# ID: svediakorp-gov1781
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,674
# sentences: 2,156
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den il Juli.
999
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den u Juli
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Biksens Ständer gjordt
förslag :
1:0 Att för den jordägare, som äger tjenlig!
vattenfall, måtte tillåtas att uppföra så kallade
Svanshamrar, eller Husbehofs-srnedjur, äfvensom
att anlägga stampverk till valkning af
Valmar och andra Ylletyger: 2:0 Att, i sådant
fall, Härads-Bätterne skulle äga, sedan vederbörande
hörde blifvit , att meddela sökanden tillstånd
dertill: 3:0 att Bättegångar, rörande be
rörde
vattenverk, endast måtte af ordinarie Domstolarne
å Landet och i Staden upptagas och afgöras
, samt 4:0 att Hall-Bätterne må indragas;
få Biksens Ständer härmed i underdånighet anmäla
deras häröfver fattade beslut.
Vidkommande först frågan om rättighet för
Jord-ägare, som på sitt område har tjenlig! vattenfall,
att deruti uppföra och begagna så kallade
Svanshamrar, så emedan vid så beskaffade hamrar
hvarjehanda Manufactur-srnide kan tillverkas,
och dessa vattenverk icke kunna utan betydlig
kostnad uppföras och underhållas, hvaraf
således följer, att ändamålet med deras inrättande
ej kan vara för deras eget Husbehofs.smide;
100 0
Den 11 Juli.
ty och dä vid en vidsträcktare Smides-rättighéi
åtskillige omständigheter, såsom tillfälle tili kolning,
med mera, förekomma, hvilka fordra behörig
undersökning och pröfning, innan tillstånd
till Verkets inrättande kan beviljas , finna Riksens
Ständer sig icke kunna tillstyrka annan förändring
uti hvad till iakttagande vid omförmälte
Hamrars anläggning är föreskrifvet, än att,
till undvikande af större tunga och utgifter för
Jordägaren, Bergmästaren må så väl till besigtningen
af vattendraget, sorn ock tili inhämtande
af öfriga nödiga upplysningar, förordna några af
ortens närboende personer, utan att likväl en sådan
anstalt ina blifva honom hinderlig, att, i
händelse så beskaffade stridigheter uppstå, som ej
annorledes än genom anställande Syn af BergsTings
Rättens Ledamöter kunna utrönas och bedömmas,
derom efter omständigheterna sig utlåta.
Hvad åter rörer den föreslagna rättigheten
för Jord-ägare till inrättande af Stampverk för
valkning af Valmar och andra. Ylletyger, anse
Riksens Ständer , vid de tillfällen, då sådana
Verks anläggning icke äger vidsträcktare föremål
, än endast att bereda sådana ylletyger,
hvilka ortens innevånare kunna till eget behof
erfordra, de Jordägare, hvilka hafva lägenhet
till nämnde Stampverks inrättande , icke böra belastas
med en kostsammare omväg för erhållande
af tillstånd dertill, i följd hvaraf Riksens Ständer
tillstyrka , att i dessa fall Jordägaren må tillåtas
att sin åstundan om inrättningens anläggande
hos Härads-Rätten anmäla, som, sedan
stället
Den 11 Juli.
1001
stallet blifvit, utaf en dertill förordnad Kronobetjent
med biträde af tvänne Nämndemän, besigtigadt,
och de öfver förhållandet bevis meddelat,
har att, sedan alla vederbörande hörde
blifvit , frågan pröfva och afgöra, hvarefter den,
som med Härads-Räitens beslut icke åtnöjes, ä*
ger att hos Konungens Befallningshafvande sin
talan genom besvär en månad derefter fullfölja.
Beträffande slutligen förslaget om Hall-Rätternas
indragning, så hafva Riksens Ständer beslutit,
att nämnde fråga må varda öfverlemnad
till den. Committé , som Eder Kongl. Maj:t, enligt
Riksens Ständers underdåniga önskan, förordnat
till Civil- och Criminal-iLagarnes öfverseende;
hvilket allt Riksens Ständer härmed till
Eders Kongl. Majtts Nådiga pröfning och stadfästelse
i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägticste Allernådigste Konung!
Eders Kongl, Maj-ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, ' J- A. ljndblom,
li. t. Kandtm. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Ronde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan , Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst
loos Den 11 Juli.
Uppläst den 11 Juli;
Stormägtigste Allernådigste Konung!-
Hos Riksens Ständer har motion blifvit
vackt , rörande oinskränkt tillåtelse för Eandtinän,
att, vid det de till Städerna införa sina
varor till försäljning , få desamma, till förekommande
af deras förskämning vid inträffande
svår väderlek, jemväl i öppna bodar och stånd,,
äfvensom å torgen, föryttra; och ehuruväl. Riksens
Ständer insett de tillfällen mera sällan inträffa
, då Eandtmannen på en gång till Staden
landvägen kan införa en så betydlig mängd varor,
att försäljningen deraf icke kan på Torgen
snart och utan omformälte olägenhet verkställas;
hafva likväl Riksens Ständer funnit skäligt, att
vid sådana händelser Landtinanhen må tillåtas,
att om han kan äga någon lägenhet att skaffa sig
öppen bod eller stånd, få derstädes, efter förut
skedd anmälan hos Stadens Styrelse , och sedan
behofvet blifvit pröfvadt och godkändt, berörde
sina varor till salu hålla, dock med vilkor, att
försäljningen, då den ej sker å torgen , icke annorstädes
, än i nämnde bodar och stånd verkställes
, vid det ansvar, förut är stadgadt. Hvilket
beslut Riksens Ständer härmed få till Eders
Kongl. Majus Nådiga pröfning i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stor
-
Den 11 Juli.
1003
Stormägtigste Allernädigsfe Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A, Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den 11 Juli.
Stormägtigste Allemådigste Konung !
I anledning af väckt fråga, huruvida Tjenstemän
kunna anses skyldige att i de hos Kgl.
Kammar-Bätten förekomna samt der pröfvade
anmärknings-mål, erlägga lösen för de Utslag,
som i berörde mål utfärdas, hafva Riksens Ständer
funnit, att då Tjenstemännen icke i annan
händelse kunna såsom Parter i detta mål anses,
än då anmärkningar vid deras redogörelse för
om händer hafda Kronans medel blifvit gjorda,
de ej eller i andra fall böra till förrberörde lösens
erläggande förpligtas, ansett ett sådant stadgande
nödigt, hvarigenom föreskrifves, att Tjenstemän
skola vara från utgift till förenämnde
Utslags
-
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
På Borgare Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
t
ioo4
De/t 11 Juli.
Utslags-Iösen befriade, enär egentligen emot dem
påstående 0111 ansvar och ersättning icke blifvit
väckt, eller på sådan grund af anmärkningen
kunnat dem åläggas , utan de blott antingen för
upplysning , eller i andra hänseenden blifvit i
målet hörde. Hvilket beslut Riksens Ständer
härmed få till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
och stadfästelse i underdånighet framställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtisté
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtm.
På Borgare-Ståndets
> vägnar
II. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den r 1 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer gjord
motion om förhöjning'af dagtractamente för Rånsman
-
4
Dm II lulu 1005
män ull privata förrättningar, fa Riksens Ständer
härmed i underdånighet öfverlemna deras
häröfver fattade beslut.
Riksens Ständer hafva, vid öfverläggningea
häraf, funnit, att ehuru Länsmännen hafva vissa
löne-förmåner ä stat, dessa dock äro rrftndre betydliga.
De måste söka sin bergning af de öf- ^
riga lagliga inkomster tjensten kan medföra»
samt hvad de genom privata förrättningar inom.
deras tilldelade districter , beroende på enskildt
förtroende, kunna sig förskaffa; och då Expeditions-Taxan
af 1801 endast utstakar för Länsmän
uti privata förrättningar 16 sk. Banco om
dagen jemte skjutslega för en häst, och när
penningevärdet sedan den tiden betydligen sig
förändrat; alltså, och i anledning häraf, hafva
Riksens Ständer beslutit, att det uti ofvannämnde
Taxa vid dessa tillfällen bestämda arfvode
för Länsmän må varda förökt till 3a sk. Banco
om dagen, jemte skjutslega för en häst, som förut
är dem tillagd. Hvilket allt Riksens Ständer
till Eders Kongl. Majrts Nådiga pröfning och
stadfästelse i underdånighet öfverlemna.)
Riksens Ständer framhärda med djup un»
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung’.
Eders Kongl. ]\faj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
PS
aoo6.
Den 11 Juli.
På Ridd. octi Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
På Borgare Ståndets
vägnar
H. Schwan,
li. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A■ Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst din ii Juli.
Stormägtlgste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Proposition af den ig sist!.
April, har Eders Kongl. Maj:t till Riksens Ständers
pröfning öfverlemnat, huruvida den till Lagarnes
öfverseende nedsatta Comittéen vid utarbetandet
af Straff-lagarne borde dervid kunna
lämpa sina förslag till bestraffningar med beräkning
af inrättandet af allmänna Arbets- och
Correctionshus.
Riksens Ständer hafva dervid i noga öfvervägande
tagit, så väl Lag-Comittéens genom
Eders Kongl. Majus Nådiga Proposition communicerade
yttrande, som de framställningar
Eders Kongl. Majit sjelf i Nåder täckts meddela,
och efter en grannlaga pröfning i underdånighet
deri instämt, att Rättlärans och en vis
Lagstiftnings-grunder till alla delar tala för detta
förslags antagande. Riksens Ständer hafva derföre
beslutit, att nyssberörde Comitté , som nu
med brottmålslagarnes utarbetande är sysselsatt,
må
Den 11 Juli.
1007
må lemnäs öppet, att efter en sådan plan före*
slå så beskaffade bestraffningar, som instämma
med närvarande tids hyfsning , och som, skillda.
ifrån förra tiders barbari, äro afpassade efter
en bättre bildning, till upplysning och till kän*
sia hos hvarje individu af dess eget värde.
Huru dessa sålunda tillstyrkta Arbets* och
Correctionshus böra inrättas, huru många sådana
i Riket böra komma att erfordras, samt hvarest
de med största fördel böra anläggas, har ej af
Riksens Ständer kunnat pröfvas. Sådant beror
hufvudsakligen af de lagförslag, hvarmed det
står i sammanhang, efter flera locala omständigheter,
hvilka noga behöfva undersökas, och
af en på tillgängliga upplysningar grundad beräkning
af antalet af de förbrytare , som vanligtvis
årligen anses förvunne till så beskaffade
brott, hvarå sådana antagna nya straff kunna af
[Lagen - stadgas; Riksens Ständer hafva derföre
beslutit , att åt Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna, att, sedan nödig kännedom i
aila berörde ämnen blifvit inhemtade, i Nåder
vidtaga de anstaltar, hvarigenom Arbets- och
Correctionshus-inrättningarne i den mån förberedas,
att de, enär det nya Lagförslaget är färdigt,
samt blifvit granskadt och antaget, kunna,
då Lagen sättes i verkställighet, vara färdigt: att
begagnas. Riksens Ständer få dervid allenast
derpå i underdånighet vända Eders Kongl. Majus
uppmärksamhet, att omförmälte Inrättningar icke
måtte göras för mångå, hvilket ofelbart skulle
hindra, att hvar och en bragtes tilL sådan fullkomlighet
, som vederborde, men deremot icke
heller
lool
Dm 11 Julh
heller så få, att brottslingarnes forslande till In.
rättningarna försvåras , och de långt ifrån sina
hemorter afskiljas; hvarjemte Riksens Ständer
ansett det böra medföra nytta, att Arbets- och
Correctionshusen anlades nära intill de ställen s
hvarest Rikets Ofver-Rätter äro eller blifva stationerade,
hvarigenom desse Ofver-Domstolar, i
egenskap af Öfver*Executorer , hade tillfälle till
öfverinseende å inrättningarna, hvilka kräfva en
noga och vaksam vård samt local kännedom af
dem^ som deröfver böra hafva uppsigt. Detta
allt få Riksens Ständer sålunda till Eders Kgl.
Maj:ts Nådiga pröfning och stadfästelse i underdånighet
öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung 1
Eders Kongl. Majus
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk, n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson,
, h. t. Talman. n. v. Talman.
Storm äg
-
Den 11 Julie
1009
Uppläst dan ti Juli.
S^ormägtigste Allernådigste Konung!
I sammanhang med det beslut Riksens
Ständer fattat, i anledning af Eders Kongl»
Maj:ts Nådiga Proposition rörälnde tillåtelse för
den till Lagverkets öfverseende nedsatta Comitten,
att vid Brottmåls-lagarnes utarbetande sätta
i beräkning inrättandet af Arbets* och Correctionshus,
har hos Riksens Ständer fråga blif*
' O
vit väckt, om anläggande af sådana anstalter, der
så väl äldre sorn yngre personer, hvilka hafva
arbetsförmåga, men befinnas utan laga försvar,
kunde emottagas och till gagnelig sysslosättning
hållas. Riksens Ständer, som i anledning af
högstbemälte Nådiga Proposition redan i allmänhet
bifaHit anläggandet af Arbets- och Corxectionshus,
hafva i afseende härpå stadnat vid
det beslut, att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla den önskan, det måtte sådane
åtgärder skyndsamt varda vidtagne, hvarigenom
ej mindre de redan i Carlscrona och Norrköping
varande Corrections- och Arbetshus varda utvidgade,
än äfven en ny sådan inrättning i Gefle ,
för norra delen af Riket, anlagd och i behörigt
stånd satt; anseendes Riksens Ständer dervid, äfven
vid dylika inrättningar i allmänhet, oundgängligt,
att sådane anstalter vidtagas, hvarigenom
yngre och äldre barn af sådana personer,
som vid Corrections-inrättningen aro antagna och
i brist af annan utväg för deras underhåll måste
föräldrarna dit åtfölja, de njuta erforderlig
tillsyn för att danas till nyttiga Medborgare»
5.-te Bandet, 127, is8< Hvil»
1010
Den 11 Juli
-
Hvilket allt till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning i underdånighet öfverlemnas.
Biksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, nit och trohet
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Bidd. och Adelns
vägnar
Carl Marner,
h. t. Eandtm.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Sch ivari,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindhlom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den li Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Proposition af den 19 sisth
April, har Eders Kongl. Maj:t i Nåder täckts
föreslå , att Vermlands Län skulle skiljas från
Götha Hof - Bätts och underläggas Svea HofBätts
Jurisdiction; samt derjemte att ett antal af
fem Hof-BättSrLedamöter må anses tillräckligt
för pröfningen, äfven af de vigtigaré mål. Biksens
Ständer hafva funnit de skäl Eders Kongl.
Maj:t till dessa yrkanden i Nåder täckts anföra
så klara och fullständiga, att de ej tvekat till
alla
Den 11 Juli.
loll
alla delar deri instämma; i följe hvaraf Riksens
Ständer beslutit, att en sådan förändring i g §.
25 Cap. Rättegångs-Ealken må antagas, hvarigenom
den kornmer att erhålla följande lydelse:
”1 de saker, som genom Laga Vad gå till
,5Svea Hof-Rätt från Lagmans-Rätt i Upland,
”Södermanland, Vestmanland, Kopparbergs Län,
”Nerike och Gestrikland, ingifve Käranden sin
”inlaga klockan tolf å den fyrationde dagen, den
”oräknad, då Lagmans-Domen föll, eller hafva
”sitt Vad förlorat: från Lagmans-Rätt i Verm”land;
Helsingland, Jemtland, Herjedalen, Medelpad,
Ångermanland och Vesterbotten, på
den sextionde dagen: ifrån Lagmans-Rätt på
”Gottland, på den nittionde dagen; I Götha Hof,
’Rätt: från Ijagmans-Rätt i Östergöthland, Cal”mare
Län, Småland, Skaraborgs- och Elfsborgs
^Län, å den fyrationde dagen; från Lagmans”Rätt
i Skåne , Halland och Blekinge, Hahl-och
”Bohus-Län, på sextionde dagen.” etc.
likaledes, kommer sista Momentet af 23
Cap. 1 §• Rättegångs-Balken att sålunda förändras:
”1 Hof-Rätten måga ej färre än fem Ledamöter
döma i mål, som å ära och lif gå. I
”andra mål må fyra Ledamöter utgöra domfört
”antal, derest alla om slutet ense äro.”
Hvilket allt Eders Kongl. Majds Nådiga
sanction i underdånighet underställes.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung I
Eders Kongl. Majds
tinder
-
1-0 1 %
Den 11 Juli
underdånigste,
tjenare och
På Ridd. och Adelns
vägnar
Cart Mörner,
h. t. Landtm.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
tropligfigste
und ersa ter
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom^
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst den ii Juli.'
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Hos Biksens Ständer har motion blifvit
! O
väckt, att förre Mantalsskrifvaren P. Akerström,
måtte komma i åtnjutande af den rätt, han, 1
följd af Kongl. Kungörelsen den g Dec. r8i3,
om prsescriptionstid för dem, som hos Stats*Verket
äga fordran, anses hafva förlorat, att få uppbära
innestående Mantalsskrifnings-provision för
åren 1809 och 1810 samt pension för den påföljande
tiden till och med 1814..
Af de i målet inkomna handlingar har blifvit
inhemtadt, att Akerström, som den 33 Nov.
1810 erhållit afsked med bibehållande af lönen,
redan den 17 Juni 1813 , och således innan
Kongl. Kungörelsen den g December samma år
om prsescriptionstiden utkom, anmält sig hos
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Götheborgs-
och Bohus-Län till utfående af sin
Mai}-
Mantalsskrifvare - provision för åren 180g och
1810, tillika med den pension för i8it,som vid
hans afskedstagande sistnämnde år, enligt Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 8 October
1810 , honom tillädes, äfvensom att reqvisition
härå den 2G Augusti 1812 blifvit insänd till
Kammar - Collegium, som öfverlemnat handlingarna
till Stats-Contoirets åtgärd, och att StatsContoiret
i anledning deraf, för att kunna an*
ordna pensionen, genom skrifvelse den 24 Dec.
18I2 anmodat Eders Kongl Maj:ts Befallningshafvande
att låta upprätta och insända uträkning
å MantaIsskrifningsrprovisionen, men hvilket
icke skett, utan har Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande sedermera först den 12 April
1814 till Stats-Contoiret inskickat en ny reqvisition
å Mantalsskrifnings-provisionen för åren
1809 och 1810, hvaruti likväl hvarken den
förre eller Stats-Contöirets derå aflåtna svar blifvit
åberopade; i anseende hvartill Stats-Contoiret
funnit sig, emot Kongl, Kungörelsen den 9
December 1812, icke kunna bevilja utbetalning
af den ifrågavarande provisionen , såsom ej re*
qvirerad inom den i Kongl. Kungörelsen föreskrifna
tiden af den 1 Juli året efter det, hvarunder
fordringen tillkommit.
Enär nu Åkerström å vederbörligt ställe
och i behörig tid anmält sig till utbekommande
af sin innestående Mantalsskrifvare-provision för
åren 180g och 1810 , tillsammans utgörande,
enligt pröfvad och godkänd uppgift, 160 JRtdr
47 sk. 11 r:st,; så anse Riksens Ständer honom
berat
-
1014
Den 11 Juk.
berättigad att detta belopp fa uppbara, hvartill
medel afven blifvit anslagna.
Beträffande åter Åkerströms pension för år
1811, och den sedermera förflutna tiden; finna
Riksens Ständer likaledes honom dertill berättigad,
enär han den 17 Juni 1812 äfven anmält
sig till undfående deraf för 1811 samt sedermera
ej kunnat något härvid tillgöra, i anseende
till det hos Landshöfdingen förelupna dröjsmål
med den uträknings inskickande, hvarå bestämmandet
af pensions-beloppet och utbetalningen
deraf berott; och få, i sådant afseende, Riksens
Ständer hos Eders Kongl- Majit i underdånighet
anmäla detta ärende till den åtsärd, hvarigenom
0 . *" ,
Akerström må komma i åtnjutande af pension
ifrån och med 1811, och hvartill besparingarne
å Riks-Statens sjunde hufvud-titul för de sednare
åren lemna tillgång. ,
Riksens Ständer framhärda med djup underdånig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Bå Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J, A. Lindblom,
h. t. Landtm. n. v. Talman.
På Borgare Ståndets På Bonde-Ständets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson ,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Den 11 Juli.
1015
Uppläst den 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har motion blifvit
väckt rörande de Stockholms Stad samt de öfriga
Städerna förlänta Källare-friheters åtnjutande;
hvarvid, hvad Stockholm angår, blifvit
yrkadt, att Staden matte få begagna dess redan
på 1600-talet erhållna rättighet, att årligen låta
tullfritt införa ett visst qvantum Vin , bestämdt
till 110 amar Rhenskt, 36 pipor Spanskt och 70
oxhöfden Franskt Vin, hvilken rättighet blifvit
genom Kongl. Brefvet den 27 Augusti 1777
Staden betagen , och i det stället förordnjdt, att
den Staden , enligt Privilegier, för nyssnämnda
Vin-qvantum förunnade tull-frihet kornme att,
efter antagen beräkningsgrund, anses till 1844
B:dr 12 sk. årligen, som af Kongl. Stats-Contoiret
borde af de inflytande medlen betalas.
Skulle den ofvan hegärde tullfria införseln än
vidare blifva förnekad , har blifvit påstådt vara
Stadens Magistrars rättighet i kraft af de den
samma Nådigst tiliagde Privilegier, ätt i stället
för de anslagna I844 R:dr 12 sk. ifrån Statsverket
af de inflytande Tull-medlen, hvarje år
utbekomma så stor summa, sorn efter hvarje
års gällande Tull-Taxa bör i inkommande Sjötulls-afgift
erläggas för 110 amar Rhenskt, 36
pipor Spanskt och 70 oxtrofden Franskt Vin.
Hetta allt, med hvad handlingarna innehålla,
hafva Riksens Ständer under öfvervägande
tagit; och; hafva Riksens Ständer ansett betänkligt
att återföra Stockholms Stads Magistrat
till
ioi 5 Den 11 Juli.
till dess före 1777 åtnjutna rättighet, att tull-fritt
införa ofvanberörde qvantum Vin ; men då
denna rättighet är grundad x de Staden förunnade
Privilegier och förmoner, hafva Riksens Ständer
funnit hade billigt och rättvist, att Magistraten,
i stället för dennna rättighets begagnande in
natura, får ifrån och med nästkommande års början
och allt framgent njuta skälig ersättning
derföre i penningar , till det belopp ,• som inkommande
Sjötullen för oftanämnde Vin-qvantiteter,
efter nu gällande eller framdeles blifvande
Sjötulls-Taxor, kan utgöra, i hvilket afseende
Magistraten bör årligen till Kongl. Stats-Contoiret
uppgifva en af Stora Sjötulls-Contoiret upprättad
uträkning på beloppet , till grund för utbetalningen,
samt Kongl. Stats-Gontoiret, i händelse
de nu på Stat uppförde 1841 R:dr 12 sk.
härtill icke skulle blifva tillräcklige, då anordna
det bristande utaf blifvande öfverskott af Tullintraderna.
Beträffande åter de öfriga Städernas Källare-friheter
; sä hafva Riksens Ständer funnit med
dem vara ett annat förhållande , enär sådana friheter
icke af ålder varit alla Städer förlänte,
och de Städer, som, haft en sådan frihet, efter
a6oo-talet åtnjutit den uti en viss summa penningar
, den Städerna ägt att i Tullclareringen
använda, hvarvid 2 Dal. S:mt blifvit beräknade
på Riksdalern, till dess, vid den år 1777 skedda
reglering af Städernas Källare-friheter, dessa
blefvo evalverade till Riksdaler ä 3 Dal. S:mt
på Riksdalern , hvarigenom Städerna förlorade
50 proCent uti hvad derefter primitiva grun
de3
-
Sen 11 Juli.
I017
den för beräkningen deraf bort åtnjuta. I,betraktande
häraf hafva Riksén? Ständer funnit
billigt och rättvist, att Städerna måtte åters.tällas
i deras förra, rättighet, att .få beräkna Riks*
dalem efter 2 Dal. S:mt, hvarigenom de komma
att undfå 50 proCents tillökning uti hvad
Staten nu består, hvilket för alla Rikets Städer,
utom Stockholm, icke utgör mer, än tillhopa
1999 R:dr 28 sk. 6 r:t. Ilancp om året; hvilket
beslut Riksens Ständer härmed få till Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom remiss har Eders Kongl. Majit i
Nåder till Riksens Ständer hänskutit en af Lands
höfdin
-
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
vagnar
Carl Mörner
h. t. landtmarskalk.
På Rorgare-Ståndets
vägnar
H. Schi&ttn.
h. t. Talman.
vagnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman»
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Uppläst den II Juli.
ioiS
Den 11 Juli.
höfdingen i Christianstads Jhan Grefve A. De la
Gardie i underdånighet gjord ansökning orri den
förbättring i dess lön-förmåner, hvilka, utom 166
R:dr 32 sk. hushyra , bestå i 1200 R:dr egentlig
lön, 80 R:dr i respenningar och 150 R;dr
så kallade utskrifnings Gästningspenningar, så
att de i spannmål förvandlades och blefve svarande
emot Embetets värdighet.
Sedan Kl k dens Ständer inhemtat alla till
detta ämne hörande upplysningar, hafva Riksens
Ständer beslutit , att då Statens fördel fordrar,
att en Landshöfding, hvars vigtiga och ansvarsfulla
embete äger så mycket inflytande på allmänna
ordningens bibehållande samt styrelsens
kraft inom Länet, icke skäligen hör sakna en
för dess anständiga utkomst nödig lön, Landshöfdingen
i Christianstads Län bör sättas i enahanda
löne vilkor med dem, Landshöfdingen i
'nästgränsande Blekinge Län åtnjuter, eller 500
tunnor i sådana sädes-slag, som Krono-tionden i
Länet utgöra; äfvensom att, enär nu varande
l£rono-tionde-f illgång i Christianstads Län tilL
en del användes till Garnizons-aflöning, och det
öfriga till det stundom på säd nödställda Kronobergs
Län, lämpligt är, ätt beloppet i spanmål,
hälften råg och hälften korn, bör komma att utgöras
tills vidare i penningar,, beräknadt efter
Länets årliga Markegång. Denna förbättrade
lön anse likväl icke Riksens Ständer kunna retröactift,
eller förr än med nasta år Landshöfdingen
till godo komma, hvaremot den nu utgående
contanta lönen , jemte utskrifnings Gästnings
penningarna böra indragas eller användas
i af
-
Den i x Juli.
1019
i afräkning å betalningen för spannmålen. Den
begärda förhöjningen å respenningarna hafva
Biktens Ständer beslutit icke böra äga rum , och
hvad beträffar den begäran , att Fortificationshusen
i Christianstad måtte upplåtas till Fandshöfdinge-Besidence,
hafva de ansett sådant böra
ankomma på Eders Kongl. Majus Nådiga förordnande.
Plviiket beslut Riksens Ständer här.
medelst till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Storrnägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Tå Ri ddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk, n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst den 11 Juli.
Storrnägtigste Allernådigste Konung!
Sedan Riksens Ständer, efter inhemtade nog*
granna upplysningar, funnit, att utom de medel,
hvilka
103Q
Den ii Juli.
hvilka vid början af hamnbyggnaden i Helsingborg,
af Staten erhållits, men till beloppet ej
kunnat uppgifvas, för det nu verkställda arbete
samt- anskaffande af rudimaterier för innevarande
år, inberäknadt Stadens bidrag, åtgått en summa
49.990 K:dr , samt att af hamnbyggnaden ännu
omkring en tredjedel återstår , hafva Riksens
Ständer, enär arbetet, såsom af erkänd nytta,
icke kan nedläggas, sedan en så betydlig kostnad
derå blifvit använd, på sådan grund och i betraktande
deraf, att priset på erforderliga materialier,
i synnerhet virke och timmer m. m. de
sednare åren betydligen stigit, beslutit, att de af
Stats-Verkets medel till hamnbyggnaden i Helsingborg
anslagne 5000 R:dr årligen rpåga än
vidare på fem år, eller till nästa Riksdag, utgå.
Det bidrag Stadens invånare åligger, kommer
dock likaledes att fortsättas och upptagas i redogörelsen
öfver både inkomst och utgift, hvilken
i vanlig ordning skall uppgifvas; äfvensom
till Kongl. Stats Contoiret ifrån Hamnbyggnads.
Di rectionen vid hvarje års slut bör insändas fullständig
berättelse orri hvad som blifvit vid byggnaden
tillgjordt, samt då kan återstå för dess fullbordande
efter den af Eders Kongl Majits'fastställda
plan. Hvilket allt Riksens Ständer härmedelst
i underdånighet velat Eders Kgl. Maj:t
tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allemådigste Konung !
Eders Kongl. Majus
under
-
Den 11 Juli.
losi
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Kidd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
På Borgare Ståndets
vägrtar
JI. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A, Lindblom,
n, v. Talman.
På Éonde-Ståndets
.vägnar
Lars Olssen,
n. v. Talman.
Uppläst den i i Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Då Eiksens Ständer ifrån deras Stats-Utslcott
emottagit den anmälan, det räkenskaperna
utvisa, att Löfås Silfververks-tionde, såsom en
Stats»Verkets ordinarie inkomst, är beräknatj till
20 E:dr om året, icke till detta belopp influtit,
och det genom anställda noggranna undersökningar
blifvit upplyst , att Grufvedriften vid Löfås
icke lönar sig, utan hittills medfört en ganska
betydande årlig förlust för Eders Kongl. Maj:t
och Kronan i de stora friheter och förmåner,
som, på Stats-Verkets bekostnad, disponenten af
detta Verk åtnjuter , hafva Eiksens Ständer ansett
Eders Kongl. Maj:ts och Kronans höga rätt
samt Statens förmon fordra, att detta Verk nu
nedlägges, och de dertill nu anslagna förläningar
och friheter till Stats-Verket indragas. Då
I
Den n Juli.
af inga handlingar kunnat utrönas, att disponent
ten af detta Verk blifvit tillagd någon ägande
rätt, utan endast dispositions rätten deraf upplåten,
hafva Riksens Ständer ej funnit något hin*
der att hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det Nådig befallning måtte till Kammaroch
Bergs Collegierna afgå, att ofördröjligen vidtaga
anstalter till Verkets nedläggande, samt
de dessutom förunnade förläningars, friheters och
förrnoners indragande till Eders Kongl. Majit
och Kronan, dock att derunder icke må inbe.
gripas de extra tjenstbarheter , hvilka Allmogen
till bruket utgjort, och hvarifrån den vid Verkets
nedläggning bör njuta befrielse. För öfrigt
%'afva dock Riksens Ständer beslutit, att det må
vara den nu varande disponenten obetaget, att,
om han på egen kostnad och utan allt understöd
af Kronan och det allmänna vill, med egna
medel grufve-arbetet fortsätta, likväl på sådana
vilkor, som med Författningarna om Bruks- och
Bergs handteringen instämma.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersater
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
På Prest-Ståndet-s
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
rå
I
Den j 1, Juli.
1023
Pä Borgare Ständets
■vägnar
TI. Schwan ,
h. t. Talman. ,
Pä Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst den I! JuJi.
Stormagtigste Allemädigste Konung!
Till underdånigt svar ä Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga remiss till Stats-Utskottet, ur.der den 31
sistl. Maj, angående förre Lands-Kämreraren i
linköpings Län , Assessoren Tinnerholms underdåniga
ansökning om eftergift af en yppad
och honom till ersättning ålagd brist, stor 300
R:dr Banco uti dess hafda Chartas-Sigil atas-medels
Uppbörd för år 1811; få Riksens Stiinder, som
inhämtat, att Lands - Kamreraren, Assessoren
Tinnerholm, af sjukdom hindrad , icks sjelf förrättat
Lands Kamrerare tjensten den tid ifrågavarande
Balance tillkommit, och således icke
till densamma -varit vällande, samt att han i öfrigt,
både såsom Embetsman och enskild gjort
sig känd för redlighet, och efter 34 års tjenstetid
befinner sig med hustru och barn i torftiga
omständigheter, i underdånighet tnrnäla, att
Riksens Ständet,med föranledande a: dessa ömma
och bevekande omständigheter, beviljat den
sökta eftergiften, heldst en sådan eftergift icke
medför någon mindskning uti Stats-Verkets för
detta år påräknade Chartse-Sigillatse-inkomst, som.
e£fer Räkenskaperna för nämnde åi öfverstigit
det i Stat beräknade beloppet.
Rik
-
1034
Den ii Juli
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåfer
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägrar vägnar
Carl l\.örner , J. A. Lindblom,
h. t. landtm. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
TI. S:lnvan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst i!en 11 fuli.
Stormägtigste Allerdånigste Konung!
I anledning af gjord förfrågan hos Riksens
Ständer rörande förvaltningen af f. d. Konung
Gustaf Adalphs tillhöriga fonder, hvilka hittills
stått under framlidne Presidenten m. m. Friherre
Lagerhe ms och StatSrCommissarien Wåhlbergs
förvaltning, och sedan upplysning blifvit inhämtad
orr dessa fonders belopp och beskaffenhet
, hafva Riksens Ständer beslutit, att ifrågavarande
fonder skola, i deras nu varande skick,
till Riksgälds Contoiret Öfverlemnas, för att med
detta Coutoirs öfriga tillgångar sammansmälta,
dask
Den Ii Juli>
1025
dock så, att i Riksgälds-Contoirets HuFvudbÖcker
för dessa medel alltid skall visas särskild redo;
hvilket är destomera lämpligt, som i häri"
delse fonderna framdeles med Eders Kongl. Maj:ts
och Riksens Ständers gemensamma samtycke
skulle komma att lyftas och uttagas , Staten för
dessa fonder skall ansvara: hvilket beslut Riksens
Ständer trott sig böra Eders Kongl. Maj:t 1
underdånighet meddela.
Riksens Ständer framhärda med djup un«
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allérnådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Rå Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndetä
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan , Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-StSnden dén 11 Juli»
Stormägtigste Allernådigsté Konung!
Hos Riksens Ständer hafva från flera Stånd
klagomål blifvit höjde öfver de stora oredor och
§.e Bandet, 12g. 130. ola»
1026
Den 11 Juli,
olägenheter, sorn genom By tes-verket åstadkommas,
ledande till de förslag, att alla byten imellan
Kronan och enskilda måtte upphäfvas,
och liqvider i afseende derå en gång för alla
förklaras afslutade. Till följe häraf, och på det
hvarken Kronans eller enskildas rätt må på något
sätt förnärmas , hafva Riksens Ständer föresatt
sig, att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla om följande ändringar i Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Förordning af den 16 November
1813, rörande de ännu oafgjorda Bytesmålens
afslutande, nemligen:
ilo Att i stället för der utsatte 10 år tiden
måtte inskränkas till 5 år, räknade ifrån
och med nästa års början: 2:0 att ej mindre
Kronan än private, som förmena sig äga fordringar
i bytes-, reductions-samt ersättnings-mål,
böra sådana sina fordrings anspråk anmäla inom
den 31 December 1817; och de som då icke äro
anmälte, anses förfallna och ej kunna till vidare
pröfning upptagas: 3:0 att älla byten böra
vara utredde, afslutade och med Kongl. Maj:ts
Nådiga Bytes-Bref faststälde inom den 31 December
1820, och de byten, som på ett sådant
sätt då icke äro afgjorde, böra fastställas och
för afslutade anses, ehvad Kronan eller private
dervid vinna eller förlora: 4.0 att Kamrnar-Collegium
vid hvarje års slut bör till Eders Kongl.
Maj:t ingifva en underdånig berättelse örn hvad
vid Bytes Verket för året tillgjordt blifvit, samt
hvad som återstår, och af hvilka berättelser
Riksens Ständer vid nästa Riksdag torde i Nåder
lemnäs del: och( slutligen 5:0 att på det
Jord
-
Den 11 Juli.
1027
Jord- och Hemmans-ägare mä blifva i tillfälle
att erfara, huruvida deras hemman och lagen»
heter kunna i något byte vara anhang iga, Karn-'
inar-Gollegium matte undfå Nådig Befallning,
att genast och sist inom detta årets slut låta författa
en fullständig förteckning på alla oafslutade
byten, sorn tillika utvisade alla hemman och
lägenheter, som uti hvarje byte äro antingen
utbytte eller till vederlag uppgifne, och hvilken
förteckning bör af Kammar Collegium allmänheten
meddelas, genom en allmän Kungörelse,
som å Predikstolarna uppläses; hvilket allt Riksens
Ständer till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning härmedelst i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stortnägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
■anderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Märner,
h. t. Eandtmarsk.
På Prest-Ståndets
vägnar
Ji A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h, t. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
b. v. Talman.'
1021
Den 11 Juli.
Uppläst hos Samtliga Riks-Ständen d. n Juli,
Storrxiagtigste Allernadigste Konung!
H os Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om befrielse för Allmogen från erläggande af de
hittills på vissa ställen brukliga Mätare- och
.Vågpenningar.
Riksens Ständer hafva väl å ena sidar! af
de nu i detta ämne gällande Författningar inhämtat,
att Våg- och Mätare-penningar tillkomma
vissa Städer, enligt dé dem förundte Privilegier,
hvilka 17 §. af Eders Kongl. Majtts Nådiga
Förordning den 2 g Maj 173g, angående
mått, mål och vigt, blifvit ytterligare stadfästade.
A den andra hafva de dock ansett ostridigt,
att det uppehåll och andra olägenheter,
som vid erläggande af dessa afgifter kunna Allmogen
tillskyndas , särdelas om nattetid vid Tullarne
, innehålla flera talande skäl till afskaffande
af Mätare- och Vågpenningar. Vid sådant
förhållande hafva Riksens Ständer allenast trott
sig böra förmoda, otc de Städer, som till Vågoch
Matare penningar äro berättigade, skulle
med afseende å dessa omständigheter, antingen
till en del eller helt och hållet, eftergifva omförmalte
afgift,. der sådant kunde ske, eller jemka
uppbörden deraf till ett för Allmogen mindre
betungande sätt ; i anledning häraf fa Riksens
Stander i underdånighet Lös Eders Kongl. Maj:t
anhålla, så väl att, å de ställen der Mätare-penningar
nu erläggas, desamma hädanefter icke må
till beloppet förhöjas, sorn att Eders Kongl.
Majtts
Den 11 Juli.
1029
Maj:ts Befallningshafvande ma åläggas hålla allvarsam
liand deröfver, att hvarken Våg- eller
Mätare penningar få uppbäras i de Städer, hvilka
dertill icke äro berättigade, eller Allmogen,
der en sådan afgift lagligen äger rum , vid dess
uppbärande allt för mycket betungls.
Hvilket allt Riksens Ständer härmed i underdånighet
få, Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning
underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Pa Ridd. och Adelns På Prest-StåndetS
vägnar " vägnar*
Carl Mörner, J• A. Lindblom,
h. t. Landtmarsk. n. v. Talman.
På Borgare. Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan', Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har motion blifvit
väckt rörande nödvändigheten att förekomma de
skador
1030
Den 11 Juli.
skador och hinder i odlings rågen, som uppkomma
genom uppdämningar för hvarjehanda fisken
och vattenverk.
Riksens Ständer hafva funnit detta mål innefatta
3:ne frågor: 1 :o huruvida, vid nya
Qvarnars och Vattenverks anläggning, iakttagande
af Lagens stadgande uti 20 Cap. 4 §. Byggninga
Balken kan göra tillfyllest, eller om fullständiga
vatten-afvägningar och Vetenskapliga
undersökningar tillika böra påbjudas: 2:0 om
författningarne rörande strömrensningar och vattendragens
öppnehållande böra förnyas, och noggrannare
än till äfventyrs hittills skett, efterlefvas;
och 3:0 om, i afseende på de redan anlagda
vattenverk, afvägningar och ransakningar skola
anses nödiga, samt om de sorn göra Jordbruket
skada, böra förstöras.
Detta allt hafva Riksens Ständer under öfvervägande
tagit ; och hvad nu först angår den
fråga, om hvad vid anläggandet af nya vattenverk
hädanefter bör iakttagas, l\afva Riksens
Ständer funnit att, enär hädanefter någon anmäler
sig att bygga nytt vattenverk, icke allenast
lagenheten dertill bör, såsom hittills, af
Do mstolen i orten synas, utan ock, der uppdämningarne
kunna verka på längre afstånd, en fullkomlig,
efter Vetenskapliga grunder och med
tjenliga Instrumenter anstäld afvägning , till utrönande
af vattnets höjd, företagas, tillika med
undersökning angående in- och utloppet af de
sjöar och strömmar sorn ofvan och nedan vattenverket
belägne äro; hvarförutan Riksens Ständer
ansett det förordnande böra utfärdas, att de inom
-
Den 11 Juli.
1*31
om Krono-Hemmans eller Krono-Afradsland*
områden belägna strömfall må af åboerna fa en*
dast tills vidare begagnas, men icke genom Skatteköp
Kronan afhändas, hvilken vid dispositionsrätten
deraf bör bibehållas, på det icke större anläggningar
och en allmännare nytta för Riket i
framtiden måtte hindras och vid de tillfällen,
då strömfallet för sådana ändamål behöfves, någon
större ersättning än för nödiga byggnader
kunna komma i fråga; i hvilket afseende ett
utmål, närmast intill strömstället af ett, två å
tre Tunnland, efter strömfallets och den sistnärnde
markens beskaffenhet, borde utsättas. Beträffande
åter strömmarnes och åarnes rensning
och öppna hållande, så hafva Riksens Ständer
trott, att i fall den i detta afseende, under den
ao Febr. 1764 utfärdade Kongl. Förordning noga
handhafves och efterlefves, de olägenheter,
som nu genom uppdämningar och underlåtna
strömrensningar tillskyndas Jordbruket, skola till
någon del kunna förekommas; och få Riksens
Ständer derföre hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att nyssnämnde 1764 års Förordning
måtte varda upplifvad och ett noggrant
iakttagande deraf allvarligen påbudet.
Vidkommande slutligen frågan om undersökningars
anställande äfven vid de nu inrättade
vattenverken, samt deras förstöring, som gora
Jordbruket skada och förfång; hafva Rikspns
Ständer, enär de inhämtat underrättelse, att
denna fråga blifvit af Eders Kongl. Maj:t till
Eag-Comitéens pröfning i Nåder öfverlemnad,
ansett böra bero vid de åtgärder , Eders Kongl.
Maj:t dervid lärer täckas vidtaga. Rike
30J3
Dm 11 Juli.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
Uppläst hos Samtliga Riks Stånden den ii Juli»
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Af åtskilliga anledningar har Riksens Ständers
uppmärksamhet blifvit fästad derpå, att, oaktadt
de från Regeringen gifna uppmuntringar af
alla slag, Eäkares- och Presterskaps bemödanden,
samt de i Församlingarne tillförordnade Vaccixtateurers
åtgärder , vaccinationen ännu icke haft
all den framgång , som dess värde försenade.
Då Riksens Ständer ej kunnat misskänna den
väsendtliga nytta som åtföljer vaccinationens
kringspridande , hafva de ock ej kunnat underlåta,
att vara betänkte på medel att densamma be
-
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtmarsk.
På Prest Ståndets
vägnar
J. A- Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
fordra.
Den 11 Juli.
103S
fordra* De hafva derföre beslutit att hos Eders
.Kongl'. Majit i underdånighet anhålla om vidtagande,
af dertill ledande Nådiga forfattningar,
af följande innehåll:
ilo Att för hvart och ett barn, som, efter
fyllda två års ålder ännu icke blifvit, vaccineradt,
föräldrarne, eller, de som i deras ställe besöija
barnets vård och uppfostran , må erlägga en afgift
, lika stor med de vanliga Mantals-penningarna
, så framt icke med Pastors intygande kan
styrkas, att barnet varit af sjukdom hindradt, att
kunna vaccinationen undergå, eller ock att brist
på skicklig Vaccinateur eller tjenligt vaccinämne
hindrat denna operation. De föräldrar deremot
, som äga fyra vaccinerade barn under 15
års ålder, anse Riksens Ständer böra få njuta
någon eftergift i utskylderna, i likhet med hvad
Eörfattningarne innehålla om dem som äga fyra
underåriga barn ; hörandes ofvanföreslagne afgifts
erläggande taga sin början ett år efter det
förordningen härom blifvit allmänneligen kungjord.
2:0 Till vinnande af erforderlig controll i
detta afseende, anse Riksens Ständer, innan
hvarje Mantalsskrifning, en af Vaccinateuren
upprättad längd öfver de inom året i Socknen
vaccinerade barn till Pastorn böra inlemnas och.
förhållandet i Husförhörs Roken antecknas, i enlighet
hvarmed Presterskapet, som vid Mantalsskrifningen
alltid är närvarande, skulle då lemna
upplysning om de ovaccinerade barnens inom
Socknen, namn.
3:0 I Stockholm tro Riksens Ständer det
bör
i°34
Den 11 Juli.
bör aläggas hvar och en , som hos Presterskapet
anmäler sig om be(yg , att lian är vaccinerad,
uppvisa vederbörande Vaccinateurs intygande
deröfver, på det förhållandet dermed må kunna
i Prestbetyget införas. De åtgärder, som till
vinnande af närmare controll i detta afseende
kunde i Stockholm behöfva vidtagas, synes Riksens
Ständer böra af Öfverståthållare-Embetet,
efter öfverläggning med Stockholms Stads Consistorium,
föreslås.
4:0 Den Mantalsafgift, som , till följd af
det föregående, bör erläggas för ovaccinerade
barn , må tillfalla till hälften Mantalsskrifvaren
och till hälften Socknens fattiga.
5:0 På det vaccinationen må kunna, såväl
i Städerna, som i alla Socknar å Landet, så ofta
behofvet fordrar, anställas, böra kraftiga anstalter
vidtagas, att icke allenast tillräcklige depots
af tjenligt vaccin-ämne måtte i alla Landsorter
, i synnerhet hos hvar och en ProvincialMedicus
finnas, utan ock att skicklige Vaccinateurer
må, på sätt Eders Kongl. Maj:t redan
förordnat eller vidare kan förordna , vara att
tillgå till så stort antal som behofvet erfordrar.
Riksens Ständer göra sig förvissade att Kongl.
Sundhets-Collegium och Rikets upplysta LäkareCorps,
sorn medelst vaccinationens främjande i
vårt Fädernesland gjort sig på ett utmärkt sätt
förtjente, af ej mindre Rikets egna Medborgares
än Utlänningars allmänna oinskränkta högaktning
, ej skola underlåta , att på det bästa och
lämpligaste sätt vidtaga alla de åtgärder, som
kunna leda till vaccinationen s befordrande.
Detta
Den 11 Juli.
1035
Detta allt få Riksens Ständer härmedelst
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning i underdånighet
underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
JEders Kongl. Majus
»nderdånigste , tropligtigste tjenar*
och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndef6
vägnar ’ vägnar
Carl Mörner, A. Lindblom,
h. t. Dandtmarsk. n. v Talman.
På Borgare-Ståndete På Bonde Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson ,
h, t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks-StSnden den xr Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Då Riksens Ständer vid sistförflutne Riksdag
hade heslutit , att hos Eders Kongl. Maj:t
gora underdånig anhållan om inrättande af en
Bergs-Schola, sedan undersökning skulle hafva,
blifvit anställd till utredande af detta för BergsVetenskapen
vigiiga ämne, hände att denna underdåniga
önskan hos Eders Kongl. Majit aldrig
blifvit anmäld. Det är med särskildt afseende
på den nytta för Bergs-Handteringen
och
1036
Den 11 Juli.
och det Vetenskapliga deri , som en sadan undervisnings
anstalt bör kunna medföra, som
Riksens Stunder detta mål ä nyo upptagit , och
beslutit, att derom med en underdånig önskan
nalkas Eders Kongl. Maj:t, anhållandes, att E«
ders Kongl. Maj:t täcktes till pröfning upptaga
det af Bergs-Hauptmannen och Riddaren Pihl,
i ett af honom på Eders Kongl, Maj-rs Nådiga
befallning afgifvet underdånigt Betänkande angående
åtskilliga förändringar i Hushållningen vid
Stora Kopparberget, redan gjorda förslag, till inrättande
af en praktisk Bergs-Schola i Fahlun ,
samt, efter pröfning af föreslagna medlens tillräcklighet,
vidtaga den författning Eders Kongl.
Majit kunde finna saken och ändamålet förtjena.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h t. Eandtmarskalk, n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde*Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Stormäg
-
Den II Juli.
1037
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har en motion blifvit
väckt, att Söderhamns Stad, hvars Donations»
jord till en tredjedel innehafts( af det derstädes
förut befintliga Gevärs-Factoriets Betjening och
arbetare, och varit dem imellan fördelad uti
små lotter eller så kallade rotskiften , nu, sedan bemälte
Factori blifvit förlagdt till det vid Eskilstuna
Stad belägne Carl Gustafs Stads Bruk, och
de lediga Jofdlotterna , enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
förordnande under den 13 April 1813
blifvit för Kronans räkning på Auction till Arrende
utbjudne, måtte erhålla sådan afskrifning
eller transport af alia för ifrågavarande Jordlotter
inflytande Arrende-medel, för närvarande
och tillkommande tider, att Staden måtte af
samma medel, till ett med egentliga afsigten af
Donationen enligt bruk , i åtnjutande komma.
Riksens Ständer hafva väl ansett sig, emot
stadgandet uti 90 och 107 §. §. Regeringsfor
men,
icke kunna göra någon ändring uti hvad
efter Eders Kongl. Majus ofvanberörde Nådiga
förordnande härutinnan redan gatt i verkställighet.
Med afseende likväl å Stadens fattiga Borgerskaps
tryckande belägenhet, och den förlust
Staden i sin näring och rörelse, genom Factoriets
bortflyttning , lidit, hafva Riksens Ständer
pröfva! skäligt bevilja Staden, som nu skall vara
innehafvare af de omförmälta Arrenden, afskrifning
å den åiliga Arrende summans erläggande
till Stats»Verket; hörandes densamma deremot
-
1038
Den u Juli.
emot till Stadens Gassa inga , att till Stadens
publika behof användas , och få Riksens Ständer
hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det Eders Kongl. Majit täcktes utfärda Nådig
befallning till Kamrnar Collegium, att härom förständiga
vederbörande till underrättelse.
Riksens Ständer få i öfrigt till Eders Kgl.
Majrt framställa den underdåniga önskan, att Eders
Kongl. Majit, i anseende till de för Staden förekommande
orna och bevekande skäl och omständigheter,
i Nåder täcktes tillåta, att de af Factoriets
Tjenstemän och Arbetare innehafde , men
nu utarrenderade rotskiften, så Väl som de,
hvilka af qvarblifne Factori-arbetare ännu iu*
nehafvas, måtte, de förra vid Arrendets slut,
de sednare vid nuvarande innehafvares afgång,
få utgå till Stadens fria disposition och inkomsten
deraf tillfalla Stadens Cassa, samt således,
enligt Stadens Grund-Privilegium, komma menige
Staden till gagn och nytta; likväl med det
vilkor, att om, i en framtid, Factoriet skulle
till Söderhamn återflyttas, den nu ifrågavarande
4:del af Stadens jord då bör till Factoriets betjening
och arbetare återgå.
Riksens Ständer framhärda med djup ua*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På
Del3 il Juli.
1039
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
b. t. Landtmarsk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schvan.
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
På Prest-StåndetB
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
vägnar
li. t. Talman,
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 11 Juli,
Stormägtigste A.llernådigste Konung!
Till förekommande af de förluster och olyckor,
som saknaden af Landkänning uti Alandshaf
utanför inloppet till Öregrund ofta förorsakar,
i synnerhet nattetid, har hos Riksens
Ständer blifvit föreslaget, att undersökning måtte
anställas, till utrönande om icke på den så
kallade Måsesten eller Svartklubben, vid södra
inloppet till Öregrund, en Fyrbåk borde anläggas;
och få Riksens Ständer i sådant afseende
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att Eders Kongl. Maj:t, på lika sätt, som med
Fyrbåks anläggningarne vi Holmön i Qvarken.
och Östergarnsholmen på Gottland blifvit i Nåder
förordnadt, täcktes anbefalla undersökning till utr
rönande så v^l af behofvet utaf en Båks anläggning
vid Måsesten, som ock, om berörde
ställe är dertill tjenligt , hvarefter Eders Kongl.
Maj:t lärer i Nåder finna för godt, att till verkställighet
låta befordra en sådan för menskligheten
gagnande inrättning.
Rik
1040
Den 11 Juli.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernå(Jigste Konung!
Eders Kongl. Majus
un deida nigste, tropligtigste
tjenare och undersäter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtmarsk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H■ Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samtcliga Rilts-Stånden den 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Med afseende å de olägenheter, sorn för
Boställs innehafvare och afträdande Sterbhus
kunna vid afträdes Husesyner uppkomma genom
stadgandet i Kongl Förordningen den 31 Jan.
innevarande år, som bestämmer höjden af laggild
gärdesgård af sten till 2’ alnar, i fall de
blefve nödsakade att till denna höjd bygga de
gärdesgårdar af sten, som, i öfverensstämmelse
med äldre föreskrifter, varit anlagde till allenast
2 alnars höjd; hafva Riksens Ständer icke alle»
nast ansett billigt, att ofvannämnde stadgande
icke
Den 11 Juli.
1041
icke matte tilläggas retroactif verkan , i anseende
till de gärdesgårdar af kullersten , som förut
blifvit till 2 alnars höjd anlagde, utan äfven,
enär sådana Stengärdesgårdar, da de blifva väl
lagde, utgöra en ganska säker och tillräcklig
hägnad, så snart de aga 2 alnars höjd, af hvilken
beskaffenhet jemväl de flesta sådana Gärdesgårdar
för närvarande äro, velat hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kgl.
Förordningen den 31 sistlidne Januari måtte i
så måtto blifva i Nåder ändrad, att Gärdesgård
af kullersten skall endast behöfva äga fulla 2
alnars höjd öfver jordytan L, hvilket Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning härmed i underdånighet
underställes.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Få Ridd. och Adelns
vägnar
C ari Mörner,
h. t. Eandtmarsk.
Rå Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare Ståndets
vägnar
II. Schwan,
h. t. Talman.
ff-te Bandet. 1
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
131. 332. Rib
1042 JDen 11 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den u Juli,
Höevörd. Prest-StJndet tbn 14
Vällofl. Bors,are-Ståndtf den 11
Hederv. Bonde Ståndet den 11
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
Jräga om Bätsmans-Fordubblingens
äter ställande.
Till Utskottets handläggning hav ett Memorial
i detta ämne, af Herr Öfversten A. M.
Berghman under den 24 nasti. April, blifvit
från Höglofl, Bidderskapet och Adeln remitferadt,
deruti anföres att, sedan Oeconomie-Utskottet,
under 180g och 1810 årens Biksdag,
afgifvit ett Betänkande, som samtliga Biks-Ståndeu
bifallit, uti hvilket Båtsmans-Fördubblingen
skall blifvit med Vargeringen förblandad
och jemte denna föreslagen till indragning; så
funne Herr Öfversten sig nu böra förnya de
upplysningar, om den betydliga skillnaden imellan
dessa båda onera , som han redan vid förenämnde
Biksdag Höglofl. Bidderskapet och Adeln
meddelt, nemligen : Att Bätsmans-Botar
ne,
i deras Contra» ter med Kronan, förbundit
sig till Fördubblingens Uppsätiande i krigstider,
och af sådan anledning blifvit sammansatte af
ett dubbelt antal hemman, och stundom deröfver
emot Soldate-Botarna , i hvilka Contracter
ordet Vargering icke ens skall finnas och än
mindre något åtagande att den utgöra ; men genom
-
Den 11 Juli.
1043
nom hvilkens dä bifallna indragning, Biket
skall hafva förlorat uti krigstider ett antal af icke
mindre än 3,285 Batsman , beklädde och Utrustade
af Botarna till Sjötjenst; i anledning af
hvilket allt Herr Öfversten hemställer, om icke
Båtsmans-fördubblingen bör åter sättas i det
skick den var före den 13 April 1810.
I Sammanhang med detta Memorial hafva
dessutom följande här nu allenast till hufvudsakeliga
innehållet upptagna mundteliga andra,
ganden till Högloft. Bidderskapets och Adelns
Protocoll den 19 nästl. April blifvit Utskottet
meddelade:
Af Herr Zelow, Christer: Att då Båtsmansfördubblingens
afskaffande var ett vilkor vid
Conscriptionens antagande , skulle det ej kunna
anses annorlunda än en grundlag, och således
ej upptagas uti Ständernas Plenum och derifrån
remitteras till något Utskott.
