# ID: svediakorp-gov1783
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 67,881
# sentences: 1,956
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
till Samteliga
Riks-Ståndens Protocoll,
Innehållande de Handlingar,
Hvilka till Riks-Standen blifvit aflemnade,
såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Stanners Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
samt
Riks-Standens Protocolls-Utdrag,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm 18 £5*
Femte Bandets Tredje Afdelning*
STOCKHOLM,
Tryckt hos A. G abelius, I8l6.
Utdrag af Protocollet > hållet hos Hög*
lofl. Ridd. och Adeln den i7 Juli
I8-I.5-
5. D. Vid gemensam föredragning af Allmänna
JBesVärs- oell Oeconomie-UtskotletS Betänkande
af den 26 sistl. Maj, angående Husbehof®
Éränvins-bränningen, samt Utskottets under deri
8 Juli afgifna Utlåtande öfver dervid gjorda anmärkningar,
stannade Höglofl. Kidd. och Adeln
i följande beslut:
I:sta Punkten af det första Betänkandet.
Biföilos första och andra Momenten af det sednare
Utlåtandet.
2:a Punkten birölls, jemte 3 och 4 Md*
menferna uti svaret; och för öfrigt gjordes deri.
tilläggning i afseende på Utlåtandet om sådana
pannor, hvilka, sedan halten blifvit påsatt, kunna
fyllas, att de Samma till bruk och nyttjande
böra förbjudas så vida liela hattens rymd icke
Uppgifves till bränning och med patinans kannetal
inberäkna^, hvarvid det sammanslagne kannerummet
likväl icke får öfverstiga hvad mot
Hemmans Värdet svarar, och hvad för en panna
högst är tillåtet.
g:dje Punkten. Ridd. och Adeln förklarade
sig icke kunna antaga den för Staderna tillstyrkta
Brännings-rättigheÉ och gjorde härvid det
&.e Bandet. i g 5- 186, tili*
Den 17 Juli.
tillägg att <1pss yttrande, huruvida Bränvins-bränning
i Staderna kunde upplåtas till Allmänna
Magazins-Direcrionen, skulle uppskjutas intill
dess Särskildta Utskottets Betänkande i den del,
sorn härmed äger gemenskap , varder företaget.
4tde Punkten af Betankandet bifölls.
5:te Punkten bifölls, jemte 6 Momentet i
svaret.
6:te och 7:de Punkterna biföllos med de
förändringar och tillägg, som innefattas uti 7:de,
8:de, g:de, I0:de och utte Momenterna af
svaret.
8:de Punkten bifölls med det uti ist:te Momentet
i svaret gjorda tillagg.
g:de Punkten. Den i i3:de.Mom. af svaret
häruti gjorda förändring bifölls.
louie Punkten bifölls, jemte hvad Utskot
-
Piks-Salen den 14 dennes, innehållande dess
Nådiga sanction å större delen af de af Riksens
Ständer antagna förändringar i Grundlagarna,
samt uppgifter af skälen, hvarföre Hans Maj:t
ej ansett sig böra godkänna andra bland dem;
och skulle afskrift af detta Kongl. Majus Tal till
Constitutions-Utskottet öfverlemnas, i afseende
i sammanhang dermed, uti svaret anfört
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Uppl! istes Kongl Majtts Nådiga Tal pa
pa
Den 17 Juli,
1477
på den 94 §. 'Regeringsformen ställande i öfverensstämmelse
med den 42. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
D. I->ag- samt Allmänna Besvärs"- ock Oeconomie
Utkoitens den 4 Juli afgifna och den
14 på bordet lagda Memorial, angående en allmän
Handels-frihet, samt upphäfvande af Product
Plakatet m. m., blef, vid förnyad föredragning,
af Hogloil. Ridd. och Adeln bifallet. Ut
supra.
Ex Protocollo
yl. g. Silverstolpe.
S. D. Lades till Handlingarna Allmänna Besvärs-
och Oeconomie Utskottets den 12 Juli afgifna
och sedan den 14 på bordet lagda Betänkande,
i anledning af väckt fråga, om förändring
af sättet att värdera Jord och Fastigheter
å landet, efter den så kallade Banco-methoden.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D. Sedan inom Ridd. och Adeln det yrkande
blifvit framstäldt, att Constitutions Utskottet
måtte åläggas, inkomma med upplysning
om orsakerna, hvarföre detsamma vägrat en af
^Ledamöterna i samma Utskott, atf, i frågan rörande
-
Den 17 Juli.
rande decharge för Stats-Rådet, vid Utskot®
tets Memorial bifoga ett särskildt yttrande, och
Hans Excellence Herr Grefven och Jjandtmarskalken,
uppå lemnad förklaring häröfver af samma
Ledamot, hvilken sådant hade blifvit förvägvadt,
ansett sig icke, ernof sitt begrepp om
Constitutionens lydelse, kunna göra proposition
om en remiss ^f denna beskaffenhet, samt denna
proposition icke dess mindre hade blifvit yrkad;
förklarade Herr Landt Marskalken, enligt
55 §. Riksdagsordningen, öfverläggningen hvilande,
och målet (b'ef l‘H Constitutions-Utskottef
förvisadt, att sig deröfver skyndsamt utlåta,
TJt supra.
Ex Protocollo
A G. Silverstolpe,
s r>, Da nu å nyo föredrogs Lag- samt Ali»
manna Besvärs- och Oeconomie Utskottens den
1 Juni afgifna , och den 22 derpå följande på
bordet lagda Memorial om afskaffande af Luderplatser
och allmänna Skallgångar, samt samma
Utskotts genom Protoco|ls Utdrag af den 8 Juli,
hvilket den il blifvit på bordet lagdt, ineddelta
Utlåtande ofver föregående Memorial ; blefvo
desamma af Högloft. Ridd. och Adeln afslagpa.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe.
. . v, -b* -
o'
D. Å nyo föredrogos Constitutions-XJtskottetg
den
Den 17 Juli.
1479
den 12 och 13 Juli afgifna och den 14 på bordet
lagda Memorial:
I:o rörande tillägg uti 46 och 56 §. §. Riksdags
Ordningen;
2:0 rörande en ny §., hvilkejt borde införas
mellan 37 och 3H §. §. Regeringsformen;
och hlefvo dessa förslag af Ridd. och Adeln
godkände till den kraft och verkan som 56 §.
Regeringsformen föreskrifver. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Bifölls Stats Utskottets den 13 Juli afgifna
och den 14 på bordet lagda Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss om
ersättning för 18 12 års Miantalsskrifnings-provision
i Norrbottens Län. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
O
S. D. Återremitterades Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Ul skot tets förlidne gårdag på bordet
lagda Betänkande, af den Io dennes, rörande
Håll och Gästgi fveri-skjutsen, i anledning af
den utaf flera Ledamöter gjorda anmärkning emot
olämpligheten af det tillstyrkande, att hvarje
Skjutshåll måtte, så vidt möjligt är, blifva
af tvänne mils längd. Ut supra.
Ex' Protocollo
A. G. Silverstolpe.
i4*°
J)en 17 Juli.
S. D. I anledning af den, efter af Konungen
oell Riksens Ständer vid denna Riksdag antagne
förändringar och* tillägg , sig företeende svårighet
vid Grundlagarnes Titulerande, vid skeende
©intryckning, enär dessa hittills blott af sina forsta
data utmärkas, och under dessa data dels i
sjelfva Grund lagarna, dels i andra officiella Handlingar
nämnas , och enär citationen i Grundlagarna
af de gjorda förändringarna bredevid Titlarna
icke skulle kunna förr än vid en annan
Riksdag beslutas och antagas; ansåg Hoglofl.
Ridd. oell Adeln för sin del den tjenligaste utvägen,
till erhållande af alltid gällande Titlar,
vara den, att Grundlagarne, vid omtryckningen
och sedan de lagligen gjorda förändringar uti
deni blifvit intagna, må alltid behålla sin Titel
och sitt först erhållna datum , jemte tilläggning
af orden: meri de sedermera af Konungen och Riksens
Stdnder antagna förändringar i samt att, för
öfrigt , blotta citationen af Titeln och datum ,
vare sig i eder eller andra officiella Handlingar,
alltid må anses derjemte till sin kraft och
verkan innebära denna tilläggning: uti hvilket
beslut de öfriga Respectiva Stånden skulle vanligen
anmodas att med Ridd. och Adeln sig
förena. Ut supra.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe.
$. T». R emitterades till;
Stats
-
Den i 7 Juli.
148!
Stats Utskottet
Ett Dictamen af Grefve Gyllenborg, Johan
Henning, angående vedergällning åi Stals Gorninissarien
Widegren for en förbättrad inrättning
af Rikshufvud-boken. Ut sup a.
Ex Protocollo
A. G. Siivsertofpe.
S. D. Sedan tinder närvä-a lide Riksmö'e, Kgl.
Majit i Nå er föreslagit, och Riksens S änder
bifallet att, domfört antal Ledamöter i IIof R t
måtte förr»indskas från 7 till *$ ; och Kongl,
Majit dessutom, för göromålens manget, ansett
nödigt att Kongl. Gotha Hof Rätt arbetade på 4
divisioner, men bemäl te Hof-Rätt bes,t o e af
endast 18 Le'arno er , och 2:ne således fel. fö att
utgöra fyra fullsutna divisioner, så beslöt Ridd.
och Adeln, att anmoda Stats Utsko.tet att för
dessa bägge Ledamöter, på Riks-S atén anslå nya
löner; uti hvilket beslut de öfriga Respectiva
Stånden skulle vänligen inbjudas att sig med
Ridd. och Adeln förena. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe.
S. D. Efte r uppläsning af Stats-Utskottets, se*
dan den 14 Juli på botdet, hvilande, Betänkande
af föregående dag , angående Sta.ts-regleringen
i allmänhet , samt med project till Riks-Sta; för
I816 och påföljande år intill nästa Riksdag, blef
det
-
1482
Dell 17 Juli.
detsamma af Högloft. Ridd. och Adeln bifallet.
Ut supra.
Ex Pro'ocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Efter förnyad föredragning , bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconomie Utskottets den
14 Juli pä bordet lagda Betänkande af den 6
dennes, i anledning af väckt fråga om Folkoch
Arbets-Scholors inrättande, i sammanhang
med Allmänna Fattigvården. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Före-regos ä nyo följande Constitutions
Utskottets 'en 13 Juli afgifna och näst påföljande
dag på bordet lag 'a Memorial :
I:o angående förändring i Rättegångssättet
uti Try kfrihetsmål, i fall det nu fastställda genom
en Jury icke skulle befinnas lämpeligt.
2:0 angående ett tillägg vid slutet af 60 §.
Regelings Formen
3:0 angående tillstyrkta förändringar i Tryckfrihets-
Lagen ; och godkändes de uti dessa Memorial
framställda förslag, till den kraft o h
verkan som 3b §. Regerings - Formen förmäler.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Den 17 Juli.
1483
S. D. F öredrogos å nyo och biföllos Stats-Utskottets
, dpn 27 Juni äfgifna och påföljande
dag på bordet lagda Bétätikande angående I öntillokning
för Penninge*löntagandé Civile Embefsoch
T jens tern än neri i allmänhet, samt samina
Utskotts ^den 6 Juli afgifne och den 7 samt 11
Juli på bordet lagde utlåtande ofver de anmärka
ningar, som vid föregående Betänkande bl ii vit
gjorde. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. B ifölls Constitutions-Utskottets seilan den
14 Juli på bordet hvilande Memorial, af den
a2 nästföregående, angående anmodan till EagComitéen,
att i Eagförslaget fästa synnerlig uppmärksamhet
på bestraffningssättet af de brott,
som kunna föröfvas emot Tryckfriheten och på
Rättegångssäret i Tryckfrihetsmål, på det tillfälle
må beredas, att äfven sådana mål, efter
den nva J,agens antagande, endast efter allmän
Eag må kunna afdommas. Ut supra,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Efter förnyad föredragning biföllos Allmänna
Besvärs- och Oeconomie Utskottets , den
6 och 12 Juli afgifna samt den 14 och 16 Juli
på bordet lagda Betähkandén och Memorial:
I o i anledning af vackt fråga om medel
till Svenska Klädes Fabrikernas upphjelpande.
2:0
Den 17 Juli.
2:0 i anledning af återremiss af Utskottets
Memorial', rörande ersättning åt Rotarna för Rote
Soldater,; hvilka i och for arbetet vid Götha
Canal blifva till krigstjenst oduglige.'
3:0 i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse rörande forändrade bestämmelser, i afseende
på levet et ingen af ho och halm.
4:0 i anledning af väckt fråga , om jemkning
i den vid de årliga och Kungs hästarna i
Sjette Fögderiet af Upsala Län skedde förvändling.
5:0 i anledning af väckt fråga om inrättandet
af Arbets- och Uppfostrings-hus för DuhlAllmogen.
Ut supra.
Ex Rrotocollo
A. G. Silverstolpe.
S. T). I anledning af en utaf en Ridderskapets
och A 'elns Ledamot, i den form Riksdags Ordningens
29 §■ fö esk ifver, anmält anmärkning
mot Fö e tagan e i Stats-Rådet, samt derå begärd
remiss till Cons itutions Utskotte , blef samma
remiss nu beviljad; och skulle i följe häraf
Cons1 itutions-U; sk o e:s föedragne .Memorial
om Decharge fö Stas-Rådes Ledamöter, de
Föredragande och Konungens Rådgifvare i Coramando
mal, blifva tills vidare hvilanöe. Ut
supra.
Ex Protocollo.
A. G. Silverstolpe.
Utdrag
Den 17 Juli. 1485
Utdrag af Hogvårdiga Prest-Ständets
Protocoll vid Ur thua Riksdagen i
Stockholm, den 17 Juli 1815.
O
S. D. Ate
Consututions-Utskottets
Memorial angående
förrättad granskning af S ats-Rådets Protocoll sedan
sista Riksdag; och
Stats Utskottets Betänkande i f, åga om medels
anslående till Svenska Theatern. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Ef ter ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs- och* Oeconomie Utskouets för'*-  nyade Betänkande, angående Hushehofs - Branvinsbrännningen
och dermed gemenskap ägande
omständigheter, b)efberö'de Betänkan eafPrestStåndet
bifallet, dock me - undantag af 5 Punkten
, i afseende på hvilken P est-S ander ansåg
proportionen imellan pannerym en af B änvinspannorna
och Pe sonalen i Städerna böra förblifva
densamrna, som enligt Kongl. Majtts Nådiga
Kungörelse angående B änvinsb änningen
den 9 Oc • 1812, och beslöt P est Stån et i öfrigt
anmoda Bevillnings TJtskot et att skyndsamligen
till Riksens S änder inkomma med Utlåtande
angående afgifcerna för Bränvins-tillyerkningen.
Ut supra.
Ex Protocollo
J. V. Almqvist.
1486
Den 17 Juli.
S. D. röredrogos å nyo oell bifalloS nedan*
sk ef ne ifrån U skotten inkomna och pä bordet
hvilanda Betänkanderi, nemi.:
ifan Allmänna Besvärs- och Otconomie Utskottet
.■ angående
I:o Folk- och Arbets-Skolors inrättan ’e 1
sammanhang med Allmänna Fa'tigvärden m. m.
2:0 Förändring i sättet att vän e a jord
och fas igheter å Ilandet efter den så kallade
Banco mefhoden.
3:0 Medel till Svenska Klädes - Fabrikernas
upphjelpande.
4:0 Förändrade bestämmelser 1 afseende på
levereringen af hö och halm.
5:0 Inrättande af Aibets-och Uppfostrings*
hus för Dahl Allmogen.
6:0 Jemkning i den vid de årliga och Kungs*
häsfames i ,6:te Fög .^eriet af Upsala Uän skedde
förvandling.
7:0 Häll- och Gästgifveriskjutsen samt föf«
höjning i Skjutslegan.
ifrån Stats-Utshottet ■ .
1:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, angående utbetalningen af de efter
Högstsalig Hennes Majr Enke-Drotlningen f. d<
Kongl.. Familjen i arf tillfallna Summor.
2:0 Angående understöd lör Hjelmare SlussVerk.
3:0 I anledning af gjo-dä anmärkningar vid
Utskottets Betänkan :.e angående Löfås Silfvert erki
ifråh
Den 17 Juli.
1487
if an Särskildta Utskottet:
Angående en fri Kolhandel. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. B, Ffier öfverläggning om Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconorriie - Utskottens gemensamma
Betänkande, angående en allmän.
Handelsfrihet och Product Placatets upphäfvanJe
m. m., och sorn Valltrfl. BorgareStåndet, med.
stöd af Kongl. Maj:ts Nådiga Försäkran den 23
Februari 1789, förklarat detta Betänkande vara
stridande emot Borgerskapets Privilegier, fänri
Prest Ståndet sig icke kunna berörde Betänkande
bifalla. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. I likhet med hvad Vällofl. BorgareStåndet,
jemlikt nu inkommet Protocolls-Utdrag
af den 14 i denna månad beslutit , fann PrestStåndet
för godt att till Constitutions - Utskottet
öfverlemna beredande af ett sådant Förslag,
hvarigenom den af Kongl. Maj:t anmärkta motsägelse
imellan Regerings - Formens g4 §. och
det beslutna tillägget uti Regerings-Formens 42
§. må undanrödjas. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U, Almqvist.
S. D.
1488
Den 17 Julim
S D. ti Protocolls-Utdrag af den iT i denna
månad inbjuder Hbglofl. Ridderskapet och Alein
sina Med-Srånd till instämmande deruti, att det
af Friherre And Cederström till Bevillnings Utskottei
afgifna Bevillnings-Förslag, med dertill
hörande Värderings-method samt alla härmed gemenskap
ägande Handlingar, må genom anslag
af Riksdagskostnads medlen från Tiycket utgifvas;
meri som det hitintills icke varit vanligt
att enskilda Riksdagsmans Memorial och Anföranden
blifvit på Statens bekostnad tryckta, och
då ett sådant prsejudicat i framtiden kunde leda
derhän att flere Riksdagsmän kun e anse sig berättigade
ait fa sina Memorial på allmän bekostnad
tryckta, hvarigenom en icke obetydlig
omkostnad skulle blifva Stats Verket tillskyndad ,
alltså ansåg Prest • Ståndet sig icke kunna uti
ofvanberörde beslut med Högloft. Ridderskapet
och Adeln instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Ahnqvist.
Utdrag af Vällofl. Borgare - Ståndet $
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 17 Juli
I8i 5-
S. T) Sedan Ffögv. Prest-Ståndet, genom Pra»
toeolls Utdrag under den 7 i denna månad;, inbjudit
Högloft. Ridderskapet oell Adeln samt
Borgare
-
Den 17 Juli.
I489
Borgare-Ståndet att utlåta sig, huruvida de ville
instämma uti Heder v. Bonde-Ståndets, i frågan
rörande tillökning uti de Kongl, och Furstliga
HofvensStat9-surnmor gjorda tillägg,samt Högloft.
Bidderskapet och Adeln, enligt nu uppläst Protocolls-Utdrag
af den ii juli, funnit sig icke
kunna frångå sitt i laglig ordning redan i detta
ämne fattade beslut, ville äfven Borgare-Ståndet
gifva Bespectivä Med-Stånden tillkänna, att
det, vid sitt bifall till Stats-Utskottets i ämnet
afgifna Betänkande , för sin del ansett tillägget
förfalla, så mycket mela sorn någon tillgång föl*
dessa nya anslag ej i Stats-regleringen linnes5
hvilket Beslut Ståndet nu ej eller funnit an»
ledning att frånträda» Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm»
S. D. \ id förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- Utskottets Utlåtande*
Uti det från Höglofl. Bidderskapet och Adeln *
Högvörd. Prest - Ståndet och Hederv. BondeStåndet
den 15 sisth Juni till Utskottet återremitterade
mål, angående husbehofs bränningen
och dermed gemenskap ägande omständigheter*
fann Borgare-Ståndet för godt, att förblifva vid
det beslut som Ståndet redan genom ProtocollsIJtdrag
af den 15 sistlidne Juli, sina Bespecti va
Med-Ständef, om antagandet af Allmänna Besvärs-
och Oeconomie * Utskottets under den s? 6
Maj i samma ämne aflåtna Betänkande, Vördt,
:te Bandet, 187- I88< samt
149°
Den 17 Julli
6amt och vänligen meddelat, till följd hvaraf
således de förändringar, på hvilka det nu upp»
lästa ytterligare Utlåtandet har afseende, blifvit
af Borgare - Ståndet ogillade och afslagne. Ut
supra.
Ex Protocollo
Cerl Ålagn. Robsahm.
S. D. Till Särskildta Utskottets den 14 Juli
på bordet lagda Memorial af föregående dag,
om utbetalning af det arfvode och de tractamenten,
som blifvit Utskottets Secreterare , Canzlioch
Vakt-betjening tillaggda, lemnade BorgareStåndet
nu, vid förnyad föredragning , sitt bifall.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Ålagn. Robsahm.
S. D. Jemte åberopande af hvad BorgareStåndet
Uti särskildt denna dag afgifvet Protocolls-Utdrag
anfört , rörande det sällsamma behandlingssätt,
hvaruppå frågan om så kallad allmän.
Näringsfrihet blifvit uti det sammansatta
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie*
Utskottet pröfvad och af tvänne Stånd afgjord,
då Prest-Ståndet ansett denna fråga vara af Privilegii-natur
och Borgare - Ståndet i densamma
icke deltagit, finnér Borgare - Ståndet sig destomindre
kunna godkänna det af Höglofl. Ridder»
skåpets och Adelns samt- det Hederv. BondeStåndets
Ledamöter uti ofvanberörde Utskott
afgifna Utlåtande af den 4 i denna månad , om
d*t
\
Ben 17 Juli. *49*
tlef. så kallade Product - Placatets uphäfvande ,
sorn de derom utkomna Författningar , enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga Försäkran den 23 Fehr.
1809, utgöra en del af Borgare - Ståndets Privilegier,
hvilka, utom Samtliga Piks-Ståndens öfverenskommelse
och Konungens bifall, hvarken
kunna jemkas eller förändras.
Vid läsningen af meranämnde Betänkande*
har det icke undfallit Ståndets uppmärksamhet,
huru ringa kännedom deruti röjes om rätta
grunden till de fö; fattningar, hvilkas tillvarelse
och efterlefnad såsom Eiksförderfliga blifvit franistälda.
Kongl. Förordningen den 10 November
1724, eller det egentliga så kallade ProductPlacatet
innehåller, att främmande ej måge med
egna eller andra utrikes befraktade fartyg, vid
confiscation af skepp och göds, hitförä andra ärt
deras egna” lands-producter; och Kongl. Förklaringen
öfver samma Förordning den 28 Febr.
1726 innehaller, utom nyssnämnde stadgande,
förbud för främmande, att imellan inrikes hamnar
frakta Svenska produeter samt att Svensk
man ej må med främmande fartyg hilföra andra
produeter än sådana, som til lhöra det land
hvarifrån det fraktade fartyget är hemma.
Då dessa stadgar tillkommit af det reciproqua
förhållande, som imellan alla sjelfständig»
Stater, hvilka drifva activ handel, alltid ägtrum
, och hvartill England igenom dess navlgations-act
långt förut gifvit anledning, lärer det
aldrarnindst af någon Svensk man böra inissbilligas,
att dess Regering igenom en sådan.Författning
velat bestämma Nationens Härdighet
äfven
1492
Den 17 Julh
äfven i Commercielt afseende. Den redbara
nytta- Riket medelst denna anstalt vunnit genom
ökad tillgäng på öfvade Sjömän för Flottornas
behof , genom uppmuntrade inhemska
Skeppsbyggerier och genom en mera vidsträckt
och lönande frakt-handel, som på ett så betydligt
sätt godtgjort de förluster, hvilka genom exporternas
mindskning dessa sednare åren uppkommit,
erkännes dessutom af alla, som uti enskilta
Medborgares förkofran kunna inse Samhällets
styrka och forsvar.
En af Regeringen vidtagen ytterligare och
med Producr-Placatet ingen gemenskap ägande
åtgärd tHl Svenska sjöfartens uppmuntran är
skillnaden imellan tull-umgälder för fria, halffria
och ofria fartyg , hvilken skillnad såsom äfven
en motsvarande följd af andra Nationers
dylika Författningar, icke eller torde för alltid,
höra upphäfvas, så länge vårt Fädernesland på
ett så ärofullt sätt, som för det nä varande, intager
ett rum ibland Eurepäs sjelfständiga Stater.
Slutligen har Borgare-Ståndet äfven skolat
anmärka, det rättigheten att reda i skepp icke
är Stan let förbehållen, utan tillhör hvarje Svensk
man, Skeppsklarerare och Flandelsbetjenter endast
derifrån undantagne; och beslöt BorgareStåndet
att dessa anmärkningar sina Respectiva
Med-Stånd vördsamt och vänligen meddela. Ut
supra._
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D.
Den 17 Juli.
1493
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet
Herr Borgmästaren E. G. Sturnegks Motion om
anslående af arfvo e för Herr Stats • Commissarien
och Riddaren Widegren, i och för dess
Stats-Utskottet lemnade biträde. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D, Allmänna Besvärs- oell Oeconomie-Utskottets
följande den 14 Juli på bordet lagda
Betänkanden föredrogos å nyo och biföllos:
i:o Af den 6 Juli om Folk- och ArbetsSkolors
inrättande.
2:0 Af den 12 Juli, om jemkning i den
med de årliga och Kungshästarnes i Sjette Fögderiet
af Uppsala Län skedda förvandling.
3:0 Af samma dag, 0111 förändrade bestämmelser
, i afseende på levereringen af hö och
halm; och
4:0 Af samma dag, om inrättande af Arbets-
och Uppfostringshus for Dal - Allmogen.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs* och Oeconomie-Utskottets Betänkande
af den 12 Juli, som den 14 lades på bordet, i
anled
-
»494
Dm i 7 Juti,
anledning af väckt fråga om förändring af sättet
att vardera jord och fastigheter å landet, ljit
liorgare Siandet dervid bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
Q
S. D. A nyo föredrogos Constitutions-Utskottets
särskildta Memorial af den 13 Juli, hvilka
ilen 14 lades pä bordet , angående åtskilliga föreslagna
förändringar och tillägg:
iso i 37 och 38 §• §. Regerings - Formen,
2:0 i 6q §, Regerings-Formen ,
3:0 i 46 och 56 §. §. Riksdags Ordningen,
4:0 i flera §• §• af Tryckfrihets-Förordningen
, och
5:0 om den i Tryckfrihets-mål inrättade
Jury’s afskaffande vid na^ta Riksdag, i händelse
den finnes icke uppfylla dess ändamål eller emot
Nationens lynne vara svarande j Och hvilka
Memorial antogos att hvila till nästa Riksdag ,
för att enligt 56 §. Fegerings-Formen hehand*
las. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm,
4 '
B. B. C onstitutions-Utskottets anmälan uti ett
ilen 14 Juii på bo det lagdt och nu åter föredraget
Memorial af den 12 förutgående, röranr*
de nödvändigheten af anmodan till Lag-Comitéen
om uppmärksamhet i JLag-försläget på bestraffnings
-
Den 17 Juli.
1495
ningssättet af brott emot Tryckfrihets-Lagen,
blef nu af Borgare-Ståndet gillad och godkänd.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. B. B iföllos, vid förnyad föredragning, Statsutskottets
Betänkanden af den 13 Juli, hvilka
den 14 lades på bordet, angående:
1:0 Stats-Verket , i hvad som rörer tredje
Hufvud titeln, innefattande försvars-verket till
Lands- och Sjöss;
2:0 Stats regleringen i allmänhet och med
Project till Riks-Stat för 1816 och påföljande år
intill nästa Riksdag; och
3:0 ersättning för 1813 ars Mantalsskrifnings-provision
i Norrbottens Län. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Vid förnyad föredragning af Oonstitutions-Utskottets
under den 13 i denna månad
afgifna och den 14 på bordet lagda Memorial,
angående granskningen öfver Stats-Rådets Prptocoll
och decharge för dess T,eda möter och Fö*
redragande samt för Konungens Rådgifvare i
Commando-mål, fann Borgare-Ståndet för godt
bifalla icke allenast att en sådan decharge roa
meddelas utan ock hvad ydskottet för öfrigt hemställt
och tillstyrkt. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
3496
Den 17 Juli,
S, U, IJorgare-Ståndet, har tagit i öfvervägande
hvad de sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotten anfört uti deras
den 4 i denna månad afgifrie Betänkande uti frå»
gan om den så kallade Näringsfriheten; och har
Borgare-Ståndet anmärkt vid formen af detta Betänkande,
att sedan Högvördiga Brest Ståndet
och BorgareStåndet funnit denna fråga, såsom
rörande sistnämnde Stånds privilegier, icke kunna,
ernot ^ Regeringsformens föreskrift, till behandling
upptagas i det skick den samma nu
blifvit vackt och till Riksens Ständer inkommit,
utan bo;-de således förfalla, och nyssnämnde tvänne
Stånds Ledamöter uti de sammansatta Utskotten
i följd deraf förklarat, det de, emot deras
Stånds sålunda vidtagne beslut ej ansett sig
kunna uti någon öfverläggning i ämnet deltaga,
eller yttrande deruti meddela, hafva icke dess
mindre Ledarnöterne af de tvänne öfriga Stånden,
nemi.: Höglofl. Ridd, och Adeln samt
Hedervärda Bonde-Ståndet samma fråga till afgörande
företagit; men som Grundlagens esprit
bjuder, att Ledamöter af Utskott skola samfällt
deltaga åttnindstone uti öfverläggningen om ärendemas
beredning och utarbetning, och samma
Grundlag icke medgifver rättighet för ett eller
annat Stånds Ledamöter att, i sig gifvande
egenskap af Utskott, särskildt pröfva och till afgörande
hos Riksens Ständer framställa ämnen,
hvilka röra det 3:dje eller 4lde Ståndets enskilta
fri- och rättigheter, hvilket förhållande likväl
vid denna fråga inträffat $ alltså, och då på sådan
-
Hen 17 Juli.
•»497
dan grund Borgare-Ståndet icke kunnat till hufvudsaklig
pröfning upptaga det af Höglofl. Ridd.
och Adelns saint Hedervärda Bunde-Ståndets
.Ledamöter, utan medverkan af de tvänne öfriga
Stånden, afgifna Betänkande, har icke eller
Borgare-Ståndet funnit skäl att frångå dess i detta
ämne den 28 Juni redan fattade beslut.
Då likväl frågan om oinskränkt Näringsfrihet
ej allenast blifvit med värma omfattad och
af de tvänne Bespecti va Riks-Stånden , som deröfver
sig yttrat, framställd med den utförlighet
af Théoretiska satser, hvilka någon gång kunna
hänföra omdömet till motsägelse af erfarenhetens
bevittnade sanningar, utan ock hos allmänheten
väckt en, efter Borgare-Ståndets tanka, mindre
förtjent Uppmärksamhet, i anseende till samma
frågas förmenta inflytelse på Statens välfärd och
Medborgares rättigheter, anser Borgare-Ståndet,
både af aktning för Med-Stånden och för egen
tillfredsställelse, sig höra öppet förklara, att då
Spannmåls-handeln är, hvad den bör vara, fullkomligt
fri, och Victualie-handeln äfven vid
denna Riksdag af samtliga Riks-Stånden är förklarad
lika oinskränkt : då Landet har rättighet
att hålla alla behöfliga Sockne-, Bruks- och Säteri-Hanötverkare:
då Landtmannen äger5 ej allenast
för eget behof, fabricera allt hvad honom
godt synes, utan ock till Städerna klanderfritt
införa och afyttra sina produeter: då Fabriker
nu mera utan hinder kunna på Landet anläggas:
då hvarje Svensk man äger rättighet att reda
i skepp, och Ridd. och Adeln särskildt, att
exportera sina egna effecter, och dessutom hvarje
-
1498
Den 17 Juli.
je Riddersman samt Statens Embetsman, försedd
med Konungens FuUmagt, kan och bär till Conr
tingent-Borgare på Grosshandel antagas, enär han
i laglig ordning derom sig anmäler; då ändteligen
vid Eandtrnanna-Näringarna i vårt land ännu
icke finnes så stort öfverflöd af arbetare , att
någon enda individu skall kunna nämnas, sorn
blifvit Näringslös derföre, att han, såsom obehörig
till inmängande i borgliga yrken, derifrån
blifvit tillbaka vist, utan den allmännaste klagan
deremot fores öfver bristande händer vid
Jordbruket, och då alla dessa styrkte förhållanden
både af erfarenhet och bestämda lagar, icke torde
kunna bestridas, är det för Borgare-Ståndet
ännu icke uppenbart, hvilka stora Riksgagneliga
fördelar skulle tillskyndas de tvänne Kespectiva
Med-Stånden af den så ofta påyrkade oinskränkta
Näringsfriheten, om dermed'icke åsyftas en
fullkomlig upplösning af Borgare-Ståndet såsom
integrerande del af Rikets nu varande och af våra
Grundlagar fastställda representation, samt undanrödjande
af alla de reglementariska föreskrifter,
hvilka till bibehållande af ordning i Städerna
, till att bestämma Borgare Ståndets plats i
Samhället, och den grund hvarefter Ståndet utgör
sina betydliga Krono- och Slads-utgifter, blifvit
af Sveriges framfarna Regenter, med de öfriga
Ståndens då odelade bifall, utfärdade, och
hvilkas vishet, i afseende på Statens construction,
lika litet torde böra ställas i fråga då de lämpas
på Borgare, som på något annat Stånd.
För att blifva representerande Ledamot af
Ridd. och Adeln fordras antingen bördens rätt,
eller
Den 17 Juli.
1499
eller Konungens nåd att till Adelsman varda
upphöjd. För att blifva representerande ibland
Prest Ståndet fordras, utom innehafvande Embete,
manga prof innan man dertill kan antagas,
och hos Bonde Ståndet fordras, utom ägande rätt
endast till Krono skatte jord, äfven den egenskapen,
att aldrig hafva haft någon offentlig
tjeristbefattiung. Borgare-Ståndet ensamt skulle
genom det föreslagna frihets-systemet, hädanefter
blifva satt i nödvändighet, att utan urskillning
af mer-eller mindre dugliga subjecter ibland
sig emottaga hvilket! som heldst sig dertill
behagade anmäla, som alltså med detta
Stånd genast skit'le dela alla deras genom flit
och mödor samlade och gjorda vackra inrättningar
till understöd för sådana dess egna Medlemmar,
sorn dertill äro lagligen berättigade; som
skulle deltaga uti och snart ensamme styra Städernas
Oeconomiska angelägenheter, välja och
tillsätta deras Magistrats-pei söner och öfriga Tjenstemän
samt innan kort tid äfven blifva deras
Piksdags Representanter. Och hvad är det, som
till förekommande af sådana oredor Borgare-Ståndet
nu fordrar att bibehålla? Endast det regleinentariska
, som föteskrifver sättet och lärotiden
för att blifva en närande Medborgare, så att detta
Samfund också hädanefter måtte komma att
utgöras af i sina yrken kunniga och i sin lefnad
välfräjdäde personer, 'och har det väl funnits
eller finnes det ännu någon Svensk man,
som är hindrad att härtill dana sig?
Borgare-Ståndets p i i vi 1 eg i er äro icke personliga.
Detta Stånds -Ledamöter förvärfva sin
1500
Den 17 Juli.
ej afundsvärda rättighet, med arbete och moda
ifrån deras första ungdomstid, och när denna rättighet
är vunnen, måste dock dess innehafvares
hela framtida utkomst vara grundad på en stadig
omtanka och arbetsflit. För denna rättighet
erlägga de både till Stat och Stad icke obetydliga
utskyfcfer, och tryggt i medvetandet af uppfyllda
pligter, kan BorgareStåndet yttra, att det
aldrig eftergifvit något af sina Respectiva MedStand
i nit och uppoffring , då i stunder af allmän
våda Rikets behof påkallat redliga Medborgares
hjelp och understöd; hedrande skall ock
för detta Stånd i alla tider blifva den mängd af
kostbara inrättningar, utom deras egna samhällen,
till allmän nytta, hvilka genom deras Fäders
sparsamma hushållning blifvit stiftade och
grundlagde och ännu af Ståndets Medlemmar
oafbrutet stiftas.
Enär alltså ingen ting finnes i BorgareStåndeis
privilegier och rättigheter, som skadar
Samhällets trefnad och välstånd, och Ståndet
dessutom vid nästförflutne Riksdag hos Kongl.
Maj:t underdånigst anhållit, att hvad som genom
tidernas förändrade skick kan finnas mindre nyttigt
och lämpligt i det reglementariska för dess
sammansättning, skulle öfverses och förbättras;
Ståndet äfven har sig bekant, att en Cornitée på
Konungens Nådiga Befallning dermed är sysselsatt;
så förmodar Ståndet , att deras Respectiva
Med-Ständer ej skola anse för Skrå-anda, hvad
rom har sin grund i billighet och de förhållanden
som Engen imellan Medborgare utstakat.
For sin del hvarken vill ^ eller skall Borgare
Ståndet
-
Den 17 Juli.
1501
Ståndet af sina Med-Ständ begära sådana eftergifter
eller uppoffringar, som skulle närma deras
lagliga rättigheter, öfvertygadt derom, att
första vilkoret for sann frihet ar lydnad för lag,
aktning för andras rätt och ordning i allt. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
Frotocoll vid urtima Riksdagen i
Stockholm, den 17 Juli 1815»
S. D. S edan de Bespectiva Med-Stånden funnit
sig i tillfälle, att, fastän Banco-Utskottet deröfver
sig icke utlåtit, pröfva Stats-Utskottets den
26 sistledne Maj afgifne och sedan den 3 Juni
hos Bonde-Ståndet på bordet hvilande Betänkande,
angående anslag af medel för Läns J_,azaretterna
och den å Kungsholmen belägna, Kronan
tillhöriga och. hos Banken pantförskrifna
Bränneri-Egendoms begagnande till Curhus-Inrättning
för Stockholms Stad och Län : så företog
nu äfven Bonde-Ståndét denna fråga till afgörande
och pröfvade skäligt bifalla allt hvad
Stats-Utskottet i berörde Betänkande tillstyrkt.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
$. D.
1502
Den 17 Juli.
S. D. Vl nu åter föredrogs Allmänna Besvärs*
och Oeconomie » Utskottets den 8 innevarande
månad afgifna och sedan sista Plenum på bordet
hvilande Utlåtande uti det;, från Höglofl.
Bidderskapet och Adeln , Högvördiga Prest-Stån»
det och Hedervärda Bonde-Ståndet, den 15 sistlidne
Juni till Utskottet återremitterade Mål,
angående Husbehofs - Bränvinsbränningen och
dermed gemenskap ägande omständigheter; stannade
Bonde-Ståndet, efter föregången öfverläggning,
uti det beslut, att Utskottets den 26 Maj
och, den 8 i denna månad afgifna Utlåtanden
antagas, utom i den delen, hvarigenom Bränvinsbränning
blifvit tillåten Städerna, så att förslaget
derom helt och hållet afslås; dock med
förbehåll för Gästgifvare å Landet, hvarest liela
åboer tourvis bestrida gästningen, att de alla
skola vara berättigade till resande försälja bränvin
, samt att mål rörande oloflig bränvinsförsäljning
å Landet endast böra upptagas och pröfvas
af Domstolen i orten; om hvilket beslut,
vördsam .och vänlig underrättelse skulle öfriga
Biks-Stånden meddelas. Ut supra.
Ex Protocollo
*
Olof Werlin.
S. D. Upplästes ett från Höglofl; Ridderskapet
och Adeln ankommet Protocolls-U clrag för
den 14 J'uli, af innehåll , ätt i anledning af
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottets
Utlåtande af den 6 Juli ofver de hos Ridder
Sk
cl OQ t
Den 17 Juli*
1503
skåpet och Adeln gjorda anmärkningar vid Utskottets
den 9 sisth Maj afgifna Betänkande,
angående yrkad ändring af Tjenstehjons flyttningstid,
Höglofl. Ridderskapet oell Adeln beslutit,
att flyttningsfiden borde utsättas till den.
15 October, samt för Stockholm, der 2:ne flyttningstider
äro, tillika till den 15 April, äfvensom
uppsägningstiden borde en half månad förlängas:
och ville Ridderskapet och Adeln inbjuda
sina Med Ständer att" i sitt sålunda fattade
beslut instämma.
Uppå derom gjord framställning, förklarade
Bonde-Standet sig icke finna skäl att frångå
sitt i ofvanberörde mål redan fattade beslut.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. I\ongl. Maj:ts den 14 i denna månad
på Riks-Salen meddeldta Nådiga svar uppå Riksens'
Höglofl. Ständers den 7 -förutgående aflåtna
underdåniga Skrifvelse, angående de antagna från
de 3:ne sista Riksdagarna livilande Lagligen beredda
förslag till förändring i Grund-Lagarna,
upplästes; och som deraf inhämtades' att Kongl.
Maj:t, med antagande af det tillägg Rikets Ständer
föreslagit i 42 §, af Regerings-Formen, ansett
nödigt att derpå följande 94 §. sättes i öfverensstämmelse
med den således förändrade 42 §.
och att förslaget dertill vid denna Riksdag be-'
redes, för att vid den nästkommande Lagligen
afgöras, så blef denna del af Kongl. Majus Nå
diga
-
1504
Den 17 Juli.
diga svar remitterad till Constitutions-Utskottet j
för att med utlåtande deröfver inkomma. Ut
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin«
S. D. Tf1 öredrogos åter Constitutlons - Utskottets
den 12 och 13 Juli afgifna och dagen derefter
hos Bonde-Ståndet upplästa Memorial, med förslag:
l:o
Till tillägg i 46 och 56 §• §• af Riks*
dags-Ordningen.
2:0 Till förändringar i Tryckfrihéts-För»
ordningen.
3:0 Till en ny § imellan 57 och 38 §. §.
Regerings-Formen.
4:0 Till tillägg vid slutet af 60 §. Regerings-Formen
; och
5:0 Angående rättighet för Riksens Stan»
der att vid nästa Riksdag afskaffa den nu antag»
na Jury i Tryckfrihetsmål , örn den ej skulle
finnas uppfylla sitt ändamål eller vara stridande
mot Nationens lynne.
Vid öfverläggningen om dessa förslag hade
ingen af Ståndets Ledamöter något att deremot
erinra, och blefvo berörde Memorial lagda
på bordet till nästa Riksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin t
S. D.
/'
Den 17 Julh
i5°5'
S. D. Lifter uppläsande af Vällofl. BorgareStåndets
Prötocolls-Utdrag för den 14 dennes»
innehållande att bemälte Stånd till Stats Utskottet
öfverlémnat, att för verkställighets befordrande
å Rikets Ständers Beslut, 1 anledning af Kong!»
Majtts Nådiga Proposition om inrättande af Allmänna
Arbets- och Correctionshus i Riket, nödiga
medel dertill anslå; fann Bonde-Ståndet
för godt att med denna Vällofl. Borgare-Ståndets
åtgärd sig förena. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Wettin.
S. D. Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oö*
Conomie Utskottens den 4 Juli gemensamt äfgifiia,
och den 14 på bordet lagda Betänkande, öfver
vackt fråga om ert allmän Handéls-frihet»
Och Product-PlaCatets upphäfvande m. m.» föredrogs
, och blef äf Bonde-Ståndet till älla delar
gillad t. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Af Vällofl. Borgare Ståndets ProtocoilsUtdrag
för den 14 i denna månad inhämtades»
att sedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln » Uti*
der den 32 J'uli, uti Borgare-Ståndets den i<t
beslutade tillägg i underdåniga Skrifvelsen Otti
Comitéen till Reglering af Statens Embeten och
Tjenster* instämdt på det sätt, att till Rikets
ip.te Bandet. 28g- igö. Ständer#
Den 17 Juli.
S änders Ledamöter i denna Comitée borde för*
ordnas en Fullmägtig i Banken och en i Riksgälds
Contoiret for hvarje Riks-Stånd; hade Borgare-Ståndet
funnit för godt, att med Höglofl.
Ridderskapet och Adeln härutinnan instämma.
Med dessa Höglofl Ridderskapets och Adelns
samt Vallöf!. Borgare Ståndets Beslut, förenade
sig nu äfven Bonde-Ståndet. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. ^ id föredragning af Stats-Utskottets sedan
den 14 dennes på bordet hvilande Betänkanden
af den 13 förutgående.
1:0 Angående Stats Regleringen i allmän*
het och med Project till Riks-Stat för I816 och
påföljande år intill nästa Riksdag.
2:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Remiss om ersättning för 1812 års Mantalsskrifnings-provision
i Norrbottens Län; och
3:0 I anledning af Kongl. Maj »s Nådiga
Proposition om Stats-Verket, uti hvad som an-;
går Tredje Hufvud-Titeln, innefattande Försvärs-verket
till Lands och Sjös;
Blefvo desamma af Hedervärda Bonde-Stan*
det gillade och antagna. Ut supra.
Olof Werlihi
Ex Protocollo
S. D.
Den 17 Juli.
S- D. JCifter skedd föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- Utskottets sedan sista
Plenum pä bordet hvilande Betänkande , af den
6 Juli, i:o i anledning af väckt fråga om Folkoch
Arbets-Skolors inrättande, i sammanhang
med Allmänna Fattigvården; och q:o om medel
till Svenska Klädes-Fabrikernas upphjelpande,
fann Bonde-Ståndet för godt, att hvad härutinnan
blifvit tillstyrkt, bifalla. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos Samtliga Riks.Stånden5 den 17 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Eders Kongl. Majit få Riksens Ständer
i underdånighet anmäla, att de utöfvat den
rättighet, I03 §. Regerings-Formen och 64 §.
Riksdags-Ordningen dem tillkänner, och utvalt
en Nämnd genom hvars omröstning blifvit för-?
klaradt, att Högsta Domstolens samtlige Ledamöter
äga Riksens Ständers förtroende, och böra
vid deras Sysslor bibehållas.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersatec
På
1508
Den 17 Juli.
På Riddersk och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t. landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan.
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks Stånden den 17 juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Sedan Eders Kongl. Maj:t till understöd för
SöderTelge Canal-byggnad i Kader täckts bevilja,
att till och med år 1816, Bolaget skulle bibehållas
vid åtnju an let af 5 Procents renta å till
byggnadens be 'rifvande på Actierna gjorde insättninga’-,
hvilken renta af Eders Kongl. Maj:C
under Nionde Hufvud-Titeln blifvit utbetald,
hai hos Riksens Ständer motion blifvit väckt,
att ett så ant understöd af 5 procents, renta på
nuvarande och än vidare framdeles skeende tillskott
af Bolags intressenterna, måtte få åtnjutas L
20 år efter Canal arbetets fullbordan, hvarigenom
interessente ne skulle få en välgrundad anledning
att fo t fara i de erforderliga insättninga
na, som redan utgjort 123 procent utöfver
anteckningsumrnan, samt komma att till
nära 200 procent densamma öfverstiga.
I betraktande deraf, att ifrågavarande arbete
är af särdeles vigt och nytta, i afseende på
befordrandet af en lättare och säkrare communi
cation
-
Den 17 Juli.
1509
cation imellan Provinser, hvilka nu icke utan
svårighet med hvarandra trafikera, hafva Riksens
Ständer ansett det bidrag, som sålunda a£
Statens medel blifvit lemnadt och nu är föreslaget,
vara ringa i jemförelse med ändamålet,
och hvad för alla andra i Riket befinteliga Canal.
inrättningar blifvit beviljadt; hvarföre, enär
ifrågavarande biträde kan utan Statens särskildta
betungande till vagabringas genom medlens anslående
af Nionde Hufvud-Titelns tillgång, med
hvars föremål de ta behof fullkomligt står att
förena, Riksens Ständer beslutit, att detta beviljade
understöd af 5 procents renta på nu gjorda
eller framdeles tillgörande förskott och inbetalningar
till SöderTelge Canals fullbordande, än
ytterligare må fortfara; men då Riksens Ständer
ej vilja sträcka sin åtgärd till en längre tid, än
den, för hvilken de nu egenteligen hafva att
besluta, hafva de bestämt tiden för detta anslag
till 5 år, eller till och med år 1820; hvilket
allt Eders Kongl. Maj:t härmed i underdånighet
skulle tillkännagifvas.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner ,
h, t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndet*
vägnar
J. Å. Lindblom,
n. v. Talman.
På
1510
Den 17 Juli,
Pi Borgare-Ståndets
vägna-r
H. Schwan ,
h. t, Talman?
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lurs Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-Står.den d, 17 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Hos Riksens Ständer har blifvit föreslaget,
att, på sätt som vid 181'2 års Urtima Riksdag
blifvit af Riksens Ständer Malmö Stad beviljadt
, till understöd vid uppförande af Cassernoch
Stallbyggnader för en derstädes förlaggd fördelning
af Mörnerska Husar - Regementet , ett
penningelån af Tjugu 3 Trettio Tusende R.-dr
Banco matte beviljas Staden Ystad, till fullbordande
af en Cassernbyggnad för tvänne i Staden
förlagda Esquadroner af nyssnämnde Regemente.
Riksens Ständer, som funnit for godt härtill
bifalla , hafva varit betänkte på medel till
det begärdta länets bestridande ; och då de 25,000
R:dr Banco, hvilka utaf det år 180g ät Vesteroeh
Norrbottens Läns Invånare försträckte Lån ,
skola återbetalas, icke äro påräknade eller disponerade
till några andra behof och utgifter, hafva
Riksens Ständer beslutit , att nyssberörde
summa till i frågavarande ändamål anslå. Men
som dessa medel icke blifva att tillgå förr än
åren I8l6 och 1817, hafva Riksens Ständer velat
tillåta, att 10,000 R:dr valda af RiksgäldsContoiret
förskjutna på det sätt, att hälften eller
5,000 R:dr hålles Staden tillhanda nästkomman
-
de
Den 17 Juli.
15H
de ar 1816, och andra hälften 1817, hvaremot
de återstå* nde 15,000 B:dr icke från BiksgäldsContoiret
måga utbetalas förr eller i annan ordning
, än Vesterbottniska medlen inflyta och
Gontoirets förskott deraf blifvit godt gjordt.
För det beviljade lånets erhållande hafva
Biksetis Ständer velat föresk ifva följande vilkor:
i:o A alla summor, hvilka i afräkning på
lånet utgå, skall renta till fyra för hundradet
om året erläggas ifrån lyftningsdagen
2:0 Skall den ännu återstående Cassern
byggnaden
vara fullbordad sednast om 2tne år,
att räkna från den dag, då första summan i
Biksgälds-Contoiret Uttages.
3:0 Efter dessa 2:ne års förlopp skola, jemte
fyra p/oCents renta å hvad Staden utaf lånet
innehar, tillika oafbrutet hvarje af de påföljande
åren afbetalas två proCent å Capitalet, och hvilka
två proCent beräknas å hela lånsurnman , så an
den var, då första afbetalningen skulle verkställas.
Men derest någon del af de beviljade 25,000
B:dr skulle komma att lyftas efter byggnings-tidens
slut, bör å ett sådant belopp, likasom å
det öfriga, äfven afbetalas två proCent, sedan ett
år från uttagningsdagen fö fallit.
4:0 Till Biksgälds - Contoirets säkerhet och
innan något uppå lånet får lyftas, skall Staden
aflemna dess till Contoiret ställda förskrifning å
Tjugufem Tusende Bdr Banco, inrättad i öfverensstämmelse
med ofvan stadgade vilkor, och
ined tillägg, att, derest med betalningen af rentan
eller de 2 proCent, hvilka, enligt 3:dje punkten
böra på capitalet årligen erläggas, skulle
dröja
35*2
Den 3 7 Juli.
dröja två månader utöfver förfallotiden, kommer
lånet att anses såsom förfallet, och genast infordras
; och undertecknas denna' förskrifning af
Magistraten och Borgerskapets Äldste, i Stadens
namn och å dess vägnar, med förbindelse, att
en för alla och alla för en betalningen ansvara.
5:0 Böra dessa Deputerade utses och formligen
autoriseras att ej mindre i afseende på förefallande
frågor om lånet, så väl uti RiksgäldsContoiret,
som vid Domstolar och ExecutionsSäten,
representera Staden Ystad, än äfven sjelfve
eller genom Ombud, hvilka af dem befullmägtigas,
uppbära och qvittera penningarna i Riksgälds-Contoiret.
6;o När någon af dessa Deputerade med döden
afgår, eller eljest skulle komma i belägenhet,
att ej kunna fortfara med den honom i afseende
på linet uppdragna befattning, kommer
en annan i hans ställe att, på lika sätt, utses
och auctoriseras, och hvarom undenättelse bör
genast Eullmägtiga i Riksgälds - Contoiret meddelas.
Riksens Ständer, som af sina sålunda fattade
beslut lemnar sina Fullmägtiga i RiksgäldsContoiret
del, få nu hos Eders Kongl. Maj:t,
jemte anmälan om det beviljade lånet, i underdånighet
anhålla, det täcktes Eders Kgl. Majit i
Nåder anbefalla Dess Befallningshafvande i Malmöhus-Län,
att till Riksens Ständers Fullmägtiga
i Riksgälds - Contoiret inkomma med berättelse,,
huruvida Cassernbyggnaden i Ysta 1 blifvit inom
foreskrifveo tid fullbordad, sedan Fullmägtige
hos ben-tälte Befallningshafvande först uppoff
v i,t
Den 2 7 Juli.
1513
gifvit dagen, hvarifrån Byggningstiden skall be*
räknas. Hvilket allt Riksens Ständer härmed
få för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet an*
mäla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
Rå Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. .Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
Vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndet6
vägnar
Lars Olsson,
n. v. 'Talman.
Vppläst hos Samteliga Kiks-Stånden den ly Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan Riksens Ständer vid Riksdagen åren
1809 och 18I0 hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit , det Kammar - Collegium
matte undfå Nådig befallning, att orri förhållandet
med Kronohemmanet Lindö anställa behörig
undersökning, och i händelse innehafvaren
ej uppfyllt de honom , i kraft af dess erhållna
åbu
-
f
J5I4
Den 17 Juli.
åborätt åliggande förbindelser, efter Lag och be>
skaffenheten dermed sedermera fö fara, samt vid.
nästa Lag'irrta Riksdag om förhållandet afgifva
omständlig berättelse, och sedan Eders Kongl.
Maj:t .täckts anbefalla Kammar-Collegium att om
den äskade undersökningen föranstalta, bar densamma
af Kammar-Collegium blifvit behörigen
verkställd De till detta mål hörande handlingar
skulle till Riksens Stände s Stats - Utskott
vid Riksdagen i Orebro af Kammar-Collegium
insändas, men som de under Riksdagens lopp ej
kommo Stats-Utskottet tillhanda, gjor ’e Riksens
Ständer hos Eders Kongl. Maj:l derom fö nyad
underdånig anmälan. I följe af den berättelse
Kammar-Collegium sedermera till Eders Kongl.
Maj:t ingifvit, har Eders Kongl. Majit täckts
gifva Gollegium tillkänna, att då, enligt det
vid undersökningen upplysta förhållande , innehafva
ren af hemmanet, A. von Wahrendorff
uppfyllt de hoöom åliggande skyldigheter, hade
Eders Kongl. Majit i Nå !er funnit , det detta
hemman borde intill nästa Riksdag förblifva i
det skick det då, år 1812, sig befann, och innehafvaren
således dervid1, bibehållas, emot fullgötande
af det före detta föreskrifna vilkor med
Spansk Får-afvels underhållande och öfriga skyldighe
er. Allt detta har nu ytterligare på Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning blifvit Riksens
Ständer till underrättelse meddeladt, Riksens
Ständer få således i anledning deraf nu i underdånighet
till Eders Kongl. Maj:t afgifva de*
ras fattade beslut.
Hvad
Den 17 Juli.
1515
Hvad först angar den frågan huruvida Bergs»
Rådet von Wahrendorff är uti Laga ordning
antagen åbo å hemmanet Lindö att anse; sd ,
enär Kongl. Majit i Dess till Kammar- och
Commerce - Gollegium den 21 J-uli 1752 aflåtna
Nådiga Bref försäkrat aflidne Borgmästaren
G. Kierrinan i lifstiden personelt , att vid åborätten
till nämnde hemman varda bibehållen,
så länge han Spansk Får-afvel der underhölle,
anse Riksens Ständer denna Nådiga Försäkran
icke kunna lemnäs den vidsträckta tydning, sorn
skulle, efter Kierrmans död berörde åborätt tillfalla
hans arfvingar eller rätts innehafvare. Af
sådan anledning, och då Bergs Rådet von Wahrendorff
genom öfverlåtelse af Borgmästaren Kierrmans
Svärson, framlidne General - Lieulenanten
in. m. Friherre Duvall kommit i besinning af
detta hemman; men Friherre Duvall icke ägt att
efter Kierrmans död delsamma på annor man
öfverlåta; hafva Riksens Ständer funnit BergsRådet
von Wahrendorff för laglig åbo å detta
hemman icke kunna anses, utan bör han, efter
åtnjuten laga fardag , detsamma afträda den 14
Mars 1817.
