# ID: svediakorp-gov1782
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 41,305
# sentences: 1,045
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Deri 14 Jutk
!299
flinkens vidmagthållande och Strafflagarnas verkställighet.
Detta anslag har likväl visat sig sä
otillräckligt, att ej allenast skulder mäst för de
föregående åren betalas, men sedan 1-813» en
bestämd tillökning af 5,000 B:dr för detta ändamål
anslås. Spinnhuset i Stockholm har väl
ännu icke fått något understöd, men är icke
mindre i behof deraf. Kongl. Majit vill om
förhållandet dermed, äfvensom angående hvad
till försvarslösa hafvande Qvinnors intagande på
Dazaretten erfordras, låta meddela Rikets Ständer
en särskild omständlig, utredning-.
Kongl. Majtt, som icke kan annat än godkänna
hvad Stats- Cöntoiret i dessa afseendert
hemställt, äfvensom hvad det anfört, om nödvändigheten
af en tillökning uti anslagen till
Ved och ljus för Fästnings- och Garnizons orterna,
har, igenom de af vederbörande ofta förnyade
ansökningar om ytterligare anslag till Kgl.
Slottets underhåll, och för reparationer af Kronans
Publika hus i Hufvudstaden och Eandsorterna
samt andra Publika byggnader, blifvit
fullkomligen öfvertygad om otillräckligheten af
de för dessa ändamål på Stat uppförda medel.
Ehuru dessa behof under olika tider äro af olika
belopp, anser Kongl. Maj:t såsom afgjordt,
att i det förfallna skick , hvaruti de flesta allmänna
Byggnader sig nu befinna, fordras till
en början ansenliga summor för deyas i ståndsättande
, och att det blir först, sedan detta är'
verkställdt, sorn tJnderhålls-summan karn med någon
säkerhet regleras.
>rid i8iä års .Riksdag blef intet anslag för
kosf
-
*
3 300
Den 14 Juli.
kostnaderna, vid inträffande underhandlingar
med främmande magter och Freds-negociationer
bestämdt. I.ikväl hafva sedermera vigtiga Förbund
och flera Fredsfördrag blifvit afslutade ,
och Sverige deltager ännu, såsom en af de magter,
som undertecknat Pariser-freden, uti underhandlingarna
vid Wienska Freds-Congressen.
Allt detta, fordrar ändock utomordentliga tillgångar,
för hvilka det vanliga anslaget för
Minister-Staten icke kan vara tillräckligt, och
dessa kostnader hade omöjligen utan förskott
eller skulder kunnat bestridas, om icke Flans
Kongl. Höghet KronPrinsen funnit utväg att,
till en stor del, med särskildta medel ersätta
hvad som i Stats-anslaget saknades. Detta har
likväl icke kunnat till alla fall, lämpas , och de
ännu för Fredsunderhandlingarna löpande utgifter
måste af extra medel utgå , om icke Minister-Staten
skall sakna hvad som erfordras för de
öfriga i detta afseende förekommande behof.
Men utom dessa partiella brister gifves en
annan af större omfattning och betydenhet, den
som angår nästan hela den Penninge-löntagande
Embets och Tjenstemanna-Corpsen. Oaktadt de
Xiöne-tillökningar, hvilka alltsedan rBog års
Fiksdag blifvit efter hand beviljade , har dock
varuprisens stegring i ett ännu starkare förhållande
tilltagit, och den Penninge-löntagande
Embetsmanhen har, i stället för ökade fördelar,
funnit sig omgifven af fördubblade omsorger.
När dessa stiga till den höjd, att antingen uppoffring
af en enskild förmögenhet, eller omöjligheten
af nödig utkomst deraf blifver en följd,
in
-
Den 14 Juli.
1301
inträffar äfven det ögonblick, dä Staten antingen
skall sakna Embetsman eller blifva illa betjenad
; och båda delarne äro lika stridande emot
det Allmännas verkliga fördel. Kongl. Majit,
som , med deltagande för deras öden, hvars biträden
erfordras for fortgången af Styrelsens Förvaltning,
uti det närvarandes brister, äfven inser
möjliga olägenheter för framtiden, om skickliga
ämnen, af öfvertygelse att Embetsmanna
banan vore mindre fördelaktig , skulle nödgas
öfvergifva den, gör sig förvissad, att Rikets
Ständer skola med behjertande af de behof, sorn
trycka en aktningsvärd klass medborgare, söka
att, så vidt det står i deras förmåga, afhjelpa
dem.
Kongl. Majt, som å sin sida är beredd,
att, så vidt möjligt är, genom jemkningar] i
det hela och en förbättrad organisation , bemöda
sig att vinna ändamålet, vill emedlertid, för att
tjena till upplysning i detta ämne, till Rikets
Ständers Stats-Utskott låta öfverlemna de åtskilliga
ansökningar, som i detta afseende inkommit,
och hvilka utveckla förhållandet i åtskilliga
delar.
Men då Kongl. Maj:t således ådagalaggt,
hvad som ännu erfordras, för att i flera delar
af Stats-Förvaltningen fylla de vigtigaste behofven,
är det likväl icke Kgl. Majus afsigt, att derigenom
föranleda till någon förhöjning af Revi
llnings-sum man.
Igenom den besparing, sorn uppå första
hufvud-titeln uppkommer, i följd af upphörandet
af Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottnin*
gens
*1 3.02
Den 14 Juli.
gens Hofhållning, gifves utväg till de åtskilliga
anslag, hvilka Stats Contoiret ansett böra pä Stat
uppföras; och dä Kongl. Maj:t till Rikets Stander
vill låta öfverlemna den af Kongl. Majit,
enligt vanligt bruk, för Hennes Maj:t ErikeD
rottningens Hof Betjening fastställda PensionsStat,
samt föreslår Rikets Ständer, att densamma
på Indragnings-Staten öfverföra, är Kgl. Majrt
tillfredsställd att veta, det besparingen säkerligen
öfvergår hvad för detta oell de ofvannämnda
bestämda anslag erfordras.
Kongl. Majit, som ämnar låta till Rikets
Ständer afgifva en fullständig utredning af förhållandet
med Högstsalig Hennes Majit EnkeD
rottningens qvarlåtenskap, öfverlåter till Rikets
Ständer att bedömma, hvad sorn i de delar,
hvilka till deras åtgärd blifva lemnade , i följd
deraf bör iakttagas.
Hvad angår de för vissa allmänna behof
å de öfriga Stats titlarna, och egentligen på andra
och åttonde Hufvud-titeln , yppade brister,
hvaraf en del icke kunna med någon säkerhet i
förhand bestämmas , vill Kongl- Majit Rikets
Ständer föreslå, att, derest, vid begagnande af
den omförmäita besparingen'* på forsta hufvudtiteln
, bestämda förbättringar, icke, utan ökning
af Stats-suromorna, kunna erhållas, i dess ställe,
med oforändradt bibehållande af deras nu varande
anslag och, beräknings-grunder, uppå de
möjligen inträffande öfverskott och besparingar
anvisa en viss summa, hvilken, utom det på
nionde hufvud titeln vanliga anslaget för Jordbruket,
Handel och Näringar, skulle för Kongl.
Majit
Den 14, Juli.
1303
Majtt vara att tillgå, enär brister uti de öfriga
Stats anslagen sig yppat.
Kongl. Majit, som finner, att detta anslag
Iean , sedan Arenderna under Riksdagen blifvit
närmare utredde, till sitt belopp med mera säkerhet
bestämmas, anser likväl af vigt, att det
blir så inskränkt, att ej derigenom en alltför betydlig
afsaknad matte uppkomma uti de tillgångar,
hvilka äro beräknade för behofven uppå
tredje hufvud titeln; och Kongl. Majit förbehåller
Sig rättigheten, att kunna till tredje hufvudtiteln
återföra hvad utaf det nu ifrågavarande
anslaget icke behöft för året användas.
Det är endast derigenom, att Rikets Ständer,
utan att tnindska sina rättigheter, således för
tillfället lemna Regeringen en friare verkningskrets,
och derigenom att de behålla nu varande
Stats-regleringsgiunder, som Rikets Ständer kunna
undvika att öka Stats-bristen och Revillningssumman,
Kongl. Majit, som icke underlåtit att fästa uppmärksamhet
vid de afgifter som under den framfarna
tiden erfordrats, har uti det öfverskott, sorn
Eevillningen lemnat, med nöje sett en utväg,
att framdeles bereda en lindring för dess trogna
XJndersåter; och Kongl. Majit tror, att, om Rikets
Ständer till sina hufvudgrunder bibehålla
närvarande Bevillningssätt, som genom lättheten
i tillämpning och säkerheten i beräkning, har
så många företräden, skola de kunna lätta bördan
och borttaga det, som är för tryckande eller
orättvist.
Då
3 3°4
Den 14 Juli.
Då Kongl. Maj:t öfverlemnar detta til! Rikets
Ständers vidare pröfning, vill Kongl. Majit icke
eller för dem dölja , att Kongl. Majit icke utan
bekymmer erfarit den klagan öfver penningebrist,
som från flera orter blifvit anmäld. Att
Sverige, uti närvarande tidpunkt, i så många
qfseenden lyckligare än andra Folkslag , skulle i
något få känning af den allmänna ställningens
oredor, kan väl icke förefalla oväntadt, men att,
med en ännu varande stor Sedelstock , brist på Rörelse-capital
skulle öfverklagas, vore föga förklarbart,
orri det ej vittnade, att det icke är
Representativernas mängd , men deras värde och
lifligheten af circulationen, som bestämmer förhållandet.
Då Rikets Ständer, som hafva sig
förbehållen Förvaltningen af Banco- och Riksgälds
Verken, äro sjelfva bäst i tillfälle att domina,
huruvida någon betydligare indragning af
Sedelstocken skulle till saknaden deraf hafva
medverkat, vill Kongl. Majit äfven till dem öfverlemna
att nogare undersöka ämnet och möjligheterna
af botemedlen. Kongl. Majit inskränker
sig vid att önska, det sådana utvägar måtte
vidtagas, som bereda en varaktig nytta, icke
blott ögonblickliga fördelar, och att vid den lindring
för de skattdragande, som utaf möjliga
jemkningar i Finance - systemet kan beredas,
man ej måtte uraktlåta) det närvarande Bevilljilngssätt
innebär en grund till mindskning i
Summans belopp i samma förhållande sorn Egendoms-
och Hemmansvärden skulle blifva lägre
uppskattade»
Kongl.
Den 14 Juli.
1305
Kongl. Majit, som för öfrigt, i afseende på
hvad af Stais-Contoiret blifvit anfördt, rörande
vissa mindre omständigheter, såsom angående
Uppbörden af Rentehöet och vissa Kungsängars
arrenden, önskar, att Rilets Ständer åt
Stats - Contoirets framställning måtte läna dea
uppmärksamhet, som billigheten och fördelarna
af verkställandet synas böra förskaffa den, vill
endast tillägga, att derest andra Stats Verket rörande
omständigheter skulle inträffa, sorn fordra
Rikets Ständers öfverläggningar, ämnar Kongl.
Majit derom särskildt göra Deras Stats - Utskott
Nådig Proposition.
För att biträda. Rikets Ständers Stats-Utskott
med nödiga upplysningar och meddela de
Handlingar, som kunna erfordras, har Kongl.
Majit i Nåder förördnat en af Stats - Contoirets
^Ledamöter, Stats-Commissarien och Riddaren
af Dess Nordstjerne-Orden N. Frödelius, att gå
bemälfe Utskott tillhanda.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskott med Kongl. Nåd och Ynnest väl»
bevågen. Datum ut supra.
CARL.
A. G. Mörner.
Utdrag af Trotocollet ofver Handelsoch
Finance - Ärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i Stats-Rådet
-
I3°6
Den 14 Juli.
det ä Stockholms Slott den 1 Mars
1,815, hvarvid Hans Kongl. Höghet
Kron Urin sen var tillstädes.
Närvarande
Hans Excellence Stats-Minisfern för Utrikes
Arenderna Herr Grefve von Engeström,
Stats • Baden Hans Excellence Herr Grefve
Rosenblad.
Hans Excellence Herr Friherre
Fleming.
Hans Excellence Herr Friherre
lagerbring.
Ha ns Excellence Herr Grefve
Puke. t
. Herr Friherre Adlerbeth.
Hof Canzlcrn Herr Friherre af Wetterstedt*
Stats-Secreteraren Grefve Mörner.
Stats Secreteraren Grefve Mörner anmälte i
underdånighet Stats Contoirets afgifna underdåniga
Berättelse om Siats-Verkets förvaltning, till
dess inkomster och utgifter för åren 1812 och
1813, i sammanhang hvarmed Stats-Secreteraren
till justering uppläste ett af honom författadt un*
deidånigr Förslag till Kongl. Majlis Nådiga Proposition
till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående
Stats-Verkets tillstånd och behof.
Kongl.
Den 14 Juli.
1307
Kongl. Majit, sorn uppå Stats-B-udets underdåniga
tillstyrkande behagade ofvannätnnde
underdåniga Förslag i Nåder gilla , befallte att
Dess Nådiga Proposition skulle i enlighet dermed
utfärd as , samt, lydande såsom den härhos
finnes bilaggd , tillika med Stats-Contoirets omförmälte
underdåniga Berättelse} till Rikets Ständers
Siats-Utskott öfverlemnas.
Ex Profocollo
Gust. Fredr. Bohm.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sorn , vid den nu förestående Urtima Riksdagen,
Eders Kongl. Majit i Nåder lärer täckas,
att, likmätigt 50 §. i Regerings Formen och 30 §.
i Riksdags-Ordningen ; låta uppvisa Stats-Vet kets
tillstånd i aila dess delar till Inkomster och Utgifter
för det Stats Utskott, sorn Rikets Ständer
utvälja ; så har Stats Contoiret ansett sin underdåniga
pligt fordra, att i detta afseende till Eders
Kongl. Majit aflemna underdånig Berättelse
om Stats Verkets förvaltning till dess Inkomster
och Utgifter for de t vänne år, nemligen
i8i2 och 18131 sorn vid den instundande Riks*
dagen torde komma att Revision undergå.
Statsverket har, i anseende till dess Inkomster
och Utgifter, blifvit under dessa tvänne
år förvaltadt, ej mindre efter de grunder och
den Stats-Reglering, som Rikets Stander, vid
Urtima Riksdagen i Örebro, år 18x2 • fastställt,
än i enlighet med de i följd deraf Nädigst utfärdade
Stater, samt cie af Eders Kongl. Majit,
Dess
1308
Den 14 Juli.
Dess Hoga Rätt likmätigt, gjorda dispositioner
och förordnanden.
Hvad Stats-Verkets Ordinarie Inkomster angar
, sa hafva Rikets Ständer, uti den vid 1812 ars
Urtima Riksdag i Örebro, af Rikets Ständer upprättade
och till Eders Kongl. Majtt i underdånighet
öfverlemnade Riks-Stat, icke ansett någon
förhöjning uti de Ordinarie Inkomst-Titlarna
antagelig , undantagande för Koppar-rentan och
Slagskatten , samt Kronans Tionde-Tackjern, emedan
erfarenheten under den korta tiden, sedan
sista Stats Regleringen , icke kunnat stadga
någon grund för högre beräkning deraf.
Stats-Verkets ordinarie inkomster blefvo således
beräknade till enahanda belopp, som uti
1810 års Riks-Stat, med tillägg af nyssnämnde
förhöjning uti Koppar-rentan och Slagskatten ,
samt Kronans Tionde-Tackjern , jemte några tillökta
och nya inkomster, som, ifrån och med
181-2 års början, kunna för Stats-Verket vara
att påräkna; men, i anseende till Krono-tionde
och Afrads-spannemål, hvilken dels användes
till Elottornas och Värfvade Arméens aflöning,
dels utgör Stats-Verkets Öfverskotts-spannrnål ,
och dittills uti Räkningarna blifvit upp- och afförde
efter det vanliga Statspriset af 1 R:dlr
16 sk. Tunnan, ansågo Rikets Ständer det blifva
ledande till mera redighet och enkelhet uti
Räkenskaperna, sorn den dädanefter och för framtiden
beräknades endast efter det, vid i8loårs
Stats-reglering för Öfverskotts-Spannmålen, på
Förslag , i Staten upptagne pris af 4 R.-dlr Tunnan;
dock skulle detta stadgande likväl icke
med
-
Den 14 Juli,
I309
medföra någon förändring i beräknings-sättet af
Kronans indelta spannmål, som uti Staten upptages
till ett värderings pris af 36 sk. Tunnan.
Det är väl icke utan , att ju några af SiatsVerkets
så Ordinarie, som Extra Ordinarie Inkomster,
under dessa sista åren, till en icke så
alldeles obetydlig del, öfverstiga det belopp,
hvartill de uti Riks-Staten förslagsvis blifvit påräknade
; men häraf synes likväl någon anledning
sig icke förete till en förändrad eller högre
beräkning deraf för närvarande.
Denna på en del Rente-Titlar tillkomne
tillökning härrör hufvudsakligast och egenteligen
från ovanligt höga Markegårtgspris och andra ,
under denna tid , inträffade särskilta och tillfälliga
omständigheter.
Efter återvunnen allmän fred, då Näringar
och Rörelser icke mera lida utaf det allmänna
krigstillståndet, utan Författningar kunna vidtagas
ej mindre till Jordbrukets, Handelns och
Näringarnas förkofran, än till förbättrande och1
stadgande af Mynt- och Penninge-värdet, synes
det vara att förmoda , det de höga varuprisen ,
och, i förening med dem, de höga Markegångarne,
skola, i betydelig mån, af sig sjelfva
nedsättas.
Vid j^tt sådant inträffande förhållande, skulle
en förhöjd beräkning af Inkomst-Titlarna , ibland
hvilka åtskilliga med verkeliga brister utfalla ,
väl icke sätta Stats-Verket i förlägenhet, i anseende
till besörjande af dess, efter Stat, utgå*
ende utgifter , men dock, i ganska betydlig mån ,
för Eders Kongl. Maj:t och Kronan kunna mind
ska
-
i 3io
Den 14 Juli.
ska en nu ägande tillgång, till bestridande af
sådana nödvändiga och oumbärliga Statens behof,
för hvilka Rikets Ständer någre medel å
Stat icke anslagit, Utan sjelfve, till fyllande
deraf, påräknat öfverskott och besparingar uti
både Inkomst och Utgifts Titlarna. Det synes
ock dessutom fordras ännu några års erfarenhet
under ett allmänt fredstillstånd, innan med säkerhet
utrönas kan . huruvida någon annan eller
högre beräkning må äga rum.
Sedan Eders Kongl Majit, uti Nådigt Bref
af den 22 Juli j.§ 1 2 , tillsändt Stats - ConioireE
en afskrift af Rikets Ständers, den 3 i samma
månad, aflåtne underdåniga Skrifvelse, angående
Stats- Regleringen, jemte den af Rikets Ständer
författade Riks Stat , för att tjena till efterrättelse
vid Riks Statens upprättande; så hafva
oek med anledning häraf, samt i enlighet härmed,
Riks Staterna för åren 181 i och 1813.
blifvit' i underdånighet projecterade, samt af E->
ders Kongl. Majit i Nådfer gillade ecb fastställde,,-  Stafs- Verkets Ordinarie och Ständiga Inkomster
, bestående till sitt hufvudsaklig,a belopp 1
Eandt-rentorna, hafva, uti de ifrågavarande ivaline
arens Riks-Stater , blifvit upptagne till den
summa , Rikets Ständer , uti deras författade
Riks-Stat, dem beräknat, elleF 1,300,468 R.dlr
41 sk. g rst. för hvardera året,
De, enligt 60, §• i Regerings-Formetr, Statsverket,
i egenskap af Bevillning, tillslagne Inkomster,
bestå uti Tull-, Post och Chartce-Sigiilatcé-Medel
samt Afgift för fri Husbehof's Bränning,
Dessa
Den 14 Juli.
131*
Dessa blefvo väl, vid 18I2 trs Urtima
Riksdag, aF Rikets Ständer beviljade, att utgå
med en förhöjning af tillhopa 550,000 R:dlr
ärligen; men som denna förhöjning, likmätigt
Rikets Ständers Beslut , icke knmme att taga sin
början förr, än frän och med år 18X3: så blefvo
dessa Stats-Verkets Extra Inkomster uti 1812
års Eiks-Stat upptagne och beraknade till deras
förra belopp, eller 1,437,349 R;dlr 14 sk. 5 rst.;
men uti 1813 års RiksStat till deras förhöjda
belopp, med 1,987,349 R:dlr Ij sk. 5 rst.
StatsVerkets så Ordinarie, sotn, i egenskap
af Bevillning, anslagne Extra Inkomster
voro likväl icke tillräckeliga till bestridande af
de hestämda utgifterna. Rikets Ständer förordnade
derföre, att bristen borde Stats-Verket godtgöras
af Allmänna Bevillningen, och af deras
Riksgälds-Contoir till Stats-Contoiret , uppå skeende
reqvisition, utbetalas.
Denna brist eller fyllnad i Stats Verkets behof
utgjorde för år 18X2, likmätigt RiketsStändeis
Beslut, 1,354,900 R:dlr 7 sk. 2 rst,; men för
år 1813, såsom med hvilket den beviljade förhöjningen
uti de, under namn af Bevillning,
inflytande Inkomster, borde taga sin början, endast
804,900 R:dlr 7 sk. 2 rst.
Utom ofvanföre upptagne så Ordinarie sorn.
Extra Inkomster hafva, under loppet af dessa
åren , Särskildta eller Tillfälliga Medel och Inkomster
tillflutit Stats-Verket, hvilka, efter den förut
följde och Nådigst sanctionerade methode, bordt
uti Riks-Staten upptagas, för att derefter sedermera
utgå och komma till behörig redovisning.
Dessa
i312
Den 14 Juli.
Dessa hafva, för år 1812» bestått uti följande,
nenligen:
j :o Öfverskott å 18I0 åis Inkomster, enligt
Bilagan Litt. B, utöfver hvad i 1811 års
Riks-Stat blifvit påräknadt, 164,727 Rtdlr 12 sk.
9 rst.
Uti 1811 års Riks-Stat upptogs endast öfverskottet
på 1810 års Sjö- och Landt-Tulls
medel samt Acciserna, jemte Rost- och CharlseSigillatae-medlen;
men öfverskottet pä Landt-rentorna
eller Stats-Verkets Ordinarie eller ständiga
Inkomster kunde då icke upptagas och beräknas,
emedan beloppet deraf måste utröna! af afslutade
Landt'-Räkenskaper, eller derpå grundade
General Stats-Förslag, hvilka ej förr , än till
1812 års Riks Stat kunde erhållas.
2:0 Besparingar på 18X0 års Utgifter, enligt
Bilagan Litt. C, 130,978 R:dlr 43 sk. 4 rst.
Dessa hafva , på enahanda grund , som, i
anseende till öfverskottet på inkomsterna, blifvit
anförd, icke eller kunnat upptagas och beräknas
förr, än uti 1812 års Riks Siat.
3:0 Län af Banken.- Detta består uti de
medel, hvarmed Banken, enligt Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse af den 24 April 1810,
samt 18 §• Riksdags-Beslutet af den 2 Maj samma
år, borde biträda Stats-Verket till inlösen af
utfärdade och af Riksgälds-Contoiret accepterade
Invisningar för Krigsskulder, och utgjorde en
summa af 1,971,040 R:dlr 34 sk. q rst., samt
borde på åtta Terminer eller Qvartaler, åren
18I1 och 1812, utgå med 985,520 R:dlr 17, sk,
1 rst. för hvardera året.
För
T)en 14 Juli. 13x3
Eör år I812 har, fördetta behof, från Banken
blifvit reqvheradt och uttäget 809,000 Erfdr.
Utaf detta anslag var således vid 1812 års
slut i Banken innestående onttaget ett öfverskott
af 176,520 R:dr 17 sk. 1 r:st. som till godtgörande
af Leverantörers fordringar, sedan de
blifvit behörigen utredde och pröfvade, icke erfordrades,
men likmätigt Eders Kongl. Majrts,
på Rikets Ständers Beslut grundade, Nådiga förordnande,
borde användas till sådana krigsskulders
afbördande, som, under revision af Krigsräkenskaperna,
efter hand blifva af Eders Kgl.
Maj:t pröfvade och till utbetalning fastställde.
4:0 Af Rikets Ständers Riksgälds Contoir, lik-1
mäfigt Rikets Ständers Beslut, levererade medel;
Till Renta och Capital-afbetalning
på Stats-Verkets Bancoskutd
- 750,000:*”—*
Utaf denna sxtmmä har Banken,
likmätigt 5 §. i Riksdags Beslutet
af den 12 November
1810, icke undfått mera, än
hvad som för hela året, i' mån
af Bankens verkliga försträckningar,
Banken i Renta och
Capital - afbetalning erhålla
bordt, och, enligt hvad bär
nedan omförmälés, ufgjordt
680,721 R:dr 20 sk- 4 rist. De
återstående 69,2 78 R:dr 27 sk.
3 r:st. hafva, likmätigt Eders
Transport 750,000: ■=■=> —
5-te Bandet. 165. 166,
/
1 ' ■
1314 JOen 14 Juli.
Transport 750,000: —
Kongl. Maj:ts Nädiga Bref af
den 6 Mars 181I, grundadt pä
Rikets Ständers Beslut vid Urtima
Riksdagen i Orebro år
18IO, blifvit återlevererade till
Riksgälds-Contoiret i afräkning
på dess förskott till 1810 års
Hamnstängnings- och Riksdagsköstnader
m. rn.
Till Riksdags - kostnaders med
flera utgifters bestridande 385,903: 36. 7.
samt
I afräkning å den utaf Rikets
Ständer, vid 1812 års Riksdag,
beviljade Fond till Rikets
försvar * - 500,000:
Summa 1,635,903: 36. 7.
5:0 Krigsfonds-Medel: För indrifna Balanceoch
Anmärknings-medel har äf f. d. Krigs-Comitéen
blifvit levereradt 44,341 R:dr 39 sk. 6 r.
6:0 Convoy - Medel: Som Convoy-Commissariatet
levererat, i stöd af Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref af den 8 Januari 1812, till bestridande
af omkostnaderna till Svenska Handelns
beskydd i Östersjön, 100,000 R:dr.
7:0 För prisdömda varor.- Enligt Eders Kgl.
Maj:ts Nådiga Bref af den g December 1812 ,
1,200,000 R:dr; samt
8:0 Lösen för den delen af Saltpeter-skatten,
som, år l|u, ej blifvit af Hemmansägarne in
na
-
Deri 14 JilH,
natura leveféräd, och hvarföre särskild tedo och
räkning kominer att visas, §3,412 E:dr 45 sk, ior*
För år a813 hafva de Särskildta ellet1 tiltfälliga
Medel och inkomster, sorn tiilflutit Stats*
Verket, beståit uti följande, nemligenä
1:0 Öfverskott pä tgl i års inkomster, enligt
Bilagan Litt. B., 568,851 R:dr 2t sk,
Detta öfverskott härrör till den betydligaste
delen från den, genom höga Markegångar, in«
träffade förhöjning å en del Landt-rentor, äfvensom
vinsten på Tull-Arrendet utöfver^ At?‘
tende-summan»
2:0 Besparingar å 1811 års utgifter, enligt
Bilagan Litt» C., 127,538 R:dr 4 sk.
Härutaf hafva 62,§42 R.'dr 15 sk. 8 rist.
Uppkommit på tredje Mufvud-titUln 18x1, Och
således återförde till samma Hufvud titel för åt.
X8I3, att användas till Militaire-behof.
3:0 Län af Banken: För år xSi 3 hafva
Bankens försträckningat till Stats-Verket åcke Ut4
gjort mera an 6o,ooö K:dr , sorn Siats Contolret
i afräkning på de, vid 18 la åts slut,! Banken
innestående 176,520 R:dr j 7 sk. t t. äf
de, till Invisningars inlösen för krigs-skulder, af
Rikets Ständer beviljade medel, ifrån Banken
uttagit till Hqviderande af sådana krigs-sk.Uldér *
som efter hand blifva af Eders Kongl. Majit
pröfvade och till betalning fastställde
4:0 Af Riksgälds - Gontoiret hat detta åtf
blifvit levereradt:
Till Renta och Capitalafbétalnidg på Stats-Verkets
Banéo-skuld - 750,000: ~ ■—»
Transport 750,0001 — ”-®1
Den 14 Juli.
Transport 750,000: —•—-  Deraf Banken undfått 750.866
R:dr 20 sk. 4 r. ,samt de återsrående
29.133 R:dr2 7sk.
8 r. blifvit återlevererade till
Riksgälds-Contoiret, i ytterligare
afräkning på dess försträckningar
till Stats-Verket
samt
I afräkning pä den af Rikets
Stander, vid 1812 ars Urtima
Riksdag , beviljade Tond till
Rikets Törsvar - - 1,330,006:3g. 2,.
' »■ ’
— .
n ■■■—■
Summa 2,080,006: 39- äi
5:0 Krigsfonds - Medel: levererade af f. d.
Krigs Comitéen for indrifna Balancer och Anmärkningar,
4 7)39! R=dr 13 sk. 7 r
6:0
Camay-Medel: levererade af ConvoyCommissariatet
till Svenska Handelns beskydd i
Östersjön, 50.000 R:dr.
7:0 Lösen för den delen af Saltpeter - skatten,
som, år 1812, ej in natura blifvit levererad, och
hvarföre särskild redo kommer att visas, 9532 74
R:dr 12 sk. Il r:=t. ; samt
8:0 Den extra tillgäng, som genom bidrag
. af Engelska Regeringen till krigsrustningarna är
1812 uppkommit och, likmätigt Eders Kong!,
hlajrts hiådiga Bref af den 20 och 27 April
I814, bordt uti 18I3 års Riks Stat upptagas, för
att redovisas dels af Krigs-C o’fegiurn , och dels
af Krigs-Comiteen, 1,414,07a R:dr 32 sk. 3 r.
Dess*
Den 14 Juli.
131?
dessutom hafva år I8I3 influtit Engelska
Subsiriie-medel, i följd af Tractaterna imellar»
Eders Kongl. Maj:t och Engelska Regeringen
af den 3 Mars och 21 October samma år, och
som utgjort 1.300,000 Pund Sterling, hvilka
blifvit använde till krigsbehof och komma att
särskildt redovisas af dertill i Nåder förordnade
Särskilda Comiterade.
Detta ar hvad Stats Contoiret bordt hafva
Nåden i underdånighet anmäla, rörande beloppet
och beskaffenheten af de så ordinarie som
extra och tillfälliga inkomster, hvilka uti 18 12
och 1813 årens Riks-Stater blifvit upptagna och
Stats-Verket till redovisning påförda.
Med alla ofvan uppräknade inkomster har
Stats-Verket bestridt ej allenast de, efter Nådigst
fastställda Stater, utgående Ständiga eller Ordinarie
Utgifter för åren 1812 och i8i3,utan ock
derjemte åtskilliga Särskilta eller tillfälliga Utgifter
, som dels grunda sig på Eders Kongl.
Maj:ts Egna Nådiga Förordnanden, dels ock äro
©n följd af Rikets Ständers vidtagna Beslut.
De Ständiga eller Ordinarie Utgifterna äro
till sitt belopp bestämda uti Riks Staterna under
sina vissa hufvud titlar, i enlighet med Rikets
Ständers Stats-reglering, men utgå efter de speciella
Stater, som af Eders Kongl. Majit för
hvarje år i Nåder regleras och fastställas
De Särskilta eller rulfälliga åter , som jemväl
blifvit i Riks Staterna upptagne, för att
komma till vederbörlig redovisning, hafva, för
åren 1812 och 1813, bestått uti följande, nemligen:
'
1:0
*J)en 14 Juli.
1:0 Till Rikets Ständers Rank:
tJtj Benta och Capiral-afbetalning på dess
fördrar} hos Stats-Verket;
För |r 1813 , ; * . 680,721: 20. 4.
Dito för år 1813 .720,866: 20, 4,
Bente* och CapUal-afbetalningen till Banken år
J813 yar väl större, än 1812, i stället för att
den, genom de årligen skeende inbetalningar till
Banken , synes hafva bordt mindskas.
Men detta grundar sig derpå, att Bankens
försträckningar till Stats verket år 1812 blifvit
ökade med den del af de utaf Rikets Ständer ,
Qti underdånig skrifvelse af den 24 April 1810,
till inlösen af Invisningar för Krigsskulder ,anslagtia
medel, sorn borde utgå på fyra Terminer
år j. 812, och således med år 1813 mäste
Öka håde Bente* och Capital-afbetalningarna
Stats
Verkets skuld till Banken har genom
ofvanherörde försträckningar, till Krigssktilders
afbördande, år 1822, blifvit ökad, emot hvad
den utgjorde vid 1811 års slut, med 319,170
B;dr 28 sk. 6 rst-, så att beloppet, vid förstnämnde
års slut, var 10,080,136 R:dr 8 sk.
9 rst, i stället för 9,760.965 R:dr 28 sk. 3 rst.,
som den utgjorde vid 1811 års slut; men deremot
har den, genom de, år 1813, skedde
Bente- och Capital-afhetalningar, blifvit mindskad
med 494,420 R;dr 40 sk- 6 rst, så att
den, vid det årets slut, ej utgjorde mera , än
9,585,745 R:dr 16 sk. 3 r:st. Stats-Verkets
skuld- till Banken har dock under dessa Tvän
pe
åren 181? och 1813, på det hela ej blifvit
mindskad med mera, än 175,350 Rtdr 13 sk,
?,;o
Den 14 Juli.
13I9
2:0 Till Rikets Ständers Riksgälds-Contoir
Till inlösen af utfärdade och af RiksgäldsContoiret
accepterade Invisningar för Krigsskulder,
som, år 1812, voro till betalning förfallne
, har Contoiret , af de utaf Ranken härtill
försträckta medel, detta år undfått 770,758 R:dr
44 sk. ; samt
I afräkning på dess förskott till 1810 års
Hamnstängnings- och Urtima Riksdags-kostnader
m. m.
år 1812 - - 69,278: 27. 8.
och år 1813 - - 29,133: 27. 8-
hvarförutan, på denna fordran, afgått de 121,168
R:dr 32 sk. 4 rst., som, efter de af Rikets
Ständer, vid 1812 års Riksdag , gjorda dispositioner,
återstodo af de, vid 1811 års slut, i
Contoiref outtagna Stats-Brists medel.
De till Riksgälds-Contoiret skeende afbetalningar
på dess förskott utgå, enligt hvad här
frammanföre underdånigst anfördt är, af den
besparing, som uppkommer- å de, till Renta
och Capital - afbetalning till Banken , anslagna
750,000 R:dlr, och hvilken besparing bestämmes
genom de ifrån Banken meddelade Uträkningar
och Liqvider.
Stats-Verkets skuld till Riksgälds-Contoiret
på dess ofvannämnde förskott utgjorde vid 1812
års slut 158,315 R:dr 44 sk. 7 rst., samt vid
I813 års dito, 128,711 R:dr 3 sk. I rst.; och
som beloppet deraf, vid I8U års slut, var
348,291 R:dr 42 sk. g rst., så har den, under
dessa tvänne åren 1812 och 1813 , blifvit mindskad
med 219,580 R:dr 3j9 sk. S rst.
3:0
1330
Den 14 Juli.
3:0 Till sadana Krigsshilders afbördande,
som efter hand blifva af Eders Kongl. Maj:E
i Nåder pröfvade och till betalning fastställde,
har, år 18I2, blifvit utbetaldt 82,582 R:dr
43 sk. 6 rst., samt, år 1813, 107,391 R:dr
13 sk. 7 rst.
