# ID: svediakorp-gov1776
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,629
# sentences: 1,975
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Dm s Juli.
301
lig man i hans ställe förordna- Underlåter Häradsskrifvaren,
att i rätter tid förfall anmäla,
eller hlifver han frän förrättningen alldeles ute,
vare förfallen till tjugu R:dr böter, till Socknens
fattiga.
29 Mom. Häradsskrifvaren ans vare för
Protocoilet, samt anteckningar o.h längder öfver
hvad Berednings-Committées befattning tillhörer,
utan anspråk på något arfvode af Socknen.
Han vare ock forpligtad, vid påföljd, sorn för
andra fel i tjensten, att enär han , antingen vid
värdering af hemman och lagenheter eller annars,
anser Kronans rätt vara förnärmad, sådant
jemte skälen för sin tanka i Protocoilet
anmärka; skolandes Berednings-Carriihittéen vara
K .
förbunden , att de gjorda anmärkningarna gran»
ska, och utlåtande deröfver i Protocoilet meddela.
30 Morn. Den, som till Ledamot i Berednings
Committée blifvit vald, må detta förtroende
utan laga förfall sig icke afsäga, ej eller
utan anmälan deraf från Committéen uteblifva.
Sker det likväl, tillkalle Committéen
genast annan Ledamot af den class, hvartill deu
uteblefne hörer, och ersätte han den tillkallades
resekostnad och tractamente , detta sednare beräknadt
till Två E:dr om dagen. Berednings Committéen
fortfare likväl med dess arbete imedlertid
och till dess den nya Ledamoten hinner
ankomma, så vida, Ordföranden inberäknad,
fyra Ledamöter äro tillstädes.
31 Mom. De hos Berednings Committéen
förde Protocoll och Längder, sedan de blifvit
bebo
-
3oa
Hen 2 Juli.
behörigen justerade, samt af Ordföranden och
eune Ledamöter åtecknade , skola , jemte Mantals-Längden
och dess Bilagor, af Häradsskrifvaren
emottagas, för att Taxerings Committéen
tillställas.
32 Mom, Enär en Socken är belägen i
Hera Härader, utser den likväl blott en Berednings
- Committée; men vid Taxeringen anses
hvarje person och egendom höra till det Taxerings-district,
der personen bor och egendomen
är belägen; till följe hvaraf BeredningsCommittéen
i en sådan Socken skall noga urskilja,
hvad till hvarje Taxerings-Cornmittée hörer,
och behörig Längd för dess district till
hvardera öfverlemna, äfvensom hvarje Ledamot
i en sådan Berednings Committée anses tillhöra
den Taxerings-Cornmittée, i hvars district han
är bosatt.
33 Mom. Enär Socknar i ett Pastorat inom
särskildta Län äro belägne, skola Berednings*
Committéens göromål granskas af TaxeringsCommittéen
i det Län, der Socknen är belägen
34
Mom. Allt hvad, enligt denna Bevillnings-Stadga,
är bestämdt utfördt för person
eller egendom, och således ej beror ef Taxeringsman
pröfning, utan blott på debitering ankommer,
skall Häradsskrifvaren, som för debiteringens
rigtighet ansvarar, i Längden utföra.
Kunnande likväl Berednings- och TaxeringsCommittéerna
anmärka missräkningar, och rättelse
meddela.
35 Mom. Den som förfallolöst uteblifver
med sin uppgift till Berednings Committée , bote
Två
jDen 2 Juli.
3°3
Två R:dr till Socknens fattiga; skolande Berednings-
Committéen, utan hinder af uteblifvande
eller försummad uppgift, efter ägande kännedom,
den skattskyldiges Bevillning föreslå.
Med böternas uttagande förbålles på sätt
om böter för försummelse vid Mantalsskrifning
redan stadgadt kr.
i 3-
Om Taxerings-Committée pa Landet.
1 Mom. Enar Sockne-beredningarne sina
förrättningar slutat , anmäle det Hkradsskrifvaren
genast hos Konungens Befallningshafvande , sorn
så bestämmer antalet af Taxerings-Committéer
och dem indelar , att vederböranda ej besväras
med långa resor, och utsätter dagarna för hvarje
TaxeringsCommitrées sammanträde.
2 Mom. Taxerings-Committéerna böra årligen
sammanträda så tidigt, att deras förrättningar
innan Juni månads utgång må vara fullbordade.
3 Mom. I dessa Committéer är Landshöfdingen,
eller den han i sitt ställe förordnar,
alltid Ordförande, med rätt att i öfverlaggningen,
ej i besluten, deltaga.
4 Mom. Taxerings-Committée på Landet
skall utgöras af nio Ledamöter, utom Ordföranden,
nemligen två af Ridderskap och Adel,
två af Prest-Ståndet , tre af Bonde-Ståndet samt
två Stånds-personer.
5 Mom. Till Ledamöter böra utses såda
na
-
304
Den 2 Juli.
ne Män , som i denna egenskap vid BeredningsCommittéerna
biträdt, med iakttagande, att hvarje
Pastorat eller Socken har åtin indstone en Representant,
om deras antal det medgifver.
6 Mom. Ledamöterne i de särskilda Be*
rednings-Commitléerria skola vid Taxerings Committéens
första sammanträde sig inställa , försedde
med de för dem utfärdade förordnanden eller
Socknestämrrio Protocoll , för att sig imellan
välja Ledamöter i Taxerings Gommittéen; ägande
dock Berednings-Committéerna, att vid
slutet af deras förrättningar, genom behörigt val,
som i Protocollet intages, utse åtmindstone tre
personer, nemligen af Ridderskap och Adel eller
Ståndspersoner, der de finnas, en, en Prest,
samt en Bonde, på sätt likväl, att härigenom
det antal af Taxeringsman, som erfordras, icke
kommer att saknas. Sker annorlunda, vare den,
uteblifvande förfallen till ett vite af Sex R:dr
32 sk. till Socknens fattiga, och varde Taxe*
ringen , utan afseende derå, fortsatt.
7 Mom. När BeredningsCommitéernas Ledamöter
å utsatt ort blifvit samlade, anställes i
närvaro af Konungens Befallningshafvande, eller
dess tillförordnade Ombud, omröstning till
val af Taxerings-Commiitée-, genom slutna sedlar.
Skolande hvarje sedel, för att anses gällande,
upptaga ofvannärnnde antal personer inom
hvarje klass, och enligt hvad i 5 Morn stadgas.
8 Mom. Hvarje närvarande Ledamot af
Berednings • Committee inom Histrictet äger så*
ledes, att afgifva sin särskilda voterings sedel, och’
beräknas rösterne per capita, samt enär de lika
-
Den 2 Juli.
ka tntfalla för 2 eller flera, varde lottning anstald.
g Morn. I den Socken, som ensam utgör
ett Härad, och således kan erhålla sin särskildta
Taxerings-Committée, bör Beredningen , pa redan
föreskrifvet sätt, verkställas , och dess åtgärd
pröfvas af en TaxeringsCommittée, hvilken af
Socknen utses vid samma tillfälle, och på sätt,
som för val af Ledamöter i Berednings-Committée
är föreskrifvet, men till antal och förhållande
med klasser, sorn för TaxeringsCommittée
stadgadt är. Kunnande högst en' af hvarje
klass bland Berednings-Committéens Ledamöter
såsom Taxeringsman bibehållas.
10 Mom. Taxerings-Committée må icke
sammanträda utom Taxerings-Districtet. ■ Ute*
blifver vid sammanträdet till'klockan lo å dagen
Konungens Befallningshafvande eller dess
Ombud, välje Committéen Ordförande bland sina
Ledamöter, så att förrättningen icke uppehälles.
11 Mom. Taxerings - Committéerne skola
granska Berednings-Committéernas förslag, och
påföra hvarje skattskyldig den bevillning han,
efter denna stadga, anses böra erlägga. För de
vid Regemeriterna indragna Boställen, paföres
den i a artikeln Stadgade afgift, såsom för egendom
, Begements-Cassan eller den person, som
afkornsten å lön njuter.
la Mom. I anseende till svårigheten att
i hvarje district bestämma värdet af de der belägne
hemman, tillhörige en inom 2 år försåld,
i flera dist ricter eller Län belägen större egenSr,
-te Bandet. 39. 40. dom-,
306
Den s Juli.
dom, för hvilken en sammanslagen köpesumma
finnes utsatt , må det, om ej verkliga förhållandet
kan utrönas, vara Taxerings-Committéen i
hvarje district tillåtet, att åsätta de inom detsamma
belägne hemman det värde, som i förhållande
mellan köpeskillingen och egendomens
sammanlagda hemmantal på dem belöper.
13 Mom. Efter fulländade Taxeringar ålieger
det Häradsskrifvare!!, att till Konungens
Befallningshafvande uppgifva de värden, som
blifvit hvarje Boställe vid de inom Länet förlagde
Regementet- och Corpser asatte; skolande
förteckningarne deröfver af Konungens Befallningshafvande
öfversändas till vederbörande ChefsEmbeten
, ätt tillställas Regements-skrifvaren eller
Uppbördsmannen vid Regementet, som derefter
skall påföra hvarje högre och lägre Tjenstman,
som vid Regementet bör skattskiifvas, så
väl den bevillning som af boställe och lön bör
utgå, som alla de öfriga utskylder, hvilka efter
denna Stadga komma af honom att erläggas, och
sådana medel, som af lönerna ina innehållas,
behörigen verificerade, i Landtrenteriet utan
uppehåll leverera.
14 Mom. All Taxering skall verkställas i
öfverensstämmelse med uppgifterna till Mantalsskrifningen;
dock så att rättelse må gifvas, i
grund af de anmärkningar dervid, som af Berednings-Committéerna
blifvit gjorda. En hvar
taxeras således enligt Mantalsskrifningen, för
sin person, der han Embete, Tjenst eller hufvud-näring
idkar, för egendom och lägenhet,
der den är belägen, samt för rörelse, der den
Den 3 Juli.
307
nied laglig rätt eller enligt privilegier drifves.
Tjenstehjon alltid vid den egendom , der de ärö
skattskrifne och tjena.
15 Mom. TaXerings-Commitfée ma halla sina
sammanträden inom slutna dörrar , dock så , att
skattskyldig lemnäs tillträde, da han har något särskildt
att andraga. TaXeringc*Ledamot afträde då
han sjelf skall taxeras.
16 Mom. En hvar sorn det åstundat, vare
berättigad, att på stället erhålla underrättelse
om beloppet af den bevillning, honom påförd blifvit.
17 Mom. Uppstå imellan Taxeringsman
olika meningar, sä att omröstning blifver nödig,
hvilken alltid bör vara öppen, anställes den efter
Eedarnöternas antal; skolande, näf rösterna
äro lika, den mening gälla, som är till Statens
förmån, om sådant kan bestämmas; men i andra
frågor den , sorn Taxerin-gsCornmittéens för»
ste Ledamot bifallit.
18 Mom. Härads-skrifvaren åligger, efter
det Taxeringarne samt Pröfnings-Committéerne
blifvit fulländade, enligt Uppbörds-Boken, öfver
all den bevillning, som blifvit påförd, författa
Debetsedlar, så skyndsamt, att de sex veckor
förr än uppbörds-tiden infaller kunna afhämtaS
hos någon inom Socknen boende, hvilken om
utdelningen besörjer; och hvarom Kungörelse
skall till vederbörandes underrättelse Utfärdas.
Länsman, Fjerdings- och Sexman, som inom
Socknen bo, vare ovilkorligen- pligtige att, på
Uärads-skrifvareös begäran , de$sa: sedlar emottaga.
. och till en hvar, som sig- 'anmäler, utdela.
' Samma skyldighet åligge i Krigstid Kege
ments»
-
3<j8
Den 2 Juli.
ments-skrifvare eller Uppbördsman vid jRegementet,
i afseende på Debetsedlarna för Embetsman
vid Begementer och Corpser, hvilka
så tidigt böra ti-ll Chefs-Embetet öfversändas,
att Embetsmannens ombud, med till godo njutande
af laga besvärstid, må kunna dem inhändiga.
19 Mom. Debetsedlarne skola specifikt upptaga,
hvad den skattskyldige för sig, hustru,
barn och öfriga skattskrifna personer samt tjenstehjon,
bör erlägga, jemte hvad honom i öfrigt
för egendom, handtering, rörelse och tjenst
blifvit påfördt.
20 Mom. Husbonde häfte för Tjenstehjons
personliga afgift; men innehar Tjenstehjon egendom
, handtering eller rörelse, som är beskattning
underkastad, ansvare det sjelf för den déraf
utgående bevillning.
21 Mom. Husbonde häfte jemväl för dess
Eandtbönders, Torpares och andra arbetares
Krono-utskylder, vid bristande tillgång. Dock.
sträcke sig denna ansvarighet ej till utlagorna
för Backstugu-, Inhyseshjon eller sådana arbetsföra
personer, af hvilka, ehuru på ägorna boende,
Jordägaren icke njuter en motsvarande tjenstbarhet
i arbete , penningar eller hvad det vara
må.
22 Mom. Elytta Tjenstehjon, Eandtbönder,
Torpare och arbetsfolk, eller byta de bostad,
sedan skattskrifning verkstäld är; vidkännes
ändå förre, j Husbonden det förpt stadgade
ansvar för deras tKrono-utskylder, med rättighet
likväl, att derföfe njuta ersättning af den, som
dem sedan under året antagit.
Den a Juli
-
309
23. Mom. Skaltskrifvaren må, till ersättning
för Debetsedlarna , njuta för hvar och en ,
som ej öfverstiger fem R:dr, en sk., deröfver
till och med femtio R:dr , två sk., samt för Debetsedel
af ännu högre summa, åtta skill., hvilken
lösen i Debetsedeln intages; likväl rnå, vid
ansvar, icke mer än en Debetsedel utfärdas för
de utskylder, som inom samma Taxerings-district
den Skattskyldige påföras.
24 Mom. Vid Taxerings Committée skall,
jemte Häradsskrifvaren , äfven Kronofogden vara
tillstädes, att med nödiga upplysningar till handa
gå; åliggande denne sednare äfven, att tillse
det hvarje skattskyldig, enligt Taxerjngsmännens
beslut, behörigen debiteras. För ziffran
ansvare i öfrigt Häradsskrifvaren. Förmena
desse Tjenstemän afvikelse från denna Stadga
vara gjord, anmärke de sådant i Protocollet,
som af Kronofogden föres, och jemväl skall upptaga
Taxeringsmännens utlåtande öfver anmärkningarna.
2 5 Mom. Efte^ verkstäld taxering , vards
den af Häradsskrifvaren förde Taxerings-Längd
justerad , af honom uppsummerad, samt derefter
af Ordförande och två Committéens Ledamöter
underteknad.
Om Taxering i Städerna.
1 Mom. Dessa taxeringar förrättas i Stockholm
inför Öfver - Ståthållaren, i de öfriga Städer
inför Konungens Befallningshafvande eller
dess
JDen 2 Juli
-
dess ombud, med rättighet för dem att, utan
deltagande i omröstningarna, vara Committéerpas
Ordförande.
2 Morn. Taxeringsman för Stockholm skola
vara: Sex af Ridderskap och Adel, Sex af
Preste-Ståndet, Fyratioätta af Borgare - Ständet,
af hvilka sistnämnde Tolf skola, höra till Grosshandels-,
Tolf till Minuthandels-, Sex till Fabriks-
och Aderton till Handtverks-classerna ,
samt Tolf Stånds-Personer , som icke till något
af Riks-Stånden höra, tillsammans Sjuttiotvå
personer, hvilka kunna arbeta på sex fördelningar,
dock sa, att det belopp, som hvarje skattskyldig
blifvit i afdelningen påfördt, i Coinjnittéens
Pleno pröfvas och bestämmes.
3 Mom, I Götheborg och första Classens
Städer utgöres Taxerings Committée af Tre Personer
bland Ridderskap och Adel, Tre af Prester
skåpet, Tre Ståndspersoner , samt i Götheborg
Femton och i öfriga första Classens Städer
tolf rätte Borgare, hvaraf ett jemförligt antal
ur hvarje Cias$-
I andra och tredje Classens Städer skali
Taxerings - Committée bestå af två Ledamöter
af Ridderskap oqh Adel, två af Preste-Ståndet,
två Ståndspersoner samt nio Borgare af de särskildta,
inom Städerna varande Classer,
I alla öfriga Städer skall antalet af Taxeringsman
af Adel, Presterskap och Ståndspersoner
vara enahanda, men af Borgare-Ståndet sex,
med iakttagande, i anseende (ill dessa sistnämnde,
att så vida classer inom Staden finnas, ett
elter Styrkan af hvarje dass afpassadf antal utur
gil hvar väljes. i Fah
-
Den 2 Juli.
I Fahlun och Sala stola Borgare-Ståndets
Ledamöter utgöras, till hälften, af Borgare och
Bergsmän; dock så, att i Fahlun det ena året
fem Borgare och fyra Bergsmän, och det andra
fem Bergsmän och fyra Borgare blifva Stadens
Taxeringsmän.
4 Morn. I de Städer, der Gymnasium
finnes, skall bland Preste-Ståndet en Lector väljas
till Taxeringsman; men i de Städer, der
Akademier äro, förrättas Taxeringarne, under
Landshöfdingens Ordförande, det ena året af
fem Professorer och fyra Borgare, det andra af
fem Borgare och fyra Professorer , hvarförutan
två af Ridderskap och Adel, två Prester och
tvä Ståndspersoner skola i Taxerings-Committéen
deltaga; och skola Taxerings-Längderna för Akademien
öfverlemnas till Rector för att LäneCommittéen
tillställas.
5 Mom. Afven för Städerqa gäller, att då
fullt antal Taxeringsman af någon dass saknas,
bristen må från annan fyllas.
6 Mom. I Stockholm, Götheborg och första
classens Städer, ombytes årligen en tredjedel
af Taxeringsman, i de öfriga hälften, med
iakttagande deraf, att i andra och tredje classens
Städer, afgår bland Borgerskapet det ena året
fyra och det andra fem, samt att i Upsala och
Lund Professorer och Borgare, i Fahlun och
Sala Borgare och Bergsmän , med hvarannan
alternera, de väljande likväl obetaget, att åter
inkalla de afgående- Härvid, erinras ock, att
det afgående antalet skall vara i förhållande till
personalen inom hvarje dass, samt att de Taxerings
-
312
Den 5 Juli.
xeringsmän skola afgå, som en sådan befattning
längsta tiden varit uppdragen.
7 Mom. Ofver - Ståthållaren och Konungens
Befallningshafvande skola, på anmälan af
Handels-Collegium i Stockholm samt Magistraterna
i de öfriga Städer , att skattskr!fningarne
äro verkstälde, och allt öfrigt, som bör tjena till
grund för Taxerings - Committéernas åtgärd, i
den ordning som vedérbör, bestämma tiden för
deras sammanträden.
8 Mom. ^Ledamöter dertill väljas på allman
Badstuga, så väl af Borgerskapet, som öfriga
inom Staden skattskrifna Invånare, af de stånd
och classer, som enligt hvad förut stadgadt är,
aga i Taxeringen deltaga, och hvilka,, så vida
tillgång derå är, böra i Staden äga hus och tomt.
g Mom. Detta val förrättas antingen på
det sätt, att de väljande, genom allmän omröstning,
utse samteliga Taxeringsmännen, eller
att de valberättigade inom hvarje dass utse det
antal Ledamöter, sorn af densamma bör utgöras;
kunnande äfven denna rättighet uppdragas
åt Electorer, sorn antingen af de väljande gemensamt,
eller af hvarje class särskildt utses ;
dock skall, i detta sistnämnde fall, Electorernas
antal inom hvarje class utgöras i förhållande
till antalet af dess Taxeringsman.
xo Mom. Kunpa ej de väljande sig om
valsättet förena, varde denna fråga genom allmän
omröstning afgjord, hvarvid, likasom vid
Val af Electorer, rösterna efter antalet af de närvarande
beräknas , hvilket röstnixgssätt äfven
vid alla tillfällen inom Taxerings Committéen
skall
Den q Juli.
skall aga rum. Då personer skola utnämnas,
varde, då rösterna för flera lika utfalla, en ut*
Jottad, och höra dessa Omröstningar alltid verkställas
med slutna sedlar.
11 Mom. I Stockholm väljer Borgerskapet
Taxeringsman efter vanligheten; och på det
Taxeringsman af Ridderskap och Adel samt
Preste-Ståndet vid Taxerings-Committéens sammanträde
ej må saknas, anmodar Öfver-Ståthällaren
Kiddarhus-Directionen och Stockholms Stads
Consistorium, att hvar på sitt ställe kalla de
inom Staden boende Ledamöter af dessa Stånd ,
att a viss dag sammanträda och Taxeringsrnannaval
förrätta; skolande af dessa val-förrättningar
tidig del lemnäs Ofver-Ståthå Haren , för att vid
Taxerings-Committéens första sammanträde, dåde
utsedde Ledamöter ovilkorligen böra tillstädes
komma, kunna Committéen meddelas.
12 Morn. De för Städernas taxering nödiga
upplysningar böra i synnerhet hämtas af
föregångne skattskrifningar, samt de uppgifter,
som hvarje Skattskyldig dervid åligga; blifvande
i detta afseende, oeh så vidt det kan tillämpas,
hvad för landet är stadgadt, äfven för Städerna
gällande. Till följe hv-araf Konungens Befallningshafvande
böra, pä enahanda sätt, som angående
taxering å landet är föreskrifvet, genom
allmänna Kungörelser underrätta de Skattskyldiga,
hvad dem, i afseende på uppgifter, så vid
skattskrifning som vid taxering, åligger iakttaga;
kommande på enahanda grund, den för underlåten
eller origtig uppgift , å landet stadgade bot
och påföljd, äfven för Städerna att gälla, och
skola
3*4
Den Z Juli.
skola böterna på lika sätt fastställas , uttagas ock
användas.
13 Mom. I de Städar, der Hof-Ratter,
Collegier, Publika Verk , Akademier och Gymnasier
finnas, skola, till upplysning för Taxerings-Committéerna
, från sådana Publika Verk
förtekningar öfver Embets- och Tjensternäns lönevilkor
till Öfver - Ståthållaren och Konungens
Befallningshafvande tidigt insändas; kommande
dessa Verk att för förtekningarnas både rigtighet
och tidiga meddelande ansvara.
14 Mom. I anseende till den större folkmängden
i Stockholms Stad, hvarigenom för dess
Taxerings-Gommittée blifver svårt att inhämta
den kännedom, som erfordras, om hvars och
ens vilkor samt mer eller mindre lönande handel,
rörelse och näring, skall Öfver-Ståthållaren
och Magistraten, förr än taxeringen inträffar,
från Handels- och Fabriks-Societeternas Deputerade
samt Handtverkeriernas Ålderman och
Bisittare, infordra, och alla dessa ovilkorligen vara
pligtige, att hvar för sig meddela förtekningar
på Ledamöterna i hvarje Societet elier Embete,
med uppgift af Nummer och Qvarter, der de i
Staden eller på Malmarna bo och vistas, samt
derjemte utlåta sig öfver deras förhållande sins
imellan, i anseende till rörelse, förtjenst, flera eller
färre arbetare, Stads-utskyldernas belopp, med hvad
mera, sorn kan tj^na till ledning för granskningen
af de Skattskyldigas uppgifter; dock utan
att någon summa föreslås för Bevillningen efter
classer, och utan att Taxerings-Committéen således
hindras , att bestämma deras afgifter ef
tex
-
Den 2 Juli.
315
ter den kännedprn, som afven af aftära omständigheter,
kans hämtas. Skolande hvad i 2 §.
27 Morn. af denna Artikel blifvit BeredningsCornmittée
å landet fdreskrifvet, jemväl Taxerings-Committéf
i Stad åligga.
15 Mom. I öfrigt bör Taxerings-Committée,
vid bestämmande af den synbara, förmögenhet
,■ som uppkommer af handel, rörelse,
näring och handtering , söka all möjlig upplysning
om hvarje Slcattskyldigs belägenhet och
inkomst, för att, jemlikt aflagd ed, på sätt i
denna Artikels 6 §. föreskrifves , utan väld,
mannamån eller ensidig afsigt, samvetsgrannt
påföra hvarje Skattskyldig, hvad efter de i denna
Stadga antagne grunder, af honom bör erläggas.
Hvarvid den allmänna föreskrift gäller, att afdrag
för skuld, eller renta derå, icke må, äga
rum,
16 Morn, Hus, åbyggnader och tomter i
Städerna, skola uppskattas efter deras gångbara
värde , hvarvid den köpeskilling , som inom två
ar blifvit betald, likasom å landet, tjenar till
föreskrift; skolande, i afseende å Brandförsäkrade
Byggnader, grund för värdet äfven hämtas af
den vid Brandförsäkringen faststälde summa,
utan att likväl Committéen deraf hindras, att
med anledning af verkliga skäl höja egendomens
eller husets värde öfver försäkringssumman,
under hvilken det aldrig må nedsättas.
Vid timande eldsvåda skall större Brandskadeersattning
icke meddelas, än söm svarar emot
det vid sisth Bevillnings-taxering af ägaren uppgifna
värde, och enär, vid stadgande deraf, i
all»
3i6
Den 2 Juli.
allmänna Brandförsäkrings-Verket, tomten icke
blifvit beräknad, bör vid Bevillnings-taxering
denna särskildt uppskattas, och värdet deraf til-,
läggas det brandförsäkrade husets; hvaremot då,
i Stockholms Stads Brandförsäkrings - inrättning,
tomt och åbyggnad fått ett sammanlagdt värde,
någon särskild uppskattning af deri förra för Be.
vinningen icke erfordras. Till lättnad af enskilde
personers besvär, skall det för verkställighet
häraf åligga, ej mindre allmänna Erandförsäkrings-Directionen,
än i afseende å Stockholms
Stads Brandförsäkring , Ofver-Ståthållaren ,
att låta upprätta och infordra förtekningar, så
vidt förstnämnde Verk angår, Länvis författade,
öfver de under loppet af hvarje år, antingen beviljade
nya Brandförsäkringar, eller i de förut
varande gjorda förändringar , jemte de å husen
antagne värden; skolande dessa förtekningar,
inom Januari månads utgång hvarje år, af Directionen
öfversändas till Ofver-Ståthållaren och
Konungens Befallningshafvande i Länen , för att
i rätter tid kunna Taxerings-Committéerna tillställas.
17 Mom. Den till Städerna hörande jord,
värderas efter enahanda grund, som för Landtegendom
är stadgadt, med afseende likväl å
den större afkastning, som Stadsjord vanligen
»ifver.
O
18 Mom. Hvad för Landet förut är stadgadt,
i 3 §. 18 Morn., om Debetsedlarnas författande
och utdelande till de Skattskyldiga,
kommer äfven i anseende tili Stadens Uppbördsman
att tillämpas, under inseende och ansvar
af
Den 2 Juli. 317
af Magistraten, så att Debetsedlarne måga Jeunna
af de skattskyldiga uttagas.
ig Mom. Af Öfver-Ståthållaren och Landshöfdingen
beror, att till Protocollsförande antaga
den de dertill anse skicklig. Kommande arfvodet
för honom att af allmännna medel utgå,
efter hvad derom kommer att stadgas. Taxerings-Längden
inom hvarje Stad föres af den
person, det antingen tillhörer, eller Magistraten
dertill utser.
§• 5-
Om en allmän Pröfnlngs-Committée i hvarje Län.
1 Mom. För att granska Taxeringarna
bade af näring, rörelse och löne inkomst, samt
af egendomar, så att dessas värden bestämmas
efter hvarje orts gångbara pris, och hvad de allmännast
gälla, till vinnande af ett rättvist förhållande
medborgare imellan, så ock för att tillse,
huru det allmännas rätt, efter innehållet af denna
Stadga, blifvit iakttagen, skall i hvart Län en
Pröfnings-Committé hållas, och vare den ovilkorligen
skyldig att , med anledning af de anmärkningar,
som vid Taxerings-Committéernas
beslut göras och Committéen finnér skäliga, alla
nödiga rättelser vidtaga.
2 Morn. Denna Committée , hvaruti Landshöfdingen.
med laglig rösträttighet förer ordet,
skall dessutom bestå af femton Ledamöter, hvilka
så utses, att sedan hvarje Taxerings-Cornmittée
bland sina Medlemmar valt och hos Konungens
Befallningshafvande anmält en af hvarje
-
3i8
Den 3 Juli,
je Stand ocii Class, Landshöfdingen inom detta
antal utser tre af hvarje Stand och Class, med
iaktagande deraf, att icke flere från eri TaxexingS^Comrnittée
eller Fögderi kallas, än Taxerings-Committeernas
eller Fögderiernas antal det
xhedgifver, så att om möjligt är, en X^edamot
från hvar Taxerings-Committée må dervid biträda.
Städerna äga att, jemte en ur hvardera
af de tre öfriga Glassér, föreslå tre Borgare.
Afven skola Lands-Kamtnereraren och en af Konungens
Befallningshafvande tillkallad Landtmätare
i Pröfnings Committéen var tillstädes, utan
att dem likväl någon rösträttighet tillkommer,
3 Mom. Pröfnings-Commitléen sammanträder
å tid och ort, som af Konungens Befallningshafvande
utsättas, med iakttagandet af sex
veckors rådrum från det. taxeringarne blifvit
fulländade, på det besvär öfver deras åtgärd må
kunna der ariföras Ar Konungens Befallningshafvande
af vigtigt förfall hindrad, att i Committéens
göromål deltaga, anmäle det i underdånighet
hos Konungen, sorn sä vida det antnäldte
forfallet godkännes, lärer täckas en annan
Ordförande'i Nåder förordna.
4 Mom. Sednast inom X’olf dagar efter det
Taxerings Committéerna sina åligganden- fullgjort,
skola Magistraterna i Städerna samt Krono-Fogdarne
å Ilandet, hafva till Konungens
Befallningshafvande insändt Taxerings-Committeernas
Protocoll, handlingar och längder, jemte
allt annat, som dessa förrättningar tillhört,
vid bot af En B:dr till Länets eller Stadens
fattigförsörjning , för hvarje dag dermed längre
dröjes. 5 Mom.
Den 2 Juli.
5 Mom’. Konungens Befallningshafvande
utfärde derefter genast allmänna Kungörelser,
som innehålla dagen för Pröfnings-Committéens
sammanträde, namnen å de erfarna och kunniga
Män, han till Ledamöter utsett, samt föreskrift
för den, som af Pröfnings-Committéen
äskar någon rättelse, att antingen förut hos Konungens
Befallningshafvande, eller sednast åden
dag, då Committéen sammanträder, skrifteligen
ingifva sina anmärkningar vid den öfverklagade
åtgärden, skälen till den rättelse som sökes, jemte
hvad till upplysning och bestyrkande af förhållandet
tjena kan.
6 Morm Pröfnings-Commlttéen bör, med
oafbruten skyndsamhet, fortsätta sin förrättning,
så att den, så fort sig göra later, kan vara
fulländad.
7 Mom. Konungens Befallningshafvande
utnämne, att föra Protocoll och Längder, en
person af erforderlig skicklighet, som derföre af
allmänna medel njuter arfvode, på sätt derom
stadgas.
De från särskildta Districter i Länet tillkallade
Ledamöter njuta skjutslega för två hästar
från och till deras hemvist, samt tractamente
En B:dr för hvarje dag, räknad från Committéens
sammanträde, till dess arbetet blifvit
fullbordadt.
8 Mom. De förändringar i Taxeringen ,
som af Pröfnings-Comxnittéen göras och i Protocollet
intagas, skola genom utdrag deraf meddelas
Lands-Kamereraren , och af honom utföras
i särskild Längd , som för hvarje Skattskyldig,,
hvars
X)en 3 Juli.
3*o
hvars taxering blifvit förändrad, visar bade hvad
Taxerings • Committéen påfört, och hvad Pröfnings-Committéen
stadgat; kommande dessa .Läng*
der att, till IJppbördsmannens efterrättelse, Taxerings-Längdeti
bifogas,
g Morn. X Stochholm vare särskild Profmngs-Cominittée,
hvilken under Ordförande af
Öfver-Ståthållaren, eller den Konungen i hans
ställe i Nåder förordnar, skall bestå af ett Karnmar-Råd,
en I-edamot af Kammar-Rätten, två
af Ridderskap och Adel, två Prester , två af
Stockholms Magistrat. , dem Öfver-Ståthållaren
utser, tolf Borgare, nemligen tre af Grosshandels-,
tre af Minuthandels-, två af Fabriks- och
fyra af Handtverks-Classerna, samt fyra Stånds.*
personer.
