# ID: svediakorp-gov1778
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 65,262
# sentences: 2,382
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Dm 7 Juli.
het för sådana Tidningar, sorn anses
lånda till allman upplysning.
I anledning af gjorda anmärkningar vid
Stats-Utskoltets Betänkande af den 22 sistlidnft
April , angående Herr von Törnes förslag om
Postfrihet för sådana Tidningar, som anses lända
till allmän upplysning, har Höglofl. Ridderskapet
och Adeln behagat detta ärende , tillika
med de dervid gjorda anmärkningar, till Stats*
Utskottet återremittera.
Uti dessa anmärkningar yrkas, att en allmän
Postfrihet måtte förunnas åt ej mindre Literaira
och Stats-Oeconomiska Dagblad och Journaler,
än alla både Svenska och Norrska Tidningar,
som nu utgifvas eller framdeles komma
att utgifvas , af hvad namn och beskaffenhet de
vara må.
Stats-Utskottet får härvid tillkännagifva , att
Stats-Utskottets Betänkande i detta ämne redan
blifvit af 3:ne utaf de Respectiva Riks-Stånden
bifallet, nemligen af Högvördiga Prest-Ståndet
den 15 sistlidne Juni, af Vällofl. Borgare-Stån*
det den 27 nästlidne April och af Hedervärda
Bonde-Ståndet den 5 sistl. Maj.
Stats-Utskottet bör för öfrigt endast tillägga,
att hvad Stats-Utskottet föreslagit, instämmer
med Riksens Höglofl. Ständers eget förklarande
vid 1809 och 1810 årens Riksdag, uti deras
underdåniga Skrifvelse till Kongl. Maj:t af
den 14 Mars 18x0, deruti Riksens Höglofl.
Ständer yttrat , att Riksens Ständer ansett nyttigt,
om Postfrihet ihädanefter beviljades, ej allenast
-
Den 7 Juli.
Jenasi för Post- och Inrikes-Tidningar , såsom
dittills varit vanligt, ytan äfven för andra Dagblad,
som då eller framdeles med vederbörligt
tillstånd utgåfvos, och af Cantzli-Styrelsen , hvilken
de.tta borde tillhöra , pröfvades vara af den
beskaffenhet , att de leda till det med Tryckfriheten
åsyftade ändamål: Litteraturens tillväxt
och allmänna upplysningens befordran. Hvilket
Stats-XJtskottet, till svar å de hos Höglofl, Ridd*
pch Adeln gjorda anmärkningar, får vördsammeligen
meddela. Stockholm den 3 Juli 4815.
På Höglofl, Riddersk,
®ch Adr Ledamöters
Vägnar
Carl de Geer.
På Vallöf!. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carf Dr- Landberg,
På Högv. Prest-Stån*
dets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray,
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson,
C. Tunelius,
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Jdögvörd. Prest-Siåndet den 7
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 10 __
Hederv, Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl, Ständers Stats - Utskotts
Betänkande öfver Herr Kyrkoherden
-
Den 7 Juli.
0°3
herden Luitemaris Memorial om tillanslag
för Kongl. Bibliotheket.
Genom Protöcolls-Utdrag af den 16 sisth,
Waj har Högv. Prest - Ståndet remitterat till
Stats - Utskottets åtgärd ett Memorial af Herr
Kyrkoherden G. Lutteman, hvaruti, under framställning
af den nytta och värde offentliga Boksamlingar
äga i en Hufvudstad, samt huru ofullkomligt
likväl den inrättning af denna egenskap,
sorn finnes i Stockholm , kan uppfylla ändamålet,
enär den till böckers inköp och bindning
samt extra behof anslagna summa blott utgör
1000 R:dr Banco , Herr Kyrkoherden, uppå dessa
jemte flera anförda skäl föreslår, om icke till det
Kongl. Bibliothekets riktande med utländska
Vesrk i Vetenskaperna och i synnerhet i Svenska
Historien, Geographien och Statistiken, äfvensom
i Nordens äldré Historia, en årlig summa
af åtmindstone 1000 R:dr Banco måtte anordnas,
oberäknadt de härtill förut på femte hufvud
titeln anslagna medel af lika belopp.
Denna Herr Kyrkoherden Uuttemans Motion
finner Utskottet nogsamt vittna om Herr
Kyrkoherdens nitfulla omtanka för Vetenskapernas
framsteg och befordran. Men Utskottet är
ej i tillfälle att med någon säkerhet bfedömtna
ifrågavarande behof och tror, att Kongl-. Maj:t,
på Hvars pröfning sådant dessutom synes ankomma,
om så nödigt finnes, lärer täckan härtill
utse medel, hvartill Kongl. Maj-.t icke- saknar
tillgång, hvadan Utskottet anser sig ej bora något
särskildt anslag tillstyrka. Hvilket vördsamt
öfver
-
Den 7 Juli,
ibfv.erlemnas till Riksens Höglofl. Ständers be.
pröfvande, Stockholm den 30 Juni 1815#
På Höglofl. Riddersk, På Högvörd. Prest,
peli Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vagnar
Carl 4e Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare. På Hederv Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson,
C. Tunelius,
Pppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli,'
Högvörd, Prest-Ståndet den 7 —
Vällofl. Borgare-Ståndet den io _
Hederv, Bonde-Ståndet den 7 —
Vördsamt Memorial!
Genom Protocolls Utdrag för den 3 nasti.
Juni hafva Höglofl. Ridderskapet och Adeln
samt Högv. Prest-Ståndet till förnyad handläggiiing
återremitterat Allmänna Besvär*- och Oe«
Conomie-XJtskottets den 34 Maj afgifna Betänkande
, angående upphandlingar för Kongl. Majus
och Kronans räkning 5 hv. luis Höglofl.
Ridderskapet och Adeln,af Herr Öfv te-Jdeute
stanten
Friherre J. Lagerbjelke, anmärkningar
blifvit gjorde? ord ifrån ord så lydande;
"PO
Den 7 Juli.
9°5
”1:0 Dä tid en så medgifver blifver det onekeligen
af mycken nytta, att upphandlings auctioner
tidigt före leverantsernas fullgörande anställa»,
så väl i afseende pä en större concurrence
som äfven nödigt rådrum för Speculanter att anskaffa
en vara; men lika visst är det , att vid
inträffande särskilda händelser, en sådan anstalt
icke blifver mojlig, då ögonblickens behof påkalla
en skyndsammare anskaffning , enär tiligangarne
ej alltid medgifva förråder af alla erforderliga
persedlar, och . äfven vissa af dem äro
så beskaffade att de hvarken kunna vara i förråd
att tillgå, emedan deras förvarande blifver
svårt, och sådana varor genom en längre liggningstid
försämras eller taga skada; således måste
undantag i sådana fall aga rum , och åtgärderna
böra då beio af de administrerande , sora
äro för sina göromål ansvariga, utan att en slik
ovilkorlig föreskrift lämpeligen bör finnas uti
en så beskaffad reglementarisk författning.
a:o Det föreslagna sättet, att anbud jemväl
wåge inlemna», är visserligen godt, och har äfven
på flera ställen hittills blifvit följdt, men det synes
ej vara enligt med en rigtig princip, att den, som
inkommer med försegladt anbud, tillika .skall
bifoga vederhäftig borgen; ett besvär, som ej rätteligen
bor kunna åläggas ,r dels i anseende till
ovissheten om anbudet antages, dels ock, att
i fall denna person får leverera, Contracterna,
åtmindstone på de ställen , dér jag kunnat inhämta
närmare kännedom härom, blifva så stälde , att
Deverentören förbindes till 6 proCents vite af
den för bristen uti dess leverants belöpande betalning
-
go6
Den "j Juli.
talning och att dessutom ersätta den drygare
kostnad , som genom ny upphandling af varan
förorsakas; och längre synes man ej kunna komma,
ty en person bör ej lagligen kunna förpligtas
ställa borgen för en persedel , som ännu ej
tillhör Kronan, och hvilken ej är betald , och jag
inser ej eller orsaken, hvarföre olika skall förhållas
ined den, som inlernnar försegladt anbud,
och den som på auctionsdagen gör inrop. Att
införa särskildta anbud uti Auctions-Protocollet
verkar mera oreda, än gagn; ty Auctions-Protocollet
är till rättelse och säkerhet för dem, som
personligen infinna sig, men icke så egentligen
för den på annat sätt bjudande; således bör
efter vanligheten tillgå , att , sedan auction är
slutad, alia förseglade anbud på en gång öppnas,
och deras innehåll uti ett särskildt Protocoll
intages, hvilket ock är det rätta; men att,
till exempel, från ett Styrelseverk tili orterna
afsända Auctions Protocoller blifver både utan
nytta och ändamål, ty pröfningsrätten, i afseende
på antagandet af, anbud eller inrop, mäste
nödvändigt skola bero af det Verk, som äger
hufvudbefattningen med dylika ämnen.
På det ställe, der jag har äran vara Ledamot,
tillgår så, att vederbörande i landsorterna
med omgående post insända, så väl AuctionsProtocoll,
som ingifnä anbud, och sedan allt hunnit
granskas, erhålla Vederbörande genast underrättelse
om hvad sorn blifvit antaget. Den omständighet,
att den som gjort lägsta anbud eller
inrop bör äga företräde är ganska riktig, och
följes jemväl, men jag får härvid den äran nämna,
Ven 7 Juli.
907
na, att om till exempel en vara blifvit erbjuden
i orten att levereras för högre pris, än hvartill
den kunnat härstädes erhallas, afseende likväl
bör göras på kostnaden af ert sadan varas transport
till förhruknings-ortenr, och om transporten
finnes jemte det-här erbjudna priset ,, gå öfver
hvad i orten blifvit bjudet, synes det väl
Vara med mesta förmån för Kronan förenadt ,
a-tt då hålla sig till den i orten varande EeveT.
räntor* För öfrigt synes mig, att i detta afseende
ett bestämdt stadgande icke bör gifvas,
då det möjeligen kan- hända , när concurrencfen
är liten, att äfven det lägsta bud på en vara
vid en auction vida kan öfverstiga de gångbara
priserna i allmänhet.
3:0 Det förslag Utskottet gjort , att en leverantör
skall aflemna sin vara på förbrukningsorten,
är val vid första påseendet godt och nyttigt
; men häremot förekomma flera omständigheter.
Erfarenheten har mer än tillräckeligen
visat, att hvad Flottorna angår, icke några, åtmindstone
ganska få , och det sällan , hafva härstädes
åtagit sig att i orterna eller vid stationerna
leverera varor, och om detta skulle utgöra
ett nödvändigt vilkor, måste följden deraf
onekeligen icke blifva annan, än att concurrencen
blifver mindre, och skall sluteligen alldeles
upphöra, hvaraf åter befaras den skada och olägenhet
, att priserna antingen genom sammansättningar,
eller ock andra omständigheter, uppStegras,
till stöd för hvilken tanka jag tror mig
endast behöfva nämna, att vissa articlar, uti särskilda
förbruknings-orter ej finnas , utan måste
från
go8
Den 7 Jiili.
fran annat hall anskaffas; såsom till exempeL
skenpsankare och canoner, hvilka af Leverantören
hittills aldrig blifvit på deras kostnad till
orterna transporterade. Dessutom finnas åtskilliga
andra varor, såsom kläder, buldan, och i
synnerhet bultjern , hvi-lket sednare årligen måste
vara af d,en bättre sort jern , sorn här är att
tillgå , såsom af yttersta vigt , att användas till
Kronans.'fartyg , emedan bultjern af sämre malmsorter,
sorn i orterna finnas, är alltid skördt och
ej sällan- springer, hvaraf de storsta förluster
kunna tima.
Dessutom får jag härvid tillägga, att transporterna
för Flottorna alltid kunna verkställas
för bättre pris, då Kronan har sina egna lastfartyg,
hvilka i alla fall behöfvas till transporten
af eke- och furu-virke, och som tillika medföra
deri stora nyttan, att de i fredlig tid äro en
oundgängelig exercice för en del af Kronans
manskap.
4:0 Det kan visserligen icke så egentligen
skada, att alla persedlar, som erfordras, till antal
och beskaffenhet uti en Auctionskungörelse
utsättas; men i afseende på upphandlingen för
Flottan skulle detta vid flera tillfällen icke utan
synnerlig olägenhet och tidspillan kunna låta
sig göra , ty för den fordras en mängd särskilda
persedlar och materialier af mångfaldiga slag,
och jag inser ej heller nyttan af ett sådant in*
förande, enär vederbörande så väl härstädes som
i landsorterna äga tillfälle att i vederbörande
Contoir före Auctionen göra sig underrättade
om ej mindre tiden för en leverants än persed*
larnes
Den 7 Juli.
909
larnes antal , hvilkas beskaffenhet är dessutom uti
ett till Allmänhetens efterrättelse särskildt tryckt
Reglemente beskrifven, och hvarefter varornas
godhet och antagande skulle bestämmas.’’
Dessutom hafva följande mundteliga yttranden
till Högvördiga Prest Ståndets Protocoll
den 3 sisth Juni blifvit till Utskottets pröfning
öfverlemnade.
Af Herr Professor Forssell : Jag anser det
Icke väl passande alt Riksens Ständer föreslå
några föreskrifter för sättet att upphandla Kongl.
Maj:ts och Kronans behof. Vederbörande böra
i den delen äga lika fria händer, sorn hvar enskild
man; ty ofta vinnes Kronans förmån bättre
utan än med auction. Aro de icke af egen
drift angelägna att bevaka Kronans rätt, ännu
mindre kunna då dylika föreskrifter som dessa
verka dertill.
Af Herr Prosten Doctor Stenhammar: Utan.
att vilja lägga hinder i vägen för antagandet af
ifrågavarande Betänkande , i. fall Högvördiga
Ståndet dertill skulle finna skälig anledning,
utber jag mig blott till Protokollet få yttra den
önskan , att uffphandlings-methoden icke alltför
mycket mätte försvåras, emedan jag deraf befarar,
hvad under nästförflutna år jag finner, till
en stor olycka för Riket och den inhemska productionen,
hafva tilldragit sig. Man handlar
nemligen i sådant fall för Statens allmänna behof
ingen ting inom egen gräns; allt införskrifves
Utifrån , och följden deraf blir, att RörelseCapitalet
försvinner ur landet; att Jordbrukaren
saknar
Den 7 Juli.
saknar all uppmuntran och att Leverantören ännu
mera efter godtycko bestämmer sina priser, och
undandrag r sig ali controll.
Af Herr Prosten Hasselroth: Att dä det i
Herr Prostens tanka icke kan vara Riksens Ständer
betaget att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
.föreslå nödiga försigtighetsmått vid en upphandling
, som sker för Statens medel och hvarvid ,
i brist af nödig controll, hvarjehanda underslef
och försök till ocker på Kronans bekostnad icke
torde vara utan exempel, ansåg Herr Prosten
för sin del, hvad Utskottet föreslagit välgrundadt,
nemligen: att i alla de fall, då en större
skyndsamhet är nödvändig , upphandlingen sker
genom anställande offentliga auctionér, hvarjemte
Herr Prosten yttrat den önskan att sådane
skedde a. mindre partier, då ett större antal af
concurrenter kunde bereda lindring i priset
Af
Herr Prosten Thyselius: Att upphandlingarna,
så vidt möjligt är, matte ske inom Riket,
på de af Herr Doctor Stenhammar derföre
anförda skäl.
Innan Utskottet går att besvara ofvanstående
anmärkningar, har Utskottet trott sig böra nämna,
att förnämsta syftemålet för de uti dess Betänkande
stadgade grunder varit, att , vid upphandlingar
för Kongl. Majits och Kronans räkning',
så mycket som möjligt, befordra ej mindre Kongl.
Majus och Kronans, än Leverantörens ömsesidiga
fördelar ; men då dessa fördelar möjligtvis
ej alltid skulle behörigen iakttagas, om upp*
bsndiingarne af Kongl. Majus och Kronans förnödenheter
öfverlemnades åt vissa Ciorporatio
ners
-
Den 7 Juli. gil
ners arbitraira förhållanden, har Utskottet ansett
sig, genom de föreslagna reglementariska föreskrifterna,
lämpligast kunna åstadkomma den ömsesidiga
trygghet, hvarigenom både concurrencen
ökas och Kronans ratt kommer att hvila pa en
säkrare grundval. Dock har Utskottet ganska
väl insett att tillfällen kunde inträffa, då sådana
bestämda stadganden skulle medföra de största
olägenheter, och det är derföre, som Utskottet
föreslagit, att i sådana fall Kongl. Majit borde
äga att efter omständigheterna i Nåder förordna;
härigenom liar Utskottet ej lagt band på den
frihet, som vid oförutsedda händelser bor äga
rum, utan endast genom generella reglor velat
utstaka sådana gränsor som äro lika nödvändiga
för ordning sorn för controll.
Det är ur denna synpunkt som Utskottet
skulle önska, att dess Betänkande blef betraktadt,
och det är med förutsättande deraf, som
Utskottet, till svar å de remitterade anmärkningarna,
får afgifva följande förklaring:
Hvad således angår de af Herr Öfverste»
I/ieutenanten Friherre Dagerbjelke gjorda påminnelser,
så tror Utskottet, att de, sorn i usta
punkten finnas upptagna, tillräckligen skola vara
vederlagda, genom hvad i Utskottets Betänkande
finnes föreslaget: att vid särskildta tillfällen,
hvaribland de af Herr Friherren och ÖfversteUieutenanten
ornförmälte ostridigt böra räknas ,
det endast bör tillkomma Kongl. Maj:t att efter
Eget Nådigt godtfinnande vidtaga de anstalter,
som omständigheterna påkalla; och är Utskottets
föreslagna stadgande i detta fall, långt ifrån att
vara
913
Den 7 Juli
vara ^vilkorligt, helt och hållet vilkorligt oell
beroende af Högsta Magtens vidtagande åtgärder.
Vidkommande den uti 2 punkten gjorda
anmärkning, att Leverantören borde befrias ifrån
borgens posterande , emedan han ej kunde åläggas
denna skyldighet för en persedel, som
annu ej tillhör Kronan,, Sa får Utskottet endast
anföra, att det ej är för de persedlar, hvilka till
Kronan skola aflemna®, utan för Uppfyllandet af
den med Kronan Ingångna förbindelse, som borgen
bör ställas; och då det ofta är af högsta vigt
att ett sådant åtagande med noggrannhet fullgo*
res, anser Utskottet sig ej aga skäl att rygga sitt
tillstyrkande i denna del; utan bör sådan bor*
gen äga rum, så val vid förseglade anbud, Sorn.
vid auetions-inrop, hvarförutan Leverantören
bör förbindas till 6 proCents vite af den för
bristande levyrants belöpande betalning i och
dessutom ersätta den drygare kostnad , som genom
ny upphandling af varan kan förorsakas.
Tvärtemot hvad Herr Ofverste Lif utenan»
teti Friherre Lagerbjelke yttrat, kan Utskottet
ej inse, att någon oreda skulle derigenom Uppkomma,
om de särskildta ä obuden, sorn, innan
auetionens slut. böra vara ingifna, införas i Au«
ctions-Protocollet ; utan, då dessa anbud kunna
.ises såsom ett skrifteligt inrop, och således en.
dast framställningssättet skiljer den från de muridteliga,
synas de båda lämpligast böra upptagas
på ett och samma ställe, hvarigenom äfven en
lättare öfversigt deraf beredes; och då Utskottet
för öfrigt tillstyrkt, att Auctions-Protocollet skulle
cominuniceras de orter, der en dylik auction i
samma
Den 7 Juli.
9*3
samma ändamål blifvit hållen , torde denna åtgärd
ej vara så utan nytia eller ändamål, då
Utskottet i sammanhang härmed föreslagit, att
deh Leverantör, som efter jemnförelsen af alla
gjorda anbud funnits hafva erbjudit sig att för
bästa priset fullgöra leveransen , derest han ställt
fullgiltig borgen , bör vara försäkrad om anbudets
antagande; igenom hvilken rättvisa norm ,
och då alla aga lika rättigheter, men ingen förnärmas
genom den andras företräden , concurrence
och industri torde lika mycket uppmuntras.
Hvad för öfrigt angår den anförda omständighet,
att afseende bör göras på transportkostnaden
vid anbudets antagande, så försvinner
denna af sig sjelf, igenom Utskotiets tillstyrkande
att Leverantören skall kostnadsfritt aflemna sin
vara på förbruknings-orten.
De erinringar, som emot sistnämnde förslag
blifvit uti 3 punkten framställta , hafva föranledt
Utskottet, att härvid göra det undantag,
att alla tyngre saker, såsom skeppsankare, canonér,
bultjern och gröfre skeppsvirke, hvilka medföra
större svårigheter vid transporten och derigenom
skulle kunna mindska concurrenternas antal,
böra på Kronans bekostnad få till närmaste
hamn transporteras; äfvensom då Kronans fartyg
äro att tillgå, desamma alltid företrädesvis
böra till vidare transporter begagnas; och bör
denna transportkosttiad alltid vid anbudens antagande
komma i beräkning.
Det förslag Utskottet uppgifvit, att de erfordeliga
persedlarnas antal och beskaffenhet
skulle uti Auclions-Protocollet införas, har Ut«
5:te Bandet. 115. a 16. skot
-
914
Den 7 Juli.
skottet grundat dels pä nödvändigheten för Ue*
verantören att känna vilkoren för sin ingående
förbindelse, hvarförutan lian ej kan veta, huruvida
han förmär uppfylla densamma eller icke,
dels på den olika maktpåliggande borgen, som
vid storrö eller mindre partiers aflemnande behörigen
bär iakttagas; och har Utskottet ej funnit
de skal, som i 4 punkten af anmärkningarna
anföras, vara af den vigt, att de böra verka ändring
i Utskottets härom afgifna yttrande.
Beträffande slutligen de inom Högvördiga
Prest-Ståndet gjorda erinringar:
1:0 Att vederbörande böra äga lika fria
händer vid upphandlingar för Kronans räkning,
sorn hvar enskild man, så kan Utskottet så mycket
mindre antaga denna tanka, som en enskild
man äger att disponera öfver .sin enskilda egendom,
men de , som äga bestyret med ifrågavarande
upphandlingar, endast kunna anses såsom
Ombud för Kongl. Maj:t ochj Kronan, och disponera
öfver Statens egendom; hvarvid Staten
synes böra äga full rätt att genom grundade föreskrifter
befordra en ordentlig och fördelaktig
förvaltning.
2:0 Att upphandlings-methoden icke alltför
mycket måtte försvåras, hvarigenom inga upphandlingar
ske inom egen gräns, utan allt införskrifves
från utrikes orter; får Utskottet anföra,
att det i sitt Betänkande så litet som möjligt,
med iakttagande af nödiga försigtighetsmått,
velat inskränka friheten vid upphandlings-methoden
, och derföre äfven , vid alla enskilta
omständigheter, öfverlemnat omsorgerna härvid
till
Den 7 Juli*
915
till Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande; och har
Utskottet äfven förmodat att, i likhet med flera
äldre utfärdade Författningar, Kronans förnödenheter,
så vidt ske kunde, alltid skulle inom
Riket upphandlas; hvilket stadgande Utskottet
anser vara af högsta vigt för den inhemska industrien
och Statens derpå grundade oeconörniska
välstånd.
3:0 Att upphandlingarne ske å mindre partier,
på det ett större antal concurrenter kunde
bereda lindring i priset; hvilken erinran Utskottet
ansett ej böra leda till några bestämda
föreskrifter i denna del, då detta helt och hållet
beror af särskilta omständigheter , som ej
förut kunna med säkerhet beräknas.
Hvilket dock till Riksens Höglofl. Ständers
egen pröfning öfverlemnas. Stockholm den 4
Juli 1815.
Rå Höglofl. Riddersk.
$ch Ad. Uedamöters
vägnar
A• Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Uedamöters
vägnar
And, Fredin«
På Högv. Prest-Ståndets
Uedamöters
vägnar
Lryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Uedamöters
Vägnar
Nils Mänsson•
M. M. Rosbeck»
.V ördU
Deri 7 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. oeh Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest Ståndet den 7
Vällofl. Borgare.Ständet den 10
Kederv. Bonde Ståndet den 7
,
Vördsamt Memorial!
Fran samteliga Respectiva Riks-Stånden har
till Lag-Utskottet blifvit öfverlemnad Kongl.
Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Riksens Högloft.
Stander af dea 31 nasti. Maj, hvaruti Kongl.
Majit i Nåder tillkännagifver, att sedan innevånarne
i Malmöhus Län , genom en den 22
October 1811 träffad och af Kongl. Majit i Nåder
fastställd öfverenskommelse förbundet sig,
att till Skogsplantering använda livart femtionde
Tunneland af deras Jordägor, och att dessutom
besörja plantering vid de allmänna vägarna, så
har Landshöfdingen i berörde Län, på den
grund , att hågen lpr fullbordandet af denna nyttiga
hushålls-anstalt skall betydligen mindskas
derigenom, att de uppväxande trädens borthuggande,
uppryckande eller förstörande icke kunnat,
oaktadt kraftiga utvägar, medelst vitén å de
brottsliga och belöningar för angifvarne, förekommas
, i underdånighet hemställt, dels att åverkan
å dessa planteringar måtte beläggas med
urbota straff, enligt de i 40 Cap. 5 §. och 49
Cap. 1 och 2 § §• Missgernings-Balken stadgade
grunder , dels att bevisningssättet för en slik
förbrytelse kunde således förändras , att enahanda
undersökning, sorn uti 52 Cap. 2' §. samma
Balk medgifves , måtte varda tillåten, när åverkan
skedt; att då sådant träd finnes hos en
annan
Den 7 Juli.
9.17
annan, innehafvaren må vara förbunden visa sin
åtkomst dertill; och att, likasom för vakter blifvit
stadgadt, de personer, hvilka såsom Tillsyningsman
tillsättas, må äga rätt, att med ed
vita hvad de kunna utröna under åliggande bevakning,
och deras vittnesbörd gälla såsom halft
skäl, samt bevisningen anses fullkomnad, då en
person dessutom derom afgiHer sammanstämmande
vittnesmål; i anledning hvaraf, och då det
kraftigaste medel , att för framtiden förekomma
en med skäl befarad Skogsbrist, ofelbart finnes
uti Folkets egen omtanka och benägenhet att genom
plantering bereda skogarnes återväxt, och
Kongl. Maj:t, som med synnerligt Nådigt välbehag
ansett den anstalt, hvilken invånarne i
Malmöhus Län , der berörde brist redan stigit
till sin höjd, i detta afseende vidtagit , funnit
det vara af vigt, att skydda ett så gagneligt företag
ifrån tillgrepp och förstörelse, genom bestämmande
af ett emot ändamålet svarande straff;
Kongl. Maj:t förklarat sig vilja, med afseende å
hvad sålunda blifvit anmält , derå fästa Riksens
Ständers uppmärksamhet och genom öfverlemnande
af Landshöfdingens underdåniga hemställan
samt de särskildta yttranden, som Stats-Rådets
Ledamöter och Högsta Domstolen afgifvit,
, bereda Riksens Ständer tillfälle att föreslå den
författning, som i detta hänseende kan anses nödig,
hvarefter Kongl. Maj:t vill sitt beslut i saken
fatta.
Höglofl Ridd. och Adeln har ock derjemte
till Utskottet remitterat det särskildta yttrande
Herr .Landshöfdingen af Klinteberg i ämnet
afgif
-
9iS
Den 7 Juli.
afgifvit, hvilket allt, tillika med hvad de Handlingar,
dera Kongl. Maj:t i Nåder låtit vid
högstberörde Nådiga skrifvelse foga, innehålla,
Utskottet tagit i noga öfvervägande.
Efter hvad af Konungens Befallningshafvandes
i Malmöhus Uän underdåniga anmälan och
de dertill hörande Handlingar är att hämta, finnes
den förstöring, hvarföre de i Skåne verkställda
Skogs planteringar skola vara utsatta, härröra
i synnerhet från okynnet , att för tillfredsställandet
af hämd, ilska eller afvundsjuka, till intet
göra andras gagnande företag , då den nytra,
tom är att vänta från tillgreppet af några obetydliga
trädplantpr visserligen icke öfverväger
det äfventyr, hvarföre tillgriparen, jemväl efter
de redan gällande strafflagar och vites påbud,
sig blottställer.
Utskottet ser således , uti de flesta fall af
ifrågavarande våldsverkan, icke begäret att draga
under sig andras tillhörigheter, utan skade-glädjen
att dem för ägaren förderfva; det vore endast
i förra händelsen , som brottet skulle kunna ,
till sjelfva arten, vara af någon likhet med stöld;
hvaremot all sadan likhet försvinner i sednare
händelsen, der förbrytelsen är af den egenskap,
som efter allmänna begreppet benämnes för nidingsverk.
Att nu sammanblanda dessa olika
brott genom deras bestraffande , utan atkilnad, såsom
tjufnader, finner Utskottet stridande på en
gång emot deras verkliga natur, och emot den
classification af brott , hvilken varit anragen såsom
grund ej mindre för Rikets nu gällande strafflagar
än för den äldre Lagstiftningen, som dem
före
-
Den 7 Juli.
föregått. Utskottet tror, att denna från sakens
natur härledda grund icke utan våda skulle
kunna rubbas, och att det följakteligen vore ganska
betänkligt att föreslå ett stadgande, hvilket,
för ett särskildt fall, upphäfde den enhet, som
bör råda i det hela af en sammanhängande
lagstiftning.
Utskottet fäster på dessa skäl det omdöme,
att innan någon omarbetning af brottmåls-lagen
i allmänhet kan medhinnas, vidare föreskrift om
bestraffningen af ifrågavarande brott ej må utfärdas,
än hvad 64 §.‘ i 1805 års Kongl.
Skogs-ordning redan innefattar; och såsom en
följd häraf, anser Utskottet någon annan änden
der lemnade tillåtelse till ransakande efter ifrån
Skogsplanteringar bortförda träd, icke eller be*
höflig eller lämplig.
.Beträffande åter Konungens Befallningshafvandes
särskilta underdåniga hemställan, om icke
den, som vid ransakning finnes innehafva
sådana träd, som måls ägaren förlorat, må vara
pligtig att visa hvarest han dem erhållit; så enär
en utrönt likhet imellan de träd, hvilka från
Skogsplanteringen bortkommit, och dem, sorn
vid ransakandet upptäckas , alltid, derest ej innehafvaren
genom sjelfkrafd bevisning orri sin
åtkomst leder misstankan ifrån sig, måste utgöra
hvad Lagen i 17 Gap. 30 §. Rättegångs Balken
kallar bindande omständighet och liknelse, och
sålunda-blifva giltigt skäl till värjemåls-ed, finnar
Utskottet sig desto mindre äga anledning,
ätt i detta afseende tillstyrka något särskildt stadgande,
som sjelfva skyldigheten att ådagalägga
0 t.
at
-
920
Den 7 Juli.
åtkomsten till de träd, hvilka förmentes vara
från en Skogsplantering borttagne , ändå skulle, i
enlighet med 49 Cap. 2 §• Missgernings-Balken
, stanna vid edgång, så snart annan bevisning
saknades; hvarigenom, i förevarande fall,
resultatet af det ena eller andra Rättegångs-sättet
synes vara för sakens utgång af alldeles'samma
verkan.
Den rättighet, som sluteligen blifvit sölet
för ägare af Skogsplanteringar, att, till vittnen
i frågor om våldsverkan å dessa planteringar,
begagna sina tillsatte Uppsyningsman ; skulle ,
om den vunne bifall, uppenbart afvika från de
grunder Rikets allmänna Rättegångs-ordning godkänt.
Kongl. Brefvet den 4 Juli 1741 förklarar
uttryckligen af hvilka skäl tillåtelsen uti 17
Cap. 11 §. Rältegångs-Balken för Vakter och
dem som Rättens ärender gå, att bära vittne om
det, som dem i thy fall händer, blifvit motiverad.
Intet af dessa skäl kan hit lämpas. Det
är dessutom, genom Kongl. Brefvet den q 6
Augusti 1752, Lands-Fiskaler, Krono-betjente
och andra åklagare förbudet , att med vittnes-ed
gifva stöd åt deras åtal , och Kongl. Brefvet den
16 Maj 1764 afslår jemväl, i hänseende till
Skogs.åverkans mål, all ändring i det af Lagen
stadgade Rättegångs- och bevisningssätt. Den
ändring har väl sedermera blifvit införd genom
det uti 1805 års Kongl. Skogs-ordning meddelade
tillstånd, att Kronans Jägeri- och Skogs-be«
tjening må, i åverkans mål, bära vittne; men
då det alltid måste vara en betydlig skilnad imellan
förtroendet till de Personer, som, efter
fö
-
Den 7 Juli.
$21
föregången profning af skicklighet och redlighet,
föreslås och antagas , till förrättande af Statens
Embeten och Sysslor, under dermed förknippadt
ansvar, och dem som enskilde fastighets-ägare
finna godt att bruka till vårdare af sina Skogsplanteringar
och hvilka, om än någon Embetsman
i orten lemnade sin åtgärd vid deras tillsättning,
likväl icke kunde afkläda sig egenskapen
af planterings-ägarens enskilda tjenare; har
betänkligheter att, för särskildta fall bryta den
Rättegångs ordning Eagen för säkerheten i be*
visning funnit nödigt stadga , och hvarigenom
angifvare i allmänhet äro från* vittnesmål uteslutne,
föranlåtit Utskottet att afstyrka äfven
hvad i denna del blifvit föreslaget.
Till Riksens Högloft. Ständers vidare’ bepröfvande
varder dock detta, jemte de särskilda
meningar, hvaruti några af Utskottets Ledamöter
stannat, vördsamt underställdt. Stockholm
den 27 Juni 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
ech
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vagnar
vagnar
H. F. Strömfelt.
Joh. Olof Wallin.
På Vällofl. Borgare
-
Ståndets Ledamöters
vägnar
JE. G. Holm.
På Hederv. BondeStåndéts
Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Utdrag
g 23
Dm 7 Juli.
Utdrag sfProtocollet, hållet uti Höglo
fl. Lag-Utskottet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 27 Jimi
1815*
Föredrogs åter Kongl. Majtts till Riksens
Höglofl. Ständer aflåtne Nådiga Skrifvelse den
31 sistlidne Maj, rörande ansvar för åverkan å
de till befordrande af Skogarnes återväxt i Skåne
skeende planteringar och om sättet att i bevis
leda dylika förbrytelser.
Utskottets fleste Ledamöter förenade sig om
det Utlåtande häröfver, sorn, dess tinder denna
dag afgifne Betänkande i ämnet innehåller.
Herr Uagmannen Mannerstam tillstyrkte
deremot: att Skogvaktare eller Uppsyningsman,
som af Landshöfdingen måge förordnas till vårdande
äfven af enskiltas Skogar, böra äga sådant
vittsord , att då ej mer än ett vittne är att
tillgå, för att öfvertyga en af dem ertappad Skogsåverkare,
de kunde få fästa deras angifvelse med
ed, som då borde få antagas till fyllnad i bevisningen;
och att det strängare ansvar, sorn
Skogs-ordningens 64 §. utsätter för åverkan å
planteringar, äfven bör följa på åverkan å redan
vuxne eller under tillväxt varande skogstrakter,
som ägaren genom inhägnad, vård och nogare
tillsyn särskildt fredat; och att Allmänheten borde
om ett sådant förhållande underrättas genom
Kungörelse, som en gång hvarje år upplästes från
Predikstolarne i Socknens Kyrka.
Häruti instämde Herr Lagmannen Friherre
-
Den 7 Juli.
923
re Leyonhufvud, och tilläde dessutom enskildt,
att hus-visitationer och undersökning i frågor om
Skogsåverkan af hvad art som heldst borde tillåtas
med de vilkor och det ansvar, som Lagen
i 5* Cap. .Missgemings-Balken i tjufsaker bestämt,
och att då den anklagade blifvit efter
grunderna i 17 Cap. 29 och 30 § §. RättegångsBalken
med halfva skal eller bindande liknelser
besvärad, det måtte, i stället för den hittills
godkände värjernåls ed, som borde afskaffas,
åklagaren eller Måls-äganden vara berättigad att
fylla bevisningen med sjelf sins ed, så framt den
anklagade ej ville eller kunde visa Laglig åtkomst
till den ved , eller leda ifrån sig den å
verkan,
hvarom fråga vore. Ut supra.
Ex Protocollo
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos Hoglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 7 ~
Vällofl. Borgare-StSndet den 10 —
Hederv. Bonde - StSndet den 7
Riksens Hoglofl. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af
Herr Pr of essoren och Riddaren Trafvenfelts
Memorial, ovi understöd
afl Allmänna Medel får utgifvandet
af Skriften Svensk Botanik.
Hoglofl, Ridd. och Adeln har remitterat
till
924
Den 7 Juli.
lill Stats-Utskottets åtgärd ett af Herr Professoren
och Riddaren af Kongl. Vasa Orden Carl
Trafvenfelt ingifvet Memorial, tillika med särskildta
yttranden af Herr Professoren Doctor
Munck af Rosenschöld samt Herr landshöfdingen
m. m. von Rosenstein, angående föreslaget
bidrag utaf Stats-medel för fortsatt utgifvande af
Skriften: Svensk Botanik , hvilken, år 1802, utaf
framlidne Ryttmästaren och Riddaren Palmstruch
blifvit börjad, samt, efter hans död, fortsatt
af Herr Kammar-Rätts Rådet G. J. Billberg,
och hvaröfver Natural-Historicus, Secreteraren
i Kongl. Vetenskaps Academien Herr Professoren
och Riddaren Dodor O. Schwartz åtagit sig
det speciella inseendet, jemte författandet af
Texten.
Herr Professoren Doöor Trafvenfelt har i
detta Memorial omförrnält värdet och nyttan af
detta arbete icke allenast uti Natural-Historiskt
och Medicinskt afseende, utan ock i synnerhet
för Öeconomien och Manufaöturerna, samt, med
bilagde Handlingar och Utlåtanden af flera Autoriteter
, sådant än vidare ådagalaggt; såsom ock
andragit , huruledes utgifvandet deraf de sednare
åren medfört större kostnader, än försäljningen,
vid ett mindskadt antal köpare, ersatte;
hvarföre Kongl. Vetenskaps-Academien understödt
företaget med ett tillskott, men hvilket
oaktadt arbetet icke skall kunna fortsättas utan
förlust för Utgifvarén, om ej Allmänna medel
dertill beviljas.
Det bidrag, Kongl. Vetenskaps Academien
leinnat, skall ock endast tills vidare blifvit anslaget
,
Den 7 Juli.
slaget, oell vara en kännbar utgift för dess kassa,
samt således ej kunna ytterligare utsträckas.
Och då så väl andra Nationer, som den Svenska
förut, uppmuntrat och understödt dylika hedrande
ärbeten, sorn det ifrågavarande, hvilket,
såsom författadt på Modersmålet, af alla kan begagnas,
och dessutom, i anseende till ämnet,
vöre lika nyttigt för Efterverld , som för Samtiden
; så föreslår, uppå dessa med flera anförda
skäl, Herr Doktorn och Professoren, att ett understöd
af 150 R:dr för hvarje häfte utaf denna
' Skrift kunde af Stats-Medlen beviljas; hvilken
utgift på 8 ä lo år fordrades för fullbordandet
af detta arbete; och hafva Herr Professoren
Doöor Munk af Rosenschöld samt Herr Landshöfdingen
von Rosenstein äfven häruti instämt.
Stats-Utskottet, som, vid ärendets öfvervägande,
fullkomligt insett den flerfaidiga gagnelighet,
ofvannämnde Skrift rnedförer, har derföre
åt Herr Professoren Dodtor Trafvenfelts framställning
ej mindre, än de yttranden, hvarmed
den blifvit biträdd , bordt lemna afseende; och
Stats Utskottet förenar sig uti den tanka, att detta
hedrande och nyttiga företag, för att vinna
fortsättning och fullbordan, förtjenar att uppmuntras
och understödjas.
Men, då i frågor af denna beskaffenhet,
det synes på Kongl. Majit i Nåder ankomma,
att pröfva och bestämma de bidrag, som finnas
nödiga, och till meddelande hvaraf Kongl.
Maj t icke saknar tillgång uti den till extra utgifter
på Stat uppförda Summa, anser Utskottet
något särskildt anslag härtill ej lärnpeligt eller
nöd
-
g?6
Dm 7 Juli.
nödvändigt, ulan tror , att när ärendet i under»
dånighet anmäles, Kongl. Maj:t icke underlåter,
att derå fästa det Nådiga afseende, som sakens
värde förtjenar; hvilket vördsamt underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande. Stockholm
den 30 Juni 1815.
På Högloll. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På "Vallon. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Dr. J.andbers.
På Högvörd. Prest»
Ståndets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. JBondeSlåndets
Ledamöters
vägnar
And. Sandstén.
C. Tunelius.
Uppläst hos Häglof]. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7 __
Vällofl. Borgare.Ståndet den 10 __
Hederv. Bonde Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Stunders Stats - Utskotts
Betänkande, i anledning aj
Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss å
Land sköfdinge-Embetets i Vermland
underdåniga anmälan om Mantals
skrif
-
Den 7 Juli.
92 7
skrifvare - Provisionen derstädes för
åren 1S12 och I8I3-
Kongl. Maj:t har i Nåder behagat till Rik
sens
Ständers Stats-Utskott remittera Landshöfdinge-Embetets
i Vermland underdåniga skrifvelse
af den i? i denna månad, om ersättning
af 1813 och 1813 års Mantalsskrifvare - provision
i berörde Eän med tillsammans 596 R:dr
16 sk. 6 r-st.; hvilken skrifvelse så lyder:
”Då Landshöfdinge - Embetet i Carlstads
Län, under d. 14 sisth April, hos Eders Kgl.
Majus och Rikets Höglofl. Stats - Contoir insi
nuerade
behörig Ersättnings * Reqvisition öfver
Mantals-Commissarie Provisionerna i detta Län,
för åren 1812 och 1813, tillsammans utgörande
596 R:dr 16 sk. 6 r:st. Rico,hvaraf Landt-Renteriet
redan förskjutit 416 R:dr 32 sk. samma mynt',
behagade Höglofl. Kongl. Stats-Contoiret , i stället
för att till ersättning för Landt-Renteriet godkänna
förutnämnde Reqvisition, med åberopande
af Eders Kongl. Majus Nådiga Kungörelse den
9 December 1812, angående en viss pra?scripxionstid
, inom hvilken de, som hos Stats-Verket
äga någon fordran , böra till utbekommande
deraf sig anmäla, under den 27 April detta år
helt och hållet afslå allt godtgörande af en såmedelst
öfver tiden uteblifvan och fördröjd ersättnings-reqvisition.
Detta bekymmersamma förhållande
sätter Landshöfdinge-Embetet i nödvändighet,
att så väl efterse hos hvilka vederbörande
ifrågavarande försummelse inträffat, som
©ck j »m möjeligen vederbörandes såmedelst å
lagda
-
928
Den 7 Juli.
lagde åtgärder skulle, inom den i Eders Kongl.
Majus Nådiga Kungörelse u satte prasscriptionstid
, kunna åstadkommas. Då förekommer väl
för åren 1812 och x 8 1 3, å ena sidan, att så väl
vederbörande Mantals-Cömmissarier, såsom fordringsägare
, försutit samma prasscriptionstid för
uppgifvandet af sina Mantalsskrifnings arfvoden
till Konungens Befallningshafvande, sorn ock,
att Bands Contoiret åsidosatt, att, inom anbefalld
tid, samma förskotter utur Bandt-Renteriet, och
M antals - Commissariernas återstående fordringsbelopp
, behörigen till ersättning af Högloft.
Kongl. Stats Contoiret anmäla; äfvensom, å andra
sidan , det otvifvelaktigt finnes, att den i
Eders Kongl. Majus Nådiga Kungörelse anbe*
falte prsescriptionstid för dylika fordringars anmälande
till ersättning är alldeles otillräcklig för
sitt ändamål. Detta vill Bandshöfdinge-Embetet
underdånigast söka styrka; förthy 1S14 års
Mantalsskrifvare-provision uppgöres igenom dea
Mantalsskrifning som verkställes år 1813 om
hosten, hvarföre Mantals - Commissarierna väl
kunna före den 15 Maj 1815 till Konungens
Befallningshafvande uppgifva sina fordrings-anspråk,
men Bands - Contoiret, som ej förr får
emottaga 1814 års Special - Räkenskaper, hvilka
endast kunna controllera, corrigera och bestämma
Mantals Commissariernes provisioner, än med
Augusti månads utgång 1815, saknar i följd
deraf all möjlighet, att vid Juni månads utgång
samma år kunna till Eders Kongl Majus Stats*
Contoir afgifva en behörig och riktig ersättningslegvisition
öfver det förflutna 1&14 års Mantals»
-
Den 7 Julii
9*9
talS9krifmngS-prövlsloner. Ett lika förhållande
uppkommer således afven för de föregående åren;
Och då den bevekande Omständigheten derjemte
tillkommer, att göromålert för Eands-Göntoiref
Otroligt under nU lyckligen öfverståndne krigs-år
varit ökade, öch tiden för dem i följe deraf öfver
ali beskrifning stundeligen upptagen; Sa vågar
Eandshöfdinge-Embetet Underdånigst åtthållä
om ett mildare och Jjådigåté afseende a ifråga*
varande timade försummelser, samt att ÉderS
Kongl. Majit i Nåder täcktes bevilja förévafändé
Mantälsskrifväre-provisiort för åren lgiq öch
18x3, till Nådig ersättning af hela déss belopp;
såsom behörigen granskadt öch rigtigt befunnet;
med summan 596 Bidr 16 sk. C risti Baned.”
Vid öfvervägande häraf har Stats-UtSköttef
val ftinnit, huruledes den, i Kongl. Kungörelser!
af den 9 Dec. 1812, angående tiden indm hvilken
fordringar hos Stats-Verket böta anmälas,
stadgade prsescriptiönstid, af den i juli året ef«
ter det, hvarunder fordran tillkommit,- éj blifvit
iakttagen till ifrågavarande Mantalsskrifvaréprovisions
utbekommande, enär Eandshöfdingé*
EmbetetS reqvisition derå först under den 14.
April innevarande år till Kongl. Stats-Cörttöiret
ingått; men då härvid förekommer och Synes
förtjena afseende , att i allseende till Krigsrustningarna
på Vestra Efiksgfärtsen öch fälttåget
mot Norrige Under loppet af de år söm denrta
provision bordt reqvireras, J^ands-Contoiret varit
af göromål öfverhopadt öch saknat erforderlig
tid för granskningen och anmälandet af Man*
talsskrifvarnes reqvisitioner inom behörig tid*
5.-te Bandit. . i 17. 1X8-. samt
93®
Dm 7 Juli. .
samt att utaf provisionen , utgörande tillsammans
för bägge åren 1812 och 181.3, 596 R:dr 16 sk.
6 r:st., största delen eller 416 R:dr 32 sk., efter
hvad Landshöfdinge-Embete»t förmält, redan
är utur Landt-Renteriet förskjuten ; så har StatsUtskottet,
i likstämmighet med dess förut i dylika
ämnen afgifna utlåtanden , ansett sig böra
tillstyrka Riksens Höglofl. Ständer att i betraktande
af omförmäldta förhållande bevilja, att
denna Mantalsskrifnings-provision må vederbörande
till godo komma. Skolande Utskottet sedermera
uppgifva tillgång ej mindre härtill, än
för de öfriga utgifter, som blott för en gång
komma att utgå. Hvilket dock vördsammeligen
hemställes Riksens Höglofl. Ständers ompröfvande.
Stockholm den 30 Juni 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Fandberg.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson,
€. Tunelius.
*
Riksens
Den 7 Juli.
931
Uppläst hos Höglofl. Ridd, och Ad, den, 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Väl[ofl. Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af anmärkningar
vid dess Betänkande öfver
Kongl. Maj:ts Nådiga Fropos
it ion 07)i ersättning af den förlust
i årlig inkomst, som Allmänna Barnhus-Inrättningen
i Stockholm måst
vidkännas genom Stor-Furstendömet
Finlands afträdande.
Till Ståts-Utskottets uti Betänkande den 27
nasti. April gjorde tillstyrkan, att Allmänna
Barnhus-Inrättningen i Stockholm måtte på det
sätt ernå den af Kongl. Majtt genom Nådig proposition
föreslagna - ersättning för hvad Inrättningen
genom Finlands afträdande förlorat, att
lill den samma kunde upplåtas hälften utaf den
i Bevillnings - Förordningen bestämda afgift för
Spelkort som tillverkas och stämplas här i Stock-*
holm, hafva Högv. Prest -Ståndet och Hederv.
BondeStåndet lemnat bifall, den 1 och 5 sisth
Maj; men Höglofl. Ridderskapet och Adeln förklarade,
genom^Protocolls-Utdrag till Stats-Utskottet
af den 5 i berörde månad, sig hafva beslutit
att Betänkandet, jemte de dervid gjorda anmärkningar
skulle till en början öfverlemnas till
Sevill
-
Den 7 Juli.
Bevillnings - Utskottet ; och Vällofl. BorgareStåndet
har ater, genom Protocolls-Utdrag af den
l Maj , återremitterat ärendet till Stats-Utskottets
ytterligare åtgärd, i anledning af gjorda anmärkningar,
sorn likväl egemeligen afse en större
ersättning eller betydligare bidrag för ofvanberörde
Inrättning.
Sedermera, och efter det Bevillriings-Utskottet
den 16 nästl. Juni afgifvit dess svar i
ämnet, har Högloft. Ridderskapet och Adeln
utan att remittera några anmärkningar vid Statsutskottets
Betänkande, bifallit Bevillnings-Utskottets
utlåtande den 28 nästl. Juni. Och då
i följd häraf ärendet torde vara att anse såsom
afgjordt, finner Stats-Utskottet sig icke kunna de
från Vällofl. Borgare - Ståndet remitterade anmärkningar
till åtgärd upptaga. Hvilket Utskottet
får vördsamligen anmäla. k Stockholm den
6 Juli 1815.
På Högloft. Biddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Garl De Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr, Landberg,
Allmänna
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Sandsten.
C, Tunelius.
Den 7 Juli.
933
Vppläst hos Höglofl. Kidd» och Åd. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vallöf!» Borgare Ståndet den 10
Hederv. Bonde - Ståndet den 7
Allmänna Besvärs- och Occonomie samt
Särskildta Utskottens Betänkande, i
anledning af väckt fråga om inskränkning
i Halländska och Bohusländska
Allmogens Seglationsfrihet.
Till Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- samt Särskildta Utskotts
gemensamma utlåtande har Vällofl. Borgare*
Ståndet remitterat ett af Herr Assessoren Sv.
Darin ingifvet Memorial, deruti hemställes, om
icke Riksens Ständer må finna anledning , att
hos Kongl. M.ajtt i underdånighet yttra den önskan,
att den, enligt Kongl. Commerce-Collegii
Kungörelse den 9 April 1811 Allmogen i Hallands
samt Götheborgs och Röhus Län beviljade
Seglations frihet till Utrikes orter med öppna
båtar och däckade fartyg under 15 lästers drägt j
såsom ledande till åtskilliga missbruk och- olägenheter,
måtte återföras till den ordning , som
4 Art. 1 §. i 1748 års Kongl. Reglemente för
Coopvasrdie - Sjöfarten utstakar, så att Skeppare,
jorn vilja idka Utrikes Sjöfart, skola vara verkliga
Borgare, samt derjemte tillhållas, att så väl
vid utgåendet som vid återkomsten anlöpa närmaste
Sjö-Städers hamnar, för att kunna ordentligen
visiteras , hvarigenom , jemte möjligheten
af en mera säker controll emot Lurendrägerier
och
934
Den 7 Juli.
och Tullförsnillningar, de svårigheter äfven skulle
försvinna , som vid sjökusterna och särdeles i
Bohusländska Skärgården hindra , att rätteligen
och med anbefalld noggrannhet handhafva Kongl.
Majus Nådiga Författningar emot Svenska Sjömäns
eller andra Undersåtares olofliga utvandring,
samt om uppmärksamhet pä de många dit ankommande
främlingar och resande.
I anledning af förenämde framställning har
Herr Grosshandlaren J. F. Ekman, uti särskildt
till Vällofl. Borgare-Ståndet ingifvet och till Utskotten
öfverlemnadt Memorial, anmärkt, att det
föreslagna vilkoret för Allmogen , att i afseende
på Seglations - friheten vara Borgare i Svensk
Stad och der erlägga onera så väl till Kongl,
Maj:t och Kronan, sorn Staden, icke borde vara
förenadt med skyldighet till bosättning derstädes,
samt i öfrigt tillagt, att då det, genom
1774 års Kongl. Reglemente för Sillfiskerierna
i Götheborgs och Bohus-Uän, blifvit tillåtet, att
till Trankokerierna och Sills&Iteri-verkeu i Skärgården
directe inlöpa med fartyg och der utlossa
de för nämnde Verks drift och Arbetarnes hellof
erforderliga förnödenheter, sådant skett i afsigt
att underlätta nämnda nyttiga närings-gren,
men att, sedan detta fiske nu afstannat, utan att
man ager något synnerligt hopp om dess återställande,
grunden för ofvannämde rättighet förfallit,
hvarföre Herr Grosshandlaren föreställt
angelägenheten deraf, att densamma hädanefter
må upphöra, särdeles som, under skydd af denna
tillåtelse , ej allenast en ej obetydlig Skärgårdshandel
idkas med den vid Fiskelägen och Skärgårds
-
Den 7 Juli.