Dessa skulder, som uppkomma ifrån 1808
och 180g årens krig och bestämmas vid Revision
af Krigs - räkenskaperna i Kammar-Rätten,
samt derifrån underställas Eders Kongl. Maj:t9
Nådiga pröfning och fastställelse , komma i den
7nån alt försvinna och alldeles upphöra, sorn
granskningen af Krigs * Redogörelserna blifver
fullbordad, och hvarmed numera icke torde koni*
ina att länge dröja.
4:0 Till Krigs Comiteen .■
Comitéen har, år 1812, undfått till det årets
Krigsrustningar de, för Condemnerade Varor,
influtne ... 1,200,000:  -
Samt de af Convoy-Commissa
riatet
levererade - - 100,000: — —~
Äfvensom de af den, vid I8I2
års Urtima Riksdags till Rikets
försvar beviljade Fond ,
i Riksgälds-Contoiret lyftade 500,000:  , -—
Samt
a
Ar 18I3 de af nyssnämnde
Fond i Riksgälds - Contoiret
detta år lyftade - - 1,330,006: 39. 2,
Tillika med de detta år af Convoy-
Commissariatet levererade
----- 50,000: — *—>
Hvar
-
Den 14 Juli.
1321
Hvarförutan Comitéen blifvit påförd den genom
bidrag af Engelska Regeringen till Krigsrustningarne
år 1812 , i 18I3 års RiksStat, upptagne
Summa af 1,414 072 R:dr 32 sk. 2 rst.
Krigs Comitéen har jemväl år 1812, enligt
Eders Kongl. Majus Nådiga Bref af den 23 Maj
och 7 September samma år , utbekommit en
summa af 400,000 R:dr utaf det årets Siats-Brists
medel under Titel: Förskott emot ersättning, och
hvarå samma år återbetalts 25,000 R:dr; men
de öfriga 375,000 R:dr hafva sedermera, enligt
Eders Kongl. Majus Nådiga Bref af den 20
April 1814, blifvit afförde ifrån Förskotts Titeln
och påförde Nionde Hufvud Titelns till
Tredje Hufvud Titeln i 1814 års Riks-Stat öfverförde
tillgång, och der upptagne såsom till
Krigs Comitéen för krigsbehofven utbetald.
5:0 Till 1812 urs Urtima Riksdags-kostnader
har, enligt Eders Kongl. Majus Nådiga Bref af
den 2 September samma år, och Rikets Ständers
Beslut, blifvit anslaget en summa af 200,000
R:dr och hvilken summa Stats-Contoiret jemväl
till fullo anordnat.
Varande, enligt Eders Kongl. Majus Nådiga
Förordnande , alla utbetalningar L och för
Riksdagskostnaderna besörjde af Eders Kongl.
Majus Befallningshafvande i Orebro Eän, sorn
ock derföre till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
aflemnat behörig redovisning.
6:0 Saltpeterslösnings-Medlen
30m år 181 '2 influtit för den Saltpeter, som år 1811,
ej in natura blifvit levererad 95,412:35.10.
samt, år 18*3) för år 1812 95>*74: 12.11.
Lik
-
13 * *
Den 14 Juli.
Likmätigt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
af den 22 Mars 1 81 «, kommer för dessa medel
att särskildt redovisas af Stats-Contoiret, sa väl
som för de 58,000 Ridr, hvilka af Defensions.
summan på tredje hufvud-titeln äro anslagna till
Saltpeter-anskaffningen , och hvilka räkningar
böra af Stats-Contoiret till Eders Kongl. Majit
i underdånighet insändas. Eders Kongl. Majit
har sedermera i Nåder förordnat särskilta Co.
miterade för Saltpeter-tillverkningens upphjelpande
i Riket , hvilka komina att, för hela Saltpeter-Upphörden
, så i contant som in natura,
upprätta och afgifva en General-Redogörelse ,
och till hvilka Stats - Contoiret, enligt Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Jiref af den 20 December
1814, har att utbetala den, efter Stats-Contoirets
afgifvande Räkning , varande behållning af så
väl ofvanberörda Eösnings-medel som den, på
tredje hufvud-titeln, till Saltpeter-anskaffningen
uppförde summa.
De öfriga, i 1812 års Riks Stat, upptagna
utbetalnings-surnmor äro sådana, som blefvo vid
I812 års Urtima Riksdag af Rikets Ständer beviljade,
och till en del redan af förra arens Medel
anticiperade, men borde i Riks-Staten upp.
tagas , för att der blifva synliga och komma till
behörig redovisning.
Beträffande de uti 1812 och 1813 arens
Riks-Stater upptagna och af Besparings- och Öfverskotts-medlen
anticiperade utgifter, som, enligt
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Beslut, böra
till ersättning hos Rikets Ständer vid nu instundande
-
Den 14. Juli.
1323
dande Riksdag anmälas, så får Stats Contoiret deröfver
har nedan sig närmare i underdånighet utlåta.
Sedan Stats-Gontoiret nu i underdånighet
uppgifvit förhållandet i allmänhet med Stats-Verkets
så ordinarie och ständiga , sorn extra och
särskilta , eller tillfälliga både inkomster och utgifter
för åren 18x2 och 18x3, och hvilka till
sina specialiteter än närmare utredas af de för
dessa tvänne år Kådigst fastställda Riks- och
Special Stater; så återstår för Stats-Conioiret, att
jemväl i underdånighet anmäla de särskilta omständigheter,
som förekomma vid en och annan,
af Hufvud-titlarna; ankommande det på Eders
Kongl, Majus Egen Kådiga pröfning, hvilka
deraf böra till närmare åtgärd vid förestående
Riksdag till Rikets Ständer framställas,
Vid Första Hufvud Titeln:
j:o Att, sedan Hennes Kongl. Majit Enke-Drottningen
Sophia Magdalena den 21 Augusti
1813 med döden afgått, har Eders Kongl.
Majit, enligt Kådiga Bref af den 15 Septemb.,
5 October och lo November samma år, samt
den 16 Februari 1814, låtit uppföra åtskilliga
af Högstsalig Hennes Majus Hof Fruntimmer ,
högre och lägre Embets- och Tjenstemän samt
Betjente, jemte de, sorn af Hennes Majus HandCassa
njutit understöd, uppå en i Kader fastställd
Pensions Stat, sig slutande på en summa
af 17,^7 5 Rtdr 34 sk. 8 r. Eders Kongl. Majit
förordnade tillika i Nåder, att de a denna Stat
uppförde Pensioner skulle utgå af Högstsalig
Hennes Majus Hof-Stats-titel, hvilken oforän
-
J334
Den 14 Julu
drad skulle bibehållas intill nästa Riksdag , då
Eders Kongl. Maj:t till Rikets Ständers sanction
ville i Nåder öfverlemna den fastställda Pensions
Staten, för att densamma uppå Indragnings-Staten
öfverflytta. Besparingarne på Högstsalig
Hennes Maj:ts Hof Stats summa skulle blifva
den första tillgängen for Begrafnings-kostnaderna,
och hvad derutöfver erfordras kunde, förskjutas,
till ersättning vid nästa Riksdag af det
öfverskott, som uppå Stats-Verkets inkomster för
år 1813 är att förvänta.
I anledning häraf, får Stats Contoiret härjemte
i underdånighet bifoga en afskrift af ofvan
högstberörda Pensions Stat, sorn tillika utvisar
de förändringar till mindskning, densamma
genom afgång eller dödsfall sedermera undergått.
Angående den del af Begrafnings-kostnaderna,
som öfverskjuta tillgången på Högstsalig
Hennes Majus Hof-Stats summa , så har StatsContoiret
upptagit densamma ibland de förskjutna
och anticiperade poster, som skola till ersättning
hos Rikets Ständer vid instundande Riksdag
anmälas, och hvarom Stats-Contoiret färdén
Nåden har nedanföre sig i underdånighet yttra.
2:0 I anseende till' utfodringen vid Eders
Kongl. Majus Hof-Stall, hafva Rikets Ständer
vid 1812 års Urtima Riksdag i underdånighet
anhållit, att vid arrendet af de Kungsängar,
som år 1816 löper till ända, i de nya Contracterna
må iakttagas, att de dessa ängar tillslagne
dagsverken försvinna, men att likväl lika qvantitet
Hö in natura aflemnas, så vida dessa för
måojer
-
Den 14 Juli.
1325
jnåner sta att vinna; men skulle ingen Arrendator
uti dessa vilkor vilja ingå; 9a hemställa
llikets Ständer, att de förut gällande Contrakteg
mätte ännu på ett år prolongeras, intill dess
Pikets Ständer vid snart derpå instundande Riksdag
kunde hinna, att om samma angelägenhet
ytterligare besluta.
Då nu den af Rikets Ständer här omnämde
Riksdag hade afseende på den vid 18I2 års
Urtima Riksdag till den 15 September 1817 utsatta
Lagtima Riksdagen; men denne, i anseende
till den nu mellankommande Urtima Riksdagen,
icke kommer att inträffa 1817, utan ännu
några år längre fram, ifrån det ofvannämnde
arrenden till ända löpa, infaller; så lära Rikets
Ständer vid den nu blifvande Riksdagen
finna angeläget, att härutinnan fatta ett Beslut,
som närmast leder till ändamålet, utan att sätta
Stats-Verket i någon förlägenhet, i händelse,
vid de blifvande nya arrenden, brist uti den
påräknade Hö - quantiteten for Hof Stallets utfo»
dring skulle uppkomma.
Stats Contoiret har jemväl vid detta tillfälle
bordt till Eders Kongl. Majus Nådiga otnpröfvande
i underdånighet anmäla de olagenheter,
som mött vid, den Stats Contoiret under de
sednast framflutna trenne (3 1 åren i Nåder anbefalite
befattning med emottagandet och hit
transporterandet af det Kronans behållna Rente,
Hö och Halm i Södermanlands och Westmanlands
Län,, som är anslaget till fyllnaden i utfodringen
vid Eders Kongl. Majus Hof Stall,
och af Rentegifvare i Södermanlands Län leve*
re ras
Den 14 Juli.
reras till Gorsingeholms och Ängsholmen^ HofStallängs
Hölador, och i Westmanland vid
Kungsör , samt einottagas der af Krono-Eetjeningen.
Det borde väl icke förmodas någon annan
brist häruti, än den, som uppkommer under
liggningen i Eadan och spillningen vid in- och
utlossningen af fartygen vid hit transporten ; men
erfarenheten har ifrån' längre tider tillbaka vi*
sat, att äfven andra förluster tillkomna, orri ej
den yttersta vaksamhet iakttages, så vid emot*
tagningen, som hit-transporten , af någon dertill
särskildt förordnad och härutinnan skicklig och
kunnig person; vid Stall-Staten, med hvars in*
teresse det är förenadt, att på det nogaste tillse,
att härvid allt måtte ordenteligen tillgå.
Stats-Contoiret, som i detta ifrån dess Em*
hetsmanna befattning helt skiljaktiga ämne måst
betjena sig af främmande och legda personer,
har väl sökt vidtaga sådana anstalter och försig»
tighetsmått, sorn synts nödiga, för att göra bri*
sten så liten som möjligt är, men har ändock
icke kunnat förekomma , att ju icke förlusten
blifvit större, än som bordt väntas.
Stats-Contoiret tror för sin underdåniga del,
att alla olägenheter härvid skulle till det mesta
blifva afhulpne, om Eders Kongl. Maj.-ts Hofstall
återfinge enahanda rättighet, som det ifrån
äldre tider och intill 1810 ägt, nemligen: att
med de Rentegifvare i Upsala, Stockholms, Södermanlands
och Westmanlands Län, hvilkas
Rente-Hö och Halm är anslaget till Hof-Stallets
utfodring , öfverenskomma, antingen levererin
gen
-
Den 14 Juli.
133?
gen deraf bor ske in natura, eller sek lösen med
penningar derföre må äga rum, till det pris,
sorn i sådant fall af Hof-Stallet, med afseende
å upphandlingen af motsvarande qvantum , varder
utsatt, samt att Hof-Stallet sedermera sjelft
besörjer om emottagandet och hit-transporteran?
det af allt det, som in natura levereras.
Rentegifvarne förlora ingenting härvid, ty
det står alltid i deras fria behag, att antingen leverera
in natura, eller betala med penningar efter
det utsättande priset , om de finna det för
sig förmånligare eller beqvämligare, en fördel
den de nu icke äga, då allt måste ovilkorligen
in natura levereras; men Hof-Stallet vinner deremot
den förmån, att det kan förse sig med ea
duglig och fullgod utfodring, samt , jemte vidtagande
af förr vanliga anstalter till säkerhet vid
antagningen, äfven kan afpassa transporten af
det levererade på sådana tider, då emottagnin*
gen här vid Hof-Stallet är beqvämast och icke
hindrad eller uppehållen af andra på samma tid
inträffande leverenngar, hvilket nu hvarken har
kunnat eller kan förekotnmas , då befraktnimgen.
af Stats Contoiret måste besörjas, genom beting
med legda Skeppare.
Den enda utgift Staten härvid skulle komma
att vidkännas, vöre, efter Stats-Contoirets
underdåniga tänka, befraktnings - kostnaden för
det, som hit-transporteras, den Stats Contoiret
anser kunna utgå af besparingarna på första Hufvud-titeln.
Om Eders Kongl. Majit härtill täckes lemna
Nådigt bifall; tå torde i Staten böra bestämmas
-
Den 14 Juli,
mas precisa beloppet af det Rente-Kö och Halm,
som Hof-Stallet ifrån ofvannämnde Jhan i sådant
fall åger att disponera, samt Eders Kongl Maj:t&
Befallningshafvande i samma Eän genom StatsContoiret
härom underrättas.
Huruvida någon framställning af detta ämne
till Rikets Ständer må^ anses nödig, det beror
allena på Eders Kongl. Maj:ts Egen Nådiga
pröfning.
Vid Andra Hufvud-titeln i
I:o Vid 1809 och 1810 årens Riksdag anroältes
hos Rikets Ständer otillräckligheten af Betjeningens
i Chanse Sigillatae Contoiret innehafvande
Lönings vilkor för deras nödtorftiga bergning,
sedan de, genom den då vidtagna förändringen
med Chartae-Sigillataä-stämplingen och
försäljningen, kommit i saknad af den dittills
åtnjutna provision för all i Chartse Sigidlatse-Con»
toiret verkställd försäljning och extra stämpling;
och hvarföre föreslogs, att de matte få åtnjuta
lika Eöne-vilkor, som rnindst och uti lägsta graden
bestås Embets- och Tjenstemän i RiksgäldsContoiret
af enahanda värdighet och benämning.
Hetta blef val af Rikets Ständer bifallet;
men då hvarken någon underdånig anmälan derom
till Eders Kongl. Maj:t afgått, ej eller då
varande Stats utskott deraf erhöll del; så blef
sådant vid Stats-regleringen ej iakttaget.
Eders Kongl. Maj:t bar dock sedermera,
uppå derom gjord underdånig anhållan och en»
ligt Kammar Collegii underdåniga tillstyrkande ,
täckts uti Nådiga Bref af den 25- Aug. 1813
och
Dm 14 Juli.
1329
och. den 24 Augusti förlidet ar, bifalla en sadan
tillökning för ifrågavarande betjening, att
utgå af besparingarna på andra Hufvud-titeln;
men ^ som densamma synes böra på Stat uppföras
så hemställes i underdånighet, om icke anmälan
i detta afseende nu bör göras hos Rikets
Ständer.
2:0 Eikaledes synes den Eone - tillökning,
som Eders Kongl. Maj:tj uti Nådigt Bref af den
jg November 1812, beviljat för Öfver PostDirecteurs
Embetet, och nu utgår på andra Hufvud-titelns
besparingar, böra i Staten upptagas >
och i sådant afseende jemväl hos Rikets Ständer
anmälas.
3:0 Då Riketé Ständer vid 1809 och 1810
årens Riksdag anslogo medel till en förbättrad
och mera allmän Käkare*vård, anhöllo de uti
underdånig skrifvelse af den 14 April 1810 ,
att, om tillgångar genom blifvande indragningar
och besparingar * utöfver det då gjorda anslag ,
sådant skulle medgifva, och i händelse inrättningen
och det allmänna behofvet det skulle
fordra, Eders Kongl. Maj;t då, i mån deraf och.
utan Stats-Verkets särskildta betungande, i Nåder
måtte täckas af samma besparingar öka förberörde
anslag, dock att en sådan tillökning icke öf*
verstege lo,ooo R:dr, samt att behörig redogörelse
för de anslagna medlen matte af vederbörande
i laglig ordning göras.
För att befrämja ändamålet af den åsyftade
mera allmänna och förbättrade Käkare-vården,
som, utan att erforderliga medel dertill äro att
tillgå, icke står att vinna, har Eders Kongl.
S.re Bandit, 167. 1Ö8. jVlajh
133»
Den 14 Juli.
Majit, enligt Rikets Ständers underdåniga finskan,
och till ytterligare understöd för Medicinal-Verket
u'i Nådigt Bref af den 2 3 Mars
förlidet år förordnat, alt af Allmänna Indragnirigs-Statens
besparingar hurde härtill användas
10,000 B:dr, och hvilket nu lärer bora hos
Rikets Ständer anmälas, för att blifva på Stat
uppfordt. /
4:0 Den för Vaktmästaren och Vaktknrlarna
vid Smedjegårdshäktc-l, enligt Eders Kongl.
Majits Nådiga Bref af den 28 Juli 1813, beviljade
Löne-tillökning, sorn nu utgår af extra Utgifts-medlen
, äfvensom den Fånge Väktbetjeningen
vid Kronofängelset i Linkoping af Eders Kgl,
Majit uii Nådigt Bref af den g Mars 1814,
till utgående af besparingarna på andra Hufvudtiteln,
i Nåder tillagde Löne förbättring, till
likhets vinnande i Löne-vilkoren med sina vederlikar
vid andra Kuonohäkten, lärer äfven böra
föras på Siat, och i sådant ändamål hos Rikets
Stander anmälas.
Vid Tredje Hufvud Titeln:
De uppå denna Hufvud-titel tillkomne för^
ändringar, st-dan 1812 års Riksdag, bestå dels
i sådana af Eders Kongl Majit Nådigst beviljade
Löne-tillökningar vid Värl vade Arméen och
Flottorna, sorn åro en följd af Rikets Ständers
då vidtagna beslut, dels af sådana förändringar
och regleringar af åtskilliga till denna Hufvudtitel
hotande Cotpser. Verk och Stater, som beli
ufven fordrat och Ed rs Kongl. Majit derföre
funnit sig föranlåten att i Nåder vidtaga.
De
Den 14 Juli.
1 331-
De i följd häraf, utöfver Stats-anslaget, tillkomne
nya utgifter liar väl jEders Kongl, Majit
i Nåder anvist att utgå, dels af Hufvud titelns
egna besparingar, d ls af Defensions - summan
och dels af den ifrån nionde Hufvud titeln för
extra ordinaire Milita!re behof hit öfverförda
tillgång; men huruvida de nu böra hos Rikets
Ständer anmälas till upptagande i Riks-Staten ,
det ankommer på Eders Kongl. Maj ts Eget Nådiga
ompröfvande.
Vid Sjette Hufvud- JfiteJn;
På Allmänna Fattigvårdens Stat , å detina!
Hufvud titel, har till Medikamenter for fattiga
sjuka i Stockholm varit förut bestått 500 R:dr;
men som denna summa fanns för behofvet alldeles
otillräcklig , sä täcktes Eders Kongl. Majit,
uti Nådigt Bref af den 23 Mars 1814* förordna,
atfdensamma borde ökas med 1,000 Rdr,
hvilka borde utgå af de, till Medicinal Verkets
förbättring och understöd anslagna medel i saint
i följd deraf ifrån andra öfverföras uppå denna
Hufvud titel, och hvilka lära böra I103 Rikets
Ständer till upptagande i Stat anmälas; äfvensom
i enahanda afseende de 300 R.dr, hvilka uppå
Allmänna Fattigvårdens Stat å denna Hufvudlltel
varit uppförde till Vaccinationens understödjande
och utvidgande i Stockholm , men,
likmätigt Eders Kongl. Mäjits Nådiga Bref af
den 23 Mars i8r4, böra flyttas härifrån uppå
Medicinal-Staten å andra Hufvud-titeln.
Vid Åttonde Hufvud -Titeln .•
Utgifterna å denna Hufvud titel äro: dels
förslags-utgifter, grundade på bestämda Varu
qvan
-
Den i 4 Juli.
qvantiteter, som måste betalas efter föränderliga
gängse priser, eller ock anskaffas efter åtgång
och behof, dels sådana, som efter deras
fulla utsatta belopp komma att anordnas; och
ändteligen sådana, hvaraf behållningen från det
ena till andra året, ett a två år reserveras, men
derefter öfverföras på behörig Stats-Titel, i fall ,
för de under tiden påkomna behofven, så stor
behållning ej finnes nödig.
De sednare årens erfarenhet har visat, att,
under jemt stegrade Varu-priser, Materialier
och Arbetslöner, hafva de flesta af dessa utgifter,
som varit af den egenskap, att de berott
deraf, icke kunnat inskränkas inom det anslag,
som Staten för hvar och en bestämmer, utan
fyllnaden har måst tagas utaf besparingarna, då
utgiften varit af sådan beskaffenhet, att den icke
medgifvit uppskof till ett följande år.
Före 1809 blefvo sådana uppkommande
brister anticipationsvis bestridde och godtgjorde
på det följande årets Skuldfordrings-Stat; men
då, efter den vid 1809 och 1810 årens Riksdag
faststälda Stats-Reglerings-methode, några anticipationer
af ett påföljande års Stats-anslag nu
mera icke äga rum; så synes nödvändigheten
fordra, att sådana anslag, deruti större brister
år efter annat sig visat, varda i någorlunda förhållande
till behofvet, uti Staten ökade, om de
skola blifva för sitt utsedda ändamål tillräckliga.
Ibland de Stats-anslag på denna Hufvudtitel,
som synas tarfva någon tillökning, har
Stats-Contoiret bordt i underdånighet anmäla följande
:
3:©
Den 14 Juli.
1333
1:0 Till Ved och Ljus för Fästnings• och
Garnisons-Orterna •
Uppå Staten bestås årligen för detta behof
8,000 R:dr; men för 1812 har härtill åtgått,
utöfver Stats-anslaget, 2,708 R:dr 15 sk. 11 r.,
samt för 18x3, 4,464 R:dr 11 sk. 7 rst., sorn.
blifvit anordnade af besparingarna. En tillökning
af 4 ä 5,000 R:dr uti detta anslag synes
derföre blifva nödig, om Stats-anslaget någorlunda
skall svara emot den blifvande utgiften,
2:0 Till Accords Ersättningar och Förskotter:
Före 1810 var uppå Stat bestådd en summa
af 20,000 E:drom året till Accords-förskotters
meddelande åt de, med extra Eoner vid
Regementerna placerade Officerare , enär de till
verkeliga Beställningar med Eoner inom Regementet
blefvo befordrade ; men vid Stats-Reglelingen
under 1809 ech 1810 årens Riksdag blef
denna summa nedsatt till 10,000 R:dr. Vid
I812 års Urtima Riksdag blef den åter ökad till
?o,ooo R:dr, emedan de förut anslagna 10,000
R:dr icke ansågos tillräckliga till både godtgörande
af de Accords-ersättningar , för dem af
Finska Eandt- och Sjö-Artilleriet , sorn borde
ined contanta penningar betalas, som ock till
renta å de Accords ersättnings Obligationer, så
i penningar som spannmål, hvilka efter Rikets
Ständers Beslut blifvit utfärdade till reducerade
Officerare vid Gardes-Regementema och f. d.
Finska Arméen. Detta anslag har val oek under
de förflutna åren 1812 och 1813 varit försa
beskaffade utgifter tillräckligt; men blifver
det
13 31
Den 14 Juli.
det icke, till inlösande af de Accords ersättnings
Obligationer, som ifrån och med innevarande
ar varda till betalning förfallne, och hvartill
några medel af Rikets Ständer icke blifvit utsedde
eller anslagne.
I följd af Rikets Ständers vid 180g och
3810 arens Riksdag vidtagna Eeslut , att sä väl
de reducerade Officerare vid Gardes - Regementerna
som af f. d. Finska Arméen skulle undfå
sina Accprds-summor uti Stats-Contoirets Obligationer,
stälde på 6 år , med 6 procents renta,
har Stats-Contoiret utfärdat följande Obligationer,
nemligen:
258 stycken till Officerare så väl vid de indragna
tvänne Esqvadronerna af Fif-Gardet till
Häst, som vid f. d. Svenska Gärdet,
samt till Öfversten, nu mera GeneralMajoren,
Friherre von Schultzenheim
för dess vid f. d. Finska Gardet innehafde
^Beställning, på tillhopa
J- 66,996:
<■
Samt
072 stycken till Officerare af
f. d. F’inska Arméen,
på tillhopa - - 72,501: 16. 7»
Rtdr R:co 139,497: 16. 7.
Hvarförutan 47 stycken Obligationer , på
tillhopa 7,020 tunnor Spannmål, 4:delar Råg
och -::del Korn, Garnisons-mål, blifvit utfärdade
till de Officerare af Gardes-Regernenterna,
som , jemte penningar, äfven haft Spannmål sig
på Hön anslagen.
Utaf
Den 14 Juli. 1335
Utaf dessa Obligationer förfalla till inlösen:
5 stycken ar 1815, P* “ 3,898: 32-
Ii g — år 18,16, på - 231363: — —
28 — år 1817 , på - 6,229 10.
J06 — år I» 18, på - 98,5,15: 2 2. 7.
13 — år I8lg, på - 6,998: .
Samt
2 — år 1821, på - 493:
Tillhopa R:dr 139,497: 16 7.
Äfvensom ofvanberörde 47 stycken Obligationer
på tillhopa 7,020 tunnor Spannmål jemväl
förfalla till inlösen år 1818. Och som åtskillige
Officerare af f. d. Finska Arméen ännu
qvarstå vid Regementerna, placerade med Expectance
löner, men hvilka äro berättigade till
Accords ersättning, om afgång eller befordran
sker inom 10 år, ifrån det de tillträdt Expe
ctance-lönen
; så komma ännu flera Aceords-Ob
ligationer
att utfärdas, i elen man, en sådan afgång
intraffar.
Till alla dessa utgifter blifver det nu varande
Stats anslaget för Accords-ersättningar icke
tillräckligt. Stats - Contoiret anser derföre för
dess underdåniga del nödigt, att anslaget ökas t
eller en viss summa härtill afsättes, att successive,
och i den mån Obligationerna varda till
inlösen förfallrie, utgå; hemställandes Stats Contoiret
i underdånighet till Eders Kongl Maj:ts
Kådiga välbehag, att, efter Nådig pröfning häraf,
till Rikets Stander framställa rie Utvagar,
som Eders Kongl. Majit i Nåder kan finna lämpeliga,
att härutinnan vidtaga.
3:0
J)en 14 Juli.
3:0 Till Spinnhusens i Landsorterna underhäll.
Arliga Stats-anslaget för detta behof utgör
4,683 R;dr 26 sk. 6 rst.; men som depna sum~
ina, i anseeende till stegrade Varupriser och
Arrestanteroas förökade antal, under de sednast
förflutna åren , befunnits alldeles otillräcklig; så
liar Eders Kongl. Maj:t, uppå Comrnerce-Collesii
derom gjorda underdåniga hemställan , varit
föranlåten , att uti Nådigt Bref af den 14 Juli
1813, för det året af Hufvud-titelns besparing
gar bevilja en tillökning af 5,000 Ihdr utöfver
Stats anslaget jemte 1,699 R.dr till betalande
af den för år 1812 sig yppade brist; äfvensom.
Eders Kongl. Maj:t för enahanda skäl måst för
ar 1814 af besparingarna bevilja en lika summa
eller 5,000 R:dr , enligt Nådigt Bref af den
13 Juli samma år.
En tillökning uti detta Stats-anslag synes
således blifva nödvändig, om Spinnhus - inrättningarne
skola kunna vederbörligen underhållas
Q^h uppfylla det med dem åsyftade ändamål.
4:0 Till Byggnader och Reparationer ä Kongl,
Slottet, saint Kronans publika Hus i Stock-'
hohn och Lands-Orterna.
Uppå Staten bestås för detta behof 18,000
Jh.dr, deraf 12,000 R:dr äro anslagne till årliga
Reparationer å Kongl. Slottet och de publika
husen i Stockholm, samt 6,eoo B:dr till under*
Ji.aUande af de publika husen i Landsorterna.
•Detta Anslag har likväl för intet år varit
tillräckligt, icke ens till blotta underhållandet,
ännu mindre till förekommande högst nödi*
ga
Sen 14 Juli.
1337
ga Nybyggnader, utan bar, hvad som härutöfver
erfordrats och varit af den beskaffenhet, att
det icke kunnat uppskjutas, blifvit anvist att
utgå af Hufvud Titelns besparingar.
En tillökning häruti blifver således högst
nödig, heldst betydliga Byggnader och Reparationer
å Krono-Eängelserna i Götheborg , Upsala
och Orebro samt Spinnhuset i Norrköping
dels redan blifvit i Nåder beviljide, dels äro i
underdånighet anrnäldte, och hvarföre kostnaden
ensamt uppgår öfver 50,000 R.-dr; och i anseende
till de förbättrade anstalter, som Eders
Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt, i afseende på
fangarnes värd och behandling, samt CorrectionsInrättningar,
äro ofelbart ännu fle:a utgifter i
denna väg från andra Län att förvänta.
Dessutom förestå betydeliga af Eders Kongl.
4 Maj:t i Nåder anbefalla Reparat onev å Vesterås
och Vadstena Slotts-byggnader.
Med afseende å allt detta , samt enär härr
till kommer, att blotta underhållandet af de pu«
blikå husen i Stockholm fordrar en vida större
summa årligen, än den nu anslagne, tror StatsContoiret,
för dess underdåniga del, att äfven
om det nu varande Stats anslaget fördubblades,
skulle det, i anseende till högt uppstegrade
Byggnads - Materialier, Arbets- och Daglöner,
knappt blifva svarande emot behofven.
Till Eders Kongl Maj ts Eget Höga och
Nådiga omprofvande har Stats Contoiiet bordt
detta förhållande i underdånighet anmäla.
Med de öfverskott å Stats-Verkets inkoms.
ter samt besparing i utgifterna å alla åtta Hufvud
-
Den 14 Juli.
vud-Titlarna och Allmänna Indragnings-Staten ,
sorn äro upptagne och beräknade i 1812 och 18 13
arens Riks Stater , har nionde Hufvud-titeln ,
enligt Rikets Ständers Beslut, blifvit formerad
och af Eders Kongl Majit i Nåder fastställd.
Den fm- för år Igr2 utgjort 157,360 R:dr
24 sk. 3 rst. , deraf 100,000 R;dr blifvit afsatte
för Åkerbrukets, Handelns och Näringarnas
befrämjande, samt 57 360 R:dr 24 sk. 3 rst,
anslagne för extraordinarie Militaire-behof
For år 1813 utgjorde deri 597,474 R:dr
33 sk. 10 rst,, deraf 100,000 R:dr likaledes reserverades
för Åkerbruket, Handeln och Näringarna,
samt de återstående 497,474 R dr 33
sk. Io rst. anslogos för extraordinarie Militairebehof.
Med dessa tillgångar har Eders Kongl. Majit
varit i tillfälle att under desse tvänne åren icke
allenast dels med lånebiträden och dels såsom
gåfva kunna understödja och uppmuntra ej mindre
större enskildta än allmänna foretag , sorn
varit till allmän nytta, och ländande till Jordbrukets,
Handelns och Näringarnas befrämjande
och underhåll , utan ock bestrida sådana Militaire-behof
och Krigs utgifter , hvartill någre i
Stat anslagne medel icke varit att tillgå.
Det Lån af 200,000 Ridr, som Rikets
Ständer vid 180g och 18I0 arens Riksdag beviljade
tili Tackjerns - Bergslagernas understöd,
bör, likmätigt, Eders Kongl. Majits Nådiga Bref
af den 2 Augusti 18 Iö , återbetalas med samina
Rente och Capitalsafb tätning, nemligen
5 procent pä Capitalet och 2 procents renta årligen
,
Deri 14 Juli.
1339
ligen , sorn Stats-Verket erlägger till Banken för
Bankens till Stats verket gjorda försträckningar,
af hvilka detta Lån utgått.
De belöpande Bente- och Gapital-afbetalningarne
blifva i Bandt - Rentetierna , derifrån
Rånen uttagits , levererade och derifrån till
Kongl. Bente - Kammaren remitterade, som se*
dermera insätter beloppet i Rikets Ständers Bank.
Capital-af betalningar ne för åren 1811, 1812
och 1813, utgöra tillhopa - 26.86a: 24. —•
samt rentorna för samma tid - 10,270: 24. —
Tillhopa B:dr 37.133: — —
Dessa medel hafva riktigt till Kongl. Ben
te-Kammaren
influtit, och äfven derifrån blifvit
till Banken levererade,
Stats-Contoiret får härjemte i underdånig»
het bifoga en specifik Förteckning på sådana af
öfverskotta- och besparings-medlen anticiperade
Utgifter, som, likmätigt Eders Kongl. Majtts
Nådiga Förordnande, böra vid nu instundande
Riksdag hos Rikets Ständer anmälas till ersättning,
och hvartill några medel på Stat icke varit
anslagne,
Och sorn ordningen fordrar, att dessa utgifter
böra i Stat blifva synliga, samt såmedelst
komma till vederbörlig redovisning; så lära Bikets
Ständer finna nödigt, att de uti innevarande
års Riks Stat varda upptagne och derefter i
Räkenskaperna afförde.
Slutligen får Stats-Contoiret i underdånighet
anmäla: att de Memorial Böcker, sorn förås
öfver Stats-Contoirets hela Penninge förvaltning ,
så till inkomst som utgift, äro för åren 1812
och
*34°
Deri 14 Juli.
och 18X3 i vederbörlig ordning: att 18X2 ars
Kongl. Bente Kammaren» Hufvudbok, med tillhörande
Verificationer, är färdig, samt 18I3
års under afslutande, samt att, hvad Riks Hufvud-Bokslutet
angår, det samr> , efter hvad
Stats-Contoiret haft den .Nåden i iföra, ut; underdånigt
Betänkande af den Ig December förlidet
år, angående de af Rikets Ständers Revisorer
anmälta omständigheter och erinringar,
hvarken kan vara fullbordadt för flera år, än
I8I0, ej eller afslutadt förrän med nästlidet års
utgång; och har Stats-Contoiret nu ytterligare
förständigat Kammererare:! vid Boksluts-Contoiret,
att vid detta arbete lägga så skyndesam och
verksam hand, att det ofelbart till den nu förestående
Riksdagen varder färdigt, för att da kunna,
jemte öfriga Ståts-Contoirets Räkenskaper,
för Rikets Ständers Stats-Utskott framläggas.
Hvad Stats-Contoiret sålunda haft den Nåden
i underdånighet anföra, hemställes Eders
Kongl. Maj:ts Eget Nådiga ompröfvande och
Höga välbehag underdånigst och Stats-Contoiret
har den Nåden framhärda med djupaste vörd«
nåd, nit och trohet
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdån- tropligtigste tjenare
och vrndersåter
M- Haak. Georg D. Wåhlberg.
N. Frödelius.
Stockholm den 14 Februari 1815.
C, Tunelius* (Just, Öijer.
Den 14 Juft. *34£
Utdrag af Kongl. Majit s Stat, å hvad
som hor utgå af Högstsalig Hennes
Majit Enke-Drottningens Statssumma
får år 1814.