Vidkommande dernäst, huru med dispositionen
af ('etta således åbolediga hemman bör
förfaras ; så emedan ej mindre Bergs-Rådet
von Wahrendorff, än Controlleuren Bråvik, hvar
för sig, hos Kammar Collegium begärt immission
för ägande underdåniga Skatterättsfordringar
för Tullgarns-go Iset, och det genom behörigen
infordrade upplysningar blifvit utredt, att
detta till ett halft Mantal skattlaggde och fastställde
-
Den 17 Juli.
ställde lundö hemman ännu anses för ett Kronosäteri
, och räknas ibland de i 77 §. af 1809
ars Regerings Forin omnämnde Dornainer, samt
således förvaltas efter de om dem af Riksens
Ständer föreskrifna grum er , och icke .heller nu
några hinder förekommit, då, enligt Eders Kgl.
Majrts Nådiga Bref af den 8 October 1812,
Bergs-Rådet von Wahrendorff endast till nästa
Riksdag derefter blifvit vid hemmanet bibehållen,
hvartill han likväl bör få njuta laga fardag,
hafva Riksens Ständer beslutit, att detta hemman,
lika med andra Kronans Domainer, ms, i
öfverensstämmelse med och på de grunder Kgl.
Kungörelserna af den 17 December 1799 och
3 December 1810 innehålla, på öppen auction
så väl i Kammar Collegium, som på LandsCanzliet
upplåtas under arrende på 30 års tid
den högstbjudande, dock med optionsrätt för
Bergs-Rådet v. Wahrendoiff, i anseende dertill att
han på god tro blifvit innehafvare af detta hemman,
samt detsamma i många år, efter den förrättade
undersöknings innehåll, väl häfdat och
brukat, till arrendet derå, för hvad en annan
på den blifvande auctionen högst bjuder. Till
följe af allt detta anhålla i underdånighet Riksens
Ständer , att Kammar Collegium måtte undfå
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, att icke
allenast nu genast foga anstalt om Bergs - Rådet
von Wahrendorffs uppsägning till afflyttning ifrån
hemmanet i laga ordning, utan ock om Arrendesuctionens
förrätiande på sätt och i den ordning
Författningarna föreskrifva.
Riksens
Den 17 Juli.
1517
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Uppläst hos Samtliga Riks-Ständen den 17 Juli.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Uti Nådig Proposition af den 21 nästlidne
Juni, har Eders Kongl. Majit täckts gifva Riksens
Ständer tillkänna, att Eders Kongl. Majrts
Höga uppmärksamhet blifvit fästad å de missbruk,
som i så måtto skola ägt rum vid Penninge-försträckningar,
att Borgenär låtit Låntagare,
utom vanlig renta , förskrifva sig till särskilda
betydliga vitén, derest Lånet icke å utsatt
tid återbetaltes, hvilket föranledt dertill,
att Gäldenär, sorn icke å bestämd dag kunnat
betala sin skuld, blifvit, vid anställd Lagsök
-
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner ,
h. t. Landtmarskalk.
På Prest Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
mng,
1518
Den 17 JuU.
ning, excecutive ålagd, att jemväl utgifva vl«
tet, eller Bysättning, så derföre, som för sjelfva
lånbeloppet undergå; till förekommande af
hvilken olägenhet Eders Kongl. Maj:t velat till
Riksens Ständers öfverläggning i Nåder föreslå
det tillägg i g Gap. 6 §. Handels-Balken, attsamma
Gagrum hädanefter må blifva så lydande:
”Ingen tage eller late förskrifva sig större
”renta, än sex för hundrade om året; hvar som
”thet gör, eller tager renta på renta, håfve för”brutit
hela rentan och bote Tiondedelen af Huf*
”vudstolen till de fattiga.
”Ar vid försträckning af penningar, visst vite
”utfäst, ther Gäldenären med betalningen öfver för”'fallodagen
skulle fördröja, vare thet ogildt.,‘'
Riksens Ständer hafva funnit detta tillägg
vid nyss omförmalte Lagrum icke allenast lända
till tydlig föreskrift i en fråga, hvarom något
bestämdt stadgande för det närvarande icke
finnes, utan äfven vara öfverensstämmande med
deri grund, hvarifrån Lagstiftningen utgått i af*
seende på stadgandet till hvad belopp renta å
försträckta Penninge-Lån må få tagas; och hafva
Riksens Ständer alltså velat ofvanföreslagne tillägg
såsom gällande Lag antaga. Hvilket till
Eders Kongl. Majrts Nådiga sanction härmed i
underdånighet öfve riem nas.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
under»
Den 17 Juli.
1519
underdånigste tropligfigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v- Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 17 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
I anledning af hos Riksens Ständer väckta
frågor: 1:0 att dem vid anställda Cassations-Mön
stringar
sådana ordinarie Båtsmän skola blifvit
afskedade, som vid återkomsten befunnits äga fullkomlig
kroppsstyrka, samt sedan, som svarsgode
karlar, fortsätta Båtsmans-tjensten för annan Rote,
ett förnyadt stadgande häremot måne vidtagas,
samt vederbörande Compagnie-Chefs, ej utan
Rotens hörande, kunna föreslå någon Båtsman
till afsked. 2:0 Att ctå , vid inträffande
dödsfall under Tjenstgöringen i Carlskrona eller
på Flottan, ej mindre de afledne Båtsmännens
års-beklädnad, än tre års persedlarne förkommit,
utan att Roten kunnat derom erhålla mindsta
redo, Författningarne rörande denna fråga
måtte förnyas. 3:0 Att något bestämdt förordnande
måtte stadgas, huru Båtsmän böra beklädas
och
1520
Den 17 Juli,
och utrustas , då de förrätta tjenstgöring fdr halft
år eller 7 ä 8 månader; få Riksens Ständer härmed
i underdånighet anmäla hvad de derom
beslutit.
Riksens Ständer hafva, till närmare utredande
af ofvanstående punkter granskat de Författningar,
sorn röra ifrågavarande ämnen, och,
hvad angar den första punkten, inhämtat, att
sådane föreskrifter redan äro meddelade, hvarigenom
Roiehållarnes rätt vid inträffande CassationsMönstringar
synes böra vara i, det närmaste bevarad;
men då missbruk härvid likväl möjligen
kunna inträffa, få Riksens Ständer, till förebyggande
häraf, i underdånighet föreslå, dels att
alla nu gällande författningar i detta ämne måtte
af vederbörande med behörig noggrannhet
handhafvas; dels att Eders Kongl. Majds Befallningshafvande,
antingen sjelfve eller genom
Ombud , vid Cassations Mönstringarna måtte bevaka
Rotehållarnes rättigheter; hvilket Riksens
Ständer anse så mycket mera nödigt , som Rotehållarne
ofta genom längre afstånd från Mön*
stringsstället, eller af andra omständigheter kunna
vara hindrade att sjelfve, vid sådana tillfällen,
vara tillstädes; hvarförutan Rotehållarne ej
under någon förevändning böra förnekas, att,
om de för godt finna, sådana Mönstringar öfvervara
, för att derunder sin rätt behörigen iakt
taga.
Beträffande g ulra Punkten, hafva Riksens
Ständer äfven funnit, att Båtsmans Rotehällares
rättigheter äro, genom redan i afseende derpå
utfärdade föreskrifter i möjligaste måtto förvarade,
Hen i 7 Juli.
i5Si
de, hvarföre Riksens Ständer endast tro sig
i Underdånighet böra tillstyrka j att de röräti1
de detina omständighet utfärdade forfaftnitigat'
mätte nied all omsorg och noggrannhet handhafVas
och iakttagas.
I anledning åf det uti 3:djé Punkten gjorda
yrkande 5 hafva Riksens Ständer funnit lämpligast
i underdånighet hos Eders Kongl. Majit
anhålla, att när en Båtsman erhållit full beklädnad
j sådan sorn honom för ett halft års tjenstgöring
tillkom iner i mert han dermed endast
gjort tjenst en del af året, bör han vid följande
tjenstgöring begagna dert garnlä beklädrtädéri
innan han erhåller någon nyj så lång tid ^ sorn
återstod af årets fulla belopp nät den sistförflutna
tjenstgöringen upphörde.
Hvilket allt Eders Kongl. Majit i Underdånighet
underställas.
Riksens Ständer framhärda med djup Undersåtlig
vördnad * trohet och nit
Stormägtigsté Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
tthderdåntgste, ttopligtigStei
tjenare och undersåter
Rå Ridd* och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
k. t. Landtmarskalk*
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom ,
n. V. Talman*
Bundet
19!. lgL P,i
1582
Den 17 Juli.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 17 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af så väl Eders Kongl. Majus
Nådiga Skrifvelse under den 11 sist 1 April,
som hos Riksens Ständer väckta frågor om Saltpeter-Näringens
tillstånd i Riket, få Riksens
Ständer härmed i underdånighet öfverlemna deras
härom fattade beslut.
Riksens Ständer hafva funnit, att enär Saltpeter-pro
uctionen årligen ökas, priset -måtte i
samma mån mindskas, att det halfva Eispund
Saltpeter, hvarföre hvarje helt Hemman ifrån
nästkommande års början, enligt Eders Kongl.
Majits Nådiga bref af d. 12 Febr. 18x3, måste
ansvara, kan, efter några års förlopp, för lindrigare
än nu varande pris erhållas; och anse Riksens
Ständer äfven detta vara orsaken, hvarföre Eders
Kgl. Majit icke antagit det från vissa orter
gjorda anbud, att, i stället för gärdens utgörande
in natura , erlägga densamma till ett visst
faststäldt belopp i Spannmål eller penningar,
hvarigenom, om anbuden blifvit antagne, olikhet
uti denna gärds u görande undersåtare imellan
skulle uppkommit. Under det fördelaktiga skick,
hvaruti Saltpeter tillverkningen numera blifvit
försatt, äro således, enligt Riksens Ständers tan»
Den 17 Juli.
1523
ka, några amira undérdäniga ändringar icke att
föreslå, än att; Comiterade, sorn. af de ifrån.
Landshöfdingarne och Saltpeter sjuderi Styresmännen
årligen inkommande Raporter öfver tillverkningarne
aldrabäst lara känna det ena Länets
brist och det and as öfverflöd, ville med
det sednare låta ersätta bristen, emot betalning
till de priser, som kunna betingas och bestäm-i
mas af Comiterade, till hvilkas ömhet och omtanka
Hemmans ägare i allmänhet böra hysa oinskränkt
förtroende , hvilken betalning skulle
på en gång med öfriga Krono-Utskylderna debiteras
och indrifvas; och genom denna utväg
kunde de åboer, som ännu icke hunnit så uppdrifva
Saltpeter-till verkningen , att gärden nästa
år kunde utgöras, vinna åtmlndstone tvänne års
anstånd? och åter de Hemmans-ägare , som, efter
vederbörlig pröfning, befunnits hafva local
och jordmån emot sig och sakna bränsle, kunde
afbörda deras skyldigheter, utan att bero
af enskilte försäljningsmäns oskäliga stegring.
Vidare tro Riksens Ständer sig böra i underdånighet
hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att
vid utfallande af de speciella Instructioner för
Saltpeter-sjudéri Styresmännen , Sorn , enligt Co»
miterades ofvanomförmäite underdåniga berättelse,
under loppet af innevarande år torde blifva
till Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning föteslagne,
uti betraktande måtte tagas nödvändigheten
att, betaga dessa Styresmän alia utvägar,
att, på ett eller annat sätt, försvåra Saltpetergärdens
Utgörande , derom Riksens Ständer af de
inkomma Handlingarna funnit, att Comité
ra*
-
1524
Den 17 Juli.
rade ömt och sorgfälligt varit betänkte. I sådant
afseende tro Riksens Ständer det särdeles
vara af vigt för Eeverenteurer, att så tydliga
och enkla föreskrifter varda stadgade om Salt*
peterns probering, att Heinmans-ägare icke måtte
deruti kunna förfördelas och blifva beroende
af Styresmännens godtyc.ko; hvadan Riksens Ständer
anse nyttigt, om det blefve förordnadt, att
sedan, vid skeende leverans af Saltpeter, densamma
blifvit af Saltpeter-sjuderi Styresmännen
pröfvad , och rabatten , vid de händelser , den
samma kan få äga rum, skulle alltid en uppgjord
och af Styresmännen undertecknad räkning
deröfver Sjudaren eller jLeverenteuren tillställas,
äfvensom att, enär stridighet uppkommer
om Saltpeterns duglighet, en fjerdedels å en
half mark kunde, sedan hela Eeverenteui ens levererings-post
blifvit väl sammanblandad, aftagas
och inläggas uti en trädask , samt förses med
Styresmannens och Leverenteurens Sigiller, med
utanpå asken gjord anteckning, om och till hvad
procent cassation skett; hvarefter Eeverenteuren
skulle äga, att inom viss tid inlemna profvet
å den sålunda casserade Saltpetern hos Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, för att derstädes,
uti Leverenteurens och Styresmannens
närvaro öppnas och pröfvas, efter den proberings-method
Comiterade torde uppgifva och
meddela, och i händelse profvet jemväl blefve
af Eders Kongl. Majus Befallningshafvande ansett
odugligt, borde Leverenteuren äga öppet,
att låta detsamma lill Comiterade, på ofvanbexörde
sätt förvaradt, insändas, för att, uppå deras
-
Den 17 Juli.
*535
ras föranstaltande, efter vetenskapliga grunder,
ordentligen proberas; finnes profvet då odugligt,
borde Eeverenteuren ersätta Sjuderi-Styresmannen
den honom åbragte kostnad och tidspillan,
men blefve detsamma, vid pröfningen, antingen
inför Comiterade eller Eders Kongl. Majtts Befallningshafvande,
i sistnämnde fall,, utan anmält
klander af Styresmännen , befunnit dugligt
och antagligt, borde Styresmannen, på hvars
ansvar uppbörden verkställes, efter Comiterades
bepröfvande, antingen på någon tid eller för beständigt,
från tjensten skiljas, och den förfördelade
af honom njuta ersättning för alla kostnader,
både till bristens fyllande vid levereringen
och för den ytterligare pröfningen af Saltpetern.
Det band, denna föreskrift lägger på Styresmännens
förhållande, och den säkerhet, den för Eeverenteurerna
måste medföra, anse Riksens Ständer
skola, mer än alla anira medel, befordra
Saltpeter-näringens tillväxt och förkofran; hvarjemte
ett dertill verkande medel äfven borde blifva,
att vid strängt ansvar förbju ia Styresmännen
enskildt uppköp och leverering för andra af
Saltpeter , på det allt beroende af Styresmännen
uii detta afseende måtte kunna , så för X.everenteurerna,
som Saltpeter sjudarne undvikas, och
tillfället lättas för andra speculanler, att, genom
anskaffande af Saltpeter, åtaga sig leverenser för
de Hemmans-ägare , som sjelfve icke kunna producera
denna vara.
Riksens Ständer få afven, med kännedom
deraf, att Saltpetern genom gjutningen förlorar
mera uti vigt, än genom luttringen, i underdånig
-
Deri 17 JulL
dånighet tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t täcktes
i Nåder anbefalla Comiterade öfver Saltpeter-ärenderna,
att utstaka en viss rabatt å levexens-beloppet
för den Saltpeter, hvilken såsom
gjuten blifvit levererad.
Slutligen få Riksens Ständer i underdånighet
hos Eders Kongl. Majit anmäla en inom
Piks-Stånden väckt motion, såsom skulle det vaja
synnerligen förmånligt, sä väl för Kronan,
sorn för Hemmans ägarne i Gefleborgs Eän,
att, till befordrande'af Saltpeter-kokningen vid
fäbodarna derstädes, ved dertill finge tagas af
Kronans invid dessa fäbodar belägna Recognitions-skogar;
och täcktes Eders Kongl. Majit häröfver,
sedan alla vederbörande hörde blifvit, meddela
det Nådiga utlåtande, Eders Kongl. Majit
finner det allmännas rätt och förmon närmast
fordra.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
de*«åtlig vördnad, trohet och nit
Stoxxnagtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlis
underdånigste, ti opligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ständets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
i'«k.
►
Deri 17 Juli*
1537
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 17 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af Eders Kongl. Majus Nådiga,
remiss å X>andshöfdinge Embefets i Wermland
underdåniga anmäla» om Mantalsskrifvare-provisionen
derstädes för åren 1812 och 1813, få.
Riksens Ständer härmed i underdånighet anmäla
deras häröfver fattade beslut.
Vid öfvervägande häraf hafva Riksens Ständer
funnit, att tiden inom hvilken fordringar
hos Stats • Verket böra anmälas, enligt Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse af d. 9 December
1812, ej blifvit iakttagen till ifrågavarande
Mantalsskrifvare-provisions utbekommande,
enär Landshöfdinge-Einbetets reqvisition
derå först under den 14 April innevarande år
till Eders Kongl. Majus och Rikets Stats-Contoir
inkommit; men då härvid förekommer och
synes förtjena afseende, att, i anseende till Krigsrustningarna
på Vestra Riksgränsen och Fälttåget
emot Norrige under loppet af de år, sorn.
denna Provision bordt reqvireras, Eders Kongl.
Majus Befallningshafvande varit af göromål öfverhopade
och saknat erforderlig tid för granskningen
och anmälandet af Mantalsskrifvarnes reqvisitioner
inom behörig tid , samt att utaf Provisionen
, utgörande tillsammans för bägge åren.
1812 och i 8l 3 596 R:dr 16 sk. 6 r., största
delen eller 416 Rtdr 32 sk., efter hvad Eders
Kongl. Majus Befallningshafvande förmält, redan
är utur Lands-Contoiret förskjuten; så hafya.
Riksens Ständer beslutit, att bevilja veder
bö
-
i&aS
JJen 17 Julii
börande denna Mantalsskrifvare-pravisian: Sk®«
landes Riksens Ständer sedermera uppgifva tillgång
ej mindre härtill , än för de öfriga Utgifter
, sorn blott för en gang komma att utgå.
Riksens Ständer framhärda med djup um
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts ,
Underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns påP rest Stander
vägnar vägnar
Carl Mörner , J, A- Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n, v. Talman,
På Borgare Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n. Talman.
Uppläst hos Ssmteliga Riks-Srånden den 17 Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Med afseende på de flera hos Riksens Ständer
väckta Lagfrågor öfver 3 §. af Eders Kongl,
Majtts Nådiga Förordning den 28 Juni 1798,
angående vissa omständigheter, sorn uti Lagsöknings-
och Utmätningsmål böra iakttagas, få
Riksens Ständer härmed i underdånighet h°sE*
ders Kongl. Majit tillstyrka, attén sådan förklaring
-
Den 17 Juli»
1529
Ting öfver nämnde §. tnå utfärdas , sorn förordnar
: att utöfver sex månader från förfallotiden
fördröjt .kraf, eller underlåten Lagsökning för
Skuldebref , ställdt tili innehafvare*! eller till
viss rpan och ordres, att inom tolf månader infordras
, icke må föranleda till annan förändring
Uti Gal'enärens ansvars-skyldighet, än att han,
vid bristande godvillig betalning, ej kan bysättas,
och att anstånd till skuldens gäldande jemväl
kan af Executorn eller IJomaren beviljas:
att salunda ställde förskrifningar, som ej innehålla
viss betalnings-tid , höra vid fråga om deras
executiva kraft behandlas efter den beräknings-gmnd
förrberördej §• utstakar , och qit om
Gäldenär förbundit sig till betalning af sådan
Skuldsedel inom viss tid efter skeen de uppsägning
, och densamma verkställes så tidigt , att
förfallotiden inträffar inom tolf månader från den
dag Skuldebrefvet är utgitvet, detsamma bör
rnedföra enahanda verkan, sorn i händelse betalningen
varit inom besagde tid utfäst.
Hvilket allt Riksens. Ständer i underdånighet
till Eders Kongl- Majus pröfning öfvervinna
Riksens
Ständer framhärda med. djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl, Maj:ts
ynderdånigste, tröpligtigste
tjenare och undersåter
På
153°
Den 17 Juli.
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde*Ståndels
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga RiUs-Ständen den 17 Juli.
Riksens Högloft. St änder s Stats- och
Banco-Ut skotts Betänkande i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående
Götha Canal-arbetets fortgång och
ytterligare befrämjande.
Prån Samtliga Respectiva Riks-Stånden har
till Stats- samt Banco Utskottens gemensamma
handläggning blifvit öfverlemnadt följande:
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående
Götha Canal arbetets fortgång och ytterligare befrämjande
; gifven Stockholms Slott den 5 April
1815-
”Kongl. Maj:t, som genast vid början af sin
Regering såg beredas det Förslag till Segelfarts
öppnande imellan Wenern och Östersjön, hvilket
sedan uråldriga tider varit ett syftemål för
de
Den 17 Julli
I531
de mest utmärkta bland Dess Företrädares, äfvensom
för enskilta upplysta och vältänkande
Medborgares önskningar, men hvars möjlighet ir
utförandet först i sednare tider blifvit fullkomligen
ådagalaggd , erfor med tillfredsställelse att
det begrepp om sakens vigt och angelägenhet,
hvilket hystes af dem, som derom tagit en närmare
kännedom, äfven delades af Rikets Ständer,
och att, oaktadt de under dä varande tidpunkt
ännu vidt utseende omständigheter och
inångfalldiga behof, Rikets Ständer likväl icke
drogo i betänkande att vid 1809 ars Riksdag
tillstyrka det Götha Canal mätte öppnas och att
det Bolag, åt hvilket utförandet skulle anförtros,
mätte hugnas med alla möjliga och skäliga förmäner.
Kongl. Majit, trogen dessa grundsatser och
fast vid sin föresats, att i allt hvad som kunde
lända till allmän nytta gå Rikets Ständers önskan
till mötes, har också lemnat åt Götha Caual-arbete
alla de understöd det varit i Kongl.
Majits förmåga att gifva och hvartill Rikets Ständer
genom sitt Beslut gifvit anledning. Likväl
har, till följe af den krigsställning som under
de sednare åren inträffat, Kongl. Majit blifvit
hindrad, både att gifva de äskade biträden i all
den vidd som eifordrais och alt låta dem fortfara
så länge sorn varit påräknadt. Derutaf
hafva visserligen förluster för Canal - Bolaget
uppkommit, äfvensom detsamma, i anseende till
nödvändigheten att hafva troppar i beredskap
att marchera vid första vink, i de flera deraf
följande omständigheier nödgats vidkännas ökade
kostnader. 1 följe
153?
Den 17 Juli.
X följe härutaf , äfvensom i följe af andra
oförutsedda utgifter, samt i synnerhet i följe af
omöjligheten att vid början af ett arbete, af dea
vidd och sträckning som Götha Canal, kunna
med tillräcklig säkerhet beräkna de hinder som
skulle möta eller de kostnader, som till deras
öfvervinnande skulle erfordras, har nu blifvit
utredt, att arbetet, som i anseende till gräfning
och sprängningar är i det hela ungefärligen till
en tredjedel utförd t , men fördeladt på alla de åtskilliga
punkter, CanaMinien upptager, utgör på
de flesta blott en mindre betydlig del af hvad som
ännu återstår, fordrar för att fullbordas , ett ganska
ansenligt tillskott utöfver det först subscriberade
capitalet.
Då Götha Canal - Direction i anledning så
väl af Riksens, Ständers nu varande sammankomst
som för att kunna efter tillgångarna inrätta
den blifvande arbetsplanen, ansett sig skyldig
att ingå i en noga undersökning om de belöpande
kostnaderna , och i följd deraf samt af
de vid detta tillfälle upprättade detaljerade calculer
inkommit till Kongl. Majit med en ornständelig
berättelse om Verkets tillstånd och behof,
har Kongl. Majit icke velat dröja att densamma
härjemte till Rikets Ständers pröfning
och bedömande öfverlemna, och uppdrager nu
åt Rikets Ständer att af Götha Canal - Direction
inferdra de ytterligare upplysningar, förslager
och beräkningar , som kunna erfordras till ämnets
fullständiga kännedom. Kongl. Majit vill icke
dölja för Rikets Ständer , att det varit med bekymmer
, som Kongl. Maj:t erfarit, att Götha
Canal
-
Den 17 Juli.
15 33
Canal-arbete, om det skulle med erforderlig skyndsamhet
fortsättas, fordrade ett låne-biträde af
ungefärligen Två Millioner Atta Hundrade Tusende
(2,800,000) B:dr' uti en tid, då känningen
af det öfverståndna krigstillståndet och deraf
uppkommande mångfaldiga behof, dels uttömt
tillgångarna, dels föreskref den noggrannaste sparsamhet
i afseende på de ännu återstående. Men
då Kongl. Majit tillika tagit i betraktande den
skada som för Biket skulle uppkomma , om ett
arbete af denna omfattning, sedan det vöre så
vitla utfördt, skulle nu på en gang inställas eller
uppskjutas, samt derjemte erinrat Sig att det har
ett af Bikets Ständer erkändt redbart och allmänt
nyttigt ändamål; att dess följder för den
inhemska Näringsfliten, äfvensom för att göra
Sjöfarten imellan båda håfven oberoende af Politiska
hvälfningar, äro af en oberäknelig betydenhet,
och att i mån arbetet fortgår skall det
medföra nya fördelar, hvilka allt mer och mer
skola ersätta kostnaderna; har Kongl. Maj:t icke
tvekat att till Bikserts Ständers behjertande och
understöd framställa ett ämne, hvarvid de erforderliga
biträden blifva så mycket mindre kännbara,
som de skola blott efter hand utgå och
endast begäras att, fördelade på flera år, utgöras
i mån som arbetet framskrider.
Dervid lärer också komma i betraktande att
Bolaget, i anledning af de i följe af allmänna
ställningen lidna förluster och gjorda uppoffringar,
synes hafva att af det Allmänna vänta någon
ersättning. Imellertid önskade Kongl. Maj:t,
att Biksens Ständer måtte sjelfva med full sak
känne
-
1534
Den 17 Juli»
kännedom kunna döma om ämnet och att till
den ändan .de ma te ingå i en fullständig un»
dersökning så väl i anseende till de uppgjorde
beräkningar för hellof ven, som i anseende till
Verkets beskaffenhet och fo tgång. Kgl. Majit
gör Sig förvissad a:t Rikets Ständer skola derutaf
hämta förnyade anledningar till stöd för
deras redan år 180g yttrade mening om nyttan
och m jligheten af ett företag, hvilket nu mera
genom föreningen med Nabo-Riket och de deraf
nied detsamma ökade förbindelser vunnit ett
fö dubbladt värde och blifvit i mer än ett afseende
af verklig nödvändighet. Då Rikets Ständer
således betrakta ämnet, skola de derjemte i
möjligheten att , vid tilldelandet af nya tillgån*
gar, dermed förena utvidgade fördelar för Näringarna
och Jordbruket, finna en utväg att lindra
äfven det närvarande ögonblickets behof,
Kongl. Majit smickrar Sig att på detta sätt ett
arbete, som lofvar flera framtida fördelar, äfven
skall kunna lemna några för det närvarande ,
och att, om uppoffringarne i sig sjelfva kunna
anses betydliga, skola de derföre icke blifva
tryckande.
Det är med så mycket fullkomligare till
J
O
försigt till Rikets Ständers upplysning och opartiska
pröfning af ämnet, som Kongl. Majit öf»
verlernnar detsamma till deras granskning, öfvertygad,
att vid öfvervägande af svårigheterna
de icke eller skola glömma att National-äran ej
mindre än betydliga National-fordeiar äro beroende
af fullbordandet af ett Verk, hvarvid
uppskof eller onödig tidsutdrägt endast medföra
ökade kostnader.” Äf
-
Den 17 Juli.
1535
Äfvensom flere i anledning häraf hos 3:ne
af de Respectiva Riks Stånden ingifna Memorial
till Utskotten blifvit remitterade, nemligen frän
Plöglofl. Ridderskapet och Adeln: af f, d. StatsRådet
m. m. Herr Grefve B. v. Platen ,
Öfversten Herr Friherre A. Hjerta , och Herr
C. Danckwardt: från Vällofl. Borgare-Ståndet:
af Herr Commerce-Rådet B. H. Santesson och
Sockerbagaren Lundgren, samt från Hedervärda
Bonde-Ståndet: af Riksdagsmannen, Banco-Fullmägtigen
Johan Longberg från Gefleborgs Län,
och Riksdagsmannen från Östergöthland A. P.
Persson.
För att vinna fullständig kännedom af ämnet
hafva de handlingar, beskrifningar och chartor,
hvilka blifvit Utskotten meddelade, med
yttersta uppmärksamhet blifvit rådfrågade.
Och Utskotten hafva häraf sökt inhämta
underrättelse så väl om sättet och vilkoren , på
hvilka Kongl. Majit, enligt Riksens Höglofl. Ständers
vid 1809 och 1810 årens Riksdag underdåniga
anhållan, i Nåder öfverlåtit Götha Canals
anläggning och utförande åt nuvarande Bolag,
som beskaffenheten af, och vilkoren för det
biträde Rikets Höglofl. Ständer vid samma Riks.
dag Bolaget beviljat, jemte hvad hittills vid Canalbyggnaden
blifvit uträttadt. Efter sådana anställda
undersökningar, hafva Utskotten erfarit,
att Götha Canal-anläggning, i anledning af derom
vid 1809 års Riksdag uti Riks - Stånden
väckta Motioner, blifvit, såsom medförande Åkerbrukets
och Näringarnes upphjelpande, Handelns
pch Rörelsens liflighet, samt idoghetens förökan*
de ,
Den 17 Juli.
de, af Riksens Höglofl. Ständer beslutad , hvil*
ka uti Underdånig Skrifvelse af den lo Octobei
nyssberörde år anhållit, det täcktes Kongl. Majit
i Kader öfverlemna verkställigheten deraf åt det
Bolag, sorn skulle uppmuntras Igenom de, uti
nämnde underdåniga Skrifvelse uppräknade, pri*
vilegier och rättigheter, samt alla möjeliga oell
skäliga ‘förmoner Bolaget förunnas: att Kongl;
Majit, uti Nådigt Svar derå af den 10 Nov. sam*
ina år, föreställt Riksens Ständer, ätt, sorn or*
den lyda; ”sådant oaktadt den betydeliga Sum”ma
som till utförande af detta Stofa företag
”fordrades, Uppgående efter Upprättadt kostnads*
”förslag till En million sexhundradetusende Ridt
”Banco, icke genom teckning af enskiltä y>er*
”söner skulle kunna sammänbringas, så framt dé
”ej hade att påräkna någon afkastning af deras
^'härtill använda penningar under byggnadsåren
”och en skälig vinst derå efter arbetets fullbordan
, hvartill Canal-inkomsterne icke i början
”kunna blifva tillräckelige; att uti en annan
”Rikets belägenhet än den närvarande , skulle
”KongL Majit hafva funnit tjenligt, att af Stats*
”Medlen använda någon årlig Summa, till understöd
för ifrågavarande företag, hvilket så*
”sorn hela Riket gagnande visserligen tjente ätt
”befrämjas igenom ett sådant biträde, förut lern*
”nadt åt andra Canal-Verk af en mindre vid*
”sträckt nytta, mén då detta biträde borde för
”att uppfylla ändamålet vara af något betydeligt
”belopp, och alla Statens tillgångar nu mäste
wför dess ovilkorliga behof sparas; så finnér
”Kongl. Maj:t Sig böra till Riksens Ständers bi*
”falU
Den i 7 Juli.
>537
"fall uppgifva ett annat medel, att befordra dea
”af Rikets Ständer gemensamt yrkade Canal-an*
”läggningens verkställande, det, att tillägga det
”blifvande Bolaget rättighet att dermed förena
”en Provincial-Läné Bank eller Discont-Inrätt”ningj
som med Lån af Banken understödes
Att Riksens Höglofl. Ständer uti underdånigt
Svar af d. 22 Febr. l8io, med bifall till hvad
Kongl. Maja sålunda N"ådigst föreslagit, från
Banken lem nät Canal - Bolaget Åtta Hundrade-*
Tusende R:drs Discont-Rätt på inalles 25 år, un*
der vissa derföre stadgade vilkor; såsom: att
den påräknade Stämman af 1,000,000 Rtdr i A*
ctier skulle vara tecknad och fö sta insättningen
af tio procent derå gjord innan Banco biträdet fick
begagnas; att Ganal-Verket skulle blifva Bankens
Hypothek för dess Lån-biträde; och att
Banken, uti så väl Directionen* sorn årliga Revisionerna
skulle genom sina Ombud deltaga
m. trt.j enligt nämnde SkrifVelses innehåll.
I följd af de upplysningar som vunnits
igenom Ordförandens uti Götha Canal-Direction
Samt denna Di ections till Kongl. Majit Särskildt
äfgifna underdåniga Berättelser * äfvensom genom
Revisorernas årliga Berättelser till Actie-ägarnö
Samt de hällne Canal- och Discont Bolags Stämino-Protocoller,
jemte för Utskotten uppvisade
Relations-chartor och beskrifningar, här hös Ut*
skottet den öfvertygelse blifvit stadgad, ätt Götha
Canal skall i framtiden både diiécte Och ittdirecté
tillskynda Riket särdeles vigtiga fördelar*
Utskotten erkänna , att anläggningen i hela
dess vidd är stytd med god ordning och örn*
g.te Bandet. X9 3. 194. tanka*
Den 17 Juli.
tanka, samt att den drift, hvarmed detta vidsträckta
företag för det närvarande utföres , lemnar
det säkraste hopp att detsaminas fullbordande
skall besörjas med lika varm nit af Styrelsen
och samteliga Tjenstemän, som hvar i sin
man med kunskap och alfvarlig hog synes befrämja
det gemensamma föremålet.
Till arbetets börjande på hela I/inien hafva
Utskotten funnit Directionen ägt fullkomliga skäl,
ej allenast och förnämligast deruti , att Canalarbetet
icke på annat sätt kunnat inom föreskrefven
tid göras färdigt, utan ock i anseende till
åtskilliga locala omständigheter som gjort det
till en fördel. Men i anledning af en under
öfverläggningarna yppad fråga om Directionens
skyldighet att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla de hinder som mött Canal-arbetets full^
följande efter den stadgade Planen, hafva 2:nei
olika meningar inom Utskotten uppkommit.
Ä ena sidan har blifvit anfördt att Directionen
väl rätteligen förfarit derutinnan, att arbetet
enligt Reglementet blifvit börjadt i båda Provinserna,
men att Directionen , som snart hade
bort kunna upptäcka missräkningen uti det år
1809 uppgjorde kostnad s-förs lag och hvarpå Riksens
Höglofl. Ständer grundat deras Beslut, ålegat,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla
otillräckligheten af de anslagne medlen och
dervid tillika i underdånighet hemställa om en
sådan förändring i arbets-planen , som efter tillgångarna
vore mera afpassad, så att Directionen
kunnat låta inskränka arbetet till ett ställe heldre
än att, såsom nu skedt, låta detsamma fortsättas
-
Den 17 Juli.
*539
tas å liela linien, och såmedelst; bereda nödvändigheten
af ett ytterligare bidrag af Staten till
Canal-arbetets fullbordande.
A andra sidan åter är änfördt att denna
anmärkning synes ej kunna förenas med de er*
hållna upplysningar om Kongl. Majits och Riksens
Ständers, Bolaget gifne uttryckliga föreskrifter
i afseende på Canal-Verkets utförande i en
flan oell i ett sammanhang på en bestämd tid, eller
med de redan fattade beslut örn godkännande
äf Directionens i följd häraf vidtagna åtgärder;
att de under öfverläggningeri företedde
.Handlingar innefatta öfverflödigt försvar för DLrectionen
i denna del : att hvarje års arbets;
plan för båda Provinserna blifvit inför Kongl.
Majit i Stats-Rådet i underdånighet företedd och
af Kongl. Majit i Nåder gillad innan något arbete
för året börjats eller Arbetskommendering;
på grund af donna plan, erhållits: att hvarje års
berättelse, sorn upptager hela använde-kostnaden
för året, jemväl blifvit till Kongl. Majit i underdånighet
afgifven: att både Bolagets och Riksens
Ständers Banks tillförordnade Revisorer årligen
granskat ej blott räkenskaperna; och dervid
pröfvat kostnaden, utan ock arbetet i hela
•less omfattning, så val det redan verkställde,
som det återstående, saint på stället besigtiga!
och godkännt det fullgjorda; att desse Revisions*
Berättelser blifvit vid de i Reglementet föreskrifna
Bolagsstämmor Actie-ägarne förelaggde,
och af dem full decharge, sednast den 15 Sept.
1814 > Hirectionen meddeid för dess befattning,
utan att någon anmärkning blifvit gjord mot
fört
-
154»
Den 17 Juli.
fortsättningen af arbetet efter samma plan och i
ett sammanhang; hvaraf alltså föijer, att CanalDi
rectionen for dess båda Principaler , Kongl.
Majit och Bolaget, aldrig doljt utan i den ordning
, sorn Reglementet föreskrifver och efter
hvad billigen och lagligen fordras kan , yppat
hela Verkets ställning: att Directionen icke ägt
någon rättighet, att omedelbarligen vända sig
till Riksens Ständer och mindst kunnat göra det
då Riksens Ständer ej varit samlade: att deras
Fullmägtige liksom Revisorerne i Banken hafva
erhållit de‘ berättelser som till dem enligt Reglementet
skolat aflemnas; och ärueligen, att vid
Riksens Ständers sista sammankomst i Orebro år
1812, endast ett års Canal-arbete var verkstäldf.
O tn ock Directionen af det årets nästan endast
förberedande anstalter kunnat utröna, att kostnaden
troligen skulle komma att betydligen öfverstiga
det af Major Bagge år i8og uppgjorde
förslag ; så kunde det dock ej föranleda hvarkens
till förmodan om en sådan utgång sorn efteri8l2,
1813 och I8I4 årens hän 'elser först visade sig,
ej eller till en sådan underdånig framställning
hos Kongl. Majit, sorn den gjorde anmärkningen
emot Directionen satt i fråga, enär Directionen
aldrig förrnärkt hos Kongl Maj:t, Bolaget
eller dess Revisorer någon tvehogsenliet om arbetets
fortsättning efter samma plan sorn det blifvit
börjat, än mindre skulle Directionen kunnat
tilltro sig att på eget bevåg . då den ännu ägde
tillgångar utaf Bolagets A tie capital och den på
Discont-rörelsen erhållande vinst, afbryta arbetet
uti någondera Provinsen, tvärtemot Konungs
oell
Den 17 Ju/t.
1541
och Ständers föreskrift, och såmedelst ännu flera
år aflägsna utförandet af detta vigtiga Verk.
Ett sådant förhållande skulle troligen i det stället
hafva gifvit, och bordt gifva anledning till
den anmärkning att D irectionen, utan afseende
på det Allmännas och Bolagets förlust samt våda
af dröjsmålet , sökt bereda tids utdrägt , och
dermed ådragit sig misstankar för möjliga egennyttiga
afsigter. Att uti de Utskotten meddelade
Ordförandens i Gotha Canal-Direction enski
1 ta underdåniga berättelser till Kongl, Majrt
för åren 18I2 och 1B13 , och en särskild underdånig
Skrifvelse af den 16 Januari sistnämnde
år, är med tydliga ord förutsagd t , att den i
l8og års förslag beräknade kostnads - summa
troligen på långt när ej skulle förslå och Bolagets
så väl sorn Verkets undergång beredas, om
de stora förluster, hvilka vållades af Tropparnas
borttagande från arbetet, dageligen stigande
pris, med flera oförutsedda omständigheter, ej
kunde förekontmas i en fram id eller Bolaget
erhålla ersättning för det förflutna, och dessutom
det understöd som Verket syntes förtjena och
fördra, och hvilken uppgift af Canal Verkets
belägenhet icke möjligen förr än då kunnat meddelas.
Att det ej kan vara kändt, hvad af Ordföranden
dessutom enskildt eller officielt hos.
Kongl. Maj:t blifvit i underdånighet anmäldt ,
men hvarom dock en närmare undersökning, i
fall allt det nu anförde ej ansetts tillrackeligt,
bordt föregå bedömandet.
Och sedan Pluralitetens tanka icke annorlunda
-
4 54-
J)en 17 Juli.
lund? än genom Votering kunnat utrönas, sa
har den blifvit anställd ofver följande
Proposition:
Den sorn bifaller , att Iros Riksens Högloft.
Ständer anmäles den förmodan , att ehuru Dtrectionen
eller dess Chef, tid efter annan hos
Kongl. Maj:t i underdånighet andragit de menliga
följder för Canal-arbetet, som skulle uppstå,
igenom saknaden af påräknade arbets commenderingar,
Utskotten likväl: anse sådant icke hafva,
fullkomligen uppfyllt det sorn kunnat förväntas,
utan äro Utskotten af den tanka det Directiojren
, så fort en brist kunnat föreses, bordt derom
underdånig anmälan göra, emedan deraf oi?udvikligen
skulle följa ettdera tillökade bidrag
af Staten eller i så måtto förändrad arbets plan,
att Canal arbetet mindre skyndesamt verkställdes
och fullbordan deraf till en förlängd termin utställdes
; skrifver Ja.
D en det ej vill, skrifver Nej. Vinner
Nej forfaller frågan. Hvilken Votering så utfallit,
att tvänne Stånd stadnat emot- tvänne
Stånd, hvadan båda alternativen till Riksens,
Högloft. Ständers pröfning och afgörande hem»
stäl las.
Utskotten hafva, trott sig böra fästa särdeles
afseende deruppå, att Götha, Canals anläggning
ej allenast är af Riksens Högloft. Ständer
vid x8oq års Riksdag samtyckt, utan ock,. att
Octroyen for Canal-Bolaget blifvit i Nåder ut-i
färdad i anledning af Riksens Högloft. Ständers
hos Kongl. Maj: t gjorda underdåniga anhållan,,
med
Den 17 Juli.
1543
med tillagd underdånig önskan, att åt det blifvande
Bolaget i Nåder måtte lemnäs alla möjliga
och skäliga förmåner; vid sådant förhållande
och då Utskotten anse det vara utan ändamål
att nu sätta i fråga huruvida Götha Canals
anläggning bordt uppskjutas till en mera gynnsam
tidpunkt, tro Utskotten sig med fästad hugkomst
på Canal-anläggningens upprinnelse, endast
böra skåda ämnet ur synpunkten af det
närvarande.
Intet tvifvelsmål kan då uppstå om omöjligheten
för Bolaget att med egna krafter och
nu ägande Publika biträden kunna fullborda Götha
Canal. Och Utskotten, som förmoda att
med gifna löften och Rikets värdighet skulle
vara mindre förenligt, om ett såsom Riksgagneligt
ansett och till så betydlig del påbörjadt storverk
skulle öfverlemnas att förfalla intill dess efterkommande
under mera gynnsamma tider vore
hugade att sig af ruinerna begagna, anse sig
böra på efterskrefna vilkor föreslå sådant ytterligare
biträde till Götha Canals fullbordande, som
å ena sidan fullkomligen uppfyller allt hvad af
Bolaget skäligen kan förväntas utan att å den
andra för mycket medtaga Rikets krafter eller
föranleda till våda för dess financiella ställning.
1:0 Bör Götha Canal-Bolaget såsom vilkor
för allt ytterligare bidrag till Canalens fullbordan
underskasta sig skyldighet att inrätta sin
Discont-rörelse enligt de föreskrifter som Riksens
Höglofl. Ständer, med hänsigt på Samhällets
allmänna fördel, finna för godt meddela för blifvande
Discont* rörelsen i hela Riket.
a t*
?544
lien. 17 Juli.
2:0 Pa det arbetet efter den uppgjorda pia»
nea må kunna utan uppehåll fo tsättas, bor det
bidrag sorn meddelas utgå årligen från och med
innevarande år; men i frågan om tiden för ett sådarit
bidrags fortfarande hafva meningarne varit
skiljaktige. En del bland Utskottens Ledamöter
hafva ansett bidraget böra fortfara till och
med år 1820 eller det år då nästa Riksdag derefter
infaller; och andre åter att det borde fortfara
i tio år,
Till stöd för den förstnämnde meningen
har blifvit anfördt, att det skulle vara ganska
betänkligt att ingå uti åtaganden för en längre
framtid , så mycket mera som det vöre stridande
emot antagen princip , hvilken är gällande till
pch med för de anslag som göras till hela Samhällets
upprätthållande : att de vidrigaste följder
afven skulle uppkomma af en mera oinskränkt
förbindelse ; ty då å ena sidan de löften böra vara
oryggelige, som gifvas af Rikets Representanter,
skplle å den andra förändrade tider och omständigheter
så kunna försvåra uppfyllandet deraf,
att verkställigheten måste ske på beskostnad af
Jljkets allmänna väl ; och vidare , att ehuru de
nyligen upprättade Calculer synes stödja sig på
de sannolikaste grunder som kunskap och erfaypnhet
kunna lemna , det likväl skulle vara vågsamt
ingå uti den försäkran, att kostnaden för
återstående Canal-arbetet med visshet skall stadna
y'id den påräknade summan, enär man tvärtom
inser flera händelser, sorn kunde öka behofvet;
i hvilket fall Riksens Höglofl. Ständer
ffter fern års forlopp, likasom nu, skulle komma
-
ma i det brydsarnma valet att antingen låta
Canal-arbetet afstadna eller ock bevilja förhöjda
utöfver Statens förmåga sträckta anslag.
Såsom skäl för den sednare meningen har
åter blifvit yrkadt, att ehuru det med säkerhet
bör kunna förmodas, att enär Riksens Ständer
en gång pröfvat Götha Canals anläggning vara
ett Riksgagneligt företag samt vid denna Riksdag
, till arbetets fullföljande , beviljat särskildt
penninge biträde, det icke gerna bör kunna sättas
i tvifvelsmål, att ett sådant, til 1 arbetets fullbordande
erforderligt, biträde skulle af kommande
Ständer rnindskas eller indragas, vöre det likväl
i så måtto nödvändigt; att bidrage's fortfarande
under alla byggnacis-åren nu bestämrpes,
sorn Actie-ägarne, utan att äga en gifven och
ovilko lig säkerhet för fortsättningen, möjligen
och ganska troligen skulle vägra insättningen af
de på det tecknade Actie-capitalet annu återstående
sextio proCent, och till och med, i värsta
fallet, heldre föredraga förlusten af de redan inbetalte
fyratio proCent, än att öka den med ytterligare
tillskott, på hvilka någon afkastning icke
vöre att förvänta, och i hvilket fall Canal-arbetets
inställande häraf blefve en nödvändig följd.
Men dessutom har blifvit frainställdt det olika
förhållande som af ett bestämdt eller temporairt
anslag uppkommer både i anseende till Staten
och Bolaget. Genom det förra blir Staten en
gång for alla frikallad från allt ytterligare an
språk
på understöd och känner således gränsen
för sitt bidrag, men genom det sednare försättes
Staten i en beständig ovisshet till hvad be
-
Den 17 JuVn
lopp de återstående behofven framdeles skulle
kunna aftvinga den betydliga summor. Och i
anseende till Bolaget, så gäller den af alla tiders
erfarenhet till rigtigheten besannade grundsats
, att vid utförande af sådana företag, som
det ifrågavarande, man säkrast kommer tili målet
när enskildta interesset kan sättas i verksamhet.
I anledning af dessa yttrade skiljaktiga meningar
har votering blifvit anställd öfver följande
Proposition:
Den som bifaller att bidraget till Götha
Canal utgår årligen från och med innevarande
år till och med 1820, eller det år då nästa Riksdag
derefter infaller, skrifver Juf —~ den det ej
vill, skrifver Nejf — vinner Nej, kommer det
årliga bidraget att fortfara i tio år.
Och som rösterna så utfallit att 2;ne Stånd
Stadnat emot a:ne Stånd , så varda de alternativa
meningarne till Riksens Ständer hemställde.
3:0 Det ytterligare bidraget af Staten bör
likväl ej för nästa år eller för något af de påföljande
åren utbetalas innan Revisionen för
det näst föregångna året intygat byggnadens
fortsättning med full drift efter den stadgade
planen; och tillika att af det tecknade Actie«apitalet
blifvit infordrade i den ordning Reglementet
föreskrifver, nemligen 1815, 10 procent,
1816 likaledes 10 proCerit samt 1818 och
I820 hvarje år 10 proCent; äfvensom i händelse,
enligt deni nästförestående punkt anförde
ena alternativa meningen , bidraget skulle komma.
att fortfara efter år 1830 » infordras år 1822
i»
Dea 17 Jult.
4547
jo proCent ock sista xotdelen af Actie-capitalefe
jfr 1823.
4:0 Den af Götha Canal-Direetion uti bär
pfvanomförrnälte Calculer och Berättelser uppgifna
totala kostnadsutrima, för vid detta års
början återstående Byggnader, utgör , efter afdrag
af nu, varande bebållpingav, fordringar och fastigheter,
Hvilka efter hand och slutligen kunna
realiseras, - - B:dr 3,873,422*
hvartill kompaer den af Bolaget vid
årets början redan utöfver tillskjutna
Capi talet och uppburna
Discont-vinsten gjorda skuld till
Discont-Fonden - - 852,792:
samt io års rentor till Actie-ägarne
å 5 proCent på deras gjorda och
gjörande tillskott, de sednare beräknade
att utgå enligt föreskriften,
i 3 punkten 1,193,656:
J)ifference emot deras belopp om
resterande Actie - inbetalninaen t
stället utgår å Io proCent uti hvarje
af de första sex åren 141,354: i,335)010 .
Summa B:dr 6,061,234:
Hvaremot Bolagets tillgångar bestå
uti resterande 60 proCent å Actie*
capitalet - B:dr, 1,884,7201
JJiscont-vinsten , upptagen
lika med, hvad
den hittills per medium
utgjort eller
Transport 1,884,720:,
1548 Dera 17 Juli.
Transport 1,884,730:
*20,000 R:c'r per ar,
och således för 10 år 1,200,000:
Och den under Byggnadstiden
påräknade
inkomst af Canalen 64,000:
Således in alles 3,148,730:
Alltså visande en brist
under byggnads - åren
af - - • R:dr 2,912,504:
Och med hvars fördelande på hvarje af dem,
enligt af Canal - Directionen upprättad Ar
bets-plan, skulle jemlikt bifogade Calcul Lit. A
erfordras
K:dr
342,149
1816
-
343,214
1817
-
437,385
1818
-
218,955
1819
-
459,58o
1820
-
250,809
I82I
-
345,809
1822
134,501
3823
-
132,407
1824
-
248,695
In alles R:dr 2,912,504
I afseende på beloppet af det årliga byggnads-låne-biträdet,
som lemnäs Götha Canal-Bolag
.hafva ineningarne va it delade, så att votering
blifvit anställd öfver följande
Proposition :
Den som bifaller att Götha Canal - Bolag
erhåller ett årligt byggnads-bitiäde af 250,000
R;dr skrifver Ja!
Den
Den 17 JulL
J 549
Den det ej vill skrifver Nej!
Vinner Nej, bestämmes årliga byggnadsbiträdet
till 300,000 R:dr, hvilken votering så
utfallit att två Stånd stadnat emot 3 Stånd,
hvarföre båda alternativen till Riksens Högloil.
Ständer hemställas.
5:0 Förut, då Octroyen innefatta le ett Contracf,
hvarigenom Bolaget åtog sig att med bestämda
vilkor på iöreskrifven tid fullborda Canalen
, var Statens förhållande tili Bolaget annorlunda
än nu, då Bolaget anser Staten ensam
böra vidkännas det deficit som uppkommer sedan
hela Actie capitalet och Bolagets öfriga ägande
tillgångar äro använda. Förut var administrationen
Bolagets ensak och Banco Styrelsens
rättighet och åliggande endast att tillse , det arbetet
och Discont-rörelsen så förvaltades, att
Bankens Säkerhet vore förvarad. Nu mera och
särdeles om anslag skulle göras för längre tid,
verkar administrationssättet nära lika mycket till
Statens som till Bolagets directa fördel eller
skada, hvarföre ock Utskotten föreslå att Banken
och det Verk hvarifrån bidraget utgår må
tilläggas ovilkorlig rättighet, att erhålla fullständiga
upplysningar och förslag öfver det verkställda
och tilärnade arbetet , samt att anmärka
allt som finnes anmärkningsvärd!, med rättighet
att innehålla anslagen intilldess afseende göres
å det som till rättelse är uppgifvet.
6:0 Om under någotdera af de 6 åren allt
påräknadt arbete icke skulle kunna utföras, så
tillstyrka Utskotten att den besparde summan
må det påföljande året få begagnas; men att den
del
1550-
Den 17 Juli.
del af änslags-summorna ■, sorn år 1820 Icke är
till arbetets fortsättning disponerad, ingalunda
ina anses såsom en Bolagets ovilkorliga fordran;
dock kommer denna punkt att förfalla i
händelse bidraget skulle bestämmas att fortfara
under tio års tid.
7:0 Emot de nu föreslagna ytterligare biträden
anse Utskotten all af Ganal-Bolaget upp^
gifven pretention å ersättning af Stats - Verket
helt och hållet försvinna.
Angående de medel, hvilka skulle kunna
utses till det nu för Götha Canal Bolag före*
slagna lån-biträde, så, och efter det Stats-Utskottet
ganska bestämdt förklarat, det hvarken uti
Kongl. Stats Contoiret eller Riksgälds-Contoiret
några medel äro att tillgå, sorn till ett sådant
behof skulle kunna användas , har denna
fråga blifvit öfver'emnad till Banco - Utskottet i
med anmodan att yttra sig så väl häröfver, sorn
regleringen af Götha Canal Bolags Discont-rörelse.
Utskotten föreställa sig det Riksens Höglofl.
Ständer desto heldre kunna göra sig i underdå»
nighet förvissade om Hans Kongl. Majtts Nådiga
Sanction å de förändringar i Götha CanalBolags
Octroy, hvilka Riksens Höglofl. Ständer
anse nödvändiga, som Konungens Nådiga afsigt
är vunnen när, till Canalens fullbordande, tillräckliga
utvägar blifvit utsedda. En oförändrad
fortsättning af Bolagets financiella befattning lärer
aldrig af Konungen i Nåder yrkas, om dea
befinnes vara hinderlig för en sådan reglering
af Rikets Penninge-väsende, hvarigenom, med
åter*
Den 17 Juli.
1551
återställande af Sedelmyntets värde j ett tillräckligt
understöd må kunna lemnäs åt de tynande
Näringarna, lieldst Konungens Höga rätt att, till
TJndersåtares bibehållande vid Välfången egen*
dom, vaka öfver allt som dermed gemenskap äger,
icke af någon enskild Corporation må kunna motverkas.
Och anse Utskotten i öfrigt sig äfven
böra tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer att hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att derest
icke Bolaget fullgör de vilkor som varda föreskrifne,
Kongl. Maj:t i Nåder täcktes förbjuda
det vidare fortsättning af Discont - rörelsen.
Hvilket allt Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
vördsamligen underställes.
Några Ledamöters särskilta meningar bifogas.
Stockholm den 15 Juli 1815.
På Högl. Ridd. och Adelns Ledamöters vägnät
Joli. Henn. Gyllenborg. Carl de Geer.
- På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
C. v. Rosenstein. E. A. Almqvist.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Carl Fr. Landberg. Gust. D. Wilcke.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters' vägnar
Jon Jonsson. Daniel Andersson.
C. Sylvan.
Utdrag af Protocollet, hållet vid sammanträde
imellan Riksetis Höglofl.
Stein
-
155?
Den 17 Juli.
Ständers Stats* och Banco-Utskott
den 15 Juli 1815*
s. r>. Vid justeringen af Hdglofl. Stats» och
Banco Utskottens gemensamma Betänkande, i anledning
af Kongl, Majus Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående Götha Canals fort*
gång och ytterligare befrämjande, uppläste Herr
Commerce Rådet Santesson dess särskilta skrif*
teligen författade tankar, så lydande:
”Enär Högloft. Stats- och Banco-Utskoftens
beslut dels uti flera hufvudsakeiiga delar innefattar
Alternativer, eller tvänne olika inom Utskotten
afgifna meningar, hvardera af tvänne
Stånd, dels icke upptager, såsom till Höglofh
Banco - Utskottets enskilta handläggning öfver*
lemnade , flera andra af sammansatta Beredningen
föreslagna punktet; så inskränker jag mitt
enskildta skiljaktiga Votum, uti hvad Hogiofl,
Utskottens Betänkande i frågan om Gotha Canal
nu innefattar, till blott den allmänna reservation
:
”Att ehvad alternativ Sorn antages. Resultatet
deraf, på grund af de uppgjorda beräkningar
af så väl Inkomster sorn Utgifter, må blifva
sådant, att Actie-ägare, på hvars vidare fortfarande
tillskotter af resterande 60 procent dock
hela saken .beror, både i hänsigt å tillräckeligä
medel för byggnadens bestridande, sorn å det
af Riksens Höglofi. Ständer ofelbait, enligt Utskottens
Beslutj deruti fastställande uttryckelig!
vilkor för allt biträde, finna det de ej löpa fara
att framdeles förlora antingen capital eller renta*
-
£)en 17 Juli,
^ 5 5 3T
tå, eilet kahslsé båda delar. Detta herot hirf*
Vudsakeligen på l:o afgörande af det alternativ,
som uti arne punkter skall decidera om biträ*
det blir bestämdt en gång för alla, eller blott:
temporaitt, i hvilket sednare fall all förbindel»
Se å Statens sida örn vidare fortsättning af biträ*
de ifrån ar 1820 uti Betänkandet saknas; men
hvarförutan Actie -ägarne visserligen icke uti oVisshet
våga sina öfriga medel; och ä:o på för*
klaringen af ordet Län-biträde; emedan, om Starten
möjeligen i en framtid skulle uttaga detta
eller renta derföre med förmonsrätt framför A*
Ctie-ägarhes årliga påräknande lagliga renta af
deras Capital, visserligen följden också blefv©
den , att desse icke vidare tillsköto.”
