# ID: svediakorp-gov1777
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 68,890
# sentences: 2,084
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Deri 5 Juli.
601
synas de likväl så mycket snarare böra vara inbegri
pne under det allmänna förbudet emot
tryckta Assignätioners utgifvande, sorn de äga
samma egenskap att förleda den enfaldiga, och
således medföra enahanda skadliga inflytelser på
Allmänna säkerheten , heldst orri de icke äro
stälde till viss man, utan äro-af löpande natur;
hvarföre ock Utskottet vördsamligen får tillstyrka
Riksens Högloft. Ständer, att hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit
i Nåder täcktes förbjuda, utgifvande af så beskaffade
graverade Assignationer, och det. vid
samma ansvar, som för andra tryckta Assignationer
är stadgadt; samt att dessa graverade Assignationer
måtte helt och hållet indragas, inom
f> månader ifrån det Kongl. Majits Nådiga Kungörelse
härom varder utfärdad , och efter den tiden
icke, mera blifva gällande.
Och beträffande skrifna Assignationer , hvilka
äro ' numererade; så har Utskottet trott sig
böra tillstyrka att äfven dessa måtte varda förbudne,
enär bruket af dem icke kan förenas
med den säkerhet, som i penninge-rörelsen bör
äga rum , och omloppet af Råneo- eller Riksgälds-sedlar
dessutom äfven derigenom skulle
kunna hämmas, åtmindstone på den ort, der den
enskifta vinnings-lystnaolen kan hafva förstått,
att förskaffa dylika Assignationer ett visst värde
eller credit i Allmänna rörelsen; men som skrifna
Assignationer utan nummer, hvilka äro stälde
till viss man eller ordres , eller ock till innehafvaren
, kunna anses , lika med löpande förskrifningar
och således äro af Lagen tillåtne samt
icke
Den 5 Juli.
icke röra tredje mans rätt, och de dessutom ku*>
na behöfvas vid tillfällen af penninge-remisser»
dertill passande sedlar ofta icke kunna erhållas,
så har Utskottet ansett det vara betänkligt, att
bruket af så beskaffade Assignationer afstyrka;
men förslaget, rörande löpande Assignationers
skrifvande på stämpladt Papper har Utskottet funnit
vara ett ämne som till dess handläggning
icke hörer.
Dock varder detta allt till Biksens Högloft.
Ständers närmare ompröfvande vördsamligen öfverlemnadt.
Stockholm den 29 Juni 1815.
På HÖglofl. Biddersk. På Högv. Presf-Ståndets
•ch Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Prytt. Hesselgren.
På Vä Hofi Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöter®
vägnar vägnar
And. Fredin. Nils Mänsson.
M. M. Bosbeck.
Upplåst has Samtelig! Riks-Stlnden den 5 Juli,
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående några
be gärdt a nya Lönanslag ä Kongl*
Sundhets-Colleen Stat.
Uti en af Kongl. Maj:t, genom Nådig Betländer*
-
miss den 2% sisth Februari, till Biksens Stan
-
Den 5 Juli.
ders Stats-Utskott öfverlemnad underdånig Skrifvelse
af Kongl. Sundhets - Collegium, angående
sökt Löne förbättring för Collega Ernbets- och
Tjenstemän samt Betjening, har tillika blifvit i
underdånighet hegardt, att dess Stat mitte tillökas
med följande nya löner, nemligen :
1:0 At Historite Naturalis et Botanices Professoren
444 R:dr 21 sk. 4. rist.
2:0 För Historias Naturalis et Eotanic&s
Demonstratorn 133 B:dr 16 sk.
Hvarförutan Kongl. Collesium föreslagit:
3:0 Att det arfvode af 200 R:dr årligen , sona
nu bestås den Kongl. Collegii Ledamot, hvilken
förestår Fält-Läkare Contoiret, jemte arfvodet af
100 R:dr för en Kammarskrifvare samt hushyran
för Contoiret, hvilka utgifter hittills blifvit
bestridde af Krigs-fonden, mätte flyttas och uppföras
på annan Ordinarie Stat; och
4:0 Ett särskildt arfvode anslås och uppföras
å Kongl. Sundhets - Collegii Stat för den af
dess Ledamöter, hvilken tillika granskar alla
Medicaments-Räkningar, och, enligt inkommande
Pris-Couranter, reviderar Apothekare-Taxan.
Sedan StatsUtskottet redan, i ett sammanhang,
afgifvit Utlåtande öfver den i öfrigt, lika
med åtskilliga Verk och Stater, af detta Kongl.
Collegium gjorda anhållan om förhöjning å de
förra lönerna, så får Utskottet nu särskildt yttra
sig rörande ofvanberörde nya anslag, med hvilka
ett olika förhållande sig företer.
Af hvad Kongl. Collegium andragit, och
till Kongl. Majus Nådiga pröfning och förord»
»ande i dessa delar hemställt, har Utskottet inhämtat
-
604
Den 5 Juli.
hämtat behofvet och angelägenheten af ifrågavarande
utgifter ; men som Riksens Höglofl.
Ständer vid denna Riksdag beviljat, att de 10,000
R:dr, hvilka, likmätigt deras underdåniga Skrifvelse
den 14 April 1810, skulle utgå af odisponerade
besparingar, till understöd för Rikets
Medicinal-Verk, måga å Kongl Sundhets-Collegii
Stat , såsom ett ständigt anslag, uppföras till
de föremål och behof, sorn Kongl. Majtt, uppå
Collegii underdåniga hemställan och förslag, kan
fastställa , samt denna summa, efter hvad Utskottet
funnit, lemnar en på Staten odisponerad
tillgång af 8,200 Rldr; så anser Utskottet något
särskildt anslag för ifrågavarande nya löner och
arfvodens anordnande icke erforderligt, utan endast
att till Kongl. Maj t i underdånighet hemställes,
att, uppå berörde tillgång, i Nåder låta
anvisa hvad Kongl. Maj:t kan finna böra härtill
beviljas; hvilket dock vördsamt hemställes Riksens
Höglofl. Ständers bepröfvande. Stockholm
den 3 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Eorgare- På Hederv. Eonde
Ståmlets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar c vägnar ,
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst
Den 5 Juli.
605
Uppläst hos Samteliga Riks-Ståuden den 5 Juli,
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Occonomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af åtskilliga
till Utskottet remitterade Memorial
och Diet amina, angående Gr emse'
Tullarne imellan Sverige och Norrige
, samt Land-Tulls Inrättningen i
Riket och den dervid bibehållna TullBevakning
m. m.
Uti särskildta tili de Respectiva Rilcs-Ständen
ingifna och till Utskottet remitterade Memorial
och Dictamina, af Herr Grefve Kalling, Pehr
Ad., Herr Theologi® Doctoren och ContractsPiosten
Magister P. E. Ekelund, Herr Theologi®
Doctoren och Prosten Magister M. Stenhammar,
Herr Grosshandlaren Er. Aberg Andis.,
^Riksdagsmannen, f. d. Vice Talemannen Jon
Jonsson fran Blekinge, Bryngel Ericsson och
Jan Andersson från Dalsland, saint Eric Svensson
frän Bohus-Län, har blifvit anlördt, livad
Gränse-Tullarne beträffar.
1:0 Af Herr Doctor Ekelund: att sedan,
genom Konungens vishet samt en Stor Hjeltes
och Statsmans, Hans Kongl. Höghet Kyon-Prinsens
tapperhet och klokhet, den så länge önskade
föreningen imellan Sverige och Norrige nu
mera blifvit vunnen, skulle, till yndanrödjande
af ali skillnad och allt hat bägge Folken imellan,
ingenting, både i Politiskt, Commercielt
och
Den 5 Juli.
och Moraliskt afseende, vara af större nytta, äa
om de tryckande och förderfiiga Gränse-Tuliarne
imellan hägge Rikena blefvo afskaffade, i synnerhet
som deri fattiga Gränse-Allmogen, hvilken
genom dessa Tullar blefve än mera utarmad,
dä komme i tillfälle att, pä närmare håll
och med förmonligare vilkor, köpa hvad den
kunde behöfva och afyttra hvad litet den kunde
umbära, utan att, såsom nu, se afsättningen af
deras varor dels hindras genom ett afstånd af
10 till 14 mil från någon Svensk Stad, och dels
falla uti monopolisters händer; och att, dä gränsen
imellan Norrige ?. eria sidan samt endast
Bohus-Lärt, Dalsland och Vermeland, a den
andra, utgjorde en sträcka af närmare 40 mil,
som kunde nästan på' alla ställen , åtmindstone
vintertiden, obemärkt öfverfaras, skulle några
på 2 ä 3 mils afstånd från hvarandra uppresta
Tullstugor finnas vara mycket otillräckliga till
förekommande af Lurendrägeri och förbudna varors
införande fran Norrige till Sverige, deremot
af en vis Regering lärer vidtagas sådana
Författningar, att all befarad mindskning i Kronans
inkomster skulle genom dem och deras
stränga handhafvande säkrare förekotnmas, än
som hittills skedt och kunde ske , genom GränseTullarna,
heldst om allt bruk och nyttjande af
vissa öfverfiöds varor tillika blefve förbudet.
2:0 Af Riksdags-Fullmägtiga Bryngel Ericsson
och Jan Andersson frän Dalsland samt Eric
Svensson från Bohus-Län, med hvilka Allrno.
gens Fullmägtige från Carlstads Län sig förenat,
att som för Allmogen uti de på Dalsland
och
Den s Juli.
607
och i Bohus-Län närmast Norrska gränsen belägna
Härader, vägen till Staden Fredrichshall
i Norrige vore kortare, än till någon Svensk
Stad, och det genom Norriges förening med
Sverige förmodades, att handeln bägge Rikena
imellan skulle blifva obehindrad, så önskade
desse Fullmägtige att, till vinnande af en förmonligare
afsättning af deras orts produeter, de
å Gränsen inrättade Tullar måtte varda afskaffade.
3:0 Af Herr Grosshandlanden Fr. Aberg
And:s., som, jemte det han yttrat, att Norriges
Export-handel vöre betydligare och större, än
Sveriges, fastän , genom clirnatets hårdhet, Landets
ofruktbarhet och brist på Fabriker, Norrmännen
vore i behof af flera slags Irnport-vaxor,
dem vi kunde umbära , har förklarat, att
då, af sistnämnde orsaker, Norrige tj skulle vara
underkastadt sådana inskränkningar eller förbud
emot införsel af utländska varor, hvilka här
i Riket blifvit ansedde såsom nödvändiga, till
förekommande af våra Fabrikers undergång och
National industriens undergräfvande , han ansåg
Gränse - Tullarnas afskafFande blifva i flera afseenden
förderfligt för Sverige, så länge bägge
Rikenas Oeconotniska Lagar, Statistik och förhållande
till hvarandra vore så olika, som de för
det närvarande äro, hvarförutan, i händelse från
Norrige till Sverige skulle fritt och obehindradt
få införas de Import varor , hvilka här i Riket
kunde vara tillåtna, en betydlig förlust, så väl
för det allmänna, som för Svenska Flandlandfi
och Skepps-Redare skulle uppkomma, derigenom,
att både Sjö-Tullen för sådana varor då komma
Den 5 Juli.
att tillfalla Norrska Stats-Cassan, och handelsförtjensten
stadna hos Norrmännen, hvilka, i
allt fall, genom deras Lands geografiska läge och
de mindre Tull-umgälder der erlades, ansägos
vara i tillfälle, att, som orden lyda, uttränga
de Svenska Handlande.
I afseende på Landt-Tulls Inrättningen I
Rikft och den dervid bibehållna Bevakning, äro
följande anmärkningar gjorde:
1:0 Af Herr Grefve Kalling,'att da Riksens
Höglofl Ständer redan, under förra Riksdagar,
beslutit upphäfvande af alla Landt-Tullar
i Riket, och jemväl, i sådan afsigt, åtagit sig,
att, genom en viss Bevillning, ersätta förlusten
af Landt-Tulls-inkomsterna, det val bort förmodas,
att Landt Tullarne icke längre skulle existerat
eller den dervid nyttjade talrika bevakningen
blifva bibehållen, Staten till stör kostnad,
och Allmänheten till besvär, hinder och
tunga; men då en så billig väntan icke gatt i
verkställighet, och det vöre förgäfves att hoppas,
det Lurendrägeri och Tullförsnillning skulle
genom Landt-Tulls-Bevakningen förekornmas, så
länge Tull-Betjeningen kunde , genom drickspenningar,
afhållas från alt göra visitationer, oell
Luréndtägaren förstod konsten, att, genom smygvägar,
undvika Tullarna; så yrkade Herr Grefven
, att, till besparing för Staten och lättnad
för de
bibehållna bevakning matte småningom varda
förtnindskad , påd et sätt, att Betjeningen , vid inträffande
ledigheter, transporterades til 1 Sjö-Tullarna,
och att, då någon Land-Tulls-Betjent genom
-
Den 5 Juli.
r.om döden afginge, dess plats icke mera blefve
återbesatt.
2:0 Af Herr^ Prosteri Doctor Stenhammar,
sorn, jemte anmärkning dervid, att Tull-sysslor
ännu här och der i Landsorterna tillsattes och
försågos med större löner, än allt hvad en'fortfarande
Tull-afgift på stället skulle kunnat inbringa
, ansett Riksens Höglofl. Ständer böra hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla om verkställighet
af de anstalter rörande Tullhus och
Tull-Betjening, hvilka Riksens Ständer tillförene
vågat underdånigst föreslå, på det resande måtte
undvika den scandal , att, i en tid , då LandtTullarna
aro upphäfna, blifva vid Stads portarna
omringade af en svärm sysslolösa och nödstälda
Tullbetjenter, åt hvilka, för att komma
vidare, mäste gifvas allmosor.
3:0 Har Riksdagsmannen från Blekinge Län,
f. d. vice Talemannen Jon Jonsson, anmält, att
Tullbetjenterna i de Städer, der Fästningar eller
Casteller äro, företagit sis? en af dem såsom lag
utofvad plägsed , att tvinga den till sådana Städer
med vedlass ankommande Allmoge, att tili
Tullbetjenten gifva några vedträd af hvarje sådant
lass, hvarvid ej allenast de största vedträden
utgallrades, utan ock Allmogen, då flera
med vedlass på en och samma gång vid Tullen
sammanstöta, flera timmar på Tullgården blefve
hindrad och qvarhållen, till dess alla lassen hunnit
på sådant sätt beskattas; till förekommande
hvaraf vice Talemannen, under åberopande af
den uti .1812 års Riksdags-Beslut grundlaggde
rättighet för Allmogen 9 att emot erläggande af
5 e Bandet. 77. 78, e*
0 1 G
Den 5 Juli.
en viss afgift, såsom Landt-Tulls-ersättning , få
fritt och obehindradt till Städerna införa Landtmanna
varor, yrkat, att den öfverklagade beskattningen
, om den ock skulle genom någon författning
vara tillåten, måtte blifva afskaffad och förbuden;
och hafva Allmogens Fullmägtige från
Malmöhus, Christianstads, Hallands och Gottlands
Län samt Jonas Andersson och Lars Larsson
från Calmare Län uti detta vice Talemannens
yrkande instämt.
Utskottet, som tagit detta allt under noga och
behörigt öfvervägande, har, hvad först angar frågan
om Gränse-Tullarne, gjort sig-.underrättadt, huruvida,
efter Norrigés förening med Sverige, förhållandet
med dea ömse sidor Gränsen förut befinteliga
Tullar undergått någon förändring eller Tullafgifterna
till större eller mindre del blifvit nedsatta
och mindskade; hvarvid är vordet upplyst, att
berörde Gränse-Tullar ännu fortfara, likväl med
den skillnad, att, enligt 2 §• 2 Art, i Kongl.
Maj:ts Nådiga Förordning, den 2 4 4 sistl. Maj,
angående hvad som hädanefter bör, med afseende
på Sveriges och Norriges Sjöfart och handelsgemenskap
iakttagas, spannemål, hästar, boskap
och victualie-varor af alla slag, få landvågen
öfver gränsen bägge Rikena imellan, fritt och
utan alla afgifter ut- och införas, hvaremot, enligt
3 och 4 §. §. i samma Art., med utförslen
af ved, kol, timmer och andra trädvaror, öfver
Gränsen, landvågen, skulle tills vidare förhållas
enligt hvad nu gällande Författningar derom
utstakade, intilldess, efter inhämtade närmare
underrättelser om särskilta locala omständig
-
Den 5 Julii 6ii
digheter, vissa undantag och jemkningar derutinnan
kunde medgifvas, äfvensom, hvad beträf>
fade jern och i allmänhet ändra, än ofvannämnda
Svenska och Norska productér och tillverkningar
, antingen transporter skedde sjo- eller
landväg, dermed komme att förhållas efter de
i allmänhet i hvardera Riket gällande författningar,
samt de afgifter att derföre erläggas>
som , efter de i hvardera Riket förekommande
förhållanden, vöre eller framdeles klefve faststälde
: att Grän se-Tilli ar på Svenska sidan ärö
anlagda vid Strömstad, i Vermland, vid fahlun,
i Härjedalen, vid Dufed och på ilerä ställen
: att, <efter 1815 års Stat, utgår till aflöning
och pensioner, för den dervid anstälda TullBetjénitig,
5,303 R:dr 20 sk. årligen! ätt, enligt
de Utskottet meddelta Uppgifter, GränseTull-medlen
, Tullförhojningen, Confistatiönsrnedlen
och Bötörna, Vid alla Gränsö Tullarna
tillsammans, utgjort 17,119 R:dr 2 sk. 8 r:st.
för de lern sistförflutha åren, och således öfvet
hufvud taget något mindre äh årliga aflönirtgen
och pensionerna; nien Ijtskottet har likväl
haft tillfälle göra den anmärkning, att vid Vertnelands
Gränse-Tnl Ikammare, utom Tullförhöjningert
6 R:dr 9 r:st., under samma tid Tullmédlen
utgjort 5,294 R:dr 4G sk. 2 rist. deli
Confiscations-medel samt Böter icke mindre ärt
2,278 R:dr 5 sk. 9 rist., tillsammans 7,602 R:dr
8 sk. 8 r:st,, Och således vida mera än 5,303
R:dr 20 sk., hvartill Betjeningöns aflöning och
pensioner för 5 år uppgår: att till hushyror3
Tullhus-reparationer, bommar, ljus, olja och tran,
d«
Den 5 Julli
de under Vermelands och Fahlu Tullkamrar
lydande Gränse - Tullar från och med år 1810
intill sistlidet års slut, kostat Staten 29$ R:dr
22 sk.; men de öfriga 3:ne Tullarne icke ett öre.
Häraf synes val, att Staten af dessa Tullar
tillsammanstagna icke kan påräkna någon direct
vinst, hvilket icke eller lärer varit egentliga
afsigten med deras inrättande; men då med
dem, likasom med den i Ilandet bibehållna Tullbevakning,
ett större och betydligare ändamål
lärer vara åsyftadt, synes frågan orri deras indragande
förtjena all uppmärksamhet. Det är
icke obekant, att det utan inskränkning är tillåtet,
att uti Norrige från Utrikes orter införa
, allt, hvad som antingen af beliofvet eller luxen
och öfverflödet kan påka'llas, hvaraf alltså följer,
det en mängd här i Sverige både förbudna och
tillåtna varor till Norrige inkomma, och det
emot erläggande af Tull-umgälder, hvilka äro
mindre , än de som i vårt Fädernesland betalas.
Om nu Gränse-Tullarne, detta enda, fastän
troligen otillräckliga hinder mot lurendrägeri,
Tullförsnillning och förbudna varors införande
öfver gränsen, skulle indragas, kan Utskottet
icke dölja sin öfvertygelse derom, att Dandet
snart skulle blifva öfversvämmadt af en sådan
mängd förbudet gods, att ej allenast vår han-,
dels-våg skulle förlora all jemnvigt, utan ock
våra inhemska Fabriker så undergräfvas, att de
icke skulle kunna återfå deras redan förut aftynade
lif.
Utskottet har derföre ansett Gränse-Tullen
och Tullbevakning, jämte ett strängt handhaf
vande
-
Ben Jun.
vande af förbudet emot införsel och förbrukning
af vissa öfverflöda artiklar, böra hafva en
betydlig inflytelse pä luxens hämmande och Rikets
handels upphjelpande; och af sådana orsaker,
samt i betraktande jemväl af den omständighet,
att, efter hvad Utskottet af ett till dess
handläggning remitteradt mål inhämtat, GränseTull-Bevakningen
pä Norrska sidan blifvit efter
bägge Rikenas förening strängare, än förut,
skulle det således/synas betänkligt, att tillstyrka
Gränse-Tullarnas indragande pä Svenska sidan*,
så länge Tull-Författningarne uti bägge Rikena
liro så olika, som de nu gällande, och begäret
efter utländska öfverflöds-varor är hos oss rådande;
dock torde, för ändamålets vinnande,
det blifva nödigt, att den Bevakning, tern vid
Gränse-Tullarna anställes, sättes i tillfälle att
med nödig utkomst hafva ett noga inseende å
efterlefnaden af Tull-Författningarna; då vederbörande
Styrelse-Verk och Embetsman ej lära
underlåta hålla den strängaste tillsyn att Allmogen,
som kan behöfva i det ena eller andra Riket
köpa eller sälja egna tillåtna varor, icke af
Gränse-Tull-Retjeningen ofredas , hindras eller
prejas.
Vidkommande dernäst Randt-Tulls-Inrättningen
i gemen och den dervid bibehållna TullBevakning;
så ehuruväl en sådan Bevakning
icke har afseende på hvad Riksens Högloft.
Ständer, angående Randt Tullarnas upphörande,
förordnat; likväl och då den blifvit af Styrelsen
vid Tull-Verket bibehållen, för att controllera
Sjö- och Gränse-Tullarna, der de funnits icke
vars
Pw 5 Juli.
vara tillräcklige för att bidraga dertill, att Tull»
försnillning och förhudna varors införande i Kiltet
ml upptäckas och hämmas samt ansvar på
sådana förbrytelser följa, anser Utskottet, af
dessa skäl , sig icke' äga anledning tillstyrka nå?
gon allmän indragning af Uandt-Tulls-iBevaknin?
gen; men då det är utrönt och af erfarenheten
styrkt, att denna Tu!l-3}evakning är på ganska
många ställen i Kiket af ingen nytta, utan endast
medförande kostnad för Staten samt onödigt
hinder och uppehåll för traftquerande och
resande, har Utskottet trott sig böra hemställa ,
örn ic^e Riksens Ständer kunde hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla , det Kongl. Maj:t i Nåder
täcktes afskaffa ali sådan Bevakning, så väl
på alla de ställen i Riket, hvarest Sjö-TullsKamrar
finnas, sorn ock på sådana, der den, i
afseende på ofvanbprörde controll samt till behöriga
förpassningars uttagande och uppvisande,
icke kunde anses vara alldeles oumbärlig*; för
hvilket sednare ändamål Betjäningens antal likväl
skulle kunna inskränkas till en högst 2 personer
i hvarje Uppstad eller Tullplats, och det
sä mycket heldre, som Landt-Tulls-Betjeningen
för det närvarande är så talrik , att den , efter
de Utskottet meddelade uppgifter, årligen kostar
Staten en summa af icke mindre än 54,072
R:dr 12 sk., utom hvad sorn åtgår till Tullhusen
och deras underhållande.
Beträffande sluteligen vice Talernannen Jon
Jonssons anhållan, att Tull - Betjeningen i de
Städer, der Fästningar eller Casteller äro anlagde ,
Kiåtte förbjudas att af hvarje till sådana Städer
an
-
Den 5 Juli.
ankommande vedlass (aga vedträd; så enär, efter
hvad hos Utskottet blifvit upplyst , Tull-Betjeningen
icke för egen räkning eller på eget bevåg
utkräfver en sådan vedskatt, utan sådant sker
för Comniendanternas räkning, hvilka skola hafva
sig den rättighet tillagd , att af hvarje vedlass,
som till Staden införes, för att säljas, erhålla
ett vedträd , under namn af Garnizonsved j
kan Utskottet härvid icke föreslå någon annan
åtgärd, än blott hemställan, om icke Riksens
Högloft. Ständer skulle finna för godt, att, jemte
underdånig anmälan hos Kongl. Majit, om de
olägenheter, hinder och uppehåll denna Clom*
mendanternas mindre lämpeliga sportel-inkomst
tillskyndar Allmogen, underdånigst anhålla, att
den samma måtte i Nåder varda afskaffad, och
Commendanterna i Rikets Fästningar samt Casteller
någon skälig ersättning i stället tillagd.
Hock varder detta allt, jemte sine Ledamöters
särskilta tankar i ämnet , till Riksens
Höglofl. Ständers eget ompröfvande vördsamli*
gen öfverlemnadt. Stockholm den 29 Juni 1815»
På Höglofl. Riddersk. På Högv> Prest-Stån
oeh
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
jl. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And, Fredin. Nils Mansson•
M. M. Rosbeck.
Utdrag
Den 5 Juli.
Utdrag af Protocollct, hållet uti Riksens
Höglofl. Ständers Albnertina
Besvärs ■ och Oeconomie - Utskotts
Plenum, Onsdagen den <2,6 April
till Betänkande, i anledning af Herr Prosten
Doctor Ekelunds ingifna Memorial , rörande
Gränse-Tullarnas upplvifvande imellan Sverige
och Norrige; Herr Prosten Doctor Stenhammars
Dictamen , angående den ännu bibehållna LandtTulls-Betjeningen
i Upstäderna, och deraf härflytande
olägenheter, samt Biksdags-Fullrnägtige
Brynge] Ericssons med Heres ifrån Dalsland och
Bohus*Eän Memorial , Törande en fri handel
imellan Sveriges och Norriges intill gränsen
boende inbyggare, samt upphäfvande af de för
en -slik handel hinderliga Gränse-Tullar.
Herr Doctor Ekelund uppläste följande
Anförande:
5 Det mäste förlåtas mig, att jag icke kan
vara af enahanda tankar med hvad Beredningen
yttrat, rörande GränseJTullaraa mellan Sverige
och Norrige. Skälen till deras upphörande har
jag anfort i mitt första Memorial, och jag finner
intet enda af dem vederlagdt.
Det är just jag, som yrkaf, att Hagarne i
Sverige och Norrige böra blifva likstämmiga,
och jag grundar denna min fordran och mitt
hopp på Regeringens vishet och den Regentens
1815*
Andra Beredningens Project
kraft,
Den 5 Juli.
kraft, som förenat dem. Jag hade för min del
önskat, alt härom , frän Utskottet, hade skedt. en
underdånig framställning till Konungen, med
bifogad målning pä Gräns Allmogens hittills varande
lidande och förtryck.
Utomdess har jag inskränkt hela mitt påstående
till den enkla rättvisan, att detta Folk,
som bebor ett sterilt Farid, och ofta, om ej
alltid, får nöja sig med barkbröd, och likväl
nästan årligen aro utsatta för hungersnöd, att det
måste få sälja sina egna producter och köpa hvad
de kunna behöfva från angränsande Land, utan
tvång-af Tulbafgifter eller Pass, i likhet med
andra Svenska Undersåtare. X)e mäste annars
antingen tredubbelt betala, eller resa 20 ä 30 mil
med hem- och bortvägen, för att köpa en skäppa
salt eller hvad annat , behofvet fordrar — och
likaså långt om de skulle hafva något att afyttra
, eller ock falla i monopolisters händer.
Att höra talas om Gräns-Tullar, när ingen
gilins mera gifves, stöter mitt 01a och störer mina
glada förhoppningar.
Att detta Folket en
samt
sk ra 1 le betala Tull-afgifter , sedan Riksens
Ständer beslutat, att alla sådana böra upphöra;
det vore en dubbel orättvisa, ‘ så mycket tyngre,
som seclerfi lidande gjort dem, mer än andra,
berättigade till förskoning; det vore ock en dubbel
beskattning, ty de betala lika med andra
6in andel i Bevillningen, som är surogat för
Tullarnas indragning.
Sluteligen vägar jag göra mig förvissad, att
en hvar upplyst fördomfri Man skall finna, det
4 å
618
Den 5 Juli.
4 ä S Tullstugor, på en längd af 40 mil, ingen
ting annat kunna uträtta, än kosta Staten
och preja Allmogen. Ingen klok Regering gör
något för syn skull. En allmän anstalt, som ej
ian verka för sitt ändamål, som genom locala,
oföränderliga omständigheter, alltid mäste blifva
onyttig, bör efter min öfvertygelse aldrig vidtagas,
ty den föder endast lagbrott, leder tillimmoralitet,
och skadar i alla afseenden, utan
att ens kunna gagna i det enda, hvarföre den
blifvit faststäld. Tillämpningen häraf gör sig
sjelf «■— Eurendrägeriet kan aldrig hindras på
detta sätt —- men mycket annat i moraliskt och
tEconomiskt afseende, skulle flöda ur denna orena
källa.
Eikaså origtigt måste jag ock, för min del,
erkänna, det jag finner, att Beredningen, uti
sitt Betänkande, öfver Doctor Stenhammars, med
mitt Memorial bifogade påstående just tagit det
för gifvet, som Doctor Stenhammar sätter i fråga,
och vill hafva ändradt, och således har Beredningen
ej en gång yttrat sig, hvarken om
billigheten eller rättvisan af allt hvad han önskat.
Men
en skickligare hand än min tor
de
väl behöfvas, för att sätta detta vigtiga ämne
i sin fulla dag. Jag begär icke att hvarken Beredningen
ändrar sina tankar i denna sak, eller
att TJtskottet tager,sitt beslut annorlunda än Beredningan
trott sig böra till dess bifall framställa;
men — jag är så viss i mitt sinne och så
oryggelig i min öfvertygelse om dessa Tullars
orättvisa och skadlighet, att jag ödmjukast anhåller
, att detta mitt anförande måtte få medfölja
-
Dm 5 JidL
följa Utskottets Betänkande till de Respective
Riks-Stånden, Ut supra.
Ex Prptocoljo
M. $!• Rosbeck.
■ Utdrag af Protocolkt, hållet uti Riksens
Högloft, Ständers Allmanna Besvärs-
oeh Oeconomie-Utskotts Biemini
den 24 Maj 1815-
S. D. Framstäldes till öfverläggnings-ärnne det
■3,1 a:dra Beredningen projecterade och den 25
Sistl. April på Bordet lagda Betänkande, i anledning
af den, inom så väl Högvördiga Prest-Ståndet
som Hedervärda Bonde-St|ndet, väckta fråga örn
upphäfvande af Gränse-tullarne imellan Sverige
och Norrige, samt Randttulls-Betjeningens indragning,
och fick Herr Prosten Almqvist på be=
gäran uppläsa följande Dictamen:
”Jag instämmer till alla delar , med hvad
Herr Doctor Eklund anfört om nyttan och skadligheten
af så val Gränse*tullarna mot Norrige,
sorn den i Uppstäderna fortfarande Randt-tui lsBevakningen
i allmänhet. När Riksens Ständer
vid 1812 års Riksdag beslutade stadfästelse på
i8oy års Ständers Beslut, att låta Landt-tullarna
vara och förblifva afskaffade, så förenade de
sig äfven i den underdåniga anhållan hos Kongl.
Maj:t, att Tull-betjeningen måtte förflyttas från
Stads bom marna till Sjökusten, samt att de medel
och den personal, sorn gagnas vid låandt»
tullarnes bevakning, måtte användas till Rese
bevak
-
62®
Den 5 Juli.
bevakning vid Gränsorna. Jag vet ej af livad
skäl denna Riksens Ständers underdåniga önskan
ännu ej blifvit i Nåder beviljad ; men sorn jag
är fullt öfvertygad, att Konungen gerna hörer
sitt trogna folk, så önskade jag, att Höglofl. Utskottet
ville tillstyrka Riksens Ständer, att förnya
sin underdåniga anhållan om Landttulls-be»
vakningens afskaffande , på följande skäl.'
1:0 Ar denna anstalt onyttig och kan ej
förekomma .Lurendrägeri. Detta förekom mes säkrast
derigenom, att utländska öfverflöds-artiklar
förbjudas till bruk och nyttjande. Fåfäng är ali
bevakning och allt förbud emot Luxé-articlafs
införsel, så länge det icke blott är tillåtet, utan
äfven, hvad man kallar på moden , att nyttja
dem. Men om öfverflöds-varor förbjudas till
bruk, om exempel på förbudets efterlefnad gifves
från Hofvet, från de högre Einbetsmännen ,
från alla ansedda Medborgare , om hvar och en,
som vågar öfverträda förbudet, anses äf Ofverheten
med onåd , befordras utan skonsmål till
laglig och eftertrycklig näpst, så skall Luren»
dragaren icke finna sin räkning vid att införa,
hvad ingen efterfrågar, nyttjar eller betalar.
Det ligger i sakens natur, och' det är stadfäst
genom våra Rröders Norrmännens exempel.
2:0 Ar Landttulls-bévakningen skadlig, ty
den kostar Staten nära 60,000 R:dr Banco om året,
den leder till Allmogens prejeri, till resandes
besvär, till tvång på inrikes rörelsen. Eller är
det intet skada, att så många personer, som sitta
sysslolösa vid Tullbommarna, lockas genom
denna befattning från andra Näringsfång , och förvandlas
-
Den 5 Juli.
631
vandlas till tärande i stället för närande Medlemmar
i Staten? Ar det intet skada, att påkosta
Tull-betjeningens aflöning utan ändamål, utan
att de kanske inbringa till Stats-Cassan en
fyrk om året i behållning? Ar det intet skada,
att dessa dåligt lönta Tull-betjenter, i brist på.
göromål, falla på dårskaper, blifva dagdrifvare
och förleda andra med sig till liderlighet , att
de i brist på utkomst i loflig väg , söka på olofligt
sätt preja den enfaldiga, begära allmosor af
den resande , och under allahanda förevändningar
uppehålla vägfarande? Må alltså Riksens
Ständer än en gång förena sig i den underdåniga
bön, som en mild Konung säkert icke längre
lemnar ohörd, att Tull-betjeningen flyttas ifrån
UandttuIIs-bomrnarna , der den finnes onyttig
och skadelig, till Sjökusten, der den kan vara
nödig och gagnelig! Må Svenskar och Norrmän
, som nu mera äga ett gemensamt Fädernesland
, få obehindradt njuta -'é naturliga fördelarna
af en fri Communication ! Må öfverflödet
hämmas vid böter, och Uuxe-articlar icke
blott förbjudas till införsel, utan äfven till förbrukning;
Må de högre gifva de lägre exempel
af sparsamhet och yppighetens inskränkning!
Då skall landets välstånd återställas, och den återkommande
gamla Svenska tarfligheten göra alla
tullar öfverflödiga.’’
Häruti tycktes många af Utskottets Ledamöter
instämma , och Herr Grefven och Ordföranden
föreslog, att så väl med afseende å Herr
Doctor Ekelunds d. 35 April samt Herr Prostson
Almqvists i dag upplästa Anföranden } som,
i an
-
62 2
Den 5 Juli.
i anseende till de flera, under den tid Projectet
till Betänkande legat på Bordet, från de Resp.
Riks-Stånden till Utskottet ytterligare remitterade
Memorial, rörande de uti Betänkandet afhandlade
ämnen, detsamma måtte till a:dra Beredningen
varda återrérriltferadt, hvilket förslag
Utskottet med enhälligt bifall upptog. Ut supra*
Ex Protöcollo
ill. ill. Rosbecki
Utdrag af Protocollet , hållet uti Riksens
Högloft, Ständers Allmänna Be*
svärs- och Occönomie-Utskotts Bieninn
deli 29 Juni 1815-
S. D. F öretogs till slutligt afgörande uti Utskottet
det från dess andra Beredning inkomne
ytterligare förslag till Betänkande, öfver de inom
flera af Riks-Stånden väckta frågor, dels Orri
upphäfvande af Gränse-tullarna emot Norrige,
dels ock om Eandttulls-be vakningens inom Riket
upphörande.
Herr Prosten Doctor Ekelund uppiäste och
aflsmnade ett så lydande:
Ödmjukt Anförande!
Ingen kan göra mera rättvisa åt Grosshandlaren
Fredric Åbergs Patriotiska tänkesätt, än
jag, som i så många år känt honom och med
vänskap omfattat honom. Det kan ej heller än*
dra min öfvertygelse härom, att vi, i frågan
«rn Gräns-tullarna melian Sverige ech Norrige,
tänka
Hen 5 Juli. „ 633
tänka olikå. Det är just genom framläggande af
skäl och motskäl, när det sker utan personligt
förolämpande , sorn alla, särdeles Oeconorniska
och Commerciella frågor vinna ljus och bestämd*
het. Jag vill äfven gerna smickra mig med den
tankan, att det är mindre i hufvudsaken, än i
de förberedande anstalterna, som vi äro skiljak
llge
Herr
Aberg tror, för sin del, att den Corn*
mittée, sorn redan är satt af Svenska Och Norrska
Män, skall, utan all påminnelse, reglera
denna vigtiga sak; jag åter förmodar, att en underdånig
framställning i detta ämne till Hans
Kongl. Maj:t, från Rikets Höglofl. Ständer , skall
påskynda och vägleda Herrar Committerade,
och således bidraga till ändamålets säkrare vinnande.
Herr Aberg talarom Gräns-bevakning;
jag egentligen om Tullarne, sådana de nu äro,
onyttiga, skadliga och kostsamma, utan att de
någonsin kunnat eller hädanefter möjligen kunna
tjena till någon bevaknings-anstalt. Båda mina
förra Memorial, dem jag får äran åberopa,
borde härom fullkomligt kunna öfvertyga.
Jag begär, utom dess, icke mera , än att '
detta vanlottade folk skall komma i åtnjutande
af samma Medborgerliga rättigheter, som andra
deras medundersåtare, nemi.: att få sälja egna
producter och köpa tillåtna och behöfliga varor,
på närmaste håll, utan allt tvång af Tull- och
Pass-afgift , hvarigenom hittills händt, och hä-.
danefter skall hända , att de måste erlägga dubbel
beskattning, då de, lika med alla andra s
deltaga i Surrogatets utgörande, för Tandt-tullarne»
-
624 Den 5 Juli.
*
larnes påräknade inkomst. Jag förbigår gerna,
efter jag tillförne framställt, alla andra från des*
sa Tullar oskiljaktiga, tryckande omständighet
ter. Jag tycker mig kunna vara viss,, aft i detta
enkla och rättvisa påståendet icke finna nå*
gon motsägelse. •
För öfrigt må det ankomma på Fegeringens
vishet , inför hvilken jag likväl tror, att Fikets
HöglofL Ständer både böra och kunna anmäla
denna ofvanföre yttrade önskan, det. må
ankomma, säger jag, på Fegeringens vishet, att
vidtaga, i både Sverige och Norrige, sådana anstalter,
som bättre än all Jjandttulls-bevakning,
kunna hindra Lurendrägeriet, och hämma öf--  verflödet.
Emedlertid önskar och fordrar jag, på skäl,
dein jag haft äran anföra, att dessa Landt tullar,
nu mera oriktigt kallade GränS-tullar, i likher
med hvad FikSens Ständer förut beslutat, genast
måtte upphäfvas, och fri cornmunication tillåtas
med Sveriges och Norriges inhemska producter,
utan att Tull eller Pass skall behöfvas eller
fordras, och från denna för mitt hjerta och mitt
förstånd lika billiga önskan, kan jag aldrig öfvertalas
att vika.
Jag bör äfven tillägga, att den tull, som
nu uppbäres inom Norrska Gränsen, är en alldeles
ny anstalt, föranledd af deri fortfarande
Tull-anstal'ten inom Sverige ; hvarigenom vår
Gräns-Allmoge blir i än högre grad betungad ,
och all cornmunication försvårad. De få nu
tulla 2 gånger för en och samma vara, och ändå
-
Den 5 JiiU.
625
^då betala Bevill ningten för Randt-Tul 1 arnes upp.
häfvande, lika med alla'andra.
Jag beder sluteligen om förlåtelse, att jag
måste tillägga några anmärkningar vid det upplästa
Betänkandet.
Jag finner med Verklig glädje den sanna
patriotiska känsla, som styrt Beredningens Betänkande
i frägan om Uandttulls-bevakningen och
dess både skadlighet och otillräcklighet att hindra
Uurendrägeriét. Men hvarföre tycker jag
mig sakna samma anda, vid frågan om GränsTullarnes
bibehållande? Dessa äro, åtmindstone
i mångfaldigt flera afseenden , både skadliga
Och otillräckliga. Jag ber än en gång om förlåtelse,
att jag så ofta tröttar med ett och det
samma,
det måtte vara mitt fel, som ej kunnat
göra mig begriplig. Dessa numera origtigt
kallade Gräns-tullar äro så mycket mer skadliga,
som de hindra afsättningen af landets egna producter,
och ålägga alla kringboende, för en
dubbel, nu en tredubbel beskattning. Utom dess
står det obestämda uttryck i Utskottets Betänkande,
att Allmogen på Gränsen för sina egna producter
icke betalar mer eller' annan afgift, än
andra Rikets innevånare, då det likväl torde
medgifvas, att numera, efter Dandt tullarne®
■upphäfvande, alldeles ingen tull erlägges vid
någon Landt-tull för Landf manna-varor inom
Riket; och att således dessa Gränsens innevånare,
som tillika erlägga surrogatet, äro högre beskattade.
De äro ännu mera otillräckliga i afseende
på bevakningen, då man vet, att blott
.3 ä 4 Tullstugor finnas på en Gräns af 40 till
5-te töandet. 79. So. ,5»
6sS
Den 5 Juli.
50 mil, och hvad de kunna uträtta, torde vara
klart för hvart seende öga. När nu Utskottet
tillstyrker, att Bevaknings anstalterna i Städerna
böra indragas, just för deras otillräcklighets skull;
«å frågar jag än en gang , och för sista gången,
hvarföre skola då de förra bibehållas P
Jag begär ingen ändring i Utskottets Beslut
—- det har nog länge hvilat på bordet; men
jag önskar , att hvad jag^ nu haft äran anföra,
dels såsom svar på Tit. Åbergs Memorial, dels
såsom upplysande anmärkningar, jemte mitt förr
till Utskottet ingifna Memorial, matte få åtfölja
till Riksens Höglofl. Ständer.
P. P. Ehlund:•
m - - Ut supra.
Ex Protocolle
M. M. Rosbeck.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Riksens
Höglofl. Stånders Allmänna Besvärs-
och Qeconomie- Utskotts Plenum
den 4 Juli 1815.
S. D. V id justering af Protocollet för den 39
sisth Juni, begärde och feck Herr ContractsProsten
Doctor Ekelund göra följande tillägg till
sitt nyssberörde dag afgifna skrifteliga Anförande,
rörande Gräns-tullarnes indragning:
”Ehuru jag med underdånig glädje hört
hvad Kongl. Maj:t i Nåder beslutat, hvilket ensamt
mer än allt annat bevisar, att jag i mina
förra
Den 5 Juli.
627
förra Memorial , icke framställt någon underdånig
önskan, den icke Konungen redan i Nåder
funnit skäl att bevilja, så tror jag mig likväl,
med underdånigste erkännande af denna Konungens
Nåd och rättvisa mot Gräns -Allmogen,
ännu vid genomläsandet af 3 §. 1 högst åberopade
förordning, hafva en underdånig önskan
att göra, nemligen den, att handeln med timmer
och träd varor också måtte frigifvas, heldst dessa
producter äro bland ortens förnämsta medel att
sig lifnära, och så länge gamla författningar i
detta afseende äro gällande, blir detta folk i
samma tryckta och lidande belägenhet.”
Och skulle detta tillägg, efter Herr Doctorns
anhållan , Betänkandet till Riks Stånden åtfölja.
Ut supra.
Ex Protocöllo
. ill. M. Rosbeck.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den f Juli,
Vördsamt Memorial!
Ifrån Riksens Ständer har Utskottet erhållit
del af den Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse ,
hvarigenom Hans Kongl. Maj:t i Nåder täckts
sanctiönera Riksens Ständers beslut om det tillägg
i Riksens Ständers justitia - Ombudsmans
Instruction, att de af honom sedan sista Riksdag
förda Diarier skola af Constitutions Utskottet
infordras och granskas, och Utskottet med
sitt Utlåtande derom till Riksens Ständer inkomma,
innan Juslitise-Ombudsinans valet förrättas.
Kongl.
Den 5 Juli.
Kongl. Majit har deri vändt Riksens Ständers
■uppmärksamhet derpå, ätt detta stadgande äfven
på behöriga ställen i Grundlagame borde intagas
, hvilket sedan af Riksens Ständer till behörig
åtgärd blifvit remitteradt.
Utskottet har funnit, att def nu af Konung
och Ständer beslutna tillägg i Riksens Ständers
Justitias-Ombudsinans Instruktion väl icke vore
ett Grundlags stadgande* men att det dock kunde
vara i sin ordning om det samma äfven i
Grund-lagarna upptoges. Det får derföre till
Riksens Ständer föreslå följande tillägg till de
§ §. i Regeringsformen och Riksdags - Ordningen,
som med ett sådant stadgande hafva någon
gemenskap.
5 3 §. Regeringsformen tillägges efter ordent
förde Protocoll: 'äfvensom Riksens Ständers Justitia:-Ombudsman
s sedan sista Riksdag förda Diarier
och Registratur, och till Riksens Ständer med
Utlåtande öfver dess Embets förvaltning inkomma.
96 §. Regeringsformen, vid slutet, ett nytt
Moment: äfvenledes bör Justitia - Ombudsmannen
vid hvarje Riksdag sina, ' sedan den sist förflutna,
förda Diarier och Registratur till Constitutions-Ut•
skottet för att granskas, inlemna.
2g §. Riksdags-Ordningen, vid slutet, ett
nytt Moment:
Constitutions-Utskottet åge äfven att infordra
och granska de af Riksens Ständers Justitia- Ombudsman
, sedan sista Riksdag förda Diarier och
Registratur, och med Utlåtande öfver dess Embets»
förvaltning. till Riksens Ständer inkomma.
63 §. Riksdags-Ordningen, i 2 Morn. efter
orden:
Den 5 Juli,
©rdéh': våljés aF Riksens Ständer: sedan Constitutions-Utskottets
Utlåtande öfver dess låmbets-förvaltning
inkommit.
Hvilka förslag nu skulle till Riksens Ständer
vördsamt öfverlemnas, för att efter den 56
§. Regeringsformen behandlas och vid nästa Riksdag
kunna afgöras. Stockholm den 3 Juli 1815.
Pä Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Redamöters Redamöters
vägilåf'
C. v. Rosenstein.
På Hederv. RondeStåndets
Redamöters
vägnar
And. J.son Hychert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Samtelig* Riks-Stånden den S Juli*
Vördsamt Memorial!
Till Constitutions-TJtskottet har Riksdags^
mannen Anderjs Ifarsson ifrån Elfsborgs Rån.
inkommit med förslag till ett stadgande i Grundlagarna,
att vid beräkning af Riksdagsmannaarfvoden
för Ronde-Ståndets Fullmägtiga, ålla
inom Ronde-Ståndet, som bebo och äga Frälsehemman,
ålädes att deri deltaga.
Constitutions-Utskottet har ansett skyldigheten
att i denna afgift deltaga böra varå svarande mot
rättigheten att välja och väljas till Riksdagsman.
Utan
vuguai
Rudolf Cederström.
På Vällofl. RorgareStåndets
Redamöters
vägnar
J. Wegelin.
630
Den 5 Juli.
Utan detta vilkor har det ej ansett sig billige»
i detta afseende någon ting kunna tillstyrka.
Men i fall Riksens Ständer finna att denna rättighet
äfven kunde utvidgas till verkeliga ägare
af Frälse- eller Säteri hemman, får ConstitutionsUtskottet,
till sådant ändamåls vinnande, för
Riksens Höglofl. Ständer föreslå en så lydande
förändring af 15 §. Riksdags ordningen:
Allmogen i hvart Härad välje, efter hemmantalet,
till Riksdagsman af Bonde-Ståndet, den, inom
Häradet boende och brsutne, Krono-, Skatte-,
Frälse- eller Säteri-hemmansägare, hvilken icke tillförene
hört till annat Riks Ständ, eller någon ordinarie
beställning i Rikets tjenst innehaft. Vilja flera
Härad förena sig om cn Fullmägtig, vare sädant
dem obetaget.
Att genom detta förslag ändamålet vinnes,
kan lätt inses genom jemförelse med d. 17 §.,
Iivari stadgas, att Riksdagsman njute af dem,
som äro berättigade att välja , anständigt och tillräckligt
underhåll och rese-kostnad.
Hvad Constiiutions-Utskottet sålunda tillstyrkt,
får Utskottet nu till Riksens Ständer öfverlemna,
för att i enlighet med stadgandet i 56
§. Regeringsformen behandlas. Riksdagsmannen
Hans Hansson ifrån Kopparbergs Län ingaf ett
särskildt yttrande, hvilket han utbad sig till
Riksens Ständer måtte medfölja. Stockholm d.
3 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Uedamöters .Ledamöters
« vägnar vägnar
Rudolf Cederström. C. v. Rosenstein.
På
Den 5 Juli.
631
Pä Vällofl. Borgare- Pä Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vagnar > vägnar
J. Wegelin. And. J.son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Utdrag af Vrotocollet, hållet hos Constitutions-Utskottet
den 21 Juni
I8i5-
S. D. I anledning af Utskottets beslut om förslag
till ändring i 15 §. Riksdags-Ordningen, yttrade
sig Riksdagsmannen Hans Hansson från
Kopparbergs Län , som följer :
’5Om Frälsejords-ägare skola betala Riksdagsmans-arfvode
till Ledamöter inom SkafteAllmogen,
hvaraf Bonde-Ståndet, enligt 15 §. i
Riksdagsordningen, endast bör bestå, så anser
jag detta bidrag ej nyttigt utan mera vådligt, så
vida följden naturligtvis skulle blifva den , att
dessa Jordägare, om de betalte Riksdagsmans-arfvode,
skulle de deltaga i valen och äfven kunna
väljas till Riksdagsmän bland Skatte-Allmogen.
Ehuru de i flera fall ägde rakt stridiga interessen,
hvarföre de talade och således kunde blifva
parti-representanter inom Bonde • Ståndet,
hvilket vid alla Riksdagsmans-val borde på det
sorgfälligaste observeras och förekommas.
Men för all Skatte jord, i hvars hand den
än må vara, anser jag Riksdagsmans-arfvode bör
betalas till Häradets valda Riksdagsman, som
bevakar
\
Den 5 Juli.
bevakar desé rättigheter , ehvad Jordägaren har
Representations rätt ,i Bonde Ståndet eller icke.
Af dessa skäl anser jag Beredningens Be*>
tänkande i denna del bör afslås.”
Hans Hansson från Kopparbergs Hän.
Och skulle på hans egen begäran detta yttrande
expeditionen till Riksens Ständer åtfölja»
Ut supra.
Ex Protocollo
C. A. Silverstolpe
yppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 5 Juli»
Vördsamt Memorial!
Så väl med anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, af den 18 Mars iSi2 , som
Riksens Stär)ders i följe deraf tagna Beslut, har
Kongl. Maj:t, under den 29 sisth Juni, till Riksens
Ständers Stats-Utskott aflåtit dess Nådiga
Skrifvelse, rörande de Barthelemyska Medlen,
för att till Riksens Ständers kunskap bringa,
hvad, i anseende till den Kongl. Maj:t upplåtna
dispositions rätt öfver inkomsterna från Coloniert
St. Barthelemy sig tilldragit, hvad fördel Moderlandet
deraf vunnit, och i hvad man de öfverskjutande
inkomsterna kunnat till allmänt
nyttig i anstalter inom Riket användas.
Då Siats-Utskottet härvid icke tillhör någon
annan åtgärd, än att endast lemna till Riksens
Höglofl. Ständers kunskap hvad Kongl. Maj:t uti
dess aflåtne Nådiga Skrifvelse täckts meddela;
sä får Stat; Utskottet härmedelst till Riksens
HögloH»
Den 5 Juli.
Högloft. Ständer vördsammeligen öfverlemna en
afskrift af merhögstberörde Nådiga Skrifvelse
Stockholm den 4 Juli 1815.
På Högloft. Biddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. 'Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöter*
vägnar vägnar
Carl jFr. Landbert*. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
V - •
" -V
idfsÄrifti 1
KONGL. MAf.TS
Nådiga. Skrifvelse till Riksens Ständers
Stats - Utskott, rörande de
Barthelemy ska medlen; Gifven Stockholms
Slott den 29 Juni 1815.
Så val med anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition af den 18 April 1812, som
Biksens Ständers i följe deraf tagna beslut , går
Kongl. Maj:t nu, att till Biksens Ständers kunskap
bringa, hvad i anseende till den Kongl.
Maj:t upplåtna dispositionsrätt öfver inkomsten
från Colonien St. Barthelemy sig tilldragit,
hvad fördel Moderlandet deraf vunnit, och i
hvad man de öfverskjutande inkomsterna kunnat
-
j\
«34
Den 5 Juli,
nät till allmänt nyttiga anstalter inom Riket användas.
Den behållne inkomsten från On St. Barthelemy,
har under loppet af åren 1812, 1813
och 1814 varit till sitt belopp likaså skiljaktig,
som omöjlig att med någon säkerhet i förväg
beräkna. Beroende helt och hållet af handelns
större eller mindre liflighet, har denna inkomst
i synnerhet varit betydlig under kriget imellan
Stora Brittannien och Amerikanska Fristaterna,
då St. Barthelemy nästan var den enda neutrala
handels-plats i Vest-Indien, meri deremot nu
betydligen aftagit efter inträffad fred och öppnade
allmänna handéls-communicatiqner.
Ko^ngl. Majit har, vid dessa 'medels användande,
först låtit sig angeläget vara, att Mppfydjiji.
det vilkor Riksens Ständer vid deras öfverlåta.nde
till Konungen fastställt, nemligen: J\tt till
förekommande af framtida möjliga brister bespara
de öfverskjutande tillgångarna, så att administrationen
af Colonien, äfvensom det här särskildt
inrättade Colonial - Departementet , ej i något
fall komme att belasta Svenska Stats-Verket.
Icke desto mindre har Kongl. Majit funnit tillfälle
att använda betydliga summor till befrämjande
af nyttiga anstalter inom Riket, nemi.:
Såsom undsättnings fond ät Kongl.
Mägazins-Directionen vid den år
1812 inträffade svåra missväxten
- - R:dr B:co 100,000:— -
För rums apteiflng och under
Transport
Rid. Bio 100,000: — -
Den 5 Juli.
*>35
Transport R:d. B:o 106,000»— -  derhallet af 30 Fri-Cadetter vid
Krigs-Academien. Till det forsta
ändamålet ... - 3,400:— -
och sedan fran 1813 års början
ärligen R:dr 7,500 , eller till 3-dje
qvartalet innevarande år - 18,750:— -
At Uppfostrings - Committéén,
utom ett föregående mindre anslag,
frän innevarande års början, ärligen
- - R:dr 2,000:
utföres för halfva äret - - 1,000:— -
Denna Summa är bestämd dels
till tryckningskostnader, dels till
arfvoden åt sådana arbetande ledamöter
Committéén skulle anse
nödigt att sig till biträde från Provinserna
hitkalla.
Till understöd åt Minister-Staten.
för de dryga negociations-kostnaderna
och utgifterna vid fredssluten
under loppet af de frenne
sednare åren, för hvilka ingen
särskilt ersättning af Rikets Ständer
hvarken blifvit äskad eller anslagen,
ehuru en betydlig summa
endast i detta ändamål blef vid
1809 års Riksdag vid Stats anslagets
upprättande påräknad, - 55,917:36, -
samt P:d Sterb 900.
Till beklädnad
och equipering
Transport P. St. 900. 179,067:36.-
636
Dm 5 Juli.
Transp P. St, 900: R:d,B:o, 179,067:36. -
af Regementet
Royal Suedois ,
.ämnadt att till
Guadeloupe af»
gå: till de förberedande
utgifterna
för Expeditionen
till be•jmälte
Coloni ,
samt till utrustning
af Gutter.
^Briggen Delphin,
som nyligen
med en Garjiizons*
förstärkning
afgått till
St. Barthelemy 637:14.9, 41,390:41.5.
•Till resepenningar
åt Embetsoch
Tjenstemän,
som dels härifrån
afgått till
Barthelemy,
dels från Colonien
till Moderlandet
återkommit,
eller ock
fått sig särskildt
uppdraget, att i
iNorra Ameri»
transport P.St. 1,537:14.9 R:d.B:o.2ao,458:24.5.
Den 5 Juli.
fe3 7
TransportP.St. 1,537:14.9 E:d.B:o.220,458:29.5.
ka, England och
Vest IndiskaColonierna
inhämta
fullständiga underrättelser
om
handelsställnin
gen
. - - 1,250:—" - i8,777:24* ?
Till inköp a£
landshöfdingen
Friherre af Nordins
hus i Fahlun,
att tjena till
I.andshöfdinge
Eesidence
- - 20,104: 5.5»
Till inköp af
Landshöfdingen
Ulfsparres hus i
Nyköping i lika
ändamål * 25)0^4: 6.6.
Till Landshöfdingen
i Stora
Kopparbergs
Län, Järta, ersättning
för ordinarie
Lönen,
intilldess företrädaren
Frih.-re
af Nordin upphunnit
den efter
EiksensStänders
Transport 2,787:14.9. 284,404;i8.4.
Den 5 Juli.
Transport 3787:14.7.
beslut vid 1813
ars Riksdag faststälde
ålder, för
att på Indragnings-Staten
öfverflyttas,
från
1813 års början
till innevarande
års 3:dje qvartal,
å 2,000 R:dr årligen
- -
Til Pommerska
Tontagare
och Pensioriai-^
xer Sr utbetaldt
för år 1813
samt för de arne
första q vartal erna
år 1813, intill
dess, efter
Pommerns återtagande,
förenämnde
utgift
kunde på Pommersk
Stat öfverflyttas
såsom aflöning
för Pommerska
och ColonialDepartementet
-
384,404:17.4.
5,aoo’. ■*— -
8,Sio: 36. -
(a,2 36: 6. =
Transport 2787:14.7.
304,451:11.4.
Deri 5 Julu
*
§39
Transport 2,787:14.7.
för år 181?
för år 1813
för £1-1814
?:ne qvartaler
för 1815
Dessa summor
innefatta för år
181a och halfva
året 1813 äfven
ersättning för de
lönings - förmoner,
hvaraf Embets-
och Tjenstemännen
vid
den Pommerska
Expeditonen genom
Pommerns
besättande af
Eranska trouppar
gingo i mistning.
Till Pensioner
åt framlidne
Amiralen
Anckarheim
saint några Ernbets-
och Tjenstemän
vid för
dettaUtrikesExpeditionen
se
-
304,451:11.4.
- 4>477:35-5*
- 3>547: 4-2-
- 2,075:35.4.
8 5 7:3 2> ■
Transport 2,787:14.7.
315,409:22.5.
Den 5 Juli.
Transport 2,787:14.7. 315>409:35»5®
dan 1813 års
början , samt
Departementets
Expence - medel
(150 Ridr.) •»  2,878:29,4.
S:ma P:dSterl. 2,787:14,9. R:d Bio, 318,288: 3,g.
