# ID: svediakorp-gov1780
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 67,200
# sentences: 2,245
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
Till saxxiteliga
Riks -Ståndens Protocoll,
Innehallande de HanSlingar,
Hvilka till Kiks-Stånden blifvit aflemnade,
Såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
Saint
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm 1815.
Femte Deleus Andra Afdelningc
STOCKHOLM,
Tryckt ho» A. C assmus, 1815.
.
, - ,c . :a ?■'4v
::
■A • ■ : ■ • ' .■
. . *
* f ' ■ ‘ » i " ‘ ’ 1 ' ‘
*  - ' • «•
- ' ■ *■ 4 4,'
I v
I • • .
» • . • - r-*.'' . • •
-
'7
, f I /
f: /»• . • • ■’ • L -\ . • -■'w •
...
-
• i -C. ' ' • • - 1 ,T
-
. i' "v . ' / • i • ■> . y , -"'T
»■
•; V-- • , t '* * y .» . ** v v /
v. •'
•c.- i ' . ■■ ’ ~ -,-j 4-. ■■ i" ■ v
-
, . .. . / - ' - . V’ V 7' ‘
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högloft.
Kläder skåpet och Adeln den 7 Juli
1815-
S. D- I anledning af Ridderskapets och Adelns
under den 8 sistl. Juni gjorda anmodan till Bevillnings-Utskottet,
att öfver ett den u före-i
gående Maj till bemälte Utskott rernitteradt
Dictamen af Friherre Andeis Cederström, innefattande
förslag till ett förbättradt Bevillningssätt,
afgifva sitt yttrande på samma gång som
Utskottet med sitt project till Bevillnings-Förordning
till Riksens Ständer inkommer; beslöt
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, som redan
berörde Bevillnings-project erhållit, att anmoda
Utskottet om skyndesamt aflemnande af det ofvanberörde
särskildta yttrande. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Bifölls Stats-Utskottets den 14 Juni afgifna
och den ig på bordet lagda Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
om en närmare reglering af de så kallade
Gerningsören; hvarjemte, i anledning af detta
beslut, till Handlingarna lades Allmänna Besvärs.
Den 7 Juli.
avärs-och O3conomie-Utskottets den och 24.
.April på bordet lagdé Betänkande, af den Io
nästföregående', angående en af Herr Directeu*
ren Blyborg vackt fråga om Helsingborgs Stads
rätt till Gerningsören af Socken-handtverkare ,
m. m. Ut supra.
Ex ProtocoUo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Biföllos följande Särskildta Utskottets den
30 Juni afgifna och den 5 Juli på bordet lagda
.Memorial.
1:0 I anledning af Friherre Koskulls Memorial,
innehållande förslag att, intilldess vexelcoursen
hunnit falla till alpari, och Rikets importer
och exporter blifvit återstälda uti jemnvigt,
all sjöhandel må upphöra, m. m.
2:0 I anledning af Herr Tornerhjelms Memorial
om fri utförsel af Skånes natur- och
konst-alster.
3:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
XJtskottets Betänkande om nytt Reglemente för
härvarande Judar. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Följande Stats-Ufskottets den 3 och 3
Juli på bordet lagda Betäukanden och. Memorial
af föregående dag, blefvo af Riddetskapet
och Adeln bifallne, nemligen:
iso I
Den 7 Juli.
1:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
dess Betänkande om Stats-Verkets inkomster och
deras beräkning i Riks-Staten ifrån nästkomman»
de års början och påföljande år intill nästa
Riksdag.
2:0 Angående sättet att controllera de till
Riksgälds-Contoiret från Ränen inkommande sum*
maliska redogörelser för Allmänna Bevillningen
och öfriga Riksgälds-Contoirets Fonder.
3:0 I anledning af gjord anmärkning vid
Utskottets Betänkande angående Slottsbyggnader»
na på Kungsör. /
4:0 I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om lösens erläggande
till Kronofogdarna för påskrifter å utmätningsresolutioner.
5:0 I anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Remisser om JLön.förbättring för Rands StatsBetjeningen.
6:0 Angående några begärdta nya Rön-anslag
å Kongl. Sundhets Collega Stat. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe.
t
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets
den 5 dennes" på bordet lagda Utlåtande
af den 3 nästföregående, i anledning af anmärkningar
vid dess Betänkande angående yrkad ersättning
för Bohus, Carlstads och Elfsborgs Rans
Invånares besvär och lidande under sista fälttåget
, beslöt Ridderskapet c*jt Adeln att hos
Kongl.
7°4
Den 7 Julu
Kongl. Maj:t borde i underdånighet anhållas ,
att låta närmare utreda förhållandet med dessa
Kans Invånares lidande, och af Krigs Fonden
tilldela 6n hvar den ersättning honom tillkomma
kunde; hvilket beslut skulle med de öfriga Respectiva
Stånden vänligen communiceras. U$
supra.
Ex Protocolla
A. G. Silverstolpe.
o
S. 15. Återremitterades Stats-Utskottets den 17
Juni afgifna och den 20 Juni på bordet lagda
Betänkande , angående åtskilliga omständigheter,
som äga sammanhang med regleringen af Rikets
Fenninge-väsende; hvarjemte Banco - Utskottets
öfver detta Betänkande den 30 Juni afgifna och
den 2 Juli på bordet lagda Utlåtande skulle tillika
med de vid dessa båda Betänkanden gjorda
anmärkningar, till Stats - Utskottet åtfölja. Ut
supra.
Ex Profocollo
A. G. 'Silverstolpe*
O
S. 15. Återremitterades, i anledning af gjorde
anmärkningar, Stats - Utskottets den 30 Juni a£-  gifne och den 2 dennes på bordet lagde Betänkande,
angående några vid Bo utredningen efter
Högstsalig Hennes Maj:t Enke - Drottningen
Sophia Magdalena förekomna frågor. Ut supra.
Ex Protocollo
A* G. Silverstolpe.
S. 35,
Deri 7 Juli,
7<>S
S. D Upplästes Constitutioris - Utskottets föll.
gårdag afgifna Memorial, angående redaction af
2 8 §* Regerings - Formen , och blef samma redaction
af Ridderskapét och Adeln godkärid.
Ut supra»
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D» Föredrogs å nyo Och bifölls Bevillningsutskottets
den 5 Juli på bordet lagda Memorial
af den 3 Juli, innehållande project till förändringar
i 1812 ars Chartoe Sigillatae Förordning.
Ut supra. •
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. X). Beslöts att Bevillnings - Utskottet skulle
anmodas, att till Riksens Ständer inkomma med
Förslag till sådana grunder, hvarefter Kongl.
Majit, till förekommande af öfverflödiga utländska
varors införsel i Riket, må, vid sig företeende
omständigheter, hafva rätt att Tull-afgifterna
i, lampelig mån förhöja. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
§. D. Föredrogos å nyo trenné CönstitutionsUtskottete
den 5 dennes på bordet lagda Memorial
, af den 3 nästföregående, innefattande
förslag till tilläggningar i Grundlagarne:
5-e Aandet. 89. 90. X:o I
Dert 7 Juli.
iso I 81 §• Regerings-Eormen,
t:o X 53 och 96 §. §. Regerings-Formeä ,
samt a 9 och 63 §. §. Biksdags-Ordningen.
3:0 I 15 §. Biksdags-Ordningen: hvilka
Förslag godkändes till den kraft och verkan,
den vid innevarande Biksdag fastställda tilläggning
i 56 §. Begerings-Formen medgifver. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Beslöt Höglofl. Bidderskapet och Adeln
anmoda det Särskildta Utskottet, att, med fränskiljande
af hvad i dess Betänkande af den 17
Juni hörer till öfversigten af orsakerna till allmänna
förlägenheten, samt de åtgärder som hero
af Biksens Ständers egna beslut, i en kort framställning
upptaga de ceconorniska mål, som anses
böra i underdånighet till Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och åtgärd öfverlemnas. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. X). Upplästes ett Memorial från Expeditions
- Utskottet, af förlidne gårdag, angående
skrifvarehjelps anslående för Utskottets Betjening
samt tryckningen af den del af Bihanget till
Riks-Ståndens Protocoller, hvilken vid Riksdagens
slut ej hunnit fullbordas j och skulle Statsutskott
-
Deri 7 Juth
Utskottet, till hvilket berörde Memorial skulle
öfverlemnas, anmodas att häröfver sig utlåta.
Derjemte ansåg Ridderskapet och Adeln
nödigt anmoda Stats-Utskottet att föreslå någon
anstalt, hvarigenom, under varande tryckning
af Riks»Ständens Protocoller, register deröfver
må, emot arfvode af något visst för hvart tryckt
ark af dessa Register, författas, för att kunna
med möjligaste skyndsamhet , efter Protocoller»
nas tryckning utgifvas. Ut supra.
, Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe.
S. D. Vid förnyad föredragning af; det Sä t*
skildta Utskottets den 30 och 38 Juni på bordet
lagda Betänkande af den 17 nästföregående,
angående förlägenheten i allmänna rörelsen m.
m. samt af Banco-Utskottets i anledning af detta
Memorial den 4 Juli afgifne och nästpåföljande
dag på bordet lagda Utlåtande) blef det förra,
åtföljdt af detta Utlåtande samt af så väl denna
dag, som föregående Pleni-dagar gjorda anmärkningar,
till Särskildta Utskottet återförvisadt. Ut
supra.
Ek Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Bifölls Con^titutions * Utskottets den 5
dennes på bordet lagda Memorial, innefattande
Utlåtande öfver Herr SpaJ.dencreute’s till Utskottet
-
Deri 7 Juli.
tet remitterade motion om ändringar i Instru»
ctionen för Riksens Ständers Justitiae Ombuds»
man. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
g. D. Vid förnyad föredragning bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconornie - Utskottets den
21) Juni afgifne och den 5 Juli på bordet lagda
Betänkande, i anledning af de inom 3:ne af RiksStänden
gjorda anmärkningar vid Utskottets den
3 sisi Maj afgifne Betänkande, rörande dels
ändring uti föreskrifterna om tiden och sättet
för Markegångs-Taxornas upprättande och Riksens
Ständers Justitia Ombudsmans befattning
med deras granskning, dels ock Tionde- och Rentegifvares
skyldigheter emot Indelningshafvare
och Rentetagare; äfvensom likaledes bifölls samma
Utskotts Memorial af den 4 Juli, hvilket
påföljande dag blifvit på bordet lagdt , i anledning
af återremissen af Utskottets Memorial rörande
yrkad större frihet till begagnande af kalkmylla
och kalkstensbrott på Gottland. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Beslöt Ridderskapet och Adeln, vid förnyad
föredragning af Eag samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottens den 5 Juli på
bordet lagda Betänkande af nästföregående dag,
om frihet för hvarje Svensk Medborgare, att idka
all
JDen 7 Juli.
709
ali slags borgerlig näring, emot åtagande af deremot
svarande borgerlig tunga, att, jemte bifall
till Betänkandet, förklara , att ehuru Ridderskap
pet och Adeln kunde återkalla de vid 180g och
1810 årens Riksdag gjorda concessioner, i fall de
öfriga Stånden icke i detta beslut instämma, Ridderskapet
oell Adeln, som icke ledes af annat
än viljan att befordra allmänt val, utan afseende
på enskilta uppoffringar, hvilka tänkesätt, Ridderskapet
och Adeln är öfvertyga^., delas af dess
Medsiånd, likväl icke vill vid sitt bifall till nämnde
Betänkande fästa detta vilkor; hvarom de öfriga
Respective Stånden skulle vänligen underrättas.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silytrstolpe.
S. D. Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ut«
skottets följande den 29 Juni <*fgiftia , och den
2g Juni och 5 Juli på bordet lagda Eetänkanden
blefvo af Ridderskapet och Adeln afslagna ,
nemligen:
1:0 I anledning af yrkadt förbud mot lö«
pande , Assignatianers utgifvande af enäkilta
personer, m. m.
2:0 I anledning af åtskilliga till Utskottet
remitterade Memorial och Dictämina angående
Gränse-Tullarne imellan Sverige och Norrige,
samt Randt Tulls»inrättningen i Riket, och den
dervid bibehållna Tullbevakning, m. m. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
7ie
Deri 7 Juft,
S. D. Danco - Utskottets den 13 Juni afgifna
och den 5 dennes på bordet lagda Memorial,
rörande Banco-låns beviljande åt afbrända Städer,
blef af Högloft, Ridderskapet och Adela
bifallet. Ut supra.
E^, Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Protoco/let, hållet hos Högv.
Prest - Ståndet den 7 Juli 1815.
o
S. D. Återremitterades Bevillning* - Utskottets
Förslag till Bevillnings - Stadga och Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkanden
angående Gränse-Tullarne imellan Sverige och
Norrige samt Landt-Tulls-imattningen i Riket
och den dervid bibehållna Tullbevakning , samt
®m yrkadt förbud emot löpande Assignationers
lifgifvande af enskilta personer. Ut supra.
Ex Protocollo
J. 17, Ahnqvist
$. D. Föredrogos å nyo Och bifollos' nedan*
skrifne ifrån Utskotten inkamne och på bordet
hvilande Betänkanden, nemligen;
ifrån Stats-ZJtskottet, angående
a:o Sättet att controllera de till RiksgäldsContoiret
från Länen inkommande Summariska,
Redogörelser, för allmänna Bevillningen celi öfriga
Riksgälds-Contoirets Fonder.
a:o Kl
-
JDen 7 Juli.
711
5:0 Några begärdta nya Lone-anslag för
’ Sundhets-Collegii Stat.
3:0 Eöne-förbättring för Eands-Stats-Betje»
ningen.
4:0 Yrkad ersättning för Bohus , Carlstads
och Elfsborgs Eäns Invånares besvär och lidande
under sista fälttåget.
ifrån Banco-Utskottet:
Om begärdta Eåne-biträden af Banken för
Uddevalla och Götheborg m. fl. Städer.
ifrån Särskildta Utskottet, rörande
1:0 Det Förslag att, intilldess Vexel-coursen
hunnit falla till alpari, och Rikets importer
och exporter blifvit återställde i jemnvigt, all
Sjöhandel må upphöra.
2:0 Fri utförsel af Skånes natur- och konstalster.
ifrån Constitutions-Utskottet:
I anledning af Herr Spaldencreutz^ Förslag
att Riksens Ständers Justitiae Ombudsman må
uppdragas någon controll deröfver att Riksens
Ständers Beslut uti emanerande Författningar
må blifva riktigt uttryckte, m. m. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Efter öfverläggning om Allmänna Besvärs-
och Oeconomie - Utskottets den 3 nasti.
Maj afgifna Betänkande dels om ändring uti
tiden och sättet för Markegångs-Taxornas upprättande
m. m.j dels ock angående jemkning uti
de
liz
Den 7 Juli,
de Tionde- och Rentegifvare emot Indelningshafvare
och Rentetagare åliggande skyldigheter,
jemte samma Utskotts den 29 sisth .Tuni afgifna
förnyade utlåtande i berörde ämne , beslöt Prest»
Ståndet att gilla och godkänna hvad Utskottet
uti berörde Betänkande yttrat och tillstyrkt,
dock med undantag af Utskottets förslag, att de
årliga Markegångs-Taxorna skola upprättas inom.
de 5 första dagarna af November månad, hvilket
Förslag blef ogilladt af Prest-Ståndet , sorn
ansåg Markegångssättningen böra förrättas på den
tid, sorn Kongl, Förordningen af den 1 October
1810 utstakar. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Efter öfverläggning om Bevillnings-Utskottets
Betänkande, rörande Allmänna Bevilh
ningen, blefvo de af Utskottet deruti föreslagna
grunder af Prest - Ståndet godkända, med förbehållen
rättighet att utan hinder af berörde bifall
vid Projectet till Bevillnings - Stadgan göra
de anmärkningar, hvartill Ståndet under granskningen
deraf kan hnna sig befogadt. Ut supra,
Ex Protocollo
J. U. Almqvist. .
S. D. Efter uppläsande af Constltutions - Utskottets
Memorial:
1:0 T anledning af Kongl. Majtt Nådiga
Proposition rörande tillägg uti Regerings - Förmens
81 §. 2:0 Rö*
Den 7 Juli.
713
2:0 Rörande d* tillägg uti åtskilliga
af Regerings-Forihen , hvilka blifva en följd a£
Riksens Standert Beslut om granskning af JuStitiae
Ombudsmannens Diarier.
3:0 Angående skyldighet för alla inom Bonde-Ståndet,
sorn bebo och äga Frälsehemman,
att deltaga uti erläggande af Riksdagmanna arfvode
för Bonde - Ståndets Fullmägtiga; ansåg
Prest-Ståndet, som vid berörde Memorial gjorde
inga anmärkningar, de sarinna böra hvila till nästa
Riksdag. Ut supra.
Ex Protöcollo
J. U, Almqvist, _
S. D. Sedan samtliga Riks - Standen bifallit—-  Stats-Utskottets Betänkande angående tillökning
1 de Kongliga 'och Furstliga Hofvens Stats-summor
och då Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
samt Vällofl. Borgare - Ståndet icke ännu yttrat
sig öfver Hede.rv. Bonde - Ståndets inbjudande
till instämmande uti de tillägg, att berörde tillökning
för Kongl. Majit och de öfriga Kongl.
Personerna, skulle taga sin början ifrån den a
Jan. detta år och för H. K. H. Prinsessan fortfara
till dess Hon återvunnit Dess fordna inkomster
från Stiftet Qvedlingburg, uti hvilka
tillägg Prest - Ståndet den 2 dennes med Hederv.
Bonde-Ståndet instämt, har Prest-Ståndet,
på det att berörde skiljaktighet nu vid Riksdagens
instundande slut icke må lägga hinder i
vägen för Expeditionen rörande den enhälligt
heslutna tillökningen, trott sig böra vördsamt
och
Sen 7 Juli.
och vanligen inbjuda Höglofl. Ridderskapet och
Adeln samt Vallöf!. Borgare-Ståndet att sig benäget
utlåta, huruvida de vilja uti ofvanberörde
tillägg instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. salmqvist.
Utdrag af Vallo fl. Borgare - Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockhohn den 7 Juli Igi5-
S. D. Vid' förnyad föredragning biföllos följande
Stats-Utskottets Eetänkanden:
1:0 Af den 3 Juli, som samma dag blifvit
lagdt på bordet, angående sättet att controllera
de till Riksgälds - Contoiret från .Länen inkommande
Summariska Redogörelser för Allmänna
Bevillningen och öfriga Riksgälds - Contoirets
fonder.
2:0 Af den 3 Juli , som den 5 lades på
bordet, rörande några begärd ta nya Löne-anslag
å Kongl. Sundhets-Collegii Stat.
3:0 Äfvenledes af dén 3 Juli , som den 5
blifvit laggd på bordet, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remisser om Lönförbättring för
Laijds-Stats-Befjeningen. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm.
S. D,
Den 7 Julit
715
S. B. Då nu a nyo föredrogs Särskildta Utskottets
den 30 Juni afgifna och den 5 i denna
manad på bordet lagda Memorial, i anledning
af vackt fräga, att , intilldess Vexel-coursen hunnit
falla till alpari, och Rikets importer och
exporter blifvit återställde uti jemvigt, all sjöhandel
må upphöra ra. m., blef samma Betänkande
, som afstyrker den gjorda motionen, af
B&rgare-Ståndet bifallet, Ut supra.
Ex Pratocolla
Carl Mag. Jiobsahm,
S. D. Vid föredragning af Banco - Utskottets
den 4 Juli meddeldta Utlåtande, i anledning af
^Riksens Ständers Särskildta Utskotts Betänkande
* af den 17 Juni, rörande de delar deraf, som
angå Lane - bidrag från Riksens Ständers Bank,
fann Borgare-Ståndet för godt, att detsamma bifalla,
dock med det uttryckliga förbehåll, att
Städernas rättighet till Låns åtnjutande å deras
Fastigheter förblifva i likhet och enahanda proportion
emot Landet, som Banco - Utskottets
under den 27 Maj afgifna Betänkande i denna
del innehåller, äfvensom att Ståndet om det
reglementariska vid sådana Lån-biträdens meddelande,
efter ytterligare förekommande, granskning
af samma ä-mrie, må sitt utlåtande och
beslut meddela. Uti hvilket beslut de Respective
Med - Stånden skulle vördsamt och vänligen
inbjudas, att instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
71.6
Den 7 Juli.
S. D. Efter uppläsande a£ Stats-Utskottets Memorial
af den 4 Juli, med bifogad afskrift af
Kongl. Majfts Nådiga Skrifvelse till StatsUtskottet
under den 29 föregångne Juni, rörande
de Barthelemiska medlen, fann Borgare-Ståndet
sig intaget af den varmaste undersåtliga erkänsla
för det i så manga afseenden för Biket nyttiga
och fördelaktiga sätt, hyarpå dessa medel af
Kongl. Majit i Nåder blifvit använda , och hvilken
erkänsla Ståndet ansåg sig icke böta underlåta,
att på detta sätt betyga, samt derom genom
Pfotocolls-Utdrag Bespectiva Med-Stånden underrättelse
meddela. Ut supra.
Ex Protpcojlq
Carl Magn. Robsahm.
O
S. D. A terremitterades med gjorda anmärknin
gar,
Bevillnings - Utskottets under den 1 Juli
aflåtna samt sedan den 2 på bordet hvilanda
Betänkande rörande den Allmänna Bevillningens
utgörande till nästa BiKsdag. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm.
S, D. \ id företagandet af Bevillnings-Utskottats
.den a Juli , afgifna 'Betänkande öfver Allmänna
Bevillningens utgörande till nä,sta. Biksdag,
fann Borgare-Ståndet för godt att för sin
del bifalla och antaga de grunder , hvarpå sam*
ma Betänkande sig stöder, nemi.:
Första,
Uen 7 Juli,
717
Forsta Artikeln eller Personell afgift oell
Andra Artikeln eller afgift för synbar egen*
dom-, lön, inkomst och rörelse, samt'
Tredje Artikeln, angående fyllnads-afgift till
ersättning för Bränvins-consumtionen och LandtTulls-afgifterna;
dock med det förbehåll, att
Ståndet, i anseende till deta!lien och det reglementariska
af ämnet, får göra sina anmärkningar
och beslut gällande; och hvarom de Respe»
ctiva M ed-Stånden skulle vördsamt och vänligen
underrättas. Ut supra.
* Ex Protocollo
Carl Magn. Rosbahm.
Utdrag af Frotocollet, hullet hos Hedervärda
Bonde-Ståndet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den 7 Juli
1815.
S. D. Vid föredragning af Lag-Utskottets, se*
dan den 2 i denna månad , på bordet hv.ilande
Utlåtande af den 25 Maj, angående Rådmannen
Sundblads Motion , om förklaring öfver vissa
delar af Kongl. Förklaringen den 28 Juni 1798,
rörande Lagsöknings-och Utmätnings-mål; pröfvade
Bonde - Ståndet skäligt berörde Utlåtande
godkänna. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S. D. Det af Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskgtten den 4 Juli afgifna och
sedan
718
Den 7 Juli.
sedan sista Plenum på bordet hvilanda BetHil*
lande, angående en utvidgad handels- och nä*
rings-frihet företogs nu åter , då Ståndet enhälligt
biföll det af Höglofl* Ridderskapet Och Adelns
samt Bonde-Ståndets ^Ledamöter i de sammansätta
Utskotten afgifna Utlåtande i frågan; fried
beslut derjemte, att som anledning är att förmoda
det Högvördiga Prest - Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet förblifva vid deras förut yttrade
mening, och Två Ständ således stadna emot
Två; så ville Eohde-Ståndet vördsammeligen in*
bjuda Höglofl. Ridderskapet och Adeln att i
nämnde händelse förena sig med Bonde-Ståndet
om den åtgärd att, med öfverlemnande af Utskottens
förenämnde Utlåtande i egenskap af
Höglofl. Ridderskapets och Adelns samt BondeStåndets
underdåniga önskningar, ho3 Kongl.
Majit i underdånighet anhålla om Dess Nådiga
pröfning och beslut i målet. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Dä Consfitutions-Utskottets den 3 innevarande
månad afgifna, och den 5 på bordet
lagda alne Memorial, innefattande förslag:
1:0 till tillägg uti Grundlagarne i anledning
af det utaf Riksens Ständer beslutne och af
Kongl. Majit i Nåder sanctionerade tillägg i Justitia:
Ombudsmannens Instruction ; och
äio Till ett af Kongl. Majit i Nåder
proponeradt tillägg i Sr §. Regeringsformen;
nu
Den 7 Juli,
719
nu åter foredrogos, förklarade Bonde * Ståndets
Ledamöter sig icke hafva något emot dessa
förslag att påminna; och blefvo de samma lagda
på bordet till nästa Riksdag, i afsigt att då
pröfvas» Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitutions-Utskottets
den 3 i denna månad afgifne
och den 5 påföljande upplästa Memorial, med
Utlåtande öfver Riksdagsmannen Anders Larssons
från Elfsborgs Län förslag, till ett stadgande
i Grundlagarne , att vid beräkning af Riksdagsmanna
afvoden för Bonde-Ståndets Eullmägtiga,
alla inom Bonde-Ståndet, som bebo och
äga Erälse-Heinman , ålades att deri deltaga, blef
detta Utlåtande , efter deröfver föregången discussion,
lagdt på bordet till nasta Riksdag, för
att då komma under pröfning. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Walin.
S. D. I ett sammanhang föredrogos Stats-Utskottets
Betänkande angående åtskilliga omständigheter,
som äga sammanhang med Regleringen
af Rikets Penninge-väsende, samt Banco-Utskottets,
i detta ärende affordrade och på bordet
hvilande Utlåtanden af den 30 sistl, och den 4
i denna månad.
Efter öfverläggning härom beslöt Bonde.
Stan
-
73»
Den 7 Juli.
Ståndet, att bifalla Banco Utskottets Utlåtanden
i hvad de röra huvudsaken, eller Bankens urgamla
egenskap af en Bane- och CirculationsBank,
samt rättighet till Discont-rörelsen i Riket,
med förbehåll, att om de särskilta summorna
, och flera Eeglementariska åtgärder sig närmare
yttra, sedan StatsUtskottet inkommit med
den förnyade finance-Plan, Som nämde Utskott
anmodas att upprätta. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Efter skedd föredragning af Eanco-Utsköttets
den 13 Juni afgifna , och den 5 Juli p|
bordet lagde Utlåtande, öfver Grosshandlaren
Åbergs och Rådmannen Bagges Memorial, om
Uån af Banken för Uddevalla Stad, blef samma
IJtlåtande af Bonde-Ståridet godkändt. Ut supra.
Ex Brotecollo
Olof Werlin.
S. D. Till justering upplästes oell godkändes
Expeditions Utskottets insände förslag till underdåniga
Skrilvelser till Kongl. Majit:
1:0 Om Grundlags-frågorna, sorn vid denna
Riksdag blifvit afgjörda.
2:0 Ett ark af Rlksdags-Beslutet, innehållande
x §., och
3:0 Om en närmare reglering af de så kai*
lade Gernings ören. Ut supra.
Ex Erotocöllo
Oiof Werlin,
S. J5*
Den 7 Juli
781
S. D. Uti Memorial af nasti, dag anmäler
Stats-Utskottet , hurusom det funnit sig i nödvändighet
, att begagna ytterligare skrifhjelp utaf
en extra Cancellist, mot det faststäldta Éagtractarnentet
8 Ridr 24 sk. Banco från den 28 sistl.
Juni samt dessutom tillfälligt biträde mot skälig
betalning; och har Utskottet ansett dessa utgifter
kunna upptagas, bland expense-medlen , hvilka
, efter särskild räkning komma att godtgöras.
Bonde-Ståndet, som fann för godt bifalla
hvad Stats-Utskottet sålunda hemställt, erinrade
sig härvid dess den 8 sistl Maj, vid då före*
hafd fråga om aflöning för Riks-Ståndens och deras
Utskotts-Cancellier gjorda förbehåll, att närmare
Riksdagens slut få föreslå den belöning till
Ståndets extraordinarie Cancellister samt den
tillökning för Notarierna och ordinarie Cancellisterna
, som funnes med billighet och rättvisa
öfverensstämmande. X följd häraf och som det
varit nödvändigt för Bonde-Ståndet, att, till expedierande
af de mångfaldiga ärender, Som vid
denna Riksdag blifvit väckte , antaga fyra extraordinarie
Cancellister till tjenstgöring uti Bonde-*
Ståndets Cancellie, och tvänne för att biträda
med utskrifningen af Ståndets underdåniga be*
syär och ansökningar till Kongl. Majit, hvilkas
författande Protocolls-Secreteraren Georgii i Nåder
blifvit uppdraget; samt dessa extraordinarie
Cancellister emot löfte om aflöning och i förlitande
derpå lernnat Ståndet erforderligt skrifbiträde
, och hvarmed de jemt varit sysselsatte;
så och då billigheten äfven synes fordra, att
hvad beträffar Notarierne och ordinarie Cancel-*
5_-te Bandet. g t* 98. lister»
728
l)enr3 Juli.
listerne, desse icke erhålla mindre aflöning vid
denna Riksdag än dem vid den föregående varit
förunnad, heldst som görornålen nu varit
långt flera och besvärligare än då , ansåg Bonde
Siandet, under åberopande af de skäl dess'd»
27 sisth April meddelte återrerniss af Stats-Utskottets
förslag till Cancelliernas aflöning för öfrigt
innehåller, sig böra icke allenast vördsamligen
anhålla om dess Högrespectiva Med-Ständers
benägna bifall dertill, att förenämnde extra
Cancellister måtte få njuta lika aflöning med de
ordinarie fråp antagnings dagarne , utan ock anmoda
Höglofl. Stats-Utskottet, att, sä fort sig göra
låtei inkomma med Utlåtande angående beloppet
af ett billigt arfvode för Ståndets Notarier
och ordinarie Cancellister; om hvilken anmodan
de öfriga Respective Riks-Stånden jemväl
skulle underrättas; på det, i händelse de, i afseende
på deras Cancellier finna sig till ett lika
beslut föranlåtne, frågan må i ett sammanhang
hoS Höglofl. Stats-Utskottet förekomma. Ut s.upra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. X>. Föredrogs Constitutions-Utskottets sedan
den 5 dennes på bordet hvilande Utlåtande af
den 3 förutgående, öfver Herr A. J. Spaldencreutz^
dit remitterade Memorial , innefattande
förslag till ändringar i Riksens Ständers JustitireOmbudsmans
Instruction ; och fann Bonde Stån
•
det
Den 7 Juli. 723
det för godt att till samina Utlåtande lemna bi*
fall. Ut supra.
Ex Protocollö
Olof Werlin.
S. D. Till afgörande företogos Siats-Utskottets
sedan den 5 dennes på bordet hvilande Bétärtkanden
af dén 3 Juli:
1:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga,
remisser om Löne-förbättring för Länds*Ståts
betjeningen.
2:0 Angående några begärde Löhe^änsidg
å Kongl. Sundhets-Collegii Stat; och
3:0 Angående sättet att cöntrollerä de, till
Biksgälds- Contoiret t från Länert ihkömmandé
Summariska redogörelser för allmänna Bevillningen
och öfriga Biksgälds-Contoirets fonders
Hvilka Betänkartderl ä éftet öfverläggning j
af Bonde-Ståndet gillades. Ut supra;
Ex Protocollö
Olof Werlirié
B
S. X>. A nyo föred rögos och biföitöä Allmänna
Besvärs- och Oecönomie-Utskottéts sedan sista
Plenum på bordet hvilande Betänkande af
den 29 Jdni, i anledning af yrkädt förbud emot
löpande Assignatioders lifgifvande af enskilt!
personer lii. tti.j samt dess under den 4 1 denna
månad afgifnä Utlåtande öfver återremiss af
Utskottets Betänkande i anledning af väckt frå*
ga om återupplifvandé af Kongl. Brefvet den 2 3
7*4
JDen 7 Juli.
Sept. 1747» angående prestanda till Bruken af
äboerna å de af Bruks-idkare till skatte köpte
Krono hemman. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. F ör att undanrödja alla anledningar till
hinder för Riksdagens slut, har Bonde-Ståndet
funnit för godt , att ännu närmare jemka sig till
Högvördiga Prest- och Vällofl. Borgare-Ståndens
beslut uti frågan om tiden för Eåne-biträdet
till Götha Canal-arbetets fortgång och sålunda
utesluta förbehållet, sorn i sista Protocollet
är upptaget, hvaraf följer, att Bonde-Ståndets
beslut blir alldeles lika lydande med nämnde
2:ne Stånds; om hvilket tillägg i förra beslutet
de öfriga Respective Stånden skulle vördsamt
och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid föredragning af Särskildta Utskottets,
den 4 Juli afgifna, och den 5 påföljande
upplästa Utlåtanden, öfver Herr Friherre Boyes
Memorial om medel till penninge-bristens afhjelpande,
och Öfver Herr A. F. Tornerhjelms
framställning om nödvändigheten , att tillåta en
fri utförsel af Skånes natur- och konstalster; lät
Bonde-Ståndet vid förstnämde Utlåtande bero
och det sednare godkändes. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D.t
Den 7 Juli.
S. D. Ater föredrogs Särskildta Utskottets sedan
sista Plenum på bordet hvilande Memorial af
den 30 Juni, i anledning af Herr Friherre Koskulls
motior}, att, intill dess Vexel-Coursen
hunnit falla till alpari och Rikets exporter och
importer blifvit återställde uti jemnvigt, all sjöhandel
må upphöra; och blef detta Utlåtande af
Bonde-Ståndet gilladt. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. C onstitutions-Utskottets sisllidne dag af*
gifna Memorial och förslag till den lydelse Utskottet
ansett 28 §• Regeringsformen böra erhålla
, i följd af Riksens Ständers vid denna Riksdag
derom tagne beslut, upplästes och af Bonde-Ståndet
gillades. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Sedan Bonde-Ståndet under den 2 dennes
bifallit Höglofl. Stats-Utskottets Betänkande,
angående årliga tillökningen i Kongl. Maj:ts och
de Fursteliga Personernas Hofstats-Summor, med
tillagd önskan, att denna tillökning kunde taga
sin början med innevarande år , så hat BondeStåndet
funnit det höra till ordningen, att i
sistnämnde del återremittera Betänkandet, till
Högbemälte Utskott, med anmodan att deröfver
sig utlåta, hvarom de öfriga Resp. Stånden skul
-
7 2 G
lien 7 Juli.
Je vördsamt och vändigen undewättas, Ut su»
pia»
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S. D. Till Stats-Utskottet återremitterades, dess
den. 27 sistlidne Juni afgifna och den 2 och 5
Juli på Bordet lagda Betänkande, angående tillökning
i Stats-anslaget åt Academien för de fria
Konsterna, jemte nya löners anslående för en
Secreterare och en Cancellist vid Kongl. Slottsbyggnads-Directionen,
för Secreteraren vid Konungens
Museum samt för 2:ne ordinarie och fyra
extraordinarie, Executions - Betjenter. Ut
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. I). Efter uppläsande af Expeditions - Utskottets
insända förslag till Riksens Ständers underdåniga
skrifvelser, angående dels tillökning i
de Kongl, oclr Fursteliga Hofvens Stats-Sumthor,
oeh dels Stats - Summa för Hans Kongl.
Höghet Arf-Prinsen Oscar, i händelse Hans
Kongl, Höghet skulle inom nästa Riksdag sig
förmäla; fann Hedervärda Bonde-Ståndet, sorn
i dag anmodat Stats Utskottet att meddela Utlåtande
öfver den, vid bifallet till dess i berör-,
de mål afgifna Betänkaoden tillagda önskan , att
nämnde tillökning kunde taga sin början med
innevarande år , det borde med beslut öfver de
fipreslagnf skrifvelserna innehållas , till dess Statsutskottet
’
Den 7 Juli.
727
Utskottet afgifvit det infordrade Utlåtandet och
det samma blifvit pröfvadt. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Jemte anhållan, uti Memorial af sistlidne
dag, det måtte åt Stats Utskottet öfverlemnas,
att, efter inhämtad upplysning af Expeditions
Utskottets Ordförande , föreslå Renskrifva*
re-hjelp för samma Utskotts Cancellister, hemställer
Expeditions Utskottet, på anförda skäl, om
icke ett afpassadt arfvode kunde varda bestämdt
för den eller dem af Utskottets Cancellister, som
efter Riksdagens slut besörjer tryckningen af det
då återstående Eihanget till Riks Ståndens Protocoller,
och derföre hos Stats-Contoiret redovisar.
Härtill fann Bonde Ståndet skäligt för sin
del lemna bifall. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Bonde-Ståndet lät sig nu åter föredragas
Bevillnings-Utskottets den 3 Juli afgifna,
och sedan den 5 i samma månad på bordet hvilande
Memorial, med förslag till vissa ändringar
och rättelser uti 1812 års Chartse-Sigillatae-Förordning.
Efter öfverläggning härom, fann BondeStåndet
för godt att berörde förslag gilla och an- .
taga. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst
7 2; 8
Den 7 Juli.
Uppläst hos Samteliga Riks-St-åntlen den 7 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Genom Nådig Proposition af den 28 sist!,
Mars har Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksens
Ständer, att ytterligare uppskjuta med afgörande af
de från förra Riksdagar på bordet hvilande Grundlags
frågor, med undantag af förslaget till ändring
af Konungens myndighets ålder i 41 §. , samt förslaget
till bestämmande af Grundlags-frågors behandlingssätt
i 56 §. Regerings-Formen. I anledning
häraf hafva Riksens Ständer , genom sräskilda
underdåniga skrifvelser, till Eders Kongl. Maj:t
anmält de beslut , de öfver ofvanbemälte §. §.
redan tid efter annan fattat. Då öfver det föreslagna
uppskofvet med Grundlags-frågornas afgörande
Riksens Ständer hade stannat i skiljaktiga
meningar , sammanjemkad^s dessa till enstämmighet,
enär genom Eders Kongl. Majrts förnyade
proposition af den 24 Maj Eders Kongl.
Majtt i Nåder täcktes gå Riksens Ständer till
mötes med förklarande, att Riksens Ständer, utan
hinder af Eders Kongl. Majts Nådiga Proposition
af den 28 Mars, måtte, om de så nödigt och
nyttigt profvade, upptaga och afgöra alla de
lagligen beredda hvilande Grundlagsfrågorna;
och Riksens Ständer stadnade i det beslutet, att
om deras afgörande sig förena.
Till följe häraf hafva Riksens Ständer till
pröfning företagit: 1:0 Alla de anmärkningar
hvilka vid Grundlagarnas antagande vid 1809
och 1810 årens Riksdag i Stockholm blifvit
gjorde i de särskildta Stånden, och då förklara
des
-
Den 7 Juli.
729
des livilande till nästa Riksdag. 3:0 Den anmärkning
Eders Kongl. Maj:t vid Riksdags Ordningens
sanctionerande vid samma Riksdag 1
Nåder täcktes Riksens Ständer meddela. 3:0 De
förslag till förändringar, som vid berörde Riksdag,
på enskildas motioner, af ConstituliousUtskottet
blefvo beredde och till Riksens Ständer
anmälde. 4:0 Alla i laga ordning beredde
förslag vid I 8 1 o års Riksdag i Orebro. 5:0 Alla i
laga ordning beredda förslag vid 1812 års Riksdag
i Örebro, jemte alla de förslag Eders Kongl.
Maj:t vid samma Riksdag täcktes i Nåder till
Riksens Ständer öfverlemna.
Vid detta vigtiga tillfälle, då grunderna för
Sveriges samfundsband å nyo blifvit ställde under
Riksens Ständers granskning, hafva Riksens Ständer
haft för ögonen Eders Kongl. Majus Nådiga
uppmaning, att ådagalägga den lugna pröfning
och enighet i rådslag och beslut, som ensam är
värdig ett fritt Folks Representanter, och i
så hög grad verkar både på den allmänna öfvertygelsen
inom Eandet, och på Statens yttre anseende.
Riksens Ständer hafva fästat sig vid den
grundsatts. att Statens styrka hvilar på enhet och
sammanhang i föreskrifterna för Statsföreningen,
att deras högsta syftemål borde vara att bibehålla
den i Grundlagarna förut rådande anda , och att
de ej borde ingå i några ändringar, sorn ej af
ett förut beredt och rådande allmänt tänkesätt
godkändes. De hafva önskat att gifva ett exempel,
huru rättigheten att i laglig ordning kunna
förbättra Grundlagar, kan utöfvas utan våda
för rubbning i deras grundsats, och med det
lugn
73»
Den 7 Juli.
lugn som utmärker Medborgare i en fri Stat,
hvilka älska och vörda sina lagar och sin styrelse.
Ledda af dessa tänkesätt, hafva Riksens
Ständer, bland den mängd af förslag till förändringar,
som under ofvananförda trenne Riksdagar
blifvit samlade, åt ganska få gifvit sitt bifall.
De som sålunda ej af Riksens Ständer
blifvit antagna, äro försvunna, såsom beredda
förslag till förändring i Grundlagarna. De om
hvilkas antagande Riksens Ständer enhälligt sig
förenat, i hufvudsaken endast innefattande förtydligande»
och närmare bestämningar af förut
varande stadgar och bruk, finnes i närlagde redaction
upptagna, äfvensom dé §. §. äfven deri
blifvit införde, hvilka, såsom stående i ett
omedelbart sammanhang med dem, hyilka genom
Riksens Ständers beslut undergått någon
förändring, derefter borde jemkas till likhet.
Då nu Riksens Ständer dessa deras beslut
till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna,
utbedja de sig derpå lika underdånigt
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga sarlction, hvarefter
sedan de vunnit full kraft af lag, Eders Kongl»
Maj:t Nådigst lärer deras kungörande besörja.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På
Den 7 Juli.
731
Få Riddersk. och Adelns Få Prest-Ståndets
Rppläst hos Samtelig? Riks-Ståoden den ? Juli»
* Storinägtjgste Allernådlgste Konung!
Genom Nådig Proposition af den 5 sisth
April» har Eders Kongl. Majit t Nåder öfverlemnat
en vid Riksdagen 1809 och 1810 af
Riksdags - Eullmägtige från Örebro Erin vackt
fråga om befrielse för de såkallade Socken-handtverkare
ifrån Gernings-örens erläggande, jemte
de i anledning deraf från vederbörande Emhets*
Verk inhämtade upplysningar’ och förslag.
Efter en noggrann pröfning af Grundlagarna,
hafva Riksens Ständer funnit , att så väl i
följe af den 9 punkten i Riksdags-Beslutet af den
aa Marti 1604, hvilket utgör grundförfattningen
om Gernings-örens erläggande, sam af Kongl.
Brefvet den a9 April 1725, och 10 §. i 1739
ars Resolution på Städernas Besvär, Gerningsören
ingenstädes böra erläggas till högre belopp ,
än 1 Daler S:mt för person, sorn , enligt Kongl.
Förordningen den 6 December 1776, angående
Kronans äldre Penninge-rentors beräkning, ut
-
vägnar
Carl Mörner.
h. t. landtmarskalk,
vägnar
J. A. Lindblom.
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan
h. t. Talman»
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n> v. Talman.
går
73*
Den 7 Juli.
går med 16 skill. Banco. Orsaken till det olika
belopp, hvartill denna afgift på olika orter utgöres,
har ej med visshet kunnat utredas. Någon
särskild Förordning derom, finnes endast i
afseende pä Vesterbotten. Hvad åter angår den
omständigheten, att denna afgift på somliga orter
uppbäras endast af Kronan, på andra af vissa
Städer, och på somliga af både Kronan och Städerna
, och således derstädes erlägges i dubbelt
förhållande, hafva Riksens Ständer icke kunnat
anse hvad deraf blifvit vissa Stader genom särskilda
Resolutioner tillagdt annat än som en
följd af samma förhållande , hvarigenom en del
af Kronans rentor blifvit för vissa behof till enskilta
eller corporationer borförlänta.
Riksens Ständer hafva derföre ansett, att
Gernings-Ören ingenstädes till högre belopp,
än 1 Daler Suni eller 16 sk. Råneo för hvarje
person bör erläggas, och ingenstädes till dubbelt
belopp betalas, utan antingen endast till Kronan
eller endast till Städerna utgöras, äfvensom att
inga af Städerna derå kunna göra anspråk, så
framt de icke kunna uppvisa särskilta Kongl.
Resolutioner på rättigheten att en dylik afgift
uppbära , samt att samma skyldighet, såsom vilkor
för Gernings orens framgena undfående , bör
åligga Städerna pa de ställen , der denna afgift är
delad mellan dem och Kronan. Det tillstånd Städerna
i Vester- och Norrbottens Dan genom 1689
års Resolution erhållit, att af hvarje Handtverkare
på Dandet uppbära 2 Daler S:mt, anse Riksens
Ständer, då Kongl. Resolutionerna af 1725
och 1739 angående Gernings-ören icke innefatta
något
Den 7 Juli.
733
något undantag, och det som genom 168g års
Resolution blifvit dessa Städer beviljadt, utan
tvifvel haft afseende på deras behof för den tiden
, hvilket nu ej kan vara större för dem än
för de öfriga Rikets Städer, ej heller kunna sträckas
längre, än till rättigheten , att efter i Daler
S:mt eller 16 sk. Råneo på personen uppbära
Gernings ören. I öfrigt och då Gernings-ören
äro i Stat påräknade, "såsom en Stats-Verkets ordinarie
inkomst, kunna Riksens Ständer ej medgifva
någon annan ändring eller eftergift. Hvilket
Riksens Ständer till svar å Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition i underdånighet skulle
tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Eders Kongl. Majtts
trnderdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
J A. Lindblom
n. v. Talman.
Lars Olsson
n. v. Talman.
vägnar
Uppläst
Den 7 Juli.
Uppläst hos Samtaliga Riks-Ståflden dan 7 Juli.
Slormagtigste Allernådigste Konung !
Sedan Riksens Ständer vid Stats regleringen
nogsamt funnit, att den Hofhållnings-summa
af 270,000 Ridr, Riksens Ständer vid Riksdagen
1809 och 1810 Eders Kongl. Majit i underdånighet
erbödo, och Eders Kongl. Majit i
Nåder då täcktes emottaga, nu mpra genom Myntvärdets
fall och varu-prisernas deraf följda stegring
blifvit för ändamålet otillräcklig, hafva
de ej dragit i betänkande, att å rtyo genom erbjudande
af en förhöjning a denna Hofhållnings
summa ådagalägga den kärlek och vördnad
Svenska Folket ifrån uråldriga tider hyst
för sin Öfverhet. Riksens Ständer hafva efter
inhämtande af Eders Kongl. Majits ädelmodiga
och Landsfaderliga tänkesätt dervid nödgats mera
rådfråga tillgångarna än den goda viljan, och
sålunda, efter noga pröfning, beslutit, att denna,
summa, ifrån och med början af nästkommande
år, måtte ökas med 50,000 R:dr, samt dessutom
till handpeuningar at Hennes Kongl. Maj t Drottningen
, i afseende på Hennes Majits allmänt
kända välgörenhet, 10,000 Ridr anslås. Då
Riksens Ständer derjemte inhämtat, att de Staten
tillhöriga meubler, både i det Kongl. Slottet'
i Hufvudstaden och i Lustslotten, tarfva tillökning
och förbättring, heldst Hofhållnings-suininan
hittills ej varit tillräcklig för anskaffande
af nya i de förbrukades ställe, hafva Riksens
Ständer beslutit, att ett anslag af 5,000 Ridr
årligen
Den 7 Juli.
135
årligen till nästa Biksdag skall för detta behdf
göras och på Stat uppföras.
Biksens Ständer hafva äfven kändt sin förbindelse
att pa något sätt tolka den lifliga tacksamhet
som hos Svenska Folket lagar emot Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen. Det är med anledning af
H ans Kongl. Höghets vägran att sjelf något emottaga
och Dess derjemte yttrade egen Nådiga önskan,
som Biksens Ständer tror sig, ehuru svagt, uttrycka
denna tacksamhet, då de beslutit, att, då
nu det ögonblick inträffat, att Hans Kongl. Höghet
Arf-Prinsen Oscar inträdt i manna-åren och
kommer att antaga egen Hofstathållning, till den
summa af 16,666 B:dr 32 sk., Hans Kongl.
Höghet Arf-Prinsen för det närvarande af Statsverket
uppbär, en förhöjning måtte tilläggas af
3 3 = 3 33 B:dr 16 sk., hvilken ifrån och med
nästkommande år kommer att taga sin början
och på Stat uppföras; äfvensom Hans Kongl.
Höghet under loppet af innevarande år, till anskaffande
och uppköp af hvad till egen Hofhållning
behöfves, äfvensom till Hofstatshållning
under den ännu återstående hälften af året, må
äga att uppbära en summa af 40,000 B:dr.
Då ytterligare Biksens Ständer funnit det
anslag af 28,990 B:dr 5 sk. 4 r:st., som på
Stat för Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia
Albertina varit uppfördt, efter tidernas omständigheter
icke tillräckligt, heldst då nu mera
Hennes Kongl. Höghet icke äger någon inkomst
från Stiftet Qvedlingburg , hafva Biksens Ständer
, öfvertygade att Nationens kärlek och tillo
gifvinhet för Hennes Kongl. Höghet fordrar,
att
736
Den 7 Juli.
att Riksens Ständer, med kännedom af behof vet,
ej lemnar det oafhulpet, beslutit en tillökning
af l j.ooo B:dr i Hennes Kongl Höghets Hofstats-summa,
ifrån och med början af nästa år.
Hvilket allt Riksens Siänder härmed få
Eders Kongl Majit i underdånighet tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
C ari Marner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndetc
vägnar vägnar
H. Schwan Lars Olsson
h. t. Talmän. n. v. Talman.
Uppläst hos Samtelig^ Riks-Siånden den 7 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Då Riksens Ständer besinnat, att möjligtvis
inom den tid, som för Lagtima Riksdag är bestämd,
den händelse kunde inträffa, att Hans
Kongl. Höghet Arf Prinsen Oscar,.till befästande
af sin Att, och ett af hela Svenska Folket
efterlangtadt stadgande af. Dess bibehållande på
Sveriges
Den 7 Julii
SverigesThron, inträdde i äktenskap, hafva Riksens
Ständer i likhet med den åtgärd, sorn vid Riksdagen
år 1809 och 1S10 vidtogs * trott sig böra bestämma
ef. summa, sorn i händelse af Rikets då
varande Throtlföljares förmälning, kurlde vara
att påräkna för den tillökning i Dess Hofhåll3
ningskostnader, som derigenom skulle Uppkomma.
I följe deraf, och sedan Riksens Ständer
tillstyrkt deri förhöjning i Hans Kongl. Höghet
Ärf Prinsens Hofstäts Summa* att den ifrån nästa
ars början kommer att utgöra 50*000 R:dr»
hafva Riksens Ständer bestämt ett nytt anslag
af 25,000 R:dr, att, om Hans Kongl. Höghet
före nästa Riksdag skulle sig förmäla, då uppbäras
ärligen, jemte ofvannämnde Hofstats-Summa,
eller tillsammans 75,000 R:dr; hvilket beslut
Riksens Ständer härmedelst i Underdånighet
till Eders Kongl. Maj:t velat öfverlemna.
Riksens 'Ständer framhärda med djup un.*'
dersåtlig vördnad* trohet och nit
Stormägtigste Allefnådigste Kattung!
Eders Kongl, Majtts
Underdånigste, tröpilgtigsté
tjenare och undersåtef
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndéts
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. lundblom
h. t. Randtmarskaik, n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar. vägnar
H. Schwan. Lars Olsson.
b. s. Talman, h. v. Talman.
jj.fe Bandau 93. 94. yör&ä
73»
Den 7 Juli.
Vördsamt Memorial!
Genom vördsam skrifvelse af den 4 April
har Expeditions-Utskottet förbehållit sig, att till
biträde få antaga en tredje Canlzlist, och Riksens
Ständer hafva äfven dertill gifvit sitt bifall.
Då Utskottet funnit, att genom nu varande
Betjeningens oförtrutenhet intet uppehåll
i expeditionerna, utan en ny Cantzlists antagande,
inträffat, och Utskottet af de nuvarande
Cantzlisterna erhållit försäkran , att med full
drift de återstående göromåleri skola blifva skötte,
deremot de vid-ett och annat tillfälle fått
begagna Renskrifvare, har Utskottet trott det
leda till mindre kostnad att sådant bevilja, än
att öka Betjeningens antal , och åberopar sig derföre
det af dess Ordförande vid regleringen af
Betjeningens tractamenten gjorda förbehåll, att
för detta Utskotts Cantzlister få beräkna Renskrifvarehjelp.
Utskottet anhåller derföre , det
täcktes Riksens Ständer öfverlemna åt dess Statsutskott
att efter inhämtad upplysning af Expeditions
- Utskottets Ordförande, denna Renskrifvarehjelp
föreslå.
Äfven har Utskottet trott sig böra anmäla,
att ehuru tryckningen af Bihanget till RiksStåndens
Protocoller blifvit drifven med den
skyndsamhet, att redan nära 70 ark ifrån trye»
ket utgått, detta arbete nu vid Riksdagens annalkande
slut knappast såsom halffärdigt kan anses.
Enär för Utskottets Betjening allt arfvode
och tractamente upphör 8 dagar efter Riksdagens
slut, lärer Riksens Ständer nogsamt finna
-
Den 7 Juli.
739
na, att efter den tidens förlopp allt ytterligare
biträde af Betjeningen till tryckningens besörjande
ej bil 1 igen kan äskas. Utskottet tror sig
derföre äfven böra föreslå, att ett afpassadt arfvode
måtte bestämmas för den eller dem af
Gantzlisterna sorn omsorgen för denna tryckning
sig 'åtog'e , och derföre hos Stats - Contoiret redoviste;
förnyandes Utskottet i afseende derpå
sin begäran, att detta arfvode, efter hörande af
Utskottets Ordförande-, af Stats - Utskottet måtte
fa bestämmas, och Riksens Ständers afgörande
underställas. Stockholm den 7 Juli 1815-
På Högloil. Ridd ersk. på Högvörd. Prets
och
Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar Vägnar
Axel Lagerbjelke. L. Mörner.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Nensén. Johan Ersson.
G. A. Silverstolpe*
Uppläst hos HöglofL Ridd. och Åd. den 7 Juli*
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11 _
Hederv. Bonde-Stånder den 7
Vördsamt Memorial!
Sedan Högvördiga Prest- och Vällofl. Borgare-Ståndet
låtit dervid bero Och Bonde - Ståndet
bifallit, ätt i följe af den hos Ridderskapet
och Adeln vid justeringen af iedactionea af de
till
74»
Dm 7 Juli.
till förändring beslutna paragrapher i Grundlagarna
t ur den 28 § Regerings-Formen skulle
utgå, allt hvad rörde förslaget till tillagg deri,
i afseende pä utländska Sprak- och Exercitiemästare
samt idkare af de fria konsterna , får
Utskottet nu härmedelst å nyo för Riksens Ständer
framlägga berörde 28 §. i det skick den efter
detta beslut bör till Kongl Maj t öfverlemnas.
,JKonungen äger att i Stats-Rådet utnämna
och befordra infödda Svenska Märi till alla de
Embeten och Tjenster inom Riket, högre och
lägre , hvilka äro af den egenskap att Konungen
fullmagter derå utfärdar; dock böra vederbörande
förut med förslag hafva inkommit der sådana
hittills ägt rum; vare Konungen likväl obetaget
att efter Stats-Rådets hörande uti MilitaireEmbeten
nyttja en eller annan utländsk man
af sällsynt skicklighet, men icke till Commendanter
i Fästningar. Konungen fäste vid alla befordringar
afseende endast å de sökandes, förtjenst
och skicklighet, men icke på deras börd.
Till Stats-Ministrar, Stats-Råd, Justitias-Råd ,
Stats-Secreterare, samt alla andra Civile Embetsman
inom Riket och Domare må sådana män
endast nämnas, som äro af den rena Evangeliska
Eäran. Ingen ina till Civile Ordinarie
tjenster förordnas som ej fyllt 21 år, och om det
är Ordinarie Domare - Embete 25. Stockholm
den 6 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stånoch
Ad, Ledamöters dets Ledamöters
.vägnar vägnar
Rudolf Cederström, C. v. Rosenstein.
på
Den 7 Juli.
74T
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Siåndets
I.edamöters Ståndets Bedainöters
vägnar vägnar
J, Wegelin, jonders l son Hyckert,
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Adeln den 7 Juli.
Högvörd, Prest»Ståndet -den 7  .
Vällofl, BorgareStåndet den 10  .
Hederv. Bonde-Ståndet den 7 „
Riksens Högloft. Stånders Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af anmärkningar
vid dess Betänkande öfver
Herr Lectorn Arenanders motion
om anslag af medel till förlag
vid tryckning af Historiska Samlingar.
Uppå gjorda anmärkningar vid Stats*Ut*
skottets den 26 sist!. Maj afgifna Betänkande
öfver Herr Bectoren P. Arenanders motion, att
2,000 R:dr måtte anslås till förlag vid lifgifvande
å Trycket af Samlingar uti Svenska Historien
, hvilka utaf framlidne Biskoppen m. m.