”Detta sednare är dock ibland de till Hög-.
lofl. Banco-Utskottet hänskjutne punkter, och.
jag vågar, på förhand, hoppas, att detsamma
uti dess häröfver fattande och afgifvande Beslut
icke underlåter sa afväga vilkoren, att ej, ge*
norn Actie-ägares misströstande Och uteblifvande
att vidare tillskjuta, hela hufvudsaken, Cana*
lens fullbordan, forfelas.”
ined begäran, att desamrnä måtte få åtfölja Hög*
lofl, Utskottens Betänkande till Riksens Högloft
Ständer; hvarvid ej något var att påminna.
Herr Majoren Påhlman yttrade, att söm
Majoren instämt uti det af Herr Landshöfdingen.
Grefve I,liljencrantz författade förslag till sam*
mansatta Beredningens Betänkande i den del ,
som angår Disconten, och hvilket sedermera 6
såsom innefattande Herr Grefvens och Lands*
höfdingens särskilta tanka, åtföljt Beredningens
5-te Bandet, *95. 196. tili
»554
Den 17 Juli.
till Höglofl. Utskotten afgifna Betänkande; så
begärde Herr Majoren, att detta förslag måtte
bifogas det nu till Riksens Höglofl. Ständer afgående
Betänkande; uti hvilken anhållan Herr
Lector Fröberg , som med Herr Grefve Lilljencrantz
uti Beredningen sig förenat, nu äfven
instämde; i anledning hvaraf beslöts, att Herr
Landshöfdingen Grefve Liljencrantz^ nu ifrågavarande
förslag skulle Utskottens Betänkande
bifogas.
Herr Lagmannen Grefve Gyllenborg erin»
rade, att Herr Grefven och Lagmannen redan
reserverat sig i afseende på tiden för fortfaran*
det af biträdet till Götha Canal, på den grund,
alt om ock det alternativet skulle bifallas, enligt
hvilket bidraget skulle, som orden lyda,
utgå årligen från och med innevarande år till och
med år 1820, eller det är , då nästa Riksdag derefter
infaller , detsamma möjeligen skulle kunna
komma att fastställas för längre tid, än till nästa
Lagtima Riksdag; och som Herr Grefven
och Lagmannen ansåg några anslag icke böra
göras , som skola gälla längre, än imellan den
eria Riksdagen till det nästpåföljande Lagtima
Riksmötet; så begärde Herr Grefven och Lagmannen
att ofvanberörde reservation måtte få
åtfölja Betänkandet; hvarvid något ej var att
påminna. Ut supra.
Ex Protocollo
C. Sylvan.
Project
Den 17 Juli. 15 55
fröjed till den af Högloft. Stats*
och Banco-Utskotten sammansatta
Berednings Betänkande. •
Effei’ läsning af alla till upplysning ländande
handlingar, samt så noga granskning af Char*
tor* Förslager och Calculer, som ti en medgift
vit, har Feredningen Stadgat sin öfvertygelse,
ätt Götha Canal skall t framtiden direct ofch indirect
tillskynda itiket Särdeles vigtiga fördelär»
§. s.
"Beredningen erkänner att anläggningen , r
hela dess vidd, är styrd med god ordning och
omtanka, samt att den drift, hvarmed detta örn*
fattande företag för det närvarande utföres,lemnar
det säkraste hopp att detsammas fullbordan^
de skäll besörjas med lika varm nit af Styrelsen
Och samteligä Tjenstemän-, som hvär i sin mån,
med kunskap och alfvarlig håg, synas befrämja
det gemensamma föremålet.
§• 3-
Till arbetets börjande på hela Linien har
Beredningen funnit fullkomliga skäl, ej allenast
Oth förnämligast deruti, att Canalen icke på annat
Sätt kunnat inom föréskrifven tid göras färdig,
utan ock i anseende till åtskilliga locala
Omständigheter, s»m gjort det till en fördel.
Sam*
»5 5'6
Den 17 Juli.
Samma orsaker, som för det närvarande fala
för Wenern och Weiterns förenande, anser
Beredningen gälla för Canalens fullbordande i
hela dess vidd utan förändring i arbets-planen,
och tror att mindsta möjeliga kostnad, jemte största
framtida fördel, på intet säkrare sätt kan
vinnas, än genom arbetets utförande med största
möjeliga skyndsamhet.
§• 4*
Beredningen har icke kunnat utur hänsigt
lemna, att Götha Canals anläggande ej allenast
är af Riksens Ständer vid I&09 års Riksdag
samtyckt, utan ock, att Octroyen för Canal-Bolaget'
blifvit i Nåder utfärdad i anledning af
Riksens Ständers hos Kongl. Maj:t gjorde underdåniga
anhållan, med uttryckt önskan, att åt
det blifvande Bolaget i Nåder måtte lemnäs
alla möjeliga och skäliga förmåner.
Af sådan grund och då Beredningen anser
utan all fråga och ändamål, att nu vidröra,
huruvida Götha Canals anläggande bort uppskjutas
till ett dertill mera lämpeligt Tidehvarf,
tror Beredningen sig , med fästad hugkomst
på Canal anläggningens upprinnelse, endast böra
skåda ämnet från synpunkten af det närvarande.
~~ Ingen tvifvel uppstår då om omöjligheten
för Bolaget, att med egna krafter och nu
ägande Publika biträden fullborda Götha Canal.
Och Beredningen, som förmodar, att med gifna
löften och Rikets värdighet skulle vara mindre
öfverensstämmande, om ett, såsom Riksgagne
ligt
-
Ben 17 Juli.
1557
ligt ansett och till så betydelig del påbörjadt
Storverk, skulle öfverlemnas att förfalla, intill
thess att efterkommande, under mera gynsamma
tider, voro hugade, att sig af ruinerna begagna,
anser sig böra på efterskrifna vilkor
föreslå sådant ytterligare understöd för Götha
Canals fullbordande, sorn fullkomligen uppfyller
allt, som af Bolaget skäligen kan väntas,
utan att förmycket medtaga Rikets krafter, och
leda till våda för dess financiella ställning.
§• 5-
Beredningen, som är öfvertygad om nödvändigheten,
att Discont-rörelsen i hela Riket
må blifva styrd ifrån en enda central-punkt ,
enligt sådana principer, hvarigenom Näringarnes
understöd kan förenas med bibehållandet af
myntets rätta värde, ti 1.1st yi ker, att all fråga
om ytterligare Discont-inrättningars och Finance-förvaltningars
förenande med Götha Canals
utförande icke allenast må försvinna, utan ock,
att Riksens Höglofl. Ständer täckas äska , såsom
ett vilkor för beviljandet af allt förökadt biträde
utöfver de förmåner Canal Bolaget, enligt Octroyen
tillkomma, ”att Bolaget afsäger sig dess
nu innehafvande Nådiga Privilegium å en Discont-inrättning,
emot full ersättning för den inkomst,
sorn med iakttagande af föreskrifna stadgar
deraf kan förväntas, till och med år 18 3 5 •’*
Vid verkställigheten häraf föreslår Beredningen
:
1:0 Att ersättningen, som fördelas till lika
Summa för hvarje är till och med år 1835 >
utbe
-
Den 17 Juli.
Utbetalas till det årliga beloppet, prenumererando
vid hvarje års början, från och med det år,
då Canal-Bolaget med ali Discont-rörelse fullkomlig611
upphört
3:0 Att Götha Canal Discont - Directiort
från och med början af nästkommande år tSlh
upphörer med utgifvandet af nya lån, och vid
hefinteliga lånens förfallotid deraf infordrar-'idel,
så framt lane terminen är 6 månader eller i proportion,
om låne-terminén vöre kortare, samt härmed
så fortfarer att hela Discont-rörelsen kan,
yara slutad den 31 December år 1819.
3:0 Att Götha Canal Disconts totala ut
lånings-sutnma
, långt ifrån att under loppet af
innevarande år okas, må varda indragen, på
sätt Banco-Styrelsen, genom sitt Ombud , alla^redan
yrkat,
4:0 Att under de år, då på föreskrifria
sätt Discont rörelsen är under indragning, Gö
tha
Canal - Bolag må njuta differencen imellan
den fastställande årliga ersättnings-summan
peli den vinst , som Discont rörelsen lemnat.
"Välförståendes , att från Discont-vinsten ingalunda
får afräknas de förluster på Låntagare, sorn
Cjötha Canal-Discont kan göra.
5:0 Att den föi; Banken och det allmänna
menliga rättighet, som Götha Canal Bolag nu innehafver
, att på Afskrifnings-räkning emottaga
penningar, må upphöra med den 31 December
år 1817 , men den till 1,600,000 R:dr vid innevarande
Riksdag tills, vidare förökte Disconträtt
endast i den mårt mindskas som Herrar
Banco, Fullmägtige finna, att indragningen af
Götha
Den 17 Juli.
1559
Götha Canal-Bolags-Discont-rörelse det kan medgifva.
Hvad här är sagdt om Discont-rätten i Banken,
åsyftar en 'ast flen händelse, att Götha Ca*
nal-Bolag afsäger sig dess innehafvande Octroy
på en Diseont-rörelse. I annat fall är Beredningen
långt ifrån att tillstyrka,, det Disconträtten
i Banken skulle utsträckas öfver de i Oetioyen
beviljade 800 000 R:dr, heldst Beredningen
skulle anse detta såsom ett medel att
befordra en allaredan öfver all rimlig gräns
utsträckt Diseont-rörelse.
6:0 På det Götha Canal-Bolag icke må
sakna utvägar , att vid inträffande hastiga behof
äga tillgång till penningar, må Canal - Bolaget,
efter Discont-rörelsens fullkomliga upphörande,
under de fastställda Byggnads-åren bibehålla
Discont-rätt i Banken emot 3 proCents renta
till ett belopp af 300,000 R:dr, med stadgadt
vilkor, att vid denna rättighets förlust Assignationer
aldrig må vara utgifna öfver beloppet af
nämde Summa.
7:0 I den blifvande nya Biks-Discont-In«
rättningen kunna Actier i Gotha Canal - Bolag
belänas till 50 proCent af den derå inbetalta
Summan.
§. 6.
Beredningen anser sig kunna föreslå sådana
allmänna biträden för fortsättningen af Götha
Canal på hela linien, hvarigenom arbetet med
full drift, enligt uppgjorda planer, må kunna
fort*
Deri 17 Ju/f.
fortsättas, ifrån och med innevarande år I815
till och med år 1820, eller det år derefter, då
nästa Lagtima Riksdag infaller.
Att ingå i åtaganden för en längre framtid
skulle Beedningen anse så mycket mera betänkligt
, sorn det vore stridande emot antagen,
princip, hvilken är gällande till och med för.
de anslag, som göras till hela Samhällets upprätthållande.
De vidrigaste följer skulle äfven
kunna härflyta af en mera oinskränkt förbindelse,
ty då, å ena sidan, de löften böra vara
Oryggliga, som gifvas af Rikets Representanter,
Skulle , å den andra, förändrade tider och omständigheter
så kunna försvåra uppfyllandet deraf,
att verkställigheten måste göras på bekostnad af
Rikets gemensamma väl, hvarifrån Götha Canals
Utförande icke lärer böra isoleras.
Såsom en hufvudsaklig bevekelsegrund till
deti sist gjorda framställning, bör Beredningen
anmäla, att ehuru den anser de nyligen upprättade
Calculer vara beräknade enligt de sannolikaste
grunder, som kunskap och erfarenhet
kunna lempa, vågar Beredningen ingalunda försäkra,
att kostnaden får återstående Canal-arbetet
med visshet skall stadna vid den påräknade
Summan, utan inser tvättom flera händelser, sona
kunde oka behofvet, i hvilket fall Riksens Höglofl.
Ständer, efter 5 års förlopp, likasom nu, kunde
Jcomma i det brydsamma valet, imellan Canalsprbetets
afstadnande och förhöjda öfver Statens
förmåga sträckta anslag.
§• 7°
lien 17 Juli.
§• 7-
1 den Finance-plan eller Tableau öfver
tillgångar oc!i behof, sorn blifvit af Götha CanalD
irection till Beredningen ingifven, finnes väl
uppfördt, att af de återstående Go proCent å Actie-Insattningen
, 10 proCent ärligen borde inbetalas
och till Canal-arbetet användas, från och
tnéd innevarande år 1815 till och rned år 1820;
Beredningen anser för Riksens Höglofl. Ständer
vara angeläget, det Canal-Bolaget utfäster sig att
framför all annan tillgång pä föreskrifne sätt använda
den återstående Actie Insättningen,
§. 8,
Den af Götha Canal-Direction uti dess Calculer
och Berättelser uppgifna totala kostna Issurnjna,
för vid detta års början återstående Byggnader,
utgör , efter afdrag af nu varande behållningar
, fordringar och fastigheter, hvilka efter hand
och slutligen kunna realiseras R:dr 3 ,873,423 «
hvartill kommer den af Bolaget vid
årets början redan utöfver tillskjutna
Capitalet och uppburna
Discont-vinsten gjorda skuld till
Discont-Fonden - - 852,7923
samt 10 års rentor till Actie ägarne
å 5 proCent på deras gjorda och
görande tillskott, de sednare beräknade
att utgå med lo proCent
årligen i ännu 6 år * 1,335,010:
Summa R:dr 6,061,224:
156;
Den 17 Juli.
H vanill Bolagets tillgångar bestå
uti resterande 60 proCent å Actie*
capitalet - B:dr, 1,884,720:-.
Discontvinsten , upptagen
lika med dess per
medium hittills gjorda
belopp å t 20,000 B:dr
per år, gör för 10 ar 1,200,000:
Och den under Byggnadstiden
påräknade
inkomst af Canalen 64,000:
Således in alles 3,148,720:
Alltså visande en brist
under byggnads-åren
af B:dr 2,912,504:
Och med det fördelande på hvarje af dem,
enligt af Canal - Directionen upprättad Är«
bets-plan, skulle, jemlikt bifogade Calcul,
erfordra*
R:dr
342,149 :
I8I6
-
343,214:
1817
224,250:
1818
-
234,661:
1819
-
262 ,151:
1820
*
282,22 1 :
I82I
-
377,221 :
1822
■
464,327:
1823
-
274,9&9 :
1824
-
107,341:
In alles B:dr 2,912,504:
Som årligt Byggnads-Låne-biträde tror Beredningen
sig dock , om än någon brist i fulla
års
-
Ven 17 Juli.
års-hehofvet Vid en forcerad fortsättning af Canal-byggnaden
skulle något år kunna uppstå,
icke kunna tillstyrka större Summa än R:dr
250,000, såsom den hogsta, Statens tillgångar till
detta ändamål nu torde kunna medgifva.
För den sålunda utgående Fåne-summan
tillstyrker Beredningen att under de for Byggnaden
påräknade ro år icke någon renta heräknas,
men derefter ifrån och med år 1825 erlägges
2 proCent årligen, samt, att hvad Capitalets
återgäldande vidkommer, heslut derom
må ofverlerrinas till Riksens Ständer vid nästa
Fagtima Riksdag, eller del Riksmöte, sorn år
1820 eller först derefter infaller, för att på då
varande omständigheter kunna grunda deras s adgande.
5 5- 9.
Helt olika var förhållandet då Octroyen
innefattade ett Contract, hvarigenom Bolaget åtog
sig, att med bestämda vilkor, på föreskrifven tid
fullborda Götha Canal; och nu, då Bolaget anser
Staten ensamt böra vidkännas det deficit
som uppkommer, sedan hela Actie Capitalet och
öfriga ägande tillgångar äro använde. Förut var
administrationen Bolagets ensak, och Banco-Styrelsens
rätt och åliggande endast att tillse, det Canal-arbetet
och Discont-rörelsen så förvaltades,
att Bankens säkerhet klefve bevarad. Nu , och
synnerligen om anslag skulle göras för längre
tid än projecteradt är, verkar administrationssättet
nära lika mycket till Statens, sorn Bolagets
directa fördel eller skada. Beredningen
före
-
JDen 17 full'
föreslår derföre, att Banco - Styrelsen må hädanefter
äga ovilkorlig rätt, att erhålla fullständiga
upplysningar och förslager öfver det verkstälda
och tillärnade arbetet, samt att anmärka alltsom
finnes anmärkningsvärd!, med förmåga att innehålla
anslagen intilldess nöjaktigt afseende göles
å det, som till rättelse är uppgifvet.
§. io.
O m tinder någotdera af de 6 förrberörde år,
allt påräknadt arbete icke skulle kunna utföras,
så tillstyrker Beredningen att den besparda summan
må det påföljande året få begagnas, men
att den del af anslags-summorna, som år 1820
icke är till arbetets fortsättning disponerad , ingalunda
må anses såsom en Bolagets ovilkorliga
fordran.
§. il.
Genom de nu föreslagna tillökta biträden,
anser Beredningen all af Ganal-Bolaget uppgifven
pretention å ersättning af Stats-Verket, helt och
hållet böra försvinna.
§. 12.'
Sedan Beredningen i möjligaste måtto sökt
iakttaga Riksens Högloft, Ständers rätt och säkerhet,
i förening med Bolagets bestånd och
skäliga fördel , återstår undanrödjandet af den
■verkeliga eller föregifna möjlighet, att Ac:ieägare
, i ovisshet 0111 de beslut, som tillkommande
-
Deh % 7 Julié
1565
mande Ständer ltunna fatta, heldre valde förlusten
af nu insatta 40 proCent , än att våga insättning
af ännu återstående 60 proCent.
Med rimlighet’ lärer icke kunna tänkas
eller befaras, att Riksens Ständer i framtiden,
och sedan större uppoffringar derföre blifvit
gjorde, skulle vara mindre angelägna än nu,
om Canalens fullbordan. Men, för att göra Bolaget
fullt förvissadt, att dess skada och undergång
aldrig skall komma i fråga, tillstyrker Beredningen
, det Bolaget må erhålla den högtidliga
försäkran, att om Riksens Ständer år 1820
skulle vägra de biträden, som Bolaget, till Canalens
färdiggörande, funne sig befogadt att då
äska, bör Bolaget äga rätt, att till Riksens Ständer
öfverlemna Canaleri med alla dess tillhörigheter,
inventarier och behållningar, emot återbetalning
af verkligen inbetalta Actie-Capitalet ,
inom hög9t ro år, till mindst Xo proCent om
året, och med löpande 5 proCents årlig renta.
Beredningen förmodar Bolaget vara till
denna försäkran berättigad), äfven derigenom, att
om Staten fått vidkännas förökade uppoffringar,
genom den öfver första calculen uppstigna kostnad,
har Bolaget på enahanda sätt äfven lidit
känbaraste förlust, då det nödgas göra en inbetalning
till mer än 3 gånger så stor summa som
påräknad var.
r §• 13-
Beredningen föreställer sig, det Riksens
Höglofl. Ständer så mycket heldre kunna göra
sig
Den 17 Juli.
sig 1 underdånighet förvissade om Hans Kgt*
Maj:ts Nädiga Sanction till de förändringar i fjö*
tha Canal Bolags Octroy, hvilka Riksens Stan.
der anse nödvändiga, som Konungens Nådiga af.
sigt är vunnen , då tillräckliga utvägar blifvit
utsedda till Canalens fullbordande.
Fortsättningen af Bolagets Financietla be«
fattning lärer aldrig af Konungen i Nåder yrkas,
om den befinnes vara ett hinder emot etl
sadan reglering af penninge väsendet, hvatigenom,
med återställande af Sedel myntets värde *
ett tillräckligt understöd »nå kunna lemhas åt de
tynande Näringarna, beldst Konungens höga
rätt, att till undersåtares bibehållande vid välfången
egendom, vaka öfver allt sorn dermed
gemenskap äger, icke af någon enskild corp©,
ration bör kunna motverkas.
§. i 4.
För sin del anser Beredningen af yttersta
vigt att den fråga, som af Respectiva Utskotten
blifvit lemnad till Beredningens granskning och
utlåtande, icke ma af Riksens Höglofl. Ständer
afgöras förr än beslut är fattadt om sättet till inrättandet
af nya Riks-Disconten. .
Igenom detta Betänkande, som understället
Respectiva Utskottens upplysta bepröfvande, troE
Beredningen sig hafva lemnat förslag till Riksens
Höglofl. Ständers Beslut, i anledning af
Konungens Nådiga Proposition, och med det.
samma tillika besvarat de till Beredningen remitterade
Memorial. Stockholm den 5 Juni 1815»
J. tV. Lilljencrantz,
T)ers 17 Juli*
Uppläst hos Samtliga RiksStänden deh 17 Juli.
Vördsamt Memorial!
Till följe af hvad så väl Högloft. Ridderskapet
och Adeln, sorn någre Ledamöter af Vällofl.
Borgare-Ståndet begärt, får Särskildta Utskottet
till Riksens Höglofl. Ständer nu öfverlemna
den del af Utskottets under den 17 sistlidne
Juni afgifne Betänkande, som innefattar de Oeconomiska
ärender, hvilka, i händelse de af
Riksens Ständer gillas, böra till Kongl. Majus
Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemnas.
Om Åkerbruk och Boskapsskjötsel med skäl
kunna räknas bland Rikets mest vigtiga Näringar
, på hvilkas trefnad den allmänna välfärden
väsendtligen beror, så bör, vid frågor om Oeconomiska
Författningar den princip alltid vara
rådande, att ej vidtaga något, som strider emot
dessa Näringars verkliga fördel. Genom den
medgifna fria Spannmålshandeln är det stora ändamål
åsyftadt, att främja en jemn och säker
tillgång på denna nödvändighets-vara i alla orter
af Riket, att genom en större concurrence af
Köpare stadga jemnlikhet i Spannmålspriserna
och bereda Landtmannen en vig och förrnonlig
afsättning på den afkastning hans åkerbruk
lemnar. Det kan ej nekas, att denna Författning
medfört en välgörande verkan till Landtbrukets
förkofran. Erfarenheten har visat, att
vårt behof af utländsk Spannmål blifvit tid efter
annan mindskadt; men den upplyser tillika, att
icke destomindre stora penninge-summor för denna
vara gatt utur Riket; och det är ej obekant,
att
JDen 17 Juli.
att, ilrnier det brist på afsättning i vissa Landsorter
stundom yppats, hvarigenom Spannmålspriserna
blifvit under varans lätta värde nedtvingade,
tillgången i andra Landskap blifvit
befordrad genom införsel från främmande orter*
Svenska Jordbrukaren har att strida med dryga
utlagor, hög penninge-renta och ett hardt iuftstrek.
Hail kan derföre icke producera sin Spannmål
till samma pris, som denna artikel vanligen
har i Länderna på södra och östra sidorna
om Östersjön, der possessionerna äro större, och
avancen således ligger egentligen i försäljningens
qvantitet, der antalet af Städer och Fa*
briks-irirattningar icke står i rigtigt förhållande
till Jordbruks Näringens vidd och der Spannmålen
utgör Landets nästan enda export, samt det
enda Jordägaren har att vända i penningar. I
andra Länder, der den inre Spannmåls consumtionen
är stark , der äro ock Spannmålspriserna
icke lägre än hos oss, oaktadt deras Jordbrukare,
i jemnförelse med våra, äro gynnade af
ett blidare luftstreck, längre a, betstid, mindre
productions-kostnad , lättare afsättning , ymnig
penninge tillgång till lägre renta, öcli ändteligen
genom lindrigare utlagor. Dessa omständigheter
ådagalägga nogsamt angelägenheten , ej allenast
att använda den yttersta uppmärksamhet
och sorgfällighet, för att genom lämpeliga Tullafgifter
på främmande Spannmål motverka ert
för den inhemska productioiien menlig medtäflan
af utlänningen, utan ock att genom Allmänna
Mägazins-inrättningar öppna beqväma tillfällen
både för Landets Jordbrukare, att med för
inora
-
Deri 17 Juli.
1569
mon fa afyttra sina Spann trin Is-fri'-råd , och för
de behöfvande, att dermed blifva forsedde, utan
att i nödens stund nödgas tillita den of a osäkra
och äfventyr'liga, samt merendels alltid mera
kostsamma u väg, att t i 1J hvad pris sorn heldst
hamia denna oumbärliga vara fran u r ikes hamnar,
1 förra afseendei tror Utskottet det blifva
af stor nödvändighet, att Tullen pä inländsk
Spannmål alltid beräknas efter varans inhemska
pris, hvas minimum torde kunna bestainmas
till 3 Hulr och maximum till 5 R:dr i Silfver
för Rågen och i proportion derefter fö,' Kornet,
så att, då priserna inom Riket höjde sig till ma*
xirnum eller närmades till minimum, importen
i förra fallet lättades och i det sednare försvåra-*
des genom Tull afgifter, afpassade efter Spann*
målens pris i försäljnings orten och ef er forhål»
landet med frakt- och öfriga omkostnader vid in»
skeppningen. Utskottet har företett, att detta
förslag skall mötas med den anmärkning, ätt
flera af våra inhemska Näringar och i synnerhet
den,' hvarpå vår export hufvudsakligen är
gundad, Jern-tillverkningen , icke skola kunna
bestå vid höga Spannmåls pris. Men verkan af
detta skäl torde latt förfalla, då man eftersin*
rtar, att det föreslagna medelpriset 4 R:dr i Silfver
icke är högre, an det,, öfver hufvu dräknadt,
redan i nära 20 är varit; att Jo.dbrukirens produc.
ter ovilkorligen tnåste hällas i högre pris,
sedan han sjelf blifvit betungad med högre bevillning;
att den arbetande Glassens daglöner
val stiga i högre, trien icke i lägre förhållande,
än Spannmåls - priset; att alla Fabrikanter oell
j.-e Bandet 197* 1 y 8» Siöjde
-
157®
Den 17 Juli.
Slöjde-idkare, sein arbeta för den inhemska eonshmtionen,
både beräkna och lätt kunna beräkna
priset på sin vara efter det förhöjda priset på
spannmål och arbete ; att en förhöjning i det
förra, äfven för. penninge-löntagaren och dem,
sorn lefva af reman på sitt capital, är af föga
betydenhet; att Landtbrukaren® trefnad bereder
de öfriga folkclassernas välstånd , och att dessutom
ingen anstalt, som befordrar ,Uandtmannanäringen,
kan i något afseende sagas vara af
menlig påföljd för det allmänna, samt slutligen ,
att om Bruks-rörelsens bestånd icke kan förenas
med de pris å spannmål, som för Landtbruket®
trefnad äro oundgängligen nödvändiga, man till
den förres understöd måste använda andra och
tjenligare medel, såsom lindring i Hammarskaften,
i tionde-afgiften på tackjern och koppar, i
Bevillningen, samt i tullen på utgående Brukseffecter,
och genom upphäfvandet af de föreskrifter,
som till vissa qvantiteter bestämma
gränsen för till verknirigarnes mängd , den hvar
och en Bruksidkare sjelf säkrast bör kunna bedöma
efter de utsigter han äger till afsättning
på sina producter; och slutligen derigenom, att
en fullkomlig frihet uti handeln inom Iliket
med dylika tillverkningar medgifves.
För öfrigt är Utskottet af deri öfvertygelse,
att införseln af utländsk råg bör inskränkas endast
till ritorr råg, och att vissa sorter spannmål
, såsom hvete, arter och hafre, samt äfven
alla spannmåls-fabrikater, såsom malt, mjöl, gryn,
til och bränvin till införsel aldeles förbjudas.
För
Den 17 Juft.
*57*
För tandtbrufoefS framgång är Bränvfns-bräribingen
af <!en största vigt och nödvändighet*
Den befordrar och uppmuntrar Dandtmannens
omtanka Och bemödanden för productiönen af
säd och jord-frukter, genrirh hvilkas ånVändandé
till Bränvirts-bränriing densamma återskänker fördubblade
capital, i det att deri, med bibehållande
af ett redan gifvet, åstadkommer ett nytt af
lika värde, orri ej derutöfver. Denna handtering
äger ett Sa alldeles afgjordt bifall för sin nytta,
ätt något tvifvelsmål derom ej kan äga rum. I
fall mati ej vill bestrida den allmänt vitsordade
och på Uråldrig erfarenhet grundade sanning^
att drankeri efter vanlig Bränvinsbränning, använd
till utfordring för boskap och i synnerhet
för svinkreatur, nära motsvarar den föda , sorri
hämtas af sjelfva rå-ämnet, säd eller rotväxter,
så måste man medgifva, att, så framt den förädlade
varan eller hränvinet i pris icke går under
tillverkningskostnaden-, någon förlust dervid
icke uppkommer, samt att följakteligen all den
behållning derutöfver, som bränvinets försäljningsvärde
lemnar, utgör en verklig vinst; och
då det ej lärer kunna med rättvisa betagas ägaren,
att på sätt han för sig förmånligast finnér,
använda den product, sorn lian genom egen
möda och med egna tillgångar främbragt, likasom
honom ej ellef kan med skal förmena*
fett måttligt bruk af riri genom haris egen försorg
förädlad eller af honom inköpt vara , den
vanan tilläfventyrs mindre än clirnat, arbetshåg,
öclf en tarflig meri trefven lefnad gjort nödvändig;
så synes häraf följa, att de anledningar»
-
J 57*
Den 17 Juli.
gar, som möjligen skulle kunna yppas, att inställa
en så beskaffad tillverkning som denna,
hvilken dessutom i mängd erfordras vid mångfalldiga
anora varors beredning, samt vid åtskilliga
handtverk och slöjder, måste vara högst
oumbarliga och ma hända alltid af den art, att
de endast genom sin egen natur dertill föranleda,
utan att något särskildt förbud är af nöden.
Efter säkra beräkningar ålgar rnindst omkring
350.000 tunnor spannmål eller ett motsvarande
qvantum jordfrukter ärligen till sådana behof
for l adugårdarna, som utan afseende på mindre
eller större skörd af säd måste användas,
såsom vid kors kalfning, får-kreaturs gödning,
vid får skötseln och i synnerhet åt svin. Dessa
350.000 tunnor måste af sämre och bättre säd
rv'tjäs, om ej väl underhållna Ladugårdar skola
försämras; och det kan i alla fall tagas för af«
gjoi t , ati om ock å ena sidan detta qvantum
bespares, mer for mindre å den andra fo lorås.
Till brånvins bränning användt, leinnar sa ,ina
qvantum spannmål af endast 12 kannor efter
tunnan, 4,200,000 kannor, som efter I R:dr
kannan gör en summa al' lika många Riksdaler,
och med dranken har man för Ladugårdarna
vunnit i det närmaste samma forman, som af
sjelfva spannmålen varit att förvänta, vid hvilket
förhållande tillverkningens inställande hämmar
en production af 4,200,000 R:drs värde,
och man kan deraf sluta, hvilka förmåner skola
uppkomma i den man tillgången af säd medgilver
en utvidgad bran vins-bränning, som forökar
Ladugårdens producter och i synnerhet bidrager
-
Den 17 Juli.
1573
drager att fortskynda inhemska tillgängen af fläsk,
oberäknad all den vinst jordbruket hämtar af den
spillning som härigenom erhåiles. Man torde
häraf finna, att i hvad ställning som heldst, endast
för Ladugårds skötselns tillbörliga underhållande
, en bränvins tillverkning af rnindst
330,000 tunnor spannmål, eller ett dubbel qvantum
rotväxter, bör så mycket heldre alltid vara
tillåten, som det med mycken sannolikhet kan
antagas, att hvad spannmålen angar, en hvar
Jordbrukare merendels erhåller ett parti slö säd ,
hvilken, då rättigheten att bränna är gifven , alltid
begagnas. Att genom en friare bränvinsbränning
sådana missbruk skulle uppstå, att deri
spannmål eller rötter, som till menniskors förtäring
behöfdes, komme att medtagas, är äfven en
mera inbillad än grundad farhåga. Hvar och
en enskild bedömer säkrast i sådan väg tillgångar
och behof, och man kan deremot vara förvissad,
att osäkerheten, huruvida tillstånd till
bran vins-bränning erhåiles eller icke, alltid skall
hafva den skadliga verkan, att ingen vågar sträcka
sin odling af andra bränvins ä nnen, såsom af
rötter med mera dylikt, utöfver behofvet för
egen direct consumtion. Öfverdrift i tillverkning
bör ej eller vara att befara, då tillfället till
afsättning på varan utöfver egen måttlig förtäring
alltid närmast bestämmer tillverkningsrnängden,
hvilken, örn den blifvit för stor den
ena tiden, motväges af en mindskad den andra.
Någon inskränkning i afseende på årstiden till
bränvins-bränningens verkställande synes ej eller
kunna äga rum. Såsom skäl for undantag
af
1574
Den 17 Juli,
af somroar-månadema anföras val, att denna års.*
tid är för tillverkningen otjenlig. Sådant torde
li kval ofta bero af särskilta omständigheter,
hvilka säkrast bedömas af tillverkaren sjelf, som
visserligen ej ingar i ett företag, sorn lian finnér
för sig skadligt, men deremot ej b.ör kunna
forn>enas, att efter eget fritt val dertill begagna
sig af den årstid, och de särskildta tillfällen som
han finner ined sin egen förmån instämma.
Ibland de, medel, sorn säkrast skulle bidraga,
att åter förhjelpa Jordbrukaren lill återvinnandet
af sin behöriga andel af rörelse - oapitalet, som
under de sednare åren blifvit honom beröfvad ,
och att jemväl göra det för honom möjligt, att
öka dess production så väl af säd och jordfrukter,
sorn af alla Xadugårds-af kastningar, kan således,
efter Utskottets tanka , en alltid tillåten
hrän.vi-ns-bränning med skäl räknas, och följderna
af en slik tillåtelse skulle ofelbart blifva ännu
mera, förmånliga i, den mån denna näring, rigtatles
derhän , att bran vins-bränning för Kronans
läkning kunde upphöra och dess förnödenheter
deraf; uppköpas I1.03 privata hushållare, hvilka
troligen, ej skulle vägra , att till bränning emottaga
eller köpa den spannmål, som stundom undergår
förskämning i Kronans Magaziner, särde?
les om dem vöre tillåtet , att i utbyte leverera
bränvin till, gångbart pris. I anseende till dessa,
ekäl är det, efter. Utskottets, öfvertygelse, för
jLandtbrukets trefnad, och förkofran af högsta
vigt , att, rättigheten till idkande af bränvinsbränning,
, med de vilkor i afseende på pannesymden,
som för densamma, stadgas,, alltid må
oför
-
Den 17 Juli.
1575
oförändrad fortfara , utan att blifva underkastad
den osäkerhet, som är en oskiljaktig följd af
vacklande hushålls-anStalter , samt att, jemte det
införsel af utländskt bränvin , på sätt Utskottet
redan föreslagit, alltid må vara förbuden, utskeppning
så väl af denna vara, som alla sorter
spannmål, tillätes, utom vid de tillfällen, då omständigheterna
fördra , att importen af utländsk
säd genom lindring i tull-afgifterna underlättas.
Att Svenska Boskaps-skötseln icke är hvad
den borde vara, derom vittna nogsamt de stora
«jvantiteter af Victualie-varor, Talg och Råhudar,
som årligen införskrifvas från utrikes, orter.
Det är anmärknings-värdl, att en näring , så urgammal
och enlig med Dandets naturliga beskaffenhet
som denna, befinnes i det ofördelaktiga
skick, att utlänningen ännu måste tillitas
om dessa nödvändighets-varor, hvilka framför
andra borde inom Riket kunna vara att tillgå
i tillräcklig myckenhet. Oberäknadt den skadliga
inflytelse på Dadugårds-skötseln, som ständigt
omväxlande författningar i afseende på Bränvins-bränningen
ofelbart medfört, måste orsakerna
härtill äfven till stor del igenfinnas uti
det tvång och de inskränkningar, dem Landtmannen
varit och ännu är underkastad i anseende
till försäljningen af sina Dadugårds-producter,
vid hvilkas afyttrande han måste hufvudsakligen
bero, af dem, sorn hafva handeln med
dylika varor sig förbehållen , likasom afsättningen
på boskaps kreatur i allmänhet mäste sökas
egentligen i några få större Städer och der föraämligast
inom ett inskränkt antal personer, som
äro.
Den l7 Juli.
3ro innehafvare af §p!'u-slagtningen och i sin
rörelse förbundne till efterlefnad af taxor , vid
hvilkas upprättande Laddfmannens rätt och häfta
ej alf id rådfrågas. Hvad som i sednare tider
ytterligare bidragit att förlänga och föröka
Jordbrukarens förlägenhet i denna del, är utan
tvifvel den concurrence vid dylika varors afyttrande,
soto blifvit Finland under förut gällande
vilkor, i anseende till Tull-afgifterna i Svenska
hamnar, rpedgifven , äfven sedan detta Land
Upphörde, att ly a under Sverige. Före denna
tid ha e vanan, ätt ifrån nämnde provins hämta
V icfualie-varor och kreatur för Hufvudstadens
och kus orternas behof, tagit så öfverhand,
ätt Lacugårdsskptseln i de sistnämnde råkat i
Verkligt förfall. Innehafvarne af större egendomar
funno i synnerhet för sig beqvämligt och äfven
förmånligt, att i närbelägna Städer försälja
bety ligä foder qvantiteter, samt att köpa sina
förnödenheter af Victualier ifrån Finland. Sa
länge detta sistnämnde var en Svensk provins,
Uppkom af detta forfa ande endast en indirect
gkada för Riket, Nu deremot lider Fäderneslandet
®n dubbel förlust, den directa af Banco sedlarpes
utvandring och unde-balance i handeln, änpu
mera ökad genom de missbruk, att Ryska
produeter un !er namn af Finska, o h således
fmot enahanda Tull-afgtfter, hit inkomma, samt
d<?n indirecta af den inhemska Ladugårds-sköt$e|ns
försvagande.
Om delta för Rike‘s Landtbruk skadliga
förhållande skall för en framtid kunna förändras
och Ladugårds skötseln vinna den uppmuntran,
som
Dm i 7 Juli.
1577
som Rikets båtnad orh denna viktiga Näring
brafver, anser Utskoiret oundgängligen nödigt,
ätt inrikes handeln med Victualie-varor och kreatur
lemnäs fri och öppen, i likhet med Riksens
Ständers vid sä val 1800 som 180g årens Riksdagar
yttade önskan, och att Tull-afgjfterne pl
dylika varor, då de från andra främmande orter
än Finland inkomma, dels till en. början
regleras i det förhållande till va ans pris, sorn
1799 års Sjötulls-Taxa utsätter, och dels sedermera
småningom forhöjas i mån af den inhemska
productionens tillväxt, och att i sådant afseende
ny Tull-taxa å dem årligen upprättas,
samt att slutligen ett fullkomligt förbud emot
ali införsel vidtages, så snart behofvet af någon
viss artikel kan genom den inrikes Pro ur, ionen
fyllas, en anstalt den Utskottet tror i afseende
på Sötmjöiks ost redan kunna äga rum I
öfrigt och då 18 A rf. af 180g årS Fredsfördrag
med Ryssland , hvarigenom ofvannämnde förmåner
för Finland, i anseende till dess handelsgemenskap
méd Svérigé, blifvit medgifne, torde
med detta års slut upphöra , och fråga i anledning
deraf förekomma om en ny Handels-Tractat
med Ryssland , lärer Kongl. Maj:t i Nådervara
betänkt,, att vidtaga de författningar, hvarigenom
importen af sådana Finska producter,
som för det närvarande väl ej kunna här umbäras,
men hvilkas framalstiande i Fäderneslan.
det hör uppmuntras, ej må till hinder för de
inhemska Näringarna un 'erlättas, samt att i allmänhet
importen från Finland af sådana varor
och förädlingar, sorn för det härvarande ej ära
till
Ben 17 Juli.
äill införsel ifrån andra främmande länder tillås»
ne, jemväl ina förbjudas.
Med fullkomlig öfvertygelse både om nödvändigheten
af kraftiga Hushålls - författningar ,
syftande på indragning af våra utgifter till främmande
Nationer, och om den ©stridiga nytta,
sorn inhemska Manufacturers och slöjders befrämjande
tillskyndar Samhället, anser Utskottet det«
vara af stor vigt för det allmänna och äfven instämmande
med billighet och rättvisa, att de,
sorn för en oftast måttlig utkomst underkasta sig
de svårigheter, hvilka medfölja en till inrikes
productionens förökning bidragande nyttig konstflit,
skyddas emot dem, sorn med ett deremot
stridande interesse söka i maklighet en större
fördel, på ett sätt, som gynnar andra länders
Näringar, samt att följaktligen nu gällande förbud
emot införsel och förtullning af sådana Mar
nufactur- och Slöjde-varor, sorn här kunna årstad
kommas, ma verksamt handhafvas, en anstalt,
hvars bibehållande för det närvarande meja
än förr yrkas a£ nödvändigheten, att för es
framtid söka förekomma den handels undervigt,
sorn redan i flera år medfört de skadligaste följder.
De goda framsteg , som Svenska slöjderna
efter hand, vunnit, kunna tjena, till bevis derom
, att de ej böra anses oförtjente af skydd och-,
omvårdnad. Flera af dem hafva på kort tid
uppnått den grad af fullkomlighet, som man ej
ens bordt under ett länge fortsatt bemödande
kunna förvänta* och om detta förhållande visat
sig under en conjunctur, som för de inhemska
Näringarna visserligen ej varit fördelaktig, och
Den. 17 Juli.
1579
fl en tiel , da ej allenast otillräckliga eller lamt
•verkställde författningar till hämmande af Lu«
rendrägerier, hvilkas oförsynta utöfning urul er»
gräft de inhemska slöjderna, , utan äfven förän*
derliga gvundsaster i frågan om Rikets Manufacturer,
försvagat industrien och afskräckt förinögne
personer, att vaga sina penningar, det
de så lätt kunna äfventyras ; så äger
sta utsigter till hopp om dessa gagnefiga Näringars
ytterligare tillväxt och förkofran, så framt
verksamma medel vidtagas till deras skyddande
mot utländsk medtäflan , och idkaren framför allt
ej lemnäs i ovisshet om sitt öde, i anseende tili
författningarnes ostadighet. Den erfarenhet, sednare
tider lemnat, om en ständigt tilltagande förderflig
smyghandel med främmande, öfverflö !svaror,
tyckes ej otydligen utmärka vissa väsenteliga
biister i de till dylika missbruks afböjande
utfärdade Författningar; och då Utskottet erfarit,
att Kongl. Maj.-t redan i Nåder uppdragit
särskilta Gomiterade, att deruti föreslå de ändringar
och rättelser, sorn till det åsyftade ändamålets
fullkomligare uppfyllande kunna Annas
lämplige , har Utskottet ansett sig ej äga anledning,
att till utredande af de flera omständigheter,
sorn härvid förtjena att komma i öfvervägande,
ingå i någon unde sökning, hvartill Utskottets
egentliga bestämmelse ej eller lemnar detsamma
nödigt tillfälle. Hvad Utskottet likväl trott
eig böra anmärka, är nödvändigheten deraf, att
i sammanhang med de ytterligare anstalter, sorn.
till hämmande af Uurendrägeriei och Tull försnillning
komma att vidtagas> den tillåtelse ,
sorn.
1580
Den 17 Juli.
som genom Kongl, "Brefven den 3 Maj 1803,
och den 27 Juli 1807 blifvit lernnad till anhållne
och förbrutne dötnde utlandska Manufactur-varors
försäljning till qvarblifvande i Riket,
ina upphöra.
Likasom den inhemska productionens befrämjande
utgör i alla väl bestå Idta Stater ett
vigtig? föremål för allmän uppmärksamhet, har
man äfven med sorgfällighet befordrat handel
och sjöfart, såsom det naturliga medlet att, utan
beroende af främmande Köpmän, söka afsättning
å utländska orter för egna producfer och
bereda tillgäng på vissa förnödenhets artiklar.
Det kan ej bestridas, att de Författningar, som
1 detta ändamål äro här i Riket vidtagne, och
sedan äldre tider blifvit utan rubbning bibehällrié,
medfört betydligt förmånliga följder till danande
af en frän egna Skepps-byggerier utgången
Svensk Handelsflotta , samt i följe deraf, en
3sTational sjöfart och hvad man kallar Aetiv-handel,
hvarigenom Köpmans-vinsten af utskeppning
och införsel, äfven af befraktningar, hufvudsakligen
tillfallit Svenska undersåtare, och
således slädnät inom Landet; hvarjemte det lärer,
förtjena särskildt afseende, att da Sveriges,
belägenhet, i anseende till sina vidsträckta Hafskusrer,
sätter detsamma i nödvändighet, att till
sitt‘försvar vara försett med en sjörnagt, utom
hvars bistånd icke ens den mest. oundgängliga
cömmunicaiion imellan inrikes hamnar kan, i
händelse af krig, hållas öppen, och det således
är af mycken angelägenhet, att erforderligt antal
af skickliga och val öfvade Matroser icke saknas
j
'Den 17 Juli.
1581
nas, Svenska Handels-farten äfven medför den
fördel , att Coopvardie-manskapet i krigstid tjenar
till Örlogsflottans bemannande med dugligt sjöfolk.
Rikets sjöfart fortjenar foljakteligen skydd
och omvårdnad , och den skulle ofelbart blifva
för det allmänna ärtnu mer båtande, i den man
våra utländska Handels-relationer kunde komma
att utsträckas till Lewanten, America och Westindien
, hvilket ändamål synes böra genom
lämpliga förmåner och tjenliga Tull-författningar
befordras. Deremot anser Utskottet importationen
af utländska öfverflods artiklar utgöra
en Handels-gren , hvilken med mera skäl bör
försvåras och motarbetas, än uppmuntras och
underlättas.
Att Hampa, Lin och Ull, samt flera till
beklädnad eller andra behof tjenlige artiklar, äfvensom
de af dem förfärdigade fabrikater, böra
kunna inom Riket i tillräcklig myckenhet produceras,
lärer icke nekas af någon, som kanner
vårt land, och dess ännu så litet eller så illa
begagnade förmåner. Persedel-Extracterna utvisa
icke destomir.dre i huru betydlig mån införseln
af slika varor ifrån och med år 1H08
varit i tilltagande. Af dessa anledningar föreslår
Utskottet:
1:0 Att plantering af Hampa och Lin i
allmänhet uppmuntras och i synnerhet på den
del af Städernas jord, som i dessa ändamål blifvit
detri donerad, och hvarom Utskottet, uti hvad
sorn angår frågan om Hatnpsädets befrämjande,
gemensamt med Riksens Ständers Oeconomieoch
Besvärs-Utskott, redan sig yttrat.
2:0
Ilen i 7 Juli.
2:0 Ätt till afbjelpahde af nu vararidé brist
på grof Ull, tjenlig till sådana väfnader, sorti
fordras både för Arméens beklädnad och till an;
dra förnödenheter , Isländska eller andra grofulliga
fårs kringspridande och fortplantande i
landet befordras genom det att, 1 likhet roed
hvad i Jemtland redan skett, Stamm-Schäfferier
af sådana får, med understöd af publika medel;
inrättas i de orter, soth för detta farslag kunna
finnas i synnerhet lämpliga, samt att, till ytterligare
uppmuntran för den fin-ulliga ellef så
kallade Spanska får-afveln, hvilken redan här i
Riket vunnit god framgång, tullen på utländsk
fin Ull efter omständigheterna förhöjes. Härvid
torde, hvad grof-ulliga får i synnerhet an-*
går, särskild uppmärksamhet böra lemnäs åt dé
locala fördelar, som Gottland erbjuder till be«
främjande af en Närings-gren, hvilken synes*
med stort hopp örn framgång, kunna der bedrifvas,
om tjenlige anstalter i sådant ändamål,
vidtagas.
3:0 Att insamling af Horn, Tagel, Borstj
Hår af kreatur samt Lumpor på tjenligt sätt befrämjas.
Af sednare årens erfarenhet lärer det kun*
na med visshet slutas , att Höganäs Stenkolsgruf-r
va hädanefter ej allenast förmår fylla det inhemska
behofvet, utan äfven lemna ett öfverskott
till export. Detta med högst betydlig kostnad
för dess interessenter förenade företag, hvilket,
genom tjenliga uppmuntringar underlättadt, bör
kunna blifva af stor nytta för Riket, förtjenar
visserligen en stor omvårdnad; och det är i detta
-
Den 17 Juli»
ta afseende Utskottet får föreslå, att (ullen för
Engelska Stenkol må i allmänhet utsättas till ? 5
procent af värdet, beräknadt till 2 R:dr Tun*
nan, samt den deraf inflytande Tull-inkomsten
anslås dels till premier för de inhemska, såkallade
Anginachiner och andra betydliga inrättningar,
som bevisligen begagna sig af Svenska Stenkol
, och dels till export-premier för hvad af
denna sistnämnde vara till utrikes orter utskeppas;
och då Utskottet anser denna anstalt vara
af så mycket större nödvändighet, som de Svenska
Stenkolen, såsom betungade med dryga
frakt-omkostnader, i annat fall ej kunna, ehuru
i det närmaste jemngoda med de Engelska, försäljas
till lika låga pris, som dessa sistnämnde,
hvilka sällan annorlunda än såsom barlast hit
inkomma, och följaktligen undgå den transportkostnad,
hvarmed de förra besväras, tror likväl
Utskottet det vilkor böra dermed förenas, att,
så länge och intill dess det blifvit utrönt, huruvida
de Skånska Stenkolen kunna med lika
fördel sorn de Engelska nyttjas vid de här i
Stockholm anlagde arne Gjuterier, hvilket hufvudsakligen
beror dels af olika Tackjerns sorters
särskilta egenskaper och dels af ugnarnes con»
struction , nämnde arne Gjuterier måge tills vidare
vara berättigade, att utan förhöjning i nu
varande Tull-afgift få af Engelska Stenkol sig
begagna.
Åtskilliga andra varu-artiklar förekomma äfven,
hvilkas införsel synes, till lättnad för Hanclels-vågenoch
till den inhemska productionens befrämjande,
böra antingen alldeles förbjudas, såsom
-
15 84
Den 17 Juli.
sorn karfvad Tobak och gröfre Pnpperssorter,
samt alla slag af bereth ljäder , med Undantag
endast af Engelskt, hvilket för särskildta behof
vid vissa inrättningar är- nödvändigt, eller ock
genom betungande Tull-afgifter försväras , såsom
Bof- och Lin-olja, samt i allmänhet sådana till
införsel ännu tillåtne tillverkningar , sorn utgöra
föremal for en nyttig industri inom Riket ; äfvensom
Ulskottet anser det instämma med ändamålet,
att importen af alla sådana för de inhemska
Manufacturerna och Slöjderna oumbär1
i ga arbets ämnen , om hvilka utlänningen måste
tiliitas, genom lindring i Tull-afgifter underlättas.
Ibland orsakerna til! den under de sednare
åren högt uppdrifne importen både af sådana
varor, sorn här kunna produceras, och af främmande
Ofverflöds artiklar , kan räknas underlåtenheten,
att höja Tull-afgifterna'för utländska
alser och tillverkningar, i den ritån desse inom
Landet genom Credit Se.dlarnes försämring
till nominal värde stego, hvarigenom de Handlande
funnit sin räkning vid att införskrifva en
mängd producter och fabrikater, som hos oss
icke mera kunde åstadkommas till samma pris
sorn förut, sedan -Sedelmassan höjt priserna på
lifsmedel och dagsverken, äfvensom en mängd
vällefnads artiklar kunnat säljas till ett emot nödvändighets-varornas
pris och penningens nominal»'
värde icke svarande förhållande, och hvaraf
det blifvit en följd’, att Nationen vant sig
vid en mer och iner okad consumtion af utländska
dels Beklädnads-, dels Fortäringa-artiklar; att
under
Dm 17 Juli.
under ett sådant förhållande Nederlags-friheten »
ämnad alt, genom främjandet af en val inrättad
och på réela föremål rigtad Transito rörelse, blifva
eli källa till enskild och allmän vinning, i
Stället blifvit ett befordringsmedel för Svenska,
och Utländska Handlande, att speculera på Svenska
yppigheten, samt alt ett bidrag till fyllande
af Statsbehofven, som consurnentei ne af utländska
varor, under en rigtig beräkning af TullUmgäliderha
Vid deras importerande, frivilligt hade
utgjort , nu måste genom positiv Bevillning
af Närings-Classerna uppbäras. Het synes således
blifva i flera äfséenden nödvändigt, att Tulltaxorna
efter ett mot ändamålet närmare svarande
sätt för framtiden regleras och förändras i
den mån omständigheterna fordra.
I anseende till den vigtiga inflytelse förvaltningen
af Tullverkets angelägenheter ostridigt äger
på Rikets Handels-balance, och följakteligen
äfven pä inre hushållningen i Handel, samt Statens
tillständiga rätt af Tullmedlen, fordrar visserligen
detta Veik en synnerlig uppmärksamhet.
Riksens Ständer torde derföre finna lämpeligt,
att hos Kongl. Majit i underdånighet föä
resia den förändring vid förvaltningen af berörde
inrättning, att Bull Styrelsen, under hvars
inseende Lots-Verket äfven synes böra ställas,
öfveriemnas hel st åt Embetsman, af hvilka åtmindstone
en del ej vore af andra göromål oell
förrättningar hindrad, att med odelad omsorg
följa ärendernas gång, och att dessa Embetsmäns
löner, fastställde till ett bestämdt belopp, utan
beräkning af vissa proCent på den af import in5
te JSandet. 199. soo. fly
-
Den 17 Juli.
flytande uppbörden, böra, ehuru de kunna utgå
af Tull-medlen, uppföras på Rikets Stat: att
Tull Staten ställes på Militåirisk fot, samt tillfällen
äfven lemnäs afskedade, förtjenta Militaire-personer,
att vid berörde Verk erhålla befordran
till sådana befattningar, till hvilkas bestridande
de äga erforderlig skicklighet: att, i öfrigt
, inom berörde inrättning enahanda befördrings-lagar
blifva gällande, som inom andra
Publika Verk; samt Tullbetjeningens löne-vilkor
så förbättras, att ej brist och behof matte
föranleda till försummelse och brottsliga företag:
att redovisningen för Tull-uppbörden ställes på
samma fot som den för Rikets Uppbörds Verk
i allmänhet: att vid hvarje månads slut ett sammandrag
af specialen i hvarje Stapel-Stad ifrån
Trycket utgifves, innehållande uppgift af export
och import och af hamnen på Exporteurerca
och Importeurema, samt att alla confiscations-mål
böra vid de ordinarie Domstolarna
upptagas och afgöras.
För öfrigt, förmodar Utskottet, att en större
säkerhet emot underslef af Lurendrägeri och
Tull försnillningar skulle vinnas, derest den del
af Tull bevakningen, sorn beror af tillsynen ge-,
nom Tull-Jagter, postera e på vissa distancer i
Skärgårdarna, blefve uppdragen åt Kronans befäl
och manskap, som inom korta terminer ombyttes.
Då det å ena sidan är utom ali fråga, att
en öfverdrifven import-bandel är den egentliga
orsaken till vexel-coursens uppjagande, lärer ej
eller å den andra den anmärkning vara ogrundad,
Deh 17 Juli.
1587
dad, att obehöriga operationer i vexel-rörelsen
betydligen bidragit till Svenska myntets försämrande;
och torde detta förhållande blifva en anledning
för Riksens Ständer, att i underdånig»
het yttra den önskan , att kunnige och oväldige
män ma af Kongl. Majit i Nåder förordnas,
att granska och öfverse de nu gällande Författningar,
angående vexel-rörelsen i Riket, samt
i underdånighet föreslå de ändringar och förbättringar
i dessa Stadgar, som efter sednare tiders
erfarenhet kunna finnas lämpliga och nödvändiga.
Hvad angår frågan om medel till hämmande
af den tilltagande skadliga yppigheten, skulle,
efter Utskottets tanka, detta angelägna ändamål
befordras om den af Kongl. Majit under den 1
Januari 1794 i-detta ämne utfärdade Nådiga;
Förordning, hvilken, ehuru ej genom någon
sednare Författning till hela dess vidd upphäfven
, likväl nu mera i de flesta fall saknar ali
verkan till efterföljd, blefve upplifvad , och de
deruti stadgade Förbud emot bruk af åtskilliga
Ofverflöds-artiklar inom lämpliga af Kongl. Majit
i Nåder fastställde Terminer förnyadt; hvarvid
Utskottet likväl trott, följande tillägg och förändringar
kunna öga rum, nemligen:
no Att det i 1 §. med vissa undantag
stadgade förbud emot allt bruk och nyttjande af
in- eller utländskt Silkes-Sammet för manspersoner,
må sträckas äfven till fruntimmers klädnader,
samt jemväl bruket af halfsiden tili foder
tinder kläder för mankönet upphöra.
