästa renta, fått af Gäldenären fulleligen
åtnjutas, varder af Höglofl. Riksens Ständer
gilladt; hade bemälte Utskott i Memorial af gårdagen
hemställt om icke. I.ag Utskottet borde
anmodas inkomma med Project till den förändring
i Borgenäis-Eden vid Concourser, hvartill
berörde föreskrift kunde föranleda; och som Bonde-Ståndet
i dag bifallit, hvad Bevillnings-Utskottet
i föienäiude målto uti dess Project till
Be
-
Den 21 Juli,
Bevillnings-Stadga föreslagit; så beslöts, det skulle
Uag-Utskottet anmodas , att i anledning häraf
med^Utlåtande inkomma. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin
S.
D. Ejfter slutad granskning af Bevillningsutskottets
afgifna Förslag till ny BevillningsStadga,
jemte dess den 16 Juli meddelta Utlåtande
öfver de af samtliga Riks-Stånden dervid
gjorda anmärkningar , fann Bonde - Ståndet för
godt att, med de rättelser förenämnde Utlåtande
innehåller, gilla och antaga det af Bevillningsutskottet
uppgjorda och med Betänkande af den
I Juli afgifna Förslag till Bevillningens utgörande;
dock med förklarande, att den i 5 Art,
3 §. 5 Mom. omnämnda Grufvehjelpen till Stora
Kopparberget bör kallas en extra afgift och icke
Krono-Renta, samt att, i stället för orden; ''under
ännu bibehållen titel af Grafvehjelp och Man*
talskol” bör sättas: under titel af Grufvehjelp till
Stora Kopparberget eller ock annu med Mantalskols
utgörande besväras ; äfvensom meningen efter orden;
”varde från Bevillning efter 1 och ? Art,
frikallade” borde sålunda förändras: hvarjemte de,
hvilka ej i förenämnde Onera deltaga , men antingen
till Löfås Silfver-Verk etc. eller ock den så
kallade Kungsgärdshjelpen bestrida, måga, så länge
etc., till alla delar i enlighet med Bonde-Ståndets
härom förut afgifna anmärkning; och beträffande
de vid 4 Art, 5 §. II Mom, framställda
alter
-
Den 51 Juli.
5039
alternativa meningar om beloppet af MantalsCommissariernas
i Stockholm arfvode, blef det
samma bestämdt till högst trefjerdedels proCent
af Hufvudstadens hela taxerade BevillningsSumma.
Och skulle Bevillnings-Utskottet anmodas,
att ofördröjligen vidtaga redaction af BevillningsEörordningen,
och tillse i hvad Riks - Ståndens
möjligen olika beslut kunna jämkas eller fordra
det förstärkta Stats-Utskottets afgörande, samt med
Berättelse derom till Riksens Ständer inkomma»
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
5. D. Stats-Utskottets den 18 och 19 i denna
månad afgifna, och sedan sista Plenum på bordet
livilande Betänkanden angående:
1:0 Den Summa som för Stats- och Riksgälds-Verkens
behof erfordras, att genom allmän
Bevillning utgöras.
a;o Uiqviderandet af Skulderna efter sista
Krig.
3:0 I anledning af Kongl. Maj:ts till Utskottet,
under den 6 sisth Juli, aflåtne Nådiga
Skrifvelse, angående den Utländska Gäldens indragande
och inlösen.
4:0 I anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Proposition om Rikets Utländska Gäld; och
5:0 Öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss
af Skånska Stenkolsgrufvans Interessenters underdåniga
ansökning om Exportations-prsemier och
| publikt
#.
a«4*
Den si Juli,
publikt Lån ra. rn.; föredrogos nu åter och blefvo
till alla delar af Bonde-Ståndet bifallne. Ut
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. t). När Bevillnings-Utskottets den 18 Juli
afgifna, och den 20 derpåföljande upplästa Ut*
låtande, öfver de hos Högv. Prest-Ståndet och
Vallöf! Borgare - Ståndet gjorda Anmärkningar
vid bemälte Utskotts Förslag till förändringar i
1812 års Chavtas-Sigillatse-Förordning, nu å nyo
föredrogs, ansåg Bonde - Ståndet sig endast böra
förklara, det Ståndet förblifver vid sitt redan
lemnade bifall till berörde Förslag. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. De af Constitutions-Utskottét den 19 Juli,
Uti aine särskildta Memorial, afgifna förslag till
förändring i 41 §. och till ny Kedaction af 2 9 §.
Begerings-Formen, blefvo nu, efter det de, sedan
sista Plenum, hvilat på bordet, åter föredragne,
och hvarvid ingen anmärkning deremot
var att göra; hvadan berörda förslag blefvo godkände
till den behandling vid nästa Riksdag,
som 56 §. Begerings-Formen föreskrifver. Ut
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Den 21 Juli.
3041
S. D. lifter föredragning af Constitutions -jUtskottefs
sedan den 20 i denna månad på bordet
livilande Utlåtande af den ig förutgående, i
anledning af Kongl. Maj:ts den 14 i samma månad
å Riks-Salen meddeldta Nådiga Svar, rörande
befunnen stridighet i 42 och 94 §. §. af
Regerings formen; fann Bonde-Ståndet för godt,
att samma Utlåtande till alla delar bifalla. Ut
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Bonde-Ståndet instämde uti Högv. PrestStåndets
, genom nu uppläst Protocolls-Utdrag af
den 20 Juli , sina Medständer gjorda inbjudande
, att deltaga i Dess Beslut, att, åt tvänne
af hvart Riks-Stånd utsedde Ledamöter, uppdraga
, att, under Riksens Högloft. Ständers Justin®-Ombudsmans
Ordförande, hålla noggran
tillsyn och ansvara derföre, att Riksdags-Eeslutet
och Bevillnings - Förordningen , hvilka icke
under Riksdagens lopp hinna renskrifvas, collationeras
, expedieras och till Trycket befordras,
blifva riktigt, och i enlighet med de af Riksens
Ständer justerade Expeditioner utfärdade.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid föredragning af Expeditions-Utskot*
tets sedan sista Plenum på bordet hvilande Me
»no
-
*04?