På sätt Kongl. Maj:t redan i början af denna
Skrifvelse anfört, äger Kongl. Majit den mest
grundade anledning att förmoda, det inkomsterna
från Colonien St. Barthelemy hädanefter icke
kunna påräknas till lika belopp som intill förli*
det års slut, och således ej medgifva en fortsättning
af alla de utgifter, som genom dessa medel
hittills blifvit bestridde, i synnerhet sorn
Kongl. Majit föreser, att Barthelemyska fonden
snart å nyo blifver belastad,'i öfverensstämmelse
med hvad vid dess öfverlemnande till Kongl.
Majits egen omedelbara åtgärd stadgades, med
‘'ersättningen åt de Embets- och Tjenstemän i
Sverige, hvilka på Pommerska Staten åtnjutit
deras löner.
Kongl. Majit förbi ifver Riksens Ständers
Stats-Utskott med Kongl. Nåd och Ynnest välbevågen.
CARL.
G. af Wetterstedt.
Med Höga Originalet lika lydande, betygar
Ex officin
C. Junelius,
Uppläst
Den 5 Juli.
Uppläst hos Samteliga Riks-Ständen den $ Julf,
Vördsamt Memorial!
I anledning af Kongl. Maj:ts ifrån Riksens
Ständer till Constitations - Utskottet remitterade
Nådiga Proposition om e*t i 81 §. RegeringsFormen
nödvändigt tillägg , får Utskottet härmedelst
till Riksens Ständer öfverlemna det förslag
till ett sådant tillägg , Utskottet ansett tjenligast
till det åsyftade ändamålets vinnande.
Vid slutet af bemälte 81 §. föreslår Utskottet
salunda ett nytt Moment , så lydandet
Om vid Riksdag, dä Grundlags-frägor lagligen
kunna af göras, ytterligare uppskof föresläs, mä det
ej äga rum, utan Konungens och alla fyra Riks*
Ståndens sammanstämmande beslut. Hvilket förslag
till behandling enligt 56 §. RegeringsFormen
vördsamt anmäles. Stockholm dén
Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
®ch Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström,
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
Vägnar
j. Wegelin.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
driders J n Hyckert,
G, A. Silverstolpe
y-fc Mandet.
ti. Uppls*»
Den 5 Juli.
Uppläst hos Samfeliga RiksStånden den 5 Juli,
Vördsamt Memorial:
Till Constitutions-Utskottet liar igenom Remiss
ifrån Höglofl. Ridderskapet och Adeln in-*
kommit ett Förslag af Herr A. J. Spaldencreutz,
till ändringar i Riksens Ständers Justitia? Ombudsmans
Instruction , nemligen: Att Riksens
Ständers Justitise Ombudsman skulle åläggas , att
under loppet af hvarje Riksdag efterse och granska,
huruvida Riksens Ständers alla Önskningar
och beslut, så väl i de från Ständernas Utskott
utgående Expeditioner, som i de sedan ifrån
vederbörande Embetsmän emanerande författningar
blifva rigtigt uttryckta, så att ej Förordningar
eller Stadganden, sorn motstrida Ständernas
afsigter, ina kunna utgifvas. I sammanhang
härmed yrkas, att det aldrig borde kunna förvägras
Justitise- Ombudsmannen att så väl under
Eiksdagarna, som sedan , äga en fri tillgång till
alla slags handlingar, som på ett eller annat sätt
kunna tillhöra detta ämne och leda till upplysningar,
samt slutligen att honom skulle åläggas,
att ej allenast i den allmänna Redogörelse, han,
enligt 100 §. af Regerings-Formen, är skyldig
att till Riksens Ständer vid hvarje Riksdag afgifva
, utan äfven i den efter slutad Riksdag
påföljande Årsberättelse uppgifva, om vid allt
det förutnämnde tillgått rigtigt eller ej; hvarigenom
Allmänheten skulle, äfven mellan Riksdagarna,
upplysas, huruvida så väl dess Representanter,
som andra vederbörande uppfyllt sina
skyldigheter.
I af
-
1
Den 5 juli.
X afseende på deri första delen af dcttri
förslag, har Utskottet i betraktande deraf, att
Riksens Ständers Éxpediiiöns-Utskött just > deii
afsigt är tillförordnadtj att det måtte sämla beli
sammanföra Riksens Ständers Beslut * och derefter
författa Expeditionerna , trott det af Herr
Spaldencreutz åsyftade ändamål ätt befordra Expeditionernas
rigtighet lämpligast vinnas: Om å.
detta Utskotts åtgärder controll skulle beliöfvas *
leunde mart likaVäl i oändlighet fördra cöntroll
på cöntroll, och den’ yttersta cöntröllen måste
slutligen alltid, likasöm nu, stadna hos Principalerna
sjelfva* elier Riksens Ständer* hvilka*
hvart Stånd för sig, justera älla Expeditioner*
innan de till Konungen afgå* Utskottet haf pa
sådan griind ej ansett sig böra tillstyrka det tillagg
Herr Spaldencreutz i detta afseende föreslagit*
I afseende åter på de cohtrolls-åtgäfdef
Herr SpaidenctéUtz föreslägit ätt Uppdrågas åt
Justitiae Ombudsmannen öfver Konungens beslut
, och deras Utfärdande i enlighet med Riksens
Ständers Beslut* haf Utskottet haft fietä
skäl ett sådant förordnande afstyrka. jDeribland
förekommer främst det i sjelfva grundsatsen för
Embetets inrättning liggande huFvudmötiv * ätt
detta Embete aldrig ma äga anledning ätt, görä
något ingrep i den verkställande Magtens göromål;
men, äfven detta åsidosatt* har Utskottet
trott sig böra till Riksens Ständer hemställa, att
eti sådan åtgärd äf Riksens StäftderX Justrtire Orribudsmän
aldrig skulle kunna blifva annat ari
ganska kraftlös, emedan derigenom ej kunde eller
borde häfvas Konungens fätt* att, förande
Riksens
844 Deri 5 Juli.
*
Riksens Ständers under forin af önskningar anmälda
Beslut, efter godtfinnande afslå, eller ock
med eller utan ändring antaga förslaget. Hvilket
allt Riksens Ständers ytterligare pröfning vörd
-
samt skulle underställas.
1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöter®
vägnar
Hildolf Cederström.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wegelin.
Stockholm den 3 Juli
På Högv. Prest-Stån»
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Anders J.son Hyckert,
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den y Juli.
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconoinie-Utskotts Utlät
ande , i anledning af de inom 3 :ne
af Riks Stånden gjorda anmärkningar
vid Utskottets den y.dje sistl.
Maj afgifne Betänkande y rörande
dels ändring uti föreskrifterna om
tiden och sättet för MarkegångsTaxornäs
upprättande och Riksens
Stån
-
Den 5 Julit
Stånders Justitia Ombudsmans befattning
med deras granskning, dels
ock Tionde■ och Rentegifuares skyldigheter
emot Indelningshafvare och
Rentetagare.
Jemte det Utskottet härmedelst får till be®
svarande i möjligaste korthet upptaga de anmärkningar,
som blifvit emot ofvanomförmäldte Betänkande,
hvilket Höglofl. Ridderskapet och Adeln
den 3 2 nästl. Maj bifallit, uti de öfriga 3:ne
Riks-Stånden framställde, anser Utskottet sig först
böra nämna, att under det samma Betänkande
expedierades till Riksens Ständer , har Utskottet
fått emottaga tvänne, rörande ifrågavarande äixH
nen från Hedervärda Bonde - Ståndet, till sig
remitterade Memorial, dem Utskottet nu anser
sig böra uti ett sammanhang med anmärkningarne
besvara; varandes det första Memorialet
ingifvet till bemäldte Riks-Stånd den i
nästl. Maj af Riksdagsmännen Jonas Andersson,
Jan Göransson, Jan Jansson och Erland Ears»
son från Calmare Uän , samt innehållande klagan
öfver det sätt, som af Tionde-tagarne uti
nämnde Eän skall nyttjas vid Tiondens upptagande,
och hvilket Riksdagsmännen uppgifvit
skola bestå deruti, att sedan tillsägelse af Tiondetagarna
skedt före Thorntedag om Tiondens leverering
in natura, samt Tiondegifvarne beredt
sig dertill, skola nya Kungörelser blifva af Uppbördsmännen
utfärdade , hvarmedelst de skattskyldige
åläggas att betala Tionde-spannemålen med
penningar, till ett ansenligt belopp utöfver Mar.
kegångs
-
ipgångs-priset, peli hvilka kallelser Riksdagsman*
pen förklarat dem ej vaga försumma att efter*
lomma, af fruktan att eljest blifva besvärade
med Rättegångar samt långa transporter un dep
elakt yäglag , med flera uppräknade olägenheter, till
förekommande af hvilket betungande för Allmogen,
det Riksdagsmännen ansett strida emot ej min*
<fre allmänna gagens förbud emot skatts och tungas
läggande a Konungens skattskyldiga Undersåtare,
äp föreskrifterna uti Kongl, förordningen
den 32 Juli 1803, de föreslagit, så väl att ansenliga
böter matte varda utsätta för den, som,
sedan Tionden blifvit före Thomssdag fordrad
ip natura, Yägrade att densamma, på sådant sätt
levererad, emottaga, eller, om h^n vjd levereringstiden
heldre ville uppbära penningar derföre,
i sådant fall, antingen sjelf eller genom någon
annan föpesloge, fordrade eller, under hvad titel,
egenskap eller föregifvande sorn heldst, emOttoge
sådan betalning till högre bel°PP än länets
Markpgångs-pris med den uti 1803 års
förordning bestämde forselhjelp, sorn ock att stadgas
matte > det, när Tionden fordrades, in natura,
Tiondetagaren eller, hans Ombud borde vara
tillstädes vid leveransen, så att Tionde-gifvarne
ej finge någon annan att hålla sig till; och undveko
att invecklas i Rättegång med okända emottagare,
ofta i andra Län och tillhörande obekanta
Domstolar; äfvensom, att ingen uppbörd
af Tionden i penningar mätte få påbjudas före
medlet af Februari 5 då jemnkningarne af Markegångspriserna
troddes kunna vara afslutade och
kungjorde; och det sednare Memorialet, inlem
nad.
t
Den 5 Juli.
547
nadt till Bonde-Ståndet den 8 uti ofvanberörde
Maj månad, af Riksdagsmannen Pehr Olsson
från Södermanland, samt innefattande klagan deröfver,
att, uti hans hemort, Tiondegifvaren från
ett och samma Hemman skall anvisas att leve*
rera spannmål till flera långt från hans hemvist
belägna ställen , åt särskildta håll, men hvilken
olägenhet Riksdagsmannen ansett kunna förekommas
, om en lämpeligare reglering gjordes,
så att Soldaterna erhöllo den dem anslagna spannemål
af lvrono-Tionden uti deras hemorter;
att, i sammanhang dermed, blefve foreskrifvet,
det ali Kronotionde, Kronan förbehållna och
till Publika Inrättningar anslagna spanriemålen
ej måtte kunna fordras forslad längre väg än 5
mil från Rente- och Tiondegifvarens hemvist;
att den som bodde på längre afstånd från Kronans
Magaziner måtte äga rätt, att Krono-tionden
och Afraden efter Markegång med penningar
betala; saint att , då Krono-tionden skulle till
Soldater levereras och imellan flera fördelas, vägens
längd till hvar och en måtte sammanräknas,
så att alla resorna tillsammans ej kommo
att utgöra mera än 5 mils längd.
De emot förra Betänkandet framstälda anmärkningar
äro följande: 1:0 Inom Högvördiga
Prest - Ståndet , jemlikt dess Protocoll för den
gg Maj, af Herr Professoren m. m. Doctor Wykman,
att den föreslagna tiden för Markegångssättningarne,
nemligen i November månad, ej
vore lämpelig , emedan spannemåls-prisen då
ännu icke skulle vara stadgade, hvarföre Herr
Doctoren önskat, att så väl Markegångs, som de
i sam
-
64*
Den 5 Juli,
i samband dermed varande (erminer, kunde
framflyttas till en tid, då priserna blifvit me*
ra gifna, uti hvilken anmärkning Herrar Pro*
stärne Hasselrot och Thyselius instämt; af
Herr Prosten Doctor Agrell; att, vid anförande
besvär öfver Markegångs-taxering , Konungens
Befallningshafvande ej matte förklaras
ovilkorligen förpligtad, att öfversända dem
till Kammar - Collegium, jemte sin förklaring,
med först afgående post, utan vara skyldig att
göra det inom tvänne postdagar efter Besvärens
emottagande ; att det föreslagna antalet af Sockne-Fullmägtiga
, som skulle utses, att med Kronofogden
öfverenskomma om Pris*couranter, till
rättelse vid Markegångssättningen, nemligen en
å två Fullmägtige från hvarje Socken, syntes
vara för stort, heldst Härader funnos, som bestodo
af mera än 20 Socknar, och har Herr Doctorn
föreslagit, att, i stället, 2:ne Fullmägtige,
en iiöningsgifvare och en Lömngstagare, borde
härtill från hvarje Pastorat utses; samt att, vid
dessa tillfällen, Kronofogden borde, såsom Kro*
nans Ombud, äga lika rätt med Sockne-Fullmägtiga,
att, enligt sin öfvertygelse , uppgifva gångbara
priset, och att medium borde tagas så väl
af Fogdens sam Fullmägtiges uppgifna priser, och
i hvilken händelse det skulle kunna göra tillfyllest
att endast en Fullmägtig, hvilken borde vara Löningsgifvare,
utsåges från hvarje Pastorat; att, i
öfrigt, i anseende till flera Pastoraters aflägsenhet
från Kronofogdens hemvist, det borde vara hvarje
Pastorats rätt, att, i stället för Ombuds affärdande,
skrifteligen, om så godt syntes, till Fogden
insända
JDm 5 Juli.
*49
Insända ortens pris; och att, om ett eller flera
Pastoraters invånare uraktlåto, att antingen genom
ombud eller skriftligen priserna uppgifva,
förrättningen deraf icke borda blifva uppehållen
, utan skulle de närvarande ändock föreslå
priserna; och hafva Herrar Prostarne Hasselrot
och Thyselius jemväl med dessa anmärkningar
sig förenat: af Herr Professoren Forsell,
att enar Utskottet föreslagit skillnad imellan
forslandet af Tionde- och Afrads Spannemålen i
Svea och Götha Riken samt Westerbotten och
Wester-Norrland, hade Gefleborgs X,än blifvit
alldeles uteslutet; samt att manga anmärkningar
i öfrigt skulle kunna göras emot Betänkandet ,
grundade på olika loeal-omständigheter, hvarföre
Herr Professoren önskade , att så väl i detta,
som i de flesta oeconomiska mål, olika lagar
blifvit stiftade för olika [Landsorter, samt att, i
sådan afsigt, Oecoripmie-Utskottets [Ledamöter,
hvilka vanligen äro samlade från alla särskildta
trakter af Riket, ville fördela sig i ILocal-divi*
sioner, efter hvart och ett förekommande måls
särskilta beskaffenhet: af Herr Prosten Fellenius,
att Justitiss-Orobudmannen borde bibehållas
vid sån befattning med Markegångs-sättningen,
och Taxeringsmännen åläggas, att i Pro»
tocollet tillkännagifva alla de skäl och orsaker,
som verkat till prisernas bestämmande, roed förklarande,
att deras vidare hörande deröfver ej
behöfdes: af Herr Prosten Doctor Knös, att
stadgandet uti Kongl. Förordningen den 2 a Juli
4803, att a mils längre väg för Spannemaiei)o
forslande skulie vara medgifven, då Rente
gifvarea
-
650
Dm 5 Juli.
gifvaren ville leverera densamma in natura , än
dåden, på sådant sätt utgjord, af Rente-tagaren
fordrades, icke hade bordt blifva rubbadt, och
att forsellönen ej vidare borde vara utstakad i
penningar till lika belopp, som 1803, utan uti
Spannernål , deruti Herr Prosten Thyselius in- '
stämt: af Herr Prosten Linderot: att ett mindre
antal Rentetagare kunde vara tillräckligt att
upprätta Pris-Couranterne , heldst Kronofogden ,
som vore dervid närvarande, hade med dem lika
interesse: af Herr Lectorn Arenander: att
det uti Kongl. Förordningen af den 2 3 Juli
1803 nyttjade ordalaget: ”inom Lagsagan’’, när
fråga är om Spannemålens forslande vissa mil,
måtte alldeles försvinna , heldst detsamma väckt
talrika tvister imellan Tionde-tagare och Tionde*gifvare,
och billigheten syntes fordra, att Tionden
fördes inom det bestämda miltalet, utan
afseende på, om det vore inom eller utom Länet
: af Herr Doctorn och Biskopen Friherre
Mörner: att förslaget, det vissa Sockne-Fullmägtige
skulle gemensamt med Kronofogden stadga
det pris , som borde för Häradet uti Pris-Couranten
intagas, ledde till onödig omväg, och voxe
öfverflödigt för ändamålet; samt af Herr
Prosten Wickblad : att särskildt pris på blandsäd
borde hädanefter uti Markegångs-Taxorna utsättas.
3:0 Inom Vällofl. Borgare-Ståndet , enligt
Protocollet för den 8 uti innevarande månad,'
af Herr Commerce-Rådet Egge: att Justitias-Ombudsmannens
rättighet att granska MarkegångsTaxorna
icke borde borttagas ; att terminen för
Markegångs-sättningarna borde bestämmas till någon
-
Den 5 Juli.
651
gmi af de efter November följande Vinter-måliader;
att föregående årets granskade och faststäfde.
Markegång alltid borde följas såsom grund
för liqviderna imellan Rente-gifvare och Rentetagare;
samt att, i händelse dessa förslag antogos
, något beslut för innevarande års afrad borde
bestämmas; och har Herr Borgmästaren Kjellander
förenat sig härmed, likväl'på det sätt,
att Herr Borgmästaren ansett tiden för Rentegifyares
och Rente-tagares ömsesidiga tillsägelser
till hvarandra om levereringen icke behöfva förändras,
utan trott Utskottets Betänkande i den
delen böra gillas ; äfvensom Herr Assessoren Darin,
Hörr Borgmästaren Örnberg, Herr Tagmannen
Nensén och flera ^Ledamöter instämt
med Herr Gommerce-Rådet Egge, jemte tillägg
af nyssbemälte Herr Hagman , det han aosåge
Stats-Utskottet böra höras öfver tillstyrkandet af
förändringen i tiden för Markegångs. sättningarna
samt Rente-tagares och Rente-gifvares tillsägelser
, hvilken hemställan flera af Ståndets Tedamöter
understött i ocb 3:0 inom Hedervärda
Bonde-Ståndet, ej mindre, likmätigt ProtöcollsUtdrag
af den 3 2 Maj, af Riksdagsmannen Johan
Magnus Wessing från Westmanland: att
det icke borde bero af Rente-tagaren, att fordra
Tionde- eller Afrads, - Spannemåien in natura,
när Rente-gifvaien ville lösa den efter Markegångspriset;
att i händelse Rentetagaren skulle
pröfvas sjelf vara i behof af Spannmålen , densamma
då icke borde kunna fordras till annat
ställe, än hans hemvist, när han bodde inom
det bestämda miltalet ; att tillsägningstiden icke
bordt.
652
Dm 5 Juli.
bordt blifva flyttad ifrån Thom sedag; att Utskottet
lemnat utan afseende Wessings yrkanden, så
väl att Borgare, hvilke voro hvarken Rentetagare
eller Rentegifvare , ej borde befatta sig med
Markegångs - sättningarne, som att Allmogens
Riksdagsmän alltid skulle uti dessa förrättningar
deltaga; att Utskottet icke utstakat, huru många
Taxeringsmännen borde blifva, eller på hvad
sätt hälften af dem skulle kunna, enligt Utskottets
förslag , vara Rentegifvare och andra hälften
Bentetagare; att icke eller blifvit bestämdt, till
hvilkendera klassen Borgare och de Prestmän,
som af Consistorium från Bandet inkallas, borde
räknas; att det kunde synas billigt , om Fullrnägtige
af Ofrälse Ståndspersoner , som voro
Rentegifvare, lingö komma i de nyssnämndes
ställen; att det föreslagne sammanträdet af Socknarnes
Deputerade med Kronofogden borde hållas
på Tingsstället, och att dessa Deputerade, af
så val Rentetagare sorn Rentegifvare, borde på
samma gång välja sina ombud till Markegångssättningen,
samt att den i 1803 års Kongl. Förordning
utstakade skillnad i forslandet imellan
Afrads- och Krono-tionde boede något närmare
skärskådas , så att forseiskyldigheten ej blefve lika
uti desse bägge fall; och hafva Riksdagsmännen
Johan Bongberg från Gestrikland och Anders
Joachimsson från Östergöthland med Wessing sig
förenat, och Ståndets allmänna röst uti hans an*
märkningar instämt; af Riksdagmannen Anders
Aberg från Westerbotten: att , i stället för anställande
val uti Socknestämmorna' af Deputerade,
för att med Kronofogdarne stadga Pris-Cou
ranter,
Den 5 JuIL
653
rander, priserna måtte i stället, vid dessa Socknestämmor,
blifva bestämde på alla de persedlar,
hvilka, i och för Markegången, Socknemännen
tillkomrno, och att beslutet deröfver då bleF
ve i Socknestugan uppläst och godkändt, samt
af Socknemännen underskrifvet, sä ock af Pastor
och Krono-betjente med påskrift vitsordadt, hvarefter
detsamma skulle till Markegången insändas
; hvarigenom Aberg ansett den dubbla förmon
komma att vinnas, både att denna Församlingens
uppgift blefve mera säker än den Deputerade
nu kunde lemna, och att flera onödiga
resor till det ställe, Kronofogden utsatte, kunde
besparas; hvarjemte uti samma Socknestämma
[Ledamöter till blifvande Taxerings-Committéer
skulle kunna väljas; och har Aberg i öfrigt erinrat,
att Bentegifvaren icke skulle kunna anses
hafva samma förmon som Eentetagaren, så
länge den förstnämnde ej finge lösa Tionden eller
Afraden efter Markegången, om han anmälte
sig icke hafva Spannemål, eller den , han
ville leverera, af Eentetagaren icke godkändes;
af Biksdagsmannen Nils Pehrsson från Christianstads
Län : att i frågan om Bente-dagsverken ,
Utskottets Betänkande, hvilket innehöll, det sädane
dagsverken ej skulle kunna fordras in natura
utgjorde från andra Kentegifvare, än dem,
som bodde inom en mil nära Kentetagarens hemvist
eller boställe, borde sålunda rättas, att ordet
hemvist utginge, emedan dessa dagsverken,
likmätigt Författningarne, icke böra utgöras till
annat ställe än sjelfva bostället; samt att, till
förekommande af alla missbruk å Indelaingshaf
vares
-
654
Den 5 Juli.
vares sida, vid Rentedagsverkéns utgörande, ett
sådant stadgande, som .Kongl. Majit i Nåder
meddelt uti Resolutionen på Allmogens i Skåne
samt Åkerbo och Snäfringe Härader i Westman*
land underdåniga besvär Vid 1800 års Riksdag,
nemligen: ätt alla sådana dagsverken skulle beräknas,
ett öke- till io och ett Dräng dagsverke
till 13 timmar, utom mat- och hvilosturider,
måtte varda vidtaget; Och af Riksdagsmannen
Olof Bruhn från Malmöhus-Län, att antingen
Rentegifvarne matte blifva förklarade berättigade,
att alltid lösa Spannemål efter Markégängen,
med Stadgad förhöjning för Forlönen , eller ock ,
att densamma icke skulle kunna fördras forslad
till annat ställe, än Rentetagätens boställe eller
hemvist} deruti Riksdagsmännen Nils Håkansson
och Sven Påhlsson från Christianstads Län
jemväl instämt: än ock, på sätt Protocollet för
den 25 nasti. Maj ittvisar, af vice Talmannen
Anders Jänsson Hyckert, som, uti ingifvet skrifteligt
Anmärknings - Memorial, omständeligen
sökt visä, att det af honom gjorda förslag , det
Rentegifvarne skulle befrias från Rente-persedlarnes
erläggande, in natura, vore i alla måtto
instämmande med billighetens fordringar, och
på intet sätt sårande ägande-rättens helgd; i
hvilket afseende han, ibland äntrat, anfört, att
den , sorn äger fordran hos annan i Vara, skulle,
efter Svensk Lag, kunna, i brist af dylik va»
ra, ej fordra mera än betalning i penningar, efter
Domarens pröfning af värdet, då derom tvistades;
hvarföre Ock en Rentetagare ej borde äga
en högre rätt, eller den, att, i brist af Renter
-
Den 5 Juli.
te-betalning in natura, sjelf bestämma värdet,
och hvaraf skulle följa, att då Rentegifvaren
ej ägde Spanmål , eller ej vore i tillfälle att
skalfa sig den, utan besvär och olägenheter,
han i dylikt fall nödgades betala mera, än Spannmålen
rätteligen gällde, och mer än Rentetagaren
sjelf skulle uppbära, i händelse han efter
att hafva fått den in natura , ville densamma
sedermera försälja; så länge detta förhållande
fortfore, ansåge vice Talmannen, att Rentetagares
och Rentegifvares inbördes rättigheter och
skyldigheter ej voro lika, hvilket efter hans omdöme
icke skulle inträffa förr, änden sistnämnde
vöre tillåtet, att i brist af Spannernål, betala
lösen derföre, efter bestämdt värde af goda
män, hvilka ej skulle kunna bättre väljas, än
då de finge utgöras af de personer, som agde
att fastställa den årliga Markegången; i afseende
på de så kallade mindre persedlarne , har vice
Talmannen förment, det TTtskottet icke bordt
underlåta att förklara hvad det, för sin del, egenlligen
ansåge för mindre persedlar, genom
hvilken underlåtenhet ämnet skall hafva undgått
att hos Riksens Ständer få en behandling, som
troddes närmast kunna leda till dess fullkomliga,
utveckling; han har derjemte erinrat, att något
stadgande i det, som anginge brutna stycketal,
icke vore nödigt, emedan gällande Författningar
i den delen redan letnnade nödiga föreskrifter,
och det dessutom tycktes ligga i sakens natur,
att ett halft höns, en half gås och mera dylikt
svårligen kunde in natura levereras; hvarvid
vice Talmannen tillagt den anmärkning, att si
länge
656
Dera 5 Jitii»
länge alla andra Rentor än de, som i hvarje
ort utgöra de egentligen så kallade ttufvud-persedlarne,
icke inbegripas under namn af mindre
persedlar, och Rentegifvaren, i följd deraf
ej ansåges berättigad att heldst lösa dem med
penningar efter Markegången, skulle han ej
heller kunna undgå att chicaneras i afseende
på dylika persedlars mått, mål och vigt, samt
föreburne mer eller mindre godkända egenskaper,
och med anledning så väl deraf som isynnerhet,
då han ej ägde den äskade persedeln,
försättas L nödvändighet, att, till ledsamheteri
undvikande, betala med penningar efter Rentetagarens
godtycke; vidkommande frågan om Bente-dagsverken,
har vice Talmannen 'erinrat, att
Oeconomie-Utskottet skall förbigått att åberopa
några skäl; af den dem i Författningarne tillagde
benämning årliga dagsverken har han dragit
den slutsats, att de borde utgå under loppet af
hela året, och icke pä sätt som nu sker, vara
indelte på trefjerdedelar deraf samt till hälften
på sommaren, eller den årstid,: som vöre vigtigast
för Rondens egna arbeten; och han har vidare
nu ånyo uppräknat de skadliga följder för
Jordbruket, som han ansett af denna dagsverksskyldighet
uppkomma, samt, bland annat, påstått,
att Rentetagarne härigenom skulle få tillfälle
att tillvälla sig Husbondevälde öfver Reutegifvarne,
att tiden förspilles genom budningar
fram och tillbaka, och genom infallande otjenlig
väderlek , då Ronden kunde hemina hos sig förrätta
andra nyttiga arbeten , elier ock skulle
jnan j genom Bondens och hans dragare» misshand»
-
Din 5 Juli.
handling, lyckas uti att förmå honom betala vl*
da mera, an arbetslegan i allmänhet, kostade,
samt sluteiigen åter upprepat sina yrkanden örn
rättighet fou Bentegifvarne att alltid få lösa de
ifrågavarande utlagorna efter Markegångs-priserna;
och har Hedervärda Bonde Ståndet, som
med allmänt bifall emottagit vice Talmannens
anmärkningar, tillika, i anledning af Biksdagsrnannen
Åbergs hemställan, förklarat, att hvad
Hyckert om Afrads Spannemålen anfört, äfven
borde förstås orm Krono-tionden , emedan förhållandet
med bägge skulle vara lika.
Vid besvarande af alla dessa anmärkningar,
får Utskottet först i allmänhet vördsamligen yttra,
att de grundsatser Utskottet följt vid författande
af Betänkandet angående Bente-persedlarnas
utgörande, leda sig ifrån den öfvertygelse,
att, å ena sidan, urgamla rättigheter icke utan
ingrep i ägande-rätten och Medborgerliga säkerheten
kunna inskränkas, men att, å den andra,
all möjlig omtanka bör användas, att förekomma
missbruk. Enär, till sina hufvudgrunder,
Benlegifvares och Indelningshafvares ömsesidiga
rättigheter blifvit bibehållne under all den tid,
som framflutit ifrån Indelnings-Verkets inrättning,
oaktadt Biket emedlertid varit styrdt efter
flera olika Begeringsformer , trodde Utskottet
dessa rättigheter så mycket mera böra äga bestånd
under vårt nuvarande Begeringssätt, der
inkräktnings-begäret, bättre än någonsin tillförene,
är stäldt under Eagen, och allas Medborgeliga
rättigheter under ett lika ömt beskydd;
Utgörande detta, i Utskettets omdöme enda utge
Baniltt. 83* S4. vägen,
658
Den 5 Juli.
-vägen att få Regeringssättet älskadt och varaktigt.
Hvarefter Utskottet, sedan det sålunda
uppgifvit det tänkesätt , sorn styrt dess Betänkande
i ämnet, får öfver hvardera af anmärknin*
garne särskildt meddela följande Utlåtande:
Hvad först angår den inom Vällofl Borgare-Ståndet
väckta fråga, om icke Stats-Utskettet
borde höras öfver det gjorda förslaget om förändring
af terminerna för Markegångs sättningarna
samt Rentetagares och Rentegifvares ömsesidiga
tillsägelser till hvarandra, huruvida Rente-persedlarne
böra in natura levereras , eller få efter
Markegången, med . penningar lösas; så har Oeconomie-Utskottet
för sin del trott, att detta
ämne icke kunde med Riks-Statens reglerande äga
gemenskap, och har således icke velat borttaga
tiden för StatsUtskottet med begäran om
del af dess yttrande häröfver ; ankommande likväl
på Riksens Höglofl. Ständers godtfinnande,
huruvida de sjelfve, i händelse Oeconomie-Utskottels
förslag örn terminernas förändring antages,
finna nödigt alt höra Stuts-Utskottet uti.denna
fråga.
Beträffande sedermera sjelfva anmärkningspunkterna
emot Utskottets tillstyrkanden, och
först det inom så väl Rrest- som Borgare-Ståndet
gjorda yrkande, att Riksens Höglofl. Ständers
Justitia Ombudsmans granskningsrätt af
Markegångs-taxorna borde bibehållas ; anser Utskottet
sig hafva i Betänkandet så ornständeligen
ådagalagt de skäl , enligt hvilka Utskottet ansett
denna Riksens Ständers Embetsman böra från ofvanberörde
uppdrag befrias, att Utskottet icke
har
Den 5 Juli.
659
har något att härvid tillägga, utan åberopar
vördsamligen Betänkandets innehåll , samt tillstyrker,
att vid detsamma måtte få förblifva.
I anledning åter af Herr Prosten Doctor
Agrells erinran, att Konungens Befallningshafvande
icke alltid skulle kunna medhinna, att
med först afgående post till Kongl. KarnmarCollegium
insända de öfver Markegångs-taxering
möjligen anförande besvär, åtföljde af sitt Utlåtande,
får Utskottet tillstyrka den ändring uti
Betänkandet, att Konungens Befallningshafvande
bör vara skyldig, att första eller, då det ej möjligen
kan medhinnas, aldrasist, andra Postdagen
efter det besvären till I.ands-Contoiret inkommit
, deni, jemte sitt Utlåtande, lill Kongl.
Kammar Collegium öfversända. 1
Vidare får Utskottet, i afseende på de
gjorda anmärkningarna vid förslagen om terminernas
förändring för Markegångs-sättningarne
och tillsägelserna om Renté-persedlarnas levere»
ring, äfvensom yrkandet, att dessa terminer och
de öfriga, som deraf på något sätt bero, borde
till vinnande af större säkerhet vid prisernas bestämmande
, flyttas till en sednare årstid, vördsamligen
åberopa Betänkandet jemte de deruti
anförda skäl, med tillägg, att en kortare tidrymd,
än 2 månader, icke synes kunna utstakas
imellan Markegångs-sättningen och tillsägelserna
, i anseende till den osäkerhet om priserna,
som nödvändigt måste inträffa vid alla de
tillfällen, då besvär anföras och prisernas bestämmande
af vederbörandes pröfning beror, och
hvilken pröfning således bör vid tillsägelse-tiden
vara
66»
Den 5 Juli
-
•vara verkställd och kungjord; hvaremot, enligt
Utskottets förslag, en tiderymd af allenast 40 å.
50 dagar imellan tillsägelse-tiden och Spannemålens
utförande kommer att inträffa, hvilken
Utskottet, för sin del, icke eller anser kunna tåla
någon förkortning, på det Rentegifvaren ej
matte bringas uti förlägenhet om att anskaffa
Spannmål, i de fåll, då han trott sig kunna'undgå
att leverera densamma in natura, men blifvit
om en sådan leverering tillsagd; och torde
i öfrigt tiden för Spannmålens utförande ingalunda
böra framflyttas till sednare än den 24 Febr.,
emedan väglaget efter denna lid plägar blifva
sämre än förut, och en tiderymd af 18 dygn
imellan Spannmålens forslande och fardagen, d.
14 Mars, synes vara ganska erforderlig.
I sammanhang härmed, anser Utskottet sig
ock böra afstyrka Riksens Höglofl. Ständer antagande
af det förslag, att föregående årets MarIcegångs-priser
skulle tjena till grund vid liqvidpr
, Rentegifvare och Rentetagare imellan,
heldst icke allenast Spannemåls-priserna vid tillsägelse-
och levererings-tiderna alltid rätta sig
efter den sist inträffade skörden, och bestämmandet
af leverering in natura eller lösen efter
Markegång deraf beror; men, i händelse ofvannämnde
förslag antoges, stundom Rentegifvar»
och stundom Rentetagare skulle bringas uti oskyldigt
lidande alla de år, då det gällande Spanni
måls-priset vore betydligen skiljaktigt från det
nästförflutna årets; utan ock särdeles den omständighet
synes vara af hufvudsaklig vigt, att
Rentegifvares och Rentetagares personer till eu
betydlig
Den 5 Juli.
betydlig del hvarje är ombytas, och det således
vore orättvist, att hvar och en ny Rentegifvara
eller Rentetagare skulle vid liqviden åtnöja*
med det föregångna årets Markegångs-priser.
Till svar å Riksdagsmannen Wessings an»
märkningar, angående Taxeringsmännens antal
och egenskaper, vid Markegångs sättningar, fäE
Utskottet jemväl åberopa sig hvad Betänkandet
innehåller, men dessutom förklara, att Utskottet
icke -funnit sig kunna godkänna Wessings för-'
slag om Riksdags-Fullmägtiges af Hederv. Bonde-Ståndet
ovilkorliga företrädes rätt att deltaga
uti dessa förrättningar antagligt, déssmindre,
som sådant skulle antingen mindska Bonde-Ståndets
fria rättighet, att till Taxeringsman välja
antingen sina fordna Riksdags Fullrnägtige eller
hvem som heldst eljest bland sina medlemmar,
som Allmogen har bästa förtroende till, ellet'
ock’ förringa de lagligen kallade öfriga Deputerades
inflytelse och rösträtt; och som det här»
förutan icke är Oeconomie-Utskottet tillständige
att föreslå någon rubbning uti 7 5 §. Regeringsformen
, eller ändring torde böra vidtagas uti
den, i öfverenstämmelse med samma §. af
Kongl. Maj:t och Riksens Ständer gemensamt
stadgade samt uti Kongl. Kungörelsen den 1
October 181 o utförligen intagne' ordning vid.
Markegångs Taxornas upprättande; anser Utskottet
sig böra tillstyrka afslag å hvad Riksdagsmannen
Wessing härutinnan påmint och an»
dragit.
Vidare förekomma till skärskådande de fle»a
anmärkui jagar, som blifvit inom Prest r och
Bonds»
1
662
Den 5 Juli.
Bonde-Stånden framställde emot Utskottets hem*
ställan, att vid Socknestämma inom hvarje Församling,
en eller tvänne af Socknens Ledamöter
borde väljas , för att, å den dag och ort
Kronofogden för hvarje Härad eller Tingslag
utsätter, med honom stadga det pris, som för
Häradet borde uti Pris Couranten till Markegångs
sättningen intagas, och hvilket pris alltid
borde vara medium af de priser Sockne-Fullmägtige,
hvar för sin Socken, såsom derstädes gångbara
uppgifva; men af alla dessa anmärkningar
har Utskottet icke funnit anledning att förändra
sitt förra tillstyrkande uti något annat, än derutinnan,
att Utskottet, dels på grund af det skäl
Herr Prosten Doctor Agrell åberopat, nu hemställer,
att antalet af nyssnärade Sockne-Fullmägtiga
matte bestämmas till en eller tvänne från
hvarje Pastorat; dels ock, med föranledande af
hvad Riksdagsmannen Wessing yttrat, föreslår,
att Pris-Couranternes uppgörando af Kronofogden
och Sockne Fullmägtiga kunde, till besparande
af alltför många resor för Allmogen, anställas
å Tingsstället, vid samma tillfälle som
Deputerade till Markegångs-sättningen väljas,
hvarvid Kronofogden borde , i sådant afseende ,
vara tillstädes; härjemte anser Utskottet sig böra
förklara, att det uti Betänkandet nyttjade ordalag,
det Fullmägtige skulle gemensamt med
Kronofogden stadga det pris , som för Häradet
borde i Pris Couranten intagas, icke utesluter
rättigheten för Fogden att yttra sin tanka om de
rätta gångbara priserna., eller att, om han blifver
af en annan mening än Sockne Fullmägtige,
densam-*
Den 5 Juli.
663
densamma, särskildt författad, till Konungens
Befallningshafvande och Markegångs-Taxeringsinännen
insända, för att vid Markegångs-sättningen
, äfven så väl som Torgprisen, i öfvervägande
tagas; och fastän Betänkandet ej innehåller
, hvarken att något Pastorats Fullrnägtige
skulle få skrifteligeu till Kronofogden insända sin
uppgift om priserna uti dess hemort, eller att
Pris-Courantens för Häradet uppgörande icke
skulle hindras och uppehållas af en eller annan
Soekne-Fullrriägtigs uteblifvande , Utskottet anser
dessa omständigheter vara alldeles enliga med
de uti Betänkandet ådagalagde grundsatser, men
tror, för sin del, att ett bestämdt utmärkande
deraf uti den utkommande Författningen kan vara
öfverflödigt.
Med föranledande af hvad Herr Prosten
Wikblad uti Högvördiga Prest-Ståndet yttrat, anser
Utskottet sig nu böra föreslå, att pris på all
slags blandsäd, som i Fänet brukas, må utsättas
uti Markegångs Taxorna.
Vidkommande sedermera anmarkningarne 1
afseende på Utskottets Utlåtanden, angående Rentegifvares
och Rentetagares rättigheter och skyldigheter,
samt deribland de af Herr Professoren
Forsell gjorda erinringar, får Utskottet vördsamligen
upplysa , att det af Herr Professoren klandrade
ordasättet Svea och Götha Riken, å ena,
samt Westerbotten och Wester-Norrland, å andra
sidan, när fråga förkommer om skillnad i
vägens längd för Afrads- och KronotiondeSpannmålens
forslande, icke härleder sig från något
af Utskottet begånget misstag,- utan igenfin
nes
-
664
Den 5 Juli.
nes ordagrant uti Kongl. Förordningen den ss
Juli 1803, deraf Utskottet uti denna omständighet
tillstyrkt stadfästelse och genom Utskottets
Utlåtande har således Gefleborgs Uän icke blifvit,
hädanefter mera än hittills, uteslutet från
föreskrifterna, utan förblefve uti alldeles enahanda
förhållande som nu, men Utskottet har
dock, i anledning af Herr Professorens andragande,
funnit det lända till större tydlighet, oip,
i stället för orden Westerbotten och Westernorrland
, ordet Norrland varder uti Expeditionen
infördt. Deremot får Utskottet, till svar å
Herr Professorens öfriga yttrande lemna, att
sorn han icke bestämt hvaruti de mångå andra
anmärkningar skulle bestå, sorn kunde göras emot
Betänkandet , är Utskottet ur stånd satt att
deröfver lemna nödig förklaring, men Herr Professorens
förslag , det Utskottet bordt fördela sig
i Docal divisioner, är ej allenast stridande mot
praxis, så väl vid denna som de förra Riksdagarne,
utan skulle äfven förfela det ändamål Ht
Professoren åsyftat, emedan Utskottet icke äger
någon Uedamot från Wester-Norrlands eller Gottlands
Uän; och i öfrigt torde det tillåtas Utskottet
få framställa den erinran, att ju flera Författningar
angående samma Oeconomiska ämne,
som inom Pviket , för dess särskilta .Landsorter
funnos, desto större oreda och villervalla skulle
sådant för både de befallande och lydande åstadkomma;
men vid de tillfällen , då undantag från
allmänna stadgande» mäste för någon viss ort,
i anseende tilt dess locala beskaffenhet, göras,
kunna de ganska val uti den allmänna Författ
»ingea
-
Den 5 Juli.
665
wlngcn intagas och åberopas, och sådana undantag
förekomma jemväl uti det ifrågavarande Betänkandet
på åtskilliga ställen. v
Utaf hvad Herr Prosten Doctor Knös anmärkt
emot det af Utskottet föreslagna reciproque
stadgande för Reritetagare och Räntegifvare,
i afseende på vägens längd, när encjera tillsäger
om spannemlléris leverering in natura , samt
emot den utstakade forselhjelpens belopp, har
Utskottet icke i någon måtto kunnat hämta anledning,
att frångå sitt förra tillstyrkande; men
Herr Lectoren Arenanders erinran, att orden
inom Lagsagan borde försvinna utur Författningen,
sedan ett bestämdt miltal för Afradens och
Krono-tiondens forslande, uti alla händelser,
blifvit utstakadt, har Utskottet funnit så billig
och välgrundad, att Utskottet tillstyrker Riksens
Ständer, att denna ändring antaga.
I ordningen följer nu, att meddela Utlåtande
Öfver vice Tälemannen Hyckerts och de
med honom enahanda talan förande Riksdagsmäns
af Hedervärda Bonde-Ståndet påstående,
att Afrads- och Tionde-spannemålen alltid bör
få af Rentegifvaren, då han så önskar, efter Markegångspriset
lösas; och Utskottet får härvid yttra
sig sålunda. Vice Talemannen har icke .allenast
uti sitt förra till Utskottet remitterade
Memorial, utan ock i sina Anmärkningar , påstått
det vara med Svenska Kagen instämmande,
att den, som vöre till annan skyldig något
i waror, skulle kunna få betala deras värde , efter
goda Mäns bepröfvande, och han anser Ren^gifvare
böra åtnjuta samina förmon, och således
-
666
Den 5 Juli.
des kunna, då han förklarar sig icke hafva span.»
nemal att lemna, förnöja Indelningshafvarén
med penningar efter Markegången, som skulle
innefatta det säkraste af Goda Män bestämde
pris; men denna [Lagtolkning öfverensstämmer
hvarken med billigheten eller med 2 och 3 §. §.
uti tj Cap. Handels-Balken , hvilka tvärtom förmå,
att det som försträckt är, skall i samma slag,
jemngod t och till fullo, återgäldas, samt att, om
.Låntagaren ej kan anskaffa samma slags mynt
eller varor, sorn utläntes, bör Långifvaren , oru
han vill, få taga fyllnad i annat slag , efter thy,
som det utlänte vid forfallodagen högst gäller;
och i öfrigt utstakar Kongl. Förordningen den
7 Oetoher 1766, jemte flera Författningar, huru
timad missväxt, och deraf yppad brist, bör bevisas,
samt hvad, i sådant fall, å ömse sidor,
skall iakttagas, till förekommande deraf, att, ernot
Lag och billighet, Rentegifvarens brist ej må
få blifva beroende på ett blott föregifvande, och
Indelningshafvarens rätt uppå en så löslig grund
till intet göras. Hvarförutan Utskottet får, med
anledning af hvad Riksdagsmannen Wessing an>
dragit, rörande ett närmare skärskådande af den
uti I803 års Kongl. Förordning utstakade skillnad
i forslandet imellan Afrad och Krono tionde
, nämna , att Utskottet anser denna skillnad
vara uti högstberörde Förordning tillräckligen
bestämd , och ej behöfva under någon ytterligare
granskning komma.
Till svar å vice Talemannen Hyckerts erinringar
emot Utskottets Utlåtande, rörande de
så kallade små Rentepersedlarna, får Utskottet
anföra,
Den 5 Juli.
667
anföra, att Utskottet förmodat, att dess i denna
omständighet afgifna Betänkande skulle alldeles
hafva instämt med hvad vice Talemannen önskat,
enär Utskottet föreslagit det mest lämpliga
sätt, sorn möjligen kunde påfinnas, att afhjelpa
det lidande han öfverklaga*, och förekomma dess
inträffande i framtiden.
Vidare ifrar vice Talemannen högeligen
öfver den rättighet Boställs Innehafvare äga, att,
till Boställsheminans skötsel, begagna sina Bentedagsverken
, som ligga inom ett visst afstånd
derintill. Denna rättighet har Indelnings Verkets
Höga Stiftare, Högstsalig Konung Carl XI.,
dem tillagdt, förmodeligen for att derigenom
sätta dem i tillstånd, att bättre odla sina ägor,
hvilka på många ställen, särdeles vid de åt Cavallerie-Officerare
anslagna Boställen, äro så vidsträckta,
att de icke kunna skötas af eget Tjenstefolk.
Enär nu den vissa Skattehemman ålagde
dagsverksskyldighet till så beskaffade Boställen
och .Löningshemman är etit onus, som åtföljer
sjelfva den skattdragande jorden, och vid bestämmandet
af dess värde, vid köp och alla öfriga
afhandlingar, ingått i beräkning, skulle det,
enligt Utskottets öfvertygelse, vara en inkräktning
af nu varande Skattemän å Indelnings och
Eönings-Innehafvarnes lagliga rättigheter, till en
både vid Fastigheternas och Indelningarnas tillträde
oberäknad och obillig vinst för Skatteniännen
och förlust för Löntagarne , om de dagsverkskyldiga
Hemmanens Innehafvare förklarades
berättigade att få vid alla tillfällen efter
Markegångs-priset lösa de dagsverken,dem, efter
gamla
66 S
Den 5 Juli.
gamla allt hitintills orubbade Författningar, r*.-  rit ålagda; desto heldre som detta pris högst
sällan, och måhända aldrig, är tillräckligt fö*
legandet af dagsverken, vid den årstid, då Indelningshafvaren
plägar vara' af dem i största
behof. Utskottet anser sig följaktligen alldeles
icke kunna tillstyrka någon vidare inskränkning
af dessa dagsverkens utgörande in natura, än
den dess förra Betänkande innefattar, nemligen,
att de ej böra kunna fordras, utgjorde på ett
längre afstånd än en mil, hvilken inskränkning
Utskottet då ansåg och ännu anser billig, derföre
att ett ömt afseende bör hafvas å förekom»
mandet af Skattemannens lidande och hinder
för hans eget Jordbruks skötsel, sorn skulle uppstå
genom .långa och besvärliga resor till stället,
der dagsverken böra utgöras, men hvilka olägenheter
icke kunna vara af betydenhet, då både
fram- och återresan sammanlagde uppgå till mindre
än 2 mil- 1 afseende åter på den gjorda erinringen,
att hälften af ifrågavarande dagsverken
blifvit utsatt att utgå under de 4 månader af
året, då den dagsverksskyldiges arbete aldrabäst
behöfdes för hans eget Jordbruk, samt att den
årstid är fri från dess utgörande, då detsamma
skulle för Skattemannen vara beqvämligast, får
.Utskottet anföra, att dessa dagsverken, hvilka*
rätta namn är dels Jordeboks- och dels Mantalsdagsverken,
utgöra en sjelfva jorden åtföljande
grund-renta, och tillförene kunnat af Indelningshafvaren
till hela beloppet utfordras under den
brådaste andtiden, men nu mera blifvit, genom.
Kongl. Kammar-Collegii Kungörelse den 5 Mars
1811,
Dm 5 Juli.
669
a8ii, sa reglerade, att ena hvitten deraf utgår
under den årstid som för Rentegifvaren och den
andra hälften under den, som för Rentetagaren
är förm otili gast, hvarigenom bägges rättigheter
blifvit lika bevarade-, rnen att understödja det
påstående, att Rentetagaren skulle påtrugas att
emottaga dagsverken på en årstid, då desamma,
skulle vara för honom alldeles onyttiga, och måste
antingen inskränkas inom en oskälig korthet ,
eller ock lill någon del göras under mörkret;
anser Utskottet vara sig alldeles otillständigt och
icke kunna förenas med den oväld Utskottet är
skyldigt att uti sina tillstyrkanden iakttaga, likasom
Utskottet får vördsamligen upplysa, huru,
ledes vice Talernannen Hyckert både uti hans
förra Memorial och ifrågavarande anmärkningar,
nyttjade skäl, angående den olägenhet , som för
Rentegifvaren skulle uppkomma derigenom , att
otjenlig väderlek inföll eller föregåfves infalla,
på den dag, då han vore till dagsverks utgörande
uppbådad, synes sakna grtrud, emedan
Kongl. Kammar-Collegti nyss åberopade Kungörelse
, uti 4:de Momentet, uttryckeligen förmår,
att, i händelse, sétfan Ronden vid Rentedagsverkens
utfordrande blifvit på föreskrifvet sätt ,
derom tillsagd , en till det förestående arbetet
otjenlig väderlek skulle infalla, må Bonden likväl
befrias från dess hemförlc.fvande ifrån dagsverks-arbetet,
enär han sig på kallelse inställt,
•så framt han icke emot tydlig .föreskrift då
Mppbldning skedde, sig egenvilligt på en vid
issställelse-tiden otjenlig dag infunnit.
Riksdags-,
Ven 5 Juli.
Riksdagsmannen Nils Perssons anmärkningar
anser Utskottet böra besvaras salunda, att
det val icke alltid är Boställs-hemman, dit Rentedagsvei
ken skola utgöras, emedan vissa Rusthäll
äga att tillgodonjuta samma förmon af de deni
tillslagna Augumentshernman , men Utskottet erica
nner, att det uti Betänkandet nyttjade uttryck:
Rentetagarens hemvist eller boställe möjligen skulle
kunna gifva anledning till förtydning, och föreslår
således, i stallet denna redacfion : (let
boställe eller hemman } dit Rent eda gsverken, enligt Författningarna,
äro anslagna; hvaremot Nils Pehrssons
begäran, att tiden, huru länge hvarje sådant
dagsverke skall räcka, måtte ufstakas, icke
fordrar något annat utlåtande, än tillkännagifvande
deraf, att Kongl. Kammar Collegii ofta
åberopade Kungörelse den 5 Mars 1811 fullständigt
innehåller allt detsamma , sorn Nils
Pehrsson nu yrkat och föreslagit.
Ytterst får Utskottet, till svar å Riksdagsmannen
Jonas Anderssons med fleres samt Riksdagsmannen
Pehr Olssons Memorial, nämna, att
de af dem öfvtrklagade missbruk, dels vid Tiondens
upptagande inom Calmare Län, dels ock
vid Tiondegifvarnes inom Södermanland anvisande
till alltför många forslings ställen, äro, på
sätt Utskottet, i anledning af Riksdagsmannen
Bruhns af enahanda innehåll med Pehr Olssons
Anförande varande Memorial , redan uti dess
förra Betänkande anmärkt, forbudne genom Kongl.
Pörordningen den 22 Juli 1803, med flera gällande
Forfattningar, vid hvilka föreskrifter härutinnan
torde böra utan ändring förblifva , och
om
Den 5 Juli.
671
«m sådana missbruk ändock föröfvas, kunna de
hos vederbörande Embetsman ordentligen öfverklagas,
då laga rättelse icke lärer uteblifva,
så att någon ny föreskrift i detta hänseende icke
är, enligt Utskottets öfvertygelse, af nöden; men
på det alla möjliga missbruk och underslef å
Rentetagarnas sida, måtte förekommas, och hvilket
ämne Utskottet anser vara af lika vigt och
angelägenhet, sorn vårdandet af deras lagliga
och billiga rättigheter, föreslår Utskottet vördsamligen,
såsom tillägg till dess förra Betänkande,
att Riksens Ständer måtte i underdånighet
hos Kongl; Majit anhålla, det Rentegifvarne
må förklaras berättigade, att, vid spannmålens leverering
å det anvista stället, med sig taga tvänne
ojäfviga Goda Män , hvilka, i händelse vid
emottagandet af Rentetagaren eller hans Ombud,
som alltid borde vara tillstädes, stridighet imellan
denna och Rentegifvaren skulle angående
spannmålens duglighet, uppstå, borde derom lemna
deras Utlåtande, och i händelse Rentegifvaren
eller emottagaren dermed icke åtnöjdes,
skulle ett prof af en half kappe af den casserade
spannmålen aftagas, samt uti en väl förvarad
påse eller säck inläggas, hvilken genast
skulle förses med emoftagarens och någon af de
öfriga närvarandes sigiller, och anteckning utanpå
om casserandet, hvarefter detta prof skulle, genom
Rentegifvarens försorg, inom en viss kort
tiel insä*tTdas till Konungens Befallningshafvande,
på det, sedan detsamma blifvit af honom å LandsContniret
brutet och skärskådadt, Konungens Befallningshafvande
måtte kunna Parterna imellan
lagli
-
Den 5 Juli.
lagligen skilja; med påföljd för Rentetagaren,
att, om spannmålen af Konungens Befallningshafvande
finnes antaglig, . ersätta Rentegifvaren
ali hans kostnad och skada; samt ändteligen,
att. det uti äldre Författningar gifne förbud för
Rentetagare, att anvisa Bentegifvarnä till sådana
levereringsstäflen, dit man icke annorlunda,
an på obanade oell okända vägar, färdas kan ,
måtte förnyas, och öfverträdelser deraf alfvarligen
beifras.
Detta alltsammans varder likväl till Riksens
Höglofl., Stäfpders pröfning och slutliga afgörande
vördsamligem öfverlemnadt. Stockholm
den a9 Juni 181-5.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
®ch
Ad. Ledamöters dets Ijedamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vallöf!. Borgare- Pä Hederv. Bonde
Ståndets
Leda mot ers Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Bredin. Hils Mänsson•
]'} M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Sismteliga Riks-Stånden den 5 Juli.
Vördsamt Memorial!
Till Riksens Ständers Särskildta Utskott hat
Höglofl. Ridderskapet atsh Adeln behagat remittera
:
1:0 Ett
0)eh 5 Juli.
ö73
1:0 Ett af Herr Friherre L Roye ingifvet
Memorial, angående orsakerna till närvarande
pennihgebrist, jemte allmänna reflexioner om
medlen till dess åfhjélpåndé; och
2:0 Ett yttrande af Herr Å. v. Platén*
deruti hemställes* att, med undantag af vissa
artiklar, all import må jpå. %:ne år förhtjudas, att
consumtions och öfverflods afgifter i afseende
på bruket af vissa varor och persedlar borde
fastställas , och till uppmuntran för jordbruket
särskildta ahstalter till upphandling af spannmål
vidtagas, Och sorn Tjtsköttet uti dess till Riksens
Ständer afgifna Betänkande, angående den öfVerklagade
förlägenheten i allmänna rörelsen *
redan yttrat sina tankar i de ämnen, hvilka uti
förenämnde Memorialer egentligen innefattas*
så får Utskottet, såsom svar derå, samma Betänkande
Vördsamt åberopa. Stockholm den 4 Juli
I815.
Få Särskildta Utskottets vägnar
jSr. Ruuth. Rudvie Mörner. -
i/ac. Linström■. Eric Ericsson.
C. Klintberg.
Uppläst hos Högloft. Rittd. och Ad. den 5 Juli’.
Högvörd. , Prest-Ständét den 14
Vallöf!.- Borgaré-Ståndet dea 10 _
Hedtrv, Bonde Ståndet den 10 ■—
Vördsamt Memorial!
Sedan förenade Lag- saint Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskötten den i 3 sisHtedné
Eah<hii i5. 8». Judl
674
Den 5 Juli.
Juni till Riksens Höglofl. Ständer inberätta hvad
som hos bemälte Utskott förefallit och hindrat»
att Betänkande icke kunde aflemnas Öfver de
särskildta till Utskotten remitterade Memorialer,
så väl af Herr Friherre Jacob Cederström och
Riksdags - Fullmägtigen Andeis Danielsson från
Elfsborgs Uän , deruti yrkas, att, med ändring
af hvad uti 3 och 4 Cap, af HandelsBalken
föreskrifves samt med upphäfvande af
de band, sorn genom Skrå - Ordningen och, flera
Författinngar äro lagde, det må blifva hvar
och en fritt, att på Landet elier i Stad idka hvilket
lofligt handtverk eller näringsfång han behagar,
enär denna endast hos Styrelsen i orten
sig anmäler, samt,-i förhållande till sin rörelse
och förtjenst, skattar till Staten, och dessutom
den, som bor i Stad, deltager med de öfriga Invånarna
derstädes i utskylder till Stadens och
dess Embetsrhäns underhåll, som ock af Hérr
Commerce-Rådet Nordlindh, Herr Borgmästaren
Hambrseus och Åldermannen Gerle, uti hvilka
på andra andragna skäl dels bestrides : att en så
vidt utsträckt frihet i handel och handtverkerier,
som, på sätt nyssberördt är, blifvit yrkad, skulle
leda till allmän nytta, utan deremot påstå, att
derigenom dessa näringars förfall skulle beredas
och en stadgad nödig Samhälls-ordnirig störas,
dels anmärkes, att den sökta förändringen vore
stridande emot de Städerna i Nåder förunta
rättigheter och Privilegier , men i öfrigt med.
gifves, att de nu gällande Författningar, som
utstaka den ordning, hvilken imellan de medborgare
classer, som idka handel och handtverkerier,
bör vid näringarnes utöfning iakttagas,
.* kunn«
T)en 5 Juli.
&75
kunna i flera delar fordra rättelse och förbättring;
så hafva vid föredragning hos Bespectiva BiksStånden
af Utskottens aflemnade omförmälta Berättelse
, enligt ankomna Protocolls - Utdrag,
Höglofl. Bidderskapet och Adeln samt Hederv.
