# ID: svediakorp-gov1779
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 63,793
# sentences: 1,619
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Den 24 JulL
isöt
närvarande tidpunkt, och till bestyrkande hväc«s
af åberopas Kongl. Maj.'ts den 6 sistl. MärS till
Riksens Ständer afgifna berättelse, om hvad sedan
sista Riksdag t Rikets Styrelse sig tilldragit;
samt första häftet af Kongl. Comitéens åt
1813 utgifne egna omständeliga berättelse, angående
sina första företag; och sedan Herr Prötocolls-Secreteraren
anfört, dels de förutgående
mått och steg , som redan i detta afseende blifvit
vidtagne, dels de flera hinder, sorn motarbetat
en synbarare snabbare gång af Kongl. Comitcens
verksamhet, yttrar Herr Protocolls Secreteraren
: ,!Oin det alltså med skäl anmärkes, att
Uppfostrings-Comitéen hittills hufvudsakeligea
vidtagit förberedande åtgärder , ar detta förfaran*
de påkalladt af nödvändigheten, äfven strängt
enligt med Riksens Ständers egna, i sin skrif*
velse af den 3 April 18I0 yttrade önskan, att
Kongl. Majit täcktes, genom kunniga och erfår*
na män , låta undersöka Läroverkens närvarande
tillstånd, på det dessa inrättningar måtte erhålla
ett efter tidens upplysning mera lämpadt
skick.” Hvarförutan Herr Protocolls-Secreteraren,
såsom bevis på Cotnitéens ytterligare om*
sorger åberopar dess nit för Gymnastiska öfnin*»
gars införande, samt dess omtanka, att genom,
förbättrade Löne-vilkor öka de vid undervisnings-verket
tjenstgörande Under-Lärares anse*
ende och välstånd, i anledning af hvilken sednare
omständighet Kongl. Majit, äfven med bi*
fall till Comitéens underdåniga tillstyrkande; tili
Riksens Ständers Stats-Utskott afgifvit den Pro*
position, hvaröfver Utskottet den a3 tiästl. A*
5.ti Bandit» 55 1. 15 st» gril
1208
Deri 14 Juli.
piil afgifvit sitt Betänkande, hvilket samtelig»
Biks Stånden bifallit; och slutar Herr ProtocollsSecreteraien
härefter med följande ord : ”Hvad
jag anfort, torde t i 11 rackel i g e? rr bevisa, att Uppfostrings-Cornitéen
hittills uträttat allt , hvad tid
och omständigheter kunnat tillåta, så vida grundlighet
måste vara -ett högre mål för dess omtanka,
än skyndsamhet; och att Comitéen ej ännu,
för att fullända sin bestämmelse, hunnit
framlägga utarbetade förslag till förbättrade stadgar
för Skolor, Gymnasier och Universiteter,
torde endast vara obegripeligt för dem, sorn
fordra omöjligheter.”
6:o Ett ytterligare anförande af Herr Pro'
sten Grefve Schwerin, innehållande dels åtskilliga
förklaringar, i anledning af Herr Grefvens
förra Memorial, dels svar å Herr Protocolls-Secreteraren
Alderbeths ofvanstående anmärkningar;
hvarvid Herr Grefven yttrar sig hafva fästat
den största uppmärksamhet ,på föremålet för Comitéens
undersökning, samt att, hvad Gymnastiken
angar, Herr Grefven fullkomligt erkände
dess positiva nytta, äfvensom, att örn Svenska
Eolket vore så^ slappt, sorn Herr Hector Silverstolpe
förmenar, vav det ock med kroppens
restitjierande till krafter, som nian borde begynna;
och yttrar Herr Grefven härefter: ”För
öfrigt är jag ej ibland dem, som ogilla, att Kgl.
Uppfostrings Comitéen icke omstöpt, eller velat
omstöpa våra Vetenskapliga Läroverk Jag tror ,
med förnodeligen de flesta af Kongl, Uppfostringg-Comitéens
Ledamöter, att principen för
nu varande undervisnings-systeme är sann, och
att,
/
Den I4 Juli,
1203
Sft, blott i ett och annat, och isynnerhet hvad
det helas Styrelse beträffar, förändringar kunna
vara nödvändiga. Principen för Vetenskaplig
Undervisning ligger i Vetenskapernas natur , och
får icke ändras och jemkas, efter de icke blott
stundom , utan beständigt rubb liga åsigierna ä£
en så kallad erfarenhets philosophie. Men jag
kan icke annat än tadla, att Kongl, Uppfostrings
Comitéen, sorn varit hedrad af Konungens
förtroende, med uppdraget, att i följe af Riksens
Stähders underdåniga önskan, Undersöka
Läroverkens beskaffenhet, och föreslå medlen
till deras förbättrande , frenne år underlåtit förklara,
att i de Väsendteligaste delarna ingen reform
vöre af noden; genom denna underlåtenhet
är ofelbart mycken skada åstadkommen. Ty
i hvilken Styrelse-gren som heldst, så snart en
reform blifvit högtideligen såsom nödvändig annoncerad
, så upplösa sig ock af sig sjelfva de
gamla formerna; deri ena Väntar otåligt på den
nya; den andra emotser den med ledsnad, och
den lättjefulla har en kärkommen förevändning,
att fortfara i försumlighet. Jag tadlar, att Kgh
Uppfostrings Comitéen, genom sin berättelse, fästat
Allmänhetens uppmärksamhet på endast små
Reglementariska detailler,demAUmänheten knappt
behöfde känna , i stället för att rigta allmänhetens
blickar uppå nödvändigheten utaf, att i
undervisningsverkens styrelse införa samma enhet,
som i hvarje annan styrelse-gren funnits
nödvändig ; uppå origtigheten , att blottställa våra
tvänne Universiteter för frestelse till afvand,
s stället för att väcka dem till en ädel täflan;
pä
12 04 T)en 14 Julié
på origtigheten af, att låta Stiftens Läroverk fortfara
att bilda isolerade aristocratier, då de , såsom
förberedande Institut för Universiteterna,
borde subordinera under dessa , eller åtmindstone
under samma Chef, under hvars ledning Universiteterna
äro ställda,”
Vid granskningen af dessa Handlingar,
har Utskottet funnit, att deruti egentligen 3ine
frågor förekomma, hvilka af Utskottet böra upptagas
och besvaras, nemligen:
Ilo Om inrättandet af allmänna Folk- och
rArbets-Skolor skulle medföra en för Samhället
åsyftad förmån.
2:0 Om Riksens Högloft. Ständer böra hos
Kongl. Maj:t anmäla sin underdåniga önskan,
att Kgl. Majit täcktes i Nåder anmana Kongl.
Uppfostrings-Comitéen, att, det snaraste sig göra
låter, inkomma till Riksens Ständer med en
fullständig berättelse om allt hvad intill denna
dag blifvit vidgjordt, till undersökande af Upp*
fostrings*anstalternas tillstånd och förbättring.
3:0 Om en förnyad Tacksägelse-adress bör
till Kongl. Maj:t i underdånighet aflåtas, för de
mått och steg Kongl. Majit redan i Nåder vidtagit
till vinning för Allmänna UppfostringstV
erket.
Hvad såleles den första och hufvudsakeliga
frågan beträffar, har Utskottet för att inhämta
närmare kännedom af detta ämne, sorgfälligt
granskat ej mindre de Handlingar, som, medelst
Kongl. Uppfostrings-Comitéens omsorg, blifvit
Allmänheten meddelade, än de upplysningar
Herr Lector Silverstolpe lemnat Utskottet, genom
-
Den 14 Juli.
1205
nom en särskildt ingifven afhandling) rörande
närvarande fråga; och får Utskottet nu häröfver
afgifva följande vördsamma Utlåtande.
Med fullkomligt medgifvande, af den stora
nytta , sorn förbättrade Uppfostrings-anstalter medföra
den uppväxande generationen, och med lika
fullkomlig öfvertygelse, om nödvändigheten
af en sådan förbättring inom Fäderneslandet , har
Utskottet företagit pröfningen af det uppgifna
förslaget till Folk- och Industrie-Skolors inrättande
; men då ostridigt, ju vigtigare ett ämne
är , ju större är faran af ett misstag , och då ett
helt och hållet passift förhållande är bättre, än
den verksammaste åtgärd, ledd af en falsk riktning
, har Utskottet med den varsamhet, som.
ämnet kräfver, ansett sig böra betrakta det samma
, utur alla] dess särskilta synpunkter. Det
är, under en sådan granskning, som Utskottet
trott sig finna, att ofvannämnde förslag,
vid första ögonkastet, äger ett fördelaktigare utseende
, härledt äfven ifrån det rena och varma
nit, sorn röjer sig i framställningen, än det
vid närmare pröfning torde bibehålla.
Till vinnande af en tydligare framställning
af närvarande ämne , torde det samma böra indelas
i tvänne hufvudpunkter.
1:0 Om en Allmän Uppfostringsanstalt,
grundad på det sätt nu blifvit föreslaget, skulle
bibringa den uppväxande Närings-klassen af
Samhällets medlemmar en bättre religieus och
moralisk bildning.
2:0 Om denna Inrättning skulle medföra
någon väsendtelig nytta för Närings-klassens oe
co
-
1200
Den 14 Jult^
conomiska välstånd, samt Näringarnas förkofraij.
Vid besvarandet af den första punkten, har
Utskottet trott sig böra utgå ifrån den obestrideliga
sats; att Religionen är källan till alla
Medborgerliga och enskilta dygder, samt att
derföre alla medel till befrämjande af en sann
reiigieiis bildning inom- Samhället ej nog sorgfälligt
kunna iakttagas- Våiden om denna bildning
är öfverlempad åt Presterskapet, som, under
medvetandet af sin höga kallelse, alltid
lärer bemöda sig, att sorgfälligt uppfylla sina
piigter ,| heldst om det ej nödgas, att åt talrika
Allmänna Oeconomiska förrättningar ägna en
tid , sorn tillhör tolkningen och inpreglandet af
Gudalärans heliga sanningar. Genom verkningarna
af dessa bemödanden, erhåller den klass
af Medborgare, sorn måste använda sin tid och
sina krafter åt kroppsliga mödor och arbeten, en.
bildning , som ma hända torde tillräckligt svara
emot måttstocken af dess behof, och om den
sannt utvecklas utgör en borgen för dess gagnande
och kraftfulla inflytande. Gudsfruktan,
Patriotism och alla Öfriga Medborgerliga och
enskilda dygder, äro resultater af en sådan bildning,
Och örn äfven Fosterlands-känslan, själen
i allt Samhälle, skulle behöfva lifvas genom
andra medel , så torde detta vida säkrare
åstadkommas genom traditionen, eller genom
spridandet af de bärliga minrjen, som alstrats
af Svenska Folkets forntida bedrifter, af Svensk
ära och tro , framställde med traditionens enkelt
varma och kraftfulla anda; än genom en läxa
utur
C' ; A.'' ■ ;*\
i
Den 14, Juli.
1207
■utur en Historisk Lärobok. Men utom det tillfälle
till bildning , som Närings klassen bör äga
uti Presterskapets omsorger , saknas visst
icke utvägar för en passande och vidsträcktare
undervisning för denna dass, genom de i Skolorna
inrättade Apologist-classer, genom de många
anstalter, som uti Rikets Provinser blifvit,
i detta afseende, medelst särskilda stiftelser
inrättade, samt sluteligen genom de undervisningar,
som Klockare och Organister på landet
, enligt Författningarna äro skyldige att
meddela ; och hvilkas tjenste-befattning är af
sådan beskaffenhet, att den ganska val lemnar
tid öfrig, till uppfyllande af nyssnäm nda åliggande.
Af hvad nu är anfordt, tror Utskottet sig
hafva ådagalaggt, att sådana medel redan finnas
inom Samhället, som riktigt använde fullkomligen
böra kunna uppfylla det i denna första
punkt åsyftade ändamål; och får derföre endast
tillägga den önskan, att om Presterskapet ej
skulle kunna befrias ifrån eu del af de Allmänna
Oecomwiiska omsorger, det nu äger, det
åtmindstone ej hädanefter matte betungas med
göromål, sorm ej. tillhöra dess kall, men borttaga
en tid , hvilken åt vigtigare åligganden borde
egnas
Den andra hufvudpunkten, eller örn inrättandet
af Folk och Arbets Skolor skulle; medföra
någon väsendtelig nytta för Närings-classens
Oeconomiska välstånd, samt Näringarnas
förkofran ? föijer nu i ordningen att undersöka.
■Om man härvid antager, att hvart och ett
medel, som antingen ofullkomligt, eller alldeles
jsqS
jDen 14 Juli,
Icke uppfyller sitt syftemål, är mera skadligt än
gagnande, så torde denna satts, genom tillämpjungen
vid närvarande fall, vara ett af de hufvudsakligaste
skäl emot det uppgifna förslaget,
utur den sednare synpunkten betraktadt.
Jordbruket och Slöjderna äro de föremål, åt hvilka
Närings Classen af Samhället hufvudsakligen
egnar sina krafter. Dess befattning med dessa
yrken är nästan hel och hållen praktisk , hvarvid
erfarenheten är den förnämsta läraren , men
genom denna praktiska utöfning alstras en theoyetisk
kännedom, sorn småningom, dock säkert,
utvecklas ur sjelfva yrkets natur. Att, genom
införande af Industri-Skolor, vilja bibringa ofvannämde
Samhälls-Glass en sådan allmän theoretisk
kunskap, som kunde lända den till någon.
Väsendtlig båtnad, vid utöfningen af dess framtida
yrken, torde så mycket mindre kunna lyckas
, som ali kännedom , stödd på ofullkomliga
och vacklande grunder, mera alstrar oreda och
förvirring i begreppet, än bidrager att gifva förståndet
en klarare och fullkomligare utveckling;
och att den tlieoretiska undervisningen vid sådana
Industri-Skolor svårligen skulle i allmänhet
kunna medföra några förmonliga resultater,
bevisas, enligt Utskottets tanka, af inrättningens
beskaffenhet ; ty huru lång tid fordras ej innan
de första elementerna af hvarje vetenskap kunna
bibringas, som likväl endast äro vetenskapens
grundlinier , och hvilken tid återstår icke ,då
ännu, innan dessa kunna i praktiskt afseende
göras användbara för förståndet. Sådant torde
förhållandet vara med den theoretisk» undervisning
•
\ •
1
Den 14 Juli.
i 209
ningen i dessa Skolor, Hvad ater elen praktiska
angår, får Utskottet endast anföra, att genom
upphäfvandet af alla hinder för Jordbrukets och
Slöjdernas förkofran, genom väckande af uppmuntran
och täflan, kunna endast Näringarnas tillväxt
befordras, och då blifver slutligen hvarje
Uandtmans jordbruk, och hvarje Slöjde-idkares
verkstad, den hasta Skola för den uppväxande
Medborgare-class , som danas till dessa yrken.
Utskottet kan derföre, för sin del , ej inse nyttan
af ifrågavarande vidlyftiga anstalter, då redan
inrättningar finnas i Samhällets Oeconomiska
organisation, sorn, enligt sin natur, nödvändigt
måste fullkomligare och bättre uppfylla ändamålet,
än de förra, oaktadt hvad moda och
kostnad som heldst Staten skulle uppoffra at deras
införande; men Utskottet får likväl härvid
anmärka, att de Arbets-Skole Inrättningar , som
redan inom flera Städer äro vidtagna, grunda sig
på helt andra principer, än de föreslagna Industri-Skolorna,
och derföre ej med de sednare
böra förblandas; samt att Utskottet på intet sätt
velat härmedelst afstyrka dessa Arbets Skole Inrättningars
bibehållande eller införandet af andra
dylika, men öfver hvilken sednare omständighet
likväl här ej torde vara rätta stället att
vidare sig utlåta.
Jemte ofvan anförda ifrån förnuftsslut härledda
grunder , får Utskottet i öfrigt åberopa
erfarenhetens vittnesbörd och de exempel, hvilka
flera Stater, der Folk- och Industri-Skolor blifvit
inrättade , varnande framställa. Men om
jtckså de grundsatser. Utskottet nu antagit, skulle
finnas
l2lo Den 14 Juli.
finnas origtiga, och nyttan af Folk- och ArbetsSkolors
iniättande anses såsom gifven, tror Utskottet
likväl, att under en tidpunkt, då all omtanka
och sorgfällighet erfordras till öfversigt
och förbättring af redan inrättade Läroanstalter,
det ej torde vara lämpligt . att företaga införandet
och regleringen af nya , hvilkas organisation
ostridigt skulle borttaga en stor del af den
tid och uppmärksamhet , soin odelade hehöfde
egnas at dé förra. Huruvida ett sådant samman
hopande af vigtiga företag skulle medföra
den ordning och den enhet i verkställigheten,
hvilka äro hufvud vilkor för lyckliga resultater
af hvar och en plan, hemställer Utskottet till
Riksens Höglofl. Ständers egen profning, med
tillägg af den slutliga anmärkning, att om de
anslag, som S atén af sina sparsamma tillgångar
nyligen beviljat, till de, redan existerande Skolinrättningarnas
förmån, skulle delas roed de nya
Skolorna, torde denna summa blifva alltför otillräcklig,
och hela det nyttiga ändamålet dermed
antingen forfelas, eller högst ofullkomligt
uppfyllas.
Det är pa dessa nu anförda skäl, som Utskottet
ansett sig ej kunna tillstyrka bifall till
Herr Lector Silversmlpes uppgifna Förslag, om
Allmänna Folk- och Arbets Skolors inrättande.
Vidkommande den andra frågan, som åligger
Utskottet att besvara, nemligen , huruvida
Riksens Ständer böra hos Kongl. Maj:t anmäla
sin underdåniga Önskan, det Kongl. Majrt.täcktes,
i Nåder anmana Kongl. Uppfostrings - Comi
téen,
att med möjligaste forsta inkomma till
Riksens.
Den 14 Juli.
I 211
Riksens Ständer med en fullkomlig Berättelse
om allt hvad intill denna dag blifvit vidgjordt,
till undersökande af Uppfostrings-anstalternäs tillstånd
o<rh förbättrande; så får Utskottet härvid
framföra sin öfvertygelse, sorn äfven vid läsningen
af Herr Protocoils Secreteraren Adlerbeths
Dictamen vunnit en förnyad styrka, ätt Ledamöterna
af bemälte Kongl. Comitée , hädanefter
som hittills, ej lära hafva någon möda ospard,
att uppfylla det ärofulla förtroende, hvartill
deras nit för saken beredt dero vägen, och
att Kongl. Comitéen, i följe häraf, skall i behörig
ordning och sa fort tillfället medgifver
opåmint meddela Allrtränheten resultatet af sina
åtgärder
Slutligen
får Utskottet, hvad den 3:clje frågan
beträffar, eller om en förnyad Tacksägelseadress
bör till Kongl. Majit i underdånighet afJåtas,
för de mått och steg Kongl. Majit redan
i Nåder vidtagit till allmänna Uppfostringsverkets
förmån, meddela den tanka, att då Riksens
Ständer redan vid I8I2 års Riksdag hos
Kongl. Majit framfört en sådan underdånig Tacksägelse
adress, inser Utskottet ej nu egentligen
någon anledning att den förnya, heldst Utskottet
hyser den öfvertygelse, att hvar och en af Riksens
Högloft. Ständer) likasom af Rikets öfriga
Innevånare, med all undersåtlig tacksamhet anser
Kongl. Majits talrika och outtröttliga omsorger
för sitt Lands väl; äfvensom att Kongl.
Majit finner, uti denna tysta gärd af undersåtlig
vördnad och erkänsla, ett äfven så Nådigt välbehag,
sorn uti ett offentligt ådagaläggande af
dessa känslor. Hvil
-
121 2
Den 14 Juli.
Hvilket alltsammans till Riksens Höglofl.
Ständers eget ompröfvande vördsamligen öfverlerrinas.
Stockholm den 6 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Redamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Redamöters
vägnar
And, Fredin.
På Hdgv. Prest-Ståndets
Redamöters
vägnar
Bryn, Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Redamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 14 Juli,
Vördsamt Memorial!
Hos Constitutions-Utskottet har fråga blifvit
väckt om en sådan jemkning af Tryckfrihets-Ragen,
sedan inrättningen af Jury i Tryckfrihetsmål
blifvit fastställd , att alla bestämmelser
deri, rörande bestraffningar, skulle ställas i
full enlighet med den allmänna Rågen och densamma
endast i Tryckfrihets-Förordningen åberopas.
Då Utskottet fann, att innan inrättningen
af Jury i Tryckfrihetsmål till sin verkan blifvit
af Nationen känd , det vöre betänkligt att
föreslå någon förändring i de ställen af Tryckfrihets-Ragen,
der den med allmänna Rågen äger
gemenskap, beslöt Utskottet att för det närvarande
-
J)en 14 Juli.
1313
rande dertill inskränka sig, att till Riksens
Ständer anmäla nödvändigheten deraf, att LagComitéen
mätte anmodas att i Lagförslaget
fästa synnerlig uppmärksamhet pä bestraffningssättet
af de brott som kunna föröfvas emot Tryckfriheten
och på Rättegångssättet i Tryckfrihetsmål,
på det tillfälle må beredas, att äfven sådana
mål, efter den nya Lagens antagande, endast
efter allmän Lag må kunna afdöinas.
Stockholm den la Juli 1815.
På Högl. Riddersk.
•ch Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin^
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hedera BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
A, J .son Hyckert.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeco?iomie - Utskotts
Utlätande, uti det från Högloft.
Ridder skåpet och Adeln, Hågvår diga
Prest-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet
den 15 sisth Juni till
Utskottet återremitterade mål, angående
Husbehofs-Bränvins-br ånnin
gen
-
J 2 14
Den 14 Juli.
gen och dermed gemenskap ägande
omständigheter.
Enligt hvad de från ofvannamnde Respectiva
Riks Stånd till Utskottet aflåtne RrotocöllsUtdrag
af berörde dag innehålla , har vid Utskottets
den ,26 sisth Maj i detta ämne gifna
Betänkande, blifvit anfördt och anmärkt: hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln af i:o Herr
Öfverste - Lieutenanten Carl Flach , att ehuru
han önskade att Bränvins-bränningen måtte få
fortfara de föreslagna åtta månader af året, hart
likväl , i anseende till spännmåls-behofvet Och
flera andra omständigheter, ansåg denna tid för
Brännings-frihet vara alltför mycket utsträcktr
att han, utom i allmän näringsfrihet, hvilken ej
torde komma att äga rum, icke funne något en- 1
da skäl för Städernas bibehållande vid deras
bränningsfrihet , och alltså yrkade att densamma
måtte upphöra : att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
borde anhållas, det Kongl. Majit, vid
tillfällen af Bränvins-bränningens förbud eller
tillåtelse, i Nåder täcktes låta så tidigt utfärda
Kungörelse derwrn, att Medborgares rätt ej, på
sätt uppgifvet blifvit , framdeles förolämpades:
att Utskottets tillstyrkande att försäljning af
Bränvin ej må tillåtas å de tider, då bränning
deraf är förbuden , skulle medföra kränkning i
den lagliga ägande - rätten ; och torde nödig
Confroll kunna erhållas om, vid inträffadt Brännings-förbud
, hvar och en, som hade Lager af
Bränvin, vore skyldig, att hos Konungens Be*
fällnings^
Den 14 Juli. I315
fallningshafvande genast uppgifva beloppet deraf,
jemte manga flera utvägar: att öfverträdelser
af Brännings furbud icke borde, enligt hvad Utskottet
föreslagit, efter redskapens storlek, olika
straffasr hvaremot högre böter . ansvar och vaa
/
o
ära torde böra utsattas för sadana öfverträdelser;
och sluteligen att förbättrade Bran vins-redskap,
såsom medförande en National-vinst ' icke borde
beläggas med någon högre afgift; 2:0 Herr
Presidenten m. m. Grefve Garl Stellan Mörner,
att Herr Grefven ej funne det stadgande lämpeligt
, att Krono äklagaren, i händelse han bruste
i bevis, borde ersätta den för Bränvins tillverkning,
eller försäljning deraf, eller för fylleri
och dryckenskap tilltalade dess kostnader i
millet, emedan sådant ofta kunde afhålla Kronobetjeningen
fran åtal, ehuru anledning dertill
funnes, utan ansåg Herr Grefven det böra förblifva
vid hvad Allmänna Lagen och gällande
Författningar härom innehålla; 3:0 Herr Lagmannen
Grefve J. H. Gyllenborg, att Bränvinsbränningen
i Stockholm icke borde, upplåtas åt
Bryggare-Societeten eller annat Bolag, enär med.
Allmänna Magäzins inrättningen stod i sammanhang
, att för kronans räkning verkställa Brän-vins
bränning , för att dervid kunna begagna
den Spannmål, sorn i Magazinerria kunde blifva
skadad: att Herr Grefven ej funné lämpeligt,
att den Närings-Idkare och Gästgifvare, somför
tredje gången försålde Bränvin och Öl at öfvermage,
Tjenste eller Läregosse, eller tillät någon
å hans Näringsställe sig öfverlasta, skulle
derigenom hafva gjort sig af Närings-rättigheten.
för
-
Vm i 4 Juli.
förlustig; att med ogillande af hvad Utskottet
tillstyrkt, de nu stadgade böter för oloflig Bran*
vius-ti Ilverkning måtte bibehållas; att i händelse
af missväxt , rättigheten till Bränvin» försäljning,
om ock den till minutering vore betagen,
borde medgifvas , heldst med rättigheten att
nyttja bränvin, den att köpa och sälja detsamma
borde vara förenad , och bada dessa i ett sammanhang
antingen medgifvas eller inställas; och
har Herr Grefven med den anmärkning, att Utskottet
ej skall upptagit och besvarat Herr af
Harellism.fi.
bränningen icke borde blifva en Jordbruket å*
satt Bevillning, i detta yrkande sig förenat och
ansett Consumtions- och Panne-afgift mera lämpelig
, förmodande Herr Grefven äfven, att
Bränvins-bevillningens belopp skulle kunna nedsättas
; 4:0 Herr Professoren Doctor Eberhard
Munck af Rosenschöld , att han ansag otjenligt att
med en förhöjd afgift belägga sådana förbättringar
af Bränvins-redskap , hvarigenom mera Bränvin
af samma qvantum säd produceras , och att
förbjuda nya uppfinningar af en dylik förmonlig
förbättring af redskapen: att frågan om rät
tigheten
för Städerna att tillverka Bränvin icke
kunde pröfvas förr, än den om en allmän Näringsfrihet
blifvit, afgjord: att, i händelse denna
frihet blefve bifallen, Städernas rättighet till
Bränvins-tillverkning icke kunde sättas i fråga;
men i motsatt fall borde Handt mannen äga rättigheten
härtill sig ensam förbehållen: att frågan,
om inskränkning af Bränvins-försäljningen pa.
landet endast till Gästgifvaregårdarna icke kun
7y
de
Den 14 Juli.
12I7
de afgcfras förr än bestämdt blifvit huruvida
den nu varande Skjutsinrättningen och i synner*
het Hallskjutsen skulle bibehållas eller icke; om
denna inrättning afskaffades, vöre det enligt Hr
Piofesäorens tanka billigt att försäljningen af
Bränvin på Landet tilläts, heldst på Gästgifvar
regårdarna, men om den t sitt närvarande skick
skulle bibehållas , blefve Gästgifvaregården det
ställe der Bränvins försäljningen komme att göra.
mesta skadan: 5:0 Herr Landshöfdingen Gref
ve
Johan Wilhelm Liljencrantz, att en oinskränkt
Bränvins-bränning under hela året borde
tillåtas; men att så länge inskränkning i brän»
ningstiden skulle äga rum, Brän vins-redskapens
försegling icke kan umbäras, dock borde den ej
sträcka sig till kitlar eller pannor med falls,
dem allmogen ofta behöfde till brygd begagna ;
hvaremot bröstet, hatten och slangen, utan hvilka
någon afverkning icke kunde ske, skulle
förseglas: att Städerna borde uteslutas . från rät*
tigheten till Brän vins-bränning: att Bränvins*
försäljning å den tid, då bränning icke at tilli»
ten, icke borde förbjudas de Hemmans-brukare*
som äga tillverknings-rätt: 6:o Herr Landshöfdingen
Wilhelm af flinteberg, att han i alla
delar instämde Uti Herr Presidenten Grefve
Mörners afgifnä Utlåtande och äfven 1 Herr
Landshöfdingen Grefve Lilljencrantfc’s anmärkningar
till alla dé delar, som .icke innehålla
uteslutande rättigheter från gemensamma förmo*
ner; med anmärkningar, för öfrigt, dels att icke
något ansvar blifvit projecteradt för dem, Sorti
utan allt slags tillstånd tillverka bränvin, hvil*
%;e Bandit» J53. 154. kfcfc
131$
Den 14 Juli.
Icet dock torde böra lämpas efter enahanda prund
sorn blifvit projecterad för obehörigt nyttjande
af större pannor än som vederbör, dels ock, att
ehuru tillåtelsen till Bränvins-bränning med allt
skäl blifvit inskränkt endast till verkeliga Hem*
mansägare, en sådan rättighet likväl torde böra
äfven tilläggas ägare af utjordar, hvilka blifvit
satte i Hemmantal vid extra Roteringens utgörande.
Från Högvördiga Prest Ståndet af 7:0
H err Professoren Doctor Wykman, att Husbehofs-Bränvins
bränningen måtte varda oinskränkt
tillåten å alla tider af året och äfven i missväxt*
år hvarigenom , efter hvad Herr Professoren
s< kt visa, en betydlig vinst skulle Riket tillskyndas
då det icke behöfde införskrifva utländskt
bi anvin, och om äfven Spannemålen mäste köpas
af Utlänningen, stadnade likväl forädlingsvinsten
inom Riket; och att Bran vinsbränning
borde vara tillåten för de utjordar som äro bebodde
och särskildt roterade; uti hvilket yttrande
Herr Biskoppen Doctor Murray, Herrar
Prostarne Svedelius, Linderot, Livin, Aurelius,
Backman, Arenander, Aspelin och Grandelius
m. fl., samt Herr Prosten Doctor Stenham*
mar och Herr Doctor Knös sig förenat, m ed
tillägg af den sistnämnde, att de af Herr Doctor
Wykman föreslagne grundsatser äfven borde
tillämpas på Städerna, så att enhet i principen
vid hela forfattningens uppgörande iaktfages; 8:0
H err Professoren Forssell, att han funne de nu
gallande Bränvins-brännings-författningar både
obil lige och skadlige för landel, i synnerhet i
afseende på den foreskrifna Pannerymden efter
Hem
-
Den 14 Juli.
Hemmanens. olika värde, och att Bränvins-bränningen
under hela den dertill tillåtna tiden skulle
åstadkomma ett betydligt och skadligt öfverflöd
af Bränvin, uti hvilket yttrande Herr Doctor
Renström jemväl instämt: 9:0 Herr Prosten
Leffler, hvarmed Herr Prosten Doctor Stenhammar
och Herr Prosten Fröberg sig förenat, att
Bränvins bränningen, såsom förmonlig för Landtbruket,
borde vara tillåten alla tider af året;
10:0 Herr Biskoppen Doctor Rosenstein, att Bränvins-bränningen,
i afseende på den Oeconomiska
delen deraf, berodde af Kongl. Majrs Nådiga
godtfinnande och att Riksens Ständer aldrig
kunde sträcka sina ätgärder dervid längre än till
underdåniga önskningar; vid dem borde Näringsfriheten
eller den naturliga rättigheten, att
utan andras förfång fritt få använda eller förändra,
hvad man enligt lag och rätt äger eller
förvärfvat, aldrig lemnäs ur sigte; man borde
ej eller glömma hvarken svårigheten af Controllen
på Pannerymden, inskränkta Brännings-tider,
förseglingar och mera dylikt, som åstadkomma
onödiga besvär, obehagliga chicaner och
för lugnet ofta vådliga-uppträden, eller den tunga
kostnad Jordbrukaren får vidkännas, genom,
efter hvarje Riksdag till storlek och form förändrade
Bränvins-Pannor; och utom allt detta
borde äfven i betraktande tagas, att så länge
Bränvinet anses vara ett behof i vårt klimat
och dess bruk således tillätes, uppkommer en
verkelig national förlust deraf, att man utaf lagarna
tvingas tillverka denna vara på det mindst
förmånliga sätt; hvaremot en verkelig national>M-
. / > vinst
1320
Den 14 Juli.
vinst skulle uppkomma, om varan finge tillverkas
efter rigtiga Hushålls-grunder, med besparing
på säd , arbete och i synnerhet ved : att missbruk
af förtäringen endast genom goda strafflagar och
en vaksam kraftig Police kunde hämmas: att
på Riksens Ständer ankornme att med afpassade
tyngder och bevillningar belägga den större tillverkningen
, allt efter som den , genom tidernas
skick, kunde befinnas mer eller mindre lönande,
i jemförelse med andra Näringar; och att den
lilla egentliga Husbehofs bränningen borde vara
fri från all afgift; 11:0 Herr Biskoppen Friherre
Doctor Mörner, att, efter hans tanka, Bränvins-distillering
med sex kannors Panna ingen
årstid borde vara förbuden, samt att Ofver-Ståthållaren
och Landshöfdingarne icke borde förpligtas
, att, i frågor om inskränkning af antalet
på Bränvins-minuterings-ställen, höra Städernas
Magistrater, i hvilken sistnämnde omständighet
Herr Biskoppen Doctor Faxe så mycket häldre
instämde, som i vissa Städer kunde hända att
Magistratens Ledamöter i denna fråga möjligen
voro jäfvige; och hafva Herr Professoren Forssell
m. 11. härmed sig förenat; 12:0 Herr Prosten
Thyselius, att Pannerymden, mot de af«
gifter som af Bevillnings Utskottet komrao att
föreslås och efter afvBrkningen borde, bättre än
hittills, lämpas, måtte åtmindstone inom det
maximum , sorn möjligen kunde varda stadgadt,
blifva för hvarje Hemmansägare fri, tiden för
Bränvins-bränningen oinskränkt, all Bevillning
upphora, om bränningen någon gång instäldes,
sådana Pannor som spilla säd, ved och dags
vet»
-
Den 14 Juli.
1221
verken, icke, tvärtemot ali Statshushållning,
uppmuntras och än mindre genom en tvångslag
föreskrifvas, att det således måtte bero af en
hvar, att i en eller flera Pannor begagna den
Panneryrnd sorn vore tillåten, men Staten kin*
nas skyldig, att i fall inom 5 år föreskrifterne
förändrades , ersätta den enskilta Medborgaren
de kostnader honom derigenom tillskyndades, och
sluteligen att utländskt Bränvin vid strängaste
straff till ali införsel i Riket måtte förbjudas; ,
13:0 Herr Biskopen Doctor Faxe, att, om i
anledning af de gjorda anmärkningarna Utskottet
skulle finna skäl att föreslå några andra än
de redan uppgifna grunder, afseende måtte haf*
vas derpå, att de nu brukliga Bränvins-pannor
måtte kunna nyttjas, sådana de nu äro, på det
hvarje person , som i Riket idkar denna slags
Näring , icke måtte åter sättas i den kostsamma
belägenhet att låta omarbeta Bränvins redskapen;
14:0 Herr Prosten Wikblad, att, derest Branvins-bränningen,
i stället för de föreslagna åtta
månaderna, blefve tillåten hela året igenom, i
Förordningen uttryckligen borde förekommas,
att icke afgiften derföre blefve till en tredjedel
förhöjd; 15:0 Herr Prosten Doctor Segerstedt,
att i fall föreskrifterne för Pannerymdens inskränkande
ännu kom me att fortfara och Pannorna
således ännu behöfde mätas, samt vid
mätningen kokrummet , efter vanligheten, afdragas,
det samma borde stå i ett visst förhållande
till kannerymden, och torde skäligen kunna till
4 procent deraf utsättas: att då Utskottet icke
tillstyrkt förbud emot Bränvins-försäljning i minut
-
18 22
Den 14 Juli,
nut å Gästgifvaregårdarna, hvilket icke torde
hafva varit otjenligt, hade ock någon utväg
bordt lemnäs åt Sjöfarande, att i detta afseende
blifva hulpne , samt att Herr Doctorn förenade
sig med hvad Herr Capitainen Hertzenhjelm
uti Utskottet anfört i afseende på Krono-Bränneriernas
bibehållande under Kronans egen disposition,
lör att främja! och lätta Spannmåls»Magazins-Directionens
anstalter. Från Hedervärda
Bonde-Ståndet: 16:0 af Riksdags-Fullmägtiga
Peter Johansson från Kronobergs .Län och Anders
Sandsten från Jönköpings Län, med hvilka
flera af Ståndet sig förenat, att Brän vins-bränningen
måtte vid hvad tid afåret som heldst få utöfvas,
hvarigenom, utom andra uppgifna fördelar,
antalet af speculanter på denna vara skulle förmindskas:
att Öl, hvilket icke skulle kunna räknas
till starka drycker, ej borde allenast å Gäst»
gifvaregårdarna utan äfven å andra ställen vara
till försäljning i minut tillåtet; i sammanhang
hvarmed de yrkat, att Brän vins-minuteringen,
så väl på landet, som i Städerna, måtte blifva
tillåten hädanefter som hittills, hvarest det för
allmänheten kunde vara nödigt , emot det att
Närings-Idkaren derföre erlade en ansenlig Bevillning
i proportion af vinsten, som säkrast
Jcunde utrönas vid Taxerings-Comitéerna; och
vunne Stats-Cassan derigenom en icke obetydlig
inkomst, som den äfven i sednare åren saknat,
utan att inskränkning i Bränvins försäljning derföre
ägt rum : att hvar och en , som har rättighet
att tillverka Bränvin, må tillåtas att i minut
afyttra det, ända till ett halfstop: att det
icke
Den 14 Juli.
1253
icke måtte blifva Apothekare förbudet, att sälja
Bränvin med droppar: att förslaget, det endast
den åbo, som vid Gästgifvargårdar, der Gästgif»
veri-hållningen är delad , besörja gästningen för
de resande, finge till dem utlemna Bränvin,
vore otjenligt, enär ofta inträffade, att den åbo,
hvilken efter tourén skulle herbergera de
resande, icke hade rum for dem alla: att sorn.
vinsten af Krono Brännerierna åtmindstone till
en del tillfolle Stats Cassan, och det vore angeläget
för Allmänna Magazins Inrättningen, si
länge den skall äga bestånd, att desse Bränneriet
existera, Bränvins-bränningen för Stockholm,
Götheborg och Carlskrona ej i något fall måtte
upplåtas åt Bryggeri Societeterna derstädes; och
ändtligen, att Utskottet bordt gemensamt med
Bevillnings-Utskottet afgöra förenämnde ämne:
17:0 Riksdags Fullmägtigen Jöhan Magnus Wessing
från Westmanland, att som, vid 1812 är#
Urtima Riksdag, Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotten gemensamt
utarbetat Författningen angående Bränvins bränningen
, borde ock nu desse Utskott gemensamt
pröfva de anmärkningar, sorn emot Utskottets
afjifna Betänkande kunde göras, och hvilka föE
hans del voro: att Pannerymden blifvit för
mycket inskränkt, och att aldrig lösa bröst borde
mätas på pannor med vanliga hattar: att,
med afseende pä den fattigare folk klassen, en
kanna Bränvin till afsalu vore för mycket: ati
föreskriften, det bland flera Gästgifvare vid ett
Gästgifveri endast den fick till resande sälja
Bränvin, i hvars ordning det vore att skjutsa,
icke
r
1224. Den 14 Juli.
icke skulle vara lämpelig; att stadgandet att, dä
någon för fylleri sakfäldes, borde undersökas
hos hvilken Närings-idkare hans rus tillkom*
mit, hvilken derefter skulle med ansvar derföre
beläggas, icke eller vore tjenligt, lika som
straffet för försäljning till luiro- och Tjenstegos- '
sar: att Brä.nvins-försäljning vid Marknader icke
borde förbjudas: att föreskriften, det Krogdörren
under försäljningstiden borde stä öppen, vöre
olämpelig: att det icke borde förbjudas Apothekare
att utminutera Bränvin med droppar:’ att
ansvar borde utsättas för den som utan rättighet
tillverkar Bränvin: att åklagare, endast i det
fall då han saknat all anledning till sin talan,
borde åläggas ansvar för åtal å fylleri-brott, som
han vid Domstol ej kunnat i bevis leda; 18:0
Riksdags-Fullmäg;igen Anders Joachimsson från
Östergöthland , att såsom för Bandet högst gagneligt,
det måtte tillåtas Bandtinannen , att till
husbehof tillverka Bränvin å alla tider af året,
efter hvad han för dess hushållnings-nytta kan
finna nödigt, hvarvid han likväl förklarat att
dess mening ingalunda vore, att tillverkningen
»kulle drifvas till sådan höjd, att den blefve en
handelsvara, och i öfrigt har Anders Joachimsson
åberopat sitt i ämnet afgifna Memorial; i
hvilka yttranden flera af Hedervärda BondeStåndéts
Bedarnöter instämt; 19:0 Riksdags-Fullmägtigen
Anders Barsson från Elfsborgs Län ,
att Städer som ej hafva Jordbruk, hvilket borde
antagas såsom grunden för rättighet att bränna ,
ej måtte få tillverka Bränvin , och att de Städer,
som hafva Jordbruk, väl matte bränna efter
jordens
Den 14 Juli,
122 5
jordens värde eller vidd af åker och äng edler
samma måttstock som för Ilandet antages, men
endast så framt Städerna medgifva en allmän
och oinskränkt näringsfrihet för Bonden och
Eandtmannen i ali slags Borgare-rörelse. Om
denna frihet icke blefve medgifven, borde ej
eller Stockholm , Götheborg och Carlscrona få
tillverka Bränvin och hvarken Magazins - Directionen
eller Bryggare - Societeterna och andra
enskilta personer dermed få taga befattning:
att den Bevillning, som utgöres under namn af
Bränvins-skatt, måtte försvinna eller åtmindstone
xnindskas i anseende till afgiften för Bränvinspannor,
hvilken kunde sammanslås ined allmänna
Bevillningen, då den i stället att ensamt
falla Jordbrukaren till last, komme att på alla
Classer af Bikets Invånare fördelas: att nya
uppfinningar af Bränvins-pannor icke borde med
högre skatt beläggas, och att slutligen öl må öfverallt
fritt försäljas, men Bränvin endast på
Gästgifvaregårdar och torde hända några få andra
ställen; ao:o Biksdags-Eullmägtigen Anders
Danielsson från Elfsborgs Eän, att Bränvinsbränningen
borde å alla tider af året vara tillåten,
hvartill flera skäl blifvit uppgifna, dock
att en gräns blefve satt för en öfverdrifven utvidgning
af Bränvins tillverknings-friheten: att
Bevillningen för rättigheten till Bränvins-bränning
borde sammanslås med allmänna Bevillniugen
för att på hela Biket fördelas och således
ej ensamt falla Jordbrukaren till last: att
hans öfvertygelse vore stridande mot Utskottets
förslag till en mångdubbelt Ökad bestraffning
för
1226
Dm 14 Juli.
för öfverträdelse af föreskrifterna om tillverknings-jättigheten,
och att han ej fann något skäl
att afvika frän det redan tillräckliga ansvar, som
1812 års Författning rörande Bränvins bränningen
stadgat, hvilken dock endast kunde användas,
då Bränvin blifvit tillverkat med större
panna än som vore lofgifven: att rättigheten till
Bran vins-bränning måtte varda tillåten endast
för Landtmän, som äga jorbruk, till större eller
mindre belopp: att derest, enligt 1812 års grunder,
tillverknings-rättigheten skulle fortfara, att
efter omständigheterna endast periodiskt tillåtas
och allenast med go kannors pannor eller a:ne
sådana i ett verk på hvarje större Egendom.,
Krono Biännerierna för alltid måtte upphöra
och all Bränvins-bränning i de Städer, som ej
agde jord, ovilkorligen förbjudas: att det torde
vara nödigt att låta Taxerings- och PröfningsComitéer
efter omständigheterna afgöra, hvilka
ställen på Landet och huru många i Städerna
som anses vara, så till sägandes , oundvikliga
förtärings-ställen för vägfarande Allmoge och
Städernas Arbetsfolk, och der tillåta Kroghållning,
emot den drygaste Bevillning» afgift, som
kunde finnas lämplig: att den af Utskottet föreslagna
utvägen med minuterings tillåtelse endast
för den som har Gästgifveriet på de ställen,
der Gästgifveri-hållningen är mellan flera
åboer fördelad, hvarken vore lämplig eller möjligt
art haia hålla controll: att Rättegångs ordningen
för fylleri och Bränvins-minutering på
Landet måtte åter blifva enahanda, som den för
alla andra ringare brott i allmänhet vore stadgad.
Den 14 Juli.
1227
gad. 21:0 Riksdags-Fullmägtigen Anders Aberg
från Vesterbotten: att han i flera uppgifna delar
gillade Utskottets Betänkande och äfven ansåg,
att alla Krogar borde indragas och all försäljning
af Bränvin vid vanheder förbjudas ,
men deremot, om Betänkandet, i hvad det rörer
skänkning af öl och bränvin, skulle åsyfta
förbud för Allmogen eller hvem som heldst,
att få bortgifva en sup eller än mera bränvin
och öl, fann Aberg ett sådant förslag vara lika
orimligt som olämpligt och yrkade derföre dess
ogillande: 22:0 Riksdags-Fullmägtigen Anders
Maltesson från Bohus-Län, att han instämde i
hvad Johan Magnus Wessing yttrat, med tillägg
att det borde stadgas, att endast sjelfva Bränvins-pannans
men ej de bisa bröstens rymd
borde uppmätas och komma i beräkning, heldst
dessa på intet sätt kunde befordra en vidsträcktare
Bränvins-bränning; och slutligen, 23:0 f. d.
vice Talemannen Jon Jonsson fran Blekinge
Län, som instämde i hvad Anders Rarsson från
Elfsborgs Lä* anmärkt, att han önskade att Utskottet
mätte uttryckligen bestämma huru beskaffad
en så kallad conisk bränvinshatt borde vara,
emedan man på vissa orter derföre ansåg hvar
och en, som vore kupig; hvadan vore angela-»
get, att med ett tydligt stadgande härutinnan fö»
rekomma alla de anledningar till åtal, som eljest
kunde äga rum; och ansåg Jon Jonsson för
conisk hatt endast böra anses en sådan, som
har ovanlig form, och hvarigenom tillmäskningen
kan medelst dertill inrättad öppning i Brän;vins-pannan
nedslås^ Med öfverle/nnande till
Utskot»
i a i S Den 14 Juli.
Utskottet af alla dessa hos Hedervärda BondeStåndet
gjorda anmärkningar, har Bonde Ståndet
yttrat sin förmodan att Utskottet icke lärer
underlåta, att bereda sig det sammanträde med
BevillningsUtskottet, sorn kan vara nödigt, i
anseende till det sammanhang Bevillningens reglerande
för Bränvins-bränningen äger med bestämmande
af grunderna för utöfningen af denna
rättighet. Häremot har Väliofl. BorgareStåndet,
genom Protocolls-Utdrag|af den 15 sisth
Juni, gifvit Utskottet tillkänna , att Ståndet bifallit
ifrågavarande Betänkande , dock med den
anmärkning i anseende till ny redaction af det
bibehållna stadgandet uti Kongl. Kungörelsen
den 9 October 1812, som i 2 §. 1 Mom. innehåller
grunden för Bränvins-bränningens begagnande,
att ordalydelsen blefve denna: för 80
mantalsskrifna personer af man- och qvinkön sammanräknade,
får begagnas en panna etc. etc.; äfvensom
4 §. 3 Mom. borde, om tillämpning
skulle kunna äga rum , hafva det tillägg: att i
Städerna bör alltså innan Mantalsskrifningen inträffar,
Bränvins-bränningen för följande äret vara
reglerad; hvarjemte Väliofl. Borgare-Ståndet förklarat
sig anse det vara betänkligt , att förändra
hvad Kongl. Förordningen af den 24 Augusti
1813 stadgar angående vittnens afhörande i de
mål, hvarpå 7 Mom. i Utskottets afgifna Utlåtande
har afseende.
Utskottet har noga granskat och öfverväga!
allt, hvad dessa sålunda gjorda anmärkningar innehålla;
men, jemte det Utskottet, i anledning
af en del bland dem, nu får till Riksens Höglofl.
Stan
-
Den 14 Juli.
2 2 2.9
Ständers bedömande öfverlemna några förändringar
och förklaringar uti vissa delar af dess förut
afgifna Betänkande i detta mai; hoppas Utskottet
att Riksens Högloil. Ständer lära täckas tillåta
detsamma, att, till besparande af en dyrbar
tid, förbigå all vederläggning af de anmärkningar,
dem Utskottet ansett icke böra till ändring
eller förklaring af dess förra Utlåtande föranleda;
och Utskottet begifver sig således genast tili
de jemkningar, hvilka, enligt dess tanka, kunna
uti Betänkandet nst föreslås.
l:o Ehuru Utskottet ej kan förändra sin
öfvertygelse derutinnan, att Bränvins-tillverkning
under Juni, Juli, Augusti och September
månader, då boskapen hålles på sommarbete, icke
kan medföra någon nytta för jordbruket, till hvars
understöd likväl Bränvins-tillverkningen är endast
ämnad; dock sorn , inom alla de af Riks*
Stånden , der anmärkningar blifvit emot Betänkandet
framstälde, mycket allmänt yrkats, att till
en nödig frihet uti Husbehofs-Bianvins-bränningen
oskiljaktigt skulle höra , det densamma
under hvarje månad af året borde vara tillåten;
samt Utskottet derjemte förmodar, att någon
egentlig skada icke skall följa af Bränvins-bränningens
frigifvande unde" ofvannämnde fyra
sommar-månader, heldst på denna årstid tillverkning
af bränvin sällan lärer ske eljest , än när
något hastigt inträfFande opåräknadt behof sådant
påkallar; alltså tror Utskottet sig böra gå Riksens
Ständers önskan till mötes, med det vördsamma
tillstyrkande, att en fri Husbehofs-bränvins-bxänning
måtte emot den afgift Bevillnings
Utskot
-
12 30
Den 14 Juli.
Utskottet lärer föreslå samt med den panngrymd
och öfriga vilkor, som dels uti Oecono»
jmie-Utskottets förra Betänkande och dels här längre
ned projecteras, få vara tillåten hela året
igenom.
2:0 I det olyckliga fall att Kongl. Majit,
för inträffande missväxt och krig, skulle finna
Sig föranlåten, att i Nåder förbjuda Bränvinstillverkningen,
tror Utskottet nu mera det likväl
kunna tillåtas det de Jordbrukare, som hafva
förut tillverkadt bränvin hos sig upplaggdt, må
äga, att deraf försälja mindst en kanna; anseendes
Utskottet det böra till Kongl. Majits Eget Nådiga
välbehag helt och hållet i underdånighet
öfverlemnas, om och med hvad vilkor minutering
af Bränvin må, vid dessa händelser, kunna
tillåtas; hvarjemte Utskottet finner, det distillering,
hvilken allenast utgör en förädling a£
tillverkningen och ej på något sätt öker hvarken
productionen eller consumerandet, bör kunna
alltid vara fri och tillåten.
3:0 Uti 1 §. 2 Morn. af Kongl. Förordningen
den 9 Qctober 1812, stadgas väl, det på
JLandet rättigheten till Husliehofs-bränning endast
bör åtfölja hemman och hemmansdelar, med
åsatt mantal, efter Jordeboken; men Utskottet
anser billigt och rättvist att sådana utjordar och
andra lägenheter, hvilka blifvit ålagda Rotering
och af särskild åbo bebos, kunna få enahanda
rättighet begagna.
4:0 På det icke, genom någon mindre tydlighet
i den utfärdande Författningen om Bränvins-tillverkningen,
det missförstånd skulle kunna
-
Den 14 Juli.
1331
na uppsta att sådana bränvins-pannor utan brost,
hvarigenom en starkare tillverkning än med
vanliga pannor icke kan åstadkommas, och hvilkas
rymd ej heller möjligtvis må kunna genom
någon tillsatts ökas, ändock skulle vara förbudne.
, tillstyrker Utskottet, att de emot slutet af
andra punkten i det återremitterade Betänkandet
förekommande orden : ’’Eränvins-pannor utan
bröst, eller med sådana hattar etc.” måtte förändras
lill: Bränvins-pannor utan bröst och med sådana
hattar etc.
5:0 Hvad härnäst vidkommer frågan, om
och på hvad sätt Städerna böra förklaras berättigade
att idka Husbehofs bränning, ernot hvilken
punkt i Utskottets Betänkande många anmärkningar
blifvit gjorda; så får i betraktande
deraf, att om Bränvins tillverkningen varder efter
Utskottets förslag frigifven för hela året,
Städerna derigenom skulle kunna komma i tillfälle
att öka productionen af bränvinet uti sina
Bränneri-verk , till en tredjedel, och att någon den
mindsta utvidgning utöfver den Städerna efter
hitintills gällande sednaste Författningar inedgifna
rättighet till Bränvins bränning, hvilken, efter
Utskottets tanka, är alldeles fullkomligt svarande
emot deras husbehof, bor så myrket mindre tillstyrkas,
som man torde vara skyldig att med all
sorgfällighet söka förekomma , dels att consurntionen
af den för Bränvins-tillverkningen nödiga
ved skulle kunna ökas, och priset å denna nödvändighets-vara
såmedelst , till dryg kännedom
för Städernas mindre bemedlade Invånare uppstegras,
dels ock att fylleri och tusvafningar
skulle
' . 4
Ji32 Den 14 Juli.
skulle kunna tilltaga genom en , medelst större
frihet till Bränvins-bränning för Städernas In*
vanare , beredd öfverflöd igare tillgäng på bränvin
; Utskottet vördsamligen föreslå, det 2 §. 1
Mom. uti Kongl. Kungörelsen den 9 Octobet
1812 måtte i så måtto ändras, att vid bestämmande
af Bränvins-tillverknings - rättigheten i
Städerna, personalen bör förhöjas och den beräkningsgrund
följas, att för 120 mantalsskrifna
personer af man- och qvinkön sammanräknade,
måtte få begagnas en panna till 50 kannors storlek,
för 180 personer en af 60 kannor för 270
personer en af 70 kannor, för 360 personer en
af 80 kannor och för 450 personer en af g o
kannors storlek, hvarutöfver ej någon panna i
Stad rnå nyttjas, äfvensom ingen under 50
kannor.
6;o Af hvad har ofvan blifvit föreslaget,
rörande Hushehofs bränvins-bränningens frigifvande
under alla årstider, följer väl, att någon
försegling af Bränvins-redskap hos lagligen berättigade
innehafvare deraf under vanliga år
icke lärer kunna komma i fråga; men vid de
händelser , då friheten till Bränvlns-bränningsr
utöfning nödvändigt måste inställas och förseg*
ling äger rum, torde densamma kunna anses
tillräckligen uppfylla ändamålet om allenast hattar,
pipor och bröst sålanda sättas utur tillstånd
att kunna nyttjas, och hvarigenom ägaren icke
betages tillfället att den merendels med dryg
kostnad anskaffade bränvins-pannan till andra
hushålls-förrättningar begagna.