Med valet af dessa sednare , så väl som
Riks-Ståndens Ledamöter , förhålles på det sätt,
att Taxerings-Comrnittéen, i dess plenum, bland
sina Ledamöter utser sex personer, nemligen en
af Ridderskap och Adel , en IJrest, tre Borgare
och en Ståndsperson ; hvarvid iakttages , att en
af dessa utses från hvarje af Taxerings-Committéens
afdelningar; och afgifve Taxerings Committéen
om detta utnämnande särskildta Proto*
colls-Utdrag till hvardera af de väljande Stånden,
samt till Magistrate-n för Ståndspersonerna;
hvarefter med valet af öfriga Ledamöter i
Pröfnings-Committéen förhålles på sätt om val
?f Ledamöter till Taxerings-Committre i Stockholm
redan stadgadt är; dock må ingen vidare
i Pröfnings-Committéen inväljas, som i det årets
Taxering deltagit.
10 Morn,
Den 2 Juli«
32I
10 Mom. Till Protocolls-förandc namne
Ofve r»Ståthål laren den han tjenlig finner; skolande
Kamereraren vid Öfver-Ståthållare-Embetet
i Krono-Uppbörds-ärender, utan ■ rösträttighet,
pä sätt som Lands-Kamererarne i Länen,
härvid vara tillstädes.
Öfver-Stäthällaren utsatte tiden för Pröfnings-Committéens
sammanträde, och galle i allt-,
som tillämpas kan, hvad om PröfningsCommittée
i Landsorterna blifvit förordnadt.
11 Morn. Till kostnadernas bestridande
vid de hällne Taxeringar, såsom tryckte formulärer
, Harads- och JLäns-sammandrag öfver Hevi]
1 ningen , skjuts- och tractaments-penningar för
Ledamöterna i Pröfnings-Committéen, arfvode
för Protocolls-föranden derstädes., äfvensom till
uppmuntran för Häradsskrifvare och öfriga
Tjenstemän, hvilbe vid Mantalsskrifning och
Taxering, genom flit och noggranhet , gjort sig
deraf förtjente, anslås en procent af Länets hela
taxerade Bevillnings-summa, hvilken måste utrönas,
och af Pröfnings-Committéen , innan den
åtskiljes, fördelas. Skolande Protocolls-Utdrag,
sorn innefattar fördelningen , af Konungens Befallningshafvande
mottagas; hvarefter summan
af Eiksgälds-Contoirets i Benteriet först inflytande
medel utbetalas, på en gång i Renteriförslaget
afföres, samt i Landsboken, med. biläggande
af förberörde Protocolls-Utdrag, redovisas.
Ehuru Mantals-Cominissarierne
i Stockholms
Stad erhållit förbättrade
5.te Bandet. 41, 42,
Sedan Mahtais-Cominissarierne
och de till
Uppbörds-verket i Stock
-
Den 2 Juli.
löner, som af Staten#
medel utgå, äro desse
likväl så otillräckliga,
att till arfvoden för
dem , samt bestridande
af öfrige kostnader vid
Taxeringarne i Stock»
holms Stad, äfven må
bestås enprocentaf Huf
vudstadens hela taxerade
Bevillning#- summa,
holms Stad hörande personer
erhållit förbättrade
löner, som af Statens
medel bestridas, och
desse personer således
för sitt biträde vid Taxerings
- förrättningarne
böra åtnöjas med mindre
arfvoden, bestås till
kostnadernas bestridande
vid Taxeringarne i
Stockholms Stad, högst
i:dels procent af Hufvudstadens
hela taxerade
Bevillning# summa,
hvilken procent af Pröfnings Committéen fördelas
, derom Protocolls-Utdrag, som innefattar
fördelningen, aflemnas till Fullmägtige i Riksgälds
Contoiret , hvilke genast låta utbetala summan,
som i Conloirets Hufvudbok redovisas;
Hvaremot all den Bevillning , som till Uppbörds-verket
i Stockholms Stad inflyter, skall
Utan afdrag till Riksgälds-Contoiret levereras.
§. 6.
Om Edgång vid Taxeringarne.
Ordförande med rösträttighet, och Ledamöter,
så i Berednings-, som Taxerings- och
Pröfnings-Cominittée, skola, da de första gången
tillträda utöfning af de göromåldem i sådan
egenskap tillhöra, aflägga följande Ed •'
Jag
Den s Juli.
3*3
Jag N. N, lofvar och svär, vid Gud och
hans heliga Evangelium, att jag, såsom Ordförande,
(Ledamot) i Berednings- (Taxerings)
(Pröfnings) Coinmittée , skall påföra hvarje förekommande
skattskyldig person den Beskattning,
som han bör vidkännas, så att, under ett noggrannt
iakttagande af föreskrifterna i nu gällande
Bevillnings Stadga , hvarken Kronan eller
den skattskyldige förnärmas i. deras tillständiga
rätt. Denna heliga förbindelse skall jag , på heder
och samvete, utan ensidig afsigt och mannamån,
redligen uppfylla, så sant mig Gud
hjelpe till lif och själ!
§• 7*
Om Andrings-sökande i Taxerings- och Profnings-Committéers
beslut.
l Mom. Vill skattskyldig söka ändring
i den Bevillning, som af debitering beror,
och således i den ordning 3 §.34 Mom. af denna
Artikel föreskrifver blifvit påförd, samt af
Taxerings-Committée faststäld, anrnäle och fullfölja
han sin talan hos Konungens Befallningshafvande,
inom sex veckor från den dag Debet-sedeln
fått afhämtas, och vidfoge Besvärsskriften
vederbörligt betyg derå. Nöjes han åter
ej åt Taxerings-Committéens beslut, rörande egendom9
och lägenhets, verks och inrättningars
värden, eller det belopp af inkomst den ansett
honom äga, om hvilket allt han, jemlikt 3 §.
i§ Mom. ägt göra sig underrättad; vare handa
berat
-
Den 2 Juli.
berättigad, att hos Pröfnings Committée i Länet
s< ka ändring och rättelse, på sätt 5 §. 5
Mom. här ofvan foreskrifver.
2 Mom. Har skattskyldig icke klagat öfver
TaxeringsCommittéens åtgärd , men Kronofogde
eller Häradsskrifvare dervid anmärkning
gjort, och finner Pröfnings Committéen skäligt,
att Taxerings Committeens åtgärd rätta; skall
Protocolls-Utdrag , som upptager allt hvad för
besvären ber iakttagas, kostnadsfritt tillställas
den skatfsky ldige, som inom tre månader från.
delaktigheten må sin talan fullfölja, genom till
Ka mmar-Collegium stahla besvär, hvilka inlemras
i Stockholm till Ofver Ståthållaren, och
i orterna till Konungens Befallningshafvande,
hvilken dem , med hvad han å Committeens
vägnar har att erinra, ofördröjeligen till Collegium
insänder, att i laga ordning behandlas;
skolandes Öfver Ståthållaren , eller Konungens
Befallningshafvande, enär öfver Pröfnings-Corm*
reinees åtgärd å Kronans vägnar besvär anföras.
inom viss förelagd tid , den skattskyldiges
förklaring infordra, och densamma de till Kammar-
Gol legium afgående handlingar vidfoga.
Kunnande målet från Kammar-Collegium sedan
i laglig ordning dragas under Konungens pröfning.
3 Mom. Enahanda rätt med den skattskyldige,
äge ock vederbörande å Kronans vägnar,
att öfver Pröfnings Committeens åtgärd besvär
anföia, med iakttagande af tid och sätt,
som ofvan stadgade äro.
4 Mom. Besvär mot Taxerings- eller
Prof*
Den 2 Juli.
Pröfnings-Committéens åtgärd uppehälle ej upp.
börden af hvad påfördt blifvit, som ovägerligen
bör gäldas, med rättighet likväl för den
skattskyldige att , efter vunnen lindring, kostnadsfritt
hos Kronofogden, mot qvittence» återfå
hvad han förmycket erlagt.
A r t. 5.
Om Uppbörd, Afkortning och Redogörelse.
§. 1.
Orri Uppbörd.
1 Mom. Sedan Taxerings- och PröfningsCommittéerna
fulländat sina förrättningar, skola
ordentliga Uppbörds-Böcker, af Häradsskrifvare
på Landet, samt Uppbördsman i Städer och
vid Regementerna, genast upprättas , i Stockholm
till Uppbörds - Contoiret, i Orterna till
Lands-Contoiren inlemnas , så tidigt, att de inom
den 1 November hvarje år kunna behörigen
granskas, då ordres till uppbörden jemväl
utfärdas, contrasignerade i Stockholm af Kammereraren
vid Öfver - Ståthållare Embetet för
Krono-Uppbörds Verket, samt i Orterna af LandsKammererarne.
2 Mom. Krono Fogdarne skola då till Konungens
Befallningshafvande skyndsamt uppgifva,
förslag till Uppbördsstämrnorna, som under loppet
af November och December månader ofelbart
böra företagas, och vid sistnämnde månads
utgång
326
Den a Juli.
utgång vara fulländade, så att de så kallade Re»
stantie-möten eller andra Uppbörds-stämman. i
början af följande året, obehindradt må kunna
hållas.
3 Mom. I Städerna skola Uppbörds-terminer,
efter föregången anmälan hos Ofver-Ståthållaren
eller Jtonungens Befallningshafvande,
vederbörligen kungöras, och vissa dagar, efter
qvarter och nummer, eller hvad annan ordning
inom hvarje Stad kan vara vidtagen, af Uppbördsmannen
, i närvaro af en Magistratsperson,
förrättas; kommande i Stockholm att dermed så
förfaras, som vanligt och redan fastställdt är.
4 Mom. Den skattskyldige, sorn vid andra
uppbörds-stämman sig ej inställer , och örn
han icke mäktar till större eller mindre del
sina utskylder afbörda, sådant personligen eller
genom ombud icke anmäler, vare underkastad
den påföljd, som Uppbörds-Författningarne stadga;
kommande med Uppbörd, Restantiers indrifvande
och hvad dertill hörer, att så förfaras,
som Författningarne bjuda eller vidare kan varda
stadgadt, så att alla utskylder, inom slutet
af Uppbörds-året, eller den i Maj, må vara å
vederbörlig ort redoviste och i Renteriet nedsatta.
5 Mom. Sjömanshusens Föreståndare åligger,
att för det i deras Rullor intagne Sjöfolk
debitera och uppbära hela Bevillningen, efter
denna Stadga; till följe hvaraf de både vid Sjömäns
utmönstring skola sådana afgifter dem påföra
och affordra, samt vid afmönstringen af
förtjente hyror innehålla den så beskaffade Bevillning,
desse personer under sin frånvaro er*
Den 2 Julu
lägga bordt, så vida ej genom vederbörliga qvittencer
styrkes, att utskylderne å annor ort inom
Eiket guldne blifvit, och ändtligen, i likhet
med andra Uppbördsman, vid hvarje halft års
förlopp, genom Stadens Magistrat, de uppburne
medlen hos Konungens Befallningshafvande redovisa
och leverera, med bifogande, såsom verificationer,
af specifika Sjömans-rullor. För
hvilken möda samma förmoner, som blifvit andra
Uppbördsman förundta, äfven må af dem åtnjutas.
§. a.
Om jfjkorrtningar.
1 Mom. Afkorrtning å bevillning må aga
ruin endast i:o För dem, som aflidit före den
l Maj, då Uppbörds-året börjar; i hvilket fall
den aflidnes Bevillning, efter i och 3 Artikeln
i denna Stadga, kommer att försvinna.
Men dör Tjensteman under årets lopp, eller
erhåller han afsked, erlägge Bevillning endast
till den dag, då lönen honom eller dess Sterbhus
frångår. 2:0 För dem, som icke mäkta de
påförde utskylder erlägga, hvarom Beredningsoch
Taxerings - Committée alltid bör hafva sig
Utlåtit. Ingen afkorrtning äger rum för den,
som sådan inkomst njuter, eller egendom inne'-  hafver, hvaraf Bevillning utgå bör.
2 Mom. Har skattskyldig, efter Mantalsskrifningen,
uppgifvit sin egendom till borgenärer,
eller dör han efter Uppbörds-årets början
skall Bevillning gäldas af Goncours-medlen
eller
328
Dm e Juli.
eller Sterbhuset, utan att utredning eller slut
behöfver afvaktas.
3 Morn. Afkorrtnings-Längd underteckne,
med ansvar för rigtigheten, vid Regementer eller
Cörpser Chefen, i Stad Uppbördsman, samt
å Landet Krono-Fogde och Härads-skrifvare. I
Staden skall denna Längd dessutom af Taxeringsmännen
granskas och verificeras; å Landet
åligge enahanda åtgärd Pastor och Sockne-Berednings-Ledamöter,
som derföre, i sådant ändamål
af Kyrkoherden kallade, vare ovillkorligt
pligtige att sammanträda. Skolande å båda
ställen noga tillses , att Kronan icke genom något
Uppbördsmannens förvållande kommit att
sakna sin tillständiga rätt, och sådant jemväl i
påskriften vitsordas. A Landet skola Längderne
jemväl å utlysta allmänna Sockneslämrnor
uppläsas, då Pastor och två Socknemän skola
intyga, huruvida något vid dem varit att erinra.
Afkorrtnings - Längderne skola derefter i
Stockholm till Öfver-Ståthållaren, i Länen till
Konungens Befallningshafvande, aflemnas till
ytterligare pröfning, och om något dervid icke
varder påmindt, till afföring i Räkenskaperna
beordras.
§■ 3-
Om Undantag och Lindring i Bevillningen.
i Mom. Från afgift efter i Art. befrias:
j:o I tje*st varande, sä väl som med pension
afskedade Gemenskapen af indelta och värfvade
Arméen till lands och sjös. jemte Båtsinanshållet,
' 2:0
Den 2 Juli,
2:0 Gemenskapen af extra roterade oclr conscriberade
Krigsfolket , för det Krigsår, då de
gjort någon Garnisons- eller Fält-tjenst; och
skall, till bestyrkande af verklig tjenstgöring, när
afkortning eller restitution sökes, behörigen upprättad
och underskrifven förteckning å manskapet
till Konungens Befallningshafvande i orten
af Chefen afiemnas.
Dock sträcka sig, i bägge dessa fall, undantagen
endast till Krigsfolkets egna personer.
3:0 Upptagna fattiga barn, till den, genom
Kongl. Uegohjons-Stadgan af den 1 5 Maj 1805 , fö*
reskrifne ålder, Fattighjon eller sådana personer
som njuta understöd af Barmhertighets-verk och allmänna
Inrättningar, ehvad de hafva försvar eller
icke, Vanföre, Svagsinte, Bräcklige och andra, som
för bristande arbetsförmåga äro ur stånd att förvärfva
sitt uppehälle, torftiga Krono-nybyggare
under frihets-är, efter den pröfning af deras belägenhet,
som Berednings- och Taxerings-Committée
skall åligga, samt meddellöse fångar.
4:0 Ynglingar , som vid Akademier,' Gymnasier
och allmänna Scholor studier idka, så vida
de ej, för enskilld undervisning njuta lön,
till mindst 150 R:dr och deröfver.
5:0 Inbyggarne af Särna Socken af ÖsterDal
arne.
6:0 Manufacturister, Fabriks-idkare och sådana
Handlande i Eskilstuna Fristad, sorn 5 §.
i Kongl. Förordningen den 22 Februari 1787
omförmäler, så för egna personer, som hustrur,
harn och Tjenstehjon.
2 Mom. Befrielse efter a och 3 Art. njuta:
1:0
33®
Den 4 Juli.
1:0 Innehafvare af en eller flera tjenster,
antingen utan lön eller inkomst, eller hvars belopp
ej öfverstiger 300 R:dr, samt Auscultanter
och Extra - Ordinarie Tjenstemän af alla
Stater, Presterskapets Adjuncter, afskedade eller
blott caracteriserade personer utan tjenst och löneinkomst,
jemte Embets- oell Tjenstemäns samt
Betjentes hustrur och barn; äfvensom i beräkning
af löne-inkomst icke ingar Tractamente under
commenderingar utom station, på mindre
tid än sex fortfarande månader af året, fällt-aflöning
i Krig på längre eller korrtare tid, Militär-Pensioner
af Arméens och Amiralitets-Pen»
sions-Cassorna, hushyror och inqvarterings penningar,
Entbets- och Tjenstemäns resepenningar
och tractamente i Kronans ärender, samt
rese-underhåll och arfvoden i och för Riksdagar.
2:0 Invånarne i Särna Socken af ÖsterDalarne.
3:0 Alla i 1,2,3 och 4 punkterna af 1
Mom. denna §. uppräknade personer, jemte lagstadde
Drängar och Pigor på Eandet och i Städerna,
Torpare, Eärlingar i Handtverk, Allmogens
hemmavarande Söner, Magar,, Döttrar
och Son-Hustrur, samt Barnmorskor, så vida de
ej äga särskild förmögenhet, eller drifva sådan
handtering , rörelse och näring , för hvilken taxering
äger rum.
4:0 Eörfattare af Dagblad och Månadsskrifter,
sorn sprida allmänt nyttiga kunskaper, eller
hvaraf inkomsten är ad pios usus anslagen.
5:0 Kronans och Statens jemte andra allmänna
byggnader, verk och inrättningar, Sockne
-
Den 5 Juli.
331
ne-Magaziner, Bostälsshus och sådana, som tillhöra
Barmhertighets-inrättningar i Städer och pä.
Ilandet.
Lindring i Bevillningen.
3 Morn. Sedan i 3 Art. 6 §. allmänna
EoJag blifvit Bevillning ålagd, genom föreskrifne
afgifter å utdelningarne, allmänna Cassör
och Penninge-verk, fonder för Undervisningsoch
Scholae-inrättningar, Stipendier, Arbetshus,
Hospitals- och Fattig-försörjnings-anstalter, samt
i öfrigt alla fromma stiftelser, komma att, i de
för läntagare medgifne afdrag å rentan, bevillning
erlägga, följer deraf, att vidare bevillning
ej kan påföras antingen Cassorna eller de synbara
tillhörigheterna under dessa verk, såsom
dels redan beskattade, dels af den allmänna nytta,
att de icke böra betungas. Af sådan anledning
skall jemväl, enär till vinnande af säkerhet
och reda för Statens inkomster, bevillning
mäste erläggas af hemman, verk och lägenheter,
som Pikets Akademier tillhöra, i den mån eket
behörigen styrkes, att inkomsten deraf antingen
är anslagen till lön för vederbörande Embetsoch
Tjenstemän, och således enligt 1 §. i a.
Art. af denna Stadga, redan beskattad, eller på
annat sätt, Akademien verkligen frångår, en sådan
bevillning för dem afkorrlas.
4 Mom. De af allmogen, som ej äga eller
bruka mer, än hemman och derunder,
Torpare, Gerningsmän, Inhyses - hjon, Bruksoch
Fabriks-arbetare å landet, samt Arbetskarlar,
3 3 3
Den 2 Juli.
lar, Fiskare, och. sådana torftiga personer i Städerna,
som ej äro "Borgare, skola, när de hafva
fyra barn af ett eller flera giften , det yngsta
under atta, det äldsta icke öfver femton år,
i den ålagde bevillning njuta ett afdrag af 10
sk., som svarar mot den lindring I lön- och betalnings-afgift,
samt slottshjelp, dem förut varit
tillerkänd, hvarjemte de, liksom fördom, för
Mantals-penningar frikallas. Torpare och Inhyseshjon,
som vid skattskrifningen med bevis
styrka, att de låtit vaccinera fyra barn, skola
dessutom i fyra års tid ärligen åtnjuta 10 sk. afdrag
å Bevillningen.
5 Mom. Allmogen i Härjeådalen, och den
del deraf inom stora Kopparbergs Fän, som utgöra
en Krono-renta under ännu bibehållen titel
af Grufvehjelp och Mantals-kol, samt Österoch
Vesterdals-fögderi i samma Fän, varde
från Bevillning efter i och 2 Art. till hälften
frikallade; hvarjemte .de sorn utgöra Grufvehjelp
till Föfås Silfververk, samt den så kallade Kungsgårds-hjelpen,
så länge dessa onera fortfara, för
en fjerdedel förskonas.
§ 4-
Örn Redogörelsen.
i Mom. De Instructioner och Förordnanden
, rörande Räkenskaperna öfver Kongl. Maj:ts
och Kronans till Stats-verket anslagne rentor
samt Uppbörden och Redovisningen, som redan
utfärdade finnas, eller framdeles kunna utfärdas,
skola
Den 2 Juli,
33 3
skola jemväl 1 allt, som angar Bevillnlngen, län*
lia Uppbördsman och de flera vederbörande till
ofelbar efterlefnad. Dock må hädanefter, i Landsböcker
och Bäkningar , .Bevillningen och öfriga
Biksgälds-Contoiret tillslagne fonder icke sam-:
manblandas fried Stats-Gontoirets och andra Verks
medel, utan skall öfver Biksgälds-Contoirets fonder
särskild Landsbok slutas, hvilken, med dess
tillhörande verificationer, i Kammar-Rätten granskas.
2 Mom. På det hvarken UppbÖrdsmännen
må ådraga sig balance, eller den skattskyldige
åsamka sig flera års rester, skall det åligga Kammar-Collegiurn,
hvilket jemlikt instruetion och
författningar inseendet öfver Uppbördsverket i
hela dess vidd är uppdraget, att enär af de årligen
inkommande berättelser intages, eller af
Fullmägtige i Biksgälds»Contoiret anrnäles, att
restantierna på något ställe, utan uppgifven särdeles
gilltig orsak, stigit till mer än vanlig höjd,
genast låta, genom Konungens Befallningshafvande
i orten, eller annan vederbörligen förordnad
person , behöriga Best-ransakningar anställas,
samt derest vårdslöshet, fel eller försummelse
hos någon Uppbördsman förmärkas, utan
allt uppehåll låta den felaktige tilltala och till
lagligt ansvar befordra. Äfvensom Collegiurn.
åligger Vidtaga sådana anstalter, att de befundne
restantierna, med möjligaste skyndsamhet,
indrifvas.
334
Den a Juli
Om skydd för Taxeringsman
Ledamöter af Berednings- Taxerings- och
Pröfnings-Committée, hvilken sistnämnde äfven
ina sammanträda inom. slutna dörrar, njute i
och för deras befattning samma säkerhet och
hägn, som i Regeringsformen och Riksdags-Ordningen
är åt Riksdagsmän försäkrad. Stockholm
den i Julii 1S15.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
C ari Stellan Mörner. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare
-
Ståndets ledamöters
vägnar
Nils Limnelius.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöter*
vägnar
Joli, Magn. Wessing,
■ Henr. Christ. Zaar.
Foi>
i
Den 2 Juli. 335
Utdrag af Frot o collet, hållet 'i Riksens
Höglofl. Ständers Bevillningsutskott
vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 16 Junii igi5.
S. D. Vid 2 Alt. 1 §. 1 Mom. anförde Riks»
dagsrnannen Rongberg i anseende på EccleciaStiqve
Statens Bevillning följande: att då af denna
Stat Biskoparne och Kyrkoherdarne framför
alla andra Einbets- och Tjenstemän äro väl
drygt lönte, så trodde Riksdagsmannen, att de*
ras Bevillning icke enligt Beredningens-förslag
borde nedsättas till lika belopp med öfriga Tjenstemanna-Corpsens,
utan bibehålies efter 1812
års Eevillnings-Förordning.
Vid 2 Art. 2 §• 1 Mom. erinrade Herr
Borgmästaren Hambreus, att han fann Bered*,
ningen hafva varit mindre billig: 1:0 deruti,
alt Handlande, Fabriqueurer, Handtverkare och
Borgare blifvit ålagde en procents högre afgift
för deras rörelse och näring än Jordbrukarne,
och 2.'o att de förstnämdas förluster, sorn alltid
framför alla andras äro betydliga, icke fä afdra*
gas, utan endast komma i betraktande; hvarföre
Herr Borgmästaren påstod, att nämde Stads-innevånare
böra icke allenast njuta en lika lindring
i Bevillningen som egendoms ägarne, u.
tan äfven att de i afseende på sina förluster böra
bibehållas vid den förmon 1812 års Bevill*
nings-Förordning dem förunnar.
Vid 2 Art. 3 §• 5 Mom.förblefHr Öfverste Drufva
vid hvad han i afseende på sistnämda Mom. iBe*
red*
1
336 Den 2 Juli.
redningen den 33 sistlidne Maji yttrat: att Regements.
-Officerares Stabs-Boställen borde från Ro*
terings-afgift befrias, heldst Riksens Ständer öfverlemnat
till Kongl. Maj:ts ornpröfvande huru
vida de skulle Roteras eller ej.
Vid 2 Art. 3 §. 6 Mom. yttrade Herr
Stallmästaren von Törne, i afseende på den för
Arrendatorer och dem som bruka arrenderad
jord, stadgade och nu antagna Bevillning, följande
vara dess särskildta tanke: att då Jordägare
utgör full Bevillning för egendöm-s-värdet , synes
det icke vara skäl. att Arrendator betalar
fö r samina jord särskildt andra gången , och ännu
mindre att de, sorn bruka arrenderad jord, skola
3:dje gången derföre utgöra Bevillning , hvarföre
Herr Stallmästaren trodde att antingen förenämde
Moment helt och hållet bör uteslutas,
eller ock att de först till någon afgift böra taxeras.
, som äro åtmindstone brukare af ett arrén-*
deradt halft Mantal.
Vid 2 Art. 3 §• 7 Mom. reserverade sig
Stallmästaren Törne i fråga om den i Momen
O
,
tet lemnade Förklaring, hvarmed Inspector,
Fogde och Rättare vid Randt-egendorrtär förstås,
och yttrade i anledning häraf, att han trodde då
Egendom , den må till Hemmanet vara större
eller mindre, kan ombestyras af en dräng, det
då bör vara ägarens rättighet , att honom i dylik'egenskap
uppgifva och afgift derföre erlägga,
utah afseende på fegendomens storlek; äfvensom.
Riksdagsmannen Rongberg begärde att få till
Protocollet antecknadt, det hans öfvertygelse vore
att Torpare, som innehafva sådana lägenhe
ter
j.
Den 2 Juli.
337
ter, dem de sjelfve uppodlat och derföre under
vissa frihets-är utan något arbete eller penninge-arrrende
till ägaren bruka, böra från all Bevillning
efter 2 Art. vara befriade. Ut supra
Ex Protocollo
Matths Weibull.
Utdrag af Vrotocollethållet i Riksens’
Höglofliga Ständers Bevillnings- Utskott
, vid Urtima Riksdagen i Stockhohn
den ai Juni 1315.
S. D. Vid s Art. 4 §. 1 Mom. trodde Herr
Öfverste Drufva, att de underrättelser Herr
Kammereraren Bäck förliden gårdag meddeladt,
lillräckeligt upplyst Utskottet om de förmoner
Krut-Bruksägarne af sitt tillverkning kunna draga,
och då Herr Öfversten däraf inhämtat, att
inkomsten för dem icke är af den betydenhet, att
de framför andre Bruksägare böra beskattas, så
ock med afseende på deras ingångne Contract med.
Kongl. Maj:t och Kronan, kunde Herr Öfversten
icke finna, att de till högre Bevillning för
hvarje Centner Krut kunna taxeras än sex skilling.
Herr Justitia-Cancelleren Klinteberg yttrade:
Då i detta ätnne så mycket är talat, att
något vidare ej kan fordras för dess upplysning,
så borde jag ej uppehålla tiden med något vidare
tillägg., heldst jag tycker mig finna, deni
Utkottet rådande taukan, ej vara öfverensstäm5,
te Bandit. 43. 44, man
-
I
338
Dea g Juli.
mande med den jag hyser derom, men dä det
är tillfredsställande följa sin öfvertygelse och att
yttra den, så nödsakas jag anmärka, att då Krutbruk
lika med alla andra Bruk äro underkastade
Bevillning efter deras ägande värde och då
likväl särskild Bevillning af Krutbruk för tillverkningen
kommer att erläggas, så böra väl
Besolutioner och Contracter, de sednare slutade
på god tro, vara lika gällande i detta fall, som
i alla andra, der Utskottet haft det fasta och
rättvisa ögnamärke, att dem respectera, och på
denna grund, samt då skedde missbruk ej böra
utestänga eller försvåra ett lofligt bruk, och
utrönt är att Sex skillings Bevillning endast
varit beräknad af Krutbruk, vid de derom med
Kongl. Majit och Kronan slutade Contracter,
då handteringen är ganska vådlig , och då rörelsen,
med Krut-tillverkningen är inskränkt endast till
handel med Kongl. Majit och Kronan och för
dess behof, eller efter dess anvisning, hvarigenom
denna vådliga rörelse blifver mindre förmonlig
än alla andra, så kan iag ej annat finna,
än att Bevillningen bär bibehållas, vid hvad
i Contracterna är utsatt och i Calcul ingått.
Med Herr Justitite-Cancelleren förenade sig
Biskoppen Doctor Bjurbäck och Prosten Ekroth.
Herr Grefven och Ordföranden anförde,
att då han sjelf, som haft tillfälle, genom dess
nära granskap med ägaren till Torsbro Krutbruk,
inhämta en tillräckelig kännedom om Krutbrukens
beskaffenhet och förmoner dervid, funnit
hvilka kostnader, som åtgå till deras underhållande
och vådan af deras arbeten, och Herr
Gref
-
Den 2 Juli.
339
Grefven dessutom, vid nogaste calculerande,
icke kundej anse deras årliga vinst öfvergå alla
andra rörelsers och verks afkastningar, så fann
Herr Grefven ingen billighet, att Innehafvar
ne
af berörde Bruk skola vidkännas en drygare
beskattning, hvarföre Herr Grefven till alla
delar instämde Uti hvad Herr Justitise-Cancel»
leren Klinteberg anfört. tJt supra
Ex Protocollo
. Matths Weibull.
Utdrag af frotocollet, hållet inför Riksens
Högloft. Ständers BevillningsUtskott,
vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 22 Juni 1815*
S. B. Inlemnade och Uppläste Herr Biskoppén
Boctor Bjurbäck följande Anförande:
s’En slags förnöjelse intog mitt sinne, då
^ uti Högloft. Utskottet någre dess Väidq Uedaä’möter
väckte frågan, om icke för hundar nu
‘'äfven som förr borde erläggas Bevillning. Jag
''tiilstår detta med risque att utsätta mig för
”åtlöjets förakt. Min fägnad var icke deröfver,
”att jag deri såg någon betydelig- lindring eller
undsättning i afgiften för de öfriga Artiklar,
"utän den framkallades af den föreställning att
igenom denna Öfverflöds-Artikels beskattning,
'Hagon lindring kunde vinnas för den lidande
. menskligheten.
%
34»
Den s Juli
”Jag menar icke vall-, jagt-och band-hun«
"’dar. Vall-hundar äro nu merendels komne
”utur bruk, sedan erfarenheten lärt, att dessa
5Jmera läcka till än skrämma vilddjuren ifrån
‘”boskaps-hjordarna. Jagt-hundar kunna tjena till
”nöje och nytta, band-hundar till väktare vid
”enstaka bonings-platser.
”Men alla andra så kallade knärackor och
”löshundar, som infestera alla gator i våra Stä”der
med oljud natt och dag' och icke sällan
”med osäkerhet och våda för lif och lem, synnerligen
under de heta Sommar - månaderna.
”Man säger: Detta är Politiens icke Beskattningens
sak: Jag menar det vara bägges.
’’lcke sällan har jag sett små barn och
”sjuklingar på gatorna utsatte för dessa odjur:
”Ett barn såg jag en gång, vid anfallet af en li”ten
knä hund, få hjertsprång och convulsiongr.
”Mången menniska i våra Städer liggei- år ut
”och år in uti värk och vedermöda Sömnen
”besöker honom sällan under hvilans timmar:
”n en om desse olycklige under vissa stunder er”fard
någon lisa i sömnen, så händer ej sällan att
”skrål och oläten af dessa djur väcka den åter
"hill dess plågor och jemmer. Och hvarföre ?
J\)o, blott derföre, att andra dess lika skröplige
”och i samma nöd en gång qvidande medchrist9’ne
hafva den caprice, den köld i sinnet, att
”föda djur, som göra dem ingen nytta och an”dra
oro och svårigheter. Afven har handt att
”de döende få icke bortgå i frid, utan blifvit
’’oioade af dejta emot begreppet om ett höfsadt
och
Den 2 Juli.