935
gårds-vérken boende Allmogen, till förlast för
Släderna i deras tillständiga rätt, att med Köpinanna-varor
förse det ornkringliggande landet,
utan äfven Durendrägeriet mera än genom någon
annan canal skalL otroligt kunna befrämjas,
Uti hvilket sednare yttrande Herr Assessoren
Darin instämt, samt för öfrigt förklarat, att från
Herr Assessorns anmärkning emot utrikes seglationen
med öppna båtar, ej borde kunna dragas
den följd, sorn skulle ändamålet anses vunnet
och denna handel oskadlig endast derigenom,
att de Skeppare, som dertill låta bruka sig, anlono
Burskap i Städerna och blefvo till Stadsafgifter
taxerade, emedan, om ej dessa tillika
vore i Städerna husiigen boende , och om ej all
deras export eller import omedelbart från Städernas
hamnar , och under der varande Tullkammares
tillsyn verkställdes, den gamla vägen
för smyghandel och upplag af förbudna eller
tullen undansnillande varor, vore lika öppen,
som förut , och den ringa contingent, som Städerna
af dessa Borgare erhöllo, på långt när icke
svarande emot deras skada af den fortsatta Skärgårdshandeln,
än mindre emot den, som Staten
derigenom tillskyndas, samt att, så länge Skärgården
och yttre kusten icke kan tillräckligen
bevakas, vådan af Skärgårdens fria seglation aldrig
skall kunna afvärjas.
Vid detta ärendes öfvervägande hafva Utskotten
inhämtat , att, enligt hvad Herr Assessoren
Darin uti sitt Memorial anfört , förra tiders
erfarenhet visat , huruledes medelst öppna
bågars nyttjande till seglation på utrikes orter
från
03S
Tim 7 Juli.
från Götheborgs- och Bohus-samt Hallands Län ,
skadliga missbruk ej mindre i anseende till förbudna
varors insmygande, än Tullens undarisnillning
for inkommande lofgifna varor föröf■Vats,
och ju längre, ju mera tilltagit, till hinder
för inhemska näringars tillväxt och förkofran,
samt tilj förmindskning uti Kongl. Maj:ts
pph Kronans tillständiga Tull-inkomst, och att
dessa missbruk, oaktadt noga tillsyn och vidsträckt
beckning, icke kunnat utestängas, i anseende
till de mångfaldiga i Skärgårdarna varande
inlopp och gömställen, sora lemna Lagbrytqrne
ett önskpdt tillfälle, att utan tilltal och
pafö]jaqde ansvar kunna idka en förderflig smyghandel
Af dessa apledningar blef äfven» genom
K°ngl. Brefvet den ig Juni 1798 och Kgl,
flommeice-Collegii till följe deraf under den 16
Juli sanning år utfärdade Kungörelse stadgadt,
att endast däckade fartyg , mindst å 15 Jästers drägtighet,
fingn från Sjö-TuJIskamrarng i Götheborgsoclr
Bohus- samt Hallands X.än till seglation på
utländska orter förpassas , peli deremot alla fai>
tyg och båtar af mindre jästetal, än det nyssytpmnda
, ehvad de voro däckade eller öppna,
förbudet att idka fart frpn nämnde Län till utrikes
hamnar. Då detta stadgande, hvilket så-?
ledes var gällande i afseende på seglation från
berörde J-jäp med alla båtar och farkoster af förenämde
beskaffenhet, ehvad de tillhörde A1Ipiogen
eller Städernas invånare, genom Kongl,
Maj:ts Nådiga Förordnande den 27 Februari
5811, på det sätt ändrades, att Allmogen i dessa
Län lemnades frihet, att till frakter å utrikes
orter
Den 7 Juli,
$37
erter begagna, sig af dess öppna båtar och min'.
dre däckade fartyg, skedde sådant troligen i den
afsigt, att nämnde landsorters invånare, hvilka
genom Sillfiskets upphörande förlorat en förut
påräknad närjngs-utväg, skull - derigenom lern-*
pas tillfälle, att, genom idkandet af en således
jnegifven seglation till främmande hamnar, hämta
fördel af de båtar och fartyg, dem de egentligen
för Sillfiskeri-handteringens bedrifvande sig
förskaffat, och hvarvid , enligt Kongl. CommerceCollega
Kungörelse den 9 April nyssnämnde
år, ibland annat förordnades, att Båt-skepparen
agde att sig anmäla på vederbörande Tullkamprare,
ordentligt angifva de till export ämnade
varorna, dem under Tullbetjentes tillsyn inlasta,
derföre erlägga Tull och umgälder, samt
derå taga behörigt pass på lika sätt, som för
andra utrikes gående fartyg är stadgadt; att han
ej må förbifara utlopps Tullkammaren utan anmälan
och erhållen visitation, eller taga annan
led, än för hvart och ett Tullkammare district är
Utstakad; att han ej må undandraga sig tillsyn
peli visitation af Jagt-TJppsyningsmän och Tullbetjente,
hvarest de träffas, antingen i öppna
sjön eller inom skars, och att han vid återkomsten
ifrån utrikes ort skall anmäla sig på Inlopps
- Tullkammaren, der sådana finnas, men i
annat fall på Sjö-Tuljskamrarne och der afgifva
märkrulla, på sätt Seglation? - Ordningen af den
15 Juni 1774 föreskrifver, samt ej taga annan
led ärj för hvarje Stad vid inseglandet är
bestämd
-
Huru*
93»
Den 7 Juli.
Huruvida dessa försigtighetsmått kunna an*
ses tillräckliga till förekommande af missbruk
och underslef vid idkandet af utrikes segelfart
med båtar och farkoster af sådan beskaffenhet,
som dessa, hvilka med mera lätthet än större
fartyg naturligtvis kunna i oloflig afsigt inlöpa
uti de liera i förenämnde skärgårdar varande vikar
och landningsställen , är en omständighet,
hvarom Utskotten ej tilltr» sig kunna fälla någcft
omdöme; men att någon större säkerhet dervid
skulle kunna vinnas derigenom , att, på sätt
Herr Assessoren Darin föreslagit, dylika Båtskeppare
blefvo förbundne att om Burskap i Stad
sig anmäla, och derstädes sig bosätta, dertill synes,
efter Utskottens tanka, så mycket mindre
någon anledning förekomma, som dessa, likasom
Skeppare i allmänhet, till följe af högstberörde
förordnande) i allt fall äro ställde under vederbörande
Tullkammares och Tullbetjentes tillsyn
och uppmärksamhet; hvarföre ock Utskotten ej
finna sig äga skäl föreslå Biksens Ständer, att
hos Kongl. Maj:t i underdånighet tillstyrka en
anstalt, hvilken, utan egenteligt ändamål, skulle
leda till tvång och tunga för dessa .Läns Allmoge
vid begagnandet af den seglations-frihet ,
som densamma är medgifven.
Hvad åter angår den gjorda anmärkningen
rörande den tillåtelse, som uti i 7 74 års JFiskeriStadga
är lemnad, att till Trankokerierna orh
SilIsalteri-verken i Skärgården inlöpa med fartyg
och der utlossa de för samma verks drift och
t
arbetarnes behof erforderliga förnödenheter; så
skulle det efter Utskottens tanka synas, som denna
-
JDen 7 Juli.
9 39
na rättighet nu mera upphört, sedan de skäl
redan för detta förfallit, som till densamma föranledt,
och hemställa derföre , om icke Riksens
Ständer skulle finna anledning, att hos Kongl.
Majit i underdånighet yttra den önskan, att under
tillämpning af hvad i dylika frågor är i allmänhet
stadgadt, låta i afseende härå meddela
sådana Nådiga föreskrifter, som med allmänna
ändamålet instämma.
Detta underställes vördsamt Riksens Höglofl.
Ständers ompröfvande. Stockholm den 4 Juli
1815-
På Allmänna Besvärs- och Oeconomie. samt
Särskildta Utskottens vägnar
Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Ledamöter
Er. Hauth. A. Lantingshausen.
Högv. Prest-Ståndets Ledamöter
Ludvig Mörner. Bryn. Hesselgren.
Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöter
And. Fredin. Jac. Linström.
Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöter
Eric Ericsson. Nils Månsson.
C. Klintberg.
Vördsamt
154»
Den 7 Juli.
UppläJt hos Högloft. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Silndet dan 7
Vallofl. Borgare-Ståndet den 10 j
Hederv. Bonde-Ståndet den 7  j
Vördsamt Memorial!
Vid regleringen af Riks*Ståndens- och Deras
Utskotts Cåntzliers arfvoden och dagtraktamenten
forbehöllo sig Ordförande i Utskotten, på
sätt StatsUtskottets den 22 sisth April afgifne,
samt af Riksens Högloft. Ständer bifallne Betänkande
härom innehåller, att i händelse vid Riksdagens
slut, göromålen skulle det fordra, få använda
ytterligare biträde vid renskrifningen.
Och har i anseende till den mängd ärender ,
som vid Riksdagen kommit till Stats Utskottets
handläggning samt omöjligheten för den först
till vanligt antal antagne betjeningen att medhinna
utskrifningen af alla Expeditioner, med
tillhörande vidlyftiga Bilagor, Utskottet funnit
sig i nödvändighet att begära ytterligare Skrifhjelp,
utaf en extra Cantzlist mot det faststälda
dagtraktamente 2 R:dr 24 sk. Banco, från den
28 sisth Juni, samt dessutom äfven tillfälligt biträde
mot skälig betalning, hvilket Utskottet får
vördsamt anmäla i afseende å ersättningen häraf,
som synes lämpeligen kunna upptagas bland
Expence-medlen, hvilka efter särskild räkning
komma att godtgöras. Stockholm den 6 Juli
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
1815-
och Ad. Eedamöters
vägnar
Carl de Geer.
Eedamöters
vägnar
Gustaf Murray.
VI
Den 7 Juli.
94i
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. dan 7 Juli,
Högvörd. Frest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet denio^
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
'Riksens Högloft. Stånders Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- samt Särskildta
Utskotts Betänkande, angående
medel och utvägar till Hampplanteringens
befrämjande.
Jemte det att Riksens Höglofl. Ständers Sär*
skildta Utskott, uti afgifvet Betänkande af dea
17 Juni, rörande den i älla Orter af Riket öf.
verklagade förlägenhet i allmänna rörelsen, redan
haft tillfälle yttra sin öfvertygelse om nödvändigheten
af särskilta anstalter till Hampplanteringens
upphjelpande, får Utskottet, gemensamt
med Riksens Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskott, till hvars yttrande
Höglofl. Ridd. och Adeln remitterat ett af
Herr Öfversten och Riddaren Berghman ingifvet
Memorial , med framställning om en författnings
vidtagande, som förpligtar innehafvarne
af den Staderna donerade jord, att begagna densamma
-
94*
Den 7 Juli.
samma till plantering af Färgstofter, Lin och
Hampa samt Tobak, nu aflemna sitt närmare
Utlåtande i detta ämne.
Hamp-culturens befrämjande liar varit en
länge påtänkt förbättring i Rikets allmänna hushållning.
På Riksens Ständers underdåniga tillstyrkande
blefvo genom Kongl. Brefvet till samtliga
Landshöfdingarne, under den 14 Sept.
1752, vissa föreskrifter i Nåder meddelta, angående
Städernas förbindande, att till nyttiga
planteringar af Lin, Hampa och andra förutnä
trind a Växter använda den jord , som af frarniärne
Konungar blifvit dem donerad, en ans
tall t , hvilken än ytterligare under 1756 års
Riksdag , enligt Secreta-Handels- och ManufacturDeputationens
då afgifne berättelse, påyrkades,
såsom instämmande med ändamålet af dessa donationer.
I afsigt, att genom Penninge-uppmuntringar
leda orntankan på detta föremål, täcktes
Kongl. Maj:t, likmätigt Kongl. CommerceCollegii
på Nådig befallning utfärdade Kungörelse
af den 18 October 1774, fastställa vissa
premier för Hampa, producerad på Städernas
jord; men allt detta har likväl ej förmått medföra
åsyftad verkan till förmän för denna nyttiga
Näringsgren; och Sverige är ännu i den belägenhet,
att nödgas tillita Utlänningen om denna
nödvändighets vara, hvilken ock, i anseende
till de betydliga qvanliteter deraf, som erfordras
för Örlogs- och Handels-Flottorna samt Fiskerierna,
utgör en af Rikets liufvudsakligaste importer.
De tid efter annaa här i landet gjorje försök
-
Den 7 Juli.
943
sök med Hampsädet hafva ^medlertid medfört
den fullkomliga öfvertygelse, att denna växt,
långt ifrån att finna något motbjudande i klimatet,
tvärtom nästan på alla orter i I^iket ganska
väl tufves, och att dess plantering, rätteligen
skött, länder ej mindre till enskild fördel än
allmän båtnad; och som Städerna äga flera arbetande
händer och bättre tillgång på gödsel än
landsbyggden, så har man, enligt hvad ofvananförde
allmänna Handlingar utvisa, funnit
Hampculturen vara för dem ganska tjenlig, och
såsom till sin natur en Stadsmanna-Näring, böra
af dem idkas i stället för vanligt sädesbruk,
hvartill de nu använda deras jord , och hvarigenom
de sätta sig utom det behof af Landtmannens
producter, som borde göra honom säker
om en afsättning, den han ofta måste söka på.
aflägsna orter, till kännbar olägenhet för honom
sjelf och till väsentelig saknad i rörelsen förden
Stad, som i anseende till belägenheten varit
närmast att draga fördel af hans fournerande med
nödiga Köpmanna-varor.
Huru vigtig artikeln Hampa är på den Svenska
Handels vågen, kan slutas deraf, att enligt
hvad Persedel-extrakterna utvisa, importen efter
ett medium af 5 år, ifrån och med år 1808 till
och med Ign, utgjort ett qvantum af 191,447
lispund, hvartill äfven kommer ett belopp af
134,829 alnar Segelduk, som under samma tid
blifvit till Piket införde ; och då detta förhållande
nogsamt ådagalägger angelägenheten af ytterligare
kraftiga anstalter, för att inom Riket kunna
frambringa denna oumbärliga vara, hvilken
dess
-
944
JDcn 7 Juli.
dessutom, vid infallande Krigs-örolighefer, ofta
icke utan mycken svårighet kan från frammana
de hamnar erhållas; så torde, efter hvad Utskotten
förmoda, Riksens Ständer finna skäl , att i
underdånighet hemställa, Om icke Kongl. Majit,
som säkerligen lärer anse detta öfverläggningsämne
utgöra ett Väldigt föremål för dess Nådiga
omsorg för Rikets förmån och bästa, må i
öfrigt finna godt, att till Hampplänteringens och
öfriga öfvannämnde växters befrämjande 1 allmänhet
i Nåder vidtaga sådana medel och utvägar,
som kunna plöfväs till ändamålet mest
lämpeliga, och hvarvid fråga äfven torde förekomma
om veikställigheten af den redan länge,
ehuru hittills förgäfves, yrkade anstallt att på
tjenligt sätt befordra denna Culturä införande,
fortkomst och bibehållande å den del af Städernas
jord, som, enligt de meddelta donationerna,
bör till dylika behof användas* Stockholm
den 4 Juli 1815*
Rå Allmänna Besvärs- Och Oeconornie samt
Särskildta Utskottens vägnar
Rå Högl. Ridd* och Adelns Ledamöters vägnar
Er. Ruuth. A. Lantingshausen.
Rå HögV* Rrest-Ståndets Ledamöters vägnar
Ludvic Mörner. Bryn. Hesselgren.
På VällofL Borgare-Ståndets Ledamöters vägnar
Hild. Fredin. JaC. Linström.
Vik Hederv. Bonde-Ståndets Uedarnöters vägnar
Eric Ericsson* Nils Marisson.
v C. Klintberg*
Den
Den 9 Juli.
945
Den 9 Juli 1815 sammanträdde den Nämnd,
som äger att diimma huruvida Högsta Dömstalens
Ledamöter gjort sig förtjente att i d#ras kall
bibehållas, då, sedan en Ledamot blifvit utlottad,
öfver följande proposition voterades:
Den som ansel* alla Högsta Domstolens
Ledamöter äga Riksens Ständers förtroende , och
böra vid deras Sysslor bibehållas, skrifver
Ja.
Den det ej gör, skrifven
Nej.
Vinner Nej, företages ny omröstning, enligt
Regeringsformens 103 och Riksdags Ordningens
64 § §.
Då sedlarne blifvit öppnade befunnos rö»
Sterna således hafva utfallit
Ja 25
Nej 22
i följe hvaraf Nämnden ansett Högsta Domstolens
Ledamöter böra vid deras Sysslor bibehål
las*
, och ingen vidare åtgärd i detta afseende äga
rum. Ut supra.
F. B. Schwerin. C. v. Rosenstein.
J. Wegelin. A. J:son Hyckert.
Ar 1815, den 9 Juli, Sammanträdde Riksens
Höglofl. Ständers va'da Electorer, för att
Utse en Riksens Ständers Justitia? Ombudsman,
då sedan en Ledamot blifvit utlottad , och de
öfriges ingifna Sedlar blifvit öppnade , befunnos
rösterna således hafva utfallit:
Friherre Mannerheim, Lars Aug 44 röster.
5.e Banket. 119. 120. Revi
-
946
Dm 9 Juli.
Revisions-Secreteraren Thurdfjäll 2 röster,
Commerce-Rådet Zenius 1
Ut supra.
T. B. Schverin. C. v. Rosenstein.
J. Wegelin. A. J.-son Hyckert.
År 1815, den g Juli, sammanträdde Riksens
Högloft. Ständers valde Electorer , för att
utse Riksens Ständers Justiti^Ombudsmans Suppleant,
då, sedan en Eedamot blifvit utlottad,
och de öfriges Sedlar blifvit öppnade, och 2:ne
deraf casserade, rösterna befunnos således hafva
utfallit:
Commerce-Rådet Ol. Zenius 40 röster.
Öfver-Directören Grewesmöhlen 2
Borgmästaren Ullberg 1
Revisions Secreteraren Thurdfjäll 1
Cantzli Rådet Kullberg 1
Ut supra.
F. B. Schwerin. C. v. Rosenstein.
J. Wegelin. A. J son Hyckert.
Utdrag af Vållofi. Borgare-Ståndets
Frotocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm d. 9 Juli 1815.
S. D I anledning af nu, vid förnyad föredragning,
gjorda anmärkningar vid Eag-Utskotiets
den 17 Juni afgifna, och den 28 på
bordet laggda, Memorial rörande förändring i
Dom
-
Sen g Juli.
947
Domstolarnes antal och organisation, blef det»
samina af Borgare Ständet till Utskottet återremitteradt.
Ut supra.
Ex Erotocollo
Carl Magn. Robsahm,
Utdrag af Hedervärda Bonde Ståndets
Frotocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 9 Juli I8I5*
S. T). Hedervärda Bonde-Ståndet lät sig åter
förekomma Allmänna Besvärs- Och OeconomieUtskottets
j sedan d. 5 i denna månad på bordet
hvilande, Utlåtande, i anledning af gjorda
anmärkningar vid Utskottets den 3 sitsi. Maj afgifna
Betänkande, rörande dels ändring uti föreskrifterna,
om tiden och sättet för MarkegångsTaxornas
upprättande och Biksens Ständers Ju*
stitise-Ombudsmans befattning med deras granskning,
dels ock Tionde och Rentegifvares skyldigheter
emot Indelningshafvare och Rente-tagare.
Efter öfverläggning blef, hvad Utskottet
yttrat och föreslagit uti usta punkten om StatsUtskottets
hörande; s>:dra om Justitise-Ombudsmannens
gransknings-rält; 3:dje angående Besvärens insändande
till Kongl. Kammar-Collegium; 4:rie,
rörande Terminernas förändring för Markegångs»
sättningarne m. m.; 5:te om antagande af föregående
årets Markegångs priser till grund vid liqviden,
Rentegifvare och Bentetagare imellan; b te
öm
Den g Juli.
Om Taxeringsmännens antal och egehskaper;
7:de om 2:ne Sockne-Fullmägtiges väljande , att
med Fogden stadga de pris, som for Häradet
borde uti Pris-Couranten till Markegängs sättningen
intagas; 8:de om utsättande af pris på alla
slags blandsäd, som i Fänet brukas; och uti g:de
punkten beträffande Herr Professoren Forssells
erinran ; —- af Hedervärda Ronde Ståndet utan
ändring eller tillägg antaget; men hvad Utskottet
uti totde punkten angående reciproqua stadgandet
för Rentegifvare och Rentetagare , i afseende
på vägens längd vid forslandet, föreslagit,
blef af Ståndet ogilladt, med förbehåll att
Rentegifvare och Rentetagare skola rätta sig efter
Markegången, när Spannemål ej kan levereras
in natura enligt uppgifna förslaget, som bestämmer
vägens längd.
Utskottets yttrande i 11 punkten, angående
vice Talmannen Hyckerts med fleres yrkande,
att Afrads- och Tionde Spannemålen alltid bör
få, äf Rentegifvaren , då han så askar, efter
Markegången lösas, afslogs, med godkännande
af Talmannens yttrade tanka.
Utlåtandet i 12 punkten om de så kallade
små Rente-persedlar, jemte det i 13 punkten,
angående Rente-dagsverken, afslogs, med antagande
af vice Talmannen Hyckerts förslag , att
dessa persedlar och dagsverken skola få lösas efter
Markegången.
Hvad Utskottet i 14 och 15 punkterna om
tiden och stället för Rente-dagsverkens utgörande
föreslagit, afslogs. Förra delen af 16 punkten,
om förekommande af missbruk med utsättande
-
\
Den 9 Juli.
949
tande af flera ställen till TIondens och Afradens
aflernnande , blef antagen; men sednare delen
afslogs , rörande underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t om Rentegifvares berättigande, att, vid
Spannemålens leverering medtaga 2:ne ojäfviga
goda män rn. m>, sorn borde iakttagas, dä tvist
om Spannemålens godhet uppstår.
Om hvad Hedervärda Bonde Ståndet sålunda
beslutit, skulle de öfriga Respeciiva Stånden
vördsamt och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Föredrogos å nyo följande sedan sista
Plenidag på bordet hvilande Betänkanden;
från Stats Utskottet
af den 30 Juni
1:0 öfver Herr Kyrkoherden Euttemans
Memorial om tillökt anslag £,r Kongl. Bibliotheket
;
2:0 om föreslaget understöd af allmänna
medel för utgifvandet af Skriften ibVensÅ Botanik
;
3:0 i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
remiss å Eandshöfdinge-Embetets i Vermland
underdåniga anmälan om Mantalsskrifvare-pruvisionen
derstädes för åren 1812 och 1813;
af den 3 Juli:
4:0 rörande gjorda Motioner, om fortfarande
bidrag af Statens medel till Södertelje Canalinrättning;
5:o
-
Den 9 Juli.
5:0 i anledning af Herr Friherre Stael i*.
Hollsteins Memorial om Recognitions Skogarna;
6:0 angående Fjerdingsmans aflöning och
deras Boställens indragning;
af den 4 Juli:
7:0 öfver f. d. vice Talmannen Jon Jonssons
Memorial, om lindring i Båtsmans indelningen
uti Blekinge Län, med undantag af
hvad Utskottet i öfrigt yttrat;
8:0 om medel till Casernbyggnad för tvänne
i Ystad förlaggda Esqvadroner af Mörnerska
Husar Regementet;
g:o i anledning af Hans Excellences Hr Gr.
E. Ruuths ansökning om Prolongation med afbetalningarna
pä de 2:ne Lån, Hans Excellence
uti Riksgälds-Contoiret innehar;
10:0 i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande öfver Herr Lagmannen
Grefve Gyllenborgs Motion om ersättning
flir inqvartering in. m.
från Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utslottet
af den 4 Juli:
Angående vissa öfverklagade olägenheter för
Båtsmans Rotehållare.
från Oeconomie- och Särskildta Utskotten
af den 4 Juli:
1:0 om medel och utvägar till Hampplanteringens
befrämjande;
2:0 i anledning af väckt fråga om inskränkning
i Halländska och Bohusländska Allmogens
Seglations-frihet;
från
*
Den g Juli.
95i
fran J^ag-Utskottet
af den 27 Juni:
1:0 i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse den 31 sistl. Maj, rörande ansvar för
åverkan å de, till befordrande af Skogarnes tillväxt
i Skåne , skeende planteringar och om sättet
att i bevis leda dylika förbrytelser;
af den 30 Juni:
2:o innefattande svar å gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, rörande åtskilliga
föreslagna ändringar uti nu gällande Concours»
författningar;
af den 4 Juli :
3:0 i anledning af Kongl. Majus den 21'
sistl. Juni meddelta Nådiga Proposition, angående
tillägg vid 9 Cap. 6 §. Handels-Balken;
4:0 ofver skedda anmärkningar vid Utskottets
den 25 nasti. Maj afgifna Utlåtande angående
Forum i mål, som röra försummad Väglagning
och Kronoskjuts.
från Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotien
af den 4 Juli:
1:0 angående ändring i Kongl. Förordningen
om Enskiften;
2:0 rörande föreslagen ändring och förklaring
uti vissa delar af Kongl. Förordningen den 9
Febr. 1802, angående Stängselskyldigheten;
3:0 i anledning af Riksdagsmannen Anders
.Larssons från Elfsborgs I^än Memorial, om
vissa ändringar och rättelser i förenämnde Stängsel-förordning.
Hvilka
95?
Den g Juli,
Hvilka Betänkanden blefvo af Hedervärda
Bonde-Ståndet gillade och bifallne. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S. D. Af de sedan sista Plenidag på bordet
hvilande Handlingar , föredrogs åter Uag-Utskottets
den 27 Juni meddeldta Betänkande, öfver
väckt Motion om skärpning i straffet för
Skogs-åverkan; och blef det, af Bonde-Ståndets
Eedarnöter i Utskottet antagna , andra alternativ
af Hedervärda Bonde Ståndet bifallet. Ut
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S. D. Stats-TJtsiottets den 30 Juni samt den 3
och 6 Juli afgifne , sista Plenidag på bordet
lagde Utlåtanden , i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkanden angående:
1:0 Herr Leftorn Arenanders Motion om
anslag af medel till förlag vid tryckning af HiStoriska^
Samlingar.
2:0 Herr von Törnes Memorial om Postfrihet
för sådana Tidningar som anses lända till
allmän upplysning.
3:0 Kongl. . Majus Nådiga Proposition om
ersättning af den förlust i årlig inkomst, som
Allmänna Barnhus - Inrättningen i Stockholm
mast vidkännas, genom Stor-Eurstendömet Finlands
afträdande;
samt
Den g Juli.
953
samt Allmänna Besvärs-Utskottets på bordet hvilande
yttrande af den 4 Juli, ofver skedda annuirkningar
vid dess afgifne Betankande, örn
Allmänna upphandlingar för Kronans räkning;
Blefvo nu åter föredragne; hvarvid Hedervärda
Bonde-Ståndet , med åberopande af sina i
dessa ämnen fattade Beslut, lät dervid, utan
någon ändring eiler tillägg, bero. TJt supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Med gjorda anmärkningar vid Allmänna
Besvärs- och Oeconomie Utskottets den 29
sisth Juni rneddeldta samt den 5 i denna månad
upplästa och på bordet lagda Betänkande, i anledning
af åtskilliga till Utskottet remitterade
Memorial och Dictamina , angående Gränse Tullarne
imellan Sverige och Norrige samt Landt,
tulls-inrättningen i Riket och den dervid bibehållna
Tull bevakning m. m.; blef samma Betänkande
till Utskottet återremitterad t. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. S tats-Utskottets den 4 Juli afgifna, och
den 7 påföljande på bordet lagda Berättelse och
Utlåtande om General Assistance-Contoiret , föredrogs
nu åter; och fann Hedervärda BondeStåndet
för godt att låta dervid bero; skolande
Be
-
954
Den g Juli.
Berättelsen lägeas till förvar Wand Ståndets Handlingar.
Ut supra.
Ex Profocollo
Olof Werlin.
S D. Vid ytterligare föredragning af det,
sedan den 5 i denna månad på bordet hvilande,
Proiocolls - Utdrag för samma dag, innefattande
Högloft Bidderskapets och Adelns inbjudning
till de öfriga Bespectiva Stånden, att instämma
i dess beslut, om ytterligare anslag af 400g Bidr
4 sk. Banco för Pensions Staten, efter Högstsalig
Hennes Majit Enke Drottningen; ansåg Hederv.
Bonde-Ståndet sig ej kunna denna inbjudning
antaga eller göra någon ändring uti sitt, i anledning
af Stats^Utskottets den 27 sisth Juni afgifna
Betänkande, rörande nämnde PensionsStats
anslags summa, fattade beslut, hvarom vederbörande
skulle, genom Utdrag af Protocollet,
vördsamt och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Instämde Hedervärda Bonde - Ståndet
rjti det af Höglofl. Bidderskapet och Adeln, enligt
nu ankommet Protocolls-Utdrag för den 7
Juli, fattade beslut, att Bevillnings - Utskottet
skulle anmodas till Biksens Ständer inkomma
med Förslag till sådana grunder, hvarefter Kongl.
Majit, till förekommande af öfverflödiga Utländska
-
Den g Juli.
95 5
ska varors införsel i Biket må, vid sig företeende
omständigheter, hafva rätt att Tull afgif»
terna i lärnpelig mån förhöja. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S D. Efter uppläsande af Bevillnings Utskottets,
sistl. dag meddeldta, nu ankomna Memorial,
i anledning af Herr Friherre A. Cederstroms
väckta motion, angående project till ett
förbättrad t Bevillhlngssätt, blef detta Memorial
af Hedervärda Bonde Ståndet bifallet. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S D. V id ytterligare föredragning af Stats
utskottets
den 4 innevarande månad meddeldta
och sista pleni dag på bordet lagda Betänkande,
angående Krono hemmanet Hindö, beläget i Härads
Socken , Akers Härad och Södermanlands
Hän, fann Hederv. Bonde Ståndet för godt, att,
med afslag å den af Utskottet gjorda hemställan
om options rätt för Herr Bergs Badet von Wahrendorff,
Betänkandet i öfrigt bifalla. Ut supra.
Ex Protocollo
Oiof Werlin.
S. D, När till afgörande nu åter företogs Statsutskottets
sista pleni-dag på bordet lagda Utlå.
tande
95Ö
Den 10 Juli.
tande af den 6 Juli , i anledning af gjorda anmärkningar
vid dess den 17 nasti Juni meddeldta
Betänkande, örn Bön-förbättring för Penninge
Löntagaride Embets- och Tjenstemän i allmänhet,
hlef efter öfverläggning Utskottets förslag
antaget, med det tillägg att hos Kongl.
Majit skulle i underdånighet anhållas , det den
af Riksens Stander beslutna Comitée till reglerande
af Statens Embeten och Tjenster genast
matte sättas i verksamhet , och att denna reglering
mätte ske innan den bifallne Eöne-tillök,
ningen tager sin början. Ut supra
Ex
Protocollo
Olof Werlin.
Utdrag af Vallöf. Borgare - Ståndets
Frotocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den i o Juli 1815.
c 0 '
S. D. iä>edan Ståndet af Electorernas inkomna
Val-längder inhämtat, att de under den 9 Juli
utsett till Rikets Ständers Justitia Ombudsman
Herr Expeditions Secreteraren och Commendeuren
Friherre Mannerheim, och till dess Suppleant
Herr Commerce Rådet Olof Zenius, skulle Expediiioris-Utskottet
derom underrättas, med anmodan
att behöriga Constitutorial uppsätta. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D.
Den 10 Juli.
S. D. JLades till Handlingarna Stats Utskottets
nu upplästa Utlåtanden af den 3 och 6 Juli, (ifver
anmärkningar hos Höglofl. Ridderskapet och
Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet vid Betänkanden
, angående:
1:0 Postfrihet för Tidningar, och
<2:0 Lönförhöjning för Em bets- och Tjenstemännen.
Ut supra.
Ex Protocoilo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Sed an Lag-Utskottet genom ProtocollsUtdrag
af den 30 Juni, sorn riu upplästes, tillkännagifvit,
att det af Borgare-Ståndets anmärkningar
vid Betänkandet af den 26 Maj, angående
lösen för bevis om uppbud och lagfarter
m. m. icke funnit anledning , att sitt deruti afgifna
yttrande ändra, samt de öfriga Respectiva
Stånden detsamma bifallit, lät ock Borgare Ståndet
härvid bero. Ut supra.
, Ex Protocoilo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Upplästes ett af Allmänna Besvärs- och
Oeconomie Utskottet den 4 Juli afgifvet Memorial,
innehållande svar å de af Högh fl. Ridderskapet
och Adeln samt Högvördiga Prest Ståndet
gjorda anmärkningar vid Utskottets Bet nkande,
angående upphandlingar för Kongl. Majus
och
958
Den ii Juli.
och Kronans rakning; oell lät Ståndet dervid
bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Vvotocolkt, hållet i Häglof
Ridderskapets och Adelns Rlerium
den il Juli Igl5.
s. d. F öredrogos och biföllos följande Statsutskottets
den 7 Juli på bordet lagda Betänkan»
den af den 3 och 4 Juli. nemi.:
1:0 I anledning af en af Pikets Herrar
111. m. Herr Grefve Er. Ruuths till Utskottet
inkomna ansökning om prolongation med afbetalningen
på de 2:ne lån, som Hans Excellence
uti Riksgälds-Contoiret innehar.
2:0 I anledning af Handelsmannen Hagermäns
Memorial om medel till en Casern byggnad
för 2:ne i Ystad förlagda Esquadroner af
Mörnerska Husar-Regementet
3:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande öfver Grefve Gyllenborgs
motion om ersättning för inqvartering m. m.
4:0 I anledning af gjorda motioner om
fortfarande bidrag af Statens medel till SoderTelje
Canal Inrättning.
5:0 Angående Krono-hemmanet Lindö, beläget
i Härads Socken , Akers Härad och Södermanlands
Län.
6:0 Angående Fjerdingsmans aflöning och
deras boställens indragning.
7:0 Af
-
Den 11 Juli. g59
6:0 Ofver Herr Kyrkoherden Huttemans
[Memorial , om tillokt anslag för Kongl. Bibliotheket.
8:0 Angående anmärkningar vid Stats Utskottets
utlåtande ofver Herr von Tornes Memorial
om postfrihet för sådana Tidningar, som anses lända
till allmän upplysning ; tillika med Utskottets
den 27 April härom afgifna Betänkande. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe. .
S. D. I anledning deraf att en Eidderskapets
och Adelns Ledamot, Herr Professorn och Biddaren
Trafvenfelt, i egenskap af Svenska Läkare-Sällskapets
Secreterare och å dess vägnar,
till Ståndet donna dag öfverlemnat ett antal
exemplar af Ars-JBerättelsen om Sällskapets arbeten
under det förflutna året, beslöt Högloft.
Bidderskapet och Adeln att genom Utdrag af
Protocollet betyga Sällskapet sin aktning öfver
dess nit för Läkare-Vetenskapens framsteg , och
sin erkänsla för det lemnade vedermäle af Sällskapets
uppmärksamhet. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S- U. Följande den 4 Juli afgifna och den 7
på bordet lagda gemensamma Memorial från
Lag- samt Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskotten
, föredrogos å nyo och biföllos:
g6o
Deri 11 Juli.
1:0 Rörande yrkad förändring i Kongl.
[Förordningen den 2 Februari 1807, angående
enskiften.
2:0 I anledning af Riksdagsmännen Olof
Olofssons och Johan M. Wessings motioner om
förändring i vissa delar af Kongl. Förordningen
den 9 Februari 1802 , angående stängselskyldigheten
3:0
I anledning af Riksdagsmannen Anders
Jjarssons motion om rättelser och tillägg i andra
delar af samma Forordning. Ut supra.
Fx Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. I anledning af gjorda anmärkningar vid
Revillnings • Utskottets den I Juli afgifna, och
påföljande dag på bordet lagda Memorial , rörande
allmänna Bevillningen, beslöt Höglofl.
Ridderskapet och Adeln att detsamma återremittera
, med anmodan till Utskottet att skyndsammeligen
med utlåtande öfver de gjorda anmärkningarna
till Riks-Ståndeti inkomma. Ut supra.
Fx Protocollo
A. G. Silverstolpe.
o
S. D. A terremitferade Höglofl. Ridderskapét
och Adeln l ag Utskottets den 7 dennes på bordet
lagda Memorial af den 2 7 Juni , i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse, angående ansvar
för åverkan å skogsplanteringar. Ut supra.
Ex Protocollo
Å. G. Silverstolpe,
S. X).
Ijm 11 Juli.
S D. Sfats-Utskottets den 4 Juli afgifna och
och pä bordat lagda Berättelse och Utlåtande om
General Assistance - Contoiret, blef nu å nyo
föredraget och af Höglofl. Riddersk. och Adeln
godkändt. Ut supra,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. J anledning af gjord anmärkning vid StatsUtskottets
deri 7 Juli på bordet lagda Betänkande
af den 30 Juni, i anledning af Herr
Protessoren och Riddaren Trafvenfelts motion
om Understöd af allmänna medel för utgifvandet
af Skriften: Svensk Botanik, blef detsamma
till Utskottet återremitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe.
S. I). Biföll Höglofl. Ridderskapet och Adeln
följande I.,ag-Utskottets den 30 Juni och 4 Juli
afgifna och den 7 Juli på bordet lagda Memorial
:
I:o I anledning af Kongl Majus Nådiga
Proposition angående tillägg vid 9 Cap. 6 §.
Handels-Balken.
2:0 I anledning af de anmärkningar som
blifvit gjorda vid Utskotiets Betänkande, angående
ändringar i Concours « Eörfattningarna.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
5.te Bandet.
121. 122, S. D,
962
Den ii Ju/i.
S. D. Remitterades till Stats- Utskottet, Rid*
darhus-Utskottets den 6 Juli afgifna Memorial,
angående ersättning ät Riddarhus Cassan för utaf
densamma till Riddarhus - Cantzlieis behof förskjutna
medel; jemte bifogade verificationer. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D. Beslöt Höglofl. Ridderskapet och Adelfi
inbjuda sina Respectiva MedStind till instämmande
deruti, att det af Friherre Anders Cederström
till Bevillnings-Utskottet under denna
Riksdag afgifna Bevillnings-Förslag med dertill
hörande värderings - method , samt alla härmed
gemenskap ägande handlingar, så af ProtocollsUtdrag
och Remisser, sorn Bevillnings - Utskottets
i afseende häruppå hållna öfverläggningar och
tagna beslut , må genom anslag å Riksdags-kostnads-medlen
af trycket till Allmänhetens kunskap
utgå, för att, efter ett sådant allmängörande,
vid en framdeles inträffande Riksdag kunna
blifva föremål för Riksens Ständers uppmärksamhet.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Srats - Utskottets följande, den ^o Juni
och den 6 dennes afgifna, Betänkanden och Me*
morial färedrcgos å nyo och biföllos;
IJO I
Deri i I Juli.
§63
i:d I anledning af Kongi. Maj:ts Nådiga
Remiss å Landshöfdinge * Ernbetéts i Vermland
underdåniga anmälan om MantaiäskrifVare-Proi
visionen derstädes för åren 1812 och 1813.
2:0 Angående tillökning i Utskottets Be^
tjenirtg samt betalning föl- tillfälligt skrifbiträde*
Ut srtprä.
Éx Protocolio
A. Gi Silverstolpe.
9. O. F öredrogs det Hedervärda Bonde-Ståri*
dets Brotocolls - Utdrag af den 7 Juli och det
Vällofl. Eorgare-Ståndet3 af denna dag , angåen*
de dels förhöjning i arfvoden för bemälta Stånds
Nota lier och Ordinarie Cahtfclister , dels tillökning
i Cantzlisiernes antal; och hade Ridderskåpet
och Adeln för sin del ej något att erinra
Vid bemälta Riks-Stånds anmodan till Stats-1JtSkottet
att häröfver med utlåtande inkomma.
Ridderskapet och Adéln fann sig allenast bär*
Vid böra tillägga , att Ridderskapet öch Adein
funnit de ganska sysselsatta Tjenstemän vid dess
Cantzli tillfullo belåtna med de dem äf Riksens
Ständer redan anslagna tractairiehtén i ätt bemälte
Tjenstemän sjelfve dela detta tänkesätt ,
öch, oaktadt trägenheten af deras göromål, icke
anmält någon önskan att blifva till arita*
lét förstärkte ; att således Ridderskapet och Adelfi
för sitt (lantttli icke instämmer i någondera äf
merbérnäldta Stånds för sina Cantzlier yttrade"
öriskningar, 1 aiihan händelse ärt så vida de öftiga
gine Riks Stånden skulle dessa önskningar
bifalla}
964
Den 11 Juli.
bifalla , i hvilket fall Bidderskapet och Adeln
endast såsom en jemlik delning af rättvisa anser
sig böra förbehålla, att dossCantzli, likasom
det Högvördiga Prest Ståndets, må komma i åtnjutande
af enahanda vilkor, som åt de öfriga
sune Bespectiva Ståndens beviljas. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Upplästes och godkändes Stats-Utskottets
den 6 dennes afgifna och följande dag på bordet
lagda Utlåtande, i anledning af anmärkningar
vid Utskottets Betänkande öfver Kgl. Majus
Nådiga Proposition om ersättning af den förlust
i årlig inkomst, som Allmänna BarnhusInrättningen
i Stockholm måst vidkännas genom
Stor - Furstendömet Finlands afträdande. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
o
33. Återremitterades, i anledning af gjorda
anmärkningar, Stats-Utskottets den 7 Juli på
bordet lagda Betänkande, af den 4 dennesj angående
f. d. vice Talemannen Jon Jonssons
Memorial om lindring uti Batsmans-Indelningen
uti Blekinge Län, Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D.
Ilen 11 Juli.
965
S. D. iiifter förnyad föredragning biföllos följande
den 4 Juli afgifna och den 7 dennes
pä bordet lagda Memorial och Betänkanden
:
Från Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottet:
I
anledning af anmärkningar vid Utskottets
Betänkande om allmänna upphandlingar för
Kongl. Maj:ts och Kronans räkning.
Fran Allmänna Besvärs- och Oeconomie- samt
Särskildta Utskotten:
1:0 Angående medel och utvägar till Hampplanteringens
befrämjande.
2:0 X anledning af väckt fråga om inskränkning
i Halländska och Bohusländska Allmogens
Seglations-frihet. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Togs å nyo under öfverläggande Kgl,
Majus Nådiga Skrifvelse till Stats Utskottet af
den 29 sisth Juni, innefattande en framställning
af anslagen å Ofverskotts-Inkomsterna för
1812, 1813 och 1814 utaf On St. Barthelemy,
hvilken,enligt 6 §• i 1812 års Biksdags-Beslut,
blifvit af Biksens Ständer undantagen från Sveriges
Stats-X’örfattning, Administration och Drätsel
, under ingen annan förbindelse å Kongl.
Majus sida, än att, vid hvarje Biksdag, låta till
Biksens Ständer komma hvad i denna del af
Sty
-
J)m ii Juli.
Styrelsen sig tilldragit, hvad fördel för Moderlandet
kunnat vinnas och att, enär något öfverskott
af de influtna medel skulle sig yppa , deraf
alltid hålla till handa , hvad som till fyllande
af bristerna, derest sådana skulle uppkomma,
erfördias ; och da Ridderskapet och Adeln häraf
erfor, hvilka beiydande summor af dessa inkomster
under ofvanberörde tid , blifvit af Hans
Majit använda till Sveriges omedelbara nytta,
Samt, i följe deraf, till lättnad for Svenska Statsverket
och lisa i Nationens bördor; beslöt Ridderskapet
och Adeln , intagna af detta Hans
Maj.-ts ädla handlingssätt , föreslå sina Respectiva
MedS tänder, att deröfver,, genom en gemensam
underdånig skrifvelse frambära gärden
af sin upprigliga oph vordnadsfulla tacksamhet,
Ut supra. ,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
$. B. Upplä stes å nyo och bifpllos följande
Almänna Besvärs^ och Oeconqmie-Utskotiets
den 4 och 6 Juli afgtfna, och den 7 Juli pä
bordet lagda Betankanoen qch Memorial:
iso angående vissa öfverklagade olägenheter
för Råtsmans-Rotehållare; . ^
3:0 i anledning af de anmärkningar, sorn
blifvit gjorda vid Utskottets Memorial, om AlI—
' mogens på Gothland skyldighet, att underhålla
Strandridare Boställs byggnader m, m. Ut su
$ra.
Ex Protocollo
A> G, Silverstolpe,
Den 11 Juli.
967
S. D. Vid förnyad föredragning af Sfats-Utskottets
den 7 dennes pä bordet lagda Utlåtande
af den 30 Juni, i anledning af anmärkningar
vid de3s Betänkande om anslag af medel till
förlag vid tryckning af Historiska Samlingar,
blef detsamma af Ridd. och Adeln godkändt ,
med tilläggning att Riksens Ständer mätte, genom
underdånig skrifvelse hos Kongl- Maj.-t
anhålla, det måtte, för ifrågavarande ändamål,
penninge understöd företrädesvis blifva i Nåder
anordnad!, uti hvilket beslut de öfriga Respectiva
Stånden skulle vänligen anmodas att in-,
stämma. Ut supra.
Ex Protocollo
A• G. Silverstolpe,
S. D. Bifölls Lag-Utskottets den 4 Juli afgifna,
och den 7 på bordet lagda Memorial, i anledning
af de anmärkningar som blifvit gjorda
vid Utskottets Memorial om forum för mål som
röra försummelse vid Skjuts, Väglagning och.
Snöskottning. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S- D. Upplästes ett Protokolls - Utdrag fran
Högvördiga Prest-Ständet af denna dag , hvaruti
förm ales , att sedan samtliga Riks Stånden bifallit
Stats-lJiskottets Betänkande angående tillökning
i Kongl, och Fursteliga Hofvens Ståts-summor
, aclr då Högloft. Ridd. och Adeln samt
Välloft.
968
Den 11 Juli.
Vällofl. Borgare Ståndet icke ännu yttrat sig öf-=
ver Hedervärda JBonde Ståndets inbjudning till
instämmande uti de tillägg, att berörde tillökning
för Kongl. Maj:t och de öfriga Kongl. Personerna
skulle taga sin början ifrån den i Jan»
detta år, och för H. K. H. Prinsessan fortfara
till dess Hon återvunnit Dess fordna inkomster
från Stiftet Qvedlingburg, uti hvilka tillagg
Prest Ståndet den 2 dennes med Hedervärda
Bonde-Ståndet har instämt; har Prest-Ståndet, på
det att berörde skiljaktighet nu vid Piksdagens
instundande slut icke rnå lagga hinder i vägen
för Expeditionen, rörande den enhälligt beslutna
tillökningen , trott sig böra vördsamt och
vänligen inbjuda Höglofi. Ridd. och Adeln samt
Vällofl Borgare-Ståndet att sig benäget utlåta,
huruvida de vilja uti ofvanberörde tillagg instämma.
Ridd. och Adeln , sorn tagit denna sak i
öfvervägande , ansåg sig icke kunna frångå sitt
i laglig ordning redan 1 detta ämne fattade beslut.
XJt supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. I). Till afgörande företogs Lag-Utskottets
den 27 Juni afgifna, och deri 7 dennes på bordet
lagda, Memorial, angående skärpning i straffet
för Skogsåverkan; och fann Ridd. och Adeln
för godt att lemna sitt bifall till det uti Betankandet
främst framställda alternativ. Ut supva.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe,
Den II Juli. 969
Utdrag af ? rot g c ellet, hållet hos Högvördiga
Prest Ståndet den i I Juli
I8i5.
S. D. Foredrogos å nyo och biföllos nedan*
nämnde ifriin Utskotten inkomna och rå bordet
livilande Utlåtanden, nemligen:
från Stats- Utskottet.•
1:0 i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande om Stats-Verkets inkomster
och deras beräkning i Riks-Staten intill nästa
Riksdag;
2:0 om medel till Casern-byggnad för 2:ne
i Ystad förlagda Esq vad roner af Mörnerska Husar-Regementet
;
3:0 rörande Hans Exc. rn. rn. Herr Grefve
Ruuths ansökning om Prolongation med afbetalningarne
på de arne Lån, som Hans Exceilence
i Riksgälds Contoiret innehar;
från Constitutions- Uts&ottet ■
Förslag till ny redaktion af Regeringsform
mens 28
från Allmanna Besvärs- och Oeconamie-TJtskottet:
Angående vissa öfverklagade svårigheter för
Båtsmans-Roiehållare;
från Expeditions-Utskottet .■
Gm Renskrifvare-hjelp och arfvode för omsorgen
med tryckningen af hvad sorn vid Riksdagens
slut ännu återstår af Bihanget till Riks*
Ståndens Protocoll. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. B.
97»
Den 11 Juli.
S, D lifter ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs och Oecnnomie Utskottets Betänkande
rörande en fri Viäualie-Handel, blef
detsamma af Prest Ståndet godkändt med det af
Vallöf! Borgare-Ståndet, uti Protocolls-Utdrag af
denna dag, yrkade förbehåll och tillägg, nemligen
: att inga andra Personer än verkliga Hemmans-ägare
få sig med denna Handel befatta och
inga kringfarande Kopsvanner tillåtas gora Gårdfari
uppköp, men Södernäs plandlande hädanefter
sorn hittills obetaget att genom utsänd Handels
betjening af Landtmannen betinga och uppköpa
Viftualier. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Rimqvist.
S. D. Efter föregången granskning af Särskildta
Utskottets Betänkande, rörande ett förnyadt
[Reglemente för härvarande Medlemmar af Judiska
Nationen , och dervid fogade Projekt till ett
sådant Reglemente, fann Prest Ståndet för godt,
att med ogillande af berörde Betänkande och
förslag, för sin del besluta att uti Jude Reglementet
af J^r 178? följande ändringar och tilläggningar
må göras, nemi.:
rn> Att det alldeles må förbjudas Judar,
att händanefter i Riket inflytta.
2:0 Att det må tillåtas härvarande Judar,
att i de Städer, der de få vistas, idka Handtverk
och Handaslöjder , med iakttagande af alla
de vilkor och förbindelser, sorn Svenska -Lagar
och Författningar föreskrifva; och
3:0
i
J)en 41 Juli.
971
3:0 Att giftermål imellan Personer af elen.
"Evangeliska Lutherska Religionen och den Mosaiska
Trosbekännelsen må vara tillåtne,- med
vilkor, att barn. sopa födas af sådana äktenskap,
alltid böra uti Lutherska Religionen uppfostras,
och att dessa Makar, i allt hvad äktenskapet och
arfsrätt, i allmänhet rörer, ina vara underkastade
Svensk Lag. Ut supra.
Ex Protocollo
J. TJ. Almqvist.
S. p. Efter uppläsande af Höglqfl Ridd. och
Adelns Protocolls Utdrag af den f, dennes , in--  nehällande det beslut, att Stats Utskottet skulle
uppdragas alt , utom den summa af 1 3 866 R:dr
30 sk. Råneo , sorn i Stats Utskottets forsta Betänkande
af d. 16 Maj finnes för Pensions-Staterr efter
Ji.M E nke-Drottningen uppförd och beräknad, ytterligare
anslå en summa af 4,00g R:dr 4 sk.
Råneo, utgörande skillnaden i hufvudsumrnan
imellan förenämnda Pensions-belopp och det af
Longi Maju i samma ändamål i förväg faststälda;
kommandes denna sistnämnda summa enligt
Kongl Majit Nådiga anordnande och beslut i
hufvudfrågan pm Pensions Statens slutliga belopp
att utbetalas; i hvilket belut de öfriga Respectiva
Stånden irrbödos att instämma, fann
Prest-Ståndet, som förut bifallit Stats-Utskottets
förnyade Utlåtande i detta ämne, för godt att vid
berörde beslut förblifva. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U» Almqvist.
S. D.
972
Dm 11 Juli.
S. X)- Uppå ytterligare föredragning af StåtsUtskottets
förnyade Utlåtande om äskadt anslag
af medel till förlag vid tryckning af Samlingar
i Svenska Historien, beslöt Prest Ståndet, att,
med bifall till livad Utskottet, angående dessa
Samlingars varde, nyttan af deras ingifvande
samt erforderlig tillgång E medel till understödjande
af tryckningen yttrat , inbjuda sina Resp.
Med-Ständer till instämmande med Prest-Stån*
det uti anmodan till Expeditions Utskottet att
uppsätta och till justering hos Riks Stånden föreslå
en underdånig Skrifvelse till Kongl. Majit,
med underdånig anhållan det täcktes Kongl.
Majit företrädesvis Nädigst anslå den summa,
som till understöd för utgifvaridet af berörde
Samlingar kan profvas nödig. Ut supra
Ex Protocollo
J. U. Ahnqvist.
S D. I.jemnade Prest-Ståndet sitt bifall till
Stars - Utskottets nedannämnda Betänkanden,
nemi.:
no om lindring uti Båtsmans-Indelningen
i Blekinge Uän;
2:0 angående fortfarande bidrag af Statens
Medel till Södertelje Canal-Inrättning ;
310 rörande tillokt anslag för Kongl. Bibliotheket;
4:0
i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets förra Betänkande om Löne-tillökning
för Penninge löntagande Embets- och Tjenstemän;
5:0
-
Den ix Juli•
,973
5:0 om Mantals-Skrifvare • provisionen i
Vermland arén 1812, 1813;
6:0 angående Fjerdingsmans aflöning oell
deras Boställens indragning ;
7:0 i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets förra Betänkande om ersättning för
Inqvartering m. m,;
8:0 i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Utlåtande om ersättning af den förlust
i årlig inkomst , som Allmänna BarnhusInrättningen
i Stockholm måst vidkännas genom
Stor-Furstendömet Finlands afträdande;
9:0 om Becognitions-Skogar ;
10:0 angående Krono Hemmanet Lindö;
11:0 om General-Assistänce-Contoiret. Ut
supra.
Ex Proiocollo
J. V. Almqvist.
S. D. Återremitterades:
Lag-Utskottets
Utlåtande om förändring i Domstolarnes
antal och Organisation;
Bevillnings Utskottets
Förslag till förnyad Chartte-Sigillatce-Eör*
ordning; och
Stats Utskottets
Betänkande om understöd af allmänna medel
för utgifvandet af Skriften Svensk Botanik.
Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D.
974
Den 11 Julii
S D. Med a nied ning af nu upplästa oth deii
9 dennes hållna Protocoll vid val af Riksens
Hoglofl. Ständers Justilirfi-Ombudsman och dess
Suppleant, beslut Ståndet anmoda ExpeditiönsUtskottet
att Uppsätta och till justering' inom
Riks-Stånden skyndsam tn el igen ingifva förslag
till behöriga Constitutorial för Herr Friherre
Fars Aug. Mannerheim att vara Riksens Standers
Juslitise Ombudsman, samt för Herr CortijnerceRådet
Olof Zenius, att vara Riksens Stan*
dets justitiaE-Ombudsmäns Suppleant. Ut supra.