1
Den 14 Julié *83$
7:0 Vid fråga om det miridstä belopp, hvaf»
till bränvin må kunna i parti få försäljas, trot *
Utskottet sig böra fästa afseende å deri inorh
Hedervärda Bonde-Ståndet anförda svårighet för
Soldater, Torpare och andra Arbetare på Landet,
hvilka icke liro berättigade till utöfvande a£
Bränvin*-bränning, att kunna äga så mycket
penningar , som erfordras att på en gång inköpa
en kanna bränvin; och då Utskottet å ena sidan
bibehåller den öfvertygelse, att ett större antal
Bränvins-minuterings-ställen å Landet , än Sorn
för de vägfarande» nödtorft högst nödvändigt ef»
fordras, är ganska farligt för allmänna sedligheten
och följaktligen ingalunda bör tillåtas, haf
Utskottet ock; å den andra, velat vara betänkt
på föreslåendet af en utväg för hvar och en att
kunna erhålla det parti bränvin hans hushåll
för tillfället behöfver; och af sådan orsak får
Utskottet nu vördsamligen tillstyrka, att det belopp,
hvartill bränvin åf andra än Gästgifvare!
och Krögare må kunna mindst försäljas, rriåtte
varda utsatt till ett stop; likväl med det uttryckliga
förbehåll, att bränvinet i dessa fall ickS
måtte få förtäras på samma ställe * der det itiköpes,
8:0 Det ansvar sorn blifvit Uti Bétänkärx^
det föreslaget för Närings-idkäre, hvilkeri tillå»
ter någon persön, att å haris näringsställe sig
af starka drycker öfverlasta eller utminuterar
bränvin till Öfvermage , läro- och tjenstégossar i
Städerna , anser Utskottet alldeles icke bord förmindskas,
heldst Utsköttet ingalunda kari frångå
sin öfvertygelse om nödvändigheten af ett stad»
5-te Bandel, *55. 156.
19 34
Den 14 Juli.
gande, som förpligtar Krögare och Nä'rings-id«i
lare att tillse, det icke nagwn måtte å hans näringsställe
sig öfverlasta, och detta destomindre,
sorn hvad bland anmärkningarna är vordet an*
fördt om svårigheten att kunna bevisa, att den
drucknas så beskaffade tillstånd tillkommit af den
förtäring lian å näringsstället åtnjutit, synes böra
förfalla vid betraktande deraf, att laglig bevisning
alltid bör vara åstadkommen innan någon
person kan sakfällas för hvad hrott som heldst,
och att det band, ett så beskaffadt stadgande,
som det ofvan föreslagna, måste lägga på Närings-idkaren
, bör otvifvelaktig! afhålla honom
ifrån att utminutera mer eller mindre af starka
drycker åt hvar och en, som vid ankomsten till
näringsstället synes vara i någon mån af sådana
drycker plägad , genom hvilken försigtighet hos
Harings-idkaren fylleri-lasten ofelbart lärer kraftigare
än på något annat sätt hämmas och motarbetas;
hvarförutan Utskottet får, i anledning
af sin kännedom om en hos de personer, som
blifva för oloflig bränvins minutering tilltalade*
vanlig obehörig förevändning, föreslå, att det
måtte blifva en hvar, vid lika ansvar som för
nyssnämnde lagbrott, uttryckligen förbudet, att
i minut eller suptals bränvin utlåna.
9:0 Hvad som blifvit anmärkt emot Utskottets
utlåtande, det bränvin icke borde få vid
marknader försäljas, anser Utskottet böra föranleda
till den jemkning, att under marknader
bränvin icke må säljas i minut oftare än då mat
tillika njutes, och sådan försäljning alldeles icke
vara tillåten hos någon annan än des personer,
hvil
-
Den 14 Juli.
*235
hvilka, på sätt Kongl, Commerce-Collegii Kungörelse
den 29 Juni I813 föreskrifver, efter behörig
pröfning, erhållit Konungens Befallningsliafvandes
Tillståndsbref att på rnarknadsstället,
under marknaden, Spisqvartersnäring idka, hvilkas
antal Utskottet derjemte önskar alltid måtte
blifva så inskränkt, som behofvet möjligen kan
medgifva ; och torde i öfrigt å detta ställe uti
Betänkandet, orden: ”andra allmänna samlingsställen’'
böra förändras till: vid andra större eller
mindre folksamlingar.
Io:o Fastän Utskottet för sin del förmodar
att andra Bränvins-minuterings-ställen å Ilandet
än Gästgifvaregårdarna skulle kunna vara umbärliga,
vill dock Utskottet nu mera ej afstyrka,
det Konungens Befallningshafvande må undfå
rättighet att på ett eller annat ställe vid segelled
eller sådan allmänt begagnad sommar- eller
vinterväg, som likväl ej är allmän landsväg,
bränvins-försäljning i minut tillåta, dock med
det vilkor, att sådana minuterings ställeri varda
så sparsamt tillåtna som någonsin möjligt är;
dock lärer härvid behöfva tilläggas den förklaring,
att hvad som ar stadgadt till förekommande
af oloflig bränvins-försäljning och minutering
icke bör tillämpas till den som under påstående
durch-marcher af tågande Troupper i
minut försäljer eller utgifver bränvin åt den
eller de af Manskapet, sorn blifvit uti hans hus
och hemvist inqvarterade.
1 X:o Ordet skänknmg förekommer väl icke
å något ställe uti Utskottets Betänkande annorlunda
än i förening med uiminutering och der
det
Den 14 Juli.
idet tillika liafves afseende å Gästgifvaregårdarj
Krogar och, allmänna Näringsställen ; men i händelse
ordet skänkning skulle till någon tvetydighet
eller till ett orätt begrepp om egentliga meningen
kunna föranleda, har TItskoliet ej att erinra vidy
att detsamma må utgå och ordet utminutering i
stället ensamt bibehållas ; hvarjemte Utskottet
tillika medgifver, att på det stället uti 6 punkten
af Betänkandet, der förslag göres att på Landet
ingen skänkning och utminutering af öl och
bränvin må annorstädes tillåtas, än på Gästgifvaregårdarna
allena, icke blott, på sätt ofvanbe*
rördt är, ordet stänkning utan äfven ordet öl
måtte utgå och utminutering af denna dryck, så
framt den är af Svensk tillverkning, alldeles icke
blifva förbuden;
j?:o Öfver Herr Landshöfdingen af Klintebergs
erinran, att ansvar ej skall blifvit föreslaget
för dem som utan all slags tillåtelse till;*
verka bränvin , får Utskottet lemna det yttrande,
att dess förslag rörande ansvaret i detta fall
bade, enligt ordalydelsen i Betänkandet, afseende
å all den olofliga Bränvins-bränning, hvarom
3 §• i Kongl. Förordningen den 4 Novemb.
1812 handlar, och som a Mom. uti nyssnämde
§. upptager ansvaret för den till bränvins-bränning
oberättigade person, som beträdes med att
sådan bränning utöfva; får Utskottet bestämdt
förklara att det uti 8 punkten af Betänkandet
xneddeldte tillstyrkande bör blifvatlillämpligt, äfven
i afseende till dem, som utan all rättighet
tillverka bränvin, och att således ansvaret för
den till bränvins-brännings idkande berättigade
person,
Den 14 Juli.
person, som under förbuden tid tillverkar bränvin
och för den, hvilken hvarken under lofgifven
eller förbuden tid äger bränningsrättighet,
men sådan bränning utöfvar, bör blifva
lika och mätas efter den grundsats Utskottet uti
Betänkandet uppgifvit, vid hvilken Utskottet, af
de skäl samma Betänkande innehållerj finner sig
böra helt och hållet förblifva.
13:0 I afseende på Herr Presidenten m. mi
Grefve Mörners erinran vid Utskottets förslags,
att, enär någon för bränvins bränning tilltalad
person befunnes oskyldig, full ersättning för
hans och vittnens kostnad borde honom af åklagaren
tillerkännas, får Utskottet nämna, att
ehuru allt hvad 9 punkten uti- Betänkandet innehåller,
angående ersättning ej mindre till
åklagaren af den, som befirtnes brottslig, än tili
den som finnes vara oskyldigt tilltalad af åklagaren,
är, enligt Utskottets öfvertygelse, fullkomligen
instämmande med rättvisa och billighet;
dock som allmänna Lagen och gällande Författningar
redan lemna fullständig föreskrift , huru
så väl allmänna åklagare , som enskilta parter
böra vara berättigade och skyldiga till ersättning
för Rättegångskostnad i brottmål, torde något
annat stadgande härom uti Författningen rörande
bränvins-tillverkningen icke erfordras,1 än
allenast att, uti denna ifrågavarande omständighet,
Lag och Författningar böra lända till efterrättelse,
och af vederbörande Einbetsmän och
Domare med all tillbörlig stränghet tillämpas
till förekommande mål.
Någon
12 38
Den 14 Juli.
Någon af de i öfrigt framställda anmärkningar
har Utskottet, för sin del , ej kunnat
anse af den beskaffenhet, att densamma till ändring
eller förklaring af Betänkandet eller tillägg
deruti bör kunna föranleda, och som en
Stor del af anmärkningarna äro rigtade emot frågan
om afgiftens beräknande för pannor, men
denna fråga icke tillhör Oeconomie- utan Bevillnings-Utskottets
åtgärd, samt hvardera Utskottet
särskildt lärer kunna afgöra, hvad på dess åtgärd
ankommer, torde något yttrande öfver dessa
anmärkningar icke heller för Oeconomie-Utskottet
äga rum.
Hvilket alltsammans till Riksens Högloft.
Ständers afgörande vördsamligen öfverlemnas.
Stockholm den 8 Juli I8lj.
På Höglofl. Riddersk,
och Ad. Bedamöters
vägnar
A, Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Bedamöters
vägnar
And. Fredin,
På Högv. Prest-Stån*
dets Bedamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Bedamöters
vägnar
Hils Lersson,
M, M. Rosbeck.
Vördsamt
Den 14 Juli»
»S39
Vördsamt Memorial!
Till följe af föreskrifterna i 53 och I05
§. Begerings - Formen och 29 §. RiksdagsOrdningen,
har Constitutions Utskottet äskat de
1 S'ats Badet sedan sistl. Biksdag intill början
af den nu påstående förda Protocoll, och hafva
i anledning deraf till Utskottet blifvit öf«
verlemnade:
1:0 De öfver Justitite-ärender i Stats-Rådet
hållna Protocoll, ifrån och med deni Maj 1812
till och med den 25 Januari innevarande år.
2:0 Protocoll öfver General Auditeurs-ärender
ifrån och med den 8 Maj 181? till och
med den i Mars innevarande år.
3:0 Protocoll öfver Krigs ärenderna från
och med den 4 April 1812 till och med den
21 Februari innevarande år.
4:0 Protocoll öfver Kammar-ärender ifrån
och med den 22 April 1812 till och med den
14 Februari innevarande år.
5:0 Protocoll öfver Handels- och Financeärender
ifrån och med den 3 Juni 1812, till
och med den 8 Februari innevarande år.
6:0 Protocoll öfver Ecclesiastik - ärendec
ifrån och med den 2 3 April 1812 till och med den
2 2 Februari innevarande år; jemte Beredningens
till dessa Stats - Bads Protocoll hörande
acter.
På derom gjord anhållan, har Hof - Canzlern,
med Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd, lernnat
Utskottet del af följande Protocoll angående
-
1240
J)en 14 Juli.
de allmänt kända och af Utskottet uppgifna
händelse?! •
itp Protocoll af den 21 Februari 1812 om
Sveriges Politiska ställning, och i synnerhet de9S
förhållande till Frankrike.
3:p Af den 34 Februari I812, om samma
ämne,
3:0 Af den 38 Juni 1814, om Guadeloupea
afträdande.
4:0 Af den 2 April 1813,angående AllianceTractaten
med Konungariket Stora Brittannien.
Utskottet har med all noggranhet fullgjort
den granskning af dessa Protocoll , sorn genom
Grundlagarna är detsamma Ilagd, och får, såsom
en följd deraf, tillstyrka .Riksens Ständer,
ätt meddela samtliga Stats - Rådets Ledamöter
och d? Föredragande decharge: och då ingen af
Utskottets Ledamöter haft anledning att infordra
något Protocoll, hållet inför Konungen af
K onprigeris Rådgifvare i potnmando-mål och
endast i följd deraf ingen granskning i afseende
på deras förrättningar kunnat äga rum , anser
U(skattet dessa Rådgifvare äfven under en
sådan allmän decharge böra vara iqbegripne.
Vid detta tillfälle får Constitutions-Utskottet
hos Riksens Ständer vördsamt anmäla , det
Riksens Ständer af förekomna anledningar måtte
hos Häns Kongl, Maj:t i underdånighet anhålla
pm Dess Nådiga åtgärd derhän, att föreskriften
4 10 § Regerings • Farmen om vederbörandes
hörande måtte varda med sorgfällighet af dera
sådant åligger iakttagen , och ätt Uti alla arén*
den, som röra allmänna hushållningen, sådana
vmdep;
iJen 14 Juli,
1241
underrättelser måtte Allmänheten meddelas,
hvarigenom alla må tunna af näringsförrnånerna
sig lika begagna.
Ett till detta Memorial bilaggdt Prato»
colls Utdrag innehåller en uppgift huruledes en
del af Krigs - Expeditionens Protocoll blifvit
förda på ett sätt att det gjort granskningen om
icke omöjlig åtmindstone förbunden med den
största svårighet, äfvensom Utskottets förnyade
önskan , att alia Departementers Protocoll hädanefter
måtte till granskningens lättande förses
med fullständiga rubriker för hvart mål; underställandes
Utskottet Riksens Ständer huruvida
de skulle behaga genom underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t söka att häruti for framtiden
utverka rättelse.
Stockholm den 13 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
På Högv. Prest-Ståndets
Eedamöters
vägnar
C. v. Rosenstein,
och Ad. Eedamöters
vägnar
Rudolf Cederström,
På Vällofl. EorgareStåndets
Eedamöters
På Hederv. Bonde»
Ståndets Eedamöters
vägnar
J, Wegelin.
vägnar
Anders Json Hyckert.
G, A. Silverstolpe.
Utdrag
124*
Den 14 Juli.
Utdrag af Trotocollet, hållet hos Constitutions
- Utskottet den 13 Juli
I8I5-
S. D. Anmäldes af andra Fördelningen, alt
vid läsningen af Krigs-Expeditions Protocoller
förekommit, att da sjelfva Protocollen till det
mesta utgöra blott Diarier och antecknade beslut
öfver de mål som i Beredningarna varit utarbetade»
det, genom bristande data på citerade
mål ofta varit förbundet med många omgångar,
och någon gång, då målen ej i Protocollen varit
till sina rubriker upptagna, omöjligt att taga
reda på de inål, hvaröfver besluten blifvit
fattade. Utskottet fann att afdelningen härigenom
betydligen varit hindrad i den granskning
densamma enligt Grund lagarna ålåge, och beslöt,
att till vinnande af rättelse deri, någon anmälan
till Riksens Ständer derom skulle göras.
I sammanhang härmed beslöts, att äfven nu
anmäla den redan tillförene framställda önskan,
det Stats-Rådets Protocoller måtte forses med rubriker
öfver målen, tecknade i brädden, hvarigenom!,
om sådant anbefalltes , Utskottets läsningsarbete
så vida kunde lattas, att den stora mängden
couranta mål ej allt för mycket behöfde
borttaga tiden. Ut supra.
Ex Protocollo
G. A, Silverstolpe,
yord
-
Den 14 Juli.
1243
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 14 Juli.
Vördsamt Memorial!
I anledning så väl af inom Utskottet väckta
motioner, som till följe af de anmärkningar
det Högvördiga Prest - Ståndet vid 1812 ars
Riksdag sig förbehöll, och nu till Utskottet blifvit
remitterade att upptagas och beredas, får
Constitutions-Utskottet härmed till Riksens Ständer
öfverlemna de förändringar i TryckfrihetsFörordningön
detsamma tillstyrkt.
Då i ingressen till den efter 1812 års
Riksdag utgifne Tryckfrihets-Förordning den
86 §. Regeringsformen befinnes åberopad , och
dess lydelse införd skiljaktig emot sjelfva , i
så måtto, att efter orden i förväg lagde har blifvit
insatt meningen: af Tryck frihets-JLagen ej
förjt skrif ne, hinder, får Constitutions Utskottet
föreslå att denna citation måtte återföras till fullkomlig
likhet med §:s lydelse i Regeringsformen.
I första §. 5 Momentet föreslår Utskottet
att efter ordet Boktryckeri måtte tilläggas: eller
Tryckeri för Musicalier.
Då det stadgande såsom obilligt blifvit anmärkt,
att de personer, hvilka såsom vittnen
påskrifvit en namnsedel, blifvit ålagde Författare
ansvar, derest icke den uppgifne Författaren
stöde att igenfinnas , föreslår Utskottet följande
förändring i I §. 6 Momentet efter orden inom
Sverige boende Svenska Medborgare:
”Hvilka , i händelse Skriften inom laga tid
åta
-
S244
Den 14 Juli.
åtalas skulle, författare ansvar åligge, sä vida
Författarens namn och hemvist befunnes oriktigt
uppgifne eller i sedeln saknades: i sammanhang
hvarmed det öfriga ifrån och med orden
eller ock, till och med, ifrån Svaromålet uteblefve,
alldeles skulle uteslutas.
I 1 §. 7 Momentet föreslås följande förändring
af andra punkten? Utgifvare af Dagblad
och Periodiska Skrifter vare alltid, i afseende
pl ansvaret, ansedd såsom författare, derest han
sig ej med dennes namnsedel försett , eller ej
k.an på annat sätt bevisligen uppgifva Författaren,
åliggandes Utgifvaren under lika förbindelse
att tillse, det de vilkor , §om vid utgifvandet
deraf i denna Dag ytterligare stadgas, varda
noga iakttagne.”
I sammanhang härmed föreslås i 8 Momentet
samma , efter ordet uppgifvet, följande
tillägg: kan Utgifvare förete namnsedef ä Författaren
till den åklagade Artikeln, eller pä annat sätt
Författaren bevisligen uppgifva, vare han ifrän Författare
ansvaret frikänd.
I stället för den följande meningen, som
begynner med Domaren äger och slutas med
Domstolen inkalla, föreslås följande såsom ett nytt
Moment:
''Domare äge att namnsedeln genast öppna
och att på hvilketdera af ofvannämnde sätt den
rätta Parten sålunda blifvit känd, honom Inför
Domstolen inkalla.”
I sammanhang härmed föreslås den förändring
af 4 §. 7 Momentet:
”Utgifvare af Dagblad och Periodiska Skrif
-
Den i 4 Juli*
1345'
ter, hvilka 3 det fall, som i l §. i Momfintet
är stadgadt, aro Underskastade Författare-ansvar ,
vare framför andra erinrade om ett rätt bruk
af Tryckfriheten , och umgälles Utgifvarcns förbrytelse
, genom sädant blad , dubbelt i alla de
fall, der med penningar pligtas-”
I 3 §. 9 Momentet föreslås att efter cita
tionen
af Förordningen af den 20 Januari I779
måtte tilläggas: och Skriften confisqueras.
I 4 §. 8 Momentet föreslås efter orden,
allmän säkerhet , följande tillagg: anstötlig mot
den Evangeliska Läran.
I den 5 § , sådan som dea efter antagandet af
Jury i Tryckfrihets-mål nu är redigerad, föreslås
följande nya redaction af 1 och 2 Momentet
i 5 §.
1 Momentet. Lagligheten af Böckers och
Skrifters innehåll skall hädanefter alltid pröfvas
af en Jury, ellerNämnd, bestående af nio personer,
hvilka sammanträda vid den Domstol,
der brott emot denna Dag åtalas, och der, genom
förhör med parterna , åklagarens slutpåstående
och den tilltalades förklaring, ransakningen
fullbordas bör.
2 Momentet. Den som kallas till ledamot
i Jury må ej utan laga förfall uteblifva ,
och åge Domaren genom vite eller annan laglig
påföljd en uteblifven Jury-Ledamot till inställelse
förpligta. Parten gällde reskostnaden för
de af honom tillkallade Ledamöter i Jury.
Om förfättningen uppehålles genom någon
Ledamots förfallolösa uteblifvande, ersätte han
de tillstädes komna Ledamöters rese-omkostnad.
’ “ Ej
1246
Den 14 Juli.
Ej må part till Ledamot i Jury någon utom
Länet boende tillkalla.
Domstolen ma, ej till Ledamot i Jury nämna
annan person, än som bor inom den Jurisdiction,
der målet är anhängigt.
3 Momentet. Parterne äga välja &c.
Då ytterligare blifvit anmärkt att det i den
nu antagna författningen rörande Jury stadgade
röstnings sättet kunde medföra betydliga svårigheter,
har Utskottet velat Biksens Ständer föreslå
en sådan förändring af 5 §. 4 Morn. efter
orden icke Utskiljas innan , att det återstående af
Momentet skulle utgå, och i dess ställe införas:
densamma häröfver med Ja och Nej röstat. Till
den åklagades fällande fordras mindst tvåtredjedelar
af rösterna, i annat fall vare han frikänd.
Till befordrande af bätte ordning inom de
stadgar Tryckfrihets Lagen innefattar, föreslår
Utskottet , att det 8 Momentet i 5 §. måtte flyttas
imellan det 6 och det 7.
Alla dessa särskildte förslag öfverlemna*
härmed lill Biksens Ständer, för att efter den 36
§. Begeringsformen behandlas.
Af de ifrån Högvördiga Prest-Ståndet remitterade
anmärkningar, hafva de som i ofvanstående
förslag ej äro upptagne, af Utskottet ej
blifvit ansedde böra tillstyrkas. Sådana äro det
föreslagna tillägget i 3 §. 3 Momentet af orden:
eller fängelse efter brottets svårare beskaffenhet, och
i 4 §. 12 Momentet om uteslutande af stadgandet
om ersättning åt Bokhandlare för Böcker,
som af Styrelsen blifvit confisquerade. I afseende
pir dessa förslags uteslutande har Herr
Pro
-
Den 14 Juli.
1247
Prosten Doctor Falk deremot gjort sin reservation.
Stockholm den 13 Juli 1813.
På Höglofl. Biddersk.
och Ad Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På VällofI BorgareStåndets
Ledamoters
» t
vägnar
J. Wegelin.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeSiändets
Ledamöters
vägnar
And. J son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Redaction af de i Tryckfrihets Lagen
föreslagna förändringar.
Lagligheten af Böckers och Skrifters innehåll
skall hädanefter alltid profvas af en Jury
eller Nämnd, bestående af nio personer, hvilka
utan arfvode eller kostnads ersättning för
denna befattning, sammanträda vid den Domstol
der brott emot denna Lag åtalas, och der,
genom förhör med Parterna , åklagarens afgifvande
slutpåstående och deri åtalades infordrade förklaring
, ransakningen fullbordas bör.
2:0 Derefter åge Parterne välja hvar sina
fyra och Domstolen fern, tillsammans tretton, i
Staden eller Orten derintill, nära boende för
Medborglig dygd väl kände personer, af hvilka,
sedan de efter Lag blifvit af Domstolen ojäfvi
1
Se
1248
Deri 14 Juli*
ge förklarade, en ibland de af vederpärten och
en ibland de af Domstolen nämnde personer,
bör af hvardera Parten utan anförda skäl ute.
slutas.
3:0 Sedan Nämndens antal sålunda blifvit
nedsatt till nio Ledamöter, skola de af Domstolen
, så snart sig göra låter, till utsättande dag
sammankallas , då de inför Domstolen skola aflägga
en så lydande Ed.
Allsvåldige Gud! Du skådar mitt hjerta,
för ditt allseende öga är intet uppsåt fördoldt.
Vare din godhet och förbarmande Nåd mig Evigt
tillsluten, om jag döljer min öfvertygelse
i detta mål. Jag N. N. svär derföre vid Gud
och Hans heliga Evangelium , att efter mitt bästa
förstånd och samvete Utlåtande i denna sak af*
gifva och att det , söm under öfverläggnitigen
yttras, skall af mig i obrottslig tystnad hållas.
4:0 Jemte en kort och noga bestämd skriftelig
sammanfattning af målets beskaffenhet och
skick , bör Domaren då för Nämnden framställa
denna fråga: är skriften brottslig efter det-La^
gens rum åklagaren åberopat ? Och må Namn»
den, sedan Domstolens Ordförande och Ledamöter
afträdt, icke åtskiljas innan mindst tvåtredjedelar,
igenom med slutna sedlar anställd
omröstning, förenat sig att med Nej eller Ja
besvara den af Domaren framställda fråga, huruvida
den anklagade är brottslig eller ej?
5:0 I anledning deraf, skall, efter inhämtad
underrättelse om Nämndens åtgärd , Domstolen
ofördröjeligen för parterna afkunna Utslag
med tillägg, antingen af den bestraffning hvar*
till
Deri 14 Juli.
5249
.till nen brottslige sig skyldig gjort, eller af
den upprättelse, hvartill den »skyldigt anklagade
kan berättigad anses.
6 Mora. sorn börjas med orden; förbryteiner
emot denna Lag 8Cc bibehålles oföränd ad*
7 Mom som börjas med orden finner
Hof-Cantzlern Sd c. bibehålles äfven oförändrad.
8 Moment;
Sedan Nämndens Utlåtande således blifvit
inhämtadt , pröfve och afgöre Domaren saken
och underställe sitt Utslag Hof Rättens pröfning,
på sätt 25 Cap. 51 §. Rättegångs Balken
bjuder, men i alla fall skola handlingarne uti
Tryckfrihets-mål understa! l;aingsvis af UnderRätten
till Hof-Rätten insändas.
Alla öfriga till 5 §. hörande Moment bibe-1
hållas oförändrade.
Uppläst hoS Satnteliga Riks-Spnden den 14 Julis
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande angående Stats*
Regleringm i allmänhet, samt med
Yroject till Riks-Stat för 1816 och
påföljande Ar intill nästa Riksdag»
Då nu Stats-Utskottet till Riksens Högloft.
Ständer afgifvit dess särskildta Betänkanden öfver
ej mindre Kongl. Majäs Nådiga Proposi»
tioner, rörande Stats-Verket, ände ifrån de Respectivä
Riks-Stånden till Stais Utskottets Utlåtande
remitterade motioner i detta ämne samt
•,,-e Mandet. 157. 158. öfriga
1250
Den 14 Juli.
öfriga med Ståts-regleringen gemenskap ägande
ärenden; sa har Stais Utskottet, till tidens vinnande
och i anseende till Riksdagens nära slut,
ansett sig icke längre bora uppskjuta med sluteliga
fullbordandet af Stats - regleringen och
Riks Statens upprättande, ehpru Stats-Utkottet
ännu icke fatt emottaga Riksens Höglofl. Ständers
svar och fattade beslut uppå en del af
Stats Utskottets afgifna Beiänkandgn ; Stats-Utskottet
har fördenskull , i öfverensstämmelse ej
mindre med de af Stats Utskottet gjorda hemställanden,
än de Riksens Höglofl vStänders
Beslut, som redan blifvit Utskottet meddeldta,
nu låtit författa project till Riks-Stat för X816
och påföljande år intill nästa Riksdag ofver StatsVerkets
både inkomster och utgifter, och hvilket
project till Riksens Höglofl. Ständers granskning
och gillande härli os bifogas, för att Gefl-tinera
af Riksens Höglofl. Stander till Kongl.
Majus Höga sanction i underdånighet öfverlernnas.
Stats-Utskottet har härvid ansett nödigt, att
i ett sammanhang till Riksens Höglofl Ständer
framställa en generel åsigt öfver hela Stats-Regleringen
, i hvad den rörer Stats-Verkets iden
projecterade Riks Staten upptagna både inkomster
och utgifter, och får i sådant afseende anföra
följande:
l’o Angående Stals Verkets inkomster.
De ordinarie eller standiga inkomsterna ä»
ro uti 181 a års Riks Stat påräknade till ett
sammanlagdt belopp af 1,500,468 R dr 41 sk.
g r:st. Banco; men uti den af Stats-Utskottet
nu
Deri'"14 JiäL
1251
tili projecterade RiksStat ärO de upptagna till
1,687,420 R:dr 36 sk. 7 r., således en tillökning
af 186,951 R:dr 33 sk. 10 r.
Denna tillökning består deruti, dels att
Stats»Utskottet föreslagit och Riksens Höglofl.
Ständer jemväl bifallit en lä m pel i g förhöjning
uti beräkningen af de flesta inkomst-titlarna
dels att en alldeles ny inkomst-titel blifvit,upptagen,
och dels att vid Stats regleringéns slutliga
fullbordande blifvit lill inkomst Staten öfverförde
en dél af de på Allmänna Indragnings Staten
och g Hufvudtiteln odispoqerasle och be*
sparde Indelnings-rentor och Spannmål, hvilka
förut såsom utgift varit upptagne.
De, enligt 60 §. af Regerings-formen, 1
egenskap af Bevillning Stats-Verket tillslagne
Tull-, Post , Chartte - Sigillatte och Husbehofs
Bränvin? „ brännings-medel, voro uti 1812 års
Riks-Stat upptagne och beräknade till 1,987,349
R:dr 14 sk, 5 r. Banco. Sorn Riksens Höglofl,
Ständer uti denna beräkning nu icke gjort någon
förändring; så äro de till enahanda belopp
uti den nu projecterade Riks Staten upptagne.
Mert sorn Stats-Veriéis ofvanberörde så ordinarie,
som i egenskap af Bevillning inflytande
inkomster icke äro tillräckliga till bestridande
af Stats-Verkets af Riksens Höglofl. Ständer nu
fastställda utgifter; så hafva Riksens Höglofl,
Ständer till Statsbristens fyllande af allmänna
Bevillnirigen anslagit 1,150,000 R:dr årligen
till nästa Riksdag, hvilka komma ifrån nästa års
början att af Riksgälds-Contöiret till Stafs-Contoiret
uppå skeende reqvisition utbetalas,
Totala
1252
Den i4 Juli.
Totala beloppet af de Stats-Verket till Statsutgifternas
bestridande af Riksens Högloil. Ständer
-vid denna Riksdag anslagna inkomster och
som uti Riks-Staten upptagas blifver således:
Ordinarie Inkomster - 1,687)42 o: 26, 7.
Tull-, Post-, Chartae-Sigillatse-
och Husbehofs Brän
vins-Brännings-medel
- - 1,987,349: 14, 5>
saint Bidrag af Allmänna
Bevillningen till Statsbristens
fyllande - -1,150,000: — —
Tillsammans 4,824,76g: 41,—
Men om Riksens Höglofl. Ständer bifalla
Bevillnings-Utskottets förslag, att den under
namn af Landttulls ersättning hittills särskildt
utgjorde afgift till ett sammaniagdt belopp af
Städerna och Landet af 120,000 R:dr, samt
Bränvins-Consumtions-afgiften, beräknad till
150,000 R:dr skola hädanefter icke särskildt utgöras,
utan med vissa procent å allmänna Bevillningen
efter 2:dra Art. utgå och till Riksgälds-Contoiret
lika med den öfriga Bevillningen
levereras; så kommer Riksgälds-Gontoirets
bidrag till Stats-Verket att ökas med denna summa,
och, i stället för här ofvan upptagne 1,150,000
R:dr, blifva ifrån nästa års början 1,420,000
R:dr, hvaremot den af Tull- samt Hushehofs
Bränvins-Brännings-med len påräknade inkomst
kommer att mindskas med 270,000 R:dr, och
de af så väl dessa som Post- och Chartas Sigil—
latae-medlen här ofvan beräknade 1,987,349
R:dr 14 sk. 5 r., endast komma att i Riks-Staten
upptagar till i,7i7>349 R=dr 14 sk. 5 r.
2:0
Den 14 Juli.
1253
2:0 ingående Stats- Verkets Utgifter.
.Dessa hafva , genom de af Riksens HöglofI,
Ständer vid denna Riksdag fattade beslut, uppå
nedannämnde Hufvudtitlar undergått följande
förändringar:
Första Hufvudtiteln, innefattande Kong!. Hofoch
Slotts-Staterna.
Uppå denna Hufvudtitel hafva följande
tillökningar blifvit beviljade, nemligen:
Uti Hans Majit Konungens Hof
Stats-summa
- - 50,000: ——
Till Meublers reparation i de
Kongl. Rummen - - 5,000: —
Handpenningar lill Hennes Majit
Drottningen - - 10,000: ,
Förhöjning i Hans Kongl. Hög*
hets Hertigens af Södermanlands
Stats summa - - 33,333: 16:
Dito uti Hennes Kongl. Höghets
Prinsessan Sophia Albertinas - 12,000: —
Till Hö - transporter för Kongl.
Hof-Stallet - 1,000 : _
Döne-tillökning för de å Staten
förjKongl. Slottets Police-, Dysoch
Renhållning uppförda Tjen*
stemän och Betjente - 1,103: 16.
Skillnaden imellan Stats- och Kro
no-Värderings-priset
för de 67
tunnor Spannmål , som äro uppförda
på Strömsholms och Kungsörs
Slotts-Stat, och hittills va
Transport
112,436: 32.
rit
*
#§54 Dérc 14 Juli.
Transport 113,436 ; 33,
rit .upptagne som indelt Afradsspannmål,
men böra uppföras
till Stats priset, såsom utgående
fran Magazinet i Westerås ge*
liom anordning af Kongl. StatsContoiret;
denna skillnad utgör 351: 13»
Tillhopa 113,687: 44,
Men enär härifrån afgär Högstsalig Hennes
Majit Enke-Drottningens Stats summa '6 6.666
R:dr 32 sk., samt värdet förde Högstsalig Hennes
Majit ansjagne 300 famnar Ved och 150
läster Kol med 2,850 Bidr, tillsammans 69,516
B:dr 33 sk., som blifvit ifrån denna Hufvudtitel
uteslutne, så utgör egentliga tillökningen
i utgiften å denna titel emot förr 43,171 R:dr
i? sk.
Andra Hufvudtiteln, innehållande Civile- och
Lands- Staterna,
Så Väl med föranledande af de framställa
ningar Kongl. Majits Nådiga Proposition , angående
.Stats Verkets tillstånd och behof, innehåller,
och Riksens Höglofl Ständer, till iakttagande
vid Stats-regleringen , bifallit, sqrn ock i
anledning af de utaf Biksens Höglofl. Ständer i
Öfrigt vidtagna Beslut, förekomma följande förändringar
och tillökningar uppå denna Hufvudtitei,
nemligen;
Imner för 2:ne Notarier och 2 Cantzlistec
uppå Kongl. Svea Hof Rätts-Stat, utgörande efter
den beviljade Löne-förhöjningen t,473; 16.—
Transport 1,473:16'
ICpngl,
Den 14 Jidit
1
Transport
Kongl. Krigs-Hof-Rättens Löne-tillokning,
hitförd ifrån Allmänna
Indragnings-Statens Besparingar
och afräknad på den
till Löne förbättring i allmänhet
beviljade summa med
Likmätigt Riksens Hoglofl.
Ständers Beslut den 18 Juli 18I2,
äro de på Allmänna IndragningsSt3ten
uppförde 2 Kammar Råds
Löner hit öfverförde med
Löne förhöjningen for CharlsSigillats
Contoirets Betjening, beviljad
af Riksens Hoglofl. Stander
vid 1809 års Riksdag
Löne-fyllnad för vice Preses
och arne Medicinal Råd i Sundhets-CoIlegium
lill likhet med sina
vederlikar, har förut utgått af
Indragnings Siatens besparingar;
men sedan be^paringarne nu blifvit
från Indragnings Staten afförde,
så upptages denna Lone fyllnad
på 2:dra Hufvudtiteln med
Det af Riksens Hoglofl. Ständer
nu beviljade anslag för smittosam
ma och i synnerhet veneriska
Sjukdomars botande
Hitfort ifrån 6 Hufvudtiteln
de för Vaccinationens befrämjande
der upptagne
Transport
1,473: IS
891: 32.
1,600: —
941.' 32
433 -iG
8,000 :
3°° :
■ 1 ■ i—<
13.Ö43-’
»256
Deri 14
Transport 135643:
Likaledes äro ifrån Allmänna
Indragnings Siatens besparingar
här upptagne de för en mera allmän
och förbättrad Läkare-vård
anslagne 10,000 E-dr, men som
härutaf komma att uppföras , 1,000
B:dr på 6 HufVudtiteln för Curhuset
i Stockholm, så upptages
Ilar endast återstoden - - gjooo:
Atlöningen för Krono-UppbördsVerket
i Stockholm - - 7,648:
Lön för en Sjuksköterska vid
Smedjegårds-häktet - - 66:
Löner för 4 Executioris-Betjen.
ter, utgörande med förhöjningen • 373:
Lön för en Secreterare vid Öfver
Intendents Embetet, med förhöjning
- 34»:
Dito för en Cantzlist vid dito 105:
Lon för Landshöfdingen i Christianstads
Län:
i penningar - 125:, „
samt värdet af500
tunnor spannmål
, sadan som
Krono tionden i
Länet urgår och
efter Länets Markegång
, på Förslag
ä R:dr
tunnan - 2,2 58*.~~.
2,375*
Transport 33,55*5
Den 14 Juli.
Transport
Lönetillokning
för Fäng - vakcbetjeningen
vid
Slottsliäktet i Linköping
:
x Vaktmästare 8: —
4 Vaktknektar
k 3 R:dr hvarje 15: —
Hitfordt från
allmänna Indragnings
Statens besparingar,
lönerna
för 2:ne Of*
ver-Jägmästare i
Skåne -
Den nu beviljade
löneförhöjningen
för Civilstaten
i allmänhet
- - 112,673:32, 6,
Tfll godtgörande
af skillnaden ,
om Markegångspriset
skulle öfverstiga
Stats-priset
4J R:dr tunnan,
för den aflöning,
i Spannmåls-
värde beräknad,
som vid lonförhöjningen
blif-
Transport 112,673: 32- 6.
33.55J
20
300
33j87
1258
Den 14 Juli.
Transport 113,673: 33. 6. 33)871:
vit beviljad utöfver
Stats Verkets
odisponerade spanmälstillgång,
upptages
på Förslag 36,276:13 — I48;949;44, 6.
Tillsammans 182,820:44, 6.
Enär härifrån afdrages förra Landshöfdingelönen
i Christianstads Län 1,203 R:dr 16 sk.,
som nu blifvit ifrån Staten utesluten , äfvensom
de å denna hufvud titel odisponerade lo R:dr
I3 sk. 4 r:st-, tillhopa 1,2X3 R:dr 29 sk. 4 r.,
så blifver återstoden 181,607 R:dr 15 sk. 2 r.,
rätta och egentliga tillökningen å denna huf«
vud-titel.
Tredje Hufvud titeln,
innehållande Militaire-Staterna till Tands och Sjöss.
Enligt hvad Stats Utskottet föreslagit och
Riksens Högloft. Ständer under loppet af denna
Riksdag jemväl till en del redan bifallit, bestå
de uppå denna hufvud-titel förekommande förändringar
och tillökningar uti följande , nemi.:
Ren af Kongl. Maj.t för Kongl. KrigsCollegium
och Förvaltningen af Sjo ärenderna
samt Rot? - Cotitoiref beviljade 25 pro.
Cents löne-tillökning, i likhet med hvad andra
Verk undfingo år 1812, och utgått af Indragnings-Sta'ens
besparingar, upptages här i
afräkning på den nu beviljade löneförhöjningen
med - - 3,30-6:32.
Transport 3,306; 3—-
Den 14 Juli.
J359
Transport 3,306: 32.,™-
Den nu beviljade
löne-förhöjning
för samma
Verk, utöfver
nyssnämde sum
Ina
" ' 5’86s: 9- v 9,171:41. 8.
Till fond för
löne-för batt ringar
för den Varfvade
Arméen oell Flottorna,
lika med
hvad för CivileStaten
blifvit föreslaget
, samt till
öfriga regleringar
och förändringar
Kongl. Maj:t inom
denna hufvud-titel
för Försvarsverket
. i Nåder
kan pröfva
nödigt att vidtaga,
upptages i
penningar - - 194,324:33. 7.
samt 4,000 tunnor
spannmål, hitförda
från 9 hufvudtitéln
ä
K:dr tunnan 18,000:
Vidare hafva
från allmänna In
-
212,324:32, 7.
Transport 221,496:26. 3,
12É0
jBen 14 Juli.
dragnings - Staten
till denna liufvudtitel
blifvit öfverförda
de vid
Inf - Regementet
och,Lif - Gredna*
dier * Regementets
Rusthålls-fördelning
, genom
dessa Regementens
förändring
till Infanteri, enligt
på 50 år afslutade
Contracter
besparde Indelnings-rentor,
till
ett belopp af
Indelnings-rentor
vid åtskilliga
Indeldta Regementer,
som efter
Indelningsverket
till innebafvarne
utgå , men icke
äro i Staten upptagna;
och på det
denna utgift må
blifva i Staten
synlig samt Indelnings
- Verket
och Staten öf
-
Transport 321,490:26. 3.
819: 6. 4.
Transport 322,315:3a. 7»
Den 14 Juli.
1261
Transport 222,315: 32- 7
verensstämma, sa.
upptagas dessa
Bentor härmed - * 1,082:38, 8.
Tillökning i
Spannmåls-värd et
för de på denna
liufvud-titel uppförda
35.716 tunnor
Garnizonsspannrnål
å|- B:dr
tunnan, likmätigt
Biksens Höglofl.
Ständers vid den»
na Biksdag fattade
beslut - - - 17,858: —
• Tillsammans 241,256:33, 3.
Hvaremot afgår värdet för 335 tunnor g4
kappar Kronotionde-Spannmål, som för åtskilliga
Indeldta Begementer varit uppförda å förra ärens
Stater utöfver Indelnings-verket och nu
blifvit upptagna ibland Stats-Verkets Inkomster,
utgörande, efter Kronovärdi å 36 skill, tunnan,
25I B:dr 22 skill. 5 r:st., då rätta summan genom
de nu beslutade förändringar och tillökningar
blifver 241,005 B:dr 10 r:st.
Fjerde Hufvud-titeln,
innefattande Clericie- och Läro- Verken,
Uppå denna hufvud-titel har blifvit bevil»
jad en löne-tillökning af 30 B:dr för ConsistorieNotarien
i Wisby; men som deremot ifrån Staten
-
126 2 F)en 14 Juli.
4
ten blifvit uteslutna de härpå odisponerade 200
R:dr; så har utgiften å denna hufvud titel blifvit
rnindskad iried 170 Rjdr emot förr.
Femte Hufvud-titeln ,
innefattande Staterna för de Fria -.Konsterna.
Uppå denna hufvud-titel är beviljad tillökning
i Stats anslaget för de Fria Konsternas
Academie, att fördelas efter Kongl. Maj:ts vidtagande
Nådiga beslut • 1,330: — —
saint lön för en Secreterare vid
Konungens Museum, att utgå efter
enahanda grunder, som för den
nu i allmänhet beviljade löneförhöjningen
blifvit faststälde, och
upptages här, förhöjningen inberäknad,
med - - - 87: 24
Tillhopa 1,417:24 —
Sjette Hufvud-titeln,
innehållande Milda Stiftelser.
Enligt Riksens Höglofl. Ständers vid denna
Riksdag fattade beslut, äro följande tillökningar
och öfverflyttnirigar på denna liufvuduitel beviljade,
neni).: Tillökning i anslaget för Cur
huset
i Stockholm, hvilken tillökning likväl endast
är' hitflyttad från Medicinal Staten pä 2:dra
hufvud-titeln, enligt Kongl. Majus Nådiga Proposition
- - 1,000:
D ito för Krono Spinnhuset i
Stockholm • - 2; 36 5:14. 4.
Löneförhöjning för 3:ne FattigMedici
- 266:3-2.
Transport 3,631:46. 4*
Den 14 Juli.
1263
Transport 3,631:46. 4.
Understöd för Fattigvårds Inrättningen
i Carlscrona - S.ooo:.^
Sorn Rik sens Hoglofl Ständer
Uti underdånig skrifvelse af den
16 Juli 1812, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om inrättningen af ett Invalidhus,
till fond och understöd för
denna inrättning anslagit alla vid
Adelsfane-Regementet lediga blifvande
boställen med indelningar
och rentor, så hafva de nu redan
lediga och besparda Indeiningsrentor
blifvit ifrån allmänna Indragnings-Staten
och 9 titeln liitförde,
utgörande efter Krono värdi 1,108:24. 7.
/ Tillhopa 7,740: 22.1 r.
Men enär härifrån afgå de , enligt Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition till 2tdra hufvud-titeln
ifrån denna öfverförda 300 R:dr för Vaccinationens
befrämjande i Stockholm, så återstår
7,440 B:dr 22 sk. 11 r , som utgöra den genom
öfverflyttningar och nya beviljade anslag å
denna hufvud titel uppkommande tillökning enrot
förr.
Sjunde Hufvud-tireln,
innefattande Pensions- Staterna.
Vid denna hufvud-titel hafva under närvarande
Riksdag icke skedt några tillökningar
eller förändringar,
Åttonde
1264
Den 14 Juli,
Åttonde Hufvud'tit elti,
innefattande Staten för allmänna och extra utgifter.
Uppå denna hufvud-tilel hafva Riksens
HÖglofl. Ständer vid nu varande Riksdag be*
viljat följande tillökningar uti de anslag , som befunnits
otillräckliga emot behofven, nemligen ;
Uti anslaget till ved och ljus
för Fästnings- och Garnizons-or
terna
- - 4 .ooo:
Uti anslaget för Städernas Källarefriheter
på Förslag och till närmare
reglering - - 4,155:16. 6.
Dito för Spinnhusen i landsorterna
- 5,316: 21. 6"
samt till byggnader och reparationer
å Kongl. Slottet samt Kronans
publique hus och byggnader
i Stockholm och Xandsorterna 22,000:—™-
Tillsammans 35,471:38.—
Nionde Hufvud-titeln.
Denna titel blef af Riksens Högloft. Ständer,
enligt 10 §. i Riksdags - lieslutet af den 2
Maj 181.0 bestämd till ett belopp af 100,000
R:dr för Jordbrukets, Handelns och Näringarnes
befrämjande , att utgå af besparingarna på de
åtta hufvud-titlarna samt Allmänna Indragnings»
Staten.
Vid 1812 års Riksdag kunde endast upp»
föras på denna titel de då varande besparingar
å allmänna Indragnings-Staten,'emedan besparingarne
på hufvud-titlarna, såsom beroende på afslutade
Räkenskaper, då icke voro kända och
dess
-
I‘Sett 14 Jnfc
dessutom icke kunde , såsom Osäkra och tillfälliga
upptagas eller beräknas såsom éri ständig
Fond för denna titel, då derétnof eri på Allmänna
Indragnings Staien inträffad besparing öfver*
går till inkomst ifrån att förut vara utgift.
De besparingar å Allmänna IndragningsStateri,
Sorn då påföides 9 hufvud-titeln utgjordes
I penningar * - 278: 20. 10.
Xndeidta Rentor - - 191: 1, j0,
5,329 tunnor 5 * kappar spannmål
å 4 R:dr - - 21,316: 32. —»
iÉL Tillhopa 21,786: 6. g.
Mati på det den af Riksens Hoglofl. Ständer
påräknade Fond till understöd för Jordbruket,
Handeln och Näringarna må med säkerhet
vara att tillgå ogli det åsyftade biträdet icke
bero af ovissa och .^tillfälliga besparingar , som
det ena året kunna inträffa, tnen ett annat år
deremot icke uppgå till <^et belopp, som behofvet
fordrar 5 så har Stats-lJtskottet föreslagit till
Riksens Hoglofl Ständers bifall a t nionde hufvud-titeln
skulle upptagas till en ’bestämd samina
i contanta penningar af 100,000 R:dr Bco
®m året. De på denna titel förut uppförda Indelta
Rentor och Spannmål hafva deremot blifvit
dels öfverförda till 3:dje hufvud titeln, dels upptagna
såsom tillgång för de Ordinarie Stats utgifterna
ibland Stats-Verkets inkomster, på satt
kiär ofvan anfördt är.
Allmänna Indragnings Staten.
Häruppå häfva,med Riksens Högloflo Sfäng.
-e Bandit, 559. i6#0 v d«rs
1266
Ben 14 Juli.
ders vid denna Riksdag gifna bifall, följande
tillökta utgifter blifvit uppförda:
Högstsalig Hennes Maj:t Enke - Drottningens
Eensionairers Stat - 13,866: 30. -—
Till expectance löner för lön
lösa
Officerare efter nu öfverståndna
krig - - 10,000: — —
Tillökning å anslaget för Lag
Comitéen
* - 4,000:
Samt i följd af Riksens Höglofl.
Ständers Beslut vid 1812 års
Riksdag den af Häradsskrifvaren
Forssius i Sahlbergs Fögderi
af Westmanlands lian, hvars
företrädare i tjensten, såsom öfver
70 år gammal, fått afsked
med Indeldta lönens bibehållande,
förut innehafvände Kammarskrifvare-lön
4', - 133: 16. —4
-^Tillhopa 27,999: 46. —
Men enan från denna Stat afgår icke allénast
de enligt hvad ofvan anfördt är till 2, 3
och 6 hufvud-titlarna öfverförda summor, utan
ock den till Stats-Verkets inkomster förde besparde
spannmål, samt de häruppå inträffade contanta
besparingar blifvit ifrån Staten uteslutna;
sa har denna Stat, oaktadt de häruppå nu beviljade
tillökningar, ändå blifvit mindskad med
56,105 R:dr 32 sk. 8 r:st Banco om året, emot
den summa hvartill lian år 181? bestämdes.
I öfverensstämmelse med hvad således ån*
fördt är, komma Stats-Verkets utgifter att för
nasta
J*
Den 14 Juli.
nasta och påföljande åren intill nästa Riksdag
utgöra följande årliga belopp , på sätt det bifogade
projeötet till RiksStat utvisar, nemligen:
Uppå Första Hufvud-titeln 618,153: 31. _
Ändra Hufvud titeln 748,353: iQt 7.
Tredje Hufvud-titeln 3,526,278: 15. —
Fjerde Hufvud-titeln 6,793: 29. 6.
Femte Hufvud tieln 11,870: 24. —-
Sjette Hufvud-titeln 26,743: 27. 5.
Sjunde Hufvud titeln 30,290: — —
Åttonde Hufvud-titeln 484,627: 8-
Ivionde Hufvud-titeln 100,000: — —
Allmänna Indragriings
Siaten
271,659 : 33. 6.
Tillsammans 4,824,769: 41. —«
Stats - Utskottet bör härvid tillkännagifva,
alt under Stats-Verkets förenämda utgifter icke
äro innebegripna de 750,060 R:dr, hvilka Riksens
Höglofl Ständers Bank bör årligen erhålla
i Rente- och Capital-afbetalning på dess förskott
till, Stats-Verket. Denna summa’ kommer,
enligt Riksens Höglofl. Ständers Beslut, art utgS
af Bevillnings medlen och särskildt af Riksgälds
Contoiret att till Kongl. Stats - Contoiiets
disposition utbetalas.
Utom alla ofvan' uppräknade Stats utgifter
hafva Riksens Höglofl. Ständer vid denna Riksdag
beviljat följande särskilta utgifter att för
en gång och för innevarande år utgå, nemi.:
Till Hans Kongl. Höghet Hertigen af Södermanland
, Prins Oscar, till inrättande af egen
Stat och Hofhållning 40,000: — —
Transport 40,000: —*
1*68
Den 14 Juli.
Transport 40,000:
__
Till reparationer å Krono Spinnhuset
i Stockholm - 6,000: — ——
Ersättning till Tands-Stats Betjente
i Norrbottens Län för
förlorade Indelnings rentor för
år 1813 - - ' 663: 32. 3.
Till Häradsskrifvaren Akerström
för åren 180g och 1810 - 160: 47. II.
Till Häradsskrifvaren i Nerikes
Tan, Mantalsskrifnings-provision
för år 1813 * *33:17. 3.
Till Dito i Norrbottens Län 58: 19. 4.
Tillhopa 47,116: 20. 9.
Såsom tillgång till dessa utgifters bestridande,
utan att något särskildt anslag härtill behöfves,
får Slats-TJtskottet uppgifva de 49,500
B:dr, hvilka af Högstsalig Hennes Maj:ts EnkeDrottningens
Sophia Magdalenas Sterbhus böra
till Stats verket inbetalas, såsom ersättning för
de Riks-juveler, hvilka vid Högstsalig Hennes
Maj;ts Förmälning blifvit till Hennes Maj:t öfverlemnade,
men likmätigt Kongl. Majus och
Riksens Ständers Beslut vid Hennes Maj:ts dödliga
afgång bordt Staten återställas.
Hvad angår de uti Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition omförmäldta tillfälliga och oförutsedda
utgifter under åren 1812, 1813 och 1814,
till ett belopp af 161,613 R:dr 16 sk. 2 r:st«
Banco, enligt härhos bilaggde Förteckning, för
hvilka intet anslag uppå Stat varit att tillgå9
men hvilka blifvit af Stats«Contoiret anticiperade
och
Den 14 Juli.
1269
och utbetalte af Öfverskotts- och Eesparingsmedlen
, för att vid nu varande Riksdag hos
Riksens Ständer anmälas till ersättning , så hemställer
Stats-Utskottet att de måtte varda uti innevarande
års Riks-Stat upp- och afförda, för att
till den del,som är speciel redogörelse underkastad,
blifva af vederbörande i behörig ordning
redoviste. Och som utaf ofvannämnda 161,613
R:dr 16 sk. 2 r:st. endast följande summor ä-ro
af den egenskap att de böra i ordentlig väg redovisas,
nemligen:
Begrafnings-kostnaden för Högstsalig Hennes
Majtt Enke-Drottningen 41,906: Iö. 1.
samt de för hushållningens reglerande
på Kungsgårdarna Gripsholm,
Strömsholm, Flyinge och
Dahlby , Drottningholm och
Ulricsdahl till de deröfver förordnade
Comiterades disposition
utbetalte - - 51,899: 2. 8.
Tillhopa 93,805: 12. g.
så hemställer Stats-Utskottet att Riksens Högloft.
Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det Kongl. Kammar - Collegium
måtte undfå .Nådig befallning att dessa redogörelser
af vederbörande skyndsamligen infordra,
på det de utan uppehåll måga kunna
komma till behörig och ordentlig Revision i
Kongl. Kammar-Rätten.
Slutligen bör Stats-Utskottet tillkännagifva,
att i anseende till den tiel som erfordrats för
sjelfva Ståts-regleringen, så väl som de öfriga
till
1270
Den 14 Juli.
till Stats-Utskottets åtgärd ankomna Kgl. Majtts
Nådiga Propositioner och Slfrifvelser saint ifrån
de RespectLva Riks-Stånden remitterade A renden,
har Stats-Utskottet icke i hela dess vield, utan
blott till en del kunnat företaga och medhinna
granskningen af Kongl. Rente Kammarens Räkenskaper
for åren 1812 och 1813. Stats-Utskottet
har väl för den del af Räkenskaperna ,
som sålunda blifvit granskad, funnit allt ordentligen
redovist och med behöriga verifi ationer
försedt; men Stats-Utskottet hemställer dock, att
Kongl. Rente Kammarens Räkenskaper för dessa
Qtne år måtte blifva af'Kongl. Kammar Rätten
reviderade, för att sedermera vid nästa revision
af Stats-, Banco och Riksgälds-Verken öfverlämnäs
till Riksens Högloft. Ständers Herrar
Revisorer, för att i sammanhang med öfversigten
af Stats-Verkets förvaltning undergå en fullständig
granskning.