Doctor Carl Nordin, på Kongl. Majits Nådiga
Befallning, blifvit påbörjade, och Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen inköpt och förärat Upsala
Bibliothek, och hvilka Samlingar Professoren
Doctor Fant fått sig uppdraget alt fortsätta och
complettera, hafva Höglofl. Bidderskapet och
Adeln,
742
Den 7 Juli.
Adeln, Högvördiga Prest Ståndet samt Vällofl.
Borgare ■ Ståndet återremitterat ämnet till Statsutskottets
ytterligare handläggning.
De hos Höglofl. "Ridderskapet och Adeln,
gjorda åtskilliga erinringar innefattas uti Herr
Protocolls-Secretéraren J. Adlerbeths, Herr Lorenzo
Hammarskölds, Herr Dectoren Gustaf
Abraham .Silverstolpes, Herr Pehr Gustaf, Gederskölds,
Herr Professoren Doctor Munck af
Rosenschölds , Herr Ofverste-Dieutenanten Friherre
J. Cederströms , samt Herr Friherre Corfitz
Dud vig Stael von Hollsteins afgifna Yttranden,
hvilka, enligt Höglofl. Ridderskapets1 och
Adelns anmodan i Protocolls-Utdrag af den 29
sisth Maj, blifvit till närrpare upplysning i
afskrift bifogade, och hvarutaf Utskottet inhämtat,
att de flesta utaf bernalt? Dedamöter ansett
ifrågavarande arbete vara utaf det värde och
den nytta, att den föreslagna summan borde till
dess lifgifvande, såsom ett förlag, förskjutas,
för att sedermera ersättas, och hvartill åter några
Dedamöter trott, att den så kallade Bibeltrycks-tunnan
, som af ålder varit anslagen , men
sedan 1770-talet icke skall blifvit till sitt ändamål
använd, kunna lemna tillgång, och hvarom
upplysning ansetts nödig.
Atimärkniogarng hos Högvördiga PrestStåndet
och Vällofl. Borgare - Ståndet instämma
deruti, att ofvanberö.rde Samlingar i afseende på
Sveriges litterära heder, samt deras dyrbarhet
och synnerliga värde, synas böra till Trycket
befordras och att sådant desto heldre må understödjas
med allmänna medel, som det dertill
före
-
Den 7 Juli.
743
Föreslagna belopp af 2,000 R:dr vore ringa i
jemförelse till ändamålets Vigt samt dessutom
kunde blifva ersatt genom försäljning af arbetet.
Beträffande den hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln nödiga funne underrättelse, angående
så kallade Bibeltrycks-tunnan, har Utskottet- skolat
upplysa att densamma af Konung Gustaf I.,
'Glorvördigst i åminnelse , vid Lutherska- Lärans
införande, blef utaf Kronans Tionde-spannmål
anslagen till tryckning och öfversättning • af Biblar,
men i följd af Kongl. Brefvet till Kongl.
Stats-Contoiret af den 2 Januari 1690, upphört
att afsättas för omförmäldta ändamål samt nu
upptages och beräknas bland Stats-Verkets Tionde-spannmåls-inkomst,
och är Kronan behållen
utom till den del, som, likmätigt högstberörde
Nådiga Bref , användes till mindre lönte ScholaeLärares
aflöning; hvadan någon särskild Fond
eller tillgång under benämning af Bibeltryckstunna
icke är att för ifrågavarande behof påräkna.
I afseende å.ter på sjelfva Motionen om
beviljande af 2,000 R:dr förlägs-summä till tryckning
af ofvannämnde Historiska Samlingar, är
Utskottet af dess förut yttrade tanka, att något
sådant särskildt anslag ej är lämpligt, utan anser,
att om Kongl. Maj:t, på vederbörandes underdåniga
anmälan, i Nåder finner godt att arbetets
utgifvande å Trycket understödja, äger
Kongl Maj:t äfven härtill erforderlig tillgång
af den till extra utgifter på Stat anslagna summa.
Hvilket vördsammeligen underställes Riksens
Höglofl. Ständers bedröfvande. Stockholm
den 30 Juni 1815,
På
744
Den 7 Juli.
Pä Höglofl. Biddersk.
pch Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
Pä Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Garl fr. fandberg,
På Hdgv. Prest-Stårndets
Ledamöters
vägnar
Guslaf Murray.
På Hederv. Bande.»
Ståndets Ledamöters
vägnar
And. Sandsten■>
C. Tunelius»
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Krest-Ständet den 7 ,—:
Vällofl. Borga re-Ständet den 9 :—
Hcderv. Bonde-Stlndet den 7
Riksens Högloft. Ständers Stats-Ut'
skotts Betänkande, i anledning af'
En af Rikets Herrar, Öfverste-Marskalken
m. m., Herr Grefve E>
Ruuths, till Utskottet inkomma ansökning
om prolongation med afbetalningarne
pä de f ine Lån, sorn
Hans Excellence. uti Riksgalds-Contoiret
innehar.
IJti en till Stats-Utskottet inkommen skrift
fitir Un af Bikets Herrar , Öfverste-Marskalken
hos Hennes Majit Drottningen, f. d. General-»
Gpuverneuren i Pomern, Acarleinie«Cancelle
ren,
Den 7 Juli,
74 b
ren , samt Riddaren och Commendeuren af Kongl.
Maj:ts Orden och Riddaren af Konung Carl
XIII:s Orden Herr Grefve Eric Ruuth anhållit
om fem års prolongation med de Capital-afbetalningar,
sorn Hans Excellence, enligt för sk ritningar
, förbundit sig att gera på de 2:ne lån
som Hans Excellence uti Riksgälds-Contoiret
innehar, det ena stort 93,600 R:ur och det an*
dra Si20,ooo R.dr , allt Råneo; hvarvid Hans
Excellence såsom bevekande skäl anfört, att,
om ej oförmodade hinder uti Grufve-driften meilankommit
, hade Hans Excellence, efter all förmodan,
kunnat fullgöra dess åligganden; men
då snart sagdt beständiga krig och rnisshälligheter
imellan detta Rike och Dannemark förevarit
allt sedan Hans Excellence fick berörde lån,
hvarigenom Grufve-arbetet, i synnerhet af brist
på folk, till stor del måst afstadna, Då flera
Hans Excellenoes Fartyg med Kol-laster blifvit
under samma tid af Danska och Franska Kapare
borttagne , tiil Hans Ex&ellences betydliga
skada och förlust: Då imellan 80 ä 90 man af
Grufvans basta folk och Kolhuggare år 1813
och en del 1814 blifvit af Kongl. Majit och Kronan
använde till Kust-bevakningen i Skåne, hvarigenom
Grufve-driften och Kol-upptagningen,
med hvad dertill hörer , så till sägande alldeles
3-fstadnade, gör Hans Excellence sig så mycket
mera hopp om bifall till dess ofvannämnde anhållan
, som Hans Excellence dessutom nära 20
år vid Höganäs och lo år vid Bosarp an vändt
större delen af sin förmögenhet och arbets-förinåga
till detta Riksgagneliga verks upptagande
och
V46
Den 7 Juli.
ocb bearbetande , hvarigenom , enligt fullgilltiga
Böcker och Räkenskaper, Riket besparat betalning
till utländnihgen för nära femhundradetusende
tunnor Stenkol, hvilka blifvit in- och'utrikes
från Svenska Grufvan expedierade, och en
ny Colonie med allt hvad dertill hörer för mera än
500 rnenniskor anlagd, hvilka'nu vid Grufvan hafva
sina lifsförnödenheter och behof. En StenkolsBädd
af 25 millioner tunnor är man försäkrad
om och förvarar för Fäderneslandet i framtiden
en rik skatt i mångfalldiga afseenden.
I grund af den rättighet, Riksens Höglofl.
Ständer vid 180g och 1810 årens Riksdag i
Stockholm behagat uppdraga åt deras Stats Utskott
, att emottaga, pröfva, och efter omständigheterna
afgöra enskilta personers ansökningar
uti mål, hvilka angå Riksgälds-Verket, har Statsutskottet
förehaft Hans Excellences ofvannämde
anhållan; och hvarvid Utskottet inhämtat, att
det ena lånet af N it tio t r e t u send e sexhundrade
(93,600) R:dr Banco blifvit rneddeldt ifrån Riksgälds-Contoiret
mot Hans Excellences under särskilta
dagar år 1806 utgifna Reverser, med löpande
fern procents renta och ställde, att efter
3:ne månaders uppsägelse betalas ; varandes, till
Säkerhet för detta Uån, intecknade Säterierna
Marsvinsholm, Charlottenlund och Hunnesta
med underliggande gods och tillhörigheter , och
dessutom pantsatte 78 st. Actier uti Stenkolsverket
i Skåne. Enligt Riksens Höglofl. Ständers
mot slutet af år 1809 fattade beslut, skulle
berörde lån få begagnas, utan afbetalning, under
fem års tid, inen eftej dessa fern årens förlopp,
Deri 7 Juli.
747
lopp , boide på capitalet afbetalas årligen fem
procent. För det andia länet af Etthundrade
tjugutusende R;dr Banco, som utgått af Wismarska
Pantskillingen och vid 180g och 1810 åreiTs
Riksdag blifvit öfverflyttad! på Riksgälds*
Contoiret, är Hans Excellences, och dess Fni
Grefvinnas Förskrifning under den 28 Januari
1808 utfärdad med löpande fern procents renta,
och .förbindelse, att, efter de första tio årens för»
lopp, afbetala årligen på capitalet tio procent
med i2,oao R:dr- årligen , intilldess hela capitalet
är guldet; äfvensom till säkerhet för detta
län äro pantförskrifne de här ofvan ornfapniälte
78 Abner uti Stenkols-verket i Skåne,, och dessutom
inteckning meddeld , 1:0 uti Frälse-Säterierna
Marsvinsholm , Charlottenlund och Hunnesta
jemte underliggande gods , med alla thy tillhöriga
Hemman och lägenheter; 2:0 åtskilliga
under Helsingborgs Stads jurisdiction belägna
tomter, Byggnader, Glaserings och Gjuteri*
inrättningar.
Nu mera har till Stats-Utskottet äfven bilf-vit
aflemnad en den 17 sistlidne Juni, efter
Banco-method, förrättad värdering uppå FrälseSäterierna
Marsvinsholm, Hunnesta och Charlottenlund
med derunder lydande in- och utsockne-hemman
, gatuhils, torp, qvarnar och öfriga
lägenheter, enligt hvilken värdet af dessa
Egendomar, enär utgifterna, 9,132 R;dr 21 sk.
1 r:stt afdragas från inkomsterna 36,128 R:dr
27 sk. 8 r:st., skulle blifva femhundrade trettioniotusende
niohundradetjugu (539,920) R;dr 35
sk. 8 r. Banco.
Stats
-
Den 7 Juli
Stats-Utskottet har häivid anmärkt, att
Spannmålsprisen blifvit något för högt beräknade,
nemligen Rågen till 8 R:dr, Kornet till fem
och en half R:dr och Hafran till tre och en tredjedels
R:dr, allt Banco; men, vid gjordt öfverslag
, är dock utröndt, att om behållne afkastningen
i Spannmål, utgörande 1135 Tunnor Råg,
2653 T:r 32 k:r Korn , och 1510 T:r Hafra
beräknas efter nedsatta pris, nemligen Rågen till
6 R:dr, Kornet till 4 R:dr, och Hafran till två
och en tredjedels R:dr, allt Banco, uppkommer
ett Capital-belopp af något öfver Trehundrade
nittio tusende (390,000) R:dr Banco.
Enligt företedt Gravations-bevis, dat. den
lysistlidne Juni,äro Frälse-Säterierna Marsvinsholm
, Hunnesta och Charlottenlund med derunder
lydande gods och lägenheter intecknade,
nemligen; 1:0 för återstående skuld till Pierre
Godeffroy i Hamburg Fyratioåtta tusende R:dr
Hamburger Banco; och 2:0 för de 2:ne län,
som Hans Excellence i Riksgälds Contoiret innehar,
tillsammans Tvåhundrade trettontusende
sexhundrade R:dr Banco. Och vid hvilket förhållande
Stats-Utskottet anser Riksgälds-Contoiret
äga full och tillräcklig säkerhet för dess fordran,
blott genom inteckningen uti de pantförskrifna
Handt Egendomarna.
Beträffande den af Hans Excellence begärta
prolongation med afbetalningarne på ifrågavarande
2:ne lån, så förekommer härvid, att dessa
lån blifvit Hans Excellence meddeldte till understöd
för Stenkols-verket i Skåne, på hvilket
Riksgagneliga företag Hans Excellence uppoffrat
-
Den 7 Juli.
749
rat en stor del af dess enskilta ansenliga förmo»
genhet, samt att Hans Excellence ej allenast
haft att kämpa mot flera ej påräknade hinder och
svårigheter, hvilkas undanrödjande medfört ansenliga
tillökade kostnader, utan ock fått vidkännas
sådana betydliga förluster, som endast varit
föranledda af Sveriges Politiska förhållanden.
Och då Hans Excellence dessutom, såsom stor
Jordägare i sin mån delat tyngden af den penninge
förlägenhet, som i dessa sednare aven för
Jordbrukaren varit så tryckande, att vid nuvarande
Riksmöte, till dess afhjelpande särskilta
utvägar kommit fråga att vidtagas; så har StatsTJiskottet,
i betraktande af allt detta, trott sig böra
i så måtto styrka till bifall å Hans Excellences
ofvannämnde anhållan, att med afbetalningen
på länet af 93,600 R:dr må anstå till
den första (1) Mars år 1831, då fem procent af
dessa 93,600 R:dr komma att erläggas, och sedermera
lika mycket hvarje af de nästpåfoljan*
de åren; äfvensom med den afbetalning af tio
procent, som förfaller år 1819, uppå lånet af
Etthundradetjugutusende (130,000) R:dr uppskof
lemnäs till den 1 Oct. 1834, eller den dag, då
rentan å detta lån sednast hvarje år skall liqvideras,
dock under förbehåll, att derest renta a
lånen inom föreskrifven tid icke skulle liqvideras,
eller ock afbetalningarne på Eån-capitalen,
när de förfalla, icke å här ofvan bestämda Terminer
ordentligen hvarje år fullgöras,- kommer i
båda fallen det lån, med hvilket försummelse
ägt rum , att, anses såsom uppsagdt och genast infordras.
Hvilket Riksens Höglo/l. Ständers be
prof
-
75»
Den 7 Juli.
pröfvande vördsamligen underställes. Stockholm
den 4 Juli i8iji
Pä Högloft. Riddersk.
och Ad. .Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
Pä Vällofl. BorgareStändets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Fandberg.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-StSndet den 7
Vällofl. Borgare-StSndet den 10
Hederv. Bonde - Ständer den. 7
Vördsamt Memorial!
Uti Nådig Proposition af den 51 nasti.
Juni , som af samteliga Respectiva Riks-Stånden
blifvit till Lag-Utskottet remitterad, har Kongl.
Maj:t täckts gifva Riksens Höglofl. Ständer tillkänna,
att Kongl. Majus uppmärksamhet blifvit
fästad å de missbruk, som i så måtto skola ägt
rum vid penninge försträckningar, att Borgenär
låtit Låntagare, utom vanlig renta, förskrifva
sig till särskildta betydliga vitén, derest lånet
icke å utsatt tid återbetalas, hvilket föranledt
dertill, att gäldenär , sorn icke ä bestämd dag
kunnaf betala sin skuld, blifvit vid anställd
Lagsökning executive ålagd, att jemväl utgifva
vitet,
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Den 7 Juli.
751
vitet, eller bysättning sä derföre som för sjelfva
länbeloppet undergå; i anledning hvaraf och dä
Kongl. Majit, efter Dess Stats-Kåds och Högsta
Domstolens föregångne hörande, vid Nådigt öfvervägande
af berörde ämne, funnit, att enär
å ena sidan allmänna Dagen eller andra, gällande
Författningar val icke bestämdt förklara att
de vitén, hvartill gäldenär, i händelse af uraktlåten
betalning pä förfallodagen, sig förbinder,
skola anses utan verkan, men å andra sidan,
Dagen med dess stadgande, dels att ej i renta
ina tagas mera än sex för hundradet, dels alt
renta pä renta ej må beräknas, synes hafva haft
för afsigt att förekomma, det en borgenär må
beredas för stor vinning , så väl af det behof
Iivari gäldenären, vid försträckningens erhållande,
sig befinner, som af den , genom åtskilliga oförutsedda
händelser, förorsakade svårighet, sorn
kunde möta för betalningens erläggande på be1
stämd tid, samt berörde ändamål skulle motverkas,
i händelse den utväg stöde Borgenär öppen
att, genom en gäldenären affordrad vitesförbindelse
, bereda den sednare en svårare påföljd af
dess möjeligen inträffande försummelse med betalningen
än Lagen i allmänhet medgifvit; Kongl.
Majit velat till Biksens Ständers Öfverläggning
i Nåder föreslå det tillägg i 9 Capitlet 6 §.
Handels-Balken, att samma Lagrum hädanefter
må blifva så lydande:
”ingen tage eller late förskrifva sig större
renta än sex för hundrade om året; hvar som
thet gör, eller tager renta på renta, håfve förbrutit
hela rentan och bote tiondedelen af hufvud
-
752
Den 7 Juft,
vudsfolen till de fattiga. Åt vid försträckning
af penningar visst vite utfäst, ther gäldenären
med betalningen öfver förfallodagen skulle fördröja,
vare ihe( ogildt.”
De tta, jemte hvad de handlingar i ämnet
innehålla , dem Kongl. Majit låtit vid högstberörde
Nådiga Proposition bifoga, har Läg-Utskottet
i öfvervägande tagit; och som det af Kongl,
Maju i Nåder föreslagna tillägg vid nyss omförmäldta
logrum, icke allenast länder till tydlig
föreskrift i en fråga, hvarom något bestämdt
stadgande för närvarande icke gifves, utan öck,
efter hvad Utskottet trott sig finna, är öfverens*
stämmande med den grund } hvarifrån .Lagstiftningen
utgått 1 afseende å stadgandet till hvad
belopp renta å försträckta penningelån må af
försträckningsgifvaren få tagas'; alltså tillstyrker
Utskottet det må nämnde tillägg, såsom gällande
Lag, af Piksens Högloil. Ständer antagas.
Detta varder dock till Piksens Högloft,
Ständers bepröfvande vördsamt öfverlemnadt
Stockholm den 4 Juli 1815-
På Högloft. Piddersk, På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
TI. F. Strömfelt. Joli. Olof Wallin,
På Vällofi. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
F. G. Holm, Petter Jernström0
Å. J. Wahlstjerna.
wpp
-
Den 7 Juli.
m
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet dén 7 _
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10
ttederv. Bonde-Ståndet den 7 __
Riksens Högloft. Ständers Stats■ Utskotts
Utlåtande i anledning af anmärkningar
vid dess Betänkande
om Lön-förhöjning för Penninge-Löntagande
Embets- och Tjenstemännen.
Höglofl. Ridd. och Adeln samt Hedervärda
Bonde Ståndet hafva, i anledning af gjorda
anmärkningar vid Stats-Utskottets Betänkande af
den 27 nästlidne Juni, rörande Lönförbättring
för Civile Embets- och Tjenstemännen, sorn
med Penninge-löner äro försedde, genom Protocolls-Utdrag
den 2 och 5 i denna månad återremitterat
ärendet till Utskottets vidare handläggning.
De hos Höglofl. Ridd. och Adeln gjorda
anmärkningar innefatta egentligen följande
punkter, nemligen: att den föreslagna tillök
ningen
icke skall svara emot behofvet och
hvad som väntats, särdeles när den år 1812 några
Embetsverk särskildt tillagda förhöjning af
omkring 25 procent, ansetts böra gå i beräkning
under den nu föreslagna tillöknings-procenten,
hvarigenom .Lönförbättringen för Ernbets-
och Tjenstemännen i Kongl. Justitioe*Revisions-Expeditionen
samt Kongl. Hof-Rätterna
5.te Bandet. 95- 96. och
754'
Den 7 JulU
och Collegierna blefve obetydlig , heldst genom
förvandlingen af halfva Lönen uti Spannmål
efter 4* R:dr blott en af Markegången beroende
tillfällig och ringa förhöjning åstadkommes;
att densamma alltså för Embets- och Tjenstemännen
vid dessa Verk nu synes böra beräknas
å de belopp som på 18 ist års Stat, med tillägg
af samma års förhöjning , finnas uppförde
eller ock hela lönen reduceras till Spannmål efter
Stats-pris; att tillöknings-procenten borde
blifva lika för alla Lönegrader eller åtmindstone
jemkas och förhöjas för åtskilliga uppgifna klasser
, samt att de på Indragnings-Stat förde löner
måtte få bibehållas utan afdrag i och för ifrågavarande
Lönförbättring; hvarjemte i öfrigt an*
märkningsvis är yrkadt att å Kongl. Justitias-Revisions-Expeditionens
Stat kunde anslås nya löner
för 2:ne Protocolls-Secreterare, heldst blott
arne sådana löner förut derstädes bestås, hvilket
i jemförelse af tjenstgöringen inom denna och
de Öfriga Kongl. Expeditionerna vore högst otillräckligt.
Vid besvarandet af hvad sålunda hos Höglofl.
Ridd. och Adeln blifvit erinrat och som
Iean sammanfattas under den liufvudsakliga anmärkning,
att en högre och tillräckligare Lönförbättring
nu bordt åstadkommas, får Utskottet
förklara, att det väl hade önskat att Statens tillstånd
medgifvit en fullständigare reglering i detta
hänseende ; men likväl, med tillfredsställelse
öfver möjligheten af den föreslagna tillökningen,
sökt gå Fenninge löntagarens billiga väntan
-
T)eh Julli
fan och erkända behof till tnotés ; sl ■vidt tillgångarne
det medgifvit.
Öfvertygadt om rigtigheteh af de skäl Utskottet
i dess Betänkande laggdt till grund för
dess åtgärd, under ett ndga öfvervägande af omständigheterna
och med en allmän öfversigt, anser
Utskottet sig härvid endast böra upplysa
att oberäknad! förhöjnings - procenten i hvarje
klass, en ej obetydlig tillökning åt hvarje lön
äfven uppkommer genom differencen imellan
Statspriset 4- K:df Ttinnari å den del söm skall
utgå i Spannmål och hvad densamma efter Markegången
för nästföregående året utgör; hvarjemte
Utskottet får åberopa hvad Betänkandet
innehaller ej mindre i afseende å den föreslagna
beräknings-grunden för tillöknings-procenten;
än ock beträffande lönerna på Indragnlngs-Staten,
för hvilka sistnämnde innehafvarne varda
ersatte genom tillökningen; hvadan dem ej betages
föunonen af en så beskaffad lön , ehuru
den, såsom flyttad på Indragnings Stat, till sint
egenskap är sådan, att den bör upphöra förr éU
ler sednare.
Den nit anmärkningsvis framställa frågä
om tillökning af 2ine nya Brotocolls-Secreterare
löner å Staten för Kongl. .Tustitise-Révisions Ex-’
peditionen kan Utskottet ej upptaga, enär densamma
hvarken varit till dess åtgärd från Kongh
Maj:t i Nåder öfverlemnad eller blifvit det genom
remiss å någon inom Motionstiden gjord
framställning.
Hos Hedervärda Bonde-Ståndet har åter
dels upplysning funnits nödig af hvad Fond i
-
756
Den 7 Juli.
frågavarande tillökning må kunna utgå, dels
blifvit anmärkt att procenten måtte nedsättas, så
att den för de lägsta ^Lönegraderna komme att
utgöra 50 och i mån derunder för de högre; att
tillökning i synnerhet borde beviljas de med
ringare löner försedde Tjenstemännen, såsom
derutaf mer i behof än de Embetsman som hafva
8 a goo R:drs löner , för hvilka någon tillökning
ej synes äga rum; att förhöjningen endast
må sträcka sig till dem, hvars tjänster finnas
nödiga och att den Comité, som är påtänkt
till öfverseende och utrönande deraf samt att
upprätta förslag till indragning, kunde snart
komma i verksamhet, så att tillgång genom indragningar
vinnas för Eönförbättringen, och i
öfrigt att bland Penninge-löntagare i Eandsorten
äfven Häradshöfdingarne måtte undfå Eönförhöjning.
Utskottet får i anledning häraf upplysa;
att på sätt dess förra Betänkande innehåller, tillgång
för denna Eönförhöjning är utsedd vid den
uppgift af Stats-Verkets hehof som Utskottet förut
gjort och hvarvid Hedervärda Bonde-Ståndet
låtit bero, samt att Riksens Höglofl. Ständer vid
denna Riksdag beslutit, det förnyad underdånig
anhållan skall hos Kongl. Maj:t göras, om tillsättande
af den Comité, som kommer att uppgifva
plan till en ny reglering af Styrelse.Verkens
organisation och i sammanhang härmed förslag
till indragning af öfverflödiga Embeten och
tjenster.
I öfrigt innehåller och utreder Utskottets
förra Betänkande grunderna för dess förslag, hvaruti
-
Den 7 Juli.
757
uti Utskottet ej finner någon ändring billigtvis
kunna äga rum.
Slutligen får Utskottet, i anledning af hos
Höglofl. Kidd. och Adeln gjord erinran om lönförhöjningen
för Militaire-Staterna, enligt dess
förra yttrande tillkännagifva, att Utskottet med
första skall derom inkomma med Betänkande.
Hvilket allt vördsamt hemställes Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande. Stockholm den &
Juli 1815.
På Höglofl. Kiddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Välloll. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
| Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl, Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7 —
Vällofl. Borgare-Ståndet den to  .
Hederv. Bonde-Ståndet den 7 . .
Riksens Höglofl. Stcmdérs Stats-Utskotts
Betänkande, angående Herr
Friherre Stael von Hollsteins Memorial
om Recognitions-Skogarne.
Höglofl. Ridd. och Adeln har till Stats
Utskot
-
X)en 7 Juli,
IJlskpttef behagat remittera följande af Her?
Friherre C. U. Stael von Hollstein jngifne, och
reqognitiops skqgarne ^ rörande'Memorial, sa ly„
dande:
?,i:o Anledningen hvarföre jag begärt Oeco-,
pomie Utskottets Betänkande öfver Riksdags-,
piannen Longbergs Memorial, rörande recogni-?
tions-skogame, ytterligare på bordet, är deri, att
ämnet är af så stor vigt för Riket, att det icke
mäste hastigt undfalla uppmärksamheten- 1809
års Ständer, sorn i början af Riksdagen i synnerhet
voro af ren Ratriotisme och Hushållsanda
uppeldade, uppsökte alla utvägar att kunna
hjelpa Riket ur det (ryckande pennirige-behof,
ptt olyckligt Krig hade försatt detsamma uti; ibland
annat funnet de en stor ressource uti de
Bruken anslagne , under namn af Recognitions*
skogar, kända Krono skogar och allmänningar ,
sa val sorn äfven flera ännu alldeles odelta oph
panvända skogar. Man var i beråd att reclameTa
dessa , såsom blott vilkorligen emot en ringa
afgift Bruken anslagne Kronans egendomar»
och säkerligen hade genom ett rigtigt använd-ande
häraf, då i dessa millioners värde ligga förvarade
, Riket blifvit ur förlägenhet hulpet, utan
att nödsakas gripa till det svårare botemedlet»
att utan ytterligare fond., genom Banken sätta
tio millioner nya sedlar i rörelsen, sorn haft
den beklageliga verkan, att många inenniskor i
Riket blifvit ruinerade, alla effecfer tappstegra*
de, samt i öfrigt alla de olägenheter, som ett
mynt med förfallen Credit kan förorsaka- Tvänomständigheter
hindrade likväl Ständernas
pris
-
Den 7 Juli.
759
prisvärda föresats*, den ena, att det ej var hastigt
verkställbar, att till Rikets gagn använda
denna tillgång; den andra, att större delen Bruksägare
hotades med undergång , om de Skogsdelar
, som Kronan vid Brukens första anläggning
dem till kolning anslagit , skulle dem nu fråntagas,
tvärtemot laga afhandlingar, och hvarigenom
allmänna säkerheten till egendoms rätt skulle
försvinna, örn ej Contracter heliga hållas;
Riksens Ständer funno derföre godt medgifva att
Bruks-ägare skulle på enahanda sätt, emot 6 års
renta, som för annan Krono-jord stadgadt är, få
till skatte lösa den skog, som till deras Bruksdrift
nödvändigt tarfvades, sedan först hemmantal
blifvit åsatt, och skattläggning derefter verkställd
, men öfverskottet skulle offentligen till
den mestbjudande försäljas, RiksdagsBeslutet
den 2 Maj I810 lyder sålunda i 4 §: Likaledes
och till fastställande af grunderna, hvarefter de
till Bergverken och Bruken upplåtna Kronan
tillhöriga Recognitions-skogar lämpligast skulle
kunna användas och indelas, håfve Vi ansett
nödigt att härom vidtaga den nya Författning,
hvars verkställighet Vi till Kongl. Majrts Nådiga
omsorg öfverlemnat, och hvarigenom förnämligast
kommer att stadgas det, efter föregångne
undersökningar , Bergverken bör tillerkännas så
mycket skog, som för deras drift och underhållande
tarfvas, och denna skogsdel, efter hemmantal
skattlagd, af Bruks-ägaren emot 6 års renta
få köpas till skatte . då Recognitions-afgiften ock
upphör, samt att den öfverflödiga skogen, med
0* dertill hörande ouppodlad mark, må i vissa lotter
-
76a
Den 7 Juli.
ter fördelas och på Auction till den mestbjudande
försäljas. Detta Riksens Ständers beslut är
väl redan i sä måtto satt i verket, att Konungen
utgifvit Förordning af den jo Febr. *8iO
härom. Riksdagsmannen Longberg har i anledning
deraf för Riksens Ständer framställt nödvändigheten,
att genom passande arfvoden för
vederbörande Landtmätare med flera påskyndadetta
verk, och häruti får jag så mycket heldre instämma
med Riksdagsmannen Longberg , sorn.
Kronan lider stor förlust genom tidens utdrägt,
och då Bruks-ägare erhållit den stora förmon ,
att få lösa den för Eruken behöfliga skogen till
skatte för den ringa summa af 6 års renta, som
de ett ögonblick voro på vägen att gå förlustige
vid i'8oq års Riksdag, och som ännu är i
framtiden osäker för dem, intill dess de genom
Skatte-lösen hafva laga fång å denna jord, tyckes
mig, de må gerna till den uppgående kostnaden
bidraga, for att vinna säkerhet; härjemte
får jag anföra, att som Krono-skogarne enligt 77
i Regeringsformen äro till Riksens Ständers
disposition öfverlåtne, ärendet tillhörer Statsmen
icke Besvärs- och| Oeconomie ■ Utskottet
, hvarföre jag om remiss till Stats - Utskottets
behandling anhåller om allt det som rÖ,-  rer delta ämne , samt att Riksens Ständer genom
Stats.Utskottet måtte få kännedom och upp-,
lysning, huruvida redan någon del af dessa
Krono - skogar blifvit till skatte köpte, huru
många tunneland blifvit på hemmanet beräknade,
samt huru stor skatteskilling derföre blifvit
erlagd, samt om den i några räkenskaper är be-*%
räknad,
Den 7 Juli.
761
räknad, samt om på Auction till den mestbjudande
något är försåldt, ty omöjligen kunna Bruk,
om de än äga 2 ä 3,000 Sfts smide, erfordra
50, 60 ä 70,000 tunnelands skog, till kolning,
och vore så, tyckes vara bättre nedlägga Bruken,
och använda jorden annorlunda, ty ehuru
sterilt ett tunneland än månde vara , så framt
det intet är rena gråberget, måste det dock i
årlig afkastning kunna öfver hufvud tagit, da
ioo;de sammanräknas, gifva g R:dr per tunnelandet,
då Kronan årligen skänker det Bruk som
har-50,000 tunneland skog 25,000 R:dr, hvaremot
erhåiles genom utlagorna kan hända blott
par tusende åter, hvilken hushållning icke är
passande hvarken för våra upplysta tider eller
nu varande behof, då alla andra egendomar i
Riket, genom förökad Krigsmagts hållande, och
hvarjehanda andra stora pålagor, hafva blifvit
starkt betungade; Riksens Ständer torde ock i öfvervägande
taga, ett provisionelt bestämmande
af tunneland på hemmantalet , hvilket likväl vid
undersökningarne af vederbörande Embetsman
eftér locala omständigheter kan jernkas. 500
tunneland på ett hemman är rikligen tilltaget,
då det är af beskaffenhet att kunna odlas; tili
blott skogsväxt vore 1000 a istoo säkerligen mer
än tillräckligt, hvarföre jag får tillägga, det
Riksens Ständer måtte taga den författning, att
derest någon acqvisition antingen redan eller
hädanefter göres af Kronans jord i annan ordning
än 14 §. i Riksdags Beslutet den 2 Maj
1810 innehåller, den måtte förklaras ogiltig,
ty allmänna lagen bjuder, att lagligt stånde, o
lagligt
-
7 C t Den 7 Juli.
lagligt återgånge , äfvensom sådant må gälla örn
Kronans hemman och lägenheter som till äfventyrs
kunna vara abalienerade , hvarföre om påminnelse
till Herrar Uandshöfdingar, att hälla
de i Författningarne anbefällta Jordransakningar,
som i flera Fän, på snart sagdt urminnes tider
ej blifvit hällne, och hvarigenom också mycken
oreda, rättegångar, samt abalienationer af dels
Kronans, dels andra publika inrättningars tillhörigheter
uppstått, äfvensom Kammar-CollegiUm,
sorn vården och inseendet öfver Kronans
jord och fasta egendom är uppdragen, måtte
hålla noga hand' häröfver. Jag får å nyo upprepa,
att då Kronan i dessa skogar äger en stor
ressource, all möjlig försigtighet vid deras aflrändande
måtte iakttagas , att Kronan ej blir allt
för mycket lidande, hvarföre, då detta ärende,
sedan det så långt Jidit på Riksdagen, nu mera
icke kan behörigen afhandlas, Riksens Ständer
åtmindstone måtte taga den författning, att intet
laga Stånd å sådana refvade och skattlagde lägenheter
måtte meddelas, förrän Riksens Ständer
vid nästkommande Riksdag, antingen den
då blir .Lagtima eller Urtima, får detta ärende
vidare pröfva och undersöka låta , huruvida i
ett eller annat fall illusion af den utkomna Författningen
ägt rum, eller ock man begagriat
de rättigheter, sorn ädlare verk äro tillagde , utan
att något sådant existerar eller anledning
gifves, att något sådant skulle kunna blifva så
lönande, att det kunde svara emot den förlust
Kronan skulle lida, genom afhändandet af 60 ä
70,000 tunneland, sorn böra säkerligen, rigtigt
an-.
Den 7 Juli.
763
använda, kunna i Stats-kassan Inbringa 20 å.
30,000. Detta mitt Memorial anhåller jag få
med de andra Respectiva Stånden communicera,
samt tiri Stafs Utskottet blifva remitteradt; i
öfrigt har jag mot bifall till Oeconomie-Utskottets
Betänkande å Riksdagnaannen Longbergs Me»
morial intet att invända, i allt hvad det ej kan
vara stridande emot denna nu gjorda motion, men
deremot protesterar och förbehåller Ständers rätt
öppen, 1 fall emot rätta meningen af ofvannämde
Riksdags-Beslut någon jord skulle Kronan frångå.”
J2:o Vid sistlidne Riksdag väckte jag
fråga om snar verkställighet af Riksens Ständers
Beslut 1810, rörande Recognitions skolarne
med liera Krono-lägenheter; ärendet blef
hvilande. Eders Excellence och Högiofl. Ridd.
och Adeln bar, pä af mig förnyad motion härom,
bifallit, att det vid förra Riksdagen inlemnade
Memorial skulle till Stats-Utskottet varda
remitteradt; jag får i anledning deraf härjemte afgifva
detsamma, samt ytterligare bifoga några
reflexioner vid ämnet.”
”Riksens Ständer hafva beslutit att dessa
Kronans lägenheter skulle till Statens gagn och
»ytta föryttras; sättet huru det skall ske är äfven
bestämdt. De medel som redan influtit
för det som verkstäldt blifvit, torde ingått, såsom
alla skatteskjilingar, till Riksgälds - Contoi»
ret , till afbetalning å Rikets utländska skuld,
men nu då densamma till större delen är afskrifven,
torde, till den återstående delen, tillräckliga
medel finnas uti sjelfva Bevillningen,
hvilken i förra tiden egentligen blef åtagen till
Rik* -
7 6 4
Den 7 Juft.
Riksskuldens betalande, icke att fylla deficit uti
Stats-inkomsten , emedan man rättade utgifterna
efter inkomsterna, pä samma sätt, sorn hvarje
klok enskild hushållare gör, Skatteskillingarne
skulle således till något annat behof kunna varda
använde: Ropet om penninge-nöd *är allmänt,
från flen ena landsändan i Riket till den andra.
Orsakerna härtill angifvas olika, till en del alldeles
origtiga. Riksens Ständer påkallas nu sorn
alltid att skaffa hjelp, sedan andra vållat oredan;
många projecter uppgifvas, de fleste, sorn jag
förmärkt, att öka penninge-massan, och det med
papper utan credit. För många enskilta vöre
detta visserligen lika så radical hjelp, som ruin
för andra och sjelfva Staten, samt leda till händelser
, som ej roed visshet kunna beräknas och
förutses , rnen ögonskenligen synas vara att be*
fara. En ny allmän Discont-inrättning, med
nya millioner R:dr. Sedlar, kunde komma i
fråga, men hvad är detta i sig sjelf annat än en
indirect förökning af Banco-mynt, då RiksgäldsSedlar
skall' emottagas såsom Rikets mynt, och
skall i Riksgälds-Contoiret utbytas emot Banco.
Det är i anledning häraf, som jag vördsammeligen
underställer, om icke här vore en fond att
tillgå, som kunde användas till styrka för de
operationer, denna Discont-inrättning ämnar företaga,
samt önskar upplysning af dem, sorn äga
mera kännedom i dylika saker än jag, om icke,
i stället för Riksgälds Sedlar, ett helt nytt mynt
kunde tillskapas, nemligen Rente-Sedlar på dessa
lägenheter; dessa skulle säkert blifva de begärligaste,
i anseende till sin verkliga säkerhet,
som
Den 7 Juli.
765
som ej genom ensidigt intresse och pluralitetens
beslut kunde undergå någon förändring, så länge
nian aktar äganderätt.’’
5’3:o Det inkast torde väl häremot göras,
att om än detta vore en tillgång, fordras dock
en längre tid , innan den kan begagnas; detta
inkast är grundadt, i anseende till de skogar,
hvilka Bruksägarne hafva rättighet att lösa till
skatte, emedan många undersökningar äro dervid
nödvändiga, som likväl knnna undvikas vid
de egentligen så kallade recognitions-skogar, sorn,
skola genom offentelig auction till den mestbjudande
försäljas. Jag åberopar 111ig hvad Herr
landshöfdingen och Commendeiiren, Friherre
af Wetterstedt i underdånigt Betänkande till
Konungen i detta ärende föreslagit.”
Efter inhändigandet af dessa Memorial,
har Stats - Utskottet hos Hof-Cantzlers-Embetet
begärt, att från Kongl. Kammar- och Bergs-Collegierna
måtte Stats Utskottet meddelas upplysning,
huruvida, i anledning af Riksens Ständers
Beslut och Kongl. Majus Nådiga Förordning af
den 4 Februari 1811, angående användandet af
de till Bruken och Bergverken upplåtna recognitions-skogar,
redan någon del af de samma
blifvit till skatte inköpt, till huru manga Hemmantal
de blifvit skattlagde, och hvad årlig renta
hvarje sådant hemman blifvit åsatt, samt huru
mångå tunnland blifvit på hemmanet beräknade,
huru stor skatte köpeskilling derföre blifvit erlagd,
och i hvad räkenskaper den är upptagen
och redovist, samt slutligen, örn på auction till
den mestbjudande någon af dessa skogar blifvit
försåld. Och
766
Den 7 Juli,
Och sorn Kongl. Kammar-och Kongl. BergsGollegierna
uti Protocolls - Utdrag af den i 3
sisth Juni, meddelt svar å ofvanberörde infordrade
upplysningar; säfar Stats-Utskottet samma
Prötocol ls-Utdrag härhos i afskrift bifoga, med
förklarande, det Stats - Utskottet i sakens -närvarande
skick icke anser någon ytterligare åtgärd
hvarken nu kunna vidtagas eller vara behöflig ,
enär Kongl. Maj:ts och Riksens Högloft-. Ständers
härutinnan fattade beslut nu är under Verkställighet,
att så fort det i laga ordning kan ske
till slut befordras; hvilket allt Riksens Höglofl.
Ständer vördsammeligen underställes. Stockholm
den 3 Juli 1815-
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Uedamöters dets Uedamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Uedamöters Ståndets Uedamöters
vägnar vägnar
Carl Fr, Landberg. And, Sandsten.
C. Tunelius.
Utdrag af Frotoco/Ict, hutlet uti Kongl.
Maj:ts och Rikets K ammar-Collegi o
den 13 Juni I8i5.
S. 13. t öredrogs Hof-Cantzleren, Riddaren och
Gommendeurea af Kongl. Maj:ts Orden, Hög
välborne
-
Den 7 Juli,
767
välborne Herr Friherre Gustaf af Wetterstedts
Embets-Mernorial af den 12 i denna månad,
hvaruti anmältes Riksens Ständers Ståts-Utskotts
åstundan att erhålla upplysning, huruvida, i
anledning af Riksens Ständers Beslut och Kongl.
Maj:ts Nådiga Förordning af den 4 Februari
1811, angående användandet af de till Bruken
och Berg-Verken upplåtna recognitions-skogar ,
redan någon del af desamma blifvit till skatte
inköpte , till huru mångå hemmantal de blifvit
skattlagde och hvad årlig renta hvarje sådant
hemman blifvit åsatt, samt huru mänga tunnland
blifvit på hemmanet beräknade , huru stor
Skatteköps-skilling derföre blifvit erlagd, och i
hvad räkenskaper den är upptagen och redovist,
samt sluteligen om på auction till den mestbjudande
någon af dessa skogar blifvit försåld; och
beslöt Kongl. Collegium att häruppå genom Utdrag
af Protocollet vänligen lemna Riksens Ständers
Stats Utskott den underrättelse , att, sedan
Kongl. Maj:ts ofvan högstberörde Kungörelse
hunnit utkomma, val åtskilliga undersökningar
öfver recognitions skogar till Kongl. Kammaroch
Bergs - Collegierna under åren 1813 och
1814, och jemväl innevarande år inkomr*it, men
att de dels blifvit af ägare till angränsande och
på skogarne belägna hemman öfverklagade, dels
af Kammar-Advocat-Fiscals-Embetet klandrade ,
såsom ofullständiga och i flere delar felaktiga till
Kronans nachdel! Att dessa besvär och anmärkningar
måst utställas till vederbörandes hörande
i Orterna: Att uti vissa äfven förekommit tvister
af den beskaffenhet att de måst till Domstol
-
763
Den 7 Juli.
stol i orten förvisas: Att, genom den omgång
dessa således fått, icke ännu något hunnit blifva
färdigt till Kongl. Collegiernas slutliga pröfning
och afgörande i den ordning, som Kongl.
Kungörelsen föreskrifver, utom ett och annat,
som angått skogar under ädlare Verk, för hvilka
recognitioris afgift icke äger rum : Att följakteligen
icke ännu någon recognitions skog kunnat
till hemmantal skattläggas, än mindre till
Skatte försäljas; äfvensom att blott några få
Bruksägare ännu inkommit med ansökningar om
Skatteköp å slika skogar, hvartill dem 6 års tid
är öppen lemnad, dock utan att dervid är utsatt,
ifrån hvad tid dessa år räknas böra: Att när
sådana Skattköp hinna komma till verkställighet
Kongl. Collegium anser för gifvet, att Skatteköps-skillingarne
böra så i dessa som andra
Skatteköp insättas för Riksens Ständers RiksgäldsConloirs
räkning: Att efter hvad Kongl. Collegium
nu kunde etinra sig, ingen enda af de
hittills inkomne undersökningar upptagit något
öfverskott af skog , som på auction skulle kunna
för Kronans räkning till den mestbjudande försäljas;
och ändteligen att ännu vissa af dessa
undersökningar bero på Kammar-Advocat-FiscalsEmbetets
utlåtande, såsom de der hittills icke
kunnat öfverses. Stockholm, som ofvan.
Efter Kongl. Collegii Befallning
Joli. Theod. Hasselqvist.
Utdrag
Den 7 Jidit
769
Utdrag af Ftotocollet, hållet uti Kongl<
Magta och Rikets Bergs - Collegio
den 13Juni 1815»
S. D. Upplästes Hof-Canzlers-Émbétets i dag
till Kongl. CölfégiUm ankomna skrifvelse, livaruti
gifvet; tillkänna, det Kongl. Majit i Nåder
bifallit Biksens Ständers Stats-Utskotts underdåniga
anhållan att ifrån Kongl. Collegium et hål lä
nödigä ansedde Upplysningar, huruvida , i anledning
af Kongl. Förordningen den 4 Febr.
181 x öm-användandet af de under Bruk och
Berg-Verk upplåtna recognitions-skogar , redan
någon del af desamma blifvit till Skatte inköpte
tn. rn.
Och - skulle , 1 anledning häraf , ' Stats - tJtskottet,
genom Protocolls - Utdrag, lemnäs deri
Vänliga underrättelse, att, sedan; till följd af
högstberörde 1811 års Kongl. Kungörelse, bristande
fullständiga geometriska affattningär öf«t
ver sådana skogar med dera, i sednare tider j
9kedda odlingar, samt anlagda Torp och Hörriman
för sig gått , hafva under loppet af åreri
1813 och 18 j och äfven till någon, tiel detta
år, de i Nåder anbefallda Undersöknirlgåf j till
utrönande af samma skogars beskaffenhet och
Brukens jemte Bruks - Torpens och öfriga till
skogsfång derå- berättigade Jordägares behof blifvit
verkställde å tillsamcoäns 59 st. särskilta sådana
Kronoskogat, samt de öfver förrättningarne
hållna Protocoll ined tillhörande Handlingar
till Kongl. Kammar- och Bergs Göllegiernaé
pröfning insände
5.
c Mandel, 97. 9S. Öfver
77°
Den 7 Juli.
Öfver några af dessa undersökningar hafva
dels Bruksägare, dels Hemmansägare anfört Besvär,
hvilka med vederbörande blifvit communicerade
och för bristande förklaringar ännu.
icke kunnat afgöras.
Utaf de andra åter har Advocat-FiscalsEmbetet
i Kongl. Kammar-Collegium, tijl bevakande
af Kongl. Majts och Kronans rätt, erhållit
del, och sedan Dess Embets-Utlåtanden blifvit
Kongl. Bergs Collegiuin meddeladt, har Kongl.
Collegium dem under granskning förehaft; men
som i afseende å dessa inträffat, att upplysningar
i ett eller annat afseende saknats, ochbvilkaj
i enlighet med Kammar • Fiscals • Embetets yrkande
ansetts nödiga att känna, förr än Kongl.
Collegierna kunde meddela något bestämdt utlåtande
om Bruksägarnes så väl som Torpens
och andra Jordägares, i st°d af ofvanriämnde
Kongl. Förordning , tillkommande rättigheter till
skog å Recognitions-Allmänningarna; så harden
anstallt funnits nödig, att dels från Herrar Landshöfdingarna,
dels från vederbörande Bergmästare
infordra de saknade Upplysningarne. Vid sådant
förhållande hafva följakteligen de uti Kongl*
Förordningen i Nåder anbefallda sednare åtgärder,
såsom skogarnes indelande till hemmantal
och skattläggning ännu icke kunnat äga rum,
ehuru några ansökningar om Skatteköp å Recog.
nitions-skögar redan inkommit.
Yppade Rågångs-tvister, hvilkas utgång ännu
beror af laga pröfning vid Domstol, hafva
derjemte vållat, det tillämpning af den åberopade
Kongl. Förordningen i afseende på vissa
Recog
-
Den 7 Juli.
Eeeognitlons skogar hittills icke kunnat ske, och
så snart dessa hinder blifva undanröjde, komma
Undersökningarne att företagas med den skyndsamhet,
vederbörandes öfriga tjenstebefattningar
kunna medgifva. Ar och dag, som förr skrifVet
står.
Efter befallning
J. A. Arfvedsson.
tjppiäst hos HAglofl. Ridd. oeh Ad. den 7 Juli
Hogvörd. Prest Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bondé-Stlndet den 7
Vördsamt Memorial!
I anledning af gjorda anmärkningar vid det
Betänkande. Lag-Utskottet den 2 5 nasti. Maj afgifvit,
rörande frågan, hvarest skeende åtal å
försummad Kronoskjuts och underlåten väglagning
skola upptagas och afgöras, hafva Höglofl.
Bidderskapet och Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet
till Utskottet återremitterat berörde
Betänkande.
Af de härom till Utskottet ankomne Protocolls
Utdrag är inhärntadt, .att någre af Höglofl.
Bidderskapets och Adelns Ledamöter ans-tt de
mål, som angå ofvanom förndal rit a ämnen, böra
betraktas -såsom Police-mål, och att på sådan
grund de samma borde höra till Konungens Befallningshafvandes
.behandling, men att deremot
hos Hedervärda Bonde Ståndet påstående blifvit
Vackt, att frågor, angående försummad Håll och
Beserv
-
77ä
Den 7 Juli;
Reserve-skjuts äfven endast af Härads - Rätterna
må upptagas och afdömas.
Då det således nu åligger Utskottet, att ofver
omförmälta anmärkningar afgifva utlåtande,
får Utskottet, hvad den förstberörde beträffar,
förklara , att enär Utskottet icke föreslagit något
nytt stadgande i förrberörde ämnen, utan endast
sökt ådagalägga, att med Allmänna Uagen och
gällande Författningar är öfverensstämmande,
det mål, som angå försummad Kronoskjuts och
åsidosatt väglagnings skyldighet, för närvarande
tillhöra Härads-Rätterna, på hvilken grund, och
då motion derom blifvit, vackt samt till Utskottets
yttrande remitteradt, att ett härifrån skiljaktigt
behandlingssätt af besagde mål skall vara
antaget, Utskottet trott sig hafva skäl tillstyrka,
att igenom utfärdande författning matte bestämmas
, att det redan stadgade förfarande med dessa
ärender bör iakttagas, finnér ock Utskottet sig
så mycket mindre äga anledning till förändring
af berörde utlåtande, som Utskottet icke anser,
det något hinder eller uppehåll vid vägalotts
innehafvares tillhållande, att fullgöra deras åligganden
vid de dem tilldel elta vägstyckens vidmagthällande,
deraf kan uppstå, det de för underlåtenhet
deraf böra vid Härads-Rätten tilltalas,
sorn, enligt 25 Gap. 11 §. Byggniiiga-Bä!-  ken, Krono - Betjeningen är berättigad, att då
väglotts-ägaren icke inom föresatt dag bättrar
dess ogilda vägstycke , låta sådant för lego verkställa
och att uttaga kostnaden dervid hos den
tredskande.
Hva#
Den 7 Juli.
773
Hvad åter vidkommer ofvanberörde hos
Hedervärda Bonde - Ståndet gjorde yrkande; så
emedan, genom Kongl. Brefvet den 12 Jan.
1776, 8 §■ uti Kongl. Brefvet den 31 Maj 1763
blifvit upplifvad, ©ch i nämnde §. stadgas, att
Gästgifvares, Hållkarlars och de skjutsandes tredska
, motvilja och försummelse samt stegringa»
i skjutslegan, böra då de hos Landshöfdingen
anmälas, af honom omedelbarligen upptagas; ty
och då Utskottet icke finner anledning , att häruti
föreslå någon ändring , åberopar ock Utskottet
hvad dess förra Betänkande på lika sätt i
detta ämne innehåller.
Till Riksens Höglofl. Ständers pröfning varder
detta vördsamt öfverlemnadt. Stockholm
den 4 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvörd. Prest
och
Ad; Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
H. F. Strömfelt.
Joln Olof Wallin.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
E. G. Holm.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Petter Jernström*
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst
774
Den 7 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Hdgvdrd. Prest-Ståndet den 7
Vallofl. Botgare-Ståndet den 10 _
Hed?rv, Bonde-Ståndet den 7 _
Vördsamt Memorial!
De till Dag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie Utskotten remitterade tvänne särskildta,
af Riksdags-Fullmägtige OlofOlofsson frän Elfvedahls
Härad af Carlstads Dan och Johan M,
Wessing frän Vestmanland till Hedervärda Bonde-Ståndet
ingifna Memorial, hvaruti föreslås
ändring och förklaring nti vissa delar af Kongl.
Förordningen den g Februari 1802, angående
stängsel skyldigheten, hafva Utskotten, i anseende
till berörde i fråga satte ämnens med hvarannan
ägande gemenskap, funnit sig kunna i ett
sammanhang till pröfning företaga.
Dervid förekommer först den af Olof Olofsson
gjorda anmärkning, att då, enligt 3 §. i
omförruähe Nådiga Förordning, uti frågor om
stängsels upprättande och underhållande imellan
byar och enstaka gårdar uti skog , utmark och
beteshage, den hemmans-åbo, sorn stänga vill,
äger vitsord, skyldigheten för angränsande hemmans
innehafvare, att uti berörde hägnads upprättande
, efter den i nämnde §. stadgade delningsgrund
deltaga, skall i synnerhet för dem,
som äro ägare af mindre hemmansdelar, vara
betungande och kostsam samt jemväl föranleda
till en betydlig åtgång af stängningsvirke ; men
som i afseende derå, den följande 4 §. stadgar,
att, enär tvist angående berökde hägnads■>skyldighet
-
Den 7 Juli.
775
Vighet uppstår, det må vid de händelser att
skillnadslinien , hvarefter stängas skall, utgör en
sträckning af tre tusende famnar, och att den by,
hvars deltagande i hägnaden äskas, icke kan af
markens frånskiljande draga särdeles nytta, på
Domarens beprofvande fä ankomma , om och
hvad lindring uti ett mindre deltagande , än sorn
emot hemmantalet svarar, en sådan by må erhålla;
alltså och då härtill äfven kommer den
omständighet att den skog, som för de till utmärkande
af skillnadslinien i 6 5 §. af Landtmäteri
Förordningen föreskrifna rä-ga'tor mäste
fällas, sällan kan med fördel begagnas, men till
hägnadens uppförande och underhållande kan
användas, anse Utskotten icke någon anledning
vara att tillstyrka ändring uti det ifrågasatte
Stadgande.
Hvad åter beträffar den af Tliksdags - Fullmägtigen
Wessing väckte fråga, att ofvanomförmalte
Förordning icke skall nog bestämdt stadga,
huru med hägnads-skyldigheten imellan inägor
inom by bör förhållas i den händelse, att
af tvänne hemman med ägande lika mantal,
som i ägor till hvarannan angränsa, det ena
fordelas imellan flera ägare eller i enskifte dem
imellan lägges och en af dem erhåller sin ägolott
intill det andra hemmanets ägor, vid
hvilken händelse Wessing förment, att tvist
kunde uppstå huruvida det odelade hemmanets
innehafvare skall blifva pligtig att till större andel
än förut, samt i mån af den angränsande
hemmansåboens mindre hemmantal, i hägnadens
underhållande deltaga; så emedan i afseende å
den
'Dm 7 Juli.
den by , der ägorna aro genom Storskifte grannarna
imellan delade, 6 §. af meranämnde Kongl,
Förordning stadgar, att inägornas delningsgrund
bestämmer hvarje delägares skyldighet i afseende
å stängseln omkring berörde ägo-lotter, hvaraf
Således följer, att en sedermera skeende delning
af något hemman i byen imellan flera blefne
delägare, icke kan verka någon förändring af d®
angränsande hemmans - innehafvarnes stängselskyldighet
, och enär åter enskifte af en större
eller mindre delägare i by sökes, sådant ound«
vikligen medför en fullkomlig rubbning af hela
Storskiftet inom byar, som alltså förorsakar, att
sedan enskifte blifvit verkstäldt , en ny fördel»
liing af delägarnes stängselskyldighet nödvändigt
mäste ske. Ty Cinna Ufskotten, att någon för»
klaring uti det stadgande som i detta ämne är
ineddeldt icke kan vara af nöden.
Till Kiksens Högloft. Ständers pröfning var«
der dock detta vördsamt pfyerlemnadt, Stock1*
holm den 4 Juli 1815.
På Bikseps Högloft. Ständer* Tåg* samt Allmänna
Besvärs och Oeconomie-Utskotts vägnas
Pä Höglofl. Bidderskapets och Adelns
Tedamöters vägnar
H. F. Strömfelt. A. Lantingshausen.
På Högv. Prest-Ståndets, ledamöters vägnar
Jall. Oluf Wallin,. J. R. Fellenius.
På Vallöf!. Borgare.Ståndets Tedamöters vägnay
E. G. Holm. Aud. Fredin,,
På
Den 7 Juli.
777
3?å Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Petter Jernström. ' Nils Mänsson.
A• J. Wahl stjerna.
f/ppläst hos Högloft. Ridd, och Adeln den 7 Juli.