Fx Protocollö
Ji U. dllmqvisti
Utdrag äf Vc, Ilo fl. Bofgaré-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 11 Juli
18*5-
S. t). Uppi;: istes å nyo Hedervärda RondeStåndets
Protocolls Utdrag af den 7 Juli, soni
förliden gårdag lades pä bordet, angående arfvcsden
för Ståndets Notarier Och ordinarie FanceU
lister samt aflöning från anfagnings-dacärne för
4 extra Cam ellis; *•: och som Borgare Ståndets
i samma förhållande som Hedervärda BondeS-iandets
Cancellie-betjening. genom mängden af
de vid innevarande Riksdag behandlade inål,
varit träget sysselsatt, beslöt Borgare- Ståndet ,
ätt åt Stats Utskottst öfverlemna, ätt, jemväl för
detta
1
Den il JutL 975
detta Stånds ordinarie Betjening , ett sådant arfvode
föreslå; äfvensom, och da Borgare-Ståndet,
redan vid Riksdagens början, varit föranlåtet,
att till göromålens bättre drift och en snabbare
expedition fyra Cancellister till bestämd
tjenstgöring antaga, hvilka ock frän antagningsdagarne
varit i oafbruten verksamhet , samt
dessutom, bland de under den 29 Mars utsedda
16 extra Cancellister, endast funnits en, sorn
allt sedermera ined använd flit i Cancellie-göro
målen
biträde,  Borgare Ståndet ock för siri del
Ville göra det förbehåll gällande, att således,
Utom aflöningen för de i Riksdags ordningen bestämda
två Cancellister , fullt Cancellist-dagtraktamente
frän antagningen den ag Mars för ytterligare
tre Cancellister anslås, hvarom Respectiva
Med-Stånden genom Protor.olls-Utdrag skulle
vördsam och vänlig Underrättelse meddelas.
iJt supra.
Ex Erotocollö
Cati Magni Robsahm.
S. D. "V id förnyad föredragning af Lag« samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-tJtskottens
Under den 16 Juni meddeldte och sedan den 3
Juli på bordet hvilande Betänkande, angående
én fri Victualie-Handel, fann Borgare-Ståndet
för godt , att samma Betänkande gilla och antaga,
dock med det förbehåll och tillägg: att inga
ändra personer än Verklige Hemmans-ägare få
äig med denna Handel befatta och inga kringfarande
Köpsvänner tillåtas göra Gårdfari-uppköp,
g-6 Den 11 Juli.
t
köp, men Stadernas Handlande hädanefter sorn
hittills obetaget att genom utsänd Handels betjening
af Eandtmannen betinga och uppköpa Victualier.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Till afgörande föredrogos Särskildta Utskottets
följande Utlåtanden:
1:0 af den 20 Juni, som den 3 Juli lades
på bordet, i anledning af flera Memorial, om
Eandets oeconomiska ställning, Akerbruks-Discont,
Jordbruks-Contoir m. m.;
2:0 likaledes , i anledning af 2:ne Memorial
, om inhemska industriens upphjelpands,
rn. m. ;
3:0 likaledes, rörande motion om Götha
Canal ; samt
4:0 af den 4 Juli, hvilket sedan den 5
hvildt, i anledning af 2;ne Memorial, om Penninge-bristens
afhjelpande och förbud på 2:ne
år .emot import, mm;
Och lät Borgare Ståndet vid dessa Utlåtanden
bero. Ut sujpra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm*
o
s. r>. Återremitterades, i anledning af deremot
gjorda anmärkningar, Särskildta Utskottets
nu å njo föredragna Betänkanden;
1:0
Den ix Juli.
'977
1:0 af den 17 Juni, hvilket den 30 i samma
månad lades på bordet, angående förlägenheten
i allmänna rörelsen och förslag till inskränkning
af umbärliga utländska varor m. m., samt
3:o af den 10 Juli , hvilket samma dag lades
på bordet, rörande yrkadt upphäfvande eller
förnyande af förbudet emot bruk af öfverflödigt
Silfver. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Då nu åter föredrogs Särskildta Utskottets
den 5 Juli afgifna, och förlidne dag på
bordet lagda Memorial, rörande nytt Reglemente
för Judiska Nationens här i Riket varande
Medlemnar , blef detsamma af .Borgare Ståndet
afslaget, med det tillägg, att Judar hädanefter
icke vidare må tillåtas i Riket inkomma. Ut
supra. Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
s. D. Lemnade Borgare-Ståndet nu, vid förnyad
föredragning, sitt bifall till Rag-Utskottets
den io Juli på bordet lagda Betänkanden:
1:0 af den 37 Juni, om ansvar för åverkan
å Trädplanteringar,
3:0 af samma dag, i hvad andra alternativet
innehåller rörande skärpning i straffet för
Skogs-åverkan,
3:0 af den 4 Juli, i anledning af återre
miss
i frågan om forum för mål , som röra för
summad
Väglagning och Kronoskjuts ,
4:0 af samma dag, angående tillägg vid 9
Cap. 6 §. Handels-Balken, äfvensom
5:te Bandet. 133. 134. 5:0
97»
Den 11 Juli.
5:0 sedab Utskottet, under den 30 Juni.
ineddeit sitt förnyade Betänkande , angående ändringar
i Concours-författningarna, hvilket ock
den 10 Juli lades på bordet, Ståndet biföll det
förra Betänkandet af den g Maj , ined de förändringar
och tillägg det sednare innehåller. Ut
supra. Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Upplästes och gillades Constitutions-Utskoltets
uti Memorial af den 6 Juli å nyo gjorda
förslag till förändrad redaction af 28 §. Regeringsformen,
sådan den , i anledning af Högh
Ridd. och Adelns anmärkning vid förra förslaget
och med uteslutande af tillägget i afseende
på utländska Språk och Exercitite-Mästare samt
Idkare af de fria Konsterna, borde förblifva.
Ut supra. Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
o
S. D. A nyo föredrogos Stats Utskottets Utlåtande,
af den 30 Juni, som den 10 Juli lades
på bordet , i anledning af anmärkningar vid Betänkandet,
om förlags-medel till tryckning af Historiska
Samlingar; hvarvid Borgare Ståndet till
samma Utlåtande och, i följe deraf, äfven till
det förra Betänkandet lemnade bifall. Ut supra.
Ex Protocollo
Curl Magn. Robsahm.
S. D. Ah männa Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
Betänkande af den 2g Juni, hvilket
sedan den 5 Juli hvilat på bordet , om förbud
«mot löpande Assignationers utgifvande af en
skildta
-
Den 11 Juli.
skildra personer m. m., blef nu å nyo föredraget
och af Borgare-Ståndet afslaget. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. De Memorial Lag- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotlen , under den 4
i denna månad afgifvit, och hvilka förlidne dag
lades på bordet, angående:
1:0 rättelse och tillägg i Kongl. FörordninK
gen om Stängsel-skyldigheten,
3:0 ändring i 3 §. af samma Förordning,
och
3:0 likaledes i Kongl. Förordningen om
Enskiften;
föredrogos å nyo och biföllos;
och vid samma Utskotts
4:0 den 16 Juni meddelta, den 28 på bordet
lagda och nu åter föredragna Utlåtande, om
Allmogens rättighet att i Städerna få försälja
sina varor äfven i öppna bodar och stånd, lät
Borgare-Ståndet dervid bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Särskildta Utskottets arne Memorial s
1:0 af den 30 Juni, som den 3 Juli lades
på bordet, angående försäljningen af de till införsel
förbud na och förbrutna dömda främmande
varor, samt
SJ*
'g So
Sen 11 Juli.
g:o af den 4 Juli , hvilket ifrån den 5
hvilat på bordet, angåeende fri utförsel af Eandsorternes
natur- och konst-alster r
föredröeos nu å nyo och biföllos. tjt supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Bifölls Stats - Utskottets den 4 Juli afgifna,
den 5 Juli på bordet lagda och nu åter
föredragna Betänkande, angående anmärkningar
vid Betänkandet om Stats Verkets inkomster och
deras beräkning i Riks-Staten , ifrån nästkomman-t
de års början intill nästa Riksdag, Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Vid förnyad föredragning , lät BorgareSjåndet
bero vid Stats-Utskottets:
1:0 berättelse och Utlåtande af den 4 Juli,
om General-Assistance-Contoiret, hvilket den
9 Juli lades på bordet, och
3:0 Utlåtande af den 6 Juli , som den 10
lades på bordet, i anledning af anmärkningar
vid Betänkandet, om ersättning af Allmänna
Barnhus Inrättningens förlust genom Storfurstendömet
Einlands afträdande. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D,
jDen il Julid
S. D. Följande af Stats-Utskottet afgifna Betänkanden,
som den 9 och 10 Juli lades på bordet,
föredrogos nu å nyo och b.i.föllos T
1:0 af den 30 Juni, om föreslaget tillökt
anslag för Kongl. Bibliotheket,
2:0 af samma dag om föreslaget understöd
för utgifvandet af Skriften Svensk Botanik ,
3:0 af samma dag, om MantalsskrifvareProvisionen
i Vermeland för åren 1812 och
1813,
4:0 af den 3 Juli, om Kecognitions~Sko«
garna,
5:0 af den 4 Juli, om sökt prolongation
med afbetalningarne på Hans Excellence m. m,
Herr Grefve E. Buuths 2:ne Eån uti Riksgälds-Contoiret,
6:0 af samma dag, om medel till Casernbyggnad
i Ystad, och
7:0 af samma dag, angående Krono-Hem»
manet Lindö i Södermanland. Ut supra.
Ex Protoccllo
Carl Maen. Robsahm.
i
O
S. 33. A nyo föredrogos Stats-Utskottets gårda*
gen på bordet lagda Betänkanden:
• 1:0 af den 3 Juli, angående Fjerdingsmans
aflöning och deras Boställens indragning,
2:o af samma dag, om fortfarande bidrag af
Statens medel till Södertelje Canal-Inräftning,
och
3:0
Den ix Juli,
3:0 af den 4 Juli , om yrkad lindring uti
Båtsmans-Indelningen uti Blekinge Län 5
Hvilka Betänkanden biföllos. Ut supra.
, Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Föredrpgos I nyo Bevillnings Utskottets
s:ne Memorial:
1:0 af den 1 Juli, som den 3 Juli lades
på. bordet, om frihet frän Landttull-ersättning
för Öppna och däckade båtar , och
8:0 af den 8 Juli, sorn den 10 blifvit på
bordet lagdt, i anledning af Friherre Cederströms
Motion, om Projectet till Bevillnings*
Förordning;
Och lät Borgare-Ståndet bero vid hvad Utskottet
uti dessa Memorial sig utlåtit. Ut supra,
Ex Protocollo
C ari Magn. Robsahm.
S. D. Till Expeditions-Utskottets den 6 Juli
afgifna, den ro pä bordet lagda och nu åter föredragna
Memorial, om Benskrifvare-hjelp för
dess Cantzli och betalning för Register öfver
Bihanget till Riks-Ståndens Protocoll vid innevarande
Riksdag, lemnade Borgare-Ståndet sitt
bifall. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm.
S. D,
Den 11 Juli.
S. D. Uii Memorial af den 6 Juli, som girdagen
lades på bordet, hade Stats-Utskottet anmält
, om ytterligare begagnad skrifhjelp af en
Extra Cantzlist, emot det förut fastställda dagtraetamente
; hvilket Memorial bifölls. Ut supra.
Ex. Protocollo
Carl Magn. Rosbahm.
S. D. Vid Constitutions-Utskottets Memoria!,
af den 3 Juli, som den 5 Juli lades på bordet
och nu å nyo föredrogs , angående Herr A. J.
Spaldencreutz’s förslag till ändringar i Justitia?-  Ombudsmannens Jnstruction, lät Borgare-Stan«fet
bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Rosbahm.
S. D. C onstitutionS'Utskottets 3:ne Memorial,
under den 3 Juli , hvilka den 5 lades på bordet,
angående tillägg och förändringar
1:0 i 81 §• Regerings-Forrnen,
2:0 i 15 §. Riksdags ordningen , och
3:° 53) 9® §• §• Regerings-Formén samt 29
och 63 §. §. Riksdags-Ordningen ;
Föredrogs å nyo och godkändes att hvila
till nästa Riksdag , för den åtgärd 5 6 §. Regerings*-  Formen, sådan den vid innevarande Riksdag
blifvit antagen, föreskrifver. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
984
Den 11 Juli.
S. D. V id förnyad föredragning, gillades Allmänna
Besvärs- och Oeconornie - Utskottets Betänkanden
:
1:0 Af den 21 Juni, hvilket den 28 lades
pl bordet, angående Saltpetter - Näringens tillstånd
i Riket,
2:0 af den 29 Juni, som den 5 Juli lades
på bordet , angående Gräns - Tullarna imellan
Sverige och. Norrige samt Uandt-Tull-Inrättningen
i Riket m. m., och
3:0 af den 4 Juli, likaledes ifrån den 5
Juli hvilande, angående vissa öfverklagade olägenheter
för Båtsmans - Rotehållare j hvarjemte
Ståndet
4:0 lät bero vid det den 3 sistl. Maj meddelta
Betänkande, om Markegångssättningarne
m. m. , och de förändringar Utskottet, i anledning
af erhållen återremiss , uti sitt den 5 Juli
på bordet lagda och nu åter föredragna förnyade
Utlåtande af den 29 Juni, tillstyrkt. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Efter förnyad föredragning af Bevill»
nings-Utskottets sedan den 5 Juli på bordet hvilande
Memorial, af den 3 Juli, med förslag till
förändringar i 1812 års Chartse-Sigillatse-Förordning,
fann Borgare-Ståndet för godt att samma
Förslag bifalla, likväl
4:0 med undantag dels af tillåtelsen till
extra stämpling i Stockholm , den Ståndet ansåg,
såsom
Den 11 Ju/i.
985
såsom omöjlig att controllera , icke böra äga rum ,
dels ock af de vid slutet i den nya 21 §. införda
orden: ”så vida icke begge exemplaren
äro å stämpladt papper skrifna”, hvilka ord Ståndet
fann, såsom öfverflödiga, kunna alldeles utgå
, och —
2:0 med det tillagg, att då flere handlingar
finnas, som, enligt Förordningens föreskrift, skola
å 28 ä 32 skillingars stämplar skrifvas, således,
utom de öfriga, äfven dylika stämplar hädan»
efter må inrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Blefvo åter föredragna och bifallna Allmänna
Besvärs- och Oeconomie samt Särskildta
Utskottens ifrån gårdagen på bordet hvilande
gemensamma Betänkanden af den 4 Juli:
1:0 Om inskränkning i Halländska och Bohusländska
Allmogens Seglations-frihet, och
2:0 angående medel och utvägar till Hampplanteringens
befrämjande. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm
S. D. Då nu åter föredrogs Stats - Utskottets
den 4 Juli afgifna och den lo på bordet lagda
Utlåtande, i anledning af anmärkningar vid Betänkandet
af den 31 Maj, om ersättning för tågande
Troupper m. m., fann Borgare-Ståndet för
godt,
g 3 6
Den 11 Juli.
godt, att det fdrst afgifnä Betänkandet, med de
uti det sednare gjorda förändringar och tillägg,
bifalla. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm.
S. D. Banco-Utskottets den 3 Juli på bordet
lagda Memorial af den 1 Juli, öfver hvad Banken
rörer uti Stats - Utskottets Betänkande, om
Summan till Allmänna Bevillningen, föredrogs
nu åter och bifölls. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm•
Utdrag af Vrotocollet, ballet hos Hedervärda
Bonde-Ständet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm den II Juli
1815.
S. D. Enil gt nu upplästa Protocoll af den 9
innevarande månad, hafva Riksens Högloft.
Ständers valde Electorer, genom omröstning med
slutna sedlar, utsett:
Till Riksens Ständers Juslitise-Orribudsman;
Friherre Mannerheim , Lars August.
Till dess Suppleant:
Commerce-Rådet Olof Zenius.
I anledning hvaraf Expeditions - Utskottet
skulle anmodas att med Förslag till veder
börliga
-
\
Den 11 Juli. g g7
börliga Constitutorial for denr inkomma. Ut
supra.
Ex Frotncolio
Oloj Wtrlin.
S. D. Riksens Högloft. Ständers t illförordnade
Särskildta Utskott den 5 i denna månad atgifna
och samina dag samt den 9 Juli på horder lagda
Utlåtande öfver de af Riks Stånden gjorda an»
märkningar vid bern al te Utskotts den 5 sisth
Juni meddelte Betänkande i frågan örn ett. för»
nyadt Reglemente för Judiska Nationens bär i
Riket varande medlemmar; blef nu åter föredraget,
tillika med dertill hörande Bilagor samt
nyssnämnde Betänkande; och pröfvade BondeStåndet,
efter föregången öfverläggning och uppå
skedd proposition, skäligt aksia berörde Betänkande
och Utlåtande, samt förklara, att Judar
hädanefter icke vidare må tillåtas i Riket irrtemina.
Ut supra.
Ex ProtocoHo
Olof Werlin.
Uppläst den II Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung-!
I anledning af hos Riksens Ständer gjord
hemställan, att Nämndemän vid privata förrättningar
måtte erhålla dagtractamenlen samt lösen
för de Syne-Instruinenter, sorn öfver berörde
förrättningar af den utfärdas, få Riksens Ständer
härmed i underdånighet till Eders Kongl.
Majit öfverlemna deras häröfver fattade beslut.
Rik*
988 Dm 11 Juli.
*
Riksens Ständer hafva funnit, att det uti Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga ExpeditionsTaxa för deri
27 Maj 1801 Nämndemän ti Hägde arfvode vid
privata Expeditions-förrättningar, af 12 sk. B:co
om dagen jemte skjutslega för en häst, icke blifvit
förhöjdt vid det Eders Kongl. Maj:t, enligt
Riksens Ständers underdåniga hemställan, täcktes
genom Nådig Förordning den 3 December 1812
till 50 procent föröka den förut fastställda expeditions-lösen,
ej kan, efter hvad Riksens Ständer
ansett sig finna, utgöra en i förhållande till
nu varande penninge-värde och pris å dagsverken
svarande ersättning för den tidspillan, sorn
Nämndemännen genom dessa förrättningar förorsakas,
kanske ofta vid de tillfällen, då deras närvaro
och handläggning vid eget jordbruk erfordras,
samt än mindre kan lemna något öfverskott;
i följe häraf hafva Riksens Ständer beslutit,
att Nämndemännens dagtractamente vid privata
förrättningar må varda förhöjdt till 24 sk.
B:co, utom skjutslega för en häst.
Någon lösen eller betalning för de SyneInstrumenter
och bevis, som af Nämndemän
öfver deras förrättningar utfärdas, har hittills icke
varit bestämd. Riksens Ständer, som insett, att
de ej mera än Kronofogdarne och Länsmännen
kunna anses pligtige att utan särskildt vedergällning
lemna de sökande, hvilka sådant åstunda,
skriftlig del af den utaf dem verkställda förrättningen,
hafva derföre äfvert beslutit, att en
sådan lösen hädanefter må dem beviljas, beräknad
till 8 sk. Banco för första arket och 4 sk.
för
Den 11 Juli.
98»
för hvarje af de öfriga arken; hvilket allt Riksens
Ständer till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och stadfästelse i underdånighet öfver
-
;mna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigsfe Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan.
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
Pä Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Uppläst den ir Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt,
att vid den Allmänna Expeditions-Taxan måtte
fogas en förteckning öfver lösen för de Domar
och Utslag , som från Eders Kongl. Maj:ts Högsta
Domstol och Cantzl i-Expeditioner till Parter utgifvas
samt beloppet af den Deductions-afgift,
som vid Rättegångs handlingars inlemnande på
förstnämnde ställe skola erläggas i och anse Riksens
-
Din 11 Juli.
sens Ständer sig så mycket mera jfgl anledning
att hos Eders Kongl. Maj t i underdånighet anhålla,
det Eders Kongl. Maj:t i Nåder täcktes
en så beskaffad uppgift låta kungöra, som Eders
Kongl. Majit genom Dess under den 3 Dec.
18 11 utfärdade Nådiga Förordning till allmän
efterrättelse meddelat, den förhöjning å Resolutiorrs-lösens
belopp , som deruti är stadgad.
Jemväl få Riksens Stander i underdånighet
föreslå, att, i likhet med hvad uti Kongl. Förordningen
den 30 Januari 1778 för Under Domstolar
är föreskrifvet, lösens belopp alltid å de
handlingar , som från Högsta Domstolen och
Cantzli-Expeditionerna till Parter utlemnas , må
varda antecknad. Hvilket allt Riksens Ständer
härmed få Eders Kongl. Majits Nådiga pröfning
och stadfästelse i underdånighet underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Selwan Lars Olsson
h. t. Talman. E. v. Talman.
Upp
-
Den il Juli.
991
Uppläst dea 11 Juli.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Hos Biksens Ständer har fråga blifvit väckt,
om ej mindre de svårigheter och den betydliga
kostnad, som genom utvidgande af landsvägarna
till 10 alnars bredd, förorsakas, än äfven, ont
denna utvidgning på några ställen skulle anses
nödvändig,, kostnaderna dervid måtte genom Ha»
radernas gemensamma bidrag bestridas.
Biksens Ständer hafva tagit detta ämne i
öfvervägande; och som Bagen uti 25 Gap. 2
Byggninga-Balken ovilkorligen stadgar, att landsväg
bör vara .10 alnar bred, finna Biksens Ständer,
att, der af ålder landsvägarne till mindre
bredd blifvit anlagde, något bestämmande, huruvida
de kunna dervid bibehållas, icke kan
meddelas, utan att det bör på Eders Kgl. Majus
Befallningshafvande ankomma, att, efter de omständigheter
, som dervid inträffa, dels af mindre
fart af resande, dels af locala hinder, pröfva
och förordna, örn ett utvidgande af berörde vä«
gar är nödvändigt och således ej kan undvikas,
samt att likaledes Eders Kongl. Majus Befallningshafvande
böra bestämma på hvad sätt grusningen
af allmänna vägarna bör verkställas; likväl
anse Biksens Ständer det vara billigt, att
enär detta utvidgande skall ske och det samma
finnes vara förenadt med vidlyftigare och drygare
arbete, samt kostnaden antingen på någon
särskildt del af vägen, eller till hela dess längd,
«å att det icke utan väglottsägarens synnerliga
betungande kan fullberdas, «ie öfrige Härads
Hoerne.
992
Den Ii Juli
-
boerne, sorn till andra vägstyckens underhållan«
de aro mdelte, och pä hvilka en sadan utvidgning
icke synes nödig, böra med de förstnämnda
väglottsagarena i arbetet och kostnaden deltaga ;
i anledning hvaraf Riksens Ständer finna sig
böra i underdånighet hos liders Kongl. Maj:t
tillstyrka antagandet af ett sådant allmänt stadgande.
Riksens Sländer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
O
vägnar vägnar
H. Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst den ii Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt,
om afskaffande af Luderplatsers anläggande och
allmänna Härads-skall efter odjur.
Riksens
Den 11 Juli.
993
Riksens Ständer hafva, vid öfvervägande
häraf, funnit, ali Jmderplatsers anläggning förorsakar
Hemmans innehafvare betydligt besvär,
och understundom skada, dagsverkens förspillande,
ofta utan nytta, samt kostnaders vidkännande
_ genom anskaffande af större Jagttyg och
uppförande af hus till deras förvar; Riksens
Ständer hafva derföre beslutit , att alla de anstalter,
sorn erfordras till odjurens utrotande, hädanefter
må få bero på de överenskommelser,
hvilka efter locala förhållandet och behofvet
kunna Härads- eller Socknevis af invånare träffas,
och hvad Länefis Styrelse i detta ämne
kan finna nödigt dem föreslå; hvilka överenskommelser
dock böra till Konungens Befallningshafvandes
pröfning och fastställelse öfverlemnas;
äfvensom att, enär Skallgång efter odjur anses
nödig, densamma må, utan att Konungens Befaliningshafvandes
tillstyrkan dertill behöVer
afvaktas, verkställas, och sådant endast ortens
närmaste Krono-betjente tillkännägi Vas, hvilka
det då skall åligga att berörde vidtagna åtgärd
till Konungens Befallningshafvande inberätta,
och att om Uppbådningen till Skallgången besörja.
Hvilket allt Riksens Ständer härmed till
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och stadfästelse
i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Bamkt.
SUS. 13 6. Stor
-
994
Den 11 Julu
Stormagtigste Allernådigste Konung!
E'ders Kongl Majus
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den 11 Juli.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om utarbetande af ett förslag till en allmän
Bergverks-Stadga, hvilken borde, innan den af
Eders Kongl. Maj:t blefve fastställd, genom trycket
till allmän granskning öfverlemnas.
Riksens Ständer håfva, vid öfvervägande
häraf, funnit, att det å ena sidan. är för Bergverks
- och Manufactur-idkaren angeläget, att äga
de föreskrifter behörigen bestämda, hvilka han
bör ställa sig till efterrättelse, och å den andra
åter det är lika nödigt, att dessa äro så inrättade,
att de fullkomligen svara emot sitt ändamål
och befordra handteringens nytta och förkofran,
så anse Riksens Ständer sig deraf äga full anie
d
-
Den 11 JulU
995
ledning hos Eders Kongl. Maj:t i Underdånighet
anhålla, att de nu gällande författningar, angående
Bergverks-rörelsen , måtte till en gemensam
stadga hopsamlas och, efter hvad nödigt och
nyttigt finnes, jemkas och förbättras; hvilket allt
Riksens Ständer härmed till Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Storinägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom ,
n. v. Talmän.
På Ronde Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den II Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer gjord
framställning om ansvars utstakande för dem,
som vintertiden utsläppa kreatur å andras ägor;
få Riksens Ständer härmed i underdånighet anni
älä deras fattade beslut.
Då
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
li. t. Landtm.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwab,
h. t. Talman.
99.6
Den 11 Juli.
Dä otvifvelaktig! under blidare vintrar,
kalen åtminstone till en del tidtals Iean vara
uppldst eller mindre fast , skada och ohägn genom
kreaturs och i synnerhet svins utsläppande
å sädesgärden och ängar, kan tillskyndas , men
sådant hvarken, uti Lag eller genom någon författning
är förbudet, hvarigenom ersättning för
dylikt lidande kunde i fråga sättas, hafva Riksens
Ständer beslutat, att ett sådant stadgande
måtte utfärdas, hvarigenom den, hvilken vintertiden
utsläpper kreatur, förpligtas att örn
dem hafva den vård, att de icke få tillfälle att
å åker och äng skada göra, samt att, om den
antingen genom försummelse härvid eller annorledes
inträffar, ägaren till kreaturen bör icke
allenast derföre lagligen ansvara, utan ock efter
mätismanna ordom godtgöra all den förlust,
som genom dem blifvit åstadkommen; hvilket
allt Riksens Ständer till Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning och stadfästelse i underdånighet
iå öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtigste tjenare
och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vä‘gnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtm. n. v. Talman.
På
Den ii Juli.
997
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h, t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den II juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
-om bestämmande af de Skuldebrefs executiva
påföljd, som, oaktadt de äro ställda till innehafvaren
eller viss man och ordres, icke innehålla
någon viss förfal lo-dag, utan böra å bestämd
tid, efter skedd uppsägning, betalas; och få
Riksens Ständer härmed i underdånighet anma»
la deras i detta ämne fattade beslut.
Riksens Ständer hafva, vid öfverläggningen
häraf, funnit, att den i 3 §. af 1798 års Förordning
rneddelte föreskrift, att sålunda ställde
förskrifningar ej få innehålla längre förfallo-tid,
än till tolf månader ifrån den dag sedeln är utgifven,
icke bör kunna till sin verkan förringas
genom utsättandet af en obestämd och på skeende
uppsägning beroende förfallo-tid , samt
att följaktligen den strängare executions.rätt, som
är dylika Skuldebref tillagd, icke kan af fordringsägaren
till godo njutas i annat fall , än
då uppsägningen blifvit så tidigt verkställd, att
betalnings tiden är förhanden , innan tolf månader
från förskrifnings-datum förflutit; men att likväl
i öfrigt densammes kraft, att vara gällande till
betalning för den, som deraf är innehafvare,
derigenom icke förminskas.
I an
-
99»
Den 11 Juli.
I anledning häraf hafva Riksens Ständer
beslutit en sådan ändring af 2 Cap. 2 §. Utsöknings
Balken, att den , sorn för skuldfordran hos
Konungens Befallningshafvande sökes , är pligtig
att inom förelagd tid med svar mota. samt
att om sådant utan bevist laga förfall försummas,
sökanden bör njuta sin rätt efter de skäl
han uppter; äfvensom Riksens Ständer i under*
dånighet föreslå, det genom utfärdande förklaring
må bestämmas, att underlåiet iakttagande af
föreskriften i 3 §. af 17g8 års förordning, i afseende
på förfallotiden af skuldebref, ställde till
innehafvaren eller till viss man och ordres, icke
Jean medföra annan påföljd, än att den rätt , fordrings
ägaren för så beskaffad förskrifning äger ,
att af Galdenären genast njuta betalning , eller ,
vid bristande godvilligt fullgörande deraf, få
honom bysatt, såmedelst till sin verkan upphört.
Hvilket allt Riksens Ständer härmed få till liders
Kongl. Majus Nådiga pröfning och fastställelse
i underdånighet Öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda ined djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:tS'
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
ht t. Landtm. n. v. Talman.
På
Den ii Juli.
999
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
Vägnar vägnar
H. Schwan , Lars Olsson,
h-. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst den II Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af lios Biksens Ständer gjordt
förslag :
1:0 Att för den jordägare, som äger tjenlig!
vattenfall , måtte tillåtas att uppföra så kallade
Svanshamrar, eller Husbehofs-smedjur, äfvensom
att anlägga stampverk till valkning af
Valmar och andra Ylletyger: 2:0 Att, 1 sådant
fall, Härads-Bätterne skulle äga, sedan vederbörande
hörde blifvit , att meddela sökanden tillstånd
dertill: 3:0 att Bättegångar, rörande be
rörde
vattenverk , endast måtte af ordinarie Domstolarne
ä Landet och i Staden upptagas och afgöras
, samt 4:0 att Hall-Bätterne må indragas;
få Biksens Ständer härmed i underdånighet anmäla
deras häröfver fattade beslut.
Vidkommande först frågan om rättighet för
Jord-ägare, som på sitt område har tjenligt vattenfall
, att deruti uppföra och begagna så- kallade
Svanshamrar, så emedan vid så beskaffade hamrar
hvarjehanda Manufa-ctur-smide kan tillverkas,
och dessa vattenverk icke kunna utan betydlig
kostnad uppföras och underhållas, hvaraf
således följer, att ändamålet med deras inrättande
ej kan vara för deras eget Husbehofs*smide;
ty
1000
Den 11 Juli,
ty och då vid en vidsträcktare Srnides-rältighet
åtskillige omständigheter, såsom tillfälle till kolning,
med mera, förekomma, hvilka'fordra behörig
undersökning och pröfning, innan tillstånd
till Verkets inrättande kan beviljas, linna Riksens
Ständer sig icke kunna tillstyrka annan förändring
uti hvad till iakttagande vid omförmälte
Hamrars anläggning är föreskrifyet , än att,
till undvikande af större tunga och utgifter för
Jordägaren, Bergmästaren må sa val till besigtningen
af vattendraget, sorn ock till inhämtande
af öfriga nödiga upplysningar, förordna några af
ortens närboende personer, utan att likväl en sådan
anstalt må blifva honom hinderlig, att, i
händelse så beskaffade stridigheter uppstå5-tsom ej
annorledes än genom anställande Syn af BergsTings
Rättens Ledamöter kunna utrönas och bedömmas,
derom efter omständigheterna sig utlåta.
Hvad åter rörer den föreslagna rättigheten
för Jord-ägare till inrättande af Stampvérk för
valkning af Valmar och andra Ylletyger, anse
Riksens Ständer , vid de tillfällen, då sådana
Verks anläggning icke äger vidsträcktare föremål
, än endast att bereda sådana ylletyger,
hvilka ortens innevånare kunna till eget behof
erfordra, de Jordägare, hvilka hafva lägenhet
till nämnde Stampverks inrättande , icke böra belastas
med en kostsammare omväg för erhållande
af tillstånd dertill, i följd hvaraf Riksens Ständer
tillstyrka, att i dessa fall Jordägaren må tillåtas
att sin åstundan om inrättningens anläggande
hos Härads-Rätten anmäla, som, sedan
stället
Ven 11 Juli.
1001
stallet blifvit, utaf en dertill förordnad Kronobetjent
med biträde af t vä rine Nämndemän, besigtigådt,
och de öfver rörhällandet bevis med.
delat , bar att , sedan alla vederbörande hörde
blifvit, frågan pröfva och afgöra, hvarefter deri,
som nied Harads-Rättens beslut icke ätnöjes, äger
att hos Konungens Befallningshafvande sin
talan genom besvär en månad derefter fullfölja.
Beträffande slutligen förslaget om Hall-Rätternas
indragning, så hafva Riksens Ständer beslutit,
att nämnde fråga må varda öfverlemnad
till den Committé, som Eder Kongl. Majit, enligt
Riksens Ständers underdåniga önskan, förordnat
till Civil- och Criminal-Lagarnes öfverseende;
hvilket allt Riksens Stander härmed till
Eders Kongl. Majtts Nådiga pröfning och stad.
fa stel se i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
\ < - /
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-StåndetS
vägnar vägnar
Carl Märnér, J. A. Lindblom,
h. t. Landtm. n. v. Talman.
»
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
Jf. Schwan, Lars Olsson,
h. t. Talman. ' n. v. Talman.
Uppläst
1003
Den 11 Juli.
Uppiäst den ii Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer liar motion blifvit
väckt , rörande oinskränkt tillåtelse för Landtman,
att, vid det de till Städerna införa sina
varor till försäljning , få desamma, till förekommande
af deras förskämning vid inträffande
svar väderlek, jemväl i öppna bodar och stånd ,
äfvensom å torgen, föryttra; och ehuruväl Riksens
Ständer insett de tillfällen mera sältan inträffa
, då Landtmannen på en gång till Staden
land vägen tan införa en så betydlig mängd varor,
att försäljningen deraf icke kan på Torgen
snart och utan omformälte olägenhet verkställas;
hafva likväl Riksens Ständer funnit skäligt, att
vid sådana händelser Landtmannen må tillåtas,
att om han kan äga någon lägenhet att skaffa sig
oppen bod eller stånd, fa derstädes, efter förut
skedd anmälan hos Stadens Styrelse , och sedan
behofvet blifvit pröfvadt och gorlkändt, berörde
sina varor till salu hålla, dock med vilkor, att
försäljningen, då den ej sker å torgen, icke annorstädes
, än i nämnde bodar och stånd verkställes,
vid det ansvar, förut är stadgadt. Hvilket
beslut Riksens Ständer härmed få till Eders
Kong! Majus Nådiga pröfning i underdånighet
anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad , trohet och nit
Stor*
Den 11 Juli.
1003
Stormägtlgste AllernådigSte Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Pä Kidd. och Adelns
vagnar
Carl Mörner,
h, t. Landtm.
Pä Borgare Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h, Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A, Lindblom,
n. v. Talman.
Pä Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
I anledning af väckt fråga, huruvida Tjenstemän
kunna anses skyldige att i de hos Kgl.
Kammar-Bätten förekomna samt der pröfvade
anmärknings-mål, erlägga lösen för de Utslag,
som i berörde mål utfärdas, hafva Riksens Ständer
funnit, att då Tjenstemännen icke i annan
händelse kunna såsom Parter i detta mål anses,
än då anmärkningar vid deras redogörelse för
om händer hafda Kronans medel blifvit gjorda,
de ej eller i andra fall böra till förrberörde lösens
erläggande förpligtas, ansett ett sådant stadgande
nödigt, hvarigenom föreskrifves, att Tjenstemän
skola vara från utgift till förenämnde
Utslags
-
1004
Den 11 Juli.
Utslags-lösen befriade, enar egentligen emot dem
påstående oin ansvar och ersättning icke blifvit
vackt, eller på sådan grund af anmärkningen
kunnat dem åläggas, utan dé blott antingen för
upplysning , eller i andra hänseenden blifvit i
mälet hörde. .Hvilket beslut Riksens Ständer
härmed fa till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
och stadfästelse i underdånighet framställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts /
underdånigste , tropligtisle
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h, t. Talman.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Stänrlerrgjord
motion om förhöjning af dagtractamente för Länsmän
-
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den i ] Juli.
Den II Juli.
1005
män uli privata förrättningar, få Riksens Ständer
härmed i underdånighet öfverlemna deras
häröfver fattade beslut.
Biksens Ständer hafva, vid öfverläggningen
häraf, funnit, att ehuru Länsmännen hafva vissa
löne-förmåner ä stat, dessa dock äro mindre betydliga.
De måste söka sin bergning af de öfriga
lagliga inkomster tjensten kan medföra,
samt hvad de genom privata förrättningar inom
-déras tilldelade districter , beroende på enskildt
förtroende, kunna sig förskaffa; och då Expeditions-Taxan
af 1801 endast utstakar för Länsmän
uti privata förrättningar 16 sk. Banco om
dagen jemte skjutslega för en häst , och när
penningevärdet sedan den tiden betydligen sig
förändrat; alltså, och i anledning häraf, hafva
Biksens Ständer beslutit, att det uti ofvännämnde
Taxa vid dessa tillfällen bestämda arfvode
för Länsmän må varda förökt till 32 sk. Banco
om dagen, jemte skjutslega för en häst, som förut
är dem tillagd. Hvilket allt Riksens Ständer
till Eders Kongl. Majtts Nådiga pröfning och
stadfästelse i underdånighet öfverlemna.
Biksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
på
ioo6
Den 11 Juli.
På Ridd. och Adelns
vaenar
O
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
På Prest-StåndetS
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
Rå Borgare Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst den ii Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Proposition af den 19 sistl.
April, liar Eders Kongl. Maj:t tili Riksens Ständers
profning öfverlemna?, huruvida den till Lagarnes
öfverseende nedsatta Comittéen vid utarbetandet
af Straff-lagarne borde dervid kunna
lämpa sina förslag till bestraffningar ined beräkning
af inrättandet af allmänna Arbets- och
Correctionshus.
Riksens Ständer hafva dervid i noga öfvervägande
tagit, så väl Lag-Comittéens genom
Eders Kongl. Majus Nådiga Proposition cornmunicerade
yttrande, söm de framställningar
Eders Kongl. Maj:t sjelf i Nåder täckts meddela,
oth. efter en grannlaga pröfning i underdånighet
deri instämt, att Rättiärans och en vis
Lagstiftnings-grunder till alla delar tala för detta
förslags antagande. Riksens Ständer hafva derföre
beslutit, att nyssberörde Comitté, som nu
med brottmålslagarnes utarbetande är sysselsatt,
må
Den ii Juli.
1007
må lemnäs öppet, att efter en sådan plan föreslå
så beskaffade bestraffningar, som instämma
med närvarande tids hyfsning , och som, skillda
ifrån förra tiders barbari, äro afpassade efter
en bättre bildning, till upplysning eich till känsla
hos hvarje individa af dess eger värde.
Huru dessa sålunda tillstyrkta Arbets- och
Correctio.nshus bora inrättas, huru många sådana
i Riket böra komma att erfordras, samt hvarest
de med största fördel böra anläggas, har ej af
Riksens Ständer kunnat pröfvas. Sådant beror
hufvudsakligen af de lagförslag, hvarmed det
står i sammanhang, efter flera locala omständigheter,
hvilka noga behöfva undersökas, och
af en på tillgängliga upplysningar grundad beräkning
af antalet af de förbrytare , som vanligtvis
årligen anses förvunne till så beskaffade
brott, hvarå sådana antagna nya straff kunna af
Rågen stadgas; Riksens Ständer hafva derföre
beslutit , att åt Eders Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemna, att, sedan nödig kännedom i
alla berörde ämnen blifvit inhemtade, i Nåder
vidtaga de anstaltar, hvarigenom Arbets- och
Correctionshus-inrättningarne i den mån förberedas,
att de, enär det nya Lagförslaget är färdigt,
samt blifvit granskadt och antaget, kunna,
då Lagen sättes i verkställighet, vara färdige att
begagnas. Riksens Ständer få dervid allenast
derpå i underdånighet vända Eders Kongl. Majus
uppmärksamhet, att omförmälte Inrättningar icke
måtte göras för många, hvilket ofelbart skulle
hindra, att hvar och en bragtes till sådan fullkomlighet,
som vederborde, men deremot icke
heller
aoo8
Den 11 Juli.
heller så få, att bröttslingarnes forslande till Tn*
rättningarna försvåras , och de långt ifrån sina
hemorter afskiljas; hvarjemte Riksens Ständer
ansett det böra medföra nytta, att Arbets- och
Correctionshusen anlades nära intill de ställen ,
hvarest Rikets Öfver-Rätter iiro eller blifva stationerade,
hvarigenom desse Öfver-Domstolar, i
egenskap af Ofver-Executorer , hade tillfälle till
öfverinseende å inrättningarna, hvilka . kräfva en
noga och vaksam vård samt local kännedom af
dem, som deröfver böra hafva uppsigt. Detta
allt få Riksens Ständer sålunda till Eders Kgl.
Majus Nådiga pröfning och stadfästelse i un
-
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlis
derdånighet öfverlemna.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
. -j-,
J. A. ljndblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets'
vägnar
TI. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Storm äg
-
Den 11 Juli.
1009
Upplåst den 11 Juli.
Sjtormägtigste Allernådigste Konung!
I sammanhang med det beslut Riksens
Ständer fattat, i anledning af Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition rörande tillåtelse for
den till Eagverkets öfverseende - nedsatta Comittén,
att vid Erottmåls-lagarnes utarbetande sätta
i beräkning inrättandet af Arbets- och Correctionshus,
har hos Riksens Ständer fråga blifvit
väckt, örn anläggande af sådana anstalter, der
så väl äldre som yngre personer, hvilka hafva
arbetsförmåga, men befinnas utan laga försvar,
kunde emottagas och aili gagnelig sysslosättning
hållas. Riksens Ständer, som i anledning af
högstbemälte Nådiga Proposition redan i allmänhet
bifaHtt anläggandet af Arbets- och Cor*
rectionshus, hafva i afseende härpå stadnat vid
det beslut, att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla den önskan , det måtte sådane
åtgärder skyndsamt varda vidtagne, hvarigenom
ej mindre de redan i Carlscrona och Norrköping
varande Corrections- och Arbetshus varda utvidgade,
än äfven en ny sådan inrättning i Celle ,
för norra delen af Riket, anlagd och i behörigt
stånd satt; anseendes Riksens Ständer dervid, äfven
vid dylika inrättningar i allmänhet, oundgängligt,
att sådane anstalter vidtagas, hvarigenom
yngre och äldre barn af sådana personer,
som vid Corrections-inrättningen äro antagna och
i brist af annan utväg för deras underhåll måste
föräldrarna dit åtfölja, de njuta erforderlig
tillsyn för att danas till nyttiga Medborgare.
5:te Hamlet, 127. is8. Hvil»
1010
Den 11 Juli.
Hvilket allt till Eders Kongl. Maj:(s Nådiga
pröfning i underdånighet öfverlemnas.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, nit och trohet
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Eders Kongl. Majus
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtm. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets,
vägnar vägnar
H. Schevan, Lars Olsson,
li. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst den 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Proposition af den ig sistl.
April, har Eders Kongl. Maj:t i Nåder täckts
föreslå att Vermlands Län skulle skiljas från
Götha Hof - Rätts och underläggas Svea HofRätts
Jurisdiction; samt derjemte att ett antal af
fem Hof-Rätts-Ledamöter må anses tillräckligt
för pröfningen, äfvert af de vigtigare mål. Riksens
Ständer hafva funnit de skäl Eders Kongl.
Maj:t till dessa yrkanden i Nåder täckts anföra
så klara och fullständiga, att de ej tvekat till
alla
Den 11 Juli.
loll
alla delar deri instämma; i följe hvaraf Riksens
Ständer beslutit, att en sådan förändring i 9 §.
25 Cap. Rättegångs-Balken må antagas, hvarigenom
den kommer att erhålla följande lydelse:
”1 de saker, som genom Jåaga Vad gå till
5,Svea Hof-Rätt från Lagmans-Rätt i Upland,
”Södermanland, Vestmanland, Kopparbergs Län,
”Nerike och Gestrikland, ingifve Käranden sin
”inlaga klockan tolf å den fyrationde dagen, den
”oräknad, då Lagmans-Domen föll, eller hafva
”sitt Vad förlorat: från Lagmans-Rätt i Vermaland,
Helsingland, Jemtland, Herjedalen, Me”delpad,
Ångermanland och Vesterbotten, på
”den sextionde dagen: ifrån Uagmans-Rält på
”Gottland, på den nittionde dagen; I Götha Hof?’Rätt:
från Uagmans-Rätt i Östergöthland, Cal»
”mare Uän, Småland, Skaraborgs- och Elfsborgs
”Län, a den fyrationde dagen ; från Lagrnans”Rätt
i Skåne , Halland och Blekinge, Dahl- och
5’Bohus-Län, på sextionde dagen.” etc.
Likaledes kommer sista Momentet af 2 3
Cap. 1 §• Rättegångs-Balken att sålunda förändras:
5,I Hof-Rätten måga ej färre än fem Ledamöter
döma i mål, som å ära och lif gå. I
”andra mål må fyra Ledamöter utgöra domfört
”antal, derest alla om slutet ense äro.”
Hvilket allt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
sanction i underdånighet underställes.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
•Stormägtigste Allernådigste Konung!
Edfivs Kongl, Maj:ts
■under
-
101*
Den 11 Julli
underdånigste, tropligtigste
tjenare oell undersåter
På Kidd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. .Landtm.
På Borgare-Ståndets
Vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst de;i n Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Biksens Ständer har motion blifvit
3
vackt, att förre Mantalsskrifvaren P, Akerström
måtte komma i åtnjutande af den rätt, han, i
följd af Kongl. Kungörelsen den g Dec, 1813,
om prtescriptionstid för dem, som hos Stats-Verket
äga fordran, anses hafva forlorat, att få uppbära
innestående Mantalsskrifnings provision för
arén 1809 och 1810 samt pension för den påföljande
tiden till och med 1814- -
Af de i målet inkomna handlingar har bilf
o
vit
inhemtadt, att Akerström, som den 23 Nov.
1810 erhållit afsked med bibehållande af lönen,
redan den 17 Juni 1812 , och således innan
Kongl. Kungörelsen den 9 December samma år
om praescriptionstiden utkom, anmält sig hos
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Götheborgs-
och Bohus-Län till utfående af sin
Man?
Sen 11 Juli.
1013
Mantalsskrifvare - provision för arén 180g oell
1810, tillika med den pension för 1811, som vid
hans afskedstagande sistnämnde ar, enligt Eders
Kongl. Maj:ts .Nådiga Bref af den 8 October
3810, honom tillädes, äfvensom att reqvisition
härå den 26 Augusti 1812 blifvit insänd till
Kammar - Collegium, sorn öfverlemnat handlingarna
till Stats-Contoirets åtgärd, och att StatsContoiret
i anledning deraf, för att kunna anordna
pensionen, genom skrifvelse den 24 Dec.
18X2 anmodat Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
att låta upprätta och insända uträkning
å Mantalsskrifnings provisionen, men hvilket
icke skett, utan har Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande sedermera först den 12 April
1814 till Stats Contoiret inskickat en ny reqvisition
å Mantalsskrifnings-provisionen för åren
180g och 1810. hvaruti likväl hvarken den
förre eller Stats-Contoirets derå aflåtna svar blifvit
åberopade; i anseende hvartill Stats Contoiret
funnit sig, emot Kongl. Kungörelsen den 9
December 1812, icke kunna bevilja utbetalning
af den ifrågavarande provisionen , såsom ej reqvirerad
inom den i Kongl. Kungörelsen föreskrifna
tiden af den 1 Juli året efter det, hvarunder
fordringen tillkommit.
Énär hu Akerström å vederbörligt ställe
och i behörig tid anmält sig till utbekommande
af sin innestående Mantalsskrifvare-provision för
åren 1809 och 1810, tillsammans utgörande,
enligt pröfvad och godkänd uppgift, 160 R:dr
47 sk. 11 r:st.; så anse Riksens Ständer honom
berat
-
1014
Den 11 Juli.
berättigad att detta belopp få uppbära, hvartill
medel äfven blifvit anslagna.
Beträffande åter Åkerströms pension för år
1811, och den sedermera förflutna tiden; finna
Riksens Ständer likaledes honom dertill berättigad,
enär han den 17 Juni 1812 äfven anmält
sig till undfående deraf för 1811 samt sedermera
ej kunnat något härvid tillgöra, i anseende
till det hos Landshöfdingen förelupna dröjsmål
med den uträknings inskickande, hvarå bestämmandet
af pensions-beloppet och utbetalningen
deraf berott; och få, i sådant afseende, Riksens
Ständer hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla detta ärende till den åtgärd, hvarigenom
Akerström må komma i åtnjutande af pension
ifrån och med 1811, och hvartill besparingarne
å Riks-Statens sjunde hufvud-titul för de sednare
åren lemna tillgång.
Riksens Ständer framhärda med djup underdånig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
Bå Ridd. och Adelns
På Prest-Ståndets
vägnar
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtm.
J, A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ständets
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Den 11 Juli.
1015
Uppläst den 11 Juli.
Stormägtigste Alle-rnådigste Konung!
Hos Riksens Ständer liar motion blifvit
vackt rörande de Stockholms Stad samt de öfriga
Städerna förlänta Källare - friheters åtnjutande;
hvarvid, hvad Stockholm angar, blifvit
yrkadt, att Staden måtte få begagna dess redan
på 1600-talet erhållna rättighet, att årligen låta
tullfritt införa ett,visst qvantum Vin , bestämdt
till 110 åmåt Rhenskt, 36 pipor Spanskt och 70
oxhöfden Franskt Vin, hvilken rättighet blifvit
genom Kongl. Brefvet den 27 Augusti 1777
Staden betagen , och i det stället förordnadt, att
den Staden, enligt Privilegier, , för nyssnämnda
Vin-qvantum förunnade tull-frihet kom ine att,
efter antagen beräkningsgrund, anses till 1844
R:dr 12 sk. årligen, sorn af Kongl. Stats-Contoiret
borde af de inflytande medlen betalas.
Skulle den ofvan begärde tullfria införseln än
vidare blifva förnekad , har blifvit påstådt vara
Stadens Magistrats rättighet i kraft af de den
samma Nådigst tillagde Privilegier, att i stället
för de anslagna IS44 R:dr 12 sk. ifrån Statsverket
af de inflytande Tull-medlen, hvarje år
utbekomma så stor summa, som efter hvarje
års gällande Tull-Taxa bör i inkommande Sjötulls-afgift
erläggas för 110 åinar Rhenskt, 36
pipor Spanskt och 70 oxhöfden Franskt Vin.
Detta allt, med hvad handlingarna innehålla,
hafva Riksens Ständer under öfvervägande
tagit; och häfva Riksens Ständer ansett betänkligt
att återföra Stockholms Stads Magistrat
till
ioi6
Ben 11 Juli.
till dess före 1777 åtnjutna rättighet, att tull-fritt
införa ofvanberörde qvantum Vin ; men då.
denna rättighet är grundad i de Staden förunnade
Privilegier och förmoner, hafva Riksens Ständer
funnit både billigt och rättvist, att Magistraten,
i stället för dennna rättighets begagnande in
natura, får ifrån och med nästkommande års början
och allt framgent njuta skälig ersättning
derföre i penningar, till det belopp, som inkommande
Sjötullen för oftanämnöe Vin-qvantiteter,
efter nu gällande eller framdeles blifvande
Sjötulls-Taxor, kan utgöra, i hvilket afseende
Magistraten bör årligen till Kongl. Stats-Contoiret
uppgifva en af Stora Sjötulls-Contoiret upprättad
uträkning på beloppet , till grund för utbetalningen,
samt Kongl. Stats-Contoiret, i händelse
de nu på Stat uppförde 1844 R:dr 12 sk,
härtill icke skulle blifva tillräcklige, då anordna
det bristande utaf blifvande öfverskott af Tullintraderna.
Beträffande åter de öfriga Städernas Källare-friheter
; sä hafva Riksens Ständer funnit med
dem vara ett annat förhållande, enär sådana friheter
icke af ålder varit alla Städer förlänte,
och de Städer, som haft en sådan frihet, efter
1600-talet åtnjutit den uti en viss summa penningar
, den Städerna ägt att i Tullclareringen
använda, hvarvid 2 Dal. S:mt blifvit beräknade
på Riksdalern, till dess, vid den år 1777 skedda
reglering af Städernas Källare-friheter, dessqt
blefvo evalverade till Riksdaler ä 3 Dal. S:mt
på Riksdalern , hvarigenom Städerna förlorade
50 proCent uti hvad de} efter primitiva grunde?
-
Den 11 Juli.
1017
den för beräkningen deraf bort åtnjuta. I be-»
traktande häraf hafva Riksens Ständer funnit
billigt och rättvist, att Städerna måtte återställas
i deras förra rättighet, att få beräkna Riksdalem
efter 2 Dal. S:mt, hvarigenom de komina
att undfå 50 proCents tillökning uti hvad
Staten nu består, hvilket för alla Rikets Städer,
utom Stockholm, icke utgör mer, än tillhopa
Igg9 R:dr 28 sk. 6 r:t. Råneo örn året; hvilket
beslut Riksens Ständer härmed få till Eders
Kongl. Maj.t i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
På Riddersk. och Adelns På Prest-Standets
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
vagnar
Carl Mörner
li. t. Landtmarskalk,
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schitfan.
h. t. Talman.
vagnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Uppläst dan 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom remiss har Eders Kongl. Majit i
Nåder till Riksens Ständer hanskutit en af Landshöfding
-
ioiS
Den 11 Juli,
höfdingen i Christianstads Län Grefve A. De la
Gardie i underdånighet gjord ansökning om den
förbättring i dess lön-förmåner, hvilka, utom 166
R.dr 32 sk. hushyra, bestå i 1200 R:dr egentlig
lön, 80 R;dr i respenningaK och 150 R;dr
så kallade utskrifnings Gästningspenningar, så
att de i spannmål förvandlades och blefve sva*
rande emot Embetets värdighet.