2:0
a
1588 Dera 17 Juli
3:0
Att då uti 3 §. förordnas, att fruntimmers
klädningar af biocherad, fasonerad och
broderad Nettelduk ej må vara till nyttjande
tillåtne, detta stadgande på det sätt förklaras,
att detsamma ej må kunna anses innefatta förbud
emot bruk af sådana kläder af nettelduk
och ändra bomullstyger, som äro försedde med
här påsydda broderier, hvilka arbeten utgöra
lämpliga försörjnings-inedel för åtskilliga personer
af qvinnokönet, som sakna andra utvägar tilt
bergning, samt att utländska Shawlar , af hvad
beskaffenhet som heldst, måtte till införsel och
bruk förbjudas, och till controll emot missbruk
dervid inga andra blifva till nyttjande utomhus
tillåtne, än sådana inrikes tillverkade, som finnas
med vederbörlig Hallstämpel försedde.
3:0 Att som erfarenheten under den tid,
då I794 års Författning ännu tjente till efterlefnad,
visat, det förbudet för fruntimmer,
att utomhus bära hel- och half-sidenkläcier af
annan färg än svart, hvitt och grått eller randiga
af samma färgor, icke uppfyllt det dermed
åsyftade ändamål, att främja en nödig och nyttig
sparsamhet, utan att deremot den således
medgifna tillåtelsen, att nyttja hel- och halfsidenkläder
af grå färg utan undantag, eller randiga
af berörde färgor, lemnat tillfällen till en
skadlig täflan uti mångfalldiga ombyten och förändringar
af couleurer, skif ande imellan de förenämnde,
bruket af hel- eller halfsiden-kläder
för fruntimmer utomhus må inskränkas till endast
sådana , som äro förfärdigade af enfärgade
svarta eller hvita eller sådana grå släta tyger,
hvilka
Den 17 Juli.
hvilka åro sammanväfde af grå ränning och hvitt
inslag eller tvärtom.
4:0 Att dä Kongl. Maj:t torde i Nader^n*
na godt, att med upplifvandet af 5 §. uti ofvannärnde
författning afskaffa det ända till öfverdrift
nu radande bruket af Guld och Silfver
på Militairs- och Civile-uniformer, med undantag
endast af så kallade Fält- och Distinctionstecken,
äfvensom allt bruk af Guld och Silfver
på kläder för enslcilta personers betjening, Kgl.
Maj:t tillika, till hämmande af den hos Nationen
mer och mer tilltagande böjelse för prakt
och skadlig yppighet, samt täta och af modets
nycker beroende omvexlingar i kläder, må täckas
till bruk och nyttjande för så val de högre,
som medel-klasserna af Bikets invånare af båda
könen fastställa en allmän National-drägt, både
afpassad efter vårt climat och ledande till tarflighet
och sparsamhet, samt att menigheten uti
de landsorter, der särskilta drägter ej af ålder
äro antagna , uppmuntras att äfven vid val af
tjenliga klädebonader föredraga sådana, som åstadkommas
af egna tillverkningar och instämma
med den tarflighet, som fordom utmärkt Svenska
Nationen.
5:0 Att jemte det i 6 §. stadgade förbud
emot bruket af Meubler med äkta förgyllning,
samt husgeråds-persedlar beklädde med hel- och
half-sidentyger samt silkes-sammet, rättigheten
att nyttja Mahogony-meubler af alla slags soffor,
stolar och sängar må vara förenad med skyldigheten
, alt derföre erlägga en lämplig Bevillnings-
eller Öfverflöda - afgift, hvars belopp af
Bik
-
*59®
Den 17 Juli.
Piksens Ständers Bevillnings-Utskolt i sådant fall
torde bestämmas.
6:0 Sedan smaken för Caffe blifvit hos Nationen
, åtrnindslone inom vissa folkklasser, till
den grad rådande, att denna öfverflödsartikel
nu mera nästan kan räknas för en nödvändig*
hets vara , har Utskottet funnit så mycket mera
betänkligt, att styrka till förbud emot införsel
och allmänt bruk deraf, som anledning skulle
förekomma till den farhoga, att dess hemliga inpraktiserande
ej kunde fullkomligen hämmas, aldrarriindst
så länge denna begärliga vara är 1
Norrige till införsel tillålen, och, oaktadt hvad
bevakning sorn heldst, tillfällen ej skulle saknas,
att derifrån landvågen befordra dess införande
till Sverige. Den enda utväg, som vid detta
förhållande skulle, efter Utskottets tanka, kunna
med något hopp om påräknad verkan vidtagas
till inskränkning i bruket af denna för Handels»
vågen betungande import-artikel , vore att, jemte
det införseln försvårades genom en lämplig
förhöjning i Tull afgiften, den Utskottet anser
kunna utsättas i stället för 4 till 6 sk. #-:det,
förbud tillika utfärdades emot all försäljning af
tillredt Caffe på Källare, CafFehus och Krogar,
samt andra allmänna ställen , äfvensom vid Marknader
och Auctioner i Städer och på Landet,
och dessutom en hvar, som ville förtära denna
dryck, ålades en viss Consumtions-afgift, 1 synnerhet
om Eiksens Ständer för framtiden bibehålla
Consumtions-afgift för Bränvin; och skulle
det då uppdragas Bevillnings-Utskottet, att
gfgiftens belopp föreslå.
7:0
Den 17 Juli.
»591
7:0 Att jemte ett fortfarande förbud emot
införsel och bruk af andra än de i 11 §. uppräknade
vinsorter, minut-försäljning af de tiliåtne
må inskränkas, endast till ordentligen privilegierade
Källare) samt tullen bestämmas i lämpligt
förhållande till varans pris och myntets värde
, och för öfrigt all införsel af vin på bouteiller
alldeles förbjudas, såsom för den inhemska
Glas-tillverkningen menlig,
I sammanhang härmed har öfverläggning
förekommit, huruvida någon Comsumtions afgift
i afseende på vin må äga rum, i hvilket ämne
Utskottet ansett enahanda princip, som den rörande
bruket af Caffe här ofvan uppgifne, böra
tillämpas.
Vidkommande åter Arrach, har i frågan,
derom den skiljaktighet yppats, att pluraliteten
ibland Ledamöterna af 2 Stånd ansett nämnde
dryck så mycket heldre böra till införsel och
bruk förbjudas, som, då importen af Burn nu
mera ej är tillåten, svårligen skulle kunna förekommas,
att denna sistnämnde vara, under namn
af Arrach, blef införd och förtullad, men hvaremot
de flesta Ledamöterne inom de öfriga Stånden
funnit en dylik controll emot dylika missbruk
både kunna och böra handhafvas, och i öfrigt
ej trott sig äga anledning, att i anseende
till införseln och förbrukningen af denna artikel
föreslå någon ändring uti hvad 1794 års författning
i denna del innehåller.
. Oin det angelägna ändamål skall kunna vinnas,
sorn genom förbud emot införsel af främmande
öfverflöds-artiklar åsyftas, synes dervid
ovil
-
>59*
Den 17 Juli.
ovilko ligen böra iakttagas , att alla sådana varor,
som ej få inkomma, äfven förbjudas till bruk
och nyttjanle; men ehvad förbu-.l som heldst än
vidtages , blifver det i allt fall alltid att befara ,
att småningom afsigten dermed skall förfelas, så
framt ej e?e medel med eftertryck användas, som
äro lagda i Högsta Magtens hand, att förpligta
vederbörande, att med noggrann och sträng uppmärksamhet
vaka deröfver att Jorfattningarne
liandhafvas rnvd det alfvar, som Regeringens
värdighet och förbindelsen till åtlydnad för dess
bud och befallningar kräfva; äfvensom verkan af
alla påbud emot luxe och Öfverflöd alltid måste
betydligen försvagas, om deras efterlefnad ej
understödes genom goda efterdömen af de högre
Medborgare-klasserna . hvilka sällan sakna ett kraftigt
inflytande på menighetens seder och tänkesätt,
I fall Riksens Ständer skulle finna godt,
att bifalla hvad Utskottet föreslagit, angående
utgifvanöet af en Stats Oeconomisk Journal, lärer
det äfven blifva nödigt, att underdånig anhållan
göres om Kongl. Majus Nådiga befallning
till alla högre och lägre Embeis-verk, att utan
lösen lemna utgifvaren Utdrag eller vidimerade
afskrifter af de Handlingar, dem han tror sig
böra genom trycket meddela Nationen, och hvil»
ka icke finnas vara af den beskaffenhet, att de
enligt Grundlagen ej få komma till allmän kännedom,
Stockholm den 15 Juli *815.
På Särskildta Utskottets vägnar
F. B. Schwerin• JLudvic Mörner.
Jac* Linström. Frie Ericsson*
C. Klintberg.
Den 17' Juli.
*593
Uppläst bos Samtliga Riks.Stånden c!. 17 Juli,
Vördsamt Memorial!
Det Betänkande, som Riksens Hög], Ständers
Särskildta Utskott under den 17 sist 1. Juni
afgifvit, angående deri öfverklagade förlägenheten
i allmänna rörelsen, och om medlen till
dess afhjelpande, har jemte åtskilliga dervid gjorda
anmärkningar blifvit frän Höglofl. Ridd. och
Adetn, Hogvördiga Prest-Ständet och Vällofl.
Borgare-Ståndet återremitterad!, och den 10, 12
och 14 i denna månad hit inkommit samt Utskottet
jemväl anmodadf, att med frånskiljandet
af hvad i samma Betänkande hörer till öfversigten
af orsakerna till berörde förlägenhet samt
de åtgärder, sorn bero af Riksens Ständers egna
beslut, i en kort framställning upptaga de Oeeonomiska
mai, sorn anses böra lill Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning och åtgärd öfverlemna®.
Efter inhämtad kännedom af de anmärkningar,
sorn egentligen äro gjorda emot förenämnde
Betänkande, liar Utskottet, till undvikande af
vidlyftighet , trott sig endast böra i en kort öfversigt
sammanfalla de mest hufvudsakliga deraf,
i den ordning de förekomma uti de till Utskottet
öfverlernnade handlingarna.
Herr Friherre G. 1 ^Virsen erinrar, att
den förlust af arbetande händer, sorn Jordbruket
lidit under de sednare årens krig, bör anses såsom
en ibland de väsendtliga orsakerna till närvarande
förlägenhet; att de resultat, som exttacterna
öfver export och import lemna och
som
1594
Den 17 Juli.
som hämtas äf elen så kallade Handels balancen,
väl äro upplysande och. temligen tillförlitliga i
en lugn och vanlig Han^els-ställning, men att
dessa extracter skola i den vi nyligen öfverlefva
t mera förvilla än gagna, då de utan consideration
i deras nakna skick tillämpas; att det
är ostridigt, att en mängd af de artiklar, som
nu upptagas i Handels-balancen såsom consumarade,
ater utgått till främmande länder; att en
Tull afgift, faststäld utöfver ett visst förhållande
imellan lo, 15 till högst 25 procent af varuvärdet,
är olämplig och såsom sådan skadlig; att
hvad Utskottet hemställt angående angelägenheten
af förändring i Tull-styrelsens organisation
vore i vissa fall af ringa värde och i andra afgpenden
dels onyttigt och dels skadligt; att det
äfven vore tvifvelsmål underkastadt, huiuvida
verkställigheten af Utskottets förslag angående
utgifvandet af en Sfats-Oeconomisk-Journal skulle
kunna bidraga till det åsyftade ändamålet, allmänt
väl, eller förenas med Rikets Grundlagar.
Herr Grefve A. G. Mörner anmärker, att
den beviljade Nederlags-friheten och den tillåtelse
, sorn ar 1812 lemnades Götheborg, att
förtulla Manufacturerade Bomulls-tillverkningar,
voro följder af Riksens Ständers egna önskningar
vid 1809 och 1.812 årens Riksdagar; att Nederlags-rörelsen
under de sednare arén varit en
ersättning för den mindskade export-handeln, och
att, utom vinsten af den förra, förlusten vid
den sednare varit ännu större; att missbruk genom
förbudna varors insmygande böra och kunna
förekommas, må hända säkrare vid Nederlagen
-
T)en 1/ Juli.
1595
gen ä'n på kusterna af en vidsträckt Skärgård;
att Utskottet, som uppsökt alla de biorsaker,
hvilka i mer eller mindre man kunna hafva bidragit
till den nu öfverklagade förlägenhe en i
penninge-rörelsen, deremot sökt aflägsna de huf•vudsakliga,
som äro verkan af den hastigt Okade
Sedelstocken och af de derpåföljande fastighetsköpen
satnt af missväxten och af de bemödanden
och utgifter, sorn hungersnödens afböjande
erfordrade; att det af Utskottet föreslagna I4nContoir
väl vore ett sätt att åstadkomma en lindring
för ögonblicket, men af föga båtnad för
framtiden, samt att den grundsatts, att Tullmedlens
egenskap af Bevillning medförde rät*
tigheten för Kiksens Ständer att ^ngå i detaillen
af Tull-styrelsens organisation, ej kunde förenas
med Regeringsformen , så vida den yrka*
des som en rättighet.
Herr Friherre G. af Wetterstcdts muntliga
anförande innehåller upplysningar orri Sveriges
Politiska relationer under de sednare åren,
såsom anledningar till de Handels-förhållanden,
hvilka under samma tid aet rum.
Herr A. J. Silfversparre yttrar den tanka,
att öfverflöds-förbud sällan tjena till annat, ari
att uppstegra de ftirbudna varornas pris, oell undandraga
Staten den Tull inkomst, sorn den eljest
bordt tillfalla; att så fort försigtigheten tillåter,
prohibitions systemet bör helt och hållet öfvergifvas,
och principen antagas af den mest utsträckta
Närings-frihet, med klokhet efter hand
införd i alla lofliga yrken, Uandtbruk, Handel,
Handtverk och Fabriks-rcirelser.
HerJ
1596
Den 17 Juli.
Herr 'P- G. Cedersköld: att den sa kallad©
Goursen måste bero på någon ting helt annat
än blott Handelsvågen och hufvudsakligen bestämmas
af vårt mynts eget inhemska värde;
att hvad angår frågan om det af Utskottet föreslagna
fastighets Lån Contoir, utlåning emot 3
procents renta , och 3 procents årlig afbetalning
på primitiva Capitalet, vore en gunst bevisning
emot ett inskränkt antal individuer, till hela den
öfriga Nationens harm och förfång, och att, då
egendomen blott skulle få belanas till -j-:del af'
dess värde, den äldre skulden inberäknad, denna
förmån endast komme att tillfalla der. skuldfria
och mindst behöfvande, och att, om nya
fonder skola skapas till så väl de:ta behof, som
till den föreslagna försträckningen till Magazins-Directionen,
inrättningen blefve ej blott obillig
och olämplig, utan äfven högst skadlig
och förderflig , då alla våra olyckor egentligen
härröra från Sedelstockens orimliga förökning.
Herr Grefve Johan Henningi Gyllenborg:
att Utskottet underlåtit, att ibland orsakerna till
den förlägenhet, som öfverklagas , fästa en särskild
uppmärksamhet på folkbristen , och ingå i
en allmän granskning af Jordbrukets nuvarande
tyngder; hemställandes Herr Grefven för öfrigt,
om icke Humla må kunna räknas bland de ar.
tiklar , hvilka anses böra till införsel förbjudas ,
och om icke ett lika förbud emot inskeppning
af Spannmål åtmindstone för ett år ina kunna
tillstyrkas.
Herr Grefve lantingshausen yttrar den
farhåga, att den af Utskottet föreslagna anstalt
till
Den 17 Juli.
*597
lill inrättande af ett Lan-Contoir för fastigheter,
ej blefve förenlig med Banco - Sedlavnes värde
och anseende, utan skulle tvärtom alllförmycket
Verka till deras miss-credit och fall, och anmärker
för öfrigt, att, då vid utlåningar något maximum
ej blifvit föreslaget, deraf skulle kunna
följa, att de största egendomarna korn me att uppsluka
största delen af summan och hjelpen blifva
föga allmänt Spridd genom utlåningar' på de
smärre samt att, till förekommande deraf, det
stadgande må vidtagas, att ingen utlåning finge
öfverstiga 10,000 R:dr.
Herr Friherre Boye anför, att då förra öfverflöd
S-Förordningen vidtogs och kläder af visst
slag och vissa färgor förbödos, någon tid lemnades
för att utslita dem man redan ägde; men
att denna billighet nu ej vöre iakttagen.
Herr Grefve Carl Stellan Mörner hemställer,
huruvida det af Utskottet uppgifna förslag
till comsumtions-afgift på caffe, må, såsom afvikande
från det af Bevillnings-Utskottet redan författade
Bevillriings-project, kunna i annat fall
komma i öfvervägande, än så framt detta sednare
skulle af Riksens Ständer ogillas, hvarjemte
Herr Grefven upplyser, att som pluraliteten af
Bevillnings-Utskottets Ledamöter hyst den öfvertygelsen,
att en slik Bevillning ej verkar till
mindskning i importen af denna öfverflödsvara,
utan endast leder till en ojemn beskattning Medborgare
imellan, Bevillnings-Utskottet ej ansett
sig böra detta beskattningssätt föreslå.
Herr Munck af Rosenschöld anser Jvederlagshandela
i allmänhet böra vara nyttig, derest
Tull
-
Den 17 Juli.
Tullbevakningen sä organiseras, att den kan förekomma
Tullförsnillning, samt tillräcklig Nederlags
afgift betalas oell varorna behörigen “vär*
deras, att i händelse Tullbevakningen icke annorlunda
än hittills kan verkställas, skulle den
af Utskottet i allmänhet föreslagna förhöjningen
ä lull afgifterna blott gifva anledning lill Tullförsnillning
; att Tullverkets organisation, Betjeningens
för ringa aflöning och anseende i Staten, sä
väl som Rikets vidsträckta kuster , i synnerhet så
länge I.ots verket ej är med Tull-verket förenadt,
skäligen förorsakat de brister, som detsamma
vidlåda; att sådana nödvändiga varor, som
for lindrigare pris ä främmande orter bättre tillverkas,
böra mot afpassad tull fä införas, att besparingen
härigenom för köparen kan bättre an»
vändas pä jordens odling och andra nyttiga Näringar,
an den alltför dryga betalningen till underhåll
för några Fabrikanter och Fabriksfolk;
att den husliga idogheten det oaktadt i afseende
på vissa Manufactur-varor bör efter omständigheterna
uppmuntras; och slutligen att införseln
af utländska nödvändighetsvaror småningom bör
förbjudas, i förhållande till den i mängd pcb.
godhet tilltagande tillverkningen inom landet.
Herr Grosshandlaren Tarnberg: att de af
TTtskottet författade sammandrag af Handels baJancerna
äro i så måtto opålitliga, att de ej fullständigt
upptaga- verkliga beloppet af Rikets exporter,
hvaraf den tili Finland alldeles icke är
deruti uppgifven.
Herr Comtnerce-Rådet och Riddaren Wegelin,
sorn anser Utskottets Förslag, att tullen.
pä
Den 17 Juli,
1599
pä utländsk spannmål borde beräknas efter ett
maximum och minimum af varans inhemska'
pris, kunna i verkställigheten mötas af stora betänkligheter,
om spannmåls-prisen derigenom
höjdes i den man, att Eikets öfriga Näringar
dervid icke kunde beslå utan särskildta medel till
deras underhållande, yitrar den önskan, att förbud
emot införsel af vissa sorter spannmål och
Spannmåls-fabrikater matte vilkorligen vidtagas
och ej förr äga rum, än då prisen å dessa artiklar
vore i ett visst bestämdt förhållande, samt
åter inställas, då prisen finnas öfverstiga de fastställa,
och anmärker för öfrigt, att någon tillökning
uti den nu utsatta tullen på Engelka stenkol
ej må äga rum, förr än de Skånska stenkolens
lika egenskap med de förra blifver allmänt
erkand; samt att åtskilliga betänkligheter förekomma
emot de af Utskottet föreslagna förändringar
i afseende på Tull-verket, dess Styrelse ,
Betjening och förvaltning.
Herr Commerce-Kndet Santesson: att fastig,
hets-vingleriet mera bidragit till penninge-fcrlägenheten,
än de af Utskottet uppgifna skäl,
att utländska handeln så mycket mindre föränledt
till penningarnas dragande från Uandet,
som hvarken Nederlags- eller annan handelsrörelse
kunnat bära höga rentor, hvilka deremot
både kunnat och måst betalas af ofverdrifna Speculanter
på egendomsköp och näringslösa misshushållare
i allmänhet samt deras mäklare; att
°>n något kan tillvitas Disconterna, hvilka aldrig
varit ämnade till stående lån för Landtbruket
och inre näringarna, utan till mornentala
biträ
-
i6oo
Dm 17 Juli'
biträden, hvaraf handeln i synnerhet kail profitera,
vore endast det, att de till största delen
vänts åt landet frän nämnde primitiva ändamål;
att den föreslagna rättigheten lill lån på fastig,
heter emot 3 proCénts renta, skall medföra den
verkan, att hela Fonden kornrne att stadna I10S
de rnindst behöfvande, rnén att, om deremot 5
proCénts renta utsattes, ändamålet skulle bättre
uppfyllas ; att orsakerna till den inträffade förlägenheten
böra rätteligen sökas uti flera och
betydliga på hvarannan följande mSssväxte.r , i
saknad sill-fångst, i saknade arbetare, samt i
ständigt och ansenligt ökade Krono-utlagor, ert
jemt stigande luxe och ökadt begär till öfverflöd,
äfvensom de å alla varor uppstegrade pris,
sorn gjort den rörliga fonden otillräcklig, såsom
ej ökad i förhållande till priserna Och de för
ömnämde fastighets-vinglerierna; att den af Utskottet
föreslagna Tull - förhöjningen ofelbart
skulle leda till Tull-försnillning, saint en tull
af G skild, skalpundet på caffe blifva orimlig.
För öfrigt bär Herr Commerce Rådet anfört, att
den föreskrift,-att hvarje Srats-expeditions åtgärder
borde utgöra ett föremål för den föreslagna
Stats Oeconomiska Journalen, vore i så måtto
betänklig, att sådana artiklar ofta torde ofullständigt,
om ej framställas, åtmindstone af allmänheten
läsas och derigenom leda till origtiga omdömen.
Hr Grosshandl. Åberg: att dels det år 1809
hastigt ökade rörelse-capitalet, hvilket verkade i
början öfverflöd på penningar och sedermera
deras småningom fallande värde, söm nu mera
till
Den 17 Juli.
1601
till den grad förkämrais, att 20 Millioner 1808
galde lika med hvad 40 millioner nu skulle
göra, dels eri tilltagande speculations-anda pä fa»
stigheter af personer, som ej haft reella , esourcer,
luxe hos alla classer, sorn de sednare åen
spridt sig öfver liela Landet, högre afgifter och
misstroende till penningens Valeur hufvudsakligen
verkat det onda, sorn nu öfverklagas, och
till hvars afhjelpande en tillökning af det representativa
myntet vöre lika otjenlig, som en
forcerad indragning , samt att rörelse capitalet i
följe deraf borde bibehållas i det närmaste vid
livad det nu är, och amortisseinents-operationen
ej bö jas förr än det lyckats, att genom förnuftig
hushållning, hämmad luxe och förrnonlig
handel fälla coursen.
Herr Borgmästaren O. Hambraeus anser
vådligt att genom förbud emot införsel eller öf.
verdrifven tull lemna inhemska Spannmåls prodUcteurer
och Handlande tillfällen, att, t den mån
*le finna utländska tillförseln hämmad , uppstegra
priserna å ren inländska sädén
Herr Grosshandlaren Tross, som finner den i
afseende på införseln af utländsk råg föreslagna
inskränkningen till endast ritorr råg betänklig,
anser äfven förbud emot import af arter så mycket
mera vådlig, som denna slags säd i synnerhet
i Bikets norra provinser, der f ost vanligen
inträffar, Lke kan påräknas med någon
säkerhet, samt befarar, att i händelse förbud
emot införsel af malt skulle vidtagas, innan tillräcklig
tid lemna ies till erforderliga mälteriers
inrättande, sådaht fcunde förorsaka ej allenast
5 * Bandit *01. 2o?, upp
-
i5o?
Den 17 Juli.
uppstegring i priset, utan afven på flera ställen
total brist pä denna nödvändighetsvara.
Herr Handelsmannen Stabeck föreslår: j;o
att Jordbruks-ägare, u an and a formaliteter ellet
kostnader än de, sorn för intecknings besörjande
äro nödvändiga, genast böra lemnäs tillfälle
att till y af egendomarnas uppskattade värde
erhålla lån, första gången till % emot första inteckningen,
3 p-oCents årlig renta och 3 proCents
årlig afbetalning på capitatet; emot andra inteckningen,
4 proCents ärligt intresse och 3 proCents
årlig afbetalning på capitalet; emot
tredje inteckningen, 5 proCents årlig renta och
X proCents årlig afbetalning pä capitalet; och att
ingen egendom borde få belanas eller inteckna®
utöfver y af dess uppskattade värde. 2:0 Att
<le i I794 ars Förordning stadgade förbud emot
bruk af åtskilliga öfverflöds artiklar böra så inom
sorn utom hus taga sin början den 1 nästkommande
September, mel undantag likväl för Domestiquer,
Glädjeflickor och Spinnhushjon, hvilka
det skulle tillåtas att i 3:ne år få begagna
hvad klädespersedlar som heldst; och 3:0 att i
fall caffe ej skulle kunna rent af till införsel
förbjudas, det då, utom de af Utskottet tillstyrkta
förhöjningar å tull- och consutntions afgiftecna,
borde till Kongl. Majit i underdånighet f arnställas
den önskan, att Kongl. Majit i Nåder
ville låta 2 gångor om året å vanligt sitt i Riket
kungöra, det Kongl Maj:t, ehuru bruket af
caffé icke forbjudes, icke destomindre med särdeles
Nåd och välbehag ville omfatta hvar och
en,
Den 17 Ju/t. I603
en, sorn med behöriga bevis kan styrka, att i
dess hus ej caffe corisumeras.
Herr Commerce Rådet och Riddaren Nordlindh
anmärker, att så vida ej skälet till förbud
för Fruntimmer, att icke få bära sidenkläder af
annan färg än hvit och svart, grundar sig pi
någon fördel för de inhemska Fabrikerna, hvarigenom
de under denna bestämda riktning skulle
mera stadga och fullkomna sig, så borde äfven
Samma skäl gälla för IChulesfabrikerna, och deras
producter jemväl inskränkas till arne färgor,
svart och blatt, till vinnande af reciprocité bägge
könen imellan; rnen i annat fall, synes den grå
färgen, som är för mankönet oumbärlig, äfven
höra fidr Fruntimmers sidenkläder vara tillåten.
Herr Borgmästaren Ullberg anser utgifvandet
af en Oéconomisk Statistisk Journal mer än
något annat befordra allmän och enskild upplysning,
och derföre kraftigast bereda allmänt
Val.
Herr Biskoppert Dodtör Rosenstein; att den
höga coursen hufvudsakligen härrört dels af den
sedan några år tillbaka alldeles förlorade sillfångsten,
hvarigenom denna vara nä mera okar
importen, och dels deraf att exporten af Svenskt
jern: afstadnat och timmer-handeln ifrån Wermland
, genom Wennern och Trollhättan, äfven
Under sista åren betydligen aftyna/, samt att 3:ne
ars svaga skötdai och deribland i synnerhet 1812
års missväxt gjort en ganska betydlig import af
utländsk säd nödvändig; att penningens förlorade
vär e åstadkommit brist på lane biträden;
att NederlagsfrihCtens verkningar icke kunna bedömas
-
'Den 17 Juli.
dömas efter de Tabeller, som åtfölja Utskottets
Betänkande; att tillåtelsen till införsel af alla
slåss bomulls-varor var föranledt af Riksens Ständers,
år 1812 bestämdt uttryckta önskan; att prisernas
uppstegvande på föda-ämnen vore en orättvisa
emot de Raringar, hvilkas .Idkare consumera
de jordens alster, sorn af Fandtmannerl
frambringas, att de föreslagna fastiglrets-lånen
väl torde i närvarande stund vara en oundviklig
nödhjelp, men af hvilken man snart agde
att tilläfventyrs befara skadliga följder; att er*
farenheten synes tala emot hoppet af de föreslagna
Förbuds-Författningarna; att ehuru en
Journal, sorn den, hvars utgifvande Utskottet föreslår,
väl skulle göra nytta, en slik anstalt likväl
icke tillhörde Riksens Ständer, utan antingen
den enskilta fliten eller den verkställande
xnagten.
Herr, Riskoppen Doctor Tingstadius anset
sig icke kunna bifalla Utskottets förenämde förslag
angående utgifvandet af en Stats Oeconomisk
Journal.
Herr Prosten Svedelius och Herr Doctor’
Renström anmärka, att den föreslagna förhöjda
tullen och consuintions afgiften på caffe vore olärnplig
och för ändamålet otjenlig , och föreslå
ett totalt förbud så väl emot införsel, som förbrukning
af denna vara.
Herr Prosten Thyselius yttrar den tankä,
att tullen på utländska varor ej bör så förhöjas
att lurendrägerier derigenom föranledas.
Herr Prosten Uoctor Fåhraeus; att Utskottet
högtidligen ville påyrka en skyndesam organisa
-
Den 17 Julh
*isation af e(t Reglemente för hela Sjötulls-be-.
vakningen, i likställighet med allt hvad en Schoerbing
och Bodell i den delen uppgifvit , samt
att sådana Författningar föreslås och så utarbetas
i afseende på Ut- och Inrikes Handeln
och Sjöfarten, samt inhemska Maniffacturer, Fabriker
och Näringar med dithörande ämnen , att
alla onödiga och skadliga fjättrar i alla dessa hänseenden
må grundligen undanrödja» och alla
Stats-inkomster af Sjötull, Fots, Bak, Dykeri
och Tolags m. m. Departementet vid organisation
af Sjötulls-Verket under dess ensamma uppseende
och bevakning, kraftigare än hittills försäkras;
att sådana Fabriker i synnerhet gynnäs,
hvartill vi äga rudimaterierna inom Riket.,
och således undgå i allt hvad möjligt är dera
Utifrån införskrifva; att hvad Ylle- och KlädesFabrikers
uppkomst angår, Gottland allena bör
kunna anskaffa ali den ull, sorn behöfs till Arin
éens beklädnad, om, såsom redan vid förra
Riksdagarna är anmäldt, Regeringen satte Dandshöfdingen
i stånd , att på denna Ö vidtaga alla
de lagliga och belönande utvägar, hvarigenom
det enda skadedjuret Räfven blef utrotad. Millioner
får af gröfre och finare ull skulle öfversvämma
Gottlands kalkberg och öarna deromkring,
hvarest farén lefva ute hela vintern,
utan att undfå någon föda ifrån ägarens hand.
Grofva Ull-Fabriker skulle på Gottland säkrast anläggas,
enligt Kongl. Commerce - Collegii bemödande
1787, emedan i hela Riket lifsmedlen
äro till lägsta pris på Gottland. Härigenom
skulle Utskottets yttrande om inskaffandet a.f
Islands-r
u 606
Den 17 Juli.
Islands får kunna åtmindstone för de södra pro®
vinserna undvikas*
Herr Prosten Lector Fellenius: att genom,
cle af Utskottet föreslagna anstalter af Bancolån
pä fastigheter och armortissements-operatio»
ners upphörande tills vidare , Sedelstocken skulle
förökas , coursen derefter uppjagas och varu.prigerna
i mån af myntets vanvärde uppstegras.
Herr Prosten Leffler: att otn ändamålet
med de projecterade fastighets lånen skall kunna
vinnas , vissa reglor böra bestämmas för dem ,
sorn under föregifvande af odlings-speculationeu
begära understöd af de medel, som Stats-Verket
kan till utlånande upplåta, i hvilket afseende
föreslås, I:o att Låntagaren bör uppvisa betyg,
att lian har odlingsbar mark och att han redan,
ädagalaggt prof af kloka och öfverlaggda odlings»
försök; 3:0 att han m sin arbetsamhet och tarf,
lighet har säkra betyg af Pastor i Församlingen
och andra i orten för redlighet kända Man; 3:0
att ett sådant betyg bör innehålla huruvida Länsökanden
kan vara betungad med annan betydlig
skuld; att för öfrigt Boställs-innehafvaren äfven
emot goda mäns borgen och med recomjnendation
af vederbörande auctoritet, hva under
han sorterar, och sorn kan taga säkerhetsmått
för betalningen, matte till rättighet befordras,
när de lanta medlen till EostäHsjords-för»
bättring kunna användas.
Herr Prosten, Lector Hasselroth anför åtskilliga
betänkligheter emot en utan inskränkning
till vissa årstider tillåten Biänvins bränIUnSs
hvilken, om dea under en ymnigare årsväxt
-
Den 17 Juli.
1607
växt kunde vara nyttig, likväl vore under missväx,
-år h< gst vådlig, och yttrar tillika den tan.
ke, att föreskriften angående vissa färgor till
klädnad för fruntimmer borde utsträckas åtmindstone
till elen g å färgen, och att Arrack, likasom
Mahogony-träd måge till införsel samt den
förra artikeln äfven till nyttjande förbjudas.
Till besvarande af förenämnde anmärkningar,
jemte hvad de inkomne handlingarna i öfrigt
hufvudsakeligen innehålla , får Utskottet nu
yttra sina tankar i detta ämne.
Utan att ingå i specie! granskning af de
mindre väsendteliga omständigheter, som i någon
mån kunnat medverka till den inträffade
förlägenheten i allmänna rörelsen, har Utskottet
trott sig höra egenteligen fasta sin uppmärksamhet
vitt de händelser och förhållanden, hvilka,
efter Utskottets tanka, varit af den beskaffenhet,
att de, äfven under en i allt öfrigt mera
fördelaktig ställning, ensamt gjort tillfyllest,
att åstadkomma det onda, sorn nu bfverklagas.
Ibland dessa kan , efter Utskottets öfvertygelse ,
ej räknas den förlust på arbetare och dagsverken
vid Jordbruket, hvartill de sednare årens
Krig gifvit anledning, och hvars följder i det
hela ej förtjena särdeles afseende, då man tillika
eftersinnar, att både den indelta och värfvade
Arméen till stor del består af peisoner , sorn i
allmänhet producera mindre än de förtära, och
detta manskaps frånvaro dr I8I3 dessutom inträffade
på en tid, då mången Svensk Jordbrukare,
i anseende till föregående årets missväxt, nödgades
tillita Utländsk Spannmål till egna och
sina
l6oJ
Den i 7 Juli•
sina arbetares förnödenheter. Brist på arbetande
händer är utan tvilvel en svårighet, hvaröfver
man länge och med skäl klagat vid alla
mödosamma handieringar, och om boieinedlet
för detta onda bör sökas uti sådana anstalter,
som för den arbetande classen bereda säkra utvägar
till försörjning i nyttiga näringar, mäste
deremot, i den man dessa sednare aftyna och
försvagas , en motsatt verkan oundvikeligen upp.
komma.
I fall den Sedelstock, sorn sedan år 1809
varit circulerande, fått förblifva verksam uti
de productiva näringarna, hade densamma säkerligen
för farit, att ej allenast bidraga till dessas
befrämjande, utan äfven med pvoductionens
tillväxt bibehållit ett deremot i det närmaste
svarande värde. I den mån Rörelse capitalet
ingått i andra för Riket föga båtande yrken och
vexelcoursen, såsom en naturlig följd af en förstörande
handels undervigt , fortfarit att uppjagas,
har deremot med Sedelmyntets stigande
vanvärde, allmänna penninge-bristen och förlägenheten
tilltagit, utan att det anmärkte så kallade
fastighets vingleriet kunnat anses hafva dertill
gifvit någon egentlig anledning.
Ehvad afseende som heldst må göras på de
genom Uiskotiets försorg författade och på officiella
uppgifter grundade sammandrag af Handelsbalancerna,
måste det imellertid ei;kännas ,
att en betydlig Handels-undervigt under de sednare
även ägt rum, hva;om den ständigt stigande.
. vexelcoursen lemnar de mest säkra bevis,
A-tt denna sednare bfror af förhållandet i anseende
-
Den 17 Juli.
1609
seende till export och import, samt 1 stället för
att vara en oundviklig följd af det inhemska
myntets värde, tvärtom ej annat kan an medföra
en hufvudsakelig verkan pä detsamma, är
en sanning, sorn ej tyckes kunna motsägas; och
om något tvifvelsmål derom möjligen kunde
uppstå, bör det lätt kunna undanrodjas, om man
ladfragar framfarna tiders erfarenhet, hvilken,
tillräckligen adagalägger, att äfven under de perioder,
då det circnleraude Eörelse-capitalet blifvit
genom successiva indragningar mindskadt och
t,11 sitt belopp ej öfverstiga livan sorn med förman
kunnat användas i den inre rörelsen, ve*
Xelcoursen icke destomindre befunnits högst ofördelaktig,
då densamma deremot, under en mera
förmånlig riktning af var utländska Handel,
blifvit en annan tid förbättrad oaktadt Sedelmyntets
mer eller mindre fallna värde- Detta
sednare förhållande har tyvärr under de sist
förflutna åren icke inträffat; och då Utskottet ä
ena sidan ej tviflar, a't den hämmade expor.en,
likasom Sill fiskets misslyckande, väsendtligen
dertill medverkat, anser Utskottet det å den
andra äfven vara lika ovedersägeligt, att vexelcoursens
försämring i en ännu mera betydlig
man härrört af en öfverdrifven import af främmande
Öfverflods varor, hvilkas kringspridande
och förbrukning i Uandet blifvit i bå e loflig
ech oloflig väg hufvudsakeligen befordrad genom
den tillåtna oinskrank a Nederlags friheten.
Med den öfvertygelse Utskottet således äger om
en så beskaffad rörelses skadliga följder för det
allmänna, jnedgifver likväl Utskottei gerna, att
en
j6io
Hen 17 Juli.
en väl inrättad transito-handel, bedrPven fbr
Svenska mäns räkning, kan, under en tillräcklig
coritmll emot missbruk, blifva af nytta för Riket
, då Nederlags-friheten inskränkes till sådana
utländska varor, sorn utan hinder för de inhemska
Näringarna kunna med framgång åter exporteras
och ej agga lill olofliga speculationer,
och det är i detta ämne Utskottet vidare får
tillfälle, att gemensamt med Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottet yttra sina tankar.
Det har ej undfallit Utskottets uppmärksamhet,
att 18t2 års missväxt haft ett känbart inflyt
inde på den allmänna ställningen i Landet ,
men Utskottet har ej eller ansett sig böra förtiga,
att den ofördelaktiga verkan, sorn deraf uppkommit,
blifvit ännu mera försvårad genom det
stadgade Bränvins brännings förbudet, hvilket betog
Landtmannen tillfälle att draga någon förmån
af den skämda säd, som ej kunde till bröd
användas.
Man bör förmoda att afsigten med allmänna
utlånings-verk bör vaTa , att underlätta Rikets
allmänna rörelse eller sådana företag, som närmast
bidraga till våra egna Näringars framgång
och till understöd for dem , som i egenskap af
idkare producera , och såsom Handlande afsätta
inhemska alster och tillverkningar, och da uti
de för nuvarande Disconter utfärdade Privilegier
några deråt syftande föreskrifter ej finnas, och
det ej eller kan vara okändt, att lån-biträden
till stora summor på en hand blifvit af dem
medilelta, till äfventyr» ej alltid till befrämjande
äf en inrikes nyttig penninge*circulatjon > sa har
Den 17 Juli.
1611
Utskottet ej salcnat skäl till elen finskan, att,
enär hädanefter slike verk invättas, de mage
forses tned instruetioner , som blifva efter ändamålet
närmare lampa e.
Då Utskottet fullgjort sitt åliggande att söka
upptäcka anledningarna till närvarande ofördelaktiga
ställning , har det ej funnit sig tillständig!
, att bedöma hvad sammanhang de anstalter
, hvilka i större eller mindre man till densamma
bidragit, kunnat hafva med de Politiska
förhållanden , hvaruti Sverige vid samma tid sig
befunnit, likasom den frågan , huruvida nämnde
åtgärder äro att anse såsom följder af Riksens
Ständers under förra Riksdagar yttrade Önskningar
eller icke , är af den beskaffenhet, att den
ej kunnat medföra någon ändring i de principer
Utskottet trott sig böra folja_ vid detta ärendets
behandling.
PJvad angår den gjorda anmärkningen om
olämpligheten deraf, atf Tull-afgiften okas utöfver
ett visst förhållande af lo, 15 till högst 25
procent, får Utskottet anföra, att dess yttrande i
denna del endast innehåller en i allmänhet yttrad
önskan dels om tullens successiva lämpande
efter varans pris och myntets värde, och dels
att sådana till införsel tillåtne tillverkningar,
som utgöra föremål för en nyttig Industrie inom
Piket, genom bifungadeTuII-afgifter försväras, oeli
tullen på victualier och kreatur, då de inkomma
fran andra orter ari Finland, till en början
regleras i det förhållande till varu priserna, sorn
1799 ärs SjötulIs-Taxa utsätter, och sedermera
jtin ån in gotti förliöjäS i brån abden inhemska pro
duc
-
Den 17 JulU
ductiorens tillväxt, samt att i sådant afseende ny
Tall-taxa å dem årligen upprättas, och vidkommande
den af Utskottet föreslagna tull å Caffe
till 6 sk. Skålpundet, denna afgift, med afseende
pä Rancosedlarnes nu mera försämrade värde , X
det närmaste svarar emot den tull af 3 sk. Skål-»
pundet, som genom Kongl. Förordningen den 6
April 1S 0 2 för denna vara fastställdes.
Att elen anstalt, som Utskottet föreslagit,
att genom afpassade Tull-afgifter på utländsk
Spannmål förekomma en för inhemska produetion
menlig medtäflan, skulle leda till denna varas
oskäliga stegring här i Riket, är en farhåga,.
sorn icke tyckes vara grundad.
Då Randt manna Näringen icke är förbehållen
vissa klasser af idkare, utan fri och öppen
för hvar och en , som vill och kan deruti ingå,
samt följakfeligen under en allmän tällan, måste
dess priser i det närmaste vara i naturligt
sammanhang med händelser och omständigheter,
sorn verka på densamma; och ehurn mycket man
kunde hnna anledning till missnöje vid deras
uppstigande, vpre likväl obilligt, att genom en
inedgifven obehindrad införsel från främmande
orter nedtvingade inhemska priserna på ettsätt,
sorn skulle betaga Lantitmannen håg för en Näring,
den man likväl önskar matte af honom
drifvas till ali möjlig höjd; och som, enligt
hvad Utskottet i dess Betänkande anmärkt, det
föreslagna medel-priset 4 R:dr i Silfver tför Rågen
icke är högre, än det i allmänhet räknadt;
redan i g o år varit; så kan hvad i denna del
är påmint icke förändra den öfvertygelse, som
Den 17 Juli,
*Gi 3
Utskottet 1 detta ämne redan yttrat, och förmodar
Utskottet äfven att ett nyttigt ändamål skulle
vinnas om , på sätt Utskottet hemställt, det
stadgande vidtages, att endast ritorr Råg må i
vanlig tid, och då omständigheterna ej föranleda
till särskildta undantag, blifva till införsel tilläten,
hvarigenom bland annat åsyftas att befordra
denna varas inskeppning från sådana orter, det
densamma kan till erforderlig godhet erhållas.
Någon betänklighet synes ej eller förekomma
emot det af Utskottet föreslagna förbud emot
införsel af arter och malt. Så framt Eändtmannen
kan påräkna en säker afsättning , bör Rikets
behof af den förstnämnde varan lätt kunna fyllas
genom den inhemska productionen, i synnerhet
som brist på afsättning å detta Sädesslag i
vissa af de södra provinserna redan ofia inträffat
, och något tvifvelsmål kan ej eller äga rum
derom, att genom erforderliga Mälteriers anläggning
tillräckliga förråd af Malt snart skola anskaffas
och Riket derigenom förbehållas vinsten
af en förädling, som med så ringa omgång kan
åtadkoinmas. Deremot tror Utskottet sig ej bö«
ta gifva anledning till förbud emot införsel af
Spannmål i allmänhet, såsom en anstalt, hvilken
möjligen skulle kunna blifva förenad med äfventyr
, så länge vårt eget jordbruk ännu icke uppnått
den förkofran, sorn kan försäkra Riket, att
Vid behofvet af denna nödvändighets-Vara kunnaUndvika
att derom tillita främmande länder.
Enligt 1799 års Sjötulls-taxa är införsel af
Humla i allmänhet förbuden. Att denna Vara,
såsom en f insk ptoduc„t, ännu får i Riket inkom
-
1614
Den 17 Juli.
lomma, är en följd af det imellan Sverige och
Ryssland år 1809 afslutade Freds fördraget, och
som Urskottet redan uti dess afgifna Betänkande
till Riksens Ständer yitrat den förhoppning, att
då fråga snart torde förekomma om en ny Han*
dels-Tractat med Ryssland, Kongl. Majrt lärer i
iNåder vara betänkt att vidtaga de Författningar»
hvarigenom importen af sådana Finska producter,
som för det närvarande väl ej kunna här
umbäras, men hvilkas framalstrande i fäderneslandet
bor uppmuntras, ej må till hinder för de
inhemska INäringarna underlättas, samt att i allmänhet
inskeppningen frän Finland af sådana
varor och förädlingar, sorn för det närvarande
ej äro till införsel från an ira hämmande länder
.tillåtne, jemväl må förbjudas; så lärer i sammanhang
dermed hagan angående införsel af
Humla komma under öfvervägande, utan att någon
särskild underdånig hemställan derom tyckes
vara nödig.
I anledning af de anmärkningar, som blifvit
gjorda emot Utskottets förslag rörande tjenliga
anstalter till uppmuntran för Höganäs Steniols-verk,
anser Utskottet sig, med åberopande
af hvad samma förslag i öfrigt innehåller, böra
tillstyrka den tilläggning, att så länge och intill
dess det blifvit utrönt, huruvida de Skånska
Stenkolen kunna med lika fördel, sora de
Engelska, nyttjas vid de här i Stockholm anlagde
arne Gjuterier, hvilket hufvudsakligen beror
dels af olika Tackjems-sorters särskilta egenskaper,
och dels af ugnarnas constructjon, nämnde
Sine Gjuterier måge tills vidare vara berättigade,
Den 17 Juli.
de, alt, utan förhöjning i nu varande Tull-afgift,
få af Engelska Stenkol sig begagna.
Vidkommande de erinringar, som blifvit
gjorda emot ITtskotteis förslag angående inrätt»
ning af ett Riksens Ständers Lån-Contoir på fastigheter,
och om Magazins Directionens förseende
med nödiga medel till upphandling af
Spannmål, har Utskottet inhämtat, att Riksens
Ständers Banco Utskott, med förbehåll att Banken
bibeliålles vid dess urgamla egenskap af
Lån- och Circulations-Bank , redan föreslagit ert
utvidgning af utlåningar på fastigheter, som intill
nästa Riksdag anses fullt uppgå till det af Särskildta
Utskottet uppgifna belopp, likväl dels
med den förändring deivid att entan borde hestämmas
till 4 i stället för 3 procent, dels med
det vilkor, att lån-beloppet, vare sig för fastighets-ägare
eller egendom å Landet, ej må kunna
uppgå till högre än 6000 R:dr; äfvensom
Banco-Utskottet uppgifvit utväg ej allenast för
temporaire lån-biträden till de allmänna DiscontVerken
för de af Särskildta Utskottet föreslagna
ändamål, utan äfven för den erforderliga tillökningen
i allmänna Magazins - Directionens Discont-rätt.
Vid detta förhållande, och sorn Utskottet
anser sig bo a instämma uti de förändringar
i afseende på Lån-rättigheten å fastigheter,
som Banco Utskottet således föreslagit, tror Utskottet
de med förenämnde anstalter åsyftade
nyttiga ändamål till jordbrukets orh andra Näringars
underlättande kunna så mycket heldre vinnas
utan våda af Sedelmyntets försämring, som
Utskottet är förvissade, att Riksens Ständers Banco
-
}6iG
Den 17 Juli
co-Utskott, hvilket närmast är i tillstånd ätt
länna Bankens tillgångar, icke ingått i något
tillstyrkande, söm med samma inrättnings credit
ej skulle kunna förenäs, hvarförutan Utskottet
förmodar, att de lån-biträden af smärre ibland
flera egendoms innehafvare spridda summor emot
fullkomlig säkerhet ej eller skulle i andra
afseenden blifva af skadliga följder, elier, meddelte
under ofvannämnde vilkor och försigtighets-mått,
medföra någon annan eller större förmån
, än den en af Rikets vigtigaste Näringar
kan anses förtjena och till dess underlättande
behöfva.
Den principen, att vissa utländska Fabriksvaror,
hvilkas hemliga inpractiserande ej
kunde förhindras, borde få införas emot en sådan
skälig tull, som ej lockade till Tull-försnillning
, skulle ofelbart förtjena uppmärksamhet,
om det borde tagas för afgjordt, att anstalterna
till förekommande af Uurendrägerier redan vore
så eftertryckliga, sorn möjligen kunde väntas, och
att införseln af främmande slöjdevaror, enär den
lemnades alldeles fri och obehindrad, ej blefve
större än den är såsom förbuden och underkastad
äfventyr; men da anledning är att förmoda,
sjtt tillsynen emot Durendrägerier är i
flera delar ofullkomlig, och att en betydlig för»
mindskning uti importen af otillåtna varor skulle
genom en mera noggrann Tull bevakning samt
kraftiga och väl handhafde Författningar vara
att förvänta,, då deremot en fri införsel af utländska
tillverkningar skulle betydligen leda till
en mera utsträckt förbrukning deraf och således
till
Den 17 Julit
till vida större varu*reqvisitioner fran främmande
orter; så synes frågan härom böra utur en
annan synpunkt betraktas. Förbudet betager
val Stats-V erket en inkomst, som det genom
sådana varors lofliga införskrifning skulle vinna;
men då Kronan aldrig kan hafva ett intresse,
som är stridigt med det allmännas, och en tillökning
> dess inkomster, som tillika skulle me iföra
tillökning i Rikets importer och vore landande inhemska
Näringarna till men och förfång, visserligen
ej kiinde förenäs med kloka och väl beräkna !e
anstalter; så måste egentliga föremålet härvid va a
det sorn närmast instämmer med Statens nytta, och
det lärer då blifva utom all fråga, att Lurendrägeriet
till den grad , det möjligen ej kan förekomxnas,
är, oaktadt Kronans saknad af Töll inkomsterna
dervid, likväl af mycken mindre skadlig
verkan, än ett obehindradt tillfälle för Utlänningen,
att påföra landet sina tillverkningar, hvilka
omsider skulle helt och hållet uttränga de
Svsnska och göra alla försök till de inhemska
Slöjdernas befrämjande onyttiga. Med den kännedom
Utskottet äger, att Kongl. Maj:t, som insett
nödvändigheten af särskilta anstalter till vihnände
af en mera eftertrycklig tillsyn emot Lurendrägeri
och Tull-försnillningar, redan i Nåder
uppdragit vissa Comiterade, att u i de härom
nu gällande författningar föreslå de än iringar
och rättelser, sorn omständigheterna fordra,
tror Utskottet all anledning vara till den förhoppning,
att det asyftade ändamålet skall för en
framtid med mera säkerhet uppfyllas. I fall
Riksens Ständer skulle hnna godt, att, såsom ett
b.te ilandet. g o 3. g04. till
z6i8
Den 17 Juli.
till förenämnde ändamål bidragande medel, hos
Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå en sådan
förändring i afseende på Tullverkets Styrelse,
sorn den, hvartill Utskottet i dess Betänkande
gifvit anledning; så får Utskottet i så måtto
närmare förklara dess yttrande rörande denna
omständighet, att, efter det begrepp Utskottet
härom fattat , förevarande fråga utgör ett ämne,
som på Kongl. Maj:ts egen Nådiga pröfning ankommer
, äfvensom att, ehuru Förvaltningen af
Tullverket ej alltid och ovilkorligen fordrar en
jemn och oafbruten tjenstgöring, denna inrättnings
vigtiga föremål likväl synes föranleda till
det underdåniga tillstyrkande, att nämnde Styrelse
heldst öfverlemnas åt Embetsman, af hvilka
åtmindstone en del ej vöre af andra göromål
och förrättningar hindrad att med odelad omsorg
följa ärendernas gång , och hvarvid jemväl den
önskan torde i underdånighet anmälas , att tillfällen
äfven lemnades afskedade , förtjente Militaire-personer
att vid berörde Verk erhålla befordran
till sådana befattningar, till hvilkas bestridande
de äga erforderlig skicklighet. I öfrigt
har Utskottet, i anledning af hvad dessutom
är anmärkt, funnit den anstalt, som blifvit
föreslagen angående Tull-medlens insättande i
Eandt-Benterierna , leda till en öfverflödig omgång,
hvarföre Utskottet trott sig böra sitt tillstyrkande
härutinnan frångå.
Som de anmärkningar, hvilka blifvit gjorda
emot den föreslagna Bränvins-bi änningens fortfarande
utan undantag till vissa årstider, icke äro
af den beskaffenhet, att Utskottet ansett sig,
i atis
Den 17 Juli.
{ anledning déräf, hafva Hagot att tillägga dé
skäl oell omständigheter, hvarå Utskottets yttrande
i detta ämne är griindadt, så får Utskottet det-*
Sarbina endast .sig åberopa.
Beträffande Utskottets Förslag, angående me*
del till öfverflödets härntnande och de anmärkningar,
som härvid blifvit framställe, har väl
Utskottet funnit den ändring deruti lämpelig ,
ätt i flågan om förbudet för fruntimmer att. utom
hus bära andra hel- och halfsidenkläder , än
sådanä som äro förfärdigade af enfärgade
svarta eller hvita tyger, det stadgande ma i underdånighet
tillstyrkas, att äfven kläder af sådana
grå släta hel- eller halfsiden-tyger , sorn äro
sammanVäfda af grå ränning och hvitt inslag
teller tvärtom, mage till nyttjande tillåtas; metl
till förbud emot införsel och bruk af oarbetad
Mahogony kah Utskottet ej gifva anledning,
heldst denna vara utgör ett nyttigt och nödigt
förädlings-ämne, som med särdeles skicklighet
Vid åtskilliga Handlverkerier förarbetas; äfvensom
Utskottet med tillämpning af de i dess Betänkande
anförda skäl finnér oradligt , att tillstyrka
förbud emot införsel och allmänt bruk af
Caffe; ankommande pä Riksens Ständers egen
pröfning, huruvida de af Utskottet Vilkorligen
föreslagna , consumtions- eller öfverfföds afcifter
kunna äga rum, en anstalt, hvilken, efter Utskottets
tanka, ej skulle kunna i annat fall an-'
ses lämplig, än så framt enahanda .beskattning i
afseende på andra öfverflöds-artiklai fastställés.
Utskottet redan yttrat sirt önskan, att 1794
års förordning emot yppighet och öfverflöd måt«
ti
i6io
Den 17 Juli.
te med de af Utskottet föreslagna ändringar och
tilläggningar förnyas, inom lämpliga af Kongl.
Maj:t i Nåder faststälda terminer, hvarmed Utskottet
således ibland annat haft för afseende
att , i likhet med hvad berörde år vid samma
Författnings utfärdande medgafs, en viss tid
måtte lemnäs till fritt bruk af de redan färdig*
gjorda klädes persedlar, hvilka befunnos vara af
den beskaffenhet, att deras nyttjande utom hus
sedermera komme att upphöra; så förfaller följaktligen
hvad rörande denna omständighet är
anmärkt.
Utskottets förslag till en Stats-Oeconomisk
Journal har af Friherre Wirsén, af Eiskoppen
v. Rosenstein och af Commerce Rådet Santesson
blifvit framställd såsom en åtgärd , icke enlig
med Rikets Grundlagar , och möjligen ledande
till ett otillbörligt tadlande af Styrelsens steg
och ett m issbrukande af gransknings-rättigheten.
Den frihet hvarje Medborgare äger, enligt Tryckfri
hets-Lagen , att som enskild man yttra sina
tankar, anses i det nu afsedda fäll göra tillfyllest.
Men om genom tillvarelsen af denna rättighet
ändamålet hade kunnat vinnas, så vore
visserligen icke Nationen ännu, och på sjette
året efter återvunnen Tryckfrihet, i en sådan
saknad af Statistiska' uppgifter att de menligaste
följder deraf uppkommit; en saknad som det Särskil
'ta Utskottet fått erfara och sorn Constitutions-Utskottet
helt nyligen vitsordat uti dess
till Riksens Ständer afgifna Betänkande om förändring
i Representationen.
Dm J 7 Juli.
1621
Örn till exempel under 1812 ars Riksdag
den allmännare kännedom af Rikets commerciella
förhållanden förefunnits, som nu blifvit beredd
genom det Särskildta Utskottets bemödande , hade
sannolikt Riksens Ständer icke stannat i det
beslut att Tullen på ingående varor for ingen
artikel skulle få höjas utöfver ioo:de procent emot
hvad Tulltaxan af ar 179g bestämde , ett
beslut sorn varit så högst menligt för Riket; och
otn genom tillvarelsen af en Stats - Oeconomisk
Journal Nationen ägt. kännedom om, i hvilken
betydande man exporten mindskats och importen
tilltagit, hade visserligen aldrig 1812 års
Ständer inför Thronen frarnlaggt sådana underdåniga
önskningar, som föranledt att ytterligare
öka import och consumtipn af utländska öfverftöds-artiklar.