*
Den 2 x Juli,
jnorial, angående bestämmande af dagen för Riksens
Ständers nästa Sammankomst, beslöt BondeStåndet
för sin del, att utsätta densamma till
den 15 Januari 1820; hvarom alltså vederbörande
skulle erhålla underrättelse. Ut supra,
Ex Proiocollo
Olof Werlin,
S, D. O vad Bevillnings - Utskottet hemställt
uti Dess den 18 Juli afgifna och den 20 i samma
månad på bordet lagda Memorial, rörande
förslag till sådana grunder, hvarefter Kongl.
Maj:t, till förekommande af öfverflödiga utländska
varors införsel, ina, vid sig företeende omständigheter,
hafva rätt att Tull-afgifterna i läinpelig
mån förhöja; fann Bonde-Ståndet, vid nu
skedd föredragning deraf, för godt gilla och antaga.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Föredrogs Allmänna Besvärs-och Oecorsomie-Utskottets
den 15 Juli afgifne Betänkande,
i anledning af Riksdagsmannens för Fahlu
Bergslag Herr Jungmannen Jean Noréi från
Vällofl. Borgare-Ståndet remitterade Memorial,
angående en ny och allmän reglering af de uti
Riket nu antagna särskilta vigt-sorter; och blef
före
-
Den 21 Juli.
2°43
förenämnde Betänkande af Bonde-Ståndet afsla»
get. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
Uppläst hos Samteliga Riks-Ständen den 21 Juli»
Stormägtigste AHernådigste Konung!
Som, under Riksdagens lopp, ett särskildt
Utskott blifvit tillsatt, och någon vedergällning
för iDess Cancelli och Vaktbetjening icke blef
anslagen vid det tillfälle, då belciningarne för de
öfriga Utskottens, jemte Ståndens Cancelli-Betjening
bestämdes; så hafva Riksens Ständer prof
vat skäligt bevilja det Särskildta Utskottets Cancelli-
och Vaktbetjening följande belöningar»
nemligen;
’«5
At Secreteraren såsom måriadtligt arfvode
166 R:dr 32 sk. En Notarie, Dagtractaroente
3 R:dr 24 sk. om dagen, Trenne Cancellister
dito hvardera 2 R:dr 24 sk. En Vaktmästare
dito i R:dr 16 sk. Kommandes berörde arfvode
och tractamenten att beräknas från hvarje
persons antagningsdag, eller för Secreteraren från
och med den 8 Maj, för Notarien och den ena
af Cancellisterna ifrån och med den 9 i samma
månad, och för de sedermera med Riksens Ständers
bifall antagna 2:ne Cancellisterna ifrån och
med den 31 Maj och % Juni, samt för Utskottets
Vaktmästare ifrån och med den 5 Maj, och
derefter fortfara till och med åttonde dagen efter
Riksdagens sjut.
Hvil7
Den 21 Juli.
Hvilket beslut Riksens Ständer få för Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla, jemte underdånig
anhållan, det täcktes Eders Kongl.
Maj:t låta till Dess och Rikets Stats-Contoir afgå
Nådig befallning, att om utbetalningen föranstalta,
af de till Riksdagskostnadernas bestridande
anslagna medel.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson.
fa. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hoS Samtelig! Riks-St3nden den 31 Juli.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Riksens Ständer hafva erhållit del af Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till deras Statsutskott
af den 29 sistlidne Juni, innefattande
en framställning af anslagen å öfverskotts inkomster
-
Den si Juli.
sterna för åren 1813, 1813 och 1814 af Ön St.
Barthelemy, hvilken, enligt Riksens Ständers beslut
1812, blifvit undantagen ifrån Sveriges
Stats - Författning, Administration och Drätsel,
skolandes, enligt Eders Kongl. Majus Nådiga
löfte, vid hvarje Riksdag till Riksens Ständer komma
hvad i denna del af Styrelsen sig tilldragit,
hvad fördel för Moderlandet deraf kunnat
vinnas, och att, enär något öfverskott af de influtna
medlen skulle sig yppa, deraf skulle hållas
tillhanda hvad som till fyllande af bristerna,
derest sådana skulle uppkomma, kunde er-J
fordras. Då Riksens Ständer häraf erfarit hvilka
betydande summor af dessa inkomster, under
ofvanberörde tid, blifvit af Eders Kongl.
Maj:t använde till Sveriges omedelbara nytta,
samt i följe deraf till lättnad för Svenska Statsverket
och lisa i Nationens bördor, få Riksens
Ständer, intagne af detta Eders Kgl. Majus ädla
handlingssätt, härmedelst i underdånighet till
Eders Kongl. Majit frambära gärden af deras
uppriktiga vördnadsfulla tacksamhet.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigite
tjenare och undersåter
2 04&
Den 21 Juli.
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Märner,
h. t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
tfppläst hos Samteliga Riks-Stånderi den 21 juli.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
* Uti Nådig Skrifvelse till Riksens Ständer
af den 24 sistlidne Maj, har Eders Kongl*
Majit täckts förklara huruledes, sedan Eders
Kongl. Majit, i anledning af Bonde-Ståndets vid
3809 och 1810 årens Riksdagar genom dess
Talmän anmält underdånig anhållan, att, till
vinnande af gemensamma fördelar både för Kronan
och Rentegifvare, hö och halm, när de utgöra
Rente-persedlar, måtte efter en viss vigt
få levereras, nu inhämtat de uppgifter från
Landsorterna och de Utlåtanden från vederbörande
Embetsverk* hvilka för ämnets Utredning
voro oumgängliga, Eders Kongl. Majit Ville inhämta
Riksens Ständers Utlåtande 1 detta ämne,
innan Eders Kongl. Majit stadgade sitt definitiva
Nådiga beslut t önskandes Eders Kongl. Majit
1 Nåder att veta, huruvida Riksens Ständer Voro
tillfredsställde med det förslag till nu vidtagande
författning i detta ämne , sorn Kongl. Kam
-
mar
Den 21 Juli.