Pensioner
En af Rikets Herrar, Öfverste
Marskalken , f. d. AcademieCancelleren,
Riddaren och Commendeuren
af Kongl. Maj:ts Orden
och Riddaren af Konung
CARL XIII.-s Orden, Herr
Grefve Carl Adam Wachtmeister
Öfver-Hofmästarinnan,Fru Grefvinnan
De la Gardie, född
Friherrinna Rålamb -  -Kammar-FrökenMargaretha Gyllenborg
*
Hof - Fröken Johanna Lovisa
Ehrenbill »
Dito Charlotta von Stockenström
Dito Sophia Magdal. Ehrengranat
Öfver-Kammarherren och Corhmendeuren
af Nordstjerne Orden,
Friherre Adolph Ludvig
Stjerneld
Kammarherren Grefve Johan
Gyllenborg *■
Transport
Ärligen.
2,800
800
600
400
400
400
X,ooo
2^5°
0,650
1342
Den 14 Juli.
Transport
Dito Friherre Eric Ludvig Man-
6,650
—
—,
derström - -  Dito Grefve Ad. Julius Cron
250
—
stedt ....
Högstsalig Hennes Maj:ts f. d.
Hand-Secreterare , Kammarher-  ren, Riddarhus-Secreteraren, Rid
daren af Nordstjerne Orden, En
af de Aderton i Svenska Aca-
250
demien, A. G. Silverstolpe
E. d. Secreteraren vid Hen-  nes Majus Hof - Expedition ,
Andra Secreteraren i Cabinettet
for Utrikes Brefvexlingen, Carl
45o
Hochschild
Lif Medicus och Riddaren af
Wasa-Orden, Doctor Ad Fredr.
250
—w
Wedenberg -  Ofver- Hof Predikanten , in. m.
300
—
—
Doctor C. C. Lilljenwalldh
Hof - Predikanten Aders Adam
Sebell, till dess han tillträder
166
3?
—
Pastorat -  Hof Predikanten M. J. Hagberg,
450
—
på samma vilkor
Pagen, Lieutenanten Grefve E.
J. G. Oxenstjerna, intill dess
han, utom hvad han vid Ar-  méen uppbär, erhåller emot
150
Page lönen svarande förmoner
Pagen, Lieutenanten F. U. Silf-
150
—
—■
versvan, likaledes
150
—
—
Transport
8,916
32
—
Den i4 Juli.
13 4 3
Transport
81916
'32
«mo>
Lif-Chirurgus , Hof Medicus J.
L. Wenner, personelt
450
Hof Medicus M. L. Wenner
300
—
Kammarfrun Maria Catharina
Ljung -
400
Dito A. C. Bannoe
400
..
1 ...
Dito Anna N. Fernholm
400
Hof-Kainereraren P v. Seltzen
333
——
Hof Oeconomie-Bokhällaren Ga-
briel Wennerberg, intilldess han
vid annan tjenstbefattning vin-
ner motsvarande Ion, enligt Kgl.
Brefvet den lo Nov. 1813
loo
——.
Contoirs - Skrifvaren Carl Wilh.
von Seltzen dito dito
loo
..
Förste Kammartjenaren Carl Boh-
man •
336
- --
Dito Ernst Freese
226
Lif-tvätterskan Tingberg
172
-
Åldtfrun H. C. Zierman
150
1 ■ -
-
Städerskan Amalia Wibergsson
83
16
.
Fateburspigan Greta Catharina
Sundgren * -
30
Kammar-Vaktmästaren Hultgren
Ilo
-- -
Hof Contoirs-VaktmästarenHam
■ j
marberg -
100
■ ■
Portcliaise-bäraren Wennborg
37
24
Lakejen Carl Lundgren , enligt
Kongl. Brefvet den Io Nov.
1813, fulla beloppet af dess
Inpehafde lön -
100
Transport
12,744
24,
—
»244
■Den 14 Juli.
Transport
12,744
Dito J. Svan, dito , hälften af
innebafda Ion -
50
Dito Peter Hellström - *
50
Dito Ramström, enligt Kongl.
Brefvet den 5 Oct. 1813, dito
50
Dito G. A. Lindgren, enligt
samma Kongl. Bref, dito *
50
Dito Jacob Löfgren, enligt Kgl.
Brefvet den 16 Eebruari 1814,
dito -
50
Hof-Conditorn Etienne Gavuzzi
300
Kocken Edlund - -
200
TafFeitäckaren Hjertzell
166
Dito, Nyström - •
160
Mundskänken Akerlund
166
Skafferi-betjenten Hallander -
65
Koppar-skurerskan Stenberg -
37
Silfver-t vätterskan Hjertzell *
6 0
Silfverkammarpigan Hustru Toll-
stén , född Eklund
30
14,184: 24. —
Stall - Staten
Hof-Stallmästaren , General-Ma-
joren och Commendeuren med
Stora Korssel af Svärds Orden,
Grefve Au. Ludvig v. Schwerin
750
Under-Stallrnästaren, Lieutenant
Mauritz Westfeldt
333
Stall - Bokhållaren, Secreteraren
Jonas Lind -
200
Transport
1 5:4.6 7
Den 14 Juli.
Transport
Hästläkaren Ekmarck •
Vagnmästaren Hartman
Eifkusken Ekholm
Xjif.förrldaren Bergström
Dito Nils Ernwall
Hingstridaren Ahlgren -  Kusken Wennerström -  Dito Skagersten -  Dito Hallgren
Xörridaren Lindberg -  Eiddrängen Sundström
Dito Lundman -  D ito Sundling
Dito Lindman
2,183=
Pensionairer
Äldste Kam mart jenaren
Boman - 336:
Hof - Lakejen P.
Almqvist - 100:
1 5
Pensionairer af Jlantl-Cassan ■
Friherrinnan Manderström
- 400: __
Öfverstinnan Ehrengranat
- 400:
50
44
ioo
88
88
441
84
561
42
40
80
40
72
72
436
Transpotr 800: 16,803
5-.le Bandet. 169. I70.
X34® Ue.n 14 Juli.
Transport 800: __
Fru Laval - loo:
Fröken Lovisa San-  delhjelm,som, en-  ligt Kongl. Bref-  vet den ao April
1814» bibehåller
hela den af henne
gemensamt med
sin aflidna Syster
inneliafde pension
af - - 66:32. —
A. M. Seinkneckt 33: 16,—
Fru Suthoff - 16: 32.
Fru Stenius - 33: 16.
Fru Strålenhjelm 2s: 10. 8.
16,803
1,072
24
lo
8
Tillhopa årligen
17.875
34
8
Härifrån afgår:
Äldste Kammarrjenaren Boman,
genom döden afgången den 12
April 18x4
336
Hester
*7.5 39
34
8
Stockholm af Kongl. Stats-Contoirets StatsKamererare
Contoir den 14 Februari 1815.
Joh. Ad. Leyonmarckv
Vördsamt
toen 14 Juli.
Upplåst hös Samtliga Riks-Stånd^n den 14 juli»
Vördsamt Memorial!
Till följe af en inom Cörtstitutiöns-TTtsköf*
tét väckt motion, fat ConstitUtiöns-UtSkottet hos
Riksens Ständer föreslå ett, sä lydätide tillägg
vid slutet af 60 §. Regerlngs-Formeil:
”Uteslutande Privilegier å tip högst fern»
ton år, för nyä Uppfinningar* eller nya eller
betydligen förbättrade Methoder i Konst eller
Näringsfång, vare likväl ^Konungen obetaget* att
efter véderbörandes hörande bevilja.
Hvilket förslag hös Riksens Ständer vördsamt
abmälés * för ätt enligt 56 §. RegeringsFormen
behandlas* Stockholm deri 13 Juli 1815.
På Höglöfi. Riddersln På Högv, Frest-Ståndetå
och Ad. Ledamöters Ledamöters
hägnar vägnar
Rudolf Ciderström. C. v. Röséiisieiri.
På Vällofl. Borgare- På Hedérv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar Vägnar
J. Wegelin* And. Json Hyckert,
G. A. Silverstolpe*
Upplåst hos Samtliga "Riks.Stinden den 14 Juli*
Vördsamt Memorial!
I anledning äf indm Utskottet väckt md*
tiörtj hat Constitutiöhs-Utsköttet tillstyrkt följande
tillägg
. JL
1348 Den 14 Juli,
tillägg till 46 och 56 §. §. Jliksdags-Ordningen.
Den 46 § föreslås att begynnas med en så lydande
ny mening:
”Under motions-tiden böra mindst tvänne Plena
i veckan hällas , sä vida ej Ståndet derom annorlunda
beslutar.”
För öfrigt skulle denn j. förblifva oförändrad,
men i sammanhang närmed i 56 §. Biksdags-Ordningen
tilläggas vid slutet:
”Frågor rörande ämnen , hvaröfver Riksens
Ständer ensamme äga. beslutande rätt, fä under loppet
af hela Riksdagen väckas, och skola till vederbörande
Utskott remitteras; men dä sådana frågor, efter
den ofvannämde mations-mänadens utgång väckas,
upptagas de’ej förr till beredande af Utskotten, än
vid nästföljande Riksdag.”
Hvilka förslag till Biksens Ständer skulle
anmälas, för att, enligt 56 §. Begerings-Formen
behandlas. Stockholm den 13 Juli 181.5.
På’Högh Biddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. l edamoters "dets ledamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström, C. v. Rosenstein,
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin. A, J.son Hyckert,
• ' *
G. A. Silverstolpe.
yord.
Den 14 Juli*
*34»
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden dea 14 Juli.
Vördsamt Memorial!
I anledning af inom Constitutions - Utskottet
väckt motion får Utskottet härmed till Rikssens
Ständer anmäla ett förslag till en ny §.,
hvilken borde införas mellan den 37 och 38 §.
Regerings Formen, så lydande:
”Norrman som till Sverige inflytta njute
Svensk medborgarerätt ifrån den tid de sig dertill
hos Konungen anmäla. Utlänningar sorn
bekänna sig till den Christna Läran, hvilka 6
ar innehaft Ordinarie Embete, Burskaps rätt eller
varit fastighets ägare, vare berättigade att
såsom Svenske Medborgare anses. Andra utlänningar
måge efter 6 års vistande i landet sig
hos Konungen anmäla, som äge att pröfva huruvida
medborgare-rätt dem må förunnas.”
Hvilket förslag anrnäles till behandling,
enligt 56 §. Regerings-Formen. Stockholm den
13 Juli 1815*
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
vägnar
C. v. Rosenstein,
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
A. J:son Hyckert,
G. A. Silverstolpe.
yörd
-
Den 14 Juli.
yppläst hos Samtliga Riks-S,t5nden dea 14 Juli.
Vördsamt Memorial!
Lag- samt Allmänna Besvärs* ocfy Oecofiprme-Utskotten
hafva till handläggning förehaft
de särskildt* till dessa Utskott’ gemensamt från
Höglpfl Bidderskapet pch Adeln samt Hedery.
Bonde Ståndet remitterade Memorial af Herr
Lagmannen Mannerstam samt Riksdags Fullmägtiga
Anders Danielsson från Elfsborgs Län ,
Jon Jonsson fran Blekinge och Nils Mansson
från Malmohus Län, äfvensom Herr Öfversten
, . 3
Conrad Akerhjelms till Höglofl. Ridderskapets
Pch Adelns Protocqll den 19 sistl. April gjorde
rnundtfiga anförande, såsom tillägg till Herr
Lagman Mapnerstams da ingifna nyss oinförptäldta
Memorial.
Af dessa Memorial hafva Utskotten inhämtat,
att deruti på anförda skäl föreslås: af Hére
Lagmannen Mannerstam: l:o att en allmän nå*
ringsfrihet må införas, så att hvar Svensk man
1 Stad och på Landet skall äga att idka hvilket
lofligt näringsfång som heldst, emot fullgörande
af dP allmänna skyldigheter och de afgifter till
Staten, ao,m dermed är o förenade, samt att Alltnogen
må utan särskild afgift idka handtverk
pph slöjder; 2:p att handel och sjöfart, så val
jnom Riket sorn till Utrikes orter, må af hvilken
sorn heldst obehindradt idkas, samt Stapelfrihet
lemnäs åt alla de hamnar i Riket, derifrån
fartyg kunna till in- pch utrikes orter afsändas,
pch der Tullbevakning finnes eller kan med säker
controll inrättas; samt att alla Svenska män
tpaå aga rätt att reda i skepp ; 3:0 att utländska
skepp
Den 14 Juli.
135»
skepp och handlande må med lika frihet, lika
tull och öfriga utgifter som inländske, uppköpa
och utföra Eikets exportvaror samt hitföra och
sälja de importvaror, som till förbrukning i Eilet
äro tillåtna och icke med allmän fördel kunna
till erforderligt belopp inom Eiket tillverkas;
4:0 att såsom en följd häraf alla stadgan,
den uti a, 3, 4, 5, 6 och 7 Cap. af HandelsBalken,
hvilka såsom innefattande Oeconomiska
stadganden böra utur den under utarbetning varande
nya Civil-Lagen försvinna, genast ändras
i likhet med förenämnda grunder; och 5:0 att
Product-Placatet upphäfves, samt att SeglationsOrdningen
, Sjötulls-Taxorna med flera i dessa
ämnen utkomna Författningar efter samma grundsatser
rättas Samt alla de stadgar och inrättningar
försvinna, som på något sätt gynna den utrikes
handeln, så framt dessa inrättningar äro
för Jordbruket och den nyttiga National-industrien
skadliga; af Anders Danielsson likaledes t
att alla föreskrifter i ofvannämnde Capitel af
Handels-Balken, som angå Handtverkerier saint
Eikets in- och utrikes handel må upphäfvas och
endast den allmänna grundsats stadgas, att hvarje
Svensk man får idka hvilken handel, handtverk,
näring och rörelse som beldst och att den inrikes
handeln bör vara fri och obehindrad: att
Product-Placatet ,. med alla särskilta Författningar
, som strida emot denna således lagda
grund, må genast upphöra samt utförseln af Svenska
varor och inföiseln af tillåtna utländska varor
med lika tull och friheter få verkställas af
in- och utländska skepp och handlande: att den
vissa
^352
Den 14 Juli.
vissa Städer lemnade Nederlagsfrihet afskaffäs
och rättigheten att upplägga främmande varor
blifver, så vidt den bör tillåtas, lika för alla
Stapelstäder ; och att Tull-Taxorna sålunda ändras,
att alla de utländska varor, hvilkas bruk
ej kan förekommas , varda till införsel emot
tull tillåtna, men deremot alla onödiga öfverilodsvaror
både till införsel och bruk varda förbjudna;
af Jon Jonsson: att förbudet emot landsköp
må upphöra, och således Allmogen och
hvarje .Landtman anses berättigad, att sig imellan
handla och till hvad ort som heldst inom
Riket få transportera och afsätta alla landtbruksafkastningar,
handaslöjder och trädvaror, af hvad
beskaffenhet de vara må; och af Nils Månsson:
att rättigheten till utförande utom Riket af alla
latidtmanna-producter utan erläggande af tull må
blifva alla provinsers invånare och åtmindstone
dem i Skåne beviljad; hvarjemte Utskotten funnit
att ofvanornförcnäldte af Herr Öfversten Åkerhjelm
gjorda anförande i synnerhet haft till föremål,
att fästa uppmärksamhet dervid, att i
händelse Product-Placatets upphäfvande af Kgl.
Maj:t icke i Nåder bifölls, förutsåg Herr Öfversten
svåra följder för Rikets Norra Provinser i
allmänhet, hvilkas behofver af flera nödvändighetsvaror,
jemte spannmål, fordrade den mest
gynnande afsättning af trädvaror, som icke skulle
kunna vinnas om invånarne voro skyldiga att endast
till inländska köpmän föryttra berörda prod
ucter.
Vid det omförmäldta, till deras gemensamma
utlåtande hänskjutna ämnen , hos Utskotten
blif
-
Den 14 Juli.
*353
blifvit föredragna, hafva väl Ledamöterna af
Vällofl. Borgare-Ståndet tillkännagifvit, att sora
de ansågo de uti förenämnda Memorial väckta
frågor röra de Ståndet i Nåder förundta Privilegier,
funno bemälie T.edarnöter sig icke kunna
1 öfverläggning till beslut derom deltaga; men
ela Ledamöterna af de öfriga Piks-Stånden ansett
denna af Borgerskapets Ledamöter vidtagna
åtgärd icke böra vara för dem hinderlig, att, i
likhet med hvad Riksdags ordningen foreskrifver,
låta till beredning förekomma livad till
Utskottens handläggning är vordet öfverlemnadt,
samt att Betänkande deröfver afgifva , hafva berörde
ämnen i sådant ändamål till öfvervägande
blifvit företagna.
Under öfverläggningen härom har dock
imellan Ledamöterna af sistnämnda trenne Riksstånd
skiljaktiga meningar i vissa af de framställa
frågor sig yppat, hvarföre ock votering
blifvit anstäld; och få Utskotten således nu framlägga
det af pluraiiteten beslutade Betänkande.
Hvad först beträffar den derom väckta motion,
att en allmän näringsfrihet ina beviljas, så
att hvar och en Svensk man i Stad och på Landet
må blifva fritt att idka hvilket lofligt handtverk
och näringsfång som heldst, emot fullgörande
af tie allmänna skyldigheter och de afgifter
till Staten, sorn dermed äro förenade, samt
att Allmogen må utan särskilt afgift idka handtverk
och slöjder; så, enär detta ämne redan hos
Utskotten till behandling förevarit, anse Utskotten
någon ytterligare åtgärd dervid icke kiinna
tacas.
Vid
-
i35i
Den 14 Juli.
Vidkommande dernäst frågan, om upphäfvande
af hvad 6 Cap. Handels Balken i afseen*
de å förbud emot^landsköp stadgar; så emedan
dels allmän frihet i spannmålshandel förut är
beviljad, dels enahanda frihet i afseende å handel
med victualie-varor, i anledning af derom
gjord underdånig ansökning, lärer af Kongl.
Maj:t, efter hvad Utskotten hafva fullt skäl att
förmoda, innan kort genom utfärdad Nådig Författning
fastställas, enär Kongl. Majit under nu
påstående Riksmöte täckts i Nåder inhämta Riksens
Högloft. Ständers underdåniga yttrande öfver
hvad vid en sådan fri handel bör iakttagas,
och hvarom dessa Utskott, efter erhållen Remiss,
afgifvit vördsamt utlåtande; ty, och då
genom särskilta författningar Allmogen jemväl
erhållit rättighet, att till Städerna få införa och
försälja åtskilliga af dem tillverkade handaslöjd
der, anse Utskotten, att förbudet emot landsköp
i de hufvudsakligaste delar redan upphört, så att
något hinder icke bor vara , att inrikes handeln
med alla sådana varor, hvilka såsom landets
producter äro att anse, må , utan undantag lemnäs
fri och obehindrad; hvarföre Utskotten ock
tro sig äga fullt skäl tillstyrka, det Riksens Högh
Ständer må hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att Kongl. Majit i Nåder ville till en
slik frihet i inrikes handeln bifalla och derigenom
förenämde Capitel till ali kraft och verkan
upphöra.
Hvad åter angår det derom gjorda yrkande,
att handel på utrikes Orter må af hvem som
heldst från alla hamnar i Riket, derifrån fartyg
kunna
pen 14 Juti.
1355
Jeunna till berörde orter afsändas, fl obehindrad
utöfyas, och stapel-frihet varda tilldelt alla sådana
af dessa hamnar, der Tullbevakning och
nödig controll kan inrättas , samt att alla Svenske
män ma aga rättighet att reda i skepp; så,
utom den omständighet , att uti Bikers vidsträckta
skärgårdar, der en mängd si beskaffade
hamnar finnas, hvarifrån skepp till utrikes fart
kunna utredas och utgå, det blefve svårt och i
det närmaste omöjligt, att kunna föranstalta
om en tillräcklig Tullbevakning och tillsyn, förete
sig ock, efter hvad fJtskotten tro sig inse,
många andra betydliga hinder emot antagandet
af omförmäldta förslag. Ibland dessa bör räknas
att den sökta omförmälta frihet icke skulle kunna
af landtbrukare i allmänhet, utan till det
mesta endast af dem, sorn äro boende närmare
intill hafskusten begagnas, samt att den afven
hos dessa sistnämnda skulle blifva inskränkt till
f tt ganska ringa antal, då de öfriga sakna både
den förmögenhet och de kunskaper, sorn till en.
slik handels idkande oundgängligen behofyas, hvadan
ock denna handelsrättighet icke kan anses
bidraga till Jordbrukets förkofran: att Jordbrukaren,
som, då han ined erforderlig drift skall
sköta sitt yrke, miste dertill använda all sin
tid odelad, icke skulle kunna derjemte med allmän
oph egen fördel drifva en utrikes handel,
förenad med flerfaldiga qmsprger och besvär af
brefvexling, räkenskapers förande m. m : att om
än Landtrnannen genom denna handel skulle
vinna någon förmånligare afsättning af egna och
från andra Landtbrukare uppköpta sådana pro
dugter,
Dm 14 Juli.
ducter, som till export äro tillåtna, det likväl
icke kunde blifva, med bibehållandet af en för
det allmännas val nödig ordning imellan näringarna
öfverensstämmande, att hvarje Uandtrnan
tillika skulle äga rätt idka handel med de
utländska varor, som i retourlaster blefvo hämtade:
att samma handel, tillåten för,alla folkclasser,
oundvikligen skulle föranleda till Lurendrägerier
och Tullförsnillningar och befordra
tillfällen till dylika foretag , hvilka icke genom
de kostsammaste bevaknings-anstal?er kunde
förekommas, äfvensom att detta synes motverka
det föremål, hvarå allmänna uppmärksamheten
nu är fästad , att, till befordran af allt, som kan
bidraga till national vinst genom öfvervigt mellan
Rikets export- och import-handel, förhindra
införande af otillåtna utländska öfverflöds-varor:
att genom en vidt utsträckt utrikes sjöfart, än
mera arbetande händer skulle dragas från Uandtbruket.
till Sjö-tjensten , hvilken sednare lemnar
ynglingarne flera lockande anledningar att öfvergifva
det mödosamma arbete, det förra, som
utgör Rikets hufvudnäring, medför; och att'dä
de, hvilka såsom skeppare föra till utrikes orter
afgående skepp, nu, enligt Författningarna,
skola vara edsvurne Borgare i Stad, samt äro
förbundne att ansvara för de Svenska sjömäns
återkomst till Riket, af hvilka de under sjöresan
sig betjena, denna nödiga controll komme
att genom den ifrågasatte oinskränktare handelsrättigheten
försvinna eller åtmindstone till det mesta
försvagas. På alla dessa skäl jemte de flera,
sorn vidare voro att åberopa, finna Utskotten sig
•>
sa
Den 14 Juli.
1357
sa mycket mindre äga anledning föreslå bifall ,
till hvad, i afseende å fri utöfning af utrikes
handel, blifvit, på sätt förenärndt är, påstått,
som all den nytla, Jordbrukaren synes kunna af
sådan handel draga , derigenom varder honom
beredd, oin, enligt hvad förut är tillstyrkt, det
blifver för denna öppet, att, då export till utrikes
orter af victualie-varor kan i Nåder tillåtas,
få de samma i Stapelstad upplägga och derifrån
låta utföra, hvilket icke eller nu, hvad
spannmål beträffar, är betaget; varandes det,
med undantag af några vissa personer, i Städerna,
hvar Svensk man icke betagit att reda i
skepp.
Den ändring som blifvit sökt uti hvad 5.
sJ ^
Cap. Handels-Balken stadgar om utländsk inans
rätt att drifva köpenskap, anse Utskotten sig
icke eller kunna tillstyrka, heldst densamma
synes icke vara hvarken med tillbörlig ordning
eller det allmännas nytta förenlig; men hvad
rörer den väckta frågan om Product-Placatets
upphäfvande, hafva Utskotten funnit, att som
Kongl. Maj:t i Nåder, i afseende å berörde Författning
stadgat, att densamma så väl i krigstider,
som ock då andra särskilta orsaker sådant
fordrade, skulle blifva hvilande, hvilket
jemväl för närvarande, enär Kongl. ]Vlaj:t detta
år i Nåder tillåtit afhämtning med utländska fartyg
från Rikets Stapel-Städer af trädvaror, bräder,
bjelkar, spafrar och tjära, blifvit förordnad!;
alltså och då Riket nu finnér sig uti en tryckande
underbalance , hvilken endast genom utvidgande
af inhemska pvoductioner och en fri
afsatt
-
Den 14 Juli.
afsättning af Landets tillverkningar kan skyndsamt
undanrödjas, samt flera Städer i Riket icke
drifva någon särdeles actif utrikes sjöfart, hvilken
icke eller deraf lider mehn, om utländsk
man från Stapel-Stad får afföra effecter af stångjern
och förenämndä skogs-pröducter 4 hvarigenom
Lar.dttnännen ofelbart tillskyndas en vidi
högre betalning, än örn Städernas handlande
lemnäs tillfälle att sjelfve bestämma effecternas
värde och den derföre erläggande betalning, tro
Utskotten sig böra hemställa, om icke den underdåniga
anhållan må hos Kongl. Majit af Riksens
Höglofl. Ständer framföras , det ntå Omförrnälte
Product - Placat blifva till sitt innehåll
hvilande intilldess landets ökade production kan
medföra en för Riket mera fördelaktig utrikes
handel»
I öfrigt och hvad rörer nederlags-frihetert
i vissa Städer, öfverseende af Seglationsordningen,
ändring i Tull-taxorna, med det mera ofvanberörde
Memorial innehålla, anse Utskotten
sig deröfver icke kunna utlåtande meddela*
enär dessa ämnen dels äro öfverletnnade till andra
Riksens Ständers Utskott, dels ock bero på
en särskild handläggning, hvarmed dessa Utskott
trott sig icke böra taga befattning.
De härifrån skiljaktiga yttranden söm så
väl i tvänne af ofvanberörde ämnen, som i öfrigt
äro af Prest - Ståndets Ledamöter afgifne *
innefattas uti hosfogade ProtoCoIls-Utdrag.
Detta allt varder till Riksens Höglofl. Ständers
vidare pröfning vördsamt öfverlemnadt. Stockholm
den 4 Juli 18I5»
På
Den 14 Juli.
»359
På Riksens Höglofl. Ständers Lag- saint
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
vägnar.
På Högl. Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
11. F. Strömfelt. A. Lantingshausen.
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
C. M. Livin. 1. L. Fellenius.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
F. G. Holm. And. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Petter Jernström. Nils Månsson.
A. J. Wahlsijerna.
Träns siw it af Vrotocollet, hållet i Riksens
Höglofl. Ständers Lag- samt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotts
Plenum d. 4 Juli 1815-
S. D. Företogs till pröfning ett af Utskottets
sammansatta Beredning afgifvet Betänkande, i
anledning af väckt fråga, om en mera utvidgad
Handelsfrihet m. m.
.mm mi •* .3
Herr Borgmästaren Holm anförde* att Hr
Borgmästaren, i anledning af Borgare-Ståndets
genom ProtoColls-TJtdrag meddelade föreskrift,
i frågan om en utvidgad Näringsfrihet, ansåg
Bor
-
Den 14 Juli.
Borgare-Ståndets ledamöter icke eller kunna
deltaga i några öfverläggningar eller beslut
närvarande ämne, som rörer Borgare-Ståndets
privilegier; hvaruti Borgare-Ståndets öfrige Ledamöter
instämde.
Herr Grefven oell Ordföranden föreslog,
att, till vinnande af mera redighet vid beslutens
fattande, Beredningens Betänkande punktevis
skulle till afgörande företagas, hvilket af d>e
frenne i öfverläggningarna deltagande Ståndens
Ledamöter bifölls. '
Proposition framställdes i anledning häraf,
å bifall till, Första punkten af Beredningens Betänkande
om en fri inrikes Handel med Landets
produeter.
Herr Prosten Fellenius anmärkte, att orden
Landets produeter i Betänkandet borde för
mera tydlighet till Landtmanna produeter förändras,
emedan Landtrnannen annars kunde taga
sig anledning , att utsträcka denna rättighet äfven
till Stadens Handelsvaror.
Herr Grefven och Ordföranden förnyade
åter Propositionen å ofvannämnde punkt, sådan
den i Betänkandet finnes upptagen; hvilken
Proposition med Ja och Nej besvarades; och sedan
votering härom blifvit yrkad; framställde
Herr Grefven och Ordföranden följande justerade
Voteiings-Proposition : Den som bifaller /or
sta
punkten af lieredningens Betänkande skrifver:
Ja; den det ej vill, skrifver Nej. Vinner Nej,
införes i Redactioneil orden Landtmanna- varor och
produeter, i stället för Landets produeter.
Votering
Den 14 Julié
Votering företogs härefter med slutna Sedlar,
men hvaruti Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöter,
enligt deras förut fattade beslut, ej
deltogo.
Efter Voterings sedlarnas öppnande befanns
voteringen hafva utfallit på följande sätt:
Af Högloft. Ridderskapet och Adeln
Elfva Ja och Ett Nej.
Af Högvördiga Prest-Stärtdet
Tio Nej och Ett Ja*
Af Hedervärda Bonde-Ståndet.
Elfva II Ja.
Härefter gjordes Proposition till bifall I 3
punkten af Beredningens Betänkande, rörande
en fri utrikes Handel, hvilken Proposition af t
de 3:ne Ståndens Pluralitet med Ja besvarades.
Proposition framställdes nu i ordningen å
första alternativet , uti Beredningens Betänkande,
rörande Product-Placatets upphäfvande , hvilken
af Högloft. Ridd. och Adeln samt Hedervärda
Bonde Ståndets Ledamöters Pluralitet med
Ja besvarades, men Högvördiga Prest-Sfändets
Medlemmar förenade sig med det uti Beredningen
afgifna a:dra alternatif angående sistnämnda
fråga.
I öfrigt bifölls Beredningens Betänkande,
rörande de öfriga omständigheter ,' som i sammanhang
härmed blifvit af Beredningen upptagna
och besvarade.
I anledning af hvad nu förevarit, ansag.
Prest-Ståndets Ledamöter den fria inrikes Handeln
böra inskränkas aili Landtmanna-producter ,
och att redaction uti Betänkandet i likhet hära
5.c Bundet. 171. 173, med
1362
Den 14 Juli.
med borde förändras; hvarjemte Prest-Ståndet,
som förenat sig uti de öfriga delar af Betänkandet
, afgaf följande yttrande, i hagan om Product-Placatet
:
’’Det ifråga satte Product Placat har tillkommit,
i ändamål att underhjelpa inhemska
Skepps rederierna, och den vinst sorn tillkommit
Piket, genom egen sjöfart samt Fragt-handel,
är genom flera bevis ådagalagd; äfvensom
erfarenheten vinnar, att Pikets nu varande förlägenhet
blifvit i betydlig män genom den noder
de sistförflutna är utländske Man t i 11 åt ne
friare Seglation och Handel på Sverige förorsakad.
Vid ett sådant förhållande och då Kgl.
Majrt genom Nådig försäkran för Pikets Borgerskap
och Städer dtn 23 Februari 178g under
Privilegii-skydd förklarat, att Product-Placatet
alltid skall i sin helgd och till efterrättelse tje*
na, då Riket af Krig icke är oroadt, eller då
andra särskilta orsaker till dess livi lande ej föranleda,
och att, i sådant fall, det likväl genast,
sedan orsaken upphört , bör återställas i full verkan
, anser Prest-Ståndets Ledamöter ingen önskan
eller framställning i detta afseende kunna
äga rum , emedan Kongl. Majrt t«hy förutan ej
lärer underlåta, att i detta, likasom andra fall,
iakttaga hvad med Pikets fördel är förenligt,
och hvilken allmänna önskan ej behöfver förnyas.
”
Herr Prosten Almqvist yttrade:
’Herr Grefven och Ordförandens beräkning
af Pluralitet, vid afgörande af frågan om
Product-Placatet och en fri Landthandel, kan
jag
ife
Den 14 Juli.
jag för frun del icke erkänna. När ett Siland
förklarat sig icke kunna ingå i öfverläggning
om ämnet, såsom stridahde emot dess privilegier;
så anser jag Utskottet vara desorganisera^
så ätt ingeri öfverläggning kan företagas ; ingeri
proposition göras och intet best ht fattas.”
”Att tretine Stånd företaga sig afgörande!
af en fråga, sorn det fjerde Ståndet förklarar
stridande mot dess Privilegier, är en oformlighet,
stridande rnct Riksdags Ordningen. Miridst
kan i så beskaffade omständigheter tv. nne Stånd
öfverrösta det tredje.’’
”Denna min särskilta tänka anhåller jag
ina få åtfölja Expeditionen till Respectivä RiksSfåndert.
”
Härmed förenade sig Herr Prosten fek.
Herr Prosten .Levin anförde: att Prest-Ståndets
Ledamöter, redan ifrån början af öfverläggning
garns förenat sig med Borgare Ståndets Med»
lemmar.
Herr Kammar - Junkaten Lagerheim ytiiade
i
”Jag anser mig icke kunna undgå att anmärka
j det Prest-Ståndet alldeles icke < på sätt
Herr Prosten Livin nu först uppgifvit, fråri
första början förenat sig med Börgäré Staridét,
som éj velat ingå i pröfning äf förevarande ämne,
emedan de förmehtes angå Ståndets privilegier,
utan hai Prest-Ståndet deremot, i öfver"
läggning om förevarande frågor, Ordentligen ingått
i samt i Vöteriögeh örti första punkten jemväl
deltagit, utart att vid början af öfverläggningen
hafva gjort mindsta förbehåll, Och utaii
att
3364
Den 14 Juli.
att hafva undandragit sig att i öfverläggning
och beslut deltaga. Jag får till bestyrkande af
denna omständighet åberopa Protocollets vitsord.’’
”Att nu efteråt, sedan frågorna blifvit behörigen
åtgjorde, genom beslut, deruti man
sjelf deltagit, framställa den mening, att då ett
Stånd förklarar sig icke kunna ingå i öfverläggning
om ämnet såsom stridande mot dess Privilegier,
Utskottet borde anses desorganiseradt,
sä att ingen öfverläggning kunde företagas, och
intet beslut fattas, förekommer mig högst oväntadi
och besynnerligt, samt äfven stridande
mot den öfvertygelse man först ådagalaggf, genom
det man ordentligen ingått i pröfning af
ämnet. Jag tror således att Prest-Ståndet, genom
dess eget handlingssätt, gifvit styrka, ehuru,
må hända mot sin vilja, åt det resultat, som
inom Utskottet uppkommit.”
’’Att för öfrigt af trenne Stånd tvänne utgöra
pluralitet e.mot ett, är hvarken någon oformlighet
eller mot Riksdags-Ordningen stridande.”
”Då Prostarne Almqvists och Levins yttranden
åtfölja Betänkandet till Biks-Stånden,
torde ofvannämnde af mig framställda vördsamma
anmärkningar äfven få medfölja.”
Och skulle Utdrag af Protocollet, innefattande
Prest-Ståndets J.edamöters särskilta me- v
ning, rörande ofvannämnde tvänne omständigheter,
Betänkandet till Biks-Stånden åtfölja. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. J. Wahlstjerna.
Vörd
-
Den 14 Ju/i.
Uppläst hos Samtliga Riks-Ständen d. 14 Juli.
Vördsamt Memorial!