Af Herr Pahlman, Otto Fredric: Att skyldigheten
att i krigstider uppsätta fördubbling,
Vöre stödd på ingångna Contracter , och borde
anses lika orubblig, sorn öfriga med Indelningsverket
förknippade onera: att utan det grofvaste
misstag denna skyldighet aldrig hade kunnat
förblandas med underhåll af Vargerings-manska*
pet, hvilket sednare var af helt annan beskaffenhet,
och hade tillkommit genom magtspråk , hvarföre
också Biksens Ständer redan förut trikallat
Botarna från en sådan arbitrairt tillkommen skyldighet
, samt äfven derå emottagit Kgl. Majus
Nådiga stadfästelse: att vid 181 1 års Biksdag
någon rättelse af hvad som rörer Bördubblings
Båts*
-
Den 11 Juli.
Elfsman icke blifvit ifråga stäld , men då Staten,
genom ett sådant misstag, som äfven omfö.
rmäldt är , förlorat ett antal försvarare af öfver
3,000 man, vöre intet billigare, än att hvad
som orättvist blifvit beslutadt, nu rättvist förändras:
att beträffande det påstående , att befrielse
från Fördubblings-Båtsmäns urgörande vore
lika såsom extra Boteringens uppsättande, ett
föregående vilkor för Beväringens utskrifning ,
skulle en sådan tanka sakna ali grund: att uti
ofvanomförmälte Betänkande från OeconomieUtskottet
Vargeringens och Fördubblingens upphörande
funnes nämndt såsom en följd af den
antagna Gonscriptionen, meri icke såsom ett vilkor
derföre; samt att hvad anginge det gjorda
påståendet, som skulle detta ämne vara en grundlags
fråga, Herr Påhlman, finge erinra , att den
utur ingen synpunkt kunde ditföras , hvilket
skulle hämta styrka äfven deraf, att den varit
af Oeconomie- och Besvärs-Utskottet behandlad.
Till närmare utredande af ifrågavarande
ämne, har Utskottet ansett nödigt infordra alla
de upplysningar, som kunnat befrämja ett sådant
ändamål, och derefter, genom Hof-CantzlersEmbetets
benägna omsorg, ifrån 3£ongl. Förvaltningen
för Sjö-Arenderna erhållit de uppgifter,
som Utskottet nu får inför Riksens Högh
Ständer vördsamt framlägga.
Hå en kort öfversigt af upphofvet till
Båtsmanshållets närvarande organisation härvid
icke torde vara olämplig, får Utskottet först meddela
en uppgift å de Contracterj hvilka grundlägga
Fdottornas Båtsmanshåll. Dessa äro:
l:o Kongl,
Den 11 Juli.
1045
>1:0 Kongl. Förordningen den 23 Maj lGgo,
som tjenar till efterrättelse för alla de provinser,
hvilka med Kronan ej ingått, särskildta Cont-racter
samt äfven för Frälse Roteringen i Blekinge
Län och Södermöre Härad af Calmare
Län.
2:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Bohus Län den 16 Januari 1739
3:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Hallands Län af den 16 Januari 173g.
4:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Blekinge Län den 27 April 1685.
5:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Södermöre Härad af Calmare Län den 27
April 1685-
6:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Vester Norrland, af den 2 Marti 1688.
7:0 Kongl. Förordningen, rörande Städernas
Båtsmän, af den 23 Maj 1690.
För alla de af ofvanstående orter, som till
Förduhblings-Båtsmäns utgörande blifvit förpligtade,
finnas uttryckliga stadganden derom upptagna
uti de af nämnde orter, med Kongl.
Maj:t och Kronan ingångne samt ofvan uppräknade
Contracter ; och får Utskottet nu i ordning
meddela de punkter som härom särskildt förordna.
Örn Landt-TRotarnes Fördubblings-Båtsmän
i allmänhet stadgar Kongl. Förordningen den
23 Maj 1 f) g o uti 15 §•, som igenftnnes i allmänna
Båtsmans Contractet.
För Götheborgs- och Bohus- samt HallandsLän,
stadgar Kongl. Förordningen den 16 Jan.
17 3'J
1046
JDen u Juli.
1739 uti 1 §., sorn uti dessa Provinsers Contracter
är intagen, att Rotarna från all Fördubbling
, så i freds som krigstider, äro befriade.
För Vester-Norrland utstakas Rotehållarnes
skyldighet, att prestera och underhålla Fördubblirigs-Båtsmän
, under krigstider, uti det
med samma Landskaps Fullmägtiga afslutade
ofvanåberopade Gontract af den 3 Marti 1688
och ö §.
Contracterna med Blekinge Län och Söderjnöre
Härad i Calmare Ijän af den 27 April
1685, handla icke om Fördubblings-Båtsmän,
emedan i dessa Provinser äro Hemmans-rentorna
till Båtsmäns utgörande indeldte- Hela Rikets
öfriga Båtsmanshåll är roteradt
Gothlands
Län har den friheten att på 2:ne
ordinarie Bntsmans-rotar hålla allenast en Fördubblings
Båtsman i krigstider.
Dessutom har Utskottet inhämtat, att långt
förr än ofvannämnde Båtsmans-Contracter blefvo
upprättade, hade ej mindre Städerna i Riket än
Allmogen i de orter, sorn Båtsrnanshållet undergifna
äro vid 1644, 1652,1672,1675 arens
med flera Riksdagar, åtagit sig , att utgöra icke
allenast sitt vanliga Båtsmanshåll, utan ock att
j krigstider detsamma fördubbla, likväl med förbehåll,
att, enär faran vöre öfver, och fred återvanns
, blott med sitt ordinarie Båtsmanshåll
varda betungade; hvaraf tydligen skönjes, att
skyldigheten till Fördubblings-Båtsmäns uppsättande
var vanlig äfven före Konung Carl XI:s
tid, och således äldre än sjelfva Indelningsverket.
I de
Den 11 Juli.
I de Instructioner , sorn på 1680-talet utfärdades,
till rättelse för hvad vid Båtsmanshållets
indelning iakttagas borde, förordnas, att det?
både till enkla talet och till förbubblingen indelas
skulle och såsom de ofvan citerade ställen
i a 690 års Båtsmans Contracter med Landtrotar
och Städer visa, blef äfven i dessa Contracter
uttryckligen stadgadt, att FördubblingsBåtsmän
skulle i krigstider prsesteras ; af sådan
anledning och sedan Kongl, Maj: t genom Nådiga
Bref den 23 Maj 1788, den 19 Juli 1789 och
den 10 Januari 1790 befallt, att alla vacancer
af Båtsmanshållet skulle recruteras och Fördubblingen
tillsättas; blef ock, under nyssnämnde
krigsår, vacance-afgift beräknad och erlagd,
ej mindre för Bandt rotarnas, äp. Städernas Fördubblings-vacancer
, och under 1808 och 1809
årens krig iakttogs samma grundsats.
Af hvad Utskottet sålunda anfört , jemte
den upplysning Utskottets Ledamöter afVällofi,
Borgare-Ståndet lemnat, att Städerna äfven efter
1810 år® Riksdag under krig utgjort de skyl
digheter,
som med Fördubblings Båtsmäns underhållande
äro förenade, tror Utskottet sig fullkomligen
hafva ådagalaggt, att skyldigheten till
Fördubblings-Båtsmäns uppsättande under krigstid
grundar sig på imellan Rolama samt Kgl.
Maj:t och Kronan ingångna äldre Contracter,
likaså väl som det öfriga Båtsmanshållets utgö
rande;
och synes det derföre Utskottet, sorn tillräcklig
anledning saknats till upphäfvande af sådana
uti Båtsmanshållets första grundläggning
stadgade förbindelser, heldst ett slikt upphäfv inde,
Den 11 Juli
de, enligt livad Utskottet af tillförlitliga uppgifter
inhämtat , förorsakat en förmindskning i
Sveriges försvar af 2,422 Batsman frän Bandets
Båtsmanshåll; en förmindskning så mycket mera
kännbar, som Rikets local mindst tyckes tillåta någon
indragning af en Sjömagt, på hvilken dess
vidsträckta kustgränsors äfvensom dess handels
trygghet till en så stor del hvilar; och har Utskottet
derföre ansett sig böra tillstyrka, att Båtsmans
fördubblingen, i likhet med de uti Båtsmans
Contracterna derföre stadgade grunder åter
måtte upplifvas, samt sättas i det skick hvaruti
den före den 13 April 1810 befanns. Hvilket
allt till Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning
vördsammeligen qfverlemnas. Stockholm den 6
Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Bedamöters
På Hogv. Prest-Ståndets
Jjedarnöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Bedamöters
På Hederv. BondeStåndets
Bedamöters
vagnar
Laur. Carlsson.
vägnar
And, Bredin.
M. M. Rosbeck,
Riksens
Den 11 Juli,
1049
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 11 Juli.
Högvörd. Prest Ständet den 14
Vollofl. Borgare-Siånder deri 11
Hederv. Bonde-Ståndet den .11 __
Riksens Höglofl. Ständers Stats- Utskotts
Betänkande i afseende pä en,
uti Kongl. Maj: t s till Stats -Ut skot'
tet aflåtne Nådiga Proposition den
I Mars 18 15, angående Stats-Verkets
tillstånd och behof, till afskrifning
i Riks Staten föreslagen
summa af 5,2.83 R'dr 3 sk. 5 r.
Banco, som af Stats- Verket blifvit
Riksgålds-Contoiret ersatt för de,
till ett lika belopp, utaf BevillningsUppbördeni
Stockholms Stad, skedde
afdrag till aflöning ät Mantalsoch
Uppbär ds-Commiss ar ier.
Uti den Nådiga Proposition, sorn Kongl,
Majit under den i sistlidne Mars till Riksens
Ständers Stats-Utskott afla t it, angående Stats-Ver*'
kets tillstånd och behof, liar Kongl, Majit, ibland
annat , i Nåder behagat framställa , huruledes
åtskilliga oförutsedda utgifter; för hvilka intet
anslag uppå Stat befunnits, tillkommit och att
dessa utgifter, tillsammans utgörande 161,613
Ridr 16 sk. 2 r. Råneo, icke fordra pågon ny
tillgång, utan torde blott böra uti Staten upptagas,
105®
Den 11 Juli.
tagas , för att sedermera afföras. Under sådana
■utgifter innebegripes äfven en post af 5,283
R:dr 3 sk. 5 r. Banco, hvilken efter hvad uti
Kongl. Maj:ts Högstberörde Nådige Proposition
omförmä'es, består utaf de, enligt äldre och sednare
Författningar, uppå Bevillnings-Uppbörden
i Stockholms Stad, för Uppbörds och Mantals»
Commissarierna tillåtne afdrag ; men hvarföre
någon tillgång af Bevillningsmedlen nu ej kunnat
erhållas, så att dessa afdrag måst Riksens
Ständers Riksgälds Contoir ersättas.
Då nu Stockholms Stads rättighet att på Bevillnings
Uppbörden derstädes gora dylika afdrag
och innehållningar , som de nyss omföririälte,
blifvit af Herrar Fullmägtiga i Riksgälds-Contoiret
bestridd, och denna fråga äfven står uti oskiljaktigt
sammanhang med Hans Exc., Ofver-Ståthålla*
rens m. m. Hr Gr Carl Mörners till Stats-Utskottet
öfverlemnade underdåniga Skrifvelse af d. 1 0 sisth
Mars, angående den Stockholms Stads, KronoUppbörds-betjening
tillagde ordinarie aflönings
förflyttande på Kronans Stat , och hvaröfver StatsUtskottet
under denna dag Betänkande afgifvit ;
så har, af dessa förenade anledningar , Utskottet
trott sig böra särskildt Utlåtande meddela öfver
forrberörde till afskrifning i Nåder föreslagne
summa af 5,283 Rldr 3 sk. 5 r. Banco.
Af Riksgälds-Contoirets Handlingar inhämtas,
att sedan uti nämnde Contoir anmärkning
blifvit gjord dervid , att uti den från Stockholms
Stad inkomna Summariska Redogörelse
för år 1810, under Titel af anordning, blifvit
afförde 1,103 Rtdr 42 sk. 10 r.; och likaledes
under
Den il Juli.
105I
under Titel af leverering 1,347 R-dr 47 sk. 6*
r., eller tillsammans 2,457 R:dr 42 sk. 4^’ r.
Banco; så hafva vederbörande, uti deras häröfver
afgilne förklaring, upplyst, att den förstnämnde
summan af 1,10g R:dr 42 sk. lo r., på
grund af flera åberopade äldre Konunga-Bref,
blifvit använd till afloningar och arfvoden åt
Stadens Krono-Uppbörds samt Mantals Commissarier;
äfvensom att de under Levererings-titel
afförde 1,347 R:dr 47 sk 6T r. blifvit af Handels-Collegium
anordnade utaf 18I0 års Bevillnings-Uppbörd
till Stadens ersättning för omkostnader
vid Bevillnings Taxeringen för samma
år; men då Herrar Fullmägtige ansett sig
ej kunna berörde förklaring godkänna, hafva
Herrar Fullmägtige, uti Skrifvelse af den 3
Decemb. 1812, jemte tillkännagifvande häraf,
anmodat Hans Excellence , Herr Grefven och
Öfver-Ståthållaren foga nödig anstalt, att det
anmärkte beloppet blefve ofördröjeligen till Riksgälds
Contoirets Gassa levereradt; i anledning
hvaraf Hans Excellence Herr Grefven och Öfver-Ståthållaren,
tillika med Stockholms Stads
Drätsel - Cornrnission , sorn , likmätigt Kongl.
Majlts Nådiga Instruction den 17 Decemb- 1813,
äger att förvalta Stadens medel och bevaka StadsCassans
rätt, uti till Herrar Fullroägtiga ärflåtet
Memorial af den 19 Januari 1814, vägra den
fordrade ersättningen meddela, och derjemte tillkännagifvit,
att, i enlighet med Kongl, tlåj.ts
Nådiga Skrifvelse den 11 Augusti 1813, skulle
ej allenast en dubbelt större summa , än den ,
sorn varit i fråga, från och med nyssnämnde
år,
3053
Den 11 Juli.
år, på Bevillnings-medlen afskrifvas* till KronoUppbörds-Commissariernas
aflöning, utan ock,
genom afskrifning a 1813 års medel, bemälte
Commissarier erhålla tillökning å deras, för år
1811 i räkenskaperna, likasom för år 1810, afförde
Löner.
Efter ett sådant från Drätsel Commission
erhållet svar, funno Herrar Fullmäktige sig
föranlåtne, att, med åberopande af 68 §. uti
Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers Regeringsform
af den 6 Juni 1809, uti Skrifvelse af den
84 Februari 1814. anmoda Kongl. Maj:ts oell
Rikets Kammar Collegium art uppdraga åt Katnmar-Advocat
-Fiscalen att de, uti 1810 års Summariska
redogörelse, afförde poster, hvilka, elter
afdrag af de under tiden godtgjorde 105
R:dr 24sk., bestego sig till 2,352 R:dr 18 sk. 4-Ir.
, såsom en i Stockholms Stad innestående balance,
skyndsammeligen indrifva; hvarå Kongl.
Kammar-Collegium , uti Skrifvelse af den 7 derpåföljde
Mars, lemnade det svar: att sorn Kg!.
Collegium af Drätsel-Commissionens till Herrar
Fullmägtiga aflåtne Bref af den 19 Januari inhämtat,
att skyldigheten att godtgöra den fordrade
summan bestrides , och följaktligen är tvist
underkastad, kunde Kongl. Collegium, hvars
pröfnings-rätt icke sträcker sig till frågor af dylik
egenskap , ej eller förordna om Medlens utfordrande,
innan detta anmärknings- eller balance^mål
vid vederbörlig Domstol är vordet profvadt
, och Riksgälds-Contoiret förklaradt berättigadt
till utbekommande deraf sarpt Kongl. Kammar-Rättens
i målet meddelande Utslag antingen
-
Den 11 Juli.
1053
oen vunnit laga kraft, eller, i händelse af underdåniga
Besvär, Konungens Nådiga stadfästelse;
af hvilken anledning Herrar Fullmägtigé
uti Skrifvelse af den 34 Mars förlidet år , anmälte
ärendet hos Kongl, Majus och Kikets
Kammar - Batt, till den åtgärd och handläggning,
sorn 'beskaffenheten och det Allmännas
rätt kunde fordra. Någon tid härefter
ankom Kongl. Majus Nådiga Bref ,af den 25
Maj 1814 till Herrar Fullmägtigä af innehåll:
att, uppå gjord underdånig anmälan,
att Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse af den
11 Aug. 1813, (åberopad uti Drätsel-Commissionens
svar af den 19 Januari 1814,^ rörande
förbättring uti Hufvudstadens Mantals-Cornmissariers
Löne-vilkor, blifvit så förstådd , att vederbörande
innehållit den Stadens Cassa tillslagna
andel i Bevillnings-Procenten af det sedermera
uppburna beloppet , utan afseende å
Riksens Ständers år 1812 fattade Beslut, hvarigenom
en sådan rättighet endast för 1813 och
de följande åren medgafs, Kongl. Majit godt funnit
i Nåder förklara, att hvad uti ofvannämnda
Kongl.. Majus Nådiga Skrifvelse förordnas om
den Stockholms Stads Cassa tillfallande halfva
procent af inom Staden inflytande BevillningsXJppbörd
, icke bör eller kan tillämpas förr , än
då, i kraft af 1812 års Bevillnings-Stadga , dens
henne likmätigt, för år 1813, belöpande Bevillnirigs-afgift
ingår; och att således hvad förut
i Bevillning uppburits, ovilkorligen skall till
jRiksgälds-Contoiret, utan afdrag eller innehållningar,
oafkortad! aflemnas.
Med
1054
Den 11 Juli.
Med underdånigste anledning häraf, anmodade
Herrar Fullmägtige, genom förnyad Skrifvelse
af den 16 Juni förlidet år, Hans Excellence,
Herr Grefven och Öfver-Ståthållaren foga
den Embetes åtgärd , att ej allenast merberörde,
uti i8to års Summariska räkning, afförde
och då ännu oersatta summa af 2,352 K:dr
18 sk. 4 r. Banco blefve ofördröjeligen levererad,
utan ock hålla hand deröfver, att hvad i
Stockholms Stad influtit eller vidare inflyter uppå
de Riksgälds Contoiret tillhöriga medel för år
1812 och föregångne åren, i behörig ordning,
utan afdrag, till nämnde Contoirs disposition af*
lemnäs.
Något svar följde väl icke härpå, men, uti
skrifvelse af den 24 Dec.. sistlidet år, behagade
Kongl. Maj:t i Nåder förständiga Herrar Fullmägtiga,
det Kongl. Majit, med afseende å hvad
Herrar Fullmägtige andragit uti deras infordrade
underdåniga Utlåtande öfver Hans Excellerv
ces Herr Grefvens och Ofver-Ståthållarens underdåniga
hemställan , angående en summa af
5,283 R:dr 3 sk. 5 r., sorn på 1810, 1811 och
1812 år. ns Bevillnings-Uppbörd blifvit afförd
till Uppbörds och Mantals Commissarierna i
Stockholm; eller samma summa , som uti Kongl.
Majits Nådiga Proposition är upptagen , i Nåder
funnit Riksgälds-Contoiret icke kunria betagas
rättigheten till ersättning för ifrågavarande Hevi
llnings medel, och derföre Nådigst förordnat,
att berörde belopp bör af Stats-Verkets medel
förskjutas, för att, vid Riksens Ständers nästa
sammankomst till deras afgörande hemställas,
huru
-
Den il Juli.
i®55
huruvida omförmälte 5,283 R:dr 3 sk. 5 r.
Banco, må Stats-Verket godtgöras, eller ur räkenskaperna
afskrifvas.
Enligt den, af Kamreraren vid Ofver-Ståthållare-Einbetet
i Krono-Uppbörds-ärender, med*
delte uppgift, består ifrågavarande utaf Bevill*
ningen innehållne, och genom Kongl. Stats-Contoiret
ersatte sutnrna 5,283 R:dr 3 sk. 5 r. Banco
, uti följande poster, nemligen:
l:o Aflöning till sju Krono-Uppbörds- och
sex Mantals■ Commissarier.
jFör är 18 ia.
Till Krono-UppbördsCotnmis
sarierna
1,068: 10. 10.
och Mantals-Com
missarierna
41: 32.
1,109:42.1a.
För är 1811.
Till Krono
• Uppbörd
sCommis
sarierna
972: 22.6.
Mantals
Commis
sarierna
41: 32.
1,014: 6. 6.
Transport 2,124: 1. 4.
För
1056
Den 11 Juli.
Transport 2,124: I. 4.
För år 1812.
Till Krono-Upp-,
börds -  Corn snis
sarierna
958 : 2. 1.
och MantalsCorn
naissarierna
4 r : 32.
999: 34- I
“7
3,123: 35. 5.
2:o Ersättning till KronoUppbörds
Cornmissarierna för de*
ras under arén 18 XI och 1812
förlorade .Lön'-Inkomst, enligt
Kongl. Brefvet den II Augusti
1813 - - 1,053: 16.
3:0 Lön tili samtliga Kro
no-Uppbörds-Commissarierna
för
första halfåret 1813, ä 316 R:dr
till hvardera om året, enligt nyss
åberopade Kongl. Bref - - I.I06: —
Summa B:co B:dr 5,283: 3. 5.
Sådant är förhållandet med denna af Kongl.
. O
Maj:t till afskrifning i Nåder föreslagna summa.
Hvad nu först angår de uppå I8I0, I8H
och 1812 årens Bevillnings-Uppbörd i Stock
holms
Stad skedde afdrag, för hvilka ersättning
af Stats-Verket blifvit Riksgälds-Contoiret meddeld,
samt frågan om behörigheten af nämnde
afdrag; så lyder 6 8 §. uti Kongl. Majus och
Riksens
Den 11 Juli. Io 5 7
Biksens Ständers fastställde Regeringsform af d,
6 Jani sålunda: ”De till Riksgälds-Verket hörande
och dit enskilte medel inå icke, under någon
förevändning eller med hvad vilkor som
heldst, derifrån ryckas eller användas till andra
behof, än Riksens Ständer bestämt. Allt förordnande,
sorn deremot strider, vare kraftlöst.”
Och enär nu det, år 18I0, af Riksens Högloft.
Ständer för Riksgälds-Contoiret fastställde Reglemente
härmed i så måtto äfven instämmer,
som uti 3 §• 5 Art. stadgas: befallningar an
gående
dispositionen af Riksgälds-Contoirets medel,
eller hushållningen med Verket, gifna af
någon annan, än Riksens Ständer, få icke af
Fullmagtiga \ åtlydas och efterkommas;” finner
Stats-Utskottet, det Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
med anledning af dessa Författningar,
icke kunnat eller bordt underlåta, att för
de på ifrågavarande Bevillnings-ITppbörd afskrifna
summor fordra ersättning, den Kongl. Maj:t
också i Nåder pröfvat böra Riksgälds Gontoiret
meddelas.
Beträffande sedermera den. rättighet som
Stockholms Stad, i grund af äldre Författningar,
yrkat, att till Mantals- och Krono UppbördsCommissariérnäs
aflöning få göra afdrag på Allmänna
medel; så förekommer härvid den anmärkning,
att, ehvad ock dessa äldre Författningar
skolat anses kraftägande, hade likväl dylika
afdrag i alla fall bordt inskränkas tili det belopp,
som i de åberopade Författningarne varit
uttryckeligen bestämdt. Emedlertid och sedan
vid nuvarande Riksdag saken kommit i det för*
5.e Bandet. 13 3* 134.
Den 11 Juli.
ändrade slick, alt Stats Utskottet uti Betänkande
af denna dag, i anledning af Hans Excellences,
Herr Grefvens och Öfver-Ståthållarens,
lios Kongl. Maj:t ingifne och till Utskottet öfverlemnade
underdåniga skrifvelse , angående aflöning
åt Betjeningen vid Krono-Uppbörds-Verket
i Stockholm, funnit anledning tillstyrka, att
en summa af 7,648 B:dr Banco uppföres åi8l6
års Riks-Stat , såsom bidrag till aflöning åt Mantals-Commissarierna
samt Betjeningen vid Uppbörds-Verket
i Stockholm , anser Stats-Ufskottet,
såsom en följd häraf, sig äfven böra tillstyrka,
att den uti Kongl. Majtts Nådiga Pro»
position omförmälte och nu ifrågavarande summa
af 5,283 R:dr 3 sk. 5 r„, hvilken innefattar
aflöning till Mantals- och }Crono UppbördsCommissaTierna
för åren I810, 18II ochl8l2,
samt för första hälften af år 1813, må, på sätt
Kongl. Maj:t i Nåder behagat föreslå, uti RiksStaten
upptagas, för att sedermera afföras.
På enahanda grund föreslår Stats Utskottet
äfven, att, utaf Stats-medlen, må till Stockholms
Stad utbetalas : 1:0 Ett tusende etthundradesex
R:dr till Krono-Uppbörds-Commissariernas aflöning
för sednare hälften af år I8I3 eller lika
mycket som för första hälften af samma år redan
blifvit Staden godtgjordt; och 2:0 till enahanda
behof fulla beloppet för åren 18I4 och 1815,
eller 2,212 R:dr för hvardera året, eller tillhopa
för åren 1813, 1814 och 1815, 5,530 R.dr
Banco; hvaremot och sedan nästnämnde, tili
I8I5 års slut, beräknade summa af 5,530 R:dr
blifvit betald, några innehållningar på Uppbörden
-
Den 11 Juli.
1059
den af Allmänna Medel i Stockholms Stad, i
grund af äldre Författningar, icke få.äga rum;
hvilket allt Riksens Högloft. Ständers bepröfvande
vördsammeligen underställes. Stockholm den
6 Juli 1815.
På Högloft. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vallofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C» Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 11 Juth
Högvörd. Frest-Ständet den 14 _
Vallofl. Borgare-Ständet den 11 _
Hederv. Bonde-Ständst den it
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande i anledning af
Hans Excellences, Ofver ■Ståthållarens
sn. in. Herr Grefve Carl Mörners
till Kongl. Majit ingifne och till
Utskottet öfverlemnade underdåniga
skrifvelse den lo Mars 1815, med
underdånig anhållan att Stockholms
Stads
Jo6o
Den 11 Juli,
Stads Cassa måtte befrias från den,
Stadens Kr ono-Uppb ords-Verk åtföljande,
ordinarie aflöning och denna
varda på Kronans Stat öfverförda
Kongl. Maj:t har i Nåder behagat till Statsutskottet
öfverlemna, för att vid Stats-regleringen
komma under öfvervägande, nu varande
Eandtmarskalkens, Hans Excellences, Öfver-Ståthållarens
m. m. Herr Grefve Carl Mörners underdåniga
skrifvelse af den 10 sisth Mars, hvilken,
med dertill hörande handlingar, i afskrift
bifogas, hvaruti Hans Excellence, med åberopande
af Kongl. Brefven den 10 Januari 1735
och den 22 September 1743, och på flera i underdånighet
andragna skäl, men förnämligast på
den grund att särskild Betjening, endast och
allenast i och för handhafvandet af Krono-Uppbörds-Arenderna
i Stockholms Stad, måst tillför*
ordnas i underdånighet anhållit, att, för innevarande
år och framgent,. Stockholms Stads Cassa
måtte befrias från den, Stadens Krono-UppbördsVerk
åtföljande, ordinarie aflöning, och denna
varda på Kronans Stat öfverförd , nu utgörandes
årligen:
’ För en Kamererare
hos Öfver- S tåthåll a re -  Embetec för Krono
Uppbörds
Arender 633: 16.
En Secreterare, dito
lön - 100:
Skrifvare-hjelp * 66: 22.
_____ 166: 32.
Transport 800:
Den 11 Juli.
Transport 800:
En Kammarskrifvare
hos nyssbemäldte
Kammererare - - loo:
En Controlleur vid
Krono-Uppbörds Con
troll-Contoiret
- - 375:
En Bokhållare vid
dito - 150:
Två Contoirs - skrifvare
vid d:o å 100 R:du 200:
Sju Krono-UppbördsCommissarier,
ä 600
R:dr, deraf Stads-Cassan
betalar 284 R:dr.
till hvardera, eller
tillhopa - - * 1,988=
Sex MantalsCommissarier,
lön å - - 150:
Skrifvarhjelp _33= lg3; J)0gg.
En Notarie för Krono
- U ppbörds-ärender
i Handels-Collegio 250:
En Vaktmästare vid
Öf v er-Ståthållare-Embetet
i Krono-Uppbörds-ärender
- 58: 16.
Äfvensom tillökningar
uti åtskilliga af
dessa löner? i under
-
3>394: l6-
Transport 5,0ig: 16^
ioö2
Den 11 Juli.
Transport 5,019: 16.
dånighet blifvit föreslagna,
nemligen:
För Secreteraj-en hos
Öfver - Ståthållaren i
Xrono-Uppbörds-ärender
- 100:
För Confrolleuren
vid Krono - UppbördsC«ntrollContoiret
- 135:
Notarien vid KronoUppbörds
- ärender uti
Handels Collegio - 150:
Vaktmästaren vid Öfver
- Ståthållare-Embetet
i Krono-Uppbörds
ärender
- . 41; 32. 41g. ^
Hvadan beloppet, sorti
enligt Hans Excellenees
underdåniga anhållan
på Kronans Stat
skulle uppföras, utgör R;dr B:co 5,4362
Men enär härtill lag»
ges 316 R;dr B:co till
hvardera UppbördsCommissarierna,
som
Staden redan anser sig
vara berättigad, att till
fyllnad i dessa Coramissariers
löner, utaf
Stats -Verket undfå, och
hvarom Stats-Utskottet,
Transport 5,436;
Den 11 Juli.
1063
Transport 5,436:
uti särskildt Betänkande
under denna dag sig
utlåtit, utgörande för
sju Uppbörds Cornmissarier,
ä 316 R:dr hvardera
- - 2,312:
Så blir hela summan
som skulle tagas utaf
allmänna medel - R:dr Bro 7,648:
Stats Utskottet har sökt förskaffa sig de för
ämnets utredande erforderliga upplysningar. Och
dessa har Utskottet funnit hopsamlade uti tvänne
underdåniga Betänkanden, sorn den af Kongl.
Maj:t i Nåder tillförordnade Stats Beredning år
1813 afgifvit, det ena angående Mantals-Commissariernas
lönings-vilkor, och det andra, rörande
Betjeningens vid Krono-Uppbörds-Verket
aflöning.
Af dessa underdåniga Betänkanden, hvilka
i Afskrifter Sub Bitt. A. et B. äro vidfogade,
inhämtas, att Mantals - Commissarierne i Stockholm,
enligt Kongl. Brefvet den 24 Juli 1754,
utaf allmänna medel åtnjutit 8y R:dr hvardera
till expenser; äfvensom de på Mantals-penningarna
godtgjort sig provision i likhet med Maritals-skrifvarne
i orterna, efter sextionde penningen.
Och beträffande Krono-Uppbörds-Cornmissarierna,
sa har vid en på 1750-talet skedd
slutelig reglering af dessa Tjenstemäns löningsvilkor,
Kronan åtagit sig att med en viss och
bestämd summa af 3,300 Dal. S:mt bidraga till
afioningen åt sju Uppbörds-Commissafier, hvilka
i lön
Den 11 Juli.
i lön och skrifvarhjelp skulle åtnjuta tillhopa
6,300 Dal samma mynt; hvarförutan KronoUppbörds-Cornmissarierne,
jemlikt Kongl, Maj:ts
Nådiga Utslag den 26 Februari 1768, under
namn af dragare-lön, utaf den influtna Uppbörden
innehållit 3 öre S:mt a hvarje Etthundrade
Daler samma mynt.
Stats Utskottet har tagit detta allt uti noga
öfvervägande; och hvad angår Hans Excellences
Herr Grefvens och Öfver • Ståthållarens underdåniga
anhållan , att Stockholms Stads Cassa
måtte befrias från den Stadens Krono UppbördsVeik
åtföljande ordinarie aflöning och densamma
på Kronans Stat öfverföras; så har1 Stats-Utskottet
icke kunnat undfalla, att uppbörden af
allmänna medel uti Rikets öfriga Stader besörjes
genom Magistraten, utan någon annan gravation
för Staten, än den proCent, som utaf taxerade
Bevillriings-beloppet , jemlikt 1812 års
Stadga, får innehållas. Men enär, på en annan
sida, är obestridligt, att, i anseende till de skiljaktiga
omständigheter, som inträffa på Stockholms
Stad och hvilka till deras beskaffenhet uti
Hans Excellences Herr Grefvens och ÖfverStåthållarens
underdåniga skrifvelse närmare utredas,
särskild Betjening, i och för Mantalsskrifningen
samt Uppbörden af allmänna medel
i Stockholms Stad måste tillförordnas och aflönas;
anser Stats Utskottet både rättvist och fumligt,
att Stockholms Stads Cassa lindras från denna
Betjenings ordinarie aflöning , jemte de af
Hans Excellence Herr Grefven och Öfver-Ståtfcållaren
i underdånighet föreslagna förhöjningar
uti
Den 11 Juli.
1065
uti vissa ä nu varande Stater uppförde löner;
och att beloppet häraf, utgörande, enligt hvad
ofvan anfördt är, tillsammans Sju Tusende Sex
hundrade fyratioätta B:di B:co, uppföres på RiksStatens
Andra Hufvud.titel , och beräknas ifrån
nästkommande 1816 ars början, samt qvartaliter
frän Kongl. Stats-Contoiret utbetalas; hvilket
Utskottet alitsa får vördsamligen tillstyrka; hvaremot
de 8 y R;dr B;co till expenser, sorn Mantals
Comrnissarierne åtnjutit, komma att försvinna;
och äfven formligen afskalfas de proCenter,
hvilka under namn af sextionde penningen af
Mantalspenningarna , i grund af äldre Författningar
ända till år 1810, utan anmärkning, pa
Uppbörden blifvit afskrifna, så att på KronoUppbörden
i Stockholm, den må bestå al medel,
sorn skola levereras antingen till Kongl.
Stats-Contoiret eller Riksgälds-Contoiret, icke få
göras några andra afdrag eller innehallningär,
än Riksens Höglofl. Ständer vid 1812 års Riksdag
bestämt eller vid närvarande Riksdag finna
för godt fastställa.
- I öfrigt och som det är af ganska mycken
vigt, så väl för Kronan sorn för Stockholms Stad,
att befattr.ingarne vid Uppbörds-Verket med noggranhet
och redlighet skötas; men hvilket nödvändigt
påkallar, att deras innehafvare icke sakna
skalig utkomst och bergning ; så har StatsUtskottet
ansett det böra åligga Stockholms Siad,
att, sedan ordinarie eller oförbättrade aflöningen
bestrides utaf allmänna medel, bestå densamma
summa, som till Betjeningens vid Krono Uppbörds-Verket
aflöning år 1814 Mn Stads-Cas
san
-
io66
Ben 11 Juli.
san utgått, för att deraf tilldela denna Betjening
samma lön-förbättring, sorn för Bikets öfriga
penninge löntagande Embets- och Tjenstemän
al Stats-Utskottet blifvit föreslagen. Hvilket
Biksens Höglofl. Ständers bepröfvande vördsamligen
underställes. Stockholm den 6 Juli 1815.
På Höglofl. Biddersk. På Hög vörd. Prest
och
Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl cle Geer. C■ v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Standets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Rr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Af härhos i underdånighet bilagde Kongl.
Bref den 10 Januari 1735 och den 22 Sept.
1743, täcktes Eders Kpngl. Majit i Nåder inhämta,
huru som Konung och Ständer reglerat
aflöningen på Kronans Stat, för Stockholms Stads
i den tiden erforderliga Krono-Uppbörds-Betjening
> och att, som sisthögstberörde Bref närmare
upplyser, enligt Högstsalig Konung Cari
Nilis den 3 Januari 1716 och Hennes Kongl.
Majit Drottningens den XI Sept. 1719 Nådiga
Stadgande, särskilta med aflöning af allmänna
medel
Den n Juli.
1067
medel antagna personer tillförordnades, afl kronans
Contributioner i Stockholms Stad infordra,
jemte det Riksens Ständer, dels vid 1734 års
Riksdag-, med ogillande af Konungens den 2b
April samma ar tagna beslut , hvarigenom påbjöds
att, lika med alla Städer i Riket, KronoUppbörden
i Stockholm skulle utan Kronans gravation
indrifvas , förklarat, att ,Uppbörds-Connmissarierne
icke kunde af Stockholms Städs enskildta
medel aflönas, dels ock, under åberopande
deraf vid 1742 års Riksdag, på fia framställd
fri iga, att tillökning i Uppbörds-Commissariernas
löner borde af Stadens enskildta medel utgå, af*
slagit denna framställning, med ytterligare förklarande
att, såsom förut skedt, ali sådan löningstillökning
skulle thädanefter af Kronan bestås;
och hvilka af Riksens Ständer sålunda gjorde
stadganden icke blifvit , så vidt mig är bekant ,
af sednare Ständer upphäfna.
Sådant oaktadt, har Stockholms Stads Gassa
likväl fått tid efter annan vidkännas aflöning
till Stadens Krono-Uppbörds-Verk, ehuru de
derföre antagne personer icke, såsom i andra
Städer, äro tillsatte för Uppbörden af Stadens
enskildta medel, samt att derjemte, under Magistratens
tillsyn och Uppbördsmanna ansvar,
biträda Stadens Krono Uppbörd; då deremot för
Uppbörden af de Stockholms Stad anslagna medel,
finnas flera särskildta Stadens Verk med ali
dertill hörande Betjening, som lönas dels af
Borgerskapets särskilta Cassa, dels ock af Stadens
enskilta intrader; och hvarföre Eders Kgl.
Majit i Mader later finna högst billigt, att de,
endast
to68
Den 11 Juli.
endast och allenast för handhafvandet af KronoUppbördsärenderna
i Hufvudstaden tillförordnade
nödiga personer, såsom utgörande en särskild
Stat, äfven böra af Kronan ensam lönas,
heldst da, genom Eders Kongl. Majus för KronoUppbörds
- Verket i Stockholms Stad den 16
Nov. sisth år utfärdade Nådiga Reglemente, de
icke lika med andra Städers Uppbörds * Betjente
hero af Magistraten, utan äro ålagde både skyldigheten
och ansvar i det närmaste lika med
dem af Uands-Staten , som Krono Uppbörden
och dertill hörande ärenden förrätta uti ett
Höfdingedöme, der alla, hvilka hafva med KronoUppbörds-ärenderna
befattning, lönas af Kronan,
hvarmed ock Stockholms Stad synes mig
i underdånighet desto mer böra anses enahanda,
som Krono Uppbörds-sumtnan derstädes, hvilken,
enligt 1813 års afgifne Räkenskaper, uppgått
till nära 400,000 R:dr Banco, är emotsvaxande
ett större Höfdingedöme i Riket.
Sådana omständigheter äro dock icke de
enda, hvari Stockholms Stad är med alla öfriga
städer, i anseende till Krono-Uppbörden, af ett
alldeles motsatt förhållande; ty icke eller finnes
någon annan Stads Cassa, som i och för KronoUppbörden
får vidkännas så högst betydliga utgifter
som Hufvudstadens , och hvilka derstädes,
oberäknad Krono-Uppbörds-Statens aflöning,
uppgå till vida högre belopp , än hvad i någon
annan Stad af Riket erfordras tillhopalaggt för
både Uppbörds - Betjenings aflöning, samt alla
för Taxeringens och Uppbördens verkställande
erforderliga kostnader.
Hessa
lien 11 Juli,
1069
Dessä kostnader, med undantag af ordinarie
aflöningen , som här nedan upptages, hvilka
enligt extract af räkenskapen ofver Stads Cassans
medel utgjort i Stockholms Stad för de sist förflutna
fem arén, eller sedan 18.10 ars Bevillnings-Föroidning
sattes i verkställighet, ett belopp
af 11,[>47 R.dr 20 sk. 5 r. Banco, dels L
synnerhet, för papper och tryck till Mantalsoch
Taxerings-Eängder, Uppbörds Journaler,
Debetsedlar och Betalnings-bevis, jemte Skrifmaterialier
och arfvode för de personer sorn biträdt
med Protocolls-föring och annor nödig åtgärd,
så väl på Taxerings Committéens afdelningac
och i dess Plenum, som hos PröfningsCömmittéen
eller den förut varande Gompromiss-Rätten,
samt det mera som för Bevillnings-Taxeringarna
och Krono Uppbörden erfordrats, dels ock
till Skrif-materialier, ljus och ved för KronoUppbörds-Verkets
Stat och Taxeringarna, har,
särdeles i anseende till 1813 och 1814 årens
Krono Uppbörd, varit för Stads-Cassan desto mera
kännbart, som den för en del af dessa kostnaders
bestridande uti I812 års BevillningsFörordnings
5 Art. 5 §. 12 Mom. anslagna en
half procent, blifvit till nära tvåtredjedelar-deraf,
enligt Eders Kongl. Maj:ts Kådiga Bref den
Ii Aug. 1813, medtagen till aflöning för Stadens
sex Mantals-Commissarier, jemte det nyssnämnde
för Taxeringens verkställande erforderliga
arfvoden alltid mer än annorstädes varit i
Hufvudstaden betydliga, derigenom att Taxerings
förrättningen ej kunnat på 3:ne afdelningar
och i Plenum fullgöras på kortare tiel än 5
å 6
1070
Den 11 Juli.
ä 6 månader, utom för sistlidet ar 1814, då
denna förrättning, i anseende lill Taxerings-Commitiééns
arbete på 6 afdelningar, blifvit med desto
större handräcknings-biträde under 3^4
månaders tid verkställd.
Vid slikt förevetande och då äfven , med
undantag1 af Stockholms Stat!, Mantals-skrifningen
i 'Rikets alla öfriga Städer förrättas af Kronans
dertill antagna Tjenstemän, utan att derföre
dessa Städer vidkännas någon kostnad , och
Stockholms Stads MantalsCommissarier, så väl
som alla öfriga dess Krono-Uppbörds Verk tillhörande
Tjenstemän och Betjente, äro endast
och allenast för Kronans tjenst antagne utan
att, i anseende till deras Tjenst-utöfning , Staden
har af dem någon fördel eller nytta , så att
de kunna, i det afseendet, när sorn heldst afskedas
eller indragas ; sa värdes Eders Kongl. Majrt
i Nåder finna, med billighet och rättvisa instämma
, att, äfvenså litet som Kronan af dess eller
publika medel lönar den för uppbärandet af
Stockholms Stads medel antagna Betjening, äfvenså
litet böra -af dessa sistnämnde Staden anslagna
medel lönas de personer, som endast för
Uppbörd och Redovisningen af Kronans Contributioner,
samt hvad dertill hörer, äro tillsatte,
i synneihet då det är en omöjlighet att i Hufvudstaden,
såsom i Rikets andra Städer, kunna
genom samma person som uppbär Stadens
enskildta medel äfven Krono-Uppbörden förrätta,
hvilket later sig göras i en mindre befolkad
Stad, der de betalandes antal nästan helt och
hållet utgöres af .Borgerskap, som erlägger både
Stads-,
\
Ben II Juli.
1071
Stads- och Krono Utskylder, hvaremot , i Stockholms
Stad , Borgerskapet ej pä långt när uppkommer
till antal emot öfriga der boende af
Em hets- och Tjenstemän jemte Ståndspersoner
samt alla andrasom äro sina egna, och Borgerliga
utskylder till Staden ej betala; hvilket ock
skönjes deraf, söm före detta är officielt kungjordt,
att endast efter 2 Art. i 1812 års BevillningsFöroidning,
Bevillningen af Embets- och Tjen»
sternanna Corpsen i Hufvudstaden uppgått för
ari 813 öfver en fjerdedel emot hvad som blifvit
erlagdt af all Handel, Fabriks- och Borgerlig
rörelse, samt alla uppskattade hus och fastigheter
i hela Stockholms Stad.
Af hvad jag nu underdånigst anfört, och
då deraf äfven upplyses , att för Manlals-skrifningen
samt Taxering och Uppbörden af Kronans
medel , jemte extra utgifter till de personer
som samma Uppbörd handhafva, Stockholms
Stads Cassa måste vidkännas sä högst betydliga
kostnader, att de under dessa sista fem åren uppgått
per medium till något öfver 2,300 B:dr
Banco årligen, vågar jag i underdånighet hoppas
att, för innevarande år och framgent, Eders Kgl.
Majtt i Nåder värdes befria Stads-Cassan från
den , Hufvudstadens Krono-Uppbörds-Verk åtföljande,
ordinarie aflöning och denna varda på
Kronans Stat öfverförd, nu utgörande årligen j
för:
I Kammererare hos Öfver-Ståthållare-Embetet,
för Krono-UppbördsArender
• Banco B:dr C33: iG.
Transport 633: 16.
I Se
-
1072
Den ii Juli.
Transport 633: 16.
Secreterare dito T/ön - loo:
Skrifvarhjelp - - 66: 32.
166: 32-
1 Kam mar-Skrifvare hos nyssbemälte
Kamrer - * 100: —•
I Controlleur vid Krono-Uppbörds
Controll-Contoiret
- - 375: —
1 Bokhållare vid dito - - 150:
2 Contoirs Skrifvare vid ditoäioo R. 200: —
7 Krono - Uppbörds - Commissarier, å
600 R:dr, deraf Stads-Cassan utbetalar
248 R:dr till hvardera,, eller
tillhopa - 1,988: —
6 Mantals-Commissarier
Eön å 150 R:dr > , .
o, t a 183 Rtdr 1,008 : —
Skrifvarehjelp a3 3 R.^ D a
I T\rotavie för Krono-Uppbörds-Åren
derna
1 Handels-Collegio - - 250: —
1 Vaktmästare vid Öfver-Siåthållare
Embetet
i Krono-Uppbörds-iAren
der
- - - . 58:16.
Summa B:co Rtdr 5,019: 16.
jemte det Krono-Uppbörds Commissarierne åtnjuta
af Siats-Verket, fyllnaden i 600 R:drs
Kön, å 316 R:dr hvardera, med tillhopa 2,2X2
R:dr Banco , hvarförutan Jag i underdånighet
anhåller att, likaledes på Kronans Stat, Eders
Kongl. Maj:t i Nåder täckes bifalla tillökning i
ofvannämnde löner, nemi.:
för Secreteraren hos Öfver-Ståthållaren 1 KronoUppbörds-Ärendér
med Etthundrade R:dr; för
Con
-
Den ii Jidu
1073
Controlleuren vid Krono Uppbörds-Controll-Contoiret
med Etthundradetjugufem R.dr; för Notarien
vid Krono Uppbörds Arendema i Handels-Collegio
med Etthundradefemtio R:dr ; och
för Vaktmästaren vid Öfver-Ståthållare-Émbetet
i Krono Uppbörds Arender Fyratioen R:dr 33
sk. Banco, heldst genom det förändrade skick ,
hvari Hufvudstadens Krono-Uppbörds Verk kommit,
erter Eders Kongl. Majus dertill, under d0
16 Nov. sistlidet år, utfärdade Nådiga Reglemente,
sistbemälte Tjenstemän och Betjente fått
sig ålagde i betydlig män tillökadt arbete och an«
svar, emot hvad dem i thy fall förut tillhörde.
Med djupaste underdånig vördnad, trohet
seli nit framhärdar
Stortnägtigste Allernådigste KonUng!
Eders Kongl. Majus
Underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte
Carl Mörner.
Henr. Christ. Zaar.
Afskrift.
FRIEDRICH med Guds Nåde, Sveriges,
GötheS ofch Wendes Konung SCc. &«. SCc.
Uandt-Grefve tili Hessen &c. 8Cc. 8Cc.
<j.re Bandel. 135* Vår
1074
Den 11 Juli.
Vår ynnest och Nådiga benägenhet med
Gud Allsmägtig Troman och Öfverståthållare:
Oss hafva Riksens Ständer, genom underdånig
Skrifvelse af den a nästlidne Dec. , berättat, det
Stockholms Stads Magistrat hemställt , huruvida
Kronan, så hädanefter som hittills, bör bestå de
extra ordinarie Uppbörds-Comrnissariers aflöningar
, som årligen skola indrifva Lön och betalnings-afgiften,
Slottshjelpen och flera Kronoutgifter,
eller ock Staden sjelf, som ingen penning
skall njuta af fölberörde inkomster: hvarvid
Riksens Ständer förmäla sig hafva funnit billigt,
att dessa Uppbörds-Commissarier intet kunna af
Stockholms Stads enskilta medel aflönas, samt att
Stockholms 8 UppbördsCommissarier måge tillhopa
njuta I,6oo Daler S:mt årligen, på det
sättet , att när qvantum uppgifves på alla de extra
ordinarie Uppbörderna hvilka hädanefter här
i Stockholm komma att indrifvas, bör proportionaliter
, af hvarje Uppbörds-summa , utsättas så
mångå procenturn , som till dessa l,6oo Daler
S:mts uppfyllande kunna vara tillräckliga, af hvilka
I,6oo Daler Smats procent-medel, UppbördsCommissarierne
dock intet mera böra undfå, än
som belöper af den summa, som de verkeligen
indrifva, så att, om hela den till indrifvand*
uppgifna summan , ricktigt af dem uppbäres och
aflevereras, undfå de ock tillfullo sine l,6oo
Daler S:mt, tillsammans årligen; men om något
deraf blefve innestående, innehåller äfven af förenämde
r,6oo Daler S:mts procents medel så
mycket , som belöper på den innestående summan,
förmodandes Riksens Ständer, att Uppbörds»
-
Den n Julu i075
biirds-Commissarierne dermedelst lära uppmuntras,
att med så mycket större drift och alfvar
förvalta Uppbörden , spm således deras egen förmån
derunder beror. Härvid hafva Fullmägtige
vid Riksens Ständers Contoir sig förbehåll
lit, att de sorn skola uppbära Lön och Betalnings-af*
giften, måge ställa för Upphörden nöjaktig Caution
samt att Taxeringen, till denna afgifts beräknande
, straxt efter Mantals-skrifningen af vederbörande
förrättas och Uppbörden derefter så verkställes
, att, medlen likmätigt 1720 års Reglemente
5 Art. 4 §. med hvarje veckas slut varda
för Ständernas Coritoirs räkning i Banquen
insatta, hvaröfver, med hvad mera berörde Fullmägtige
andragit, Magistraten pig utlåtit villja
göra sin högsta flit, att antaga sådane betjente,
sorn för sig kunna ställa nöjaktig Caution, men
der sådane, som Caution kunna prestera, ej stå
att erhållas, är Magistraten af de tankar, att
de, som hafva godt loford om sitt redeliga förhållande,
måge antagas och dem tillåtas på lika
sätt, som efter Förordningen förfares med andra
Kronones betjente, hvilka hafva Uppbörd,
att tjena emot revers. Vidare utlåter sig Magistraten
villja tillhålla UppbördsComrnissarierna,
att likmätigt förenämnde Reglemente vid hvar
veckas slut insätta medlen i Banquen, så vida
det görligt är, och de inflyta, samt bemälte
Uppbörds-Cominissarier med attesters erhållande
ifrån Banquen, Rente-Kammaren och andra vederbörliga
orter kunna expedieras, så att Uppbörden
må komma till skyndsam riktighet, äfvensom
dck Magistraten i öfrigt vill bidraga,
att
1076
Dm 11 Juli.
att hvad som i någon måtto Iean befordra dea
påbudne afgiftens tidiga infordrande, samt redo
och riktighets erhållande för Uppbörden. Riksens
Ständer anföra sig intet hafva att påminna
vid det, deras Contoir sig förbehållit, och hvar»
till Magistraten sig begifvit, utan anse det
som ganska nödigt till riktighets erhållande
för lön och betalnings-afgiften, samt att med
de öfriga utlagorna likaledes bör procederas, och
till deras uppbärande i rättan tid samt vederbörliga
redogörande derföre på behöriga orter, Upp«
börds Commissarierne lika allvarligen tillhållas.
Men hvad Caution för Uppbörden angår, äro
Riksens Ständer af den mening, att dermed må
förhållas, som Magistraten sig utlåtit, nemligen:
att den gör sin högsta flit, att få sådana Uppbörds
Commissarier, sorn kunna ställa höjaktig
Caution, men der sådane ej kunna erhållas, måge
andra, som om deras redeliga förhållande
godt loford hafva, till Uppbörden antagas.
Hvad Uppbörds-Commissariernas Löner för åren
1731, 32, 33 och 34 beträffar, hålla Riksens
Ständer före, att dertill må afskrifvas proportionaliter
något af hvardera Uppbörden och
de således för dessa åren njuta deras Löner
tillsammans årligen 1,600 Daler S:mt. Och
alldenstund berörde Uppbördsman sedan de befattat
sig med Uppbörden för åren 1731 och
1732, de icke allenast med behörig räkning derföre
egenvilligt uteblifvit: utan ock sig yttrat,
att de ej dermed inkomma kunde, innan de
finge veta huru mycket de för deras arfvode
bunde få. afskrifva, hvarigenom desse af Riksens
Stan
-
Den 11 Juli.
io?*
Ständer för sä omistelige ansedde och till sä
angelägna usus anslagne medel, blifva gatta i
stor ovisshet, att en stor del deraf torde kommit
att stå oinkrafde, och kan hända en d< 1, till
mistning för Kronan, förskingrade blifvit; ty
hålla Riksens Ständer före, att sådänt Uppbördsmännernas
egenvilliga förhållande bör dem alfvarsatnmeligen
af Magistraten under ögonen
ställas, satrt så alfvarsam hand dervid läggas,
att i fall Kronan något dervid skulle komma
att lida, sådant till fullo kunde blifva ersatt,
heldst berörde Gommissärier kunnat haft all säkerhet
hos Kronan för deras Röner, deremot
Kronan nu hos dem torde hafva ringa säkerhet,
om något brister i Uppbörden , hvarom Magistraten
bör förfoga eftertryckelig anstallt. Detta
allt, som Riksens Ständer i förenämnde mål
godt funnit, håfve Vi Eder härigenom velat
tillkännagifva, med Nådig befallning, det J, ej
allenast lemnar Magistraten till dess efterrättelse
deraf behörig del , utan ock håller hand
deröfver, att, det till verkställighet befordras
må. Och Vi befalle Eder Gud Allsmäktig
Nådeligen. Stockholm i Råd-Kamruaren den lo
Jan. 1735-
FRIEDRICH.
O. Cederström.
Till Öfver-Ståthållaren Gref Törnflyckt angående
Uppbörds-Commissariernes Eoner.
Rikheten, med Höga Originalet, bevittner
Isaac Delhvik.
Secreterare vi d Öfver-StåtJiållare-Embetets
Cantzlie,
*078
Den 11 Juli,
Afskrift.
FRIEDRICH, med Guds Håde , Sveriges,
Göthes och Wendes Konung etc. etc. etc.
Landt-Grefve till Hessen etc. etc. etc.
Vår Ynnest och Nådiga benägenhet med
Gud Alsmägtig Troman och Öfver Ståthållare»
Hos Oss andraga Riksens Ständer genom underdånig
skrifvelse, af den 5 uti innevarande
månad, hurusom hos dem Stockholms Stads Magistra'
vid nyss öfverståndne Riksdag förestält,
hvad ansvar och stora besvärligheter Stadsens
härtill bestådde åtta stycken Uppbörds-Commissarier
skola vara underkastade till Uppbördens
verkställande och medlens infordrande, samt deras
vidlyftiga arbete med Taxerings - Uängdernas,
Uppbördsböckernas och Taxerings Sedlarnes
upprättande, jemte annat af Magistraten specificeradt
arbete, som skali utgöra tolf hundrade
tjugu sexterner; skolandes ock de räkningar,
sorn de till Contoiret in duplo ingifva, bestå af
två tusende och några hundrade folier; emot
hvilket arbete, äfventyr och ansvar, deras vedergällning
allenast skall stiga till tvåhundrade
ä tvåhundrade trettioåtta Dal. Silfunt, hvilket
allt skall hafva förorsakat Uppbörds-Commissariernas
Räkenskapers utehlifvande och existerade
balancer för mångå år tillbaka, I anseende
hvartill och på det Kronans Rentor måga skyndesammare
än hittills infordrade varda, och ej
sådan myckenhet restantier hos Stadsens Invånare
inne stående blifva, sorn ock till undvikande
af enskylte balancer hos Uppböxds-Commis
sarierna,
Den H Juli.