”och så kalladt humaniseradt Samhälle högst con’
trasterande oljud och ofridsamhet.
'■''.Flera af dessa hundar njuta kräSeligare
”och rikare underhåll och Ömmare ^omvårdnad af
”sina ägare än den öfriga betjeningen, och än
”mera än arbetaren.
”Hvarföre jag vördsammast tillstyrker det
”uti Bevillnings-Projectet vall-, jagt-och band”hundar
utföras till lika afgift som hittils med
”8 sk., men alla öfriga hundar, hvarje stycke
”till mindst 3 ä 4 B:dr.
Och skulle detta yttrande, på begäran, till
Högloft. Ständerna åtfölja Utskottets Betänkande
angående Allmänna Bevillningen.. Ut supra
Ex Protocollo
P. Reinholdson.
Utdrag af frotocollet, hållet i Riksens
Högloft. Stånders Bevillnings - Utskott,
vid Urtima Riksdagen
Stockholm den 21 Juni 1815,
S. D Vid 3 Art. förkla rade Herr Stall mästa»
ren von Törne, att lian icke i discussion om
denna Artikel deltagit,t emedan han varit af annan
mening än Höglofl. Utskottet, rörande sjelfva
Artikeln, hvilken efter Herr StaLlmästarens
tanka icke bordt existera," af skäl, som redan
både munteligen och skrtfteligen blifvit anförde,
men instämde för öfrigt deruti, att både Bränvins-Consumtions-afgifteri,
Tull-ersättningen och
flera
343
Den 5 Juli,
flera andra öfverilödiga benämningar, helt och
hållet borde utgå , och kunde skadestånd för den
brist, som derigenom förorsakades, lämpeligt
erhållas derigenom, att afgiften efter 2 Art. öktes
så mycket, att den erforderliga summan erhölls,
utan att särskildta Artiklar derföre behof»
de inrättas. Ut supra.
Ert Protocollo
l ,
Matths Weibull,
Utdrag af Protocollet, hållet uti Riksens
Håglöf. Ständers Bevillningsutskott
vid Uttima Riksdagen i
Stockholm den 26 Juni 1815-
S. !>• 1 anledning af de vid sista sammanträ
de
gjorda reservationer uppläste Riksdagsmannen
Rangberg följande anförande till Protocollet.
’’Med anledning af min sistlidne Pleni-dag
gjorda reservation emot Utskottets beslut rörån*
de Tull-ersättningen, och att den hädanefter
skall ingå i Allmänna Bevillningen, får jag föl*
jande ödmjukeligen anföra.
Såsom fyllnad i den häraf uppkommande
bristen i Stats-medlen, har Utskottet antagit : 1:0
En förökad afgift af 1 sk. på hvarje R:dr sorn
utgår efter 3 Art. 3:0 Beräknat 6 sk. afgift efter
3 Art. för Publique verk, hvilke likväl
enligt förut fattadt beslut, varit fria från denna
.afgift. 1
3:0 Upptagit Hundar,
4:0 Ef*
Den 2 Juli.
34 5
4:0 Efter Herr Hof-Predikanten Thyselii
project och till fyllnad, hvad vidare kommer
att brista, ålagt hvar och en som efter 2 Art.
hetalar från 2 Rtdr till 8 K:dr 8 sk. samt derutöfver
36 sk
Från
Utskottets första sammanträde har dess
gemensamma syftemål varit, att undvika vidlyftighet
och inskränka antalet af de hittills varande
särskildta Benämningar för Bevillningen,
utan att medföra gagn eller ökade inkomster för
Staten, endast beredt oredor och vidlyftigt arbete
för Embetsman- Detta syftemål har troget
blifvit följdt, ända till sista Pleni-dag, då 3
nya titlar antogos och deribland en, som innefattar
progressiv-afgift.
Jag har alltid varit af den tankan , att den
* som lyckan tillskyndat en mera hopad förmögenhet
borde ock i förhållande dertill bidraga till
Slaten, och att progressiva afgiften med tillåtelse
för den som ägde skuld, att den afdraga, sedermera
för den verkliga förmögna vara bibehållen,
och genom dessas bidrag den fattigare Classen
af Medborgare lindrade. De nedsättningar
Utskottet i vissa fall tillåtit, och genom förkastandet;
af 3 Art. i 1812 års Bevillnings-Stadga,
har den så högt omtalta jemna fördelningen af
Stats-utskylderna i mon af hvar och ens verkliga
förmögenhet helt och hållet försvunnit , och
bördorna blifvit öfverflyttade från verkliga rikedomen
på den fattiga och mindre bemedlade
Medborgaren.
Denna, hvaribland Pikets Allmoge utgör
största antalet, har således emot öfriga invånare,
och
344
Dm 2 Juli.
och i synnerhet Embetsman blifvit ansenligt betungar!.
Den befrielse Allmogen erhållit fran
hittills uttagne Bränvins-Gonsumtions-afgiften låter
val något på papperet, men saknar en mera
verklighet, sedan Uandttulls-ersättningen skall
utgå på sätt förra dagen beslutades.
Efter 1812 års Författning utgjordes .Landttullen
afStäderna med i- eller 60,000 B:dr' af
Xandet med de öfriga ■§■ 40,000 B:dr. Nu deremot
inträffar ett motsatt förhållande , så att den
större afgiften öfverflyttas på Landtmannen, och
Städerna, som egentligen borde vidkännas Tullersättningen,
njuta deremot lindring.
Utom befrielsen från Bränvins-Gonsumtionen
har Allmogen genom den af Utskottet antagne
Bevillnings-Förordning på intet ställe blifvit
särskildt hågkommen med lindring i dess afgifter
, ehuru den ägt den rättmätigaste fordran
till betydlig nedsättning af de skäl, att den 181? '
fått på en. gång en tillökning eller öfver 100
p:Ct emot hvad den betalte efter 1810 års Förordning.
Hvarje opartisk må derföre döma huruvida
jag eller Ledamöteme af mitt Stånd kunna
billiga Höglofl. Utskottets förfarande eller lemna
samtycke till ett beslut, som så synbarligen
strider emot Allmogens rätt, mot billighet och
mot ett opartiskt bemötande.
Dessa så väsentliga grunder för hvarje beslut
har Bonde-Ståndet aldrig frånvikit, de hafva
medgifvit befrielse och lindring der den behöfts,
men aldrig kan lemna bifall till sådana
delar, sorn åsyfta den ena eller andra Medborgarens
-
Deri 2 Juli.
34 5 „
gårås beskattning utöfver dess förmåga, endast
för att befordra lindring för andra.
Jag bestrider ingalunda Utskottets gemensamma
önskan af Uandttullens försvinnande, jag
till och med yrkar detta, för att så troget sorn
möjligt kunna följa den antagna förändrings-principen,
och till erinrande häraf vågar jag lika
med hvad jag förra Pleni-dagen föreslog, att afgiften
efter 3 Art. höjes till 8 sk. på R:dr, att
hundar beskattas och att vinst-medel för Publique
Verk erlägga afgift efter 3 Art.; antages
detta project är jäg färdig lemna bifall för Tullersättningens
förkastande sådan den nu utgår,
men i annat fall bestrides den.
Jag anhåller att dessa mina tankar må till
Ständerna åtfölja Utskottets Betänkande.”
Saint Riksdagsmannen Nils Håkansson ett
Sa lydande:
‘’Då Högloft. Bevillnings - Utskottet sista
Plenidag genom votering afgjorde frågan om
Tull-ersättningen, var jag tillika med öfriga mina
Medbroder inom vårt Ständ af den tankan,
att denna skatt så väl som all annan Bevillning
borde erläggas af hvar och en i mån af dess egendom
och rörelse, efter hvad lian enligt 2
Art. blir uppskattad till, och således den mindst
ägande medelklassen och den rikare, alla draga
lika tunga.
Att ingen som har under 1000 R:dr egendom
skall erlägga något till denna afgift, tror
jag vara så mycket mera olämpligt , som jag är
säker om att i Riket gifves mer än hälften af
dem
34&
JJen 3 Juli.
dem erlägga skatt efter 2 Art., hvilka derigenom
blifva fria.
De åter som efter samma Art. hafva 2 R:dr
skatt skola likaså väl betala 8 sk.'Tull-afgift, sorn
de som hafva 8 R:dr, och de sorn hafva några
skillingar öfver 8 R:dr eller 420 R:dr egendom,,
skola betala härtill 36 sk. , och mera skall icke
hellerMillionairen betala, ehuru denna sednare
kan på en gång till Staden insända q å 300
lass emot det att den förra kommer med högst
ett och två lass, är icke detta sednare blott för
att lindra den rike.
I början af mitt anträde i detta Hoglofl.
Utskott hörde jag mycket talas om att 3 Artikeln
i 1812 års Bevillnings-Förordning var i
anseende till Progressiven olämplig och medförde
mycket besvär derigenom, att mången skattskyldig
kunde hafva sina egendomar i flera Län,
och då för att sammandraga Taxeringsrsumrnorxia
många skrifvexlingar föreföllo. Den tiden
gjordes det i stort, nu åter skall det göras i smått.
En har ett å två tusende B:drs egendomar, men
desse äro belägne i 2 å 3 Län , dock likväl på
hvarje ställe ej så stora, att de uppgå till tusende
R:dr , måste man icke då äfven hafva skrifvexlingar
att sammandraga hela dennes Taxerings-summa,
för att erhålla 8 sk. i Tull-afgift,
och lika förhållande blir det för att utfå de
stadgade 36 sk.
Efter det nu vidtagne beslutet blir det medelklassen
af Rikjets inbyggare som skola draga
största tungan i Tull-afgiften; huruvida detta är
rättvist lemnar jag hvar och en Patriotisk granskare
-
V
Den 2 Juli.
347
skare att bedömma; Jag kan aldrig komma från
den tankan, att den som äger en större förmögenhet
borde vara skyldig att i ali Bevillning
(Personela afgifter undantagne) i Progressivt förhållande
bidraga; ty denna kommer lättare åt att
betala en R:dr än ofta den fattige en skilling;
ager detta grund så tror jag mig ännu mera hafva
rättighet påstå, att den rika likaså väl bör betala
sitt öre för hvarje R:dr han äger som den
hvilken är i medelklassen; om så skedt skulle
jag ingen ting haft att påminna.
Jag anhåller allerödmjukast att dessa mina
enfaldiga tankar jemte hvad jag förut i Höglofl.
Utskottets Beredning haft äran skriftligen andraga
, må med den uppgjorde Bevillnings-Förordriingen
till Riksens Höglofl. Ständer vara följaktige.
”
Med Nils Håkansson förenade sig de öfrige
Bonde-Ståndets Ledamöter ; och skulle på deras
begäran så väl Uongbergs, som Nils Håkanssons
förberörde särskildta Utlåtanden Utskottets framdeles
afgående Betänkande åtfölja. Ut supra.
Ex Protocollo
J\latths Weibull.
Utdrag af frotocollet, hållet inför
Rikets Höglofl. Ständers Bevillningsutskott
vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den i Juli 1815.
S. D. I anledning af förut gjorda reservationer,
inlemnade Herr ICongl. Hof-Predikanten.
Thyselius
31*
Den 2 Juli.
Thyselius följande anförande till Protocollet , 1
frågan om Bränvins-Consumtions-afgiften.
5,Gerna lemnar jag all anmärkning vid sjelf*
va Propositionen i della ämne, ehuru jag ej kan
anse den fullt Constitutions- enlig, dä efter min
tanka, det bruk, som är i RiksSiånden öfligt,
ali Contra-Proposition föreslås af dem, som äro
af olika tanka med den mera allmänt yttrade, är
det rätta , och får jag hemställa till Höglofliga
1 tskottets upplysta pröfning, hurudant förhällandet
skulle blifvit, oin arne Ständ stannat emot
två i denna fråga, antingen Consumtions-afgif*
ten skulle försvinna, eller en ytterligare öfverläggning
derom äga rum; i stället för de 2.'ne
alternativt väckta frågor, om Tull-ersättningen,
eller Bränvins (åonsumtions-afgiften borde i Allmänna
Bevillningen ingå. Men hvad jag aldrigkan
bifalla, är, att Bränvins - Consumtionsafgiften,
som är en personel, skall förvandlas
till en reel, tunga. Jag bör icke förtiga, att
har icke är fråga om en, utan om fem skillingar
å.hvarje Riksdalers Bevillning efter 2 Art.,
ty alla dessa fern skillingar kunna försvinna, om
Bran vins-Consumtions-afgiften på hittills vanligt
satt utgår. Gerna vill jag likväl bereda lindring
för Torpare, Inhyses och-Backstugu-bjon , samt
i allmänhet tjenande Classen, och dem, som efter
2 Art. icke hafva två R:drs Bevillning, och
i sådant ändamål tillstyrka en högre Classification
i Bevillningen för de personer, som erlägga
den till ett högre belopp; men, att Bevillningen,
som förut redan nog hardt trycker Akerbruket,
skall pä detta satt; för vissa Medborgare
-
Den 2 Juli.
349
gare-Classer ,. få den drygaste tillökning, pä det
andra utan behof skola derifrån fritagas,- finnér
jag alldeles oskäligt. 12 skjllingars afgift är för
en Hemmansbrukare icke tryckande, men trehundrade
tolf skillingar äro det i högsta grad för
en gäldbunden Possessionat; Progressiva afgiften
skonade vid ett lägre Bevillnings belopp, men
denna trycker utan all skonsamhet, utan att ändå
lemna den tröst, att det är för den torftiges lindring
inan skattar. Om således den .Ledamot a£
Vällofl. Borgare Ståndet1, som väckt, och med
så mycken nit, den jag för min del icke gillar,
genomdrifvitBränvins-Consumtions-afgiftens flyttning
från personer till Egendom , för sin Landsort,
der den personliga Bevillningen, må hända
, har en större proportion till Egendoms-Bevillningen
, än annorstädes, menat väl, har likväl
den lindring, som af densamma vunnits ,
måst af hela det öfriga Riket dyrt köpas, och
denna sanning kan af inga, på blotta suppositioner
grundade uträkningar vederläggas. Jag
får således på det kraftigaste reservera mig emot
B ränvins-Consumtions-afgiftens flyttning från personer
till egendom, under medgifvande likväl,
att för de torftigare Folk Glassér den må alldeles
försvinna, genom, en tillökning från de öfriga,
väl ej af tio, men två procent å Bevillnings be*
loppet efter 2 Art. samt 24 skillingars personlig
afgift af alla dem, hvilkas så beskaffade Bevillning
öfverstiger femton R:dr.
Vidare i afseende på 3 Art., i frågan om
Landt-Tulls-ersättningen, anförde Herr Kongl.
Hof-Predikanten följande:
5,Sedan
350
-De.n 2 Juli'.
”Sedan jag hort en värd Ledamot af He-i
dervärda Bonde-Ståndet högt klaga öfver förment
orättvisa mot detsamma, genom det sätt,
sorn blifvit stadgadt för Tull-ersättningens utgörande,
har jag, som aldrig yrkat sådana Bevill»
nings-grunder, hvilka varit partiska eller menliga
för något särskildt stånd, trott mig böra förklara,
1:0 att hvarje Ledamot af Hedervärda
Bonde-Ståndet, som nu betalar denna ersättning
ined tio, förut betalt den med 13 —:dels skilling,
att deröfver, till åtta R:drs Bevillning,
lindringen är ännu mera märkbar, och i allmänhet
, att Utskylderne för det Hedervärda Bonde-Ståndet
blifvit i ett ökadt förhållande mot
andra Medborgares nedsatte. Anfagom, att en.
Bonde å ett Hemman af 2000 R:drs värde har,
jemte hustru, en son eller dräng, och ets dotter
eller piga, så visar nedanstående uträkning
hans Bevillning så val 1812, sorn nu:
18x2
R:d.
sk.
r.
Egendoms-Bevillning å aootf
R:dr Plemmans-värde
5
Rränvins-afgift för två personer
24
Tobaks d:a för d:o
12
Siden-afgifi: för 2 d.'o
8
Tull-ersättning - - - -
2 6
8
Summa
”1
2 2
*1
Bgendoms«
Den a Juli.
1815
B:d.
sk.
r.
Egendoms - Bevillning ä 2000
JR:dr Hemmans värde - -
4
■
Efter 3 Art. och 1 §:n - -
24
— — 2 §:n
8
i
Summa
4
32
j
Antagom vidare, att en Possessionat å
lo,ooo B:dr Hemmans-värde har 3 drängar och
4 pigor, så visar nedanstående Uträkning beloppet
af hans Bevillning.
1812
R:d.
sk.
r.
Hemmans-värde 10,000 B:dr
2 5
Bränvins ~ Consumtion för
4
personer «
-
1
Tobak för 1 Ståndsperson
-
12
D:o för 3 Drängar
-
18
Siden för en Em -
-
24
D:o för 4 pigor -
-
16
1 Guldur ■»
-
1 2
Tull-ersättning « - -
-
_a
37
4
Summa
30
23
4
Hemmans
-
332
Den 2 Juli.
1815
R:d.
sk.
r.
Hemrnans-värde 10,000 B:dr
2 0
Afgift efter 2' Art. 1 §:n
Dito - - 2 §:n
2
24
36
Summa
' 23
12
.TemfÖrelsen visar, att den sistnämndes Bevillning,
långt ifrån att, som man förmodat,
mera nedsättas, fatt en tillökning, af vid pass
6 p'-Ct utöfver den förres, som väl således icke
må hafva fog att klaga. Matte i öfrigt afundens
känsla aldrig röjas, aldrig egenkärlekens, genom
ett envist förfägtande af förut fattade meningar.
Och skulle dessa Herr Kongl. Hof-Predikantens
särskildta yttranden åtfölja Utskottets Betänkande.
Ut supra»
Ex Protocollo
Matths Weibull.
Utdrag af Protocollet, hållet i Riksens
Högloft. Stånders Bevillnings - Utskott
, vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 20 Juni 1815.
S. D. Vid 4 Art. 4. §. 4 Mom. yttrade Herr
Prosten Palm sig sålunda; jag nödgas, ehuru
ogerna, motsäga Herr Öfversten Drufva i den
af Herr Öfversten nu åter väckta motion, rörande
-
Deri 2 Juli*
tande Taxerings-sättet med Åcademie . Staterna*
Äfven jag har haft elen äran, atf såsom Leda*
mot af Pröfnings-Gommittéen i Malmo, granska
Taxerings-göromåien från Åcademie Staten
i Lund, och jemte de öfriga dervarande Profit
ings-Cominitteens ledamöter ä haft en alldeles
motsatt erfarenhet af den , som Herr Öfversten
Drufva ägt såsom Ledamot, vid en dylik Comroittée
i Upsala.-—-.Tåg har. nemligen funnit, att
Academiska Jurisdictions -Taxerings-Contin i tlée
hade, utan, annan bevekelsegrund än dess egna
medborgerliga tänkesätt och utan behof af nå*
gon annan Con troll än den pligt känslan åläg.
ger,- i sina, åtgärder uppfyllt alla medborgerlighetens
kraf. iSär nu dertill kommer-, att aldrig
något missnöje-förmärkts,■ sorn kunnat gifva anledning
till någon ändring af ett sådant Taxerings-sätt,
. och här alldeles icke kan komma i
fråga någon förlust för Kronan., skulle jag för
min del tro, att något ändamål, genom denna
projecterade förändringen, ej skulle vinnas. .Tåg
befarar deremot, att danna vördnadsvärda Corps
i Riket, sorn har det stora uppdraget att uppfostra
Rikets ungdom , och äfven derföre bordé
med grannlagenhet behandlas, skulle tro sig sårade
af ;en oförtjent förebråelse i att hafva man-)
■querat i sina medborgeliga förbindelser, om
den lutti Is vanliga beskattnings-methoden skulle
endast för Åcademie - Staterna blifva- förändrad.
Herr Prosten Svedelius förenade siv tili
O
alla delar med Herr Prosten Palm och trodde
så mycket heldre Academiska Staterna böra
5.te Mandef* 45. 4%, bibg-*
354
Den 2 Juli.
bibehålla den rättighet Beredningen föreslagit,
som densamma är grundad, så väl på gamla Bevillnings-
Förordningar, sorn på Academiernas
fastställda Privilegier.
Herr Justitis-Cancelleren Klinteberg gaf till—
hänna: att då han vid Beredningen varit, i
förevarande fråga, af den tanka, som utgjort
Beredningens författade project, så kunde han ej
eller nu, då discussion uppkommit i ämnet, undgå,
att närmare detaillera de skäl, som lian*
tanka föranledt. Dessa bestå deruti, att enligt
dess, hvad Lunds Acadeinie angar inhämtade
kännedom, icke mindsta anmärkning blifvit gjord,
livarken af de Borgersman, hvilka i Academiens
Taxering deltagit, icke eller vid PröfningsCommitéen,
mindsta omständighet förekommit, att
Academiens åtgärd i förevarande skick, varit
felaktig, eller ledande till förmindskning i Statens
rätt; hvadan Herr JustititB-Cancelleren således,
då någon synbar förmon, genom förändring
i Acadernie Statens Taxerings-sätt, vöre
att förvänta, destomindre för sin del kunde dem
tillstyrka, som ett missnöje derigenom otvifvelaktig!
orsakades, hvilket man ej hade skäl
att bereda, då ej ringaste gagn eller nytta deraf,
hvarken för det allmänna, eller någon enskild
person, vore att förvänta ; hvarförutan Herr
Justitie-Cancelleren ansåg med sakens natur vara
enligt, att en Corps inom sig mera af hedersoch
pligtskänslan finner sig befogad, att täfla ,i
bidrag till Statens fördel, än att de dertill skulle
drifvas af en större Hummerair af andra Glassér*
närvarande personer; hvarförutan Herr Justitie
-
Den 2 Juli.
35 5'
s f i t i ib Cancelleren trodde det böra besinnas, att
det projecterade antalets förändring, af Acadernie-Statens
Taxerings-män, otvifvelaktigt står
i sammanhang med förändringen af mindre Städernas
Taxerings-mäns antal bland Borgerskapet,
så alt desse alltid få en öfvervägande Pluralité
inom deras Glass. Ut supra
Ex Protocollo
Matths Weibull.
Vppläst hos Högloil. Ridd, och Adeln den 2 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 2
Vällofl. BofgareStåndet den 3 __
Hederv. Bonde-Ståndet den 2
Vördsamt. Memorial!
Till Bevillnings Utskottet har Vällofl. Borgare-Ståndet
d. 16 nästlidne Maj remitterat ett
af Herr Handelsmannen Jac. Linström ingifvet
Memorial, med hemställan, om icke under
vissa vilkor all Landt - Tulls - Uppbörd på inhemsk
tillverkad Tobak må upphöra; men sorn
Landt-Tulls-afgiftens bibehållande å denna Öfverflöds-vara
bör Verka till mindskning i Consumtionén
deraf, så kan Uskottet å Herr Linstrotus
förberörde Memorial icke tillstyrka bifall.
Hvilket till Riksens Hoglofl. Stätrders bepröfvande
vördsammeligen öfverlemnas. Stockholm
den x Juli 1815«
På Hoglofl. Riddersk. På Högv. Prest-StåndetS
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Stellan Mörner. Olof Bjurbäck.
vt
35^
JBen 2 Juli.
På Vällofl. BorgareStåndets
Pedamöters
vägnar
Nils Limnelius.
På Hederv. BondeStåndets
Peel aino ters
vägnar
Joli. Magn. Wessing.
Herir. Christ. Zaar.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Åd. den 2 Juli.
Högvörd. Prestf-Stindet den 2
Vällofl. Borgare Ståndet elen 3 .
Hederv. Bonde - Ståndet “den 2  „
Vördsamt Memorial!
I anledning af Höglofl. Bidderskapets och
Adelns, till Bevillnings- samt Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-TJtskotten, den 5 Maj nästlidne
remitterade Herr Grefve Henning Gyllenborgs
Memorial, rörande en beqväinJigare Postgång
å Pandet, och ett af honom i detta ämne
afgifvet ytterligare Anförande, sorn med Protocolls-Utdrag
den 15 sisth Juni blifvit till Bevillnings-Utskottet
remitteradt, innehållande Herr
Grefvens Anmärkningar öfver Allmänna Besvärs
och Oeconomie-Utskottefs uppå iörstnämde
Memorial afgifne Betänkande, har 3^evillnings-Utskottet
detta mål till pröfning förehaft;
och som härvid upplystes, att Högvördiga Prest- ,
Vällofl. Borgare- och Hedervärda Bonde-Stånden
redan bifallit Oeconornie-Utskottets Betänkande,
som afstyrlcer den af Herr Grefven fö.
reslagne Post-Inrättning,, och Bevillnings - Utekottet,
i afseende på Post-Verket, icke tillhör
någon
Sen 2 Juli»
357
någon annan befattning, än den som rörer de
för samma Verk erforderliga medel; så och då
Herr Grefve Henning Gyllenborgs emot Oeconom
ie-Utskottets Betänkande, från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln hit remitterade Anmärkningar,
åsyfta förändring, icke i Post-Taxan,
utan i sjelfva Post-Inrättningen, finner Eevillnings
- Utskottet sig öfver förberörde Anmärkningar
icke kunna något hufvudsakeligt Utlåtande
meddela. Hvilket Riksens Höglofl. Ständers
närmare ompröfvande vördsammeligen un*
derställes. Stockholm den i Juli 1815*
På Höglofl, Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Uedamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Stellan Mörner. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Uedamöters Ståndets Uedamöters
vägnar vägnar
iSils Limnelius. Joli. Magn. Wessing.
Henr. Christ. Zaar.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. dan a Juli»
Högvörd. Prest-Ståndet den 2
Vallöf). Bargare-Ståndst den 3
Hederv. Bonde-Ständet dea 2
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande, i anledning af de
bos Höglofl, Ridderskapet och Adeln
samt
35»
JDen 2 Juli.
samt Vällofl. Borgare-Ståndet gjorde
anmärkningar vid Utskottets tinder
den 29 nasti- Maji afgifna Betänkande,
i anledning af Hans Exccllences
m. m. Herr Grefve M. Brahes
Memorial, angående Bevillningen för
Dannemora Bergslags Jern -tiilverk
Sedan
'Stats-Utskottet under den 2g sistlidne
Maji. afgifvit dess Betänkande, i anledning
af Hans Excellences m. m. Herr Grefve Brahes
Memorial, angående Bevillningen för Danftemora
Bergslags Jern-tillverkning, har detta ärende
under den g dennes blifvit återremitteradt, så
väl från Höglofl. Ridderskapet och Adeln, sorn
Vällofl. Borgare Ståndet, med de vid samma
Betänkande gjorde anmärkningar.
Hos Höglofl. Ridd. och Adeln har Herr
Friherre Lars August Mannerheim yttrat sig
instämma med StatsUtskottet deruti, att g o §.
på ämnet vore användbar; men hade tillika hållit
före, att Utskottet i sitt Betänkande bordt
dervid stanna. Frågan vore om återfåendet af
försuten tid; sådant vore ett mål, hörande till
Jagä rättegång; Riksens Ständer kunde ej föreskrifva,
att ett till slut ageradt mål skulle åter
upptagas. I anledning hvaraf Herr Friherre
Mannerheim tillstyrkt åtenemiss af Betänkandet.
Herr Thure Drufva hade erinrat, det
Hang
ning,
JDen 2 Juli.
359
Hans Excellence Herr Grefve Brahe icke kla*
gade öfver utöfningen af 1812 års BevillningsFörordning,
utan öfver sjelfva dess princip, i
afseende på tillämpningen deraf till Dannemora
Bergslags Jern-tillverkning.
Herr Friherre Mannerheim har vidare yttrat,
att om förhållandet vore sådant, voro åter
de, som hade skäl att klaga öfver att på dylikt
Sätt hafva blifvit för mycket taxerade, visserligen
för många , för att i detta afseende nu mera
kunna för den förflutna tiden erhålla, rättelse.
Hos Vällofl. Borgare-Ståndet åter har Herr
Borgmästaren Ullberg yttrat, att Herr Borgmästaren
för sin del icke fann hinder, att styrka
till bifall å Utskottets Betänkande i hufvudsaken
, med vilkor likväl, att slut-meningen, som
hänvisar Dannemora Bergslags Intressenter, att
hos Kongl. Maj t omedelbart söka restitution af
erlagd Bevillning, ifrån Betänkandet uteslutes.
Uti 1812 års Bevillnings-Stadga är föreskriften
tydlig om ändrigs-sökande uti Bevillningsmål,
och någon annan föreskrift för särskildta
afseenden . borde , efter Herr Borgmästarens
tanka, af Riksens Ständer icke kunna meddelas
, aldramindst böra enskilda händelser gifva
anledning till den tankan, att Kongl. Maj:t af
hvarje individu skall diiecte kunna besväras med
underdånig ansökning om eftergift af i laglig
ordning taxerad Bevillning. Herr Borgmästaren
har derföre hemstält, om icke Betänkandet
må återlemnas till Stats-Utskottet, att ställas i
den form, att, sedan Respective Riks-Stånden
det
36*
.Den 2 Juli.
det samma bifallit, Expeditions-Utskottet derefter
må kunna uppsätta den till Kongl. Majit i
detta ämne afgående underdåniga Skrifvefsen.
Herr Lagman Nolleroth har ansett, att se»
dan Kongl. Majit, förmedelst den åtgärd, han i
detta mål lemnat, gifvit sökanderna anvisning, att
värjda sig till Ständerna , Stats-Utskottet ej kunnat
annorledes förfara. Nu återstår endast Riksens
Ständers pröfning i ett ämne, hvilket annars
genom besvärs anförande i vanlig väg bordt
behandlas.
Herr Grosshandlaren Aberg har instämt
med Herr Lagman Nolleroth deruti, att Statsutskottets
behandling af detta mål vore en följd
af den hänvisning, sorn Dannemora Bruks-ägare
hos Kongl. Majit erhållit.
Herr CommerceBådet och Riddaren Wegelin
har yttrat, det i alia fall vara betänkligt,
att efterskänka vid den ena Riksdagen de utskylder,
som följa af den föregående Riksdagens
Beslut; — Och hvarmed Herr Borgmästaren
Ornberg sig förenat.
Till besvarande af hvad sålunda blifvit anmärkt,
får Stats-Utskottet vördsamligen andraga,
att sedan Kongl. Maj:t genom Resolution af d.
22 Juni sistlidet år i Nåder behagat förklara
Hans Excellence m. in. Herr Grefve Brahe
jemte flera Dannemora Bruks-ägare berättigade,
att vid näst derefter inträffande Riksdag äga deras
talan till efterräkning och restitution fri och
öppen från och med år 1813 af den högre Bevillning,
de tills vidare måste utgöra; så hade
StatsUtskottet trott sig böra, genom den tillagda
slut
-
Den 2 Juli.
361
slutmeningén, på nyssnämnde omständighet fästa
Riksens Högloft. Ständers särskildta uppmärksamhet
till det afseende, som Riksens Högloft.
Ständer kunde pröfva lämpligt. Och får StatsUtskottet
i öfrigt vördsämligen gifva Högloft.
Ridd. och Adeln samt Vällofl. Borgare-Ståndet
tillkänna, att Stats-Utskottets ifrågavarande Betänkande
redan blifvit bifallet af Högvördiga
Prest-Ständet och Hedervärda Bonde-Ståndet,
hvilka nästnämnde arne Stånd äfven underrättas
om Utskottets nu meddeldta svar. Stockholm
den 30 Juni 1815.
På Högloft. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Fandberg. Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 2
Vällofl. Borgare-Ständet den 3 —.
Hederv. Bonde-Ståndet den 2
Vördsamt Memorial!’
Vid pröfningen af de till Bevil lnings-Utskottet,
från Högloft. Ridd. och Adeln den 16
sistlidne Maj remitterade, Herr Otto. Påhlmans
Memör
3&2
Deri 3 Juli.
Memorial, angående förhöjning i Post-taxan,
och från Hedervärda Bonde-Ståndet, genom Protocolls
Utdrag af nyssnämnde dato, ofverlemnade
Jonas Jonssons från Södermanland Memorial,
rörande Post-taxan$ förhöjning med 35
procent, till postförings-legans päökande , har Bevillnings-Utskottet
ansett någon tillökning' i nu
varande Post-taxa icke lämplig, samt att , då
Postförarne i allmänhet erhållit betydliga förrnoner
och rättigheter, påökning i Post-skjuts legan
icke eller är billig; utan att alltså den nu
varande Post - Taxan bör oförändrad bibehållas.