Högvörd. Prest.Ståndet den 7
Vallöf!. IforgareStåndet den 9 _
Hederv. Bondé-Ständgt den 7
"Riksens Högloft. Ständers Stats- Utskotts
Betänkande, i anledning af
Riksdags ■ Fullmägtigens för Staden
Ystad, Handelsmannen Gustaf Hagerman
till Vä/loft. Borgare-Ständet
ivgifna och derifrån till Stats-Utskottet
remitterade Memorial om
Medel till Casern- byggnad för 2:ne
i Ystad förlagde Escadroner af
Mörnerska Husar-Regementet,
Vallöf). Borgare ■ Ståndet har till Stats-Utskottet
remitterat ett af Handelsmannen Gustaf
Hagerman ingjfvit så lydande
Ödmjukt Memorial!
För de i Staden Ystad förlagde 2sne Escadroner
af Kongl. Mörnerska Husar-Kegementet,
har Staden redan , likväl med lanta penningar
Sint sex proCents renta, låtit uppföra en Casern*
byss*
778
Dm 7 Juli.
byggnad, sorn i det mindsta kost3t 30,000 Ridt
Banco, men ännu återstår en flygelbyggnad ,
hvartill ytterligare erfordras omkring 12,000
R:dr Banco, och hvilken sistnämnde summa genom
upplåning mot renta äfven måste anskaffas ,
i fall penningar stå att erhålla.
Utom det årliga rentan till sex för hundrade,
som för de redan upplånte 30,000 R:dr
Banco skall erläggas, medtager en betydlig del
af de Stadens inkomster, hvilka för andra angelägnare
behof äro påräknade, måste Staden äfven
vara beredd på den händelse, sorn säkerligen inträffar,
att .Län - Capitalen varda uppsagde , och
hvarigenom Stadens Invånare , hvilka garanterat
lånen, komma att försättas uti största förlägenhet.
Jämlikt Riksdags - Beslutet af den 2 Maj
1810, hafva Riksens Högloft. Ständer pröfvat
rättvist och billigt, att inqvarterings besväret afhjelpes
i de Städer , der Garnizon är förlaggd ,
medelst Caserners och Byggnaders anskaffande
på Statens bekostnad. Och då Malmö Stad,
med anledning häraf, vid sist hållna Riksdag i
Örebro år 1SI2, utaf särskildta under RiksgäldsContoirets
Förvaltning stälda medel , undfått ett
lån af 50,000 R:dr Banco nied fyra proCents
renta och två proCents årlig afbetalning på Capitalet
, för att användas till uppbyggande af
Casern och Stall för de derstädes förlagde 3:ne
Escadroner af Kongl, Mörnerska Husar Regementet,
vågar jag anhålla, att Staden Ystad äfven
måtte undfå ett penninge-understöd af tjugu
å trettio tusende Riksdaler mot enahanda vilkor,
sora länet till Malmö^Stad blifvit bevil
jadt,
Den 7 Juli.
779
jadt, för att dermed dels kunna betala de i och
för Casern byggnaden redan åsamkade skulder
och dels fullfölja den Byggnaden, sorn ännu
återstår; och torde denna min vördsamma anhållan
finnas destomera billig, som den grun*
dar sig på ett Riksens Högloft. Ständers Beslut,
likasom den begärde Summan icke heller lärer
lunna anses för högt till tagen, enär Staden Ystad,
i anseende till dess folknummer och förmögenhet,
icke lärer kunna jemföras med Staden Malmö,
som undfått femtio tusende Riksdaler. Stockholm
den 19 April 1815.
Gustaf Hagerman.
X anledning häraf får Stats-Utskottet anmäla,
hurusom Riksens Högloft. Ständer vid sednast
hällne Urtima Riksdag i Orebro år 1812,
utaf de från Kongl. Majrts och Rikets Krigs-Collegium
till Riksgälds -Contoiret öfverlernnade
Cassors medel, beviljat Malmö Stad, till upp.
förande af Casein- och Stall-byggnader för 3:ne
derstädes förlagde Rscadroner af Mörnerska
Husar-Regementet, ett lån af Femtio tusende R:dr
Banco emot fyra proCents renta samt två proCents
årlig afbetalning på Capitalet, hvilka två
proCent skulle beräknas och erläggas efter Byggningstidens
förlopp, som bestämdes till högst
fyra år, att räkna från den dag, då första summan
uppå lånet i Riksgälds-Contoiret lyftades.
Beträffande det af Staden Ystad begärdta lånebiträde,
så förete sig för dess beviljande enahanda
skäl, som för lånet till Malmö Stad va.
rit gällande. Hvarföre, och då de tjugufem
tusende
7So
Den 7 Juli.
tusende R:dr B:co, hvilka utaf det år 1809 Vester-och
Norrbottens Läns Innevånare försträckte
lån skola återbetalas, icke äro påräknade eller
disponerade till några andra behof och utgifter;
Stats-Utskottet trott sig böra tillstyrka, att nyssberörde
summa af tjugufem tusende R:dr Banco
anslås till lån åt Staden Ystad, med de vilkor
, som här nedan äro utsatte. Men sorn
dessa medel icke blifva att tillgå förr, än åren
3816 och 1817, torde tio tusende R:dr kunna
af Riksgälds Contoiret förskjutas, på det sätt, att
hälften eller fem tusen Riksdaler hållas Staden
tillhanda nästkommande år 1816 och andra hälften
år 1817; hvaremot de återstående femton
tusen R:dr icke från Riksgälds-Contoiret utbetalas
förr eller i annan ordning, än Vesterbott»
niska låne-medlen inflyta, och Contoirets förskott
deraf blifvit godtgjordt.
Vilkoren för sjelfva lånet blifva följande:
1:0 A alla summor, hvilka i afräkning på
lånet uttagas, skall renta till fyra för hundra
oin året godtgöras ifrån lyftnings-dagen.
2:0 Den ännu återstående Gasern-Byggnaden
skall vara fullbordad sednast om 2:ne år,
att räkna från den dag, då första summan i
Riksgälds- Contoiret uttages.
3:0 Efter dessa 2:ne årens förlopp, skola,
jemte 4 procents renta å hvad Staden utaf Lånet
innehar, tillika oafbrutet hvarje af de påföljande
åren afbetala* 2 procent å Capitalet,
och hvilka 2 procent beräknas å hela Lån-summan
sådan den var, då första afbetalningen skulle
veckställas. Men derest någon del af de beviljade
-
Den 7 Jidit
781
viljade 25,000 R:dr skulle komina att lyftas efter
Byggnings-tidens slut, bör å ett sådant belopp,
likasom å det öfriga, äfven afbetalas 2 procent,
sedan ett är frän uttagnings dagen förflutit.
4:0 Till Riksgälds-Contoirets säkerhet , och.
innan något uppå lånet får lyftas, kommer Staden
att aflemna dess till Contoiret ställde Förskrifning
å 25,000 R:dr Banco, inrättad i öfverensstämmelse
med de här ofvan stadgade
vilkor , och med tillägg , att derest med betalningen
af rentan eller de 2 procent, hvilka,
enligt 3 punkten, på Capitalet böra årligen erläggas,
skulle dröja två månader utöfver förfallo-tiden,
kommer länet alt anses såsom förfallet
och genast infordras— Och undertecknas den*
na förskrifning af Magistraten och Borgerskapets
Äldste, i Stadens namn och å dess vägnar, med
förbindelse att en för alla och alla för en för
betalningen ansvara.
5:0 Böra vissa Deputerade utses och formligen
autorise-ras, att ej mindre i afseende på
förefallande frågor om lånet, så val uti Riksgälds-Contoiret,
sorn vid Domstolar och Executions-saker,
representera Stadan Ystad, än äfven
att sjelfve eller genom ombud, hvilka af dem
befullmägtigas, uppbära och qvittera penningarne
i Riksgälds-Contoiret.
6:0 När någon af dessa Deputerade antingen
med döden afgår, eller eljelst skulle komma
i belägenhet, att ej kunna fortfara med den
honom i afseende på lånet uppdragne befattning
, kommer e» annan, i hans ställe, att
på
Den 7 Juli.
på lika sått utses och autoriseras; och hvarom
underrättelse bär genast Herrar FuUmägtige i
Riksgälds-Contoiret meddelas.
O m Riksens Höglofl. Ständer täckas bifalla
hvad Stats-Utskottet nu föreslagit, torde Utskottet
få sig uppdraget, att af Riksens Höglofl.
Ständers beslut lemna Herrar Fullmägtige i
Riksgälds Contoiret del till efterrättelse; äfvensom
Riksens Höglofl. Ständer lära finna nödigt,
att, jemte underdånig anmälan öm det Staden Y»
stad beviljade lån 3 hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det täcktes Kongl. Majit i Nåder
anbefalla Dess Befallningshafvande öfver Malmöhus
Län, att till Herrar Fullmägtiga i Riksgälds-Contoiret
inkomma med berättelse, huruvida
Casern - Byggnaden inom föreskrifven tid
blifvit fullbordad, sedan Herrar Fullmägtige
hos Konungens bemälde Befallningshafvande
först uppgifvit dagen , hvarifrån Byggnings tiden
skall beräknas Hvilket allt Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande vördsammeligen understäl0
les. Stockholm dea 4 Juli 1815.
På Höglofl, Riddersk. På HögV, Presl-Ståndefs
och Ad Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Garl cle Geer. Gustaf Murray.
På Vallöf!. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Pedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Dr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Riksens
JDen 7 Juli.
7%
Uppläst- hos Höglofl. Ridd. och Äd. den 7 Juli»
Högvord. Pr.est-Ståndet den 7
Vallofl. Borgare Ståndet den 10 .
Hederv. Bonde-Ståndbt den 7
Riksens Höglofl. Stånders Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
. Betänkande, angående vissa öfverklagade
olägenheter får Båtsmans«
Rotehållare.
Till Utskottets handläggning har fran Hedervärda
Bonde-Ståndet blifvit remitteradt ett
Memorial i detta ämne, af ^Riksdags, Fullmägtiga,
fran Gottland Uars Jacobsson och Jac. Jacobsson ,
deruti Fullmägtige från Stockholms, Hallands,
Götheborgs och Bohus, Vester Norrlands , Gefleborgs
och Calmar Lätt äfvenledes instämt för
hemmavarande Båtmans-Rotebållare , uti hvilket
Memorial öfverklagas,' att. emot ingångne Batsmans-Contracter
samt gällande lagar, den roterade
Allmogen å Gottl,arid: skall, blifvit med flera
olägenheter betungad , hvarföre yrkas :
1:0 Att enär, vid anstälda Cassations-mönstringar
i Carlskrona, sådane ordinarie Båtsmän
skola blifvit afskedade , sorn vid återkomsten befunnits
äga fullkomlig viggur , saint kunnat taga
ny lega, och som svarsgode karlar fortsätta Båtsmans-tjensten
för annan Rote , stadgandet härom,
matte upplifvas, samt vederbörande Compagnie*
Chef, ej utan Rotens hörande, konna föreslå någon
Båtsman till afsked.
3:0 Att, då ej sällan skolat hända det, vid
in
-
784
Den 7 Juli
inträffande dödsfall under tjensfgciringen i Carls»
kröna eller på Flottan, ej mindre de aflidne
B åtsmännernas års-beklädning, än tre års-persedlarne
förkommit, utan att Roten kunnat derom
erhålla mindsta redo; Författningarne rörande den»
na fråga äfven mätte förnyas,
3:0 Att något bestämdt förordnande måtte
stadgas, huru Båtsmän höra beklädas och utrustas,
då de förrätta tjenstgöring* för halft år eller
7 å 8 månader; hvarvid de hittills skola
erhållit full beklädnad, sådan som för helt år
dem tillkommer.
4:0 Att vid Båtsmännens uppfordring till
tjenstgöring, Rotehållarne atmindstone en månad
förrän afmönstring sker , blifva antydde, att hälla
Båtsmännen i beredskap till aftåg , på del' Bo-"
tehållarnes kostnader ej genom en alltför stor
brådska måtte förökas.
Utskottet har, till närmare utredande af ofvanstående
punkter,' granskat de Författningar s
som röra ifrågavarande ämnen, och hvad angår
den första punkten , ibland annat inhämtat , att
uti 45 Mom. af Kongl. Majus Nådiga Resolution
uppå Allmogens Besvär den 17 Septemb.
172 3 , 20 Morn. uti Resolutionen på Allmogens
Besvär den 1 Äng. 1727 samt g punkten uti
Kongl. Resolutionen uppå samma Stånds Besvär,
den 28 Juni 1731, sådana föreskrifter redan
äro meddelade, hvarigenom Rotehållarnes
rätt, vid inträffande Cassations-mönstringar, synes
böra vara i det närmaste bevarad; men då miss»
bruk härvid likväl möjligen kunna inträffa, får
Utskottet, till förebyggande häraf, tillstyrka, dels
att
Den 7 Juli*
78g
att alla nu gällande Författningar i detta ämne
måtte af vederbörande med behörig nöggranhet
handhafvas-, dels att Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
antingen sjelfve elier genom Ombud,
vid Cassations mönstringarne bevaka Köteliållarnes
rättigheter; hvilket Utskottet anser §å mycket
mera nödigt, som Botehållarne oftä genom
längre afstånd ifrån Mönstringsstället, ellet af
andra omständigheter kunna Vara hindräde att
sjelfve, vid sådana tillfällen , vara tillstädes;
hvarförutan Botehållarne ej under någon förevändning
böra förnekas, att, om de för godt
finna, sådana Mönstringar öfvervara, för att derunder
sin rätt behörigen iakttaga.
Beträffande den ana punkten, liat Utskottet
dervid inhämtat, det 7 §. af Kongl. Besolutronen
på Allmogens Besvär den a i jan. 1748
uttryckligen stadgar, att eri Hoga insigt bör hafvas
med Utrednings persedlarries förvarande i så
måtto , att när en Kneckt eller Båtsman på kommendering
dör , genast ma upptecknas hvad af
deras monderingar öfverblifva, samt till godheten
utsättas, och samma förteckning, tillika mecl
kläderna, uti en säck, under Capitainens signetö
förvarad, Boten tillställas, då jemväl noga tillsyn
vara bör , att kläderna icke på vägen varda
förderfvade, hvarförutan de Officerare eller betjening,
sorn äro Manskapet följaktige från cornmenderingarne
till deras hemvist, skola blifva
ansvarige för. monderingarne, samt ersätta hvad
deraf brister J hvilket stadgande äri ytterligare
blifvit förnyadt genom 43 §. äf Kongl. Maj:ts
^Resolution uppå Krigs-Befälets Allmänna Besvär
jjje Bandet, tjg. 10m den
78(5
Den 7 Juli.
den 11 Jan. 1757; och da Utskottet häraf funnit
att Båtsmans Rothållares rättigheter, genom dessa
föreskrifter, äro i möjligaste måtto bevarade,
har Utskottet endast trott sig böra tillstyrka, att
de rörande denna omständighet utfärdade Författningar
mätte med all omsorg och noggranhet
handhafvas och iakttagas.
I anledning af det uti 3:dje punkten gjorda
yrkande, har Utskottet funnit lämpligt tillstyrka
, att när en Båtsman erhållit full beklädnad
, sådan som honom för ett helt års
tjenstgöring tillkommer, men han dermed endast
gjort tjenst en del af året, bör han vid nästföljande
tjenstgöring begagna den gamla beklädnaden
innan han erhåller någon ny, så lång tid
som återstod af årets fulla belopp, när den sist
förflutna tjenstgörir.gen upphörde.
Hvad sluteligen den 4:de punkten beträffar,
att Rotehållare åtmindstone en månad förr
än afmönstring sker, måtte blifva i tid underrättade
om den förestående Båtsmans marchen ,
för att kunna hålla Båtsmännen i beredskap till
aftåg; så anser Utskottet detta vara ett commando-mål,
hvaröfver, enligt Regeringsformens uttryckliga
föreskrift, ensamt tillkommer Kongl.
]Vlaj:t . att i Nåder förordna; hvilket likväl allt
till Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning
vördsammeligen öfverlemnas. Stockholm den 4
Juli 1815.
Pä Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
ochwAd
Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På
Deri 7 Juli
-
787
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
Vägnar
And, Fredin.
På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson,
M. M. Rosbeck,
Uppläst hoS Höglofl. Ridel, oell Ad. den 7 Juli,
Högvötd. Prest-Ständet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10 —
Héderv. Boiide-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Riksdags-Fulimägtigen Anders Larsson från
Elfsborgs Län bar uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet
ingifvet Memorial väckt fråga om nödvändigheten
af följande ändringar och rättelser uti
Kongl. Förordningen, angående Stängsel-skyldigheten,
af den g Febr. 1802, nemligen: 1:0 att
till förekommande af det uppehåll, som vid.
hägnads fullbordande imellan ägolotter inom byuppstår,
att förmå tredskande delägare till verkställande
af de hägnader, som, efter skedd delning
deraf imellan grannarne, hvar och en af
dem tillhör att upprätta, det må stadgas, att sedan
till delningens förrättande Landtmätare är
vorden tillförordnad, Byernännenä skyldighet,
att vid förrättningen sig inställa och att lemna
Landtmätaren nödig handlangning, borde blifva
enahanda, sorn i afseende a Storskiftes delningar
är förordnadt, äfvensom att hvarje delägare
bör vara pligtig, alt genast upprätta den andel
i hägnaden , som vid nämnde delning varder
honom
788
Den 7 Julii
honom tillagd, denna dock obetaget, att, otk
han till klander tror sig äga fog, sin talan genom
stämning å alla vederbörande saint landtmätaren
till det Ting, som näst efter en månads
förlopp efter förrättningen inträffar, utföra
, vid underlåtenhet hvaraf delningen bör såsom
laga kraft vunnen anses och till efterrättelse
lända; 2:0 att skillnad i Stängsel-skyldigheten
för olika slags ägor må upphäfva®, och
hvarje jordägare förklaras skyldig att, för hvad
jord som heldst, vidkännas lika hägnads besvär;
och 3:0 att hvarje jordägare ulan åtskillnad för
in- och utägor samt för rågång bör för ägande
större eller mindre hemmansdel alltid till hälften
emot sin granne uti stängseln deltaga.
Eag-Utskotret, som fått berörde Memorial
till sig remitteradt, har ansett nödigt, att i förening
med Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottet
till pröfning företaga omförmälte af oeConomisk
beskaffenhet varande ämnen, i följd
hvaraf de ock uti dessa Utskott i sådant ändamål
förekommit.
Vid öfvervägande af hvad så väl i ofvanomförmälte
måtto är vordet föreslaget, som ock
de skäl, hvilka till de sökta rättelser och ändringar
uti förtberörde Författning blifvit anförde,
hafva Utskotten väl ansett dessa sistnämnde innefatta
så beskaffade åsigter , hvilka vid en fullkomlig
omarbetning af författningen synas böra
komma i betraktande; men som verkställigheten
deraf lämpligast synes kunna företagas i förening
med det öfverseende af nu gällande Enskiftes
och Storskiftes Författningar, hvarom Bik
sens
-
Den 7 Juli.
7*9
sens Högloft., Stander vid 180g och t8io arens
Riksdag hos Kongl. Majit gjort underdånig anhållan,
och hvilket arbete, efter hvad Utskotten
hafva sig kunnigt, är af Kongl. Majit till vissa
dertill i Nåder förordnade Committerade uppdraget;
alltså, och enär de föreslagne ändringarjemväl äro
af den beskaffenhet, att de oundvikligen skulle,
vid antagandet deraf, rubba de grunder, hvarå
stadgandet i hela dess vidd sig stöder, hafva
Utskotten funnit flera betänkligheter möta för
vidtagandet af sådana partiela anstalter, heldst
efter Utskottets tanka fråga äfven kan vara,
huruvida Författningen i alla hänsenden är för
alla orter i Riket efter local och andra omständigheter
passande och verkställbar ; utan tillstyrka
Utskotten, att emedlertid och intilldess en
fullständig granskning deraf, hvarom Riksens
Högloft. Ständer borde hös Kopgl. Majit anmäla
underdånig önskan, kan. hinna fullbordas,
stadgandet må blifva i dess befintliga skick o.
rubbadt.
Hetta varder dock Riksens Högloft. Ständers
pröfning vördsamt underställdt. Stockholm
den 4 Juli 1815.
På Riksens Högloft. Ständers Uag- samt
Allmänna Resvärs- och Oeconom ie - Utskotts
vägnar.
På Högh Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
H. F■ Strömfelt. A■ Lantingshausen.
På Högv. Prest-Ståfidets Ledamöters vägnar
Johan Olof Wallin, J. Ek.
VI
79»
Den 7 Juli.
På Vallofl. Borgare'-Ståndets Ledamöters vägnar
E. G. Holm. Ani. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Petter Jernström, Jöran Jönsson.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Hogvörd. Prest-Ständet den 14
Vallofl. Borgare-Stånde; den
Hederv, Bonde-Ståndet den 7 ,
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridd. och Adeln har, genom Pro*
tocolls Utdrag den 22 sisth Juni, till Riksens
Höglofl Ständers Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskott
återremitterat Utskottets den 131
samma månad afgifna Betänkande, i anledning
af det utaf tvänne Hedervärda Bonde - Ståndets
Ledamöter gjorda yrkande, att de på Gottland
vsrande Strandridare - Boställs - byggnader samt
Lastage bryggor, deni öns Allmoge byggt och
underhållit, måtte hädanefter, gemensamt med
AUmogen, underhållas jemväl af Wisby Stad,
vid hvilket Betänkande Herr Öfverste-Lieutenanten
m. m. Friherre Jacob Cederström dictando
till Höglofl. Ridd. och Adelns Protocoll
gjort följande, till Utskottet likaledes öfverlemnade,
påminnelser, så lydande: 5’För min del
kan jag ej instämma med Oeconornie-Utskottet
deri, att anse frågan af den beskaffenhet, att den
bör öfverlemnas till Bonde Ståndets Enskildta
Besvärs*
Den 7 Juli.
79l
Besvärs-Utskott. Dec finnes ingen T/andsort i
Sverige, dqr Allmogen är så tryckt, som på
Gottland; den betalar der full tionde ti) 1 Presterna,
nödgas dessutom förrätta en mängd arbeten
till Prestgårdarne, tyngder som aro på andra
ställen okände. Intilldess Allmogen, vid
1809 och 1810 arens Piksdag, erhöll rättighet,
att få begagna däckade båtar och fartyg till sina
producters transporterande öfver hafvet, kunde
Köpmän efter godtycke bestämma priset på alla
de efiecter, Uandtmännen kunde aflåta. Som.
exempel, må det tillåtas mig att få anföra, att
Skeppsverke af Ek betaltes, då jag var på Gottland
, med 2 Ridr per lass, utan afseende på
transportens längd , hvarigenom ofta knappast
forlön var betalt. Byggnads - skyldigheten af
Strandridare-Boställen samt af Lastage-bryggor i
hamnarne, anser jag icke kunntf, utan obillighet
, åläggas Landtboerna ensamt, utan bör ons
Handlande, sorn begagna dessa iLastage bryggor,
efter min tanka, äfven i Byggnads-skyldigheten
deltaga. Jag får derföre anhålla, att Betänkandet
återremitteras, samt föreslår, att Utskottet, i
fall det för tillfället saknar nödiga upplysningar ,
för att kunna föreslå någon ändring i nu gällande
författningar, Utskottet då måtte föreslå en
underdånig skrifvelse till Hans Majit Konungen,
hvari anhålles, att en noggrann undersökning
mätte anställas öfver förhållandet af den
vinst, vederbörande Handlande draga af dessa
Allmänna Byggnaders vidmagthållande, genom
dessas iner eller mindre begagnande, och att
Hans Majit Konungen derefter i Nåder ville
be
-
79*
Ilen 7 Juli:
bestämma, huru stor del af detta besvär Iean t»
läggas hvar och en af deni , sorn dessa Bygg»
naiier begagna.
Hvaremot Herr General - Majoren in. m.
Grefve lantingshausen anfört följande: Dä Oe»
conoinie-Utskottet uti sitt Utlåtande, i anled*
ning af Gottlands Hernmans-åboers anförde besvär
öfver en dem ålagd skyldighet att hålla last»
bryggor samt bygga Strandridare-Roställen, yttrat
den tankan, att detta ärende icke hörde till
Utskottets handläggning , utan att detta besvärs*»
mål borde till det Hedervärda Bonde-Ståndets
Enskildta Besvärs-Utskott remitteras, lärer det»
ta Oeconomie-Utskottets yttrande skäligen icke
kunna bestridas. Huruvida de af Oeconomie»
Utskottet uti dess Betänkande meddelta' upplysningar,
hvarifrån den Gottlands Allmoge ålagde
skyldighet sig härleder , kunna gifva anledning
till den begärta äterremissen , då nämde upplysningar
äro med rätta förhållandet enliga, och
Utskottet, af redan yrkade skäl, undandragit sig
att ingå uti någon pröfning af Besvärandernes
anförande, hemställer jag till Höglofl. Ridd. och
Adeln; efter min tanka är återremiss -i detta fall
icke antaglig, då irigen anmärkning blifvit gjord
emot Utskottets Utlåtande, att detta mål icke
tillhörde dess befattning; och anhåller jag, i anledning
häraf, att den begärta äterremissen måtte
af Höglofl. Ridd. och Adeln ogillas, heldst
densamma troligen endast skulle hafva till på»
föjld, att, utan ändamål, öka Oeconomie-Utskot»
tets redan nog trägna arbete
\Jtskottet
Ce
-
Den 7 Juli,
79 3
Cederströms ofvanstående anmärkningar, vo räsa
ml igert förklara, att da den elle-de bland Allmogen
på Gottland , hvilka hafvt sig ålagdt att
underhålla de derstädes befintligt StrandridareJJoställs-byggnader
och Lastage-biyggor, äga oppen
rätt, ätt, om de sig dertill jefogade finna,
i laga ordning söka antingen befrielse frän era
sadan skyldighet eller ock densanmas förflyttande,
till större eller mindre del, >å sådana personer,
bland Wisby Stads invånae, hvilka kunna
anses böra jemte Allmogen dltaga uti ifrågavarande
underhållsskyldighet 3 hr Utskottet icke
fuhnit anledning tillstyrka biäli til! det af
Herr Ofverste Ljeutenanten Bribere Cederström
gjorda förslag, att uti underdåni: skrifvelse till
Kongl. Majit anhålla otn tmdersanings-anbefallande
till utrönande af den vinst, tom de Handlande
kunna hämta af ofvanberöåe Byggnaders
vidmagthållande , heldst då de 351a öfriga Bespectiva
Riks-Stånden redan bifallit Ttskottets i detta
ämne afgifna förra Betänkande Stockholm cl,
6 Juli 1815.
Jl. Lantingshausen,
På yällofl. Borgareståndets
Ledamöters
På Hoglaft. Biddersk.
pch Ad-, Ledamöters
vägnar
På Hgv. X5rest-Ståndet
Ledamöters
vägnar
JSry. Hesselgren,
vägnar
A nd, Frolin,
På lederv. BondeStånets
Ledamöters
vägnar
Ns Mänsson»
JvL M. Rosbeck.
.Vördsamt
794
Den 7 Juli.
Uppläs: hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-Stånclet den 7 _
Vällofl. Borgare Ståndet den 10
Hederv. Bonde - Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Uti ett til Hedervärda Bonde Ståndet ingifvet
Memoral liar Biksdags-Fullmägtigen Jonas
Andersson från Calmar Län anfört, att Kg!.
Förordningen ien 2 Febr. 1807, angående Enskiften
, skulle, i afseende på Sodra Möre Härad
i nämnde Län vid verkställigheten för Jordägarne
medföra åtskilliga olägenheter, bestående
deruti , att uti de flesta byar ägorna redan voro
genom Storskilen imellan delägarne skiftade ,
som för dem redfört betydlig kostnad: att enär
vid skeende Inskiften en eller flere delägare i
by anses icke kunna bibehållas vid sina förra
tomtplatser, utn pröfvas böra till andra tjenliga
ställen å byns mark utflytta, många svårigheter
så väl fördessa åboer, som för dem, hvilka
vid sina »rut innehafde tomtplatser qvarblifva
, skola upstå: att ägornas delning i enskifte
skulle föranida till en större mängd hägnader
samt kostnä till de sammas uppförande och
underhållande; och att det understöd i Spannemdl,
eller mel foder, gödsel, eller arbets-biträde,
som, enigt 7 §. i omförmälta Kongl.
Förordning, borie i vissa fall af Byemännen tilldelas
den utflyttalde Hemmans-åboen , förorsakade
de förre en känbar utgift; i anledning af hvilket
allt Jonas åndersson så mycket mera yrkat
ändring utiberörde Författning, som sådant
jern väl
Den 7 Juli.'
795
jemväl instämde med hvad Riksens Höglofl.
Ständer, vid 1809 och 1810 årens Riksdag , hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit; och hafva
många af Hedervärda Ståndets öfriga Eedajnöter
uti berörde framställning sig förenat, hvarvid
tillika är vordet föreslaget, att Enskiftesmål
måtte af Härads-Rätterna i vanlig ordning
få upptagas och afgöras.
Uag-Utskottet, som fått denna motion till
sig hänskjuten, har, i anseende till det ifrågasatta
ämnets oeconomiska beskaffenhet , funnit sig
böra det samma gemensamt med Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottet till pröfning företaga
, på hvilken grund det ock i dessa sammansatta
Utskott i sådant ändamål förekommit,
Vid öfvervägande af hvad i förrberörde
måtto blifvit andraget, hafva Utskotten väl insett
, att högstberörde Nådiga Författning angående
Enskiften kan i åtskilliga omständigheter
fordra jemkningar och rättelser; men som tillika
hos Utskotten i betraktande kommit, att Riksens
Höglofl. Ständer redan, enligt hvad jemväl
Riksdags-Beslutet af den 2 Maj 1810 innehåller,
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit
om Nådig anstalt till öfverseende af de så väl
för Storskiften sorn Enskiften i allmänhet gällande
Författningar, på det de samma må i de
delar deraf, som för vissa orter erfordras, rättas
och förbättras , och Utskotten tillika erfarit att detta
arbete förehafves af en dertill af Kongl.
Maj:t i Nåder förordnad Commitée, som i berörde
ändamål äfven från Konungens Befallningshafvande
infordrat nödiga upplysningar i
äm
-
79&
Den 7 Juli.
ämnet t alltså hafva Utskotten funnit sig icke
böra vid ett sådant förhållande vidtaga någon
vidsträcktare åtgärd i frågan, än att tillstyrka,
det Riksens Höglofl. Ständer må hos Kongl.
Majit anmäla underdånig Önskan, det Kongl.
Majit i Nåder täckes låta föranstalta , att nyssberörde
arbete må, så skyndsamt möjligt är,
varda fullbordadt, och derefter till Nådig prof»
ning af Kongl. Majit företagas.
Detta varder dock Riksens Höglofl. Ständers
pröfning vördsamt underställdt. Stockholm
den 4 Juli 1815.
På Riksens Höglofl. Ständers Dag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
vägnar.
På Höjrl. Ridd. och Adelns Dedamöters vägnar
H. F. Strömfelt. A. Lantingshausen.
På Högv. Prest-Ståndets Dedamöters vägnar
Joh. Olof Wallin. J. Fk.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Dedamöters vägnar
E, G. Holm. And.. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Dedamöters vägnar
Hetter Jernström. Jöran Jönsson.
A. J, Wahlstjerna.
Riksens
Den 7 Julu
797
Uppläst hos Högloft. Ridd, och Ad. dan 7 Juli.
Högvörd. Prsst-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet deri 10  .
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af
gjorda anmärkningar vid dess Betänkande
öfver Herr Lagmannen
Grefve Gyllenborgs motion, om ersättning
för Inqvartering m. m.
Uti afgifvet yttrande under den 31 sistl.
Maj öfver Herr Lagmannen Grefve Henning
J. Gyllenborgs Memorial, har Stats - Utskottet
förklarat sig icke kunna tillstyrka, att, på sätt
Herr Grefven och Lagmannen föreslagit, till
den ersättning, utom hvad Kronan består, vid
tågande Troppars inqvartering, eller 8 sk. för
hvarje med 2:ne mål om dagen förplägad man,
kunde böra tillkomma Inqvarterings-gifvare, må
anslås medel på Stat utöfver det redan varande
belopp till durch-marche-kostnader, samt i öfrigt
ansett Utskottet éj kunna till åtgärd upptaga
hvad Herr Grefven framställt emot så kallade
Provins-mötens hållande eller sammankomster
af Länens Innevånare till beredande af penninge-bidrag
för allmänna behof; men hvilket ärende,
i anledning af gjorda anmärkningar hos Hög*
loll. Ridderskapet och Adeln, Vällofl. BorgareStåndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet, blifvit
till Utskottets ytterligare handläggning åter-resiitteradt.
Ds
79»
Den 7 Juli.
De hos Högloft. Ridderskapet och Adeln
gjorda anmärkningar, åsyfta egentligen att sä
tillräckliga medel mätte anslås och vara att tillgå
för betalningen af tågande Troppars underhåll,
att de hemmans-ägare, som få vidkännas deras
förplägning under marcher, derföre erhålla en
efter tiden och ortens gångbara pris lämpad ersättning
af Staten , och ej genom öfverenskommelser
och tillskott af de aflägse från allmänna
vägarne boende hemmans-innehafvarne; äfvensom
att tillika stadgas måtte, om och i hvad
mån ersättning bör meddelas, då det manskap,
för hvilket mat varit betingad , antingen alldeles
uteblifvit, eller till fullt antal ej ankommit;
hvarigenom de Inqvarteringsskyldige blifvit genom
förgäfves gjorda kostnader i ett storrö lidande
forsatte; och att i öfrigt Utskottet, i sammanhang
med dessa frågor , borde yttra sig om
afskaffandet, af Provins - möten ; uti hvilka erinringar
det sorn bos Vällofl. Borgare- samt
Hedervärda Bonde Ståndet anmärkningsvis blifvit
andraget äfven i mer och mindre mån instämmer.
Stats-Utskottet anser sig , vid besvarandet
häraf, väl böra, i likstämmighet med dess förra
yttrande, medgifva , att de Inqvarteringsskyldige
måga komma i åtnjutande af verklig och full
ersättning för hvad de till handa hålla tågande
Troppar , samt att så vidt den i Kongl. Kungörelsen
af den g Mars 1813 bestämda betalning
af 8 sk. för hvarje man, som erhåller 2Ine mål
om dagen, icke godtgör ett sådant underhåll,
betalningen derföre bär okas ; och Stats-Utskottet
-
Den 7 Juli.
799
tet finnér äfven , att denna ersittning lämpligast
kan utgå af allmänna medel, samt ali öfverenskommelse
hemmansägarne imelhn om utgörande
af fyllnaden i sådan ersättning upphöra; men
Stats-Utskottet kan, uppå förut anförda skäl, icke
föreslå eller tillstyrka något särskildt eller
föihöjdt anslag härtill ä Stat, utöfver de till
durch- marche-kostnader förut uppförde 30.000
Kidr , hvilka, i fredstid synas tillräckliga; hvaremot
kostnaden härvid, då krig infaller, bör utgå
af Krigs fonden. Ett anslag utöfver behofvet,
sorn kunde lemna besparing under fredstid,
ökade onödigtvis de allmänna bördorna och
skulle tilläfventyrs dock finnas otillräckligt när
krig infölle.
Den åtgärd anser Stats - Utskottet likväl,
med föranledande af de gjorda anmärkningarna ,
sig böra föreslå, att Riksens Höglofl Ständer i
underdånighet hos Kongl. Maj:t yttra den önskan,
att Författning i Nåder vidtages, hvarigenom Inqvarterings-gifvarne
varda fullt ersatte för det
underhåll de lemna, saint att betalningen måtte
dem tillfalla efter ett visst, vid Markegängs*
sättningen bestämmande pris; i följd hvaraf uti
Markegångs-Taxorna skulle utsättas hvad för en
mans förplägning med ett eller 2:ne mål om dagen
, samt dessutom äfven för en ration, kommer
att betalas, såsom ock, att Kongl. Majit
täcktes låta vederbörande till godo njuta denna
ersättning af Stats-medlen i fredstid , och under
krig af den fond , sorn för kostnaderna dertill
inå vara att tillgå; hvarförutan Kongl Majit
torde behaga, vid förekommande tillfallen, efter
-
8oo
Deri 7 Juli,
ter vederborandes börande förordna, hvad skalig
ersättning, som, i det fali Troppar ej skulle
ankomma, för hvilka inqvartering och underhålls
anskaffning blifver påbuden , må böra liernmansägarne
tilldelas.
Men i öfrigt beträffande frågan om Pro»
vindelia sammankomsters afskaffaruie i allmän*
het, kan Utskottet , enär detta är. ett till dess
handläggning icke hörande ämne, dermed icke
taga någon vidare befattning; hvilket dock vördsamt
hernställes Riksens Höglofl. Ständers Ue«
pröfvande. Stockholm den 4 Juli 18a 5.
På Höglofl. Riddersk.
På Högv. Prest-Starr
-
Ståndets .Ledamöters
vägnar
Carl Fr, Landberg«
och Ad. Led anio ters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. Borgare
-
dets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray,
På HedtrV. BondeStåndets
Ledamöters
Vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius*
Uppläst kos Höglofl. Ridd, och Ad. dea 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7 _
Vällofl. Borgare-Ständer den 10
Hdderv. Bonde-Ständet deri 7  „
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har till
Lag-Utskott remitterat de särskildta Memorial,
hvil
-
Deri 7 Juli,
hvilka af Herr Landshöfdingen JB. W. Fock;
och Herr Friherre C. t„ Stael von Hollstein
blifvit ingifne, uti hvilka den förre föreslär eri
så beskaffad Lagförändring , hvarigenom för
skogs-åverkan och våld å trädplanteringar utstakas
enahanda straff, som för tjufnad, eller att
åtmindstone de derå nu stadgade böter må för”
höjas samt förbrytareti åläggas Uppenbar Kyrkor
plikt, enär skadan öfverstiger tre JR:dr 16 skiih
varde , saint Herr Friherre Stael von Hollstein
åter yrkar, att flen, sorn beträdes ttied åverkan
å annors skog, bör, om han till krigstjenst funnes
duglig , vara dertill förfallen, men i annat
fall, och om én sådan person i afseende på ålder
ejler andra hinder icke kan till nämnde
tjenst användas, blifva dömd till arbete å Fäst*
ning eller vid allmänt arbetsställe uti ett halft
års tid.
Hvad beträffar den del af förstberörde trio*
tion, sorn angår förhöjdt ansvar för åverkan
af trädplanteringar, har Utskottet redan denna
dag, genom särskildt betänkande, i artledning
af .Kongl. Maj:ts i detta ämne til Riksens
Högloft. Ständer aflåtne Nådiga Skrifvelse, deröfver
sig utlåtit, hvarföre ock Utskottet tror sig
endast böra åberopa hvad omförmäldte Betänkande,
denna fråga rörande, innehåller, äfvensom
de af Utskottets Ledamöter, hvilke varit af
skiljaktig tanka, förblifva vid sina derom afgifna
yttranden.
Vid öfvervägande åter af den föreslagnä
ändring uti bestraffningen för annan skogsåverkan,
hafva väl Utskottets Ledamöter deruti ge5-fe
Bandit, 10,1. xo%. meik*
802
Den 7 Juli.
mensamt instämt, att hvarken, pä de skäl uti förenämnde
Betänkande äro andragne , en sådana
förbrytelse bör hänföras till art eller likhet med
stöld, och att ej eller en sådan följd för åverkan
kan vara lämplig, som den Herr Friherre Staél
von Hollstein yrkat; men som, i afseende å
frågan, huruvida för närvarande något strängare
ansvar å berörde tillgrepp borde föreslås , Utskottets
Ledamöter funnits sig imellan så skiljaktige
, att votering ansetts nödig , har, vid anställande
deraf, två Stånd stadnat emot två;
hvarföre Utskottet nu får såsom alternativer framställa
de yttrade olika meningar;
Det första Alternativet
Det mindre värde skogén i förra tider kunde
anses äga, då tillgång derå till alla behof för
Rikets invånare nästan allmänt icke saknades,
torde böra betraktas såsom egentliga skälet, hvarföre,
uti vår nu gällande Dag, lindrigare påföljder
blifvit stadgade för olofligt tillgrepp deraf,
och den samfällighet, hvaruti de flesta skogstrakter
då befunnos, lärer ock ' i märklig mån
föranledt åsigterna vid denna Lagstiftning.
Då nu mera dels i de flesta delar af Riket
samfällighet i skog upphört, och så väl
delägarne inom samma by genom storskifte fått
sina lotter deruti afskilde, som ock ägare af ensa
ka hemman erhållit de dertill hörande skogsområden
utbrutne, dels brist på erforderliga
byggnads-ämnen samt tillgång af stängningsvirke
och vedbrand för många hemmans-innehafvare
uppstått, har' skogen fått ett betydligen
* ökadt
XJéh 7 Juli.
ökadt värde och utgör nu en dyrbar del af ett
hemmans tillhörighet.
All åverkan derå ar således ett ingrepp uti
ågandelätten, som oftast kan för skogsägaren
medföra en kännbar afsaknad och skada, och kan
synas böra af Lagen njuta lika kraftigt skydd
till bevarande af berörde rätts helgd * så val i
denna del, Sörri I ålit öfrigt. På sådan grund
liar val ock, genom 1805 års Skogs - Ordning ,
ansvaret för åverkan blifvit , utöfver hvad La*
gen stadgar, förhöjd t; man erfarenheten vittnar
dock , att detta förordnande icke varit nog Olägligt,
att afhålla dessa tillgrepp; och den ännu
hös allmänheteni nog allmänt rådände öpiniöri
om det mindre vanhederliga i gerningen, bidrager
jemväl väsendtligen till de ofta försporda föforättänden
af denna art.
Utskottet inser häraf nödvändighdten äf
skärpning uti straffet för berörde förbrytelser»
och ehuru Utskottet dervid funnit* att vid deU
under Utarbetning Varande nya Brottmåls-Lag
lägligaste tillfälle bör blifva ätt bestämma detta
ansvar, som å dessa förolämpandéd bör följa,
heldst sådant då kan ske med ett nödigt samband
af allt hvad nämnde Lagstiftning bör behandla,
finner doök Utskottet , äf dert frier och röör till.
tagande angelägenhet, att skogen noga vårdas
och att ägarne deraf må fredas från obehöriga
tillgrepp, sig äga anledning föreslå den förändring
uti 10 Cap. Byggninga Balken kamf 62 $
63 och 65 §. §. i förenämnde -Skogsordning $
att, med bibehållande af de böter, sorn 1 Moni;
uti 62 «eh 63 §. §. i samma Förordning utsätter
-
Den 7 Juli*
ter för åverkan af bärande träd, mast- och storverks-trad
, de uti 3 Mom. ba §. för annan åverkan
å Kronans Parker, Gehög och Djurgårdar
stadgade böter, fördubblas, samt de uti % Mom.
63 §. för annan åverkan å allmänning eller enskiltas
ägor fyrdubblas, med bibehållande af
de stadganden, som 6 a och 63 §. §. i öfrigt innehålla,
saint uti 65 §• att åverkan andra gången
skall ligga i tveböte, och att den som tredje
gången eller oftare dermed sig förbryter, bör,
jemte erläggande af sistnämnde böter, sitta i stock
en Söndag, under Gudstjensten, med qvist eller
qvistar i handen af det eller de åverkade trädslagen.
Härigenom, i förening med den rättighet
Domaren, enligt 5 §. förberörde 10 Gap.
af Byggninga-Balken äger, att, då åverkan oftare
sker, utstaka särskildta vitén, tror Utskottet, att
skogsägaren skall erhålla behörigt skydd för åverkan
och Allmänhetens uppmärksamhet derå fästas,
att dessa ingrepp i äganderätten äro lika
vanhederliga, som andra försök till afhändande
af annors tillhörighet.
Det andra Alternativet.
Ostridigt har en längre tid fortsatt miss»
hushållning med Skogarna , i förening med deras
större tillitande, genom odlingar, hemmansklyfnlngar
och andra omständigheter, förorsakat,
att, i många delar af Diket hemmans - åboerne
nu ofta på egna ägor sakna tillgång af deras
skogsförnödenheter, och andre åter icke hafva
mera, än de till oundgängeligt husbehof erfordra.
Af detta förhållande anser väl Utskottet
det
/
Utu 7 Juli.
det vara en följd, alt då å ena sidan skogen
för närvarande äger ett vida större värde än
förut, och å den andra sidan åter bristen på
denna nödvändighets-artikel vid Landtbruket,kan
föranleda till frestelse af olagligt tillgrepp , kraftigare
anstalter, än som förut kunnat erfordras,
torde blifva nödiga för att skydda skogsägaren
från nyssnämnde företag, genom hvilka egendoms
säkerheten störes. Men som likväl härvid
i betraktande kommit, ej mindre att ansvaret för
skogsåverkan icke längesedan, genom denar 1805
utfärdade Skogs-Ordning, blifvit förhöjdt, äu äfven,
att för hvarje ägare af skog den rättighet
är i 10 Cap. 5 §. Lyggninga - Balken förvarad,
att, vid oftare inträffad åverkan , få den sammi
genom särskildt utstakadt vite fredad ; alltså och
enär dertill lägges att en af Kongl. Majit i Nåder
förordnad Committé har sig uppdraget att
utarbeta förslag till en ny och förbättrad CivilochBrottmåls-Lag,
samt, vid för fä t fa ridet af denria
sistnämnda, straffbestämmelserna så val å i fråga
varande som öfriga brott kunna med sådan noggrannhet
i ett sammanhang pröfvas och stadgas»
som är oumgänglig för bibehållandet af erforderlig
enhet i' Lagstiftningen, finner Utskottet
betänkligt att nu i förväg tillstyrka någon förändring
uti de redan i ämnet gifna stadganden,
utan tror Utskottet , att de samma , behörigen
handhafde, böra tills vidare anses tillräckliga att
afhälla de företag, genom hvilka skogsägaren
kan blifva i lidande försatt,',
Detta, jemte en Ledamots särskildta yttran»
de, som i bifogade Protocolls-Utdrag innefattas,
värdes
Den 7 Juli.
varder Riksens Högloft. Ständers ompröfvande
Vördsamt understäldt. Stockholm den 37 Juni
Rå Hpgv. Prest-Sjåndets
.Ledamöters
vägnar
Joli. Oiof Wallin.
På Hederv, Bonde?
Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström,
A> J. Wahlstjerna,
Utdrag af Frotocollet^ hållet uti Högloft.
Lag-Utskottet vid Ur titna Rikt da?
gen i Stockholm den <27 Juni 1815,
Herr Landshöfdingen B. W. Focks och
JJerr Friherre G. L, Stael von Hollsteins af
Högloft. Ridderskapet och Adeln hitremittera4e
Memorial, angående skärpning i straffet för
skogsåverkan m- m., föredrogos nu åter; då, vid
häröfver anställd omröstning, Ledamöterne af
Hedervärda Bonde Ståndet och Vällofl. Borgareståndet
instämde i den mening, sorn innefattas
uti andra Alternativet af Utskottets denna dag
afglfna Betänkande i ämnet, hvaremot det första
Alternativet bifölls af samtliga Högvördiga Prest'
gtandets Ledamöter tillika med Herr Grefven
och
18 15.
På Högloft. Riddersk,
Och 'Ad. Ledamöters
vägnar
II. F. Strömfelt.
På Vällofl. Borgare?
§t,åndets Ledamöters
vägnar
E. G. Holm,
Den 7 Juli.
807
®ch Ordföranden samt Herr Lagmannen Mannerstam.
Herr Lagmannen Friherre Lejonhufvud
åberopade det af honom , såsom Ledamot i Lagutskottet
vid 1812 års Riksdag, uti då förehafd
lika beskaffad fråga, afgifna yttrande, hvilket derföre
skulle afskrifva* och åtfölja Betänkandet till
Riksens Höglofl. Ständer. Ut supra.
Ex Protocollo
A. J. Wahlstjerna.
Under sednare tider, då mindskningen på
skog, genom ökad consumtion och synbar misshushållning
, närmar sig till en befarad allmännare
brist, har det blifvit naturligt , att olofligt
tillgrepp på de ställen , der skog ännu finnes ,
skulle ök-as i samma man, som behofver uppkommit
och vanan stadgat åverkaren i begreppet,
att dess företag , unders,tödt af ett på svårigheten
att upptäckas grundadt hopp, vore ,
om icke billigt, åtmindstone ett af dem, som
mest borde ursägtas , så att det också ofta anses
bättre, att lömskt hämta skogsförnödenheter på
andras ägor, än att genom tillåtna utvägar dertill
söka rättigheten. Och jag finner derföre,
att hämmandet af en sådan osed är högst nödigt,
till bevarande af den säkerhet, sorn hvar och en
bör påräkna i afseende på tillhörigheter utan
undantag.
Att denna säkerhet uti ägande rätten kränkes
genom åverkan, är lika ostridigt, sorn att tillgrepp
-
\.
goS Pen 7 Juli.
grepp af alla slag borde, efter en rigttg princip,
på samma sätt bedömas, samt följaktligen obe»
hörjga tillgrepp af skog eller gärdsle med mera
stämplas efter 40 Cap. Missgern, Balken såsom
stöld, när det åverkade utgjorde 10 Daler Silfvermynts
värde; men den lägre folk-klassen bédömmer
förhållandet helt olika, och ingen skymf
eller ovilja är, som jag nyss anfört, inom den
ännu fö.venad med åverkanshrottet. Jag äger af
denna anledning en kanske billig fruktan, att
en Dag, sorn ifrån denna vid åverkan fästade
lindriga tankan på en gång hastigt åsyftade rättelse
i en sådan opinion och förvandlade åverk»
ningar från oekonomisk förbrytelse till tjufnad,
skulle helt och hållet förfela sitt ändamål samt
i stället medföra den vida skadligare påföljd att
missbruket jcke liämmades samt att bland AID
mogen en icke obetydlig del blefve, sasp.rn åvörkare,
lagbundne tjufvar, hvarigenom den offentliga
vanära , sorn ännu är fästad vid begreppet
att stjäla , om icke försvunne , åtmindstone betydligen
försvagades , efter sorn den öfvertygelse!!,
Omöjligt kunde så hastigt vinna allmänhet,
att åverkan agde eller medförde någon brottslig
egenskap , samt att således en i parallel dermed
ställd last icke mera vöre vanhedrande.
Jag tror således att tiden ännu icke är inne,
då en sådan förändring i Dagarna bör vidtagas
eller den rådande tankan genom deras stränghet
rättas, men är deremot af den öfvertygelse , att
begreppet och opinionen icke genast bör eller
kan fa en sådan rigtning, utan mäste småningom,
men icke genom blotta föreskrifter hänföras.
Den 7 Juli, 809
ras till kännedom af sjelfva principens Vigtighet
och dess billiga verkningar derigenom, att bestraffningen
för åverkan närmas till likhet ined
den för stöld, på hvilket sätt framdeles en fullkomlig
öfverensstämmelse' kan föreskrifvas , sorn
dä skall medföra den önskade verkan, att förbrytelser
ingenstädes finna skydd eller försvarare,
Härtill tror jag likväl, att en bestämd förhöjning
af nu fastställda böter icke blir tillräcklig
eller adéquat, då hvarje bestraffning af detta
slag bör vara lämpad efter värdet af den egendom,
som uilgripes, hvilken grundsats alldeles
vöre förfelad 0111 åverka re 11 belädes med lika
plikt då han till exempel tillgripit eller fällt
ett timmerträd, som inom skogrik ort äger kanske
fjerdedelen lägre värde an på en annan der
tillgången är mindre, utan får jag i stället föreslå,
såsom i min tanka håde ledande tili denna
hyssomnämnde förberedelse och äfven bidragande
att till ep del förekomma skogs-åverkningar,
att den sorn å Allmänning eller andras
enskilta ägor fäller eller bortför timmer-skog,
eller hvad dylikt som heldst, hör, utom fullt
skadestånd, böta på lika sätt sorn vid första gången
stöld, tredubbla värdet af det sorn är åveriadt,
hvilket ansvar skulle fördubblas då sådant
sker ä Kronans Parker , Gehäg eller Djurgårdar ;
äfvensom åverkan från Allmänning borde medföra
förlusten at derå begagna utsyning för året,
i fall rättigheten dertill, i annat fäll, varit öppen
; och torde kanske en dylik förbrytelse tredje
gången böra särskildt medföra det offentliga skymfandet,
att brottslingen bordé en Söndag, vid
kyrko
-
Den 7 Juli.
kyrkodörren stående , hålla i handen en qvist af
det åverkade slaget; dessutom skulle , efter min
öfvertygelse, skogs åverkningar betydligen förekom
inas , örn den svårighet i bevisningen , som
nu skyddar brottslingen, kunde på något sätt
blifva lättad; ty den sanningen tål ingen motsägelse,
att Åklagaren , då icke Svarandens egen
bekännelse tillkommer, sällan till mera än hälften
lyckas i siri bevisning, så att antingen befrielse
måste lemnäs, eller också en alltid motbjudande
värjemåls ed , hvars följder äro oberäkneliga,
blifva ålagd; och jag tror, att en sådan
svårighet skulle bäst afhjelpas, om 1:0 Visltationer
efter feortfördt skogsfång blefvo tillåtna
på samina sätt och med lika ansvarighet, som L
afseende på spaningar efter tjufgods finnes stadgadt;
och 2:0 att då Svaranden blifvit genom
bindande liknelser eller halfva skäl besvärad,
-värjemåls-ed icke måtte äga rum, utan i stället
Måls-äganden, hvars redlighet torde vara mera
tillförlitlig, få rättighet att fylla bevisningen med
sin ed, så framt icke Svaranden ville eller kunde
visa laglig åtkomst till den ved eller dylikt,
hvarom fråga vore.
I afseende på förslaget, att den särskildta
Vitesbot, som Domaren äger ålägga , måtte tillfalla
Måls äganden, är min öfvertygelse olika,
och jag tror det vara stridande emot begreppet
om rättvisa och billighet, att Lagbrott kunde
medföra verklig vinst på någon sida samt således
af en egennyttig Jordägare med välbehag anses
och om möjligt jemväl understödjas; ty åtkomst
till Vites boten kunde icke på annat sätt
bedöm
-
Den 7 Juli.
bedömmas, då Måls-äganden, genom skadestånd,
sin tredjedel i böterna och särskildt Rättegångskostnad,
vore fullt ersatt för sitt lidande och
således icke bör påräkna någon ytterligare förmån,
utan får jag i stället tillstyrka, att. hädanefter
inga vites-förbud för skogs åverkningar, såsom
till sin grund origtiga , och jemväl nu mera
öfyerflödiga, om böterna på det föreslagna sättet
hpjas , matte utfärdas , samt de hittills gällande
, genom en Kongl, Författning blifva upphäfna;
men deremot tillstyrker jag bifall deraf,
att Kronans Ombud må, likväl med förbehåll af
Måls-ägarens bättre rätt, äfven åtala och utföra
åverkans brott å enskilt mans ägor.
I alla de fall, der Lagen eller Kongl. Förordningen
om Skogarne i Riket utsätter åverkans
bot, bör tillämpning äga rum af den bestraffning
som jag ödmjukast föreslagit , heldst
Lagstiftaren bör lika betrakta behofvet att med
stadgandet åsyfta en nödig skogshushållning sorn
cck äganderättens helgd.
A, I^eyanhujvud.
Uppläst hos Höglofl, Ridd. och Ad, den 7 Juli
Jiögvörd,
Prest-Ståndet den 7
Vallöf]. Borgare-Ståndet den 10 _
Rederv, Bonde-Ståndet den 7.
Vördsamt Memorial!
Enär det af Lag-Utskottet den g nästlidne
Maj afgifna vördsamma Betänkande, rörande åtskilliga
föreslagna ändringar uti nu gällande
Concours författningar, hos Höglofl. .Ilidd. och
Adeln, Vällofl. Borgare-Ståndet och Hedervärda
-
8i*
3m 7 Juli.
da Bonde-Ståndet till pröfning förevarit, hafva
flera anmärkningar dervid blifvit gjorda, som
föranledt att berörde Betänkande är vordet till
Utskottet återremitteradt, i följe hvaraf det nu åligger
Utskottet att öfver nämnde anmärkningar
aflemna utlåtande.
Dervid har Utskottet ansett sig först böra
fästa uppmärksamhet vid den af Herr Friherre
Mannerheim gjorda hemställan, om icke nu , då
en Comité är förordnad till Dagarnas Öfverseende,
och der fräga om förändring af Domstols-inrättningen
blifvit väckt, hvarmed förändringar
i Rättegången nödvändigt'mäste följa , det
vöre nyttigare att låta hela förrberörde ämne
hvila till dess Comitéens arbete är färdigt,
heldst andra principer då torde finnas påkalla
annan behandling.