. Inom Constitutions-Utskottet har Motion
blifvit gjord, att sedan i Rättegångs-sättet i måL
rörande förbrytelser mot Tryckfrihets-Lagen en
Jury nu blifvit antagen, ett steg måtte tagas
hvarigenom , i den händelse att erfarenheten bevisade
denna inrättning icke uppfylla sitt ändamål,
eller vara stridande emot Nationens lynne,
det blefve möjligt att densamma lagligen afskaffa
, och det förut gällande Rättegångssätt
åter införa. Då Constitutions-Utskottet insett
vigten af den anmärkning som blifvit gjord, och
är öfvertygadt att erfarenheten vid Lagstiftnings»
företag alltid bör noga rådfrågas, har detsamma,
ehuru öfvertygadt att den antagna Jury, såsom
sann i dess grund och lämpligast att befordra
rättvisa vid sådana frågors afdörnande, der bestämd
lag ej kan vara nog utförlig, skall vara
af största nytta, likväl till förslaget gifvit sitt
tillstyrkande och får derföre till Riksens Ständer
liärmed föreslå, att derest Riksens Ständer framdeles
skulle finna att den antagna Jury ej uppfyllde
dess ändamål eller vore stridande mot
Nationens lynne, det må vara öppet, sedan frågan
vid denna Riksdag blifvit väckt, att i laga
ordning denna inrättning vid nästa Riksdag afskaffa
, och den förut fastställda Rättegångs-Ordnir.
gen åter införa; hvilket förslag till Riksens
Ständer öfverlemnas, för att efter 56 §. Regeringsformen
behandlas. Stockholm den 13 Juli
1815»
På
-V
* 366
JDeri 16 Juli.
På Hoglofl. piddersk.
pph Ad. I.edamoters
fi Hngv. Prest Ståndets
Uedamöters
.vagnar
C. v. Rosenstein.
vägnar
Rudolf Cederström.
Pä Vältofl. borgnteStändets
X^edamöter^
Pä Hederv. bondeStåndets
I.edamöters
vägnar
J. Wegelin,
vagnar
fhidrrs J son Hyckertf,
(X. A. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollct, hållet hos Högloft.
Ridel, och Ad. den 16 Juli 1815-
s. p r ■ Per skedd anmälan , att Ridd. och Adelns
beslut tili giilandet af Hoglofl. Stats-UOmsköttets
betänkande af den 30 nasti. Juni, ii 1 -  nehailaride förklaring i anledning af de anmärkningar
Spm blifvit gjorda vid berörde Uts.katts
betänkande af den 29 Maj, rörande Hans, Excelience
ro. rn. E*1' Grefve brahes Memorial, angående
Bevillning for Pannemora bergslags,
Jern-tillverkning , ej sä vöre bestämdt, att Hufvud?
betänkandet derigenom kunde anses antingen bifallet
eller afslaget, beslöt bick] och Adeln att
instämma i de t vänne Ståndens, mening, som
samtypkt, att mälet mätte till Hans Kg!. Maj-t
i underdånighet hänskjutas, att dervid taga den
a'gärd Hans, Maj:( i Nåder lärer profva nödig.
Ut supra.
Ex ProtocoHo
4- G. Silverstolpe,
Den i 6 Juli.
1367
S. D. Föredrogs Utdrag af Högvördiga PrestStåndets
Protocoli af den 11 dennes, med fram»
stallning huruledes, då Rikets Academier hafva
deras egna Jurisdictioner , och Taxeringar af alla
under dem lydande personer alltid blifvit förrättade
under deras Rectorers anförande , PrestStåndet
icke kunnat antaga Bevillnings Utskottets
förslag till 4 Art. 4 §. 4 Morn. af BevillningsStadgan,
utan önskat, att Stadgandet uti 18X2
års Bevillnings Föroidnings 5 Art 4 §. 7 Morn.,
angående Acaderniska Taxeringar, må i stället
för ofvanberörde 4. Morn. införas, med inbjudning
till de öfriga Respectiva Stånden, att uti
denna anmärkning instämma; och fann Ridd.
och Adeln skäligt att dertill sitt bifall lemna.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G- Silverstolpe.
Utdrag af Frotocollet, hållet hos Högrör
diga Yvest-Ståndct, den 16 Juli
181 5-
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos nedanskrifne
ifrån XJtskotten inkomna Memorial och
■Betänkanden , nemi.:
ifrån CanSlitutions- Utskottet:
Örn anmodan till Eag-Comitéen att i Tag*
förslaget fästa synnerlig uppmärksamhet på bestraffningssättet
af de brott, sorn kunna emot
Tryckfriheten föröfvas m. m’;
• p o
lira a
3368
Den 16 Juli.
ifrån Stats- Utskottet:
leo angående ersättning för 1812 års Man»
talsskrifnings-provision i Norrbottens Län;
2:0 rörande Riks Statens 3:dje Hufvud-titel,
innefattande Försvars-Verket till Lands och
Sjös;
3:0 angående Ståts-Regleringen i allmänhet
jemte Projectet till Riks Stat för år 1816 och
påföljande åren intill nästa Riksdag; dock med
förbehållen öppen talan i de mål , som härmed
äga gemenskap, 'men icke ännu äro sluteligen
afgjord a ;
ifrån Särskildta Utskottet:
om försäljning af Confisquerade varor. Ut
supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Efter uppläsande af Höglofl. Ridd. och
Adelns Protocolls-Utdrag af den 14 dennes, innehållande
inbjudning till instämmande uti dess
beslut att Tjenstehjonens flyttningstid borde utsättas
till den 15 October , samt för Stockholm, ,
der tyänne flyttningstider äro, tillika till den
15 April, samt att uppsägnings tiden jemväl en
half månad borde förlängas, fann Prest-Ståndet
för godt, att vid sitt förut lemnade bifall till
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottets
Utlåtande härom förblifva. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U, Almqvist,
S. D.
Sen 16 Juli.
»369
S. D. Efter ytterligare föredragning af Constitutions-Utskottets
Memorial, om utarbetning af
förslag till en förbättradRepresentation, biföll Ståndet
hvad Utskottet hemställt, angående underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj;t i afseende på
härtill nödiga Statistiska upplysningar, och lät
för öfrigt vid Utskottets Utlåtande bero. Ut
supra.
Ex Protocollo
J. U. Ahnqvist.
O y
S. D.> Återremitterades Constitutions Utskottets
Memorial rörande tillstyrkta förändringar i Tryckfrihets-Uagen
; samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
Betänkande om Båtsmans-fördubblingens å«
terställande. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U, Almqvist.
g, X), Upplästes å nyo Constitutions-Utskottets
sedan den 14 dennes på bordet hvilande Me.
morial , innehållande;
1:0 förslag till en ny §. att införas imellan
37 och 38 §• §• Regeringsformen;
2:0 förslag till ett tillägg vid slutet af 60
§. Regeringsformen;
3:0 förslag till tillägg uti Riksdags Ordningens
46 och 56 §. §.
4:0
»37<»
Den 16 Juli.
4'o hemställan örn möjligheten att vid nästa
Riksdag afskaffa Jury.
Ucli som emot dessa Memorial inga anmärkningar
gjordes, alltså skulle de samma
jemlikt Regeringsformens 56 §. till afgöran
de
vid nästa Riksdag uppskjutas, Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Salmqvist.
Uppläst hos Högloft. Ridd, och Ad. den 16 juli.
Hogvörd. Prest-Stånde: den 14
VäHofi. Borgare-Ståndet den 14
Hedetv. Bonde . Ståndet den 14
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconowie - Utskotts
Betänkande, i anledning af Kongl.
Majas den 24 sist). Maj ineddelta
Nådiga Skrifvelse till Riksens Ständerangående
de af Hedervärda
* Bonde-Ståndet» vid åtskilliga Riksdagar
, gjorda underdåniga ansökningar,
om förändrade bestämmelser
i afseende pä leverer ingen af hö och
halm.
Uti Högstberörde Nådiga Skrifvelse, hvilken
afven innefattar frågan om en fri victualiehandel,
men hvaröfver Utskottet redan, i förening
-
JDm Juli'
J371
ening med Riksens Ständers I.ag-TRskott, den
16 sistl. juni, vördsam ligen till Riksens Ständer
sitt ullätande afgifyit, har Kungl. Maj-! , rörande
det nu ifrågavarande ätrinet,'behagat i Nåder
förklara, huruledes, sedan Kongl Majit, i
\ anledning af Bonde-Suåndets, vid 1789 Och ?8oo
ärens Riksdagar, genom dess Talmän, anmälte
underdåniga anhållan, att, till Vinnande af gemensamma
fördelar, håde för Kronan och Rentegifvare,
hö och halm, när de utgöra rente persedlar,
måtte efter en viss vigt fä levereras, nu
hunnit häröfver inhämta de uppgifter ifrån lands»
orterna och, de utlåtande ifrån vederbörande
Embetsverk, hvilka, för ämnets utredning, voro
PUingängliga; Rongh Majit ville, i följd af d®
således inkomna upplysningar, inhämta Riksens
fsiänders utlåtande deröfver innan Kong! Majit
stadgade sitt definitiva Nådiga Beslut; onskarrdes
Kongl. Majit i Nåder att veta, huruvida
Riksens Ständer voro tillfredsstälda med det förslag
till nu vidtagande Författning i detta ämne „
söm Kongl. Kammar Collegium uppgifvit och Rike
tsÄ renders Allmänna Be ted ning,tued vjssa jemkningar,
1 underdånighet tillstyrkt,, eller om Riksens
S,tänder ansågo nagra ytterligare förändringar
eller tillägg nödiga
Af
de från Handels- och Finance-Expeditionen
af Konungens Catizli till Utskottet aflernnade
Handlingar inhämtas, att, sedan Hedervärda
Bonde-Ståndet, genom dess Talmän,
vid 1789 och 1800 årens Riksdagar, i underdånighet
anhållit, att, till forekommand af t vi-'
stigheter, samt beredande af större säkerhet s*
1372
Den 16 Juli.
väl för Kronan som Rentegifvare, få, i stället
för det förut bruk liga sättet, att aflemna rentehö,
efter vissa valtnar på lasset saint rente-halinen
till ett visst kärfvetal , Hvarvid så säkert
iriått ej alltid skulle kunna iakttagas, att ju en
vålm eller karfva möjligen kunde komma att
"blifva något mindre än en annan, och hvilket
för All mogen ofta kunde medföra hinder och
olägenhet; Kongl. Majit i Nåder måtte täckas
förordna, att Allmogens rente-hö och halm efter
ett visst pundtal finge utgöras, dervid i underdånighet
blifvit hemställdt, om icke, efter
det Kongl. Majit, genom Nådig Resolution på
Allmogens i Örebro Län underdåniga enskilta
besvär, den 29 Maj 1752 fastställt, att det hö
och den halm, sorn Soldaten, enligt Contract,
af Roten uppbär, borde utgöras till en viss vigt,
nemligen ett lass hö till 24 lisspund och ett
tjog halm till 30,lisspund, denna vigt å rentehö
och halm i allmänhet måtte Nådigst varda
antagen och stadgad.; samt Kongl. Kammar-Collegium,
hvars u låtande i detta ämne blifvit,
genom Nådiga Reniisser, af den 31 Mars 1789
och den 22 Juli 1800, infordradt, och som tillika,
under den 25 Juni 1811, erhållit befallning
att i underdånighet yttra sig öfver Riksdags-Fullmägtigens
för Örebro oell Glanshammars
Härader Eric Pehrssons särskilta underdåniga
ansökning, att rente-halmen från dessa
H ärader matie efter vigt få aflemnas, funnit sig',
i anseende till den olikhet i beräknande af så
väl vigt som Krono-värdi å ifrågavarande rente»
persetHar, Hvilken inträffade inom särskilta orter
-
C,
Den 16 Juli.
3373
ter af Riket, föranlåtet, att i detta afseende, genom
Circulaire Bref infordra uppgifter från Kgl.
Maj:ts samtliga Befallningshafvande; så har be«
malte Kongl. Collegium, uti dess underdåniga
utlåtande, af den 19 December 1814, ansett,
af dessa uppgifter, hvad forst höet angår, kunna
inhämtas, att den skillnad, som i åtskilliga Kan
förekomme imellan ett lass hö af 40, 48 °ch 50
lisspund samt ett lass af 20, 24 och 25 liss.
pund, borde hänföras till benämningen och beräkningen
af vinter- och sommar-lass , hvarmed
det allmännast åsatte Krono värderingspriset af
2 Daler Sunt för ett vinter-lass och 1. Daler
S:mt för ett sommar-lass jemväl instämde. Den
skillnad åter i vigten, som visade sig för hvarje
lass af lika namn inom särskildta Län , dels med
enahanda och dels med olika Krono värderingspris,
förmodades, grunda sig ömsom på skiljaktiga
höslag, ortens större eller inskränktare höbergning
, och ömsom på mer" eller mindre afsättningstillfällen
och deraf härrörande olika priser,
hvaraf anledning kunde uppkomma dertill , att
ett vinter-lass hö af 40 lispunds vigt, i en ort
kunde äga samma värde, som ett sådant lass af
50 lispund i en annan ort, och ett lika förhållande
med sommar-lass, från 20 till 25 lispund,
inträffade; på skäl Kammar - Collegium
funne betänkligt, att i underdånighet tillstyrka
fastställelse af en lika vigt af ett lass hö, i alla
orter eller Län, der Krono-värderings-priset är
lika, och en ännu -större betänklighet ansåges
möta för de Län , der Krono-värderings-priset,
i jemnförelse med den antagna vigten är olika;
an
-
1374
Den 16 Julie
anseendes Kammar • Collegium sig desto heldre
bora i underdånighet hemställa, att i allmänhet
den ftin hvarje ort eller Län uppgifna och förut
vanliga vigt å étt lass rente-hö, Vare sig Vinter-
eller som roar-lass , äfven hädanefter borde
bibehållas oförändrad och tjena till efterrättelse,
ej mindre vid höets utgörande in natura, ärt
dess betalande med penningar, efter årligt Markegångs-pris,
sorn Kongl. Maj:t, genom särskilta
Nådiga Resolutioner, för Gottlands Län, af den
2 5 Januari 1706, samt för Kronobergs, jönköpings
och Calrnare Län, af dert 4 Mars 1774,
fastställt viss vigt å reute-hö; likväl förmentes
undantag härvid höra äga runi för Skaraborgs
Län, der icke allenast Krono-värdei ings priset å
ho är för särskildta Härader eller Fögderier mycket
skiljaktigt, utan ock hö-lasset be-iäknas till ert
betydligen olika vigt; hvarföre i underdånighet
tillstyrktes, det Landshöfdingen i detta Län
måtte erhålla Nådig befallning, ätt, efter vederbörandes
hörande, inkomma med ett lämpligt
förslag till jemkning af den olika vigt af
ett lass hö, som hittills varit antagen, och att
Kongl. Majit täcktes derefter i Nåder fastställa
huru härutinnan för framtiden bör förhållas;
och beträffande åter remo halmen, så vore Krono-
värderings-priset å en karfva deraf, för Stockholms,
Svartsjö, Upsala , Södermanlands, Öster*
göthlands, Hallands, Gefleborgs och Vester Norr*
lands Län, bestämdt till 12 penningar Sunt,
hvarmed äfven Krono-värdtet å ett tjog halm*
Upptaget till 10 öre Sirat för Kronobergs, Jönköpings,
Kalmare och Skaraborgs Lä& instämde;
men
Den 16 JulL
1375
mert deremot vore Krono-värdiet å en karfva
balin felt ove Sunt för Orebro, Carlstads och
Westmanlands, Thin, samt, 3 öre för ett lispund
halm i Nordmalings Socken, numera hörande
lill Westerbottens Län. En lika stor skiljagtighet
1 anseende till vigten af en karfva halm,
förekomme i Landsliöfdingarnes förslag dertill ,
grundadt på det i hvarje Län förut vanliga
förhållande. Fräj) Upsala, Cal mare och
Kronobergs Län hade blifvit föreslaget 1* 1 iSpunds
vigt af kärfvan, från Södermanlands 2 flispunds
, från Östergöthlands , Qrebrrt och Carlstads
2 lispunds, från Jönköpings 11 lispunds,
från Westmanlands 3 lispunds och från Gefleborgs
Län 3 lispunds lo markers. I afseende
på det olika Krono värderings priset, saknades
all saker upplysning om rätta orsaken dertill.
Vid sådant förhållande, och då det olika Kronovärdiel
uppginge till dubbelt belopp , räknadt ifrån
ett till annat Län, trodde Kongl. Kaminar-Collegiurn
det vara betänkligt, att för orten
med denna olikhet stadga en lika vigt å en
karfva eller ett tjog halm; i stället syntes det
billigt, att, då halmens beskaffenhet och gångbara
pris icke lärer hafva gifvit enda anledningen
till det olika Krono-värdiet, vigten bestämmes
med någon jemnkning, i förhållande till detta
värde. För att kunna stagda denna vigt af en
karfva halm, med det högre Krono-värdiet, eller
ett öre S.-mt , ansage Kongl. Kammar-Collegium
den enda och billiga utväg vara, att låta
anställa profvägning af halm, som äger bättre
och sämre men li-kväl försvarlig beskaffenhet j
» att
Den 16 Juli.
att kärfvan dervid blifver af en alns tjocklek
midtpå eller genom bandet ; att bindningen
verkställes hvarken med stark hoptryckning eller
mycket löst, utan så, att kärfven får en medelmåttig
fasthet. Af den skiljaktighet i vigten,
som dervid kan komma att visa sig, härrörande
egentligen af längre och gröfre halm, kunde
derefter ett medium tagas, som bestämde rätta
vigten af en kärfve , hvilken i Krono-värdi
upptages till 1 öre S:mt, och om hälften af en
sådan karfvas vigt skulle finnas för ringa att
utgöra vigten af en karfva, med 12 penningars
eller ett halft öre S:mts Krono-värderingspris,
heldst särskildt afseende borde fästas på det imellan
orterna skiljaktiga förråd pä halin och deraf
uppkommande olikhet i gångbara värdet , skulle
vigten å det sednare slaget skäligen kunna bestämmas
till eller \ af vigten å halmen, med
det högre Krono-värdiet; och i händelse detta
förslag antoges, trodde Kammar Collegium lärnpeligast
vara, att profvägning här i Stockholms
Stad kunde anställas, genom Konungens Befallningshafvandes
i Stockholms Län försorg, i närvaro
af Öfver Directeuren vid General Landtmäteri
- Contoiret och Kammar-Collegii AdvocatFiscal,
samt det dervid utrönte förhållande i underdånighet
uppgifvas till Kongl. Majus Nådiga
granskning, och det Beslut, sorn i Nåder kunde
anses Iämpeligast att vidtaga. Utom i Stockholms,
Svartsjö, Örebro, Carlstads, Upsala, Vestmanlands,
östergöthlands, Kronobergs, Jönköpings,
Calmars, Skaraborgs, en del af Götheborgs
och Bohus, Hallands, Gefleborgs, Vester
Norr*
-
Hen 16 Juli.
*■317
Norrlands, Gottlands och Nordmalings Socken
af Vesterbottens Län, skall icke, uti de öfriga
Länen af Riket, hö, eller halm utgöra någon
lente-persedel. A Gottland vöre likväl endasc
hö af denna egenskap, men icke halin. Kongl.
Kammar - Collegiutn förmodade således att det
skulle kunna anses öfverflödigt, art bestämma
vigten å hö och halm, för Stora Kopparbergs,
Malmöhus, Christianstads, Blekinge, Elfsborgs,
Jämtlands, Vesterbottens, utom Nordmalings Socken,
och Norrbottens Län, då de levereringar
deraf, som, under namn af gärd, utgöras, skola,
till deras grund, vara af så skiljaktig beskaffenhet
med rente hö och halm, att ett lika förhållande
i vigten imellan dem i ke biefve nödvändigt;
utan kunde, vid gärders utgörande,
hvad vigt som heldst föreskrifvas och vara
lämplig, allenast den imellan lika skattskyldiga
biefve enahanda, och i fråga om hö och halm,
såsom heinkalls-persedlar till Soldater och Båtsmän
, borde antingen upprättadt Contract eller
det allmänna förhållandet i orten tjena till efterföljd.
Rikets Ärendets Allmänna Beredning har,
den 15 nästförflutne April, på de skäl, sorn sålunda
blifvit af Kongl. Kammar-Coilegiurrt framstälde
, i underdånighet tillstyrkt, atc i allmänhet
den för hvarje Ort eller Län af Landshöfdingärne
uppgifne och förut vanliga vigt å ett
lass rente-hö, vare sig vinter-eller Sommar lass ,
äfven hädanefter måtte bibehållas oförändrad och
tjena till efterrättelse, ej mindre vid höets utgörande
in natura j äu det samrnas betalande
5:te Bandet, 173. 174. med
»378
Den 16 Juli.
med penningar, efler årligt Markegångs-pris;
roed undantag lik vill för Skaraborgs Län, hvarest,
i anseende till den anmärkta olikheten inom
särskildta Härader eller Fögderier, i beräknandet
så väl af Krono-värderings-pris, sorn
vint å rente-höet, Allmänna Beredningen trott
sig finna den föregående åtgärd, som af Karn.
mar-Collegium blifvit hemställd, nödig, innan
Kongl. Maj:t kunde, i afseende på detsamma
fatta Dess definitiva Beslut; äfvensom Allmänna
Beredningen varit ense med Kongl. Karnmar-Collegium,
i den underdåniga tankan, att
lämpeligaste sättet att vinna en säker grund för
bestämmandet af den vigt, en karfva rente-halna
borde innehålla, vöre en så beskaffad profväg»
ning, sorn den Kammar-Collegium föreslagit;
hvarföre ock Allmänna Beredningen i underdånighet
hemställt, att en sådan vägning måtte
här i Stockholm genom Landshöfdingen härstädes
försorg, i närvaro af Ofver-Directeuren vid
General Landtmäteri-Contoiret och KammarCollegii
Advocat Fiscal, anställas, samt det dervid
utrönta förhållande i underdånighet uppgifvas
till Kongl. Maj:ts Nådiga granskning, för
vidtagande af det Beslut, som i Nåder kunde
anses tjenligast. Deremot, och ehuru hö och
halm, uti åtskilliga af Kongl. Kammar-Collegium
uppgifne Län, icke utgöra rente-persed»
lar, har dock Allmänna Beredningen i underdånighet
tillstyrkt, att på det Allmogens skyldigheter,
vid tillfällen af gärder och hemkallspersedlars
utgörande till Soldater och Båtsmän,
måtte varda närmare bestämda, den i dessa Län
van
-
Den 16 Juth
13 7*>
vanliga vigten å ett vinter- eller sommartass hö4
matte i de fall, dä inga Contracter i delta afseende
finnas ingångna, tagas till grund, äfvensom
den vigt Kongl. Maj:t i Nåder kunde finna för
godt, att, efter förenämnde profvägnilig, utsätta
för kärfvan rente-halm.
Detta allt har Utskottet tagit Under ett
noggrann! öfvervägande; och får, i anledning:
deraf, för sin del, vördsamligen tillstyrka Riksens
Höglofl. Ständer, till Kongl. Maj:t afgifva
der underdåniga Svar, ätt, Uppå de skäl Kongl,
Kammar-Collegium och Rikets Ärenders Allmänna
Beredning anfört, det synes bet^änkeligt
1 underdånighet hemställa Om fastställelse af en
lika vigt i alla Dan på ett lass renté-hö. Utan
torde, efter hvad 1 hvarje ört hitintills tjenat
till efterrättelse , böta så mycket heldre förblifva,
som eljest ömsesidiga rättigheter kunde blifva
förnärmade, och lärer således i underdånighet
böra tillstyrkas, att allt hvad Allmänna Beredningen,
lika med Kongl. Kammar-Collegium,
föreslagit, 1 afseende på liquiderna af rente-hö
6ch halm, samt profvägning af halm till rätta
vigtens Utrönande, äfvensom likaledes Allmänna
Beredningens tillstyrkande, beträffande beräkningssättet
af dessa persedlar, vid gärders
och hémkalls utgörande, i de Län, der hö och
halm ej utgöra rente-perssdlar, och vid de tillfällen
, då inga särskildt ingångna Contracter
ligga i vägen, måtte varda af Kongl. Maj:t i
Nåder antaget och till underdånig efterlefnad
änbefaldti
Hvil
-
Den 16 Juli.
Hvilket nu imedlertid till Riksens Höglofl.
Ständers välbehag vördsammeligen öfverlemnas.
Stockholm den 12 Juli J815.
På Högv. Prest-Stån*
dets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Persson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 16 Jall»
Högvörd. Prest-Ståndet den 14 —
Vällofl. Borgare-Ståndet den 17 —.
Hederv. Bonde-Ståndet den 14 __
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs-och
Oeconomie-Utskotts Betänkande
, i anledning af de till Utskottet
remitterade Memorial och
Diet amina, angående cindrmg uti
hvad För fattningar ne rörande Hålloch
Gästgifveri skjutsen stadga
samt om förhöjning uti skjutsle.
gan, m. m.
Uti ett den 29 Mars, till Hedervärda Bonde.
Ståndet ingifvet, och till Allmänna Besvärsock
-
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
JDen 16 Juli.
och Oeconomie-Utskottet remitteradtMemorial,'har
Riksdagsmannen Anders Joachimsson frän Östergöthland
omförmält de åtskilliga olägenheter,
sorn Jordbrukare af den dem ålagde skjutsningsskyldigheten
måste 'vidkännas, bestående uti hinder
för jordens ans och skötsel, samt grödans
inbergning, enär Ländtmannen ofta drages ifrån
dessa göromål på den tid, då de oumgängeligen
böra förrättas, till deras forthjelpande, sorn ofta
i mindre angelägna, värf färdas på vägarna , hvarvid
ej sällan skall hända, att de till hållskjuts indelte
rnåste resa flera mil till Gästgifvaregården , vara
med kreatur flera dygn borta och sluteligen
h<j(Tikomma , stundom utan att hafva fått skjutsa
samt dymedelst något förtjena, men alltid med
en mycket mindre förtjenst, än sorn svarat mot
deras möda och tidspillan, jemte föda för folk
och kreatur. I anseende hvartill föreslås, att
visse Entrepreneurer måtte åtaga sig skjutsningsskyldigheten,
åtmindstone på de Orter, der de
skjutsande icke af locala omständigheter heldre
åstunda den gamla skjuts-författningens bibehållande,
och att, till dessa entreprenaders befrämjande,
det vore nödigt, att skjutslegan förhöjdes
till 24 sk. Exo för milen, samt tillika belopp
för Landet och Städerna, hvilka Riksdagsmannen
icke ansåg-vara berättigade till högre skjutslega
än Landsboerne, heldst de icke behöfva
resa till skjutsningsstället; förmenande Riksdagsmannen,
att den af honom föreslagne skjutslegan
ej vore för högt tilltagen , utan en ersättning,
endast någorlunda svarande mot det nu
för tiden gällande peuninge-och varu-värde, jem
fördt
-
Ven 16 Juli.
fördt med det pris, sorn Markegångs-Taxorsra
utsätta för öke- och drängedags-verken.
Derjemte yttras uti samma Memorial deta
åstundan, att betalningen för Krona - skjutser ,
sorn obilligt drabbar, med olika tyngd, särskilta
orter, också borde okas; samt att fångförare
måtte få så stor förhöjning i sitt arfvode för
fångars forslande och underhållande, att åtmind*
stone skadeslöshet för dem ägde rum» Häruti
hafva flere af det Hedervärda Bonde-Ståndets
ledamöter, sorn dels uti ingifna Memorial,
dels munfeliga anföranden lill Rrotocollet samilia
dag yttrat sina tankar, instämt, dock i allmänhet,
utan att till de af Anders Joachimsson
anförda skäl något hufvudsakligt tillägga, utom
det, att Johan Johansson och Petter Jansson från
Kronobergs Län uppgifvit, att värdet af en till
Skjutsning dugelig häst skulle uppgå till mindst
loo R:dr 15;co, och att betingade forlöner för
körslor åt Carlshamn och Carlskrona från Vexio
betalas med mindst 24 sk. milen för hvar häst.
Hela det Hedervärda Bonde-Ståndet har
jluteligen allmänt instämt uti Anders Joachimssons
begäran, och har härvid blifvit erinrat,
att redan vid 1809 års Riksdag fråga varit om
Skjutsens utbjudande på entreprenad; att Riksens
Ständer derom gjort underdånig anhållan
hos Kongl- Majit , som ock , i anledning deraf
befallt Land s hö fd inga me i hvarje Län, att, sedan
vederbörliga undersökningar i hvarje ort,
blifvit hållna, med underdåniga Utlåtanden i
ämnet inkomma, inen hvilken befallning åtskilliga
af Riksdagsmännen uppgifvit i deras orter
Den 16 Juli.
1383
fej hafva blifvit fullgjord. Och har vid denna
öfverläggning vice Talmannen Hyckert förbehållit,
att om skjutsnings-skyldigheten blefve på
entreprenad upplåten, kostnaden dervid icke blott
må vidlåda Bonde-Ståndet, utan alla som äga
hemman, och hvilka följakteligen, efter hans
tanka, gemensamt böra deltaga uti ett så tryckande
onus.
Sedermera hafva till samma Riks-Stånd Memorial
i detta ämne blifvit ingifna den 31
Mars, af Riksdagsmannen Jacob Ericsson från
Örebro Län, sorn, med anmälande af den stora
skjuts åtgången vid Glanshammars och Fellingsbro
Gästgifveriet, i synnerhet efter den lyckliga
föreningen af Sveriges och Norriges Riken, åstundar
i anledning af hästars uppstegrade pris ,
som endast skola kunna i 3 år med skjutsningen
uthärda, skjutslegans ökande till 24. sk.
Banco milen, hvaruti så väl öfriga Riksdagsmännen
från Örebro Län, som de från Carlstads
Län, och Riksdagsmannen Johan Magnus
Wessing från Westmanland instämt, med tillägg
af den sistnämnde, att de omkring Westerås
belägne Härader äro mer, än de flesta
andra orter, med skjuts besvärade. Hvarförutan
äfven, i ett samma dag ingifvet Memorial,
Riksdagsmännen Hans Hansson i Kårtylla och
Eric Johansson i Nyckelby från Stora Kopparbergs
Län, under föregifvande det skjutsningsbesväret
är bland de betydligaste hinder för
Jordbrukets uppkomst, och att detta yrke aldrig
kan hinna till någon hög fullkomlighet, så länge
detta besvär qvarstår, yrkat, att skjutslegan bur
de
Den 16 Juli.
de blifva beroende af de skjutsandes fria vilja,
hvilken tanka flera Fullmäktige frän Kopparbergs
Län, Pehr Olsson ifrän Södermanland,
Pengt Larsson och Jon Andersson frän Öster*
göthland och Olof Ericsson samt Johan Nilsson
fran Westerås Län afven funnit vara billig och
antaglig, hvarföre de uti den samma instämt,
och liar afven lrerörde dag Riksdagsmannen Jonas
Jonsson frän Södermanland, uti ingifvet
Memorial , föreslagit antingen den uräldriga
skjuts inrättningens upphäfvande genom Postoch
Forvagnars inrättande, såsom i andra Länder
är brukligt, eller någon viss lämpelig afgift af alla
Stånden , eller också skjutslegans förhöjande.
Afven häruti rnerabernälte Biks Stånd Riksdagsmannen
Gustaf Gustafsson från Södermanland
den 17 April isynnerhet anmält svårigheterna vid
den Kronoskjuts, som ärligen sker för Båtsmännens
transporterande till och ifrån Carlskrona , i anseende
dertill, att detta manskap, som vanligen
utan all styrsel eller afseende pä tagordningen,
framfar, ofta handterar illa både Skjuts-bönder och
hästar, och deras resor inträffa vid det svåraste
väglag, i anledning hvaraf han önskar, att det
samma måtte antingen transporteras sjöledes, eljer
mnrchera, anmälandes derjemte sin åstundan
örn entreprenad af den öfriga skjutsen, i likhet
med hvad af så många tillförene anfördt blifvit:
och sfuteligen hafva Riksdagsmannen Lars Carlsson
och Anders Carlsson från Skaraborgs Län,
uti ett den 16 Maj ingifvet Memorial, väl frångått
pretention pä högre skjutslega, men dock
på det alfvarligaste yrkat, att nu varande skjuts*
" inrätt
-
Ven 16 Juli. 1385
inrättningen mätte förändras, likväl utan att
uppgifva sättet huru denna förändring borde
ske.
I samma ämne äro äfven hos Högl. Ridd.
och Adeln Memorial ingifne af Herr Hofjunkaren
Gustaf af Malmerfeldt, som, jemte anförande
af de olägenheter, hvilka skjutsnings skyldigheten
för Jordbruket medförer, anser obilligt,
att skjutslegau är högre för Städerna än för
landet, samt att Städernas innevånare icke del»
taga uti Kronoskjuts, och föreslår, att, i anseende
till Foders och Spannmåls årligen olika
pris, skjutslegan derefter matte, vid årliga Mar*
kegångs sättningarna, bestämmas; och af Stats Cornmissarien
Herr G. R. Nauchoff, hvilken, till
undvikande af de svårigheter, sona med nu varande
skjutsningssätt, så väl för de skjutsande,
sorn de resande, äro förknippade , yrkar, att dessa
böra afhjelpas genom skjufsnings skyldighetens
utbjudande på entreprenad, till hvilken anstallts
befrämjande han föreslår, att icke mindre de
skjutsande, än de, hvilka vanligen med Gästgifyeri-skjuts
färdas, något måtte contribuera.
Härmed hafva i öfrigt gemenskap de Memorial,
sorn, angående inrättning af Fragtvagnar
eller så kallade deligencer , till välbemälte Stand
blifvit ingifne, öfver hvilka Utskottet dock nu
får ett särskildt Betänkande afgifva.
Till Vällofl. Borgare-Ståndet har Herr Handelsmannen
Gustaf Stabeck äfven aflatit ett Memorial
i samma ämne, deruti, med upptagande af
de i ofvannämnda Memorial anförda omständigheter,
han yttrar, att fullgörandet af skjutsnings
skyl
-
1386 JDen 16 Juli.
skyldigheten är odrägligt} och söker bevisa detta
sitt yttrande med en uppgjord uträkning , som
slutar med det resultat, att hvarje helt hemman
genom skjutsnings skyldigheten årligen tillsätter
200 K:dr 30 sk. Banco, och att enär större delen
af de skjutsande äro Skatte-åboer, samt således
i Öfrigt mycket betungade, skjutsningsskyldigheten
vore för dem så tryckande, att dermed
icke kunde uthållas. För att afhjelpa detta,
i hans tanka, ett af de största hinder, som
ligga i vägen för Jordbruket, föreslår han, att
all sådan hållskjuts, som är belägen öfver en
half mils afstånd från ombytet, må upphöra,
och alltid från skjutsnings-besväret befrias, samt
den, som är inom denna distance, i reserv förvandlas,
att 2:ne Skjuts-Taxor upprättas, under
namn af ordinarie och extra, att skjutslegan för
den förra borde vid Riksdagarna bestämmas , såsom
gällande till nästa Lagtima Riksdag, att reservlaget
borde hålla ett visst antal hästar för dagen
till den ordinarie skjutsen , af hvilka hästar
dock a:ne par 2 gånger i veckan skulle disponeras
till en så kallad diligence, sorn till postens
och Passagerares förskaffande från Hufvudstaden
till Skåne och Götheborg borde inrättas, och
att, när desse hästar utgått, den resande väl äfven
kunde fortskaffas, endast med den ålagda
skyldighet , att betala skjutspenningar för denna
extra skjuts med 30. procents förhöjning öfver
den ordinarie Taxan, och att han måtte nyttja
mindst 2:ne hästar för denna honom visade
tjenst.