Sedan Riksens Ständer inhemtat alla till
detta ämne hörande upplysningar, hafva Riksens
Ständer beslutit , att då Statens fördel fordrar,
att en Landshöfding, hvars vigtiga och ansvarsfulla
embete äger så mycket inflytande på allmänna
ordningens bibehållande samt styrelsens
kraft inom Länet, icke skäligen bör sakna en
för dess anständiga utkomst nödig lön, Landshöfdingen
i Christianstads Län bör sättas i enahanda
löne vilkor med dem , Landshöfdingen i
nästgränsande Blekinge Län åtnjuter, eller 500
tunnor i sådana sädes-slag, som Krono-tionden i
Länet utgöra; äfvensom att, enär nu varande
Krono-tionde-tillgång i Christianstads Län till
en del användes till Garnizons-aflöning, och det
öfriga till det stundom på säd nödställda Kronobergs
Län, lämpligt är, att beloppet i spanmål,
hälften tåg och hälften korn, bör komma att utgöras
tills vidare i penningar, beräknadt efter
Länets årliga Markegång. . Denna förbättrade
lön anse likväl icke Riksens Ständer kunna retroactift,
eller förr än med nästa år Landshöfdingen
till godo komma, hvaremot den nu utgående
contanta lönen , jemte utskrifnings Gästnings
penningarna bora indragas eller användas
i af
-
Den ix Juli.
lolg
i afräkning å -betalningen för spannmålen. Den
begärda förhöjningen å respenningarna hafva
Riksens Ständer beslutit icke böra äga rum , och
hvad beträffar den begäran , att Fortificationshusen
i Christianstad måtte upplåtas till Landshöfdinge-Residence,
hafva de ansett sådant böra
ankomma på liders Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande.
Hvilket beslut Riksens Ständer här.
medelst till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup xindersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst den ii Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan Riksens Ständer, efter inhemtade noggranna
upplysningar, funnit, att utom de medel,
hvilka
1020
Den 11 Juli.
hvilka vid början af hamnbyggnaden i Helsingborg,
af Staten erhållits, men till beloppet ej
kunnat uppgifvas, för det nu verkställda arbete
samt anskaffande af rudimaterie!- för innevarande
år, inberäknadt Stadens bidrag, åtgått en summa
49 990 R:dr , samt att af hamnbyggnaden ännu
omkring en tredjedel återstår, hafva Riksens
Ständer, enär arbetet, såsom af erkänd nytta,
icke kan nedläggas, sedan en så betydlig kostnad
derå blifvit använd, på sådan grund och i betraktande
deraf, att priset på erforderliga materialier,
i synnerhet virke och timmer m. m. tie
sednare åren betydligen stigit, beslutit, att de af
Stats-Verkets medel till hamnbyggnaden i Helsingborg
anslagne 5000 B:dr årligen måga än
vidare på fem år, eller till nästa Riksdag, utgå.
Det bidrag Stadens invånare åligger, kommer
dock likaledes att fortsättas och upptagas i redogörelsen
öfver både inkomst och utgift, hvilken
i vanlig ordning skall uppgifvas; äfvensom
till Kongl. Stats Contoiret ifrån HamnbyggnadsDirectionen
vid hvarje års slut bör insändas fullständig
berättelse om hvad som blifvit vid byggnaden
tillgjordt, samt då kan återstå för dess fullbordande
efter den af Eders Kongl. Maj:ts fastställda
plan. Hvilket allt Riksens Ständer härmedelst
i underdånighet velat Eders Kgl. Maj:t
tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Eders Kongl. Maj:ts
under
-
Den 11 Juli.
1031
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Prest.Ståndets
vägnar
J. A, Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den 11 Jul*
Storrnägtigste Allernådigste Konung !
Då Riksens Ständer ifrån deras Stats-Utskott
emottagit den anmälan , det räkenskaperna
utvisa, att Löfås Silfververks-tionde, såsom en
Stats-Verkets ordinarie inkomst, är beräknad till
a o R:dr om året , icke till detta belopp influtit,
och det genom anställda noggranna undersökningar
blifvit upplyst, att Grufvedriften vid Löfås
icke lönar sig, utan hittills medfört en ganska
betydande årlig förlust för Eders Kongl. Maj:t
och Kronan i de stora friheter och förmåner,
som, på Stats-Verkets bekostnad, disponenten a£
detta Verk åtnjuter , hafva Riksens Ständer ansett
Eders Kongl. Maj;ts och Kronans hoga rätt
samt Statens förmon fordra, att detta Verk nu
nedlägges, och de dertill nu anslagna förläningar
och friheter till Stats-Verket indragas. Då
af
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h, t. Landtm.
På Borgare Ståndets
vägnar
TI. Schwan,
h. t. Taljnan,
3032
Den li Juli.
af inga handlingar kunnat utrönas, att disponent
ten af detta Verk blifvit tillagd någon ägande
rätt, utan endast dispositions rätten deraf upplåten,
hafva Riksens Ständer ej funnit något hinder
att hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, det Nådig befallning matte till Kammar*
och Bergs Collegierna afgå, att ofördröjligen vidtaga
anstalter till Verkets nedläggande, samt
de dessutom förunnade förläningars, friheters och
förmoners indragande till Eders Kongl. Majit
och Kroqan , dock att derunder icke ina inbe.
gripas de extra tjenstbarheter , hvilka Allmogen
till bruket utgjort, och hvarifrån den vid Verkets
nedläggning bör njuta befrielse. Fpr öfrigt
hafva dock Riksens Ständer beslutit, att det må
vara den nu varande disponenten obetaget, att,
orri han på egen kostnad, och utan allt understöd
af Kronan och det allmänna vill, med egna
medel grufve-arbetet fortsätta, likväl på sådana
vilkor, som med Författningarna om Bruks-och
Bergs handteringen instämma.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung l
Eders Kongl. Maj:ts
underdanigsté , tropligtlgste
tjenare och undersåter
Rå Ridd. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner, J. A. Lindblom,
h. t. Landtm. n. v. Talman.
På
Den 11 Juli.
I023
På Borgare Ståndets
vägnar
H. Schwan ,
h, t. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. V. Talman.
Uppläst der, n Juli.
Stormägtigste ASlemadigste Konung!
Till underdånigt svar å Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga remiss till Stats-TJtskottet, under den 31
sistl. Maj, angående förre I.ands-Kamreraren i
Linköpings Län , Assessoren Tinnerholrns underdåniga
ansökning om eftergift af en yppad
och honom till ersättning ålagd brist, stor 300
R;dr Banco uti dess halda Chartae-Sigillatas-medel*
uppbörd för år 1811; få Riksens Ständer, sorn.
inhämtat, att Lands - Kamreraren, Assessoren
Tinnerholm, af sjukdom hindrad, icke sjelf förrättät
Lands Kamrerare tjernsten den tid ifrågavarande
Balance tillkommit , och således icke
till densamma varit vållande, samt att han i öfrigt,
både såsom Embetsman och enskild gjort
sig känd för redlighet, och efter 34 års tjenstetid
befinner sig med hustru och barn i torftiga
omständigheter, i underdånighet anmäla, att
Riksens Ständet, med föranledande af dessa ömma
och bevekande omständigheter, beviljat den
sökta eftergiften , heldst en sådan eftergift icke
medför någon mindskning uti Stats-Verkets för
detta är påräknade Chartte Sigillatas-inkomst, som
efter Räkenskaperna för nämnde år öfverstigit
det i Stat beräknade beloppet.
Bilt
-
10 2 4
Den 11 Juli.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På -Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst den 11 juli.
Stormägtigste Allerdånigste Konung!
I anledning af gjord förfrågan hos Riksens
Ständer rörande förvaltningen af f. d. Konung
Gustaf Adolphs tillhöriga fonder, hvilka hittills
stått under framlidne Presidenten m. m. Friherre
Eagerheims och Stats-Commissarien Wåhlbergs
förvaltning , och sedan upplysning blifvit inhämtad
om dessa fonders belopp och beskaffenhet
, hafva Riksens Ständer beslutit, att ifrågavarande
fonder skola, i deras nu varande skick,
till Riksgälds Contoiret öfverlemnas, för att med
detta Contoirs öfriga tillgångar sammansmälta,
dock
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner ,
h. t. Eandtm.
På Borgare-Ståndets
vägnar
TI. Schwan,
li. t. Talman.
Den 11 Juli.
1025
dock så, att i Riksgälds-Contoiretj» Hufvudböcker
för dessa medel alltid skall visas särskild re«
do; hvilket är destomera lämpligt, som i hän«
delse fonderna framdeles med Eders Kongl. Maj:ts
och Riksens Ständers gemensamma samtycke
skulle komma att lyftas och uttagas , Staten för
dessa fonder skall ansvara: hvilket beslut Riksens
Ständer trott sig böra Eders Kongl. Maj:t i
underdånighet meddela.
' Riksens Ständer framhärda med djup un~
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 11 Juli.'
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer hafva från flera Stånd
klagomål blifvit höjde Öfver de stora oredor och
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
,J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan ,
h, t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
5-e Bqndeh
139. 130, ola»
so sfi
Den 11 Juli.
olägenlieler, sorn genom Bytes-verket åstadkommas,
ledande till de förslag, att alla byten irnellan
Kronan och enskilda måtte upphäfvas ,
och liqvider i afseende derå en gång för alla
förklaras afslutade. Till följe häraf, och på det
hvarken Kronans eller enskildas rätt må på något
sätt förnärmas , hafva Riksens Ständer föresatt
sig, att hos Eders Kongl. Maj;t i underdånighet
anhålla om följande ändringar i Eders Kongl.
Maj.-ts Nådiga Förordning af den 16 November
1813, rörande de ännu oafgjorda Bytesmålens
afslutande, nemligen:
lto Att i stället för der utsatte 10 år tiden
måtte inskränkas till 5 år, räknade ifrån
och med nästa års början: 2:0 att ej mindre
Kronan än private, som förmena sig äga fordringar
i bytes-, reductions- samt ersätinings-mål,
böra sådana sina fordrings anspråk anmäla inom
den 31 December 1817; och de sorn då icke äro
anmälte, anses förfallna och ej kunna till vidare
pröfning upptagas: 3:0 att alla byten böra
vara utredde , afslutade och med Kongl. Majus
Nådiga Bytes-Bref faststälde inom den 31 December
1820, och de byten, som på ett sådant
sätt då icke äro afgjorde, böra fastställas och
för afslutade anses, ehvad Kronan eller private
dervid vinna eller förlora: 410 att Kammar-Collegium
vid hvarje års slut bör till Eders Kongl.
Maj:t ingifva en underdånig berättelse om hvad
vid Bytes Verket för året tillgjordt blifvit, samt
hvad som återstår , och af hvilka berättelser
Riksens Ständer vid nästa Riksdag torde i Nåder
lemnäs del: och, slutligen 5:0 att på det
Jord
-
Den 11 Juli.
1027
Jord- och Hemmaris-ägare må blifva i tillfälle
att erfara, huruvida deras hemman och lägenheter
kunna i något byte vara anhang iga, Kaut*
mar-Collegium måtte undfå Nådig Befallning,
att genast och sist inom detta årets slut låta författa
en fullständig förteckning på alla oafslutade
byten, sorn tillika utvisade alla hemman och
lägenheter, som uti hvarje byte äro antingen
utbytte eller till vederlag uppgifne,och hvilken
förteckning bör af Kammar Collegium allmänheten
meddelas, genom en allmän Kungörelse,
som å Predikstolarna uppläses; hvilket allt Riksens
Ständer till Eders Kongl. Majrts Nådiga
pröfning härmedelst i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtinarsk.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom ,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schvan,
h. t. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
upp.
:io28
Den 11 Juli.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden d, 11 Juli*
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väclct
om befrielse för Allmogen från erläggande af de
hittills på vissa ställen brukliga Mätare* och
Vågpenningar.
Riksens Ständer hafva väl å ena sidan af
de nu i detta ämne gällande Författningar inhämtat,
att Våg- och Mätare penningar tillkomma
vissa Städer, enligt de deni förundte Privilegier,
hvilka i 7 §. af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Förordning deri 29 Maj 1739, angående
mått, mål och vigt . blifvit ytterligare stadfastade.
A den andra hafva de dock ansett ostridigt,
att det uppehåll och andra olägenheter,
som vid erläggande af dessa afgifter kunna Allmogen
tillskyndas , särdelas om nattetid vid Tullarne
, innehålla flera talande skäl till afskaffande
af Mälare- och Vågpenningar. Vid sådant
förhållande hafva Riksens Ständer allenast trott
sig böra förmoda, att de Städer, som till Vågoch
Mätare-penningar £ro berättigade, skulle
med afseende å dessa omständigheter, antingen
till en del eller helt och hållet, eftergifva omförmälte
afgift, der sådant kunde ske, eller jemka
uppbörden deraf till ett för Allmogen mindre
betungande sätt ; i anledning häraf få Riksens
Ständer i underdånighet hos Eders Kongl Maj:t
anhålla, så väl att, å de ställen der Mätare-penningar
nu erläggas, desamma hädanefter icke må
tili beloppet förhöjas, som att Eders Kongl.
Måj:ts
Den 11 Juli.
1029
Maj:ts Befallningshafvande må åläggas hålla allvarsam
hand deröfver, att hvarken Våg- eller
Mätare-penningar få uppbäras i de Städer , hvilka
dertill icke äro berättigade, eller Allmogen,
der en sådan afgift lagligen äger rum., vid dess
uppbärande allt för mycket betungas.
Hvilket allt Riksens Ständer härmed i underdånighet
få Eders Kongl. Maj:ts ‘Nådiga pröfning
underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup Undersåtlig
vördnad, trohet och nit
t
Stormägtigste AHernådfgste Konung!
Eders Kongl Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Prest-StåndetS
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stlnden den 11 Juli.'
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Hos Riksens Ständer har motion blifvit
Vackt rörande nödvändigheten att förekomma de
skador
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtmarsk.
På Borgare Ståndets
vägnar
if. Schwan ,
li. t. Talman.
1030
Den 11 Juli.
skador och hillder i odlings vägen, som uppkomma
genom uppdämningar för hvarjehanda fisken
och vattenverk.
Biksens Ständer hafva funnit detta mai innefatta
3:ne frågor: 1:0 huruvida, vid nya
Qvarnars och Vattenverks anläggning, iakttagande
af Lagens stadgande uti 20 Cap. 4 § Byggning»
Balken kan göra tillfyllest, eller om fullständiga
vatten-afvägningar och Vetenskapliga
undersökningar tillika böra påbjudas: 2:0 om
författningarne rörande strömrensningar och vattendragens
öppnehållande böra förnyas, och noggrannare
än till äfventyrs hittills skett, efterlefvas;
och 3:0 om, i afseende på de redan anlagda
vattenverk, afvägnirtgar och ransakningar skola
anses nödiga , samt om de som göra Jordbruket
skada, böra förstöras.
Detta allt hafva Biksens Ständer under öfvervägande
tagit ; och hvad nu först angar den
flaga, om hvad vid anläggandet af nya vattenverk
hädanefter bör iakttagas, hafva Biksens
Ständer funnit att, enär hädanefter någon anmäler
sig att bygga nytt vattenverk, icke allenast
lägenheten dertill bör, såsom hittills, af
Domstolen i orten synas, utan ock, der uppdämnihgarne
kunna verka på längre afstånd, en fullkomlig,
efter Vetenskapliga grunder och med
tjenliga Instrumenter anstäld afvägning , till utrönande
af vattnets höjd, företagas, tillika med
undersökning angående in och utloppet af de
sjöar och strömmar som ofvan och nedan vattenvérket
belägne äro; hvarförutan Biksens Ständer
ansett det förordnande böra utfärdas, att de inom
-
Den 11 Juli.
1031
om Krono-Hemmans eller Krono-Afradslands
områden belägna strömfall må af åboerna få endast
tills vidare begagnas, men icke genom Skat«
teköp Kronan afhändas, hvilken vid dispositionsrätten
deraf bör bibehållas, på det icke större an-<
läggningar och en allmännare nytta för Riket i
framtiden måtte hindras och vid de tillfällen,
då strömfallet för sådana ändamål behöfves, någon
större ersättning än för nödiga byggnader
kunna komma i fråga; i hvilket afseende ett
utmål, närmast intill strömstället af ett, två å
tre Tunnland, efter strömfallets och den sistnämde
markens beskaffenhet, borde utsättas. Beträffande
åter strömmarnes och aarnes rensning
och öppna hållande, så hafva Rikaens Ständer
trott, ätt i fall den i detta afseende, under den
ao Febr. 1764 utfärdade Kongl. Förordning noga
handhafves och efterlefves, de olägenheter,
som nu genom uppdämningar och underlåtna
strömrensningar tillskyndas Jordbruket, skola till
någon del kunna förekornmas; och få Riksens
Ständer derföre hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, att nyssnämnde 1764 års Förordning
måtte varda upplifvad och ett noggrant
iakttagande deraf allvarligen påbudet.
Vidkommande slutligen frågan om undersökningars
anställande äfven vid de nu inrättade
vattenverken, samt deras förstöring , som göra
Jordbruket skada och förfång; hafva Riksens
Ständer, enär de inhämtat underrättelse, att
denna fråga blifvit af Eders Kongl. Majit till
Eag-Comitéens pröfning i Nåder öfve.leornad,
ansett böra bero vid de åtgärder , Eders Kongl.
Majit dervid lärer täckas vidtaga. Rik
-
1032
Den 11 Juli.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdlnigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtrnarsk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindhlom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks Ständen den ii Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Af åtskilliga anledningar har Riksens Ständers
uppmärksamhet blifvit fästad derpå, att, oaktadt
de fran Regeringen gifna uppmuntringar af
alla slag, Räkares och Presterskaps bemödanden,
samt de i Försarnlingarne tillförordnade Vaccinateurers
åtgärder , vaccinationen ännu icke haft
ali den framgång^ som dess värde förtjenade.
Dä Riksens Ständer ej kunnat misskänna den
väsend t liga nytta sorn åtföljer vaccinationens
kringspridande , hafva de ock ej kunnat underlåta,
att vara betänkte på medel att densamma befordra.
Den 11 Juli.
1033
fordra. De hafva derföre beslulit att hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om vidtagande
af dertill ledande Nådiga författningar ,
af följande innehåll:
1:0 Att för hvart och ett barn, sorn, efter
fyllda två års ålder ännu icke blifvit vaccineradt,
föräldcarne , eller de som i deras ställe besörja
barnets vård och uppfostran , må erlägga en afgilt
, lika stor med de vanliga Mantals-penningarna
, så framt icke med Pastors intygande kan
styrkas, att barnet varit af sjukdom hindradt, att
kunna vaccinationen undergå, eller ock att brist
på skicklig Vaccinateur eller tjenligt vaccinämne
hindrat denna operation. De föräldrar deremot
, som äga fyra vaccinerade barn under 15
års ålder, anse Riksens Ständer böra få njuta
någon eftergift i utskylderna, i likhet med hvad
Eörfattningarne innehålla om dem som äga fyra
underåriga barn; börandes ofvanföreslagne afgifts
erläggande taga sin början ett år efter det
förordningen härom blifvit allmänneligen kungjord.
2.0 Till vinnande af erforderlig controll 1
detta afseende, anse Riksens Ständer, innan,
hvarje Mantalsskrifning, en af Vaccinateuren
upprättad längd öfver de inom året i Socknen
vaccinerade barn till Pastorn böra inlemnas och
förhållandet i Husförhörs-Boken antecknas, i enlighet
hvarmed Presterskapet, som vid Mantalsskrifningen
alltid är närvarande, skulle då lemna
upplysning öm de ovaccinerade barnens inom
Socknen, namn.
3:0- I Stockholm tro Fviksens Ständer det
bör
Den 11 Juli.
bör åläggas hvar och en , som hos Presterskapet
anmäler sig om betyg , att lian är vaccinerad,
uppvisa vederbörande Vaccinateurs intygande
deröfver, på det förhållandet dermed må kunna
i Prestbetyget införas. De åtgärder, som till
vinnande af närmare controll i detta afseende
kunde i Stockholm behöfva vidtagas, synes Riksens
Ständer böra af Öfverståthållare-Embetet,
efter öfverläggning med Stockholms Stads Consistorium,
föreslås.
4:0 Den Mantalsafgift, som, till följd af
det föregående, bör erläggas för ovaccinerade
barn , må tillfalla till hälften Mantalsskrifvaren
och till hälften Socknens' fattiga.
5:0 På det vaccinationen må kunna, såväl
i Städerna, som i alla Socknar å Landet, så ofta
behofvet fordrar, anställas, böra kraftiga anstalter
vidtagas, att icke allenast tillräcklige depots
af tjenligt vaccin-ämne måtte i alla Landsorter
, i synnerhet hos hvar och en ProvincialMedicus
finnas, utan ock att skicklige Vaccinateurer
må, på sätt Eders Kongl. Maj:t redan
förordnat eller vidare kan förordna , vara att
tillgå till så stort antal som behofvet erfordrar.
Riksens Ständer göra sig förvissade att Kongl.
Sundhets-Collegium och Rikets upplysta LäkareCorps,
som medelst vaccinationens främjande i
vårt Fädernesland gjort sig på ett utmärkt sätt
förtjente, af ej mindre Rikets egna Medborgares
än Utlänningars allmänna oinskränkta högaktning
, ej skola underlåta , att på det bästa och
lämpligaste sätt vidtaga alla de åtgärder, som
kunna leda till vaccinationen s befordrande.
Detta
1
Den n Juli. 1035
Detta allt få Riksens Ständer härmedelst
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning i underdånighet
underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
-vördnad, trollet och nit
Stormägtigste Allernådigsie Konung!
Eders Kongl. Majus
underdänigste , tropligtigste tjenare
och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarsk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
b. t. Talman.
Uppläst hos Samtelig Riks-Stlnden den 11 Juli.
Stormägtigste Allernådigsie Konung!
Då Riksens Sländer vid sistförflutne Riksdag
hade beslutit, att hos Eders Kongl. Majit
göra underdånig anhållan om inrättande af en
Bergs-Schola, sedan undersökning skulle hafva
blifvit anställd till utredande af detta för BergsVetenskapen
vig'iga ämne, hände att denna underdåniga
önskan hos Eders Kongl. Majit aldrig
blifvit anmäld. Det är med särskildt afseende
på den nytta för Bergs-Handteringen
och
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
1036
Den 1 x Juli.
och det Vetenskapliga deri , som en sadan undervisnings
anstalt bör kunna medföra, som
[Riksens Ständer detta mål å nyo upptagit, och
beslutit, att derom med en underdånig -önskan
nalkas Eders Kongl. Maj:t, anliållandes, 'att Eders
Kongl. Majit täcktes till pröfning, upptaga
det af Bergs-Hauptmannen och Riddaren Pihl,
i ett af honom på Eders Kongl Majus Nådiga
befallning afgifvet underdånigt Betänkande angående
åtskilliga förändringar i Hushållningen vid
Stora Kopparberget, redan gjorda förslag, till inrättande
af en praktisk Bergs-Schola i Fahlun ,
samt, efter pröfning af föreslagna medlens tillräcklighet,
vidtaga den författning Eders Kongl.
Maj:t kunde finna saken och ändamålet förtjena.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och und%rsåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtmarskalk,
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Bonde* Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Stormäg
Den 11 Juli.
1037
Uppläst lios Samtliga Riks-Ständen den 11 Juli.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Hos Riksens Ständer har en motion blifvit
väckt, att Söderhamns Stad, hvars Donations*
jord till en tredjedel innehafts af det derstädes
förut befintliga Gevärs-Factoriets Betjening och
arbetare, och varit dem imellan fördelad uti.,
smålotter eller sä kallade rotskiften , nu, sedän bexnälte
Factori blifvit förlagdt till det vid Eskilstuna
Stad belägne Carl Gustafs Stads Bruk, och
de lediga Jordlotterna , enligt Kongl. Maj;ts Nådiga
förordnande under den 13 April 1813
blifvit för Kronans räkning på Auction till Arrende
utbjudne, mätte erhålla sådan afskrifning
eller transport af alla för ifrågavarande Jordlotter
inflytande Arrende-medel, för närvarande
och tillkommande tider, att Staden måtte af
samma medel, till ett med egentliga afsigten af
Donationen enligt bruk , i åtnjutande komma.
Riksens Ständer hafva väl ansett sig, emot
stadgandet uti 90 och 107 §. §. Regeringsfor
men
, icke kunna göra någon ändring uti hvad
efter Eders Kongl. Majus ofvanberörde Nådiga
förordnande härutinnan redan gått. i verkställighet.
Med afseende likväl å Stadens fattiga Borgerskaps
tryckande belägenhet, och den förlust
Staden i siri näring och rörelse, genom Factoriets
bortflyttning ,, lidit, hafva Riksens Ständer
pröfvat skäligt bevilja Staden, som nu skall vara
innehafvare af de omförmälta Arrenden, afskrifning
å den åiliga Arrende summans, erläggande
till Stats» Verke t; hörandes densamma deremot
-
1038
Den 11 Juli.
emot till Stadens Cassa ingå , att till Stadens
publika behof användas , och få Riksens Ständer
hos Eders Kongl Maj:t i underdånighet anhålla,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes utfärda Nådig
befallning till Kamrnar-Collegium, att härom förständiga
vederbörande till underrättelse.
Riksens Ständer få i öfrigt till Eders Kgl.
Majtt framställa den underdåniga önskan, att Eders
Kongl. Maj:t, i anseende till de för Staden förekommande
orna och bevekande skäl och omständigheter,
i Nåder täcktes tillåta, att de af Facto»
riets Tjenstemän och Arbetare innehafde , men
nu utarrenderade rotskiften, så väl som de,
hvilka af qvarblifne Factori-arbetare ännu innehafvas,
måtte, de förra vid Arrendets slut,
de sednare vid nuvarande innehafvares afgång,
fa utgå till Stadens fria disposition och inkomsten
daraf tillfalla Stadens Cassa, samt således,
enligt Stadens Grund-Privilegiurn, komma menige
Staden till gagn och nytta; likväl med det
vilkor, att om, i en framtid, Factoriet skulle
till Söderhamn återflyttas, den nu ifrågavarande
4:del af Stadens jord då hör till Eactoriets betjening
och arbetare återgå.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På
Den ii Juli.
i°39
På Ridd. oell Adelns
vägnar
Carl Mörner ,
h. t. Eandtmarsk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h, t. Talman.
J. A. ljndblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
På Prest-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
vägnar
Uppläst hos Samteliga Riks-Ständen den ii Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Till förekommande af de förluster och olyckor,
som saknaden af Landkänning uti Alandshaf
utanför inloppet till Oregrund ofta förorsakar
, i synnerhet nattetid, har hos Riksens
Ständer blifvit föreslaget, att undersökning måtte
anställas, till utrönande om icke på den så
kallade Måsesten eller Svartklubben, vid södra
inloppet till Öregrund , en Fyrbåk borde anläggas;
och få Riksens Ständer i sådant afseende
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att Eders Kongl. Maj:t, på lika sätt, som med.
Fyrbåks-anläggningarne vi Holmön i Qvarken
och Östergarnsholmen på Gottland blifvit i Nåder
förordnadt, täcktes anbefalla undersökning till utrönande
så väl af behofvet utaf en Båks anläggning
vid Måsesten, som ock, om berörde
ställe är dertill tjenligt , hvarefter Eders Kongl.
Maj:t lärer i Nåder finna för godt, att till verkställighet
låta befordra en sådan får mensklig*
heten gagnande inrättning.
Rik
Den ii Juli.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd, och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarsk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
II. Sclnvan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånclen den II juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Med afseende å de olägenheter, som för
Boställs innehafvare och afträdande Sterbhus
tunna vid afträdes Husesyner uppkomma genom
stadgandet i Kongl. Förordningen den 31 Jan.
innevarande år, sorn bestämmer höjden af laggild
gärdesgård af sten till 2-| alnar, i fall de
blefve nödsakade att till denna höjd bygga de
gärdesgårdar af sten, sorn, i öfverensstämmelse
med äldre föreskrifter, varit anlagde till allenast
2 alnars höjd; hafva Riksens Ständer icke allenast
ansett billigt, att ofvannämnde stadgande
icke
Den 11 Juli.
1041
icke mätte tilläggas retroactif verkan, i anseende
till de gärdesgärdar af kullersten , som förut
blifvit till 2 alnars höjd anlagde, utan äfven,
enär sådana Stengärdesgårdar, då de blifva väl
lagde, utgöra en ganska säker och tillräcklig
hägnad, så snart de äga 2 alnars höjd, af hvilken
beskaffenhet jemväl de flesta sådana Gärdesgårdar
för närvarande äro, velat hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kgl.
Förordningen den 31 sistlidne Januari matte i
så måtto blifva i Nåder ändrad, att Gärdesgård
af kullersten skall endast behöfva ägä fulla 3
alnars höjd öfver jordytan; hvilket Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning härmed i underdånighet
tmderställes.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Aliernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigsté, tropligtigste
tjenare och Undersåtet
Få Ridd. och Adelns
vägnät
C ari Mörner,
h. t. Eandtmarsk.
Rå Prest-Ståndets
vägnar
J. Jl. Lindblom,
n. v. Talman.
På Börgare Ståndets
vägnar
H. Schwan,
li. t. Talman»
5 i te Landet:
På Bohde-Sfåndefs
vägnar
Lars Olsson é
n. V. Talman.
131. 332. Mifo
1©4*' -®en 11 Juli*
* • 5 i
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den n Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11 .
Hederv. Bonde - Ståndet den 11
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Be sver s och Oeconomie - Utskotts
betänkande, i anie aning af vackt
jraga om Båt smans-Fbr dubblingens
ht er i, tallande
Till Utskottets handläggning har ett Memorial
i detta ämne, af Herr Öfversten A. M.
Berghman under den 24 nasti. April, blifvit
frän Hoglofl. Ridderskapet och Adeln rernittexadt,
deruti anföres att, sedan Oeconomie-Utskuttet,
under 1809 och 1810 arens Riksdag,
afgifvit ett Betänkande, som samtliga Riks-Ständen
bifallit, uti hvilket Batsmans-Fördubblingen
skall blifvit med Vargeringen förblandad
och jemte denna föreslagen till indragning; så
funne Herr Öfversten sig nu böra förnya de
upplysningar, örn den betydliga skillnaden imellan
dessa båda onéra , som han redan vid förenämnde
Riksdag Höglofl. Ridderskapet och Adeln
meddelt, nemligen: Att Bätsmans-Rotar
ne
i deras Contracter med Kronan, förbundit
sig till Fördubblingens uppsättande i krigstider,
och af sådan anledning blifvit sammansatte af
ett dubbelt antal hemman , och stundom deröfver
emot Soldate-Rotarna , i hvilka Contracter
ordet Vargering icke ens skall finnas och än
mindre något åtagande att den utgöra ; men genom
-
Den 11 Jidit
1043
nom hvilkens då bifallna indragning, Piket
skall hafva förlorat uti krigstider ett antal af icke
mindre än 3,385 Båtsmän , beklädde och utrustade
af Rptarna till Sjötjenst; i anledning af
hvilket allt Herr Öfversten hemställer, om icke
Båtsmans-fördubblingen bör åter sättas i det
skick den var före deri 13 April 1810.
I sammanhang med detta Memorial hafva
dessutom följande hav nu allenast till hufvudsakeliga
innehållet upptagna mundtellga andra,
gauden lill Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Protocoll den 19 nasti. April blifvit Utskottet
meddelade:
Af Herr Zelow, Christer: Att då BåtSmansfördubblIngens
afskaffande var ett vilkor vid
Conscriptionens antagande , skulle det ej kunna
anses annorlunda än en grundlag, och således
ej upptagas uti Ständernas Plenum och derifrån
remitteras till något Utskott.
Af Herr Pahlman, Otto Fredric: Atr skyldigheten
att i krigstider uppsätta fördubbling,
vore stödd på ingångna Contractér , och borde
anses lika orubblig, som öfriga med Indelningsverket
förknippade onera: att utan det gtofvaste
misstag denna skyldighet aldrig hade kunnat
förblandas med Underhåll af Vargerings manskapet,
hvilket sednare var af helt annan beskaffenhet,
och hade tillkommit genom magtspråk , hvarföre
också Riksens Ständer redan förut fri kallat
R otaina från en sådan arbitrairt tillkommen skyldighet
, samt äfven derå emottaga Kgl. Majus
Nådiga stadfästelse: att vid 18 i 2 års Riksdag
någon rättelse af hvad som rörer Pördubblings
Båts
-
1044 -Dm 11 Juli.
Båtsmän icke blifvit ifråga stäld , men då Sta*
ten, genom ett sådant misstag, soia äfven omförmäldt
är, förlorat ett antal försvarare af öfver
3,000 man, vore intet billigare, än att hvad
som orättvist blifvit beslutadt, nu rättvist förändras:
att beträffande det påstående , att befrielse
från Fördubblings-Båtsmäns urgörande vore
lika såsom extra Boteringens uppsättande, ett
föregående vilkor för Beväringens utskrifning,
skulle en sådan tanka sakna all grurtd: att uti
ofvanomförmälte Betänkande från Oec.onomieUtskottet
Vargeringens och Fördubblingens upphörande
funnes namndt såsom en följd af den
antagna Oonscriptionen, men icke såsom ett vilkor
derföre; samt att hvad anginge det gjorda
påståendet, som skulle detta amne vara en grundlags
fråga, Herr Pahlman finge erinra , att den
utur ingen synpunkt kunde ditföras , hvilket
skulle hämta styrka äfven deraf, att den varit
af Oeconomie- och Besvärs-TJtskottet behandlad.
Till närmare utredande af ifrågavarande
ämne, har Utskottet ansett nödigt infordra alla
de upplysningar, som kunnat befrämja ett sådant
ändainåljoch derefter, genom Hof CantzlersEmbetets
benägna omsorg, ifrån Kongl. Förvaltningen
för Sjö-Ärenderna erhållit de uppgifter,
som Utskottet nu får inför Biksens Högh
Ständer vördsamt framlägga
Då en kort öfversigt af upphofvet till
Båtsmanshållets närvarande organisation härvid
icke torde vara olämplig, får Utskottet först meddela
en uppgift å de Contracterj hvilka grundt
lägga Flottornas Båtsmanshåll. Dessa äro:
1:0 Kongl,
Den 11 Juli.
l°45
1:0 Kongl. Förordningen den 23 Maj 1690,
som tjenar lill efterrättelse för alla de provinser,
hvilka med Kronan ej ingått särskildta Contracter
samt äfven för Frälse Roteringen i Blekinge
Län och Södermöre Härad af Calmare
Län.
2:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Bohus Län den 16 Januari I739.
3:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Hallands Län af den a6 Januari 173g.
4:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Blekinge Län den 27 April 1685.
5:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Södermöre Härad af Calmare hän den 27
April 1685-
6:0 Kongl. Förordningen eller Contractet
med Vester Norrland, af den 2 Marti 1688-
7:0 Kongl. Förordningen, rörande Städernas
Båtsmän, af den 23 Maj 1690.
För alla de af ofvanstående orter, som till
Fördubblings-Båtsmäns utgörande blifvit lörpligtade,
finnas uttryckliga stadganden derom upptagna
uti de af nämnde orter, med Kongl.
Majit och Kronan ingångne samt ofvan uppräknade
Contracter; och får Utskottet nu i ordning
meddela de punkter spm härom särskildt förordna.
Om Landt-Rotarnes Fördubblings-Båtsmän
i allmänhet stadgar Kongl. Förordningen den
23 Maj ifigo uti 15 §., som igenfinnes i allmanna
Båtsmans Contractet.
För Götheborgs- och Bohus- samt Hallands
Län, stadgar Kongl. Förordningen den it? Jan.
1739
1046
Den 11 Juli.
1739 uti 1 som uti dessa Provinsers Contracter
är intagen, att Rotarrta från ail Fördubbling
, så i freds som krigstider, äro befriade.
För Vester-Norrland utstakas Rotehåliarnes
skyldighet , att prasstera och underhålla För- ,
duhblings-Båtsmän, under krigstider, uti det
med samma Landskaps Fullmägtiga afslutade
ofvanåberopade Contract af den 2 Marti 1688
och 6 §.
Contiacterna med Blekinge Län och Södermöre
Härad i Calmare Län af den 27 April
1685, handla icke om Fördubblings-Båtsmän,
emedan i dessa Provinser äro Hemmans-rentorna
till Båtsmäns utgörande indeldte. Hela Rikets
öfriga Båtsmanshåll är roteradt.
Gothlands Län har den friheten att på 2:ne
ordinarie Båtsmans-rotar hålla allenast en För.
dubblings Båtsman i krigstider.
Dessutom har Utskottet'inhämtat, att långt
förr än ofvannämnde Båtsmans Contracter blefvo
upprättade, hade ej mindre Städerna i Riket än
Allmogen i de orter, som Båtsmanshållet undergifna
äro vid 1644, 1652, 1672, 1075 årens
med flera Riksdagar, åtagit éig , att utgöra icke
allenast sitt vanliga Båtsmanshåll, utan ock att
i krigstider detsamma fördubbla, likväl med förbehåll,
att, enär faran vore ofver, och fred återvanns,
blott, med sitt ordinarie Båtsmanshåll
varda betungade; hvaraf tydligen skönjes, att
skyldigheten till bördubblings-Båtsmäns uppsättande
var vanlig äfven före Konung Carl XI:s
tid, och således äldre än sjelfva Indelningsverket.
I de
Den ii Juli. *047
I de Instructioner , som på 1680-talet utfärdades,
till'rättelse för hvad vid Båtsmanshållets
i hdel nili? iakttagas borde, förordnas, att det
både till enkla talet och till förbubblingen indelas
skulle och såsom de ofvan citerade stallen
i r6go års Båtsmans-Contracter med Landtrotär
och Städer visa, blef äfven i dessa Contracter
uttryckligen stadgadt, att FördubblingsBåtsmän
skulle i krigstider prsesteras ; af sådan
anledning och sedan Kongl. Majit genom Nådiga
Bref den 23 Maj 1788, den 19 Juli 1789 och
den 10 Januari 1790 befallt, att alla vacancer
af Båtsrnanshållet skulle récrutéras och Fördubblingen
tillsättas; blef ock, under nyssnämnde
krigsår, vacance-afgift beräknad och erlagd,
ej mindre för Landt-rotarnas, än Städernas Fördubblings-vacancer
, och under 1808 och 180g
årens krig iakttogs samma grundsats.
Af hvad Utskottet sålunda anfort , jemte
den upplysning Utskottets Ledamöter af Vällofl.
Borgare Ståndet lemnat, att Städerna äfvén efter
1810 års Riksdag under1 krig utgjort de skyl-,
dighéter, som med Fördubblings-Båtsmäns underhållande
äro förenade, tror Utskottet" sig fullkomligen
hafva ådagalaggt, att skyldigheten till
Fördubblings-Båtsmäns uppsättande under krigstid
grundar sig på imellan Rotarna samt Kgl.
Majit och Kronan ingångna äldre Contracter,
likaså väl som det öfriga Båtsmanshållets utgörande;
och synes det derföre Utskottet, som tillräcklig
anledning saknats till upphäfvande af sådana
uti Båtsmanshållets första grundläggning
stadgade förbindelser, heldst ett slikt upphäfvande
,
1048
Dm 11 Juli,
de, enligt hvad Utskottet af tillförlitliga uppgifter
inhämtat , förorsakat en förmindskning i
Sveriges försvar af 2,422 Batsman frän Landets
Båtsmanshåll; en förmindskning så mycket mera
kännbar, som Rikets local mindst tyckes tillåta någon
indragning af en Sjömagt, på hvilken dess
vidsträckta kustgränsors äfvensom dess handels
trygghet till gn så stof del hvilar; och har Utskottet
derföre ansett sig böra tillstyrka, att Båtsmans
fördubblingen, i likhet med de uti Båtsmans-Contracterna
derföre stadgade grunder åter
matte upplifvas, samt sättas i det skick hvaruti
den före den 13 April 1810 befanns. Hvilket
allt till Riksens Höglofl, Ständers egen pröfning
vördsammeligen öfverlemnas. Stockholm den 6
Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ihedamöters
vägnar
A, Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Jjedamöters
vägnar
A nd. Fredin,
i
Riksens
På Högv. Prest-Ståndets
ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Laur. Carlsson>
M. M, Rosbeck»
Den 11 Juli.
16-59
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. elen II Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vallöf!. Borgare-Ständer den 11
Hederv. Bonde-Ståndet den 11 __
Riksens Höglofl. Ständers Stats- Utskotts
Betänkande i afseende pä en,
uti Kongl. Majits till Stats- Utskottet
aflåtne Nådiga Proposition den
I Mars 18 15, angående Stats- Verkets
tillstånd och behof, till afskrifning
i Riks Staten föreslagen
summa af 5,283 R'-dr 3 sk. 5 r.
Banco, som af Stats-Vcrket blifvit
Riks galds-Contoir et ersatt för de,
till ett lika belopp, utaf BevillningsUppbordcn
/ Stockhohus Stad, skedde
afdrag till aflöning åt Mantalsoch
Uppbörds-Commissarier.
ITii den Nådiga Proposition, som Kongl,
Majit under den i sistlidne Mars till Riksens
Ständers Stats-Utskott aflåtit, angående Stats-Ver*
bets tillstånd och behof, har Kongl Majit, ibland
annat, i Nåder behagat framställa , huruledes
åtskilliga oförutsedda utgifter, för hvilka intet
anslag uppå Stat befunnits, tillkommit och att
dessa utgifter, tillsammans utgörande 161,613
R:dr 16 sk. 3 r. Eanco, icke fordra någon ny
tillgång, utan torde blott böra uti Staten upplag3^
-
105 i T)en 11 Juli.
tagas , för att sedermera affora*. Under sådana
vitgifter innebegripes äfven en post af 5,283
R:dr 3 sk. 5 r. Eanco, hvilken efter hvad uti
Kongl. Maj.ts Högstberörde Kådiga Proposition
emformäles, bestar utaf de, enligt äldre.och sednare
Författningar, uppå Bevillnings-Uppbörden
i Stockholms Städ , for Uppbörds och Mantals»
Corntnissariema tillåtne afdrag; men hvarföre
någon tillgång af Bevillningsrnedlen nu ej kunnat
. erhållas, sä att dessa afdrag måst Riksens
Ständers Riksgälds Contoir ersättas.
Då nu Stockholms Stads rättighet att på Bevillnings
Uppbörden derstädes göra dylika afdrag
och innehållningar , som de nyss ömförmälte,
blifvit af Herrar Fullmägtiga i Riksgälds-Contoiret
bestridd , och denna fråga äfven står uti oskiljaktigt
sammanhang med Hans Exc., Ofver-Ståthålla»
rens m m. Hr Gr. Carl Mörners till Stats-Utskottet
öfverlemnade underdåniga Skrifvelse af d. 10 sisth
Mars, angående den Stockholms Stads Krono»
Uppbörds-betjening ti Hägde ordinarie anönings
förflyttande på Kronans Stat , och hvaröfver StatsUtskottet
under denna dag Betänkande afgifvit ;
så liar, af dessa förenade anledningar , Utskottet
trott sig bora särskildt Utlåtande meddela öfver
förrherörde till afskrifning i Nåder föreslagne
summa af 5,283 R.dr 3 sk. 5 r. Banco.
Al Riksgälds-Contoirets Handlingar inhämtas,
att sedan uti nämnde Contoir anmärkning
blifvit gjord dervid, att uti den från Stockholms
Stad inkomna Summariska Redogörelse
för år 1810, under Titel af anordning , blifvit
affordej 1,109 R^i' 42 sk. 10 r.; och likaledes
under
Deri 11 Juli.
under Titel af leverering 1,347 B-dr 4 7 sk 6*
r., eller tillsammans .2,457 Rsdr ' 42 sk. 4y jr.
Banco; så hafva vederbörande, uii deras lin i of—
ver afgilné fork In ring, upplyst, atr den Forstnämnde
summan af 1.109 RVdr 4a sk. 10 1., på
grund af flera åberopade äldre Konunga Bref,
blifvit använd till äfloningar och arfvode!' ät
Stadens Krono Uppbörds samt Mantals Conn ruissarier;
äfvensom att de under f .• veu rings ■
afförde 1,347 R:dr 47 sk bT r. blifvit af Bdels-Collegium
anordnade utaf iSlo års Be viii.
nings-Uppbörd till Stadens ersättning lör omkostnader
vid Bevillning»-Taxeringen fl 1 s; 1-  ma år; men då Herrar i ul I mägtige ansen dg
ej kunna berörde förklaring godkänna, halvi
Herrar Fullmägtige, Uti Skrifvelse af den 3
Decemb. 1812, jemte tillkännagifvaiide häraf,
anmodat Hans Excellence , Herr (trefven och
Öfver-Ståiliållaren foga nödig anstalt, atr det
anmärkte beloppet blefve ofordröjeligen till Riksgälds
Contoirets Gassa -levererad,; i anledning
hvaraf Haris Excellence Herr Grefven och Ofver
Ståthållaren . tillika med Stockholms Stads
Drätsel • Comrnission , sorn, likmätigt Kongl.
Majlts Nådiga Instruction den 17 Decemb. 1813,
äger att förvalta Stadens medel och bevaka StadsCassans
rätt, uti lill Herrar Eullrnägtiga aflåtet
[Memorial af den ig Januari 1814, vägrat deri
fordrade ersättningen meddela, och derjemte t i 11-  Itännagifvit, att, i enlighet med Kongl. Maj.ts
Hådiga Skrifvelse den 11 Augusti 1813, skulle
ej allenast en dubbelt större summa, än den,
sorn varit i fråga, från och med nyssnämnde
är,
1052
Ben x iJJti.
år, på Bevillnings-medlen afskrifvas* till Krono*
Uppbörds-Cornmissariernas aflöning, ulan ock,
genom afskrifning å 18 »3 års medel, bemälte
Commissarier erliålla tillökning å deras, för år
1811 i räkenskaperna , likasom för år 18I0, afförde
Böner.
Efter ett sådant från Dräfsel-Commission
erhållet svar, funno Herrar Fullmägtige sig
föranlåtne, att, med åberopande af 68 §. uti
Kongl. Mai:ts och Rikets Ständers Regeringsform
af den 6 Juni 1809, uti Skrifvelse af den
34 Februari i8t4> anmoda Kongl. Maj:ts och
Rikets Kammar Collegium att uppdraga åt Kammar-
Advocat-Fiscalen att de, uti 1810 års .Summariska
redogörelse , afförde poster, hvilka, efter
afdrag af de under tiden godtgjorde 105
R:dr 24 sk., bestego sig till 2,352 R:dr 18 sk. 4-'-  r., såsom en i Stockholms Stad inneståeride ba*
lance, skyndsammeligen indrifva; hvarå Kongl.
Kammar-Collegium , uti Skrifvelse af den 7 derpåföljde
Mars, lemnade det svar: att som Kgl.
Collegium af Drätsel-Commissionens till Herrar
Fullmägtiga aflåtne Bref af den 19 Januari inhämtat,
att skyldigheten att godtgöra den fordrade
summan bestrides, och följakteligen är tvist
underkastad, kunde Kongl. Collegium, hvars
pröfnings-rätt icke sträcker sig ''till frågor af dy»
lik egenskap , ej eller förordna om Medlens utfordrande,
innan detta anmärknings- eiler balanee-mål
vid vederbörlig Domstol är vordet pröfvadt,
och Riksgälds-Confoiret förklaradt berättigadt
till utbekommande deraf samt Kongl. Kammar-Rättens
i målet meddelande Utslag antin*
gen
Dm 11 Juli.
1053
gen vunnit laga kraft, eller, i händelse af underdåniga
Bfesvär, Konungens Nådiga stadfästelse;
af hvilken anledning Herrar Fullmägtige
uti Skrifvelse af den 24 Mars förlidet år, anmälte
ärendet hos Kongl. Maj:ts och Bikets
Kammar - Rätt, till den åtgärd och handläggning,
sorn beskaffenheten och det Allmännas
rätt kunde fordra. Någon tid härefter
ankom Kongl. Majus Nådiga Bref af den 25
Maj 1814 till Hewar Fullmägtiga af innehåll:
att, uppå gjord underdånig anmälan,
att Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse af den
11 Aug. 1813, (åberopad uti Brätsel-Commissionens
svar af den ig Januari 1814,) rörande
förbättring uti Hufvudstadens Mantals-Commissariers
Böne-vilkor, blifvit så förstådd , att vederbörande
innehållit den Stadens Cassa till»
slagna andel i Bevillnings-Procenten af det sedermera
uppburna beloppet , utan afseende å
Biksens Ständers år 1812 fattade Beslut, hvarigenom
en sådan rättighet endast för 1813 och.
de följande åren medgafs , Kongl. Majit godt fun.
nit i Nåder förklara, att hvad uti ofvannämnde
Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse förordnas om
den Stockholms Stads Cassa tillfallande halfva
procent of inom Staden inflytande Bevillnings"Uppbörd
, icke bör eller kan tillämpas förr , än
då, i kraft af 18 1 2 års Bevillnings-Stadga , den,
henne likmätigt, för år 2813, belöpande Bevillnings-afgift
ingår; och att således hvad förut
i Bevillning uppburits, ovilkorligen skall till
Biksgälds-Contoiret, utan afdrag eller innehåll»
ningar, oafkottadt aflemnas.
Med
1054
Ven i x Juli.
Med underdånigste anledning. häraf, anmodade
Herrar Fullmägtige , genom förnyad Skrifvelse
a den i6 Juni förlidet är, Hans Excellence,
Herr Grefven och Ofver-Ståthållarw foga
den Kmbetes åtgärd , att ej allenast merberörde,
uii i8>o ars Summariska räkning, afförde
och då ännu oersatta summa af 2,352 R:dr
18 sk ,4 r, Banco blefve 'ofördtöjeligen levererad,
utan ock hålla hand deröfver, att hvad i
Stockholms Siad influtit eller vidare inflyter uppå
de Riksgälds Contoiret tillhöriga medel för år
1812 och föregångne åren , i behörig ordning,
utan afdrag, till nämnde Contoirs disposition aflemna
s.
Något svar följde väl icke härpå, men, uti
skrifvelse af den 24 -Dec. sistlidet år, behagade
Kongl. Majit' i Nåder förständiga Herrar Fullmägtiga,
det Kongl. Majit, med afseende å hvad
H értar Full mägtige andragit uti deras infordrade
underdåniga Utlåtande ofver Hans Excellences
Herr Grefvens och Ofver-Ståthållarens unden
dåniga hemställan, angående en summa af
5,283 R:dr 3 sk. 5 r., sorn på 1810, 1811 och
1812 år ns Bevillnings-Uppbörd blifvit afförd
till Uppbörds- och Mantals-Commissarierna 1
Stockholm; eller samma summa , sorn uti Kongl.
Maj ts Nådiga Proposition är upptagen , i Nåder
funnit Riksgälds-Contoiret icke kunna betagas
rättigheten till ersättning för ifrågavarande Bevil
1 ni ngs medel , oell derföre Nådigst forordnat,
att berörde belopp bör af Stats-Verkets medel
förskjutas, for att, vid Riksens Ständers nästa
sammankomst till deras afgörande hemsta lias,
1 huru
-
Den 11 JulL
1055
huruvida omförroälte 5,283 R:dr 3 sk, 5 r.
Banco , må Stals Verket godtgöras, eller ur räkenskaperna
afskrifvas.
Enligt der, , af Kamreraren vid Öfver-Ståthållare-Em
heter i K ron o-Uppbörds ärender , rrieddelte
uppgift, består ifrågavarande utaf Bevillningen
innehållne, och genom Kongl. Stats Contoiret
ersatte summa 5,283 R:dr 3 sk. 5 r. Banco
, uti följande poster, nemligen:
l:o /Iflåning till sju Krono-Uppbörds- och
sex Mantals- Commissarier.
För dr 1810.
Till Krono-
UppbördsCommis
sarierna
1,0 68': 10. 10.
och Man
tals-Com-
,
missarierna 41: 33.
_ i(iog : 42, 10.
För dr 1811.
Till Krono
UppbördsCom
missarierna
972 : 2 2-6.
Mantals
Commis
sarieina
41: 32.
1,0x4: 6. 6.
.Transport 2,124: 1. 4.
För
Dm ii Ju/f.
Transport 2,124: I. 4.
För ar 181?.
Till Krono
- Uppbo
rdsCornmis
sarierna
958: 3> i.
och Mantal
s-Corri
in
is sarierna 4I: 33.
9-99: 34- I*
3.1235 35.-J*
2:0 Ursättning till KronoUppbörds
Commiäsarieraa fördelas
under åren 1811 och 1812
förlorade Kön - Inkomst , enligt
Kongl. Brefvet den II Augusti
1813 - - - - 1,053: 16.
3:0 Kön till samtliga K10-  no-Uppbörds-Cotnmissarierna för
första hal fåret 1813, i 3*6 R:dr
till hvardera om året, enligt nysS
åberopade Kongl. Bref - - I,ioji: —-
Summa B:co R:dr 5,283: 3. 5.
Sådant,är förhållandet med denna af Kongl.
Maj :t till afskrifning i Nåder föreslagna summa.
Hvad nu först angar de uppå 18I0, I8II
och 1812 årens Bevillnings-Uppbörd i Stockholms
Stad skedde afdrag, för hvilka ersättning
af Stats-Verket blifvit Biksg.alds-Contoiret ineddeld,
samt frågan om behörigheten af nämnde
afdrag; så lyder 68 §. uti Kongl. Majus och
Riksens
Den 11 Juli.
Riksens Ständers fastställde Regeringsform af d.