I afseende härå tror Utskottet sig böra narn*
na, att ehuruväl , vid frågans förehafvande, det
icke undfallit Utskottet, att onekligen en mera all*
män förbättring och förändring af Coneours-författ»
ningarne kudde vara nödig , än den Utskottet, som
för sitt yttrande funnit sig begränsad af hvad till
dess åtgärd är vordet hänskjutit, blefve i tillfälle
att|föreslå, äfvensom att denna förbättring,
med större omfattning och noggranhet, skall
kunna verkställa^ vid den af Dag-Comitéen
förehafvande omarbetning af omförmälta Författningar
, har dtfick Utskottet ansett sig så mycket
mindre böra underlåta att ingå uti förslag
till de i fråga satte partiella förändringar, som,
då längre tid ännu återstår innan Comitéens
arbete kan hinna fullbordas och, efter föregån
gen
-
Den 7 Juli.
gen granskning, antagas, nödvändigheten synes
fordra, att emedlertid vidtaga sädana anstalter,
hvarigenom de af erfarenheten bestyrkta brister
uti besagde författningar kunna förekomma».
Dä Utskottet derefter i betraktande tagit
den af Herr von Schantz gjorda erinran, att Utskottets
gjorda förslag ej mindre till ändring af
andra dalen utaf I Mom. 9 §. i 1798 års Concours-Stadga,
än äfven att Kongl. Förklaringen
den 30 Sept. 180I måtte till sin kraft och verkan
upphöra, skulle strida emot en vanlig Rättegangs-ordning,
har Utskottet ansett de skäl,
som föranledt Utskottet till berörde ändring, vara
uti dess aflemnade Betänkande så fullkomligen
ådagalagde, att Utskottet finnér sig endast
behöfva att, till vederläggning af berörde erinran,
åberopa innehållet deraf; men som i sammanhang
med denna föreslagna ändring, påminnelse
derom af Herr Borgmästaren Kjellander
och Riksdags-Fullmägtigen Anders Andersson
Aberg blifvit gjord, att hvad uti 2 Mom. af
Kongl. Förklaringen den Jan. 1806 stadgas';
”att Borgenär, som icke inom skriftvexlingens
slut, vid tredje eller sista uppropet, på sätt g
§. 2 Morn. af Concours stadgan föreskrifver, med
laga bevis sin fordrans verklighet och belopp
styrkt , samt emot Gäldenärens påstående och
Medborgenärernas fordringar anmärkning gjort
och nödiga bevis dertill företett, eller ock i
händelse han inom samma tid, efter hvad så
väl 7 som 9 §. medgifva, lios Domaren erhållit
anstånd med bevisningens företeende, den
förelagda tiden försummat, äger sedermera icke
vidare
814
Den 7 Juli.
■vidare rätt att fullgöra hvad han således under*
låtit;” borde i förening dermed äfven till sin
kraft och verkan upphöra; finner Utskottet sig
böra häröfver meddela Utlåtande.
Att med antagande af den förändring uti
innehållet och lydelsen utaf förenämnde andra
del utaf i Mom. g §. i Concours-stadgan , nyssberörde
i 1806 års förklaring influtne stadgande,
det borgenär bör inom tredje Uppropet göra anmärkning
emot gäldenärs sökte befrielse-förmån ,
skall helt och hållet förfalla * anser Utskottet vara
en klar och oundviklig följd; och då det jern*
väl icke allenast är ostridigt, att ofta den händelse
kan inträffa, att mindre kunnige borgenärer
ej känna eller förstå deras åliggande att de*
till bevarande af sin rätt, hafva af nodén ätt,
under loppet af skriftvexlingen , granskr de fordringars
beskaffenhet, sorn af deras inédborgénärer
blifvit uppgifne och bevakade, samt att andraga
och styrka, hvad till dessa fordringars o»
gillande kan erfordras, utan tro sig hafva fullgjort
;allt hvad för dem behöfves, då de sjelfve
i laglig ordning bevakat och styrkt deras egen
fordran , utan ock det i Öfrigt synes vara mot
billighet stridande, att om ert anmält fordran,
på grund af en eller flera Medborgenärers anmärknings
af Domaren såsom obestyrkt eller olagiig
ogillas, och således förlorar all bétalningsgild
egenskap emot anmärfcarne i proportion af
deras fordringar , den dock för alla öfriga Borgenärer,
hvilka i anmärkningen icke deltagit,
skall medföra betalnings rätt i förhållande till
dessas fordringar,' hvarigenom äfven rättigheten
för
Deri 7 Juli,
815
för Domaren , att efter Lag godkänna eller förkasta
ett påstådt kraf, i detta fall honom betages,
en pröfnings-rätt, som i alla andra händelser
honom tillkommer och han vid ansvar ej fåråsidosätta;
finner Utskottet sig äga full anledning
föreslå, det ofvan intagne del af 2 Morn. uti ifragastälde
Kongl. Förklaring må till sin verkan
äfven upphöra.
Såsom anmärkning af mycken vigt anser
Utskottet den, som blifvit af Herr Friherre
Mannerheim, Herr Nordenstolpe och Herr Borg.
mästaren Kjellander gjord, att genom den ändring
Utskottet föreslagit uti 9 §. 3 Mom. af Concours-stadgan,
det Dom i Concours-mål bör sist
inom trenne månader , efter det tredje uppropet
skett, utfärdas, vid ansvar för Rätten om dermed
längre fördröjes, Domstolen skall fått ett så beskaffadt
åliggande sig förelagdt, som dels genom
parters och vittnens uteblifvande vid de mundtliga
förhör, hvilka Rätten kan anse vara nödvändiga
att till upplysning i någon del af målet
utsätta, dels af handlingarnes vidlöftighet
och andra omständigheter , skall vid flera tillfällen
blifva svårt, och stundom äfven omöjligt
att verkställa. Enär lagen för Concours-mål
stadgat en skyndsammare behandling, än i andra
tvistemål, och derefter lämpat det Rättegångssätt,
som vid dem bör iakttagas, i anledning
hvaraf jemväl är vordet föreskrifvet, att
alla skäl och bevis till fordringarnes styrkande
böra å inställelse-dagen företes samt att all bevisning,
som då ej kan medhinnas, Skall inom
tredj® uppr»p«t verkställas, hvaraf följer, att
Rätten
Den 7 JulL
Källen genast, efter det berörde Upprop skett,
är oförhindrad, att. om malets beskailenhet göra
sig underrättad, oell tillse huruvida några orri"
ständigheter fordra parternas mund diga hörande,
innan det till afgörande kan företagashar Utskottet
trott att den utsatta tiden af tvenne månader
skulle vara tillräcklig för en Stads Domstol,
både för att kunna fatta beslutet uti en
anhängig gjord Concourstvist, och älven for utfärdandet
af den Do rn, sorn deri skall meddelas;
och ehuru Utskottet jemväl dervid föreställt
sig möjligheten af den händelse, att Domstolen
någon gång skulle kunna för fullgörandet deraf
behöfva längre anstånd, har dock Utskottet ansett
den grundsatis böra i dessa fall Vara gällande,
att oöfvervinnerliga hinder alltid måste
gälla såsom undantag för lagens positiva föreskrifter,
hvadan ock Utskottet trott sig finna
att den längre tid, som vid något mindre vanligt
tillfälle skulle vara behöflig för en Concourssaks
behandlande, icke borde få begagnas vid
sådana mais handterande i allmänhet, j Ifrån
denna åsigt har Utskottet, således utgått vid uppgörande
af det föreslagna tillägg vid förenämnde
Moment; men då. Utskottet derjemte finner
sig böra lemna rättvisa åt anmärkningarna, tillstyrker
Utskottet att berörde föreslagne tillägg
må i stället undfå sådan lydelse: ”och utfärde
Dom sist inom 3:ne månader efter det tredje
uppropet skett. Fördröjer Rätten härmed utan
lagliga skäl och orsaker, svare dertill som för
annat tjenstefel; fylle ock all den skada, som
genom uppehållet bevisligen uppkommit”.
Herr
ben 7 Juth
Herr von Schantz har väi och anmärkt,'
ätt nyssberörde Stadgande skulle pä flera af honom
anförda förfnehta skäl vära olämpligt till de
Concours-mal, sorn af Hof-Rätten såsom första
Domstol behandlas tneti dä deri §. 1 Coticoursstadgan,
hvarvid tillägget är vordet föreslaget 8
blott här afseende å de Gopcötirs-tvister sorn vid
RådstUfvu-Rätterna blifva anhängigä , heldst särskildt
atti 13 §. af berörde stadga egentligen Utstakas
huru med sådana mål, da de hos Hofrätten
förekomma, skall i fräga örn skyndsamheten'
vid deras afgörande förfaras, anser Ut*
skottet något annat besvarande af besagdé anmärkning
öfverflödig. Detta oaktadt och då af
Herr Nordenstolpe , Herr Borgmästaren Kjellander
och Riksdags-Fullmägtigen Åberg påminnelse
skett, att hvad om tiden för Stads-Domstol,
inom hvilken Concours-mål böra afdomäS, Samt
om ansvaret vid Underlåtenhet deraf, är vordet
föreslaget, afven bör sträckas till Hof-Rätten,
har Utskottet funnit för sig något hinder icke
uppstå att jemväl till pröfning företaga detina påminnelse,
enär den till Utskottet remitterade äf
Riksdags-Fullmägtigen Anders Joachimsson Väckta
motion, sorn föranledt till Betänkandet, kati
anses dertill lemna anledning. Dervid har hos
Utskottet i öfvervägande kommit, att några sådana
omständigheter sig icke förete, söm böra
verka ett undantag för Hof-Rätten, att lika
skyndsamt som Rådstufvu Rätten pröfva och afdöma
en der såsom första Domstol anhängig gjord
Concours-tvist. Utskottet tror sig inse, att åt*
jmindstone hvarken den Hof-Rätts Ledamots tjenstJ.
e Bandet, lo3. 104, ledig"*
8i8
Deri 7 Juli.
ledighet, som fått saken å sig lottad, eller de
ferier Hof-Rätten äger att begagna från arbete
på alla dess divisioner, icke böra till ett slikt
undantag föranleda, heldst i förra fallet, saken
kan af en annan tjenstgörande Ledamot till utarbetande
emotlagas, och i det sednare åter , det
icke synes vara omöjligt, att äfven under berörde
ferietid Concoursmål kunna handteras och afgöras
samt Dom deruti utfärdas ; och då i öfrigt
härtill lägges, att det af Utskottet nu föreslagne
ytterligare tillägg i redactionen, att lagliga
skäl och orsaker, som vålla fördröjandet med
Concours-domens utfärdande utöfver den föreskrifna
tiden, böra befria Rätten från ansvar
för dröjsmålet, skall äfven i afseende å HofRätten
blifva gällande, anser Utskottet sig kunna
föreslå antagandet af hvad förenämnde påminnelse
innehåller.
Den olikhet, som Herr Nordenstolpe trott
sig linna skola uppstå i föreskrifterna uti 4 §. 3
Mom. och 14 §. 2 Mom. af Concours Stadgan,
om de ändringar deruti, som blifvit föreslagne ,
varda antagne, har Utskottet icke kunnat inse.
Det förstnämnde Morn. stadgar, att om gäldenär
beträdes hafva uppsåtligén gynnat en ellerannan borgenär
med pant eller betalning de sista 30 hagarne
förrän han sin oförmögenhet hos Domaren
anmälte, eller om han under samma tid penningar
eller varor upplånt eller under annan
förevändning åtkommit , hvilkas användande han
ej kan behörigen redovisa, sadant äfven skall
anses för ett oredigt förfarande och gäldenär icke
njuta befrielse-förmån för det belopp han under
-
Deri 7 Juli i
dan borgenärernas gemensamma rätt således försnillat,
änskönt honörn i öfrigt sadan förmåö
skulle blifva föruririädt; och uti det sédharé Mö*
mentet åter förskrifves, att en gäldenär för enahanda
öredligä förhållande skåll svara icke allenast
till hela gälderi, utan öck träda i häkte, dör borgenärerna
sig ej annorledes åtnöja låta,- jrnéd dé
flera- påföljder rédactionen af nämnde Moment
innehåller, Det äf således klart, att delfi sistbetördé
Moment hår afseende endast på de händelser,
då deri bédråglige gälderiäréri icke kail
styrka att något af de olycksfall honörn öfvergått,
sorn kan göra honom berättigad till äfträ'-  des-förmån för större ellet mindre belopjr af deså
skuld , och denna gäldenär kan då ej undgå att
ansvara för hela skulden ; hväfétnöf dé öfriga i
Momentet utstakade påföljder utgöra den bestraffning
han för sitt oredliga förfarande sig ådragit5
och liti det föregående i Momentet äf samma
14 §. förotdnäs huru förfaras bör med deri gäldenär,
för hvilkeri de i lägert godkände olycksfall
verkligen inträffat; riri6n Söm en sådari gäldenär
äfven kan hafva,- inriari häri åitt oförmögna
tillstånd hos Domaren fillkäririägifvérörédligeri
handlat emot siria hörgériärér, vidtager då
stadgandet i 3 Moni. af 4 §. På Sadäri grririd
anser Utskottet örnföfmälte ärimärkriirig éj föranleda
till rubbning af hvad Utskottets Betänkande
i dessä ämneri innehåller.
Att en gäldenär; sorn för bedrägligt förhållande
mot sina Borgenärer blifvit dömd att,-  jemte skyldighet att till fullo' betala Borgériärern»s
fordringar , tillika för sitt förfarande ansvara,-
seder
-
82®
Den • 7 Juli.
sedermera icke bör kunna, genom det att lian.
godtgör sina borgenärer eller de förklara sig rara
af honom förnöjde, återvinna de Medborgerliga
rättigheter, af hvilka han enligt lagens kraf
blifvit ansedd förlustig, tror Utskottet vara tydligt,
då, efter Utskottets tanka, en sådan gäldenär
alltid bör vidkännas sitt förtjenta straff. Härigenom
och då i öfrigt Utskottet bibehållit Goncours-stadgans
innehåll i slutet af första delen
ntaf 14 §. 4 Morn., anser Utskottet sig hafva besvarat
Herr Friherre Männerheirns i detta ämne
gjorda anmärkning; äfven som i afseende å
den af Herr von Schantz derom väckta erinran,
att föreslagna stadgandet, det en såsom bedräglig
dömd gäldenär icke må utur Riket sig begifva
utan att Borgenärerne sådant tillåta , ej skall
vara lämpligt på de gäldenärer, sorn rymt frän
Riket, men uppå Konungens lejd återkommit,
Utskottet anser annat svar icke erfordras , än att
det icke lärer kunna i fråga sättas att denna
gäldenär skall tillgodo njuta den rätt lejde-brefvet
utsätter.
Herr Borgmästaren Kjellander har ock anmärkt,
att då Utskottet i föreslagna nya redactionen
af 4 Mom. utaf 14 §. uti Concöurs-Stadgan
bestämt, det en bedräglig gäldenär, hvars
tillgångar , sedan deras verkliga belopp är utrönt
eller influtit, icke uppgå till —rdelar af
skulden, bör genast häktas och straffas efter 15
§. i samma stadga, deraf blefve en följd, att
Domaren borde vara angelägen att fästa én noggrann
uppmärksamhet på den afträdda egendomens
rätta värde, heldst på denna omständighet
-
Den 7 Juli.
821!
dighet gäldenärens väl 1 så betydlig mån komine
att bero; i anledning hvaraf Herr Borgina»
staren tillstyrkt, att Domaren bör genom säkra
Boupptecknings- och Värderingsman låta berörde
värde utröna, som sedan blefve grunden för
dess meddelande beslut, likasom ock Herr Borgmästaren
ansett att den gäldenär, som oredligen
förfarit och således, enligt föreslagne stadgandet
i 3 Mom. af nyss besagde §., icke bör kunna
till publik tjenst befordras eller kan komma
under val till förrättningar som innebära Medborgerligt
förtroende, icke eller bör kunna bibehållas
vid det publika Embete eller tjenst
han innehar. Ä
Båda dessa anmärkningar, såsom i Utskottets
tanka på goda skäl grundade , finner Utskottet
sig böra gilla och antaga, hvarföre Utskottet
ock föreslår följande ändring och tillägg uti
de förut till pröfning framställda redactioner,
nemligen: uti 3 Morn. efter de orden ’’på fri
fot vara fafJ ’’blifve han ej till publik syssla
eller förrättning antagen , samt om han innehar
sådant Embete eller tjenst eller har uppbörd om
händer, varde derifrån skild.”
Och vid 4 Mom. efter ordet belopp ”genom
af Domaren tillförordnade säkra Bouppteckningsoch
Värderingsman är utrönt eller ock influtit”
8Cc.
Slutligen och hvad beträffar Herr Borgmästaren
Ullbergs anmärkning om strängare ansvar
för Sysslomän, som underlåta att på det i Concours
stadgan föreskrifna sätt och inom den deri
utsatta tid redovisa tillgångarne i det gäldbund
na
-
JDen 7 Juli.
pa boet, anser Utskottet sig icke äga skäl till an,
pal yttrande derom än Utskottets förut aflemna{le
Betänkande innehåller, heldsf Utskottet tror
att på Bprgenäfetna ankommer, att, otti Sysslo?
männen i detta fall åsidosatta deras pligt, hög
Domaren söka rättelse, som af lagen har tillräcklig
grund att till fullgörandet deraf dem
förpligta.
Detta varder dock Riksens Högloft. Ständers
vidarp pröfning vördsamt underställde. Stock-;
holm den 30 Juni 1815,
På Höglofl. Riddersk. På Högvörd. Prest»
gch Ad. Ledamöters Ståndetg Ledamöters
vägnar vägnar
H. F, 'Strömfelt, Joli. Olof Wallin.
På Väl(ofl. porgare- På Hederv. Bonde»
Ståndets Ijedamöterg Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
E, G, Holm, Petter Jernström*
A. J. Wahlstjernsp
tjfpplast hps Höglofl. Ridd. och Åd. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7 „
'Riksens Högloft. Stånders. Stats-Utskotts
Betankande, angående f. d.
vice■. Talmannen Jon Jonssons Memorial
-
Den 7 Juli.
morial om Hildring uti BåtsmansIndelningen
i Blekinge Lim.
Till Hedervärda Bonde-Ståndet har f. d.
vice Talmannen och Riksdagsmannen för Bräkne,
Medelstads och Östra Härader i Blekinge
Ziän Jon Jonsson ingifvitett, angående liriring
uti indeldta Båtsmanshållet, sa lydande Memorial
: ¥
”Uti den ort, hvarföre jag förer talan, har
Rikets försvar från äldre tider blifvit utgjordt
med ett beständigt Båtsmanshåll, bestående af
både indelning och rotering. Det förra utgör
ett belopp af omkring 860 hela Hemman , som ,
enligt contract, äro skyldige att till årlig tjenstgöring
utrusta och underhålla 1500 Båtsmän.’5
”Hemmans och Jordeboks-rentan är väl anslagen
för denna indelnings vidmagthällande,
som uppgår ej till mera än ungefär |:delar af
det belopp, som till Båtsmännen blifvit i varot
och penningar anordnadt, heldst på hvarj^ nummer
endast 17, 18 högst 20 Daler Silfvermynt,
räknadt efter 3 Dal. på Riksdalern , blifvit anshgne,
men karlen, i grund af samma contract
tillagd 24 Dal. lön, som efter lika beräkningssär.
blifvit till större delen förvandlad i varor,
så att hvarje Batsman enligt ortens priser kostar
10c R:dr Riksgälds.”
”Denna tryckande indelning har från dess
första, inrättning innefattat både ordinarie vargering
och fördubbling, heldst de tvänne karlar,
som på ett helt Hemman utgöras, måste lika
med hvarandra förrätta årlig tjenstgöring samt
njuta
'82 4:
Deri 7 Juli,
njuta lika lön och utredning af dess anslagna
Bönder”.
,’Skyldigheten att försvara landet, är för
innebvggarne i Blekinge mycket drygare att utgöra
än för någon annan landsort i Riket, utom
Södermöre Härad i Calmar Hän, som till någon
del uppgår närmast emot Blekingska AIR
mogens allt för kännbara tyngder.’’
”Roteringen, som utgöres från så väl endel
Skatte, sorn Frälse-hem/nan, participerar från a
till 2! mantal och derutöfver till underhållande
af en Båtsman, Desse hafva från uråldriga tifler
, ända till 18.10, varit skyldige att underhålla
en Vargerings-karf pä hvarje Rote, och
äfven med denna tillökta fördubbling har Båtsmans-Roteringen
ej till ena halfdelen utgjort
den rustpings skyldighet, sorn indelningen fått
vidkännas.”
’’Otn rättvisa och billighet blifvit rådfrågide,
hade indelningen tillbetydlig del bordt erhålla
mindskning uti dess alltför kännbara onus,
förr ari fördubblingen å Roteringen, såsom fä?
dem, i mångdubbel mån, mindre kännbar, blivit
afskaffad.”
”När Indelnings-Contractet är 1685 ingicls,
var det i en tid då orten var hotad med stirk
utskrifning och tvungen värfning, som ofta öfver
ali billighet pressat Bandets innebyggire.
Vid ingåendet af en så kännbar indelningsskyldighet
erhöll Allmogen gtne rättigheter,
nemi. : att vara fredade från all utskrifning, af
hvad namn den vara månde, och att inon orten
vara skyddade från all sä frivillig som tvungen
-
Den 7 Juli,
825
gen värfning samt äga företrädes-ratt, att sjelfva
af uppspanat löst folk få, framför Värfvade
Arméens Officerare, antaga sina Båtsmän. Och
vid uppkommande tvister dem imellan, dömes
alltid karlen till vacanta Båtsmans-numret, som
alltid måste vara coinpleit. Dessa rättigheter,
sorn i långliga tider bibehållit sin helgd , hafva
nu mera genom de vigtiga förändringar uti försvars-inrättningen
med den nya Bevärings-pltgtens
utgörande försvunnit.”
”De flesta Båtsmans-Rusthål! bebos af endast
en, två, högst 3 åboer; som tillsammans äga ~
mantal och ofta derunder och af dessa [Rusthållare
finnas mångå som äro sjukliga och ålderStegna,
samt till arbete odugliga. De åter sera
varit i conscriptions-åren hafva blifvit commenderade
till Bevärings-tjenstgöring samt måst lemna
sitt lilla jordbruk åt qvinnor eller åldriga föräldrar,
som snart både med krafter och förmåga
aftynat,, bära en rustnings börda, hvilken med
egenskapen af dess vanskötta och försvagade
brukningssätt, blifvit dem alltför tung; hvarigenom
den naturliga följd uppkommit, att ett.
Större antal hemmansdelar, till allt för mycket
nedsalta priser , blifvit genom tvångs-auetioner
försålde.”
”Den byggd af Blekinge Rän , hvarföre jag
är Ombud, orngifver Carlscrona, som på ea
Ö i Skärgården är belägen , hvarest Rikets Örlogsflotta
har sin dyrbara station, och dit Sjöfolk,
Arbets- och Krigsmanskap från de flesta
aflägsna Rikets orter, å alla vägar genom Dånet
mäste framskaffas; transporten af spannmål, proviant,
*25
Den 7 Juli.
viant, skeppsvirke, ved och vatten samt Båge*
riernas mäld till och ifrån <}varn, måste ofta
landvägen forsslas. Amunitions framställande
från Tyghusen, Bruken eller Städerna uppe i
Fandet samt mångfaldiga andra behofver, dem
Flottans hastiga och skyndesamma rustningar
oumgängeligen påkallar, mäste af Allmogen, öfver
deras förmåga, bestridas.3’
”När nu vid början af krig , då alla nummer
skola vara cornpletta, en del Rusthållare
commenderas som Beväringskarlar och andra öfver
årens beväringsskyldighet blifva utskrifne
från sina sina Eåtsmans-rusthåll , hvem skall då
fullgöra de skjutser och körslor m. m. , som för
skeppens skyndesamma utrustning så ofta behöfvasP
Flottans hastiga och snara afsegling, då den
för Rikets behof och säkerhet är nödvändig,
hvarken kan eller hör hindras, om ock Bonden
derigenom skulle blifva nödsakad att i opasslig
tid plöja och skörda sin åker.
”.Döt är icke nog att tillgång på folk finnes
till Skepps besättningar, besuten Allmoge är
äfven lika nödvändig sorn med skyndsamhet i
behofvets stund framforsslar medlen , hvilka fordras
för att sätta detta stora urverk i gång,
hvaraf hvarje del i detsammas kedja, måste åt
dén andra gifva styrka, för att kunna utgöra det
stora hela.’'
’3Såsom ytterligare bevis att Båtsmans-indelningen
utgör mera Folk till Staten än någon
ännan ort i Riket, för jag nämna, att om man
beräknar Båtsmans-Rusthållare med alla de å indeldta
hemman sakttskrifna personer, så finner
man
Den 7 Juli, 827
man att rustrfingen utgör hvar yide man , och
att om fran Jordbruket ett lika antal utginge,
utan afseende pä det. antal, som. Staderna borde
lemna, Arméen dä skulle Uppgå till mindst
? 20,000 man ”
”Uti min landsort finnes uti flera byar både
indeldte och roterade hemman , hvars ford är af
lika natur och ägorna skiftade efter hemmantal;
å de förra rustas en Ratsman å ‘;■ till |-:dels mantal
och från de sednare eller gamla rotefingen
utgår en roterad karl å till 3 hela hemman.
Dessa hafva vid 1810 års Riksdag blifvit ansenligen
lindrade, genom Kongl. Majus Nådiga
eftergift af Fördubblingsmanskapet, men
den'mest betungade rustmngsskyldige af Indelningen
bibehållen vid dess alltför känbara onus ,
såsom beroende på ingångna cpntracter. Skånsk^ ^
provinserna ha dock sedermera, genom Ständernas
medgifvande och Konungens rättvisa beslut
vunnit befrielse från den, genom cantract, dem
ålagde Vargerings skyldigheten.”
' ’’Den med sanning enliga beskrifning, hvilken
jag nu framställt, har icke för ändamål att
undandraga inig och de mina hemmavarande skyldigheten
att försvara Fäderneslandet; hvilken
hvarje Svensk bör i nödens stund eftersträfva
och efter yttersta förmåga uppfylla — min afsigt
är endast den, att leda det Hedervärda
Ståndets uppmärksamhet på den anhållan , hvilken
jag härigenom vördsammeligen vågar framställa,
nemligen, att liela den lön och persedlar,
som för hvarje .Båtsman bestås, och årligen
in natura enligt 1685 års Stadgar och derefter
utfät
82 8
Dm 7 Juli.
utfärdade polett utgöres till 24 Dal. S:mt å 3
Daler Riksdalern, måtte af Hemmans- och Jordeboks-Rentan
blifva anslaget på hvarje Båtsmans-nummer,
hvärigenom de indelte Båtsmän*
nens antal mindskades till 4;del eller *:del; och,
genom nedsättning af denna obetydliga rmmmereling,
kunde Busthållarne blifva försatte i tillfälle
att med mera säkerhet än som hittills skedt,
till Kongl. Majtts och Kronans tjenstgöring underhålla
bättre utrustade karlar, och hvarigenom,
denna nu begärta obetydliga förmindskning blefvfc
fullkomligen ersatt, samt den för Bandets säkerhet
nyligen vidtagna Bevärings-inrättningen
med mera billighet kunde utgöras, hvilken uti
behofvets stund från denna landsort i mångdubbel
mån ersätter denna yrkade rustnings ned»
sättning och för dess frimodiga utgörande då
undanrödja flera nu dermed förenade svårigheter.
”
”Jag hemställer till Er, mine Bröder, och i
öfrigt till hela Allmänheten om det ens kan
låta tänka sig, att Blekinge bör vara den enda
fläck i Bandet, som skall behålla den stränga
rustningen och derjemte vidkännas lika förbindelse
med andra lindrigare berustade lands-orter,
till utgörandet af Beväringsmanskap. Hvarje
rättsinnad mäste finna obilligheten häraf, och
jag bör icke missräkna mig på Riksens Högloft.
Ständers beredvillighet att medgifva den rättelse
jag söker. Och då detta Bans Allmoge ej vill
undandraga sig lika deltagande med andra Medborgare
i Bandets försvar, bör det öfverlemnas
åt en mild Regerings upplysta bepröfvande att
låta
Den 7 Juli,
8?9
låta denna Landsort i så måtto blifva skadeslös,
sorn dess öfver ali jemförelse dryga rustning,
torde få blifva mindskad till 4- eller *-:del af nu
varande styrkan, såsom ändock ej motsvarande
det Fördubblings- och Vargerings-belopp, som
på andra orter allaredan för Rofehållarne försvunnit.
”
Detta Memorial har väl Hedervärda Sonde-Ståndet
under den 11 sistlidne Maj remitterat
till Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie - lltskoitens gemensamma utlåtande;
men som Bonde-Ståndet uti sedermera ankommet
Protocolls-Utdrag af den 15 i denna månad återkallat
Remissen till Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-TJtskottet och endast Öfverlemnat ärendet
till Stats-Utskottets behandling; så får StatsUtskottet
dess utlåtande häröfver nu afgifva.
Om , på sätt Riksdagsmannen Jon Jonsson
anfört, Båtsmans - Indelningen i Blekinge icke
utgör mera än omkring 86o hela hemman , sorn,
enligt contract, äro skyldige, att till årlig tjenstgöring
utrusta och underhålla 1,500 Båtsmän;
så är det utom allt tvifvel, att denna Indelning
måste vara mycket tryckande för Landet,
i synnerhet då härtill äfven kommer, att Båtsmans-Rusthållen,
som till största delen skola
bestå af mindre hemmansdelar, måste hålla 2:ne
Ordinarie Båtsmän på hvarje helt hemman, samt
derjemte deltaga uti Bevärings-manskapets utgörande,
lika med alla andra hemman i Riket,
deremot Båtsmans-rotarne, som i Blekinge Län
skola bestå af 3 till Mantal på hvarje Rote
num
-
Den 7 Juli.
nummer redan skola njuta befrielse från Vargeringeti
och Fördubblingett.
Det är Val en sanning, att till Båtsmans*
Indelningens vidmägtliåliande äroanslagne Herri*
mans- och Jordebok* Bentor; men «m dessa ej
utgöra mera än 17, 18 till högst 20 Dal. Sunt
för hvarje Rusthålls nummer, och Båtsmannens
lön -deremot* enligt Contfact, är fastställd till
24 Dal. S.-rrtt, hvilka till större delen skola
vara förvandlade i varor* så synas BåtsmansRusthållen
äfven härutaf kunna hämta anledning
till någon jemkning och lindring uti In*
delningen.
Def förslag , soni Riksdags mannön Jon jonsson
härtill uppgifvit, att Indeldta Båtsmannens
antal skulle mindskas till j-del eller med 250
man Och de qvarvarande Båtsmäns - Kusthållen
få sig så mycket af den indragna Indelningen
anslaget uti Hemmans- Och Jorcleboks-Rentor *
att de hädanefter kardmo att njuta fulla 24
Dal. S:mt Uti slika Rentor på hvarje Rusthållsnummer,
sorn är lika' med den lön indelnings*
Contractet för hvarje Båtsman utsätter, synes , i
Stats-Utskdttefs tanka, väl icke sakna billighet;
med sorn detta föranleder till ändring uti Indelnings-Verket
och 80 §. i Regerings Formen
stadgar, att med Båtsmanshållet af Rotering och
Indelning förbiifver vid de med Bandet och
Städerna upprättade Contraeter och IndelningsVerk,
hvilka till deras hufvudgrunder skola
vara orubbade , intilldess Konungen och Riksens
Stä rider finna nödigt någon förändring deruti
samfällt att göra; så kan, i sakens nu varande
skick,
Den 7 Juli.
831
skick, och innan rätta och verkliga forhållandet
blifvit genom ordentlig undersökning vederbörligen
utredt, Stats-Utskottet icke tillstyrka bifall
å Riksdagsmannen Jon Jonssons gjorda anhållan.
.Emedlertid och som Riksdagsmannen Jon
Jonsson anfört, det åtskilliga förändringar genom
tid efter annan vidtagna Författningar skola skedt
uti det afslutade Indelnings Contractet, till tunga
för Båtsmans Indelningens utgörande, och Kongl.
Maj:t uti Dess Nådiga Proposition jemväl omförmält,
det, i afseende på Indplta Arméen och
dess organisation, en närmare reglering, efter
skedda undersökningar, blifver nödig; så hemställer
Stats-Utskottet till Riksens Högloft. Ständer,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det Kongl. Maj: i Nådej: måtte täckas,
att intill nästa Lagtima Riksdag låta i dessa delar
anställa behörig undersökning, rörande ej
mindre Båtsmans-Indelningen och Roteringen i
Blekinge , än Rusthålls - Indelningen samt Soldate-
och Båtsmans-Indelningen och Roteringen
i de öfriga Rikets Provinser, då både Kongl.
Maj:t och Riksens Ständer derefter kunna blifva
i tillfälle, att sig yttra i ett sammanhang om
och hvad jemkningar härutinnan kunna finnas
nödiga.
Hvilket allt underställes Riksens Höglofl.
Ständer vördsammeligen. Stockholm den 4 Juli
1S15.
Deri 7 Julié
På Högloft. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Clari Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndéts
Ledamöters
vägnar
Garl v. .Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Sandsten<
C. Pernelius*
IJppläst ii os Höglof!, Ridd, beli Ad. deri 7 jöth
Högvörd. Presj-Ståndet den 7  ,
Vallöf]. Borgare-Ståndet der. 9
Hederv, Bonde-Ståndet den 7
Riksens Högloft. Ständers Stats - Ut -  skotts Berättelse och Utlåtande om
General-Assistance-Contoirct.
Stafs-LTtslcottef får härmedelst vördsamligeri
afgifva Berättelse Och Utlåtande om det under
Riksgälds- Verket lydande General - AssistanceContoir*
Sedan
Utskottet af Handlingarna inhämtat,
att den för år 1811 vid General - AssistanceContoiret
afslutade Hufvud-Bok varit den sista,
som undergått granskning af de år a 813 till
Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseende
församlade Herrar Revisorer, Jiar Utskottet
väl företagit till granskning 181 st års öfver Lombard
-
Den *7 Juth
bard-rörelsen författade Hufvud-Bok, men hvil*
ken befunnits så oredig och behäftad med så
mångå felaktigheter, såsöm bristande transporter
och hänvisningar med mera dylikt ä ätt Utskottet
nödgats härifrån afstå samt anmoda Herra?
Eullmägtigä i Riksgälds-Contöiretä ej allenast
allvarligen förehålla Kamreraren Uti General*
AsSistance - Contöiref. Gjöthström, Sonl berördé
Hufvud-Bok författat och äfslutät , dess Visadé
Oordentlighet, Utan otk ålägga hartom, att deri
samma omskrifva , för ätt vid först infallandå
Revision Undergå den granskning , görti ti ti iéké
kunnat af Utskottet verkställasi
Stats-Utsköttet har besett aila Departement
ter inom General-Assistance Contöiret, och dervid
så väl undersökt, huru Panterna vårdas Och.
förvaras, Söm hurU verket i öfrigt sköteS; Och
har Utskottet; vid en sådan undersökning, er*
farit , det god ordning iakttages , så att något ej
varit att påminna.
Af Öfver-Cömmissatiernås till innevarande
Riksdag afgifnä berättelse öm General AssisiänceCöntoirets
rörelse och förvaltning ifrån odh med
år i8i2 , till och med år 1^8i4 > äfvensom ä£
Riksgälds-Corttoirets räkenskaper Inhämtas, ätt
den summa sorn Riksgälds - Contoiref ständigt
haft instucken uti General Assistartce Contoirets
rörelse, åren 181 i , 1813 Och 1814 > per medium
för hvarje år utgjort Omkring Etthundrade*
femtiotusende (150,000) R:dr Bänto; hvaremot
behållne revenuen, utan beräknande af någon
renta å sådana Riksgälds-Contoiiets förskott, fö?
5.-te Bamfeti 105. 106* dessa
834
Den 7 Julis
dessa 3:ne år endast uppgått till ett samman»
räknadt belopp af 3803 R:dr 30 sk. 1 r.
Någon vinst af General-Assistance-Contoiret
liar icke heller varit påräknad, och kan icke
möjligen påräknas. Denna inrättning har, i
följd af de vid ,1792 års Riksdag med Credit»
Sedlarne vidtagna anstalter, kommit att underläggas
Riksgälds-Verket. Credit-Sedlarne blefvo
vid samma Riksdag ansedde böra utgöra Rikets
rörelsé-capital, och i sammanhang härmed tillädes
Riksgälds-Contoiret uteslutande rättighet, med
undantag af Manufactur-Disconten, att meddela
Discont-lån uti dylika sedlar; af hvilken anledning
uti Högloft. Hemliga Utskottets Xnstruction
för Herrar Fullmägtiga stadgades, att deräst
Assistance-Contoirets Eolag icke skulle kunna
fortsätta Dombarden, sedan Discont-rätten med
Credit-Sedlar det samma frångått, borde Riksgälds-Contoiret,
efter träffad Öfverenskommelse
med Bolaget, emottaga inrättningen och låta
drifva den för Riksgälds-Contoirets räkning , så
att General-Assistance-Gontoiret icke blifvit un»
derlagdt Riksgälds-Contoiret såsom något vinstgifvande
Verk, utan snarare såsom ett onus, för
hvilket Rikgälds-Gontoiret genom den erhållna
uteslutande Discont-rättigheten skulle hållas skadeslöst.
Stockholm den 4 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
På Högv. Prest-Stån
-
och Ad. Uedamöters
vägnar
Carl de Geer.
dets Uedamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På
lien 7 julL
Rå Vallöf]. Borgare- Rå Hederv. Bonde
Ståndets
Bedamöters Ståndets Bedamöters
vägnar Vägnar
Carl Fr. landberg» jon Jonsson«
C. Sylvan*
tjppIäst hos Helglöf]. Ridd. och Äd. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Siåndet den 7
Vällofl. ESotgare-Ståndéf deri tö
/ Hederv, Bonde-Ståndet den 7
Riksens Högloft» Ständers Stats ■ Utskotts
Betänkande i anledning af
gjorda Motioner ont fottfarande bidrag
af Statens medel till Södertelje
CanalInrättning i
Till Stats-Utskottef har Höglofl. Ridd. och
Adeln behagat remittera ett af Herr Majoren och
Riddaren Friherre Fr. Hjerta öm fortsatt understöd
för Södertelje Canal-Bolag gjordt anförande
af följande innehåll:
”Ifrån detta Riksmötets början har jag förväntat
att någon Ledamot af, detta Upplysta Samfund
skulle söka ådraga Södertelje Canal Verk
den Uppmärksamhet och det behjertande af Riksens
Ständer, sorn det i mångas och mih öfvertygelse
förtjenar.
Jag har till denna hain förväntan ägt skälig
anledning af fleras yttrade tänkesätt om nyttan
af denna Canal och med mig deltagande öfvertygelse
-
836
Den 7 Julié
tygelse att Canal-arbetets fortsättande till fullbordan
, svårligen, om icke omöjeligen vinnes utan
biträden af Rikets Allmänna medel, och med
denna öfvertygelse företager jag nu ett försök att
korteligen afmåla Canal-Verkets iråkade bekymmerfulla
belägenhet och genom Historiska Facta
bevisa anledningen dertill.
Arén 1802 och 3 uppgjordes planen och
Jcostnads-förslaget till ifrågavarande Canal, hvars
utförande öfverlemnades ett enskildt Bolag med
år 1806 utfärdadt privilegium, hvilket till planens
verkställande försäkrar Bolaget att årligen
få till arbetets bedrifvande begagna till och med
800 mans commendering af Kronans manskap,
att få på Kronans skogar hugga erforderligt virke
af ek för den blifvande Slussen sapit Vindbryggan,
och kostnadsfritt bekomma 1 5 0 centner
krut. På dessa försäkringar , antecknade sig
snart 1200 deltagande, hvarje Actie till 100
R:dr, grundadt på då uppgjorda kostnads-förslag
till 120,000 R:dr.
Uti Augusti månad bemälte år organiserades
Canal-Verket och sedan vidtogos alla anstalter
att kraftfullt till planmässig fortkomst befordra
arbetet påföljande år.
Ar 1807 beviljades fulltalig arbets-commenderlng
, hvars både håg och förmåga ej längre än
till medlet af Augusti fick begagnas, då utom
l2ö mans qvarstadnande, de öfriga afmarcherade,
och ersattes af 676 Franska Krigsfångar,
hvilkas ovana, håg, och oförmögenhet vid sådan
sysselsättning snart öfvertvgade om den ringa
framgång arbetet åf deras biträda hade att förvänta.
Den 7 Juli.
*37
vänta. År 1808 saknade ock Canal-arbetet Kronans
manskap, men måste i deras ställe begagna
Bysska Krigsfångar, hvilka hvarken till skicklighet
eller förmåga i arbetsväg med Svenskar
kunna jemföras.
Ar 1809 saknade Canal-arbetet så väl corn*
menderadt svenskt arbets-manskap som Krigsfångar
och arbetet framskred då i maji af hvad fa
enskilte förmådde åstadkomma. Ar 1810 fick
Canal Verket under vanlig påräknad arbetstid använda
600 mans arbets-commendering och lika
så var tillställdt år 1811, men bland den då lika
talrika commendering inträffade liksom i Södertelje
och kringliggande orten epidemisk sjukdom,
som emot slutet af Juli månad så tilltog,
alt nära 3:dje delen af detta manskap , dels måtte
inrymmas på sjukhusen , dels afhälla sig från.
arbetet-, hvilket förhållande föranledde till hemmarche-ordres,
och deras verkställighet mot slutet
af Augusti månad.
År 1812 visade sig vid arbetets början gladare
utsigten 700 man utgjorde arbetsstyrkan och.
verkan af deras användande var fullkoinmeligen
tillfredsställande, men upphörde den 4 Aug.,
då annan bestämmelse förorsakade dessa 700
mans afmarche.
Är 1813 begagnades 3 månader af vintern
xoo man, af Finska Gräns-coinpagniet, till
arbetet, och omkring 400 samma års sommar af
Kronans manskap; samt så mänga Dalkarlar och
enskilta arbetare som mot skäliga vilkor dertill
kunde förmås, och hvilken utväg alltid begagnats
till arbetets fortgång, äfven då tillgång på
arbets
-
833
T)en 7 Juli,
arbets-commendering gjort enskiltas användande
mindre behöfveligt.
Förlidne år 1814 fullföljdes arbetet nästan
endast med enskilta, då jag ej beräknar att vid
årets slut Finska Gräns-compagniet åter sysselsattes
med några arbeten , men afrnarcherade
vid detta års början.
I korthet har jag nu lika sannt som okonsU
lat uppgjort Historien om arbetets förhållande
vid och med Södertelje Canal, hvilket för öfrigt
omständeligen vitsordas af detta .Betänkande
åtföljande tryckta Handlingar , hvilka ock upplysa
hvad jag ytterligare korteligen vågar anföra,
det, att såsom följd af ofvanföranledda tids
utdrägt uti arbetets fortgång , har imellan kostnads-förslagets
belopp och sedan gällande värden
, på allt hvad det upptager, en kännbar skilnad
föranledt till vida öfver beräknandet kännbara
utgifter , äfvensom att samma tids utdrägt
medfört oundvikeliga kostnader för nya uppsättningar
af instruroentalier’, ställnings - bryggor,
sängkläder m. m., att den ock verkat en öfver
dubbelt i förslaget beräknad utgift för allt hvad
då upptogs för Hushyror, arfvoden , och Tjenstejnäns
aflöning, hvarförutan, de af naturen till
besegrande mötta hinder öfver deras beräkning
vid kostnads-förslagets uppgörande betydligt bidragit
till den verkan att ren har hvarje Actieägare
erlagt 12 3 procent, öfver antecknings-summan,
bör i instundande Juli erlägga ytterligare
25 procent, och bereda sig på ytterligare 50
procent tillskott till vinnande af Canalens fullbordan.
Att så betydliga uppoffringar kunnat
be
-
Den 7 Juli.
*39'
beviljas och erläggas, utan Actie-ägarnes fulla
förtröstan att Riksens Ständer, förr eller sednare
, skulle tillerkänna Actie-ägarne någon häremot
svarande förmån, är ej tänkbart, och de härjemte
bifogade Handlingar för åren 1809 och
1811 bevisa hvad förhoppning Actie-ägarne da
trodde sig i denna del billigt böra hysa, då
den åberopade hvad så väl Hjelmare som Trollhätte
och Strömsholms Slussverken i förra tider
och Götha Canal i sednare fått af Statens allmänna
medel förutan andra förmåner dem tillerkända
, då deremot Södertelje Canal ej hittills
tilldelats annat understöd än 5 procents utdelning
på 9 Hufvud-titelns belopp för de gjorda
tillskotten, och hvilken från 1813 års början
fick upptagas, och sedan fortfarit.
Södertelje Canal-Bolag bör dock med underdånigaste
vördnad erkänna och erkänner att
för öfrigt icke hafva saknat Regeringens Nåd
och välvilja, samt med enahanda känslor att H.
K. H. KronBrinsen och H. K. H. ArfPrinsen
jemte antecknande af 50 Actier till förökande
af de contribuerandes antal , alltid med särdeles
Nåd uppmuntrat till förslagets fullföljande.
Sedan jag nu framställt sanna förhållandet
af Södertelje Canal-Bolags förtjenstfulla uppförande,
återstår att vördsammast föreslå någon
motsvarande uppmuntran till undvikande af deras
företags upphörande.
Att af Statens medel eller af Riksens Ständers
Bank på en gång erhålla någon större summa,
under titel af Lån eller annan benämning,
har jag knappt påtänkt ej mindre vågat proponera,
JDen 7 Juli.
ya; men skulle Riksens Ständer nu tillerkänna
Södertelje Canal den af Konungen den redan beviljade
5 procents utdelning på skedda eller skeende
tillskotter, och medgifva, att ett på dessa
grunder utfardadt Beslut tillerkändes en längre
varaktighet och förslagsvis 2o ar efter Canal-arhetets
skedda fullbordan , sa skulle Actie-ägarne få
en val grundad anledning att med fortfarande
beredvillighet göra ännu erforderliga tillskott,
pch en lika grundad öfvertygelse att ej förgäf*
ves hafva påräknat Riksens Ständers rättvisa bedömande,
och derpå grundade behandling. Deruppå
vågar jag förlita mig, och skulle någon för*
undra sig att jag ökat deras anspråk, sorn anlita
Staten? inskränkta tillgångar, om biträden, så
torde mig til} ursägt lända, att jag allt ifrån Sodertelje
Canajs stiftelse ägt och äger dess Actieägares
förtroende att uti Verkets styrelse deltaga
, och att jag skulle anse mig ovärdigt hafva
Uppfyllt detta förtroende, om jag med ytterligare
stillatigande eller liknöjdhet afhidade hvad kanske
framdeles , utan min anmälan, till understöd
för Södertelje Canal kunde påtänkas och beviljas,
Att detta mitt anförande matte vinna Ridd»
och Adelns bifall och remitterande till HöglofL
Stats-Utskottet är sluteligen min vördsamtna anhållan
, likasom om Högvälhorne Herr Grefven
Och Randt-Marskalkens proposition härom”.
Hvarförutan VäUofl. Borgare-Ståndet likaledes
till Utskottets åtgärd öfverlemnat ett i samma
ämne utaf Herr Borgmästaren G. F. Hellman
ingifvet så lydande Memorial:
”U<3
Den 7 Juli.
$41
”■De oförutsedde tillfälliga händelser som
nött och försvårat Södertelje Ganal-arbetet, samt
Vallat en redan mer än dubbel kostnad, emot
de först antecknade iqo E:dr för Actie ägarne,
utom det bidrag Staten redan lemnat, äro allmänt
kände, Verkets fullbordan torde ännu vaja
långt borta , och tarfva än ytterligare för
privata nog kännbara, och öfver åtskilligas, kanske
de flestas förmåga stigande utgifter. Actie»garpe
kunna väl nu göra sig det bästa hopp
pm kraftiga åtgärder under en insigtfull och
tillförlitlig styrelse af detta företag, men utan
tillräckliga medel, till arbetets bedrifvande, kan
jugen ting uträttas.
jEtt så Riksgagneligt företag , sorn befriar
från en lång och vådelig skargårds-färd , är andra
gången på vägen att återgå till sitt intet,
om icke Rikets nu församlade Ständer täckas
jacka deråt en skyddande hand.
O nr någon ting synes förtjena ett sådant understöd
af Rikets allmänna förmåga, så bör det
visserligen vara detta* vackra och Riksgagneliga
företag, på Regeringens Höga uppmaning framgtäldt
och under dess beskydd ej befruktadt att
medföra enskilt förlust, Af sådana anledningar,
och enär flera dylika inrättningar njutit
och erhållit kraftfulla bidrag och understöd, får
jag hos Högälde Het't Rirecteuren och Talmannen-samt
Högtärade Ståndet, sorn icke lärer underlåta,
att nitälska för hvad som till Rikets gagn
och bästa lända kan, detta Patriotiska ärende ödmjukeligen
anmäla, med lika anhållan att det
gamma så benäget understödjes att Södertelje
Ca»
84-
Den y Juli.
Cänal-arbete varder utan Aetie-ägarnes vidare
betungande fulibordadt. Till vinnande hvaraf
detta Memorial torde blifva till Höglofl. Statsutskottet
renaitteradt, som lika benäget lärer sådana
medel dertill kunna föreslå eller ock
Rikets Höglofl. Ständers' Bank med några penningar
såsom lån dertill biträda, emot ersättning
derföre af blifvande intrader.’5
Utaf de, jemte Herr Majoren Friherre Hjertås
anförande, Utskottet tillhanda komne Protocoll
öfver Canal-Bolagets sammankomster samt
D irectionens och Revisorernas årliga berättelser,
om Canal-arbetets fortgång och Verkets förvaltning,
har Utskottet haft tillfälle taga fullständig
kännedom härom , och funnit huruledes på sätt
andraget är, Canal och Slussverlcs-byggnaden ifrån
Bolagets sammansättning år 1806 blifvit
fortskyndad, så vidt det för arbetets utförande
påräknade biträde , af dertill commenderadt Kronans
manskap kunnat erhållas, samt att, enligt,
hvad Revisorernes sista berättelse af den 14 Maj
nästlidet år innehåller, de i alla delar funnit
anledningar till god förhoppning om arbetets
framskridande till det föresätta målet.
Flera oförutsedda svåra hinder och betydeliga
kostnader hafva dock vid utförande af denna
Canal-anläggning inträffat, och Kongl. Maj:t
har, i anledning af Directionens derom gjorda
underdåniga anmälan, med nådigt afseende å
förhållandet samt då de öfriga Canal inrättningar
i Riket fått ansenliga biträden af Staten, funnit
detta Riksgagneliga företag böra åtnjuta det
understöd sakens vigt kräfvar och omständigheterna
-
Den 7 Juli.
»43
terna kunde medgifva, samt i följd deraf, genom
Nådig Skrifvelse den 13 Nov. 181:1, beviljat
Bolaget, att af 9 Hufvud-titelns till Jordbrukets,
Handelns och Näringarnas befrämjande,
utaf Riksens Ständer anslagne medel, få uppbära
5 procents renta ej mindre å det från arbetets
början insatta Actie-capital, allt efter sorn
inbetalningen för hvarje år skedt , än ock uppå
de tillskott, hvilka i och för Ganal-byggnadens
behöriga fulländande till och med år 1813 af
Bolaget ytterligare erlades; hvarefter Kongl.
Maj:t , uppå Bolagets genom Directionen vidare
gjorda underdåniga anhållan under den a6 Febr.
1812 i Nåder förklarat, att då än ytterligare sådana
svårigheter och omkostnader förekommit,
hvilka för Bolaget gjorde alldeles omöjeligt att,
utan erhållande af nya förmåner fortsätta arbetet,
samt Kongl. Maj:t ansåge af stor vigt, ej
(blott för Bolaget, men äfven för det allmänna,
till hvars nytta Canal-anläggningen blifvit företagen
, att den1 samma icke i. brist på nödiga
penninge-tillgångar eller genom andra oförutsedda
omständigheter hindrades eller afstadnade,
så funne Kongl. Majit godt i Nåder icke allenast
tillåta det Subscription finge öppnas till
nya interessenters antagande under vissa vilkor ,
utan ock, att till och med 1816 bibehålla Bolaget
vid åtnjutandet af den beviljade 5 procents
rentan å gjorda insättningar, så att denna renta
till berörde års slut skulle , i förhållande till
årliga inbetalningen, beräknas , och utgå ej
mindre för hela det först insatta Actie-capilalet,
än äfven för de tillskott, hvilka i och för Canal
-
S44
Den 7 Juli.
lial-byggnadens behöriga fulländande af Bolaget,
kunde ytterligare erläggas, och är det ett
sådant understöd af 5 procents renta på nu varande
och än vidare skeende tillskott af BolagsInteressenterna,
sorn Herr Majoren Friherre
Hjerta, i hopp om Riksens Höglofl. Ständers
rättvisa bedömande af Actie-ägarnes beredvillighet
till detta nyttiga företag föreslagit, att af dem
få njutas i 20 år efter Canal-arbetets fullbordan,
och hvarigenom de skulle undfå en väl grundad
anledning att likaledes fortfara uti de erforderliga
insättningarne, hvilka skola redan utgjort 123
procent utöfver antecknings summan samt komma
att till nära 200 procent densamma öfverstiga.
Hagon närmare beräkning af hvad detta
rente-bidrag för året skulle utgöra , kan väl icke
nu ske än att , enligt Canal-Directionens berättelse
den ii Maj 1814, Actierne hvarå, efter
berörde, uppgift äro insatte 2 2 3 R:dr på hvardera,
då voro 112a, hvilket antal dock sedermera
lärer hafva blifvit betydeligt förinindskadt;
men Stats-Utskottet har i betraktande deraf, att
ifrågavarande arbete är af särdeles vigt och nytta
, i afseende på befordrandet af en lättare och
Säkrare communication imellan provinser, hvilka
nu icke utan svårighet med hvarandra trafikera
, ansett det bidrag som sålunda af Statens
medel blifvit härtill lemnadt, och nu är föreslaget,
vara ringa, i jemförelse till ändamålet och
hvad för alla andra i Riket befintliga Canalinvältningar
blifvit beviljadt, samt derföre, och
enär ifrågavarande biträde kan utan Statens särskildta
betungande tillväga bringas genom medlens
-
Den 7 Juli.
845
lens anslående af 9 Hufvud-titelns tillgång, med
hvars föremal detta behof fullkomligt star att
förena, funnit skäl tillstyrka fortfarande utaf det
beviljade understöd af 5 p:Cts renta uppå nu
gjorda eller tillgörande förskott och inbetalningar
till Södertelje Canals fullbordande. Dock
som Riksens Höglofl. Ständer synas icke kunna
eller böra sträcka deras åtgärd till en längre tid,
än den, för hvilken de nu egenteligen hafva
att besluta, tror Utskottet att tiden för detta anslag
ej kan bestämmas till mer än 5 år , eller
är 1820, då nästa Lagtima Riksdag bör infalla.
Om Riksens Höglofl. Ständer härtill lemna
bifall, torde underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t, med anhållan om verkställigheten härutaf,
allåtas. Hvilket allt vördsammeligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 3 Juli 1815*
På Höglofl. Riddersk. På Högvörd. Prest»
och Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar . vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Riksens
846
Oen 7 Juli,
: VppläSt hos Höglofl. Ridd, och Åd. dell 7 jolf
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Väliofl. Börgaré-Ständet den 10 _■
Hedervi Bor.de-Stdndéc dort 7 A
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Kronohemmanet
Lindö, beläget i Härads
Socken, Akers Härad och Södermanlands
Län.
Vid 180g oell 1810 årens Riksdag anmälte
Riksdagsmannen Jonas Jonsson från Akers Härad
i Södermanland uti till Hedervärda BondeStåndet
ingifvet Memorial, att han uti StatsUtskottets
uppgift öfver alla i Riket befintliga
K ronans Egendomar och andra lägenheter saknade
en O, Lindön kallad, belägen uti en gren
af Mälarn i Akers Härad oell Södermanland,
hvilken O, efter hvad han förmälte* skall vara
till Borgmästaren "Kjerman för något öfver
ar upplåten, emot förbindelse, att derå anlägga
ett Scheffer!, efter hvars tid en General Duvall
skaii densamma possederat, men innehades
dä af Bruks-Patronen A. von Wahrendorff,
Stats-Utskottet, till hvars Utlåtande denna
anmälan blef remitterad, förklarade uti deröfver
afgifvet Memorial, att som ifrågavarande Ö icke
fanns omnämnd uti de ifrån Kongl. KartimarCollegium
meddelta förteckningar och uppgifter
på Kronans Domainer och förarrenderade Lägenheter;
så hade Stats Utskottet icke eller kunnat
den samma uti dess om sådana Kronans
Egen
-
Den 7 Julii
847
Egendomar till Riksens Höglofl. Ständer afgifna
Utlåtande och Berättelse upptaga; men på det
en fullständig upplysning om förhållandet med
detta hemman, och de 'vilkor, hvarmed det nu
innehafves , måtte kunna vinnas ; så hemstälte
Stats-Utskottet, huruvida Riksens Höglofl. Ständer
skulle täckas hos Kongl. Mai:t i underdånighet
anhålla, det Kongl. Kammar-Collegium
kunde undfå Nådig befallning, att härom anställa
behörig undersökning och dermed sedermera
efter Uag och beskaffenheten förfara, samt
vid nästa Uagtima Riksdag till Riksens Höglofl.