I öfrigt och som Stats-Utslcottet anser det
vara af mycken både vigt och angelägenhet samt
hörande till god ordning att Stats Verkets Räkenskaper
varda förut af Kongl. Kammar-Rätten
vederbörligen reviderade , innan de till revision
af Riksens Ständers Stats Utskott eller
Herrar Revisorer öfverlämnäs ; så hemställer
Stats 'Utskottet , att Riksens Höglofl Ständer nu
matte hos Kongl Majit i underdånighet anhålla ,
det' Kongl. Stats Contoiret matte undfå Nådig
befallning , att ovägerligen så tidigt afsluta de
Räkenskaper, som böra undergå revision antingen
af Stats Utskottet vid blifvande Riksdag eller
deri mellan af Riksens Ständers Revisorer,
att
1
Den 14 Juli. i ? 71
att de uti Kongl. Kammar-Rätten kunna hinna
blifva vederbörligen redovisade innan de för
Stats-Utskottet eller Revisorerna till den dem
tillkommande granskning frarnlaggas.
Detta allt har Stats-Utskottet nu bordt anmäla
och Riksens Höglofl. Ständer vördsamligen
underställa. Stockholm, den 13 Juli 1815-
På Högl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Dedamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Carl von. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamoters Ståndets Xiedamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg.. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 14 Juli.
Riksens Höglofl. Ständers Stots-Utskotts
Betänkande, i mledning af
Kongl. Majit s Nådiga Proposition
om Stats Verket, uti hvad sorn angår
tredje Hufvud- Titeln, innefattande
Försvars-Verket till Landsoch
Sjös.
Sedan Stats-Utskottet förut afgifvit Utlåtande^
till Riksens Höglofl. Ständer öfver hvad
Kongl.
*27 ä!
Dm 14 Juli.
Kongl. Majit i dess Nådiga Proposition af den
3 sist!. Mars i Nåder täckts framställa om 8*ats.
^Regleringen så vidt den rörer farsta, andra,
sjette och åttonde Hufvud-titlarna; så återstår
for Stats-Utkottet nu endast i afseende å StatsVerkets
utgifter, att yttra sig öfver hvad i högstlierörde
Nådiga Proposition förekommer angående
tredje Hufvud -■ iteln , innefattande FörsvarsVeiket
i allmänhet, hvartill Utskottet ej varit
i tillfälle förr än Stats JRegleringen i anseende
till inkomst-titlarna för sig gatt och blifvit af
Riksens Höglofl. Ständer godkänd , emedan deruppå
berodt hvad tillgång som för anslagen un*
der -jidje Titeln kunde blifva att uppgifva.
Kongl. Majit har i dess Nådiga Proposition
täckts förklara, att Försvars-Verket i allmänhet
Jcräfver vigtiga Regleringar, dem Rikets förändrade
belägenhet samt tid och omständigheter
med oundgänglig angelägenhet påkalla, och hvilka
K°ngl. Majit behagat till deras vidd och beskaffenhet
tillkännagifva i denna Nådiga Proposition,
hvarföre Utskottet trott sig böra densamma
härhps till närmare upplysning bifoga.
Derutaf inhämtas att efter Finlands förlust
pch föreningen med Norrige Försvars-planen i
det hela mäste omarbetas samt efter förhållandet
lättås och lampas , hvarvid Kongl. Majit ansett
nödigt att Bevärings-inrätiningen efter hand bringas
till den fullständighet, som eri så väsendtlig
del af Försvars Verket förtjenar, Och kostnaden
dertill, för hvilken något bestämdt anslag
dittills icke varit gjordt, bland utgifterna upp.
förås,
Deri 14 Juli.
1273
foras, enligt den reglering Kongl. Maj:t blifver
i tillfälle att vidtaga: att Kongl. Majit funnit
Indelnings-Verket, såsom utgörande grundvalen
och stammen för Bikets Försvars-väsende, böra
på sätt 80 §. Regeringsformen innehaller tili sina
Hufvudgrunder förblifva orubbad!; men att
då Bevärings- och extra Boterings-manskapet
vid infallande Krig kommer att inför!ifvås med
den inom hvarje ort indelta troupp, sorn derigenom
erhåller sin rätta styrka, Befäl derefter
bör finnas och organisationen vara gjord : att några
särskilta fonder för ett emot den ökade
styrkan af Manskap erforderligt antal Befäl ej
varit eller är att tillgå, hvarföre Kongl. Majit
sett sig 1 nödvändighet att söka dem inorta de
förut befintliga, medelst en annan fördelning a£
hvarje Regementes gamla Stat, samt att Kongl.
Majit äfven vill i Nåder så forordna , att denna
väsendteliga tillökning uti indelta Arméens
Befäl kan vinna fullbordan utan någon ytterligare
gtavätion för Staten och genom indragningar
eller vacancer på vissa år underlätta Statens
bördor och fylla hvad som i ftdjd af de långvariga
Krigen och derifrån oskiljaktig skakning uti
Stats-Verkets ställning samt den inre välmågan
under den första tiden derefter måste brista;
meri att deremot sig företer ett större behof,
nemligen denPenninge Föntagande Krigsmagtens
förseende med förbättrade Föne- och Underbällsvilkor,
hvartill fordras Summor, som öfverstiga
hvad Kongl. Majit anser sig af Riksens Stander
kunna fordra, heldst så väl deti Varfvade Arméens
som Sjö-Statens, och en del Sciervtifica
Corp
-
1274
Den 14 Juli.
Corpsers aflöning och underhåll riu befinnes alldeles
otillräcklige, hvarförutan Rikets Sjömagt
likaledes kommer att undergå förändring och
dess ■ Löne-vilkor förbättras.
Till de utgifter harvid, för hvilka tillgång
ej kan finnas under förra anslagen , nemligen för
JBevärings-Inrättningens fullständigare reglering
samt Penninge-Eöntagande Krigsmagtens bättre
aflöning och underhåll, har .Kongl. Maj:t väl ej
äskat något specielt tillöknings-anslag å 3 Hufvud-titeln,
men ett fortfarande af den vid sista
Urtima Riksdagen i Örebro till Kongl. Majit
öfverlemnade rättighet att af öfversko'ter och
besparingar på Stats-Verkets inkomster och utgifter
disponera och använda hvad sorn kan finnas
öfrigt, sedan den summa af 100,000 R:dr, sorn
under 9 Hufvud titeln för Jordbruket, Handeln
och Näringarna är anslagen, först utgått; förmodande
Kongl. Majit denna utväg, i förening med
de anförda öfverflyttningar och indragningar inom
indelta Armeen och Sjö-Staten , lemna den
erforderliga tillgången och innefatta lämpligaste
sättet för behofvens afhjelpande , intill dess verkningarne
af förändringarna hunnit visa sig och
Riket genom aterhämtadt lugn, vunnen stadga i
dess Penninge-väsende samt en lifligare och ordentligare
handel kommit till den styrka att tillräckliga
anslag i alla grenar af Förs vars-Vörket
utaf Rikets Ständer bestämdt kunna göras. Och
Vöre det enda föremål , hvartill Kongl. Majit af
Rikets Ständer for närvarande .begärde ett ornedelbart
biträde inom denna delen af Staten, att
utaf de på förra Finska Expectance-Staten exi
ste
-
Den i 4 Juli.
1275
sferande ytterligare besparingar, matte intill nästa
Riksdag i speciel Stat uppföras 10,000 R:dr
v om året , för att deraf från innevarande års början
formera en Expectance-Stat till lönlösa Officerares
och andra Tjenstemans underhåll som
sig under sednast förflutna Krigen utmärkt oell
icke annorledes ä‘n efter hand vid yppande ledigheter
kunna till tjenster på ordinarie Stat förhjelpas.
Tredje Hufvud titelns anslags summa för
Militaire behof i allmänhet bestämdes vid sista
•Stats regleringen i Orebro, enligt den af Riksens
Ständer då upprättade Riks Staten, till 2*285,273
R:dr 14 sk. g r., hvarunder likväl ej var beräk
nadt
något anslag för de kostnader till Arméens
Vapen-öfriirigar och anskaffning af de förnödenheter
som borde finnas i förråd för Förstärknings
manskapet , då Rikets värn det fordrade,
utan funno Riksens Ständer, enligt deras underdåniga
skrifvelse d. 3 Juli 1812, lämpligt, till undvikande
af Bevillnings-sum mans tillökning för detta
behof, att bevilja det alla blifvande öfverskott på
Stats Verkets enskilta så väl ständiga som under
narn nja f Be v Silning inflytande inkomster, tillika med
alla besparingar å Riks Statens åtta Hufvudtitlar, äfvensom
alla genom dödsfall och befordringar
uppkommande besparingar på Allmänna Indragnings-Staten
skulle, sedan de för Jordbruket,
Handeln och Näringarna bestämde 100,000 R:dr
under 9 Hufvild-titeln först utgått, öfverletnnas
till Kongl. Majus Nådiga disposition, för anskaffning
af förråder åt Forstärknings manskapet tillika
med flera dylika förnödenheter, och hvarfö
-
Den 14 Juli.
re, på lika sätt som för Stats-Verkets öfriga medel,
af vederbörande komme att visas redo.
I anledning af hvad Kongl. Maj:t i dess
Nådiga Proposition, såsom ofvanberördt är,
täckts förklara , har Stats-Utskottet funnit någon
speciel reglering eller pröfning af anslagen under
3 Hufvud-titeln nu hvarken böra eller kunna
vidtagas, utan att nämnde Hufvud-titels arislags-surnma
för de förra behofven bör lemnäs
oförändrad , hvarförutan Riksens Höglofl. Ständer
lära, med underdånigt erkännande utaf Kgl.
Maj:ts Nådiga afsigt och omsorg att genom förändringar
och besparingar inom förra Staterna
samt en med Ilandets krafter förenlig kostnad
reglera Rikets Försvars-väsende, på sätt förändrade
förhållanden fordra, finna oundvikligt att erforderliga
medel utses för utgifterna vid Bevälings-inrättningens
bringande till fullständighet
samt en efter tiden och myntvärdet lämpad nöd»
irändig Rön-reglering och förhöjning i hela Penninge
- JLöntagande Krigsmagtens underhållsvilkor.
Under den verkställda Stats-regleringen har
denna synpunkt blifvit iakttagen och Utskottet
är nu i tillfälle att uppgifva den tillgång, som
kunnat utfinnas för ifrågavarande angelägna behof.
Till fullgörande af det i 30 §. af Riksdagsordningen
Utskottet föreskrifna åliggande att
granska Stats-Verkets intrader , har Utskottet ingått
i undersökning derom, och efter det utrönta
förhållandet dermed för flera af de sistförflutna
åren funnit Stats-Verkets inkomster kunna
på
Den 14 Juli.
1277
på sätt Utskottet i Betänkande af den 9 sistl.
Juni föreslagit, beräknas och upptagas till ett
liögre belopp än år 1812 fastställdes, hvarige*
norn det ändamål vunnits att en mera bestämd
tillgång för 3 Hufvud-titelns tillökta utgifter kan.
anvisas, än förutsättandet af möjliga öfverskott
på inkomsterna hade skolat innefatta.
Derförutan har dels utaf den i uppgiften af
Stats-Verkets totala behof föreslagna Summa för
tillökta utgifter, som vid Stats-regleringen kornme
att bestämmas, dels genom de förändringar
som öfriga Hufvud-titlarne undergått och de besparingar
som dervid och uppå Allmänna Indragnings
Staten varit att påräkna, tillgången
blifvit ökad; men som, enligt Riksens Ständers
beslut 'vid Riksdagen här i Stockholm 180g och
1810, utaf besparingarna på de åtta Hufvud-titlarna
samt Indragnings-Staten först böra utgå
100,000 R:dr till fond för g Hufvud-riteln,
hvilket Riksens Ständer äfven vid sista Riksdagen
förbehöllo, då för öfrigt en fri disposition af
besparingar och öfverskott till Kongl. Majit öfverlemnades;
så och enär Kongl. Majit i Nåder
nu äskat en rättighet i detta hänseende, som instämmer
med förra grunder, har Utskottet ansett
att dessa 100,000 R:dr först böra afsättas
och såsom en gifven säker och ständig fond under
berörde 9 Hufvud-titel för Jordbrukets,
Handelns och Näringarnas understöd anslås och
uppföras; hvarefter det, som Stats-regleringen
medgifvit att derutöfver till Ziffran påräknas ,
bör upptagas och tillägga* 3 Hufvud-titelns anslags-summa.
Enligt
1278 Den 14 Juli.
Enligt det Betänkande om Stats-regleringén’
med bifogade calculer éamt project till Biks Stat,
sorn Utskottet under denna dag till Riksens
Hoglofl Ständer afgifver och hvilket Utskottet
tili upplysning i detta ämne får vdrdsamligen
åberopa , kommer i följd häraf tredje Hufvudtiteln
att ökas med tillsammans 241,005 R:dr
io iv, hvarutaf i 12,3 24 Rldr 32 sk. 7 r blifva
att påräkna för Bevärings-inrättningens fortfarande
behof och Militaire Fenninge Löntagan*
de Embets och Tjensternännens Lon förbättring
samt tillökade underhålls-vilkor för Värfvade
Arméen.
Regleringen häraf tjllhörer enligt Grundla»"
gen Kongl. Majit, som äfven i Nåder förklarat
sig vilja derom förordna ; men Riksens Ständer
torde dock finna lämpligt att härvid göra den
underdåniga anhållan , att Kongl. Majit i Nåder
täcktes låta vidtaga Lön regleringen så snart att
Militaire-Statérna måge lika med de Civile med
nästa års början komma af förhöjningen i åtnjutande,
samt att så väl i afseende å dem bland
Militairen, hvilka år 1810 ej erhöllo tillökning,
som ock i öfrigt enahanda grunder härvid
måtte följas, som för CivHe Embets och
Tjensternännens Lön - förbättring blifvit före»
slagne
I öfrigt beträffande det af Kongl. Majit ä«"
skade särskildte anslag af to,000 R:dr till Ex»
pectance Stat för lönlösa Officerares och andra
Tjenstemäns underhåll , har Utskottet funnit en
‘sådan anstalt skälig i afseende å dessa Personers
förtjenster under sednast förflutna krig, samt instäm»
-
Den 14 Juli,
i*79
stamma med Statens pligt att gifva dem sin utkomst
tills de efter hand vid yppande ledigheter
kunna till tjenster på ordinarie Stat befordras
i och Utskottet har derföre, på sätt Stats-reglerings-projectet
innehåller, ä Indragnings-Staten
afsatt omförmäldte summa af 10,000 R:dr , att
på sätt Kongl. Maj:t i Nåder äskat till nästa
Riksdag utgöra fond för en Expectance-Stat af
denna egenskap.
Eikmätigt Regeringsformen och Riksens
Ständers Eeslut vid Riksdagen här i Stockholm
1809 och 1810 äger Kongl. Maj:t en oinskränkt
rätt att disponera besparingarna å Stats Verkets
utgifter inom Hufvud titlarna , men hvilka besparingar
ej kunna blifva särdeles att påräkna
efter upphörande af det förhållande sorn under
sednast förflutna Krigsåren ägt rum, att Arméens
kostnader på Preds-Sfat blifvit innehållne
samt Krigs Fonden besörjt utgifterna.
Hvad åter angår öfverskotterna på Stats Verkets
inkomster; så synes dé icke eller kunna
uppgå till något betydligt belopp sedan itikomsterne
blifvit i Riks-Slaten b.eräknade till , högre
summa än år 1812 fastställdes, samt de orsaker
af höga Markegångar och Sveriges Politiska ställning,
som under sednare åren verkat större intrader
i allmänhet och särdeles en högre Tullinkomst
än vanligt, nu mera upphört; men då
dessa inkomster, efter naturen af saken, icke
annorlunda än på förslag kunna beräknas och,
för att blifva ovilkorligen svarande mot bestämda
utgifter, icke bordt upptagas öfver hvad med
full säkerhet kan påräknas; så måste dock öfver
-
1280
Den 14 JulL
verskott uppkom ma, hvilka tili något visst be»
lopp ej kunna calculeras.
Och sorn några medel ej finnas uppförda å
Hufvud-titlarna till bestridande af den obestämda
difference, sorn å Penntnge-JLöntagande Civi-'
le-Staternas löner kan uppkomma , imellan Stats»
och Markegångs prisen på omkring 32,000 tunnor
Spannmål, samt icke eller förutses kan hvad
kostnader och behof, som under den förestående
nya organisationen af Försvars-väsendet i det hela
kunna af Kongl. Maj:t finnas nödiga; så och
enär vid sådant förhållande det ej må undfalla
Biksens Ständers omtanka att i förhand bereda
tjenlig utväg för tillräckliga medel för ändamålen
och undanrödja den betänkliga händelse, att
genom inskränkningar härutinnan Kongl. Maj:t
kunde föranlåtas att i förtid sammankalla Biksens
Ständer , för att fylla brister i de ordinarie
och oumgängeliga Stats-behofven , har Utskottet
ansett sig böra tillstyrka det Riksens Högloft.
Ständer till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna,
att derest Kongl. Maj:t i Hader för
dessa oförutsedda behof skulle finna sådant nödigt,
utaf möjligen uppkommande öfverskott på
Stats-Verkets inkomster från och med nästa år
1816 disponera ett belopp af 200,000 R:dr ,
hvarföre på lika sätt som för öfriga Stats-medlen
kommer att göras redo och räkning, den Riksens
Ständer eller deras Revisorer sedermera
äga att genomgå och granska; men i den man
denna extra tillgäng icke skulle behöfva af Kgl.
Maj:t anlitas och om något derutöfver ingår såsom
öfverskott på intraderna, bör beloppet deraf
-
Deri 14 Julli
Uti
af insättas viti Riksens Ständers Bank för Riksgälds-Verkets
räkning, alt användas påsatt Riksens
Höglofl. Ständer vid 1809 och 1810 arens
Riksdag stadgade.
Stais-Uiskottet lipr från Respectiva Riks»
Stånden erhållit följande remisser uti ämnen f
sorn röra Militaire-väsendet, nemligen:
l:o Frän Höglofl. Ridd. och Adeln tVänne
särskildta Memorial af Herr Hans Blonistedt,
rörande den till Försvars verket anslagna
Summas fördelning imellan Bandt- och Sjömagten
samt gjord framställning af behofvet utaf
högre anslag för flottorna, tillika med Herr StatsSecreterareh
, in. ih. Friherre Virsens Memorial,
med sval' och Upplysningar derom.
2:0 Likaledes från Höglofl. Ridd. och Adeln
Herr L. M. Lagerheim® Memorial örn
nödvändigheten, rättvisan och billigheten af
Lön-förhöjning för Renninge-Löntagahde Milita
ireti ; och
g:o Från Hedervärda Bonde Ståndet ett Memorial
af Riksdags-Fullmägtiga från Gottland Lars
Jacobsson och Jacob Jacobsson , angående yrkad
förändring af National-Beväringen derstädes; så att
den samma måtte blifva för fltrörde Land mindre
besvärlig och äfven för Staten icke så kostsam
som nu, då Utgifterne dertill bestiga högre än
i Sia års Bevillning af orten utgjort.
I följd af hvad Stats-lJtskottct sig bär ofvan
utlåtit, tillhöra alla dessa regleringar Kongl.
Maj:t, som i förening med Krigsmägtens Höga
Generalissimus icke lärer Underlåta, att efter
sig företeende förhållanden så organisera För»
Bandit, i 61. 16 st. svars*
r
1282 Den 14 Juli.
svars-Verket i alla dess grenar , sorn finnas lamp*
ligast samt med Rikets krafter instämmande.
Och då StatsUtskottet i deri del, som tillhörer
Rik sens Hoglofl Ständers åtgärd, att nemligen
utse och bevilja nödig tillgång på medlen , nu
afleinnat det förslag, Sorn Utskottet, med afseende
å behofven och en sorgfällig granskning af
uivägarria ait dem Uppfylla, funnit sig kunna
uppgifva, anser Utskottet sig äfven hafva besvarat
omforrnälta Särskilta framställningar 1
ämnet. Detta allt bfverlemhas vördsamligen till
Riksens Hoglofl. Siänders bepröfvande. Stockholm
den 13 Juli 1815.
På Högh Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geet.
På Vallofi. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest Ståndets
X,edamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv BondeStåndets
Ledamöter^'
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
KONGL. MAJ-.TS
Nådiga Proposition till Rikets Stånders
Stats- Ut»kott, angående StatsVerkets
tillstånd och behof; Gifven
-
Den 14 Juli.
ven Stockholms Slott den I Mars
I8I5-
Kongl. Majit, Sorn af Dess och Rikets StatsGontoir
låtit infordra en fullständig Berättelse
om Stats-Verkets tillstånd och förvaltning under
de sedan sista Riksdag lörflutna åren , vill härjemte
låta densamma till Rikets Ständers Stp t$r
Utskott öfverlemna, på det Utskottet må deraf
kunna inhämta, både huru Stats-Verket undtsr
denna tidpunkt blifvit förvaltadt, och hvilka äro
de jemkningar eller tillägg uti Stats anslagen,
Som, i följd af inträffade förändringar, erfordras.
Kongl. Majit, som gör Sig ett nöje att erkänna
det lofvärda bemödande, hvarmed Rikets
Ständer , vid sista Urtima Riksdagen i Orebro ,
sökte att bereda och till Regeringens disposition
ställa de medel, som för de inträffande behofT
ven skulle blifva af nöden och som det var i
deras magt att anskaffa,- gör sig förvissad, att
Rikets nu församlade Ständer, vid en närmare
granskning, skola finna, att om, å ena sidan, Kgl.
Maj:t, utöfver de vanliga Stats-medlen , haft utomordentliga
tillgångar att använda, äro dessa till
betydligaste delen att tillskrifva Kongl. Majus
egen omtanka och beskaffenheten af de förbindelser,
Kongl. Majit, i Rikets namn, ingått, och
att, örn äfven uti de för Stats Verket påräkpade
anslag ypppats ej obetydliga öfverskott och be»
sparingar, hafva så de ena sorn de andra blifvit
använda till föremål af allmän nytta , och tilf
sådana behof, hvars fyllande varit oundgängligt,
örn det helas väl oell bestånd skulle ernås.
Den
ia84
Den 14 Juli.
Den teckning Stats-Contoiret framställt, af
Stats-Verkets tillstånd och behof under den sedan
sista Riksdag framflutna tidrymd , visar emedlertid
att, om å ena sidan behållningar gifvits,
hafva likväl, å andra sidan, brister och otillräckliga
anslag vid flera tillfallen yppats.
Hvad Stats-Contoiret i detta afseende anfört,
rörande en del af Stats-anslagen, visar sig
äfven i flera andra, vid en nogare undersökning
om förhållandet i det hela.
Försvars-Verket till Lands och Sjös, innefattande
Riks-Statens Tredje Hufvud-titel, kräfver
vigtiga regleringar, dem Rikets förändrade belägenhet
samt tid och omständigheter med oundgänglig
angelägenhet påkalla. Sedan förlusten
af Finland, ägde Försvars.Verket icke mera ett
sådant förhållande till Rikets återstående styrka
och medel, att det utan förändring länge kunde
uppehållas. Omkostnaden för Örlogs-Flottan ,
lill hvars underhåll den samfälta Staten förut
bidrog, föll då på den återstående allena, och
Skärgårds-Flottan, som till betydligaste delen underhölls
i Finland, kunde icke mindskas i ett
lika förhållande, utan måste samma Flottas Sta*
ler, efter denna tid, härstädes i flera delar ökas.
Det samma ägde rum med flera andra
Corpser, hvilka ej allenast måste bibehållas sådana
de förut varit, då Riket ägde Finland
qvar, utan än ytterligare ökas med Tjenstemän ,
som , der förut lönade, önskade stadna qvar här
i Sverige.
Dika med Kongl. Maj:t inslgo Rikets Ständer
ljusligen detta tillstånd, och de vigtiga för
ändrin*
-
Den 14 Juli.
ändringar uti förra Försvars-inrättningen företogos,
af hvilka Beväringspligten och extra Roteringen
blefvo följder, emot det att betydliga
lättnader lemnades en del af Kongl. Maj:ts skattdragande
Undersåter, genom upphäfvandet af
skyldigheten att hälla Vargeringar och Fördubblingar
inom Arméen och Båtsmanshållet, samt
igenom Rotarnas frikännande ifrån Recruteringsskyldigheten
under krigstider.
Den allmänna ställningens fordringar satte
Kongl. Maj:t i nödvändighet, att, för Rikets
sjelfständighet och anseende samt Folkens frihet,
snart göra bruk af de förökade Stridskrafter,
som Nationen för dessa vigtiga ändamål åt Kgl.
Maj:ts omsorg öfverlemnade ; och Kongl. Maj:t
har den oskattbara tillfredsställelsen att, imellan
det sednaste Riksmötet och det nu församlade ,
med den Allsmägtiges bistånd hafva bringat
dem till verkställighet och återfört Sveriges Söner,
med vunnen krigsära, till fredliga yrken
inom egna landarnären, der ytterligare tryggade
mot utländskt förtryck, af ett tappert BrödraFolks
förbund.
Föreningen med Norrige lemnar väl icke
det slags biträde till Krigsmagtens uppehåll uti
sitt fordna skick, som ifrån Finland förut erhölls,
emedan de bägge Rikena hafva åtskillda
Penninge-Verk och Stats Förvaltningar; men, 1
anseende till den förändrade localen och det
olika intresset för andra Magter, som af föreningen
uppkommer, må, då fråga är oln Rikets
Försvarsväsende, verkan deraf kunna anses fördelaktigt
öfvervägande de förra förlusterna.
Emed«
1286 Den 14' JuVu
Emedlertid blir déf en följd af denna v#*
sen.utliga förändring‘uti Rikets stallning, att hela
den förra Forsvarspläheii skall omarbetas samt ,
efter omständigheter och tillgångar, lämpäs och
rättas. '
Gemensamt med. .deri nu här gällande Värospligten,
finnes ' hos Kongl'. Majus Norrska Folk
af alder samma Förs,vars-inrättning, rhe’d dea
skillnad, att skyldigheten derstädes, enligt dé
Ragar, sorn derom nu gälla , fortfar för hvarje
Medborgare, med vissa förändringar, en längre
tid än här i Riket; om bringandet b.Väraf till
likhet,' fråga vid sednaste Stor-Thing i Norrige
likväl blifvit vackt. -
Genom bibehållandet af denna inrättning
uti Kongl, Majus bägge Riken, skall efterkommandes
sjelfbestånd fullkomligt tryggas, och,
enär inbördes fördelar icke sökas utom egna områden,
skola de desto säkrare der försvaras,
Bevärings - inrättningen bör således efter
hand bringas till den fullständighet, som en så
väsendtlig del af Försvars-\rerket förtjenar.
Rikets Ständer erinra sig utan tvifvel , att
vid 1812 års Riksdag kunde något bestämdt
anslag till R eva t i ng-s -manskapets årliga exercice,
beklädnad och underhåll etc. icke i Stät uppfö-,
ras, utan anvistes till detta och andra angelägna
Militaire-behof hvad a de beräknade inkomsterna
kunde Öfverskjuta och uppå utgifterna besparas.
Hädanefter bör likväl denna årliga angelägna
kostnad bland utgifterna uppföras, enligt
deri reglering Kongl. Maj:t blir i tillfälle att
derom vidtaga.
IndeR
Den 14 JuJi.
1387
Indelnings ■ Verket utgör grundvalen och.
Stammen för Rikets Försvarsväsende. Imellan
den ständigt tjenstgörande delen af Krigsmagten
, nemligen den Värfvade och den unga Bevärings
Soldaten, är den Indelte fästad, pa en
gäng med tjenstepligterna , hedern och fördelarna
af Soldat-Ståndet , jemte det att lian är jordbrukande.
Han utgör länken, som sammanhäller
de bägge öfriga, och således den vigtigaste de*
len af det hela.
Det är fördenskull fullkomligen Kongl.
Maj:ts mening, att, pä sätt 80 §. af Regeringsformen
det ock innehåller, Indelningsverket
skall, till sina hufvudgrunder, onibbadt förblifva.
Men iinellertid och sorn Bevärings- samt
extra Roterings-manskapet, vid infallande krig,
kommer att ioförlifvas med den inom hvarje
ort. indelta Troupp, som derigenom erhåller
sin rätta styrka, hvarefter Befäl bor finnas och
organisationen .vara gjord; sä har ook- Kongl.
Maj t redan varit betänkt uppå-, o h i Nader
anbefallt en derefter lämpad reglering, som,
efter ytterligare under arbete varande undersökningar,
snart kommer alt bringas till fullbordan.
Dä några särskilta Fonder, for ett emot den
ökade styrkan af manskap erforderligt antal Befäl,
icke varit att tillgå, har Kongl. .Majtt sett
Sig i nödvändighet att söka dem inom de förut
befintliga, medelst en annan fördelning af hvarje
Regementes gamla Stat. Och ehuru denna utväg,
då angelägenheten fordrat en utsträckning
till nära en tredjedel af det förra Befälets antal,
kunde lenina ruin for någon farhåga, att utkomsten
-
f?88
Sen 14 Juli,
kornsten för vederbörande i vissa grader skullo
komma att blifva nog knapp, hyser Kgl. Majit
l*kväl den Öfvertygelse, att medel skola utfinnas
för tillfälliga rättelser, der de oundgängligast.
kräfvas, samt denna väsendtliga tillökning uti
Indelta Arméens Befäl således kunna vinna sin
fullbordan utan någon ytterligare gravation för
Staten.
Ehuru Kongl. Majit anser gamla Stammen
af Indelta Arméen i sitt nu varande skick innefatta
den numeraire, som erfordras för ett fullständigt
sammanhang med- den öfriga delen af
Försvarsverket, och som således icke i sin grund
bör rubbas, torde likväl utredningen af Rikets
närvarande ställning, jemte de rådande dyra
priser på allt hvad som för Försvars-verkets
vidmagthållande erfordras, göra det till en nödvändighet,
att genom indragningar eller vägander
på vissa år underlätta Statens bördor, och
fylla hvad som, i följd af de långvariga krigen
och derifrån oskiljaktig skakning uti Ståts-Verkets
ställning samt uti den inre välmågan, under
den första tiden derefter mäste brista. Kongl.
Majit vill i sådant fall, vid verkställigheten
deraf, med afseende på Stats Cassans fördel, förbinda
ali den lättnad för Hans skattdragande
Undersåtare , sorn omständigheterna .ma kunna,
■paedgifva,
Hen penninge-löntagande Krigsmagtens vil*
kor kräfva , snart sagdt, en allmän förbättring ;
dertill erfordras surpmor, sopa öfverstiga hvad
Kongl..
Den i 4 Juli,
Kongl. Majit af Rikets Ständer anser Sig kunna
fordra.
Soldatens underhill! vid den Värfvare Arméen,
som, enligt äldre nu gällande Stater, var
beräknadt till allenast en och en half skilling
orri dagen, utom brödet, blef väl sedermera förhöjde
med det så kallade Tillöknings-gaget för
ilen tjenstgörande styrkan, så att det tillsammans,
för den delen, nu utgör tfe och en half skill,
om dagen; men otillräckligheten äfven häraf
ligger öppen för hvar man och lärer ej kunna
motsägas af någon. Kongl. Majit har således
beslutit, att från innevarande års början skulle
fem skillingar om dagen , utom brödet, utgöra
minimum af den tjenstgörande Värfvade Soldatens
underhäll , hvarutom ytterligare tillökning
för en eller annan Corps , en eller annan tillfällig
strängare tjenstgöring eller under en strängare
årstid, särskildt kan komma i fråga.
Under-Ofhcers-lönerna vid en del Regementet-,
utgörande utom Spannmålen och Be»
klädnadshjelpen blott 37 och en half till 45 R:df
om året, vid Artilleriet från 50 till 75, o. s. v.
äro lika otillräckliga.
Subalterner och Stabs - Capitainer , betalte
med X06 och två tredjedels, 109 och en tredjedels,
133 och en tredjedels, ä 200 R:dr o. s.
v. om året, i ett för allt, kunna dermed omöjligen
lifnära och bekläda sig; och sådan är
ställningen öfver allt, med få förändringar, inom
den Värfvade Arméen, Sjö-Staten Och en
del Scientifika Corpsen
Berak
-
tsgo
Den 14 JulU
Beräkningen öfver beloppet af de erfordsr»
liga tillökningar gifvet- bekymmersamma Utslag.
Men det ar dock angeläget, att rättelse och sådan,
som på en gång är verksam och fullständig,
nu blifver företagen. Efter det tillfälle
söm Krigsmagten halt , att göra sig förtjent af
Fäderneslandet, och hvad genom dess bemödanden
blifvit vunnet, samt med dess fortfarande
pligter att sa tillreds, då den ytterligare kallas
till Fäderneslandets försvar, har den en fullkomlig
rätt , att af sina Medborgare fordra ett tarfligt
brod.
Kongl. Majit, öfvertygad att Rikets Ständer
behjerta deras belägenhet, har dessutom för
sin del varit betänkt att, framställande det verkliga
förhållandet i denna del, tillika uppfinna
medlen, att underlätta den nödiga rättelsen. Så
vidt ej några ytterligare bestämda tillgångar kunna
af Rikets Ständer utfinnas för detta ändamål,
kan det ej med säkerhet vinnas, utan genom en
annan fördelning af dem, sorn redan finnas , och
indragning uti antalet af nu existerande numéraire
inom de särskildta härunder begripna
vapen, och användande af den besparing, som
derigenom uppkom ner, till förbättring uti de
qvarvarandes vilkor
Efter denna plan har Kongl. Majtt redan
beslutit en förändrad organisation af Arméens
Artilleri , sorn kommer att till en del af den
varande numerairen fortnindskas , 1 kval på det
satt, att den kan, när sorn erfordras, blifva fulltalig
Härigenom beredes in ellertid en besparing
i de dagiiga utgifterna, men som icke lem
nat
-
Den 14 Juli.
I291
nar full tillgång för de förbättringar billigheten
å de’ öfriga påkallar.
Rikets Sjömagt, etablerad efter en Plan, sorn
Öfvérensstämde med Rikets styrka och medel i den
fid det skedde, kan ej fortfarande blifva densamma
som hittills, när folkstyrkan är en tredjedel
mindre och Stats-irikomsterne i samma
proportion. X gemensamhet {ned Sjöförsvaret af
Kongl. Maj:ts nya Rike, skall Halföns Marine
erhålla den förändrade organisation, som läget
påkallar och > Nationernas krafter medgifva.
ifnrättad blott till egna kusters försvar, skall
den fullkomligare uppfylla sin bestämmelse och
Scandinaviens Unions - Plagga icke förås utom
dessa farvatten för andra föremål } än en fredlig
Händel och Sjöfart. Af denna under arbete
varande förändring rnéd Flottorna, hoppas
Kongl. Mäjtt det blifva en följd, att Sjö Statens
löningsvilkor kunna förbättras.
I samma mån sorn ett mindre antal skepp
och fartyg hädanefter således skulle komma att
underhållas, blefve dessutom den summa, som
för FörsVars-verket till Ilands och Sjös nu finnes
anslagen, mera närmad till verkliga behofvet
, ehuru under närvarande lid i alla fall otillräcklig.
,
Alla dessa i mer eller mindre mån redan
tillvägabragte , undér arbete varande, eller tillämnade
förändringar, kunna likväl endast under
loppet af tiden komma till fullbordan. De
hafva till en stor del sammanhang med dem,
som
1 2 g 2
Den 14 Juli.
som i Kongl. Maj:ts Rike, Norrige, i samma
väg foresta; Och Kongl. Majit vill härutinnan,
endast långsamt tillvägagå, för att, uppå de fullständigaste
undersökningar och efter mogen öfverläggning,
grunda de beslut, hvars verkningar
må blifva de mest välgörande för Kongl.
Majits bägge Folk.
Mycket häraf, och särdeles hvad som angår
de Värfvade Trouppernas Special Stater,
blifver dock under loppet af Riksdagen bragt till
den fullbordan , att verkan deraf på Tredje Hufvud
Titeln må kunna för Rikets nu församlade
Ständer framläggas.
Kongl. Majit, sorn uti den af Rikets Ständer
vid sista Riksmötet i Örebro stadgade Plan
för Försvars-verkets underhåll , medelst öfversätters
och besparingars öfverlemnande till Kongl.
Majits disposition för Försvars-verkets bestånd
Och utvidgande, sedan den summa deraf först
utgått, som Rikets Ständer för Handeln eller
Näringarna anslagit, erkänner på en gång ett
värdigt bevis af Riksens Ständers förtroende och
den nyttigaste utvägen som i sådana omständigheter
kunnat äga rum, inskränker sig således
för det närvarande till den allmänna förklaring,
att Kongl. Majit icke vill af Rikets Ständer fordra
något spöcielt tillöknings-anslag å Riks Statens
Tredje Hufvud-Titel, utan vill inom densamma,
på ofvan anförda sätt, genom öfverflyttningar
och indragningar söka finna tillgång för
oundgängeliga tillökningar, under det uttryckliga
vilkor likväl, att, med undantag af den här
nedanföre föreslagna modification, i allt öfrigt
må
Dm 14 Julis
129i
må med öfverskotter och besparingar i Riks-Staten
fortfarande komma att förhållas efter nu gal*
lande grunder , hvilket Kongl. Maj:t anser alldeles
oundgängligt, intilldess verkningarne af
förändringarna hunnit visa sig, och Riket genom
återhämtadt lugn, vunnen stadga i dess
penningeväsende samt lifligare och ordentligare
handel, kommit till, den styrka, att tillräckliga
anslag i alla grenar af Försvars-verket utaf Rikets
Ständer bestämdt kunna göras.
Kongl. Maj:t hoppas , att Rikets Ständer så
mycket heldre fortfarande inse rigtiglieten häraf,
som den granskning Rikets Ständer genom,
deras Stats-Utskott komma att företaga, fullkomligast
skall upplysa Rikets Ständer, huruledes
Kongl.jMaj.t icke, utan, vid trängande behof, dessa
Extra tillgångar disponerat och för öfrigt , så
vidt möjligt varit, hållit Sig inom Titlens fordrings-anslag.
Rikets Ständer hafva detta äfven
i framtiden öppet, och må rättelse således ske,
när dispositionerna påfordra den.
Rikets Ständer lära härvid för öfrigt nogsamt
i betraktande taga , att den product af öfverskotter
och besparing, som de förflutna åren
ägt ruin , är alldeles tillfällig , samt att då nu
orsakerna dertill upphört, måste äfven verkan
blifva ett närmande till det förra.
Genom uppstegrade pris, i följd af kriget,
blefvo Markegångarne höga, som verkade på
Krono - Rentorna; Genom Continental-systemet
och Sveriges förbindelse med England leddes
handeln betydligen till och igenom Sverige,
Kern. verkad« på Tull-intraderna uti ett alldeles
ovanligt
1294
Den 14 Juli.
Ovanligt förhållande , men må hända icke uti
alla sina följder lika nyttigt, som för Stats Cas
san:
Genom kriget besparades till betydlig del
Xrigsmagtens omkostnader efter Freds-Stat, emedan
Krigs-Fondén derom drog försorg, m. fl.
omständigheter, som lill detta Utslag gifvit anledning.
Om det dessutom blefve möjligt, att
beloppet häraf hädanefter skulle närma sig tilt
hvad det sednast utgjort, så redogöres derföre
lika Sorn hittills, och Kongl. Majits, afsigter och
omsorger äro Fikets Ständer en borgen för an
vändandet.
Kongl. Maj:t a'r för öfrigt lika angelägen
med Fikets Ständer att, då Krigsmagtens Stater
blifvit omarbetade, enligt Fikets nU totalt förändrade
defensions - plan., Fiks-Staten derefter
lämpas och rättas. Med en del Indelnings Stäler,
särdeles Cavalleriets, hafva betydliga förändringar
de sednare åren föregått, hvaraf verkan
ännu icke visar sig i ziffran inom Tredje Hufvud
- Titeln , ehuru. redovisningen på det hela
derföre är lika behörig ; Och i denna del skola
Fikets Ständers billiga önskningar för fullständigare
utredning och tableauer, så fort sig göra
låter, nå sin fullbordan; äfvensom Inkomst-titlarne
framdeles, i sammanhang med bestämda
anslag samt resultater, sorn vunnits af de lugnare
tider Kongl. Majit, med den Högstes bistånd,
nu motser, gerna må Undergå sådana
lämpliga förändringar omständigheterije då med»
gifva.
Den 14 Juli.
»595
X)et enda föremål , hvartill Kongl. Majit af
Rikets Ständer för närvarande hegar ett omedelbart
biträde inom denna delen af Staten, är,
att, utaf de på förra Finska Expectance - Maten
existerande ytterligare besparingar, må intill nästa
Riksdag i speciel Stat Uppföras 10,000 X^iksdaler
om året, tor att deraf, fran innevarande
års början, formera en Expectance-Stat till lönlösa
Officerares och andra Tjenstemäns underhåll
, sorn sig under de sednast förflutna krigen
utmärkt , och icke annorledes än efter hand vid.
yppande ledigheter kunna till tjenster på ordi.
Italie stat föi hjelpas.
Uti de öfriga Stats titlarna har, icke mindre
än uppå tredje Hufvud titeln , otillräckligheten
af anslagen i flera fall sig visat, och äfven
nya oförutsedda utgifter tillkommit, för hvilka
intet anslag uppå Stat befunnits.
Till det sednare slaget utgifter höra:
1:0 Kongl. Hofvets Riksdagsjkostnader
vid sista Urtima Riksdagen
i Örebro, bestigande sig i i
det hela till ett förskott af - 50,000:
hvilka: såsom icke beräknade uti
Kongl. Hofvets Underhålls summa
, icke eller hafva kunnat
eller bordt utaf densamma utgå.
2:0 Begrafnings-kostnadérna
för Högstsalig Hennes Majit Enik'?-Drottningen
, som utföras med. 41,906: 10. 1.
Transport 91,906: lo. 1.
3:0
Deti 14 Juth
Transport 91,906: 10. 1,
3:0 Renta Itll Sterbhuset å
6-procent å Hennes Majus Enlce-Drottningetis
Brudskatts Capital
soo.ooo Riksdaler, gör * 13,000: —* __
4:0 För Hushållningens reglerande
på Kungsgårdarna , och
de, i följd af Rikets Ständers
Författningar, derstädes nödiga
anstalter, hafva följande utgifter
egt rum, men hvartill intet anslag
å Stat varit uppfördt och
som derföre måst förskottsvis anordnas:
För
Gripsholm » 4,700; — *
Strömsholm - 13,804: 38. 4.
Flyinge och
Dalby - 37,094: *3. 4
Drottningholm 4,500: ^ —
Ulriksdahl - 1,800:
54,89
5:0 Då Kammar - AdvocatFiscalen
fös dess uppsigt öfver
Jlevillnings-Uppbörden, i föjld af
de Tjensten åtföljande förmåner,
var berättigad , att i arfvode
uppbära |:dedels procent, hvilka
hittills af Bevillnitrgen utgått, men
något anslag på Bevillningen
derföre ej mera var att tillgå,
måste detta arfvode af Stats medlen
förskjutas, och har, för till
-
Trans_port 155,805: 13. g.
C>
Den l 4 Juhi
Transport i55^05: 1 3» g.
synen Öfver Uppbörden, under
Sien I81O, ISli och 1812 utgjordt
» - - - 5 i 5 J —•
6:0 Samma förhållande hat
inträffat med de* enligt ahlre och
sednare Författningar * uppå Jievi
lini tigs* Uppbörden i Stock höl riri
för Uppbörds oeli Mantals-Cöm*-  tnissarierna tillärna afdrag* meri
hvarföre någon tillgång af Bevilltiings-medlen
nu ej kunnat erhållas
* ulan hafva dessa afdrag tnåä£
Rikets Ständers Riksgälds-Contoir
ersättas med - * > - 6,393: 3. 5.
Dessa utgifter, Utgörande tills. 161,613: 16. 3.,
fordra likväl icke någon ny tillgång* Utan
lära Rikets Ständer finna för godt* ätt de
blott uti Staten upptagas, för att sedermera
åter afFöras.
Utaf etet förra slaget af utgifter arn åtskilligé
tillökningar, dels 1 löner dels ändra behofj
der briste» sig vppat.
Således har* i följd bade af de utaf Rikets
Ständer gifna anledningar och af dem$ sorn sjelfva
behofvet och billigheten lemrtat * Löne tillökning
armåst beviljas åt Chärfte-Sigillafse Contoir
reis Tjentemän, åt Öfver-Pöst- Directei »g-E nbetet
samt åt Vakt betjeningen Vid Smédjeg;rds-häktet
och vid Linköpings Fängelser. Siats-Conioirets
berättelse Upplyser förhållandet dermed och Kgl.
Majit anser lika med Stats-Contoiret * att dessa
5-e BvndtU 163. 164, Löne»
1 2 q8
Den 14 Juli,
JLöne-tilloknirigar, sorn hittills utgått af besparingarna
inom andra Hufvud-titeln , bora på
Stat uppföras.
Uppå den fond, hvilken till accords ersättningars
meddelande åt de vid Regementerna
placerade Officerare blifvit anslagen , har val
hitintills icke någon brist sig yppat; men den
utaf StatsContoiret öfver detta ämne gjorde utredning
utvisar, att samma fond icke blifver
tillräcklig till inlösande af de accords-ersättnings
obligationer, som ifrån och med innevarande år
varda till betalning förfallne, och hvartill några
andra medel icke blifvit af Rikets Ständer
utsedde.
Det blifver derföre nödigt, att anslaget ökas,
eller att en viss summa härtill afsättes,att
successive, och i dön män obligationerna varda
till inlösen, förfallne, utgå.
De för Eakarevårdens utvidgande och förbättring
samt för Medicamenter till fattiga sjuka
i Hufvudstaden och till Vaccinationens befordran
anslagne medel, som det varit oundgängligt
att för det närvarande anvisa, dels uppå
Indragnings Statens, dels uppå sjette Hufvudtitelns
besparingar, böra hädanefter på ordinarie
Stat uppföras. En del af dessa utgifter grundar
sig på Rikets Ständers egna beslut och önskningar
, en del på mensklighetens och välgörenhetens
billigaste fordringar. De kunna således i
intet fall lemnäs utan afseende
Det på Stat uppförde anslaget för Spinnhusens
i T.andsorterna underhåll ar nara af samma
beskaffenhet, och af stor vigt for allmanna ordningens
-
t) en 14 Julié
1299.
frirrgens vidniagtliållande och Strafflagarnas verkställighet.
Detta anslag har likväl visat sig sa
otillräckligt, att ej allenast skulder måst för de
föregående åren betalas, men sedan 18I3» en
bestämd tillökning af 5,000 R:dr for detta ändamål
anslås. Spinnhuset i Stockholm har väL
ännu icke fått något understöd, roen är icke
mindre i behof deraf. Kongl. Maj t vill om
förhållandet dermed) äfvensom angående hvad
till försvarslösa hafvande Qvinn-ors intagande på
Lazaretten erfordras, låta meddela Rikets Ständer
en särskild omständlig utredning.
Kongl. Maj t, som icke kan annat än god*'
känna hvad Stats Gontoiret i dessa afseenderl
hemställt,■ äfvensom hvad det anfört, orri nödvändigheten
af en tillökning uti anslagen till
ved och ljus för Fästnings- och Ga.rnizons-orterna
, har, igenom de af vederbörande ofta förnyade
ansökningar om ytterligare anslag till Kgl.
Slottets underhåll, och för reparationer af Kronans
Publika hus i Hufvudstaden och Landsorterna
samt andra Publika byggnader, blifvit
fullkomligen öfvertygad om otillräckligheten af
de för dessa ändamål på Stat uppförda medel.
Ehuru dessa behof under olika- tider äro af olika
belopp, anser Kongl. Majit såsom afgjordt,
att i det förfallna skick, hvaruti de flesta allmänna
Byggnader sig nu befinna , fordras- till
Cn början ansenliga summor för deras iståndsättande,
och att det blir först, sedan detta är
verkställdt, som Underhål-ls-summan kan mednågon
säkerhet regleras.
Vid *8l.a 'års Riksdag blef intet anslag för
kost
-
13°°
Den i -t Juli.
kostnaderna, vid inträffande Underhandlingar
med främmande magter och Freds-negociationer
bestämdt. Eikväl hafva sedermera vigtiga Förbund
och flera Fredsfördrag blifvit afslutade ,
och Sverige deltager ännu, såsom en af de magier,
sorn undertecknat Pariser-freden , uti underhandlingarna
vid Wienska Freds-Congressen.
Allt detta fordrar ändock utomordentliga tillgångar,
för hvilka det vanliga anslaget för
M inister-Staten icke kan vara tillräckligt, och
dessa kostnader hade omöjligen utan förskott
eller skulder kunnat bestridas, om icke Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen funnit utväg att,
lill en stor del, med särskildta medel ersätta
hvad som i Slats-anslaget saknades. Detta har
likväl icke kunnat till alla fall lämpas , och de
ännu för Fredsunderhandlingarna löpande utgifter
mäste af extra medel utgå , om icke Minister-Staten
skall sakna hvad som erfordras för de
öfriga i detta afseende förekommande behof.
Men utom dessa partiella brister gifves en
annan af större omfattning och betydenhet, den
som angar nästan hela den Penninge-löntagande
Ernbets och Tjenstemanna-Corpsen. Oaktadt de
Eone-tillökningar, hvilka alltsedan 1809 års
Riksdag blifvit efter hand beviljade , har dock
varuprisens stegring i ett ännu starkare förhållande
tilltagit, och den Penninge-löntagande
Embetsmannen har, i stället för ökade fördelar,
hunnit sig omgifven af fördubblade omsorger.
Här dessa stiga till den höjd, att antingen uppoffring
af en enskild förmögenhet, eller omöjligheten
af nödig utkomst deraf blifver en följd,
in
-
Den 14 Juli.
1301
inträffar äfven det ögonblick, då Staten antingen
skall sakna Embetsman eller blifva illa betjenåd;
och båda delarne äro lika stridande emot
det Allmännas verkliga fördel. Kongl. Maj:t,
som , med deltagande för deras öden, hvars bi*
träden erfordras för fortgången af Styrelsens Förvaltning
, uti det närvarandes brister, äfven iuser
möjliga olägenheter för framtiden, om skickliga
ämnen, af .öfvertygelse att Embetsmanna
banan vore mindre fördelaktig, skulle nödgas
öfvergifva den, gör sig förvissad, att Rikets
Ständer skola med behjertande af de behof, som
trycka en aktningsvärd klass medborgare, söka
att, så vidt det står i deras förmåga, afhjelpa
dem.
Kongl. Maj:t, som å sin sida är beredd,
att, så vidt möjligt är, genom jemkningar i
det hela och eri förbättrad organisation , bemöda
sig att vinna ändamålet, vill emedlertid, för att
tjena till upplysning i detta ämne, till Rikets
Ständers Stats-TJtskott låta öfverlemna de åtskil*
liga ansökningar, som i detta afseende inkommit,
och hvilka utveckla förhållandet i åtskilliga
delar.
Men då Kongl. Maj:t således ådagalaggt,
hvad som ännu erfordras, för att i flera delar
af Stats-Förvaltningen fylla de vigtigaste béhofven,
är det likväl icke Kgl. Mäjrts afsigt, att derigenom
föranleda till någon förhöjning af Bevil
lnings-sum man.
Igenom den besparing, sorn uppå första
hufvud-titeln uppkommer, i följd af upphörandet
af Högstsalig Hennes Majrt Enke-Drottnin
gens
-
1 308
Den 14 Juli.
gens Hofhållning, gifves utväg till de åtskillig»
anslag, hvilka Stats-Contoiret ansett bora på Stat
uppföras; och då Kongl. Maj:t till Rikets Staneler
vill låta öfverlemna den af Kongl. Maj:t,
enligt vanligt bruk, for Hennes Majit EnkeD
rottningens Hof Betjening faststallda PensionsStat,
samt föreslår Rikets Ständer, att densamma
på Indrägriings-Staten öfverföra, är Kgl. Majit
tillfredsställd att veta, det besparingen säkerligen
öfvergår hvad för . detta och de ofvannämnda
bestämda anslag erfordras.
Kongl. Majit, som ämnar låta tilt Rikets *'
Ständer afgifva en fullständig utredning af förhållandet
med Högstsalig Hennes Majit EnkeD
rottningens qvarlåtenskap, öfverläter till Rikets
Ständer att bedömma, hvad sorn i de delar,
hvilka till deras åtgärd' blifva lemnade , i följd
deraf bör iakttagas.
Hvad angår de för vissa allmänna behof
å de öfriga Stats titlarna , och egentligen på an*
dra och å tonde Hufvud-titeln , yppade brister,
hvaraf en del icke kunna med någon säkerhet i
förhand bestämmas , vill Kongl. Majit Rikets
Ständer föreslå, att, derest, vid begagnande af
den omförmäita besparingen på första hufvudtiteln
, bestämda förbättringar, icke, utan ökning
af Stats-summorna, kunna erhållas, i dess ställe,
med oforändradt bibehållande af deras nu varande
anslag oeh beräknings-grunder, uppå de
-möjligen inträffande öfverskott och besparingar
anvisa en viss summa, hvilken, utom det på
nionde hufvud-titeln vanliga anslaget för Jordbruket,
Handel och Näringar, skulle för Kongl.
Majit
/
Den 14 Juli. 1303
Majjt vara afl tillsa, enär brister uti de öfriga
Stats anslagen sig yppat
Kongl. Majit, sorn finner, att detta anslag
kan , sedan Arenderna under Riksdagen blifvit
närmare utredde, till sitt belopp med mera säkerhet
bestämmas, anser likväl af vigt, att det
blir så inskränkt, att ej derigenom en alltför betydlig
afsaknad måtte uppkomma uti de tillgångar,
hvilka äro beräknade för behofven uppå
tredje hufvud titeln; och Kongl. Majit förbehåller
Sig rättigheten, att kunna till tredje hufvudtiteln
återföra hvad utaf det nu ifrågavarande
anslaget icke behöft för året användas.
Det är endast derigenom , att Rikets Ständer,
titan att mindska sina rättigheter, således för
tillfället lemna'Regeringen en friare verkningskrets,
och derigenom att de behålla nu varande
Stats-regleringsgrunder, som Rikets Ständer kunna
undvika att öka Stats-bristen och Bevillningssumman.