6 Juni sålunda: ”De till Riksgälds-Verket hörande
och dit enskilte medel må icke, under någon
förevändning eller med hvad vilkor som
heldst; derifrån ryckas eller användas till andra
behof, än Riksens Ständer bestämt. Allt förordnande,
som deremot strider, vare kraftlöst.’*
Och enär nu det, år 18 Io, af Riksens Högloft.
Ständer för Riksgälds-Contoiret fastställde Reglemente
härmed i så måtto äfven instämmer,
som uti 3 §. 5 Art. stadgas: befallningar angående
dispasitionen af Riksgälds-Contoirets medel,
eller hushållningen med Verket, gifna af
någon annan, än Riksens Ständer, få icke af
Fullrnägtiga åtlydas och efterkom mas;'* finner
Siats-Utskottet, det Herrar Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret,
med anledning af dessa Författningar,
icke kunnat eller bordt underlåta , att för
de på ifrågavarande Bevillnings-ITppbörd afskrifna
summor fordra ersättning, den Kongl. Maj:t
också i Nåder pröfvat böra Riksgälds Contoiret
meddelas.
Beträffande sedermera den rättighet som
Stockholms Stad, i grund af äldre Författningar,
yrkat, att till Mantals- och
Cominissariernas aflöning få göra afdrag på Allmänna
medel; så förekommer härvid den anmärkning,
att, ehvad ock dessa aldre Författningar
skolat anses kraftägande, hade likväl dylika
afdrag i alla fall bordt inskränkas till det belopp,
som i de åberopade Författningarne varit
uttryckeligen bestämdt. Emedlertid och sedan
vid nuvarande Riksdag saken kommit i det för5.
8 Ilandet, J33. 134, än%
Den 11 Juli.
ändrade skick, att Stats-Utskottet uti Betänkande
af denna dag, i anledning af Hans Excellences,
Herr Grefvens och Öfver-Siåthållarens»
hos Kongl. Maj-.t ingifne och till Utskottet öfverlemnade
underdåniga skrifvelse , angående aflöning
åt Betjeningen vid Krono-Uppbörds-Verket
i Stockholm, funnit anledning tillstyrka, att
en summa af 7,648 R:dr Banco uppföres å 1816
års Biks-Stat , såsom bidrag till aflöning åt Man»
tals-Commissarierna samt Betjeningen vid Uppbörds-Verket
i Stockholm , anser Stats-Utskottet,
såsom en följd häraf, sig äfven böra tillstyrka,
att den uti Kongl. Majits Nådiga Proposition
omförmälte och nu ifrågavarande summa
af 5,283 B:dr 3 sk. 5 r., hvilken innefattar
aflöning till Mantals- och Krono-UppbördsCommissarierna
för åren I810, I8II och 1812,
samt för första hälften af år 1S13, må, på sätt
Kongl. Majit i Nåder behagat föreslå, uti BiksStaten
upptagas, för att sedermera afföras.
På enahanda grund föreslår Stats-Utskottet
äfven, att, utaf Stats-medlen, må till Stockholms
Stad utbetalas : 110 Ett tusende etthundradesex
Bidr till Krono-Uppbörds-Commissariernas aflöning
för sednare hälften af år I8I3 eller lika
mycket som för första hälften af samma år redan
blifvit Staden godtgjordt; och 210 till enahanda
behof fulla beloppet för åren 18I4 och 1815,
eller 2,212 Bidr för hvardera året, eller tillhopa
för åren I8I3, I814 och 1815, 5*530 B:dc
Banco; hvaremot och sedan nästnämnde, till
1815 års slut, beräknade summa af 5,530 Bidr
blifvit betald, några innehållningar på Uppbörden
-
Den 11 Juli.
*05$
den af Allmänna Medel 1 Stockholms Stad, i
grund af äldre Forfattningar, icke få äga rum;
hvilket allt Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande
vördsammeligen underställes. Stockholm den
6 Juli 1815.
Få Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Fandberg.
På Högv. Prest-Stårv»
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd, och Ad. dan 11 Juli,
Högvörd. Krest-Ståndet den 14 __
Vällofl. Borgare-Stlndet den 11
Hederv. Bonde-Ståndet den II
Riksetis Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande i anledning af
Hans Excellences, Öfver Ståthållarens
7ti. 7n. Herr Grefve Carl Mörners
till Kongl. Majit ingifne och till
Utskottet ofverle?nnade underdåniga
skrifvelse den lo Mars 1815, med
underdånig anhållan att Stockholms
Stads
io6*
Den i i Juli.
Stads C assa måtte befrias från dén,
Stadens Krono-Uppbörds-Verk åtföljande,
ordinarie aflöning och denna
varda på Kronans Stat öfverfård.
Kongl. Maj:t bar 1 Nåder behagat till StatsUtskottet
öfverlemna, för att vid Stats-regleringen
komma under öfvervägande, nu varande
Eandtmarskalkens, Hans Excellences, Öfver-Ståthållarens
m. m. Herr Grefve Carl Mörners underdåniga
skrifvelse af den 10 sistl. Mars, hvilken,
med dertill hörande handlingar, i afskrift
bifogas, hvaruti Hans Excellence , med åberopande
af Kongl. Brefven den lo Januari 1735
och den 23 September 1743, och på flera i underdånighet
andragna skäl, men förnämligast på
den grund att särskild Betjening, endast och
allenast i och för handhafvandet af Krono-Uppbörds-Arenderna
i Stockholms Stad, måst tillförordnas
i underdånighet anhållit, att, för innevarande
år och framgent, Stockholms Stads Cassa
matte befrias från den, Stadens Krono-UppbördsVerk
åtföljande, ordinarie aflöning, och denna
varda på Kronans Stat öfverförd, nu utgörandes
årligen:
Eör en Kamererare
hos Öfver-StåthållareEmbetet
för Krono
UppbÖrds-Ärender
633: 16.
En Secreterare, dito
lön - - - 100:
Skrifvare-hjelp • 66: 32. lC6.
Transport 800:
Den il Juli. Ie6i;.
Transport 80o:
En Kammarskrifvare
hos nyssbemäldte
Kammererare - - loo:
En Controlleur vid
Krono-TJppbörds Con
troll-Contoiret
* “ 375*
En, Bokhållare vid
dito - 3 5^
Två Contoirs - skrifvare
vid d:o ä 100 R:dr 800:
Sju Krono-UppbördsCornmissarier,
å 600
E:dr, deraf Stads-Cassan
betalar 584 R:dr.
till hvardera, eller
tillhopa - - r .3)988: -i
Sex. MantalsCommissarier,
lön å 150:
Skrifvarhjelp _33- lg3; lj0g8;
En Notarie för Krono
- U ppbörds-ärender
i Handels-Collegio 850:
En Vaktmästare vid
Öfver-Ståthållare-Embetet
i Krono-Upp
hörds-ärender
- 58:16. „ , c
. i.,,.,, *"•.
Äfvensom tillökningar
uti åtskilliga af
dessa löner, i under
-
Transport 5)0lg: i6j
1 trfi gl
Ven xi Juli.
dånighet blifvit föreslagna,
nemligen:
För Secreteraren hos
Öfver - Ståthållaren i
Krono-Uppbörds-ärender
- - -
För Controlleuren
vid Krono - UppbördsCwntroll
Contoiret -  Notarien vid KronoXJppbords-ärender
uti
Handels Collegio
Vaktmästaren vid Öfver
- Ståthållare-Embetet
i Krono-Uppbördsärender
Hvadan
beloppet, sorn
enligt Hans Excellera
ees underdåniga anhållan
på Kronans Stat
skulle uppföras, utgör
Men enär härtill lag.
ges 316 B;dr B:co till
hvardera UppbördsCommissarierna,
som
Staden redan anser sig
vara berättigad, att till
fyllnad x dessa Cornxnissariers
löner, utaf
Stats Verket undfå, och
hvarom Stats-Utskottet,
Transport 5,01g: 16.
10CK
125:
150:
416: 32,
Btdr B:co 5,436:
Transport 5,43b;
Dm 11 J
o6£
ansport 5,4 36:
uti särskildt Betänkande
under denna dag sig
utlåtit, utgörande för
sju Uppbörds Commissarier,
å 31^ B:dr hvar
-
i
dera
2,212:
Så blir hela summan
sorn skulle tagas utåt
allmänna medel
som
B:dr Bro 7,648:
Stats Utskottet har sökt förskaffa sig de för
ämnets utredande erforderliga upplysningar. Och
dessa har Utskottet funnit hopsamlade uti tvänne
underdåniga Betänkanden, som den af Kongl.
Maj:t i Nåder tillförordnade Stats Beredning år
1813 afgifvit, det ena angående Mantals-Com»
missariernas lönings-vilkor, och det andra, rörande
Betjeningens vid Krono-Uppbörds-Verket
aflöning.
Af dessa underdåniga Betänkanden, hvilka
i Afskrifter Sub Litt. A. et B. aro vidfogade,
inhämtas, att Mantals - Commissarierne i Stockholm,
enligt Kongl. Brefvet den 24 Juli 1754»
utaf allmänna medel åtnjutit 8-3- R:dr hvardera
till expenser; äfvensom de på Mantals-penningarna
godtgjort sig provision i likhet med Mantals-skrifvarne
i orterna, efter sextionde penningen.
Och beträffande Krono-Uppbörds-Commissarierna,
så har vid en på 1750-talet skedd
slutelig reglering af dessa Tjenstemäns löningsvilkor
, Kronan åtagit sig att med en viss och
bestämd summa af 3,300 Dal. S:mt bidraga till
allomngen åt sju Uppbörds-Commissarier, hvilka
i lön
11 Juli.
* lr,n. och .skrifvareh]^^^4 kulle -åtnjuta tillhopa
6.3oo Dal samma i*«ynt; hvarförutan Kronobl,
pbörds-Counr.issari^rne, jemlikt Kongl. Majus
Nådiga Utslag den * 26 Februari 1768, under
namn af dragare-lön, utaf den influtna Uppbörden
innehållit 3 öre S:mt å hvarje Etthundrade
Daler samma mynt.
Stats-Utskottet har tagit detta allt uti noga
öfvervägande-, och hvad angår Hans Excellences
Herr Grefvens och Öfver• Ståthållarens underdåniga
anhållan, att Stockholms Stads Gassa
matte befrias från den Stadens Krono UppbördsVeik
åtföljande ordinarie aflöning och densamma
på Kronans Stat öfverföras; så har Stats-Utskottet
icke kunnat undfalla, att uppbörden af
allmänna medel uti Rikets öfriga Städer besörjes
genom Magistraten, utan någon annan gra*
vation för Staten, än den proCent, sorn utaf taxerpde
Bevillnings-beloppet , jemlikt 1812 års
Stadga, får innehållas. Men enär, på en annan
sida, är obestridligt, att, i anseende till de skiljaktiga
omständigheter, som inträffa, på Stockholms
Stad och hvilka till deras beskaffenhet uti
H ans Excellences Herr Grefvens och ÖfverSiäthållarens
underdåniga skrifvelse närmare utredas,
särskild Betjening, i och för Mantalsskrifningen
samt Uppbörden af allmänna medel
i Stockholms Stad måste tillförordnas och a Hönäs;
anser Stats Utskottet både rättvist och billigt,
att Stockholms Stads Cassa lindras från denna
Betjenings ordinarie aflöning , jemte de af
H ans Excellence Herr Grefven och Öfver-Ståtbållaren
i underdånighet föreslagna förhöjningar
uti
Den li Juli. 1065
uti vissa å nu varande Stater uppförde löner;
och att beloppet häraf, utgörande, enligt hvad
ofvan anfördt är, tillsammans Sju Tusende Sex
hundrade fyratioatta R dr B:co, uppföres på RiksStatens
Andra Hufvud.titel , och beräknas ifrån
nästkommande 1816 års början, samt qvartaliter
frän Kongl, Stats-Contoiret utbetalas; hvilket
Utskottet alltså får vördsamligen tillstyrka ; hvaremot
de 8 \ R:dr B:co till expenser, som Mantals
Gommissarierne åtnjutit, komma att -försvinna;
och äfven formligen a iskallas de proCenter,
hvilka under namn af sextionde penningen af
Mantalspénningarna , i grund af äldre Författningar
anda till år 1810, u:an anmärkning, på
Uppbörden blifvit afskrifna , så att pä KronoUppbördén
i Stockholm, den må bestå af medel,
som skola levereras antingen till Kongl.
Stats-Contoiret eller Riksgälds-Contoiret, icke få
göras några andra afdrag eller innehallningar,
an Riksens Höglofl. Ständer vid 181 a års Riksdag
bestämt eller vid närvarande Riksdag finna
för godt fastställa.
I öfrigt och som det är af ganska mycken
vigt, så väl för Kronan soto för Stockholms Stad,
att befattningarne vid Uppbörds-Verket med nog»
granhfit och redlighet skötas; men hvilket nödvändigt
påkallar, att deras innehafvare icke sakna
skälig utkomst och bergning ; så har StatsUtskottet
ansett det böra åligga Stockhol ms Stad ,
att, sedan ordinarie eller oförbättrade, afiöningen
bestrides utaf allmänna medel, bestå densamma
summa, som till Betjeningens vid Krono Uppbörds-Verket
aflöning år 1814 från Stads-Cas
san
-
jim
r
1066 Den n Juli.
san utgått, för att deraf tilldela denna Betjening
samma lön-förbättring, sorn för Rikets öfriga
penninge löntagande Embets- och Tjenstemän
af Stats-Utskottet blifvit föreslagen. Hvilket
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande vördsamligen
underställes. Stockholm den 6 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvörd. Prest
och
Ad. Redainöters Ståndets Eedamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. C■ p. Rosenstein.
På Väliofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Eedamöters Ståndets Eedamöters
vägnar vägnar
Carl J?r. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Af härhos i underdånighet bilagde Kongl.
Bref den 10 Januari I735 och den q 3 Sept.
1743, täcktes Eders Kongl. Maj:t i Nåder inhämta,
huru som Konung och Ständer reglerat
aflöningen på Kronans Stat, för Stockholms Stads
i den tiden erforderliga Krono-Uppbörds-Betjening
> och att, sorn sisthögstberörde Bref närmare
upplyser, enligt Högstsalig Konung Carl
XIEs den 3 Januari 1716 och Hennes Kongl.
!Maj:t Drottningens den II Sept. 1719 Nådiga
Stadgande, särskilta med aflöning af allmänna
medel
Den 1i Juli.
1067
medel antagna personer tillförordnades, atl Kronans
Conn i butioner i Stockholms Stad infordra,
jemte det Biksens Ständer, dels vid 1734 års
Biksdag, med ogillande af Konungens den 26
April samma år tagna beslut , hvarigenom påbjöds
att, lika med alla Städer i Iliket, KronoUppbörden
i Stockholm skulle utan Kronans gra*
vation indrifvas , förklarat, att Uppbörds-Commissarierne
icke kunde af Stockholms Stads enskildta
medel aflönas, dels ock, under åberopande
deraf vid 1742 års Biksdag, på då framställd
fråga, att tillökning i Uppbörds Cornmissariernas
löner borde af Stadens enskildta medel utgå, af*
slagit denna framställning, med ytterligare förklarande
att, såsom förut skedt, all sådan löningstillökning
skulle thädanefter af Kronan bestås;
och hvilka af Biksens Ständer sålunda gjorde
stadganden icke blifvit, så vidt mig är bekant,
af sednare Ständer upphäfna.
Sådant oaktadt, har Stockholms Stads Cassa
likväl fått tid efter annan vidkännas aflöning
till Stadens Krono-Uppbörds-Verk, ehuru de
derföre antagne personer icke, såsom i andra
Städer, äro tillsatte för Uppbörden af Stadens
enskildta medel, samt att derjemte, under Magistratens
tillsyn och Uppbördsmanna ansvar,
biträda Stadens Krono Uppbörd; då deremot för
Uppbörden af de Stockholms Stad anslagna medel,
finnas flera särskildta Stadens Verk med all
dertill hörande Betjening, som lönas dels af
Borgerskapets särskilta Cassa, dels ock af Stadens
enskilta intrader; och hvarföre Eders Kg!.
Maj:t i Nåder later finna högst billigt, att de,
endast
io 6 S
Den 11 Juli.
endast och allenast för handhafvandet af KronoUppbörds-ärenderna
i Hufvudstaden tillförordnade
nödiga personer, såsom utgörande en särskild
Stat, äfven böra af Kronan ensam lönas,
heldst då, genom Eders Kongl. Maj:ts för KronoUppbörds
-'Vferket i Stockholms Stad den 16
Nov, sistl. år utfärdade Nådiga Reglemente, de
icke lika med andra Städers Uppbörds • Betjente
hero af Magistraten, utan äro ålagde både skyl»
digheten och ansvar i det närmaste lika med
dem af Rands-Staten, som Krono Uppbörden
och dertill hörande ärenden förrätta uti ett
Höfdingedöme, der alla, hvilka hafva med XronoUppbörds-ärenderna
befattning, lönas af Kronan,
hvarmed ock Stockholms Stad synes mig
i underdånighet desto mer böra anses enahanda,
som Krono Uppbörds-summan derstädes, hvilken,
enligt 1813 års afgifne Räkenskaper, uppgått
till närä 4.00,000 R:dr Banco, är emotsvarande
ett större Höfdingedöme i Riket.
Sådana omständigheter äro dock icke de
enda, hvari Stockholms Stad är med alla öfriga
städer, i anseende till Krono-Uppbörden, af ett
alldeles motsatt förhållande; ty icke eller finnes
någon annan Stads Cassa, som i och för KronoUppbörden
får vidkännas så högst betydliga utgifter
sorn Hufvudstadens , och hvilka derstädes,
oberäknad Krono-Uppbörds-Statens aflöning,
uppgå till vida högre belopp, än hvad i någon
annati Stad af Riket erfordras tillhopalaggt för
både Uppbörds - Betjenings aflöning, samt alla
för Taxeringens och Uppbördens verkställande
erforderliga kostnader.
Hessa
Den 11 Juli.
Dessa kostnader, med undantag af ordinarie
afloningen , som här nedan upptages, hvilka
enligt extract af räkenskapen öfver Stads Cassaus
medel utgjdrt L Stockholms Stad för de sist förflutna
fern åren, eller sedan 1810 års Bevillnings-Förordning
sattes i verkställighet, ett belopp
af 11,547 R.dr 20 sk. 5 r. Banco, dels i
synnerhet, för papper och tryck till Maritalsoch
Taxerings-Eängdér , Uppbörds Journaler,
Debetsedlar och Betalnings-bevis, jemte Skrifmaterialier
och arfvode för de personer som biträdt
med Protocolls-föring och annor nödig åtgärd,
så väl på Taxerings-Committéens afdelningar
och i dess Plenum, som hos PröfningsCommittéen
eller den förut varande Compromiss-Rätten,
samt det mera sorn för Bevillnings-TaXeringarna
och Krono-Uppbörden erfordrats, dels ock
till Skrif-materialier, ljus och ved för KronoUppbörds-Verkets
Stat och Taxeringarna, har,
särdeles i anseende till T 813 och 1814 årens
Krono Uppbörd, varit för Stads-Cassan desto mera
kännbart, som den för en del af dessa kosU
naders bestridande uti 1812 års BevillningsFörordnings
5 Art. 5 §. 12 Mom. anslagna en
half procent, blifvit till nära tvåtredjedelar deraf,
enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den
Ii Aug. 18I3, medtagen till aflöning för Stadens
sex Mantals-Commissarier, jemte det nyssnämnde
för Taxeringens verkställande erforderliga
arfvoden alltid mer än annorstädes varit i
Hufvudstaden betydliga, derigenom att Taxerings
förrättningen ej kunnat på 3:ne afdelningar
och i Plenum fullgöras på kortare tid än 5
- ä 6
1070
Deri ii Juli.
ä 6 månader, utom för sistlidet år 1814, tlå
denna förrättning, i anseende lill Taxerings-Comiriittéens
arbete på 6 afdelningar, blifvit med desto
större handräcknings-biträde under 3 a 4
månaders tid verkställd.
Vid slikt förevetande och då äfven , med
undantag af Stockholms Stad, Mantals-skrifningen
i Rikets alla öfriga Städer förrättas af Kronans
dertill antagna Tjenstemän, utan att derföre
dessa Städer .vidkännas någon kostnad , och
Stockholms Stads MantalsCommissarier, så väl
som alla öfriga dess Krono Uppbörds Verk tillhörande
Tjenstemän och Betjente, äro endast
och allenast för Kronans tjenst antagne utan
att, i anseende till deras Tjenst-utöfning, Staden
har af dem någon fördel eller nytta , så att
de kunna, i det afseendet, när som lieldst afskedas
eller indragas ; så värdes Eders Kongl. Maj:t
i Nåder finna med billighet och rättvisa instämma,
att, äfvenså litet sorn Kronan af dess eller
publika medel lönar den för uppbärandet af
Stockholms Stads medel antagna Betjening, äfvenså
litet böra af dessa sistnämnde Staden anslagna
medel lönas de personer, som endast för
Uppbörd och Redovisningen af Kronans Contributioner,
samt hvad dertill hörer, äro tillsatte,
i synnerhet då det är en omöjlighet att i Hufvudstaden
, såsom i Rikets andra Städer, kunna
genom samma person som uppbär Stadens
enskildta medel afven Krono-Uppbörden förrätta,
hvilket låter sig göras i en mindre befolkad
Stad , der de betalandes antal nästan helt och
hållet utgöres af Borgerskap, som erlägger både
Stads
-
Den 11 Juli.
1071
Stads- och Krono-Utskylder, hvaremot} i Stockholms
Stad , Borgerskapet ej på långt riar uppkommer
till antal emot öfriga der boende af
Embets- och Tjenstemän jemte Ståndspersoner
samt alla andrasoro äro sina egna, och Borgerliga
utskylder till Staden ej betala; hvilket ock
skönjes deraf, som före detta är officielt kungjordt,
att endast efter 2 Art. i 1812 års Bevillningsl^örordning,
Bevillningen af Embets- och Tjenstemanna
Corpsen i Hufvudstaden uppgått för
ari 813 öfver en fjerdedel emot hvad sorn blifvit
erlagdt af all Handel, Fabriks- och Borgerlig
rörelse, samt alla uppskattade hus och fastigheter
i hela Stockholms Stad.
Af hvad jag nu underdånigst anfört, och
då deraf äfven upplyses , att för Mantals-skrifningen
samt Taxering och Uppbörden af Kronans
medel, jemte extra utgifter till de personer
sorn samrrvi Uppbörd handhafva, Stockholms
Stads Cassa måste vidkännas sä högst betydliga
kostnader, art de under dessa sista fem åren uppgått
per medium till något öfver 2,300 R:dr
Banco årligen, vågar jag i underdånighet hoppas
att, för innevarande år och framgent, Eders Kgl.
Majtt i Nåder värdes befria Stads-Cassan från
den , Hufvudstadens Krono-Uppbörds-Verk åtföljande,
ordinarie aflöning och denna varda på
Kronans Stat öfverförd , nu utgörande årligen,
för:
I Kammererare hos Öfver-Ståthalla*
re-Embetet, för Krono-UppbördsÄtender
* Banco B:dr G 3 3: 16.
Transport 633: 16.
I Se
-
1073
Y)en 11 Juli.
Transport 633: l6»
I Secreterare dito Lön - loo:
Skrifvarebjelp - • 66: 33.
166 : 32.
1 Kammar-Skrifvare hos nyssbemälte
Kamrer - - loo: —
1 Controlleur vid Krono-UppbördsControll-Contoiret
- "375
X ISokhållare vid dito - - 150
2 Contoirs Skrifvare vid dito å 100 R. 200
7 Krono * Uppbörds - Commissarier, å
600 R:dr, deraf Stads-Cassan utbetalar
248 R:dr till hvardera, eller
tillhopa ... i.ggg;
6 Mantals-Commissarier
Lön ä I50 R:dr
Skrifvarebjelp 1133 R.
å I83 R:dr 1,098 : —»
Notarie för Krono-Uppbörds-Ärenderna
i Handels-Collegio - - 250: ■—
l Vaktmästare vid Öfver-StåthållareEmbetet
i Krono-Uppbörds-Ärender
-  - - - 58: 16.
Summa R:co R:dr 5,019: 16.
jemte det Krono-Uppbörds Commissarieme åtnjuta
af Stats-Verket, fyilnaden i Boo R:drs
1,011', ä 316 R:dr hvardera, med tillhopa q,2l2
Rldr Banco , hvarförutan jag i underdånighet
anhåller att, likaledes på Kronans Stat, Eders
Kongl. Majit i Nåder täckes bifalla tillökning i
ofvannämnde löner, nemi.:
för Secreteraren hos Öfver-Ståthållaren i KronoUppbörds
Ärender med Etthundrade R.dr; för
Con
-
Dm ii Juli.
1073
Controlieuren vid ICrono-Uppbörds Confroll Contoiret
med Etthundradetjugufem R:dr; för Notarien
vid Krono Uppbörds-Arenderna i Handels-ColIegio
med Etthundradefemtio R:dr ; och
för Vaktmästaren vid Öfver-Ståthållare-Embetet
i Krono Uppbörds Ärender Fyratioen R:dr 33
sk. Banco, heldst genom det förändrade skick,
hvari Hufvudstadens Krono-Uppbörds Verk kommit,
efter Eders Kongl- Majus dertill, under d«
16 Nov. sistlidet år, utfärdade Nådiga Reglemente,
sistbemälte Tjenstemän och Betjente fått
sig ålagde i betydlig mån tillökadt arbete och an«
svar, emot hvad dem i thy fall förut tillhörde.
Med djupaste underdånig vördnad, trohet
och nit framhärdar
Stormägtigste Allernådigste Könung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte
Carl Mörnef.
M.enr. Christ. Zaars
Afskrift*
I (/ ■ _ ; t |
FRIEDRICH med Guds Nåde, Sveriges,
GötheS och Wendes Konung 8Cc. SCc. &gc.s
Éandt-Grefve till Hessen 8Cc. &c. 8£c.
$.tc Bonnet. 135. 136. Vår
1074
Den 11 Juli.
Vår ynnest och Nådiga benägenhet med
Gud Allsmägtig Troman och Öfver Ståthållare t
Oss hafva Riksens Ständer, genom■ underdånig
Skrifvelse af den a nästlidne Dec , berättat, det
Stockholm^ Stads Magistrat hemställt , huruvida
Kronan, så hädanefter sorn hittills, bör bestå de
extra ordinarie Uppbörds-Cornmissariers aflöningar
, som årligen skola indrifva Lön och betalnings-afgiften
, Slottshjelpen och liera Kronoutgifter,
eller ock Staden sjelf, som ingen penning
skall njuta af förberörde inkomster: hvarvid
Riksens Ständer förmäla sig hafva funnit billigt,
att dessa Uppbörds-Commissarier intet kunna af
Stockholms Stads enskilta medel aflönas, samt att
Stockholms 8 UppböidsCorrirnissarier måge tillhopa
njuta 1,6 oo Daler Sunt årligen, på det
sättet , att när qvantum uppgifves på alla de extra
ordinarie Uppbörderna hvilka hädanefter här
i Stockholm komma att indrifvas , bör proportionaliter,
af hvarje Uppbörds-sumrna , utsättas så
många procentnm , som till dessa 1,6 oo Daler
Smits uppfyllande lcunna vara tillräckliga, af hvilka
l,6oo Daler Snuts procent-medel, UppbördsCommissarierne
dock intet mera böra undfå, än
som belöper af den summa, som de verkeligen
indrifva, så att, orri hela den till indrifvande
uppgifna summan , ricktigt af dera uppbäres och
aflevereras, undfå de ock tillfullo sine l,6oo
Daler Sunt, tillsammans årligen; men om något
deraf blefve innestående , innehåller äfven af förenämde
l,6oo Daler S:mts procents medel så
mycket, som belöper på den innestående summan,
förmodandes Riksens Ständer, att Uppbörds
-
Den n Juli.
1075
börds-Commissarierne dermedelst Lära uppmuntras,
att med sä mycket större drift och alfvar
förvalta Uppbörden , som således deras egen förmän
derunder beror. Härvid hafva Full-mägtige
vid Riksens Ständers Contoir sig förbehållit,
att de sorn skola uppbära Lön och Beta!nings-afgiften,
mage ställaför Uppbörden nöjaktig Caution
samt att Taxeringen, till denna afgifts beräknande,
straxt efter Mantals-skrifningen af vederbörande
förrättas och Uppbörden derefter sä verkställes
, att, medlen likmätigt 1720 års Reglemente
5 Art. 4 §. med hvarje veckas slut var*
da For Ständernas Contoirs räkning i Bar.quen
insatta , hvaröfver , med hvad mera berörde Fullmägtige
andragit, Magistraten sig utlåtit villja
göra sin högsta flit, att antaga sådane betjente,
som för sig kunna ställa nöjakrig Caution, men
der sådane, som Caution kunna prtestera, ej sta.
att erhållas, är Magistraten af de tankar, att
de, som hafva godt loford om sitt redeliga förhållande
, måge antagas och dem tillåtas på lika
sätt, sorn efter Förordningen förfares med andra
Kronones betjente, hvilka hafva Uppbörd,
att tjena emot revers. Vidare utlåter sig Magistraten
villja tillhålla UppbördsCommissarietna,
att likmätigt förenämnde Reglemente vid hvar
veckas slut insätta medlen, i Banquen, så vida
det görligt är, och de inflyta, samt bemälte
Uppbörds-Commissarier med attesters erhållande
ifrån Banquen, Rente-Kammaren och andra vederbörliga
orter kunna expedieras , så att Uppbörden
må komma till skyndsam riktighet, äfvensom
ock Magistraten i öfrigt vill bidraga,
att
1076
Den 11 Juli.
att hvad som i någon måtto kan befordra den
påbudne afgiftens tidiga infordrande, samt redo
och riktighets erhållande för Uppbörden. Riksens
Ständer anföra sig intet hafva att påminna
vid det, deras Contoir sig förbehållit, och hvartill
Magistraten sig begifvit, utan anse det
som ganska nödigt till riktighets erhållande
för lön och betalnings-afgiften, samt att med
de öfriga utlagorna likaledes bör procederas, och
till deras uppbärande i rättan tid samt vederbörliga
redogörande derföre på behöriga orter, Upp»
börds-Commissarierne lika alfvarligen tillhållas.
Men hvad Caution för Uppbörden angår, äro
Biksens Ständer af den mening, att dermed må
förhållas, som Magistraten sig utlåtit, nemligen:
att den gör sin högsta flit, att få sådana Uppbörds
Cornmissarier, sorn kunna ställa nöjaktig
Caution, men der sådane ej kunna erhållas, måge
andra, som om deras redeliga förhållande
godt loford hafva, till Uppbörden antagas.
Hvad Uppbörds Commissariernas Löner för åren
1731, 32, 33 och 34 beträffar, hålla Biksens
Ständer före, att dertill må afskrifvas proportionaliter
något af hvardera Uppbörden och
de således för dessa åren njuta deras Löner
tillsammans årligen 3,600 Daler S:mt. Och
alldenstund berörde Uppbördsmän sedan de befattat
sig med Uppbörden för åren 1731 och
1732, de icke allenast med behörig räkning der-,
före egenvilligt uteblifvit: utan ock sig yttrat,
att de ej dermed inkomma kunde, innan de
finge veta huru mycket de för deras arfvode
kunde få afskrifva, hvarigenom desse af. Biksens
Stan
-
Den 11 Juli.
1077
Ständer för sä omistelige ansedde och till sä
angelägna usus anslagne medel, blifva satta i
stor ovisshet, att en stor del deraf torde kommit
att stä oinkrafde, och kan hända en del, till
mistning för Kronan, förskingrade blifvit; ty
hälla Riksens Ständer före, att sådant Uppbördsmännernas
egenvilliga förhållande bör dem alfvarsarnmeligen
af Magistraten under ögonen,
ställas, samt så alfvarsam hand dervid läggas,
att i fall Kronan något dervid skulle komma
att lida, sådant till fullo kunde blifva ersatt,
heldst berörde Commissarie!' kunnat haft all säkerhet
hos Kronan för deras Röner, deremot
Ivronan nu hos dem torde hafva ringa säkerhet,
om något brister i Uppbörden, hvarom Magistraten
bör förfoga eftertryckelig anstallt. Detta
allt, som Riksens Ständer i förenämnde mål
godt funnit, håfve Vi Eder härigenom velat
tillkännagifva, med Nådig befallning, det J, ej
allenast lernnar Magistraten till dess efterrättelse
deraf behörig del , utan ock håller hand.
deröfver, att, det till verkställighet befordras
inå.‘ Och Vi befalle Eder Gud Allsmäktig
Nådeligen, Stockholm i Råd-Kammaren den lo
Jan. 1735.
FRIEDRICH.
O. Cederström.
Till Öfver-Ståthållaren Gref Törnflyckt angående
Uppbörds-Commissariernes Eoner.
Rikheten, med. Höga Originalet, bevittner
Isaac Dellwik.
Secreterare vid Öfver-StSthSHare-Enjbetcts
Cantzlie„
»f>7S
Den 11 Juli.
Afskrift.
FRIEDRICH, med Guds Nåde , Sveriges,
Göthes och Wendes Konung etc. etc. etc,
Eandt-Grefve till Hessen etc. etc. etc.
Var Ynnest och Nådiga, benägenhet med
Gud Alsmägtig Troman och Öfver Ståthållare.
Hos Oss andraga Riksens Ständer genom underdånig
skrifvelse, af den 5 uti innevarande
månad, hurusom hos dem Stockholms Stads Magistral
vid nyss öfverståndne Riksdag förestält,
hvad ansvar och stora besvärligheter Stadsens
härtill bestådde åtta stycken Uppbörds-Commissarier
skola vara underkastade till Uppbördens
verkställande och medlens infordrande, saint deras
vidlyftiga arbete med Taxerings - Dängdernas,
Uppbördsböckernas och Taxerings-Sedlarpes
upprättande, jemte annat af Magistraten specificeradt
arbete, sorn skall utgöra tolf hundrade
tjugu sexterner; skolandes ock de räkningar,
som de till Gontoiret in duplo ingifva, bestå af
två tusende och några hundrade folier; emot
hvilket arbete', äfventyr och ansvar, deras vedergällning
allenast skall stiga till tvåhundrade
ä tvåhundrade trettioåtta Dal. Silfunt , hvilket
allt skall hafva förorsakat Uppbörds-Comrnissariernas
Räkenskapers uteblifvande och existerade
balancer för många år tillbaka. I anseende
hvartill och på det Kronans Rentor måga skyndesarrimare
än hittills infordrade varda , och ej
sådan myckenhet restantier hos Stadsens Invånare
inne stående blifva, som ock till undvikande
af enskylte balancer hos Uppbörds-Commis
sarierna,
Dm 11 Juli.
1079
sarlerna , hvilka i brist af tillräckelig lön skola
nödgas tillgripa under händer hafvande Publique
medel , har Magistraten anhållit för dessa Uppbörds-Commissarier
örn bättre utkomst igenom
en viss lön, i stället för dem den bestådde provisionen,
och att fördenskull hvarje Uppbörds-Commissarie,
för uppbärandet och redogörandet af
allmänna Afeiften eller Bevillningen må undfå
O O
Etthundradefemtio Dal. Silf:mt , af Slotts-15yggnings-hjelpen
Etthundrade Dal. Silftmt, af Lönoch
Betalnings afgiften Tvåhundrade Dal. Sunt,
samt uti expenser Femtio Dal. S:mt, så ock,
att hvänlera må bastås en Betjente med Etthundrade
Tjugu Dal/Simts lön till hjelp vid executionerna
, lika med Slotts-Cancellie-Betjenterna
, hvilket allt gör tillsammans Sexhundrade
tjugu Dal. Sunt för hvar och en af dessa Uppbörds-Commissarier,
men för Tvänne i Staden och
Tvänne på hvarf* a af Maltnarné, tillhopa sex
personer och lika antal Executions-Betjpnte belöper
sig årligen en Summa af Fyra Tusende
Trehundrade Fyratio Dal. Sunt, så att tillökningen
uppå de nu för tiden bestådda Sexton
hundrade Dal. S:mt blifva Två Tusende Sjuhundrade
Fyratio Dal. S:mt.
Till så mycket bättre upplysnings erhållande
uti denna af Magistraten gjorda ansökning för
dessa Stockholms Stads Uppbörds-Comtnissarier,
berätta Biksens Ständer sig hafva för nödigt ansett,
att, häröfver infordra Vårt Karnmar-Collegii
och Stats Contoirs Utlåtande, derutinnan de vid
handen gifvit, på hvad sätt Kronans medel och
contributioner blifvit här i Staden och på Mat*
marne
Den 11 Juli.
marne i förra och sednare lider Indrifna samt hvad
ändringar härutinnan tid efter annan sig tilldragit
och huru dessa medel, intill är 17x6 blifvit
uppburna af Stadsens trenne Ordinarie Uppbördsman,
hvilka, ifrån gamla tider, blifvit af Stadsens
enskilla medel aflönta, enligt1 1682 ars Ordinarie
Stat för Stockholms Stad, och efter Stadsens
Extra Ordinarie Stat af är t 700, skola samma
Uppbördsman, hvilka jemte Stadsens medel,
äfven uppbära Krono - Utskylderna , njutit lön
af Borgerskapets Samrnanskotts-medel, Men är
3716 den 3 Januari har Högstsalig Hanj Kongl,
Maj:t Konung Carl den XIX. i Nåder bifallit,
att några särskilta personer skulle emot 1,200
J)al. S:mts årlig lön Utur Contributions-Renteriet
antagas, att syssla med Contributions infordrande,
hvilka 1,200 Hal S:mt af Högstsalig
Hennes Kongl- Maj;t Drottningen den Ji Sept.
J7I9 stadfästade blifvit. Vidare har den fövordnade
Stats-Gom missionen, den 15 Marti 1728,
utom benjälfe 1,200 Dal. Sunt tillaggt Extraordinarie
Uppbörds Cotnmissarierna , åtta st. till
antalet, en tillökning af 400 Dal. S:mt, tillsam»
mans 1,600 Dal. dito mynt. Sedermera hafva
Vi, under den 26 April 1734 i Nåder för godt
funnit att resolvera, det, med Krono Uppbörderna
i Stockholm borde förblifva äfvensom uti
alla Städer i Riket sker, utanKronans gravation ,
och att Magistraten derföre borde vara ansvarig.
Och då denna sak vidare på 1734 års Riksdag
förehades , håfve Vi uppå Riksens Ständers
underdåniga tillstyrkande den 26 Juni 1735 ,
utfärdat Nådig Befallning , att desse Uppbörds
Cot»-
-
Den 11 Juli. 1081
Cotnmissarier intet kunde af Stockholms Stads
enskiha m,edel aflönas, samt att Stockholms Stads
8 Upphörds-Commissarier mätte tillhopa njuta
1.600 Dal. Sunt årligen , på det sattet, att enär
qvantum uppgifves på alla de extra ordinarie
Uppbörder , hvilka i Stockholm komma att indrifvas,
bör proportionaliter af hvarje IJ ppbördssumrna
utsättas sä mångå proCent, som till dessa
1.600 Dal. Sunt kunna vara tillrackjige, af hvilka
proCent medel Uppbörds-Comtnissarierne likväl
intet mera undfå borde än af denna summa
belöper, sorn de verkeligen indrifva, så att , om
den uppgifna summan riktigt af dem upbäras,
hade de tillsammans att tillfullo undfå sina
1.600 R:dr S:mt, men örn något deraf blefve
innestående, skulle af dessa 1,600 Dal. S:mt innehållas
så mycket, som på den innestående summan
belöper, på hvilket sätt Riksens Ständer
då förmodat Upphprds Commmissarierne kunna
upmuntras, att med så mycket större drift förrätta
Uppbörden , som deras egen förmån derunder
berodde.
Ytterligare håfven J, år 1741, hos Oss i
underdånighet anmält en lika ansökning af Magistraten
med den , som nu hos Riksens Ständer
blifvit ingifven , hvarpå Vi den 30 Juli
samma år, i Nåder förklarat , att som Riksens
Ständer på 1734 års Riksdag sjelfve utsatt 1,600
Dal. S:mt till 8 Uppbörds Commissariers aflönande
här i Staden; så vore det betänkeligt att samtycka
till någon förhöjning på samma faststälta summa,
heldst den ändå nogsamt besvärade de Publique
medlen emot förra tider, då Stockholms Stad
lika
i ©8-2 Den ii Juli.
J, '
lika med de öfriga Städerna i Riket af egna
medel bestått, hvad till Uppbördens indrifvande
för Kronan har erfordrats.
Sluteligen hafva Vårt Kamrnar-Collegium
«ch Stats-Contoir yttrat dess tanka vara , att ej
något öfver de redan faststälda 1,600 Dal. Srrnt
af Kronans medel genom flera proCents bestående
af Uppbörden måtte beviljas , utan i fall
någon tillökning skulle pröfvas nödig, i anseende
till närvarande bevillningssätt, och deraf hörande
mera besvär, hafva de förment att sådant af
Stadsens enskilta mödel kunde bestås och godtgöra*.
Detta allt förmäla Riksens Ständer sig hafva
uti ett noga öfvervägande tagit; och hvad först
angår qvsestio an eller om Uppbörds-Gornmissarierne
här i Stockholm till någon förbättring i
lönen äro berättigade, af Magistratens härom
gjorda ornständeliga förmälan* inhämtat, att de
med den nu för tiden dern anslagne ringa proCenten
ogörligen kunna hafva nödtorftigt uppehälle
, der dock för Kronans derunder beroende
höga tjenst och säkerhet ganska nödigt är, att
de ined så tillräckeligt underhåll blifva hugnade,
att de, i brist deraf, icke nödsakas Kronans
medel att tillgripa, hvarföre och i betraktande
deraf Riksens Ständer ej sett sig kunna undgå,
att dem en billig tillökning i lönen anslå och
tillerkänna. Och hvad sedan beträffar , huruvida
det, som dem uti tillökning kommer att
bestås, må af Stadsens enskilta medel komma
att förnöjas eller ej? Så alldenstund Riksens
Ständer redan vid 1734 års Riksdag förklarat att
Stock
-
Den 11 Juli.
Stockholms Stad , som , uti denna "Uppbörd ingen
del häfver, icke eller med Uppbörds Cornmissariernas
afhiriande kan besväras; ty pröfvar Riksens
Ständer i sådant afseende nu äfven billigt,
att hvad sorn Uppbörds- Corn missa lier ne hädanefter
såsorrr en tillökning i lönen kommer att tillag*-,
gas, må såsom for detta skedt , dem af Kronan
beståd‘t varda.
Härvid berätta dock Riksens Ständer i underdånighet
sig ej böra obe mäld t lemtia , att sorn
den tillökning, hvilken af Stockholms Stads Magistrat
projecleradt blifvit,synes tåla närmare jemkning
, så är Riksens Ständers underdåniga tanka
och meping att, i stallet för hvad Magistraten
dem till lön och expenser samt Fxecutions-Betj
nte föreslagit, Uppbörds Corn rmssarierne rifa
hädanefter med 100 Dal. Snuts tillökning pä
lönen hvardera årligen, jemte 50 Dal. S rnt expenser
skola kunn# utkomma , så att hvar och eh
af deni ärligen komitier att njuta 300 Dal. Sunt,
samt 50 Dal. dito mynt hvardera uti expenser,
så länge de nu för tiden varande rnångfalldigä
Corruibutioner och Krono utlagor påstå, men när
Gontribntionerna eller utlagorna förmindskas och
aftaga, kunde då af Stats Corn missionerna, till
"Vårt Nådiga fastställande, närmare tillses huru
Staten må i möjligaste måtto hvad denna tillökningen
angår lisas och lindras. Hvad för öfrigt
vidkommer d'e föreslagnfe Betjente till hjelp
vid executionen för 120 Dal. Sinif hvardera årligen,
lika med Executions-Beijervema vid SlottsCancelliet,
så ehuruväl sådant skulle hafva god
nytta med sig , så finna dock Riksens Ständer
att
1084
Den 11 Julii
att det vid Rikets nu varande beträngda tillstånd
alltför mycket skulle gravera den Publique
Cassén;, hvarföre och som Eif.Gardet och Artilleriet
hitintills uppå Eder reqvisition biträdt
Uppbörds - Commissarierna , vid de förefallande
executioner; så finna Riksens Ständer i under*
»fånighet att Lif-Gardet och Artilleriet äfven
hädanefter böra, på anmodan, ovägerligen göra
dem derutinnan handräckning, enligt Vårt Nådiga
förordnande under den 2 6 Juni 1735, hvarvid
dock Riksens Ständer hålla före, att till följe
af ofvanherörde Vår Nådiga Förordning kominer
att iakttagas, det så väl hälften Artilleriet
emot Gardet dertill upbädas, samt att sådant ej
sker uti oträngda mål och då ingen förrättning
verkeligen kommer att för sig gå , med mera, som
ock att den förhöjning a två öre S.mt på hvarje
Dal. S:mt, som de tröga eller försuinmeliga efter
meranämde Våra Resoh^ioner jemte sjelfva
utskylderna komma att erlägga, varda efter van*
ligheten till samma Handräcknings-Manskaps
afbetalning använde.
Detta allt, sorn Riksens Ständer i ofvan©mförmälte
måtto hos Oss andragit, gifva Vi
Eder härigenom tillkänna, med Nådig vilja och
befallning, det J, uti det, som på Eder försorg
ankommer, fogen den anstalt , att den härutinnan
gjorde författningen må behörigen efterlefvad
varda hvarmed Vi befalle Eder Gud Alsmägtig
Nådeligen. Stockholm i Råd-Kammaren den.
22 September 1743.
FRIEDRICH.
Gust. Eoneauschiöld.
Den II Juli. 1085
Till Öfver-Ståthållaren angående Stockholms Stads
Uppbörds-Commissarier.
Tikheten med Höga Originalet bevittnar
Isaac Dellvik,
Secreterare vid Öfver StåthSHare*
Embetets Canccllie,
litt. A.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Herr Öfver Ståthållaren m. m. Grefve Mörner
har uti underdånig och till Stats-Beredningen
i Nåder remitterad skrifvelse af den 4 nasti.
Juni anmält, att då han med den lön af 75
R:dr, som denna Stadens Mantals-Cornmissarier
innehafva, icke kunnat få Mantalsskrifningen för
innevarande år verkställd, utan genom Embetsmyndighet
och löfte om förbättrade löne-vilkor,
funne han sig desto mer nödsakad, att om Nådigt
understöd för dem i underdånighet anhålla,
som han, emot berörde lön, icke ser någon möjlighet
att härefter få Mantalsskrifningen bestridd,
sedan genom den Författning Herr Grefven och
Öfver-Ståthållaren vidtagit till Bevillriings-Taxeringarnes,
Uppbördens och redovisningens lika
tidiga årliga afslutande, som i alla Rikets Provinser
, Mantalsskrifningen skyndsamt och oafbrutet
måste förrättas i vissa Qvarter på dertill
af Herr Grefven och Öfver-Ståthållaren utsatte
dagar, och icke, som förr, bero på MantalsCommissanen,
hvilken till skrifningen användt
sa
Den ii Juli.
sä lang tid, att lian derunder kunnat bista de
skattskyldiga med författande af deras skrifteliga
uppgifter, och uti betalningen derföre erhålla
en belöning, som utgjort denna Tjenstérnans
egentliga inkomst.
Mantalssktifningens utöfning i Hufvudstaden
skall dessutom vara vida besvärligare, än
all annorstädes i Riket , äfven af den orsak, att
då Skattskyldige i orterna inställa sig på utlysta
ställen ocb Mantalsskrifvaren alltid kan hafva
och har en Concept-Längd tillskrifven, i enlighet
med föregående årets Mantals-Längd, emedan
vida färre ändringar der förefalla, skall Mantalsskrifvaren
i Stockholm deremot nörlgas besöka
hvarje hus oell i den mest besvärliga årstiden
, utan att för de ständiga flyttningarna
kunna begagna ett tillskrifvet exemplar af det
föregående årets Mantals-Längd, och hvarförutan
det nu i Nåder faststäldta Formulairet till
Mantals- och Skattskrifningen skall fordra villa
mer och så mycket arbete emot förr, att Man»
tals-Commissarien icke utan biträde skall inom
vederbörlig tid kunna aflemna Maritals-Längden.
Vid sådant förhållande hyser Herr Grefven
och Ofver-Ståthållaren den underdåniga förhoppning,
det Eders Majit nogsamt täckes i Nåder
hnna, att Mantals Comrnissarien, med 75 Ridlrs.
lön, ogörligen kan hafva lifvets bergning vid
närvarande högt uppstegrade pris på alla lifsförnödenhetef;
anhållande Herr Grefven och
Ofver-Ståthållaren i anledning deraf underdånigst,
det Eders Kongl. Majit i Nåder täckes anslå
hvarje Mantals - Commissarie I30 R:dr i årlig
lön
Den 11 Juli. 1087
lön samt 50 R:dr till Skrifvarhjelp, tillhopa
180 R:dr, att ulga pä satt sorn följer, nemligen:
Af Stadens medel, hvad hvarje Commissarie nu
deraf skall innehafva - - R:dr 66: 33.
samt af Stats-Verket - 8: 16.
R:dr 75: —
Provision af Mantalspennångarna,
i likhet med Mantalsskrifvarne i Orterna
eller 6o:de penningen, som efter
de för afkortningeri vanliga afdrag ungefärligen
skall kunna'utgöra / 25: —.
Andel af den halfva proCent, som
af Bevillningen kommer att utgå 50: ——
Resten af Stats-Verket på Stat 30:
Tillhopa R:dr 180: —
Hvad Herr Grefven och Öfver-Ståthållarea
sålunda anfört om Mantals- och Skattskrifningens
besvärliga och arbetsamma beskaffenhet
mera här, än all annorstädes i Riket , ehuru den
mäste med en i flera afseenden synnerlig grannlagenhet
emot förr allmänneligen förrättas, det
finnér Stats - Beredningen instämma med rätta
förhållandet; äfvensom denna förrättnings verkställande
på tid och sätt, sorn Herr Grefven och
Ofver-Ståthallaren förordnat, ofelbart skall be
främja
en länge önskad och päsyftad men städse
saknad ordning i denna Stadens Uppbörds- och
Redogörelse-Verk,
Mantals-JLängden är det Hufvud-document,
hvarpå all personlig beskattning i Riket beror,
och utaf hvilken hvar och en, som är under*
kastad Bevärings-skyldigheten skall utrönas, samt
i öf
-
ao88
Den 11 Juli.
i öfrigt flera upplysningar hämtas bade i Oe»
conomiskt och Siatistiskt afseende ; utaf hvilket
allt nogsamt intages med hvad synnerlig pålitlighet
, omtanka och sorgfällighet Mantalsskrifningen
måste förrättas.
Att alitsa till detta göromål fordras skick*
ligare och kunnigare personer, än sorn kunna
belönas med 73 R.dr , kan icke bestridas; och
Stafs Beredningen finner för sin del i underdånighet,
att de löne vilkor Herr Grefven och
öfver-Ståthållaren for hvarje Mantals-Commissarie
föreslagit, ingalunda öfverstiga hvad de
verkeligen förtjena; men i anseende till de för
denna löne-förhöjning föreslagna tillgångar fö*
xekommer:
10 Att Kongl. Maj.-ts, vid inrättningen af
Mantals Commissarie Sysslorna här i Staden redan
den 16 September 1735 , väl tillaggt dem
50 Daler Smt eller de 8 B:dr 16 sk. Banco,
som de ännu till expencer innehafva och på Krono
Uppbörden i räkningarne afskrifvas, men afslagit
Magistratens genom Öfver Ståthållaren då
gjorde ansökning , att de af Kronans medel inåt»
te lönas, samt i dess ställe* förordnat, att åflo»
rtingen borde utgå af Stadens enskilta medel;
hvilket förordnande är bekräftadt genom Kongl.
Brefvet den 24 Juli 1754, äfven på den grund,
att Kionan af Staden icke åtnjuter Mantals-pen»
ningar.
a:o Att i Stockholm några Mantals-pCnnin»
gar icke ännu erläggas. Från denna afgift är
Hufvudstaden jemte Götheborg och Carlskrona
på den grund befriade» att de i stället för ali
ras
Den 11 Juli.
inkommande Spannmål betala Qvarntull; hvilkerl
alltid varit ansedd såswm Landttull, samt så»
som '•idan blifvit af Landttulls Betjeningen upp»
buren och till Stats-Verket under sådan Titel
levererad.
Vid alldeles lika egenskap blef denne afsatt
bibehållen efter Uandttullens upphäfvandé
vid 1809 och 1810 års Riksdag. Den innebegripes
i def surrogat för Stats-Verkets förlust af
Landttulls-inkomsten, som ifrågavarande 3:ne
Städer, enligt Kongl Förordningen den 30 November
sistnämnde år, borde utgöra, och blifver
alltså , ehuru beräknad lika med Mantalspenningarne
för hvarje Mantalsskrifven person,
likväl såsom tull uppburen och levererad till
Stats-Cassan, samt utgör i följd deraf en BtvillningsArtikel,
i stället att Mantals-penningarne äro ert
Stats-Verket enskildt tillagd inkomst, lika fast
och säker med grundskatten af Rikets jord.
3:0 Utom Qvarntullen och de afgifter, som,
till fyllnad i surrogatet för Uandttulls-inkom*
sten, särskildt på Stadens innevånare intaxeras,
består hela Uppbörden här i Staden af Riksens
Ständers Allmanna Bevillning, hvilken inflyter
till Riksens Ständers Riksgälds - Contoir, som
deraf tilldelar Stats-Contoiret hvad till fyllnad
i dess behof erfordras, men ibland hvilka behof
alls ingen utgift till Stockholms Stads Mantals»
Commissarier är påräknad.
Vid så fatta omständigheter, kan Stats Bé»
redningen icke eller i Underdånighet tillstyrka
att Stats-Verket må betungas med någon aflöning
i och för dessa Tjenstemän. Deras ange*
5.2 Bandet. 1.37. Ij8< lägttä
logo
Deri 11 Juli.