Häremot har Herr Borgmästaren Hambraeus,
Dm 16 Juli.
us, uti ett till sistnämnda Stand inlemnade Memorial
, sökt ådagalägga, att Herr Stabecks förslag
vore i utförandet icke verkställbar, och
att, enär det befriar alla öfver en half mil från
skjutsningsstället belägne hemman för skjutsningsskyldigheten,
det så för de öfriga skjutsande,
som resande skulle medföra högst betänkliga olägenheter;
att den nu varande skjutsnings inrättningen
för vårt land närmast är afpassad,
samt att missbruket ej kan betaga bruket af en
nyttig inrättning, och yrkar sluteligen, att i
stället för det Herr Stabeck projecterat, att ingen
finge nyttja mindre än 2:ne hästar, då ordinarie
skjutsen är utgången , den förr lemnade rättighet
för resande att, äfven på den tid, då skjutslegan
betaltes med 3 sk milen, som på en
timme fick till rygga läggas, få färdas 2:ne personer
efter en häst, mätte dem återställas, dock
med vilkor, att betala 16 sk. milen.
Utskottet har, hvad i ofvanberörda Memorial
mer och mindre vidlyftigt blifvit omformäldt
uti noga öfvervägande tagit; och då uti en
del af de samma de skjutsandes olagenheter hlifvit
sned nog öfverdrift afskildrade, meri icke något
är nämndt om deras behof eller betungande,
hvilka i angelägna ärender äro nödsakade företaga
mer och mindre vidsträckta resor, eller om
den tunga , hvilken genom en högst uppstegräd
Skjutslega, skall drabba sä val de allmänna Ca'sSurna,
som i mer och mindre man Rikets sarnteliga
inbyggare, anser sig Utskottet till en början
böra fästa uppmärksamhet på dessa at en hög
skjutslega nödvändigt härrörande svårigheter,
för
Den 16 Juli.
för att upplysa, huruvida man vid vissa kända
•olägenheters undvikande, ej försätter sig i nya
af icke mindre, men kanske betydligare inflytelse
på det allmänna välståndet.
Det är uti Sveriges Geografiska och Fysiska
läge, som, efter Utskottets tanka, hufvud*
orsaken igenfinnes till de onera, hvilka man
varit nödsakad ålägga största delen af jorden, i
afseende på resandes förskaffande. Uti ett glest
hebodt Land, der mångå måste färdas långa
vägar, för att få sina angelägenheter hos Regeringen
, eller dess särskilta auctoriteter bevakade;
der Lärosäten för ungdotnen äro få, och
Universiteterna, dit alla Studerande måste samlas,
belägna på betydligt afstånd från hvarandra,
och från Statens särskilta provinser; der oumgängliga
handelsvaror, ja hufvudämnet för sådan,
spannmålen ofta måste från Sjö-Städerna till
aflägsna orter transporteras för en forlön, hvilken
efter skjutslegan vanligen bestämmes; der
äro, i jerrmförelse enrot folkmängden, oändligen
flere, som skulle hafva känning af en hög
skjutslega, än i de Länder, der Invånarne på
en mindre areal yta äro sammanträngde, och
kunna få sina angelägenheter på närmare afstånd
ombesörjde, samt sina förnödenheter genom körnare
transporter sig tillförde. På Sverige inträffar
fullkomligen det förstnämnde förhållandet,
och måste derföre derstädes, i likhet med
andra Läruler af samma beskaffenhet, uppoffringar
blifva nödvändiga hos dem, som äro i tillstånd
att fortskaffa resande, om icke, å andra sidan,
betydliga olägenheter skola uppstå, vid alla
de
Den 16 Juli.
1389
de nämnda omständigheter , hvilka , för ämnet»
närmare utredande, särskildt böra öfvervägas.
Klagomål hafva alltid blifvit hörde öfver
de mångfaldiga kostnader som åtfölja rättegångar
och andra slags föreskrifna formaliteter , att i
laglig ordning försvara sin egendom eller andra
rättigheter. Skulle det Hedervärda Bonde-Ståndets
nästan vid hvarje Riksdag yttrade anspråk
att få skjutslegan ständigt ökad, alltid vilfaras, så
skall den tid icke blifva långt borta, då mången,
genom Medborgares eller Ernbetsmäns behandlande,
oskyldigt lidande, ser sig nödsakad
att heldre öfverlemna sig åt sitt öde, än att företaga
resor, hvilkas kostnader han ej mägtar bestrida,
kanske ej en gång när de måste göras till
ett på några mils afstånd beläget XandshöfdingeResidens
eller en Hagmans Rätt, och an mindre
till en Hof-Rätt, på 40, 50 å 60 mils afstånd,
eller till Rikets Hufvudstad, der alltid 1
sista instantien, men ofta äfven förut, Medborgares
vigtigaste angelägenheter behandlas. För
de flesta, som nödgas för särskilta förrättningar
anlita Domare och andra Embets- och Tjenstemän
, skall ock kostnaden Vid sådana tillfällen
blifva odrägelig, och det skall, vid så beskaffade
omständigheter icke slå felt, att den mindre bemedlade
blifver urståndsatt, att bevaka sina lagliga
rättigheter, och kanske ofta nödsakad, att
gå ifrån den jordtorfva han besitter, eller se den ,
genom mägtigare grannars tilltag, stympad och
försämrad.
Alltid är Staten i behof af sådana yngre
medlemmar, som genom studier skola danas
skick
-
J39°
Den 16 Jult.
skickliga, aft blifva Tjenstemän uti Församlingen,
eller vid Civila och Militaira Värf. Re»
dan är dessas beredande hos oss 1 mångå afseenden
försvårad. Dem , som skola inträda i
Prest - Ståndet, äro nu ålagd skyldighet att förskaffa
sig undervisning och öfning vid de ej
längesedan inrättade Seminarier, och att derföre
oftare besöka Academierna, än sorn förr varit
vanligt; och samma omständigheter inträffa äfven,
till följe af Kongl. Kungörelsen den 9
October 181?, för dem hvilka vid RättegångsVerken
eller Rikets Collegier $öka inträde. Den
nästan enda utväg som förr -varit för medellösa
Studerande, att genom förmögnare barns undervisning,
vid Academierna sig uppehålla, blifver
allt mer och mer tillstängd genom sådana allmänna
inrättningar, hvarigenom för dessa tillfälle
lemnäs att, utan nämnde Lärosätens besökande
, förskaffa sig till vissa yrken nödigal
insigter. Blifva nu skjutspenniogarne så dryga,
att resan, till exempel från Öster- och Westergöthland
eller Småland, eller Westerbotten och
andra Norrländska Provinser till Upsala, kostar
lika mycket eller mera, än uppehället på sistnämnde
ställe under lärotiden, synes det blifva
ogörligt att med tiden erhålla skickliga Prester
uti de från Academierna mera aflägsna orter,
och den brist, som redan öfverklagas på skickliga
ynglingar, sorn i Civila Verk vilja ingå,
skall visserligen blifva ännu större. Det är af
Bonde-Ståndets fattigare söner som Prest-Ståndet
erhåller större delen af dess medlemmar,
och flere af dem bekläda vigtiga tjenster uti ders
all
-
Den 16 Juli.
*39*
allmänna styrelsens åtskilliga fördelningar. Det
kan ej vara det Hedervärda Bonde-Ståndets mening,
att vilja försvåra deras fortkomst, som hädanefter
i samma vägar vilja gagna det allmänna
eller att vilja betaga Staten det biträde, hvilket
af dem vid nämnde yrken icke kan umbäras.
Det är efter skjutslegan som forlönerna
bestämmas. En sådan skillnad, som imellan
den förra och sednare af en Ledamot bland det
Hedervärda Bonde-Ståndet på en viss ort i Riket
uppgifvits, är åtmindstone annorstädes okänd,
om icke vid några enda tillfällen, der ett svårt
väglag i förening med en större förmodad vinst
vid några varors skyndsamma transporterande,
för tillfället uppstegrar priset. Uti de från SjöStäderna
aflägsna orter skall en betydlig påökning
i priset å de för lifsuppehället nödvändigaste
varor, såsom salt, gill, strömming, blifva
en följd af en ökad skjutslega. Erfarenheten
visar, att vid närvarande skjutslega, 5 mils afstånd
från Sjo-Staden ökar spannmålspriset med
32 sk. B:co på tunnan. Vid en fördubblad skjutslega
skulle då tillökningen blifva i-j- R:dr på
detta ringa afstånd, och man kan häraf sluta till
de betydliga svårigheter, sorn skulle möta Regeringens
hulda omsorger, då den, vid infallande
missväxt-år, finner sig föranlåten , att, till
hungersnöds afhjelpande ibland Allmogen, afsända
betydliga spannmåls-transporter till långt
ifrån hafvet belägna orter, såsom Dalarna, Jemtland,
med flera. Den olägenhet sorn Eergshandteringen,
vid dess tunga producters forslande, härigenom
-
139?
Den 16 Juli•
igenom måste vidkännas, och de odrägliga kostnader,
som skulle drabba vissa Embets- och
Tjenstemän , som i och för sina sysslor nödsakas
förrätta betydliga resor, för hvilka de njuta
antingen alldeles ingen särskilt ersättning, eller
ock endast på gamla Taxor grundade obetydliga
respenningar i ett för allt, äfven i de händelser',
då resorna blifvit mycket emot förra tider
ökade, mäste ock härvid komma i beräkning.
Enär, i jemförelse härmed, närvarande skjutsinrättnings
inflytelse på allmänna hushållningen
tages i betraktande, kan väl icke nekas, att
åtskilliga besvärligheter och , olägenheter för de
skjutsandes jordbruk förorsakas genom den dem
ålagda skyldighet att fortskaffa resande. Att
dessa uti de flesta remitterade Memorial äro nog
öfverdrifna , finner Utskottet sig likväl föranlåtet
anmärka. Det antages för afgjordt, att en till
skjutsning brukbar häst, skall icke erhållas för
mindre än ion R:dr Råneo, och ej uthärda
längre än uti 2 år; man uppgifver afståndet
imellan Gästgifvaregardarna till lj. mil, och man
beräknar 3ine dygns bortovarelse för hästar och
skjutsbonde, såsom endast inbringande de för
denna väg beräknade skjutspenningar, och häruppå
grundas uträkningar , som leda till dét
resultat, att skjutsnings skyldigheten kostar hvarje
helt hemman öfver 200 RtdrJho årligen,samt aude
ined ett sådant onus betungade, i synnerhet om de
äro Skatte-bönder, dermed omöjligen kunna längre
uthärda. Härvid röjer sig antingen okunnighet
om verkeliga tillståndet i Landet, eller en föxesatts,
att för ett visst ändamål svinnande, göra
de
Den 16 Juiu
*393
äe mera sällsynta svårigheter till allmänna och
oundvikeliga. Den som färdats de större strak- '
vägar, på hvilka skjutsnings-besväret är mest
tryckande, torde visserligen, om han efter utseendet
förstår -dt någorlunda bedomina häst-kreaturs
värde, L fva lätt för att göra sig öfvertygad,
att när på dessa vägar en skjutshäst finnes,
som kan anses värd 100 R:dt B:Co, finna»
åtmindstope 2 0 sorn icke äro Värde 50, och att
den tid, som många af dem nyttjats till resandes
förskaffande, mera närmar sig till 10 år
och oFta derutöfver, än till arne. Afståndet imellan
de flesta Gästgifvaregårdar är större ari
I-J mil, ofta till och med 2^. Det är på långt
när icke sällsamt, att på dessa Vägar åtefskjuts
erhålles från Gästgifvaregården, dit skjutsen verkstälts,
eller att samma skjutsbonde 2:ne gångor
på dygnet fortskaffat resande. Det är ock ganska
sälsamt, att den skjutsande får vänta på den
resandes ankomst längre tid, sedan haU vid Gästgifvaregården
sig inställt. Vid nu fastställta ’
skjutslega ser man tvärtom Allmogen finna det
förmånligt, att ©kallade, endast i vä‘ntan af skjutsnings-förtjenst,
infinna sig i vissa Städer eller
vid de närmast de samma flerestädes 2 mil och
derutöfver belägne Gästgifvaregårdar, för att genom
skjutsning fram och tillbaka förtjena 2 R:dc
B:co eller mera, på tämmeligen kort tid, efter
Daglig skjutslega, samt mycket deröfver, då resande
icke vilja flera timmar Vänta på deras ankomst
, sorn äro skyldige, att dem för den stadgade
iegan fortskaffa.
5de Bandet,
175. 176.
Att
>394
Den 16 Juli.
Att kostnaden i och för skjutsnings-skylr
digheten skulle uppgå till ett så högt belopp,
som den uti åtskilliga af de ingifne och särdeles
uti Herr Handelsman Stabecks Memorial
blifvit beräknad, är så mycket mindre med erfarenheten
öfverensstämmande, som denna nogsamt
visar, att de närmare till Gästgifvaregårdarna
boende, som för aflägsnare hemman åtaga
sig hållskjuts, åtnöja sig med en ojemnförligt
ringare betalning. Också finner man alldeles
icke i allmänhet någon märkelig skillnad imellan
Jordens häfd, sorn tillhör de hemman, hvilka
äro belägna nära intill de större stråkvägarne,
och de från de samma aflägsnare trakter.
Aldramindst kan det yttrande besannas , att
skatte hemmans-ägares Jordbruk är mera försummadt
än Frälse-Bönders, hvilket sednare förhåller
sig tvärtom, emedan de sistnämnde, såsom
Aboer på andras jord, af Jord ägarne äro
med större utskylder betungade , och till sin
utkomst mycket bero af det sätt, hvarmed de
af dem blifva behandlade. En hög skjutslega,
som lockar ägaren eller brukaren af hvad hemman
som heldst, att sända sina hästar till Gäst.
gifvaregården, i speculation att genom skjutsning
tillvinna sig en penninge-inkomst för dagen,
skall deremot alltid blifva ett betydligt hinder
för Jordbruket hos de flesta bland Allmogen
, som vanligen icke riktigt beräkna en förmån
, hvilken endast med tiden utvecklar sig,
emot ögonblickets vinst, och är detta så mycket
säkrare, som erfarenheten nara Hufvud Staden,
och andra Eikets i de stora stråkvägarne
beläg.
Den 16 Juli.
1595
belägna Städer sådant för den uppmärksamma
tillräckligt ådagalägger, vid den skjutslega, som.
både nu och äfven före dess sednare förhöjningar
Varit gällande.
Att skjutsnings-besväret är ett onus, som
endast drabbar det Hedervärda Bonde Ståndet,
är ett föregifvande, som alldeles icke är grundadt,
och hvilket man af ingen bland detta Stånds
upplystare medlemmar kunnat förmoda, sedan
genom de gjorda concessioner åt hvarje Rikets
Inbyggare af hvad Stånd han vara må, frihet
och rättighet är lemnad , att besitta all slags jord,
af hvilken natur den heldst må vara. Skjutsnings-skyldigheten
åtföljer på Landsbygden jorden,
och att icke all slags jord dermed är betungad
, är en omständighet, sorn härrörer från
den olikhet i onera , hvilken i uråldriga tider,
i stöd af allmänt gällande Författningar, gjort
besittningen af vissa Egendomar mera förmånlig
än af andra. I afseende på dessa fördelar
jrar , vid de från skjufsnings-skyldigheten undan*
tagne fastigheters inköp, en större köpeskilling
blifvit utbetaldt, än om de varit med nämnde
onus besvärade; och om, vid så beskaffadt förhållande,
inneliafvarne af den jord, som är med
tuera nämnde skjutsning»-skyldighet betungad,skulle
ifrån sig, genom en jemn fördelning på jorden
eller Medborgare i allmänhet, kunna afleda
en del af de oneraj för hvilka de genom
det ringare pris, hvarefter deras egendomar blifvit
af dem eller deras Förfäder förvärf Vade, haft
ett motsvarande surrogat, vore sådant ett ingrep
i äganderätten, hvarigenom den säkerhet, sorn
Sam*
!396
Deri .16 JulL
Samhälls-ordnlngen bör betrygga för hvar ocK
en, att fran andras usurpation och intrång haf«
va fredadt hvad han lagligen besitter, skulle
försvinna, och Samfunds-föreningena vigtigaste
ändamål förfelas.
Den enda och rätta skäliga anledning, sorn
kunde gifvas för de skjutsnings-skyldiga, att söka
få skjutslegan förhöjd, vore om samma skjutslega
i jepmförelse mot varu-priser, och i synnerhet
priset på spannmål eller öke-dagsverken 4
nu skulle finnas betydligen mindra, än hvad
den varit under förflutna tider. Utskottet har
derföre företagit sig, att i detta afseende, för
sednast framlidne 50 år, eller från och med I76S
till närvarande tid, anställa en jemnförelse i«
mellan skjutslegan och Stockholms Dans Markegång
, såsom utgörande ett ungefärligt medium
af Öfriga Markegångarna i Riket, för en tunna
Råg, samt ett öke-dagsverke, och har härigenom
kommit till följande resultater.
På det tiotal af år, som förflutit ifrån och
med år 1766 till och med år 1775, gjorde Markegången
för en tunna Råg i Stockholms Dän,
till ett medel-pris för alla åren reducerad, nära
14 Daler S:mts till förtjenande af en tunnaRåg,
efter den då stadgade skjutslegan, ä Ig öre
milen, fordrades således då att hafva skjutsat
36^- mil. Under de följande 3 åren, 1776,
1777 och 1778, då skjutslegan ännu var bibehållen
vid 3 sk. för milen , utgjorde Markegången
för en tunna Råg per mediupi g R:dr 39 sk. 9
till hvilken summas förtjenande uppgick skjutslega^
för 4i|. mil. För åren 1779 till och
med
Den 16 Juli.
j*ed 1788 gjorde Markegängen för en tunna
Håg i Stockholms Hän per medium 3 R:dr 5
sk.; och att förtjena denna summa, fordrade? efter
den dä till 4 sk. milen ökade skjutslega,
37* mils skjutsande med en häst. ' För de följande
lo åren ifrån 1789 till I798, är medelpriset
af Stockholms Läns Markegång för en
tunna Råg 3 R:dr 28 sk., hvilka, sedan skjutslegan,
under dä varande krig och tillsvidare blifvit
förhöjd till dubbelt emot hvad den under
de förra Io åren varit, kunde förtjenas genom.
214- mils skjutsande med en häst. Det följande
tiotal af år från 179g till 1808, gifver ett
medelpris på Markegängen för en tunna Råg af
6 R:dr 3^ sk., till hvilken summas förtjenande
skjutslega för 365 mil erfordras. För de 6 sednaste
åren, som efter denna tid förflutit, till
början af innevarande år , eller från och med
I809 till och med I814, är medelpriset på en
tunna Råg, efter Stockholms Läns Markegång
7 R:dr 40 sk., hvilka förtjenas med 3iy mils
skutslega.
Genom denna beräkning blifver det således
uppdagat, att på de förenämnde åren skjutsfiings-förtjensien
, då den jernnföres med Spannmåls-priset,
aldrig varit så stor, som den för
närvarande är, de 10 år undantagne, som| följde
näst efter skjutslegans fördubbling år 1789,
och under hvilka Landet i allmänhet var valiignadt
med ömnig skörd, som bibehöll Spannmålen
vid lågt pris; och synes således, af Spannmåls-prisets
förhållande till skjutslegan, intet
skäl kunna hämtas till den sednares ytterligare
hö
-
1398
Den i 6 Juli.
höjande, utan tvertorn, vid jernförande af deras
belägenhet, hvilka nödgas färdas med skjrits,
och bland hvilka finnas en mängd med penningar
lönte Tjensteman , hvilkas löner icke blifvit
på långt när i lika mån med skjutslegan ökade,
all anledning förevara, att åtmindstone viddess
närvarande belopp låta bero.
Vid jemnförelses anställande imellan skjuts*
legan och priset på ett öke dagsverke, som bpr»
de vara den naturligaste, hvilken till detta ämnes
utredande sig erbjuder, har åter förhållandet
befunnits vara följande: ifrån år 1766 till 1775,
har i Stockholms Fdit» medelpriset på ett öke dagsverke,
efter Markegången, utgjort en Daler 20
öre 5:mt, som svarar emot skjutslegan för 4*
mil efter 12 öre milen. De följande 3 åren
1776, 1777 och 17 78: dä skjutslegan ännu var
bibehållen vid 3 sk. för milen, var Markegångs
priset för hvardera året på ett öke dagsverke
20 sk., svarande mot 6-f- mils skjutslega.
Tor tiotalet af åren derefter 1779 —-1788 , då
skjutsen betaltes efter 4 sk. milen, är medelpriset
pä ett öke dagsverke 19 sk., som svarar emot
4- mils skjutslega. För påföljande tiotal,
innefattande åren 1789—1798 är medelpriset på
ett öke dagsverke nära 25 sk., hvilket efter den
då till dubbelt, eller 8 sk,, höjda skjutslegan,
"Svarar emot 3 ‘ mils skjutsning. Tiotalet af påföljande
åren 1799 till j8o8, lemnar ett medelpris
af 26 sk för ett öke-dagsverke, svarande
emot 35 mils skjutsning; och de sedan förflutna
6 åren , på hvilka medelpriset i Markegången
på ett öke-dagsverke varit 44 sk., har 3y
mils
Den 16 Juli.
mils skjutslega fordrats att inbringa denna summa
*
Jemnfdrelsen mellan priset på öke-dagsverken
och skjutslegan under olika tider leder sålunda
till den obestrideliga slutföljd, att i detta
afseende skjutsnings-besvuiet var mycket mindre
betalt från år 1766 till 1788, än det sedan,
genom de oftare skedde förhöjningar, blifvit.
Under dessa 23 år fordrades ifrån 4* ända till
nära 7 mils skjutslega, för att betala ett ökedagsverke,
då dertill, på de sednare 26 år, eller
efter 1788, aldrig fordrats fulla 4 mils skjutsnings-förtjenst.
Afven detta beräkningssätt visar,
att skjutslegan var förmånligast nyss efter
påökningen är 1789, som också ej kan annorlunda
vära, enär den på en gång fördubblades,
då andra varu-priser ej kunde annat än långsamt
stiga. Dock är åtskillnaden imellan denna högsta
förmånlighet för dessa åren och närvarande
tid icke betydligare, än att den svarar mot skillnaden
imellan 3f samt 4^, en skillnad, som
matte vara fullkomligen och till öfverflöd upp»
vägd af Författningen angående åkningens skyndsamhet,
och af förbudet, att mera än en person
får efter en häst färdas.
Af samteliga nu anförda skäl, finner Utskottet
inga anledningar vara för handen, som
kunna föranlåta Utskottet att till Riksens Ständer
föreslå att i underdånighet tillstyrka någon
förhöjning i nu gällande skjutslega.
Utskottet har äfven funnit det vara mycket
skäl till det uråldriga stadgandet, att skjutslegan
är drygare i Städerna än på landet, i anseende
til
*
14°®
Deri i&: JuH,
till den vida större svårighet, sorn det för Stä-t
demas innevånare medforer, att underhålla
hästkreatur, och den stora tunga, hvilken detta
onus för åtskilliga i de större stråkvägar belägna
Släder förorsakar.
Hvad åter -förhöjning af legan för Krono-,
och Fångskjuts beträffar , linner Utskottet sådant
medföra en tillökning i Stats-Verkets utgifter,
•och det således icke tillhöra detta Utskott , att
sig häröfver utlåta. Dock kan "Utskottet icke
lemna oanmärkt, att den af Riksdagsmannen
Gustaf Gustafsson från Södermanland omförmälte
olägenhet vid Båtsmäns transporterande till
och från Carlskrona är för landet tryckande.
Het är allmänt öfyerklagadt, ätt detta manskap,
hvilkets forslande vanligen inträffar under svåraste
väglag, och som ofta icke är åtföljdt af ett
till deras styrande tillräckligt befäl, merendels
ej iakttager den ordning, som man bör förvänta
af en Militairisk Corps; Utan genom en alltför
hård körning illa handterar de skjutsandes kreatur.
Att föreslå, det Båtsmännen matte marchera
till fots, finner dock Utskottet betänkligt, %
anseende till olägenheterna vid deras inqvartering
och förplägning; och att transportera dem
sjöledes medgifver icke 'årstiden, åtmindstene
icke vid nedresan, som infaller innan isen ännu
alldeles försvunnit. Utskottet får derföre
vördsammast tillstyrka, det mätte Riksens Ständer
hos Kongl Majit i underdånighet anhålla
om den Författnings utfärdande, att ett så tillräekligt
antal befäl, af de vid Amiralitetet tjenstgörande
Officerare matte Commenderingarne åtfölja,
Ben 16 Juli.
*40»
följa, som nödigt ar för att kunna på manskapet
hålla ordning , och att desse Officerare måtte
förpligtas att hindra , det de skjutsande må
kunna tvingas att skyndsammare, än författningarne
bestämma, fortskaffa det tågande manskapet,
samt i öfrigt förekomma all misshandling,
och allt förolämpande bemötande.
Hvad den af .Riksdagsmännen från Stora
Kopparbergs Kan gjorda hemställan vidkommer,
att skjutslegan måtte få bero på frivillig öfverenskommelse
imellan resande och skjutsande,
förutsätter den, å de sednares sida , mot en vägfarande
, sorn ofta är nödsakad, för angelägenheten
af det ärende, han på viss tid måste hafva
ombestyrdt, underkasta sig hvilka' kostnader som
heldst man honom må ålägga, en billighet och
hjelpsamhet, som nog mycket är stridande mot
den erfarenhet hvilken hitintills i detta afseende
blifvit ådagalagd.
Om obilliga prejerier mot resande icke värk
sällsynta på en tid, då endast vissa tillfälligheter,
för några timmar, gjort dem beroende af
de skjutsandes välbehag, låter möjligheten af
vägfarandes fortkomst icke tänka sig, örn detta
beroende skulle i alla händelser inträffa.
Det är ock derföre, som i alla hyfsade Stater
skjuts-inrättningar finnas, med ålagd skyldighet,
att, för viss bestämd lega, fortskaffa ’ resande;
och Utskottet är fullkomligen öfvertygadt,
det sådana anstalter i Sverige omöjligen kunna
umbäras.
Icke heller tyckes det vara tjenligt, att
skjutslega!! för hvarje är vid Markegångs-sätt
nin
-
14Ö2
Den 16 Juli.
ningarne bestämmes efter fodrets olika pris.
Hvilken villervalla det skulle medföra, att skjutslegan
i särskilta Län vore olika, vid alla de ersättningar,
sorn limbets- och Tjenstemän af Kronan
eller privata för resor hade att fordra, måste
falla en hvar i ögonen; äfvensom det i allmänhet
torde kunna anses för otjeriligt att öfverlemna
ett ämne, sorn af Kongl. Maj:ts Nådiga
välbehag alltid varit beroende, åt några fä
Medborgares godtycko.
Dä Utskottet slutligen måste meddela sina
tankar angående nu varande Skjuts-Författnings
upphäfvände och skjutsens besörjande genom
entreprenad, får det åberopa hvad vid 1809 års
[Riksdag af detsamma uti detta ämne till Riksens
Ständer är yttradt, nemligen, att de olägenheter,
som så val i oeconomiskt som moralikst
afseende åtfölja den närvarande Skjuts-inrättningen,
icke äro Utskottet obekanta, men att, fastän
Utskottet för sin del skulle önska dess snara förändring,
och Utskottet är öfvertygadt, att hvar
och en upplyst Jordbrukare, som riktigt öfvervägar
och beräknar sin kostnad och sin vinst vid
skjutsens utgörande, skall utan betänkande vara
färdig att göra én emot förlusten rättvist svarande
uppoffring, för att från denna skyldighet
blifva friad, så befarar Utskottet lik väl, att dessa
olägenheter icke utan största svårighet kunna
häfvas.
Utskottet ansåg, vid förenämnde Riksdag,
att värt I.ands ringa befolkning, det långa afStatidet
på flera ställen imellan bostäderna, och
dess, i förhållande till andra [Länder, obetydliga
-
Den 16 Juli•
1403
liga rörelse vorb egentliga orsakerna, att icke
här, sorn i de flesta Europeiska Länder, skjutsningen,
i stället för att^åtfölja jordbruket, kan
bestridas af Entrepreneurer Det gjorde häraf
den slutsats, att, utom på våra största vägar,
skulle dessa Entrepreneurer icke kunna påräkna
en någorlunda jemn skjuts, och att, Utan detta
vilkor, inrättningen svårligen skulle kunna bära sig.
I stöd af dessa grunder, ansåg sig Utskottet då
icke böra föreslå någon allmän Författning i
detta ämne, utan tillstyrkte, att Riksens Stander
hos Kongl. Maj:t måtte anmäla sin önskan, att
Konungens Befallningshafvande måtte, hvar och
en i sitt Län, söka bertila så beskaffade öfverenskommelser
imellan de skjutsande och vissa
Entrepreneurer, hvarigenom håll- och reserveskjutseri
måtte kunna upphöra.
Den sedermera förflutna tiden har väl, i
anseende till det krigstillstånd , hvaruti Riket
sig befunnit, icke varit den tjenligaste för sådana
öfverenskommelsers befrämjande. Dock
äro på åtskilliga orter försök gjorda, att dem till
vägabringa. På ett och annat ställe, hafva de
ock så vida lyckats, att både de skjutsskyldige
och Entrepreneurerna äro belåtna; men på andra
ställen hafva antingen de Hemmansbrukare,
sorn skola hålla Entrepreneuren skadeslös, funnit
sig alltför mycket betungade, eller ock Entrepreneuren,
genom sitt företag, råkat i obestånd.
Utskottet förmodar likväl, att om den Forvagns-inrättning.
hvartill Utskottet, uti ett gemensamt
med Riksens Ständers Stats-Utskott afgifvande
särskildt Betänkande, gör förslag , skulle
korn ina
3404
Den lf» Juli.
tomma till verkställighet, en betydande lindring
uti skjutsnings-besväret kunde vinnas och åstadkommas.
Slutligen och som Utskottet inhämtat, att
håll- och reserve-skjuts-skyldigheten icke på alla
orter i Riket är så jemt fördelad, att den drahbar
de skjutsskyldiga lika, får Utskottet yttra den
önskan, att Riksens Högloft. Ständer kunde hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, ej allenast
det Kongl. Maj:t i Nåder täcktes förständiga Dess
Befallningshafvande i Dänen, att i detta afseende
anställa undersökningar, och derefter så
föranstalta, att den ena skjutsskyldige icke blifver
mera besvärad än den andra, utan ock, att,
efter att sådana undersökningar skett, och vederbörande
hörde blifvit, en sådan reglering af
Gästgifvaregårdarnes afstånd från hvarandra måtte
anställas, att, så vidt möjligt är, hvarje skjutshåll
må blifva af a. mils längd, äfvensom att,
å de mindre befarna vägarna inom Uänet^, Gästgifvaregårdarne
måtte ä alla ställen, der det
lämpligen ske kan, indragas, och de dit anslagna
håll- och reserv-lag läggas till de bibehållna
Gästgifverierna, till lättnad vid skjutsningens
utgörande derstädes.
Utskottet kan dock ej underlåta att anmärka
, det en förhöjd skjuslega skulle på de
skjutsandes sida i betydlig mån motverka alla
förenämnda anstalter, emedan de aldra flesta,
af Ögonblickets förtjenst lockade att sjelfve häraf
förvärfva sig en omedelbar förmån , icke skulle
utan missnöje se densamma åt andra öfverlemnad.
Detta
Den 16 Juli.
1405
Detta alltsammans varder nu, jemte åtskilliga
Ledamöters särskilta, uti bifogade Protocolls
Utdrag innefattade meningar, Biksens
Högloft. Ständers ompröfvande vördsamligen un«
derställdt. Stockholm den io Juli 1815-
Pi Häglof!. Biddersk.
och Ad. Ledamöters'
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Lredin.
På Högv. Prest-Stån-i
dets Ledamöters
Bryn.
vägnar
Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Månsson.
M. M. Bosbeck,
Utdrag af Protocollct, hållet i Riksens
Högloft. Stånders Allmänna Besvärs-
och Oeconomie- Utskotts Plenum
den 29 Juni 1815-
S. D. Då nu till granskning skulle företagas
det från Utskottet3 Andra Beredning Inkomna
Och den 21 uti innevarande månad på bordet
lagda Förslag till Betänkande, i anledning af
de från Biks-Stånden till Utskottet remitterade
Memorial och Dictamina , rörande dels yrkad
ändring Uti Håll- och Gästgifveri-skjuts-inrätt»ingen,
dels ’ förhöjning uti skjutslsgan, ingaf
Biks
-
J4°6
Den 16 Juli.
Riksdagsmannen Jacob Ericsson från Örebro
Uän ett så lydande Anförande till Protocollet:
* Undertecknade, som^af hemmavarande högst
betryckta Medbroder fått sig uppdraget, att antingen
hos Riksens Hoglofl. Ständer söka helt
och hållet befrielse från ait längre utgöra Hålloch
Reserve-skjutsen, eller åtmindstone att erhålla
en sådan förhöjning i legan,, att uthållandet
med skjutsningsbesväret tills vidare för oss
göres möjligt, finna sig föranlåtne, i anledning
af det Betänkande, som i detta ärende genorn
röst pluralitet ifrån Andra Beredningen till Utskottet
inkomrnit, afgifva följande yttrande:
Vilja vi icke uraktlåta att förklara den
Höglofl Beredningen vår största högaktning och
innerliga erkänsla för det afseende som Beredningen
har täckts fästa å våra i detta ämne ingifna
Memorial, derigenom att Beredningen förmedelst
upprepandet af alla de slag af Ernbefs-,
Tjenstemän och Corporationer som ä'ro satta t
nödvändighet att resa inom Eandet, har Beredningen
till en icke obetydlig del upplyst och
styrkt hvad vi, i anseende till besvärligheten
att emot en ytterst låg skjutslega fortskaffa hela
den resande massan, i våra Memorial redan anfört
; men sorn Beredningen endast uppräknat
dern , hvilka i och för Samhällets så till sågandes
sammanhållning äro i nödvändighet att resa,
torde Utskottet icke eller illa upptaga , att vi
upplysa , det dessa, jemförelsevis med hela det
resande antalets, förhåller sig sorn I till 20. Af
de förra har vår veklagan eller dea begärda
förhöjningen af skjutslegan ingalunda varit föranledd,
*
Den 16 Juli.
1407
anledd, ty ehuru löjligt, orättvist och obilligt
det i ett upplyst Tidehvarf än tyckes vara, att
den ena Medborgaren, utan fullkomlig motsvarande
ersättning, skall vara tvungen att lemna
den andra sitt biträde, tro vi dock icke att dessas
antal är talrikare, än att hvad dem vidgar
vi äfven, utom förhöjning af skjutslegan , torde
hafva mägtat att ännu någon tid kunnat dem
fortskaffa; men deremot hafva vi så mycket kraftigare
skäl att emot de sednare göra våra billiga
anspråk gällande. Bland dessa räkna vi sådana,
90m dels resa i oell för sitt nöje, och dels för
att återvinna en genom vällefnad eller andra orsaker
förlorad hälsa, och dels i egna ärendet:
' och speculationer, hvaribland äfven en stor del
äro utlänningar. Alla dessa classer åtnöja sig
icke med 1 ä 2, utan de medtaga mindst 3, och
ofta lo, ii å 15 hästar och derutöfver. Många
tunnor säd hafva under sånings- och bergningsjiderna
för oss gått förlorade, derigenom att våra
dragare till förskaffande af dessa caravaner
ryckts oss ur händerna, utan att vi en gång på
långt när fått uppbära den kostnad ett sådant
besvär oss medfört, oberäknad! många andra
dermed förknippade olägenheter.