Bonde-Ståndet beslutat, att då intet skäl finnes
hvarföre icke ett Utskott skulle kunna upptaga och
bereda ett inål, som ifrån något Biks-Stånd till
detsamma kunnat remitteras, och då, om än afgjordt
vore , att ifrågavarande mål rörde något
Stånds Privilegier, ingen Lag fdrböd, att äfven
sådana ämnen matte komma under Biksens Ständers
pröfning samt dertill af Utskott lagligen
beredas, skulle dessa Utskott anmodas, att det
sill dem remitterade ämne ovilkorligen upptaga
och Betänkande deröfver skyndesammast till afgörandé
af Biksens Ständer öfverlemna; men
deremot Högvördiga Prest - Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet funnit ofvanberörde fråga, såsom
rörande sistnämnde Stånds Privilegier icke kunna,
emot Begerings-Formens uttryckliga föreskrift,
tili behandling upptagas 1 den form densamma
nu blifvit väckt och till Biksens Ständer inkommit,
utan således nu böra förfalla.
I foIjd häraf har detta mål å nyo i förenade
Utskotten förekommit, hvarvid Ledamöterna
af Högvördiga Prest - Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet
förklarat, det de emot deras Stånds
vidtagna nyss omförmäldta beslut funno sig icke
kunna uti någon öfverläggning i ämnet deltaga
eller yttrande deruti meddela , hvaremot Ledamöterna
af Höglofl Bidderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde - Ståndet sig förenat om följande
utlåtande! Alla
676 Den 5 Juli.
Alla Lagar som äro nödvändiga för ett
Samhälles bestånd och för ordningen inom detsamma
böra med rättsbegrepp vara förenliga.
De böra endast, så vidt Samhällets allmänna väl
det oundvikligen fordrar, inskränka den frihet och
de naturliga rättigheter, hvilka menniskan vid
inträdet i Samfundet medför. Af dessa rättigheter
finnes icke någon , som för det allmännas
val mindre bör inskränkas och som bättre kan
förenas med allas nytta, än den att fritt använda
sin omtanka och sin arbetsförmåga på Jofliga
företag, samt i bruket af sina krafter och sina
händers skicklighet endast bindas af skyldigheten
att icke förnärma andras rätt.
Att till Samhällets allmänna och alla dess
Medlemmars enskilta nytta bibehålla frihet i
förening med ordning, bör blifva hufvudmålet
för Lagstiftningens åtgärd vid -bestämmande af
rättigheten för enskilta, att använda arbetsförmåga,
flit och omtanka. Innan Utskotten företaga
sig att från dessa orubbliga grundsatser leda
de stadganden, som Utskotten ämna föreslå i anledning
af Herr Friherre Cederströms, med de
fleres till Utskotten remitterade Memorialer, om
utvidgande af näringsfrihet och upphäfvande af
Skrå-Inrättningar och andra för arbetsfliten skadliga
tvång, böra Utskotten i korthet besvara den
anmärkning, som några Ledamöter i Vällofl.
Porgare-Ståndet yppat, nemligen att de yrkade
förändringarne i dessa delar såsom frågor om
Privilegier borde anses och behandlas.
Enligt 89 §• Eegerings-Formen, bero nu
mera alla Lagar och Författningar, som röra
Pikets
Den 5 Juli. 677
Rikets allmänna hushållning, på' Kongl. Maj:ts
Kådiga pröfning och beslut. Och då alla frågor
om handel och näringar ofelbart höra till allmänna
hushållningen; så är af Regerings-Formens
stadgande den följden klar och tydlig, att
Kongl. Maj:t äger att alla sådana mål efter nådigt
godtfinnande afgöra: och de kunna således
icke till Privilegier hänföras. De stadganden.
om Handtverkerier, sorn ännu finnas uti 3 och
4 Capitlen Handels - Balken , ehuru de såsom
Oeconorniska otvifvelaktigt böra från allmänna
Hagen uteslutas, fordra likväl nu Kongl. Maj:ts
och Riksens Ständers samfälliga beslut för att
upphäfvas, men icke i egenskap af Privilegiifrågor,
utan såsom hörande till Rikets ännu gällande
Civil-Kag.
O m‘likväl, äfven efter Regerings-FormenS
antagande, rättighéten att^ idka borgerlig näring
kunnat anses såsom ett Borgare Ståndets Privilegium
,. så hade detsamma blifvit till alla delar
upphäfvet genom den på samma Stånds medgifvande
grundade Kongl. Förordningen den 6
April 1810, hvilken så mycket heldre bort derefter
tjena till rättelse och efterlefvas , som detta
medgifvande utgjorde ett vilkor för de öfriga
Riks-Ståndens concessioner, hvilka genast gingo
i verkställighet, och sorn detsamma icke innefattat
någon eftergift å Borgare Ståndets sida,
om meningen deraf kunde annorlunda, än efter
•idet klara ordaförståndet tydas.
Det ar således än mera utan alla hinder af
ensidiga fördelar för någon viss Medborgareklass|,
som ämnet kan och bör 1 hela sin vidd
betrak
-
678
Den 5 Juli.
betraktas, i afseende på de Stats-Oeconomiska
följder, sorn ändringar uti nia gällande föreskrifter
om Borgerliga Näringar kunna medföra.
Om man härvid vill skilja imellan Borgerliga
Näringar och andra näringar uti- Staten,
skall svårighet' uppkomma att bestämma denna
skillnad, och resultatet torde blifva, att någon
egentlig åtskillnad i detta fall icke äger rurn ,
utan att alla Näringar skiftevis äro passande för
alla de orter och ställen j Stad eller på Landet,
der locala förhållanden medgifva deras idkande.
M an later vid en sådan underspkning finna, att
behof af arbete och varor och dessas afsättning
gäkrast bestämma, å ena sidan, dem sorn med
arbete och konstflit skola vinna bergning , att
bosätta sig der , hvarest de flesta fördelame inbjuda
dem, och å den andra, dem, lyvilka behöfva
producterria af de förres arbeten , och eftersöka
varor, sam i. godhet och lindriga pris
äga företräde.
Täflan imellan Handtverkare och -Slöjde-Idkare
är den verksammaste driffjädern för deras
årbétsflit, hvar och en af dem måste åsyfta, att
genom det företräde, som dess tillverkning äger
och genom mängden deraf söka sin enskilta vinst.
Han bidrager då både till förbrukarens och tilt
det allmännas fördel.
Hå således en fri utöfning af enskiltes arbets-förmåga
och konstflit ptvifvelaktigt kan förbindas
både med rättvisans fordringar och Samhällets
allmänna val, synes tvekan icke böra
uppstå om införande af en sådan frihet.
Uti de flesta nyare Stater hafva konstflit
peh
Dm 5 Julu
679
och slöjder varit underkastade Skrå-Ordningar,
men erfarenheten har visat, att på alla ställen,
der näringarne varit befriade från dessa tvång,
hafva de fortare hunnit förkofran , än der de af
några band varit fjättrade.
Hvarje Oeconomisk författning bör, likväl
utan afseende på andra landers exempel , vara
afpassad efter hvarje Stats och [Landsorts locala
förhållande, och dessa böra vid tillämpningen
äfven af de mest ostridiga grundsatser rådfrågas.
Sverige är på det hela räknadt, ett glest
bebodt och ännu till bade jordbruk och konstslöjder
endast på första stegen af odling och fullkomlighet
varande land. Med undantag af_Stockholm
och några få större Städer, förtjena de öfriga
knappt namn af Stad. De äro uti de flesta
provinser aflägsne från hvarannan, och Landtmannen
måste färdas flera, (ofta manga mil till
en obetydlig Stad, der han är lika osäker om
afsättning för sin egen Vara, som att erhålla de
Handtverks-varor, som han sjelf behöfver. Handtverkaren
åter måste å sin sida vara uti lika ovisshet,
att på en punkt , hvilken så få fördelar
inbjuda Landets invånare att besöka, kunna afsätta
sina producter.
Om man derföre, äfven uti de mest bebodda
länder funnit fördelarna att afskaffa Gillen
och Skrå-inrättningar, samt att införa näringsfrihet,
måste nyttan deraf ännu mera visa sig uti
ett så litet befolkadt land som Sverige. Att dessa
inrättningar genom Läroår och Mästerskap
icke bidraga till handtverkeriernas fullkomnande
»ti vårt land , vittnar dagliga erfarenheten, ty
utom
68c*
JOen 5 Jullt
utom Stockholm finnas ganska få stader jter go«
da arbeten, äfven i de mest vanliga handtverkerier
tillverkas, och köparen är nu lika o,säkey
om godheten af det arbete linn erhåller från en
Mästares verkstad , som hqn kan filifya då hvar»
je skicklig arbetare får fritt utöfva det handt»
verk, som han förstår. Man träffar på lands*
bygden ofta handtverkare, hvilka utan att hafva
undergått läroår på Mästare-verkstad, öfverträffa
en stor. del Mästare i Städerna- Genom skyldigheten
för alia Handtverks-Idkare att sätta
stämpel på si(t arbete, och genom deras täflan
au få siri stämpel godkänd och att bibehålla god
tanka om och afsättning för sina arbeten, samt
genom ett noga bestämdt ansvar för bedrägligt
arbete, är köparen säkrare att få goda varor, än
genom alla möjliga Skrå-författningar,
Härom vittnar fnllkomligheten af Engelska
Fabriks- och Manufactur-varor, sorn hitkornma,
och enda utvägen i Sverige att i varors godhet
upphinna utlänningar, är att. lemna ali inhemsk
tällan derom fri.
Skrå Ordningars föreskrift om vissa läro-?
jr är också stridande emot den sanningen , att Naturs
anlag för metha nisk skicklighet dels äro oHka,
dels genom mer eller mindre flit och arbetsamhet
olika utvecklas, Verklig skicklighet
och icke tiden bör derföre i bägge fallen bestämma
rättigheten att använda den. Sjelfva konsten
uti de flesta Mechaniska yrken kari inom
ganska kort tid förvärf vas., ehuru till handens
färdighet längre öfning fordras,
ynglingens bemödande att vinna denna färdighet.
Dm 5 Juli.
68x
dighet måste ofelbart blifva större dä han efter*
sträfvar det målet, att på egen hand och till egen
fördel få utöfva den, än då han tvungen
måste arbeta vissa år för andras räkning. Kostnaden
till långvarigt och dyrt underhåll af lärlingar
ökar äfven tillverknings-priset af handtverks-varor.
Ibland Mechaqiska konster bör otvifvelaktigt
Jordbruket räknas till de svårare,
och likväl äro icke några läroår utsatta för rät*
tigheten att idka det.
Att inskränka rättigheten till handtverkériers
idkande inom Städerna, är äfven af flera ofvan
nämnde orsaker för landet skadligt. I många
af Kikets vidsträckta provinser finnas blott
en eller få obetydliga Städer.- Att landets invånare
skola resa en längre väg för att köpa en
handtverks vara, som till lindrigare pris kunde
finnas inom des? ort, är lika obilligt, som att
en handtverkare, hvilken bosatt sig uti en Stad,
der han icke finner nog arbetsförtjenst, skall
vara hindrad att utflytta på landet, der han uti en
från Stad aflägsen trakt kunde bättre vinna utkomst
och mera gagna Ortens invånare. Hen
enskilfa nyttan uträknar i sådana fall bäst, hvarest
tjenligäste orten för bosättning finnes. Dessutom
är ett skäl af högsta vigt talande för en
oinskränkt frihet att äfven på landet idka handtverk
och slöjder. Jordbruket inom vårt land
kan endast inom en inskränkt tid af året skötas.
Det är i allmänhet genom luftstreckets hårdhet
och andra naturhinder förenadt med så manga
svårigheter och jordens afkastning så liten i förhållande
till arbetarens möda, att Jordbrukaren
‘ måste
i •' ■
68*
J&en 5 Juli.
måste vara försedd med en större arbetsstyrka,
än uti de länder der dessa hinder icke eller uti
mindre mån möta honom. För Bonden och arbetaren
på landsbygden är då en längre tid af
året, då Jordbruket icke gifver dem full syssloSättning.
Det skulle således ofelbart bidraga till
deras ökade välstånd, om de under dessa tider
dels obehindradt kunde tillverka och föryttra
handarbeten, dels genom uppmuntringar i detta
fall ledas till utvidgad omtanka , att idka sådana
slöjder och handtverk, hvartill locala omständigheter
och fördelar, olika för särskilta orter, kunna
föranleda.
Större delen af våra egna författningar , utkomne
sedan år 1720 , bevisa att man mer och
mer insett skadligheten af inskränkningar för industrien,
och tid efter annan mindskat de hinder
och förbud, som på arbetsfliten varit lagda; och
Jiongl. Fundations-brefven för Tamerfors Stad d. 1
Oct. 1779, för Cuopio d. 4 Mars 1782, för Malmköping
d. 5 Nov. 2784, och för Östersund d. 23
Oct. 1786, lemna hvarje invånare uti dessa Städer
öppet, att drifva det handtverk han lärt, utan
att vara förbunden till efterlefnad af Skrå*
Ordningen.
Soldater vid Värfvade och Indeldta Begemer.
terna , samt slutligen Förstärknings- och Bevärings-karlar
hafva erhållit tillstånd att idka handt*
verkerier, och allmogen förklarades redan år
1727 berättigad, att så väl på landet sorn i Städerna
sälja de arbeten , hvilka de sjelfva kunde
förfärdiga.
Det är i anledning af alla ofvannämnde
med
Den 5 Juli.
683
jned allmän rättvisa oell allmän nytta förenliga
samt af erfarenheten besannade grundsatser, sorn
Utskotten föreslå, att 3 Cap. i §. samt 4 Cap.
2 och 3 § §. Handels-Balken och Kongl, Skrå
Ordningen
af d- 27 Juni 1720, och alla öfriga
angående Handtverkerier, Manufacturer och Fabriker
i Riket samt afsättningen för deras tillverkningar
utkomna författningar, bref och stadgar
ändras och upphafvas i de delar, som emot
nedanstående stadgar äro stridande.
1:0 Hvar och en man, som upphunnit
myndig ålder eller är gift, och som kan förete
säkra bevis om god frägd och stadgadt uppförande,
äge rätt i Stad eller på Uandet bosätta sig
och idka handtverk. Han bör likväl, för att dertill
vinna rättighet, äfven i Stallen hos Magistraten
och 'på Landet hos Socknens Föreståndare
eller Kyrko-Råd,' der sådana äro inrättade,
eller ock vid allmän -Sockenstämma, förete icke
allenast ofvanstående bevis, utan ock intygande
, att han äger färdighet uti det handtverk eller
den slöjd, hvartill han anmält sig , eller ock
i brist af ett sådant intygande, med något af
honom förfärdigadt arbete styrka, att han en sådan
skicklighet innehar. Han skall derefter i
Mantals-Längden antecknas såsom idkare af det
handtverk, hvartill han anmält sig, och betala
skatt och bevillning i män af sin rörelse, efter
gällande författningar , samt i Staden deltaga tili
alla de allmänna skyldigheter och utgifter,
hvilka åligga handtverkare derstädes. Börandes
af Städernas Borgare och Handtverkare, sorn
på landet utflytta, uti närmaste Stad utgö^i Borgerlig
-
684
Den 5 Juli.
gerlig tunga, såvida de vilja äga rätt att sitt
handtverk på landet, i verkstad fortsätta, äfvensom
hvar och én som vili äga rätt hålla handt
verkeri-verkstad
på landet bör uti någon Stad i
Borgerlig tunga deltaga.
2:o En sålunda bosatt och skattskrifves
Handtverkare äger att i sin tjenst antaga lagligen
stadde tjensthjon , så väl af Man- som Qvinnokönet,
hvilka måge till handtverket nyttjas,
men i alla delar äro tjensthjons-stadgan underkastade.
Skolande alla Jjärlingar och Gesäller
hädanefter äfvenledes på lika sätt som andra legohjon
uti tjenst antagas; dock äga Handtverksidkare
rätt att antaga Eärlingar emot förbehåll,
att de under vissa år skola^hos dem qvarblifva.
Enka eller myndig förklarad Qvinna äge de
rättigheter, som uti dessa tvänne punkter äro
stadgade.
3:0 Bonde må på landet, utan erläggande
af särskilt afgift, idka handtverk elier slöjd.
4:0 Alla , som i Stad eller på Eandet vilja
anlägga Manufacturer och Fabriker samt dertill
hörande verkstäder och handtverk, äga dertill
rättighet; men skola hos Eandshöfdingen i Or"
ten derom anmälan göra.
5:0 Alla Handtverks-, Manufactur- och Fabriks-varor
skola utan undantag förses med tillverkarens
eller Manufactur-verkets eller Fabrikens
märke eller stämpel , på det att, i händelse
af bedrägligt eller odugligt arbete, tillverkaren
säkert må till ansvar och ersättning bindas.
6:0 Alla Handtverks-, Manufactur- och Fabriks-varor,
som inom Fiket tillverkas, må fritt,
Qbe
-
Den 5 Jall.
68ä
•obehindradt och utan alla afgifter förås till upplag
och säljas öfver hela Iliket; ägande Konungens
Befallningshafvande att utfärda tillståndsresolutioner
för de personer, sora dermed mage
a landet handel idka. Skolandes om nödig controll
emot förblandning af sådana inhemska
varor med utländska, till förekommande af Lurendrägeri
och Tullförsnillning, särskildt stadgas.
7:0 Om Guld- och Silfver-arbetare, för
hvilkas arbeten controll är nödvändig , samt
Tenngjutare , böra likväl de föreskrifter gälla,
som äro genom nu varande författningar stadgade.
Utskotten tillstyrka slutligen , att de Regie*
mentariska föreskrifter, som för ordning inom
Städerna samt på Landet, i afseende på Handt*
verkerier, Manufacturer och Fabriker i öfrigt
kunna erfordras, måtte af den Committée, som
Kongl. Maj;t i Nåder behagar förordna, utarbetas
, samt att alla äldre Författningar i dessa
ämnen sammandragas och rättas ; dock att de
grunder, sorn ofvan blifvit föreslagna , dervid till
alla delar följas.
Detta jemte en Ledamots särskildta yttrande,
som innefattas i bifogade Protocolls Utdrag,
varder dock Riksens Höglofl. Ständers pröfning
vördsamt underställdt. Stockholm den 4 Juni
1815-
På Riksens Höglofl. Ständers Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
vägnar.
På Högh Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
H. F. Strömfelt. A. Lantingshausen.
P|
686
Den 5 Juti.
På Högv. Prest-Ståndets ledamöters vägnät
Joh. Olof Wallin. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Eedamöters vägnar
E. G. Holm. And. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Eedamöters vägnar
Better Jernström. Nils Mansson.
A. j. WahlstjeiJna.
Utdrag af Frotocollet, hållet uti Riksens
Högloft. Ständers Lag- samt
Allmänna Besvärs- och OeconoinieUtskotts
samfällda Vlerium den 9
Juni 1815-
S. D Tili följe af TJiskottens vid sista sammanträdet
fattade Beslut, företogs nu till pröfning
de af Utskottens sarnfäldta Beredning afgifne,
och på bordet hyllande alternativa Utlåtanden,
om Närings-frihetens utvidgande, med
mera.
Herr Prosten Doctor Ekelund uppläste och
ingaf ett Dictamen till Frotocollet, sä lydande:
Jag vill nästan tro, att den väckta frågan
om Näiings-friheten och Skrå-Ordningarnes upphäfvande
är mera en strid orri Ord, än en
tvist om verkelig sak och sannt förhållande.
Ingen lär neka, att en hvar af Samhällets
medlemmar äger och bör äga den rättigheten 9
att
Den 5 Juli.
687
att använda sin naturliga fallenhets förmåga och
sin arbets förmåga, på hvad sätt han bäst kan,
för att sig redeligen försörja. En sådan Näringsfrihet
mätte väl vara satt utom all fråga.
Men också är jag lika öfvertygad, att i ett
valbestäldt Samhälle bör allt ske i en viss stadgad
ordning, sorn icke inskränker, än mindre
tvingar och dödar arbetslusten och skickligheten,
utan endast håller den under sådana Hagar,
att ändamålet kan vinnas, fullkomlighet i
arbetet och välstånd för arbetaren. Hvarför skall
en sådan anstalt benämnas med det förhatliga
ordet Skrå? Hvarför skall en qvarlefva af okunnighetens
tidehvarf ännu kasta skugga på upplysningen;
knappt finnes något Rike i Europa,
der icke dessa gamla tvångs stadgar med sjelfva
Feodal-Regeringen, hvarifrån de härledde sig,
hafva upphört att äga kraft.
Häraf följer likväl icke, att all ordning bör
upplösas, och att alla såväl bildnings som pröfnings-anstalter
böra afskaffas. Man kan ej göra
sig begrepp om annan frihet, än den lagbundna
, och hvarje klass af Medborgare, som utgör
ett mindre helt, fordrar tillsyn, ordning och redovisning,
likaså väl som hela Samhället.
Efter dessa korta Prsemisser, dem ingen
lär hvarken missbilliga eller anse för ensidiga^
vill jag förmoda, att vi alla komma öfverens
om den första satsen, att en hvar Medborgare
bör äga en ostridig rätt, att försörja sig och de
Sina, genom hvad nyttig och loflig Näring eller
handaslöjd han kan, utan hinder och tvång af
någon 9
688
Dm 5 Juth
någon, hvars rättigheter skyddas äf samina la^j
och sådeles äga lika helgd.
Ii ika Viss är jag * att eri hvar skall medgift
va, afr denna obestridda Näringsfrihet hör stå
under vissa lagar och tillsyningsman, ty den
skulle annars snart urarta till sjelfsvåld och oordentlighet,
samt till en derifrån alltid oskiljaktig
både dålighet och oredlighet.
När, vi rnedgifve allt detta, och tillika känne,
att en af Konungen tillsatt Committéé redan
arbetar på alla hit hörande gamla lagars öfverseende
och nya Lagars föreslående, hvilket
ensamt bevisar , att sjelfva Skrå-Ordningen ej
hörer till något Stånds Privilegier, så torde det
vara både klokast och värdigast, sedan vi faststäldt
de ofvanintagna ärne obestrideliga grundsatser
, att öfverlemna allt det fieglementariska
härvid till Konungens vishet och Landsfaderliga
omsorg; likväl med underdånigste önskan,
att i ett ämne af sådan Vigt och inflytelse på
hela Samhället som detta, de Herrar och Män;
som fått detta uppdrag, måtte anbefallas, att, inom
en viss föreskrifven tid , till Konungen med
sitt förslag i underdånighet inkomma.
Det är jli nog vid delina frågas afgörande,
om rättvisa och allmänt val fordrar den förbätt*
ring i gamla stadgandet, söm åsyftas. Bättkänsl*n,
om den också någon gång jskulle våga sig
' inom det område, som Privilegierna i fordna öar
7 O
gar omgärdat, torde likväl, jäg tänker åtmlridstö*
ne så, i den upplysta och redligt tänkande Medborgarens
bröst tala högre , än äfven den lofligaete
egennytta* kraft; och i detta nu ifrågavarande
-
Den 5 Juli.
6gg
de fall, finner jag ingen strid böra uppstå , imellan
det allmänna och det enskildta intresset,
ty ordning och lag skall bibehållas gällande för
håda. Ut supra.
Ex Protocollo
■A. J. Wahlstjerna.
Utdrag af Pr o t o c olle t, hållet uti Riksens
Högloft. Ständers Lag- och Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotts
samfällda Plenum den 4 Juli
1815-
S. D. Sedan svar ifrån samtliga Riks Stånden
ankommit, i anledning af Utskottens till Riksens
Ständer afgifna berättelse om hvad som förefallit
vid behandlandet af den till Utskotten
remitterade fråga, om Närings-frihetens utvidgande
in. m., företogs den samma nu till förnyad
handläggning, hvarvid Herr Contracts-Prosten
Doctor Ekelund begärde ordet och uppläste
ett så lydande Dictamen till Protocollet:
”Då mitt till Utskottet ingifna Memorial, hvilket
åtföljt Handlingarne till Riksens Högloft. Ständer,
visar, att jag, för min del, icke kunnat anse
sjelfva Skrå Ordningen , eller det Reglementariska
vid Näringsfliten, såsom hörande till något
Stånds Privilegier, så bör jag närmare förklara,
hvarpå jag grundat denna rpin öfvertygelse.”
”Hvar och en lagligen förvärfvad rättighet är
för mig helig, utan att derföre ikläda signatur af
5-te Bandet. 87. feg. Frivi
-
69
Den 5 Juli.
Privilegier. Det blir likväl, vid alla sådana>
alltid Regeringen förbehållet, att genom en förbättrad
ordning och vidtagande lämpeligare anstalter,
förena enskildt och allmänt väl. En kort
framställning skall tydeligen förklara min mening.
Prest-Ståndets hela Organisation uti Biskoppar,
Prostar, Kyrkoherdar m. in.; dessa Embetens
bestånd och deras på lag grundade lönings-vilkor;
allt detta hörer, utan allt tvifvel, till
Prest-Ståndets Privilegier; men alla i detta afseendet
inrättade bildnings-;, och pröfnings-anstälter;
alla Reglementariska stadganden om
Skolor, Gymnasier och Academier; alla sådana
författningar som utstaka åldern, när man får
Prestvigas och taga Pastoral-Examen, samt de
prof som då böra afläggas ; aldrig ännu har
Prest-Ståndet räknat detta allt hörande till sina
Privilegier. När tillämpning häraf göres på de
så kallade Skrå-Eörfattningarne, så jynes klart,
att jag hvarken önskat eller åsyftat någon rubbning
af BorgareStåndets Privilegier, utan blott
en redan af Konung och Ständer nödig funnen
förbättring uti vissa Reglementariska stadgar, och
det är ensamt detta, som nu utgör ämnet för
våra öfverläggningar.’’
”1 allt öfrigt åberopar jag mitt redan ingifna
Memorial och önskar att detta tillägg måtte
få åtfölja till Riksens Högloft. Ständer.’’ Ut
supra.
Ex Protocollo
A J. Wahl stjerna.
Vörji
-
Den 5 Juli.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 5 Juli.
Vördsamt Memorial:
Högvördiga ■ Prest- och Vällofl. BorgareStånden
hafva under den 30, samt Heder varda
Bonde-Ständet, under den 21 hästl. Juni, från
Banco-Utskottet behagat infordra skyndsamt Utlåtande
öfver Biksens Höglofl. Ständers Särskildta
Utskotts Betänkande af den 17 i samma
månad, i de delar deraf, som angå bidrag ifrån
Banken; hvarvid Hedervärda Bonde-Ståndet för
dess' del funnit anledning att samma Betänkande,
i hvad som angår Bån-biträde af Banken
för Jordbrukets tlpphjelpande, till noggrant behjertande
på det ömmaste recömmendera.
Uti Betänkandet föreslås:
Att ett Biksens Ständers Båne-Contoir på
Fastigheter må inrättas, med en Fond af 2 ä 3
millioner R:dr Banco, hvaraf lån emot 3 p:Ctä
årlig renta och 3 p:Cts årlig afbetalning på primitiva
capitalet meddelas emot pant af Jord,
Bruks egendomar, och andra Fastigheter å landet,
till i:del af pantens år 1814 beräknade
Värde vid uppskattningen till BevilLhihgserläggande;
och att, i fall panten förut vöre intecknad,
Låne-summan då bestämmes endast till ett
belopp, svarande emot hvad som återstår • uti
tredje delen af dess uppskattade Värde
Då
Biksens Höglofl. Ständer uti deras Båne-Bank
redan äga en inrättning för utlåningar
på fast egendom, finner Banco-Utskottet för
dess del öfverflödigt att något särskildt Riksens
Ständers Bäne-Contoir i sådant afseende Inrättas*
-
Cfj* Deri 5 Juli.
I
tas. Uti vördsamt Utlåtande af den 30 sistl.
Juni, i anledning af Höglofl. Stats Utskottets Betänkande
angående Rikets penninge-väsende , har
Banco-Utskottet, under förbehåll att Banken
framgent bibehålies, ej mindre vid sin urgamla
egenskap af en -Lane- och Circulations-Bank, än
vid rättigheten till Discont rörelsen i Riket, föreslagit
en utvidgning af utlåningen på Fastigheter,
som enligt gjordt Öfverslag, intill nästa Riksdag,
fullt uppgår till det af Särskildta Utskottet
föreslagna belopp. Hvad Rente-beräkningen och
afbetalnings-sättet angår, får Banco-Utskottet åberopa
dess under den 27 sistl. Maj afgifne Utlåtande,
hvaruti Utskottet för dess del , med afseende
på Bankens nödvändiga förmon, ej kan
tillstyrka någon förändring: i den förmodan , att
4 p:Cts renta, i förening med der föreslagen capital-afbetalning,
visserligen ej Öfverstiger Låntagares
förmåga, att med eget bestånd och förkofran
utgöra. Deremot och då proportionen af
belånings summan emot Eandt-egendomars uppskattade
värde, då blef föreslagen till f:del, egentligen
för att i anseende till den påräknade
Utlånings fondens otillräcklighet, ändamålet af
dess allmännare kringspridande ej skulle förfelas;
och under förmodan derjemte af Riksens
Höglofl Ständers bifall till en af Banco-Utskottet
föreslagen executiv åtgärd vid inbetalningarnes
indrifvande(; anser Banco-Utskottet sig vid
nu förändrade omständigheter kunna äfven för
dess del hemställa, att -f;del af det värde, hvartill
en pantbuden Egendom å Landet blifvit af
1814 års Pröfnings.Committée uppskattad, må
såsom
Den 5 Juli.
693
såsom lån derå erhållas; äfvensom att jLåne-beloppet,
vare sig för Fastighets-ägare eller Egendom
å Landet, må i stället för 3Q00 R:dr
högst kunna uppgå till 6000 R:dr.
I sistnämnde afseende hafva UedamÖterne
af Vällofl. Eorgare-Siåndet reserverat för StadsEgendomar
en proportionerad rätt, på sätt hosfogade
Protocolls-Utdrag innefattar.
I öfrigt får Banco-Utskottet vördsamt förbehålla,
att Banken framgent varder bibehållen
vid dess genom äldre Författningar stadgade
rätt, att erhålla första inteckningen uti de
Fastigheter som derstädes pantsättas ; och att således
ägare af intecknad Fastighet, som åstundar
att densamma i Banken beläna, ovilkorligen
bör vara förpligtad , att så begå med öfriga
Inteckningshafvare, att de låta förflytta sina inrtehafvande
inteckningar efter den som åt Banicen
beviljas.
Höglofl. Särskildta Utskottet har vidare föreslagit:
att utgifvaren af den Stats ■ Oeconomiska
Journal, som välbemäldte Utskott ansett behöfvelig,
för utspridande af allmänt nyttiga upplysningar,
må erhålla tillstånd att i Riksens Ständers
Bank, intill dess Riksens Ständer annorlunda
besluta , få årligen emot qvitto uppbära högst
600 R:dr B:co, i fall, efter föregången pröfning af
Riksens Ständers FuNinägtiga i Banken och Riksgälds
Contoiret , det skulle befinnas att kostnaden
för Journalens Redaction och utgifvande, ej
kunnat genom exemplarens försäljning till fullo
bestridas.
I betraktande af den föreslagna Summans
föga
^94
Dm 5 Juli.
föga betydlighet, i jemförelse med den af en
sådan Journal påräknade allmänna nytta, finner
Banco-Utskottetj all. anledning att härå tillstyrka
Vidkommande Särskildta Utskottets förslag,
att de Allmänna Discont-Verken måtte förses
med ternporaira Iiån-biträden , att efter meddelta
föreskrifter användas, förmodar BancoUtskottet,
att enligt deri fördelning Banco-Utskottet
i Memorial af den 30 sistl. Juni provi*
sionelt föreslagit, erforderlig tillgång för sådana
anslag, i händelse de skulle af Riksens Ständer
pröfvas nödiga, ej saknas. Och har Banco*
Utskottet jemväl i samma Memorial uppgifvit
ptväg för en nödig befunnen tillökning å Allmänna
Magazins-Directionens Discont-Rätt.
Beträffande de för Discont-rörelsens förvaltning
, efter nu Privilegierade Discont-Verkens
upphörande, erforderliga föreskrifter, sunf
Högloft. Särskildta Utskottet anser böra närmare
för ändamålet afpassas, hvaruti jemväl BancoUlskottet
af öfvertygelse instämmer; underlåter
Banco-IJtskottet ej att med görligaste första sig
utlåta , enär Riksens Höglofl. Ständer fastställt
huruvida Banken kommer att framgent med så
beskaffade I.åne-Qperationer sig befatta. Stock-*
holm den 4 Juli 1815.
bifall.
På Högloft, Riddersk,
Och Ad. I.edamöters
På Högv. Prest-Stån
-
dets Bedamöters
vägnar
E. A. Almqvist.
vägnar
Joh. Herin. Gyllenborg.
På
Den 5 Juli.
695
På Vällofl. Borgare- På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Gust. D. Wilde. Daniel Andersson.
G. Helsingius.
Utdrag af Vrotocollet, hållet hos Riksens
Häglof. Ständers Banco - Utskott
den 4 Juli 1815-
S. D. Uti den af Högloft. Banco-Utskottet nu
till Riksens Högloft. Ständers pröfning anmälta
tillstyrkan för utvidgandet af Lån på Fastighe*
ter, i anledning af hvad Höglofl. Särskildta Utskottet
föreslagit att ifrån Banken uppå framställa
grunder utgå, instämde jemväl samtlige Vällofl.
Borgare-Ståndets Herrar Ledamöter, i hvad
som angår sjelfva grunderna och fördelningen på
hvarje Egendom; likväl med förbehåll och gjord
reservation , att i händelse Rikets Ständer bifalla
hvad Banco- och Särskildta Utskotten i sådant
afseende nu hemställt, Städerna i Riket
likaledes för deras ,Jord och Egendomar, måtte
vid närmare reglering af dessa lån , bibehållas
vid deras andelar, i samma förhållande och efter
den förändring, hvartill den nu ökade Låne«
summa föranleder, i jemförelse med Utskottets
under den 27 Maj afgifna vördsamma Betänkande.
I förmodan alt jemväl Städernas understöd
och upprätthållande, samt deras Närings-yxkens
befordran utgöra vigtiga föremål för Rikets Höglofl.
6g6
Den 5 Julu
lofl. Ständers närvarande omsorger; förbehöll*
sig välbemälte Herrar Ledamöter att deras gjorda
reservation, för att hära fästa de Respectiva
Riks-Ståndens uppmärksamhet vid slutliga behandlingen
af båda Utskottens Betänkanden ,
måtte Höglofl. Banco-Utskottets Memorial åtfölja.
Ut supra. Ex Protocollo
G. Helsingius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 5 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vallöf!. Borgare-Ståndet den -
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridd. och Adeln har, genom Pro- -  tocolls-Utdrag för den 15 nasti. Juni återremitterat
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
den 6 i sammå månad afgifna Utlåtande, i
anledning af väckt fråga om större frihet till begagnande
af Kalkmylla och Kalkstensbrott på
Gottland, samt derjemte till Utskottet öfverlemnat
Herr Öfversten Friherre Jacob Cederströms
till Protocollet gjorda anmärkning: att, enär det
mäste vara i stöd' af en allmän Författning för
Fänet, som det öfverklagade förhållandet uppkommit
, skulle det hafva bort åligga Utskottet ,
att genom Hof-Cantzleren infordra npdig upplysning
om denna Författning och derefter utlåta
sig, huruvida .Utskottet till- eller afstyrkte,
att hos Hans Maj:t Konungen i underdånighet
anhålla om ändring i berörde Författning.
Jemte åberopande af det Utlåtande , som
Utskottet redan i detta ämne afgifvit, får Ut
skot
-
Den 5 Juli. 697
skottet, till svar a förestående anmärkning, afgifva
den förklaring, att Utskottet ej trott sig
böra ingå uti något till- eller afstyrkande af
denna fråga , som enligt Utskottets tanka bör
betraktas såsom ett enskildt, på undersökning
beroende, mål; och då, för öfrigt den utväg Hr
Öfversten Friherre Cederström föreslagit, väl
ofta af Utskottet blifvit begagnad, men i närvarande
fall så mycket mindre kunnat iakttagas,
som Utskottet, på de i dess förra, Utlåtande an*
förda skäl, ansett och ännu anser målets hufvudsakliga
pröfning ej tillhöra dess befattning,
och då dessutom, äfven i motsatt händelse, efterföljden
af det uppgifna förslaget för Utskottets,
■åtgärder skulle medföra en sådan pmväg och tidsutdrägt,
att Utskottet nu mera helt och hållet
skulle sättas utur stånd, att innan Riksdagens
slut öfver den remitterade frågan något slags Utlåtande
afgifva; så har Utskottet endast ansett
sig böra meddela detta till svar å den gjorda å«
terremissen , med tillkännagifvande, att Utskottets
i närvarande ämne afgifne Utlåtande redan
af 3tne Riks-Stånd blifvit bifallet. Stockholm
den 4 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån-j
och Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And, Bredin. Hils Mänsson•
M, M. Rosbeck.
BIHANG
Till samteliga
Riks -Ståndens Protocoll,
I v ' '' - •
i •
Innehållande de Handlingar,
Hvilka till Kiks-Stånden blifvit afiemnade,
Såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
Samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm 1815.
Femte Delens Andra Afdelning.
STOCKHOLM,
Tryckt hos A. Gadelius, 1815*
Utdrag af Protocollet, hållet hos Håglöf.
Ridderskapet och Adeln den 7 Juli
' i8I5-
S. D. 1 anledning af Ridderskapets och Adelns
under den 8 sistl. Juni gjorda anmodan till Bevillnings-Utskottet,
att öfver ett den 11 föregående
Maj till bemälte Utskott remitteradt
Dictamen af Friherre Anders Cederström, innefattande
förslag till ett förbättiadt Eevillningssätt,
afgifva sitt yttrande på samma gång som
Utskottet med sitt project till Bevillnings-Forordning
till Riksens Ständer inkommer; beslöt
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, som redan
berörde Bevillnings-project erhållit, ått anmoda
Utskottet otn skyndesarnt aflemnande af det of~
vanberörde särskildta yttrande. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S: D. Bifölls Stats-Utskottets den 14 Juni afgifna
och den 19 på bordet lagda Betänkande,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
om en närmare reglering af de så kallade
Gerningsören; hvarjemte, i anledning af detta
beslut, till Handlingarna lades Allmänna Besvärs
-
Den 7 Juli.
svärs-oell Oeconoriue-Utskottets den 17 och 24
April på bordet lagde Betänkande, af den lo
nästföregående, angående en af Herr Directeuren
Flyborg väckt fråga om Helsingborgs Stads
rätt till' Gerningsöre» af Socken-handtverkare 4
xn. m. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. B iföllos följande Särskildta Utskottets den
30 Juni afgifna och den 5 Juli på bordet lagda
Memorial. s
1:0 I anledning af Friherre Koskulls Memorial,
innehållande förslag att, intilldess vexelcoursen
hunnit falla till alpari, och Rikets importer
och exporter blifvit återstälda uti jemnvigt,
ali sjöhandel må upphöra, m. m.
2:0 I anledning af Herr Tornerhjelms Memorial
om fri utförsel af Skånes natur- och
konst-alster.
3:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid.
Utskottets Betänkande om nytt Reglemente för
härvarande Judar. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe
^ S. D. Följande Stats-Utskottets den 3 och 5
Juli på bordet lagda Betänkanden och Memorial
af föregående dag, biel vo af Ridder»kapet
och Adela hifallne, nemligen t
1:0 I
Den 7 Juli.
1:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
dess Betänkande om Stats-Verkets inkomster och
dei s beräkning i Riks-Staten ifrån nästkommande
års början och påföljande år intill nästa
Riksdag.
2:0 Angående sättet att controllera de till
Riksgälds-Contoiret från Länen inkommande summariska
redogörelser för Allmänna Bevillningen
och öfriga Riksgälds-Contoirets Fonder.
2:0 X anledning af gjord anmärkning vid
Utskottets Betänkande angående Slottsbyggnader»
na på Kungsör.
4:0 I anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande om lösens erläggande
till Kronofogdarna för påskrifter å utmätningsresolutioner.
5:0 I anledning af Kongl. Majrts Nådiga
Remisser om Lön-förbättring för Lands-StatsBetjeningen.
6io Angående några begärdta nya Lön-anslag
å Kongl. Sundhets Collegli Stat. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe.
S. D. \ id förnyad föredragning af Stats-Utskottets
den 5 dennes på bordet lagda Utlåtande
af den 3 nästföregående, i anledning af anmärkningar
vid dess Betänkande angående yrkad ersättning
för Bohus, Carlstads och Elfsborgs Läns
Invånares besvär och lidande under sista fälttåget
, beslöt Ridderskapet scb Adeln att hos
Kongl.
704
Den 7 Juli.
Kongl. Maj:t borde i underdånighet anhållas ,
att låta närmare utreda förhållandet med dessa
Kans Invånares lidande, och af Krigs-Fonden
tilldela en hvar den ersättning honom tillkomma
lunde; hvilket beslut skulle med de öfriga Respectiva
Stånden vänligen comnvuniceras. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D. Återremitterades Stats - Utskottets den 17
Juni afgifna och den 20 Juni på bordet lagda
.Betänkande , angående åtskilliga omständigheter,
som äga sammanhang med regleringen af Rikets
Penninge-väsende; hvarjemte Banco - Utskottets
öfver detta Betänkande den 30 Juni afgifna och
den 2 Juli på bordet lagda Utlåtande skulle tillika
med de vid dessa båda Betänkandén gjorda
anmärkningar, till Stats - Utskottet åtfölja. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
6
S. D. Återremitterades , i anledning af gjorde
anmärkningar, Stats - Utskottets den 30 Juni afgifne
och den 2 dennes på- bordet lagde Betänkande,
angående några vid Bo utredningen efter
Högstsalig Hennes Maj:t Enke - Drottningen
Sophia Magdalena förekomna frågor. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D.
Den 7 Juli.
7°5
S\ D Upplästes Constitutions - Utskottets föll.
gårdag afgifna Memorial, angående redaction a£
q8 §• Regerings - Formen , och blef samma redaction
af Ridderskapet och Adeln godkänd.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
9
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Bevillningsutskottets
den 5 Juli på bordet lagda Memorial
af den,. 3 Juli, innehållande project till förändringar
i 1813 års Chartte Sigillatse Förordning.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D Beslöts att Bevillnings - Utskottet skulle
anmodas,' att till Riksens Ständer inkomma med
Förslag till sådana grunder, hvarefter Kongl.
Majtt, till förekommande af öfverflödiga utländska
varors införsel i Riket, må, vid sig företeende
omständigheter, hafva rätt att Tull-afgifterna
i lämpelig man förhöja. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Föredrogos å nyo frenne Constitutions‘
Utskottets den 5 dennes på bordet lagda Memorial,
af den 3 nästföregående , innefattande
förslag till tilläggningar i Grundkigarne:
5-e Bander. , 89. 90. I:o I
706
Den 7 Juli.
iro I 81 §• Regerings-Formen.
a:o I 53 och g6 §. Regerings-Formen»
samt 29 oell 63 §. §. Riksdags-Ordningen.
3:0 I 15 §. Riksdags-Ordningen: hvilka
Förslag godkändes till den kraft och verkan,
den vid innevarande Riksdag fastställda tilläggning
i 56 §. Regerings-Formen medgifver. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D, Beslöt Högtofi. Eidderskapet och Adelfi,
anmoda det Särskildta Utskottet, att, med frånskiljande
af hvad i dess Betänkande af den 17
juni hörer till öfversigten af orsakerna till allmänna
förlägenheten, samt de åtgärder sorn bero
af Riksens Ständers egna beslut, i en kort framställning
upptaga de ceconomiska mål, som anses
böra i underdånighet till Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och åtgärd öfverlemnas. Ut supra:
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. 0. Upplästes ett Memorial från Expeditions
- Utskottet, af förlidne gårdag, angående
skrifvarehjelps anslående för Utskottets Betjening »
samt tryckningen af den del af Bihanget till
Riks-Ståndens Protocoller, hvilken vid Riksdagens
slut éj hunnit fullbordas ; och skulle Stats
Utskot»
-
Deh 7 Juli.
767
Utskottet, till hvilket berörde Memorial skulle
öfverlennäs, anmodas att häröfver sig utlåta.
Derjemte ansåg Ridderskapet och Adeln
nödigt anmoda Stats-Utskottet att föreslå någon
anstalt, hvarigenom, under varande tryckning
af Riks-Ständens Protocoller, register deröfver
må, emot arfvode af något visst för hvart tryckt
.ärk af dessa Register, författas, för att kunni
med möjligaste skyndsamhet , efter Protocoller*
jaas tryckning Utgifva*. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
,, .
S. D. Vid förnyad föredragning äf det Sär"
skildta Utskottets den 20 och 28 Juni på bor~
det lagda Betänkande af den 17 nästföregående t
angående förlägenheten i allmänna rörelsen m»
m. samt af Banco-Utsköttels i anledning af detta
Memorial deri 4 Juli afgifne och nästpåföljande
dag på bordet lagda Utlåtande, blef det förra*
åtföljdt af detta Utlåtande samt af så väl denna
dag, som föregående Pleni-dagar gjorda anmärkningar,
till Särskildta Utskottet återförvisadt. Ut
supra.
Ex Protocollo
Ä. G. Silverstolpe»
S. 1> .bifölls Goristitufions- Utskottets den $
dennes på bordet lagda Memorial, innefattande
utlåtande öfver Herr Spaldencreutz’* till Utskot*
tgl
'7o8
Ven 7 Juli.
tet remitterade fnotion om ändringar i Instructionen
för Riksens Ständers Justitia Ombuds?
man. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D Vid förnyad föredragning bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconornie - Utskottets den
29 Juni afgifne och den 5 Juli pä bordet lagda
Betänkande, i anledning af de inom 3:ne af RiksStånden
gjorda anmärkningar vid Utskottets den
3 sisi. Maj afgifne Betänkande, rörande dels
ändring uti föreskrifterna om tiden och sättét
för Markegångs-Taxornas upprättande och Riksens
Ständers Justitiae Ombudsmans befattning
med deras granskning,dels ockTiondei och Rentegifvares
skyldigheter emot Indelningshafvare
och Räntetagare; äfvensom likaledes bifölls samma
Utskotts Memorial af den 4 Juli, hvilket
påföljande dag blifvit på bordet lagdt, i anledning
af återremissen af Utskottets Memorial rörande
yrkad större frihet till begagnande af kalkmylla
och kalkstensbrott på Gottland. Ut supia.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Beslöt Ridderskapet och Adeln, vid förnyad
föredragning af I.ag samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottens den 5 Juli på
bordet lagda Betänkande af nästföregående dag,
om frihet för hvarje Svensk Medborgare, att idka
k all
Den 7 Juli.
709
(ill slaga borgerlig näring, emot åtagande af deremot
svarande borgerlig tunga, att, jemte bifall
till Betänkandet, förklara, att ehuru Bidderskapet
och Adeln kunde återkalla de vid 1809 och
1810 årens Biksdag gjorda concessioner,i fall de
öfriga Stånden icke i detta beslut instämma, Bidderskapet
och Adeln, sorn icke ledes af annat
än viljan att befordra allmänt väl, utan afseende
på enskifta uppoffringar, hvilka tänkesätt, Bidderskapet
och Adeln är öfvertygad, delas af dess
Medstånd, likväl icke vill vid sitt bifall till nämnde
Betänkande fästa detta vilkor-; hvarom de öfriga
Bespective Stånden skulle vänligen underrättas.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S X). Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
följande den 29 Juni afgifna , och den
29 Juni och 5 Juli på bordet lagda Betänkanden
blefvo af Bidderskapet och Adeln afslagna ,
nemligen;
I:o X anledning af yrkadt förbud mot löpande
Assignationers utgifvande af enskilta
personer, m. m.
2:0 I anledning af åtskilliga till Utskottet
remitterade Memorial och Dictamina angående
Gränse-Tullarne imellan Sverige och Norrige.,
samt Landt-TulIs-inrättningen i Biket , och den
dervid bibehållna Tullbevakning, m. m. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
710
23 en 7 Juli.
S. D. Banco - Utskottets den 13 Juni afgifna
och den 5 dennes på bordet lagda Memorial,
rörande Banco-låns beviljande åt afbrända Städer,
blef af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
bifallet. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Trotocollet, hållet hos Högv.
Prest ■ Ståndet den 7 Juli 1815.
o
S. D. Återremitterades Bevillrtings • Utskottets
Eörslag till Eevillnings - Stadga och Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkanden
angående Gränse-Tullarne imellan Sverige och
Norrige samt Jjändt-Tullsrinrättningen i Piket
och den dervid bibehållna Tullbevakning , samt
om yrkadt förbud emot löpande Assignationer§
utgifvande af enskilta personer- Ut supra.
Ex Protocollo
J. 17. Almqvist.
S. D. Föredrogos å nyo Och biföllos nedanskrifne
ifrån Utskotten inkomne och på bordet
hvilande Betänkanden, nemligen:
ifrån Stats-Utskottet, angående
1:0 Sättet att controllera de till RiksgaldsContoiret
från Eänen inkommande Summariska
Redogörelser, för allmänna Bevillningen och öfriga
Riksgälds-Gontoirets Fonder.
s:o N|-
Den 7 Juli.
2:0 Några begardta nja Iiöne-anslag för
Sundhets-Collegii Stat,
3:0 Uöne-förbättring för Lands-Stats Betjeningen.
4:0 Yrkad ersättning för Bohus , Carlstads
och Elfsborgs Fäns Invånares besvär oell lidande
under sista fälttåget.
ifrån Banco- Utskottet:
Om begardta Uåne-biträden af Banken för
XJddevalla och Götheborg m. fl. Städer.
ifrån Särskildta Utskottet, rörande
1:0 Det Förslag att, intilldess Vexel-coursen
hunnit falla till alpari, och Bikets importer
och exporter blifvit återställde i jemnvigt, all
Sjöhandel må upphöra.
2:0 Fri utförsel af Skånes natur- och konstalster.
ifrån Constitutions-Utskottet:
I anledning af Herr Spaldencreutz^ Förslag
att Riksens Ständers Justin® Ombudsman må
uppdragas någon controll deröfver att Riksens
Ständers Beslut uti emanerande Författningar
må blifva riktigt uttryckte, m. m. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Efter öfverläggning om Allmänna Besvärs-
och Oeconpmie - Utskottets den 3 nasti.
Maj afgifna Betänkande dels om ändring uti
tiden och sättet för Markegångs-Taxornas upprättande
m. m., dels ock angående jemkning uti
de
712
Den 7 Juli.
de Tionde- och Rentegifvare emot Indelnings*
hafvare och Räntetagare åliggande skyldigheter,
jemte samma Utskotts den 39 sisth Juni afgifna
förnyade utlåtande i berörde ämne, beslöt Prest»
Ståndet att gilla och godkänna hvad Utskottet
uti berörde Betänkande yttrat och tillstyrkt,
dock med undantag af Utskottets förslag, att de
årliga Markegångs-Taxorna skola upprättas inom
de 5 första dagarna af November månad , hvilket
Förslag blef ogilladt af Prest - Ståndet , som
ansåg Markegångssättningen böra förrättas på den
tid, sorn Kongl. Förordningen af den 1 October
1810 utstakar. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist*
S- D. Efter öfverläggning om Bevillnings-Utskottets
Betänkande , rörande Allmänna Bevill*
ningen , blefvo de af Utskottet deruti föreslagna
grunder af Prest - Ståndet godkända, med förbehållen
rättighet a'tt utan hinder af berörde bifall
vid Projectet till'Bevillnings - Stadgan göra
de anmärkningar, hvartill Ståndet under granskningen
deraf kan finna sig befögadt. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V. Almqvist.
S. D. Efter uppläsande af Constitutions * Utskottets
Memorial:
1:0 I anledning af Kongl. Maj:t Nådiga
Proposition rörande tillägg uti Regerings - Formens
81 §■ • 2:0 Rö»
Den 7 Juli.
713
2:0 Rörande de tillägg uti’åtskilliga §. §.
af Regemigs-Formen , hvilka blifva en följd a£
Riksens Ständers Beslut om granskning af Justin*
Ombudsmannens Diarier.
3:0 Angående skyldighet för alla inom Bonde-Ståndet,
som bebo och äga Frälsehemman,
att deltaga uti erläggande äf Riksdagmanna arfvode
för Bonde - Ståndets Fullmägtiga; ansåg
Prest-Ståndet, som vid berörde Memorial gjorde
inga anmärkningar, de samma böra hvila till nästa
Riksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U, Almqvist.
S. D. Sedan samtliga Riks - Standen bifallit
Stats-Utskottets Betänkande angående tillökning
i de Kongliga och Furstliga Hofvens Stats-summor
och då Höglbfl. Ridderskapet och Adeln
samt Vällofl. Borgare - Ståndet icke ännu yttrat
sig öfver Hederv. Bonde - Ståndets inbjudande
till instämmande uti de tillägg, att berörde tillökning
för Kongl. Maj:t och de öfriga Kongl.
Personerna, skulle taga sin början ifrån den 1
Jan. detta år och för H. K. H. Prinsessan fortfara
till dess Hon återvunnit Dess fordna inkomster
från' Stiftet Qvedlingburg, uti hvilka
tillägg Prest - Ståndet, den 2 dennes med Hederv.
Bonde-Ståndet instämt, har Prest-Ståndet,
pä det att berörde skiljaktighet nu vid Riksdagens
instundande slut icke må lägga hinder i
vägen för Expeditionen' rörande den enhälligt
beslutna tillökningen, trott sig böra vördsamt
och
13en 7 Juli,
uch. vänligen inbjuda Högloft. Ridderskapet och
Adeln sapit Vällofl. Borgare-Ståndet att sig be,
riäget utlåta, huruvida de vilja uti ofvanberörde
tillägg instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. älmqvist.
Utdrag af Vällofl. Borgare - Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 7 Juli 1815.
S. D. Vid förnyad föredragning biföllos följande
Stats-Utskottets Betänkanden:
1:0 Af den 3 Juli, som samma dag blifvit
lagdt på bordet, angående sättet att controllera
de till Riksgälds - Contoiret från Eänen inkommande
Summariska Redogörelser för Allmänna
Bevillningen och öfriga Riksgälds - Contoirets
fonder.
2:0 Af den 3 Juli , som den 5 lades på
bordet, rörande några begärdta nya Löne-anslag
å Kongl. Sundhets-Collegii Stat.
3:0 Äfvenledes af den 3 Juli , sorn den 5
blifvit laggd på bordet, i anledning af Kongl.
Maj ts Nådiga Remisser om Eönförbättring för
Eands-Stats-Beijeningen. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm.
S. D.
Den 7 Juli»
m
8. D. Ds. nu a. nyo föredrogs Särskildta Utskottets
den 30 Juni afgifna och den 5 i denna
månad på bordet lagda Memorial, i anledning
af väckt fråga, att , intilldess Vexel-coursen hunnit
falla till alpari, och Rikets importer och
exporter blifvit återställde uti jemvigt, all sjör
handel må upphöra m. m., blef samma Betankande,
som afstyrker den gjorda motionen, af
Borgare-Ståndet bifallet. Ut supra.
Ex Profocollo
Carl Mag. Robsahm.
S. D. Vid föredragning af Banco - Utskottets
den 4 Juli meddeldta Utlåtande, i anledning af
Riksens Ständers Särskildta Utskotts Betänkande
af den 17 Juni, rörande de delar deraf, sorn
angå Eåne - bidrag från Riksens Ständers Bank,
fann Borgare-Ståndet för godt, att detsamma bifalla,
dock med det uttryckliga förbehåll, att
Städernas rättighet till Uåns åtnjutande å deras
Fastigheter förblifva i likhet och enahanda proportion
emot Eandet , sorn Banco Utskottets
under deri 27 Maj afgifna Betänkande i denna
del innehåller, äfvensom att Ståndet om det
reglementariska vid sådana J_,ån-biträdens meddelande,
efter ytterligare förekommande granskning
af samma ämne , må sitt utlåtande och
beslut meddela- Uti hvilket beslut de Respective
Med - Standen skulle vördsamt och vänligen
inbjudas, att instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
farl Magi;. Robsahm.
716
Den 7 Juli.
S. D. Efter uppläsande af Stats Utskottets Memorial
af den 4 Juli, med bifogad /afskrift af
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Stats - Utskottet
under den 29 föregångne Juni, rörande
de Barthelemiska medlen, fann Borgare-Ståndet
sig intaget af den varmaste undersatliga erkänsla
för det i så inånga afseenden för Biket nyttiga
och fördelaktiga sätt, hvarpå dessa medel af
Kongl. Maj:t 1 Nåder blifvit använda , och hvilken
erkänsla Ståndet ansåg sig icke böta underlåta,
att på detta sätt betyga, samt deröm genom
Protocolls-Utdrag Bespectiva Med-Stånden underrättelse
meddela. Ut supra.
Ex Profocollo
Carl Magn. Robsahm.
O
S. D. Återremitterades med gjorda anmärkningar,
Bevillnings - Utskottets under den 1 JuK
aflåtna samt sedan den 2 på bordet liviiande
Betänkande rörande den Allmänna Bevillningens
utgörande till nästa Biksdag. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm. ■
S. D. Vid fi .etagandet af Bevillnings-Utskottets
den 1 Juli afgifna Betänkande öfver Allmänna
Bevillningens utgörande till nästa Biksdag,
fann Borgare Ståndet för godt att för sin
del bifalla och antaga de grunder-, hvarpå samma
Betänkande sig stöder, nemi.:
Första
Den 7 Juli.
717
Första Artikeln eller Personell afgift och
Andra Artikeln eller afgift för synbar egendom,
lön, inkomst och rörelse, samt
Tredje Artikeln, angående fyllnads-afgift till
ersättning för Bränvins-consumtionen och LandtTulls-åfgifterna;
dock med det förbehåll, att
Ståndet, i anseende till detaillen och det reglementariska
af ämnet, får göra sina anmärkningar
och beslut gällande; och hvarom de Respectiva
Med-Ståmlen skulle vördsamt och vänligen
underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Rosbahm.
Utdrag af Frotocollet, hållet hos Hedervärda
Bonde-Ståndet vid Urtima
Riksdagen i Stockbom den 7 Jidi
1815-
S. D. Vid föredragning af Eag-Utskottets, sedan
den. a i denna månad, på bordet (hvilande
Utlåtande af den 25 Maj, angående Rådmannen
Sundblads Motion, om förklaring öfver vissa
delar af Kongl. Förklaringen den 28 Juni X798,
rörande Eagsöknings- och Utmätnings-mål; pröfvade
Bonde - Ståndet skäligt berörde Utlåtande
godkänna. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Det af Lag- samt Allmänna Besvärscch
Oeconomie-Utskotten den 4 Juli afgifna och
sedan
iDen 7 Juth
sedari sista Plenum på bordet hvilande betänkande,
angående en utvidgad handels- och narings-frihet
företogs nu åter , då Ståndet enhält
ligt biföll det af Höglofl. Riddeyskapet och Adelns
samt Bonde-Ståndets .Ledamöter i de sammansätta
Utskotten afgifna Utlåtande i frågan; med
beslut derjemte, alt som anledning är att förmoda
det Högvördiga Prest - Ståndet och Vällofl.