2047
mar-ColIegium uppgifvit och Rikets Allmänna
Arenders Beredning med vissa jemkningar i underdånighet
tillstyrkt, eller om Riksens Ständer
ansåge några ytterligare ändringar eller tillägg
nödiga.
Riksens Ständer hafva tagit detta, med
hvad Kammar-Gollegium uti underdånigt Utlåtande
af den ig December sistlidet år andragit,
och Rikets Allmänna Arenders Beredning d, 15
sistförflutne April i underdånighet tillstyrkt, uti
öfvervägande, och få nu till Eders Kongl. Majst
afgifva det underdåniga svar, att Riksens Ständer,
i stöd af de skäl Kammar-Collegium och
Rikets Allmänna Arenders Beredning anfört, ansett
betänkligt i underdånighet hemställa om
fastställelse af en lika vigt i alla Eän , pä ett
lass Rente hö och halm, utan torde vid hvad 1
hvarje ort hittills tjent till efterrättelse böra så
mycket heldre förblifva, sorn eljest ömsesidiga
rättigheter kunde blifva förnärmade; och få Riksens
Ständer således i underdånighet tillstyrka,
att allt hvad Allmänna Beredningen, lika med
Kammar-Collegium föreslagit i afseende på liqviden
af Rene-hö och halm , samt pröfning af
halm till rätta vigtens utrönande , äfvensom Allmänna
Beredningens tillstyrkande, beträffande
beräkningssättet af dessa persediar, vid Gärders
öch Hemkalls utgörande, i de Län, der hö och
halm ej utgöra Rente-persedlar , och vid de tillfällen
, då inga särskildta contracter ligga i vägen
, måtte varda af Eders Kongl. Majit i Nåder
antaget och till underdånig efterlefnad anbefalldt.
Kile
-
3048
Deri 21 Juli»
Riksens Stander framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Rå Ridd.-och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J, A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Rilts-Stånden den 21 Juli»
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
remiss om ersättning för 1812 års Mantalsskrifvare
- Provision i Norrbottens Län, få Riksens
Ständer härmed i underdånighet anmäla det beslut
de derom fattat.
Ifrågavarande Mantalsskrifvare - Provision,
hade väl i följe af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse af den 9 December 1812 , bordtre»
qvireras inom Juni månads utgång år 1813;
men då, berörde Nådiga Kungörelse troligen ej
förr,
Den 21 Juli.
2049
förr, än inpå året 1813 hunnit blifva utfärdad
och känd af Mantalsskrifvarne uti det aflägsna
Norrbottens jLän, hvarigenom försummelse af
tiden till denna Provisions rekvirerande så mycket
lättare kunde inträffa, sorn en sådan praéscriptions-tid
förut icke var stadgad; så hafva Riksens
Ständer, med anledning häraf, beslutit, att
bevilja vederbörande Mantalsskrifvare berörde
Provision 58 R:dr ig sk. 4 r.; hvartill tillgång
skall uti Stats-regleringen uppgifvas.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Storinägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj.ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Rå Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk*
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan>
jh, t. Talman.
5 ,fe Bandet.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. vi Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
ii. v. Talman.
257. 238. Vord*
2050
Den 21 Juli.
Uppläst hos Hög!. Ridd. och Ad. den it Juli»
Hfigvörd, Prest-Ståndet den 21
Vällofl. Borgare-StSndet den 20
Hederv. Bonde - StSndet den 20
Vördsamt Memorial!
Till följe af Riksens Ständers remiss till
Constitutions-Utskottet af Kongl Maj:ts Nådiga
Proposition, i anledning af Norriges Rikes StorThings
svar på den föreslagna Riks-Acten , till
bestämmande af de genom föreningen mellan Sverige
och Norrige uppkomna Constitutionella förhållanden:
Gifven Stockholms Slott den i <j Juli
1815; har Constitutions-Utskottet så skyndsamt
som möjligt varit detta ämne till pröfning företagit
och får härme 1' till Riksens Ständer sitt Utlåtande
vördsamt afgifva.
Den första af Norriges Stor-Thing gjorda
anmärkning rörer det i det afgifna förslagets 3
§, förekommande uttryck : Stor Tinus, i Norrige
lagligen Constitueradt, då i stället för ordet Constitueradt
ordet öppnadt blifvit föreslaget. Då
detta ej ändrar meningen och lärer vara mera
enligt med den i Norrska Grundlagen fastställda
Ordformeln, anser Constitutions-Utskottet , det
Riksens Ständer vid detta förslags antagande ej
lära göta någon svårighet.
Den andra anmärkningen rörer följande
mening i förslaget.* vill Svensk Riksdagsman sin
Motions-rätt om Thronföljare utöfva, skall han
vara förbunden 8Cc. I dess ställe har af StorThinget
blifvit föreslaget följande: Norrsi Stor
Thingsman
äfvensom Svensk Riksdagsman håfve
rätt
-■*
Den 21 Juli.
505t
ratt att förestå Thronföljare. Vill någon af dem
denna sin Motions-rätt utöfva, han vare förbunden
ér. I afseende harpa får Utskottet tillstyrka att
Kikseris Ständer äfven dertill matte gifva sitt bifall,
enär i afseende på Sveriges Grundlag ingen
förändring deraf följer och ingen Svensk
Riksdagsman lärer finnas som icke gerna Ser att
en Norrsk Siar-Thingsman med. honom åtnjuter
lika rättigheter.
Uängre fram i samma §. förekommer följande
mening: På den till valet utsatta dagen sko»
la Norriges Stor-Thing och Sveriges Rikes Stätt"
der, efter det i hvardera Rikets Grundlagar bestämda
sätt, välja hvardera blott en person.
Stor-Thinget har dervid föreslagit följande tillägg:
bland de föreslagna Candidaterna. Då detta
tillägg ar ett förtydligande , föreställer sig Constitutioris-Utskottet
att Riksens Ständer lätt deri
instämma.