Ständer om förhållandet afgifva omständelig Berättelse.
Med bifall till denna Stats-Utskottets hemställan,
anhöllo hos Kongl. Maj:t Riksens Ständer
uti underdånig skrifvelse af den 2 7 Mars
1810, att Kammar-Collegium måtte undfå Nådig
befallning, att härom anställa behörig undersökning,
och, i händelse Innehafvaren ej
uppfyllt de honom, i kraft af dess erhållna
åbo-rätt, åliggande förbindelser , dermed sedermera
efter Uag och beskaffenheten förfara , samt
vid nästa Uagtima Riksdag till Riksens Ständer
om förhållandet afgifva omständelig Berättelse.
I anledning af denna Riksens Ständers
underdåniga hemställan, täcktes Kongl. Majit
uti Nådigt Bref af den 9 April 1810 anbefalla
Kammar-Collegium, att om den äskade undersökningen
föranstalta , och i öfrigt dervid förfara,
på sätt Riksens. Ständer i underdånighet
hegart.
Efter
848
Den 7 Juli,
Efter inhändigandet af denna Nådiga Befallning
, bär Kongl. Kammaf-Collegium uti Bref
af den g October 18I0 anmodaCKönungens Béfallningshafvande
i orten att om ofvanberörde
•Undersökning föranstalta och dermed sedermera
till Kongl. Coilegium inkomma.
I följd häraf har, efter Konungens Befallmngshafvandes
förordnande , behörig syn och
undersökning den 6 Augusti, tjo September och
l October 1811 blifvit förrättad af Domare och
Nämnd i Krono-Eullmägtigs och Innehafvatenä
närvaro, till utredande, huruvida den sistnämnde,
så i anseende till hemmanets byggnad och
häfd, som Får-afvelens' underhållande, fullgjort
sina förbindelser, derom ock Syne-Rätten sig
utlåtit.
Sedan Konungens Befallningshafvande uti
Bref af den 3 Juni 1812 till Kongl. KammarCoilegium
insändt berörde undersökning; så har
Kongl. Coilegium Uti harhos i afskrift bilagde
Protocolls - Utdrag af den 23 i samma månad
dessa Handlingar till Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott vid Urtima Riksdagen i Örebro öfverlemna!;
men sorn dessa Handlingar Under
Riksdagens lopp. icke kommit Stats-Utskottet till
handa; sä gjorde Riksens Ständer förnyad underdånig
anmälan härom hos Kongl. Maj:t , i
anledning hvaraf Kongl. Maj.-t uti Nådig Skrifvelse
af den 31 Juli 1812 anbefallte Kongl.
Kammar-Collegium, att så snart ske kunde tili
Kongl. Maj:t inkomma med underdånig Berättelse
om de åtgärder, sorn , i följd af Kong!,
Maj Sts förut i detta ämne meddeldta Nådiga Beslut,
Den 7 Juli.
:slut, blifvit af Collegium vidtagna. Donna un*
derdåniga Berättelse afgaf Kongl. Collegium under
den 8 September 1812 , hvarefter Kongl.
Maj:t uti Nådigt Bref af den 8 October' samma
ar täcktes gifva Collegium tillkänna, att då, enligt
det vid undersökningen upplysta förhållande
, Innehafvaren af hemmanet, Bruks-Patron
A. von Wahrendorff, uppfyllt de honom derföre
åliggande skyldigheter ; så hade Kongl.
Majit i Nåder funnit, det detta hemman borde
intill nästa Riksdag förblifva i det skick det då
var; och von Wahrendorff således dervid emedlertid
bibehållas, emot fullgörande -af det före
detta föreskrifna vilkor med Spansk Får-afvels
underhållande och öfriga skyldigheter; och anbefallte
Kongl. Maj:t i öfrigt Kammar-Collegiunr,
att detta ärende hos Riksens Ständer vid blifvande
Riksdag anmäla, hvilket ock Kongl. Collegium
genom nu ankommet Protocolls - Utdrag
till Riksens Höglofl. Ständers Stats utskott af
den 28 sistlidne Februari fullgjort.
Sådant är förloppet af de åtgärder, sorn , i
anledning af Riksens Ständers* hos Kongl. Majit
gjorda underdåniga anhållan, blifvit, rörande
detta hemman, vidtagna, och hvarom bilagde
handlingar lemna härmare och ornständeligare
upplysning och utredning.
Enligt hvad den förrättade och härhos i
afskrift bilagde undersökningen innehåller , och
Syne-Rätten sig jemväl yttrat, liar nu mera
Bergs Rådet von Wahrendorff så i anseende till
Får-afveln sorn hemmanets byggnad och häfd
samt Krono-Utlagor, fullgjort 'sina skyldigheter;
5.-c Bandet. 107. 108. och
85»
Ven 7 Juli.
och ehuru han icke finnes hafva erhållit ordentlig
och behörig införsel i åbo-rätten till detta
hemman genom dem , sorn derom ägt förordna;
likväl och da. han, sedan han af hemmanet genom
framlidne Herr Genefal-Lieutenanten Baron
Duvalls öfverlåtelse blifvit innehafvare,
straxt derefter om stadfästelse å åbo-rätten hos
landshöfdingen sig anmält,samt allt sedermera
sina skyldigheter uppfyllt; ty har Kongl. Karnmar-Collegium
ansett honom framför andra böra
vid hemmanet bibehållas så länge och intilldess
derom af Kongl. Majit och Riksens Ständer annorlunda
kunde blifva stadgadt.
Kongl. Kammar-Coilegium har uti dess Protocolls-IJtdrag
för öfrigt tillkännagifvit, att detta
hemman ej blifvit upptaget på den är 1809 till
Riksens Ständers Stats-Utskott afiemnade förteckning
å Kronans Domainer, i anseende dertill,
att det då ännu ej var skildt ifrån Grubbensköldskå
Bytet, men att Kongl. Collegium, så
snart samma Byte kunde blifva afgjordt och i
händelse Lindö hemman då blefve derifrån fritt,
amadé hos Kongl. Majit giöra underdånig hemställan,
huru dermed borde förhållas, och huruvida
det kunde få; gå i mät för underdåniga Skatterätts-fordringar.
Lindö hemman skall sedermera
genom Kongl. Majits Nådiga Bytes-Bref
af den 29 Januari 1810 blifvit alldeles skildt
från Grubbensköldska Bytet, så att ingen ting i
Bytesvägen hindrar, att derom förordna, hvarförutan
Collegium under den 9 October 18X0
pröfvat och fastställt den derå verkställda skattläggning;
förmälandes Collegium vidare, att de
af
Den 7 Jutt.
af Bergs-Rådet Wahrendorff och Contrölleutert
Blåvik uppgifne Skatterätts-fordringar; hvarföre
de sökte ersättning i detta hemman, härröra
från Tullgarns-Godset, samt att otts sådana for«
dringar. för detta blifvit af Kongl. Maj:t förord»
nadt, att för dem linge sökas ersättning i Kongsgårds-lägenhetel4
j då Kongl. Majit, uppå derom
skeende underdånig anmälan , ville sig derom
utlåta. Men örn Hindön skulle pröfvas ännu
böra anses såsom en från Kronan oskiljaktig
Kungsgårds lägenhet, och följakfeligen ej för
hvad Skatterätts-fordringars orri heldst kunna lemnäs
i ersättning; så anser Collegium för Kronan
bäst och förmonligast , att detta hemman, pä lika
sätt sorn Kungsgåidar, blifver å öppert Auction
till den mestbjudande på 30 år bort-arrenderadt.
I öfrigt har Herr Bergs-Rådet Wahrendorff
till Stats-Utskottet ingifvit ett särskildt härjemte
i afskrift bilagdt anförande, deruti han söker
ådagalägga sin rätt, att vid åbo-rätten å detta
hemman blifva bibehållen.
Hvad först angår den frågan , huruvida Herb
Bergs - Rådet von Wahrendorff är för öfrigt i
Haga ordning antagen åbo å hemmanet Hindö
att anse , så enär Kongl. Majit uti Dess till Kammar-
och Commerce - Collegierna déä ät Juli
1752 aflåtne Nådiga Bref försäkrat aflidne Borgmästaren
G» Kierrman i lifstiden personel!, att
vid åbo-rätten till nämnde hemman Varda bibehållen
, så länge han Spansk Får-afvel der underhölle;
ty anser Stats-Utskottet denna Nådiga
Försäkran icke kunna lemnäs den Vidsträckta
tydning, soia skulle efter Kiermans död be-f
fördö
858 -Dm 7 Juli.
rörde åbo rätt tillfalla hans arfvingar eller rätts
innehafvare. Af sådan anledning och då Herr
Bergs-Kådet von Wahrendorff genom öfverlåtelse
af Borgmästaren Kierrmans Svärson, framlidne
Herr GeneralUieutenanten m. m. Friherre Duvall
kommit i besittning af detta hemman, men
Herr General-Uieutenanten icke ägt, att efter
Kierrmans död detsamma på annor man öfverlåta;
så finner Stats-Utskottet Herr Bergs-Kådet
von Wahrendorff för laglig åbo å detta hemman
icke kunna anses, utan bör han, efter åtnjuten
Uaga^ Fardag, detsamma afträda den 14
Mars 1817.
Vidkommande dernäst, huru med dispositionen
af detta således åbolediga hemman bör
förfaras; så emedan ej mindre Herr Bergs Rådet
von Wahrendorff, än Controlleuren Bråvik ,
hvar för sig hos Kongl. Kammar Collegium begärt
immission deruti för ägande underdåniga
Skatträtts-fordringar från Tullgarns-Godset; ty
har Stats-Utskottet funnit sig föranlåtet , att genom
Hof-Cantzlers-Embetet ifrån Kongl. Kammar
Collegium begära ett bestämdt yttrande om
naturen af detta hemman, nemligen, om det
samma antingen är ett vanligt Kronohemman,
som till Skatte kan försäljas eller emot Tullgarns-fordringar
gå i mät , eller ock af Kungsgårds
natur, så att dermed, enligt 77 §. i Regerings-Formen
den 6 Juni 1809, bör förfaras.
Uti Protocolls-Utdrag af den 16 sistlidne
Juni har Kongl. Kammar - Collegium meddelt
det Utlåtande, att alldenstund Kongl. Maj:t ej
allenast genom Dess Nådiga Bref af den 5 och
30
Den 7 Juli.
30 September 1743, efter Riksens Ständers underdåniga
yttrande, samt i anledning af 1655
års Stadga och Riksdags'Beslut, ansett detta hemman,
såsom beläget pä en till handel ifrån Kronan
förbuden ort, i nejden imellan Kungsgårdarna
Eskilstuna, Sundboholm, Kongsberg och
Räfsnäs, vara för Kronan ornisteligt , utan ock
genom ytterligare Nådigt Bref af den 27 Octob.
1747, enligt Riksens Ständers underdåniga tillstyrkande,
förklarat, att det såsom af Säteri egenskap
hvarken kunde till Skatte säljas,' eller i
vederlag för utbyte från Kronan lemnäs, äfvensom
det derå af Rådmannen Kierrman år 1752
sökte Skatteköp, i anseénde till Lägenhetens nära
belägenhet intill Gripsholm blifvit afslaget,
och han allenast försäkrad, att derpå få njuta
åbo-rätt, så länge han nyttjade hemmanet till
Eår-afvelenS underhållande; fördenskull och som
uti hvad således af högsta inagten , angående
Lindö hemman, blifvit förklaradt, sedermera icke
skedt någon ändring, så borde, efter Kongl. Kammar
- Collegii tanka, detta till ett halft mantal
skattlagde och fastställde Lindö hemman annei
anses för ett Krono-Säteri och räknas bland de
uti 77 §. af 180g års Regerings-Form omnämnda
Domainer, samt således förvaltas efter de om
dem af Riksens Ständer föreskrifna grunder, hvaremot
nu icke eller vore något hinder, då, enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 8 Octob,
1812, Herr Bergs-Rådet von Wahrendorff endast
till nästa Riksdag derefter blifvit vid hemmanet
bibehållen, hvarå han likväl synes böra
få njuta Laga Fardag.
Stats
-
85*
JOen 7 Juli,
St?ts*Utskottet, som till alla delar instämmer
uti Kongl. Kammar-Collegii ofvanberörde
yttrande, hemställer derföre, att detta hemman,
lika med andra Kronans Domainer, måtte, i öfverensstämmelse
med och på de vilkor Kongl.
Kungörelserna af den 17 December 1799 och 3
December 1810 innehålla, uppå öppen Auction
så väl i Kongl. Kammar-Collegium som å Xands*
Cantziiet upplåtas under arrende på 30 års tid
till den högstbjudande , dock öfverlemnar Stats»
Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer, huruvida
Herr Bergs-Rådet von Wahrendorff , i anseende
dertill , att han på god tro blifvit innehafvare
af detta hemman samt detsamma i många
år, efter den förrättade undersökningens innehåll
, väl häfdat och brukat , må förunnas optionsrätt
till arrendet derå för hvad en annan
uppå den blifvande auctionen högst bjuder.
Om Riksens Höglofl. Ständer härtill täckas
bifalla; så lärer underdånig skrifvelse härom till
Kongl. Majit böra afgå , med underdånig anhållan,
det Kongl. Kammar Collegium måtte undfå
Nådig Befallning, att icke allenast genast foga.
anstalt om Herr Bergs.Rådet von Wahrendorffs
Uppsägning till afflyttning från hemmanet i laga
ordning , utan ock om Anende-auetions förrättande
på sätt och i den ordning Författningarne
föreskrifva.
Detta allt underställes Riksens Höglofl.
Ständers egen pröfning vördsammeligen. Stock-»
holm den 4.Juli 18x5.
i
Den 7 Juli*
85 5’
På Högloft. Riddersk.
oeh Ad. Ledamöters
vägbar
Carl de Geer.
Pä Vällofl. EorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Hö'gv. Prest-Stindets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
Q. Tunelius.
Utdrag af Protocollet, hållet i Kongl.
Maj.ts och Rikets Kammar - Collegio,
den 2 3 Juni 1812.
S. D. Uti Nådigt Bref den g April 1810 hade
Kongl. Maj:t gifvit Kongl. Collegio tillkänna,
huruledes hos J^ongl. Maj:t Riksens Ständer
i underdånighet aninält, att, uti de från Kongl.
Collegium ingifne Förteckningar och uppgifter
på Kronans Domainer, Riksens Ständer saknat
underrättelse om ett Hemman, Lindön kalladt,
beläget i Härads-Socken och Akers Härad af Nyköpings
Län , hvilket vore ansett sorn en Kungsgårds
omisteliga egendom, och vidÅborätten hvaraf
framlidne Borgmästaren Kjerrman genom Kgl.
Collegii Bref ?f den 19 Aug. 1752 skall blifvit bibehållen,
så länge spansk Fårafvel der underhölls;
•.och som nödigt vore attén fullständig upplysning
*om detta henjman matte vinnas, så hade Kongl.
Maj:t,uppiå Riksens Ständers tillika gjorda underdåni
ct
o
85®
Den 7 Juli.
ga anhållan, i Nåder anbefallt Kongl. Collegium
att härom låta anställa behörig undersökning och
att derest i händelse dervid skulle blifva utredt,
att innehafvaren al'Lindön ej uppfyllt de honom
ålagde förbindelser med samma Hemman , då efter
lag och beskaffenheten förfara, samt vid nästa
Lagtima Riksdag till Riksens Ständer om förhållandet
dermed afgifva omständelig berättelse.
Till följe häraf hade Kongl. Collegium under d,
g October 1810, genom Bref till Konungens
Befallningshafvande i orten , föranstaltat om en
sådan undersökning, och sedan den samina,nu
mera efter skedd påminnelse inkommit, lät Kgl.
Collegium nu Handlingarne angående besagde
hemman sig föreläsas, deraf inhämtades, att
Lindön, belägen i den så kallade Sörfjerden af
Mälaren, i skillnaden imellan Öster Rekarne och
Akers Härader, af ålder varit eri Krono-Ö och
blifvit den 31 Juli 1645 donerad framlidne RiksRådet
Åke Axelson , men åter från honom reducerad
år 1655. Sedan den tiden har Lindön
varit för Kronans räkning bortarrenderad, till
dess den år 1703 den 17 Juli blifvit köpt till
Skatte af Secreteraren Grubbenskjöld, hvarefter
han år 1705 begärt den samma i utbyte och
jemväl år 1706 erhållit ordres till immission
uti det årets renta deraf samt derefter, jemte
det började bytet och några Frälse-hemman sålt
Skatt - rättigheten till Lindön till Grefvinnan
Christina Beata Lilje. Men år 1711 den 3
September har Hennes Majrt då varande Enke-;,
Drottningen förklarat Lindön vara omisfelig för*
dess Lifgedinge och låtit indraga^den till Kro
*
nan,
Den 7 Juli.
857
iian, emot återställande af den derföre erlagde
Skatte-köpeskillingen. Efter Eifgedinge-tiden åter
har Lindön dels varit nyttjad under Eskilstuna
Kungsladugård, och dels disponerad af Provincial-Scheffern
i Södermanland till boställe och
lön ; under tiden har likväl en Cantzli-Råd Baron
Sack åter sökt att till Frälse få utbyta denna
Ö till fullföljd af Grubbenskjöldska bytet,
hvilken ansökan ytterligare år 1747 hos Riksens
Ständer blifvit förnyad; men som ön, i anledning
af 16 5 5 års stadga och Riksdags-Beslut blifvit
medelst Kongl. Brefven den 5 och 30 Sept.
1.743 > såsom belägen på en till Handel ifrån
Kronan förbuden ort i nejden imellan Kungsgårdarne
Eskilstuna, Sundbyholm, Kongsberg och
Räfsnäs, ansedd såsom omistelig för Kronan, samt
den vöre kringfluten , beväxt med ung skog,
jemväl bestod af äng och högre jordmon, samt
hade svarsgått fiske, sä att ett godt hemman der
kunde iniättas , så har Kongl. Majit, enligt Riksens
Ständers underdåniga yttrande, genom nådigt
Bref af den 27 October 1747 förklarat, att
Lindön ej kunde till Skatte säljas eller i vederlag
för utbyte från Kronan lemnäs, såsom af Säteriegenskap,
utan söm för öfrigt var ovisst, huruvida
Kronan eller Baron Sack vid det anrnäldta
bytet kunde få öfverrenta, innan bytet vöre
afslutadt; så ifall det då befinnas skulle, att för
honom brast, kom med dess ersättning efter omständigheterna
att förfaras, och förordnades derjemte,
att Lindön borde refvas och skattläggas,
samt att i händelse denna lägenhet, i anseende
till dess mindre tjenliga-belägenhet, icke Lunde
A bi
-
858
Dm 7 Julii
bibehållas såsom boställe för Provincial-Scheffern,
utan dertill i stället komma att användas
det föreslagne hemmanet Kullersta ^ Mantal i
Vallby Socken af Öster - Rekarne Härad, borde
då varande Scheffern Troilius vid åbo-rättigheten
af Lindön bibehållas framföre någon annan,
emot de deraf gående utskylder.
Till följe af sistnämde förordnande och
Kongl. Maj:ts derpå grundade Bref af den 2&
Nov. 1747 har Lindön blifvit af Landtmätaren
Moin geometrice aftagen och på Charta lagd
samt den 26 Aug. 1749 af vederbörande skattlagd
till 4- Mantal med iS Hal. 28 sk. 5 p:r
silfvermypt grund-renta , hvarmed den ock i Jordeböckerna
blifvit upptagen.
Herefter har Riksens Ständers Secreta Utskott
år 1752 hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmält huruledes då varande Rådmannen, sedermera
Borgmästaren här i Staden Gustaf Kjerrman
anhållit att få till Skatte köpa Lindön, den
han under åborätt innehade, såsom tjenlig till
bete för de baggar hvilka en viss tid om året
borde vara från tackorna skilda; men som Lindön
torde anses för sådan lägenhet, som, för dess
nära läge intill Gripsholm, icke borde från Kronan
afsöndras , så fann Secreta Utskottet sig icke
kunna häruppå lemna något vidare tillstyrkande,
än att Kongl. Majrt täcktes lemna Kjerrman den
Nådiga försäkran att, så länge han nyttjade Lindön
till Fårafvels underhållande * blifva vid åborätten
derå orubbad bibehållen, hvartill ock
Kongl:.,Maj:t lemnat bifall genom Nådigt Bref
till Kongl. Kanynar och Commerce-Collegieina
Den 7 Juli.
*59
af den 21 Juli 1752, derom ock Kongl. Kam*
mar Collegium genom skrifvelse af den ig Aug.
samma är Konungens Befallningshafvande i Länet
förständiga t.
Genom Bref af d. 6 Juni 179g har Kgl.
Collegium, i anledning af den da först frän
landtmäteri - Contoiret återkomne skattläggningen,
'anmodat Landshöfdingen i Länet och Ståthällaren
pä Gripsholms Slott, att hvar för sig
meddela underrättelse om ifrågavarande hemman
nyttjades under Gripsholms Slott eller huruvida
det ännu af någon åbo innehades, och i sådant
fall med hvad vilkor det blifvit upplåtet , samt
huruledes hemmanet sedan det år 1749 skattlades
varit disponeradt. Under tiden har Notarien,
nu mera Controlleuren vid Controll-Verket
här i Staden J. Blåvik hos Kongl. Collegium
gjort ansökning att antingen till åbo å Lindön
varda antagen emot underhållande af ett större
Schefferi derå, eller ock med sådant vilkor få
denna egendom til! skatte inlösa i ersättning för
underdåniga skatterättsfordririgar, hvilken ansökning
Kongl. Collegium uti Bref af den 4 Maj
1803 tillsändt Landshöfdingen, med anmodan
att deröfver höra Krono-betjeningen i orten och
Disponenten af Lindön, samt att derefter med
deras yttranden och eget utlåtande till Kongl.
Collegium inkomma. Under den 8 Aug. 1803
har Ståthållaren på Gripsholms Slott och under
den 4 April 1804 Landshöfdingen till Kongl.
Collegium afgifvit sina svar, då den förre efter
ett Kammar-Airchive Jordeboks-Utdrag gjort berättelse
om hvad i äldre tider rörande Lindön
fia*
Den 7 Juli.
finnes antecknadt, samt förrnälte, att denna lägenhet
nu innehades af Bruks-Patronen v. Wahrendorff,
som deraf kommit i besittning genom
en köpe-afhandling med framlidne Herr General-Lieutenantén
Baron Duvall om Näsby Säteri,
samt att landön som "fordom skall lydt under
Eskilstuna Kungsgård, blifvit derifrån skild,
och tillagd Arrendatorn af Gripsholms KungsEadugård
till befordran af ett Schefferi af angoriska
getter. Landshöfdingen har jemte återställande
af Bråviks förberörde ansökan, insändt
innehafvarens af Lindön, Bruks-Patron And. y.
Wahrendorffs deröfver afgifne förklaring, deruti
han sökt visa , det han vore innehafvare af
Borgmästaren Kjerrmans rätt till Lindö hemman
, äfvensom att han enligt en af Kronofogden
anställd besigtning och flera bilagde bevis,
fullgjort sina skyldigheter med hemmanets häfd
och byggnad samt*fårafvelns underhållande , i anseende
hvartill han förmente sig äga företrädesrätt
för Bråvik , att antingen få lösa Hemmanet
till Skatte, eller att med underdåniga Skatterättsfordringar
infria Skatterätten; <^ph har Landshöfdingen
bland annat vid handen gifvit, att
'framlidne Herr General - Lieutenanten m. m.
Friherre Duvall efter Kjerrman åtkommit och
innehaft hemmanet under åborätt: samt att BrukPatronen
v. Wahrendorff, sedan han förvärfv#
sig Herr Barons och Géneral-Lieutenantens rätt
till besittningen , långt för detta hos Landshöfdingen
anhallit att deruti varda inrymd , hvartill
Landshöfdingen nu äfven Iemriade honom sitt
förord.
Då
Den 7 Juli.
861
Dä Kongl. Collegiurn härefter och sedan
ej mindre Wahrendorff än Bråvik ingifvit underdåniga
Skatterätts-fordringar härrörande från
Tullgarns-godset, med yrkande att derföre vinna
införsel i Skatte-rätten af Hemmanet, under
den 21 Nov. 1804 låtit målet sig föredragas;
har dervid förekommit, att Hemmanet Lindön
ännu vore inblandadt i Grubbenskjöldska bytet,
hvilket då ännu ej var afslutadr, och har derföre
frågan imellan Wahrendorff och Bråvik blifvit
uppskjuten till berörde byte kunde blifva
afgjordt.
Detta har skett genom Kongl. Majus Nådiga
Bytes-Kref den 29 Januari 1810, hvarigenom
Lindön blifvit alldeles skild från samma
byte; och sedan således ingenting i bytesvägen
hindrade att derom förordna, så har Kongl. Collegium
under den g October 18x0 företagit sig
pröfningen af den derå verkställda skattläggning,
hvilken dervid blifvit gillad och fastställde.
Men som nu Kongl. Majus ofvanberörde
Nådiga Bref af den g April 18 lo hade irnellankommit,
hvilket, i anledning af Riksens Ständers
underdåniga anhållan , anbefällte Kongl.
Collegiurn, att å hemmanet anställa undersökning
till utrönande huruvida innehafvaren fullgjort
sina skyldigheter, och att, derest han deruti
brustit, dermed efter lag och beskaffenheten
förfara, samt vid nästa Lagtima Riksdag till
Riksens Ständer om förhållandet dermed afgifva
Berättelse, så och då således Riksens Ständer
med hemmanet tagit befattning, hade Kongl,
kollegium funnit sig nu ej kunna något om
dispo
-
36a
Den 7 Julié
dispositionen deraf förordna , följakteligen ej afgöra
tvisten imellan Controlleuren Blåvik och
Bruks-Patron Wahrendorff om bättre rätt till
hemmanets besittning eller införsel deruti, för
underdåniga skatferatts - fordringar , utan hade
Kongl. Collegium under berörde dag, den 9
October 1810, genom bref anmodat, .Landshöfdingen
, att till följe af Kongl. Majits Nådiga
Befallning föranstalta om behörig syn och undersökning
af Domare och Nämnd i Kronofullmägtiges
och Innehafvarens närvaro , till utredande
huruvida den sistnämnde så i anseende
till hemmanets byggnad och häfd som får-af*
velns underhållande fullgjort sina förbindelser,
derom ock Syne-Rätten borde sig utlåta.
Denna undersökning hade nu Landshöfdingen
genom skrifvelse af den 3 uti innevarande
månad till Kongl. Collegium insändt.
Enligt hvad densamma innehåller och Syne*
Rätten sig yttrat, har Bruks-Patron v. Wahrendorff,
så i anseende till får-afveln som hemmanets
byggnad och häfd samt Krono-utlagor, fullgjort
sina skyldigheter. Vid sådant förevetande
och ehuru Bruks-Patronen icke fanns hafva erhållit
ordentlig och behörig införsel i åbo-rätten
till Lindö hemman genom den som derom ägt förordna
; likväl och då han sedan lian af hemmanet
genom framlidne Herr General - Lieutenanten
Baron Duvalls öfverlåtelse blifvit innehafvare,
stras derefter om stadfästelse å åbo-rätten hos
Landshöfdingen sig anmält, samt allt sedermera
såsom nyssberördt är, sina skyldigheter uppfyllt5
ty ansåg Kongl# Collegium honom framföre andra
-
Den 7 Juli,
863
dra böra vid hemmanet bibehållas så länge och
intilldess derom af Kongl, Maj:t och Riksens
Siänder annorlunda kunde blifva stadgadt, irnellertid
kunde Kongl. Collegium ej något vidare
om dispositionen deraf förordna, utan beslöt
Kongl. Collegium, till fhlje af Kongl. Majits meranämnde
Nådiga Befallning uti Brefvet den 10
April 1810, till Riksens Ständers Stats-Utskott,
genom Utdrag af Protocollet, afgifva häraf ofvan
intagna berättelse om hvad med detta hemman
tid efter annan till närvarande tid sig tilldragit,
och att derjemte till välbemälte Statsutskott
öfverlemna den sednast förrättade undersökningen,
med tillkännagifvande , att detta
hemman ej blifvit upptaget på den år 180g till
Riksens Ständers Stats-Utskott aflemnade förteckning
å Kronans Domainer , i anseende dertill
att det då ännu ej var skildt från Grubbensköldska
Bytet; men att Kongl. Collegium, så
snart samma byte kunde blifva afgjordt och i
händelse Lindö hemman då blefve derifrån fritt,
iirnade hos Kongl. Maj:t göra underdånig hemställan
huru dermed borde förhållas , och huruvida
det kunde få gå i mät, för underdåniga
skatterätts-fordringar, och skulle-tillika vid handen
gifvas, att de af Bruks-Patron Wahrendorff
och Controlleuren Bråvik uppgifna Statterättsfordringar,
hvarföre de sökt ersättning i Lindön,
härröra från Tullgarns-Godset, samt att om sådana
fordringar för detta blifvit af Kongl. Maj:t
förordnat, att för dem finge sökas ersättning i
Kungsgårds • lägenheter , då Kongl. Maj:t, uppå
derom skeende underdånig anmälan, ville sig
derom utlåta. Men
Den 7 Juli,
Men om Lindön skulle pröfvas ännu böra
anses såsom en från Kronan oskiljaktig Kungsgårds-lägenhet,
och följskteligen ej för hvad slags
skatterätts-fordringar som helst kunna lemnäs i
ersättning, sä vore efter Kongl. Collegii tanka,
för Kronan bäst och förmönligast, att Lindö hemman
på lika sätt som Kungsgårdar blefve å öp.
pen auction till den mestbjudande på 30 år
bortarrenderadt. Ar och dag som förut skrifves
står.
På befallning
Jochim Dahlström.
År 18II den 6 Augusti blef af undertecknad
Borgmästare och enligt
Kongl. Maj:ts och Rikets Håglöf t
Svea Hof Rätts Constitutorial, den
2,6 sistl. Juni, i orten särskilt tillförordnad
Domhafvande, Syn ock
Besigtning hällen å Krono hemmanet
Lindön, ett halft mantal i Akers
Harad och Härads Socken beläget ,
närvarande följande af Häradets
Nämd, nemligen:
Nämdemamien Jon Ersson i Skämby,
Jacob Jacobsson i Sörtorp,
Pehr Pehrsson i Tuna,
Pehr Ersson i Norrlänna,
Carj
Den 7 Juth
Carl Andersson i Roteby,
Pehr Larsson i Hellby och
Olof Larsson i Skedinge,
Uti Skrifvelse af den ig November förin,
det år har Kongl. Majus befaiiningshafvandé
gifvit Ordinarie Domhafvandert, Lagmännen oell
Häradshöfdingen) nii merä Vied Landshöfdingen*
Högädle Herr Josua Sylvander tillkänna) att
Som utrönt blifvit) det dispositionen af Krönohemmanet
Lindö i Härads Socken öch Akers
Härad hittills varit sådan: att sedan framlidne
Herr borgmästaren Kiertman, sorn detsamma
under åbo-rättighet innehaft, sökt . att få det till
Skatte lösa, såsom varande tjenlig! till bete för
de baggar, hvilka en viss tid af året bordé ifråri
tackorna vara skiljde, har väl dehnä ansökning
icke kunnat bifallas, i anseende dertill att lägenheten,
för dess nära belägenhet till Grips-4
liolrn, vore att anse såsöm för Kronärt omistlig*
men borgmästaren dock, Uppå Riksens Ständers
Secreta Utskotts underdåniga tillstyrkande , genom
Kongl, brefvet den ai Juli 175a, erhållit deii
försäkran, att Vid åbo-rättigheten blifva orubbad
bibehållen, så länge han nyttjade Lindön till
får-afvelns underhållande ; deraf sederméfä framlidne
Herr GenerahLieUtenanten Friherre Duvall
blifvit Innehafvare, och efter honom Herr
bruks - Patronen And. von Wahrendorff, utari
att detta veterligen grundat sig på något vederbörligt
förordnande; så har Kongl. Maj:t under
den 9 April förlidet år, uppå Riksens Ständers
underdåniga anhållan , i Nåder anbéfallt Dess
y.u B andes* i©g. aio. och
Den 7 Juli.
och Rikets Kammar-Collegium, att anställa be*
horig undersökning örn förhållandet med detta
Hemman, samt, i händelse innehafvaren ej uppfyllt
de honom åliggande . förbindelser , dermed
sedermera efter lag och beskaffenheten förfara,
och vid nästa Lagtima Riksdag till Riksens
Ständer afgifva omständelig berättelse om förhållandet;
och har, med underdånig anledning
häraf, Kongl. Kammar-Collegium, uti skrifvelse
den g sisth October, anmodat Konungens Befallningshafvande
föranstalta om Laga Syn och
undersökning af Domare och Nämd i KronoLullmägtiges
och innehafvarens närvaro , till
utrönande huruvida innehafvaren sina skyldigheter,
så i anseende till hemmanets byggnad
och häfd, som får-afvelns underhållande, fullgjort,
derom ock Syne-Rätten borde sig utlåta ; hvarföre
Konungens välbemälte Befallningshafvande
begärt att Herr Lagmannen ville denna syn
och undersökning , så fort ske kan , utsätta och
företaga och Undersöknings Prolocollet sedermera
insända.
Till följe häraf och då Herr Lagmannen
Sylvander i Nåder blifvit förordnad att förestå
Landsliöfdingetjensten i Hallands Län , och han
således till undertecknad extra Domare aflemnat
förrberörde skrifvelse, blef, efter förut skedd anmälan
lios Konungens Befallningshafvande örn.
terminen, på stället syn och besigtning å förrberörde
lägenhet företagen, och efter det Ting
och Tingsfred blifvit l\st, inställde sig innehafvare!!
af hemmanet, Bruks-Patronen Välborne
Jierr Anders von Wahrendorff, samt i egenskap
-
Den 7 Juli.
skap af Krono Fulimägtig, enligt förorclnandé
äf den 16 häStl. Juli, Kronö-Befallningsmannert
Herr Assessoreri Nils Lundeqvist.
Sedan Konungens Befaliningshafvahdes förrbérörde
skrifvelse blifvit uppläst och Herr Bruks*
Fatron von Wahrendorff tillkänhagifvit, att Hprr
Korgmästaren G. Ki erkman i lifstiden, enligt
Kongl. Brefvet äf den 21 Juli i 75 2, under åbdrättigliet
innehaft Lindön , samt Hetr General*
Lieutenanten in. nr. Baron Duvall erhållit sarri -  ina lägenhet med sin Husfrri, berriälte Herr
Borgmästaren Kierrmans Dotter, Högvälbörnå
Fru Friherrinnan Ulrica Kierrtnänsköld , iitaf
hvilka sistnämnde Krono hemmanet Lindön, ett
halft mantal, å Herr Bruks-Pairon von Wall.
rendorff. enligt Akers Hätäds Rätts meddeldtä.
Utdrag af Uppbuds- och Lagfarts-Protocollet deri
10 November 1795, blifvit jemte änrtan uti
Öknebo och Selebo Härader den 2 Maj berördé
år inköpt Egendom öfverlåtet 5 och hvarom hös
Kongl. Majus Befaliingsliafvande anmälan skett
den 23 December 1802, men hvarå slutligt utlåtande
ännu icke följt ■ så inlemnade Herr
Bruks-Patron von Wahrendorff Synings instrumentet
öfver en, tili följe af Konungens Befallningshafvandes
méddeltä Resolution , äf Herr
Assessor Lundeqvist, den 13 September 1803,
hållen Oeconomisk besigtning, hvaraf inhämtades,
att åbyggnaden vid gården, utom någrä
mindre bristfälligheter, befunnits i godt och
försvarligt stånd , samt åker odh äng väl häfdad.
och ägornä röjde, likväl så vidt den befintligd
Hassel - och Löf-skogenj som för Akers Krut
•
triikä
/
861 Den 7 Juli.
bruks bebof, hvartill den skall vara anslagen ,
får medtagas; hvarförutan utaf en den 37 Mars
1804, uppå Högloil. Kongl. Kammar - Collegii
förordnande och Konungens Befallningshafvandes
Ordres under den 24 November 1803, hållen
besigtning upplystes, att vid hemmanet funnits
sex Spanska och åtta Engelska baggar, samt
åtta Spanska tackor, utom åtta st. lam.
Herr Bruks-Patron von Wahrendorff anmälte
i öfrigt: att han vid landön alltid underhållit
ett lika, men ofta ett större antal Får
och Baggar, och hvilka alltid varit till finnandes
, utom då i våta år händelser inträffat, att
antalet genom sjukdomar blifvit förmindskadt,
hvarföre Herr Bruks-Patron nu gjort försök med
Engelska får, som han anskaffat, och hvilka syntes
trifvas väl, samt äga god framgång.
Syne-Rätten tog nu man-gården och ägorna
i ögonsigte och befanns, som följer:
Mangården.
1:0 En byggnad, 17^ aln lång.. 19 alnar
bred och 9 hvarf hög på sylin, täckt med tegel.
Denna byggnad, som består af 2:ne rum med
förstuga , är i behållet stånd , samt sedan förra
Syneförrättningen med nya fönster och golf samt
tapeter i rummen försedd.
2:0 En byggnad venster på gården, 16 aln.
lång,'6^- aln. bred, består af arne bodar öfver
hvarandra samt källare och svale derintill, med
kammare ofvanpå, alltsammans under ett taklag,
täckt med rör, är till tak och väggar i godt
stånd, samt uti rummen, sedan sista syn, nytt
golf inlagdt. §:•
Den 7 Juli.
3:0 Tvänne smärre tillhopälagde bodar,
aln. 1 längden och 7^ dito i bredden , täckte
ined rör, och funnos i hjelpligt stånd.
4:0 Ett portlider med tak Öfver samt e»
slöjdbod derintill, under ett taklag, 15* alnar
långt, 7 aln. bredt, uppsatt år 1788. X behållet
Stånd.
5:0 Ett brygghus, 7~ aln. långt, 8^ aln.
bredt, täckt med rör , i hjelpligt stånd då kroppåsen
lagas och den ena gafveln brädfordras.
6:0 Ett hemligt hus, i försvarligt stånd.
Ladugarden.
l:o En tröskloge med 2:ne golf, 1 g J alnlång,
9^ aln. bred, täckt med rör, befanns i behållet
stånd.
2:0 Ett fähus med skulle, il alnar långt,
9 aln. bredt och 11 hvarf högt på syllen, täckt
med rör, i godt stånd.
3:0 En foderlada der nästintill, under samma
taklag med fähuset, 7 alnar lång , 9 alnar
bred, i godt stånd.
4:0 Ett stall med fodergifva, 11 aln. långt,
6 alnar bredt, g hvarf på syllen, med rör och
halm täckt tak, i brukbart stånd.
5:0 En byggnad indeld i 3:ne rum, i8x
aln. lång 7J aln. bred, 9 hvarf på syllen, i hjelp
ligt
stånd.
6:0 Ett pörte, g* aln. långt, 7* aln bredt
med 2:ne lafvar, var i godt stånd.
7:0 Ett fähus, uppfördt af nytt moget timmer
år 1805, 16 alnar långt, 13 alnar bredt
och 17 hvarf högt med foderskulle , står på en
och
§7P
Den 7 Juli.
pch en half alns hög stenfot; täckt med rör och
taktegel. Detta hus, sorn nu till hälften var
jnredt, fanns med all den omtanka, som för
andamålet är tjenande , upptimrad och fullborr
flad; och skulle den andra hälften, i anseende
till inredningen, äfven snarligen fullbordas.
Härvid anmärkte Herr Bruks-Patron yon
Wahrendorff, att timret till denna byggnad, hvartill
åtgått orrikrjg 150 stockar, vöre hämtadt ifrån
Herr Bruks-Patrons egendom Varning i Thoresunds
Socketr.
Härefter besjgtigades ägorna oph befanns
åkern uti god och försvarlig häfd , samt ängen
väl ansad pcb skött, inen hummelgård fanns icke
anlagd, ej eller tjll dess anläggande synnerlig
lägenhet, sa vida något af åkern eller ängen
jcke: skulle dertill användas.
I ordning efterfrågades huruvida fårafveln
vid hemmanet är vorden underhållen; då Herr
Bruks-Patron yon Wahrendorff jemte åberopande
af hvad han härom förut anfört, lät framvisa
29 st. Engelska får och baggar, som ansågos vara
icke allenast yäl underhållna och födda, utan ock,
att afvelen af denna race är för det närvarande
gagnelig och kan i framtiden blifva till mycken
båtnad för det allmänna. Herr Bruks - Patron
gaf nu ock tillkänna, att .han på sina öfriga egendomar
ägde betydligt antal fåy af både Engelsk,
Spansk och Eiderstedts race , af hvilka han vissa
tider lät till Pindön komma något antal , alif
ffter sorn omständigheterna det fordrade,
Som Syne-Bätten ansåg nödigt, att de handlingar
, hvarigenom åbo-rättigheten till Eindq
herrte
Den 7 Juli.
871
hemman blifvit Herr Borgmästaren Kierrman i
lifstiden upplåten, blifva nu företedde, så förklarade
Herr Bruks-Patron von Wahrendorff:
att Kongl. Majrts Nådiga Bref af den 2 a Juli
1752 borde derom lemna all upplysning, men
hvilket han nu icke hade till hands; förbehållande
sig derföre , det kunde någon annan dag
utsattas, och han då kunde få så väl med Högstberörde
Nådiga Bref, som öfriga till upplysning
ländande handlingar inkomma.
Krono-Fullmägtigen Herr Assessoren I,undeqvist
anförde, att han för sin del, emot åboen
af denna lägenhet, ägde sä mycket mindre anledning
till anmärkningar, som af de förut hållna
Syneförrättningar det befunnits att fårafveln
blifvit i behörig ordning underhållen, samt Herr
Bruks Patron von Wahrendorff i ordentlig väg
hos Konungens Befallningshafvande på åbo-rätten
sökt stadfästelse, och hvarom hos Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-Collegium hemställan mätte
vara gjord; förbehållande Herr Ässessoren sig
likväl, att, i händelse Syne-forrättningen nu
icke kunde afslutas , vid nästa sammanträde få
inkomma med hvad han vidare hade att anföra.
Då nu något mera icke var att anföra, sa
Beslöts:
Det skulle i anseende till saknad upplysning
om grunden för åbo-rättighetens upplåtande
af Lindö hemman , denna undersökning uppskjutas
till den 20 nästkommande September, di
Syne-Rätten på Eksågs Gästgifvaregård samman*
träder, hvilket för Parterna afsades.
* Ar
Dm 7 Juli,
År 1811 den 20 September sammantradde
undertecknad Borgmästare och
i Orten särskildt tillförordnade Domhafvande
tillika med följande af
Åkers Härads Nämd, nemligen:
Nämndemannen Joh. Ersson i Skämhy,
Jacob Jacobsson i Sörtorp,
< Pehr Pehrsson i Tuna,
Pehrsson i Marianna p
Carl Andersson i Roteby,
Pehr Larsson i Hellby och
Olof Larsson i Skedinge,
pä Eksågs Gästgifvaregård, till fortsättande
af den undersökning om.
åbo - rättigheten af Lindö Kronohemman,
med hvad mera Kongl.
Majlis Befallningshafvandes skrifvelse
den 19 November 18I0 innehåller,
sorn den 6 sistl. Augusti pä
Lindön blifvit påbörjad,
Sedan Härads-Syne-Rätten intagit sina rum
q»ch Tingsfred blifvit lyst , anmälde sig för Herr
JJruks-Patron And. von Wahrendorff, dess Inspector
vid Känna Bruk Carl Christiernsson, en*
ligt fullmagt^ech å Kongl. Maj:ts och Kronans väg-.
»Wj-KiöftO-Xiänsöiantaea C. J. Holm, enligt ordres
-
Den 7 Julu
*73
dres under den 10 i denna månad , af Herr
Assessoren Lundeqvist, som af Krono-Uppbördsstämrna
med Stregnäs Socken var hindrad att
sig personligen inställa,
Bruks-Inspeeloren C, J. Christernsson an=
förde att ehuru Herr Bruks-Patronen v. Wahrendorff
den 6 nasti. Aug, förmodat sig äga
Kongl. Majus Nådiga Bref af den 21 Juli 1752,
är han dock ännu deraf i saknad, och förmodade
att samma Höga Bref blifvit vid någon undersökning
eller besigtning! om Bondön inlemnadt,
utan att det sedermera är uttaget eller ock
torde det finnas hos någon af dem, som vid sådana
tillfällen ägt att bevaka Herr Bruks-Patronens
rätt; anhållande derföre, att om Högstberörde
Nådiga Bref af Härads Syne-rätten anses
nödvändigt ytterligare anstånd mätte lemnäs till
anskaffandet deraf, hvarefter Bruks Inspectoren
inlemnade en afskrift af Kongl. Maj:ts och Pikets
Höglofl. Kammar-Gollegii Skrifvelse, så lydande:
”Högvälborne
Baron och Landshöfding© samt
Riddare af Kongl. Majus Nordstjerne Orden
Herr Claes Gustaf Rålamb ! Såsom Hans Kongl.
Maj:t medelst Skrifvelse af den 21 sisth Juli i
Nåder behagat gifva Kongl. Collegio tillkänna,
det Hans Kongl. Maj:t lemnat Rådmannen här
i Staden Gustaf Kierrman den försäkran, att så
länge han Krono-Hemmanet Bindö-mantalet halft
till Får-afvelns underhållande nyttjar, hvilket
han nu under åboende-rättighet besitter såsom
varande tjenligt till bete för de baggar, som en
yiss tid om året böra från tackorna vara afskilja
de,
874
Den 7 Juli.
de, må vid dess åbo-rattighet orubbadt blifva
bibehållen; alltså har Kongl. Collegium ‘Herr
^Landshöfdingen sådant härmedelst velat notificera,
med begäran, det Herr Landshöfdingen behagade
, till underdånigst följe af Högstberörde
Hans Kongl. Maj:ts Nådiga Förordnande , bibehålla
[Rådmannen Kierrman vid åbo-rättigheten
af ofvanberörde Lindö-hemman, så länge han
detsamma till Fårafvelns underhållande nyttjar;
och Vi befalle Herr Landshöfdingen samt
Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden Gud Allsmägtig.
Stockholm den 19 Aug. 175?. På
Dragande Kall och Embetets vägnar. P. Dufva.
Olof Xeyonstedt. Adlerstedt. Wullfenstjerna.
J. Braunerhjelm. Nils Sandelhjelm.
Olof Lindberg. Paul Stockenström. Enligheten
med Originalet betygar , af Linköpings
Lands-Contoir den 19 Sept. 1765 Anders [Reuter.
Likheten med afskriften S. P. Nordstedt.
Landtmätare. Laur. Westerberg.” Förmenande
Bruks-Inspectoren att af detta Document fullkomligen
upplyses, att så länge Lindön till Fårafvelns
begagnande nyttjas, kan åbo-rättigheten
icke anses förverkad.
Härefter inlemnades å förre Riksdagsmannen
för Akers Härad Jonas Jonssons vägnar följande
afskrift: ”Vördsamt Memorial! I anled
ning
deraf att jag, då Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott öfver alla i Riket befinteliga Krono-egendomar
och andra lägenheter uti detta
Hedervärda Stånd upplästes , ibland dem saknade
en Kronans Ö, belägen i en gren af Mälaren
i Akers Härad och Södermanland, kallad
[Lind
-
Den 7 Juli,
875
Lindön, har jag ansett reed min Biksdagsmanpa
pligt instämmande att förskaffa mig the underrättelser,
som, om denna lägenhets beskaffenhet
, stätt att erhålla. Denna Ö har till en Ht
Borgmästare Kierrman för något öfver 50 år
sedan blifvit upplåten emot förbindelse, att d.erå
anlägga ett Scheffer;, efter hvars tid en General
Duvall thensamma possiderat och nu innehafves
den för närvarande af Herr Bruks Patronen
A. von Wahrendorff.
Utom the få får, som Ängsvaktaren å öen
för sin egen nytta der födt, har ingen Fårafvel
derstädes på 30 årstid blifvit underhållen, utan
deremot har Höet till större delen derifrån. blifvit
bortfördt, ända tillför vid pass 3 a 4 år sedan,
då ett Dårhus af nu varande ipnehafvaren
å öen blifvit uppsatt och någre får ditförskaffa*
de. Då Kongl. Maj:t och Kronan är i behof af
alla sina inkomster efter ett nu öfverståndet olyckligt
krig, och af denna lägenhet för närvarande
drager föga eller ingen nytta, samt jag
befarat att denna Öes beqyämliga läge, med
dertill hörande förmåner , utaf Höglofl. Utskottet
icke lärer vara kändt, har jag till Kongl.
Majus och Kronans disposition , uti Högloft.
Stats-Utskottet detta förhållande directe anmält ,
med yrkande att ofvannänjde Ö matte genom
Entreprenad-auction under arrende pä vissa ar
till någon utbjudas eller ock till den mestbjudande
försäljas till Krono-skatte. Men som Högloft.
Stats-Utskottet icke lärer kunna till pröfning
Upptaga denna min enskilta anmälan, grundad
Uppå bilagde deröfver ingifna Handlingar, se
-
23m 7 Juli.
ian thensarama ifrån Ståndet icke blifvit dit remitterad,
föranlåtes jag af sådan orsak vördsammast
anhålla att detta mitt Memorial måtte
till Högloft. Stats-TJtskottet till ändamålets vinnande
varda remitteradt , och de öfriga Respectiva
Riks-Stånden om dess innehall underrättade.
Stockholm d. 13 Aug. 180g. Jonas Jonsson.
Riksdags-Fullmägtig för Akers Härad i
Södermanland. Likheten med Originalet intygar
Eric Persson i Järstad. Anhållandes det
Synemännen måtte blifva tillfrågade, huruvida
någon Fårafvel, eller Scheffer! på Eindön, i
snart sagdt deras lifstid eller deras minne exisHrat,
eller åtmindstone på 30 år, i ödmjukhet begärt
af Jonas Jonsson från Tuna.”
Efter uppläsandet häraf anförde Bruks-Inspectoren
Christjernsson, att Jonas Jonsson uti
detta Memorial, så väl inför Riksens Höglofl.
Ständer, som nu ytterligare inför Härads Synerätten
anfört uppenbar osanning, och påstod
derföre att Jonas Jonsson måtte till ansvar
ställas.
ICrono-Ombudet Länsmannen Holm anmälte,
att i händelse målet till slutelig pröfning
nu kunde upptagas, ägde han sig uppdraget, att
å Herr Assessor Eundeqvists vägnar inlemna
ett anförande till Protocellet, men om saken
skulle uppskjutas, hvartill han ägde anledning
deraf, att ännu nödiga bevis å Herr Bruks-Patronen
v. Wahrendorffs sida saknades, förbehöll
han Herr Assessoren den rättigheten, att en
annan gång få inkomma med hvad han kunde
finna sig befogad att anföra, hemställande tillika
,
i
Den 7 Juli. 877
lika , örn icke Riksdagsmannen Jonas Jonsson
borde lemnäs tillfälle att fä bevisa hvad han emot
Herr Bruks-Patronen v. Wahrendorff uti
dess nu ingifna Memorial anfört.
Parterne lemnades afträde och blef för deni
åter inkallade
Afsagdt.
Som Herr BruksPatronen von Wahrendorff
icke kunnat förete Kongl. Brefvet af den 21 Juli
1752, sorn bör upplysa håde grunder och skyldigheter
för begagnande af Krono-lägenheten
Pindön, och hvarförutan Syne-Rätten icke kan
ingå i pröfning , huru dessa sednare blifvit fullgjorde;
alltså finner Härads Syne-Rätten skäligt
med denna undersökning lemna vidare anstånd
till den 1 nästkommande October , då Parterne
böra här å Eksågs Gästgifvaregård förmiddagen
sig inställa, Herr Bruks-Patronen v. Wahrendorff
försedd med högstberörde .Nådiga Bref och
alla de Handlingar och Bevis , som för begag"
nande af åbo-rättigheten af Lindö Krono-lägenhet
han anser nödiga: och bör; Riksdagsmannen
Jonas Jonsson till berörde dag äfven inkallas
att i laga ordning styrka dess emot Herr
Bruks-Patron v. Wahrendorff gjorde angifvelse',
så vida han vill att Härads Syne-Rätten derå
skall fästa någon uppmärksamhet; åliggande Krono-Länsmannen
Holin, att om Jonas Jonssons
behöriga kallelse föranstalta.
Parterne afträdd#, #ch Härads Syne-Rätten
åtskildes.
Ar
878
Den 7 Juli.
År I8n den 1 0 et ober litt Eksågs
Gästgifvaregård*
Närvarande:
Undertecknad 'Borgmästare och i Orten
tillförordnad särskild Domhafvande
samt följande Åkers Härads Nämd:
Nämndemännen J* Ersson i Skämby,
Jaeob Jacobsson i Surtorp i
Behr Behr sson i Tuna *
Behr Ersson i Marianna *
Behr Larsson i Hellby,
Oiof Larsson i Skedinge och
efter af ägd Domare-Ed, Kyrkovärden
Anders Ersson i Lundby*
1 anledning af Härads Syne-Rättens XJt låtande
den 20 sistl. September, efter lyst Tingsfred
, inställte sig ä Bruks - Patronen Walborne
H err And. von Wahrendorffs vägnar ,Bruks-Inspectoren
Carl Christernsson pftet förut inglfven
full magt, och Kröno-Ombtidet, Herr Assessoren
Hils dundeqvist, hvilken sistnämnde utur
Protocollet erhöll underrättelse orri hvad nyssberördé
dag hos Syne-Rätten förekommit.
Bruks-!nspectoten Christjernsson inlemnade
nu en vidimerad afskrift af Kongl. Majus Nådiga
Bref till Dess och Rikets Höglofl. Kammar-
och Commerce - Collegier af den 21 Juli
1752, som upplästes< sa lydande:
Kongl.
Den 7 Juli.
879
Kongl. Maj:fs Nådiga Skrifvelse till Kammar"
och Commerce - Collegierna, att Badman
Klenman orubbadt bibehålles vid åborättighet.
af Lindö, ett halft mantal Krono
hemman ; dat. Stockholm i Bad-Kammaren
den 21 Juli 1752.
Adolph Friedrich etc etc. Genom
underdånig skrifvelse af den 4 nasti. Juni berättar
Oss bland annat Biksens Ständers Secrete
Utskott, det Bådmannen här i Staden Gustaf
Kierrman anhållit, att fä till Skatte köpa Lindön
, ett halft mantal Krono, hvilket han nu under
åboende rättighet besitter, såsom varande
tjenlig till bete för de baggar , som en viss tid.
om året böra ifrån tackorna vara afskiljda. Och
emedan detta Kronohemman torde anses för en
sådan Lägenhet, som så i anseende till dess nära
belägenhet vid Gripsholm Kronan ifrån icke
borde afsöndras; ty finner Biksens Ständers Secrete
Utskott sig icke vidare kunna i underdånighet
tillstyrka, än att Oss täcktes lemna bemälte
Badman den försäkran , att så länge han
ofvannämnde Lindö, till får-afvelns underhållande
nyttjar, vid dess välfångna åboende rättighet
orubbad blifva bibehållen. Och som Vi
jemväl dertill velat lemna Vårt Nådiga Bifall,
så varder Eder sådant härigenom i Nåder tillkännagifvet.
Och Vi befalis etc. Datum ut
supra.
Under Hans Kongl. Maj:ts frånvaro
A. J. Wrangel. H. Cedercreutz. H. v. Höpken.
Fabian Wrede. Gabr. v. Seth.
Gust. votj Heland.
En
-
88a
Den 7 Juli.
Enligheten häraf med det t Elles-Archivet
förvarade Registratur uti Inrikes Civile - Ärenden
, intygar Stockholm den 25 Sept. 1811.
O- Sundel,
Actuarie.
jLikheten med Afskriften intyga
S. P. Nordstedt, Laur. Westerberg.
Landtmätare.
Hvarjemte Bruks - Inspectoren anhöll, att
Härads-Rättens Prötocolls Utdrag den 10 Nov.
17g5 och Herr Bruks-Patron von Wahrendorff*
skrifteliga anmälan hos Kongl. Majus Befallningshafvande,
med derå teknad communication,
inåtte i Syne-Rättens Protocoll ordagrannt intagas,
och hvilka handlingar funnos af följande
lydelse:
”Utdrag af Uppbuds- och Lagfarts - Protocollet,
hållet ä Uaga Höste-Tinget med Akers
Härad den lo November 1795 §. 3. S. D. Uppvistes
ett af Herr General-Uieutenanten, Riddaren
och Commendeuren af Kongl. Maj:ts Orden,
samt Commendeuren af Kongl. Majrts WasaOrden
med Stora Korset, Högvälborne Baron Jöhan
Diedrich Duvall samt dess Husfru Högvälborna
Fru Friherrinnan Ulrica Kierrmanskjöld den 2
sisth Maj undertecknadt Köpe-bref, hvarigenom
Herr General - Xueuténanten , jemte annan uti
Oknebo och Selebo Härader belägen Egendom, å
Herr Bruks - Patronen Anders Wahrendorff öfveriåtit
besittningsrätten af Kronohemmanet Lindö
ett halft mantal i Fogdö Socken, hvaröfver detta
till
Den 7 Juli.
tiil bevis på begäran meddelas. År och dag soni
förr skrifvit står.