Jägna och magtpåliggande göromål fordra dock ä
att de nödvändigt böra förses med derefter lämpade
skäliga löner; och Stats-Beredningen anser
hvad dertill erfordras höra till första Classen af
Stadens enskilta utgifter.
Biksens Ständer, som vid sist öfverståndne
Urtima Biksdag funno, att tillämpningen af deras
åtagna Bevillning m. m. gjorde en förbättrad
och vida grannlagare och arbetsammare Mantals-
och Skattskrifnings-methode nödvändig, beviljade
derföre en half procent af Bevillningens
belopp till hvarjehanda expence-utgifter i och
för taxeringarne samt äfven någon förbättring i
Uöne-vilkoren i synnerhet åt de Tjenstemän, som
hade befattning med Mantals- och Skattskrifningen.
Denna afgift innefattar, efter Sta.ts,Beredningens
underdåniga tanka, allt hvad af Statens medel,
i dessa afseenden kan bestås , och synesjkunna
ingå till Stadens Cassa, såsom något understöd
till de löner åt Mantals-Commissarierna, som
Staden åligger att bestrida och Eders Kongl.
Maj:t nu i Nåder lärer täckas bestämma; men
som Herr Grefven och Öfver-Ståthållaren om
Mantalsskrifningen och Stadens Uppbörds-Verk
vidtagit anstalter och författningar, som, enligt
hvad Stats-Beredningen i här ofvan haft
Nåden anföra, ofelbart skola befrämja ordning
och säkerhet derutinnan: och det är möjligt,
att göromålen, då de betraktas i sammanhang
dermed, till, deras art och beskaffenhet samt årstiderna
, på hvilka de egentligen böra förrättas,
tillbörligen skulle kunna bestridas af ett bättre
lönadt men mindre antal Tjenstemän, än det,
som
Den 11 Juli.
1091'
som nu synes komma att bestå af sex MantalsCommissarier
med sina Skrifvare eller skrifvarehjelp,
samt sju Uppbörds Commissarier och lika
manga Uppbörds-Skrifvare; sä hernställes i underdånighet,
om icke Herr Grefven ocltr ÖfverStåthållaren
mä äga, att, efter vederbörlig öfverläggning
och pröfning, inkomma med underdånigt
förslag till de ändringar, som i detta afseende
finnas lämpeliga och som , i händelse af
Nådigt bifall, kunna i deri mån sättas i Verket,
som Tjensternas nu varande innehafvare
afgå.
Hvad sluieligen beträffar Herr Grefvens och
Öfver Ståthållarens underdåniga anhållan , att af
Stats Contoiret få reqvirera provisionen för nästlidet
års Mantalsskrifning härstädes, till godtgörande
af den betalning, Herr Grefven och Öfver-Ståthällaren
funnit sig nödsakad att utlofva ,
för att få detta års Mantals-Uängd så tidigt renskrifven,
att Taxerings-förrättningen nu kunnat
börjas och den ordning här vinnas, att Uppbörden
i Hufvudstaden må kunna förrättas på
samma tid, som all annorstädes i Riket; sä,och
ehuru Stats-Beredningen, på skäl, som andra
punkten här ofvan innehåller, icke kan i underdånighet
tillstyrka sådan provision ■ för framtiden,
öfverlemnas dock till Eders Kongl, Maj:ts Nådiga
pröfning och godtfinnande, om icke, då anledning
kunnat vara af 2 §. a Mont. i Kongl.
Förordningen den 30 November 1810, att anse
Mantalspenningarne såsom beviljade i stället för
Tandttullen, och Herr Grefven och Öfver Ståthållaren
derpå grundat löftet om betalning för
ett
logs
Den 13 Juft".
ett arbete af så vigtig påföljd, en summa, svarande
mot behofvet, efter den beräknings grund ,
Herr Grefven och Ofver-Ståthållaren uppgifvit,
i Nåder må beviljas af besparingarne på den,
ä åttonde Hufvudtiteln, till provision för Mantalsskrifningen
i K iket uppförda förslags-summa ,
uppå hvilken ett, mot denna utgift svarande, öfverskott
desto säkrare uppkommer, sorn Mantals-skrifningen
ännu för i8la förrättades pä
det förr vanliga, och nu mera befunna ofullkomliga
sättet.
Hvad Ståts-Beredningen sålunda haft den
Nåden anföra och föreslå, varder Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning ooh välbehag underdånigst
hemstäldt.
Stats-Beredningen framhärdar med djupaste
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtare
0. E. Lagerheim.
Er. Tersmeden. A. G. Mörner. N. Frödelius.'
C. Tunelius.
Eif. B.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Majit, genom Nådigt
Bref
Den il Juli.
1993
Bref den 24 sistlidne September i fråga om sökt
X/öne-förbättring för Krono Uppbörds-betjeningen
i Stockholm, tillåtit Ofver-Ståthållaren, att
framdeles andraga hvad sorn i afseende på bemälte
betjenings Köne förmaner kunde vara att
anmärka; så har Öfver-Ståthållaren, Generalen
m. m. Herr Grefve Carl Mörner, uti underdånig
Skrifvelse den 14 nästlidne Maj, åter anmält
angelägenheten af förbättring uti KronoUppbörds-betjeningens
Ijömngs vilkor, samt dervid
anfört: huruledes det hittills gällande Lönings-sätt,
bestående deruti, att Betjeningen ägt
beräkna sig tillgodo och uppbära de straffböter
af 3 sk. på R:drn, som de skattskyldige erlägga
för den del af utskylderna som, efter slutad
Uppbörds-stämma betalas, skall utgjort UppbördsCommissariernas
hufvudsakligaste Xöne-inkomst,
samt att denna inkomst i synnerhet varit påräknad
af sådana skattskyldiga, hvilkas Krono Utlagor
stigit till högre belopp, och som gerna
derföre betalt nyssnämnde böter för att , såsom
tillförne icke skall vägrats, få, efter slutad Uppbördsstämma,
flera månaders anstånd med utskyldernas
betalande och dem under tiden till
enskilt fördel begagna. Men sorn af* ett sådant
förhållande, ej allenast de vanliga restantier
uppkommit, utan äfven dessutom ett helt års
Krono-Uppbörd skall varit hos Hufvudstadens
skattskyldiga innestående och dem ej affordrad;
så hade Ofver-Ståthållaren , i anledning af Eders
Kongl. Majus särskildta Nådiga uppdrag, för att
återställa Krono-Uppbörds-Verket till ordning
och skick , i anseende tili indxifvandet och redo
-
1094
Den i1 Juli.
■visningen af 18II ars Uppbörd ej kunnat leirna
mera rådrum, än dertill oundvikeligen erfordrats,
ulan forcerat verkställigheten deraf så ,
att Uppbörden blifvit levererad och redogörelsen
derföre aflemnad inom fem månader från
Uppbordsstämmans början, eller på hälften kortare
tid , än tillforne vanligt varit. Då härigenom
skall inträffat, att ofvanberörde inkomst för
I8li blifvit, emot det föregående året, .jnindskad
for Stadens sjö Uppbörds Commissarie!- med ett
sammanberäknadr belopp af 930 R:dr Banco, och
deras lön dessutom medtagen deraf , att de till
fortskyndande af så val. restantiernas. .indrifvan*
de, sorn undersökningarne , hvilka föregå Afkort.-  nings Längdernas upprättande, varit nödsakade
att mot betalning begagna större biträde, än
som under de förra åren, med en rymligare redogörelse,
tid , fordrats; så och enär Uppbördsbetjeningen
icke desto mindre villigt fullgjort
dem lemnade föreskrifter, utan afseende på egen
förlust, hvilken för 'dem vore desto mer känbar,
som den lön, de af Eders Kongl. Majt och
K ronan saint Stads-Cassan åtnjutit xgll, sammanlagdt
för hvarje Uppbörds-Commissarie och
dess Skrifvare , ej utgör mer än omkring atro
K:dr , anhåller Herr Grefven och Öfver-Ståthållaren
, det Eders Kgl. Maj:t till ersättning för hvad
i fråga varande sju Uppbörds-Commissarier, såsom
ofvanberördt är, genom en tidigare indrifning
af I8rl års Krono Uppbörd förlorat, i Nåder
täcktes anslå till Ofver Ståthållarens disposition
1000 Kalr Banco, heldst det, i annat fall,
skulle blifva svårt, om ej ogörligt, att eljest
forcera
Den 11 Juli.
1095
forcera dessa Uppbördsman, att med lika skyndsamhet
uppbära och redovisa äfven 1812 års
Uppbörd, på fortskyndandet hvaraf likväl endast
och allenast skall bero möjligheten, att, efter
förrättad taxering, kunna i Hufvudstaden företaga
innevarande års Krono*Uppbörd på samma
tid , som i hela den öfriga delen af Riket samt
för framtiden ärna en lika ordning.
För att i underdånighet kunna upplysa, på
hvilken grund Uppbörds Commissarierne i Stockholm
iner, än Uppbörds-betjeningen i Rikets
alla öfriga Städer , kommit att aflönas af Kronan,
samt dessa löners beskaffenhet och sättet, hvarpå
de utgått, efter som dessa Uönings-utgifter
icke äro påförde Rikets Stat , har Stats-Beredningen
, till hvars utlåtande Herr Grefvens och
Öfver-Ståthåilarens förenämnde underdåniga Skrifvelse
blifvit i Nåder remitterad, undersökt och
befunnit, att Riksens Ständer vid 1734 års
Riksdag förklarad!, att Stockholms Stad, som uti
Uppbörden ingen del hade, ej eller med Uppbörds
Commissariernas aflöning kunde besväras;
alt de löner, desse Betjente redan den tiden af
Staten åtnjöto, skulle ökas till 200 Daler S:mt
för hvardera: att, i anledning af I734 års
förordnande, berörde löner vid 1743 års Riksdag
blifvit tillökte med loo Daler och 50 Daler
S:mt till expenser eller tillhopa för hvardera
350 Daler, enligt Kongl. Brefvet den 22
September sistberörde år: att Kongl. Maj:t deri
22 Juli I754 ytterligare i Nåder beviljat hvar
och en af dem 5x1 Dalers tillökning, så att
hvarderas lön med expenserna, blef 400 Daler
S:mt, samt att Stats-Contoiret samma år förklarat,
Aen il Juli.
jrat, att då TTppbörds-Commissarierne allt ständigt
godtgjort sig, hvad de sålunda undfått, af
Uppbörden i sina räkningar , dervid skulle förblifva;
men afskrifningen ske på Bevillningen
allena och icke pro rata parte af lön- och betalnings
afgiften samt Slottshjelpen.
Vid 1756 års Riksdag och efter pröfning
af Magistratens ansökning örn ersättning för uppgifna
större utgifter i och för Uppbörds-Verket,
an Kronan bestått, har, enligt Kongl. Brefvet
den 30 November samma år , Riksens Ständers
Seereta Utskott förklarat :
I:o Att med Uppbörden i Stockholm borde
förhållas lika som i de andra Städerna; i följe
hvaraf Magistraten härstädes hade så mycket större
skyldighet att infordra Krono-utskylderna ,
som Stockholm framför andra Städer i Riket
njutit och ändå njöt den förmån, att UppbördsBetjeningen
betaltes af Kronan med 2,800 Daler
Silfvermynt.
gro Att den villfarighet, sorn skett Stockholms
Stad med en viss summas beviljande till
Uppbördsmännens aflöning , icke kunde medföra
den påföljden att Kronan skulle betala allt;
och
3:0 Att det alldeles icke kunde angå Krokan
hvad enskilte medel Staden dertill använde,
Otnedan af Kronan icke var äskadt mer än 1734
års Resolution påbjuder, samt sluteligen, att
Seereta Utskottet afstyrkte all ersättning för förra
åren och fann Kronan ej böra betungas mer
för Stockholm, än för de öfriga Städerna i Rikell
Secret* Utskottet heroställte dock, att om,
efter
Den 11 Juli.
1097
efter pröfning och vederbörandes hörande , den.
af Magistraten tillika begärte ":de UppbordsCommissarien
fanns nödig till Uppbördens snara
och skyndsamma indrifvande, lika lön for denna
, som for de öfriga, måtte i Nåder beviljas.
Den 6 Maj 1764 samtyckte Kongl. Majt
denna tillökning och att 7:de Corn missariens
lön skulle blifva 500 Daler Silfvermynt, samt
att, i anseende till förekomna omständigheter,
hvar Uppbörds Commissarie borde erhälla 709
Daler S:mt i lön och 200 Daler samma mynt
till Skrifvarhjelp; men att som, efter Kongl,
Brefvet den 30 November 1756 , en viss summa
af 2,800 Daler , hvilken nu ökades med
nästnämnde, den} 7:de Uppbörds-Commissarien
tillagde 500 till 3,300 Daler, var denna vissa
summa af Kronans medel , som , efter Secreta
Utskottets underdåniga tillstyrkande, ej fick ofverskridas
; så borde bristen tagas af Stadens enskilta
medel och beräknas från 1759 års början,
då nya Uppbörds-methoden kom till verkställighet.
Härvid har allt sedermera förblifvit och
det är efter dessa Författningar, sorn UppbördsCommissarierne
ännu åtnjuta hvad de af Kronans
eller Statens medel i löner innehafva.
Under namn af dragare-lön for medlens
framskaffande till Banken , uppbära och godtgöra
sig Uppbörds Commissarierne äfven af Kronans
Bevillning 3 r Sunt E hvarje xoo Daler samma
mynt, förmodligen tillkomne den tid, då
plåtrnyntet ännu var det egenteligen gängse och
alla Uppbördsman hade rättighet till så kallade
forpen*
Den 11 Juli.
forpenningar på hvad i plåtar och slantar uti
Uppbörden inflöt. Små sedlar vidtogs i stället
först efter Biksens Ständers beslut vid 1747
års Biksdag. Denne dragare -lön borde, såsom
tillkommen utan Konungens tillstånd, återbetalas
ifrån och med 1752 efter ett Kammar Revisionens
år 1767 gifne Utslag; men på underdåniga
besvär deröfver, blef detta Utslag den 26
JFebr. 1768 i Nåder upphäfvet, på den grund,
att Rentmästarne i orterna och äfven den i Stockholms
Dan åtnjöto remiss-lage, samt att Kongl.
3daj:t fann desto betänkligare , att frånkänna Upp*
börds-Commissarierna denna förmån, som de hade
knappa löner och från flera år tillbaka oqvalt
njutit dessa dragare-penningar. Af en, nästlidet
år utaf Rikgälds Contoiret, på Stockholms Stads
redogörelse för 1810 års Bevillnings-ITppbörd,
utfärdad, anmärkning och den deröfver afgifne
förklaringen, har Stats-Beredningen inhämtat,
att dragare - lönerna det
äret utgjort - B;dr 333: 3- 4«
Af ’ aflöningen för sju
Uppbörds- Commissalier
, stigande som ofvan
anfördt är till
3,300 Daler Silfvermynt,
blifvit å 6 Daler
Biksdalern afförde
med tillhopa - 550;
jemte derå beräknade
3 3t procents tillökning
= * 183: 16.
733* 16.—
samt
Den 11 Juli.
*°99
samt att de af Stadens medel, en*
ligt erhällen uppgift, i oförbättrade
löner undfått - - 400:
och i Skrifvare-hjelp ä 50 R.dr * 350:
7 5o:
De hafva således af Kronan och Sraden i
ett för allt åtnjutit 1,816 R:dr 19 sk. 4 r., eller,
efter Herr Grefve.ns och Öfver-Ståthållarens
uppgift , nära 260 R:dr hvardera, utom den inkomst
dem tillfallit af 3 skillingar för Riksdalern,
som mast betalas af Skattskyldiga, hvilka
inom den årligen utlysta Uppbörds-terminen
icke afbördat sig sina Krono-Utskylder.
Då sistnämnde inkomst, såsom stridande
emot det ändamål , sorn dermed varit päsyftadt
och ledande till dröjsmål och förluster i Uppbörden
samt oreda i Uppbörds-Verket härstädes
, nu mera genom den af Herr Grefven' och
Ofver Ståthållaren förbättrade Uppbörds-methoden,
för Uppbörds-Commissarierna går forlorad;
sä synes billigheten icke blott fordra, att dessa
Tjenstemän undfå ersättning för förlusten deraf,
aitan ock att de erhålla en sådan Lön-förbättring
derutöfver, att de tillika vid nu förokade göromål
oell deh högt uppdrifrta dyrheten på alla
lifvets förnödenheter, kunna äga nödtorftig
bergning
Vid f. d. tillförordnade Öfyer-Sråthållarens,
General-Majoren m. in. Sköldebrands, i början
af nästh år i flera delar rörande Krono Uppbörds-Verket
i Stockholm afgifna underdåniga
betänkande , har Kammar - Collegium och StatsContoiret,
hvilkas underdåniga utlåtande deröfver
-
IIOO
Den 11 Jule.
ver blifvit i Nåder infordradt, gemensamt yttrat,
i anseende till den äfven föreslagna förbättring
af löne-vil koren för Uppbörds - Commissarierna,
det Collegierne ansågo de 600 R:dr, som för
hvardera Uppbörds Commissarie^ i lön och skrifvarehjelp
blifvit föreslagna, vara för deras utkomst
behöflig samt ingalunda för högt tilltaget
i afseende på Kronans säkerhet och deras bergning
på en dyr och kostsam ort; men Stats-Contoiret,
sorn tillstyrkte att dessa löner borde utgå
af Stadens medel, hemställde i underdånighet,
att Öfver Ståthållaren och Magistraten gemensamt
matte pröfva och bestämma beloppet i mån af
tillgång och den Stat, som för Stadens öfriga
Tjenstemän var gällande samt afgiften 3 sk. för
försummad vederbörlig betalning af Contributiouerna,
i stället inflyta till Stadens Gassa.
Kammar Collegium deremot tillstyrkte väl, att
dessa löner icke måtte påföras Kronans Stat,
utan så mycket heldre af Stadens enskilta Gassa
bestridas, som en mängd betydliga inkomster
skola vara Staden donerade, ibland hvilka Collegium
nämner Tolagen samt afkastningen af
Strömqvarnarna och Strömfisket, äfvensom Collegium
, lika med Stats-Contoiret, icke kunde i
underdånighet tillstyrka, att på Kronans Stat öfverflytta
lönerna för den Öfriga Uppbörds-Betjeningen,
för hvilken tillförordnade Oiver-Ståthållaren
föreslagit, att de loo R:dr som UppbördsKammereraren
förut af Stats-medlen varit bestådde
och, vid T809 års Riksdag, blefvo öfverförde
på Indragnings-Staten, att med förra
innehafvaren Björlings afgång försvinna, måtte
med
Den 11 Juli.
il oi
med 33y proCents förhöjning få tillfalla efterträdaren.
Hvad åter beträffade förhöjningen,
3 sk. på Riksdalern; så ansåg Kammar - Collegium
den icke böra bibehållas eller ingå i Stadens
Cassa, utan helt och hållet afskaffas, emedan
den i sin fortgång mest skall träffa den
fattiga, som, ofta nog med bästa vilja, icke skall
förmå att i rättan tid betala sina utskylder.
Af hvad Stats-Beredningen sålunda af Författningar
och Handlingar rörande denna aflönings-fraga
upplyst och anfört, tror Stats-Bered'
ningen sig desto heldre böra med Kamrnar-Collegium
och Stats-Contoiret instämma i underdånigt
tillstyrkande, att Uppbörds-Commissariernas
Innings-vilkor , enligt Öfver Ståthållare-Embetets
hemställan, må i Nåder bestämmas till 6oo R:dr
för hvardera i ett för allt och skrifvarehjelpen 150
R:dr inberäknad, som Uppbörds Berjeningens
otillräckliga och olämpliga lönings-vilkor hittills
icke litet bidragit till stora förluster, som Kronan
på dess Uppbörd här i Staden städse fått
vidkännas, och denna Betjening i följd af den
förbättrade Uppbörds-methoden, får trägnare göromål
samt en vida större Uppbörd, än någonsin
tillförene att ombesörja.
Utaf denna löflings utgift kan något härefter,
mer än hitintills, och ifrån det at: den allmänna
Bevillningen stäldes under RiksgäldsContoirets
förvaltning, så mycket mindre falla
Stats Verket till last , sorn ingen af de , Statsverket
egentligen tillhörande inkomster, af Uppbörds
Commissarierna indrifves, uppbäres och
xedovises.
Uti
3X03
Den 11 Juli.
Uti blotta Bevillningar består den delen af
utskylderna soin Kronan tillfaller och Stockholms
Stad erlägger samt af Uppbörds-Commissarierna
uppbäres. Bevillningarne ufgingo fordom under
särskilta benämningar, nemligen: Allmän
Bevillning , Urin- och Betalnings-Afgift, Slottshjelp
och Medic'nal-Fond; rrien alla dessa inbegripas
nu, efter taget beslut vid i8o<) och
I810 års Biksdag, uti den Allmänna Beviilnin»
gen , hvaraf Stats-Verket ifrån Riksgälds Contoiret
väl erhåller en viss vid hvarje Riksdag bestämd
Summa, men hvilken intill Skillingar och
Runstycken är lämpad efter Stats Verkets af Ständerna
pröfvade, bestämde pch påräknade behof,
hvaribland allsintet är uppfordt for UppbördsBetjeningen
i Stockholm , eller någon annan Stads
Uppbörds-Verk i Riket.
Enligt Riksens Ständers ofvan åberopade
förordnande vid 1734. års Riksdag borde väl
Stockholms Stad, sorn uti Uppbörden ingen an
del
äger , icke eller besväras med UppbördsCommissariernas
aflönande, hvarföre de löner,
som för dem då fastställtes ock sedermera, än
af Konungen och än af Riksens Ständer, förbättrades,
skulle godtgöras af Kronan; men sedan
Konungen och Ständerna vid I756 års Riksdag
förklarat, att hvad Kronan då till deras aflöning
bidrog, var en viss summa, som blott kunde
ökas med en Uppbörds-Commissarie-lön, omen
sådan Betjent pröfvades nödig , samt att Staden
af egna medel borde tillägga hvad derutöfver
tarfvades; så har pa ofvan i underdånighet anföldt
sätt, endast den bestämda summan af Kroner*
-
Den 11 Jtlli.
1103
no-Uppbörden blifvit innehallen och det, efter
tillika vidtagen författning, af Bevillningen allena,
efter som Uppbörden bestätt endast i Be*
villningar. Detta sätt att godtgöra denna del af
aflöningen, har ifrån Uppbörds-Oomrnissarie-sysslornas
inrättning varit antaget eller af Riksens
Ständer vid alla påföljande Riksdagar ovidrört lemradt
och är således såsom det rätta att anse, hvarföre
ock dervid lärer komma att förblifva, till dess
annorlunda af Riksens Ständer förordnadt varder.
Stats-Beredningen som finner, att Stadens
rättighet till biträde af Kronan vid dess Uppbörds-Cornmissariers
aflöning är ostridig, anser
dock för dess underdåniga del ofvannämnde bidrag
dertill ganska ringa och obetydligt mot den
löne-tillökning, som tidernas nu emot 1756 förändrade
skick gjort nödvändig och här ofvan i
underdånighet blifvit tillstyrkt. En förhöjning
derå synes alltså visserligen vara billig. Om
en sådan skulle beräknas efter hvad UppbördsCommissarierne
af Bevillningen år 18 io sig
godtgjort, med undantag af löne-tillökningen,
efter som ingen lön-tillökning begripes i de
750 R:dr som Staden i löner till dem och deras
Skrifvare betalt och i calculen bör ingå,
samt den nu i underdånighet föreslagna lönings*
summan på denna grund fördelas pro rata parte
imellan Kronan och Staden; så skulle af Bevillningen
årligen komma att utgå i det närmaste
8,212 och af Stadens medel I,g88 R:dr; men
om dragarelönen, som nu mera, då Uppbörden
inflyter i Banco-Sedlar och af de Skattskyldiga
insattes i Banken, icke är lämpelig eller lärer
kunna
1104
Den 11 Juli.
kunna bestås, afdrages hvad af Bevillningen hit*
tills utgått, och blott oförbättrade Innings sum*
man 550 R:dr , saint fle lika oförbättrade 750
B:dr, som Staden bestar, tagas till grund för fördelningen;
så skulle Bevillningen ej komma att
vidkännas mera än circa 1,777 oc^ Staden 8,423
R:dr.
Stats-Beredningen inser nogsamt, att ehvad
Större eller mindre andel Kronan kan böra taga
med Staden i denna aflöning, pröfningen och
bifallet beror dertill på l-tiksens Ständer- men
då ali åtgärd af dem måste hvila till deras nä»'
sta sammankomst; och Uppbörds sysslorna ärö
af den vigtiga och grannlaga beskaffenhet, att
aflönings vilkorens bestämmande för dem icke
kan uppskjutas; så ankommer på Eders Kongl.
Majös Nådiga pröfning och förordnande, om och
huru stor summa utöfver den hittills bestådde,
må ifrån detta ars början årligen till UppbördsCommissariemas
aflöning i Räkenskaperna afskrifvas.
Och lärer, antingen en sådan tillökning i
Nåder bifalles eller ej, Nådig framställning här*
om komma att göras till Riksens Ständer vid
nästa Riksdag.
Annan möjlighet att anskaffa de 1,000 R:dr,
som Herr Grefven och Ofver-Ståthållarén dessutom
äskat på skäl. derri Stats-Beredningen måste
godkänna, till utlofvad belöning åt UppbördsCommissarierna
för hvardera af de sednaste framflutna
2:ne åren litti och 1812, ser Stats beredningen
icke eller, än att , efter den nu varande
eller, i fall af tillökning, blifvande proportionen
imellan Kronans och Stadens bidrag
till
Den 11 Juli.
1*05
till de nya lönerna för innevarande och följande
arén, berörde 1,000 R:dr imellan Kronan och
Staden fördelas.
På Resfantierna för förra åren tyckes Kronans
andel i denna utgift, genom afskrifning i
Krono Rakenskaperna, böra få göras, och , derest
den kommer att äga rum, sådant i frainställnin*
gen till nasta Sländer äfven anmärkas.
Beträffande afloningen för den öfriga Uppbörds
Betjeningen; så emedan löner af Kronan för
dem aldrig blifvit af Riksens Ständer beviljade eller
någon annan njutit understöd på Stat, än Uppbörds
Kamrm reraren, som, genom Kongl. Brefvet
den 7 Juli 1800, tillädes 100 R:dr, hvilka af
Riksens Ständer vid 180g och I8IO års Riksdag
flyttades på Indragnings Stat , att vid då
varande innehafvarens afgång upphöra och försvinna,
som ock redan gått i verkställighet; så
kan Srats-Beredningen icke eller i underdånighet
tillstyrka att Bevillningen, och än mindre
Stats Verket, med någon utgift till denna Betjening
betungas.
Karnmereraren vid Uppbörds-Verket, på
hvars driftiga och verksamma åtgärd samt tillsyn
på Uppbörds- och Mantals-Commissarierna *
såsom deras närmaste förman, bevakandet utaf
utskyldernas rätta beräknande och ordentliga indrifvande
så hufvudsakeligen beror, bör dock efter
Stats-Beredningens (anka vara lönad på ett
sätt, att han, utan tryckande närings-bekymmer,
kan fullgöra sin magtpåliggande tjenst och hans
löne-vilkor af Stadens enskildta medel förbättras,
åtmindstone med de ioö R:dr som företrä*
5,-fe Bandet. 13g. 140. daren
r
1106 Den 11 Juli.
daren af Kronan innehaft, saint det med 33^
proCents tillökning. Men hvad slutligen vid*
kommer Straff-proCenten eller den förhöjning af
3 sk il 1 i riga r på Riksdalern , sorn den Skattskyldige
ådrager sig, dä han ej inom utsatt Uppfoördstid
afbördar sina Krono utskylder; så ehuru
denna afgift borde verka till omtänksam och
skyndsammare erläggande af utskylderna, och,
derest den skulle fortfara, tyckes böra inflyta till
Stadens Cassa, såsom någon tillgång till Uppbörds-Betjeningens
aflöning ; likväl och som
dervid förekommer, att troligen föga andra , än
mindre bemedlade och lattiga uteblifva med deras
Krono-utskylder och utmätningen af Restantierna
ofelbart lärer företagas straxt efter Upp*
börds-terminens slut, så att den förmögne af
penningarnas nyttjande svårligen kan erhålla en
mot Straff-proCenten svarande förmon; så är
Stats-Beredningen för dess del, lika med Kammar-Collegium,
af den underdåniga tanka, att
denna afgift hör upphöra och för framtiden afskaffas;
hvilket allt Eders Kongl. Maj:ts Nådig*
ste pröfning och godtfinnande underdånigst hemställes.
Stats Beredningen framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majds
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
O. E. Lagerheim•
Fr. Tersmeden. A. G. Mörner. N. Frödelius•
C. Tunelius.
\ Den 11 Juli. 1107
f»
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Adeln den n Juli»
Högvörd. Prest-Stindet den 14 ■
Vällofl. liorgareStiSndet den 11
Hederv. Bonde-Ståndet den 11  ,
Vördsamt Memorial!
I anledning af inom Constitutions-Utskottet
Vackt motion, får Utskottet till Riksens Ständer,
51 följd t af dess tillstyrkande, öfverlemna följande
Förslag till ny redaction af 38 §. Riksdags-Ordningen.
”Alla omröstningar i Utskotten skola ske
per Capita mellan Utskottets samtliga Uedamöter,
utan afseende på Stånd. Då votering med
slutna sedlar anställes, må alltid en sedel utta*
gas och förseglas, hvilken öppnas endast i det
fall att rösterna vid uppsummerandet skulle befinnas
lika delade. Ar pluraliteten redan vunnen,
bör den aflagde sedeln genast förstöras.
Inom Råneo - Utskottet skola i de mål, der Utskottet
med Riksens Ständers rätt beslutar, två
tredjedelar af Ståndets Ledamöter vara närvarande.
Hvilket förslag enligt 50 §. RegeringsFormen
bör behandlas.”
Herrar Riskoppar, Doctor Tingstadius och
Faxe samt H:rr Doctorerne Wijkman, Falk och
Agrell reserverade sig emot detta beslut, på de
grunder som af Herr Doctor Wijkman vid Riksdagen
år 1809 och 18x0 blifvit anmälte.
Stockholm den 10 Juli 18x5.
n
iloS
Den 11 Juli.
På Högloft Biddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vällofl. BorgaréStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
Pl Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Anders Json Hyckert,
G. A Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. oeh Åd. den Ii Juli.
Högvörd. Prest Ståndet den 14
t Vällofl. Borgare-Ståndet den t t
Hederv. BondeStåndet den 11
Riksens Höglo fl. St cinders Albi hnna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, angående väckt fråga
om befrielse för Skeppare och Forbönder,
att vid Tullkamrarna uttaga
Förpassningar å Landets egna
varor, som från Uppstäderna till
Stapelstäderna för sändas.
Uti ett till Vällofl. Borgare Ståndet den 5
sisth Maj inglfvet och till Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Ufskottet remitteradt Memorial,
har Herr Rådmannen E. G. Hamnström yrkat,
att den ålagda skyldighet för Skeppare eller För
bön
-
Den 11 Juli.
1109
bönder, att å Landets egna förädlade varor, som
fran Uppstäder till Stapelstäder försändas, vid
Tullkamrarna uttaga förpassningar, såsom, efter
hans tanka, medförande allsingen nytta, men väl
kostnad och uppehåll vid transporternas verkställande,
måtte få upphöra. Och har han härvid
i synnerhet fästat sig vid denna författnings
olägenhet i afseende på jerns och andra metallers
förskaffande från Uppstäder, å hvilka vågpass
ifrån Uppstaden alltid medföljde fragtsedeln;
anseende Herr Rådmannen Tullkamrars förpassningar
så mycket mindre nödiga, som ifrån en
tiel Bruks enskilta lastageplatser det är tillåtet,
att utan ett sådant vågpass eller något anmälande
vid Tullkammare Bruks- eller andra
effecter till Stapelstad transportera. Härutinnan
hafva äfven Herr Rådman Kjellander, Herr Borgmästaren
Hellman samt Sockerhagaren Herr
Lundgren i afseende på Carlstads, Westerås och
Christinehamns Städer, instämt, och likaledes
sökt visa nödvändigheten af de hit hörande stadgars
upphäfvande.
Hvad sålunda anfördt blifvit, har Utskottet
i noga öfvervägande tagit, och sedan det inhämtats
, att den öfverklagade skyldigheten, att på
jern och metaller samt några flera varor i Uppstäder
taga förpassningar, enär de till Städer,
sorn vid Saltsjön ärö belägna, skola transporteras,
egentligen är ålagd genom Kongl. Kungörelsen
den 30 Hov. 1810, samt Förklaringen
deröfver af den 30 Mars 1814, hvilka blifvit
utfärdade i anledning af den, vid Landttullarnas
upphälvande , till Kongl. Majit af Riksens
Ständer
nio
Den XI Juli.
Ständer i underdånighet öfverlemnade omsorg ,
att vid dessa Tullar bibehålla den bevakning,
som för vissa exporters controllerande kunde finnas
nödig; och då häribland visserligen för de förädlade
metallers, i synnerhet var förnämsta export-vara
, jernets utförsel , en så beskaffad controll,
der den står att erhålla, är så mycket iner
nödig, som den icke helt och hållet bär bero af
en enda Tjenstemans redlighet och noggrannhet
vid sin sysslas förrättande, anser sig Utskottet,
som icke är i tillfälle att förskaffa sig fullständig
kännedom om alla de skäl och anledningar,
hvilka till Högstberörde stadganden föranledt,
icke kunna tillstyrka de sammas upphäfvande,
utan får i stället hemställa , om icke Riksens
Höglofl. Ständer kunde finna för godt, att denna
sak till Kongl. Maj:ts Eget Höga skärskådande
i underdånighet hänskjuta, då Kongl. Maj:t , efter
vederbörande Em betsmäns hörande, i Nåder
lärer inse, huruvida de nämnde Stadgarnas upphäfvande
eller förändrande kan utan befarande
af missbruk verkställas, och derefter lämpa de
Nådiga åtgärder, som Kongl. Majit, i sin vishet,
med Rikets väl kan finna vara öfverensstämmande.
Dock varder detta allt 'till Riksens
Höglofl. Ständers Eget ompröfvande vördsamligen.
öfverlemnadt. Stockholm den 6 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
På Högv. Prest-Stån
-
och Ad. Eedamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
dets Eedamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På
Den Ii Juli.
lill
På Vällofl. Rorgare
-
Pa Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
Ståndets Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den n Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 14 ._
Vällofl. Borgare-Ståndet den’il  .
Hederv. Bonde-Ståndet den II
Vördsamt Memorial!
Sedan af enskild Riksdagsman hos Constitutions-Utskottet
motion blifvit väckt, att såsom
tillägg till 28 §• Regerings - Formen åter mätte
föreslås samma stadgande, som vid 180g och
18 Io års Riksdag föreslogs, rörande tillåtelse
att i tjenst antaga utländska män till Lärare vid
Universiteterna , Språk- och Exercitiae-Mästare,
och Idkare af de fria Konsterna, beslöt Utskottet,
att följande förslag skulle hos Riksens Ständer
anmälas:
I första Momentet efter ordet fästningar.- att
till sysslor vid Academierna befordra utländska
Lärda af utmärkta furtjenster. I särskildt Moment
näst efter ordet förtjenster, i händelse nyssnämnde
Moment antages , men i vidrigt fall näst
efter ordet fästningar: att i tjenst antaga utländska
män till Sprak- och Extrcitii-Mäst are, samt Idkare
af de fria Konsterna , samt vid §:s slut, efter
orden den rena Evangeliska Läran: Sprak-och
Exer•
ana
Den 11 Juli.
JLxercitiijMästare samt Idkare af de fria Konsterna
allena undantagne. Hvilka förslag till behandling,
enligt 56 §• Regerings-Formen , till Rik»
sens Ständer vördsamt skulle öfverlemnas. Stockholm
den lo Juli 1815.
På Höglofl. Ridderslc. På Högv Prest-Ståndets
och Ad .Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin. A. J son Hyckert,
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Åd. den 11 Juli,
Högvord. Prest-Ståndet den 14
Vallnfl. Borgare-Ståndet den 11 _
Hederv, Bonde Ståndet den II  ,
Vördsamt Memorial!
T anledning af en hos Constitutions-Utskottet
af enskild Riksdagsman väckt molion, får
Pilskottet hos Riksens Ständer med sitt tillstyrkande
vördsamt anmäla följande förslag till ett
nytt Moment i 14 §. Riksdags ordningen, hvilket
efter 6 Momentet borde inforas: ”Vare sig
”till val af Elector eller Riksdagsman , skola
*’dessa sedlar vara så inrättade, att den röstande
■ 'derigenom icke utinärkes, hvarföre hvarje sedel
”icke
Den 11 Juli.
ni}
”icke må innehålla mer än ett, efter den i Sta*
”den antagna beräkningsgrund, för detta ända»
”mål lämpligt, mindre antal röster å i, 5, xo,
”20, 30 eller 50 röster, hvilket antal röster af
”Valförrättaren å voterings - sedlarna tecknas;”
samt i sista Momentet af §:n orden Borgare i
Staden, ändras till Borgare i någon Stad. Hvilket
förslag Utskottet anmäler till behandling efter
56 §. Regerings - Formen. Stockholm den
10 Juli 1815’.
På Högl Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
/ludolf Cederström.
På Vällofl RorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Högv. Prest Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
A. J.son Hyckert.
G. A* Silverstolpe.
Uppläst hos Häglof!, Ridd. och Ad. den ti Juli.
Högvord. Prest-Ståndet den T4
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11
Hederv. Bonde-Ståndet den 11
Vördsamt Memorial!
Inom Constitutions Utskottet har fråga blifvit
Väckt om ett tillägg till 38 §• Riksdagsordningen,
hvarigenom, i fall förslaget till votering
inom Utskotten per capita ej skulle antagas
,
iii4
Den u Juli.
gas, det blefve bestämdt hura inom Constitutions-Utskottet
borde tillgå , enär öfver af enskilda
Riksdagsmän väckta motioner två Stånd
skulle stadna emot två. Utskottet beslöt, att,
under förbehåll af det vilkor , att detta stadgande
skulle till afgörande upptagas, derest Riksens
Ständer ej enhälligt antoge voteringen percapita
, föreslå följande tillägg efter orden: iförslaget
intagas; Stadna inom Constitutions-Utskottet
tvä Ständ emot tvä vid pröfningen af enskilda Riksdagsmäns
ingifna förslag tili. ändring eller förklaring
af Grundlagarne , förfalle frågan. Hvilket
förslag enligt 56 §. Regeringsformen af Riksens
Ständer bör behandlas. Stockholm den lo Juli
I815.
På Höglofl. Riddersk. På Högvörd. Prest
och
Ad. Uedamöters Ståndets Uedamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ijedamöters Ståndets Uedamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin. And. J.son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad, den 11 Juli.
Högvörd. Prest-Silndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11
Hederv. Bonde-Ståndet detj ij
Vördsamt Memorial!
Efter inom Constitutions-Utskottet väckt
mo
-
1
Den 11 Juli,
1115
motion, hvilken enhälligt tillstyrktes, får Utskottet
föreslå följande nya redaction, hvilken i 37
§, Regeringsformen i stället för det sista Mo*
mentet , hvilket borde utgå, skulle införas.
”Adelskap, Grefvelig eller Friherrlig värdighet,
som hädanefter förlänas, tillfälle endast
den sorn adlad eller upphöjd blifvit, och
först efter dess död, eller om han Adeliga värdigheten
lagligen frånträder, den äldsta manliga
bröst-arfvingen i rätt nedstigande led efter
led, samt efter denna grens utgång , Stamfadrens
närmaste manliga afkomling efter förstfödslo-rätten
och så vidare.’’
”Har en till högre värdighet upphöjd Adelsman
flera afkomlingar änden, som efter dess
död inträder i Stamfadrens ställe i högsta värdigheten,
förblifva de alla såsom Adeliga eller
ofrälse expectanter, intill dess de, i den ordning
förr skrifvet står, efter första grenens utgång uti
värdigheten inträda.”
Ytterligare föreslås följande tillägg efter
samma §. slut:
”Adlande genom adoption eller naturalisation
under utdöda eller lefvande ätters namn
och nummer, vare hädanefter, ej tillåtet.
Hvilka förslag till behandling enligt 56 §.
Begeringsformen till Riksens Ständer skulle öfverlämnäs.
Stockholm den 10 Juli Ib 15-
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
vägnar
C. v. Rosenstein.
På
Ill6
Den 11 Juli.
Pa Vällofl. Borgare
-
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
vägnar
And. J:son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den ii Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 14 _
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11 —
Hederv. Bonde-Ståndet den 11
Vördsamt Memorial!
Inom Constitutions-Utskottet har fråga blifvit
väckt om noggrannare bestämning af första
Momentet i 56 §. Regeringsformen. Då Utskottet
af erfarenheten funnit att det deri befintliga
stadgande blifvit olika förklaradt, har
Utskottet beslutit att till Riksens Ständer anmäla
följande förslag till förändring i ofvannämnda
Moment af 56 §.
Allmänna frågor, som uti Riksens Ständers
Plena väckas, ma ej till omedelbart afgörande der
upptagas, utan skola öfverlemnas till behörigt Utskott,
som ovilkorligen bör samma frågor utreda
och deröfver sig yttra.
Hvilket förslag till behandling enligt 56
§. Regeringsformen Riksens Ständer vördsamt
öfverlemnas. Stockholm den Iq Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
-
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
på
Den il Juli.
1117
På Vallöf!. BorgareStåndets
Uedamöters
vägnar
J. Wegelin.
På Hederv. BondeStåndets
ledamöter*
vägnar
jonders J:Son Hychert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den t t Juli.
Hfigvörd. Rrest-Ståndet den 14
Vallöf], Borgare-Ståndet den 11
Hederv. Bonde-Ståndet den 11
Riksens Höglojl. Stånders Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fråga om en fri Tackjerns- handel.
Uti Memorial, ingifvet till Hedervärda Bonde-Ståndet
och derifrån till detta Utskott remitteradt,
har Riksdagsmannen från Orebro Län Eric
Ericsson från Nya Kopparbergs Bergslag andragit,
huru som, fastän redan vid 1809 och
1810 årens Riksdag blifvit yrkad och begärd,
till förmån för Tackjerns Bergslagerna, en fullkomlig
frihet med Tackjerns-tillverkningens försäljning,
i detla ärende likväl icke sedermera
någon åtgärd blifvit vidtagen; formodande han
tiden nu vara inne, då Bergsbruket har skäl
hoppas, att det tvång, sorn denna handel är underkastad
, måtte för alltid upphöra och Bergsmannen
desto mindre böra bindas af urgamla
föreskrifter, tillkomne i en tid , då Skråtvång och
Privilegier förestafvades vid hvarje Närings-'
gren,
Ju8
IJen 11 Juli.
gren , som dessa, enligt hans tania, grundat sig
på de förmåner Bergslagen förut ägt, men hvilka
vid 1809 års Riksdag blifvit afskaffade, bestående
derutinnan att Bergslagerne vörö dels
lindrigt dels alldeles icke roterade , samt att
Bergsmans-Siåndet hade sig ensamt förbehållet
Bergsmans hem mans besittning. I grund hvaraf
och nied åberopande af flera förmenta skadliga
följder af den öfverklagade inskränkningen , Riksdag«tnannen
yrkar, att en alldeles fri Tackjernsliandel
måtte varda tillåten, så att hvem sorn
ville kunde äga rätt uppköpa, upplägga och till
hvad ställe och ort inom Riket han för sig nyttigt
finner afsätta hvad Tackjern han äger, antingen
köpt eller tillverkadt , och att , i följd häraf,
hvarje Bruksägare må äga en lika obehindrad
rättighet, att från hvilken Bergslag eller Masugn
sorn heldst med nödigt behof af Tackjern
sig förse. Uti hvilken anhållan sig förenat
Riksdagsmannen Eric Pehrsson för Fernebo Härad
och Philipstads Bergslag; Olof Earsson för
Leke- och Carlskoga Bergslager, Olof Larsson
från Orebro Län och Sundbo Härad, Peter
Pehrsson för Lerbecks Bergslag, Petter Jernström
för Norbergs och Skinnskattebergs Bergslags
Härader, Pehr Jansson för Wester-Bergslagen,
Jan Andersson för Hällestads och Wånga
Bergslags Härader och Johan Långberg för
Thorsåkers och Ofvansjö Bergslager.
För att öfver detta Memorial kunna afgifva
Utlåtande , har Utskottet ansett nödigt först
göra sig underrättadt , i hvad skick ifrågavarande
inål, såsom hos Konungen i underdånighet
redan
Den 11 Juli.
1119
redan anhängigt gjort, sig för närvarande behnner.
Utskottet har dervid inhämtat, att sedan
frän Fullmägtiga för flera Tackjerns-Bergslager
i Riket ansökning af enahanda innehall med ofvan
upprepade Memorial blifvit hos Riksens
Höglofl. Ständer vid 1809 och 1 81o arens Riks»
•lag ingifven, Riksens Ständer, jemte underdånig
anhållan och förslag att en fri handel af Tackjern
inom och öfver hela Riket må i Nåder,
på d^ af Riksens Ständer anförda grunder , under
vissa vilkor tillåtas, till Kongl. Majtts Nådiga
pröfning i underdånighet hemställt detta
mål, Kongl. Maj:t täckts i Nåder infordra häröfver
Dess jBergs-Collegii samt öfriga veder hörandes
underdåniga yttranden och förklaringar,
samt att tillika med dessa förklaringar och val»
bemälte Kongl. Gollegii egna Utlåtande, Acten
blifvit till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnad.
Och sorn Riksens Höglofl. Ständer sin
tanka rörande detta ärende således redan afgifvit
och Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställt,
hvilken ock med Sökändernas önskan i allmänhet
öfverensstämt, samt de Acten åtföljde nära
Etthundrade särskildta Eetänkanden i denna fråga,
hvilka utur olika synpunkter och med olika
resultat behandlat den , lemna , i förening med
afseendet på hithörande följder af Rikets politiska
ställning, det tillfälle att bestämma både tiden
och sättet för dess afgörande, hvilket är
Kongl. Majit i underdånighet öfverlåtet, att, enär
K ongl. Majit i sin vishet] pröfvar tjenligt Bergshandteringens
sanna fördel det fordra, i Nåder
begagnas; så anser Utskottet sig icke kunna
tiU
1120
Den 11 Juli*
till bufvudsaken nu upptaga ifrågavarande maij
utan tillstyrka, det må Sökanderne anses böra
trygga sig vid hvad dervid redan är afgjordt.
Endast hvad aagår det anförande af dem, att en
före år 1809 åtnjuten frihet eller lindring uti
roteringen, samt Bergsmans Ståndets uteslutande
rätt till Bergsmans-hemmans besittning varit förlänade
såsom en ersättning mot tvånget uti Tack.
jerns försäljningen, bör Utskottet förklara detta
desto mindre grundädt, sorn utom det ingen
Författning sådant utvisar, det är Sökanderne
kändt, att den nya roteringen öfvergick, efter
enahanda method, alla slags Hemman i Riket,
utan följd eller rättighet till förändring i deras
öfriga förhållanden, samt att, på sätt Utskottet
haft tillfälle, i anledning af annan väckt fråga,
förklara , tillåtelsen för andra än Personer af
Bergsmans-Ståndet att inköpa Bergsmans hemman,
på intet satt hvarken lindrat eller försvårat
de skyldigheter , som åligga Bergsmannen.
Hvilket allt Utskottet får till Riksens Ständers
eget ompröfvande vördsamligen hemställa.
Stockholm den 6 Juli 1815.
Pä Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
ocht
Ad. Eedamöters dets Eedamöters
vägnar Vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vä Hofi. Borgare- Pä Hederv. Bonde
Ståndets
Eedamöters Ståndets Eedamöters
vägnar vägnar
And, Bredin. Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.-
Uppläst
Den 1i Juli.
lisi
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den n Juli.
Högvörd. Prest-Ständet den 14
Vällofl, Borgare-Ståndet den 11
Hederv. Bonde - Ståndet cen n
Vördsamt Memorial!
AF enskilt Riksdagsman har hos Constitutions-Utskottet
fråga blifvit väckt om den förändring
i 4 §• Regeringsformen , att i stället för
ordet eller mellan frälse och ofrälse, ordet och
måtte införas; och får Utskottet nu för Riksens
Ständer föreslå denna förändring, genom en så
lydande redaction af sista meningen i berörda
4 ”Konungen utvälje dertill kunnige, erfarjie,
redlige och allmänt aktade infödde Svenske
frälse och ofrälse män af den rena Evangeliska
läran.” Hvilket fölslag Utskottet till Riksens
Ständer öfverlemnar för att behandlas enligt den
56 § Regeringsformen. Stockholm den lo Juli
1815*
På Högh Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin«
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
A. J.son Hyckert.
§.e Bandet,
G. A. Silverstolpe.
141. 34g, Vörd
-
naa
Den xi Juli,
Uppläst hos Högi. Ridd. och Ad. dsn il Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 14
Vällofi. Borgare-Ståndet den ;i
Hederv. Bonde - Ståndet den II
Vprdsamt Memorial!
Efter gifven anledning inom ConstitutionsUtskottet,
och då Utkottet ansett nödigt att göra ett
stadgande, i följe hvaraf, i anseende till det nu antagna
sättför Grundlagsfrågors behandlande, förslag
till ändringar i Grundlagerria ej måtte så sent inkomma,
att Constitutions-Utskottet blefve urståndsatt
att dem före Riksdagens slut bereda
och till laglig behandling af Riksens Ständer anmäla,
har Utskottet beslutit föreslå Riksens
Ständer stadgandet af en viss prsescriptions-tid
för sådana förslags inlemnande, i följe hvaraf
det ville anmäla ett så lydande tillägg i st9 §.
Riksdags-Ordningen, 1 Momentet, efter ordet besluta
:
Frågor sorn sednare än 3 veckor före den till
Riksdags fulländande bestämda tid, antingen den
lufver 3 eller 4 manader, af Riksdagsmän, i Constitutions
Utskottet väckas, vare Utskottet ej pligtigt
att under samma Riksdag upptaga och bereda.
Hvilket förslag till behandling, enligt 56
§. Regerings-formen borde till Riksens Ständer
öfverlemnas. Stockholm den lo Juli 1815.
På Högt. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Eedamöters dets Eedamöters
vägnar vägnar
Rudolf Cederström, C. v. Rosenstein.
På
Den 11 Juli.
1123
Pä Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters,
vagnar
J. Wegelin.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamoters
vägnar
A, J son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Hflgl. Ridd. och Ad. den ti Juli,
Högvörd. Vrest-Ståndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet dea JI _
Hederv. Bonde - Ståndet d*n ti
Vördsamt Memorial!
Inom Constitutions-Utskottet har fråga blifvit
väckt om den förändring i 38 § Regeringsformen
, att derur skulle utgå följande ord:
Hvilket han icke må återtaga förr än Riksens
Ständer hans förhållande pröfvat och gillat. Emedlertid
vare han vid sin Lön och öfriga tjensten
åtföljande inkomster bibehållen. Utskottet, som deri
instämde, beslöt, att med antagande deraf, för
Riksens Ständer föreslå följande tillägg i stället
för de uteslutna orden:
Emedlertid vare han, intill dess Riksens Ständer
sig utlåtit) örn och till hvad del han må sin
Lön och öfriga tjensten åtföljande inkomster åtnjuta
, vid dem bibehållen.
Hvilket förslag , till behandling enligt 56 §.
Regeringsformen, skulle hos Riksens Ständer
anmälas Stockholm den lo Juli 1815.
På Högl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar t
Rudolf Cederström.
På Högv. Prest-Stån
-
dets Ledamöters
vägnar
C. v.- Rosenstein.
På
jiiS4
Den 11 Julir
På Vällofl. Borgare*
Ståndets Ledamöters
vägnar
J. Wegelin,
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
A. J:son Hychert.
G. A. • Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den ii Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 14 —
Vällofl. Borgare-Ståndet den
Hederv. Bonde-Ståndet den 11
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Utlåtande, öfver de hos Höglofl.
Ridder skap et och Adeln gjorda Anmärkningar
vid Utskottets den 9
sisth Maj afgifna Betänkande, angående
yrkad ändring af Tjenstebjons
flyttningstid.
Fran Höglofl. Bidderskapet oell Adeln har
till Utskottet ankommit ett Protocolls-Utdrag af
den 2 sistl. Juni, innehållande, att ofvannämnde
Betänkande blifvit till Utskottet återförvisadt,
hvarvid följande Memorial varit bifogade:
1:0 Af Herr Lagmannen Mannerstam , deruti
blifvit anmärkt, att Utskottet icke fastat afseende
på flera dess Ledamöters yrkande, att frågan
om förändring af flyttningstiden borde af
Lag-Utskottet och detta Utskott samfällt behandlas
,
Deri ii Juli.
las, dä denna fråga, ehuru den egentligen vore
oeconomisk, likväl innefattat en påstådd ändring
af Allmänna Irgens stadgande uti 14 Cap. 2 §.