Utskottet anser öfverflödigt att undersöka,
hvilka orsaker möjligen kunnat vara dertill vållande
att hittills Nationen måst sakna det nödiga
ljuset i Sfats-Oeconomiska ämnen; för sin del
öfvertygadt, att man icke längre bör åt slumpen
le rnnaen anstalt, sorn Nationens ära, icke mindre
än dess säkerhet klafver, har Utskottet ansett
för pligt att derpå fästa Riksens Ståndets
uppmärksamhet.
Riksens Ständers åtgärd härvid är för öfrigt
helt och ballet oeconomisk. Man söker en man
som äger förmågan och viljan att utgifva en
Journal i Stats Oeconorniska ämnen; man undanrödjer
de hinder, sorn möjligen vid verkställigheten
skulle kunna möta ; hvad finnes i denna
åtgärd stridande mot Grundlagarna ?
Den
Den i 7 Juli,
Den antagne Journal-utgifvaren hvarken
constitueras till en Controlleur af Styrelsens steg ,
ej eller befrias han ifvan ansvar, om han skulle
handla emot Tryckfrihets Lagens föreskrift.
Sluteligen får Utskottet tillkännagifva, att
då den af Herr Prosten Doctor Lahr teus gjorda
framställning angående de locala fördelar, sorn
Gottland erbjuder till Får-skötselns bedrifvande
och förnämligast till grofulliga färs fortplantning,
synes fordra särskildt afseende Utskottet^af sadan
anledning ansett frågan derom förtjena att
komma i öfvervägande i sammanhang med hvatt
Utskottet föreslagit angående nödvändigheten af
ijenliga anstalter till dylika fårs kringspridande
i Riket , hvarföre ock denna omständighet blifvit
anmärkt uti det sammandrag af Utskottets
ineranämnde Betänkande, som till upplysning
om de deruti förekommande ärendet, hvilka bero
på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, är särskilde
fö fattad:. för art till Riksens Höglofl. Ständer,
öfverlemna». Stockholm den 15 Juli 1S15,
På Särskildta Utskottets vägnar
F, B. Schwenin, JLudvic Morna.
■ Jac. Linström. Eric Ericsson,
C. Klintberg,
Riksens
-
Dm 17 Juli
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 17 Juli»
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconoviie - Utskotts
Utlåtande ofver de hos Samtliga
Riks-Stunden gjorda, samt från
Höglofl. Ridder skåpet och Adeln den
19 sistlidne Juni, Hogvördiga PrestStåndet
den 22, Välloft. BorgareSt
ände t den 19 och Heder v. BondeStåndet
den 12 i samma månad,
till Utskottet öjverlemnade Anmärkningar
vid dess Betänkande af den
1 nästlidne Juni, angående yrkad
inskränkning uti - den åt Invånarne
i en viss trakt af Elfsborgs Län
förunnade rättighet att idka Gårdfarihandel.
Dessa anmärkningar äro: Fran Högloft,
Bidderskapet och Adeln, af i:o Riksens Ständers
Justitie-Ombudsman, Herr Friherre Mannerheim
, som, i anledning af Betänkandets i
och a Momenter, framstalt de frågor, huru det
kund»; vara utrönt, att en Personal af 300 ock
derunder säkrare utgjorde det behölliga antalet,
än en »f hvarje skattskrifven hemmansdel , enligt
Kongl. Commerce - Collegii Kungörelse af
ar 1303; ojn roan vöre i tillfälle, att beräkna
pro
-
J)en 17 Juli,
productionen af varor med den bestämdhet, att
den aldrig kunde stiga til] ett belopp, som fordrade
ett större antal afsättare; om man ej skulle
förmoda, att en obehindrad afsättning uppmuntrade
till förökad prouction; och om det ej
■yore nyttigare, genom upphqfvande af tvång
söka att befrämja densamma , än att genom för
reskrifr af en inskränkt personal förorsaka att,
när ej alla varor kunna användas i Gårdfarihandel,
de qvarblifyande måste föryttras till ortens
små Säder, hvarest bristande täflan skulle
verka till ofördelaktig afsättning och denna sedermera
till mjndskad production; hvarjemte
Herr Friherren och Justitias Ombudsmannen ansett
föreskrifterna för Landshöfdingen och Comiterade
vara så obestämda, att utvägar derigenom
öppnades till utöfning af godtycko och
förmynderskap öfver den enskiltes ceconomie,
och när fulländade conscriptions-qr vore vilkoret
för Borås- och XIIricaehamns-rboernas handels]ättighet,
borde icke 30 års ålder, dertill erfordras
för invåparne i de 7 Härader i .Elfsborgs Län ,
som till Gårdfarihandel äro berättiga,de; vidare
har Herr Friherren anmärkt yid 5 Morn. , att
bemälte invånare borde åtnjuta samma rätt som
andra Handlande , att med köpare träffa öfverenskommelse
om betalnings terminer ; vid 6 Morn.,
att afsigten med stadgandet, att Pass ej skulle
jneddeias till enskilta resor, utan företeende af
betyg , att resan ej skedde i handelsärender, torde
vara, dq!s att förekomma att Westgötha AllTnogen
ej måtte handla med andra Provinsers
jproductev, oqh dels att hindra kringförandet af
till
/
Den 17^uh".
1625
till införsel förbudet gods, men deremot funne
Herr Friherren det icke vara något förderfligt
för Riket , örn Westgöthaine föra Skånes produc.
ter till Norrland och tvärtom; och om de tvingades
att blifva hemma i Fänet , urnindskades
likväl icke massan af i T.andet inlurendrägadt
eller pa Confiscatior.s-auctioner till qvarblifvande
försaldt utländskt.kram. eller förekommet kringspridandet
deraf; äfvensom i afseende pa den beskyllning
sorn göres dem, att de utsprida luxe
ibland Allmoden och tjenstefolk, Herr Friherren
förklarat att föremål för sådant funnes i hvarje
Stail, och dyrare, om Westgöthens täflan saknades;
dessutom borde man ej alltid taga luxe L
elak bemärkelse; till lycka för rnenskligheten,
skulle de vara få, hvilkas högsta njutning vore
att samla penningar; de flesta producerade och
förtjenade för att bereda sig utvägar till sådana
njutningar, hvilka förljufliga lifvet, såsom, Ibland
Allmogen, förbättrade bohags- och husgerådspersedlar,
en snygg klädsel och beqvämligare åkdon
; att om man försvårade utvägen att åtkomma
dessa njutningar, skulle dermed driffjädrarne
till Industrie och förtjenst förslappas. I ett land,
hvars climat nekade sysselsättning med Jordbruket
en stor del af året, kunde aldrig en stor
folkmängd finna sin bergning, utan genom biträde
af binäringar; dessa borde således snarare
uppmuntras genom frihet, än fjätt as genom
tvång, och följden blefve den, att en förökad
folkmängd skulle återverka till Jordbrukets utvidgande.
Sedan dessa anmärkningar blifvit hos
Höglofl. Ridderskaptt och Adeln af Herr General
-
1626
Den 17 Juli.
neral-Majoren neli Landshöfdingen Friherre Lars
Hjerta besvarade, har Herr Friherren och Justitia;
Ombudsmannen ytterligare andragit: att
livad sorn Herr Friherre Hjerta raedgifvit rörande
personalen, nemligen att 6 k 80.0 hittills
sysselsatte sig ined Gårdfarihandel, syntes närmare
bestämma det antal, sorn kunde äga utkomst
och varor att afyttra, än det föreslagna af
heldst 300, särdeles som det ej vore öfverklagadt,
att Westgötharne med tiggeri eller på annat
sätt varit till last: att hvad beträlfade, att,
till befrämjande af giftermål , ingen skulle få
Pass, som ej fyllt 30 år, ortens befolkning syntes
vittna, att utvandringen icke motverkat dem :
äfvensom att Westgötharne ej mera än andra
torde kunna tillvitas att förorsaka oordningar, sa
länge Dornstolarne ej voro i ovanlig mån besvärade
af dem rörande rättegångar; 2:0 Herr
Capitainen Friherre Corfitz Ludvig Stael von
Holstein: att der primitiva privilegium för ifrågavarande
Allmoge vore att öfver hela Riket
få afyttra så väl egna som andras inhemska tillverkningar;
att detta onekligen vöre gagnelig!
för industrien, inen deremot lika så skadligt*
och otillbörligt att de drifva handel med utländska
fahrikaier, hvarigenom de bidraga till
det skadliga öfverflödet och införa en förut
okänd luxe ibland tjenstfolk med flera, och vora
det enkla, efter Herr Friherrens tanka, att eri
nogare tillsyn öfver förra Författningar af Vederbörande
iakttoges, hvarigenom Allmogens rörelse
blefve inskränkt till det lofgifna; 3:0 Herr
Öfversten Friherre Jacob Cederström: att erfa
senhe
-
'Den 17 Juth
renbeten bevisat alla tvångs-Författrungars ali-,
manna skadlighet! att, genom Gårdfarihandelns
inskränkning, Handlanderne i Srnå-Städerna skulle
kunna efter godtycko höja prisen på alla sådana
varor, sorn Westgöthar förut lill salu kringbti"
rit: att, till befrämjande af allmän välmåga,
all slags produetion måste uppmuntras; och att
deri bästa, om icke den enda nyttiga upp or un*
tran till ökad produetion vöre frihet, så väl att
tillverka, sorn att obehindradt hvar som heldst
afsätta alla slags genom industrien frambringade
varor; att om Näringarne fjättras genom mer
eller mindre inskränkande tvångs-lagar, måste
de i samma proportion aftyna, och slutligen till
en stor del alldeles upphöra; och då en allmän
näringsfrihet, genom upphäfvande af alla slags
Skrän, blifvit af så manga yrkad, vore Herr Friherren
förundrad deröfver, att man på samma
tid sökte införa inskränkande Författningar mot
näringsfriheten inom en Provins; hvarförutan
Herr Friherren yttrat, att om folkmängdens förökning
star i oskiljaktig förening med ökad välmåga,
pcb om frihet i lofliga näringsfång befrämjar
välmågan i allmänhet, så torde det blifva
ert naturlig följd, att tvångs-lagar mäste motverka
folkökning; och i Utskottets .Betänkande
hade Herr Friherren funnit mera afseende gjordt
på de i närvarande tid öfve, klagade missbruk,
än på den allmänna oacoriomiska nytta näringsfriheten
medför. Från Kogvor i ga Prest Ståndet,
af 4:0 Herr Biskoppen Doctor Faxe: att
om det vore en urgammal rättighet för vissa
Jiärauer, att idka den så kallade Gårdfarihandel»
,
x 6 2 8 ^ Dm 17 Juli.
deln, utom hvilken dervarande invånare skulle
sakna bergning, borde den icke inskränkas så,
att den koinme att alldeles försvinna: att se
dan
inga hinder - af conscriptions-åren mötte,
borde det bero på behörigt bevis om god fräjd
och icke på vissa år, huruvida tillstånd till idkande
af Gårdfarihandel kunde erhallas: att ett
ännu större hinder för Allmogen uppstode genom
verkställigheten af det förslag, att genom
Konungens Befallningshafvande skulle bestämmas
antalet af de personer, hvilka borde till
detta ändamål förpassas, dels att pröfning borde
föregå om varorna, som skulle utbjudas, voro
till beloppet så betydliga att vinst genom
deras försäljande kunde påräknas, hvilket Förslag
Herr Biskoppen icke ansett verkställbar; och
icke eller har han funnit skäl, hvarföre Invånare
från andra Län skulle inkallas, att, i egenskap
af Comiterade, höras om antalet af de personer,
till hvilka Pass för ofvannämnde handelsfrihet
borde utfärdas, åtmindstone syntes allt
detta åsyfta större inskränkning i Allmogens å
i fråga varande ort förunde fri- och rättigheter,
än' med de derom utgångna, af Kongl- Majit i
Hader meddeldia och af Riksens Höglofl. Ständer
tillförene åberopade författningar kunde förenas;
5:o Herr Professoren Doctor Wijkman ,
sorn instämt i sista Punkten af förestående anförande,
har dervid tillaggt: att sorn Hedervärda
Bonde-Ståndet, vid 1809 och 1810 arens
Riksdag, ansett detta mål såsom en Privilegii
sak, och dervid åberopat Regerings - Formens
114 §•, så trodde Herr Doctorn att låtandet i
för
-
Den 17 Juli. 1629
förväg och förrän Bonde - Ståndet sig utlätit,
icke borde antaga de af Utskottet föreslagna inskränkningar
uti rättigheten att idka Gårdfarihandel.
6:0 Herr Prosten Wikblad, att han,
sorn ansåg Utskotteis afgifna Betänkande icke
åsyfta någon rubbning uti Bonde-Ståndets rättigheter
och privilegier, utan blott att hämma
missbruken, som med Gårdfari-handeln i dera
år varit i gang , och att återföra densamma inom
de gränsor som Privilegierna utstaka, likväl
af anförda skäl fann Betänkandet fordra en
sadan jemkning: att något visst antal af Westgötha
Gårdfari-handlande hvarken med säkerhet
eller billighet kunde bestämmas, såsom föreslaget
blifvit; heldst detta snarare skulle leda till
inskränkning än utvidgande af ortens industri
och den deraf påräknade vinst; samt att inskränkning
borde ske uti den föreslagna aldren,
hvilken Herr Prosten ansåg kunna nedsättas till
25 år. 7:0 Herr Prosten Leffler, att Utskottet
äfven bordt föreslå, att de, hvilka skulle erhålla
Pass till idkande af Gårdfarihandel, borde anskaffa
och förete behöriga betyg, det de icke
af venerisk smitta äro angrepne. 8:0 Herr Prosten
Linderoth, att han fann den skada, sorn
Gårdfari-handelns idkande åstadkommer, vara
ganska stor och allmänt känd, emedan, utom
det att Gårdfari - handlanderne mycket bidraga
till utspridande af Öfverflöds-varor i Landsorterna
och draga betydliga Penninge summor ur
Landet, deras kringstrykande äfven skulle äga
en skadlig inflytelse pä sedligheten; dock ansåg
Herr Prosten Invånarne i Marks Härad icke
för
-
Den 17 Julii
förtjena sådana tillvitelser j söni med skal göras
de öfriga Gårdfari-handlandeme; hös "V allod.
Borgare - Ståndet af g;o Riksdags - Fullmägtigert
för Sfäderna Borås och Ulricehamn, Herr Carduansmakaren
Malmberg, sorn, med företeende
af Borås Stads-Privilegier af ål* 1622, Kongl»
Resolutionerna den 29 April 1624, den 27 oell
31 Maj 1639, denria Maj 1641 , den 2 December
1643, den 7 Januari 1647, den 27 och
31 October 1650, den 3 Mars 1678, den 3
Januari 1683 och den II November 1686 , hvilka
till Utskottet blifvit öfverlemtiade , samt med
liilkännagifvande att, enligt Kongl. Brefven af
den 25 Augusti T743 och ^en *5 Februari
1803, Ulricasharnn innehar lika rättighet med
Borås, yrkat, att någon inskränkning icke må
äga rum , i hvad dessa Städers Privilegier stad-,
ga, af hvilka ofvannämnde 1622 års Privilegiet
uti 15 punkten innehålla, att Bolås Stad , som.
blifvit funderad 1620, undfått desamma i afsigt
och ändamål att hindra och afskaffa , genom
Stadens fundation de Utlöpare, som härtill af
Allmogen på Landet med deras varor, uti ylle«(ch
linne-väfnader, smide och trädkäril derå
crediterade blefvo, och således hafva varit Städerna
till förfång, och vidare i samma §• , att
inga af Allmogen efter dessa Privilegiers dato,
må eller skola hafva lof, att utlöpa kring Landet,
vid varans förlust, sorn då bör hemfalla
Staden; den af Utskottet föreslagna inskränkta
pass-termir., sorn, enligt Herr Malmbergs tänka,
icke vore förenlig med de förmåner, hvilka
blifvit de öfriga Städerna i nåder förunnade,
skull©
Ben 17 Juli.
skulle snart förorsaka undergång för Borås och
Ulricashamns Städers Borgerskap j oell hvad angar
Allmogen i de Sju Häraderna omkring Borås,
liar han af anförda skäl påstått, att deras rättighet
till Gårdfari-handel mätte alldeles upphöra.
10:0 Herr Rådmannen Kjellander, att, med upphäfvande
af Gårdfavi-handeln, Westgötha Ali
*
O
mogens handel måtte inskränkas till endast besökande
af frUmarknader i Städerna , genom hvil- ’
ken utväg den skulle försättas till någon jemnlikhet
med den af Utskottet föreslagna större
inskränkning för Borås och Ulricehamns Städers
Gårdfari-handel, som visst icke vore så skadlig
som den förra, varandes till ådagaläggande af
den skada, Gårdfarå-handeln i flera delar medför
, åberopad en af Konungens Befallningshafvande
i Skaraborgs Län den 11 Mars innevarande
år utfärdad Kungörelse, angående i synnerhet
oskick som af dessa handlande skulle pläga
utöfvas, medelst utprångling af Arsenik , hvilken
Kungörelse äfven blifvit till Utskottet aflemnad
; 11:0 Herr Stads-Majoren och Riddaren.
Westin har ansett Gårdfari-handeln böra så väl
för Ilandet sorn för Städerna Borås och Ulrisehamn
upphöra, och Allmogen deremot fästas vid
Jordbruket, som vore dess sanna interesse, till
beredande hvaraf det kunde tillstyrkas, att Kgl.
Majit i Nåder beviljade denna Allmoge 10 å 15'
års frihet för deras Hemmans utskylder, i för»
hållande tjll jordmonens beskaffenhet och de upp»
odlingar eller förbättringar, sora blifva gjorde;
för öfrigt är i detta ämne anfördt, af 15:0 Herr
Borgmästaren Nerstrem, att då Westgöthar inkomma
-
1632
t)en 17 Juli.
itömma i Städerna Och man ser deras varor, ärd
dessa af sa högst obetydligt värde, att man ovilkorligen
bringas pä de tankar, det de icke för
afsättningen af egna tillverkningar och sädant
uselt kram resa kring orten, utan hafva andra
varor, dem de till äfventyrs förvara pä Landsbyggden,
samt efter omständigheterna utbjuda
och föryttra; 13:0 Herr Åldermannen Gerle, att
det vore en allmänt känd sak, att Gärclfari-han-‘
deln urartat till Lurendfägeri-hartde!; 14:0 Hert
Radmannen Hamnström, att Westgötharnes försäljning
hvarken inskränker sig till deras eller
annan Svensk tillverkning, utan förnämligast
bestar af finare Utländska varor; i5:0 Herr Lagmannen
och vice Talemannen Landberg, att
handel med väfnader, täcken och strumpor vöre
ett näringsfång i Halland, men att man derföre
ej ser någon Hallänning resa ikring Landel för
att Utprångla dem; i6:ö Hetr Borgmästaren Zellinger
, att uti Wessbo Härad af Jönköpings
Län bestar nästan hufvud-näringen uti åtskilliga
handaslöjder, och folket kan räknas för att vard
välmående; 17:0 Herr Commerce-Rådet Santesson
, som instämt med Utskottet derun , att de
ifrågavarande Städers handels rättigheter ina förblifva
oförändrade, sådana de frän början varit,
men , med yrka ide att rese-rättighet så för detri
Som för Allmctgen bör försvinna, har Herr
Cornmerce-Rådet ansett, att i samma man sjelfva
Landet är mindre fertilt och priserna på födo-ämnen
i förhållande derefter, i samma man
skall det ock löna sig, att på Jor. bruket använda
möda och arbete, samt att hvad derigenom
pro
-
Den 17 Juli.
produceras, utan några särskilta Privilegier,
ma kunna försäljas; iS:o Herr Borgmästaren
Holm, att om Kongl, Majrt i Nader skulle finna
för godt, att af q:de Hufvud-Titeln ansia
medel , säs'om belöning för skeende uppodlingar
i denna trakt af Westergöthland, sä torde deraf
nöjaktig verkan vara att vän a, oell man skulle
äfven derigenom undvika kostnaden, nrt vidare
hälla Rese-Fiskaler i och för missbruken vid Gårdfari
handeln; samt frän Hedervärda Bonde-Ständer
af t g:o Riksdag»-Fu II magrisen Anders Danielsson
f ra ti Elfsborgs Län , hvarmed Hedervärda
Bonde-Ståndet sig allmänt förenat, so-ri sedan
han sökt vederlägga de inkasr, hvilka blifvit gjorda
dervid att, medelst meranärnnde Gårdfariresor,
dels handel med Lurendrägeri föröfva des
och Luxe kringspriddes, dels a t Jordbruket hemma
försummades, anmärkt, att de uti första punkten
föreslagne Comiterade, som skulle bestämma
antalet af de personer, (ill hvilka rese pass kunde
utfärdas, syntes i flera hänseenden olämpeligt,
dels emedan Städernas Deputerade lika litet
borde få inblanda sig uti frågan örn Allmogens
Narings-rättighet, sorn det ur något skäl
skulle kunna yrkas, att Deputerade af Allmogen
skulle få deltaga i rådslag om antalet af de
Pass, som för Stadernas Borgerskap böra meddelas,
och Riksdags Fullmägtigen icke kunde
inse, i hvad man Städernas frihete-, genom Allmogens
rese-rättighet på något sätt förnärmas;
dels ock emedan tillkallade Deputerade från nästgränsande
Län des t o mindre skulle hafva med
Allmogen i Elfsborgs Län i detta afseende att
j.-e Bandet 5»oj. 2oi, skaffa,
1634
Den 17 Juli.
skaffa, som det för dem mäste vara fullkomligen
likgiltigt, huru mänga af Elfsborgs Lans Allmoge
med handels resor sig befatta, och det icke
kunde finnas med hvad rätt Allmogen frän Halland,
Bohus Län, Smaland oell Skaraborgs Län
skulle kunna förpligias öfvergifva hus och hein
för att bevista öfveriäggningar, som icke i ringaste
matto angingo eller interessérade dero mera
än Allmogen i aila aruha Län , hvilka Gård‘
fari-handlande under sina resor besöka. Vidare
har Anders Danielsson anmärkt och sökt visa,
att Utskottet allt för mycket skall inskränkt antalet
af dem, som skulle fä begagna rese-rätrigheten;
att Konungens Befallningshafvande.? rättighet
att pröfva, huruvida beloppet af de varor,,
en Gårdfarihandlande arnar medföra vore så betydligt,
att påräknad vinst deraf kunde hämtas,
skulle vara omöjligt i verkställigheten; ätt stadgandet
om en viss ålder för Gårdfarihandlande
syntes så mycket heldre böra försvinna,
som, vid förutsättande af nödvändigheten att
företaga resorna, denna nödvändighet uppstod
i samma stund man tillträdde hemmanet, och
der saknade det uppehälle man vöre skyldig att
förskaffa sig sjelf och sina närmaste anhöriga;
att i afseende på hvad uti 3 Punkten blifvit
föreslaget, angående förbud för Gårdfarihandlande
att utborga varor, hufvudsakeligen finge åberopas
hvad Riksdagsmannen Olof Håkansson
inför Utskottet yttrat; och sluteligen att, i afseende
på 10 Punkten af Utskottets Betänkande,
den likaledes af Biksdagsmannen Olof Håkansson
föieslagne inskränkning torde vara nödvändig för
ett
Den 17 Juli.
1635
fet! lättare varu-byte mellan grannar inom samma
eller nästgränsande Län.
Alia de sålunda gjorda anmärkningarna har
Utskottet behörigen granskat och öfver vägat,
samt får i anledning af dem på följande sätt sig
yttra:
Herr Carduatismakaren Malmberg har val,
m?d företeende af Utdrag utur de for Staden Bo,ås
meddeha Privilegier och Kongl. Resolutioner,
sökt visa, att Utskottet skall, uti Dess Betänkande,
hafva föreslagit en inskränkning uti Borås
ocu Ulricehamns Städers Mandels-rättighet, som
ej skulle vara ined nyssberörde Privilegiers innehåll
förenlig) utan åsyfta kränkning deraf;
men sådant kan Utskottet alldeles icke medgifva,
och anser sig följaktligen böra ingå uti undersökning
huru långt nyssnämnde Städers rättighet
till handels drifvande bör, enligt Privilegierna
, sig sträcka. Härvid förekommer att de
äldste af Herr Malmberg företedde Privilegier,
utgifne den 35 Maj 1623, och hvilka, enligt
innehållet, synas vara Borås Stads egenteliga
Fundations-Bref, ej omförmäla, det Borgerskapet
derstädes skulle äga frihet att idka någon
vidsträcktare handel , äti i full öfverensstämmelse
med Handels-Ordinantien: att Kongl. Resö.
lutionerna den 29 April 1625, samt deri 27
Maj 1639 val synas tillägga Borås-boerna frihet,
att med hemgjord t smide och tråd-arbeté
hvar som heldst uti Städerna och på Landet
drifva handel, dock med vilkor, att Lands-köp
deivid icke föröfvades; hvarjem e Kongl. Resolutiggfn
»istberéide år förwkrifver
sättet
if>3&
Den 17 Ju/i.
sättet hura Tull skulle erläggas för de varor
denna Stads Borgare öfver Rikets gräns ut- och
införde; men att häremot den ät dem, genom
1624 och 1639 å-ens Resolutioner, lemnade
vidt utsträckta handels-frihet blifvit återbragt
uti sitt förra skick, ej mindre genom Kongl.
Brefvet den 28 Augusti 1640, hvilket Herr
galmberg väl icke iöreteit, men Utskottet uti
Dess återremitterade Betänkande till ordalydelsen
fullständigt upprepat, än ock genom följande
af honom ingifna Handlingar, nemligen: 1:0
Kongl. Resolutionen den 12 Maj 1641, som
Stadgar, att sedan Kongl. Maj:t äret näst derförut
blifvit förorsakad, a't, uti frågan om Borås
Borge skaps handel, göra en annan Förordning,
och st ängeligen pålägga dem, att undhalla allt
sääl och olaga I,andsköp; så fingo nyssnämnde
Borgerskap rä tighef, att sina varor till alla Städer
i Riket fora och dem der i öppna Bodar
och Stånd, sa uti Marknads-tiden sorn eljest
Marknader imellan, jemväl ock uppå alla Mark.
T\ads-pla'ser å Landet, försälja och föryttra; 2:0
Kongl. Förklaringen den 2 December 1643,3001
är af lika innehåll, med tillägg, att nyssnämnde
frihet ej linge missbrukas eller Borås Borgerskap
tillåtas, att de den vidare, än gifna Bref
tillstodo. intendera och förvidga matte; och 3:0
K. Resolutionen och Förklaringen d. 7 Jan. 1647,
hvilken förmår, att Borgerskapet i Borås skulle
få bruka ett fritt kopslagande med öppna bodar,
både uti Marknadstider och eljest, alldeles
sorn uti 164I års Kongl. Bref beviljadt vöre,
att, i öfrigt, Kongl, Resolutionen den 27
October
Den 17 Juli.
1637
Ocfober 1650 endast innehåller en confirmarion
och bekräftelse å Stadens då ägda Privilegier
och friheter, Kongl. Resolutionen och Fd kia*
ringen den 31 October samma år medgifver oftabernälte
Borgerskap fiiheten att njuta och idka sin
handel efter Privilegierna och Kgl. Resolutioner
samt handla och köpslaga r Städeina ofver hela
Sverige, men icke å Fan et; Kongl. Resolutionen
och Förklaringen den 3 Mars 167? blott bekräftar
Privilegierna samt K. Resolutionerna på Allmogens
Besvär den 3 Januari 1683 och den ti
November 1686, hvilka icke äro för Staden
Borås utan till Allmogens efterrättelse utfärdade,
föisäkra, det Borås-boerne skulle få idka sin
vanliga handel, efter oftanämnde Privilegier.
I följd af hvilket allt Utskottet ännu anser, att
den handels rättighet som Staden Borås , likmätigt
Privilegierna, tillkommer och hvaraf Ulricehamns
Stad, genom Kongl. Brefvet i.eri 15
Februari 1803, jemväl blifvit delaktig, endast
bör, på sätt förra Betänkandet utvisar, bestå uti
tillåtelsen, att försälja Stadens och Ilandets deromkring
uppköpta tillverkningar och slojde alster
Uti alla Städer, i bodar och stån/d, under och
imellan Marknaderna, samt 3 Landet endast vid
Marknader; men uti hvilken rättighet Utskottet
dock icke nu, mera än förra gången, anser sig
tillständigt att föreslå inskränkning.
-Det inkast, att Hederv. Bonde Ståndet tillförene,
under åberopande af 11 j. §. RegeringsFortnen,
ansett frågan oro inskränkning uti Gårdfarihandeln
röra Ståndets Privilegier och ej
böra få företagas, har Utskottet icke heller kun
fc
nat
3 6 3 S Den 17 Juli.
pat anse vara af någon vigt; heldst fråga om sådan
inskränkning blifvit vid denna Riksdag, till
och ined inom Hedervärda Bonde-Ståndet, väckt,
utan att hvarken då eller när Utskottets Betänkande
uti Ståndet granskades Regerings-Ror mens
nyssnämnde § blifvit åberopad; hvarförutan,
hvad Utskottet föreslagit alldeles icke haft för
ändamål , att upphäfva Allmogens uti 7 Härader
af Elfsborgs Ifän rättighet att idka Gårdfarihandel
, utan blott att så inskränka denna handel ,
att de missbruk, sorn den samma nu åtfölja, skulle
kui nr undanrödja?, utan att orten ändock lomme
i saknad af nödig afsättning på sina tillverkningar.
Hvad angar de erinringar som blifvit gjorda
dervid , att Allmogens rättighet till Gårdfari resor?
anställande blifvit föreslagen till en inskränkning,
so.m vissa af Riks-Standens 1V1 edlemmar
ansett stridande emot naturlig och borgerlig
näringsfrihet, äfvensom de framstälda frago,
na, huru Utskottet kunde känna, att 300
Går farihandlande skulle utgöra ett tillräckligt
antal, för' alt afyttra ortens slöjde-producter m. m.,
får Utskottet nämna, att äl're tiders Eörfät ningar,
angående denna Allmoges rättighet till Gårdfarihandel,
innehålla, att den endast blifvit gifven,
för att befo dra afsättning på örtens egna
tillverkningar, men alldeles icke för att berättiga
invånafrie såsom vandrande handelsmän
stryka Riket omkring med andra Orters producter
och kringsprida utländska varor. Utskottet
har trott, att till ortens varors utförsel och försäljning
300 personer voro tillräckliga , på den
grund h
Den 17 Juli.
grund, att som ingen troligen synes kunna
få sin resa, varu-transporter och öfriga kostnader
ersatte, utan att medföra varor till 2 å 300
B:drs värde; så skulle på 300 personer belöpa
sig 60 å g0,000 R:dr, samt för bägge års vandringarna
Iso ä 180,000 R;dr, och till större
belopp synas tillverkningarne visst icke kunna
uppgå. Ehuru det ej är möjligt , att med en
alldeles inathematisk noggranhet bestämma denna
beräkning, anser Utskottet den likväl böra förtjena
mera trovärdighet än hvad deremot, utan
mindsta annat skäl än ett blott tycke, blifvit
yttradt, och derföre kan Utskottet icke ändra sin
angående antalet fattade öfvertygelse, utan öfverlemnav
den nu ytterligare till Riksens Höglofl.
Ständers pröfning.
Deremot får Utskottet, i anledning af åtskilliga
ibland anmärkningarna, tillstyrka följande
ändringar uti Betänkandet, nemligen:
1:0 Att den föreslagne skyldigheten för
Kotaungens Befallningshafvande i Elfsborgs Län ,
att, i samråd med tillkallade Deputerade så väl
från Städerna och Landet 1 nämnde Län, sorn
fran de angränsande Länen, utsätta huru många
sorn vid hvarje Pass-utdelning skulle få på Gårdfarihandel
utresa, ej måtte äga rum, utan anses
göra tillfyllest, att Konungens Befallningshafvande
ensam bestämde detta antal , sedan han
genom hörande af Presterskapet och andra trovärdiga
personer i orten samt på annat tjenligt
sätt fötskaffat sig så tillförlitliga upplysningar
om ortens tillverkningars värde och myckenhet,
sorn möjligen kan exhallas.
t
164* Den 17 Juli.
2:0 A<f åldern för den, som ma erhålla
Pass till Gårdfarihandel utöfvande , inatte nedsättas
till fyllda 28 år, vid hvilken ålder en
alldeles tillräcklig stadga bör kunna hos Passsökanden
förväntas; samt
3:0 Att 5 Mom. uti Betänkandet, rörande
förbud för Gårdfarihand landen, att pä credit utlemna
någon vara, måtte utgå, och i stället föreskrifvas,
att Gårdfarihandlande icke bor till
något tjenstehjon utlemna mer eller mindre varor
på credit, utan husbondens vetskap och
samtycke; och detta vid äfventyr, att eljest icke
kunna for varan fordra betalning.
I öfrigt har Utskottet för sin del ej funnit
någon rättelse uti Betänkandet nödig, och
tror sig således kunna lemna alia anmärkningar
emot de oförändrade delarna deraf utan vidare
^var; dock varder detta allt, jemte en Ledamots
särskilta mening, till Riksens Höglofl. Ständers
afgörande vördsatnligen öfverletnnadt.
Stockholm den 15 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Eric af Wetterstedt. Bryn. Hesselgren.
Pa Vällofl. Borgare- på Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. fredin. Jvils Hersson.
M. M. Rosbeck.
Utdrag
Den 17 Juli. 164I
Utdrag af Protocollct, hållet i Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Bes vårsoch
Oeconomie-Utskotts Plenum, d.
12 Juli IS! 5.
S D. Upplästes det af Utskottets fö-va Beredning
författade Utlåtande, i anledning af
gjorda anmärkningar vid Betänkandet, rörande
Gårdfari-handeln.
Riksdagsmannen Olof Håkansson anfö de, det
han, med åberopande af hvad så väl han liar i
Utskottet anfört, rotan e detta ämne, sorn af de
skäl Riksdagsmannen Anders Danielsson, såsom
grund för de af honom hos Hedervärda BondeStåndet
gjor a anmärkningar, emot Utskottets
redan afgifna, men återremitterade Betänkande ,
andragit, bestridde inskränkning uti den Allmogen
i Elfsborgs Län beviljade rättighet att
idka Gårdfari handel, och ansåg sig således icke
kunna lemna bifall till det nu upplästa Utlåtande,
hvarken i hvad det samma rörde Gårdfarihandlandes
alder och antal, ej eller i hvad deruti
för ofrigtg kunde vara tillstyrkt rörande inskränkningar;
hvilket yttrande Riksdagsmannen
anhöll måtte, genom Utdrag af Protocollet, åtfölja
Utlåtandet till de Resp. Stånden.
Ut supra,
Ex Protocollo
M. M. Rosbeck.
Vörd
X642 Z>É)1 17 Juli
Uppläst
hos -Samtlig» Riks-Ständen d. I? Juli.
Vördsamt Memorial!
Sedan Stafs och Banco-Utskotten, vid hafde
sammanträden, gemensamt ingått i öfverläggning
0111 de punkter, som den af vissa Bedamöter
från båda Utskotten sammansatta Bered*
ning, i anledning af Kongl. Majits Nådiga Proposition
om Götha Canal-arbetets fortgång och
ytterligare befrämjande , föreslagit : har, vid tipp*
framen fråga, hvarest tillgången för ett biträde
borde sökas, Högloft. Stats-Utskottets Ordförande,
på samma Utskotts vägnar förklarat, att någon
utväg i sådant afseende, vare sig från Riksgälds-Contoiret
eller Stats-Verket, ej vöre att
påräk na.
X anledning häraf har den frågan : huruvida
ett för Götha Canal Verks fortgång oundgängligt
biträde kån från Banken meddelas?
äfvensom rente-beräkningen, säkerheten och sättet
för återbetalningen af ett sa beskaffadt biträde
, befunnits endast kunna underkastas BancoUtskottets
pröfning.
Vid Banco-Utskottets derefter enskildt hafde
sammanträde, hafva följande omständigheter,
såsom med hufvudfrågan i närmaste gemenskap,
med afseende på Banken särskildt, måst tagas i
betraktande.
1:0 Huruvida nyssnämnde biträde må, enligt
Beredningens, förslag fastställas till högst
250.000 R:dr årligen, eller kunna utsträckas tilL
300.000 R:dr om åifet.
2:0
Den 17 Juli.
2so Antingen den Biträdessumma, som af
Riksens Ständer fastställes , bör enligt Beredningens
yttrade tanka utgå till och med är 1820
eller det ur dd nästa Riksdag derefter infaller ? elier
ock Bolaget erhålla försäkran om samma biträdes
arliga begagnande under den tid af tio nr,
som ansetts i det. mindsta vara behöflig för Ca*
nal-arbetets fullbordande ?•
Dessa arne punkteF , derom sammansatte
Utskotten stadrin t 2:ne Stånd mot 2;ne, äro såsom
alternativer till Riksens Högloft. Ständers
decision öfverlemriade : hvarjemte till Banco Utskottet
enskildt blifvit öfverlemnadt att sig utlåtas
3:0 Huruvida den af Riksens Ständer btfallne
extra Discont-rätt i Banken ma‘, enligt Beredningens
förslag, ef er 18 månaders forlopp
upphöra? eller ock kunna ännu längre af Bolaget
begagnas?
Banco Utskottet har uti Memorial af deri 30
sistl. Juni till dess Respectiva Principaler uppgifvit
de tillgångar, som till oell med år I820
kunna blifva ftin Banken att påräkna, enligt
den af både Stats- och Banco-Utskotten erkände
grund , att intill nämnde tid sä nära som möjligt
bibehålla rörelse-capitalet i likhet med dess
belopp vid 1814 års slut; att ett biträ :e från
Banken således ej kan komma i fråga annorlunda
, än i afräkning på hagot af de anslag sorn
der finnas povisionelt uppgifna, tror BancoXJtskottet
sig tydligen hafva ådagalaggt: äfven
som
Utskottet tror sig kunna förutsätta att Riksens
Ständer ej anse tillgångarne för fastighets*
•ch odlings-lån, eller Magazins-Directionens un
-
1644
IJen 17 Juli.
derstöd böra i någon matto härigenom förmindskas;
i alla fall kan Eanco-Utskottets önskan, att
Bankens alitande härtuinnan kunde undvikas,
icke sättas i fräga: men i händelse Riksens Högloft.
Ständer, i likhet med håda sammansatta Utskott'-ns
afgifne tillstyrkande, skulle finna skäl
att besluta ett ytterligare understöd för Götha Cati
als fullbordande, lärer Banken, så vidt, enligt
hvad Höglofl. Stats Utskottet anmält, någon annan
utväg icke finnes, ej kunna undandraga
sig, att af de i ofvannämnde Memorial i öfrigt
uppgifna, och egentligen genom Nationens sammanskott
uppkommande tillgångar, biträda med
den ibland de alternativt framställda summor,
550,000 eller 300,000 R:dr årligen , sorn Riksens
Ständer efter föregången pröfning anse kunna
uppjylla hvad aj Holaget skäligen han väntas ,
utan att för mycket medtaga Rikets krafter och leda
till vada för dess fnanciella ställning. Nämnde
biträde torde, emot säkerhet af Riksens Höglofl.
Ständers garantie, kunna rentefritt få begagnas
under de föreslagna Byggnads-åren: ocji
frågan om rerite-beräkningen efter berörde tid,
äfvensom sättet för återbetalningen , fä ankomma
på blifvande Riksens Ständers pröfning.
Hvad åter angår bestämmandet af tiden,
under hvilken ett sådant biträde årligen må utbekommas,
kan Banco-Utskottet för dess del,
enligt grunderna for dess ofvan åberopade Betänkande,
icke på Bankens vägnar ingå uti något
åtagande lör längre tid , än till och med år
1820, dä nästa Lagtima Riksdag irrtraffar; hvarvid
Riksens Höglofl. Ständer blifva i tillfälle
att
Den 17 Juli.
att härom vidare förordnar och får Utskottet således
vördsamt hemställa, att i händelse Riksens
Stander nu skulle finna skäl att bifalla det alternativ,
hvarigenom biträ ets fortfarande på tio
år föreslås, det må till blifvande Ständer öfverletnnas
att bestämma , hvarifrån samma biträde
efter år 18ao ma utgå.
Beträffande frågan : huruvida det extra Dis»
cont-biträde som Bolaget, enligt Riksens Ständers
beslut, af Banken e-hållit, må kunna längre än
a 8 månader begagnas? finner Hanco-Ulskottet
sig ej i tillstånd att något bestämdt ytt:ande afgifva,
utan i sammanhang med dess vördsamma
Utlåtande om Discont-rörelsen i allmänhet, sorn
med görligaste första till Riksens Höglofl. Ständer
kommer att öfverlemnas.
Trenne Ledamöters särskildta yttranden
får BancoUtskottet, enligt gjordt förbehåll, vördsamt
bifoga. Stockholm den I3 Juli 1815.
På Höglofl. Biddersk. På Högv. Prest-Stån.
och Ad. Ledamoters dets Ledamöters
vägnar vägnar
J. H. Gyllenborg. JE. A. Almqvist,
På Vällofl. Borgare- På Hederv BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Gust. D. Wilcke. Dan. Andersson.
G. Helsingius.
Yttrande
1646
ilen 17 Juli.
Yttrande till Högloft. Banco- Utskottets
ProtocoU den 15 Juli 1 g 15, af Hr
Landshöfdingen Grefve Lilliencrantz.
o m Riksens Högtofl. Ständer bestämdt skulle
förordna, att det anslag, sorn beviljas till Götha
Canals fullbordande, nödvän/digt skall utgå
ifrän Ranken , så förenar jag mig val i önskan
att sådant i detta fall måtte ske på sätt Högh
Ranco-Utskottets nu upplästa Betänkande innehåller;
men för min del kan jag ingalunda medgifva,
att Högt. Stats-Utskottet saknar utvägar
till berörde biträdes utgörande; ty om jag ärt.
förbigår de betydliga extraordinarie inkomster,
som Stats Verket inom kort torde få förvänta,
äger Riksgälds Contoiret lika lätthet som Ranken
att tillverka Sedelmynt. Denna sist berörde
utväg bör Höglo!]. Stats-Utskottet till Götha Canals
biträdande så mycket heldre begagna, sorn
det önskade ändamålet, att till nästa Riksdag
hålla Riksgälds-Sedelstocken vid samma belopp,
som den utgjorde uti December 1814, icke
lättare kan uppfyllas, och derjemte den fördel
vinnas, att få de nya Sedlarne till Åkerbruk
och Näringar spridde.
Öfvertygatl, att Riksgälds-Sedlarnes hastiga
indragning skulle medföra alltför skadliga följder,
synnerligen igenom dagsverks-löners och
vissa varors uppstegring, kan jag ej annat än
högeligen tillstyrka, att det fastställande anslaget
till Götha Canals fullbordan måtte utgöras
af Riksgäljis*Gontoii'et, till det belopp, sorn Riksgälds*
-
Den 17 Juli>
gäldssedel-massan blifvit och blifver mindskad
emot densarnmas storlek vid sisil. års slut,
saint att endast den brist, sorn derefter uppstår,
måtte ifrån Banken utgå.
Ex Protocollo
G. Helsinsius.
Yttrande till Håglöf1. Banco Utskottets
Protocoll den 15 Juli 1815 af Hr
Lectorn och Prosten Fruberg.
Med Herr Landshöfdingen Grefve Liiljencrantz
förenar jag mig till alla delar i den önskan,
att medlen till Canal-arbetets fortsättning
heldre måtte tagas fran elen nu mera , som jag
hörer, rika Stats Cassan, än ifrån den utpumpade
Bankens knappa tillgångar, och det så mycket
mer , som jag derigenom ser ett fägnande
hopp, att Staten , och icke Banken, sorn man i
alla fall gerna afundas hvarje vunnen inkomst,
en dag, när transport-handeln genom Canalens,
gifve Gud , snart fullbordade 57 slussar, blifvit
rätt liflig, måtte få dela deri stora vinst, som
man med säkerhet kan lofva sig i vår lyckliga
framtid af detta Mästerverk; och möjligtvis skulle
finna en öppnad utväg, att, utan att anlita
Banken, kunna sjelf realisera sina Biksgälds*
Sedlar.
Ex Protocollo
G. Htlsingius.
Yttrande
1648
Den 17 Juli.
_ Yttrande till Högloft. 'Banco-Utskottets
Frotocoll den 15 Juli 1815> af
Herr Kongl. Hof - Fre dikant en och
Frosten Thyselius.
Dä den summa som nu är i fräga att såsom
Statens biträde till Götha Canals fullbordan
successivt i 6 eller io är utgå, i de uppgifna
calculer, hvilkas rigtighet af sammansat.a Statsoch
Banco-Utskottens Beredning blifvit efter föregången
granskning godkänd, är beräknad att
fullt utgå, utan att derför i framtiden någon
renta, mindre fond till dess arnortissement, i Canal-inkomsten
kan blifva att tillgå; kan jag icke
annat finna, än att den vinst, sorn genom en
inom Ilandet öppnad sjöfart och såmedelst lättade
transporter kommer att tillflyta både Staten
och enskilta Medborgare, skall ersätta detta
biträde, hvilket, om det såsom skuld borde gravera
Canal-Bolaget, of* Ibart måste föranleda dertill
att de redan ut betalte 40 proCent heldre
gifvas förlorade, än, jemte de återstående sex io,
en ny summa, ätinindstone lika stor med första
teckningen, utan allt hopp om ersättning, äfventyras.
När således detta vilkor af renta och
återbetalning ty digen gör orri intet hela Canalbyggnaden,
af Konung och Ständer ansedd sorn
ytterst vigtig, tror jag mig böra emot dess inflytande
i Betänkandet protestera, och anhåller
att denna min särskilta tanke malte fä detsamma
åtfölja.
Uti
Den 17 Juli.
1649
Uti detta yttrande förenade sig Herr Juveleraren
Holmer till alla delar.
Ex Protocollo
G. HelsingiuS.
Uppläst hos Sapiteliga Riks-Stånden den 17 Juli.
Vördsamt Memorial!
Samtliga Respeciiva Srartden hafva genom
Utdrag af deras Protocoll under den aq sisth
Maj lill Banco Utskottets vidare Utlåtande behagat
återremittera det Memorial, Ulskoitet den
6 i samma månad afgifvit , angående den af
Malmö Discont-Verk skedde utlåning i 3 proCents-Reverser
på 3:ne månaders förfallotid;
jemte de anmärkningar, som, i anledning deraf,
inom de Respectiva Standen blifvit gjorde.
Utskottet har tillika, enligt särskilta Remisser
fått emottaga,;
Under den 16 Maj: Ett Memorial af Herr
A. F. Tornerhjelm, örn nödvändigheten af Malmö
Discont-Verks fortfarande efter nu varande OCiroyens
slut; jemte behofvet af en tillökt Assignafionsrältighet
för samma Verk: samt ett
Memorial af Herr P. König om inrättande af
nya Disconter , sedan Octroyerna för de närvarande
tilländalupit.
Under den 28 Juni: Memorial af Herr
Commerce-Rådet Nordlindh , i sammanhang med
förut väckt fråga om utsträckt Assignations rättighet
för Malmo Discont-Verk.
5 te Bundet. 307. 308. För
1650
Den 17 Juli.
För att på säkra facta kunna grunda det
Utlåtande Banco-Utskottet härmed får äran öfverlemna,
har Utskottet ansett nödigt, att afvakta
den fullständiga upplysning, sorn Bankens
Ombud vid den nyligen fulländade Revision
öfver Malmö Discont Verk, enligt erhållen föreskrift,
i detta ämne afgifvit. Af samma anledning
har Utskottet uti dess ofvanberörde Utlåtande
ej omförmält en annan omständighet,
sorn före detta ej undfallit Utskottets, äfvensom
Bankens Revisors, synnerliga uppmärksamhet,
nemligen utlåning af större summor till vissa
personer, emedan denna åtgärds mer eller mindre
enlighet med Reglementets föreskrift då ej
kunde bestämmas, t brist af fullständig kännedom
om de säkerheters beskaffenhet, hvarå lånen
blifvit ineddelte.
' Banco - Utskottet får härhefs till Riksens
Ständers kännedom vördsamt öfverlemna det vid
Re visionen hållna Protocoll , så vidt detsamma
angar ifrågavarande tvänne omständigheter, och
skrider nu till besvarande af de till Utskottet
öfverlemnade anmärkningar.
Några värda Ledamöter hafva yrkat, det
Riksens Ständer böra hos Kongl. Maj:t begära,
att publique Actor må förordnas , Directioneu
under Fiscalisk action ställas, och enligt hvad
Lag förmår till ansvar befordras.
Då det ej undfallit Banco - Utskottet att
missbruk kunna gifvas, som likväl ej äro stridande
mot tydlig Lag, har Utskottet ej ansett
sig tillständig!, att i förväg såsom brottslighet
rubricera, hvad sorn endast efter föregången
Laga
t) en i '7 Juli.
La gä undersökning sk b 116 kunna få eh sadan
benämning. D;1 Utskottet uti dess afgifna Me*
moria! fästat Riksens Ständers uppmärksamhet
på de menliga följderna af Malmö Discont-Verks
Ijåné-ttperatiöner, och nödvändigheten af de I
fråga varande Sedlarnas indragning; men derjemte
sökt visa, att ytterligare verksamhet der*
Vid är af höden; och slutligen Underställt Riksens
Ständers öm pröfning, huruvida den undera
dåniga önskan rnå från Riksens Ständer yttrasj
ih-t Kong!. Maj t htiriitiiinan täcktes vidtaga de ät -  gärder, sorn med dess vid Malmö Discont Verks
Inrättning i Näder åsyftade ändamål äro öfverensstämmande>
tror Utskottet sig blott hafva satt
Riksens Ständer i tillfälle att betrakta frågan utur
dess rätta synpunkt, oell att kunna vidia ja de
åtgärder, Som Riksens Ständer anse vara ined
Lag förenliga.
En värd Ledamot af Högloft. Riddérskapet
och Alein har fästat sig vid det uttryck i
Banco-Utsköttets Memorial, sorn förutsätter en
ganska betydlig penn inger tillgång inom .Landet.
Utskottet har dermed för ingen del åsyftat erit
emöt alla landsorters efarenhét stridande Upp.
gift, att lätt tillgäng till Län gifves : att deremot
penningestockön, eller tillgången pä penningar inom
Landet visserligen ej mindskats, i den mårt
penninge-rentan på de sednare åren uppstigit,
tror Utskottet ej behöfva vidlyftigt bevisas I
frågan om det anmärkta Lånsystemets ska lighet
och bidragande till ocker och Hög penninge»
renta, kan Utskottet ej erkänna sig hafva tagit
verkan fits orsak oeh tvärtom. Den värde Ledarn
btefi
Den 17 Juli.
moten synes egentligen hafva i sigte, blott det
missbruk med Malmö Disconts 3 proCents-Sed]ar,
att de af Speculanter till underpris inköpas.
Detta är visserligen en betydlig verkan af förirtgåeride
orsaker. Utskottet ater har i synnerhet
haft afseende på den nödvändiga följd a£
ett slikt Lånesystem, att om Lånen fran ett
för ortens • behof och beqvämlighet inrättadt
Låne-verk kunde i rentor och omkostnader
draga omkring 20 proCent årligen, utom flera
besvärliga omvägar; mäste Låntagare o*
vilkorligen' anse som en stor forman af privat
Capitalist, utan omväg erhålla Lån mot
18 proCent; och härtill måtte rätta orsaken ligga
uti den anstalt, att såsom Lån, emot strängare
vilkor än vanligt, utgifva särskilta Sedlar, utan
att varn betänkt på deras bibehållande i värde
mot det gångbara rnyntet. 1 öfrigt har BancoUtskottet
af den varda Ledamotens upplysande
underrättelser blifvit styrkt i den öfvertygelse,
att Utskottets tanka om samma utlånings skadlighet
ej varit öfverdrifven.
Då Banco-Utskottet ansett nödigt, att tillen
början alla nya lån i dessa Reverser inställas,
tor- e dess mening vara tydelig, att summan af
utelöpande dylika Sedlar ej ma forökas; heldst
Utskoret derjemte nämner successiva afbe.talningar
och omsättningar. Om Directionen ej skulle
kunna forbindas, att åtnöja sig me blotta afbetalningar.
då Länen äro ställ a på full inbetalning
, lärer Directionen likväl sjelfmant inse,
att ett hastigt infordrande af d<-ssa Sedlar vore
alt förstöra den ort , for hvars qndsättning de
Den 17 Juli.
sagas vara utgifna.. Att en förfallen Sedel icke
skulle såsom betalning emottagas , har BancoIJtskottet
ej ens kunnat satta i fråga. Ett sådant
vägrande kunde blott åstadkomma den lilla
mödan för innehafvaren, att först uttaga penningar
för Sedeln och derpå genast återlemna dem
i betalning på Lånet. Örn Discont Verket deremot
ifrån början sjelf emotragit sina oförfallna
Sedlar, atmindstone såsom Capital afbetalning å
deruti utgifna T/ån, då hade dessa Se lar troligen
kunnat medföra en undsättning för orten ,
deras misscredit hade kunnat förekomrnas, och
ockret förebyggas ; endast med något mindre direct
vinst för Discont-Verket; och det är en sådan
åtgärd sorn Banco - TJtskot tet trott sig nu
kunna af Directionen påräkna, för att till någon
del afhjelpa allt det onda, som genom ifrågavarande
utlåning uppkommit.
Enär Herrar Banco-Ful! mägtige icke äga
tillgång till några vidare underrättelser angående
förvaltningen af Malmö Discont-Verk, än sorn
innefattas uti de från Revisionerna insände Handlingar,
hvilka blifvit Banco Utskottet i hela deras
vidd meddelte, har
Fullmägtiges hörande öfver detta ämne ej vara
af nöden.
Discont-Directionens hörande är, enligt hvad
hosfogade Protocoll upplyser , så väl hvad utlåningar
i 3 proCents Reverser sorn de större Lånen
beträffar, ej af Bankens Revisor uiuraktlåtet.
Bankens Ombud, sorn under Revisionens
lopp blifvit förvissad , det Directionen i möjligaste
-
t
Den 17 * Jule.
gaste måtto afhulpit de vid föregående Revisionen
anmärkte äldre missbruk , och i öfrigt
under den tid, som nu varit underkastad Revisionens
granskning, ej gifvit anledning till
någon påminnelse, har af sadan anledning ej
kunnat vägra, att lika med de privata Revisorerna,
hemställa, det Bolaget matte meddela
Directio.nen frisägelse från ansvar för förvaltningen
under den tid, sorn varit underkastad
denna Revisions pröfning. En sådan decharge,
synes likväl ej kunna tagas i vidsträcktare mening,
än att Bolagets och jemväl Bankens rätt
till åtalan i egenskap af delägare, mot 33i ec' lönens
förvaltning, derigenom upphört, hvarigenom,
hinder för ingen del uppstår, att ställa Directionen
till ansvar enligt allmän Lag, i händelse
Lagbrott kan densamma öfverbevisa^.
Elois Herrar Ledamöter hafva anmärkt,
att indragandet af Malmö Discont-Verks såsom
Lån ulgifna 3 proCerits Reverser till 1816 ars
glut, på sätt Banco-Utskbttet föieslagit , ej är L
verkställigheten, möjligt. Banco-Utskottel hyser
för dess del en förut yttrad öfvertygelse, om
möjligheten deraf, utan någon känbar rubbning,
foi; örtens penn inge-cire.ulation, i händelse , enligt
Banco Utskottens förslag, oförfallna Rever*.
ser blifva i betalning emottagna , och DiscontVerket
tillika, så vidt möjligt, understödjes, med
Län af upptagna 3 proCents medel. Möjligheten,
0.ch äfven sannolikheten att, jemlikt hvad af
Sera Herrar Ledamöter blifvit anfördt, DiscontVerket
härigenom skulle komma i förlägenhet ?
®ch någon gäng blifva ut urs tand satt, att vid anför
-
Den 17 Juli.
1655
fordran inlösa sina öfriga' förskrifningar, 1 den
nian inkomsterna till betydligt belopp inflöto
uti egna Reverser, kan Banco-Utskottet likväl
ej bestrida. Med afseende hära, och tili förekommande
af alla möjliga hinder för DiscontDirectionen
, att, med Verkets bestånd kunna
nog varsamt och utan känning för orten, till
1816 års slut indraga de i låneväg utgifna 3
proCents Reverserna; får Banco-Utskottet vördsamt
hemställa, om icke emot 6 proCents renta,
och således utan möjlighet, att med förmån kunna
till Låne-operationer användas, en extra biträdes-summa
af 100,000 R:dr må intill 18x6
års slut kunna af Malmö Discont-Verk begagnas
emot enahanda säkerhet, som för dess förra
lånebiträde är faststäld; hvilken summa Utskottet
likväl ej anser böra 1 någor måtto öka de
redan föreslagna försträckningar från Banken,
utan inberäknas uti den summa, som BancoUtskottet,
enligt dess Memorial af den 30 Juni,
ansett kunna för Discont-rörelsens understöd in_
till nästa Riksdag användas.