Borgare-Ståndet förblifva vid deras förut yttrade
mening , och Två Stånd således stadna emot
Två; så ville Bonde Ståndet vördsammeligen inbjuda
Höglofl. Bidderskapet och Adeln att i
nämnde händelse förena sig med Bonde-Ståndet
om den åtgärd att, med öfverlemnande af Utskottens
förenämnde Utlåtande i egenskap af
Höglofl. Ridderskapets och Adelns samt Bonde—
Ståndets underdåniga önskningar, hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhålla om Dess Nådiga
pröfning och beslut i målet. Ut supra.
Etc Protocöllo
Olof Werlin.
S. D. Då Constitutions-Utskottets den 3 innevarande
månad afgifna, och den 5 på bordet
lagda s>:ne Memorial, innefattande förslag*
1:0 till tillägg uti Grundlagarne i anledning
af det utaf Riksens Ständer beslutne och af
Kongl. Maj:t i Nåder sanctionerade tillägg i Justitire
Ombudsmannens Instruction ; och
2:0 Till ett af Kongl. Maj:t i Nådei?
proponeradt tillägg i 81 §. Regeringsformen.;
nu
Den 7 Juli»
nu åter föredrogos, förklarade Bonde - Ståh«
dets Ledamöter sig icke hafva något emot dessa
förslag att påminna; oell blefvo de samma lagda
på bordet till nästa Riksdag, i afsigt att då
pröfvas. Ut supra.
Es Protocollo
Olof Werlin»
S. D. Vid förnyad föredragning af Constitu*
tions-Utskottets den 3 i denna månad afgifne
Och den 5 påföljande upplästa Memorial, med
Utlåtande öfver Riksdagsmannen Anders Larssons
från Elfsborgs Län förslag, till ett stadgande
i Grundlagarne j att vid beräkning af Riksdagsmanna
afvoden för Ronde-Ståndets Eallmagtiga,
alla inom Bonde-Ståndet, som bebo och
aga Frälse-Heinman , ålades att deri deltaga, blef
detta Utlåtande , efter deröfver föregången discussion,
lagdt på bordet till nasta Riksdag, för
att då komma under pröfning- Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. I). 1 ett sammanhang föredrogos Stats-Ut
skottets
Betänkande angående åtskilliga omständigheter,
söm äga sammanhang med Regleringen
af Rikets fenninge-väsende, samt Banco- IJ t*
sköttets , i detta ärende affordräde och pä bordet
hvilande Utlåtanden af deh 30 sisth oell den 4
i denria månad.
Efter öfverläggning härom beslöt Bonde*
Ståa*
720
Den 7 Juli.
Ståndet, att bifalla Banco Utskqttets Ut[åtanden
i hvad de röra huvudsaken, eller Bankens urgamla
egenskap af en Lane» och CirculationsBank,
samt rättighet till Discont-rörelsen i Riket,
med förbehåll,-att om de särskilta summor»
na, och flera Beglementariska åtgärder sig närmare
yttra, sedan Stats Utskottet inkommit med
den förnyade finance-Plan, som nämde Utskott
anmodas att upprätta. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Efter skedd föredragning af Banco-Utskottets
den 13 Juni afgifna , och den 5 Juli p|
hordet lagde Utlåtande, öfver Grosshandlaren
Åbergs och Rådmannen Bagges Memorial , om
Lån af Banken för Uddevalla Stad, blef samma
Utlåtande af Bonde-Ståndet godkändt. Ut supra.
Ex Protecollo
Olof Werlin.
S. D. Ti ill justering upplästes och godkändes
Expeditions Utskottets insände förslag till underdåniga
Skrivelser till Kongl. Maj:t:
1:0 Om Grundlags-frägorna, som vid denna
Riksdag blifvit afgjorda.
2:0 Ett ark af Riksdags Beslutet, innehållande
1 §., och
3:0 Om en närmare reglering af de så kallade
Gernings ören. Ut supra.
Ex Protocollo
Oiof Werlin.
S. D.
Den 7 Juli. 721
S. 3> Uti Memorial af nasti, dag anmäler
Stats-U tskottet, hurusom det funnit sig i nödvändighet,
att begagna ytterligare skrifhjelp utaf
en extra Cancellist, ;not det faststäldta Dagtractamentet
2 R:dr 24 sk. Banco från den 28 sisth
Juni samt dessutom tillfälligt biträde mot skälig
betalning; och har Utskottet ansett dessa utgifter
kunna upptagas bland expense-rnedlen , hvilka
, efter särskild räkning komma att godtgöras.
Bonde-Ståndet, som fann för godt bifalla
hvad Stats-Utskottet sålunda hemställt, erinrade
sig härvid dess den 8 sisth Maj, vid då förehafd
fråga om aflöning för Riks-Ståndens och deras
Utskotts-Cancellier gjorda förbehåll, att närmare
Riksdagens slut få föreslå den belöning till
Ståndets extraordinarie Cancellister samt den
tillökning för Notarierna och ordinarie Canc.ellisterna
, som funnes med billighet och rättvisa
öfverensstämmande. I följd häraf och som det
varit nödvändigt för Bonde-Ståndet, att, till expedierande
af de mångfaldiga ärender, som vid
denna Riksdag blifvit väckte , antaga fyra extraordinarie
Cancellister till tjenstgöring uti BondeStåndets
Cancellie, och tvänne för att biträda
med utskrifningen af Ståndets underdåniga besvär
och ansökningar till Kongl. Maj:t, hvilkas
författande Protocolls-Secreteiarén Georgii i Nåder
blifvit uppdraget; samt dessa extraordinarie
Cancellister emot löfte om aflöning och i förlitande
derpå lemnat Ståndet erforderligt skrifbiträde
, och hvarmed de jernt varit sysselsatte;
så och då billigheten äfven synes fordra, att
hvad beträffar Notarierne och ordinarie Cancel5.
fe Bandit. 91. 92. lister
-
72 2
Den 5 Juli.
listerne, desse icke erhålla mindre aflöning vid
denna Riksdag än dem vid den föregående varit
förunnad, heldst som göromälen nu varit
långt flera och besvärligare än då, ansåg Ronde
Ståndet, under åberopande af de skäl dess d,
27 sisth April meddelte återrerniss af Stats-Utskottets
förslag till Cancelliernas aflöning för öfrigt
innehåller, sig böra icke allenast vördsarnligen
anhålla örn dess Högrespectiva Med-Ständers
benägna bifall dertill, att förenämnde extra
Cancellister måtte få njuta lika aflöning med de
ordinarie från antagnings dagarne , utan ock anmoda
Högloft. Stats-Utskottet, att, sä fort sig göra
låter , inkomma med Utlåtande angående beloppet
af ett billigt arfvode för Ståndets Notarier
och ordinarie Cancellister; om hvilken anmodan
de öfriga Respective Riks-Stånden jemväl
skulle underrattas; på det, i händelse de, i afseende
på deras Cancellier finna sig till ett lika
beslut föranlåtne, frågan må i ett sammanhang
hos Höglofl. Stats-Utskottet förekomma. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. 33. Föredrogs Constitutions-Utskottets sedan
den 5 dennes på bordet hvilande Utlåtande af
den 3 förutgående, öfver Herr A. J. Spaldencreutz^
dit- remitterade Memorial , innefattande
förslag till ändringar i Riksens Ständers JustititeOmbudsmahs
Instruction ; och fann Bonde-Stån
dét
-
Den 7 JuK.
723
det för godt att till samma Utlåtande lemna bi«
fall. Ut supra.
Ex Prötocollö
Olof Werlin.
S. D. Tili afgörande företogoä SiätsvUtsfeottets
sedan den 5 dennes på bordet hvilande Betärikanden
af deri 3 Juli:
isa t anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
remisser om Lone-förbättring för Länds*Stats
betjeningen.
2:0 Angående några begärde Löné'ansiag
å Kongl. Sundhets-Collegii Stat; och
3:0 Angående sättet att cöntröllerä dé, till
Biksgälds-ContOiret, från Länen inkommande
Summariska redogörelser för allmänna Bevillningen
och öfriga Riksgälds-Contoirets fonder.
Hvilka Betänkanden, efter öfverläggning $
af Bende‘Ståndet gillades. Ut supra.
Ex Protocolio
Olof Werlin*
S. D. A nyo föredrogos och biföll os Allmänna
Besvärs- och Oeconömie.Utsköttets Sedan sista
Plenum på bordet hvilande Betänkande af
den 29 Juni, i anledning af yrkadf förbud emöt
löpande Assignatlörtérs utgifvartde af enskifta
personer m. ni.j sämt dess under den 4 i denna
månad afgifnå Utlåtande öfver återremiss af
Utskottets Betänkande i änlédning af VäCkt fråga
om återugplifvande af Kongl. Brefvet den 23
$ept«
72 4
Den 7 Juli.
Sept. 1747) angående prestanda till Bruken af
åboerna å de af Bruksidkare till skatteköpte
Krono heraman. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. För att,undanrödja alla anledningar till
hinder för Riksdagens slut, har Bo-nde-Ståndet
funnit för godt , att ännu närmare jemka sig till
Högvördiga Prest- och Vällofl. Borgare-Ståndens
beslut uti frågan om tiden för Uane-biträdet
till Götha Canal-arbetets fortgång och sålunda
utesluta förbehållet, sora i sista Protokollet
är upptaget, hvaraf följer, att Bonde-Ståndets
beslut blir alldeles lika. lydande med nämnde
2:ne Stånds; om hvilket tillägg i förra beslutet
de öfriga Respective Stånden skulle vördsamt
och vänligen underrättas. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid föredragning af Särskildta Utskottets,
den 4 Juli afgifna, och den 5 påföljande
upplästa Utlåtanden, öfver Herr Friherre Boyes
Memorial om medel till penninge-bristens afhjelpande,
och öfver Herr A. F. Tornerhjelms
framställning om nödvändigheten , att tillåta en
fri utförsel af Skånes natur- och konstalster; lät
Bonde-Ståndet vid förstnämde Utlåtande bero
och det sednare godkändes. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
s. n*
Den ^ Juli.
o
S D. Åter föredrogs Särskildta Utskottets sedan
sista Plenum på bordet hvilande Memorial af
den 30 Juni, i anledning af Herr Friherre Koskulls
motion, att, intill dess Vexel Coursen
hunnit falla till alpari och Rikets exporter och
importer blifvit återställde uti jemnvigt, all sjöhandel
må upphöra; och blef detta Utlåtande af
Bonde-Ståndet gilladt. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. C onstitutions Utskottets sistlidne dag afgifna
Memorial och förslag till den lydelse Utskottet
ansett c 8 §• Regeringsformen böra erhålla
, i följd af Riksens Ständers vid denna Riksdag
derom tagne beslut, upplästes och af Bon*
de Ståndet gillades. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Q
S. D. Oedan Ronde Ståndet under den 2 dennes
bifallit Höglofl. Stats-Utskottets Betänkande,
angående årliga tillökningen i Kongl. Majrts och
de Fursteliga Personernas Hofstats-Summor, med
tillagd önskan, att denna tillökning kunde taga
sin början reed innevarande år, så har BondeStåndet
funnit det höra till ordningen, att i
sistnämnde del återremittera Eetänkandet, till
Högbemäite Utskott, med anmodan att deröfver
sig utlåta, hvarom de öfriga Resp. Stånden skul/
le
JDert 7 Juli.
le YÖrdsamt och vänligen underrättas. Ut su»
pr*.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S- D. Till Stals-Utskottet återremitterades, dess
den 27 sistlidne Juni afgifna och den 5 och 5
Juli på Rordet lagda Betänkande, angående tillökning
i Stats-anslaget åt Academien för de fria
Konsterna, jemte nya löners anslående för en
Secreterare och en Cancellist vid Kongl. Slottsbyggnads-Directionen,
för Secreteraren vid Konungens
Museum samt för 2:ne ordinarie och fyra
extraordinarie Executions * Betjente?. Ut
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
13, B. Efter uppläsande af Expeditions * Utskottets
insända förslag till' Riksens Ständers, underdåniga
skrifvelser, angående dels tillökning i
de Kongl, och Fursteliga Höfvens Stats-Surnjftjor,
och dels Stats, * Summa för Hans Kongl.
Höghet Arf-Prinsen Oscar, i händelse Hans
Kongl. Höghet skulle inom nästa Riksdag sig
förmäla; fann Hedervärda Bonde-Ståndet, som
i dag anmodat Stats XTtskottet att meddela Utlåtande
öfver den, vid bifallet till dess i berörde
mål afgifna Betänkandeo tillagda önskan , att
nämnde tillökning kunde taga sin början med
innevarande år , det borde med beslut öfver de
fpreslagne skrifvelserna innehållas , till dess Stats
Utskottet
-
Den 7 Juli.
727
Utskottet afgifvit det infordrade Utlåtandet och
det samma blifvit pröfvadt. Ut supra.
Ex Protocollö
Olof Werlin.
S. D. Jemte anhållan, uti Memorial af sistlid»
ne dag, det måtte ät Stats Utskottet öfverlemnas,
att, efter inhämtad upplysning af Expeditions
Utskottets Ordförande , föreslå Renskrifva» _
re-hjelp för samma Utskotts Cancellister, hemstäl»
ler Expeditions Utskottet, på anförda skäl, om
icke ett afpassadt arfvode kunde varda bestämdt
för den eller dem af Utskottets Cancellister, som
efter Riksdagens slut besörjer tryckningen af det
då återstående Hillänget till Riks Ståndens Pro*
tocoller, och derföre hos Stats-Contoiret redovi- ,
sar. Härtill fann Ronde Ståndet skäligt för sin
del lemna bifall. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Bonde-Ståndet lät sig nu åter föredragas
Bevillnings-Utskottets den 3 Juli afgifna,
och sedan den 5 i samma månad på bordet hvilande
Memorial, med förslag till vissa ändringar
och rättelser uti 1812 års Chartse-Sigillatae-Förordning.
Efter öfverläggning härom, fann BondeStåndet
för godt att berörde förslag gilla och antaga.
Ut supra.
Ex Prdtocollo
Olof Werlin.
Uppläst
7?8
Den 7 Juli.
Uppläst hos Sanrteliga Riks-Srånden den 7 juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Genom Nådig Proposition af den 28 sistl,
Mars har Eders Kongl.. Maj:t föreslagit Riksens
Ständer, att ytterligare uppskjuta med afgörande af
de från förra Riksdagar på bordet hvilande Grund*
lags frågor, med undantag af förslaget till ändring
af Konungens myndighets ålder i 41 §. , samt förslaget
till bestämmande af Grundlags frågors behandlingssätt
i 56 §. Regerings-Formen. T anledning
häraf hafva Riksens Ständer, genom sräskilda
underdåniga skrifvelser, till Eders Kongl. Majit
anmält de beslut , de öfver ofvanbemälte §. §.
redan tid efter annan fattat. Då öfver det föreslagna
uppskofvet med Grundlags-frågornas afgörande
Riksens Ständer hade stannat i skiljaktiga
meningar , sammanjemkades dessa till enstämmighet,
enär genom Eders Kongl. Majus förnyade
proposition af den 24 Maj Eders Kongl,
Majit i Nåder täcktes gå Riksens Ständer till
möt«s med förklarande, att Riksens Ständer, utan.
hinder af Eders Kongl. Majts Nådiga Proposition
af den 28 Mars, mätte, om de så nödigt och
nyttigt pröfvade, upptaga och afgöra alla de
lagligen beredda hvilanda Grundlagsfrågorna;
och Riksens Ständer stadnade 1 det beslutet, att
örn deras afgörande sig förena.
Till följe häraf hafva Riksens Ständer till
pröfning företagit: 1:0 Alla de anmärkningar
hvilka vid Grundlagarnas antagande vid 1809
och 18 to arens Riksdag i Stockholm blifvit
gjerde i de särskildta Stånden, och då förklarades
-
*
Den 7 Juli.
72
des hvilande till nästa Riksdag. 2:0 Ren anmärkning
Eders Kongl. Majit vid Riksdags-Ordningens
sanctionerande vid samma Riksdag i
Nåder täcktes Riksens Ständer meddela. 3:0 Re
förslag till förändringar, som vid berörde Riksdag,
på enskildas motioner, af ConstitutionsUtskottet
blefvo beredde och till Riksens Ständer
gnmälde. 4:0 Alla i laga ordning beredde
förslag vid 1810 års Riksdag i Örebro. 3:0 Alla i
laga ordning beredda förslag vid 1812 års Riksdag
i Örebro, jemte alla de förslag Eders Kongl.
Majit vid samma Riksdag täcktes i Nåder till
Riksens Ständer öfverlemna.
Vid detta vigtiga tillfälle, då grunderna för
Sveriges samfundsband å nyo blifvit ställde under
Riksens Ständers granskning, hafva Riksens Ständer
haft för ögonen Eders Kongl. Majus Nådiga
uppmaning, att ådagalägga den- lugna pröfning
och enighet i rådslag och beslut, som ensam är
värdig ett fritt Folks Representanter, och i
så hög grad verkar både på den allmänna öfvertygelsén
inom Landet, och på Statens yttre anseende.
Riksens Ständer hafva fästat sig vid den
grundsatts. att Statens styrka hvilar på enhet och
sammanhang i föreskrifterna för Statsföreningen,
att deras högsta syftemål borde vara att bibehålla
den i Grundlagarna förut rådande anda , och att
de ej borde ingå i några ändringar, som ej af
ett förut beredt och rådande allmänt tänkesätt
godkändes. Re hafva önskat att gifva ett exempel
, huru rättigheten att i laglig ordning kunna
förbättra Grundlagar, kan utöfvas utan våda
för rubbning i deras grundsats, och med det
lugn
73«>
Den 7 Juli.
lugn som utmärker Medborgare i en fri Stat,
hvilka älska och vörda sina lagar och sin styrelse.
Jjedda af dessa fänkesätt, hafva Riksens
Ständer, bland den mängd af förslag till förändringar,
som under ofvananförda trenne Riksdagar
blifvit samlade, It ganska få gifvit sitt bifall.
De som sålunda ej af Riksens Ständer
blifvit antagna, äro försvunna, såsom beredda
förslag till förändring i Grundlagarna. De om
hvilkas antagande Riksens Ständer enhälligt sig
förenat, i hufvudsaken endast innefattande för*
tydliganden och närmare bestämningar af förut
varande stadgar och bruk, finnes i närlagde redaction
upptagna., äfvensom de §. §. äfven deri
blifvit införde, hvilka, såsom stående i ett
omedelbart sammanhang med dem, hvilka genom
Riksens Ständers beslut undergått någon
förändring, derefter borde jemkas till likhet.
Då nu Riksens Ständer dessa deras beslut
till Eders Kongl. Majit i underdånighet öfverlemna,
utbedja de sig derpå lika underdånigt
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga sanction, hvarefter
sedan de vunnit full kraft af lag, Eders Kongl.
Majit Nådigst lärer deras kungörande besörja.
Riksens Ständer framhärda med djup un»
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På
Den 7 Juli.
Få Riddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner.
h. t. Landtmarskalk,
Få Borgare-Ståndet*
vägnar
H. Schwan
B. t. Talman,
73»
På Prfist-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom.
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. V. Talman.
Uppläst hos Samtelig* Riks-Stånden den 7 Juli.
Stormägtigste Allernådigstg Konung!
Genom Nådig 1 Proposition af den 5 sist!.
April, har Eders Kongl. Maj:t i Nåder öfverlemnat
en vid Riksdagen 1809 och 1810 af
Riksdags - Fullmägtige från Orebro Län vackt
fråga om befrielse för cle så kallade Socken-handtverkare
ifrån Gernings-örens erläggande , jemte
de i anledning deraf fran vederbörande Embets*.
Verk inhämtade upplysningar och förslag.
Efter en noggrann pröfning af Grundlagarne,
hafva Riksens Ständer funnit , att så väl i
följe af den 9 punkten i Riksdags-Beslutet af den
2« Marti 1604, hvilket utgör grundförfattningen
om Gernings-örenk erläggande, sorn af Kongl.
Brefvet den a9 April 1725 och 10 §. i 1739
års Resolution på Städernas, Besvär, GerningsÖren
ingenstädes böra erläggas till högre belopp,
än 1 Daler S:mt för person, sorn , enligt Kongl,
Förordningen den 6 December 1776, angående
K ronans äldre Penninge-rentors beräkning, ut
•
£äc
73*
Den <7 Juli.
gar med 16 skill. Banco. Orsaken till det olika
belopp, hvartill denna afgift på olika orter utgöres,
har ej med visshet kunnat utredas. Någon
särskild Förordning derom, finnes endast i
afseende på Vesterbotten. Hvad åter angår den
omständigheten, att denna afgift på sömliga orter
uppbäras endast af Kronan, på andra af vissa
Städer, och på somliga af både Kronan och Städerna
, och således derstädes erlägges i dubbelt
förhållande, hafva Riksens Ständer icke kunnat
anse hvad deraf blifvit vissa Städer genom sär*
skilda Resolutioner tillagdt annat än som en
följd af samma förhållande , hvarigenom en del
af Kronans rentor blifvit för vissa behof till enskilta
eller corporationer borförlänta
Riksens Ständer hafva derföre ansett, att
Gernings-ören ingenstädes till högre bélopp,
än 1 Daler S:mt eller 16 sk. Banco för hvarje
person bör erläggas, och ingenstädes till dubbelt
belopp betalas, utan antingen endast till Kronan
eller endast till Städerna utgöras, äfvensom att
inga af Städerna derå kunna göra anspråk, så
framt de icke kunna uppvisa särskilta Kongl.
Resolutioner på rättigheten att en dylik afgift
uppbära , samt att samma skyldighet, såsom vilkor
för Gernings orens framgena undfående , bör
åligga Städerna på de ställen , der denna afgift är
delad .ellan dem och Kronan. Det tillstånd Stä*
derna i Vester- och Norrbottens Lä^genom 1689
års Resolution erhållit, att af hvarje Handtverkare
på Landet uppbära 2 Daler S:mt, anse Rik'sens
Ständer, då Kongl. Resolutionerna af 1725
och 1739 angående Gernings-ören icke innefatta
något
Den 7 Juli.
733
något undantag, och det sorn genom i68g ars
Resolution blifvit dessa Städer beviljadt, utan.
tvifvel haft afseende på deras behof för den tiden
, hvilket nu ej kan vara större för dein än
för de öfriga Rikets Städer, ej heller kunna sträckas
längre, än till rättigheten , att efter i Daler
S:mt eller 16 sk. Råneo på personen uppbära
Gernings-ören. I öfrigt och då Gernings ören
äro i Stat påräknade, -såsom en Stats-Verkets ordinarie
inkomst, kunna Riksens Ständer ej medgifva
någon annan ändring eller eftergift. Hvilket
Riksens Ständer till svar å Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition i underdånighet skulle
tillkännagifva.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Eders Kongl. Maj:ts
I
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwan
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
väpnar
O
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
Lars Olsson
n. v. Talman.
vägnar
tppläst
734
Den 7 Juli.
Uppläst hos Samteliga Rilis-Ständen dén 7 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Sedan Riksens Ständer vid Stats regleringen
nogsamt funnit, att den Hofhållnings-summa
af 270,000 If:dr, Riksens Ständer vid Riksdagen
.1809 och 1810 Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
erbödo, och Eders Kongl. Maj:t i
Nåder då täcktes emottaga, nu mera genom Myntvärdets
fall och varu-prisernas deraf*följda stegring
blifvit för ändamålet otillräcklig, hafva
de ej dragit i betänkande, att å nya genom erbjudande
af en förhöjning å denna Hofhållnings
summa ådagalägga den kärlek och vördnad
Svenska Folket ifrån Uråldriga tider hyst
för sin Öfverhet. Riksens Ständer hafva efter
inhämtande af Eders Kongl. Maj:ts ädelmodiga
och Eandsfaderliga tänkesätt dervid nödgats mera
rådfråga tillgångarna än den goda viljan, och
sålunda, efter noga pröfning j beslutit, att denna
summa, ifrån och med början af nästkommande
år, matte ökas med 50,000 R:dr, samt dessutom
till handpenningar åt Hennes Kongl. Maj t Drottningen,
i afseende på Hennes Majrts allmänt
kända välgörenhet, 10,000 R:dr anslås. Då
Riksens Ständer derjemte inhämtat, att de Staten
tillhöriga meubler, både i det Kongl. Slottet
i Hufvudstaden och i Lustslotten, tarfva tillökning
och förbättring, heldst Hofhållnings-summan
hittills ej varit tillräcklig för anskaffande
af nya i de förbrukades ställe, hafva Riksens
Ständer beslutit, att ett anslag af 5,000 R:dr
årligen
Den 7 Juli.
735
•ärligen till nästa Riksdag skall för detta behof
göras och på Stat uppföras.
Riksens Ständer hafva äfven kändt siri förbindelse
att på något sätt tolka elert lifliga tacksamhet
som hos Svenska Folket lågar emot Hans Kongl.
Höghet Kron-Prinsen. Det är med anledning af
Hans Kongl. Höghets vägran att sjelf något emottaga
och Dess derjemte yttrade egen Nådiga önskad,
som Riksens Ständer tror sig, ehuru svagt, uttrycka
denna tacksamhet, då de beslutit, att, då
nu det ögonblick inträffat, att Hans Kongl. Hög- .
het Arf-Prinsen Oscar inträdt i manna åren och '
kommer att antaga egen Hofstathållning, till den
summa af 16,666 R:dr 3? sk., Hans Kongl.
Höghet Arf-Prinsen för det närvarande af Statsverket
uppbär, en förhöjning måtte tilläggas af
33,333 R:dr 16 sk., hvilken ifrån och med
nästkommande år kommer att taga sin början,
och på. Stat uppföras; äfvensom Hans Kongl.
Höghet under loppet af innevarande år, till anskaffande
och uppköp af hvad till egen Hofhållning
behöfves, äfvensom till Hofstatshållning
under den ännu återstående hälften af året, må
äga att uppbära en summa af 40,00a R:dr.
Då ytterligare Riksens Ständer funnit det
anslag af 28,990 R:dr 5 sk. 4 r:st., som på
Stat för Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia
Albertina varit uppfördt, efter tidernas omständigheter
icke tillräckligt, heldst då nu mera
Hennes Kongl. Höghet icke äger någon inkomst
från Stiftet Qvedlingburg, hafva Riksens Ständer
, öfvertygade att Nationens kärlek och tillgifvenhet
för Hennes Kongl. Höghet fordrar,
att
Den 7 Juli.
att Biksens Stander, med kännedom af behofvet,
ej lemnar det oafhulpet, beslutit en tillökning
af 12,000 B:dr i Hennes Kongl. Höghets Hof*
stats-summa, ifrån och med början af nästa år.
Hvilket allt Biksens Ständer härmed fa
Eders Kongl Maj:t i underdånighet tillkännagifva.
Biksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad} trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
XJnderdånigsté, tropligtlgste
tjenare och undersåter
På Biddersk. och Adelnä . På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
C ari Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman
På Borgare-Ståndets På Bonde Ståndet-e
vägnar vägnar
H. Schwan • Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Puks-Stånden den 7 Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Då Bik sens Ständer besinnat, att möjligtvis
inom den tid, som för Lagtima Biksdag är bestämd,
den händelse kunde inträffa, att Hans
Kongl. Höghet Alf Prinsen Oscar, till befästande
af sin Att, och ett af hela Svenska Folket
efterlängtade stadgande af Dess bibehållande på
Sveriges
Den 7 Juli»
737
SverigesThron, inträdde i äktenskap, hafva Riksens
Ständer i likhet med den åtgärd, som vid Riksdagen
år 1809 Och 1810 vidtogs , trott sig bora bestämma
en summa, som i händelse äf Rikets då
varande Thronföljares förmälning, kunde, vara
att påräkna för den tillökning i Dess HofhålR
ningskostnader, som derigenom skulle uppkomma.
I följe deraf, och sedan Riksens Ständer
tillstyrkt den förhöjning i Hans Kongl. Höghet
Arf Prinsens Hofstats-Summa, att den ifrån nästa
års början kommer att utgöra 50,000 Ridr*
hafva Riksens Ständer bestämt ett nytt anslag
af <25,000 R:dr, att, om Hans Kongl. Höghet
före nästa Riksdag skulle sig förmäla, då upp»
bäras årligen, jemte ofvannämnde Hofstats-Summa,
eller tillsammans 75,000 R:dr; hvilket be»
slut Riksens Ständer härmedelst i underdånigt
het till Eders Kongl. Maj:t velat öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup ung
dersåtlig Vördnad, trohet och nit
Storfnägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdåmgsté, tröpligtigste
tjenare och urtdersåter
Rå Riddersk. och Adelns På Prést-Ståndéts
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
li. t. Landtmarskalk-. n, v. Talmän.
På Borgare-Ståndets PäBönde-Ståndets
vägnar. v., vägnar
... :H. Schwan» \ Lars Olsson»
h. t. Talman. ' a. v. Talmarn
-■ äite Bandtu §3. 94. yördd
738
lien 7 Juli.
Vördsamt Memorial!
Genom, vördsam skrifvelse af den 4 April
lräf 'Eipeditions-HTtskoitet förbehållit sig, att till
biträde få antaga en tredje Cantzlist, och Biksens
Ständer hafva äfven dertill gifvit sitt bifall.
Då Utskottet funnit, att genom nu varande
Betjeningens oförtrutenhet intet uppehåll
i expeditionerna, utan en ny Cantzlists antagande,
inträffat, och Utskottet af de nuvarande
Cantzåisterna erhållit försäkran, att med full
drift de återstående görornålen skola blifva skötte,
deremot de vid ett och annat tillfälle fatt
begagna Renskrifvare, har Utskottet trott det
leda till mindre kostnad att sådant bevilja, än
-af t öka Betjeningens antal, och åberopar sig derföre
det äf dess Ordförande vid regleringen af
Betjeningens tractatnen-ten gjorda förbehåll, att
för détta Utskotts Cantzlister få beräkna Renskrifvarehjelp.
Utskottet anhåller- derföre , det
täcktes Eiksens Ständer öfverlemna åt dess Statsutskott
att efter' inhämtad.upplysning af Expeditions
- Utsko tets Ordförande.,., denna Benskrifvarehjelp
föreslå. .....
Afven har JJtskottet trptt sig böra anmäla,
att ehuru tryckningen af Bi harige t till BiksSt|ndens
Protocoller blifvit drifven med den
skyndsamhet, att redan nära. 70 ark ifrån trycke!
utgått. detta r)arbete nu vid Riksdagens annalkande';
slut knappast såsom halffärdig! kan anses
Enä'f för. Utskottets Betjening allt arfvode
och tractamente upphör 8 dagar' efter Riksdagens
slut, lärer Riksens Ständer' nögsarfit' ’Bn
.
...... n*
Den 7 Juli. 73g
na , att efter den tidens förlopp allt ytterligare
lsiträde af Betjeningen till tryckningens besörjande
ej billigen kan äskas. Utskottet tror sig
derföre äfven böra föreslå, att ett afpassadt arfvode
måtte bestämmas för den eller deni af
Cantzlisterna som omsorgen för denna tryckning
sig åtoge , och derföre hos Stats - Contoiret redoviste;
förnyandes Utskottet i afseende derpå
sin begäran, att detta arfvode, efter hörande af
Utskottets Ordförande ,’ af Stats - Utskottet måtte
få bestämmas, och Riksens Ständers afgörande
underställas. Stockholm den 7 Juli 1815*
På Höglofl. Riddersk. På Högvörd. Prets
och
Ad. Uedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Axel Lagerbjelke. L. Mörner.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
-Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Nensén. Johan Ersson.
.G.. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 11 —
Hederv, .Bonde-Ståndet den 7 _
Vördsamt Memorial!
Sedan Hogvördiga Prest- och Vällofl. Borgare-Standet
låtit dervitj .bero och Bonde - Siåndet
bifallit, att i följe af den hos Ridderskapet
och Adeln vid justeringen af redactionea af de
till
I
74°
Den 7 Juli.
till förändring beslutna paragrapher i Grundlagarna,
ur den 28 §• Regerings-Förmen skulle
Utgå, allt hvad rörde förslaget till tillägg deri,
i afseende på utländska Språk- och Exercitiemästare
samt idkare af de fria konsterna, får
Utskottet nu härmedelst å nyo för Riksens Ständer
framlägga berörde 28 §. i det skick den efter
detta beslut bör till Kongl. Maj:t öfverlemnas.
’’Konungen äger att i Stats-Rådet utnämna
och befordra infödda Svenska Män till alla de
Embeten och Tjenster inom Riket, högre och
lägre, hvilka äro af den egenskap att Konungen
fullmagter derå utfärdar; dock böra vederbörande
förut med förslag hafva inkommit der sådana
hittills ägt rum; vare Konungen likväl obetaget
att efter Stats-Rådets hörande uti MilitaireEmbeten
nyttja en eller annan utländsk man
af sällsynt skicklighet, men icke till Commendanter
i Fästningar. Konungen fäste vid alla befordringar
afseende endast å de sökandes förtjenst
och skicklighet, men icke på deras börd.
Till Stats-Ministrar, Stats-Råd, Justitiae - Råd,
Stats-Secreterare, samt alla andra Civile Embetsman
inom Riket och Domare må sådana män
endast nämnas, som äro af den rena Evangeliska
Tjäran. Ingen må till Civile Ordinarie
tjenster förordnas sorn ej- fyllt 2 x år, och om det
är Ordinarie Domare - Embete 25. Stockholm
den 6 Juli 1815.
På Höglöfl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
-
och Ad. Ledamöters
vägnar
Rudolf Cederström.
dets Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
Pi
742
JDen 7 Juli.
Adeln, Högvördiga Prest-Ståndet samt Vällofl.
Borgare * Ständet återremitterat åmnet till Stats*
Utskottets ytterligare handläggning.
De hos Höglofl, Ridderskapet och Adeln
gjorda åtskilliga erinringar innefattas uti Herr
Protocolls-Sécreteraren J. Adlerbeths, Herr Lo*
renzo Hammarskölds, Herr I/ectoren Gustaf
Abraham Silverstolpes, Herr Pehr Gustaf Clederskölds,
Herr Professoren Doctor Munck af
Rösenschölds , Herr Ofverste-Lieutenanten P’ri»
herre J. Cederströms , samt Herr Friherre Corfitz
Imdvig Stael von Hollsteins afgifna Yttranden,
hvilka, enligt Höglofl. Ridderskapets och
Adelns anmodan i Protocolls-Utdrag af den 29
sisth Maj, blifvit till' närmare upplysning i
afskrift bifogade, och hvarutaf Utskottet inhämtat,
att de flesta utaf bemälte Ledamöter anst t
ifrågavarande arbete vara utaf det värde och.
den nytta, att den föreslagna summan borde till
dess utgifvande, såsom ett förlag, förskjutas,
för att sedermera ersättas, och hvartill åter några
Ledamöter trott, att den så kallade Bibeltrycks-tunnan
, som af ålder varit anslagen , meri
sedan 1770-talet icke skall blifvit till sitt ändamål
använd, kunna lemna tillgång, och hvarom
upplysning ansetts nödig.
Anmärkningarna hos Högvördiga PrestStåndet
och Vällofl. Borgare - Ståndet instämma
deruti, att ofvanberörde Samlingar i afseende på
Sveriges litterära heder, samt deras dyrbarhet
och synnerliga värde, synas böra till Trycket
befordras och att sådant desto heldre ina understödjas
med allmänna medel, som det dertill
före
-
Deri 7 Juli.
Ki Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
J. Wfselin.
vägnar
Anders lson Hyckert.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Adeln den 7 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af anmärkningar
vid dess .Betänkande öfver
Herr Lectorn Arenanders motion
örn anslag af medel till förlag
vid tryckning af Historiska Samlingar.
Uppå gjorda anmärkningar vid Stats-Utskottets
den q 6 sisth Maj afgifna Betänkande
öfver Herr Lectoren P. Arenanders motion, att
a,ooo R:dr måtte anslås till förlag vid lifgifvande
å Trycket af Samlingar uti Svenska Historien
, hvilka utaf framlidne Biskoppen m. m.
Doctor Carl Nordin, på Kongl. Majtts Nådiga
Befallning, blifvit påbörjade, och Hans Kongl.
Höghet Kran-Prinsen inköpt och förärat Upsala
Bibliothek, och hvilka Samlingar Professoren
Doctor Fant fått sig uppdraget att fortsätta och
corpplettera, hafva Höglofl, Ridderskapet och
Adeln,
Högvörd. Prest-St.indet den 7 _
Vällofl. BorgareStåndet den xo
Hederv, Bonde-Ståndet den 7
JDen 7 Juli-,
745
föreslagna, belopp af 2,000 R:dr -vöre ringa i
jemförelse till ändamälets vigt .samt dessutom,
kunde blifva ersatt genom försäljning af arbetet.
Beträffande den hos Höglofl. Ridderskapet
och Adeln nödiga funné underrättelse, angående
så kallade Bibeltrycks tunnan, hat Utskottet skövlat
upplysa att densamma af Konung Gustaf I.*
Glorvördigst- i åminnelse , vid Lutherska Lärans
införande, blef utaf Kronans Tionde spannmål
anslagen till tryckning och öfversättning af Biblar,
men i följd af Kongl. Brefvet till Kongl.
Stats Contoiret af den 2 Januari 1690, upphört
att afsättas för omförmäldta ändamål samt nu
upptages och beräknas bland Stats-Verkets Tion»
de-spannmåls-inkomst, och är Kronan behållen
utom till den del , som, likmätigt högstberörde
Nådiga Bref, användes till. mindre lönte ScholajLärares
aflöning; hvadan någon särskild Fond
eller tillgång under benämning af Bibeltryckstunna
icke är att för ifrågavarande behof påräkna.
I afseende åter på sjelfva Motionen om
beviljande af 2,000 R:dr förlägS-summa till tryckning
af ofvannämnde Historiska Samlingar, är
Utskottet, af dess förut yttrade tanka, att något
sådant särskildt anslag ej är lämpligt, utan anser,
att örn Kongl. Maj:t, på' vederbörandet underdåniga
anmälan, i Nåder finner godt att arbetets
utgifvande å Trycket understödja, äger
Kongl Maj:t äfven härtill erforderlig tillgång
af den till extra utgifter på Stat anslagna summa.
Hvilket vördsammeligen underställes Riksens
Höglofl'. Ständers bepröfvande. Stockholm
den 30 Juni 1815.
144
Den 7 Juli.
På HÖglofl. Riddersk.
pch Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer,
På V älloft. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr, Landberg,
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Guslaf Murray,
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Sandsten,
C. Tunelius»
Pppläst hos Häglof], Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7 _
Vallöf). Borga re-Ståndet den 9 _
Hederv. Bpnde.Ständet den 7
Riksens Högloft, Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, i anledning af
En af Rikets Herrar, öfverste-Marskalken
m. m., Herr Grefve E.
Ruuths till Utskottet inkomma an*
sökning o?n prolongation ?ncd afbetalningarne
på de <l:ne Län, som
Hans Exeellence. uti Riksgålds-Contoiret
innehar.
Uti en till Stats-Utskottet inkommen skrift
har En af Rikets Herrar *, Öfverste-Marskalken
hos Hennes Majit Drottningen, f. d. General*
Gouverneuren i Pomern, Acadejme* Cancelle
ren,
Den 7 Juli,
745
ren , samt Riddaren och Commendeuren af Kongl.
Maj.-ts Orden och Riddaren af Konung Carl
XIIIs Orden Herr Grefve Eric Ruuth anhållit
om fem års prolongation ined de Canital-afbetalningar,
som Hans ExcellenGe, emrgt förskr.ifningar,
förbundit sig att göra på de j:ne. lå.h
som Hans Excellence uti Riksgälds-Contoiret
innehar, det ena stort 93,600 R:dr och det andra
‘120,000 R:dr, allt Banco; hvarvid Hans
'Excellence såsom bevekande skäl anfört, att,
om ej oförmodade hinder uti Grufve-driften mellarikornmit
, hade Hans Excellence, efter ali förmodan,
kunnat fullgöra dess åligganden; men
då snart sagdt beständiga krig och misshälligheter
imellan detta Rike och Dannemark förevarit
allt sedan Hans Excellence fick berörde lån,
hvarigenom Grufve-arbetet, • i synnerhet af brist
på folk, till stor del måst afstadna. Då flera
Hans Excellences Fartyg med Kol-laster blifvit
under samma tid af Danska och Franska Kapare
borttagne, till Hans Excellences betydliga
skada oqh förlust: Då imellan So ä 90 man af
Grufvans bästa folk och Kolhuggare år 1813
och en de.l 1814 blifvit af Kongl. Majit och Kronan
använde till Kust-bevakningen i Skåne, hvarigenom
Grufve-driften och Kol -upptagningen,
med hvad dertill hörer, sä till sägande alldeles
afstadnade, gör Hans Excellence sig, sä mycket
mera hopp om bifall till dess ofvannämnde anhållan
, som Hans Excellence dessutom nära 20
år vid Höganäs och 10 år vid Rosarp an vändt
större delen af sin förmögenhet och arhets-för.
miga till detta Riksgagneliga verks upptagande
och
Deri 7 Juli.
ocb bearbetande, hvari genom , enligt ful lg 11,1 tiga
Bocker och Räkenskaper, Biket besparat betalning
till utländningen för nära femhundradetusende
tunnor Stenkol , hvilka blifvit in- och utrikes
från. Svenska Grufvan expedierade, och en
ny Colonie méd allt hvad dertill hörer för mera än
500 menniskor anlagd, hvilka nu vid Grufvan hafva
sina lifsförnödenheter och behof. En StenkolsBädd
af 25 millioner tunnor är man försäkrad
om och förvarar för Fäderneslandet i framtiden
en rik skatt i réångfalldiga afseenden.
I grund äf den rättighet', -Riksens Höglofl.
Ständer vid 180g och 1810 arens Riksdag i
Stockholm behagat uppdraga åt deras Stats Utskott,
att emottaga, pröfva, och efter omständigheterna
afgöra enskilta personers ansökningax
uti mål, hvilka angå Riksgälds-Verket, har StatsUtskottet
förehaft Hans Excellences ofvannämde
anhållan; och hvarvid Utskottet inhämtat, att
det ena lånet af Nittiotretusende sexhundrade
(93,600) R:dr Banco blifvit meddeldt ifrån Riksgälds-Contoiret
mot Hans Excellences under särskilta
dagar år 1806 utgifna Reverser, med löpande
fem procents renta och ställde, att efter
3:ne månaders uppsägelse betalas ; varandes, till
säkerhet för detta Lån , intecknade Säterierna
Marsvinshodm, Charlottenlund och Hunnesta
med underliggande gods och tillhörigheter , och
dessutom pantsatte 78 st. Actier uti Stenkolsverket
i Skåne. Enligt Riksens Höglofl. Ständers
mot slutet afår 1809 fattade beslut, skulle
berörde lån få begagnas, utan afbetalning, under
fern ärs tid, men efter dessa fem arens för
lopp,
Deri 7 Juli
-
747
lopp , borde på capitalet afbetalas ärligen fem
procent. För det andra länet af Etthundrade
tjugutusende R:dr Råneo, som utgått af Wismar*
'Ska Pantskillingen:;octa vid 1809 octa 181® årens
Riksdag tf lif vi t' öfvérflyttädt på RiksgäldsCdritoiréf,
är Hans Excellences( och dess Fru
Gtéfvirinas Förskrifning under deta 28 Januari
1808 utfärdad med löpande feni procetats renta,
och förbindelse', ätt, efter de första tio arens förlopp
, afbetala årligen på capitalet tio procent
thed 12,000 R:dr årligen, intilldess hela capitälet
ar guldet; äfvensom till säkerhet för detta
lån äro pantförskrifne de här ofvan omförmälte
*78 Äctier uti SténKöls-verket i Skåne, och dessutom
'inteckning meddeld , 1:0 uti Frälse-Säterierna
Marsvinsholm , 'Charlottenlund och Hunnesta
jemte underliggande gods , med alla thy tillhöriga
Hemman och lägenheter; 2:0 åtskilliga
under Helsingborgs Stads jurisdiction belägna
tomter,’ Byggnader, Glaserings och Gjuteriinrättningar.
Nu mera taar till Stats-Utskottet äfven blifvit
aflemnad eri den 17 sistlidne Juni, efter
Banco-method, förrättad värdering uppå ErälseSäterierna
Marsvinsholm, Hunnesta och Charlottenlund
med derunder lydande in- och ut-'
sockne-hemman, gatuhus, torp, qvarnar och öfriga
lägenheter, enligt hvilken värdet af dessa
Egendomar, enär utgifterna, 9,132 R:dr 21 sk.
1 r:stt afdragas från inkomsterna 36,128 R:dr
27 sk. 8 r:st., skulle blifva femhundrade trettioniotusende
niohuridrädetjugu (539,920) Rtdr 35
sk. 8 r. Banco.
Stats
-
Ii 8
Dm 7 Juli.
State» Utskottet har härvid anmärkt, att
Spannmålsprisen blifvit något för högt beräknade,
nemligen Rågen till 8 R:dr, Kornet till fem
och en half R:dr och Hafran till tre och en tredjedels
R:dr, allt Banco; men, vidjgjordt öfver»
slag, är dock utröndt, att om behållne afkastningen
i Spannmål, utgörande 1135 Tunnor Råg,
5653 T:r 32 k:r Korn, och 1510 T:r Hafra
beräknas efter nedsatta pris, nemligen Rågen,till
6 R:dr, Kornet till 4 R:dr, och Hafran till två
och en tredjedels R:dr, allt Banco, uppkommer
ett Capital-belopp af något öfver Trehundrade
nittio tusende (390,000) R:dr Banco.
Enligt företedt Gravations-bevis, dat. den
17 sistlidne Juni,äro Frälse-Säterierna Marsvinsholm
, Hunnesta och Charlottenlund med derunder
lydande gods och lägenheter intecknade,
nemligen: 1:0 för återstående skuld till Pierre
Godeffroy i Hamburg Fyratioåtta tusende R:dr
Hamburger Banco; och 2:0 för de 2:ne län,
som Hans Excellence i Riksgälds-Contoiret innehar,
tillsammans Tvåhundrade trettontusende
sexhundrade R:dr Banco. Och vid hvilket förhållande
Stats-Utskottet anser Riksgälds-Contoiret
äga full och tillräcklig säkerhet för dess fordran,
blott genom inteckningen uti de pantförskrifna
Handt Egendomarna.
Beträffande den af Hans Excellence begärta
prolongation med afbetalningarne pä ifrågavarande
2:ne lån, så förekommer härvid, att dessa
lån blifvit Hans Excellence meddeldte till understöd
för Stenkols-verket i Skåne, på hvilket
Riksgagneliga företag Hans Excellence uppoffrat
-
Den 7 Julu
749
rnt en stor del af dess enskilta ansenliga förmo»
genhet, samt att Plans Excel]ence ej allenast
haft att kämpa mot flera ej påräknade hinder och
svårigheter, hvilkas undanrödjande medfört ansenliga
tillökade kostnader, utan ock fatt vidkännas
sådana betydliga förluster., som endast varit
föranledda af Sveriges Politiska förhållanden.
Och då Plans Excellence dessutom, såsom stor
Jordägare i sin mån delat tyngden af den penninge
förlägenhet, som i dessa sednare åren för
Jordbrukaren varit så tryckanda, att vid nuvarande
Riksmöte, till dess äfhjelpande särskilta
utvägar kommit fråga att vidtagas; så har StatsUtskottet
, i betraktande af allt detta, trott sig böra
i så måtto styrka till bifall å Plans Excellences
ofvännämnde anhållan, att med afbetalningen
på lånet af 93,600 R:dr må anstå till
den första (1) Mars år 1821, då fem procent af
dessa 93,600 R:dr komma att erläggas, och sedermera
lika mycket hvarje af de nästpåfoljande
åren; äfvensom med den afbetalning af tio
procent, sorn förfaller år 1819, uppå lånet af
Etthundradetjugutusende (120,000) E:dr uppskof
lemnäs till den 1 Oct. 1824, eller den dag, då
rentan å detta lån sednast hvarje år skall liqvideras,
dock under förbehåll, att derest renta å
lånen inom föreskrifven tid icke skulle Iiqvideras,
eller ock afbetalningarne på Rån-capitalen,
när de förfalla, icke å här ofvan bestämda Terminer
ordentligen hvarje år fullgöras, kommer i
båda fällen det lån, med hvilket försummelse
ägt rum, att anses såsom uppsagdt och genast infördras.
Hvilket Riksens Högloft. Ständers bé»
prof
-
750
Deri 7 Juli.
pröfvande vördsamligen underställes. Stockholm
den 4 Juli 1815*
På Höglofl. Riddersk. Pä Högv. Prest-Ståndets
och Ad, Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. ' Gustaf Murray.
Pä Vallöf!. Borgare- På Hederv. Bonde
Ständets
Ijedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar ■ vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
... C. Sylvan.
Uppläst, hos Högloft. Ridd., och Ad. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-Ständet den 7
1 * Vällofl. Borgare-Ståndet den 10 —
Hederv. Eonde-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Uti Nådig Proposition af den 21 nasti.
Juni , som af samteliga Respectiva Riks-Stånden
blifvit till Lagutskottet remitterad, liar Kongl.
Maj:t täckts gifva Riksens Höglofl. Ständer til 1-  Icänna, att Kongl,. Majus uppmärksamhet blifvit
fästad å de missbruk, som i så måtto skola ägt
rum vid penninge försträckningar, att Borgenär
låtit -Låntagare, utom vanlig renta, förskrifva
sig till särskildta* betydliga vitén, derest lånet
icke å utsatt tid återbetalas, hvilket föranledt
dlertill, att gäldenär, sorn icke å bestämd, dag
kunnat betala sin skuld, blifvit vid anställd
Lagsökning exeeutive ålagd, att jemväl ingifva
vitet,
Den 7 Juli.
vitet, eller bysättning sä derföre som för sjelfva
lånbeloppet undergå; i anledning hvaraf och da
Kongl. Maj:t, efter Dess Stats Råds och Högsta
Domstolens föregångne hörande, vid Nådigt öfvervägande
af berörde ämne, funnit, att enär
å, ena sidan allmänna Lagen eller andra gällande
Författningar väl icke bestämdt förklara att
de vilen, hvartill gäldenär, i händelse af uraktlåten
be{alni,ng på förfaliodagen sig förbinder,
skola anses utan verkan, men å andra sidan,
Imagen med dess stadgande, dels att ej i renta
må tagas mera än sex för hundradet, dels att
renta pä renta ej må beräknas, synes hafva haft
för afsigt att förekomma, det en borgenär må
beredas för stor. vinning , så val af det behof
Iivari gäldenären, vid försträckningens erhållande,
sig befinner, som af den , genom åtskilliga oförutsedda
händelser, förorsakade svårighet, sorn.
kunde möta för betalningens erläggande på bestämd
tid, samt berörde ändamål skulle motverkas,
i händelse den utväg stöde Borgenär öppen
att, genom en gäldenären affordrad vitesförbindelse,
bereda den sednare en svårare påföljd af
dess möjeligen inträffande försummelse med betalningen
än Lagen i allmänhet medgifvit; Kongl.
Majit vélät till Riksens Ständers öfverläggning
i Nåder föreslå det tillägg i 9 Capitlét 6 §.
Håndels-Balken, att samma Lagrum hädanefter
ina blifva så lydande:
’’Ingen tage eller late förskrifva sig större
renta än sex för hundrade om året; hvar sorn
thet gör, eller tager renta på renta, håfve förbrutit
hela rentan och bote tiondedelen af hufvud.
Den 7 Jutu
vudstolen till da fattiga. Ät vid försträckning
af penningar visst vite utfäst, ther gäldenären
med betalningen ofver förfallodagen skulle fördröja,
vare thef ogildt.”
Detta, jemte hvad de handlingar i ämnet
innehålla , dem Kongl. Maj:t låtit vid högstberörde
Nådiga Proposition bifoga, har Dag-Utskottet
i öfvervägande tagit; och som det af Kongl;
Majd i Nåder föreslagna tillägg vid nyss om.
förmäldta Dagrum, icke allenast länder till tydlig
föreskrift i en fråga, hvarom något bestämdt
stadgande för närvarande icke gifves, utah ock,
efter hvad Utskottet trott sig finna, är öfverensstämmande
med den grund , hvarifrån Dagstiftningert
utgått i afseende å stadgandet till hvad
belopp renta å försträckta penningelån må af
förstfäckningsgifvaren få tagas ; alltså tillstyrker
Utskottet det må nämnde tillägg, såsom gällande
Dag, af Eiksens Höglofl, Ständer antagas.
Detta varder dock till Eiksens Höglofl.
Ständers bepröfvande vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 4 Juli 1815.
På Höglofl. Eiddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad,, Dedamöters Dedamöters
vägnar vägnar
H. F. Strömfelt, Joli. Olof Wallin.
På Vallo fl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
ledamöters Ståndets Dedamöters
vägnar vägnar
JE..G, Hol/n, Petter Jernström.
A, J. Wablstjerna.
tjpp.
lien 7 lull. 7 5 3
tJppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7  '
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats Utskotts
Utlåtande i anledning af anmärkningar
'vid dess Betänkande
om Lön-förhöjning för Penninge-Löntagande
Embets- och lj ens temannen.
Höglofl. Ridd. och Adein samt Hedervärda
Bonde Ståndet hafva, i anledning af gjorda
anmärkningar vid Stats-Utskottets Betänkande af
den 27 nästlidne Juni, rörande Eönförbättring
för Civile Embets- och Tjenstemännen, som
ined Penninge-löner äro försedde, genom Protocolls-Utdrag
den 2 och 5 i denna månad återremitterat
ärendet till Utskdttets vidare handläggning.
De hos Höglofl. Ridd. och Adeln gjorda
anmärkningar innefatta egt-ntligen följande
punkter, nemligen: att den föreslagna tillök
ningen
icke skall svara emot behofvet och
hvad som väntats, särdeles när den år 1812 några
Embetsverk särskildt tillagda förhöjning af
omkring 25 procent, ansetts böra gå i beräkning
under den nu föreslagna tillöknings-procenten
, hvarigenom Eönförbättringen för Embets-
och Tjenstemännen i Kongl. Justitiae-Revisions-Expeditionen
samt Kongl. Hof-Rättema
5.fe Bamht. 95. 96. och
754
lien 7 Julu
och Collegierna blefve obetydlig, heldst genom
förvandlingen af halfva Lönen uti Spannmål
efter 4* R:dr blott en af Markegången beroende
tillfällig och iinga förhöjning åstadkommes;
att densamma alltså för Embets- och Tjenstemannen
vid dessa Verk nu synes böra beräknas
å de belopp sorn på 1812 års Stat, med tillägg
af samma års förhöjning , finnas uppförde
eller ock hela lönen reduceras till Spannmål efter
Stats-pris; att tillöknings-procenten borde
blifva lika för alla Lönegrader eller åtmindstone
jemkas och förhöjas för åtskilliga uppgifna klasser
, samt att dé på Indragnings-Stat förde löner
måtte få bibehållas utan afdrag i och för ifrågavarande
Lönförbättring; hvarjemte i öfrigt anmärkningsvis
är yrkadt att å Kongl. Justitias-Re*
visions-Expeditionens Stat kunde anslås nya löner
för 2:ne Protocolls-Secreterare, heldst blott
2:ne sådana löner förut derstädes bestås, hvilket
i jemförelse af fjenstgöringen inom denna och
de öfriga Kongl. Expeditionerna vore högst otillräckligt.
Vid besvarandet af hvad sålunda hos Höglofl.
Ridd. och Adeln blifvit erinrat och som
kan sammanfattas under den hufvudsakliga anmärkning,
att en högre och tillräckligare Lönförbättring
nu bordt åstadkommas, får Utskottet
förklara, att det väl hade önskat att Statens tillstånd
medgifvit en fullständigare reglering i detta
hänseende ; men likväl, med tillfredsställelse
öfver möjligheten af den föreslagna tillökningen,
sökt gå Penninge löntagarens billiga väntan
-
T)en ,*7 Juth
tari och etkända behof tili rhötes , så vidt til 1-
gångarne det tnedgifvit.
Öfvertygadt om rigtigheteri af de skäl Utskottet
i dess Betänkande laggdt till grund för
dess åtgärd, urtdet ett noga öfvervägande af omständigheterna
Och med en allmän öfversigt, anser
Utskottet sig härvid endast böra upplysa j
att oberäknadt förhöjnings - procenteri i hvarje'
klass, eil ej obetydlig tillökning å hvarje lön
äfven uppkommer genom dilferencen imellan
Statspiiset 4 Rull- Tunnan å den del som skall
utgå i Spannmål och hvad densamma efter Markegången
för nästföregående året utgör; hvarjemte
Utskottet får åberopa hvad Betänkandet
innehåller ej mindre i afseende å den föreslagna
beräknirigs-grunden. för tillöknings-procenten,
än ock beträffande lönerna på Indragnings-Staten,
för hvilka sistnämnde innehafvarne varda
ersatte genom tillökningen; hvadan dem ej betages
förrrionen af en så beskaffad lön , ehuru
den, såsom flyttad på Indragnings Stat, till sin
egenskap är sådan, att den bör upphöra förr eller
sednare.
Den nu änräärkningSvvS frärristältä ffåga
®rn tillökning af sune nya Protocolls-Secreterarö
löner å Staten för Kongl. Justitite-Revisioös Exi
peditionen kan Utskottet ej upptaga, enär densamma
hvarken varit till dess åtgärd från Kongl.
Majit i Nåder öfverlemnad eller blifvit det genom
remiss å någon inom Motionstiden gjord
framställning.
HoS Hedervärda Bonde-Ståndet har åter
dels upplysning funnits nödig af hvad Fond i
fråga
-
Den 7 Juli.
frågavarande tillökning må kunna utgå, dels
blifvit anmärkt att procenten matte nedsättas , så
att den för de lägsta Lönegraderna komme att
utgöra 50 och i mån derunder för de högre; att
tillökning i synnerhet borde beviljas de med
ringare löner försedde Tjenstemännen, såsom
derutaf mer i behof än de Embetsman som hafva
8 å goo R:drs löner , for hvilka någon tillökning
ej synes äga rum; att förhöjningen endast
må sträcka sig till dem, hvars tjenster finnas
nödiga och att den Comité, som är påtänkt
till öfverseende och utrönande deraf samt att
upprätta förslag till indragning, kunde snart
komma i verksamhet, så att tillgång genom indragningar
vinnas för Lönförbättringen, och i
öfrigt att bland Penninge-löntagare i Landsorten
äfven Häradshöfdingarne anätte undfå Lönförliöjning.
Utskottet får i anledning häraf upplysas
att på sätt dess förra Betänkande innehåller, tillgång
för denna Lönförhöjning är utsedd vid den
uppgift af Stals Verkets behof som Utskottet förut
gjort och hvarvid Hedervärda Bonde-Ståndet
la t i t bero, samt att Riksens Högloft. Ständer vid
denna Riksdag beslutit, det förnyad underdånig
anhållan skall hos Kongl. Maj:t göras, om tillsättande
af den Comité, som kommer att uppgifva
plan till en ny reglering af Styrelse-Verkens
organisation och i sammanhang härmed förslag
till indragning af öfverflödiga Embeten och
tjenster.