Handels-Balken ; och har Herr Lagmannen i sjelfva
saken instämt med Herr Protocolls-Secreteraren
Danckwardt och Herr Landshöfdingen
Ekorn m. fl. i det yttrande , att flyttningstiden för
tjenstehjon borde utsättas till den 1 No v., såsom
den, för alla orter, dertill mest tjenliga tid, ehuru
ett allmänt stadgande uti detta, likasom i nästan
alla för Riket allmänna hushållsmål icke kunde
vara för alla orter lika gagneligt; äfvensom Herr
Lagmannen för öfrigt funnit Herr ProtocollsSecreteraren
Danckwardts, Betänkandet bifogade,
enskildta yttrande så fullständigt utreda och bevisa
nyttan af nämnde förändring , att han ansett
öfverflödigt, att dervid något tillägga; 2:0 a£
Herr Lagmannen Grefve H. Gyllenborg, att
förändrade förhållanden i sednare tider skulle göra
den nu varande flyttningstiden alldeles olämplig:
att i äldre tider, då Landet varit mindre
odladt, folkstyrkan varit tillräckelig för bestridande
af Jordbrukets arbeten , hvars fordringar
förnämligast borde tagas i beräkning, men att,
i sednare tider, jemte en utvidgad odling, climatets
förändring till sednare vårar, oftare våta
somrar, och i sammanhang dermed sednare skördar
ofta föranledt dertill , att, i synnerhet i de
sädesrikare Provinser, vårsäden till en del vöre
oskuren och till en större del icke inbergad vid
September månads utgång, och då behofvet påkallat
en större arbetshjelp, hade saknaden af
densamma vittnat om de sednare krigens olyckliga
-
11 3 S
Den 11 Juli.
liga följder, som visade sig i en dels medtagen,
dels från Jordbruket skingrad folkstyrka; och när
härtill kommer införandet i sednare tider af det
förr okända Potatoes-sädet, hvartill, då det i stort
användes , en längre höstetid , tills jorden sam*
manfryser, behofde begagnas, förmodade Herr
Grefven dessa skäl, som i äldre tider icke existerade,
tillräckligen tala för ogillande af nu varande
flyttningstid; och vore det forrnodeligen i
anseende härtill sorn Finlands Inbyggare redan
funnit sig föranlåtne till flyttningstidens framflyttande
till den i November. Vid bestämmande
således af en annan flyttningstid, ansåg
väl Herr Grefven, med åberopande af de skäl
Herr Grefven den 28 Februari lilo hos Höglofl.
Bidderskapet och Adeln anfort, midsommarstiden
eller våren, då ombyte af åbo å hemman
sker, vara dertill mest lämplig; dock sorn den
allmänna meningen icke syntes häri instämma,
yrkade Herr Grefven nu, lika med hvad Herr
Protocolls - Secreteraren Danckwardt yttrat, att
flyttningstiden borde, och utan deremot anförda
hinder, kunde bestämmas till den I November,
da uppsägningstiden i ett lika förhållande borde
en månad eller till medlet af September framflyttas
; och då de nu gällande föreskrifter om'
Mantalsskrifning samt stadgandet i 5 Art. t §.
1 Mom. Bevillnihgs-Förordningen äro tillfälliga
och beroende på nu till pröfning förekommande
Bevillnings Förslag, och möjligen en enklare
methode, likasom fordom, kunde, i afseende på
Bevillningen, bestämmas, hvarigenom dessa hinder,
hämtade fjån Berednings • Committéers ti 11-
v varelse
-
Den 11 Juli*
3 127
varelse, blefvo undanröjde, hade, enligt Herr
Grefvens tanka, Utskottet icke bort häraf hämta
grund för dess afslag å den äskade förändringen
af flyttningstiden till den X Nov., utan blott inskränka
sig till pröfningen och bedömandet af
oeconomiska nyttan eller skadan af denna förändring;
hvarjemte Herr Grefven slutligen, i anseende
dertill att mänga, i synnerhet de sorn
ingå i Bevärings-åldren, ofta icke kunna erhålla
årstjenster, heldst Allmogen skall undvika, att i
tjenst antaga dem, om de icke med säkerhet kunna
påräknas, att öfver sommaren i tjensten qvarblifva,
till Utskottets bepröfvande hemställt om
ej ett stadgande borde föreslås, att den som,
oaktadt sitt bemödande, icke kan årstjenst erhålla
vid sådant förhållande, hvarken ansvar eller
värfning såsom lösdrifvare bör vara underkastad;
3:0 af Herr ^Landshöfdingen af Klinteberg , att
som de skäl, Herr Protocolls-Secreteraren Danckwardt
såsom Ledamot i Utskottet anfört för flyttningstidens
framflyttande, blifvit understödde af
särskilte Ledamöter från Likets mest afskiljda
landsorter, och nyttan af förändring i tiden för
flyttningen således syntes vara ganska otvifvelaktig
> såsom dessutom en följd af den förändring
i årstiderna, hvilken ej otydligen blifvit
bemärkt , och tilläfventyrs härleder sig till någon
del från landets tilltagande cultur, instämda
Herr Landshöfdingen med de Ledamöter, hvilka
yrkat ett annat tillstyrkande i denna del, än som
utfallit efter pluralitetens tanka i Utskottet;
4:0 af Herr Landshöfdingen Ekorn, att då det
icke torde vara möjligt, att uti ett så vidsträckt
land
1128
Den 11 Juli,
land oell med så olika cllmat som delta Rike,
kunna i flera delar af den allmänna hushållningen
vidtaga sådana oeconomiska Författningar,
hvilka passa för alla orter, och icke medföra
någon olägenhet på någon trakt, samt då frågan
orri tjenstehjons flyttningstid till midsommarstiden
vore för Jordbruket lika så otjenlig som den.
nu varande, ansåg Herr Landshöfdingen flyttningstiden
öfver hela Riket vara mest lämpelig
å. den I November , då Jordbruket icke på något
enda ställe deraf skulle lida hinder; och
styrktes Herr Landshöfdingen så mycket mera i
denna öfvertygelse, sorn flyttningstiden i Städerna
, om den bestämdes till samma tid, som å
landet, icke inträffade just de dagar af året, då
flyttning sker utur och i hus, och hvarje husbonde
rnindst kan umbära tjenstehjonets biträde;
samt 3:0 af Herr Assessoren von Schantz, att
om flyttningstiden för landet hlefve bestämd till
den I November , Herr Assessoren ansåg nödigt,
ait flyttningstiden i Städerna äfven måtte
blifva med afseende härå reglerad.
Vid besvarande af alla dessa anmärkningar,
får Utskottet först vördsamligen erinra , att
ehuru Legostämmotiden är uti 14 Cap. 2 §.
Handels Balken utstakad; likväl och då frågan
härom helt och hållet rörer en allmän hushållnings-anstalt,
hvaruti, likmätigt 5 3 §. RegeringsFnrmen
, det tillkommer endast Oeconomie-Utskottet,
att förändringar föreslå, samt, jemlikt
Regerings-Formens 89 , frågan om förändring,
förklaring och upphäfvande af Lagar och Författningar,
sorn Rikets allmänna hushållning röra, skola
uti
Den il Juli,
1129
uti Oeconomie-Utskottet utredas; hvaremot 53,
87 och 88 §• §• utvisa, hvilka mai och ärender,
sorn till Dag-Utskottets behandling höra,
har Oeconomie-Utskottet, emot Regerings-Formens
nyss åberopade Fyra §. §., destomindre ansett
sig böra, gemensamt med Dag Utskottet,
frågan om förändring uti tjenstehjons flyttningstid
upptaga, som densamma blifvit allena till
Oeconomie Utskottet remitterad, och äfven vid
de förra Riksdagar , då lika beskaffad fråga varit
väckt, ensamt af detta Utskott behandlad,
utan att någon erinran vid ett sådant behandlingssätt
då blifvit inom Riks Stånden framställd;
och hemställer Utskottet följaktligen till Hoglofl.
Ridderskapet och Adeln, om icke Herr Mannerstams
härutinnan gjorde anmärkning måtte
lemnäs utan vidare afseende.
Vidkommande åter de gjorda yrkanderna
om flyttnrngstidens bestämmande till den i Nov.;
så får väl Utskottet harvid åberopa de skäl för
afstyrkande deraf, som Betankandet upptager,
samt tillägga, att i Bergslags orterna skulle, för
flyttningstidens utsätrande till denna årstid , ett
betydligt hinder möta deraf, att kolningar till
Bergs Bruken då soln mest anställas; men Utskottet
har icke eller kunnat lemna utan afseende
de verkeligen betydliga olägenheter för Jordbruket,
som af den nu varande flyttningstiden
härflyta, och hvilka dels uti den af Utskottets
Ledamot, Protocolls - Secreteraren Danckwardt,
författade , vid Utskottets Betänkande bilagde
särskilda mening, dels ock uti Herr Lagmannen
Grefve Gyllenborgs samt Herr Landshöfdingen.
113»
Den ii Juli.
dingen Eltorns upptagna anmärkningar blifvit
anförda, och hvilka olägenheter, vid Eagens stadgande
ar 1734, till största delen icke inträffade,
af den orsak, att llyttningstiden då, innan den
nu gällande så kallade nya stylén blifvit i Sverige
antagen , inföll ellofva dygn sednare än
nu; ETtskottet tror för sin del, att hvarken dessa
olägenheter eller de svårigheter, sorn skulle inträffa
för flyttningstidens utsättande till den 1
November, skola äga ruin, derest densamma
varder bestämd till den 15 October, samt för
Stockholm, der tvänne flyttningstider äro, tillika
till den 15 April, i hvilket fall jemväl uppsägningstiden
borde en half månad förlängas. Dock
som Betänkandet blifvit af de öfriga trenne
Biks-Stånden bifallet, anser Utskottet sig icke
tillständigt, att frångå hvad samma Betänkande
innehåller, utan öfverlemnar vördsamligen till
Höglofl. Bidderskapets och Adelns eget godtfinnande,
huruvida Bidderskapet och Adeln skulle
vilja inbjuda sina Med-Ständer, att en så beskaffad
förändring antaga. Stockholm den 6 Juli
På Hcglofl. Biddersk. På Högv. Prest-Stån
-
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde.
1815-
ech Ad. Eedamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
dets Eedamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
Ståndets Eedamöters
vägnar
And. Fredin.
Ståndets Eedamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Bosbeck*
I
Den II Juli.
1131
Uppläst hos Hög', KiAd. och AJ. den 21 Juli.
Högvörd. P est-StSndet den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11
Hederv. Bondc-Ståndet den n
Vördsamt Memorial!
Riksens Ständer hafva ålaggt ConstitutionsUtskottet
att å nyo företaga utarbetningen af
förslag till en förbättrad representation. Det
ar i anledning deraf, Utskottet nu går att till
Riksens Ständer vördsamt framställa sina tankar.
Constituticns Utskottet har nogsamt insett
det vigtiga oell det svåra i det uppdrag detsamma
blifvit öfverlåtet. Det har trott sig böra
framställa de grundsatser Utskottet ansett giltiga
till ledning af sjelfva företaget. Utskottet har
funnit att först en noga undersökning och pröfning
borde anställas, huruvida de fördelar som
åtfölja en ny organisation af Svenska folkets representation
motvägas af de olägenheter som kunna
uppkomma genom upphäfvande af en inrättning
, hvilken sedan den af ålder varat, möjligen
till en sror del har medhåll af allmänna opinionen,
aktning genom sin åldrighet och styrka
af vanan. Det har ansett nödvändigt att dessa
fördelar skulle vara så betydliga, att de öfvervagde
det motstånd som gjordes af gamla rotfästade
interessen, af fordomar, vanor och en
nog vanlig misstänksamhet till det nya, så att
den föreslagna inrättningen genast kunde få full,
kraft, åtmindstone underhålla Stats-föreningen
lika fast som förut, och om rn öjel i gt vore sammanknyta
henne närmare. Dessa fördelar har
Ut
-
*132
Den 11 Juli.
Utskottet trott böra bestå deri , att ett nytt Representations
sätt kunde, bättre än det närvarande,
fylla Allmänhetens fordringar. Det skulle
öfvertyga hvar medborgare inom hvad klass
sorn heldst- att hans rätt vore bevakad; det
skulle förena alla interessen, så att deras inbördes
brytning upphörde, utan att något qväfdes
eller förolämpades ; det skulle framkalla den
högsta dugligheten till tolk af Nationens tänkesätt;
det skulle bereda representanter, lifvade af
en sann National anda, med ren aktning för landets
Lagar, med kraft att hålla dem i helgd,
med vidgade begrepp att se stort, ädelt och
rätt; det skulle satta Styrelsen och Nationens
Fullm ägtiga i ett sådant förhållande till hvarandra,
att de vägde jemnt, utan att den verkställande
magten förlamades, eller å en annan sida
vore frestad att göra den Lagstiftande overksam;
det skulle bereda utväg dertill, att i mål
der Styrelsens åtgärder af den Lagstiftande corpsen
bestämmas, dessa bestämningar kunde lagligen
rättas och lämpas efter tidernas, aldrig för
en längre tidsrymd bestämbara, forändringar, det
vill säga att utän landets betungande, utan föranledande
till oredor, Ständers verksamhet ständigt
kunde påkallas , åtmindstone så ofta Styrelsen
, i dess nödvändiga åtgärder, irsåge behofvet,
att i de stadganden Ständer nu ofta fastställa
för en rund tid, under hvilken ett lands
yttre omständigheter kunna undergå mänga förändringar,
som när stadgandet gjordes, aldrig kunnat
förutses, utverka några hastiga förbättringar;
det skulle undanrödja de brister, som ifrån våra
-
Den 11 Juli.
113 3
ra nuvarande former äro oskiljaktiga , utan att
rubba den stadga, sorn gammal häfd annu åt
dem försäkrat; det skulle bereda for Sverige möj*
ligheten af den ökning i National styrka, hvartill
blidare Politiska omständigheter en dag torde
kunna föranleda, om Scandinavien bildad till
en kropp, kunde erhålla i allt förenade interessen,
och enformighet i hufvudgrunderna för
dess Stats-förening. Ett nytt Representationssätt,
med all mensklig omsorg, äfven efter sådana
grunder utarbetadt, har dock Utskottet trott
alltid behöfva tidens mognad, för att uppnå ett
sådant värde, att det gilladt af Nationens öfvertygelse,
kunde vinna dess odelade bifall; till
och med att dess införande alltid komtne att behöfva
anledning af sådana antingen förut beredda
eller tillfälligt sammanstötande omständigheter,
som undanröjde ali tvekan att det samma
antaga.
Men om i Theoretiskt afseende dessa Allmänna
grunder af Nationens röst skulle erkännas
gilltiga , om derefter ett system , till dess
Allmänna reglor, skulle kunna uppfattas, förekomma
dock vid dess bestämmande en myckenhet
tillfällen, der endast erfarenheten och en
fullständig kännedom af local - omständigheter
kunna rådfrågas. Det vore i Utskottets tanka
ett onyttigt arbete, att sammanfatta och förete ett
förslag, som ej på säkra beräkningar kunde stödja
sig; och Utskottet måste uppriktigt erkänna,
att det ännu befinner sig i samma belägenhet
som dess företrädare vid i8og och 18I0 års
Biksdag, att saknade statistiska kunskaper, hvaraf
-
D en 11 Juli.
af erfarenhetens ledning vid detta arbete kunde
erhällas. Vid nyssnämnde Riksdag gjorde man
sig hopp , alt sådana kundskaper under tidens
lopp skulle fullständigare samlas : man trodde att
den återvunne Tryckfriheten skulle frambringa
fullständiga utvecklingar af ett så vigtigt ämne.
.Denna förmodan har slagit felt, och Utskottet
finnér sig befogadi att ännu ytterligare åt framtiden
lemna ett arbete, som det gerna hade fulländat,
om det trott sig deråt kunna gifva vederbörlig
mognad och fullständighet.
Men i sammanhang härmed, och då frågans
vigt ständigt derpå fäster den allmänna uppmärksamheten
, har Utskottet trott sig ej böra
underlåta, att tillstyrka vidtagandet af sådana
xnått och steg, hvarigenom åt kommande Ständer
må kunna beredas möjligheten att dervid
lägga en alfvarligare hand. Utskottet hemställer
derföre till Riksens Ständer, att de måtte hos
Hans Maj t Konungen i underdånighet förnya
deras redan förut vid tvänne föregående Riksdagar
yttrade underdåniga Önskan, örn fogande
af en anstalt, till samlande af allmänna Statistiska
kunskaper öfver Sverige; och att dervid i
synnerhet och för detta ändamål noggranna undersökningar
måtte anställas , om Rikets befolkning
, dess förhållande i afseende på stånd och
Närings-Elasser, dess förhållande tiU orternas
vidd, till förmögenhet och lefnadssätt. Dessa
uppgifter anser Utskottet åtmindstoneLäns-vis böra
vara utarbetade, och stödja sig på detailler öfver
hvarje Härad. De borde kunna leda till utredande
af det rätta förhållandet i afseende på de
Jord
-
lien 11 Juli.
»135
Jordägare, Som hittills ansetts orepresenterade t
de borde tillika på ett tillförlitligt sätt kunna
upplysa beskattningens, så väl den beständigas
som den tillfälligas, fördelning. De borde kunna
meddela ep Historisk öfversigt öfver alla
slags Privilegier, huruvida de tillhöra en viss
klass, vissa personer, eller vissa yrken och näringar,
huruvida de äro Civila eller blott Oeconomiska
, på hvilka Contract de grunda sig och
så vidare. Derigenom skulle erhållas kännedom
af antalet på personer , hvilka såsom Mariuiäcturister
af hvad slag som heldst, utan att vara
Stads-Borgare ellet Jordägare, likväl sjelfätändige
genom sin näring , kunde äga rätt till delaktighet
i representationen; samt i allmänhet vinnas
en säker kännedom, så till antal som beskaffenhet,
af den personal, hvilken såsom Väljande
och väljbar borde komma i beräkning. Dessa
Statistiska upplysningar borde äfven innehålla
en uppgift af näringarnas inbördes förhållanden
inom hvart district, en undersökning om de anledningar
som i orterna finnas till högre odling
i afseende på aila Näringsgrenar, vare sig Jordbruk
, boskapsskötsel, skogs- eller andra producters
förädling, Manufacturers anläggande o. s.
v. Slutligen vore för denna fråga alla möjeliga
upplysningar högst vigtiga, i afseende på de
nya förhållanden, som genom föreningen med
vårt brödrafolk uppkommit.
Då Biksens Ständer utan tvifvel inse anledningarna
till detta förslag, gör sig Utskottet förvissadt
att de dertill lära gifva sitt bifall, samt
att Hans Kongl. Majd, öfvertygad om vigten af
Sta
-
1136
Den 11 Juli.
Statistiska upplysningars insamlande , så 5 detta
sorn i afseende på mårigfalldiga andra tillfällen ,
då de kunde underlätta och leda Riksens Stän
-
ders åtgärder, ej lärer
iNåder lägga en verksai
10 Juli 1815.
På Högl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Hildolf Cederström.
På Vällofl. BorgareStåridets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
underlåta att dervid i
hand. Stockholm den
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
A. J.son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Wppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. dea II Juli.
Högfärd. Prest-Ståndet den 14 _
Vallöf!. Borgire-StSndet den 10 _
Hederv. Bonde • Ståndet dea 10  ,
Vördsamt Memorial!
Till Riksens Höglofl. Ständers Särskildta
Utskott har Vällofl. Borgare-Ståndet remitterat
ett af Q:ne dess Ledamöter, Herrar Eric Trass
och Pehr Elfstrand ingifvet Memorial, deruti
hemställes , att den önskan må hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmälas, att det förbud emot
hruk af öfverflödigt silfver, som genom Kongl.
Eörord
-
Den 11 Juli.
1137
Förordningen elen 2 Augusti 1800 utfärdades,
måtte antingen upphäfvas eller förnyas.
Enligt hvad den åberopade Författningen
innehåller, blef ofvannämnde förbud vidtaget, i
afsigt att derigenom bereda Riksens Ständers
Bank en mera säker tillgång “på silfver till realisationens
underlättande; och som den tid snart
är för handen, då de skäl, som således föranledt
till detta stadgande , komma att upphöra , samt
bruket af arbetadt silfver, hvilket när som heldst
kan förvandlas i penningar eller i Banken belänas
, och alltid utgör en egendom af redbart
värde , icke kan räknas för ett så beskaffadt öfverflöd,
som egentligen medför ett skadligt inflytande
på enskild och allmän välmåga; så har
Utskottet icke ansett ett förbud emot nyttjandet
af större eller mindre piecer af silfver böra ingå
i beräkning vid frågan om det förslag till yppighetens
hämmande , som Utskottet under den
17 sisth Juni till Riksens Ständer afgifvit; och
Utskottet tror sig derföre ej eller nu kunna gifva
anledning till förenämnde Författnings förnyande,
Stockholm den lo Juli 1815.
På Särskildta Utskottets vägnar
F. B. Schwerin. Sven Wijkman C.son.
Carl Sjöbohm> Frie Fricsson.
C» Klintberg.
jpe Bandet
143. 144. Vöra
-
Den 11 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 11 Juli.
Högvörd. Prest-Ståudet den 14
Vällofl. Borgare-Stånrlef deri lo
Hederv. Bonde-Ståndet den 10
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Bidderskapet och Adeln har under
förliden gårdag, i anledning af Herr Friherre
A. Cederströms väckta motion, behagat
äska Bevillnings-Utskottets särskildta yttrande öfver
ett af bemälte Herr Friherre afgifvet, den
II Maj till Utskottet remitteradt, dictamen , innefattande
Förslag till ett förbättradt Bevillningssatt.
I anledning häraf får Bevillnings-Utskottet
vördsamt gifva anvisning å dess redan i ämnet
meddeldta Betänkande, hvaruti är upptaget, att
af de flera förekomna Förslag till Bevillningen,
icke något varit af den beskaffenhet att det kunnat
fästa dess uppmärksamhet till antagande.
Utskottet anser sig likväl böra särskildt tillkännagifva
, att då Friherre Cederströms först aflemnade
dictamen till Utskottet inkom , hade det
redan i nära två månader förehaft Bevillningsfrågan
under öfverläggning, och följaktligen då
äfven ansenligen avancerat med arbetet. Vid
berörde dictamen saknades dessutom den detaille
med bifogade tabeller, som uti det sedermera
den 14 Juni Utskottet tillhandakoinne Bihang
innefattas, då Utskottets Bevillnings-Förslag var
till det hufvudsakliga färdigt, och ehuru Utskottet
ej kunnat undgå att erkänna Herr Friherre
Cederströms nitiska omtanka i ett ämne
Den 14 Juli.
1139
af så många delade olika interessen och af så
mycken omfattning för att i beskattningsvhgerl
Haffa det rätta och billiga , har Utskottet likväl
funnit den framställa grunden , såsom alldeles
ny, vara af sådan beskaffenhet , att den. vida
mer än hittills skedt , bör komma till allmän
kännedom, innan dess användbarhet kunnat oell
bort enskildt af Utsko'tet bedömmas, oeli da Herr
Friherre Cederström, pag. 151 dess tryckta Bihang,
sjelf benämner dess project såsom ett utkast,
har det följakteligen ej kunnat anses vara
något fullständigt Förslag, sorn bort gifvas företräde
framför det Sorn Utskottet antagit, gruadadt
på en fötut bepröfvad erfarenhet. Stock*
holm den 8 Juli x 8 i 5-
På Höglöfl. Riddersk, På Högvörd. Prest*
och Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
Vägnar Vägnar
Carl Stellan Mörner. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde*
Ståndets Ledamoters Ståndets Ledamöters
vägnar Vägnar
Nils Limnelius. Joli. Magn. ]Vessing.
Henr. Christ. Zaar.
Utdrag af Protocollet > hållet i Hg/of
Ridder skåpets och Adelns Plenum >
den 14 Juli 1815.
S D. I anledning af Allmänna Besvärs- och.
Oeconoxnie - Utskottets , sedan den 11 Juli hvi
landé
*
1140
Den 34 Juli.
lande,Utlåtande, af den 6 nästföregående, öfver
de hos Riddeiskapet och Adeln gjorda anmärkningar
vid Utskottets, den 9 sistl Maj, afgifna
Betänkande, angående yrkad ändring af tjenstehjon
flyttningstid, beslöt Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, att flyttningsiiden borde utsättas
till den 15 October, samt för Stockholm,
der tvänne flyttningstider äro, tillika till den
15 April; hörandes jemväl uppsägningstidenen,
half månad förlängas ; och ville Ridderskapet
och Adeln inbjuda sina Respectiva Med Ständer,
att i sitt sålunda fattade beslut instämma.
Ut supra.
Ex Profocollo
A. G. Silverstolpe.
o
S. D. A nyo föredrogos och biföllos följande
Stats - Utskottets den 6 Juli afgifna och den il
på bordet lagda Betänkanden:
1:0 I anledning af Hans Excellences, Öfver
Ståthållarens m. m. Herr Grefve Mörners
underdåniga anhållan, att Stockholms Stads Cassa
måtte befrias frän den Stadens Krono-UppbördsVerk
åtföljande ordinarie aflöning och denna
varda på Kronans Stat öfverförd,
2:0 X afseende på en, uti Kongl. Maj:ts till
Stats-Utskottet aflåtna Nådiga Proposition, angående
Stats Verkets tillstånd och behof, till af»
skrifning i Riks-Sfaten föreslagen summa af
5283 R:dr 3 sk. 5 rist. Banco in. m. Ut supra,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe
Den 14 Juli.
1141
S. D. Remitterades till
Stuts Utskottet
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den 12
dennes, angående betalningen af de i anledning
utaf Högstsalig Hennes Majit Enke - Drottningens
arf uppkommande skulder. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
O
S. D. Återremitterades, i anledning af dervid
gjorda anmärkningar, Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottets den 11 Juli på bordet
lagda Betänkande af den 6 nästföregående, i anledning
af väckt fråga örn Båtsmans-fördubblingens
återställande; och skulle Utskottet anmodas
att med skyndsamt utlåtande öfver de gjorda
anmärkningarna till Riks-Ständen inkomma.
Ut supra.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe.
S. D. Upplästes å nyo Constitutions Utskottets
den 11 Juli på bordet lagda Memorial af föregående
dag, angående förändringar i följande
§. §. af Grund-Eagarna :
1:0 I 56 §. Regerings-Formen.
2:0 I 28 §. Regerings-Formen.
3:0 I 37 §. Regerings-Formen.
4:0 I 14 §. Riksdags-Ordningen.
5:0 ?
1143
Den 14 Juli.
5:0 i 38 § Riksdags-Ordningen , rörande
Omröstning inom Utskotten per capita.
6:0 I 38 §. Riksdags - Ordningen , i fall
past föregående föl-slag ej af Riksens Ständer
Samt Kongl. Maj t skulle antagas.
7 o I 38 §• Regerings-Formen.
8 Q I 29 §, Riksdagsordningen; och blef
Vo
de uti dessa Memorial upptagna förslag af
Ridderskapet och Adeln godkanda , till den kraft
pch verkan, som 56 §. Regerings • Formen innehåller.
Hvarjemte Ridderskapet och Adeln, i anledning
af gjord Stånds-anmarkning , återremitterade
Utskottets Memorial, angående en förändring
utj 4 §. Regerings-Formen. Ut supra.
Ex Protocollo
G, Silverstolpe,
g. B, Biföll Högloft. Ridderskapet och Adeln
det Särskildta Utskottets den 13 Juli afgifna Memorial
, innehållande hemställan, det Riksens
Stander,genom skrifvelse till Kongl. Maj:t, ville
hos Hans Maj;t i underdånighet anhålla om
Hadig befallning till Stats Contoiret, att om utbetalningarna
så val af Utskottets Seqreterares,
Canzlj- och Vaktbetjenings Riksdagsvedergailningar,
som af de medel, som i öfrigt erfordras till
bestridande af andra oundgängliga utgifter för
Utskottets räkning föranstalta. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
Den 14 Juli.
1143
S. D. Vid förnyad föredragning bifpllos följande
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
den 6 Juli afgifna och den 11 på bordet
lagda Betänkanden:
1:0 Angående väckt fråga om befrielse för
Skeppare och Forbönder, att vid Tullkamrarna
uttaga förpassningar å Landets egna varor, som
ifrån Uppstäderna till Stapel-Städerna försändas.
2:0 I anledning af väckt fråga om en fri
tackjernshandel. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Det Särskildta Utskottets den 11 Juli
på bordet lagda Memorial af föregående dag,
i anledning af väckt fråga om antingen upphäfvande
eller förnyande af det förbud emot bruk
af öfverflödigt silfver, som genom Kongl. Förordningen
den 2 Augusti 1800 stadgas, blef nu
å nyo föredraget och af Höglofl. Bidderskapet
och Adeln bifallet. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D, Efter uppläsning af Kongl, Maj:ts denna
dag ankomna Nådiga Skrifvelse till Riksens
Ständer, af den 28 Juni, angående deras vid
1812 års Riksdag i underdånighet gjorda hemställan
om stiftande af en Lag , som förpligtade
ägare
U44
Den 14 Juli.
ägare af sådana Vatten-verk, hvilka genom uppdämning
hindra landets uppodling, att derföre
taga lösen, blef samma Kongl. Skrifvelse lagd
till Handlingarna. Ut supra.
Ex Protocolio
A. G. Silverstolpe.
S. D. Sedan Piksens Ständer, genom godkännande
af Lag - Utskottets den 14 Juni afgifna
Betänkande öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
af den ig April , om Allmänna Arbetsoch
Correctionshus m. m., dessas inrättande bifallit
, men om det af Kongl. Majit i samma
Proposition såsom härtill nödiga befundna anslag,
någon anstalt ännu icke af Riksens Ständer
blifvit fogad ; beslöt Ridderskapet och Adeln
att Kongl. Maj.ts berörde Proposition, så väl
som Lag-Utskottets Memorial, till StatsUtskottet
i afseende på ett sådant anslag remittera. Ut
supra.
Ex Protocolio
A, G, Silverstolpe.
S. D. B ifölls Constitutions - Utskottets sedan
den n Juli hvilande Memorial, af föregående
dag, i anledning af den till Utskottet remitterade
frågan om en förbättrad National-represen»
tation. Ut supra.
Ex Protocolio
A. G. Silverstolpe.
S. D.
Den 14 Juli.
1145
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högvörä.
Prest Ståndet den 14 Juli
1815.
S. D. t-när l ag- samt Allmänna "Besvärs- och
Oeconomie Utskottens förnyade Utlåtande i frågan
om en allmän Handels och Näringsfrihet
nu å nyo foredrogs, fann Prest Ståndet icke skäl
att f 1 åriga sitt uti detta ämne den 2b nasti.
Juni fattade beslut, att denna fråga, i den form
densamma nu blifvit väckt och till Rikets Ständer
inkommit, borde förfalla. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Ahnqvist.
S. D. Föredrogos å nyo och bi föl 1 os nedanskrifna
ifrån Utskotten inkomna och på bordet
livilande Betänkanden , nemligen:
ifrån Lag Utskottet.-  3:0 Angående tillagg vid g Cap. 6 §. Handels-Balken.
2:0 Förra Alternativet af Betänkandet om
skärpning i straffet för skogs åverkan.
3:0 Ytterligare Betänkande angående forum
i mål sorn röra försummad väglagning och Kro»
no-skjuts.
4:0 Förnyadt utlåtande om ändring i Cort'
cours Författningarna.
Ifrån Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie- Utskotten •
1:0 Om rättelser och tillägg i Kongl. För*
ordningen om Stängsel-skyldigheten.
2:0 An
-
il 146
Den 14 Juli.
2:0 Angående Enskiften.
Ifrån Allmänna Besvärs- och Oeeonomie-Utskottet ■
1:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
"Utskottets Betänkande om tillåtelse för Allmogen
i Skåne att antingen leverera den Stockholms
Barnhus tillhöriga Tionde-spannetnål uti
närmaste Krono-Magazin, eller ock att alltid få
lösa den efter Markegång.
2:0 Ofver anmärkningarna vid Betänkandet
om allmänna upphandlingar för Kronans räkning.
Ifrån Allmänna Besvärs- och Oeconomiesamt
Särskildta Utskotten.-  I:o Om inskränkning i Halländska och Bo*
hus-Eänska Allmogens Seglations-frihet.
2:0 Angående medel och utvägar till Hampplanteringens
befrämjande. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Med anledning af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns nu upplästa Protocolls - Utdrag
af den 11 i denna månad, beslöt PrestStåndet,
som redan uti Protocollet för den 5
dennes betygat sin underdåniga vördnad och
tacksamhet för de betydliga summor, hvilka Kgl.
Maj:t af inkomsterna från Ön S:t Barthelemy
under åren 1812, 1813 och 1814 användt till
Sveriges omedelbara nytta, instämma uti Höglofl.
Eidderskapets och Adelns förslag, att Riksens
Ständer genom en gemensam underdånig skrifvelse
ina till Kongl. Majrt frambära gärden af
sin uppriktiga och vördnadsfull tacksamhet derföre.
Ut supra. Ex Protocollo
J. U. älmqvist.
Den 14 Juli.
II47
O
S D. Återremitterades Särskildta Utskottets Setänkande
rörande den öfVerklagade förlägenheten
i allmänna rörelsen, och Toag-Utskottet.s Memorial
angående ansvar för åverkan å trädplanteringar.
Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. X). thuru Prest - Ståndet förmodar att Bevillnings-Utskottet,
i anledning afen inom Prest*
1 Siandet gjord och till Utskottet remitterad anmärkning
vid Projectet till Revillnings Stadga ,
lärer till Riksens Ständer inkomma med förslag
till sådana grunder, hvarefter Kongl. Majit, till
förekommande af ofverflödiga utländska varors
införsel i Riket, må vid sig företeende omständigheter
hafva rätt att Tu!l*afgifterna i lämplig
mån förhöja , fann Prest - Ståndet likväl, efter
uppläsande af Höglofl Ridderskapets och Adelns
Protocolls-Utdrag af den 7 dennes för godt att
-uti anmodan till Bevillnings-Utskottet örn ett sådant
förslags afgifvande med Höglofl. Ridderjkapet
och Adeln sig förena. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Salmqvist.
5. 33. Upplästes nio särskildta ifrån Constifu»
tions Utskottet inkomna Memorial, innehållande
förslag till ändringar och tillägg uti RegeringsFormens
4, 38, 37, 38 och 56 § §. samt Riksdags-Ordningens
14, 39 och 38 §. §■> jemte före
slagev
-
1148
Den 14 Juli.
slagen ny Bedaction af sistnämnde §. ; och som
Ständet icke vid ofvanberörde förslag gjorde
anmärkningar, alltså skulle desamma, jemlikt
Begerings Formens 1,6 , uppskjutas till afgö
rande
vid nästa Biksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Instämde Brest * Ståndet uti Högloft.
Bidderskapefs och Adelns igenom Protocolls-Utdrag
af den 7 dennes meddeldta beslut, att anmoda
Serskildta Utskottet att med frånskiljande
af hvad i dess Betänkande af den 17 Juni hörer
till öfversigten af orsakerna till allmänna
förlägenheten samt de åtgärder, som bero af
Biksens Ständers egna beslut , i en kort framställning
upptaga de Oeconomiska mål, som anses
böra i underdånighet till Kongi. Majrts Nådiga
profning och åtgärd öfverlemnas. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Remitterades till
Stats - Utskottet:
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition till Biksens
Ständer, angående betalningen af de i anledning
af Högstsalig H. M, Enke - Drottningens ar£
uppkommande skulder ; gifven Stockholms Slott
den 14 Juli 1815» Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Den 14 Juli.
ii49
S. D. lifter ytterligare föredragning lemnade
Prest-Slåndet sitt bifall till nedannämnde frän
Utskotten inkomna Eetankanden, nemi.: ■
frän Stats-Utskottet
1:0 i anledning af gjord anhållan , att Stockholms
Stads-Cassa måtte befrias från den Stadens
Krono Uppbörds Verk åtföljande ordinarie aflöning
och denna varda på Kronans St^t uppförd;
2:o om afskrifning i Biks-Sfaten af 5,283
R:dr 3 sk. 5 rst. , som af Stats-Verket blifvit
Riksgälds Contoiret ersatte för de till ett lika belopp
utaf Bevillrrings-Uppbörden i Stockholms
Stad skedda afdrag till aflöning åt Mantals- och
Uppbörds Commissarier;
från Bevillnings Utskottet
I anledning af Herr Friherre Ced-erstroms
väckta motion, angående projectet till Bevillnings-Förordning
; ,
från Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Vtskotten
I
anledning 'af Riksdagsmännen Olof Qlofssons
samt Joh. M. 'Wessings Memorial , om
ändring och förklaring uti vissa delar, af Kongl.
Förordningen angående Stängsel skyldigheten;
från Allmänna Besvärs- och Oeconomie- Utskottet
1:0 rörande en fri Tackjerns-handel;
2:0 om befrielse för Skeppare och Forbönder
att vid Tullkamrarna uttaga förpassningar å
landets egna varor, som från Uppstäderna till
Stapelstäderna försändas;
från Särskildta Utskottet
I:o angående förbud emot bruk af öfverflödigt
silfver;
2:0
1150
Den 14 Juli.
2:0 om utbetalande af den till Ut/köttets
Secreterare, Canzlie och Vakt-betjening anslagna
aflöning. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Ahnqvist.
Utdrag af Vålloft. Borgare-Ståndets
Protocollo hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockh olin den 14 Juli
1815*
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- Utskottets Betänkande,
af den 6 Juli, hvilket den 11 lades på bordet*
i anledning af väckt fråga om Båtsmans fördubblingens
återställande, blef detsamma af Borgare-Ståndet
ogilladt; och Ståndet, som fann dé
om B åtsmanshållet i Städerna uti Betänkandet
förekommande uppgifter, så vidt tillämpningen
deraf på Stockholms Stad angar, med rätta förhållandet
icke öfverensstämmande, enär denna
Stad, hvilken är den enda som fördubblingen in
natura alltid utgjort, likväl under sista Kriget
icke dermed varit besvarad, beslöt derjemte, att,
lika med Hedervärda Bonde-Ståndet , göra gällande
sitt förbehåll vid 1812 års Riksdag, att,
genom Beväringens utgörande, undgå skyldigheten
alt Båtsmans fördubblingen uppsatta; hvarom
de öfriga Resp Med-Stånden skulle vördsamt
och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Den 14 Juli.
u 51
S. D. lifter uppläsning af Kongl. Majits denna
dag å Riks-Salen meddeldta Nådiga Svar,
uppå Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående
de af dem antagna förslag till Grundlagarna,
fann Borgare Ståndet för godt, att, med
anledning af hvad Kongl. Maj:t örn det I Regeringsformens
4.2 §. beslutade tilläggs motsägelse
mot g 4 §. i Nåder anmärkt , till ConstitutionsUtskottet
öfverlemna beredande af ett slidant
förslag , hvarigenom dessa §. §. må till öfver ensstämmelse
bringas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Lät Borgare-Ståndet bero vid Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets den 6 Juli
afgifna, den 11 på bordet laggda och nu åter
föredragna Betänkande , angående väckt fråga om
befrielse för Skeppare och Forbönder att vid
Tullkamrarna uttaga förpassningar å landets egna
varor, som ifrån Uppstäderna till Stapelstäderna
försändas, men beslöt, att åt sitt Enskildta
Besvärs-Utskott uppdraga en underdånig ansöknings
författande till Kongl. Maj;t från Ståndet,
med framställning af skälen till hvad med
motionen i detta ämne varit åsyftadt. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D.
ai&2
Den 14 Juli.
S. D. i anledning af derom , inom Borgare»
Ståndet, väckt motion, beslot Ståndet, att till
Stats Utskottet öfverlemna , att för verkställighets
befordrande å Rikets Ständers Beslut, i anledning
af Kongl. Maj ts Nådiga Proposition , om
inrättande af Allmänna Arbets och Coirektionshus
i Biket, nodiga medel anslå. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Biföllos Stats Ut kottets den 6 Juli afgifna,
den 11 på bordet lagda och nu åter föredragna
Betänkanden, angående:
l:o sökt befrielse för Stockholms Stads Gassa
fran den Stadens Krono Uppbörds-Verk åtföljande
ordinarie aflöning och dennes öfverflyttande
på Kronons Stat; samt
2:0 en till afskrifning i Riks Staten föreslagen
summa , sorn blifvit Riksgälds- Contoiret ersatt
för afdrag å Bevillnings-Uppbörden i Stock»
holms Stad. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,
S. D. Föredrogos å nvo Constitutions-Utskot®
tets följande den 10 Juli afgifna och sedan den
11 på hordet hvilanda Memorial, med förslag
till ändringar i Grundlagarna, nemi.:
1:0 i 4 §. Regeringsformen,
tito i 28 §.
3:0
Den 14 Juth
»152
350 i 37 §.,
4:0 i 38 §■ »
5:0 i 56 §.,
6:0 i 14 §» Riksdagsordningen,
7;o i 59
8:0 i 38 §«, och
9:0 i samina §., rörande omröstning inom
Constitutions Utskottet;
Hvilka alla förslag nu antogos att hvila p|
bordet till nästa Riksdag , för den behandling »
»,6 §. Regeringsformen föreskrifver. Ut supra»
Ex Protocollo
Carl Magn• Robsahm»
S. D. L ät Borgare * Ståndet bero vid hvad
Allmänna Besvärs* och Oeconomie * Utskottet,
Uti särskildta Memorial af den 6 i denna må*
nåd, hvilka den II lades på bordet, och nu å*
ter föredrogos, sig utlåtit;
1:0 i anledning af återremiss uti frågan om
Götha Canal Bolags-förpligtande till ersättning,
när någon Rote Soldat i och för dess arbete blif®
ver till Krigstjenst oduglig; och
2:o i anledning af väckt fråga om en fri
Tackjerns-handel. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. "D. 1 å Högvördiga Prest*Ståndets, genom
Protocolls Utdrag under den II Juli, gjorda in5-te
bandet» ^45' *4®* bjud»
*154
Den 14 Juli
bjudning, instämde Borgare-Ståndet uti det beslut,
att, med bibehållande af Bikets Academiers
hittills brukliga taxeringssätt, 5 Art. 4
§. 7 Morn. af 1812 års Bevillnings-förordning
må uti den nu blifvande införas, i stället för
4. Art. 4 §. 4 Mom. i det nu antagna nya Bevillnings-förslaget.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
5. D. Sedan Hoglofl. Bidd. och Adeln, under
den 2 2 Juni, uti Borgare-Ståndets den 13
beslutade tillagg i underdåniga Skrifvelsen om
Comitéen till reglering af Statens Embeten och
Tjenster, instämt på det satt, att, till Bikets
Ständers Eedamöter i denna Comité, borde förordnas
en Fullmägtig ii Banken och en i Biksgälds
Contoiret för hvarje Biks-Stånd, så fann
Borgare-Ståndet för godt, att nu med Hoglofl.
Bidd. och Adeln häruti instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Då nu åter föredrogs Constitutions-Utslcottets
den 11 Juli på bordet lagda Memorial
af föregående dag, rörande utarbetning af förslag
till en förbättrad Representation, biföll Ståndet
hvad Utskottet hemställt, om underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj-.t, i afseende på härtill
-
Den 14 Juli.
1159
till nödiga Statistiska upplysningar, och lät för
öfrigt vid samma Betänkande bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. S åsom en följd af den underdåniga erkänsla,
BorgareStåndet redan, under den 7 innevarande
Juli , genom Protocolls Utdrag yttrat
för det sätt, hvarpå Kongl. Maj:t i Nåder låtit
använda de Barthelemiska medlen, beslöt Borgare-Ståndet
äfven för sin del, lika med Högl.
Ridd. och Adeln, att en sådan hos Rikets Ständer
säkerligen gemensam erkänsla borde uti underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t frambäras.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Roksåhin.
9. D. Remitterades till
Stats-Utskottet
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den i St i
denna månad, angående betalningen af de, i
anledning af Högstsalig Hennes Majrt Enke»
Drottningens arf, uppkommande skulder. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm»
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hedervärda
Bonde-Ståndet i vid Urtima
-
ii 56.
Den 14 Juli.
luci Riksdagen i Stockholm, den 14
Juli 1815*
S. D. I\ongl. Maj:ts Nådiga Proposition till
Pikets Ständer af den 12 dennes, sorn, å Kongl.
Maj:ts höga Vägnar, Herr Hof-Cantzleren, Riddaren
och Commendeuren af Kongl. Maj:ts Orden
Friherre af Wetterstedt till Bonde-Ståndet
i dag aflemnat, angående betalningen af de, i anledning
utaf Högstsalig Hennes Maj:t EnkeDrottningens
arf, uppkommande skulder , öfverlemnades
till HöglofI Stats-Utskottet, för att Utlåtande
deröfver afgifva. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. H. iVIed bifall till Särskildta Utskottets
hemställan, angående underdånig Skrifvelse till
Kongl. Majit, i afseende på utbetalningen af det
arfvode och de tractamenten, som Riksens Ständer
beviljat för Utskottets Secreterare , Cancellieoch
Vakt-betjening , öfverlemnade Bonde-Ståndet
till Expeditions Utskottet, att författa och
till Riksens Ständer ingifva förslag till forberörda
underdåniga Skrifvelse. Ut supra.
Ex Pro'ocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid ytterligare föredragning af Särskildta
Utskottets den 10 innevarande afgifna, på
bor;
Den 14 Juli.
bordet livilande Memorial, angående väckt fråga
om upphäfvande eller förnyande af det genom
Kongl. Förordningen den 2 Augusti 1800 ut*
färdade förbud emot bruk af öfverflödigt Silfver;
blef samma Memorial af Hedervärda BondeStåndet
bifallet. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Föredrogs Constitutions-Utskottets den
13 innevarande månad aflåtne Memorial och
Utlåtande, i anledning af den, enligt 53 och
Io 5 §. §. Begeringsformen och 29 §. BiksdagsOrdningen
skedda granskning, af de i Stats-Bådet,
sedan sista Biksdag, intill början af den
nu påstående, förde Protocoll.
Efter uppläsande af detta Memorial och
dervid fogadt Protocolls Utdrag; fann Hedervärda
Bonde Ståndet för godt, att bifalla så väl den
af Constitutions Utskottet tillstyrkta decharge för
Stats-Bådets Ledamöter och de Föredragande,
samt för Konungens Bådgifvare i Commandomål,
som ock hvad Utskottet i öfrigt föreslagit.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. I anledning af de hos Höglofl. Bidd.
och Adeln samt Vällofl Borgare-Ståndet gjorda
anmärkningar vid Allmänna Besvärs- och
* Oeconomie*Utskottets Betänkande af den 1 sisth
Juni
115*
Den 14 Juli.
Juni öfver Väckta frågan, oin Götha Canal Bolags-förpligtande,
att, då någon Rote Soldat i
och för arbetet vid Götha Canal blifver oduglig
till vidare Krigstjenst, ersätta kostnaden till
annan karls anskaffande i stället, hade Utskottet
, under den 6 innevarande månad, meddelt
ytterligare Utlåtande, hvilket nu upplästes; och
fann Hedervärda BondeStåndet, med åberopande
af sitt i ämnet redan fattade beslut, för godt
att dervid låta bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Sedan de öfriga Respeciiva' Stånden redan
bifallit Lag samt Allmänna Besvärs- uch
Oeconomie - Utskottens gemensamt afgifna Betänkande,
om rättighet till sandtägt och timmers
huggande till väglagning; lät Hedervärda Bonde-Ståndet
bero vid samma Utskotts , i anledning
af Ståndets återremiss i detta ämne, den
4 Juli meddeldta , sista Plenidag på bordet lagria
och nu åter föredragna, Utlåtande. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. t öredrogos åter och biföllos följande,
den 6 Juli meddeldta och sista Plenidag på bordet
lagda Betänkanden :
af Stats-Utskottet,
i afseende påen, uti Kongl. Maj:ts till Statsutskott
-
Den 14. Juli.
n&9
Utskottet aflåtna Nådiga Proposition den 1 sistl.
Mars, angående Stats-Verkets tillstånd och behof,
till afskrifning i Riks-Staten föreslagen
summa af 5,283 R=dr 3 sk. 5 r. Banco, sorn af
Stats-Verket blifvit Riksgälds - Contoirer ersatt,
för de, till ett lika belopp, utaf BevillningsUppbörden
i Stockholms Stad skedda afdrag till
aflöning åt Mantals- och Uppbörds-Cominissalier;
af
Allmänna Besvärs- och Oecononiie-Utskottet:
1:0 angående väckt fråga om befrielse för
Skeppare och Forbönder , att vid Tullkarnrarne
uttaga förpassningar å landets egna varor, som
från Uppstäderna till Stapelstäderna försändas,
och
2:0 i anledning af gjord motion, om en.
fri Tackjerns-handel. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Constitutions- Utskottets den 12 innevarande
afgifna Memorial och Betänkande, i anledning
af föreslagen jemkning i Tryckfrihets-lagen
sedan inrättningen^af Jury i tryckfrihetsmål
blifvit fastställd, samt Allmänna Besvärs- och
Oeconotnle-Utskottets Betänkande af samma dag,
rörande väckt fråga om förändring uti sättet att
värdera jord och fastigheter å landet, efter den så
kallade Banco methoden, upplästes och af Bonde
Ståndet godkändes. Ut supra. -
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D
-
»i6o
Ven 14 Juli.
S, D. Vid ytterligare föredragning af Ali-'
manna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkande
af den f> dennes, som sista Plenidag
upplästes och lades på bordet , öfver den, hos
Höglofl. Ridd. och Adeln af Herr Öfversten A.
Berghman väckta motion örn Båtsmans fördubblingens
återställande; fann Hedervärda BondeStåndet,
att sedan Kongl. Maj:t och Riksens
Ständer genom 80 i Regeringsformen den 6
Juni !8og beslutat, att Båtsmanshållet af Rotering
och Indelning skulle förblifva vid det
upprättade Indelnings-verket och att ingen ny
eli^r tillökad Rotering utan genom Konungs och
Ständers sammanstämmande beslut kan tillkomma,
samt genom Kongl,t Majits Nådiga Kungörelse
rörande Förstärknings-mqnskapet, af den
23 April 1811 , uti 7 punkten vore förordnadt,
att sedan förstärknings-manskapet blifvit uppbådadt
och utgått, ali Vargering och fördubbling
skulle försvinna, utom på de orter der den sorn,
en stående Corps anses; så enär det måste vara
enahanda, ehvad fördubblingen , såsom en följd
af Coriscriptionen eller såsom ett vilkor dervid,
blifvit upphäfven , och den förmindskning i
Sveriges försvar, sorn genom fördubblingens
upphäfvande tillkommit, är ganska obetydlig i
jemförelse med den tillökning, som Conscriptionen
gifvit 5 så anser Bonde-Ståndet den väckta
frågan vara af den beskaffenhet, att den enligt
2 Morn. 81 §, i Regeringsformen ej bordt af
Besvärs-Utskottet upptagas , och kommer förthy,
att utan pröfning^ alldeles förfalla; skolande de
Den 14 Juli,
ll6t
öfriga Respectiva Stånden vördsamt och vänligen
inbjudas, att med Bonde Ståndet häri sig
förena. Ut supra,
; Ex Protocollo
Olof Werlin. ^
s. 0. Af de på Bordet sedan sista Plenidag
hvilande handlingar föredrogos nu åter Lag®ch
Oeconomie Utskottens gemensamma utlåtande
af den 4 samt Allmänna Besvärs- och Oe*
conomie-Utskottets enskildta Utlåtande af den 6
Juli , i anledning af de hos Hedervärda BondeStåndet
gjorda anmärkningar vid dessa Xltskotts
Betänkande, angående väckt fråga dels om jeinkning
uti Rentan af Såg- och Mj-dqv.arnar, dels
om utvidgad rättighet till husbehofs Mjölqvarnars
anläggande, med flera härmed gemenskap
ägande ämnen.
Efter öfverläggning härom och då de 3tne
öfriga Respectiva Stånden redan bifallit Utskottens
förenämnda Betänkanden , lat Hedervärda
Bonde-Ståndet äfven dervid bero, med förbehåll
att genom allmar.t underdånigt Besvär vända
sig till Kungl. Maj:t, för att anhålla om den rättelse
och jemkning, som af Bonde-Ståndet varit
åsyftad, Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
5 D. Vid föredragning af Stats-Utskottets den
6 Juli afgifna Betänkande , i anledning af Hans
Excellences Öfver-Ståthållaren m. m, Grefve
Carl
uGa
Den 14 Juli.
Carl Mörners till Kongl. Majit ingifna och Utskottet
öfverlemnade underdåniga Skrifvelse den
lo sisth Mars, angående Stockholms Stads Cassas
befrielse frän den Stadens Krono UppbördsVerk
åtföljande ordinarie aflöning och dess öf.
verförande på Kronans Stat, blef berörde Betänkande,
åtföljdt af dervid gjorda anmärkningar,
till Utskottet återremitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Constitutions - Utskottets den 10 Juli
meddeldta och sista Plenidag upplästa Memorial,
angående
1:0 Föreslagen ny redäction, hvilken skulle
införas i 37 §. Begerings-Formen, i stället för
sista Momentet, som borde utgå;
2:0 tillägg i 38 §. Biksdags-Ordningen, i
händelse Biksens Ständer ej antoge förslaget om
votering per Capita inom Utskotten;
3:0 Förslag till förändring och ny Bedaction
af sista meningen i 4 §. Begerings - Formen
;
4:0 Förslag till ett nytt Moment i 14 §.
Biksdags - Ordningen, hvilket efter 6 Momentet
borde införas.
5 0 Ny redäction af 38 §- Biksdags-Ordningen
;
6:0 Tillägg i 29 l Mom. Biksdags Ordningen
;
3:0
Den 14 Juli.
1163
7:0 Förslag till Tillägg uti a 8 §. RegeringsFormen;
8:0
Föränilring uti Regerings - Formens
38 §- '
9:0 Förändring af I Mom. i 56 §. uti
sistnämnde Grundlag; och
10:0 Orn en förbättrad Representation; blefvo
äter föredragna , utan någon dervid gjord
anmärkning; och skulle dessa Förslag, enligt
81 §. Regerings-Formen, pä bordet hvila intill
nästinfallande Riksdag; hvarom de öfriga Respectiva
Ständen vördsamt och vänligen underrättas.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Föredrogos och bifollos 3lne frän Höglofl.
Ridderskapet och Adeln ankomna ProtocollsUtdrag
för den 11 i denna manad, 1:0 angående
en underdånig Tacksägelse-adress till Kongl.
Maj:t för Dess visa användande af Ön St. Barthelemy^
inkomster; a:o angående tillägg vid
Ståts-Utskottets Betänkande af den 30 Juni, om
anslag af medel till förlag vid tryckning af
H istoriska Samlingar, och 3:0 angående tryck-
ning af Herr Friherre Anders Cederströms till
Bevillnings - Utskottet under denna Riksdag afgifna
Bevillnings - Förslag med dertill hörande
värderings-method och öfriga härmed gemenskap
ägande Handlingar. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
1164
Den 14 Juli.