Kongl. Majit, som icke underlåtit att fästa uppmärksamhet
vid de afgifter som under den framfarna
tiden erfordrats, har uti det öfverskott, sorn
Bevillningen lenmat, med nöje sett en utviig ,
att framdeles bereda en lindring for dess trogna
XJndersåter; och Kongl. Majit tror, att, om Rikets
Ständer till sina hufvudgrunder bibehålla
närvarande Bevillningssätt, som genom lättheten
i tillämpning och säkerheten i beräkning, har
så många företräden, skola de kunna lätta bördan
och borttaga det, som är för tryckande eller
orättvist.
mi
Den 14 Juli.
Da Kongl. Majit öfverlemnar delta till Rikets
gränders vjdare pröfning, vill Kongl. Majit icke
etler för dem dolja , att Kongl. Majit icke utan
bekymmer erfarit den klagan öfver penningebrist,
som frän flepa orter blifvit anmäld. Att
Sverige, v»ti närvarande tidpunkt, i sä mänga
afseenden lyckligare än andra Folkslag , skulle i
pägot få känning af den allmänna Ställningens
oredor, kan val icke förefalla oväntadt, men att,
med PH ännu varande stor Sedelstock , brist pä Rörelse-papital
skulle öfverklagas, vore föga förklarbart,
örn det ej vittnade, att det icke är
Representa'ivernas inängd , men deras värde och
lifligheten af qirculationen, sorn bestämmer förhållandet.
Dä Rikets Ständer, som hafva sig
förbehållen Förvaltningen af Banco- och Riksgälds
Verken, äro sjelfva bäst i tillfälle att domina,
huruvida någon betydligare indragning af
Sedelstocken skulle till saknaden deraf hafva
medverkat, vill Kongl. Majit äfven till dem öfverlemna
att nogare undersöka ämnet och möjligheterna
af botemedlen. Kongl. Majit inskränker
sig vid att önska, det sådana utvägar matte
vidtagas, 50m bereda en varaktig nytta, icke
blott ögonblickliga fördelar,' och att vid den lindring
för de skattdragande, sqrn utaf möjliga
jemkni ngar i Finance - systemet kan beredas,
map ej matte uraktlåta, det närvarande Bevilljnipgssätt
innebär en grund till mindskning i
Summans belopp i samma förhållande sorn Egendoms-
och Hemmansvärden skulle blifva lägre
Uppskattade.
Kongl.
Den 14 Juli.
1305
Kongl. Maj:t, som för öfrigt, 1 afseende pi
hvad af Stats-Contoiret blifvit anfördt, rörande
vissa mindre omständigheter, såsom angående
Uppbörden af Rentehöet och vissa Kungsängars
arrenden, önskar, att Erkers Ständer åt
Stats - Contoirets framställning måtte lana den
uppmärksamhet, som billigheten och fördelarna
af verkställandet synas bora förskaffa den, vill
endast tillägga, att derest andra Stats-Verket rörande
omständigheter skulle inträffa, sorn fordra
Rikets Ständers öfverläggningar, ämnar Kongl.
Maj:t derom särskildt göra Deras Stats • Utskott
Nådig Proposition.
För att biträda Rikets Ständers Stats-Utskott
med nödiga upplysningar och meddela de
Handlingar, som kunna erfordras, har Kongl.
Maj:tj i Nåder forordnat en af Stats - Contoirets
^Ledamöter, Stats-Commissarien och Riddaren
af Dess Nordstjerne-Orden N, Frödelius, att ga
bemälte Utskott tillhanda.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers
Stats-Utskott med Kongl. Nåd och Ynnest välbevågen.
Datum ut supra,
CARL.
A• G. Mörner,
Utdrag af Vrotocollet ofver Handelsoch
Finance - Ärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i Stats'Rådet
-
I3°6
Den 14 Juft.
det å Stockholms Slott den I Mars
1815, hvarvid Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen var tillstädes.
Närvarande :
Hans Excellence Stats-Ministern för Utrikes
Arenderna Herr Grefve von Engeström,
Stats * Baden Hans Excellence Herr Grefve
Rosenblad.
Hans Excellence Herr Friherre
Fleming.
Hans Excellence Herr Friherre
, Lagerbring.
Hans Excellence Herr Grefve
Puke.
Herr Friherre Adlerbeth.
Hof Canzlcrn Herr Friherre af Wetterstedt,
Stats-Secreteraren Grefve Mörner.
Stats Secreteraren Grefve Mörner anmälte i
underdånighet Stats Contoirets afgifna underdåniga
Berättelse orri Stats Verkets förvaltning till
dess inkomster och utgifter for åren 1812 och
1813, i sammanhang hvarmed Stats-Secreteraren
till justering uppläste ett af honom författadt undetdånigt
Förslag till Kongl. Majus Nådiga Proposition
till Rikets Ständers. Stats-Utskott, an
gående
Stats-Verkets tillstånd och behof.
Kongl.
Den 14 Juli.
1307
Kongl. 1VTaj:t, sorn uppå Stats Rådets underdåniga
tillstyrkande behagade ofvannäinnde
underdåniga Förslag i Nåder gilla . befall te att
Dess Nådiga' Proposition skulle i enlighet dermed
utfärdas , samt, lydande såsom den härhos
finnes bilaggd, tillika med Stats-Contoirets omförmalte
underdåniga Berättelse, till Rikets Stan•ders
Stats-Utskott öfverlemnas. •
Ex Ptofocollo
Gust. Fredr■ Bohm.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Som , vid den nu förestående Urtima Riksdagen,
Eders Kongl. Maj:t i Nåder lärer täckas,
att, likmätigt 50 §. i Regerings Formen och 30 §.
i Riksdags ordningen, låta uppvisa Stats-Verkets
tillstånd i alla dess delar till Inkomster och Utgifter
för det Stats utskott, som Rikets Ständer
utvälja ; så har Stats Contoiret ansett sin underdåniga
pligt fordra, att i detta afseende till Eders
Kongl. Majit aflemna underdånig Berättelse
om Stats-Verkets förvaltning till dess Inkomster
och Utgifter för de tvänne år, nemligen
I812 och 1813, sorn vid den instundande Riksdagen
torde komma att Revision undergå.
Stats verket har, i anseende till dess Inkomster
och Utgifter, blifvit under dessa tvänne
år förvaltadt, ej mindre efter de grunder och
den Stats Reglering, som Rikets Ständer, vid
Url inia Riksdagen i Örebro, år 1812, fastställt,
än i enlighet med de i följd deraf Nådigst utfärdade
Stater, samt de af Eders Kongl. Majit,
Ven 14 Juli.
Dess Höga Rätt likmätigt, gjorda dispositioner
och förordnanden.
Hvad Stats-Verkets Ordinarie Inkomster angår
, så hafva Rikets Ständer, uti den vid 1812 ars
Urtima Riksdag i Örebro, af Rikets Ständer upprättade
och till Eders Kongl. Majtt i underdånighet
öfverlemnade Riks-Stat, icke ansett någon
förhöjning uti de Ordinarie Inkomst-Titlarna
antagelig , undantagande för Koppar-rentan och
Slagskatten , samt Kronans Tionde-Tackjern, e*
medan erfarenheten under den korta tiden, sedan
sista Stats Regleringen, icke kunnat stadga
någon grund för högre beräkning deraf.
Stats-Verkets ordinarie inkomster blefvo således
beräknade till enahanda belopp, som uti
a 810 års Riks-Stat, med tillägg af nyssnämnde
förhöjning uti Koppar-rentan och Slagskatten,
samt Kronans Tionde-Tackjern , jemte några tillrikta
och nya inkomster, som, ifrån och med
I812 års början, kunna för Stats-Verket vara
att påräkna; men, i anseende till Krono-tionde
och Afrads-spannemål, hvilken dels användes
till Flottornas och Värfvade Arméens aflöning,
dels utgör Stats-Verkets Öfverskotts-spannmål,
och dittills uti Räkningarna blifvit upp- och afförde
efter det vanliga Statspriset af 1 R:dlr
16 sk. Tunnan, ansågo Rikets Ständer det blifva
ledande till mera redighet och enkelhet uti
Räkenskaperna, sorn den dädanefter och för framtiden
beräknades endast efter det, vid 18x0 års
Stats-reglering för Öfverskotts-Spannmålen, pi
Förslag, i Staten upptagne pris af 4 R:dlr Tunnan
; dock skulle detta stadgande likväl icke
med
-
Den 14 Juli.
IJOQ
medföra någon förändring i beraknings-säitet af
Kronans indelta spannmål, som uti Staten upptages
till ett värderings pris af 3Ö sk. Tunnan.
Det är väl icke utan , att ju några af StatsVerkets
så Ordinarie, som Extra Ordinarie Inkomster,
under dessa sista åren, till en icke så
alldeles obetydlig del, öfverstiga det belopp,
hvartill de uti Riks-Staten förslagsvis blifvit påräknade
; men häraf synes likväl någon anledning
sig icke förete till en förändrad eller högre
beräkning deraf för närvarande
Denna
på en del Rerrte-Titlar tillkomne
tillökning härrör hufvudsakligast och egenteligen
från ovanligt höga Markegångspris och andra ,
under denna tid , inträffade särskilta och tillfälliga
omständigheter.
Efter återvunnen allmän fred, då Näringar
och Rörelser icke mera lida utaf det allmänna
krigstillståndet, utan Författningar kunna vidtagas
ej mindre till Jordbrukets, Handelns och
Näringarnas förkofran, än till förbättrande och
stadgande af Mynt- och Penninge-värdet, synes
det vara att förmoda , det de höga varuprisen ,
och, i förening med dem, de höga Markegångarne,
skola, i betydelig mån, af sig sjelfva
nedsättas.
Vid ett sådant inträffande förhållande, skulle
en förhöjd beräkning af Inkomst-Titlarna , ibland
hvilka åtskilliga med verkeliga brister utfalla ,
väl icke sätta Stats-Verket i förlägenhet, i anseende
till besörjande af dess, efter Stat, utgående
utgifter , men dock , i ganska betydlig mån ,
för Eder* Kongl. Maj:t och Kronan kunna mind
ska
-
131®
Den 14 Juli.
ska en nu ägande tillgång, till bestridande af
sådana nödvändiga och oumbärliga Statens behof,
för hvilka Rikets Ständer någre medel å
Stat icke anslagit, utan sjelfve, till fyllande
deraf, påräknat, öfverskott och besparingar uti
både Inkomst- och Utgifts-Titlarna. Det synes
ock dessutom fordras ännu några års erfarenhet
under ett allmänt fredstillstdnd, innan med säkerhet
utrönas kan , huruvida någon annan eller
högre beräkning må äg.a rum.
Sedan Eders Kongl Majit', uti Nådigt Bref
af den 22 Juli 1812, lillsändt Stats - Contoiret
en afskrift af Rikets Ständers, den 3 i samma,
månad, aflåtne underdåniga Skrifvelse, angående
Stats-Regleringen, jemte den, af Rikets Ständer
författade Riks-Stat, för att tjena till efterrättelse
vid Riks Statens upprättande; så hafva
ock med anledning häraf, samt i enlighet härmed,
Riks Staterna för åren 1812 och 1813
blifvit i underdånighet projecterade, samt af-Eders
Kongl. Majit i Nåder gillade och fastställde.
Stats-Verkets Ordinarie och Standiga Inkomster,
bestående till sitt hufvudsakliga belopp t
Randt-rentorna, hafva, uti de ifrågavarande tvarine
årens Riks-Stater , blifvit upptagne till denf
summa, Rikets Ständer, uti deras författade
Riks Stat # dern beräknat, eiler 1,500,468 R.dlsr
41 sk. g rst. för hvardera året.
De, enligt 60. §. i Regc-rings-Formen , Statsverket,
i egenskap af Bevillning, tillslagne-Inkomster,
bestå uti Tull-, Post. och Chartex-Sigillatcc-Medel
samt Afgift för fri Husbehofs Braw■
ning.
Dessa
Den 14 Juli.
13H
Dessa blefvo val, vid 18I2 5rs Urtima
Riksdag, af Rikets Ständer beviljade, att utgå
med en förhöjning af tillhopa 550,000 R.dlr
ärligen; men som denna förhöjning, likmätigt
Rikets Ständers Beslut, icke komme att taga sin
början förr, än fran och med år 1813; så blef.
vo dessa Stats*Verkets Extra Inkomster uti 181?
års Riks-Stat upptagne och beräknade till deras
förra belopp, eller 1,437,349 R:dfr 14 sk. 5 rst.;
men uti 1813 års RiksStat till deras förhöjda
belopp, med 1,987,349 R:dlr 14 sk. 5 Tst.
Stats Verkets så Ordinarie, som, i egenskap
af Bevillning, anslagne Extra Inkomster
voro likväl icke tillräckeliga till bestridande af
de bestämda utgifterna. Rikets Ständer förord*
nade derföre, att bristen borde Stats-Verket godtgöras
af Allmänna Bevillningen, och af deras
Riksgälds Contoir till Stats Contoiret , uppå skeende
reqvisition, utbetalas.
Denna brist eller fyllnad i Stats Verkets behof
utgjorde for år 1812 , likmätigt RiketsStändeis
Beslut, 1,354,900 R.dlr 7 sk. 2 rst.; men för
år 1813, såsom med hvilket den beviljade förhöjningen
uti de, under namn af Bevillning,
inflytande Inkomster, borde taga sin början, en*
dast 804,900 R:dlr 7 sk. 2 rst.
Utom ofvanföre upptagne så Ordinarie sorn
Extra Inkomster hafva, under loppet af dessa
åren, Särskildta eller Tillfälliga Medel och Inkomster
tillflutit Stats-Verket, hvilket, efter den förut
foljde och Nådigst sanctionerade Inethode, bordt
Uti Riks Staten upptagas, för att derefter sedermera
utgå och komma till behörig redovisning.
Dessa
1312
Den 14' Juli.
Dessa hafva, för år 1812 , bestått uti följande,
nemligen:
1:0 Öfverskott å 18 lo års Inkomster, enligt
Bilagan Litt. B, utöfver hvad i 1811 års
Riks-Stat blifvit påräknadt, 164,747 R:dir 12 sk.
9 rst.
Uti I8II års Riks-Stat upptogs endast öfverskottet
på 1810 års Sjö- och Landt-Tulls
medel samt Acciserna, jemte Post- och CharttESigillatse-medlen;
men öfverskottet pä Landt-rentorna
eller Stats-Verkets Ordinarie eller ständiga
Inkomster kunde då icke upptagas och beräknas,
emedan beloppet deraf mäste utröna! af afslutade
Landt’-Räkenskaper, eller derpå grundade
General Stats-Förslag, hvilka ej förr, än till
I812 års Riks Stat kunde erhållas.
2:0 Besparingar på 18 Io års Utgifter, enligt
Bilagan Litt. C, 130,978 R:dlr 43 sk. 4 rst,
Dessa hafva, på enahanda grund, söm, i
anseende till öfverskottet på inkomsterna, blifvit
anförd, icke eller kunnat upptagas och beräknas
förr, än Uti I8I2 års Riks Stat.
3:0 Län af Banken.- Detta består uti dö
medel, hvarmed Banken, enligt Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse af den '24 April 18I0,
samt 18 §• Riksdags-Beslutet af den 2 Maj samma
ar, borde biträda Stats-Verket till inlösen äf
utfärdade och af Riksgälds-Contoiret accepterade
Invisningar för Krigsskulder, och utgjorde en
summa af 1,971,040 R:dlr 34 sk. 2 rst., samt
borde på åtta Terminer eller Qvartaler, åren
18H och I8iq, utgå med 985,520 R:dlr 17, sk,
1 rst. för hvardera året.
För
Den 14 JuUt
*3*3
För ar 1812 har, fördetta behof, fran Banken'
blifvit reqvireradt och uttaget 809,000 Ridr.
Utaf detta anslag var således vid 1812 års
slut i Banken inhestaende outtaget ett öfverskott
af 176,320 Ridr 17 sk. 1 r:st. som till godtgörande
af Leverantörers fordringar, sedan de
Blifvit behörigen utredde och pröfVade, icke erfordrades,
men likmätigt Eders Kongl. Majits,
på Rikets |itänders Beslut grundade, Nådiga för-*
ordnande, borde användas till sådana krigsskulders
afbördande, sorn, under revision af Krigsräkenskaperna,
efter händ blifva af Eders Kel.
Majit pröfvade och till utbetalning, fastställde.
4:0 Af Rikets Ständers Riksgäids Contoir, lik-t
mätigt Rikets Ständers Beslut, levererade medel:
Till Renta och Capital-afbetalning
på Stats-Verkets Bancoskuld
- - - 750,000: — —ss
Utaf denna summa har Banken, *
likmätigt 5 §. i Riksdags Beslutet
af den 12 November
1810, icke undfått mera, afl
livad som för hela året, i mån •
af Bankens verkljga for sträckningar,
Banken i Renta- och
Capital - afbetalning erhålla
bordt, och, enligt hvad här
nedan omförmäles, utgjordt
680,721 Ridr ao sk. 4 rist. De
återstående 69,278 Ridr 27 slc.
8 rist. hafva, likmätigt Eders- - '
Transport 750,000: —«
5. te Band ef.
IÖ5. 16 5,
13*4
Den 14 Juli.
. Transport 750,000: —— —-
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af
den 6 Mars 1811, grundadt på
Rikets Ständers Beslut vid Urtima
Riksdagen i Örebro år
1810, blifvit återlevererade till
Riksgälds-Contoiret i afräkning
på dess förskott till 1810 års
Hamnstängnings- och Riksdagskostnader
m. m.
Till Riksdags - kostnaders med
flera utgifters bestridande 385,903: 36. 7.
samt
I afräkning å den utaf Rikets
Ständer, vid 1812 års Riksdag
, beviljade Fond till Rikets
försvar - - 500,000: — -—
Summa 1,635,903; 36. 7.
5:0 Krigsfonds Medel.- För indrifna Balanceoch
Anmärknings-medel har af f. d. Krigs-Cotfiitéen
blifvit Ievereradt 44,341 R:dr 39 sk 6 r.
6:0 Convoy - Medel: Som Convoy-Commissariaiet
levererat, i stöd af Eders Kongl. Majus
Nådiga Bref af den 8 Januari T812, till bestridande
af omkostnaderna till Svenska Handelns
beskydd i Östersjön, 100,000 R:dr.
7:0 För prisdömda varor.- Enligt Eders Kgl.
Maj:ts Nådiga Eref af den 9 December 1812 ,
1,200,000 R:dr; samt
8:0 Lösen för den delen af Saltpeter-skatten,
sorn, år 1811, ej blifvit af Hemmansägarne in
na
-
Den 14 Juli•
natura levererad, och hvarföre särskild redo och
räkning kommer att visas, 93,412 R:dr 45 sk. ior*
För är 18I3 hafva de Särskildta elter till*
fälliga Medel och Inkomster, sorn tillflutit Stats*
Verket, beståi t uti följande, nemligen:
l:o Öfverskott på 1811 års inkomster, enligt
Bilagan Litt. B., 568,851 R:dr 2I sk.
Detta öfverskott härrör till elen betydligaste
delen från den, genom höga Markegångar, in*
träifade förhöjning å en del Landt-reritor, äfvensom
vinsten, på Tull Arrendet utöfver^ Arrende-summan.
q:o Besparingar å 1811 års Utgifter, enligt
Bilagan Litt. C., 127,538 R:dr 4 sk.
Härutaf hafva 62,942 R.'dr 15 sk. & rist.
Uppkommit på tredje Hufvud-tituln 1811, och
således återförde til! samma Hufvud titel för år
I813, att användas till Militaire-behof.
3:0 Lån af Banken.- För ar 1813 hafva
Bankens försträckningar till Stats-Verket icke ut*
gjort mera än 60,000 R:dr, som Stats ContoL
ret i afräkning på de, vid 18I2 ars slut, i Banken
innestående 176,520 R:dr 17 sk. t r. af
de, till Invisningars inlösen för krigs-skulder, af
Rikets Ständer beviljade medel, ifrån Banken
uttagit till liqviderande af sådana krigsrsktildér ,
som efter hand blifva af Eders Kongl. Majit
pröfvade och tili betalning fastställde.
4:0 Af Riksgälds - Contoiret liar detta år
blifvit levereradt:
Till Renta och Capital afbetalning på Stafs-Verkels
Banco-skuld - 750,000: —- *
Transport 750,000: —» —-
Den 14 Juli.
Transport 750,000: —»•—
Deraf Kanten undfått 720,866
R:dr 20 sk. 4 r., sarri de återsfående
29.134 R:dr27sk.
8 r. blifvit åter leyeferade till
Riksgäld* Contoiiet, i ytterligare
afräkning på dess forsträckningar
till Stats Verket
samt
I afräkning på den af Rikets
Ständer, vid ISI2 års Urtima
Rikstlag, beviljade Rond till
Rikets försvar - - 1,330,006: 3g. 2*
Summa 2,080,006: 39, 21
5:0 Krigsfbmis • Medel.- levererade af f d.
Krigs Coroitéen för indrifna Balancer och Anmärkningar,
47s39i K;dr 13 sk. 7 r.
6:0 Convay- Medellevererade af'ConvoyCornmissariatet
till Svenska Handelns, beskydd 1
Östersjön, 50,000 R:dr.
7:0 Losta jorden delen af Saltpeter - skatten ,
som, Ir I8I2, ej in natura blifvit levererad, och
hvarföre särskild redo kommer att visas, 95,274
R:dr 12 sk. 1*1 r:*t.; samt
8:0 Den extra tillgång, som genom bidrag
af Engelska Regeringen till krigsrustningarna år
I8I2 uppkommit och, likmätigt Eders Kongl.
3V10j• ts Nådiga Bref af den 20 och 27 April
I8I4, bordt uti J 813 års Riksstat upptagas, för
att redovisas dels af Krigs-( ol legium-, och dels
af Krigs-Comitetn, 1,414,073 R:dr 32 sk. 2 r.
Dess;
Den 14 Juli.
1317
Dessutom hafva år 1813 influtit "Engelska
Subsidie- medel, i följd at Tractatema imellan
Eders Kongl. Majit och Engelska. Regeringen
af den 3' Mars och 21 Oc.tober samma år, och
sorn utgjort 1,300.000 Rund Sterling, hvilka
blifvit använde till krigshehof och komma att
särskildt redovisas af dertill i leader forordnade
särskilda Comiteräde.
Detta är hvad Stats Contoiret bordt hafva
Nåden .i wndérdånighet anmäla, rörande beloppet
och beskaffenheten af de så ordinarie som
extra och tillfälliga inkomster, hvilka uti 18 12
och 1813 årens Riks-Stater blifvit upptagna och
Stats-Verket till redovisning påförda.
M:d alla ofvan uppräknade inkomster hår
Stats Verket bestridt ej allenast de, efter Nådigst
fastställda Stater, utgående Standiga eller Ordinarie
Utgifter för åren 18X2 och 1813, utan ock
'derjemte åtskilliga Särskilta eller tillfälliga Utgifter,
som dels grunda sig på Eders Kongl,
Majits Egna Nådiga Förordnanden, dels ock äro
en följd af Rikets Ständers vidtagna Reslut.
De Ständiga eller Ordinarie Utgifterna äro
till sitt belopp bestämda uti Riks Staterna under
sina vissa hufvud titlar, i enlighet med Rikets
Ständers Stats-reglering, men utgå efter de speciella
Stater, sorn af Eders Kongl. Maj:t för
hvarje år i Nåder regleras och fastställas.
De Särskilta eller Hllfälliga åter , som jemväl
blifvit i Riks - Staterna upptagne, för att
kop-itua lill vederbörlig redovisning, hafva, för
åren 18x2 och 1813» bestått uti följande, nemligen:
1:0
-
Den. 14 Juth
1:0 Till Rikets Ständers Bani:
IJti Benta och Capital-afbetalning på dess
fordran hos Stats verket:
För år 1813 - 680,721: 20. 4,
Dito för år 1813 - 720,866: 20. 4.
Bente- och Capital-afbetalningen till Banken år
1813 var val större, än 1812, i stället för att
den, genom de årligen skeende inbetalningar till
Banken, synes hafva bordt mindskas.
Men detta grundar sig derpå, att Bankens
försträpkningar till Stats-Verket år i8l2 blifvit
ökade med den del af de utaf Rikets Ständer ,
uti underdånig skrifvelse 'af den 24 April 1810,
till inlösen af In visningar för Krigsskulder an»
slagna medel, som borde utgå på fyra Tenniper
år 1812, och således med år 1813 mäste
pka håde Bente- och Capital-afbetalningarna.
Stats Verkets skuld till Banken har genom
ofvanberörde försträckningar, till Krigsskulders
afbordande, år 1812, blifvit ökad, emot hvad
den utgjorde vid 4811 års slut, med 319,170
B:dr 38 Sk. 6 rst., så att beloppet, vid förstnämnde
års slut, var 10,080,136 R.-dr 8 sk,
9 rst. i stället för 9,760,963 R:dr 28 sk. 3 rst.,
50m den utgjorde vid 1811 års slut; men deremot
har den, genom de, år 1813, skedde
Bente- och Capital" afbetalningar, blifvit mindskad
med 494,420 B:dr 40 sk. 6 rst. så att
den, vid det årets slut, ej utgjorde mera, än
9>58ä,715 R;dr 16 sk. 3 r;st. Stats-Verkets
skuld till Banken har dock under dessa Tvänpe
åren 1812 och 18x3, på det hela ej blifvit
mindskad med mera, än 173,250 B:dr 12 sk.
2:0
Den 14 Juli.
,*319
2:o Till Rikets Ständers Riksgälds-Contoir
Till inlösen af utfärdade och af Riksgäldskontoret
accepteraile Invisningar för Krigsskulder,
som, år 1812, voro till betalning förfallne
, har Contöiret, af de utaf Ranken härtill
försträckta medel, detta år undfått 770,758 R:dr
44 sk, ; samt
I afräkning på dess förskott till 1810 års
Hamnstäugnings- och Urtima Riksdags-kostnader
m. m. ,
'år 1812 - - 69,278: 27. 8.
och år 1813 - - 29,133: 27. 8-
hvarförutan, på denna fordran, afgått de X 2 1,16 8
R:dr 32 sk. 4 rst., sorn, efter de af Rikets
Ständer, vid 1812 års Riksdag, gjorda dispositioner,
återstodo af de, vid 1811 års slut, i
Contoiret outtagnä Stats-Brists medel.
De till Riksgälds-Contoiret skeende afbetalningar
på dess förskott utgå, enligt hvad här
frammanföre underdånigst anförd,t är, af den
besparing, som uppkommer å de, till Renta
och Capital - afbetalning till Banken, anslagna
7so,ooo R:dlr, och hvilken besparing bestämmes
genom de ifrån Banken meddelade Uträkningar
och Iåqvidér.
Stats-Verkets skuld tili Riksgälds-Contoiret
på dess ofvannämnde förskott utgjorde vid 1812
Ers slut 158,315 R:dr 44 sk. 7 rst., samt vid
I813 års dito, 128,711 R:dr 3 sk. I rst.; och
sorn beloppet deraf, vid I8II års slut, var
348,291 R:dr 42 sk. g rst^., så har den, under
dessa tvänne åren 1812 och 1 81 3 , blifvit mindskad
ined 219,580 R:dr 39 sk. 8 rst.
3^
1320
Den 14 Juli.
3:0 Till sadaiia Krigsstulders afbordande 9
som efter harid blifva af Eders Kongl. Majit
i Nåder pröfvade och till betalning fastställde,-  har, ar I8I2, blifvit utbetaldt 82,582 R:dr
43 sk. 61st., samt, år 1813, 107,391 R:dr
13 sk. 7*rst.
Dessa skulder, som uppkomma ifrån I80S
och 180g arens krig och bestämmas vid Revjsion
af Krigs - räkenskaperna i Kainmar-Rätten ,
samt derifrån underställas Eders Kongl. Majits
Nådiga profning och fastställelse , komma i den
män alt försvinna och alldeles upphöra, som
granskningen af Krigs Redogörelserna blifver
fullbordad, och hvarmed numera icke torde komma
att länge dröja.
4:0 Till Krigs Comiteen .■
Comitéen har, år 1812, undfått till det årets
Krigsrustningar de, för Condemnerade Varor,
influtne -- 1,200,000:
Samt de af Convoy-Commissa
riatet
levererade - loo,000: — —-
Af ve nsom de af den, vid 1812
års Urtima Riksdag, till Rikets
försvar beviljade Fond ,
i Riksgälds-Contoiret lyftade 500,000: __ ,
Samt
.0
Ar 1813 de af nyssnämnde
Fond i Riksgälds - Contoiret
detta år lyftade - - 1,330,006: 39. ?.
Tillika med de detta år af Convoy-Comrnissariatet
levererade
- - - » 50,000: — *
Hvar
-
Den 14 Juli.
13-21
IT varförutan Comitéen blifvit påfört! den genom
bidrag af Engelska Begeringen till Krigsrust*1
ingar na år 181 g 1 i 18I3 års Biks-Stat, upptagne
Summa af 1,4-14 072 Brdr 32 sk. 2 rst.
K t igs Comitéen har jemväl ar .1812, enligt
Eders Kongl Majus .Nådiga Bref af den 23 Maj
oell 7 September strama år , utbekommit ea
summa af 400,000 B:dr utaf det årets Slars Brists
medel 'under Titel: Förskott emot ersättning, och
hvarå samma år återbetalts 25*000 Enir; men
de öfriga 375,000 B:dr hafva sedermera, enligt
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 20
April 1814 , blifvit afförde ifrån Forskotts Titeln
och påförde Nionde Hufvud Titelns till
Tredje Hufvud Titeln i 1814 års Biks-Stat öfverförde
tillgång, och der upptagne såsom till
Krigs C omitéen for krigsbehofven utbetald.
5:0 Till 1812 ars Urtima Riksdags-kostnader
liar, enligt Edeis Kongl. Majus Nådiga Bref af
den 2 September gamma år, och Kikets Ständers
Beslut, blifvit anslaget en summa af 200,000
R:dr och hvilken summa Stats1 Contbiret jemväl
till fullo anordnat.
Varande, enligt Eders Kongl. Majus Nådiga
Förordnande . alla utbetalningar i och för
Biksdagskostnaderna besörjde af Eders Kongl.
Majus Befallningshafvande i Örebro Län, som
ock derföre till Eders Kongl. Majit i underdånighet
aflemnat behörig redovisning.
6:0 Saitpeterslusnings-Medlen
sorn år 1812 influtit för den Saltpeter, somårl8il,
ej in natura blifvit le vererad g 5,41 2: 35..I o.
samt, år för år 1812 95,274: 12. II.
Lik
-
13 i*
Den 14 Juli.
Likmätigt Eders Kongl. Majds Nådiga Iiref
af dea 2 8 Mars i'8li, kommer för dessa medel
att särskildt redovisas af Stals-Contoiret, så väl
som för de 58,000 R:dr, hvilka af Defensionssuminan
på tredje hufvud-titeln äro anslagna till
Saltpeter-anskaffningen , och hvilka räkningar
böra af Stats-Contoiret till Eders Kongl. Maj:ti
underdånighet insändas. Eders Kongl. Maj:t
har sedermera i Nåder förordnat särskilta Comiterade
för Saltpeter-tillverkningens upphjel*
pande i Riket , hvilka komma att, för hela Salt*
peter-Upphörden , så i contant som in natura,
upprätta och afgifva en General-Redogörelse,
och till hvilka Stats - Contoiret, enligt Eders
Kongl. Majlts Nådiga Bref af den 20 December
1814, har att utbetala den, efter Stats-Contoirets
afgifvande Räkning, varande behållning af så
väl ofvanberörda Lösnings-medel som den, på
tredje hufvud-titeln, till Saltpeter-anskaffningen
uppförde summa.
De öfriga, i 18I2 års Riks Stat, upptagna
utbetalnings.summor äro sådana, sorn blefvo vid
18X2 års Urtima Riksdag af Rikets Ständer beviljade,
och till en del redan af förra årens Medel
anticiperade, men borde i Riks-Staten upptagas
, för att der blifva synliga och komma till
behörig redovisning.
Beträffande de uti 1812 och 1813 årens
Riks-Stater upptagna och af Besparings- och Öfverskotts-medlen
anticiperade utgifter, som, enligt
Eders Kongl. Majits Nådiga Beslut, böra
till ersättning hos Rikets Ständer vid nu instundande
-
Peri 14 Juli.
*323
dämle Riksdag anmälas, sä får Stats Contoiret deröfver
här nedan sig närmare i underdånighet utlåta.
Sedan Stats-Contoiret nu i underdånighet
uppgifvit förhållandet i allmänhet med Stats-Verkets
så ordinarie och standiga , sorn extia och
särskilta, eller- tillfälliga både inkomster och utgifter
för åren i8iä och 18x3, och hvilka till
jSina specialiteter än närmare utredas af de för
dessa tvänne år Nådigst fastställda Riks- och
Special-Stater; så återstår för Stats Contoiret, att
jemväl i underdånighet anmäla de särskilta omständigheter,
som förekomma vid en och annan
af Hufvud-titlarna; ankommande det på Eders
Kongl. Maj:ts Egen Nådiga pröfning, hvilka
deraf böra till närmare åtgärd vid förestående
Riksdag till Rikets Ständer framställas.
Vid Första Hufvud Titeln :
1:0 Att, sedan Hennes Kongl Maj:t Enke-drottningen
Sophia Magdalena den ax Augusti
1813 med döden afgått, hår Eders Kongl.
Maj:t, enligt Nådiga Bref af den 15 Septemb. ,
5 October och lo November samma y, sätnt
den 16 Februari 1814, låtit uppföra åtskilliga
af Högstsalig Hennes Majus Hof Fruntimmer ,
högre och lägre Embets* och Tjenstemän samt
Betjente, jemte de, som af Hennes Majus HandCassa
njutit understöd, uppå en i Nåder fastställd
Pensions-Stat , sig slutande på en summa
af 17,875 R:dr 34 sk. 8 r. Eders Kongl. Majtt
förordnade tillika i Nåder, att de å denna Stat
uppförde Pensioner skulle utgå af Högstsalig
Hennes Majas Hof-Stats-titel, hvilken oförändrad
-
*
1324
Den 14 Julli
drad skulle bibehållas intill nästa Riksdag, dä
Eders Kongl Majit till Rikets Ständers sanrtiort
ville i Nådej- öfverlemna den fastställda Pensions
Staten, för att densamma uppå Indragnings-Stafen
öfverflytta Be^paringarne på Högstsalig
Hennes Maj is Hof Stats summa skulle blifva
dc-n första tillgången for Begrafning* kostnaderna,
och hvad derutöfver erfordras-kund.e, förskjutas,
till ■ ersättning vid -nasta Riksdag af det
öfverskott, söm uppå Stats Verkets inkomster föE
år 1813 är att förvänta.
I anledning häraf, får Stats Contoiret härjemte
i underdånighet bifoga en afskrift af ofvan
högstberörda Pensions Stat, sorn tillika utvisande;
förändringar till pairidskning, densamma
genom afgång eller dödsfall sedermera undergått.
Angående den d; 1 af Begrafnings-kostnaderna
f - som öfverskjuta tillgången på Högstsalig
Hennes Majus Hof-Stats summa, så har StatsContoiret
upptagit densamma ibland de förskjut*
r/a och anticiperade poster, sorn skola till ersätt- .
ning hos Rikets Ständer vid iristundande Riksdag
anmälas, och hvarom Stats-Clontoiret färden
Håden här nedanföre sig i underdånighet yttra.
2:0 1 anseende till utfodringen vid Eders
Kongl. Majlis Hof-Siali, hafva Rikets Ständer
vid 1812 års Urtima Riksdag i underdånighet
anhållit, att vid arrendet af de Kungsängar,
sorn år 18 16 loper till ända, i de nya-Contracterna
må iakttagas. au de dessa ängar tillslagne
dagsverken försvinna, frien att likväl lika qvantitet
Hö in natura afiemnas, så vida dessa förmåner
-
Den 14 Jult,
1325
Jnåner stå att vinna; men skulle ingen Arrendator
uti dessa vilkor vilja ingå; så hemställa
Bikets Ständer, atr de förut gällande Contrakter
matte ännu på ett år prolongeias, intill dess
Bikets Ständer vid snart derpå instundande Riksdag
kunde hinna, att om samina angelägenhet
ytterligare besluta.
Da nu den af Bikets Ständer här omnämde
Biksdag hade afseende på den vid 1812 års
Urtima Biksdag till den 15 September 1817 utsatta
Lagtima Riksdagen; meri denne, i anseende
till den nu mellankornmande Urtima Riksdagen,
icke kommer att inträffa 18,17, u,an annu
några år längre fram, ifrån det ofvannarnnde
arrenden till ända löpa , infaller; så lära Bikets
Ständer vid den nu blifvande Riksdagen
finna angeläget, att härutinnan fatta ett Beslut,
sorn närmast leder till ändamålet , utan att sätta
Stats-Verket i någon förlägenhet, i händelse,
'vid de blifvande nya arrenden, brist uti den
påraknade Hö - quantiteten for Höf-Stallets utfodring
skulle uppkomma.
Stats Conroiret har jemväl vid detta tillfälle
bordt till Eders Kongl. Majus Nådiga ompröfvande
i underdånighet anmäla de olägenhe*
ter, som mött vid den Stats Cöntoiret under de
sednast framflutna Irenne (3) åren i Nåder anbefallte
befattning med emottagandet och hit
transporterandet af det Kronans behållna BenteHö
och Halm i Södermanlands och Westmanlands
Län,, sorn är anslaget till fyllnaden i utfodringen
vid Eders Kongl. Maj:ts Hof Stall,
och af Bentegifvare i Södermanlands Län levereras
-
Den 14 Juli.
reras till Gorsingeholms och Ängsholrnens HofSiallängs
Hölador, och i Westmanland vid
Kungsör , samt emottagas der af Krono-Eetjeningen.
Det borde väl icke förmodas någon annan
brist häruti, än den, som uppkommer under
liggnirigen i Ladan och spillningen vid in- och
utlossningen af fartygen vid hit transporten ; men
erfarenheten har ifrån' längre tider tillbaka visat,
att äfven andra förluster tillkomna, om ej
den yttersta vaksamhet iakttages, så vid emottagningen,
som hit-transporten , af någon dertill
särskildt förordnad och härutinnan skicklig och
kunnig person' vid Stall-Staten, med hvars interesse
det är förenadt, att på det nogaste tillse»
att härvid allt matte ordentligen tillgå.
Stats-Contoiret, som i detta ifrån dess Embetsmanna
befattning helt skiljaktiga ämne måst
betjena sig af främmande och legda personer,
har val sökt vidtaga sådana anstalter och försigtighetsmått,
som synts nödiga, för att göra bristen
så liten som möjligt är, men har ändock
icke kunnat förekomma , att ju icke förlusten
blifvit större, än som bordt väntas.
Stats-Contoiret tror för sin underdånigadel,
att alla olägenheter härvid skalle till det mesta
blifva afhulpne, om Eders Kongl. Majus Hofstall
återfinge enahanda rättighet, sorn det ifrån
äldre tider och intill 1810 ägt, nemligen: att
med de Rentegifvare i Upsala, Stockholms , Södermanlands
och Westmanlands Län, hvilkas
Rente-Hö och Halm är anslaget till Hof-Stallels
utfodring , öfverenskomma, antingen levererin
gen
-
~l
Dm 14 Juli.
1327
gen deraf' bör ske in natura, eller ock lösen med
penningar derföre ma äga rum, till det pris,
som i sådant fall af Hof-Stallet, med afseende
å upphandlingen af motsvarande qvantum , varder
utsatt, samt att Hof-Stallet sedermera sjelft
besörjer om ernottagandet och hit-transporterandet
af allt det, som in natura levereras.
Rentegifvarne förlora ingenting härvid, ty
det står alltid i deras fria behag, att antingen leverera
in natura, eller betala med penningar efter
det utsättande priset , om de finna det för
sig förmånligare eller beqvämligare, en fördel
den de nu icke äga, då allt måste ovilkorligen
in natura levereras; men Hof-Stallet vinner deremot
den förmån , att det kan förse sig med en
duglig och fullgod utfodring, samt , jemte vidtagande
af förr vanliga anstalter till säkerhet vid
antagningen, äfven kan afpassa transporten af
det levererade på sådana tider, då emottagningen
bär vid Hof-Stallet är beqvämast och icke
hindrad eller uppehållen af andra på samma tid
inträffande levereringar, hvilket nu hvarken har
kunnat eller kan förekommas , då befraktniragen
af Stats Contoiret måste besörjas, genom beting
med legda Skeppare.
Den enda utgift Staten härvid skulle komma
att vidkännas, vore, efter Stats*Contoirets
underdåniga tanka, befraktnings - kostnaden för
det, som hit-transporteras, den Stats Contoiret
anser kunna utgå af besparingarna på första Hu£*
vud-titeln.
Om Eders Kongl. Majit härtill täckes lemna
Nådigt bifall; tå torde i Staten böra bestämmas
-
Den 14, Juli,
inas precisa beloppet af det Rente-Hö och Halm,-  som Hof-Stajlet ifjån ofvannämnde Län i sådant
fall äger att disponera, samt Edprs Kong! Maj:ts
Befallningshafvande i samma Län genom StatsContoiret
härom underrättas.
Huruvida någon framställning af detta ämne
till Rikets Ständer må anses nödig, det beror
allena på Eders Kongl. Maj:ts Egen Nådiga
pröfning.
Vid Vindi'a Hufvud■ titeln
X:o Vid X809 och 1810 årens Riksdag anmaltes
hos RiketsStänder otillräckligheten af Betjeningens
i Charta Sigillatte Contoiret innehafvande
Lönings vilkor för deras nödtorftiga bergning,
sedan de, genom den då vidtagna förändringen
med Chartae-SigillatJe-stämplingen och
försäljningen, kommit i saknad af den dittills
åtnjutna provision för all i Chartte Sigillatae Contoiret
verkställd försäljning och extra stämpling;
och hvarföre föreslogs, att de måtte fä åtnjuta
lika Löne-vilkor, som mindst och uti lägsta graden
bestås Embets- och Tjenstemäij i RiksgäldsContosret
af enahanda värdighet och benämning.
Hetta blef väl af Rikets Ständer bifallet;
men då hvarken någon underdånig anmälan derom
till Eders Kongl. Majit algått, ej eller då
varande Stats Utskott deraf erhöll del; så blef
sådant vid Stats-reglering.en ej iakttaget.
•Eders Kongl. Majit har dock sedermera,-  nppå derom gjord underdånig anhållan och enligt
Kammar Gollegii underdåniga tillstyrkande ,
täckts u-ti Nådiga Bref af den 35 Aug. 1S13
och
Den 14 Juli.
1329
och den 24 Augusti förlidet år, bifalla en sådan
tillökning för ifrågavarande betjening, att
Utgå af besparingarna på andra Hufvud-tueln i
men , som densamma synes böra på Stat uppforas
så hemställes i Underdånighet, om icke anmälan
1 detta afseende nu bör göras hos Rikets
Ständer.
2:0 Likaledes synes den Löne - tillökning,
Sorn Eders Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref af den
19 November 18I2, beviljat för Öfver PostDirecteurs
Embetet, och nu Utgår på andra HufVud-titelns
besparingar, böra i Staten upptagas ,
och i sådant afseende jemväl hos Rikets Ständer
anmälas.
3:0 Då Rikets Ständer vid 1809 och 1810
årens Riksdag anslogo medel till Pn förbättrad
och mera allmän Läkare-vård, anhöllo de uti
Underdånig skrifvelse af den I4 April 1810,
att, om tillgångar genom blifvande indragningar
och besparingar , Utöfver det då gjorda anslag,
sådant skulle medgifva, och i händelse inrättningen
och det allmänna behofvet det skulle
Fordra, Eders Kongl. Maj:t då, i mån deraf och
utan Stats-Verkets särskildta betungande, i Nåder
måtte täckas af samma besparingar öka förberörde
anslag, dock att en sådan tillökning icke öfverstege
lo,000 R:dr, samt att behörig redogörelse
för de anslagna medlen måtte af vederbörande
i laglig ordning göras.
Pör att befrämja ändamålet af den åsyftade
mera allmänna och förbättrade Läkare-vården ,
som, utan att erforderliga medel dertill äro att
tillgå, icke står att vinna, har Eders Kongl.
5. te Bandet. 167, 168. ,Maj:t
1330
Den 14 Juli.
Maj:t, enligt "Rikets Ständers underdåniga finskan
, och till ytterligare understöd för Medicinal
Verket, uti Nådigt Brfef af den a 3 Mars
förUdet är förordnat, att af Allmänna Indragnings
Statens besparingar borde härtill användas
10,000 B:dr, och hvilket nu lärer bora hos
Rikets Ständer anmälas, för att blifva på Stat
uppförd t.
4:0 Den för Vaktmästaren och Vaktkarlarna
vid Smedjegärdshäktel, enligt Eders Kongl,
jftlajtts Nådiga Bref af den 28 Juli 1813, beviljade
Röne-tillökning, sorn nu utgår af extra Utgifts-medlen,
äfvensom den Fånge Vaktbetjeningen
vid Kronofängelset i Linköping af Eders Kgl.
Maj:t uti Nådigt Bref af den g Mars 1814,
till utgående af besparingarna på andra Hufvudt
i teln, i Nåder tillagde Eone förbättring, till
likhets vinnande i Löne-vtlkoren med sina vederlikar
vid andra Kronohäktet!, lärer äfven böra
föras på Stat. och i sådant ändamål hos Rikets
Ständer anmälas.
Vid Tredje Hufvud Titeln/
De uppå denna Hufvud-titel tillkomne för-'
ändringar, sedan 1812 års Riksdag, bestå dels
i sådana af Eders Kongl Majit Nådigst beviljade
Löne tillökningar vid Varfvade Arméen och
Flottorna, söm åro en följd af Rikets Ständers
då vidtagna beslut, dels af sådana förändringar
och regleringar af^ arstki Miga till,denna Hufvudtitel
hörande Cotpser, Veik och Stäter, sorn behöfvert
fordrat och Ed is Kongl. Majit derföre
funnit sig föranlåten att i Nåder vidtaga.
De
Deri 14 Juli.
1331
De i följd häraf, utöfver Stats-anslaget, tillkomne
nya utgifter har val Eders Kongl. Majit
i Nåder anvist att utgå, dels af Hufvud titelns
egna besparingar, dis af Befensions - summan
och dels af den ifrån nionde Hufvud-titeln för
extra ordinaire Militaire behof hit öfverförda
tillgång ; men huruvida de nu böra hos Rikets
Ständer anmälas till upptagande i Riks Staten ,
det ankommer på Eders Kongl. Maj:ts Eget Nådiga
ompröfvande.
Vid Sjette Hufvud-Titeln:
På Allmänna Fattigvårdens Stat , å denna
Hufvud titel, har till Medikarnenter för fattiga
sjuka i Stockholm varit förut' bestått 500 Ridr;
men som denna summa fanns för behofvet alldeles
otillräcklig , sä täcktes Eders Kongl. Majit,
uti Nådigt Bref af den 23 Mars 1814, förordna,
att densamma borde Ökas med 1,000 Ridr,
hvilka borde utgå af de, till Medicinal Verkets
förbättring och understöd anslagna medel, samt
i följd' deraf ifrån andra öfverföras uppå denna
Hufvud titel, och hvilka lära böra hos Rikets
Ständer, till upptagande i Stat anmälas; äfvensom
i enahanda afseende de 300 Ridr, hvilka uppå
Allmänna Fattigvårdens Stat å denna Hufvudtitel
varit uppförde till Vaccinationens understödjande
och utvidgande’ i Stockholm, nrenj
likmätigt' Eders Kongl. Majits Nådiga Bref af
den 23 Mars 1814, böra flyttas härifrån uppå
IN^edicirral-Staten å andra Hufvud-titeln.
Vid Åttonde Hufvud -Titeln
Utgifterna å denna Hufvud titel äro: dels
förslags-utgifter, grundade på bestämda Varu
qvan
-
*33*
Den 14 Juli.
qvantiteter, som mäste betalas efter föränderliga
gängse priser, eller ock anskaffas efter åtgång
och behof, dels sådana, som efter deras
fulla utsatta belopp komma att anordnas; och
ändteligen sådana, hvaraf behållningen från det
ena till andra året, ett a två år reserveras, men.
derefter öfverföras på behörig Stats-Titel , i fall,
för de under tiden påkomna behofven, så stor
behållning ej finnes nödig.
De sednare årens erfarenhet har visat, att,
under jemt stegrade Varu-priser, Materialier
och Arbetslöner, hafva de flesta af dessa utgifter,
som varit af den egenskap, att de berott
deraf, icke kunnat inskränkas inom det anslag,
som Staten för hvar och en bestämmer, utan
fyllnaden har måst tagas utaf besparingarna, då
utgiften varit af sådan beskaffenhet , att den icke
medgifvit uppskof till ett följande år.
Före 1809 blefvo sådana uppkommande
brister anticipationsvis bestridde och godtgjorde
på det följande årets Skuldfordrings-Stat; men
då, efter den vid 1809 och 1810 årens Riksdag
faststälda Stats-Reglerings-methode, några anticipationer
af ett påföljande års Stats-anslag nu
mera icke äga rum; så synes nödvändigheten
fordra, att sådana anslag, deruti större brister
år efter annat sig visat, varda i någorlunda förhållande
till behofvet, uti Staten ökade, om de
skola blifva för sitt utsedda ändamål tillräckliga.
Ibland de Stats-anslag på denna Hufvudtitel,
som synas tarfva någon tillökning, har
Stats-Contoiret bordt i underdånighet anmäla följande
:
1:0
Den 14 Juli.
1333
1:0 Tilt Ved och Ljus för Fästnings• och
Garnisons-Orterna.-
Uppå Staten bestås årligen för detta behof
8.000 R:dr; inen för 1812 har härtill åtgått,
utöfver Stats-anslaget, 2,708 R:dr 15 sk. 11 r.,
samt för 1813, 4,464 R:dr n sk. 7 rst., som
blifvit anordnade af besparingarna. En tillökning
af 4 å 5,000 R:dr uti detta anslag synes
derföre blifva nödig, om Stats-anslaget någorlunda
skall svara emot den blifvande utgiften,
2:0 Till Accords Ersättningar och Förskotter:
Före 1810 var uppå Stat bestådd en summa
af 20,000 R:dr om året till Accords-förskotters
meddelande åt de, med extra Eoner vid
Regementerna placerade Officerare , enär de till
verkeliga Beställningar med Eoner inom Regementet
blefvo befordrade; men vid Stats-Regleringen
Under 180g ®ch 1810 årens Riksdag blef
denna summa nedsatt till 10,000 R:dr. Vid
I812 års Urtima Riksdag blef den åter ökad till
20.000 R:dr, emedan de förut anslagna 10,000
R:dr icke ansågos tillräckliga till både godtgörande
af de Accords ersättningar , för dem af
Finska Eandt- och Sjö-Artilleriet , som borde
med contanta penningar betalas, som ock till
renta å de Accords ersättnings Obligationer, så
i penningar som spannmål, hvilka efter Rikets
Ständers Beslut blifvit utfärdade till reducerade
Officerare vid Gardes-Regementema och f. d.
Finska Arméen. Detta anslag har väl ock under
de förflutna åren 1812 och 18x3 varit för
sä beskaffad® utgifter tillräckligt; men blifver
det
•>3 34
Den - 14 Juli.
det icke, till inlösande af de Accords ersättnings
Obligationer, sorn ifrån oell med' innevarande
ar varda till betalning förfallne,' och hvartill
några medel af Rikets Ständer icke blifvit utsedtje
eller anslagne.
I följd af Rikets Ständers vid 180g och
a 810 arens. Riksdag vidtagna .Beslut , alt så väl
de reducerade Officerare vid Gardes - Regementema
som af f. d. Finska Arméen skulle undfå
sina Accords-summor uti Stats-Conroirets Obligationer,
stälde på 6 årj, med 6 procents renta,
har Stats-Conioiret utfärdat följande Obligationer,
nemligen:
258 stycken till Officerare så val vid de indragna
tvänne Esq vadronema af Lif-Gardet till
Häst, som vid f. d. Svenska Gardet,
samt till Öfversten, nu mera GeneralMajoren,
Friherre von Schultzenheim
för dess vid f. d Finska Gardet inneliafde
Beställning, på tillhopa
- - 66,996: — —-
Samt
272 stycken till Officerare af
f. d. Finska Arméen,
på tillhopa - - 72,501 : 16. 7.
R:dr B:co 139,497: 16. 7.
Hvarförutan 47 stycken Obligationer , på
tillhopa 7,020 tunnor Spannmål, 4:delar Råg
och 4:del Korn, Garnisons-mål, blifvit utfärdade
till de Officerare af Gardes-Regementerna,
Sorn , jemte penningar, äfven haft Spannmål sig
på Jhon anslagen,
Utaf
lien 14 Juli.
1333
Utaf dessa Obligationer förfalla till inlösen:
5 stycken
åi-
18 I 5 , på-
3>898; 32- —
I19 —
år
1816, på
- 2J,363:
28 —
0
ar
I8t7, på
6,229: 10.
106
‘ år
I b 18 , på
- 98,515: 22. 7.
13 —
år
1819, på
- 6,998:
Samt
2
0
ar
1821, på
493 :
Tillhopa R:dr 139.497: a 6 7.
Äfvensom ofvanberörde 47 stycken Obligationer
pä tillhopa 7,020 tunnor Spannmål jemväl
förfalla till inlösen år 1818- Och som åtskilliga
Officerare af f. d. Finska Arméen ännu
qvarstå vid Regementerna, placerade med Expectance-löner,
men hvilka äro berättigade till
Accords ersättning, om afgång eller befordran
sker inom 10 år, ifrån det de tilltradt Expectance
lönen ; så komma ännu flera A cords-Obligationer
att utfardas, L den man , en sådan afgång
inträffar,
Till alla dessa utgifter blifver det nu varande
Stats anslaget för Acsords-ersättningar icke
tillräckligt. Stats - Contoiret anser'' derföre för
dess underdåniga del nödigt, att anslaget ökasj
eller en viss summa härtill afsättes, att successiv^,
och i den mån Obligationerna varda till
inlösen förfallne, utgå; hernstallandes Stats Contoiret
i underdånighet till Eders Kongl. Maj:ts
Kådiga välbehag, att, efter Nådig pröfning häraf,
till .Rikets Ständer framställa de utvagar,
som Eders Kongl. Majit' i Nåder kan finna lämpeliga
, att .härutinnan vidtaga.
3:0
*33®
Den 14 Juli.
3:0 Till Spinnhusens i Landsorterna underhalt.
o
Arliga Stats-anslaget för detta behof utgör
4,683 R:dr 26 sk. 6 rst; mea som denna summa
, i anseeende till stegrade Varu priser och
ArrestanternaS förökade antal, under de sednast
förflutna åren , befunnits alldeles otillräcklig; så
liar Eders Kongl. Maj-'t, uppå Commerce-Collegii
derom gjorda underdåniga hemställan, varit
föranlåten , att uti Nådigt Bref af den 14 Juli
1813, för det äret af Hufvudtitelns besparingar
bevilja en tillökning af 5,000 R:dr utöfver
Stats anslaget jemte 1,699 R:dr till betalande
af den för år 18 13 %sig yppade brist; äfvensom
ISders Kongl. Maj:t för enahanda skäl mast för
år 1814 af besparingarna bevilja en lika summa
eller 5,000 R:dr , enligt Nådigt Bref af den
J3 Juli samma år.