I öfrigt innehåller och utreder Utskottets
förra Betänkande grunderna för dess förslag, hvaruti
-
1
Den 7 Juli, 757
uti Utskottet ej finner någon ändring billigtvis
kunna äga rum.
Slutligen får Utskottet, i anledning af hos
Högloft. Ridd. och Adeln gjord erinran om lönförhöjningen
för Militaire-Staterna, enligt dess
förra yttrande tillkännagifva, att Utskottet med
första skall derom inkomma med Betänkande.
Hvilket allt vördsamt hemställes Riksens Högloft.
Ständers bepröfvande. Stockholm den 6
Juli 18x5.
På Högloft. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. i Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Fandberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10
Hederv, Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angående Herr
Friherre Stael von Hollsteins Memorial
om Recognitions-Skogarne.
Högloft. Ridd. och Adeln har till Stats
Utskot
-
l)en 7 Juli.
Utskottet behagat remittera följande af Herr
Friherre C. Ij. Stael von Hollstein ingifne, och,
recognitions skogarne ^rörande Memoria), så ly>
(dande:
”1:0 Anledningen hvarföre jag begärt Oeco-,
nomie Utskottets betänkande öfver Riksdagsmannen
Longbergs Memorial, rörande recognitions-skogarne,
ytterligare på bordet, är den, atf
ämnet är af sa stor vigt för Riket, att det ieke
mäste hastigt undfalla uppmärksamheten. 1809
års Ständer,, sarp t början af Riksdagen i synnerhet
voro af ren Patriotisrne och Hushållsänka
uppeldade, uppsökte alla utvägar att kunna
hjelpa Riket ur det tryckande penninge-behof,
ett olyckligt Krig hade försatt detsamma uti ; ibland
annat funno de en stor ressource uti de
Bruken anslagne, under namn af Recognitions?
skogar, Itända Krono skogar och allmänningar,
så väl sorn äfven flera ännu alldeles odelta peli
parrvända skogar. Man var i beråd att reclamera
dessa , såsom blott vilkorligen emot en ringa
afgift Bruken anslagne Kronans egendomar»
och säkerligen hade genom ett rigtigt användande
häraf, då i dessa millioners värde ligga förvarade,
Riket blifvit ur förlägenhet lrulpet, utan
alt qödsakas gripa till det svårare botemedlet»
att utan ytterligare fond» genom Banken sätta
tio millioner nya sedlar i rörelsen, som haft
den beklageliga verkan, att många menniskor i
Riket blifvit ruinerade, alla effecter uppstegrade
, samt i öfrigt alla de olägenheter, som ett
mynt med förfallen Credit kan förorsaka. Tvänpg
omständigheter hindrade likväl Ständernas
gris
-
Den 7 Juli.
759
prisvärda föresats; den ena, att det ej var hastigt
verkställbar^, att till Rikets gagn använda
denna tillgång; den andra, att större delen Bruksägare
hotades med undergång , om de Skogsde»
lar , som Kronan vid Brukens första anläggning
dem till kolning anslagit, skulle dem nu fråntagas,
tvärtemot laga afhandlingar, och hvarigenom
allmänna säkerheten till egendoms-rätt skulle
försvinna, om ej Contracter heliga hållas; 1
[Riksens Ständer funno derföre godt medgifva att
Bruks-ägare skulle på enahanda sätt, emot 6 års
renta, som för annan Krono-jord stadgadt är, få
till skatte lösa den skog, som till deras Bruksdrift
nödvändigt tarfvades, sedan först hemmantal
blifvit åsatt, och skattläggning derefter verkställd,
men öfverskottet skulle offentligen till
den mestbjudande försäljas. RiksdagsBeslutet
den 2 Maj 1810 lyder sålunda i 4 §: Likaledes
och till fastställande af grunderna, hvarefter de
till Bergverken och Bruken ujjplåtna Kronan
tillhöriga Recognitions-skogar lämpligast skulle
kunna användas och indelas, håfve Vi ansett
nödigt att härom vidtaga den nya Författning,
hvars verkställighet Vi till Kongl. Maj:ts Nådiga
omsorg öfverlemnat, och hvarigenom förnämligast
kommer att stadgas det, efter föregångne
undersökningar, Bergverken hör tillerkännas så
mycket skog, som för deras drift och underhållande
tarfvas, och denna skogsdel, efter hemmantal
skattlagd, af Bruks-ägaren emot 6 års renta
få köpas till skatte . då Recognitions-afgifren ock
upphör, samt att den öfverflödiga skogen, med
dertill hörande ouppodlad mark, må i vissa lotter
-
Den 7 Juli.
ter fördelas och på Auction till den mestbjudande
försäljas Detta Riksens Ständers beslut är
väl redan i så måtto satt i verket, att Konungen
utgifvit Förordning af den 10 Febr. 1810
härom, Riksdagsmannen Longberg har i anledning
deraf för Riksens Ständer framställt nödvändigheten,
att génom passande arfvoden föf
vederbörande Landtmätare med flera påskynda
detta verk, och häruti får jag så mycket heldre instämma
med Riksdagsmannen Longberg , sorn
Kronan lider stor förlust genom tidens utdrägt,
och då Bruks-ägare erhållit den stora förmon ,
att få lösa den för Bruken behöfiiga skogen till
skatte för den ringa summa af 6 års renta, sorti
de ett Ögonblick voro på vägen att gå förlustige
vid 1809 års Riksdag, och sorn ännu är i
framtiden osäker för dem, intill dess de genom
Skatte-lösen hafva laga fång å denna jord, tyckes
mig, de må gerna till den uppgående kostnaden
bidraga, för att vinna säkerhet; härjemte
får jag anföra, att sorn Krono skogarne enligt 77
§• i Regeringsformen äro till Riksens Ständers
disposition öfverlåtne, ärendet tillhörer Statsmen
icke Besvärs- ochl Oeconomie • Utskottet
, hvarföre jag om remiss till Stats - Utskottets
behandling anhåller om allt det sorn rörer
detta ämne , samt att Riksens Ständer genom
Stats Utskottet måtte få kännedom och upplysning,
huruvida redan någon del af dessa
Krono - skogar blifvit till skatte köpte, huru
mångå tunneland blifvit på hemmanet beräknade,
samt huru stor skatteskilling derföre blifvit
erlagd, samt om den i några räkenskaper är beräknad,
Den 7 Juli.
räknad, samt om på Auction till den mestbjudande
något är försåldt, ty omöjligen kunna Bruk,
örn de än äga 2 å 3,000 Sfts smide, erfordra
50, Go ä 70,000 tunnelands skog, till kolning,
och vore så, tyckes vara bättre nedlägga Bruken
, och använda jorden annorlunda, ty ehuru
sterilt ett tunneland än månde vara, så framt
det intet är rena gråberget, måste det dock i
årlig afkastning kunna öfver hufvud tagit, då
roorde sammanräknas, gifva 5 B:dr per tunnelandét,
då Kronan årligen skänker det Bruk sorn
har 50,000 tunneland skog 25,000 R:dr, hvaremot
erhålles genom utlagorna kan hända blott
par tusende åter, hvilken hushållning icke är
passande hvarken för våra upplysta tider eller
nu varande behof, då alla andra egendomar i
Iliket, genom förökad Krigsrnagts hållande, och
hvarjehanda andra stora pålagor, hafva blifvit
starkt betungade; Riksens Ständer torde ock i öfvervägande
taga, ett provisionelt bestämmande
af tunneland på hemmantalet, hvilket likväl vid
tmdersöknjngarne af vederbörande Embetsman
efter locala omständigheter kan jemkas. 500
tunneland på ett hemman är rikligen tilltaget,
då det är af beskaffenhet att kunna odlas; till
blott skogsväxt vöre 1000 ä 1200 säkerligen mer
än tillräckligt, hvarföre jag får tillägga, det
Riksens Ständer måtte taga den författning, att
derest, någon acqvisition antingen redan eller
hädanefter göres af Kronans jord i annan ordning
än 14 §. i Riksdags Beslutet den 2 Maj
18x0 innehåller, den måtte förklaras ogiltig,
ty allmänna lagen bjuder; att lagligt staude, o
lagligt
-
76a Den 7 Juli,
♦
lagligt återgångs , äfvensom sådant må gälla om
Kronans hemman och lägenheter sorn till äfventyrs
kunna vara abalienerade, hvarföre om påminnelse
till Herrar Landshöfidingar, att hålla
de i Författningarne anbefallta Jordransakningar,
som i flera Län, på snart sagdt urminnes tider
ej blifvit haline, och hvarigenom också mycken
oreda, rättegångar, samt abalienationer af dels
Kronans, dels andra publika inrättningars tillhörigheter
uppstått, äfvensom Karn mar-Collegi»
um, som vården och inseendet öfver Kronans
jord och fasta egendom är uppdragen, måtte
hålla noga hand häröfver. Jag får å nyo upprepa,
att då Kronan i dessa skogar äger en stor
ressottrce, all möjlig försigtighet vid deras afhändande
måtte iakttagas , att Kronan ej blir allt
för mycket lidande, hvarföre, då detta ärende,
sedan det så långt lidit på Riksdagen, nu mera
icke kan behörigen afhandla/, Riksens Ständer
åtmindstone måtte taga den författning, att intet
laga Stånd å sådana refvade och skattlagde lägenheter
måtte meddelas, förrän Riksens Ständer
vid nästkommande Riksdag, antingen den
då blir Lagtima eller Urtima, får detta ärende
vidare pröfva och undersöka låta , huruvida i
ett eller annat fall illusion af den utkomna Författningen
ägt rum, eller ock man begagnat
de rättigheter, sorn ädlare verk äro tillagde , utan
att något sådant existerar eller anledning
gifves, att något sådant skulle kunna blifva sä
lönande, att det kunde svara emot den förlust
Kionan skulle lida, genom afhändandet af 6q ä
70,000 tunneland, som böra säkerligen, rigtigt
an?
JOen 7 Juli,
använda, kunna i Stats-kassan Inbringa a o å.
go,ooo, Detta mitt Memorial anhåller jag få
sned de andra Respectiva Stånden communicera,
samt till Stats-Utskottet blifva rernitteradt; i
öfrigt har jag mot bifall till Oeconomie-Utskottets
Betänkande å Riksdagmannen Longbergs Me,
jnorial intet att invända, i allt hvad det ej kan
vara stridande emot denna nu gjorda motion , men
deremot protesterar och förbehåller Ständers rätt
öppen, i fall emot rätta meningen af ofvannämde
Riksdags-Beslut någon jord skulle Kronan frångå ”
,?2:o Vid sistlidne Riksdag väckte jag
fråga om snar verkställighet af Riksens Ständers
Beslut 1810, rörande Recognitions skogarne
med flera Krono-lagenheter; ärendet blef
Irvilande. Eders Excellence och Högiofl. Ridd.
och Adeln har, pä af mig förnyad motion härom,
bifallit, att det vid förra Riksdagen inlemnade
Memorial skulle till Stats-Utskottet varda
rernitteradt; jag får i anledning deraf härjemte afgifva
detsamma, samt ytterligare bifoga några
reflexioner vid ämnet.”
”Riksens Ständer hafva beslutit att dessa
Kronans lägenheter skulle till Statens gagn och
»ytta föryttras ; sättet huru det skall ske är äf»
ven bestämdt. De medel som redan influtit
för det som verkstäldt hlifvit, torde ingått, såsom
alla skatteskillingar, till Riksgälds - Contuiret
, till afbetalning å Rikets utländska skuld,
inen nu då densamma till större delen är af*
skrifven, torde, till den återstående delen, tillräckliga
medel finnas uti sjelfva Bevillningen,
hvilken i förra tiden egentligen blef atagen til':
Riks
-
764
Den 7 Juli.
Riksskuldens betalande, icke att fylla deficit uti
Stats-inkomsten, emedan man rättade utgifterna
efter inkomsterna, pä samma sätt, som hvarje
klok enskild hushållare gör. Skatteskillingarne
skulle således till något annat behof kunna varda
använde: Ropet om penninge-nöd är allmänt,
från den ena landsändan- i Riket till den andra.
Orsakerna härtill angifvas olika, till en del alldeles
origtiga. Riksens Ständer påkallas nu sorn
alltid att skaffa hjelp, sedan andra vållat oredan;
många projecter uppgifvas, de fleste, som jag
förmärkt, att öka penninge-massan, och det med
papper utan credit. För manga enskilta vöre
detta visserligen lika så radicai hjelp, som ruin
för andra och sjelfva Staten, samt leda till händelser
, som ej roed visshet kunna beräknas och
förutses , men ögonskenligén synas vara att befara.
En ny allmän Discont-inrättning, med
nya millioner R:dr. Sedlar, kunde komma i
fråga , men hvad är delta i sig sjelf annat än en
indirect förökning af Banco-mynt, då RiksgäldsSedlar
skall emottagas såsom Rikets mynt, och
skall i Riksgälds-Contoiret utbytas emot Banco.
Det är i anledning häraf, som jag vördsammeli»
gen underställer, om icke här vore en fond att
tillgå, som kunde användas till styrka för de
operationer, denria Discont-inrättning ämnar företaga,
samt önskar upplysning af dem, som äga
mera kännedom i dylika saker än jag, om icke,
i stället för Riksgälds Sedlar, ett helt nytt mynt
kunde tillskapas, nemligen Rente-Sedlar på dessa
lägenheter; dessa skulle säkert blifva de begärligaste
, i anseende tili sin verkliga säkerhet,
som
Den 7 Juli.
765
som ej genom ensidigt intresse och plural Itetens
beslut kunde undergå någon förändring, så länge
man aktar äganderätt.”
”3:0 Det inkast torde väl häremot göras,
att om än detta vore en tillgång, fordras dock
en längre tid , innan den kan begagnas; detta
inkast är grundadt, i anseende till de skogar,
hvilka Bruksägarne hafva rättighet att lösa till
skatte, emedan många undersökningar äro dervid
nödvändiga, som likväl knnna undvikas vid
de egentligen sa kallade recognitions-skogar, som
skola genom offentelig auction till den mestbjudande
försäljas. Jag åberopar mig hvad Herr
^Landshöfdingen och Commendeuren, Friherre
af Wetterstedt i underdånigt Betänkande till
Konungen i detta ärende föreslagit.”
Efter inliändigandet af dessa Memorial,
har Stats - Utskottet hos Hof-Cantzlers-Embetet
begärt, att från Kongl. Kammar- och Bergs-Collegierna
måtte Stats Utskottet meddelas upplysning,
huruvida, i anledning af Riksens Ständers
Beslut och Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning af
den 4 Februari län, angående användandet af
de till Bruken och Bergverken upplåtna recognitions.
skogar, redan någon del af de samma
blifvit till skatte inköpt, till huru mångå Hemmantal
de blifvit skattlagde, och hvad ärlig renta
hvarje sådant hemman blifvit åsatt, samt huru
många tunnland blifvit på hemmanet beräknade,
huru stor skatte köpeskilling derföre blifvit erlagd,
och i hvad räkenskaper den är upptagen
och redovist, samt slutligen, om på auction till
den mestbjudande någou af dessa skogar blifvit
försåld. Och
766
Den 7 Juli.
Och som Kongl. Kammar- och Kongl. RörgéGollégierna
uti Protocolls - Utdrag af den 13
sisth Juni , meddelt svar å ofvanberörde infordrade
upplysningar; så får Stats-Utskottet samma
Protocolls-Utdrag härhos i afskrift bifoga* med
förklarande, det Stats - Utskottet i sakens närvarande
skick icke anser någon ytterligare åtgärd
hvarken nu kunna vidtagas eller vara behöflig ,
enär Kongl. Maj:ts och Riksens Högloft. Ständers
härutinnan fattade beslut nu är under verkställighet
, att så fort det i laga ordning kan ske
till slut befordras; hvilket allt Riksens Högiofh
Ständer vördsammeligen underställes. Stockholm
den 3 Juli 1815.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Kongl
Majit s och fikets Kammar-C ollegio
den 13 Juni 1815.
S. D. Föredrogs Hof-Cantzleren, Riddaren och
Commendeuren af Kongl. Majus Orden, Högvälborne
-
På Höglofl. Riddersk.
På Hogv. Prest-Stån
-
och Ad. Uedamöters
vägnar
Carl de Geer.
dets Uedamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Uedamöters
Vägnar
And. Sandsten.
På Vällofl. BorgareStåndets
Uedamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
C. Tunelius,
Den 7 Juli,
767
välborne Herr Friherre Gustaf af Wetterstedts
Embets-Memorial af den 13 i denna månad,
hvaruti anmältes Riksens Ständers Stats-TJtskotts
åstundan att erhålla upplysning, huruvida, i
anledning af Riksens Ständers Beslut och Kongl,
Majus Nådiga Förordning af den 4 Februari
1811, angående användandet af de till Bruken
och Berg-Verken upplåtna recognitions-skogar ,
redan någon del af desamma blifvit till skatte
inköpte , till huru många hemmantal de blifvit
skattlagde och hvad årlig renta hvarje sådant
hemman blifvit åsatt, samt huru många tunnland
blifvit på hemmanet beräknade , huru stor
Skatteköps-skilling derföre blifvit erlagd, och i
hvad räkenskaper den är upptagen och redovist,
samt sluteligen om på auction till den mestbjudande
någon af dessa skogar blifvit försåld; och.
beslöt Kongl, Collegiurn att häruppå genom Utdrag
af Protocollet vänligen lemna Riksens Ständers
Stats Utskott den underrättelse , att, sedan
Kongl. Majus ofvan högstberörde Kungörelse
hunnit utkomma , väl åtskilliga undersökningar
öfver recognitions skogar till Kongl. Kammaroch
Bergs - Collegierna under åren 1813 och
1814, och jemväl innevarande år inkommit, men
att de dels blifvit af ägare till angränsande och
på skogarne belägna hemman öfverklagade, dels
af Kammar-Advocat-Fiscals-Embetet klandrade ,
såsom ofullständiga och i flere delar felaktiga till
Kronans nachdel! Att dessa besvär och anmärkningar
måst utställas till vederbörandes hörande
i Orterna: Att uti vissa äfven förekommit tvistar
af dan beskaffenhet att de mast till Dom
*
s,o]-
765
Den 7 Juli.
stol i orten förvisas: Att, genom den omgång
dessa således fält, icke ännu något hunnit blifva
färdigt till Kongl. Collegiernas slutliga pröfning
och afgörande i den ordning, som Kongl.
Kungörelsen föreskrifver , utom ett och annat,
sorn, angått skogar under ädlare Verk, för hvilka
recognitions afgift icke äger rum : Att följakteligen
icke ännu någon recognitions skog kunnat
till hemmantal skattläggas, än mindre till
Skatte försäljas; äfvensom att blott' några få
Bruksägare ännu inkommit med ansökningar om
Skatteköp å slika skogar, hvartill dem 6 års tid
är öppen lernnad, dock utan att dervid är utsatt,
ifrån hvad tid dessa år räknas böra: Att när
sådana Skattköp hinna komma till verkställighet
Kongl Collegium anser för gifvet, att Skatte*
köps skillingarne böra så i dessa som andra
Skatteköp insättas för Riksens Ständers RiksgäldsContoirs
räkning: Att efter hvad Kongl. Collegium
nu kunde erinra sig, ingen enda af de
hittills inkomne undersökningar upptagit något
öfverskott af skog , som på auction skulle kunna
för Kronans räkning till den mestbjudande försäljas;
och ändteligen att ännu vissa af dessa
undersökningar bero på Kammar-Advocat-FiscalsEmbetets
utlåtande, såsom de der hittills icke
kunnat öfverses. Stockholm, som ofvan.
Efter Kongl. Collegii Befallning
Joh. Theod. Hasselqvist.
Utdrag
1
i,
Den 7 Juli. 76,9
Utdrag af Protocollet, hållet uti Kongh
Majits och Rikets Bergs ~ Collegio
den 15 Juni 18*5»
S, D. Upplästes Hof-Can?lets-Embététs 1 dag
till Kongl. Gollégiurn ankomna skrifvelse, hvaruti
gifVes tillkänna, det Kongl. Maj:t i Nader1
bifallit Riksens Ständers Stats-Utskotts underdåniga
anhållan att ifrån Kongl. Goliegium erhålla
nödiga ansedde upplysningar, huruvida, i anledning
af Kungl. Förordningen den 4 Febr.
1S11 om användandet af de under Bruk och
Berg-Verk Upplåtna recognitions skogar, redan
någon del af desamma blifvit till Skatte inköpt®
m. rrn
Och skulle j 1 anledning häraf, Stats - XJtskottet,
genom Protocolls • Utdrag, lemnäs den
vänliga underrättelse, att, sedan, till följd af
högstberörde i§n års Kongl. Kungörelse, bristande
fullständiga geometriska affattningar ö£-  ver sådana skogar med derå, i sednare tider*
skedda odlingar, samt anlagda Torp Och Meni"
man för sig gatt , hafva under loppet äf återt
1813 och 1814''» uch äfv.en till någon del detta
är, de i Nåder anbefallda undersökningar * till
utrönande af samma skogars beskaffenhet Och
Brukens jemte Bruks - Torpens och öfriga till
skogsfång derå berättigade Jordägares behof blifvit
verkställde å tillsammans 59 st. särskilta så*
dana Krotioskogar, samt de öfver förrättningarrle
hållna Profocoll med tillhörande Handlingar
till Kongl. Kammar* och Bergs Collegiernaå
pröfning insänd®,
j.-e Sundet, g 7. 98, Öfve*
7.70
Dm 7 Juli,
Öfver några af dessa undersökningar hafva
dels Bruksägare, dels Hemmansägare anfört Besvär,
hvilka med vederbörande blifvit cornmunicerade
och för bristande förklaringar ännu
icke kunnat afgöras.
Utaf de andra ater har Advocat-FiscalsEmbetet
i Kongl. Kammar-Collegium, till bevakande
af Kongl. Majts och Kronans rätt, erhållit
del, och sedan Hess Embets-Utlåtanden blifvit
Kongl. Bergs-Collegiurn meddeladt, har Kongl.
Collegium dem under granskning förehaft; men
sorn i afseende å dessa inträffat, att upplysningar
i ett eller annat afseende saknats, och hvilka,
i enlighet med Kammar - Fiscals - Embetets yrkande
ansetts nödiga att känna, förr än Kongl.
Collegierna kunde meddela något bestämdt utlåtande
om Bruksägarnes så väl som Torpens
och andra Jordägares, i stöd af ofvannämnde
Kongl. Förordning , tillkommande rättigheter till
skog å Becognitions-Allmänningarna; så harden
anstallt funnits nödig, att dels från Herrar Eandsliöfdingarna,
dels från vederbörande Bergmästare
infordra de saknade upplysningarne. Vid sådant
förhållande hafva följakteligen de uti Kongl.
Förordningen i Nåder anbefallda sednare åtgärder,
såsom skogarnes indelande till hemmantal
och skattläggning ännu icke kunnat äga rum,
ehuru några ansökningar om Skatteköp å Becog.
nitions-skogar redan inkommit.
Yppade Bågängs-tvister, hvilkas utgång ännu
beror af laga pröfning vid Domstol, hafva
derjemte vållat, det tillämpning af den åberopade
Kongl. Förordningen i afseende 'pti vissa
Becog
-
Den 7 Juli.
771
Recognitions skogar hittills icke kunnat ske, och
så snart dessa hinder blifva undanröjde, komma
undersökningärne att företagas med den skyndsamhet,
vederbörandes öfriga tjenstebefattningar
kunna medgifva. Ar och dag, som förr skrifVet
står.
Efter befallning
J. A. Arfvedsson.
tfppläst hos H&giofl. Ridd. oeh Åd. dön 7 Jull^
Högvörd. Prest Ståndst den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10 _
Hederv, Bonde-Ständet den 7
Vördsamt Memorial!
I anledning af gjorda anmärkningar vid det
Betänkande Eag-Utskottet den 25 nästl. Maj afgifvit,
rörande' frågan, hvarest skeende åtal 3.
försummad Kronoskjuts och underlåten väglagning
skola upptagas och afgöras, hafva Höglofl.
Bidderskapét oell Adeln samt Hedervärda Bonde-Ståndet
till Utskottet återremitterat berörde
Betänkande.
Af de härom till Utskottet ankomne Protocölls
Utdrag är inhämtadt, att någre af Höglofl.
Ridderskapets och Adelns Ledamöter ansrtt de
mål, som angå ofvanomförmäldta ämnen, böra
betraktäs såsom Police mål, och att på sådan
grund de samma borde höra till Konungens Befallningshafvandes
behandling, men att deremot
hos Hedervärda Bonde-Ståndet påstående blifvit
väckt, att frågor, angående försummad Håll- och
Reserv
-
778
Den 7 Julu
Resefve-skjuts afven endast af Härads - Katterna
må upptagas och afdömas.
Då det således nu åligger Utskottet, att ofver
omförmälta anmärkningar afgifva utlåtande,
får Utskottet, hvad den förstberörde beträffar,
förklara , att enär Utskottet icke föreslagit något
nytt stadgande i förrberörde ämnen , utan endast
sökt ådagalägga, att med Allmänna Dagen och
gällande Författningar är öfverensstämmande,
det mål , som angå försummad Kronoskjuts och
åsidosatt väglagnings skyldighet, för närvarande
tillhöra Härads-Rätterna, på hvilken grund, och
då motion derom blifvit väckt samt till Utskottets
yttrande remitteradt, att ett härifrån skiljaktigt
behandlingssätt af besagde mål skall vara
antaget, Utskottet trott sig hafva skäl tillstyrka,
att igenom utfärdande författning måtte bestämmas
, att det redan stadgade förfarande med dessa
ärender hör iakttagas, finnér ock Utskottet sig
så mycket mindre äga anledning till förändring
af berörde utlåtande, som Utskottet icke anser,
det något hinder eller uppehåll vid vägalotts
innehafvares tillhållande, att fullgöra deras åligganden
vid de dem tilldel dta vägstyckens vidmagthållande,
deraf kan uppstå, det de för underlåtenhet
deraf böra vid Härads-Rätten tilltalas,
sorn, enligt 25 Cap. 11 §, Byggniraga-Balken,
Krono - Betjeningen är berättigad, att då
väglotts.ägaren icke inom föresatt dag bättrar
dess ogilda vägstycke , låta sådant för lego verkställa
och att uttaga kostnaden dervid hos den
tredskande.
Hvad
Den 7 Juli.
773
Hvad ater vidkommer ofvanberörde hos
Hedervärda Bonde - Ståndet gjorde yrkande; sa
emedan, genom Kongl. Brefvet den ia Jan.
1776, 8 §. uti Kongl. Brefvet den 31 Maj 1763
blifvit upplifvad, och i nämnde §. stadgas, att
Gästgifvares, Hållkarlars och de skjutsandes tredska
, motvilja och försummelse samt stegringa»
i skjutslegan, böra då de hos Landshöfdingen
anmälas, af honom omedelbarligen upptagas; ty
och då Utskottet icke finner anledning , att häruti
föreslå någon ändring , åberopar ock Utskottet
hvad dess förra Betänkande på lika sätt i
detta ämne innehåller.
Till Riksens Höglofl. Ständers pröfning varder
detta vördsamt öfverlemnadt. Stockholm
den 4 Juli 18x5.
och Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters
På Höglofl. Riddersk.
På Högvörd. Prest.
vägnar
H. F. Strömfelt,
vägnar
Joli. Olof Wallin.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
E. G. Holm.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Petter Jernström,
A. J. Wahlstjerna,
Uppläst
774
Den 7 Juli.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofi. Borgare-Ståndet den 10 _
Hedgrv, Bonde-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
De till Dag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie Utskotten remitterade tvänne särskildta,
af Riksdags-Fullmägtige Olof Olofsson frän Elfvedahls
Härad af Carlstads' Län och Johan M.
Wessing frän Vestmanland till Hedervärda Bonde-Ståndet
ingifna Memorial, hvaruti föreslås
ändring och förklaring nti vissa delar af Kongl.
Förordningen den 9 Februari 1802, angående
stängsel-skyldigheten, hafva Utskotten, i anseende
till berörde i fråga satte ämnens med hvarannan
ägande gemenskap, funnit sig kunna i ett
sammanhang till pröfning företaga.
Dervid förekommer först den af Olof Olofsson
gjorda anmärkning, att då, enligt 3 §. i
omförtnälte Nådiga Förordning, uti frågor om
stängsels upprättande och underhållande imellan
byar och enstaka gårdar uti skog , utmark och
beteshage, den heminans-åbo, som stänga vill,
äger vitsord, skyldigheten för angränsande hemmans
innehafvare, att uti berörde hägnads upprättande
, efter den i nämnde §. stadgade delningsgrund
deltaga, skall i synnerhet för dem,
som äro ägare af mindre hemmansdelar, vara
betungande och kostsam samt jemväl föranleda
till en betydlig åtgång af stängningsvirke ; men
som i afseende derå, den följande 4 §• stadgar,
att, enär tvist angående berörde hägnads-skyldighet
-
Den 7 Juli.
775
dighet uppstår, det må vid de händelser att
skillnadslinien , hvarefter stängas skall, utgör eni
sträckning af tre tusende famnar, och att den by,
hvars deltagande i hägnaden äskas, icke kan af
markens frånskiljande draga särdeles nytta, på
Domarens bepröfvande få ankomma , örn och
hvad lindring uti ett mindre deltagande, än som
emot hemmantalet svarar, en sådan by må erhålla;
alltså och då härtill äfven kommer den
omständighet att den skog, som för de till utmärkande
af skillnadslinien i G 5 §. af Landtmäteri
Förordningen föreskrifna rå-gator måste
fallas, sällan kan med fördel begagnas, men till
hägnadens uppförande och underhållande kan
användas, anse Utskotten icke någon anledning
vara att tillstyrka ändring uti det ifrågasatte
stadgande.
Hvad åter beträffar den af "Riksdags - Fullmägtigen
Wessing väckte fråga, att ofvanomförmalte
Förordning icke skall nog bestämdt stadga
, huru med hägnads-skyldigheten imellan inägor
inom by bör förhållas i den händelse, att
af tvänne hemman med ägande lika mantal,
som i ägor till hvarannan angränsa, det ena
fördelas imellan flera ägare eller i enskifte dem
imellan lägges och en af dem erhåller sin ägolott
intill det andra hemmanets ägor, vid
hvilken händelse Wessing förment, att tvist
kunde uppstå huruvida det odelade hemmanets
innehafvare skall blifva pligtig att till större andel
än förut, samt i mån af den angränsande
liemmansåboens mindre hemmantal, i hägnadens
underhållande deltaga; så emedan i afseende ä
den
775
JDe/i 7 Juli,
den by , der ägorna äro genom Storskifte gran,
narna.imellan delade, 6 §. af meranämnde Kongl.
Förordning stadgar, att inägornas delningsgrund
bestämmer hvarje delägares skyldighet i afseende
å stängseln omkring berörde ägo-lotter, hvaraf
således följer, att en sedermera skeende delning
af något hemman i byen imellan flera blefne
delägare, icke kan verka någon förändring af de
angränsande hemmans - innehafvarnes stängsel--  skyldighet, och enär åter enskifte af en större
eller mindre delägare i by sökes, sådant oundvikligen
medför en fullkomlig rubbning af hela
Storskiftet inom byar, som alltså förorsakar, att
sedan enskifte blifvit verkstäldt , en ny fördelning
af delägarnes stängselskyldighet nödvändigt
mäste ske- Ty finna Utskotten, att någon förklaring
uti det stadgande som i detta ämne ar
meddeldt icke kan vara af nöden.
Till Kiksens Höglofl. Ständers pröfning vara
der dock detta vördsamt öfvevlemnadt. Stockholm
den 4 Juli 1815.
På Riksens Höglofl, Ständers Tåg- samt Allmänna
Besvärs och Oeconotme- Utskotts vägnar
På Höglofl'. Ridderskapets och Adelns
[Ledamöters vägnar
U. F. Strömfelt. A. Lantingshausen,
På Högv. Prest-Ståndets Ledamöters vägnar
Joh. Olaf Wallin. J. R. Fellenius.
På Yällofl. Borgare.Ståndets Ledamöters vägnar
F. G. Wolm. An(l. Fredin,
På
Den 7 Juli.
777
På Hederv. Bonde-Ståndets Eedamöters vilnar
Petter Jernström. Nils Mänsson.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos HfSglofl. Ridd. och Adeln den 7 Juli.
Hftgvörd, Prest-StSndet den 7
Vällofl. PorgareStåndet den 9
Hederv, Bonde-Ståndet den 7 _
Riksens Högloft. Ständers Stats- Utskotts
Betänkande, i anledning af
Riksdags Eulhwgtigens får Staden
Ystad, Handelsmannen Gustaf Hagerman
till Vällofl. Borgare-Ståndet
ingifna och derifrån till Stats-Utskottet
remitterade Memorial om
Medel till Casern- byggnad för 2 ine
i Ystad forlagde Escadroner af
Mörnerska Husar-Regementet.
Vallöf!. Borgare • Ståndet har till Stats-Utskottet
remitterat ett af Handelsmannen Gustaf
Hagerman ingifvit så lydande
Ödmjukt Memorial!
Eör de i Staden Ystad forlagde 5:ne Escadroner
af Kongl. Mörnerska Husar-Regementet,
har Staden redan , likväl med lånta penningar
mot sex proCents renta, låtit uppföra en Casern
fcyss
-
778
Den 7 Juli.
byggnad, som i det mindsta kostat 30,000 R:dr
Banco, men ännu återstår en flygelbyggnad,
hvartill ytterligare erfordras omkring 12,000
B:dr Banco, oell hvilken sistnämnde summa genom
upplåning mot renta äfven mäste anskaffas ,
i fall penningar stå att erhålla.
XJtorn det årliga rentan till sex för hun- ‘
drade, som för de redan upplånte 30,000 R:dr
Banco skall erläggas, medtager en betydlig del
af de Stadens inkomster, hvilka för a/ndfa angelägnare
behof äro påräknade, mäste Staden äfven
vara beredd på den händelse, sorn säkerligen inträffar,
att Bån - Capitalen varda uppsagde, och
hvarigenom Stadens Invånare , hvilka garanterat
lånen, komma att försättas uti största förlägenhet.
Jämlikt Riksdags - Beslutet af den 2 Maj
1810, hafva Riksens Höglofl. Ständer pröfvat
rättvist och billigt, att inqvarterings-besväret afhjelpes
i de Städer, der Garnison är förlaggd ,
medelst Caserners och Byggnaders anskaffande
på Statens bekostnad. Och då Malmö Stad,
med anledning häraf, vid sist hållna Riksdag i
Orebro är 1812, utaf särskildta under Riksgälds*
Contoirets Förvaltning stälda medel, undfått ett
län af 50,000 R:dr Banco med fyra proCents
renta och två proGents årlig afbetalning på Capitalet
, för att användas till uppbyggande af
Clasern och Stall för de derstädes förlagde 3:ne
Escadroner af Kongl. Mörnerska Husar Regementet,
vågar jag anhålla , att Staden Ystad äfven
matte undfå ett penninge-understöd af tjugu
å trettio tusende Riksdaler mot enahanda vil«.
kor, sorn lånet till Malmö Stad blifvit bevil
*
1
jadt,
Den 7 Juli.
779
jadt, för att dermed dels kunna betala de i och
för Casern byggnaden redan åsamkade skulder
och dels fullfölja den Byggnaden, sorn ännu
återstår; och torde denna min vördsamma anhållan
finnas destomera billig, sorn- den grundar
sig på ett Riksens Höglofl. Ständers Beslut,
likasom den hegärde Summan icke heller lärer
kunna anses för högt tilltagen, enär Staden Ystad,
i anseende till dess folknummer och förmögenhet,
icke lärer kunna jemföras med Sraden Malmö,
som undfått femtio tusende Riksdaler. Stockholm
den 19 April 1815.
Gustaf Hagerman.
I anledning häraf får Stats - Utskottet anmäla
, hurusom Riksens Höglofl. Ständer vid sednast
haline Urtima Riksdag i Orebro år 1812,
utaf de från Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Collegium
till Riksgälds - Contoiret öfverlernnade
Cassors medel, beviljat Malmö Stad, till uppförande
af Casern- och Stall-byggnader för 3:ne
derstädes förlagde Escadroner af Mörnerska
Husar-Regementet, ett lån af Femtio tusende R:dr
Banco emot fyra proCents renta samt två proCents
årlig afbetalning på Capitalet, hvilka två
proCent skulle beräknas och erläggas efter Byggningstidens
förlopp, som bestämdes till högst
fyra år, att räkna från den dag, då forsta summan
uppå lånet i Riksgälds - Contoiret lyftades.
Beträffande det af Staden Ystad begärdta lånebiträde,
så förete sig för dess beviljande enahanda
skäl, som för lånet till Malmö Stad varit
gällande. Hvarföre, och då de tjugufem
tusende
780
Den 7 Juli.
tusende R:dr B:co, hvilka utaf det år 1809 Vester-
och Norrbottens Läns Innevånare försträckte
lån skola återbetalas, icke äro påräknade eller
disponerade till några andra behof och utgifter;
Stats-Utskottet trott sig böra tillstyrka, att nyssberörde
summa af tjugufem tusende R:dr Banco
anslås till lån åt Staden Ystad, med de vilkor,
som här nedan äro utsatte. Men sorn
dessa medel icke blifva att tillgå förr, än åren
1816 och 1817, torde tio tusende R:dr kunna
af Riksgälds-Contoiret förskjutas, på det sätt, att
hälften eller fem tusen Riksdaler hållas Staden
tillhanda nästkommande år 1816 och andra hälften
år 1817; hvaremot de återstående femton
tusen R:dr icke från Riksgälds-Contoiret utbetalas
förr eller i annan ordning, än Vesterbott»
niska låne-medlen inflyta , och Contoirets förskott
deraf blifvit godtgjordt.
Vilkoren för sjelfva lånet blifva följande:
1:0 A alla summor, hvilka i afräkning på
lånet uttagas, skall renta till fyra för hundra
om året godtgöras ifrån lyftnings-dagen.
5:0 Den ännu återstående Casem-Byggnaden
skall vara fullbordad sednast om 2:ne år,
att räkna från den dag, dä första summan i
Riksgälds-Contoiret uttages.
3:0 Efter dessa 2:ne årens förlopp, skola,
jemte 4 procents renta å hvad Staden utaf Lånet
innehar, tillika oafbrutet hvarje af de påföljande
åren afbetalas 2 procent å Capitalet,
och hvilka 2 procent beräknas å hela Lån-summan
sädanden var, då första afbetalningen skulle
verkställas. Men derest någon del af de beviljade
-
Den 7 Julie
viljade 55,000 B:dr skulle komma att lyftas efter
Byggnings-tidens slut, bör å ett sådant bolopp,
likasom å det öfriga, äfven afbetalas 2 procent
, sedan ett år från uttagnings dagen förflutit.
4:0 Till Riksgälds-Contoirets säkerhet, och
innan något uppå länet får lyftas, kominer Staden
att aflernnä dess till Contoiret ställde Förskrifning
å 25,000 11:dr Banco, inrättad i öfverensstämmelse
med de här ofvan stadgade
vilkor, och med tillägg , att derest med betalningen
af rentan eller de 2 procent, hvilka,
enligt 3 punkten, på Capitalet böra årligen erläggas,
skulle dröja två månader utöfver förfallo
tiden, kommer lånet att anses såsom förfallet
och genast infordras; — Och undertecknas denna
förskrifning af Magistraten och Borgerskapets
Äldste, i Stadens namn och å dess vägnar, med
förbindelse att en för alla och alla för en för
betalningen ansvara.
5:0 Böra vissa Deputerade utses och formligen
autoriseras, att ej mindre i afseende på
förefallande frågor om lånet, så väl uti Riksgälds-Contoiret,
som vid Domstolar och Executions-saker,
representera Staden Ystad, än äfven
att sjelfve eller genom ombud, hvilka af dem
befullmägtigas, uppbära och qvittera penningarne
i Riksgälds-Contoiret.
6:0 När någon af dessa Deputerade antingen
med döden afgår, eller eljelst skulle komma
i belägenhet, att ej kunna fortfara med den
honom i afseende på lånet uppdragne befattning,
kemmer en annan, i hans ställe,att
r>
pa
782
Den '7 Juli.
på lika sätt utses och autoriseras; och hvarom
underrättelse bör genast Herrar Fullmägtige i
Riksgälds-Contoiret meddelas.
Om Riksens Höglofl. Ständer täckas bifalla
hvad Stats Utskottet nu föreslagit, torde Utskottet
få sig uppdraget, att af Riksens Höglofl.
Ständers beslut lemna Herrar Fullmägtige i
Riksgälds Gontoiret del till efterrättelse; äfvensom
Riksens Höglofl. Ständer lära finna nödigt,
att, jemte Underdånig anmälan om det Staden Tistad
beviljade lån, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t i Nåder
anbefalla Hess Befallningshafvande öfver Malmöhus
Län , att till Herrar Fullmägtiga i Riksgälds
Gontoiret inkomma med berättelse, huru*
vida Casei n - Byggnaden inom foreskrifven tid.
blifvit fullbordad, sedan Flerrar Fullmägtige
hos Konungens bemälde Befallningshafvande
först uppgifvit dagen , hvarifrån Byggnings tiden
skall .beräknas Hvilket allt Riksens Hoglofl.
Ständers bepröfvande vördsammeligen underställes,
Stockholm den 4 Juli 1815.
Rå Höglofl. Riddersk. Rå Högv. Rrest-Ståndets
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
Rå Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Riksens
Den 7 Juli.
783
Uppläsf hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet der 7
Vällofl. Borgare Ståndet den 10
Htderv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie- Utskotts
Betänkande, angående vissa öfverklagade
olägenheter får BåtsmansRotehållare.
Till Utskottets handläggning har från Hedervärda
Bonde-Ståndet blifvit remitteradt ett
Memorial i detta ämne, af Riksdags Fullrnägtiga
från Gottland Lars Jacobsson och Jac. Jacobsson ,
deruti Fullmäktige från Stockholms, Hallands,
Götheborgs och Bohus, Vester Norrlands , Gefleborgs
och Calmar Län äfvenledes instämt för
hemmavarande Båtmans-Rotehållare , uti hvilket
Memorial öfverklagas , att, emot ingångne Båtsmans-Contractei
samt gällande lagar, den roterade
Allmogen å Gottland skall blifvit med flera
olägenheter betungad, hvarföre yrkas:
1:0 Att enär, vid anstälda Cassations-mönstringar
i Carlskrona, sådane ordinarie Båtsmän
skola blifvit afskedade , som vid återkomsten befunnits
äga fullkomlig vigeur,samt kunnat taga
ny lega, och som svarsgode karlar fortsätta Båtsmans-tjensten
för annan Rote, stadgandet härom
måtte upplifvas, samt vederbörande CompagnieChef,
ej utan Rotens hörande, knnna föreslå någon
Båtsman till afsked.
2:o Att, dåej sällan skolat hända det, vid
784
Den 7 Juli.
kiträffande dödsfall under tjenstgöringen i Carlskrona
eller pä Flottan, ej mindre de aflidne
Båtsmännernas års-beklädning, än tre års-persedlarne
förkommit, utan att Foten kunnat derom
erhålla mindsta redo; Forfattningarne rörande denna
fråga äfven mätte förnyas,
3:0 Att något bestämdt förordnande måtte
stadgas, huru Båtsmän böra beklädas ocli utrustas,
då de förrätta tjenstgöring för halft år eller
7 å. 8 månader; hvarvid de hittills skola
erhållit full beklädnad, sådan som för helt år
dem tillkommer.
4:0 Att vid Båtsmännens uppfordring till
tjenstgöring, Rotehållarne åtmindstone en månad
förrän afmönstring sker , blifva antydde, att hålla
Båtsmännen i beredskap till aftåg, på det Rofehållarnes
kostnader ej genom en alltför stor
brådska måtte förökas.
Utskottet har, till närmare utredande af ofvanstående
punkter , granskat de Författningar f
som röra ifrågavarande ämnen, och hvad angår
den första punkten, ibland annat inhämtat , att
uti 45 Mom. af Kongl. Majus Nådiga Resolution
uppå Allmogens Besvär den 17 Septetnb.
1783, 20 Morn. uti Resolutionen på Allmogens
Besvär den 1 Atig. 1727 samt 9 punkten uti
Kongl. Resolutionen uppå samina Stånds Besvärj
den 28 Juni 1731, sådan* föreskrifter redan
äro meddelade, hvarigenom Rotehållarnes
lätt, vid inträffande Cassations-mönstringar, synes
böra varå i det närmaste bevarad; men då missbruk
härvid likväl möjligen kunna inträffa, får
Utskottet, till förebyggande häråt, tillstyrka, dels
att
, Den 7 Juli. 785
att alla nu gällande Författningar I detta amnö
mätte af vederbörande med behöi^ig noggranhdt
handhafvas; dels att Kongl. Majus Befallningshafvande,
antingen sjelfve eller genom ombud *
vid Cassations jmönstungärne bévakä Rötehållafnes
rättigheter; hvilket Utskottet anker' sä mycket
mera nödigt, sorn Rotehållårhe ofta génom
längre afstånd ifrån Möiistringsstället, eller af
andra omständigheter kunna vara hindrade att
sjelfve, vid-sådana tillfällan , vala tillstädes;
hvarförutan Rotehållame ej under någon förevändning
böra förnekäs, att , örn de för godt
finna, sådana Mönstringar öfvervara , för att derunder
sin rätt behörigen iakttaga.
Beträffande deri. strå punkten, bär tTtsköttet
dervid inhämtat, det 7 §. af Kongl. Resolutionen
på Allmogens Besvär deti 21 Jan. 1748
uttryckeligen stadgar 4 att én noga insigt bör hafvas
med Utrednings péfsedlärnés förvarande i så
måtto, att när en Kneckt eller Båtsman på kommendering
dör , genast må upptecknas hvad äf
deras moiideringär öfvefblifvit, samt till godheten
utsättas, och samma förteckning, tillika mert
kläderna, uti én säck, tinder Cäpitäinens signétö
förvarad, Roten tillställas, då jemväl noga tillsyn
Vara bör , att kläderna icke på vägen varda
förderfvade, hvarförutan de Officerare eiler betjening,
som äro Manskapet följaktige från cornmenderingårne
till deras hemvist * skola blifva
ansvarige för monderingarne, samt ersätta hvad
deraf brister ; hvilket stadgande än ytterligare
blifvit förnyadt genom 43 §. af Kongl. Maj:ts
Resolution uppå Krigs-Befalets Allmänna Besvär
5,'te Bandet. t)g. 100. den
Den 7 Juli.
den 11 Jan. 1757; och då Utskottet häraf funnit
att Båtsrnans-Bothållares Rättigheter , genom dessa
föreskrifter, äro i möjligaste måtto bevarade,
liar Utskottet endast trott sig böra tillstyrka, att
de rörande denna omständighet utfärdade Författningar
mätte med all omsorg och noggranhet
handhafvas och iakttagas.
I anledning af det uti 3tdje punkten gjorda
yrkande, har Utskottet funnit lämpligt tillstyrka,
att när en Båtsman erhållit full beklädnad
, sådan som honom för ett helt års
tjenstgöring tillkommer, men han dermed endast
gjort tjenst en del af året, bör han vid nästföljande
tjenstgöring begagna den gamla beklädnaden
innan han erhåller någon ny, så lång tid
60111 återstod af årets fulla belopp, när den sist
förflutna tjenstgörir.gen upphörde.
Hvad sluteligen den 4:de punkten beträffar,
att Botehållare åtmindstone en månad förr
än afmönstring sker, måtte blifva i tid underrättade
om den förestående Båtsmans-marchen,
för att kunna hålla Båtsmännen i beredskap till
aftåg; så anser Utskottet detta vara ett commando-mål,
hvaröfver, enligt Begeringsformens uttryckliga
föreskrift, ensamt tillkommer Kongl.
3VIaj:t, att i Nåder förordna; hvilket likväl allt
till Biksens Högloll. Ständers egen pröfning
vördsammeligen öfverlernnas. Stockholm den 4.
Juli 1815.
På Höglofl. Biddersk. På Högv. Prest-Stån»
och Ad. Bedamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
Pa
Ben 7 Juiii
787,
På Vallöf!, Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Ånd, Fredin, Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl. flldd. och Äd. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-StSndet den 7 _
Vällofl., Borgare-Ståndet den 10 _
Hederv. Bonde - Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Riksdags-Fullmägtigert Anders Larsson från
Elfsborgs Län har uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet
ingifvet Memorial väckt fråga örn nödvändigheten
af följande ändringar och rättelser uti
Kongl. Förordningen, angående Stängsel-skyldigheten;
af den 9 Febr. iSoss, nemligen: i:Oatt
till förekommande af det uppehåll, Sorn vid
hägnads fullbordande imellan ägolotter inom by
uppstår, att förmå tredskande delägare till Verkställande
af de hägnader, som, efter skedd delning
deraf imellan grännarne, hvar och en af
dem tillhör att upprätta, det må stadgas, att sedan
till delningens förrättande Landtmätare är
vorden tillförordnad, Byemännens skyldighet,
att vid förrättningen sig inställa och att lemna
Landtmätaren nödig handlangning, borde blifva
enahanda, som i afseende å Storskiftes delningar
är förorJnadt, äfvensom att hvarje delägare
bör vara pligtig, att genast upprätta den andel
i hägnaden} som vid nämnde delning varder
honom
r
738 Dm 7 Juli.
honom tillagd,: denna dock obetaget, att, om
han till klander tror sig äga fog, sin talan genom
stämning å alla vederbörande samt landtmätaren
till det Ting, som näst efter-en månads
förlopp efter förrättningen inträffar, utföra
, vid Underlåtenhet hvaraf delningen bör såsom
laga kraft vunnen anses och till efterrättelse
lända; 2:0 att skillnad i Stängsel-skyldigheten
för olika slags ägor må upphäfvas, och
hvarje jordägare förklaras skyldig att, för hvad
jord som heldst, vidkännas lika hägnads besvär;
och 3:0 att hvarje jordägare utan åtskillnad fölin-
och utägor samt för rågång bör för ägande
Större eller mindre hemmansdel alltid till hälften
emot sin granne uti stängseln deltaga.
Lag-Utskottet, sorn fått berörde Memorial
till sig remitteradt , har ansett nödigt, att i förening
med Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottet
till pröfning företage omförmälte af oeconomisk
beskaffenhet varande ämnen, i följd
hvaraf de ock uti dessa Utskott i sådant ändamål
förekommit.
Vid öfvervägande af hvad så väl i ofvanomförmälte
måtto är vordet föreslaget, sorn ock
de skäl, hvilka till de sökta rättelser och ändringar
uti förrberörde Författning blifvit anförde,
hafva Utskotten väl ansett dessa sistnämnde innefatta
så beskaffade åsigter, hvilka vid en fullkomlig
omarbetning af författningen synas' böra
komma i betraktande; men som verkställigheten
deraf lämpligast synes kunna företagas i förening
med det öfverseende af nu gällande Enfikiftes
och Storskiftes Författningar, hvarom Bik/
sens
Den 7 Juli.
7»9
sens Höglofl. Ständer vid 1809 och T810 årens
Riksdag hos Kongl. Maj:t gjort underdånig anhållan,
och hvilket arbete, efter hvad Utskotten
hafva sig kunnigt, är af Kongl. Maj:t till vissa
dertill i Nåder förordnade Committerade uppdraget;
alltså , och enär de föreslagne ändringar jemväl äro
af den beskaffenhet, att de oundvikligen skulle,
vid antagandet deraf, rubba de grunder, hvarå
stadgandet i hela dess vidd sig stöder, hafva
Utskotten funnit flera betänkligheter möta för
vidtagandet af sådana partiela anstalter, heldst
efter Utskottets tanka fråga äfven kan vara,
huruvida Författningen i alla liänsenden är för
alla orter i Riket efter local och andra omständigheter
passande och verkställbar ; utan tillstyr- ,
ka Utskotten, att emedlertid och intilldess en,
fullständig granskning deraf, hvarom Riksens
Höglofl. Ständer borde hos Kongl. Maj:t anmäla
underdånig önskan, kan hinna , fullbordas,
stadgandet må blifva i dess befintliga skick o*
xubbadt.
Detta varder dock Riksens Höglofl. Ständers
pröfning vördsamt underställdt. Stockholm
den 4 Juli 1815.
På Riksens Höglofl. Ständers Dag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotta
vägnar.
På Högh Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
H. F. Strömfelt. A. Lantingshausen.
På Högv. Prest-Sfån.dets Ledamöters vägnar
Johan Olof Wallin, J. Fk,
På
79°
JDen 7 Juli.
På Vallöf!, Borgare-Ståndets Ledamöters yägnaf
JL. G. Holm- And.. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters yägn^f
Petter Jernström, Jöran Jönsson.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Hrtgvörd. Presr-Ståildet den 14
Vallöf!. Borgare-St.Sndet den
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridd. och Adeln har, genom Pro*
focolls-Utdrag den 23 sistl. Juni, till Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskott
återremitterat Utskottets den 131
samma månad afgifna Betänkande, i anledning
af det utaf tvänne Hedervärda Bonde • Ståndets
Ledamöter gjorda yrkande, att de på Gottland
vsrande Strandridare - Boställs - byggnader samt
Lastage bryggor, dem öns Allmoge byggt och
underhållit, måtte hädanefter, gemensamt med
Allmogen , underhållas jemväl af
vid hvilket Betänkande Herr Öfverste-Lieute~
nanten m, m. Friherre Jacob Cederström dictando
till Höglofl. Ridd, och Adelns Protocoll
gjort följande, till Utskottet likaledes öfverlemnade
, påminnelser, så lydande: J’Pör min del
Jean jag ej instämma med Oeconomie-Utskottet
deri, att anse frågan af den beskaffenhet, att den
bör öfverlemnas till Bonde Ståndets Enskildta
Besvärs
-
Den 7 Juli.
79*
Besvärs-Utskott. Bet finnes ingen Landsort i
Sverige, der Allmogen är så tryckt, sorn på
Gottland; den betalar der full tionde till Presterna,
nödgas dessutom förrätta en mängd arbeten
till Prestgårdarne , tyngder som äro på andra
ställen okände. Intilldess Allmogen, vid
1809 och 1810 årens Riksdag, erhöll rättighet,
att få begagna däckade båtar och fartyg till sina
producters transporterande öfver hafvet, kunde
Köpmän efter godtycke bestämma priset på alla
de effecter, Landtmännen kunde aflåta. Som
exempel, må det tillåtas mig att få anföra, att
Skeppsverke af Ek betaltes, då jag var på Gottland
, med q R:dr per lass, utan afseende på
transportens längd, hvarigenom ofta knappast
forlön var betalt. Byggnads - skyldigheten af
Strandridare-Boställen samt af Lastage-bryggor i
hamnarne, anser jag icke kunna, utan obillighet
, åläggas Landtboerna ensamt, utan bör öns
Handlande, sorn begagna dessa Lastage-bryggor,
efter min tanka , äfven i Byggnads-skyldigheten
deltaga. Jag får derföre anhålla, att Betänkandet
återremitteras , samt föreslår , att Utskottet, i
fall det för tillfället saknar nödiga upplysningar ,
för att kunna föreslå någon ändring i nu gällande
författningar, Utskottet då matte föreslå en
underdånig skrifvelse till Hans Maj:t Konungen
, hvari anhålles, att en noggrann undersökning
mätte anställas öfver förhållandet af den
vinst, vederbörande Handlande draga af dessa
Allmänna Byggnaders vidmagthållande, genom
dessas iner eller mindre begagnande, och* att
Hans Maj:t Konungen derefter i Nåder ville
be
-
tjtXi $en 7 Juli'.
bestämma, huru stor tiel af netta besvär kan äläggas
hvar och ep af deni , sorn dessa byggnader
begagna.
Hvaremot Herr General - Majoren m. m,
Grefve Ijanjjngshausen anfort följande: X)å Oe*
ponpmie-Utskottet uti sitt Utlåtande, i anleda
ning jif 'Gottlands Hernmans-åboers anförde besvär
öfver en dera ålagd skyldighet att hålla last»
tryggor samt bygga Strandridare-Boställen, .yttranden
tankan, att detta ärende icke hörde till
Utskottets handläggning, utan att detta besvärs»
mål ‘ borde till det Hedervärda Bonde-Ståndets
Enskildta Besvärs-Utsjcott remitteras, lärer det»
ta Oeconornie-Utskottets yttrande skäligen icke
kurtna bestridas. Huruvida de af Oeconomie»
Utskottet uti dess Betänkande meddeha upplys»
nipgär, hvarifrån den Gottlands Allmoge ålagdp
skyldighet sig härleder, kunna'gifva anledning
till den begärta alen-em issen, då nämde upplysningar
äro med rätta förhållandet enliga, och
Utskottet j af redan yrkadé skäl, undandragit sig
att ingå uti någon pröfning af Besvärandernes
anförande, hemställer jag till Högloft. Ridd. och
Adeln; efter min tanka araterremiss 1 detta fall
icke amaglig , då ingen anmärkning blifvit gjord
emot Utskottets Utlåtande, att detta mål icke
tillhörde dess befattning; och anhåller jag, i anledning
häraf , att deri begärta återremissen matte
af Högloft. Ridd. och Adeln ogillas, heldst
densamma troligen endast skulle hafva till påföjld,
att, utan ändamål, öka Oeconomie-Utskot-,
tets redan nog trägna arbete,
fJtskottet får, till svar på Herr Friherre
Ge
-
i
Den 7 Juli.
79 3
Cederströms ofvanstående anmärkningar, vördsamligen
förklara, alt da den eller de bland Allmogen
på Gottland , hvilka hafva sig ålagdt att
underhålla de derstädes befintliga StrandridareBoställs-byggnader
och Ijastage-bryggor, äga öppen
rätt, att, om de sig dertill befogade finna,
i laga ordning söka antingen befrielse från en'
sådan skyldighet eller ock densammas förflyttande,
till större eller mindre del, på sådana personer,
bland Wisby Stads invånare, hvilka kunna
anses böra jemte Allmogen deltaga uti ifrågavarande
underhållsskyldighet, har Utskottet icke
funnit anledning tillstyrka bifall till det af
Herr Ofverste Uieutenanten Friherre Cederström
gjorda förslag, att uti underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla om undersöknings-anbefallande
till utrönande af den vinst, sorn de Handlande
kunna hämta af ofvanberörde Byggnader»
vidmagthållande j heldst då de 3;ne öfriga Respectiva
Riks Stånden redan bifallit Utskottets i detta
ämne afgifna förra Betänkande. Stockholm d.
6 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
poh Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen,
På Vällofl. Borgareståndets
Ledamöter!
v ägir ar ■
Alid, Fredin?
^Vördsaipt
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Hils Mansson,
M. M. Rosbeck.
794
Den 7 Juli.
Uppläst hos Häglof!. Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-StSndet den 7
Vallofl. Borgare Ständet den IO  .
Hederv. Bonde-Ståndet den 7 _
Vördsamt Memorial!