I det Schema till Voterings proposition,
som i förslaget blifvit framställdt, har Stor-Thin«
gét yrkat att såsom alternativ i de bägge sista satserna
efter ordet ^efterträdare” skulle i parenthes,
mutjiis mutandis, införas ordet Konung. Constitutions-Utskottet
tror sig böra fästa Riksens
Ständers uppmärksamhet på denna anmärknings
bade rigtighet och vigt. De ifrågavarande val
kunna inträffa så väl när den ännu lefvande
Konungen saknar Thronföljare, som när efter
Konungs dödliga frånfälle Thrönen är ledig, och
ingen Thronföljare finnes. I det förrå fallet
blifver den utkorade , Konungens tillkommande
efterträdare: i det sednare genast Konung, Con
stitu
-
2052
Den 21 Juli.
stitutions-Utskottet får derföre, för tydlighetens
skull, tillstyrka detta förslags antagande.
x Vidare föreslås i samma § en ny mening
efter den så lydande: omröstningen skall förrättas
med, till storlek och utseende , i alla delar
lika sedlar, hvarpå hvardera Thron-Candidatens
namn skall finnas tryckt med lika stilar. Detta
tillägg lyder: den Ordförande, som icke vid
jValförrättningen förer ordet, tecknar sitt namn pa.
Woterings-Sedlarna innan de till Comiterade ut~
lemnäs. Constitutions Utskottet finner ingen anledning
att icke tillstyrka detta tilläggs antagande.
Efter orden: förr än sedlarne uppräknas
skall Ordföranden en ibland dem uttaga och förseglad
aflägga, har Norriges Stor-Thing föreslagit
ett nytt Moment i stället för det förut befintliga,
så lydande:
Om efter förrättadt upprop, vid Sedlarnes
öppnande, någon Sedel befinnes af egenskap att
enligt ofvanbestämda Grunder ej kunna antagas,
blifve den på stället förstörd.
Skulle derigenom omröstningen stadna i paria
vota, uppbrytes den förseglade Sedeln och
bestämmer Utslaget, så framt den befinnes äga
ofvan anförda egenskaper: men kan den ej antagas,
anses Voteringen för ogild och skrides genast
till ny omröstning.
Då denna föreslagna förändring rörer allenast
ett ytterligare försigtighets-mått, kan Utskottet
icke eller annat än dess antagande tillstyrka.
Vid stadgandet om Protocolls-förandet vid
Val-förrättningen har, efter orden: någon bland
de
Den 2 i Juli.
2053
de Comiterade sjelfva, blifvit föreslaget ett sådant
tillägg: pä det Norrs/ta språket 0111 Ordf öran*
den är Norrman och pä det Svenska om lian är
Svensk. För detta tilläggs antagande har Utskottet
ej ansett något hinder kunna äga rum.
I afseende på de tillfällen, dalinder Konungs
frånvaro Styrelsen skall förås gemensamt
af det Norrska och Svenska Stats-Rådet, har
blifvit föreslaget, att detta sammansattå Stäts-Råd
skall blifva kalladt Sveriges och Norriges Interims-regering.
Constitutions-Utskottet anser sig
äfven böra tillstyrka medgifvandet af detta yrkande.
För öfrigt hafva de hufvudsakligaste anmärkningarne
vid förslagets 7 § blifvit gjorda. Dä man
föreslagit att ifrån Norrige sända allenast StatsMinistern,
sex Stats-Råd och en Stats-Secreterare,
har man önskat att å Sveriges sida till ledamöter
i detta gemensamma Stats-Råd skulle
constitueras allenast de bägge Stats-Ministrarne,
Hof-Canzleren och arne Stats-Råd samt en StatsSecreterare.
Då ett sådant stadgande, hvad Sverige
beträffar, ej står att förena med de föreskrifter
3q, 40, 41 och 42 § §:ne Regeringsformen
innehålla, har (Constitutions-Utskottet för sin del
ej kunnat tillstyrka dess medgifvande, utan tror
sig böra för Riksens Ständer vördsamt åberopa,
att Utskottet vid författandet af förslaget till denna
Riks-Act såsom Grundsats antog, att deruti
ingenting föreslå, sorn kunde vara i strid mot
Sveriges Grundlagars tydliga bestämmelser.
I sammanhang med ofvannämnde förslag
har äfven blifvit yrkadt, att den i Norrige qvar
blif
-
so54
Den 21 Juli.
blifvande Regering skulle emottaga , granska och
bereda alla Jforrska saker, samt i öfverensstämmelse
rael dess Tnstruction fortfara att afgöra
de mindre betydliga mål. Deremot skulle alla
Svenska saker först granskas och beredas af Svenska
Stats-Rådet, sorn i likhet med Norrska Regeringen
i afseende på Norrska saker skulle hafva
rätt att afgöra alla mindre vigtiga Svenska mål,
och till Interims-Regeringen borde underställa
dö Vigtigare.
Constitutions-Utskottet får härvid anmärka,
ätt för Arendernas Beredning i vår Grundlag
finnas bestämda föreskrifter , ' som ingalunda stå
att förena med detta förslag, att mindre vigtiga
mål endast af en del af det eljest vid dessa tillfällen
med Konungslig Magt Styrande Stats-Rådet
skulle kunna afgöras. Till fullkomligt antagande
kan det således af Utskottet ej anmälas,
men väl tror Utskottet ett nytt förslag kunna
Upprättas, som, jemte dess enlighet med vår Grundlag,
kan vara af beskaffenhet att uppfylla syftemålet.
Vidare är i afseende på denna §. föreslagen
den bestämning , att inför Interims-Regeringen
de Norrska Ärenderna skola föredragas af den
Norrska Stats-Secreteraren, i Protocoll fattas och
jpå. Norrska språket expedieras; då de Svenska
Ärenderna deremot af den Svenska Stats-Secretetraren
böra föredragas, Protocolleras och på Svenska
expedieras. Billigheten af detta förslag lärer
Constitutions-Utskottet ej behöfva ådagalägga,
hvarföre Utskottet utan vidare förklaring tillstyrker
'detsammas antagande.
Alla
Den a l Juli.
2055
Alla öfriga af Stor-Thinget gjorda förslag
till tillägg i denna §. äro blott reglementariska,
och befinnas i ingen stridighet med våra Grundlagars
stadganden. Då deribland äfven finnes
det att Interirns Regeringen .skall hafva sitt säte
i Stockholm, lära Riksens Ständer med tillfredsställelse
deri finna ett prof af vårt brödrafolks
välvilja och sanna förtroende för den Svenska
Nationen.