Då Banco-Utskottet nu mera fått emottaga
frenne Respectiva Stånds beslut om Bankens
orubbade bibehållande vid dess rätt till Discontrörelsen
i Riket, underlåter Utskottet ej, att
vid regleringen deraf i det hela äfven göra afseende
på de södra orternas låne-behof. Och
komma Utskottets tankar i detta afseende, att
oförtöfvadt Riksens Ständers pröfning underställas.
Jemte ofvanåberopade Protocoll vid ReviSions-förrättningen
i Malmö, bifogas, enligt gjordt
för
-
J656
Den 17 Juli.
förbehåll, 3:ne ledamöters inom Utskottet yttrade
tankar. Stockholm den 13 Juli 1815.
På Högh Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Joh. Henning Gyllenborg.
På Vällofl. Borgareståndets
Ledamöters
vagnar
Gust. D. Wilcke.
På Högv. Prest-Standets
Ledamöters
vägnar
-E. A. Almqvist.
På Hederv. BondeStåndets
Jjedamöters
vägnar
Daniel Andersson.
G. Helsingius.
Uppläst hos Samtliga Riks.Stånden den 17 Juli.
Utdrag af Frotocollet, hållet uti Högloft,
Lag - Utskottet, vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den 13 Juli
181?.
Herr Grefven och Ordfö randeq tillkännagaf,
att Hoglofl. Ridderskapet och Alein, Högvördiga
Prest-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet
till Utskottet återremitterat Utskottets den 17 i
nästlidne månad afgifna Betänkande öfver det
af Kongl. Lag-Comitéen till Kongl. Majit i underdånighet^
ingifna och af Kongl. Majit i Nåder
till Riksens Höglofl, Ständer öfverlemnade
förslag till förändring af Under - Domstolarnas
och Hof-Rätfernas antal och organisation; och
■ppplästes nu de från bemälte Riks-Stånd ankomne
ProtocolJs.Utdrag, innefattande de särskilta
aumärk
-
Den 17 Juli
-
arimärkningar, hvilka vid nämnde förslag och
hvad Utskottet deröfver sig utlåtit blifvit af
åtskilliga Ledamöter gjorda ; och föredrogs derjemte
det fran Hedervärda Bonde-Ståndet ankomna
Protocolls-Utdrag af den 5 i denna månad
, enligt hvilket ofvariberörde Betänkande är
vordet, vid skedd föredragning, af Ståndet afslaget.
Herr Lagmannen Mannerstam förklarade»
alt som han uti nyssherörde anmärkningar icke
kunnat finna några andra omständigheter vara
nndrngne, än de, hvilka redan voro, dels af
Kongl. I.ag-Coinitéen, dels af Utskottet upptagne,
och åtmindstone inga sådana, sorn rubbade
den grund , pä hvilken Utskottet funnit sig böra
tillstyrka bifall af hvad Lag-Comitéen föreslagit,
så ansåg Herr Lagmannen sig icke äga
anledning att i någor måtto förändra det skriftliga
yttrande , sorn af honom i ämnet är vordet
till Urskottets Protoroll afgifvet, hvilket Herr
Lagmannen således till alla delar sig åberopade.
Härmed förenade sig Herr Lagmannen Friherre
Lejonhufvud, med det tillägg, att han,
sorn äfven åberopade sitt i ämnet afgifna skriftliga
yttrande, af de vid Utskotteis Betänkande
gjorda anmärkningar icke kunnat hämta anledning
till förändring deruti , eller att något hinder
bör vara, det Biksens Höglofl. Stander nu
må kunna frågan till afgörande förelaga.
Herr Kainrnarjunkaren och Protocolls-Secreteraren
Lagerheim yttrade: ehuru af inträffade
omständigheter jag icke kommit att vara i Utskottet
närvarande, då frågan om Under-Domstolar
-
3658
Ven 17 Juth
stolarnas och Hof-Rättemas förändrade antal och
organisation förra gängen till pröfning förevar,
och således ej elier deltagit i Utskottets derom
afgifna, af trenne Riks-Srånd nu återremitterade
Betänkande, anser jag mig likväl vid detta tillfälle,
då frågan å nyo till öfverläggning förekommer,
vara, såsom Uedamot af Höglofl. Utskottet,
pligtig, att mitt yttrande i förevarande
ämne vördsammast afgifva. Jag torde i anledning
häraf få förklara, det jag, vid noggrant öfvervägande
af Kongl. Dag Cornitéens framställda
och af Utskottet i alla delar tillstyrkta Betänkande,
väl å ena sidan funnit detsamma innefatta
ypperliga Theoretiska grunder, hvilkas värde
jag erkänner, men ock å den andra ansett
de mot dessa grunders användande och tillämpnlng
på Uagstiflningen i mitt Fädernesland af
flera upplysta personer gjorda anmärkningar,
hland hvilka jag i synnerhet må nämna dem,
hvilka af Hans Excellence, Justirire-Stats-MiniStern
Herr (»refve Gyllenborg i Dag-Comitéen,,
och af Justitias-Rådet Iserhjelm i Högsta Domstolen,
dels emot projectet i hela dess vid, dels
särskildt emot Hof-Rätternas fördelning anförde,,
ehuru i Utskottets Betänkande upptagne och besvarade,
likväl icke vara, i mitt omdöme, fulla
komligen undanröjde och vederlagde. Under en
sådan ovisshet och villrådighet om företrädet af
de nu väckta grunder framför dem, sorn i seders
lopp icke utan fördel varit följde, och i
saknad af tillräcklig egen erfarenhet , hvilken t
detta, äfvensom i andra fall, torde Vara den
bästa och säkraste ledare, har jag för min del
trott.
Den 17 Juft*
(rott, att Kongl- Maj:ts, vid Lag-Comitéens inrättande,
meddelade Nådiga föreskrift örn det
blifvande nya .Lagförslagets meddelande genom
tryck till Allmänhetens kunskap och inhämtande
af anmärkningar dervid, innan förslaget tilt
Kongl- Maj:ts och Riksens Ständers öfverläggning
och antagande underställes, icke borde,
hvad förevarande fråga angar, lemnäs utan uppmärksamhet
och verkställighet. Då härtill dessutom
kommer, att Rattegangs-Balken , utan att
ifrågavarande project nu till pröfning företages,
likväl lämpligen torde kunna af Lag-Comitéen
förslagsvis uppställas, för att• sedermera hel och
hållen till offentlig granskning framläggas, då
man för närvarande är alldeles okunnig, om Nationens
genom sakEunniga personer yttrade rösti
detta ämne, då , efter hvad jag enskildt, under
en tillfälligtvis under loppet af detta Riksmöte
anställd längre resa, inom Riket,haft tillfälle erfara,
ifrågavarande project på de flesta ställen
alldeles icke blifvit med den benägenhet emottaget
och omfattadt, som detsamma verkligen för(jenar,
dä hvarje omskapning af så stor och vigtig
omfattning sorn den. förevarande alltid bör
af allmänna upplysningen och tänkesätten vara
föranledd oell påkallad, emedan den i annat fall
i stället för nyttiga, ofta lätteligen kan medföra
skadliga följder, då, u*orn lättnad för Lag-Gomitéen
vid Rättegängs-Balkens utarbetande, någon
annan förmån , genom projectets närvarande antagande
eller förkastande, icke är alt förvänta»
då sluteligen Kongl. Majit behagat i Nåder anse
iakttagandet af dess förut meddelade allmänna,
före
-
1.6 6 o
Den 17 Juli.
föreskrift om Lagförslagets meddelande genom
tryck till Allmänhetens kunskap , påkallad ej
mindre utaf ämnets vigt, än vådan af ett förliastadt
beslut, så får jag, med afseende på de
af mig nu anförda grunder och omständigheter,
vördsammast tillstyrka, att, på sätt Hans Excel»
Ifeuce, Stats-Rådet Herr Grefve Rosenblad i I.agComitéen
sig yttrat, Riksens Högloft. Ständer
måtte förklara, att något skäl nu icke är för
handen, att, med afvikande fran Kongl. Majtts
ofvannärnnde Nådiga föreskrift, i förtid till pröfning
upptaga ifrågavarande förslag, hvars mer
eller mindre nytta och verkställbarhet närmast
kan utrönas, da det, i sammanhang med sjelfva
nya Lagförslaget, kan komma under profning
och öfvervägande.
Ledamöterne af Hedervärda Bonde-Ståndet
förklarade , att ehuru de , vid det nu ifrågavarande
ämne hos Utskottet till öfverläggning fö»
revär, icke j annan del varit skiijaktige från det
Betankande, sorn af Utskottet blifvit aflemnadt,
än att de ansett sig icke kunna ingå uti hvad,
till förändring af Härads-Rätternas nu varande
beskaffenhet, blifvit föreslaget, funno desse Ledamöter
sig nu mera, och sedan deras Ständ
helt och hållet afslagit hvad af Lag ■ Comitéen
i ämnet är vordet framställdt och Utskottet till*
stytkt, icke kunna, i anledning af återremissen
från de öfriga Biks-Stånden, vidtaga någon åtgärd,
sorn vöre stridande emot Ståndets således
fattade beslut.
Utskot»
Din i 7 Juli.
1661
Utskottets öfriga Ledamöter förenade sig
uti ett sädant beslut, sorn Utskottets förnyatle
Betänkande i ämnet innehåller. Ut supra.
Ex Protocollo
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 17 Juli.
Hogvörd. Prest-Ståndet den 20 __
Vållofl. Borgare Ståndet den 17
Hederv. Bonde-Ståndet den 20
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie • Utskotts
Betänkande, i anledning af Herr
Majoren 0. Ankarloos från Högloft.
Riddcrskapet och Adeln remitterade
Memorial, rörande ändring uti Allmänna
Enskiftes-Stadgan, i afseende
på delning af skogsmark.
Uti berörde Memorial har Herr Majoren
anmält , huruledes , vid förefallande Enskiftesdelningar
, ofta skall förekomma , att grannar i
Byalag , som uthuggit och förstört skogen på sina
gamla skogslotter , begära Enskifies-delning,
för att åtkomma de öfriga delägarnes spmda
skogs-skiften, till så mycket större förlust för
dessa sednare , som skogen utgör en ibland ett
hemmans förnämsta härligheter; i anseende hvartill
-
Den 17 Juli.
till Herr Majoren, pä det ett sådant oskick matts
förekommas, begätt* att Riksens Högloft. Sander
mätte till Kongl. Maj.t framföra ilen underdåniga.
önskan, att det uti 14 §. af Kongl.
Förordningen ofri Enskiftet! För Skäne och Ska"
raborgs Län, af den 34 Juli 1812, gjorde stadgande
om Skogsmarkers enskiftahde må jemväl i
den allmänna Enskiftes - Förordningen införas*
för att äfven i andra orter tjena till efterrättelse.
Öfver detta Memorial får Utskottet lemna
det Utlåtande, au Utskoået för sin del ansef*
det ett lika stadgande för Ettskiften i allmänhet,
som 14 §. uti 1812 ars ofvanberördé Förordning
innehåller, skulle vara bade billigt och
nyttigt 5 hvarföre Utskottet vördsäinligen hem*
ställer, om icke Riksens Högloft, Ständer täcktes
till Kongl. Majit framföra underdånig önskan
härom, på det, i falt Kongl. Måj:t härtill i Nåder
bifaller, Herrar Corniterade, sorn fått Nådigt
uppdrag att öfverse Landtmäteri - Författningarna
, och med underdånigt Project lill deras
förbättrande inkomma, måtte erhålla Nådig
Befallning, att ofvannämnde omständighet iakttaga.
Hvilket likväl nu imellertid till Riksens
Högloft. Ständers godtfinnande vördsatriligen, öfverlemnas.
Stockholm den 15 Juli 1815*
På Högloft. Riddersk. På Högv. Prest-Standets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Eric af Wetterstedt. Bryn. Hesselgren.
Den \J Juli.
På Vällofl. Borgare*
Slandets I_,edamoters
vägnar
And, Fredin»
Pä Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson•
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl. Pidd. och Ad. den I? Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 16
^
Vällofl. Borgare-SiSndet deri 17 __
Hederv. Bonde-Ståndet den 16
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande, i anledning af
gjorda anmärkningar vid dess Betänkande
om Löfås Silfver-verk.
I anledning af de inom Borgare-Ståndet
gjorda anmärkningar vid Stats-Ut,skottets afgifoa
Betänkande , angående Löfås Silfververk , har Val*
lofl. Borgare- Ståndet samma Betänkande till
Stats-Utskottet återremitterat , genom ett så lydande
Protocolls-Utdrag af den 5 i denna månad:
’’S.
D. Fördrog3 å nyo Stats- Utskottet sedan
den 3 Juli på bordet hvilande Betänkande
af den 14 Juni, angående Löfås Silfververk etti
Schedvi Socken och Stora Kopparbergs Län,
hvarvid Herr Commerce-Rådet Egge yttrade,
att örn Utskottets mening vöre, det innehafva,
ren af berörde Silfververk borde nu genast, titan
des» hörande, depossederas, han sä mycket
mindre
1664
Den 17 Juli.
mindre kunde deruti instämma, som den Lagstiftan
e magten genom e t sådant stadgande skalle
tillerkänna sig en rättighet, hvilken endast
tillhör den Lagskipande, då den, efter vederbörandes
hörande, skall verkställa den förres föreskrifter.
”
”Herr Borgmästaren Kjellander erinrade ,
att innehafvarens förutgående hörande blifver
en följd af allmänna Lägens stadgande.”
’’Herr Borgmästaren Ullberg: Höglofl. Statsutskottets
Betankande synes på goda skäl vara
grurvdadt i alla afseenden, utom hvad angår innehafvarens
horan e, hvilken omständighet är
så mycket mer nödvändig, eom han ofelbart vid
Löfås Verket nedlagt kostnader, hvilkas ersättning
vid detta tillfälle torde böra komma i
fo 99
iaga.
”Herr Borgrnäs^ren Holm yttrade: man
behöfver blott satta Siarens rätt i jemnförelse
med enskiltes, för att finna I,agens generella
föreskrift nödig vid tillämpningen på detta ämne.”
”Herr Stads Majoren och Riddaren Westin
instämde häruti, samt yrkade , att målet måtte
till Utskottet återremitteras, hvilket på Herr
Talmannens proposition äfven af Ståndet nu
bifölls.”
Till svar å dessa anmärkningar, får StatsUtskottet
vördsam ligen meddela, ar då Utskottet
i dess afgifna Betänkande på goda skäl och grunder
föreslog, att Grufvedriftens fortsättande vid
Löfås Silfververk på Kronans bekostnad skulle
genom vidtagande Laga anstalter upphöra , så
hvarken
Den 17 Juli.
18G5
hvarken var eller kunde det va-a Stats-lTtskottets
mening, att Disponentens elle- Innehafvarens
lagliga rätt på något sätt skulle förnärmas.
Stats-Utskottet förmodar ock, att, vid verkställigheten
af den utaf Utskottet föreslagna nedläggning
af Verket, Disponenten elier Innehafvaren
icke lärer kunna betagas tillfälle, att ej
mindre bevaka än njuta till godo den rätt, honom
efter Dag och Författningar tillkommer ;
men att föreskrifva sättet , huru detta skall ske,
har icke tillhört Utskottets utlåtande, såsom helt.
och hållet beroende af verkställande magtens åt*
gärder.
Stats-Utskottet får för öfrigt tillkännagifva ,
att så väl Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
sorn Hogv. Prest-Ståndet och Hederv. BondeStåndet
redan bifallit Stats Utskottets förra Betänkande.
Stockholm den 15 Juli 1815.
På Högl. Riddersk.
ecb Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vä Hofi. BorgareStiindets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Stån
dets
Ledamöters
vägnar
C- v. Rosenstein.
på Hederv. BondeStandets
Ledamöters
vägnar
Ani, Sandstén.
C. Tunelius.
5 .fe Bandet.
so9. 3lo. Uppläs»
1666
Den 17 Juli.
Uppläst hos Hög!. Ridd. och Ad. den 17 Juli,
Högvörd, irest-Ståndet dén 16
Vällofl. Borgare-Ståndet den 17
Hederv. Bonde-Stånclet den i6
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående understöd for Hjelmare
Slussverk.
Riksens Höglofl. Ständer hafva till deras
Stats och Banco-Utskotts åtgärd remitterat Kgl.
Majlis den 24 sisth Maj afgifna Nådiga Proposition
om understöd för -Hjelmare Slussverk,
så lydande:
”Hos Kongl. Majit har vid början af innevarande
år utaf Hjelmare Slussverks Interessenter
blifvit i underdånighet anmält, att denna
Canal-anläggning , den äldsta i Riket, vore uti
det förfallna skick, att, ef er anstäld besigtning
af Major Meclianicus Blom , ett kostnadsförslag
af ej mindre an 250,000 R:dr, blifvit för Verkets
reparation uppgjordt och Interessenterne,
som funno, att Verkets tillgångar icke medgåfve
en sådan utgift, och som sjelfve voro oförmögne
att denna bestrida, hafva derföre anhållit
att ifrån deras om Verkets underhåll år
I~6q med Kongl. Majit och Kronan afslutade
(Jontracter blifva befriade, och att ornso gen för
Canalens underhåll, lika med öfriga Canal-Inrättningar
i Riket, måtte blifva till ett af Actietigare
upprättadt Bolag öfverlatet, lmellertid
Den 17 Juli.
och till dess en sådan Association hunne in»
rättas, anhöllo Interessenterna alt till förekommande
.f stora olyckor med Hjelmare Slussverk,
foiskottsvis för innevarande års arbeten
erhålla en summa af 25,000 R:dr Banco.
”Kongl. Maj:t, som genast insåg angelägenhefen
att förekomma Hjelmare Slussverks förfall
, hade derföre icke Betänkande att, sedan
verkeligheten af behofvet igenom Konungens
Befallningshafvande i Örebro Län blifvit än
vidare intygad , de begärta Tjugufem Tusende
R:dr förskottsvis i Nåder bevilja af gide Hufvu
i-titelns medel, enär ctftnmunicat ionerna igenom
Hjelmare Slussverk äro för alta landsorter
ifrån Stockholm till Örebro af den största vigt.
Hvad åter angick frågan om Inieressenternas befrielse
ifrån skyldigheten att underhålla Verket,
ansåg Kongl. Majit densamma börg till Rikets
Ständers pröfning öfverlemnas tillika med den
om det ytterligare, understöd, som för Verkets
iståndsättande lomme att beviljas.
”Hå Kongl. Majit nu går att dessa ämnen
till Rikets Ständers öfvervägande och pröfning
hemställa, så väl i anseende till beskaffenheten
af det Bolag, sorn hädanefter skall sörja för
Verkets underhåll emot uppbärande af belöpande
inkomster, som i afseende på beloppet af
det unde stöd, sorn skulle Verket beviljas, och
sättet, ait detsamma åstadkomma, vill Kongl.
Majit tillika gifva Rikets Ständer i Nåder tillkänna
, att Kongl. Majit öfver sättet, på hvilket
de Veiket tillfallande inkomster hittills blifvit
använde, infordrat vederbörarules redogörelse,
och
1668
Den 17 Juli.
och alt denna, tillika med öfriga till ämnet hörande
handlingar, skall blifva till det Utskott
öfverlemnad, åt hvilket Pikets Ständer granskningen
af detta ärende uppdraga, samt att hvad
angår förhållandet med Verkets närvarande förfall,
har Kongl. Maj:t befallt f. d. Stats-Rådet
Grefve Platen, att orri Hjelmare Slussverks närvarande
beskaffenhet igenom några af de vid
Götha Canal nyttjrde Tjenstemän låta anställa
en närmare undersökning. Då årstiden ännu
icke tillåtit verkställigheten häraf, och en sådan
undersökning , för att blifva fullständig , fordrar
en längre tids u rymme, har Kongl. Majit emellertid
icke velat dröja att- förekomma Rikets
Ständer om de biträden, som äfven i detta afseende
komma att erfordras, och om de åtgärder,
som redan äro vidtagna.
Kongl. Majit är öfvertygad, att Rikets Ständer
lika med Kongl.’ Maj:t inse angelägenheten,
att underhålla ett Veik, sådant sorn Hjelmare
Slussverk, och då en ej obetydlig del af dess
närvarande förlägenhet lärer böra tillskrifvas
misstag uti första anläggningen, härrörande af
den tidens mindre erfarenhet vid sådana arbeten,
vill Kongl. Maj:t äfven i Nåder förmoda,
att närvarande Intei essenter skola uti detta saiens
förhållande finna ett skäl till sitt urskuldande,
äfvensom de uti sjelfva Contractets innehåll
hafva ert anledning till den nu gjorda
uppsägelsen. I alla fall är Kongl. Majus enda
önskan och syftemål , att en för den inre handelsrörelsen
och varu afsättningen alldeles oumgängelig
inrättning, måtte af det allmänna erhålla
»
v
Den 17 Juli.
halla de biträden, som af enskilta ej mera sta
att förvänta.”
Hvarjemte Vällofl. Borgare-Ståndet genom
Protocolls Utdrag den 8 nästl. Juni till Utskotten
öfverlemnat ett af Riksdags-Fullmägtigen för
Örebro Stad Herr Radmannen E. G. Hamnström
till upplysning i delta ärende ingifvet anförande.
Under det Stats - Utskottet afvaktat de af
Kongl. Maj:t i Hess Nådiga Proposition omför»
malta handlingar i ämnet, som skulle blifva
TJtskottet tillstälde, nemligen, dels vederböran»
des redogörelse Öfver sältet pä hvilket de Verket
tillfallande inkomster hittills blifvit använde
ut. m., dels ock den undersökning om Slussverkets
närvarande förfall, som Kongl. Majtt i
Nåder täckts anbefalla , har Stats Utskottet inhändiga!
ett Protocolls-Utdrag af den 5 i nä9tl.
rolnad från Riksens Höglofl. Ständers Banco»
Utskott, med förklarande att samma Utskott ansåge
någon dess åtgärd i anledning af ifrågavarande
Remisser icke kunna vidtagas förr , än Stats-Utskottet,
efter att hafva fått emottaga den i Kgl.
Maj:ts Högstberörde Nådiga Proposition omnämnde
Redogörelse för förvaltningen af Slussverkets
inkomster och öfriga till ämnet hörande
handlingar samt med den tillgång Utskottet kunde
äga till de för målets behöriga utredande erforderliga
upplysningar, först granskat nu varande
Interessenters med Kongl. Maj:t och Kronan in»
gangne Contract och de anledningar bemälte Interessenter
trott sig äga att detsamma uppsäga,
samt
Den 17 Juli.
samt derefter sa val i dessa omständigheter, som
i allt öfrigt dess utlåtande meddelt.
Den af Kongl, Maj:t i Mader omförinälte
undersökning lärer , enligt den anledning Kgl.
Majus Mådiga Proposition gifver, ännu icke
kunnat blifva verkstäld och synes ej eller vara
att förvänta under denna nu till slut stundande
Riksdagen; och sorn i saknad deraf frågan, om
Gontraclet med nu varande Slussverks Inferessenter
må upphöra och hvad anstalt sorn i sådant
fall kunde böra vidtagas till Inrättningens iståndsättande
och framtida förvaltning , icke kan korn»
ma under öfvervägande; så har vid ett sådant
förevetande Stats-Utskottet funnit någon annanåtgärd
vid delta ärende nu icke äga rum, än att
till Kongl. Maj.t i underdånighet öfverlemnas,
att sedan vederöd lig undersökning skett huruvida
Inteiessenterne i Slussverket fullgjort hvad
det med Kronan ingångna Contract af år 17G9
om Verkets underhållande kan dem föreskrifva,
samt Inrättningens tillstånd och öfriga omständigheter
blifvit upplysta och utredda , i Nåder
pröfva och bestämma hvad understöd, som utaf
nionde Hufvud-titelns till Jordbrukets, Handelns
och Näringarnes undsättning och förkofran
på Stat anslagna Fond, må kunna tills vidare
meddelas för Slussverks • inrättningens
vidrnagthållande. Hvilket till Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande vördsamligen heniställes.
Stockholm den 15 Juli 1815,
På
Den 17 JuTi.
Pä Högloft. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vagnar
Carl De Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Hdgv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Sandstén.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ari. den 17 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 16
Vällofl. Borgare-Ståndet den 17
Hederv. Bonde-Ståndet den 16
Riksens Högloft. St cinders Stats-Utskotts
Betänkande i anledning af
Kongl. Majits Nådiga Proposition,
angående utbetalningen af de efter
Högstsalig Hennes Majit Enke Drottningen,
/. d. Kongl. Famillen i arf
tillfadne summor.
Sedan Stats Utskottet genom Betänkande a£
den 30 sistlidne Juni , rörande de vid Boutredningen
efter Högstsalig Hennes Maj:t EnkeDrottningen
fortkomna och af Kongl. Maj:t genom
Nådig remiss till Riksens Sränders åtgärd
öfverlemnade frågor , bland anna* ansett det af
Hennes Majtt Lån Danmark till Sverige införde
-
Den 17 Juli.
de Brudskatts capital af 100,000 R:dr Hamburger
Banco, ej mindre än det deremot utfäste
vederlag af en lika summa, böra f. d. Kongl.
Famillen i a f tillfalla , med tillsam mans 2 00,000
B: r Svenskt Banco, hvilka likväl komma att
bos Stars Verket innestå och rentan derå 12,000
B:dr årligen afdragas på clet tillskott af 30,497
R:dr 45 sk. 3 r. , som till fyllnad uti f. d. Kg!.
Fasmi 11 ena bestämde underhålls-summa 66,666
R.dr 32 sk , komme att af Stats Verket årligen
Utgilvas; så har Kongl. Maj:t den 12 i denna
månad behagat till Riksens Ständer afgifva en
Nådig Proposition, sorn derefter blifvit till StatsXJtskoftet
remitterad, och arsa lydande:
”Kongl. Maj:t har i Nåder inhämtat, att
Rikets Ständers Stats Utskott vid uppgörandet af
det förslag, hvarefter de fordringar skulle liqvi*
deras, sorn för Högstsalig Hennes Maja Enke*
Drottningens Arfvingar uppkommo , väl erkänt
giltigheten af de förbindelser, i följe hvaraf Riket
vore skyldigt art ersätta både den hemgift
al 100,000 R;dr i Hamburger Banco , som Högstsalig
Hennes Maj:t medfört och äfven det vederlag
af en lika summa i Svenskt Banco, sorn
blifvit Henne i följe af dess Giftermåls Gontract
försakradt, men att Stats-Utskottet, sorn beräknat
bå a dessa summor uti Svenskt Banco, utan
afseende på Coursens förändringar och sorn ansett
Capitalet icke böra lyftas, har derjemte till
gäldande af belöpande intressen föreslagit, att
beloppet deraf, sådant det blifvit bestämdt till
12,ooo R:dr i Svenska Bancosedlar, skulle ingå
Tuli den f. d. Kongl. Famillen förut beviljade
un*
Den 17 Juli.
underhålls-summa och att således intet nytt anslag
för detta ändamål behöfdes. Kongl Majit
vill göra all rättvisa ät Stats-Utskottets afsigter,
och den omtanka, att bespa a Nationens tillgångar,
som deiigenorn blifvit ådagalagd, men Kgl.
Majit kan likväl icke undgå erinra om hvad
Rikets ställning och värdighet samt rättvisans
föresk ifter i detta fall oumgangligen fordra.
Kongl. Maj.-t anser sig böra påminna att för en
obetydlig vinning anledningar ti 11 obehagliga tvister
icke böra gifvas, och Kongl. Majit anser
Rikets värdighet ännu hög idligare kräfva , att
den fullkomligaste rättvisa i detta fall utöfvas.
Kongl. Majit tror icke, att denna iakttages, om
den hemgift Högstsalig H. M. Enke-Drottningen
medfört, icke blir dess Arfvingar återstäld, i
samma myntsort , sorn den blifvit emottagen . och
om icke utbetalningen af . en härföre , äfvensom
för vederlaget i förhållande till Gapitnlet belöpande
lagliga renta blir oberoende af dé anslag,
hvilka förut blifvit f. d. Kongl. Familier» bevjljade.
Kongl. Majit önskar i detta afseende, att
Rikets Ständer, då de taga detta ämne ä nyo
tinder öfvervägande, dervid noga erinia sig, att
utöfningen af den fullkomligaste rättvisa är också
det , som medför de varak;igaste fördela .”
Då i följd häraf Stats-Utskottet nu bör å
nyo i detta ämne afgifva dess yttrande till Rikets
Högloft. Ständer, tror väl Utskottet, uppå
de skäl dess förra Betänkande innehåller, sig hafva
deruti iakttagit sådana grunder, sorn med
Riksens Ständers beslut af den it Jan. 1810,
rörande f. d. Kongl. Famillens underhåll, instämma
,
1074
Den 17 -tuli.
ma ; men som Kongl. Majit enligt Jenna Nådiga
Proposition, säkerligen dertill föranledd af vigtiga
orsaker, riem Utskottet ej är i tillfälle att
bedomma , föreslagit en annan åtgärd än den Utskottet
i sitt förra Betänkande tillstyrkt; så tår,
på de af Kongl. Majit i Nåder anförda skäl, Utskottet
föreslå Riksens Höglofl. Ständer , att med
bifall till hvad Kongl. Majit i Nåder proponerat,
i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl.
Majit af den summa, stor 2 millioner Riksdaler
Preussiskt Courant, sorn enligt i afskrift bifogade
Nä i ga Proposition till Siats-Utskottet af den
12 ‘1 denna månad , för Hertigdöme! Pommerns
och Furstendömet Rugens afträdande, är att förvarna
, och Kongl. Majit i Nåder till Riksens
Ständers disposition behagat öfverlemna , låta liqvidera
före detta Kongl. Famillens ifrågavarande
arf efter Högstsalig Hennes Majit Enke-Drottningen,
hvarvid likväl de 49,500 Ridr Svenskt
Banco, som på sätt Utskottet i dess förra Betänkande
tillstyrkt , skola Staten ersättas för de
af Hennes Majit innehafde Riket tillhöriga Jouveler
, synas bora afdragas , så framt de ej varda
af Hennes Maj.-rs Öfriga qvarlåtenskap gqdtgjortle,
h-Idst denna summa vid nu verkstälde StatsRegU
ringen ar för beviljade anslag såsom tillgäng
påräknad.
De hos Höglofl. Ridd. och Adeln samt
Högvördiga Prest-Ståndet gjorda anmärkningar
vid Utskottets yttrande, i ofvanberörde fråga lära
i anseende till hvad sålunda forekoinmit anses
besvarade. Hvilket allt vö.dsamt heinstäiles
Rik
-
Den 17 Juli.
I675
Riksens Högloft. Ständers bepröfvande.
holm deri 15 Juli 1815*
Stock
-
1*3 Högh Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ijedamoters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv, Prest-Slåndets
Ledamöters
vägnar
Carl von Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Anders Sandstén.
C. Tunelius.
Kongl. Majits Nådiga Preposition till
Riksens Ständers Stats - Utskott,
angående betalningen af Krigs-skulder
na, och de mått och steg, sorn,
i sammanhang dermed, bora vidtagas.
Gifven Stockholms Slott den
12 Juli 1815-
Dä Kongl. Majrt, för ett par månader sedan,
fann nödigt underrätta Riksens Stander om
beloppet af de ännu återstående obetalte Krigsskulder,
gaf Kongl. Majit Riksens Ständer med
det samma tillkänna, att anledning vöre att hoppas,
det dessa skulder, med and a inflytande
tillgångar skulle , utan gravation för Staten , framdeles
kunna inlösas. Kongl, Majit har nu den
till
-
a 6 7 &
Den 17 Juli.
tillfredsställelsen, att innan Rikets Ständer åtskiljas,
kunna meddela dem den tidning, att hvad
sorn dä var blott sannolikt är nu en verklighet.
Förhållandet med Pommerns afträdande hade ,
igenom de å Danmarks sida ouppfyllda förbindelser
af Kieler-Freden, blifvit förändradt, och
Kongl. Majit, som ansåg Nationens värdighet,
äfvensom dess fördelar fordra , att vägra afståendet
af denna provins till Danmark, begärte,
att åtmindstone en del af Krigs-skulderna blefve
Sverige ersatte; Hans Majit fästade, vid detta sitt
beslut , äfvenså mycket afseende på angelägenheten
att för Europa ådagalägga att Sverige icke
lemnade sina förbindelser puppfyllda, som att
Sverige icke gaf vika för Dannemarks fördrink
sar , ehuru de äfven af andra magter understöddes.
Underhandlingarne blefvo i sådant ändamål
öppnade och Kongl. Majit har i dessa dagar
undertecknat den Tractat, i följe hvaraf Hertigdöinet
Pommern och Furstendömet Rugen
blifvit till en annan Magt afträdde. Sverige,
som enligt Kieler-Freden hade, utan någon slags
ersättning, skolat lemnat dessa Länder, erhåller
nu i skadestånd för de Krigs-kostnader , hvilka
genom den uteblefne verkställigheten af KielerFreden
blefvo föränlåtne , en summa af 3,500,000
R:dr Preussiskt Courant. Sedan utaf denna summa
blifvit afdraget hvad som erfordras, dels till
godtgörande af de sedan Fälttåget i Tyskland,
ännu oafslutade liqvider, dels till uppfylland©
af de igenom sjelfva Tractaten ingångna förbindelser,
blir återstoden af nämnde summa ungefärligen
a millioner R:dr Preussisk Courant,
hvilka
Den 17 Juli.
1G77
hvilka Kongl. Maj:t vill använda (ill betalning
af de förut uppgifne Krigs-sk(liderna. Sorn denna
Sverige genom Tractaten nu mera försäkrade
ersättning likväl icke förr än efter hand och
pä längre betalnings terminer uifaller, och någon
bestämd tid i detta afseende icke heller ännu
kan uppgifvas, blirj det emedlertid nödigt,
att genom utfärdade Obligationer försäkra fordrings-ägares
rätt , och anslå renta till dess att
inlösen hinner verkställas. Då Kongl. Majit nu
för Riksens Ständer beredt en utväg att afbörda
en skuld, säkerligen den lindrigaste, något af
Sveriges krig lernnat efter sig , och då Kongl.
Majit således betagit sig en utväg att för framtida
behof begagna tillgångar, som länge ännu
hade för ett sadant un; amal kunnat förvaras,
kan Kongl. Majit icke underlåta att vid detta
tillfälle göra Riksens Ständer uppmärksamma på.
hvad en skälig omtanka synes föreskrifva, för
att försaka bibehållandet af Fäderneslandets
trygghet, och ett tillstånd af fred och sjelfberoeride.
Oaktadt de båda förenta Rikens Geografiska
lägen ger elern inbördes den lyckligaste garanti
för deras ömsesidiga säkerhet, och oaktadt
Kongl. Majits önskningar och bemödanden endast
hafva till syftemål att bibehålla freden , och de
förbund igenom hvilka så betydeliga förmåner
hittills tillflutit Nationen, vore det likväl både
oklokt och älven en National-förbrytelse, att,
under ett ögonblick af en allmän kraftspänning
inom Europa, då ännu en del af den skakning
fortsattes, sorn rubbat Europeiska Stats-förhållanderna,
icke vara betänkt på möjligheten, att äfvert
-
. > 1
.jf>78 Den 17 Juli.
ven Sverige skulle behöfva försvara sitt lugn,
och sin sjelfständighet, igenom utvecklingen af
sin förmåga.
Kongl. Majit tror sig kunna försäkra, att
intet sådant behof skall inträffa, men Kongl.
Majit kan tillika icke undgå erinra , att det säkraste
medlet att förekomma det, är att vara beredd
att mö a detsamma, och det är i detta afseende
Kongl. Majit nu vill af Stats-Utskottet äska, att
det föreslår ät Riksens Ständer, att Summan för
det rriin !re creditivet förhöjes sä att den kommer
att utgöra 1^ million Ridr. Kongl. Majit
föreslår, att utaf denna summa den ena 3idje—
deln rnä vara, såsom hittills, att tillgå för hvarjehanda
utomordenteliga tillfallen och behof,
men att de öfriga ijidelarne icke, utan i fall af
oumgängeliga försvarsanstalter, måtte få lyfta9.
Utan att för det närvarande hafva någon
anledning att förese någon sådan nödvändighet;
och ehuru Kongl. Majit hyser den förhoppning
att intet sådant fall skall innan Riksens Ständers
nästa sammankomst inträffa, har Kongl. Majit
likväl trott sig böra erinra, att närvarande tiders
'oförmodade hvälfningar fordra ökade försigtighetsmått,
och Kongl. Majit gör Sig för-vissad,
att Riksens Ständer, uti detta Kongl Majits
Korslag, skola finna endast ett nytt bevis af Kongl.
Majits Faderliga omsorger för sitt Folks trygghet
och för att bespara dem kostnaderna af en
genom ögonblickliga behof vållad för tidig sammankomst.
Skulle Riksens Ständer, till afbördande af
de förut uppgifna ivrigs-skulderna finna någon
tjen
-
Den 17 JuU.
1679
tjenligare utväg , än att använda de ifrågavarande
2 millioner R:dr Preussisk Courant, vill Kgl.
Maj:t icke heller äska något ökarlt anslag utaf
det mindre Creditivet, utan är nojd att lata dessa
2 millioner R:dr Preussisk Courant stå orubbade
såsom en fond för framtida utomordentliga
behof.
Kongl. Maj:t förblifver Riksens Ständers
Stats-Utskott med all Kongl, nåd och ynnest
städse välbevågen, Datum Ut supra.
CARL.
A. G. Mörner.
(Bilaga till Banco-Utskottets Betänkande sid. 16 )
Transumt of Protocollet, hållet vid Revisionen
af Malmö - Discont • Verk
den 1 Juni 1815-
Vid härefter skedd
rådplägning imellan H;m
Revisorer och Directinnen,
yttrade Herr Banco-Commissarien
Brakel:
§. i. Genom min egenskap
af Ombud för
Riksens Högloil. Stan
ders Bank, vid nu på
stående Revision öfver
detta Discont-Veik, finner
jag mig föranlåten ,
att till mina Principaler
afgifva
Härpå afgaf Directionen
följande syar:
Uigifvandet af 3 proCents
Reverser, ställde
på 3 månaders återbetalning,
var påkalla ! af
nödvändigheten, för att
undsätta I.ån-sökande;ty
sedan insä tningen i Banken
för Verkets räkning
afta
-
i68»
Den 17 Juli.
afgifva authentique upplysningar,
sa val angående
den vid förlidet
års Bevisiou anmärkte
utlåning uti 3 proCents
Beverser, sorn ock rö
rande antalet och beloppet
af de till vissa personer
utgifne större Lån,
beskaifenheten af de der-,
före ställde säkerheter, ti
den då en sådan utlåning
tagit sin början, samt huru
dermed jemväl på de
sednare åren fortfarits.
I anledning häraf får
jag hos Directionen be- vidtagit en utväg, sorn
gära: jpå en gång lände till lån
1:0
Uppgift till detta sökandes för nöjande, och
Protocoll öfver orsaker-j befriade Verket ifrån den
na till den vidtagna ut-jförlägenhec, hvaruti det
låningen ut 3 proCents genom en oförsigtig och
Obligationer, tiden då allt för högt uppdrifveu
aftagit, och den utelöpande
Assignationsstocken
deremot blifvit i den
mån ökad, att Directionen,
med omtanka för
Verkets C edit och bestånd
, tillsvidare nödgats
inskränka Assignationersutgifvande
till inlösen
af sina Obligationer,
så skulle Directionen,
till skada för Verket
och Orten, blifvit
försatt i nödvändighet,
att inställa alla utlåningar,
om Directionen icke
densamma börjades,sum
man hvartill denna utlåning
vid hvarje års Bok
slut uppgått, vilkoren för
Assignering på Banken
kunde försättas. Denna
method blef äfven af Revisionen
för 1812 års Rä
-
sa beskaffade J.åns inbe- kenskaper godkänd.
talning , samt huruvida
den upplupne renfan up
på de ännu icke förfall,
ne Reverser, sorn i betalningar
emottagits, blifvit
-
Utlåning af 3 månads
Reverser, börjades
mot slutet af år 18x2
och utgjorde den ut lånte
summan häraf yid 1813
Deri i 7 Juli.
vit räknad den betalande
eller Discönteh till godo.
;års utgång 780,400 Etdr»
ivid 181 4 ars d:o 764.500
R.dr och ar 1815 den 13
Juni 657,900 RrdV.
j Sä beskaffade Lån är O
!htgifive méd förbindelse
af full inbetalning efter
13 månaders förlopp. För
i de Reverser, som blifvit
i betalning för Lån
enröttagrié, men icke valf
it förfallrie och hvaraf
j ‘edel af den inbetalte
'Sunaman aldrig blifvit
jhekad, har renta alls
licke blifvit beräknad,
hvarken den betalande
eller Disconten till godo.
Men forfallne Reverser
äro alltid inFtiad'e
med renta till preSentations-dagen.
Sedan,
den 2 sits-lid ne Maj,
äro inga 3 månaders Lån
bifallna.
2:0 Upplysning för
anledningen dertill att,
enligt Utlånings - boken,
béfinnes eri persön
vid förlidet års utgång
häfta såsom Låntagare
för R:dr 89,900:
En
5 te Bandet,
Dessa summor äro ge*
jnom inbetalningar minda
skade, så att de för när*
| varande utgöra endast efterstående:
36,400:™
Försl!.
a682
Den 17 Juli.
JBn
annan
64,450: _
En
annan
44,050: —
En
annan
29,000: —
En
annan
22,650 :
En
annan
10,000:
En
annan
29,766: 32.
En
annan
26,000: —
En
annan
27,200 : —
En
annan
17,150:
En
annan
16,500 : —
En
annan
19-775: —
En
annan
15,800: —
En
annan
14.500: —
En
annan
1 3.850 : —
En
annan
18,386: 32.
En
annan
17,23 3 : l6-
En
annan
14,09!: 32.
och
en annan 14,0 16: 32.
Uti förestående uppgift
af större Låne-summor,
har jag endast inskränkt
inig till siniana
personer, hvilkas erhållna
lånésummor öfverstiga
10,000 R:dr. Jag
torde äfven få begära
upplysning om beskaffenheten
af de Reverser,
hvilka blifvit såsom
Hypothek för lån antagna.
3:0
94,300: —•
37,000 : —
Bet.
92,650: —
1 0,000:
1 6,700:
2 2,ooo:
15,200 : —
17,150:
16,300: —
1 9.775 : —
15,800 : —
14,500 : —
1 3.8 5 0 : —
18,366 : 32.
17,233 : 16.
14,091 : 32.
14,016 : 32.
De första summorna
äro på 6 månader med
omsättning , och för flera
år tillbaka utgifne,
samt lemnade i synnerhet
till Män , kände för
förmögenhet och betydlig
Jord-egendom och
derjemte E:uks-ägare;
och för dessa Lån är säkerhet
gifven , dels genom
borgen, dels i hypolheker
af under Directionens
förvar ställde
varu panter, och Kongl.
Krigs-Cornitéens Obligatio
-
Ben 17 Juli.
3:0 och 4:0. Under--  rätfelse om lided då de
förestående sammanräknade
låne-sUmmorna ifrån
bojan blifvit ut
gifna, och i hvad förhållande
dessa summor
årligen blifvit ökade eller
rnindskade.
tioner, accepterade vexJar
och med borgen försedde
godkändé .Reverser,
dels med och dels
Utah inteckning. Upplysningsvis
hfliniiés beit -t
ätt af utlårifeh, hvilka deri
I i enna månad utgjorde
fett belopp af 1,790,835
R:dr 45 sk,4 rist, äro litesiåendfe
hös Jordbrukare
R:dr 849,030:1 8, 8, samt
hosHandéls- ochNäringsidkare
941,805: 26, 8.
Här bör afvert t i IIkärihägifväs,
att éri del
större l,åns förökande
härleder sig deraf, att
Cautiönistfer måst ikläda
sig skulder på egna nami!
för. sådana .Låntagare,
söm icke kunnat betala»
De större 6 månaders
iänen äfö ifrån åren
1807* 1808 och i synnerhet
åri8io; och inhämtas
af Räkenskaperna,
att dessa lån blifvit
ansenligen mindskade.
Specificationer öfver låne-Sunimornasårliga
aftägande
kan ej utrönas, titan
genom en längre tideryrnd
för arbetets fullgörande»
§. is
1684 Deri 17 Juli.
§.2, Derefter förekom under öfverläggning
de beslut sora af Directionen tid efter annan
blifvit fattade, 'i afseende på den vid förlidet
års Bolagsstämma förordnade indragningen
af utlåningarna i 3 proCents Reverser, hvarvid
Herr Banco-Commissarien Brakel yttrade sig,
att en viss tid borde oell lcunde, enligt hans
■tanka, utsättas, inom hvilken indragningen af
utlåning uti sådana Reverser skulle vara ovilkorligen
verkställd. Han ansåg för sin del 1816
års utgång dertill lämplig, och då det befinnes
att lånen uti 3 proCents Reverser för det närvarande
ej utgöra större summa än 657,900
R:dr, men Verkets contanta behållning, inberäknadt
tillgångarna i Banken,öfverstiger 500.000
R:dr; så måste indragningen» innan denna tid
utan någon olägenhet kunna ske, så mycket mera,
som ytterligate afbetalningar å de större
Xånen komma att ombesörjas.
Directionen svarade härpå : Att ofvanätnnde
tillgångar för Verket härleda sig af insättningar
genom privata personer, och hvilka under
sista 2:ne månaderna blifvit så ansenligen ökade;
men som erfarenheten förut ofta visat, inom
huru kort tid större belopp af insättningar äter
medtagas, så kan man af denna anledning och
dessutom i alla fall icke påräkna slik fond till
inlösen af 3-Månads-Reverserna, enär andra Reverser,
ställde på en månads uppsagelse, äro för
insättningen utgifna och hvilka som vanligt
genast infrias.
§• 3- Vidare gafs tillkänna, att Revisionen,
vid nogaste granskning af Directionens Pro
tocoller
-
Den 17 Juli. a 6 8 5
tocoller och Diarier, samt de Verket tillhörande
Räkenskaper och Böcker, fullständigt blifvit förvissad
om Directionens nit och omtanka, att
jemte bibehållande af Verkets credit och fördel,
tillika afhjelpa Sökander i deras behof af lån ,
och att Rakenskapsgörornålen äfven äro förvaltade
med all sorgfällighet och noggranhet, så att
Bolags Interessenterne aga Directionen mycken
förbindelse, den de ej heller lära underlåta atc
Di rectionen högtidligen förklara.
In fidem Protocolli
E. P. Lindstedt.
.Vid 1814 åfs slut häftade särskilta Personer
för nedannämnde större lån-summor i Malmö
Discont.
En Person.
ao st. 6 månaders
lån, utgörande en
sammantagen
summa af 30,200  —
1 dito 3, månaders
lån - 4,2 00: — —
I dito 6 månaders
Ian emot hy po*
thek af en
Skuldsedel 2,600: — ——i
9 st. 3 månaders
lån emot hypo
Transport
27,000:-— —
Transport 37,000: —
(hek af diverse
skuldsedlar 43,500: —*
g st. dito emot hy(jqthek
af Skånska
Förvaltningens
Obligationer
- 13000: —
I dito en månads
lån mot samma
hypothek 6,400: —
JEn annan.
Q St. 6 månaders
lån emot borgen 6,000: —
£ st. dito mot hypötiiek
af dels accepterad
anvis
ning,
dels Revers
- 3,050: —
j st. 3 månaders
lån mot hypothek
af Actiér,
Anvisningar och
Reverser medi
borgen - 55,400: _
T-.ru
4 st. 6 månaders
lån emot borgfen,
- 8,ioö:
^ st. 3 månaders,
dito dito, 14,800:
Transport 22,900:
Dera 17 Juli.
Transport 22,900:—t-!
S st. 6 månaders
dito emot hypo-
thek af Anvis-
ningar och Re-
verser - IQ,SoQ:-——-
a st. 3 månaders
dito mot lika hy-
pothek - 5,3 50:
I st. a månaders
lån mot hypo-
thek af Anvis-
ningar - —
44,050
En.
t st. 6 månaders
lån, tillsammans -
29,000
En.
9 st. 6 månaders
lån emot borgen 12,850:——"
3 st. 3 månaders
dito emot hypo-
thek af Actier
och Reverser 6,300:
1 st. 2 måna-
ders län emot
horgen - 3,500:
42,650
—
En.
S st. 6 månaders
lån emot borgen 6,600:— —
a st. 3 månaders
dit» dito <M00J «„, ■
I*,00*
mmmi
i68S
Den 17 Juli.
En
8 st. 6 månaders Fån
29,766
32
En
% st. 6 månaders Fån , emot Hy-  pothek af Revers intecknad i
Fastighet ...
26,000
En
1 st. C månaders Fån , emot Hy-  ppthek af Intepk-
nad Revers 22,600:
1 st. 3 månaders Lån emot Bor-  gen - > 4,600: — —
27,200
En
5 st. 6 månaders
Fan ■-•sr
17.150
En
3. st.. Fan emot Hy-
pothek af Revers 1 5,000:-a— —
I st. Dito med Bor-  gen - - 1,500: — —
,
16,500
En
5 st. 6 månaders
Fån emot Bor-,
gen - - 5 5 3 7 5; -
X st. Dito emot
Aciier - - 300: — —
Transport 5,675: — —
Transport 5,675:
3 st. 3 månaders
lån emot borgen 8,800:
1 st. Båtö. emot: A
ptier
- - 2,300;
1 st. x Månads dito
emot Falt-tassans
anvisning 3,000:
En
2 st. 6 månade-s
.Fån emot Borgön
- - 6,800:
1 st, 3 månaders
‘Dito emot dito 3,000:
I st. 6 månaders
dito emot Hypothek
och Revers
- 6,000:
En
3 st. 6 månaders
Fån emot Borgen
- . 8,100:
2 st. 3 månaders
Bito diio - 6,400:
■ En
8, st. 6 månaders.
Fån emot Borgert
- - 2,650:
Transport 2,650:
Den 17 Juli.
Transport 2,650:
3 sf. 3 månaders
Dito dito - 11,200:
En
f st. 6 .månaders
Tån emot Borgen
- - 6,066: 32.
S st. 3 månaders
Dito dito 12,300: —
13:850
En
6 st. 6 månaders
lån emot borgen 5,733:16,6,
4 st. 3 månaders
emot dito - 10,200:— —
I st. 6 månaders
lån emot Actie 300:*—* —
I st. 3 månaders
lån emot hypothek
och Bevers 1,000: — -
18,366
32
En
'4 st. 6 månaders
lån emot borgen. 9,535: — —
2 st. 3 månaders
dito emot dito 4,900: __
I st. 3 månaders
dito emot hypothek
och Bevers 6,666: 32,—
*7.233
16
14,091
32
En
Den 17 Juli.
En
5 st. 6 månaders
Ian emot borgen 6,083: 16,
4 st. 3 mänaders
lån emot dita 7,933:16,.
JdUlmö Discont Contoir den 15 Juni 18I5.
C. Mengel.
XJt låtande till Högloft., B ane o Utskotrtets
Finance - fördelnings Frotoco/l,
d, 27 Juni 1H15 5 af Herr DomFrosten
Doctor Wåhlin.
Égentliga ändamålet med Filial Disconterjiäs
inrättning har oförnekligen varit och bör
endast vara, att lätta Penninge-tillgåugarna i de
från Hufvudstadfen aflägsoe provinser, samt dymedelst
utvidga Fabriker» Handel och Handtverkeriér.
Till vinnande af detta ändamål, bar
Regeringen beviljat Discöntérnas irueressénter,
att för lindrig renta upptaga I>ån, och att vid
Lånsunjmoi-s titlemnande genast afd aga den utstakade
procentén. Till lättnad 3f Discont rörelsen,
här Ranken förskjutit betydande fcapitaler
mot 3 procents årlig renta; mea deremot
hafva t)iscont-delägarne forbundit sig att noggrant
iakttaga de för dem af Kongl Majit i Nåder
utfärdade stadgar och reglementen.
Då
1
14,016 33
169a
Den i 7 Juli.
DS) nu flaga uppstått så väl i Högloft. Bsrtr
co-Utskottet, sotn i Riksens Ständers Plena, rörande
förvaltningen af den i Malmö Stad inrättade
Discont; så uppkommer härvid, efter min.
tanka , tre frågor, sorn hvar för sig böra utredas
och besvaras; nemligen: 1:0 örn samma Dis
eont-Direction
afvikit fran de föreskrifter, sotn
Kongl. Reglementet af den 15 Februari 18,03.
utstakar för denria inrättning; 2:0 hvad ansvar
Directionep hör vidkännas, om det af säkra fatta
kan bevisas, att olagligheter inträffat, och 3:0
huru skola de uppkomna och fortfarande oredor
och agiotering på basta sätt afhjelpas.
Hvad första frågan vidkommer, så tror jag
mig med full säkerhet kunna påstå, att de under
q ars tid från nämnde Verk utgifne Danesutnmor,
bestående af Contöirets Obligationer,
ställde på full betalning efter 3 månaders förlopp
, icke haft laglig grund i det för Malmö
Di scont utfärdade reglemente; ty det är en helt
annan sak, att i Dån erhålla Assignationer på
Banken, hvilka äro af lika v.ärde och förtroendet
sorn gångbara Banco-Sedlar, och helt annat är
det, att såsom Dån nödsakas emottaga förskrifningar,
hvilka mot agio mäste omsättas hos skamlösa
ockrare, innan Banco Sedlar för dem kunna
erhållas, oell hvilka således bland allmänheten
sakna det förtroende cie lagligen borde äga,
Just sådant har förhållandet varit med Malmö
Discont - Contoirs Obligationer, som nu på tredje
året blifvit utlånte. Jag känner alltför väl,
att Kongl, Reglementet i 8 §. tillåter Directio.-  nen , att utgifva löpande förskrifningar på. 100
R:di;
lien 1j Julli
1693
*R:dr och deröfver; men da Kongl. Kungörelsen
daterad Drottningholm den 30 October 179S uttryekeliden
förbjuder Riksgalds-Contoirets DiscontVerk,
att utgifva reverser ä o procents renta, sorn
i rörelsen lika med Credit-sedlarna äro gängbara;
och da 9 §. i Malmö Discont-reglemente stadgar,
att Directeurerne bö:a med redlighet och yttersta
noggrauhet förvalta lJisconten till det allmännas
förman och säkerhet; sa hemställer jag till
hvarje opartisk man, att sjelf dömma, huruvida
reglementet blifvit i laglig ordning'efterlefvadt.
En allmän och dagligen hörd klagan bade i Skåne
och derintill belägna orter öfver den agiotering,
som Malmö Disconts förskrifningar åstadkommit,
torde tillräckligen bevittna, att missbruk
inträffat , att penninge-oredan dag för dag tilltagit,
och denna högljudda röst kan hvarken af advocatUre,
sofismer eiler magtspråk vederläggas.
Beträffande andra frågan, om Malmö Discont-Direction
bör underkastas lagligt tilltal och
ansvar; så tror jag, att en klok medelväg härvid
bör iakttagas. Jag yrkar ej att Directionen.
bör af publik actor tilltalas, emedan ett sådant
steg säkert skulle bland allmänheten åstadkomma
intryck, sorn satte dessa Contoirs-förskrifningar
i ännu större misscredit, och följakteligen
Jemnade agioteurerna ett ännu vidsträcktare fält
för deras låga vinningslystnad, under nuvarande
tryckande Eåne-behof och penningebrist. Jag
känner ej, och om jag än kände, kunde jag likväl
ej med fulla skäl bestyrka, livad som gifvit
första anledningen till den ifrågavarande penninge-oreda
och dermed förknippad agiotage, h orin
od *
Dm 17 Juli.
modligen hafva händelser inträffat, som sa'te
Directionen i obehaglig nödvändighet , att för
Discont-röredsens upprätthällande vidtaga den utväg,
att i stället for Assignationér på Banken,
utläria egna förskrifningär , ställde på 3 månaders
återbetalning. Men ehuru, som sagdt är,
jag icke yrkar något i laglig ordning anställdt åtal,
synes det vara mig håde billigt och rättvist,
att denna allmänt öfverklagade oordning
hos Kongl- Majrt i underdånighet anmäles, på
det ett sådant tillägg må göras uti det den
Februari 1803 utfärdade .Reglemente , att misstag
om utlånings-sättet ina kunna nu och framgent
förekom mas*
Hvad slutligen angår den 3telje f agans besvarande
, huru den uppkomna penn inge-oredan
säkast kart afhjelpas; så anser jag det af Högh
Banco-Utskottet redan föreslagne expedient vara
härtill högst bidragande, nemligen att de utelöpande
tre procents förskrifningär småningom
indragas, utan kännbar rubbning i ortens Fenninge
rörelse, 3a att nämnde sedlar efter 18 månaders
förlopp ej mera finnes utelöpande. För
att kunna Verkställa detta, lärer det äfven blifva
högst nödvändigt, att Maljnö Discont, mot
erfor ierlig säkerhet, erhåller en ökad Assignauonsrätt
på Banken, till så stor summa, sorn
pröfvas nödigt för det ifråga varande ändamål; —
om ej dessa expedienter vidtagas, befarar jag
med mycket skäl, att flera hundrade oskyldiga
Medborgare blifva genom tätt på hvarandra följande
utmätningar i laglig form tetaliier ruinerade,
Den 17 Juli.
rade, hvilket erfarenheten, tyvärr, redan tille»
början allt för mycket besannat.