En tillökning uti detta Stats anslag synes
således blifva nödvändig, om Spinnhus - inrättningarne
skola kunna vederbörligen underhållas
qch uppfylla det med dem åsyftade ändamål,
4:0 Till Byggnader och Reparationer å Kongl.
Slottet, samt Kronans publika Hus i Stockholm
och Lands-Orterna,
Uppå Staten bestås för detta behof 18,000
R:dr, deraf l?,ooo R:dr äro anslagne till årliga
Reparationer å Kongl, Slottet och de publika
husen i Stockholm, samt 6,eoo R:dr till underhallande
af de publika husen i Eandsorterna.
Detta Anslag har likväl för intet år varit
tillräckligt, icke ens till blotta underhållandet,
feh ännu mindre till förekommande högst nödiga
-
Den 14 Juli.
1337
ga Nybyggnader, utan bar, hvad som härutöfver
erfordrats och varit af den beskaffenhet, att
det icke kunnat uppskjutas, blifvit anvist att
utgå af Hufvud-Titelns besparingar.
En tillökning häruti blifver således högst
nödig, heldst betydliga Byggnader och Beparationer
å Krono-Fängelserna i Götheborg, Upsala
och Örebro samt Spinnhuset i Norrköping
dels redan blifvit i Nåder heviljade, dels äro i
underdånighet anmäldte, och hvarföre kostnaden
ensamt uppgår öfver 50,000 B;dr; och i anseende
till de förbättrade anstalter, som Eders
Kongl. Maj.t i Nåder anbefallt, i afseende på
fångarnes vård och behandling, samt CorrectionsInrättningar,
äro ofelbart ännu flera Utgifter i
denna väg från andra Fän att förvänta.
Dessutom förestå betydeliga af Eders Kongl.
Maj:t i Nåder anbefalla Beparationer å Vesterås
och Vadstena Slotts-byggnader.
Med afseende å allt detta , samt enär härs
till kommer, att blotta underhållandet af de pu*
blikå husen i Stockholm fordrar en vida större
summa årligen, än den nu anslagne , tror StatsContoiret,
för dess underdåhiga del, att äfven
om det nu varande Stats-anslaget fördubblades,
skulle det, i anseende till högt uppsiegrade
Byggnads-Materialier, Arbets- och Daglöner,
knappt blifva svarande emot behofven.
Till Eders Kongl. Maj ts Eget Hoga och
Nådiga ompröfvande har Stats Contoiret bordt
detta förhållande i underdånighet anmäla.
Med de öfverskott å Stats-Verkets inkomster
samt besparing i utgifterna å alla åtta Hufvud
-
2? 38 Din 14 Juli.
vud-Titlarna och Allmänna Indragnings-Stafen *
sorn äro upptagne och beräknade i 1812 OCI118I3
årens Riks Stater , har nionde Hufvud - titeln ,
enligt Rikets Ständers Beslut, blifvit formerad
och af Eders Kongl Maj:t i Nåder fastställd.
Den har för år I812 utgjort 157,360 R:dr
24 sk. 3 rst. , deraf 100,000 R:dr blifvit afsatte
för Åkerbrukets, Handelns och Näringarnas
befrämjande, samt 57.360 R:dr 24 sk 3 rst.
anslagne för extraordinarie Militaire-behof
För år 18X3 utgjorde deri 597.474 R:dr
33 sk. lo rst., deraf 100,000 R:dr likaledes reserverades
för Åkerbruket, Handeln och Näringarna,
samt de återstående 497,474 R dr 33
sk. lo rst. anslogos för extraordinarie Militairebehof.
Med dessa tillgångar har Eders Kongl. Majit
varit i tillfälle att under desse tvänne åren icke
allenast dels med lånebiträden och dels såsom
gåfva kunna understödja och uppmuntra ej mindre
större enskildta än allmänna företag , som
varit till allmän nytta, och landande till Jordbrukets,
Handelns och Näringarnas befrämjande
oell underhåll, utan ock bestrida sådana Militaire-behof
och Krigs-utgifter , hvartill någre i
Stat anslagne medel icke varit att tillgå, a
Det Rån af 200,000 R:dr, som Rikets
Ständer vid 1809 och 18X0 arens Riksdag beviljade
till Tackjerns - Bergslagernas understöd,
bor, likmätigt Eders Kongl. Majits Nådiga Bref
af den 2 Augusti 18I0, återbetalas med samma
Rente och Capitals afbetalning, nemligen
5 procent på Capitalet och 2 procents renta årligen
,
Den 14 Juli.
13 3 9
ligen, som Stats-Verket erlägger till Banken för
Bankens till Statsverket gjorda försträckningar,
af hvilka detta Län utgått.
De belöpande Bente- och Capital-afbetalningarne
blifva i Landt - Benterierna , derifrån
Lånen uttagits , levererade och derifrån till
Longi. Bente - Kammaren remitterade, som sedermera
insätter beloppet i Bikets Stånders Bank.
Capital afbetalningarne för åren 1811 , 1812
och 18I3, utgöra tillhopa - 56,862: 24- —
saint rentorna för samma tid - 10,270: 24 —
Tillhopa B:dr 37,133: — —
Dessa medel hafva riktigt till Kongl. Ben
te-K
arn marén influtit, och äfven derifrån blifvit
till Banken levererade.
Stats-Contoiret får härjemte i underdånighet
bifoga en specifik Förteckning på sådana af
öfverskotta- och besparings - medlen anticiperade
Utgifter, som, likmätigt Eders 'Kongl. Majus
Nådiga Förordnande, böra vid nu instundande
Biksdag hos Bikets Ständer anmälas till ersättning,
och hvartill några medel på Stat icke varit
anslagne.
Och sorn ordningen fordrar, att dessa utgifter
böra i Stat blifva synliga, samt såmedelst
komma till vederbörlig redovisning; så lära Bikets
Ständer finna nödigt, att de uti innevarande
års Biks Stat varda upptagne och derefter i
Bäkenskaperna 'afförde.
Slutligen får Stats Contoiret i underdånighet
anmäla: att de Memorial Böcker, som föras
öfver Stats Contoirets hela Benninge förvaltning ,
så till inkomst som utgift, ära för åren 18X2
och
134°
Den 14 Juli.
och I8I3 i vederbörlig ordning: att 18X3 ars
Kongl. Bente-Kammarens Hufvudbok, med tillhörande
Verificationer , är färdig, saint 1813
års under afslutande, samt att, hvad Riks Hufvud-Bokslutet
angar, det samma, efter hvad
Stats-Contoiret haft den Nåden anföra, uti underdånigt
Betänkande af den Ig December förlidet
år, angående de af Rikets Ständers Revisorer
anmälta omständigheter och erinringar,
hvarken kan vara fullbordadt för flera år, än
I8I0, ej eller afslutadt förrän med nasti idet års
utgång; och har Stats-Contoiret nu ytterligare
förständigat Kammereraren vid Boksluts-Contoiret,
att vid detta arbete lägga så skyndesam och
verksam hand, att det ofelbart till den nu förestående
Riksdagen varder färdigt, för att då kunna,
jemte öfriga Stats-Contoirets Räkenskaper,
för Rikets Ständers Stats-Utskott framläggas.
Hvad Stats-Contoiret sålunda haft den Nåden
i underdånighet anföra, hemställes Eders
Kongl. Maj:ts Eget Nådiga ompröfvande och
Höga välbehag underdånigst och Stats-Contoiret
har den Nåden framhärda med djupaste vörd«
nåd, nit och trohet
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdån- tropligtigste tjenare
och ivndersåter
M. Haak. Georg D. Wählberg.
N. Frödelius.
Stockholm den 14 Februari 1815 -
C. Tunelius. Gust. Öijer.
Den 14, Juli. 134!
Utdrag af Kongl. Majit s Stat, å hvad
sorn bör utgå af Högstsalig Hennes
Majit Enke-Drottningens Statssumma
får år I8I4-
Pensioner.-
Årligen.
Un af Bikets Herrar, Öfverste
Marskalken , f. d. Academie-  Cancelleren, Biddaren och Com-  mendeuren af Kongl. Maj:ts Or-  den och Biddaren af Konung
CARL Xlllrs Orden, Herr
Grefve Carl Adam Wachtmeister
2,800
Öfver-Hofmästarinnan,Fru Gref-  vinnan De la Gardie, född
Friherrinna Bålamb -
' » 8°°
Kammar-Fröken Margaretha Gyl-  lenborg -
600
—
—~
Hof - Fröken Johanna Lovisa
Ehrenbill •
400
,
Dito Charlotta von Stockenström
400
'
Dito Sophia Magdal. Ehrengranat
400
Öfver - Kammarherren och Com-  mendeuren af Nordstjerne Or-  den , Friherre Adolph Ludvig
Stjerneld -
X,ooo
Kammarherren Grefve Johan
Gyllenborg
250
—
Transport
0,6 50
■ftMM
/
1342
Den 14 Juli.
<
Transport
Dito Friherre Eric Ludvig Man-
6,650
derström -  Dito Grefve Ad. Julius Cron
350
—
stedt - - - .
Högstsalig Hennes Maj:ts f. d.
Harid-Secreterare , Kammarher-  ren, Ridda ritus-Secreteraren, Rid
daren af Nordstjerne Orden, En
af de Aderton i Svenska Aca-
250
demien, A. G. Silverstolpe
F d. Secreteraren vid Hen-  nes Majus Hof Expedition,
Andra Secreteraren 1 Cabinettet
för Utrikes Erefvexlingen, Carl
Ox
O
Hochschild •
Lif Medicus och Riddaren af
Wasa-Orden, Doctor Ad Fredr.
250
-*-
Wedenberg -  Ofver - Hof- Predikanten , m. m.
300
-i
—
Doctor C. C. Lilljenwalldh
Hof - Predikanten Ad. rs Adam
Sebell, till dess han tillträder
166
32
;
—•
Pastorat - .
150
Hot Predikanten M. J. Hagberg,
på samma vilkor
Pagen, Lieutenamten Grefve E.
150
J. G. Oxenstjerna, intill dess
han , utom hvad han vid Ar
méen‘uppbär , erhåller emot
s
Page. lönen svarande förrnoner
Pagen, Lieutenanten F. U. Silf-
150
versvan, likaledes
150
—
Transport
8,916
32
—
3
Den 14 Juli.
1343
Transport
8)916
32
-
Lif-Chirurgus , Hof-Medicus J.
L. Wenner, personelt
450
__
—;
Hof Medicus M- L. Wenner
300
—
Kammarfrun Maria Catharina
Ljung
400
.—-
—
Lito A. C. Rannoe
400
—
—-
Lito Anna N. Fernholm
400
—
Hof-Kainererareh P v. Seltzen
333
...
, ,
Hof Oeconomie-Bokhällaren Ga
briel Wennerberg, intilldess han
vid annan tjenstbefattning vin-
ner motsvarande Ion, enligt Kgl.
Brefvet den lo Nov, 1813
100
—
Contoirs - Skrifvaren Carl AVTi 1 li.
von Seltzen dito dito
loo
—
-
Förste Kammartjenare!) Carl Boh-
man ....
336
Lito Ernst Freese
226
- -
—
Lif-tvätterskan Tingberg
172
*
, -
Åldtfrun H. C. Zierman
150
■
Städerskan Amalia WibergSson
83
l6
Fateburspigan Greta Catharina
*
Sundgren - * -
3°
—
Kam mar- V akt mästaren Hultgren
110
-----
Hof Contoirs-VaktmästarenHam-
marberg -
loo
Portc.haise-bäraren Wennborg
37
24
Lakejen Carl Lundgren , enligt
Kongl. Brefvet den lo Nov.
1813, fulla beloppet af dess
innehafde lön -
100
.
-i-
Transport
12)744
24
—
*344
Ben 14 Juli.
Transport
Dito J. Svan , dito , hälften af
12,744
24
innehafda lön «■ <?
50
—-
—*
Dito Peter Hellström -  Dito Barnström, enligt Kongl.
50
——
—-
Brefvet den 5 Oct. i8i3,dito
Dito G. A. Hindgren, enligt
50
samma Kongl. Bref, dito
Dito Jacob Höfgren, enligt Kgl.
Brefvet den 16 Februari 1814,
50
dito - - - - -r
50
—
_
Hof-Conditorn Etienne Gavuzzi
300
—
—
Kocken Edlund -
äoo
_
Taffeltäckaren Hjertzell
166
—
Dito Nyström
160
—
—
Mundskänken Akerlund
166
—
—
Skafferi-betjenten Hallander -
65
—
Koppar-skurerskan Sienberg -
37
—
—
Silfver-tvätterskan Hjertzell *
Silfverkammarpigan Hustru Toll-
60
..a*»
stén , född Eklund
t
14,184: 24.
Stall - Staten.
Hof-Stallmastaren , General-Ma-  joren och Commendeuren med
Stora Korssel af Svärds Orden,
3o
Grefve Ad. Kudvig v. Schwerin
TJ nder-Sta 11 mäst a ren , Hieutenant
750
—
Mauritz Westfeldt
Stall - Bokhållaren , Secreteraren
333
—
Jonas Hind -
200
—
—
Transport
15,167
2 4
—
i
Den 14 Juli.
*345
Transport
i5Y4f>7
2 4
Hästlälcaren Ekmarck •
5°
_
Vagnmästaren Hartman
44
_
Lifkusken Ekholm
loo
-
Lif-förridaren Bergstram
88
Dito Nils Ernwall
88
-
Hingstridaren Ahlgren - •
44 —
Kusken Wennerström - .
84
Dito Skagersten -
56
Dito Hallgren
4.2
Förridaren Lindberg -
40
Eiddrangen Sundström
80
Dito Lundman -
40
.. --.4
Dito Sundling ...
73
'
. .
Dito Lindman -
72
——
8,183: — — -—u_
Pensionairer:
Äldste Kammartjena-
rén Boman - 336':
—
Hof - Lakejen P.
'
Almqvist - 100: -
*
436
i
Pensionairer nf Hand-Cassan
Friherrinnan Man-
derström - 400: —
Ofverstinnan Eh-
rengranat - 400;
» *
Transpotr 800: — —
16,803
24
5'te Sundet. 16g. 170.
1346
Den 14 Juli.
Transport 800:
Fru Laval
Fröken Lovisa Sandelhjelm,
som, enligt
Kongl. Brefvet
den 20 April
1814» bibehåller
hela ilen af henne
gemensamt med.
sin aflidna Syster
innehafde pension
af
A* M. Seinkneckt
Fru Suthoff •
Fru Stenius
Fru Strålenhjelm
loo:
66:
33:
16 :
33:
22 :
32. —
16. —
3S- —
i G. —
10. 8.
' Tillhopa årligen
Härifrån afgår:
Äldste Kammarrjenaren Boman,
genom döden afgången den i 2
April 1814.’*
16,803
1,072
17,875
24
Io 8
34
Bester! 17,539(34
8
8
Stockholm af Kongl. Stats-Contoirets StatsXamererare
Contoir den 14 Februari 1815.
Joh. Ad, Leyonmarck«
Vördsamt
Oen i 4 JuiU
Uppläst hos Samtliga Riks-Stäriden deri 14 jrili;
Vördsamt Memorial!
Till följe af fen inom Corisiifutiöns TTtsicötiet
väckt tnotiori; får CönStitutiöns-tJtskbtter höé
Rikstens Ständer föreslå fett så lydande tillägg
vid slutet af 6ö Regén ngs-lro fm teti:
”Uteslutande Privilegier å tid högst'fterfii
ton år, för nya Uppfinningar, teller flya tellet?
betydligen förbättrade Met boder i Konst telléf
Näringsfång* varte likväl Konungen bbetäget, ätt
fefter vedei böfandfes hörande bevilja.
Hvilket förslag hoä Rikstens Ständer vördsamt
antnäles j för ätt enligt f>6 §. RegeringsFormen
behartdiaSa Stockholm dteri 13 Julii8i§;
På Högloft. Riddersk; På Hög v. Prést-Siåhdeis
•fih Ad. Uedämötfers Utedafnöiers
vägnar vägnar
Rudolf Cedersirlitrii C.< v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Heder v. Bortdfe
Ståndets
I.edamöters Ståndets I.edamöters
vägnar vägnar
J. T Vegelin. And. Json Hyckert.
Gei A. Silverstolpe';
Uppiast hos Samtliga Riks .Ständen rien 14 Juli
Vördsamt ^Memorial!
I anledning af inom Utskottet vackt motion,
har Constitutionk-Utskouet tillstyrkt följande.
tillägg
»348
Den 14 Juli.
tillägg lill 46 och 56 §. §. Riksdags-Ordningen»
Den 46 §. föreslås att begynnas med en så lydande
ny mening:
”Under motions-tiden bura mindst ivaline Plena
i vedan hållas , så vida ej Ståndet derom annorlunda
beslutar.”
För öfrigt skulle denna §*. förblifva oförändrad,
men i sammanhang härmed i 56 §. Riksdags-Ordningen
tilläggas vid slutet:
”Prågor rörande ämnen , hvaröfver Riksens
Ständer ensamme äga beslutande rätt, få under loppet
af hela Riksdagen vädas, och skola till vederbörande
Utskott remitteras; men då sådana frågor, efter
den ofvannämde motions-månadens utgång väckas,
upptagas de ej förr till beredande af Utskotten, än
vid nästföljande Riksdag.”
Hvilka förslag till Riksens Ständer skulle
anmälas, för att, enligt 56 §. Regerings-Formen
behandlas. Stockholm den' 12 Juli 1815.
Ståndets Ledamoters - Ståndets Ledamöters
På Högh Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vallofl. Borgare
-
På Högv. Prest-Stån
-
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv Bonde
-
vagnar
J. Wegelin:
vägnar
A. J:Son Hyckert.
G, A. Silverstolpe.
^Vörd
-
Den 14 Julié
Uppläst hos Samteliga Riks-St5nden den 14 Juli.
„ Vördsamt Memorial!
I anledning af inom ' Constitutions - Utskottet
vackt motion får Utskottet härmed till Rikssens
Ständer anmäla ett förslag till en ny ,
hvilken borde införas mellan den 37 och 38 §.
Regerings Formen, så lydande:
”Norrmän som till Sverige inflytta njute
Svensk medborgarerätt ifrån den tid de sig dertill
hos Konungen anmäla. Utlänningar sorn
bekänna sig till den Christna Läran, hyilka 6
ar innehaft Ordinarie, Embete, Burskaps rätt eller
varit fastighets ägare, vare berättigade att
såsom Svenske Medborgare anses. Andra utlänningar
måge efter 6 års vistande i landet sig
hos Konungen anmäla, som äge att pröfva huruvida
medborgare-rätt dem må förunnas.’’
Hvilket förslag anmäles till behandling,
enligt 56 §. Regerings-Formen. Stockholm den
13 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C, v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamoters
vägnar vägnar
J. Wegelin. A. Json Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Vörd
-
?|5* Pen M MN
f/ppläst hos Samtlig? Riks-StSnden d?n 14
Vördsamt Memorial!
Eagr' samt Allmänna Besvärs* och Qeco*
npmie-Utskqtten hafva ti?l handläggning fqrehaft
de särskildta till dessa Utskott; gemensamt frår;
Höglofl Bjdder$kapet och Adeln samt Hederv.
Bonde Stånde? remitterade Memorial af I-ferc
Eagmannen, Mapnerstam samt Riksdags Fullmägfiga
Anders Danielsson från Elfsborgs Eän,
Jon Jonsfon f?ap Blekinge och Nils Adansson
fran Malmöhus Eän, äfvensom Herr Öfversten
O .
fjonrad Akerhjelms fil! Höglofl. Ridderskapet?
Och Adelns RrotQcql} den Ig sisth April gjorde
snundtliga anförande, såsom tillägg till Herr
Eagman .Manrterstams då ingifna nyss omför*
-gasildta Memorial.
^\f dessa Memorial hafva Utskotten inhärn-!
tat, att deruti på anförda skäl föreslås: af Hére
Uagmännen Mannerstam: Isq atj en allmän riä*
.fingsfrihet må införas, så att hvar Svensk man
i Stad och på Rindet skall ägg att idka hvilket
lofligt näringsfång sarp heldst, emot fullgörande
af de allmänna skyldigheter och de afgifter tilf
Staten, sorn dermed ärq förenade, samt att Allmogen
m| utan särskild afgift idka handtverk
OCh slöjder; 2.0. att handel och sjöfart, sa val
fnom Riket sorn till Utrikes orter, må af hvilken
sorn helds; obehindradt idkas, samt Stapelfrihet
lemnäs åt allg d© hamnar i Riket, derifrån
fartyg kunna till in- p,ch utrikes, orter1 afsändas,
pch der Tullbevakning finnes eller kän med säker
controll inrättas; samt att alla Svenska män
jnå aga rätt att reda i skepp; 3:0 att utländska
skepp
Den 14 Juli.
1351
skepp och handlande må med lika frihet, lika
tull och öfriga utgifter som inländské, uppköpa
och utföra Rikets exportvaror samt hitföra och
sälja de importvaror, som till förbrukning i Riket
äro tillåtna och icke med allmän fördel kunna
till erforderligt belopp inom Riket tillverkas;
4:0 att såsom en följd häraf alla stadgan -  den uti 2, 3, 4, 5, 6 och 7 Cap. af HandelsBalken,
hvilka såsom innefattande Oeconomiska
jtadganden borå utur den under utarbetning varande
nya Civil-Lagen försvinna, genast ändras
i likhet med förenämnda grunder; och 5:0 att
Product-Placatet upphäfves, samt att SeglationsOrdningen
, SjÖtulls-Taxorna med flera i dessa
ämnen utkomna Författningar efter samma grundsatser
rättas samt alla de stadgar och inrättningar
försvinna, som på något sätt gynna den utrikes
handeln, så framt dessa inrättningar äro
för Jordbruket och den nyttiga National industrien
skadliga; af Anders Danielsson likaledes:
att alla föreskrifter i ofvannämnde Capitel af.
Handels-Balken, som angå Handtverkerier samt
Rikets in- och utrikes handel må upphäfvas och
endast den allmänna grundsats stadgas, att hvarje
Svensk man får idka hvilken handel, handtverk,
näring och rörelse som heldst och att den inrikes
handeln bör vara fri och obehindrad: att
Product-Placatet, med alia särskilta Författningar
, som strida emot denna således lagda
grund, må genast upphöra samt utförseln af Svenska
varor och inföiseln af tillåtna utländska varor
med lika tull och friheter få verkställas af
in- och utländska skepp och handlande: att den
vissa
✓
i 352 Veil 14 Juli.
vissa Stader Iemnade Nederlagsfrihet afskaffa»
och rättigheten att upplägga främmande varor
blifver, så vidt den bör tillåtas, lika för alla
Stapelstäder ; och att Tull-Taxorna sålunda ändras,
att alla de utländska varor, hvilkas bruk
ej kan*' förekommas , varda till införsel emot
tull tillåtna, men deremot alla onödiga öfverflödsvaror
bade till införsel och bruk varda förbjudna;
af Jon Jonsson: att förbudet emot landsköp
må upphöra, och således Allmogen och
hvarje Landtman anses berättigad, att sig imellan
handla och till hvad ort som heldst inom
Riket fa transportera öch afsätta alla landtbruksafkastningar,
handaslöjder och trädvaror, af hvad
beskaffenhet de vara må; och af Nils Månsson;
att rättigheten till utförande utom Riket af alla
landtmanna-producter utan erläggande af tull må
blifva alla provinsers invånare och åtmindstone
dem i Skåne beviljad; hvarjemte Utskotten funnit
att ofvanomförtnäldte af Herr Öfversten Åkerhjelm
gjorda anförande i synnerhet haft till föremål,
att fästa uppmärksamhet dervid, att i
händelse Product-Placatets upphäfvande af Kai.
Majit icke i Näder bifölls, förutsåg Herr Öfversten
svåra följder för Rikets Norra Provinser i
allmänhet, hvilkas behofver af flera nödvändighetsvaror,
jemte spannmål, fordrade den mest
gynnande afsättning af trädvaror, som icke skulle
kunna vinnas om invånarne voro skyldiga att endast
till inländska köpmän föryttra berörda producter.
Vid det omförmäldta, till deras gemensamma
utlåtande hänskjutna ämnen , hos Utskotten
blif
-
Den 14 Juli.
1353
blifvit föredragna, hafva val Ledamöterna af
Vallofl. Borgare-Siandet tillkännagifva, att sorn
de ansago de uti förenärnnda Memorial väckta
frågor röra de Ståndet i Nåder förundta Privilegier,
funno bemälte I edarnöter sig icke kunna
i öfverläggning till beslut derom deltaga; men
då Ledamöterna af de öfriga Riks-Stånden ansett
denna af Borgerskapets Ledamöter vidtagna
ålgård icke böra vara for dem hinderlig, att, i
likhet med hvad Riksdags-Ordningen föreskrifter,
låta till beredning förekomma hvad till
Utskottens handläggning är vordet öfverlemnadt,
samt att Betänkande deröfver afgifva , hafva berörde
ämnen i sådant ändamål till öfvervägande
blifvit företagna.
Under öfverläggningen härom har dock
imellan Ledamöterna af sistnämnda trenne Riksstånd
skiljaktiga meningar i vissa af de framställa
frågor sig yppat, hvarföre ock votering
blifvit anstäld; och få Utskotten således nu framlägga
det af pluraliteten beslutade Betänkande.
Hvad forst beträffar den derom väckta mo'»
tion, att en allmän näringsfrihet må beviljas, så
att hvar och en Svensk inan i Stad och på Landet
må blifva fritt att idka hvilket lofligt handtverk
och näringsfång som heldst, emot fullgörande
af de allmänna skyldigheter och de afgifter
till Staten, sein dermed äro förenade; samt
att Allmogen må utan särskilt afgift idka handtverk
och slöjder; så, enär detta ämne redan hos
Utskotten till behandling förevarit, anse Utskotten
någon ytterligare åtgärd dervid icke kunna
ttagas.
Vid
-
>354
Den 14 Juli.
Vidkommande dernäst frågan om upphäfvande
af hvad 6 Gap. Handels-Balken i afseende
å förbud emot landsköp stadgar; så emedan
dels allmän frihet i spannmålshandel förut är
beviljad, dels enahanda frihet i afseende å handel
roed victualie-varor, i anledning af derom
gjord underdånig ansökning, lärer af Kongl.
.Majit, efter hvad Utskotten hafvj fullt skäl att
förmoda, innan kort genom utfärdad Nådig Författning
fastställas, enär Kongl. Maj.-t under nu
påstående Riksmöte täckts i Nåder inhämta Riksens
Höglofl. Ständers underdåniga yttrande öfver
hvad vid en sådan fri handel bör iakttagas,
och hvarom dessa Utskott, efter erhållen Remiss,
afgifvit vördsamt utlåtande; ty, och då
genom särskilta författningar Allmogen jemväl
erhållit rättighet, att till Städerpa få införa och
försälja åtskilliga af dem . tillverkade handaslöjd
Jer, anse Utskotten, att förbudet emot landsköp
i de hufvudsakligaste delar redan upphört, så att
något hinder icke bör vara , att inrikes handeln
med alla sådana varor, hvilka såsom landets
producter ära att anse, må , utan undantag lemnäs
fri och obehindrad; hvarföre Utskotten ock
tro sig äga fullt skäl tillstyrka, det Riksens Högh
Ständer må hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att Kongl. Majit i Nåder ville till eu
slik frihet i inrikes handeln bifalla och derigenom
förenätnde Capitel till ali kraft och verkan
upphöra. ,
Hvad åter angår det derom gjorda yrkande,
att handel på utrikes Orter må af hvem som
heldst frän alla hamnar i Riket, derifrån fartyg
kunna
v - * ' V
J)en 14 Juli, *354
Jtunna till berörde orter ttfsändas, få obehindrad
Utöfvas, och stapel-frihet varda tilldelt alla sådana
af dessa hamnar, der Tullbevakning och
nödig cqntroll kan inrättas , samt att alla Svenske
män må äga rättighet att reda * skepp; så,
utom dea 'omständighet , att »ti Rikets vidsträckta
skärgårdar, der en mängd så beskaffad*
hamnar finnas, hvarifrån skepp till utrikes fart
kunna utredas och utgå, det blefve svårt och i
det närmaste omöjligt) att kunna föranstalti
Om en tillräcklig TuUbevakning och tillsyn, fö»
rete sig ock, efter hvad Utskotten trq sig inse,
manga andra betydliga hinder emot antagandet
af omförmäldta förslag. Ibland dessa ber rakna*
att dep sökta omfprmälta frihet icke skulle kun*
na af Landtbrukare i. allmänhet, utan till det
mesfa endast af dem, sorn ära boende närmare
intill hafskusten begagnas, samt att den afven
hos dessa sistnämnda skulle blifva inskränkt till
ett ganska finga antal, då de öfriga sakna både
den förmögenhet och de kunskaper, sorn till en
slik handels idkande oundgängligen behöfyas, hva»
dan ock denna handelsrättighet icke kan anse*
bidraga till Jordbrukets förkofrans att Jordbrukaren,
sorn, då b?n med erforderlig drift skall
sköta sitt yrke, mäste dertill använda all sin
tid odelad, icke skulle kunna derjemte nied allmän
och egen fördel drifva en utrikes handel,
förenad med flerfaldiga orricprger och besvär af
brefvexling, räkenskapers, förande m. m : att örn
än Landtmannen genom deritia handel skulle
vinna någon förmånligare afsättning af egna och
från andra Landtbrukare uppköpta sådana pro
ducter,
Den 14 Juli.
(flucfer, som till export äro tillåtna, det likväl
icke; kunde blifva, med bibehållandet af en för
det allmännas väl nödig ordning imellan näringarna
öfverensstämmande, att hvarje Landtman
tillika skulle äga rätt idka handel med de
utländska varor , som i retourlaster blefvo hämtade:
att samma handel, tilläten för alla folk
classer,
oundvikligen skulle föranleda till Lurendrägerier
och Tull försnillningar och befordra
tillfällen till dylika företag , hvilka icke genom
de kostsammaste bevaknings-anstalter kunde
jorekommas, äfvensom att detta synes motverka
det föremal, hvarå allmänna uppmärksamheten
xtu är fästad, att, till befordran af allt, som kan
bidraga till national-vinst genom öfvervigt mellan
Rikets export- och import-handel , förhindra
införande af otillåtna utländska öfverflöds-varor:
att genom en vidt utsträckt utrikes sjöfart, än
mera arbetande händer skulle dragas från Landtbruket
till Sjö-tjensten , hvilken sednare lemnar
ynglingarne flera lockande anledningar att öfvergifva
det modosamma arbete, det förra, som
utgör Rikets hufvudnäring, medför; och att då
de, hvilka såsom skeppare föra till utrikes orter
afgående skepp, nu, enligt Författningarna,
skola vara edsvurne Borgare i Stad, samt äro
förbundne att ansvara för de Svenska sjömäns
återkomst till Riket, af hvilka de under sjöresan
sig betjena, denna nödiga controll komme
att genom den ifrågasatte oinskränktare handelsrättigheten
försvinna eller åtmindstone till det mesta
försvagas. På alla dessa skäl jemte de flera,
som vidare voro^att åberopa, finna Utskotten sig
så
Den 14 Juli.
*357
så mycket mindre äga anledning föreslå bifall *
till hvad, i afseende å fri utöfning af utrikes
handel, blifvit, på sätt forenärndt är, påstått,
som all den nytta, Jordbrukaren synes kunna af
sådan handel draga , derigenom varder honom
beredd, oin, enligt hvad förut är tillstyrkt, det
blifver för denna öppet, att, då export till utrikes
orter af victualie-varor kan i Nåder tillåtas,
få de samma i Stapelstad upplägga och derifrån
låta utföra, hvilket icke eller nu, hvad
spannmål beträffar, är betaget; varandes det,
med undantag af några vissa personer, i Städerna,
hvar Svensk man icke betagit att reda i
skepp.
Den ändring som blifvit sökt uti hvad 5.
Gap. Handels-Balken stadgar om utländsk mans
rätt att drifva köpenskap, anse Utskotten sig
icke eller kunna tillstyrka, heldst densamma,
synes icke vara hvarken med tillbörlig ordning
eller det allmännas nytta förenlig; men hvad
rörer den väckta frågan om Product-Placatets
upphäfvande, hafva Utskotten funnit, att som
Kongl. Majit i Nåder, i afseende å berörde Författning
stadgat, att densamma så väf i krigstider,
som ock då andra särskilta orsaker sådant
fordrade, skulle blifva hvilande, hvilket
jemväl för närvarande, enär Kongl. Majit detta
år i Nåder tillåtit afhämtning med utländska fartyg
från Rikets Stapel-Städer af trädvaror, bräder,
bjelkar , sparrar och tjära , blifvit förordnad!;
alltså och då Riket nu finner sig uti en tryckande
underbalance, hvilken endast genom utvidgande
af inhemska productioner och en fri
afsatt
-
*358
Den 14 Juli.
afsättning af Landets tillverkningar kan skyndsamt
undanrödjas, samt flera Städer i Riket ické
drifva någon särdeles actif Utrikes sjöfart, hvil*
ken icke eller deraf lider mehn, öm Utländsk
man från Stapel-Stad får afföra effectef af stångjern
Och förenämUdä skogs-pröductéf j hvarigenom
Landtrtiannen öfelbart tillskyndas en vidi
högre betalningj än öm Städernas handlande
lemnäs tillfälle ätt sjelfve bestämma éffectetnas
värde och den derföre erläggande betalning, trtt
Utskotten Sig böra hemställa * örn igke den Underdåniga
anhållan tnå hos Kongl. Majit af Riksens
Höglöfl. Ständer framföras * det niå 0 inför*
mälte PrödUct-Placat blifva till sitt innehåll
hviiande intilldess iändets ökåde piödUctiori kari
medföra éii för Riket mera fördelaktig utrikes*
handel*
I Öfrigt Och hvad röret néde^-lags-friheferi
i vissa Städer, öfverseende af Seglationsordning
geöj ändring i Tull-taxorfw, med det toera ofvanbetörde
Memorial innehålla, anse Utskot-1
teti sig deröfver icke kunna Utlåtande meddela,
enär dessa ämnen dels ärö öfverlerri flade till andra
Riksens Ständers Utskott, dels ock bero på
en särskild handläggning, hvarmed dessa Utskott
trott sig icke böra taga befattning.
De härifrån skiljaktiga yttranden sorn så
Väl i tvänne af ofvahberörde ämnen, sorn» i öfrigt
äro af Prest - Ståndets Ledamöter afgifne ,
innefattas Uti hosfogade Prölncalls-Utdrag.
Delta ålit varder till Riksens Högloft. Ständers
vidare pröfning vördsamt öfverleinnadt. Stockholm
den 4 Juli iSij.
På
Den 14 Juli. i 3 j g
På Riksens Höglofl. Ständer* Lag- samt
Allmänna Besvärs • och Oeconomie - Utskott*
vägnar.
På Högl. Ridd. och Adelns Ledamöters vägnac
H. F. Strömfelt. A. Lantingshausen.
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
C. M. Livin. 1. L. Fellenius■;
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
F. G. Holm. And. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Petter Jernström. Nils Månsson.
A. J. Wahlstjerna.
Transsumt af Vrotocollct, hållet i Riksens
Höglofl. Ständers Lag- samt
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotts
Vieman d. 4 Juli 1815.
S. D. Företogs till pröfning ett af Utskottets
sammansatta Beredning afgifvet Betänkande, i
anledning af väckt fråga* öm en mera utvidgad
Handelsfrihet m. m.
<• - m -
Herr Borgmästaren Holm anförde* att Hr
Borgmästaren, i anledning af Borgare-Ståridets
genom Protccolls-Utdrag meddelade föreskrift,
i frigart om ea utvidgad Näringsfrihet, ansåg
Bor»
Den 14 Juli,
Borgare-Ståndets ledamöter icke eller kunna
deltaga i nägra öfverläggnirigar eller beslut
närvarande ämne, sorn rörer Borgare-Ståndets
privilegier ; hvaruti Borgare-Ståndets öfrige Ledamöter
instämde.
Herr Grefven och Ordföranden föreslog,
att, till vinnande af mera redighet vid beslutens
fattande, Beredningens Betänkande punktevis
skulle till afgörande företagas, hvilket af de
trenne i öfverläggningarna deltagande Ståndens
Ledamöter bifölls.
Proposition framställdes i anledning häraf,
å bifall till Första punkten af Beredningens Be- »
tänkande om en fri inrikes Handel med Landets
producter.
Herr Prosten Fellenius anmärkte,, att orden
Landets producter i Betänkandet borde för
mera tydlighet till Landtrrianna producter förändras,
emedan X^andtrrianiien annars kunde taga
sig anledning , att utsträcka denna rättighet äfven
till Stadens Handelsvaror.
Herr Grefven o,qh Ordföranden förnyade
ater Propositionen å ofvanttämnde punkt, sådan
den i Betänkandet finnes upptagen; hvilken
Proposition med Ja och Nej besvarades; och sedan
votering härom blifvit yrkad; framställde
Herr Grefven och Ordföranden följande justerade
Voterings-Proposition: Den som bifaller för
sta
punkten af lieredningens Detänkaride skrifver.
Ja; den det ej vill, skrifver Nej. Vinner Nej,
införes i Redactionen orden Landtmanna-varor och
producter, i stället för Landets producter.
Votering
HDen 14 Juli.
1361
Votering företogs härefter med slutna Sed*
lar , men hvaruti Vällofl Borgare-Ståndets I^edamöter,
enligt deras förut fattade beslut, ej
deltogo.
Efter Voterings sedlarnas Öppnande befanns
voteringen hafva utfallit på följande sätt:
Af Högloft. Ridderskap et och Adeln
Elfva Ja och Ett Nej.
Af Högvördiga Prest-Ständet
Tio Nej och Ett Ja.
Af Hedervärda Bönde-Siandet
Elfva II Ja.
Härefter gjordes Proposition till bifall å 2
punkten af Beredningens Betänkande, rörande
en fri utrikes Handel, hvilken Proposition af
de 3:ne Ståndens Pluralitet med Ja besvarades.
Proposition framställdes nu i ordningen å
första alternativet, uti Beredningens Betänkande,
rörande Product-Placatets upphäfvande , hvilken
af Höglofl. Ridd. och Adeln samt Hedervärda
Bonde Ståndets Ledamöters Pluralitet med
Ja besvarades, men Högvördiga Prest-Ståndetk
Medlemmar förenade sig med det uti Beredningen
afgifna 2:dra alternatif angående sistnämnda
fråga.
I öfrigt bifölls Beredningens Betänkande,
rörande de öfriga omständigheter , som i sammanhang
härmed blifvit af Beredningen upptagna
och besvarade.
I anledning^ af hvad nu förevarit, ansåg
Prest-Ståndets Ledamöter den fria inrikes Handeln
böra inskränkas alli Landtmannä-producter ,
och att redaction uti Betänkandet i likhet här5-e
Bandet. 171. 172, me^L
13G2
Den 14 Juli.
med borde förändras; hvarjemte Prest-Ståndet,
sorn förenat sig uti de öfriga delar af Betänkandet
, afgaf följande yttrande, i frägan om Product-PIacatet
:
”Det ifråga sälte Product-Placat har tillkommit,
i ändamål att underhjelpa inhemska
Skeppsrederierna, och den vinst som tillkommit
Riket, genom! egen sjöfart samt Fragt-handel,
är genom flera bevis ådagalagd; äfvensom
erfarenheten vittnar, att Rikets nu varande förlägenhet
blifvit i betydlig mån genom den under
de sistförflutna år utländske Män tillåt ne
friare Seglation och Handel på Sverige förorsakad.
Vid ett sådant förhållande och då Kgl.
Maj:t genom Nådig försäkran för Rikets Borgerskap
och Städer den 23 Februari 1789 under
Privilegii-skydd förklarat, att Product-PIacatet
alltid skall i sin helgd och till efterrättelse tjena,
då Riket af Krig icke är oroadt, eller då
andra särskilta orsaker till dess hvilande ej föranleda
, och att, i sådant fäll, det likväl genast,
sedan orsaken upphört, bör återställas i full verkan,
anser Prest-Ståndets Ledamöter ingen önskan
eller framställning i detta afseende kunna
äga rum , emedan Kongl. Maj:t tliy förutan ej
lärer underlåta, att i detta, likasom andra fall,
iakttaga hvad med Rikets fördel är förenligt,
och hvilken allmänna önskan ej behof ver förnyas.
”
Herr Prosten Almqvist yttrade:
'■Herr Grefven och Ordförandens berak"
ning af Pluralitet, vid afgörande af frågan om
Product-PIacatet och en fri Landthandel, kan
JaS
Den 14 Juli.
jag för min del icke erkänna. När ett Stånd
förklarat sig icke kunna ingå i öfverläggning
örn ämnet, såsom stridande emöt dess privilegier
; så anser jag Utskottet vara desorganiserat,
så att ingen öfverläggning kan företagas, ingen
proposition göras och intet beslut fattas.*’
”Att trenne Stånd företaga sig afgörandet
af en fråga, sorn det fjerde Ståndet förklarar
stridande mot dess Privilegier, är en oformlighet,
stridande mot Riksdags ordningen. Mindst
kan i så beskaffade omständigheter tväflne Stånd
öfverrösta det tredje.”
”Denna min särskilta tanka anhåller jag
ina få åtfölja Expeditionen till Respectiva RiksStånden.
”
Härmed förenade sig Herr Prosten Ek.
Herr Prosten Levin anförde: att Prest-Ståndeta
Ledamöter, redan ifrån början af öfverläggningarna
förenat sig med Borgare-Ståndets Medlemmar.
Herr Kammar - Junkaren Lagerheim yttrade
:
”Jag anser mig icke kunna undgå att anmärka,
det Prest-Ståndet alldeles icke, på sätt
Herr Prosten Livin nu först uppgifvit, från
första början förenat sig med Borgare Ståndet,
som ej velat ingå i pröfning af förevarande ämne,
emedan de förmentes angå Ståndets privilegier,
utan har Prest-Ståndet deremot, i öfverläggning
om förevarande frågor, ordentligen ingått,
samt i voteringen om första punkten jemväl
deltagit, utan att vid början af öfverläggningen
hafva gjort mindsta förbehåll, och utan
att
-
Den 14 Juli.
att hafva undandragit sig att i ■ öfverläggning
och beslut deltaga. Jag får till bestyrkande af
denna omständighet åberopa Protocollets vitsord.5’
”Att nu efteråt, sedan frågorna blifvit behörigen
afgjoide, genom beslut, deruti man
sjelf deltagit, framställa den mening, att då ett
Stånd förklarar sig icke kunna ingå i öfverläggning
om ämnet såsom stridande mot dess Privilegier,
Utskottet borde anses desorganiseradt,
så att ingen öfverläggning kunde företagas, och
intet beslut fattas, förekommer mig högst oväntadt
och besynnerligt, samt äfven stridande
mot den öfvertygelse man forst ådagalaggt, genom
det man ordentligen ingått i profning af
ämnet. Jag tror således att Prest-Siåndet, genom
dess eget handlingssätt, gifvit styrka f ehuru
må hända mot sin vilja, åt det resultat, som
inom Urskottet uppkommit/’
’’Att för öfript af frenne Stånd tvänne ut
O
göra
pluralitet emot ett, är hvarken någon oformlighet
eller mot Riksdagsordningen stridande.”
”Då Prostarne Almqvists och Pevins yttranden
åtfölja Betänkandet till Riks-Stånden,
torde ofvannämnde af mig framställda vördsamma
anmärkningar äfven få medfölja.”
Och skulle Utdrag af Piotocollet, innefattande
Prest-Ståndets J.edamöters särskilta mening,
rörande ofvannämnde tv.änne omständigheter,
Betänkandet till Riks-Stånden åtfölja. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. J. Wahlstjerna.
Vörd
-
Ven 14 Juli.
Upp!ä',t hos Samtliga Riks-Stånden d. 14 Juli»
Vördsamt Memorial!
Inom Constitutions-Ufskottet har Motion
blifvit gjord, att sedan i Rattegångs-sättet i måL
rörande förbrytelser mot Tryckfrihets Lagen en
Jury nu blifvit antagen, ett steg mätte tagas
hvarigenom , i den händelse att erfarenheten bevisade
denna inrättning icke uppfylla sitt ändamål
, eller vara stridande emot Nationens lynne,
det blefve möjligt att densamma lagligen afskaffa
, och det förut gällande Rättegångssättet
åter införa. Då Constitutions Utskottet insétt
v.igten af den anmärkning som blifvit gjord, och
är öfvertygadt att erfarenheten vid Lagstiftningsföretag
alltid bör noga rådfrågas, har detsamma,
ehuru öfvertygadt att den antagna Jury, såsom
sann i dess grund och lämpligast att 'befordra
rättvisa vid sådana frågors afdörnande, der bestämd
lag' ej kan vara nog utförlig, skall vara
af största nytta, likväl till förslaget gifvit sitt
tillstyrkande och får derföre till Riksens Ständer
härmed föreslå, att derest Riksens Ständer fram-,
deles skulle finna att den antagna Jury ej uppfyllde
dess ändamål eller vore stridande mot
Nationens lynne, det må vara öppet, sedan flatgan
vid denna Riksdag blifvit väckt, att i laga
ordning denna inrättning vid nästa. Riksdag afskaffa
, och den förut fastställda Rättegångs Ordningen
åter införa; hvilket förslag till Riksens
Ständer öfverlemnas , för att efter fjö Regeringsformen
behandlas. Stockholm den 13 Juli
1813.
På
J366 Ven 16 Juli.
På Högloft. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin, Anders J son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högloft.
Ridd. och Ad. den 16 Juli 1 g 15*
S. D Efter skedd anmälan , att Ridd. och A*
delns beslut till gillande, af Högloft. Siats-Utskottets
Betänkande af den 30 nasti. Juni, innehållande
förklaring i anledning af de anmärkningar
som blifvit gjorda vid berörde Urskotts
Betänkande af den 29 Maj, rörande Hans Excellence
m. m. Hr Grefve Brahes Memorial, angående
Bevillning för Dannemora Bergslags
Jern-tillverkning , ej så vore bestämdt, att Hufvud»
Betänkandet derigenom kunde anses antingen bifallet
eller afslaget, beslöt Ridd. och Adeln att
instämma i de tvänne Ståndens mening, som
samtyckt, att målet måtte till Hans Kgl. Majrt
i underdånighet hänskjutas, att dervid taga den
åtgärd Hans Maj:t i Nåder lärer pröfva nödig.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Den 16 Juli.
1367
S. D. Föredrogs Utdrag af Högvördlga Prest»
Ståndets Protocol! af den 11 dennes, med fram»
ställning huruledes, då Rikets Acadernier häfva
deras egna Jurisdictioner , och Taxeringar af alla
under dem lydande personer alltid blifvit förrättade
under deras Rectorers anförande , PrestStandet
icke kunnat antaga Bevillnings Utskottets
förslag till 4 Art. 4 §. 4 Mom. af BevillningsStadgan,
utan önskat, att Stadgandet uti 1812
års Bevillning* Förordnings 5 Art, 4 §. 7 Morn.,
angående Academiska Taxeringar, må i stället
för ofvanberörde 4 Mom. införas, ined inbjudning
till de öfriga Respectiva Stånden, att uti
denna anmärkning instämma; och fann Ridd,
och Adeln skäligt att dertill sitt bifall lemna.
Ut supra.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe.
Utdrag af Frotocollet, hållet hos Högvår
diga Fre st-Ståndet, den 16 Juli
1815 -
S, D. Föredrogos å nyo och biföllos nedan»
skrifne ifrån Utskotten inkomna Memorial och
Betänkanden , nemi.:
ifrån Constitutions- Utskottet:
Om anmodan till Uag-Comitéen att i Tåg»
förslaget fästa synnerlig uppmärksamhet på bestraffningssättet
af de brott, som kunna emot
Tryckfriheten föröfvas m. m*;
ifrån
Den 16 Juli.
, . ifrån Stats- Utskottet :
3:0 angående ersättning för 18.12 års Mantalsskrifning?,
provision i Norrbottens Län;
2:0 rörande Riks Statens 3:dje Hufvud-titel,
innefattande F;örsvars - Verket till Lands och
Sjös;
<3:0 angående Stats-Regleringen i allmänhet
jemte Projectet till RiksStat för ar 1816 och
påföljande åren intill nästa Riksdag; dock med
förbehållen öppen talan i de mål , som härmed
äga gemenskap, men icke ännu äro sluteligen
afgjorda;
ifrån Särskildta Utskottet.-  om försäljning af Confisquerade varor. Ut
supra. ■
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Efter uppläsande af Höglofl. Ridd. och
Adelns Frötocolls-Utdrag af den 14 dennes, innehållande
inbjudning till instämmande uti dess
beslut att Tjenstehjonens flyttningstid borde utsattas
till den 15 October, samt för Stockholm,
der tvänne flyttningstider äro, tillika till den
15 April, samt att uppsägnings tiden jemväl en
-half månad borde förlängas, fann Prest-Ståndet
för godt, att vid sitt förut lemnade bifall till
Allmänna Besvärs och Oeconomie-Utskottets
Utlåtande härom förblifva. Ut supra.
Ex Protocollo
J■ U, Almqvist.
S. B.
Den 16 Juli.
1369
S. D. lifter ytterligare föredragning af Constifutions-Utskottets
Memorial, orri utarbetning af
förslag till en förbättiadRepresentation, biföll Ståndet
hvad Utskottet hemställt, angående underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj t i afseende på
härtill nödiga Statistiska upplysningar, och lät
for öfrigt vid Utskottets Utlåtande bero. Ut
supra.
Ex Rrotocollo
J U. Almqvist.
O
S. D. Återremitterades Cohstitutior.s Utskottets
Memorial rörande tillstyrkta förändringar i Tryckfrihets-Lagen
, samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
Betänkande örn Båtsmans fördubblingens återstäilande.
Ut supra.
Ex Rrotocollo
.7. U. Almqvist.
S. D. Upplästes å nyo Coristitutions-Utskottets
sedan den 14 dennes på bordet hvilande Memorial
, innehållande;
1:0 förslag till en ny §. att införas imellan
37 och 38 §• §• Regeringsformen;
2 0 förslag till ett tillägg vid slutet af 60
§. Regeringsformen;
3:0 förslag till tillägg uti Riksdags Ordningens
46 och 56 §. §•
4:0
i 37°
Den 16 Juli.
4 o hemställan om möjligheten att vid nästa
Riksdag afskaffa Jury.
Och sorn emot dessa Memorial inga anmärkningar
gjordes, alitsa skulle de samma
jemlikt Regeringsformens $6 §. till afgöran
de
vid nästa Riksdag uppskjutas. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. salmqvist.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den 16 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den <4
Hcderv. Bonde - Ståndet den 14 __
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Qeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af Kongl.
Majit s den 24 sistl. Maj me ädelt a
Nådiga Skrifvelse till Riksens Ständer,
angående de af Hedervärda
Bonde-Ståndet, vid åtskilliga Riksdagar
, gjorda underdåniga ansökningar,
om förändrade bestämmelser
i afseende på lever er ingen af hö och
kahn.
Uti Högstberörde Nådiga Skrifvelse, hvilken
äfven innefattar fragan om en fri victualiehandel,
men hvaröfver Utskottet redan, i förening
-
Den 16 Juli.
*371
ening med Riksens Ständers Rag-TJtskott, den
16 sist i. Juni , vördsam] igen till Riksens Ständer
sitt utlåtande afgifvit, har Kongl. Maj:t, rörande
det nu ifrågavarande ämnet, behagat i Nåder
förklara, huruledes, sedan Kongl. Maj:t, i
anledning af Bonde-Ståndets, vid 1789 och 1800
årens Riksdagar, genom dess Talmän, anmälte
underdåniga anhållan, att, till vinnande af gemensamma
fördelar, både för Kronan och Räntegifvare,
hö och halm, när de utgöra rente persedlar,
mätte efter en viss vigt få levereras, nu
hunnit häröfver inhämta de uppgifter ifrån landsorterna
och de utlåtande ifrån vederbörande
Embetsverk, hvilka, för ämnets utredning, voro
oumgängliga; Kongl. Maj:t ville, i följd af de
således inkomna upplysningar, inhämta Riksens
Ständers utlåtande deröfver, innan Kongl. Maj:t
stadgade sitt definitiva Nådiga Beslut; onskandes
Kongl. Maj:t i Nåder a:r veta, huruvida
Riksens Ständer voro tillfredsställa med det förslag
til! nu vidtagande Författning i detta ämne,
sorn Kongl. Kammar Coliegiutn uppgifvit och Rikets
Arenders Ali manna Be red ning, med vissa jemkningar,
i underdånighet tillstyrkt, eller om Riksens
Ständer ansägo några ytterligare forändringar
eller tillägg nödiga.
Af de från Handels och Finance Expeditionen
af Konungens Canzli till Utskottet aflemnade
Handlingar inhämtas, att, sedan Hedervärda
Bonde-Ståndet, genom dess Talmän,
vid 1789 och I800 årens Riksdagar, i underdånighet
anhållit, att, till förekoinmand af tvistigheter,
samt beredande af större säkerhet sd
1372
Den iC Juli.
■val för Kronan som Räntegifvare, fa , i stället
för det förut brukliga, sättet, att aflemna rentehö,
efter vissa valmar på lasset samt rente-halmen
till ett visst kärfvetal • hvarvid så säkert
mätt ej alltid skulle kunna iakttagas, att ju en
vålm eller karfva möjligen kunde1 komma att
blifva 'något mindre än en annan, och hvilket
för Allmogen ofta kunde medföra hinder och
olägenhet; Kongl. Maj:t i Nåder måtte täckas
förordna, att Allmogens rente-hö och halm efter
ett visst pundtal finge utgöras dervid i underdånighet
blifvit heroställdt, om icke, efter
det Kongl. Majit, genom Nådig Resolution på
Allmogens i Örebro Län underdåniga enskilta
besvär, den 2.3 Maj 1752 fastställt, att det hö
och den halm, sorn Soldaten, enligt Gontract,
af Roten uppbär, borde utgöras till en viss vigt,
nemligen ett lass hö till 24 lisspund och ett
tjog halm till 30 lisspund, denna vigt å renteliö
och halm i allmänhet måtte Nådigst varda
antagen och stadgad ; samt Kongl. Kammar-Collegium,
hvars.' u". låtande i detta ämne blifvit,
genom Nådiga Rem tsér, af den 31 Mars 1783
Och den 22 Juli 1800, infordradt, och sorn tillika,
under den 25 Juni 1811, erhållit befallning
att i. underdånighet yttra sig öfvér Riksdags-Fuli
mägtigens för Örebro och Glangham--  mars Härader Eric Pehrssons särskilta underdåniga
ansökning', att rento halmen från dessa
Härader matte elter vigt fä afletnnas,- funnit sig ,
i anseende tili elén- olikhet i beräknande af sa
val vigt sorn Krorio-värdi å ifrågavarande rente»
persediar , hvilken intiälfade* inom ■ särskilta orter
-
Den 16 Juli.
2273
(er af Riket, föranlåtet, att idella afseende, genom
Circulaire Bref infordra uppgifter från Kgl.