På Härads-Bättens vägnar
Carl Forelius.
Fikheten med Originalet intyga
S. P. Nordstedt, Faur. Westerberg.
Enskiftes Landtmätare.
N;o 165. P. Sup. Mål. Ingifvet den 22 Dec.
ijSo2. Välborne Herr Fandshöfdinse
O
och Riddare af Kongl. Svärds-Orden!
Communiceras Krono - Befallningsrnanneri
Nils Fundeqvist, sorn, efter föregången undersökning,
åligger, uppgifva nedan dm förmäl te hemmans
nuvarande beskaffenhet, i anseende till
åbyggnad och gårdsbruk , samt i hvad tillstånd
den vid detta hemman, efter Kongl. Brefvet den
21 Juli 17$2 ålagde får-afvel nu befinnes, och
i öfrigt anmäla hvad för egen del härvid kan
•yara att anföra. Nyköpings Slott ut supra.
S. J. Gyllenadler.
J. D. Croneberg.
Af narlagde Åkers Härads Tings - Rätts
Protocoll täcktes Herr landshöfdingen inhämta,
det jag, jemte köpet af Näsby Gods, förvärfvat
mig åbo- och besittningsrätten af Krona-hem^
manet Pindön, ett halft mantal 1 Fogdö Socken»
sorn framlidne Herr General-Fieutenanten m. m.
Baron Duvall, efter Dess Svärfader, fratnlidne
Herr Borgmästaren Gustaf Kierrman innehaft.
Jag anhåller således, att såsom åbo å nämnde
5-e Bandet, lii. I12, hem
-
38?
Den 7 Juli.
i:
hemman varda antecknad och bevis mig deröfver
meddeldt. Med vördnad framhärdar Högvälborne
Herr Handshöfdingens och Riddarens Ödmjukaste
tjenare
A. Wahrendorff.
Likheten med Originalet intyga
Joli, Falk, Eric Borén,
f. ci. Slotts Inspector vid vice Notarie i Kongl. Svea
Kongl. Krigs Academien. Hof-Rätt.
Krono-Länsmannen Holm, nu tillstädes,
anmälte, att förra Riksdagsmannen Jonas Jonsson
i Tuna blifvit behörigen kallad att i dag
vid Rätten sig inställa; och, pä efterfrågan huruvida
nan var närvarande, inlemnades följande
Anförande: Af Nämndemannen Pehr Earsson
i Helleby har jag blifvit tillställd en stämning»
med antydan att infinna mig vid Eksågs Gästgifvaregård
den I October, rörande undersökningen
om får-afveln vid Lindö, hvilket jag visserligen
skolat hörsamma , om ej sjukdom mig
derifrån hindrat. Tuna den 29 Sept. 1811.
Jonas Jonsson.
Tillika inlemnades en attest, som upplästes,
så lydande: Att någon Får-afvel eller Schäffer!
på Lindö ej varit underhållen för något öfver
30 år» allenast de som Ängsvaktaren derstädes
födt, utan höet till större delen derifrån årligen
bortförts , blott nu endast i några år, sedan fårhuset
blef uppsatt, några får af innehafvaren
Den 7 Juli..
883
blifvit ditförskaffade, kan af undertecknade bestyrkas.
Hasta den 30 September 1811.
Jemte åberopande af hvad den 20 sistlidne
September blifvit emot Jonas Jonsson anfördt,
förmodade Bruks-Inspectoren Christjernsson att
Jonas Jonssons föregifna sjukdom mera tillkommit
igenom dess sanningslösa andragande emot
Herr Bruks Patronen von Wahrendorff än af
verklighet, enär Jonas Jonsson icke möjeligen
kunde leda detta andragande i bevis; och ehuru
den nu ingifna och af 4 personer undertecknade
attest tycktes vittna, det skulle någon får • afvel
under 30 års tid vid Lindö Krono - Lägenhet
icke vara underhållen, lärer dock icke derpå
kunna fästas något det mindsta afseende, enär
flera, enligt vederbörandes förordnande haline
osconomiska besigtnings, Får alltid Varit till
finnandes af sådan race, som icke underhålles af en
Ängsvaktare, hvilken det dessutom icke är tillåtet
att äga några kreatur vid Egendomen, utom
dem fot jjeri Bruks-Patrons räkning äro honom
lemnade;0ch trodde Inspectoren i öfrigt, att om
nagon uppmärksamhet skulle kunna fästas vid
-^°nas Jonssons uppgift, hade han , i händelse af
^träffad sjukdom, som nu icke är på något sätt
Styrkt, bordt hos Krono Ombudet, eller KronoBetjeningen
i orten, derom göra anmälan, med
förteckning på alla de personer, som, om bri*
Ärby Lars Nilsson.
(Bomärke.)
Eric Olsson.
(Bomärke.)
Jon Andersson.
(Bomärke.)
Olof Pehrsson.
(Bomärke.)
stande
884
Den 7 Julh
starule skyldigheters fullgörande, kunde lemna
upplysning, på. det de i behörig ordning kunde
blifva afhörde; anhållande således, att hvarken
å Jonas Jonssons förberörde anmälan, eller den
i dag till Rätten ingifna Attest, såsom obestyrkt,
måtte hafvas något afseende; och som Herr Brukspatron
von Wahrendorff, utom de får, som på
Pindön underhållas, vid sina öfriga Egendomar
ager något öfver 300 st. får af åtskilliga sorter,
och händelser hafva inträffat, då ett större antal,
genom inträffad otjenlig väderlek, sjuknat och
dött, och hvilket förlidet år skedde, då 17 st.
får vid Pindön blifvit döda; så har kan hända
för Schefferiets behof ett eller annat lass hö ifrån
sistnämnde ställe blifvit affördt, men hvilket dock
sällan utan högsta behof skett, och endast den
tid då gamla fårhuset på Pindön begagnades,
men som nu är borttaget och ett nytt uppfördt,
enligt hvad af Syne-Rätten är befunnet; förmenande
Inspectoren tillika, att då någon föreskrift
uti Kongl. Brefvet den 21 Juli 1752 icke är
vorden lemnad huru stort antal får vid Pindön
borde hållas eller någon viss sort finnes föreskrifven,
så lärer det göra tillfyllest, att Herr
Bruks-Patron äger så stort Schäfferi, att Pindön
icke utan kännbar skada kan af honom umbäras;
inlemnandes Inspectoren Christiernsson fern.
Attester, så lydande: ’På anmodan af Bruks
Patron
Välborne Herr Anders von Wahrendorff,
hafva underteknade vid nedannämnde Schäffe»
rier, belägna i Södermanland , belägna i Taxinge,
Kärnbo och Turinge Socknar, besigtigande får
Högbemälte Herr Bruks-Patron der underhåller,
och
Den 7 Juli»
''5,
och befunnit fåren vara af god race, väl fc drade,
ullrika, samt af följande sorter och antal:
Vid Näsby 20 Engelska får, 7 spring- och gällgumsar
; vid Tomtsättra 5 Engelska får, 3 springoch
gällgumsar; vid Kamsö 18 st. Eiderstedtska
får , 19 spring- och gällgumsar; vid Stensättra
21 Spanska får, 23 spring-och gällgumsar; summa
116. Näsby den 24 September 1811.
Anders Engström , Eric Ersson i Skäggetorp,
K. Hof-Predik. och Comminist. i Taxinge. Nämndeman.
Sigill.
Såsom icke kännare af får-racet, får jag blott
intyga ofvanstående antals rigtighet och fårens
ullrikhet och feta utseende.
S. P. Nordstedt,
Enskiftes Landtmätare.
Sigill.
Att vid nedanskrifne Herr Bruks - Patron
v. Wahrendorfis Egendom finnes 2 Spanska
spring-gumsar, 13 tackor, 2 hamlar och 15 års*
lamm, tillhopa 34 st. Spanska får, intyga undertecknade
och som med liflig, ed bestyrkas kan,
om så påfordras. Berga Säteri den 30 Sept. i8n<.
Ears Hellgren, A. Enberg,
Fogde vid Berga. Krono-Länsman,
Sigill.
T>
Anders Jansson i Sörby, Akers Socken, Bonde.
Bomärke.
Vid Ekvalls gård underhålles Eiderstedtska
får, ig st.; vid Byringe dito, dito Spanska dito
13; vid Sörlänna dito dito Holländska dito 30;
intygas på begäran af Länna den 30 Sept. 181I.
Anders Olsson i Granboda,
Nämndeman. Bomärke.
Den 7 Juli,
s
Att vid Ånhammar med Härökna underhålles
och nu finnes 64 st. Spanska får, intygar på
begäran undertecknad. Ånhammar den 29 Sept.
1811. J. Julin.
Såsom vittnen: Eric Olofsson. Eric Ersson.
Att en spring-gumse, 15 tackor, 2 harn lar
och 14 års-lamm, tillhopa 32 st. Spanska får,
finnas vid nedanskrifne Herr Bruks - Patronen
Anders von Wahrendorffs gård, intyga undertecknade
och kunna det med ed bestyrka, om så
påfordras. Ökna den 30 Sept. 1811.
Johan Olsson i Viholm. Malmstedt i Jäderstorp.
Utgörande, enligt dessa Attester, antalet af
får och gumsar vid omförmäldte flera Egendo.
mar, nemi 189 st. Spanska, 56 st. Eiderstedtska,
30 st. Holländska och 35 st. Engelska, eller tillsammans
310 st, diverse sorter, utom de 29
Engelska får, som finnas pa Jåndön.
Herr Assessor Lundeqvist, som af Biksdagsmannen
Jonas Jonssons den 20 September
ingifne Memorial undfått del, ansåg att derå så
mycket mindre borde hafvas afseende, som vid
hållna besigtningar, sådana omständigheter, som
kunna lemna anledning, att Jonas Jonssons anförande
vore med sanning öfverensstämmande,
ej förekommit, hemställande tillika huruvida Jo«
nas Jonsson kan undgå plikt och ansvar(, då han
till denna dag kallad, utan bevisligt laga förfall
uteblifvit , och sitt anförande icke med laga skäl
och bevis beledsagat.
Härefter blef Nämnden tillfrågad huruvida
någon af dem hade sig bekant, att hö blifvit
ifrån Lindö bortfördt? Hvarpå till svar lernna
"
des,
Den 7 Juli
-
887
des , att de derom icke hade den mindsta kunskap
eller hört sådant omfalas.
Krono-Fullmägtigen gaf ock tillkänna, att
lian icke eller hort, det foder ifrån Lindön blifvit
på andra ställen anvärnlt. Herr Assessorn
förklarade, att Konungens Befallningshafvande®
Communications-Resoiution af den 22 December
.1802 uppå Herr Bruks Patron von Wahrendorff
anmälan om dess ingångna handel med
Herr General-Lleutenanten Baron Duvall blifvit
honom tillställd, och att han, efter hållen un»
dersökning, för sin del tillstyrkt, att Herr Brukspatron
måtte blifva bibehållen vid åbo-rättigheten
till Lindön, hvilken han , i anledning af
den skedda förrättningen, så mycket mindre ansett
vara förverkad , som transporten är i ordentelig
väg skedd , ehuru stadfästelse derå icke följt.
A Herr Bruks - Patron v. WahrendorfFs
vägnar, åberopade Christiernsson hvad vid denna
undersökning är vordet anfördt, med tilläggning,
att sorn Kongl. Brefvet af den 21 Juli 17 b ä
icke förutsätter huru och i hvilken ordning Jjindb'n
till får-afvelns underhållande bör begäghas,
och Herr Bruks Patron genom bevis styrkt, att
han äger närä 7,50 st. får och baggar , oell Lindö
Lägenhet således'är för honom oumbärlig, för
att vissa tider skilja Baggarne ifrån fåren, eller
ock att derstädes' ilalia sådana sorter, sorn för dét
ali (hänna i framtiden kunria blifva gagneligä,.
hvilket finnes ådagalagdt derigenom att Engelska
får på Lindön nu underhållas’; Herr Bruks-Patronen
alltsåAnåtte vid åborättigheten af landön
blifva bibehållen; hvarförutan tillfället skulle
honom „
888
Dm 7 Juli.
honom betagas att med den noggrannhet, sorn
vederbör, kunna urskilja de åtskilliga fårslag,
sorn åro bäst lönande.
Herr Assessoren Lundeqvist inlemnade följande
till Prntocollet : Ödmjukt Anförande till
Protocollet vid Härads - Syne - Ratten i Eksåg.
’’Ehuru. det ej lärer kunna visas, att nuvarande
inr.ehafvaren af
halft mantal i Härads Socken och .Akers Härad ,
Herr Bruks-Patronen Välborne Anders von Wahrendorff
, blifvit efter framlidne Herr Borgmästaren
Gust. Kierrman, som genom Kongl. Brefvet
den 21 Juli 1732 under sin lifstid varit
vid åbo-rättigheten å Lindön bibehållen, med
vilkor af får-afvels underhållande derstädes , till
åbo i laga ordning antagen, utan Herr BruksPatronen,
likasom före honom nu mera framlidne
Hörr General - Xueutenanten , Friherre Duvall
, hemmanet endast på god tro besutit,
och med åborättsvilkoret fortfarit; dock som ej
mindre med upptedda af Kronofogde och Nämnd
den 13 September 1803 och den 27 Martti
1804 idia 11 ne Oeconomiska besigtningar, är vordet
styrkt, .än jemväl vid den den'26 nästl.
Augusti af Härads-Syne-Rätten å stället haline
undersökning ytterligare utrönt.,,att .Herr BruksPatronen
så. väl skyldigheten med fär-afvelns
underhållande vid hemmanet tillräckligen uppfyllt,
sorn ock den med åborätt efter Lag och
Husesyns-Ordningen förknippade förbindelse af
åbyggnadens vidmagthållande samt,(åker och ängs
tillbörliga häfdande vid hemmanet behörigen
fullgjorts ilitsa finner jag mig ej äga skäl, att
utom
Den 7 Juli.
889
utom de nu af Härads-Syne-Rätten ålagde små
förbättringar å åbyggnaden och hägnaden vid
hemmanet gora någon erinran emot Herr Rruks.
Patronen,angående dess förhållande under den förflutna
besittningstiden, fast mindre att gifva någon
anledning till hans skiljande ifrån hemmanet
för den följande tiden, utan anser honom
deremot, såsom en säker och driftig besittnirigs»
innehafvare, böra vid- hemmanet bibehållas, tills
Rikets Höglofl. Ständer vid näs/ta Lagtima Riksdag
täckes iörordna, huru medi dispositionen af
Lindö hemman vidare må förfaras.
N. Lundeqvist,
Tillförordnad Krono-Fullmägtig.
Sedan några1 flera Upplysningar uti förevarande
fråga icke var att erhålla, eller något vidare
att anföra Sa fingo Parterne afträda , under
det att Härads Syne-Rätten öfverlade om följan*
der, för dem åter inkallade, afkunnade
Utslag. .
Hvad först angar förre Riksdagsmannen Jo*
ras Jonssons den 20 sisth Sept, här vid Syne»
Rätten gjorde anmälan, som skulle, på 30 års
tid, någon Fårafvel vid Lindo Kronq-lägenjret
icke blifvit underhållen, men Hö derifrån jiffördt
och bggagnadt vid andra Egendomar; såjjph
emedan Jonas Jonsson erhållit tillfälle att sin angifvelse
L: bevis peda , eller ock densamma hos
ve,derbörande till laga åtgärd anmäla, men han,
utan att sig härstädes inställa, eller, i händelse
af förfall, sådant styrkt, endast insändt en obe
vittnad
-
Den 7 Juli.
•vittnad attest, daterad Hasta den 30 Sept. 1811.
underskrifven af Eric Oisson, Jon Andersson,
Arby Lars Nilsson och Olof Persson , af hvilka
de frenne sistnämnde tecknat sina Bomarken-;
ty och da attester, om de för gällande skola anses
, böra vara bevittnade, eller ock Persanerne
närvarande' för att dem erkänna, eller edeligen
bekräfta rigtigheten deraf; men Jonas Jonsson
derom icke fogat den mindsta anstalt, finner Härads
Syne-Bätterv, att Jonas Jonssons anförande
och ofvanberörde attest,, såsom stridande emot
hvad flera Synings-Instrumenter innehålla , icke
afseende förtjenar ; Herr Bruks-Patron v. Wahrendorff
och Krono-Ombudet öppet lemnadt,
att i anseende till gjordt påstående emot Jonas
Jonsson särskildt utföra , om de sig så befogade
finna.
Beträffande sedermera Hufvudfrågan; så
alldenstund Kongl. Maj:t den 21 Juli 1752 i
Nåder förklarat Herr Borgmästaren Kierrmau
berättigad , att vid åbo-rättigheten blifva orubbad
bibehållen, så länge han Lindö Hemman till
Eårafvels underhållande nyttjär, och Herr General
-Liéutenanteii 111. m. Baron Duvall/såsom
arftagare efter dess Svärfader5, befnälte Kjerrman
, berörde lägenhet tillträdt och begagnät;
hvarefter' Högbena ältfe Herr General Lieutenant
åbo-rättigheten af samma lägenhet 'jemte anrtan
egendom , till Herr Bruks-Päifon von WährenddVfF
försallt, hvilken sistnämnde hos Kongl.
jVI'aj:ts Befälluifrgshåfvande härom anmälan gjhrt';
fördenskull och sorn, vid undersökningen och
bésigtningen på stället den 6 sistl. Aug., åbyggnaden
-
Den 7 Juli.
891
naden vid Lindö Hemman icke allenast befunnits
utöfver det antal hus, som 27 Cap. Byggniriga-Balken
stadgar och i behållet stånd, enär
några få bristfull igheter blifvit bättrade, utan
ockn att åker och äng är väl häfdad och skött,
samt Herr Bruks-Patron von Wahrendorff, efter
hvad af haline oeconomiskå besigtningar är vordet
upplyst, vid Lindö Hemman alltid ägt omkring
20 ä 30 får af god sort, och han 1 öfrigt
sökt befordra Fårafvelns underhållande och tillökning
; alltså finner Härads Syne Rätten , att
Herr Brukspatron von Wahrendorff till alla
delar fullgjort de skyldigheter, som på honom
ankomma , för att vid åbo-rättigheten af rnerberörde
Lindö Krono-lägenhet varda bibehållen;
åliggande Herr Bruks-Patron von Wahrendorff,
att de anmärkte bristfälligheterna vid Hemmanet
skyndsammast låta förbättra
Och
kommer detta Utslag med Undersöknings
Protocollet att utskrifvas, för att Kiksens
Höglofl, Ständers vidare pröfning underställa^.
Ar och dagar , sorn förr skrifne slå.
På Härads Syne-Rättens vägnar
A. Tallén.
(Ij* s0} | ;
Anförande!
Ika' Riksens Höglofl. 'Ständert vid nu förevarande
Urtima Riksdag lära taga under öfvervägande,
huruledes ett Kongl. Maj.t och Kronan
tillhörigt Hemman, vid namn Lindö om ett hälft
Man
-
JDen 7 Juli.
Mantal i Härads Socken , Akers Härad af Södermanland
, för framtiden skall förvaltas, torde
mig såsom varande innehafvare af samma Hemman
och den frågan således jemte Kongl. Maj:t
och Kronan egentligen rörer, gunstigt tillåtas,
att i korrthet upplysa dels beskaffenheten af detta
Hemman och dels min åtkomst dertill.
Utaf de ifrån Kongl. Kammar-Collegium
inkomne Handlingar till Högloft. Stats-Utskottet
kan inhämtas att f. d. framlidne Borgmästaren
Gustaf Kierrman i lifstiden , uppå Riksens
Ständers underdåniga tillstyrkande, genom Kongl.
Brefvet den 21 Juli 1752 till Kongl, Kamtnarcch
Commerce Collegierna erhöll den Nådiga försäkran,
att sä länge han nyttjade Hindö till Fårafvelns
underhållande, borde han blifva vid åbo*
rätten derå orubbad bibehållen, och att, i anledning
af Riksens Ständers ytterligare underdåniga
tillstyrkan vid 1766 års Riksdag, sådant genom
Kongl. Majus Nådiga Bref af den 18 Decemb.
samma år vidare blifvit stadfästadt.
Efter Borgmästaren Kjerrman blef dess
Mag, framlidne Cfeneral-Lieutenanten m. m. Friherre
Duvall, innehafvare af Lindö jemte flera
Kierrmans egendomar, och sedan jag deribland
tillhahdlat mig Näsby, Stensätlira och Tomtsäthja
Säterier, med öfverlåtelse af åborätten till
Lindön, har jag år 1802 hos Konungens Befallningshafvande
i Nyköping anmält mig att varda
ordentligen antagen till åbo å Lindö, och
hvilket Konungens Befallningshafvande uti Bref
till Kongl. KammarCollegium medgifver, samt
derjemte till bifall understödjer denna min begäran
-
Den 7 Juli•
893
gäran, i sammanhang med meddelandet af flera begärte
upplysningar i afseende på så val Controlleuren
Bråviks sorn min gjorda ansökning ,
alt till ersättning för företedda underdåniga Skatterätts-fordringar
från Tullgarns-Godset i Sodérinanland
vinna införsel uti Skatte*rättigheten' af
hemmanet jLindö; men hvaröfver ej kom att
resolveras innan Biksens Ständer vid 18x0 års
Biksdag väckte den fråga derom, som nu beror
på deras afgörande.
Under Herr General - Gieutenanten Barort
Duvalls nyttjande-rätt till hemmanet, så väl sorn
den tid jag deraf varit i besittning, har ingenting
blifvit eftersatt som kunnat göra oss: förlustiga
att begagna den genom 1752 års Kongl.
Bref Borgmästaren Kierrman upplåtna rätt till
hemmanet.
Att underhålla Hus och Byggnader, samt
väl häfda åker och äng: en åboes första och förnämsta
åtagande, har icke blifvit försummadt, utarx
tvärtom i möjligaste måtto fullgjordt, hvilket kan
intagas ej mindre af Krono-Fogden Lundeqvists
den 13 Sept. 1803 hållne besigtning, än en den
6 Aug., 20 Sept. och 1 October 1811, in loco
förrättad Syn, utvisandes den förstnämnde derjemte,
att ängen, som vid 1749 års Skattläggning
ansågs blott till 27 lass hö och vid 1766 års
besigtning af Biksens Ständers Deputerade upp«
tages till 40 lass, sedermera blifvit uppodlad, si
att den gifver 60 lass, hvilket före detta varit
ansenligen ökadt om hasselskogen fått utödas, så
att plöjning på flera ställen varit möjlig.
AböSHS andra åliggande laar bestått deruti,
att
394
Ben 7 Juli
att använda Lindön till Fårafvelns underhällande;
att detta äfven blifvit 1 möjligaste matto
fullgjordt, bestyrker ofvannärnnde besigtning och
syn, Kongl. Kammar Collega yttrande uti Protocolls
- Utdrag lill Riksens Höglofl. Ständers
Statsutskott den 23 Juni 1812, samt Kongl.
Majrts Nädiga Bref till Dess och Rikets Kamjpar-Collegium
af den 8 October sistnämnde år,
hvarigenom jag Nådigst bibehålles vid nyttjande»
rätten af Lindö hemman tills Riksens Ständer
bes lu ti t huru dermed för framtiden borde förhållas,
emedan jag till alla delar uppfyllt de skyl»
digheter sorn med hemmanets upplåtande varit
förknippade.
På god tro att varda bibehållen vid hemmanet
Lindö så länge jag behörigen uppfyllde
de dermed föreskrifna vilkor, har jag jemte ofjvannämnde
egendom tillhandlat mig åbo-rättett
till detta hemman , som i märklig mån bidragit
till den erlagda köpeskillingen, och jag har icke
underlåtit något som på mig borde ankomma för
att funna behörig fastställelse å Hemmans-transporten,
enär jag genast hos Kongl. Majits Befallningshafvande
anmälte mig att blifva antagen
till åbo, fast än något ordentligt Utslag deröfver,
oaktadt många påminnejser från min sida, icke
kunnat erhållas, men att Konungens Befallningshafvande
icke dess mindre ansett mig för behörig;
åbo.,samt dertill anmält mig hos Kongl»
Karnmar-Collegium, derom vittnar, dels att vederbörande
hållit sig till mig i afseende på rentorna
af hemmanet, Bevillningen, extra Rotering,
Förmögenhets-afgift m. m., och dels ofvan
-
Den 7 Juli.
895
vannämnde Utlåtande till Kongl. Kammar-Collegium.
Och då nu härtill kommer att jag är
Innehafvare „af flera Skatterätts-fordringar från
Tullgarns Godset i Södermanland, för hvilka nu
mera ingen ersättning kan erhållas genom införsel
uti andra odisponerade Krona-hemman och
lägenheter, sedan åboerna fått en ovilkorlig rättighet
att de samma till Skatte inlösa; samt Kgl.
Majit jemväl flera gånger i Nåder förordnat att
innehafvare af berörde slags fordringar, förnämligast
i afseende på nyssnämnde förhållande, voro
berättigade att derföre söka införsel i Kungsgårdar
och therunder lydande lägenheter, af hvilken
anledning åtskilliga Kungsgårdar också blifvit
för Tullgarns-fordringar bortsålde dels till
Skatte och dels till Frälse; gör jag mig den glada
förhoppning att Riksens Höglofl. Ständer icke
depossedera mig från ett hemman det, jag
drygt inköpt samt med stor kostnad underhållit,
utan tillåter mig få detsamma till Skatte infria,
emot fullt svarande Tullgarns Skatterätts-fordringar,
samt skyldighet att på stället underhålla så
stor utländsk Fårafvel, som med hemmanets bestånd
kan pröfvas äga rum.
Riksens Högloft. Stunders Stats - Utskotts
Betänkande, angående Fjer
-
A. von Wahrendorff.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-StSrtdet den 7
Vällofl. Borgaré-Ståndét den iO  .
Hederv. Ronde-Ståndet den 7
896
Den 7 Juli.
dingsjuhis aflöning och deras Bo*
stallens indragning.
Sedan Biksens Högloft. Ständer, uppå vackt
Motion om indragning af Fjerdingsmans Boställen
i de X/än , der sådana bestås , vid sista Urtima
Biksdag, genom underdånig skrifvelse den
3 Juli 1812, anhållit, att som ett olika förhållande
funnes äga rum med Fjerdingsmans I,önvilkor
i särskildta Xän, men Biksens Ständer ej
varit i tillfälle , att inhämta huruvida och på
hvilka orter Fjerdingsmännen hafva Bohemman
eller Boställen sig tillagde, Kongl. Maj:t i Nåder
täcktes låta undersöka förhållandet i denna
del samt iakttaga en med billighet och Statens
fördel instämmande likhet härutinnan öfver hela
Riket; så har Kongl.. Maj:t i Nåder, efter det
sådan undersökning skedt. och Kongl. XammarCollegium
afgifvit underdånigt Utlåtande, genom
Nådig remiss den 5 sisth April>'■ behagat
remittera Handlingarne i detta äfnne till Riksens
Fföglofl. Ständers Stats-Utskott, med förklarande,
det Kongl. Majit, som vid pröfningen af detta
mål funnit Fjerdingsmäns-tjensterna vara af den
beskaffenhet, att deras innehafvare, om de skola
behörigen kunna verkställa de flera angelägna
befattningar dem tillhöra, böra vara försedde
med någon deremot svarande belöning, af sådan
anledning ansett sig icke kunna tillåta någon indragning
af de dessa personer på några få orter
anslagna Boställen eller Bohemman,; men sorn
Biksens Ständer uti Deras underdåniga skrifvelse
anhållit, att en med billighet och Statens
fördel
Den 7 Juli,
897'
fördel Instämmande likhet uti Fjerdingsmännens
Uöne-vilkor, må öfver hela Riket varda iakttagen,
till befordrande hvaraf likväl några medel
icke blifvit anslagna t sä ville Kongl. Majit,
som vid ett sådant förhållande icke kunnat någon
åtgärd härutinnan vidtaga, tili Stats-Utskottet
hafva öfverlemnat Handlingarne i detta mål,
på det hos "Riksens Ständer måtte komma i öfvervägande
hvad som, till förbättring i dess*
personers vilkor, kunde vara tjenligt att vid*
taga.
Utaf de remitterade Handlingarne har Utskottet
inhämtat, att utom i Östergöthland, hvarest
tjugutvå Hemmansdelar såsom Boställen finnas
anslagna, Fjerdingsmännen blott i, ett eller
annat Uän hafva Boställen eller Bohemman sig
upplåtne, utan i stället åtnjuta lön från 1 till
3y:dels R:dr indeldt, och åter i vissa Uän blott
1 ä 3 R.dr i contant , men i Norrländska Provinserna
hvarken Boställen eller någon Uön på
Stat; och hafva Kgl. Maj:ts Befallningshafvan»»
de i allmänhet andragit nödvändigheten deraf,
att Fjerdingsmännen varda bibehållne vid nu
innehafvande förmåner, samt Kongl. Kamman
Collegium sig utlåtit; att Fjerdingsmäns-Tjensterna
äro oumbärliga till biträde och handräckning
för den öfriga Krono-betjeningen i mångfaldiga
ärenden: att de ock fordom på många
ställen jemte löner haft Boställen sig anslagna,
men dessa sedermera fått till Skatte försälja>s eller,
som mest skedt, för Underdåniga Skatterätfsfordringar
till Skatte upplåtas: att då sedermera
duglige personer till dessa Sysslor för de blotta
5;tc JSundet, li 3. 114. ringa
898
Den 7 Juli.
iinga lönerna icke kunnat erhållas, och erfarenheten
visat hvad olägenhet dessa tjensters bestridande
af Allmogen med sig förer, dels för
deni sjelfva genom försummat eget Hemmansbruk,
dels för sjelfva, tjensten, i anseende dertill att få
dertill tjenlige bland Allmogen finnas, har genom
Kongl. Brefvet den 31 Augusti 1784, ej allenast
Skattelösning af de då ännu i behåll varande
Fjerdingsmans Boställen blifvit inställd ,
utan ock förordnadt, att så snart någon Kronolägenhet
kunde uppgifvas , den borde anslås till
Fjerdingsmans Boställe i den ort, hvarest förra
Bostället blifvit löst till Skatte, äfvensom Kongl.
Maj:t sedermera en och annan gång i Nåder
tillåtit, att när några tjenliga lägenheter på Allmänningar
kunna blifva att tillgå, som utan förfång
af andras rätt dertill kunna användas , anmälan
derom finge ske till Nådigt bepröfvande;
och kunde Kongl. Kammar-Collegium derföre
nu ej eller tillstyrka indragning af de få ännu
varande Fjerdingsmans Boställen , utan har tvärtom
, då viss person härtill är i hvarje vanligt
District antagen, och har sitt vissa ställe att bo
och vistas, ansett nödvändigt, att sådana lägenheter
få utses för de Fjerdingsman, sorn ännu
deraf äro i saknad , dock endast såsom Bohemman
; följaktligen med förbehåll, att rentan till
Kronan betalas och i öfrigt med de vilkor, som
kunna finnas böra äga rum, när anmälan och
uppgiften af lägenheten hos Collegium af Landshöfdingen
göres, och sedan från Collegium hos
Kongl. Majti föred ra ges ; hvilken förmån för en
Fjerdingsman då icke lände Kronan till någon
gra
-
Den 7 JulL
899
gravation , men kunde verka någon lindring för
Allmogen, sorn lika fullt *nåste bidraga till sådana
personers underhållande. Den omständigheten
, ätt Fjerdingsmänrten i de Nöfrlärtdskft
Provinserna hittills icke njttcit någon lön äf Kronan,
förmodade Ramrnar-Oöllegium icke luhnä
föranleda dertill, ätt de små löner, Söm fot dessa
tjenste? 1 andra Rikets Provinser af Kronäri
bestås, troligen derföre, att de der ansetts vara
äf större angelägenhet , skulle från deni indfägas;
mert om äfven för Fjefdingsmärtnétt i de
Norrländska Ranert Köhemfnän finäe lii ses. så
O 7
fort tillgång dertill af'Kronans mark, utan aridräs
förfång, kUhde gifvas, öfveflémnäde Gallö*
gium till Kongl. Majrts Kådigä godtfinnande.
Vid öfvervägande häraf, har Stäts-Utsköi*
fet ansett frågan om jemkning uti Fjerdingsman-:
nens jLöne-Villtör till likhet i allmänhet, jemväl
böra ankomma på den reglering i det hela äf
Styrelse-Verkets organisation i älla dess grenar,
hvartill, innan nästa Riksdag, enligt Riksens
Ständers Underdåniga anhållan, förslag kömöte?
att utarbetäst meri att emedlertid de Fjerdingsman,
som åtnjuta penninge-lön, eller Öck sakna
ali Vedergällning, borå årligen Undfå iö R:df
hvardera, inberäkrtädt hvad de förre rtti 1 Contant
uppbära. Och Sorn beloppet äf ért sådant
provisionel tillökning likväl icke nit kart Utfå*
nas och béstärhmäs: så hemställer Utskottet, ätt
Riksens Hdgtöfl. Ständer i Underdånighet öfverlemna
till Kongl. Maj:t att i Nåder låta Vidtaga
den åtgärd , sorn fordras till Verkställigheten
häraf, samt äf 3fvershetf tuch besparingar på
Stats*
1)00
Den 7 Juli.
Stats-Verkets inkomster och utgifter anordna dq.n
härtill erforderliga mindre betydliga summa.
Hvarförutan Fjerdingsmännen i allmänhet synas
böra åtnjuta befrielse från Inqvartering och
Krono-skjutsning för den Hemmansdel de bebo
och bruka, dock ej för mer än \ Mantal. Hvilket
allt dock vördsamt hemställes Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande. Stockholm den 3
Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. RorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Guslaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 7 _
Vällofl. Borgare-Ståndet denio__.
Hederv. Bonde-Stlndet den 7
Rikse?is Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af
gjorda Anmärkningar vid Statsutskottets
Betänkande öfver Herr
von Törnes Memorial om lo st frihet
-
Den 7 Juli.
het för sådana Tidningar, sotti anses
lända till allmän upplysning.
I anledning af gjorda anmärkningar vid
Stats-Utskoltets Betänkande af den 32 sistlidne
April , angående Herr von Törnes förslag om
Postfrihet för sådana Tidningar, som anses lända
till allmän upplysning, har Höglofl. Ridderskapet
och Adeln behagat detta ärende , tillika
med de dervid gjorda anmärkningar, till StatsUtskottet
återremittera.
Uti dessa anmärkningar yrkas, att en allmän
Postfrihet måtte förunnas åt ej mindre Literaira
och Stats-Oeconomiska Dagblad och Journaler,
än alla både Svenska och Norrska Tidningar,
som nu utgifvas eller framdeles komma
att utgifvas , af hvad namn och beskaffenhet de
vara må
Stats-Utskottet får härvid tillkännagifva , att
Stats-Utskottets Betänkande i detta ämne redan
blifvit af 3:ne utaf de Respectiva Riks-Stånden
bifallet, nemligen af Högvördiga Prest-Ståndet
den 15 sistlidne Juni, af Vällofl. Borgare-Stån."
det den 27 nästlidne April och af Hedervärda
Bonde-Ståndet den 5 sistl. Maj.
Stats-Utskottet bör för öfrigt endast tillägga,
att hvad Stats-Utskottet föreslagit, instämmer
med Riksens Höglofl. Ständers eget förklarande
vid 1809 och 1810 årens Riksdag, uti deras
underdåniga Skrifvelse till Kongl. Maj:t af
den 14. Mars 18ro, deruti Riksens Höglofl.
Ständer yttrat , att Riksens Ständer ansett nyttigt,
om Postfrihet thädanefter beviljades, ej allenast
-
Pen 7 Juli.
lenas* för Post- och Inrikes-Tidnjngar , såsom
dittills varit vanligt, vitan afven för andra Dagblad,
sorn då eljer framdeles med vederbörligt
|i|ls!pnd utgåfvps, pch af Cantzli-Styrelsep , hvif*
Isen cfetfra borde tillhöra * pröfyades vara af deh
beskaffenhet, att de leda tiU -det med Tryckfriheten
åsyftade ändamål; Litteraturens tillväxt
pph allmänna upplysningens befordran* Hvilket
gtats-XJtskpttet, till svar a de hos Högloft* Ridd*
pch Adeln gjorda anmärkningar, får vördsamme^
ligep meddela. Stockholm den 3 Juli 1815*
På Höglofl. Riddersk,
pph Ad- Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Väl!ofl. Borgare-*
Ståndets Ledamöters
Vägnar
Carl pr. JLandber^
På Högv- Prest-Stån*
dets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. Rande-*
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jqn Jonsson.
C. Tonelius*
Uppläst b°S Hfiglofl, Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Högydrd. Prest-Ståndet den 7 _
Vallöf], Borgare-Ståndet den 10
Hederv, Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande öfver Herr Kyrkoherden
-
Den 7 Juli.
903
herden Luttemans Memorial om tillökt
anslag för Kongl. Bihliotheket.
Genom Protocolls-Utdrag af den 16 sistl.
Maj har Högv. Prest - Ständet remitterat till
Stats - Utskottets åtgärd ett Memorial af Herr
Kyrkoherden G. Uutternan, hvaruti, under framställning
af den nytta och värde offentliga Boksamlingar
äga i en Hufvudstad, samt huru ofullkomligt
likväl den inrättning af denna egenskap,
som finnes i Stockholm , kan uppfylla ändamålet,
enär den till böckers inköp och bindning
samt extra behof anslagna summa blott utgör
1000 B:dr Banco , Herr Kyrkoherden, uppå dessa
jemte flera anförda skäl föreslår, om icke till det
Kongl. Bibliothekets riktande med utländska
Verk i Vetenskaperna och i synnerhet i Svenska
Historien, Geographien och Statistiken, äfvensom
i Nordens äldre Historia, en årlig summa
af åtmindstone 1000 R:dr Banco måtte anordnas,
oberäknadt de härtill förut på femte huf»
vud titeln anslagna medel af lika belopp.
Denna Herr Kyrkoherden Uuttemans Motion
finner Utskottet nogsamt vittna örn Herr
Kyrkoherdens nitfulla omtanka för Vetenskapernas
framsteg och befordran. Men Utskottet är
ej i tillfälle att med någon säkerhet bedömma
ifrågavarande behof och tror, att Kongl. Maj:t,
på Hvars pröfning sådant dessutom synes ankomma,
om så nödigt finnes, lärer täckas härtill
utse medel, hvartill Kongl. Majit icke saknat
tillgång, hvadan Utskottet anser sig ej böra något
särskildt anslag tillstyrka. Hvilket vördsamt
öfver
-
Deri 7 Jall.
Jjfverlemnas till Riksens Högloft. Ständers be*
jtröfvande. Stockholm den 30 Juni 18x5.
På Högloft. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högvörd, PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
'Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad, den 7 Juli.
Högvdrd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl, Borgare Ståndet den 10 _
Hederv, Bonde Ståndet den 7 _
Vördsamt Memorial!
6-enom Protor.olls Utdrag för den 3 nasti.
Juni hafva Högloft. Ridderskapet och Adeln,
samt Högv. Prest-Ståndet till förnyad handläggning
återremitterat Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
den 24 Maj afgifna Betänkande,
angående upphandlingar för Kongl. Majus
och Kronans räkning ; hvarvid hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln,af Herr Öfverste-Lieutenanten
Friherre J. Lagerbjelke, anmärkningar
blifvit gjorde} ord ifrån ord så lydande:
Dea' 7 Juli.
”i:o Dil tiden så medgifver olifver det onekeligen
af mycken nytta, att upphandlings-auctioner
tidigt före Ieverantsema.s fullgörande anställas,
sä val i afseende på en större concurrence
som äfven nödigt rådrum för Speculanter att anskaffa
en vara; men lika visst är det, att vid
Inträffande särskilda händelser, en sådan anstalt
icke blifver möjlig, då ögonblickens behof påkalla
en skyndsammare anskaffning , enär til 1 gangarne
ej alltid medgifva förråder af alla erforderliga
persedlar, och äfven vissa af dem äro
så beskaffade att de hvarken kunna vara i förråd
att tillgå, emedan deras förvarande blifver
svårt , och sådana varor genom en längre liggningstid
försämras eller taga skada; således måste
undantag i sådana fall äga rum , och åtgärderna
böra då bero af de administrerande , som
äro för sina göromål ansvariga, utan att en slik
ovilkorlig föreskrift lämpeligen bör finnas uti
en så beskaffad reglementarisk författning.
a:o Det föreslagna sättet, att anbud jemväl
måge inlemnas, är visserligen godt, och har äfven
på flera ställen hittills blifvit följdt, men det synes
ej vara enligt ined en rigtig princip, att den, som
inkommer med forsegladt anbud, tillika skall
bifoga vederhäftig borgen; ett besvär, som ej rätteligen
bör kunna åläggas, dels i anseende till
ovissheten oni anbudet antages, dels ock, att
i fall denna person får leverera, Contracterna,
åtrnindstone på de ställen, der jag kunnat inhämta
närmare kännedom härom, blifva så stälde , att
Xeverentören förbindes till 6 proCents vite af
den för bristen uti dess leverants belöpande betalning
-
Den 7 Juli.
talning och att dessutom ersätta den drygare
kostnad , sorn genom ny upphandling af varan
förorsakas; och längre synes man ej kunna kornilla,
ty en person bör ej lagligen kunna förp! ig*
tas ställa borgen för en persedel , som ännu ej
tillhör Kronan, och hvilken ej är betald , och jag
anset ej eller orsaken, hvarföre olika skall förhållas
med den, som inlernnar försegladt anbud,
och den som på auctionsdagen gör inrop. Att
införa särskildta anbud uti Auctions-Protocollet
verkar mera oreda, än gagn; ty Auctions-Profocollet
är till rättelse och säkerhet för dem, som
personligen infinna sig, men icke så egenteligen
för den på annat sätt bjudande; således bör
efter vanligheten tillgå , att , sedan auction är
slutad, alla förseglade anbud på en gång öppnas,
och deras innehåll uti ett särskildt Protocoll
intages, hvilket ock är det rätta; men att,
till exempel, från ett Styrelseverk till orterna
afsända Auctions Protocoller blifver både utan
nytta och ändamål, ty pröfningsrätten, i afseende
på antagandet af anbud eller inrop, mäste
nödvändigt skola bero af det Verk, som äger
hufvudbefattningen med dylika ämnen.
På det ställe, der jag har äran vara låeda»
mot, tillgår så, att vederbörande i landsorterna
med omgående post insända, så väl AuctionsProtocoll,
som ingifna anbud, och sedan allt hunnit
granskas, erhålla vederbörande genast underrättelse
om hvad som blifvit antaget. Den omständighet,
alt den som gjort lägsta anbud eller
inrop bör äga företräde är ganska riktig, och
följes jemväl, men jag får härvid den äran narn.
na,
Den 7 Juli.
S"7
na, att om till exempel en vara blifvit erbjuden
j orten att levereras för högre pris, ärt hvartill
den kunnat härstädes erhållas, afseende likväl
bör göras på kostnaden af en sådan varas transport
till förhruknings-orten, och om transporten
finnes jemte det här erbjudna priset, gå öfver
hvad i orten blifvit bjudet, synes det väl
vara med mesta förmån för Kronan förenadt ,
att då hålla sig till den i orten varande leverantör,
För öfrigt synes mig, att i detta afseende
ett bestämdt stadgande icke bör gifvas,
då det möjeligen kan hända, pär coneurrencen
är liten, att äfven det lägsta bud på en vara
vid ep auction vida kap öfverstiga de gångbara
priserna i allmänhet.
3:0 I3et förslag Utskottet gjort , att en Leverantör
skall aflemna siri vara på förbrukningsorten,
är väl vid första påseendet godt och nyttigt;
men häremot förekomma flera omständigheter,
Erfarenheten har mer än tillräckeligen
visat, att hvad Flottorna angar, icke några, åtynindstone
ganska få, och det sällan, hafva härstädes
åtagit sig att i orterna eller vid stationerna
leverera varor, och om detta skulle utgöra
ett nödvändigt vilkor, mäste följden deraf
qnekeligen icke blifva annan, än att concurrencen
blifver mindre, och skall sluteligen alldeles
upphöra, hvaraf åter befaras flen skada och olägenhet
, att priserna antingen genom sammansättningar
, eller ock andra omständigheter, upp*
stegras, till stöd för hvilken tanka jag tror mig
endast behöfva nämna, att vissa articlar, Uti särskilda
förbruknings-orter ej finnas , utan mäste
från
Den 7 Juli,
från annat håll anskaffas; såsom till exempel
slcepps ankare och canoner, hvilka af Leverantören
hittills aldrig blifvit på deras kostnad till
orterna transporterade. Dessutom finnas åtskilliga
andra varor, såsom kläder, buldan, och i
synnerhet bultjern , hvilket sednare årligen måste
vara af den bättre sort jern , som här är att
tillgå , såsom af yttersta vigt , alt användas tilt
Kronans fartyg , emedan bultjern af sämre malmsorter,
som i orterna finnas, är alltid skördt och
ej sällan springer, hvaraf de största förluster
kunna tima.
Dessutom får jag härvid tillägga, att transporterna
för Flottorna alltid kunna verkställas
för bättre pris, då Kronan har sina egna lastfartyg,
hvilka i alla fall behöfvas till transporten
af eke- och furu-virke, och som tillika medföra
den stora nyttan, att de i fredlig tid äro en
oundgängelig exercice för en del af Kronans
manskap.
4:0 Det kan visserligen icke så egentligen
skada, att alla persedlar, sorn erfordras, till antal
och beskaffenhet uti en Auctionskungörelse
utsättas; men i afseende på upphandlingen för
Flottan skulle detta vid flera tillfällen icke utan
synnerlig olägenhet och tidspillan kunna låta
sig göra , ty för den fordras en mängd särskilda
persedlar och måleri a lier af mångfaldiga slag,
och.jag .inser ej heller nyttan af ett sådant införande,
enär vederbörande så väl härstädes som
i landsorterna äga tillfälle att i vederbörande
Contoir före Auctionen göra sig underrättade
om ej mindre tiden för en ieverants än persed'
larne s
Den 7 Juli.
9°9
Jarnes antal, hvilkas beskaffenhet är dessutom uti
ett till Allmänhetens efterrättelse särskildt tryckt
Reglemente beskrifven, och hvarefter varornas
godhet och antagande skulle bestämmas.’’
Dessutom hafva följande mundteliga yttranden
till Högvördiga Prest Ståndets Protocoll
den 3 sisth Juni blifvit till Utskottets pröfning
öfverlemnade.
Af Herr Professor Forssell : Jag anser det
icke väl passande att Riksens Ständer föreslå
några föreskrifter för sättet att upphandla Kongl.
Majrts och Kronans behof. Vederbörande böra
i den delen äga lika fria händer, som hvar enskild
man; ty ofta vinnes Kronans förmån bättre
utan än med auction. Äro de icke af egen
drift angelägna att bevaka Kronans rätt, ännu
mindre kunna då dylika föreskrifter som dessa
verka dertill.
Af Herr Prosten Doctor Stenhammar .• Utan
att vilja lägga hinder i vägen för antagandet af
ifrågavarande Betänkande, i fall Högvördiga
Ståndet dertill skulle finna skälig anledning,
tfftber jag mig blott till Protocollet få yttra den
önskan , att uflphandlings-methoden icke alltför
mycket måtte försvåras, emedan jag deraf befarar,
hvad under nästförflutna år jag finner, till
en stor olycka för Riket och den inhemska productionen,
hafva tilldragit sig. Man handlar
nemligen i sådant fall för Statens allmänna behof
ingen ting inom egen gräns; allt införskrifves
utifrån, och följden deraf blir, att Rörelsefiapitalet
försvinner t* landet; att Jordbrukaren
saknar
gio
Den 7 Juli,
saknat ali uppmuntran och att Leverantören ännu
mera efter godtycke bestämmer sina priser, och
undandrager sig all rontroll.
Af Herr Prosten Hasselroth: Att dr. det 1
H err Prostens tanka icke kan vara Riksens Ständer
betaget att hös Kongl. Mäj:t i underdånighet
föreslå nödiga försigtighetsmått vid en upphandling
, som sker för Statens medel och hvarvid,
i brist af nödig controll, hvarjehanda Underslef
och försök till ocker på Kronans bekostnad icke
torde vara utan exempel, ansåg Herr Prosten
för sin det, hvad Utskottet föreslagit välgrundadtj
nemligen t att i alla de fall, då en större
skyndsamhet är nödvändig, upphandlingen sker
genom anställande offentliga auetioner, hvarjemte
Herr Prosten yttrat den önskan att sådané
skedde å mindre partier, då ett större antal af
concurrenter kunde bereda lindring i priset
Af Herr Prosten Thyselius: Att upphandlingarna,
så vidt möjligt är, matte ske inom Riket,
på de af Herr Doctor Stenhammar derför®
anförda skäl.
Innan Utskottet går att besvara ofvanstående
anmärkningar, har’Utskottet trott sig böra nämna,
att förnämsta syftemålet för de uti dess Betänkande
Stadgade grunder varit, att, vid Upphandlingar
för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning,
3a mycket som möjligt, befordra ej mindre Kongl,
Majus och Kronans, än Leverantörens ömsesidiga
fördelar; men då dessa fördelar möjligtvis
ej alltid skulle behörigen iakttaga», om upph»ndlingarne
af Kongl. Majus och Kronans förnödenheter
ofverlemnades åt vissa Corporatio
ners
-
Deri 7 Juli.
ners arbitraira förhållanden , har Utskottet ansett
sig, genom de föreslagna reglementariska föreskrifterna,
lämpligast kunna åstadkomma den ömsesidiga
trygghet, hvarigenom både concurrencen
ökas och Kronans rätt kommer att hvila pä en
säkrare grundval. Dock har Utskottet ganska
väl insett att tillfällen kunde inträffa, då sådana
bestämda stadganden skulle medföra de största
olägenheter, och det är derföre, som Utskottet
föreslagit, att i sådana fall Kongl. Majit borde
äga att efter omständigheterna i Nåder förordna;
härigenom har Utskottet ej lagt band på den
frihet, som vid oförutsedda händelser bor äga
rum, utan endast genom generella reglor velat
utstaka sådana gränsor som äro lika nödvändiga
för ordning som för controll.
Det är ur denna Synpunkt som Utskottet
skulle önska, att dess Betänkande blef betraktadt,
och det är med förutsättande deraf, som
Utskottet, till svar å de remitterade anmärkningarna,
får afgifva följande förklaring:
Hvad således angår de af Herr Ofverste*
Uieutenanten Friherre Lagerbjelke gjorda påminnelser,
så tror Utskottet, att de, sorn i i:sta
punkten finnas upptagna , tillräckligen skola vara
vederlagda, genom hvad i Utskottets Betänkande
finnes föreslaget: att vid särskildta tillfällen ,
hvaribland de af Herr Friherren och OfversteLieutenanten
omförmälte ostridigt böra räknas ,
det endast bör tillkomma Kongl. Majit att efter
Eget Nådigt godtfinnande vidtaga de anstalter,
som omständigheterna påkalla; och är Utskottets
föreslagna stadgande i detta fall, långt ifrån att
vara
Den 7 Juli.
vara ovilkoriigt, Iielt och hållet vilkorligt och
beroende af Högsta Magtens vidtagande åtgärder. *
Vidkommande den uti 2 punkten gjorda
anmärkning, att Leverantören borde befrias ifrån
borgens prresterande , emedan han ej kunde ålaggas
denna skyldighet för en persedel, som
ännu ej tillhör Kronan, så får Utskottet endast
anföra, att det ej är för de persedlar, hvilka till
Kronan skola aflernnas, utan för uppfyllandet af
den med Kronan ingångna förbindelse, som borgen
bör ställas t och då det ofta är af högsta vigt
att ett sådant åtagande med noggrannhet fullgö*
res, anser Utskottet sig, ej äga skäl att rygga sitt
tillstyrkande i denna del; utan bör sådan borgen
äga rum, så väl vid förseglade anbud, som
vid auctions-inrop, hvarförutan Leverantören
bör förbindas till 6 proCents vite af den för
bristande leverants belöpande betalning , och
dessutom ersätta den drygare kostnad , sorn genom
ny upphandling af varan kan förorsakas.
Tvärtemot hvad Herr Ofverste Lif utenanten
Friherre lagerbjelke yttrat, kan Utskottet
ej inse, att någon oreda skulle derigenom uppkomma,
om de särskildta anbuden, som, innan
auctionens slut, böra vara ingifna, inforas i Auktions-
Protocollet ; utan, då dessa anbud kunna
anses såsom ett skrifteligt inrop, och således endast
framställningssättet skiljer den från de mundteliga,
synas de båda lämpligast böra upptagas
på ett och samma stalia, hvarigenom äfven ers
lättare öfversigt deraf beredes; och då Utskottet
för öfrigt tillstyrkt, att Auctions-Protocollet skulle
cornmuniceras ehe orter, der en dylik auction i
samma
Den 7 Juli.
91S
gamma ändamål blifvit hållen, torde denna åtgärd
ej vara så utan nytta eller ändamål, då
Utskottet i sammanhang härmed föreslagit, att
den Leverantör, som efter jemnförelsen af alla
gjorda anbud funnits hafva erbjudit sig att för
bästa priset fullgöra leveransen, derest han ställt
fullgiltig borgen , bör vara försäkrad om anbudets
antagande; igenom hvilken rättvisa norm ,
och då alla äga lika rättigheter, men ingen förnärmas
genom den andras företräden , concurrence
och industri torde lika mycket uppmuntras.
Hvad för öfrigt angår den anförda omständighet,
att afseende bör göras på transportkostnaden
vid anbudets antagande, så försvinner
denna af sig sjelf, igenom Utskottets tillstyrkande
att Leverantören skall kostnadsfritt aflemna sin
vara på förbruknings orten.
De erinringar, som emot sistnämnde förslag
blifvit uti 3 punkten framställta, hafva föranledt
Utskottet, att härvid göra det undantag,
att alla tyngre saker, såsom skeppsatikare, canoner,
bultjern och gröfre skeppsvirke, hvilka medföra
större svårigheter vid transporten och derigenom
skulle kunna mindska concurrenternas antal,
böra på Kronans bekostnad få till närmaste
hamn transporteras; äfvensom då Kronans fartyg
äro att tillgå, desamma alltid företrädesvis
böra till vidare transporter begagnas; och box:
denna transportkostnad alltid vid anbudens antagande
komma i beräkning.
Det förslag Utskottet uppgifvit, att de erfordeliga
persedlarnas antal och beskaffenhet
skulle uti Auctions-Protocollet införas, har Ut«
y.te Bandet, 115. 116. skot»
9*4
Den 7 Juli.
skottet grundat dels pä nödvändigheten för leverantören
att karina vilkoren för sin ingående
förbindelse, hvarförutan han ej kan veta, huruvida
han förmär uppfylla densarnma eller icke,
dels på den olika magtpåliggande borgen, som
vid större eller mindre partiers aflemnande be»
hörigen bör iakttagas; oell har Utskottet ej funnit
de skäl, sorn i 4 punkten af anmärkningarna
anföras, vara af den vigt, att de böra verka ändring
i Utskottets härom afgifna yttrande.
Beträffande slutligen de inom Högvördiga
Prest-Ståndet gjorda erinringar;
1:0 Att vederbörande böra äga lika fria
händer vid upphandlingar för Kronans räkning,
som hvar enskild man, så kan Utskottet sä myc*
ket mindre antaga denna tanka, som en enskild
man äger att disponera öfver sin enskilda egendom,
men de , som äga bestyret med ifrågavarande
upphandlingar, endast kunna anses såsom
Ombud för Kongl. Majit och) Kronan, och disponera
öfver Statens egendom; hvarvid Staten
synes böra äga full rätt att genom grundade föreskrifter
befordra en ordentlig och fördelaktig
förvaltning.
2:0 Att upphandlings-methcden icke alltför
mycket måtte försvåraS, hvarigenom inga upphandlingar
ske inom egen gräns, utan allt införskrifves
från utrikes orter; får Utskottet anföra,
att det i sitt Betänkande så litet som möjligt,
med iakttagande af nödiga försigtighetsmått,
velat inskränka friheten vid upphandl ings-methoden,
och derföre äfven, vid alla enskilta
omständigheter, öfverlernnat omsorgerna hartvid
* till
Den 7 Julié
915
till Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande; och ha£
Utskottet äfven förmodat att, i likhet med flera
äldre utfärdade Författningar, Kronans förnödenheter,
så vidt ske kunde, alltid skulle inom
Riket upphandlas; hvilket stadgande Utskottet
anser vara af högsta vigt för den inhemska industrien
och Statens derpå grundade oeconomiska
välstånd.
3:0 Att upphandlingarne ske å mindre partier,
på det ett större antal concurrenter kunde
bereda lindring i priset; hvilken erinran Utskottet
ansett ej böra leda till några bestämda
föreskrifter i denna del, då detta helt och hållet
beror af särskilta omständigheter, som ej
förut kunna med säkerhet beräknas.