Dock varder detta Riksens Höglofl. Ständer
vördsamligen understäldt. Stockholm den 1 Ju»
li 1815*
På Höglofl. Riddersk. På Hö-gv. Prest-Sjån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
C ari Stellan Mörner. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Nils Limnelius. Joli. Magn. Wessing,
Henr. Christ. Zaar.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli.
Hdgvörd. Prest-Ståndet den 2
Vällofl. Borgare-StSndet den 5 _
Hederv, Bonde-Ståwdec den 2
Riksens Höglofl. Ständer s Stats-Utskotts
Betänkande, angående Löfås
Silf
Den 2 Juli.
36 3
Silfververk i Skedvi Socken och
Kopparbergs Län.
Ibland Statsverkets ordinarie inkomster är
Xölås Silfververks io:de, som utgår med -j-^rdel
af Silfver-tillverkningen, upptagen och beräknad
till 20 R:dr om året; men då räkenskapefne
utvisa, att denna afgift icke till detta belopp
influtit, utan förar 1810 endast utgjordt 8 R:dr
11 sk., för år 1 811 har icke något Silfver från detta
Silfververk till Kongl. Myntet inkommit, menför
år 1812 blifvit levereradt 19 R:dr 20 sk. och
för 1813, 12 R:dr 12 sk.; så har Stats-TJtskottet
icke bordt underlåta, att härå fästa en närmare
uppmärksamhet.
Stats-Utskottet har derföre hos Herr HofCanlzleren
rn. in. Friherre af Wetterstedt begärt,
att Kongl. Bergs Collegium måtte undfå
Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, att meddela
Stats-Utskottet en fullständig berättelse om Löfås
Silfververk, hvilken berättelse borde utreda
och upplysa , på hvilka privilegier, resolutioner
och Författningar detta Verk sig grundar, hvad
friheter och förmoner detsamma, uti förläningar
af Kongl. Maj:t och Kronan samt skyldigheter
och gärder af Hemmans-ägare och Allmogen
njuter, i hvad skick Silfver-tillverkningen derstädes
nu befinnes , beloppet af den afgift, som till
Kronan derföre ärligen erlägges, och om den
betalas i Silfver eller med Banco-sedlar , samt
om den närmare kännedom om fältets och Malmfångets
beskaffenhet, som uti Kongl. Bergs-Col
-
364
25en % Juli.
Jegii Utslag 'af den 21 Martti 1783 omförmäies,
annu erhållits, och i sådant fäll, hvad inflytande
den haft till jemkning eller förändring uti
den . genom ofvanberörde Utslag faststälde afgiften
till Kongl. Maj:t och Kronan m. m.
I anledning häraf har Kongl. Bergs-CoIIegium
uti Protocolls-Utdrag af den 12 sistlidne
April meddelt &tats-Utskot(et följande upplys.
ningar.
hiär Uöfås i Skedvi Socken , Kopparbergs
Fögderi och Fahlu Län belägne Silfververk först
blifvit upptaget, finnes icke någon säker underrättelse.
Långt förr än Kongl. Bergs-Collegium
inrättades, drefs detta Verk på Kronans bekostnad.
Under Drottning Christinas Regering upplåts
detsamma under arrende åt Handelsmannen
i Stockholm Thomas Funek den äldre. Efter
hans död fortsattes Verket med mer och mindre
drift och omtanka intill år 1677 då det råkade
uti ödesmål. Med Kongl. Maj:ts Nådigste bifall
och förmedelst Kongl. Bergs-Collegii härhos
i afskrift sub Lit. A. bilagde Privilegium af
den 6 December 1687 blef Verket öfverlåtet åt
ett Tnteressentskap, emot åtnjutande af vissa uti
nämnde Privilegium uppräknade förmoner. Af
detta interessentskap fortsattes arbetet i Grufvorna
med all flit, till medlet afår 1708, då den
olyckan timade, att en Damm af en hastig vattenflod
sönderbrast, hvarigenom Grufve-konsten
förderfvades och hela Stargrufvan under ■vatten,
stäldes , hvarefter detta Interessentskap upphörde
och Verket åter ödelemnades. År 1733 begynte
Rådmannen i Fahlun Eggert Lundström, att
å nyt>
Den 2 Juli.
365
3 nyo upptaga och isiåndsätta Verket; och genom
öppet Privilegium af den 5 Juni 174I
uppdrogs åt honom detta' gamla Löfås Verket;
att det både på Jvoppar och Silfver bearbetaj
med g frihets-år från ali afgift, till Kongl’. Maj:t
och Kronan af sjelfva Verket, jemte följande
vilkor och förmoner hemligen: 1:0 Att ’ på
Kongl. Myntet leverera ali - Silfver-tiilvérkningén,
emot betalning éfter‘ Författhingärnemed
af kopparen tilläts honom tinder frihets-åren fri
utmynimng vid Avesta ; 2:ö' Nybergs1 eller
Löfås Hemmanet med döss: tillhörigheter. blef
jemväl nir Verket till tjenst och understöd1 un*
dérlagdt; och 3:0 Tilläts honom , att efter behörig
utsyning nyttja Kronoskogen till nödig byggnad
vid 1 Grufvorna "samt Rost- och Grufve-ved
af torrakar och vindfällen, meni eke-hill kolning.
Häremot ålades Rådmannen Lundström,
att Verket efter rätt Bergsvis drifva och fortsätta,
, samt- ingen Grufva nedlägga utan Köflgl.
Bergs-Collegii vetskap och tillåtelse, 'Sa ock, att
med all försigtighet och aktsamhet försvarligen
handtera och varda de till Verket hörande skogarna;
men de förmoner, sorn genom 4 och 5
§ §. uti 1687 års Privilegium varit förre participanterne
förunte, blefvo Rådmannen* Lundström
icke tillagde. Vid 1747 &rs Riksdag an-,
malte derföre bemälte Rådman hos Riksens Ständer,
att han, utan nämnde förmoners åtnjutande,
icke mägtade längre drifva Verket, hvilket han
derföre då hemböd Kronan till inlösen emot betalning
af 80,901 D:r 14 öre Kopparm., som
han, efter uppvist räkning, skaij, derpå, nedlagt,
•- i an
-
366
Den 2 Juli.
i anledning hvaraf Riksens Ständer beviljade
honom åtskilliga förmoner och friheter för. Ver-,
ket, på sätt Kongl. Maj:ts härhos sub Lit. Bi
afskrift bilagde Nådiga Bref till Kammar- och
Bergs-Collegierna af den g Juni 1747 innehåller.
Genom Kongl. Brefvet af den g October
1766 indrogos val de. flesta af de år 1747 be*
viljade förmoner; men uppå Riksens Ständers
underdåniga tillstyrkande vid 176g års Riksdag
blefvo, genom Kongl. Brefvet till JCongl. Karn-,
mar.Collegium och Kongl. Bergscollegium af
den 3 April 1770, desamma till det mesta återstälde.
Enligt Eands-böckerna för gren 1803
till och med år 1812 hafva ofvannämnde förinoner
bestått uti följande, nemligen: -
. 1:0 Rentan af Eöfås Hemman eller Gjutar-hyttan,
sorn finnes upptagen alla år lika och
sålunda:
, R:d. sk., r.
Ordinarie Renta:
Städje-pennin- f
gar -..- 1- - — t6 —*
13 stigar kohl,
å .18 sk. 3:12 __
8 Dagsverken, å
3 sk. - - __ 24 —
■ ■;! ■ 1  ^
Extra. Ordinarie
Renta.- För- *- >
höjning på 13 :
stigar kohl å
j*T sk. - - — 17; 4
Transport — 17: 4. 4: 4',
8 Dags?
Den 3 Juli. 367
Transport . 17: 4. 4: 4. —
1 Dags-verken ,
å 2y sk.
18 8
Kungsgårdshjelp:
1 lass Ved, ä
5t sk- - *
i Stock ä 5y sk;
10 8
Skjutsfärds-Penningar
af 13
stigar kohl a
2 sk. - - — 3C
S:o Utaf Ordinarie
Renta.- 300
st. Dagsverken,
ä 3 sk. 18: 36
Mxtra Ordinarie
Renta: För
höjningpåhoo
stiger kohl, å
8 r. - - - 8: 16.
300 Dagsverken
å Sy sk. - 14: 38.
1: 24. 8
——  5: 28. 8,
22 44 —
41: 32.
Tillsammans 47: 12. 8.
3:0 Xösnings-frihet af Krono-Spannemål-5
som, enligt den upprättade årliga SpannemålsDispositionen,
erhållits utur Näsgårds och Säter»
-
368
Den 2 Juli.
ters Liins Fögderier till nedanskrifna Belopp,
nemligen :
T:r
f.
k:pr
År 1803
111
—
i
r 804
*47
4
—■
1805
J99
2
—>
1806
189
6
1
1807
184
7
3 I
1808
198
5
—
1809
200
—
—
1810
199
6
2
181I
139
3
3
1812
166
. 3
O
&
Ti
Tillin 1736 T. 7 ,f. 1 t.
eller per medium 173 T:r 5I- f. Spannemal årligen
efter det genom Kongl. Brefvet af den 5
April 177.0 utsatta Lösnings-pris af 1 K:d. Specie
för Tunnan.
Enligt de uppgifter , som till Kongl. Myntet
inkommit, liar Silfver - tillverkningen vid
Löfåsen under de 10 sistförflutne åren , eller ifrån
och med 1805 till och med 1814, efter
medelberåkning sig bestigit till föga mera,' än
42 Ld# årligen, hvadan oek den, enligt 1783
års Taxerings-Resolution, derå belöpande afgift
till Kongl. Maj:t och Kronan, som uti Silfver
utgått, eller rättare på Kongl. Myntet blifvit
innehållen , pev medium utgjort icke fyllest I*
L:# årligen. Grufve-driften och Malmfältens
undersökande bar fortgått sedan år 1770, efter
den då af Bergs-Collegium • föreskrifna arbetsplan.
-Den betydligare Kopparmalms-fångst, sorn
luir fordom varit, upphörde redan 1778 och
ha?
Ben 3 Juli.
har sedan den tiden Koppar tillverkningen af
vid dessa Grufvor samlad Malm varit så ringa
och obetydlig, att Bergs-Collegium ej kunnat göra
något afseende derå till Taxering, enligt dess
Utslag af den 21 Mars 1783- Brytningen uppå
Silfvermalm har blifvit fortsatt ifrån 1783
till 1795 uti då föreskrifne arbetsrum med större
och mindre framgång och vinst. Flera försöknings
arbeten, till faltets närmare undersökande,
samt communicaiions-ortet, hafva under tiden
blifvit anlagde; men sedermera, eller efter
år 1795, har Malmfyndigheten i betydlig mån
aftagit, ehuru flera nya arbeten blifvit företagne,
så att Bergs-Collegium ej haft anledning göra
någon ändring eller jemkning uti dess I783
för detta Verk utfärdade Taxerings-Utslag; dock
som Collegium så af Relationerna som erhållne
särskilda underrättelser erfarit, att arbetet vid
Verket dessa sista åren ej fortgått med den drift,
som skäligen kunnat förväntas, har Collegium
redan förlidet år anbefallt dess Advocat-Fiskal ,
att om förhållandet härmed taga nödig kännedom,
samt göra de påminnelser derom, han
skulle finna nödiga; och har Collegium äfven
vid samma tillfälle funnit nödigt anbefalla, att
nya mätningar af Grufvorna och Malmfälten förde
sednare åren ofördröjeligen detta år skulle
företagas och på Charta fattas, på det Cnllegium
, genom då erhållande upplysningar, kunde
komma i tillfälle att förordna om det, Sorn hädanefter
bör iakttagas till Verkets framtida nytta
och Grufvornas vidare bearbetande. För öfrigt
och som Collegium icke skall hafva sig bel,
:te Bandet. 47. 4g. kant,
37®
Dm 2 Juli.
kant, huruvida Disponenten af Löfås-verket äger
flera förläningar och friheter, än här ofvanföre
uppgifne blifvit; sa förmäler Collegium sig
hafva genom Bref anmodat Kongl. Maj.ts Befallningshafvande
uti Stora Kopparbergs Län, att
till Collegium inkomma med uppgift på alla de
förmoner och gärder, som Löfås-Verket för det
närvarande njuter, på det Collegium sedermera
måtte blifva i tillstånd att gifva Stats-Uiskottet
tillkänna, om Löfås till äfventyrs åtnjuter några
flera förläningar, än redan uppgifne blifvit.
Stats-Utskottet har sedermera ifrån Kongl.
Bergs collegium erhållit den ifrån Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande infordrade och härhos sub
Lit. C. bilagde uppgift, hvilken, utom vindkörningen,
hufvudsakligen instämmer med de underrättelser
Kongl. Bergs-Collegium förut meddelt,
med undantag af Kronotionde Spannemålen
, hvilken här beräknas för 2tne sednare år,
som gör medium något öfver 13 T:r årligen högre,
än efter Collegii förra beräkning, samt att
rente-persedlarne äro uträknade efter 1814 års
Markegång. Och som utaf hvad sålunda blifvit
meddeldt, fulleligen är upplyst och utredt, att
Grufvedriftens fortsättande med publikt understöd
vid Löfås icke lönar sig, utan hittills medfört
en ganska betydande årlig förlust för Kongl.
Majit och Kronan uti de stora friheter och förmoner,
som, på Stats-Verkets bekostnad, disponenten
af detta Verk njuter, oberäknadt att den
i Stat påräknade obetydliga inkomst, af 20 R:dr
om året, icke en gång för de flesta åren tili
hälften influtit; så anser Stats-Utskottet Kongl.
Maj;is
Hen 2 Jall.
Maj:ts och Kronans höga rätt samt Statens förmon
fordra, att detta Verk nu nedlägges och de
dertill anslagne förläningar och friheter till Statsverket
indragas. StatsUtskottet linner häremot
sa mycket mindre något hinder, som af Handlingarna
icke kunnat utrönas, det disponenten
blifvit tillagd någon äganderätt till detta Verk,
utan endast upplåten dispositions rätten deraf.
Stats-Utskottet hemställer derföre till Riksens
Höglofl. Ständer, att Riksens Ständer matte hos
Kongl. Maj;t i underdånighet anhålla, det Nådig
Befallning måtte till Kammar- och BergsGollegierna
afgå, att ofördröjeligen vidtaga anstalter
om Verkets nedläggande samt de detsamma
förunte förläningars, friheters och förmoners
indragande till Kongl. Majit och Kronan, dock
att derunder icke inbegripas de extra tjenstbarhetér,
hvilka Allmogen till Bruket utgjort, och.
hvarifrån den vid Verkets nedläggning bör njuta
befrielse. Stats-Utskottet anser för öfrigt det
böra vara nu varande Disponenten obetaget, om
han på egen bekostnad och utan allt understöd
af Kronan och det Allmänna vill med egna medel
fortsätta Grufve-arbetet, likväl på sådana
vilkor, som med Författningarna om Bruks-oell
Bergs-Handteringen instämma.
Om Riksens Höglofl. Ständer till hvad sålunda
hemstäldt blifvit täckas lemna bifall ; så
kommer den uti Riks-Staten påräknade inkomst
la R:dr af Löfås Silfververk, att derifrån uteslutas}
hvilket allt Riksens Höglofl. Ständers e
-
37»
Den s Juli.
get bepröfvande vördsammeligen understalles*
Stockholm den 14 Juni 1815»
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vagnar
Carl Je Geer. Gustaf Murray.
På Vallofl Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöter* Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
A.
Kongl. Majit s och Rikets Bergs-Collega-Privilegium
på Löfås Silfver -  bruks uppläggande för Landshöfdingen
Hågvälborne Herr Gustaf Du*
vall och dess Med-Interessenter.
Kongl. Maj:ts vi underskrifne Råd, President
och Assessorer uti det Kongl. BergsCollegio;
Gore vetterligt, att såsom Löfås SilfverBruk,
hvilket är ett ibland de äldsta Silfver-Verken
i Riket, häfver allt ifrån anno 1677) legat
öde och obrukadt , och folket likvist, sorn
den tiden bemälte Verk var i gång hafva i Grufvorna
arbetat, veta af egen erfarenhet berätta,
att Malm finnes der både öfver botten så väl
sorn för orterna uti dess strykande gång i fällt;
allt
-
Den a Juli.
373
alitsa håfve vi så mycket mera på alla medel
och utvägar varit förtänkte, huru det åter till
god uppkomst måtte blifva befordradt, efter uppå
det derunder lydande Nybergs-Hemrnanet af
behörig Kolskog, vattudrägt och andra sådana nödvändigheter
, som ett slikt Bruks fortsättande befrämja.
Hvarföre emedan vi nu så vida dermed
komne äro, att visse Participanter till ett antal af
tolf personer sig till detta Brukets återupptagande
angifvit hafva; hvilka igenom Herr Landshöfdingen,
Högvälborne Gustaf Duvalls persuasion och
exempel (varande välbemälte Herr Landshofdinge
sjelf derutinnan en med-participant) nu äro sinnade
deruppå deras lycka att försöka, begärandes att
blifva derå med behöriga Privilegier försedde; fördenskull
såsom Collegium, igenom dess underdåniga
till Kongl.-Majit afgångne Bref af den 13 Nov.
1686, samt ock af den 8 Nov. uti innevarande
år, häfver Högstbemälte Kongl. Maj:t de vilkor
och conditioner underdån-oförgripligast föreslå*
git, som man lill detta förfallne Verkets åter
upphjelpande häfver nödiga pröfvat, och mer
Högstbemälte Kongl. Maj:t, igenom Dess Nådigste
deröfver ankomne Svar af den 13 November
1686, samt af den 14 November nästlidne,
i Nåder allt sådant häfver behagat agreera; alltså
vele vi till underdånigste följe deraf samt
ock på dragande Kall och Embetes vägnar merbemäldte
Herr Landshöfdinge tillika med de
andra Inleressenterna detta Silfver-Verket vid
Löfåsen, så länge de förmå hålla det vid magt
och efter rätt bergsvis gående, samt ock deraf
till Kongl. Majit utgöra hvad Högstbemälte
Kongl,
374
JJen 2 Juli.
Kongl. Majit deraf tillfalla bor, till ett perpetuelt
och evärdeligt bruk med följande förmoner
hafva uppdragit, nemligen :
1:0 Efter de Byggningar och Verk , som
till ett sådant Bruks fortsättande nödvändigt fordras,
äro vid Eöfåsen dels mycket förfallne,
dels ock mäste alldeles å nyo inrättas, ty efterlåten
Jnteressenterne uppå fyra år hela formyntningen
.af allt Silfret, som der tillverkas
kari, på det de med den andel, som Hans
Kongl. Majit eljest deraf tillfalla borde, måge
kunna Verket åter till god uppkomst befrämja;
hafvandes dock deremot att förvänta, det, i fall
efter bemälte tids förlopp, detta Verket intet
häfver kunnat sättas uti dess rätta skick och esse,
de då, uppå vidare underdånig remonstration till
Hap$ Kongl. Majit om Verkets tillstånd, läre
derå eri Nådig Prolongation än ytterligare af
JJögstbemälte Kongl. Majit hafva att förvänta.
2:0 På det Jnteressenterne måge kunna
förse arbetsfolket med Boställen samt ock hafva
Beteshagar för Hästar och Dragare, och eljest
lika med de andra Bruken af de ädlare metallerna
.få hugna sig af Bergsfrälse-rättighets åtnjutande,
ty är Hans Kongl. Majit i Nåder benägen
till Brukets fortsättande , välbemälte Her?
^Landshöfding och dess med interessenter att uppdraga
Nybergs Gård uti Skedvi Socken och Kopparbergs
Eän, sorn ifrån gamla tider under detta
Bruket lydt Och legadt häfver och tjenar Verket
till stor nytta ;och förmon, så väl med vattudrägt
till Konstens drifvande såsom ock med
Skog till Verkets fortsättande, och för sådan
orsak
Den 2 Juli.
375
orsak skull derifrån intet mistas och separeras
kan eller bör.
3:0 Uppdrages Interessenterne det Inventarium,
som Bergmästaren Adel och Välbördig
Peter Schönström den 1 October nästlidne, efter
hållen inventering der vid .Löfås Bruk, häfver
uti behåll funnit; skolandes de härmed fritt
tillstånd hafva detsamma, jemte sjelfva Bruket,
nu straxt att tillträda och sig deraf bäst sorn sig
göra låter betjena; och såsom Assessoren Olof
Larsson häfver detta Bruket tillförene drifvit
och det efter sig ödelemnat, förorsakandes derigenom
en stor afgång uti inventarie-persedlarna
, som nu till en del alldeles intet mera, till
en del ock mycket förderfvade der finnas; alltså
emedan Collegium intet kan Löfås Bruk till
dessa Participanter med sådant Inventarium upp*
låta, som bemälte Assessor det emottagit häfver;
ty varder dem i stället för det de i detta fallet
intet bekomma kunn#, Hans Kongl. Maj:ts rättighet
uppdragen att söka merbemälte Assessor,
sorn Bruket i så slätt tillstånd efter sig lemnat
häfver, och fördenskull derföre bör vara responsabel;
kunnandes de sådant bäst som sig -göra
låter emot honom utföra; då sedan, i fall något
derigenom Verket till godo erhållas kunde,
sådant allt blifver såsom ett Inventarium för
Bruket att considerera.
4:0 Enär detta Silfver-Bruket tillförene
blef drifvet och fortsatt, häfver af närmaste Socknars
Kyrko-herbergen dertill varit anslaget tvåhundrade
Tunnor Spanmål årligen, att njuta halfparten
i Båg och halfpasten i korn; item åttahundra
-
376
Den a Juli.
hundrade Stafrum Ved oell sexhundrade Stigar
Kol, emot betalning efter Krono-verdering med
Silfver och Bly, det förra béräknadt till åtta R:dr en
lödig mark och det sednare för åtta R:dr Skeppundet.
Hvarföre såsom Hans Kongl. Majit uti liögstbemälte
Dess ankomne Skrifvelse allernädigst förordnar,
att desse Participanter skola i sådana mål
njuta ofvanberörde förmon, sä väl uti Spannmålen ,
som ock uti Stafrums-veden och kolen; alltså och
emedan bemälte Spannmål är först och främst militien
anslagen, som uti deras Anordningar intet bö>
ra taga någon afsaknad, och kolen jemväl än för tiden
äro till privatos förpantade; ty efterlåtes merbemälte
Participanter att undfå dessa tvåhundrade
Tunnor Spannmål af det som öfverskjuter Kongl.
Maj:ts Militiae-Stat uti Säthers, Kopparbergs och
Nasgårds Läns Socknar, och emedan ofta händer,
att uti dessa Kyrko-herbergen intet så mycket
öfverskjuter Anordningen för Kongl. Majus Milice,
art participanterne deraf kunna ofvanberörde
tvåhundrade Tunnor uppbära, ty varder,
efter Kongl. Majits Nådigste deröfver ankomne
Förordning, dem efterlåtet att få behålla emot
Krono-värdering så inycket af den tionde-spannmålen,
som i Grängie, Norr- och Söderberkes
Socknar ofvanbemälte Anordning öfverskjuter,
som uti bemälte tvåhundrade Tunnor uti Kopparbergs,
Säthers och Näsgårds Län kommer
att brista, och det öfriga sedan för tre Daler
Silfvermynt Tunnan lösa. Men ehuruväl veden
och kolen af ordinarie rentan äro bortpantade,
så skola de likvist som förr till Bruket anordnas
och panlhafvanden deremot sin betalning
i pen
-
Den 3 Juli.
377
i penningar af Bruket uppbära efter den värdering,
som uti fdrpantningen considereradt är.
Men sedan sadane panter1 Hans'Majit hemfalla,
skola Participanterne åtnjuta bemälre ved och
kol efter vanlig Krono-värdering i Jorde-Boken.
5:0 Vidare-hafva ock , enär detta Bruk tillförene
var i gäng, Kronones Fogde och Länsman
varit förpligtade ärligen till Bruket framskaffa
alla extra-ordinarie hjelper, sorn af Skedevi,
Husby och Finsta Fjerding i Hedemora
Socken utgängne äro. Och hafva jemväl dessa
tre Socknar, så länge Verket varit i gång, hållit
Konstdam marne vid magt, såsom ock på hvart
Mantal underhållit en vindkörning eller, i fall
de det försummat, betalt Sex mark penningar,
och desslikes utgjort en Spann Aska; än häfver
uti Skedevi Socken hvart Mantal utgjort en Drefstock,
beräknadt till En Daler Kopparmynt hvardera,
som dock till straff med Sex mark är betalt,
då levereringen in natura är blifven försummad.
I lika måtto häfver Boo och Nygårds
Fjerdingen vid Löfås Gård hållit Gärdslegårdame
vid magt. Ytterligare hafva ock till Bruket
årligen varit lagde och gjorde trehundrade
årliga Krono-dagsverken af Skedevi Socken, utan
betalning eller beräknande. An häfver Bruket
alltid åtnjutit Krono-vedelasset och Kronostoeken
af Nybergs Fjerdingen, så väl som ock
Krono-stocken af Bo Fjerdingen i Skedevi, och
Allmogen sådant ibland med stör till garden
betalt. Hvarföre efter Bruket ännu behåller i
dessa mål samma rättighet, som tillförene; ty
uppdrages ock Participanterne till Verkets åter
upp
-
378
Den » Juli.
upptagande och fortsättande alla dessa ofvanberörde
förmoner, varandes Hans Kongl. Maj:ts Nådigste
vilja och befallning, att de så hädanefter,
som tillförene till Brukets vidmagthållande utgöras
skola. Och såsom Högst!. jmälte Kongl.
Majit häfver Dess Nådigste Ordres till Högvälborne
Herr .Landshöfdingen Gustaf Duvall utgå
låtit örn slike extra-ordinarie hjelpers utgörande
efter förra vanligheten med ofvanbenämde
Socknars Allmoge att afhandla; alltså tviflar
man intet det lärer Allmogen godvilligt finna
sig uti det, som deras skyldighet af dem i detta
mål fordrar och kräfver, och således Bruket
derigenom erhålla det merkeliga understöd , som
dermed inienderas och sökes.
6:0 Ehuruväl Hans Kongl. Majit är i Nåder
benägen att förhjelpa detta Bruket nu vid
dess återupptagande af öde till de vilkor och.
förmoner, som det tillförene har varit understödt
med, och Sal. Thomas Funk A:o 164g
tillika med Bruket uppdragne äro; så emedan
likvist Skedevi Socken har tillförene haft frihet
på 12 Soldater och Nybergs Fjerding deremot
bestående af 22 Mantal årligen gjort till Bruket
efter accord Sexton Dagsverken af hvart Mantal,
eller ock varit förpligtade att hålla nödige
(irufve-Drängar till Bruket, och sådant nu mera
dem intet påbördas kan, sedan bemälte Nybergs
Fjerding är ställd under Dahle-Regemen*
tet att hålla derunder visst antal af Soldater;
Fördenskull sorn det intet gorligit är, att Bruket
vidare kan njuta något understöd af bemälte
Dagsverken, så vill dock Hans Kongl. Majit
i det
Den a Juli,
319
i det stället vid Brukets uppkomst anse Inter*
essenterne med så stor lisa uti Silfvermyntningen,
som deremot någorlunda svara kan.
7:0 Såsom den så kallade Krono skogen,
som sträcker sig en half mil omkring Bruket, häfver
alltid varit förbuden till annat än Silfver* Verkets
behof att brukas; alltså skall den så hädanefter
som för detta derunder allt stadigt försvaras,
och till Brukets behof nyttjas och frikallas.
Häremot skola desse Interessenter vara förpligtade
Grufvorna, som vid detta Verket antingen
redan upptagne äro och nu ödeligga eller
hädanefter upptagas kunna, efter rätt bergsvis
drifva, ifrån gråbergs Stalp oell orenlighet
rene hålla, samt ock med högsta flit och alfvar
utan försummelse fortsätta, ingalunda någon Grufva
ödeläggandes, förr än derom uti Collegium
blifver angifvet , tillbörligen ransakadt och ändteligen
resolveradt , då de hvad i så måtto dem
kan blifva ålagdt behörigen skola efterkomma.
Silfret, som igenom Guds Välsignelse vid detta
Bruket tillverkas kan, skola de, efter sorn
vid Silfver-Verken vanligit är, behörigen låta
förvara, och sedan hit till Kongl. Myntet i Stockholm
försända, och sist Skogarne, som under detta
Bruket nu ligga, eller hädanefter läggas kan,
med all försigtighet och aktsam het försvarligen
handtera. Hvilket, allt, då det af dessa Interessenter
noga. och väl iakttages, blifver dem
för det öfrige alla de immuniteter, Privilegier
och förmoner tillägnadt. sorn Kongl. Bergs-Ordningarne
öfver slika Verk innehålla och förmäla.
Det alle sorn detta angår hafva sig att
efter
-
Den 2 Juli.
efterratta, Till yttermera visso etc. Datum
Stockholm den 6 December Anno 1687.
Fabian Wrede.
Olaus Tegner.
N. Kanterhjelm. P. Cronström. U. Hjerne.
D. Fagel.
Robert Kinnemundt.
B.
Transumt af Kongl. Majits Nådiga
Skrifvelsej till Dess och Rikets Kammar-
och Bergs- Colle gier, angående
ätskillige sökte jörmöner för Löfås
■ Silfververk; Gifven Stockholm den
9 Juni 1747.
Hvad 3:0 beträffar Rundströms ansökning,
att af Säters, Kopparbergs och Näsgårds Läns
Socknar, sedan vår Militiae-Stat erhållit sina anordningar,
af den öfverskjutade Spannemålen efter
Krono-värdering till sig lösa två hundrade
tunnor Spannemål , hälften Rag och hälften Korn ,
samt derest i samma Län icke vöre tillgång till
berörde Spannemåls-quantum, att då få fyllnaden
af Grangärdes , Norr- och Söderberkes Socknars
tionde säd, förmäla Riksens Ständer denna
sak så mycket skäligare , som Lundström härigenom
njuter ett understöd , hvaraf Kronan icke
häfver särdeles känning, emedan ganska sällan
händer,
Den 3 Juli.
händer , att denna ofruktbara orten gifver något
Spannemåls öfverskott öfver hvad indelnings-haf*
värne är anslaget,
a:o Hvad angar den sökte förhöjningen af
de uti 1687 års Privilegio, Verket anslagne
600 stigar kol och 800 stafrum ved, anser Riksens
Ständer för billigt, att innehafvaren af
Hofås-Verket må hugnas med förhöjningen af
berörde boo stigar kol, på sätt sorn förra Interessentskapet
den åtnjutit, och samma förhöjning
uti Falu Landt-Renteri bekomma, xnen
hvad förhöjningen af besagde 800 stafrum ved
beträffar; så emedan Riksens Ständer ej kunnat
erhålla tillräcklig underrättelse derutinnan; ty
kunna de ej heller för denna gången sig deröfver
yttra.
3:0 Hvad anbelangar de begärte 300 Krono-dagsverken
af Skedvi Socken till .Löfås-Verket,
utan betalning, samt rentan af Löfås-Hemmanet,
tycka Riksens Ständer i underdånighet,
att Rådman Lundström i dessa omständigheter,
äfvensom hvad i andra punkten är begärt, må
erhålla bifall, heldst förra Privilegierne samma
förmoner Verkets innehafvare förunna, och Kronan
igenom allt detta endast årligen saknar en
ganska ringa summa i dess inkomster, hvilket
fulleligen på flera sätt igen blifver ersatt, då Verket
hålles i gång.