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet in.
gifvet Memorial har Riksdags-Fullmägtigen Jonas
Andersson från Calmar Län anfört, att Kgl,
Förordningen den 2 Febr. 1807, angående Enskiften
, skulle, i afseende på Södra Möre Härad
i nämnde Län, vid verkställigheten för Jordägarne
medföra åtskilliga olägenheter, bestående
deruti, att uti de flesta byar ägorna redan voro
genom Storskiften imellan delägarne skiftade ,
som för dem medfört betydlig kostnad; att enär
vid skeende Enskiften en eller flere delägare i
ty anses icke kunna bibehållas vid sina förra
tomtplatser, utan pröfvas böra till andra tjenliga
ställen å byens mark utflytta, många svårigheter
så väl för dessa åboer, som för dera , hvilka
vid sina förut irinehafde tomtplatser, qvarblifva
, skola uppstå: att ägornas delning i enskifte
skulle föranleda till en större inängd hägnader
samt kostnad till de sammas uppförande och
underhållande; och att det understöd i Spannemål,
eller med foder, gödsel, eller arbets-biträde,
som, enligt 7 §. i omförmälta Kongl.
Förordning, borde i vissa fall af Byemännen tilldelas
den utflyttande Hemmans-åboen , förorsakade
de förre en kännbar utgift; i anledning af hvilket
allt Jonas Andersson så mycket mera yrkat
ändring uti berörde Författning, som sådant
jemväl
Dm 7 Juli.
795
?emval instämde med hvad Riksens Högloft.
Ständer, -vid 1809 och 1810 årens Riksdag , hos;
Kongl Majit i underdånighet anhållit; och hafva
tnånga af Hedervärda Ståndets öfriga Redamöter
uti berörde framställning sig förenat, hvarvid
tillika är vordet föreslaget, att Enskiftesmål
måtte af Härads-Rätterna i vanlig ordning
få upptagas och afgöras.
Lag-Utskottet, som fått denna motion till
sig hänskjuttn, har, i anseende till det ifrågasatta
ämnets oeconomiska beskaffenhet, funnit sig
böra det samina gemensamt med Allmänna Besvärs-
och Oeconoinie-Utskottet till pröfning företaga
, på hvilken grund det ock i dessa sammansätta
Utskott i sådant ändamål förekommit.
Vid öfvervägande af hvad i förrberörde
rriåtto blifvit andraget, hafva Utskotten väl ingen,
att högstberorde Nådiga Författning angående
Enskiften kan i åtskilliga omständigheter
fordra jemkningar och' rättelser; reen som tillika
hos Utskogen i betraktande kommit, att Riksens
Höglofl. Ständer redan, enligt hvad jemväl
Riksdags-Beslutet af den 2 Maj 1810 innehåller,
hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit
om Nådig anstalt till öfverseende af de så väl
för Storskiften sorn Enskiften i allmänhet gällande
Författningar, på det de samma må i de
delar deraf, sorn för vissa orter erfordras, rättas
pch förbättras , och Utskotten tillika erfarit att detta
arbete förehafves af en dertill af Kongl.
Majit i Nåder förordnad Commitée, som i berörde
ändamål äfven från Konungens Befallningshafvande
infordrat nödiga upplysningar i
äm
-
75&
Den 7 Juli.
ämnet; alltså hafva Utskotten funnit sig icke
böra vid ett sådant förhållande vidtaga någon
vidsträcktare åtgärd i frågan, än att tillstyrka,
det Riksens Höglofl. Ständer må hos Kongl.
Majit anmäla underdånig önskan; det Kongl.
Majit i Nåder täckes låta föranstalta , att nyssberörde
arbete må, så skyndsamt möjligt är,
varda fullbordadt, och derefter till Nådig pröfning
af Kongl. Maj:t företagas.
Detta varder dock Riksens Höglofl. Ständers
pröfning vördsamt underställdt. Stockholm
den 4 Juli 1815.
. På Riksens Höglofl. Ständers Dag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
vägnar.
På Högl. Ridd. och Adelns Ledamöters vägnar
»Ji. JF. Strömfelt. A. Lantingshausen.
På Högv. Presf-Ståndets Ledamöters vägnar
Jo/i. Olof Wallin. J. Ek.
På Vällofl. Borgare-Ståndéts Ledamöters vägnar
jE, G. Holm. And. Fredin.
På Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöters vägnar
Petter Jernström° Jöran Jönsson.
A. J, tVahlstjerna.
Riksens
Den *] Juft.
797
, , Uppläst- hos'Héglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-St-åndet den 7
Vallofl. Borgare-Ståndet den 10
Hedetv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af
gjorda afimårkningar vid dess Betänkande
öfver HeW Lagmannen
Grefve Gyllenborgs motion, om ersättning
för Inqvartering m. m.
Uti afgifvet yttrande under den 31 slstl.
Maj öfver Herr Lagmannen Grefve Henning
J. Gyllenborgs Memorial, har Stats - Utskottet
förklarat sig icke kunna tillstyrka, att, på sätt
Herr Grefven och Lagmannen föreslagit, till
den ersättning , utom hvad Kronan består, vid
tågande Troppars inqvartering, eller 8 sk. för
hvarje med 2:ne inål om dagen förplägad man,
kunde böra tillkomma Inqvarterings-gifvare, må
anslås medel pä Stat utöfver det redan varande
belopp till durch-marche-kostnader, samt i öfrigt
ansett Utskottet ej kunna till åtgärd upptaga
hvad Herr Grefven framställt emot så kallade
Provins-mötens hållande eller sammankomster
af Länens Innevånare till beredande af penninge-bidrag
för allmänna behof; men hvilket ärende,
i anledning af gjorda anmärkningar hos Höglofl.
Bidderskapet och Adeln, Vällofl. BorgareStåndet
och Hedervärda Bonde-Ståndet, blifvit
till Utskottets ytterligare handläggning åter-reanitteradt.
Ue
79»
Dm <j Juli.
De hos Högloft. Ridderskapet och Adelil
gjorda anmärkningar, åsyfta egentligen att sä
tiTTräckliga medel mätte anslås och vaTa att tillgå
för betalningen af tagande Troppars underhåll,
att de hemmansnägare, sorn få vidkännas deras
förplägning under marcher, derföre erhålla en
efter tiden och ortens gångbara pris lämpad ersättning
af Staten , och ej genom öfverenskommelse!
och tillskott af de aflägse från allmänna
vägarne boende hemmans-innehafvarne; äfvensom
att tillika stadgas måtte, öm och i hvad
måh ersättning bör meddelas, då det manskap,
för hvilket maf varit betingad , antingen alldeles
Uteblifvit, eller till fullt antal ej ankommit;,
hvarigenom de Inqvarteringsskyldige blifvit genom
förgäfves gjorda kostnader i ett större lidande
försatte; och att i öfrigt Utskottet, i sammanhang
med dessa frågor, borde yttra sig orri
afskaffandet af Provins - möten; uti hvilka erinringar
det som hos Vällofl. Borgare- samt
Hedervärda Bonde Ståndet anmärkningsvis bilfvit
andraget äfven i mer och mindre mari instämmer.
Stats Utskottet anser sig , vid besvarandet
häraf, väl böra, i likstämmighet med dess förra
yttrande, medgifva, att de Inqvarteringsskyldige
måga komma i åtnjutande af verklig och full
ersättning för hvad de till handa hålla tågande
Troppar, samt att så vidt den i Kongl. Kungörelsen
af den g Mars 1813 bestämda betalning
af 8 sk. för hvarje man, som erhåller 2tne mål
om dagen, icke godtgör ett sådant underhåll,
betalningen derföre bör ökas ; och Stats-Utskot
tet
-
Den 7 Juli.
tet finner äfven , att denna ersättning lämpligast
kan utgå af allmänna medel, samt all öfverenskommelse
hemmansägarne imellan om utgörande
af fyllnaden i sådan ersättning upphöra; men
Stats-Utskottet kan, uppå förut anförda skäl, icke
föreslå eller tillstyrka något särskildt eller
förhöjdt anslag härtill ä Stat, utöfver de till
durch-marche-kostnader förut uppförde 30,000
R:dr, hvilka, i fredstid synas tillräckliga; hvaremot
kostnaden härvid, då krig infaller, bör utgå
af Krigs fonden. Ett anslag utöfver behofvet,
som kunde lemna besparing under fredstid,
ökade onödigtvis de allmänna bördorna och
skulle tilläfventyrs dock finnas otillräckligt när
krig infölle.
Den åtgärd anser Stats-Utskottet likväl,
med föranledande af de gjorda anmärkningarna,
sig böra föreslå, att Riksens Höglofl, Ständer i
underdånighet hos Kongl. Majit yttra den önskan,
att Författning i Nåder vidtages, hvarigenom Inqvarterings-gifvarne
varda fullt ersatte för det
underhåll de lemna, samt att betalningen måtte
dem tillfalla efter ett visst, vid Markegängssättningen
bestämmande pris; i följd hvaraf uti
Markegångs-Taxorna skulle utsättas hvad för en
mans förplägning med ett eller aine mål om dagen,
saint dessutom äfven för en ration, kommer
att betalas, såsom ock, att Kongl. Majit
täcktes låta vederbörande till godo njuta denna
ersättning af Stats-medlen i fredstid , och under
krig af den fond, som för kostnaderna dertill
må vara att tillgå; hvarförutan Kongl. Majit
torde behaga, vid förekommande tillfällen, ef
■
tet
8 oo
Den 7 Juli.
ter vederböramles hörande förordna, hvad skälig
ersättning, som, i det fall Troppar ej skulle
ankomma, för hvilka inqvartering och underhalls
anskaffning blifver påbuden , må böra hemmansagarne
tilldelas.
Men i öfrigt beträffande frågan om Pro»
vindelia sammankomsters afskaffande i allmän*
het, kan Utskottet , enär detta, är ett till dess
handläggning icke hörande ämne, dermed icke
taga någon vidare befattning; hvilket dock vördsamt
hemställes Riksens Höglofl. Ständers be*
pröfvande. Stockholm den 4 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. X.edamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståridets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Jjedapaötexs
vägnar
Jon Jonsson,
Q. Tunelius.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ari. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vallöf], Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har till
Xag-Utskott lemitterat de särskildta Memorial,
hvil
-
Den 7 Juli»
Sos
hvilka af Herr landshöfdingen B. W. Fock
och Herr Friherre C. L. Staél von Hollstein,
blifvit ingifne, uti. hvilka den förre föreslår en
så beskaffad Lagförändring , hvarigenom för
skogs-åverkan och väld å trädplanteringar utstakas
enahanda straff, som för tjufnad, eller att
åtmindstone de derå nu stadgade böter må förhöjas
samt förbrytaren åläggas uppenbar Kyrkoplikt,
enär skadan öfverstiger tre R:dr 16 skill,
värde , samt Herr Friherre Staél von Hollstein
åter yrkar, att den, som beträdes med åverkan
å annors skog, bör, om han till krigstjenst funnes
duglig, vara dertill förfallen, men i annat
fall, och om en sådan person i afseende på ålder
eller andra hinder icke kan till nämnde
tjenst användas, blifva dömd till arbete å Fästning
eller vid allmänt arbetsställe uti ett halft
Ers t id i
Hvad beträffar den del af förstberörde motion,
som angår förhöjdt ansvar för åverkan
af trädplanteringar, har Utskottet redan denna
dag, genom särskildt betänkande, i anledning
af Kongl. Maj:ts i detta ämne til Riksens
Höglofl. Ständer aflåtne Nådiga Skrifvelse, deröfver
sig utlåtit, hvarföre ock Utskottet tror sig
endast böra åberopa hvad omförmäldte Betänkande,
denna fråga rörande, innehåller, äfvensom
de af Utskottets Ledamöter, hvilke varit af
skiljaktig tanka, förblifva vid sina derom afgifna
yttranden.
Vid öfvervägande åter af den föreslagna
ändring uti bestraffningen för annan skogs åverkan,
hafva väl Utskottets Ledamöter deruti ge5.
te Bandet, Itu. 10st. meni
802
Dea 7 Juli.
xnensamt instämt, att hvarken, på de skäl uti förenämnde
Betänkande äro andragne , en sådasi
förbrytelse bör hänföras till art eller likhet med
stöld, och att ej eller en sådan följd för åverkan
kan vara lämplig, sorn den Herr Friherre Stael
von Hollstein yrkat; men som, i afseende å
frågan, huruvida för närvarande något strängare
ansvar å berörde tillgrepp borde föreslås , Utskottets
Ledamöter funnits sig imellan så skiljaktige
, att votering ansetts nödig, har, vid anställande
deraf, två Stånd stadnat emot två;
hvarföre Utskottet nu får såsom alternativer framställa
de yttrade olika meningar:
Det första Alternativet
Det mindre värde skogen i förra tider kunde
anses äga, då tillgång derå till alla behof för
Rikets invånare nästan allmänt icke saknades,
torde böra betraktas såsom egentliga skälet, hvarföre,
uti vår nu gällande Dag, lindrigare påföljder
blifvit stadgade för,olofligt tillgrepp deraf,
och den samfällighet, hvaruti de flesta skogstrakter
då befunnos, lärer ock i märklig inan
föranledt åsigterna vid denna Lagstiftning.
Då nu mera dels i de flesta delar af Riket
samfällighet i skog upphört , och så väl
delägarne inom samma by genom storskifte fått
sina lotter deruti afskilde, söm ock ägare af ensaka
hemman erhållit de dertill hörande skogsområden
utbrutne, dels brist på erforderliga
byggnads-ämnen samt tillgång af stängningsvirke
och vedbrand för många hemmans-innehafvare
uppstått, har skogen fått ett betydligen,
ökad t
Dm 7 JuU.
ökadt varde och* utgör nu en dyrbar del af ett
hemmans tillhörigheti
All åverkan derå är såtedés ett ingrepp utt
äganderätten, söm oftast kan för Skogsägaren
medföra ett kännbar afsaknad och skada, och kart
synas böra af Lagen njuta lika kraftigt skydd,
till bevarande af berörde rätts helgd, sa väl i
denna del, sorn i allt öfrigt. J?ä sådan grund
har Väl ock, genom 1805 års Skogs - Ordning ,
ånsvaret för åverkan blifvit. Utöfver hvad Lagen
stadgar, förhöjd t; men erfarenheten vittnar
dock, att detta förordnande icke varit nog mägtigt,
att afhålla dessa tillgrepp; oell den ännu
hos allmänheten, nog allmänt rådande opinion
örn det mindre vanhederliga i geiningert, bidrager
jemväl Väsendtligen till de ofta försporda förorättanden
af denna ärt.
Utskottet inser häraf nödvändigheten äf
skärpning uti straffet för berörde förbrytelser,
och ehuru Utskottet dervid funnit, att vid den
under utarbetning Varande nya Brottmåls-Lag
lägligaste tillfälle bör blifva ätt bestämma detta
ansvar, som å dessa förolämpanden bör följa,
heldst sådant då kan ske med ett nödigt samband
af allt hvad nämnde Lagstiftning bör behandla,
finnér dock LTtskottet, äf den mer och mer till
tagande
angelägenhet, att skogen noga vårdas
och att ägarne deraf må fredas från obehöriga
tillgrepp, sig ägä anledning föreslå den förändring
uti 10 Cap. Byggningä-.Balken samt 63,
63 och 65 §. §. i förenämnde Skogs-Ördning,
att, med bibehållande af de böter, som i Morn.
uti 6a och 63 §. §. i samma Förordning utsattes
-
804
Den 7 Julii
(er för åverkan af bärande träd , mast- och storverks-träd
, de uti 3 Mom. 62 §. för annan åverkan
å Kronans Parker, Gehäg och Djurgårdar
stadgade böter, fördubblas, samt de uti 2 Mom.
63 §. för annan åverkan å allmänning eller enskiltas
ägor fyrdubblas, med bibehållande af
de stadganden, som 62 och 63 §. §. i öfrigt innehålla,
samt uti 65 §• att åverkan andra gången
skall ligga i tveböte, och att den som tredje
gången elier oftare dermed sig förbryter, bör,
jemte erläggande af sistnämnde böter, sitta i stock
en Söndag, under Gud stjen sten, med qvist eller
qvistar i handen af det eller de åverkade trädslagen.
Härigenom, i förening med den rättighet
Domaren, enligt 5 §. förberörde 10 Cap.
af Byggninga-Balken äger, att, då åverkan oftare
sker, utstaka särskildta vitén, tror Utskottet, att
skogsägaren skall erhålla behörigt skydd för åverkan
och Allmänhetens uppmärksamhet derå fästas,
att dessa ingrepp i äganderätten äro lika
vanhederliga, som andra försök till afhändande
af annor» tillhörighet.
Det andra Jlhernativet.
Ostridigt har en längre tid fortsatt misshushållning
med Skogarna , i förening med deras
större tillitande , genom odlingar, lremmansklyfningar
och andra omständigheter, förorsakat,
att, i många delar af Riket hemmans - åboerne
nu ofta på egna ägor sakna tillgång af deras
skogsförnödenheter, och andre åter icke hafva
mera, än de till oundgängeligt husbehof erfordra.
Af detta förhållande anser väl Utskottet
det
Den 7 Juli.
Sos
det vara en följd, att dä å ena sidan skogen
för närvarande äger ett vida större värde än
förut, och å den ändra sidan ater bristen på
denna nödvändighets-artikel vid Landtbruket kan
föranleda till frestelse af olagligt tillgrepp , kraftigare
anstalter, än som förut kunnat erfordras,
torde blifva nödiga för att skydda skogsägaren
från nyssnämnde företag, genom hvilka egendoms
säkerheten störes. Men som likväl härvid
i betraktande kommit, ej mindre att ansvaret för
skogsåverkan icke längesedan, genom den år 1805
utfärdade Skogs-Ordning, blifvit förhöjdt, än äfven
att för hvarje ägare af skog den rättighet
är i 10 Cap. 5 §. Byggninga - Lälken förvarad,
att, vid oftare inträffad åverkan , få den samma
genom särskildt utstakadt vite fredad ; alltså och
enär dertill lägges att en af Kongl. Maj:t i Nåder
förordnad Committé har sig uppdraget att
utarbeta förslag till en ny och förbättrad Civiloch
Brottmåls-Lag, samt, vid författandet af denna
sistnämnda, straffbestämmelserna så väl å i fråga
Varande som öfriga brott kunna med sådan noggrannhet
i ett sammanhang prof vas och stadgas,
som är oumgänglig för bibehållandet af erforderlig
enhet i Lagstiftningen, finnér Utskottet
betänkligt att nu i förväg tillstyrka någon förändring
uti de redan i ämnet gifna stadganden,
utan tror Utskottet , att de samma , behörigen
handhafde, böra tills vidare anses tillräckliga att
afhålla de företag, genom hvilka skogsägaren
kan blifva x lidande försatt.j
Detta, jemte en Ledamots särskildta yttran»
de, som i bifogade ProtocoUs-Utdrag innefattas,
varder
8o6
Den f Juli,
varder Riksens Höglofl- Ständers ompröfvande
Vördsamt undgrstäidt. Stockholm, den 37 Juni
3.815,
Ra Höglofl, Riddersk. Ra Högv. Prest-Ståndet»
peli Ad. Ledamöter? ■ Ledamöters
vägnar vägnar
11. F. Strömfelt, Joh, Olof Wallin,
Rå Vällofl. Borgare- Rå Hederv. Bonde-,
Ståndets Ledamöter? Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
jE. G, Holms Petter Jernström,
A* J- Wählstjerna.
Utdrag af Protocollet, hullet uti Håglöf.
Lag Utskottet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den <27 Juni 1815.
Herr Landshöfdingen B. W. Focks och
Herr Friherre C, L, Stael von Hollstein? af
Höglofl. Bidderskapet och Adeln hitremitterade
Memorial, angående skärpning i straffet för
skogsåverkan m. m,s föredrogos nu åter; då, vid
häröfver anställd' omröstning, Ledamöterne af
Hedervärda Bonde Ståndet och Vällofl. BorgareStåndet
instämde i den mening, som innefatta?
Uti andra Alternativet af Utskottets denna dag
afgifna Betänkande i ämnet, hvaremot det första
Alternativet bifölls af samtliga Högvördiga RrestStåndets
Ledamöter tillika med Herr Grefven
och
Den 7 Juli.
och Ordföranden samt Herr lagmannen Mannersta
m.
Herr Lagmannen Friherre Lejonhufvud,
åberopade det af honom , såsom Ledamot i LagUtskottet
vid 181? års Riksdag, uti då förehafd
lika beskaffad fråga, afgifna yttrande , hvilket derföre
skulle afskrifvas och åtfölja Betänkandet till
Riksens Höglofl. Ständer. Ut supra.
Ex Protocoll®
A. J. Wahlstjerna.
Under sednare tider, då mindskningen på
skog, genom ökad consumtion och synbar misshushållning,
närmar sig till en befarad allmännare
brist, har det blifvit naturligt , att olofliga
tillgrepp på de ställen, der skog ännu finnes,
skulle ökas i samma mån, som behofver uppkommit
och vanan stadgat åverkaren i begreppet,
att dess företag, understödt af ett på svårigheten
att upptäckas grundadt hopp, vöre,
om icke billigt, åtmindstone ett af dem, som
mest borde ursägtas , så att det också ofta anses
bättre, att lömskt hämta skogsförnödenheter på
andras ägor, än att genom tillåtna utvägar dertill
söka rättigheten. Och jag finner derföre,
att hämmandet af en sådan osed är högst nödigt,
till bevarande af den säkerhet, som hvar och e»
bor påräkna i afseende på tillhörigheter utås
undantag.
Att denna säkerhet uti ägande rätten kränkes
genom åverkan, är lika ostridigt, som att tillgrepp
-
8o8
lien 7 Juli.
grepp af alla slag borde, efter en rigtig princip,
på samma sätt bedömas, samt följakteligen obehöriga
tillgrepp af skog eller gärdsle med mera
stämplas efter 40 Cap. Missgern. jSälken såsom
stöld , när det åverkade utgjorde 10 Daler Silfvermynts
värde; men den lägre folk-klassen bedömmer
förhållandet helt olika, och ingen skymf
eller ovilja är, som jag nyss anfört, inom den
ännu förenad med åverkansbrottet. Jag äger af
denna anledning en kanske billig fruktan, att
en Dag, som ifrån denna vid åverkan fästads
lindriga tankan på en gång hastigt åsyftade rättelse
i en sådan opinion och förvandlade åverkningar
från oeconomisk förbrytelse till tjufnad,
skulle helt och hållet förfela sitt ändamål samt
i stället medföra den vida skadligare påföljd att
missbruket icke hämmades samt att bland Allmogen
en icke obetydlig del blefve, såsom åverkare,
lagbundne tjufvar, hvarigenom den offentliga
vanära , sorn ännu är fästad vid begreppet
att stjäla, om icke försvunne, åtmindstone betydligen
försvagades, efter som den öfvertygelsen
omöjligt kunde så hastigt vinna allmänhet,
att åverkan agde eller medförde någon brottslig
egenskap , samt att således en i parallel dermed
ställd last icke mera vore vanhedrande.
Jag tror således att tiden ännu icke är inne ,
då en sådan förändring i Dagarna bör vidtagas
eller den rådande tankan genom deras stränghet
rättas, men är deremot af den öfvertygelse , att
begreppet och opinionen icke genast bör eller'
kan få en sådan rigtning, utan mäste småningom,
mén icke genom blotta föreskrifter hänföras
-
Den 7 Juli.
tas till kännedom af sjelfva principens rigtighet
och dess billiga verkningar derigenom, att bestraffningen
för åverkan närmas till likhet med
den för stöld, på hvilket sätt framdeles en ful1-  kofnlig öfverensstämmelse kan föreskrifvas, som
dä skall medföra den önskade verkan att förbrytelser
ingenstädes firma skydd eller försvarare.
Härtill tror jag likväl, att en bestämd förhöjning
af nu fastställda böter icke blir tillräcklig
eller adequat, då hvarje bestraffning af detta
slag bör vara lämpad efter värdet af den egendom,
som tillgripes , hvilken grundsats alldeles
vöre förfelad orri åverkaren belädes med lika
plikt da han till exempel tillgripit eller fällt
ett timmerträd , som inom skogrik ort äger kanske
fjerdedelen lägre värde än på en annan der
tillgången är mindre, utan får jag i stället föreslå,
såsom i min tanka både ledande till denna
nyssomnämrule förberedelse och äfven bidragande
att till en del förekomma skogs-åverkningarj
att den sohl å Allmänning eller andras
enskilta ägor fäller eller bortför timmer-skog,
eller hvad dylikt som lieldst, bör, utom fullt
skadestånd, böta på lika sätt som vid första gången
stöld, tredubbla värdet af det som är åverkadt,
hvilket ansvar skulle fördubblas då sådant
sker å Kronans Parker, Gehäg eller Djurgårdar;
äfvensom åverkan från Allmänning borde medföra
förlusten at derå begagna utsyning för året,
i fall rättigheten dertill, i annat fall, varit öppen
; och torde kanske en dylik förbrytelse tredje
gången böra särskildt medföra det offentliga skymfandet,
att brottslingen borde en Söndag, vid
•! kyrko
-
81»
JD en 7 Juli.
kyrkodörren stående , hålla i handen en qvist af
det åverkade slaget; dessutom skulle , efter min
öfvertygelse , skogs åverkningar betydligen förekom
mas , om den svårighet i bevisningen , som
nu skyddar brottslingen, kunde på något satt
blifva lättad; ty den sanningen tål ingen motsägelse,
att Åklagaren, då. icke Svarandens egen
bekännelse tillkommer, sällan till mera än hälften
lyckas i sin bevisning, så att antingen befrielse
mäste lemnäs, eller också en alltid motbjudande
värjemåls ed , hvars följder äro oberäkneliga,
blifva ålagd; och jag tror, att en sådan
svårighet skulle bäst afhjelpas, om i:o Visitationer
efter bortfördt skogsfång blefvo tillåtna
på samma sätt och med lika ansvarighet, som i
afseende på spaningar efter tjufgods finnes stadgadt;
och a:o att då Svaranden blifvit genom
bindande liknelser eller halfva skäl besvärad,
värjemåls-ed icke måtte äga rum, utan i stället
Måls-äganden, hvars redlighet torde vara mera
tillförlitlig, få rättighet att fylla bevisningen med
sin ed, så framt icke Svaranden ville eller kunde
visa laglig åtkomst till den ved eller dylikt,
hvarom fråga vore,
I afseende på förslaget, att den särskildta
Vitesbot, som Domaren äger ålägga, måtte tillfalla
Måls-äganden, är min öfvertygelse olika,
och jag tror det vara stridande emot begreppet
om rättvisa och billighet, att Dagbrott kunde
medföra verklig vinst på någon sida samt således
af en egennyttig Jordägare med välbehag.anses
och om möjligt jemväl understödjas ; ty, åtkomst
till Vitqs boten kunde icke på annat sätt
bedöm»
Den '7 Juli.
bedömmas, då Måls-aganden, genom skadestånd,
sin tredjedel i böterna och särskildt Rättegångskostnad,
vore fullt ersatt för sitt lidande och
således icke bör påräkna någon ytterligare förmån,
utan får jag i stället tillstyrka, att hädanefter
inga vites-förbud för skogs åverkningar, såsom
till sin grund oTigtiga,och jemväl nu mera
öfverilödiga, om böterna på det föreslagna sättet
höjas , måtte utfärdas , samt de hittills gällande
, genom en Kongl. Författning blifva upphäfna;
men deremot tillstyrker jag bifall deraf,
att Kronans Ombud må , likväl med förbehåll af
Måls-ägarens bättre rätt, äfven åtala och utföra
åverkans brott å enskilt mans ägor,
I alla de fall, der Lagen eller Kongl. Förordningen
om Skogarne i Riket utsätter åverkans
bot, bör tillämpning äga rum af den bestraffning
som jag ödmjukast föreslagit , heldst
Xjagstiftaren bör lika betrakta behofvet att med
stadgandet åsyfta en nödig skogshushållning som
ock äganderättens helgd.
A. Leyonhujvud,
Uppläst hos Häglof!. Ridd, och Ad, den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ständet den 7
Vallöf]. Borgare-Ståndet deri 10 _
Hedorv, Bonde-Ståndet den 7  ,
Vördsamt Memorial!
Enär det af Eag-Utskottet den g nästlidne
Maj afgifna vördsamma Betänkande , rörande åtskilliga
föreslagna ändringar uti nu gällando
Concours författningar, hos Höglofl. Ridd. och
Adeln, Vällofj. Borgare-Ståndet och Hedervärda
-
l
Dtn 7 Juli,
ela Bonde-Ståndet till profning förevarit, hafva
flera anmärkningar dervid blifvit gjorda, som
föranleda att berörde Betänkande är vordet till
Utskottet återremitteradt, i följe hvaraf det nu åligger
Utskottet att öfver nämnde anmärkningar
aflemna utlåtande.
Dervid har Utskottet ansett sig först böra
fästa uppmärksamhet vid den af Herr Friherre
Mannerheim gjorda hemställan, om icke uu, då
en Comité är förordnad till Ungarnas öfverseende,
och der fråga om förändring af Domstols-inrättningen
blifvit väckt, hvarmed förändringar
i Rättegången nödvändigt måste följa, det
vqre nyttigare att låta hela förrberörde ämne
hvila till dess Comitéens arbete är färdigt,
heldst andra principer då torde finnäs påkalla
annan behandling.
X afseende härå tror Utskottet sig bora näm*
na,-att ehuruväl , vid frågans förehafvande, det
icke undfallit Utskottet, att onekligen en mera ali»
män förbättring och förändring af Concours-författningarne
kunde vara nödig , än den Utskottet, som
för sitt yttrande funnit sig begränsad af hvad till
dess åtgärdar vordet hänskjutit, blefve i tillfälle
attjjföreslå, äfvensom att denna förbättring,
med större omfattning och noggranhet, skall
kunna verkställas vid den af Dag-Comitéen
förehafvande omarbetning af omförmälta Författningar
, har dock Utskottet ansett sig så mycket
mindre böra underlåta att ingå uti förslag
till de i fråga satte partiella förändringar, sorn,
öli längre tid ännu återstår innan Comitéens
arbete kan hinna fullbordas och, efter föregångs
-
Dm 7 Juli.
gen granskning) antagas, nödvändigheten synes
fordra, att emedlertid vidtaga sädana anstalter,
hvarigenom de af erfarenheten bestyrkta brister
uti besagde författningar kunna förekornmas,
Då Utskottet derefter i betraktande tagit
den af Herr von Schantz gjorda erinran, att Utskottets
gjorda förslag ej mindre till ändring af
andra dölen utaf I Morn. 9 §. i 1798 års Concours-Stadga,
än äfven att Kongl. Förklaringen
den 30 Sept. 1801 måtte till sin kraft och verkan
upphöra, skulle strida emot en vanlig Rättegångs-ordning,
har Utskottet ansett de skäl,
som föranledt Utskottet till berörde ändring, vara
uti dess aflemnade Betänkande så. fullkomligen
ådagalagde, att Utskottet finnér sig endast
behöfva att, till vederläggning af berörde erinran,
åberopa innehållet deraf; men som i sammanhang
med denna föreslagna ändring, påminnelse
derom af Herr Borgmästaren Kjellander
och Riksdags-Fullmägtigen Anders Andersson
Åberg blifvit gjord, att hvad uti 2' Mom. af
Kongl. Förklaringen den Jan. 1806 stadgas;
”att Borgenär, som icke inom skriftvexlingens
slut, vid tredje eller sista uppropet, på sätt 9
§. 2 Mom. af Concours stadgan föreskrifver, med
laga bevis sin fordrans verklighet och belopp
styrkt , samt emot Gäldenärens påstående och
Medborgenärernas fordringar anmärkning gjort
och nödiga bevis dertill företett, eller ock i
händelse han inom samma tid, efter hvad så
väl 7 som 9 §. medgifva, lios Domaren erhållit
anstånd med bevisningens företeende, den
förelagda tidan försummat, äger sedermera icke
vidare
8x4
Deri 7 Juli.
vidare rätt att fullgöra hvad han således under*
låtit;” borde i förening dermed äfven till sits.
kraft och verkan upphöra; finnér Utskottet sig
böra häröfver meddela Utlåtande.
Att med antagande af den förändring uti
innehållet och lydelsen utaf förenämnde andra
del utaf i Mom. g §. i Concours-stadgätt , nyss*
berörde i 1806 ars förklaring influtne stadgande,
*let borgenär bör inom tredje uppropet göra anmärkning
emot gäldenärs sökte befrielse-förmåns
skall helt och hållet förfalla, anser Utskottet vara
en klar och oundviklig följd; och dådetjem-*
väl icke allenast är ostridigt, att ofta den händelse
kan inträffa, att mindre kunnige borgenärer
ej känna eller förstå deras åliggande att de,
till bevarande af sin rätt, hafva af nöden att,
under loppet af skriftvexlingen , granska de fordringars
beskaffenhet, som af deras rnedbörgenä*
rer blifvit uppgifne och bevakade, sämt att andraga
och styrka, hvad till dessa fordringars ogil
lande kan erfordras , Utan tro sig hafva fullgjort
falIt hvad för dem behöfves, då de sjelfve
i laglig ordning bevakat och styrkt deras egen
fordran , utan ock det 1 öfrigt synes vara inot
billighet stridande, att om en anmält fordran,
på grund af en eller flera Medborgenärers anmärkning
, af Domaren såsom obestyrkt eller olaglig
ogillas, och således förlorar all betalningSgild
egenskap emot anmärkarne i proportion af
deras fordringar , deri dock för alla öfriga Borgenärer,
hvilka i anmärkningen icke deltagit,
skall medföra betalnings rätt i förhållande till
dessas fordrirtgar, hvarigenom äfven rättigheten
för
jDen 7 Juli.
S15
för Pomaren , att efter Pag godkänna eller för»
kasta ett påstådt kraf, i' detta fall honom betages,
en pröfnings-rätt, som i alla andra händelser
honom tillkommer och han vid ansvar ej får
åsidosätta; finner Utskottet sig äga full anledning
föreslå; det ofvan intagne del af 2 Morn. uti ifrågastälde
Kongl. Förklaring må till sin verkan
äfven upphöra.
Såsom anmärkning af mycken vigt anser
Utskottet den, som blifvit af Herr Friherre
Mannerheim, Herr Nordenstolpe och Herr Borgmästaren
Kjellander gjord, att genom den ändring
Utskottet föreslagit uti 9 §. 3 Mörn. af Concours-stadgan,
det Dom i Concours-mål bör sist
inom irenne månader , efter det tredje uppropet
skett, utfärdas, vid ansvar för Rätten om dermed
längre fördröjes, Domstolen skall fått ett så beskaffadt
åliggande sig förelagdt, som dels genom
parters och vittnens uteblifvande vid de mundtliga
förhör, hvilka Rätten kan anse vara nödvändiga
att till upplysning i någon del af målet
utsätta, dels af handlingarnes vidlöftighet
och andra omständigheter , skall vid flera tillfällen
blifva svårt, och stundom äfven omöjligt
att verkställa. Enär lagen för Concours-mål
stadgat en skyndsammare behandling, än i andra
tvistemål , och derefter lämpat det Rättegångssätt,
sorn vid dem bör iakttagas, i anledning
hvaraf jemväl är vordet föreskrifvet, att
alla skäl och bevis till fordringames styrkande
böra å inställelse-dagen företes samt att all bevisning,
som då ej kan medhinnas, skall inom
tr*dj* upprép*t verkställas, hvaraf följer, att
Rätten
Oen 7 Juli.
Katten genast, efter det berörde upprop 3bett»
ätr oförhindrad, att. orri rnålets beskaffenhet göra
sig underrättad, och tillse huruvida några örn*
ständigheter fordra parternas rnundtliga hörande,
innan det till afgörande kan företagas.! har Ut*
skottet trott att den utsatta tiden af nenne månader
skulle vara tillräcklig för en Stads Domstol,
både för ätt kunna fatta beslutet uti en
anhängig gjord Concourstvist, och älven för utfärdandet
af den Dom, sorn deri skall meddelas;
och ehuru Utskottet jemväl dervid föreställt
sig möjligheten af den händelse, att Domstolen
någon gäng skulle kunna för fullgörandet deraf
behöfva längre anstånd, har dock Utskottet ansett
den grundsats böra i dessa fall vara gällande,
att oöfvervinnerliga hinder alltid måvSje
gälla såsom undantag för lagens positiva föreskrifter,
hvadan ock Utskottet trott sig finna
att den längre tid, som vid något mindre vanligt
tillfälle,skulle vara behöflig för en Concourssaks
behandlande, icke borde fa begagnas vid
sådana måls handterande i allmänhet. Ifrån
denna åsigt har Utskottet således utgått vid uppgörande
af det föreslagna tillägg vid förenämnde
Moment; men då Utskottet derjemte finner
sig böra lemna rättvisa åt anmärkningarne, tillstyrker
Utskottet att berörde föreslagne tillägg
må i stället undfå sådan lydelse; ”och utfärde
Dom sist inom 3:ne månader efter det tredje
uppropet skett. Fördröjer Katten härmed utan
lagliga skäl och orsaker, svare dertill sam för
annat tjenstefel; fylle ock all den skada, som
genom uppehållet bevisligen uppkommit’'..,
Herr
Den 7 Jidb
\
Herr voll Schants har viii ock anmärkt,-  att nyssberötde stadgande skulle pä flera af ho*
rom anförda förmenta skäl vara olämpligt till de
Cloncours-rnål, som af Höf-Rätlen såsom första
Domstol behandlas j men dä deh §. i Cöncoursstadgan,
hvarvid tillagget är vcJrdet föreslaget,
blott har afseende å de Goncöiifs-1 vikter sorn vid
Bådstufvu-Rätterna blifva anhängiga , heldst särskildt
uti 13 §. af berörde stadga egentligen Utstakas
huru med sådana mål, då de hos Hofrätten
förekomma, skall i fråga Om SkyhdSambeten
vid deras afgörande förfäras, anser Utskotret
något annat besvarande af besagde anmärkning
öfverflödig. Detta oaktadt och då af
Herr Nordenstolpe , Herr 'Borgmästaren Kjellander
och Riksdags-Fullmägtigen Aberg påminnelse
skett j att hvad om tiden för Stads Domstol j
inom hvilken Concours-mål böra afdömäs, Samt
om ansvaret vid underlåtenhet deraf, är Vordet
föreslaget, äfvert böt sträckas till Hof-Räfte’ii,'
har Utskottet funnit för sig något hinder ické
uppstå att jemväl till pröfning företaga denna på-*
minnelse, enär den till Utskottet remitterade a£
Riksdags-Fullmägtigen Anders Joachimsson Väckta
motion, sorn föranledt till Betänkandet,- kant
anses dertill lemna anledning. Dervid har hos
Utskottet i öfvervägande kommit,- ätt några sådana
omständigheter sig icke förete, som börä
Verka ett undantag för Hof-Rättert, att likäskyndsarnt
som RådstufVu Rätten pröfva och afdöma
«n der såsom första Domstol anhängig gjorct
ConCöttrs-tvist, Utskottet trdr sig inse, att åt--  jtnindstone hvarken den Hof-Rätts Ledamots tjenst*>.
-« Bandet* 104. ledig-'
t
8iS
Den 7 Juli.
ledighet, som fått saken å sig lotlad, eller de
ferier Hof-Rätten äger att begagna från arbete
på alla dess divisioner, icke böra till ett slikt
undantag föranleda, heldst i förra fallet, saken
kan af en annan tjenstgörande Redamot till utarbetande
emottagas, och i det sednare åter-, det
icke synes vara omöjligt, att äfven under berörde
ferietid Concoursmål kunna bandteras och afgöras
samt Dont deruti utfärdas ; och då i öfrigt
härtill lägges, att det af Utsköttet nu föreslagne
ytterligare tillägg i redactionen, att lagliga
skäl och orsaker, som vålla fördröjandet med
Concours-domens utfärdande utöfver den föreskrifna
tiden , böra befria Rätten från ansvar
för dröjsmålet, skall afven i afseende å Hof.
Rätten blifva gällande, anser Utskottet sig kunna
föreslå antagandet af hvad förenämnde påminnelse
innehåller.
Den olikhet, som Herr Nordenstolpe trott
sig linna skola uppstå i föreskrifterna uti 4 §. 3
Morn. och 14 §. 2 Mom. af Concours Stadgan,
om de ändringar deruti , som blifvit föreslagne ,
■varda antagne, har Utskottet icke kunnat inse.
Det förstnämnde Mom. stadgar, att om gäldenär
beträdes hafva uppsåtligen gynnat en ellerannan borgenär
med pant eller betalning de sista 30 dagarne
förrän han sin oförmögenhet hos Domaren
anmälte, eller om han under samma tid penningar
eller varor upplånt eller under annan
förevändning åtkommit, hvilkas användande han
ej kan behörigen redovisa, sådant äfven skall
anses för ett oredigt förfarande och gäldenär icke
njuta befrielse-förmån för det belopp han under
-
Den 7 Juli i
dan borgenärernas gemensamma rätt således försnillat
j änskönt honom i öfrigt sådan förmåri
skulle blifva förunhadt; och Uti det sednare Mdforén
te t åter förskrifves, att en gäldenär för enahanda
örédliga förhållande skall svara icke allenast
till liela gälderi, utan ock träda i häkte, der borgenärerna
sig ej annorledes åtnöja låtst ; med dé
flera påföljder redactionen af hafnnde Moment
innehåller. Det är således klart, att detta sistbeirörde
Moment har afseende endast på de händelser,
da den bédräglige gäldenären icke kari
styrka att något af de olycksfall honörn öfvérgått,
söm kan gora honom berättigad till aftrades-förmån
föt större eller mindre belopp af dess
skuld; och denna gäldenär kan då ej undgå att
ansvara föt hela skulden, hvaremot de öfriga i
Momentet Utstakade påföljder utgöra den bestraffning
han för sitt orédligä förfärande sig ådragit;
och uti dét föregående i Momentet af samma
14 §. förördnas hUrtt förfaras bör med deri gäldenär,
för hvilken de i lageri godkände' olycksfall
verkligen inträffat; meri som éri sådari gäldenär
äfven kan hafva, innan häri sitt oförmögna
tillstånd hds Domaren tillkänriagifvér, oredligen
handlat emot siria borgenärér, vidtaget' da
stadgandet i 3 Moni. af 4 §'. På sådari grund
anser Utskottet ömförmälte anmärkning ej föranleda
tili rubbning af hvad Utskottets Betänkande
i dessa ämnen innehåller.
Ätt éri gäldenär, söm för bedrägligt förhållande
möt sina Borgenärer blifvit dömd att3
jemte skyldighet att till fullo betala Borgenärernas
fordringar, tillika föt sitt förfarande ansvara;
seder
-
820
Den 7 Juli.
sederméra icke bör kunna, genom det att lian
godtgör sina borgenärer eller de förklara sig vara
af honom förnöjde, återvinna de Medborgerliga
rättigheter, af hvilka han enligt lagens kraf'
blifvit ansedd förlustig, tror Utskottet vara tydligt,
då, efter Utskottets tanka, en sådan gälde
när
alltid bör vidkännas sitt förtjent a sträft'. Härigenom
och då i öfrigt Utskottet bibehållit Concours-stadgans
innehåll i slutet af första delen
ntaf 14 §. 4 Morn., anser Utskottet sig hafva besvarat
Herr Friherre Mannerheirns i detta ämne
gjorda anmärkning; äfven som i afseende å
den af Herr von Schantz derom väckta erinran,
att föreslagna stadgandet , det en såsom bedräglig
dömd gäldenär icke må utur Riket sig begifva
utan att Eorgenärerne sådant tillåta , ej skall
vara lämpligt på de gäldenärer, som rymt från
Riket, men uppå Konungens lejd återkommit,
Utskottet anser annat svar icke erfordras, än att
det icke lärer kunna i fråga sättas att denna
gäldenär skall tillgodo r.juta den rätt lejde-brefvet
utsätter,
Herr Borgmästaren Kjellander har ock anmärkt,
att då Utskottet i föreslagna nya redactionen
af 4 Mom. utaf 14 §. uti Concours-stadgan
bestämt, det en bedräglig gäldenär, hvars
tillgångar , sedan deras verkliga belopp är utrönt
eller influtit, icke uppgå till |-:delar af
skulden, bör genast häktas och straffas efter 15
§. i samma stadga, deraf blefve en följd, att
Domaren borde vara an gel agén att fästa en noggrann
uppmärksamhet på den afträdda egendomens
rätta värde, heldst på denna omständighet
-
Den 7 Juli.
S31’
dighet gäldenärens väl i så betydlig mån komme
att bero; i anledning hvaraf Herr Borgmä»
staren tillstyrkt, att Domaren bör genom säkra
Boupptecknings- och Värderingsman låta berörde
värde utröna, som sedan blefve grunden för
dess meddelande beslut, likasom ock Herr Borgmästaren
ansett att den gäldenär , som oredligen
förfarit och således, enligt föreslagne stadgandet
i 3 Mom. af nyss besagde §., icke bör kunna
till publik tjenst befordras eller kan komma
under val till förrättningar som innebära Medborgerligt
förtroende, icke eller bör kunna bibehållas
vid det publik* Embete eller tjenst
han innehar.
Båda dessa anmärkningar, såsom i Utskottets
tanka på goda skäl grundade , finner Utskottet
sig böra gilla och antaga, hvarföre Utskottet
ock föreslår följande ändring och tillägg uti
de förut till pröfning framställda redactioner,
nemligen: uti 3 Mom. efter de orden ’'pä fri
fot vara får’ ’’blifve han ej till publik syssla
eller förrättning antagen , samt om han innehar
sådant Embete eller tjenst eller har uppbörd om
händer, varde derifrån skild.”
Och vid 4 Mom. efter ordet belopp ”genom
af Domaren tillförordnade säkra Bouppteckningsoch
Värderingsman är utrönt eller ock influtit”
SCc.
Slutligen och hvad beträffar Herr Borgmästaren
Ullbergs anmärkning om strängare ansvar
för Sysslomän , som underlåta att på det i Concours
stadgan föreskrifna sätt och inom den deri
utsatta tid redovisa tillgångarne i det gäldbund
11a
,
Hen 7 Juli.
pa boet, anser Utskottet sig icke äga skäl till annat
yttrande derom än Utskottets fornt aflemnatJe
Betänkande innehåller, heldst Utskottet tror
att på Borgenärerna ankommer, att, gm Sysslo*
männen i detta fall åsidosätta deras pligt, hos
JJomaren söka rättelse, som af lagen har tillräcklig
grund att till fullgörandet deraf dem
förpligta.
Detta varder dock Riksens HöglofJ Ständers
vidare pröfning vördsamt underställdt. Stocka
Itolm den 30 Juni 1815.
På Höglöfl. Riddersk. På Högvörd. Prest
pch
Ad. Ledamöters Ståndets Ledamöters;
vägnar vägnar
H. F. Strömfelt. Joli. Olof Wallin.
På Vällpfl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöter^ Ståndets Ledamöters
Vägnar vägnar
JE. G. Holm. Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläs* hos Högloft. Ridd. och Ad. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vallöf!. Borgare-Ståndft den io
Hederv, Bonde-Ståndet den 7 t—
Riksens Högloft, Ständers Stats- Utskotts
Betänkande, angående f d.
vice Talmannen Jon Jonssons Memorial
-
Den 7 Juli.
823
viorial ovi lindring uti BåtsmansIndelningen
i Blekinge Lån.
Till Hedervärda Bonde-Ståndet har f. d.
vice Talmannen och Riksdagsmannen för Bräkne,
Medelstads och Östra Härader i Blekinge
Tan Jon Jonsson ingifvit^tt, angående lindring
uti indeldta Båtsmanshållet, så lydande Memorial
:
”Uti den ort, hvarföre jag förer talan, har
Rikets försvar från äldre tider blifvit utgjordt
med ett beständigt Båtsmanshåll, bestående af
både indelning och rotering. Det förra utgör
ett belopp af omkring 86ro hela Hemman., sorn,
enligt cöntract , äro/ skyldige att till årlig tjenstgöring
utrusta och underhålla 1500 Båtsmän.’’
”Hemmans och Jordeboks-rentan är väl anslagen
för denna indelnings vidmagthållande,
som uppgår ej till mera än ungefär -frdelar af
det belopp, som till Båtsmännen blifvit i våroj:
och penningar anordnadt, heldst på hvarje num<
mer endast 17, 18 högst 20 Daler Silfvermynt,
räknadt efter 3 Dal. på Riksdalern , blifvit anslagne,
mea karlen, i grund af samma cöntract
tillagd 24. Dal. lön, som efter lika beräkningssätt
blifvit till större delen förvandlad i varor,
så att hvarje Båtsman enligt ortens priser kostar
100 R:dr Riksgälds.”
”Denna tryckande indelning har från dess
första inrättning innefattat både ordinarie varge*
ring och fördubbling, heldst de tvänne karlar,
sorn på ett helt Hemman utgöras, måste lika
ined hvarandra förrätta årlig tjenstgöring samt
njuta
jpen 7 Juli,
njuta lika lön och utredning af dess anslagna
Bönder”,
”Skyldigheten att försvara landet, är för
innpbyggarne i Blekinge mycket drygare att utgöra
än för någon annan Landsort i Riket, utom
Södermprp Harad i Calmar Län, sorn till na-»
gon del uppgår närmast emot Blekingska A1L
mqgens allt för kännbara tyngder.”
”Roteringen, sorn utgöres från sa val endel
Skatte, sorn Frälsehemman, participerar från 3
till s?| mantal och derutöfver till underhållande
af en Båtsman. Desse hafva från uråldriga ti«
der, ända till 1810, varit skyldige att underhålla
en Vargerings»karl på hvarje Rote, och
äfven med denna tillökta fördubbling har Båtsmans-Roteringen
ej till ena halfdelen utgjort
den rustnings skyldighet, sorn indelningen fått
vidkännas. ”
s’Om rättvisa och billighet blifvit rådfrågade,
. hade indelningen till betydlig del bordt erhålla
mindskning uti dess alltför kännbara onus,
förr än fördubblingen å Roteringen , såsom för1
/ dem, i mångdubbel man, mindre kännbar, blifvit
afskaffad.’,
”När Indelmngs-Contractet är 1685 ingicks,
var det i en tid då orten var hotad med stark
Utskrifning och tvungen värfning, som ofta öfver
ali billighet pressat Landets innebyggare.
Vid ingåendet af en så kännbar indelningsskyldighet
erhöll Allmogen jjrne rättigheter,
nemi. : att vara fredade från ali utskrifning, af'
hvad namn den vara månde, och att inom or*
vara ,skyddade från Bl så frivillig sopa tvun,
Seil
Den 7 Juli*
gen värfning samt äga företrädes-rätt, att sjelfva
af uppspanat löst folk få, framför Värfvade
Arméens Officerare, antaga sina Båtsmän. Och
vid uppkommande tvister dem imellan, dömes
alltid karlen till vacanta Båtsmans-numret, som
alltid mäste vara complett. Hjessa rättigheter,
sorn i långliga tider bibehållit sin helgd , hafva
nu mera genom de vigtiga förändringar uti försvars-inrättningen
med den nya Bevärings-pligtens
utgörande försvunnit.”
”De flesta Båtsmans-Rusthåll bebos af endast
en, två, högst 3 åboer; sorn tillsammans äga -  mantal och ofta derunder och af dessa Rusthållare
Annas manga som äro sjukliga och ålderstegna,
samt till arbete odugliga. De åter som
varit i conscriplions-åren hafva blifvit cominen»
derade till Bevärings-tjenstgöring samt måst lemna
sitt lilla jordbruk åt qvinnor eller åldriga föräldrar,
som snart både med krafter och förmåga
aftynat, bära en rustnings börda, hvilken med
egenskapen af dess vanskötta och försvagade
brukningssätt, blifvit dem alltför tung; hvarigenom
deri naturliga följd uppkommit, att ett
större antal hemmansdelar, till allt för mycket
nedsatta priser, blifvit genom tvångs-auctioner
försålde.”
”Den byggd af Blekinge Län , hvarföre jag
är Ombud, omgifver' Carlscrona, som på en
Ö i Skärgården är belägen, hvarest Rikets Örlogsflotta
har sin dyrbara station, och dit Sjöfolk,
Arbets- och Krigsmanskap från de flesta
aflägsna Rikets orter, å alla vägar genom Länet
mäst* framskaffas; transporten af spannmål, proviant,
826
Den 7 Juli.
viant, skeppsvirke, ved och vatten samt Båge*
riernas mäld till och ifrån qvarn, miste ofta
landvägen forsslas. Amunitions framställande
fran Tyghusen , Bruken eller Städerna uppe i
[Landet samt mångfaldiga andra behofver, dem
Flottans hastiga och skyndesarnnia rustningar
oumgängeligen påkallar, mäste af Allmogen, öfver
deras förmåga, bestridas.5’
”När nu vid början af krig , då alla nummer
skola vara completta, en del [Rusthållare
commenderas sorn Bevärimgskarlar och andra öfver
årens beväringsskyldighet blifva utskrifne
från sina små Båtsmans-rusthåll , hvem skall då
fullgöra de skjutser och körslor m. m. , som för
Skeppens skyndesamma utrustning så ofta behöfvas?
Flottans hastiga och snara afsegling, då den
för Rikets behof och säkerhet är nödvändig ,
hvarken kan eller bör hindras, om ock Bonden
derigenom skulle blifva nödsakad att i opasslig
tid plöja och skörda sin åker.”
”Det är icke nog att tillgång på folk finnes
till Skepps besättningar, besuten Allmoge är
äfven lika nödvändig sorn med skyndsamhet i
behofvets stund framforsslar medlen , hvilka fordras
för att sätta detta stora urverk i gång,
hvaraf hvarje del i detsarnmas kedja, måste åt
den andra gifva styrka, för att kunna utgöra det
stora hela.”
^Såsom ytterligare bevis att Båtsmans-indelningen
utgör mera Folk till Staten än någon
annan ort i Riket, för jag nämna, att om man
beräknar Båtsmans-Rusthållare med alla de å indeldta
hemman sakttskrifna personer, så finner
man
Den 7 Juli,
8:7
jnan ^tt rustningen utgör hyar y:de man , och
att om från Jordbruket ett lika antal uiginge,
utan afseende på det antal, sorn Städerna borrie
lemna, Arméen då skulle uppgå till mindst
120,000 man V.
”Uti min landsort finnes uti flera byar både
indpldte och roterade hemman , hvars jord är af
lika natur och ägorna skiftade efter hemmantal;
å de förra rustas en Batsman å ~ till -fidels mantal
och från de sednare eller gamla roteringen
utgår en roterad karl a till 3 hela hemman.
Hessa hafva vid 1810 års Riksdag blifvit ansenligen
lindrade, genom Kongl. Maj:ts Nådiga
eftergift af Fördubblingsinanskapet, men
den mest betungade rustningsskyldiqe af Indelningen
bibehållen vid dess alltför kanbara onus ,
såsom beroende på ingångna contracter. Skånska
provinserna ha dock sedermera, genom Ständernas
medgifvande ogh Konungens rättvisa beslut
vunnit befrielse från den, genom contract, elem
alagde Vargerings skyldigheten.”
’’Den med sanning enliga beskrifning , hvilken
jag nu framställt, har icke för ändamål att
Undandraga mig och de mina hemmavarande skyldigheten
att försvara Fäderneslandet; hvilken
hvarje Svensk bör i nodens stund eftersträfva
och efter yttersta förmåga uppfylla —— min afsigt
är endast den, att leda det Hedervärda
Ståndets uppmärksamhet på den anhållan , hvilken
jag härigenom vördsammeligen vågar framställa,
nemligen, att hela den lön och persedlar,
som för hvarje Båtsman bestås , och årligen
in natura enligt 1685 års Stadgar och derefter
utfäS'
*
848 Dm 7 Juli.
utfärdade polett utgöres till 44 Dal. Sunt 4 3
Daler Riksdalern, matte af Hemmans- och Jordeboks-Rentan
blifva anslaget på hvarje Båtsmaris-nummer,
hvarigenom de indelte Båtsmän.»
nens antal mindskades till -^del eller *:def; och,
genom nedsättning af denna obetydliga numme*
rering, kunde Rustliållarne blifva försatte i tillfälle
att med mera säkerhet än som hittills skedt,
till Kongl. Maj:ts och Kronans tjenstgöring underhålla
bättre utrustade karlar, och hvarigenom
denna nu begärta obetydliga förmindskning blefve
fullkomligen ersatt, samt den för Landets säkerhet
nyligen vidtagna Bevärings-inrättningen
med mera billighet kunde utgöras, hvilken uti
behofvets stund från denna landsort i mångdubbel
mån ersätter denna yrkade rustnings nedsättning
och för dess frimodiga utgörande då
undanrödja flera nu dermed förenade svårigheter.
”
”Jag hemställer till Er, mine Bröder, och i
öfrigt till hela Allmänheten örn det ens kari
låta tänka sig, att Blekinge bör vara den enda
fläck i Landet, som skall behålla den stränga
rustningen och derjemte vidkännas lika förbindelse
med andra lindrigare berustade lands-orter,
till utgörandet af Beväringsmanskap. Hvarje
rättsinnad måste finna obilligheten häraf, och
jag bör icke missräkna mig på Riksens Höglofi.
Ständers beredvillighet att medgifva den rättelse
jag söker. Och då detta Läns Allmoge ej vill
undandraga sig lika deltagande med andra Medborpare
i Landets försvar, bör det öfverlemnas
O ’
åt en mild Regerings Upplysta bepröfvande att
låta
Den 7 Juli.
låta denna Landsort i så matto blifva skadeslös,
som dess öfver all jemförelse dryga rustning,
torde få blifva mindskad till — eller ‘;:del af nu
varande styrkan, såsom ändock ej motsvarande
det Fördubblings- och Vargerings-belopp, som
på andra orter allaredan för Rotehållarne försvynnit.
”
Detta Memorial har väl Hedervärda Bonde-Ståndet
under den 11 sistlidne Maj remitterat
till Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie - Utskottens gemensamma utlåtande;
men som Bonde-Ståndet uti sedermera ankommet
Protocolls-Utdrag af den 15 i denna månad återkallat
Remissen till Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottet och endast öfverlemna! ärendet
till Stats-Utskottets behandling; så får StatsUtskottet
dess utlåtande häröfver nu afgifva.
Om , på sätt Riksdagsmannen Jon Jonsson
anfört, Båtsmans - Indelningen i Blekinge icke
utgör mera än omkring 860 hela hemman , som,
enligt contract, äro skyldige, att till årlig tjenstgöring
utrusta och underhålla 1,500 Båtsmän;
så är det utom allt tvifvel , att denna Indelning
måste vara mycket tryckande för Landet,
i synnerhet då härtill äfven kommer, att Båtsmans-Rusthållen,
som till största delen skola
bestå af mindre hemmansdelar, måste hålla 2:ne
Ordinarie Båtsmän på hvarje helt hemman, samt
derjemte deltaga uti Bevärings-manskapets utgörande,
lika med alla andra hemman i Riket,
deremot Båtsmans-rotarne, som i Blekinge Län
skola bestå af 2 till 2i Mantal på hvarje Rote
num.