Hvilket dock till Riksens Höglofl. Ständers
egen pröfning öfverlemna*. Stockholm den 4
Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
På Högv. Prest-Ståndets
Uedamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
och Ad. Uedamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Uedamöters
På Hederv. BondeStåndéts
Uedamöters
vägnar
Rik Mänsson.
vägnar
And. Fredin.
M. M. Rosbeck,
Vörd
-
D<m 7 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli»
Högvörd. Prest Ståndst den, 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
rian samteliga Respectiva Riks-Stånden har
till Lag-Utskottet blifvit <öfverlemnad Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Riksens Höglofl.
Ständer af den 31 nasti. Maj, hvaruti Kongl.
Majit i Nåder ti llkännagifver, att sedan inne-vånarne
i Malmöhus Län, genom en den 93
October 1811 träffad och af Kongl. Maj:t i Nåder
faststalld öfverenskommelse förbundet sig,
att till Skogsplantering använda hvart femtionde
Tunneland af deras Jordagor, och att dessutom
besörja plantering vid de allmänna vägarna, så
har Landshöfdingen i berörde Län, på den
grund , att hagen för fullbordandet af denna nyttiga
hushålls anstalt skall betydligen mindskas
derigenom, att de uppväxande trädens borthuggande,
uppryckande eller förstörande icke kunnat,
oaktadt kraftiga utvägar, medelst viten'å de
brottsliga och belöningar för angifvarne, förekomrnas
, i underdånighet hemställt, dels att åverkan
å dessa planteringar måtte beläggas med
urbota straff, enligt de i 40 Cap. 5 §. och 49
Cap. 1 och 2 § §. Missgernings-Balken stadgade
grunder , dels att bevisningssättet för en slik
förbrytelse kunde således förändras , att enahanda
undersökning, som uti 59 Cap. 2 §. samma
Balk medgifves , måtte varda tillåten, när åverkan
skedt; att då sådant träd finnes hos en
annan
Den 7 Juli.
917
annan, innehafvaren må vara förbunden ■ visa sin
åtkomst dertill; och att, likasom för vakter blifvit
stadgadt, de personer, hvilka såsom Tillsyningsman
tillsattas, må tiga rätt, att med ed
vita hvad de kunna utröna under åliggande bevakning,
och deras vittnesbörd gälla såsom halft
skäl, samt bevisningen anses fullkomnad, då en
person dessutom derom afgifver sammanstämmande
vittnesmål; i anledning hvaraf, och då det
kraftigaste medel, att för framtiden förekomma
en med skäl befarad Skogsbrist, ofelbart finnes
uti Folkets egen omtanka och benägenhet att genom
plantering bereda skogarnes återväxt, och
Kongl. Majit, som med synnerligt Nådigt välbehag
ansett den anstalt, hvilken invånarne i
Malmöhus Län , der berörde brist redan stigit
till sin höjd, i detta afseende vidtagit , funnit
det vara af vigt, att skydda ett så gagneligt företag
ifrån tillgrepp och förstörelse, genom bestämmande
af ett emot ändamålet svarande straff;
Kongl. Majit förklarat sig vilja, med afseende å
hvad sålunda blifvit anmält, derå fästa Riksens
Ständers uppmärksamhet och genom öfverlemnande
af Landshöfdingen underdåniga hemställan
samt de särskildta yttranden, som Stats-Rådets
Ledamöter och Högsta Domstolen afgifvit,
bereda Riksens Ständer tillfälle att föreslå den
författning, som i detta hänseende kan anses nödig
, hvarefter Kongl. Majit vill sitt beslut i saken
fatta.
Högloft. Ridd. och Adeln hat; ock derjemte
till Utskottet remitterat det särskildta yttrande
Herr Landshöfdingen af Klinteberg i ämnet
afgif
-
Den 7 Juli.
afgifvit, hvilket allt, tillika med hvad de Handlingar,
dem Kongl. Majit i Nåder låtit vid
högstberörde Nådiga skrifvelse foga, innehålla,
Utskottet tagit i noga öfvervägande.
Efter hvad af Konungens Eefallningshafvandes
i Malmöhus Eän underdåniga anmälan och
de dertill hörande Handlingar är att hämta, finnes
den förstöring, hvarföre de i Skåne verkställda
Skogs-planteringar skola vara utsatta, härröra
i synnerhet från okynnet, att för tillfredsställandet
af hämd, ilska eller afvundsjuka, till intet
göra andras gagnande företag, då den nytta,
som är att vänta från tillgreppet af några obetydliga
trädplantor visserligen icke öfvervägec
det äfventyr, hvarföre tillgriparen, jemväl efter
de redan gällande strafflagar och vites påbud,
sig blottställer.
Utskottet ser således , uti de flesta fall af
ifrågavarande våldsverkan, icke begäret att draga
under sig andras tillhörigheter, utan skade-glädjen
att dem för ägaren förderfva; det vore endast
i förra händelsen , som brottet skulle kunna ,
till sjelfva arten, vara af någon likhet med stöld;
hvaremot all sådan likhet försvinner i sednare
händelsen, der förbrytelsen är af den egenskap,
som efter allmänna begreppet benämnes för nidingsverk.
Att nu sammanblanda dessa olika
brott genom deras bestraffande , utan ätkilnad, såsom
tjufnader , finner Utskottet stridande på en
gång emot deras verkliga natur, och emot den
classifieation *af brott , hvilken varit antagen såsom
grund ej inindre för Rikets nu gällande strafflagar
än för den äldre Lagstiftningen, som dem
före
-
Den 7 Juli.
919
föregått. Utskottet tror, att denna från sakens
natur härledda grund icke utan våda skulle
kunna rubbas, och att det följakteligen vöre ganska-
betänkligt att föreslå ett stadgande, hvilket,
för ett särskildt fall, upphäfde den enhet, sorn.
bör rada i det hela af en sammanhängande
Lagstiftning.
Utskottet fäster på dessa skäl det omdöme,
att innan någon omarbetning af brottmåls-lagen
i allmänhet kan medhinnas, vidare föreskrift erm
bestraffningen af ifrågavarande brott ej må utfärdas,
än hvad 64 §. i 1805 års Kongl.
Skogs-ordning redan innefattar; och såsom en
följd häraf, anser Utskottet någon annan änden
der lemnade tillåtelse till ransakande efter ifrån
Skogsplanteringar bortförda träd, icke eller be*
höflig eller lämplig.
Beträffande åter Konungens Befallningshafvande^
särskilta underdåniga hemställan, om icke
den, sorn vid ransakning finnes innehafva
sådana träd, som måls ägaren förlorat, må vara
pligtig att visa hvarest han dem erhållit; så enär
en utrönt likhet imellan de träd, hvilka från
Skogsplanteringen bortkommit, och dem, som
vid ransakandet upptäckas , alltid, derest ej innehafvaren
genom sjelfkrafd bevisning om sin
åtkomst leder misstankan ifrån sig, måste utgöra
hvad Lagen ‘117 Cap 30 §. Rättegångs Balken
kallar bindande omständighet och liknelse, och
sålunda blifva gjltigt skäl tili värjemåls-ed, finner
Utskottet sig desto mindre äga anledning,
att i detta afseende tillstyrka något särskildt stadgande,
som sjelfva skyldigheten att ådagalägga
åt
-
t)2*
Dm 7 Juli.
åtkomsten till de träd, hvilka förmentes vara
från en Skogsplantering borttagne , ändå skulle, i
enlighet med 49 Cap. 2 §• Missgernings-Balken
, stanna vid edgång, så snart annan bevisning
saknades; hvarigenom, i förevarande fall,
resultatet af det ena eller andra Rättegångs-sättet
synes vara för sakens utgång af alldeles samma
verkan.
Den rättighet, som sluteligen blifvit sökt
för ägare af Skogsplanteringar, att, till vittnen,
i frågor om våldsverkan å dessa planteringar,
begagna sina tillsatte Uppsyningsman , skulle ,
om den vunne bifall, uppenbart afvika från de
grunder Rikets allmänna Rättegångs-ordning godkänt.
Kongl. Brefvet den 4 Juli 1741 förklarar
uttryckligen af hvilka skäl tillåtelsen uti 17
Cap. 11 §. Rättegångs-Balken för Vakter och
dem som Rättens ärender gå, att bära vittne om
det, som dem i thy fall händer, blifvit motiverad.
Intet af dessa skäl kan hit lämpas. Det
är dessutom, genom Kongl. Brefvet den q6
Augusti 1752, Lands-Fiskaler, Krono-betjente
och andra åklagare förbudet , att med vittnes-ed
gifva stöd åt deras åtal , och Kongl. Brefvet den.
16 Maj 1764 afslår jemväl, i hänseende till
Skogs.åverkans mål, all ändring i det af Lagen
stadgade Rättegångs- och bevisningssätt. Den
ändring har väl sedermera blifvit införd genom
det uti 1805 års Kongl. Skogs-ordning meddelade
tillstånd, att Kronans Jägeri- och Skogs-betjening
må, i åverkans mål, bära vittne; men
då det alltid måste vara en betydlig skilnad iinellan
förtroendet till de Personer, som, efter
ftj«
Den 7 Juli.
951
föregången pröfning af skicklighet och redlighet,
föreslås och antagas, till förrättande af Statens
'Embeten och Sysslor, under dermed förknippadt
ansvar, och dem som enskilde fastighets-ägare
finna godt att bruka till vårdare af sina Skogsplanteringar
och hvilka, om än någon Embetsman
i orien lemnade sin åtgärd vid deras tillsättning,
likväl icke kunde afkläda sig egenskapen
af planterings-ägarens enskilda tjenare; har
betänkligheter att, för särskildta fall bryta den
Rättegångs ordning Rågen för säkerheten i bevisning
funnit nödigt stadga, och hvarigenom
angifvare i allmänhet äro från vittnesmål uteslutne,
föranlåtit Utskottet att afstyrka äfven
hvad i denna del blifvit föreslaget.
Till Riksens Höglofl. Ständers vidare bepröfvande
varder dock detta, jemte de särskilda
meningar, hvaruti några af Utskottets Redamöter
stannat, vördsamt underställdt. Stockholm
den 27 Juni 1815-
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Siån
och
Ad. Redamöters dets Redarnöters
vägnar
II. F. Strömfelt.
■ Joli. Olof Wallin.
vagnar
Ståndets J^edamöters
vägnar
JE$ G. Holm.
På Vallöf!. Borgare
-
På Hederv. BondeStåndets
Redamöters
vägnar
Petter Jernström.
A. J. Wahlstjeroa.
Utdrag
§53
Den 7 Juli.
Utdrag af Frotocollet, hållet uti Högloft.
Lag-Utskottet vid Ur t mia Riksdagen
i Stockholm den 27 Juni
1815-
Föredrogs ater Kongl. Majrts till Biksens
Höglofl. Ständer aflåtrje Nådiga Skrifvelse den
3.1 sistlidne Maj, rörande ansvar för åverkan a
de till befordrande af Skogarnes återväxt i Skåne
skeende planteringar och om sättet att i bevis
leda dylika förbrytelser.
Utskottets fleste Ledamöter förenade sig om
det Utlåtande häröfver, sorn dess under denna
dag afgifne Betänkande i ämnet innehåller.
Herr Lagmannen Mannerstarn tillstyrkte
deremot: att Skogvaktare eller Uppsyningsman,
som af Landshöfdingen måge förordnas till vårdande
äfven af enskiltas Skogar, böra äga sådant
vittsord , att då ej mer än ett vittne är att
tillgå, för att öfvertyga en af dem ertappad Skogsåverkare,
de kunde få fästa deras angifvelse med
ed, sorn dä borde få antagas till fyllnad i bevisningen;
och att det strängare ansvar, som
Skngs-ordningens 64 §. utsätter för åverkan å
planteringar, äfven bör följa på åverkan å redan
vuxne eller under tillväxt varande skogstrakter,
sorn ägaren genom inhägnad, vård och nogare
tillsyn särskildt fredat; och att Allmänheten borde
om ett sådant förhållande underrättas genom
Kungörelse, som en gång hvarje år upplästes från
Predikstolarne i Socknens Kyrka.
Häruti instämde Herr Lagmannen Friherre
-
Dén 7 Juli.
923
re Leyonhufvud , och tilläde dessutom enskildt,
att hus-visitationer och undersökning i frågor om
Skogsåverkan af hvad art som beldst borde tillåtas'
med de vilkor och det -ansVar, som Lagen
i 52 Cap. Missgernirigs-Balken i tjufsaker bestämt,
och att då den' arik lagade blifvit efter
grunderna i 17 Cap. 2 9 och 30 § §; RättegåhgsBalken
med halfva skäl eller bindande liknelser
besvärad, det måtte , 1 stället för den hittills
godkände värjemåls ed, som borde afskaffas,
åklagaren eller Måls-äganden vara berättigad att
fylla bevisningen med sjelf sins ed, så framt deii
anklagade ej ville eller kunde visa Laglig åtkomst
till den ved , eller leda ifrån sig den å~
verkan, hvarom fråga vöre. IXt supra.
Ex Protocollo
A. J. Wahl stjerna.
Uppläst hos HOglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Hogvört). Prest-Ständet den 7 _
Vällofl. Borgare-Ständet den IO —
Hederv. Bonde - Ständet den 7
Ri.ksetis Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af
Herr Brof essoren och Riddaren Trafvenfelts
Memorial, om understöd
af Allmänna Medel för utgifvandet
af Skriften Svensk Botanik.
Höglofl. Ridd. och Adeln har remitterat
till
924
Den 7 Juli.
till Stats-Utskottets åtgärd ett af Herr Professoren
och Riddaren af Kongl. Vasa Orden Carl
Trafvenfelt ingifvet Memorial, tillika med särskildta
yttranden af Herr Professoren Doctor
Munck af Rosenschöld samt Herr Landshöfdingen
m. m. von Rosenstein, angående föreslaget
bidrag utaf Stats-med:el lör fortsatt utgifvande af
Skriften: Svensk Botanik , hvilken, år 1802, utaf
framlidne Ryttmästaren och Riddaren Palmstruch
blifvit börjad, samt, efter hans död, fortsatt
af Herr Kammar-Rätts Rådet G. J. Billberg ,
och hvaröfver Natural-Historicus, Secreteraren
i Kongl. Vetenskaps-Academien Herr Professoren
och Riddaren Doftor O. Schwartz åtagit sig
det speciella inseendet, jemte författandet af
Texten.
Herr Professoren Doflor Trafvenfelt har i
detta Memorial omförmält värdet och nyttan af
detta arbete icke allenast uti Natural-Historiskt
och Medicinskt afseende, utan ock i synnerhet
för Oeconomien och Manufatlurerna, samt, med
bilagde Handlingar och Utlåtanden af flera Autoriteter
, sådant än vidare ådagalaggt; såsom ock
andragit , huruledes utgifvandet deraf de sednare
åren medfört större kostnader, än försäljningen
, vid ett mindskadt antal köpare , ersatte;
hvarföre Kongl. Vetenskaps-Academien under»
stödt företaget med ett tillskott, men hvilket
oaktadt arbetet icke skall kunna fortsättas utan
förlust för IJtgifvaren, om ej Allmänna medel
dertill beviljas.
Det bidrag, Kongl. Vetenskaps-Academien
lemnat, skall ock endast tills vidare
slaget,
Den 7 Juli*.
slaget, och vara en kännbar utgift för dess kassa,
samt således ej kunna ytterligare utsträckas.
Och då så väl andra Nationer, som den Svenska
förut, uppmuntrat och understödt dylika hedrande
arbeten, som det ifrågavarande, hvilket,
såsom författadt på Modersmålet, af alla kan begagnas,
och dessutom, i anseende till ämnet,
vöre lika nyttigt för Efterverld, som för Samtiden;
så föreslår, uppå dessa med flera anförda
skäl, Herr Dodtorn och Professoren, att ett understöd
af »50 R:dr för hvarje häfte utaf denna
Skrift kunde af Stats-Medlen beviljas; hvilken
utgift på 8 ä lo år fordrades för fullbordandet
af detta arbete; och hafva Herr Professoren
Do&or Munk af Rosenschöld samt Herr Landshöfdingen
von Rosenstein äfven häruti instämt.
Stats Utskottet, som, vid ärendets öfvervägande,
fullkomligt insett den flerfaldiga gagnelighet,
ofvannärnnde Skrift medförer, har derföre
ät Herr Professoren Doftor Trafvenfelts framställning
ej mindre , än de yttranden, hvarmed
den blifvit biträdd, bordt lemna afseende; och
Stats Utskottet förenar sig uti den tanka, att detta
hedrande och nyttiga företag, för att vinna
fortsättning och fullbordan, förtjenar att uppmuntras
och understödjas.
Mén, då i frågor af denna beskaffenhet,
det synes på Kongl. Maj:t i Nader ankomma,
att pröfva och bestämma de bidrag, sorn finnas
nödiga, och till meddelande hvaraf Kongl.
Maj t icke saknar tillgång uti den till extra utgifter
på Stat uppförda Summa, anser Utskottet
något särskildt anslag härtill ej lämpeligt eller
nöd
-
Den 7 Juli.
nödvändigt, utan tror, att när ärendet i under*
dånighet anmäles, Kongl. Maj:t icke underlåter,
att derå fästa det Nådiga afseende, som sakens
värde förtjenar; hvilket vördsamt underställe*
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande. Stockholm
den 30 Juni 18J5.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. RorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högvörd. PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Sandstén.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vallöf]. Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bonde Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Ut-.
skotts Betänkande, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nädiga Remiss d
Lands hofdinge-Em betets i Vermland
underdåniga anmälan om Mantals•
skrif
-
Deri 7 Juli.
927
skrifvare - Frövi sioneii derstädes får
åren 1812 och 1813-
Kongl. Maj:t har i Nåder behagat till Riksens
Ständers Stats-Utskott remittera Laridshöfdirige-Embetets
i Vermland underdåniga skrifvelse
af den 12 i denna månad, om ersättning
af 1812 och 1815' års Mantalsskrifvare - provision
i berörde L/än med tillsammans 596 R:dr
16 sk. 6 r-st.; hvilken skrifvelse så lyder:
”Då Landshöfdinge - Embetet i Carlstads
Län, under d. 14 sisth April, hos Eders Kgl.
Maj:ts och Rikets Höglofl. Stats - Contoir insinuerade
behörig Ersättnings - Reqvisition öfver
Mantals-Commissarie Provisionerna i detta Län,
för åren 1812 och 1813, tillsammans utgörande
596 R:dr 16 sk. 6 r:st. B:co,hvaraf Landt-Rentei iet
redan förskjutit 416 R:dr 32 sk, samma mynt',
behagade Höglofl. Kongl. Stats Contoiret , i stället
för att till ersättning för Landt-Renteriet godkänna
förutnämnde Reqvisition, med åberopande
af Eders Kongl. Majus Nådiga Kungörelse den
g December 1812, angående en viss prasscriptionstid
, inom hvilken de, som hos Stats-Verket
äga någon fordran, böra till utbekommande:
deraf sig anmäla, under den 27 April detta år
helt och hållet afslå allt godtgörande af én såmedelst
öfver tiden ut.eblifven och fördröjd ersättnings-reqvisition.
Detta bekymmersamma förhållande
sätter Landshöfdinge-Embetet i nödvändighet,
att så väl efterse hos hvilka vederbörande
ifrågavarande försummelse inträffat, som
ock, atn möjeligen vederbörande® såmedelst å
lagda
-
938
Den 7 Juli.
lagde åtgärder skulle, inom den i Eders Kongl.
Majtts Nådiga Kungörelse rnsatte praescriptionstid
, kunna åstadkommas. Då förekommer väl
för åren t 812 och i8i3,å ena sidan, att så väl
vederbörande Mantals-Commissarier, såsom fordringsägare
, försutit samma praescriptionstid för
uppgifvandet af sina Mantalsskrifnings arfvoden
till Konungens Befallningshafvande, som ock,
att Lands Contoiret åsidosatt, att, inom anbefalld
tid, samma förskotter utur Landt-Renteriet, och
Mantals - Commissariernas återstående fordringsbelopp
, behörigen till ersättning af Höglofl.
Kongl. Stats Contoiret anmäla; äfvensom, å andra
sidan , det otvifvelaktig! finnes, att den i
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse anbefalte
pisescriptionstid för dylika fordringars anmälande
till ersättning är alldeles otillräcklig för
sitt ändamål. Detta vill Landshöfdinge Embete!
underdånigast söka styrka; förthy 1814 års
M antalsskrifvare-provision uppgöres igenom den
Mantalsskrifning som verkställes år 1813 om
hösten, hvarföre Mantals - Commissarierna väl
kunna före den 15 Maj 1815 till Konungens
Befallningshafvande uppgifva sina fordrings anspråk,
men Lands - Contoiret, som ej förr får
emottaga 1814 års Special - Räkenskaper, hvilka
endast kunna controllera , corrigera och bestämma
Mantals-Commissariernes provisioner, än med
Augusti månads utgång 1815, saknar i följd
deraf ali möjlighet, att vid Juni månads utgång
samma år kunna till Eders Kongl Majtts Stats*
Contoir afgifva en behörig och riktig .ersättningsreqvisition
öfver det förflutna 1814 års Mantals
-
Deri 7 Juli.
talsskriihings-pföyisiönqf. Ett lika förhålländé
uppkommer således äfven för de föregående åren;
och då den bevekande Omständigheten derjemte
tillkommer, att göromålen för Ennds-Contoiret
otroligt under nu lyckligen öfverståndne krigs-år
varit ökade, och tiden för d<ä*m i följe deraf öfver
ali beskrifning stundeligen upptagen; så vågar
Jjandshöfdirige-Ernbetet underdånigst anhålla
om ett mildare och Nådigare afseende å 'ifrågavarande
tiraade försummelser, samt att Eders
Kongl. Maj:t i Nåder täcktes bevilja förevarande
Mantälsskrifvare-provisiort för åren 1813 och
18tgi till Nådig ersättning af hela dess belopp,*
såsom behörigen granskadt och rigtigt befunnet,
med summan 596 R:dr 16 sk. G r:st> Baned.”
Vid öfvervägande häraf har Stäts-Utskötlei
väl funnit, huruledes den, i Kopgl. Kungörelsen
af den 9 I)ec. 1818; angående tiden inom hvilken
fordringar hos Stats-Verket böra anmälas i
stadgade prasscriptionstid, ^f den 1 Juli året efter
det, hvarunder fordran tillkommit, ej blifvit
iakttagen till ifrågavarande Mantalsskrifvareprovisions
utbekommande, éhär EandshöfdingöEmbetets
reqvisition derå först under den 14
April innevarande år till Kongl. Stats Cöntoiret
ingått; men då härvid förekom mer och syties
förtjena afseende , att i anseende till Krigs-rustningarna
på vestra Riksgränsen och fälttåget
mot Norrige undfer loppet af de år som denna
provision bordt reqvireras, Eands-Contoiret varit
af göromål öfverhopadt och saknat erforderlig
tid för granskningen och anmälandet af Man*
Salsskrifvarnes reqvisitioner inom behörig tid,
ij.te Bandet. J17. ilä. samt
93°
De)i 7 Juli.
samt att utaf provisionen , utgörande tillsammans
för bägge åren 1812 och 18x3, 5g6 R:dr 16 sk.
6 r:st. , största delen eller 416 R:dr 3a sk., efter
hvad Landshöfdinge-Embetet förmält, redan
är utur Landt-Renteriet förskjuten; så har Stats»
Utskottet, i likstämmighet med dess förut i dylika
ämnen afgifna utlåtanden , ansett sig böra
tillstyrka Riksens Höglofl, Ständer att i betraktande
af omforma Idta förhållande bevilja, att
denna Mantalsskrifnings provision må vederbörande
till godo komina. Skolande Utskottet sedermera
uppgifva tillgång ej mindre härtill, än
för de öfriga utgifter, som blott för en gång
komma att utgå. Hvilket dock vördsammeligen
hemställes Riksens Höglofl Ständers ompröfvande»
Stockholm den 30 Juni 1815.
På Höglofl. Riddersk.
På Högv. Prest-Stån
-
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
dets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Vallöf!. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Cerl Fr. Fandberg.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Riksens
Den 7 Juli,
63*
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad, den 7 Juli,
Högvörd. Prest Sråndet den 7
Vallöf], Borgare-Stlndet den 10 __
Hederv* Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af anmärkningar
vid dess Betänkande öfver
Kongl. Majlis Nådiga Proposition
om ersättning af den förlust
i årlig inkomst, som Allmänna Barnhus-Inrättningen
i Stockholm måst
vidkännas genom Stor Furstendömet
Finlands afträdande.
Till Stats-Utskottets uti Betänkande den 77
nasti. April gjorde tillstyrkan, att Allmänna
Barnhus-Inrättningen i Stockholm måtte på det
sätt ernå den af Kongl Majtt genom Nådig proposition
föreslagna ersättning för hvad Inrättningen
genom Finlands afträdande förlorat, att
till den samma kunde upplåtas hälften utaf den
i Bevillnings - Förordningen bestämda afgift för
Spelkort som tillverkas och stämplas här i Siock*
holm , hafva Högv. Prest -Ståndet och Hederv.
BondeStåndet lemnat bifall, den i och 5 sistl.
Maj; men Höglofl. Bidderskapet och Adeln förklarade,
genom ProtocollS Utdrag till Stats-Utskottet
af den 5 i berörde månad, sig hafva beslutit
att Betänkandet, jemte de dervid gjorda anmärkningar
skulle till en början öfverlemnas till
Bevill*
93*
Den 7 Juli.
Bevillnings - Utskottet ; och Vällofi. BorgareStåndet
lia^ åter, genom Protocolls-Utdrag af den
i Maj , återremitterat ärendet till Stats-Utskottets
ytterligare åtgärd, i anledning af gjorda anmärkningar,
som likväl egenieligen afse en större
ersättning eller betydligare bidrag för ofvanberörde
Inrättning.
Sedermera, oell efter det Bevillnings*Ut*
skottet den 16 nasti. Juni afgifvit dess svar i
ämnet, liar Högloft. Bidderskapet och Adeln
utan att remittera några anmärkningar vid Stats*
Utskottets Betänkande, bifallit Bevillnings-Utskottets
utlåtande den 28 nasti. Juni. Och då
i följd häraf ärendet torde vara att anse såsom
afgjordt, finner Stats-Utskottet sig icke kunna de
från Vällofi. Borgare - Ståndet remitterade anmärkningar
till åtgärd upptaga. Hvilket Utskottet
får vördsamligen anmäla. Stockholm den
6 Juli 1815.
På Höglofl. Biddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl De Geer.
På Vällofi. BorgäreStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndefis
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Sandsten.
C. Tunelius.
Allmänna
Sm 7 Juli.
933
Uppläst hos Höglofl, Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Allmänna Besvärs- och Oeconomie samt
Särskildta Utskottens Betänkande, i
anledning af väckt fråga om inskränkning
i Halländska och Bohuslänaska
Allmogens Seglations frihet.
Till Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- samt Särskildta Utskotts
gemensamma utlåtande har Vällofl. BorgareStåndet
remitterat ett af Herr Assessoren Sv.
Darin ingifvet Memorial, deruti heiflställes 3 om
icke Riksens Ständer må finna anledning , att
hos Kongl. Majit i underdånighet yttra den önskan,
att den, enligt Kongl. Commerce-Collegii
Kungörelse den 9 April 1811 Allmogen i Hallands
samt Götheborgs och Bohus-Län beviljade
Seglations-frihet till Utrikes orter med Öppna
båtar och däckade fartyg under 15 lästers drägt,
såsom ledande till åtskilliga missbruk och olägenheter,
mätte återföras till den ordning , som
4 Art. 1 §. i 1748 års Kongl. Reglemente för
Coopvasrdie - Sjöfarten utstakar, så att Skeppare,
som vilja idka Utrikes Sjöfart, skola vara verkliga
Borgare, samt derjemte tillhållas, att så väl
vid utgåendet som vid återkomsten anlöpa närmaste
Sjö Städers hamnar, för att kunna ordentligen
visiteras, hvarigenom, jemte möjligheten
af en mera säker controll emot, Lurendrägerier
ech
934
Den 7 Juli,
och Tullförsnillningar, de svårigheter äfven skulle
försvinna , som vid sjökt;sterna och särdeles i
Bohusländska Skärgården hindra , att rätteligen
och med anbefalld noggrannfypt handhafva Kongl.
Majus Nådiga Författningar emot Svenska Sjömäns
eller andra Undersåtares olofliga utvandring,
samt om uppmärksamhet på de mångå dit ankommande
främlingar och resande.
I anledning af forenämde framställning har
Herr Grosshandlaren J. F. Ekman, uti särskildt
till Vällofl, Borgare-Siandet ingifvet och till Utskotten
öfverlemnadt Memorial, anmärkt, att det
föreslagna vilkoret för Allmogen, att i afseende
pä Seglations - friheten vara Borgare i Svensk
Stad och der erlägga emera så väl till Kongl9
Maj:t och Kronan, sorn Staden, icke borde vara
förenadt med skyldighet till bosättning derstädes,
samt i öfrigt tillagt, att då det, genom
1774 års Kongl. Reglemente för Sillfiskerierna
i Götheborgs och Bohus Län, blifvit tillåtet, att
till Trankokerierna och Siilsalteri-verken i Skärgården
directe inlöpa med fartyg och der utlossa
de för nämnde Verks drift och Arbetarnes behof
erforderliga förnödenheter, sådant skett i afsigt
att underlätta nämnda nyttiga närings-gren,
men att, sedan detta fiske nu afstannat, utan att
man äger något synnerligt hopp om dess återställande,
grunden för ofvannämde rättighet förfallit,
hvarföre Herr Grosshandlaren föreställt
angelägenheten deraf, att densamma hädanefter
må upphöra, särdeles somj under skydd af denna
tillåtelse , ej allenast en ej obetydlig Skärgårdshaudel
idkas med den vid Fiskelägen och Skärgårds
-
Den 7 Juli.
935
j^årds-verken boende Allmogen, till förlust för
Städerna i deras tillständiga rätt, att med Köpmanna-varor
förse det omkringliggande landet,
utan äfven Imrendrägeriet mera än genom någon
annan canal skall otroligt kunna befrämjas,
uti hvilket sednare yttrande Herr Assessoren
Darin instämt, samt för öfrigt förklarat, att från
Herr Assessorns anmärkning emot utrikes segla*
tionen med öppna båtar, ej borde kunna dragas
den följd, som skulle ändamålet anses vunnet
och denna handel oskadlig endast derigenom,
att de Skeppare, som dertill låta bruka sig, antogo
Burskap i Städerna och blefvo till Stadsafgifter
taxerade, emedan, om ej dessa tillika
vore i Städerna husligen boende , och om ej all
deras export eller import omedelbart från Städernas
hamnar, och under der varande Tullkammares
tillsyn verkställdes, den gamla vägen
för smyghandel och upplag af förbudna eller
tullen undansnillande varor, vore lika öppen,
som förut , och den ringa contingent, som Staderna
af dessa Borgare erhöllo, på långt när icke
svarande emot deras skada af den fortsatta Skärgårdshandeln,
än mindre emot den, sorn Staten
derigenom tillskyndas, samt att, så länge Skärgården
och yttre kusten icke kan tillräckligen
bevakas, vådan af Skärgårdens fria seglation ‘aldrig
skall kunna afvärjas.
Vid delta ärendes öfvervägande hafva Utskotten
inhämtat, att, enligt hvad Herr Assessoren
Darin uti sitt Memorial anfört , förra tiders
erfarenhet visat , huruledes medelst öppna
båtars nyttjande till seglation på utrikes orter
från
03^
Ilen 7 Juli.
frän Götheborgs- och Bohus- samt Hallands Län ,
skadliga missbruk ej mindre i anseende till för»
budna varors insmygande, än Tullens undan»
snillning för inkommande lofgifna varor föröfvats,
och ju längre, ju mera tilltagit, till hin»
der för inhemska näringars tillväxt och förköp»
rån, samt till förmindskning uti Kongl. Maj:ts
och Kronans tillständiga Tull-inkomst, och att
dessa missbruk, oaktadt noga tillsyn och vid»
sträckt bevakning, icke kunnat utestängas, i anseende
till de mångfaldiga i Skärgårdarna varande
inlopp och gömstäl.en, sorn lemna Lag»
brytarne ett önskadt tillfälle, att utan tilltal och
påföljande ansvar kunna idka en förderflig smyghandel.
essa anledningar blef äfven, ge
nom
Kongl. Brefvet den ig Juni 1798 och Kgl,
Commerce-Collegii till följe deraf under den 16
Juli samma år utfärdade Kungörelse stadgadt,
att. endast däckade fartyg , mindst ä 15 lästers dräg»
tighet, fingo frän Sjö-Tullskamrarna i Götheborgs»
och Bohus- samt Hallands Län till seglation på
utländska orter förpassas , och deremot alla fartyg
och båtar af mindre lästetal, än det nyssnämnda,
ehvad de voro däckade eller öppna,
förbudet att idka fart från nämnde Län till utrikes
hamnar. Dä detta, stadgande, hvilket så
O
'
ledes var gällande i afseende på seglation från
berörde Län med alla båtar och farkoster af förenämde
beskaffenhet, ehvad de tillhörde Allmogen
eller Städernas invånare, genom Kongl,
dMaj:ts Nådiga Förordnande den 27 Februari
1811, på det sätt ändrades, att Allmogen i dessa
iian lemnades frihet, att till frakter å utrikes
orter
Deri 7 Juli.
537
•rter begagna sig 1 af dess öppna båtar och mindre
däckade fartyg, skedde sådant troligen i den
afsigt, att nämnde landsorters invånare, hvilka
genom Sillfiskets upphörande förlorat en förut
påräknad näriogs-utväg, skulle derigenom lemnas
tillfälle., att, genom idkandet af en således
megifven seglation till främmande hamnar, hämta
fördel af de båtar och fartyg, dem de egentligen
för Sillfiskeri-handteringens bedrifvande sig
förskafFat, och hvarvid , enligt Kongl. GommerceCollegii
Kungörelse den g April nyssnämnde
år, ibland annat förordnades, att Båt-skepparen a
agde att sig anmäla på- vederbörande Tullkammare,
ordentligt angifva de till export ämnade
varorna, dem under Tullbetjentes tillsyn inlasta,
derföre erlägga Tull och umgälder, samt
derå taga behörigt pass på lika sätt, sorn: för
andra utrikes gående fartyg är stadgadt; att han
ej må förbifara utlopps Tullkammaren utan anmälan
och erhållen visitation , ellef taga annan
led, än för hvart och ett Tullkammare-district är
utstakad; att han ej må undandraga sig tillsyn
och visitation af Jagt-Uppsyningsmän och Tullbetjente,
hvarest de trallas, antingen i öppna
sjön eller inom skars, och att han vid återkomsten
ifrån utrikes ort skall anmäla sig på Inlopps
- Tullkammaren , der sådana finnas., men i
annat fall på Sjö-Tullskamrarne. och der afgifva
märk-rulla, på sätt Segiations - Ordningen af den
15 Juni 1774. föreskrifver, Samt ej taga annan
led än för hvarje Stad vid inseglandet är
bestämd.
Huru*
93»
Den 7 Juli.
Hiuuvida dessa försigtighetsmått kunna anses
tillräckliga till förekommande af missbruk
och underslef vid idkandet af utrikes segelfart
med båtar och farkoster af sådan beskaffenhet,
som dessa, hvilka med mera lätthet än större
fartyg naturligtvis kunna i oloflig afsigt inlöpa
uti de flera i förenämnde skärgårdar varande vikar
och landningsställen, är en omständighet,
hvarom Utskotten ej tilltro sig kunna falla något
omdöme; men att någon större säkerhet dervid
skulle kunna vinnas derigenom, att, på sätt
Herr Assessoren Darin föreslagit, dylika Båtskeppare
blefvo förbundne att om Burskap i Stad
sig anmäla, och derstädes sig bosätta, dertill synes,
efter Utskottens tanka, så mycket mindre
någon anledning förekomma, som dessa, likasom
Skeppare i allmänhet, till följe af högstberörde
förordnande, i allt fall äro ställde under vederbörande
Tullkammares och Tullbetjentes tillsyn
och uppmärksamhet; hvarföre ock Utskotten ej
finna sig äga skäl föreslå Riksens Ständer, att
hos Kongl. Majit i underdånighet tillstyrka en
anstalt, hvilken, utan egenteligt ändamål, skulle
leda till tvång och tunga för dessa Fäns Allmoge
vid begagnandet af den seglations-frihet ,
som densamma är medgifven.
Hvad åter angar »den gjorda anmärkningen
rörande den tillåtelse, som uti 1774 års FiskeriStadga
är lemnad , att till Trankokerierna och
Sillsalteri-verken i Skärgården inlöpa med fartyg
och der utlossa de för samma verks drift och
arbetarnes behof erforderliga förnödenheter; så
skulle det efter Utskottens tanka synas, som den
rta
-
Den 7 Ju/i.
9 39
na rättighet nu mera upphört, sedan de skäl
redan for detta förfallit, som till densamma föranledt,
och hemställa derföre, om icke Riksens
Ständer skulle finna anledning, att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet yttra den önskan, att under
tillämpning af hvad > dylika frågor är i allmänhet
stadgadt, låta i afseende härå meddela
sådana Nådiga föreskrifter, sorn med allmänna
ändamålet instämma.
Detta underställes vördsamt Riksens Höglofl.
Ständers ompröfvande. Stockholm den 4 Juli
1815-
Pä Allmänna Besvärs- och Oeconomie- samt
Särskildta Utskottens vägnar
Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Ledamöter
JEr. Ruuth. A. Lantingshausen.
Högv. Prest-Ståndets Ledamöter
Ludvig Mörner. Bryn. Hesselgren.
Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöter
And. Bredin. Jac. Linström.
Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöter
Eric Ericsson. Nils Mänsson.
C. Klintberg.
Vördsamt
1
Sen 7 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. oeh Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10
Hederv, Bonde-Ståndet den 7 J
Vördsamt Memorial!
Vid regleringen af Riks>Ståndens* oell Deras
Utskotts Cantzliers arfvoden och dagtraktamenten
förbehöllo sig Ordförande i Utskotten, pä.
sätt StatsUtskottets den 22 sisth April afgifne,
samt af Riksens Höglofl. Ständer bifallne Betänkande
härom innehåller, att i händelse vid Riksdagens
slut, göromalen skulle det fordra, få använda
ytterligare biträde vid- renskrifningen.
Och har i anseende till den mängd ärender ,
som vid Riksdagen kommit till Stats Utskottets
handläggning samt omöjligheten för den först
till vanligt antal antagne betjeningen att medhinna
utskrifningen af alla Expeditioner, med
tillhörande vidlyftiga Bilagor, Utskottet funnit
sig i nödvändighet att begära ytterligare Skrifhjelp,
utaf en extra Cantzlist mot det faststälda
dagtraktamente 2 R:dr 24 sk. Banco, från den
28 sisth Juni, samt dessutom äfven tillfälligt biträde
mot skälig betalning, hvilket Utskottet får
vördsamt anmäla i afseende å ersättningen häraf
, som synes lämpeligen kunna upptagas bland
Expence-medlen, hvilka efter särskild räkning
komma att godtgöras. ' Stockholm den 6 Juli
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndels
och Ad. Uedamöters
vägnar
Carl de Geer.
Uedamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På
Ben 7 Julu
På Vällofl. Rorgare
-
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Garl Fr. Landberg.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. sch Ad. dea 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7 __
Vallöf!. Borgare-Ståndet deniO__
Hederv. Bonde-Ståndet den 7 __
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- samt Särskildta
Utskotts Betänkande, angående
medel och utvägar till Hampp
lanter ingens befrämjande.
Jemte det att Riksens Höglofl. Ständers Sär*
skildta Utskott, uti afgifvet Betänkande af den
17 Juni, rörande den i alla Orter af Riket öfverklagade
förlägenhet i allmänna rörelsen, re*
dan haft tillfälle yttra sin öfvertygelse örn nödvändigheten
af särskilta anstalter till Hampplanteringens
, upphjelpande, får Utskottet, gemensamt
med Riksens Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskott, till hvars yttrande
Höglofl. Ridd. och Adeln remitterat ett af
Herr Öfversten och Riddaren Berghman ingifvet
Memorial , med framställning om en författnings
vidtagande, som förpligtar innehafvarne
af den Städerna donerade jord, att begagna den
-
samma
942
Den 7 Juli.
samma till plantering af Färgstofter, Lin och
Hampa samt Tobak, nu aflemna sitt närmare
Utlåtande I detta ämne.
Hamp culturens befrämjande liar varit en
länge påtänkt förbättring i Rikets allmänna hushållning.
Rå Riksens Ständers underdåniga tillstyrkande
blefvo genom Kongl. Brefvet till sarnteliga
Landshöfdingarne, under den 14 Sept.
175?, vissa föreskrifter i Nåder meddelta, angående
Städernas förbindande, att lill nyttiga
planteringar af Lin, Hampa och andra förutnämnda
Växter använda den jord , sorn af fram*
fatrne Konungar blifvit dem donerad, en anstålh,
hvilken än ytterligare under 1756 års
Riksdag , enligt Secreta-Handels och Manufactur*
Deputationens då afgifne berättelse, påyrkades,
såsom instämmande med ändamålet af dessa donationer.
I afsigt, att genom Renuinge-uppmuntringar
leda omfankan på detta föremål, täcktes
Kongl Maj:t, likmätigt Kongl. GommerceCollegii
på Nådig befallning utfärdade Kungörelse
af den 18 October 1774, fastställa vissa
premier för Hampa, producerad på Städernas
jord; men allt detta har likväl ej förmått medföra
åsyftad verkan till förmän för denna ny t liga
Näringsgren; och Sverige är ännu i den belägenhet,
att nödgas tillita Utlänningen om denna
nödvändighets vara, hvilken ock, i anseende
till de betydliga qvantiteter deraf, som erfordras
för Örlogs- och Handels Flottorna samt Fiskerierna,
utgör en af Rikets hufvudsakhgaste importer.
De tid efter annan här i landet gjorde försök
-
Den 7 Juli.
943
sök med Hampsadet hafva emedlertid medfört
elen fullkomliga öfvertygelse, att denna växt,
långt ifrån att finna något motbjudande i klimatet,
tvärtom nästan på alla orter i Riket ganska
■val tnfves, och att dess plantering, rätteligen
skött, länder ej mindre till enskild fördel än
allmän båtnad; och som Städerna äga flera arbetande
händer och bättre tillgång på gödsel än
landsbyggden, så har man, enligt hvad ofvananförde
allmänna Handlingar utvisa , funnit
Hamp-culturen vara för dem ganska tjenlig, och
såsom till sin natur en Stadsmanna-Näring, böra
af dem idkas i stället för vanligt sädesbruk,
hvartill de nu använda deras jord , och hvarigenom
de sätta sig utom det behof af Landtmannens
produeter, som borde göra honom säker
om en afsättning, den han ofta måste söka på
aflägsna orter, till kännbar olägenhet för honom
sjelf och till väsentelig saknad i rörelsen för den
Stad, som i anseende till belägenheten varit
närmast att draga fördel af hans fournerande med
nödiga Köpmanna-varor.
Huru vigtig artikeln Hampa är på den Svenska
Handels vågen, kan slutas deraf, att enligt
hvad Persedel-extrakterna utvisa, importen efter
ett medium af 5 år, ifrån och med år 1808 till
och med Igi2, utgjort ett qvantum af 191,447
lispund, hvartill äfven kommer ett belopp af
134,829 alnar Segelduk, sorn under samma tid
blifvit till Riket införde ; och då detta förhållande
nogsamt ådagalägger angelägenheten af ytterligare
kraftiga anstalter, för att inom Riket kunna
frambringa denna oumbärliga vara, hvilken
dess
-
944
JDen 7 Juli.
(Jésstitöflij vid infallande Krigs-örölighéfér, öftä
iclté titan mycken svårighet Ilan från fränt man*
de hamnar erhållas; så forde, efter hvad Utskot»
ten förmoda, Riksens Ständer finna skäl , alt 1
underdånighet hemställa, ont icke Kongl. Majit*
som säkerligen lärer anse detta öfVerlåggnihgs»
ämne utgöra ett värdigt föremål för dess Nådiga
omsorg för Rikets förmån och bästa , må i
öfrigt finna godt, att till Hampplanteringens och
öfriga ofvannämnde växters befrämjande i ali-»
mänhet i Nåder vidtaga sådana medel och ut»
vägar, som kunna pröfvas till ändamålet mest
lämpeliga, oell hvarvid fråga äfven torde förekomma
om verkställigheten af den redan länge,
ehuru hittills förgäfves, yrkade anstallt att på
tjenligt sätt befordra denna Culturs införande,
fortkomst och bibehållande å den dél af Städernas
jord, som, enligt de meddeha donationerna,
bör till dylika behof användas. Stockholm
den 4 Juli 1815.
På Allmänna Besvärs- och Oeconomie samt
Särskildta Utskottens vägnar
På Högh Ridd. och Adelns ."Ledamöters vägnar
Er. Ruuth, A. Lantingshausen.
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
Ludvic Mörner. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare-Ståndets läedåmöters Vägnar
And. Fredin. Jac. Linström.
På Hederv. Bonde-Ståndets X»edamÖters vägnar
Eric Ericsson. Nils Mänsson.
G. Klintberg»
Den
Den 9 Jidi.
Den 9 Juli i 815 sammanträdde den Nämnd,
Sorn äger att drim ma huruvida Högsta Domstolens
Ledamöter gjort sig förtjente att i deras kall
hibehällas , då, sedan fell Ledamot blifvit Utlottad
, öfver följande proposition voterades!
Den söm anser alla Högsta Domstolens
Ledamöter äga Riksens Ständers förtroende, och
böra vid deras Sysslor bibehållas, skrifver
Ja.
Den det ej gör, skrifver
Nej.
Vinner Nej, företages ny omröstning, enligt
Regeringsformens 103 och Riksdags-Ordningens
64 §§. '
Då sedlarne blifvit Öppnade befunnos rosterna
således hafva Utfallit
Ja 25
Nej 2 2
i följe hvaraf Nämnden ansett Högsta Domstolens
Ledamöter böra vid deras Sysslor bibehål
las
, och ingen vidare åtgärd i detta afseende äga
rum. Ut supra.
f. R. Schwerin« C. v. Rosenstein.
J. Wegelin. A. J:son Hyckert.
Ar 1815, den 9 Juli, sammanträdde Riksens
Högloll. Ständers valda Electorer, för att
Utse en Riksens Ständers Justitieombudsman,
då sedan en Ledamot blifvit Utlortad . och de
öfriges ingifna Sedlar blifvit öppnade, befunnos
rösterna således hafva utfallit:
friherre Mannerheim, Lars Aug 44 röster.
5,e Bandet. 1190 läch Revi
-
946 Den g Juli.
Revisions-Secreteraren Thurdfjäll 3 roster.
Commerce-Radet Zenius • 1
Ut supra.
F. B. Schverin. C. v. Rosenstein.
J. Wegelin. A. J.son Hyckert.
1 '
Ar 1813, den 9 Juli, sammanträdde Riksens
Högloft.' Ständers valde Electorer , för att
utse Riksens Ständers Justitia-Ombudsmans Suppleant,
då, sedan en Ledamot blifvit utlottad,
och de öfriges Sedlar blifvit öppnade, och 2:ne
deraf casserade, rösterna befunnos således hafva
utfallit:
Commerce-Rådet Ol. Zenius 40 röster.
Ö iver Directören Grewesmöhlen 2
.Borgmästaren Ullberg 1
Revisions-Secreteraren Thurdfjäll 1
Cantzli Rådet Kullberg 1
Ut supra.
F. B. Schwerin. C. v. Rosenstein.
J. Wegelin. A J son Hyckert.
Utdrag af Väl lo fl. Borgare- Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm d. 9 Juli 1815.
S- D. I anledning af nu, vid förnyad föredragning,
gjorda anmärkningar vid Lag-Utskottets
den 17 Juni afgifna, och den 38 på
bordet laggda, Memorial rörande förändring i
Dom
-
Den 9 Juli,
947 .
Domstolarnes antal oell organisation, blef detsamma
af Borgare Ståndet till Utskottet återremitterad!.
. Ut supra. '
Ex Erotocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde Ståndets
i rotocoil vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 9 Juli 1815-
s. D. Hede rvärda Bonde-Ståndet lät sig åter
förekomma Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottets
j sedan d. 5 i denna månad på bordet
hvilande, Utlåtande, i anledning, af gjorda
anmärkningar vid Utskottets den 3 sitsi. Maj afgifna
Betänkande, rörande dels ändring uti föreskrifterna,
om tiden och sättet för MarkegångsTaxornas
upprättande och Riksens Ständers Justitise-Ornbudsmans
befattning med deras granskning,
dels ock Tionde och Rentegifvares skyldigheter
emot Indelningshafvare och Kente-tagare.
Efter öfverläggning bief, hvad Utskottet
yttrat, och föreslagit uti irsta punkten om Statsutskottets
hörande; 2:dra om Justitias-Ombudsmännens
gransknings-rätt 5 3:dje angående Besvärens insändande
till Kongl. Kammar-Collegium ; 4:de ,
rörande Terminernas förändring för Markegångs-»
sättningarne m. m.5 [p.te otn antagande af föregående
årets Markegångs priser till grund vid liqviden,
Kentegifvare och Rentetagare imellan; 6;te
öm
948
lien g 3uti.
om Taxeringsmännens antal och egenskaper ;
7:de om 2:ne Sockne-Full mägtiges väljande, att
med Fogden stadga de pris, som för Häradet
borde uti Pris-Couranten till Markegångs-sättningen
intagas; 8:de om utsättande af pris på alta
slags blandsäd, sorn i Fänet brukas; och uti g:de
punkten beträffande Herr Professoren Forssells
erinran; af Hedervärda Bonde Ståndet utan
ändring eller tillägg antaget; men hvad Utskottet
uti i o:de punkten angående reciproqua stadgandet
för Rentegifvare och Rentetagare , i afseende
på vägens längd vid forslandet, föreslagit,
blef af Ståndet ogilladt, med förbehåll att
Rentegifvare och Rentetagare skola rätta sig efter
Markegången, när Spannemål ej kan levereras
in natura enligt uppgifna förslaget, som be*
stämmer vägens längd.
Utskottets yttrande i ii punkten, angående
vice Talmannen Hyckerts med fleres yrkande,
att Afrads- och Tionde Spannemålen alltid bör
få, af Rentegifvären , då han så äskar, efter
Markegången lösas, afslogs, med godkännande
af Talmannens yttrade tanka.
Utlåtandet i 12 punkten om de så kallade
små Rente-persedlar, jemte det i 13 punkten,
angående Rente-dagsverken, afslogs, med antagande
af vice Talmannen Hyckerts förslag , att
dessa persedlar och dagsverken skola få lösas efter
Markegången.
Hvad Utskottet i 14 och 15 punkterna om
tiden och stället för Rente-dagsverkens utgörande
föreslagit, afslogs. Förra delen af 16 punkten,
öm förekommande af missbruk med utsättande
-
Den g Juli. 54g
\
tande af flera ställen till Tiondens och Afradens
aflernn-nde , blef antagen; men sednare delen
afslogs , rörande underdånig skrifvelse till Kongl.
Majit om Bentegifvares berättigande, att , vid
Spannenriålens leverering medtaga arne ojäfviea
^oda män m. rn., sorn borde iakttagas, da tvist
om Spanneinålens godhet uppstår.
Om hvad Hedervärda Bonde Ståndet sålunda
beslutit, skulle de öfriga Respectiva Stånden
vördsamt och vänligen underrättas. XJt supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Föredrogos 5 nyo följande sedan sista
Plenidag på bordet hvilande Betänkanden;
från StatsUtskottet
af den 30 Juni
1:0 öfver Herr Kyrkoherden Eultemans
Memorial om tillökt anslag för ,Kongl. Bibliotheket
;
2:0 om föreslaget understöd af allmänna
medel för utgifvandet af Skriften Svensk Botanik
;
3:0 i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
remiss å Eandshöfdinge Embetets i Vermland
underdåniga anmälan om Mantalsskrifvare-provisionen
derstädes för åren 1813 och 1813;
af den 3 Juli:
4:0 rörande gjorda Motioner ^om fortfarande
bidrag af Statens medel till Södertelje Canalinrättning;
5=0
-
95®
i)en g Juli.
5:0 i anledning af Herr Friherre Stael v.
Hollsteins Memorial om Recognitions Skogarna ;
Gro angående Fjerdingsmans aflöning och
deras Boställens indragning ;
af den 4 Juli:
7:0 ofver f. d. vice Talmannen Jon Jonssons
Memorial, om lindring i Båtsmans indelningen
uti Blekinge Län, med undantag af
hvad Utskottet i öfrigt yttrat;
8:0 om medel till Casernbyggnåd för tvänne
i Ystad förlaggda Esqvadroner af Mörnerska
Husar-Regementet;
9:0 i anledning af Hans Excellences Hr Gr.
E. Ruuths ansökning om Prolongation med af*
betalningarna pä de qme Lån, Hans Excellence
uti Riksgälds-Contoiret innehar;
10:0 i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande Öfver Herr I^agmannen
Grefve Gyllenborgs Motion om ersättning
för inqvartering in. m.
från Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
af den 4 Juli:
Angående vissa öfverklagade olägenheter för
Båtsmans-Rotehållare.
från Oeconomie- och Särskildta Utskotten
af den 4 Juli:
1:0 om medel och utvägar till Hampplanteringens
befrämjande;
2:0 i anledning af väckt fråga om inskränkning
i Halländska och Bohusländska Allmogens
Seglations-frihet;
frän
Den g Juft. g 51
< . fr " f
fran Lag-Utskottet
af den 27 Juni:
.1:0 i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse den 31 sisth Maj. rörande ansvar för
averkan å de, till befordrande af Skogarnes tillväxt
i Skåne skeende planteringar och om sattet
att i bevis leda dylika förbrytelser;
af den 30 Juni:
2:o innefattande svar å gjorda anmärkningar
vid Utskottets Eetänkande, rörande åtskilliga
föreslagna ändringar uti nu gällande Concours»
författningar;
af den 4 Juli :
3:0 i anledning af Kongl. Majus den 21
sisth Juni meddelta Nådiga Proposition, angående
tillägg vid g Cap. 6 §. Handels-Balken;
4:0 öfver skedda anmärkningar vid Utskottets
den 25 nasti. Maj afgifna Utlåtande angående
Forum i mål, som röra försummad Väglagning
och Kronoskjuts.
fran Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oe
conomie-Utskotten
af den 4 Juli:
1:0 angående ändring i Kongl. Förordningen
om Enskiften;
2:0 rörande föreslagenändring^och förklaring
uti vissa delar af Kongl. Förordningen den 9
Febr. 1802, angående Stängselskyldigheten;
3:0 i anledning af Riksdagsmannen Anders
Uarssons från Elfsborgs Län- Memorial , om
vissa ändringar och rättelser i förenämnde Stängsel-förordning.
Hvilka
95*
Den g Juli,
Hvilka Betänkanden blefvo af Hedervärda
Bpnde-Siandet gillade och bifallne. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
9. B. Af de sedan sista Plenidag på bordet
hvilande Handlingar , föredrogs åter Lag-Utskottets
den 27 Juni meddeldta Betänkande, öf.
ver vackt Motion om skärpning i straffet för
Skogsåverkan; och blef det, af Bonde-Ståndets
Eedamöter i Utskottet antagna, andra alternativ
af Hedervärda Bonde Ståndet bifallet. Ut
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S. D, Stat$'UtstoUet$ den 30 Juni samt den 3
och 6 Juli afgifne , sista Plenidag på bordet
lagde Utlåtanden , i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkanden angående:
1:0 Herr Lectorn Arenanders Motion om
anslag af medel till förlag vid tryckning af Historiska
Samlingar,
2:9 Herr von Törnes Memorial om Postfrihet
för sådana Tidningar som anses lända till
allmän upplysning,
3:0 Kongl. Maj;ts Nådiga Proposition om
ersättning af den förlust i årlig inkomst, som
Allmänna Barnhus - Inrättningen i Stockh dm
mast vidkännas, genom Stor-Eurstendömet Eini
lands afträdande;
samt
jPen g Juli,
953
samt Allmänna Besvärs Utskottets på bordet livilande
yttrande af den 4 Juli, öfver skedda anmärkningar
vid dess afgifne Betänkande, örn
Allmänna upphandlingar för Kronans läkning;
Blefvo nu åter föredragne; hvarvid Hedervärda
Bonde-Ståndet , med åberopande af sina i
dessa ämnen fattade Beslut, lät dervid, utan
någon ändring eller tillägg, bero, Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
s. D. Med gjorda anmärkningar vid Allmänna
Besvärs- och Oeconomie Utskottets den 29
sisth Juni meddeldta samt den 5 i denna månad
upplästa och på bordet lagda Betänkande, i anledning
af åtskilliga till Utskottet remitterade
Memorial och Dictamina , angående Gränse-Tullarne
imellan Sverige och Norrige samt Landt,
tulls-Jnrättningén i Riket och den dervid bibehållna
Tull bevakning m. m.; blef samma Betänkande
till Utskottet återremitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. H. Stats-Utskottets den 4 Juli afgifna, och
den 7 påföljande på bordet lagda Berättelse och
Utlåtande om General-Assistance-Contoiret , föredrogs
nu åter; och fann Hedervärda BondeStåndet
för godt att låta dervid bero; skolande
Be
-
954
lien g Juli.