Utlåtande till Håglofl. Banco■ Utskottets
Frotoccll den 30 Juni 1815,
af Herr Lectorn och Frosten Frö
-
Sedan fran Biks-Stånden , med anledning af
deruti gjorda anmärkningar vid BanCo-Utskottets
afgifna Betänkande öfver Malmö Discont, det
samma jemte anmärkningarna blifvit till vederbörligt
ställe återremitteradt och nu å nyo i
detta Höglofl. Utskott förekommer, torde tillåtas
mig att i korthet få yttra:
Flera af tie bifogade anrnarknin^arne yrka
bestämdt Actor Publicus eller Fiscalisk Actions
i enlighet ined hvad jag förut i denna sak haft
äran anföra. Andra förmoda att Banco-Utskottet
har förfarit alldeles för strängt mot Malmö
D iscont Di rection, som efter deras tro och försäkran'
af Patriotism och nit oell välvilja för det
allmänna verkställt sin fondlösa penninge skapelse
, hvilket äfven den ädelmodige presenten
af 30.00 B:dr Banco till Malmö fattiga, i deras
tanka, ovederläggligen bevisar, och påstå åtmindstone
att Banco-Uiskottet skall ordentligen låta
Directionen förklara sig , emedan ett motsatt för
-
Ex ProtocoIIo
G, Helsingius.
hållan
i6q&
Den 17 Juli,
hållande' skulle tö^ mycket strida emot deras
känsla af rättvisa och allmänt foljda principer.
Ett helt Riks-Stånl deremot har knappt velat
låta öfvertyga sig, att bifalla åierretniss och gjorde
det icke förr* än en af Di röet Jonens i Ståndet
närvarande Ledamot högtidligen försäkrade,
att om åierretniss beviljades, skulle ingen 3 p ocenlssedel
mer utgifvas. En annan åter af anmärkningarna
innehåller deta besynnerligheten ,
att setlin en ryslig målning i ness förra del
framställes, och de olägenheter och verkliga olyckor,
som detta laglösa penninge lån-systeine
i hela sin vidd åstadkommit för den beklagansvärda
provins, der denna Discont varit etablerad,
oell som, i hopp om lindring, der sökt och
fått ett trodt ternporairt läkemedel, men fann i
stället ett frätande gift, som långsamt dock säkert
förstör dess sista lifskraft , L den an 'ra
perioden användes sorn Directionfens försvar
samma Lagstridiga åtgärd, hvars verkningar nysä
förut blifvit tecknade i så fruktansvärd dag.
Jag har med uppmä ksarnhet genomläst a!
la d essa anmärkningar, för att göra 111 ig redo för
deras mer eller mindre grundlighet, och tued
billigt misstroende till min förut af saken hafde
åsigt, der sökt och väntat skäl till en förändrad
öfvertygelse, hvilka, jag. erkänner det upprigtigt,
jag med yttersta glädje skulle emottagit och
med lika sann glädje då medgifvit, att jag förut
sett och dömt origtigt. Nu deremot har
jag af allt hvad i denna sak blifvit sagdt och
skrifven, endast hämtat de starkaste anledningar*
att bibehålla den öfvertygelse om olaglighet,
som
Den 17 Julli
Söm åtföljt Directiönens tilltagsna handling och
nödvändigheten , att derom anställa ert undersökning
för att finna* i hvad mer eller mindre
mån Directionen kan hafva deltagit i de olyckliga
verkningarna af sitt vänskäpsfuliä bistånd
mot de penninge* nödsiällte, hvilken undersökning
må hända ock då så mycket bättre utfaller
tilldess fördel. Jag tycker tili och med, om
jag vöre Ledamot af Directionen, skulle jag, med
den känsla af rena afsigter, som hvar och en af dem
Säkert äger, långt ifrån att motsäga sjelf Ifrigast
påyrka en undersökning, på det jag mätte öfvertyga
icke allenast Banco-Utskottet, utan hela
Verlden , särdeles provinsen Skåne , att dessa Steg,
jag vidtagit 1 penningé-vägen, varit oskyldige,
laglige och bidragande ensamt att frälsa slstnämde
Landskap frän Undergång och förstöring, sorn
oundvikligen skolat följa, i fall jag icke så hastigt
kommit med den värderade och beräknade
llödhjelpen. Men att Banco-Utskottet, Söm några
velat i förhand, skulle förfråga sig, och,
sorn det heter, höra Directionen, Vöre att förvandla
Utskottet till en Domstol , Som agde ätt
iakttaga älla Lägens formelia föreskrifter Och processa
med den, sotn ännu icke blifvit stärnd.
Det kan aldrig blifva Bänco-UtSkottéts skyldighet,
Och matte aldrig kunna passa .Riksens Ständer.
Bättöo-Utskottet har fullgjort sin pligt, då
det hos sina Principaler anmält ett missbruk af
deras åt en Corporation témiiade privilegium,
då det sagt, att detta missbruk är äf den att, att
Banco-Utsköttet tror det förtjena en Undersöknings
men det har aldrig upp haft sig Och kart aldrig
5 :te Bandet* SU3< 5X4. tipp
-
1698
Den 17 Juli.
upphäfva sig till Domare, och ge i förhand ett
utslag på undersökningen, lika litet som jag
tror, det behöfver fråga Malmö Discont-Direction
om de med misshag skulle anse en slik
anmälan. Dessutom har ju nu ändtligen Direction
blifvit hörd, och fått förklara sig genom de
frågor och svar, som Herr BancoCommissarien
Brakel, tillförordnad Revisor i Malmö, insändt,
och hvilka äro så fullständiga och gifva sådana
upplysningar , att den varmaste vän af DiscontSystemet
der måste se och medgifva] begångna
missbruk och olagligheter. Jag anhåller derföre,
att nämnde Revisors berättelse måtte få
medfölja till Riksens Höglofl. Ständer, tillika
med Herr Professoren Munck af Rosenschölds
Betänkande, hvilka bägge så fullständigt upplysa
olaglighetens sammanhang, att ingen tvekan
mer är öfrig. Tillika önskar jag för min del,
i öfverensstämmelse med hvad jag förut yttrat,
underdånig anhållan hos Konungen måtte ske,
om tillförordnande af Actor Publicus, på det
en ordentlig och i Daga tiäg anställd undersökning
må för sig gå, hvarigenom ensamt Direc»
tionen kan rättfärdigas, öfvertygelse öfver allt
vinnas, och derigenom undvikas hela den onödiga
massan af å ena sidan harmfulla utfall öfver
missbrukade Privilegiers vanhelgd, och å
den andra, varma men till utseendet sofistiska
sentencer till försvar af vänners iråkade nöd.
En hel annan sak är med sjelfva Provinsen
och dess betryckta invånare, de förtjena af
Riksens Ständer allt det behjertande, som olyckliga
Medborgare hafva rätt att vänta af sina försam»;
-
Den 17 Juli.
1699
samlade Riks-Ombud. De fästa Uppmärksamma
blickar på våra åtgärder, och kunna icke förmoda
att Vi, genom förhastade irld agningarj viL
ja störta dem i elände och förtviflan Derföre
har Banco Utskottet redan förut tillstyrkt varsamhet,
och föreslagit så lang tid, att 6 omsättningar
hinna verkställas, under det att på samma
gång möjlighet till Lån på Fastigheter beredas
och öppnas till den förstörda O Harens
undsättning, Kunde derjemte den befallning meddelas
Directiotien, att äfven innan förfallotiden
mottaga sina på 3 månader utgifna 3 procentssedlar,
skulle tilläfventyrs deraf också någon
lindring ske, i fall ej förfallotiden desto förr
på dem alla samfält inträffar.
Ex Protocollo
Gi Helsin gilis.
Utlåtande till Håglöf. Banco-Utskottets
P rot o coll, den 30 Juni 1815,
af Herr Kongl. Hof-Predikanten och
Prosten Thyselius.
Lika med Herr Bisköppen m. m. Doctöt
Almqvist, anser jag Malmö Discont-Direction
icke mer än andra Gäldenärer kunna åläggas,
att annorlunda än i den mårr de förfalla, såsom
Confant emottaga sina å viss tid ställde Skuldsedlar.
Jag har ännu ej funnit skäl , att förändra
min tanka angående anledningen till första
utgifyandet deraf, hvilken, efter hvad jag förmodar
-
1700
Den 17 Juli.
clar varit mindskningen af egna tillgångar och
ortens stigande Lånebehof, anser således ingen
publik Actor böra begäras, ingen judiciel åtalan,
yrkas — men väl, då Discont-Directionen icke
iakttagit den nödiga varsamhet densamma så ovilkorligen
ålegat^ så väl i anseende till utgifvandet
af dessa sedlar, som ännu mer genom Lånens
hopande utöfver Reglementets föreskrift på
några få händer, till den grad att 20 personer
kommit att få Lån ända lill en half million R:dr,
utan att på flera af dessa Lån, som for 5 ä 6
år sedan tillkommit, ens på sista året någon afbetalning
derå ägt rum, Rikets Höglofl. Ständer
härom böra underrättas, som icke lära underlåta,
att till oredans hämmande foga de anstalter
som pröfvas nödiga, önskande jag, att, till underlättnad
af Landets behof, antingen omsättningen
utsträckes till 10 terminer, som är slutet
af år 1817, eller en ökad Discont-rätt i Banken
, mot erbjuden renta och full säkerhet , varder
Malmö Disoont-Direction beviljad, under
sådana vilkor till dess Debitorers förmån, att deras
bestånd så mycket möjligt är tryggås.
Ex Protocollo
G. Helsingius*
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden d. 17 Julli
Vördsamt Memorial!
I följd af de beslut, hvarigenom Höglofl,
Ridderskapet och Adeln, Högv. Prest-Ståndet
och
Ven 17 Juli.
1701
och Vallofl. Borgare-Ståndet till Bag-Utskottet
återremitterat frågan, om förändring uti UnderUornstolarnes
samt Hof-Rätternas antal och or»
ganisation , får Utskottet nu, i detta ämne, vördsamt
meddela sitt ytterligare utlåtande.
De anmärkningar, som emot Utskottets förra
Betänkande blifvit gjorda, hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln, åf Herr Grefve Mörner,
Herr Friherre Boye, Herr Friherre Stjernstedt,
samt Herrar af Klinteberg, Ekorn, Hummelhjelm
och Bergensköld , hos Högv. Prest-Ståndet,
af Herr Biskoppen Doctor Rosenstein, Herr
Professorn Doctor Wijkman, jemte flera af Ståndets
Ledamöter, som med dem instämt, och hos
Vallöf]. Borgare Ståndet, af Herrar Lagmännen,
vice Tälemannen Landberg, Nensén, Noreus,
Nolleroth och Rönqvist, Herr Cornmerce-Rådet
Nordlindh , Herrar Borgmästarne Kjellander ,
Norström och Ullberg samt Grosshandlaren Trass ,
sammanstämma deruti, att det skall vara lämpligast,
att låta i frågavarande ämne hvila, till
dess Lag-Comitéen hunnit utarbeta förslag till
fullständig Rättegångs Ordning och detta förslag,
genom trycket, varit till allmän granskning utgifvet;
men särskildt hafva Herrar af Klinteberg
och Hummelhjelm samt Herr Borgmästaren Kjellander
ingått i hufvudsakliga anmärkningar mot
förslaget.
Då Ustkottet nu öfver dessa anmärkningar
hör sig yttra, torde det likväl tillåtas Utskottet,
att utan förnyad vederläggning förbigå de skäl
mot förevarande förslag, sorn redan förut varit
anförde och dem Utskottet i förra Betänkandet
tror
3 7°.?
lien 17 Juli.
tiar sig, pä tillräckliga grunder, hafva undan-»
löjt, heldst dessa skäl icke, sä vidt Utskottet
kan fin la, blifvit i cie med återremisserna följaktiga
Memorial, genom några nya motiver be t
fästade, utan endast upprepade med åsidosättani
de af allt försök att vederlägga de motskäl Ut*-  skottet i sitt Betänkande framställt.
Sådant är förhållandet med den nu åter yt?
frade mening, att en lättad tillgång till Domstolarna
vore vådlig, emedan härndén, passionerna
och trätlystnaden ej hade nödig tid att sansa sig.
Utskottet står fast vid den tanken; att härndén
forlorat sitt valde, så snart den kommit under
Dagens tygel : att det är just passionernas missledning
från Ramhälls ordningen, som Lagen bör
skynda att vätta, och att öfvertygelse!! om en
säker och icke länge uteblifvande rättvisa är,
efter alla tiders och alla Länders erfarenhet , det
kraftigaste botemedel mot trätlystnadens utbrott.
Det har föröfrigt blifvit anmärkt , att ingen
klagan varit spord öfver det uppehåll, .sorn
vållas af tidslängden imellan Under-Domstolarnas
Sessioner, hvarjemte Herr Borgmästaren Kjellander
yttrat, att stadgandet i 1614 års Rättegångs*
ordning, det tre Härads Ting skulle årligen hållas.,
O,tvifvelaktigt varit föranleda af de vigtigaste orsaker.
Om man icke lika, med Lag - Comitéen.
antager, det föreskriften i nyss åberopade Rättegångs-ordning,
att tre Ting om året skulle hållas,
eller att Härads Rätten borde sammanträda
åtrninds: one eri gäng inom hvardera af de utstakade
tienne årliga Tings Timar, på hvilka ett
sammanträde i veckan förut skedt, blifvit gifven
egent-.
Den 17 Juli.
17 0'j
egentligen för att afhjelpa det stora förfall, hvari
Lasjskipningen den tiden befanns och i hvilken
ställning det var mycket nog, att få tre såkra
Ting om året, sedan all ordentlighet i Sessio*
nema nästan hade försvunnit; så lärer det blifva
lika svårt, att utfinna någon giltig och, till
bibehållande för alltid, antaglig princip för denna
inskränkning i Härads-Rättens årliga Sessioner,
som det torde ur en sådan princip låta förklara
sig, att samma 1614 års Rättegångs-ordning
stadgade, det Lagrnans-Ting kunde endast
hvart tredje är förrättas. Att detta sednare stadgandet
inneburit ett verkligt misstag, synes nu
mera vara utom all fråga; men 66 år förbigingn
likväl, innan det fullkomligen insågs; och
det rättades först genom Kongl. Brefvet den 25
Augusti 1680. När man nu icke kunat undgå
att finna, huru nödvändigt det blefve, i fall Lagmans-Rätterna
skulle bibehållas, att återställa
hvad de äldre Lagarne om dessa Rätters Sessioner
innefatta, eller att Lagmans-Tingen , om så
fordrades, borde flera gånger om året förrättas,
tror Utskottet det häraf vara en icke otydligen
anvisad consequence, att Härads-Rätternas Sessioner
äfvenledes behöfde närmas till deras urgamla
antal, och att det således åtmindstone ej vore förmycket,
om,på sätt Utskottet föreslagit, ett Ting hölles
i månaden,under de tvänne utstakadeRättegångstiderna.
Olägenheterha af de genom 1614 års Rättegångs-ordning
inskränkta Sessionstider för Härads-Rätterna,
hafva väl ej så uppenbart fallit i ögonen,
som det stora uppehållet genom Lagmans Tingens
förrättande endast hvart tredje år, hvarföre ock
denna
I7°4
Den 17 Juli,
denna Rättegångsordning i afseende på Härads.»
Rätterna kommit att längre gälla; men att klagomål
ofver långsamheten med Rättegångarna icke
saknats, derom vittnar den redan på 1750-talet
och således blott 20 år efter utfärdandet af 1734
års Lag vidtagne anstalt, att genom en särskild
påkallad Förkortnings - Commission låta utarbeta
förslag till undantm jande af denna ofverklqgade
långsamhet, och dessutom hafva redan för flera
sr tillbaka tryckta skrifter utkommit, i hvilka
uppmärksamhe.en blifvit riktad derhän, att i
sjelfva inrättningen af Domstolarna och i de
långa afbi otten af deras Sessioner, lage förnämsta
hindret för Lagskipningens behöriga fortgång;
men om ock denna egentliga orsak till dröjsmå»
let icke af den stone allmänheten kunnat inses
och uppgifvas, har likväl Utskottet föreställt sig,
att när dess verkan, eller sjelfva långsamheten
i I.agskipningen, länge utgjort ett tämligen ali-»
mänt klagoamne, någon tvekan om beslutandet
af en nödig förbättring lika litet borde äga rum
i denria del, som i andra ämnen der Lag-för®
ändringar, då de pröfvas lämpliga, antagas, oaktadt
de icke annorlunda än genom enskilda
motioner kommit i fråga.
Vid den föreslagna förändringen med Härads-Rätterna
hafva Herr af Klinteberg och Hr
Borgmästaren Kjellander anmärkt, att då blott
ett Tingsställe gifves i hvarje Domsaga, stöl sta
delen af de Rättsökande finge lång väg dit» och
följaktligen besvärades af alltför kostsamma resor;
och Herr af Klinteberg har tillika erinrat,
att Splenniteten vid Tings-förrättningarna ginge
för
-
Den 17 Juli.
1705
förlorad, om Tingen höllos oftare än tre gånger
om året, emedan den aktning förrättningen
inspirerar, då den bevistas af ett större antal
Rättsökande, förloras vid ofta förnyade TingsStämmor
med ganska fä, må hända oc^ inga Parter;
äfvensom Herr af Klinteberg påmint, att
i de orter, hvarest hvarje af de hittills haline
Irenne Ting om året kunnat slutas på tre å fyra
dagar, knappast något skulle blifva att göra,
om Tingen ännu oftare inträffade.
Då man synes hysa så mycken fruktan för
trätgirighetens tillväxt, genom Härads-Rättens
tätare sammanträden, borde man deremot, i
Tingsställets större aflägsenhet, snarare finna ett
correctif, än någon ting skadligt, Atmindstone
har Utskottet ej kunnat med denna fruktan förlika
den farhåga, sora tillika blifvit yppad, att
trist pä Parter skulle kunna nedsätta Tings-förrättningarnes
solennitet, och brist pä Rättegångar
göra Sessionen öfverflödig.
Utskottet, för sin del, är öfvertygadt, att
några mils resa ej kan afhålla den , sorn har
verkligt fog att utkräfva sin rätt, från begagnandet
af denna lagliga förmån, men att äter ingen
i otid, eller utan laga skäl, skall söka sig sak,
då han icke utan besvär kan den Tora, All
den högti lighet förrättningens vigt fordrar och
Sorn hittills ägt rum, skall visserligen äfven hädanefter
vara bibehållen, De tvänne Sessionerna
, Vinter och Host, börjas med Gudstjenst;
och Rättsökande komma dessa första Sessions*
dagar troligen icke att saknas, då antalet af mål,
efter feriernas förlopp, naturligtvis mäste vara
stör»
Den 17 Jidit
större, än vid de påföljande månadernas Sessioner;
och vid dessa sednare lärer högtidligheten
Jeunna blifva ungefär densamma, sorn å de särskilta
Bättegångs dagarna under nu varande Tingen.
Skulle ändteligen, vid någon månads Session,
allsinga göromål inträffa, så ser Utskottet
ej någon olägenhet deraf, att Sessionen då upphörer.
Vidare är det anmärkt, att Nämndemän från,
alla Socknar i Domsagan borde vara tillstädes
vid hvarje Session , för att kunna, i anledning
af förekommande mål, lemna upplysningar, men
att denna deras närvaro biefve för mycket hinderlig
för deras Jordbruk, då Sessionerna oftare
infalla.
Utskottet har redan förut sökt visa, att
Nämnden icke kan vara särdeles mera besvärad
af skyldigheten, att, på en eller annan dag , under
de åtta Tings-månaderna, bivista HäradsBä
ttens Sessioner framdeles, än den hittills varit
, då Tingen inträffat trenne gångor om året,
men räckt, på många ställen, flera veckor å rad.
Att Nämnd från de Socknar, som hafva saker
vid Tinget, bör vara på stället, anser jemväl
Utskottet nödigt; men då Stämnings tiden flera
dagar före Tinget miste upphöra och Domaren
således i förhand vet, från hvilka Socknar Nämnd
tarfvas, är det lätt att föreskrifva, det Nämnden
endast från' dessa Socknar bör kallas; hvarigenom
de öfriga Socknarnes Nämndemän, hvilkas
närvaro ej är behöflig, undvika att inställa sig.
Herr Hummelhjelm har yttrat, att det ej
vöre uppmuntrande för Domaren att nio månades
-
JDen 17 Juli.
1707
der om året vara bunden vid en viss Bostad 5
och Herr Borgmästaren Kjellander har funnit
svårigheter, dels i rubbningen af de districter,
på hvilka nuvarande Domare innehafva fullrnagter
, och dels i den brisf på rum, som, genom
mindskadt antal af Tingshus, skulle uppkomma
för dein, hvilka förrätta Mantalsskrifnir gar, Uppbördsstämmor,
Bevillnings-Taxeringar ro. m.
Härpå har Utskottet ingenting annat att sva*
ra, än att om considerationer af sadan beskaf*
fenhet som dessa, äfven i fall de uppgifne förhållanden
till sin ve;klighet voro ostridiga , skulle
tagas i beräkuirig, Lagstifningen säkerligen
fruktlöst bemödade sig att fortskrida till större
fullkomlighet, emedan hvarje vigtigt steg då
alltid skulle tillbakahålias af de mindre betydliga
biomständigheter, sorn dermed nödvändigt
måste vara förknippade.
Anmärkningarne innehålla jemväl , att flera
Lagmans.Ting borde hållas, och att i detta
fall en Lön-förbättring för Lagmännen borde
regleras.
Utskottet kan deremot ej frångå sin förra
mening, att Staten ej bör betungas med ökadt
underhåll för en Domstol, sorn ändå skall fortfara
att vara på det sätt organiserad , att med
tvisters dragande under dess pröfning, förhållandet
är alldeles detsamma, sorn om man vädjade
från den ena Härads-Rätten till den andra,
oph en'onödig utdrägt med Rättegångar således
den encia verkan, som deraf med säkerhet kan
påräknas.
Slutligen får Utskottet, i anledning af de
anmärk
-
I7°S
Den 17 Juli,
anmärkningar, som blifvit gjorda emot den föreslagna
förändring med Stads-Domstolarna, upplysa,
att Utskottet , lika med Lag Gomitéen, endast
antagit, att instantiemas amal skulle blifva
detsamma för Städerna, sorn för Landet. Detta
har Utskottet förmodat vara en klar riödvändighet,
derest enhet i Lagskipningen skall äga
rum. Huru för öfrigt Rätterna elier deras fördelningar
inom Städerna benämnas, synes vara
tämligen likgiltigt. Det är nog, att den ena
icke blir Gransknings Domstol öfver den andra;
och det var blott detta, sorn Utkottet åsyftade
med sitt tillstyrkande af förslaget, att de särskilta
Domstolarne i Städer, der flera tarfvades, ‘
skulle sättas i bredd med hvarandra, eller betraktas
såsom olika Divisioner af en och samma
instance.
Efter sålunda förehafd granskning af de huf»
vudsakliga anmärkningar, sorn föranledt återremisserna,
ser Utskottet sig ej kunna afvika från
sitt förra Betänkande, utan öfverlemna!- , på de
deruti anförda skäl, förslaget å nyo till Riksens
Höglofl. Ständers bifall.
Men om likväl Riksens Höglofl. Ständer
skulle finna , att detta förslag icke kan för närvarande
antagas; så och med anledning af hvad
de vid återremisserna följaktliga yttranden derom
innehålla, att frågan i hela sin vidd ina förblifva
hvilande, hemställer Utskottet vördsamast
i följd deraf, om icke, utan något i förväg fattadt
beslut, sorn skulle kunna lägga hinder i vägen
för ämnets framtida närmare utveckling och
prof
-
Den 17 Juli.
I709
pröfning, det i allo ina öfverlemnas till Lag-Co«
mitéens ytterligare bearbetande i sammanhang
med de andra delarna af Lag-verket och Rätte»
gängs-ordningen, sä att förslaget mä kunna, på
enahanda sätt som de öfriga Lag-projecten, fullbordas
oda till allmän granskning utgå.
Då nu allt detta var er till Riksens Högl.
Ständers vidare pröfning Vördsamt öfverlemnadt,
får ock Utskottet bifoga det vid öfverläggningen
till detta beslut hos Utskottet förde Protocoll,
sorn innehåller ej mindre några Ledamöters afgifna
särskildta yttrande, än äfven iden af HedeiVärda
Bonde-Ståndets Ledamöter gjorda anmälan.
Stockholm den 13 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
II. F. Strömfelt.
På Högv. Prest-Stån*
dets Ledamöters
vägnar
Joli. Olof Wallin.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
JS. G. Holm.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnät
Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Riksens
3 71®
lien 17 Juli.
Öppläst hos Hhgl. Ridd. och Ad-, den 17 Juli.
HrtgvÖrd* Prest-Ståndet den 16
Vallöf!* Borgare-Ståndet den 17
H esler v. Bonde-Ståndet dén i 6  ._
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande i Jr äga cm medels
anslående för Svenska Theatern.
Uti till Höglofl. Ridderskapet och Adelil ingifVet
anförande, hvilket till Stats Utskottet blifvit remitteradt,
har Herr Friherre Gustaf Lagerbielke *)
framställt Svenska National - Theaterns tillstånd,
och angelägenheten af årligt understöd för dess
upprätthållande och ledning till et t gagneligt
syftemål, såsom ock föreslagit att allmänna medel
dertill måtte, efter vederbörandes infordrande
noggranna uppgifter örn verkliga behöfvet,
anslås och stadfästas på Riks-Statens femte Hufvud-titul
för Fria Konsterna; och har nu varande
förste Directeuren vid Kongl. Spectaclerna,
Herr General - Majoren rri. m. Grefve Gustaf
Löwenhjelm, uti ett sedermera till Höglofl. Ridderskapet
och Adeln ingifvet Memorial, som likaledes
är till Stats-Utskottet öfverlemnadt * uppgifvit
beioppet af det understöd Theatern erfordrar,
hvilket Memorial så lyder:
”Kongl. Theaterns belägenhet är redan till
Riksens Ständer anmäld. I litterairt afseende
återstår mig intet att tillägga vid det Friherre
Lagerbjelke med så fullständig sakkännedom och
sann vältalighet i ämnet yttrat. Men ärendets
återstående handläggning fordrar upplysningar,
dem jag nu går att afgifva ’’ ”The
*)
Ridd, och Adelns Protocoll 3;dje Bandet sidan
Den 17 Juli.
1711
”Theatern9 skuld uppgår till 40,000 R:dr.
Ända till 1807 ålnjöt detta Verk af Stats-rnedel
ett understöd af nära 90,000 R:dr Banco, sorn ofta
voro' jémngode med Harnb. Banco. Nu bestridas
enahanda skyldigheter med 22,000 R:dr
Banco, som icke svara mot 10,000 R:dr Hamb.
Banco. Då således det nu varande anslaget i
nominalt belopp är nedsatt till ~ emot det förra;
då det i intrinsekt värde ej svarar mot i
deraf; då det relativa värdet blifvit än mindre
i anseende till varuprisernas stegring, och slut»
ligen, då Theatrarnes tillslutande under Hofsorgen
efter H:sal. H. K. M. Enke-Drottningen
ådrog Theatern en förlust af nära 20,000 R:dr,
eller hälften af hela skulden, torde dennes tillvarelse
och belopp ej kunna väcka ringaste förvåning.
Directionens till Kongl, Maj:t under
den 20 sisth Februari i underdånighet inlemnade
Memorial upplyser närmare förhållandet»
De deruti framlaggda Calculer grunda sig på
Verkets Räkenskaper. Dessa åter äro i behörig
ordning reviderade och godkändg; likväl önskar
D irectionen intet högre än att än ytterligare
den nogaste räfst måtte anställas öfver dess åtgärder.
”
”Att framdeles, utan åsamkande af ny skuld
underhålla Theatern på den nu varande foten, att
vinna de högre ändamålen af en Theaters tillvarelse
och uppfylla de nationela fordringar, sorn.
Ståndet, genom dess lifliga bifall, tyckts erkänna,
då de sednast af Friherre Lagerbjelke framställdes,
dertill erfordras årligen 30,000 R:dr
Banco utöfver det nu varande anslaget. Här
©fvari
1713
JDen 17 Juli.
ofvan åberopade underdåniga Memorial utvisat*,
alt Theatern årligen stadnät i g,000 R:drs Balance,
innan en enda R:dr blifvit använd till
kläd er, decorationer, machinerier, reparationer,
Eleve-Schola och mängden af extra utgifter. Deraf
tyckes oundvikeligen följa, att skulden Under ett
sådant t 3:ne år fortsatt tillstånd bordt gå vida
högre. Att det ej skedt, kan endast förklaras
genom den Stränga hushållningen och de tillgångar,
sora uti förra tiders lemningar befunnits
till fyllande af kläd-magazinets och decorationernaSv
behofver. Men dessa tillgångar äro
nu uttömda och anslagens otillräcklighet således
än mera tryckande.”
”Att Hof-Cassan ej förmår hvarken gälda
skulden eller bestrida tillökade anslag är allmänt
bekant. Våra fordringsägares hopp och Thea*
terns bestånd beror således alldeles af Riksens
Ständers frikostighet och upplysta omvår riad.”
”Mig tillkommer ej att domina hvad Statens
tillgångar medgifva, men att uppgifva sanna
förhållandet ar min pligt, och jag uppfyller den
då jag härmed vid Etnbetsmanna ansvar högtidligen
försäkrar, att den Theater-inrättning,
som utan Understöd skulle fortfara, långt ifrån
att kunna verka till språkets och litteraturens
förmån, långt ifrån att kunna bidraga till
sedernas förädling, långt ifrån att blifva ett
.ämne för den hiational-egenkärlek, hvartill vi
i vår nu varande ärofulla och lyckliga belägenhet
äro i alla afseenden så berättigade —- denna
Theater säger jag, skulle blifva en blygd för
Hufvudsfaden, en förargelse för smaken Och
konstsinnet, och ett befordiigs medel till den råhet
-
Den 17 Juli.
1713
het i seder och den grofva sinlighet, hvars
dageiiga tilltagande i alla länder ej är det mindsta
onda tidehvarfvet medfört.”
”Det torde tillåtas mig, att för min enskilta
del tillägga, att, oaktadt min befattning af Theaterns
Styresman, hämtar jag icke af egna nyttan
nqgot skäl till deltagande i dess öden, ty jag har
sjelf velat inskränka sysslans samtliga förmåner
till de få boningsrum tjenstgöringens beskaffenhet
tvingar Directeuren att begagna. Men opartisk
är jag ändå intet. Både som Svensk och konstälskare
skulle det outsägeligen smärta mig att åt
vett- och smaklösa gycklerier, åt usla öfversättningar
af än uslare utländska productér, nödgas 'inrymma
den Scene Gustaf den 3:dje upprest åt Svenska
Snillet
den Scene, sorn genljudit af Kell
grens
och Leopolds Sänger, och der ändå mangen
förträfflig lyrisk och dramatisk inhemsk talang
hedrat Stiftarens minne och Svenska konstsinnet.”
Stats-Utskottet Har, vid öfvervägande af
hvad i detta ämne anfördt blifvit, nogsamt insett
den nyttiga verkan en väl inrättad och försedd
National-Theater medförer samt dess oumbärlighet
i Hufvudstaden.
Af Stats-Verkets medel utgå nu till Kongl.
Theaterns härstädes underhåll 4,500 R:dr årligen,
hvilka, jemte hvad Kongl. Maj:t från
Dess Hof Contoir består, utgör den af Herr
General - Majoren Grefve Löwenhjelm upptagna
summa af 22,000 R.dr. Och ehuru Theatern,
hvars ytterligare behof bemälte Herr Grefve
till 30,000 R:dr årligen uppgifvit, visserligen
Garfvar vidare bidrag af allmänna medel, så framt
5,-e Bandet. 215. 216. The*
1714
Den 17 Juli.
Theatern skall kunna uppfylla sitt ändamål när»
mare än nu , då betydligaste inkomsten måste
påräknas af representationerna, har likväl Utskottet
, sedan Stats-Verkets tillgångar äro bestämda
för oundvikliga andra behof, ansett sig
icke kunna tillstyrka något ti Hokt Stats-anslag.
Men då Kongl. Maj:t i Nåder städse täckts hägna
och uppmuntra de fria konsterna, vågar Utskottet
tro, det Kongh Maj:t icke skulle onådigt
upptaga om Riksens Ständer, i saknad af utväg
att kunna anslå något understöd af Stats-Verkets
tillgångar för Svenska Theatern , i underdånighet
frambära den önskan att Kongl. Maj:t i Nåder
täcktes af sådana öfverskott, som kunna uppkomma
på intraderna för Svenska Colonien S:t
Barthelemy, låta anordna hvad Kongl, Ma,j:t i
Nåder kan för godt och nödigt finna till National-Theaterns
bestånd och bibehållande vid dess
sanna bestämmelse. Hvilket dock vördsamt hemställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 15 Juli 1815,
På Högl. Riddersk. På Högv. Prest-Stånoch
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar , vägnar
Carl de Geer. Carl von Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Anders Sandstén»
C, Tunelius.
Den 17 Juli.
1715
Uppläst hos Höglofl, Ridd. och Ad. den 17 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 16 _
Vällofl. Borgare-Ståndet den 17 „
Heder v.
Vördsamt Memorial!
I anseende till författandet af den sista §.
i Riksdags-Beslutet, hvilken enligt Grundlagarlies
föreskrift bör innehålla kallelse för Riksens
Ständer till deras nästa sammankomst, får Expeditions
Utskottet vötdsamt anhålla, det må te Riksens
Högloft Ständer bestämma dagen, som i
denna Riksdagskallelse bör införas , samt af de
ras
salund fattade beslut lemna Utskottet del.
På Hoglofi. Riddersk. På Högv. Prest-Stån*
öch Ad. Uedamöters dets Uedamöters
vägnar vägnar
Axel Lagerbjelke. L. A. Mörner.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ékåndets
Uedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Nensén. Joh. Ericsson.
G. A. Silverstolpe.
tlppläst hos Höglofl. Ridd, och Ad. den 17 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den lo
Vällofl. Borgare-Ståndet den 21 ^
Hederv. Bonde-Ståndet den 20
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridderskapet och Adeln , Högv.
Prest-* samt Hederv. Bonde-Stånden hafva, genom
-
Den 17 Juli.
norn Protocolls Utdrag den 7, 9 och 14 i denna
månad, behagat gifva Uppdrag åt Bevillnings»
* Utskottet art författa förslag till sådana grunder,
hvarefter Kongl. Maj:t,till förekomman e af öf»
verflödiga utländska varors införsel, må vid sig
företeende omständigheter hafva ratt att Tull-af*
gifterna 1 lämplig rriån förhöja.
• Utskottet som, utan att afbida Vällofl. Bor*
gare-Ståndets utlåtande i detta ämne, har ansett
sig förbundet att icke fördröja med den befattning
som genom åberopade Remisser blifvit det
samma ålaggd, samt vid granskning af de häri
förekomna omständigheter, med fästad uppmärksamhet
tillika å det hufvudsakligen åsyftade ändamålet,
ansett sig genom förberorde uppdrag
vara entledigadt fran all förbindelse att följa
den grund, som vid 1812 års. Riksdag af Riksens
Höglofl. Ständer blifvit antagen, då för
^Sjötullens förhöjande ett maximum blifvit Satt af
loo proCent, eller dubbelt af den å hvarje perse»
dt 1 varande Tull-afgift, utan finner Bevillningsutskottet
lämpligt , det Riksens Hoglpfl. Ständer
öfverlemna till Kongl. Maj:t att med hänsigt
till landets väl och båsta, efter de omständigheter
som kunna sig förete,Sjötullen i lämpelig
mårt förhöja, hvarmed den underdåniga anhållan
tillika torde böra förenäs, att ofver de inflytande
medlen och deras användande till anslagna behof,
vederbörande Verk förpligta*, alt vid en blifvande
Riksdag behörigen redovisa. Hvilket dock
Riksens Hoglofl. Ständers egen upplysta pröfning
vördsamt underställes. Stockholm den 18
.luli 1815.
På
Den 30 Juli.
1717
På HÖgl. Riddersk. På Hogv. Prest Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Stellan Mörner, Olof Bjurbäck.
På VäUofl Borgare- ' På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamoters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Nils Limnelius.. Joli. Magn. Wessing.
Henr Christ, Zaar»
Utdrag af Protocollet, håhet hos Högloft.
Ridder skalet och Adeln den 20
Juli 1815-
S. T). Föredrogos. till afgörande Särskildta Utskottets
Betänkanden och Utlåtanden rörande förlägenheten
i allmänna rörelsen m. m., och hlefvo
de deruti gjorda tillstyrkanden af Ridderskapet
och A lein antagna, blott med följande undantag:
I:o Af förslagen till beläning å fastighet,
hvaröfver ännu yttranden af Banco- och Stats*
Utskotten äro att förvänta.
2:0 Af frågan osn Tullens förhöjande å Utländsk
spannmål, samt orri Allmänna Magazins»
Direcuonen, hvilken fråga skulle hvila till dess
Oeconomie Utskottets Betänkande om MagazinsXnTättningen
till föredragning inkommit.
3:0 Af frågan om plantering af hampa oell
lin, hvaröfver Utskottet, gemensamt med Oeconomie-Utskottet,
särskildt sig yttrat.
4:0 Att
Den g o Juli.
4:0 Att i punkten om lönerna för Embefs?
och Tjenstemännen vid Tullverket, och dessa
löners fastställande till ett bestämdt belopp,
måtte efter ordet bestämdt, tilläggas: och för de
ras
utkomst tillräckligt; äfvensom att Tullförval*
tare, Inspectorer och Controlleuier malte med
fullmagter förses.
5:0 Samt att Utskottets förslag om en StatsOeconomisk
Journal och tillförordnande af en
Bedacteur för densamma, till Kqngl, Maj:t i
underdånighet öfverlämnäs i ändamål, att ännu
under Riksdagens lopp underställas dess Nådigg.
pröfning och fastställelse; uti hvilken punkt de
öfriga Respectiva Stånden skulle vänligen anmodas
att med Ridderskapet pcb. Adeln sig för*
ena. Ut supra*
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. X). Remitterades till
Stats - Utskottet
ett Dictarnen af Grefve Gyllenborg, Johan Hens
ring, om upplysningars inhämtande från Stats*
Utskottet rörande åtskilliga med Stats-Verket
gemenskap ägande mål. Ut supra.
Ex Protocollo
A, G. Silverstolpe,
S. D. F*öredrogos å nyo 1 ett sammanhang !Be*
villnings-Utskottets förslag till Bevillnings-För*
ord*
Den 20 Juli.
1719
ordning och dess Utlåtande öfver dervid i RiksStånden
gjorda anmärkningar; och blef berörde
förslag af Höglofl. Ridd. och Adeln godkändt med
följande förändringar;
Andra Art, 2:dra §. 7 Mom. Härvid un»
dantogos från Bevitlnings erläggande för sina
Eöne-vilkor , Sujetterne vid Kongl. Theatern;
äfvenväl i redactionen af orden Advocater och
ulla som föra andras talan, beslöts att, till undvikande
af tvetydning, orden och alla. skulle
utgå.
Samina §:s 10 Mom, skulle utgå.
3:dje §:s 2 Mom. bifölls, jemte den i sva*
ret på anmärkningarna föreslagna redactions-för*
ändring,
Samma §:s 3 Mom. likaledes,
Samma §:s 5 Mom, likaledes,
I samma §:s 7 Mom. skulle stadgandet om
Advocater förändras såsom ofvanföre. Äfvenväl
att Minimi-afgiften för utjordar och urfjelJar
skulle försvinna.
Samma §:s 9 Morn. skulle försvinna,
4:de §. I Morn. Härvid åntogos förändringarne
beträffande Grufvor och Krutbruk.
Samma §:s 4 Morn, bifölls med den i sva-i
ret föreslagna förändringen rörande Skål-Westgöthar.
6:te §. 2 och 3 Momenterne biföllos med
de dervid föreslagne förändringar.
Tredje Art., lista och 2:dra §. §. biföllos
jemte förändringen. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
178°
Den a o JulL
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag-TJfskottets
den 17 dennes på bordet lagda Memorial
af den 1 3 nästföregående, rörande förändring
i Domstolarnes antal och organisation, ansåg
Uöglofl. Ridd. och Adeln någon annan åtgärd vid
detta ämne icke vid denna Riksdag böra äga
rum, än att Riksens Ständer skulle behaga förena
sig derom , att Lag-Comitéen, utan hinder
af något häröfver i förväg fattadt beslut, må
fortsätta Lag-arbetet , och sedan detsamma genom
trycket Blifvit underkastadt allmän granskning,
öfverlemna åt tillkommande Riksens Ständer och
Konungen att pröfva, antaga eller ogilla så väl
det fulländade Lag-verket, som grunderna för
detsamma. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Föredrogos och biföllos Allmänna Be«
svärs- och Oeconomie-Utskottets den 17 dennes
första gången upplästa Utlåtanden;
1:0 Öfver anmärkningar vid Utskottets Betänkande
af den 1 Juni om Gårdfari-handeln;
2:0 Öfver Majoren Ankarloos Memorial
rörande ändring i allmänna Enskiftes-Stadgan,
i afseende på delning af Skogsmark. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
o
S. D. Återremitterades Stats-Utskottets den 17
Juli på bordet laggda Betänkande af den 15
Juli
Den g o Juli*
17 21
Juli, i fråga om medels anslående för Svenska
Theatern. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Stats-Uts
skottets den 15 Juli afgifna och den 17 på bordet
laggda Betänkande , i anledning af Kongl.
Majus Nådiga Proposition angående understöd
för Hjelmare Slussverk.
Likaledes föredrogs å nyo och lades till
handlingarna samma Utskotts, äfven den 15 Juli
afgifna och den 17 på bordet laggda, utlåtande,
i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskottets
Betänkande om Löfås Silfververk. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco Utskottets
den 17 Juli på bordet laggda Meino ial
af den 13 nästföregående, i anledning af återremissen
af Utskottets MemoriaJ om Malmö Discont-Verks
utlåning i 3 proCents Reverser, blef
detsamma af Bidderskapet och Adeln bifallet med
den tilläggning,att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
måtte anhållas , det Hans Maj:t behagade
låta anställa laglig undersökning om Malmö Discon
l Di rections förhållande i afseende på berörde
Discont.Verks förvaltning. Ut supra.
Ex Protocollo
A- G, Silverstolpe.
1722
Den 20 Juli.
S. D. F öredrogos och lades till Handlingarna
tvärine Constitutions-Utskottets Memorial af
förlidne gårdag, det ena innefattande utlåtande
öfver Friherre Stael von Holsteins enligt 2 q §,
Riksdags-Ordningen gjorda anmärkningar emot
Herrar Stats-Secreterarne Grefve Mörner och
Friherre Wirsén; det andra med utlåtande öfver
Herr Landtinarskalkens vädrande af en Pro*
position i Plenum den 17 dennes.
^Likaledes föredrogs Constitutions-Utskottets
Memorial af fojdidne gårdag, rörande gjord åter.
remiss från det Högvördiga Prest-Ståndet af Utgkottets
Memorial den 13 Juli; hvilket förstnämnde
lades till handlingarna i hvad angar
frågan om anmärkningar emot ofvanbemälte Herrar
Stats.Secreterare; men upptogs och bifölls i hvad
beträffar redactions-förändringen i den af ConStituijons-Utskottet
gifne decharge åt Stats-Rådet,
de Fördragande och Jfonungens Rådgifvare i
Commandomål. Ut supra.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe,
S. D. Efter uppläsning af Kongl. Majits Nådiga
Skrifvelse till Riksens Ständer, af den 19 Jnli
1815, angående det af Norriges Rikes Storting
gifna enstämmiga bifall åt förslaget om Konungens
myndighets-ålder m. m., beslöts att den
skulle läggas till handlingarna och derjemte med
Constituuons-Utskottet communiceras. Ut supra.
Ex Proiocollo.
A. G. Sik 'erstolpe.
Den so Juli. * 1723
jS. D, lif!er föredragning af Expeditions? Utskottets
hemställan i Memorial af den 15 dennes,
om terminen för begynnelsen af nästkommande
Lagtima Riksdag, ansåg Höglofl. Ridderskapet
och Adeln densamma tjenligast kunna utsättas
till den 15 Januari 1820. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
Utdrag af Vrotocollct hållet hos Högv,
dr c st-Ståndet d. <2o Juli 1815.
S. D. Efrer ytterligare föredragning af LagUtskottets
förnyade Utlåtande, angående förändring
i Do mstolarnas anal och organisation,
fann Prest-Ståndet for godt att gilla sednare alternativet
uti berörde .Betänkande, Ut supra,
Ex Protocollo
J. U, Almqvist,
S, D. I ett sammanhang föredrogos Särskildta
Utskottets utlåtande öfver de inom Riks Stånden
gjorda anmärkningar emot Utskottets betänkande,
rörande den öfverklagade förlägenheten i allmänna
rörelsen, saint sarnipa Utskotts Memorial af
den 13 i denna månad, innefattande de Oeco-,
nomiska Ärenden, hvilka, i händelse de af Riksens
Ständer gillas, höra till Kongl. Majits nådiga
pröfning i underdånighet öfverlemnas, Efter
-
1724
Den 30 Juli i
ter öfverläggning härom blef sistberörde Memn,
lial af Prest Ståndet bifallet med följande undantag
och förbehåll, nemligen:
1:0 Att alla de delar häraf, hvilka röra
Bevillning och Consumtions afgifter, såsom tillhörande
Bevillnings-Utskottets yttrande och Riksens
Ständers afgörande, icke inneheg ipas under
detta bifall.
2;o Att Utskottets förslag till bestämd förhöjning
i Tullen för Caffe icke af Prest Ständeiblifvit
antaget; och
3:0 Att Utgifvaten af den föreslagna StatsOeconomiska
Journalen icke bör af Riksens Ständer,
utan af Kongl. Majit utnämnas och tillsättas;
och lät Ståndet i öfrigt bero vid Utskottets
Svar uppå de emot dess Första Betänkande gjorda
anmärkningar, anseendes Ståndet frågan, huruvida
införskrifning af Arrack må vara tillåten
eller icke, helt och hållet böra till Kongl. Majits,
egen Nådiga pröfning öfverlemnas. Ut supra.
Ex Profocollo
J, U. Almqvist.
S. 33. Sedan Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Vallöf]. Borgare-Ståndet nu förklarat att ber
malte Stånd icke funnit skäl att instämma uti de
tillägg, hvilka Prest-Ståndet och Hederv. Bonde-Ståndet
fogat vid deras bifall till Stats Utskottets
Betänkande rörande tillökning uti de Kongl,
och Furstliga Hofvens Stats Summor, beslöt PrestStåndet
för sin del att, med frångående af ofvau
berörde
-
Den go Julh
berörde tillägg , förblifva vid dess i allt Öfrigt
lemnade bifall till Utskottets nämnda utlåtande.
Ut supra»
Ex Protocollo
J. 17. Almqvisti
e
S. D. Återremitterades t
Till Stats• och Banco-Vt skotten:
dessa Utskotts gemensam ma och Banco Utskottets
säl skil ta Utlåtande, om Götha Canal ; samt
Till Allm. Btsvärs- och Oecon. Vtskottet;
dess Betänkande rörande sökt jemnkning i Extra
Röteringsskyldigheten. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V. Almqvist.
S. "D. Tnstämde Presf-Sfåndet uti den inom Höglofl.
Bidderskapet och Adeln samt Vällofl» Borgare-Ståndet
besiutade Berniss till StatsUtskottet
om anslående af arfvode föf Stats-f ommissarien
Widegren , i och for dess Stats-Utskottet
lemnade biträde. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V. Almqvist.
S. I). Föredrogs å nyo och bifölls Stats-Utskottets
Utlåtande angående ytterligare aflöning för
Riks-Siåndens Canzlier. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V. Almqvist.
172G
Den 20 Juli.
S. D. oedan tinder närvarande Riksmöte Kgtr
Majit i Nåder föreslagit och Riksens Ständer bifallit,
att Domfört antal Reda blöter i Hof-Rätf
mätte förmindskas ifrån 7 till 5; och Kongl.
Majit dessutom för göromålens mängd artse;t nödigt
*att Kongl. Götha tiof Rätt arbetade på 4
Divis! orter, men bemälte Hof-Rätt bestode af
endast 18 Ledamöter och 2me således felades,
för att utgöra fy a fullsutna Divisioner; så be*
slöt. i anledning af Högloft. Ridderskapéts och
Adelns inbjudning, Prest-Ståndet anmoda SfatsUtskottet
att för bägge dessa Ledamöter på Riks-*
Staten anslå nya löner. Ut supra.
Éx Protocollo
J. Li, Ahnqvist*
S, D. Efter uppläsande af Kongl. Majus Skrifvelse
till Riksens Ständer angående det af Norrigés
Rikes Stor*Ting gifna enstämmiga bifall åt Förslaget
om Konungens myndighets-ålder rn.m., gifven
Stockholms Slott den 19 Juli 1815; ansåg PrestStåndet
högstberörde Nådiga Skrifvelse bora med
Consfitutions-Utskottet cömmuniceras. Ut supra*
Éx Protocollo
J, U, Almqvist*
S. D. Uppå. ytterligare föredragning af Expeditions-Ufskottets
Memorial om bestämmande af
dagen till nästa Riksdags början, beslöt Prest
Ståndet
-
Den 20 Juli. 1727
Siandet för sin del att dertill utsätta d. 15 Januari
1820. Ut supra
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. X). I anledning af Höglofl. Ridderskapets och
Adelns uti Protocolls-Utdrag af den 17 i denna
månad gjorda inbjudning, fann Prest-Ståndet för
godt att instämma uti det beslut att Grundlagarne
vid omtryckningen och sedan de lagligen
gjorda förändringar uti dem blifvit intagna , må
alltid behålla sin Titel och sitt första erhållna
datum , jemte tilläggning af orden: med de sedermera
af Konungen och Riksens Ständer antagna
förändringar, samt att för öfrigt blott citationen
af titeln och datum,vare sig i Eder eller andra
officiella handlingar, alltid må anses derjemte
till sin kraft och verkan innebära denna tilläggning.
Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Utdrag af Vallöf. Bor gare-Ståndets
Protocoil, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 2o Juli
1815-
S. D. På samma skäl , som Högvördige PrestSlåndet
uti Protocolls Utdrag af denna dag yttrat,
fann äfven Borgare-Ståndet för sin del sig
icke kunna antaga Höglofl. Ridderskapets och
Adelns
1728
Den 20 Juli,
Adelns under den 11 i denna månad gjorda inbjudning
om tryckning å Riksdagskostnads-medlen
af Herr Friherre And. Cederströms Bevill»
nings-förslag med tillhörande värderings.method
och öfriga handlingar. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Vid förnyad föredragning af Bevillningsutskottets
den 16 Juli afgifna och den 17 på
bordet laggda Memorial, i anledning af anmärkningar
emot Betänkandet och förslaget till en ny
Bevillnings stadga, fann Borgare-St{jndet för godt
att bifalla Utskottets första förslag till Bevillnings-stadgan
med de förändringar, det sednare
Memorialet innehåller, utom hvad angår dels
4 Art. 3 §. 18 Mom. om tiden för Debet-Sedlarnes
utfärdande i Stockholm och Götheborg,
hvilka Städer Ståndet ansåg böra från det allmänna
stadgandet i detta hänseende undantagas,
dels ock 2 Art. 6 §. om det föreslagna frikännandet
från Bevillnings-afdraget å rentorna för
de 6 proCents Lån , Riksgälds-Contoiret uppburit,
hvilket frikännande Ståndet ansåg icke böra
äga rum; och skulle Respectiva Med - Stånden
vördsamt och vänligen inbjudas, att i dessa af
Ståndet gjorda förbehåll instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
. S. D.
Deri 20 Julli,
S. t). U ppl astes Stats-Utskottets inkomna Betänkande,
af den 18 Juli, och förslag till reglering
af åtskilliga omständigheter, hvilka aga gemenskap
n^ed Rikets Penningeväsende m. m.;
och blef detta Betänkande öfveflemtiadt till
Banco-Utskottet, med anmodan, att deröfver .skyndsamligen
sitt Utlåtande afgifva. Ut supra.
Ex Prötbcölib
Carl Magn. Robsahm.
S. j). 1 iil Svenska Läkare-Sällskapet, hvilket
genom dess Secreterare Herr Professoren och
Riddaren Trafvenfeldt låtit till Ståndet öfverlemna
ett antal exemplar af Ars Berättelsen orri
Sällskapets Arbeten under de förflutna åren ,
beslöt Borgare-Ståndet , att genom ProtocollsUtdrag
betyga sin tillfredsställelse öfver det nitiulla
bemödande för denna vigtiga vetenskaps
fullkomnande, sorn, Sällskapet Oupphörligt ådagalägger,
och siri aktning för den uppmärksamhet
Borgare-Ståndet nu af Läkare-Sällskapet erfarit;
Ut suprai
Ex Protocollö
Carl Magn. Robsahm
S. D. F öredrogos å ny o Särskildta TJlskottets
tinder den 15 Juli rneddeldta, samt sedan deri
17 på bordet hvilande ytterligare Utlåtanden *
innefattande:
1:0 Den del af Särskildta Utskottets under
elen 17 Juni afgifna Betänkande, sorn angår le
g.te Randet. 217. 218. Oecd
-
173»
Den 20 Juli.
Oeconomiska ärender, hvilka, i händelse de af
Biksens Ständer gillas, böra till Kongl. Majtts
Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemnas;
och
2:o en kort öfversigt af de anmärkningar,
som blifvit gjorda vid Utskottets förbemäldte
Betänkande af den 17 Juni, angående den öfverklagade
förlägenheten i allmänna rörelsen,
och om medlen till dess afhjelpande ; äfvensom
i sammanhang härmed å nyo upplästes Banco»
Utskottets den 4 Juli meddelta Utlåtande, i anledning
af Särskildta Utskottets nyssbemäldta Betänkande
af den 17 Juni, rörande de delar deraf,
som angå lane-bidrag från Riksens Ständers
Bank.
Med antagande af hvad Särskildta Utskottet
uti de ifrågavarande ämnen i öfrigt tillstyrkt,
förenade sig härefter Borgare-Ståridet angående
följande omständigheter, äfvensom att vid de till
Kongl. Maj:t i anledning deraf afgifvande underdåniga
hemställanden , följande borde iakttagas,
nemligen :
1:0 Att till Dess Nådiga godtfinnande helt
och hållet öfverlemnas, huruledes med rättigheten
till införsel af utländsk spannmål, samt tullafgifterna
på densamma, hädanefter kommer att
förhållas, till vinnande af sådana föreskrifter,
hvilka leda till ändamålet och bidraga till den
inhemska spannmåls - productionens förökande,
samt beståndet af Rikets öfriga näringar.
2:0 Att i anseende till Bränvins-tillverkningen
hvarom Ståndet redan fattat och särskildt
meddelat sitt beslut, det stadgande må äga rum,
att
Den 20 Juli.
sttt Utförsel aF bränvin hädanefter, äfven som af
säd, må vara tillåten i de fall, som Utskottets
Betänkande upptager^ såml att införsel af utländskt
bränvin alldeles forbjudes, äfvensom införsel
af utländska ölsorter.
3:0 Att, angående Victualiehandeln, då den
redan genom Riksens Ständers Beslut blifvit fri,
någön vidare åtgärd nu icke äger rum , än till
Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna > att i
anseende till Tull-regleringen på inkommande
Victualier sådana föreskrifter kunde vidtagas, att
den inhemska LadUgårdsskötseln och productiönen
deraf befordras.
4:0 Att Utskottet på ett beföihvärdt sätt
ådagälaggt nödvändigheten af activ handel samt
ett verksamt handhafvande utaf nu gällande förbud
emot införsel och förtullning af sådana mahufactur-
och slöjde-varor, som i Fäderneslandet
kunna åstadkommas , äfvensom att anhållna och
förbrinna dömda Utländska manufacttir varors7 försäljning
till cjvarblifvande i Riket må upphöra.
5:0 Att hvad Utskottet föreslagit, i anseende
till hampa, lin och ull, samt flera till beklädnad
eller andra behof tjenliga artiklar, äfvensom angående
insamling af horn, tagel, borst, hår och
lumpor gillas och antages.
6:0 Att i anseende till de Svenska Stenkolen
och den å desamma föreslagna Tullförhöjning
Ståndet vill sitt yttrande meddela, i sammanhang
med granskningen af Stats-Utskottéts
Betänkande om expoptätions-premier och publiks
lån m* m. för Skånska Stenkolsgrufvan.
7:0 Att
Den 2 o Juli.
7:0 Att genom lättade Tull-afgifter importen
af åtskilliga rudimaterie!' , hörande till de
inhemska Fabrikernas drift, befordras, och att
deremot Tull-afgifterna ökas på utländska dels
beklädnads dels förtärings-artiklar.