1079
savierna , hvilka i brist af tillräckelig lön skola
nödgas tillgripa under händer hafvande Publique
medel, har Magistraten anhällit för dessa Uppbörds-Commissarier
dm bättre utkomst igenom
en viss lön, i stället fördem den bestädde provi»
sionen, och att fördenskull hvarje Uppbörds-Commissarie,
för uppbärandet och redogörandet af
allmänna Afgiften eller Bevillningen mä undfå
Etthundradefemtio Dal. Silf:mt , af Slotts-Byggnings-hjelpen
Etthundrade Dal. Silfrmt, af Lönoch
Betalnings-afgiften Tvåhundrade Dal. S:mt,
S3mt uti expenser Femtio Dal. S:mt, så ock,
att hvardera må bestås en Betjente med Etthundrade
Tjugu Dal. S:rnts lön till hjelp vid exe.
cutionerna , lika med Slotts-Cancellie-Betjenterna
, hvilket allt' gör tillsammans Sexhundrade
tjugu Dal. Sunt för hvar och en af dessa Uppbörds-Commissarier,
men för Tvänne i Staden och
Tvänne på hvardera af Malmarne, tillhopa sex
personer och lika antal Executions-Betjpnte belöper
sig årligen en Summa af Fyra Tusende
Trehundrade Fyratio Dal. Sunt, så att tillökningen
uppå de nu för tiden bestådda Sexton
hundrade Dal. S:mt blifva Två Tusende Sjuhundrade
Fyratio Dal. S:mt.
Till så mycket bättre upplysnings erhållande
uti denna af Magistraten gjorda ansökning för
dessa Stockholms Stads Uppbörds-Cornmissarier,
berätta Biksens Ständer sig hafva för nödigt ansett,
att, häröfver infordra Vårt Kammar-Coliegu
och Stats Contoirs Utlåtande, derutinnan de vid
handen gifvit, på hvad sätt Kronans medel och
contributioner blifvit här i Staden och på Mal
marne
-
io80
Den 11 Juli,
marne i förra och sednare tider indrifna samt hvad
ändringar härutinnan tid efter annan sig tilldragit
och huru dessa medel, intill är 1716 blifvit
uppburna af Stadsens frenne Ordinarie Uppbördsman,
hvilka, ifrån gamla tider, blifvit af Stadsens
enskilta medel aflönta, enligt 1682 års Ordinarie
Stat för Stockholms Stad, och efter Stadsens
Extra Ordinarie Stat af år 1700,.skola samma
Uppbördsman, hvilka jemte Stadsens medel,
äfven uppbära Krono - Utskylderna , njutit lön
af Borgerskapets Sammanskotts-medel. Men år
1716 den 3 Januari har Högstsalig Hans Kongl.
Majit Konung Carl den XII. i .Nåder bifallit,
att några särskilta personer skulle emot 1.200
Dal. Smits årlig lön utur Contributions-Renteriet
antagas, att syssla med Contributions infordrande,
hvilka 1,200 Dal. S:mt af Högstsalig
Hennes Kongl Majit Drottningen den ii Sept.
17ig stadfästade blifvit. Vidare har den för.
ordnade Stats-Corn missionen, den 15 Marti 1728,
utom bemälte 1,200 Dal. S irnt tillaggt Extraordinarie
Uppbörds Commissarierria , åtta st. till
antalet, en tillökning af 40a Dal. Simt, tillsam»
mans i,6oq Dal. dito mynt. Sedermera hafva
Vi, under den 26 April 1734 i Nåder för godt
funnit att resolvera, det, med Krono Uppbörderna
i Stockholm borde förblifva äfvensom uti
alla Städer i Riket sker, utanKronans gravation ,
och att Magistraten derföre borde vara ansvarig.
Och då denna sak vidare på 17 34 års Riksdag
förehades , håfve Vi uppå Riksens Ständers
underdåniga tillstyrkande den 26 Juni 1735,
Utfärdat Nådig Befallning , att desse Uppbörds*
Cora®
Den 11 Juli.
1081
Commissarier intet kunde af Stockholms Stads
enskilta wedel aflönas, samt att Stockholms Stads
8 Uppbörds Commissarie!- måtte tillhopa njuta
1.600 Dal. Strut årligen, på det sättet, att enar
qvantum uppgifves på alla de extra ordinarie
Uppbörder, hvilka i Stockholm komma att indrifvas,
bör proportionaliter af hvarje Uppbördssumma
utsättas så manga proCent. sorn till dessa
1.600 Dal, S:mt kunna vara till racki! ge, af hvilka
proCent medel Uppbörds-Commissarierne 11 k väl
intet mera undfå borde än af denna summa
belöper, som de verkeligen indrifva, så att , om
den uppgifna summan riktigt af dem upbäras,
hade de tillsammans att tillfullo undfå sina
1.600 E:dr S:mt, men örn något deraf blefve
innestående, skulle af dessa 1,600 .Dal. S:mt in*
nehållas så mycket, sorn på den innestående summan
belöper, på hvilket sätt Riksens Ständer
då förmodat Uppbörds Gorrimmissarierne kunna
upmuntras, att med sa mycket större drift förrätta
Uppbörden, som deras , egen förmån derunder
berodde.
Ytterligare håfven J, år 174-1,; hos Oss i
underdånighet anmält en lika ansökning, af Magistraten
med den , som nu hos Riksens Ständer
blifvit ingifven , hvarpå Vi den 30 Juli
samma år, i Nåder förklarat , att som Riksens
Ständer på 1734 års Riksdag sjelfve utsatt 1,600
Dal. S:mt till 8 Uppbörds Commissariers aflönande
här i Staden; så vore det betänkeligt att samtycka
till någon förhöjning på samma faststälta summa,
heldst den ändå nogsamt besvärade de Publique
medlen emot förra tider, då Stockholms Stad
lika
io8«
Den xi Juli.
lika med de öfriga Städerna i Riket af egna
medel bestått, hvad till Uppbördens indrifvande
för Kronan har erfordrats.
Sluteligen hafva Vårt Kaminar-Collegium
och Stats-Contoir yttrat dess tanka vara, att ej
något öfver de redan faststalda 1,600 Dal. S:mt
af Kronans medel genom flera proCents bestående
af Uppbörden måtte beviljas , utan i fall
någon tillökning skulle pröfvas nödig, i anseende
till närvarande bevilIningssätt, och deraf hörande
mera besvär, hafva de förment att sådant af
Stadsens enskilta medel kunde bestås och godtgöra*.
Detta allt förmäla Riksens Ständer sig hafva
uti ett noga öfvervägande tagit; och hvad först
angår qvasstio an eller om Uppbörds-Commissarierne
här i Stockholm till någon förbättring i
lönen äro berättigade, af Magistratens härom
gjorda omständeliga förmälan inhämtat, att de
med den nu för tiden dem anslagne ringa proCenten
ogörligen kunna hafva nödtorftigt uppehälle,
der dock för Kronans derunder beroende
höga tjenst och säkerhet ganska nödigt är, att
de med så tillräckeligt underhåll blifva hugnade,
att de, i brist deraf, icke nödsakas Kronans
medel att tillgripa, hvarföre och i betraktande
deraf Riksens Ständer ej sett sig kunna undgå,
att dem en billig tillökning i lönen anslå och
tillerkänna. Och hvad sedan beträffar, huruvida
det, som dem uti tillökning kommer att
bestås, må af Stadsens enskilta medel komma
att förnöjas eller ej? Så alldenstund Riksens
Ständer redan vid 1734 års Riksdag förklarat att
. Stock*
Den 11 Juli.
Stockholms Stad , som , uti denna Uppbörd ingen
del häfver, icke elier med Uppbörds Commissariernas
aflönande kan besväras; ty pröfvar Riksens
Ständer i sådant afseende nu äfven billigt,
att hvad sorn Uppbörds-Commissarierne hädanefter
såsom en tillökning i lönen kommer att tilläg*-  gas, må såsom för detta skedt , dem af Kronan
bestådt varda.
Härvid berätta dock Riksens Ständer i underdånighet
sig ej böra obemäldt lemna , att som
den tillökning, hvilken af Stockholms Stads Magistrat
projecteradt blifvit,synes tåla närmare jemkning
, så är Riksens Ständers underdåniga tanka
och mening att, i stället för hvad Magistraten
dem till lön och expenser samt Executions-Betjente
föreslagit, Uppbörds Cornrrnssarierne må
hädanefter med 100 Dal. S:mts tillökning på
lönen hvardera årligen, jemte 50 Dal. S att expenser
skola kunna utkomma , så att hvar och en
af dem ärligen kommer att njuta 300 Dal. S:mt,
samt 50 Dal. dito mynt hvardera uti expenser,
så länge de nu för tiden varande inångfalldiga
Clontributioner och Krono utlagor påstå, men när
Contribntionerna eller utlagorna förrnindskas och
aftaga, kunde då af Stats Cornrnissionerna, till
Vårt Nådiga fastställande, närmare tillses huru
Staten må i möjligaste måtto hvad denna tillökningen
angar lisas och lindras. Hvad for öfrigt
vidkommer de föreslagne Betjente till hjelp
vid executionen för 120 Dal. Sunt hvardera årligen,
lika med Executions-Betjentema vid SlottsCancelliet,
så ehuruväl sådant skulle hafva god
»ytta med sig , så finna dock Riksens Ständer
att
io84
Den n Julit
att det vid Bitets nu varande beträngda tillstånd
alltför mycket skulle gravera den Publique
Cassan ; hvarföre och som Uif-Gardet och Artilleriet
hitintills uppå Eder reqvisition biträdt
Uppbörds Cornmissarierna, vid de förefallande
executioner; sä finna Riksens Ständer i underdånighet
att Lif-Gardet och Artilleriet äfven
hädanefter böra, pä anmodan, ovägerligen göra
dem derutinnan handräckning, enligt Värt Nådiga
förordnande under den 26 Juni 1735, hvarvid
dock Riksens Ständer hälla före, att till följe
af ofvanberörde Vår Nådiga Förordning kommer
att iakttagas, det så väl hälften Artilleriet
emot Gardet dertill upbådas , samt att sådant ej
sker uti oträngda mål och då ingen förrättning
verkeligen kommer att för sig gå , med mera, som
ock att den förhöjning a två öre S;mt på hvarje
Dal Surit, sorn de tröga eller försummeliga efter
meranämde Våra Resolutioner jemte sjelfva
utskyIdema komma att erlägga, varda efter vanligheten
till samma Handräcknings-Manskaps
afbetalning använde.
Detta allt, som Riksens Ständer i ofvariornförmälte
måtto hos Oss andragif, gifva Vi
Eder härigenom tillkänna, med Nådig vilja och
befallning, det J, uti det, som på Eder försorg
ankommer, fogen den anstalt , att den härutinnan
gjorde författningen må behörigen efterlefvad
varda hvarmed Vi befalle Eder Gud Alsmägtig
Nådeligen. Stockholm i Råd-Kammaren den
22 September 1743.
-FRIEDRICH.
Gust. Boneauschiold.
Deri ll Juli'. 1085
Till Öfver-Ståthållarert angående Stockholms Stads
Uppbörds-Commissarier.
Likheten med Hoga Originalet bevittnar
Isaac Dellvik,
Secreterare vid Öfver StåthållareEmbetets
Canceltie.
Litt. A.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Herr Ofver Ståthållaren m. m. Grefve Mörner
har uti underdånig och till Stats-Beredningen
i Nåder remitterad skrifvelse af den 4 nasti.
Juni anmält, att då han med den lön af 75
R:dr, som denna Stadens Mantals-Comrnissarier
innehafva, icke kunnat få Mantalsskrifningen för
innevarande år verkställd, utan genom Embetsmyndighet
och löfte om förbättrade löne-vilkor,
funne han sig desto mer nödsakad, att om Nådigt
understöd för dem i underdånighet anhålla,
som han, emot berörde lön, icke ser någon möjlighet
att härefter få Mantalsskrifningen bestridd,
sedan genom den Författning Herr Grefven och
Öfver-Ståthållaren vidtagit till Bevillnings-Taxeringarnes,
Uppbördens och redovisningens lika
tidiga årliga afslutande, som i alla Rikets Provinser
, Mantalsskrifningen skyndsamt och oafbrutet
måste förrättas i vissa Qvarter på dertill
af Herr Grefven och Öfver-Ståthållaren utsatte
dagar, och icke, som förr, bero på MantalsCojnmissarien,
hvilken till skrifningen ^nvändt
io86
Dm 11 Juli.
sä läng tid, aft han derunder kunnat bistå de
skattskyldiga med författande* af deras skrifteliga
uppgifter, och uti betalningen derföre erhålla
en belöning, som utgjort denna Tjensteinans
egentliga inkomst.
Mantalsskrifriingens utöfning i Hufvudstaden
skall dessutom vara vida besvärligare, än
all annorstädes i Riket , äfven af den orsak, att
då Skattskyldige i orterna inställa sig på utlysta
ställen och Mantalsskrifvaren alltid kan hafva,
och har en Concept-Längd tillskrifven , i enlighet
med föregående årets Mantals-Eängd, emedan
vida färre ändringar der förefalla, skall Mantalsskrifvaren
i Stockholm deremot nödgas besöka
hvarje hus och i den mest besvärliga årstiden
, utan att för de ständiga flyttningarna
kunna begagna ett tillskrifvet exemplar af det
föregående årets Mantals-Eängd, och hvarförutan
det nu i Nåder faststäldta Formulairet till
Mantals- och Skattskrifningen skall fordra vida
mer och så mycket arbete emot förr, att Man»
tals-Cornmissarien icke utan biträde skall inom
vederbörlig tid kunna aflemna Mantals-Eängden.
Vid sådant förhållande hyser Herr Grefven
och Ofver-Ståthållaren den underdåniga förhoppning,
det Eders Majit nogsamt täckes i Nåder
finna, att MantalsCommissarien, med 75 Ridlrs
lön* ogörligen kan hafva lifvets bergning vid
närvarande högt uppstegrade pris på alla lifsförnödenheter;
anhållande Herr Grefven och
Ofver-Ståthållaren i anledning deraf underdånigst,,
det Eders Kongl. Majit i Nåder täckes anslå
hvarje Mantals - Commissarie J30 R:dr i årlig
lön
Den ii Juli.
lön samt 50 R:dr till Skrifvarehjelp, tillhopa
180 R:dr, att utgå på sätt som följer, nemligen:
Af Stadens medel, hvad hvarje Commissarie nu
deraf skall innehafva - - R:dr 66: 32.
samt af Stats-Verket - 8: 16.
R:dr 75: __
Provision af Mantalspenningarna,
i likhet med Mantalsskrifvarne i Orterna
eller 6o:de penningen, sorn efter
de för afkortningen vanliga afdrag ungefärligen
skall kunna utgöra - 25: —
Andel af den halfva proCent, som
af Bevillningen kommer att utgå 50: —«■
Pesten af Stats-Verket på Stat 30: _
Tillhopa P:dr 180: —
Hvad Herr Grefven och Öfver-Ståthållarea
sålunda anfört om Mantals- och Skattskrifning
gens besvärliga och arbetsamma beskaffenhet
mera här, än all annorstädes i Riket , ehuru den
måste med en i flera afseenden synnerlig grannlagenhet
emot förr allmänneligen förrättas, det
finner Stats - Beredningen instämma med rätta
förhållandet; äfvensom denna förrättnings verkställande
på tid och sätt, som Herr Grefven och
Öfver-Ståthållaren förordnat, ofelbart skall befrämja
en länge önskad och påsyftad men städse
saknad ordning i denna Stadens Uppbörds* och
Redogörelse-Verk.
Matitals-Längden är det Hufvud-document,
hvarpå all personlig beskattning i Riket beror,
och utaf hvilken hvar och en, som är underkastad
Bevärings-skyldigheten skall utrönas, samt
i öf
-
io88
Den 11 Juli.
i öfrigt flera upplysningar hämtas bade i Oc-5
conomiskt och Sratistiskt afseende ; utaf hvilket
allt nogsamt intages med hvad synnerlig pålitlighet
, omtanka och sorgfällighet Mantalsskrifningen
måste förrättas.
Att alltså till detta göromål fordras skick-5
ligare och kunnigare personer, än som kunna
belönas med 73 R:dr , kan icke bestridas; oell
Stats-Beredningen finner för sin del i underdånighet,
att de löne vilkor Herr Grefven och
Ofver Ståthållaren för hvarje Mantals-Commis»
sarie föreslagit, ingalunda öfverstiga hvad de
verkeligen förtjena; men i anseende till de för
denna löne-förböjning föreslagna tillgångar förekommer;
1:0
Att Kongl. Maj:ts, vid inrättningen af
Mantals Commissarie Sysslorna här i Staden redan-
den 16 September 1735 , Väl tillaggt dem
,50 Daler S mt -eller de 8 R:dr 16 sk. Banco,
söm de ännu till expencer innehafva och på Krono
Uppbörden i läkningarne afskrifväs, men afslagit
Magistratens genom Öfver Ståthållaren då
gjorde ansökning, att de äf Kronans medel inåt»
te lönas, samt i dess ställe förordnat, att åflo»
ningen borde utgå af Stadens enskilta medel 5
hvilket förordnande är bekräftadt genom Kongl.
Brefvet den 24 Juli 1754, äfven på den grund,
att Kronan af Staden icke åtnjuter Mantals peri»
ningar.
2:0 Att i Slockholm några Manfals-pennin*
gar icke ännu erläggas. . Från denna afgift är
Hufvudstaden jemte Götheborg och Carlskrona
på den grund befriade, att de i stället för ali
in»
Den 11 Juli. , 1089
inkommande Spannmål betala Qvarntull; hvilken
alltid varit ansedd såsom Landttull, samt såsom
sådan blifvit af Landttulls Betjeningen iippburen
och till Stats-Verket under sådan Titel
levererad.
Vid alldeles lika egenskap blef denne afgift
bibehållen efter Landttullens upphäfvande
vid 180g och 1810 års Riksdag-, Den innebegripes
i det surrogat för Stats-Verkets förlust af
Landttulls-inkomsten, som ifrågavarande 3:ne
Städer, enligt Kongl. Förordningen den 30 November
sistnämnde år, borde utgöra, och blifver
alltså, ehuru beräknad lika med Mantalspenningarne
för hvarje Mantalsskrifven person,
likväl såsom tull uppburen och levererad till
Stats-Cassan, samt utgör i följd deraf en BevillnlngsArtikel,
i stället att Mantals-penningarne äro en
Rtats-Verket enskildt tillagd inkomst, lika fast
och saker med grundskatten af Rikets jord.
3:0 Utom Qvarntullen och de afgifter, som,
till fyllnad i surrogatet för Laridttulls-inkomsten,
särskildt på Stadens innevånare intaxeras,
består hela Uppbörden här i Staden af Riksens
Ständers Allmänna Bevillning, hvilken inflyter
till Riksens Ständers Riksgälds Contoir, som
deraf tilldelar Stats-Contoiret hvad till fyllnad
i dess behof erfordras, men ibland hvilka behof
alls ingen utgift till Stockholms Stads MantalsCommissarier
är påräknad.
Vid så fatta omständigheter, kan Stats-Beredningen
icke eller i underdånighet tillstyrka
att Stats-Verket må betungas med någon aflöning
i och för dessa Tjenstemän. Deras angele
Bandet. 137. 138* lägna
loge
Dea 11 Juli.
lägna och magtpåliggande göromål fordra dock ,
att de nödvändigt böra förses med derefter lämpade
skäliga löner; och Stats-Beredningen anser
hvad dertill erfordras höra till första Classen af
Stadens enskilta utgifter.
"Riksens Ständer, som vid sist öfverstandne
Urtima Riksdag fannö, att tillämpningen af deras
åtagna Bevillning m. m, gjorde en förbätt*
rad och vida grannlagare och arbetsammare Mantals-
och Skattskrifnings-methode nödvändig, beviljade
derföre en half procent af Bevillningens
belopp till hvarjehanda expence-uigifter i och
för taxeringarne samt äfven någon förbättring i
Uöne-vilkoren i synnerhet åt de Tjenstemän, sonl
hade befattning med Mantals- och Skattskrifningeni
Denna afgift innefattar, efter Stats-Beredningens
underdåniga tanka, allt hvad af Statens medel
, i dessa afseenden kan bestås, och synesjkurina
ingå till Stadens Cassa, såsom något understöd
till de löner åt Mantals-Commissarierna, sorn
Staden åligger att bestrida och Eders Kongl.
Maj:t nu i Nåder lärer täckas bestämma; men
som Herr Grefven och Öfver-Ståthällaren om
Mantalsskrifningen och Stadens Uppbörds-Verk
vidtagit anstalter och författningar, som, enligt
hvad Stats-Beredningen I här ofvan haft
Nåden anföra, ofelbart skola befrämja ordning
och säkerhet derutinnan: och det är möjligt,
att göromålen, då de betraktas i sammanhang
dermed, till, deras art och beskaffenhet samt årstiderna
, på hvilka de egentligen böra förrättas,
tillbörligen skulle kunna bestridas af ett bättre
lönadt men mindre antal Tjenstemän, än det,
som
Den II Juli.
1091
som nu synes komma alt bestå af sex MantalsCommissarier
med sina Skrifvare eller skrifvarhjelp
, samt sju Uppbörds Cornmissarier och lika
manga Uppbörds-Skrifvare ; så hemställes i underdånighet,
om icke Herr Grefven och ÖfverStåthållaren
må äga, att, efter vederbörlig öfverläggning
och pröfning, inkomma med underdånigt
förslag till de ändringar, som i detta afseende
finnas lämpeliga och sorn , i händelse af
Nådigt bifall, kunna i deri mån sättas i Verket,
sorn Tjenslernas nu varande innehafvare
afgå.
Hvad sluteligen beträffar Herr Grefvens och
Öfver-Ståthållarens underdåniga anhållan, att af
Stats Contoiret få reqvirera provisionen för nästlidet
års Mantalsskrifning'härstädes , till godtgörande
af den betalning, Herr Grefven och Öfver-Slåthållaren
funnit sig nödsakad att utlofva,
för att få detta års Mantals-Uängd så tidigt renskrifven,
att Taxerings-forrättningen nu kunnat
börjas och den ordning här vinnas, att Uppbörden
i Hufvudstaden må kunna förrättas på
samma tid, som all annorstädes i Uikqt; så, och
ehuru Siats-Beredningen, på skäl , som andra
punkten här ofvan innehåller, icke kan i underdånighet
tillstyrka sådan provision för framtiden,
öfverlemnas dock till Eders Kongl, Majrts Nådiga
pröfning och godtfinnande, om icke, då anledning
kunnat vara af 2 §. 2 Morn. i Kongl.
Eörordningen den 30 November l&lo, att anse
JVIantalspenningarne såsom beviljade i stället för
Uandttullen, och Herr Grefven och Öfver Ståthållaren
derpå grundat löftet om betalning för
ett
10Q2
Den 11 Juli.
ett arbet? af så vigtig påföljd, en summa, svarande
mot behofvet, efter den beräknings-grund ,
Kerr Grefven och Öfver-Ståthållaren uppgifvit,
i Nåder må beviljas af besparingarne på den,
å åttonde Hufvudtiteln, till provision för Mantalsskrifningen
i Riket uppförda förslags-summa ,
uppå hvilken ett, mot denna utgift svarande, öfverskott
desto säkrare uppkommer, som Mantals-skrifningen
ännu för 1812 förrättades på
det förr vanliga, och nu mera befunna ofullkomliga
sättet.
Hvad Stats-Beredningen sålunda haft den
Nåden anföra och föreslå, varder Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning ooh välbehag underdånigst
hemstäldt.
Stats-Beredningen framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtare
O. E. Lagerheim.
Fr. Tersmeden. A. G. Mörner. N. Frödelius.
C. Tunelius.
Eit. B.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Majit, genom Nådigt
Bref
Hen il Juli.
\
i®93
Bref den 24 sistlidne September i fråga om sökt
Böne-forbättring för Krono-Uppbörds-betjeningen
i Stockholm, tillåtit Öfver-Ståthållaren, att
framdeles andraga hvad som i afseende på bemälte
betjenirigs Böne-förmåner kunde vara att
anmärka; så har Öfver-Ståthållaren, Generalen
m. m. Herr Grefve Carl Mörner, uti underdånig
Skrifvelse den 14 nästlidne Maj, åter an»
malt angelägenheten af förbättring uti KronoUppbörds-betjeningens
Bonings vilkor, samt dervid
anfört: huruledes det hittills gällande Bönings-sätt,
bestående deruti, att Betjeningen ägt
beräkna sig tillgodo och uppbära de straffböter
af 3 sk.' på Rtdrn, som de skattskyldige erlägga
för den del af utskylderna som, efter slutad
Uppbörds-stämma betalas , skall utgjort UppbördsCommissariernas
hufvudsakligaste Böne-inkomst,
samt att denna inkomst i synnerhet varit påräknad
af sådana skattskyldiga, hvilkas Krono-IJtlagor
stigit till högre belopp, och sorn gerna
derföre betalt nyssnämnde böter för att , såsom
tillförne icke skall vägrats , få, efter slutad Uppbördsstämma,
flera månaders anstånd med utskyldernas
betalande och dem under tiden till
enskilt fördel begagna. Men som af ett sådant
förhållande, ej allenast de vanliga restantier
uppkommit, utan äfven dessutom ett helt års
Krono-Uppbörd skall varit hos Hufvudstadens
skattskyldiga innestående och dem ej affordrad;
så hade Öfver-Ståthållaren , i anledning af Edérs
Kongl. Maj:ts särskildta Nådiga uppdrag, för att
återställa Krono-Uppbörds-Vexket till ordning
och skick , i anseende till indrifvandet och redo
vis
-
1094
Den 11 Juli.
■yisningen af igli års Uppbörd, ej kunnat lemna
mera rådrum, än dertill oundvikeligen erford
rats , utan fprcerat verkställigheten deraf så ,
att Uppbörden blifvit levererad och redogörelsen
derföre aflemnad inom fem månader fran
Uppbordsstämmans början , eller på hälften kortare
tid , än tillförne vanligt varit. Di härigenom
skall inträffat, att ofvanberorde inkomst liir
I8li blifvit, emot det föregående året, mindskad
for Stadens sju Uppbörds Cornmissarier med ett
samtnanberäknadr beioppraf93o R:dr Banco, och
deras lön dessutom medtagen deraf , att de till
fortskyndande af så väl restantiernäs indrifvarede,
sorn undersöknirigarne , hvilka föregå Afkortnings
Längdernas upprättande , • varit nödsakade
att mot betalning begagna större biträde, än
som under de förra åren, med en rymligare redogörelse
tid , fordrats; så och enär Uppbördsbetjeningen
icke desto mindre villigt fullgjort
dem lemnade föreskrifter, utan afseende på egen
förlust, hvilken för ’dern vore desto mer känbar,
som den lön, de af Eders Kongl. Majt och
Kronan samt Stads-Cassan åtnjutit xgl I , sammanlagdt
för hvarje Uppbörds-Commissarie och
dess Skrifvare , ej utgör mer än omkring 260
E:dr, anhåller Herr Grefven och Öfver-Ståthållaren
, det Eders Kgl. Maj:t till ersättning för hvad
i frågavarande sju Uppbörds-Commissarier, såsom
ofvanberördt är, genom en tidigare indrifning
af l8rl års Krono Uppbörd förlorat, i Nåder
täcktes anslå till Öfver Ståthållarens disposition
xooo R:dr Banco, heldst det, i annat fall,
6kulle blifva svårt, om ej ogörligt, att eljest
forcera
Dm 11 Juli.
1095
forcera dessa Uppbördsman , att med lika skyndsamhet
uppbära och redovisa äfven 1812 års
Rppbörd, på fortskyndandet hvarafiikval endast
och allenast skall bero möjligheten, att, efter
förrättad taxering, kunna i Hufvudstaden företaga
innevarande års Krono-Uppbörd på samma
lid, som i. hela den öfriga delen af Riket samt
för framtiden ärna en lika ordning.
För att i underdånighet kunna upplysa, på
hvilken grund Uppbörds Commissarierne i Stockholni
mer, än Uppbörds-betjeningen i Rikets
alla öfriga Städer , kommit att aflönas af Kronan,
samt dessa löners beskaffenhet och sättet, hvar- *
på de utgått, efter som dessa Rönings-utgifter
icke äro påförde Rikets Stat , har Stats-Beredningen
, till hvars utlåtande Herr Grefvens och
Öfver-Ståthållarens förenämnde underdåniga Skrifvelse
blifvit i Njider remitterad, undersökt och
befunnit, att Riksens Ständer vid 1734 års
Riksdag förklaradt, att Stockholms Stad, som uti
Uppbörden ingen del hade,, ej ellef med Uppbörds
Commissariernag aflöning kunde besväras;
att de löner, desse Betjente redan den tjden af
Staten åtnjöto, skulle okas tilL.200 Daler Sant
för hvardera: att, i anledning af 17 34 års
förordnande, berörde löner vid 1743 års Riksdag
blifvit-tillökte med ioq Daler och 50 Daler
Smit till expenser eller tillhopa för hvardera
350 Daler, enligt Kongl. Brefvet den 22
September sistberörde år: atf Kongl. Maj:t den
22 Juli I754 ytterligare i Nåder beviljat hvar
och en af dem 50 Dalers tillökning, så att
hvarderas lön med expenserna, blef 400 Daler
Sunt, samt att Stats-Contoiret samma år förklarat,
jog6
Den 11 Juli.
rat, att då Uppbörds Commissarierne allt ständigt
godtgjört sig, hvad de sålunda undfått, af
Uppbörden i sina räkningar , dervid skulle förblifva
; men afskrifningen ske på Bevffinirigéri
allena och icke pro rata parte af lön- och betalnings
afgiften samt Slottshjelpen.
Vid 1756 års Riksdag och efter pröfning
af Magistratens ansökning om ersättning för uppgifna
större utgifter i och för Uppbörds-Verket,
än Kronan bestått, har, enligt Kongl. Brefvet
den 30 November samma år , Riksens Ständers
Secreta Utskott förklarat:
iso Att med Uppbörden i Stockholm borde
förhållas lika sorn i de andra Städerna; i följe
hvaraf Magistraten härstädes hade så' mycket större
skyldighet att infordra Krono-utskylderna ,
som Stockholm framför andra Städer i Riket
njutit och ändå njöt den förmån, att UppbördsBetjeningen
betaltes af Kronan med 2,800 Daler
Silfvermynt.
2:0 Att den villfarighet, sorn skett Stockholms
Stad med en viss summas beviljande till
Uppbördsmännéns, aflöning , icke kunde medföra
den påföljden att Kronan skulle betala allt;
och
3:0 Att det alldeles icke kunde angå Kronan
hvad enskilte medel Staden dertill använde,
emedan af Kronan icke var äskadf mer än 1734
års Resolution påbjuder, samt sluteligen, att
Secreta Utskottet afstyrkte ali ersättning för förra
åren och fann Kronan ej böra betungas mer
för Slockholm, än för de öfriga Städerna i Riket.
Secreta Utskottet hemställte dock, att om,
efter
Den 11 Juli.
1097
efter pröfning och vederbörandes hörande, den.
af Magistraten tillika begärte 7:de Uppbörds'-  Commissärien fanns nödig till Uppbördens snara
och skyndsamma indrifvande, lika lön för denna
, sorn för de öfriga, måtte i Nåder beviljas.
Den 6 MajÄ^ö/j samtyckte Kongl. Majtt
denria tillökning och att y:de Commissariens
lön skulle blifva 500 Daler Silfvermynt, samt
att, 1 anseende till förekomna omständigheter,
hvar Uppbörds Commissarie borde erhålla 700
Daler' S:mt i lön och 200 Daler samma mynt
till Skrifvarehjelp; men att som, efter Kongl.
Brefvet den 30 November 1756, en viss summa
af 2,800 Daler , hvilken nu Ökades med
nästnämndé, denj yule Uppbörds-Commissarien
tillagde 500 till 3,300 Daler, var denna vissa
summa af Kronans medel, sorn, efter Secreta
Utskottets underdåniga tillstyrkande, ej fick öfverskridäs
så borde bristen tagas af Stadens enskilta
medel och berak näs från 1759 års början,
då nya Uppbörds-melhoden kom till verkställighet.
Härvid har allt sedermera förblifvit och
det är efter dessa Författningar , sorn UppbördsCommissarierne
ännu åtnjuta hvad de af Kronans
eller Statens medel i löner innehafva.
Under namn af dragare-lön for medlens
framskaffande till Banken, uppbära och godtgöra
sig Uppbörds-Commissarierne afven af Kronans
Bevillning 3 r. Srmt å hvarje 100 Daler samma
mynt, förmodligen tillkomne den tid, då
plåtrnyntet ännu var det egenteligen gängse och
alla Uppbördsman hade rättighet till så kallade
forpen*
logg
Den ii Juli.
forpenningar på hvad i plåtar och slantar uti
Uppbörden inflöt. Små sedlar vidtogs i stället
först efter Riksens Ständers beslut vid 1747
års Riksdag. Denne dragare -lön borde, såsom
tillkommen utan Konungens tillstånd, återbetalas
ifrån och med 1-752 ef(e#Ätt Kammar-Revisionens
år 1767 gifne Utslag; men på underdåniga
besvär deröfver, blef detta Utslag den 26
Uebr. 1768 i Nåder Upphäfvet , på den grund,
att Rentmästarne i orterna och äfven den i Stockholms
Uän åtnjöto remiss-lage, samt att Kongl.
Maj:t fann desto betänkligare , att frånkänna Uppbörds-Commissarierna
denna förmån, sorn de hade
knappa löner och från flera år tillbaka oqvalt
njutit dessa dragare-penningar. Af en, nästlidet
år utaf Rikgälds Contoiret, på Stockholms Stads
redogörelse för 18 Io års Bevillnings-Uppbörd,
utfärdad; anmärkning: och den deröfver afgifne
förklaringen, har Stats-Beredningen inhämtat,
att dragare - lönerna det
året utgjort - R;dr 333: 3- 4*
Af aflöningen för sju
Uppbörds-Commissarier
, stigande som ofvan
anfördt är till
3,300 Daler Silfvermynt,
blifvit ä 6 Daler
Riksdalern afförde
med tillhopa - 550:
jemte derå beräknade
33* procents tillökning-
r - 183: 16.
„  733: 16. •—
saint
Den 11 Juli.
.saint att de af Stadens mede!, enligt
erhållen uppgift, i oförbättrade
löner undfått - - 400:
och i Skrifvare-hjelp å 50 R:dr - 350:
—  750:
De hafva således af Kronan och Staden 1
ett för allt åtnjutit I,Si6 R:dr 19 sk. 4 r., eller,
efter Herr Grefven? och Öfver-Ståthållarens
uppgift , nära 260 R:dr hvardera, utom den inkomst
dem tillfallit af 3 skillingar för Riksdalern,
sorn mast betalas af Skattskyldiga, hvilke
inom dea årligen utlysta Uppbörds-terminen
icke afbyrdat sig sina Krono-Utskylder.
Då sistnämnde inkomst, såsom stridande
emot dgt ändamål , som dermed varit påsyftadt
och ledande till dröjsmål och förluster i Uppbörden
samt oreda i Uppbörds-Verket härstädes
, nu mera genom den af Herr Grefven oc,}i
Ofver-Ståthållaren förbättrade Uppbörds-metho*
den, för Uppbörds-.Comrnissarierna gar förlorad;
sä synes billigheten icke blott fordra, att dessjr
Tjenstemän undfå, ersättning för förlusten deraf,
uran ock att de erhålla en sådan Uon-forbättring
derutöfver, att de tillika vid nu förökade göromål
och den högt uppdrifna dyrheten på alla
lifvets förnödenheter, kunna äga nödtorftig
bergning.
Vid f. d. tillförordnade Öfver-Ståthållarens,
General-Majoren m. m. Sköldebrands, i början
af näst!, år i flera delar rörande Krono-Uppbörds-Verket
i Stockholm afgifna underdåniga
betänkande, har Kammar - Cöllegium och Sta:sContoiret,
hvilkas underdåniga utlåtande deröfver
-
aioo
Den ii Juli.
ver blifvit 1 Nåder infördradt, gemensamt yttrat,
i anseende till den afven föreslagna förbättring
af löne vilkoren för Uppbörds - Commissarierna,
det Collegierne ansågo de 600 R:dr, sorn för
hvardera Uppbörds Gominissarien i lön och skrif"varehjelp
blifvit föreslagna, vara för deras utkomst
behöflig samt ingalunda för högt tilltaget
i afseende på Kronans säkerhet och deras bergning
påen dyr och kostsam ort; men Stats-Contoiret,
som tillstyrkte att dessa löner borde utgå
af Stadens medel, hemställde i underdånighet,
att Öfver-Ståthållären och. Magistraten gemensamt
måtte pröfva och bestämma beloppet i mån åf
tillgång och den Stat, sorn'för Stadens öfriga
Tjenstemän var gällande samt afgiften 3 sk. för
försummad vederbörlig betalning af Coritribiitionerna,
i stället inflyta till Stadens Gassa.
Kammar-Collegium deremot tillstyrkte val, ätt
dessa löner icke måtte påföras Kronans Stat,
utan så mycket heldre af Stadens enskilta Gassa
bestridas , sorn en mängd betydliga inkomster
skola vara Staden donerade, ibland hvilka Collegium
nämner Tolagen samt afkastningen af
Strömqvarnarna och Strömfisket, äfvensom Collegium,
lika med Stats-Contoiret, icke kunde i
underdånighet tillstyrka; att på Kronans Stat öfverflytta
lönerna for den öfriga Uppbörds-Betjeningen,
för hvilken tillförordnade Ölver-Ståthållaren
föreslagit, att de 100 R:dr som UppbördsKammereraren
förut af Stats medlen varit bestådde
och, vid r8o§ års Riksdag, blefvo öfverförde
på Indragnings Staten, att med förra
innehafvaren Björlings afgång försvinna, måtte
med
Den 11 Juli.
J101
med 3 3y proCents förhöjning få tillfalla efterträdaren.
Hvad åter beträffade förhöjningen,
3 sk. på Riksdalern; så ansåg Kammar - Collegium
den icke böra bibehållas eller ingå i Stadens
Gassa, utan helt och hållet afskaffas, emedan
den i sin fortgång mest skall träffa den
fattiga, som, ofta nog med bästa vilja, icke skall
förmå att i rättan tid betala sina utskylder.
Af hvad Stats-Beredningen sålunda af Författningar
och Handlingar rörande denna aflönings-fråga
upplyst och anfört, tror Stats-Beredningen
sig desto heldre böra med Kammar-Collegium
och Stats-Contoiret instämma i underdånigt
tillstyrkande, att Uppbörds-Commissariernas
lönings-vilkor , enligt Öfver-Ståthållare-Embetets
hemställan, må i Nåder bestämmas till 6oo B:dr
för hvardera i ett för allt och skrifvarehjelpen 150
R:dr inberäknad, som Uppbörds Betjeningens
otillräckliga och olämpliga lönings-vilkor hittills
icke litet bidragit till stora förluster, som Kronan
på dess Uppbörd här i Staden städse fått
•vidkännas, och denna Betjening i följd af den
förbättrade Uppbörds-methoden, får trägnare göromål
samt en vkla större Uppbörd, än någonsin
tillförene att ombesörja.
Utaf denna lönings-utgift kan något härefter,
mer än hitintills, och ifrån det att den allmänna
Bevillningen stäldes under RiksgäldsContoirets
förvaltning, så mycket mindre falla
Stats-Verket till last , som ingen af de , Statsverket
egentligen tillhörande inkomster, af Uppbörfls-Coinmissarierna
indrifves, uppbäres och
redovises.
Uti
310*
Den 11 Juli.
Uti blotta Bevillningar består den delen af
utskylderna so:n Kronan tillfaller och Stockholms
Stad erlägger saint af Uppbords-Goimnissarierna
uppbäres. Bevillningarne utgingo fordom under
särskilta benämningar, nemligen: Allmän
Bevillning, Bön- och Betalnings Afgift, Slottshjelp
och Medic'nal-Fond ; men alla dessa inbegripas
nu, efter taget beslut vid 180g och
I8io års Riksdag, uti den Allmänna BeviUnin»
gen, hvaraf Stats-Vefket ifrån Riksgälds Contoiret
väl erhåller en viss vid hvarje Riksdag bestämd
Summa, men hvilken intill Skillingar och
Runstycken är lämpad efter Stats Verkets af Stan*
derna pröfvade, bestämde och påräknade behof,
hvaribland allsin tet är uppfördt för UppbördsBetjeningen
i Stockholm , eller någon annan Sta-ds
Uppbörds-Verk i Riket.
Enligt Riksens Ständers ofvan åberopade
förordnande vid 1734 års Riksdag borde väl
Stockholms Stad, som uti Uppbörden ingen an
del
äger, icke eller besvaras med UppbördsCommissariernas
aflonande, hvarföre de löner,
som för dem då fastställtes ock sedermera, än
af Konungen och än af Riksens Ständer, förbättrades,
skulle godtgöras af Kronan; men sedan
Konungen och Ständerna vid 1756 års Riksdag
förklarat, att hvad Kronan då till deras aflöning
bidrog, var en viss summa, som blott kunde
ökas med en Uppbörds-Commissarie-lön, omen
sådan Betjent pröfvades nödig , samt att Staden
af egna medel borde tillägga hvad derutöfver
tarfvades; så har på ofvan i underdånighet an»
fördt satt, endast den bestämda summan af Krono»
-
Den l i Jåll.
X103
no-Uppbörden blifvit innebållen och det, efter
tillika vidtagen författning, af Bevillningen allena,
efter sorn Uppbörden bestått endast i Bevillningar.
Detta sätt att godtgöra denna del af
aflöningen, har ifrån UppbördsCommissarie-sysslornas
inrättning varit antaget eller af Riksens
Ständer vid alla påföljande Riksdagar ovidrört lemnadt
och är således såsom det rätta att anse, hvar*
före ock dervid lärer komma att förblifva, till dess
annorlunda af Riksens Ständer förordnadt varder.
Stats-Beredningen som finner, att Stadens
rättighet till biträde af Kronan vid dess Uppbörds-Commissariers
aflöning är ostridig, anser
dock för dess underdåniga del ofvannärnnde bidrag
dertill ganska ringa och obetydligt mot den
löne-tillökning, som tidernas nu emot 1756 förändrade
skick gjort nödvändig och här ofvan i
underdånighet blifvit tillstyrkt. En förhöjning
derå synes alltså visserligen vara billig. Om
en sådan skulle beräknas efter hvad UppbördsCommissarierne
af Bevillningen år 1810 sig
godtgjort, med undantag af löne-tillökningen,
efter som ingen lön-tillökning begripes i de
75Q R:dr som Staden i löner till dem och deras
Skrifvare betalt och i calculen bör ingå ,
samt den nu i underdånighet föreslagna löningssurnman
på denna grund fördelas pro rata parte
imellan Kronan och Staden; så skulle af Be vinningen
årligen komma att utgå i det närmaste
8,q 12 och af Stadens medel 1,988 R:dr; men
om dragarelönen, sorn nu mera, då Uppbörden,
inflyter i Banco-Sedlar och af de Skattskyldiga
insattes i Banken, icke är lämpelig eller lärer
kunna
iio4
Den 11 Juli.
Jeunna bestås, afdrages hvad af Bevillningen hittills
utgått, och blott oförbättrade lönings-summan
550 R:dr , samt de lika oförbättrade 750
R:dr, som Staden består, tagas till grund för fördelningen;
så skulle Bevillningen ej komma att
vidkännas mera än circa 1,777 oc^ Staden 2,423
R:dr.
Stats-Beredningen inser nogsamt, att ehvad
stone eller mindre andel Kronan kan böra taga
med Staden i denna aflöning, pröfningen och
bifallet beror dertill på Riksens Ständer; men
då all åtgärd af dem måste hvila till deras nästa,
sammankomst; och Uppbörds sysslorna äro
af den vigtiga och grannlaga beskaffenhet , att
aflönings-vilkorens bestämmande för dem icke
kan uppskjutas; så ankommer på Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning och förordnande, om och
huru stor summa utöfver den hittills bestådde,
må ifrån detta års början årligen till UppbördsCommissariernas
aflöning i Räkenskaperna afskrifvas.
Och lärer, antingen en sådan tillökning i
Nåder bifalles eller ej, Nådig framställning härom
komma att göras till Riksens Ständer vid
nästa Riksdag.
Annan möjlighet att anskaffa de 1,000 R:dr,
som Herr Grefven och Ofver-Stathållaren dessutom
äskat på skäl, dem Stats-Beredningen måste
godkänna, till utlofvad belöning åtUppbördsCom
missari erna för hvardera äf de sednaste framflutna.
arne-tåren I811 och 1812, ser Stats-Beredningen
icke eller, än att, efter den nu varande
eller, i fall af tillökning, blifvande proportionen
imellan Kronans och Stadens bidrag
till
Den 11 Juli.
1*05
till de rya lönerna för innevarande och följan»
de åren, berörde 1,000 R:dr imellan Kronan och
Staden fördelas.
På Restantterna för förra åren tyckes Kronans
andel i denna Utgift, genom afskrifning i
Krono Rakenskaperna, böra få göras, och , derest
den koinmer att äga rum, sådant i framställningen
till nästa Ständer äfven anmärkas.
Beträffande afldningen for den öfriga Uppbörds
Betjeningen ; så emedan löner af Kronan för
dem aldrig blifvit af Riksens Ständer beviljade eller
någon annan njutit understöd på Stat, än Uppbörds
Kammereraren, som, genom Kongl. Brefvet
den 7 Juli 1800, tillädes 100 R:dr, hvilka af
Riksens Ständer vid 1809 och I8I0 års Riksdag
flyttades på Indragnings Stat , att vid då
varande innehafvarens afgång upphöra och försvinna,
som ock redan gått i verkställighet* så
kan Stats-Beredningen icke eller i underdånig*
het tillstyrka att Bevillningen, och än mindre
Stats Verket, med någon utgift till denna Betjening
betungas.
Kammereraren vid Uppbörds-Verket, på
hvars driftiga och verksamma åtgärd saint tillsyn
på Uppbörds- och Mantals«Coinmissarierna ,
såsom deras närmaste förman, bevakandet utaf
utskyldernas rätta beräknande och ordentliga indrifvande
så hufvudsakeligen beror, bör dock efter
Stats-Beredningens tanka vara lönad på ett
sätt, att han, utan tryckande närings-bekymmerj
kan fullgöra sin magtpåliggande tjenst och hans
löne-vilkof af Stadens enskildta medel förbättras,
åtmindstone med de i00 R:dr som företrä»
5 te Bandet» J39* M0' dareö
sioS
D en 11 Juli.
daren af Kronan innehaft, samt det med 33^
proCents tillökning. Men hvad slutligen vid»
kommer Straff proCenten eller den förhöjning af
3 skillingar på Riksdalern, som den Skattskyldige
ådrager sig, då han ej inom utsatt Uppbördstid
afbördar sina Krono utsky Ider; så ehuru
denna afgift borde verka till omtänksam och
skyndsammare erläggande af utsky Idema, och,
derest den skulle fortfara, tyckes' höra inflyta till
Stadens Cassa, såsom någon tillgång till Uppbörds
Betjeningens' aflöning ; likväl och som
dervid förekommer, att troligen föga andra, än
mindre bemedlade och fattiga uteblifva med deras
Krono-Utskylder och utmätningen af Restantjerna
ofelbart lärer företagas straxf efter Uppbörds
terminens slut, sa att den förmögne af
penningarnas nyttjande svårligen kan erhålla eu
mot Straff proCenten svarande förmon; så är
Stats-Beredningen för dess del, lika med Kammar-Coilegium,
af den underdåniga tanka, att
denna afgift bör upphöra och för framtiden afskaffas;
hvilket allt Eders Kongl. Maj:ts Nådigste
pröfning och godtfinnande underdånigst hemställes.
Stats Beredningen framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
O. jE- Lagerheim.
Fr. Tersmeden. A. G. Mörner. 2V. Frödelius.
C. Tunelius.
Den i l Juli.
1107
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Adeln deij.Jt Juli.
Högvörd. Prest-StSndot den 14
Vällofl. BorgareStändet den It _
Hederv, Bonde-Ståndet den 11
Vördsamt Memorial!
I anledning af inom Constitutions-Utskottet
vackt motion, får Utskottet tili Riksens Ständer,
åtföljdt af dess tillstyrkande, öfverlemna följande
Förslag till ny redaction af 38 §. Riksdags-Ordningen.
”Alla omröstningar i Utskotten skola ske
per Capita mellan Utskottets samtliga Ledamöter,
utan afseende på Stånd. Då votering med
slutna sedlar anställes, må alltid en sedel utta»
gas och förseglas, hvilken öppnas endast i det
fall att rösterna vid uppsummerandet skulle befinnas
lika delade. Ar pluraliteten redan vunnen
, bor den aflagde sedeln genast förstöras.
Inom .Banco - Utskottet skola i de mål, der Utskottet
med Riksens Ständers' rätt beslutar, två
tredjedelar af Ståndets Ledamöter vara närvarande.
Hvilket förslag enligt 56 §. Regeringsformen
bör behandlas.”
Herrar Biskoppar, Doctor Tingstadius och
Faxe samt H:rr Doctorerne Wijkman, Falk och
Agrell reserverade sig emot detta beslut, på de
grunder som af Herr Doctor Wijkman vid Riks*
dagen år 1809 och 1810 blifvit anmälte.
Stockholm dea 10 Juli 1815.
- X *
Jfa
Den 11 Juli;
1I08
På Högloft. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Anders J.son Hyckert.
G. A Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. oeh Ad. den ii Juli.
Högvörd. Prest-StSndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndef den 11 _
Hederv. Bonde-Ståndet den 11 __
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, angående väckt fråga
om befrielse för Skeppare och Forbonder,
att vid Tullkamrarna intaga
Förpassningar å Landets egna
varor, som från Uppstäderna till
Stapelstäderna forsåndas.
Uti ett till Vällofl. Borgare Ståndet den 5
sisth Maj ingifvet och till Allmänna Besvärs»
och Oeconomie-Ufskottet remitteradt Memorial»
har Herr Rådmannen E. G. Hamnström yrkat,
att den ålagda skyldighet för Skeppare eller Förbön
-
Den 11 Juli.
liog
bönder, att å Landets egna förädladé varor, som
från Uppstäder till Stapelstäder försändas, vid
Tullkamrarna uttaga förpassningar, såsom, efter
hans tanka, medförande allsingen nytta, men väl
kostnad och uppehåll vid transporternas verkställande,
måtte få upphöra. Och har han härvid
i synnerhet fästat sig vid denna författnings
olägenhet i afseende på jerns och andra metallers
fortskaffahde från Uppstäder, å hvilka vågpass
ifrån Uppstaden alltid medföljde fragtsedeln;
anseende Herr Rådmannen Tullkamrars förpassningar
så mycket mindre nödiga, som ifrån en
del Bruks enskilta lastageplatser det är tillåtet,
att utan ett sådant vågpass eller något anmälande
vid Tullkammare Bruks- eller andra
effecter till Stapelstad transportera. Härutinnan
hafva äfven Herr Rådman Kjellander, Herr Borgmästaren
Hellman samt Sockerbagaren Herr
Lundgren i afseende på Carlstads, Westerås och
Christinehamns Städer, instämt, och likaledes
sökt visa nödvändigheten af de hit hörande stadgars
upphäfvande.
Hvad sålunda anfördt blifvit, har Utskottet
i noga öfvervägande tagit, och sedan det inhämtats
, att den öfverklagade skyldigheten, att på
jern och metaller samt några flera varor i Uppstäder
taga förpassningar, enär de till Städer,
som vid Saltsjön ärti belägna, skola transporteras,
egentligen är ålagd genom Kongl. Kungörelsen
den 30 Nov. 1810, samt Förklaringen
deröfver af den 30 Mars 1814 , hvilka blifvit
utfärdade i anledning af den, vid Landttullarnas
upphäfvande, till Kongl. Maj:t af Riksens
Ständer
an*
Ben XI Juli,
Ständer i underdånighet öfverlernnade omsorg ,
att vid dessa Tullar bibehålla den bevakning,
som för vissa exporters controllerande kunde finnas
nödig ; och dä häribland visserligen för de för.
adlade metallers,-i synnerhet vår förnämsta export-vara
, jernets utförsel , en så beskaffad controll,
der den står att erhålla, är så mycket mer
nödig, som den icke helt och hållet bör bero af
en enda Tjenstemans redlighet och noggrannhet
vid sjn sysslas förrättande, anser sig Utskottet,
som icke är i tillfälle att förskaffa sig fullständig
kännedom om alla de skal och anledningar,
hvilka till Högstbérörde stadganden föranledt,
icke kunna tillstyrka de samrnas upphäfvande,
Utan får i stället hemställa, om icke Riksens
Höglofl. Ständer kunde finna för godt, att denna
sak till Kongl- Maj:ts Eget Höga skärskådande
i underdånighet hänskjuta, då K°ngl. Maj:t , efter
vederbörande Embetsmäns hörande, i Nåder
lärer inse, huruvida de nämnde Stadgarnas upphäfvande
eiler förändrande kan utan befarande
af missbruk verkställas, och derefter lämpa de
Nådiga åtgärder, som Kongl. Maj:t, i sin vishet,
med Rikets väl kan finna vara öfverensstämmande,
Hock varder detta allt till Riksens
Höglofl. Ständers Eget ompröfvande vördsamligen
öfverlemnadt. Stockholm den 6 Juli 1815.
På Höglofl. Biddersk, På Högv. Prest-Stånoeh
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
Pä
Den Ii Juli.
lill
På Vällofl EorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den ii Juli.
Högvörd. Prest.Ståndet den 14 _
Vällofl. Borgare Ståndet den ir
Hederv. BondeStåndet den 11
Vördsamt Memorial!
Sedan af enskild Riksdagsman bos Constitutions-Utskottet
motion blifvit väckt, att såsom
tillägg till 28 §. Regerings - Formen åter måtte
föreslås samma stadgande, som vid 1809 och
1810 års Riksdag föreslogs, rörande tillåtelse
att i tjenst antaga utländska män till Lärare vid
Universiteterna , Språk- och Exercitise-Mästare,
och Idkare af de fria Konsterna, beslöt Utskottet,
att följande förslag skulle hos Riksens Ständer
anmälas:
I första Momentet efter ordet fästningar.■ att
till sysslor vid Academierna befordra utländska
Larda af utmärkta förtjenster. I särskildt Moment
näst efter ordet förtjenster, i händelse nyssnämnde
Moment antages , men i vidrigt fall näst
efter ordet, fästningar: att i tjenst antaga utländska
män till Språk- och Exercitii-Mästare, samt Idkare
af de fria Konsterna ; samt vid §:s slut, efter
orden dm rena Evangeliska Lärarn Sprak-och
Exér<
5112
Den 11 Juli.
JSxereitii- Mästare samt Idkare af de fria Konsterna
allena undantagne. Hvilka förslag till behandling,
enligt 56 §. Regerings-Formen , till Riksens
Ständer vördsamt skulle öfverlämnäs. Ståckholm
den lo Juli 1815*
På Högloft. Riddersk. På HÖgv Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägbar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Välloll. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin. A. J:son Hyckert.
v
G. A. Silverstolpe,
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Åd. den 11 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet dsn 14
Vallöf!. Borgare-Ståndet den II _
Rederv, Bonde Ståjidet den 11 _
Vördsamt Memorial!
T anledning af en hos Constitutions-UtskoU
tet af enskild Riksdagsman vackt motion, får
Utskottet hos Riksens Ständer med sitt tillstyrkande
vördsamt anmäla följande förslag till ett
nytt Moment i 14 §. Riksdags-Ordningen, hvilket
efter 6 Momentet borde Införas: ”Vare sig
”till val af Elector eller Riksdagsman , skola
”dessa sedlar vara så inrättade, att den röstande
’’derig6nom icke utmärkes, hvarföre hvarje sedel
”icke
Den 11 Juli.
1-11.3
”icke må innehalla mer än ett, efter den i Sta*
”den antagna beräkningsgrund, för detta ända»
”mål lämpligt, mindre antal röster å I, 5, 10,
”20, 30 eller 50 röster, hvilket antal röster af
”Valförrättaren å voterings - sedlarna tecknas;”
samt i sista Momentet af §:n orden Borgare i
Staden, ändras till Borgare i någon Stad'. Hvilket
förslag Utskottet anmäler till behandling efter
56 §. Regerings - Formen. Stockholm den
10 Juli 1815.
På Högh Riddersk. På Högv. Prest Stan
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Budolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Vällofl Rorgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin, A. J:Son Heckert.