Maj:ts samtliga Befallningshafvande; så har bemälte
Kongl. Collegium , uti dess underdåniga
utlåtande, af deri 19 December 1814, ansett,
af dessa uppgifter, hvad fdrst höet angår, kunna
inhämtas, att den skillnad, som i åtskilliga Dan
förekomme imellan ett lass hö af 40, 48 och 50
lisspund samt ett lass af 20, 24 och 25 liss
pund
, borde hänföras till benämningen och beräkningen
af vinter- och sommar-lass, hvarmed
det allmännast asatte Krono värderingspriset af
2 Daler S:mt för ett vinter-lass och 1 Daler
S:mt for ett sommar-lass jemväl instämde. Den
skillnad åter i vigten, som visade sig för hvarje
lass af lika namn inom särskildta Län, dels med
enahanda och dels med olika Krono värderingspris,
förmodades grunda sig ömsom på skiljaktiga
liöslag, ortens större eller inskränktare höbergning,
och ömsom på mer eller mindre afsättningstillfälien
och deraf härrörande olika priser,
hvaraf anledning kunde uppkomma dertill , att
ett vinter-lass hö af 40 lispunds vigt, i en ort
kunde äga samma värde, som ett sådant lass af
'50 lispund i en annan ort, och ett lika förhållande
med sommar-lass, från 20 till 25 lispund,
inträffade; på skäl Karn mar - Collegium.
funné betänkligt, att i underdånighet tillstyrka
fastställelse af en lika vigt af ett lass hö, i alla
orter eller Län, der Krono-värderings-priset är
lika, och en ännu större betänklighet ansåges
möta för de Län, der Krono värderings-priset,
i jemnförelse med den antagna vigten är-olika;
an
-
1374
Den 16 Juli.
anseendes Kammar - Collegium sig desto heldre
böra i underdånighet hemställa, att i allmänhet
den för hvarje ort eller Län uppgifna och förut
vanliga vigt å ett lass rente-hö, vare sig vinter-
eller sommar-lass, äfven hädanefter borde
bibehållas oförändrad och tjena till efterrättelse,
ej mindre vid höets utgörande in natura, än
dess betalande med penningar, efter årligt Markegångs-pris,
sorn Kongi. Maj:t, genom särskilta
Nådiga Kesolutioner, för Gottlands Län, af den
2? Januari 1^66, samt för Kronobergs, Jönköpings
och Calrnare Län, af den 4 Mars I774,
fastställt viss vigt å rente-hö; likväl förmentes
undantag härvid böra äga rum för Skaraborgs
Lan, der icke allenast Krono-värderings priset å
hö är för särskildta Härader eller Fögderier mycket
skiljaktigt, utan ock hö-lasset beräknas tillen
betydligen olika vigt; hvarföre i underdånighet
tillstyrktes, det Landshöfdingen i detta Län
måtte erhålla Nådig befallning, att, efter vederbörandes
hörande, inkomma med ett lämpligt
förslag till jemkning af den olika vigt af
ett lass hö, som Litti 1 Is varit antagen, och att
Kongl. Maj:t täcktes derefter i Nåder fastställa
huru härutinnan för framtiden bör förhållas;
och beträffande åter rente halmen, så vore Krono-värderings-priset
å en karfva deraf, för Stockholms,
Svartsjö, Upsala , Södermanlands, Öster»
göthlands, Hallands, Gefleborgs och Vester-Norrlands
Län, bestämdt till 12 penningar S:mt„
hvarmed äfven Krono-värdiet å ett tjog halm,
upptaget till io öre S:mt för Kronobergs, Jönköpings,
Calrnare och Skaraborgs Län instämde;
men
Den 16 Juli,
1375
men deremot vore Krono-värdiet å en karfva
halm elt öre S:mt för Orebro, Carlstads och
Westmanlands Län, samt 3 öre för ett lispund
halm i Nordmalings Socken , numera hörande
till Westerbottens Län. En lika stor skiljagtig*
het i anseende till viglen af en karfva halm ,
förekotnrne i Landshöfdingarnes förslag dertill ,
grundadt på det i hvarje X.än förut vanliga
förhållande. Från Upsala , Calmare och
Kronobergs Län hade blifvit föreslaget 1* lispunds
vigt af kärfvan , från Södermanlands 2§-  lispuncls , från Östergöthlands , Örebro och Carlstads
2 lispunds, från Jönköpings 1 i lispunds,
från Westmanlands 3 lispunds och från Gefleborgs
Län 3 lispunds 10 markers. I afseende
på det olika Krono-värderings priset, saknades
all säker upplysning om rätta orsaken dertill.
Vid sådant förhållande, och då det olika Kronovärdiel
uppginge till dubbelt belopp , räknadt ifrån
ett till annat Län, trodde Kongl. Kammar-Coliegium
det vara betänkligt, att för orten
med denna olikhet stadga en lika vigt å en.
karfva eller ett tjog halm; i stället syntes det
billigt, att, då halmens beskaffenhet och gångbara
pris icke lärer hafva gifvit enda anledningen
till det olika Krono-värdiet, vigten bestämmes
med någon jemnkning, i förhållande till detta
Värde. För att kunna stagda denna vigt af en
karfva halm, med det högre Krono-värdiet, eller
ett öre Stint, ansåge Kongl. Kammar-Collegium
den enda och billiga utväg vara, att låta
anställa profvägning af halm, som äger bättre
och särare men likväl försvarlig beskaffenhet;
att
Den 16 Juli.
att kärfvan dervid blifver af en alns tjocklek
midtpå eller genom bandet ; att bindningen
verkställes Hvarken med stark hoptryckning eller
mycket löst’, utan så, att kärfven får en medelmått:;;
fasthet.- Af den skiljaktighet i vigten,
sorn. dervid kan, komma att'visa sig , härrörande
egentligen af längre och gröfre halm, kunde
derefter ett medium tagas, som bestämde rätta
vigten af en kärfve., hvilken i Krono-värdi
upptages till i öre Sunt, och om hälften af en
sådan karfvas vigt skulle finnas för ringa att
utgöra vigten af en karfva, med 12 penningars
eller ett halft öre Srmts Krono-varderingspris,
heldst särskildt afseende borde fästas på det imellan
orterna skiljaktiga förråd på halm och deraf
uppkommande olikhet i gångbara värdet , skulle
vigten å det sednare slaget skäligen kunna bestämmas
till eller |- af vigten å halmen, med
det högre Krono-värdiet; och i händelse detta
förslag antoges, trodde Kammar-Collegium iärnpeligast
vara, alt profvägnirtg bär i Stockholms
Stad kunde anställas., genom Konungens Befallningshafvandes
i Stockholms Län försorg, i närvaro
af Ofver Directeuren vid General Landtmäteri
- Contoiret och Kammar Collegii AdvocatFiscal,
samt det dervid utrönte förhållande i underdånighet
uppgifvas till Kongl. Mains Nådiga
granskning, och det Beslut, som i Nåder kunde
anses lämpeligast att vidtaga. Utom i Stockholms,
Svartsjö . Orebro, Carlstads, Upsala , Vestmanlands,
Östergöthlands, Kronobergs-, Jönköpings,
Calmars, Skaraborgs, en del af Götheborgs
och Bohus» Hallands, Gefleborgs, Vester
Norr*
-
Uen s 6 juli.
i 3 77
Norrlands, Gottlands och Nordmalings Socken
af Vesterbottens Län, skall icke, uti de öfriga
Länen af Riket, hö eller halm utgöra någon
q '
renté persedel. A Gottland vöre likväl endast
hö af denna egenskap, men icke halm. Kongl.
Kammar - Cbllegium förmodade, således att det
skulle kunna anses öfverflödigt, a t bestämma
vigten å hö och halm, för Stora Kopparbergs,
Malmöhus, Christianstads, Blekinge, Elfsborgs,
Jämtlands, Vesterbottens, utom Nordmalings Socken,
och Norrbottens Län, då de levererlngar
deraf, sorn, under namn af gärd, utgöras, skola,
till deras grund, vara af så skiljaktig beskaffenhet
med rente-hö och hahn, att ett lika förhållande
1 vigten imellan dem i ke blefve nödvändigt
; utan bunde, vid gärders utgörande,
hvad vigt sam heldst föreskrifvas och vara
lämplig, allenast den imellan lika skattskyldiga
blefve enahanda, och i fråga öm hö och halin,
såsom hemkalls-persedlar till Soldater och Båtsmän
, borde antingen upprättadt Contract eller
det allmänna förhållandet i orten tjena till efterföljt!.
Rikets A remiers Allmänna Beredning har,
den 1 f, nästförflutne April, på de skäl , sorn sålunda
blifvit af Kongl. Kammar-Coldeglum fram*
stälde , i underdånighet tillstyrkt, att i allmänhet
den för hvarje Ort eller Län af Landshöfdingarne
‘uppgifné och förut vanliga vigt å ett
lass rente-hö, vare sig vinter-eller sommar lass ,
äfven hädanefter måtte bibehållas oförändrad oell
tjena till efterrättelse, ej mindre vid höets utgörande
in natura, ärt det sammas betalande
5 'te Bandet, 173 171. med
*37*
Den 16 Juli.
med penningit, efter årligt Markegång*-pris*
med undantag lik vill för Skaraborgs Fän, hvarest,
i anseende till den anmärkta olikheten Inom
särskildta Härader eller Fögderier, i beräk®
nandet så väl af Krono-värderings-pris, som
vigt å rente-höet, Allmänna Beredningen trott
sig finna den föregående åtgärd, som af Kana»
mar-CoIlegium blifvit hemställd, nödig , innan
Kongl. Maj:t kunde, i afseende på detsamma
fatta Dess definitiva Beslut; äfvensom Allmänna
Beredningen varit ense med Kongl. Karn®
mar-Collegium, i den underdåniga tankan, att
lämpeligaste sättet att vinna en säker grund för
bestämmandet af den vigt, en karfva rente-halm
borde innehålla, vore en så beskaffad profväg®
ning, som den Kammar-Collegium föreslagit;
hvarföre ock Allmänna Beredningen i underdånighet
hemställt, att en sådan vägning måttö
här i Stockholm genom Fandshöfdingens härstädes
försorg, i närvaro af Öfver-Directeuren vid
General Landtmäteri-Contoiret och KammarCollegii
Advocat Fiscal, anställas, samt det dervid
utrönta förhållande i underdånighet uppgifvas
till Kongl. Majus Nådiga granskning, för
vidtagande af det Beslut, som i Nåder kunde
anses tjenligast. Deremot, och ehuru ho och
halm, uti åtskilliga af Kongl. Kammar.Collegium
uppgifne Fän, icke utgöra rente-persedlar,
har dock Allmänna Beredningen i underdånighet
tillstyrkt, att på det Allmogens skyldigheter,
vid tillfällen af gärder och hemkallspersedlars
utgörande till Soldater och Båtsmän,
måtte varda närmare bestämda, den i dessa Fän
varn
Den i 6 Juli,
»379
vatiliga vigten I ett vinter- eller sommarlass hö,
måtte i de Fall) då inga Contracter i detta afseende
finnas ingångna, tagas till grund, äfvensom
den Vigt Kongl. Mäj:t i Kader kunde finna för
&odt, att) efter förenämhde profvägnitig, utsätta
för kärfvan rente-halm.
Detta allt har Utskottet tagit under ett
noggrannt öfvervägande; och får, i anledning,
deraf, för sin del, Vördsamligen tillstyrka Riksens
Högloft. Ständer, till Kongl. Majt afgifva
det underdåniga Svar, ätt, uppå de skäl Kongl*
Kammar Collegium och Rikets Arendtrs Allmänna
Beredning anfort, det synes be^inkeiigt
i underdånighet hemställa öm fastställelse af en
lika Vigt i alla Län på ett lass rente-hö, utan
tordé, efter hvad i hvarje ort hitintills ijenat
till efterrättelse , böra så mycket heldre förblifva,
SOm eljest ömsesidiga rättigheter kunde blifva
förnärmade, och lärer således i underdånighet
böra tillstyrkas, ätt allt hvad Allmänna Beredningen,
lika inéd Kongl. Kammar-Collegium,
föreslagit, i afseehde på liqUiderna af rente-hö
och halm, samt profvägning af halm till rätta
Vigtens Utrönande, äfvensom likaledes Allmänna
Beredningens tillstyrkande, beträffande beräkningssättet
af dessa persedlar, vid gärders
och hemkalls Utgörande, i de Län, der hö och
halm ej utgöra rente-persedlar , och vid de tillfällen
, då inga särskildt ingångna Contracter
ligga i vägen, måtte Varda af Kongl. Maj:t i
Kader antaget och till underdånig efterlefnad
aubefaldt.
Hvil
-
1380
Den lC Juli.
Hvilket nu imedlertid til! Biksens HögJofL
Ständers välbehag vördsammeligen ofverlemnas.
Stockholm den 13 Juli 1815.
Pä Högloft. Biddersk. Pä Högv. Prest-Stänoch
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
Pä Vällofl Borgare- Pä Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöter? Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Bredin. . Nils Hersson.
M. M. Bosbeck.
U[pläst hos Häglof!. Ridd. och Ad. den 16 Juli.
Högvdrd. Prest Ståndet den 14 —
Vållofl. Borgare Sfåndef deri 17  .
Hederv. Bond.e-Ståndet den 14
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Besvärs-
och 0economie-Utskotts Betänkande
, i mled. ing af de till Utskottet
remitterade Memorial och
Diet amina, angående ändring uti
hvad För fattningar ne rörande Hallock
Gästgifveri skjutsen stadga
samt om förhöjning uti skjuts tegan
, m. m.
Uti ett den 29 Mars, till Hedervärda Bonde-Ständet
ingifvet, och till Allmänna Besvärs
och
-
Den 16 Juli.
oell Oeconomle-Utsknttet remitteradt Memorial-,‘har
Riksdagsmannen Anders Joachimsson från Östergöthland
omförmält de åtskilliga olägenheter,
sorn Jordbrukare af den dem ålagde skjutsningsskyldigheten
måste vidkännas, bestående uti hinder
för jordens ans och skötsel, .samt grödans
inbergning , enär Ijandi mannen ofta dragés ifrån
dessa göromål' på den tid, dä de oumgängeligen
böra förrättas, till deras forthjelpande, sorn ofta
i mindre angelägna -värf färdas på vägarna , hvarvid
ej sällan skall handa , att de till hållskjuts indelte
mäste resa flera mil till Gästgifvaregården, vara
med kreatur flera dygn borta och sluteligen
hemkomma , stundom utan att hafva fått skjutsa
samt dymedelst något förtjena, men alltid med
en mycket mindre förtjenst, än sorn svarat mot
deras moda och tidspillan, jemte foda för folk
och kreatur. I anseende hvartill föreslås, att
visse Entrepieneurer måtte åtaga sig skjutsningsskyldigheten,
ätmindstone på de Orter, der de
skjutsande icke af locala omständighete.r heldre
åstunda den gamla skjuts-författningens bibehållande,
och att, till dessa entreprenaders befrämjande,
det vöre nödigt, att skjutslegan förhöjdes
till 24 sk. B:co för milen, samt tillika belopp
för Ilandet och Städerna, hvilka Riksdagsmannen
icke ansåg vara berättigade till högre skjutslega
än Eandsboerne, he.ldst de icke behöfva
resa till skjutsningsstället; förmenande . Riksdags*
mannen, att den af honom foreslagne skjut-slegan
ej vöre för liögt tilltagen , utan en ersättning,
endast någorlunda svarande mot det nu
förtiden gällande penninge- och varu-yärde, jemförd
t
Zfe/t 16 Juli,
fördt med det pris, sorn Markegångs-Taxorrra
Utsätta för Öke- och drängedags-verken.
IJerjetpte yttras uti samina Memorial den
åstundan, att betalningen för Krono*skjutser,
sorn obilligt drabbar, med olika tyngd, särskilta
orter, också borde Ökas; samt att fångförare
matte få så stor förhöjning i sitt arfvode för
fångars forslande och underhållande, att åtmindstone
skadesloshet för dem agde rum. Häruti
hafva flere af det Hedervärda Bonde-Sfåpdets
ledamöter, sorn dels Uti ingifna Memdrial,
dels munteliga anföranden till Protocollet samma
dag yttrat sina tankar, instämt, dock i allmänhet,
utan att till de af Anders Joachimsson
anförda skäl något hufvudsakligt tillägga, utom
det, att Johan Johansson och Petter Jansson från
Kronobergs Län uppgifvit, att värdet af en till
skjutsning dugelig häst skulle uppgå till mindst
Ioo R:dc R:co, och att betingade forlöner för
körslor åt Carlshamn och Carlskrona från Vexiö
betalas med mindst sk. milen för hvar häst.
Hela det Hedervärda Bonde-Ståndet har
$luteligen allmänt instämt uti Anders Joachims»
sons begäran, och har härvid blifvit erinrat*
att redan vid 1809 ars Riksdag fråga varit om
Skjutsens utbjudande på entreprenad; att Riksens
Ständer derom gjort underdånig anhållan
hos Kongl. Majit, sorn ock , i anledning deraf
befallt Landshofdingarne i hvarje Län, att, sedan
vederbörliga undersökningar i hvarje ort,
blifvit hållna, med underdåniga Utlåtanden i
komet inkomma, men hvilken befallning åtskilliga
af Riksdagsmännen uppgifvit i deras orter
*>i
Den 16 Juli.
ej hafva blifvit fullgjord. Och har vid denna
öfverläggning vice Talmannen Hyckert förbehållit,
att om skjutsnings-skyldigheten blefve på
entreprenad upplåten, kostnaden dervid icke blott
må vidlåda Bonde-Ståndet, utan alla som äga
hemman, och hvilka följakteligen, efter hans
tanka, gemensamt böra deltaga uti ett så trye*
kande onus.
Sedermera hafva till samma Biks-Stånd Memorial
i detta ämne blifvit ingifna den 31
Mars, af Biksdagsmannen Jacob Ericsson från
Orebro Län, sorn, med anmälande af den stora
skjuts-åtgången vid Glanshammars och Fellingsbro
Gästgifverier, i synnerhet efter den lyckliga
föreningen af Sveriges och Norriges Biken, åstundar
i anledning af hästars uppstegrade pris ,
som endast skola kunna i 3 år med skjutsningen
uthärda, skjutslegans ökande till 24 sk.
Banco milen, hvaruti så väl öfriga Biksdagsmännen
från Orebro Eän, som de från Carlstads
Län, och Biksdagsmannen Johan Magnus
Wessing från Westmanland instämt, med tillägg
af den sistnämnde, att de omkring Westerås
belägne Härader äro mer, än de flesta
andra orter, med skjuts besvärade. Hvarförutan
äfven, i ett samma dag ingifvet Memorial,
Biksdagsmannen Hans Hansson i Kårtylla och
Eric Johansson i Nyckelby från Stora Koppar^
bergs Län, under föregifvande det skjutsningsbesväret
är bland de betydligaste hinder för
Jordbrukets uppkomst, och att detta yrke aldrig
lan hinna till någon hög fullkomlighet, så länge
detta besvär qvarstår, yrkat, att skjutslegan borde
-
Den i 6 Juli,
de blifva beroende af de skjutsandes fria vilja.,
hvilken tanka flera Fullmäktige fran Kopparbergs
Fän, Pehr Olsson ifrån Södermanland,
Bengt Far?son och Jon Andersson frän Östergöthland
och Oiof Ericsson samt Johan Nilsson
från Westerås Fän äfven funnit vara billig och
antaglig, hvarföre de uti den samma instämt,
och har äfven berörde dag Riksdagsmannen Jonas
Jonsson från Södermanland, uti ingifvet
Memorial , föreslagit antingen den uråldriga
skjuts inrättningens uppbäfvaride genom Postoch
.Forvagnars inrättande, såsom i andra Fänder
är brukligt , eller någon viss lärnpeljg afgift af alla
Stånden , eller också skjuts legans förhöjande.
Afven har uti merabernälte Riks Ständ Riksdagsmannen
Gustaf Gustafsson från Södermanland
den 17 April isynnerhet anmält svårigheterna vid
den Kronoskjuts, sorn årligen sker för Båtsmannens
transporterande till och ifrån Carlskrona , i anseende
dertill, att detta manskap, som vanligen
utan all styrsel eller afseende på tågordningen,
framfar, ofta handterar illa både Skjuts-bönder och
hästar, och deras resor inträffa vid det svåraste
väglag, i anledning hvaraf han önskar, att det
samma matte antingen transporteras sjöledes , eller
marchera, anmälandes derjemte sin åstundan
orri entreprenad af den öfriga skjutsen, i likhet
ined hvad af så inånga tillförene anfördt blifvit;
och sluteligen hafva Riksdagsmännen Fars Carlsson
och Anders Carlsson från Skaraborgs T.än,
uti ett dea 16 Maj ingifvet Memorial, val frångått
pretention på högre skjutslega, men dock
på det alfvaxligaste yrkat, att nu varande.skjuts*
•v inrätt
-
Den 16 Juli.
1385
inrättningen mätte förändras, likväl utan att
uppgifva sältet huru denna förändring borde
ske.
1 samma ämne äro äfven hos Högl. Ridd.
och Adeln Memorial ingifne af Herr Hofjunkare
n Gustaf af Malmerfeldt, sorn,' jemte anförande
af de olägenheter, hvilka skjutsnings-skyldigheten-
for Jordbruket ine dfor er, anser obilligt,
att skjmslegau är högre för Städerna än för
Jandet, samt att Städernas innevånare icke deltaga
uti Kronoskjuts, och föreslår, att, i anseende
till Foders och Spannmåls årligen olika
pris, skjutslegan derefter måtte, vid årliga Markegårigs
sättningarna , bestämmas; oell af Stats Comxnissarien
Herr C. R. Nauchoff, hvilken, till
undvikande af de svårigheter, som med nu varande
skjutsningssätt, så väl för de skjutsande,
som de resande, äro förknippade , yrkar, att dessa
böra afhjelpas genom skjutsnings skyldighetens
Utbjudande på entreprenad, till hvilken anstallts
befrämjande han föreslår, att icke mindre de
skjutsande, än de, hvilka vanligen med Gästgifveri-skjuts
färdas, något måtte contribuera.
Härmed hafva i öfrigt gemenskap de Memorial,
som, angående inrättning af Fragtvagnar
eller så kallade deligencer , till välBemälte Stånd
blifvit ingifne, öfver hvilka Utskottet dock nu
får ett särskildt Betänkande afgifva.
Till Vallofl. Borgare-Ståndet bar Herr Handelsmannen
Gustaf Stabeck äfven aflåta ett Memorial
i samma ämne, deruti, med upptagande af
de i ofvannämnda Memorial anförda omständigheter,
han yttrar., att fullgörandet af skjutsnings
skyl
-
Den 16 Juli.
skyldigheten är odrägligt, och soker bevisa detta
sitt yttrande med en uppgjord uträkning, som
slutar med det resultat, att hvarje helt hemman
genom skjutsnings skyldigheten årligen tillsätter
200 B:dr 30 sk. Banco, och att enär större de»
len af de skjutsande ära Skatte-åboer, samt således
i öfrigt mycket hetungade, skjutsningsskyldigheten
vore fördem så tryckande, att dermed
icke kunde uthållas. För att afhjelpa detta,
i hans tanka, étt af de-största hinder, som
ligga i vägen för Jordbruket, föreslår han, att
all sådan hållskjuts, som är belägen öfver en
half mils afstånd från ombytet, må upphöra,
och alltid från skjutsnings-besväret befrias, samt
den , som är inom denna distance, i reserv förhandlas,
att 2;ne Skjuts-Taxor upprättas, under
namn af ordinarie och extra, att skjutslegan för
den förra borde vid Biksdagarna bestämmas, såsom
gällande till nästa Lagtima Riksdag, att reservlaget
borde hålla ett visst antal hästar för dagen
till den ordinarie skjutsen, af hvilka hästar
dock arne par 2 gånger i veckan skulle disponeras
till en så kallad diligence, som till postens
och Passagerares förskaffande från Hufvudstaden
till Skåne och Göthehorg borde inrättas, och
att, när desse hästar utgått, den resande väl äfven
kunde fortskaflfas, endast med den ålagda
skyldighet, att betala skjutspenningar för denna
extra skjuts med 50 procents förhöjning öfver
den ordinarie Taxan, och att han måtte nyttja
mindst 2;ne hästar för denna honom visade
tjenst.
Häremot har Herr Borgmästaren Hambrx»
as*
Xkn 16 Juli.
us, uti ett till sistnämnda Stånd inlemnade Memorial,
sökt ådagalägga, att Herr Stabecks förslag
vore i utförandet icke verkställbart, och
att, enär det befriar alla öfver en half mil från
skjutsningsstället belägne hemman för skjutsnings*
skyldigheten, det så för de öfriga skjutsande,
sorn resande skulle medföra högst betänkliga o~
lägenheter; att den nu varande skjutsnings inrättningen
för vårt land närmast ar afp.ssad,
samt au missbruket ej kan betaga bruket af en
nyttig inrättning, och yrkar siuteligen, att i
stället för det Herr Stabeck projecterat, att ingen
finge nyttja mindre än 2:ne hästar, då ordinarie
skjutsen är utgången , den förr lemnade rättighet
för resande att, äfven på den tid, då skjuts*
legan betaltes med 3 sk. milen, som på en
timme fick till rygga läggas, få färdas 2:ne personer
efter en häst, måtte dem återställas, dock
med vilkor, att betala 16 sk. milen,
XJtskoitet har, hvad i ofvanherörda Memorial
mer och mindre vidlyftigt blifvit omförmäldt
uti noga öfvervägande tagit; och då uti en
delaf desammade skjutsandes olägenheter blifvit
med nog öfverdrift afskildrade, men icke något
är nämndt om deras behof eller betungande,
hvilka i angelägna ärender ära nödsakade företaga
mer och mindre vidsträckta resor, eller om
den tunga, hvilken genom en högst uppstegrad
skjutslega, skall drabba så val de allmänna Cas»
surna, sorn i mer och mindre nian .Rikets samteliga
inbyggare, anser sig Utskottet till en bör*
jan böra fästa uppmärksamhet på dessa af en hög
skjutslega nödvändigt härrörande svårigheter,
för
JO en 16 Juli.
för att upplysa, huruvida man vid vissa kända
Olägenheters undvikande, ej försätter sig i nya
af icke mindre, men kanske betydligare inflytelse
på det allmänna välståndet.
Det är uti Sveriges Geografiska och Fysiska
lage, sorn, efter Utskottets tanka, hufvudorsaken
igenfinnes til! de onera, hvilka man
varit nödsakad ålägga största delen af jorden, i
afseende på resandes förskaffande. Uti ett glest
beboclt Land, der många måste ■ färdas länga
vägar, för att få sina angelägenheter hos Legeringen
, eller dess särskilta auetoriteter bevakade;
der Lärosäten för ungdomen arn. få, och
TJniversiteterna , dit alla Studerande mäste samlas,
belägna på betydligt afstånd frän hvarandra,
och från Statens särskilta' provinser; der ounigängliga
handelsvaror, ja luifvudäninet för sådan,
spannmålen ofta mäste från Sjö-Städerna till
aflägsna orter transporteras för en forlön, hvilken
efter skjutslegan vanligen bestämmes; der
äro, i jemnförelse emot folkmängden, oändligen
flere, som skulle hafva känning af en hög
skjutslega, än i de Länder, der Invånarne på
ren mindre areal yta äro sammanträngde, och
kunna få sina angelägenheter, på närmare afstånd
ombesörjde, samt sina förnödenheter genom kortare
transporter sig tillförde. På Sverige inträffar
fullkomligen det förstnämnde förhållandet,
och måste derföre derstädes, i likhet med
andra Länder af samma beskaffenhet, uppoffringar
blifva nödvändiga hos dem, som äro i tillstånd
att fortskaffa resande, om icke , å andra sidan,
betydliga olägenheter skola uppstå, vid alla
de
Den 16 Juli.
1389
de* nämnda omständigheter , hvilka , för ämnets
närmare utredande, särskildt böra öfvervägas.
Klagomal hafva alltid blifvit hörde öfver
de mångfaldiga kostnader sorn åtfölja rättegångar
och andra slags föreskrifna formaliteter , att 1
laglig ordning försvara sin egendom eller andra
rättigheter. Skulle det Hedervärda Bonde Ståndets
nästan vid hvarje Riksdag yttrade anspråk
att få skjutslegan ständigt okad, alltid vilfaras, så
skall deri tid icke blifva långt borta, då mången,
genom Medborgares eller Embetsmäns behandlande,
oskyldigt lidande, ser sig nödsakad
att heldre öfverlemna sig åt sitt öde, än att företaga
resor, hvilkas kostnader han c-j rnägtar bestrida,
kanske ej en gång- när- de måste göras till
ett på några mils afstånd beläget I.andshöfdingeResidens
eller en Hagmans Rätt, och än mindre
till en Hof-Rätt, på 40, 30 å 60 mils afstånd,
eller till Rikets Hufvudstad, der alltid 1
sista instantien, men ofta äfven förur, Medborgares
vigtigäste angelägenheter behandlas. För
de flesta, som nödgas för särskilta förrättningar
anlita Domare och andra Embets- och Tjenstemän
, skall ock kostnaden vid sådana tillfällen
blifva odrägelig, oell det skall, vid så beskaffade
omständigheter icke slå felt, att den mindre bemedlade
blifver urståndsatt, att bevaka sina’ lagliga
rättigheter, och kanske ofta nödsakad, att
gå ifrån den jordtorfva han besitter, eller se den ,
genom mägligare grannars tilltag, stympad och
försämrad.
Alltid är Staten i behof af sådana yngre
medlemmar, som genom studier skola danas
skick
-
*390
Den 16 Juli.
skickliga, att blifva Tjenstemän uti Forsamlin*
gen, eller vid Civila och Militaira värf. Re*
dan är desåäs beredande hos oss i många afseenden
föisvåtad. Dem , Söm skota inträda i
Prest - Ståndet, äro nu ålagd skyldighet att förskaffa
sig undervisning och öfning vid de ej
längesedan inrättade Seminarier, och att derföre
oftare besöka Academierna, än sorn förr varit
vanligt; oell samma omständigheter inträffa äfven
, till följe af Kongl. Kungörelsen den 9
öctober 1813» för dem hvilka vid RättegångsVerken
eller Rikets Collegier Söka inträde. Den
nästan enda utväg sorn förr Varit för medellösa
Studerande, att genom förmöghare barns undervisning,
vid Academierna sig uppehålla, blifver
allt mer och iner tillstängd genom sådana allmänna
inrättningar, hvarigenom för dessa till-*
fälle lemnäs att, utan nämnde Lärosätens besökande
, förskaffa sig till vissa yrken nödiga
insigter. Blifva nu skjutspenningarne så dryga,
att resan, tilt exempel från Öster- och Westergöthland
eller Småland, eller Westerbotten och.
andra Norrländska Provinser till Upsala, kostar
lik? mycket eller mera, än uppehället på sistnämnde
ställe under lärotiden, synes det blifva
ogörligt att med tiden erhålla skickliga Prester
uti de från Academierna mera aflägsna orter,
och den brist, som redan öfverklagas på skick*
liga ynglingar, söm i Civila Verk vilja ingå,
skall visserligen blifva ännu större. Det är af
Bonde Ståndets fattigare söner som Prest-Ståndet
erhåller större delen af dess medlemmar,
och flere af dem bekläda vigtiga ijenster uti den
ali
-
Den 16 Juli.
1391
allmänna styrelsens åtskilliga fördelningar. Det
kan ej vara det Hedervärda Bonde-Ståndets mening,
att vilja försvåra deras fortkomst, som hädanefter
1 samma vägar vilja gagna det allmänna
eller att vilja betaga Staten det biträde, hvilket
af dera vid nämnde yrken icke kan umbäras.
Det är efter skjutslegan som forlönerna
bestämmas. En sådan skillnad, som imellan
den förra och sednare af en Ledamot bland det
Hedervärda Bonde-Ståndet på en viss ort i Riket
Uppgifvits, är åtmindstone annorstädes okänd,
om icke vid några enda tillfällen, der ett svårt
Väglag i förening med en större förmodad vinst
vid några varors skyndsamma transporterande,
för tillfället Uppstegrar priset. Uti de fran SjöStäderna
aflägsna orter skall en betydlig påökning
i priset å de för lifsuppehälle! nödvändigaste
varor, såsom salt , sill , strömming, blifva
en följd af en ökad skjutslega. Erfarenheten
visar, att vid närvarande skjutslega, 5 mils afstånd
från Sjö-Staden ökar spannmålspriset med
32 sk. B:cp på tunnan. Vid en fördubblad skjutslega
skulle då tillökningen blifva t-J- B:dr på
detta ringa afstånd, och man kan häraf sluta till
de betydliga svårigheter, som skulle mota Regeringens
hulda omsorger, då den, vid infallande
tnissväxt-år, finnér sig föranlåten, att, till
hungersnöds afhjelpande ibland Allmogen, afsända
betydliga spannmåls-transporter till långt
ifrån hafvet belägna orter, såsom Dalarna, Jemtland,
med flera. Den olägenhet sorn Bergshand*
teringen, vid dess tunga producters forslande, härigenom
-
3393
Den i (j Juli,
Igenom mäste vidkännas, och de odrägliga kostnader,
som skulle drabba vissa Etnbets- och
Tjenstemän , som i och för sina sysslor nödsakas
förrätta betydliga resor, för hvilka de njuta
antingen alldeles ingen särskilt ersättning, eller
ock endast pa gamla Taxor grundade obetydliga,
respenningar i ett för allt, afven i. de händelser,
då resorna blifvit mycket emot förra tider
ökade> mäste ock härvid komma i beräkning.
Enär, i jemförelse härmed, närvarande skjutsinrättnings
inflytelse pä allmänna hushållningen
tages i betraktande, kan väl icke nekas, att
åtskilliga besvärligheter och olägenheter för de
skjutsandes jordbruk förorsakas genom den dem
ålagda skyldighet att fortskaffa resande. Alt
dessa uti de flesta remitterade Memorial äro nog
öfverdrifna , finner Utskottet sig likväl föranlåtet
anmärka. Det ähfägés-.för afgjordt, att en till
skjutsning brukbar häst, skall icke erhallas för
mindre än 100 R:dr Banco, och ej uthärda
längre än uti 2 år; man uppgifver afståndet
imellan Gästgifvaregårdarna till ij mil, och man
beräknar 3:ne dygns bni to varelse för hästar och
skjutsbonde, såsom endast inbringande de för
denna väg beräknade skjutspenningar ,• och häruppå
grundas uträkningar , sorn leda till det
resultat, att skjutsnings skyldigheten kosrar hvarje
helt hemman öfver 2 00 R:dr B:o ärligen, samt att de
med ett sådant onus betungade, i synnerhet om dö
äro Skatte-bönder, dermed omöjligen kunna längre
uthärda. Härvid röjer sig antingen okunnighet
om verkeliga tillståndet i Landet, eller en föresatts,
att för ett visst ändamål svinnande, göra
de
Den iG Juli»
i 393
tde inferå sallsyiita svårighétet' till älimärina och
oundVikéliga. Den sorn färdats de större stråk-,
vägar, på hvilka skjutsnlttgs-besväret ät mest
tryckande, torde visserligen, orri han efter utseendet
förstår att någorlunda bedöm ma häst krea*
turs värde j hafva lätt för att göra sig öfver- \
tygad, att nät pi dessa vägar en skjutshäst fin*
hes, sorn kan anses värd ioo R:dr B:cö, finnas
åtmtndstöne äö sorn icke äro värde 50, och att
den tid, som tnånga af dem nyttjats till resan*
des förskaffande, mera närmar sig till to år
och ofta derutöfver, än till arne. Afståndet iiriellah
de flesta Gästgifvaregåtdar är större äri
tnil, ofta till och med Det är på långt
när icke sällsamt, att på dessa Vägar återskjuts
erhålles från Gästgifvaregården, dit skjutsen Verkstälts,
eller att satrima skjutsbonde arne gångofc
på dygnet fortskäffar resande. Det är Ock ganska
sälsairit, att den skjutsande får vänta på dea
resandes ankomst längre tid, sedan hafi vid Gästgifvaregården
sig inställt. Vid nu faStsiällta
skjutslega ser man tvärtom Allmogen finna det
förmånligt, att okallade, endast i väntan af skjutsnings-förtjénst,
infinna sig i vissa Städer eller
vid de närmast de samma flerestädes s> mil och
derutöfver belägne Gästgifvaregårdar, för ätt genom
skjutsning fram och tillbaka förtjena 3 R:dc
Btco eller mera, på tämmeligen kort tid * efter
Daglig skjutslega, samt mycket deröfver, då resande
icke Vilja flera timmar vänta på deras art*
kömst, Sorn äro skyldige, att dem för den stad*
gade legan fortskaffa.
175. 17 G* Ått
1394
Den 16 Ju/t.
Att kostnaden i oeh för skjutsnings-skylr
dieheten skulle uppgå till ett så högt belopp,
sorn. den uti åtskilliga af de ingifne och särdeles
uti Herr Handelsman Stabecks Memorial
blifvit beräknad, är så mycket mindre med erfarenheten
öfverensstämmande, som denna nogsamt
visar, att de närmare till Gästgifvaregärdarna
boende, som för aflägsnare hemman åtaga
sig hållskjuts, åtnöja sig med en ojemnförligt
ringare betalning. Också finner man alldeles
icke i allmänhet någon märkelig skillnad imellan
Jordens häfd, som tillhör de hemman, hvilka
äro belägna nära intill de större stråkvägarne,
och de från de samma aflägsnare trakter.
Aldrarnindst kan det yttrande besannas , att
skatte hemmans-ägares Jordbruk är mera försummadt
än Frälse-Bonders, hvilket sednare förhåller
sig tvärtom, emedan de sistnämnde, såsom
Aboer på andras jord, af Jord ägarne äro
med sjtörre utskylder betungade, och till sin
utkomst mycket bero af det sätt, hvarmed de
af dem blifva behandlade. En hög skjutslega,
som lockar ägaren eller brukaren af hvad hemman
som heldst , att sända sina hästar till Gäst.
gifvaregården, i speculation att genom skjutsning
tillvinna sig en penninge-inkomst för dagen,
skall deremot alltid blifva ett betydligt hinder
för Jordbruket hos de flesta bland Allmogen
, sorn vanligen icke riktigt beräkna en förmån
, hvilken endast med tiden utvecklar sig,
emot ögonblickets vinst, och är detta så mycket
säkrare , som erfarenheten nära Hufvud-Staden,
och andra Eikets i de stora stråkvägärne
beläg
-
Dm 16 Juli.
i?95
belägna Städer sadant för den uppmärksamma
tillräckligt ådagalägger, vid den skjutslega , sorn
bade' nu och äfven före dess sednare förhöjningar
varit gällande.
Att skjutsnings-besväret är ett onus, sorn
endast drabbar det Hedervärda Bonde-Ståndet,
är ett föregifvande, som alldeles icke är grundadt,
och hvilket roan af ingen bland detta Stånds
upplystare medlemmar kunnat förmoda, sedan
genom de gjorda concessioner åt hvarje Rikets
Inbyggare af hvad Ständ han varå må, frihet
och rättighet är lemnad, att besitta all slags jord,
af hvilken natur den heldst må vara. Skjutsnings-skyldigheten
åtföljer pä Landsbygden jorden,
och att icke ali slags jord dermed är betungad
, är en omständighet , som härrörer från
den olikhet i onerä , hvilken i uråldriga tider,
i stöd af allmänt gällande Författningar, gjort
besittningen af vissa Egendomar mera förmånlig
än af andra. I afseende på dessa fordelar
liar, vid de från skjutsnings-sky Idigheten undantagné
fastigheters inköp, en större köpeskilling
blifvit utbetaldt, än orri de Varit med nämnde
onus besvärade; och om, vid så beskaffadt förhållande,
innehafvame af defi jord, sorn är med
meranämnde skju'snings-skyldigliet betungad,skulle
ifrån sig, genom en jemn fördelning på jorden
eller Medborgare i allmänhet, kunna afleda
en del af de onera-, för hvilka de genom
det ringare pris , hvarefter deras egendomar blifvit
af dem eller deras Förfäder förvärfvare', haft
ett motsvarande surrogat, vöre sådant ett ingrep
i äganderätten, hvarigenom den säkerhet, som
Sam*
Den 16 JiilL
Samhälls-ordningen bör betrygga för hvar och
en, att från andras usurpation och intrång hafva
fredadt hvad han lagligen besitter, skulle
försvinna, och Samfunds-föreningens vigtigaste
ändamål förfelas.
Den enda och rätta skäliga anledning, som
kunde gifvas för de skjutsnings-skyldiga, att söka
få skjutslegan förhöjd, vore om samma skjutslega
i jemnförelse mot varu-priser, och i synnerhet
priset på spannmål eller öke-dagsverken»
nu skulle finnas betydligen mindre, än hvad
den varit under förflutna tider. Utskottet har
derföre företagit sig, att i detta afseende, för
sednast fraftilidne 50 år, eller från och med 1766
till närvarande tid, anställa en jemnförelse i«
mellan skjutslegan och Stockholms Läns Markegång
, såsom utgörande ett ungefärligt medium
af öfriga Markegångarna i Riket, för en tunna
Råg, samt ett öke-dagsverke,och har härigenom
kommit till följande resultater.
På det tiotal af år, som förflutit ifrån och
med år 1766 till och med år 1775, gjorde Mar.
kegången för en tunna Råg i Stockholms Län,
till ett medel-pris för alla åren reducerad, nära
14 Daler Sunt; till förtjenande af en lunnaRåg»
efter den då stadgade skjutslegan, å 12 öre
milen, fordrades således då atl hafva skjutsat
36-J mil. Under de följande 3 åren, 1776,
1777 och 1778, då skjutslegan ännu var bibehållen
vid 3 sk. för milen , utgjorde Markegången
för en tunna Råg per medium 2 R:dr 29 sk.,
till hvilken summas förtjenande uppgick skjut*-  lega.n för 41-5. mil. För åren 1779 till och
med
Den 16 Juli. I39f
med 1788 gjorde Markegången för en tunna
Råg i Stockholms Dan per medium 3 R:dr 5
sk.; och att förtjena denna summa, fordrades efter
den då till 4 sk. milen ökade skjutslega,
37! mils skjutsande med en häst. För de följande
lo åren ifrån 178g till I798, är medelpriset
af Stockholms Rans Markegång för en
tunna Råg 3 R:dr 28 sk., hvilka, sedan skjutsJegan,
under dä varande krig och tills vidare blifvit
förhöjd till dubbelt emot hvad den under
de förra Io åren varit, kunde förtjenas genom.
21* mils skjutsande med en häst. Det följande
tiotal af år från 1799 till 1808, gifver ett
medelpris på Markegängen för en tunna Råg af
6 R:dr 3^ sk., till hvilken summas förtjenande
skjutslega för 36- mil erfordras. För de 6 sednaste
åren, som efter denna tid förflutit, till
början af innevarande år , eller från och med
1809 till och med I814, är medelpriset på eA
tunna Råg, efter Stockholms Läns Markegång
7 R:dr 40 sk., hvilka förtjenas med 31^ mils
skutslega.
Genom denna beräkning blifver det således
uppdagat, att på de förenämnde åren skjuts'nings-förtjensien
, då den jemnföres med Spannmåls-priset,
aldrig varit så stor, sorn den för
närvarande är, de 10 år undantagne, somj följde
näst efter skjutslegans fördubbling år 1789,
och under hvilka Landet i allmänhet var välsignadt
med ömnig skörd, som bibehöll Spannmålen
vid lågt pris; och synes således, af Spannmåls-prisets
förhållande till skjutslegan, intet
skäl kunna hämtas till den sednares ytterligare
hö
-
1398
Den i 6 Juli.
höjande, ulan tvertom , vid jemförande af deras
belägenhet, hvilka nödgas färdas med skjuts,
och bland hvilka finnas en mängd med penningar
lönte Tjenstemän , hvilkas löner icke blifvit
på långt när i lika mån med skjutslegan ökade,
all anledning förevara, att åtinindstone viddess
närvarande belopp låta bero.
Vid jeinnförelses anställande imellan skjuts*
legan och priset på ett öke. dagsverke, som borde
vara den naturligaste, hvilken till delta ämnes
utredande sig erbjuder, har åter förhållandet
befunnits vara följande; ifrån år 1766 till 3775,
har i Stockholms Fän medelpriset på ett öke dagsverke,
efter Markegårigen , utgjort en Daler 20
öre S:mf, sorn svarar emot skjutslegan för 4
mil elter 12 ove milen. De följande 3 åren
1776, 1777 och 1778, då skjutslegan ännu var
bibehållen vid 3 sk. för milen, var Markegångs-priset
för hvardera året på ett öke dagsverke
.30 sk., svarande mot 6-| mils skjutslega,
lör tiqtalcjt af åren derefter 1779 — 1788 , då
skjutsen betaltes elter 4 sk. milen» är medelpriset
pä ett öke dagsverke Iq sk., sorn svarar emot
4 j mils skjutslega. För påföljande tiotal,
innefattande åren 1789 — 1798 är medelpriset på
ett öke dagsverke nära 25 sk., hvilket efter den
da till dubbelt, eller g sk., höjda skjutslegan,
svarar emot 5 ' mils skjutsning. Tiotalet af påiöljande
arén i7(J9 lill 808 , lernnar ett medelpris
af 26 sk för ett öke dagsverke, svarande
emot 3^ mils skjutsning; och de sedan förflutna
6 pren , på hvilka medelpriset i Markegången
pä ett öke-dagsverke varit 44 sk,, har 3^
mils
Den 16 Juli.
1399
mils skjutslega fordrats att inbringa denna summa
Jemnförelseh
mellan priset på öke-dagsver»
ken oell skjutslega» under olika tider leder sålunda
till den obestrideliga slutföljd, att i detta
afseende skjutsnings-besväret var mycket mindre
betalt från år 1766 till X 78S, än det sedan,
genom de oftare skedde förhöjningar, blifvit.
Under dessa 23 år fordrades ifrån 4' ända till
nära 7 mils skjutslega, for att betala ett ökedagsverke
, då dertill, på de sednare 26 år, eller
efter 1788, aldrig fordrats fulla 4 mils skjuts,
nings-förtjenst. Afven detta berakningssätt visar,
att skjutslegan var förmånligast nyss efter
påökningen år 178g, som också ej kan annorlunda
vara, enär den på en gång fördubblades,
då andra varu-priser ej kunde annat än långsamt
stiga. Dock är åtskillnaden imellan denna högsta
förmånlighet för dessa åren och närvarande
tid icke betydligare, än att den svarar mot skillnaden
imellan 3* samt 4^., en skillnad, sorn
måtte vara fullkomligen och till öfverflöd upp»
vägd af Författningen angående åkningens skyndsamhet,
och af förbudet, att mera än en person
får efter en häst färdas.
Af samteliga nu anförda skäl, finner Ut»
sköttet inga anledningar vara för handen, som
kunna föranlåta Utskottet att till Riksens Ständer
föreslå att i underdånighet tillstyrka någon
förhöjning i nu gällande skjutslega.
Utskottet har äfven funnit det vara mycket
skäl till det uråldriga stadgandet, att skjutslegan
är drygare i Städerna än på landet, i anseende
til
Hen 16 Juli,
ti]l dep vida större svårighet, som det för Star
demas innevånare medförer, att underhålla
hästkreatur, och den stora tunga, hvilken detta
onus för åtskilliga i de större stråkvägar belägna
Städpr förorsakar.
Hvad ater förhöjning af legan för KronoCch
Fångskjuts beträffar , finner Utskottet sådant
medföra en tillökning i Stats-Verkets utgifter,
och det således icke tillhöra detta Utskott, att
sig häröfver utlåta. Dock kan Utskottet icke
lemna oanmärkt, att den af Riksdagsmannen.
Gustaf Gustafsson från Södermanland omförmäla
te olägenhet vid Båtsmäns transporterande till
och från Carlskrona är för landet tryckande.
X>et är allmänt öfverklagadt, att detta manskap,
hyilkets. forslande vanligen inträffar under svåra»
s(e vaglag, och sorn ofta icke är åtföljdt af ett
till deras styrande tillräckligt hefäl, merendels
ej iakttager den ordning, sorn man bör förvänta
af en Militgirisk Corps; Utan genom en alltför
hård körning illa handterar de skjutsandes kreatur,
Att föreslå, det Båtsmännen matte marcheja
tifl fots, finner dock Utskottet betänkligt, i
anseende till olägenheterna vid deras inqvartering
och förplägning; och att transportera dem
Sjöledes medgifver icke årstiden, åtpiindstene
löke vid nedresan , sorn infaller inpan isen än»
nu alldeles försvpnnit. Utskottet får derföre
vördsammast tillstyrka, det mätte Riksens Stan-,
der hus Kongf Maj:t i underdånighet anhålla
om dep Författnings utfärdande, att ett så tillräckligt
antal befäl, af de vid Amiralitetet tjenstgörande
Officerare matte Cotpnrenderingarne åt
-
Dtn 16 Juth
*401
följa , som nödigt är , för att leunna pä manskapet
hålla ordning , och att desse Officerare måtte
forpligtas att hindra , det de skjutsande må
kunna tvingas att skyndsammare’, än författnmgarne
bestämma, fortskaffa det tågande manskapet,
samt i öfrigt förekomma all misshandling,
och allt förolämpande bemötande.
Hvad den af Riksdagsmännen från Stora
^Kopparbergs Län gjorda hemställan vidkommer,
att skjutslegan måtte få bero på frivillig öfverenskommelse
imellan resande och skjutsande,
förutsätter den, å de sednares sida , mot en vägfarande,
som ofta är nödsakad, for angelägenheten
af det ärende, han på viss tid måste hafva
ombestyrdt, underkasta sig hvilka kostnader som
heldst man honom må ålägga, en billighet och
hjelpsamhet, sorn nog mycket är stridande mot
den erfarenhet hvilken hitintills i detta afseende
blifvit ådagalagd.
Om obilliga prejerier mot resande icke varit
sällsynta på en tid, då endast vissa tillfälligheter,
för några timmar, gjort dem beroende af
de skjutsandes välbehag, låter möjligheten af
vägfarandes fortkomst icke tänka sig, om detta
beroende skulle i alla händelser inträffa.
Det är ock derföre, som i alla hyfsade Stater
skjuts-inrättningar finnas, med ålagd skyldighet,
att, för viss bestämd lega., fortskaffa resande;
och Utskottet är fullkomligen öfvertygadt,
det sådana anstalter i Sverige omöjligen kunna
Umbäras.
Icke heller tyckes det vara tjenligt, att
skjutslegan för hvarje år vid Markegångs-sätt
nin
-
1402-
Den 16 Juli.
ningarne bestämmes efter fodrets olika pris.
Hvilken villervalla det skulle medföra, att skjuts*
legan i särskilta Län vore olika, vid alla de ersättningar,
sorn Fmbets- och Tjenstemän af Kronan
eller privata för resor hade att fordra, måste
falla en hvar i ögonen; äfvensom det i allmänhet
torde kunna anses för otjenligt att öfverlemna
ett ämne, sorn af Kongl. Majus Nådiga
välbehag alltid varit beroende, åt några få
Medborgares godtycko.
Dä Utskottet slutligen mäste meddela sina
tankar angående nu Varande Skjuts-Författnings
upphäfvande och skjutsens besörjande genom
entreprenad, får det åberopa hvad vid 180g års
[Riksdag af detsamma uti d e 11 qi ämne till Riksens
Ständer är yttradt, nemligen, att de olägenheter,
som så väl i oeconomiskt som moralikst
afseende åtfölja den närvarande Skjuts-inrättningen,
icke äro Utskottet obekanta , men att, fastän
Utskottet för sin del skulle önska dess snara förändring,
och Utskottet är öfvertygadt , att hvar
och en upplyst Jordbrukare, som riktigt öfvervägar
och beräknar sin kostnad och sin vinst vid
skjutsens utgörande, skall utan betänkande vara
färdig att göra en emot förlusten rättvist svarande
uppoffring, för att från denna skyldighet
blifva f riad, så befarar Utskottet lik väl, att dessa
olägenheter icke utan största svårighet kunna
häfvas.
Utskottet ansåg, viii förenämnde Riksdag,
att värt Lands ringa befolkning, det långa afståndet
pa flera ställen imellan bostäderna, och
dess, i förhållande till andra Länder, obetyd
liga
-
Den 16 Juli.
1403
Jiga rörelse vore egentliga orsakerna, att icke
har, sorn i de liesta Europeiska Eander, skjutsningen,
i stället för att åtfölja jordbruket, kari
bestridas af Entrepreneurer. Det gjorde häraf
den slutsats, att, utom på våra största vägar,
skulle dessa Entrepreneurer icke kunna påräkna
eti någorlunda jemn skjuts , och att, utan detta
vilkor, inrättningen svårligen skullekunna bära sig,
I stöd af dessa grunder, ansåg sig Utskottet då
icke böra föreslå någon allman Författning i
detta ämne, utan tillstyrkte, att Riksens Ständer
hos Kongl. Majrt matte anmäla sin önskan, att
Konungens Befallningshafvande måtte, hvar och
en i sitt Eän, söka bereda så beskaffade öfverenskomrnelser
imellan de skjutsande och vissa
Entrepreneurer, hvarigenom hall- och reserveskjutsen
måtte kunna upphöra.
Den sedermera förflutna tiden har val, i
anseende till det krigstillstånd, hvaruti 'Riket
sig befunnit, icke varit den tjenligaste fiir sådana
öfverenskornmelsers befrämjande. Dock
äro på åtskilliga orter försök gjorda, att dem till
vägabringa. På ett och annat ställe, hafva de
ock så vida lyckats, att både de skjutsskyldige
och Entrepreneurerna äro belåtna; men på andra
ställen hafva antingen de Hemmansbrukare»
som skola hålla Entrepreneuren skadeslös, funnit
sig alltför mycket betungade, eller ock Entrepreneuren,
genom sitt företag, råkat i obestånd.
Utskottet förmodar likväl, att om den Foryagns
inrättning, hvartill Utskottet, uti ett gemensamt
med Riksens Ständers Stats Utskott afgifvande
särskildt Betänkande, gor förslag , skulle
komina
340*
Den 36 Juli.
Jcomma till verkställighet, en betydande lindring
uti skjutsnings-besväret kunde vinnas och åstadkommas.