4:0 Berörande de extra-ordinarie hjelper af
Skedvi och Husby Socknar samt Finsta fjerding
uti Hedmora Socken, såsom Konstdammarnes
vidmagthållande, en vindkörning af hvart mantal,
elier i fall Allmogen den försummar, att derföre
-
3 S 2 Den 2 Juft.
före betalas sex mark Kopparmynt-penningar, ock
desslikes en Spann Aska; så har LandshöfdingeEmbetet
i Fahlun till Eder vårt Bergs-Collegium
d. i Decemb. 1742 sig utlåtit, att Allmogen
af uråldriga tider, då Löfås-Verket varit'i
gång, måst dessa hjelper vidkännas, äfvensom
hvad drefstocken, Kronostocken och vedlasset a£
Nybergs Fjerding samt Gärdesgårdarnes vidmagthållande
vid Löfås-Hemmanet arigår ; så ock
att i fall Grufvan icke blifvit af förra partielpanterne
öde lemnad, det hade desse hjelper
ännu icke upphört; hvarförutan vår Befallningshafvande
i orten jemväl i Bref till Eder, vårt
Bergs-Collegium , af d. 22 Maji 1744 yttrat sig, det
han icke kunnat igenfinna , att Allmogen i Näsgård»
Xän vid Riksdagarne hvarken sökt eller fått någon
befrielse ifrån några utskylder, som Allmogen
tillförene utgjort, då Verket var i gång, vidare
, än att Aiimoge» uti Husby, Hedmora och
Skedvi Socknar, ifrån år 1715, varit befriad från
vindhästarne, drefstocken och askan , hvilka skyldigheter
hos Allmogen upphörde med det sam*
ma Verket odelades , icke eller är i deras ställe
något annat pålagt och af Kronan uppburet. I
anseende härtill och emedan Gundström godvilligt
afstått icke allenast gärdsle stängseln om Löfås-Hemmanet
samt Kronostocken och vedlasset ;
utan ock drefstocken, hvilka vår Befallningshafvande
i dess angående detta ärende afgifne
yttrande till eder, vårt Kammar-Collegium , under
den 28 Augusti sistlidne, hållit för det
drygaste af dessa utskylder , ty anhålla Riksens
Ständer, att hvad askan angar, hvaraf Verket
ännu
Den s Juli,
383
annu af hvart Mantal ej alldeles behöfver en
spann , oss ma täckas anbefalla Landshöfdingen
i orten, alt efter Verkets deraf erforderliga nödtorft,
så val jemka Allmogen i Skedvi, Husby
och Finsta Fjerdingen emellan, huru mycket
af hvarje Mantal må levereras, som ock hvad
ofvannämnde vindkörning och Dammars vidmakthållande
beträffar, orri dessa extra ordinarie och
för Verket oundgänglige hjelpers utgörande efter
förra vanligheten, med meranämnde Socknars
Allmoge att afhandla, då Allmogen lärer godvilligt
finna sig uti det, som deras skyldighet
af dem uti detta mål fordrar och kräfver,. samt
Verket således erhålla ett märkeligt understöd;
finnandes Riksens Ständer för skäligt, att innehafvaren
af JLöfås-Verket må tillgodo njuta förrberörde
förmoner ifrån detta års början; hvarjemte
de i underdånighet tillstyrka, att, derest
detta Verk framdeles skulle gå under, Verkets
Privilegier då måtte indragas, äfvensom år 1715
vid förra ödesmålet skedde.
Detta allt som Riksens Ständer i förenämd»
måtto andragit, gifve Vi eder härigenom tillkänna,
med Nådig vilja och Befallning, att I, h<’ad
deraf på eder försorg ankommer, behörigen verkställen
Rätteligen
vara ur höga Originalet tran»
sumeradt intygas
Gustaf Rinman.
Actuarie i Ksngl, Bergs-Collegie.
För
-
384
Den 2 Juli.
C.
Förteckning öfver elen Löfås Silfververk a?,
slagne Spannemäl af Krono-tionden i Stc
ra Kopparbergs Län.
För År
Råst-
Korn
Hafra Dub
bel.
Summa Span-  mål.
1814
1813
igra
1811
*810
X809
1808
1807
1806
iSo?
15
!5°
46
16
63
69
s i-U
3! II
2 2
3 1
|i
T
!
1
11
IO
4
4
26
21
6
5
1
I
O
D
4
1
1
2
2,
1
2
169
33
119
118
110
108
6
5
4
7
3
5
0.3.1
0 i-A
•'20
31
« 7
2 "o
1
a 0
0
0
197
194
170
139
199
200
198
I84
189
199
2
5
3
6
1
6
2
I» £
L A-O
*■> a 6
0 40
3t
311
O- * _
20
* 3
*0
3f
1 J5_
1 2 0
1
Summa
3öx|41 III
78|
6
1 1
1661
! 1
+0
1 i,874|
|3ll
Anmärkning.
Efter Kongl. B:efven af den 9 Juni 1747 oc!
5 April 1770,.som åberopa J_.öfås Silfververk äldst;
Privilegier af ar 1687, är denna Spannemäl af Bruks'
ägaren löst med tvä lod Silfver eller 1 Biksdaler Specie
för Tunnan, sä att skillnaden mellan Eösnings-prise
och årliga Markegångs-taxorna tillfallit ägaren a
Silfververket.
Utan denna förlänings spannemäl har Eöfås-Ver
ket efter Kongl. Brefvet af den 9 Juni 1747 åtnjutit
xentan af Eöfås-Hemmanet § Mantal Krono, hvilken
renta består af följande persedlar, som efter 1814 års
Markegång på netianskrifne sätt blifvit förvandlade.
Städje*
Hen a Juli.
3*5
Städje-pennlngar Contant - __ 16
13 stigar kol ä 1 R:dr
8 sk. ----- - 15 : 8
§ Dagsverken å 30 sk. - ■ 3:16
Kungsgårds-lijelj)
1 lass Ved’ - 1:4
x 16 aln. stock - — 34
Skjutsfärds-penningar i Contant
ä 3 sk. stigen - 36
Löfas Grufve -hjelp :
Af Skedvi Socken 300
st. Dagsverken å a o sk. 13 3: —»
Förhöjning å 600 stigar
kol, hvilken i Contant
utgår ------ 8:16
30: 46.
133: 16.
Af nyssberörde Socken ,
hvilken består af ,§9|-  Mantal Skatte, har af
hvarje Mantal utgjordts
en vindkörning, sora får
lösas af Allmogen med 3: 3.
Husby Socken om 77*
Mantal Skatte utgör i
vindkörning - — 38. 6
samt Finsta fjerding af Hedemora
Socken a 641
Mantal, äfvenledes i
vindkörning - - - i—, i 3. 4.
3-* 7*
Summa 157: su*
§.te Bande t. 49. 50. Vind
-
r386
Den 2 Juli.
Vindhäst-medlen likasom askan, i spann på
hvarje af ofvanberörde Mantal, utgöres till Bruksägaren
, sa att uppbörden ej bestrides af veder»
börande Kronofogdar.
Den i första Privilegierna fordrade stängselskyldighet
till Köfäs Hemmanet och deri påbudne
Krono-stock, dref-stock och vedlass , som af hvarje
Mantal i Skedvi, Husby och Kinsta fjerding
utgått, har efter år 1715, då-Verket första gången
ödelädes , aldrig utgått.- Fahlun å HandsContoiret
den 20 April 1815»
D Westlinger. ,
Uppläst hos Höglofl. Ridd. oeh Åd. den i Juli.
Högvörd. Prest Ståndst den 2
Vallofl. Borgare-Stånde* dén 5 _
Hederv. Bonde Stånde. den 1
Riksens Högloft. Stånders Stats-Utskotts
Utlåtande i i anledning af
gjord anmärkning vid Dess Betänkande,
öfver Kongl. Majits Nådiga
Broposition om Stats- Verket, i
hvad den rör er Riks-Statens Andra
Hufvud Titel.
Vid Stats Utskottets yttrande i Andra Punkten
af Dess Betänkande öfver Riks-Statens Andra
Hufvud Titel, nemligen: angående Kongl.
Majns B'.dit a framställning derom, att den
Cfver - Post - Directeuren beviljade Hön-tillökning
af 666 R;dr 32 sk. måtte, såsom ett
stan
-
Den 2 Juli.
3S7
Ständigt anslag pä Stat uppföras, hvilket Utskottet
ansett sig icke kunna tillstyrka, har en Ledamot
af Högvördiga Prest-Ståndet anmärkt, att
då upplyst vore, det Öfver-Post-Directeuren
blifvit försäkrad om 2,000 R:dr årlig Lön, hvaruti
ej går uti beräkning hvarken de 333 R:dr
16 sk., han såsom Skrifhjelp äger att på Stat
uppbära, eller de fria husrum, han i och för
Sysslan disponerar, skulle nedsättning af den genom
Fullmagt honom fillagde Lön ej kunna ske
utan att compromettera Kongl. Majit; dock borde
ifrågavarande förhöjning medgifvas endast
för. nu varande Öfvér-Post-Directeuren och ej
något ptéjudicat för lians efterträdare eller andra
lemnäs; hvilken Anmärkning Högvördiga
Prest - Ståndet remitterat till besvarande af Utskottet.
Vid fullgörande deraf, får Utskottet vördsammeligen
upplysa, att enligt Dess ofvannämnde
Betänkande ansåg Utskottet sig väl ej kunna
tillstyrka bifall dertill, att ifrågavarande Löntillökning
uppföres å Stat, såsom ett ständigt anslag
för framtiden, men föreslog likväl ej någon
förmindskning i de Lön-förmoner nu varande
Öfver-Post-Directeuren i stöd af Kongl.
Majits särskildta Nådiga skrifvelse åtnjuter; ock
har Utskottets berörde åtgärd blifvit af de öfriga
Trenne Respectiva Stånden gillad och bifallen.
Stockholm den 29 juni 1815-  På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På
r
388
Den 2 Juli.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Hederv. BondeStåndets
.Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 2
Vällofl. Borgare-Ständet den 3
Hederv. Bonde-Ständet den 2
Vördsamt Memorial!
Från Vällofl. Borgare-Ståndet, har den 16
nästlidne Maj blifvit till Bevillnings - Utskottet
remitteradt Herr Grosshandlaren Jan Lambergs,
rörande Sjö-TuIls-afgifterna, inlemnade Memorial.
I anseende hvartill, och då Utskottet har sig
bekant att Kongl. Majit,' med Nådigt afseende
på Riksens Ständers vid 1812 års Riksdag framförde
underdåniga önskan, förordnat en Committé®
af kunniga Embetsman och erfarne Handlande
att utarbeta en så beskaffad Sjö Tulls Taxa, sorn
Riksens Ständer i underdånighet föreslagit, och
att denna Committée är i verksamhet ställd; så
enär Kongl. Majit, åt hvilken detta ärende helt
och hållet blifvit öfverlåtet, ännu icke i Nåder
lemnat Riksens Ständer någon underrättelse om
resultaterna af berörde Committées arbeten, anser
sig Utskottet icke kunna, hvarken af denna
Committée infordra dess i detta ämne vidtagne
alla åtgärder, och ej eller ingå i någon öfverläggning
om nu gällande Sjö-Tulls-Taxa och
Upp
-
Sen 2 Juli.
Uppbörden dervid, förrän förenämnde Committée
sina göromål fulländat, och Kongl. Maj:t i
Nåder funnit för godt dem till Riksens Ständers
vidare granskning öfverlemna. Hvilket till
Riksens Höglofl. Ständers ornpröfvande, vördsammeligen
öfverlämnäs. Stockholm den i Juli
1815-
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl Stellan Mörner.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Limnelius.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Olof Bjurbäck.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Joli, Magn. Wessing,
Henr. Christ. Zaar.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli
Högvörd. Prest-Ständet den 2
Vällofl. Borgare-Ståndet den j _
Hederv. Bonde-Stånder den 2
Vördsamt Memorial!
När Rikets Höglofl. Ständers Bevillningsutskott,
vid början af Riksdagen, hos Respectiva
Stånden anmälde, det Utskottet ansett nödigt
antaga fyra Cancellister, för hvilka aflöning
äfven blef af Stånden beviljad; så fann
Utskottet icke nödigt, tillika underrätta derom,
att fyra andra, i egenskap af Cancellister äfven
39°
Den 5 Juli.
blifvit, vid sjelfva Riksdagens början, anställde,
heldst Utskottet för dessa sednare icke trodde sig
böra begära aflöning , förr, än det visat sig huruvida
sysselsättningen för dem kunde till en
X sådan begäran framdeles föranleda.
Under fortgången af Utskottets göromål,
hafva likväl sedermera, utom Beredningen för
, Allmänna Bevillningen, dels tvänne särskilda
Afdelningär dör beredande af de ärender, som
röra Chartte-Sigillätas-afgiften och Bränvins-Bevillningen,
måst utnämnas, vid hvilka 2:ne sistnämnde
s?:ne bland Cancellisterna blifvit till Protocqlls-föring
anställde, dels också i öfrigt arbetet
uti Utskottets - Cancellie så förökat sig, att full
sysselsättning varit för alla åtta Cancellisterna,
dem Utskottet följakteligen ansett vara samtelige
lika förtjente af ersättning för deras under Riksdagen
använde lefnadskostnad, hvilken är för
några ibland dem destomera kännbar, som de
från längre aflägsna Landsorter, enkom för Riksdags-arbete
sig här infunnit,
Jemte det Utskottet således anser sig äga
fog, att hos Rikets Jföglofl. Ständer vördsamligen
anhålla om full aflöning, från Utskottets
början den 16 sistl. . Mars till dess blifvande
slut, för de ofvannämnde åtta Cancellister , i likhet
med hvad Riksens Höglofl. Ständer redan
beviljat för sex till sju dylika persöner vid andra
Utskott, som vanligen, under förra Riksdagar,
ägt ett mindre antal Betjening än Bevillnings-Utskottet,
får Utskottet äfven lika vördsamt
anmäla, att det funmit sig i oumgängeligt
behof af biträde, med sådana uppgifter och Gal
culer,
Den % Juli. 39I
euler, sorn måst hämtas från de i RiksgäldsContoiret
befintliga Räkenskaper och Handlingar;
hvarföre Utskottet anmodat den för insigt
och skicklighet i dessa ämnen utmärkte och allmänt
kände Öfver- Cornmissarien D. Ek, att i
sådant afseende tillhandagå, hvilket uppdrag han
äfven till Utskottets fullkomliga nöje, med icke
ringa uppoffring af tid och moda, fullgjort; och
anser Utskottet sig derföre böra för honom anhålla
om en discretion af fyrahundrade R:dr
Banco. Hvilket till Riksens Höglofl. Ständers
pröfning vördsammeligen öfverlemnas. Stockholm
den i Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
och
Ad. ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Stellan Mörner. Olof Bjurbäck.
På Vallöf!. Borgare-' På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Nils Limnelius. Joh. Magn. Wessing;
Henr, Christ. Zaar.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 20
Vallofl. Borgare-Ståndet den 3
Hederv. Bonde-Ständet den 2
Vördsamt Memorial!
Till Banko-Utskottets Utlåtande har Höglofl.
Ridderskapet och Adeln under den 19 sisth
April
392
Den a Juli.)
April behagat remitterat ett Memorial af Herr
Kammereraren C. F. Stråle; hvaruti af flera anförde
considerationer yrkas:
1:0 Att till lindring för Rikets Innebyggare
uti en dryg Bevillning, Bankens fordran,
hos Stats-Verket måtte afskrifvasantingen genast
till dess fulla belopp, eller ock ärligen
mindskas till vida större belopp än nu skjer.
3:0 Att Bankens behållna årliga vinst bör
till det allmännas gagn blifva användt; och
3:0 Att Bankens Bokslut för år 1801 till
och med år 1808, och särskildt för år 180g till
och med år 1814 samt framgent årligen, till
Allmänhetens fulla kännedom trovärdigt uppgifvas.
Banko-Utskottet har ej underlåtit att häröfver
infordra Herrar Banko-Fullmägtiges yttrande:
och deruti funnit ett enhälligt stöd för
det Utlåtande Utskottet härmedelst till dess Respective
Principaler vördsamt öfverlemnar.
För samteliga Riksens Ständer är det ända
till ziffran ej okändt, till hvad betydande Summa
Bankens hos Stats-Verket ägande hela fordran
år 1776 blef afskrifven. Den då företagne Realisation
lemnade ej, såsom i Memorialet förutsattes
, härföre någon ersättning: den medförde
enligt sin princip vinst endast för gäldenären,
och deremot för Banken , hvars fordringar betydligen
öfversteg© dess skulder, en förlust af
ej mindre än samma ofverskotts halfva numeraire.
Ut i ar vidare för Riksens Ständer, äfvensom
för större delen af Allmänheten ej obekant,
i hvad betydelig mån det år 1800 blef
Ban
-
Den 2 Juli.
393
Banken ålagdt, att jemväl med eget bidrag, utföra
den då beslutne och derefter verkställde
Realisation af 15 milloner uti Riksgälds-Contoirets
Credit-Sedlar; i sä måtto, att endast en sammanlagd
Summa af 2,250,000 R:dr ät Banken
genast öfverlemnades, men allt det öfriga, jemte
alla erforderliga kostnader, skulle af Banken
förskjutas, emot successiv ersättning af 300,000
R:dr årligen i 15 års tid, samt årliga revenuen
af Pakets till Banken öfverlåtne Discont-Rörelse;
hvaraf inkomsten således ej någonsin utgjort,
eller ännu på några år kan komina att utgöra
någon direct vinst för Banken, utan endast inflyter
i afräkning på dess ineddeldta förskott.
Riksens Ständer känna sluteligen lika med
hvarje Medborgare, af de sednaste årens erfarenhet,
huruledes, genom Riksens Ständers, från
deras garanterade Banko-Verk beviljade ansenliga,
och Verkets disponibla förmåga, öfverstigande
förskott till Staten, Rikets räddning år
a 809 blef möjelig, och dess framtida upprätthållande
bereddes; men med den obehageliga följd
för Banko-Verket och det allmänna, att någon
tids inskränkning uti oafbrutet uppfyllande af
Verkets första och förnämsta skyldighet i egenskap
af Bank blef oundgängelig. Det beror på
en af Riksens Ständer nödig befunnen och beviljad
, ehuru för Rikets Innebyggare kännbar
Contributions mer eller mindre orubbade fortfarande,
i förening med Bankens årliga revenue,
Discont-revenuen inberäknad, huruvida,
utan i”dragning eller mindskning af de åt Näringarna
beviljade temporaire .Lån-biträden, nyss
nämn
-
394
Den a Juli.-
nämnde betydande olägenhet förr eller sednare
ina kunna afhjelpas; och Verket tillika återhämta
nödig styrka, att uti en äfven i framtiden
icke omöjelig allmänna behofvets stund, kunna
medverka till Statens och dess eget bestånd.
Då tillämpningen af dessa allmänt kända
förhållanden, till Herr Kammererare!! Stråles,
enligt usta och aidra punkterna framställde förslag,
ej synes kunna blifva i någor måtto tvetydig;
har det förefallit Banko-Utskottet nog
oväntadt, att finna dem framställde af en ledamot
bland Riksens Ständer, hvilken i egenskap
af Deputerad uti 1809 års Banko-Utskott
inhämtat fullständig och detaillerad kännedom
af Bankens både förra, och då iråkade sanna belägenhet.
Det är af sådan anledning, och till
förekommande af de omdömen, som möjeligen
härom skulle kunna fällas, som Utskottet ansett
nödigt , att Öfver dessa Punkter ingå uti mera
detaillerad vederläggning, än till äfventyrs i
sig sjelf varit behöflig; lieldst Utskottet tror sig
böra förmoda, att hos den upplysta delen af
Allmänheten, någon villrådighet i begrepp, genom
sådana förslag, ej kan väckas.
Beträffande sluteligen den af Herr Kamfereraren
Stråle enligt 3rdje Punkten gjorde hemställan,
om en oinskränkt Publicitet af Bankens
Bokslut; hvilken af flera anförde skäl , och i
synnerhet till utrönande, i hvad mån grundad
anledning till ofvananföfde Förslag sig företedt,
anses vara nödig och nyttig; får Banko-Utskottet
i den delen vördsamt åberopa dess afgifne
Utlåtande öfver Herr Förste Archiatern och
Corn.
Den 2 Juli.
395
Commendeuren von Schultzenheims, blott i afseende
på Vexel Banko-Skulden, gjorde framställning.
Stockholm den 13 Juni i8l5‘
■På Höglofl. Biddersk. På Hög v. Prest Stån
och
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Jofu Hen. Gyllenborg. E. A. Almqvist.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Gust. D. Wilcke. Daniel Andérsson.
G. Helsingius.
Uppläst hos Högiofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli,
Hrtgvörd. Prest-Ståndet don 2
Vällofl. Borgare-Ståndet den 3
Hederv. Bonde-Ståndet den 2  .
Riksens Högloft. Stånders Stats- Utskotts
Betänkande, angående Borgmästaren
Harn bred Memorial om de
Rotskiften, sorn varit nyttjade af
Söderhamns Gevärs-Factorits Betjening
och Arbetare.
Vällofl. Borgare - Ståndet har till Stats-TJtskottet
remitterat ett af Herr Borgmästaren Hambrteus
till Ståndet ingifvet så lydande Memorial :
”Efter vidtaget Nådigt beslut om flyttning
af
395
Den 2 Juli.
af det i Söderhamns Stad varande Gevärs-Factorie
till Carl Gustafs Stad vid Eskilstuna, har
Kongl. Majit i Nåder anbefallt Kongl. KammarCollegium
, att af de så kallade Rotskiften, som
varit brukade af Betjeningen och Arbetarne vid
Söderhamns Gevärs-Factorie, låta de ledige blefne
bort-arrenderas på 30 års tid för Kronans
rakning, enligt 1799 ^rs Kongl. Författning,
och med dem, som innehafvas af sådan Betjening
och Arbetare, på lika sätt förfaras, allt som dessa
med döden afgå eller till Eskilstuna eller andra
orter afflytta.
Då till den således beslutade Auction,
hvarigenom en tredjedel af den utaf Borgerskapet
och med detsamma införlifvade Gevärs-Factorie-arbetare
innehafde jord, som af Glorvördigst
i åminnelse Konung Gustaf Adolph, genom
Privilegier af den 7 Sept. 1620, under Söderhamns
Stad vid dess fundation donerades, att
till Stadens gemensamma bästa och förkofring
användas, rtu blifvit Borgerskapet frånskild och
Kronan tillagd; — Kongl. Majit, uti i afskrift bifogad
skrifvelse till Högbemälte Kongl. Collegi*
um af den 26 Juli förlidet år, behagat fästa Nådig
uppmärksamhet vid en imellan Söderhamns
Borgerskap och Gevärs Factorie Handtverkare om
fördelningen af Donations-jorden år 1754 ingången
och af Konungen den 10 Juni 1755. i Nåder
stadfästad förening; så skönjes häraf, hurusom
Kongl. Majit ansett Borgerskapet icke vara
för nät skedt, enär detsamma blifvit bibehållet
vid sina genom föreningen tillagde två tredjedelar.
”
”1 an
-
Den 2 Juli
-
397
*’I anledning häraf och med åsigt af den
ödmjuka anmälan, jag å Söderhamns Stads vägnar
nu föranlåtes göra, tror jag mig böra upplysa,
att Söderhamns Gevärs Factorie Handtverkare,
hvilken Class, såsom från Stadens fundation
med Borgerskapet *alldeles införlifvad , hade
skäligt anspråk på, och tillädes rättighet till Stadens
Donationsjord, voro, vid den om fördelningen
deraf år 1754 ingångne förening, i det
förhållande till Borgerskapet, att de emot detta
ansågos utgöra mindst tredje- eller fjerdedelen af
det hela. Ehuru då mera efter Manufactur Privilegierna
befriade från Borgerlig tunga, hafva
de dock med Borgerskapet delat öfriga onera till
Staden, jemte det de medelst den afkastning,
deras handtering och idoghet Staden tillskyndat,
synnerligen bidragit till dess upprätthållande;
hvarföre genom den förmindskning , denna Manufactur-Class,
af saknade tillfällen till förtjenst,
förut undergått, Söderhamns Stad redan funnit
mindre behagliga verkningar och inser för framtiden
de svåra följder, Gevärs-Factoriets nedlägg*
ning skall förorsaka Staden, i stäf let för det
hopp Staden gjort sig, att genom Factoriets full- ,
komliga upphjelpande få skörda frukten och välmågan
åf det lif och rörelse, en så betydlig Närings-gren
Staden bort gifva.”
”Aflidna och orklösa Arbetares fattiga Familier
äro nu det saknade och sörjde Factoriets
nästan enda qvarlefva, sorn länge nog skall trycka
ett i och för sig sjelft fattigt Borgerskap, hvilket,
med aftagande i förkofran och välmåga,
likväl sedan år 1754 . då ofvan åberopade förening
-
39»
Den 2 Juli.
ning med Faktoriet ingicks, sa tilltagit till numerairen,
att de Borgerskapet tillagde två tredjedelar,
ehuru nu mera fördeldta i så små
lotter eller rotskiften, att hvardera innehåller
blott ett tunne- 4 jr kappeland och af särdeles dålig
beskaffenhet, ändock äro för Borgerskapet så
otillräckliga, att åtskilliga skiften måst delas emellan
tvänne Borgare, och likafullt en ansenlig
del af Borgerskapet nödgas vara i mistning af
all sådan jord, utom det att den åt Stadens Embetsman
af det hela afsatte Eönings-jord är så
knappt tilltagen, att Pastor har blott 6 tunneland,
Borgmästaren 5, hvarje Badman ii och
så vidare.”
”Ehuru ej så alldeles i samband med förevarande
ämne, torde det likväl, i afseende på
det åsyftade ändamålet , icke vara utur vägen
att omnämna, det Söderhamns Stad , hvars Pastorat
är ett ibland de mindsta i Arke-Stiftet, varit
af fordno tillagdt 30 tunnor Spannemål 1 vederlag,
men för 30 år sedan, vid vägrandet att
ingå uti en angränsande Församlings Pastors
förslag, att få Staden till Annex, blef alldeles
skild vid detta vederlag och har sedermera deraf
varit i mistning, till icke ringa tyngd vid
Pastors - aflöningen för Stadens fattiga innevånare.
”
”Af sådan anledning och på de grunder.
jag haft äran i ödmjukhet andraga, har Söderhamns
Stad uppdragit mig, såsöm dess BiksdagsFullmägtig
, att ej allenast vid den å de lediga
29 rotskiften nyligen hällne och nu äfven Nådigst
faststälda Auction, hvars samfäldta årliga
belopp
Den 5! Juli.
399
belopp stigit till 233 R:dr 44 sk. gora anbud,
hvarigenom, utom några få, som afven förblifvit
inom Staden , de öfrige äro af mig inropade
och nu skola på Staden öfverlåtäs; utan ock insinuera
den Motion, hvarmedelst jag får ödmjukast
anhålla om Högädle Herr Directeurens,
Talmannens och Riddarens samt Vällofl. Borgare-Ståndets
behjertande och högtgällande åtgärd
, till befordrande för Söderhamns Stad af
sådan afskrifning eller transport,' af alla för ifrågavarande
Kronan tillerkände tredjedel af den
tinder Staden donerade jord inflytande arrendemedel,
för närvarande och tillkommande tider,
att Staden må af samma medel, till ett med egentliga
afsigten af Donationen enligt bruk, i
åtnjutande komma. Till närmare upplysning bifogas
äfven i ödmjukhet Transumt af Stadens
Privilegier och afskrift af ofvan åberopade förening
imellan Borgerskapet och Factorie-Handtverkarne.
’’
Utaf de Handlingar, som Herr ^BorgmäStaren
Hambraus dess ingifne Memorial bilagt,
har Stats-Utskottet inhämtat förhållandet med den
Staden donerade jord vara följande: att sedande
uti Helsingeland boende Rör- och Kopparsmeder
hos Glorvördigst i åminnelse Konung Gustaf
Adölf i underdånighet tillkännagifva, huruledes
de, efter Kongl. Maj:ts Nådiga vilja och
gifne förslag, sig hafva föresatt, att de alla samteligen
ville boflytta till Söderhamn och der en '
Stad begynna att bygga, der den af Kongl.
Majit med Stads-Privilegier kunde benådad och
försörjd blifva; så har Kongl. Maj:t, genom Nå
digt
-
4oo
Den 2 Juli.
digt Privilegium af den. 7 Sept. 1620 förklarat
sig hafva sådant deras uppsåt Nådeligen icke allenast
låtit behaga, utan ock, på det att andra
flera både Handelsmän och Handtverkare matte
vara benägne sig der att nedsätta och boendes
blifva, att der framdeles en Stad afblifva kunde,
dem nu i förstone med Privilegier och förmoner
benådat.
Enligt 3 punkten uti detta Privilegium har
Kongl. Majit Nådigst efterlåtit Staden till utrymme
och mulbete åtskilliga der uppräknade
Byar och Holmar med dess tilliggande skog,
deraf de Kongl. Maj:t och Kronan, när deras
frihets-år förlupne voro, årligen skulle utgöra 61
Bidr; och efter förenämnde sjelf-ägor ock deras
arfvejord var, som der då uppå bodde och bygg»
de, derföre ville Kongl. Majit med ägarne af förbemälte
Byar afhandla och nöjakteligen betala låta,
på det de sedan everldeligen under Staden
oklandrade blifva måtte; och skulle fördenskull
förbemäldte lägenheter icke, såsom mångenstädes
i Riket dittills skedt var, till några personers
privat nytto använde och liäfdade blifva, utan
till Stadens gemena bästa och förkofring i så
måtto, att de som ville nyttja Stadens utmark
och ägor med fäbete, vedhygge, fiskeri- och åkerbruk,
årligen skulle gifva för deras boskap
en viss lega i penningar, så ock accordera med
Staden om ett visst att gifva af all annor bruk,
som der nyttige vara kunde, så att det af sådant
görs, lomme menige Staden till gagn ^och
nytto
Derefter, och sedan Kongl. Majit genom Nådig
-
Den 3 Juli,
dig Resolution af den 24 Augusti 17^2 funnit
billigt att stacfga och förordna, det Embetsmännen
vid det i Staden inrättade Gevärs-Faetorie
borde återbekomma den andel i den till Staden
medelst 1620 års Privilegier och flera Kongl.
Resolutioner donerade, jord , som dem med rätta
tillkom, i det mindsta till 4-:del eller -^:dej, i proportion
emot Borgarnes och Handtverkarnes andel,
har imellan Stadens Borgerskap och GevärsFäctorie-arbetarne
år 1754 blifvit träffad förening
om fördelning af Stadens .Donationsjord,
och hvilken förening den 10 Juni 1755 blifvit
af Kongl. Majit i Kader stadfästad.
Enligt denna förening uppläts Gevärs-factoriets
Betjening och Arbetare y'del af den Staden
donerade jord, att nyttja, innehafva och
bruka för sig och deras efterträdare vid sysslorna,
på sätt och med sådana vilkor som lfijo
års Staden förunte Privilegier förmå och i bokstafveii
innehålla.
Men sedan Kongl. Maj.t i Nåder funnit
godt , att förlägga- Söderhamns Gevärs-Factorie
till det vid Eskilstuna Stad i Södermanland belägne
Carl Gustafs Stads bruk; så har Kongl.
Majit under den 13 April 18I3 i Nåder förordnat,
att de såkallade rotskiften, hvilka varit
brukade af Betjeningen och Arbetarne vid Söderhamns
Gevärs-Factorie, skola så fort de nu.
varande innehafvarne med döden afgå eller från
orten aflytta, för Kronans räkning utarrenderas
|>å 30 års tid.
Stadens Magistrat och Äldste hafva viii gersom
underdånig ansökning hos Kongl. Majit
5 .-t* Banikt, 5i. 53- sökt
40 S Den q Juli.
sökt återvinning till Staden af nämnde rotskiften
, på den grund, att de icke voro någon Kronans-
tillhörighet, utan en till Söderhamns Städ
och Gevärs-Factorie Handtverkare donerad jord,
som, efter Facforiets nedläggning, Staden borde
återbekomma; men i anledning af den ofvan omförmäldte
1754 °rs imellan Staden och Facioriet
träffade förening, har Kongl. Maj:t uti Nådigt
Bref af den 26 Juli 1814 förklarat, att Stadens
anspråk uppå den åt Staden, i och för Factorieanläggningen,
donerade jord eller de så kallade
rotskiften icke kunde sträckas utöfver hvad genom
nämnde förening blifvit öfverenskommet
och stadfästadt, samt således i denna omständighet
borde till efterrättelse landa , och att i följd
deraf den af Kongl. Maj:t den 13 April 1813
anbefallde utarrendering för Kronans räkning af
de redan lediga eller ledig blifvande Factoriet
underlydande rotskiften , jemväl utan uppehåll
borde i behörig verkställighet sättas.