Berättelsen läggas till förvar bland Ståndets Handlingar.
Ut supra.
Ex Profocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid ytterligare föredragning af det,
sedan den 5 i denna månad på bordet hvilande,
Protocolb; Utdrag för samma dag, innefattande
Hoglofl Bidrierskapets och Adelns inbjudning
till de öfriga Bespectiva Stånden,' att instämma
i dess beslut, om ytterligare anslag af 4009 B:dr
4 sk. -Banco för Pensions Staten efter Högstsalig
Hennes Majit Enke Drottningen; ansåg Hederv.
Bonde-Ståndet sig ej kunna denna inbjudning
antaga eller göra någon ändring uti sitt, i anledning
af Stats Utskottets den 27 sistl. Juni afgifva
Betänkande, rörande nämnde' Pensions*
Stats anslags-summa, fattade beslut, hvarom vederbörande
skulle, genom Utdrag af Protocollet,
vördsamt celi vänligen underrättas. Ut supra,
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. I nstämde Hedervärda Bonde - Ståndet
uti det af Höglofl. Bidderskapet och Adeln, enligt
nu ankommet Protocolls-Utdrag för den 7
Juli, Fattade beslut, att Bevillnings - Utskottet
skulle anmodas till Biksens Ständer inkomma
med Förslag til! sådana grunder, hvarefter Kongl.
Maj:f, till förekommande af öfverfiödiga Utländska
-
Den g Juli. 955
. ■ ' i ' <s
ska varors Införsel i Riket mä, vid sig företeende
omständigheter, hafva ratt att Tull afgifterna
i lämpelig ruan förhöja. Ut supra.
Ex Prorocollo
Olof Werlin.
S. D. Efter uppläsande af Bevillnings Utskottets,
sisth dag meddeldta, nu ankomna Memorial
, i anledning af Pierr Friherre A. Cederströms
Väckta motion, angående project till ett
förbättradt Bevillningssätt, blef detta Memorial
af Hedervärda Bonde Ståndet bifallet. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid ytterligare föredragning af Stats
IJtskottets
den 4 innevarande månad meddeldta
och sista pleni dag på bordet lagda Betänkande,
angående Krono-hemmanet Hindö, beläget i Härads
Socken , Akers Härad och Södermanlands
Hän, fann Hederv. Bonde-Ståndet för godt, att,
med afslag å den af Utskottet gjorda hemställan
om options-rätt för Herr Bergs Rådet von Wahrendorff,
Betänkandet i öfrigt bifalla. Ut supra,
Ex Protocollo
Oiof Werlin.
S D. När till afgörande nu åter företogs Stats.
.Utskottets sista pleni-dag på bordet lagda Utlå.
tande
956
Den lo Juli,
tande af den 6 Juli, i anledning af gjorda an®
märkningar vid dess den 17 nasti Juni meddeldta
Betänkande) örn Bön-förbättring för Pen*
ninge-Böntagande Embets- och Tjenstemän i allmänhet,
blef efter öfverläggning Utskottets förslag
antaget, med det tillägg att hos Kongl.
Majit skulle i underdånighet anhållas , det dea
af Riksens Ständer beslutna Comitée till reglerande
af Statens Embeten och Tjenster genast
måtte sättas i verksamhet , och att denna reglering
mätte ske innan den bifallne Böne-tillökjiingen
tager sin början. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
Utdrag af Vållofl. Borgare - Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den Io Juli 18x5.
S. D. Sedan Ståndet af Electorernas inkomna
Val-längder inhämtat, att de under den 9 Juli
utsett till Rikets Ständers Justitia Ombudsman
Herr Expeditions Secreteraren och Commendeuren
Friherre Mannerheim, och till dess Suppleant
Herr Commerce Rådet Olof Zenius, skulle Expeditions-Utskottet
derom underrättas, med anmodan
att behöriga Gonstitutorial uppsätta. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm.
S. D,
Den 10 Juli.
957
S. D, Lades till Handlingarha Stafs Utskottets
nu upplästa "Utlätanden af den 3 och 6 Juli, ofver
anmärkningar hos Höglofl. Bidderskapet och
Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet vid Betänkanden,
angående:
1:0 Postfrihet för Tidningar, och
<2:0 Lönförhöjning för Embets- och Tjenstemännen.
Ut supra.
Ex Protoeollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Sedan Lag-Utskottet genom ErotocollsUtdrag
af den 30 Juni, som nu upplästes, tillkännagifvit,
att det af Borgare-Ståndefs anmärkningar
vid Betänkandet af den 26 Maj, angående
lösen för bevis om uppbud och lagfarter
na- m. icke funnit anledning , att sitt deruti afgifna
yttrande ändra, samt de öfriga Bespectiva
Stånden detsamma bifallit, lät ock Borgare-Ståndet
härvid bero. Ut supra.
Ex Prcrocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Upplästes ett af Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottet den 4 Juli afgifvet Memorial,
innehållande Svar å de af Högh fl. Btdderskapet
och Adeln samt Kögvördiga Prest Ståndet
gjorde anmärkningar vid Utskottets Betänkande.
! angående upphandlingar för Kongl, Majus
och
958
Den 11 Juli.
och. Kronans räkning; och lät Ståndet' dervid
bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Protocollet, hållet i Häglof.
Ridder skåpets och Adelns Vfenum
deri ii Juli 1815.
S D. F öredrogos och biföllos följande Statsutskottets
den 7 Juli på bordet lagda Betänkanden
af deri 3 och 4 Juli. nemi. :
1:0 I anledning af en af Rikets Herrar
nr. m. Herr Grefve Er. Ruuths lill RTtskottet
inkomna ansökning orri prolongation med afbetalningen
på de rure lån, som Hans Excellence
uti Riksgälds Gontoiret innehar.
2:0 I anledning af JHandelsmannen Hagermans
Memorial om medel till en Casern-byggnad
för 2:ne i Ystad förlagda Esquadroner. af
Mörnerska Husar Regementet
3:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande öfver Grefve Gyllenborgs
motion om ersättning for inqvartering m. m.
4:0 I anledning af gjorda motioner om
fortfarande bidrag af Statens medel tili SöderTelje
Canal Inrättning.
5:0 Angående Krono-hemmanet Lindö, beläget
i Härads Socken, Akers Härad och Södermanlands
Län.
6:0 Angående Fjerdingsmans aflöning och
deras boställens indragning.
7:0 Af
-
Den 11 Juli.
959
6:0 Öfver Herr Kyrkoherden Lutteman®.
Memorial , om tillökt anslag för Kongl. Bibliotheket.
8:0 Angående anmärkningar vid Ståts-Utskottets
utlåtande Öfver Herr von Törnes Memorial
örn postfrihet för sådanaTidningar, som anses lända
till allmän upplysning; tillika med Utskottets
den 27 April härom afgifna Betänkande. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S, D. I anledning deraf att ett Bidderskapets
och Adelns Ledamot, Herr Professorn och Biddaren
Trafvenfelt, i egenskap af Svenska Läkare-Sällskapets
Secreterare och ä dess vägnar,
till Ståndet donna dag öfverlemnat ett antal
exemplar af Ars Berättelsen om Sällskapets arbeten
under det förflutna året, beslöt Höglofl.
Bidderskapet och Adeln att genom Utdrag af
Protorollet betyga Sällskapet sin aktning öfver
dess nit för Läkare-Vetenskapens framsteg , och
sin erkänsla för det lemnade vedermäle af Sällskapets
uppmärksamhet. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Följa nde den 4 Juli afgifna och den 7
på bordet lagda gemensamma Memorial från
Lag- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotten
, föredrogos å nyo och biföllos:
3:0
96a
Den x i Juli.
i:o Rörande yrkad förändring i Kohgl,
Förordningen den 2 Februari 1807, angående
enskiften,
2:0 I anledning af Riksdagsmännen Olof
Olofssons och Johan M. Wessings motioner oqt
förändring i vissa delar af Kongl. Förordningen
den 9 Februari 1803 , angående stängselskyldigheten.
3:0 I anledning af" Riksdagsmannen Anders
Larssons motion om rättelser och tillägg i andra
delar af samma Förordning. Ut supra.
Ex Rrotocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. I anledning af gjorda anmärkningar vid
RevillningS - Utskottets den I Juli afgifna, och
påföljande dag på bordet lagda Me-moria! , rörande
allmänna Eevillningen, beslöt Höglofl.
Ridderskapet och Adeln att detsamma återremittera
j med anmodan till Utskottet att skyndsdmmeligen
med Utlåtande öfver de gjorda anmärkningarna
till Riks-Stånden inkomma. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
o
S. D. Återremitterade Höglofl. Ridderskapet
Och Adeln Lag-Utskottets den 7 dennes på bor.
det lagda Memorial af den 27 Juni * i anledning
af Kongl, Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående ansvar
för åverkan å skogsplanteringar Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. I).
Den 11 Juli.
S. D S^ts-Utskottets den 4 Juli afgifna och
och pä bordat lagda Berättelse och Utlåtande om
General Assistance - Contoiret, blef nu å nyö
föredraget och af Högloft. Biddersk. och Adeln
godkändt. Ut supra*
Ex Protocollo
A, G. Silverstolpe.
S. t>. I anledning af gjord anmärkning vid StatsUtskottets
den 7 Juli på bordet lagda Betänkande
af den 30 Juni, i anledning af Herr
Professoren och Bkldaren Trafvenfelts motion
om understöd af allmänna medel för utgifvandet
af Skriften: Svensk Botanik, blef detsamma
till Utskottet åtetremitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
/!• G. Silverstolpe.
S. D. Biföll Högloft Bidderskapet och Adeln
följande I>ag- Utskottets den 30 Juni och 4 Juli
afgifna och den 7 Juli på bordet lagda Memorial
:
i:o I anledning af Kongl Majtts Nådiga
Proposition angående tillägg vid 9 Cap. 6 §.
Jlandehä-Balken.
2:0 I anledning af de anmärkningar som
blifvit gjorda vid Utskottets Betänkande, angående
ändringar i Concours »Pörfattningarna.
Ut supra.
Ex Protocollo
/l. Gi Silverstolpe.
5 .te Bandet,
131. 12g.
S, B,
Den 11 Juli
S- D. Remitterades till Stats - Utskottet, Riddarhus-Utskottets
dea 6 Juli afgifna Memorial,
angående ersättning åt Riddarhus Cassan för utaf
densamma till Riddarhus-Canizliets behof förskjutna
medel; jemte bifogade verifikationer. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. {Silverstolpe,
S. D. Beslöt Högloft. Ridderskapet Och Adeln
inbjuda sina Respectiva MedStånd till instämmande
deruti, att det af Friherre Anders Cederström
till Bevillnings-Utskottet under denna
Riksdag afgifna Bevillnings-Förslag med dertill
hörande värderings - method, samt alla härmed
gemenskap ägande handlingar, så af Protocolls*
Utdrag och Remisser, som Bevillnings - Utskottets
i afseende häruppå hållna öfverläggningar och
tagna beslut , må genom anslag å Riksdags-kostnads-rnedlen
af trycket ti,11 Allmänhetens kunskap
utgå, för att, efter elt sådant allrriängöran\de,
vid en framdeles inträffande Riksdag kunna
blifva föremål för Riksens Ständers Uppmärksamhet.
Ut supra.
Ex Protocollo
A G. Silverstolpe.
9. 35. Stats - Utskottets följande, den 30 Juni
och den 6 dennés afgifna, Betänkanden och Me-
meria! föredrogos å nyo och biföllosj
lia 1
Den il Juli.
i:o I anledning äf Kongl. Majits Nådiga
tlem iss a Uandshöfdirtgé fcÉröbétets i Vermland
tmderdäiiiga anmälan om Mantalsskrifväre-Pro*-  VisiönCn derslädes för åren 1812 och 1813.
2:0 Angående tillökning i Utskottets Be*
tjening samt betalning för tillfälligt Skrifbiträde*
Ut supra*
Ex Protocollo
ji. Gi Silverstolpe„
*
— Tj* ,
§. fi. Föredrogs det tTfedetvärdä Bonde Stan»
tlets Protocolls - Utdrag äf den 7 Juli och det
Vällofi. Borgare-Ståndets af denna dag angående
dels förhöjning i arfvöden för bethalia Stånds
Notarier och Ordinarie Cantzlister, dels tillökning
i Cantzlistern^ äntäl; och hade Bidderskapet
och Adeln för siri del ej något ätt erinra
Vid berhältä Pviks-Stånds anmodan till Stats-IJtskottet
ätt häröfver med utlåtande inkomma»
Bidderskapet och Adeln fann sig allenast här*
vid böra tillägga, att Bidderskapet och Adeln
funnit de ganska sysselsatta Tjenstemän vid dess
Cantzli tillfullo belåtna med de dem af Biksens
Ständer redan anslagna tractamencen; att beihälte
Tjenstemän sjelfve dela detta tänkesätt f
©ch, oaktadt trägenheten af deras göromål, ic*
ke anmält någon önskan att blifva till ahtä*
let förstärkte ; att således Bidderskapet och Adeln
för sitt Cantzli icke instämmer i någondera af
inerbémäldta Stånds för sina CantZlier yttrade
önskningar, i arirtan händelse än så Vida de öfriga
3:tae Biks Staden skulle dessa önskningar
bifalla»
9®4
Den 11 Juli.
bifalla , i hvilket fall Ridderskapet och Adeln
endast såsom en jemlik delning af rättvisa anser
sig böra förbehålla, att dtssCantzli, likasom
det Högvördiga Prest-Ståndets, ina komma i åtnjutande
af enahanda vilkor, som åt de öfriga
arne Respectiva Ståndens beviljas. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets
den 6 dennes afgifna och följande dag på bordet
lagda Utlåtande, i anledning af anmärkningar
vid Utskottets Betänkande öfver Kgl. Majus
Nådiga Proposition om ersättning af den förlust
i årlig inkomst, sorn Allmänna BarnhusInrättningen
i Stockholm måst vidkännas genom
Stor - Furstendömet Finlands, afträdande. Ut
Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe, i
O
g. D. Återremitterades, i anledning af gjorda
anmärkningar, Stats ■ Utskottets den y Juli pa
bordet lagda Betänkande, af den 4 dennes, angående
f. d. vice Talemannen Jon Jonssons
Memorial om lindring uti Båtsmans-Indelningeu
uti Blekinge Län, Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe»
S. B.
Den 11 Juli.
965
S D. lifter förnyail föredragning biföllos följande
den 4 Juli afgifna och den 7 den*
nes pä bordet lagda Memorial och Betänkanden
:
Frän Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottet:
I
anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, om allmänna upphandlingar för
Kongl. Maj:ts och Kronans räkning.
Frän Allmänna Besvärs- och Oeconomie- samt
Särskildta Utskotten:
1:0 Angående medel och utvägar till Hampplanteringens
befrämjande.
q:o I anledning af väckt fräga om inskränkning
i Halländska och Bohusländska Allmogens
Seglations-frihet. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Togs ä nyo under öfverläggande Kgl.
Majus Nådiga Skrifvelse till Stats - Utskottet af
den 89 sistl. Juni, innefattande en framställning
af anslagen å Ofverskotts-Inkomsterna för
1812, 1813 och 1814 utaf Ön St. Barthelemy,
hvilken, enligt' 6 §. i 1812 års Riksdags-Beslut,
blifvit af Riksens Ständer undantagen från Sveriges
Stats-Författning, Administration och Drätsel
, under ingen annan förbindelse å Kongl.
Majus sida, än att, vid hvarje Riksdag, låta till
Riksens Ständer komma hvad i denna del af
Sty
-
g6Q
Pen »i Juli.
Styrelsen sig tilldragit, hvad fördel för Modern
landet kunnat vinnas och att, enär något öfverskott
af de influtna medel skulle sig yppa , deraf
alltid hålla till handa , hvad sorn till fyllande
af bristerna, derest sådana skulle uppkomma,
erfordras ; och då Ridderskapet och Adeln häraf
erfor, hvilka betydande summor af dessa inkomsier
under ofvanberörde lid , blifvit af Hans
Maj.-t använda till Sveriges omedelbara nytta,
samt, i följe deraf, till lättnad för Svenska Statsverket
och lisa i Nationens bördor; beslöt Ridderskapet
och Adeln, intagna af detta Hans
Maj:ts ädla handlingssätt, föreslå sina Respeptiva
MedS tänder, att deröfver, genom en gemensam
underdånig skrifvelse frambära gärder»
kf siri upprigtiga och vördnadsfulla tacksamhet,
TJt supra.
Allmänna Besvärs- och Oeconqmie-Utskottets
den 4 och 6 Juli afgifna, och den 7 Juli på
bordet lagda Betänkanden och Memorial:
j:o angående vissa öfverklagade olägenheter
för Båtsmans-Rotehållare;
2:o i anledning af de anmärkningar, som
blifvit gjorda vid Utskottets Memorial, om Allmogens
på Gothland skyldighet, att underhålla
Strandridare Boställs byggnader w, m. Ut su
-
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe,
å nyo och biföllos följande
pva,
Ex Protocollo
al, G. Silverstolpe.
Den 11 Juli,
967
S- D Vid förnyad föredragning af Slats-Utskotte$s
den 7 dennes på bordet lagda Utlåtande
af den 30 Juni, i anledning af anmärkningar
vid dess Betänkande om anslag af medel till
förlag vid tryckning af Historiska Samlingar,
blef detsamma af Ridd. och Adeln godkändt ,
med tilläggning att Riksens Stander matte, genom
underdånig skrifvelse hos Kongl. Majit
anhålla, det måtte, för ifrågavarande ändamål,
Fenninge understöd företrädesvis blifva i Nåder
anordnadt, uti hvilket beslut de öfriga Respectiva
Stånden skulle vänligen anmodas att in-»
Stämma. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D, Bifölls Lag Utskottets den 4 Juli afgifna,
och den 7 på bordet lagda Memorial, i arn*
ledning af de anmärkningar sorn blifvit gjorda
vid Utskottets Memorial om forum för målsom
föra försummelse vid Skjuts, Väglagning och
Snöskottning. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. I). Upplästes ett Protocolls - Utdrag från
Högvördiga Prest-Ständet af denna dag , hvaruti
förmäles , att sedan samtliga Riks Stånden bifallit
Stats-Utskottets Betänkande angående tillökning
i Kongl, och Fursteliga Hofvens Stats-sum*
mor ? och då Höglofl. Ridd. och Adeln samt
Vallöf!.
Den li Juli.
Vällofl. Borgare Ståndet icke ännu yttrat sig ofver
Hedervärda Bonde Ståndets inbjudning till
instämmande uti de tillägg, att berörde tillökning
för Kongl. Maj:t och de öfriga Kongl. Personerna
skulle taga sin början ifrån den x Jan;
detta år, och för H. K. H- Prinsessan fortfara
till dess Hon återvunnit Dess fordna inkomster
från Stiftet Qvedlingburg, uti hvilka tillägg
Prest Ståndet den 2 dennes med Hedervärda
Bonde-Ståndet har instämt; har Prest-Ståndet, på
det att berörde skiljaktighet nu vid Riksdagens
instundande slut icke må lägga hinder i vägen
för Expeditionen, rörande den enhälligt beslutna
tillökningen , trott sig bora vördsamt och
vänligen inbjuda Höglofl. Ridd. och Adeln samt
'Vällofl Borgare-Ståndet att sig benäget utlåta 3
huruvida de vilja uti ofvanberörde tillägg instämma
Ridd.
och Adeln , som tagit denna sak i
öfvervägande, ansåg sig icke kunna frångå sitt
i laglig ordning redan 1 detta ämne fattade beslut.
XJt supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe.
S. D. Till afgörande företogs Rag-Utskottets
den 27 Juni afgifna, och den 7 dennes på bordet
lagda, Memorial, angående skärpning i straffet
för Skogs åverkan; oell fann Ridd. och Adeln
för godt att lemna sitt- bifall till det uti Betänkandet
framst framställda alternativ. Ut supra.
Ex Protocollo
A■ G. Silverstolpe.
Den 11 Juli.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högvår
diga Prest Ståndet den 11 Juli
1815.
S. D. F oredrogos a nyo och biföllos nedannämnde
ifrån'Utskotten inkomna och pä bordet
livilande Utlåtanden, nemligen:
frän Stats Utskottet:
1:0 i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande om Stats Verkets inkomster
och deras beräkning i Riks-Staten intill nästa
Riksdag ;
2:0 om medel till Casern-byggnad för s:ne
i Ystad förlagda Esqvadroner af Mörnerska Hu
sar-Eegemetuet
;
3:0 rörande Hans Exc. m. m. Herr Gref'
ve Ruuths ansökning om Prolongation med afbetalningarne
pä de s:ne Län , som Hans Excellence
i Riksgälds Contoiret innehar;
från Constitutions-Utskottet.•
Förslag till ny redaäiou af Regeringsformens
28
från Allmänna Besvärs- och Oeconomie- Utskottet:
Angående vissa öfverklagade svårigheter för
Båtsmans-Rotehållare ;
från Expeditions-Utskottet
Om Renskrifvare-hjelp och arfvode för omsorgen
med tryckningen af hvad som vid Riksdagens
slut ännu återstår af Bihanget till Riks*
Ståndens Protocoll. Ut supra.
Ex Protocollo
J, U. älmqvist.
S. B.
97°
Den n Juli.
S, I), ilifter ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs och Oeconornie Utskottets Betänkande
rörande en fri Viftualie-Handel, blef
detsamma af Prest Ståndet godkändt med .det af
Vallöf] Borgare Ståndet, uti ProtocolIs-Utdrag af
denna dag, yrkade förbehåll och tillägg, nemli*
gen ; att inga andra Personer, än verkliga Hem*
t ans-ngare få sig med denna Handel befatta och
ii ga kringfarande Köpsvänner tillåtas göra Gårdfari
uppköp , men Städernas Handlande hädanef»
ter som, hittills obetaget att genom utsänd Handels
betjeni ng af Uandt mannen betinga och upp»
köpa Viktualier, Ut supra,
Est Protocollo
J, TJ, Almqvist.
S D. Efter föregången granskning af Särskildta
Utskottets Betankande, rörande ett förnyadt
Reglemente for härvarande Medlemmar af Judiska
Nationen , och dervid fogade Projekt till ett
sådant Reglemente, fann Prest Ståndet för godt,
att med ogillande af berörde Betänkande och
förslag, för sin del besluta att uti Jude Regiementet
af år 1782, följande ändringar och tilläggningar
må göras, nemi,:
r;o Att det alldeles må förbjudas Judar,
att händanefier i Riket inflytta,
2:0 Ätt det må tillåtas härvarande Judar,
att i de Städer, der de få vistas, idka Handtverk
och Handaslojder , med iakttagande af alla
de vilkor 'och förbindelser, sorn Svenska Hagar
och .författningar föreskrifva; och
3:0
Tten 11 Juli,
§7i
3:0 Att giftermål imellan Personer af den
■Evangeliska Lutherska Religionen och den Mosaiska
Trosbekännelsen må vara tillåtne, med
vilkor, alt barn, som fbdas af sådana äktenskap,
alltid böra uti Lutherska Religionen uppfostras,
och att dessa Makar, i allt hvad äktenskapet och
arfsrätt i allmänhet rörer, må vara underkastade
Svensk Lag. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist
S.
Dt. tifter Uppläsande af Högloft Ridd. och
Adelns Protokolls Utdrag af den 5 dennes, innehållande
det beslut, att Stats-Utskottet skulle
uppdragas att , utom den summa af 13,866 R;dr
30 sk. Råneo, sorn i Stats Utskottets första Retäakandeafd.
16 Maj finnes för Pensions-Staten efter
H.M E rike- Drottningen uppford och beräknad, ytterligare
anslå en summa af 4,00g R:dr 4 sk.
Råncct, utgörande skillnaden i hufvudsumman
imellan förenämnda Pensions-belapp och det af
Kongl Maj:t i samma ändamål i förväg fastställa
; kommandes denna sistnämnda summa enligt
Kongl Majit Nådiga anordnande och beslut i
fiufvudfrågan om Pensions Statens slutliga belopp
att utbetalas; i hvilket belut de öfriga Respectiva
Stånden inbödos att instämma, fann
Prest-Ståndet, som förut bifallit Stats-Utskottets
förnyade Utlåtande i detta ämne, för godt att vid
berörde beslut förblifva. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D.
972
Den 11 Juli.
S. D. Uppå ytterligare föredragning af SiatsUtskottets
förnyade Utlåtande örn äskadt anslag
af medel till förlag vid tryckning af Samlingar
i Svenska Historien, beslöt Prest Ståndet, att,
med bifall till livad Utskottet, angående dessa
Samlingars varde, nyttan af deras lifgifvande
samt erforderlig tillgång å medel till understödjande
af tryckningen yttrat , inbjuda sina Resp.
Åled-Ständer till instämmande med Prest Ståndet
uti anmodan till Expeditions Utskottet att
uppsätta och till justering hos Riks-Stånden föreslå
en underdånig Skrifvelse till Kongl, Majit,
med underdånig anhållan det täcktes Kongl.
Majit företrädesvis Nådigst anslå den summa,
som till understöd för utgifvandet af berörde
Samlingar kan profvas nödig. Ut supra.
Ex Protocollo
J. JJ. Ahnqvist.
S, 15. Lemnade Prest-Ståndet sitt bifall till
Stats - Utskottets nedannämnda Betänkanden,
nemi.:
i:o om lindring uti Båtsnjans-Indélningeij
i Blekinge Uän;
' 2:0 angående fortfarande bidrag af Statens
Aledel till Södertelje Canal-Inrättning ;
3:0 rörande tillökt anslag för Kongl. Bibliot
heket;
■4:0 i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets förra Betänkande orri Löne.tillökning
för Penninge löntagande Embets- och Tjenstemän;
-
Den li Juli.
973
5:0 om Mantals-Skrifvare-provisionen i
Vermland åren 1812, 1813;
6:0 angående Fjerdingsmans aflöning och
deras Boställens indragning ;
7:0 i anledning al gjorda anmärkningar vid
Utskottets förra Betänkande om ersättning för
Tnqvartering rn. m.;
8:0 i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Utlåtande om ersättning af den förlust
i årlig inkomst , som Allmänna BarnhusInrättningen
i Stockholm måst vidkänrias genom
Stor-Furstendömet Finlands afträdande;
ej-.o om Kecognitions-Skogar ;
10:0 angående Krono Hemmanet Lindö;
11:0 om General-Assistance-Contoiret. Ut
supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
O
S. D. Återremitterades
Lag-Utskottets
Utlåtande om förändring i Domstolarues
antal och Organisation;
Be villnings-Utskottets
Förslag till förnyad Charta-Sigillatos-Förordning;
och
Stats Utskottets
Betänkande om understöd af allmänna medel
för utgifvandet af Skriften Svensk Botanik.
Ut supra.
Ex Protocollo
J\ U. Almqvist.
S. D
-
S D. Med anledning af nu upplästa och deti
g dennes hållna Protocoll vid Val af Riksens
Högtofl. Ständers Justitias-OmbUdsman och dess
Suppleant, beslöt Sundet anmoda ExpeditionsUtskottet
att uppsätta och till justering inoitl
liiks Stånden skyndsarnmeligen ingifva förslag
till behöriga Cönstitutorial för Herr Friherre
lars Aug. Mannerheim att vara Riksens Ständers
Justitia Ombudsman, samt för Herr Görn»
inerreRådet Olof Zenius , att vara Riksens Ständers
Justitis-Ombudsmans Suppleant, tit su*
pra.
Ex R'otocollö
J. V. Almqvist*
Utdrag af Vallöf Borgare-Ståndets
protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 11 Juli
18 i 5*
S. D. Upplästes å nyo Hedervärda Bonde»
Ståndets Brotocolls Utdrag af den 7 Juli, sorn
Förliden gårdag lades på bordet , angående ärfvöden
för Ståndets Notarier och ordinarie Cancelllster
samt aflöning från antagnings-dagarne för
4 extra Camellister: och soda BorgareStåndets
i samma förhållande sorn Hedervärda Bonde»
Ståndets Cancellie betjening, genom mängden af
de vid innevarande Riksdag behandlade mål»
varit träget sysselsatt, beslöt Bötgare-Ståndet»
att åt Stats fjtékottet öfverlemna, att» jemväl för
detta
Den 11 Juli.
975
detta Stånds ordinarie Betjening , ett sådant arfvode
föreslå; äfvensom, och, då Borgare-Ståndet,
redan vid Riksdagens början, varit föranlåtet,
att till göromålens bättre drift och en snabbare
expedition fyra Cancellister till bestämd
tjenstgöring antaga , hvilka ock från antagningsdagarne
varit i oafbruten verksamhet , samt
dessutom, bland de under den 2g Mars utsedda
16 extra Cancellister, endast funnits en, som
allt sedermera med använd flit i Cancellie göro
målen
biträdt, Borgare Ståndet ock för siri del
Ville göra det förbehåll gällande, att således,
Utom aflöningen för de i Riksdags ordningen bestämda
två Cancellister , fullt Sancellist-dagtraktamente
frän antagningen dén 29 Mars för ytterligare
tre Cancellister anslås, hvarom Respectiva
Med-Siånden genom Protocoll s-Utdrag skulle
vördsam och vänlig underrättelse meddelas.
Ut supra.
Ex Rrotocollo
Carl Magn. Robsahm•
S. D. Vid förnyad föredragning af Lag. samt
Allmänna Besvärs- och Oecoöomie-Utskottens
Under den 16 Juni meddeldte och sedan dén 3
Juli på bordet hVilande Betänkande, angående
en fri Vi&ualie-Handel, fann Borgare-Ståndet
för godt , att samma Betänkande gilla och antaga,
dock med det förbehåll och tillägg: att inga
andra personer än verklige Hemmans-ägare få
9ig med denna Handel befatta och inga kringfarande
Köpsvänner tillåtas göra Gårdfari-upp
köp,
Den 11 Juli
köp, men Städernas Handlande hädanefter sorn
hittills obetaget ätt genom utsänd Handels betjening
af Landtmannen betinga och uppköpa Victualie!:.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Tili afgörande föredrogos Särskildta Utskottets
följande Utlåtanden:
1:0 af den 20 Juni, som den 3 Juli lades
på bordet, i anledning af flera Memorial, om
Uandets oeconomiska ställning, Akerbruks-Dis»
cont, Jordbrttks-Tliontoir m. m.;
2:0 likaledes , i anledning af 2tne Memorial,
om inhemska industriens upphjelpande,
xn. m.;
3:0 likaledes , rörande motion om Götha
Canal ; samt
4:0 af den 4 Juli, hvilket sedan den 5
hvilat, i anledning af 2:ne Memorial, om Penninge-bristens
afhjelpande och förbud på 2tne
år emot import, m 111 ;
Och lät Borgare Ståndet vid dessa Utlåtanden
bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,,
o
S. D. Återremitterades, i anledning af deremot
gjorda anmärkningar, Särskildta Utskottets
nu ä nyo föredragna iietänkanden;
1:0
Den 11 Juli.
977
i:o af den 17 Juni, hvilket den 20 i samma
månad lades på bordet, angående föflägen■
heten i allmänna rörelsen och förslag till inskränkning
af umbärliga utländska varor m. m., samt
2:0 af den 10 Juli , hvilket samma dag lades
på bordet, rörande yrkadt upphäfvande eller
förnyande af förbudet emot bruk af öfverflödigt
Silfver. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Då nu åter föredrogs Särskildta Utskottets
den 5 Juli afgifna, oc(h förlidne dag på
bordet lagda Memorial 3 rörande» nytt Reglemente
för Judiska Nationens här i Riket varande
Medlemnar , blef detsamma af Borgare-Ståndet
afslaget„ med det tillägg, att Judar hädanefter
icke vidare må tillåtas i Riket inkomma. Ut
supra. Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. L emnade Borgare-Ståndet nu, vid förnyad
föredragning, sitt bifall till Lag-Utskottets
deK lo Juli på bordet lagda Betänkanden:
1:0 af den 27 Juni, om ansvar för åverkan
å Trädplanteringar,
2:0 af samma dag, i hvad andra alternativet
innehåller rörande skärpning i straffet för
Skogs-åverkan,
3:0 af den 4 Juli, i anledning af återremiss
i frågan om forum för mål , som röra försummad
Väglagning och Kronoskjuts ,
4:0 af samma dag, angående tillägg vid g.
Cap. 6 §. Handels-Balken, äfvensom
5:te Bandet. 123. 1*4. 5=°
97»
Den 11 Juli.
5:0 sedan Utskottet, under den 30 Juni,
meddeit sitt förnyade Betänkande , angående ändringar
i Concours författningarna, hvilket ock
den 10 Juli lades på bordet, Ståndet bifoll det
förra Betänkandet af den 9 Maj , med de förändringar
och tillägg det sednare innehåller. Ut
supra. Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Upplästes och gillades Constitutions-Utskottets
uti Memorial af den 6 Juli å nyo gjorda
förslag till förändrad redaction af 28 §. Regeringsformen,
sådan den , i anledning af Högh
Ridd. och Adelns anmärkning vid förra förslaget
och med uteslutande af tillägget i afseende
på utländska Språk och Exercitise-Mästaré samt
Idkare af de fria Konsterna, borde förblifva.
Ut supra. Ex Protocollo ,
Carl Magn. Robsahm.
0
S. D. A nyo föredrogos Stats Utskottets Utlåtande,
af den 30 Juni, som den 10 Juli lades
på bordet , i anledning af anmärkningar vid Betänkandet
, om forlags-medel till tryckning af Historiska
Samlingar; hvarvid Borgare Ståndet till
samma Utlåtande och, i följe deraf, äfven till
det förra Betänkandet lemnade bifall. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
Betänkande af den 29 Juni, hvilket
sedan den 5 Juli hvilat på bordet , om förbud
ernet löpande Assignationers utgifvande af en
skiIdta
-
Den 11 Juli.
f 79
skildra personer m. m., blef nu å nya föredra*
get och af -Borgare-Siandet afslaget. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S D. De Memorial I^ag- samt Allmänna Be*
svärs- och Oeconomie-TItskotten , under den 4
i denna månad afgifvit, och hvilka förlidne dag
lades på bordet, angående:
1:0 rättelse och tillägg i Kongl. Förordningen
om Stängsel-skyldigheten,
2:0 ändring t 3 af samma Förordning 9
och
3:0 likaledes i Kongl. Förordningen om
Enskiftenf
föredrogos å nyo och biföllos;
och vid samma Utskotts
4:0 den 16 Juni meddelta, den 28 på bordet
lagda och nu åter föredragna Utlåtande , om
Allmogens rättighet att i Städerna få försälja
sina varor äfven i öppna bodar och stånd, lät
Borgare-Ståndet dervid bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Särskildta Utskottets 2:ne Memorial:
1:0 af den 30 Juni, som den 3 Juli lades
på bordet , angående försäljningen af de till införsel
förbudna och förbrutna dömda främmande
varor, samt
Den ii Juli.
g:o af den 4 Juli, hvilket ifrån den 5
hvilat på bordet, angåeende fri utförsel af Eandsorternes
natur- och konst-alster,
föredrogos nu å nyo och biföllos. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Bifölls Stats - Utskottets den 4 Juli afgifna,
den 5 Juli på bordet lagda och nu åter
föredragna Betänkande, angående anmärkningar
vid Betänkandet om Stats Verkets inkomster och
deras beräkning i Riks- Staten , ifrån nästkommande
års början intill nästa Riksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Vid förnyad föredragning , lät BorgareStåndet
hero vid Stats Utskottets:
1:0 berättelse och Utlåtande af den 4 Juli,
om General-Assistance-Contoiret, hvilket den
g Juli lades på bordet, och
2:0 Utlåtande af den 6 Juli , sorn den 10
lades på bordét, i anledning af anmärkningar
vid Betänkandet, om ersättning af Allmänna
Barnhus-Inrättningens förlust genom Storfurstendömet
Einlands afträdande. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Den 11 Juli.
S, D. Följande af Stats-Utskottet afgifna Betänkanden,
som den 9 och lo Juli lades på bordet,
föredrogos nu å nyo och b.iföllos:
1:0 af den 30 Juni , om föreslaget tillökt
anslag för Kongl. Bibliotheket,
2:0 af samma dag om föreslaget understöd
för utgifvandet af Skriften Svensk Botanik ,
3:0 af samma dag, om MantalsskrifvareProvlsionen
i Vermeland för åren 1812 och
1813,
4:0 af den 3 Juli, om Recognitions-Sko»
garna,
5:0 af den 4 Juli, om sökt prolongation
med afbetalningarne på Hans Excellence m. m,
Herr Grefve E. Ruuths 2:ne Eån uti Riksgälds-Contoiret
,
G:o af samma dag, om medel till Casernbyggnad
i Ystad, och
7:0 af samma dag, angående Krono-Hem*
manet Rindö i Södermanland. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.'
• ' 1 ' i ? • :
O
S. D. A nyo föredrogos Stats-Utskottets gårdagen
på bordet lagda Betänkanden: ■
1:0 af den 3 Juli, angående Fjerdingsmans
aflöning och deras Boställens indragning,
2:o af samma dag, om fortfarande, bidrag af
Statens medel till Södertelje Canal-Inrättning,
och
982
Den ii Juli.
3:0 af den 4 Juli , om yrkad lindning uti
Båtsmans-Indelningen uti Elekinge Län;
Hvilka Eetänkanden biföllos. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. H. Föredrogos å nyo Eevillnings Utskottets
tjtne Memorial:
1:0 af den 1 Juli, som den 3 Juli lades
på bordet * om frihet från Eandttull-ersättning
för öppna och däckade båtar , och
3:0 af den 8 Juli, som den 10 blifvit på
bordet lagdt, i anledning af Friherre Cederströms
Mption, oin Projectet till BeviilningsFörordning;
Och
lät Borgare-Ståndet bero vid hvad Utskottet
uti dessa Memorial sig utlåtit. Ut supra.
Ex Protocollo
C ari Magn. Robsahm.
S. H. Till Expeditions-Utskottets den 6 Juli
afgifna, den 10 på bordet lagda och nu åter föredragna
Memorial, om Benskrifvare-hjelp för
dess Cantzli och betalning för Begister öfver
Bihanget till Biks-Ståndens Protocoll vid innevarande
Biksdag, lemnade Borgare-Ståndet sitt
bifall. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D.
Den 11 Juli.
983
S. D. Uti Memorial af den 6 Juli, som gårdagen
Jades på bordet, hade Sfats-Utskottet anmält,
om ytterligare begagnad skrifhjelp af en
Extra Cantzlist, emot det förut fastställda dagtractamenté
; hvilket Memorial bifölls. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Rosbahm,
S. I). Vid Constitutions-Utskottets Memorial,
af den 3 Juli, som den 5 Juli ladel? på bordet
och nu i nyo föredrogs , angående Herr A. J.
Spaldencreutz’s förslag till ändringar i JustitiseOmbudsmannens
Instruction, lät Borgare-Ståndet
bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Rosbahm.
S. D. C onstitutions-Utskottets 3'ne Memorial,,
under den 3 Juli, hvilka den 5 lades på bordet,
angående tillägg och förändringar
1:0 i 81 §• Pegerings-Forinen ,
3:0 i 15 §. Riksdags-Ordningen , och
3:0 53, 96 §. §. Regerings-Formen samt 29
och 63 §. §. Riksdags-Ordningen ;
Föredrogs å nyo och godkändes att hvila
till nästa Riksdag , för den åtgärd 56 §. RegeringsFormen
, sådan den vid innevarande Riksdag
Vlifvit antagen, föreskrifter. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
984
Den 11 Juli.
S. D. V id förnyad föredragning , gillades Allmänna
Besvärs- och Oeconornie * Utskottets Betänkanden
:
i:o Af den si Juni, hvilket den 28 lades
på bordet , angående Saltpetter - Näriogens tillstånd
i Riket,
2 to af den 29 Juni, som den 5 Juli lades
på bordet , angående Gräns - Tullarna imellan
Sverige och Norrige samt Uandt-Tull-Inrättningen
i Riket m. m., och
3:0 af den 4 Juli, likaledes ifrån den 5
Juli hvilande, angående vissa öfverklagade olägenheter
för Båtsmans - Rotehållare i hvarjemte
Ståndet
4:0 lät bero vid det den 3 sisth Maj meddelta
Betänkande, om Markegångssättningarne
m. rri. , och de förändringar Utskottet, i anledning
af erhållen återremiss , uti sitt den 5 Juli
på bordet lagda och nu åter föredragna förnyade
Utlåtande af den 29 Juni, tillstyrkt. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Rotsahm.
S. D. Efter förnyad föredragning af Bevill»
nings-Utskottets sedan den 5 Juli på bordet hvilande
Memorial, af den 3 Juli, med förslag till
förändringar i 1812 års Chartse-Sigillatas-Föroidning,
fann Borgare-Ståndet för godt att samma
Förslag bifalla , likväl
1:0 med undantag dels af tillåtelsen till
extra stämpling i Stockholm , den Ståndet ansåg,
såsom
Den i x Juli.
98 5
såsom omöjlig att contröllera , icke böra aga rum ,
dels ock af de vid slutet i den nya 21 §. införda
orden: ”så vida icke begge exemplaren
ä'10 å stämpladt papper skrifna”, hvilka ord Ståndet
fann, såsom öfverflödiga, kunna alldeles utgå
, och
2:0 med det tillägg, att då flere handlingar
finnas, som, enligt Förordnjngens föreskrift, skola
å 28 å 32 skillingars stämplar skrifvas, således,
utom de öfriga, äfven dylika stämplar hädanefter
ma inrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Blefvo åter föredragna och bifallna Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- samt Särskildta
Utskottens ifrån gårdagen på bordet hvilande
gemensamma Betänkanden af den 4 Juli:
1:0 Om inskränkning i Halländska och Bohusländska
Allmogens Seglations frihet, och
2:0 angående medel och utvägar till Hampplanteringens
befrämjande. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Då nu åter föredrogs Stats - Utskottets
den 4 Juli afgifna och den 10 på bordet lagda
Utlåtande, i anledning af anmärkningar vid Betänkandet
af den 31 Maj, om ersättning för tågande
Troupper m. m., fann Borgare-Ståndet för
godt,
Den 11 Juli.
godt, att det fdrst afgifna Betänkandet, med de
uti det sednare gjorda förändringar och tillägg,
bifalla. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Banco-Utskottets den 3 Juli på bordet
lagda Memorial aF den 1 Juli, öfver hvad Banken
rörer uti Stats - Utskottets Betänkande, otn
Summan till Allmänna Bevillningen, föredrogs
nu åter och bifölls. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Vrotocollet, hållet hos Hedervärda
Bonde-Ståndet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den ii Juli
1815.
S. D. Enligt nu upplästa Protocoll af den 9
innevarande månad , hafva Riksens Högloft.
Ständers valde Electorer, genom omröstning med
slutna sedlar, utsett:
Till Riksens Ständers Justitise-Ombudsman;
Friherre Mannerheim , Lars August.
Till dess Suppleant :
Commerce-Rådet Olof Zenius.
I anledning hvaraf Expeditions - Utskottet
skulle anmodas att med Förslag till vederbörliga
-
Den Ii JulL
3^7
börliga Constitutorial för dem inkomma. Ut
supra.
Ex Protoeollo
Olof ll criiu.
S. D R iksens Högloft, Ständers tillförord nät] b
Särskildta Utskott den 5 i denna manad afgihia
och samma dag samt den 9 Juli på bardet lagda
Utlåtande öfver de af Riks - Stånden gjorda anmärkningar
vid bemälte Utskotts d,en 5 sisth
Juni meddelte Betänkande i frågan om ett förnyadt
Reglemente för Judiska Nationens här i
Riket varande medlemmar; blef nu åter föredraget,
tillika; ined dertill hörande Bilagor samt
nyssnämnde Betänkande; och pröfvade Bonde*
Ståndet, efter föregången öfverläggning och uppå
skedd proposition,, skäligt afslå berörde Betänkande
oell Utlåtande, samt förklara, att Judar
hädanefter icke vidare må tillåtas i Riket in*
komina. Ut supra.
Ex Protoeollo
Olof Werlin.
1 Uppläst den 1 I Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
I anledning af hos Riksens Ständer gjord
hemställan, att Nämndemän vid privata förrättningar
måtte erhålla dagtractamenten samt lösen
för de Syne-Instrumenter, som öfver berörde
förrättningar af den utfärdas, få Riksens Ständer
härmed i underdånighet till Eders Kongl,
öfverlemna deras häröfver fattade beslut.
Rik»
988
Den 11 Juli.
Riksens Ständer hafva funnit, att det uti Eders
Kongl.. Majus Nädiga Expeditions Taxa för deri
37 Maj 1801 Nämndemän tillagde arfvode vid
privata Expeditions-förrättningar, af 12 sk. B.co
om dagen jemte skjutslega för en häst, icke blifvit
förhöjdt vid det Eders Kongl. Maj:t, enligt
Riksens Ständers underdåniga hemställan, täcktes
genom Nådig Förordning den 3 December 181?
till 50 procent föröka den förut fastställda expeditions
lösen, ej kan, efter hvad Riksens Ständer
ansett sig finna, utgöra en i förhållande till
nu varande penninge värde och pris å dagsverken
svarande ersättning för den tidspillan, sorn
Nämndemännen genom dessa förrättningar förorsakas,
kanske ofta vid de tillfällen, då deras närvaro
och handläggning vid eget jordbruk erfordras,
samt än mindre kan lemna något öfverskott;
i följe häraf hafva Riksens Ständer beslutit,
att Nämndemännens dagtractamente vid privata
förrättningar må varda förhöjdt till 24 sk.
B :co, utom skjutslega för en häst.
Någon lösen eller betalning för de SyneInstrumenter
och bevis, som af Nämndemän
öfver deras förrättningar utfärdas, har hittills icke
varit bestämd. Riksens Ständer, sorn insett, att
de ej mera än Kronofogdarne och Länsmännen
kunna anses pligtige att utan särskildt vedergällning
lemna de sökande, hvilka sådant åstunda,
skriftlig del af den utaf dem verkställda förrättningen,
hafva derföre äfven beslutit, att en
sådan Ipsen hädanefter må dem beviljas, beräknad
till 8 slc. Banco för första arket och 4 sk.
för
Deri n Juli. 989
för hvarje af de öfriga arken; hvilket allt Riksens
Ständer till Eders Kongl. Majits Nådiga
pröfning och stadfästelse i underdånighet öfverste
inna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigstej tropligtigste
tjenare och undersåter
Rå Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan. Lars Olsson.
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst dell II Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt,
att vid den Allmänna Expeditions Taxan måtte
fogas en förteckning öfver lösen för de Domar
och Utslag , sorn från Eders Kongl. Majtts Högsta
Domstol och Cantzli Expeditioner till Parter ntgifvas
samt beloppet af den Deductions-afgift,
sorn vid Rättegångs handlingars inlernnande på
förstnämnde ställe skola erläggas; och anse Riksens
-
Dm 11 Juli.
sens Ständer sig så mycket mera äga anledning
att hos Eders Kongl. Maj t i underdånighet anhålla,
det Eders Kongl. Majit i Nåder tacktes
en så beskaffad uppgift låta kungöra, som EderS
Kongl. Majit genom Dess under den 3 Dec.
1812 utfärdade Nådiga Förordning till allmän
efterrättelse meddelat, deri förhöjning å Resolutions-lösens
belopp , sorn deruti är stadgad.
Jemväl få Riksens Ständer i underdånighet
föreslå, att, i likhet med hvad uti Kongl.' Förordningen
den 30 Januari X 778 för Under-Domstolar
är föreskrifvet, lösens belopp alltid å de
handlingar , som från Högsta Domstolen och
Cantzli-Expeditionerna till Parter utlemnas , må
varda antecknad. Hvilket allt Riksens Ständer
härmed få Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning
och stadfästelse i underdånighet underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad och nit
Stoimägtigste Allernådigste Konung 1
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar -
C ari Miirncr J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. n, v. Talman.
Upp.
Den 11 Juli. 591
Uppläst den 11 Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Siandet- har fråga blifvit väckt,
orri ej mindre de svårigheter och den betydliga
kostnad, som genom utvidgande af landsvägarna
till to alnars bredd, förorsakas, än afven, om
denna utvidgning på några ställen skulle anses
nödvändig,, kostnaderna dervid måtte genom Häradernas
gemensamma bidrag bestridas.
Riksens Ständer hafva tagit detta ämne i
öfvervägande; och som Hagen uti 25 Cap. 2
Byggninga-Balken ovilkorligen stadgar, att landsväg
bör vara 10 alnar bred, finna Riksens Ständer,
att, der af ålder landsvägarne till mindre
bredd blifvit anlagde, något bestämmande, huruvida
de kunna dervid bibehållas, icke kan
meddelas, utan att det bör på Eders Kgl. Majtts
Befallningshafvande ankomma, att, efter de omständigheter
, som dervid inträffa, dels af mindre
fart af resande, dels af locala hinder, pröfva
och förordna, om ett utvidgande af berörde vägar
är nödvändigt och således ej kan undvikas,
samt att likaledes Eders Kongl. Majus Befallningshafvande
böra bestämma på hvad sätt grus»
ningen af allmänna vägarna bör verkställas; likväl
anse Riksens Ständer det vara billigt, att
enär detta utvidgande skall ske och det samma
finnes vara förenadt med vidlyftigare och drygare
arbete, samt kostnaden antingen på någon
särskildt del af vägen, eller till hela dess längd,
så att det icke utan väglottsägarens synnerliga
betungande kan fullbordas, de öfrige Härads
boerne,
!)9a
Den II Juli.
boerne, sOm till andra vägstyckens underhållan.
de äro indelte, och på hvilka en sådan utvidgning
icke synes nödig, böra med de förstnämnda
väglottsägarena i arbetet och kostnaden deltaga;
1 anledning hvaraf Riksens Ständer finna sig
böra i underdånighet hos Eders Kongl. Maj:t
tillstyrka antagandet af ett sådant allmänt stadgande.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst den it Juli.-
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt,
om afskaffande äf Euderplatsers anläggande och
allmänna Härads-skall efter odjur.
Riksens
Dm 11 Juli
Kiksens Ständer hafva, vid öfvervägande
häraf, funnit, att Luderplatsers anläggning förorsakar
Hemmans-innehafvare betydligt besvär,
och understundom skada, dagsverkens förspil»
lande, ofta Utan nytta , samt kostnaders vidkännande
genom anskaffande af större Jagttyg och
uppförande af hus till deras förvar ; JRiksens
Ständer hafva derföre beslutit , att alla de anstalter,
som erfordras till odjurens utrotande, hädanefter
må få bero på de öfverenskommelser,
hvilka efter locala förhållandet och behofvet
kunna Härads- eller Socknevis af invånare träffas,
och hvad Hänens Styrelse i detta ämne
kan finna nödigt dem föreslå; hvilka öfverenskommelser
dock böra till Konungens Befallningshafvandes
pröfning och fastställelse öfverlemnas;
äfvensom att, enär Skallgång efter odjur anses
nödig, densamma må, utan att Konungens Befäl
1 ni ngshafva niles tillstyrkan dertill behöfver
afvaktas, verkställas, och sådant endast ortens
närmaste Krono-betjente tillkännagifvas, hvilka
det då skall åligga att berörde vidtagna åtgärd
till Konungens Befallningshafvande inberätta,
och att om uppbådningen till Skallgången be»
sörja,
Hvilket ålit "Riksens Ständer härmed till
Eders Kongl» Majsts Nådiga pröfning och stadfästelse
i underdånighet öfverlemna.
Biksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
5. c Bandet,
994
Den 11 Juli.
Stormägtigsfe AHemådigste Konung!
Eders Kongl Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns Pä Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h t. Eandtm. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst den I t Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om utarbetande af ett förslag till en allmän
Bergverks-Stadga, hvilken borde, innan den af
Eders Kongl. Majit blefve fastställd, genom trycket
till allmän granskning öfverlemnas.
Riksens Ständer hafva, vid öfvervägande
häraf, funnit, att det å ena sidan är för Bergverks-
och Manufactur i dkaren angeläget, att äga
de föreskrifter behörigen bestämda, hvilka han
bör ställa sig till efterrättelse, och å den andra
åter det är lika nödigt, att dessa äro så inrättade,
att de fullkomligen svara emot sitt ändamål
och befordra handteringens nytta och förkofran,
sa* anse Riksens Ständer sig deraf äga full an
led
-
Den ii JuVu
ledning hos Eders Kongl. Majit I underdånighet
anhålla, att de nu gällande författningar, angå»
ende Bergverks-rörelsen , måtte till en gemensam
stadga hopsamlas och, efter hvad nödigt och
nyttigt finnes, jemkas och förbättras; hvilket allt
Riksens Ständer härmed till Eders Kongl. Maj'ts
Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
Underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns Rå Rrest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner» J. -A. Lindblom ,
h. t. Eandtm. n. V. Talman.
Rå Borgare-Ståndets Rå Bonde Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst den 11 Juli;
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer gjord,
framställning om ansvars utstakande för dem,
som vintertiden utsläppa kreatur å andras ägor;
fa Riksens Ständer härmed i Underdånighet an=
mäla deras fattade beslut.
Då
99^
Den 11 Juli;
Dä otvifvelaktig! under blidare vintrar;
kälen åtminiitone till en del tidtals Iean vara
upplöst eller mindre fast, skada och ohägn genom
kreaturs och i synnerhet svins utsläppande
å sädesgärden och ängar, kan tillskyndas , men
sådant hvarken uti Dag eller genom någon författning
är förbudet, hvarigenom ersättning för
dylikt lidande kunde i fråga sättas, hafva Rik-^
sens Ständer beslutat, att ett sådant stadgande
mätte utfärdas, hvarigenom den, hvilken vintertiden
utsläpper kreatur, förpligtas att om
dem hafva den vård , att de icke få tillfälle att
å åker och äng skada göra, samt att, om den.
antingen genom försummelse härvid eller annorledes
inträffar, ägaren till kreaturen bör icke
allenast derföre lagligen ansvara, utan ock efter
mätismanna ordom godtgöra ali den förlust»
som genom dem blifvit åstadkommen; hvilket
allt Riksens Ständer till Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning och stadfästelse i underdånighet
få öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda roed djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernadigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste , tropligtigste tjenare
och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Märner,
h. t, Eandtm.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På
Den 11 Juli.
997
EPå Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst dea n Juli;
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit vackt
om bestämmande af de Skuldebrefs executiva
påföljd, som, oaktadt de äro ställda till innehafvaren
eller viss man och ordres, icke innehålla
någon viss förfallo-dag, utan böra å bestämd
tid, efter skedcf uppsägning, betalas; och få
Riksens Ständer härmed i underdånighet anmäla
deras i detta ämne fattade beslut.
Riksens Ständer hafva, vid öfverläggningen
häraf, funnit, att den i 3 §. af 1798 års Förordning
meddelte föreskrift, att sålunda ställde
förskrifningar ej få innehålla längre förfallo-tid,
än till tolf månader ifrån den dag sedeln är utgifven,
icke bör kunna till sin verkan förringas
genom utsättandet af en obestämd och på skeende
uppsägning beroende förfallo tid, samt
att följaktligen den strängare executiöns.rätt, som
är dylika Skuldebref tillagd, icke kan af fordringsägaren
till godo njutas i annat fall , än
då uppsägningen blifvit så tidigt verkställd, att
betalnings-tiden är förhanden , innan tolf månader
från förskrifnings-datum förflutit; men att likvit
1 i öfrigt densammes kraft, att vara gällande till
betalning för den, som deraf är innehafvare,
derigenom icke förminskas.
I an
998
Den 11 Juli,
I anledning häraf hafva Riksens Ständer
beslutit en sådan ändring af 3 Cap. 2 §. Utsöknings-Balken,
att den , som för skuldfordran hos
Konungens Befallningshafvande sökes , är pligtig
att inom förelagd tid med svar möta, samt
att, om sådant utan bevist laga förfall försummas,
sökanden bör njuta siri rätt efter de skäl
han uppter; äfvensom Riksens Ständer i underdånighet
föreslå, det genom utfärdande förklaring
må bestämmas, att underlätet iakttagande af
föreskriften i 3 §. af 1798 års förordning, i afseende
på förfallotiden af skuldebref, ställde till
innehafvaren eller till viss man och ordres, icke
Jean medföra annan påföljd, än att den rätt , fordrings-ägaren
för så beskaffad förskrifning äger ,
att af Gäldenaren genast njuta betalning , eller ,
vid bristande godvilligt fullgörande deraf, få
honom bysatt, såmedelst till sin verkan upphört.
Ii vilket allt Riksens Ständer härmed få till Eders
Kongl. Majus Nådiga pröfning och fastställelse
i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Pa Ridd. och A-delns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. yl. Lindblom,
ht t, Landtm, jr. v. Talman.
På