Af Beredningens Betänkande inhämta vi
väl, att Beredningen, till förekommande af de
Besandes betungande, icke blott afstyrkt all vidare
förhöjning af skjutslegan, utan äfven, som
en följd af Herr Borgmästaren Hambrsei välgrundade
uppgifter, medgifvit, det hädanefter
a:ne personer måtte få åka efter en häst; men
deremot erfara vi med så mycket större tillfreds
-
t ’ '
1408 X)er1 16 Ju/m
fredsställelse att Beredningen ansett skjutsninga»
besväret ifrån helt andra synpunkter och liberalitets-principer,
än vi vågat oss ens föreställa,
deruti att Beredningen grundat hela detta sitt
Betänkande på följande uti ingressen förekom^
mande ordamenirig > lydande ord från ord sorn
följer:
Det ät uti Sveriges Geografiska, och Dy siska
tage i som efter Utskottets tanka, hiifvudsaken igenfinnas
till de områ, hvilka man Varit nödsakad d*
lägga största delen af jorden i afseende pä resandes
fortskajfdiide.
Den hufvudsakeliga anmärkning sorn f«£
oss således återstår att anföra emot detta Betänkande
är den , att då åt Beredningen en så rund
tid blifvit lemnad att utreda detta vigtiga ärende,
borde Beredningen hafva kunnat medhunnit
ätt genom Dess Ordförande hafva infordrat ett
års Dagböcker öfver hela Riket , och till Ut*
skottet inkommit, hvarigenom Utskottet hade
försätts i tillfälle att inhämta skillnaden af skjutsntngs-besväret
för dem söm utgöra reserven och
hållet närä stråkvägarna, emot de, sorn antingen
äro derifrån aflägse eller vid mindre befatnä
vägar belägne, och derefter Uppgjort ett Förslag
till ' en lika fördelning på alla skjuts-skyldiga.
Som nu Beredningén detta åsidosatt, och icke
heller på något ställe i Betänkandet oinförmält
hvad för annan åtgärd, som, till utrönande af
denna hufvudsak, barde vidtagas, anhålla vi
ödmjukl. hos Höglofl. Utskottet, om icke följande
tillägg kunde göras i Betänkandet, nemi. att
Utskottet hemställer hos .Riksens Höglofl. Sladder,
lien 16 Juli.
140g
der, det lios Kongl. Majit den underdåniga önskan
anmältes, att Kongl. Majit, ju förr dess
heldre, täcktes lala infordra Dagböckerna ifrån
alla Landshöfdingedöme!! for sisth år^ för att
äflernnas ät Åkerbruks Acaderaien , jemte det
åliggande för Académien, att den, såsom en
följd deraf, inkomme med ett sådant förslag L
ämnet, som hade en lika fördelning af skjutsnings
besväret' å all skjutsskyldig jord i Riket
för ändamål.
Hvad vi imellertid på förhand krinne upplysa
är det, att trefjerdedelar af skjutsrtingsbesväret
besfrides för det närvarande af på sin höjd
^del af de så kallade skjutsskyldiga som ligga
nära vid stora stråkvägarna , till hvilken HedersCllass
vi hafva den äran räkna oss, och erfara
icke vi en snar och hnfvudsakelig lindring uti
detta odrägeliga onus, blifva vi nödsakade alt
helt Och hållet undandraga oss allt slags utgörande
af annan skjutsnings-skyldighet än Kongl.
Majit, Kron- Och Arf-PrinSarne, Kongl. Färfiillen,
Hofvet, saint Kronans effeCter, och detta
af den orsak , att vi uke hafva något annat val
öfrigt, än det att i annat fall gå ifrån våra hemftiansdelar,
hvilket vi allt således, i kraft af de
ifrån våra hemmavarande Medbroder erhållna
uppdrag, härigenom velat reservera. Stockholm
den 2g Juni 1815. Nils Pehrsson från Christianstads
Län. Jacob Ericsson ifrån Örebro
Län, Fullmägtig för Fellingsbro, Örebro och
Glanshammars Härader.
Häruti instämde Ronde-Ståndets samtelige
Ledamöter.
5ife Bandat. 177. 178. Herr
1410
Den 16 Juli.
Herr- Handelsmannen Stabeck ingaf ocla
uppläste likaledes följande Dictamen:
' Jemte det jag instämmer med hvad Jacob
Ericsson ifrån Orebro Eän uti skjutsnings-frågan
anfört, kan jag icke undgå att emot ett och annat
ställe i Beredningens Betänkande göra följande
Anmärkningar :
Utom de flera skäl som i Betänkandet åberopas,
såsom talande för en låg skjutslega, förekommer
äfven följande:
Alltid är Staten i behof af sådana yngre
medlemmar, som genom Studier skola danas skicklige
att blifva Tjenstemän uti Församlingen eller,
vid Civila och Militaira värf.
Jag bestrider visst icke, att Staten är i behof
af skickelige Tjenstemän, tvärt om har jag
länge nog erfarit att Staten varit af sådana i ett
stort behof. Men jag tror icke, att genom en
låg skjutslega, desse desto förr tillskapas. Sådant
vore åtmindstone både emot sakens natur
och den erfarenhet man häruti har från andra
Händer, hvarest större delen, och icke mindre
rike än medellöse, Studerande resa till fots. Derigenom
tillöfvas de icke allenast att ifrån yngre
åren blifva goda hushållare, utan deras kroppar
härdas; och hvaraf både de sjelf ve och Staten omsider
ännu mera vinner , är det, att de , genom på
så sätt i sina bästa och lyckligaste år tillryggalagda
resor, få en sådan kännedom om Eandets
brister och förmåner, Nationens earacter, lynne
och seder m. m,, att, i förening med den de
sedan vid Uärosäten sig förvärfva, blifva de
åtmindstone icke främlingar i sitt eget Fosterland.
På
jDen 16 Julli
l?å ett annat ställe i Betänkandet anföres: ait
betydeliga svårigheter skulle moia Regeringens hulda
omsorger, dd deri} vid infallande missväxt-är, finnér
sig föranlåten ait till hungersnöds af hjelpande biana
Allimogert, afsända betydeliga Spannmåls-transporier
till långt ifrån hafvet belägna orter, såsom Hjalarne
och Jemtland med flera.
Detta Saknar ali grund, ty blifva Magäziner
anlagde i alla Dan, samt afståndet dem i«
mellan afpassädt efter behofvet, sorn allt bör äga
runi uti ett val organiseradt Samhälle; öeli
sorn under nii varande Riksmöte är föreslaget *
kah man vara öfvertyga^ att, vid inträffaridÖ
hungersnöd, Regeringen ej behöfver sörja för
Spannmålens förande, ty den sorn behöfvér deri»
samma, afhämtar den vid Magazinerha gerna
sjelf
Icke
mérä talande äro de skälen ätt Bergshandteringen,
i anseende till dess tunga Pröducters
forslande, samt Rmbets- och Tjenstemän , sorn i ock
för sina Sysslor iiro i nödvändighet Satte att görd
resor, skulle förorsakas olägenheter.
Det blir antingen Bergsmannens eller Statens
fel, örn Jernet kostar mera än det är värdt j
eller än derföré återbekomrnes, och det blir likaledes
Statens ellef Émbetsmäns fel, örn deras
resor äro af så föga vigt, att de dermed förknippade
kostnader icke kunna bestridas.
1 Betänkandet nekas icke, att då skjutsningslesvareis
inflytelse på Allmänna Hushållningen kommer
i betraktande, åtskilliga besvärligheter och olägenheter
för de skjutsandes jordbruk förorsakasMeri
icke destortnndre säger tJtskottet, ätt dessa Hii
dö‘
341 3
Den lG Juli.
de flesta’ Memorial äro mycket öfverdrifne.
Jag tror likväl, att om Utskottet hade nogare
■undersökt dessa omständigheter, Memorialernes
Författare skulle befinnas icke hafy,a anfört annat
än hvad som med sanningen är öfverensstämmande
Som jag är en ibland dem, och
dä jag äfvenledes funnit att Utskottet ur mitt
Memorial dragit åtskilliga meningar , och de
samma hopblandat , antingen med egna eller
andras, hvarigenom det begrepp, sorn jag i
en god afsigt velat gifva om ämnet, gått förloradt,
tror jag mig äga skäl att anse ett sådant
förhållande vara mindre rigtigt Vidare anfnrer
Utskottet, att de uti Metnorialerna gjorde uppgifter,
antingen röja okunnighet örn verkeliga
tillståndet i Landet, eller foresatts, att, för ett
visst ändamåls vinnande, göra de mera sällsynta
svårigheter till allmänna och oundvikeliga.
Utan att jag vågar hoja mina insigter till
någondera af de Herrar Ledamöter, som finnas
i Utskottet, så enär jag i lo års tid reste utrikes,
och 15 år haft den äran att i egenskap
af Borgare, och i ?:ne år som Jordbrukare utgöra
en del af reserve-skjutsen, torde jag icke
vara så alldeles okunnig i denna delen om verkeliga
tillståndet i Landet, som af Utskottet
förmodas, och de ändamål, sorn jag med mitt
ingifna Memorial åsyftat, hafva varit dels de,
att sorn jäg ännu, båVle i egenskap af Borgare
och jordbrukare, utgör feserve-skjuts, ligger det
mig om bjertat, att åtmindstone från den dagen,
då Riksmötet slutas, njuta fullkomlig ersättning
for den kostnad och besvär jag härigenom ådra
ges
t
Deri 16 Juli.
*4»3
ges, och dels att fä organiserade bade Gästgifveri-
och Skjutsnings-inrättningarna på sådana
grunder som stå i förening med Landets local,
och hvaraf man i andra upplysta Stater sig begagnar.
Vidare fortfar Utskottet : Att kostnaderna
i och för skjutsnings skyldigheten skulle uppgå till
ett sä betydligt belopp, sorn deri uti åtskilliga ingifna,
och särdeles uti Herr Handelsmannen Stabecks Memorial
blifvit beräknadt, är sd mycket mindre med
erfarenheten öfverensstämmande , som dennanog samt
visar, att de närmare till Gastgifvaregårdarna boende,
som för aflägsnare hemman åtaga sig Hållskjuts
, åtnöja sig med en ojemförligt ringare betalning.
Qrn de som åtaga sig Håll-skjutsens utgörande
för aflägsnare hemman, åtnöja s;g med en
ojemnförligt mindre betalning än den förlust som
jag i mitt Memorial uppgaf, träffa dero som vid
stråkvägarna utgöra Reserve-skjutsen, så bevises
derigenom ingen origtighet i min uppgift- På
de flesta ställen utgår Reserven hvarje dag, då
Hållet deremot utgår 2:ne gånger i månaden.
Multipliceras således hvad den får i betalning
som utgör Hållskjutsen med 15 torde resultatet
utfalla till min förmån.
Äfven argumenterar Utskottet: att en hög
skjutslega, som lockar äg arin eiler brukaren af hvad
hemman som lieldst, att sända sina hästar till Gästgifvaregården
, i speculation att genom skjutsning
tillvinna sig en penninge- inkomst för dagen, skall
deremot alltid blifva ett betydligt hinder föe jordbruket
hos de flesta bland Allmogen, som vanligen icke
rigtigt
Den 16 Juli.
rigtigt beräknar en förmon som endast med tiden
utvecklar sig emot ögonblickets vinst.
Qm ibland Allmogen eller brukare af hvad
hemman sorn heldst .misshushållare eller sådana
personer finnas, som icke kunna beräkna sitt eget
intresse, så äro slika fall inga skäl, som, enligt
min (anka kunna åberopas vid stiftandet af Thagar
för en hel Nation. Af en sljk mening
skulle det resultat kunna dragas, att afsigten dermed
endast varit att återföra Svenska Bonden
eller brukaren af hvad hemman som heldst något
för långt bort i forntiden,då man icke allenast skjutsade
för alldeles intet, utan måste äfven tacka
för den nåd och barmhertighet, som man derigenom
vederfors.
Med att åhöra flera mina anmärkningar,
bör jag icke längre trötta Höglofl. Utskottets
tålamod, göres icke afseende på de jag redan
pnfört , skulje icke heller något afseende göras
på hvad för öfriga skäl som heldst.
Ut supra.
Utdrag af Protocoflet, hållet uti Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie- Utskotts Plenum
, Måndagen den 10 Juli I815.
tjet från Utskottets Andra Beredning inkomna
Ex Protocollo
M. M. Rosbeck.
å nu till afgörande skulle företagas
För
-
Den 16 Juli.
1415
Förslag till Betänkande, i anledning af de från
Biks-Stånden t.ill Utskottet remitterade Memorial
och Dictarnina, rörande yrkad ändring uti Hålloch
Gästgifveri-skjuts inrättningen m. m., anmältes,
att Herr Prosten Doctor Ekelund ingifva
ett anförande , innehållande dess särskilta
mening i detta mål, med anhållan, att detsamma
måtte få åtfölja Utskottets i ämnet afgifvande
Betänkande till de Respectiva Riks-Stånden; och
var nämnde Herr Doctorns anförande af följande
lydelse:
”För min del finner jag Beredningens Betänkande,
rörande Skjuts-inrättningen, skrif vet
med den grundlighet, tydlighet och sanning,
att jag förutser, att det till hela sin vidd antages.
En enda anmärkning vill jag likväl
göra, vid påståendet om tillökning i skjutslegan.
Kanske står den redan i Betänkandet, men den
kar då undfallit mitt öra.
Det Hedervärda Bonde-Ståndet blir kanske
det sorn mest skall komma att lida om en sådan
tillökning beviljas. Från Nämndemannen
till Eagmannen, liar en hvar i Embets-resor
skjuts för flera hästar derefter uppgör han
sin arfvades-räkning och den blir i samma mån
dryg, som skjutslegan blir högre. Länsman,
Fogde, Landtmätare, Häradshöfdinge med flera—■
alla dessa, som af Bonden ofta påkallas och behöfvas,
måste genast dyrare betalas. Detta gäller
äfven för alla andra, sorn af Allmogen, till
jRiksdagar, sammanträden, eller hvad sorn heldst,
få något särskildt uppdrag, ögonblickets vinst,
sorn några få af detta Stånd kunde vinna, skall
tungt
Dm 16 Juli.
tungt återfalla på de flesta , och gå fullkomligen
ut igen af alla.
Några korta allmänna anmärkningar vid deta
1809 utkornne Förordningen, rörande Skjuts-anstalterna
i Riket, torde jag ock få tillägga.:
1:0 När tiden är bestämd för hvarje mil,
och hvarje Gästgifvare ålagd att på stället pröfva
om någon häst blifvit illa medfaren, så synes
mig all säkerhet för den skjutsande vara vunnen,
i synnerhet då han får vara med till stället;
men att . han skall äga rättighet afl sjelf
köra , det går alltför vida. De flesta, som resa
i vagn, hafva egna och vanda kuskar; andra,
mindre förrnögne, köra bäst och rådligast sjelfva.
Att lemna lif och lem, hustru och barn i handen
på en ofta halfrusig .Bonde-dräng, det bör
ingen Medborgerlig Lag kunna befalla; fy det
strider både emot Guds och naturens. Straffa
eller ålägga ersättning om något af hvad den
skjutsande tillhör tager skada, men bjud icke,
att den resande, under räddhoga och mångfaldiga
faror skall lemna sitt lif och sitt åkdon i den
okunniges, ofta mindre vetandes, fria , det vill
säga, egenvilliga disposition,
2:0 Uttryckligen bör stadgas, att, så snart
dén skjutsande åker, bör han alldeles icke få fordra
gångpenningar. Ehuru detta är mot Förordningens
både afsigt och lydelse, så händer det
likväl ofta och vacker gräl på många ställen.
3:0 Om sommarn och vintern borde 2 personer
få åka efter en häst. Hela detta stadgande
leder till prejningar och ledsamheter. En far
rerer med sia unga son, en mor med sitt späda
barn,
Den 16 Juli.
1417
barn , en inan med sin hustru i godt slädföre,
Un enda är ofta tyngre än tre. Bonden står
bakpå , vill både kora och få gångpenningar,
ObiUtghefén i dessa stadganden synes sä klar,
sorn middagssolen.
4:0 Sjelfva Bonde-Ståndet borde lika med
alla andra önska bestämdhet och billighet i alla
hit hörande anstalter. Högst sällan reser husfadren
sjelf till Gästgifvaregården Hans tjenstedräng
vänjer sig der vid sturskhet, afvighet
och egensinnighet, och jag försäkrar att en sådan
blir obändig och svårstyrd hemma, när han
blifvit van, att egenmägtigt och obeskedligt uppföra
sig borta. ... _ „
]Jt supra;
Ex Protocollo
M. M, Rosbeck,
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad, den |6 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 14 _
Hederv. Bonde • Ståndet dea 14
'Riksens Huglofl, Ständers Allmänna
Besvärs- och Qeconoviie- Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fråga om jemkning i den med de
ärliga och Kungshästarnc i sjette
Fög
-
Ben 16 Juli.
Fögderiet af Upsala Lån skedda förvandling.
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvet
och till Utskottet rernitteradt Memorial,
har vice Talmannen A. J:son Hyckert framställt
det, efter hans tanka, origtiga förhållande, som
vid de så kallade årliga och Kungshästarnes förvandling
till kol fått äga rum vid Skatte-Frelsehemmans
rentornes upptagande i Upsala Bäns
sjette Fögderi, eller Olands Härad samt Dannemora
och Leufsta Tingslager, hvilka Bente-per»
sedlars förvandling i berörde Fögderi skall vara
så olik mot den för det nästgränsande femte
Fögderiet faststälda, att då uti sistnämnde Fögderi
en årlig häst gäller en half läst kol, har
samma persedel i det sjette Fögderiet blifvit
skattad lika med trefjerdedels läster kol, hvilken
förvandling, ehuru den således vore 50 procent
högre än i det femte Fögderiet, likväl kunnat
anses dräglig, om icke, genom ett Konungens
Nådiga Bref till Kongl. Kammar- och BergsCollegierna
af den g Juli 1766, det blifvit fastställdt,
att kolen, då de icke in natura utgingo,
skulle förvandlas till Spannmål och i femte Fögderiet
utgå efter sex och trefjerdedels läster för
en tunna Spannmål, samt isjette Fögderiet efter
fyra och en half läster för tunnan , så att, om
det antages att. uti hvardera Fögderiet funnes
I Mantal, å hvars renta tolf årliga och tre Kungshästar
vore uppförde, så skulle uti femte Fögderiet
desse förvandlas till sex och trefjerdedels
läster kol, eller en tunna Spannmål, men uti
sjette
Seri 16 Juli.
1419
sjette Fogderiet till nio och trefjerdedels läster
eller två tunnor en fjerding j-|-;dels kappa Spannmål,
deraf alltså en skillnad af mer än Etthundrade
procent uppstod; och har, af sådan anledning,
vice Talmannen deruti yrkat den' ändring,
att ifrågavarande rente - persedlar måtte
uti sjette Fogderiet förvandlas till enahanda belopp
i Kol och Spannmål, sorn uti femte Fögderiet,
och således, i afseende på lika rente-persedlar
i bägge Fögderierna, lika beskattning aga
rum.
Utskottet har haft under öfvervägande hvad
salunda blifvit anfördt; och då vice Talmannen
Flyckerts omförmäldte Memorial icke rörer yrkad
ändring uti någon Allmän Oeconomisk Författning,
utan angar endast en öfverklagad olikhet
uti förvandlingen af den , under namn af
årliga och Kungshästar , i ett enda Fögderi uti
Upsala ]L'än utgående rente-persedel, emot ett
annat, utan att vice Talmannen uppgifvit, eller
på något sätt lemnat upplysning örn grunden
eliev anledningen till den öfverklagade olikheten,
har Utskottet ansett detta ärende vara af
den egenskap, att det icke såsom något allmänt,
utan såsom ett enskildt mål, kan betraktas; i
följd hvaraf det samma torde, å ort och ställe
sorn vederbör, få till den önskade rättelsen anmälas.
Dock varder detta till Riksens Ständers närmare
omprofvande vördsamiigen öl verlemnadt.
Stockholm den 1? Juli 1 b 15•
På
I42ö
Den 16 Juli.
Pä Höglofl. Riddersk.
och Ad Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
Pä Vallöf!. BorgareStåndets
Ledamoters
vägnar
And. Fredin,
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
JVi/s Mänsson.
M. M. Rosbeck»
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 16 Juli.
Högvörd. Prest-Ständet den 14 —
Vällofl. Borgare Ståndet den 14
Hederv» Bonde-Ståndet den 14
Riksens Höglofl. St bider r Allmänna
Besvärs■ och Oeconom ie-Utskotts Betänkande,
i anledning af väckt fråga
, om inrättande af Arbets- och
Uppf östringshus för Dal-Allmogen,
Uti ett till Högvördiga Prest-Ständet ingifvet
och till Utskottet remitteradt Memorial,
har Herr Prosten Magister Ql. Chr. Leffler gjort
framställning om angelägenheten af utvägars
vidtagande till förekommande af det bland DalAllmogen
allt mer och mer til ltagande Sedeförderf
och om de olägenheter, hvilka så väl för
landet i allmänhet, som i synnerhet för de intill
Dalarne närmast angränsande orter, uppkomma
genom
Den 17 Juli.
1431
genom de årliga utvandringar på arbete, dem
bemälte Allmoge företaga, utan att bekymra sig
om deras i största torftighet hemma lemnade barn
och ungdom, hvilka, sedan de i sådan mängd
utströmmat, för att genom tiggande söka föda,
att de nästan öfversvämma de närmast belägna
orter, utan tillsyn eller vård af någon medföljande
äldre person, och öfverlemnade åt deras
eget sorgliga öde, naturligtvis skola till större
delen gå förlorade, och de som blifva vid lif,
så alldeles sakna all odling, att af dem hvarken
arbetshåg eller något annat nyttigt och godt kan
blifva-att påräkna; hvarföre ock Herr Prosten,
till förekommande och hämmande af detta onda,
föreslagit, att ett Arbets och Uppfostrings-hus
måtte i Falun eller granskapet deraf varda inrättadt,
dertill kostnaden kunde bestridas, dels
genom en allmän Collect, och dels genom årliga
Subscriptioner uti de Dal orten närmast belägne
provinser ; så att Stats Cassan icke skulle
besväras med någon annan utgift , än tilläfventyrs
af ett måttligt I,ån till Verkets skyndsamma
reglering, hvilket Fån tillika med renta dock
borde i Stats-Cassan återgäldas.
Utskottet, som funnit detta ämne vara ganska
ömt och magtpåliggande, har haft detsamma
under öfvervägande, och, jemte det Utskottet
ansett sig. böra tillstyrka, att Riksens Höglo!].
Ständer ville hos Kongl Majit i underdånighet
anhålla , det Kongl. Maj t i Nåder täcktes
anbefalla vederbörande dess Befallningshafvande
och Consistorium i orten, att gemensamt
uppgifva förslag till de i ofvanberörde måtto öfver
-
i4 sä
-
Ben 17 Julié
vérktagadé olägenheters afhjelpandé, tror tjtskottet
sig tillika böra föreslå, att till Kohgi.
Majtts Eget Nådiga godtfinnande måtte i underdånighet
öfverlemnas, antingen att, på saft Hr
Prosten leffler hemställt, bevilja en allmän Collett
och Stambok öfver hela Piket för insamlande
af medel till inrättningens verkställande , eiler
ock, i händelse denna utväg icke skulle vara
tillräcklig till ändamålets vinnande, i Nåder låta
vidtaga andra åtgärder till denna af örtens
stora behof påkallade anstalts befrämjande till
verkställighet; hvilket dock till Riksens Höglofli
Ständérs närmare ompröfvande vördsamligen öfverlémnas.
Stockholm den 12 Juli i815.
På Höglöfi. Eiddersk. På Högv. Prést-Stån'-
och Ad. Eedamöters dets Redamölers
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vallöf!. Rotgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Jmdamöters Ståndets Eedamöters
vägnar. Vägnar
And. Fredin. Nils Persson.
\ . ;.*■• ■ <
M. M. Rosbeck.
tlppläst lös Högloft. Ridd. och Ad. den 17 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den
—
Vallofl. Borgare-Ståndet den 17
Héderv. Bonde-Ständet den ;
Vördsamt Memorial!
Hå JBevillnings-Utskottet nu företager sig
ätt
Den 17 Juli.
1435
att besvara de frän samtliga Biles-Ständen in-t
komne särskilta anmärkningar vid Utskottets författade
förslag till Bevill ningens utgörande, anser
Utskottet sig af de frenne Bespectiva Stan»
dens yttrade godkännande af sjelfva grunderna
för Bevillningen, äga en verkelig tilifredsstäl*
leise för dess bemödande att dela bördorna efter
rättvisa och billighet, och att betrygga Staten
otn den inkomst, som erfordras för dess upprätt*
hållande, så att Utskottet tror sig kunna Undgå,
all åtgärd till vederläggning af hvad några Ledamöter
bland Högloft. Bidd. och Adeln , nemligen
Herr Grefve Henning Gyllenborg, Herrar
von Hejne , Spaldencreutz och-Munck af Bosenschöld
särskildt yttrat i afseende på deras förmodan
om antagande af andra grunder, i synnerhet
som deras anmärkning^?' icke äga till stöd
några uppgifne detailler för tillämpningen och
verkställigheten, och följakteligen sakna erfor-,
derlig visshet, både om användbarheten och ont
säkerheten af det föremål som sökes.
Särskildt finnes väl äfven Herr Grefve Gyllenborg
hafva anmärkt, dels att Bevilinings-Utskottet
bordt noga upptaga och pröfva de flera
inkomna Project i detta ämne och anföra skälen,
för dess vägran att dem antaga, dels ock att då
det aflemnade förslaget endast skall vara såsom
provisoriskt att anse, hade det samma långt fö£
detta bordt var i aflemnadt, på det Biksens Högloft.
Ständer jemväl sjelfve kunnat komma i tillfälle
att granska de öfriga Projectema och icke
blifvit nödsakade att nu vid Biksdagens annalkande
slut blott fästa sig vid d-et som Utskottet
an
-
1424
Den 17 Juli*
antagit; men utom det större delen af Projee»
terna icke ens till Riksens Höglofl. Ständer
blifvit aflemnade förr, än långt efter Riksdagens
görjan, torde en hvar lätteligen inse, att derest
en systematiskt uppgjord vederläggning , med
detaillerade skäl, skota författas, i anseende till
hvarje Project, sorn inkommit, hade tiden ej
allenast onyttigt blifvit använd, utan Utskottet
äfven ovedersägligen saknat tillfälle, att med dess
eget förslag inkomma å den tid , som skett, hvilka
omständigheter äfven foranledt till enahanda
behandlings-sätt vid de förflutna Riksdagar, då
Bevillnings-Utskottet likasom nu arbetat på def
Project, sorn blifvit antaget, och följakteligen icke
bemödat sig med de öfriga Projecter, hvilka
vid genomläsning och granskning icke funnits
nöjaktige. I öfrigt har Bevillnings Utskottet
icke ansett dess åtgärd kunna så som provisorisk
betraktas, annorledes än så vida det från Höglofl.
Sfats-Utskottet yrkade anslag skolat såsom'
provisoriskt vara att betrakia; och då Bevillningsutskottet
Utan att afbida uppgiften härom , varit
med dess Jleviflriingk-förslag så beredt, att det
inom fä dagar efter det Stats-anslaget blifvit
uppgifvet, kunnat dess Bevillnings project Riksens
Höglofl. Ständers granskning förelägga, kan
Utskottet för egen del icke förebrå sig någon
försummelse i dess åliggande pligt, i synnerhet
då äfven andra Bevillnings ärenden, i afseende
på Charta-Sigillata, Post-Taxa och Bränvinsafgift
varit under dess handläggning, för att icke
vålla hinder i Riksdags-ärendernas oafbrutna
gång och afslutande,
Hvad
Den I7 Juli,
1425
Hvad vidare angar de emot sjelfva Bevillnings-förslaget
och dess detailler författade anmärkningar
, sä har Utskottet , som med nöje
antager de upplysningar och rättelser, hvilka
dervid ansetts tillämplige, äfven funnit sig af
sjelfva framställnings-sättet lifvadt till en noga
granskning af deras halt och beskaffenhet; och
ehuru icke alla af dem som förekommit, kunnat
antagas, förmodar Utskottet likväl, att jemväl
sjelfva anmärkarne skola finna de i sädanä
fall anförde skäl vara nöjaktige; enär Utskottet
dessutom icke kunnat eller bordt vika från dess
antagna grunder, så vida ej effecten i det hela
skulle komma att förfelas.
Vid usta Art. har Hedervärda Bonde-Ståndet
yrkat, att Capitations afgiften ej borde bestämmas
lika för den rika och den fattiga, utan
i mån af deras olika vilkor indelas, åtmindstone
i tre Glassér:
För de mest förmögna - 1 B:dr
Mindre förmögna - — 3 a sk.
Mindst förmögna * —„ 16 —*
Och i enahanda förhållande för Qvinnor.
Sedan, efter ofta ombytta grunder för Bevillningen,
man omsider kommit derhän, att
bestämma densamma, i anseende till det skydd
Samhället lemnar, af Medborgerliga Lagarna;
för personen, och hvarje persone rättighet tiII
skydd och behof deraf är lika och enahanda;
hvilket således icke kan mätas i män af en större
eller mindre egendom, så följer ock deraf oyedersägligen
att den personelle afgiften eller
5;te Bandet, ^ 17g. 180. Capi
-
Den 17 Juli•
capitationen, mäste i enahanda förhållande vara
för alla och en hvar lika och enahanda.
Denna afgift , hvilken ager samma grund
sorn de fordom faststälte Mantals-penningarne ,
är följakteligen lämpad till det belopp, att densamma
utan någon synnerlig känning kan af alla
och en hvar utgöras, med undantag af dem
som sakna ali arbets-förmåga, genom ålder eller
bräcklighet, och all tillgång genom medellöshet,
och för dessas totala befrielse aro sådana utvägar
öppnade, att de med den bestämda afgiften
icke varda besvärade. All afvikelse från ofvannämnda
princip skulle dessutom föranleda till
oreda och villrådighet, och ett godtyckligt välbehag
hos Taxeringsman , hvilket vöre lika obehagligt
för dem att utöfva , som för de skattskyldiga
att sig underkasta; och kan Utskottet
alltså icke förändra dess redan för Capitationens
utgörande stadgade grund.
2 Art. i §. i Morn. I anseende till Pen*
ninge-Löntagäres afgift, hvilken Utskottet projecterat
till olika belopp af större och mindre
löner , har Herr Mannerstam yrkat, att derest
all Töne afgift ej kunde försvinna, hvilket med
rättvisa vore närmast förenligt, borde densamma
blifva lika och enahanda för alla Löntagare, oell
högst med en procent utgöras: heldst då afgift
för synbar förmögenhet eller inkomst är utan
afseende på ett större eller mindre belopp beräknad
till lika och enahanda procent, skall samma
grudd för Löne-afgiften äfven böra iakttagas,
hvartill ock skall böra verka, dels att progressiva
afgiften blifvit borttagen, dels ock, att med
en större lön, otvifvelaktig!, en större lefnads
kostnad
-
Den 17 Juft.
kostnad skall för innehafvaréri deraf vara förö
enad.
Bevilinings-Ut skotte t j söm L deri mari Ståtens
behof médgifvit , projecterat nedsättning i
allmänhet för aila I.öritagare och särskildt i eri.
större mati för dem söm äga mindre iönéfj hade
gerriä öriskat att genom dferi af Herr Männefslairi
projecteraaé riédsättriingeri kunna underlätta
Löntagares vilkör, men da allmänna béiiofvet
påföfdräf Understödj hvartill eri hvar
Samhällets medlem i man af dess tillgångar måste
bidraga, så har ock Utskottet ej kunnat rind*
ga att så länge orsaken fortfar, låta verkan,
deraf ägd dess tillämpning 5 äfvensom Utskottet
genom bestämmande af riri mindre afgift ^ å eri
mindré Eon* trott sig hafva följt billighetens
föreskrifter enligt de regler imellan löntagare,
hvilka förut blifvit följde, och hvaruti deri afskalfade
progressiva afgiften destomindre kririnat
föranleda till riågöri förändring , sorn afgift af
lött oell prögréssiv-afgift icke någonsin till deras
grund med hvarannan ägt gemenskap.
Emot samma §. f Morn., har val afven
Hédefvärda Bonde-Ståndet vrkät ^ att Ecclesiastik»
Staten, Sorn riju'ef tionde och anslagen Spanntriäl,
bör betraktas till afgift lika med ändra„
sorn ägä synbar förmögenhet , och i sådant afseende
erlägga 4 procent af déräs inkomst; men
emedan enahanda' grund för Bevillning af Ecclesiastik-
Staten måste gälla, sorn för andra Embetsman
är antagen, öcli icke något gällande
skäl blifvit anfördt, ätt, i det allmänna stadgandet
göra', föf EcclesiästikriStaten, något derisårri
msi
-
3428
Den 17 Juli.
ma betungande undantag, så saknar Bevillningsutskottet
all anledning att förändra dess redan
i denna del gjorda förslag.
I §. I Morn. I anledning af Herr Professor
Forsells anmärkning, och då EcclesiastikStatens
Tjenste-år räknas från d. 1 Maj ena året
till samma tid det följande året, borde i enahanda
följd Taxerings-året derefter lämpas, finner
Utskottet Taxerings-året äfven böra i förhållande
dermed anses, och att följaktligen efter
den mening, som i I Mom, af denna §. slutas
med extra ordinarie inkomst, bör tilläggas: För
alla Ecclesiastika Embets- och Tjenstemän, beräknas
Taxerings året från den 1 Maj det år Taxeringen
sker, till samma tid påföljande år.
Vid 2 §. 1 Mom. har Herr Mannerstam
erinrat, att Minirni-afgiften för Grosshandlare i
Stockholm och Götheborg, hvilken blifvit bestämd
endast till 30 B:dr, borde höjas till 100
I?:dr och i lika förhållande i öfriga Städerna,
heldst den Grosshandlare, som icke kunde erlägga
en större summa än den förstnämnde, icke
borde såsom sådan kunna anses; och hvars summas
ringhet i förhållande till sjelfva yrket Herr
Mannerstam förment följa af jemforelsen, dels
med en Acteur, Danseur eller Musikant, som
i högsta graden är taxerad till 25 B:dr, ehuru
de sällan erhålla högre lön och inkomst än för
uppehälle erfordras, dels ock med en Artist, hvars
afgift är utsatt till 50 B:dr, ehuru stora Artister
skola vara sällsynte, och lika mycket som Herr
Mannerstam funne skäl att afgifterne höjas för
en klass Närings-idkare, hvilka af Författningar
ock
Den 17 Juli.
*‘439
och Conjuncturen varit och äro gynnade , lika
mycket bar Herr Mannerstam ansett billigheten
fordra att konstsnillet icke högt beskattas i ett
iand, som endast medelmåttigt kan det uppmuntra.