För att nu på en gång vara den grundsats
trogen att ej för ögonblicket föreslå något som
kan emot Sveriges Grundlagar vara stridigt, men
tillika i allt hvad möjeligt är gå vårt nya brödrafolks
önskningar till mötes, får Constitutions
Utskottet,
i anledning af livad nu anfördt är, i
afseende på det af Norriges Stor-Thing öfverlemnade
förslag till Riks-Actens 7 §. föreslå Riksens
Ständer deraf en ny Redaclion , sorn torde
kunna förena bägge folkens lagar, interessen och
önskningar, nemi:
”Intill dess bägge Rikenas Representanter
äro församlade och hafva fo:ordnat om Regeringen
under Konungens Minderårighet , skall ett
af lika antal Norrska och Svenska Ledamöter
sammansatt Stats-Råd, under namn af Norriges
och Sveriges Interims-Regering , fores å Rikenas
Styrelse , med iakttagande af dessas ömsesidiga
Grundlagar.
Detta sammansatta Stats-Råd skall , under
namn af Norriges och Sveriges Interims-Regering,
bestå af tio Ledamöter från hvardera Riket,
nemi. från Sverige: de tvänne Stats-Ministrarna
, sex Stats-Råd och Hof-Canzleren, samt
vid
2056
Den 21 Juli.
Tid Svenska mais behandling den föredragande
Stats-Secreteraren, eller när Norrska mål föredragas,
en af de Svenska Stats-Secreterarne vexelvis
efter ålder i tjensten ; och från Norrige:
Norrske Stats-Ministern och de tvänne Stats-Råd
som äro i Stockholm , sex vare sig ordinarie eller
särskildt tillförordnade Stats-Råd, som, vid
tillfällen af Thronledighet eller under Konungs
Minderårighet , af den i Norrige varande Regering
bland dess egna Ledamöter utses , i hvilkas
ställe mindst frenne Stats-Råd i Norrige tillförordnas,
samt af en Stats Secreterare, som af bemälte
Regering, äfven i ofvan anförde fall, utnämnes.
Med så väl Svenska som Norrska sakers
föregående Beredning och granskning förhålles
efter de i hvardera Riket gällande föreskrifter.
I Interims - Regeringen skola de Svenska
Ärenderna af den Svenska Stats-Secreteraren, till
hvars befattning de höra, föredragas, i Protocoll
fattas och expedieras på Svenska språket, och de
Norrska Ärenderna af den Norrska Stats-Secreteraren
föredragas, i Protocoll fattas, och på
Norrska språket expedieras.
Saker som angå båda Rikena och ej genom
sin Natur tillhöra någon särskild Stats-Expedition
eller Departements handläggning, föredra-,
gas af Hof-Canzleren och expedieras till hvardera
Riket, i dess språk och genom dess Stats»
Secreterare,
Diplomatiska Arender föredragas äfven af
Jlof-Canzleren och införas i ett särskildt Protocoll.
Äran
-
Den 2 i Juli.
2057
Arenderna afgöras genom de flesta rosterna
och när rösterna äro lika, bestämrne Ordföranden
Utslaget.
Alla utgående Expeditioner (Resolutioner),
underskrifvas af samtliga Eedamöterna.
Det sammansatta Stats-Rådet, (Interims-Regeringen)
skall hafva sitt säte i Stockholm.
Svenska Justitia - Statsministern och den
Norrske Stats-Ministern skola vid bägge Stats-Rådens
första sammanträde draga lott, om hvilkendera
der först skall föra ordet. Efter den genom denna
lottning först fastställda ordning skall Ordföranden
sedermera hvar ättondedag ombytas, sa att hvardera
Stats-Ministern , den ena efter den andra,
och endast en vecka i sänder må föra ordet.
Vid alla de tillfällen då, efter Sveriges
och Norriges Grundlagar, Rikets Styrelse föres
af Stats-Rådet, skola bägge Rikenas Siats-Råd,
till lika antal och efter ofvan anförde grunder,
sammanträda.”
Constitutions-Utskottet gör sig det hopp,
alt om detta förslag af Riksens Ständer gillas,
all olikhet mellan deras och Norriges Stor-Things
önskningar lätt skola undanrödjas.
Slutligen har Norriges Stor-Thing föreslagit
en ny så lydande §.:
Då de Stadganden, som i denna Riks-Act
innehållas, dels äro afskrifne ur Norriges Rikes
Grundlag, dels utgöra tillägg till densamma,
grundade på den till innevarande Stor-Thing,
genom Grundlagen, uppdragne rättighet, så skola
de i anseende till Norrige äga och behålla
samma kraft, som detta Rikes Grundlag, och
icke
3058
Den 21 Juli.
icke kunna förändras, utan pä det i nämnde
Grundlags 112 §. föreskrifhe sätt.
Constitutions-Utskottet får i anledning här»
af erinra att denna föreslagne §. rörer endast
Norrige, hvars Grundlags-Stadganden i Riks-Acten
äro innefattade. Den är dock ej stridande
mot Sveriges Grundlagar, hvilkas fasthet ej beltor
af Riks-Acten , utan tvärtom enlig med de
begrepp om helgden äf de förbindelser som
mellan Sverige och Norrige äro ingångna , hvilka
grundat Riks-Ståndens beslut; Utskottet kan derföre
ej annat än tillstyrka dess intagande i RiksActen.
Då Utskottet nu sålunda afgifvit sitt yttrande
om de förslag till ändringar i Riks-Acten,
som ifrån Norriges Stor-Thing blifvit gjorde ,
får Utskottet sluteligen bifoga sitt tillstyrkande
till hvad Hans Kongl. Maj:t i Nådei Rikets Ständer
föreslagit: att till förekommande af ett ytterligare
dröjsmål med Riksdagens snara afslutande,
i händelse Norriges Rikes Stor-Things, i
afseende på förslaget till 7 §., erforderliga nya
yttrande inöjeligen åter kunde blifva afvikande
ifrån det af Riksens Ständer nu fattade beslut,
Ri ksens Ständer i deras svar å den nu föreslagna
7 §. i Riks-Acten måtte förklara, att om Norriges
Rikes Stor-Thing icke ansåge sig kunna bifalla
de , å Riksens Ständers sida i detta afseende
framställda bestämmelser, Stor-Thinget likväl
måtte instämma i det alternativa förslag att
Riks Acten, utom det Reglementariska i 7 §.,
hvarom bägge Rikenas Representanter ej kunnat
öfverenskomma, men med bibehållande, i denna
-
Den 21 Juti.