G. A. Silverstolpe,
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 11 Juli.
Högvörd. Frest-Ståndet den 14 —
Vallöf!. Borgare-Ståndet den II
Hederv. Bonde-Ständet den U
Vördsamt Memorial!
Inom Constitutions Utskottet har fråga blifvit
väckt om ett tillägg till 38 §• Riksdagsordningen,
hvarigenom, i fall förslaget till votering
inom Utskotten per capita ej skulle antagas
1
4X14
Den 11 Julii
gas,' det blefve bestämdt huru Inom Constitu
tions-Utskottet
borde tillgå, enär öfver af enskilda
Riksdagsmän väckta motioner två Stånd
skulle stadna emot två. Utskottet beslöt, att,
under förbehåll af det vilkor , att detta stadgande
skulle till afgörande upptagas, derest Riksens
Ständer ej enhälligt antoge voteringen pet
capita, föreslå följande tillägg efter orden: iförslaget
intagas; Stadna inom Constitutiuns-Utskottet
tv ii Ständ emot tvä vid pröfningen af enskilda Riksdagsmäns
ingifna förslag till ändring eller förklaring
af Grundlagarne , förfalle frågan. Hvilket
förslag enligt 56 §. Regeringsformen af Riksens
Ständer bör behandlas. Stockholm den 10 Juli
I815.
På Höglofl. Ridderslc. På Hogvörd. Prest
©ch
Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Vällöifl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Xiedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin< And. J.son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 11 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 14 _
Vällofl. Borgare-Srånder den ii
Hederv. Bonde-Ståndet den 11 _a
Vördsamt Memorial!
Efter inom Constitutions; Utskottet väckt
mo«
Deri 11 Juli.
ni5
motion, hvilken enhälligt tillstyrktes, får Utskottet
föreslå följande nya redaction, hvilket) i 37
§. Regeringsformen, i stället för det sista Mot
mentet , hvilket borde utgå, skulle införas.
”Adelskap, Grefvelig eller Friherrlig värdighet,
som hädanefter förlänas, tillfälle endast
den sorn adlad eller upphöjd blifvit, och
först efter dess död, eller om han Adeliga värdigheten
lagligen: frånträder , den äldsta manliga
bröst-arfvingen i rätt nedstigande led efter
led, samt efter denna grens utgång , Stamfadrens
närmaste manliga afkomling efter förstf-ödslo-rätten
och så vidare.”
”Har en till högre värdighet upphöjd Adelsman
flera afkomlingar än den, sorn efter dess
död inträder i Stamfadrens ställe i högsta värdigheten,
förblifva de aila såsom Adeliga eller
ofrälse expec.tanter, intill dess de, i den. ordning
Förr skrifvet står, efter första grenens utgång, uti
värdigheten inträda.”
Ytterligare föreslås följande tillägg efter
samma §. slut:
”Adlande genom adoption eller naturalisation
under utdöda eller lefvande ätters namn
och nummer, vare hädanefter ej tillåtet.”
Hvilka förslag till behandling enligt 56 §.
Regeringsformen till Riksens Ständer skulle öfverlemnas.
Stockholm den jo Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
-
ech Ad. Ledamöters
vägnar
Rudalf Cederström»
dets Ledamöters
vägnar
c. v. Rosenstein.
På
11x6
Den li Juli.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin. And. Json Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
t Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den ii Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 14 _
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11
Hederv. Bonde - Ståndet den 11
Vördsamt Memorial!
Inom Constitutions-Utskottet har fråga blifvit
väckt om noggrannare bestämning af första
Momentet i 56 §. Regeringsformen. Då Ut
skottet
af erfarenheten funnit att det deri befintliga
stadgande blifvit olika förklaradt, har
Utskottet beslutit att till Riksens Ständer anmäla
följande förslag till förändring i ofvannämnda
Moment af 56 §.
Allmänna frågor, som uti Riksens Ständers
Plena väckas, må ej till omedelbart afgörande der
upptagas, utan skola öfverlemnas till behörigt Utskott,
som ovilkorligen bör samma Jrågor utreda
och deröfver sig yttra.
Hvilket förslag till behandling enligt 56
§. Regeringsformen Riksens Ständer vördsamt
öfverlemnas. Stockholm den lo Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. I.edamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På
Den il Juli.
1117
På Vallöf!. Borgare
-
På Hederv. BondeStåndets
ledamöters
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
vägnar
Anders J son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. dea 11 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11
Hederv. Bonde-Ståndet den 11
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fråga om en fri Tack]erns handel.
Uti Memorial, ingifvet till Hedervärda Bonde-Ståndet
och derifrån till detta Utskott remitteradt,
har Riksdagsmannen från Orebro Län Eric
Ericsson från Nya Kopparbergs Bergslag andragit,
huru som, fastän redan vid 1809 och
1810 årens Riksdag blifvit yrkad och begärd,
till förmån för Tackjerns Bergslagerna, en fullkomlig
frihet med Tackjerns-till verkningens försäljning,
i detta ärende likväl icke sedermera
någon åigärd blifvit vidtagen; förmodande han
tiden nu vara inne, då Bergsbruket har skäl
hoppas, att det tvång, s.oin denna handel är underkastad
, måtte för alltid upphöra och Bergsmannen
desto mindre böra bindas af urgamla
föreskrifter, tillkomne i en tid , då Skråtvång och
Privilegier förestafvades vid hvarje Närings»
gren,
iiiS
Den 11 Juli.
gren , som dessa , enligt hans tanka, grundat sig
på de förmåner Bergslagen förut ägt, men hvilka
tud 1809 ars Riksdag blifvit afskaffade, bestående
derutinnan att Bergsiagerne voro dels
lindrigt dels alldeles icke rot; rade , samt att
Bergsmans-Ständet hade sig ensamt förbehållet
Bergsmans-hemmans besittning. I grund hvaraf
och med åberopande af flera förmenta ' skadliga
följder af den^ öfver klagade inskränkningen , Riksdagsmannen
yrkar , att en alldeles fri Tackjetmsliandel
matte varda tillåten, så att hvem som
ville kunde äga rätt uppköpa, upplägga och till
hvad ställe och ort inom Riket han för sig nyttigt
finner afsätta hvad Tackjern han äger, antingen
köpt eller tillverkadt, och att, i följd häraf,
hvarje Bruksägare må äga en lika obehindrad
rättighet, att fran hvilken Bergslag eller Masugn
sorn heidst med nödigt behof af Tackjern
sig förse. Uti hvilken anhållan sig förenat
[Riksdagsmannen Eric Pehrsson för Fernebo Härad
och Philipstads Bergslag; Olof Larsson för
Leke- och Carlskoga Bergslager, Olof Larsson
från Orebro Län och Sundbo Härad, Peter
Pehrsson för Lerbecks Bergslag, Petter Jernström
för Norbergs och Skinnskattebergs Bergslags
Härader, Pehr Jansson för Wester-Bergs1-  lagen, Jan Andersson för Hällestads och Wånga
Bergslags Härader och Johan Långberg för
Thorsåkers och Ofvansjö Bergslager.
För att öfver detta Memorial kunna afgifva
Utlåtande, har Utskottet ansett nödigt först
göra sig underrättadt , i hvad skick ifrågavarande
paal, såsom hos Konungen i underdånighet
redan
Den ii Juli.
I119
redan anhängigt gjort , sig för närvarande befinner.
Utskottet Itai dervid inhämtat , att sedan
från Fullmägtiga för flera Tackjerns-Bergslager
i Riket ansökning af enahanda innehåll med ofvan
upprepade Memorial blifvit hos Riksens
Högloft. Ständer vid 1809 och 1 81o årens Riksdag
angifven, Riksens Ständer, jemte underdånig
anhållan och förslag att en fri handel af Tackjern
inom och öfver hula Riket må i Nåder,
på de af Riksens Ständer anförda grunder, under
vissa vilkor tillåtas, till Kongl.- Majtts Nådiga
pröfning i Underdånighet hemställt detta
mål, Kongl. Maj:t täckts i Nåder infordra häröfver
Hess Rergs-Collegii samt öfriga vederbörandes
underdåniga yttranden och förklaringar,
samt att tillika med dessa förklaringar och välbemälte
Kongl. Collegii egna Utlåtande, Aetea
blifvit till Kongl. Maj.t i underdånighet öfverlemnad.
Och som Riksens Högloft. Ständer sin
tanka rörande detta ärende således redan afgifvit
och Kongl. Majus Nådiga pröfning underställt,
hvilken ock med Sökändernas önskan i allmänhet
öfverensstämt, samt de Acten åtföljde nara
Etthundrade särskildta Retänkanden i denna fråga,
hvilka utur olika, synpunkter och med elika
resultat behandlat den, lemna, i förening med
afseendet på hithörande följder af Rikets politiska
ställning, det. tillfälle att bestämma både tiden
och sättet för dess afgörande, hvilket är
Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlåtet, att, enär
Kongl. Maj:t i sin vishet] pröfvar t.jenligt Bergshandteringens
sanna fördel det fordra, i Nåder
begagnas; så anser Utskottet sig icke kunna
till
112®
Den 11 Juli>
till hufvudsaken nu upptaga ifrågavarande mil,
utan tillstyrka, det må Sökanderne anses böra
trygga sig vid hvad dervid redan ar ätgjordt.
Endast hvad aagår det anförande af dem , att en
före år 1809 åtnjuten frihet eller lindring uti
roteringen , samt Bergsmans Ståndets uteslutande
rätt' tii! Bergsmans-hemmans besittning varit for«
Tänade såsom en ersättning mot tvånget uti Tack.
jerns försäljningen, bör Utskottet förklara detta
desto mindre grundadt, sorn utom det ingen
Författning sådant utvisar, det är Sökanderne
kändt, att den rya roteringen öfvergick , efter
enahanda method, alla slags Hemman i Riket,
utan följd eller rättighet till förändring i deras
öfriga förhållanden, samt att, på sätt Utskottet
haft tillfälle, i anledning af annan väckt fråga,
förklara , tillåtelsen för andra än Personer af
Bergsrnans-Slåndét att inköpa Bergsmans-hemmari,
på intet sätt hvarken lindrat eller försvårat
de skyldigheter , som åligga Bergsmannen,
Hvilket allt Utskoitet får till Riksens Stan»
ders eget ompröfvande vördgamligen hemställa»
Stockholm den 6 Juli 1815-
På Höglofl. Rid ders!'. På Högv. Prest-Stån
ocli
Ad. Eedamöters dets Eedamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. Borgare
-
Dryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Eedamöters
vägnar
Ståndets Eedamöters
vägnar
And, Fredin.
Nils Mänsson»
vägnar
M. M. Rosbeck.
Uppläst
Den 11 Juli.
1121
Uppläst hos HSglofl. Ridd. och Ad. den n Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11  .
Hederv. Bonde - Ståndet den 11
Vördsamt Memorial!
Af enskilt Riksdagsman har hos Constitufions-Utskottet
fräga blifvit väckt om den förändring
i 4 §. Regeringsformen , att i stället för
ordet eller mellan frälse och ofrälse, ordet och
måtte införas; och får Utskottet nu för Riksens
Ständer föreslå denna förändring, genom en så
lydande redaction af sista meningen i berörde
4 ”Konungen utvälje dertill kunnige, erfarne
, redlige och allmänt aktade infödde Svenske
frälse och ofrälse män af dp rena Evangeliska
läran.” Hvilket förslag I^ltskotfet tili Riksens
Ständer öfverlemnar för att. behandlas enligt den
56 § Regeringsformen. Stockholm den lo Juli
1815.
På Högh Riddersk.
På Högv. Prest Stån
-
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vallofl. Borgare
-
På Hederv. Bondea
Ståndets Ledamöters
vägnar
A. J.son Hyckert.
dets Eedamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin«
G. A* Silverstolpe,
5-e Bandet,
I41. 142. Vord-;
31*8
Den 11 Juli.
Uppläst hos Hög!. Ridd. och Ad. dea si Juli.
Högvörd. Prest Ståndet den '4
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 11
Hederv. Bonde - Ståndet den 11
Vördsamt Memorial!
Efter gifven anledning inom ConstitutionsUtskottet,
och då Utkottet ansett nödigt att göra ett
stadgande, i följe hvaraf, i anseende till det nu antagna
sätt för Grundlagsfrågors behandlande, förslag
till ändringar i Grundlagerna ej måtte så sent inkomma,
att Constitutions-Utskottet blefve urståndsatt
att dem före Riksdagens slut bereda
och till laglig behandling af Riksens Ständer anmäla,
har Utskottet beslutit föreslå Riksens
Ständer stadgandet af en viss pra;scriptions-tid
för sådana förslags inlemnande, i följe hvaraf
det ville anmäla ett så lydande tillägg i *9 §.
Riksdags-Ordningen, 1 Momentet, efter ordet besluta:
Frågor
som sednare än 3 veckor före den till
Riksdags fulländande bestämda tid, antingen den
blifver 3 eller 4 månader, af Riksdagsmän, i Constitutions
Utskottet väckas, vare Utskottet ej pligtigt
att under samma Riksdag upptaga och bereda.
Hvilket förslag till behandling, enligt 56
§. Regerings-formen borde till Riksens Ständer
öfverlemnas. Stockholm den lo Juli 1815.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström,
På Högh Riddersk.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v.- Rosenstein.
på
Den 11 Juli,
*
naj
Pä Vällofl. BorgareStandets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
Vägnar
A. J son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
tdppläst hos Högt. Ridd. och Åd. den ii Juli.
Högvörd. Prest-Ständet den 14 „
Vällofl. Borgare.Ståndet den II _
Hederv. Bonde-Ståndet den n
Vördsamt Memorial!
Inom Constitutions-Utskottet ilar fråga blifvit
väckt om den förändring i 38 §• Regeringsformen
, att derur skulle utgå följande ord:
Hvilket han icke må återtaga förr än Riksens
Ständer hans förhållande pröfvat och gillat. _Emedlertid
vare han vid sin Lön och öfriga tjensten
åtföljande inkomster bibehållen. Utskottet, som deri
instämde, beslöt, att med antagande deraf, för
Riksens Ständer föreslå följande tillägg i stället
för de uteslutna orden;
Emedlertid vare han, intill dess Riksens Stan•
der sig utlåtit, om och till hvad del han må sin
Lön och öfriga tjensten åtföljande inkarnster åtnjuta,
vid dem bibehållen.
Hvilket förslag , till behandling enligt 56 §.
Regeringsformen, skulle hos Riksens Ständer
anmälas. Stockholm den lo Juli 1815*
På Högl. Riddersk.
På Högv. Prest-Stårt»
och Ad. Ledamöters
vägnar
1ludolf Cederström»
dets Lfedamöters
vägnar
C. Rosenstein.
Pä
äi24'
Den xi Juli.•
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamoters
vägnar
J. Wegelin.
På Hederv. Bonde*
Ståndets Ledamöters
vägnar
A. J .son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Hdglofl. Ridd. och Ad. den n Juli,
Högvörd. Prkst-Ståndet den 14 —
Vällofl. Borgare-Ståndet den
Hederv. Bonde-Ståndet flen 11
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Utlåtande, öfver de ■ hos Högloft.
Ridder skap et och Adeln gjorda Anmärkningar
vid Utskottets den 9
sistl. Maj afgifna Betänkande, angående
yrkad ändring af Tjenstehj
ons flyttningstid.
"Från Höglofl. Bidderskapet och'Adelil har
till Utskottet ankommit ett Protacolls-Utdrag af
den 2 sisth Juni, innehållande, att ofvannämn*
de Betänkande blifvit till Utskottet återförvisadt,
hvarvid följande Memorial varit bifogade:
1:0 Af Herr Lagmannen Mannerstam , deruti
blifvit anmärkt, att Utskottet icke fästat afseende
på flera dess Ledamöters yrkande, att frå*
gan om förändring af flyttningstiden borde af
Ua§-Utskottet och detta Utskott samfällt behand
-
las
Den ii Julli
las, då denna fråga, ehuru den egentligen vöre
oeconomisk, likväl innefattat en påstådd ändring
af Allmänna Lagens stadgande uti 14 Cap. 2 §.
Handels-Balken ; och har Herr Lagmannen i sjelfva
saken instämt med Herr Protoeolls-Secreteraren
Danckwardt och Herr Landshöfdingen
Ekorn m. fl. i det yttrande , att flyttningstiden för
tjenstehjon borde utsättas till den 1 No v., såsom
den, för alla orter, dertill mest tjenliga tid, ehuru
ett allmänt stadgande uti detta, likasom i nästan
alla för Riket allmänna liushållsmål icke kunde
vara för alla orter lika gagneligt; äfvensom Herr
Lagmannen för öfrigt funnit Herr ProtocollS'*
Secreteraren Da nckwardts, Betänkandet bifogade,
^enskildta yttrande så fullständigt utreda och be«
visa nyttan af nämnde förändring , att han ansett
öfverflödigt, att dervid något tillägga; 2:0 af
Herr Lagmannen Grefve H. Gyllenborg, att
förändrade förhållanden i sednare tider skulle göra
den nu varande flyttningstiden alldeles olämplig:
att i äldre tider, då Landet varit mindre
odladt, fölkstyrkan varit tillräckelig för bestridande
af Jordbrukets arbeten , hvars fordringar
förnämligast borde tagas i beräkning, men att,
i sednare tider , jemte en utvidgad odling, climatets
förändring till sednare vårar, oftare våta
somrar, och i sammanhang dermed sednare skördar
ofta föranledt dertill , att, i synnerhet i de
sädesrikare Provinser, vårsäden till en del vore
oskuren och till en större del icke inbefgad vid
September månads utgång, och då béhofvet påkallat
en större arbetshjelp, hade saknaden af
densamma vittnat om de sednare krigens olyck
ligqi
-
1126
Den ii Juth
liga följder, sorn visade sig i en dels medtagen,
dels från Jordbruket skingrad folkstyrka; och när
härtill kommer införandet i sednare tider af det
förr okända Potatoes-sädet, hvartill, då det i stort
användes , en längre höstetid , tills jorden sara»
manfryser, behöfde begagnas, förmodade Herr
Grefven dessa skäl, som i äldre tider icke existerade,
tillräckligen tala för ogillande af nu Varande
flyttningstid; och vore det förmodeligen i
anseende härtill som Finlands Inbyggare redan
funnit sig föranlåtne till flyttningstidens fram*
flyttande till den i November. Vid bestäm*
mande således af en annan flyttningstid, ansåg
väl Herr Grefven, med åberopande af de skäl
Herr Grefven den 28 Februari 1810 hos Höglofl.
Bidderskapet och Adeln anfört, midsommarstiden
eller våren, då ombyte af åbo å hemman
sker, vara dertill mest lämplig; dock sorn den
allmänna meningen icke syntes häri instämma,
yrkade Herr Grefven nu, lika med hvad Herr
Protocolls - Secreteraren Danckwardt yttrat, att
flyttningstiden borde, och utan deremot anförda
hinder, kunde bestämmas till den I November,
då uppsägningstiden i ett lika förhållande borde
en månad eller till medlet af September framflyttas
; och då de nu gällande föreskrifter om
Mantalsskrifning samt stadgandet i 5 Art. * §.
l Morn. Bevillnings-Förordningen äro tillfälliga
och beroende på nu till pröfning förekommande
Bevillnings Förslag, och möjligen en enklare
snethode, likasom fordom, kunde, i afseende på
Bevillningen, bestämmas, hvarigenom dessa hinder,
hämtade fiån Berednings * Corn mitteers tillvarelse
-
Din ii Jidit
112 7
varelse, blefvo undanröjde, hade, enligt Herr
Crefvens tanka, Utskottet icke bort häraf hämta
grund för dess afslag å den äskade förändringen,
af flyttningstiden till den i Nov., utan blott inskränka
sig till pröfningen och bedömandet af
oeconomiska nyttan ellet skadan af denna förändring;
hvarjemte Herr Grefven slutligen, i anseende
dertill att manga, i synntrhet de som
ingå i Bevärings-åldren, ofta icke kunna erhålla
årstjenster, heldst Allmogen skall undvika, att i
tjenst antaga dem, om de icke med säkerhet kunna
påräknas, att öfver sommaren i tjensten qvarblifva,
till Utskottets bepröfvande hemställt om
ej ett stadgande borde föreslås, att den som ,
oaktadt sitt bemödande, icke kan årstjenst erhålla
vid sådant förhållande, hvarken ansvar eller
värfning såsom lösdrifvare bör vara underkastad;
3:0 af Herr landshöfdingen af Klinteberg , att
som de skäl, Herr Protocolls-Secreteraren Danckwardt
såsom Ledamot i Utskottet anfört för flyttningstidens
framflyttande, blifvit understödde af
särskilte Ledamöter från Rikets mest afskiljda
landsorter, och nyttan af förändring i tiden för
flyttningen således syntes vara ganska otvifvelaktig
, såsom dessutom en följd af den förändring
i årstiderna, hvilken ej otydligen blifvit
bemärkt, och tilläfventyrs härleder sig till någon
del från landets tilltagande cultur, instämde
Herr Landshöfdingen med de Ledamöter, -hvilka
yrkat ett annat tillstyrkande i denna del, än sorn
utfallit efter pluralitetens tanka i Utskottet;
4:0 af Herr Landshöfdingen Ekorn, att då det
icke torde vara möjligt, att uti ett så vidsträckt
land
1128
Den 11 Juli.
land och med så olika climat som detta Rike»
kunna i flera delar af den allmänna hushållningen
vidtaga sådana oeconomiska Författningar,
hvilka passa för alla orter, och icke medföra
någon olägenhet på någon trakt, samt då frågan
om fjenstehjons flyttningstid till. midsommarstiden
vore för Jordbruket lika så otjenlig som den
nu varande, ansåg Herr Landshöfdingen flyttningstiden
öfver hela Riket vara mest lämpelig
5 den I November , då Jordbruket icke på något
enda ställe deraf skulle lida hinder; och
styrktes Herr Landshöfdingen så mycket mera i
denna öfvertygelse, som flyttningstiden i Städerna,
om den bestämdes till samma tid, som å
landet, icke inträffade just de dagar af året, då
flyttning sker utur och i hus, och hvarje husbonde
mindst kan umbära ijenstehjonets biträde;
samt 3:0 af Herr Assessoren von Schantz, att
om flyttningstiden för landet blefve bestämd till
den I November , Herr Assessoren ansåg nödigt,
att flyttningstiden i Städerna äfven måtte
blifva med afseende härå reglerad.
Vid besvarande af alla dessa anmärkningar,
får Utskottet först vördsamligen erinra , att
ehuru Legostämmotiden är uti T4 Cap. 2 §.
Handels Balken utstakad; likväl och då frågan
härom helt och hållet rörer en allmän hushållnings-anstalt,
hvaruti, likmätigt 53 §. Regeringsformen
, det tillkommer endast Oeconomie-Utskottet,
att förändringar föreslå, samt, jemlikt
Regerings Formens 89 §., frågan om förändring,
förklaring och upphäfvande af J.agar och Författningar,
sorn Rikets allmänna hushållning röra, skola
uti
Den 11 Juli,
1129
utt Oecönomie-TJfskotfet utredas; hvaremot 5 3,
87 och 88 §• §. utvisa, hvilka mai och ärender,
sorn till Lag-Utskottets behandling höra,
har Oeconomie-Utskottet, emot Regerings Formens
nyss åberopade Fyra §. §., destomindre ansett
sig böra, gemensamt med Lagutskottet,
frågan om förändring uti tjenstehjon* flyttningstid
upptaga, som densamma blifvit allena till
Oeconomie Utskottet remitterad, och äfven vid
de förra Riksdagar , dä lika beskaffad fråga varit
väckt, ensamt af detta Utskott behandlad ,
utan att någon erinran vid ett sådant behandlingssätt
då blifvit inom Riks Stånden framställd;
och hemställer Utskottet följaktligen till Hoglofl.
Ridderskapet och Adeln, om icke Herr Mannerstams
härutinnan gjorde anmärkning måtte
lemnäs utan vidare afseende.
Vidkommande åter de gjorda yrkanderna
om flyttningstidens bestämmande till den I Nov.;
så får väl Utskottet härvid åberopa de skäl för
afstyrkande deraf, som Betänkandet upptager,
samt tillagga, att i Bergslags-orterna skulle, för
flyttningstidens utsäfande till denna årstid , ett
betydligt hinder möta deraf, att kolningar till
Bergs Bruken då som mest anställas; men Utskottet
har icke eller kunnat lemna utan afseende
de verkeligen betydliga olägenheter for Jordbiuket,
som af den nu varande flyttningstiden
härflyta, och hvilka dels uti den af Utskottets
Ledamot, Protocolls - Secreferaren Danckwardt,
författade , vid Utskottets Betänkande bilagde
särskilda mening, dels ock uti Herr Lagmannen
Grefve Gyllenborgs samt Herr Landshöfdingen
-
H3 »
Den 11 Juli.
dingen Ekorns upptagna anmärkningar blifvit
anförda, och hvilka olagenheter, vid Lagens stadgande
år 1734, till storsta delen icke inträffade,
af den orsak, att flyttningstiden då, innan den
nu gällande så kallade nya stylén blifvit i Sverige
antagen, inföll ellofva dygn sednare än
nu; Utskottet tror för sin del, att hvarken dessa
olägenheter eller de svårigheter, sorn skulle inträffa
för flyttningstidens utsättande till den 1
November, skola äga ruin, derest densamma
varder bestämd till den 15 October, samt för
Stockholm, der tvänrie flyttningstider äro, tillika
till den 15 April, i hvilket fall jemväl uppsägningstiden
borde en half månad förlängas. Dock
som Betänkandet blifvit af de öfriga frenne
Biks-Stånden bifallet, anser Utskottet sig icke
fillständigt, att frångå hvad samma Betänkande
innehåller , utan öfverlemnar vörd«;amligen till
Höglofl. Kidderskapets och Adelns eget godtfinnande,
huruvida Ridderskapet och Adeln skulle
vilja inbjuda sina Med Ständer, att en så beskaffad
förändring antaga. Stockholm den 6 Juli
1815.
På Höglofl. Biddersk. På Högv. Prest Stån*
och Ad. Ledamöters
dets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Hils Månsson.
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And, Fredin,
M, M- Rosbeck,
Den 11 Juli.
1x31
Uppläst hos Högh Ridd. och Ad. deri 11 Juli»
f Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den II
Hederv. Bonde-Ståndet den n __
Vördsamt Memorial!
Riksens Ständer hafva ålaggt ConstitutionsUtskottet
att å nyo företaga utarbetningen af
förslag till en förbättrad representation. Det
är i anledning deraf, Utskottet nu gir att till
Riksens Ständer vördsamt framställa sina tankar.
ConstitutionsUtskottet har nogsamt insett
det vigtiga och det svara i det uppdrag detsamma
blifvit öfverlåtet. Det har trott sig böra
framställa de grundsatser Utskottet ansett giltiga
till ledning af sjelfva företaget. Utskottet har
funnit att först en noga undersökning och pröfning
borde anställas, huruvida de fördelar som
åtfölja en ny' organisation af Svenska folkets representation
motvägas af de olägenheter sora kunna
uppkomma genom upphäfvande af en inrätt,
ning, hvilken sedan den af ålder varat, möjligen
till en stor del har medhåll af allmänna opinionen,
aktning genom sin åldrighet och styrka
af vanan. Det har ansett nödvändigt att dessa
fördelar skulle vara så betydliga, att de öfvervägde
det motstånd som gjordes af gamla rotfästade
interessen, af fördomar, vanor och en
nog vanlig misstänksamhet till det nya, så att
den föreslagna inrättningen genast kunde få full
kraft, åtmindstone underhålla Ståts-föreningen,
lika fast som förut, och om möjeligt vore sammanknyta
henne närmare. Dessa fördelar har
Ut
-
a 132 X>en 11 Juli*
/
"Utskottet trott böra bestå deri , att ett nytt Representations
sätt kunde, bättre än det närvarande,
fylla Allmänhetens fordringar. Det skulle
öfvertyga hvar medborgare inom hvad klass
sorn heldst, att Inans rätt vore bevakad; det
skulle förena alla interessen, så att deras inbördes
brytning upphörde, utan att något qväfdes
eller förolämpades ; det skulle framkalla den
högsta dugligheten till tolk af Nationens tänkesätt;
det skulle bereda representanter, lifvade a£
en sann National anda, med ren aktning för landets
Lagar, med kraft att hålla dem i helgd,
med vidgade begrepp att se stort, ädelt och
rätt; det skulle sätta Styrelsen och Nationens
Tullmägtiga i ett sådant förhållande till hvarandra,
att de vägde jemnt, utan att den verkställande
xnagten förlamades, eller å en annan sida
vore frestad att göra den Lagstiftande overksam;
det skulle bereda utväg dertill, att i måL
der Styrelsens åtgärder af den Lagstiftande corpsen
bestämmas, dessa bestämningar kunde lagligen
rättas och lämpas efter tidernas, aldrig för
en längre tidsrymd bestämbara, förändringar, det
vill säga alt utan landets betungande, utan föranledande
till oredor, Ständers verksamhet ständigt
kunde påkallas , åtmindstone så ofta Styrelsen
, i dess nödväpdiga åtgärder, insäge behofvet,
att i de stadganden Ständer nu ofta fastställa
för en rund tid, under hvilken ett lands
yttre omständigheter kunna undergå mångå förändringar,
som när 'stadgandet gjordes , aldrig kunnat
förutses, utverka någga hastiga förbättringar;
det skulle undanrödja de brister, sorn. ifrån våra
-
Den 11 Juli.
-1133
ra nuvarande former äro oskiljaktiga , utan att
rubba elen stadga , som gammal häfd ännu åt
dem försäkrat; det skulle bereda för Sverige möjligheten
af den ökning i National-styrka, hvartill
blidare .Politiska omständigheter en dag torde
kunna föranleda, ©m Scandinavien bildad till
en kropp, kunde erhålla i allt förenade interessen,
och enformighet i hufvudgrunderna för
dess Stats-förening. Ett nytt Bepresentationssätt,
med all mensklig omsorg, äfven efter sådana
grunder utarbetadt, har dock Utskottet trott
alltid behöfva tidens mognad , för att uppnå ett
Sådant värde, att det gilladt af Nationens öfvertygelse,
kunde vinna dess odelade bifall; till
och med att dess införande alltid komme att behöfva
anledning af sådana antingen förut beredda
eller tillfälligt sammanstötande omständigheter,
som undanröjde all tvekan att det samina
antaga.
Men om 1 Theoretiskt afseende dessa Adb*
manna grunder af Nationens röst skulle erkännas
gilltiga , om derefter ett system , till dess
Allmänna reglor, skulle kunna uppfattas, förekomma
dock vid dess bestämmande en myckenhet
tillfällen, der endast erfarenheten och en
fullständig kännedom af local - omständigheter
kunna rådfrågas. Det vore i Utskottets tanka
ett onyttigt arbete, att sammanfatta och förete ett
förslag, som ej på säkra beräkningar kunde stödja
sig; och Utskottet måste uppriktigt erkänna,
att det ännu befinner sig i samma belägenhet
sorn dess företrädare vid 180g och 1810 års
* Biksdag, att saknade statistiska kunskaper, hvaraf
-
H34
JÖtti 11 Juli.
af' erfarenhetens ledning vid detta arbete kunde
erhållas. Vid nyssnämnde Riksdag gjorde man
sig hopp, att sådana kundskaper under tidens
lopp skulle fullständigare samlas : man trodde att
den återvunne Tryckfriheten skulle frambringa
fullständiga utvecklingar af ett så vigtigt ämne.
Denna förmodan har slagit felt, och Utskottet
finner sig befogadt att ännu ytterligare åt framtiden
lemna ett arbete, som det gerna hade fulländat,
om det trott sig deråt kunna gifva vederbörlig
mognad och fullständighet.
Men i sammanhang härmed, och då frågans
vigt ständigt derpå fäster den allmänna uppmärksamheten,
har Utskottet trott sig ej böra
underlåta, att tillstyrka vidtagandet af sådana
mått och steg, hvarigenom åt kommande Ständer
må kunna beredas möjligheten atj: dervid
lägga en alfvarligare hand. Utskottet hemställer
derföre till Riksens Ständer, att de matte hos
Hans Maj:t Konungen i underdånighet förnya
deras redan förut vid tvänne föregående Riksdagar
yttrade underdåniga önskan, om fogande
af en anstalt, lill samlande af allmänna Statistiska
kunskaper öfver Sverige; och att dervid i
•ynnerhet och för detta ändamål noggranna undersökningar
måtte anställas , om Rikets befolkning
, dess förhållande i afseende på stånd och
Närings-klasser, dess förhållande till orternas
vidd, till förmögenhet och lefnadssätt. Dessa
uppgifter anser Utskottet åtmindstoneLäns-vis böra
vara utarbetade, och stödja sig på detailler öfver
hvarje Härad. De borde kunna leda till utredande
af det rätta förhållandet i afseende på de
Jord
-
Den ii Juli. 11 gjj
Jordägare , som hittills ansetts orepresenterade:
de borde tillika på ett tillförlitligt sätt kunna
upplysa beskattningens, så väl den beständigas
som den tillfälligas, fördelning. De borde kunna
meddela en Historisk öfversigt öfver alla
slags Privilegier, huruvida de tillhöra en viss
klass, vissa personer, eller vissa yrken och näringar,
huruvida de äro Civila eller blott Oeconomiska
, på hvilka Contract de grunda sig och
så vidare. Derigenom skulle erhållas kännedom
af antalet på personer, hvilka såsom Manufacturister
af hvad slag som heldst, utan att vara
Stads-Borgare eller Jordägare, likväl sjelland ige
genom sin näring, kunde äga rätt till delaktighet
i representationen; samt i allmänhet vinnas
en säker kännedom, så till antal som beskaffenhet,
af den personal, hvilken såsom väljande
och väljb^r borde komma i beräkning. Dessa
Statistiska u,pplysningar borde äfven innehålla
*n uppgift a^f näringarnas inbördes förhållanden
inom hyart jYistrict, en undersökning om de anledning'ar
som' i orterna finnas till högre odling
i afseen<]e pä jilia Närings-grenar , vare sig Jordbruk,
boskapsskötsel, skogs- eller andra produc*
ters fo/rädling,. Manufacturers anläggande o, s.
'.slutligen vöre för denna fråga alla möjeliSa—t^pplysn
ingaf högst vigtiga, i afseende på de
“^rya forhållande.n, som genom föreningen med
vårt brödrafolk uppkommit.
Då Piksens Ständer utan tvifvel inse anled*
ffiingarna till detta förslag, gör sig Utskottet förvissadt
att de dertill lära gifva sitt bifall, samt
att Hans Kongl. Maj:*, öfvertygad om vigten af
Sta
-
1136
Den il Juli.
Statistiska upplysningars insamlande, så i detta
sorn i afseende på mångfalldiga andra tillfällen ,
då de kunde underlätta och leda Riesens Ständers
åtgärder, ej lärer underlåta att dervid i
Kader lägga en verksam hand. Stockholm den
10 Juli I815.
På Högl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån»
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Hildolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Välloll. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar \ vägnar
J. Wegelin. A. J:son Hychert.
G. A. Silferstolpe.
Uppläst hos Hdglofl. Ridd. och ,^d ^en 11 Juli,
Högvörd. Prést-Ståfndet djn 14 —
Vällofl. Borg,re-StS,ndet dp3 10 _
Hederv. Bonde-St!jndet dep 10 _
Vördsamt Memorial ;
Till Riksens Höglofl. Ständers S ärs£;-j^ta
Utskott har Vällofl. Borgare-Ståndet remitterl^.
ett af <>:ne dess Ledamöter, H.érrar Eric Trass
och Pehr Elfstrand ingifvet Memorial, deruti
hemställes , art den önskan rriä hos Kongl Maj:t
i underdånighet anmälas, att det förbud emot
bruk af öfverflödigt silfver, sorn genom Kongl.
Förord
-
JDen 31 Juli.
1137
Förordningen den 2 Augusti I800 utfärdades,
mätte antingen upphäfvas eller förnyas
Enligt hvad den åberopade Författningen
innehåller, blef ofvannätnnde förbud vidtaget, i
afsigt att derigenom bereda Riksens Ständers
Bank en mera säker tillgång på silfver till realisationens
underlättande; och sorn den tid snart
Sr för handen, då de skäl, som således föranledt
till detta stadgande, komma att upphöra, samt
bruket af arbetadt silfver, hvilket när som heldst
kan förvandlas i penningar eller i Banken belänas
, och alltid utgör en egendom af redbart
värde , icke kan räknas för ett så beskaffadt öfverflöd,
som egentligen medför ett skadligt inflytande
på enskild och allmän välmåga; sä har
Utskottet icke ansett ett förbud emot nyttjandet
af större eller mindre piecer af silfver böra ingå
i beräkning vid frågan om det förslag till yppighetens
hämmande, som Utskottet Under den
17 sisth Juni till Riksens Ständer afgifvit; och
Utskottet tror sig derföre ej eller nu kunna gifva
anledning till förenämnde Författnings förnyande.
Stockholm den lo Juli 1815.
Eå Särskildta Utskottets vägnar
F. B. Schwerin. Sven Wijkman C.son.
Carl Sjöbohm. Frie Ericsson.
C. Klintberg.
<j.-e Bandet,
143. 144. Vord
-
113S
Den ii Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den !i Juli.
Högvörd» Prest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Srånder den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 10
.
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Bldderskapet och Adeln har under
förliden gårdag, i anledning af Herr Friherre
A. Gederströms väckta motion, behagat
äska Bevillnings^Utskottets särskildta yttrande öfver
ett af bernalte Herr Friherre afgifvet, den
II Maj till "Utskottet remitteradt, dictamen , innefattande
Förslag till ett förbättradt Bevillningssätt.
I anledning häraf får Bevillnings-Utskottet
»vördsamt gifva anvisning å dess redan i ämnet
meddeldta Betänkande, hvaruti är upptaget, att
af de flera förekomna Förslag till Bevillningen,
icke något varit af den beskaffenhet att det kunnat
fästa dess uppmärksamhet till antagande.
Utskottet anser sig likväl böra särskildt tillkännagifva
, att då Friherre Gederströms först aflemnade
dictamen till Utskottet inkom , hade det
ledan i nära två månader förehaft Bevillningsfrågan
under öfverläggning, och följakteligen då
äfven ansenligen avancerat med arbetet. Vid
herörde dictamen saknades dessutom den detaille
med bifogade tabeller, som uti det sedermera
den 14 Juni Utskottet tillhandakomne Bihang
innefattas, då Utskottets Bevillnings-Förslag var
till det hufvudsakliga färdigt, och ehuru Utskottet
ej kunnat undgå att erkänna Herr Friherre
Cederström» nitiska omtanka i ett ämne
af
Den 14 Julit
af så mariga delade olika interessen ttcH af så
mycken omfattiiirig för att i beskattningsväged
träffa det laita och billiga , har Utskottet likväl
funnit den framställa grunden, såsom alldeles
iiy, vara af sådan beskaffenhet, att den, vida
mer än hittills skedt ; bör komma till allmänt
kännedom, innan dess användbarhet kunnat och.
bort enskildt af Utskottet bedörritnas, och då Herr
Friherre Cederström, pag. 15 i dess tryckta Bihang,
sjelf benämner dess project såsom ett utkast,
har det följakteligen ej kunnat anses vara
något fullständigt Förslag, som bort gifvas företräde
framför det som Utskottet antagit, grun*
dadt på et» förut bepröfvad erfarenhet. Stockholm
den 8 Juli 1815.
Pä Höglofl. Riddersk. På Högvörd. Presta
och Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar Vägnar
Carl Stellan Mörner. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde*
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
Vägnar vägnar
Nils Limnelius. Joki Magn. Wessing;
Henr. Christ. Zaar.
Utdrag af Protocollet, hållet i Hoglaft,
Ridder skåpets och Adelns Plenum,
den 14 Juli 18 r 5.
5 D, I anledning af Allmänna Besvärs- ocht
Oeconomie - Utskottets , sedan den Ii Juli hvi»
lande*
3 140
Den 14 Juli.
Jamie,Utlåtande, af den 6 nästföregående) öfver
de hos Riddeiskapet och Adeln gjorda anmärkningar
vid Utskottets, den g sisth Maj, afgifna
Betänkande, angående yrkad ändring af tjenstehjons
flyttningstid, beslöt Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, att flyttningsiden borde utsättas
till den 15 October, samt for Stockholm,
der tvänne flyttningstider äro, tillika till den
15 April; hörandes jemväl uppsägningstidenen
half månad förlängas ; och ville Ridderskapet
och Adeln, inbjuda sina Respectiva Med-Ständer,
att i sitt sålunda fattade beslut instämmar
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
o
S- D. A. nyo föredrogos och biföllos följande
Stats - Utskottets den 6 Juli afgifna och den 11
pä bordet lagda Betänkanden:
3:0 I anledning af Hans Excellences, Öfver
Ståthållarens m. 111. Herr Grefve Mörners
underdåniga anhållan, att Stockholms Stads Cassa
måtte befrias från den Stadens Krono-UppbördsVerk
åtföljande ordinarie aflöning och denna
varda på Kronans Stat öfverford.
2:0 I afseende på en, uti Kongl. Majtts till
Stats-Utskottet aflåtna Nådiga Proposition, ana
gående Stats Verkets tillstånd och behof, till afskrifning
i Riks-Staten föreslagen summa af
5383 R:dr 3 sk. 5 r:st. Banco m. m. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Den 14 Juli.
1141
S. D. Remitterades till
Stats * Utskottet
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den ia
dennes, angående betalningen af de i anledning
utaf Högstsalig Hennes Maj:t Enke - Drottnin.*
gens arf uppkommande skulder. Ut supra.
Ex Protocollo
A G. Silverstolpe.
O
S. D. A terremitterades, i anledning af dervid
gjorda anmärkningar, Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskotters den 11 Juli på bordet
lagda Betänkande af den 6 nästföregående, i anledning
af väckt fråga om Båtsmans fördubblingens
återställande; och skulla Utskottet anmodas
alt med skyndsamt utlåtande öfver de gjorda
anmärkningarna till Riks-Stånden inkomma.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Upplästes å nyo Constitutions Utskottets
den 11 Juli på bordet lagda Memorial af föregående
dag, angående förändringar i följande
§. §. af Grund-Lagarna :
1:0 I 56 §. Regerings-Formen.
2:0 I 28 §• Regerings-Formen.
3:0 I 37 §. Regerings-Formen.
4:0 X 14 §. Riksdags-Ordningen.
5:0 I
ii4* ®en *4
5:0 i 38 § Riksdags-Ordningen , rövande
Omröstning inom Utskotten per capita.
6:0 I 38 §. Riksdags - Qrdnipgen , i fall
näst föregående förslag ej af Riksens Ständer
Saint Kongl. Maj t skulle antagas.
7 o I 38 §. Regerings Formen.
80 X 29 §. Riksdagsordningen; och blef
vo
de uti dessa Memorial upptagna förslag af
Ridderskapet och Adeln godkända , till den kraft
pcb verkan , som 56 §. Regerings » Formen innehåller.
Hvarjemte Ridderskapet och Adeln, j anledning
af gjord Stånds-anmärkning , återremitterade
Utskottets Memorial, angående en förändring
uti 4 §. Regerings-Formen. Ut supra.
Ex Protocollo
jl. G. Silverstolpe,
g. D. B iföl! Höglofl. Ridderskapet och Adeln
det Särskildta Utskottets den 13 Juli afgifna Memorial,
innehållande hemställan, det Riksens
Ständer, genom skrifvelse till Kongl. Majit, ville
hos Hans Majtt i underdånighet anhålla om
Kådig befallning till Stats Contoiret, att om utbetalningarna
så val af Utskottets Secreterares,
Canzlj- och Vaktbetjenings Biksdagsvedergallningar,
som af de medel, som i öfrigt erfordras till
bestridande af andra oundgängliga utgifter för
Utsk.Qttet$ räkning föranstalta- Ut supra.
Ex Protocollo
Ji. G. Silverstolpe,
Deri 14 Juli.
“45
S. D. Vid förnyad föredragning biföllos följande
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
den 6 Juli afgifna och den ii pä bordet
lagda Betänkanden:
i:o Angående väckt fråga om befrielse för
Skeppare och Forbönder, att vid Tullkamrarna
uttaga förpassningar å Landets egna varor, sorn
ifrån Uppstäderna till Stapel-Städerna försändas.
2:o I anledning af väckt fråga om en fri
tackjernshandel. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
I D. Det Särskildta Utskottets den 11 Juli
jå bordet lagda Memorial af föregående dag,
i anledning af väckt fråga om antingen upphäfvinde
eller förnyande af det förbud emot bruk
af öfverflödigt silfver, som genom Kongl. För-»
ordningen den 2 Augusti 1800 stadgas, blef nu
å nyo föredraget och af Höglofl. Kidderskapet
och Adeln bifallet. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Efter uppläsning af Kongl. Maj:ts denna
dag ankomna Nådiga Skrifvelse till Riksens
Ständer, af den 28 Juni, angående deras vid
1812 års Riksdag i underdånighet gjorda hemställan
om stiftande af en Lag , sorn förpligtade
ägare
si44
Den 14 Juli,
ägare af sådana Vatten-verk, hvilka genom upp»
damning hindia landets uppodling, att derföre
taga lösen , blef samma Kongl, Skrifvelse lagd
till Handlingama= XJt supra,
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe,
S. D. Sed an Riksens Stander, genom godkännande
af Lag - Utskottets den 14 Juni afgifna
Betänkande öfver Kongl, Majrts Nådiga Propa*
sition af den t g April , om Allmänna Arbets*
och Correctionshus m, m., dessas inrättande bi»
fallit, men om det af Kongl. Majit i samma.
Proposition såsom härtill nödiga befundna anslag»
någon anstalt ännu icke af Biksens Staldet-
blifvit fogad; beslöt Ridderskapet och Adeln
att Kongl. Majis berörde Proposition, så läl
som Lag Utskottets Memorial, till Stats Utskottet
i afseende på ett sådant anslag remittera, Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe,
S. D. B ifölls Constitutions » Utskottets sedan
den 11 Juli hvilande Memorial, af föregående
dag, i anledning af den till Utskottet remitterade
fragan om en förbättrad National-represen»
tation. Ut supra,
Ex Protocollo
A, G. Silverstolpe,
S. D,
Den 14 Juli.
1145
Utdrag af Frotoeollet, hållet hos Hågvörä.
Frest Ståndet den 14 Juli
1815.
s x>. b. när Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie Utskottens förnyade Utlåtande i frågan
om en allmän Handels och Näringsfrihet
nu å nyo foredrogs, fann Prest Ståndet icke skäl
att flänga sitt uti detta ämne den 28 nasti.
Juni fattade beslut, att denna fråga, i den form
densamma nu blifvit väckt och 'ill Rikets Ständer
inkommit, borde förfalla. Ut supra.
Ex Protocollo
J, U. Almqvist,
S. D. F öredrogos å nyo och biföllos nedanskrifna
ifrån Utskotten inkomna och på bordet
hvilande Betänkanden , nemligen:
ifrån Lag- Utskottet:
1:0 Angående tillägg vid g Cap. 6 §. Handels-Balken.
a;o Eörra Alternativet af Betänkandet om
skärpning i straffet för skogs-åverkan.
3:0 Ytterligare Betänkande angående forum
i mål som röra försummad väglagning och Krono
skjuts.
4:0 Förnyadt utlåtande om ändring i Concours
Författningarna.
Ifrån Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie- Utskotten
1:0 Om rättelser och tillägg i Kongl. Förordningen
om Stängsel-skyldigheten.
2t:o An
-
Den 14 Juli.
2:0 Angående Enskiften.
Ifrån Allmänna Besvärs- och Oeconomié-Utskottet •
1:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande oro tillåtelse för Allmogen
i Skåne att antingen leverera den Stockholms
Barnhus tillhöriga Tionde-spannemål uti
närmaste Krono-Magazin, eller ock att alltid få
leaa den efter Markegång.
2:0 Ofver anmärkningarna vid Betänkandet
®m allmänna^upphandlingar för Kronans räkning.
Ifrån Allmänna Besvärs- och Oeconomiesamt
Särskildta Utskotten.-  I;o Om inskränkning i Halländska och Bohus-Eänska
Allmogens Seglations-frihet.
2:0 Angående medel och utvägar till Hamp®
planteringens befrämjande. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
- S. D. Med anledning af Högloil. Bidderskapets
och Adelns nu upplästa Protocolls - Utdrag
af den ji i denna månad, beslöt PrestStåndet,
som redan uti Protocollet för den 5
dennes betygat sin underdåniga vördnad och
tacksamhet för de betydliga summor, hvilka Kgl.
Maj:t af inkomsterna från Ön S:t Barthelemy
under åren 1812, 1813 och 1814 användt till
Sveriges omedelbara nytta, instämma uti Höglofl.
Bidderskapets och Adelns förslag, att Biksens
Ständer genom en gemensam underdånig skrifvelse
må till Kongl. Majtt frambära gärden af
gin uppriktiga och vördnadsfulla tacksamhet derföre.
Ut supra. Ex Protocollo
J. U.
Den 14 Juli,
II17
O
S D. Återremitterades Särskildta Utskottets Betänkande
rörande den öfverklagnde forlägenheten
i allmänna rörelsen, och Xag-Utskottets Memorial
angående ansvar för åverkan a trädplanteringar.
U1 supra. ,
Ex Protocollo
J, U, Almqvist,
S. D. Ehuru Prest - Ståndet förmodar att Bevillnings
Utskottet, i anledning af en inom PrestStåndet
gjord och till Utskottet remitterad anmärkning
vid Projectet till Bevillning* Stadga,
lärer till Riksens Ständer inkomma med förslag
till sådana grunder, hvarefter K-ong!. Maj;t, till
förekommande af öfverflödiga utländska varors
införsel i Riket, må vid sig företeende omständigheter
hafva rätt att Tull-afgifterna i lämplig
jnån förhöja, fann Prest - Ståndet likväl, efter
Uppläsande af Högloft Ridderskapets och Adelns
Protocolls-Utdrag af den 7 dennes, för godt att
uti anmodan till Bevillnings-Ulskot.tet örn ett sådant
förslags afgifvande med Högloft. Ridderskåpet
och Adeln sig förena. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V, Almqvist, .
S D. Upplästes nio särskildta ifrån Constifutions-Utskottet
inkomna Memorial, innehållande
förslag till ändringar och tillägg uti Regeringsformens
4, 28, 37, 38 och 56 § §. samt Biksdags-Uidningens
14,, 29 och 38 §. §-, jemte föreslagen
-
H48
Den 14 Juli.
slagen ny Bedaction af sistnämnde §. ; och som.
Ståndet icke vid ofvanberörde förslag gjorde
anmärkningar, alltså skulle desamma , jemlikt
Begerings Formens 56 , uppskjutas till afgö
rande
vid nästa Biksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Instämde Brest • Ståndet uti Höglofl.
Bidderskapets och Adelns igenom Protocolls-Utdrag
af den 7 dennes meddeldta beslut, att ånmoda
Särskildta Utskottet att med frånskiljande
af hvad i dess Betänkande af den 17 Juni hörer
till öfversigten af orsakerna till allmänna
förlägenheten samt de åtgärder, som bero af
Biksens Ständers egna beslut , i en kort framställning
upptaga de Oeconomiska mål, som anses
böra i underdånighet till Kongl. Majus Nådiga
pröfning och åtgärd öfverlemnas. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U, A Imqvist.
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet1
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Biksens
Ständer, angående betalningen af de 1 anledning
af Högstsalig H. M. Enke - Drottningens arf
uppkommande skulder; gifven Stockholms Slott
den 14 Juli 1815* Ut supra.
Ex Protocollo
f J. U. Almqvist.
Den 14 Juli.
1149
S. B. teffer ytterligare föredragning lemnade
Prest Ståndet sitt bifall till nedannäinnde frän
Utskotten inkomna Betänkanden, nemi.:
från Stats- Utskottet
1:0 i anledning af gjord anhållan , att Stockholms
Stads-Cassa måtte befrias från den Stadens
Krono Uppbörds Verk åtföljande ordinarie aflöning
och denna varda på Kronans Stat uppförd;
3:0 om afskrifning i Eiks-Staten af 5,283
B:dr 3 sk. 5 rst., som af Stats-Verket blifvit
BikSgälds-Contoiret ersatte för de till ett lika belopp
utaf Bevillnings-Uppbörden i Stockholms
Stad skedda afdrag till aflöning åt Mantals- och
Uppbörds Commissarier;
från BevV.lnings-Utskottet
I anledning af Herr Friherre Cederströms
väckta motion, angående projectet till Eevillnings-Fc
rordning;
från Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskotten
I anledning af Riksdagsmännen Olof Olofssons
samt Joh. M. Wessings Memorial , orri
ändring och förklaring uti vissa delar, af Kongl.
Förordningen angående Stängsel-skyldigheten;
från Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
1:0 rörande en fri Tackjerns-handel;
2:0 om befrielse för Skeppare och Forbönder
att vid Tullkamrarna uttaga förpassningar å
landets egna varor, sorn från Uppstäderna till
Stapelstäderna försändas;
från Särskildta Utskottet
l:o angående förbud emot bruk af öfverflödigt
silfver;
2:0
115»
Den 14 Juli.
2:0 om utbetalande af den till Utskottets
Secreterare, Carizlie- och Vakt-betjening anslagna
aflöning. Ut supra.
Ex Protoeoliö
J. U. Almqvist»
Utdrag af Vill loft. Borgare-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm deli 14 Juls
1815*
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkande,
af den 6 Juli, hvilket deri 11 lades på bordet^
i anledning af väckt fråga otti Båtsmans-föidubblingens
.återställande, blef detsärnmä af Borgare-Ståndet
ogilladt; och Ståndet, som fann de
om Båtsmanshållet i Städerna uti Betänkandet
förekommande uppgifter, så vidt tillämpningen
deraf på Stockholms Stad angår, med rätta förhållandet
icke öfverensstämmande, enär denna
Stad, hvilken är den enda som fördubblingen in.
natura alltid utgjort, likväl under sista Kriget
icke dermed varit besvärad , beslöt derjemte, att,
lika med Hedervärda Bonde-Ståndet , göra gällande
sitt förbehåll vid i Biss års Riksdag ? att,
genom Beväringens utgörande, undgå skyldigheten
att Båtsmans fördubblingen uppsätta; hvarom
de öfriga Resp. Med-Stånden skulle vördsamt
och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
Den 14 Juli.
11S x
S. D. Efter uppläsning af Kongl. Majits denna
dag å Biks-Salen rneddeldta Nådiga Svar,
uppå Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående
de af dem antagna förslag till Grundlagarna,
fann Borgare Ståndet för godt, att, med
anledning af hvad Kongl. Maj:t om det 1 Regeringsformens
42 §. beslutade tilläggs motsägelse
mot 94 §. i Nåder anmärkt , till ConstitutionsUtskottet
öfverlemna beredande af ett sådant
förslag , hvarigenom dessa §. §. må till öfverensstämmelse
bringas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Lät Borgare Ståndet bero vid Allmänna,
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den 6 Juli
afgifna, den 11 på bordet laggda och nu åter
föredragna Betänkande, angående väckt fråga om
befrielse för Skeppare och Forbönder att vid
Tullkamrarna uttaga förpassningar å landets egna
varor, som ifrån Uppstäderna till Stapelstäderna
försändas, men beslöt, att åt sitt Enskildta
Besvärs-Utskott uppdraga en underdånig ansöknings
författande till Kongl. Majit från Ståndet
, med framställning af skälen till hvad med
motionen i detta ämne varit åsyftadt. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm„
s. jy.
1152
Den 14 Juli.
S. D. 1 anledning af derom, inom Borgare*
Ståndet, väckt motion, beslöt Ståndet, att till
Stats-Utskottet öfve: lemna , att för verkställighets
befordrande å Rikets Ständers Beslut, 1 anledning
af Kongl Majts Nådiga Proposition, om
inrättande af Allmänna Arbets och Correktions*
hus i Riket, nodiga medel anslå. TJt supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. T). Fiföllos Stats Utskottets den 6 Juli afgifna,
den 11 på bordet lagda och nu åter föredragna
Betänkanden, angående:
I:o sökt befrielse för Stockholms Stads Cas»
sa från den Stadens Krono-Uppbörds-Verk åtföljande
ordinarie aflöning och dennes öfverflyt*
tande på Kronons Stat; samt
2:0 en till afskrifning i Riks Staten föreslagen
summa , som blifvit Riksgälds-Contoiret ertatt
for afdrag å Bevillnings-Uppbörden i Stockholms
Stad. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Föredrogos å nyo Constitutiöns Utskot»
tets följande deri 10 Juli afgifna och sedan den
11 på bordet hvilanda Memorial, med förslag
till ändringar i Grundlagarna, nemi.:
1:0 i 4 §. Regeringsformen.