Slutligen, och som Utskottet inhämtat, att
håll- och reserve-skjuts-skyldigheten icke på alla
orter i Riket är så jemt fördelad, att den drabbar
de skjutsskyldiga lika, får Utskottet yttra den
önskan, att Riksens Höglofl. Ständer kunde hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, ej allenast
det Kongl. Majit i Nåder täcktes förständiga Dess
Befallningshafvande i Länen, att i detta afseende
anställa undersökningar, och derefter så
föranstalta, att den ena skjutsskyldige icke blifver
mera besvärad än den andra, utan ock, att,
efter att sådana undersökningar skett, och vederbörande
hörde blifvit, en sådan reglering af
Gästgifvaregårdarnes afstånd från hvarandra matte
■anställas, atf, så vidt möjligt är, hvarje skjutshåll
må blifva af 3 mils längd, äfvensom att,
å de mindre befarna vägarna inom Länet, Gästgifvaregårdarne
måtte ä alla ställen, der det
lämpligen ske kan, indragas, och de dit anslagna
håll- och reserv-lag läggas till de bibehållna
Gästgifverierna, till lättnad vid skjutsningens
utgörande derstädes,
Utskottet kan dock ej underlåta att anmärka
, det en förhöjd skjuslega skulle på de
skjutsandes sida i betydlig mån motverka alla
förenämnda anstalter, emedan de aldra flesta,
af ögonblickets förtjenst lockade att sjelfve häraf
förvärfva sig en omedelbar förmån , icke skulle
utan missnöje se densamma åt andra öfverlemnad.
Detta
'
Dm 16 Juli.
Detta alltsammans varder nu, jemte åtskilliga
Ledamöters särskilta, uti bifogade Protocolls
Utdrag innefattade meningar, Riksens
Höglofl. Ständers ompröfvande vördsamligen underställdt.
Stockholm den 10 Juli 1815-
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Slånd
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen, Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Kederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And, Fredin> Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Utdrag af Protocollet, hållet i Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie- Utskotts Plenum
den 29 Juni X8l5-
S. D. Då nu till granskning skulle företaga»
det från Utskottets Andra Beredning inkomna
och den ?i uti innevarande månad på bordet
lagda Förslag till Betänkande, i anledning af
de från Riks-Stånden till Utskottet remitterade
Memorial och Dictamina , rörande dels yrkad
ändring uti Håll- och Gästgifveri-skjuts-inrätt»ingen,
dels förhöjning uti skjutslsgan, ingaf
Riks
-
Den l6 Juli.
■Riksdagsmannen Jacob Ericsson fran Örebro
Län ett sä lydande Anförande till Protocollet:
’ Undertecknade, som af hemmavarande högst
betryckta Medbroder fatt sig uppdraget, att antingen
hos Riksens Höglofl. Ständer söka helt
och lia 1 let befrielse frän att längre utgöra Hallock
Reserve-skjutsen, eller åtmindstone att erhålla
en sadan förhöjning i fegan, att utkallandet
med skjutsriingsbesväref tills vidare för oss
göres möjligt, finna sig föranlåtne, i anledning
af det Betänkande , som i detta ärende genom
röst pluralitet ifrån Andra Beredningen till Utskottet
inkommit, afgifva följande yttrande:
Vilja vi icke uraktlåta att förklara deri
Höglofl Beredningen vår största högaktning och
innerliga erkänsla för det afseende som Beredningen
har täckts fästa å våra i detta ämne irtgifna
Memorial, derigenom att Beredningen förmedelst
upprepandet af alla de slag af Ernbets-,
Tjenstemän och Corporationer'sorn äro satta i
nödvändighet att resa inom Landet, har Beredningen
till en icke obetydlig del upplyst och
styrkt hvad vi, i anseende till besvärligheten
att emot en ytterst låg skjutslega fortskaffa hela
den resande maS9an, i våra Memorial redan anfört
; men som Beredningen endast uppräknat
dem , hvilka i och för Samhällets så till säpan
,
O
des sammanhållning äro i nödvändighet att resa,
torde Utskottet icke eller illa upptaga , att vi
upplysa, det dessa, jemförelsevis med hela det
resande antalets, förhåller sig sorn I till 20. . Af
de förra har vår veklagan eller den begärda
förhöjningen af skjutslegån' ingalunda varit föranledd,
*
lien 16 Juli.
1407
anledd , ty ehuru löjligt, orättvist och obilligt
det i ett upplyst Tidehvarf än tyckes vara, att
den ena Medborgaren, utan fullkomlig motsvarande
ersättning, skall vara tvungen att lemna
den andra sitt biträde, tro vi dock icke att dessas
antal är talrikare, än att hvad dem vidgår
vi äfven, utom förhöjning af skjutslegan, torde
hafva mägtat att ännu någon tid kunnat dem
fortskaffa; men deremot hafva vi så mycket kraftigare
skäl att emot de sednare göra våra billiga
anspråk gällande. Eland dessa räkna vi sådana ,
som dels resa i och för sitt nöje, och dels för
att återvinna en genom vällefnad eller andra orsaker
förlorad hälsa , och dels i egna ärender
och speculationer, hvaribland äfven en stor del
äro utlänningar. Alla dessa classer åtnöja sig
icke med 1 å 2, utan de medtaga mindst 3, och
ofta lo, 12 å 15 hästar och derutöfver. Många
tunnor säd hafva under sånings- och bergningstiderna
för oss gått förlorade, derigenom att våra
dragare till fortskaffande af dessa caravaner
ryckts oss ur händerna, utan att vi en gång på
långt när fått uppbära den kostnad ett sådant
besvär oss medfört, oberäknadt många andra
dermed förknippade olägenheter.
Af Beredningens Betänkande inhämta vi
väl, att Beredningen, till förekommande af de
Resandes betungande, icke blott afstyrkt all vidare
förhöjning af skjutslegan, utan äfven, som
en följd af Herr Borgmästaren Hambraei välgrundade
uppgifter, medgifvit , det hädanefter
2:ne personer mätte få åka efter en häst; men
deremot erfara vi med så mycket större tillfreds*
-
140*
Den 16 Julh
fredsstäl leise att Beredningen ansett skjutsning!!»
besväret ifrän helt andra synpunkter och liberalitets-principer
, än vi vågat oss ens föreställa,
deruti att Beredhingen grundat hela detta sitt
Betänkande pä följande uti ingressen förekommande
ordamening, lydande ord från ord som
följer 1
Det äf uti Sveriges Geografiska och Fysiskä
lage, som efter Utskottets tanka, hufvudsaken igen*
finnes till de emera, hvilka mati varit nödsakad cl*
lägga största delen af jorden i afseende pä resan•
des fortskajjande.
Den hufvrtdsakeliga anmärkning söifi för
oss således återstår att anföra emot detta Betänkande
är den , ätt dä åt Beredningen en så rund
tid blifvit lemnad att utreda detta vigtiga ären*
de, borde Beredningen hafva kunnat medhunnit
att genom Dess Ordförande hafva infordrat ett
års Dagböcker Öfver hela Riket , och till Utskottet
inkommit, hvarigenom Utskdttet hade
försatts i tillfälle att inhämta skillnaden åf skjutsnings-besväret
för dem som utgöra reserven och
hållet nära stråkvägarna, emot de, Sohl antingen
äxo derifrån aflägse eller vid mindre befarna
vägar belägne, och derefter uppgjort ett Förslag
till en lika fördelning på alla skjuts-skyldiga»
Som nu Beredningen detta åsidosatt, och icke
heller på något ställe i Betänkandet omförrnält
hvad för annan åtgärd, som, till utrönande af
denna hufvudsak, borde vidtagas, anhålla vi
ödmjukt, hos Höglofl. Utskottet, om icke följande
tillägg kunde göras i Betänkandet, nemi. att
Utskottet hemställer hos Riksens Höglofl- Ständer,
Den 16 Juli.
1409
der, det hos Kongl. Majit den underdåniga Ön>
skan anmältes, att Kongl. Majit, ju förr dess
heldre, tacktes lata infordra Dagböckerna ifrån
alla Kandshöfdingedömen för sisth år, för att
aflemnas åt Åkerbruks Academien , jemte det
åliggande för Academien, att den, såsom en
följd deraf, inkomme med ett sådant förslag i
ämnet, som hade en lika fördelning af skjutsnings
besväret å all skjutsskyldig jord i Riket
för ändamål.
Hvad vi imellertid på förhand kunne upplysa
är det, att t.refjerdedelar af skjutsningsbesväret
bestrides för det närvarande af på sin höjd
-del af de så kallade skjutsskyldiga som ligga
nära vid stora stråkvägarna , till hvilken HedersClass
vi hafva den äran räkna oss, och erfara
icke vi en snar och hnfvudsakelig lindring uti
detta odrägeliga onus, blifva vi nödsakade att
helt och hållet undandraga oss allt slags utgörande
af annan skjutsnings-skyldighet än Kongl.
Majit, Kron- och Arf-Prinsarne, Kongl. Famillen,
Hofvet, samt Kronans effecter, och detta
af den orsak, att vi i ke hafva något annat val
öfrigt, än det att i annat fall gå ifrån våra hemmansdelar,
hvilket vi allt således, i kraft af de
ifrån våra hemmavarande Medbroder erhållna
uppdrag, härigenom velat reservera. Stockholm,
den 29 Juni 1815. Nils Pehrsson från Christianstads
Län. Jacob Ericsson ifrån Örebro
Län, Fullmägtig för Fellingsbro, Örebro och
Glanshammars Härader.
Häruti instämde Eonde-Ståndets samtelige
Ledamöter.
5ife Bandet. 177. 178- Herr
i4*o
Den 16 Juli.
Herr Handelsmannen Stabeck Ingaf ocK
uppläste likaledes följande Dictamen:
”Jemte det jag instämmer med hvad Jaeol»
Ericsson ifrån Orebro Län uti skjutsnings-frågan
anfort, kan jag icke undgå att empt ett och annat
ställe i Beredningens Betänkande göra följande
Anmärkningar i
Utom de flera skäl som i Befänkandet åberopas,
såsom talande för en låg skjutslega, förekommer
äfven följande:
Alltid är Staten i behof af sådana yngre
medlemmar, som genom Studier skota danas skicklige
att blifva Tjenstemän uti Församlingen eller
vid Civila och Militaira värf.
Jag bestrider visst icke, att Staten är i behof
af skickelige Tjenstemän, tvärt om har jag
länge nog erfarit att Staten varit af sådana i ett
stort behof. Men jag tror icke, att genom en
låg skjutslega, desse desto förr tillskapas. Sådant
vore åtmindstone både emot sakens natur
och den erfarenhet man häruti har från andra
Jjänder, hvarest större delen, och icke mindre
rike än medellöse, Studerande resa till fots. Derigenom
ullöfvas de icke allenast att ifrån yngre
åren blifva goda hushållare, utan deras kroppar
härdas; och hvaraf både de sjelfve och Staten omsider
ännu mera vinner , är det, att de , genom på
så sätt i sina bästa och lyckligaste år tillryggalagda
resor, få en sådan kännedom om Landet*
brister och förmåner, Nationens caracter, lynne
och seder m. m., att, i förening med den da
sedan vid Lärosäten sig förvärfva, blifva de
åtmindstone icke främlingar i sitt eget Fosterland.
På
Deri i 6 Juli.
Eå ett annat ställe i Betänkandet afiförés: att
tetydeliga svårigheter skulle möta Regeringens hulda
omsorger) dä detlf vid infallande missväxt-är, finnér
Sig föranläten att till hungersnöds af hjelp ande binni
II mogen , afsända betydeliga Spannmåls-tränsporter
till Idngt ifrån hafvet belägna orter) säsofri Dalarne
oth Jemtland med flera.
Detta saknar all grund, ty blifva lifagaztner
antagde i alla Län, samt afståndét dem i«
möllan afpassadt efter behofvet, som allt bör äga
rum uti ett väl organiseradt Samhälle; och.
som Under nu varande Riksmöte är föreslaget,
kan man vara öfvertygad att, vid inträffande
hungersnöd, Regeringen ej behöfver sörja föt
Spannmålens förande, ty den som behöfver densamma,
afhämtar den vid Magazinerna gerna
sjelf.
Icke mera talande åro de skälen att Bergi
fiandteringe.
n) i anseende till dess tunga Producters
forslande, samt Embets- och Tjenstemän, som i och
för sina Sysslor äro i nödvändighet satte att göra
resor , skulle förorsakas olägenheter.
Det blir antingen Bergsmannens eller Statens
fel, om Jernet kostar mera än det är värdt ,
eller än derföre återbekornmes v och det blir likaledes
Statens eller Embetsmäns fel, om deras
resor äro af så föga vigt, att de dermed förknippade
kostnader icke kunna bestridas.
I Betänkandet nekas icke, att då sk ju tsningsbesvärets
inflytelse- på Allmänna Hushållningen komitier
i betraktande, åtskilliga besvärligheter och olägenheter
för de skjutsandes jordbruk förorsakas. Men
) kke destomindre säger Utskottet, att dessa uti
Ak
J41 2
Den 16 Juli.
de flesta Memorial äro mycket qfverdrifne.
Jas tror likväl, alt om Utskottet, hade nogare
undersökt dessa omständigheter, Memorialernes
Författare skulle befinnas icke hafva anfört anxsat
än .hvad som med sanningen är öfverensstämmande,
Som jag är en ibland dem, och
då jag äfvenledes funnit att Utskottet ur mitt
M emorial . dragit åtskilliga meningar, och de
samma hopblandat, antingen med egna eller
andras, hvarigenom det begrepp, sorn jag i
en god .afsigt velat gifva om ämnet, gått förloradt,
tror jag mig äga skal att anse ett sådant
förhållande ■ vara mindre rigtigt. Vidare anförer
Utskottet, att de uti Memorialerna gjorde uppgifter,
antingen röja okunnighet om verkeliga
tillståndet i Landet, eller foresatts, att, för ett
visst ändamåls vinnande, göra de mera sällsynta
svårigheter till allmänna och ound vikeliga.
Utan att jag vågar höja mina insigter till
någondera af de Herrar Ledamöter, som finnas
i Utskottet, så enär jag i Io års tid reste utrikes,
och 15 år haft den äran att i egenskap
af Borgare, och i 2:ne år som Jordbrukare utgöra
en del af reserve-skjutsen, torde jag icke
vara så alldeles okunnig i denna delen om verkeliga
tillståndet i Landet, sorn af Utskottet
förmodas, och de ändamål, som jag med mitt
ingifna Memorial åsyftat, hafva varit dels de,
ali sorn jag ännu, både i egenskap af Borgare
och Jordbrukare ,futgör reserve-skjuts, ligger det
mig om hjertgt, afl åtmindstone från den dagen,
ciå Riksmötet slutas, njuta fullkomlig ersättning
f< r den kostnad och besvär jag härigenom ådra
ge»»
-
ar
Den 16 Juli.
1413
ges, och dels att fa organiserade bade Gästgifveri-
och Skjutsnings-inrättningarra på sådana
grunder som stå i förening med Landets local,
och hvaraf rnan i andia upplysta Stater sig begagnar.
Vidare fortfar Utskottet : Att kostnaderna
i och, för shjutsnings - skyldigheten skulle uppgå till
ett sä betydligt belopp,' sorn deri uti åtskilliga ingifnaf
och särdeles uti Herr Handelsmannen Stabecks Memorial
blifvit beraknadt, dr så mycket mindre med
erfarenheten öfverensstämmande , som dennanög samt
visar, att de nar möre till Gästgifvaregårdarna boende
, som för (iflagsnare hemman åtaga sig Hållskjuts
, åtnöja sig med en' ojemförligt ringare betalning.
Örn de sorn åtaga sig Håll-skjutsens utgörande
för aflägsnare hemman, åtnöja' sig med en
ojemnförligt mindre betalning än den förlustsom
jag i mitt Memorial uppgaf, träffa dem som vid
stråkvägarna utgöra Öeserve skjutsen, så bevises
derigenom ingen origtighet i nain uppgift. På
de flesta ställen utgår Reserven hvarje dag, då
Hållet deremot utgår 2:ne gånger i månaden.
Multipliceras således hvad den får i betalning
som utgör Hållskjutsen med 15 torde resultatet
utfalla till min förmån.
Äfven argumenterar Utskottet: att en hög
skjutslega, sorn lockar agaren elier brukaren af hvad
hemman sorn heldst, att sända sina hästar till Gästgifvaregården
, i speculation att genom skjutsning
tillvinna sig en pennin ge-inkomst för dagen, skall
deremot alltid blifva ett betydligt hinder föe jordbruket
hos de fest a bland Allmogen, som vanligen icke
rigtigt
*414
Den 16 Juth
rigtigt beriiknar en förmon som endast med tiden
Utvecklar sig emot ögonblickets vinst.
Om ibland Allmogen eller brulare af hvad
hemman som heldst misshushållare eller sådana
personer finnas, som icke kunna beräkna sitt eget
Intresse, ?å äro slika fall inga skäl, sorn, enligt
min tanka kunna åberopas vid stiftandet af Lagar
för en hel Nation. Af en slik mening
skulle det resultat kunna dragas, att afsigten dermed
endast varit att återföra Svenska Bonden
eller brukaren af hvad hemtnan som heldst något
för långt bort i forntiden,då man icke allenast skjutsade
för alldeles intet, utan måste äfven tack»
för den nåd och barmhertighet, sorn man derigenom
vederfors.
Med att åhöra flera mina anmärkningar,
hör jag jcke längre trötta Ifögloll. Utskottets
tålamod, göres icke afseende på de jag redan
»nförf, skulle icke heller något afseende göras
på hvad för öfriga skärf sort) heldst.
Ut supra.
Ex Brotocollp
■M. M. Rosbeck
Utdrag
af Protocollet, hållet uti Rib
sens Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs
- oxh QecQnomie-Utskotts Plemm,
Måndagen den to Juli 1815-
8. P. Då nu till afgör»nde skulle företagas
fråh U^kottets And,fa Beredning inkomna
Eör
-
Den 16 Juli.
1415
Förslag till Betänkande, 1 anledning af de fran
Biks-Stånden till Utskottet remitterade Memorial
och Dietamina, rörande yrkad ändring uti Hålloch
Gästgifveri-skjuts inrättningen m. m., anmältes,
att Herr Prosten Doctor Ekelund in»
gifvit ett anförande , innehållande dess särskilta
mening i detta mål, med anhållan, att detsamma
måtte få åtfölja Utskottets i ämnet afgifvande
Betänkande till de Respectiva Biks-Stånden; och
var nämnde Herr Doctorns anförande af följande
lydelse:
”För min del fimner jag Beredningens Betänkande,
rörande Skjuts-inrättningen, skrifvet
med den grundlighet, tydlighet och sanning,
att jag förutser, att det till hela sin vidd antages.
En enda anmärkning vill jag likväl
göra, vid påståendet om tillökning i skjutslegan.
Kanske står den redan i Betänkandet, men den
har då undfallit mitt öra.
Det Hedervärda Bonde-Ståndet blir kanske
det som mest skall komma att lida om en sådan
tillökning beviljas.. Från Nämndemannen
till Lagmannen, har en hvar i Embets-resor
skjuts för flera hästar — derefter uppgör han
sin arfvodes-räkning och den blir i samma mån
dryg, som skjutslegan blir högre. Länsman,
Fogde, Landtmätare, Häradshöfdinge med flera —
alla dessa, som af Bonden ofta påkallas och be*
höfvas, måste genast dyrare betalas. Detta gäller
äfven för alla andra, som af Allmogen, till
Riksdagar, sammanträden, eller hvad som heldst,
få något särskildt uppdrag. Ögonblickets vinst,
6«m några få af detta Stånd kunde vinna, skall
tungt
Den 16 Juli.
tungt återfalla på de flesta , och gå fullkomligen
ut igen af alla.
Några korta allmänna anmärkningar vid elen
180g utkomne Förordningen, rörande Skjuts-anstalterna
i Riket, torde jag ock få tillägga:
1:0 När tiden är bestämd för hvarje mil,
och hvarje Gästgifvare ålagd att på stället pröfva
om någon häst blifvit illa medfaren, så synes
mig all säkerhet för den skjutsande vara vunnen,
i synnerhet då han får vara med till stället;
men att han skall äga rättighet att sjelf
köra , det går alltför vida. De flesta, som resa
i vagn, hafva egna och vanda kuskar; andra,
mindre förmögne, köra bäst oell rådligast-sjelfva.
Att lemna lif och lem, hustru och barn i handen
på en ofta halfrusig Bonde-dräng, det bör
ingen Medborgerlig Lag kunna befalla; ty det
strider både emot Guds och naturens. Straffa
eller ålägga ersättning om något af hvad den
skjutsande tillhör tagér skada, men bjud icke,
att den resande, under räddhöga och mångfaldiga
faror skall lemna sitt lif och sitt åkdon i den
okunniges, ofta mindre vetandes, fria , det vill
säga, egenvilliga disposition.
g:o Uttryckligen bör stadgas, att, så snart
dén skjutsande åker, bör han alldeles icke få fordra
gångpenningar. Ehuru detta är mot Förordningens
både afsigt och lydelse, så händer det
likväl ofta och väcker gräl på många ställen.
3:0 Om sommarn och vintern borde 2 personer
få åka efter en häst. Hela detta stadgande
leder till prejningar och ledsamheter. En far
rerer med sin unga son, en mor med sitt späda
barn,
Den 16 Juli.
1417
barn, en inan med sin hustru i godt slädföre.
En enda är ofta tyngre än tre. Bonden står
bakpå , vill både köra och få gångpenningar.
Obilligheten i dessa stadganden synes så klar,
sorn middagssolen.
4:0 Sjelfva Bonde Ståndet borde lika med
alla andra önska bestämdhet och billighet i alla
. hit hörande anstalter. Högst sällan reser husfadren
sjelf till Gästgifvaregården Hans tjen*
stedräng vänjer sig der vid sturskhet) afvighet
och egensinnighet , och jag försäkrar att en sådan
blir obändig och svårstyrd hemma, närhan
blifvit* van, att egenmägrgt och obeskedligt uppföra
sig borta. -
Ut sdpra.
Ex Protocollo
.M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och. Ad. den 16 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 14 _
Vällofl. Borgare-Ståndet den 14
Hederv. Bonde - Ståndet den 14
Riksens Högloft. Stånders Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- Upskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fråga om jemkning i den med de
årliga och Knngshästarne i sjette
Fog
-
Deri i6 Juli.
Fögderiet af Upsala Län skedda förvandling.
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvet
och till Utskottet remitteradt Memorial,
har vice Talmannen A. J:son Hyckert framställt
det, efter hans tanka, origtiga förhållande, som
vid de så kallade årliga och Kungshästarnes förvandling
till kol fått äga rum vid Skatte-Frelsehemmans
rentornes upptagande i Upsala Läns
sjette Fögderi, eller Olands Härad samt Dannemora
och Leufsta Tingslager, hvilka Bente-persedlars
förvandling i berörde Fögderi skall vara
så olik mot den för det nästgränsande femte
Fögderiet faststälda, att då uti sistnämnde Fögderi
en årlig häst gäller en half läst kol, har
samma persedel i det sjette Fögderiet blifvit
skattad lika med trefjerdedels läster kol, hvilken
förvandling, ehuru den således vöre 50 procent
högre än i det femte Fögderiet, likväl kunnat
anses dräglig, om icke, genom ett Konungens
Uådiga Bref till Kongl. Kammar- och BergsCollegierna
af den 9 Juli 1766, det blifvit fastställdt,
att kolen, då de icke in natura utgingo,
skulle förvandlas till Spannmål och i femte Fögderiet
utgå efter sex och trefjerdedels läster för
en tunna Spannmål, samt isjette Fögderiet efter
fyra och en half läster för tunnan, så att, om
det antages att uti hvardera Fögderiet funnes
I Mantal, å hvars renta tolf årliga och tre Kungshästar
vore uppförde, så skulle .uti femte Fögderiet
desse förvandlas till sex och trefjerdedels
läster kol, eller en tunna Spannmål, men uti
»jette
Den 16 Juli*
*419
sjette Fögderiet till nio och trefjerdedels läster
eller två tunnor en fjerding i-J-sdels kappa Spannmål,
deraf alltså en skillnad af mer än Etthundrade
procent uppstod; och har, af sådan anledning,
vice Talmannen deruti yrkat den ändring,
att ifrågavarande rente - persedlar måtte
uti sjette Fögderiet förvandlas till enahanda belopp
i Kol och Spannmål, som uti femte Fögderiet,
och således, i afseende på lika reute persedlar
i bägge Fögderierna, lika beskattning äga
rum.
Utskottet har haft under öfvervägande hvad
sålunda blifvit anfördt; och då vice Talmannen
Hyckerts omförmäldte Memorial icke rörer yrkad
ändring uti någon Allmän Oeconomisk Författning,
utan angår endast en öfverklagad olikhet
uti förvandlingen af den , under namn af
årliga och Kungshästar, i ett enda Fögderi uti
IJpsala Fän utgående rente-persedel , emot ett
annat, utan att vice Talmannen uppgifvit, eller
på något sätt lemnat upplysning om grunden
eller anledningen till den öfverklagade olikheten,
har Utskottet ansett detta ärende vara af
den egenskap, att det icke såsom något allmänt,
utan såsom ett enskildt mål, kan betraktas; i
följd hvaraf det samma torde, å ort och ställe
som vederbör, få till den önskade räitelsen anmälas.
Dock varder detta till Riksens Ständers näj*
mare ompröfvande vördsamligen öfverlemnadt.
Stockholm den ist Juli 1815.
På
14^0
Ben 16 Juli.
Pä Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståri
och
Ad Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin. Nils Månsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Åd. den 16 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den 14
Hederv. Bonde-Ståndet den 14
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomic- Utskotts Betänkande,
i anledning af väckt fråga
, om inrättande af Arbets- och
Uppfostringshus får Dal-Allmogen.
Uti ett till Högvördiga Prest-Ståndet ingifvet
och till Utskottet remitteradt Memorial,
har Herr Prosten Magister Ol. Chr. Leffler gjort
framställning om angelägenheten af utvägars
vidtagande till förekommande af det bland DalAllmogen
allt mer och mer tilltagande Sedeförderf
och om de olägenheter, hvilka sä väl för
landet i allmänhet, som i synnerhet för de intill
Dalarne närmast angränsande orter, uppkomma
genom
Den 17 JulU
genom de årliga utvandringar på arbete, dem
bemälte Allmoge företaga, utan att bekymra sig
om deras i största torftighet hemma lemnade barn
och ungdom, hvilka, sedan de i sådan mängd
utströmmat, för att genom tiggande söka föda,
att de nästan öfversvämma de närmast belägna
orter, utan tillsyn eller vård af någon medföljande
äldre person, och öfverlemnade åt deras
eget sorgliga öde, naturligtvis skola till större
delen gå förlorade, och de som blifva vid lif,
så alldeles sakna- all odling, att af dem hvarken
arbetshåg eller något annat nyttigt och godt kan
blifva att påräkna; hvarföre ock Herr Prosten,
till förekommande och hämmande af detta onda,
föreslagitatt ett Arbets- och Uppfostrings-hus
måtte i Falun eller granskapet deraf varda inrättadt,
dertill kostnaden kunde bestridas, dels
genom en allmän Collect, och dels genom årliga
Subscriptioner uti de Dal orten närmast belägne
provinser; så att StalsCassan icke skulle
besväras med någon annan utgift , än tilläfventyrs
af ett måttligt Fån till Verkets skyndsamma
reglering, hvilket Fån tillika med renta dock
borde i Stats-Cassan återgäldas,
Utskottet, sorn funnit detta ämne vara ganska
ömt och magtpåliggande, har haft detsamma
under öfvervägande, och, jemte det Utskottet
ansett sig böra tillstyrka, att Riksens Höglofl.
Ständer ville lios Kongl. Majit i underdånighet
anhålla , det Kongl. Maj,t i Nåder täcktes
anbefalla vederbörande dess Befallningshafvande
och Consistorium i orten, att gemensamt
uppgifva förslag till de i ofvanberörde måtto öfver
-
*4**
Den 17 Juli.
verklagade olägenheters afhjelpandé, trot Utskottet
sig tillika böra föreslå, att till Kongl.
Maj:ts Eget Nådiga godtfinnande måtte i underdånighet
öfverlemtias, antingen att, på salt Hr
Prosten Leffler hemställt, bevilja en allmän Collect
och Stambok öfver hela Riket för insamlande
af medel till inrättningens verkställande , eller
ock, i händelse denna utväg icke skulle vara
tillräcklig till ändamålets vinnande, i Nåder låta
vidtaga andra åtgärder till denna af ortens
Stora behof påkallade anstalts befrämjande till
verkställighet; hvilket dock till Riksens Högloft.
Ständers närmare ompröfvande Vördsamligen öfverlemnas.
Stockholm den is> Juli 1815.
På Högloft. Riddersk. På Högv. Prest-Stårl*
och Ad. Ledamöters
vägnar
dets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
A. Lantingshausen.
På Vällofl. Rorgare
-
På Hederv. Bonde*-  Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Persson.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Anti. Bredin,
M. M. Rosbeck.
tipp läst hos Hdglofi. Ridd. och Ad. dén-17 Juft
-
Högvörd. Prest-Ståndet den
_
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 17  -
Hederv. Bonde-Ståndet den
Vördsamt Memorial!
Då Bevillnings Utskottet no företaget sig
att
Den 17 Ju'B.
att besvara de från samtliga Riks-Stånden in-*
komne särskilta anmärkningar vid Utskottets författade
förslag'till Bevillningens utgörande, anset
Utskottet sig af de trenne Respectiva Ståndens
yttrade godkännande af sjelfva grunderna
för Bevillningen, äga en verkelig tillfredsställelse
för dess bemödande att dela bördorna efter
rättvisa och billighet, och att betrygga Staten
om den inkomst, sorn erfordras för dess upprätthållande,
så att Utskottet tror sig kunna undgå
all åtgärd till vederläggning af hvad några Ledamöter
bland Högloft. Ridd. och Adeln , nemligen
Herr Grefve Henning Gyllenborg, Herrar
von Hejne , Spaldencreuta och Munck af Rosenschöld
särskildt yttrat i afseende på deras förmodan
om antagande af andra grunder, i synnerhet
sotn deras anmärkningar icke äga till stöd
några uppgifne detailler för tillämpningen och
verkställigheten, och följakteligen sakna erforderlig
visshet , både om användbarheten och om.
säkerheten af det föremål som sökes.
Särskildt finnes väl äfven Herr Grefve Gyllenborg
hafva anmärkt, dels att Bevillnings-Utskottet
boidt noga upptaga och pröfva de flera
inkomna Project i detta ämne och anföra skälen
för dess vägran att dem antaga, dels ock att då
det aflemnade förslaget endast skall vara såsom
provisoriskt att anse, hade det samma långt för
detta bordt vara afiemnadt, på det Riksens Högloft.
Ständer jemväl sjelfve kunnat komma i tillfälle
att granska de öfriga Pröjecterna och icke
blifvit nödsakade att nu vid Riksdagens annalkande
slwt blatt fästa sig vid det som Utskottet
an
-
1424
Den 17 Julu
antagit; men utom det större delen af Projecterna
icke ens till Riksens Högloft. Ständer *
blifvit aflemnade förr, än långt efter Riksdagens
början, torde en hvar lätteligen inse, att derest
en systematiskt uppgjord vederläggning, med
deraillerade skäl, skola författas, i anseende till
hvarje Project, sorn inkommit, hade tiden ej
allenast onyttigt blifvit använd, utan Utskottet
äfven ovedersägligen saknat tillfälle, att med dess
eget förslag inkomma å den tid, som skett, hvilka
omständigheter äfven föranledt till enahanda
behandlings-sätt vid de förflutna Riksdagar, då
Bevillnings-Ufskottet likasom nu arbetat på det
Project, som blifvit antaget, och följakteligen icke
bemödat sig med de öfriga Projecter, hvilka,
vid genomläsning och granskning icke funnits
nöjaktige. I öfrigt har BeviUnings Utskottet
icke ansett dess åtgärd kunna så sorn provisorisk
betraktas, annorledes än så vida det från Högloft.
Stats-Utskottet yrkade anslag skolat såsom
provisoriskt vara att betrakta; och då Bevillningsutskottet
utan att afbida uppgiften härom, varit
med dess Bevillnings-förslag sä beredt, att det
inom få dagar efter det Stats-anslaget blifvit
uppgifvet, kunnat dess Revillnings project Riksens
Högloft. Ständers granskning förelägga, kan
Utskottet för egen del icke förebrå sig någon
försummelse i dess åliggande pligt, i synnerhet
da äfven andra Bevillnings ärenden , i afseende
på Charta-Sigillata, Post-Taxa och Bränvinsafgift
varit under dess handläggning, för att icke
valla hinder i Riksdags-ärendernas oafbrutna
gång och afslutande,
Hvad
Den 17 Julié
1425
Hvad Vidare angar de emot sjelfva Bevill.
tiings-förslaget och dess detailler författade an.
märkningar , så har Utskottet, som med nöje
antager de upplysningar och rättelser, hvilka
dervid ansetts tillämplige, äfven funnit sig af
sjelfva framställnings-sättet lifvadt till en noga
granskning af deras halt och beskaffenhet; och
ehuru icke alla af dem som förekommit, kunnat
antagas, förmodar Utskottet likväl, att jemväl
sjelfva-anmärkartle skola finna de i sådana
fall anförde skäl vara nöjaktige; enär Utskottet
dessutom icke kunnat eller bordt vika från dess
antagna grunder, så vida ej effecten i det hela
skulle komma att förfelas.
Vid arsta Art. har Hedervärda Bonde-Ståndet
yrkat, att Capitations afgiften ej borde bestämmas
lika för den rika och den fattiga, utan
i mån af deras olika Vilkor indelas, åtmindstone
i tre Classer:
För ile mest förmögna - i B:dr
Mindre förmögna - — 32 sk.
Mindst förmögna - .  16 —
och i enahanda förhållande för Qvinnor.
Sedan, efter ofta ombytta grunder för Bevillningen,
man omsider kommit derhän, att
bestämma densamma, i anseende till det skydd
Samhället lemnar, af Medborgerliga Lagarna;
för personen, och hvarje persons rättighet till
skydd och behof deraf är lika och enahanda;
hvilket således icke kan mätas i mån af en större
eller mindre egendom , så följer ock deraf ovedersägligen
att den personelle afgiften eller
5.te Bandit. 17g. iäo. Capi
-
1436
Den 17 Juli.
capitationen, mäste i enahanda förhållande vara
för alla och en hvar lika och enahanda.
De rina afgift, hvilken äger samma grund
som de fordom faststälte Mantals-penningarne ,
är följakteligen lämpad till det belopp, att densamma
utan någon synnerlig känning kan af alla
och en hvar utgöras, med undantag af dem
som sakna all arbets-förrnåga, genom ålder eller
bräcklighet, och all tillgång genom medellöshet,
och för dessas totala befrielse äro sådana utvägar
öppnade, att de med den bestämda afgiften
icke varda besvärade. Ali afvikelse från ofvannämnde
princip skulle dessutom föranleda till
oreda och villrådighet, och ett godtyckligt välbehag
hos Taxeringsman , hvilket vore lika obehagligt
för dem att utöfva, som för de skattskyldiga
att sig underkasta; och kan Utskottet
alltså icke förändra dess redan för Capitationens
utgörande stadgade grund.
2 Art. 1 §. r Morn. I anseende till Penninge-Döntagares
afgift, hvilken Utskottet projecterat
till olika belopp af större och mindre
löner, liar Herr Mannerstarn yrkat, att derest
all Töne afgift ej kunde försvinna , hvilket med
rättvisa vore närmast förenligt, borde densamma
blifva lika och enahanda för alla Löntagare, och
O '
högst med en procent utgöras: heldst då afgift
för synbar förmögenhet eller inkomst är utan
afseende på ett större eller mindre belopp beräknad
till lika och enahanda procent, skall samma
grund för Döne-afgiften äfven böra iakttdgas,
hvartill ock skall böra verka, dels att progressiva
afgiften blifvit borttagen, dels ock, att med
en större lön, otvifvelaktig!, en större lefnads
kostnad
-
Den 17 Juli.
142?
kostnad skall för innehafvare!! deraf vara fö
enad.
BevillningS-Utsköttet, sön! i deri mari Statens
behof medgifvit, projecterat nedsättning i
allmänhet för alia Löntagare och särskildt i eri
större rofin för dem sorn äga mindre löner, hade
gerna önskat att genom den af Herr Mannerstain
projecterade nedsättningéri kunna underlätta
Löntagares vilkor, roén dä allmänna behofvet
påfordrar Understöd, hvartill en hvar
Samhällets medlem i män af dess tillgångar måste
bidraga, så har ock Utskottet ej kunnat undgå
att så länge orsaken fortfar, låta verkan
deraf äga dess tillämpning; äfvensom Utskottet
genom bestämmande af r-n mindre afgift j a en
mindre Löd, trott sig hafva följt billighetens
föreskrifter enligt de réglor imellan löntagare,
hvilka förut blifvit följde, och hvaruti den afskaffade
progressiva afgifteri destoinindre kunnat
föranleda till någöri förändring, som afgift af
lön och progressiv-afgift icke någonsin tili deras
grund med hvarannan ägt gemenskap.
Emot samma §. i Morn., har val äfven
Hedervärda Bohde-Ståndet yrkat, att EcclesiastikStaten,
söm njuter tionde och anslagen Spannmål,
bör betrakta^ till afgift lika med andra,
som äga synbar förmögenhet, och i sådant afseende
erlägga 4 procent af deras inkomst; meri
emedan enahanda grund för Bevillning af Ecelesiastik-Staten
måste gälia, som för andra Embetsman
ät antagen, och icke något gällande
Skäl blifvit anfördt, att, i det allmänna stadgandet
göra, fot Ecclesiastik-Staten, något densamma
-
■3428
Ben 17 Juli.
ma betungande undantag, så saknar Bevillningsutskottet
all anledning att förändra dess redan
i denna del gjorda förslag.
I §. I Mom. I anledning af Herr Professor
Forsells anmärkning, och då EcclesiastikStatens
Tjenste*år räknas frän d. 1 Maj ena året
till samma tid det följande året, borde i enahanda
följd Taxerings-året derefter lämpas, finner
Utskottet TaXerings-året äfven böra i förhållande
dermed anses, och att följaktligen efter
den mening, som i I Mom, af denna § slutas
med extra ordinarie inkomst, bör tilläggas: För
alla E ccl esia st ika Embets- och Tjenstemän, beräknas
Taxerings-året frän den 1 Maj det är Taxeringen
sker, till samma tid påföljande år.
Vid 2 §• 1 Mom. har Herr Mannerstam
erinrat, att Minimi-afgiften för Grosshandlare i
Stockholm och Götheborg, hvilken blifvit bestämd
endast till 30 B:dr, borde höjas till 100
B:dr och i lika förhållande i öfriga Städerna,
lieldst den Grosshandlare, som icke kunde erlägga
en större summa än den förstnämnde, icke
borde såsom sådan kunna anses; och hvars summas
ringhet i förhållande till sjelfva yrket Herr
Mannerstam förment följa af jemförelsen, dels
med en Acteur, Danseur eller Musikant, som
i högsta graden är taxerad till 25 B:dr, ehuru
de sällan erhålla högre lön och inkomst än för
uppehälle erfordras, dels ock med en Artist, hvars
afgift är utsatt till 50 B:dr, ehuru stora Artister
skola vara sällsynte, och lika mycket som Herr
Mannerstam funne skäl alt afgifterne höjas för
en blass Närings-idkare, hvilka af Författningar
och
Den 17 Juli.
1439
oell Conjuncturen varit och äro gynnade , lika
mycket har Herr Mannerstam ansett billigheten
fordra att konstsnillet icke högt beskattas i ett
iand, sorn endast medelmåttigt kan det upp.
muntra.
Utskottet får härvid erinra, att då den år
1812 faststälde Minimi-afgiften för Grosshandlare,
nu äfven blifvit antagen, har uttryckeligen
blifvit Taxeringsmännen föreskrifvet, att stadga
afgiften i förhållande till den kända rörelsen, ritan
att vara bundne till någon viss klass, hvaraf
är uppenbart, att då Bevillnings-beloppet bestämmes
af behållna inkomsten, utgör Minimiafgiften
endast ett Correctiv, eller en viss gräns,
hvarunder afgiften ej får antagas, om än, genom
tillstötta olyckshändelser eller andra tillfälligheter,
inkomsten varit mindre, än i förhållande
till Minimi-summans belopp; och då föjaktligen
Minimi-afgiften endast i sistnämnde fall äger
tillämpning, samt någon ökad Bevillning icke
föranledt till en förökad Minimi-summa, kan af
den framställda jemnförelsen mellan Minimi-afgiften
för Grosshandlare och Maximi afgiften
för Acteurer med flera, jemte Konstnärer, destomindre
hämtas skäl att i dessa delar klandra
Utskottets förslag , sorn Minimi afgiften i
förra fallet tydeligen förutsätter förhöjningar i
afgiften, och Maximi-afgiften i det sednare är
åtföljd af särskilta klasser inunder högsta beloppet,
i de fall den högre afgiften ej äger rum;
och bör Utskottet i öfrigt ej lemna obemäldt ,
att i afseende på Acteurers, Sångares med fleras
ringa utväg till förtjenst, Maximi-afgiften,
sora
»435
Ben 17 Juli.
Sorn år j8>2 varit uppsatt till 50 R:dr, blifvit
till hälften deremot, eller 25 li:dr nu nedsatt,
med öppen rättighet för Taxeringsmännen , att
ej mindre för Acteurer, än för Artister, tillämpa
de mindre klasserna, så vida de större ej
anses böra äga ram,
2 § 1 Mom. Bland de omständigheter,
sorn enligt Utskottets tanka böra lända Taxetingsmän
till rättelse vid bedömrnande af Hand*
landes med Heres behållna inkomst, är i redaqtionen
upptaget de anledningar sorn kunna hämtas
af en större lefnadsftostriad , och den anmärkning,
sorn h«s Högvördiga Prest-Ståndet blifvit
gjord, att en synbart yppigare lefnadskostnad, närmare
uttrycker meningen och afsigten, medgifyer
Utskottet till antagande.
2 §. 6 Moni- I Vällofl. Borgare-Ståndst
äV val yrkadt, att igi2 års redaction af detta
moment , angående Borgare-Enka , sorn sitter t
handel och rörelse, matte blifva antagen i stället
för den redaction, sorn nu blifvit gjord; men
emedan den i obetydlig del förändrade uppställningen
i ordalydelsen icke på mindsta sätt
förändrar meningen, att nemligen Borgare-Enka
skall betala afgift lika med Borgare, så länge
hon drifver Borgerlig Näring, oqh att hon skall
vara fri från en sådan afgift då hon Burskap
uppsagt, saiftt då endast betala hvad i öfrigt
efter omständigheterna och författningar henne
åligger, anser Utskottet icke något behof för
handen att dess redaction förändra,
Emot den i 2 §. 7 Mom, Arbetskarlar i
Stockholm, Götheborg och större Städerna ålag
-
de
Den 17 Juli.
*43®
de afgift, bär Herr Grefve Henning Gyllen*
borg anmärkt, att densamma borde fördubblas,
derföre att en större förtjenst derstädes är att
påräkna, än annorstädes; men som den allmänna
åsigten, att icke öfver bäfvan betunga den
arbetande klassen, icke kan med berörde anmärkning
stå i förening, och en förmodad större
inkomst i större Städerna otvifvelaktig! står i
sammanhang med förökad kostnad till föda oell
husrum , så har Utskottet, då Stats-behofvet ej
fordrat tillökning i Bevillningea , icke eller ansett
sig böra den arbetande klassens vilkor på det
yrkade sättet försvåra.
Vid samma 7 Mom. förekomma vidare
följande anmärkningar: Ifrån Hogy-öfdiga 3?restStåndet,
att för Chirurger och Badare samt de
som hålla Rakstuga, äfven en lägre- dass än den.
som i 4:de Classen upptager 5 R:dv borde bebestämmas,
hvilken kunde i de mindre Städerna
blifva tillämplig.. Utskottet , som för SockneLäkare
med practik, hvilka enligt anmälan äre
i en del af Rikets norra landskap antagne , bebestämt
för dem en afgift af 3 R:dr , anser sig
äga fog att med dem jemföra lika beskaffade
Chirurger i de mindre Städer, och med bifall
till anmärkningen projecterar en -"5.'te Class
med 3 R:drs afgift.
Från Vällofl. Borgare-Ståndet, hvad Doctorer,
Licentiater och Språkmästare angår, att i
stället för ordet utom tjensten bör tecknas utan
tjenst; men sorn den lön' i tjenst varande Do*
ctorer och Läkare med de flere njuta , hänföres
*nder den för andra Embets- och Tjenstemän
stad
-
3432
Den 17 Juli.
stadgade beskattning , och den särskilta inkomst
de erhålla af practik, är af särskild egenskap och
icke annorlunda kan anses, än lika med inkomst
af annan näring eller rörelse, hvilken följakteligen
vid tillämpning bör med densamma vidkännas
enahanda afgift; så förmodar Utskottet
anmärkningen i denna del vara besvarad och
förfallen.
Samma Stånds anmärkning, att vid den
elassificerade afgiften för Handels expediter och
Commissionairer bör tilläggas följande ord: som
icke äro Borgare, godkännes så mycket heldre,
som derest dessa personer äro Borgare, de ostridigt
böra i slik egenskap betraktas.
I anseende dels till samma Stånds anmärkning,
angående Hästhandlare, att den för medföljande
qvinspersoner stadgade afgift 5 R:dr bör
försvinna, dels till Vällofl. Borgare - Ståndets
enahanda anmärkning vid 4 §. I Mom., rörande
qvinspersoner som följa med Glas- och Postlins
förare , emedan de ej skola äga rätt att dylika
personer åtfölja, finner Utskottet lämpligt
att i redactionen utesluta, ej mindre qvinspersoner,
än den stadgade afgiften för dem, och
att orden i stället böra lyda:
För hvarje medföljande person 10 R:dr.;
men intilldess Hästhandlares och Glasförares frihet
att resa omkring i landet varder genom
Författningar dem betagen, kan Utskottet ej
medgifva hvad Herr Grefve H. Gyllenborg yrkat,
att afgiften för dessa personer bör försvinna
och uteslutas.
3 §•
Den 17 Juli.
1433
3 §. 2 Mom. Anmärkningen fran Vällofl.
Borgare• Ståndet rörande åboer på Kronohem»,
man, att orden: med dem jemförliga med lifstidsstädja
etc., bör förändras till; dem som innehafva
lifstids-städja, godkännas såsom bidragande till
mera tydlighet, och blifver redactionen alltså
följande:
Aboer å KronO-hemman med åbo-rätt samt på
jlnnexe- Mensal• och Stom-hemman, jemte alla
andra som innehafva lifstids-städja, erlägga enahanda
Heviltning såsom vöre de jord-ägare etc.
3 Mom. Den af Herr Grefve Henning Gyllenborg
gjerde erinran, att särskilta Bevillningen
för Rust-tjenst ■ marker borde förfalla, i betraktande
deraf, att Bevillning för sjelfva jorden
särskildt utgöres efter dess värde, äger oskiljaktig
gemenskap med det i Bevillnings-Utskottet väckta
påstående, att den tillika stadgade afgiften för insockne
hemman i vissa Provinser borde försvinna; men
som,för att förekomma det en dubbel Bevillning ej
måtte falla på ett och samma föremål, Utskottet
föreslagit att vid all egendoms-taxering, bland
annat äfven afseende bör göras å jordens onera,
samt rusttjenst Bevillningen utgör ett onus,
hvilket, då det städse varit ansett såsom af grundskatts
natur, lika litet hädanefter som tillförene
kan från jorden skiljas, och följaktligen måste
vid värderingen såsom sådant afses, så har Utskottet
ock varit angeläget, att medelst berörde
föreskrift vid värderingen förekomma allt lidande
genom bibehållande af Rust-tjenst-Bevillningen;
hvaremot anmärkningen från Vällofl. BorgaréSlåndet,
emot sjelfva ord-termerna, att afgiften
upp
-
1434
Dm 17 Juli.
upphnr till hälften, då RustningenI uppsättande af
Konungen anbefalles, inedgifves förtydliga meningen
, sä att i stället bör inflyta: Denna afgijt
upphör lill hälften då Rustningen uppsattes.
4 § 4 Mom. Under åberopande af Högloft.
Oeconornie Utskottets Betänkande af den I sistl.
Juni, som , angående Skål-Vestgöthar, bland annat
innehåller, attén dryg Bevillning försätter
deni i nödvändighet, att för densamma med
oloflig handel taga sig ersättning, har Hederv.
Bonde Ståndet ansett den emot år 1812 nu föreslagna
tillökningen i deras Bevillning obillig
och yrkat densamma böra nedsättas, om ej helt
och hållet upphöra för dem, då de endast handla
med egna producter.
Bevillnings-Utskottet har deremot funnit, att
om endast egna produeter utgjorde Skål-Vestgötbens
föremål, för dess kringresor i Landet,
blefve tiden bättre och mera lönande använd
vid jordbruket i deras ort, och att följaktligen i
1812 års Bevillning nu gjorde förhöjning möjligen
torde bidraga till inskränkning a£ deras
resor, hvilka genom handeln ej litet orsaka yp
pighet,
i synnerhet bland tjenstefolk; men som Hederv.
Bonde-Ståndet sådant oaktadt påyrkat nedsättning
i den upphöjde Bevillningen; så har Utskottet,
endast i afseende härpå, velat tillstyrka,
att upphöjningen må förfalla och att den Bevillning
skall fortfara, hvilken 1812 blifvit af
Riksens Höglofl. Ständer godkänd, hvarunder
Utskottet likväl icke ansett sig böra densamma
nedsätta och än mindre Bevillningen alldeles
borttaga. X följd häraf och derest denna nedsättning
-
Den 17 Juli.
3435
sättning af Riksens Högloft. Ständer godkännes ,
kommer Revillningen för Skål-Véstgöthar, sorn
idka Gårdfari-handel , att indelas i 4 classer,
nemligenr
Första Classen - - » 15 R:dr,
And ra Classen - » * jo —
Tredje Classen * - 5
Fjerde Classen - 3
Vid 5 Morn, har Herr Grefve Henning
Gyllenborg anmärkt , att som Röterings skyldigheten,
der den utgöres,'ärligen skall vida öfverstiga
beloppet af n JR dr, Sorn blifvit bestämdt förde
hemman, hvilka frän Rote-afgift njuta frihet, sa
borde ock berörde afgift i mån deraf höjas.
Detta belopp är likväl enahanda med hvad
år 1813 blifvit stadgadt, och något ökadt behof
har ej föranledt till afgiftens förökande. I öfrigt
och som Röterings skyldigheten är i särskilta
orter olika tryckande, i anseende till ett
mera eller mindre inskränkt antal hemman ,
som i hvarje Rote deltager; så saknar Utskottet
ali förnyad ledning för ett annat omdöme, än
som år 18X2 i denna del bestämt Riksens Högloft.
Ständers eget Beslut.
Genom bifall till den anmärkning, som vid.
gamma Morn. blifvit gjord hos Vallofl BorgareStåndet
, om redactionens föreslagna förändring,
angående RegementsOfficerare-boställens skyldighet
att i krigstid vidkännas enahanda Rotefrihets-afgift,
skulle den orättvisa komma att äga
rum, att afgift stadgades, äfven af CompagnieChefs-boställe
j som af Regements-Officerare in»ehafvas,
då likväl enligt gällande Författningar
til!
Den 17 Juli
till och med Capitains boställen äro från extra
roterings-skyldighet fritagne; hvarföre ock nödigt
är, ätt genom benämningen af Regementsofficers
Stabsboställen utmärka, hvilka de boställen
äro som böra afgiften erlägga, hvadan redaetionen
kommer att blifva följande: Äfvensom
Regements Ojficers-Stabs-boställen , intilldess att extra
rotering af dem utgöres etc
Vid
6 Mom. i denna §., angående den
Arrendatorer ålagda afgift för brukningen af andras
hemman, har Herr Grefve Henning Gyllenborg
anmärkt, att då Bevillning utgöres af
ägaren till hemmanet, borde i en tid, då Landtbruket
lider och tarfvar hjelp, detsamma icke
betungas genom särskild afgift af Arrendatorn,
hvarföre ock Herr Grefven yrkat att arrendators
afgiften borde försvinna.
Likasom andra personer blifvit ålagde afgift
för den rörelse och näring de idka, samt
arbetsfolk å Landet och i Städerna, i anseende
till den förtjenst de genom deras arbete sig förvärfva,
och hvilken sednare afgift Herr Grefven
sjelf, såsom förut är anteknadt, för Arbetsfolk
i de större Städer ansett böra höjas; så har
Utskottet lika litet nu, som Riksens Höglofl.
Ständer sjelfve år 18X2, kunnat fritaga Arrendatorer
från den pligt, att till Staten contribuera
af den förtjenst de under Statens skydd sig förvärfva;
och då, enligt 1813 års General-Sammandrag
af berörde års Bevillning, afgiften af
Arrendatorer och Hemmansbrukare uppgått till
68,878 R:dr 36 sk. 2 r;st, och af Utskottet ingen
lämplig utväg är känd, att sätta annan afgift
-
Den 17 Juli.
1437
gift i vederlag; nödgas Utskottet förblifva vid
dess redan härom gjorda Förslag; hvarvid dock
det billiga afseende å Jordbrukarens behof blifvit
fästadt, att Arrendatorer minimi afgift blifvit
frän Bjettedelen nedsatt till åttondedelen af
ägarnes egna Bevillning; äfvensom Utskottet ned.
satt Bevillningen för dem som bruka arrenderad
jord frän till en af ägarens Bevillning.
Hvad åter ängar den från Vällofl. Borgare*
Ståndet gjorda erinran, att den föreskrift måtte
bibehållas, som i afseende på beräkningen af Arrendators-afgiften
Ur 181 i blifvit antagen, hemb,
ätt vid värderingen af hus och åbyggnader, för
att bestämma Arrendatorns afgift, inga ändra hus
skulle komma i betraktande, än de byggnader Arrendatorn
för egen räkning och egendomens skötsel
begagnar; säfar Utskottet förklara anledningen tilt
Uteslutandet af beörde föreskrift bestå deruti, att då,
vid värdering af Åbyggnader på Landet, hvarken
Värdet af deras byggnads-kostnad eller BrandAssecurance-beloppet
får i annan måtto ingå i
beräkning, än så vidt de i jemnförelse till ett
lika godt hemman, med en sämre Åbyggnad,
kunna till värdets förhöjande bidraga , så skulle
genom ett särskildt afdrag å värdet för vissa
hus, berörde princip försvinna och värdet ä
byggnaden, särskilldt Uppskattad, möjeligen kunna
anses till högre belopp, än hvad det verkat
å sjelfva hemmans-värdet, samt, i enahanda följd,
föreskriften om Arrendatorns afgift illuderas;
vid hvilket förevetande Utskottet ansett ledan,
de till irring» att den anmärkte, men uteslutne
föreskriften bibehålla.
Den, 17 Juli.
Vid 7 Mom. är af Herr Grefve Henning
Gyllenborg anmärkt, sorn skulle afgiften af Inspectorer,
Fogdar och Rättare vara bestämd efter
hemmantalets belopp, hvilket enligt förmenande
borde rättas sa, att afgiften ej måtte äga
rum, då eri sådan Tjensteman ej vöre antagen;
och af Herr Doctor Stenhammar, att berörde Bevillning
borde bestämmas till vissa Procent af
den egendoms värde han förvaltar; men då Utskottet
föreskrifvit att de föreslagne åtta Glassérne
horde tillämpas efter betydenheten af den egendom
nämnde Betjente förestå , samt den befattning
och lön de njuta, så förmodar Utskottet
att Taxeringsmännen lika litet i detta, sorn
i andra fall * der tillämpning af ClaSser äger rum,
skola finna någon villrådighet för deras fattande
resultat.