2059
nä §. endast af de stadganden som redan ömsesidigt
aro godkände, måne anses i allt öfrigt å
båda sidor antagen och bekräftad, samt genast
utfärdas, underskrifvas och till Kongl. Maj:ts
Nådiga sanction öfverlemnas. Det Beglementariska
i 7 §., hvaröfver sålunda skiljaktiga meningar
hade uppstått , skulle derföre till nästa Riksdag
och Stor-Thing hänskjutas, för att då först till
afgörande förekomma.
1815.
På Högh Riddersk.
och Ad. .Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
Stockholm den 20 Juli
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv, BöndeStåndets
Ledamöters
vägnar
A. J:son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Utdrag af Frotocollet, hållet i Högloft.
Ridder skåpets och Adelns Plenum,
den 22 Juli 1815-
S. D. Föredrogs åter Constitutions- Utskottets
den 14 Juli första gången uppläste, och den 17
derpå följande å nyo för hvilande förklarade
Memorial af den 131 samma månad , och lades
till Handlingarna i hvad sorn rörer decharge
a 06 o
Den 2 2 Juli.
för Stats-Rådet, samt bifölls i hvad angår de
deruti,7 föreslagna underdåniga anmälningar till
Kongl. Majit. Ut supra.
Ex Protocollo
G, Silverstolpe.
5. D. Föredrogs å nyo och bifölls Bevillningsutskottets
sedan den 17 Juli hvilande Memorial
af samma dag, angående förslag till sådana grunder,
hvarefter Kongl. Majit, till förekommande
af öfverflödiga utländska varors införsel , må vid.
sig företeende omständigheter hafva rätt attjSjöTulls-afgifterna
i lämpelig man förhöja. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Föredrogs Constitutions-Utskottets Me
morial
af den 20 dennes, med tillkännagifvan
de
af skiljaktigheten Riks-Stånden imellan, i afseende
på den föreslagna förändringen i 4 §.
Regerings-Formen, enär 3me Stånd antagit uttrycket
Frälse och Ofrälse män, och ett Stånd
uttrycket inf Udde Svenske män.- och då Höglofl.
Ridderskapet och Adeln icke ansåg sig kunna
frångå sin till godkännande af detta sednare uttryck
yttrade tanke , blef målet till ConstitutionsUtskottet,
förstärkt till ett antal af Q o personer
af hvarje Stand, öfverlemnadt till den påföljd
56 §. Regerings-Formen stadgar. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Den 2 2 Juli.
2061’
S. D. A nyo föredrogs Constitudons-Utskottets,
sedan den 20 Juli, på bordet hvilande Memorial
af föregående dag, rörande förslag till förändring
i 41 §. Regerings-formen; oell blef detta
förslag af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
godkändt till den kraft och verkan, som 56 §.
Regerings-Formen innehåller. Ut supra.
Ex Protocollo
/l. G. Silverstolpe.
S. D. Bifölls Consdtutions - Utskottets den 20
Juli afgifna och förlidne gårdag på bordet lagda
Memorial om Kongl. Majtts Nådiga Proposition
i anledning af Norriges Rikes Stor-Things svar
på den föreslagne Riks-Acten, lill bestämmande
af de, genom föreningen mellan Sverige och
Norrige, uppkomne constitutionella förhållanden.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe
S. D. Efter inhämtad underrättelse , att det
Vallofl. Eorgare-Ståndet och det Högv. InrestStåndet
förklarat sig icke kunna till hufvudsaklig
pröfning upptaga Uag- och Oeconomie-Utskottens
gemensamma Betänkande af den 4 Juli,
angående en utvidgad Närings - frihet, tjeslöt
Höglofl. Ridderskapet och Adeln att, mddelst
öfverlemnande af berörde Betänkande, detta)mål,
såsom ett Ridderskapets och Adelns enskildta
besvär
2oGa
Den 2 2 Jidit
besvär och uttryckande Ståndets önskan , till
Kongl. Maj:ts nådiga och sorgfälliga pröfning
och beslut 1 underdånighet öfverlemna; och skulle
detta Riclderskapets och Adelns beslut vänligen
meddelas det Hederv. Bonde-Ståndet, sorn genom
Protocolls-Utdrag af den 7 dennes förklarat
sig vilja, i fall af ofvanberörde numera inträffade
händelse, på lika sätt med Ridderskapet
och Adeln, detta mål definitift behandla. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Föredrogs å nyo och godkändes till den
kraft och verkan 56 §. Regerings-Formen innefattar,
Constitutions-Utskottets den 19 Juli afgifne
och följande dag på Bordet lagde Memorial,
angående förslag till ny redaction af 29 §.
Begerings-Formen. Ut supra.
1 Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Bifölls Banco-Utskottets, sedan den 20
Juli på bordet hvilande, Memorial, af den 15
nästföregående, i anledning af väckt fråga huruvida
Bankens Inteckning uti Kungsholms Krono-Bränneri
kunde anses hinderlig för dess användande
till Cur- och Sjukhus. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Den 3 2 Juli.
o
S. D. Återremitterades Allmänna Besvärs* och
Oeconomie-Utskotteis den 20 Juli på bordet lagde
Betänkande af den 17 Juli, rörande väckt
fråga om jemkning uti Extra Roterinas skyldigheten.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D. Remitterades till:
Bevillnings- Utskottet ■
Ett Dictamen af Grefve Gyllenborg, Johan
Henning, angående Bränvins-Bevillningea för
Hemman. Ut Supra.
Ex Protocollo.