Den 7 Julii
nummer redan slcola njuta befrielse från Vargeringeirioch
Fördubblingen.
Det är väl en sanning, att till EåtsmansIndelningens
vidmagthållande äroärtslagne Hemrnans.
oeh Jordebok* Rentor; men om dessa ej
utgöra mera an 17, 18 till högst 2 ö Dal. Sunt
för hvarje Rusthålls nummer, och Båtsmannens
lön deremot, enligt Contrakt, är fastställd till
24 Dal. Sunt s hvilka lill .stötte delen skold
vara förvandlade i vaior, sä synas Båtsmans*
Rusthållen äfven härutaf kunna hämta anledning
till någon jemkning och lindring Uti Indelningen.
Det förslag j soni Riksdagsmannen Jon jönsson
härtill uppgifvit, att Indeldta Båtsmannens
antal skulle inindskas till *del elier med 250
man och de qvarvarande Båtsmans - Rusthållet!
få sig så mycket af den indragna indelningen
änslagét uti Hemmans- och jordeboks-Eentor,
att de hädanefter kornmö att njuta fulla 24
Dal. S :mt Uti slika Rentor på hvarje Rusthålls11
u mm er * sorn är lika med den lon IndelningsContractet
för hvarje Båtsman utsätter, synes , i
Ståts-Utskottets tanka, väl icke sakna billighet ;
men som detta föranleder till ändring uti Indelnings-Verket
och 80 §. i Regerings Fotmeri
stadgar, att med Båtsmanshallet af Rotering och
Indelning förblifver vid de med Bandet och
Städerna upprättade Contracter och IndelningsVerk,
hvilka till deras hufvudgrunder skola
vara orubbade , intilldess Konungen och Riksens
Ständer finna nödigt någon förändring deruti
samfällt att göra; så kan, i sakens nu varande
skick i
Den 7 Juli.
skick, och innan rätta och verkliga förhållandet
blifvit genom ordentlig undersökning vederbörligen
utredt, Stats-Utskottet icke tillstyrka bifall
å Riksdagsmannen Jon Jonssons gjorda anhållan.
Emedlertid och som Riksdagsmannen Jon
Jonsson anfört, det åtskilliga förändringar genom
tid efter annan vidtagna Författningar skola skedt
uti det afslutade Indelnings Contractet, till tunga
för Båtsmans Indelningens utgörande, och Kongl.
Maj:t uti Hess Nådiga Proposition jemväl omförrnält,
det, i afseende på Indelta Arméen och
dess organisation, en närmare reglering, efter
skedda undersökningar, blifver nödig; så hemställer
Stats-Utskottet till Riksens Högloft. Ständer,
att hos Kongl. Maj t i underdånighet anhålla,
det Kongl. Maj: i Nåder måtte täckas,
att intill nästa Eagtiina Riksdag låta i dessa delar
anställa behörig undersökning, rörande ej
mindre Båtsmans-Indelningen och Roteringen i
Blekinge , än Rusthålls - Indelningen samt Soldate-
och Båtsmans-Indelningen och Roteringen
i de öfriga Rikets Prövinser, då både Kongl.
Maj:t och Riksens Ständer derefter kunna blifva
i tillfälle, att sig yttra i ett sammanhang om
och hvad jemkningar härutinnan kunna finnas
nödiga.
Hvilket allt underställes Riksens Högloft.
Ständer vördsammeligen. Stockholm den 4 Juli
1815-
På
t
83*
Dm 7 Juli»
På Högloft.
och Ad. Ledamotens
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. BorgareSiåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståmdét.9
Ledamöters
vägnar
Carl v. Rosenstein,
På Hederv. Ronde-*
Ståndets Ledamöters
Vägnar
And. Sandsten,
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofi. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Hogvard. Prest-Ståndec den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 9
Hederv, Bonde-Stå idet den 7  .
Riksens Högloft, Ständers Stats *■ Utskotts
Berättelse och Utlåtande om
Gener al-AssistanceCönto'ret.
Stats-XJtskottet får härmedelst vördsdmligen
afgifva Berättelse och Utlåtande om det under
Riksgälds « Verket lydande General - AssistanceContoir.
Sedan Utskottet af Handlingarna Inhämtat i
att den för ar 1811 vid General «Assistance*
Contoiret afslutade Hufvud-Bok varit den sista,
som undergått granskning af de år 1813 till
Stats-, Banco- och Riksgälds-Verkens öfverseende
församlade Herrar Revisorer, har Utskottet
val företagit till granskning 1812 års öfver Lombard
-
Den 7 Juli.
833
bärd-föréisen författade Hufvud-Bok, men hvil»
leen befunnits så oredig och behäftad med sa
Inånga felaktigheter, såsom bristande transporter
Och hänvisningar med mera dylikt * att Utskottet
nödgats härifrån afstå samt anmoda Herrar
Fiillmägtlga i Biksgäids-Göntoitet, ej allenast
allvarligen förehålla Kamreraren uti öeneralAssistänce
- Contoiret Gjöthström, sdrri berördé
Hufvud-Bok författat och äfslutat, dess visadé
Oordentlighet, utan ock ålägga höndm, att deri
samina omskrifva, för att vid först infallande
BeVisiort undergå den granskning , som hu ické
kunnat af Utskottet verkställas*
Stäts-Ufskottet har besett aila Depaftéméns
ter inom General-Assistance-Contoiret , och dervid
såväl undersökt , huru Panterna vårdas och
förvaras, som hurti verket i öfrigt skötes; öch
har Utskottet, vid en sådan undersökning, erfarit
, dét god ordning iakttages , så att iiågot ej
Varit att påminna*
Af Öfver-CommisSarierhäs till innevarande
Biksdag afgifrta berättelse om General-AssistancéCöntoirets
rörelse och förvaltning ifrån Och med
år i8l2, till och méd år i 814, äfvensom ät
Biksgälds-Contoirets räkenskaper inhämtas, att
den summa stina Biksgälds - Contoiret ständigt
haft instucken, uti General-Asslstance-Contöirets
rörelse, åren 18*2, 1813 och i814* per medicin^
för hvarje åf utgjort Omkring Etthundradefemtiotusende
(150,000) B:dr BanCo; hvaremot
behållne revenuen, utan beräknande af någon
senta å sådana Biksgälds-Contoirets förskott, för
jj.-te Bandet* I05. io6s dessi
834
Dm 7 Juli.
dessa 3:ne år endast uppgått till ett sammanräknadt
belopp af 3803 R:dr 30 sk. 1 r.
Någon vinst af General-Assistance-Contoiret
har icke heller varit påräknad, och, kari icke
möjligen påräknas. Denna inrättning har, i
följd af de vid 1792 års Riksdag med CreditSedlarne
vidtagna anstalter, kommit att underläggas
Riksgälds-Verket. Credit-Sedlarne blefvo
vid samma Riksdag ansedde böra utgöra Rikets
rörelse-capital, och i sammanhang härmed tillädes
Riksgälds Contoiret uteslutande rättighet, med
undantag af Manufactur-Disconten, att meddela
Discont-lån uti dylika sedlar; af hvilken anledning
uti Höglofl, Hemliga Utskottets Instruction
för Herrar Fullmägtiga stadgades, att deräst
Assistance Contoirets Bolag icke skulle kunna
fortsätta Lombarden, sedan Discont rätten med
Credit-Sedlar det samma frångått, borde Rilcsgälds-Contolret,
efter träffad öfverenskommelse
ined Bolaget, emottaga inrättningen och låta
drifva den för Riksgälds-Contoirets räkning , så
att General-Assistance*Contoiret icke blifvit un*
dérlagdt Riksgälds Contoiret såsom något vinst*
gifvande Verk, utan snarare såsom ett onus, för
hvilket Rikgälds-Contoiret genom den erhållna
uteslutande Discont rättigheten skulle hållas skadeslöst.
Stockholm den 4 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk.
På Högv. Prest-Ståndets
Dedamöters
vägnar
Gustaf Murray.
och Ad. Dedamöters
vägnar
Garl de Geer«
På
Deh 7 Juli.
*35
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Låndbergs
Rå Vällofl. Eorgare
-
Rä Hedor v. BondeStå
tule! s Ledamötets
vägnar
Jun Jonsson*
G. Sy i valli
Uppläst hös Höglofli Riddi och Åd. déri 7 Juth
HögVörd. f rest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgaré-StShdet deri 10
Hederv. Bonde-Ständet döh 7
Riksens Högloft* Ständers Stats - Utskotts
Betänkande i anledning af
gjorda Motioner om fortfarande bidrag
af Statens medel till Södertelje
Canal-lnr bitning*
Till Stats-lJtskottet liar Högloft. Ridd. och
Adeln behagat remittera ett af Herr Majoren och
Riddaren Friherre Fr. Hjerta om fortsatt understöd
för Södertelje Canal-Botag gjordt anförande
af följande innehåll:
‘'Ifrån detta Riksmötets början liar jag förväntat
ätt någon Ledamöt af detta upplysta samfund
skulle sökä ådraga Södertelje Canal-Verk
den uppmärksamhet och dét behjertande af Riksens
Ständer * sorn det i mångäs och min öfvertygelse
förtjena:-.
Jag har till denna mill förväntan ägt skälig
anledning äf fleras yttrade tänkesätt om nyttan
af denna Canal och med mig deltagande öfver
-
tygelse
836
Den 7 Juli.
tygelse att Ganal-arbetets fortsättande till fullbordan
, svårligen, om icke omöjeligen vinnes utan
biträden af Rikets Allmänna medel, och med
denna öfvertygelse företager jag nu ett försök att
korteligen afmåla Canal-Verkets iråkade bekymmerfull
belägenhet och genom Historiska Facta
bevisa^ anledningen dertill.
Aren 1802 och 3 uppgjordes planen och
kostnads-förslaget till ifrågavarande Canal, hvars
utförande öfverlemnades ett enskildt Bolag med
år 1806 utfärdadt privilegium , hvilket till planens
verkställande försäkrar Bolacet att årligen
O O
få till arbetets bedrifvande begagna till och med
800 mans commendering af Kronans manskap,
att få på Kronans skogar hugga erforderligt virke
af ek för den blifvande Slussen samt Vindbryggan
, och kostnadsfritt bekomma 1 5o centner
krut. På dessa försäkringar , antecknade sig
snart 120Ö deltagande, hvarje Actie till 100
R:dr , grundadt på då uppgjorda kostnads-förslag
till 120,000 R:dr.
Uti Augusti månad bemälte år organiserades
Canal-Verket och sedan vidtogos alla anstalter
att kraftfullt till planmässig fortkomst befordra
arbetet påföljande år.
Åi* 1807 beviljades fulltalig arbets-commendering
, hvars både håg och förmåga ej längre än
till medlet af Augusti fick begagnas, då utom
I20 mans qvarstadnande , de öfriga afmarcherades
och ersattes af 676 Franska Krigsfångar,
hvilkas ovana, håg, och oförmögenhet vid sådan
Sysselsättning snart vöfvertygade om den ringa
framgång arbetet af deras biträde hade att förvänta.
Den 7 Juli.
837
•vanta. Är 1808 saknade ock Canal-arbetet Kronans
manskap, men måste i deras ställe begagna
Rysska Krigsfångar, hvilka hvarken till skicklighet
eller förmåga i arbetsväg med Svenskar
kunna jemföras.
Är 1809 saknade Canal-arbetet så väl eommenderadt
svenskt arbets-manskap som Krigsfångar
och arbetet framskred då i mån af hvad få
enskilte förmådde åstadkomma. Ar 1810 fick
Canal Verket under vanlig påräknad arbetstid använda-
600 mans arbets-commendering och lika
så var tillställdt år 1811, men bland den då lika
talrika commendering inträffade liksom i Södertelje
och kringliggande orten epidemisk sjukdom,
som emot slutet af Juli månad så tilltog,
att nära 3:dje delen af detta manskap , dels måtte
Inrymmas på sjukhusen , dels afhålla sig från
arbetet , hvilket förhållande föranledde till hemmarche-ordres
, och deras verkställighet mot slutet
af Augusti månad.
Är 1812 visade sig vid arbetets början gladare
utsigter. 700 man utgjorde arbetsstyrkan och
verkan af deras användande var fullkommeligen
tillfredsställande, men upphörde den 4 Aug.,
då annan bestämmelse förorsakade dessa 700
mans afftiarche.
r>
Ar 1813 begagnades 3 manider af vintern
100 man, af Finska Gräns-compagniet, till
arbetet , och omkring 400 samma års sommar af
Kronans manskap; samt så mångå Dalkarlar och
enskilta arbetare som mot skäliga vilkor dertill
kunde förmås, och hvilken utväg alltid begagnats
till arbetets fortgång, äfven då tillgång på
arbets
-
Ven 7 Juli,
grbets-commendering gjort enskiltas användande
mindre behöfveligt.
Förlidne är 1814 fullföljdes arbetet nästan
endast med enskilta, dä jag ej beräknar att vid
årets sint Finska Gräns-compagniet åter sysselsattes
nied nägra arbeten , men afrnarcherade
vid detta ars början.
I korthet bär jag nu lika sannt som okonst,
lat uppgjort Historien om arbetets förhållande
vid onli med Södertelje Canal , hvilket för öfrigt
omständeligen vitsordas af detta .Betänkande
åtföljande tryckta Handlingar , hvilka ock upp.
lysa hvad jag ytterligare korteligen vägar anföra,
det, alt såsom följd af ofvanföranledda tids
utdrägt uti arbetets fortgång , har imellan kostnads-förslagets
belopp och sedan gällande värden,
på allt hvad det upptager, en kännbar skilnad
föranledt till vida öfver beräknandet kännbara
, utgifter , äfvensom att samma tids utdrägt
medfört oundvikeligti kostnader för nya uppsättningar
af instrumentalier', ställnings - bryggors
Sängkläder m. m., att den ock verkat en öfver
dubbelt i förslaget beräknad utgift för allt hvad
då upptogs för Hushyror, arfvoden , och Tjenstejnäns
aflöning, hvarförutan, de af naturen till
besegrande mötta hinder öfver deras beräkning
vid kostnads-förslagets uppgörande betydligt bidragit
till den verkan att ren har hvarje Actieägare
erlagt 123 procent, öfver antecknings-summan,
hör i instundande Juli erlägga ytterligare
25 procent , och bereda sig på ytterligare 50
procent tillskott till vinnande af .Canalens fullbordan-
Att så betydliga uppoffringar kunnat
be-:
Den 7 Juli.
beviljas och erläggas, utan Actie-ägarries fulla
förtröstan att Riksens Ständer, förr eller sednare,
skulle tillerkänna Actie-ägärne någon häremot
svarande förman, är ej tänkbart, och de härjemte
bifogade Handlingar för arén 1809 och
1811 bevisa hvad förhoppning Actie-ägarne då
trodde sig i denna del billigt böra hysa, då
den åberopade hvad så väl Hjelmare sorn Trollhätte
och Strömsholms Slussverken i förra tider
och Götha Canal i sednare fått af Statens allrriänna
medel förutan andra förmåner dem tillerkända,
då deremot Södertelje Canal ej hittills
tilldelats annat understöd än 5 procents utdelning
på g Hufvud titelns belopp för de gjorda
tillskotten, och hvilken från 1812 års början
fick upptagas, och sedan fortfarit.
'Södertelje Canal-Bolag bör dock med underdånigaste
vördnad erkänna och erkänner att
för öfrigt icke hafva saknat Regeringens Nåd
och välvilja, samt med enahanda känslor att H.
Kj H. KronPrinsen och H. K- H. ArfPrinsen
jemte antecknande af 50 Actier till förökande
af de contribuerandes antal , alltid med särdeles
Nåd uppmuntrat till förslagets fullföljande.
Sedan jag nu framställt sanna förhållandet
af Södertelje Canal-Bolags förtjenstfulla uppförande,
återstår att vördsammast föreslå någon
motsvarande uppmuntran till undvikande ål derås
företaga upphörande.
Att af Statens medel eller af Riksens Ständers
Bank på en gång erhålla någon större summa,
under titel af Lån eller annan benämning,
har jag knappt påtänkt ej mindre vågat proponera,
Den 7 Juli.
ya; pen skulle Biksens Ständer nu tillerkänna
Södertelje Canal den af Konungen den redan beviljade
5 procents utdelning på skedda eller skeende
tillskotter, ogh medgifva, att ett på dessa
grunder utfärdade Beslut tillerkändes en längre
Varaktighet och förslagsvis 20 år efter Canal-arbetefs
skedda fullbordan , så skulle Actie-ägarne få
en val grundad anledning att, med fortfarande
beredvillighet göra ännu erforderliga tillskott,
pch en lika grundad öfvertygelse att ej förgäfves
hafva påräknat Biksens Ständers rättvisa bedömande,
och derpå grundade behandling. Deruppå
vågar jag förlita mig, och skulle någon för*
Undra sig att jag ökat deras anspråk, sorn anlita.
Statens inskränkta tillgångar, om biträden, så
torde mig till ursägt lända, att jag allt ifrån Söi.
devtelje Canals stiftelse ägt och äger dess Actie-,
- agares förtroende att uti Verkets styrelse deltaga,
och att jag skulle anse mig ovärdigt hafva
uppfyllt detta förtroende, om jag med ytterligare
Stillatigande eller liknöjdhet afbidade hvad kanske
framdeles , utan min anmälan, till understöd
för- Södertelje Canal kunde påtänkas och bevil*
jas, Att detta mitt afförande måtte vinna Bidd¥
och Adelns bifall och remitterande till Höglofl.
Stats-Utskottet är sluteligen min vördsamma anhållan
, likpsom om Högvälborne Herr Grefvert
Och Bandt-Marskalkens proposition härom”.
Hvarförutan Vällod. Borgare-Ståndet likaledes
till Utskottets åtgärd öfverlemnat ett i samina
ämne utaf Herr Borgmästaren G.. F. Heik»
man ingifvet så lydande Memorial;
?,Pe
Den 7 Juli.
841
’’De oförutsedde tillfälliga händelser sorn
mött och försvårat Södertelje: Canal-arbetet, samt
vållat en redan mer än dubbel kostnad, emot
de först antecknade ioo-R:dr för Actie ägarne,
utom det bidrag Staten redan lemnat, äro allmänt
kände. Verkets fullbordan torde ännu vara
långt borta , och tarfva än ytterligare för
privata nog kännbara, och öfver åtskilligas, kanske
de flestas förmåga stigande utgifter. Actieägarne
kunna väl nu göra sig det bästa hopp
om kraftiga åtgärder under en insjgtfull och
tillförlitlig styrelse af detta företag, men utan
tillräckliga medel, till arbetets bedrifvande, kan
ingen ting uträttas.
Ett så Riksgagnejigt företag , som befriar
från en lång och vådelig skärgårds-färd , är andra
gången på vägen att återgå till sitt intet,
om icke Rikets nu församlade Ständer täckas
räpka deråt en. skyddande hand.
Om någon ting synes förtjena ett sådant understöd
af Rikets allmänna förmåga, så bör det
visserligen vara detta vackra? och Rlksgagnejiga
företag, på Regeringens Höga uppmaning framstäldt
och under dess beskydd ej befruktadt att
medföra enskilt förlust. Af sådana anledningar,
och enär flera dylika inrättningar njutit
och erhållit kraftfulla bidrag och understöd, får
jag hos Högälde Herr Directeuren och Talmannen
samt Högtärade Ståndet, sorn icke lärer underlåta,
att nitälska för hvad som till Rikets gagn
och bästa lända kan, detta Ra.triotiska ärende ödmjukeligen
anmäla, med lika anhållan att det
Samma så benäget understöjtljes att Södertelje
f Ga*
4
Den 7 Juli.
Canal-arbete varder titan Actie ägarries vidare
betungande fullbordadt. Till vinnande hvaraf
detta Memorial torde blifva till Hdglofl. StåtsUtskottet
remitteradt, sorn lika benäget lärer sådana
medel dertill kunna föreslå eller ock
Bikets Höglofl. Ständers Bank med några penningar
såsom lån dertill biträda , emot ersättning
derföre af blifvande intrader.’5
Utaf de, jemte Herr Majoren Friherre Hjertås
anförande, Utskottet tillhanda komne Protocoll
öfver Canal-Bolagets sammankomster samt
Directionens och Revisorernas årliga berättelser,
om Ganal-arbetets fortgång och Verkets förvaltning,
har Utskottet haft tillfälle taga fullständig
kännedom härom , och funnit huruledes på sätt
andraget är, Canal och Slussverks-byggnaden ifrån
Bolagets sammansättning år 1806 blifvit
fortskyndad, så vidt det för arbetets utförande
påräknade biträde , af dertill commenderadt Kronans
manskap kunfiat erhållas, samt att, enligt,
hvad Revisorernes sista berättelse af den 14 Maj
nästlidet år innehåller, de i alla delar funnit
anledningar till god förhoppning om arbetets
framskridande till det föresätta målet.
Flera oförutsedda svåra hinder och betyde*
liga kostnader hafva dock vid utförande af denna
Canal-anläggning inträffat, och Kongl. Majit
har, i anledning af Directionens derom gjorda
underdåniga anmälan , med nådigt afseende å
förhållandet samt då de öfriga Canal-inrättningar
i Riket fått ansenliga biträden af Staten, funn
nit detta Riksgagiieliga företag böra åtnjuta det
understöd sakens 'Vigt kräfvar och omständighe*
g terna
Ven 7 Juli»
843
terna kunde medgifva, samt i följd deraf, genorn
Nådig Skrifvelse den 13 Nov. 181.1, beviljat
Bolaget, att af 9 Hufvud-titelns till Jordbrukets,
Handelns och Näringarnas befrämjande,
utaf Biksens Ständer anslagne medel, få uppbära
5 procents renta ej mindre å det från arbetets
början insatta Actie-capital, allteftersom
inbetalningen för hvarje år skedt, än ock uppå
de tillskott, hvilka i och för Clanal-byggnadens
behöriga fulländande till och med år 1813 af
Bolaget ytterligare erlades; hvarefter Kongl.
Majit , uppå Bolagets genom Directionen vidare
gjorda underdåniga anhållan under den 26 Febr.
1812 i Nåder förklarat, att då än ytterligare sådana
svårigheter och omkostnader förekommit,
hvilka för Bolaget gjorde alldeles omöjeligt att,
utan erhållande af nya förmåner fortsätta arbetet,
samt Kongl. Majit ansåge af stor vigt, ej
blott för Bolaget, men äfven för det allmänna,
till hvars nytta Canal-anläggningen blifvit företagen,
att den samma icke i brist på nödiga
penninge-tillgångar eller genom andra oförutsedda
omständigheter hindrades eller afstadnade,
så funne Kongl. Majit godt i Nåder icke al*
lenast tillåta det Subscription finge Öppnas till
nya interessenters antagande under vissa vilkor ,
utan ock , att till och med 1816 bibehålla Bolaget
vid åtnjutandet af den beviljade 5 procents
rentan å gjorda insättningar, så att denna ren*
ta till berörde års slut skulle , i förhållande till
årliga inbetalningen, beräknas , och utgå ej
mindre för hela det först insatta Actie-capitalet,
an äfven för de tillskott, hvilka i och för Canal
-
344
Dm 7 Juli.
nal-byggnaaens behöriga fulländande af Bolaget,
kunde ytterligare erläggas, och är det ett
sådant understöd af 5 procents renta på nu varande
och än vidare skeende tillskott af BolagsInteressenterna,
sorn Herr Majoren Friherre
Hjerta, i hopp om Riksens Höglofl. Ständers
rättvisa bedömande af Actie-ägarnes beredvillighet
tili detta nyttiga företag föreslagit, att af dem
få njutas i 20 år■ efter Canal-arbetets fullbordan,
och hvarigenom de skulle undfå en väl grundad
anledning att likaledes fortfara uti de erforderliga
insättningarne, hvilka skola redan utgjort 123
procent utöfver antecknings summan samt komma
att till nära 200 procent densamma öfverstiga.
Någon närmare beräkning af hvad detta
rente-bidrag för året skulle utgöra, kan väl icke
nu ske än att , enligt Canal-Directionens berättelse
den ii Maj 1814, Actierne hvarå, efter
berörde, uppgift äro insatte 223 R:dr på hvardera,
då voro 1122 , hvilket antal dock sedermera
lärer hafva blifvit betydeligt förmindskadt $
meri Sfats-Utskottet har i betraktande deraf, att
ifrågavarande arbete är af särdeles vigt och nytta,
i afseende på befordrandet af en lättare och
säkrare communication imellan provinser, hvilka
nu icke utan svårighet med hvarandra trafikera
, ansett det bidrag sorn sålunda af Statens
medel blifvit härtill lemnadt, och nu är föreslaget
, vara ringa, i jemförelse till ändamålet och
hvad för alla andra i Riket befinteliga Canalinrättningar
blifvit beviljadt, samt derföre, och
enär ifrågavarande biträde kan utan Statens särskildta
betungande tillväga bringas genom medlens
-
Den 7 Juli.
lens anslående af g Hufvud-titelns tillgång, med
hvars föremål detta behof fullkomligt star att
förena, funnit skäl tillstyrka fortfarande utaf det
beviljade understöd af 5 p:Cts renta uppå nu
gjorda eller tillgörande förskott och inbetalningar
till Södertelje Canals fullbordande. Dock
sorn Riksens Höglofl. Ständer synas icke kunna
eller böra sträcka deras åtgärd till en längre tid,
än den, för hvilken de nu egenteligen hafva
att besluta, tror Utskottet att tiden för detta anslag
ej kan bestämmas till mer än 5 år , eller
år 1820, då nästa Ragtima Riksdag bör infalla.
Om Riksens Höglofl. Ständer härtill lemna
bifall, torde underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t, med anhållan om verkställigheten härutaf,
aflåtas. Hvilket allt vördsammeligen underställes
Riksens Höglofl. Ständers bepröfvande.
Stockholm den 3 Juli i8i5«
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. [Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Högvörd. PrestStåndets
[Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare
-
På Hederv. BondeStandets
[Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
Ståndets Redamöters
vägnar
Garl Fr. Landberg.
Cl. Tunelius,
Riksens
Ben 7 Juli.
Uppläst hos Höglcfl. Ridd. oell Ad. den 7 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofi. Borgarc-Ständet den io _*
HedSrV, Bonde-Standöt den 7 _*
Riksens Högloft. Ständers Stats - Ut*
! skotts Betänkande, angående Krono*
hemmanet Lindö, beläget i Härads
Socken, Akers Harad och Söder*
manlands Län.
Vid 180g och i8lo arens Riksdag anmälte
Riksdagsmannen Jonas Jonsson från Akers Härad
i Södermanland uti till Hedervärda BondeStåndet
ingifvet Memorial , att han uti Stats*
Utskottets uppgift öfver alla i Riket: befintliga
K ronans Egendomar och andra lägenheter saknade
en O, Eindön kallad,' belägen uti en gren
af Mälarn i Akers Härad och Södermanland,
hvilken O, efter hvad han förmälte, skall vara
till Bo rgmästaren Kjerman för något öfver ',0
år upplåten, emot förbindelse, att derå anlägga
ett Scheffer!, efter hvars tid en General Duvall
skall densamma possederat, men innehades
då af Bruks Patronen A. von Wahrendorff.
Stats-Utskottet, till hvars Utlåtande denna
anmälan blef remitterad, förklarade uti deröfver
afgifvet Memorial, att sorn ifrågavarande Ö icke
fann? omnämnd uti de ifrån Kongl. KammarCollegium
meddelta förteckningar och uppgifter
på Kronans Dottiainer och förarrenderade lägenheter;
så hade StatsUtskottet icke eller kunnat
den samma uti dess om sådana Kronans
Egen
-
Den 7 Juth
847
Egendomar till Riksens Högloft. Ständer afgifna
Utlåtande och Berättelse upptaga; men på det
en fullständig upplysning om förhållandet .med
detta hemman, och de vilkor, hvarmed det nu
innehafves , matte kunna vinnas ; så hemstälte
Stats-Utskottet, huruvida Riksens Högloft. Stan-»
der skulle täckas hos Kongl. Maj t i underdånighet
anhålla, det Kongl. Kainrnar-Collegium
kunde undfå Nådig befallning, att härom anställa
behörig undersökning och dermed sedermera
efter I.ag och beskaffenheten förfara, samt
vid nästa Lagtima Riksdag till Riksens Högloft.
Ständer ont förhållandet afgifva omständelig Berättelse.
Med bifall till denna Stats-Utskoitets hemställan,
anhöllo hos Kongl. Maj:t Riksens Ständer
uti underdånig skrifvelse af den 27 Mars
1810, att Kammar-Collegium måtte undfå Nådig
befallning, att härom anställa behörig undersökning,
och, i händelse Innehafvaren ej
uppfyllt de honom, i kraft af dess erhållna
åbo-rätt , åliggande förbindelser , dermed sedermera
efter Lag och beskaffenheten förfara , samt
vid nästa Lagtima Riksdag till Riksens Ständer
om förhållandet afgifva omständelig Berättelse.
X anledning af denna Riksens Ständers
underdåniga hemställan, täcktes Kongl. Maj:t
uti Nådigt Bref af den g April 1810 anbefalla
Kammar - Collegium, att om den äskade undersökningen
föranstalta, och i öfrigt dervid förfara,
på sätt Riksens Ständer i underdånighet
begärt.
Sftcr
848
Den 7 Julu
Efter inhändigandet af denna Nådiga Séfällning,
har Kongl. Kammar*Gollegium uti Bref
af den 9 October 181 o anmodat Konungens lie*
fallningshafvande i orten , att om ofvanberördé
undersökning föranstalta och dermed sedermérä
till Kongl. Collegium inkomma.
1 följd häraf har, efter Konungens Befallningshafvandes
förordnande , behörig syn ocli
undersökning den 6 Augusti, 2o September och.
1 October 1811 blifvit förrättad af Domare och
Nämnd i Krono-Fullmägtigs och Innehafvarens
närvaro, till utredande, huruvida elen sistnämnde,
så i anseende tili hemmanets byggnad och
häfd, sorn Får-afvelens' underhållande, fullgjort
sina förbindelser, derom ock Syne-Rätten sig
utlåtit.
Sedan Konungens Befallningshafvande uti
Bref af den 3 Juni 1812 till Kongl. KammatCollegium
insändt berörde undersökning t sa har
Kongl. Collegium uti barbos i afskrift bilagde
Protocolls - Utdrag af den 23 i samma månad
dessa Handlingar till Riksens Högloll. Ständers
Stats-Ulskott vid Urtima Riksdagen i Örebro öfverlernr.
at; men sorn dessa Handlingar under
Riksdagens lopp icke kommit Stats-Utskottet till
handa; så gjorde Riksens Ständer förnyad underdånig
anmälan härom hos Kongl. Majit, i
anledning hvaraf Kongl. Majit uti Nådig Skrifvelse
af deH 31 Jarli 1812 anbefallte Kongl.
Kammar Clollegium, att sä snart ske kundé till
K ongl. Majit inkomma med underdånig Berättelse
om de åtgärder, som , i följd af Kongl.
Majus förut 1 detta amnö mdddeldta Nådiga Beslut,
Den 7 Juli.
849
slut, blifvit af Collegium vidtagna. Denna underdåniga
Berättelse afgaf Kongl. Collegium under
den 8 September 1812, hvarefter Kongl.
Maj:t uti Nådigt Bref af den 8 October samma
ar täcktes gifva Collegium tillkänna, att då, enligt
det vid undersökningen upplysta föthållande
, Innehafvaren af hemmanet, Bruks-Patron
A. von Wahrendorff, uppfyllt de honom derföre
.åliggande skyldigheter ; så hade Kongl.
Maj:t i Nåder funnit, det detta hemman borde
intill nästa Riksdag förblifva i det skick det då
var; och von Wahrendorff således dervid emedlertid
bibehållas, emot fullgörande af det före
detta föreskrifna vilkor med Spansk Får-afvels
underhållande och öfriga skyldigheter; och arrbefallte
Kongl. Majit i öfrigt Kammar-Collegium,
att detta ärende hos Riksens Ständer vid blifvande
Riksdag anmäla, hvilket ock Kongl. Collegium
genom nu ankommet Protocolls - Utdrag
till Riksens Höglofl. Ständers- Stats utskott af
den 28 sistlidne Februari fullgjort.
Sådant är förloppet af de åtgärder, som , i
anledning af Riksens Ständers hos Kongl. Majit
gjorda underdåniga anhållan, blifvit, rörande
detta hemman, vidtagna, och hvarom bilagde
handlingar lemna närmare och omständeligare
upplysning och utredning.
Enligt hvad den förrättade och härhos i
afskrift bilagde undersökningen innehåller, och
Syne-Rätien sig jemväl yttrat, hår nu mera
Bergs Rådet von “Wahrendorff så i anseende till
Får-afveln sorn hemmanets byggnad och häfd
samt Krono-Utlagor, fullgjort sina skyldigheter;
£>.e Bandel. I07. 108. och
Den 7 Juli.
och ehuru han icke finnes hafva erhållit ordentlig
och behörig införsel i åbo-rätten till detta
hemman genom dem, som derom ägt förordna;
likväl och då han, sedan han af hemmanet genom
framlidne Herr General-Lieutenanten Baron
Duvalls öfverlåtelse blifvit innehafvare,
straxt derefter om stadfästelse å åbo-rätten hos
Landshöfdingen sig anmält,samt allt sedermera
sina skyldigheter uppfyllt; ty har Kongl. Kammar-Collegium
ansett honom framför andra böra
vid hemmanet bibehållas så länge och intilldess
derom af Kongl. Maj:t och Riksens Ständer annorlunda
kunde blifva stadgadt.
Kongl. Kammar-Collegium har uti dess Protocolls
Utdrag för öfrigt tillkännagifva, att detta
hemman ej blifvit upptaget på den år 1809 till
Riksens Ständers Stats-Utskott aflemnade förteckning
å Kronans Domainer, i anseende dertill,
att det då ännu ej var skildt ifrån Grubbensköldska
Bytet, men att Konisk Collegium , så
snart samma Byte kunde blifva afgjordt och i
händelse Lindö hemman då blefve derifrån fritt,
ärnade hos Kongl. Maj:t gjöra underdånig hemställan,
huru dermed borde förhållas, och huruvida
det kunde fåj gå i mat för underdåniga Skatterätts-fordringar.
Lindö hemman skall sedermera
genom Kongl. Maj:ts Nådiga Bytes-Bref
af den 29 Januari 1810 blifvit alldeles skildt
från Grubbensköldska Bytet, så att ingen ting i
Bytesvägen hindrar, att derom förordna, hvarförutan
Collegium under den 9 October 18lo
pröfvat och fastställt den derå verkställda skattläggning;
förmälandes Collegium vidare, att de
af
Deii 7 Julii
af Bergs-Badet Wahrendorff och Cofttrölleufett
Blåvik uppgifne Skatterätts-fordringar , hvarföre!
de sfikte ersättning i detta hemman j härröra
från Tullgarns-Godset, samt att om sådana fördringar
för detta blifvit af Kongl. Maj:t förord*
nadt, att för dem finge sökas ersättning i Kongsgårds-lögenheter
, då Kongl. Majit, uppå derom
skeende underdånig anmälan , ville sig derom
utlåta. Men om JLindön skulle pröfvas ännu
böra anses såsom en från Kronan oskiljaktig
Kungsgårds lägenhet, och följaktligen ej för
hvad Skattefätts-fordringars om heldst kunna lem*
nas i ersättning; så anser Collegium för Kronan
bast och förmonligast, att detta hemman, på lika
sätt som Kungsgårdar, blifver å öppen Auction
till den mestbjudande på 30 år bort-ärrenderadt»
X öfrigt har Herr Bergs-Rådet Wahrendorff
till Stats-Utskottet ingifvit ett särskildt härjemte
i afskrift bilagdt anförande, deruti han söker
ådagalägga sin rätt, att vid Ebo-rätten å detta
hemman blifva bibehållen»
Hvad först angår den frågan , huruvida Herr
Bergs - Rådet von Wahrendorff är för öfrigt i
Kaga ordning antagen åbo å hemmanet lundö
att anse, så enär Kongl. Majit uti Dess till Kam*
mar- och Commerce * Collegierna den 21 juli
1752 aflåtne Nådiga Bref försäkrat aflidne Borgmästaren
G. Kierrman i lifstiden personelt, att
vid åbo-rätten till nämnde hemman Varda bibehållen
, så länge han Spansk Får afvel der un»
derhölle; ty anser Stats-Utskottet denna Nådiga
Försäkran icke kunna lemnäs den vidsträckta
tydning, soja skull® efter Kierrmans död berörde
-
352
Den 7 Juli.
rörde åbo rätt tillfalla lians arfvingar eller rätts
innehafvare, Af sadan anledning och då Herr
Bergs-Bådet von Wahrendorff genom öfverlåtelse
af Borgmästaren Kierrmans Svärson, framlidne
Herr General-Uieutenanten m. m. Friherre Duvall
kommit i besittning af delta hemman, men
Herr General-Uieutenanten icke ägt, att efter
Kierrmans död detsamma på annor man öfverlåta;
så finner Stats Utskottet Herr Bergs-Bådet
von Wahrendorff för laglig abo å detta hem*
man icke kunna anses, utan bör han, efter åtnjuten
Laga Fardag, detsamma afträda den 14.
Mars 1817.
Vidkommande dernäst, huru med dispositionen
af detta således åbolediga hemman bör
förfaras; så emedan ej mindre Herr Bergs Badet
von Wahrendorff, än Controlleuren Blåvik ,
livar för sig hos Kongl. Kammar-Collegium be*
gärt immission deruti för ägande underdåniga
Skatträtts-fordringar från Tullgarns - Godset; ty
har Stats-Utskottet funnit sig föranlåtet , att genom
Hof-Cantzlers-Embetet ifrån Kongl. Kammar-Collegium
begära ett bestämdt yttrande om
naturen af detta hemman, nemligen, om det
samma antingen är ett vanligt Kronohemman,
som till Skatte kaja försäljas eller emot Tull*
garns-fordringar gå i mät, eller ock af Kungsgårds
natur, så att dermed, enligt 77 §. i Regerings-Formen
den 6 Juni 180g, bör förfaras.
Uti Protocplls Utdrag af den 16 sistlidne
Juni har Kongl. Kammar - Collegium meddelt
det Utlåtande, att alldenstund Kongl. Majit ej
allenast genom Dess Nådiga Bref af den 5 och
3<5
Den 7 Juli,
853
30 September 1743, efter Riksens Ständers underdåniga
yttrande, samt i anledning af 1655
ars Stadga och Riksdags-Beslut, ansett detta hemman,
såsom beläget på en till handel ifrån Kronan
förbuden ort, i nejden imellan Kungsgårdarna
Eskilstuna, Sundbohölm, Kongsberg och
Räfsnäs, vara för Kronan ornisteligt , utan ock
genom ytterligare Nådigt Bref af den 27 Octob.
1747, enligt Riksens Ständers underdåniga tillstyrkande,
förklarat, att det såsom af Säteri egenskap
hvarken kunde till Skatte säljas, eller i
vederlag för utbyte från Kronan lemnäs, äfvensom
det derå af Rådmannen Kierrman år 1752
sökte Skatteköp, i anseende till Lägenhetens nära
belägenhet intill Gripsholm blifvit afslaget,
och han allenast försäkrad, att derpå få njuta
åbo-rätt, så länge han nyttjade hemmanet till
Eår-afvelens underhållande; fördenskull och som
uti hvad således af högsta magten, angående
Lindö hemman, blifvit förklaradt, sedermera icke
skedt någon ändring, så borde, efter Kongl. Kammar
- Collegii tanka , detta till ett halft mantal
skattlagde och fastställde Lindö hemman ännu
anses för ett Krono-Säteri och räknas bland de
uti 77 §. af 180g .års Regerings-Form omnämnda
Domainer, samt således förvaltas efter de om
dem af Riksens Ständer föreskrifna grunder, hvaremot
nu icke eller vore något hinder, då, enligt
Kongl. Majus Nådiga Bref af den 8 Octob.
i8i2, Herr Bergs-Rådet von Wahrendorff endast
till nästa Riksdag derefter blifvit vid hemmanet
bibehållen, hvarå han likväl synes böra
få njuta' Laga Fardag.
Stats»
Dtn 7 Juli.
Sfats*Utskottet, som till alla delar instämyner
uti .Kongl. Kammar-Collegii ofvanberörde
yttrande, hemställer derföre, att detta hemman,
lika med andra Kronans Dotnainer, måtte , i öfverensstämmelse
med och på de vilkor Kongl.
Kungörelserna af den 17 December 1799 och 3
December 18ao innehålla, uppå öppen Auctiojn
så val i Kongl. Kamrnar-Collegium sorn å RandsCantzliet
upplåtas under arrende på, 30 års tid
till den högstbjudande , dock öfverlemnar Stats*
Utskottet till Riksens Höglofl. Ständer, huruvida
Herr Bergs-Rådet von Wahrendorff , i anseende
dertill , att han på god tro blifvit innehafvare
af detta henrman samt detsamma i många
|r, efter den förrättade undersökningens innehåll
, val häfdat och brukat , må förunnas optionsrätt
till arrendet derå för hvad en annan
uppå den blifvande auctionen högst bjuder.
Qm Riksens Höglofl. Ständer härtill täckas
bifalla; så lärer underdånig skrifvelse härom,till
Kongl. Maj:t böra afgå , med underdånig anhållan,
det Kongl. Kammar-Collegium måtte undfå
Nådig Befallning, att icke allenast genast foga
anstalt oin Herr Bergs-Rådet von Wahrendorff
uppsägning till afflyttning frän hemmanet i laga
ordning , utan ock om Ariende-auctions förrättande
på sätt och i den ordning Författningarne
föreskrifva.
Detta allt underställes Riksens Höglofl.
Ständers egen pröfning vördsammeligen. Stockholm
den 4 Juli 1815=
På
Den 7 Juli.
855
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. RorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Utdrag af Protocollet, hållet i Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar - Collegio,
den 23 Juni 1812.
S. D. Uti Nådigt Bref den 9 April 1810 hade
Kongl. Maj:t gifvit Kongl. Collegio tillkänna,
huruledes hos Kongl. Majit Riksens Ständer
i underdånighet anmält, att, uti de från Kongl.
Collegium ingifne Förteckningar och uppgifter
på Kronans Domainer, Riksens Ständer saknat
underrättelse om ett Hemman, Lindön kalladt,
o w
beläget i Härads-Socken och Akers Härad af Nyköpings
Län , hvilket vore ansett som én Kungsgårds
omisteliga egendom, och vid Åborätten hvaraf
framlidne Borgmästaren Kjerrman genom Kgl.
Collegii Bref af den 19 Aug. 1752 skall blifvit bibehållen,
så länge spansk Fårafvel der underhölls;
och som nödigt vore att en fullständig upplysning
om detta hemman måtte vinnas, så hade Kongl.
Majit,uppå RiksensStänders tillika gjorda underdåniga
-
85?
Den 7 Juli.
ga anhållan, i Nåder anbefallt Kongl. Collegium
att härom låta anställa behörig undersökning och
att derest i händelse dervid skulle blifva utredt,
att innehafvaren af Lindön ej uppfyllt de honom
ålagde förbindelser med samma Hemman, då efter
lag och beskalfenheten förfara, samt vid nästa
Lagtima Riksdag till Riksens Ständer om förhållandet
dermed afgifva omständelig berättelse.
Till följe häraf hade Kongl. Collegium under d.
g October 1810, genom Bref tiil Konungens
Befallningshafvande i orten , föranstaltat om en
sådan undersökning, och sedan den samma nu
mera efter skedd påminnelse inkommit, lät Kgl.
Collegium nu Handlingarne angående besagde
hemman sig föreläsas, deraf inhämtades, att
Lindön, belägen i den så kallade Sörfjerden af
Mälaren, i skillnaden imellan Oster Rekarne och
Akers Härader, af ålder varit en Krono-Ö och
blifvit den 31 Juli 1645 donerad framlidne RiksRådet
Åke Axelson , men åter från honom reducerad
år 1655. Sedan den tiden har Lindön
varit för Kronans räkning bortarrenderad, till
dess den år 1703 den 17 Juli blifvit köpt till
Skatte af Secreterare!! Grubbenskjöld, hvarefter
han år 1705 begärt den samma i utbyte och
jemväl år 1706 erhållit ordres till immission
uti det årets renta deraf samt derefter, jemte
det började bytet och några Frälse-liemman sålt
Skatt - rättigheten till Lindön till Grefvinnan
Christina Beata‘ Lilje. Men år 1711 den 3
September har Hennes Maj:t då varande EnkeDrottningen
förklarat Lindön vara omistelig för
dess Lifgedinge och låtit indraga den till Kronan,
JDen 7 Juli.
857
nan, emot återställande af den derföre erlagde
Skatte-köpeskillingen. Efter Eifgedinge-tiden åter
har Eindön dels varit nyttjad under Eskilstuna
Kungsladugård, och dels disponerad af Provincial-Schelfern
i Södermanland till boställe och
lön ; under tiden har likväl en Cantzli-Råd Päron
Sack äter sökt att till Frälse få utbyta denna
O till fullföljd af Grubbenskjöldska bytet,
hvilken ansökan ytterligare år 1747 hos Riksens
Ständer blifvit förnyad; men som ön, i anledning
af 1 0 3 5 års stadga och Riksdags-Beslut blifvit
medelst Kongl. Brefven den 5 och 30 Sept.
1 7 43 » såsom belägen på en till Handel ifrån
Kronan förbuden ort i nejden imellan Kungsgårdarne
Eskilstuna , Sundbyholm , Kongsberg och
Räfsnäs, ansedd såsom omistelig för Kronan, samt
den vore kringfluten, beväxt med ung skog,
jemväl bestod af äng och högre jordinon, samt
hade svarsgått fiske, sä att ett godt hemman der
kunde inrättas, så har Kongl. Maj:t, enligt Riksens
Ständers underdåniga yttrande, genom nådigt
Bref af den 27 October 1747 förklarat, att
Eindön ej kunde till Skatte säljas eller i vederlag
för utbyte från Kronan lemnäs, såsom af Säteriegenskap,
utan som för öfrigt var ovisst, huruvida
Kronan eller Baron Sack vid det anmäldta
bytet kunde få öfverrenta, innan bytet vore
afslutadt, så ifall det då befinnas skulle, att för
honom brast, kom med dess ersättning efter omständigheterna
att förfaras, och förordnades derjemte,
att Eindön borde refvas och skattläggas,
samt att i händelse denna lägenhet, i anseende
till dess mindre tjenliga belägenhet, icke kunde
bi
-
13en 7 Juli.
bibehållas såsom boställe för Rrovincial-Scheffern,
utan dertill i stället komma att användas
det föreslagne hemmanet Kullersta i Mantal i
Vallby Socken af Oster - Rekarne Härad, borde
då varande Scheffern Troilius vid åbo-rättigheten
af landon bibehållas framföre någon annan,
emot de deraf gående utskylder.
Till följe af sistnämde förordnande och
Kongl. Majits derpå grundade Bref af den 26
Nov. 1747 har landön blifvit af landtmätaren
Moin geometrice aftagen och på Charta lagd
samt den 26 Aug. 1749 af vederbörande skattlagd
till Mantal med 18 Hal. 28 sk. 5 p:r
silfvermynt grund-renta , hvarmed den ock i Jordeböckerna
blifvit upptagen.
Derefter har Riksens Ständers Secreta Utskott
år 1752 hos Kongl. Majit i underdånighet
anmält huruledes då varande Rådmannen, sedermera
Borgmästaren här i Staden Gustaf Kjerrman
anhållit att få till Skatte köpa landön, den
han under åborätt innehade, såsom tjenlig till
bete för de baggar hvilka en viss tid om året
borde vara från tackorna skilda; men som Lindon
torde anses för sådan lägenhet, som, för dess
nära läge intill Gripsholm, icke borde från Kronan
afsöndras , så fann Secreta Utskottet sig icke
kunna häruppå lemna något vidare tillstyrkande,
än att Kongl. Majit täcktes lemna Kjerrman den
Nådiga försäkran att, så länge han nyttjade Lindön
till Fårafvels underhållande , blifva vid åborätten
derå orubbad bibehållen, hvartill ock
Kongl. Majit lemnat bifall genom Nådigt Bref
till Kongl. Kammar och Commerce-Collegierna
af
Den 7 Juli.
859
af elen 21 Juli 1752, clevom ock Kongl. Karnmar-Collegium
genom skrifvelse af den Ig Aug.
samma ar Konungens Befallningshafvande i Länet
förstånd igat.
Genom Bref af d. 6 Juni 1799 har Kgl.
Collegium , i anledning af den då först frän
Landtmäteri - Contoiret återkomne skattläggningen,
anmodat Landshöfdingen i Länet och Ståthållaren
på Gripsholms Slott, att hvar för sig
meddela underrättelse om ifrågavarande hemman
nyttjades under Gripsholms Slott eller huruvida
det ännu af någon abo innehades, och i sådant
fall med hvad vilkor det blifvit upplåtet , samt
huruledes hemmanet sedan det år 1749 skattlades
varit disponeradt. Undertiden har Notarien,
nu mera Controlleuren vid Controll-Verket
här i Staden J. Blåvik hos Kongl. Collegium
gjort ansökning att antingen till åbo å Jhndön
varda antagen emot underhållande af ett större
Schefferi derå, eller ock med sådant vilkor få
denna egendom till skatte inlösa i ersättning för
underdåniga skatterättsfordringar, hvilken ansökning
Kongl. Collegium uti Bref af den 4 Maj
I803 tillsändt Landshöfdingen, med anmodan
att deröfver höra Krono-betjeningen i orten och
Disponenten af Lindön, samt att derefter med
deras yttranden och eget utlåtande till Kongl.
Collegium inkomma. Under den 8 Aug. 1803
har Ståthållaren på Gripsholms Slott och under
den 4 April 1804 landshöfdingen till Kongl.
Collegium afgifvit sina svar, då den förre efter
ett Kammar-Archive Jordeboks-Utdrag gjort berättelse
om hvad i äldre tider rörande Lindön
fin*
86o
jOen 7 Juli.
finnes antecknadt, samt förmälte , att denna lägenhet
nu innehades af Bruks Patronen v. Wahrendorff,
som deraf kornmit i besittning genom
en köpe-afhandling med framlidne Herr Gene»
ral-Lieutenanten Baron Duvall om Näsby Säteri,
samt att Landön som fordom skall lydt under
Eskilstuna Kungsgård, blifvit derifrån skild,
och tillagd Arrendatorn af Gripsholms Kungsladugård
till befordran af ett Schefferi af angoriska
getter. Landshöfdingen har jemte återställande
af Bråviks förberörde ansökan, insändt
innehafvarens af Lindön, Bruks-Patron And. v.
Wahrehdorffs deröfver afgifne förklaring, deruti
han sokt visa , det han vore innehafvare af
Borgmästaren Kjerrmans rätt till Lindö hemman,
äfvensom att han enligt en af Kronofogden
anställd besigtning och flera bilagde bevis,
fullgjort sina skyldigheter med hemmanets häfd
och byggnad samPfårafvelns underhållande, i anseende
hvartill han förmente sig äga företrädesrätt
för Blåvik, att antingen få lösa Hemmanet
till Skatte, eller att med underdåniga Skatterättsfordringar
infria Skatterätten; och har Landshöfdingen
bland annat vid harjden gifvit, att
framlidne Herr General - Lieutenanten m. m.
Friherre Duvall efter Kjerrman åtkommit och
innehaft hemmanet under åborätt: samt att BrukPatronen
v. Wahrendorff, sedan han förvärfvat
sig Herr Barons och General-Lieutenantens rätt
till besittningen , långt för detta hos Landshöfdingen
anhållit att deruti varda inrymd., hvartill
Landshöfdingen nu äfven lemnade honom sitt
förord.
Då
Den 7 Juli.
SGi
Da k ongl. Collegium härefter och sedan
ej mindre Wahrendorff än Bravik ingifvit underdåniga
Skatterätts-fordringar härrörande frän
Tullgarns-godset, med yrkande att derföre vinna
införsel i Skatte-rätten af Hemmanet, under
den 21 Nov. 1804 låtit mälet sig föredragas;
har dervid förekommit, att Hemmanet Unden
ännu vore inblandadt i Grubbenskjöldska bytet,
hvilket dä ännu ej var afslutadr, och har derföre
frågan imellan Wahrendorff och Blavik blifvit
uppskjuten till berörde byte kunde blifva
afgjordt.
Detta har skett genom , Kongl. Majus Nådiga
Bytes-Bref den 29 Januari 1810, hvarige*
nom Lindön blifvit alldeles skild från samma
byte; och sedan således ingenting i bytesvägen.
hindrade att derom förordna, så har Kongl. Collegium
under den 9 October 1810 företagit sig
pröfnin'gen af den derå verkställda skattläggning,
hvilken dervid blifvit gillad och fastställde.
Men som nu. Kongl. Majus ofvanberörde
Nådiga Bref af den g April 18I0 hade irnellankommit,
hvilket, i anledning af Riksens Ständers
underdåniga anhållan , anbefallte Kongl.
Collegium, att å hemmanet anställa undersökning
till utrönande huruvida innehafvaren fullgjort
sina skyldigheter, och att, derest han deruti
brustit, dermed efter lag och beskaffenheten
förfara, samt vid nästa Lagtima Riksdag till
Riksens Ständer om förhållandet dermed afgifva
Berättelse, så och då således Riksens Ständer
med hemmanet tagit befattning, hade Kongl,
kollegium funnit sig nu ej kunna något örn
dispo
-
86*
Dm 7 Juli.
dispositionen deraf förordna, följaktligen ej afgöra
tvisten imellan Controlleuren Blåvik och
Bruks-Patron Wahrendorff om bättre rätt till
hemmanets besittning eller införsel deruti , för
underdåniga skatterätts - fordringar , utan hade
Kongl. Collegium under berörde dag, den 9
October 1810, genom bref anmodat, Landshöfdingen
, att till följe af Kongl. Maj:ts Nådiga
Befallning föranstalta om behörig syn och undersökning
af Domare och Nämnd i Kronofullmägtiges
och Innehafvarens närvaro , till utredande
huruvida den sistnämnde så i anseende
till hemmanets byggnad och häfd som får-afvelns
underhållande fullgjort sina förbindelser,
derom Ock Syne-Rätten borde sig utlåta.
Denna undersökning hade nu Landshöfdingen
genom skrifvelse af den 3 uti innevarande
månad till Kongl. Collegium insändt.
Enligt hvad densamma inngliåller och SyneRätten
sig yttrat, har Bruks-Patron v. Wahrendorff,
så i anseende till får-afveln som hemmanets
byggnad och häfd samt Krono-utlagor, fullgjort
sina skyldigheter. Vid sådant förevetande
och ehuru Bruks-Patronen icke fanns hafva erhållit
ordentlig och behörig införsel i åbo-rätteri
till Lindö hemman genom den som derom ägt förordna;
likväl och då han sedan han af hemmanet
genom framlidne Herr General - Lieutenanten
Baron Duvalls öfverlåtelse blifvit innehafvare,
strax derefter om stadfästelse å §bo*rätten hos
Landshöfdingen sig anmält, samt allt sedermera
såsom nyssberördt är, sina skyldigheter uppfyllt;
ty ansåg Kongl. Collegium honom framföre art
dra
-
Den 7 Juli.
863
dra böra vid hemmanet bibehållas så länge och
intilldess derom af Kongl. Majit och Riksens
Ständer annorlunda kunde blilva stadgadt, imellertid
kunde Kongl. Collegiurn ej något vidare
om dispositionen deraf förordna, utan beslöt
Kongl. Collegiurn, till ftdje af Kongl. Majits meranämnde
Nådiga Befallning uti Brefvet den 10
April 1810, till Riksens Ständers Stats - Utskott,
genom Utdrag af Protocollet, afgifva häraf ofvan
intagna berättelse om hvad med detta hemman
tid efter annan till närvarande tid sig tilldragit,
och att derjemte till välbemälte Statsutskott
öfverlemna den sednast förrättade undersökningen,
med tillkännagifvande , att detta
hemman ej blifvit upptaget på den år 1809 till
Riksens Ständers Stats-Utskott aflemnade förteckning
å Kronans Domainer , i anseende dertill
att det då ännu ej var skildt från Grubbensköldska
Bytet; men att Kongl. Collegiurn, så
snart samma byte kunde blifva afgjordt och i
händelse Rindö hemman då blefve derifrån fritt,
ärnade hos Kongl. Majit göra underdånig hemställan
huru dermed borde förhållas , och huruvida
det kunde få gå i mät, för underdåniga
skatterätts-fordringar, och skulle tillika vid handen
gifvas, att de af Bruks-Patron Wahrendorff
och Controlleuren Bråvik uppgifna Statterättsfordringar,
hvarföre de sökt ersättning i Lindön,
härröra från Tullgarns-Godset, samt att om sådana
fordringar för detta blifvit af Kongl. Majit
förordnat, att för dem finge sökas ersättning i
Kungsgårds - lägenheter , då Kongl. Majit, uppå
derom skeende underdånig anmälan, ville sig
derom utlåta. Men
864
Den 7 Juli,
Men om Lindön skulle >pröfva* ännu böra
anses såsom en från Kronan oskiljaktig Kungsgårds-lägenliet,
och följakteligen ej för hvad slags
skatterätts-fordringar sorn helst kunna lemnäs i
ersättning , sä vore efter Kongl. CoUegii tanka ,
för Kronan bäst och förrnonligast, att Lindö hemman
på lika sätt som Kungsgårdar blefve å öp.
pen auction till den mestbjudande på 30 år
bortarrenderadt. Ar och dag som förut skrifvet
står.
På befallning
Jochim Dahlstrom.