Uppläst hos Samteliga Riks-StSnden den 14 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Uti Nådig Proposition af den 8 sistlidne
Mars, har Eders Kongl. Maj:t för Riksens Ständer
framlaggt en tafla af den svåra belägenhet,
hvaruti Stora Allmänna Barnhuset råkat genom,
flera olyckliga omständigheter, i synnerhet genom
Stor-Furstendömet Finlands afträdande till
Ryssland, hvarigenom Barnhus - Inrättningen ,
som allt ifrån sin början år 1637 fatt af detta,
liksom af flera andra Sveriges landskap, uppbära
fyrationdedelen af Kronans behållna Tiondespannmål,
blifvit en sådan, till omkring 300
tunnor spannmål om året uppgående, inkomst
beröfvad.
Riksens Ständer, som varit betänkta på medel,
att denna förlust ersätta, hafva ansett detta
ändamål kunna vinnas derigenom, att utaf den
i nu gällande Bevillnings-Förordningen af den
18 Augusti 1812 4 Art. 5 §. 1 Mom. fastställda
Stämpel afgift 4 sk. å hvarje par Spelkort,
sorn tillverkas , hälften af den afgift som
sålunda bör i Stockholm erläggas, blefve anslagen
Barnhuset, med rättighet för Directionen,
att sjelf uppbära och controllera hela denna afgift,
deraf den andra hälften borde af Directionen
till Riksgälds-Contoiret levereras; äfvensom
på lika sätt, till understöd för Barnhusen, eller
der sådana ej finnas, Fattigförsörjningen i de
öfriga Städer och orter i Riket hvarest Spelkort
tillverkas, hälften af den afgift, som derföre bör
erläggas , kunde upplåtas , och uppbörden och
control
-
Den 14 Juli.
1165
controllen derå af vederbörande besörjas samt den
andra hälften af de inflytande medlen till Riksgälds-Contoiret
insändas.
Dä Riksens Ständer nu få för Eders Kongl.
Majit i underdånighet tillkännagifva, hvad de
till uppfyllande af Eders Kongl. Maj:ts välgörande
afsigt sålunda beslutit, sker det med den
underdåniga anhållan, att Barnhus • Directionen
i Stockholm och Styrelserna af dylika, eller Fattigförsörjnings
Inrättningarna uti de öfriga Städer
eller orter, der Kort tillverkas, måtte derom
förständigas, samt åläggas, att uppgifva förslag
till det sätt, att denna afgift uppbära och controllera
, som särskildt af dem hvardera kan anses
lämpligt och säkrast, hvarefter Eders Kongl.
Majit i Nåder lärer täckas göra deni förändring,
som, i följd deraf, kan pröfvas nödig att vidta*
gas, uti Eders Kongl. Majtts Nådiga Kungörelse
af den 30 December 1812, om uppbörden och
controllen af ifrågavarande afgift. Hvilket allt
Riksens Ständer härmed få till Eders Kongl.
Maj;t i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
tanderdånigste , tropligtigste tjenare
och tvndersater
På
ii66 Den 14 Juli.
På Prest-Ständets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde Ståndets
vägnar
Lars Olsson ,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks Ständen den 14, Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Piksens Ständer har blifvit föreslaget,
att i anseende till d^n skada af vatten-uppdämning
ofvanliggande Jordägare deraf lida, att innehafvare
af Vatten verk dels förändra de
gamla verken dels utan tillstånd uppföra nya,
Konungens Befallningshafvande förklaras äga rätt,
att då klagan häröfver fores, samt behörigt tillstånd
till berörcje förändring eller nybyggnad
icke kan visas, genast lenina handräckning till
det gamla verkets återsättande i dess förra skick ,
eller det nyas utrifvande , enär af klaganden
borgen ställes för den ersättning Vatten-verks»
ägaren kan tillkomma, i händelse ändring i Konungens
Befallningshafvandes beslut sedermera
vinnes ; och har i sammanhang härmed blifvit
yrkadt, att en viss tid , då rättighet för Vatten*
verks-ägare till dämningar höstetiden uppstår,
måtte varda utstakad.
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Handtmarsk.
1 ' . ' • > • 1 i
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h t. Talman.
Hetta
Den 14 Juli*
1167
Detta hafva Riksens Ständer under öfver*
vägande tagit; och som hvarje företag af en
Vattenverks-ägare, att utan behörigt tillstånd antingen
uppföra nya sådana Verkf, eller verkställa
förändringar af de gamla Verken utöfver
dessas förra beskaffenhet och tillåtelse, innefattar
en lagstridighet, hvaruti rättelse snart
bör vinnas; så hafva Riksens Ständer funnit ett
sådant stadgande böra vidtagas, att, i dessa fall.
Eders Kongl. Majrts ^Befallningshafvande bör
åligga , sedan Vattenverks-ägaren i laga ordning
blifvit hörd, meddela det förordnande angående
Vattenverksförändring eller utrifvande, som med
Dag och Författningar är] öfverensstämmande.
Riksens Ständer hafva härjemte ansett det
allmänna stadgande skäligt, att dämning vid
Vattenverk höstetiden hädanefter ej må förrän
den 1 November hvarje år verkställas, hvilken
tid Riksens Ständer ansett så mycket mer lämplig,
som då merändels tillfälle att nyttja bete
och att anstalta odlingar för Jordbrukaren upphört
; hvilket allt Riksens Ständer härmed få
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och stadfästelse
i underdånighet underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På
1*6»
Den 14 Juli.
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner ,
h. t. Landtmarsk.
J. Å. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
På Prest-Ståndéts
Vagnar
På Borgare-Ståndets
vägna*r
H. Schtvan,
h. t. Talman.
n. v. Talman.
vägnar
Lars Olsson
Uppläst hos Samtelig* Riks-StSnden den 14 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer gjord,
motion om förfallna Skuldebrefs uppvisande , då
lagsökning derföre hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
anställes , få Riksens Ständer
härmed i underdånighet hos Eders Kgl. Maj:t
anmäla deras häröfver fattade beslut.
Riksens Ständer hafva, vid öfverläggningen
härom, funnit, att anledningen till den af en del
af Eders Kongl. Mojrts Befallningshafvande vidtagna
åtgärd, att, vid anställande lagsökningar,
fordra uppvisande af de Original * Skuldebref,
hvarföre betalning sökes, blifvit dels hämtad af
4 Cap. 2 §• Utsoknings Balken och dels af den
år 18 1 2 utfärdade Chartte Sigillatse Förordning ,
hvarförutan det icke Undfallit Riksens Ständers
uppmätksamhet, att det presentatum, som vid
skeende lagsökning å Skuldebrefvet tecknas, kan
vid flera inträffande omständigheter medföra nytta
och upplysning ; men då, i synnerhet för for
-
drings
-
Den 14 Juli.
dringsägare, soth äro aflägse fran EandshöfdingeResidencet
boende, svårighet och äfventyr möjligen
kunde uppstå, att, jemte lagsökningshandlingarna,
tillika till Eders Kongl. Majus Befallningshafvande
insända de Original-Skuldsedlar,
hvarpå fordringen sig grundar, samt härtill kominer,
att 14 Gap. 4 §'. Rättegångs Balken rnedgifver,
att de afskrifter af handlingar , sorn vid
Domstol företes , må af trovärdiga män vara
styrkte , att de med sjelfva hufvudskrifterna i
allt äro lika; så hafva Riksens Ständer, på det
Eders Kongl. Majus och Kronans rätt ej må, i
afseende på Charlas Sigillatas-afgiften, förmindskas,
beslut i t i underdånighet föreslå den författning,
att de förd rings-ägare, hvilka sjelfva till Eders
Kongl. Majus Befallningshafvande inlemna sina
lägjökningshandlingar, må äga, att, vid deras
ansökan , foga en af trovärdiga män besannad
afskrift af de Skuldebref och handlingar , hvarå
den fordran, som utsökes, sig grundar; men att
i sådant fall fordrings-ägarne, i händelse de ej
kunna genom Domstols eller Domares betyg styrka
det Skuldebrefvet eller handlingen redan är
med behörig Charta-Sigillata försedd, skola vara
pligtige, att vid afskrifterna foga Charta Sigillata
till det belopp, som svarar så väl emot det
hvarmed Originalerna böra vara försedde, som
det, hvarå afskriften antingen bort vara skrifven
eller dermed belagd; hvilket allt Riksens Ständer
till Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning i
underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup un- .
dersållig vördnad, trohet och nit
5,re Bundet* I47. 148. Storrnäg
-
ii7°
Den. 14 Juli.
Stormägtigste Allernådigsfe Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Standet6
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A, Lindblom
h. t. landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgaie-Ctåndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. Schwan. Lars Olsson.
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stär.den den 14 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer vackt
motion om sättet, att controllera de till Riksgälds-Contoiret
från Ränen inkommande Sum-'
mariska Redogörelser för allmänna Bevillningén
och öfriga Riksgälds-Contpirets Fonder, få Riksens
Ständer härmed i underdånighet anmäla
deras häröfver fattade beslut.
t V
Riksens Ständer hafva, vid öfverläggningen
härom, ansett tillfyllestgörande, att uti Räkningar
och EanSsböckerna Bevillningen och öfriga
Riksgälds-Contoiret tillslagna Fonder icke sammanblandas
med Kongl. Stats-Contoirets och andra
Verks medel; men att hädanefter, såsom
hittills, gemensamma Uppbörds- och Afkortning^-
-
Den 14 Juli.
11 'jT
nings Längder föras öfver Stafs- och RiksgäldsContoirets
medel och Landsböckerna till verifikation
hiläggas; alltså och i följe häraf hafva
Riksens Ständer bestulit'* att öfver RiksgäldsCöntoirets
medel för år 1816 och följande åreri
visas särskild redo, så val äf TJppbördsmänneri
Sorti uti Landsböckerna, samt att, sedan Summariska
Redogörelserna öfver Riksgälds1 Contoirets
Fonder till Contöiret inkömmit och der blifvit
pröfvade i alla de delar, som derstädes kunna
controlleras, bestyrkte afskrifter af de Summariska
Räkningarna tagas uti Riksgälds-Conloiret,
för att sedan Eders Kongl. Majus och Rikets
Kammär-Räit tillställas, sorn, när Landsböckerna
dit inkommit, later, genom vederbörande Revisions-Contoir,
med dem jemföra ifrågavarande
Summariska Räkningar; då Revisions Coutoiret*
så snart sådant blifvit vérkstäldt, tecknar betyga
de uti Riksgälds - Contoiret förvarade Original
Summäriskä Räkningar, huruvida eller i Hvad
måtto öfverensstämmelse eller olikhet förekommit;
oell få Riksens Ständer tillika i underdanighet
hös Eders Kongl. Majit anhålla,- det täcktes
Eders Kongl. Majit tili Eders Kongl. Majus
och Rikets Kammar - (jollegium samt KanimafRätt
låta utfärda Nådig befallning, att vederbörande
härom tili efterrättelse och iakttagande!
förständiga.
Riksens Ständer framhärda med djup tiridersåtiig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigsté Allernådigsie KonungS
Eders Kongh Majits
■uncfés*
n7a
Den 14 Juli.
underdånigste och tropligtigsté
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarsk.
J. A. Lindblom ,
n. v. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Selwan,
li. t. Talman.'
På BondeStåndels
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 14 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Till Riksens Ständer har framställning blifvit
gjord, rörande billigheten af en tillåtelse
för hvarje Svensk, Medborgare, att på hvad ort
som heldst inom Riket söka arbete; och som
hvarken genom Légo-Stadgan , eller någon annan
allmän Förordning , det är invånarne uti fattigare
oc^ mindre frugtbara orter förbudet , att,
genom arbete uti förmögnare Och af naturen
mera gynnade Provinser, söka sitt Uppehälle,
och (lenna utväg till förtjenst af en stor mängd
arbetsfolk från Stora Kopparbergs Och andra orter
af Riket alla år under sommartiden begagnas,
samt medför icke allenast en betydlig oeconomisk
nytta för Landthushållare, som af dessa
utvandrade arbetares biträde äro i behof, utan
ock verkar, att många ganska ofruktbara trakter
af
Den 14 Juli.
1173
af Riket likväl icke blifva öde, utan kunna hysa
ett talrikt antal inbyggare; så hafva Riksens
Ständer ansett det böra lemnäs fritt för hvar
och en , som å landet äger lagligt försvar, att,
under vissa tider, utvandra till annan landsort,
för att derstädes förrätta arbete, dock att lagstadd
tjenstehjon bör hafva dertill erhållit sin
husbondes tillåtelse; anseende Riksens Ständer
härvid göra tillfyllest, att arbetaren är försedd
med Pastors i Församlingen, der han bor, skriftliga
betyg deröfver, att han äger god frägd samt
att, då han är tjenstehjon , han fått sin husbondes
tillåtelse, att på någon viss tid vistas från
hemorten ; hvilka betyg böra efter visst formulair
inrättas, och deruti omnämnas, att de i nyssnämnde
ändamål gälla.
Till följe af denna Riksens Ständers yttrade
mening, få Riksens Ständer i underdånighet,anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Majrf, efter särskilta
landsorters olika behof och omständigheter,
genom en utfärdande Författning i .Nåder
föreskrifva hvad i detta afseende bör iakttagas,
på det Allmogen må undvika den kostnad och
det hinder, sorn anskaffande af ordentliga pass
skulle medföra.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
i
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste , tropligtigsfe
tjenare och undersåter
På
?I74
Den 14 Juli.
J?ä Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h t. Eandtmarsk,
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest Ståndets
vägnar
J. Ai JJiridblom,
n. v. bral man.
På Bonde-Ståndets
.vägnar
Lars Olsson,
fl. v. Talman,
Vpplast hps Samtliga Riks,rStåndea den 14 Juli,
Stprmagtigste Allernådigste Konung!
Med anledning af den utaf Eders Kongl,
Majt , genom Nådig Remiss af den 22 sistlidne
Februari , till Riksens Ständers Stats Utskott öfverlemnade‘
underdåniga skrifvelse från Kongl,
Sundhets CoUegium, mgd anhållan, au dess Stat
fnåue tillökas med 2;ne nya Böner , nemligen
åt Historias Naturalis et Botanices Professorn
444 R:dr 21 sk. 4 r. och för Historias NaturaJis
et Botanices Demonstratorn 133 R:dr 16 sk.,
satnt att det arfvode af 200 R:dr årligen , sorn
pu bestås den Kongl. Collega Ledamot, hvilken
förestår Fält-Eäkare-Contairet, jemte arfvodet för
en Kammarskrifvare 100 R dr samt hushyran
för Contoiret , hvilka utgifter hittills blifvit beStridde
af Krtgs-Fonden, måtte flyttas på annan
Ordinarie Stat , och äridtligen, att ett särskildt
arfvode måtte anslås och uppföras å Kgl. Collega
Stat för den af dess Eedamöter, hvilken reviderar
Medicainents Räkningarna och Apothekaré
Taxan;
-
Den 14 Juli.
1175
Taxan; få Riksens Ständer, som funnit något
särskildt anslag härtill icke erforderligt, enär den
Summa af 10,000 R:dr , hvilken Riksens Ständer
beviljat, af odisponerade Besparingar, till
understöd för Rikets Medicinal-Verk, och hvilken
skulle på Kongl. Sundhets-Collegii Stat såsom
ett ständigt anslag uppföras, lemnar en
odisponerad tillgång af 8,300 R:dr, nu allenast
i underdånighet hemställa , att Eders Kongl.
Maj:t i Nåder täcktes uppå berörde tillgång låta
anvisa hvad Eders Kongl. Majit kan finna böra
härtill beviljas. Hvilket' allt Riksens Ständer
härmed få hos Eders Kongl. Majit i underdå*
ilighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigsté Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Eandtmarsk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan,
h. t. Talman.
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom,
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson,
n. v. Talman.
vppläsr
Den 14 Juli.
Uppläst hos Samtliga Riks-Siänden den 14 Juli.
Kongl. Majit s Nådiga Proposition till
Rikets Stander, angående betalnhh
gen af de i anledning utaf Högstsalig
Hennes Majit Enke-Drottningens
Arf uppkommande skulder ;
gifven Stockholms Slott den 12
Juli 1815-
Kongl. Maj:t liar i Nåder inhämtat att Bitets
Ständers Stats-Utskott , vid uppgörandet af
det förslag, hvarefter de fordringar skulle liqvideras,
som för Högstsalig Hennes Maj:t EnkeDrottningens
Arfvingar uppkommo. val erkänt
giltigheten af de förbindelser,! följe hvaraf Bitet
vore skyldigt att ersätta både den hemgift
af 100,000 Biksdaler i Hamburger Banco, sorn
Högstsalig Hennes Maj:t medfört,och äfven det
vederlag af en lika summa i Svenskt Banco ,
som blifvit Henne , i följe af Dess Giftermåls.
Contract , försäkrat; men att Stats - Utskottet ,
som beräknat båda dessa Summor uti Svenskt
Banco, utan afseende på, coursens förändringar,
och sony ansett capitalet icke böra lyftas, har
derjemte till gäldande af belöpande interessen
föreslagit, att beloppet deraf, sådant det blifvit
bestämdt till 12,000 B:dr i Svenska Banco-Sedlar
, skulle ingå uti den f. d. Kongl. Famillen
förut beviljade underhålls-summ.a , och att såle^
des intet nytt anslag för detta ändamål behöfdes,
Kongl. Maj:t vill göra all rättvisa åt Stats»
* ' Utskot
-
Den 14 Juli.
1177
Utskottets afsigter och den omtanka alt bespara
Nationens tillgångar, som derigenom blifvit ådagaiagd.
Men Kongl. Majt kan likväl icke
undgå erinra, om hvad Rikets ställning och värdighet
samt rättvisans föreskrifter i detta fall
pumgängligen fordra- Kongl. Majit anser Sig
böra påminna, at,t fö,r en obetydlig vinning
anledning till obehagliga tvister icke böra gifvas
och Kongl. Majit anser. Rikets värdighet
ännu högtidligare kräfva, att den fullkomligaste
rättvisa i detta fall utöfvas. Kongl Majit trör
icke att denna iakttages, om den hemgift Högstsalig
Hennes Majit Enke Drottningen medfört ,
icke blir Dess Arfvingar återställd i samma
myntsort som den blifvit emottagen , och orri
icke utbetalningen af den härföre, äfvensom för
vederlaget i förhållande till Capitaiet, belöpande
lagliga renta blir oberoende af de anslag , hvilka
förut blifvit f. d. Kongl. Famillen beviljade.
Kongl. Maji t önskar i detta afseende, att Rikets
Ständer, då de taga detta ämne å nyo under
öfvervägande, dervid noga erinra sig, att uröfningen
af den fullkomligaste rättvisa är också
det sorn medför de varaktigaste fördelar.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med
all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra. '
CARL.
A. G. Mörner
Utdrag
it78
Den 14 Juli.
Utdrag af Protocollet öfver Flandelsoch
Finance - Arender , hållet inför
Hans Majit Konungen i StatsRådet
å Stockholms Slott den 12 Juli
1315 ; hvarvid Hans Kongl. Högh.
Kron- Prinsen var tillstädes.
Närvarande :
Deras Excellencer : Ju'stitiEe Stats - Ministern
Grefve Gyllenborg, samt
Stats-Rådet Herr Grefve
Rosenblad , och
Herr Friherre Flemming.
Hof-Cantzleren Herr Friherre af Wetterstedt,
Stata-Secreteraren Grefve Mörner.
Stats-Secreteraren uppläste i underdånighet
till justering det af honom, på Nådig befallning,
författade förslag till ”Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition till Rikets Ständer, angående
betalningen af de i anledning utaf Högstsalig
Hennes Majtt Enke-Drottnirigens Alf uppkommande
skulder”.
Hvilket underdåniga förslag, sådant det
Frotocollet biläggt finnes, Kongl. Maj:t, uppå
Stats-Rådets närvarande Eedamöters enhälliga
tillstyrkan, i Nåder gillade, med befallning, att
Dess Nådiga Proposition skulle, i enlighet dermed,
i vanlig ordning expedieras.
Ex Protocollo
Frans J. Lorich.
Den 14 Juli.
1179
Uppläst hos Samtliga Riks Ständen den 14 Juli.
Kongl. Maj-.ts Nådiga Skrifvelse till
Riksens Stander, angående deras
vid 181*2 urs Riksdag i underdånighet
gjorda hemställan cm stiftande
af en Lag, seni förp ligt aile
ågare af sådana Vattenverk, hvilka
genom uppdämning hindra Landets
uppodling, att derföre taga lysen.
Sedan vid 18 12 års Riksdag fråga blifvit
lioS Riksens Ständer vackt om be hofve t af en
Författning , sorn bestämde de omständigheter
och grunder, enligt hvilka ägare af sådana Vattenverk,
som genom uppdämning sätta odlingsbara
laudsträpkor under vatten och såmedelst
hindra landets uppodling, blefvo förbundne , att
taga en skälig lösen för dessa Vattenverk och
anläggningar; hafva Riksens Ständer, sedan de
infordrat sitt Lag-Utskotts Betänkande, i underdånig
skrifvelse af den 12 Augusti 18 13, med
förklarande af deras öfvertygelse om den vägendtliga
nytta, sorn skulle Landet genom ert
lämplig föreskrift härom tillskyndas, samt öfverlemnande
af Utskottets förslag, i underdånighet
anhållit, att Kongl. Majit täcktes låta detta ämne
undergå den breredning och granskning, att
en Författning derom på säkra grunder kunde
vid nästa Riksdag beslutas,
Kongl. Maj;t har val redan, i anledning häraf,
infordrat Kammar-Collegii utlåtande, samt från
arbetande Ledamöterna i Lag - Comnuttéen ett
förslag
n,8a
Den 14 Juli.
förslag till Lag 1 ämnet och deröfver hort I^ög*
sta D omstolen. Men sorn Kongl. Majit, vid
öfvervägande af hvad som blifvit yttrat och föreslaget,
funnit vigten af de frågor, härvid uppstå
, hvilka röra ej mindre helgden af. ägande
rätten, än beredandet af allmän stor nytta för
Staten , fordra både säkra upplysningar om alla
särskildta förhållanden och en noggrann pröfning ,
hvarföre Kongl Majit anser nödigt, att än vidare
häröfver höra Bergs - Collegium och samtliga
Dess Befallningshafvande, samt låta det^
upprättade förslaget till Trycket befordras , för
att undergå en allmän granskning , allt till fullkomnande
af den beredning, sorn bör föregå,
innan en Lag i detta grannlaga ämne fastställes,
men hvilket icke hunnit verkställas, då innevarande
års Riksdag inträffat vida tidigare , än
Riksens Ständer vid den sist förflutna påräknat
; alltså och då den återstående tiden för detta
Riksmöte äfven är otillräcklig, för att med behörig
noggrannhet öfverväga och besluta i detta
ämne, har Kongl. Majit varit föranlåten uppf
skjuta den slutliga handläggningen härvid till
nästa Riksdag och emedlertid infordra de upplysningar
och vidtaga de åtgärder, Kongl. Majit
i ofvannämnde måtto lunnit nödiga. Hvilket
Kongl. Majit velat Riksens Ständer i Nåder tillkännagifva.
Kongl. Majit förblifver Riksens Ständer med
all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Stockholms Slott den 58 Juni 1815.
CARL,
J. G. Turdfjaell,
Den 14 Juli.
, 11 gi.
Uppläst hos Samtliga Riks-StSnden d. 14 Julis
Vördsamt Memorial!
Enligt ankomna RrotocolIs-Utdrag af den
12 och 15 sisth Juni, hafva Riksens Högloft.
Ständer behagat bifalla hvad Särskildta Utskottet
under den Io i samma månad1 föreslagit, angående
bestämmandet af det arfvode och de tractamenten,
som komma att utgå för Utskottets Secreterare,
Cancellie- oth Vakt-betjening samt
för dem beräknas ifrån hvarderas antagnings-dag
till och med åttonde dagen efter Riksdagens
slut; och som utbetalningen så val häraf sorn
af de medel , hvilka i öfrigt erfordras till bestridande
af andra oundgängliga utgifter för Utskottets
räkning, lära på lika sätt, som andra
Riksdags-kostnader, böra af Kongl. Majits och
Rikets Stats-Contoir besörja6; så får Utskottet
härigenom vördsamt hemställa , att i fall sådant
ej redan skett, Riksens Ständer ville i underdånighet
hos Kongl. Majit anhålla om Nådig befallning
till Kongl. Stats-Contoiret , att om dessa
utbetalningar för Utskottets behof föranstalta.
Stockholm den 13 Juli T 815-
På Särskildta Utskottets vägnar
F. B. Schwerin• Sven Wykman C.son.
Carl Sjöbohm. Eric Ericsson.
v
C. tKlintberg.
Riksens
11S 2
Ben 14 Juli.
Uppläst hos Samtliga Riks-Stånden den 14 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fräsa, om medel till Svenska Klä
«»•
o '
des- Fabrikernas upp hjelp ande.
iTti et( till HngjofL Ridd. och Adeln ingifvet
och till Riksens Högloft. Ständers Ragsarnt
Oeconomie-Utskott vern i t terad t Memorial,
har Herr Commerce-Pådet Paul Printzsköld ,
jemte framställning orri angelägenheten af sådana
anstalters vidtagande, hvarigenom Svenska Klädes-Fabrikerna
kunde ined tiden hafva att påräkna
deras u.llbehof af inrikes produetion■, och
med det samina flera hundrade tusende Rtdr,
sorn för utländsk ull årligen skola utgå, kunna
komma Svenska Jordbrukaren tili godo, föreslagit,
att för bérörde ändamåls vinnande 12 procents
premier mätte bestås för all den till så
kallade Stettiner samt 15 och i6no Klädes-tillverkningen
användbara Svenska grof-ull, sorn på
allmänna Ullmagazhner inlevereras, äfvensom
att, utan hinder af lagens förbud emot JLandthandeln,
en hvar måtte vara tillåtet att på landet
uppköpa Svensk ull och , försedd med Presterskapets
bevis, att ullen blifvit på landet upphandlad,
för nyssnämnde grofva ullsorter erhålla
de stadgade premierna; tilläggandes Herr
Cotnmerce-Rådet för öfrigt, att i händelse någon
betänklighet skulle uppstå i afseende på tillgången
-
Den 14 Juli.
fangen till de , föreslagna premierna, det borde
fagas i beräkning, icke allenast alt någon tid
torde alga innan1 Ull-productionen • kunde uppnå
-den höjd, att Premie utgiften blefve betydlig,
utan ock att i allt fall, om ändamålet vunnes,
besagde utgift blefve Väl lönande same torde
kunna blifva ersatt genom motsvarande Tuilafgift
på inkommande utländsk Ull.
Sedan Pag- och Oeconomie-Utskotfen uti
deras redan afgifria gemensamma Betänkande L
frågan om en fri
tagit och på anförda skäl tillstyrkt bifall till
livad Herr Corn merce-Rådet Printzsköld föreslagit,
angående en fri inrikes UUhandel', får Qeconomie-Utskottet,
i afseende på hvad Herr Commerce-Rådets
ofvannä-rpnde .Memorial i öfrigt
innefiåll.er , afgifva följande enskildta yttrande.
Utskottet har funnit, att till de inhemska
Klädes-Fabrikernas upphjelpande aldraförst fordras,
att tillgång gifves på Rudimaterier både tily
påräknadt behof och till billigt pris; och då Rikets
allmänna vinst i dubbelt afseende vunnes,
om dessa Rudimaterier kur.de produceras och
förädlas inom Landet, lärer deraf, efter Utskottets
tanka, ostridigt följa,, att innan något förbud
emot införsel af utländsk Ull eller Kläden
utfärdas, anstalter böra vidtagas, att till erforderlig
mängd öka inhemska Farafveln och Ull-tillgången.
Utskottet anser sig derföre böra tillstyrka,
att först och främst uppmuntringar oell
premier, som enligt förra Författningar, ända
till år 1794, ägt rum, måtte anslås, till förökande
af Ullproductionen och Farafveln , i synnerhet
-
3184 Sm 14 Juli.
, »
nerhet af den Isländska racen, såsom med var i
climat bäst passande , samt att dernäst , och sa
snart erfarenheten visat, att tillräcklig tillgång •
gifves på inhemsk UJ1 till våra Klädes Fabrikers
drifvande, en hpg tull lägges så väl på utländsk
Ulf sorn på utländska Kläden , särdeles
de af gröfre sorten, hvilka genom de föreslagna
premierna böra kunna bringas derhän, att de
bålla pris med de utländska af Samma godhet
och beskaffenhet. Dock varder detta till Biksens
Höglofl. Ständers närmare ornpröfvande
Vördsamligen öfverlemnanadt. Stockholm den 12
Juli ljiv.
På Höglofl. Biddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters- dets Ledamöters
Vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn- Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And, Fredin. Nils Mänsson.
$£. M. Bosbeck*-
Uppläst hos Samteliga Rrks-SfSndeft den 14 Jula
Riksens Höglofl. Ständers Stats - UtA
skotts Betänkande, i anledning af
Kongl. Majits Nådiga re?niss ont
ersättning för 1812 års Mantals•
skrif
Den 14 Juli.
1185
skr ifnings-pr ovision i Norrbottens
Lån.
Till Stats Utskottets åtgärd bar Kongl. Maj:£
i Nåder täckts, genom närlagde remiss af den
28 sistl. Juni, öfverlemna Landshöfdinge Embetets
i Norrbottens Län underdåniga Skrifvelse
af den 14 i samma månad, med anhållan, att
ehuru den, i Kongl. Kungörelsen af den g December
1812, utstakade prsescriptions-tid föt
dem som hos Stats-Verket äga fordran, blifvit
försummad till utbekommande af 1812 års Mantals
Skrifvare provision i berörde Län, utgörande
58 R dr Ig sk. 4 r:st , detta belopp likväl
måtte varda vederbörande godtgjordt, enär i anseende
till deras ringa Löne-vilkor förlusten deraf
för dem skulle blifva kännbar.
I frågavarande Mantals Skrifvare-provision
hade väl i följd af hogstberörda Nådiga Kungörelse
bordt requireras inom Juni månads utgång
år 1813 , men då åberopade Kongl Kungörelse
af den 9 December i8j2, troligen ej
förr, an in på året 1813 hunnit blifva utfar*
dad och känd 'af Mantals-skrifvare uti det aflägsna
Norrbottens Län, hvarigenom försummelse
af tiden till »lenna provisions reqvirerande så
mycket lättare kunnat inträffa, som en sådan
prsescriptions-tid förut icke var stadgad5 så har
med anledning häraf och i likstämmighet med
hvad uti flera dylika frågor vid denna Riksdag
blifvit tillstyrkt och bifallet, Stats Utskottet ansett
sig bora vördsamligerr föreslå, att ofva tibele
JBundet. J49* *50. rörde
r
1186 Deri 14 Juli.
rörde provision 58 K:dr 19 sk. 4 r. måtte vederbörande
beviljas, hvartill Utskottet uppgifvit
tillgång uti det Betänkande om Ståts-regleringen,
som i dag till Riksens
des. Stockholm den 1
Få HÖgl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Cerl de Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
1 Carl Fr. Landberg.
Höglofl. Ständer insänJuli
1815.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar .
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Kongl. Maj:t vill härmedelst i Nåder hafva
öfverlemnat detta mål till Riksens Ständers Statsutskott
, för att, lika med de öfriga af enahanda
beskaffenhet, vinna den åtgärd, hvartill omständigheterna
föranleda. Stockholms Slott den
38 Juni 1815.
%
På Nådigste Befallning
H. Wolter Gahn.
Genom Skrifvelse, af den 7 sisth April,
liar Eders Kongl. Majtts och Rikets Stats Contoir
-
Den 14 Juli.
toir på den grund vägrat utbetala 18x2 års Marxtals-Skrifnings-provision
för detta Län, utgörande
58 R:dr ig sk. 4I- r., att reqvisition derå inota
den i Eders Kongl. Majtts Nådiga Kungörelse
den g December 1812 bestämda tid icke blifvit
insänd.
Ehuru sådant händelsevis inträffat, dristar
dock Landshöfdinge-Embetet, med anledning af
högstberörde Nådiga Författning, hos Eders Kgl.
Maj:t underdånigst anhålla, att Eders Kongl.
Maj:t täckes tillåta det berörde 58 R:dr 19 sk.
4 r. måtte få godtgöras vederbörande, för hvilka,
i anseende till deras ringa Lönings-vilkor,
saknaden af detta arfvode för deras arbete skulle
falla sig kännbar.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och
trohet framhärda till dödsstunden
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Under Landsh. och Ridd. Ekorns tjenstledighet
På Landshöfdinge-Embetets vägnar
tmderdånigste , tropligtlgste
tjenare och undersåter
.Luleå Lands Contoir
den J4 Juni 1815.
-I. V. Selling, J. G. Rosenlindt«
VÖrds
r
1188 Den 14 Juli.
Uppläst hos Hcglofl. Ridd. och Ad. den 14 Juli.
Högvörd. Prest-Stånde: den 14
Vällofl. Borgare-Ståndet den ir
Hederv. Bonde . Ståndst den 14
Vördsamt Memorial!
Plan Höglofl. Bidd. och Adeln samt Vällofl.
Borgare-Siandet har till Allmänna Besvärsoch
Oeconornie Urskottet blifvit återremitteradt
Utskot»ets den 1 sistl. Juni afgifne Betänkande,
1 anledning af den utaf Biksdags-Fullmägtigen
Nils Emricsson fran Gefleborgs B än väckta fråga,
om Götha Canal Bolagsförpligtande, att, då någon
Bote-Soldat i och för arbetet vid Götha Canal
blifver oduglig till vidare Krigstjenst, ersätta
kostnaden till annan karls anskaffande i
stället; vid hvilket Betänkande följande, till Utskottet
jemväl remitterade anmärkningar blifvit
gjorda, hos Höglofl. Bidd. och Adeln, af 1:0
Herr Friherre Stael von Hollstein , Corfitz Ludvic
, som anfort att då Götha Canal-Bolag icke
bordt anses, annorlunda , än som andra enskilta ,
vore det ock så mycket mera billigt, att Bolaget,
på sätt ^Riksdagsmannen Nils Ericsson på
goda skäl yrkat, ersatte Botania deras kostnader,
som Bolaget förklarat, att det icke ämnade verkställa
företaget pä landets bekostnad; hvarförutan
Ganal-arbetet icke kunde anses för Krigstjenst,
fastän Kongl. Maj:t beviljat Manskap till
dess bedrifvande, att då Fästningen i Malmö
raserades , hade man icke fått sådana förmåner ,
hvilka ej eller någon annan privat skall fått åtnjuta.
s:o Herr Stats-Bådet^ m. m. Grefve von
Platen,
Den 14 Juli. 1189
Platen, Baltzar Bogislaus, som deremot erinrat,
att det redan under deri 22 Octobei'1798,
i stöd af äldre Författningar och Knekte Conti
acter, blifvit stadgadt: att för de Soldater, som
vid Trollhätte Canal-arbete möjligen kunde blifva
skadade, någon ersättning till Rotarna icke
kunde äga ruin, enär Manskapet användes till
ett allmänt arbete, som vore i lika förhållande
ined Kronans; af samma skäl och då Kongl.
Majit under den 12 Febr. 1811 i Nåder förklarat
arbetet vid] Götha Canal böra anses som
Krono-arbete, hade ock Kongl. Majit under den
18 Febr. 1812 Nådigst förordnat, att de vid
Canalen skadade Soldater skulle, i afseende på
erhållande underhåll anses lika med skadade i
annan Kronans tjenst, hvarjemte Kongl. Majit,
genom Nådig Resolution af den 4 Octob. 1813,
på nyssnämnde skäl förklarat den utaf åtskilliga
Rotehållare vid Westgötha-Dahls Regemente
sökte ersättning för de Soldater, som vid Gö»
tha Canal arbete blifvit så skadade, att de till
Kongl. Majus och Kronans tjenst befunnits oduglige,
- icke kunna beviljas. 310 Herr Landhöfdingen
m. m. Ekorn, Pehr Adolph, som yttrat,
det Herr Landshöfdingen, såsom Ledamot
af Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
icke funnit Canal-Bolaget skyldigt till något
skadestånds lemnande, utan' ansett sådant böra
bero af Bolagets ädelmod; men efter de af Hr
Stats-Rådet rn. m. Grefve von Platen lemnade
upplysningar borde all fråga derom förfalla.
Hvaremot Herr Friherre Stael von Hollstein
ytterligare anfört, att då välbemälde Herr
Grefve
119*
Den 14 Juli.
Grefve och Stats-Råd upplyst, att undantaget
för Götha Canal ej varit något primitivt vilkor,
utan ett sådant, sorn man sedermera förskaffat
sig; så agde Riksens Ständer rättighet, att uti
en dylik af Canal • Bolaget tillvägabragt beskattning
på andra Medborgare , begära ändring,
enär de pensioner, som af Bolaget kunde meddelas
, i allt fall vore en fördel blott för Soldatep
, men ingen ersättning för Roten, som förlorat
sin karl och hade svårighet att lega en annan
i stället.
Hos Vällofl. Borgare - Ståndet har Herr
Commerce-Rådet Santesson, jemte åberopande af
ofvan högstberörde Kongl. Resolution af den 4
Oct. 18x3, andragit, att, utom det dags-penningen
alltifrån Canal arbetets början varit bestämd
till vida högre belopp, än vid andra arbets-comnrenderingar
och priset på alla lifsmedel dessutom
varit ganska lågt , så att Soldaterna, i stället
för att behöfva särskildt understöd af Rotarna
, merändels kunna både under arbetstiden
hemsända och vid års-arbetets slut medföra ansenliga
behållningar af deras förtjenst, hade, efter
hvad Herr Commerce Rådet veterligt vore ,
olyckshändelser ofta inträffat genom karlarnes egen
uppenbara vårdslöshet; och skulle Rotarne
i allt fall nke kunna hindra deras Soldater att
åtaga sig hvad vådeligt privat arbete som heldst,
utan att lå påräkna någon ersättning, i händelse
olyckor dervid skulle träffa karlarne; hvaraf
Herr Commerce Rådet ville sluta , att den yr*
kade ersättningen icke vöre med billighet öfverensstämmande.
Utskottet
Den 14 Juli.
Utskottet får, i anledning häsaf, fiirst ä
Herr Commerce-Råd et Santessons yttrande, att
ingen arbets commendering troligen varit så val
deran, som vid Götha Canal, då hvad betingsförtjenster
och vård i öfrigt beträffar, samt ätt
det vore en känd sak, att Soldaterne merändels
kunnat, både under, arbetstiden hemsända, och
vid års-arbetets slut medföra ganska vackra behållningar
af dess förtjenst; svara, att frågan, angående
hvad Soldaterne, för enskilt räkning,
möjligen kunna förtjena, under Canal-arbetet,
icke äger det ringaste sammanhang med det
ämne, Utskottet i dess återremitterade Betänkande
afhandlat, och hvilket, åsyftande beredande
af ersättning till Rotarna , icke Soldaterna , förden
förlust de förstnämde få vidkännas vid de tillfäl*.
len , då annan Soldat, i den under Canal-arbetet
skadades ställe, måste anskaffas; en ersättning
den .Rotén, hvarken enligt lag eller billighet,
kan, på bekostnad af Soldatens enskilta arbetsförtjenst
och besparing, tilläggas: hvarjemte Utskottet
anser sig böra i öfrigt vördsarnligen förklara,
att då Utskottet uti dess redan afgifna
och af Högvördiga Prest-Ståndet samt Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallna Betänkande i denna
fråga föreslagit, om icke Riksens Höglofl.
Ständer kunde finna för godt, att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit
i Nåder täcktes vidtaga sådana åtgärder , hvarigenom
Götha Canal-Bolag kunde förmås lemna
Roten någon lämpelig skälig ersättning, i händelse
någon Soldat i och för Canal-arbetet antingen
blefve till vidare Krigstjenst oduglig eller
1192
Den j 4 Juli.
ock förlorade lifvet, tror Utskottet sig hafva med
tillbörligt hänseende så väl till de grunder,
Kgl, JV1aj:t uti dess till Götha Canal-Direction aflåtne
Nådiga Skrifvelse af den 4 October 1S13
stadgat, rörande den af Rotehållarne vid Westgothadals
Regemente i underdånighet sökta ersättning
för deras vid Canal arbetet skadade Bote-Soldater
, som ock till de ömmande och bevekande
skäl, hvilka å andra sidan togos i beräkning
gatt en så billig medelväg, att hvarken
Enlagets ej eller Rotehållarnes ömsesidiga rätt
derigenom blifvit förnärmad ejler öfver höfvan
utsträckt; dock varder delta till Riksens Höglofl.
Ständers närmare ompröfvande vördsamligen
öfverlemnadt. Stockholm den 6 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk, På Högv. Prest Stånoch
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Fvyn. Hesselgren.
På Uällofl Borgare- På Hederv. Eonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Ard. Fredin. Nils Månsson.
M- M. Rosbeck,
Uppläst hos Samteliga Riks Stånden den 14 Juli,
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs - och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, t anledning aj vackt
fr äg a s
Dm 14 Juli,
1*93
fråga, om förändring af sättet, att
'värdera jord och fastigheter ä
Landet, efter den så kallade Bancomethoden.
Högloft. Ridderskapet och Adeln har till
Riksens
anie Utskotten remitterat ett af Herr von Kruus
ingifvet Memorial, deruti, efier gjord framställning
om olämpligbeten af Författningarna, rörande
sättet, att värdera jord och fastigheter å
.Landet efter den så kallade Banco-rnetboden,
blifvit föreslaget, att berörde värderingar, for att
Itunna anses lagliga, måtte förrättas tve fa 111 sålunda,
att för det forsta, sedan, nu gallande
Författning, om värdering efter Banco-method ,
blifvit öfversedd och lämpad efter tiden dea
samma borde tagas till grund, och en Egendoms
afkastning hädanefter, sorn hittills, förva dlas
till capital efter fem för hundrade , och (■ r
det andra, att värderingen borde uppgöra -.'ber
Egendomens areal , hvilken Herr von Kruus
anser vara den erida rätta, sanna och oforaö»
derliga principen, fastän den likväl icke torde
vara användbar i Rikets norra Provinser och i
Bergslagen; men på de ställen, der den luna;-,
följas , borde ett tunrielands åker eller äng a:
skatte natur icke upptagas till mindre än :
B.dr och icke till högre an 60 R:dr; skog ot
utmark, sedan impédimenta blifvit afdragna, <
under 20 Rulr och ej öfver 30 Ridt, hvilket
värde dock borde å Säteri- och Frälse jord
1194
Den 14 Juli.
med femton proCent, oell skulle hus samt bygg*
nader icke upptagas till något värde, titan i den
händelse de voro brandförsäkrade, då Brandförsäkrings-summan
borde läggas till jordens uppskattade
värde , och dessa värden sammantagna
utgöra hela Egendomens ; dock hade Författaren
uttryckeligen förbehållit sig, att hans ifrågava
-
rande förslag icke måtte af Utskotten till pröfning
företagas, förrän Utskotten först inhämtat
Kongl. Eandtbruks-Academiens tankar derom.
Utskottet får i anledning häraf förklara,
att då dess öfriga många och trägna göromål
icke medgifvit något sammanträde med BancoUtskottet,
blott för öfverläggning om detta ärende,
och Utskottet icke eller ägt någon sådan direct
förbindelse till Kongl. Eandtbruks-Academien,
att Kongl. Academiens tankar öfver Herr
v<tn Kruus, ofvanberörde förslag kunnat inhämtas,
har Utskottet icke lemnat någon åtgärd åt
målet, heldst det af Herr von Kruus åsyftade än*
danial lärer redan vara vunnet genom afgörandet
af en annan i detta ämne hos Riksens Ständer
väckt motion, rörande fastighetsvärden för
låns erhållande.
Hvilket hos Riksens Höglofl. Ständer härmed
vördsamligen anmäles. Stockholm den 12
Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
-
och Ad. Eedamöters
vägnar
■A. Lantingshausen.
dets Eedamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På
Den 14 'Juli.
*i<J 5
Pä Vallöf!. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M, M. Rosbeck.
Uppläst hos Samtelig! Riks-Stånden den 14 lull.
>
Riksens Ho g lo fl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconoviie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fråga, om Folk- och Arbets Skolors
inrättande, i sammanhang med Alf .
manna Fattigvården.
Till Utskottets handläggning hafva , under
den 8 och II nasti. Maj, ifrån Höglofl Ridderskapet
och Adeln följande Handlingar i detta
ämne blifvit remitterade, nemligen:
I:o Memorial af Herr Lector G. A. Silverstolpe,
deruti, jemte en korrt öfversigt af de
åtgärder, rörande allmänna uppfostringen , som
sedan 1809 års Riksdag blifvit inom Riket vidtagna,
Riksens Ständer uppmanas, att fullborda
det verk, som de i detta afseende börjat; hvarefter
Herr I.ectorn öfverklaga! bristen på anstalter
inom vårt Fädernesland, till bildande af
den mängd Medborgare, som stad nar qvar inorta
Näringarna, hvartill endast fragmentariska försök
skola vara gjorda, och igenom hvilken försummelse
j råhet och otyglade interessen hos
inäng
-
Den 14 Juli.
mängden formenas verka oredor, sedeförderf och
allmän slapphet; till hämmande hvaraf, ungdomens
ledande till klart förstånd, kunskaps utspridande
och väckande af arbetsdrift, genom
meddelad arbetsförmåga, anses vara de kraftigaste
medel, hvilka, enligt Herr Lectorns tanka,
lämpligast skola befordras genom inrättande af
allmänna Folk - Skolor i förening med ArbetsSkolor;
och i anledning hvaraf Herr Lectorn
föreslår, att Riksens Höglofl. Ständer, jemte ett
högtidligt förklarande af deras erkänsla och tacksamhet
för de mått och steg Kongl. Maj:t redan
i Nader vidtagit for allmänna uppfostrings-verket,
måtte ingå med den underdåniga önskan ,
det Hans Kongl. Majit täcktes låta utarbeta förslag
till sådana undervisnings anstalter, der de
nödigaste Elementar kunskaper bibringas Allmänheten,
i förening med arbetsöfning, anstalter,
hvilka ovilkorligen borde sättas i sammanhang
med den allmänna Fattigvården; att ytterligare,
genom Kongl. Maj:ts Nådiga åtgärd, anläggandet
af sådana Folk- och Industri Skolor i
Städér och på landsbyggden måtte befordras, och
att de Inrättningar, sorn redan finnas, måtte genom
rigtande till ett bestämdt ändamål, i sammanhang
med öfriga anstalter lill den allmänna
hildningén, göras allmänt gagneliga; förmodandes
Herr Lectorn slutligen , att medelst denna
Biksens Ständer värdiga omsorg att, genom Nationens
höjande till en bättre bildning, öka Statens
kraft, att lätta Regeringens åtgärder, och
med välvilja mota dess bemödanden, de kanske
äfven skola hos Nationen väcka den allmänna
om
-
Den 14 Juli.
II97
omtankan, och bereda mängdens sinne till villfarighet
i den stund, då Kongl. Maj:t, af Lands.-  faderlig .ömhet , till dessa föremål utsträcker sin
vårdande hand.
2:0 D ictamen af Herr Grefve Fredric
Bogislaus von Schwerin, innehållande anmärkningar
vid ofvanstående Memorial, samt, i anledning
deraf, vid de åtgärder , som rör uppfostrings-verket
i allmänhet, samt, af Uppfostrings
Cominittéen blifvit vidtagna; vid den föreslagna
Tacksägelse-adressen till Kongl. Maj:t,
samt slutligen vid den af Herr Lectorn väckta
fråga , om inrättande af Arbets- och Folk-Skolor i
förening med allmänna Fattigvården; och vid
hvilken sistnämnde omständighet Herr Grefven
anförer ”att National-bildningen ej, såsom Herr
Lector Silverstolpe yttrat, är resultatet af vetenskaplig
bildning, utan blott och bart en product
af National caracteren, af Nationens mått
af frihet, af dess historia och offentliga stora
handlingar, och att den således, såsom det nationella
lifvets högsta blomma , gifver den vetenskapliga
bildningen sin färg och sitt lynne;
att lärdomens häfder betyga, att der vetenskapligheten
är en främmande växt , och ej utsprungen
ur skötet af det Nationella lifvet, och dea
nationella bildningen , der har den äfven saknat
ali kraft, att i Nationen ingripa, och der
har vetenskapliga odlingens välgörande följder
uteblifvit, eller understundom förbytt sig ti'll
skadliga.”
Vid Herr Lectorn Silverstolpes yttrande , att
ungdomen bär ledas till ett klart förstånd, anmär
■f
ker
✓
Den 14 Juli.
1
ker Herr Grefven , ’’att till forsland, till förmågan,
att klokt styra sina handlingar genom lifvet,
kan ingen Psedagogie leda; undervisningen
kan gifva kunskaper oell färdigheter, men förståndet
kan endast gifvas af naturen, och af erfarenheten
utvecklas , hvarföre alla försök , att
'genom konstiga anstalter brådmogna denna mänsklighetens
allmänna egenskap, hvilken derföre
också funnits under alla tidskiften/ äro just de
säkraste medel , att förvirra förståndet och beröfva
det sin naturliga friskhet och liflighet;”
i anledning af hvilket allt och på flera anförda
skäl, Herr Grefven anser de föreslagna Folkoch
Arbets-Skolopna såsom principlösa , och ledande
mera till skada än gagn för Samhället.
3:0 Memorial af Herr Bruks Patron Arvid
Spaldencreutz, hvaruti Herr Spaldencreutz anförer
flera erinringar vid den förmenta senfärdigheten
af de anstalter, som sedan 1809 års
Riksdag blifvit vidtagne , till allmähna Skol-inrättningernas
förbättring; och i synnerhet vidkommande
Uppfostrings-Gomitéens härvid fogade
åtgärder; hvarförutan Herr Bruks-Patron bestrider
nyttan af Folkskolors inrättande, så länge
Kunskaps-bildningen för de högre kretsarna är
så ringa, samt dessutom, då svårigheten, att erhålla
Lärare för dessa undervisnings - anstalter,
skulle motarbeta de samma , så länge just de undervisnings-verk,
som borde bilda dessa Lärare,
ännu äro i ett så ofullkomligt skick;; och föreslår
Herr Bruks patron sluteligen, att Riksens
Högloft. Ständer, i stället förden af Herr Lector
Silverstolpe föreslagne Tacksägelse-adressen,
sa
Den 14 Juli.
“99
så snart som möjligt, Tille hos Kongl. Majrt i
underdånighet anmäla sin önskan , att Kongl,
Maj:t täcktes i Nåder genast anmana Kongl.
Uppfostrings-Comitéen, att, det snaraste sig göra
låter, inkomma till Riksens Ständer med en
fullständig berättelse, om allt hvad intill denna
dag vidgjorts, till undersökande af Uppfostringsanstalternas
tillstånd och förbättrande ; och innan
en sådan berättelse inkommit och blifvit granskad,
anser Herr Bruks-Patron ej något beslut
böra fattas öfver Herr Rector Silverstolpes förslag.
4:0 Yttrande af förste Amanuensen vid
Kongl. Bibliobheket Herr L. Hammarsköld, innefattande
anmärkning emot Herr Lector Silverstolpes
förslag till arbets- och folkskolors inrättande
, hvarvid Herr Hammarsköld bland annat
yttrar: ”att sådana Philantropiska Irtstitu
ter,
inrättade för menighetens bildning, ej äro
ett af de mindsta välmeningens misstag, hvilket
af flera Författare blifvit grundeligen ådagalagdt';
men äfven den , fortfar Herr Hammarsköld, som
ej vill tro raisonemenl, må ju tro erfarenheten,
och de flesta Länder i Europa erbjuda oss , under
de sednare tiderna, de mest talande bevis;
så hafva i Danmark Folkskolor blifvit inrättade
, och dock klaga nästan alla Danska Patrioter
, att de i dessa Instituter bildade bönder
äro i Moraliskt afseende vida sämre , än de obildade
voro , under lifegenskaps-oket; till bevis
härpå, må Grundwigs yttrande anföras: att
de utgingo från Skolorna, efter några års undervisning,
med tn dtl öfverflödiga kunskaper, ett
gräns
-
1200
Den 14 Juli.
gränslöst högmod, och liten eller ingen Christendorrt.
Detta vore också , enligt Herr Hammarskölds
taiika, naturligt, då menigheten, hvars lif endast
åt Mechaniska arbeten och Oeconomiska herdor
ar egnadt, ej kan förvärfva annat än half
kunskap, eller ett ytligt vetande, gagnelig*
hvarken for den ena, eller den andra.” Vetan*
det, yttrar Herr Hammarsköld, var åt denna
klass icke ämnadt, i stället lefde den fordom
lycklig, ädel och dygdig genom from tro, genom
öfvertygelse förkänslan, suppleanten för bristande
öfvertygelse för förståndet. Herr Hammarsköld
slutar ändteligen med följande anförande;
”Lät Bonden åter träda i sitt gamla förtrogna
förhållande till sin själasörjare, lät Presten åter
blifva hans enda Lärare, som jemte Christendojnens
heliga dogmer bibringar honom bokstafvexingens
konst, och Svenska menigheten skall,
med förfäders kunskaps-måt t, och under åtnjutande
af förfaders laglikmätiga frihet, åter, som i
fordna lyckliga dagar, bli ett mönster för Allmdgen
i hela Europa. Må vi dessutom ihågkomma,
och djupt inprägla i vårt sinne, atfi
uppväxande Medbröders Moralitet, Caracter,
och själsegenskaper äro någon ting för ädelt,
att vara subject för principlöst företagna paedagogiska
experimentet-.’’
5m Dictamen af Hr Protocolls-Seereteraren
J. Adlerbeth, deruti han , till vederläggning af
de flera anmärkningar, som blifvit gjorda emot
senfärdigheten af Kongl Uppfostrings-Comitéens
åtgärder , meddelar en framställning af dessa åtgärder,
från Kongl. Comitéens organisation tilL
nät”