A. G. Silverstolpe.
S. D. Vid förnyad föredragning bifölls Constitutions-Utskottets
den 19 Juli afgifna, och
dagen derefter på bordet lagde Memorial, rörande
94 §:s Regeringsformen försättande i enlig-*
het med den 42:dra. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Lades till Handlingarna följande tvänne
af Eevillnings-Utskottet den 18 och 19 Juli
afgifna, samt dpn 20 Juli på bordet lagda Memorial
;
i:o
. - mi_ ...... -i._A. in' 11 — ■ 1
Den a a Juli.
1:0 angående de anmärkningar, som blifvit
gjorda vid Utskotlets Betänkande; rörande Chartse-Sigillats-Förordningen;
2:0
angående en allmän öfversigt af den be«
skattning som under namn af Bevillning uppå
diverse Titlar efter Utskottets förslag utgå bör<
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpei
S. D. Efter förnyad föredragning af StatsUtskottets
den 2o dennes första gången upplästa
Betänkande af d. 18 nästföregående, i anledning
af Kongl. Majtts Nådiga Skrifvelse af den 6 ju-*
li angående den utländska Gäldens indragande
och inlösen, och då Höglofl. Ridd. och Adeln
lemnade sitt bifall till Stats-Utskottets deruti
gjorda tillstyrkanden , ansåg sig Ridd. och Adeln,
intagne af den uppriktigaste underdåniga vördnad
öfver de välgörande och visa åtgärder,
hvarigenom, medelst de mest betydande egna
försakelser, Hans Maj:t Konungen och Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen skänkt Nationen
den, sannolikt på lång tid eljest, icke till väntande
förmågan, att utan Stats-Verkets synnerv
liga betungande afbörda sig ofvannämnde Gäld,
böra inbjuda sina Respectiva Med-Ständer till
instämmande i det beslut, att genom en stor
deputation, anförd af Herr Eandtmarskalken och
Herrar Talmän, inför Högstbemälte Personer
frambära gärden af Riksens Ständers tacksamhet;
samt att, vid samma tillfälle, under beropandé
af
Den 2 2 Juli.
3065’
af samma vishet och kraft sorn inom ett öfver
all förmodan kort tidelopp beredt Riket sjelfständighet
och aktning, Riksens Ständer må vara
tillåtet inför Hans Maj:t yttra den förhoppning
de hysa , att när ett nytt Riksmöte samlar dem
inför Fhronen, de då måtte få betyga en lika
varm och underdånig glädje att se Rikets inhemska
Näringar fullkomligen upprättade ifrån
den mindre gynsamma belägenhet, i hvilken
de genom den förflutna tidens af händelserna
oundvikligen påkallade politiska skiften blifvit
försatte: anhållandes att framdeles få Hans Maj:ts
visa pröfning underställa de medel Riksens Ständer
ansett kunna dertill bidraga. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Följande Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets,
den 20 Juli på bordet lagda
Betänkanden och Memorial af den 12 och 151
julij föredrogos å nyo och bi föl lös, nemi.:
i!o i anledning af Herr Rrintzenskölds Memorial
, om vidtagande af medel lill Fabrikernas
Upphjelpande;
2:0 angående väckt fråga örn en ny och ali*
män reglering af de uti Riket nu antagna särskilta
Vigt-sorter;
3:0 om en ny Landtmätare-Faxa;
4:0 i anledning af de anmärkningar, som
blifvit gjorda vid Utskottets Betänkande om allmänna
Skogs-hushållningen;
5.te Bandet.
§59. 260,
go66 Ben 2 2 Juli,
*
5’.o angående så val inskränkning af Finska
Handeln, sorn förbudj i allmänhet mot vissa
varors införsel i Riket. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls med antagande
af det alternatif, som afstyrker nederlag
af utländsk Spannmål, Allmänna Besvärs- och
Oeconomie- samt Särskildta Utskottens den 20
Juli på bordet lagda Betänkande af den 18 Joli,
angående frågan om den vissa Städer beviljade
oinskränkta Nederlags-frihet. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Följande Stats-Utskottets den 18 och ig
Juli afgifne, och den 20 på bordet lagda Betänkanden
och Memorial föredrogos och biföllos;
1:0 angående den utländska Gäldens indragande
och inlösen;
2:0 angående Rikets utländska Gäld;
3:0 angående verkstäld revision af SubsidieRäkenskaper;
4:0
angående den summa, Som för Statsoch
Riksgälds-Verkens behof erfordras att, ge*;
nom allmän Bevillning, utgöras;
5:0 i anledning af Skånska Stenkols*Grufvans
Interessenters underdåniga ansökning om
Exportations-premier m. xn. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Len 3 q Juli»
2067
S. D. utats- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utsköttens
följande, den 15 Juli afgifna
och den 20 på bordet lagda, Betänkandert
föredrogos å nyo och biföllos, nemi.:
1:0 om yrkad lindring i Båtsmanshållet Uti
Sveriges Norra Provinser;
2:0 i anledning af väckt fråga örn enskiftes»
Inedlen för Skäne och Skaraborgs Län, samt odlings
understöd för Bohus Län ,
3:0 i anledning af Väckta Motioner om Upp»
muddring af Clara och Fateburs-Sjöarna, Samt
Börstrands och Carlbergs-vikarna ;
4:0 i anledning af framställda förslag, Ont
én Post» eller Forvagns-inrättning. Ut supra,
Éx Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Vid förnyad föredragning af Éag-Ut»
skottets den 15 Juli afgifna och den I9 derpå
följande på bordet lagda Memorial, rörande strpf»
fets skärpande för åverkan å Skogs-planteringarna
1 Skåne m. m., blef detsamma, jemte anta*
gande af första alternativet, af Bidd. och Adeln
bifallet. Ut supra,
Éx Prstocollo
G. Silverstolpe.
ö
S. D. Återremitterades, i anledning af gjorda
anmärkningar Och åtföljde af de samma, Statssamt
Baneo-Utskottens gemensamma Memorial
af
'S o 6 8
Den 22 Juli.
af den 15 Juli, samt Banco Utskottets den 13
Juli afgilna Memorial, hvilka bägge den 17 Juli
blifvit på bordet lagda, angående Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om understöd till Götha
Canal-verk. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Lades till Handlingarna ett Memorial
från Bevillnings-Utskottet, af den 17 Juli, hvilket
den 20 blifvit på bordet lagdt, innehållande
meddelande af en af Herr Drufva ingifven
vederläggning af Herr von Törnes anmärkningar
vid Herr Drufvas vederläggning af Herr v.