C
Ar 18II den 6 Augusti blef af undertecknad
Borgmästare och enligt
Kongl. Maj:ts och Rikets Högloft,
Svea Hof-Rätts -konstitutorial, den
2,6 sistl. Juni, i orten särskilt tillförordnad
Domhafvande, Syn och
Besigtning Indien å Krono hemmanet
Lindön, ett halft mantal i Akers
Härad och Härads Socken beläget,
närvarande följande af Häradets
Nämd, nemligen:
Nämndemannen Jon Ersson i Skämby,
Jacob Jacobsson i Sörtorp,
Fehr Fehr sson i Tuna,
Fehr Ersson i Norrlänna,
Carl
Den 7 Juli,
Cari Andersson i Roteby,
Fehr Larsson i Hellby och
Olof Larsson i Skedinge.
tjti skrifvelse af den ig November förlU
det år hai; Kong!. Majus Befaliningshafvandé
gifvit Ordinatie Domhafvanden , Lagmännen Och
Häradshöfdingen, nii mera vice Landshöfdingen*
Högädle Herr Josua Sylvander tillkännar att
som u;rönt blifvit, det dispositionen af Kronohemmanet
Lindö i Härads Socken och Akers
Härad hittills varit sådan: att sedan framlidne
Herr Kargmästaren Kierrman, sorn detsamma
under åbo-rättighet innehaft, sökt att få det till
Skatte lösa, Såsom varande tjenligt till bete för
de baggar, hvilka en viss tid af året borde ifrån
tackorna vara skiljde, har val denna ansökning
icke kunnat bifallas, i anseende dertill att lägenheten,
för dess nära belägenhet till Grips*
holm, vore att anse såsom för Kronan omistlig*
men Korgmästaren dock, uppå Riksens Ständers
Secreta Utskotts underdåniga tillstyrkande , genom
Kongl. Erefvet den 21 Juli 1752* erhållit den
försäkran, att vid åbo-rättigheten blifva orubbad
bibehållen, så länge han nyttjade Lindön till
får-afveln# underhållande; deraf sedermera framlidne
Herr General-Lieutenanten Friherre Duvall
blifvit Innehafvare, öch efter honom Herr
Bruks - Patronen And, von Wahrendorff, utan
att detta veterligen grundar sig på något Vederbörligt
förordnande; så har Kongl. Maj:t under
den g April förlidet år, uppå Riksens Ständers
Underdåniga anhållan , i Nåder anbefallt Dess
<>:fe Bandt t, 109. 110. scb
866
Den 7 Juli.
och Rikets Kammar-Collegium, att anställa behörig
undersökning om förhällandet med detta
Hemman, samt, i händelse innehafvaren ej uppfyllt
de honom åliggande förbindelser , dermed
sedermera efter lag och beskaffenheten förfara,
och vid nästa Lagtima Riksdag till Riksens
Ständer afgifva omständelig berättelse om förhållandet;
och har, med underdånig anledning
häraf, Kongl. Kammar-Collegium, uti skrifvelse
den g sisth October, anmodat Konungens Befallningshafvande
föranstalta om Laga Syn och
undersökning af Domare och Nämd i KronoFullmägtiges
och innehafvarens närvaro , till
utrönande huruvida innehafvaren sina skyldigheter,
så i anseende till hemmanets byggnad
och häfd, som får-afvelns underhållande, fullgjort,
derom ock Syne-Rätten borde sig utlåta ; hvarföre
Konungens välbemälte Befallningshafvande
begärt att Herr Lagmannen ville denna syn
och undersökning , så fort ske kan, utsätta och
företaga och Undersöknings Protocollet sedermera
insända.
Till följe häraf och då Herr Lagmannen
Sylvander i Nåder blifvit förordnad att förestå
Landshöfdingetjensten i Hallands Län , och han
således till undertecknad extra Domare aflemnat
förrberörde skrifvelse, blef, efter förut skedd anmälan
hos Konungens Befallningshafvande om
terminen, på stället syn och besigtning å förr»
berörde lägenhet företagen, och efter det Ting
och Tingsfred blifvit lyst, inställde sig innehafvaren
af hemmanet, Bruks-Patronen Välborne
Herr Anders von Wahrendorff, samt i egenskap
-
Den 7 Juli.
867
skap af Krono-Fullmägtig, enligt förordnande
af den 16 nasti. Juli, Krono-Befallningsmannen
Herr Assessoren Nils Lundeqvist.
Sedan Konungens Befallningshafvandes förrberörde
skrifvelse blifvit uppläst och Herr Brukspatron
von Wahrendorff tillkännagifvit, att Herr
Borgmästaren G. Kierririan i lifstiden, enligt
Kongl. Brefvet af den 2 1 Juli 175 2, under åborättighet
innehaft Lindön , samt Herr GeneralLieutenanten
in. m. Baron Duvall erhållit samma
lägenhet med sin Husfru, bemälte Herr
Borgmästaren Kierrmans Dotter, Högvälborna
Fru Friherrinnan Ulrica Kierrrnansköld , utaf
hvilka sistnämnde Krono hemmanet Lindön, ett
halft mantal, å Herr Bruks-Patron von Wahrendorff,
enligt Akers Härads Rätts meddeldta
Utdrag af Uppbuds- och Lagfarts-Protocollet den
10 November 1795, blifvit jemte annan uti
Öknebo och Selebo Härader den 2 Maj berörde
år inköpt Egendom öfverlåtet, och hvarom hos
Kongl. Majus Befallingshafvande anmälan skett
den 23 December 1802, men hvarå slutligt utlåtande
ännu icke följt ; så inlemnade Herr
Bruks-Patron von Wahrendorff Synings instrumentet
Öfver en, till följe af Konungen^ Befallningshafvandes
meddelta Resolution , af Herr
Assessor Lundeqvist, den 13 September 1803,
hållen Oeconomisk besigtning, hvaraf inhämtades,
att åbyggnaden vid gården, utom några
mindre bristfälligheter, befunnits i godt och
försvarligt stånd , samt åker och äng väl häfdad
och ägorna röjde, likväl så vidt den befintliga
Hassel - och Löf-skogen, som för Åkers Krutbruks
-
4
86S
Den 7 Juli.
bruks behof, hvartill den skall vara anslagen ,
får medtagas; hvarförutan utaf en den 2 7 Mars
1804, uppå Högloft. Kongl. Kammar - Collegit
förordnande och Konungens Befallningshafvandes
Ordres under den 24 November 1803, hållen
besigtning upplystes, att vid hemmanet funnits
sex Spanska och åtta Engelska baggar, samt
åtta Spanska tackor, utom åtta st. lam.
Herr Bruks-Patron von Wahrendorff anmälte
i öfrigt: att han vid landön alltid underhållit
ett lika, men ofta ett större antal Får
och Baggar, och hvilka alltid varit till finnandes
, utom då i våta ar händelser inträffat, att
antalet genom sjukdomar blifvit förmindskadt,
hvarföre Herr Bruks-Patron nu gjort försök med
Engelska får, som han anskaffat, och hvilka syntes
trifvas väl, samt äga god framgång.
Syne-Bätten tog nu man-gården och ägorna
i ögonsigte och befanns, som följer:
Mangarden.
1:0 En byggnad, 17! aln långlig alnar
bred och 9 hvarf hög på sylin, täckt med tegel.
Henna byggnad, sorn består af ?:ne rum med
förstuga , är i behållet stånd , samt sedan förra
Syneförrättningen med nya fönster och golf samt
tapetpr i rummen försedd.
2:0 En byggnad venster på gården, 16 aln.
lång, 6 3 alp. bred, består af 2:ne bodar öfver
hvarandra samt källare och svale derintill, med
kammare ofvanpå, alltsammans under ett taklag,
täckt med rör, är till tak och väggar i godt
stånd, samt uti rummen, sedan sista syn, nytt
golf inlagdt. 3:0
Ilen 7 Juli.
86§
3:0 Tvänne smärre tillhopalagde bodar, 6-|
aln. i längden och 7^ dito i bredden , täckte
med rör, och funnos i hjelpligt ständ.
4:0 Ett portlider med tak öfver samt en
slöjdbod derintill, under ett taklag, 15^ alnar
långt, 7 aln. bredt, uppsatt är 1788. I behållet
stånd.
5:0 Ett brygghus, 7- aln. långt, 87 aln.
bredt, täckt med rör, i hjelpligt stånd då kroppåsen
lagas och den ena gafveln brädfordras.
6:0 Ett hemligt hus, i försvarligt stånd.
Ladugarden.
1:0 En tröskloge med 2:ne golf, ig| aln.
lång, 95 aln. bred, täckt med rör, befanns i behållet
stånd.
2:0 Ett fähus med skulle, il alnar långt,
g aln. bredt och 11 hvarf högt på syllen, täckt
med rör, i godt stånd.
3:0 En foderlada der nästintill, under samma
taklag med fähuset, 7 alnar lång , g alnar
bred, i godt stånd.
4:0 Ett stall med fodergifva, 11 aln. långt,
6 alnar bredt, 9 hvarf på syllen , med rör och
halm täckt tak, i brukbart stånd.
5:0 En byggnad indeld i 3:ne rum, 18*-  aln. lång 7|- aln. bred, 9 hvarf på syllen, i hjelpligt
stånd.
6:0 Ett pörte, 9* aln. långt, 7§ aln bredt
med 2:ne lafvar, var i godt stånd.
7:0 Ett fähus, uppfördt af nytt moget timmer
år 1805, 16 alnar långt, 13 alnar bredt
och 17 hvarf högt med foderskulle , står på en
och
/
870
Den 7 Juli.
och en half alns hög stenfot; täckt med rör och
taktegel. Detta hus, som nu till hälften var
inredt, fanns med all den omtanka, som för
ändamålet är tjenande, upptimrad och fullbordad;
och skulle den andra hälften, i anseende
till inredningen, äfven snarligen fullbordas.
Härvid anmärkte Herr Bruks-Patron von
Wahrendorff, att timret till denna byggnad, hvartill
åtgått omkrig 150 stockar, vore hämtadt ifrån
Herr Bruks-Patrons egendom Vanäng i Thoresunds
Socken.
H ärefter besigtigades ägorna och befanns
åkern uti god och försvarlig häfd , samt ängen
väl ansad och skött, men hummelgård fanns icke
anlagd, ej eller till dess anläggande synnerlig
lägenhet, så vida något af åkern eller ängen
icke skulle dertill användas.
I ordning efterfrågades huruvida får afveln
vid hemmanet är vorden underhållen; då Herr
Bruks Patron von Wahrendorff jemte åberopande
af hvad han härom förut anfört, lät framvisa
29 st. Engelska får och baggar, som ansågos vara
icke allenast väl underhållna och födda, utan ock,
att afvelen af denna race är för det närvarande
gagnelig och kan i framtiden blifva till mycken
båtnad för det allmänna. Herr Bruks - Patron
gaf nu ock tillkänna, att han på sina öfriga egendomar
ägde betydligt antal får af både Engelsk,
Spansk och Eiderstedts race , af hvilka han vissa
tider lät till Pindön komma något antal , allt
efter som omständigheterna det fordrade.
Som Syne-Bätten ansåg nödigt, att de handlingar,
hvarigenom åbo-rättigheten till Pindö
henr
-
Den 7 Juli,
871
hemman blifvit Kerr Borgmästaren Kierrman i
lifstiden upplåten, blifva nu företedde i så förvarade
pierr Bruks-Patron von Wahrendorff:'
att Kongl. Majus Nådiga Bref af den 21 Juli
1752 borde derom lemna all upplysning, men
hvilket han nu icke hade till hands; förbehållande
sig derföre , det kunde någon annan dag
utsättas, och han då kunde få så väl med Högstberörde
Nådiga Bref, som öfriga till upplysning
ländande handlingar inkomma.
Krono-Fullmägtigen Herr Assessoren Eundeqvist
anförde, att han för sin del, emot åboen
af denna lägenhet, ägde sä mycket mindre anledning
till anmärkningar, som af de förut hållna
Syneförrättningar det befunnits att fårafveln
blifvit i behörig ordning underhållen, samt Herr
Bruks-Patron von Wahrendorff i ordentlig väg
ho9 Konungens Befallningshafvande på åbo-rätten
sökt stadfästelse, och hvarom hos Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-Collegiurn hemställan mätte
vara gjord; förbehållande Herr Assessoren sig
likväl, att, i händelse Syne-forrättningen nu
icke kunde afslutas, vid nästa sammanträde få
inkomma med hvad han vidare hade att anföra.
Då nu något mera icke var att anföra, så
Beslöts:
Det skulle i anseende till saknad upplysning
om grunden för åbo-rättighetens upplåtande
af lundö hemman , denna undersökning uppskjutas
till den 20 nästkommande September, då
Syne-Rätten på Eksågs Gästgifvaregård sammanträder,
hvilket för Parterna afsades.
Ar
Den 7 Juli,
Af 181X den 20 September sammanträdde
undertecknad Borgmästare och
i Orten särskildt tillförordnade Domhafvande
tillika med följande af
Akers Harads Nämd, nemligen:
Nämdem amien Joh. Ersson i Skämby,
Jacob Jacobsson i Sörtorp,
Behr B ehrsson i Tima,
Behr Behr sson i Marianna,
Carl Andersson i Roteby,
Behr Larsson i Hellby och
Olof Larsson i Skedinge,
på Eksågs Gästgifvaregård, till fortsättande
af den undersökning om
äbo - rättigheten af Lindö Krono •
hemman, ///#? hvad mera Kongl.
Majits Befallning skaf van des skrifvelse
den 19 November l8'Io innehåller,
sorn den 6 sistl. Augusti på
Lindön blifvit påbörjad,
Sedan Härads-Syne-Rätten intagit sina rum
<och Tingsfred blifvit lyst , anmälde sig för Hery
5?.rdks-I,atron And. von Wahrendorff, dess In*
spector vid Länna Rruk Carl Christiernsson, en»
ligt fullmagt, och å Kongl. Maj:ts och Kronans väg»
$ar, Kropo-Länsmannen C. J. Holm, enligt ordres
-
Den 7 Juli,
873
dres under den 10 i denna månad , af Herr
Assessoren Lundeqvist , som af Krono-TJppbördsstämma
med Stregnäs Socken var hindrad att
sig personligen inställa.
Bruks Inspektoren C. J. Christjernsson anförde
att ehuru Herr Bruks-Patronen v. Wahrendorff
den 6 nasti, Aug. förmodat sig äga
Kongl. Majtts Nådiga Bref af den 21 Juli 1752,
är han dock ännu deraf i saknad, och förmodade
att samma Höga Bref blifvit vid någon undersökning
eller besigtning örn Lindön iniemnadt,
utan att det sedermera är uttaget eller ock
torde det finnas hos någon af dem, som vid sådana
tillfällen ägt att bevaka Herr Bruks-Patronens
rätt; anhållande derföre, att om Högstberörde
Nådiga Bref af Härads Syne-rätten anses
nödvändigt ytterligare anstånd mätte lemnäs till
anskaffandet deraf, hvarefter Bruks Inspectoren
inlemnade en afskrift af Kongl. Maj:ts och Rikets
Högloft. Kammar-Collega Skrifvelse, så lydande:
”Högvälborne
Baron och Jjandshöfdlnge samt
Riddare af Kongl. Majus Nordstjerne Orden
Herr Claes Gustaf Rålamb ! Såsom Hans Kongl.
Majit medelst Skrifvelse af den 21 sisth Juli i
Nåder behagat gifva Kongl. Collegio tillkänna,
det Hans Kongl. Maj:t lemnat Rådmannen här
i Staden Gustaf Kierrman den försäkran, att så
länge han Krono-Hemmanet Lindö-mantalet halft
till Får-afvelns underhållande nyttjar, hvilket
han nu under åboende-rättighet besitter såsom
"varande tjenligt till bete för de baggar, sorn en
yiss tid om året böra frän tackorna vara afskilj
do,
874
Den 7 Juli.
de, nia vid dess åbo-rättighet orubbadt blifva
bibehållen; alltså har Kongl. Collegium Herr
landshöfdingen sådant härmedelst velat notifice*
ra, med begäran, det Herr Landshöfdingen behagade,
till underdånigst följe af Högstberörde
Hans Kongl. Majus Nådiga Förordnande , bibehålla
Rådmannen Kierrman vid åbo-rättigheten
af ofvanberörde Lindö-hemman, så länge han
detsamma till Fårafvelns underhållande nyttjar
; och Vi befalle Herr Landshöfdingen samt
Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden Gud Allsmägtig.
Stockholm den ig Aug. 1752. Rå
Dragande Kall och Embetets vägnar. R. Dufva.
Olof Leyonstedt. Adlerstedt. Wullfenstjerna.
J. Braunerhjelm. Nils Sandelhjelm.
Olof Lindberg. Raul Stockenström. Enligheten
med Originalet betygar , af Linköpings
JLands-Contoir denig Sept. 1765 Anders Reuter.
Likheten med afskriften S. R. Nordstedt.
Landtmätare. Laur. Westerberg.” Förmenande
Bruks-Inspectoren att af detta Document fullkomligen
upplyses, att så länge Lindön till Fårafvelns
begagnande nyttjas, kan åbo-rättigheten
icke anses förverkad.
Härefter inlemnades å förre Riksdagsmannen
för Akers Härad Jonas Jonssons vägnar följande
afskrift: ”Vördsamt Memorial! I anled
ning
deraf att jag , då Riksens Höglofl. Ständers
Stats-Urskött öfver alla i Riket befinteliga Krono-egendomar
och andra lägenheter uti detta
Hedervärda Stånd upplästes , ibland dem saknade
en Kronans O, belägen i en gren af Mälaren
i Akers Härad och Södermanland, kallad
Lind
-
Deri 7 Juli.
875
landön, har jag ansett med min Riksdagsmanna
pligt instämmande att förskaffa mig the underrättelser,
som, om denna lägenhets beskaffenhet
, stätt att erhälla. Denna O har till en Hr
Borgmästare Kierrman för något öfver 50 är
sedan blifvit upplåten emot förbindelse, att derå
anlägga ett Scheden, efter hvars tid en General
Duvall theusamma possiderat och nu innehafves
den för närvarande af Herr Bruks Patronen
A. von Wahrendorff.
Utom the fä får, sorn Ängsvaktaren å öen
för sin egen nytta der födt, har ingen Fårafvel
derstädes på 30 årstid blifvit underhållen, utan
deremot har Höet till större delen derifrån blifvit
bortfördt, ända tillför vid pass 3 ä 4 är sedan,
dä ett Fårhus af nu varande innehafvaren
å öen blifvit uppsatt och någre får ditförskaifade.
Då Kongl. Majit och Kronan är i behof af
alla sina inkomster efter ett nu öfverståndet oJyckligt
krig, och af denna lägenhet för närvarande
drager föga eller ingen nytta, samt jag
befarat att denna Öes beqvärnliga läge, med
dertill hörande förmåner , utaf Höglofl. Utskottet
icke lärer vara kändt, har jag till Kongl.
Majits och Kronans disposition , uti Högloft.
Stats-Utskottet detta förhållande directe anmält ,
med yrkande att ofvannämde O måtte genom
Entreprenad-auction under arrende på vissa år
till någon utbjudas eller ock till den mestbjudande
försäljas till Krono-skatte. Men som Högloft.
Stats-Utskottet icke lärer kunna till pröfning
upptaga denna min enskifta anmälan, grundad
uppå bilagde deröfver ingifna Handlingar, se
-
876
Den 7 Juli.
dan thensarnnia ifrån Ståndet icke blifvit dit remitterad,
föranlåtes jag af sådan orsak vördsammast
anhålla att detta mitt Memorial måtte
till Höglo!!. Stats-Utskottet till ändamålets vinnande
varda remitteradt , och de öfriga Respéctiva
Riks Stånden om dess innehåll underrättade.
Stockholm d. 13 Aug. 180g. Jonas Jonsson.
Riksdags-Fullmägtig för Akers Härad i
Södermanland. Likheten med Originalet intygar
Eric Persson i Järstad. Anhållandes det
Synernännen måtte blifva tillfrågade, huruvida
någon Fårafvel, eller Schelferi på Jjindön, i
snart sagdt deras lifstid eller deras minne existerat,
eller åtmindstone på 30 år, i ödmjukhet begärt
af Jonas Jonsson från Tuna.”
Efter uppläsandet häraf anförde Bruks-Tnspectoren
Christjernsson, att Jonas Jonsson uti
detta Memorial , så väl inför Riksens Höglofl.
Ständer , sorn nu ytterligare inför Härads Synexätten
anfört uppenbar osanning, och påstod
derföre att Jonas Jonsson måtte till ansvar
Ställas.
Erono-Ombudet Länsmannen Holm anmälte,
att i händelse målet till slutelig pröfning
nu kunde-upptagas, ägde hansig uppdraget, att.
å Herr Assessor Lundeqvists vägnar inlemna
ett anförande till Protocellet’, men om saken
skulle uppskjutas, hvartill han agde anledning
deraf, att ännu nödiga bevis å Herr Bruks-Patronen
v. Wahrendorffs sida saknades, förbehöll
han Herr Assessoren den rättigheten, att en
annan gång få inkomma med hvad han kunde
hnna sig befogad att anföra, hemställande tillika
,
Den 7 Juli.
8?7
ilka , om icke Riksdagsmannen Jonas Jonsson
borde lemnäs tillfälle att få bevisa hvad han emot
Herr Bruks-Patronen v. Wahrendorff uti
dess nu ingifna Memorial anfört.
Parterne lemnades afträde och blef för dem
åter inkallade
Afsagdt.
Som Herr BruksPatronen von Wahrendorff
icke kunnat förete Kongl. Brefvet af den 2 1 Juli
1752, sorn bör upplysa både grunder och skyldigheter
för begagnande af Krono-lägenheten
Pindön, och hvarförutan Syne-Rätten icke kan
ingå i pröfning , huru dessa sednare blifvit fullgjorde;
alltså finnér Härads Syne-Rätten skäligt
med denna undersökning lemna vidare anstånd
till den 1 nästkommande October , då Parterne
böra här å Eksågs Gästgifvaregård förmiddagen
sig inställa, Herr Bruks-Patronen v. Wahrendorff
försedd med högstberörde .Nådiga Bref och
alla de Handlingar och Bevis , som för begagnande
af åbo-rätligheten af Lindö Krono-lägenhet
han anser nödiga: och börj Riksdagsmannen
Jonas Jonsson till berörde dag äfven inkallas
att i laga ordning styrka dess emot Herr
Bruks-Patron v. Wahrendorff gjorde angifvelse',
så vida han vill att Härads Syne-Rätten derå
skall fästa någon uppmärksamhet; åliggande Krono-Länsmannen
Holm, att om Jonas Jonssons
behöriga kallelse föranstalta.
Parterne afträdde, och Härads Syne-Rätten
åtskildes.
0
Ar
8 7 8
lien 7 Juli.
År l8n den I Oct ober uti Eksågs
Gästgifvaregård.
Närvarande:
Undertecknad Borgmästare och i Orten
tillförordnad serskild Domhafvande
samt följande Akers Härads Nämd:
Nämndemännen J. Ersson i Skämby,
Jacob Jacobsson i Sörtorp,
Fehr Pehrsson i Trina,
Pehr Ersson i Marianna,
Pehr L ar sson i Hellby,
Oiof Larsson i Skedinge och
efter aflagd Domare-Ed, Kyrkovärden
Anders Ersson i Lundby.
I anledning af Härads Syne-Rätlens Tillåtande
den 20 sisth September, efter lyst Tingsfred
, inställte sig å Bruks - Patronen Walborne
Herr And. von Wahrendorff vägnar ,Bruks-Inspectoren
Carl Christjernsson efter förut inglfven
fullmagt, och Krono-Ombudet, Herr Assessoren
Nils dundeqvist, hvilken sistnämnde utur
Protocollet erhöll underrättelse om hvad nyssberörde
dag hos Syne-Rätten förekommit.
Bruks-Inspectoren Christjernsson inlemnade
nu’ en vidimerad afskrift af Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref till Dess och Rikets Högloil, Kammar-
och Commerce - Collegier af den 21 Juli
1752, som upplästes, så lydande:
Kongl.
Den 7 Juli.
879
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Kammar*
och Commerce • Collegierna, att Rådman
Kierrman orubbadt bibehålies vid åborättighet
af Lindö, ett halft mantal Krono
hemman ; dat. Stockholm i Råd-Kammaren
den 21 Juli 1752.
Adol ph Friedrich etc etc. Genom
underdånig skrifvelse af den 4 nasti. Juni berättar
Oss bland annat Riksens Ständers Secrete
Utskott, det Rådmannen här i Staden Gustaf
Kierrman anhållit, att få till Skatte köpa landön
, ett halft mantal Krono, hvilket han nu under
åboende rättighet besitter, såsom varande
tjenlig till bete för de baggar, som en viss tid
om året böra ifrån tackorna vara afskiljda. Och
emedan detta Kronohemman torde anses för en
sådan Lägenhet, som så i anseende till dess nära
belägenhet vid Gripsholm Kronan ifrån icke
borde afsöndras; ty finner Riksens Ständers Secrete
Utskott sig icke vidare kunna i underdånighet
tillstyrka, än att Oss täcktes lemna bemälte
Rådman den försäkran, att så länge han
ofvannämnde Lindö, till får-afvelns underhållande
nyttjar, vid dess välfångna åboende rättighet
orubbad blifva bibehållen. Och som Vi
jemväl dertill velat lemna Vårt Nådiga Rifall,
så varder Eder sådant härigenom i Nåder till -  kännagifvet. Och Vi befalle etc. Datum ut
supra.
Under Hans Kongl. Maj:ts frånvaro
jd. J. Wrangel. H. Cedercreutz. H. v. Höpherj,
Fabian Wrede. Gabr. v. Seth.
Gust. von Heland.
En
-
88»
Den 7 Juli.
Enligheten häraf rned det i Eiles-Archivet
förvarade Registratur Uti Inrikes Civile - Äfen*
den, intygar Stockholm den 35 Sept. 1811.
O. Sundel,
Actuarie.
Likheteri med Afskriften intyga
S. P. Nordstedt, .Laur. Westerberg.
Landtmätaren
Hvarjemte Bruks - Inspectoren anhöll, att
Härads-Rättens Protocolls Utdrag den 10 Nov.
17g 5 och Herr Bruks-Patron von Wahrendorff^
skrifteliga anmälan hos Kongl. Majus Befallningshafvande,
med derå teknad comrouniCaiion,
måtte I Syne-Rätténs Protocoll ordagrannt intagas,
och hvilka handlingar funhos af följande
lydelse;
”Utdrag af Uppbuds- och Lagfarts - Protocollet,
hållet å Laga Höste-Tinget rned Akers
Härad den Jo November 1795 §• 3. S. D. Uppvistes
ett af Herr Géneral-Lieutenanten, Riddaren
och Comméndeuren af Kongl. Majus Orden
samt Cörnmendeuren af Kongl. Majus WasaOrden
med Stora Korset,Högvälborne Baron Johan
Diedrich Duvall saint dess Husfru Högvälborna
Frit Friherrinnan Ulrica Kierrmanskjöld den 3
sistl. Maj undertecknadt Köpe-bref, hvarigenom
Herr General - Lieutenanten , jemtö annan uti.
öknebo och Selebo Härader belägen Egendom, å
Herr Bruks - Patronen Anders Wahrendorff öfverhult
besittningsrätten af Kronohemmanet Lindö
ett halft mantal i Fogdö Socken, hvaröfver detta
Den 7 Julli
384'
till bevis på begäran meddelas. Ar och dag soia
förr skrifvit står.
På Häräds-Bättetis vägnar
Carl Forelius.
Pikhéten med Originalet intyga
S. P. Nordstedt, Paur. Westerberg,
Enskiftes Landtmätare*
N:o 165. P. Sup. Mål. Jngifvet deri 22 Beth
1802. Välborne Herr Pandshöfdinpe
O
och Biddare af Kongl. Svärds-Orden!
CaiiunUnicefas Krono - Befallningsrfianneri
Nils I.undeqvlst, som, efter föregången undersökning,
åligger, uppgifva nedan omförmälte hemmans
nuvarande beskaffenhet, i anseende till
åbyggnad och gårdsbruk , samt i hvad tillstånd
den vid detta hemman, efter Kongl. Brefvet deri
21 Juli 1752 älagde får-afvel nu befinnes, och
i öfrigt anmäla hvad för egen del härvid kan
vara att anföra. Nyköpings Slott ut supra.
<S. J. Gyllenadler.
J, I). Croneberg.
Af närlagde Akers Härads Tings - Eätfs
Protocoll täcktes Herr landshöfdingen inhämta,
det jag, jemte köpet af Näsby Gods, förvärfvat
mig åbo- och besittningsrätter! af Krono-hémmanet
Pindön, ett halft mantal i Fogdö Socken>
som framlidne Herr General-Pieufenanten m. m.
Baron Duvall, efter Dess Svärfader, framlidne
Herr Borgmästaren Gustaf Kiérimah innehaft.
Jag anhåller således, att såsom åbo å nämnde
5.e Bande t, lii* a 12. hem
-
88?
lien 7 Juli.
hemman varda antecknad och bevis mig deröfver
meddeldt. Med vördnad framhärdar Högvälborne
Herr Eandshöfdingens och Riddarens ödmjukaste
tjenare
A. Wahrendorff.
Likheten med Originalet intyga
Joh. Falk, Eric Borén,
f. d. Slotts Inspector vid vice Notarie i Kongl. Svea
Kongl. Krigs Academien. Hof-Ratt,
Krono-Länsmannen Holm, nu tillstädes,
anmälte, att förra Riksdagsmannen Jonas Jonsson
i Tuna blifvit behörigen kallad att i dag
vid Rätten sig inställa; och, på efterfrågan huruvida
han var närvarande, inlemnades följande
Anförande: Af Nämndemannen Pehr Earsson
i Helleby har jag blifvit tillställd en stämning,
med antydan att infinna mig vid Eksågs Gästgifvaregård
den I October, rörande undersökningen
om får-afveln vid Eindö, hvilket jag visserligen
skolat hörsamma , om ej sjukdom mig
derifrån hindrat. Tuna den 29 Sept. 1811.
Jonas Jonsson.
Tillika inlemnades en attest, som upplästes,
så lydande: Att någon Eår-afvel eller Schäffer!
på Lindö ej varit underhållen för något öfver
30 år, allenast de som Ängsvaktaren derstädes
födt, utan höet till större delen derifrån årligen
bortförts , blott nu endast i några år, sedan får»
huset blef uppsatt, några får af innehafvaren
blif
-
1
Den 7 Juli.
883
blifvit ditförskaffade, kan af undertecknade bestyrkas.
Hasta den 30 September 1811.
Jemte åberopande af hvad den 20 sistlidne
September blifvit emot Jonas Jonsson anfördt,
förmodade Bruks-Inspectoren Cliristjernsson att
Jonas Jonssons föregifna sjukdom mera tillkommit
igenom dess sanningslösa andragande emot
Herr Bruks-Patronen von Wahrendorff än af
verklighet, enär Jonas Jonsson icke möjeligen
kunde leda detta andragande 1 bevis; och ehuru
den nu ingifna och af 4 personer undertecknade
attest tycktes vittna, det skulle någon får-afvel
under 30 års tid vid Lindö Krono - Lägenhet
icke vara underhållen, lärer dock icke derpå
kunna fästas något det mindsta afseende, enär
flera, enligt vederbörandes förordnande hällne
oeconomiska besigtningar, Får alltid varit till
finnandes af sådan race, som icke underhålles af en
Ängsvaktare, hvilken det destutom icke är tillåtet
att äga några kreatur vid Egendomen, utom
dem för Herr Bruks-Patrons räkning äro honom
lemnade; och trodde Inspectoren i öfrigt, att om
någon uppmärksamhet skulle kunna fästas vid
Jonas Jonssons uppgift, hade han , i händelse af
inträffad sjukdom, som nu icke är på något sätt
styrkt, bordt hos Krono Ombudet, eller KronoBetjeningen
i orten, derom göra anmälan, med
förteckning på alla de personer, som j om bristande
-
Ärby Lars Nilsson.
(Bomärke.)
©
Eric Olsson.
(Bomärke.)
Jon Andersson.
(Bomärke.)
Olof Pehrsson,
(Bomärke.)
884
Den 7 Juli.
stande skyldigheters fullgörande, kunde lemna
upplysning, på det de i behörig ordning kunde
blifva afhörde; anhållande således, att hvarken
å Jonas Jonssons förberörde anmälan, eller den
i dag till Rätten ingifna Attest, såsom obestyrkt,
måtte hafvas något afseende; och som Herr Brukspatron
von Wahrendorff, utom de får, sorn på
Pindön underhållas, vid sina öfriga Egendomar
äger något öfver 300 st. får af åtskilliga sorter,
och händelser hafva inträffat, då ett större antal,
genom inträffad otjenlig väderlek, sjuknat och
dött, och hvilket förlidet år skedde, då 17 st.
får vid Pindön blifvit döda; så har kan hända
för Schefferiets behof ett eller annat lass hö ifrån
sistnämnde ställe blifvit affördt, men hvilket dock
sällan utan högsta behof skett, och endast den
tid då gamla fårhuset på Pindön begagnades,
men som nu är borttaget och ett nytt uppfördt,
enligt hvad af Syne-Rätten är befunnet; förmenande
Inspectoren tillika, att då någon föreskrift
uti Kongl. Brefvet den 21 Juli 1752 icke är
vorden lern nåd huru stort antal får vid Pindön
borde hållas eller någon viss sort finnes föreskrifven,
så lärer det göra tillfyllest, att Herr
Bruks-Patron äger så stort Schäfferi, att Pindön,
icke utan kännbar skada kan af honom umbäras;
inlemnandes Inspectoren Christjernsson fem
Attester, så lydande: ”På anmodan af Bruks
patron
Välborne Herr Anders von Wahrendorff,
hafva underteknade vid nedannämnde Schäfferier,
belägna i Södermanland , belägna i Taxinge,
Kärnbo och Turinge Socknar, besigtigat de får
Högbemälte 'Herr Bruks-Patron der underhåller,
och
Den 7 Juli,
885
cch befunnit faren vara af god race, väl fc dräfle,
ullrika, samt af följande sorter och antal:
Vid Näsby 20 Engelska får, 7 spring-och gäll—
gumsar ; vid Tomtsättra 5 Engelska får, 3 sp,ringoch
gällgumsar; vid Bamsö 18 st. Eiderstedtska
får, 19 spring- och gällgumsar; vid Stensättra
21 Spanska får, 23 spring-och gällgumsar; summa
116. Näsby den 24 September 1811.
Anders Engström, Eric Ersson i Skäggetorp,
K. Hof-Predik. och Comminist. i Taxinge. Nämndeman.
Sigill.
Såsom icke kännare af får-racet, får jag blott
intyga ofvanstående antals rigtighet och fårens
ullrikhet och feta utseende.
S. P. Nordstedt,
Enskiftes Landtmätare.
Sigilt.
Att vid nedanskrifne Herr Bruks - Patron
t. Wahrendorffs Egendom finnes 2 Spanska
spring-gumsar, 15 tackor, 2 liamlaroch 15 ars*
lamm, tillhopa 34. st. Spanska får, intyga undertecknade
och som med liflig ed bestyrkas kan,
om så påfordras. Berga Säteri den 30 Sept. 1811»
Ears Hellgren, A. Enberg,
Fogde vid Berga. Krono-Lansman*
Sigill.
t»
Anders Jansson i Sörby, Akers Socken, Bonde.
Bomärke.
Vid Ekvalls gård underhålles Eiderstedtska
får, 19 st.; vid Byringe dito, dito Spanska dito
13; vid Sörhinna dito dito Holländska dito 30;
intygas på begäran af Länna dep 30 Sept. 1811.
Anders Olsson i Granboda,
Nämndeman. Bomärke.
886
JDen 7 Juli.
A • 9
Att vid Ånhammar med Härökna underhålles
och nu finnes 64 st. Spanska får, intygar på
begäran undertecknad. Ånhammar den 29 Sept,
1811. J. Julin.
Såsom vittnen: Eric Olofsson. Eric Ersson.
Att en spring-gumse , 15 tackor, 2 harnlar
och 14 års-lamin, tillhopa 32 st. Spanska får,
finnas vid nedanskrifne Herr Bruks - Patronen
Anders von Wahrendorlfs gård, intyga undertecknade
och kunna det med ed bestyrka , om så
påfordras. Ökna den 30 Sept. 1811.
Johan Olsson i Viholm- Malmstedt i Jäderstorp.
Utgörande, enligt dessa Attester, antalet af
får och gumsar vid omförinäldte flera Egendomar,
nemi. 189 st Spanska, 56 st. Eiderstedtska ,
30 st Holländska och 35 st. Engelska, eller tillsammans
310 st. diverse sorter, utom de 29
Engelska får, som finnas på Lindön.
Herr Assessor Lundeqvist, som af Riksdagsmannen
Jonas Jonssons den 30 September
ingifne Memorial undfått del, ansåg att derå så
mycket mindre borde hafvas afseende, som vid
hållna besigtningar, sådana omständigheter, som
kunna lemna anledning, att Jonas Jonssons anförande
vore med sanning öfverensstämmande,
ej förekommit, hemställande tillika huruvida Jo»
nas Jonsson kan undgå plikt och ansvar,, då han
till denna dag kallad, utan bevisligt laga förfall
uteblifvit , och sitt anförande icke med laga skäl
och bevis beledsagat.
Härefter blef Nämnden tillfrågad huruvida
någon af dem hade sig bekant, att hö blifvit
ifrån Lindö bortfördt P Hvarpå tili svar lemna
des,
Den 7 Juli•
des , att de derom icke hade den mindsta kun*
skap eller hört sådant omfalas.
Krono-Fullrnägtigen gaf ock tillkänna , att
han icke eller hört, det foder ifrån Lindön blifvit
på andra ställen användt. Herr Assessorn
förklarade, att Konungens Befallningshafvandes
Communications-Resolution af den 22 December
1802 uppå - Herr Brukspatron von Wahrendorffs
anmälan om dess ingångna handel med
Herr General - Lieutenanten Baron Duvall blifvit
honom tillställd, och att han, efter hållen undersökning,
för sin del tillstyrkt, att Herr Brukspatron
måtte blifva bibehållen vid åbo-rättigheten
till Iundön, hvilken han, i anledning af
den skedda förrättningen, så mycket mindre ansett
vara förverkad , sorn transporten är i ordentelig
väg skedd , ehuru stadfästelse derå icke följt.
A Herr Bruks - Patron v. WahrendorfFs
vagnar, åberopade Christjernsson hvad vid denna
undersökning är vordet anfördt, med tilläggning,
att sorn Kongl. Brefvet af den 21 Juli 1752
icke förutsätter huru och i hvilken ordning Lindön
till får-afvelns underhållande bör begagnas,
och Herr Bruks-Patron genom bevis styrkt, att
han äger nära 350 st. får och baggar , och Lindö
Lägenhet således är för honom oumbärlig, för
att vissa tider skilja Baggarne ifrån fåren, eller
ock att derstädes hålla sådana sorter, som för det
allmänna i framtiden kunna blifva gagneliga,
hvilket finnes ådagalagdt derigenom att Engelska
får på Lindön nu underhållas; Herr Bruks-Patronen
alltså måtte vid åborättigheten af Lindön
blifva bibehållen; hvarförutan tillfället skulle
honom
JOen 7 Juli,
honom betagas att med den noggrannhet, som
vederbör, kunna urskilja de åtskilliga fårslag',
sorn liro bäst lönande.
Herr Assessoren Lundeqvist inlemnade följande
till Protocollet: Ödmjukt Anförande till
Protocollet vid Harads - Syne - Rätten i Eksåg.
’’Ehurn det ej lärer? kunna visas, att nuvarande
inr.ehafvaren af Krono-hemmanet Lindön, ett
halft mantal i Härads Socken och Akers Härad ä
Herr Brukrf-Patronen Välborne Anders von Wahrendorff,
blifvit efter framlidne Herr Borgmästaren
Gust. Kierrman, som genom Kongl. Brefvet
den 31 Juli 1753 under sin lifstid varit
vid åbo-rättigheten å Lindön bibehållen, med
vilkor af får-afvels underhållande derstädes , till
åbo i laga ordning antagen , utan Herr Brukspatronen,
likasom före honom nu mera framlidne
Herr General - Lieutenanten , Friherre Duvall
, hemmanet endast på god tro besutit,
och med åborättsvilkoret fortfarit 5 dock sorn ej
mindre med upptedda af Kronofogde och Nämnd
dep 43 Septemher 1803 och den 37 Mardi
1804 hällne Oeconomiska besigtningar, är vordet
styrkt, än jemväl vid den den 26 nasti.
Augusti af Härads-Syne-Ilätten å stället hällne
undersökning ytterligare utrönt, att Herr BruksPatronen
sä väl skyldigheten med får-afvelns
underhållande vid hemmanet tillräckligen uppfyllt,
som ock den med åborätt efter Lag oell
Husesyns-Ordningen förknippade förbindelse af
åbyggnadens vidmagthållande samt åker och ängs
tillbörliga häfdande vid hemmanet behörigen
fullgjort; alltså finner jag mig ej äga skäl, att
utom
Den 7 Juli.
utom de nu af Härads-8yne-Rätten ålagde små
förbättringar å åbyggnaden och hägnaden vid
hemmanet göra någon erinran emot Herr BruksPatronen,
ingående dess förhållande under -den förflutna
besittningstiden, fast mindre att gifva någon
anledning till hans skiljande ifrån hemmanet
för den följande tiden, utan anser honom
deremot, såsom en säker och driftig besittnings»
innehafvare, böra vid hemmanet bibehållas, tills
Rikets Höglofl. Ständer vid nästa lagtima Riksdag
täckes förordna, huru med dispositionen af
Rindö hemman vidare må förfaras.
N. lindeqvist,
Tillförordnad Krono-Fullmägtig»
Sedan några flera upplysningar uti förevarande
fråga icke var alt erhålla, eller något vidare
att anföra; så lingö Parterne afträda, under
det att Härads Syne-Rätten öfverlade om följande
, för dem åter inkallade, afkunnade
Utsi ao.
Hvad först angår förre Riksdagsmannen Jo*
nas Jonssons den 20 sisth Sept, här vid SyneRätten
gjorde anmälan, sorn skulle, på 30 års
tid, någon Fårafvel vid Rindö Kronolägenhet
icke blifvit underhållen, men Hö derifrån affördt
och begagnadt vid andra Egendomar; så och
emedan Jonas Jonsson erhållit tillfälle att sin angifvelse
i bevis leda, eller ock densamma hos
vederbörande till laga åtgärd anmäla, men han ,
utan att sig härstädes inställa, eller, i händelse
af förfall, sådant styrkt, endast insändt en obevittnad
-
Ben 7 Juli.
vittnad attest, daterad Hasta den 30 Sept. 1811,
underskrifven af Eric Olsson, Jon Andersson,
Arby .Lars Nilsson och Olof Persson , af hvilka
de trenne sistnämnde tecknat sina Bomärken;
ty och da attester , om de för gällande skola anses
, böra vara bevittnade, eller ock Personerne
närvarande för att dem erkänna, eller edeligen
bekräfta rigtigheten deraf; men Jonas Jonsson
derom icke fogat den mindsta anstalt, finner Härads
Syne-Bätten, att Jonas Jonssons anförande
och of vanberörde attest , såsom stridande emot
hvad flera Synings-Instrumenter innehålla , icke
afseende förtjenar; Herr Bruks-Patron v. Wahrendorff
och Krono-Ombudet öppet lemnadt,
att i anseende till gjordt påstående emot Jonas
Jonsson särskildt utföra , om d$ sig så befogade
finna.
Beträffande sedermera Hufvudfrågan; så
alldenstund Kongl. Majit den 21 Juli 1752 i
Nåder förklarat Herr Borgmästaren Kierrrnan
berättigad, att vid åbo-rättigheten blifva orubbad
bibehållen , så länge han lundö Hemman till
Fårafvels underhållande nyttjar, och Herr General-Iueutenanten
m. m. Baron Duvall, såsom
arftagare efter dess Svärfader} bemälte Kjerrman,
berörde lägenhet tillträdt och begagnat;
hvarefter Högbemälte Herr General Lieutenant
åbo-rättigheten af samina lägenhet jemte annan
egendom , till Herr Bruks-Patron von Wahrendorff
försallt, hvilken sistnämnde hos Kongl.
Majits Befallningshafvande härom anmälan gjort;
fördenskull och som, *vid undersökningen och
besigtningen på stället den 6 sistl. Aug., åbygg
naden
-
Den 7 Juli.
8gs
naden vid Lindö Hemman icke allenast befunnits
utöfver det antal hus, sorn 27 Cap. Byggninga-Balken
stadgar och i behållet stånd, enär
några få bristfälligheter blifvit bättrade, utan
ockj att åker och äng är väl häfdad och skött,
samt Herr Bruks-Patron von Wahrendorff, efter
hvad af hällne oeconomiska besigtningar är vordet
upplyst, vid Lindö Hemman alltid ägt omkring
qo ä 30 får af god sort, och han 1 öfrigt
sökt befordra Fårafvelns underhållande och tillökning
; alltså finner Härads Syne Rätten , att
Herr Bruks-Patron von Wahrendorff till alla
delar fullgjort de skyldigheter, som på honom
ankomma , för att vid åbo-rättigheten af rnerbe*
rörde Lindö Krono-Iäg,enhet varda bibehållen;
åliggande Herr Bruks-Patron von Wahrendorff,
att de anmärkte bristfälligheterna vid Hemmanet
skyndsammast låta förbättra.
Och kommer detta Utslag med Undersöknings
Protocollet att utskrifvas, för att Riksens
Höglofl. Ständers vidare pröfning underställas.
Ar och dagar , som förr skrifne stå.
På Härads Syne-Rättens vägnar
A. Tallén.
(L. S.)
Anförande!
l)å Riksens Höglofl, Ständeri vid nu förevarande
Urtima Riksdag lära taga under öfvervägande
, huruledes ett .Kongl. Majrt och Kronan
tillhörigt Hemman, vid namn Lindö örn ett halft
Man
-
Den 7 Juli
Mantal i Härads Socken , Åkers Härad af Södermanland,
för framtiden skall förvaltas, torde
mig såsom varande innehafvare af samma Hemman
och den' frägan således jemte Kongl. Maj:t
och Kronan egentligen rörer, gunstigt'tillåtas ,
att i korrthet upplysa dels beskaffenheten af detta
Hemman och dels min åtkomst dertill.
Utaf de ifrån Kongl. Kammar-Gollegium
inkomne Handlingar till Höglofl. Stats-Utskottet
kan inhämtas att f. d. framlidne Borgmästaren
Gustaf Kierrman i lifstiden , uppå Riksens
Ständers underdåniga tillstyrkande, genom Kongl.
Brefvet den 21 Juli 1752 till Kongl. Kammar"
och Commerce-Collegierna erhöll den Nådiga försäkran,
att sä länge han nyttjade Lindö till Fårafvelns
underhållande, borde han blifva vid åborätten
derå’ orubbad bibehållen, och att, i anledning
af Riksens Ständers ytterligare underdåniga
tillstyrkan vid 1766 års Riksdag-, sådant genom.
Kongl. Majus Nådiga Bref af den 18 Decemb.
samma år vidare blifvit stadfästadt.
Efter Borgmästaren Kjerrman blef dess
Måg, framlidne General-Lieutenanten m. m. Friherre
Duvall, innehafvare af Lindö jemte flera
Kierrmans egendomar, och sedan jag deribland
tillhandlat mig Näsby, Stensäthra och Tomtsäthra
Säterier, med öfverlåtelse af åborätten till
Lindön, har jag år 1802 hos Konungens Befallningshafvande
i Nyköping anmält mig att varda
ordentligen antagen till åbo å Lindö, och
hvilket Konungens Befallningshafvande uti Bref
till Kongl. KammarCollegium medgifver, samt
derjemte till bifall understödjer denna min begäran
-
Hen 7 Juli. §9 %
gäran, i sammanhang med meddelandet af flera begärte
upplysningar i afseende på så val Controlleuren
Bråviks som min gjorda ansökning ,
att till ersättning för företedda underdåniga Skatterätts-fordringar
från Tullgarns-Godsef i Södermanland
vinna införsel uti Skatte-rättigheten af
hemmanet lundö; men hvaröfver ej kom att
resolveras innan Riksens Ständer vid 1810 års
Riksdag väckte den fråga derom, som nu beror
på deras afgörande
Under
Herr General - Dieutenanten Baron
Duvalls nyttjande-rätt till hemmanet, så väl som
den tid jag deraf varit i besittning, har ingenting
blifvit eftersatt som kunnat göra oss förlustiga
att begagna den genom 1752 års Kongl.
Bref Borgmästaren Kierrman upplåtna rätt till
hemmanet.
Att underhålla Hus och Byggnader , samt
väl häfda åker och äng: en åboes första och förnämsta
åtagande, har icke blifvit försummadt, utan
tvärtom i möjligaste måtto fullgjordt, hvilket kan
intagas ej mindre af Krono-Fogden Uundeqvists
den 13 Sept. 1803 haline besigtning, än en dea
6 Aug., 20 Sept. och 1 October 1811, in loco
förrättad Syn, utvisandes den förstnämnde derjemte,
att ängen, som vid 1749 års Skattläggning
ansågs blott till 27 lass hö och vid 1766 års
besigtning af Riksens Ständers Deputerade upptages
till 40 lass, sedermera blifvit uppodlad, så
att den gifver 60 lass, hvilket före detta varit
ansenligen ökadt om hasselskogen fått utödas, så
att plöjning på flera ställen varit möjlig.
Absens andra åliggande har bestått deruti,
att
894
Den 7 Juli.
att använda Lindön till Fårafvelns underhållande;
att detta afven blifvit i möjligaste måtto
fullgjordt, bestyrker ofvannämnde besigtning och
syn, Kongl. Kammar Collegii yttrande uti Protocolls
- Utdrag till Riksens Höglofl. Ständers
Statsutskott den 93 Juni 1812, samt Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref till Dess och Rikets Karnmar-ColIegium
af den 8 October sistnämnde år,
hvarigenom jag Nådigst bibehålles vid nyttjanderätten
af Lindö hemman tills Riksens Ständer
beslutit huru dermed för framtiden borde förhållas,
emedan jag till alla delar uppfyllt de skyldigheter
som med hemmanets upplåtande varit
förknippade.
På god tro att varda bibehållen vid hemmanet
Lindö så länge jag behörigen uppfyllde
de dermed föreskrifna vilkor, har jag jemte ofvannämnde
egendom tillhandlat mig åbo-rätten
till detta hemman , som i märklig mån bidragit
till den erlagda köpeskillingen, och jag har icke
underlåtit något som på mig borde ankomma för
att vinna behörig fastställelse å Hemmanstransporten,
enär jag genast hos Kongl. Majus Befallningshafvande
anmälte mig att blifva antagen
till åbo, fast än något ordentligt Utslag deröfver,
oaktadt många påminnelser från min sida, icke
kunnat erhållas, men att Konungens Befallningshafvande
icke dess mindre ansett mig för behörig
åbo samt dertill anmält mig hos Kongl.
Kammar-Collegium, derom vittnar dels att vederbörande
hållit sig till mig i afseende på rentorna
af hemmanet, Bevillningen, extra Rotering
, 1’örniögenhets-afgift m. m., och dels ofvan
-
Den 7 Juli.
■vannäir.nde Utlåtande till Kongl. Kammar-Collegitim.
Och då nu härtill korrimer att jag är
innehafvare af flera Skatterätts-foidringar från
Tullgarns Godset i Södermanland, för hvilka nu
mera ingen ersättning kan erhallas genom inför*
sel uti andra odisponerade Krono-hemman och
lägenheter, sedan aboerna fått en ovilkorlig rättighet
att de samma till Skatte inlösa; samt Kgl.
]Maj:t jemväl flera gånger i Nåder förordnat att
innehafvare af berörde slags fordringar, förnämligast
i afseende på nyssnämnde förhållande, voro
berättigade att derföre söka införsel i Kungsgårdar
och therunder lydande lägenheter, af hvilken
anledning åtskilliga Kungsgårdar också blifvit
för Tullgarns-fordringar bortsålde dels till
Skatte och dels till Frälse; gör jag mig den glada
förhoppning att Riksens Högloft. Ständer icke
depossedera mig från ett hemman det, jag
drygt inköpt samt med stor kostnad underhållit,
utan tillåter mig få detsamma till Skatte infria,
emot fullt svarande Tullgarns Skatterätts-fordringar,
samt skyldighet att på stället underhålla så
stor utländsk Fårafvel, som med hemmanets bestånd
kan pröfvas äga rum.
A. von Wahrendorff.
Uppläst hos Höglofl, Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet den 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Fjerdings
-
Den 7 Juli
dingsmans aflöning och deras Bo*
stallens indragning.
Sedan Riksens Högloft, Ständer, ilppä Vickt
Motion om indragning af Fjerdingsmans Boställen
i de Län , der sädana bestås , vid sista Urtima
Riksdag, genom underdånig skrifvelse deri
3 Juli 1812, anhållit, att som ett olika förhållande
funnes äga rum med Fjerdingsmans Lönvilkor
i särskildta Län, men Riksens Ständer ej
varit i tillfälle , att inhämta huruvida och på
hvilka orter Fjerdingsmännen hafva Bohem man
eller Boställen sig tillagde, Kongl. Majit i Nåder
täcktes låta undersöka förhållandet i denna
del samt iakttaga en med billighet och Statens
fördel instämmande likhet härutinnan öfver hela
Riket; så har Kongl. Majit i Nåder , efter det
sådan undersökning skedt och Kongl. Kammar*
Collegium afgifvit underdånigt Utlåtande, genom
Nådig remiss den 5 sisth April, behagat
remittera Handlingarne i detta ämne till Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskott, med förklarande,
det Kongl. Majit, sorn vid pröfningen af detta
mål funnit Fjerdingsmäns-tjeristerna vara af den
beskaffenhet, att deras innehafvare, om de skola
behörigen kunna verkställa de flera angelägna
befattningar dem tillhöra, böra vara försedde
med någon deremot svarande belöning, af sådan
anledning ansett sig icke kunna tillåta någon indragning
af de dessa personer på några få orter
anslagna Boställen eller Bohemman; men som
Riksens Ständer uti Deras underdåniga skrifvelse'
anhållit, att en med billighet och Statens
fördel
Den 7 Juft*
föl-del instämmande likhet uti Fjetdingsmännenå
Böne-Vilkor, må öfver hela Riket varda iakttagen,
till befordrande hvaraf likväl några medel
icke blifvit anslagna ; sä ville Kongl. Maj:t*
sorn vid ett sådant förhållande icke kunnat någor!
åtgärd härutinnan vidtaga, till Släts-Utskottet
hafva Öfverlerrinat Handlirigarne i detta mål 4
på det hos Riksens Stander måtte komma i öfvervägande
hvad sorn, till förbänring i dessa
personers, vilkor, kunde vara tjenligt att vid*
taga. '' '
Utaf de remitterade Handlingatne har Utskottet
inhämtat, att utom i Östergöthland, hvarest
tjugutvå Hemmansdelar såsom .Boställen finnas
anslagna, Fjérdingsmärtnen blott i ett eller
annat Ijän hafva Boställen eller Bohemmän sig
Upplåtne, utan i stället åtnjuta lön från i till
3y:dels R:dt indeldt, och åter i vissa Uän blott
i ä i R:dr i contant ; men i Norrländska Provinserna
hvarken Boställen eller någon Bön på
Stat; och hafva Kgl. Maj:ts Befallningshafvan*
de i allmänhet andragit nödvändigheten deraf*
att Fjerdingsmännen varda bibehållne vid nu
innéhafvande förmåner, samt Kongl. KammarCollegium
sig utlåtit.4 att Fjerdingsmans TjenSterna
arn oumbärliga till biträde öch handräckning
för den öfriga Krorto-betjeningen i mång4-  faldiga ärendens att de ock fördom på manga
ställen jemte löner haft Boställen sig anslagna*
men dessa .sedermera fått till Skatte försäljas eller,
sorn mest skedt, för underdåniga Skatterättsfordringar
till Skatte upplåtas: att då Sedermera
duglige personer till de^sa Sysslor för de blötta
5.-te Bandet, I13. 114. iinga
Den 7 Juli.
ringa lönerna icke kunnat erhållas, och erfarenheten
visat hvad olägenhet dessa tjensters bestridande
af Allmogen med sig förer, dels för
dem sjelfva genom försummat eget Hemmansbruk,
dels for sjelfva, tjensten , i anseende dertill att få
dertill tjenlige bland Allmogen finnas, har genom
Kongl. Brefvet deri 31 Augusti 1784, ej allenast
Skattelösning af de då ännu i behåll varande
Fjerdingsmans Boställen blifvit inställd ,
utan ock förordnad! , att så snart någon Kronolägenhet
kunde uppgifvas, den borde'anslås till
Fjerdingsmans Boställe i den ort , hvarest förra
Bostället blifvit löst till Skatte, äfvensom Kongl.
Maj:t sedermera en och annan gång i Nåder
tillåtit, att när några tjenliga lägenheter på Allmänningar
kunna blifva att tillgå, sorn utan förfång
af andras rätt dertill kunna användas , anmälan
derom finge ske till Nådigt bepröfvande;
och kunde Kongl. Kammar-Collegium derföre
nu ej eller tillstyrka indragning af de få ännu
varande Fjerdingsmans Boställen , utan har tvärtom
, då viss person härtill är i hvarje vanligt
District antagen, och har sitt vissa ställe att bo
och vistas, ansett nödvändigt, att sådana lägenheter
få utses för de Fjerdingsman, som ännu
deraf äro i saknad , dock endast såsom Bohemman
följaktligen med förbehåll, att rentan till
Kronan betalas och i öfrigt med de vilkor,.sorn
kunna finnas böra äga rum, när anmälan och
uppgiften af lägenheten hos Collegiurn af Fandsgen
gores, och sedan från Collegiurn hos
Maj:t foredrages; hvilken förmån tor en
ruan då icke lände Kronan till någon
sva
-
jDen *j Juli,
899
gravation, men kunde .verka någon lindring fot
Allmogen, som lika fullt mäste bidraga till sådana
personers underhållande. Den omständigheten
, att Fjerdingsrnännen i de Norrländska
Provinserna hittills icke njutit någon lön af Krd*
nan, förmodade Kammar-Collegium icke kunna
föranleda dertill, att de små löner, som för dessa
tjenster i andra Rikets Provinser af Kronärt ;
bestås, troligen derföre, ätt de del* ansetts vara
äf större angelägenhet , skulle från dem indragas;
men om äfven för Fjerdingsrnännen i de
Norrländska Länen Bohemman finge UtseS, så
fort tillgäng dertill af Kronans mark, ulan an*
dras förfång, kunde gifvas, öfverlemnadé Coiie*
gium till Kongl. Majits Nådiga godtfinnande.
Vid öfvervägande häraf, har Stats-Utskof*
tet ansett frågan om jemkning uti Fjerdingsman*
nens Lönfe-vilkor till likhet I allmänhet, jemväl ’
böra ankomma på den reglering t det hela af
Styrelse-Verkets organisation i alla dess grenar,
hvartill, innan nästa Riksdag, enligt Riksens
Ständers Underdåniga »anhållan , förslag kommer
att utarbetas; men att emedlertid de Fjerdingsman,
som åtnjuta penninge-lön, eller ock sakna
ali vedergällning, böra årligen Undfå 10 R:df
hvardera, inberäknadt hvad de förre UU i Contant
uppbära. Och som beloppet af en sådan
provisionel tillökning likväl icke nu kan utrönas
och bestämmas; så hemställer Ulskotiet, att
Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet 'öfver*
lemna till Kongl. Majit att i Nåder låta vidtaga
den åtgärd, som fordras till verkställigheten
häraf, samt af öfverskott oeh besparingar på
Stats*
goo
Dea 7 Juli.
Stats Verkets inkomster och utgifter anordna dea
härtill erforderliga mindre betydliga summa.
Hvarförutan Fjerdingsmännen i allmänhet synas
böra åtnjuta befrielse från Inqvartering och
Krorio-skjutsning för den Hemmansdel de bebo
och bruka, dock ej för mer än \ Mantal. Hvilket
allt dock vördsamt hemställes Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande. Stockholm den 3
Juli 1815.
På Hoglofl. Riddersk. På Högv, Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vagmar
Jon Jonsso
C. Tunelius.
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 7 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 7
Vällofl. Borgare-Ståndet der. 10
Hederv. Bonde-Ståndet den 7
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af
gjorda Anmärkningar roid Statsutskottets
Betänkande ofver Herr
von Törnes Memorial om Postfrihet
-