Efter ordalydelsen uti de Staden 1620 Nådigst
fbrUndte Privilegier, skulle den Staden
donerade jord och lägenheter- everldeligen förblifva
oklandrade under Staden, och icke till några
privata personers nytta användas och häfdäs ,
utan till Stadens gemena bästa och förkofring,
så att allt måtte komma menige Staden till
gagn och nytta. Häraf skulle val synas följa,
att när Gevärs Factor iet derifrån flyttades, borde
den af Factoriets Betjening och Arbetare, efter
särskild öfverenskommelse och medgifvande af
Staden innehafde andel af den till Staden donerade
jord, till Stadens disposition återgå, i den
man
Den % Juli. 403
mån dessa jordlotter genom nu varande innehafvares
afgång eller bortflyttning blifva lediga , då ,
efter Stadens påstående, Staden icke skall sig de
samma annorlunda afhändt, än till .Factoriets
Betjening och Arbetare samt deras efterträdare ,
så lange Facforiet i Söderhamn qvarbiefve, med
hvars Borgerskap Factoriets Betjening och Arbetare
ifrån Stadens fundation varit alldeles införlifvade
, och , ehuru befriade ifrån' Borgerlig
tunga , likväl med Borgerskapet delat öfriga onel-a
till Staden , samt, medelst den afkastning deras
handtering och idoghet tillskyndat Staden,
synnerligen skola bidragit till dess upprätthållande,
hvaremot Staden nu, efter Factoriets borrtflyttnirrg,
endast fått behålla qvar gamla orkeslösa
arbetare samt aflidne arbetares fattiga Enkor
och barn. Men som, näst efter 13 §. uti i6?o
års Privilegium för Stadeh, ett så lydandé förbehåll
finnes infördt: Alla föreskrifne Privilegi
er
och friheter vele Vi Oss nu och alltid förbehållit hafva,
efter sorn tiderne , Vårt välbehag och berörde Värk
uridersåtares tarfvor och lägenheter kunna behöfva och
medgifva , till att förändra, förbättra eller förmindska.-  Och Kongl. Majit så väl i kraft häraf, sorn på
grund af den, i följd af Kongl. Majits och Riksens
Stärtders samfäldta förordnande, imellan Staden
och Factoriet träffade och af Konungen stadfästade
förening, vidtagit dess Nådiga beslut , atp
de Factpriet underlagde rotskiften skola för KrO^
nans räkning utarrenderas; så anser sig Stats-Utskottet,
emot stadgandet uti g o och i 07 § §. i
Begeringsformen; väl icke kunna tillstyrka någon
ändring uti hvad efter Kongb Majrts Nådigs
te
Den a Juli.
digste förordnande härutinnan redan gatt i verkställighet.
Fikväl, och med afseende å Stadens
fattiga Eorgerskaps tryckande belägenhet och den
förlust Staden i sin näring och rörelse genom
Factoriets bortflyttning verkligen lidit, har Statsutskottet
trott sig böra till Riksens Höglofl.
Ständer vördsammeligen hemställa, att Riksens
Höglofl. Ständer matte bevilja Staden, som efter
Herr Borgmästaren Hambraei uppgift nu är innehafvare
af dessa arrenden , afskrifning å den
årliga arrende-summans erläggande till Statsverket,
nren att densamma deremot bör till Stadens
Gassa ingå, att till Stadens publique behof
användas.
Om Riksens Höglofl. Ständer härtill täckas
' lemna bifall; så lärer underdånig anmälan härom
hos Kongl. Maj;t böra göras , med underdånig
anhållan om Nådig befallnings utfärdande
till Kammar-Collegium, att härom förständiga
vederbörande till underdånig efterrättelse.
I öfrigt hemställer Stats-Utskottet, huruvida
Riksens Höglofl. Ständer skulle täckas till
Kongl. Maj:t framställa den underdåniga önskan,
att Kongl. Maj:t, i anseende till de för Staden
förekommande ömma och bevekande skäl och
omständigheter, i Nåder måtte täckas tillåta, att
de af Factoriets Tjenstemän och Arbetare innehafde,
men nu utarrenderade rotskiften, så väl
som de rotskiften, hvilka af qvarblifne Factoriearbetare
ännu innehafvas, måtte, de förra vid
arrendets slut, och de sednare vid nu varande
innehafvares afgång, få återgå till Stadens fria
disposition, och inkomsten deraf tillfalla Stadens
Gassa,
Den st Juli.
4*5
Cassa, samt således, enligt Stadens Grund-Privilegium,
komma menige Staden till gagn och
nytta; likväl med det vilkor, att oin i en framtid
Factoriet skulle till Soderhamn återflyttas,
den nu - ifrågavarande fidei af Stadens jord då
bör till Factoriets Betjening och arbetare återgå.
Stats-Utskottet hyser den underdåniga förmodan,
att Nådigt bifall härtill skall hos Kongl.
Majit så mycket mindre möta något hinder, sorn.
den obetydliga inkomst, hvilken skulle kunna
tillflyta Stats-Verket af de ifrågavarande Jordlotters
utarrenderande för Kronans räkning och
för närvarande icke utgör mera, än 233 Ridr
44 sk., säkerligen skall, om än den till något
visst behof vore afsedd och påräknad, kunna ersättas
genom de inflytande arrenden för Carl
Gustafs Stads Bruk med underlydande lägenheter.
Detta allt underställes Riksens Höglofl.
Ständer vördsammeligen. Stockholm den 29
Juni 1815.
På Höglofl. Riddersk.
•ch Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vallöf!. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Riksens
Den 2 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd* och Ad. den 2 Juli,,
Hogvörd. Prest-Ståndet den 2
Yallofl. Borgare-Ståndet den 3
-
Hederv, Bonde - StånJJet den 2 i .
Riksens Höglofl. St cinders Stats - Utskotts
Utlåtande öfver de Joos Hagnér
diga Prest-Ståndet gjorda anmärkningar
vid Stats-Utskottets under d.
, 26 Maj afgifne Betänkande, i anledning
af Kongl. Majits Nådiga
Proposition till Riksens Ständer af
den 5 April, angående det åt Wester-
samt Norrbottens Läns innevånare
meddeldte Lån af 5o;ooo
R:dr Banco,
Till Stats-Utskottet har ankommit ett Utdrag
af Protocollet hos Högvördiga Prest-Ständet
den 3 innevarande Juni e. m. , som innehåller:
att, vid äterföredragningen af Stats-Utskottets
den 26 Maj afgifna Betänkande, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Riksens
Ständer af den 5 sistlidne April , angående de
at Wester- samt Norrbottens Uäns innevånare
meddeldte Uån, Jude Herr Biskopen Doctor
Almqvist anfört, att Herr Doctoren och Biskopen
för sin del tillstyrker Högvördiga Prest-Ståndets
fullkomliga bifall till Stats Utskottets yttrande,
att af de till Norr- och Westerbottens Uäns
innevånare i Hernösands Stift af Stats-medlen
utlånte
Den 2 Juli.
407
utlånte so,000 R:dr Banco, hälften eller 2 5,000
Itrdr Banco måtte efterlåtas, men med den uttryckliga
anmärkning, att. i händelse, vid noga
och opartisk granskning, skulle befinnas, att om
och sedan de verkligen behöfvande erhålla ett
större eller mindre afdrag å deras skulder, ändock
något öfverskott skulle befinnas af ofvan»
nämnde eftergifne 25,000 B.;dr Banco, samma
öfverskott, efter underdånigt till Kongl. Maj:t
ingifvet förslag af Länens Höfdingar, matte fa
anslås till en fond, hvaraf årliga rentan kunde
användas till landets odling eller andra behof,
hvilkas afhjelpande allmänt väl och mensklighet
mest påkalla; och hade Herr Doctorn och Biskopen
begärt, att denna anmärkning måtte till
StatsUtskottet remitteras, heldst Herr Doctorn
och Biskopen hyser det grundade hopp, att då
Utskottet redan funnit skäligt, att tillstyrka afskrifningen
af nämnde 25,000 R:dr Banco, samma
Utskott också måtte inse och tillstyrka , att
berörde afskrifvande 2^,000 B:dr matte användas
till dessa af ett olyckligt krig blottställda
Läns största inöjliga förmon och förkofring: äfvensom
Högvördiga Prest-Ståndet, jemte instämmande
jräri, beslutat, att Betänkandet skulle med
ofvanstående anmärkning till Stats-Utskottet åtefrem
itteras.
Under erkännande af Herr Biskopens Doctor
Almqvists välmenande afsigt med den af
Herr Doctorn och Biskopen framställda anmärkning
, har, vid 'öfvervägandet häraf , den billiga
farhoga hos Stats-Utskottet uppkommit, att en
öppnad utsigt till beredande af_ någon särskild
fond
Den 2 Juli.
fond, genom öfversköttet på de till afskrifning
föreslagné 25,000 R:dr, möjligen skulle kunna
föranleda till en större stränghet vid infordrandet
af den återstående summan, samt ändamålet
med .Länets nedsättning såmedelst 1 iner eller
mindre rnan förfelas; af hvilken anledning Utskottet
funnit betänkligt , att Herr Biskopen Doctor
Almqvists ifrågavarande förslag tillstyrka, sä
mycket mera, som, efter hvad Utskottet har sig
bekant, största delen af Låntagarena ännu befinna
sig i den belägenhet, att betalningen af halfva
Lånet inom tvänne års tid blir ganska kännbar
och tryckande. Hvilket Stats-Utskottet skolat
det Högvördiga Prest Ståndet till svar meddela,
jemte tillkännagifvande, att LTtskottets i
amnet afgifne Betänkande redan, utan någon anmärkning,
blifvit d. 3 dennes bifallet af, de 3:ne
öfriga Respectiva Riks-Stånden; hvilka om Utskottets
nu lemnade svar underrättas. Stockholm
den 29 Juni 1815.
Pa Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters,
vägnar
Carl de Geer.
På "Vallöf!. Borgareståndets
Ledamöters,
vägnar
Cqrl Fr. Fandterg.
På Högv. Pfest-Ståndets
Ledamöters!
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
J_,edamötera
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Utdrag
Den 3 Juli.
Utdrag af Hogvard. Trest-Ståndets
Trotocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 3 Juli 1815-
S. D. Till justering upplästes flen af Constitutions-Utskottet
föreslagna Redaction af de §. §,
uti Grund-Lagarna , sorn jemlikt Riksens Ständers
beslut böra förändras, och blef såsom enlig
med Riksens Ständers beslut godkänd ; men
som Högloft. Ridderskapet och Adeln, jemlikt
nu uppläst Protocolls-Utdrag af nasti, gårdag,
beslutit, att den al Riks-Stånden godkända ändring
uti Regerings-Formens aS §, nemi. att
Utländske Män matte kunna till Språk- och Exeicitii-mästare,
samt idkare af de Fria Konsterna
antagas, borde förfalla, samt att berörde § skulle
i hvad nämnde förslag angår förblifva vid sin.
förra lydelse oförändrad, fann Ståndet för godt
att vid Höglofl. Ridderskapet och Adelns beslut
låta bero; hvilket skulle Constitutions-Utskottet
rr.eddelast Ut supra
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos följande
ifrån Utskotten inkomna och på bordet livi lande
Retänkanden, nemi.
ifrån Banko-Utskottet: angående
I:o Banko Fullmägtiges samt Bankens Einbets-
och Tjenstemäns Befattningar.
%:0 Formatet af ? R:dr Banko-Sedlar samt
Sedel
-
Den 3 Juli.
Sedelpappetets öfverklagade mindre fasthet och
styrka.
3:0 Filial-Dlsconfer, Privatas Assignation
ner och 3 procents Sedlar.
4:0 Yrkad afskrifning af Bankens fordran
hos Stats-Verket, användandet af Bankens vinst
till det Allmännas gagn, samt att Bankens Bokslut
trovärdigt matte.till Allmänheten uppgifvas.
5:0 Upphörande af införseln i Major Forbes
och Krigs Fiskalen v. Scheeles Löner för
Bankens andel i Celsingska Concours-Massan.
6:0 Begärdt län för uppförande af ett nytt
Gymnasii- och Scholehus i Skara.
7:0 Förslitne Sedlars utbyte.
' ifrän Bevillnings- Utskottet .■ rörande
I:o Post-Taxans förhöjning.
2:0 Sjö-Tulls-afgifterna.
3:0 Indragning af Landt-Tull på inhemsk
tillverkad Tobak..
4:0 Beqvämligare Postgång ä Landet.
5:0 Frihet frän Landt-T,ulls-ersättning för
öppna och däckade B|tar.
' 6:0 Aflöning för Utskottets antagna ytterligare
4 Cancellister och. Discretion för Öfver*
Commissarien Skifra
n Iag-Utsiottet .■ angående
All manna" Straff- och Coriectionshus. Ut
suPra Ex ProtOcollo
J. 17. Almqvist.
S. D. I ett sammanhang föredrogos Stats-Utskottets
pä bordet hvilande Betänkande angående
-
Den 3 Juli.
411
de åtskilliga omständigheter, som aga sammanhang
nied Regleringen af Rikets Penninge-väsende,
samt Banko-Utskottets i detta ärende infordrade
och nasti, gårdag på bordet laggda Utlåtande.
Efter öfverläggning härom beslöt PrestStåndet
att bifalla Banko-Utskottets Memorial,
i hvad detsamma rörer hufvud*aken eller Bankens
urgamla egenskap af en Bane- och Circulations-Bank,
samt rättighet till Discont-rörelsen
i Riket, ined förbehåll att om de särskildta
Summorna och flera Reglementariska åtgärder
sig närmare yttra, sedan Stats-Utskottet inkommit
med den förnyade *Financeplan, som nämnde
Utskott anmbdas att upprätta på grund af'
Banko-Utskottets ofvanberörde utlåtande, hvilket
skulle lill Stats-Utskottet åtfölja den återremiss,
som bfef en följd ej mindre af Ståndets ofvanberörde
bifall till Banko-Utskottets Utlåtande,
än af de inom Ståndet gjorda anmärkningar emot
Stats-Utskottets förstnämnda Betänkande. Ut
supra
Ex Protocollo
J. U. Ahnqvist,
■Utdrag af Vällofl. Borgare-Ståndets
Brota eolf hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 3 Juli 1815*
S. D. Upplästes Höglofl. Ridderskapet och Ad.
Protocolls Utdrag af den 2 'i denna månad,
hvarigenom Med-Stånden inbjudas att instämma,
uti en gjord anmärkning vid Expeditions-Ut
skottets
-
412
Den 4 Juli.
slottets förslag till underdånig skrifvelse om' lösen
för Protocolls - Utdrag i nedlaggda och förfallna
Mål; men som Borgare-Ståndet sannna
förslag redan den 15 Juni godkänt, lät ock
Ståndet dervid bero. Ut supra
4 Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Trotocollet, hållet hos Högloft.
Ridderskapet och Adeln den 4
Juli I8I5.
S. D. Instämde Höglofl. Ridderskapet och Ad.
i det Vällofl. Borgare-Ståndets genom ProtocollsUtdrag
af den 28 Juni meddeldta beslut, att
Bag-Utskottets den 17 i samma månad afgifna
Betänkande i anledning af Bag-Committéens förslag
om förändring af Domstolarnas antal och
organisation, skulle af Riksdagskotsnads-medlen,
till utdelning inom Stånden, genom J-iag-Utskottets
försorg skyndsamligen till trycket befordras.
Ut supra
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Efter förnyad föredragning af BanlceUtskottets
den 2 dennes på bordet lagda Memorial
angående Banko-Verkets förvaltning, beslöt
Höglofl. Bidderskapet och Adeln, i anledning
af Utskottets aflemnade intygande om BankoEullmägtiges
och Bankens Tjenstemäns berömvärda
-
Den 4 Juli.
4*3
varda utöfning af de dem åliggande pligter,
att deras förhållande gilla och godkänna. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Ut drng af Protocollet, hållet hos Hågvörä.
Vrest-Ståndet vid Ur titna Riksdagen
uti Stockholm d. 4 Juli 18*5*
S. D. Föl edrogos å nyo och biföllos Stats-Ut-i
skottets Betänkanden, rörande:
1:0 Sådana f. d. Konung Gustaf Adolph
tillhöriga medel, som till Biksgälds - Contoiret
skola öfverlemnas.
2:o Ytterligare utlåtande, angående det åt
Vester* och Norrbottens JLäns Invånare med»
delta lån af 50,000 B:dr.
3:0 Förnyade utlåtande öfver usta Hufvud*
Titeln i Biks-Staten.
4:0 Eftergift af Assessor Tinnerholms brist
uti dess uppbörd af Chartre-Sigillatas-Medlen.
5:0 De Bot skiften, som varit nyttjade af
Söderhamns Gevärs-Factories Betjening och Arbetare.
- 6:0 Tillökning i anslaget åt Academien för
de Fria Konsterna m. na. Ut supra
Es Protocollo
«7. U, Almqvist.
Utdrag
414
Den 5 Juli.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Hågloft.
Ridderskapet och Adeln den 5
Juli 1815-
o
S. D. A nyo föredrogos och b i foll os följande
deri 2 Juli på bordet lagda Betänkanden och
Memorialer:
Fran Stats-Utskottet .■
1:0 Af dén 30 Juni, angående sådana,
f. d. Konung Gustaf Adolph tillhöriga medel ,
hvilka varit ställde under numera framlidne
Herr Presidenten m. 111. Fagerheims och StatsCommissarien
Wåhlbergs gemensamma förvaltning
m. in.
2:o Af den 29 Juni, angående Assessoren
Tinnerholms underdåniga ansökning om eftergift
af en yppad och honom till ersättning ålagd
brist uti dess hafde uppbörd af ChartK-Sigillatae
medel.
Från Bevillnings- Utskottet
Af den i Juli, angående Olof Gudmundsson
Bagges _ Memorial , om frihet från PandtTulls-ersättning
för öppna och däckade Båtar.
Från Banko-Vthott et
Af den 13 Junii, angående Assignationer
som af enskilda personer utgifvas. •
2:0 Af den 30 Juni, om medel till utbyte
af förslitna Banko Sedlar, uti från Stockholm
aflägsna orter.
3:0 At den 13 Juni, rörande understöd
till
Den 5 Juli.
till uppförandet af ett nytt Gymnasii-och Scholae-hus
i Skara.
4:0 Af den 30 Juni, angående förändring
i formatet af 2 R:dr llanlco-Sedlar m. in.
från Dag-Utskottet
Af den 27 Juni, angående återremissen af
.Utskottets Betänkande om losen samt antecknande
å Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag,
från Allmänna. Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
1:0 Af den 29 Juni, om I^yrbåkars anläggande
på den så kallade Otsergarns Holmen vid
Gottland, Holmön i Qvarkén och Måsesten eller
Svartklubben vid inloppet till Öregrund.
2:o Af den 29 Juni, i anledning af väckt
fråga om nödiga föreskrifter i afseende på Skogshushållningen
vid sådana Bergsmans-hemman,
som af andra än Bergsmän inköpas.
från Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskotten
Af den 16 Juni, angående en fri Victualie-handel.
från det Särskildta Utskottet:
1:0 Af den 30 Juni, om upphäfvande afKongl.
Brefvet den 26 Juli 1807, angående
confiscerade varors försäljning till qvarblifvande
i Riket.
2:0 Af den 30 Juni, angående väckt fråga
om en friare lvol-handel. Ut supra
Éx Brotocollo
A. G. Silverstolpe.
Med
Den i' Juli.
S. D. 3\Ied bifall til! Ilöglofl. Siats Utskotteté
den 2 dennes pä- bordet lagda Betänkande af d«
37 Juni, om I\iks-S:atens första Kufvudtitel, beslöt
Höglofl. Ridd. och Adeln, att Ståts-Utskottet
skulle uppdragas alt, utom den summa af
13,866 R:dr 30 sk. Banco, som i Stats-Utskottets
första Betänkande af den 26 Maj finnes för
Pensions Staten efter Hennes Majit Enke-Drottningen
uppförd och beräknad, ytterligare ansia
en summa af 400g Ridt 4 sk. Banco, utgörande
skillnaden i hufvudsumma mellan förenämnde
Pensions belopp och det af Kongl. Majit i
samma ändamål i förväg fastställde; kommande
denna sistnämnde summa, enligt Kongl. Majus
Nådiga anordnande och beslut i hufvudfrnnan,
O O "
om Pensions-Statens slutliga belopp, att utbetalas.
I Hvilket beslut de öfriga Respectiva Stånden,
skulle vänligen anmodas, att med Ridd,
och Adeln instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
A, G. Silverstolpe.
V' 7 ' ■ - ‘
S. I). Biföll Höglofl. Ridd. och Adeln följan*
de Bevillnings-Utskottets den 2 Juli på bordet
lagda Memorialer af föregående dag:
1:0 angående Herr Grefve Joban Hennin?
Gyllenborgs väckta fråga om en beqvämligare
Postgång å landet;
2:0 angående Handelsmannen lundströms
hemställan oin indragning af Eandttull på inhemsk
tillverkad Tobak'
3:0
Den 5 Juli.
417
3:0 angående Herr Påhlmans och Jonas Jonssons
fran Södermanland Memorial om Posttaxans
förhöjning,
4:0 angående Grosshandlaren Lambergs Memorial
om Sjötulls-afgifterna,
3:0 angående aflöning för vid Bevillningsutskottet
ytterligare antagne 4 Cancellister och
Discretion för Öfver-Commissarien Ek. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
, o
S. D. A. nyo föredrogos och biföl los följande
Stats-Utskottets den 2 dennes på bordet lagda
Betänkanden af den 14, 29 och 30 Juni:
1:0 Angående gjorda anmärkningar vid StatsUtskottets
Betänkande, rörande Bytes-verket.
2:0 I anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande angående Bevillningen
för Dannemora Bergslags Jern-tillverkning.
3:0 Angående Löfås Silfververk i Skedvi
Socken och Kopparbergs Län.
4:0 I anledning af ' gjord anmärkning vid
dess Betänkande öfver Kongl- Majus .Nådiga
Proposition om Stats-Vevket, i hvad den rörer
UiksStatens andra Hufyudtitel.
5:0 Angående de rotskiften, som varit nyttjade
af Söderhamns Gevärs-Eactories Betjening
och Arbetare. Ut supra.
Ex Protocollo
Al. G. Silverstolpei
j.te Bandet. 53. 54. S; D.
/
_
4i8
Den 5 Juli.
S. D. -T öredrogos å nyo och biföllos följande
Banco-Utskottets den 13 och 30 Juni afgifna,
och den 2 dennes på bordet lagda Memorial:
1:0 om eftergift af en Riks-Discontens fordran
uti Celsingska Concoursen;
2:0 i anledning af en af Herr Stråle, Carl
Fredrik, väckt fråga om årligt allmängörande
af Bankens bokslut. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S D. I anledning af ett Memorial af Herr
Silverstolpe , Fredric Samuel, hvaruti flera Ledamöter
instämde, återremitterades Stats - Utskottets
den 2 Juli på bordet lagda Betänkande, af
den 27 Juni, angående tillökning i anslaget åt
Academien för de fria Konsterna, m. m. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Lades till Handlingarne Stats-Utskottets
den 2 dennes på bordet lagda Betänkande af d.
29 Juni, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, i anledning af Kongl.
Majus Nådiga Proposition till Riksens Ständer
af den 5 April, angående det åt Wester- samt
Norrbottens Läns innevånare meddelte Lån af
50,000 R;dr Banco. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D
-
Den 5 Juli.
419
S. D. 1 anledning af gjorda anmärkningar vid
Lag Utskottets den 2 dennes på bordet lagda
Memorial af d. 17 Juni, angående förändring i
Domstolarnes antal och organisation, blef detsamma
af Höglofl. Ridd. och Adeln till Utskot*
tet åter förvisadt. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Vid förnyad föredragning af Banco-tlt*
skottets den ig Juni på bordet lagda Memorial
af den 13 nästföregående, angående publicité af
tillståndet med Bankens sedelrörelse, blef det af
Höglofl. Ridd. och Adeln afslaget. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D. Biföii Höglofl. Ridd. och Adeln Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottefs, genom
Protocolls-Utdrag af den 2g Juni, hvilket
den 2 dennes blifvit på bordet lagdt, till Ridd.
och Adeln gjorda hemställan, att åtskilliga från
Ridd. och Adeln till Utskottet remitterade Memorial,
hvarmed Utskottet ännu icke hunnit
taga någon hufvudsaklig befattning , måtte anses
genom särskildta Utskottets aflemnade Betänkande
besvarade, och således icke erfordra någon
åtgärd af Oeconornie-Utskottet. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
6. D.
-J20
Den 5 Juli.
S. D. Upplästes å nyo och lades till Handlingarne
följande det Särskildta Utskottets den 30
Juni afgifna och den 3 Juli på bordet lagda Memorial:
1:0
angående Herr Stabecks , Herr Barthelssons
samt Riksdagsmännen Joh JLongbergs, Elic
Pehrssons och Bengt Svenssons Memorialer;
2:0 angående Grefve Mörners, Carl Stellan,
och Friherre’ Stael von Hollsteins Memorialer;
3:0
angående väckt fråga om förstärkning
af Götha Canal-Discontsrörelse - Capital, hvarigenom
den kunde sättas i tillstånd, att, emot
vissa vilkor, biträda med lån till landtbrukets
upphjelpande. Ut supra.
Ex Frofocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag'af Protocollet, hållet hos Hogvördiga
Prest-Ståndetden 5 Juli
181'S*
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos nedanskrifne
ifrån Utskotten inkomna och på bordef
hvilånde Betänkanden', nemi.:
ifrån Stats-Utskottet rörande:
l:o anmärkningar vid • Utskottets Betänkande
rörande Bytes-verket.
2:0 Löfås Silfververk i Skedvi Socken och
Stora Kopparbergs Län.'
tr ifrån
Den 5 Juli.
ifrån Lag-TJtskottet angående:
1:0 Borgmästaren Barthelssons Memorial öm
Corrections-inrättn ingar.
2:0 Wermlands förläggande under Svea HofRätt
m. m.
3:0 Rösen för Utslag i ansöknings-mål.
4:0 Sökt förklaring öfver Förordningen angående
Skuldfordrings* och Eagsöknings-mål den
28 Juni 1798-
5:0 Anmärkningarne angående förhöjningen
i Nämdemäns Dagtractamente.
6:0 Anmärkningarne om utfärdande af taxa
, å lösen för de från Jtonungens Högsta Domstol
och Cancellie-Expeditioner utgående Domar och
Resolutioner, samt berörde lösens antecknande
å dessa Handlingar.
ifrån Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Ut«
skottet rörande:
l:o Skogshushållningen vid sådana Bergsmans-Heminan,
som af andra än Bergsmän inköpas.
2:0 Fyrbåkars anläggande på den såkallade
Osterliams-holmen vid Gottland, Holmön vid
Qvarken och Måsesten eller Svartklubben vid
inloppet till Öregrund. Ut supra.
Ex Protocollo
J. 17. Almqvists
O
S. D. Återremitterades Stats-Utskottets Betänkande,
angående några vid Boutredningen efter
Högst
-
4sa
Den 5 Juli.
Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningen So»-  phia Magdalena förekomne frågor. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Vid ytterligare föredragning af Consti»
tutions-Utskottets Memorial, i anledning af granskningen
öfver Justitias-Ombudsmannens Diarier,
lät Ståndet dervid bero. under förklarande af
Sann tillfredsställelse öfver den nitiska och värdiga
förvaltning af detta Embete, som Utskottet
genom samma Memorial vitsordat. Ut supra»
Ex
Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Efter uppläsande af Hedervärda Bonde-Ståndets
Protncolls-Utdrag af den 2 dennes,
innehållande det beslut, att förutan Bevillningsutskottets
Betänkande rörande Grunderna och
sättet för Allmänna Bevillningens utgörande,
äfven borde tryckas och till Riks Ståndens Ledamöter
utdelas samma Utskotts förslag till ny
Bevillnings stadga , insåg Prest-Ståndet lika med
Hedervärda Bonde Ståndet att berörde tryckning
kunde medföra sin nytta, men då sådant tilläfventyrs
skulle hindra Biksdagens afslutande i
behörig tid eller ock medföra den våda, att
1812 års Bevillnings Förordning än vidare skulle
blifva gällande, så vida berörde tryckning
svårligen lärer kunna hinna verkställas, förrän
sista
Den 5 Juli,
4*3
sisla dagarna af Riksdagen, då nuvarande förslag
till Bevillnings-stadga redan bör vara i RiksStånden
granskat och i händelse af skeende anmärkningar,
till Utskottet äterremitteradt, ansåg
Ståndet sig böra förblifva vid dess förut fattade
beslut, att endast Betänkandet om Bevillningens
grunder skulle till trycket befordras. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U- Almqvist,
S. D. Föredrogs å nyo och bifölls Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottets Betänkande
om Saltpeter-tillverkningen. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. I anledning af Höglofl Ridd. och Adelns
inbjudning, beslöt Prest Ståndet anmoda
Expeditions-Utskottet, att uti Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse till Kongl. Maj:t, rörande
Rösen för Protocolls-Utdrag' i nedlagda och
förfallna mål, samt angående Bouppteckningars
uppvisande, införa det tillägg som uti Höglofl.
Ridd. och Adelns Protocolls-Utdrag af den 2
dennes omförmäles. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Utdrag
454
Den 5 Juli.
Utdrag af Vål/ofl. Borgare-Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm d. 5 Juli I8I5.
S. D. Da nu aler föredrogs Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottets ifrån d. 2 S Juni
på bordet hvilände Betänkande at deri 21 i
samma Månad, rörande indelta Begementernes
beklädnads sätt, fann Borgare-Ståndet för godt,
att detta Betänkande ogilla och afslå. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Följande Stats-Utskottets Betänkanden,
som den 3 Juli lades på bordet, föredrogos nu
åter och biföll os r
iroafd. 27 Juni, angående tillökning i anslaget
åt Akademien för de fria Konsterna, m. m.;
2:0 af den 29 Juni, om en för Assessoren
Tinnerholm yppad brist uti dess uppbörd af
Chartte-Sigillatae- medlen;
3:0 af samma dag, i anledning af anmärkningar
vid förra Betänkandet om Bytes-verket;
4:0 äfven af samma dag, i anledning af
anmärkningar vid Betänkandet , rörande BiksStatens
första Hufvudtitel; och
5:0 af d. 30 Juni, angående några vid Boutredningen
efter Högstsalig Hennes Majit Enke-Drottningen
Sophia Magdalena förekomne frågor.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D.
Den 5 Juli.
S. D. Bifölls Särskildta Utskottets den 3 Juli
på bordet lagda Memorial af den 30 Juni, angående
Kolhandeln inom Bergslagen. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Den af Högvördiga Prest-Ståndet, enligt
Prototolls Utdrag af den 2 i denna månad
gjorde anmärkning vid förslaget till underdånig
Skrifvelse om betalning för Fångskjuts, fann
Borgare-Ståndet, som redan den 28 Juni Ex.
peditionen godkändt, sig icke kunna antaga, utan
lät vid ett sådant godkännande bero. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Borgare-Ståndet, som vid föredragning
af Höglofl. Ridd. oell Adelns Protocolls-Utdrag,
af den 2 i denna månad, rörande 28 §• ^ege*
ringsformen, väl icke fann, såsom Höglofl. Ridd.
och Adeln, att förkastandet af förslag till ändring
i det ena Momentet af någon §. uti Grundlagarna
hindrar antagande af förslag till ändrings
i ett annat Moment af samma §., enär det sednare
Momentet icke af det förra är en följd,
.eller att olika, men hos alla Stånden enstämmiga
Beslut öfver sådana olika Momenter böra betaga
verkan af den i någotdera Momentet utaf
alla Stånden beslutade förändring, ville likväl,
i anseende till Riksdagens snart förestående slut
och
4*6
Den 5 Juli.
och på det stridighet i denna fråga icke måtte
lägga hinder för den öfver Grundlags-förändringarne
upprättade Redactions skyndsamma öfverlemnande
till Kongl. Maj:t, för denna gång begifva
sig dertill, att, enligt hvad Höglofl. Ridd.
och Adeln för sin del ansett, 28 §• af Regeringsformen
må vid sin förra lydelse oförändrad
förblifva; och i allt öfrigt blef Constitutions-Utskottets
förutnämnda Redaction af Borgare-Ståndet
gillad och godkänd. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S D. Efter uppläsandet nu å nyo af Consti
tutions-Utskottets
den 30 Juni meddeldta och
den 3 Juli på bordet lagda Memorial, i anledning
af granskningen öfver Justitiae-Ombudsmanneris
D iarier, lät Borgare-Ståndet dervid bero,
med förklarande af sin tillfredsställelse öfver
den nitiska och värdiga förvaltning af detta Embete,
som Utskottet genom samma Memorial
vitsordat. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Lät Borgare-Ståndet bero vid hvad StatsUtskottet,
i anledning af återremisser från dels
Höglofl. Ridd. och Adeln; dels ock Högvördiga
Prest-Ståndet , å nyo, genom Betänkanden ,
ett af den 29 Juni och de öfrige af den 3 Juli,
sig utlåtit, rörande:
1:0
Den 5 Juli.