3:0 i 38 §.
3:s
Den 14 Juli•
1153
3?° * 37 §• *
4:0 i 38 §•,
5:0 i 56 §.,
6:0 i 14 §. Riksdags-Ordningen,
7:0 i 29 ,
8:° i 38 §•, och
9:0 i samma §., rörande omröstning inom
Constitutioris- Utskottet;
Hvilka alla förslag nu antogos att hvila pä
bordet till nästa Riksdag , för den behandling ,
i 6 §. Regeringsformen föreskrifver. Ut supra.
Ex Protocollo
Cerl Magn. Robsahm.
S. D. Lät Borgare-Ståndet bero vid hvad
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet,
Uti särskildta Memorial af den 6 i denna må«
nåd, hvilka den 11 lades på bordet, och nu å®
ter föredrogos, sig utlåtit:
1:0 i anledning af återremiss uti frågan om
Götha Canal-BoIags-förpligtande till ersättning,
när någon Rote-Soldat i och för dess arbete blif®
ver till Krigstjenst oduglig; och
2:0 i anledning af väckt fråga om en frå
Tackjerns-handel. Ut supra.
Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. På Högvördiga Prest-Ståndets, genom
Protocolls Utdrag under den Ii Juli, gjorda inytc
Bandet, Z45. 146, bjud®
U54
lien 14 Juli.
bjudning, instämde Borgare-Ståndet Uti det beslut,
att, med bibehållande af Rikets Acadeimers
hittills brukliga taxeringssätt, 5 Art. 4
§. 7 Mom. af 1812 års Bevillnings-förordning
må uti den nu blifvande införas, i stället för
4 Art. 4 §. 4 Mom. i det nu antagna nya Bevillnings-förslaget.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Sedan Hoglofl. Ridd. och Adeln, under
den 22 Juni, uti Borgare-Ståndets den 12
beslutade tillägg i underdåniga Skrifvelsen om
Comitéen till reglering ?f Statens Embeten och
Tjenster, instämt på det sätt, att, till Rikets
Ständers Ledamöter i denna Comité, borde förordnas
en Fullmägtig i Banken och en i Riksgälds
Contoiret för hvarje Riks-Stånd, så fann
Borgare-Ståndet för godt, att nu med Hoglofl,
Ridd. och Adeln häruti instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S, D. Då nu åter föredrogs Constitutions-Utskottets
den Ii Juli på bordet lagda Memorial
af föregående dag, rörande utarbetning af förslag
till en förbättrad Representation, biföll Ståndet
hvad Utskottet hemställt, om underdånig
skrifvelse .till Kongl. Maj:t, i afseende på härtill
-
Den 14 Juli.
ii55
till nötliga Statistiska upplysningar, och lät för
öfrigt vid samina Betänkande bero. , Ut supra»
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
3. B. Såsom en följd af den underdåniga erkänsla,
Borgare Ståndet redan, under den'7 innevarande
Juli , genom Protöcolls Utdrag yrtrat
för det sätt, hvarpå Kongl. Maj:t i Nåder låtit
använda de Bjrthelerriiska medlen, beslöt Borgafe-Ståndet
äfven för sin del, lika med Högt.
Ridd. och Adeln, att en sådan hos Rikets Ständer
säkerligen gemensam erkänsla borde uti underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t frambäras.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. B. Remitterades till
Stats-Utsbottet
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition af den 12 i
denna månad, angående betalningen af de, i
anledning af Högstsalig Hennes Majit Enke»
Brottningens ärf, uppkommande skulder. Ut
supra.
Ex Rrotocollo
Carl Magn. Robsahm,
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hedervärda
Bonde-Ståndet, vid Urtima
-
Den 14 Juli.
ma 'Riksdagen i Stockholm, den 14
Juli 1815.
S. D. I\ongl. Majits Nådiga Proposition till
Pikets Ständer af den 12 dennes, som, å Kongl.
Maj:ts höga Vägnar, Herr Hof-Cantzleren, Riddaren
och Commendeiiren af Kongl. Majits Orden
Friherre af Wetterstedt till Bonde.Ståndet
i dag aflemnat, angående betalningen af de, i anledning
utaf Högstsalig Hennes Maj:t EnkeDrottningens
arf, uppkommande skalder , öfverlemnades
till Högloft. Stats-Utsköttet, för att Utlåtande
deröfver afgifva. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Med bifall till Särskildta Utskottets
hemställan, angående underdånig Skrifvelse till
Kongl. Maj:t, i afseende på utbetalningen af det
arfvode och de tractamenten, som Riksens Ständer
beviljat för Utskottets Secreterare, Cancellieoch
Vakt-betjening , öfverlemnade Bonde-Ståndet
till Expeditions-Utskottet, att författa och
till Riksens Ständer ingifva förslag till förberör»
da underdåniga Skrifvelse. Ut supra.
Ex; Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid ytterligare föredragning af Särskild»
ta Ufskottet» deta 10 innevarande afgifna, pi
hoay
Den 14 Julli 115 7
1
bordet hvilande Memorial, angående väckt fråga
om upphäfvande eller förnyande af det genom
Kongl. Förordningen den 2 Augusti 1800 utfärdade
förbud emot bruk af öfverflödigt Silfver;
blef samma Memorial af Hedervärda BondeStåndet
bifallet. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Föredrogs Constitutions-Utskottets den
13 innevarande månad aflåtne Memorial och
Utlåtande, i anledning af den, enligt 53 och
I05 §. §. Regeringsformen och 29 §. Riksdagsordningen
skedda granskning , af de i Stats-Rådet,
sedan sista Riksdag, intill början af den
nu påstående, förde Protocoll.
Efter uppläsande af detta Memorial och
dervid fogadt Protocolls Utdrag; fann Hedervärda
Bonde Ståndet för godt, att bifalla så väl den
af Constitutions Utskottet tillstyrkta decharge för
Stats-Rådets Uedamöter och de Föredragande,
samt för Konungens Rådgifvare i Corn mandomål,
som ock hvad Utskottet i öfrigt föreslagit.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S D. I anledning af de hos Höglo fl. Ridd.
och Adeln samt Vällofl. Borgare-Ståndet gjorda
anmärkningar vid Allmänna Besvärs- och
Oeconomie*Utskottets Betänkande af den 1 sisth
Juni
115?
Den 14 Juli.
Juni öfver Väckta frågan, om Götha Canal Bolags-forpligtände,
att, då någon Rote Soldat i
och för arbetet vid Götha Canal blifver oduglig
till vidaré Krigstjenst, ersätta kostnaden till
annan karls anskaffande i stället, hade Utskottet,
under den 6 innevarande månad, meddelt
ytterligare Utlåtande, hvilket nu upplästes ; och
fann Hedervärda Ronde Ståndet, med åberopande
af sitt i ämnet redan fattade beslut, för godt
att dervid låta bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. U. Sedan de öfriga Respectiva^ Stånden redan
bifallit X.ag samt Allmänna Besvärs- och.
Oeconomie - Utskottens gemensamt afgifna Betänkande,
om rättighet till sandtägt och timmers
huggande till väglagning; lät Hedervärda Bonde»Ståndet
bero vid samma Utskotts, i anledning
af Ståndets återremiss i detta ämne, den
4 Juli meddeldta , sista Plenidag på bordet lagda
och nu åter föredragna, Utlåtande. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Wörlin.
S. D. Föredrogos åter och biföllos följande,
den 6 Juli meddeldta och sista Plenidag på borr
det lagda Betänkanden :
af Stats-Utsiottet,
i afseende på en, uti Kongl. Maj-.ts till Statsutskott
-
Den 14 Juli.
Utskottet aflat na Nådiga Proposition den I sistl.
jVIars, angåehde Stats-Verkets tillstånd och behof,
till afskrifning i Riks-Staten föreslagen
summa af 5,283 R:dr 3 sk. 5 r. Råneo, som af
Stats-Verket blifvit Riksgälds - Contoiret ersatt,
för de, till ett lika belopp, utaf BevillningsUppbörden
i Stockholms Stad skedda afdrag till
aflöning åt Mantals- och Uppbörds^Cornrnissarier;
af
alllmänna Besvärs- och Qeconomie- Utskottet:
1:0 angående väckt fråga om befrielse för
Skeppare och Forbönder , att vid Tullkarnrarne
uttaga förpassningar å landets egna varor, som
från Uppstäderna till Stapelstäderna försändas,
och
2:o i anledning af gjord motion, om en
fri Tackjerns-handel. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. CoHstitutions.Utskottets den 12 innevarande
afgifna Memorial och Betänkande, i anledning
af föreslagen jemkning i Tryckfrihets-lagen
sedan inrättningen af Jury i tryckfrihetsmål
blifvit fastställd, stynt alllmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottets Betänkande af samma dag ,
rörande väckt fråga om förändring uti sättet att
värdera jord och fastigheter å landet, efter den så
kallade Banco methoden, upplästes och af Bonde
Ståndet godkändes. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D.
li6o
Ben 14 JulL
S.D, Vid ytterligare föredragning af AlU
manna Besvärs* och Oeconomie-Utskottets Be*
tänkande af den 6 dennes, som sista Plenidag
Upplästes och lades på bordet , öfver den, hos
Höglofi. Ridd. och Adeln af Herr Öfversten A.
Berghman väckta motion om Båtsnians fördubblingens.
återställande; fann Hedervärda BondeStåndet,
att sedan Kongl. Maj:t och Riksens
Ständer genom 80 §. i Regeringsformen den 6
Juni 1809 beslutat, att Båtsmanshållet af Rote»
ying och Indelning skulle förblifva vid det
upprättade Indelnings verket och att ingen ny
eller tillökad Rotering ntan genom Konungs och
Ständers sammanstämmande beslut kan tillkomma,
samt genom Kongl., Majus Nådiga Kungörelse
rörande Forstärknings-manskapet, af den
23 April 1811 , uti 7 punkten vore förordnadt,
att sedan förstärknings-manskapet blifvit uppbådadt
och utgått, all Vargering och fördubbling
skulle försvinna, utom på de orter der den sorn
en stående Corps anses; så enär det måste vara
enahanda, ehvad fördubblingen, såsom en följd
af Conscriptionen eller såsom ett vilkor dervid,
blifvit upphäfven , och den förmindskning i
Sveriges försvar, som genom fördubblingens
upphäfvande tillkommit, är ganska obetydlig i
jemförelse med den tillökning, som Conscriptionen
gifvit ? så anser Bonde Ståndet den väckta
frågan vara af den beskaffenhet, att den enligt
2 Mom. 81 §. i Regeringsformen ej bordt af
Besvärs-Utskottet upptagas , och kommer förthy,
att utan profning^ alldeles förfalla} skolande de
öfriga
Dm 14 Juli.
1161
Sfrlga Respeetiva Stånden vördsamt och vänligen
inbjudas, att med Bonde Ståndet häri sig
förena. Ut supra.
| Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. B. Af de på Bordet sedan slita Plenidag
hvilande handlingar forediogos ni åter Lagoch
Oeconomie-Utskottens getuensanma utlåtande
af den 4 samt Allmänna Besväs- och Oe*
conomie Utskottets enskildta Utlåtane af den 6
Juli , i anledning af de hos Hederväda BondeStåndet
gjorda anmärkningar vid desa Utskotts
Betänkande, angående väckt fråga del om jemkning
uti Rentan af Såg- och Mj lqvrnar, dels
om utvidgad rättighet till husbehofs Mjölqvarnars
anläggande, med flera härmed gemenskap
ägande ämnen.
Efter öfverläggning härom och c de 3tne
öfriga Respectiva Stånden redan bifalt Utskottens
förenämnda Betänkanden, lät Hdervärda
Bonde-Ståndet äfven dervid bero, mecförbehåll
att genom allmänt underdånigt Besär vända
sig till Krngl. Majtt, för att anhålla 01 den rättelse
och jemkning, sorn af Bonde-Stådet varit
åsyftad. Ut supra.
Ex Protocllo
Olof Wern.
S, D. Vid föredragning af Stats-Utskotets den
6 Juli afgifna Betänkande , i anledning rf Hans
Excellences Öfver •Ståthållaren m. m. Grefve
1102
Den 14 Juli.
Carl Mörners till Kongl. Maj:t ingifna och Utskottet
öfver emnade underdåniga Skrifvelse den
10 sisth Mars, angående Stockholms Stads Cassas
befrielse från den Stadens Krono UppbördsVerk
åtföljaade ordinarie aflöning och dess öf.
verförande )å Kronans Stat, blef berörde Betänkande,
åtföjdt af dervid gjorda anmärkningar,
till "Utskott!t återreinitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. (onstitutions - Utskottets den 10 Juli
meddeldtaicli sista Plenidag upplästa Memorial,
angående
1:0 föreslagen ny redaction, hvilken skulle
införas 137 §• Begerings-Formen, i stället.för
sista Morentet, som borde utgå;
2:0 ‘Hägg i 38 §- Riksdågs-Ordningen, i
händelse Riksens Ständer ej antoge förslaget om
votering jer Capita inom Utskotten;
3:0 Förslag till förändring och ny Redaction
afiista meningen i 4 §.' Begerings - Formen
;
4:0Förslag till ett nytt Moment i 14 §.
Riksdag- Ordningen , hvilket efter 6 Momentet
borde iföras.
5:c Ny redaction af 38 §• Riksdagsordningen
6:<
Tillägg i 29 §. 1 Mom. Riksdags- Ordningen
3:0
-
Den 14 Juli.
1163
7:0 Förslag till Tillägg uti 28 §. RegeringsFormen;
8:0
Förändring uti Regerings - Formens
38 §■
9:0 Förändring af I Mpm. i 56 §. uti
sistnämnde Grundlag; och
10:0 Örn en förbättrad Representation; blefvo
ater föredragna, utan någon dervid gjord
anmärkning; och skulle dessa Förslag, enligt
81 §. Regerings-Formen, på bordet hvila intill
nästinfallande Riksdag; hvarom de öfriga Respectiva
Stånden vördsamt och vänligen underrättas.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. F öredrogos och biföllos 3!ne från Höglofl.
Ridderskapet och Adeln ankomna Protocolls*
Utdrag för den 11 i denna månad, 1:0 angående
en underdånig Tacksägelse-adress till Kongl.
Maj t för Dess visa användande af Ön St. Barthelemy^
inkomster; 2:0 angående tillägg vid
Stats Utskottets Betänkande af den 30 Juni, om
anslag af medel till förlag vid tryckning af
Historiska Samlingar, och 3:0 angående tryckning
af Herr Friherre Anders Cederströms till
Bevillnings - Utskottet under denna Riksdag afgifna
Bevillnings - Förslag med dertill hörande
värderings-method och öfriga härmed gemenskap
ägande Handlingar. Ut supra.
Ex ProtocollQ
Olof Werlin.
si64 Dm 14 Juli.
'\
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 14 Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Uti Nådig Proposition af den 8 sistlidne
Mars, har Eders Kongl. Maj:t för Riksens Ständer
framlaggt en tafla af den svåra belägenhet,
hvaruti Stora Allmänna Barnhuset råkat genom
flera olyckliga omständigheter, i synnerhet genom
Stor-Furstendömet Finlands afträdande till
Ryssland, hvarigenom Barnhus - Inrättningen ,
som allt ifrån sin början år 1637 fått af detta,
liksom af flera andra Sveriges landskap, uppbära
fyrationdedelen af Kronans behållna Tiondespannmål,
blifvit en sådan, till omkring 300
tunnor spannmål om året uppgående, inkomst
beröfvad.
Riksens Ständer, som varit betänkta på medel,
att denna förlust ersätta, hafva ansett detta
ändamål kunna vinnas derigenom, att utaf den
i nu gällande Bevillnings-Förordningen af den
18 Augusti 1812 4 Art. 5 §. 1 Mom. fastställda
Stämpel afgift 4 sk. å hvarje par Spel*
kort, som tillverkas , hälften af den afgift som
sålunda bör i Stockholm erläggas, blefve anslagen
Barnhuset, med rättighet för Directionen,
att sjelf uppbära och controllera hela denna afgift,
deraf den andra hälften borde af Directionen
till Riksgälds-Contoiret levereras; äfvensom
på lika sätt, till understöd för Barnhusen, eller
der sådana ej finnas, Fattigförsörjningen i de
öfriga Städer och orter i Riket hvarest Spelkort
tillverkas, hälften af den afgift, Sorn derföre bör
erläggas , kunde upplåtas, och uppbörden och
control
-
Deri 14 Juli.
1165
controllen derå af vederbörande besörjas samt den
andra hälften af de inflytande' medlen till Riks»
gälds-Contoiret insändas.
Dä Riksens Ständer nu få för Eders KongL
Maj:t i underdånighet tillkännagifva, hvad de
till uppfyllande af Eders Kongl. Maj:ts välgörande
afsigt sålunda beslutit, sker det med den
underdåniga anhållan, att Barnhus • Directionen
i Stockholm och Styrelserna af dylika, eller Fattigförsörjnings
Inrättningarna uti de öfriga Sfäder
eller orterj, der Kort tillverkas, måtte derom
förständigas , samt åläggas, att uppgifva förslag
till det sätt, att denna afgift uppbära och controllera
, som särskildt af dem hvardera kan anses
lämpligt och säkrast, hvarefter Eders Kongl.
Maj:t i Nåder lärer -täckas göra den> förändring,
som, i följd deraf, kan pröfvas nödig att vidtagas,
uti Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse
af den 30 December 1812, om uppbörden och
controllen af ifrågavarande afgift. Hvilket allt
Riksens Ständer härmed få till Eders Kongl.
Maj;t i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernadigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste , tropligtigste tjenare
och undersåter
På
il66
Den 14 Juli.
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Pandtrnarsk.
På Prest Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst kos Samteliga Riks-Ständen dea 14 Juli."
Stormägtigste Allérriådigste Korning!
Hos Riksens Ständer har blifvit föreslaget,
att i anseende till den skada af vatten uppdämning
ofvanliggande Jordägare deraf lida, att innehafvare
af Vatten-verk dels förändra de
gamla verken dels utan tillstånd uppföra nya,
Konungens Befallningshafvande förklaras äga rätt,
att då klagan häröfver fores, samt behörigt tillstånd
till berörde förändring eller nybyggnad
icke kan visas, genast lemna handräckning till
det gamla verkets återsättande i dess förra skick ,
eller det nyas utrifvande enär af klaganden,
borgen ställes för den ersättning Vatten-verksägaren
kan tillkomma, i händelse ändring i Konungens
Befallningshafvandes beslut sedermera
vinnes ; och har i sammanhang härmed blifvit
yrkadt, att en viss tid, dä rätiighet för Vatten»
verks-ägare tili dämningar höstetiden uppstår,
anätte varda utstakad.
Detta
Den 14 lulu
1167
Detta hafva Riksens Stander under öfvervägande
tagit; och som hvarje företag af en
Vattenverks-ägare, att utan behörigt tillstånd antingen
uppföra nya sådana Verk}, eller verkställa
förändringar af de gamla Verken utöfver
dessas förra beskaffenhet och tillåtelse, innefattar
en lagstridighet, hvaruti rättelse snart
bör vinnas; så hafva Riksens Ständer funnit ett
sådant stadgande böra vidtagas, att, i dessa fall,
Eders Kongl. Majtts ^Befallningshafvande bör
åligga, sedan Vattenverks-ägaren i laga ordning
blifvit hörd, meddela det förordnande angående
Vattenverksförändring, eller utrifvande, sofia med
Eag och Författningar är] öfverensstämmande.
Riksens Ständer hafva härjemte ansett det
allmänna stadgande skäligt, att dämning vid
Vattenverk höstetiden hädanefter ej må förrätt
den 1 November hvarje år verkställas, hvilken
tid Riksens Ständer ansett så mycket mer lämplig,
som då merändels tillfälle att nyttja bete
och att anstälta odlingar för Jordbrukaren upphört
; hvilket allt Riksens Ständer härmed få
Eders Kongl. Majus ^Nådiga pröfning och stadfästelse
i underdånighet underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På
1x68
Den 14 Juli.
På Ridd. oell Adeln»
vägnar
Carl Mörner ,
h. t. Landtmarsk.
På Borgare-Ståndets
vägna*-  H. Schwan,
h, t. Talman.
På Prest-Ståndet9
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndet»
vägnar
Lars Olssont
n. v. Talman*
Vppläst hos Samtelig! Riks-Stlnden den >4 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
J anledning af hos Riksens Ständer gjord
motion om förfallna Skuldebrefs uppvisande, då
lagsökning derföre hos Eders Kongl. Maj:ts Be»
fallningshafvande anställes, få Riksens Ständer
härmed i underdånighet hos Eders Kgl. Majit
anmäla deras häröfver fattade beslut.
Riksens Ständer hafva, vid öfverläggningerv
härom, funnit, att anledningen till den af en del
af Eders Kongl. Majtts Befallningshafvande vidtagna
åtgärd, att, vid anställande lagsökningar,
fordra uppvisande af de Original - Skuldebref,
hvarföre hetalniig sokes, blifvit dels hämtad af
4 Cap. 2 § Utsökning» Balken och dels af den
år 1812 utfärdade Chartte Sigillatas Förordning ,
hvarförutan det icke undfallit Riksens Ständers
uppmäiksamhet, att det presentatum, som vid
skeende lagsökning å Skuldebrefvet tecknas, kan
vid flera inträffande omständigheter medföra nytta
och upplysning ; toen då, i synnerhet för fordring»-
-
Den 14 Juli.
dringsägare, som äro aflägse från EandshöfdingeResidenset
boende, svårighet och äfventyr möjligen
kujjde uppstå, att, jemte lagsökningshandlingarfla,
tillika till Eders Kongl Majus Befallningshafvande
insända de Original-Skuldsedlar,
hvarpå fordringen sig grundar, samt härtill kommer,
att 14 Caji. 4 §. .Rättegångs Balken medgifver,
att de afskrifter af handlingar, som vid
Domstol företes, må af trovärdiga män vara
styrkte , att de med sjelfva hufvudskrifterna i
allt äro lika; så hafva Riksens Ständer, på def
Eders Kongl. Majus och Kronans rätt ej må, i
afseende på Chartse-Sigillatas-afgiften, förmindskas,
besluiit i underdånighet föreslå den författning,
att de fordrings-ägare, hvilka sjelfva till Eders
Kongl. Majus Befallningshafvande inlemna sina
1'agsökningshandlingar, må äga, att, vid deras
ansökan , foga en af trovärdiga män besannad
afskrift af de Skuldebref och handlingar , hvarå
den fordran, sorn utsökes, sig grundar; tirén att
i sådant fall fordrings-ägarne, i händelse dé éj
kunna genom Domstols eller Domares betyg styrka
det Skuldebrefvet eller handlingen redan är
med behörig Charta-Sigillata försedd, skola varå
pligtige, att vid afskrifterna foga Charta Sigillata
till det belopp, som svarar så väl emot det
hvarmed ©riginaferna böra vara försedde, sorn
det, hvarå afskriften antingen bort vara skrifven
eller dermed belagd; hvilket allt Riksens Ständer
till Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning I
Underdånighet öfverlemna^
Riksens Ständer framhärda med djup undérsåtlig
vördnad, trohet och nit
5,-te Bandet. 147. 148. Storrnäg
-
H7°
Den 14 Juli.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
un dei da nigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
“På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
Pä Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan.
h. t. Talman.
Pä Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 14 Juli.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer vackt
motion om sättet, att controllera de till Riksgälds-Contoiret
från Länen inkommande Summariska
Redogörelser för allmänna Bevillningen
och öfriga Riksgälds-Contoirets Ponder, få Riksens
Ständer härmed i underdånighet anmäla
deras häröfver fattade beslut.
Riksens Ständer hafva, vid öfverläggningen
härom, ansett tillfyllestgörande, att uti Räkningar
och Landsböckerna Bevillningen och öfriga
Riksgälds-Contoiret tillslagna Ponder icke sam*
manblandas med Kongl. Stats-Contoirets och andra
Verks medel; men atr hädanefter, såsom
hittills, gemensamma tJppbörds- och Afkort
nings
-
Dera 14 Juli.
nings-Längder foras öfver Slats- och RiksgäldsContoiréts
medel och Landsböckerna till veiification
biläggas; alltså och i följe häraf hafvä
Riksens Ständer beslutit, att öfver RiksgäldsCöntöirets
medel för år 1816 och följande åreri
visas särskild redo, så val af Uppbördsmännen
soni uti Landsböckerna, samt ätt, sedan Summariska'
Redogörelserna öfver Riksgälds-Contoiréts
Fonder till Contoiret inkommit och der blifvit
pröfvadé i älla de delar* sorn derstädes kunni
contrölleras, bestyrkte afskrifter af de Summariska
Räkningarna tagas uti Riksgälds-Coniöiretj
för att sedan Eders Kongl. Majus Och Rikets
Ka rnrnär-Ratt tillställas* soth, när Landsböckernä
dit inkom fn i t j låter, genom vederbörande Revisions-Cöntoir,
med dem jemföra ifrågavarande
Summariska Räkningar; då Revisions Contoiret*
så snart sådant blifvit verkstäidt, teCknar betyg å
de uti Riksgälds - Contoiret förvarade Original
Summariska Räkningar, huruvida eller i hvad
måtto öfverensstämmelse eller olikhet förekommit;
och få Riksens Ständer tillika i underdånighet
hos Eders Kongl. Majit anhålläj det täcktes
Eders Kongl. Majit till Eders Kongl. Majits
och Rikets Kammar - Collegium samt Kammar*
Rätt låta utfärda Nådig befallning, att vederbörande
härom till efterrättelse och iakttagande
förständiga.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad* trohet och nit
\
Stormägtigsté Allernådigste KonUng!
Eders Kongl. Majit#
undera
H7?
Den 14 Juli.
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarsk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom ,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman»
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 14 Juli»
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Till Riksens Ständer har framställning blifvit
gjord, rörande billigheten af en tillåtelse
för hvarje Svensk Medborgare, att på hvad ort
som heldst inom Riket söka arbete; och som
hvarken genom Lego-Stadgan , eller någon annan
allmän Förordning , det är invånarne uti fattigare
och mindre frugtbara orter förbudet , att,
genom arbete uti förmögnare och af naturen
mera gynnade Provinser, söka sitt uppehälle,
och denna utväg till förtjenst af en stor mä'ngd
arbetsfolk från Stora Kopparbergs och andra orter
af Riket alla år under sommartiden begagnas,
samt medför icke allenast en betydlig oecononrisk
nytta för Landthushållare, som af dessa
utvandrade arbetares biträde äro i hehof, utan
ock verkar, att många ganska ofruktbara trakter
af
Den 14 Juli.
1173
af Riket likväl icke blifva öde, utan kunna hysa
ett talrikt antal inbyggare; så hafva Riksens
Ständer ansett det böra lemnäs fritt för hvar
och en , som å landet äger lagligt forsvar, att,
under vissa tider, utvandra till annan landsort,
för att derstädes förrätta arbete, dock-*att lagstadt
tjenstehjon bör hafva dertill efhålfit sin
husbondes tillåtelse; anseende. Riksens Ständer
härvid göra tillfyllest, att arbetaren är försedd
med Pastors i Församlingen , der han bor, skriftliga
betyg deröfver, att han äger god frägd samt
att, då han är tjenstehjon , han fått sin husbondes
tillåtelse, -att på Ejagon viss tid vistas från
hemorten ; hvilka betyg böra efter visst forarn -  lair inrättas, och deruti omnämnas, att de i nyssnämnde
ändamål gälla.
Till följe af denna Riksens Ständers yttrade
mening, få Riksens Ständer i underdånighet anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Majit, efter särskilta
landsorters olika behof och omständigheter,
genom en utfärdande Författning i .Nåder
föreskrifva hvad 1 detta afseende bör iakttagas,
på det Allmogen må undvika den kostnad och
det hinder, som anskaffande af ordentliga pass
skulle medföra.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På
*174
Den 14 Juli.
Pä Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner ,
h t. Xandtmqrsk,
Pä Prest Ståndets
vägnar
J. A. ljndblom,
n. v, Talman.
På Borgare-Ståndets
.. '‘vägnar
Yr. Schwan,
B- t. Talman,
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Upplåst hos Samtliga Riks-Ståndea den t4 Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Med anledning af den utaf Eders Kongl,
Maj:t,genom Nådig Remiss af den 22 sistlidne
Februari , till Riksens Sländers Stats-Utskott öfverlemnade
underdåniga skrifvelse från Kongl.
Sundhets Collegiurn, med anhållan, att dess Stat
måtte tillökas med 2:ne nya Eoner , nemligen
It Historia Naturalis et Botanices Professorn
444 R:dr 21 sk. 4 r. oedi för Historias Naturalis
et Botanices Demonstratorn 133 R:dr 16 sk.,
samt alt det arfvode af 200 Rtdr årligen , som
jiu bestås den Kongl. Cqllegii Eedamot, hvilken,
förestår Fält-Eäkare-C«ntoiret, jemte arfvode! för
en Kammarskrifvare 100 Rtdr samt hushyran
för Contoiret , hvilka utgifter hittills blifvit best
ridde af Krigs-Fonden, måtte flyttas på annan
Ordinarie Stat , och andtligen, att ett särskildt
arfvode måtte anslås och uppföras å Kgl, Collega
Stat för den af dess Xedamöter, hvilken reviderar
Medicainentg Räkningarna och Apothekare
-
Tåxan;
Den 14 Juli.
1175
Taxan; fä Riksens Ständer, som funnit något
särskildt anslag härtill icke erforderligt, enär den
Summa af 10,000 R:dr , hvilken Riksens Ständer
beviljat , af odisponerade Besparingar, till
understöd för Rikets Medicinal-Verk, och hvilken
skulle pä Kongl. Sundhets-Collegii Stat såsom
ett ständigt anslag uppföras, lemnar en
odisponerad tillgång af 8,200 R:dr, nu allenast
i underdånighet hemställa , att Eders Kongl.
Majit i Nåder täcktes uppå berörde tillgång låta
anvisa hvad Eders Kongl. Majit kan finna böra
härtill beviljas. Hvilket allt Riksens Ständer
härmed få hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda nied djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtmarsk.
På Prest-Ståndetj
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
vppliit
ii 76 jDen 14 Juli.
Ujjplä5t hos Samtliga Riks-Ständon den 24 Julö
Kongl. Majitx Nådiga Proposition till
Rikets Ständer, angående betalningen
af de i anledning utaf Högstsalig
Hermes Majit Enke - Drottningens
Arf uppkommande skulder;
gifven Stockkolms Slott den i?
Juli 1-815.
Kongl. Majit har i Nåder inhämtat att Kilcets
Ständers Stats-XJtskott , vid uppgörandet af
det förslag, hvarefter de fordringar skulle liqvideras,
sorn för Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningens
Arfvingar uppkommo , val erkänt
giltigheten af de förbindelser,! följe hvaraf Riket
vöre skyldigt att ersätta både den hemgift
af Xoo,ooo Riksdaler i Hamburger Banco, som
Högstsalig Hennes Majit medfört,och äfven det
vederlag af en lika summa i Svenskt Banco,
som blifvit Henne , i följe af Dess GiftermålsContract
, försäkrat; men att Stats - Utskottet ,
som beräknat båda dessa Summor uti Svenskt
Banco, utan afseende på coursens förändringar,
och som ansett capi,talet icke böra lyftas, har
derjemte till gäldande af belöpande interessen
föreslagit, att beloppet deraf , sådant det blifvit
bestämdt till 12,000 R:dr i Svenska Banco-Sedlar
, skulle ingå uti den f. d. Kongl. Famillen
förut beviljade underhålls-summa , och att sale»
des intet nytt anslag för detta ändamål behofdes.
Kongl. Maj:t vill göra all rättvisa åt Stats
Utskot»
-
'Dm 14 Juli.
1177
Ut skol tets afsigter .och den omtanka att bespara
Nationens tillgångar, sorn derigenom blifvit ådagalagd.
Men Kongl. Majt kan likväl icke
undgå erinra, om hvad Rikets ställning och värdighet
samt rättvisans föreskrifter i detta fall
oumgängligen fordra. Kongl. Maj:t anser Sig
böra påminna, att för en obetydlig vinning
anledning till obehagliga tvister Icke böra gifvas
och Kongl. Majit anser Rikets värdighet
ännu högtidligare kräfva, att den fullkomligaste
rättvisa i detta, fall utöfvas. Kongl Majit tror
icke att denna iakttages, om den hemgift Högstsalig
Hennes Majit Enke Drottningen medfört >
icke blir Dess Arfvingar återställd i samma
myntsort som den blifvit emottagen , och om
icke utbetalningen af den härföre, äfvensom för
vederlaget i förhållande till Capitalet, belöpande
lagliga renta blir oberoende af de anslag , hvilka
förut blifvit f. d. Kongl. Famillen beviljade.
Kongl. Maj: t önskar i detta afseende , att Rikets
Ständer, då de taga detta ämne å nyo under
öfvervägande, dervid noga erinra sig, att utöfningen
af den fullkomligaste rättvisa ar också
,det sorn medför de varaktigaste fördelar.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen,
Datum ut supra.
CAR L.
A. G. Mörner
Utdrag
Den 14 Juli,
Utdrag af Protocollet öfver Handelsoch
Finance - Arender , ballet inför
Hans Majit Konungen i StatsRådet
h Stockholms Slott den 12 Juli
1315 ; hvarvid Flans Kongl.Högh.
Kron- Prinsen var tillstädes.
Närvarande :
Deras Excellencer: Justitia; Stats - Ministern
Grefve Gyllenborg, samt
Stats - Rådet Herr Grefve
Rosenblad , och
Herr Friherre Flemming.
Hof-Cantzleren Herr Friherre af Wetterstedt,
Stats-Secreteraren Grefve Mörner.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet
till justering det af honom, på Nådig befallning,
författade förslag till ”Kongl: Maj:ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer, angående
betalningen af de i anledning utaf Högstsalig
Hennes Majit Enke-Drottningens Alf uppkommande
skulder”.
Hvilket underdåniga förslag, sådant det
Protocollet bilaggt finnes, Kongl.. Majit, uppå
Stats - Rådets närvarande Eedaroöters enhälliga
tillstyrkan, i Nåder gillade, med befallning, att
Dess Nådiga Proposition skulle, i enlighet dermed,
i vanlig ordning expedieras.
Ex Protocollo
Frans J. Lorich.
Deri 14 Julu 1179
Uppläst hos Samtliga Rilts Stånden den 14 Juli.
Kongl Maj-.ts Nådiga Skrifvelse till
Riksens Stander, angående deras
vid i 812 urs Riksdag i underdånighet
gjorda hemstållan ovi stiftande
af en Lag, sorn förp ligt ad c
ågare af sådana Vattenverk, hvilka
genom uppdämning hindra Landets
uppodling, att derföre taga lösen.
Sedan vid 18I2 års Biksdag fråga blifvit
hos Biksens Ständer väckt om behofvet af en
Författning , som bestämde de omständigheter
och grunder, enligt hvilka ägare af sådana Vattenverk,
som genom uppdämning sätta odlingsbara
landsträckor under' vatten och såmedelst
hindra landets uppodling, blefvo förbundne , att
taga en skälig lösen för dessa Vattenverk och
anläggningar; hafva Biksens Ständer, sedan de
infordrat sitt Lag-Utskotts Betänkande, i underdånig
skrifvelse af den ra Augusti 1812, med
förklarande af deras öfvertygelse om den väsendtliga
nytta, sorn skulle .Landet genomen
lämplig föreskrift härom tillskyndas, saint öfverlemnande
af Utskottöts förslag, i underdånighet
anhåljit, att Kongl- Maj:t täcktes låta detta ämne
undergå den breredning och granskning, att
en Författning derom på säkra grunder kunde
Vid nästa Biksdag beslutas.
Kongl, Maju har val redan, i anledning häraf,
infordrat Kammar-Collegii utlåtande, samt från
arbetande Ledamöterna i Lag - Coinmittéen ett
förslag
Il8o
Den 14 Juli.
förslag till Lag i ämnet och deröfver hört Hög*
sta Domstolen. Men sorn Kongl. Majit, vid
öfvervägande af hvad som blifvit yttrat och föreslaget,
funnit vigten af de frågor, härvid uppstå
, hvilka röra ej mindre helgden af ägande
Tätten, än beredandet af allmän stor nytta för
Staten , fordra både säkra upplysningar örn alla
särskildta förhållanden och en noggrann pröfning,
hvarföre Kongl. Majit anser nödigt, att än vi»
dare häröfver höra Bergs - Kollegium och samtliga
Dess Befallningshafvande , samt låta det
upprättade förslaget till Trycket befordras , för
att undergå en allmän granskning , allt till fullkomnande
af den beredning, som bör föregå,
innan én Lag i detta grannlaga ämne fastställes,
roen hvilket icke hunnit verkställas, då innevarande
års Riksdag inträffat vida tidigare , än
Riksens Ständer vid den sist förflutna påräknat;
alltså och då den återstående tiden fördetta
Riksmöte äfven är otillräcklig, för att med behörig
noggrannhet öfverväga och besluta i detta
ämne, har Kongl. Majit varit föranlåten uppskjuta
den slutliga handläggningen härvid till
nästa Riksdag och emedlertid infordra de upplysningar
och vidtaga de åtgärder, Kongl. Majit
i ofvannämnda måtto funnit nödiga. Hvilket
Kongl. Majit velat Riksens Ständer i Nåder tillkännagifva.
Kongl. Majit förhlifver Riksens Ständer med
all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Stockholms Slott den 28 Juni 1815.
CARL.
i J. G. Turdfjaell.
Den 14 Juli.
1181
Uppläst hos Samtliga Riks.Stånden d. 14 Juli.
Vördsamt Memorial!
Enligt ankomna Protocolls-Utdrag af den
i a och 15 sistl. Juni, hafva Riksens Högloft.
Ständer behagat bifalla hvad Särskildta Utskottet
uäider den lo i samma månad'föreslagit, angående
bestämmandet af det arfvode och de tractamenten
, som komma att utgå för Utskottets Secreterare,
Cancellie- och Vakt betjening samt
för dem beräknas ifrån hvarderäs antagnirrgs-dag
till och med åttonde dagen efter Riksdagens
slut; och som utbetalningen så val häraf som
af de medel , hvilka i öfrigt erfordras till bestridande
af andra oundgängliga utgifter för Utskottets
räkning, lära på lika sätt, som andra
Riksdags-kostnader, böra af Kongl. Maj:ts och
Rikets Stats-Gontoir besörjas; så får Utskottet
härigenom vördsamt hemställa , att i fall sådant
ej redan skett, Riksens Ständer ville i underdånighet
hos Kongl. Maj:t anhålla om Nådig befallning
till Kongl. Stats-Contoiret , att om dessa
utbetalningar för Utskottets behof föranstalta.
Stockholm den 13 Juli T 815-
På Särskildta Utskottets vägnar
F. B. Schwerin• Sven Wykman C.son,
Carl Sjöbohm- Éric Ericsson.
C. Klintberg.
Riksens
1182
Den 14 Juli.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stnnden den 14 Juli,
Rik sens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fr lig a, om medel till Svenska Klädes-Fabrikernas
tipp hjelp ande ^
Uti ett till Höglofl. Ridd, och Adeln in*
gifvet oell till Riksens HögloA. Ständers Lag*
samt Oeconomie-Utskott rernitteradt Memorial,
har Herr Corrimerce-Rådet Paul Printesköld ,
jemte framsta!.1 Ung om angelägenheten af sådana
anstalters vidtagande, hvarigenom Svenska Klädes-Fabrikerna
kunde med tiden hafva‘att påräkna
deras ullbehof af inrikes produetion, oell
ined det samma flera hundrade tusende R;dr,
som för utländsk ull årligen skola Utgå $ kunna
komma Svenska jordbrukaren till godo, föreslagit,
att för berörde ändamåls vinnande 12 procents
premier måtte bestås fött all den till så
kallade Stettiner samt 15 och 1600 Klädes tillverkningen
användbara Svensjca grof-ull, sorn på
allmänna Ullmagaziner inlevereras, äfvensom
att, utan hinder af lagens förbud emot Landtliandeln,
en hvar måtte vara tillåtet att på landet
uppköpa Svensk ull och , försedd med Presterskapets
bevis ) att ullen blifvit på landet upphandlad,
för nyssnämnde grofva ullsorter erhålla
de stadgade premierna; tilläggandes Herr
Commerce-Rådet för öfrigt, att i händelse någon
betänklighet skulle uppstå i afseende på till
-
gången
Den 14 Juli.
gången till de föreslagna premierna, det borda
tagas i beräkning, icke allenast att någon tid
torde åtgå innan Ul 1-productionen kunde uppnå
den höjd, att Premie utgiften blefve betydlig,
utan ock att i allt fall, om ändamålet vunnes,
besagde utgift blefve väl lönande samt torde
kunna blifva ersatt genom motsvarande Tullafgift
på inkommande utländsk Ull.
Sedan Lag- och Oeconomie-TJtskotten uti
deras redan afgifna gemensamma Betänkande i
frågan om en fri Victualie-handel, äfven upptagit
och på anförda skäl tillstyrkt bifall till
hvad Herr Commerce-Rådet Printzsköld föreslagit,
angående en fri inrikes Ullhandel, får Oeconomie-Utskottet,
i afseende på hvad Herr Commerce-Rådets
ofvannämnde Memorial i öfrigt
innehåller, afgifva följande enskildta yttrande.
Utskottet har funnit, att till de inhemska
Klädes-Fabrikernas upphjelpande aldraförst fordras,
att tillgång gifves på Rudimaterie!'både till
påräknadt behof och till billigt pris; och då Rikets
allmänna vinst i dubbelt afseende vunnes,
om dessa Rudimaterie! kunde produceras och
förädlas inom Landet, lärer deraf, efter Utskottets
tanka, ostridigt följa, att innan något förbud
emot införsel af utländsk Ull eller Kläden
utfärdas, anstalter böra vidtagas, att till erforderlig
mängd öka inhemska Fårafveln och Ull-tillgången.
Utskottet anser sig derföre böra tillstyrka,
att först och främst uppmuntringar och
premier, som enligt förra Författningar, ända
till år 1794, ägt rum, matte anslås, till förökande
af Ullproductionen och Fårafveln, i syn.
nerhet.
1184
Den 14 Juli.
nerhet af den Isländska racen , såsom med vårt
climat bäst passande , samt att dernäst , och så
snart erfarenheten visat, att tillräcklig tillgång
gifves på inhemsk Ull till våra Klädes-Fabrikers
drifvande , en hög tull lägges så väl på utländsk
Ull sorn på utländska Kläden , särdeles
de af gröfre sorten, hvilka genom de föreslagna
premierna böra kunna bringas derhän, att de
hålla pris med de utländska af samma godhet
och beskaffenhet. Dock varder detta till Riksens
Höglofl. Ständers närmare ompröfvande
Vördsamligen öfverlemnadt. Stockholm,’ den 12-  Juli 1813.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Uedamöter3 dets Uedamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgrén.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Uedamöters Ståndets Uedamöters’
vägnar vägnar
And. Bredin, Hils Mänsson.
M. M. Rosbeck»
Uppläst hos' Samtellga Riks-SfändéW" dea 14 Juli.
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Ut_
skotts Betänkande, i anledning af
Kongl. Majus Nådiga remiss om
ersättning för I&I2 års Mantals*
skrif
Den 14 Juli, 1185
skrif ting s-provision i Norrbottens
Lån.
Till Slafs-Ufskottels åtgärd har Kongl. Majit
i Nåder täckts, genom närlagde remiss af den
28 sisth Juni, öfverlemna Landshöfdinge Embetets
i Norrbottens Län underdåniga Skrifvelse
af den i samma månad, med anhållan, att
ehuru den, i Kongl. Kungörelsen af den g December
1812, utstakade prasscriptions-tid för
dem sorn hos Sfats-Verket äga fordran, blifvit
försummad till utbekommande af 1812 ärS Mantals
Skrifvare provision i berörde Län, utgörande
58 R dr ig sk. 4 r:st , detta belopp likväl
måtte varda vederbörande godtgjordt, enär i anseende
till deras ringa Löne-vilkor förlusten der*
af för dera skulle 'blifva kännbar.
I frågavarande Mantals Skrifvare-provision
hade val i följd af högstberörda Nådiga Kungörelse
bordt requireras inom Juni månads utgång
år 1813 , men då åberopade Kongl Kungörelse
af den 9 December 1812, troligen ej
förr, än in på året 1813 hunnit blifva utfärdad
och känd af Mantals skrifvare uti det aflägsna
Norrbottens Län, hvarigenom försummelse
af tiden till denna provisions reqvirerande så
mycket lättare kunnat inträffa, sorn en sådan
prsescriptions-tid förut icke var stadgad; så har
med anledning häraf och i likstämmighet med
hvad uti flera dylika frågor vid denna Biksdag
blifvit tillstyrkt och bifallet, Stats Utskottet ansett
sig böta vördsainligen föreslå, att ofvanbe§.
-e Bundet. 149. 150. rörde
1
il$6 Den 14 Juli.
rörde provision 58 B:dr Ig sk. 4 r. matte vederbörande
beviljas, hvartill Utskottet uppgifvit
tillgång uti det Betänkande om Stats-regleringen,
som i dag till Biksens Högloll. Ständer insändes.
Stockholm den 13 Juli 1815*
På Högh Biddersk.
och Ad. Bedamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vallöf!. BorgareStåndets
Bedamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndets
Bedamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Bedamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Kongl. Maj:t vill härmedelst i Nåder hafva
öfverlemnat detta mål till Biksens Ständers Statsutskott,
för att, lika med de öfriga af enahanda
beskaffenhet, vinna den åtgärd, hvartill omständigheterna
föranleda. Stockholms Slott den
8 8 Juni 1815.
På Nådigste Befallning
H. Wolter Gahn.
Genom Skrifvelse, af den 7 sisth April,
har Eders Kongl. Maj:ts och Pikets Stats Contoir
-
Den 14 Juli.
toir på den grund Vägrat utbetala 1812 års Mintals-SkrifriingsproVision
för detta I/än, utgörande
58 R:dr lg sk. 4? r,, att reqvisition derå inom
den i Eders- Kongl. Maj ts Nådiga Kungörelse
den g December 1812 bestämda tid icke blifvit
insänd
Ehuru sådant händelsevis inträffat, dristat
dock Landshöfdinge-Enribetet, med anledning äf
högstberörde Nådiga Författning, hos Eders Kgh
Majit Underdånigst anhålla, att Eders Kongl,
Majit täckes tillåta det berörde 58 JR:dr lg sk4
r. inåtte få godtgöras vederbörande, för hvilka,
i anseende till deras ringa Lönings vilkor,
Saknaden af detta arfvode föf deras arbete skulo
le falla sig kännbar.
Med djupaste Undersåtlig vördnad, nit och
trohet framhärda till dödsstundért
Storrnägtigste Allérnådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
Urtdei' Eandsh. och Ridd, Ekorns tjenstledighet
På Landshöfdinge-ErnbetetS vägnar
underdånigste , tropligfigste
tjenare och undersåter
Luleå Lands Contoir
den 14 Juni 1815»
Z. V. Selling, J. G. Rosenlindt«
Vörck
118 8
I.)en 14 Juli.
Uppläst lios HSglofl. Ridd. och Ad, den 14 Julli
Högvörd. Prest-Stånde: den 14
Vällofl. Borgate-Stähdet den 11
Hederv. Bonde - Ståndet den 14
Vördsamt Memorial!
Fran Högloft. Ridd. och Adeln samt Vallöf!.
Borgare-Ståndet har till Allmänna Besvärs*
och Oeconomie Utskottet blifvit återremitteradt
Utskottets den 1 sisth Juni afgifne Betänkande,
1 anledning af den utaf Riksdags-Fullmägtigen
Nils Ericsson från Gefleborgs Eän väckta fråga,
om Götha Canal Bolagsförpligtande , att, då någon
Rote-Soldat i och för arbetet vid Götha Canal
blifver oduglig till vidare Krigstjenst, ersätta
kostnaden till annan karls anskaffande 1
stället; vid hvilket Betänkande följande, till Uti
skottet jemväl remitterade anmärkningar blifvit
gjorda, hos Högloft. Ridd. och Adeln, af 1:0
Herr Friherre Stael von Hollstein , Corfitz Ludvic
, som anfört att då Götha Canal-Bolag icke
bordt anses annorlunda, än som andra enskilta,
vore det ock så mycket mera billigt, att Bolaget,
på sätt Riksdagsmannen Nils Ericsson på
goda skal yrkat, ersatte Rotarna deras kostnader,
sorn Bolaget förklarat, att det,icke /ämnade verkställa
företaget på landets bekostnad; hvarförutan
Canal-arbetet icke kunde anses för Krigstjenst,
fastän Kongl. Maj:^beviljat Manskap till
dess bedrifvande, att då Fästningen i Malmö
raserades , hade man icke fått sådana förmåner ,
hvilka ej eller någon annan privat skall fått åtnjuta.
sco Herr Stats-Bådet m. m. Grefve vota
Platen,
Den 14 Juli•
1189
Platen, Baltzar Bogislaus, som deremot erinrat,
att det redan under deri 22 October 1798,
I stöd af äldre Författningar och Knekte Gontracter,
blifvit stadgadt: att för de Soldater, som
vid Trollhätte Canal-arbete inöjiigen kunde blifva
skadade, någon ersättning till Botärna icke
kunde äga runi, enär Manskapet användes till
ett allmänt arbete, sorn vore i rika förhållande
med Kronans; af samma skäl och då Kongl.
Maj:t under den 12 Febr. 1811 i Nåder förklarat
arbetet vidj Götha Ganal böra anses som
Krono-arbete, hade ock Kongl. Maj:t under den
18 Febr. 1812 Nådigst förordnat, att de viel
Canalen skadade Soldater skulle, i afseende på
erhållande underhåll anses lika med skadade I
annan Kronans' tjenst, hvarjemte Kongl. Majit,
genom Nådig Resolution af den 4 Qctob. 1813,
på nyssnämnde skäl förklarat den utaf åtskilliga
Rotehållare vid Westgötha-Dahls Regement®
sökte ersättning för de Soldater, som vid Gö«
tha Canal arbete blifvit så skadade, att de till
Kongl. Majus och Kronans tjenst befunnits oduglige,
icke kunna beviljas. g:o Herr Landhöfdingen
rn. m. Ekorn, Pehr Adolph, som yttrat
det Herr .Landshöfdingen, såsom Ledamot
af Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
Icke funnit Canal Bolaget skyldigt till något
skadestånds lemnande, utan ansett sådant böra
bero af Bolagets ädelmod; men efter de af Hr
Stats-Rådet m. m. Grefve von Platen lemnade
upplysningar borde all fråga derom förfalla.
Hvaremot Herr Friherre Stael von Hollstein
ytterligare anfört, att då välbemälde Herr
Grefve
* »9»
Den 14 Juli
-
Grefve och Stats Råd . upplyst, att undantaget
för Gotha Canal ej varit något primitivt vilkor,
Utan ett sådant, sorn man sedermera förskaffat
sig; tå agde Riksens Ständer rättighet, att uti
en dylik af Canal Bolaget till vägabragt beskattning
..på andra Medborgare, begära ändring,
enar de pensioner, som af Bolaget kunde meddelas,
i allt fall vore en fördel blott för Solda*
ten, men ingen ersättning för Roten, som för*
lorat sin karl och hade svårighet att lega en annan
i stället.
Hos VäHofl. Borgare - Ståndet har Herr
Commerce-Rådet Santesson, jemte åberopande äf
ofvan högstberörde Kongl. Resolution af den 4
Oct. J8f 3, andragit, att, utom det dags-penningen
alltifrån Canal arbetets böljan varit bestämd
till vida högre belopp, än vid andra arbets-cornmenderingar
och priset på alla lifsmedel dessutorn
varit ganska lågt , sä att Soldaterna, i stället
för att behöfva särskildt understöd af Götarna
, merändels kunna både under arbetstiden
hemsända och vid års-arbetets slut medföra ansenliga
behållningar af deras förtjenst, hade, efter
hvad Herr Commerce Rådet veterligt vore,
olyckshändelser ofta inträffat genom karlarnes e»
gen uppenbara vårdslöshet; och skulle Rotarne
i allt fall icke kunna hindra deras Soldater att
åtaga sig hvad vådeligt privat arbete som heldst,
utan att få påräkna någon ersättning, i händelse
olyckor dervid skulle träffa kaflarne; hvaraf
Herr Commerce Rådet ville sluta , att den yrkade
ersättningen icke vore med billighet öfverensstämmande.
Utskottet
Den 14 1191
XJtskoltet får, i anledning häsaf, först ä
Herr Commerce-Rådet Santessons yttrande, att
ingen arbets commendering troligen varit så val
deran, som vid Götha Canal, då hvad betingsförtjenster
och vård i öfrigt beträffar, samt att
det vore en känd sak, att Soldaterne merändels
kunnat, både under • arbetstiden hemsända, och
vid års-arbetets slut medföra ganska vackra behållningar
af dess förtjenst; svara, att frågan, angående
hvad Soldaterne, för enskilt räkning,
möjligen kunna förtjena, uncTer Canal-arbetet,
icke äger det ringaste sammanhang med det
ämne, Utskottet i dess återremitterade Betänkande
afhandlat, och hvilket, åsyftande beredande
af ersättning till Rolama, icke Soldaterna, förden
förlust de förstnämde få vidkännas vid de tillfällen
, då annan Soldat, i den under Canal-arbetet
skadades ställe, måste anskaffas ; en ersättning
den Roten, hvarken enligt lag eller billighet,
kan, på bekostnad af Soldatens enskilta arbetsförtjenst
och besparing, tilläggas: hvarjemte Utskottet
anser sig böra i öfrigt vördsamligen förklara,
att då Utskottet uti dess redan afgifna
och af Högvördiga Prest-Ståndet samt Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallna Betänkande i denna
fråga föreslagit, om icke Riksens Höglofl.
Ständer kunde finna för godt, att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
i Nåder täcktes vidtaga sådana åtgärder , hvarigenom
Götha Canal-Bolag kunde förmås lemna
Roten någon lämpelig skälig ersättning, i händelse
någon Soldat i och för Canal-arbetet antingen
blefve till vidare Krigstjenst oduglig eller
1193
"Den 14 Juli.
ork förlorade lifvet, tror Utskottet sig hafva med
tillbörligt hänseende så val till de grunder,
Kgl. Majit uti dess till Gotha Canal-Direction aflåtne
ISådiga Skrifvelse af den 4 October 1813
Stadgats rörande den af Rotehållarne vid West-*
göthadals Regemente i underdånighet sökta ersättning
för deras vid Canal arbetet skadade Rote-Soldater
, som ock till de ömmande och bevekande
skäl, hvilka å andra sidan togos i beräkning,
gatt en så billig medelväg , att hvarken
Bolagets ej eller Rotehållarnes ömsesidiga rätt
de rigenom blifvit förnärmad eller öfver hufvan
utsträckt; dock varder detta till Riksens Hoglofl.
Ständers närmare omprofvande vördsamlir
gen öfverlemnadt. Stockholm den 6 JuJi 1815»
På fl ögle fl. Riddersk, På ffögv. Prest Stånoch
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Jjedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin• Nils Mansson.
M. M. Rosbeck,
Uppläst bos Samteiiga Riks-Ständen den 14 Juli,
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs - och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, $ anledning af väckt
fråga,
Den 14 Juli.
H93
- fråga, om förändring af sått et. att
vardera jord och fastigheter å
Landet, efter den så kallade Bancometh
oden.