Utskottet får härvid erinra, att då den år
18x2 faststalde Minimi-afgiften för Grosshandlare,
nu äfven blifvit antagen, har uttryckeligen
blifvit Taxeringsmännen föreskrifvet, att stadga
afgiften i förhållande till den kända rörelsen, utan
att vara bundne till någon viss klass, hvaraf
är uppenbart, att då Bevillnings-beloppet bestämmes
af behållna inkomsten, utgör Minimiafgiften
endast ett Correctiv, eller en viss gräns,
hvarunder afgiften ej får antagas, om än, genom
tillstötta olyckshändelser eller andra tillfälligheter,
inkomsten varit mindre, än i förhållande
till Minimi-summans belopp; och då föjaktligen
Minimi-afgiften endast i sistnämnde fall äger
tillämpning, samt någon ökad Bevillning icke
föranledt till en förökad Minimi.summa, kan af
den framställda jemnförelsen mellan Minimi-afgiften
för Grosshandlare och Maximi afgiften
för Acteurer med flera, jemte Konstnärer, destomindre
hämtas skäl att i dessa delar klandra
Utskottets förslag , som Minimi afgiften i
förra fallet tydeligen förutsätter förhöjningar i
afgiften, och Maximi afgiften i det sednare är
åtföljd af särskilta klasser inunder högsta beloppet,
i de fall den högre afgiften ej äger rum;
och bör Utskottet i öfrigt ej lemna obemäldt ,
att i afseende på Acteurers, Sångares med fleras
ringa utväg till förtjenst, Maximi-afgiften,
sorn
fl
Den 17 Juli.
som ar 1812 varit uppsatt till |-,o R:dr, blifvit
till hälften deremot, eller. 25 R:dr nu nedsatt,
me*} Pppep rättighet fö? TaJveringsmännen, alt
pj mindre för Acteurer , än för Artister, tillämpa
de mipdre klasserna, s| vida de större ej
anses bora äga nina?
2 § 1 Morn. Bland de omständigheter,
sorn enligt Utskottets tanka böra lända Taxeringsman
till rättelse vjd bedömmande af Handlandes
med fleres hehållna inkomst, är i redactionen
upptaget de anledningar sorn kunna hämtas
af ep större lefnadskastrtad, och den anmärkning,
sorn hos Högvördtga Prest Ståndet blifvit
gjortj > att en synbart yppigare
mare uttrycker meningen och afsigteu, medgifyer
Utskottet till antagande.
2 §• 6 Morn. X Vallöf!. Eorgare-Stand»t
ar väl yrkadt, att lgia ars redaction af detta
moment, angående Borgare Enka , sorn sitter i
handel och rörelse, måtte blifva antagen i stälr
let för don redaction, sorn nu blifvit gjord ; men
emedaq den i obetydlig del förändrade upp*
ställningen i ordalydelsen icke på mindsta sätt
förändrar meningen, att nemligen Borgare-Knka
Skall betala afgift lika med Borgare, så länge
hon drifver Borgeflig Näring, och att hon skall
vara fri från en sådan afgift då hon Burskap
Uppsagt, samt då endast betala hvad i öfrigt
öfter omständigheterna och författningar henne
åligger, anser Utskottet icke något behof för
handen att dess redaction förändra.
Emot den i 2 §. 7 Mom. Arbetskarlar i
Stockholm , Götheborg och större Städerna äiag
de
-
Den 17 Juli.
1431
de afgift, har Herr Grefve Henning Gyllenborg
anmärkt, att densamma borde fördubblas,
derföre att en större förtjenst derstädes är att
påräkna, än annorstädes; men som den allmänna
åsigten, att icke öfver höfvan betunga den
arbetande klassen, icke kan med berörde anmärkning
stå i förening, och en förmodad större
inkomst i större Städerna otvifvelaktig! står i
sammanhang med förökad kostnad till föda och
husrum , så har Utskottet, då Stats-behofvet ej
fordrat tillökning i Bevillningen , icke eller ansett
sig böra den arbetande klassens vilkor på det
yrkade sättet försvåra.
Vid samma 7 Mom* förekomma vidare
följande anmärkningar: Från Högvördiga PrestStåndet,
att för Chirurger och Badare samt de
som hålla Rakstuga, äfven en lägre dass än den
som i 4:de Classen upptager 5 R:dr borde bebestämmas,
hvilken kunde i de mindre Städerna
blifva tillämplig. Utskottet , som för SockneLäkare
med practik, hvilka enligt anmälan äro
i en del af Rikets norra landskap antagne , bebestämt
för dem en afgift af 3 R:dr , anser sig
äga fog att med dem jemföra lika beskaffade
Chirurger i de mindre Städer_, och med bifall
till anmärkningen projecterar en 5tte Class
med 3 R:drS afgift.
Från Val loft. Borgare-Ståndet, hvad Doctoren,
Licentiater och Språkmästare angår, att I
stället för ordet utom tjensten bör tecknas utan
tjenst; men som den lön i tjenst varande Do*
ctorer och Läkare med de flere njuta, hänföres
under den för andra Fmbets- och Tjenstemän
stad
-
4 43«
Den 17 Julh
stadgade beskattning , och den särskilta inkomst
de erhålla af practik, är af särskild egenskap och
icke annorlunda kan anses, än lika med inkomst
af annan näring eller rörelse, hvilken följakteligen
vid tillämpning bör med densamma^ vidkännas
enahanda afgift; så förmodar Utskottet
anmärkningen i denna del vara besvarad och
förfallen.
Samma Stånds anmärkning, att vid den
classificerade afgiften för Handels expediter och
Commissionairer bör tilläggas följande ord: som
icke äro Borgare, godkännes så mycket heldre,
som derest dessa personer äro Borgare, de ostridigt
böra i slik egenskap betraktas.
I anseende dels till samma Stånds anmärkning,
angående Hästhandlare, att den för medföljande
qvinspersoner stadgade afgift 5 R:dr bör
försvinna, dels till Vällofl. Borgare * Ståndets
enahanda anmärkning vid 4 §. I Morn., rörande
qvinspersoner som följa med Glas- och Postlins
forare , emedan de ej skola äga rätt att dylika
personer åtfölja, tinner Utskottet lämpligt
att i redactionen utesluta ,N ej mindre qvinspersoner,
än den stadgade afgiften för dem, och
att orden i stallet böra lyda:
För hvarje medföljande person 10 R:dr.;
men intilldess Hästhandlares och Glasförares frihet
att resa omkring i landet varder genom
Författningar dem betagen, kan Utskottet ej
medgifva hvad Herr Grefve H. Gyllenborg yrkat,
att afgiften för dessa personer bör försvinna
och uteslutas,
3 §•
Dm 17 Juli.
*433
3 §. 2 Mom. Anmärkningen från Vällofl.
Borgare • Ståndet rörande åboer på Kronohem-,
man, att orden; med dem jemförliga med iifstulsstädja
etc., bör förändras till: dem som innehafva
lifstids-stdäja, godkännas såsom bidragande till
mera tydlighet, och blifver redactionen alltså
följande;
Aboer å Krono-hemman med åbo-rätt samt pä.
jlnneXe- Mensal• och Stom • hemman, jemte alla
andra som innehafva lif stids-städja, erlägga enahanda
Bevillning såsom vore de jord-ägare etc.
3 Morn. Den af Herr Grefve Henning Gyllenborg
gjorde erinran, att särskilta Bevillningen
för Rust - tjenst marker borde förfalla, i betraktande
deraf, att Bevillning för sjelfva jorden
särskildt utgöres efter dess värde, äger oskiljaktig
gemenskap med det i Bevillnings-Utskottet väckta
påstående,att den tillika stadgadeafgiften förinsockne
hemman i vissa Provinser borde försvinna ; men
som,för att förekomma det en dubbel Bevillning ej
måtte falla på ett och samma föremål, Utskottet
föreslagit att vid ali egendoms-taxering, bland
annat äfven afseende bör göras å jordens onera,
samt rusttjenst Bevillningen utgör ett onus,
hvilket, då det städse varit ansett såsom af grundskatts
natur, lika litet hädanefter som tillförene
kan från jorden skiljas, och följaktligen måste
vid värderingen såsom sådant afses, så har Utskottet
ock varit angeläget, att medelst berörde
föreskrift vid värderingen förekomma allt lidande
genom bibehållande af Rust-tjenst Bevillningen;
hvaremot anmärkningen från Vällofl. BorgareStåndet,
emot sjelfva ordtermerna, att af giften
upp
-
J434
Den 17 Juli.
upphör till hälften, dä Rustningens uppsättande af
Konungen anbefalles, medgifves förtydliga meningen
, sa att i stället bör inflyta: Denna afgijt
upphör till hälften dä Rustningen uppsattes.
4 § 4 Mom. Under åberopande af Höglofl.
Oeconomie Utskottets Betänkande af den I sistl.
Juni , som , angående Skäl-Vestgöthar, bland annat
innehåller , att en dryg Bevillning försätter
deni i nödvändighet, att för densamma med
oloflig handel taga sig ersättning, har Hederv.
Bonde Ståndet ansett den emot år 1813 nu föreslagna
tillökningen i deras Bevillning obillig
och yrkat densamma böra nedsättas, om ej helt
och hållet upphöra för dem , då de endast handla,
ined egna producter.
Bevillnings-Utskottet har deremot Funnit, att
om endast egna producter utgjorde Skål-Vestgöthens
föremål, för dess kringresor i Bandet,
blefve tiden bättre och mera lönande använd
vid jordbruket i deras ort, och att följaktligen i
18 i 2 års Bevillning nu gjorde förhöjning möjligen
torde bidraga till inskränkning af deras
resor, hvilka genom handeln ej litet orsaka yp
pighet,
i synnerhet bland tjenstefolk; men sorn Hederv,
Bonde-Ståndet sådant oaktadt påyrkat nedsatt»
ning i den upphöjde Bevillningen; så har Utskottet,
endast i afseende härpå, velat tillstyrka,
att upphöjningen må förfalla och att den Bevillning
skall fortfara, hvilken 1812 blifvit af
Biksens Höglofl. Ständer godkänd, hvarunder
Utskottet likväl icke ansett sig böra densamma
nedsätta och än mindre Bevillningen alldeles
borttaga. X följd häraf och derest denna nedsättning
-
Den 17 Juli.
1435
sättning af Riksens Högloft. Ständer godkännes,
kommer Bevillningen för Skäl Vestgöthar, sam
idka Gårdfari-handel , att indelas i 4 classer,
nerri ligen s
Första Classen - - * 15 R:dr,
Andra Classen - ;<• •• jo. -r—
Tredje Classen - - - 5
Fjerde Classen - - - 3 «
Vid 5 Morn. har Herr Grefve Henning
Gyllenborg anmärkt , att sorn Rotering» skyldigheten,
der den utgöres, ärligen skall vida öfverstiga
beloppet af 13 R dr, sorn blifvit hestäindt förde
hemman, hvilka från Rpte-afgift njuta frihet, så
borde ock berörde afgift i män deraf höjas.
Detta belopp är likväl enahanda med hvad
ar 181? blifvit stadgadt, och något ökadt behof
har ej föranledt till afgiftens förökande. I öfrigt
och sorn Roterings-skyldigh ten är i särskilta
orter olika tryckande, i anseende till ett
mera eller mindre inskränkt antal hemman,
som i hvarje Rote deltager; sa saknar Utskottet
ali förnyad ledning för ett annat omdöme, än
sorn år 1812 i denna del bestämt Riksens Högloft.
Ständers, eget Beslut.
Genom bifall till den anmärkning, sorn vid
samma Morn. blifvit gjord hos, Vällofl BorgareStåndet
, otn redactionens föreslagna förändring,
angående RegementsOfficeraie-bo,ställens skyldighet
att i krigstid vidkännas enahanda Rotefnhets-afgift,
skulle den orättvisa komma att äga
rum, att afgift stadgades, äfven af CompagnieChefs-boställe
> som af Regements officerare in9§hafvas,
då likväl enligt gällande Författningar
till
Den 17 Juli.
till och med Capitains boställen å‘ro från extra
roterings-skyldighet fritagne; hvarföre ock nödigt
är, ätt genom benämningen af Regementsofficers
Stabs-boställen utmärka, hvilka de boställen
äro som bora afgiften erlägga, hvadan redactionen
kommer att blifva följande: Äfvensom
Regements- Officers-Stabs-boställen , intilldess att extra
rotering af dem utgöres etc.
Vid 6 Mom. i denna angående den
Arrendatorer ålagda afgift för brukoingen af andras
hemman, har Herr Grefve Henning Gyllenborg
anmärkt, att då Bevillning utgöres a£
ägaren till hemmanet, borde i en tid, då Landtbruket
lider och tarfvar hjelp, detsamma icke
betungas genom Särskild afgift af Arrendatorn,
hvarföre ock Herr Grefven yrkat att arrendators
afgiften borde försvinna.
Likasom andra personer blifvit ålagde afgift
för den rörelse och näring de idka, samt
arbetsfolk å Landet och i Städerna, i anseende
till den förtjenst de genom deras arbete sig förvärfva,
och hvilken sednare afgift Herr Grefven
sjelf, såsom förut är anteknadt, för Arbetsfolk
i de större Städer ansett böra höjas; så har
Utskottet lika litet nu, som Riksens Höglofl.
Ständer sjelfve år 1812, kunnat fritaga Arrendatorer
från den pligt, att till Staten contribuera
af den förtjenst de under Statens skydd sig förvärfva;
och då, enligt I&13 års General-Sammandrag
af berörde års Bevillning, afgiften af
Arrendatorer och Hemmansbrukare uppgått till
68,878 R:dr 36 sk. 2 r:st, och af Utskottet ingen
lämplig utväg är känd, att sätta annan afgift
-
Den 17 Julié
>437
gift 1 vederlag; nödgas Utskottet förblifva vid
dess redan härom gjorda Förslag; hvarvid dock
det billiga afseende å Jordbrukarens behof blifvit
fästadt, att Arrendatorers minimi afgift blifvit
fran sjettedelen nedsatt till åttondedelen af
ägarnes egna Bevillning; äfvensom Ulskottet nedsatt
Bevillningen för dem sorn bruka arrenderad
jord från XF till en af ägarens Bevill
ning.
Hvad åter angår den från Vällofl. Borgare'
Ståndet gjorda erinran, alt den föreskrift måtte
bibehållas, som i afseende på beräkningen af Arrendators-afgiften
år 1&12 blifvit antagen, nemi.,
att vid värderingen af hus och åbyggnader, för
att bestämma Arrendatorns afgift, inga andra hus
skulle komma i betraktande, än de byggnader Arrendatorn
för egen räkning och egendomens skötsel
begagnar; så får Utskottet förklara anledningen till
uteslutandet af beörde föreskrift bestå deruti, att då,
vid värdering af Åbyggnader på Fandet, hvarken
värdet af deras byggnads kostnad eller BrandAssecurance-beloppet
får i annan måtto ingå i
beräkning, än så vidt de i jemnförelse till ett
lika godt hemman, med en sämre Åbyggnad,
kunna till värdets förhöjande bidraga , så skulle
genom ett särskildt afdrag å värdet för vissa
hus, berörde princip försvinna och värdet å
byggnaden, särskilldt uppskattad, m öjel igen kunna
anses till högre belopp, än hvad det verkat
å sjelfva hemmans värdet, samt, i enahanda följd,
föreskriften om Arrendatorns afgift illuderas;
vid hvilket förevetande Utskottet ansett ledande
till irring, att den anmärkte, men uteslutne
föreskriften bibehålla.
Den 17 Juli.
Via 7 Moni. är af Herr Grefve Henning
Gyllenborg anmärkt, som skulle afgifien af Inspector
er , Fogdar och Fattare vara bestämd efter
hemmantalets belopp, hvilket enligt förmenande
Forde rättas, sä, att afgiften ej måtte ägä
rum , da en sådan Tjensteman ej vöre antagen;
och af Herr Doctor Stenhammar, att berörde Be*
vallning borde bestämmas till vissa Procent af
den egendoms värde han förvaltar; mén då Utskottet
föreskrifva att de föreslagne åtta Glassér*
ne bördé tillämpas efter betydenheten af den e*
gendom nämnde Betjente förestå, samt deri befattning
och lön de njuta, så förinodar Utskottet
ätt Taxeringsrnännen ilka litet i detta, sorti
i andra fall * dér tillämpning af Glassér äger rum,
skola finna någon villrådighet for deras fattande
resultat.
Deri af Hedervätda Bonde-Ståndet yrkade
förändring i början äf 7 Mom. hvarest ordell
lyda: 1 öfrigt betala efter denna Artikel arbetsfolk,
som vunnit tillstånd att utan ständig årstjenst
och lön arbeta för dagspenning, till följande redaction:
1 öfrigt betala efter denna Artikel arbetsfolk,
sam ej innehaft torp, trien vunnit tillstånd ,• att utaii
ständig ärs-tjenst cth lön, arbeta fot dagspenning
dre. finner Utskottet skäligt antags, såsöra ledande
till mera tydlighet och uttryck af sjelfva
meningen; äfvensom att, rörände Bevitlningen
för Utjordar, tillika bör införas Vrfjellar, och att
då utrönt är, att särskilita Utjordar, i synnerhet
tillhörande Kyrkor, finnas , hvilka ej till Kyrkorna
kunna tåla en afgift af 16 sk., bör äfven
den stadgade Minimi afgiften iö sk. uteslutas,
och
Den 17 Juli.
‘439
ech afgiflen följäkteligen bestämmas efter egendoms
värdet, Jika med hvad rörande annan jord
stadgadt är.
4 '§. Vällofl. Borgare-Ständets anmärkning
vid 4 Mom. Om Alun • att orden oberäknadt särskild
Sjö tuli för hvarje utgående turina', borde utgå;
kan Utskottet intet billiga, heldst samma,
från I;8I2 års Eevillnings Stadga bibehållna, ords
uteslutande skulle kunna gifva anledning till
villrådigt omdöme om Sjö-tullens fortfarande tillvarelse
å denna Artikel.
Af Hedervärda Bonde-Ståndet är yrkadt,
att Grufvor måtte från Bevillning uteslutas,
derföre att andelar uti dem anses såsom lösören
och att de tillförene icke någonsin varit med
särskilld Bevillning belagde; i anledning af hvilket
yrkande Utsokttet funnit skäligt sitt stadgande
angående Grufvor i så måtto förändra att
För Grufvor skall betalas fem procent af
den inkomst de igenom Malmens afyttring anses
inbringa åt sina ägare.
Sedan Utskottet från de i 1812 års Stadga
fastställde 16 sk. i Bevillning, för hvarje till.
verkadt centner krut, nedsatt afgiften till 12 sk.,
hafva Friherre Stael von Hollstein och Herr
Marks von Wurtemberg samt i Vällofl. BorgareStåndet
Herr Lagman Rönnqvist yrkat en ytterligare
nedsättning å hvarje centner till 6 sk.,
på det Krutbrukens innehafvare måge undgå ,
att för det öfverskjutantje beloppet söka sin ersättning
af Kongl Maj:t och Kronan, som, i de
upprättade contracter om krut tillverkningen, beräknat
Bevillninge» endast till 6 sk. af hvarje
ueutner. Bevil!-
144»
Den 17 Juli.
Bevillnings-Utskottet, som i anledning a£
berörde anmärkningar närmare granskat denna
fråga, finner, efter det deruti nu utredde förhållande,
vara vida hällre att nedsätta afgiften till
de vid contracternas upprättande afsedde 6 sk.,
än att genom beloppets upphöjande gifva anledning
till tvist med Kronan om skade-ersättning;
och antager alitsa i denna omständighet hvad
af nämnde Krutbruks innehafvare är yrkadt samt
af Vällofl. Borgare-Ståndet i dess anmärkningar
understöda
fi §. 1 Mom. Till Vällofl. Borgare-Stån*
dets väckte påstående att r8ta års Redaction
af detta Moment borde heldre bibehållas, än
den, som nu blifvit föreslagen, anser Utskottet
icke nagla gällande skäl vara anförda , heldst
meningen ulan ali tvetydighet är densamma ,
att då af fastigheter efter deras värde, samt af
bandel, näring och rörelse efter inkomst, Bevillning
utgår, utan allt afdrag för gäld, så kun*
na intecknade eller i rörelse instuckne capitaler
icke till Bevillning särskilldt upptagas, såsomen*
ligt ofvanberörde grund redan till Bevillning
beskattade, hvaremot afsigten med samma Stånds
erinran , att Bevillnings-afdraget bör finnas antecknadt
å hvarje skuld sedel, sorn inför Domare
eller Executor uppvises, anses derigenom
Jeunna främjas, att vid stadgandet, det låntagare,
som ej njutit afdraget till godo, är berättigad
till Uaga renta för beloppet af hvarje års afdrag,
från den tid, då det rätteligen bordt honom tillgodo
räknas, följande tillägg göres: Domare och
Executor åligger alt, dä tvist eiler Lagsökning uppstår,
1
Den l? Jiltté 244!
Star, stalla sig stadgandet derom till noga ef leträttelse.
Vid det i samma Moment Fortsatta stadgande
om förhållandet då fordran i Concourä
utsökes, har väl Biskoppen Herr Doctor Faxe
förment att en Borgenär under Concours Edea
icke borde bestyrka Bevillnings-afdragets verklighet,
på den grund att beskaffenheten deraf
lätteligen kunde hans minne undfalla, men da
ett slikt stadgande icke kan äga någon retroactiv
verkan å den nu förflutna tiden, utan blott
äger tillämpning för den kommandet och Gäldenärens
rätt att njuta afdraget till godo, bör
göras gällande genom alla tillgängeliga utvägar*
i synnerhet i anseende till den Borgenär sota
skulle kunna tilltvinga sig ett qvitto for afgiften,
utan attUikväl Gäldenären njutit den till
godo, så anser Utskottet sig icke kunna förändra
dess härom redan författade Förslag, och
härigenom tror Utskottet sig äfven hafva besvarat
de af Herr Prosten Blomdahl och Herr Biskoppen
Doctor Almqvist gjorda erinringar ejnot
liqviden imellan Uåntagare och Långifvare*
afven sorn hvad, jemte dem, både Herr Grefve
Henning Gyllenborg och Herr Munck af Rosenschöld
framställt, angående Låntagares pligt*
att sjelfve erlägga Bevillning af deras inkomst*
icke . kan i Utskottets Beslut till ändring föranleda
i synnerhet, som sådant skulle strida emot
den för Bevillningens utgörande i allmänhet
laggde grund* hvaruti lika litet i anseende till
Långifvare som alla andra något undantag kati
äga rum.
5;te Mandet• 18 !• 182* OtÄ
14.42
Den 17 Juli.
Om icke det föranledde till ett större onug
för Gäldenärer, som häfta för gäld till fromma
Stiftelser, än för Gäldenärer' till enskilta personer,
att fritaga lån af fromma Stiftelser från
ersättning till Gäldenären för den afgift som å
deras utläningar belöper, så hade Utskottet
icke dragit i betänkande , • att enligt hvad Herr
Biskoppen Doctor Faxe yrkat, befria fromma
Stiftelser från en slik ersättning, men vid ett
sådant förevetande kan något undantag från deri.
allmänna regien icke äga rurr.; likväl och i anseende
till Herr Biskoppeif Friherre Mörners
väckte, och af Högvördiga Prest-Ståndet understödde
erinran, finner Utskottet med bibehållande
af Gäldenärers Lagliga rätt kunna förenas
den förändring och jemkning i Utskottets
förra Förslag, att nemligen rente afdraget för
Bevillningen a Låntagna Capitaler icke må äga
rum , så vida rentan blifvit utfäst till mindre
belopp än 6 procent; samt att, i anseende
till de Lån Riksgälds-Contoiret upplager, ehvad
rentan är högre eller lägre, icke något Bevillnings-afdrag
derå må äga rum.
I anledning af Vällofl. Borgare-Ståndets
erinran, att utom Sjö-Assurance-Contoiret äfven
finnas andra dylika Associationer, hvadan
förhållandet med deras beskattning bör vara enahanda,
anser Utskottet att der fråga är or»
Sjö-Assurance-Contoirets Bevillning bör tilläggas
Associationer.
I öfrigt har väl från Vällofl. Borgare-Ståndet
blifvit yrkadt enahanda ordning för de Särskildta
Mornenterna i denna §. som i I8I2 års
Stadga
SUSI
Den 1j Juli.
*445
Stadga är iakttagen; och att tili följd deraf det
Moment, hvari förordtlafi j att deri särSkillia Bevillning
sorn utgår af Vinst-medel böf iririehållas
der Utdelningen sker elier äfkästningeri och
.Virlfctfen Utfaller, trien sorn dettä äilftiähriä stadgande
gäller för ali Bevillning af dylik egenskap
Och foljäkteilgéh äger tillämpning till ailä
de inrättningar sorn i de sist antecknade Mditiéhterna
Upptagas; så har ock detiä foranledt
Utskottét, att förflytta berörde Morriént till sidtet
af $ dock medgifves den förändring i Kedactionen
att i Stället för ordéri : kommande denria
Särskilta Mevillnihg dre. må införas: kommande
ali sadan Bevillning att innthailak <1?t.
7 §. Vid dénrja §. är af Herr ÅsSésSörn
vori Schantz deri anmärkning gjord , ätt genöni
den stadgade Bevillnirigen ; 10 procent af Fidei
Comrriiss sorn hädanefter stiftas^ den olägenhet
kari uppstå att en Fidei-ComniiSsariö, sorn Sjelf
vore medellös och hvilken af första årets reveiiiie
icke kuride förvänta sig hvad tili Bevillningéri
Utgick, vörö blottställd i anseende till
Pidei-Cöfnmissets bibehållande ; hvilken olägenhet
utari Kronans lidande kunde defigériörri förekötnmas;
ått äfgiftert blefvé på fern åt' fördelad,
så att blott två procent kdirime årligen alf
erläggas.
Utskottet anser likväl ingalunda vara ätt
befara det eri Fidei Commissarie skulle genom
afgiftens utbetalande på eri gårig sättas i riågöti
förlägenhet och saknar följaktéligera skäl, ått å
än märkningen göta något afseende.'
i Ärf0
1444
Den 17 Juli.
3 Art.
Hos Samteliga Respectiva Riks-Stånden
hafva, på skiljaktigt anförda skäl, anmärkningar
blifvit gjorda rörande den i 3 Art. bestamda
fyllnads-afgift till ersättning for Bränvin® Consumtions
och Landt-Tulls-afgifterna, hvartill äfven
den för hundar bestämda afgiften blifvit
anslagen, varandes olika meningar framställda
både om de förr projecterade afgifternas tilläm»
pelighet och om deras fördelning.
Härvid får Utskottet meddela den upplysning
, att den särskilta del i Landt-tullsersattningen
till 150,000 R:dr , som vid 1812 års
Riksdag blifvit Städerna enskildt såsom Salu-Ao
cis och Qvarntulls-afgift påförd , och till 30,000
B:dr beräknad , icke ingått i det nu föreslagna
sättet för Landttulls-ersättningens gäldande, utan
enskildt åligger Städerna hädanefter såsom hittills
att betala, hvadan ock genom den öfriga summans
fördelning ej större lott blifvit på Landet
beräknad , än derå med 60,000 R:dr varit lagd.
Men som, enligt hvad från Hoglofl. Stats-Utskottet
nu mera blifvit tillkännagifvet, bevillningssumtnan
kan nedsättas 150,000 B:dr mindre än
hvartill den förut under Riksdagen provisoriskt
blifvit uppgifven, hvarigenom Bevillnings Utskottet
alltså blifvit det önskade tillfälle beredt,
att projectera jemkning och mindskning i den redan
gjorda fördelningen deraf, så anser Utskottet
lämpeligt att låta försvinna ej mindre Tredje
delen af de i Tredje Artikeln 1 §. stadgade
6 sk. å hvarje Bevillnings R:dr, sorn erlägges
efter
Den 17 Juli.
1445
«fter a Art. än hela den i samma Artikels a §.
utsatte personella afgift äfvensom den i a Art.
för Hundar äsatte afgift , och kommer i följd
häraf 3 Art. att lyda som följer:
3 Art.
Fyllnads Afgift:
Denna afgift kommer att utgå till fyllnad i
Stats- behof vet såsom ersättning för Bränvins Consumtionen
och Landt-tulls Bevillningen med 4 sk.
af hvarje Riksdalers Bevillning, och i lika förhållande
för ett mindre belopp som taxeras efter 2 Art.
och påföres särskildt för hvarje egendom och Löninkomst.
Den äger dock icke rum å nedantecknade
af gifter dre.
Utskottet förmodar att, genom denna förändring,
alla de Anmärkningar måge kunna anses
förfallne, som i öfrigt hvad denna Artikel angar
blifvit gjorde.
4 Art.
1 §. Emedan, på sätt i Vällofl. BorgareStåndet
är anmärkt, särskildt är förordnadt huru
förhållas bör med Mantalsskrifningar i Götheborg,
så anses nödigt, att sådant bestämmes genom
följande Redaction i I Mom,
Med Mantalsskrifning i Stockholm och Götheborg
förhålles efter hvad särskildt derom stadgas.
I öfrigt anser Utskottet att hvad Herr Professorn
Eorssell yrkat om Ecclesiastik-Statens personer
-
Dea 17 Juli.
sonef, det de böra maptalsskrifvas vid elen Lägenhet,
dit de den I Maj följande äret tornina
att flytta, hvilket äfven Herr Prosten Wickblad
Utsträckt i allmänhet tilj alla personer sorn flytta
frän ett till annat ställe; vara af Herr Prosten
Thyselius, enligt Högv. Prest-Ståndets Protocolij
behörigen vederlagdt och således ej erfordra något
vidare syar.
Vid b Morn-, som Innehåller atf enär större
eljer mindre del af en Sockens innevånare
bonäs Mantalsskrifne i ett annat distnct, bör ett
af vederbörande Pastor vtndertecknadt Utdrag af
Husförbörs-hoken till nödiga upplysningar företes
, har i Högyöidiga Prest Ståndet blifvit yrkadt
det tillägg, att berörde Utdragborde genom,
$ockne-inrievåriarnes försorg företes vid Mantalsskrifningen
; men emedan en sådan förbindelse
innefattar en Embets-åtgärd, hvilken Presterskajtet
i stället för egen inställelse vid Mantalsskrifningen
ofelbart aUgger iakttaga» och destomindre
kan de Skattskyldige åläggas,, sorn densamma
visserligen skulle hos dem komma i förgätenhet
, enar de deraf hvarken hafva att vänta nytta
eller skada, ty kan anmärkningen i denna
de| af Utskottet ipke godkännas,
2 §. Herr Doctor Ekelunds i Högvördiga
Prest-Ständet yäckta motion att Beredn ings-Comittéerna
a Landet made försvinna , anses vara
af hera Ledamöter |norn samma Stånd vederlagd
pch trafvar således, icke atf af Utskottet besvaras,
8 §, 2 Morn, Enligt hvad Herr Prosten
palle föreslagit, atf i de Kungörelser Konungens
Befallningshafvande utfärdar om Beredaings-Co
mit
-
Den i 7 Juli.
1447
rnitéernas sammanträden bör till verderbörandes
underrättelse införas de föreskrifter, hvilka skola
lända Beredniijgs-Comitéen till efterrättelse,
anser Utskottet följande redaction af 3 Mom. va*
ra tillämplig.
Konungens Befallningshafvande bestämmer , sa
fort sig göra later , Terminerna för BeredningsComitéernas
sammanträden. De Kungörelser, kvilia
härom inom hvarje Fögderi utfärdas och upplåsas
, skola innehålla tydliga föreskrifter otti de uppgifter,
hvilka de Skattskyldige åligger, att vid Berednings-
Cornittéen afgifva och hvad af Comitéen sjelf
vidare iakttagas bör.
4 Morn. Af den anledning att besulne
personer inom hvarje Socken icke allestädes skola
vara att tillgå af alla klasser och ej eller inom
den nästgränsande Socken, anser Utskottet
att då besutne personer i berörde måtto saknas ,
må till Ledamöter i Berednings-Comitéen vid
slik brist äfven inväljas sådana personer, som,
inom Socknen boende, äro stadde i Kgl. Maj ts
och Kronans Tjenst.
6 Morn. Bevillnings-Utskottet anser af
stadgandet i 6 Morn. , att flera Socknar inom ett
större eller tvä mindre Pastorat är tillåtet förena
sig om en Berednings-Comitée, vara en ofelbar
följd att .Berednings-Comitéen icke i annat
än detta fall må utom Socknen hållas. I
anseende till Herr Prosten Blomdahls yrkade
förbehåll, att denna föreskrift måtte varda till i*
akttagande närmare bestämd, finner Utskottet
vid slutet af berörde 6 Mom. följande tillägg
böra äga rum: ”Endast i det fall som, ofvan
nämnt
-
Den 17 Juli.
Iiämnt är md Berednings■ Comittée hälla dess sammanträde
utom Socknen.”
Enär ulan hinder af hvad i 12 Mom. stadgas,
atf Hemmans-ägare böra det varde uppgifva,
hvartill de anse deras egendom böra uppskattas,
det blifvit lemnadt Berednings-Comitée
i det efterföljande 16 Mom, öppet, att utan hinder
af det således uppgifna värdet höja, men
icke nedsätta detsamma, i enlighet med de upplysningar,
som angående rätta värdet kunna inhämtas;
sa anser Utskottet sig icke kunna i anledning
af Herr Grefve Henning Gyllenborgs
gjorda hemställning, att ägarens skyldighet till
värdets uppgifvande måtte försvinna , tillstyrka
någon förändring i hvad derom nu lika sorn
förr blifvit forordnadt.
Af särskilta Ledamöter inom Höglofl. Kidd.
och Adeln, samt Högvördiga Prest Ståndet, äro
i anseende till Hemmans värdering å Landet,
åtskilliga anmärkningar gjorde, nemligen: af
Herr Grefve Henning Gyllenborg, att Hernrnapens
areala rymd och godhet, samt åtföljande
onera måtte utgöra värderings grunden; af Friherre
Cederström, att hans förslag i denna del
måtte lända till rättelse; af Herr Friherre Stael
Von Hollstein, att sista försäljnings priset icke
måtte lända till någon föreskrift; af Herr Doctor
Rehnström , att försäljnings priset endast måtte
tjena till ledning och icke till någon rättelse,
med mera.
Till besvarande af dessa anmärkningar, anser
Utskottet sig endast behöfva gifva anvisning
å 19 Morn. i 2 §., af innehåll: ”att vid all egendoms
-
Den 17 Juli.
1449
doms värdering noggrannt afseende bör göras å
jordmanens beskaffenhet , åbyggnad, belägenhet,
afsättnings-tillfälle, förmåner och onera samt den
möjligaste öfverensstämmelse iakttagas i anseende
till värdet af lika beskaffade egendomar jemte ortens
gångbara pris, så att någon egendom icke värderas
lägre än den efter vederbörandes samvetsgranna
pröfning kundekomma att gälla om den skulle
försäljas.”
Dessa reglor förmodar Utskottet i allmän*
het vara tillämpliga till alla orter och mera säkra,
än hvad annan värderings method som kunde
föreslås , heldst locala omständigheter förändra
beskaffenheten, och eii sådan method, ehuru
möjligen användbar å vissa orter, likväl skulle
sakna en rättvis tillämpning a andra.
Vid 22 Morn. Angående Taxering af
Bruk och Bergverk har Herr Hammarhjelm anmärkt,
att vid sådana Bruk, der Smides-rättighet
icke är inskränkt till något visst belopp, skall
den stadgade föreskriften, att den tillåtne Bruks*
tillverkningen bob beskattas och beräknas till lika
värde som Kronans Harnmarskatts-pris, icke
vara tillämplig, hvarföre ett ytterligare stadgande,
ä de i öfrigt anförda skäl , blifvit föreslaget.
Efter inhämtad upplysning 0111 detta förevetande,
anser Bevillnings - Utskottet följande
tillägg till 2 2 Mom. vid slutet, vara af nöden:
De Bruk sorn äga oinskränkt Smides rättighet, skole
erlägga Bevillning för Smidet efter beloppet af
deras årliga tillverkning, hvilken af vederbörande
Tjenstemän bör till dess verklighet vitsordas.