427
i:o Riks-Statens andra Hufvudtitel;
2:0 yrkad ersättning för Bohus, Carlstads
•ch Elfsborgs Läns innevänares lidande under
kriget;
3:0 lösen till Kronofogdarne för påskrifter å
utmätnings-resolutioner; och
4:0 Slotts-byggnaderna på Kungsör. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. B evillningS Utskottets Memorial af den
a Juli, hvilket den 3 lades på bordet, angående
Herr Grefve H. Gyllenborgs väckte fråga om
en beqvämligare Postgång å landet, föredrogs nu
åter;; och lät Borgare-Ståndet dervid bero. Ut
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D, Föredrogos å nyo och biföllos Bevillnings-Utskottets
den 1 i denria månad afgifne
och den 3 Juli på bordet lagda Memorial, angående
:
1:0 Sjötulls-afgifterna 5
2:o Eandttull på inhemsk tillverkad Tobak;
3:0 Post-taxans förhöjning; och
4:0 aflöning för ytterligare fyra Cantzlister
och Discretion för Öfver-Commissarien Ek. Dt
supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D
428
Dm 5 Juli.
5. D. A nyo föredrogos Allmänna Besvärsoch
Oedonomie Utskottets Betänkanden:
i:o af den 21 Juni, som ifrån den 28hvi*
lat på bordet, angående medel till Vaccinationens
befrämjande; .
2:o af den 29 Juni, som den 3 Juli lades
på bordet, rörande Skogs hushållningen vid Bergsinans-hemman,
sorn af ändra än Bergsmän inköpas
; och
3:0 af samma dag, och likaledes sedan den
3 Juli hvilande, om Fyrbåkar på ÖstergarnsHolrnen,
Holmön och Måsesten;
Och blefvo dessa Betänkanden af BorgareStåndet
bifallna. Ut supra. ,
Ex Protocollo
Carl Magn. .Robsahm.
S. D. I anledning af anmärkningar emot Statsutskottets
Betänkande af den 14 Juli , sorn sedan
den 3 Juli hvilat på bordet, angående Löfås
Silfververk, blef detsamma vid förnyad föredragning
, till Utskottet återremitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
• Carl Magn. Robsahm.
S. D. Biföilos Stats-Utskottets sedan d 22 Juni
på bordet hvilande samt nu åter föredragna
Betänkanden:
1:0 af deri 14 Juni om lone förbättring för
Landshöfdingen i Christianstads Län;
s:o af
Den 5 Juli.
439
2:o af den 29 Juni , om de Rotskiften , som
varit nyttjade af Söderhamns Gevärs-Factories
betjening och arbetare; och
3:0 af den 30 Juni, angående sådana f. d.
Konung Gustaf Adolphs medel, hvilka varit
ställda under nu mera framlidne Herr Presidentens,
m. m. Friherre Lagerheims och Herr
Stats-Commissarien Wåhlbergs gemensamma för»
vältning. Ut supra
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Till afgörande föredrogos Lag-Utskottets
3:ne Memorial, som den .28 Juni lades på
bordet:
1:0 af den 25 Maj, rörande sökt förklaring
öfver förordningen om Skuldfordrings och Eagsölcningsmål,
den 28 Juni 1798;
2:o af den 14 Juni, i anledning af Kongl.
Majus Nådiga Proposition om förändring i nu
antagna bestraffnings-sätt, samt inrättande af Allmänna
Arbets- och Correctionshus; och
3:0 af samma dag öfver Herr Borgmästaren
Barthelssons Motion om nyssberörde slags Inrättningar;
Hvilka
Memorial biföllos. Ut supra
Ex Protocollo
Carl Mag. Robsahm,
S. D. Fann Borgare-Ståndet för godt att låta
bero vid Lag-Utskottens Utlåtanden af den 27
Juni öfver anmärkningar vid dess Betankanden,
1:0
43»
Din 5 Juli.
1:0 öm Expeditions-lösen för Kongl. Majus
Cantzli;
2:0 om Förlags-Contracters intecknande; och
3:0 om Förlagsgifvares säkerhet uti Brukets
utestående fordringar. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm»
S. D. Blef Banko-Utskottets Memorial af dea
30 Juni, sorn den 3 Juli lades på bordet, angående
upphörande tills vidare af betalningsansvar
för en af Majoren Forbes och Krigs-Fiscalen
Schéele, för aflidne Majoren Celsing i
Riks-Disconten tecknad Borgen, nu, vid förnyad
föredragning, af Borgare-Ståndet ogilladt
och afslaget. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets
den 17 Juni afgifna och den 20 på bordet
lagda Betänkande , angående åtskilliga omständigheter,
som äga sammanhang med .Regleringen
af Rikets Penninge-väsende, och sedan
B anko Utskottet, deröfver hördt, med sitt Utlåtande
af den 30 Juni inkommit, och hvilket
Utlåtande, sedan den 3 i denna piånad hvilande
på bordet, Borgare-Ståndet nu fann för godt
att gilla och godkänna, beslöt Ståndet att till
Stats-Utskottet dess nämnda Betänkande återre
mitte
-
Den 5 Juli.
431
mittera, för att omarbetas efter de grunder, som
Banko-Utskottet föreslagit, och Borgare-Ståndet
för sin del antagit. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm
S. D. Biföllos Banko-Utskottets särskildta , den
3 Juli på bordet lagda, Memorial:
t:o af den 13 Juni, om Filial-Disconternas
utelöpande Sedlar och Privata Assignationer;
2:0 af samma dag, i anledning af Herr
Kamereraren Stråles Memorial om afskrifning
af Bankens fordran hos Stats-Verket rn. m.
3:0 af samma dag, öfver en Motion om Rikets
Ständers deltagande i Ostersjö-Compagniet;
4:0 äfven af samma dag, om understöd till
Gymnasii- och Scholhus-byggnad i Skara;
5:0 af den 30 Juni, om förandradt format
för Bankens 2 R:dr Sedlar; och
6:0 af samma dag, om förslitna Sedlars
inväxling. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Med afseende på Banko-Utskottets, uti
ett den 30 Juni afgifvet, den 3 Juli på bordet
lagdt, och nu åter föredraget Memorial, gima
intyg om Banko-Fullmägtiges och Bankens Tjeristemäns
berömvärda utöfning af de dem åliggande
pligter, beslöt Borgare Ståndet, att deras
för
-
43*
Den 5 Juli.
förhållande gilla och godkänna, i följd hvaraf,
decharge för Fullmagtiges förvaltning deni
meddelas. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. X). Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets,
från den 3 Juli på bordet hvilande ,
Utlåtande, i anledning af anmärkningar vid Betänkandet,
rörande Bevillningen för Dannemora
Bergslags Jern tillverkning, ansåg Borgare-Ståndet
, enär go § Begerings - Formen blifvit på
detta ärende af Utskottet i dess första Betänkande
tillämpad, någon vidare åtgärd dervid icke
äga rum, och följakteligen Utskottets förslag rörande
målets öfverlemnande till Kongl. Majit
böra förfalla. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Protocollct, hållet hos Hedervärda
Bonde-Ståndet vid Urtima
Riksdagen. i Stockholm den 5 Juli
I815.
s. D. Vid ytterligare skedd föredragning af
Bevillnings-Utskottets den i Juli meddeldta och
den 2 på bordet lagda Memorial, i anledning af
Herr Grefve Henning Gyllenborgs väckta fråga,
om en beqvämligare Postgång å landet, företogs
-
Den 5 Juli.
433
retogs åter Allmänna Besvärs- oell ÖeccnotnleUtskottets,
den 24 sistlidne Maj i samma ämne
äfgifna Betänkande, som sedan den 3 Juli på
boillet hvilat; och fann Hedervärda Bonde Ståndet
för godt, att berörde Memorial och Betan*
Isande gilla och godkänna. Ut supra;
Ex Prot®collo
Olof Werlin.
S. B. S tats-Utskottets deh 29 Juni meddeldtä j
och den 2 i denna månad på bordet lagda, Utlåtande,
i anledning af anmärkningar vid Utskottets
elen 26 Maj afgifna Betänkande, öfver
Kongl. Majits Nådiga Proposition om Stats-Verkets
tillstånd, i hvad som rörer Riks Statens
första Hufvudtitel, hlef nu åter föredraget, och
af Bonde-Ståndet godkändt. Ut supra.
Ex Jhotocollo
Olof Werlin
S.
B. Föredrogs å fiyö Särskildta Utskottets cL
30 Juni rtieddeldtå, och den 2 i denna månad,
på bordet lagda Utlåtanden:
i:o I anledning af Herr CommerceRådet
Santessöns* i sammanhang med frågan om medel
till Götha Canals befordrande, gjorda förslag,
att nämde Caftals Discont verk matte förses
rhed den förstärkning uti dess rörelse-capitälj
hvarigenom den kwnde sättas i tillstånd, att, e5,
-t« Bandet* ^5. 56- mot
434
Den 5 Juli.
mot vissa vilkor, biträda med Lån till Landtbrukets
upphjelpande;
2:0 rörande Herr Stabecks med Heres motioner,
om Landets ställning, Och medel till dess
upphjelpande; och
3:0 öfver Herr Grefve Carl Stellan Mörners
och Herr Friherre C. L. Stael von Hollsteins
remitterade Memorial, o_m upphjelpande
af inhemska Industrien och Luxens hämmande.
Vid hvilka Utlåtanden Hedervärda BondeStåndet
fann skäligt låta bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Följande den 2 innevarande månad på
bordet lagda Betänkanden:
från Lag- samt alllmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskotten
af den 16 Juni: angående en fri Victualie*Handel;
från
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
af den 2g Juni:
1:0 i anledning af vackt fråga om Fyrbåkars
anläggande nå den så kallade OstergarnsHolmen
vid Gottland, Holmön vid Qvarken,
och Måsesten eller Svartklubben vid inloppet
till Oregrund;
2:0 rörande Motioner , om nödiga föreskrifter,
i afseende på Skogs-hushållningen vid sådana
Bergsrnans-Hemman, som af andra än Bergsmän
inköpas;
från
Den 5 Juli.
435
fran Särskildta Utskottet
af den 30 Juni:
1:0 i anledning af Herr E. Heykensköld^
Memorial om nödvändigheten af förbättrade
anstalter, till afhjelpande af de hinder, sorn de
angående Kolhandeln inom Bergslagen under d.
6 Juli lö.jg och den 5 April 1739 vidtagna
och ännu gällande Författningar lägga i väger!
för ett fritt begagnande af Skogarna ; och
a:0 angående Herr Fabrikören, Capten J.
C. Fougts hemställan, om underdånig anhållan
hos Kongl. Maj:t, att den tillåtelse måtte upphöra,
som genom Kongl. Brefvet den 26 Juli
1807 meddeltés, att sådana till införsel för*
budne främmande varor, som olofligen inkommit
och förbrutne dömas, få till qvarblifvande
i Riket försäljas;
blefvo nu åter föredragne och af Hedervärdd
Bonde-Ståndet godkände» Ut supra.
Ex Prötocoli®
Olof Werlin.
S. H. Efter uppläsandet af ett, frän Högloft*
Ridd. och Adeln ankommet Protocolls-Utdrag,
för den 2 i denna månad, af innehåll, att se^
dan vid justeringen af Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande lö*
sen för Protocolls-Utdrag i nedlagda och förfallna
mål ra. m., anmärkning blifvit gjord, Sörn
hindrat godkännande äf expeditionen, Högloft*
Ridd. och Adeln beslutit, att samma anmärkning
jR«d de öfriga Respectiva Stånden corn mun idera*
undef
Den Juli.
under vänlig inbjudning att de till det deri föreslagna
tillägg måtte lemna sitt bifall , och Expeditions-Utskottet
derefter anmodas , att detsamma
i Expeditionen införa, beslöt Hedervärda
Bonde-Ståndet, att, med bifall till berörde anmärkning
, som i bestyrkt afskrift var ProtocollsUtdraget
följaktig , instämma i det beslut Högloft,
Ridd. och Adeln fattat. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Med bifall till Banco-Utskottets, den 2
innevarande på bordet lagda nu åter föredragna,
Betänkande af den 13 sistlidne Juni, angående
Riksdagsmannen J. M. Wessings från Westmanland
motion, om förbud emot Assignationertf
utgifvande af enskifta personer in. m., beslöt
för sin del Hedervärda Bonde-Ståndet, uppå
Wessings derom nu gjorda framställning, att
underdånig anhållan hos Kongl. Maj.t skulle göras
om utfärdande af en författning, som upp*
lifvar och skärper de gällande stadganden emot
missbruk af rättigheten, att utgifva invisningar;
uti hvilket beslut de öfriga Respective Riks Stånden
skulle vördsamt och vänligen inbjudas att
sig med Bonde-Ståndet förena. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. E Sedan Banco-Utskottet, den 30 sistlidne
Junif till Riksens Högloft. Ständer aflåtit Memorial
,
Den 5 Juli.
'437
K.orial, angående Herr Majoren Alexander J.
Forbes och Herr Krigs-Fiscalen Gustaf Adolf
von Scheeles ingifna ansökning, att Riks-Discont-verkets
erhållna införsel i deras löner, till
gäldande af en utaf dem, för aflidne Majoren
Celsing, ingången borgen för 5,000 R:dr Banco,
matte, af anförda skäl och under vissa vilkor,
för den del Banken deri äger, för närvarande
upphöra, hvilket Utskottet äfven tillstyrkt,
blef detta Memorial, som sista Pleni-dag lästes
och lades pä bordet, nu å nyo föredraget och,
efter öfverläggning , af Bonde-Ståndet till alla
delar godkändt. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Föred rogos a nyo och biföllos följande
Banco-Utskottets på bordet lagda Memorial af
den 13 och 30 Juni samt den 1 Juli:
1:0 rörande Theologi» Fectorn Herr Doctor
Knös’s och Herr Prosten Hasselroths anhållan
om ett Fån af 10,000 R:dr utur någon
publik Cassa eller Riksens Ständers Bank, till
understöd vid uppförandet af ett nytt Gymnasiioch
Scholae-hus i Skara;
2:0 angående Herr Kammereraren C. F.
Stråles Memorial, hvaruti bland annat yrkats,
att, till lindring i Bevillningen, Bankens fordran
hos Stats-Verket matte afskrifvas;
3:0 angående vackt motion, att Banco-sedlarne
på q R:dr måtte erhålla samma format,
som 3 Riksdalers-s^dlame nu hafva, samt smärre
skilje»
Pen $ Juli,
skiljemyrts-sedlarne förfärdigas af fastare papper,
an hittills skett;
4:0 i anledning af framstäld önskan, att de
olägenheter, sora för innevånarne i aflägsnare
Eandsorter uppkommit genom en mängd förslitna
småsedlar, för hvilkas utbyte mot nya ali
utväg saknas, mätte, medeldt någon lämpelig
anstalt ä Bankens sida, afhjelpas, och
5:0 innefattande Utlåtande , som Högvördiga
Prest-Ståndet och Väl loll Borgare Ståndet
infordrat öfver Stats-Utskottets Betänkande af d.
17 Juni, rörande den summa, som genom allmän
Bevillning för Stats- och Riksgälds-Verkens
hellof erfordras, i de delar af berörde ämne,
sorn Banken rörer. Ut supra,
Ex; Protocollo
Olof Werlin,
9
S. D, Återremitterades Bevillnings• Utskottets
afgifna Project till Bevillnings-Stadga, med Bonde-Ståndets
dervid gjorda anmärkningar. Ut supra,
Ex Protocollo
Olof Werlin.
ft D. B ifölls Bevillnings-Utskottets sedan sista
Pleni dag på bordet hvilande Betänkande af
den 1 i denna månad, angående föreslagen förhöjning
i Post-taxan. Ut supra.
Ex Protocollo
filof Werlin,
S. D.
T.)en 5 Juli.
435
S. D. Bevillnings-Utskottets den i innevarande
aflåtne, sista Plenidag på bordet lagda Memorial
och Utlåtanden:
1:0 angående aflöning för de af Utskottet
ytterligare antagne 4 Cancellister och Discretion
för Herr Öfver Commissarien Ek;
2:0 i anledning af väckt motion om frihet
fran Uandt-Tulis ersättning för öppna och däcJcade
Båtar;
3:0 rörande gjord hemställan om indragning
af Eandt-Tull å inhemsk Tobak; och
4:0 öfver Herr Grosshandlaren J. dambergs
Memorial om Sjö-Tulls-afgifterna;
Blefvo ä nyo föredragne och bifallne. Ut
supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid nu skedd ytterligare föredragning
af Stats-Utskottets sedan sista Pleni dag på bordet
hvilande Betänkande, angående Borgmästaren
Harnbrrei Memorial, om de Botskiften, som
varit nyttjade af Söderhamns Gevärs-Factories
Betjening och Arbetare, fann Hedervärda Bonde-Ståndet
skäligt endast i så måtto bifalla livad
Utskottet föreslagit, att Arrende-Summan för berörde
Bötskiften må endast till nästa Biksdag
komma Söderhamns Stad till godo, på det att,
i händelse antingen Gevärs-Factoriet derstädes
åter inrättas, eller nödigt bl ifver, att på annat sätt,
till Kronans förmon använda dessa Skiften, intet
hinder derföre matte möta, utan kommande
Ständer
44®
JDen 5 Juli,
Ständer äga öppen lätt, att efter da förefipnande
omständigheter, derom vidare förordna. Ut
supra.
Ek Protocollo
Olof Werlin.
S, D. Till Hedervärda Bonde-Ståndet hadelin»
kommit Stats-Utskottets den 3 och 4 innevaran-,
de månad afgifne Utlåtanden, i anledning af
gjorda anmarkningar vid Utskottets Betänkanden
angående:
1:0 SIotts-Byggnaderna på Kungsör;
2:0 Lösens erläggande till Krono-Fogdarne
för påskrifter å Utmätnings-Resolutioner;
3:0 Yrkad ersättning för Bohus, Carlstads
och Elfsborgs Läns Innevånares besvär och lidande
under sista Fälttåget; och
4:0 Stats-Verkets inkomster och deras beräkning
i Riks-Staten, ifrån nästkommande års
början och påföljande år, intill nästa Riksdag,
jemte några Ledamöters särskildta tanka.
Efter uppläsande häraf, fann Hedervärda
Bonde-Ståndet för godt att låta bero vid dessa
Utskottets yttranden,, och i afseende på sistberörde
Utlåtande åberopa det Beslut, Ståndet
förut i ämnet fattat. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Sedan Bonde-Ståndet redan bifallit Ek.
peditions-Utskottets Förslag till underdånig Skrif-.
veise
Den 5 Juli.
yelse till Kongl. Maj:t, rörande betalning för
fångskjuts uti Stora Kopparbergs I.änansåg Bonde-Ståndet
något afseende ej kunnat lemnäs å
Hög vördiga Prest-Ståndets inbjudning uti Dess,
angående berörde Förslag, den 2 dennes fattade
beslut, Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Enligt ankommet oell nu uppläst Protocolls-Utdrag
för denna dag, har, vid förnyad
föredragning af Stats-Utslcottets Utlåtande, i anledning
af gjorda Anmärkningar vid Dess : Betänkande
om Bevillningen för Dannemora Bergslags
Jern-tillverkning, Vällofl. Borgare-Ståndet,
enär go §. Regerings-Formen blifvit pa detta
ärende af Utskottet i Betänkandet tillämpad,
ansett någon vidare åtgärd dervid icke äga rum,
och följakteligen Utskottets Förslag, rörande målets
öfverlemnande till Kongl. Majit, böra förfalla.
Hedervärda Bonde-Ståndet fann sig endast
böra åberopa sitt i förrberörde ämne fattade beslut.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Bifölls Stats-Utskottets den 2 innevarande
månad på bordet lagda Betänkande af d.
14. sisth Juni, angående Löfås Silfver-Verk i
Schedvi Socken och Kopparbergs Län. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D.
44?
Den 5 Juli.
S. D. V id ytterligare föredragning blefvo följande
af .Lag-Utskottet den 25 och 27 Maj samt
den 14, 17 och 9,7 Juni meddelte, sedan sista
Pleni-dag på bordet hvilande Eetänkanden af
Hedervärda Bonde - Ståndet bifallna, nemligen:
1:0 Om Lösen för Utslag i Anmärkningsmål;
2:0Angående förhöjning i Nämndemännens
Dagtractamente m. m.
3:0 X anledning af Koifgl. Maj:ts nådiga
Proposition den 19 sistlidne April , angående
All manna Straff- och Correctionshus;
4:0 Börande Justitia Ombudsmannens berättelse
;
5:0 Angående Corrections-Inrättningar ;
6:0 Om Wermelands förläggande under Svea
Hof-Bätts Jurisdiction; och
7:0 Öfver återremiss af Utskottets den 12
sistl. Maj afgifna Betänkande, om utfärdande af
Taxa å Lösen för de, från Konungens Högsta
Domstol och Cancellie Expeditioner, utgående
Domar och Besolutioner samt berörde Imsens
antecknande å dessa Handlingar. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Hedervärda Bonde-Ståndet instämde uti
det, af Vällofl. Borgare-Ståndet, enligt ankommet
och uppläst Protocolls-Utdrag för den 2 i
denna månad, vid antagandet af Allmänna Besvärs
och Oeconomie-Utskottets Betänkande, i
anledning af väckt fråga, huruvida Innevåname
Den 5 Juli. 443
i någon Ort. kunde förbjudas, att hvar sorn helds{
inom Fiket söka sig arbete, gjorde tillägg, dels
att de Prestbevis, hvilka enligt Utskottets förslag
skola tjena Allmogen till Fesepass , böra
utgifvas efter dertill inrättade formulaire , hvaruti
oinnämnes, att de i sådant ändamål gälla,
dels ock, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
jnå anhållas, att Kongl. Maj:t täcktes, efter särskilta
.Landsorters olika behof och omständigheter,
genom någon författning, i nåder föreskrifva,
hvad för öfrigt i detta afseende bör iakttagas,
på det Allmogen såmedelst må undvika
den kostnad och det hinder, sorn anskaffande
af ordenteliga Fesepass skulle medföra. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
s. D. F öredrogs äter Stats-Udskoftets den 27
sistlidne Juni meddelte Betänkande , angående
Lön-tillökning för Penninge-Löntag^nde Civile
Embets- och Tjenstemän i allmänhet^*, hvilket, i
anseende till dervid gjorda anmärkjningar, till
Utskottet återremitterades. Ut supigt.
Ex Prfjotocollo
Olof 'W.erlin.
\ 1
1
S. D. Stats Utskottets på bordet fhvilande Betänkanden
af den 14, 27, 29 ocn\ 30 sistlidne
Juni: \
l*o'v I anledning af Kongl M^ajtts nådiga
Fe miss,
444
Dm 5 Juli.
Remiss, angående Löne-förbättring för Landshöfdingen
i Christianstads Län;
2:o Angående gjorde anmärkningar vid Utskottets
Betänkande, rörande Bytes-Verket ;
3:0 Rörande Assessoren Tinnerholms underdåniga
ansökning, om eftergift af en yppad
och honom till ersättning ålagd brist uti dess
hafde uppbörd af Chartaa-Sigillatas medel;
4:0 Angående några, vid Boutrédningen
efter Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningen
Sophia Magdalena, förekomna frågor;
5:0 Angående sådana f. d. Konung Gustaf
Adolph tillhöriga medel, hvilka varit ställde
under nu mera framlidne Herr Presidenten m. m.
Friherre C. E. Lagerheims och Herr Stats-Commissarien
Georg D. Wåhlbergs gemensamma förvaltning;
Föredrogos
nu å nyo och blefvo af Hedervärda
Bonde-Ståndet bifallne. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D, V4 ytterligare föredragning af Lag-Utskottets
den k 7 sistl. Juni meddeldta och sista Pleni-dag
på bordet lagda Betänkande, angående
förändring a)f Domstolarnas abtg.1 och organisation,
blef dietsamma af Hedervärda Bonde-Standet
enhälligt kifslaget. Ut supra.
\ Ex Protocollo
) Olof Werlift.
f ,S. D.
i
S. 33. tLnl igt ankommet och uppläst ProtocollsUtdrag
för den 2? sistlidne Juni, hade Hoglofl.
Bidd. och Adeln bifallit Lag-Utkottets den 11
April meddeldta Betänkande och den 2 Juni
a flatna Memorial om yrkad skärpning i straffet
för tjufvar och om fång-forslingen, och dervid
beslutit det tillägg, att, i stället för bibehållandet
af nu varande indelning af vissa Hemman
till fångföring, dessa Hemman skulle upphöra,
att i detta afseende hafva något särskildt åliggande
, men deremot komma att lika med alla andra
deltaga ut.i den allmänna skjutsnkigs-skyldigheten,
samt att, till vinning i tid och i vägens
korthet jemte en ökad säkerhet derigenom, att
fängen vid sina hviloställen vore under Ögonen
af ett större antal personer, fängarne mätte komma
att föras med Kronoskjuts, forslingen pä så*
dan grund komma att betalas, samt ombytena
vid hvarje Gästgifvaregård äga rum;-— i hvilket
tillägg de öfriga Stånden inbjudits att sig förena.
Men som Hedervärda Bonde-Ståndet a&
slagit Lag-Utskottets ofvanberörde Betänkande,
så kunde Ståndet, emot detta beslut, ej instämma
uti hvad, i ofvannämnde måtto, blifvit föreslaget.
Ut supra. Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos samtliga Riks-StSnden den 5 Juli;
Vördsamt Memorial!
I anledning af de flera till Bevillningsutskottet
remitterade Memorial, uti hvilka
•yrkas, dels férhöjaing dels ©Gh förmindskning af
stämplade
446 F)m 5
stämplade Pappers-afgiften, jemte åtskilliga andra
tillagg, ändringar och förklaringar uti flera delar
af 1812 ä’-'s
Uevillnings-Utskottet, vid granskningen af samma
Författning , hvars hufvud; runder Utskottet
ansett böra bibehållas, dä hvarfen Statens behof
å ena, eller billighetens kraf å andra sidan , deruti
fordra någon rubbning; funnit de ändringar
och tillägg i densamma af nöden, som äro införde
uti det interfolierade exemplar af merberörde
Författning, hvilket Utskottet härhos såsom
project till en förnyad Char!ae-Sigillat3ä-Förordning,
, vördsamt aflemnar.
Härvid lärer Riksens Höglofl. Ständers uppmärksamhet
i synnerhet fästa sig derpå, att Ut*
skottet till de förut brukliga och bibehållna Charlas
Sigillatse stämplar lagt nya å 4 sk., 18 sk.,
samt 1-5 Rtdrs; att Chartorna å Penninge-löntagande
Civile- och Militaire-Embetsmäns Fullxnagter,
Constitutorialer och Afsked blifvit ifrån
9 till 5 för hundrade af lönen nedsatta; att en
procent blifvit Uandt-Rentmästare tillagd af hvad
inom året i Kronans Cassa uti stämpladt Pappers-afgift
influtit; saint att Försäljningsmännens
Provision å Chartorna blifvit ansenligen ökad;
men som förstberörde nya Chartae stämplar synbart
äro af nöden , enär Chartor af samina valeur
äro till nyttjande anbefallde; Charteringen
å nämnde Em.betsmäns Fullmagter med mera,
varit alltför dryg och tryckande; Uandt-Rentmästarne
åligger mycket besvär och ansvar vid Chartera
emottagning och utleverering, samt den öfverklagade
bristen på Chartas-SigillataB-Försälj
ningsmän,
A
Den 5 Juli.
447
ningsmän , fordrat förbättring af deras Lönings-V
il kor, om behöfligt antal deraf skall kunna erhållas
i orterna; så torde Riksens Höglofl. Ständer
finna-, att Utskottet haft skäliga anledningar
till sina åtgärder' och stadganden härutinnan; äfvensom
återställandet af de igenom I8i3 års
Chanas-Sigillataä-Förordning afskaffade Biläggnings
Chartor å -*:dels ark, torde förtjena Riksens
Höglofl. Ständers bifall , då i betraktande
tages: att 600,000 qvarvarande Beläggnings
Chartor
af detta format annars skulle förblifva
onyttiga; att en betydlig Pappers-besparing härigenom
vinnes, samt, att hvad parter och rättsökande
i Landsorterna beträffar, BeläggningsChartOr
å hela ark äro, i anseende till Postporto
för dem ganska obeqväma och medförande
dryg kostnad.
Under omslag till Ordföranden i Bevillnings-Utskottet
har under den 22 sistlidne Mars
från Kongl. Maj:ts Finance-Expedition ankommit
Handlingar, rörande särskildta af RiksgäldsContoirets
Fullmägtiga uppgifna medel för en
säker controll å extra stämplingen, och hafva
Handlingarne enligt Nådig remiss den I förutgående
Februari blifvit öfverlemnade i den af*
sigt, att de deri ifråga stälde delar skulle tjena
Riksens Ständer till upplysningl
Bevillnings-Utskottet har till underdånig
följd häraf förehaft dessa Handlingar till granskning
i sammanhang med Författningen om stämplade
Pappers-afgiften , och dervid funnit, att då,
af förekomna skäl extra stämpling oundvikligen
erfordras i Hufvudstaden, och alltså måste fort
fara
-
44*
Den 5 Juli.
fara ej] mindre i anseende till tle Handlingar,
sorn frän publika Verk och Inrättningar redan
är beslutad, utan äfven hvad angar enskilda personer,
sä äro de> af Fuilmägtiga för en nödig
controll föreslagne medel och utvägar i deri
matto ledande till detta ändamål, att Bevillnings-Utskottet
ej kan undgå tillstyrka Riksens
Höglofl. Ständer, att för Kongl. Majit understödja
deras antagande, ej mindre hvad angar sättet
än äfven tiden för extra stäraplingens verkställande;
kunnande Bevillnings-Utskottet ej annat
finna,, än att, på sätt Handlingarne utvisa,
Bankens Pappersbruk desto hellre blir i tillfälle
och bör sättas i förbindelse, att med erforderligt
och dugligt Papper förse Chartte Sigillatse-Verket,
sorn genom det nu föreslagna begagnandet
af sjettedels Pappersark till Bi läggnings Chartor,
tillverkningen mycket underlättas, samt att, fastän
endast två dagar i hvarje vecka blifvit föreslagna
till extra stämplingens verkställande, sådant
ej kan föranleda til 1 någon olägenhet , hvarken
för de allmänna Verk, der ärendernas gång
visserligen medgifva berörde inskränkta tid för
extra stämplingen, ej eller för enskilda personer,
hvilka icke kunna eller böra betagas tillfälle,
att i behofvets stund begagna sig af BiläggningsChartor,
lieldst i annat fall fatalier ofta skulle
kunna äfventyras, om extra stämplings-åtgärdetl
skulle afbidas.
I sammanhang härmed har Utskottet tagit
i betraktande Cassetrren vid Chartte-SigillatasContoiret
här i .Stockholm knappa lön samt i och
för extra stämplingen nu mera betydligt ökade
göromål;
Den 5 Juli*
449
göromål; och få i anledning deraf vördsamt föreslå
samma, endast till 466 R:dr 33 sk. sig bestigande,
Löns förökning med 100 H:dr såsom
nödig skrifvaie-hjelp.' Stockholm den 3 Juli
1815.
På Höglofi. Ridderski
och Ad. ledamöters
vägnar
Carl Stellan Mörner.
På Vhliofl. BorgareStåndets
jLedamöteré
vägnar
Nils Limneliusi
Eevillnings- Utskottets Project till förandringar
i I 8f2 års Char t a-SP
gillat a-För ordning-*
§.
Alla Skrifter och Handlingar, hvilka i en~
skilöta mål och arend er författas, samt här ne»
danföre nämnas, skola Skrifvas på Stämplade
Papper-, eller dermed beläggas, utom hvad Stockholm
angar, hvarest extra stämpling jemväl är
tillåten. Fordras till en Handling, sorn med
Charta skall förses , högre belopp deraf än en stämpel
innehåller, må till dess fulla utgörande tvänne
eller flera Charter begagnas; dock alltid det
*,'te Bandet. 57. 58, mindfctö ■
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Olof Bjurbäck.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Joh. Magn. Wessing-.