Hogiofl. Ridderskapet och Adeln har till
Riksens Hogiofl. Ständers Banco samt Oeconodnie
Utskotten remitterat esit af Herr von Kruus
angifvet Memorial, deruti, efter gjord framställning
om olämpligheten af Författningarna, rörande
sättet., att värdera jord och fastigheter å
Eandet efter den sä kallade Banco-methoden,
blifvit föreslaget, att berörde värderingar, för,att
kunna anses lagliga, mätte förrättas tvefallt sålunda,
att för det forsta, sedan nu gällande
Författning, örn värdering efter Banco-method ,
blifvit öfversedd och lämpad efter tiden , den
samma borde tagas till grund, och en Egendoms
afkastning hädanefter, sorn hittills, förvandlas
till capital efter fern för hundrade , och för
det andra, att värderingen borde uppgöras efter
Egendomens areal , hvilken Herr von .Kruus
anser vara den enda rätta, sanna och oföränderliga
principen, 'fastän den likväl icke torde
vara användbar i Rikets norra .Provinser och i
, Bergslagen; men på de ställen, der den kunde
foljas, borde ett tunnelands åker eller äng a£
skatte natur icke upptagas till mindre än 40
R.dr och icke till högre än 60 R:dr; skog o< h
utmark, sedan irnpedimetita blifvit afdragiia, ej
under 20 R:dr och ej öfver 30 R:dr, hvilket
värde dock borde å Säteri- och Frälse-jord okas
med
H94
Den 14 Juli.
med femton proCent, och skulle hus samt bygg*
mader icke upptagas till något värde, utan i den
händelse de voro brandförsäkrade, då Brandförsäkrings-summan
borde läggas till jordens upp.
skattade värde , och dessa värden sammantagna
utgöra bela Egendomens;, dock hade Författaren
uttryckeligen förbehållit sig, att hans ifrågavarande
förslag icke måtte af Utskotten till pröfning
företagas, förrän Utskotten först inhämtat
Kongl. Landtbruks-Academiens tankar derom.
Utskottet får i anledning häraf förklara,
att då dess öfriga många och trägna göromål
icke medgifvit något sammanträde med BancoUtskottet,
blott för öfverläggning om detta ärende,
och Utskottet icke eller ägt någon sådan direct
förbindelse till Kongl. Landtbruks-Academien,
att Kongl. Academiens tankar öfver Herr
von Kraus, ofvanberörde förslag kunnat inhämtas,
har Utskottet icke lemnat någon åtgärd åt
målet, heldst det af Herr von Kruus åsyftade ändamål
lärer redan vara vunnet genom afgörande!
af en annan i detta ämne hos Riksens Stan.
der vackt motion, rörande fastighetsvärden för
låns erhållande.
Hvilket hos Riksens Höglofl. Ständer härmed
vördsamligen anmäles. Stockholm den 1?
Jul. I815.
P* Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
Deri 14 Juli.
1195
Pä Välloft. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
På ftederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Fils Månsson.
M. M. Rosbeck,
Uppläst I10S Samteliga Riks-StSnden den 14 Juli.
Riksens Högloft. Stunders Altmanna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fråga, om Folk- och Ar hets Skolors
inrättande, i sammanhang med Alf
numna Fattigvården.
Till Utskottets handläggning hafva, under
den 8 och II nasti. Maj, ifrän Högloil Ridderskapet
och Adeln följande Handlingar i detta
ämne blifvit remitterade, nemligen*
l:o Memorial af Herr Lector G. A. Silverstolpe,
deruti, jemte en korrt öfversigt af de
åtgärder, rörande allmänna uppfostringen , som
sedan 1809 års Riksdag blifvit inom Riket vidtagna,
Riksens Ständer uppmanas, att'fullborda
det verk, som de i detta afseende börjat ; hvarefter
Herr Lectorn öfverklagar bristen på anstalter
inom vårt Fädernesland , till bildande af
den mängd Medborgare, som stadnar qvai inom
Nä ringarna, hvartill endast fragmentariska försök
skola vara gjorda, och igenom hvilken försummelse
9 råhet och otyglade interessen hos
mang
-
ng6 Den 14 Juli.
mängden förmenas verka oredor, sedeförderf oell
allmän slapphet; till hämmande hvaraf, ung»
domens ledande till klart förstånd, kunskaps utspridande
och väckande af arbetsdrift, genom,
meddelad arbetsförmåga, anses vara de kraftigaste
medel, hvilka, enligt Herr Lectorns tanka ,
lämpligast skola befordras genom inrättande af
allmänna Folk - Skolor i förening roed Arbets*
Skolor; och i anledning hvaraf Herr Lectorn
föreslår, att Biksens Högloft. Ständer, jemte ett
högtidligt förklarande af deras erkänsla och tack-»
samhet för de mått och steg Kongl. Majit redan
i Nåder vidtagit för allmänna uppfostrings ver»
ket, måtte ingå med den underdåniga önskan ,
det Hans Kongl. Majit täcktes låta utarbeta förslag
till sådana undervisningsanstalter, der de
nödigaste Elementar kunskaper bibringas Allmänheten,
i förening med ärbetsöfning, anstalter,
hvilka ovilkorligen borde sättas i samman*
hang med den allmänna Fattigvården; att ytterligare,
genom Kongl. Majits Nådiga åtgärd, an»
läggandet af sådana P’olk- och Industri Skolor i
Städer och på landsbyggden mätte befordras, och.
att de Inrättningar, som redan finnas, måtte ge»
nom rigtande till ett bestämdt ändamål, i sammanhang
med öfriga anstalter till den allmänna
bildningen, göras allmänt gagneliga; förmodandes
Herr Lectorn slutligen , att medelst denna
Biksens Ständer vät diga omsorg att, genom Na*
tionens höjande till en bättre '»tidning, öka Statens
kraft, au lätta Begeringens åtgärder, och
med välvilja mota dess bemödanden, de kanske
äfven skola hos Nationen väcka den allmänna
om
-
Den 14 Juli
**97
omtankan, och bereda mängdens sinne till villfarighet
i den stund, da Kongl. Maj:t, af Landsfaderlig
ömhet, till'dessa föremål utsträcker sia
vårdande hand.
2:0 Dictamen af Herr Grefve Fredric
Bogislaus von Schwerin, innehållande anmärkningar
vid ofvanstående Memorial, samt, i anledning
deraf, vid de åtgärder , som rör uppfostrings
verket i allmänhet, samt, af Uppfostrings
Cornmittéen blifvit vidtagna; vid den föreslagna
Tacksägelse-adressen till Kongl. Majtt,
samt slutligen vid den af Herr Lectorn väckta
fråga , om inrättande af Arbets, och Folk-Skolor i
förening med allmänna Fattigvården; och vid
hvilken sistnämnde omständighet Herr Grefven
anförer ”att National-bildningen ej, såsom Herr
Lector Silverstolpe yttrat, är resultatet af vetenskaplig
bildning, utan blott och bart en product
af National caracferen, af Nationens mått
af frihet, af dess historia och offentliga stora
handlingar, och att den således, såsom det nationella
lifvets högsta blomma , gifver den vetenskapliga
bildningen sin färg och sitt lynne;
att lärdomens häfder betyga, att der vetenskapligheten
är en främmande växt , och ej utsprungen
ur skötet af det Nationella lifvet, och den
nationella bildningen , der har den äfven saknat
all kraft, att i Nationen ingripa, och der
har vetenskapliga odlingens välgörande följder
uteblifvit, eller understundom förbytt sig till
skadliga.”
Vid Herr Lectorn Silverstolpes yttrande , att
ungdomen bör ledas till ett klart förstånd, anmärker
-
Den 14 Juli.
ker Herr Grefven , 5 att till förstånd, till förmå.*'
gan, att klokt styra sina handlingar genom lif*
■vet, kan ingen Padagogie leda ; undervisningen
kan gifva kunskaper och färdigheter, meri förståndet
kan endast gifvas af naturen, och af erfarenheten
utvecklas , hvarföre alla försök , att
genom konstiga anstalter brådmogna denna rnensklighetens
allmänna egenskap, hvilken derföre
också funnits under alla tidskiften, äro just de
säkraste medel , att förvirra förståndet och beröfva
det sin naturliga friskhet och liflighet;”
i anledning af hvilket allt och på flera anförda
skäl, Herr Grefven anser de föreslagna Folkoch
Arbets-Skolorna såsom principlösa , och ledande
mera till skada än gagn för Samhället.
3:0 Memorial af Herr Bruks Xiatron Arvid
Spaldencreutz, hvaruti Herr Spaldencreutz anförer
flera erinringar vid deft förmenta senfärdigheten
af de anstalter, som sedan 1809 åra
.Riksdag blifvit vidtagne, till allmänna Skol-inxättningernas
förbättring; och i synnerhet vidkommande
Uppfostrings-Comitéens härvid fogade
åtgärder; hvarförutan Herr Bruks-Patron bestrider
nyttan af Folkskolors inrättande, så länge
Kunskaps-bildningen för de högre kretsarna är
så ringa, samt dessutom, då svårigheten, att erhålla
Lärare för dessa undervisnings - anstalter,
skulle motarbeta de samma, så länge just de undervisnings-verk,
sorn, borde bilda dessa Lärare,
annu äro i ett så ofullkomligt skick; och föreslår
Herr Bruks-Patron sluteligen, att Riksens
Höglofl. Ständer, i stället förden af Herr Lector
Silverstolpe föreslagne Tacksägelse-adressen,
så
Den 14 Juli.
1199
sa snart sorn möjligt, ville hos Kongl, Ma,j:t L
underdånighet anmäla sin önskan , att Kongl,
Majrt täcktes i Nåder genast anmana Kongl,
Uppfostrings-Comitéen, att, det snarasie sig göra
låter, inkomma till Riksens Ständer med en
fullständig berättelse, om allt hvad intill denna
dag vidgjorts, till undersökande af Uppfostringsanstalternas
tillstånd och förbättrande; och innan
en sådan "berättelse inkommit och blifvit granskad,
anser Herr Bruks-Patron ej något beslut
böra fattas öfver Herr Lector Silverstolpes förslag.
4:0 Yttrande af förste Amanuensen vid
Kongl. Biblioteket Herr L. Hammarsköld, innefattande
anmärkning emot Herr Lector Silverstolpes
förslag till arbets- och folkskolors inrättande
, hvarvid Herr Hammarsköld bland annat
yttrar: ”att såtiana Philantropiska Instituter,
inrättade för menighetens bildning, ej äro
ett af de mindsta välmeningens misstag, hvilket
af flera Författare blifvit grundeligen ådagälagdtl;
men äfven den, fortfar Herr Hammarsköld, sorn
ej vill tro raisonement, ina ju tro erfarenheten,
och de flesta Länder i Europa erbjuda oss , under
de sednare tiderna, de mest talande bevis?
så hafva i Danmark Folkskolor blifvit inrättade
, och dock klaga nästan alla Danska Patrioter,
att de i dessa Instituter bildade bönder
äro i Moraliskt afseende vida sämre , än de obildade
voro, under lifegenskaps-oket; till bevis
härpå, må Grundwigs yttrande anföras: att
de utgingo från: Skalorna , efter några års underritningf
med en del öfverflödiga kunskaper, ett
gräns
-
1200 Den 14 Jnli.
gränslöst högmod, och liten eller ingen Christendotin,-  Detta: vöre också , enligt Herr Hammarskölds
tanka,- naturligt, då menigheten , hvars lif endast
åt Mechaniska aibeten och Oeconotniska bördor
är egnadt, ej. kan förvärfva annat än half
kunskap, eller ett ytligt vetande, gagnelig!
hvarken for den ena, eller den andra.” Vetandet,
yttrar Herr Hammarsköld, var åt denna;
klass icke ärnnadt, i stället lefde den fordom
lycklig, ädel och dygdig genom from tro , genom
öfvertygelse for känslan suppleanten- för bristande
öfvertygelse för förståndet. Herr Hammarsköld
slutar ändteligen med följande anförande r:
3,JLät Bonden åter träda i sitt gamla förtrogna
förhållande till sin själasörjare, lat Bresten åter
blifva hans enda Lärare, som jemte Christeridomen&
heliga dogmer bibringat honom bokstafveringens
konst,- och Svenska menigheten- skall,
med förfäders kunsfcaps-mått, och under åtnjutande
af förfäders laglikmätiga frihet, åter, sorn i
fordna lyckliga dagar, bli ett mönster för Allmogen
i hela Europa Må vi dessutom ihågkomma,
och djupt inprägla i vårt sinne, att
uppväxande Med bröders Moralitet, Caracter,
och själs egenskaper äro någon ting för ädelt,
att' vara subject för principlöst företagna pedagogisk»
experimentet.’’
5:0 D ictamen af Hr Protocolls-Secreterarert
3, Adlerbeth, deruti Han , till vederläggning af
de flera anmärkningar, sorn blifvit gjorda ernet
senfärdigheten af Kongl Uppfostrings-Cornitééns
åtgärder , meddelar en framställning af dessa åtgärder,
från Kongl. Comitéens organisation till
när--
Den I4 Säth
i stöt;
närvarande tidpunkt, och till bestyrkände hvar*
af åberopas Kongl. Majtts deri 6 sist!. Mars till
Riksens Ständer afgifna berättelse, om hvad sedan
sista Riksdag i Rikets Styrelse sig tilldragits
samt första häftet af Kongl. Comitéens å£
XS13 utgifne egna oinständeliga! berättelse, angående
sina första företag; och sedan Herr Protocolls-Secreteraren
anfört, dels de förutgående
mått och steg , sorn redan i detta afseende blifvit
vidtagne, dels de flera hinder, sorn motarbetat
en synbarare snabbare gång af Kongl. Comitéens
verksamhet, yttrar Herr Protocolls Secreteraten
: ,:Om det alltså med skäl anmärkes, att
UppfostringsUomitéen hittills hufvudsakeligen.
vidtagit förberedande åtgärder , är detta förfarande
påkalladt af nödvändigheten, äfven strängt
enligt med Riksens Ständers egna, i sin skrif-4
velse af den 3 April 1810 yttrade önskan, att
Kongl. Majit täcktes, genom kunniga och erfarna
män, låta undersöka Läroverkens närvarande
tillstånd, på det dessa inrättningar måtte erhål-,
la ett efter tidens upplysning mera lämpadt
skick.’5 Hvarförutan Herr Protocolls-SecreteraTen,
såsom bevis på Comitéens ytterligare om*
sorger åberopar dess nit för Gymnastiska öfningars
införande , samt dess omtanka , att genom,
förbättrade Löne-vilkor öka de vid undervisnings-verket
tjenstgörande Under-Lärares anse^
ende och välstånd, i anledning af hvilken sednare
omständighet Kongl. Majit, äfven med bifall
till Comitéens underdåniga tillstyrkande, tilt
Riksens Ständers Stats-Utskott afgifvit den Pro«
position, hvaröfver Utskottet den 22 nasti. Ai
;>;te Bandet, 151. 1524 pril
1202
Den 14 Juli.
piil afgifvit silt Betänkande, hvilket samtelig^
Biks Stånden 'bifallit; och slutar Herr ProtocollsSecreteraren
härefter meri följande ord:. ”Hvad
jag anfört, torde'tillräckeIigen bevisa, att-Uppfostrings-Comitéen
hittills uträttat allt , hvad tid
och pjhständigheter kunnat tillåta, så vida grundlighet
uiåste vara ett högre mål för dess om'
tanka, än skyndsamhet; och att Comitéen ej ännu,
för att fullända sin bestämmelse, hunnit
framlägga utarbetade förslag till förbättrade stadgar
för Skolor, Gymnasier och Universiteter,
torde endast vara obegripeligt för dem, som
fordra omöjligheter.”
6:0 Ett ytterligare anförande af Herr, Prosten
Grefve Schwerin, innehållande dels åtskilliga
förklaringar; i anledning af Herr Grefvens
förra Memorial, dels svar å Herr Protocölls-Secreteraren
Alderbeths ofvanstående anmärkningar;
hvarvid Herr Grefven yttrar sig hafva fästat
den största uppmärksamhet på föremålet för Co»
iriitéens undersökning, samt att, hvad Gymnastiken
angår, Herr Grefven fullkomligt erkände
dess positiva nytta, äfvensom, att om Svenska
Eolket vore så slappt, sorn Herr Lector Silverstolpe
förmenar, var det ock med kroppens
restituerande till krafter, som man borde begynna
; och yttrar Herr Grefven härefter: ”För
öfrigt är jag ej ibland dem, som ogilla, att Kgl.
Uppfostrings Comitéen icke omstöpt, eller velat
omstöpa våra Vetenskapliga Läroverk. Jag tror,
med förmodeligen de flesta af Kongl. Uppfostrings
Comitéens Ledamöter, att principen för
nu varande undervisnings-systéme är sann, och
att,
Den 14 Juli.
1203
ätt, blott i ett och annat, och isynnerhet hvad
det helas Styrelse beträffar, förändringar kunna
Vara nödvändiga. Principen för Vetenskaplig
tindervisning ligger i Vetenskapernas batur , och
får icke ändras och jeinkas, efter de icke blott
stundom , utan beständigt rubbliga åsigterna af
en så kallad erfarenhets philosophie. Men jag
kan icke annat än tadla, att Kongl. Uppfosirings
Comitéen , som varit hedrad af Konungens
förtroende, med uppdraget, att i följe af Riksens
Ständers underdåniga önskan, undersöka
läroverkens beskaffenhet, och föreslå medlen
till deras förbättrande, trenne år underlåtit förklara,
att i de väsendteligaste delarna ingen reform
vöre af nöden; genom denna Underlåtenhet
är ofelbart mycken skada åstadkommen. Ty
i hvilken Styrelse-gren sorn heldst,-så snart en
reform blifvit högtideligen såsom nödvändig annoncerad
, så upplösa sig ock af sig sjelfva de
gamla formerna; den ena väntar otåligt på den
nya; den andra emotser den med ledsnad, och
den lättjefulla har en kärkommen förevändning,
att fortfara i försumlighet. Jag tadlar, att Kgb
Uppfosttings Comitéen, genom sin berättelse, fäi
stat Allmänhetens tippmärksamhef på endast små
Reglementariska detailler, demAllmänheten knappt
behöfde känna , i stället för att rigta allmänhetens
blickar Uppå nödvändigheten utaf, att i
undervisningsverkens styrelse införa samma enhet,
som i hvarje annan styrelse-gren funnits
nödvändig; uppå origtigheten , att blottställa våra
tvänne Universiteter för frestelse till afvund,
x stället för att väcka deni till en ädel täflan 5
pä
haoij
Deri 14 Julii
på origtigheten af att låta Stiftens .Läroverk fortfara
att bilda isolerade aristocratier, då de , såsom
förberedande Institut för Universiteterna,
borde subordinera under dessa, eller åtmindstone
under samma Chef, under hvars ledning Universiteterna
äro ställda,”
Vid granskningen af dessa Handlingar,
har Utskottet funnit, att deruti egentligen 3=ne
frågor förekomma, hvilka af Utskottet böra upptagas
och besvaras, nemligen:
Ilo Om inrättandet af allmänna Folk- och
Arbets-Skolor skulle medföra en för Samhället
åsyftad förmån.
5:0 Om Riksens Höglofl. Ständer böra hos
Kongl. Maj:t anmäla sin underdåniga önskan,
att Kgl. Maj:t täcktes i Nåder anmana Kongl,
tjppfostrings-Comitéen, att, det snaraste sig göra
later, inkomma till Riksens Ständer med en
fullständig berättelse om allt hvad intill denna
dag blifvit vidgjordt, till undersökande af Uppfostringsanstalternas
tillstånd och förbättring.
3:0 Om en förnyad Tacksägelse adress bör
till Kongl. Majit i underdånighet aflåtas, för de
mått och steg Kongl. Majit redan i Nåder vidtagit
till vinning för Allmänna UppfostringsLV
erket.
Hvad såleles den första och hufvudsakeliga
frågan beträffar, har Utskottet för att inhämta
närmare kännedom af detta ämne, sorgfälligt
granskat ej mindre de Handlingar, som, medelst
Kongl. Uppfostrings-Comitéens omsorg, blifvit
Allmänheten meddelade, än de upplysningar
Herr Lector Silverstolpe lemnat Utskottet, genom
-
Den 14 Juli.
1205
nom en särskildt ingifven afhandling) rörande
närvarande frågä; och får Utskottet nu häröfver
afgifva följande vördsamma Utlåtande.
Med fullkomligt medgifvande, af den stora
nytta , sorn förbättrade Uppfostrings-anstalter medföra
den uppväxande 'generationen , och med lika
fullkomlig öfvertygelse, om nödvändigheten
af en sådan förbättring inom Fäderneslandet , har
Utskottet företagit pröfningen af det uppgifna
förslaget till Folk- och Industrie-Skolors inrättande;
men då ostridigt, ju vigtigare ett ämne
är , ju större är faran af ett misstag , och då ett
helt och hållet passift förhållande är bättre, än
den verksammaste åtgärd, ledd af en falsk riktning,
har Utskottet med den varsamhet, som
ämnet kräfver, ansett sig böra betrakta det samma
, utur alla] dess särskilta synpunkter. Det
är, under en sådan granskning, som Utskottet
trott sig finna, att ofvannämnde förslag,
vid första ögonkastet, äger ett fördelaktigare utseende
, härledt äfven ifrån det rena och varma
nit , som röjer sig i framställningen 5 än det
•vid närmaré pröfning torde bibehålla.
Till vinnande af en tydligare framställning
af närvarande ämne , torde det samma böra indelas
i tvänne hufvudpunkter.
I:o Om en Allmän Uppfostrings-anstalt,
grundad på det sätt nu blifvit föreslaget, skulle
bibringa den uppväxande Närings-klassen af
Samhällets medlemmar en bättre religieus och
moralisk bildning.
a:o Om denna Inrättning skulle medföra
någon ■väsendtelig nytta för Närings-klassens oeco
-
1200
Den 14 Juli.
conomiska välstånd, samt Näringarnas förkof*
ian.
Vid besvarandet af den första punkten, har
Utskottet trott sig böra utgå. ifrån den obestrideliga
sats: att Religionen är källan till alla
Medborgerliga och enskilta dygder, samt att
derföre alla medel till befrämjande^ af en sann
xeligieus bildning inom Samhället ej nog sorgfälligt
kunna iakttagas. Vården om denna bildning
är öfverlemnad åt Presterskapet, som , under
medVetandet åf sin höga kallelse, alltid
lärer bemöda sig, att sorgfälligt. uppfylla sina
pligter heldst om det ej nödgas , att åt talrika
Allmänna Oeconomiska förrättningar agna en
tid, som tillhör tolkningen och inpréglandet af
Gudalärans heliga sanningar. Genom verkningarna
af dessa bemödanden , erhåller den klass
af Medborgare, som måste använda sin tid och
sina krafter åt kroppsliga mödor och arbeten, en
bildning , som må hända torde tillräckligt svara
emot måttstocken af dess behof, och om den
sannt utvecklas utgör en borgen för dess gagnande
och kraftfulla inflytande. Gudsfruktan,
Patriotism och alla öfriga Medborgerliga och
enskilda dygder, äro resultater af en sadan bildning,
Och om äfven Fosterlands-känslan, själen
i allt Samhälle, skulle behöfva lifvas genom
andra medel , så torde detta vida säkrare
åstadkommas genom traditionen, eller genom
spridandet af de härliga minnen, som alstrats
af Svenska Folkets forntida bedrifter, af Svensk
ära och tro , framställde med traditionens enkelt
varma och kraftfulla andas lin genom en läxa
utur
Den 14 Juli.
1207
utur en Historisk Lärobok. Men utom det tillfälle
till bildning , som Närings klassen bör äga
uti Presterskapets omsorger , saknas visst
icke utvägar för en passande och vidsträcktare
undervisning för denna class , genom de i Skolorna
inrättade Apologist-classer, genom de många
anstalter, sorn uti Rikets Provinser blifvit,
i detta afseende, medelst särskilda stiftelser
inrättade, samt sluteligen genom de undervisningar,
som Klockare och Organister , på landet
, enligt Författningarna äro skyldige att
meddela; och hvilkas tjenste-befattning är af
sådan beskaffenhet, att den ganska väl lemnar
tid öfrig, till uppfyllande af nyssnämnda åliggande.
Af hvad nu är anfördt, tror Utskottet sig
hafva ådagalaggt, att sådana medel redan finnas
inom Samhället, sorn riktigt använde fullkomligen
böra kunna uppfylla det i denna första
punkt åsyftade ändamål; och får derföre endast
tillägga den önskan , att om Presterskapet ej
skulle kunna befrias ifrån en del af de Allmänna
Oeconomiska omsorger, det nu äger, det
åtmindstone ej hädanefter måtte betungas med
göromål, sorn ej tillhöra dess kall, men borttaga
en tid , hvilken åt vigtigare åligganden borde
egnas.
Hen andra hufvudpunkten, eller om inrättandet
af Folk och Arbets Skolor skulle medföra
någon väsendtelig nytta för Näringsdassens
Oeconomiska välstånd, samt Näringarnas
förkofran ? föijer nu i ordningen att undersöka.
Om man härvid antager, att hvart och ett
medel, »om antingen ofullkomligt} eller alldeles
icke
150$
Den 14 Juli,
leie uppfyller sitt syftemål, är mera skadligt än
gagnande, så torde denna satts, genom tillämpningen
vid närvarande fall, vara ett af de hufvudsakiigaste
skäl emot det uppgifna förslaget,
utur den sednare synpunkten befraktadt.
Jordbruket och Slöjderna äro de föremål, åt hvilka
Närings Classen af Samhället hufvudsakligen,
egnar sina krafter. Dess befattning med dessa
yrken är nästan hel och hållen praktisk , hvarvid
erfarenheten är den förnämsta läraren , men
genom denna praktiska utöfning alstras en theo-’
retisk kännedom, som småningom, dock säkert,
utvecklas ur sjelfva yrkets natur. Att, genom
införande af Industri-Skolor, vilja bibringa ofvannämde
Samhälls Glass en sådan allmän theoretlsk
kunskap, som kunde lända den till någon
väsendtlig båtnad , vid utöfningen af dess framtida
yrken, torde så mycket mindre kunna lyckas
, som a]l kännedom , stadd på ofullkomliga
och vacklande grunder, mera alstrar oreda och
förvirring i begreppet, än bidrager att gifva förståndet
en klarare och fullkomligare utveckling;
och att den tlreojetiska undervisningen vid sådana
Industri-Skolor svårligen skulle i allmänhet
kunna medföra några förmonliga resultater,
bevisas, enligt Utskottets tanka, af inrättningens
beskaffenhet ; ty huru lång tid fordras ej innan
de första elementerna af hvarje vetenskap kunna
bibringas, som likväl endast äro vetenskapens
grundlinie!' , och hvilken tid återstår icke då
ännu, innan dessa kunna i praktiskt afseende
göras användbara för förståndet. Sådant torde
förhållandet vara med den theoretiska undervis
nin
-
Den 14 Juli.
1309
ningen i dessa Skolor. Hvad ater den praktiska
angar, får Utskottet endast anföra, att genom
Upphäfvandet af alla hinder för Jordbrukets och
Slöjdernas förkofran, genom väckande af uppmuntran
och täflan , kunna endast Näringarnas tillväxt
befordras, och dä blifver slutligen hvarje
Uandtmans jordbruk, och hvarje Slöjde-idkares
verkstad, den bästa Skola för den uppväxande
Medborgare-class , som danas till dessa yrken,
Utskottet kan derföre, för sin del , ej inse nyttan
af ifrågavarande vidlyftiga anstalter, då redan
inrättningar finnas i Samhällets Oeconomiska
organisation , sorn, enligt sin natur, nödvändigt
måste fullkomligare och bättre uppfylla ändamålet,
än de förra, oaktadt hvad möda och
kostnad som heldst Staten skulle uppoffra åt deras
införande; men Utskottet får likväl härvid
anmärka, att de Arbets-Skole Inrättningar , som
»edan inom flera Städer äro vidtagna, grunda sig
på helt andra principer, än de föreslagna Industri-Skolorna,
och derföre ej med de sednare
böra förblandas; samt att Utskottet på intet sätt
velat härmedelst afstyrka dessa Arbets Skole Inrättningars
bibehållande eller införandet af andra
dylika, men öfver hvilken sednare omständighet
likväl här ej torde vara rätta stället att
vidare sig utlåta.
Jemte ofvan anförda ifrån förnuftsslut härledda
grunder , får Utskottet i öfrigt åberopa
erfarenhetens vittnesbörd och de exempel, hvilka
flera Stater, der Folk- och Industri Skolor blifvit
inrättade , varnande framställa. Men om
cckså de grundsatser. Utskottet nu antagit, skulle
finnas
13 lo
Den 14 Juli.
finnas origtiga, och nyttan af Folk- och Arbets*
Skolors inrättande anses såsom gifven, tror Ut*
skottet likväl, att under en tidpunkt, då all om»
tanka och sorgfällighet erfordras till öfversigt
Och förbättring af redan inrättade Läroanstalter,
det ej torde vara lämpligt, att företaga införandet
och regleringen af nya|5 hvilkas organisation
ostridigt skulle borttaga en stor del af den
tid och uppmärksamhet , som odelade behöfde
egnas åt de förra. Huruvida ett sådant sammanhopande
af vigtiga företag skulle medföra
den ordning och den enhet i verkställigheten,
hvilka äro hufvud-vilkrjr för lyckliga resultater
af hvar och en plan, hemställer Utskottet till
^Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning, med
tillägg af den slutliga anmärkning, att örn de
anslag, som Siaten af sina sparsamma tillgångar
nyligen beviljat, till de redan existerande Skol*
inrättningarnas förmån, skulle delas med de nya.
Skolorna , torde denna summa blifva alltför ot
ill räck 1 i g ^ och hela det nyttiga ändamålet dermed
antingen forfelas, eller högst ofullkomligt
uppfyllas.
Det är på dessa nu anförda skäl, som Utskottet
ansett sig ej kunna tillstyrka bifall till
Herr Lector Silverstolpes uppgifna Förslag, örn
Allmänna Folk- och Arbets-Skolors inrättande.
Vidkommande den andra frågan, sorn åligger
Utskottet qtt besvara, nemligen, huruvida
Itiksens Ständer böra hos. Kongl. Majit anmäla
sin underdåniga önskan, det Kongl. Majit täcktes
i Nåder . anmana Kongl Uppfostrings - Comitéen,
att med möjligaste första inkomma till
Eiksens,
Den 3 4 Juli.
12 11
Riksens Ständer med en fullkomlig Berättelse
om allt hvad intill denna dag blifvit vidgjordt,
till undersökande af Uppfostrings anstalternas tillstånd
och förbättrande; så får Utskottet häfvid
framföra sin öfvertygelse, som äfven vid läsningen
af Herr , Protocolls-Secreteraren Adlerbeths
Hietainen vunnit en förnyad styrka, att .Ledamöterna
af bemälte Kongl. Comitée , hädanefter
som hittills , ej lära hafva någon möda o.
spard, att uppfylla det ärofulla förtroende, hvartill
deras nit för saken beredt dem vägen, och
att Kongl. Comitéen, i följe häraf, skall i behörig
ordning och så fort tillfället medgifver
opåmint meddela Allmänheten resultatet af sina
åtgärder.
Slutligen får Utskottet, hvad den 3:clje frågan
beträffar, eller om en förnyad Tacksägelseadress
bör till Kongl. Majit, i underdånighet aflåtas,
för de mått och steg Kongl. Majit redan
i Nåder .vidtagit till allmänna Uppfostringsverkets
förmån, meddela den tanka, att då Riksens
Ständer redan vid I8I2 års Riksdag hos
Kongl» Majit framfört en sådan underdånig Tacksägelse
adress, inser Utskottet ej nu egentligen
någon anledning att den förnya, heldst Utskottet
hyser den öfvertygelse, att hvar och en af Riksens
Höglofl. Ständer, likasom af Rikets öfriga
Innevånare, med ali undersåtlig tacksamhet anser
Kongl. Majits talrika och outtröttliga omsorger
för sitt Lands val; äfvensom att Kongl,
Majit finner, uti denna tysta gärd af undersåtlig
vördnad och erkänsla, ett äfven s| Nådigt välbehag,
sorn uti ett offentligt ådagaläggande af
dess?, känslor. Hvil
-
(
1212
Den 14 Juli.
Hvilket alltsammans till Riksens Höglofl.
Ständers eget ompröfvande vördsamligen öfverlämnäs.
Stockholm den 6 Juli iSis.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåadets
Ledamöters
vagnar
And. Fredin.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 14 Juli,
Vördsamt Memorial'!
Hos Constitutions Utskottet har fråga blifvit
väckt om en sådan jemkning af Tryckfriliets*Lagen,
sedan inrättningen af Jury i Tryckfrihetsmål
blifvit fastställd, att alla bestämmelser
deri, rörande bestraffningar, skulle ställas i
full enlighet med den allmänna Lagen och den*
samma endast i Tryckfrihets-Förordningen äbe*
ropas.
Då Utskottet fann, att innan inrättningen
af Jury i Tryckfrihetsmål till sin verkan blifvit
af Nationen känd,, det vore betänkligt att
föreslå någon förändring i de ställen af Tryckfrihets-Lagen,
der den med allmänna Lagen äger
gemenskap, beslöt Utskottet att för det närvarande
-
Den 14 Julr,
1S13
rande dertill inskränka sig , att till Riksens
Ständer anmäla nödvändigheten deraf, att JLagComitéen
måtte anmodas att i lagförslaget
fästa synnerlig uppmärksamhet på bestraffningsshttet
af de brott som kunna föröfvas emot Tryckfriheten
och på Rättegångssättet i Tryckfrihetsmål,
på det tillfälle må beredas, att äfven sådana
mål, efter den nya Lagens antagande, endast
efter allmän Lag må kunna afdömas.
Stockholm den 13 Juli 1815.
På Högl. Riddersk.
•ch Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
A. J.son Hyckert.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Utlåtande, uti det från Högloft[
Ridder skåpet och Adeln, Högvördiga
Brest-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
den 15 sistl. Jmii till
Utskottet återremitterade mål, angående
Husbehofs-Bränvins-brånnin
gen
-
1314
Den 14 Juli.
gen och dermed gemenskap ägande
omständigheter.
Enligt hvad de fråri ofvannämnde Respéctiva
Kiks-Stånd till Utskottet aflåtne RrotocollsUtdrag
af berörde dag innehålla * har vid Utskottets
den 6 sisth Maj i detta ämne gifnä
Betänkande blifvit anfördt och anmärkt: hos
Höglofl Ridderskapet och Adeln af l:o Herr
Öfverste - Lieutenanten Carl Flach , att ehuril
han önskade att Bränvins-bränningen måtte få
fortfara de föreslagna åtta månader af året, han
likväl , i anseende till spannmåls-behofvet och
flera andra omständigheter , ansåg denna tid för
Brannings-frihet vara alltför mycket utsträckt:
att han, utom i allmän näringsfrihet, hvilken'ej
torde komina att äga rum, icke funne något enda
skäl för Städernas bibehållande vid deras
bränningsfrihet, och alltså yrkade att densamma
matte upphöra: att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
borde anhållas, det Kongl. Maj:t, vid
tillfällen af Bränvins-bränningens förbud eller
tillåtelse, i Nåder täcktes låta så tidigt utfärda
Kungörelse derom, att Medborgares rätt ej, på
sätt uppgifvet blifvit, framdeles förolämpades:
att Utskottets tillstyrkande att försäljning af
Bränvin ej må tillåtas å de tider, då bränning
deraf är förbuden , skulle medföra kränkning i
den lagliga ägande - rätten ; och torde- nödig
Controll kunna erhållas om, vid inträffadt Brännings-förlrud
, hvar och en, som hade Lager af
Bränvin, vore skyldig, att hos Konungens Befallnings»
-
Den 14 Juli.
I21 5
fallningshafvande genast uppgifva beloppet deraf,
jemte många flera utvägar: att öfverträdelser
af Brännings-forbud icke borde, enligt hvad Utskottet
föreslägit, efter redskapens storlek, olika
straffas: hvaremot högre böter . ansvar och vanära
torde bora utsättas för sådana öfverträdelser;
och sluteligen att förbättrade Brän vins-redskap ,
såsom medförande en National-vinst , icke borde
beläggas med någon högre, afgift 5 2:0 Herr
Presidenten m. m. Grefve Garl Stellan Hörner,
att Herr Grefven. ej funne det stadgande larnpeligt,
att Krono åklagaren, i händelse han bruste
i bevis, borde ersätta den för Bränvins tillverkning,
eller försäljning deraf, eller för fylleri
och dryckenskap tilltalade dess kostnader i
målet, emedan sådant ofta kunde afhålla Kronobetjeningen
från åtal, ehuru anledning dertill
funnes , utan ansåg Herr Grefven dét böra förblifva
vid hvad Allmänna Kagan och gällande
Forfattningar härom innehålla; 3:0 Herr Kagmannen
Grefve J. H Gyllenborg, att Bränvinsbränningen
i Stockholm icke borde, upplåtas åt
Biyggafe-Societeten eller annat Bolag, enär med
Allmänna Magazins inrättningen stod i sammanhang
, att för Kronans räkning verkställa Bränvins
bränning, för att dervid kunna begagna
den Spannmål , som i Magazinerna kunde blifva
skadad: att Herr Grefven ej funne lämpeligt,
att den Närings Idkare och Gästgifvare, som för
tredje gången försålde Bränvin och Öl åt öfvermage,
Tjenste eller Läregosse, eller tillät någon
å hans Näringsställe sig öfverlasta, skulle
derigenom hafva gjort sig af Närings-rättigheten
, " för
-
i2i6
Dm 14 Juli.
förlustig; att roed ogillande af hvad Utskottet
tillstyrkt, de nu stadgade böter för oloflig Bran»
vins-tillverkning matte bibehållas; att i händelse
af missväxt , rättigheter till Bränvins försäljning,
om ock den till minutering vore betagen,
borde medgifvas , heldst med rättigheten, att
nyttja bränvin, den att köpa och sälja detsamma
borde vara förenad , och båda .dessa i ett sammanhang
antingen medgifvas eller inställas; och
har Herr Grefven med den anmärkning, att Utskottet
ej skall upptagit och besvarat Herr af
Darell is m. fl. yrkande, att afgiften för Bränvinsbränningen
icke borde blifva en Jordbruket ilsatt
Bevillning, i detta yrkande sig förenat och
ansett Consumtions- och Panne-afgift mera lärn»
pelig , förmodande Herf Grefven äfven, att
Bränvins-bevillningens belopp skulle kunna ned»
sättas; 4:0 Herr Professoren Doctor Eberhard
Munck af .Rosenschöld , att han ansåg otjénligt att
med en förhöjd afgift belägga sådana förbättringar
af Bränvins-redskap , hvarigenom mera Bran»
vin af samma qvantum säd produceras , och att
förbjuda nya uppfinningar af en dylik förmonlig
förbättring af redskapen: att frågan om rät
tigheten
för Städerna att tillverka Bränvin ické
kunde pröfvas förr, än den om en allmän Näringsfrihet
blifvit, afgjord: att, i händelse denna
frihet blefve bifallen, Städernas rättighet till
Bränvins-tillverkning icke kunde sättas i fråga;
men i motsatt fall borde Eandtmannen äga rättigheten
härtill sig ensam förbehållen: att frågan
om inskränkning af Branvins-forsäljningen på
landet endast till Gästgifvaregårdarna icke kunde
-
IDett 34 Jidit
de äfgöraS förr äh bestämdt blifvit liurtividä
deri nu Varande Skjutsinrättningen och i synner»
het HållskjUtsen skulle bibehållas eller Icke; ont
denna inrättning afskaffades* vöre det enligt Hr
Professorens tänka billigt ätt försäljningen ä£
Bränvin på Landet tilläts, heldst på Gästgifvaregårdarnä,
nien om den i sitt närvarande skick
skulle bibehållas, blefve Gästgifvaregården det
ställe der Bränviris försäljningen kofnme att göra
mesta skadan: 5:0 Herr Landshöfdingen Gref
ve
Johan Wilhelm Lilljencrantsi j ätt en oinskränkt
Btänvins-brännirtg under hela året borde
til latas 5 mert att sa länge inskränkning i branningstiden
skulle äga rtirn, BränVins-rédskäpens
försegling icke kati umbäras, dock borde deri ej
sträcka sig till killar eller partnör med falls,
dem allmogen ofta behöfde till brygd begägtia 5
hvaremot bröstet , hatten och slängen , utan hvilka
någon afvérkning icke kunde ske, skulle
förseglas: att Städerna borde Uteslutas från rättigheten
till BränVins-bränniögi att Brärtvins»
försäljning å den lid, då bränning icke är tilla*
ten, icke borde förbjudas de Hemmans brukare,
sorn äga tillverknings-rätt: 6:0 Herr Landshöf
dingen
Wilhelm af Klinteberg, ätt häri i alla
delar instämde uti Herr Presidenten Grefve
Mörners afgifna Utlåtande och äfven i Herr
Landshöfdingen Grefve Lilljencrantz’s anmärkningar
till alla dé delar* sorn icke innehålla
uteslutande rättigheter från gemensamma förmo*
ner; med anmärkningar, för öfrigt, dels att icke
något ansvar blifvit projecferadt för dem, sorn
utan allt slags tillstånd tillverka bränvin, livilj;e
Bandit, I53. 154. ket
i ji8
Den 14 Juli.
lcet dock torde böra lämpas efter enahanda grund
som blifvit proiecterad för obehörigt nyttjande
af större pannor än som vederbör, dels ock, att
ehuru tillåtelsen till Bränvins bränning med allt
skäl blifvit inskränkt endast till verkeliga Hemmansägare,
en sådan rättighet likväl torde böra
äfven tilläggas ägare af utjordar, hvilka blifvit
satte i Hemmantal vid extra Roteringens utgörande.
Från Högvördiga Prest Ståndet af 7:0
Herr Professoren Doctor Wyknt3n, att Husbehofs-Bränvins
bränningen måtte varda oinskränkt
tillåten å alla tider af året och äfven i missväxtår,
hvarigenom , efter hvad Herr Professoren
sökt visa, en betydlig vinst skulle Riket tillskyndas
då det icke behöfde införskrifva utländskt
bränvin, och om äfven Spannemålen måste köpas
af Utlänningen, stadnade likväl förädlingsvinsten
inom Riket; och att Bränvinsbränning
borde vara tillåten för de utjordar som äro bebodde
och särskildt roterade; uti hvilket yttrande
Herr Biskoppen Doctor Murray, Herrar
Prostarne Svedelius, Linderot, Livin, Aurelius,
Backman, Arenander, Aspelin och Grandelius
m. fl., samt Herr Prosten Doctor Stenhammar
och Herr Doctor Knös sig förenat, med
tillägg af den sistnämnde, att de af Herr Doctor
Wykman foreslagne grundsatser äfven borde
tillämpas på Städerna, så att enhet i principen
vid hela forfattningens uppgörande iakttages; &:o
Herr Professoren Forssell, att han funne de nu
gällande Bränvins - brännings författningar både
obi! 1 i ge och skadlige för landet, i synnerhet i
afseende på den foreskrifna Pannerymden efter
Hem
-
Den 14 Juli.
Hemmanens olika värde, och att Bränvins-brani
ningen under hela den dertill tillåtna tiden skulle
åstadkomma ett betydligt och skadligt öfverflöd
af Bränvin, uti hvilket yttrande Herr Doctor
Renström jemväl instämt: 9:0 Herr Prosten
Heffler, hvarmed Herr Prosten Doctor Stenhammar
och Herr Prosten Fröberg sig förenat, att
Bränvins-bränningen, såsom förmonlig för "Landtbruket,
borde vara tillåten alla tider af året;
10:0 Herr Biskoppen Doctor Rosenstein, att Bränvins-bränningen,
i afseende på den Oeconomiska
delen deraf, berodde af Kongl. Majts Nådiga
godtfinnande och att Riksens Ständer aldrig
kunde sträcka sina åtgärder dervid längre än till
underdåniga önskningar; vid dem borde Näringsfriheten
eller den naturliga rättigheten, att
utan andras förfång fritt få använda eller förändra,
hvad man enligt lag och rätt äger eller
förvärfvat, aldrig lemnäs ur sigte; man borde
ej eller glömma hvarken svårigheten af Controllen
på Panneryaiden, inskränkta Brännings-tider,
förseglingar och mera dylikt, som åstadkomma
onödiga besvär, obehagliga chicaner oell
för lugnet ofta vådliga uppträden, eller den tunga
kostnad Jordbrukaren får vidkännas, genom
efter hvarje Riksdag till storlek och form förändrade
Brän vins - Pannor; och utom allt detta
borde äfven i betraktande tagas, att så länge
Bränvinet anses vora ett behof i vårt klimat
och dess bruk således tillätes, uppkommer en
verkelig national förlust deraf, att man utaf lagarna
tvingas tillverka denna vara på det mindst
förmanliga sajttj hvaremot en verkelig nationalvinst
-
1220
Den 14 Juli.
vinst skulle uppkomma, om varan finge tillverkas
efter xigtiga HushåHs-gruuder, med besparing
på säd , arbete och i synnerhet veil: att missbruk
af förtäringen endast genom goda strafflagar och
en vaksam kraftig Police kunde hämmas: att
på Riksens Ständer ankomme att med afpassade
tyngder och bevillningar belägga den större tillverkningen,
allt efter som den , genom tidernas
skick, kunde befinnas mer eller mindre lönande,
i jemförelse med andra .Näringar; och att den
lilla egentliga Husbehofs-bränningen borde vara
fri från all afgift; 1 1:0 Herr Eiskoppen Friherre
Doctör Mörner, att, efter hans tanka, Bränvins-distillering
med sex kannors Panna ingen
årstid borde vara förbuden, samt att Ofver-Ståtlrållaren
och Uandshöfdingarne icke borde förpligtas
, att, i frågor om inskränkning af antalet
på Bränvins-minuterings-ställen, höra Städernas
.Magistrater, i hvilken sistnämnde omständighet
Herr Biskoppen Doctor Faxe så mycket häldre
instämde , som i vissa Städer kunde hända att
Magistratens ^Ledamöter i denna fråga möjligen
voro jäfvige; och hafva Herr Professoren Forssell
m. fl. härmed sig förenat; 12:0 Herr Prosten
Thyselius, att Pannerymden, mot de af«
gifter som af Bevillnings Utskottet kommo att
föreslås och efter afverkningen borde, bättre än.
hittills, lämpas, måtte åtmindstone inom det
maximum , som möjligen kunde varda stadgadt,
blifva för hvarje Hemmansägare fri, tiden för
Bränvins-bränningen oinskränkt, alf Bevillning
upphöra, om bränningen någon gång instäldes,
sådana Pannor som spilla säd, ved och dags
ver
-
Ben 14 Juli.
ISSI1
verken, icke, tvärtemot all Statt hushållning,
uppmuntras och an mindre g^norn en tvångslag
föreskrifva?, att det således måtte bero af en
hvar, att i en eller flera Pannor begagna den
Pannerymd som vore tillåten, men Staten kännas
skyldig, att 1 fall inom 5 år föreskfifterne
förändrades, ersätta den enskilta Medborgaren
de kostnader honom derigenom tillskyndades, och
sluteligen att utländskt Bränvin vid strängaste
straff till all införsel i Riket måtte förbjudas;
13:0 Herr Biskopen Doctor Faxe, att, om 1
anledning af de gjorda anmärkningarna Utskottet
skulle finna skäl att föreslå några andra än
de redan uppgifna grunder, afseende måtte hafvas
derpå, att de nu brukliga Bränvins-pannor
måtte kunna nyttjas, sådana de nö. äro, på det
hvarje person , som i Riket idkar denna slags
Häring , icke måtte åter sättas i den kostsamma
belägenhet att låta omarbeta Bränvins redskapen;
14:0 Herr Prosten Wikblad, att, derest Bränvins-bränrtingen,
i stället för de föreslagna åtta
månaderna, blefve tillåten hela året igenom, i
Förordningen uttryckeligen borsie förekommas,
att icke afgiften derföre blefve till en tredjedel
förhöjd; 15:0 Herr Prosten Doctor Segerstedt,
att i fall föreskrifterne för Pannerymdens inskränkande
ännu komme att fortfara och Pannorna
således ännu behöfde mätas, samt vid
mätningen kokrummet , efter vanligheten, afdragas,
det samma borde stå i ett visst förhållande
till kannerymden, oell torde skäligen kunna till
4. procent deraf utsättas: att då Utskottet icke
tillstyrkt förbud emot Bränvins-försäljmng i minut
-
188 2
Den 14 Juli.
nut å GästgVvaregärdarna, hvilket icke torde
hafva varit otjer.Jigt, hade ock någon utväg
bordt lemnäs åt Sjöfarande, att i detta afseende
blifva hulpne , samt att Herr Doctorn förenade
sig med hvad Herr Ca-pitainen Hertzenhjelm
uti Utskottet anfört i afseende på Krono-Bränneriernas
bibehållande under Itronans egen disposition,
lör att främja »och lätta Spannmåls»Magazins-Directionens
anstalter. Från Hedervärda
Bonde-Ståndet: 16:0 af Riksdags-Fullmägtiga
Peter Johansson från Kronobergs Uän och Andere
Sandsten från Jönköpings Län, med hvilka
flera af Ståndet sig förenat, att Bränvins-bränningen
måtte vid hvad tid afåret som lieldst få utöfvas,
hvarigenom, utom andra uppgifna fördelar,
antalet af speculanter på denna vara skulle förmindskas:
att Öl, hvilket icke skulle kunna räk-,
nas till starka drycker, ej borde allenast å Gästgifvaregårdarna
utan äfven å andra ställen vara
till försäljning i minut tillåtet; i sammanhang
hvarmed de yrkat, att Bran vins-minuteringen,
så val på landet, sorn i Städerna, måtte blifva
tillåten hädanefter som hittills, hvarest det för
allmänheten kunde vara nödigt , emot det att
Närings-läkaren derföre erlade en ansenlig Bevillning
i proportion af vinsten, som säkrast
kunde utrönas vid Taxerings- Comitéerna; och
vunne Stats-Cassan derigenom en icke obetydlig
inkomst, sorn den äfven i sednare åren saknat,
utan att inskränkning i Bränvins försäljning derföre
ägt rum : alt hvar och en , som har rättighet
att tillverka Bränvin, må tillåtas att i mi'
nut afyttra det, ända till ett halfstop: att det
icke
Den 14 Juli.
1223
icke matte blifva Apothekare förbudet, att sälja
Bränvin med droppar: att förslaget, det endast
den åbo, sorn vid Gästgifvarginlar, der Gästgifv
veri-hållningen är delad , besörja gästningen för
de resande, finge till dem utlemna Bränvin,
vore oijenligt, enär ofta inträffade, att den åbo,
hvilken efter tourén skulle herbergera de
resande, icke hade rum för dem Rallar att som
vinsten af Krono Brännerierna åtmindstone till
en del tillfolie Stats Cassan, och det vore angeläget
för Allmänna Magazins-Inrättningen, så
länge den skall äga bestånd, att desse Brännerier
existera, Bränvins-bränningen för Stockholm,
Götheborg och Carlskrona ej i något fall måtte
upplåtas åt Bryggeri •Socieféterna derstädes; och
ändtligen, att Utskottet bordt gemensamt med
Bevillnings-Utskottet afgöra förenämnde ämne:
17:0 Riksdags Fullmägtigen Johan Magnus Wessing
från Westmanland, att som, vid 1812 års
Urtima Riksdag, Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconornie-Utskotten gemensamt
utarbetat Författningen angående Bränvins bränningen
, borde ock nu desse Utskott gemensamt
pröfva de anmärkningar, som emot Utskottets
afgifna Betänkande kunde göras, och hvilka för
hans del voro: att Pannerymden blifvit för
mycket inskränkt, och att aldrig lösa bröst borde
mätas på pannor med vanliga hattar: att,
med afseende pä den fattigare folk klassen, en
kanna Bränvin lill afsalu vore för mycket: att
föreskriften, det bland flera Gästgifvare vid ett
Gästgifveri endast den fick till resande sälja
Bränvin, i hvars ordning det vore att skjutsa,
icke
a 5 24
Den 14 Juli,
icke ek lil le vara lämpelig; att stadgandet att, då
något) för fylleri sakfäldes, borde undersökas
hos hvilken jfärings-idkare hans rus tillkom*
rnit, hvilken derefter skulle med angvar derföre
beläggas, icke eller vöre tjenlig!, lika som
straffet för försäljning till Jjäro och Tjenst ©gossar:
att BränvinS-försälj&ing vid Marknader icke
borde förbjudas: att föreskriften, det Krogdörren
under försäljningstiden borde stå öppen, vöre
olämpelig; att det icke borde förbjudas Apothekare
afl utminutera Bränvin med droppar:' att
pnsvar borde utsättas för den som utan rättighet
tillverkar Bränvin: att åklagare, endast i det
fall då han saknat ali anledning till sin talan,
borde åläggas ansvar för åtal å fylleri-brptt, som
han vjd Jfomstol ej kunnat i bevis leda; 18;o
Biksdägs Full magt igen Anders Joachimsson från
Östergöthland , att såsom för Fandet högst gagnelig!
, det matte tillåtas Fandtrnannen , att till
husbehof tillverka Bränvin å alla tider af året,
efter hvad hart för dess hushållnings-nytta kan
finna nödigt , hvarvid han likväl förklärat att
dess mening ingalunda vöre, att tillverkningen
skulle drifvas till sådan höjd, att den blefve en
handelsvara, och i öfrigt har Anders Joachimsson
åberopat sitt i ämnet afgifna Memorial; i
hvilka yttranden flera af Hedervärda Bondegtåndets.
Fedamöter instämt; 19:0. Riksdags-Fullmägtigen
Anders Farsson från Elfshorgs Fän ,
att Städer sorm ej hafva Jordbruk, hvilket barde
antagas, s|som grunden för rättighet att bränna %
ej matte få tillverka Bränvin , och att de Städer,
sorn hafva Jordbruk, val mått© bränna efter
jordens
Den 14 Juli.
12 2 5
jördens värde eller vidd af aker och äng eller
samma måttstock som för Landet antages, men
endast så framt Städerna medgifva en allmän
och oinskränkt näringsfrihet för Bonden och
Landtrnannen i all slags Borgare-rörelse. Om
denna frihet icke blefve medgifven, borde ej
eller Stockholm , Götheborg och 'Carlscrona få
tillverka Bränvin och hvarken Magazins - Directionen
eller Bryggare - Societeierna och andra
enskilta personer dermed få taga befattning:
att den Bevillning, som utgöres under namn af
Bränvins-skatt, måtte försvinna eller åtmiridstone
inindskas i anseende till afgiften för Bränvinspannor,
hvilken kunde sammanslås ined allmänna
Bevill,ningen, då den i stället att ensamt
falla Jordbrukaren till last, kona me att på alla
Classer af Rikets Invånare fördelas: att nya
uppfinningar af Bränvins-pannor icke borde ined
högre skatt beläggas, och .att slutligen öl må öfverallt
fritt försäljas, men Bränvin endast på
Gästgifvaregårdar och torde hända några få andra
ställen; 20:0 Riksdags-Fullmägtigen Anders
Danielsson från Elfsborgs Län, att Bränvinsbränningen
borde å alla tider af året vara tillåten,
hvartill flera skäl blifvit uppgifna, dock
att en gräns blefve satt för en öfverdrifven ut
vidgning
af Bränvins tillverknings-friheten: att
Bevillningen för rättigheten till Bränvins-bränning
borde sammanslås med allmänna Bevillningen
för att på, hela Riket fördelas och således
ej ensamt falla Jordbrukaren till last: att
hans öfvertygelse vore stridande mot Utskottets
förslag till en mångdubbelt ökad bestraffning
i för
1826
Den 14 Juti.
för öfverträdelse af föreskrifterna om tillverknings-iattigheten,
och att han ej fann något skäl
att afvika från det redan tillräckliga ansvar, sorn
1812 års Författning rörande Bränvins bränningen
stadgat, hvilken dock endast kunde användas,
då Bränvin blifvit tillverkat med större
panna än som vore lofgifven: att rättigheten till
Bränvins-bränning måtte varda tillåten endast
för Landtman, som äga jorbruk, till större eller
mindre belopp: att derest, enligt 1812 års grunder,
tillverknings rättigheten skulle fortfara, att
efter omständigheterna endast periodiskt tillåtas
och allenast med go kannors pannor eller 2:ne
sådana i ett verk på hvarje större Egendom,
Krono-Bi ännerierna för alltid måtte upphöra
och all Bränvins bränning i de Städer, som ej
ägde jord, ovilkorligen förbjudas: att det torde
vara nödigt att låta Taxerings- och PröfningsComitéer
efter omständigheterna afgöra, hvilka
ställen på Landet och huru mariga i Städerna
sorn anses vara, så till sägandes , oundvikliga
förtärings-stal len för vägfarande Allmoge och
Städernas Arbetsfolk, och der tillåta Kroghållning,
emot deri drygaste Bevill nings-afgift, som
kunde finnas lämplig: att den af Utskottet föreslagna
utvägen med minuterings tillåtelse endast
för deri sam liar Gästgifveriet på de ställen,
der Gästgifveri-hållningen är mellan flera
åboer fördelad, hvarken vöre lämplig eller möjligt
art härå hålla controll: att Rättegångs ordningen
för fylleri och Bränvins ininuteri ng på
Landet måtte åter blifva enahanda, som den för
alla andra ringare brott i allmänhet vöre stadgad.