Törnes särskildta förslag till allmänna Bevillningens
utgörande. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högvördiga
Prest-Ständet, den 22 Ju.
li 1815*
S. D- Constitutions-lJtskottets förslag till förtydligande
af 5 §. 1 Mom. i Tryckfrihetslagen,
lemnades utan anmärkning till afgörande vid nästa
Riksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D.
Den 22 Jlili.
'a 06 9
S. D. Jr öredrogos å nyo och biföllos
Stats-Utskottets Betänkanden, angående: •
I:o Liqviderandet af Skulderna efter sista
Krig.
2:0 Kongl. Majus Nådiga remiss af Skånska
Stenkols-Grufvans Jnteressenters underdåniga ansökning
om Exportations-premier och Publikt
Lån m. m.
3:0 Den Summa som för Stats- och Riks»
gälds-Verkens behof erfordras att genom allmän-:
na Bevillningen utgöras.
4:0 Verkstäld revision af Subsidie-Räknin--  garna.
B eviilnings-Utskottets Memorial:
1:0 i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets förslag till förändringar i 1812 års
Chartas-Sigillatas-Förordning;
2:0 om den beskattning, som under namn
af Bevillning uppå diverse Titlar utgå bör.
Constitntions- Utskottets Memorial och förslag
till förändrad Redaction af Regeringsformens
94 §•
Allmänna Besvärs- och Oeconomie- Utskottets
Utlåtanden:
1:0 rörande ändring uti allmänna Enskiftes
stadgan i afseende på delning af Skogsmark;
2:o i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande om allmänna Skogshushållningen
;
3:0 öfver Herr Friherre Wrangels Memorial
om en ny Landtrnätare*Taxa. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
ao7o
Ven 2 2 Juli,
S. D. tuff er ytterligare föredragning af Stats»
Utskottets Betänkande och förslag till reglering
af åtskilliga omständigheter, hvilka äga gemenskap
med .Rikets Penninge-väsende m. m., beslöt
Prest-Ståndet att detsamma skulle till BancorUtskottets
Utlåtande öfverlemnas. Ut supra,
Ex Protocollo
J, U, salmqvist.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos
Stats* samt Allmänna Besvärs- och Oeconom
mie-Utskottens Utlåtanden, rörande;
i:o Enskiftes-medlen för Skåne och Skaraborgs
Län, samt odlings-understöd för Bohus
Län; och
2:0 lindring i Båtsmanshållet för Sveriges
Norra Provinser.
Stats-Utskottets Betänkande, angående Landshöfdingen
m, m. Herr Gr. Ankarsvärds och
Lands-Kamereraren Kammar-Rätts-Rådet Stråles
Sökta befrielse från ansvarighet för afl. Landt»
Rentmästaren von Sydows Balance.
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
Utlåtanden;
j:o om förbättring uti Organisationen och
Administrationssättet för Tullverket;
2:0 rörande Frälsehemmans-skyldighet att
utgöra Fångskjuts lika med Krono Skattehemman;
3:0 i anledning af gjorda anmärkningar vid
Ut
-
Den 8 2 Juli.
2071
Utskottets Betänkande om afhjelpande af vissa
kostnader för Bote- och Rusthållare. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist,
S. I). V id ytterligare föredragning af Bag-Utskottets
förnyade Betänkande om Straffets skärpande
för åverkan å Skogs-planteringarna i Skane, fann
Prest-Ständet för godt antaga det första af de
utaf Utskottet föreslagna alternativ, dock med
förbehåll att de deruti omförinälte Tillsynings*
män å Skogs-planteringarnes vård vid antagandet
skola inför Konungens Resp. Befallningshafvande
aflägga vanlig Tjenste-Ed , så framt de skola
aga vitsord uti de af dem åtalade mål.j Ut supra.
Ex Protocollo
J, U, Almqvist,
S. D. Då Stats Utskottets på bordet hvilande
Betänkanden , i anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Propositioner, angående Rikets1 utländska
Gäld och samma skulds indragande och inlösen,
nu ånyo föredrogos och biföllos, har Prest-Stån*
det, lifvadt af underdånigste vördnad och tacksamhet
för de visa och välgörande åtgärder, igenom
hvilka Hans Maj:t Konungen och Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen försatt Riket i tillstånd
att Otan Stats-Verkets synnerliga betungande
afbörda sig ofvanförmälda Gäld, ansett
sig böra vördsamt och vänligen inbjuda sina Re
spec
-
S07S
Den 2 2 Juli.
specdva MedStander till instämmande uti det beslut
, att genom én stor Deputation af samteliga
Piks Stånden inför Hans Maj:t Konungen och
H. K. H. Kron-Prinsen yttra Biksens Ständers
underdåniga vördnadsbetygelse och tasksägelse
för de flera fördelar och välgerningar, hvilka
genom Kongl. Majrts vishet och H. K. H. Kron*
Prinsens osparade och kraftfulla nit för Fäderneslandets
ära och sällhet blifvit Svenska Fol->
ket beredde. Ut supra,
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. E när Allmänna Besvärs- och Oeconömie-Utskottets
yttrande öfver de inom Prest-Ståndet
gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande
om medel till Vaccinationens befrämjande
nu till afgörande företogs, fann Prest-Ståndet
sig icke äga skäl att Utskottets yttranden i detta
ämne bifalla. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V. Almqvist,
S. D. Beslöt Prest-Ståndet anmoda Bevillnings-Utskottet
att skyndsammast uppsätta och
till justering hos Biks-Stånden ingifva Bedaetio»
nen af Bevillnings-Förordningen, så vidt det
med anledning af Riks-Ståndens redan vidtagna
beslut ske kan, på det att berörde Förordning
m§d möjligaste första må kunna till trycket bej
for
-