35 Mom. I anledning af Hedervärda
Bonde-Ståndets anmärkning om ansvar för den,
som
M50
Den 17 Juli,
gom vid Berednings-Comitéen uteblifver med
sin uppgift, antager Utskottet den i stället föreslagna
redaction , salunda: Den som förfallo
löst
uteblifver och ej sjelf eiler genom Ombud sin
uppgiff.till Berednings-Cornilsen aflemnar, Bote &c.
3 §• 19 Morn. 1 anledning af Herr Prosten
Doctor Stenhammars anmärkning vid föreskriften
, att Debet-sedlarne, som utfärdas, skola
specifikt upptaga den Skattskyldiges Bevill*
ning, anser Utskottet meningen derigenom kunna
förtydligas, att näst efter ordet Specifikt tillägges,
enligt hvarje Artikel &c.
4 §• 2 och 3 Mom. Herr Mannerstam har
såsom felaktigt anmärkt den föreskrifne proportionen
imellan Ledamöterna i Städernas Taxeringar
och yrkat att den öfvervigt, Borgerskapet
Städse skall äga genom ett större antal Ledamöter
i förhållande till de öfriga Taxeringsmännen
af Adeln, Prest- och Ofrelse Ståndspersoner,
måne hvad Stockholm angar, derigenom
förekoMimas , att antalet af Borgerskapets
Ledamöter antingen må nedsättas till hälften
eller ock de öfriga Standens Ledamöter ökas i
samma förhållande, hvilken anmärkning, med
skiljaktighet i antalet, Herr Mannerstam äfven
■Utsträckt till öfriga Städerna.
I sammanhang härmed förekommer äfven
Vällofl. Borgare Ståndets i den del gjorda anmärkning
mot föreskriften i 3 Mom, , att i de
Städer, der klasser finnas inom Borgerskapet, bör
ett efter styrkan af hvarje klass afpassadt antal
Ledamöter inom densamma väljas till Taxeringsman,
. Utskottet får härvid erinra, att anledningen
-
JOen 17 Jidit
3 4 5*
gen till ett större antal Ledamöter bland Bor*
gerskapet, än af de Öfriga Standen, härleder sig
fran den större tillgång, sorn finnes på Borgare,
än på personer i de öfriga klasserna, af hvilka
sistnämnde det behöfliga antalet ej möjeligen
skulle kunna inom hvarje Stad eller ens inom
orten deromkring erhållas , hvilket erfarenheten
derigenom bestyrkt , att äfven i nu varande förhållande
det inskränkta antalet af öfriga Stånden
sällan ar att tillgå- Utskottet liar dessutom geporn
den föreskrift, att der klasser inom Borgerskapet
finnas i Städerna , bora Ledamöter inom
hvarje, klass väljas till Taxeringsman , sokt att
sätta något Correctiv emot den öfvervigt i röster,
sorn af ett större antal Ledamöter bland
Borgerskapet kunde vara att befara , heldst det
icke kan vara Utskottet obekant, att om än möjligen
någon connivénce skulle finnas mellan Ledamöter
inom hvarje klass, så gäller densamma
likväl icke klasserna imellan, och vid detta förevetande,
samt då af den supponerade minori*
tetens stadgade rätt, att i Trotocollet anteckna
dess skiljaktiga tanka vid Städernas Taxering ,
Prpfnings-Comitéen har anledning att, med fästad
uppmärksamhet derå, rätta det som kunde
finnas felaktigt, anser Utskottet sig desto,mindre
kunna göra någon förändring i proportionen mel-,
lan Ledamöternas antal, sorn det sammanräknade
antalet ingalunda kan förmindskas, så vida
erforderlig kännedom icke skulle komma att saknas
pm de Skattskyldiges vilkor , eller TaxeringsUomitéerna,
i synnerhet i Stockholm och de
.stérre Städerna, skulle sättas utur stånd, att verkställa
-
»45 a
Deri 17 Juli,
ställa och fullända arbetet, med den skyndsamhet
och ordning sorn vederbör.
Genom detta yttrande förmodar Utskottet
sig äfven hafva ådagalagt anledningen till den särskilta
föreskrift, att Taxerings-Ledamöter alltid
böta finnas af hvarje klass, der klasser inom Staden
existera . och att Vällofl. Borgare Ståndets
anmärkning alltså med det samma är förklarad;
finnande Utskottet tillika öfverflödigt att, såsom
sistnämnde Stånd yrkat, stadga någon särskilt tillåtelse
för Städerna, att vid Taxering dela sig
på två divisioner, heldst slikt icke kan vara betaget
de Städer, der behofvet sådant påfordrar
och tillfället medgifver; enär likväl dervid tillika
iakttages att dessa särskilta divisionernas åtgärder
sedermera in Pleno förekomma.
4 Mom. Sedan den i 1812 års Bevill*
pings Stadga antagna föreskrift angående Academiska
Taxeringarna, att de under Bectors ordförande
skulle förrättas af Acad mie Statens Ledamöter
jemte tvänne personer af Stadens Borgerskap,
blifvit, enligt Utskottets pluralitet , vid
det nu projecterade Förslaget förändrad sålunda,
att de hädanefter borde veikställas under Landshöfdingens
ordförande af Ledamöter inom Academie-Staten
och Boigerskapet till ett lika belopp,
samt af arne Personer af Adeln, två af
Prest - Ståndet och två Stånds-Personer, så har
Högv. Prest Ståndet emot sistberörde stadgande
gjort anmärkning och yrkat , att med Academjska
Taxeringarna måtte förblifva på sätt förut
varit förordnadt. Såsom skäl härtill är anfördt,
att Rikets Acadetnier, enligt deras grundförfattningar,
Den 17 Juli.
1453
ningar, sorn 1 århundraden bibehållits orubbade,
varit vid ett sådant beskattningssätt bibehållna
och att, david 180g och 181 o årens Riksdagar
denna rätt blifvit hos då varande Bevillnings
Utskott ifrågaställd till rubbning, har den
samma icke desto mindre blifvit godkänd; vid.
hvilket förevetande ej något skäl nu skall vara
för handen att deruti göra en, i ingen måtto
gagnelig, förändring.
I betraktande häraf och då Högvördiga
Prest - Ståndet yttrat dess enhälliga åstundan
vara, att vid urgamla bruket i omförmälte del
Academierna måtte bibehållas, samt i vanliga
taxerings-sättet i öfrigt icke någon förändring
blifvit gjord och vid Pröfnings-Comitéen i allt
fall öppet tillfälle är för handen, att granska
Taxeringarna utan allt undantag, ehvad de röra
Academierna eller andra Stater , anser Utskottet
sig äga skälig anledning att, med förändring af
dess förra yttrande, tillstyrka att med Academiska
Taxeringarna må jemväl hädanefter förhållas
på sätt genom 1812 års Stadga är derom
förordnadt och hvilket, så vida det af Riksens
Höglofl. Ständer godkännes, bör vid Redactionen
iakttagas, hvarvid tillika observeras att i
stället för Läns-Comiiée bör i slutet af detta
Moment införas Pröfnings Comitée.
16 Mom. Då i anseende till värdets bestämmande
å fastigheter i Städerna, i enlighet
med det värde hvartill de blifvit brandförsäkrade,
Bevillnings-Utskottet föreskrifvit, att for verkställigheten
häraf ej mindre Allmänna Brandförsäkrings
- Directionen , än i afseende på Stockholms
-
1454
Dm 17 Juli.
holms Stads Brandförsäkring* Öfver Siatkallare*
skulle åligga alt Lita uppfatta och infordra förteckningar
öfver de beviljade Brandförsäkringar, liar
Utskottet i denna föreskrift ord frän ord följt
Oell infört stadgandet derom i Köngl. Kungörelsen
den g October 1822; och sorn af berörde
•innehåll är uppenbart, att Allmänna Bra»dförSäkrings-Directionen
dligget upprätta Förteckningarna
derstädes, samt Ofver - Ståtkällaren att infordra
Förteckningarna fran Stockholms Stads Brandförsäkring
, så kan Utskottet, oansedt hvad Herr
von Hejne, enligt Högloft. Ridderskapets och
Adelns Protocoll samt Vallofl. Borgare Ståndet
anmärkt, icke finna detta stadgande behöfva förtydligas
genom annan föreskrift ari dén högst
åberopade Kungörelse ordagrant innehåller.
5 §. 1 M otn. Sedan Utskottet i frågarl om
Pröfnings-Comitéers befattning gjort det tillägg
i I8I2 års derom riiéddelta föreskrift, att Prof*
ningS-Comitéerna ägde att granska Taieririgarnat
äfven i afseende pä rörelse, näring och löne*
Inkomst, så har hos Vallofl. Borgare-Ståndet
blifvit yrkadt, att detta tillägg, såsom efter förmenande
sträckt Utöfver rätta afsigten * matte försvinna
och Fröfnings-Cornitéens befattning inskränkas
inom förra stadgandet, att blött granska
Taxerings - Förrättningarna och jemka uppskattningar
å egendomarna, hvaremot särskildt af
en Ledamot derstädes , Herr Lagmannen Noraéus,
ett motsatt förhållande blifvit yrkadt* samt att
till vidare bestämmande af Pröfriings - Comité,
ernas vidsträcktare befattning, genöm särskildt tillägg
af ordet i öfrigt, det mätte bestämmas artt
Prof
-
Deri 17 Juft.
M55
Pröfnings - Comitéen ej blott med anledning
af Anmärkningar mot Taxeringarna, utan afven
af de skal Comitéen sjelf i öfrigt finner för
handen vidtaga alla nödiga rättelser.
Utskottet har genom det anmärkta tillägget
icke haft för afsigt uppdraga Pröfnings-Gömitéerna
en mera vidsträckt åtgärd än dem genom
1812 års stadgande varit tillagd, utan blott att
förtydliga hvad genom den föreskrifna granskningen
af Taxerings-Förrättningarna åsyftades;
oell som i följd af berörde allmänna stadgande
Pröfnings - Cömitéerne allt hitintills ingått i
Författning att granska ej blott Fastigheters vården,
utan äfven Vederbörandes uppgifter af deras
behållna Inkomst, genom Handel och Nä»
ringar, med mera; så anser Utskottet ej något
gällande skäl för handen, att ändra den föreskrift,
sorn blifvit nu närmare bestämd och förtydligad,
och hvilken förut varit efterlefvad.
1 stället för att borttaga något af den nya redactionen,
anser Utskottet deremot det af Herr
Lagmannen Noraeus yrkade tillägg af ordet: i ö/*
rigt böra införas på det anvista stället, såsom
hvarigenom Pröfnings-Comitéens åsyftade befattning
och område än närmare uttryckes.
Sedan Eevillnings-Utskottet i 2! §. 1 Morrf.
föreslagit att Sockne - Beredningame skola vara
fullbordade inom April månads utgång; i 3 §-
2 Morn. att Taxerings-Comitée på Landet skall
vara slutad inom Juni månads utgång; i 4 §•
att Taxering i Städerna bör förrättas inom satnmä
tid som för Landet är förordnad: i 5 §. 4 Morn.
att Taxerings-Comitétrna* Protocoll, Handlingar
och
1456
Den 17 Julii
och Längder skola inom tolf dagar efter förrätt*
ningarnas slut insändas till Konungens Befallningshafvande,
sorn enligt 3 Mom. utsätter och
kungör dagen till Pröfnings Comitéens sammanträde,
med iakttagande af sex veckors rådrum
frän den tid Taxeringarne blifvit fulländade,
sä att besvär öfver Taxeringarnes åtgärd må
kunna hos Pröfnings Comitéen anföras, samt uti
7 § att Besvär ofver Debiteringslel böra anföras
hos Konungens Befallningshafvande inom sex
veckor från den dag den Skattskyldige Debetsedeln
undfått, samt ytterligare i 3 §. 18 Moni.
forordnat att Debet-sedlar icke skola utgifvas
förr än sedan Taxerings och Pröfnings Comi*
téernas göromål blifvit fulländade, likväl så skyndesamt
derefter att de skattskyldige, inom sex
veckor förr än Uppbördstiden infaller, måge kunna
dem afhämta , för att gagna rättigheten till besvärs
anförande, så har dels af en Ledamot hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, Herr von
Heyne, dels ock at Vällofl. Borgare Ståndet blifvit
yrkadt, dels att Debet sedlarne matte till vederbörande
utgifvas skyndsamt efter det Taxeringarna
blifvit fulländade, dels alt klagomål ej
mindre öfver Taxerings- än Debiteringsfel måtte
få anföras hos och pröfvas af Pröfnings - Comitéen,
dels ock att tiden för besvärs anförande, i
hvilket afseende som heldst måtte blifva förlängd
och närmare än som skedt, bestämd.
I anledning häraf får Utskottet meddela
den upplysning, att sorn Debet-sedlar icke kunna
utgifvas förr, än Uppbörds boken är författad,
och denna måste vara fri från alla förändringar,
hvaraf
Den 17 Juli.
1457
jivaraf följer, att Uppbördsbok icke möjligen kart
författas förr än taxeringarnas åtgärd blifvit af
Pröfnings - Comitéen granskad . hvarförutan det
skulle lända till oreda och onödig tidspillan * öm
de skattskyldige först skulle afhämta Debet sedlarna
och sedermera aflemna och ytterligare återfå
dem, för att deruti fä införde de rättelser, hvilka
ske vid Pröfnings Comitéen, sä visar sig häraf
uppenbart, att ordningen fordrar, det Debetsedlar
icke kunna utfärdas blott på grund af
Taxeringarnes åtgärd, utan mäste dermed afbidas
till dess Pröfnings - Comitéen derå meddelt
sanction eller rättelse.
Vid detta förevetande är det ock lika synbart
att då Debet-sedlar ej kunna meddelas fört*
än efter det Pröfnings-Comitéerne fulländat deras
arbeten, kan ock klagan öfver Debiteiingsfel
ej hos Pröfnings-Comitéen äga rum, hvilken,
åtgärd dessutom skulle för Pröfnings Comitéen
inédförä Ön oberäknelig tid till dess sammanträden,
äfvensom det ligger utom gränsen af
dess bestämmelse, som är att blott pröfva den
Taxerings Corniléerna tillhörande befattning.
Hvad åter angar tiden för klagan vid Pröfnings-Comitéen
öfver Taxeringärnes åtgärd, så
anser Utskottet skäligt tillstyrka dess förlängning
från sex veckor till två månader, räknadt från
den dag Taxeringen hölls, äfvensom och på def
Vederbörande å landet ej måge Saltöa Underrättelse
örn den åtgärd Taxerings Comitéen vidtagit,
Häradsskfifvarne skola vara förbundne att
genast till Socknen aflemna ett Utdrag ofver dö
Vid berörde förrättning faststälda egendoms varti
te Bandet. 183- 184. den*
1458
Den 17 Juli.
den , så vidt någon ändring vid Taxeringen
skett i Beredningens åtgärd; hvilket uti Bevillnings-FörsIaget
bör å lämpligt ställe införas, äfvensom
Utskottet tillstyrker, att tiden för Besvär
öfver Debiteringsfel likaledes ina till två månader
förlängas.
4 Mom. X stället för Krono-Fogde kommer,
enligt gjord anmärkning , att införas Vederbörawle
Uppbördsman , hos hvilken den , som
vunnit ändring i hvad ålagdt blifvit, bör återfå
det som för mycket vore utbetaldt.
7 Mom. I Hiigv. Prest-Ståndet är anmärkning
gjord, att den Pröfnings-Comitéens JLedamöter
tillagde ersättning för deras uppehälle roed
I R:dr om dagen, jemte skjuts för två hästar,
icke möjligen kan svara till kostnadens bestridande
och att två B:dr vore den mindsta summa
som borde bestämmas ; men Utskottet finner intet
skäl att frångå sitt härutinnan förut fattade
Beslut.
n Mom. Af anförda skäl har en Uedamot
hos Höglofl. Bidderskapet och Adeln , Herr
A M. Berghman, gjort anmärkning emot den
till en proCent bestämda ersättningen af Uppbörden
för kostnaders bestridande vid Taxeringarna,
med mera, egebteligen i anseende till
den större del deraf Häradsskrifvarne, nu mera
än förr, komma att för deras besvär deri njuta.
Utskottet har sett sig föranlåtet att från ^
till en hel proCent höja afdraget å Uppbörden,
till bestridande af de flera kostnader som åtgå;
Och till denna förhöjning har egentligen bidragit
det tractamente, hvilket blifvit Ledamöterna
i Prof-;
Den 17 Juli.
1459
i Pröfnings-Comitéen tillagdt, sä att fastän afseende
äfven tillika blifvit fästadt å något vederlag
lill Häradsskrifvarne, i stallet för den inkomst
de förlorat , derigenom att särskildt Debet
sedel för Capitations-afgiften m. m. nu vidare
icke kommer att äga rum, sedan förra stadgandet
om anticipationen upphört, har likväl
sistnämnde omständighet icke ensamt verkat till
proCentens förhöjning , hvarföre ock Utskottet ej
kan frångå hvad i afseende derpå förut är tillstyrkt.
Vidare och hvad angår Herr Prosten Do*
elor Ströms jemte flera andra Ledamöters i
Högv. Prest-Ståndet yrkade förbehåll, att den å
Rikets hela Uppbörd belöpande proCemen må
på det sätt fördelas, att alla vederbörande utan
afseende på en större eller mindre Uppbörd
inom hvarje Län, matte i densamma njuta lika
del ; så anser Utskottet sådant destomindre kunna
äga rum, som slikt skulle föranleda till rnyoken
oreda och hinder i sjelfva uppbörden, utan.
anser Utskottet deri utväg hädanefter sorn hittills
vara Öppen, att i anledning af Konungens
Befallningshafvandes skeende underdåniga anmälan
, från de orter der, genom Uppbördens
ringa belopp, proCenten blifver otillräcklig till
kostnaders bestridande och vederbörandes ersättning
, hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig
anmälan, för att af tillgängliga medel vinna sådant
anslag, som för behofvet kan erfordras;
hvaremot och på sätt i Vällofl. Borgare Ståndet
yrkadt är, vederbörande i Städerna, sorn vid Taxeringarna
äga befattning måga tillerkännas andel
-
Den 17 Juli.
del af den inom hvarje Stad belöpande proCent,
deri dock lika litet i Städerna som å Landet
någon andel kan Uppbördsman nen tillerkännas.
5 Art.
1 §. f, Mom. Vällofl. Borgare-Ståndets anmärkning
godkännes i den del, att i stället för
ordens uppställning med bifogande såsom verificaiioner
af sptcifka Sjömans-rullar, skall samma
tanka uttryckas genom följande o' dställning: samt
nied bifogade sp< eif ka Sjömans-rull or verificera,
2 §. 3 Morn. Angående Afkortnihgs Längd
är stadgadt: 1 Sraderna skall denna Längd dessutom
af Taxeringsmännen granskas och verifceras
etc.
Den af Vällofl. Borgare Ståndet gjorda anmärkning
, att i stället bor stadgas det Afkortningslängd'
n skall af Magisiraten och rniudst
tviinne af T axe ringSm annni granskas, t erif Ceras ,
och underskri fars, finner Utskottet skäligt antaga.
3 §. I Mom. a punkten Hederv. BondeSlnndet
har val yikat, att den lindring i Bevillninseri
mätte tillerkännas Bevärings-Manskapet,
dä det pä längre eller kortare tid blifver
till exeicice rommenderadt; men Utskottet finner,
att med Bevärings skyldigheten är ovilkorligen
förenadt nödvändigheten, att genom öfning
vinna färdighet till tjenstgöring , och att dä Bevärings-Mariskapet
blifvit friadr från Capitationsafgift
för det år, hvarunder det utgjort Garnisons-
eller Fält tjenst, kan någon befrielse derutöfver
ej skäligen äga rum. 1 sammanhang
har
-
Den 17 Juli.
härmed kan icke eller, oansedt hvad Herr Biskoppen
Doctor Aliriqvist yrkat manskap vid extra
rotering njuta slik befrielse till godo, heldst
berörde manskap i fredstid icke är underkastade
hvarken inställelse viri årliga Exercitie-möten
eller andra skyldigheter, hvilka (b t Indeldta och
Värf vade Krigsfolket äfven i fredstider åligger.
Vid den föreskrift Utskottet i samma punkt
förenat med lindring i Bevillning for torftiga
Krono Nybyggare under frihetsår, att nemligen
på Berednings- och Taxerings Comitéerna skulle
bero, att pröfva deras belägenhet och behof af en sådan
lindring, hafva i Hederv. Bonde-Ståndet Riksdagsmännen
för Jemtlands och Vester Norrlands
I.än yrkat, att befrielsen borde vara ovilkorligen
bestämd såsom genom utkomna Författningarna
dem förut tillaggd, och ej få bero på Taxeringsinann<ns
omdöme; men då, så vidt Utskotret
har sig bekant, den befrielse Författningarne i
berörde fall meddela, endast rorer sjelfva jorden
, men icke den af Rikets Hoglofl. Ständer
bestämda Capitations afgiften, så kan någon förändring
i berörde stadgande af Utskottet icke
inedgifvas.
I Morn. 4 punkten. Bevillnings Utskottet
har sjelf bemärkt att den i 4 Morn. Studerande
Ungdomen tillerkände befrielse från Bevillning,
så vida de ej för enskildt undervisning
njuta lön mindst till 1 50 "Rulr , afser den Bevillning
sorn i 2 Art. omförrnäles , heldst de Studerande
förut genom gällande Författningar äro
från personlig afgift befriade så. länge de studier
-
Den 17 Juli.
dier idka, ocla hvilket alitsa vid nu förnyad redaction
kommer att iakttagas.
Samma §:s 6:te punkt. Den befrielse Mapufacturister,
Fabriks-idkare och sädarta Handlande
i Eskilstuna Fristad, sorn i Kongl. Förordningen
den 22 Februari 1787 omforma'les,
blifvit af Utskottet tillaggd, har Vällofl. Borgare-Ståndet
förment böra helt och hållet förfalla;
men emedan Eskilstuna Fristads Arbetare
genom särskildta äldre Författningar blifvit tillerkände
frihet från all personlig Bevillning för
sig sjelfva, hustrur, barn och tjenstehjon, af
hvilken förmån de genom Riksdags-Fullmägiigen
för nämnde Stad Herr Fagman Schenström
yrkat att få sig begagna, ty anser Utskottet dess
derom redan meddeldta yttrande höra lända till
rättelse, hvaremot detsamma, så vidt det angår
Handels-Classen, må förfalla, enär de skäl, sorn
för Manufactur-Arbetarne gälla, icke kunna äga
lika vidsträckt tillämpning för de Handlande,
för hvilka Biksdags-Fullmägtigen ej eller, så vidt
det Vällofl Borgare - Ståndets Protocoll utvisar,
någon dylik befrielse i fråga ställt.
2 Mom. Till förtydligande af den afsigt,
att Föne-innehafvare äro fran Bevillning frie,
då lönen ej öfverstiger 300 R:dr, medgifves den
af Vällofl. Borgare-Ståndet gjorde anmärkning ,
att genom tilläggande af ordet: sammanlagdt 300
R.dr, bör utmärkas , att då någon person innehafver
särskilta löner, hör deras belopp sammanräknas:
och som genom anteckning af Pre
sterskapets
Adjuncter, bland de Extra Ordinarie
Tjenstemän, hvilka blifvit tillaggd frihet från
Bevill
-
Den 17 Juli.
Bevillning, egentligen åsyftar, att Sfven utmärka
Adjuncternas enahanda frihet från afgift, dåderas
löne-förrnåner ej kunna anses till 300 R:drs
belopp, men hvilket dessuton är en följd af allmänna
stadgandet i detta fall , så finnes på sätt
sistnämde Stånd anmärkt, Adjuncternes införande
å sistnämnde ställe vara öfverflödigt, och alltså
böra vid Redactionen förbigås , hvaremot och
ehuru jemväl från samma Respectiva Stånd blifvit
yrkadt, att föreskriften borde försvinna sorn
i 4 punkten % Momentet är gifven om frihet
från Bevillning för Författare af Dagblad och
Månads-skrifter, som sprida allmänt nyttiga kunskaper
eller hvaraf inkomsten är ad pios usus
anslagen, så kan likväl Utskottet icke finna skäl ,
att dertill lemna bifall , såsom stridande emot
den pligt Samhället åligger att heldre befordra
allmän upplysning till allmänt gagn, än att betunga
dem, som äga snille och hog, att sig
dermed sysslosätta eller att mindska de förmåner ,
som genom dylika Dagblad, åäyftas för nyttiga
Inrättningar.
Vallöf]. Börgare-Såndet har tillika yrkat att
i 5 punkten , som angar befrielse från Bevillning
för Kronans och andra Allmänna Byggnader,
bör i stället för Kronans och Statens införas
Kronans och Städernas etc.; men sorn under benämningen
af alla andra Allmänna Byggnader
ovedersägligen innebegripas Städernas allmänna
hus, så anses meningen genom den yrkade förändringen
ej kunna mera bestämdt uttrycka rätta
afkigten; hvaremot och på det , enligt hvad hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln af Herr von
Heyne
Pen 17 Juli.
Heyne finnes erinradt, berörde förmån ej må ute
sträckas och tillämpas till sådana hus och byggna^
der, som för Kyrkor , Städer eller Allmänna Verk
uppköpas, utan att till något visst allmänt behof
anslås, TJiskoiter anser den anmärkte 5 Punkten
böra äga följande ordalydelse: Kronans och Statens
jemte andra till allmänt behof anslagne Byggnader ,
Verk och Inrättningar, Sockne Magaziner, Boställshus
och sådana som hora till Bannhertighets In«
fattningar i Stader och pä Landet ?tc.
Hus Hoglqfl. Ridtierskapet och Adeln har
Heff frahn af Colqohoun anmält, att genom Kongl.
JWjits uppå Riksens Högloft. Ständers underdåniga
Hemställning den 23 Jan. I770 utfärdade
Jfådig.a Förklaring öfver 1752 års Boställs Ordning,
gfloningen {Hl vederbörande Tjenstemän,
i den dä inrättade Militice Boställs dassan , i anseende
till deras utvidgade befattning , skulle .i
evard??!iga tider vara skyddade och unda magne
från ali slags Bevillning och Gravation af hvad
pamn det vara må , pcb sorn Riksens Högloft.
Ständer vid al|a från samma tid sig åtagna Bevil
Ininga r icke återka|lat berörde föreskrift, hvaraf
dpA bibehållande synes vara ostridig, så har
Herr Gahn yikat, att stadgandet derom mätte
ypplifvas tjll framgen rättelse.
Utskottet anser dock den härprn nu väckta,
fråga innefatta en sådan Motion , som nu mera
ej kari upfagas, då inorp den tid , Riksdags-Ordpingpn
stadgar , fråga derom i behörig ordning
ej blifvet vackt.
4 Mora- Den lindring i Beyillningen , sorn
blifvit tillagd Allmogen, Torpare in. fl., då de
hafva
Den 17 Juli.
1465
hafva fyra minderåriga Barn , kan, oansedt hvad
derom yrkadt är, Utskottet icke utsträcka utöfver
den i detta Mom. upptagna från äldre tider
foljda föreskrift, men i anseende till det olika
värde sorn å Hemman äger rum på särskilta
orter, anser Utskofet till främjande af det genom
befrielsen åsyftade ändamål, att densamma
ej må tillfalla sådana Hemmans ägare , som, ehuru
blott innehafvare af jidels Hemman, likväl
medelst Hemmanets vaide kunna betraktas såsom
förmögne, skäligt förordna att Hemmansvärdet
ej bär öfverstiga 1000 i?.dr, sd vida lindringen
skall kunna ägaren deraf tillerkännas. Den af Hedervärda
Bonde Ståndet föreslagna förändrade Redaction
af 5 Mom., angående lindring för Ali mogen
i Herjeådalen , en del af Allmogen 1 Stora Kopparbergs
Län samt Oster och Vester-Dahls Fögderi,
åsyftar blott att uttrycka det lindringen endast bör
sträcka sig till hälften af hvad 1 och 2 Art. ålägga;
peli sorn detta instämmer med hvad Utskottet i detta
ämne beslutat, ehuru ordet till hälften kommit
vid Expeditions renskrifning att uteslutas, så bör
pek denna omständighet i Redactionen af Författningen
iakttagas-; men ehuru for Allmogen i Elfsborgs
och Bohus Län ersättning genom lindring
i Bevillningen blifvit ytterligare äskad för deras
lidande under Norrska kriget, genom skjuts
och Inqvarteringar, Trouppers förplägning med
mera, så kan Bevillnings-Utskottet likväl icke
derom lemna annat yttrande, än redan är rnedtleldt,
lill ändring hvari ej några förnyade skäl
förekommit.
I an
-
1466
Den 17 Juli.
I anledning af Herr Uagmannen Nenséns
hos- Vällofl. Borgare-Ståndet gjorda Anmärkning,
har samma Respectiva Stånd yrkat att
den eftergift af 4 i Bevillningen, i jemnförelse
ined 5 Classens Städer, som genom 181? års
Stadga blifvit till och med år 18I4 förunnad
de i Östersunds Stad bosatte Borgare, hvilka
der idka rörelse och näring, matte dem förunnas
och vidare fortfara till nästa Riksdag, emedan
ortens behof af berörde Stads tillvarelse och
förkofran skall med Innevånarnes meddellösa tillstånd
till en slik lindring föranleda, heldst densamma
i någor måtto kunde bidraga till förbättrande
af Innevånarnes vilkor och Näringarnes
tilltagande.
Med billigt afseende härå och då enligt
1813 års General Sammandrag öfver Bevillningen
densamma af Borgerliga Rörelsen i Östersunds
Stad endast utgjort 146 R:dr 39 sk., hvadan
allmänna förlusten af tredjedelen i en slik summa
är mindre kännbar för Staten , så anser Utskottet
sig äga fog att tillstyrka, att lindringen
till en tredjedel i Bevillningen efter 2 Art. må till
nästa Riksdag förunnas de Innevånare i Staden
som Borgerlig näring och rörelse idka.
I öfrigt anser Utskottet att hvad Herr
Uagmantien Handberg i Vällofl. Borgare-Ståndet
yrkat, det måtte vid redactionen af Bevillnings-Stadgan
å alla de ställen der fråga i allmänhet
är om Magistraterna i Städerna, i anseende
till Stockholm tilläggas, Handels-Collegiurn,
inne»
Den 17 Juli.
1467
innefatta en omständighet sorn lämpeligen bör
iakttagas, samt alt Formulairer för uppgiften till
Mantalsskrifningen, enligt Högvördiga Prest-Ståndets
erinran, och Register till sjelfva Författningen,
enligt Vallöf! IBorgare Ståndets anmälan,
ound vikel igen böra upprättas och sjelfva
Författningen bifogas.
Sluteligen kan Utskottet icke undgå att sjelf
linna och anmärka hurusom dess härmedelst afgifne
svar kommit att innefatta mera vidlöftighet
än Utskottet både förmodat och Önskat, för
att icke vid granskningen deraf allt för länge
sysslosätta och uppehålla Riksens Högiofl. Ständers
uppmärksamhet: men då Utskottet ansett
dess pligt åligga, att upptaga alla de frarnställta
anmärkningar och att, med lika fullständighet
vid de mindre som vid betydligare delar deraf,
anföra de skäl, hvilka till dess afgifna förklaring
i hvarje fall föranledt; så har Utskottet
förmodat , att i denna dess afsigt skall finnas
gällande skäl för dess Principaler att med bifall
och benägenhet anse hvad Utskottet således tillgjort;
hvilket allt Riksens Högiofl Ständers upp.-  lysta granskning vördsammeligen underställes.
Stockholm den 16 Juli I&15.
På Högiofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
«ch
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Stellan Märner. Olof Bjurbäck.
På
D^n 17 Juli.
Pä Vällofl. BorgareStäridets
Ledamöters
v,ignar
Nils Limnelius.
På Hederv. BondeStåndets
I.eda;noters -  vägnar
Joh. Magn. JVessing,
Henr. Christ, Zaar,
Pormulair
Den 17 Juli.
1469
Utdrag af Troiocollet, hållet inför
Riksens Högloft. Ständers Revillnings-Utskott
vid Urtima Riksdagen
i Stockholm d. 17 Juli I8I5»
S. D. u lider öfverläggningarna om 3:dje Artikeln
uii förslaget för den blifvande Bevillningen
yttrade Herr Kongl. Hof Predikanten '1 hyselius
följande:
”Jag har icke funnit mer an 2:ne meningar
i frågan om den nedsättning , som bor ske å
Bevillnings-summan , i anledning af nu yppade
tillgångar, den ena, att hela 3'dje Artikeln
kunde både till Medborgares lättnad och till vinnande
af den högsta enkelhet i beskattningen
alldeles försvinna, den andra, att Hemmarisafgiften
för Bränvins Bränningen, såsom förden
förmogne mer betungande, måtte jemte en tredjedel
3=dje Artikeln borttagas.
Då jag isynnerhet hört detta sista, ehuru
med svaga skäl , med stark ifver yrkas, har farhågan,
att jag, sorn varit af en motsatt tanka ,
väl kunde i milt begrepp hafva blifvit villford,
föra n lä t it mig att noga undersöka, hvilka personer
af det ena eller andra hade mer eller
mindre fordel j och genom en sådan undersökning
har det blifvit gifvet, att af 3:dje Artikelns
borttagande , alla de af tjenande och ar
hets
klassen, sorn hafva någon Bevillning efter
5:dra Artikeln, de sorn hafva Hemman under
1,000 Rtdrs värde, Stadernas Borgerskap, Em.
bets
-
147°
Den I7 Juli.
betsmän och Tjenstemän, samt ändteligen alla
som icke tillverka Bränvin , af hvad stand och
vilkor sorn heldst , draga den mesta fördel; att
för dem, som hafva Hemman af 1,000 R:drs
värde, det kan vara likgiltigt, hvilkendera anstalten
som vidtages; Men att accumuierade förmögenheter,
eller ägare af större egendom, sorn
Brån vins-bränning utöfvar, har en gifven vida
större förman deraf, att Hemmansafgiften borttages;
att således för mig enskildt--detta sista är
ojemförligt mera båtande. Som jag likväl anser
en ringare förmögenhet, mera än en större , behöfvalindring,
och när lindring gifves, den fattige
ofelbart först böra komma till åtnjutande deraf,
och alla Medborgare-klasser i ett lika förhå l lan*
de få den dela, Förmögenheten dessutom vid
detta Riksmöte redan njutit så mycken skonsamhet,
att om den vidare utsträckes, sådant kunde
föranleda dertill, att vid ett kommande förändrade
principer och en progressiv Bevillning åter
införas, så miste för min del jag tillstyrka
det förra, eller 3:dje Artikelns borttagande, ritan
att, sedan saken af mig blifvit upplyst, vidare
anse mig med styrka böra strida emot den
större lindring, Höglofl, Utskottets pluralité kunde
bevilja förmögenheten , mot hvilken oväldigheten,
hvaruti jag aldrig felat, bjuder mig, att
min särskilta tanka reservera, då Utskylderne
för en mindre förmögenhet och dem, som icke
tillverka Bränvin, sä föga lättas.
Jag anhåller att detta mitt särskilta yttrande
måtte få Utskottets Betänkande åtfölja.
Hvil
-
Den 17 Juli.
1471
Hvilket pa Hr Kgl. Hof-Predikantens begäran
skulle Utskottets svar å Kespectiva Ståndens
anmärkningar emot JSevillnings Projectet bifogas.
Ut supra.
Ex Protocollo
Matths Weibull.