Den 14 Juli.
1227
o
gad. 21:0 Riksdags-Fullmägtigen Anders Aberg
från Vesterbotten: att han i flera uppgifna delar
gillade Utskottets Betänkande och afven ansåg,
att alla Krogar borde indragas och all försäljning
af Bränvin vid vanheder förbjudas ,
roen deremot, om Betänkandet, i hvad det rörer
skänkning af öl och bränvin, skulle åsyfta
förbud för Allmogen eller hvem som heldst,
att få bortgifva en sud eller än mera bränvin
ö o 4
och öl, fann Aberg ett sådant förslag vara lika
orimligt sorn olämpligt och yrkade derföre dess
ogillande: 2 2:0 Riksdags-Fullmägtigen Anders
Maltesson från Bohus-Län, att han instämde i
hvad Johan Magnus Wessing yttrat, med tillägg
att det borde stadgas, att endast sjelfva Bränvins-pannans
men ej de lösa bröstens rymd
borde uppmätas och komma i beräkning, heldst
dessa på intet sätt kunde befordra en vidsträcktare
Bränvins-bränning; och slutligen, 23:0 f. d.
vice Talemannen Jon Jonsson från Blekinge
Län, sorn instämde i hvad Anders Larsson från
Elfsborgs Län anmärkt, att han önskade att Utskottet
måtte uttryckligen bestämma huru beskaffad
en så kallad conisk bränvinshatt borde vara,
emedan man på vissa orter derföre ansåg hvar
och en, som vore kupig; hvadan vore angela-»
get, att med ett tydligt stadgande härutinnan förekomma
alla de anledningar till åtal, sorn eljest
kunde äga rum; och ansåg Jon Jonsson för
conisk hatt endast böra anses en sådan, som
har ovanlig form, och hvarigenom tillmäskningen
kan medelst dertill inrättad öppning i Bränvins-pannan
nedslås. Med öfverlemnande till
Utskot
-
12 28
Den 14 Juli.
Utskottet af alla dessa hos Hedervärda BondeStåndet
gjorda anmärkningar, liar Bonde Ståndet
yttrat sin förmodan att Utskottet icke lärer
underlåta, att bereda sig det sammanträde med
BevillningsUtskottet, som kan vara nödigt, i
anseende till det sammanhang Bevillningens reglerande
för Bränvins-bränningen äger med bestämmande
af grunderna för utöfningen af denna
rättighet. Häremot har Vällofl. BorgareStåndet,
genom Protocolls-Utdrng af den 15 sisth
Juni, gifvit Utskottet tillkänna , att Ståndet bifallit
ifrågavarande Betänkande , dock med den
anmärkning i anseende till ny redaction af det
bibehållna stadgandet uti Kongl. Kungörelsen
den 9 October 1812, som i 2 §. 1 Mom. innehåller
grunden för Bränvins-bränningens begagnande,
att ordalydelsen blefve denna: för 80
mantalsskrifna personer af man- och qvinkön sammanräknade,
får begagnas en panna etc. etc.; äfvensom
4 §. 3 Mom. borde, om tillämpning
skulle kunna äga rum , hafva det tillägg: att i
Städerna bör alltea innan Mantalsskrifningen inträffar,
Bränvins-bränningen för följande äret vara
reglerad; hvarjemte Vällofl. Borgare-Ståndet förklarat
sig anse det vara betänkligt , att förändra
hvad Kongl. Förordningen af den 24 Augusti
1813 stadgar angående vittnens afhörande i de
mål, hvarpå 7 Mom. i Utskottets afgifna Utlåtande
har afseende.
Utskottet har noga granskat och öfvervägat
allt, hvad dessa sålunda gjorda anmärkningar innehålla;
men, jerdte det Utskottet, i anledning
af en del bland dem, nu får till Riksens Högloft.
Stan
-
Den 14 Juli.
I329
Ständers bedömande Öfverlemna några förändringar
och förklaringar uti vissa delar af dess förut
afgifna Betänkande i detta- mål; hoppas Utskottet'att
Riksens Höglofl. Ständer lära täckas tillåta
detsamma, att, till besparande af en dvrhar
tid, förbigå ali vederläggning af de anmärkningar,
dem Utskottet ansett icke böra till ändring
eller förklaring af dess förra Utlåtande föranleda;
och Utskottet begifver sig således genast till
de jemkningar, hvilka, enligt dess tanka, kunna
uti Betänkandet rrn föreslås.
l:o Ehuru Utskottet ej kan förändra sin
öfvertygelse derutinnan, att Bränvins-tillverkning
under Juni, Juli, Augusti och September
månader, då boskapen hålles på sommarbete, icke
kan medföra någon nytta för jordbruket, till hvars
understöd likväl Bränvins-tillverkningen är endast
ämnad ; dock som , inom alla de af Riks*
Stånden , der anmärkningar blifvit emot Betänkandet
framstälde, mycket allmänt yrkats, att till
en nödig frihet uti Husbehofs-Bränvins bränningen
oskiljaktigt skulle höra , det densamma
under hvarje månad af året borde vara tillåten;
samt Utskottet derjemte förmodar, att någon
egentlig skada icke skall följa af Bränvins-bränningens
frögifvande under ofvannämnde fyra
sommar-månader, heldst på denna årstid tillverkning
af bränvin sällan lärer ske eljest , än när
något hastigt inträffande opåräknadt behof sådant
påkallar; alltså tror Utskottet sig böra gå Riksens
Ständers önskan till mötes, med det vördsamma
tillstyrkande, att en fri Husbehofs-brän*
yins-bränning måtte emot den afgift Bevillningsutskott
-
1230
Den 14 Juli.
Utskottet lärer föreslå samt med den pannerymd
och öfriga vilkor, som dels uti Oeconomie-Utskottets
förra Betänkande och dels här längre
ned projecteras, få vara tillåten hela året
igenom.
2:0 I det olyckliga fall att Kongl. Ma j:t,
för inträffande missväxt och krig, skulle finna
Sig föranlåten, att i Nåder förbjuda Bränvinstillverkningen,
tror Utskottet nu mera det likväl
kunna tillåtas det de Jordbrukare, som hafva
förut tiliverkadt bränvin hos sig upplaggdt, må
äga, att deraf försälja mindst en kanna; anseendes
Utskottet det böra till Kongl. Majus Eget Nådiga
välbehag helt och hållet i underdånighet
Öfverlemnas, om och med hvad vilkor minutering
af Bränvin må, vid dessa händelser, kunna
tillåtas; hvarjemte Utskottet finner, det distillering,
hvilken allenast utgör en förädling af
tillverkningen och ej på något sätt eker hvarken
produetionen eller consumerandet, bor kunna
alltid vara fri och tillåten.
3:0 Uti 1 §. 2 Mom. af Kongl. Förordningen
den 9 October lili 2, stadgas väl, det på
JLandet rättigheten till Husbehofs-bränning endast
bör åtfölja hemman och hemmansdelar, med
åsatt mantal, efter Jordaboken ; men Utskottet
anser billigt och rättvist att sådana utjordar och
andra lägenheter, hvilka blifvit ålagda Rotering
och af särskild åbo bebos, kunna få enahanda
rättighet begagna.
4:0 På det icke, genom någon mindre tydlighet
i den utfärdande Författningen om Bränvins-tillverkningen,
'det missförstånd skulle kunna
-
Den 14 Juli.
na uppsla att sådana bränvins-pannor utan bröst,
hvarigenom en starkare tillverkning än med
vanliga pannor icke kan åsladkomrnas, och hvilkas
rymd ej heller möjligtvis må kunna genom
någon tillsatts ökas, ändock skulle vara förbudne,
tillstyrker Utskottet, att de emot slutet af
andra punkten i det återremitterade Betänkandet
förekommande orden: 'Bränvins pannor utan
bröst, eiler med sådana hattar etc. ’ måtte förändras
till: Bränvins pannor utan bröst och med sådana
hattar etc.
5:0 Hvad härnäst vidkommer frågan, om
och på hvad sätt Städerna böra förklaras berättigade
att idka Husbehofs bränning, ernot hvilken
punkt i Utskottets Betänkande många anmärkningar
blifvit gjorda; så får i betraktande
deraf, att om Bränvins tillverkningen varder efter
Utskottets förslag frigifven för hela året,
Städerna derigenom skulle kunna komma i tillfälle
att öka productionen af bränvinet uti sina
Bränneri-verk , 1 i 11 en tredjedel, och att någon den
mindsta utvidgning utöfver den Städerna efter
hitintills gällande sednaste Författningar medgifna
rättighet till Bränvins bränning, hvilken, efter
Utskottets tanka, är alldeles fullkomligt svarande
emot deras husbehof, bör så mycket mindre tillstyrkas,
som man torde vara skyldig att med ali
sorgfällighet söka förekomma , dels att cnnsumtionen
af den för Bränvins-tillverkningen nödiga
ved skulle kunna okas, och priset å denna nödvändighets
vara såmedelst , till dryg kännedom
för Städernas mindre bemedlade Invånare uppstegras,
dels ock att fylleri och utsväfningar
skulle
12 32
Den i;4 Juli.
skulle kunna tilltaga genom en , medelst större
frihet till Bränvins-brärining för Städernas In»
vånare , beredd öfverflöd i ga re tillgång pä bran*
vin; Utskottet vördsam!igen föreslå, det 2 §. i
Mom. uti Kongl. Kungörelsen den 9 October
1812 mätte i så matto ändras, att vid bestäm-*
mande af Bränvin»* tillverknings-rättigheten i
Städerna, personalen bör förhöjas och den be*
räkningsgrund följas, att för 120 mantalsskrifna
personer af man- och qvinkön sammanräknade,
måtte få begagnas en panna till 50 kannors stor*
lek, för 180 personer en af 60 kannor för 270
personer en af 70 kannor, för 360 personer en
af 80 kannor och för 450 personer en af- 90
kannors storlek, hvarutöfver ej någon panna i
Stad må nyttjas, äfvensom ingen under 50
kannor.
6;o Af hvad här ofvan blifvit föreslaget,
rörande Hushehofs bränvins-bränningens frögifvande
under alla årstider, följer väl, att någon
försegling af Bränvins-redskap hos lagligen berättigade
innehafvare deraf under vtanliga år
icke lärer kunna komma i fråga; men vid de
händelser , då friheten tili Bränvins-brännings*
utöfning nödvändigt måste inställas och försegling
äger rum, torde densamma kunna anses
tillräckligen uppfylla ändamålet om allenast hattar,
pipor och bröst sålunda sättas utur tillstånd
att kunna nyttjas, och hvarigenom ägaren icke
betages tillfället att den merendels med dryg
kostnad anskaffade bränvins-pannan till andra
huihålls-förrättningar begagna,
7:0
Den 14 Juli.
7:0 Vid fråga om det mlndsta belopp, hvar»
»ill bränvin må kunna i parti få försäljas, tror
Utskottet sig böra fästa afseende å den inom
Hedervärda Bonde Ståndet anförda svårighet fot
Soldater, Torpare och andra Arbetare på Uapdet,
hvilka icke äro berättigade till utöfvande af
Bränvins-bränning, att kunna äga så mycket
penningar, som erfordras att på en gång inköpa
en,kanna bränvin; och då Utskottet ä ena stdap
bibehåller den öfvertygelse, att ett större antal
Bränvins-minuterings-ställen I Landet, än Sorn
för de vägfarandes nödtorft högst nödvändigt erfordras,
är ganska farligt för allmänna sedligheten
och följaktligen ingalunda bör tillåtas, har
Utskottet ock, å den andra, velat vara betänkt
på föreslåendet af en utväg för hvar och en att
kunna erhålla det parti bränvin hans hushåll
för tillfället behöfver; och af sådan orsak får
Utskottet nu vördsamligen tillstyrka, att det belopp,
hvartill bränvin af andra än Gästgifvare
och Krögare må kunna mindst försäljas, måtte
varda ujsatt till ett stop; likväl med det uttryckliga’'
förbehåll, att bränvinet i dessa fall icke
måtte få förtäras på samma ställe , der det inJtöpes.
8:0 Det ansvar som blifvit uti Betänkandet
föreslaget för Näringsidkare, hvilken tillåter
någon person, att å hans näringsställe sig
af starka drycker öfverlasta eller utminuterat
bränvin till öfvermage , läro- och tjenstegossar i
Städerna , anser Utskottet alldeles icke böra förxnindskas,
heldst Utskottet ingalunda kan frångå
sin öfvertygelse om nödvändigheten af ett stadde
Bandeh *55. 156» gärt
-
Den 14 Juli.
gande, som förpligtar Krögare och Närings-id«
kare att tillse, det icke någwn måtte å hans näringsställe
sig öfverlasta, och detta destomindre,
som hvad bland anmärkningarna är vordet anfördt
om svårigheten att kunna bevisa, att den
drucknas sä beskaffade tillstånd tillkommit af den
förtäring han å näringsstället åtnjutit, synes böra
förfalla vid betraktande deraf, att laglig bevisning
alltid bör vara åstadkommen innan någon
person kan sakfällas för hvad brott som heldst,
och att det band , ett så beskaffadt stadgande,
sorn det ofvan föreslagna, måste lägga på Närings-idkaren,
bör otvifvelaktigt afhålla honom
ifrån att utminutera mer eller mindre af starka
drycker åt hvar och en, som vid ankomsten till
näringsstället synes vara i iiågon mån af sådana
drycker plägad , genom hvilken försigtighet hos
Närings-idkaren fylleri-lasten ofelbart lärer kraftigare
än på något annat sätt hämmas och motarbetas;
hvarförutan Utskottet får, i anledning
af sin kännedom om en hos de personer, som
blifva för oloflig bränvins minutering tilltalade,
vanlig obehörig förevändning, föreslå, att det
måtte blifva en hvar, vid lika ansvar som för
nyssnämnde lagbrott, uttryckligen förbudet, att
i minut eller suptals bränvin utlåna.
g:o Hvad som blifvit anmärkt emot Utskottets
utlåtande, det bränvin icke borde få vid
marknader försäljas, anser Utskottet bora föranleda
till den jemkning, att under marknader
bränvin icke må säljas i minut oftare än då mat
tillika njutes, och sådan försäljning alldeles icke
vara tillåten hos någon annan än de personer,
hvil
-
Den 14 Juli.
**35
hvilka, på saft Kongl, Commerce - Collegii Kungörelse
den 29 Juni 1813 föreskrifver, efter behörig
pröfning, erhållit Konungens Befallningshafvandes
Tillståndsbref att på marknadsstället,
under marknaden, Spisqvartersnäring idka, hvilkas
antal Utskottet derjemte önskar alltid måtte
blifva så inskränkt, som behofvet möjligen kan
medgifva ; och torde i öfrigt å detta ställe uti
Betänkandet, orden: ”andra allmänna samlingsställen”
böra förändras till: vid andra större eller
mindre folksamlingar.
Io:o Fastän Utskottet för sin del förmodar
att andra Bränvins-minuterings-ställen å Landet
än Gästgifvaregårdarna skulle kunna vara umbärliga,
vill dock Utskottet nu mera ej afstyrka,
det Konungens Befallningshafvande må undfå
rättighet att på ett eller annat ställe vid segelled
eller sådan allmänt begagnad sommar- eller
vinterväg, som likväl ej är allmän landsväg,
bränvins-försäljning i minut tillåta, dock med
det vilkor, att sådana minuterings-ställen varda
så sparsamt tillåtna som någonsin möjligt är;
dock lärer härvid behöfva tilläggas den förklaring,
att hvad som är stadgadt till förekommande
af oloflig bränvins-försäljning och minutering
icke bör tillämpas till den som under påstående
durch-marcher af tågande Troupper i
minut försäljer eller utgifver bränvin åt den
eller de af Manskapet, som blifvit uti hans hus
och hemvist inqvarterade.
1 l:o Ordet. skänkning förekommer väl icke
å något ställe uti Utskottets Betänkande annorlunda
än i förening med utminutmng och der
*let
1236
Den 14 Juli.
det tillika hafves afseende å Gästgifvaregårdar,
Krogar och allmanna Näringsställen ; men i händelse
ordet skänkning skulle till någon tvetydighet
elller till ett orätt begrepp om egentliga meningen
kunna föranleda, har Utskottet ej att erinra vid,
att detsamma ma utgå och ordet utrninutering 1
stället ensamt bibehållas ; hvarjemte Utskottet
tillika medgifver, att på det stället uti 6 punkten
af Betänkandet, der förslag göres att på Landet
ingen skänkning och utrninutering af öl och
bränvin må annorstädes tillåtas, än pä Gästgifvaregårdarna
allena, icke blott, på sätt ofvanbe*
rördt är, ordet skänkning utan äfven ordet öl
måtte utgå och utrninutering af denna dryck, så
framt den är af Svensk tillverkning, alldeles icke
blif va förbuden.
12:0 Öfver Herr Landshöfdingen af Klintebérgs
erinran, att ansvar ej skall blifvit föreslaget
för deni som artan all slags tillåtelse tillverka
bränvin , får Utskottet lemna det yttrande,
att dess förslag rörande ansvaret i detta fall
hade, enligt ordalydelsen i Betankandet, afseende
å all den olofliga Bränvins-bränning, hvarom
3 § i Kongl. Förordningen den 4 Novemb.
1812 handlar, och som 2 Morn. uti nyssnämde
§. upptager ansvaret för den till bränvins-bränning
oberättigade person, som beträdes med att
sådan bränning utöfva; får Utskottet bestämdt
förklara att det uu 8 punkten af Betänkandet
meddeldte tillstyrkande bör blifvaStillämpligt, äfven
i afseende till dem, som utan all rättighet
tillverka bränvin, och att således ansvaret för
den till bränvins-brännings idkande berättigade
person»
Den 14 Juli.
1237
person., som under förbuden tid tillverkar bränvin
och för den, hvilken hvarken under lofgifven
eller förbuden tid äger branningsrättighet,
men sådan bränning utöfvar, bör blifva
lika och mätas efter den grundsats Utskottet uti
Betänkandet uppgifvit, vid hvilken Utskottet, af
de skäl samma Betänkande innehåller, finnér sig
böra helt och hållet förblifva.
13:0 I afseende på Herr Presidenten m. m»
Grefve Mörners erinran vid Utskottets förslag,
att, enär någon för bränvins bränning tilltalad
person befunnes oskyldig, full ersättning för
hans och vittnens kostnad borde honom af åklagaren
tillerkännas, får Utskottet nämna, att
ehuru allt hvad g punkten uti Betänkandet innehåller,
angående ersättning ej mindre till
åklagaren af den, som befirmes brottslig, än till
den som linnes vara oskyldigt tilltalad af åklagaren,
är, enligt Utskottets öfvertygelse, fullkomligen
instämmande med rättvisa och billighet;
dock som allmänna Lagen och gällande Författningar
redan lemna fullständig föreskrift , huru
så väl allmänna åklagare , som enskilta parter
höra vara berättigade och skyldiga till ersättning
för Bättegångskostnad i brottmål, torde något
annat stadgande härom uti Författningen rörande
bränvins-tillverkningen icke erfordras, än
allenast att, uti denna ifrågavarande omständighet,
Lag och Författningar böra lända till efterrättelse,
och af vederbörande Embetsman och
Domare med all tillbörlig stränghet tillämpas
till förekommande mål.
Någon
Den 14 Juli.
Någon af de i öfrigt framställda anmärkningar
har Utskottet, för sin del , ej kunnat
anse af den beskaffenhet, att densamma till ändring
eller förklaring af Betänkandet eller tillägg
deruti bör kunna föranleda, och som en
stor del af anmärkningarna äro rigtade emot frågan
om afgiftens beräknande för pannor, men
denna fråga icke tillhör Oeconomie- utan Bevillnings-Utskottets
åtgärd, samt hvardera Utskottet
särskildt lärer kunna afgöra, hvad på dess åtgärd
ankommer, torde något yttrande öfver dessa
anmärkningar icke heller för Geconomie-Utskottet
äga rum.
Hvilket alltsammans till Riksens Höglofl.
Ständers afgörande vördsamligen öfverlämnäs.
Stockholm den 8 Juli 18I5.
På Höglofl. Biddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
jin4. Fredin.
Vördsamt
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Bryn. Flessrlgren.
På Hederv, BondeStåndets
Ledamöters
vägnar:
Nils Persson.
M. M. Rosbeck,
Den 14 Juli.
1239
Vördsamt Memorial!
Till följe af föreskrifterna i 53 och I05
§. §. Begerings -Formen^ och 29 § Riksdagsordningen,
har Constitutions Utskottet äskat de
i Stats Rådet sedan sistl. Riksdag intill början
af den nu påstående förda Protocoll, och hafva
i anledning deraf till Utskottet blifvit öf
O
verlemnade:
1:0
De öfver Justitieärender i Stats-Rådet
hållna Protocoll, ifrån och med den I Maj 1812
till och med den 25 Januari innevarande år.
2:0 Protocoll öfver General-Auditeurs-ärender
ifrån och med den 8 Maj 1812 till och
med den I Mars innevarande år.
3:0 Protocoll öfver Krigs ärenderna från
och med den 4 April 1812 till och med den
21 Februari innevarande år
4:0 Protocoll öfver Kammar ärender ifrån
och med den 22 April 18I2 till och med den
14 Februari innevarande år.
5:0 Protocoll öfver Handels- och Financeärender
ifrån och med den 3 Juni 1812, till
och med den 8 Februari innevarande år
6:0 Protocoll ofver Ecclesiastik - ärendet
ifrån och med den 23 April 1812 till och med den
2 2 Februari innevarande år; jemte Beredningens
till dessa Stats - Råds Protocoll hörande
actei.
På derom gjord anhållan , har Hof - Canzlern,
med Kongl. Majus Nådiga tillstånd , lemna!
Utskottet del af följande Protocoll angående
-
Den 14 Juli.
de allmänt kända och af Utskottet uppgifna
händelser:
i.'o Protocoll af den 5j Februari 1812 om
Sveriges Politiska ställning, och i synnerhet dess
förhållande till Frankrike,
2:0 Af den 24 Februari I8r2, om samma
ämne.
3:0 Af den 28 Juni 1814» om Guadeloupes
afträdande.
4:0 Af déti 2 April 1813,angående Alliance»
Tractaten med Konungariket Stora Brittannien.
Utskottet har nied ali noggtanhet fullgjort
den granskning af dessa Protocoll , som genom
Grundlagarna är detsamma ålagd, och får, såsom
en följd deraf, tillstyrka Riksens Ständer,
att meddela samtliga Stats - Rådets Ledamöter
och de Föredragande decharge: och då ingen af
Utskottets Ledamöter haft anledning att infordra
något Protocoll, hållet inför Konungen af
Konungens Rådgifvare i commando-roål och
endast i följd deraf ingen granskning i afseende
på deras förrättningar kunnat äga rum , anser
Utskottet dessa Rådgifvare äfven under en
sådan allmän decharge böra vära inbegripne.
Vid detta tillfälle får Constitutions-Utskottet
hos Riksens Ständer vördsamt anmäla, det
Riksens Ständer af förekomna anledningar mätte
hos Hans Kongl.^ Maj:t i underdånighet anhålla
om Dess Nådiga åtgärd derhän, att föreskriften
i io § Regerings • Förmen om vederbörandes
hörande måtta varda med Sorgfällighet af dem
sådant åligger iakttagen , och att uti alla ärenden,
som röra allmänna hushållningen, sådana
under
-
/
Deri 14 Juli,
1 241
underrättelser mätte Allmänheten nfeddelas,
hvarigenom alla må kunna af näringsförmånerna
sig lika begagna.
Ett till detta Memorial bilaggrlt Protocolls
Utdrag innehåller en uppgift huruledes en
del af Krigs - Expeditionens Protocoll blifvit
förda på ett sätt att det gjort granskningen om
icke omöjlig åtmindstone förbunden med den
största svårighet, äfvensom Utskottets förnyade
önskan , att alla Departementet Protocoll hädanefter
måtte till granskningens lättande förses
med fullständiga rubriker för livart mål; underställandes
Utskottet Riksens Ständer huruvida
de skulle behaga genom underdånig skrifvelse
till Kongl Maj:t söka att häruti för framtiden
utverka rättelse.
Stockholm den I3 Juli' 1815-
På Höglo!!. Riddersk.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. V. Rosenstein.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström,
På Vallöf!. BorgareStåndets
Ledamöters
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
J, Wegelin.
vägnar
cinders J son Hyden.
G. A. Silverstolpe.
Utdrag
124*
Den 14 Juli.
Utdrag af Vrotocollet, hållet hos konstitutions
- Utskottet den 13 Juli
1815-
S D. Anmäldes af andra Fördelningen, att
vid läsningen af Krigs-Expeditions Protocoller
förekommit, att då sjelfva Protocollen till det
mesta utgöra blott Diarier och antecknade beslut
ofver de mål som i Beredningarna varit utarbetade
1 det, genom bristande data på citerade
mål ofta varit förbundet med mångå omgångar,
och någon gång, då målen ej i Protocollen varit
till sina rubriker upptagna, omöjligt att taga
reda på de mål, hvaröfver besluten blifvit
fattade Utskottet fann att afdelningen härigenom
betydligen varit hindrad i den granskning
densamma enligt Grund lagarna ålåge, och beslöt,
att till vinnande af rättelse deri, någon anmälan
till Riksens Ständer derom skulle göras.
X sammanhang härmed beslöts , att äfven nu
anmäla den redan tillförene framställda önskan,
det Stats-Rådets Protocoller måtte förses med rubriker
öfver målen, tecknade i brädden, hvarigenom},
om sådant anbefalltes , Utskottets läsningsarbete
så vida kunde lättas, att den stora mängden
couranta mål ej allt för mycket behöfde
borttaga tiden. Ut supra.
Ex Protocollo
G. A, Silverstolpe.
yord.
Den 14 Juli.
1243
Uppläjt kos Samteliga Riks-Stånden den 14 Juli.
Vördsamt Memorial!
X anledning så väl af inom Utskottet väckta
motioner, som till följe af de anmärkningar
det Högvördiga Prest - Ståndet vid 1812 års
Pi,k$dag sig förbehöll, och nu till Utskottet blifvit
remitterade att upptagas och beredas, får
Constitutions-Utskottet härmed till Riksens Ständer
öfverlemna de förändringar i TryckfrihetsFörordningen
detsamma tillstyrkt.
Då i ingressen till den efter 1812 års
Riksdag utgifne Tryckfrihets-Förordning den
86 §. Regeringsformen beiinnes åberopad , och
dess lydelse införd skiljaktig emot sjelfva §., i
så måtto, att efter orden i förväg lagde har blifvit
insatt meningen: af Tryckfnhets-Lagen ej
föreskfifne, hinder, får Constitutions Utskottet
föreslå att denna citation måtte återföras till fullkomlig
likhet roed §.-s lydelse i Regeringsformen.
I första §. 5 Momentet föreslår Utskottet
att efter ordet Boktryckeri måtte tilläggas: eller
Tryckeri för Musicalier.
Då det stadgande såsom obilligt blifvit anmärkt,
att de personer, hvilka såsom vittnen
påskrifvit en namnsedel, blifvit ålagde Författare
ansvar, derest icke den uppgifne Författaren
stöde att igenfinnas , föreslår Utskottet följande
förändring i I §. 6 Momentet efter orden inom
Sverige boende Svenska Medborgare:
”Hvilka , i händelse Skriften inom laga tid
åta
-
12-14
Den 14 Juli.
Stålås skulle, författare ansvar åligge , sa vida
Författarens namn och hemvist befunnes oriktigt
uppgifne eller i sedeln saknades: i sammanhang
hvarmed det öfriga ifrån och med orden
eller ack, till och med, ifrån Svaromålet uleblefve,
alldeles skulle uteslutas.
I 1 §. 7 Momentet föreslås följande förändring
af andra punkten? Utgifvare af Dagblad
och Periodiska Skrifter vare alltid, i afseende
på ansvaret, ansedd såsom författare, derest han
sig ej med dennes namnsedel försett, eller ej
ian på annat sätt bevisligen uppgifva Författaren,
åliggandes Utgifvaren under lika förbindelse
att tillse, det de vilkor, som vid utgifvandet
deraf i denna Dag ytterligare stadgas, varda
noga iakttagne.”
I sammanhang härmed föreslås i 8 Momentet
samma §., efter ordet uppgifvet, följande
tillägg: kan Utgifvare förete namnsedel ä Förfat
taren
till den åklagade Artikeln, eller på annat sätt
Författaren bevisligen uppgifva, vare han ifrån Författare
ansvaret frikänd.
I stället för den följande meningen, som
begynner med Domaren äger och slutas med
Domstolen inkalla, föreslås följande såsom ett nytt
Moment:
''Domare åge att namnsedeln genast öppna
och att på hvilketdera af ofvannämnde sätt den
rätta Parten sålunda blifvit känd, honom inför
Domstolen inkalla.’’
I sammanhang härmed föreslås den förändring
af 4 §. 7 Momentet:
”Utgifvare af Dagblad och Periodiska Skrifter,
JOen 14 Juli.
ter, hvilka I det fall, sota i i §. 7 Momentet
är stadgadt, äro underskastade Författare-ansvar »
vare framför andra erinrade om ett rätt bruk
af Tryckfriheten, och umgällcs Utgifvarens förbrytelse
, genom sädant blad , dubbelt i alla de
fall, der med penningar pligtas.”
I 3 §. g Momentet föreslås att efter eita
tionen
af Förordningen af den 20 Januari 1779
måtte tilläggas: och Skriften conjisqueras.
I 4 §. 8 Momentet föreslås efter orden,
allmän säkerhet, följande tillägg: anstötlig mot
ien Evangeliska Läran.
I den 5 § > sådan som den efter antagandet af
Jury i Tryckfrihets-rnål nu är redigerad, föreslås
följande nya redaction af 1 och 2 Momentet
i 5 §.
1 Momentet. Laglighefen af Böckers och
Skrifters innehåll skall hädanefter alltid pröfvas
af en Jury, eller Nämnd , bestående af nio per»
söner, hvilka sammanträda vid den Domstol»
der brott emot denna Dag åtalas, och der, genom
förhör med parterna , åklagarens slutpåstående
och den tilltalades förklaring, ransakningen
fullbordas bör.
2 Momentet. Den som kallas till Ledamot
i Jury må ej utan laga förfall uteblifva,
och äge Domaren genom vite eller annan laglig
påföljd en uteblifven Jury-Ledamot till inställelse
förpligta. Parten gällde reskostnaden för
de af honom tillkallade Ledamöter i Jury.
Om förrättningen uppehålles genom någon
Ledamots förfallolösa uteblifvande, ersätte han
de tillstädes komna Ledamöters rese-omkostnad.
Ej
Den 14 Juli.
Ej ml part till Ledamot i Jury någon utom
Länet boende tillkalla.
Domstolen må ej till Ledamot i Jury nämna
annan person, än som bor inom den Jurisdiction
, der målet är anhängigt.
g Momentet. Parterne äga välja SCc.
Då ytterligare blifvit anmärkt att det i den
nu antagna författningen rörande Jury stadgade
röstnings sattet kunde medföra betydliga svårigheter,
har Utskottet velat Riksens Ständer föreslå
en sådan förändring af 5 §. 4 Morn. efter
orden icke utskiljas innan , att det återstående af
Momentet skulle utgå, och i dess ställe införas:
densamma häröfver med Ja och Nej röstat. Till
den åklagades fällande fordras mindst tvåtredjedelar
af rösterna, i annat fall vare han frikänd.
Till befordrande af bätte ordning inom de
stadgar Tryckfrihets-I/agen innefattar, föreslår
Utskottet, att det 8 Momentet i 5 §. måtte flyttas
imellan det 6 och det 7.
Alla dessa särskildte förslag öfverlemna*
härmed till Riksens Ständer, för att efter den 36
§. Regeringsformen behandlas.
Af de ifrån Högvördiga Prest-Ståndet remitterade
anmärkningar, hafva de som, i ofvanstående
förslag ej äro upptagne, af Utskottet ej
blifvit ansedde böra tillstyrkas Sådana äro det
föreslagna tillägget i 3 §. 3 Momentet af orden:
eller fängelse efter brottets svårare beskaffenliet, och
i 4 §. 12 Momentet om uteslutande af stadgandet
om ersättning åt Bokhandlare för Böcker,
som af Styrelsen blifvit confisquerade. I afseende
på dessa förslags uteslutande har Herr
Pro
-
Den 14 Juli.
1247
Prosten Doctor Falk deremot gjort sin reservation.
Stockholm den 13 Juli I813.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. J son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Re dac t ion af de i Tryckfrihets-Lagen
föreslagna för ändringar.
Lagligheten af Böckers och Skrifters innehåll
skall hädanefter alltid pröfvas af en Jury
eller Nämnd, bestående af nio personer, hvilka
utan arfvode, eller kostnads ersättning för
denna befattning, sammanträda vid den Domstol
der brott emot denna Lag åtalas, och der,
genom förhör med Parterna , åklagarens afgifvande
slutpåstående och den åtalades infordrade förklaring
, ransakningen fullbordas bör.
2:0 Derefter äge Parterne välja hvar sina
fyra och Domstolen fem, tillsammans tretton, i
Staden eller Orten derintill, nära boende för
Medborglig dygd väl kände personer, af hvilka,
sedan de efter Lag blifvit af Domstolen oj.äfvige
-
På Höglofl. Riddersk.
och Ad Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
1248
Den 14 Juli.
tje förvarade, en ibland de af vederparten och
en ibland de af Domstolen nämnde personer,
bor af hvardera Parten utan anförda skäl uteslutas.
3:0 Sedan Nämndens antal sålunda -blifvit
nedsatt till nio Ledamöter, skola de af Domstolen
, sä snart sig göra låter, till utsättande dag
sammankallas , då de inför Domstolen skola aflägga
en så lydande Ed.
Allsvåldige Gud! Du skådar mitt hjerta,
för ditt allseende öga är intet uppsåt fördoldt.
Vare din godhet och förbarmande Nåd mig Evigt
tillsluten, om jag doljer min öfvertygelse
i detta mål. Jag N. 'N. svar derföre vid Gud
och Hans heliga Evangelium , att efter mitt bästa
förstånd och samvete Utlåtande i denna sak afgifva
och att det , som under öfverläggningen
yttras, skall af mig i obrottslig tystnad hällas.
4:0 Jemte en kort och noga bestämd skriftelig
sammanfattning af målets beskaffenhet och
skick, bör Domaren då för Nämnden framställa
denna fräga: är skriften brottslig efter det Lagens
runi åklagaren åberopat ? Och roa Nämnden
, sedan Domstolens Ordförande och Ledamöter
afträdt, icke åtskiljas innan mindst tvåtredjedelar,
igenom med slutna sedlar anställd
omröstning, förenat sig att med Nej eller Ja
besvara den af Domaren framställda fråga, huruvida
den anklagade är brottslig eller ej?
5:0 I anledning deraf, skall, efter inhämtad
underrättelse om Nämndens åtgärd , Dorna
stolen ofördröjeligen för parterna afkunna Utslag
-ined,tillägg, antingen af den bestraffning hvartill
-
B en 14 Julli
iiiS'
till den brö!tslige sig Skyldig gjort , ellet ä£
deri upprättelse, hvartill dett oskyldigt anklägddé
kan berättigad anses,
6 Mom. som börjas med ördén t förbry~
tehet emot denna Lag SCc bibeliålles oförändrade
7 Morn. sorn börjas med orden : jinntr
Hof-Carililern &tc, bibeliålles äfven oförändrad.
8 Moment i
Sedan NämndenS Utlåtande således blifvit
inhämtadt, pröfve och afgöre Domaren saken
och underställe sitt Utslag Hof-Rättens pröfning,
på sätt 2 5 Gap. 5 §. Rättegångs-Bälkeri
bjuder, men i alla fall skola handlingarne uti
Tryckfrlhets-mål underställningsvis af UndetRätten
till Hof-Rätten insändas.
Alla öfriga till 5 §. hörande Moment bibehållas
oförändrade,
Rppläst hos Siamtétiga Riks-Ståfldéii åtti 14 julis
Riksens Högloft* Ständers Stats * Utskotts
Betänkande angående StatsRegleringen
i allmänhet, samt med
Froject till Riks-Stat för 1816 och
■påföljande är intill nästa Riksdag.
£)å nu Ståts-Utskottet till Riksens HöglofL
Ständer afgifvit dess särskildta Betärtkanden öfver
ej mindfe Kongl. Majts Nådiga PrdpöstB
tioner * rörande Stäts-Vfirket, än de ifrån de Rc-'
spectiva Riks-Ståndem till Stats-Utskottets Utlåtande
remitterade mötioner i detta ärrine Samt
j.-e BandtU 157, 258. öfriga
1850
Den 14 Juli.
ijfriga ined Stats regleringen gemenskap ägande
ärenden; så har Stats Utskottet, till tidens vinnande
och i anseende till Riksdagens nära slut,
ansett sig icke längre bora uppskjuta med sluteliga
fullbordandet af Stats • regleringen och
Riks Statens upprättande, ehuru Stats-Utkottet
ännu icke fått emottaga Riksens Hoglofl. Ständers
svar och fattade beslut uppå en del af
Stats-Utskottets afgifna Betänkanden ; Stats-Utskottet
har fördenskull, i öfverensstämmelse ej
mindre med de af Stats Utskottet gjorda hemställanden,
ån de Riksens Höglofl. Ständers
Beslut, sorn redan blifvit Utskottet ineddeldta,
nu låtit författa project till Riks-Stat för 1816
och påföljande år intill nästa Riksdag öfver Stats"Verkets
både inkomster och utgifter, och hvilket
project till Riksens Höglofl. Ständers granskning
och gillande härbos bifogas, för att sedermera
af Riksens Höglofl. Ständer till Kongl.
Majtts Höga sanetion i underdånighet öfverleinnas
Stats-Utskotfet
har härvid ansett nödigt, att
i ett sammanhang till Riksens Höglofl. Ständer
framställa en generel åsigt öfver hela Stats-Regleringen,
i hvad den röier Stats-Verkets iden
projecterade Riks-Staten upptagna både inkomster
och utgifter, och får i sådant afseende anföra
följande:
i.o Angående Stats Verkets inkomster.
De ordinarie eller ständiga inkomsterna äro
uti 18x2 års Riks-Stat påräknade till ett
sammanlagdt belopp af 1,500,468 R:dr 41 sk.
9 r:st. Banco; men uti den af Stats-Utskottet
nu
Den 14 Juli.
iiti projecterade RiksStat äro de Upptagna till
1,687,420 R:dr sfi sk. 7 r, således en tillökning
af I86,g51 R:dr 32 sk. lo r.
Denna tillökning består deruti, dels att
Stats-Utskottet föreslagit och Riksens Höglofl.
Ständer jemväl bifallit en lätnpelig förhöjning
uti beräkningen af de flesta inkomsttitlarna
dels att en alldeles ny inkomst-titel blifvit Upptagen,
och dels att vid Stats regleringens slutliga
fullbordande blifvit till inkomst Staten öfverförde
en del af de på Allmänna Indragnings-Stä*
ten och g HufvUdtiteln odispönerade och be*
sparde Indelnings-rentor och Spannmål , hvilka
förilt såsom utgift varit upptagne.
De, enligt 60 §. af Regerirtgs-formen, 1
egenskap af Bevillning Stats-Verket tillslagne
Tull-, Post, Chartte - Sigillatas och Husbehofs
BränVins - bfcannings-medel voro uti i8i2 åts
Riks-Stat Upptagne och beräknade till 1.987,34g
R:dr 14 sk. 5 r. Banco. Sorn Riksens Höglofl.
Ständer Uti denna beräkning nU icke gjort någon
förändring; så äro de till enahanda belopp
Uti den nu projecterade RiksStaten Upptagne.
-Men sorn Stats-Verkers ofvanberörde så ordinarie,
kom i egenskap af Bevillning inflytande
inkomster icke äfo tillräckliga till bestridande
af Stats-Verkets af Riksens Höglofl. Ständer nu.
fastställda utgifter? så hafva Riksens Höglofl,
Ständer till Statsbristens fyllande af allmänna
Bevillningert anslagit 1,150,000 Rtdr årligen
till nästa Riksdag, hvilka komma ifrån nästa års
början att af Riksgälds-Contoirét till Stafs-Contoiret
uppå skeende reqvisition utbetalas.
Töfäts
1352
Den 14 Juli.
Totala beloppet af de Stats-Verket till Statsutgifternas
bestridande af Riksens Höglofl. Ständer
vid denna Riksdag anslagna inkomster och
som uti Biks-Staten upptagas blifver således:
Ordinarie Inkomster - 1,687,420: 26, 7.
Tull-, Post-, Chartae-Sigillatas-
och Husbehofs Brän
vins-Brännings-medel
- - 1,987,349: 14, 5’
samt Bidrag af Allmänna
Bevillningen till Statsbristens
fyllande - 1,150,000: — —
Tillsammans 4,824,769: 41.—
Men om Riksens Höglofl. Ständer bifalla
Bevillnings-Utskottets förslag, att den under
namn af Landttulls ersättning hittills särskildt
utgjorde afgift till ett sammanlagdt belopp af
Städerna och Landet af 120,000 R:dr, samt
Bränvins-Consumtions-afgiften , beräknad till
150,000 R:dr skola hädanefter icke särskildt utgöras,
utan med vissa procent å allmänna Bevillningen
efter 2:dra Art. utgå och till Riksgälds-Contoiret
lika med den öfriga Bevillningen
levereras; så kommer Riksgälds-Contoirets
bidrag till Stats-Verket att ökas med denna summa
, och, i stället för här ofvan upptagne 1,150,000
R:dr, blifva ifrån nästa års början 1,420,000
R:dr, hvaremot den af Tull- samt Hushehofs
Bränvins-Brännings-medlen påräknade inkomst
kommer att mindskas. med 270,000 R:dr, och
de af så väl dessa som Post- och Chartae Sigillatae-medlen
här ofvan beräknade 1,987,349
R:dr 14 sk. 5 r., endast komma att i Riks-Staten
upptagar tiir 1,717,349 R:dr 14 sk. 5 r.
2:0
Dm 14 Juli.
1253
2:0 ingående Stats-Verkets Utgifter.
Dessa hafva , genom de af Riksens Höglofl.
Ständer vid denna Riksdag fattade beslut, uppå
nedannämnde Hufvudtitlar undergått följande
förändringar:
Första Hujvudtitdn, innefattande Kongl. Hofoch
Slotts-Staterna.
Uppå denna Hufvudtitel hafva följande
tillökningar blifvit beviljade, nemligen:
Uti Hans Maj:t Konungens Hof
Stats-summa
- - 50,000: —
Till Meublers reparation i de
Kongl. Rummen - - 5,000: —
Handpenningar till Hennes Maj:t
Drottningen - - 10,000: __
Förhöjning i Hans Kongl. Höghets
Hertigens af Södermanlands
Stats summa - - 33,333'. 16;
Dito uti Hennes Kongl. Höghets
Prinsessan Sophia Albertinas - 13,000: —
Till Hö - transporter för Kongl.
Hof-Stallet - - - 1,000 :
Xiöne-tillökning för de å Staten
förjKongl. Slottets Police-, Lysoch
Renhållning uppförda Tjenstemän
och Betjente - 1,103: 16.
Skillnaden imellan Stats- och Krono-Värderings-priset
för de 67
tunnor Spannmål , som äro uppförda
på Strömsholms och Kungsörs
Slotts-Stat, och hittills va
Transport
112,436: 32.
rit
12 54 ®en 14 ^'h
Transport 112,436 t 33»
rit upptagne som indelt Afradsspannmål,
men böra uppföras
till Stats-priset, såsom utgående
från Magasinet i Westerås genom
anordning af Kongl, StatsContoiret;
denpa skillnad utgör 251: 12.
Tillhopa 112,687: 44,
Men enär härifrån afgår Högstsalig Hennes
Maj:t Enke-DrottpingenS Stats-summa 66,666
B:dr 32 sk., samt värdet förde Högstsalig Hennes
Maj:t anslagne 300 famnar Ved och 150
läster Kol med 2,850 R.dr, tillsammans 69,516
R;dr 32 sk., som blifvit ifrån denna Hufvudtitel
uteslutne, så utgör egentliga tillökningen
i utgiften å denna thel emot förr 43,171 R:dr
12 sk.
Andra JfJufvudtiteln, innehållande Civile- och
Lands-Staterna,
Så val med föranledande af de framställningar
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition , angående
Stats-Verkets tillstånd och behof, innehål»
Jer, och Riksens Högloft. Ständer, till iakttagande
vid Stats-regleringen, bifallit, sorn ock i
anledning af de utaf Riksens Höglofl. Ständer i
öfrigt vidtagna Beslut, förekomma följande förändringar
oell tillökningar uppå denna Hufvud»
titel, nemligen:
Eoner för 2 me- Notar jer och 2 Cåntzlister
uppå Kongl. Svea Hof-Rätts-Stat, utgörande efter
den beviljade Löne-förhöjningen 1,4.73: 16.—-
Transport 1,473:
Den 14 Juli«
12 55’
Transport J.,473 ! Xö.
Kongl. Krigs-Hof-Rättens Löne-tillökriing,
hitford ifrån Allmänna
Indragnings - Statens Besparingar
och afräknad på den
till Löne förbättring i allmänhet
beviljade summa med - - 891:32. _
Likmätigt Riksens Höglofl.
Ständers Beslut den 18 Juli 18I2,
äro de på Allmänna IndragningsStaten
uppförde 2 Kammar Räds
Löner hit öfverförde med - j,6oo: •—
Löne förhöjningen för CharfseSi
gi 1 lat se Contoirets Betjening, beviljad
af Riksens Höglofl, Ständer
vid 1809 års'Riksdag - 944: 32,—
Löne-fyllnad för vice Preses
och 2:ne Medicinal Råd i Sunda
hets-Collegium till likhet med sina
vederlikar, har förut utgått af
Indragnings Statens besparingar;
men sedan besparingarne nu blifvit
från Indragnings-Staten afförde,
så upptages denna Löne fyllnad
på 2:dra Hufvudtiteln med 433 ; iG. *—
Det af Riksens Höglofl.- Ständer
nu beviljade anslag för srriittosamma
och i synnerhet veneriska
Sjukdomars botande - - 8,000:— —
Hitfört ifrån f) Hufvudtiteln
de för Vaccinationens befrämjande
der upptagne - - 300: — —
Transport r3,043;
Lika»
*?$6
Dea 14 Juli,
Transport 23,6435
Likaledes äro ifrån Allmänna
Indragnings - Statens besparingar
här upptagne de för en mera allmän
och förbättrad Läkare-vård
anslagne 10,000 R:dr, men som
faarutaf komma att uppföras , 1,000
B:dr på 6 Hufvudtiteln för Curliuset
i Stockholm, så upptages
bär endast återstoden - - 9,000:
Afiönifigen för Krono-UppbördsVerket
i Stockholm - - 7,648:
Lön för en Sjuksköterska vid
Smedjegårds-haktet - - 66:
Löner för 4 Executions-Betjenter,
utgörande med förhöjningen 373:
Lön för en Secreterare vid Öf~
ver-Intendents-Emhetet, med förhöjning
- 34®:
Dito för en Cantzlist vid dito 105:
Lön för Landshöfdingen i Christianstads
Län;
i penningar - 12  t
samt värdet afsoo
tunnqr spannmål
, sådan sora
Krono t tondén i
Länet utgår och
efter Länets Markegång
, på Förslag
å 4| B;dr
tunnan
Transport 33,5515
Den 14 Juli.
Transport
Lönetillökning
för Fäng - vaktbetjeningen
vid
Slottshäktet i Linköping
:
z Vaktmästare 8: —- —-
4 Vaktknekrac
å 3 K:dr hvarje 13: — _
HitfÖrdt från
allmänna Indragnings
Statens besparingar,
lönerna
för 2:ne Öf>
ver-Jägmästare i
Skåne -
Den na beviljade
löneförhöjningen
för Civilstaten
i allmän*
het - - 112,673:32» 6.
Tfll godtgörande
af skillnaden »
om Markegångspriset
skulle öf.
verstiga Stats-prlset
4^ B:dr tunnan,
för den aflöning,
i Spannmåls-värde
beräknad,
sorn vid lönlöxhöjningen
blif
-
33>55i
20:
3006
^Transport 115,673:32. 6. 33,871
1258
Den 14 Juli.
Transport 114,673:33. 6. 33,871:
vit beviljad inöfver
Stais Verkets
odisponerade spanmälst
il Igång, upptages
på Förslag 36,276=12 — 1485949:44 6*
Tillsammans 182,820:44, 6.
Enär härifrån afdrages förra Landshöfding
gelönen i Christianstads Län 1,203 H:dr 16 sk.,
som nu blifvit ifrån Staten utesluten , äfvensom
de å denna hufvud titel odisponerade lo B:dr
13 sk. 4 r:st-, tillhopa 1,213 R:dr 29 sk. 4 r.,
så blifver återstoden 181.607 R:dr 15 sk. 2 r.,
rätta och egentliga tillökningen å denna huf»
vud-titel.
Tredje Hufvud titeln,
innehållande Militaire-Staterna till Lands och Sjöss.
Enligt hvad Stats-Utskottet föreslagit och
Riksens Högloft Ständer under loppet af denna
Riksdag jemväl till en del redan bifallit, bestå
de uppl denna hufvud-titel förekommande förändringar
och tillökningar uti följande , nemi.:
Den af Kongl. Majit för Kongl. KrigsCollegium
och Förvaltningen af Sjö ärenderna
samt Lots - Contoiret beyiljade 25 proCents
löne-tillökning, i likhet med hvad andra
Verk undfingo år 1812, och utgått af Indragnings-Stafens
besparingar, upptages här i
afräkning på den nu beviljade löneförhöjningen
med - _ 35306: 32.— ________
Transport 3130&; 32.—^
Den 14 Juli.
Transport 3,306: 32.—
Den nu beviljade
löne-förhöjning
för samma
Verk, utöfver
nyssnämde sumina
- * 5,865; 9. 8,
Till fond för
löne-för bättringar
för den Värfvade
Arméen och Flottorna,
lika med
hvad för CivileStaten
blifvit föreslaget
, samt till
öfriga regleringar
och förändringar
Kongl. Maj:t inom
denna hufvud-titel
för Försvarsverket
i Nåder
kan pröfva
nödigt att vidtaga,
upptages j
penningar - - 194,324:32, 7,
sartit 4,000 tunnor
spannmål,hitförda
från 9 hufvud
titeln a 4!
B:dr tunnan 18,000:
Vidare hafva
flan allmänna In
-
9,171:41. 8.
v
312,324:32, 7.
Transport 221,496:26, 3.
Transport 221,496:26. 3.
dragnings - Staten
till denna hufvudtitel
blifvit öfverförda
de vid
£if - Regementet
och Lif-Gredna*
dier - Regementets
Rusthålls-för*
delning , genom
dessa Regementens
förändring
till Infanteri, en*
ligt på 50 år afslu
tade Contracter
besparde Indelnings-rentor,
till
ett belopp af - - 819: 4*
Indelnings-rentor
vid åtskilliga
Indeldta Regementet,
som efter
Indelningsverket
till innehafvarne
utgå , men icke
äro i Staten upptagna;
och på det
denna utgift ma
blifva i Staten
synlig samt Indelnings
- Verket
och Staten öf
-
Transport 352,315: 33. 7»
JDen x 4 Juli.
1261
Transport 222,315:32. 7.
verensstamma, så
upptagas dessa
Bentor härmed - • 1,032:38, 8,
Tillökning i
Spann måls-värdet
för de på denna
hufvud-titel uppförda
3 5,716 tun-,
nor Garnizonsspannmål
ä^- B:dr
tunnan, likmätigt
Biksens Höglofl.
Ständers vid den«
na Biksdag fattade
beslut i 17,858:
Tillsammans €41,256: 23, 3.
Hvaremot afgår värdet Jför 335 tunnor g*
kappar Kronotionde-Spannmål , som för åtskilliga
Indeldta Begementer varit uppförda å förra äxens
Stater utöfver Indelnings-verket och nu
blifvit upptagna ibland Stats-Verkets Inkomster,
utgörande, efter Kronovärdi å 36 skill, tunnan,
251 B:dr 22 skill. 5 r:st., då rätta summan genom
de nu beslutade förändringar och tillökningar
blifver 241,005 B:dr 10 r:st.
Fjerde Hufvud-titeln,
innefattande Clericie- och Läro-Verken»
Uppå denna hufvud-titel har blifvit beviljad
en löne-tillökning af 30 B:dr för Consistorie»
Notarien i Wisby; men som deremot ifrån State»
-
ia6s
I)en 14 Juli.
ten blifvit uteslutna de härpå odisponerade 26ci
B dr; så har utgiften å denna hufvud titel bilf*
vit mindskad med 170 R:dr emot förr.
Femte Hufvud-titeln ,
innefattande Steterna för de Fria Konsterna.
Uppå dennå hufvud-titel är beviljad tillökning
i Stats anslaget för de Fria Konsternas
Academie, att fördelas efter Kongl. Maj:ts vidtagande
.Nådiga beslut » i,330:
saint lön för en Secreterare vid
Konungens Museum, att utgå efter
enahanda grunder, som för den
nu i allmänhet beviljade löneförhöjningen
blifvit faststäldej och
upptages här, förhöjningen inberäknad,
med - * * 87:24
Tillhopa 1,417; 24 —»
Sjette Hufvud-titeln,
innéhällande Milda Stiftelser.
Enligt Riksens Höglofl. Ständers vid denna
Riksdag fattade beslut, äro följande tillökningar
och öfverflyttningar på denna hufvud-titel beviljade,
nemi.: Tillökning i anslaget för Cur
huset
i Stockholm, hvilken tillökning likväl endast
är hit flyttad från Medicinal Staten på 2:dra
hufvud-titeln, enligt Kongl. Majus Nådiga Proposition
- - 1,000:
D ito för Krono Spinnhuset i
Stockholm - - 2)365:14. 4*
Löneförhöjning för 3:ne FattigMedici
- - - 266:32. „
Transport 3,631:46. 4.
Den 14 Juli.
1263
Transport 3,631:46. 4.
tTnderstöd för Fattigvårds Inrättningen
i Carlscrona * 3iOOo:__„,
Som Riksens Högloft. Ständer »
Uti underdånig skrifvelse af den
16 Juli 1812, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om inrättningen af ett Invalidhus,
till fond och understöd för
denna inrättning anslagit alla vid
Adelsfane-Regementet lediga blif•
vande boställen med indelningar
och rentor, Sa hafva de nu redan
lediga och besparda Indelningsrentor
blifvit ifrån allmänna Indragnings-Staten
och g titeln bitförde
, utgörande efter Krono värdi 1,108:24. 7c
Tillhopa 7,*74 o: 2 2.11.
Men enär härifrån afgå de , enligt Kongl.
Maj.-ts Nådiga Proposition till 2'dra hufvud-titeln
ifrån denna öfverförda 300 R:dr för Vaccinationens
befrämjande i Stockholm, så återstår
7,440 B:dr 22 sk. 11 r., sorn utgöra den genom
öfverflyttningar och nya beviljade anslag å
denna hufvud-titel uppkommande tillökning emot
förr.
Sjunde Hufvud- titeln,
innefattande Pensions• Staterna,
Vid denna hufvud-titel hafva under när-'
varande Riksdag icke skede några tillökningar
eller förändringar.
Åttonde
Den 14 Juli,
Åttonde Hufvud-titeln,
innefattande Staten för allmänna och extra utgifter.
Uppå denna hufvud-tiiel hafva Riksens
Högloft Ständer vid nu varande Riksdag beviljat
följande tillökningar uti de anslag , som befunnits
otillräckliga emot behofven, nemligen;
Uti anslaget till ved och ljus
för Fästnings- och Garnizons-orterna
- * 4,000:
Uti anslaget för Städernas Källarefriheter
på Förslag och till närmare
reglering - -
Dito för Spinnhusen i landsorterna
- 5,3lG: '21- C.
samt till byggnader och reparationer
å Kongl. Slottet samt Kronans
publique hus och byggnader
i Stockholm och Dandsorterna 22,000:-*— -**■“
Tillsammans 35,471:38.—-  Hionde Hufyud-titeln.