Den af Hedervärda Bondé-Ståndef yrkade
förändring i början af 7 Mom. hvarest orden
lyda: 1 öfrigt betala efter denna Artikel arbetsfolk
, som vunnit tillstånd att utan ständig års tjenst
och lön arbeta för dagspenning, till följande redaktion:
1 öfrigt betala efter denna Artikel arbetsfolk
som ej innehuft torp, men vunnit tillstånd, att utan
ständig ärs-tjenst och lön, arbeta för dagspenning
<b*c. finner Utskottet skäligt antaga, såsom ledande
till mera tydlighet och uttryck af sjelfva
meningen; äfvensom alt, rörande Bevillningen
för Utjordar, tillika hör införas XJrfjellar, och atf
då utrönt är, att särskillta Utjordar, i synnerhet
tillhörande Kyrkor, finnas , hvilka ej till Kyrkorna
kunna tåla en afgift af 16 sk., bör äfven
den stadgade Minimi afgiften 16 sk. uteslutas,
och
Den 17 Juli.
*439
och afgiften följaktligen bestammas efter egendomsvärdet)
lika med hvad rörande annan jord
stadgadt är.
4 §. Vällofl. Borgare-Ståndets anmärkning
vid 4 Mom. Om Alunatt orden oberaknadt särskild
Sjö tull för hvarje utgående tunna, borde utgå;
kan Utskottet intet billiga, heldst samma,
från 1812 års Bevillnings Stadga bibehållna, ords
uteslutande skulle kunna gifva anledning till
villrådigt omdöme om Sjö-tullens fortfarande tillvarelse
å denna Artikel.
Af Hedervärda Bonde-Ståndet är yrkadt,
att Grufvor måtte från Bevillning uteslutas,
derföre att andelar uti dem anses såsom lösören
och att de tillförene icke någonsin varit med
sarskilld Bevillning belagde; i anledning af hvilket
yrkande Utsokttet funnit skäligt sitt stadgande
angående Grufvor i så måtto förändra att
För Grufvor skall betalas fem procent af
den inkomst de igenom Malmens afyttring anses
inbringa åt sina ägare.
Sedan Utskottet från de i 1812 års Stadga
fastställde 16 sk. i Bevillning, för hvarje tillverkadt
centner krut, nedsatt afgiften till 12 sk.,
hafva Friherre Stael von Hollstein och Herr
Marks von Wurtemberg samt i Vällofl. BorgareStåndet
Herr I.agman Rönnqvist yrkat en ytterligare
nedsättning å hvarje centner till f> sk.,
på det Krutbrukens innehafvare måge undgå,
att för det öfverskjutande beloppet söka sin ersättning
af Kongl Maj:t och Kronan, som, i de
upprättade contracter om krut-tillverkningen, beräknat
Bevillhinge» endast till i sk. af hvarje
centner. Bevill
-
141®
Den 17 Juli.
Bevillnings-Utskottet, som i anledning a £
berörde anmärkningar närmare granskat denna
fråga, finner, efter det deruti nu utredde förhållande,
vara vida bättre att nedsätta afgiften till
de vid cöntracternas upprättande afsedde 6 sk.,
än att genom beloppets upphöjande gifva anledning
till tvist med Kronan om skade-ersättning;
och antager alltså i denna omständighet hvad
af nämnde Krutbruks innehafvare är yrkadt samt
af Vällofl. Borgare-Ståndet i dess anmärkningar
linderstedt.
6 §. 1 Mom. Till Vällofl. Borgare-Ståndets
väckte påstående att 181a års Redactiori
af detta Moment borde heldre bibehållas, än
den, sorn nu blifvit föreslagen, anser Utskottet
icke några gällande skäl vara anförda , heldst
meningen ulan all tvetydighet är densamma ,
att då af fastigheter efter deras värde, samt af
handel, näring och rörelse efter inkomst, Bevillning
utgår, utan allt afdrag för gäld, så kunna
intecknade eller.! rörelse instuckne capitaler
icke till Bevillning särskilldt upptagas, såsom enligt
ofvanberörde grund redan till Bevillning
beskattade, hvaremot afsigten med samma Stånds
erinran , att Beviilnings-afdraget bör finnas antecknadt
å hvarje skuldsedel, som inför Domare
eller Executor uppvises, anses derigenom
kunna främjas, att vid stadgandet, det låntagare,
som ej njutit afdraget till godo, är berättigad
till Taga renta för beloppet af hvarje års afdrag,
från den tid , då det lätteligen bordt honom tillgodo
räknas, {Viljande tillägg göres: Domare och
Executor åligger att, dä tvist eiler Lagsökning uppstår,
Den 17 Juli.
1441
star, stalla sig stadgandet derom till noga efterrättelse.
Vid det i samma Moment fortsatta stadgande
om förhållandet då fordran i Concours
utsökes, har väl Biskoppen Herr Doctor Faxe
förment att en Borgenär under Concours Eden.
icke borde bestyrka Bevillnings-afdtagets verklighet,
på den grund att beskaffenheten deraf
lätteligen kunde hans minne undfalla, men då
ett slikt stadgande icke kan äga någon retroactiv
verkan a den nu förflutna tiden, utan blott
■äger tillämpning för den kommande; och Gäldenärens
rätt att njuta afdraget till godo, bör
göras gällande genom alla tillgängeliga utvägar,
i synnerhet i anseende till den Borgenär sorn.
skulle kunna tilltvinga sig ett qvitto för afgiften,
utan att likväl Gäldenären njutit den till
godo, så anser Utskottet sig icke kunna förändra
dess härom redan • författade Förslag, och.
härigenom tror Utskottet sig äfven hafva besvarat
de af Herr Prosten Blomdahl och Herr Biskoppen
Doctor Almqvist gjorda erinringar emot
liqviden imellan Låntagare och Långifvare,
äfven sorn hvad, jemte dem, både Herr Grefve
Henning Gyllenborg och Herr Munck af Rosenschöld
framställt, angående Låntagares pligt,
att sjelfve erlägga Bevillning af deras inkomst,
icke kan i Utskottets Beslut till ändring föranleda
i synnerhet, sorn sådant skulle strida enrot
den för Bevillningens utgörande i allmänhet
laggde grund, hvaruti lika litet i anseende till
Långifvare som alla andra något undantag kan
aga rum.
5:te Bandet181. 182- Om
1442
Den 17 Juli.
Om icke det föranledde till ett större onus
för Gäldenärer, som häfta för gäld till fromma
Stiftelser, än för Gäldenärer till enskilta personer,
att fritaga lån af fromma Stiftelser från
ersättning till Gäldenären för den afgift sorn å
deras utlänirigar belöper, så hade Utskottet
icke dragit i betänkande, att enligt hvad Herr
Riskoppen Doctor Kaxe yrkat, befria fromma
Stiftelser från en slik ersättning, men vid ett
sådant förevetande kan något undantag fran den
allmänna,regien icke äga rum; likväl och i anseende
till Herr Biskoppen Friherre Mörners
väckte, och af Högvördiga Prest-Ståndet understödde
erinran, finner Utskottet med bibehållande
af Gäldenärers Lagliga rätt kunna förenas
den förändring och jemkning i Utskottets
förra Förslag, att nemligen rente-afdraget för
Bevillningen å Låntagna Capitaler icke må äga
rum ,. så vida rentan blifvit utfäst till mindre
belopp än. 6 procent; samt att, i anseende
till de Lån Riksgälds- Contoiret upptager, ehvad
rentan är högre eller lägre, icke något Bevillnings-afdrag
derå må äga rum.
I anledning^ af Vällofl. Borgare-Ståndets
erinran, att utom Sjö-Assurance-Contoiret äfven
finnas andra dylika Associationer, hvadan
förhållandet med deras beskattning bör vara enahanda,
anser Utskottet att der fråga är örn.
Sjö-Assurance-Contoirets Bevillning bör tilläggas
Associationer. ' „
I öfrigt har väl från Vällofl. Borgare-Ståndet
blifvit yrkadt enahanda ordning för de särskildta
Momenterna i denna §. som i 1812 års
Stadga
Den 17 Juli.
1445
Stadga Hr iakttagen, och att till följd deraf det
Moment, hvari förordnas, att den särskillta Bevillning
sorn utgår af Vinst-medel bor innehållas'
der indelningen sker eller afkastningen och
vinsten utfaller, men sorn detta allmänna stadgande
gäller för ali Bevillning af dylik egenskap
och foljakteligen äger tillämpning till alla
de Inrättningar som i de sist antecknade Moxnenterna
upptagas; så har ock detta foranledt
Utskottet, att förflytta berörde Moment till slutet
af §.; dock medgifves den förändring i Redactionen
att i stället för orden: kommande den•
na särskilta Bevillning érd. må införas: kommande
ali sadan Bevillning att innehallas 'irc
O
7
§. Vid denna §. är af Herr Assessorn
vori Schantz den anmärkning gjord , att genont
den stadgade Bevillningen, 10 procent af Fidei
Commiss som hädanefter stiftas, den olägenhet
kan uppstå att en Fidei-Cotnmissarie, sorn sjelf
Vore medellös och hvilken af första årets reveniie
icke kunde förvänta sig hvad till Bevill■ningen
utgick, vore blottställd i anseende till
Fidei-Cotnmissets bibehållandes hvilken olägen»
7 O
het utan Kronans lidande kunde derigenom förekommas,
att afgiften blefve på fem år fördelad,
så att blott två procent koinme ärligen att
erläggas.
Utskottet anser likväl ingalunda vara att
befara det en Fidei Commissarie skulle genom
afgiftens utbetalande på en gång sättas i någon
förlägenhet och saknar foljakteligen skäl, att å
anmärkningen göra något afseende.
3 Art,
>444
Den 17 Juli.
3 Art.
Hos Samteliga Respectiva Riks-Ständer»
hafva, på skiljaktigt anförda skäl, anmärkningar
blifvit gjorda rörande den i 3 Art. bestämda
fyllnads-afgift till ersättning för Bränvius Consumtions
och Uandt-Tulls-afgifterna, hvartill äf*
•ven den för hundar bestämda afgiften blifvit
anslagen, varandes olika meningar framställda
både om de förr projecterade afgifternas tilläm*
pelighet och om deras fördelning.
Härvid får Utskottet meddela den upplysning
, att den särskilta del i Uandt-tullsersättningen
till 150,000 R:dr , som vid 1812 ars
Riksdag blifvit Städerna enskildt såsom Salu-Accis
och Qvarntulls-afgift påförd , och till 30,000
R:dr beräknad , icke ingått i det nu föreslagna
sättet för Landttulls-ersättningens gäldande, utan
enskildt åligger Städerna hädanefter såsom hittills
att betala, hvadan ock genom den öfriga summans
fördelning ej större lott blifvit på Landet
beräknad, än derå med 60,000 R:dr varit lagd.
Men som, enligt hvad från Höglofl. Stats-Utskottet
nu mera blifvit tillkännagifvet, bevillningssumtnan
kan nedsättas 150,000 R:dr mindre än
hvartill den förut under Riksdagen provisoriskt
blifvit uppgifven, hvarigenom Bevillnings-Utskottet
alltså blifvit det önskade tillfälle beredt,
att "projectera jemkning och mindskning i den redan
gjorda fördelningen deraf, så anser Utskottet
lampeligt att låta försvinna ej mindre Tredje
delen af de i Tredje Artikeln 1 §. stadgade
6 sk. å hvarje Bevillnings R;dr, som erlägges
efter
Den 17 Juli.
1445
efter 3 Art. än hela den i samma Artikels 2 §.
utsatte personella afgift äfvensom, den i 2 Art.
för Hundar åsatte afgift , och kommer i följd
häraf 3 Art. att lyda som följer:
3 Art.
Fyllnads Afgift.-
Denna afgift kommer att utgå till fyllnad t
Stats-behof vet såsom ersättning för BränvinsConsumtionen
och Landt-tulls-Bévillningen med 4 sk.
af hvarje Riksdalers Bevillning, och i lika förhållande
för ett mindre belopp som taxeras efter 2 Arti
och påföres särskildt för hvarje egendom och Löninkomst,
Den äger dock icke rum å nedantecknade
afgifter thre.
Utskottet förmodar att, genom denna förändring,
alla de Anmärkningar måge kunna anses
förfallne, som i öfrigt hvad denna Artikel angår
blifvit gjorde.
4 Art.
1 §. Emedan, på sätt i Vällofl. BorgareStåndet
är anmärkt, särskildt är förordnadt huru
förhållas bör med Mantalsskrifningar i Götheborg,
så anses nödigt, att sådant bestämmes genom
följande Bedaction i I Mom.
Med Mantalsskrifning i Stockholm och Götheborg
förhålles efter hvad särskildt derom stadgas.
I öfrigt anser Utskottet att hvad Herr Professorn
forssell yrkat om Ecclesiastik-Statens personer
-
Den 17 Juli.
söner, det de böra mantalsskrifvas vid den Lägenhet,
dit de den I Ma j följande äret komma
att flytta, hvilket äfven Herr Prosten Wickblad
utsträckt i allmänhet till alla personer som flytta
fransett till annat ställe; vara af Herr Prosten
Thyselius, enligt Högv. Prest-Ständets Protocoll,
behörigen vederlagdt och således ej erfordra något
vidare svar.
Vid 6 Morn., soiri innehåller att enär större
eller mindre del af en Sockens innevånare
finnas Mantalsskrifne i ett annat district, bör ett
gf vederbörande Pastor undertecknadt Utdrag af
Husforhörs-boken till nödiga upplysningar företes
, har i Hogvördiga Prest Ståndet blifvit yr}?adt
det tillägg, att beröide Utdrag borde genom
Sockne-innevanarnes försorg företes vid Mantalsskrifningen;
men emedan en sådan förbindelse
innefattar en Embets-atgärd, hvilken Presterskapet
i stället för egen inställelse vid Mantalsskrifningen
ofelbart åligger iakttaga, och destomindre
kan de Skattskyhlige åläggas, som densamma
visserligen skulle hos dem komma i förgätenhet,
enär de deraf hvarken hafva att vänta nytta
eller skada, ty kan anmärkningen i denna
del af Utskottet icke godkännas.
2 §, Herr Doctor Ekelunds i Hogvördiga
Prest-Ständet väckta motion att Berednings-Cornitteerna
å Eandet måtte försvinna , anses vara
3f flera ledamöter inom samma Stånd vederlagd
och tarfvar således icke att af Utskottet besvaras.
2 §. 2 Morn, Enligt hvad Herr Prosten
Falk föreslagit, att i de Kungörelser Konungens
Befallningshafvande utfärdar om Berednings-Comit
-
Den 17 Juli.
*441
miléernas sammanträden bör till verderbfirandes
underrättelse införas de föreskrifter, hvilka skola
lända Berednings-Comitéen till efterrättelse,
anser Utskottet följande redaction af g Mom. vara
tillämplig.
Konungens Befallningshafvande, bestämmer , sa
fort sig .göra later , Terminerna för Berednings- *
Comitéernas sammanträden. De Kungörelser, hvilka
härom inom hvarje Fögderi utfärdas och uppläsas
, skola innehålla tvdliga föreskrifter ovi de uppgifter,
.hvilka de Skattskyldige åligger, att vid Berednings-
Comittéen afgifva och hvad af Comitéen sjelf
vidare iakttagas bör.
4 Morn. Af den anledning att besutne
personer inom hvarje Socken icke allestädes skola
vara att tillgå af alla klasser och ej eller inom
den nästgränsande Socken, anser Utskottet
att då besutne personer i berörde måtto saknas ,
må till I.edamöter i Berednings-Comitéen vid
slik brist äfven inväljas sådana personer, som,
inom Socknen boende, liro stadde i Kgl. Majts
och Kronans Tjenst.
6 Morn. Bevillnings-Utskottet anser af
stadgandet i 6 Moni., att flera Socknar inom ett
större eller två mindre Pastorat är tillåtet förena
sig om en Berednings Comitée, vara en ofelbar
följd att Berednings-Comitéen icke i annat
än det.ta fall ma utom Socknen hållas. I
anseende till Herr Prosten Blomdahls yrkade
förbehåll, att denna1 föreskrift måtte varda till iakttagande
närmare bestämd, finner Utskottet
vid slutet af berörde 6 Mom. följande tillägg
böra äga rum: ”Endast i det fall som ofvan
nämnt
-
*448
Den 17 Juli.
nämnt är mä Beredilings-Comittée hålla dess sammanträde
utom Socknen
Enär utan hinder af livad i 12 Morn. stadgas,
att Hemtrians-ägare böra det värde uppgifva,
hvartill de anse deras egendom böra uppskattas
, det blifvit lerrinadt llérednirigs-Cornitée
i det efterföljande 16 Mom, öppet, att utan hinder
af det således uppgifna värdet höja, men
icke nedsätta detsamma, i enlighet med de upplysningar,
som angående rätta värdet kunna inhämtas
; så anser Utskottet sig icke kunna i anledning
af Pierr Grefve Henning Gyllenborgs
gjorda hemställning, att ägarens skyldighet till
värdets uppgifvande måtte försvinna, tillstyrka
någon förändring i hvad derom nu lika som
förr blifvit förordnad t.
Af särskilta ^Ledamöter inom Hpglofl. Kidd.
och Adeln, samt Högvördiga Prest-Ståndet, äro
i anseende tili Hemmans värdering å Uandet,
åtskilliga anmärkningar ; gjorde, nemligen: af
Herr Grefve Henning Gyllenborg, att Hemmanens
areala rymd och godhet, samt åtföljande
onera måtte utgöra värderings grunden; af Friherre
Cederström, att hans förslag i denna del
måtte lända till rättelse; af Herr Friherre Stael
Von Hollstein, att sista försäljnings-priset icke
måtte lända till någon föreskrift; af Herr Doctor
^Relmström , att försäljnings priset endast måtte
tjena till ledning och icke till någon rättelse,
med mera.
Till besvarande af dessa anmärkningar, anser
Utskottet sig endast behöfva gifva anvisning
å 29 Morn. i 3 §., af innehåll; ”att vid all egendoms
-
Den 17 Juli.
*449
doms värdering noggrannt afseende bör göras ä
jordmånens beskaffenhet, åbyggnad, belägenhet,
afsättnings-tillfälle, förmåner och onera samt den
möjligaste öfverensstämmelse iakttagas i anseende
till värdet af lika beskaffade egendomar jemte ortens
gångbara pris, så att någon egendom icke värderas
lägre än den efter vederbörandes samvetsgranna •
pröfning kunde komma attealia om den skulle
försäljas.”
Dessa reglor förmodar Utskottet i ali män'
het vara tillämpliga till alla orter och mera säkra,
än hvad annan värderings method sorn kunde
föreslås, heldst locala omständigheter förändra
beskaffenheten, och eu sådan method, ehuru
möjligen användbar å vissa orter, likväl skulle
sakna en rättvis tillämpning å andra.
Viri -2 2 Mom. Angående Taxering af
Bruk och Bergverk har Herr Hammarhjelm anmärkt,
att vid sådana Bruk, der Smides-i ättighet
icke är inskränkt till något visst belopp, skall
den stadgade föreskriften, att den tillåtné Bruks*
tillverkningen bör beskattas och beräknas till lika
värde som Kronans Hammarskatts-pris, icke
vara tillämplig, hvarföre ett ytterligare stadgande,
å de i öfrigt anförda skäl , blifvit föreslaget.
Elter inhämtad upplysning örn detta förevetande,
anser Bevillnings - Utskottet följande
tillägg till 22 Mom. vid slutet, vara af nöden:
De Bruk som äga oinskränkt Smides rättighet, sko'
la erlägga Bevillning för Smidet efter beloppet af
deras ärliga tillverkning, hvilken af vederbörande
Tjenstemän bör till dess verklighet vitsordas.
35 Mom. I anledning af Hedervärda
Bonde-Ståndets anmärkning om ansvar för den,
som
*459
Den 17 Juli.
sorn vid Bered nings-Corn i tc'en uieblifver med
sin uppgift, antager Utskottet den i stället föreslagna
redaction , salunda: Dm som förfallo
löst
utebli/ver och ej sjelf eller genom Ombud sin
uppgift'till lierednings-Gömitden afemnar, Söte dre.
3 §. 19 Morn. J anledning af Herr Prosten
Doctor Stenhammars anmärkning vid föreskriften
, att Debet-sedlarne, som utfärdas, skola
specifikt upptaga den Skaltskyldiges Bevill»
ning, anser Utskottet meningen derigenom kunna
förtydligas, att näst efter ordet Specifikt tillägges,
enligt hvarje Artikel dre.
4 §. 2 och 3 Moni. Herr Mannerstam har
'såsom felaktigt anmärkt den föreskrifne propor-*-
tionen imellan ■ Ledamöterna i Städernas Taxeringar
och yrlcat att den öfvervigt, Borgerskapet
städse skall äga genom ett större antal Ledamöter
i förhållande till de öfriga Taxeringsmännen
af Adeln, Prest- och Ofrelse Ståndspersoner,
måtte hvad Stockholm angar, derigenom
fdrekommäs, att antalet af Borgerskapets
Ledamöter antingen må nedsättas till hälften
eller ock de öfriga Ståndens Ledamöter ökas i
samma förhållande, hvilken anmärkning, med
skiljaktighet i antalet, Herr Mannerstam afven
utsträckt till öfriga Städerna.
I sammanhang härmed förekommer äfven
Vällofl. Borgare Stårtdets i den del gjorda anmärkning
mot föreskriften i 3 Morn. , att i de
Städer, der klasser finnas inom Borgerskapet, bör
ett efter styrkan af hvarje klass afpassadt antal
Ledamöter inom densamma väljas lill Taxeringsman,
Utskottet får härvid erinra, att anledningen
-
Den i 7 Juli.
?45t
gen lill et t större antal ledamöter bland Eorgerskapet,
än af de öfriga Stånden, härleder sig
från den större tillgång, som finnes på Borgare,
an på personer i de öfriga klasserna, af hvilka
sistnämnde det behöfliga antalet ej m öjel igen
skulle kunna inom fi varje Stad eller ens inom
orten deromkring erhållas , hvilket erfarenheten
derigenom bestyrkt , att äfven i nu varande förhållande
der inskränkta antalet af öfriga Stånden
sällan är att tillgå. Utokottet har dessutom genom
den föreskrift, alt der klasser inom Borgerskapet
finnas i Städerna, böra Ledamöter inom
hvarje Mass väljas till Taxeringsman , sökt att
sätta något Correctiv emot den öfvervigt i röster,
som af ett större antal Ledamöter bland
Borgerskapet kunde vara att befara, heldst det
icke kan vara Utskpttet obekant, att om än möjligen
någon connivence skulle finnas mellan Ledamöter
inorn hvarje klass, så gäller densamma
likväl icke klasserna imellan, och vid detta förevetande
, samt då af den supponerade minoritetens
stadgade rätt, alt i Protocollet anteckna
dess skiljaktiga tanka vid Städernas Taxering,
Pröfnings-Comitéen har anledning att, med fästad
uppmärksamhet derå, rätta det som kunde
finnas felaktigt, anser Utskottet sig destomindre
kunna göra någon förändring i proportionen mellan
Ledamöternas antal, som det sammanräknade
antalet ingalunda kan förmindskas, så vida
erforderlig kännedom icke skulle komma att saknas
om de Skattskyldiges vilkor , eller TaxeringsComitéerna,
i synnerhet i Stockholm
större Städerna, skulle sättas utur stånd, att verkställa
-
145 2'
Deri 17 Juli.
ställa och fullända arbetet, med den skyndsamhet
och ordning som vederbör.
Genom detta yttrande förmodar Utskottet
sig äfven hafva ådagalagt anledningen till den särskilta
föreskrift, att Taxerings-Ledamöter alltid
höra finnas af hvarje klass, der klasser inom Staden
existera , och att Vällofl, Borgare Ståndets
anmärkning alltså med det samma är förklarad;
finnande Utskottet tillika öfverflödigt att, såsom
sistnämnde Stand yrkat, stadga någon särskilt tillåtelse
för Städerna, att vid Taxering dela sig
på två divisioner , hel dst slikt icke kan vara betaget
de Städer, der behofvet sådant påfordrar
och tillfället medgifver; enär likväl dervid tillika
iakttages att dessa* särskilta divisionerfias åtgärder
sedermera in Pleno förekomma.
4 Mörn. Sedan den i 1812 års Bevillnings-Stadga
antagna föreskrift angående Academiska
Taxeringarna, att de under Rectors ordförande
skulle förrättas af Académie-Statens Ledamöter
jemte tvänne personer af Stadens Borgerskap,
blifvit, enligt Utskottets pluralitet, vid
det nu projecterade Förslaget förändrad sålunda,
att de hädanefter borde verkställas under Landsliöfdingens
ordförande af Ledamöter inom Academie-Staten
och Borgerskapet till ett lika belopp,
samt af arne Personer af Adeln, två af
Prest-Ståndet och tvä Stånds-Personer, så har
Högv. Prest Ståndet emot sistberörde stadgande
gjort anmärkning deli yrkat , att med Academiska
Taxeringarna måtte förblifva på sätt förut
varit förordnadt. Såsom skäl härtill är anfördt,
att Rikets Academier, enligt deras grundförfattningar,
Den 17 Juli.
1453
ftingar, som i århundraden bibehållits orubbade,
varit vid ett sådant beskattningssätt bibehållna
och att, då vid 180g och 1810 arens Riksdagar
denna rätt blifvit hos då varande Bevillnings
Utskott ifiågaställd till rubbning, har den
samma icke desto mindre blifvit godkänd; vid
hvilket förevetande ej något skäl nu skall vara
för handen att deruti göra en, i ingen måtto
gagnelig, förändring.
I betraktande häraf och då Högvördiga
Prest - Ståndet yttrat dess enhälliga åstundan
vara, att vid urgamla' bruket i omförmälte del
Academierna måtte bibehållas, samt i vanliga
taxerings-sättet i öfrigt icke någon förändring
blifvit gjord och vid Pröfnings-Comitéen i allt
fall öppet tillfälle är for handen, att granska
Taxeringarna utan allt undantag, ehvad de röra
Academierna eller andra Stater , anser Utskottet
sig äga skälig anledning att, med förändring af
dess förra yttrande, tillstyrka att med Academiska
Taxeringarna må jemväl hädanefter förhållas
på sätt genom 1812 års Stadga är derom
förordnadt och hvilket, så vida det af Riksens
Högloft. Ständer godkännes, bör vid Redactionen
iakttagas, hvarvid tillika observeras att i
stället för Läns-Comitée bör i slutet af detta
Moment införas Pröfnings Comitée.
16 Mom. Då i anseende till värdets bestämmande
å fastigheter i Städerna, i enlighet
med det värde hvartill de blifvit brandförsäkrade,
Bevillnings-Utskottet föreskrifvit, att för verkställigheten
häraf ej mindre Allmänna Brandförsäkrings
- Directionen , än i afseende på Stockholms
-
1454
Den 17 Juli.
holms Stads Brandförsäkring, Öfver1 Ståthållaren
skulle åligga att låta Upprätta och infordra förteckningar
öfver de beviljade Brandförsäkringar, har
Utskottet i denna föreskrift ord frän orol följt
och infört stadgandet derom i Kongl. Kungörelsen
den g October 1823; och som af berörde
innehåll är uppenbart, att Allmänna Brandförsäkrings-Directionen
åligger upprätta Förteckningarna
derstädes, samt Ofver - Ståthållaren alt infordra
Förteckningarna från Stockholms Stads Brandförsäkring
, så kan Utskottet, oansedt hvad Herr
von Hejne, enligt Högloft. Klä derska pets och
Adelns Protocoll samt Vällofl. Borgare Ståndet
anmärkt, icke finna detta stadgande behöfva förtydligas
genom annan föreskrift ari den högst
åberopade Kungörelse ordagrant innehåller,
5 §. I Mom. Sedan Utskottet i frågan om
Pröfnings-Comitéens befattning gjört det tillägg
i I8I2 års derom meddelta föreskrift, att Pröfnings
Comitéerna agde att granska Taxeringarna
äfven i afseende pä rörelse, näring och löneinkomst,
så har hos Vällofl. Borgare-Ståndet
blifvit yrkadt, att detta tillägg , såsom efter förmenande
sträckt utöfver tätta afsigten, måtte försvinna
och Pröfnings-Comitéens befattning inskränkas
inom förra stadgandet, att blott granska
.Taxerings - Förrättningarna och jemka uppskattningar
å egendomarna, hvaremot särskildt af
en Bedamot derstädes , Herr Lagmannen Horteus,
ett motsatt förhållande blifvit yrkadt, samt att
till vidare bestämmande af Pröfnings - Comitéernas
vidsträcktare befattning, genom särskildt tillägg
af ordet i öfrigt, det måtte bestämmas att
Prof
-
Den 17 Juli.
1455
Pröfnings - Comitéen ej blott med anledning
af Anmärkningar mot Taxeringarna, titan äfven
af de skäl Comitéen sjelf i öfrigt linner för
handen vidtaga alla nödiga rättelser.
Utskottet har genom det anmärkta tillägget
icke haft för afsigt uppdraga Pröfnings-Comitéerna
en mera vidsträckt åtgärd än dem genom
1812 års stadgande varit tillagd, utan. blott att
förtydliga hvad genom den föréskrifna granskningen
af Taxerings-Förrältningarna åsyftades;
och sorn i följd af berörde allmänna stadgande
Pröfnings - Comitéerne allt hitintills ingått i
Författning att granska ej blott Fastigheters värden,
utan äfven Vederbörandes uppgifter af deras
behållna Inkomst, genom Händel, och Nä*
ringar, med mera; så anser Utskottet ej något
gällande skäl för handen, att ändra den föreskrift,
som blifvit nu närmare bestämd och förtydligad,
och hvilken förut varit efterlefvad.
1 stället för att borttaga något af den nya redactionen,
anser Utskottet deremot det af Herr
Lagmannen Norseus yrkade tillägg af ordet: i öfrigt
bör^ införas på det anvista stället , såsom
hvarigenom Pröfnings-Comitéens åsyftade befattning
och område än närmare uttryckes.
Sedan Eevillnings-Utskottet i 2 §. 1 Mom.
föreslagit att Sockne - Beredningarne skola vara
fullbordade inom April månads utgång; i 3 §•
2 Mom. att Taxerings-Comitée på Landet skall
vara slutad inom Juni månads utgång; i 4 §•
att Taxering i Städerna bör förrättas inom samma
tid som för Landet är förordnad: i 5 §• 4 Morn.
att Taxerings-Comitéeraas Protecell, Handlingar
och
1456
Deri 17 Juli/
och Längder skola inom tolf dagar efter förrättningarnas
slut insändas till Konungens Befallningshafvande,
som enligt 3 Mom. utsätter och
kungör dagen till Pröfnings-Comitéens sammanträde
, med iakttagande af sex veckors rådrum
från den tid Taxeringärne blifvit fulländade,
så att besvär, öfver Taxeringarnes åtgärd må
kunna hos Pröfnings-Comitéen anföras, samt uti
7 §. att Besvär öfver Debiteringsfel böra anföras
hos Konungens Befallningshafvande inom sex
veckor från den dag den Skattskyldige Debetsedeln
undfått, samt ytterligare i 3 §. 18 Mom.
förordnat att Debet-sedlar icke skola utgifvas
förr än sedan Taxerings- och Pröfnings Comitéernas
göromål blifvit fulländade, likväl så skyndesamt
derefter att de skattskyldige, inom sex
veckor förr än Uppbördstiden infaller, måge kunna
dem afhämta, för att gagna rättigheten till besvärs
anförande, så har dels af en Ledamot hos
Höglofl. Rjdderskapet och Adeln, Herr von
Heyne, dels ock af Vällofl. Borgare-Ståndet blifvit
yrkadt, dels att Debet-sedlarne måtte till vederbörande
utgifvas skyndsamt efter det Taxeringarna
blifvit fulländade, dels att klagomål ej
mindre öfver Taxerings- än Debiteringsfel måtte
få anföras hos och pröfvas af Pröfnings - Conti*
téen, dels ock att tiden för besvärs anförande, i
hvilket afseende som heidst måtte blifva förlängd
och närmare än sorn skedt, bestämd.
I anledning häraf får Utskottet meddela
den upplysning, att sorn Debet-sedlar icke kunna
utgifvas förr, än Uppbörds-boken är författad ,
och denna mäste vara fri från alla förändringar,
hvaraf
Den 17 Juli.
-*457
hvaraf foijer, att Uppbördsbok -icke möjligen kari
författas förr än taxeringarnas åtgärd blifvit af
Pröfnings - Comitéen granskad . hvarförutan det
skulle lända till oreda och onödig tidspillan, oax
de skattskyldige först skulle afhämta Deber-sedlarnä
och sedermera aflemna och ytterligare återfå
dem, för att deruti få införde de rättelser, hvilka
ske vid Pröfnings Comitéen, så visar sig häraf
uppenbart, att ordningen fordrar, det Debetsedlar
icke kunna utfärdas blott på grund af
Taxeringarnes åtgärd, utan måste dermed afbidas
till dess Pröfnings - Comitéen defå meddelt
sanction eller rättelse.
Vid detta förevetande är det ock lika synbart
att då Debet-sedlar ej kunna meddelas fö rrv
an efter det Pröfnings-Comitéerne fullandat deras
arbeten, kari ock klagan öfver Debiteiingsfel
ej hos Pröfnings-Cornitéen äga rum, hvilken!
åtgärd dessutom skulle för Pröfnings CömitéenL
medföra en oberäknelig tid till dess sammanträden,
äfvensom det ligger utom gränsen af
dess bestämmelse, som är att blott pröfva deri
Taxerings Comitéerna tillhörande befattning.
Hvad åter angar tiden for klagan vid Pröfning!*-Comitéen
öfver Taxeringarnés åtgärd , så
anser Utskottet skäligt tillstyrka dess förlängning
från sex veckor till två månader, räknadt från
den dag Taxeringen bolls, äfvensom och på det
vederbörande å landet ej måge sakna underrättelse
örn- dén'åtgärd TaXeiings-Comitéen vidtagit,
Häradsskrifvarne skola vara förbundne att
genast till Socknen aflemna ett Utdrag öfver de
vid berörde förrättning faststäida egendorns-vär
5.
te Bandeti 183. 184.
1458
Den 17 Juli.
den , så vidt någon ändring vid Taxeringen,
skett i Beredningens åtgärd; hvilket uti Bevillnings-Förslaget
bör å lämpligt ställe införas, äfvensom
Utskottet tillstyrker, att tiden för Besvär
öfver Debiteringsfel likaledes ina till två månader
förlängas.
4 Mom. I stället för Kronofogde kommer,
enligt gjord anmärkning , att införas Vederbörande
Uppbördsman , hos hvilken den , som
vunnit ändring i hvad ålagdt blifvit, bör återfå
det som för mycket vore utbetaldt.
7 Mom. I Högv. Prest-Ståndet är anmärkning
gjord, att den Pröfnings-Cdmitéens Uedainöter
tillagde ersättning för deras uppehälle med
I B:dr om dagen, jemte skjuts för två hästar,
icke möjligen kan svara till kostnadens bestridande
och att två R:dr vore den mindsta summa
som borde bestämmas; men Utskottet finner intet
skäl att frångå sitt härutinnan förut fattade
Beslut.
11 Mom. Af anförda skäl har en Uedainot
hos Hoglofl. Bidderskapet och Adeln, Herr
A. M. Berghman, gjört anmärkning emot den
till en proCent bestämda ersättningen af Uppbörden
för kostnaders bestridande vid Taxeringarna,
med mera, egenteligen i anseende till
den större del deraf Häradsskrifvarne, nu mera
än förr, komma att för deras besvär deri njuta.
Utskottet har sett sig föranlåtet att från -J
till en hel proCent höja afdraget å Uppbörden,
till bestridande af de flera kostnader sorn åtgå;
och till denna förhöjning har egentligen bidragit
det tractamente, hvilket blifvit Ledamöterna
i Prof
-
Den 17 Juli.
1439
i Pröfnings-Comitéen tillagdt, så att fastän afseende
äfven tillika blifvit fästadt å pågot vederlag
till Häradsskrifvarne, i stallet för den inkomst
de förlorat , derigenom att särskildt Debet
sede! för Capitations-afgiften m. m. nu vidare
icke kommer att äga rum, sedan förra stadgandet
om anticipationen upphört, har likväl
sistnämnde omständighet icke ensamt verkat till
proCentens förhöjning , hvarföre ock Utskottet ej
kan frångå hvad i afseende derpå förut är tillstyrkt.
Vidare och hvad angår Herr Prosten Do>
elor Ströms jemte flera andra Ledamöters i
Högv. Prest-Slåndet yrkade förbehåll, att den å
Rikets hela Uppbörd belöpande proCenren må.
på det sätt fordelas, att alla vederbörande utan
afseende på en större eller mindre Uppbörd
inom hvarje Län, måtte i densamma njuta lik*
del ; så anser Utskottet sådant destomindre kunna
äga rum, sorn slikt skulle föranleda till mycken
oreda och hinder i sjelfva uppbörden, utan
anser Utskottet den utväg hädanefter som hittills
vara öppen, att i anledning af Konungens
Befallningshafvandes skeende underdåniga anmälan
, från de orter der, genom Uppbördens
ringa belopp, proCenten blifver otillräcklig till
kostnaders bestridande och vetlerbörandes ersättning
, hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig
anmälan, för att af tillgängliga medel vinna sådant
anslag, som för behofvet kan erfordras 3
hvaremot och på sätt i Vällofl. Borgare-Ståndet
yrkadt är, vederbörande i Städerna, som vid Taxeringarna
äga befattning , måga tillerkännas andel
-
14 60 Den 17 Juli.
del af den inom hvarje Stad belöpande proCent,
deri dock lika litet i Städernk sorn å Landet
någon andel kan Uppbördsmännen tillerkännas.
5 Art.
1 §. 5 Morn. Vallöf!. Borgare-Ståndets anmärkning
gotlkätines i den del, att i stället för
ordens uppställning med bifogande såsom verificationer
af specifika Sjömans-rullor, skall samma
tanka uttryckas genom följande os dställning: samt
med bifogade spekifika Sjiimans-rullor verificera.
2 §. 3 Morn. Angående Alkortnings Längd
är stadgadt: 1 Staderna skall denna Längd dessutom
af Taxering sm a n n e n granskas och verificeras
etc.
Den af Väl Ion. Borgare Ståndet gjorda anmärkning
, att i stället bör stadgas det Afkortnings-Längden
skall af' Magistraten och mindst
tv änne af Taxer.irtgsmånnen granskas, verificetaS,
och under skrif vas, finnér Utskottet skäligt antaga.
3 §• I Morn. 2 punkten. Hederv. BondeStåndet
har väl yrkat, att den lindring i Bevillnir.
gen måtte tillerkännas Bevärings-Manskapet,
då, det på längre eller kortare tid blifver
till exercicé cornrrienderadt; meri Utskottet finner,
att med Bevärings skyldigheten är ovilkorligen
förenadt nödvändigheten,.att genom öfning
vinna färdighet till tjenstgöring . och att då Bevärings-Manskapet
blifvit friad t från Capitationsafgift
för det år, hvarunder det utgjort Garniz
-- eller Fält tjenst kan någon befrielse derutöfver
ej skäligen äga turn. 1 sammanhang
här
-
Den 17 Juli.
1461
härmed kan icke eller, oansedt hvad Herr Biskoppen
Doctor Almqvist yrkat manskap vid extra
rotering njuta slik befrielse till godo, heldst
berörde manskap i fredstid icke är underkastadt
hvarken inställelse vid årliga Exercitie-möten
eller andra skyldigheter, hvilka det Indeldta och
Värfvade Krigsfolket äfven i fredstider åligger.
Vid den föreskrift Utskottet i samma punkt
förenat med lindring i Bevillning för torftiga
Krono Nybyggare under frihets år, att nemligen
N på Berednings- och Taxerings Comitéerna skulle
bero, att pröfva deras belägenhet och behof af en sådan
lindring, hafva i Hederv. Bonde-Ståndet Riksdagsmännen
for Jemtlands och Vester Norrlands
Käti yrkat, att befrielsen borde vara ovilkorligen
bestämd såsom genom utkomna E’örfattningarna
dem förut tillaggd, och ej få bero pä Taxeringsmännvns
orndorné ; men då, så vidt Utskottet
har sig bekant, den befrielse Eörfattningarne i
berörde fall meddela , endast rörer sjelfva jorden
, men icke den af Rikets Möglo/1. Ständer
bestämda Capitations afgiften, så kan någon förändring
j berörde stadgande af Utskpttet icke
xnedgifvas.
I Mom. 4 punkten. Bevillnings Utskottet
har sjelf bemärkt att den i 4 Mom. Studerande
Ungdomen tillerkände befrielse frän Bevill'-  ning, så vida de ej för enskildt undervisning
njuta lön mindst till 1 5 o R:dr, afser den Bevillning
som i a Art. omförrnäles , heldst de Studerande
förut genom gällande Författningar aro
£rån personlig afgift befriade så länge de "stu.
• dier
I)en 17 Juli.
dier idka, och hvilket alitsa vid nu förnyad re«
daction kommer att iakttagas.
Samma §:s G:te punkt Den befrielse Manufacturister,
Fabriks-idkare och sådana Handlande
i Eskilstuna Fristad, sorn i Kongl. Förordningen
den 29 Februari 1787 omförmäles,
blifvit af Utskottet tillaggd, har Vällofl. Borgare-
Ståndet förment böra helt och hållet förfalla;
men emedan Eskilstuna Fristads Arbetare
genom särskildta äldre Författningar blifvit tillerkände
frihet från ali personlig Bevillning för
sig sjelfva, hustrur, barn och tjenstehjon, af
hvilken forman de genom Riksdags-Fullmagtigen
för nämnde Stad Herr Fagman Schenström
yrkat att få sig begagna, ty anser Utskottet dess
derom redan meddeldta yttrande böra lända till
rättelse, hvaremot detsamma, så vidt det angår
Handels Classen, må förfalla, enär de skäl, som
för Manufactur-Arbetarne gälla , icke kunna äga
lika vidsträckt tillämpning för de Handlande,
för hvilka Riksdags-FuHmägtigen ej eller, så vidt
det Vällofl. Borgare • Ståndets Protocoll utvisar,,
någon dylik befrielse i fråga ställt.
9 Mom, Till förtydligande af den afsigt,
att Löne innehafvare äro från Bevillning frie,
då lönen ej öfverstiger 300 R:dr, medgifves den
af Vällofl. Borgare-Ståndet gjorde anmärkning ,
att genom tilläggande af ordet: sammanlagdt 300
2? dr, bor utmärkas , att då någon person innehafver
särskilta löner, bör deras belopp sammanräknas:
och som genom anteckning af Pre
sterskapets
Adjuncter, bland de Extra Ordinarie
Tjenstemän, hvilka blifvit tillaggd frihet från
Bevill
-
Den 17 Juli. 1463
Bevillning, egentligen åsyftar» att äfven utmärka
Adjuncternas enahanda frihet från afgift, då deras
löne förmåner ej kunna anses till 300 R:drs
belopp, men hvilket dessuton är en följd af allmänna
stadgandet i detta fall , så finnes på sätt
sistnärride Stånd anmärkt, Adjuncternes införande
å sistnämnde ställe vara öfverflödigt, och alltså
böra vid Redactionen förbigås , hvaremot och
ehuru jemväl från samma Bespeetiva Stånd blifvit
yrkadt, att föreskriften borde försvinna som
i 4 punkten a Momentet är gifven om frihet
från Bevillning för Författare af Dagblad oell
Månads skrifter, som sprida allmänt nyttiga kunskaper
eller hvaraf inkomsten är ad pios usus
anslagen, så kan likväl Utskottet icke finna skäl ,
att dertill lemna bifall , såsom stridande emot
den pligt Samhället åligger att heldre befordra
allmän upplysning till allmänt gagn, än att betunga
dem , som äga snille och hog att sig
dermed sysslosätta eller att mindska de förmåner ,
som genom dylika Dagblad åsyftas för nyttiga
Inrättningar.
Vällofl. Borgare-Såndet har tillika yrkat att
i 5 punkten , som angar befrielse från Bevillning
för Kronans och andra Allmänna Byggnader,
bör i stället för Kronans och Statens införas
Kronans och Städernas etc.; men som under benämningen
af alla andra Allmänna Byggnader
ovedersägligen innebegtipas Städernas allmänna
hus, så anses meningen genom den yrkade förändringen
ej kunna mera bestämdt uttrycka rätta
afsigten; hvaremot och på det , enligt hvad hos
Högloft. Ridderskapet och Adeln af Herr von
Heyne
Den i 7 Juli.
Heyne finnes erinradt, berrirde forman ej må ufsiräckas
och tillämpas till sådana hus och byggnader,
som för Kyrkor . Städer eller Allmänna Verk
uppköpas, utan att till något visst allmänt behof
anslås, Urskottgt anser den anmärkte 5 Punkten
böra. äga följande ordalydelse: Kronans pth Statens
jemte andra till allmänt behof amlagné Byggnader ,
Verk och Inrätt ningar, Sockne - Magaziner, Boställshus
och sådana sorn hörn till Barmhertighets Inrättningar
i Städer och pä Bandet etc.
Hus Hoglofl. Ridderskapef och Adeln har
Herr Gahn af Colquhoun anmält, att genom Kongl.
M ij:ts uppå Riksens Hoglofl. Ständers underdåniga
hemställning den 23 Jan. 17 70 utfärdade
Nådiga Förklaring öfver 1753 ars Boställsordning,
afldningeri till vederbörande Tjenstemän,
1 den dä inrättade Militiae Boställs-Cassan , i anseende
till deras utvidgade befattning , skulle i
evärdeljga tider vara skyddade och undantagne
från ali slags Bevillning och Gravation af hvad.
namn det vara ma , och sorn Riksens Hoglofl.
Ständer vid alla fran samma tid sig åtagna Ber
■ villntngar icke återkallat berörde, föreskrift , hvaraf
dess bibehållande synes vara ostridig, sä har
Herr Galm yikat, att stadgandet derom matte
ppplifyas ii!] fram gen rättelse. »
Inskottet anser dock den härom nu väckta
fråga innefatta en sadan Motion ,’ sorn nu mera
ej kan uptagas, då inom den tid , Riksdags-Ordningen
stadgar " fråga derom i behörig ordning
fj bfifym väckt.
4 Morn. Dén lindring i Bevillningen, som
fel'fvit tillagd Allmogen, Torpare in. fl., då de
hafva
Den 17 Juli.
Jiafva fyra minderåriga Barn, kan, oansedt livad
derom yrkadt ar, Utskottet icke utsträcka utöfver
den i detta Morn. upptagna frän äldre tider
följda föreskrift, men i anseende till det olika
värde sorn å Hemman äger rum på särskilta
orter, anser Utskouet till främjande af det genom
befrielsen åsyftade ändamål, att densamma
ej ina tillfalla sådana Hemmans ägare , som, ehuru
blott' innehafvare af |-:dels Hemman, likväl
medelst 'Hemmanets välde kunna betraktas såsom
förmögne, skäligt forordna att Hemmansvärdet
ej bor öfverstiga 1000 R dr , sä vida lindringen
skall kunna ägaren deraf tillerkännas. Den af Hedervärda
Bonde Ståndet föreslagna förändrade Redactionaf
5 Morn,, angående lindring for Allmogen
i Herjeådalen , en del af Allmögen t Stora Kopparbergs
Län samt Oster och Vester-Dahls Fögderi,
åsyftar blott atj uttrycka det lindringen endast bör
sträcka sig till hälften af hvad 1 och 2 Art. älagga;
och sorn detta instämmer med hvad Utskottet i detta
ämne beslutat, ehuru ordet till hälften komrnit
vid Expeditions renskrifning att uteslutas, så bor
ock denna omständighet i Redacfionen af Författningen
iakttagas; men ehuru för Allmogen i Elfsborgs
och Bohus Län ersättning genorn lindring
i Bevillningen blifvit ytterligare äskad för deras
lidande under Norrska kriget, genom skjuts
och Iöqvarteringar, Trou.ppers förplägning med
mera, så kan • Bevillnings-Utskottet likväl icke
derom lemna annat yttrande, än redan är meddeldt
, till ändring hvari ej några förnyade skäl
förekom mit.
I an
-
1466
Den 17 Juli.
I anledning af Hery lagmannen Nenséns
hos Vällofl. Borgare- Ståndet gjorda Anmärkning,
har samma Respectiva Stånd yrkat att
den eftergift af i Bevillningen, i jemnforelse
med 5 Classens Städer, som genom 18X2 års
Stadga blifvit till och med år 18X4 förunnad
de i Östersunds Stad bosatte Borgare, hvilka
der idka rörelse och näring, måtte dem förunnas
och vidare fortfara till nästa Riksdag, emedan
ortens behof af berörde Stads tillvarelse och
förkofran skall rried Innevånarnes meddellösa tillstånd
till en slik lindring föranleda, heldst densamma
i någor måtto kunde bidraga till förbättrande
af Innevånarnes vilkor och Näringarnes
tilltagande.
Med billigt afseende härå och då enligt
18X3 års General Sammandrag öfver Bevillningen
densamma af Borgerliga Rörelsen i Östersunds
Stad endast utgjort 146 R:dr 39 sk., hvadan
allmänna förlusten af tredjedelen i en slik summa
är mindre kännbar för Staten , så anser Utskottet
sig äga fog att tillstyrka, att lindringen
till en tredjedel i Bevillningen efter 2 Art. må till
nästa Riksdag förunnas de Innevånare i Staden
som Borgerlig näring och rörelse idka.
I öfrigt anser Utskottet att hvad Herr
Uagtnannen Handberg i Vällofl. Borgare-Ståndet
yrkat, det måtte vid redactionen af Bevillnings-Stadgan
å alla de ställen der fråga i allmänhet
är om Magistraterna i Städerna, i anseende
till Stockholm tilläggas, Handels-Collegium,
1 inne
-
Den 17 Juli.
1467
innefatta en omständighet som lämpeligen bör
iakttagas, samt att Formulairer för uppgiften till
Mantalsskrifningen, enligt Högvördig» Prest-Ståndets
erinran, och Register till sjelfva Författningen
, enligt Vällofl- Borgare Ståndets anmälan,
oundvikeligen böra upprättas och sjelfva
Författningen bifogas.
Sluteligen kan Utskottet icke undgå att sjelf
finna och anmärka hurusom dess härmedelst afgifne
svar kommit att innefatta mera vidlöftighet
än Utskottet både förmodat och önskat, för
att icke vid granskningen deraf allt for länge
sysslosätta och uppehålla Riksens Högloft, Ständers
uppmärksamhet: men då Utskottet ansett
dess pligt åligga, att upptaga alla de framställta
anmärkningar och att, med lika fullständighet
vid de mindre som vid betydligare delar deraf,
anföra de skäl,-hvilka till dess afgifna förklaring
i hvarje fall föranledt; så har Utskottet
förmodat , att i denna dess afsigt skall finnas
gällande skäl för dess Principaler att, med bifall
och benägenhet anse hvad Utskottet således tillgjort;
hvilket allt Riksens Högloft Ständers upplysta
granskning vördsammeligen uuderstälies.
Stockholm den 16 Juli I&15.
På Högloft. Riddersk. På Högv. Prest Stårv
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar
Carl Stellan Mörner,
Olof Bjurbäck.
vägnar
På
J 468
I)en 17 Juli.
Pä Vällofl. BorgareSländets
Ledamöters
vägnar
Nils Limnelius.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Joli. Maqn. Wessing,
Henr. Christ. Zaar,
Pormulair
Den 17 Juli. 1469
' *
Utdrag af Frotocollet, hållet inför
Riksens Hö glo fl. St cinders Bevillnings~Utskott
vid Urtima Riksdagen
i Stockholm d 1.7 Juli lgI5-
S. D. Under öfverläggningarna om 3:dje Artikeln
uti forslaget för den blifvande Bevillhingen
yttrade Herr Kongl, Hof-Piedikanten Thyselius
följande:
’’Jag har icke funnit mer än 2:ne meningar
i frågan örn den nedsättning, som bör ske å
Bevillnings-summan , i anledning af nu yppade
tillgångar, den enä , att hela 3'dje Artikeln
kunde både till Medborgares lättnad och till vinnande
af den högsta enkelhet i beskattningen
alldeles försvinna, den andra, att Hemmansafgiften
för Bran viris Bränningen , såsom för dert
förmogne mer betungande, måtte jemte en tredjedel
af 3:dje Artikeln borttagas.
Då jag isynnerhet hört detta sista, ehuru
med svaga skäl, med stark ifver yrkas, har farhågan,
att jag, sorn varit af en motsatt tanka,
väl kunde i mitt begtepp hafva blifvit villford,
föranlåtit mig att noga undersöka, hvilka personer
af det ena eller andra hade mer eller
mindre fördel, och genom en sådan undersökning
har det blifvit gifvet , att af 3:dje Artikelns
borttagande, alla de af tjenande och, arbets
klassen, sorn hafva någon Bevillning efter
2:dra Artikeln, de sorn hafva Hemman under
1,000 R:drs värde, Stadernas Borgerskap, Era
bets
-
147°
Ben 17 Juli.
betsmän och Tjenstemän, samt ändteligen alla
sorn icke tillverka Bränvin , af hvad stand och
vilkor som heldst , draga den mesta fördel; att
för dem, som hafva Hemman af t ,ijoo R:drs
värde, det kan vara likgiltigt, hvilkendera anstalten
som vidtages; Men att äecumuierade förmögenheter,
eller ägare af större egendom, som
Bränvins-bränning utöfvar, har en gifven vida
större förmån deraf , att Hemmans afgiften borttages;
att således för mig enskildt detta sista är
ojemförligt mera båtande. Söm jag likväl anser
en ringare förmögenhet, mera än en större, behöfva
lindring, och när lindring gifves, den fattige
ofelbart först böra komma till åtnjutande deraf,
och alla Medborgare-klasser i ett lika förhållande
få den dela, Förmögenheten dessutom vid
detta Riksmöte redan njutit så mycken skonsamhet,
att om den vidare utsträckes, sådant kunde
föranleda dertill, att vid ett kommande förändrade
principer och en progressiv Bevillning åter
införas, så måste för min del jag tillstyrka
det förra, eller 3:dje Artikelns borttagande, utan
att, sedan saken af mig blifvit upplyst, vidare
anse mig med styrka böra strida emot den
större lindring, Högloft. Utskottets pluralité kunde
bevilja förmögenheten , mot hvilken oväldigheten,
hvaruti jag aldrig felat, bjuder mig, att
min särskilta tanka reservera, då Utskylderne
för en mindre förmögenhet och dem, som icke
tillverka Bränvin, så föga lättas.
Jag anhåller att detta mitt särskilta yttrande
måtte få Utskottets Betänkande åtfölja.
Hvil
-
Den 17 Juli.
1471
Hvilket på Hr Kgl. Hof-Predikantens begäran
skulle Utskottets svar å Respectiva Ståndens
anmärkningar emot £evi.llnings-Projectet bifogas.
Ut supra.
Ex Protocollo
Matths Weibull.