8:0 Att Ståndet med Utskottet instämmer
angående nyttan af Tull-Specialernas meddelande
genom Trycket i sammandrag vid hvarje
månads slut, äfvensom att confiscations-mål hädanefter
endast måga upptagas och afgöras vid
Ordinarie Domstolarna.
g:o Att till Kongl. Maj:t öfverlemnas, i
anseende till Tullstyrelsen och Bevakningen,
fatta de Beslut. Kongl. Maj:t i Nåder anser lämpliga
för ändamålet saint tili förekommande afi
Tullförsnillning; men att Ståndet anser betänkligt,
i underdånighet tillstyrka , det Tulljagterna
bemannas med Kronans Manskap och Befäl, äfvensom
Ståndet ej inser nyttan af Utskottets
Förslag om Tullbetjeningens försättande på så
kallad militairisk fot.
10:0 Att Ståndet med Utskottet instämmer
angående nödvändigheten a'f ändringar och förbättringar
i de rörande Vexel-handeln utgifna
Författningar, grundade på sednare tiders erfarenhet.
11:0 Att Ståndet förklarar sin önskan , det
sådana Författningar vidtagas mot yppighet och
öfverflöd, som pä ett nog kraftigt och afgöran e
sätt kunna bidraga till ett så stort ändamål, som
det. ifrågavarande, och hvilket roed Rikets styrka
eller vanmagt har ett oskiljaktigt sammanhang,
samt att till Kongl. Majit, med anledning af
Ut
-
Den so Juli.
*733
Utskottets Betänkande, i underdånighet heftiställes,
det Han i Nåder täckes i detta afseende
stadga hvad för Svenska Folkets behof, i
afseende på klimatets beskaffenhet, kan vara
lämpligt.
Med Utskottet instämmer Ståndet i öfrigt
till alla delar angående vigten och nyttan af en
Stats - Oeconomisk Journals utgifvande samt att
högre och lägre Embets-Verk erhålla Kongl.
Maj:ts Nådiga Befallning att meddela de handlingar,
hvilka for redactionen erfordras; och anser
Ståndet att den person, hvilken utgifvandet
af Journalen skall anförtros, bör väljas af samma
Nämnd, som innan Riksdagens slut utväljer Ledamöter
i Tryckfrihets-Comitéen, men att, i händelse
denna Journals utgifvare afgår innan nästa
Riksdag, dess efterträdare då af TryckfrihetsComitéen
nämnes.
Slutligen och beträffande inrättandet af ett
Riksens Ständers Låne - Contoir på Fastigheter
och om Magazins - Directionens förseende med
nödiga medel till upphandling af spannmål, anser
Ståndet, i afseende på det financiella i dessa
omständigheter, sig nu endast böra åberopa dess
under den 7 Juli medeldte yttrande, i anledning
af Banco-Utskottets förenämnde Betänkande dea
4 i samina månad, och det då gjorda förbehåll,
att sig vidare få utlåta, angående sättet och vilkoren
för sådana låne-biträdens meddelande, enär
Banco Utskottet med yttrande om det reglementariska
för Disconterna inkommit, äfvensom hvad
eonsumlions-afgifterna angår, Ståndet i sammanhang
-
JPen SQ Juli.
bang med Bevillnings - Utskottets Förslag till
allmän Bevillning sig deröfver yttrat.
Och skulle detta allt genom Utdrag af Protocollet
de Respectiva Med.Stånden vördsamt
meddela*. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S D. L emnade Borgare-Ståndet, vid förnyad
föredragning, sitt bifall till Allmänna Besvärs»
och Oeconomie-Utskottets sedan den 17 Juli på
bordet hvilande Retänkanden:
1:0 Af den 10 Juli, i anledning af niotio»
ner örn ändring uti Författningarna , rörande
Håll- och Gästgifveri skjutsen , samt om förhöj»
ning uti Skjutslegan m. m.; och
3:0 Af den 15 Juli, om ändring uti Ali»
manna Enskiftets-Stadgan om delning af skogsmark.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. IX Föredrogs Höglofl. Ridderskapets och
Adelns Protocolls-Utdrag af den 14 Juli, hvarigenom
Med-Stånden inbjudas att instämma i
Höglofl. Ridderskapets och Adelns beslut om
förändring af flyttningstiden för Tjenstehjon;
men Borgare-Ståndet fann för sin del icke skäl
att denna inbjudning antaga, utan förblef vid
Sitt i ämnet förr fattade beslut. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Den 20 Juli,
S. D. Återremitterades, i anledning af deremot
gjorda anmärkningar , Stats-Utskottets den
13 Juli afgifna och den 17 på bordet lagda Utlåtande
i fråga om medels anslående för Svenska
Theatern. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsohn*.
S, D. Remitterades till
Constitutions - Utskottet
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den 19 Juli,
i anledning af Norriges Rikes Stor-Tings Svar
på den föréslagna Riks-Acten mellan Sverige
®ch Norrige. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Efter uppläsning af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Protocolls-Utdrag för den 17
i denna månad, om Grundlagarnas titulerande
vid skeende omtryckning , och deras benämping
i eder och andra officiella handlingar, fann Borgare-Ståndet
för godt, att till alla delar instämma
uti det beslut Höglofl. Ridderska^et och
Adeln i dessa afseenden fattat. Ut supra.
Ex Protocollo «
Carl Magn. Robsahm>
S. ©
JJen 20 Juli.
o
S, D. A nyo föredrogs Banco-Utskoffets dea
17 Juli, pä' bordet laggda Memorial af den 13
i samma månad, i anledning af åferremiss å Utskottets’
Betänkande om Malmö Discont Verks
■utlåning i 3 proCents Reverser på gine månaders
förfallotid ; hvarvid, med bifall till förslaget
om en extra biträdes-summa från Banken
till Disconten af 100,000 R:dr intill 1816 års.
slut, Borgare-Ståndet, i följd af Revisorernes åt
Discont pirectionen redan meddeldta decharge,
fann all fråga om ansvar för Directionens föra
vältning till och. med 1814 års slut, samt förde
ifrågavarande Reversernas lifgifvande, böra;
förfalla, Eanco-Utskottet dock öppet lemnadt, att
om det reglementariska af Disqont-rörelsen i
Riket med särskildt utlåtande inkomma. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S, D„ Bi föllos Stats-Utskottets Betänkanden af
den 1 5 Juli, hvilka den 17 lades pä bordet och
nu her föredrogos, i anledning af Kongl. Majus,
."Nådiga Proposition, angående:
1:0 Utbetalningen af f. d. Kongl. Familjens
arf efter Högstsalig Hennes Majit Enke - Drott»
ningen; och
8:0. Understöd för Hjelmare Slussverk. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm*,
Den 2 o Juli.
*737
§. D. Ali /nanna Besvärs- och Oecnnomie-Ut*
skottets Utlåtande af elen 15 Juli, hvilket den
17 lades på brirdet, öfver anmärkningar vid Betänkandet
af den 1 Juni, örn yrkad inskränkning
Uti Gårdfari handeln, föredrogs nu å nyo ^varvid
Ståndet beslöt att bifalla det först afgifna
Betänkandet, med de förändringar det sednare
innehåller. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm. ,
S. D. T. ill afgörande föredrogs. Bag-Utskottets
den 13 Juli afgifna och den 17 på bordet lagg'a
Memorial , i anledning af Betänkandet om förändring
i Domstolarnes antal och organisation;
och biföll Borgare-Ståndet dervid , hvad Utskottet
alternativt föreslagit, att frågan i hela sin
vidd öfverlernnas till Eag-Comitéens ytterligare
bearbetande, i sammanhang med de andra delarna
af LagVerket och Rättegångs Ordningen,
så att Förslaget må kunna på enahanda sätt,
sorn de öfriga Bagprojecter , fullbordas och till
allmän granskning utgå. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm•
S. D. Då nu åter föredrogs Allmänna Besvärsoch
Oeconorpie-Utskottets Betänkande af deri 12
Juli, hvilket, den .14 lades på bordet , i anledning
af väckt fråga om medel till Svenska Klädes
-
Ben a o Juli,
des-Fabikernas upphjelpande, fann Borgare-Ståndet
, med afseende på de i Betänkandet förekommande
missledande grunder, och då ärendet
redan vid 1812 års Riksdag blifvit till Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemnadt, för godt
att Betänkandet alldeles afslå. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
Frotocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 2,0 Juli 1815.
S. D. Stats-TJtskottets sista Plenidag på bordet
laggda Utlåtande af den 15 Juli, öfver gjorda
anmärkningar vid Utskottets Betänkande, om
Eöfås Silfver-verk; samt Lag+Utsiottets hvilande
Memorial af den 13 innevarande månad, i an*
ledning af åtterremisser, uti frågan om Domstolarnes
antal och organisation , tog Hedervärda
Bonde-Ståndet åter under öfvervägande, och
fann dervid sig endast böra åberopa sina, i dessa
ämnen förut fattade beslut. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Särskildta Utskottets den 15 innevarande
månad afgifna och den 17 på bordet laggda
tvänne Memorial, det ena innefattande den del
Ben 30 Juli.
1739
Utskottets den 17 sisth Juni meddeldta Betänkande,
sorn innehåller de Oeeonomiska ärender,
hvilka i händelse de af Riksens Plöglofh Ständer
gillas, böra till Kongl, Maj:ts Nådiga pröfning i
underdånighet öfverlemnas, och det andra angående
de vid nämnde Betänkandei Riks-Stånden gjorda
anmärkningar, blefvo nu åter föredragne; hvarvid
Hedervärda Bonde-Ståndet, som under den 21
sisth Juni redan yttrat sina (ankar öfver Särskildta
Utskottets Betänkande af den 17 i samma månad
uti dess hufvudsakligaste delar, åberopade
hvad Ståndet då förklarat. Hvad det financielia
angår, hade Bonde Ståndet cornmunicerat
Betänkarxiet med Banco- och Stats-Utskotten och
ville deröfver närmare yttrande meddela, sedan
dessa Utskotts sluteliga utlåtanden inkommit.
Uti frågan om allmänna Magazins-inrättningen
skulle Ståndet fatta sitt Beslut , när Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- 13tskottet afgifvit Betänkande
i detta ämne. Och beträffande Bränvinsbränningen,
så vore, i anledning af sistnämnde
Utskotts Betänkande af den 8 i denna
månad, Ståndets Beslut derom redan fattadt och
hvarvid Hedervärda Bonde-Ståndet ansåg sig böra
låta bero, med öfverlemnande åt Kongl. Maj:t,
att i anledning häraf vidare i Nåder förordna
hvad som kunde nödigt anses. Men Utskottets
förslag, om utgifvande af en Stats-öeconomisk
Journal, fann Bonde-Ståndet skäligt till alla dess
punkter antaga, utom i den del, sorn angår utnämnande
af dess Suppleant, hvilket åt TryckfriV,
ets-Comitéen uppdrages.
Genom
1740
Den S 0 Juli.
Genom Proiocolls - Utdrag skulle de öfriga
Besptctiva Stånden härom ineddelas vördsam och
vänlig underrättelse. Ut supra.
Ex Protocollo
Oiof Werlin.
8. D. Upplästes Stats-Utskottets ankomne Memorial
af den 18 i denna månad, jemte dervid
fogade berättelse , angående verkställd Bevision
af räkenskaperna öfver erhållna subsidier; och
blef hvad Utskottet tillstyrkt i afseende på decharge
för vederbörande, hvilka med Förvaltningen
och Bedogörelsen deraf haft befattning,
af Hedervärda Boude-Ståndet bifallet. Ut supra,.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. X>. Stats-Utskottets den 19 Juli afgifna Memorial,
i anledning af Välluf!. Borgare-Ståndets
och Hedervärda Bonde-Ståndets anmodan, att föreslå
arfvoden för Ståndens Notarier och Cantzlister,
samt tractamente för Extra-Ordinarie CantZr
listerna, upplästes; och då något dervid ej var
att påminna, skulle detsamma tillställas Talman^
nen, att vidtaga den af Utskottet föreslagna åtgärd.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D.
Den 20 Juli»
1741
8. D. bed an Stats-Ufskottets nu ankomne Be»
tänkande och förslag af den 18 i denna manad,
till reglering af åtskilliga omständigheter, hvilka
äga gemenskap med Rikets Penninge-väsende
samt det större Creditivet och Discont rättigheten
i Banken för Kongl. Allmänna MagazinsInrättningen
och Riksgälds-Contoiret, blifvit uppläst;
beslöt Hedervärda Bonde-S’ändet, att här«
öfver infordra Banco-Utskottets Utlåtande, samt
ansåg sig dervid böra åberopa, hvad Banco-Utskottet,
i frågan om Lån af Banken å Fastigheter,
föreslagit och Ståndet bifallit, att dessa Lån
få till en tredjedel af Egendoms-värdet efter
1814 års Bevillnings-taxering, men ej till högre
belopp än 6,000 B.dr , beviljas; och skulle,
till dess detta Utlåtande inkommit, Stats-Utskottets
nu uppläste Betänkande blifva på bordet
hvilande. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin«,
6
S. D. Återremitterades Oeconomie och BesvärSUtskottets
den lo i denna månad afgifne, sista
Plenidag upplästa och då på bordet laggda Betänkande,
angående ändring uti hvad Författnin»
garne rörande Håll- och Gästgifveri-skjutsen stadga,
samt om förhöjning uti skjutslegan , årföljdt
af Bonde-Ståndets dervid gjorda anmärkningar.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
*74*
Den 2 o Juli.
S. D. Af de pä bordet hvilanda Handlingar
föredrogos åter Stat$-ZJt$kotiets Betänkanden, af
den 15 Juli:
1:0 Angående understöd för Hjelmare Slussverk
;
2:0 I frågan om medels anslående för Svenska
Rheatravna;
samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottets
den i2 innevarande månad afgifna Utlåtanden
i:0 I anledning af Kongl Majus den 24
sisth Maj aflåtna Nådiga skrifvelse till Riksens
Ständer, angående de af Hederv. Bonde-Ståndet
vid åtskilliga Riksdagar gjorda underdåniga ansökningar,
om förändrade bestämmelser, i afseende
på levererir.gen af hö oell halm ; och
2:o Beträffande väckt fråga om jemnkning
i den med de årliga- och Kungshästarna i sjette
Fögderiet af Upsala Rän skedda förvandling;
Dessa Betänkanden blefvo nu af Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallne. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin..
S. D. F rån Rag-Utsksttet hade ankommit, och
tapplästes dess Memorial af den 15 i denna månad,
i anledning af de, hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln samt Högvördiga Prest Ståndet,
gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande
j rörande Straffets skärpande för åverkan
å Skogsplanteringarna i Skåne, jemte dervid bifogadt
Protocolls-Utdrag,innefattande flera Redamöters
särskildta yttranden.
Heder»
Den se Juli.
Hedervärda Bonde-Ståndet, som i förenämnde
fråga redan fattat sitt beslut, ansåg sig dervid
böra låta ber» och förblifva. Ut supra^
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Bes
svärs- och Oeconomie Utskotts Betänkande af den
I sistledne Juni , rörande yrkad inskränkning uti
den åt Invånarne i en viss Trakt af Elfsborg*
Län förunnade rättighet att idka Gårdfari-handel,
jemte samma Utskotts Utlåtande af den 15
i denna månad öfver de hos samteliga RiksStånden
gjorda anmärkningar vid samma Betänkande,
hvilket Utlåtande, sista Plenidag, upplästes
och lades på bordet , blefvo nu åter föredragne,
dervid Bonde-Ståndet stadnade uti föl«
jande Beslut:
1:0 Utskottets Betänkande, i hvad det rörer
inskränkning i Borås och Ulricehamns Städers
Handels-rättighet i Uandsorterna , hvilket*
sträckt sig till alla tider på året, varder af Boil.
de-Ståndet bifallet , hvarigenom de öfverklagade
med Gårdfari-handeln förenade olägenheter för
Landet synas vara afhulpne, heldst Allmogens
Bese-rättighet är inskränkt till en viss tid a£
året, höst och vinter.
a:o Aldren, då resor i Gårdfari-handels
afsigt få företagas, anser Bonde-Ståndet böra bestämmas
till fyllda 21 år, då Lagen lemnar Mannen,
såsom myndig, full rättighet att sluta
köp och afhanulingar, och skyldighet, att för
sina gerniogar ansvara.
i?44
- Den 30 3ulU
3:0 Bonde-Ståndet anser det ötämpéligf)
att bestämma de Gårdfari-resandes antal till 300»
Det ina ankomma på deras fria vilja och behof.
Erfarenheten har visat, att de resandes antal va*
rit lämpadt efter behofvet , då det från 3,000, i
sednare tider, blifvit mindskadt till 600, och
derunder.
4:0 Stadgandet i 10 punkten af Betänkan1
det ogillas, heldst dert menliga följd deraf annars
skulle kunna uppstå, att Invånarne i Wes*
ter-Göthland, som årligen behöfva köpa Spann1
mål, ej skulle äga rättighet, att > i sådant afseende,
besöka nästgränsande Eän. I alla öfriga,
delar varder Betänkandet jemfötdt med Utlåtandet,
af Bonde-Ståndet g i 11 a cl t och godkändtä
hvarom de öfriga Respectiva Stånden skulle Vörda
samt och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Wedin.
S. D. Det af Stats-Utskottet den 15 innevarande
månad meddeldta på bordet hvilande Betänkande,
i anledning af Kongl. Majäts Nådiga
Proposition, angående utbetalningen af de, ef*
ter PJögstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningen ,
f. d. Kongl. Famillen i arf tillfallna fumrnor,
blef, vid ytterligare föredragning, af Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallet; hvarom vederbörande
skulle på vanligt sätt underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlirié
Deri 2 0 fidi.
S. fi. Lät Hedervärda Bonde-Ståndet sig åtri
föredragas, Eanco-Utskottéts deti 131 denna månad
afgiFna, sis a Plenidag på bordet laggda Utlåtande,
i anledning af gjorda anmärkningar vid
det Memorial och Betänkande Utskottet deti 6
sistlidne Maj meddelt* angående den af Malmö
Discont-Verk skedd® utlåning i 3 pröGertts Äeverser,
på 3 månaders förfallotid.
Efter öfverläggning härom, fann Hederin
Bonde Ståhdet för godt* i så måtto bifalla Utskottets
Betänkandej ätt Malmö Discont skulle
äf Banken erhålla den föreslagna sUmman Ett
hundradetusende E:dr, möt dert renta öch dé
Vilkor, som dervid blifvit af Utskottet fästade;
trien att hvad i öfrigt vöre anfördt léninades utåii
afseende. Ut supra,
Éx Protocollö
Olof Werlin»
S, D. Lfter uppläsande af Banco-Utskottets deti
i5 juli meddeldta, nu ankomna Utlåtande, i anledning
af väckt fråga j huruvida Bankens Inteckning
Uti Kungsholms Krönö-Brärtheri egendom
kiitide anses hinderlig för dé§s användande
till Cur- och Sjukhus ; fattö Hederv. BöndéStåndetj
att^ sedan Ståndet redan bifallit dennä
egéndoms inrättande till Sjukhus, vöre någor!
vidaré åtgärd i anledning äf detta Memorial
like nödig. Ut supra.
Ex Protocollö
Olof Werlin,
|.te JBandet*
Sig. S, Di
Ven 20 Julii
S. D. t öredrogs å nyo Allmänna Besvärs-och
Oeconomie-Utskottets på bordet hvilande Betänkande,
af den 12 innevarande, om inrättande
af Arbets- och Uppfostringshus för Dal-Allmogen
, hvarvid, och sedan Riksdagsmannen från
Dalarna Frost Lars Anderssons krifteligen upplyst,
hvad äfven öfrige Fuilmägtige från Kopparbergs
Län jemte Eric Ericsson från Orebro
Län och flere Ledamöter vitsordat, att sådana
inrättningar för Dal-Allmogen hvarken äro nödiga,
nyttiga eller i allmänhet verkställbara,
Bonde-Ståndet fann för godt, alt, på den grund,
att orten ej önskar den föreslagna inrättningen,
Utskottets Betänkande ogilla och afslå. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Efter uppläsande af Expeditions-Utslcottets
insända Förslag till Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Majit, rörande tiden
och sättet för Markegångs-Taxornas upprättande,
med mera, blef detsamma af Hederv. BondeStåndet
bifallet, med reservation i afseende på
de af Ståndet vid ärendets förehafvande gjorda
förändringar och tillägg. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Expeditions • Utskottets insände Förslag
till Constitutorialer för Riksens Ständers Justi
tiss»
-
Iben 20 fulu *747
tise-Ombudsman och dess Suppleant > Upplästes
Och godkändes. Ut supra.
Ex Protocollo
O/o/ Werlin.
S. D. linligt nii ankomne och uppläste Prötö*
colls-Utdrag förden 17 i denna månad, har Högh
Ridderskapet och Adeln inbjudit öfriga Riks1
Stånden, att ihstämrrta uti följande af Ridderska»
pet och Adeln fattade beslut:
1:0 Att Grurtd-Lagärné Vid deräs ömtryck*
ning, och sedan de lagligen gjorda förändring
gar uti dem blifvit intagne, alltid bibehålla sin
Titel och sitt först erhållne datum, jemte tilläggning
af orden t ”med de sedermera af Konun«
g en och Riksens Ständer antagne förändringar” i
samt att, för öfrigt, blotta citationen af Titeln
och Datum, vare sig i Eder eller andra officiella
Handlingar , alltid må anses derjemte tili
sin kraft och yerkan innebära denna tilläggning;
och
2:0 Att Stats-Utskottet skullé anmodas, för
tvänne nya Ledamöter uti Kongl. Götha HofRätt,
på Riks-Statén anslå löner
Uti dessa Beslut fann HederV. Bonde-Stån*
det för godt, att med Höglofl. Ridderskapet och
Adeln sig förena, Ut suprå.
Ex Erötocollö
©/o/ Wer lino
B. D,
1748
Den 20 Juli.
S. D. Remitterades till
Constitutions-Utskottet.
Kongl. Maj:ts i dag ankomne Nådiga Proposi*
tion till Rikets Ständer af den 19 i denna månad
, i anledning af Norriges Rikes Stor Tings
Svar på den föreslagne Riks-Acten, till bestäm7
mande af de genom föreningen mellan Sverige
och Norrige uppkomna Constitutionella förhållanden,
jemte Kongl. Maj:ts samma dag aflåtne
Nådiga Skiifvelse till Bikets Ständer, angående
det af Norriges Bikes Stor-Ting afgifna enstämmiga
bifall åt förslaget-om Konungens myndighets-ålder
m. m., samt de i denna Nådiga Skrifvelse
omnämnde Handlingar. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Upplästes följande ankomne Memorial
och Betänkanden:
från Constitutions-Utskottet af den 19 Juli:
1:0 I anledning af en, af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Eedamöter, i den form Riksdags-Ordningens
29 §. föreskrifver, anmäld anmärkning
mot Föredragande i Stats-Bådet;
2:0 Angående äskad förklaring af Constitutions-Utskottet,
hvarföre detsamma vägrat en
af sina Eedamöter att, i frågan rörande decharge
för Stats-Bådet, vid ETtskottets Memorial bifo- ■
ga ett särskildt yttrande m. m.
3*»
Den 20 Juli.
1749
3:0 Öfver Högvördiga Prest-Ståndets återremiss
af Utskottets Memorial, angående förrättad
granskning af Stats-Rådets Protocoll sedan
sista Riksdag; och
från Bevillnings-Utskottet af den 17 Juli:
Rörande det, i anledning af Herr Stallmästaren
von Törnes gjorda anmärkningar emot den calcul
, Herr Öfversten och Riddaren Drufva författat,
till vederläggande af bemälte Herr Stallmästares
Särskildta förslag till Allmänna Bevillningens
utgörande, af Herr Öfversten och Riddaren
ytterligare afgifna anförande, hvilket uti
ett särskildt bifogadt Protocolls-Utdrag medföljde.
Vid dessa Memorial ansåg Hedervärda
Bonde-Ståndet ingen åtgärd äga rum; utan blefvo
desamma laggda- till Ståndets Handlingar.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
Uppläst hos Samtliga Riks-StSnden den 20 Juli',
Vi efterskrifne Svea Rikes Ständer, Grefvar,
Friherrar , Biskoppar , Ridderskap och Adel,
Presterskap, Borgerskap och Menige Allmoge,
sorn härstädes å Allmän Urtima Riksdag äro församlade,
gore veterligt; att sedan till följe af
hvad Regerings- Formens 9b och g7 §. §. samt
i öfverensstämmelse dermed Riksdags - Ordningens
0 3 §• stadga , de af Oss utsedde Electorer
sammanträde till väljande af Vår Justitias Ombuds
-
lim 3 o JulU
budsman, och dertill i vanlig ordning å nya
blifvit kallad Commendeuren med Stora Korset
af Kongl. Vasa-Orden, Friherre L. A. Mannerheim;
sa vele Vi, genom detta Vårt öppna ConStitutorial,
hafva förordnat honom , Friherre L. A,
Mannerheim, att vara Var Justitite Qmbusman
hvarvid hoftom åligger, att stalla sig till efter^
Rättelse Biltets Grundlagar och Laga stadgar,
jemte den af Oss under den 37 Februari 1810-  särskildt utfärdade Instruction , och kommer han
att åtnjuta de löningsvi Ikor och öfriga förmåner 3,
som Vi för detta Embete anslagit. Till yttermera
visso hafva Vi detta underskrifvit och
med Våra insegels undersättande bekräftat, som
skedde i Stockholm dea 30 Juli 1815.
Få Bidd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J, A. Lindblom ,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets,
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talcan,
På Bonde-Ståndeta
vägnar
Lars Olsson,
m v. Talman.
Uppläst;
Den 2 o Juli.
*75*
Uppläst hos Samtliga Riks-StSnden d. 20 Juli;
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af åtskilliga inom Riks Standen
väckta motioner, hafva Riksens Ständer tagit under
pröfning, så väl de hittills gällande grunderna
för Markegångs Taxornas upprättande, som
förhållandet af den granskning af dessa Taxor,
som blifvit Riksens Ständers Justitia? Ombudsman
anbefalld, samt slutligen åtskilliga förslag
till jemkning i de Tionde och Rentegifvare mot
Indelningshafvare och Rentetagare åliggande skyldigheter.
Efter noga öfvervägande, hafva i afseende
härå Riksens Ständer stadnat i det beslut,
att till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla följande deras underdåniga önskningar
:
1:0 Som det stadgande, hvilket, efter Riksens
Ständers underdåniga anhållan, Eders Kgl.
Maj:t under den 16 September 1812 i Nåder
täckts utfärda, att Konungens Befallningshafvande,
hvar för sitt Eän, skulle, vid Markegångarnas
upprättande och expedierande , insända
ett exemplar deraf till Riksens Ständers Justitia?
Ombudsman, på det han i vanlig väg
skulle kunna deruti söka någon möjligen nödig
ändring, finnes, på sätt ej mindre af flera blifvit
yrkadt , än i Justitite Ombudsmannens Embets-Berättelse
af år 1814 blifvit erinradt, inedföra
åtskilliga, enligt Riksens Ständers öfvertygelse,
ganska betydliga olägenheter, genom det
dröjsmål mellan hvar och en Markegångs Taxas
upprättande och kuDgörandet af de rätteligen gällande
-
Hen 20; Juli.
läntse Markegangspriser, hvilket nödvändigt m§-  ste inträffa, enär åtmindstope för de flesta Län
en kortare tid än (vänne månader svårligen lärer
kunna vara tillräcklig för Mavkegångs.-TaKQrnas
insändande till Justitia Ombudsmannen,
författandet osli expedierandet af hans anmärkningar,
deras utställande till communication med
vederbörande, sorn. Taxorna upprättat, 'insändande
af dessa personers förklaringar * målens föredragning
i Kammar-Collegium, och kungörandet
af be.mälte Ooflegii beslut, hvilket dröjsmål åstadkommer
icke allenast den högsta osäkerhet
för alla de Rentegifvare och Rentetagare , hvilka
med hvarandra uppgöra liqvid örn Rentepersedlarna,
imellan, terminerna för Markegångs-Taxans,
upprättande och för dess slutliga pröfning
f Rammar Collegium , under hvilken tid a alla
ställen Thomaedag eller den dag, då tillsägelsen
pm Rentepersedlarnas, leverering in natura eller
utgörande efter Markegång , samt å många orter
jem väl den 3 5, Februari eller Ievereringsdagen
nu infaller, utan äfven en särdeles oreda för
fJppbörds-Verket, h.eldst antingen DebiteringsLängderna
mäste i de delar ,, sorn blifvit af Karnmar-ColIegiurn
ändrade, rättas och omskrifvas, eller
ock i fall med debiteringen skulle uppskjutas
intilldess Kammar-Collegii beslut blefve kungjorde
, i vidlyftiga Fögderier svårligen torde.,
kunna medhinnas, att inom uppbörds årets slut
Upprätta behöriga Uppbörds-böcker, efter dera
indrifva utsi; v hl erna och för desamma redovisa
alltså,, och då ej mindre alla dessa olägenheter
%ypas, Riksens Ständer vara vida större, än den,
h^tta.
Hen 2 o Juli,
*753
syfta man ansett af Justifiae - Ombudsmannens
gi anskningsratt kunna uppkomma, och denna åsyftade
nytta, bestående i en billig jemkning af
"Varupriserna i alla Rikets provinser icke någonsin
lärer kunna vinnas, hvilket Justitiae Ombudsmannens
sednaste Embetsberättelse nogsamt bevisar;
och enär härtill kommer att de p..is , som i
Markegång» •Taxorna utstakas, synes endast angå,
Rentetagare och Rentegifvare, samt följaktligen ,
efter Riksens Ständers tanka, icke böra öfverklaga»
af någon annan än den, hvars rätt derunder
beror, få Riksens Ständer i underdånighet
anmäla sin önskan , det Riksens Ständers JustitiagOrnbudsman
må ifrån den åt honom uppd.agna,
befattning, att göra erinringar vid MarkegångsTaxorna,
helt och hållet befrias*
2:o, På det alf möjlig skyndsamhet mått©
kunna, iakttagas med rätta Markegångsprisela bestämmande
vid de tillfällen, då klagan öfver
Markegångssättningen kunde komma att föras, få
Riksens Ständer i underdånighet föreslå, att, så
»nart Markegångs-Taxan blifver upprättad, kungörelse
derom måtte ske i alla kyrkor inom
Ränet, hvarest Gudstjenst då hålles , å den första
eller andra Söndagen efter den dag Markegången
sättes, och i afseende på de Socknar,, der
Gudstjenst icke hvarje Söndag förrättas, sålunda
förhållas, att Eders, Kongl. Majus Befallningshafvande,
i den af honom utfärdande kungörelsen,
angående dagen för de till Markegåogssätttiingen
utsedde Deputerades sammanträde , utsatte
å hvilken Söndag Markegångs-Taxan komjpe
att publiceras inom den Pastoratets, kyrka.
hvar
-
1754
Den 20 Juli.
hvarest Gudstjenst först blifver hallen , hvarefter
de besvär någon Rentegifvare eller Rentetagare
öfver Markegångs Taxeringen skulle vilja
anföra inom femton dagar efter kungörandet i
den Socken eller i någondera äf kyrkorna inom
det Pastorat der den klagande är boende, böra
vara ingifne å Tands-Contoiret , och Eders Kgl.
Majus Befallningshafvande förbunden, att den
första, eller då det ej'möjligen kan medhinnas,
aldrasist den andra postdagen efter det Besvären
till Tands Contoirel inkommit, dem, jemte
sitt utlåtande, till Kammar Collegium öfversända,
inom hvilken tid äfven de anmärkningar
böra vara till Tandshöfdinge-Embetet ingifna,
sorn, i afseende på Eders Kongl. Majus och Kronans,
samt vederbörande fromma stiftelsers talan,
möjligen kunde behöfva anmälas, och hädanefter
synas böra endast af Tands Contoiret få
göras. Efter allt detta skulle Kammar Collegium
åligga , att inom fjorton dagar sedan besvären
dit inkommit, dem afgöra och expediera
till Konungens Befallningshafvande , sorn böra ,
å den första eller andra Söndagen efter det Collegii
beslut ankommit, låta detsamma i alla Tänets
kyrkor hvarest Gudstjenst då- förrättas, och
i de öfriga kyrkorna vid första Gudstjenst derefter
kungöra; börandes all annan granskningsoch
piöfningsrätt af Markegångs Taxorna än den
här föreslagna, alldeles försvinna.
3:0 Riksens Ständer äro fullkomligen öfvertygade,
att det med flyttningen af tiden för
Markegångssättningarna åsyftade ändamål, nemligen
att de i orten under året allmänt gångr
bara
Den s o Juli.
1755
bara priser må kunna hinna vara stadgade innan
denna förrättning skedde, sär eles i anseeri"
de till spannmålen , icke mera säkert kati vinnas
nu, då Markegången sättes i December månad
, än tillförene då den sattes i November,
lieldst erfarenheten utvisar, att i någondera af
dessa månader årets rätta varupriser icke pläga
fullkomligen hafva stadgat sig. Häremot anse
de högst angeläget, att en så lång tid bestämmes
imellan dagen för Markegångssättningen och
för den, då ^Löntagare och Rentegifvare böra
lemna hvarandra tillsägelse om tionden, afraden
och öfriga rentan skall antingen in natura eller
med penningar utgöras, att, äfven i de fall då
besvär blifva öfver Markegångssättningen anförde,
ej allenast desamma kunna hinna vara af
Kammar-Collegium pröfvade, utan ock hemälte
Kongl. Collegii beslut hinna till vederbörandes
efterrättelse allmänneligen kungöras, innan terminen
för tillsägelsen om sättet att utgöra rentorna
infaller. Riksens Ständer anhålla derföre,
till vinnande af denna gagneliga ordning, så
väl att, med ändring af Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Förordning af den 1 October 1810, tiden
för Markegångssättning måtte, i likhet med
hvad 6 §. i Förordningen af den 22 Juli 1803
utstakar, bestämmas till någon dag i Nov. månad
innan den 5 , och att Författningarnas föreskrift,
rörande tiden för Rentetagares och Rentegifvares
ömsesidiga tillsägelse till hvarandra, i så målto
ändras, att denna tid framflyttas från Thomaedag
till Januari i Vester-Norrlands, Vesterbottens,
Jemtlands och Norrbottens Fän inom den
fem*
j75&
T)en a 0 Juli.
femtonde , och i de öfriga Eänen inom den 5
i samma manad.
4:0 Då hufvudsakligaste ändamålet ined
Markegångs-taxering måtte vara, att priset å de
deri inbegripna persedlar bestämmes så oväldigt
sorn någonsin möjligt är, och den öfvertygelse
en hvar bland dem Markegångs priserna angå ,
vare sig Rentegifvare eller Rentetagare, bör
vinna derom, att honom all rättvisa vederfarits,
ofelbart erhåller det starkaste grundfäste, i det
fall då han med säkerkerhet kan påräkna, att lika
många med honom sjelf i enahanda belägenhet
varande personer, som da, hvilka af Markegångstaxeringen
haft ett motstridande interresse, vid
O '
samma taxering varit tillstädes och bevakat hans
lätt, i hvilka händelser billighetens fordringar
visserligen närmast uppfyllas, om jemvigten göres
fullkomligen lika ä ömse sidor, önska Riksens
Ständer i underdånighet, att det stadgande
i 3 §. af 1734 års Nådiga Resolution på Allmogens
Besvär, att hälften af de Deputerade vid
Markegångssättningarna höra vara Räntegifvare
och hälften Rentetagare, måtte på sådant sätt
upplifvas, att, å alla ställen, der det med iakttagande
af de uti Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Förordning af den 1 October 1SI0 i öfrigt bestämde
grunder sig göra låter, sådant måtte var-'
da verkstäldt.
5:0 Ehuru Riksens Ständer nogsamt inse
nyttan af den föreskrift i Kongl. Brefvet af den
a6 December 1774 och åtskilliga sednare Författningar,
att pris-couranter, sorn af Kronofogdarna
blifvit underskrifna samt. af bosatta och
inom.
Dm 20 Juli.
1757
inom Häradet boende trovärdiga män -bestyrkte
böra till Konungens Befallningshafvande insändas
och, vid Markegångs-Taxornas upprättande*
jemte Torgprisen i öfvervägande tagas, likväl
och som dessa pris-couranter upprättas af Rentetagare,
och torde vara af mycken nytta om äfven
Rentegifvare finge uti samma pris couran»
ters upprättande deltaga; alltså anse Riksens
Ständer sig till Eders Kongl. Majus närmare
godtfinnande böra framställa det förslag, att vid
Sockenstämma inom hvarje Församling en eller
tvänne af Socknens Eedarnöter borde väljas, för
att jemte Kronofogden stadga det pris, som för
Häradet i pris-couranten till Markegångssättningen
iakttages; hvilket pris alltid bör vara medium
af de priser Sockne-Fullmägtiga, hvar för
sin Socken såsom derstädes gångbara uppgifva ;
att , till besparande af allt för många resor för
Allmogen, pris-couranternes upprättande må anställas
å Tingsstället, vid samma tillfälle som
Deputerade till Markegångssättningen väljas ,
hvarvid Kronofogden bör i sådant afseende vara
tillstädes; hvarjemte Riksens Ständer förklara att
Kronofogden ej må vara af något inskränkt i
sin rätt, att sin tanka om de rätta gångbara priserna
yttra, eller ätt , om han blifver af annan
mening än Sockne Fullmägtige, densamma särskild
' författad till Konungens Befallningshafvande
och Markegångs-taxeringsmännen insända,
för att vid Markegångssättningen , äfven så väl
sorn Torgprisen, i öfvervägande tagas.
Äfvenledes få Riksens Ständer för Eders
Kongl. Maj:t framställa den underdåniga önskan,
att
i75§
Den 20 Jutu
att Eders Kongl. Maj:t i Näder matie täckas ätt*
befalla, det pris på ali slags blandsäd, som i
JLänet brukas , må utsättas i Markegångs - Taxorna.
I afseende på ytterligare påyrkade ändringar i
hvad Författningatne rörande tionde- och af*
rads spannmålens utgörande, forslande eller lösande
nu innehålla, hafva Riksens Ständer dervid
ej ansett sig hos Eders Kongl. Maj:t böra
tillstyrka något annat , än att, då Tionde- och
Rentegifvares både rättigheter och skyldigheter
emot Rentetagare böra vara alldeles jemlika
med de sistnämndes emot de förra , det stadgande
i 1803 års Kongl. Förordning, att när
Tiondegifvaren för tionden och Rentegifvarerl
för afiaden icke vill erlägga betalning efter Markegången
med den i nämnde Förordning utstakade
förhöjning, utan tillsäger att han spannmålen
in natura vill leverera , han må vara förbunden
forsla tionden högst 8 mil i Svea Och
Götha Riken, och 10 mil i Vesterbotten och
Norrland, och afraden till bostället, eller, då
Indelningshafvaren med sådant icke är försedd,
till annat anvist boningsställe inom ett lika afstånd
från Rentegifvarens hemvist, så att det
måtte blifva jemkadt och bragt till full jemlikhet
med föreskriften om Tionde- och Rentegif;varens
skyldighet att forsla spannmålen, när deri
af Tionde- och Rentetagaren fordras, och således
att spannmålen, äfven i de här ofvan förstnämnde
fall, aldrig må kunna äskas till forslande
längre än högst 6 mil inom Svea och Götha
Rikert, samt inojn Vesterbotten och Norrland
Dm 2 • Juft,
1759
högst 8 mil fran Tionde* och Rentegifvarens
hemvist.
Dä genom inhämtade upplysningar Riksens
Ständer funnit, att icke allenast den bästa methoden
för de mängahanda särskilta persedlarnes
sammansläende är svar att uifinna, utan ock
att ett sådant sammanslående å många orter skulle
strida emot de skattskyldiges egen vilja och önskan,
samt att bibehållandet af de flera smärre
persedlarna synes bidraga till både Rentegifvaresoch
Rentetagares förmon vid lösandet, enär Mar*
lcegångs-priset å en persedel kan ersätta hvad genom
detsamma å en annan möjligen skulle kunna
lända till förlust; hafva Riksens Ständer ansett,
att utgörandet af Jordeboks rentan efter fyrfaldiga
benämningssätt måtte åtmindstone tills
vidare få blifva oförändradt, men likväl att vid
dessa renfors erläggande böra iakttagas, det endast
den eller de persedlar som i orten utgöra
hufvud-rentor, böra efter Rentetagarens, äfvensom
Rentegifvarens åstundan få, antingen in natura
levereras eller med penningar efter Markegången
lösas, alldeles på sätt som angående
Tionde- och Afrads-Spannmålen är föreskrifvet,
hvaremot alla de mindre persedlarna, och i synnerhet
de som antingen icke utan svårighet kunna få
inköpas eller endast i brutna stycketal utgå, alla böra
af Rentegifvaren ovilkorligen lösas efter det i
Markegångs-Taxan fastställda värde, utan rättighet
för Rentetagaren att dessa persedlar in natura
utfordra; och för att bringa den, i afseende
på bestämmandet af skillnaden mellan hufjwd-rentor
»ela smärre persedlar oundgängeliga
»r
-
X)en 20 Juli.
urskilning i verkställighet, synes Biksens Statia
der deri Författning lämpligast böra vidtagas,
att vid nästa Maikegangs-taxering, Landshöfding
garne mä tillkalla så många Rentetagare ellef
Bentegifvare, att de, så vidt sig göra låter, Utgöra
ett lika antal med Taxerigsmähnen och tillsammans
med dem komma att till hälften bestå
af Bentegifvare och till hälften af Rentetagare;
hvarefter alla dessa Deputerade , under
XandshÖfdingens ordförande, böra företaga sig att
föreslå så Väl skillnaden imellan ifrågavarande
rentepérsedlar, sorn ock huruvida och på hvad
sätt någon förvandling af de smärre persedlarna
skulle kunna träffas, hvilket allt sedermera, jemte
det dervid hållna Protocoll, borde till E lers Kgi*
Majits Nådiga pröfning och afgörande insändäs>
Biksens Ständer förlita sig derpå, att sedan Eders
Kongl* Majit derefter i Nåder bestämt skillnaden.
imellan de persedlar , som, inom hvarje
X;än, borde såsom hufvud-rentor oclf smärre rentepersedlar
anses, denna skillnad ej allenast lärer
komnja att gälla för älla år, så länge Tfpp»
börds Verket förblifver i dess härvarande tillstånd,
utah ock årligen i hvarje Läns Marlégångs
Taxat utmärkas.
Beträffande de Kronan behållne eller af
henne åt Indelningshafvare eller andra öfverlåtne
Bentedagsverken, anse Biksens Ständer de
sammas bibehållande i det skick, hvari de, genom
Kongl. Circulaire-Brefvet den 8 Mars 1775 och
Kammar-Collegii Kungörelse den 5 Mars 181I
kommit, vara öfverensstämmande med rättvisa
och billighet, samt icke kunna hvarken Rente
gifvaree
-
Den 20 Juli.
gifvårés eller Rentetagares rätt förnärma; likväl
ined sådan ändring i de nu gällande Författningar,
att dessa dagsverken icke måtte kunna fordras
iri natura utgjorde ifrån andra Rentégifvare
äii dem , som bo inom en rnil hära det
boställe eller hemman, dit rentfedagsverken enligt
Författningarna äro anslagna; börandes de
längre bort bofehde Rentégifvare vära icke alleriäst
berättigade, utan äfven skyldige att särnmå
dagsverken efter Markegångspriset lösa; men i
afseende på dagsverken af de inom en mil bo«
ende Rentegifvarne böra de samma få göras eller
fordras iri bätilia, efter soto vederbörande
derom öfverenskomma, och för uppsägning a£
dem enahanda föreskrifter gälla, söm i anseende
till spänr.rnålen och hufvud-röntörnä ärö stadgade.
Slutligen få Riksens Ständer hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Rentégifvare
må förklaras berättigade, ätt vid Spanninålens
leverering å det anvista stället, med sig
taga tvänne öjafvige rhän, hvilka, i händelse
vid erhottägandét af Rentetagaren eller hans ombud
, sorn alltid borde vara tillstädes, stridighet
imellan denria och Rentegifvaren skulle angående
spannmålens duglighet uppstå , borde derom
lemna deras utlåtande, och i händelse Rentegifvaren
eller mottagaren dermed icke åt nöjd és, ett
prof af en half kappe af den casserade spann,
målen aftaga, samt i en väl förvarad påse elier
säck inlade, genast försåge den med emottagarens
och några af de öfriga närvarandes sigiller
och anteckning utanpå om cassérandet, hvarefter
5-e Bandet. 3 21.. 2%%. detta
i76s
Den a o Juli.
detta prof genom Rentegifvarens försorg inom
en kort tid må insändas till Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande , på det, sedan detsamma
blifvit af honom å Lands-Contoiret brutet och
skärskådadt, han må kunna parterna imellan lagligen
skilja; med påföljd för Renteragaren, att,
om spannmålen af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
finnes antaglig, ersätta Rentegifvaren
all hans kostnad och skada. Det i aldre
Författningar gifna förbud för Rentetagare, att
anvisa Rentegifvarne till sådana levereringsställen
, dit man icke annorlunda än på obanade och
okända vägar färdas kan, få Riksens Ständer i
underdånighet anhålla, måtte förnyas, och öf-verträdelser
deraf alfvarligen beifras.
Hvilket allt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning i underdånighet underställes.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underclånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
11. Schwan,
li. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindhlom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Uppläst
Den a o Juli.
1763
Uppläst hos Samteliga Riks-Ständen dea 20 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer liar af flera delägare
i Dannemora Bergslag anmälan blifvit gjord rörande
dem, i deras tanka, obilligt påförd Bevillning,
i anledning af Eders Kongl. Majrts dem
i Nåder, under den a a Juni 1814) gifna Resolution,
af innehåll att de vid nästpåföljande Riksdag
skulle äga sin talan till efterräkning af restitution
fri och öppen från och med år 1813,
af den högre Bevillning de ansett sig hafva
utgjort.
Då Riksens Ständer ansett stadgandet i go §.
Regerings-Formen vara för dem hinderligt, att
med detta ärende taga befattning, hafva de dock,
i betraktande af de synnerliga skäl, hvilka i det
rörande detta mål ingifna Memorial finnas anförde,
beslutit att åt Eders Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemna, att på vederbörandes
underdåniga anmälan meddela den åtgärd , i afseende
på den Dannemora Bergslag påförde Bevillning
, som , 1 jemförelse med hvad af andra
Brukstillverkningar erlägges, Eders Kongl. Majit
i Nåder täckes pröfva billig.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigstc
tjenare och undersåter
rå
X764 Ben 20
På Riddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t. I.andtmaiskalk.
Pä Rorgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan.
h. t. Talman.
Juli.
Pä Prest-StåndetS
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
Pä Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks-Ståndea den 20 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Skrifvelse till Stats Utskottet
har Eders Kongl. Maj:t till öfvervägande åt Riksens
Ständer framställt, hvad som till förbättring
i Fjerdingsmans vilkor kunde vara tjenligt att
vidtaga. Då efter pröfning af de handlingar, som i
målet i Nåder blifvit aflemnade , Riksens Ständer
funnit, att förhöjning i aflöning för dessa Tjenstemän
vo e billig och nödig; men vid frågan
om jemkning i Fjerclingsmännens lönings-vilkor
till likhet i allmänhet, de ansett densamma
böra ankomma pä den reglering i det hela af
Styrelse-Verkens organisation i alla de grenar,
hvartill, innan nästa Riksdag , enligt Riksens Ständers
underdåniga anhållan, förslag lärer komma
att utarbetas, hafva Riksens Ständer beslutit,
att imellertid de Fjerdingsman, sorn åtnjuta penningelön
, eller ock sakna all vedergällning, må
årligen undfå 10 R:dr hvardera, inberäknadt
hvad de förra nu i contant uppbära. Då beloppet
-
Den 20 Juli. 1765
loppet af en sådan provisionel tillökning likväl
icke nu kan utrönas och bestämmas, få Riksens
Ständer till Eders Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemna att i Nåder lata vidtaga den åtgärd,
som fordras till verkställigheten häraf, samt af
öfverskott och besparingar på Stats-Verkets inkomster
och utgifter anordna den härtill erforderliga
mindre betydliga summa. Fjerdingsraännen
synas derjemte Riksens Ständer i allmänhet
böra åtnjuta befrielse från inqvartering
och Kronoskjutsning för den hemmansdel de
hebo och bruka, dock ej för mer än \ mantal.
Hvilket allt Riksens Ständer i underdånighet få
Iros Eders Kongl. Majit anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd, och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner , J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
Ii. Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman», n. v. Talman.
Uppläs*
1766
Den 20 Julu
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 20 Juli»
Stormägtigste Allernådigste Konung;
I anledning af hos Riksens Ständer gjord
anmälan rörande åtskilliga olägenheter som åtföljt
verkställigheten af Kongl. Förordningen af
den 2 Februari 1807 angående Enskiften, få
hos Eders Kongl. Majit Riksens' Ständer i underdånighet
förnya deras vid Riksdagen år.1809
och 1810 gjorda underdåniga anhållan, det Eders
Kongl. Majit i Nåder måtte låta föranstalta, att
så skyndsamt som möjligt är, de, så väl för
Storskiften, som Enskiften, i allmänhet gällande
Författningar måtte varda öfversedde, på det de
samma må i de delar deraf, som för vissa orter
erfordras, rättas och förbättras , samt då detta arbete
blifvit fulländadt, detsamma måtte till Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning i underdånighet
blifva aflemnadt.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
undeidånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
J. yf. Lindblom,
n. v. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
På
Den 20 Julu 1767
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks.Stånden den 20 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit vackt
om organisation af en Comité, som borde få sig
uppdraget, att utarbeta förslag till en allmän ny
reglering af Statens Embeten och Tjenster, Tjensters
indragande, Tjenstemännens löningssätt och
pensionerande samt befordrings-Iagarnes förbättring;
och få Riksens Ständer nu i underdånighet
öfverlemna deras i anledning deraf fattade
beslut.
Riksens Ständer få till upplysning i detta
amne anföra, att sedan vid Riksdagen här i
Stockholm 1809 och 1810 fråga blifvit väckt om
en ny reglering af Rikets Styrelseverk, och Riksens
Ständer, enligt To §. Riksdags-Beslutet af
den 2 Maj 1810, bestämt 2:ne belöningar för
de bästa Förslag , som dertill kunde gifvas, en
Comitée skulle af Eders Kongl. Majit i Nåder
förordnas att utarbeta planen i detta ämne;
så hafva Riksens Ständer vid sista Urtima
Riksdag i Örebro, efter e>hållen del af ett
förslag, som i berörde hänseende blifvit aflemnadt,
tillika med den i Nåder förordnade Comitéens
yttrande ej mindre deröfver, än hvad
härom i öfrigt förekommit, uti underdånig Skrifvelse
-
På Bonde-Ståndet*
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Den 2 o Juli.
veise den 18 Juli 1812 anhållit, att då berörde
Comité både saknat tid och ledighet från andra
embetspligter , att kunna ingå i den utförligare
behandling af sitt uppdrag, som ämnet fordrat,
Eders Kongl. Maj:t till utarbetande af en fullständig
plan för en enklare, säkrare och redigare
samt mindre kostsam förvaltning af Rikets allmänna
Arender, äfvensom en förutgående nödig
granskning och utgallring af utkomna mångahanda
mer och mindre till tidehvarfvet lämpliga
Oeconomiska Författningar och äfven bestämmandet
af gränsen imellan de Juridiska och Oeconomiska
angelägenheterna, i Nåder täckts tillförordna
en särskildt Comité, bestående af några
om de åtskilliga Styrelseverken kunniga och
i allmänna hushållningen erfarna samt för nit och
arbetsamhet kände män , de der , under ledighet
från an ra befattningar och obehindrad tillgång i
de Allmänna Verken samt rättighet till det biträde
derifrån, somför arbetets skyndsammare befordran
kunde finnas nödigt, skulle äga att, utan hinder
af gällande Ragar och Författningar, föreslå sådana
Oeconomiska stadganden samt den ordning för
de Allmänna Arendernas behandling i dessa
delar , som med Rikets närvarande skick och
förhållanden bäst kunde instämma; och detta allt
med iakttagande af redan gifven föreskrift , att
all möjlig förkortning i arbetet jemte inskränkning
i Embets- och Tjenstemäns antal ovilkorligen
förenades, med ordning, skyndsamhet samt
enskild och allmän säkerhet vid arendernas handhafvande
, samt till bestridande af kostnaderna
för verkställigheten häraf, anslogo Riksens Ständer
-
Den go Juli.
1769
$er 3,000 R:dr årligen till nästa Riksdag, och
anhöllo i underdånighet, att i fall denna summa,
i anseende till arbetets vidlyftighet, funnes
otillräcklig, Eders Kungl. Maj:t i Nåder täcktes,
utaf öfverskotterna på Riks Statens Inkomst-titlar,
låta förskjuta det, sorn vida.e kunde erfordras.
Som denna Comité ännu icke blifvit tillsatt,
men ökade anledningar tillkommit för den
önskan , att ifrågavarande reglering snart ma
blifva företagen och beredd, hvarigenom Embets-
och Tjenstemännens antal matte kunna förmindskqs,
u an olägenhet och uppehåll i ärendernas
behöriga gång samt de öfriga desto tillräckligare
lönas, hafva Riksens Ständer beslutit,
att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet förnya
deras förra, önskan i detta ämne, med underdånigt
tillägg, att denna Comité må komma
att bestå icke blott af Embetsman, dem Eders
Kongl, Maj:t i Nåder förordnar, man ock af RU
kest Ständers Ledamöter , sorn ibland Fullmägtiga
i Banco- och Riksgälds-Verket, en ifrån
hvart Stånd af hvardera Verket, Riksens Ständer
sjelfve dertill utse.
Riksens Ständer anhålla derjemte underdånigst,
att det förslag, som Gomitéen kommer att
utarbeta och afgifva, jemte dess Handlinga , måtte
för hvart halft år befordras till trycket, för
att komma till allmän kännedom innan nästa
Riksdag, då Riksens Ständer skola Sig deröf.
ver yttra , till hvilken kostnads bestridande jemte
öfriga utgifter i och för detta arbete, de redan
anslagna 3,000 JRtclr årligen böra afsättas
177»
Den 2 o Juli.
och hallas oförryckte, samt än vidare utgå till
nästa Riksdag.
Hvilket allt Riksens Ständer Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga ompröfvande i underdånighet underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allemådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Upplåst hos Samtliga Riks-Ständen den 20 Juli.
Stormägtigste Allemådigste Konung !
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om en Pensions-Cassa-Inrättning för Civil-Staten;
och få Riksens Ständer nu till Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet öfverlemna Deras i anledning
häraf fattade beslut.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Märner,
h. t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets •
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Sedan
Den 30 Juli.
1771
Sedan, genom Kongl. Förordningen den 24
Januari 1778, blifvit stadgadt, det Embets- och
Tjenstemän, efter uppnådd ålder af 70 år, skulle
siga, att vid afskedstagande! behålla Lönen såsom.
Pension; så har, likmätigt Kongl. Kungörelsen
den 29 Juni 1798, i Nåder blifvit anslagen en
Pensions - Stat för sådana Civile Embets- och.
Tjenstemän, hvilka, innan berörde ålder upphunnits,
finnas vara oförmögne till tjenstgöring,
och hvilka, i sådant fall, äga, att efter afskedstagandet
uppbära Pension, i mårt af innehafde
Löningsvilkor samt Lefnads- och Tjenste-år. Tillgången
för denna Stat bestämdes till 10,000 R:dr
årligen, och är fördelad att utgå i vissa Glassér;
men vid jemförelse af dessa och andra deruti
stadgade Pensioners belopp med antalet af Embets-
och Tjenstemän och deras nuvarande lefnadskostnad
har summan på långt när ej befunnits
tillräcklig att svara mot ändamålet.
Då detta anslag likväl skulle blifva ett bidrag
för den Fond, som genom Löntagares egna
tillskott, medelst afdrag af vissa proCent af
Lönen eller särskilta besparingar oell afgifter
kunde uppkomma, i likhet med hvad som sker
vid Ar.méens Pensions-Cassa; så hafva Riksens
Ständer beslutit , att berörde Fond af 10,000 R:dr
årligen skall förenas med den ifrågavarande nya
Pensions-anstalt, för att utgöra blott en, men
mera tillräcklig inrättning för sjukliga eller ålderstegna
Civile Embets- och Tjenstemäns Pensionerande.
I sammanhang härmed få Riksens Ständer
förnya deras underdåniga önskan, att då Eders
Kongl.
1772
Den so Juli.
Kongl. Maj:t förelager Organisaticnen af en C.o«
jnitée lil! reglering af Statens Embeten och Tjenster,
Eders Kongl. Maj:t vid samma tillfälle täck*
tes i Nåder vidtaga den åtgärd som finnes nödig
till beredande af en sådan Pensions-CassaIniättning
för Civile Staterna, som för Arméen,
enligt Kongl, Förordningen af den 10 Januari
1757 , är fastställd, till hvilken Inrättnings befordrande
Riksens Ständer anslå och öfverlemna
ofvanbemäldte 10,000 B:dr. Hvilket Riksens
Ständer Eders Kongl. Maj:ts. Nådiga pröfning i
underdånighet underställa,
Biksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts,
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Bidd. och Adelns,
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtmarskalk.
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Prest Ståndets
vägnar
På Borgare Ståndets
vägnar
FT. Schwan,
h. t. Talman,
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman,
Uppläst