Denna titel blef af Riksens Högloft. Stäp&f;
der, enligt 10 §. i Riksdags - Beslutet af den 2
Maj 1810 bestämd till ett belopp af 100,000
R:dr för Jordbrukets, Handelns och Näringarnes
befrämjande , att utgå af besparingarna på de
åtta liufvud-titlarna samt Allmänna IndragningsStaten.
Vid 1812 års Riksdag kunde endast uppföras
på denna titel de då varande besparingar
å allmänna Indragnings-Staten, emedan besparingarne
på liufvud-titlarna, såsom beroende på afslutade
Räkenskaper, då icke voro kända och
dess
-
Den 14 Juli.
dessutom icke kunde , såsom osäkra och tillfälliga
upptagas eller beräknas såsom en ständig
Font! för denna litell då deremot en på Allmänna
Indragnings Staien inträffad besparing öfver*
går till inkomst ifrån att förut vara utgift.
De besparingar å Allmänna IndragningsStaten,
Sorn då påfördes 9 hufvud titeln utgjorde 1
I penningar - - »7$i ao. 10,
Indeldta Rentor - - I9I: i. Io.
5,329 tunnor 5 * kappai; spannmål
å 4 iitdr - - 21,316:32. —a
Tillhopa 31,786: 6. g,.
Men på det den af Riksens Högfeld Stan- -  der påräknade Fond till understöd for Jordbruket,
Handeln och Näringarna mä med säkerhet
vara att tillgå oell' det åsyftade biträdet icke
bero af ovissa och tillfälliga besparingar , sorn
det éna året kunna inträffa, men ett annat är
deremot icke uppgå till det Belopp, som behofVet
fordrar ; sä har Stats Ulskotfet föreslagit till
klSjksens Högloft Ständers bifall a t nionde liufrvud-titeln
skulle upptagas till en bestämd summa
i contanta petinin ,i. af 100,000 R:dr B:co
om året. De på denna titel förut uppförda Indelta
Rentor och Spannmål hafva déremof blifvit
dels öfverförda till julje hufvud titeln, dels upptagna
såsom tillgång för de Ordinarie Stats Utgifterna
ibland Stats-Verkets inkomster, på saft
här ofvan anfördt är.
Allmänna Indragnings Staten.
Häruppå hafva, med Riksens Högloft. Stän«
§.e Bandel 159. i6#e ders
iä66
Den 14 Juli.
- ders vid denna Riksdag gifna bifall, följande
tillökta utgifter blifvit uppförda:
Högstsalig Hennes Maj.t Enke - Drottningens
Pensionairers Stat - 13,866: 30. •—
Till expectance - löner för lönlösa
Officerare efter nu öfverståndna
krig - V - Io,oOo: — —“
Tillökning å anslaget för Eag
Comitéen
- - 4,000: —* —»
Samt i följd af Riksens Höglofl.
Ständers Beslut vid 1812 års
Riksdag den af Häradsskrifva
ren
Forssius i Sahlberg* Fög
deri
af Westmanlands Eän, hvars
företrädare i tjensten, såsom öfver
70 år gammal, fått afsked
med Indeldta lönens bibehållande,
förut innehafvande Kammarskrifvare-lön
- - 133: 16.
Tillhopa 27,999: 46. -*“■
J
Men enär från denna Stat afgår icke allenast
de enligt hvad ofvan anfördt är till 2, 5
och 6 liufvud-titlarna öfverförda summor, utan
ock den till Stats-Verkets inkom%ter förde besparde
spannmål, samt de häruppå inträffade contanta
besparingar blifvit ifrån Staten uteslutna;
sa har denna Stat, oaktadt de häruppå nu beviljade
tillökningar, ändå blifvit mindskad med
5b, 105 R:dr 32 sk. 8 t:st Banco om året, emot
den summa hvartill han år 1812 bestämdes.
I öfverensstämmelse med hvad således an*
för dt är, komma Stats-Verkets utgifter att för
nästa
lieri 14 lidi.
nasta och påföljande åren intill nästa Riksdag
■Utgöra följande årliga belopp , på satt det bifogade
projectet till Riks Stat utvisar, nemligen:
Uppå Första Hufvud-titeln 618,153: 31.
Andra Hufvud-titeln 748,353: 16. 7.
Tredje Hufvud titeln 2*526,278 : 15•
Fjerde Hufvud-titeln 6,793: 29. 6.
Femte Hufvud tieln 11,870: 24. —
Sjette Hufvud-titeln 26,743: 27* 5.
Sjunde Hufvud-titeln 30,$90: — —»
Åttonde Hufvud-titeln 484,627: 8-
tionde Hufvud-titeln 100,000: — —
Allmänna Indragnings
Staten
271,659 : 33. 6.
Tillsammans 4,824,769: 41. -»»
Stafs - Utskottet bör härvid tillkännagifva,-  ätt under Stats-Verkets förenämda utgifter icke
äro innebegripna de 750,000 R:dr, hvilka Riksens
Höglofl. Ständers Bank bör årligen erhålla
i Rente- och Capital-afbetalning på dess förskott
till Stats-Verket. Benna summa kommer,
enligt Riksens Högloft. Ständers Beslut, att utgåv
af Beviilnings medlen och särskildt af Riksgälds-Contoiret
att till Kongl. Stafs - Confoirets
disposition Utbetafas;.
Utom alla ofvan uppräknade Stats-utgiftér
hafva Rikséns Höglofl. Ständer vid denna Riksdag
beviljat följande särskilta utgifter att för
en gång och för innevarande år utgå, nemi.:
Till Hans Kongl. Höghet Hertigön af Södermanland,
Prins Oscar, till inrättande af egen
Stat ooh Hofhållning 40,000: — —
Transport 40,000: -*•
J 268
Den 14
Transport'40,000:
Till reparationer å Krono Spinnhuset
i Stockholm - 6,000: — ——
Ersättning till Tands-Stats Betjente
i Norrbottens Tän för
förlorade Indelnings rentor för
ar 1813 - - - 663:3?. 3,
Till Häradsskrifvaren Akerström «
för åren 1809 och 1810 - 160:4 7. xl.
Till Häradsskrifvaren i Nerikes
Tän, Man ta lsskri fnings-pro vision
för ar 1813 * 2 3 2: 17. 3.
Till Dito i Norrbottens Tän . 58: 19. 4.
Tillhopa 47,116: 20. g.
Såsom tillgång till dessa utgifters bestri
dande,
utan att något särskildt anslag härtill behöfves,
får Stats-Utskottet uppgifva de 49,500
B:dr, hvilka af Högstsalig Hennes Majus EnkeDrottningens
Sophia Magdalenas Sterbhus böra
till Stats Verket inbetalas, såsom ersättning för
de Riks juveler, hvilka vid Högstsalig Hennes
Majus Förmälning "»blifvit till Hennes Maj:t öfverlemnade,
men likmätigt Kongl. Majus och
Riksens Ständers Beslut vid Hennes Majus dödliga
afgång bordt Staten återställas.
Hvad angår de uti Kongl. Majits Nådiga.
Proposition omförmäldta tillfälliga och oförutsedda
utgifter under åren 1812, 1813 och 1814,
till ett belopp af 161,613 R:dr 16 sk. 2 r:st.
Banco, enligt härhos bilaggde Förteckning, för
hvilka intet anslag uppå Stat varit att tillgå,
men hvilka blifvit af Stats-Contoiret anticiperade
och
Deri 14 Juli.,
1269
qch utbetalte af Öfverskotts- och Besparingsmedlen
, för ait vid nu varande Riksdag hos
Riksens Ständer anmälas till ersättning , så hejnställer
Stats-Utskottet att de måtte varda uti innevarande
års Riks-Stat upp- och afförda, för att
till den del, sorn är speciel redogörelse underkastad
, blifva af vederbörande i beli/frig ordning
redoviste. Och sorn utaf ofvannämnda 161,613
R:dr 16 sk. 2 rist. endast följande summor äro
af den egenskap att de böra i ordentlig väg redovisas,
nemligen:
Begrafnings-kostnaden för Högstsalig Hennes
Majit Enke-Drottningen 41,906: Io. 1.
samt de för hushållningens reglerande
på Kungsgårdarna Gripsholm,
Strömsholm, Flyinge och
Dahlby , Drottningholm och
Ulricsdahl till de deröfver förordnade
Comiterades disposition 1
ufbetalte - - 51,899: 2. 8.
Tillhopa 93,805: 12. 9.
så hemställer Stats-Utskottet att Biksens Högloft.
Ständer måtte hos Kongl. Maj:l i underdånighet
anhålla, det Kongl. Kammar-Collegiurn
måtte undfå- .Nådig befallning att dessa, redogörelser
af vederbörande skyndsamligen infordra,
på det de utan uppehåll måga kunna
komma till behörig och ordentlig Revision i
Kongl. Kammar-Rätten.
Slutligen bör Stats-Utskottet tillkännagifva,
att i anseende till den tid sorn erfordrats för
sjelfva Stats regleringen, så väl sorn de öfriga
till
1-27° Den 14 Juli.
till Sfats-Utskottets åtgärd ankomna Kgl.
Nådiga Propositioner och Skrifvelser samt ifrån
de Respectivä Riks-Stånden remitterade Ärenden,
har Stats-Utskottet icke i hela dess vidd, utan
Mott till en del kunnat företaga och medhinna
granskningen af Kongl. Rente - Kammarens Räkenskaper
forn åren 181.2. och 1813. Stats-Utskottet
har väl för den del af Räkenskaperna ,
som sålunda blifvit granskad, funnit allt ordentligen
redovist och med behöiiga verifikationer
försedt; men Stats-Utskottet hemställer dock, att
Kongl, Reute Kammarens Räkenskaper för dessa
sene år måtte blifva af Kongl. Kammar Rätten
reviderade, för att sedermera vid nästa revision
af Stats-, Banco och Riksgälds-Verken öfverlämnäs
till Riksens 1-Iöglofl. Ständers Herrar
Revisorer, för att i sammanhang med öfversigten
af Stats-Verkets förvaltning undergå en fullständig
granskning.
I öfrigt och som Stats - Utskottet anser det
Vara af mycken både vigt och angelägenhet samt
hörande lill god ordning att Stgts Verkets Räkenskaper
varda förut af Kongl. Kammar-Rätten
vederbörligen reviderade , innan de till revision
af Riksens Ständers Siats-Utskott eller
hjerrar Revisorer öfverlemnas ; så hemställer
Stats Tftskortet , att Riksens. Höglo!!. Ständer nu
matte hos Kopgh 3SIaj:t i underdånighet anhålla,
det Kongl. Stats Contoiret matte undfå Nådig
befallning, att ovägerligen så .tidigt afsluta de
Räkenskaper, sorn böra undergå revision antingen
af Stats- Utskottet vid blifvande Riksdag eljer
derirnellan af Riksens Ständers Revisorer,
att
Den 14 Juli.
1271
att de uti Kongl. Kammar-Rätten kunna hinna
blifva vederbörligen redovisade innan de för
Stats-Utskottét eller Revisorerna till den dera.
tillkommande granskning framläggas.
Detta allt har Stats-Utskottet nu bordt anmäla
och Riksens Högloft. Ständer vördsamligen
underställa. Stockholm den 13 Juli 1815-
På Högl. Riddersh.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geef.
På Välloll. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr.
Fandberg.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Carl von Rosenstein'.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonssott.
C. Tunelius. *
Uppläst hos Samtliga Riks-Ständen dea 14 Juli.
Riksens Högloft. St cinders Stots- Utskotts
Betänkande, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
ovi Stats-Verket, uti hvad sorn angår
tredje Hufvud- Tite In, innefattande
Försvars- Verket till Landsoch
Sjös.
Sedan Stats-Utskottet förut afgifvit Utlåtande
till Riksens Högloft. Ständer öfver hvad
Kongl.
4272 Deri 14 Juli.
% - ' \
Kongl. Majit i dess Nådiga Proposition af den
j sisth Alars i Nåder lackts framställa om Stats
jpegleririgen
så vidt den rörer första, andra,
sjette och åttonde Hufvud-titlarna; så återstår
for Stats-Utkottet nu endast i afseende å StatsVerkets
utgifter, att yttra sig öfver hvad i högstberörde
Nådiga Proposition ^förekommer angående
tredje Hufvud uteln, innefattande FörsvarsVerket
i allmänhet, hvartill Utskottet ej varit
i tillfälle förr än Stats Begleringen j anseende
till inkomst titlarna för sig gått och blifvit af
Piksens Höglpfl. Ständer godkänd ^ emedan deruppå
berodt hvad tillgång som för anslagen un»
der 3?dje Titeln kunde blifva att uppgifva.
Kongl. Maj:t har r dess Nådiga Proposition
täckts förklara, att Försvars-Verket i allmänhet
brafver vigtig? Eegleringar, dem Pikets förändrade
belägenhet samt tid och omständigheter
n ed oundgänglig angelägenhet påkalla, och hvil*
ha Kongl. Majit behagat till deras vidd och be*
skaffenfiet tillkännagifva i denna Nådiga Proposition,
hvarföre fJtskottet trott sig böra densamma
haihos till närmare upplysning bifoga.
Derutaf inhämtas att efter Finlands förlust
och föreningen med Norrige Försvars-planen i
det hela mäste omarbetas samt efter förhållandet
rättas och lämpas , hvarvid Kongl- Majit ansett
nödigt alt PfcVärnigs-iniättningen efter hand bringas
till den fullständighet, som en så väsendtlig
del af Försvars Verket förtjenar, och kostnaden
dertill, för hvilken något bestämdt anslag
hittills icke varit gjordt, bland utgifterna uppföras,
Dtn 14 Juli.
1575
foras, enligt den reglering Kongl. Majtt blifver
i tillfälle att vidtaga: att Kongl. Majrt funnit
Indelnings Verket, såsom, utgörande grund valett
och stammen för Rikets Försvars väsende, böra
pa sätt ho §. Regeringsformen innehåller till sina
då Beväririgs- och extra Rolerings-rnanskapet
vid infallande Krig kommer att infot! ifvås med
den inom hvarje ort indelta troupp, sorn derigenom
erhåller sin rätta styrka, Befäl derefter
bör finnas och organisationen vara gjord ; att några
särskilta fonder för pft emot den ökade
styrkan af Manskap erforderligt antal Befäl ej
varit eller är att tillgå, hvarföre Kongl. JVIajtt
sett sig i nödvändighet att söka dem inom de
förut befintliga, medelst en annan fötdelning af
hvarje Regementes gamla Stat, samt att Kongl.
Maj:t äfven vill i Nåder så förordna , att denna
Väsendteliga tillökning uti indelta Arméen?
Befäl kan vinna fullbordan utan någon ytterligare
gravation för Staten och genom indtagningar
eller vacancer på vissa år underlätta Statens
bördor och fylla hvad sorn i följd af de långva
riga Krigen och derifrån oskiljaktig skakning uti
Stats-Verkets ställning samt den inre välmågan
under den första tiden derefter mäste brista;
men atr deremot sig företer ett större behof,
nemligen den Fenninge .Löntagande Krigsmagtens
förseende med förbättrade Rone-och Underhållsvilkor,
hvartill fordras Summor, som öfverstiga
hvad Kongl. Maj:t anser sig af Riksens Ständer
kunna fordra, heldst så väl den Varfvade Arméens
som Sjo-Statens, och en del Seientfica
Corp
-
1274
Den 14 Juli.
Corpsers aflöning och underhåll nu befinnes alldeles
otillräcklige , hvarförutan Rikets Sjömagt
likaledes kommer att undergå förändring och
dess Xiöne-vilkor förbättras.
Till de utgifter härvid, för hvilka tillgång
ej kan finnas under förra anslagen , nemligen för
JSevärings-lnrättningens fullständigare reglering
samt Penninge-ILöntagande Krigsmagtens bättre
aflöning och underhåll, har Kongl. Maj:t väl ej
äskat något specielt tillöknings-anslag å 3 Hufvud-titeln,
men ett fortfarande af den vid sista
Urtima Riksdagen i Örebro till Kongl. Maj:t
öfverlemnade rättighet att af öfverskoiter och
besparingar på Stats-Verkets inkomster och utgifter
disponera och använda hvad som kan finnas
öfrigt, sedan den summa af 100,000 R:dr, som
under 9 Hufvud titeln för Jordbruket, Handeln,
och Näringarna är anslagen, först utgått; förmodande
Kongl. Majit denna utväg, i förening med
de anförda öfverflyttningar och indragningar inom
indelta Ar, åen och Sjö-Staten , lemna den
erforderliga tillgängen och innefatta lämpligaste
sättet för behofvens afhjefpande , intill dess verkningarne
af förändringarna hunnit visa sig och
Riket genom aterhämtadt lugn, vunnen stadga i
dess Penninge-väsende samt en lifligare och ordentligare
handel kommit till den styrka att tillräckliga
anslag i alla grenar af Försvars-Verket
utaf Rikets Stunder bestämdt kunna göras. Och
vöre det enda föremål , hvartill Kongl. Majtt af
Rikets Ständer för närvarande begärde ett omedelbart
biträde inom denna delen af Staten, att
utaf de på förra Finska Expectance-Staten exi
ste
-
Den 14 Juli.
**75
stérande ytterligare besparingar, matte intill nästa
Riksdag i speciel Stat uppföras Io,ooo R:dr
om äret, för att deraf från innevarande års början
formera en Expectance-Stat till lönlösa Officerares
och andra Tjenstemäns underhåll som
sig under sednast förflutna Krigen utmärkt och
ic^ce annorledes än efter hand vid yppande ledighet^
kunna'till tjenster på ordinarie Stat förhjelpas.
Tredje Hufvud titelns anslags-summa för
Milita!re behof i allmänhet bestämdes, vid sista
Stats-regleringen i Örebro, enligt den af Riksens
Ständer då upprättade Riks Staten, till i,285,273
E:dr 14 sk. 2 i., hvarunder likväl ej var betiäk
nadt
något anslag för de kostnader till Arméens
Vapen-öfningar och anskaffning af de förnödenheter
som borde finnas i förråd för Förstärk»
nings-rnanskapet , då Rikets värn det fordrade ,
utan funno Riksens Ständer, enligt deras underdåniga
skrifvelse d. 3 Juli 1812, lämpligt till undvikande
af Beviilnings-summans tillökning för detta
behof, att bevilja det alla blifvande öfverskott på
Stats-Verkets enskilta så väl ständiga som under
namnjaf Bevillning inflytande inkomster, tillika med
alla besparingarå Riks Statens åtta Hufvudtitlar, äf*
vensorn aila genom dödsfall och befordringar
uppkommande besparingar på Allmänna Jndragnings-Staten
skulle, sedan de för Jordbruket,
Handeln och Näringarna bestämde loo,000 R:dr
under g Hufvud-titelo först utgått, öfverlemnas
till Kongl. Majtts Nådiga disposition, för anskaffning
af förråder åt Förstärknings manskapet tillika
med flera dylika förnödenheter, och hvarföre
-
.1276
Den 14 Juli.
re, på lika sätt som för StatsVerkets öfriga medel,
af vederbörande lcornme att visas redo.
I anledning af hvad Kongl, Maj:t i dess
Nådiga Proposition, såsom ofvanberördt är,
täckts förklara, har Stats-Utskottet funnit någon
speciel reglering eller pröfning af anslagen under
3 Hufvud-titelti nu hvarken böra eller kunna
vidtagas, uta ' att nämnde Hufvud-titels anslags-
summa för de förra behofven bör lemnäs
oförändrad , hvarförutan Riksens Höglofl. Ständer
lära, med underdånigt erkännande utaf Kgl.
Majus Nådiga afsigt och omsorg att genom förändringar
och besparingar inom förra Staterna
samt en med Ilandets krafter förenlig kostnad
Teglera Rikets Försyars-väsende, på sätt förändrade
forhållanden fordra, finna oundvikligt att erforderliga
medel utses för utgifterna vid Bevärings-inrattningens
bringande till fullständighet
samt en efter tiden och myntvärdet lämpad nödvändig
Lön reglering och förhöjning i hela Fenninge
- Löntagande Krigsmagtens underhålls*
vilkor.
Under den verkställda Stats-regleringen har
denna synpunkt blifvit iakttagen och
är nu i tillfälle att uppgifva den tillgång, sorn
kunnat utfinnas för ifrågavarande angelägna behof.
Till fullgörande af del i 30 §. af Riksdagsordningen
Utskottet föreskrifna åliggande att
granska Stats-Verkets intrader, har Utskottet ingått
i undersökning derom, och efter det htrönta
förhållandet dermed för flera af de sistförflutna
åren funnit Stats-Verkets, inkomster kunna
på
Den i 4 Juli.
12 77
pä sätt Utskottet i Betänkande af den g sisth
Juni föreslagit, beräknas o c h upptagas till ett
högre belopp än år i812 fastställdes, hvarigenom.
det ändamål vunnits att en mera bestämd
tillgång för 3 Hufvud-titelns tillökfa Utgifter kan
anvisas., än förutsättandet af tnöjliga öfverskott
på inkomsterna hade skolat innefatta. ,
.Derförutan har dels utaf den i uppgiften af
Stats Verkets totala behof föreslagna Summa för
tillökta utgifter, sorn vid Stats-regleringen kornrrie
att bestämmas, dels genom de förändringar
som öfriga Hufvud-titlarne undergått och de besparingar
som dervid och uppå Allmänna Indragnings
Staten varit att påräkna, tillgången
blifvit ökad; men som, enligt Riksens Ständers
beslut vid Biksdagen här i Stockholm 1809 och
1810, utaf besparingarna på de åtta Hufvud-titlarna
samt Indragnings-Staten först böra utgå
100,000 R:dr till fond för g Hufvud-riteln ,
hvilket Riksens Ständer äfven vid sista Riksdagen
förbehöllo, då för öfrigt en fri disposition af
besparingar och öfverskott till Kongl. Maj:t öfverlemnades
; så och enär Kongl. Maj:t i Nåder
nu äskat en rättighet i detta hänseende, sorn instämmer
med förra grunder, har Utskottet ansett
att dessa 100,000 R:dr först böra afsättas
och såsom en gifven säker och ständig fond unt
der berörde g Hufvud-titel för Jordbrukets,
Handelns och Näringarnas understöd anslås och
uppföras; hvarefter det, som Stats-regleringen
medgifvit att derutöfver till Ziffran påräknas,
bör upptagas och tilläggas 3 Hufvud-titélns ansi
ags-summ a.
Enligt
1278
Den 14 Juli.
Enligt det Betänkande om Stats regleringen
med bifogade calculer samt projekt till Riks-Stat,
30m Utskottet under denna dag till Riksens
Högloft. Ständer afgifver och hvilket Utskottet
till upplysning i detta ämne får vördsamligen
åberopa , kommer i följd häraf tredje Hufvudtiteln
att ökas med tillsammans 241,005 R:dr
IO iv, hvarutaf *12,324 R.‘dr 32 sk. 7 r. blif*
va ätt påräkna för Bevärings-inrättningens fort*
farande behof och Militaire Penninge-Löntagan*
de Ernbets och Tjenstemännens Lön förbättring
samt tillökade underhälls vilkor för Värfvad®
Arméen.
Regleringen häraf tillhörer enligt Grundla»
gen Kongl Majit, som äfven i Nåder förklarat
sig vilja derom förordna? men Riksens Ständer
torde dock finna lämpligt att härvid göra den
underdåniga anhållan, att Kongl- Majit i Hader'
täcktes låta vidtaga Lön-regleringen så snart att
Militaire-Staterna måge lika med de Civile med
nästa års början komma af förhöjningen i åtnjutande,
samt att så väl i afseende ,å dem bland
Militairen, hvilka år I810 ej erhöllo tillökning,
som ock i öfrigt enahanda grunder härvid
matte följas, som för Civile Embets- och
Tjenstemännens Löt» - förbättring blifvit föresi
agne.
I öfrigt beträffande det af Kongl. Majit ä«
skade särskildte anslag af 10,000 Ridr till Ex.
pectance Stat för lönlösa Officerares och andra
Tjenstemäns underhåll , har Utskottet funnit en
sådan anstalt skälig i afseende å dessa Personers
förtjenstér under sednast förflutna krig, samt in
-
stäm
-
Den 14 Juli.
1279
Stämma med Statens pligt att gifva dem sin utkomst
tills de efter hand vid yppande ledigheter
kunna till tjenster på ordinarie Stat befordras
j och Utskottet har derföre, på sätt Stats-reglerings-projectet
innehåller, å Indragnings-Staten
afsatt ornförmäldte summa af 10,000 R:dr , att
på sätt Kongl. Maj:t i Nåder äskat till nästa
Riksdag utgöra fond för en Expectance-Stat af
denna egenskap.
Eikmätigt Regeringsformen och Riksens
Ständers Beslut vid Riksdagen här i Stockholm
1809 och 1810 äger Kongl. Maj:t en oinskränkt
rätt att disponera besparingarna å Stats-Verkets
utgifter inom Hufvud-titlarna , men hvilka besparingar
ej kunna blifva särdeles att påräkna
efter upphörande af det förhållande som under
sednast förflutna Krigsåren ägt rum, att Arméens
kostnader på Freds-Stat blifvit innehållne
samt Krigs-Fonden besörjt utgifterna.
Hvad åter angår öfverskotterna på Stats-Ver-;
kets inkomster; så synes de icke eller kunna
uppgå till något betydligt belopp sedan-inkomsterne
blifvit i Riks-Staten beräknade till högre
summa än år 1812 fastställdes, samt de orsaker
af höga Markegångar och Sveriges Politiska ställning,
sorn under sednare åren verkat större intrader
i allmänhet och särdeles en högre Tullinkomst
än vanligt, nu mera upphört; men då
dessa inkomster, efter naturen af saken, icke
annorlunda än på förslag kunna beräknas och,
för att blifva ovilkorligen svarande mot bestämda
utgifter, icke bordt upptagas öfver hvad med.
full säkerhet kan påräknas; så måste dock öfver
-
1280
Deh -14 Juli.
I
verskott uppkomma, hvilka till något visst belopp
ej kunna calculeras.
Och som några medel ej finnas uppförda å 1
Hufvud-titlarna till bestridande af den obéstä/n-,
da differefiee, sorn å Pénriingé-JLöntagande Cliviie-Stafetfias
löner kan uppkomma , imellan Statsoch
Markegångs prisen på omkring 3.2,000 tunnor
Spannmål, samt icke eller förutses kan hvad
kostnader och behof, som under den förestående
nya organisationen af Försvars-väséndet i det hela
kunna af Kongl. Maj t finnas nödiga; sä och
enär vid sådant förhållande det ej mä Undfalla
Riksens Ständers omtanka att i förhand bereda
tjenlig utväg för tillräckliga medel . för ändamålen
och Undanrödja den betänkliga händelse, att
genom inskränkningar härutinnan Kongl. Maj:t
kunde föranlåtas att i förtid sammankalla Riksens
Ständer., för att fylla brister i dé ordinarie
och oumgängeliga Stäts behofven , har Utskottet
ansett sig böra tillstyrka det Riksens Högloft.
Ständer till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna,
att derest Kongl. Majit i Nåder för
dessa oförutsedda behof skulle finna sådant nödigt,
utaf möjligen uppkomrfiande öfverskott på
Stats-Verkets inkomster från o.ch med nästa år
1816 disponera ett belopp af 200,000 R:dr ,
hvarföre på lika sätt sorn för öfriga Stats-medlen
kommer att göras redo och räkning, den Riksens
Ständer eller deras Revisorer Sedermera
äga att genomgå och granska; meri i den mån
denna extra tillgång icke skulle behöfva, af Kgl.
Majit anlitas och om lia göt derutöfver ingår såsom
öfverskott på intraderna, hör beloppet der
'
af
Deri 14 Juli«
*»81
af insättas uti Riksens Ständers Bank för Riksgälds-Verkets
räkning, att användas pä sa 11 Riksens
Högloft, Ständer vid-i809 och. 1810 årens
Riksdag stadgade.
Stats-Utskotiet har från Respeetiva RiksStånden
erhållit följande remisser uti ämnen 4
sorn röra Militaire-väsendet, nemligen s
l:o Från Högloft. Ridd. och Adeln tvän*
ne särskildta Memorial af Herr Hans Blomstedt,
rörande den till Försvars-verket anslagna
Summas fördelning imellan Landt- och Sjömagten
samt gjord framställning af behöfvet utaf
högre anslag för flottorna, tillika med Herr StatsSecreteraren
, tn. m. Friherre Virséns Memorial,
med svar och upplysningar derom.
sto Likaledes från Högloft. Ridd. och A«
deln Herr L. M. Lagerheims Memorial om
nödvändigheten, rättvisan och billigheten af
Lön-förhöjning för Penninge-Löntagande Militären;
och
3:0 Från Hedervärda Bönde Ståndet ett Memorial
af Riksdags-Fullmägtiga från Gottland Lars
Jacobsson och Jacob Jacobsson, angående yrkad
förändring af National-Beväringen derstädes; så att
den samma måtte blifva för berörde Land mindre
besvärlig och äfven för Staten icke så kostsam
som nu, då Utgifterne dertill bestiga högre än
181S års Bevillning af orten utgjort.
I följd äf hvad Stats-Utskottef Sig här ofvan
utlåtit, tillhöra alla dessa regleringar Kongl.
Majit, sorn i förening med Krigsmagtens Höga
Generalissimus icke lärer underlåta, att efter
sig företeende förhållanden så organisera För
5,
fe Bandet, X&i. 16*. svar*"
*282
JOen 14 Juli.
svars Vérket i alla dess grenar, som finnas lamp-»
ligast samt med Rikets krafter instämmande*
Och då StatsUtskottet i den del, sorn-tillhörer
Riksens Höglofl. Ständers åtgärd, att nemligen
utse och bevilja nödig tillgång på medlen , nu
aflemnat det förslag, sorn Utskottet, med afseende
å behofven och en sorgfällig granskning af
Utvägarna att dem uppfylla, funnit sig kunna
uppgifva, anser Utskottet sig äfven hafva besvaiat
omformalta Särskilta framställningar i.
anini t. Detta allt öfverletnnas vördsamligen till
Riksens Höglofl. S änders bepröfvande. Stockholm
den 13 Juli 1815*
På Högh Ridderslc.
och Ad. Reda möters
vägnar
Carl de Geer.
På Vallofl. BorgareStåndets
Uedamöters
vagnar
Carl Fr* Landberg.
KONGL MAJ-.TS
Nådiga Proposition till Rikets Stan*
ders Stats-Ut t kott, angående StatsVerkets
tillstånd och behof; Gifven
-
På Högv. Prest Ståndets
Uedamöters
Vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv BondeStåndets
Uedamöters
Vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Den 14 Juli.
■ten Stockholms Slott den I Mars
18x 5*
Kongl. Maj:t, som af Dess och Rikets StatsContoir
låtit infordra en fullständig Berättelse
om Stats-Verkets tillstånd och förvaltning under
de sedan sista Riksdag förflutna åren, vill härjemte
låta densamma till Rikets Ständers Statsutskott.
öfverlemna, på det Utskottet må deraf
kunna inhämta, både huru Stats-Verket under
denna tidpunkt blifvit förvaltädt, och hvilka äro
de jemkningar eller tillägg uti Stats anslagen,
Som, i följd af inträffade förändringar, erfordras.
Kongl. Maj:t, som gör Sig étt nöje att erkänna
det lofvärda bemödande, hvarmed Rikets
Ständer, vid sista Urtima Riksdagen i Orebro,
sökte att bereda och till Regeringens disposition
Ställa de medel; sorn för de inträffande behofven
skulle blifva af nöden och som det var i
deras magt att anskaffa, gör sig förvissad, att
Rikets nu församlade Ständer, vid en närmare
granskning, skola finna, att om, å ena sidan, Kgl.
Majit, utöfver de Vanliga Stats-medlen , haft utomordentliga
tillgångar att använda, ärö dessa till
betydligaste delen att tillskrifva Kongl. Majus
egen omtanka och beskaffenheten af de förbindelser,
Kongl. Maj:t, i Rikets namn, ingått, och
att, om äfven uti de för Statsverket påräknade
anslag ypppats ej obetydliga öfverskott och besparingar,
hafva så de ena söm de andra blifvit
använda till föremål af allmän nytta , och till
sådana behof, hvars fyllande Varit oundgängligt,
örn det helas val och bestånd skulle ernås.
Den
3 2 84
Den 14 Juli.
Den teckning Stats-Contoiret framställt äf
Stats-Verkets tillstånd och behof tinder den sedan
sista Riksdag framflutna tidrymd , visar emedlertid
att, om å ena sidan behållningar gifvits,
Kafva likväl, å andra sidan, brister och otillräckliga
anslag vid flera tillfällen yppats.
Hvad Stats-Contoiret i detta afseende anfört,
rörande en del af Stats-anslagen, visar sig
äfven i flera andra, vid en nogare undersökning
om förhållandet i det hela.
Försvars-Verket till Lands och Sjös, innefattande
Riks-Statens Tredje Hufvud-titel, kräfver
vigtiga regleringar, dem' Rikets förändrade belägenhet
samt tid och omständigheter med oundgänglig
angelägenhet påkalla. Sedan förlusten
af Finland, ägde Försvars-Verket icke mera ett
sådant förhållande till Rikets återstående styrka
och medel, att det utan förändring länge kunde
uppehållas. Omkostnaden för Örlogs-Flottan,
till hvars underhåll den samfälta Staten förut
bidrog, föll då på den återstående allena, och
Skärgårds-Flottan, som till betydligaste delen underhölls
i Finland, kunde icke mindskas i etr
lika förhållande, utan måste samma Flottas Stater,
efter denna tid, härstädes i flera delar ökas.
Det samma ägde** rum med flera andra
Corpser, hvilka ej allenast måste bibehållas sådana
de förut varit, då Riket ägde Finland
qvar, utan än ytterligare ökas med Tjenstemän ,
som , der förut lönade, önskade stadna qvar här
i Sverige.
Dika med Kongl- Maj:t insågo Rikets Ständer
ljusligen detta tillstånd, och de vigtiga för
ändrin*
-
Den 14 Juli.
1285;
ändringar uti förra Försvars-inrättningen företpgos,
af hvilka Beväringspligten och extra Roteringen
blefvo följder , emot det att betydliga
lättnader lemnades en del af Kongl. Maj:ts skattdragande
Undersåter, genom upphäfvandet af
skyldigheten att hälla Vargeringar och Fördubblingar
inom Arméen och Båtsmanshållet, samt
igenom Rotarnas frikännande ifrån Recruteringsskyldigheten
under krigstider.
Den allmänna ställningens fordringar satte
Kongl. Maj:t i nödvändighet, att, för Rikets
sjelfständighet och anseende samt Folkens fri,
het, snart göra bruk af de förökade Stridskrafter,
som Nationen för dessa vigtiga ändamål åt Kgl.
Maj:ts omsorg öfverlemnade ; och Kongl. Maj:t
har den oskattbara tillfredsställelsen att, imellan,
det sednaste Riksmötet och det nu församlade ,
med den Allsmägtiges bistånd hafva bringat
dem till verkställighet och återfört Sveriges Söner,
med vunnen krigsära, till fredliga yrken
inom egna landamgren, der ytterligare tryggade
mot utländskt förtryck, af ett tappert ErödraFolks
förbund.
Föreningen med Norrige lemnar väl icke
det slags biträde till Krigsmagtens uppehåll uti.
sitt fordna skick, som ifrån Finland förut erhölls,
emedan de bägge Rikena hafva åtskillda
Penninge-Verk och Stats Förvaltningar; men, i
anseende till den förändrade localen och det
olika intresset för andra Magter, som af föreningen
uppkommer, må, då fråga är om Rikets
Försvarsväsende, verkan deraf kunna anses fördelaktigt
öfvervägande de förra förlusterna.
Emed«
1286
Den 14 Juli,
Emedlertid blir det en följd äf denna vå’=
sendiliga förändring uti Rikets ställning, att hela
den förra Försvarsplanen skall omarbetas samt ,
efter omständigheter och tillgångar, lämpas och
rättas.
Gemensamt med den nvt här gällande Värnspligten,
finnes hos Kongl. Maj:ts Norrska Folk;
af ålder samma Försvars-inrättning, med den
skillnad, att skyldigheten derstädes, enligt de
Bagar, som derom nu gälla, fortfar för hvarje
Medborgare, med vissa förändringar, en längre
tid än bär i Riket; om bringandet hvaraf till
likhet, fråga vid sednaste Stor-Thing i Norrige
likväl blifvit vackt.
Genom bibehållandet af denna inrättning
uti Kongl. Maj:ts bägge Riken, skall efterkommandes
sjelfbestånd fullkomligt tryggas, och,
enär inbördes fördelar icke sökas utom egna om*
raden, skola de desto säkrare der försvaras.
Bevärings - inrättningen bör således efter
hand bringas till den fullständighet , som en s|
väsendtlig del af Försvars-Verket förtjenar.
Rikets Ständer erinra sig utan tvifvel, att
vid 18X2 års Riksdag kunde något bestämdt
anslag till Bevärings-manskapets årliga exercice,
beklädnad och underhåll etc- icke i Stat uppföras,
utan anvistes till detta och andra angelägna
Militaire-behof hvad å de beräknade inkomsterna
kunde öfverskjuta och uppå utgifterna besparas.
^dädanefter bör likväl denna årliga angelägna
kostnad bland utgifterna uppföras, enligt
den reglering Kongl. Maj:t blir i tillfälle att
derom vidtaga.
Indel
-
Deri 14 Juli.
1287
Indelnings Verket utgör grundvalen och.
Stammen for Rikets Försvarsväsende. Imellan
den ständigt tjenstgörande delen af Krigsmagten,
nemligen den Värfvade och den unga Bevärings
Soldaten , är den Indelte fästad, på en.
gång med tjenstepligterna , hedern och fördelarna
af Soldat-Ståndet , jemte det att han är jordbtukande.
Han utgör länken, som sammanhåller
de bagge öfriga, och således den vigtigaste de*
len af det hela.
Det är fördenskull fullkomligen Kongl.
Maj:fs mening, att, på sätt 80 §. af Regeringsformen
det ock innehåller, indelningsverket
skall, till sina hufvudgrunder, orubbadt förblifva.
Men imellertid och som Bevärings- samt
extra Roterings-manskapet, vid infallande krig,
kommer att införlifvas med den inom hvarje
ort indelta Troupp, som derigenom erhåller
sin rätta styrka, hvarefter Befäl bör finnas och
organisationen vara gjord; så har ock Kongl.
Maj:t redan varit betänkt uppå, o h i Nåder
anbefallt en derefter lämpad reglering, som,
efter ytterligare under arbete varande undersökningar,
snart kommer att bringas till fullbordan.
Då några särskilta Fonder, för ett emot den
ökade styrkan af manskap erforderligt antal Befäl,
icke varit att tillgå, har Kongl. Majtt sett
Sig i nödvändighet att söka dem inom de förut
befintliga, medelst en annan fördelning af hvarje
Regementes gamla Stat. Och ehuru denna utväg,
då angelägenheten fordrat en utsträckning
till nära en tredjedel af det förra Befälets antal,
kunde lemna rum för hagon farhåga, att utkomsten
-
J- 2 8 8
Deri 14 Juli.
kornsten för vederbörande i vissa grader skulle
komma ätt blifva nog knapp, hyser Kgi. Maj:t
l/kväl den öfvertygelse, att medel skola utfinnas
för tillfälliga rättelser, der de oundgängligast
kräfva s, samt denna väsendtliga tillökning uti
Indelta Arméens Befäl således kunna vinna sin
fullbordan utan någon ytterligare gravation för
Staten. 1
Ehuru Kongl. Majit anser gamla Stammen
af Indelta Arméen i sitt nu varande skick innefatta
den numeraire, sorn erfordras för ett fullständigt
samtnanhang med den öfriga delen af
Försvarsverket, och som således icke i sin grund
bör rubbas, torde likväl utredningen af Rikets
närvarande ställning, jemte de rådande dyraprisek
på allt hvad som för Försvars-verkets
vidmagthållande erfordras, göra det till en nödvändighet,
att genom indragningar eller vacancer
p?. vissa år underlätta Statens bördor, och
fylla hvad sorn, i följd af de långvariga krigen
och derifrån oskiljaktig skakning uti Stats-Verkefs
stallning samt uti den inre välmågan, under
den första tiden derefter måste brista. Kongl,
jVlajit vill i sådant fall , vid verkställigheten
deraf, med afseende på Stats Cassans fördel , förbinda
ali elen lättnad för Hans skattdragande
Undersåtare , som omständigheterna må kunna
medgifva,
Hen penninge-löntagande Krigsmagtens vils
kor kräfva , snart sagdt, en allmän förbättring ;
dertill erfordras summor, sopa öfverstiga hvad
Kongl,
Den 14 Juli.
1289
Kongl. Majtt af Rikets Ständer ansér Sig kunna
ibrd ra.
Soldatens underhåll vid den Värf vade Ar»
meeri, sorn, enligt äldre nu gällande Stater, var
beräknadt till allenast en och en half skilling
om dagen, utom brödet, blef val sedermera förhöjdt
med det sa kallade Tillöknings gaget för
den tjenstgörande styrkan, så att det tillsammans;
för den delen, nu utgör tre och en half skill,
om dagen; men otillräckligheten äfven häraf
ligger öppen för hvar man och lärer ej kunna
motsägas af någon. Kongl. Majit har således
beslutit, att från innevarande års början skulle
fem skillingar om dagen , utom brödet, utgöra
minimum af den tjenstgörande Värfvade Soldatens
underhåll, hvarutom ytterligare tillökning
för en eller annan Corps , en eller annan tillfällig
strängare tjenstgöring eller under en strängare
årstid, särskildt kan komma i fråga.
Under-Officers-lönerna vid en dei Regemente!-,
utgörande utom Spannmålen och JBeklädnadshjelpen
blott 37 och en half till 43 R:dr
om året, vid Artilleriet från 50 till 75, o. s. v.
äro lika otillräckliga.
Subalterner och Stabs - Capifainer , betalte
med I06 och två tredjedels, 109 och en tredjedels,
133 och en tredjedels, ä 200 R:dr o. s.
v. om åiet, i ett för allt', kunna dermed omöjligen
lifnära och bekläda sig; och sådan är
ställningen öfver allt, med få förändringar, inom
den Värfvade Arméen, Sjo-Staten och en
dei Scientihka Gorpser.
Berak'
12 90
Den 14 Julié
Beräkningen ofver beloppet af de erforderliga
tillökningar gifver bekymmersamma utslag.
Men det är dock angeläget, att rättelse och sådan,
sorn på en gång är verksam och fullständig,
nu blifver företagen. Efter det tillfälle
som Krigsmagten haft att göra sig förtjent af
Fäderneslandet och hvad genom dess bemödanden
blifvit vunnet,- samt med dess fortfarande
pligter att så tillreds, då den ytterligare kallas
till Fäderneslandets forsvar, har den en fullkomlig
rätt , att af sina Medborgare fordra ett tarfligt
bröd.
Kongl. Maj:t, öfvertygad att Rikets Ständer
behjerta deras ”belägenhet, har dessutom för
sin del varit betänkt att, framställande det verkliga
forhållandet i denna del, tillika uppfinna
medlen, att underlätta den nödiga rättelsen. Så
vidt ej några ytterligare bestämda tillgångar kunna
af Rikets Stander utfinnas för detta ändamål,
kan det ej med säkerhet vinnas, utan genom en
annan fördelning af dem, sorn redan finnas , och
indragning uti antalet af nu existerande numeräire
inom de särskildta härunder begripna
vapen, och användande af den besparing, som
derigenom uppkommer, till förbättring uti de
qvarvarandes vilkor.
Efter denna plan har Kongl. Majtt redan
beslutit en förändrad organisation af Arméens
Artilleri, som kommer att till en del af den
varande numerairen förmindskas , 1 kval på det
Sätt, att den kan, när som erfordras, blifva fulltalig.
Härigenom beredes imellertid en besparing
i de dagliga utgifterna, men som icke lem
nar
-
Den 14 Juli.
1291
pär full tillgång för de förbättringar billigheten
ä de öfriga påkallar,
Rikets Sjömagt. etablerad efter en Plan, som
öfverensstämde med Rikets styrka och medel i den
tid det skedde, kan ej fortfarande blifva densamma
som hittills, när folkstyrkan är en tredjedel
mindre och Stats- Inkomsterne i samma
proportion. I gemensamhet med Sjöförsvaret af
Kongl Maj:ts nya Rike, skall Halföns Marine
erhålla den förändrade organisation , som läget
påkallar och Nationernas krafter medgifva.
Inrättad blott till egna kusters försvar, skall
den fullkomligare uppfylla sin bestämmelse och
Scandinaviens Unions-flagga icke föras utom
dessa farvatten för andra föremål, än en fredlig
Handel och Sjöfart. Af denna under arbete
varande förändring med Flottorna, hoppas
Kongl. Maj.t det blifva en följd, att Sjö Statens
Jöningsvilkor kunna förbättras.
I samma mån som ett mindre antal skepp
och fartyg hädanefter således skulle komma att
underhållas, blefve dessutom den summa, som
för Försvars-veiket till Lands och Sjös nu finnes
anslagen, mera närmad till verkliga behof•vet,
ehuru under närvarande tid i alla fall o.
tillräcklig.
Alla dessa i mer eller mindre man redan
tillvägabragte , under arbete varande, eller tillämnade
förändringar, kunna likväl endast under
loppet af tiden komma till fullbordan. De
hafva till en stor del sammanhang med dem,
som
329*
JDen 14 Juli.
som i Kongl. Majrts Rike, Norrige, i samma
väg förestå;. Och Kongl. Maj:t vill härutinnan
endast långsamt tillvägagå, för att, uppå de fullständigaste
undersökningar och efter mogen öfverläggning,
grunda de beslut, hvars verkningar
må blifva de mest välgörande för Kongl.
Majrts bägge Folk.
Mycket häraf, och särdeles hvad som angår
de Värfvade Trouppernas Special Stater,
bl ifver dock under loppet af Riksdagen bragt till
den fullbordan, att verkan deraf på Tredje Hufvud
Titeln må kunna för Rikets nu församlade
Ständer framläggas.
Kongl. Majrt, som uti den af Rikets Ständer
vid sista Riksmötet i Örebro stadgade Plan
för Försvars-verkets underhåll , medelst öfversätters
och besparingars öfverlemnande till Kongl.
Majrts disposition för Försvars-verkets bestånd
och utvidgande, sedan den summa deraf först
utgått, som Rikets Ständer för Handeln eller
Näringarna anslagit, erkänner på en gång ett
värdigt bevis af Riksens Ständers förtroende och
den nyttigaste utvägen som i sådana omständigheter
kunnat äga rum, inskränker sig således
för det närvarande till den allmänna förklaring,
att Kongl. Maj:t icke vill af Rikets Ständer fordra
något specielt tillöknings-anslag å Riks Statens
Tredje Hufvud-Titel, utan vill inom densamma,
på ofvan anförda sätt, genom öfverflyutningar
och indragningar söka finna tillgång för
oundgängeliga tillökningar, under det uttryckliga
vilkor likväl, att, med undantag af den här
nedanföre föreslagna modification, i allt öfrigt
må
Dm 14 Juli.
1293
ina med öfverskotter och besparingar i Eiks-Staten
fortfarande komma att förhallas efter nu gällande
grunder , hvilket Kongl. Majit anser all- *
deles oundgängligt, intilldess verkningarne af
förändringarna hunnit visa sig, och Riket genom
återhämtadt lugn, vunnen stadga i dess
penningeväsende samt lifligare och ordentligare
handel, kommit till den styrka, att tillräckliga
anslag i alla grenar af Försvars-verket utaf Rikets
Ständer bestämdt kunna göras.
Kongl. Majit hoppas , att Rikets Ständer sa.
mycket heldre fortfarande inse rigtigheten häraf,
som den granskning Rikets Ständer genom
deras Stats-Utskott komma att företaga, fullkomligast
skall upplysa Rikets Ständer, huruledes
Kongl.jMaj:t icke, utan, vid trängande behof, dessa
Extra tillgångar disponerat och för öfrigt , så
vidt möjligt varit, hållit Sig, inom Titlens fordrings-anslag.
Rikets Ständer hafva detta äfven
i framtiden öppet, och må rättelse således ske,
här dispositionerna påfordra den.
Rikets Ständer lära härvid för öfrigt nogsamt
i betraktande taga , att den product af öfverskotter
och besparing, som de förflutna åren
ägt rum , är alldeles tillfällig , samt att då nu
orsakerna dertill upphört, måste äfven verkan
blifva ett närmande till det förra.
Genom uppstegrade pris, i följd af kriget,
blefvo Markegångarne höga, som verkade på
Krono - Rentorna; Genom Continental-systemet
och Sveriges förbindelse med England leddes
handeln betydligen till och igenom Sverige,
srom verkade på Tull-intrgderna uti ett alldeles
ovanligt
1294
Den 14 Juli.
Ovanligt förhållande , men må hända icke uti.
alla sina följder lika nyttigt, som för Stats Cassan:
Genom kriget, besparades till betydlig del
Krigsmagtens omkostnader efter Freds-Stat , emedan
lvrigs-Fonden derom drog försorg, m. fL
omständigheter, sorn till detta Utslag gifvit anledning.
Om det dessutom blefve möjligt, att
beloppet häraf hädanefter skulle närma sig till
hvad det sednast utgjort, så redogöres derföre
lika som hittills, och Kongl. Majas afsigter och
omsorger äro Rikets Ständer en borgen för användandet.
Kongl. Maj:t är för öfrigt lika angelägen
med Rikets Ständer att, då Krigsmagtens Statet
blifvit omarbetade, enligt Rikets nu totalt förändrade
defensions • plan , Riks Staten derefter
lämpas och rättas. Med en del Indelnings Staler,
särdeles Cavalie; iets, hafva betydliga förändringar
de sednare åren föregått, hvaraf verkan
ännu icke visar sig i zifiVan inom Tredje Hufvud
- Titeln , ehuru redovisningen på det hela
derföre är lika behörig; Och i denna del skola
Rikets Ständers billiga önskningar för fullständigare
utredning och tableauer, så fort sig göra
later, nä sin fullbordan; äfvensom Inkornst-titlarne
framdeles, i sammanhang med bestämda
anslag samt resultater, som vunnits af de lugnare
tider Kongl. Majit? med den Högstes bistånd,
nu motser, gerna må undergå sådana
lämpliga förändringar omständigheterpe då med®
gifva.
Det
Den 1.4 Juli.
1295
Det enda föremål, hvartill Kongl. Maj:t af
Rikets Ständer för närvarande begär ett omedelbart
biträde inom denna delen af Staten, är,
att, utaf de på förra Finska Expectance * Staten
existerande ytterligare besparingar, må intill nästa
Riksdag i speciel Stat uppföras 10,000 Riksdaler
om året, för att deraf, från innevarande
års början, formera en Expectance-Stat till lönlösa
Officerares och andra Tjenstemäns Underhåll
, som sig under de sednast förflutna krigen
utmärkt, och icke annorledes än efter hand vid
yppande ledigheter kunna till tjenster på ordinarie
stat förhjelpas.
Uti de öfriga Stats titlarna har, icke mindre
än uppå tredje Hufvud-titeln, otillräckligheten
af anslagen i flera fall sig visat, och äfven
nya oförutsedda utgifter tillkommit, för hvilka
intet anslag uppå Stat befunnits.
Till det sednare slaget utgifter höra.-  1:0 Kongl. Hofvets Riksdagskostnader
vid sista Urtima Riksdagen
i Örebro, bestigande sig i
det liela till ett förskott af - 50,000: —
hvilka: såsom icke beräknade uti
Kongl. Hofvets Underhålls sum- ’
ma, icke eller hafva kunnat
eller bordt utaf densamma utgå.
2:o Begrafnings-kostnaderna
för Högstsalig Hennes Maja Enke-Drottningen,
som utföras med 41,906: iö. 1.
Transport 91,906: 10. 1.
3:0
i2g£> Hen x4 Juli,
Transport 91,906: 10. 1,
3:0 Benta till Sterbhuset å
6 procent å Hennes Majits En*
ke-Drottningens Brudskatts Capital
aoo,ooo Riksdaler, gör - 12,000: — ___
4:0' För Hushållningens reglerande
på Kungsgårdarna, och
de, i följd af Rikets Ständers
Författningar, derstädes nödiga
anstalter, hafva följande utgifter
ägt rum, men hvartill intet anslag
å Stat varit uppfördt och
som derföre måst förskottsvis anordnas:
För
Gripsholm - 4,700: — —
Strömsholm - 13,804: 28♦ 4«
Flyinge och
Dalby - 27,094: 82- 4.
Drottningholm 4,500:
,
Ulriksdahl - 1,800:
—  51,899 ' 2- 8*
5:0 Då Kammar - AdvocatFiscalen
för dess uppsigt öfver
Bevillnings-Uppbörden, i föjld af
de Tjensten åtföljande förmåner,
var berättigad , att i arfvode
uppbära |:dedels procent, hvilka
hittills af Bevillningenutgått, men
något anslag på Bevillningen
derföre ej mera var att tillgå,
måste detta arfvode af Stats medlen
förskjutas, och har, för till
-
Transport 155,805; 12. g»
Den 14 Juli.
I297
Transport 155,805:^12.9.
syne# öfver Uppbörden, under
Sien 1810, 18H och 1812 utgjordt
- * * - 52 5 i ——
6:0 Samma förhållande har
inträffat med de, enligt äldre och
sednare Författnipgar, uppå Bevillnings-Uppbörden
i Stockholm
för Uppbörds och Mantals-Cominissarierna
tillåtna afdrag, men
hvarföre någon tillgång af Bevillningsmiedlen
nu ej kunnat erhållas,
Utan hafva dessa afdrag måst
Rikets Ständers Riksgälds-Contoir
ersättas med . - - 5,283: 3. 5«
Dessa utgifter, utgörande tills. 161,613: 16. 2.,
fordra likväl Icke någon ny tillgång, Utan
lära Rikets] Ständer finna för godt, att de
blott uti Staten upptagas, för att sedermera
åter gfföras.
Utaf det förra slaget af utgifter 'åro åtskilige
tillökningar, dels i löner dels andra behof,
der brister sig yppat.
Således har, i följd både af de utaf Rikets
Ständer gifna anledningar och af dem, som sjelfva
behofvet och billigheten lemnat, Ijöne tillökning
armåst beviljas åt Chartte-Siglllatas Conto!*
rets Tjentemän, åt Öfver-Post Directeurs-Embe»
tet samt åt Vak t-betjeningen! vid Smedjegårds-häktet
och vid Linköpings Fängelser. Stafs-Contoirets
berättelse upplyser förhållandet dermed och Kgl,
Maj:t anser lika med Stats-Contoiret, att dessa
5.-« Bandet, 163. 164. Löne»
lQgg
Den 14 Juli•
Xöne-tillökningar, som hittills utgått af besparingarna
inom andra Hufvud-titelti, böra på
Stat uppföras.
Uppå den fond, hvilken till accords ersättningars
meddelande åt de vid Regementerna
placerade Officerare blifvit anslagen , har val
hitintills icke någon brist sig yppat; men den
utaf StatsContoiret öfver detta amne gjorde utredning
utvisar, att samma fond icke blifver
tillräcklig till inlösande af, de accords-ersätfnings
obligationer, som ifrån och med innevarande år
varda till betalning fölfallne, och hvartill några
andra medel icke blifvit af Rikets Ständer
utsedde.
Det blifver derföre nödigt, att anslaget okas,
eller att en viss summa härtill afsättes,att
successive, och i den mån obligationerna varda
till inlösen förfallne, utgå. •
De för Xakarevårdens utvidgande och förbättring
samt for Medicamenter till fattiga sjuka
i Hulvudstaden och till Vaccinationens befordran
anslagne medel, sorn det varit oundgängligt
att för det närvarande anvisa, dels uppå
Indragnings Statens, dels uppå sjette Hufvudtiielns
besparingar, böra hädanefter på ordinarie
Stat uppforas. En del af dessa utgifter grundar
sig pä Rikets Ständers egna beslut och önskningar,
en del på mensklighetens och välgörenhetens
billigaste fordringar. De kunna således i
intet fall lemnäs utan afseende .
Det på Stat uppförde anslaget för Spinnhusens
i Landsorterna underhåll är nära af samma
beskaffenhet och af stor vigt for allmänna ordningens
-