Henr. Christ. Zaar.
45»
Den 5 Juli.
mindsta antal, som med nedanstående stämplar
är förenligt; deremot stall allt hvad i Embets-väg
till parter eller sökander utfärdas ovilkorligen
vara skrifvit på stämplädt Papper till det belopp
som här vidare föreskrifves, med undantag
allenast af Fastebref, Fullmagter, Constitutorialer,
Transporter , Pass och Bevis som meddelas
å Skrifter, författade på förut ej stämplädt
Papper, samt i öfrigt alla sådana Expeditioner,
hvarå extra stämpling i Stockholm äger rum;
hvilka samtliga måga i Landsorterna med ve*
derbörliga Chartor beläggas.
Stämplar skola inrättas, på skilling-tal, till
2, 3, 4,5, 6, 8, 9, 12, 16» 18, 24 och 36
sk., och på följande Riksdaler-tal: 1, 1}, lj,
lf, 2, 3, 4, 6, 8, 10, 12, 20, 25, 33t* 50
och 100 B:dr.
Stämplädt Papper nyttjas, till utsatt belopp,
vid nedannämnde Verk och Ernbetsställen.
§. 2.
Vid Handels- och Handtverks-sammankomster
och Bolag, Städernes enskilta Embets- Kamrar ,
Gillen, Skrän och Sällskaper
Skrifter eller Bref som der ingifvas 2 sk. arket.
Hvad derifrån utfärdas - - - - 3 sk. dito
Den Magistrats-person , som är närvarande,
samt Stads-Fiskaien åligger, vid det i 25 §• stadgade
ansvar, att noga tillse det verkställigheten
af denna föreskrift iakttäges.
§■ 3-
Den 3 Juli.
§ 3-
Vid Härads- rich Bergs - Tings'-Rätter samt
Råd stugu-Ratt er i de Städer, der K amner s-R ätt ej
är, Kamners- och Hall-Rätter, Städernas Collegier
och Förmyndare-Kamrar samt Compromisser, som
svara emot första Domstol pä Landet och i Städerna
:
I alla Tvistemål;
Stämningar till parter och vittnen, samt
kallelser till fordrings-ägare i Concourser; Utdrag
af Piotocoller eller Dombocker, antingen
de innehålla något Rättens Utslag eller ej; vittnesbörd
om bofasthet, om ograverad egendom,
om personers frägd , slägtskap eller alder, om
upphafda eller beviljade inteckningar; Utdrag af
äldre Domböcker; bevis eller attester; instrumenter
öfver husesyner, besigtningar och värderingar;
berättelser eller bevis öfver uppgångne ellér
upprättade rågängar; Cautions-skrifter och Fullmagter
samt Constitutorialer till förrättningar;
afskriften hvilka ingifvas såsom bilagor , samt vittnesskrifter
och andra Handlingar, hvarom, ej
särskildt förordnadt är, 3 sk. arket.
Intecknings bevis vid nämnde och andra
Domstolar, der inteckning beviljas, och hvilket,
om inteckningen gälla skall, bor skrifvas å sjelfva
skuldsedeln, begripas under det sorn rörande
Obligationer i 17 §. stadgadt är.
Stämningar i Tvistemål från dessa och andra
Rätter, mäga väl, i saknad af stämpladt Papper
, å ostämpladt utfärdas , utan att sådant förinindskar
svarande partens skyldighet att derå i
svaromål
'452
Den 5 Juli.
svaromål ingå; men böra likväl i sådant fall vid
uppvisandet för Domstolen, genast med stampladt
Papper till föreskrifvet belopp förses.
Inlagor, Eibéller, Exceptioner-, Repliker,
Dupliker och Protester, första arket - 2 sk.
Andra arket
Tredje och hvardera af de öfriga arken
- 5
Offentliga Stämningar å Rättens dör,r 13
Revis, som Notam Publici utgifva,
till inländska eller främmande, första arket
-----5
Andra och hvartdera af de följande 6
och sådant vid bot för Notarien enligt 2 5 §. i
denna Författning.
Om än flera Bilagor skrifvas på ett ark,
skall detsamma likväl, vid hvad Domstol eller
å hvad ställe som heldst det ingifves,' förses med
så stor Charta , sorn sig belöpa skulle , örn hvar
Bilaga vöre skrifven på särskildt ark.
§• 4-
Vid Consistoriel-, Nedre Borg-Rätten, Lagmans-
och Rddstugu-Rätter der Kdmners-Rätter
äro, samt Compromisser, som svara emot andra
Domstolen
Stämningar till parter och vittnen samt kallelser
i Concourser; Utdrag af Protocollet, sorn
ej innefatta något Utslag; vittnesbörd om bofasthet
, ograverad egendom , frägd , slägtskap , ålder,
upphäfna eller beviljade inteckningar; Utdrag af
äldre arens Domböcker, Husesyns-, Besigtnings
•cb
-
Den 5 Juli.
och Värderings-Instrumenter samt berättelser
eller bevis öfver uppgångna och upprättade rågångar
eller tomte- och ägo-skilnader 5 sk.arket;
Ansökningar , Förklaringar, Inlagor,
Libeller , Exceptioner, Repliker
, Dupliker och Protester, första
arket - -- -- -- -3
Andra arket - - - - - - 5
Tredje och följande arken,
hvartdera - -- -- -- -g
Offentliga Stämningar å Rätternas
dörr - -- -- -- 24.
Utdrag af Protocoller, som innehåller
något Rättens Utslag eller
Dom ; Constitutorialer till förrättningar
, Löftes- eller Borgens-skrifter;
Fullmagter till Rättegångars utföranden
Skiljobref i Trolofningar eller
Agtenskap, hvart ark - - - - g
Vittnes-skrifter sorn. af parter
ingifvas, jemte annat som ej innehåller
någon viss summa, samt Bilagor
och Afskri-fter - - - » 3
§■ 5-
Hos Rils - Marskalken, Ofver - Stathallaren*,
'Å-cademie-Cancellerer, L an d shöfdin gar, Ståthållare,
Befälhafvare vid Vdrfvade Regementerna, Lif-DraBant
Corpsen, Ingenieur Corpsen och Sjö-Staterna
samt Magistraterna, då de, enligt undfångne privilegier,
gifva Utslag i Utsökningsmål och uti
tvistar bevilja utmätningar; inlagor och förkla
ringat
-
t)en 5 Juli.
yingar som i sådana ämnen ingifvas , arket 5 sk.
Fullmagter, Depositions-attester och
ILöftes-skrifter, arket - - - - 6
.Bilagor och Afskrifter, undantagande
originale Förskrifningar och löpande sedlar,
hvarom nedanför i 16 §. förmäles,
hvarje ark ---------3
Resolutioner, Mandatorialer och Pramotorialer,
Executorialer och Tmmissioner,
när summan sorn utsökes stiger till 30
R:dr, arket - - - t ----- 8
Derunder - -- -- -- -6
Piotocolls-Utdrag som ej innehålla
något Utslag, hvart ark - - - - - 6
Andra Suppliker oell deröfver afgif
ne
Förklaringar, arket - ' - - - 3
Hvad deröfver utfärdas och resolve
yas,
arket - 6
■ § 6-
Vid Hof- och Ofver-Rätterna, dem af Kongl.
Collegierna. som äga domsrätt, Riddare-Syne-Ratter
samt Compromisser, derifrån btneficium revisio•
tiis sökas kan .-
Stämningar, Notificationer, Utdrag af Protocollet,
som ej innehåller något Rättens Utslag,
Utdrag af äldre Protocoller , Promotorialer , m.
jn., hvart ark - -- -- -- — 9 sk.
Rättegångs Fullmagter, OriginaJe
Cautions-skrifter, Depositions-attester,
hvart ark ------- 9
och beräknas för hvarje af dessa Do
cumentej;
-
Den 5 Juli.
455
cumenter särskilt Charta, om än de sk.
skrifvas på ett och samma ark.
Ansökningar och Förklaringar,
Inlagor, Libeller, Exceptioner, .Repliker
, Dupliker och skrifteliga anföranden
till Protocollet, första arket 6
Andra - -- -- -- - g
Tredje och följande arken , hvartdera
- -- -- -- -- - is>
Vittnes-skrifter, Bilagor och Afskriften
hvartdera arket - 3
Utdrag och Bevis utur Diarier,
arket - -- -- -- -- - 5
Domar , Utslag och Constitutorialer,
arket ------- 12
Afskrifter deraf, arket - 6
Offentliga Stämningar, arket R:dr t: —
Acter och Protocoller i Revisions,
mål, hvart ark, de förre - 5
«ch de sednare ------- ^
§• 7-
Hos Caticellie-Styrelsen . dem af Kongl- Maj:ts
ech Rikets Collegier som ej äga Domsrätt, Förvaltningen
af Sjö-Arenderna , Sundhets-Collegium ,
Hof-Cancellers-Fmletet, Serapltimer-Ordens Gillet,
JPlrecliOnen öfver Allmänna Magazins-Inrättningen ,
Sjö-Assecurance Ofver-Rätten, Genefal-Tull-Directionen
samt alla af Kongl. Maj.t tillförordnade Directioner
och Comitéer
Ansökningar , Besvär och Förklaringar, som
ej anga någon Rättegångssak, i hvilket fall föregående
-
45&
jpen 5 Juli.
gående §. bor lända till efterrättelse , sk.
hvart ark 6
Bilagor, hvardera 5
Attester, Utdrag och bevis ur
Diarier, Jordaböcker, räkenskaper och
andra Handlingar, hvarje ark - 5
Fullmagter att utföra andras talan 9
Recommendationer, ProiriotoriaJer,
Mandatorialer m. m., arket - g.
Förmedlings-bref som i Kammar"
Collegio beviljas , antingen de utfärdas
genom Bref eller Utslag , för hvart
Belt Hemman
och så i proportion för de mindre,
dock ej under sex skillingar för Hemmansdelen.
Algeriske Sjöpass - 24
Fribref oell Autorisationer på Tullfri
Spannernål x 2
De derom afgifne förbindelser -> 6-
Skattevärderingar, städjo-rätts undersökningar
och bevis öfver deponerad
Skatteköps . och stridjeski 11 ing - 6
Utslag och Resolutioner samt Urqvidationer
öfver Krono - fordringar ,
Jivartdera arket ------- u,
Privilegier, Resolutioner elier
Tillstånds-bref med rättighet till Bergverks,
Manufacture.rs, finbladiga sågars,
Pappers- och andra Bruks anläggande,
Handels- och Handaslöjders idkande
m. m., som kan komma under
ajuna af Privilegierade inrättningar
Den 5 Juli, 457
' "k '.3 • ' -
till effecter-s och varors förfärdigande sk.
eller förädling, ifrån - * JR.‘dr 4; 24.
till och mod - ... 1 - - 37' 24
allt efter sorn förbemält© Collegier och
Verk pröfva inrättningarne vara formonliga:
och varder Kongl. . Maj:ts
Hof- och Öfver-Hätter sann Collegier
och flera vederbörande, som äga till
slut förhjelpa enskilta personers angelägenheter,
förbudet att genom Exptfditions-sättet
mindska Kongl. Maj:ts
och Kronans inkomst af Charta-Sigillata;
utan bör, ifall beslutet expedieras
genom Bref, Protocolls-Utdrag
eller påskrift å Handlingarna , så stor
Chartas-Sigillatas-stämpel nyttjas, sorn,
efter hvad nu stadgadt är, derå belöper;
Communications- och InhibitionsEesolutioner
härifrån undantagne.
§. 8.
Hos Riksens Ständers Bank- och RiksgäldsContoir,
Öfver-LIof-Jägmästaren och Ofver-Intendents-Embetet,
LandtmäteriFortijications- , Controll-,
Riks-Disconts- , Assistance- och Jern-Contoiren
, Convoy- Comrnissariatet, Directionen vid Nummer-Lotteriet,
Allmänna Brandförsäkrings-Verket,
Öfver-Directioncnna vid Tull och Post-Verken samt
Diréctionerna vid Riddarhuset o.ch öfriga Riks-Stan,-  dens Cancelliet.■
Inlagor, arket - - - - 3 sk.
Hvarje Bilaga, dito - 3 • *
Öppna
4^8 Den 5 Juli.
Öppna Utslag eller Utdrag af Pro- sk.
tocoller och Diarier, dito - - 5
Väg-Attester till Uåns erhållande,
dito - - - - - 5
Chartor som utgifvas frän Uandtmäteri-Contoiret
i Stockholm samt af Uandtamätarne
i Landsorterna förses med Stämpladt
Papper för hvarje helt Hemmans äsor
Cliartan innehåller - - 6 t
0
derunder till och med tre fjerdedels a.
mantal - - - - * - 5?
derunder till och med et halft mantal - 3
samt derunder - - - - 2
§•
Hos Kongl. Majit.
1 Jrustitice-.Revisions Expedition
Deductionér och contra Deductioner
1 Bevisions-saker, första arket B.-dr 1:
Hvarje af de följande - - 1: 34
Afskrifter och Bilagor vidskriftvexlingen,
hvart ark - — 3
Besvär , Anmärkningar och Förklaringar
i Civile mai, hvart ark - * — 12
Bilagor och Afskrifter dervid, hvart
ark
6
Domar och Utslag i Bevisions-mål,
då de blott utgöra ett ark - -3:24
Stiger Domen eller Utslaget på iva
eller flera, nyttjas till hvarje ark, det
första inberaknadt - - - - 3 : —-
Pre
-
Den 5 Juli.
Prel iminåire Utslag och Resolatio* sk,
rier i andra mai, hvart ark - - i:
Protocolls-Utdrag som ej innehålla
hagot beslut , hvart ark - — 16
Rättegångs Fullihågter, Löftesskrifier
och Depositions attester - - — i %
Utdrag och Bevis ur Diarier - ■>— i
1 de öfriga Statg-Expeditionerne:
Rä'tregång§-Fullmagter, Ansökningar, Förklaringar,
Permissions-Suppliker för Militairen
och andra personer inom Riket, Depositions-at
-
tester och Döftesskrifter, hvart ark - 12 sk..
Bilagor och Afskrifter, hvarje ark 6
Utdrag och Bevis ur Diarier - 6
Utslag och Resolutioner i Besvärs
-
och Ansökningsrnål, så väl sorn bifall
till tjenstledighet - - R;dr 1:
Och böra, utom Allmogen, de som i Kongl,
Maj:ts egna hander någon Supplique i underdånighet
aflemna, hafva försett densärnrna med
behörigt Stämpladt Papper, till undvikande af
den i 2 5 §. stadgade plikt.
§• 10.
Då i Konungens Canceljre, Hof- och Ofver-Rätter,
Collegier samt andra Verk Sakägare
tillätes, att, enligt .14 Gap. 4 §. Rättegångs-Balken,
i stället för Flufvudskrifter af särskilta
Handlingar förete besannade Afskrifter deraf,
bör tillika intygas till hvad belopp Hufvudskriften
är med Stämpladt Papper försedd, så vid^
b IsOokaf*
Den 5 Juli.
beskaffenheten 5 enligt hvad i denna Författning
Stadgas, sådant påfordrar. Fefinnes dervid att
behörig Charta saknas till större eller mindre
belopp, plikte Sakägaren, eller den, sorn orätt
charterad Handling expedierat, enligt 25 §. och
fylle den felande Chartan. Ar Partén vistandp
jångt ifrån Domaren, bör afskriften bevittnas
hel dst af vederbörande Magistrats'Betjente i de
större peli af Borgmästaren eller den i hans
ställe Presidium förer i de mindre Städerna";
men på Bandet af Häradshöfdingen, Fresterskapet
eller Krono-Betjente. Då andre män bevittna
rigtigheten , böra de utsätta deras tjenst,
caracter och hemort.
§• 11.
{ i»■ , •,' i
Kongl. Maj.ts
Privilegier och Resolutioner till Bergs-,
eller Manufactur-Verks anläggande, Handels och
Handaslöjders idkande , Fabriks- och Apotheks
inrättningar samt å annan privilegierad näring
och rörelse, sorn Kongl. Majit, omedelbarligen
eller på anförda underdåniga besvär, i Nåder
tillåter, så väl som Tillståndsbref till Böckers
tryckande m. m. skola, eftér omständigheterna
och hvad Kongl. Majit vid hvarje särskild händelse
i Nåder förordnar, skrifvas på Stämpladt
Papper ifrån - - - B:dr 8: —
till - • - -45: —
Adels- och Naturalisations-Bref 50:
Friherre-Bref - - - 100: •—■
Grefye-Bref ' - - - 200: —1
]Vapén
Den 5 Juft.
461
Vapen och Vapen-förändring - 53:
utom Chartas-Sigillatae recognitionen.
För öppet Bref hvarigenom Kongl.
Maj:t i Nåder tillägger någon de förmoner,
hederstitlar och företrädes-rättigheter
framför andra undersåtar, sorn Hérrar
Riksens Råd af ålder tillerkände
blifvit - - - 325: —-
Riddare- och Cammendeurs-Bref
Af Kongl. Seraphirner-Orden R:dr 45: —-  Commendeur af Kongl. Svärds-Ör*
dens Stora Kors - - _ ' 3 2 : 24*
Commendeorer af Kongl. Svärdsorden
- - - -22:34.
Commendeul af Kongl. Nordstjerne-Orden
- - - - 22: 24-
Commendeur af Kongl. Vasa-Ordens
Stora Kors - - - 22: 24.
Commendeur af Kongl. Vasa Orden 22: 24-  Riddare af Kongl. Svärds-Ordens
Stora Kors, fria från Stämpladt Papper.
Riddare af Konung CARL XIII:s
Kongl. Maj.ts Nådiga Fullrnagtcr pä Embeten.-  För Civile- och Militair Stånden, efter Sex
för hundradet af penningelön och efter Tjugusju
Orden - - -
Riddare af Svärds-Orden -  Riddare och Ledamöter af Nord
-
6: —
stjerne-Orden - - -
Riddare af Vasa-Orden *
Afskrifter och Bevis från Kongl.
Majtts Cancellie, hvarje ark
6,
. för
463
Ilen 5 Juli.
för hundradet af-irjdelt lön, efter vanlig beräkningsgrund
af gauila Kronovärdet , Trettiosex,
skillingar, Tunnan, äfven om de förut innehafva
Caraeter å den Tjenst de sedan på Stat er*
hålla.
För Ecclesiastique-, Acadernie-, Gymnasii*
och Schole-Staterna, likaledes efter enahanda be-!
räkningsgrund för hvad af Kronan bestås och
Sysslan åtföljer eller tillslås i penningelön eller
©ck i Spannemål, Hemman och rente-persedlar.
För Past o rum inkomster af Församlingarna
beräknas och tillägges särskildt: for LandsPast-orater,
Aderton skillingar för hvarje helt mantal,
och proportionaliter för de mindre, hvaraf
Pastoratet består, sedan Prest- och Ctpellansborden
samt de under nyssnämnde Löne-beräkning
begripne Hemman blifvit afdragne.
För Stads-Pastoraterria, den Stämplade Pappers-afgift
som för hvarje Stad eller Stads*Församling
på den vid denna Författning bifogade
Förteckning ä? uppförd.
För Constituforialer till verklig Syssla och
Lön pä S/at, lika Charta som för Fullmagter;
men för Constituforialer på behaglig tid till någon
förrättning med derefter lämpadt arfvode,
till Tre för hundradet.
Transporter och Byten sorn af Kongl. Maj:t
beviljas, till enahanda .Beställningar, skrifvas på
Stämpladt Papper, som vid andra befordringar,
ehvad Lönerna äro lika eller ej.
Kongl. Majus Nådiga Afsked skrifvas på
Stämpladt, Papper efter tre fjerdedelar för hundrade
af deu innehafvande Ikonen; men om
Kongl.
Den 5 Juli.
463
Kongl. Majrt hugnar den Afskedstagande med
förbättring å Caracteren, till Sex för hundrade
af den Penninge- och Aderton för hundrade af
den indelta Lön, sorn för dylik Beställning pä
Stat finnes uppförd. Tilläter Kongl. Majit åter
den Afskedstagande, antingen att behålla heladess
innehafde Lön, eller någon del deraf, skrif*
ves Afskedet på Stämpladt Papper till Sex för
hundradet af bibehållna Penninge- och Aderton
för hundradet af bibehållna indelta Lönen.
Har en Afskedstagare genom byte kominit
till mindre Lön, betalas Chartan efter den större
han förut innehaft. De som vid Afskedstagande
pröfvas böra intagas på den för Civile
Embetsman och Betjente den 29 Juni 1798 inrättade
Pensions • Staten, erlägga 3 procent af
Pensionen i Stampladt Pappers-afgift.
Eullrnagt på Caractere för den som förut ej
varit i Kronans tjenst skrifves på Charta till
Sextio för hundradet af den Lön som för lika
beställning i Stat bestås.
För den sorn undfår två eller högre graders
Caractere utöfver den värdighet som åtföljer
hans innehafvande Syssla, Trettio procent,
och för den som under tjenstgjöring hugnas
med en grads högre Caractere, lika med Fullrnagter
å verklig tjenst i samma grad.
Resolutioner på Pension eller Donation,
som antingen efter Kongl. Majits speciella Förordnande
eller allmänna Författningar förlänas i
gods eller penningar af Publika Medel, så vid
Stats-Verket, som af andra Publika Cassör och
Fonder, när gåfvan i värde eller penningar går
öfver
464 JDeA 5 Julit
ofver Femtio Riksdaler, skrifvas på Stämpladt
Papper efter Sex för hundradet.
Fattiga Enkor och .Barn -'ener Civila och.
Milit aira Embetsman och Betjente, som på den
allm,anna Pensions Staten erhålla understöd, befrias
från Stämpladt Pappers-afgift.
i
Enahanda grunder, som i nästföregående §.
iiro för Kongl, Majrts Cancellie faststälde vid
Befordringar, Transporter , Afsked, Byten och
Caracterér,' böra i der utsatte och tillämpliga
händelser lända till efterrättelse hös ITof- och
Öfver-Bätter, Cotlegier, Riksmarskalks Émbetet,
Öfver - Ståthållaren , Academie * Cancellererna ,
Kongl. Di rectioner eller Comitéer, Fändshöfdingarne,
Ståthållarne , Directeuren vid Kongl.
Spectacierna, Befjilhafvarne och Öfverstarne , Clonsistoriernä
och andra Verk, af hvad namn de
vara må, hvilka af Kongl. Maj:t med Privilegier
och Tillståndsbref äro försedde, så väl som
hos Magistraterna och de flera som äga att genom
Fullmagter, Constitutorialer eller ProtocollsXJtdrag
bortgifva Beställningar och Sysslor med
verkelig JLön på Stat samt Afsked derifrån,
utfärda.
Vid Academierna skrifvas på stämpladt
Papper, Doetors bref i Theologien R:dr 4: 34
i Juridiken - - 4: 2 4
i Medicinen » - 4: 34
i Philosophien eller så kallade Magister-Bref
- - * »3: —
Till
Deri 5 Jidit
465
Till de utan prof eller gratis utfärdande Doetors-
eller Magister-Eref fördubblas stärnpel-af*
giften; oell skola-sila sorn erhälla graden»'sädana
Bref utlösa, deröfver Bectorés vid Acädemierna
böra hand hålla vid angvar soirl i 2 5 §.
utsattes.
Coliåtiöns-Bref å Patronella gäll i iikasörri
för andra Pastoratet
Collatious-Bref för Capellänef stämplas föt
lön af Kronan i penningar och spannémål, likasom
ändra Tjenstemäns Fullmagter; meni afseende
på deras inkomster af Församlingarne: för
Fandt-Försämlingar tre skillingar för hvarje helt
mantal, Capéllans- och Prest-borcVh oberäknade,
och proportionaliter för de mindre, samt för
Stads-församlingar en sjettedel af den Charta som
för Pastors sysslan i samma Församling å den
härvid bilagde Förteckning utsatt är.
Fullmagter för ringare Scliolse-betjénte och
Pädagoger, söm äro Utan boställen på landet och
hafva penninge-lön eller i ett för allt af Krono
bonden,
ej iner än ib Ttinnor Spannmål 3 sks
Fullmagter för Klockare i Stock- ,
holm, vid Storkyrko-, Clarse, Jacobi,
Mariae och Catharin® Församlingar
• - - « R:dr 6:
och vid de öfriga Församlingarne - 3:
För Kyrko-Väktare vid de förra
af dessa Församlingar - - 2:
Vid de sednare * » i 1 s
X Stapel- och större Uppstäderna
samt de Städer der Domkyrkor äro,
Klockare = a - q:
5.te Bandet, ' 59. ge. Kyi«
466
Den 5 Juli.
Kyrko-Väktare - » — 36 sk.
I de öfriga Städerna: Klockare- 1: 12
Kyrko-Väktare - - — 24
Mindre Kyrko-betjente - — 12
Organister och Sångare, sex procent af penninge-lön,
och Tjugusju af indeld lön, efter
-vanlig beräknings-grund af gamla Krono-värdet,
trettiosex skillingar tunnan.
På Uandet: Klockare i Skåne och Blekingen
, som på åtskilliga ställen hafva viss lön i
Spannemål, lika Charta med andra Indelningshafvare,
och dessutom sk. för hvarje mantal
i socknen. I de öfriga Uandtförsamlingarne der
de innehafva Klockare-bord eller tillika äro Organister
2^ sk., samt utan Klockare bord 1 sk.
6 r:st,, för hvarje helt hemman, Prestgård och
Capellans-bordet undantagne. När, efter denna
beräkning , Chartan icke slutar med fullt skillin
g t a 1, iakttages att 6 r:st. och deröfver räknas
för full skilling; men under sex runstycken räknas
ej. | \
Mindre Kyrko-betjente - - 6 sk.
Kyrkoherden i Församlingen eller den hans
syssla förestår, skall blifva Kongl. Maj:t och Kronan
ansvarig, att' stämpladt Papper, på sätt nu
föreskrifvet är, nyttjas till de Fullmagter eller
Utdrag af Socknestämmo-Protocoller och andra
Antngnings-bevis, som till Kyrko-betjeningen
utfärdas innan de tillträda sysslorna.
Fallmagter och Constitutorialer för följande
personer, som ej hafva någon Ständig lön:
Notari! Publici, Stads-Mäklare och SkeppsClarerare
i Stockholm och Götheborg E:dr 16 : ■*-*
I de
Den 5 Juli.
I de öfriga Städerna - R:dr \
Hof-Rätts-Adv'ocater och Liqvida
tions-Coinrnissarier
- - 5:
Liqvidations Commissarier i Landsorterna
- * - ‘ 4:
Advocater och Commissarier vid
Stads-Rätter, samt Dykeri-Commissarier 3: 13
Lands- , Stads-, Jägeri- och BergsFiscaler
utan lön - - 1; r
Med lön: Efter densammas beskaffenhet
af indeld eller oindeld , lika med
andra Löntagare.
Vicarier eller Substituter - «• •— 18
Collecteurer vid Nummer-Lotteriet 1; —*
Sockne-skrifvare som betjena Allmogen
i Processer och Rättegångar - _ 36
Gerningsmän och öfriga på Landet,
som af KonungensjBefallningshafvande
förses med Antagningsbref, ej aga
löner och här förut icke äro nämnde - — 54
Der viss Charta är utsatt å Fullmagt eller
Constitutorial för lönlösa Tjenstemän, men tillika
finnes förordnadt att, om lön åtföljer, Chartan
uträknas efter lönens beskaffenhet, gäller till
efterrättelse, att i fall Chartan efter en sådan
beräkning icke uppgår till så högt belopp, som
för beställningen utan lön är uppfördt, må den
sednare Chartan vara den mindsta, som vid sådant
förhållande nyttjas.
§. 13.
Chartas Sigillatae recognitionen skall särskildt
erläggas för befordringar, transporter’, afsked, er
hållnc
-
Den 5 Juli.
hällne Caracterer, upphöjelse 1 Grefveligt, Friherrlig!
och Adelig! ständ, samt i alla de händelser
der berörde afgift hitintills, enligt 1G87 ars
Förordning och Kongl. Cancellie-Collegii Taxa
den 26 Februarii 1778, ufgätt. Kongl. Majrts
Cancellie samt Dess och Rikets Collegier, Emhetman,
Consistorier, och de flera ofvannämnöe
Verk och Inrättningar, sorn expediera Fullmagter,
åligger tillse, att de samma varda på behörigt
stämpladt Papper utfärdade och alt ChartaaSigillatas
recognitions afgiften, så väl som den
afgift, hvilken tillfaller Vadstena Krigsmanshus
och Amiralitets Krigsmans Cassan, varder
erlagd på sätt de derom utfärdade Förordningar
innehålla: börandes ej någon inställas i tjensten
eller till godo njuta de genom Kongl. Maj:ts
och Dess Embetsmäns Bref, Fullmagter , Transporter
och Constitutorialer honom tillagde löneh
n, möner och rättigheter, innan han Fulimagten
eller Förordnandet på behörigen stämpladt Papper
uppvist jemte Qvitto Bref att afgifterne blifvit
erlagde.
§■ 14.
Resepass, som af Kongl. Majit utfärdas för
personer i enskildta ärender till utrikes orter,
skrifves på Charta från och med två R:dr till
och med femton R:dr.
Resepass, som utfärdas af vederbörande Embetsman
till utrikes ort , förses med stämpladt
Papper till 1 R:dr för Husbonde eller Hustru
med Banij,: och till 16 sk för hvar betjent eller
piga , ont. äar de äro införde i samma pass.
För
Den 5 Juli.
469
För Gesäller som resa till utrikes
ort - - - - j 1 2 sk.
Taga flere Gesäller ett och samina Pass,
okas stämplade Papperet derefter,
För dem af Allmogon sorn resa öfver gränsen
i enskilta angelägenheter och ej återkomma
inom fyra dygn, åtta skillingars ^Charta för hvarje
person; åliggande .Tullbetjeningen, att så vid
ut- som återresan, å Passet teckna när innehafva
ren färdats igenom tullen, samt, då någon
finnes hafva häremot brutit, honom, likmätigt
Kongl. Brefven den 34 November 1757 och 10
Maj 1803, qvarhålla och, på sätt här nedan angående
Skepps-Docutnenter förordngdt är, Kronans
rätt utfordra och derföre redovisa.
Pass som utfärdas till resa endast utom länet
, för Husbonde, Hustru eller Barn med sitt
folk 13 sk-. , Gesäller 6 sk. hvardera.
För Allmogen samt Corporaler vid Infanteriet,
Dragoner, Kyttare.; Soldater och Båtsmän
2 sk,
Sådana bevis af Presferskapet, deraf DahhAllrrmgen
enligt Författningarne äger att i stället
för Pass sig begagna då de söka arbete, i
Handsorterna , äro från stämpladt Papper fria. ,
Certificater och Sjö-Pass för de lill utrikes
orter gående inhemska fartyg - 12 sk»
För utländska - - - 24 :
Connoissementer på gods med
inhemska fartyg till utrikes orter - . 3
med utrikes fartyg - - 6
Bil- och Mätare-Bref å inrikes fartyg 24
å utrikes - - • - - 1:
.
Sjö
-
4?o
+
Den 5 Juli.
Sjö-Assurance Bref till och med
joo R:drs belopp och deröfver - g
för 200 R:dr och deröfver, en skilling
för hvarje hundrade.
Mäklares slutsedlar, hvarje - 8
Certepartier eller Hyres-Contracter
om fartyg till utrikes orter i proportion
af hyressumman, nemligen:
Under till och med 25 R:dr - 3
Deröfver till och med 50 R:dr 6
Deröfver till och med 75 R:dr g
; Deröfver till och med 100 R:dr 18
Deröfver till och med isoRtdr 24
Och deröfver för hvarje 150 R:dr 18 sk.
De Fragtslut, hvilka med utländska Skeppare
för Svensk mans räkning blifvit ingångn*
innebegripas äfven härunder.
Certepartier eller Hyrescontracter om fartyg
till inrikes orter, hälften af hvad som ofvan
stadgadt är, dock ej under två skillingar.
Derest Certepartie å inrikes gående skepp:
icke är slutadt öfver hela lasten, skall det, innan
Rasset får meddelas, åligga Skepparen ätt
hos Tullkammaren förete ett Hufvud-Connoissement
öfver allt det inlastade godset, som upptager
Frakten enligt hvarje särskildt Connoissement,
hvarefter Hufvud-Connoissementet Charteras
efter de sammanlagda mindre summornas
total-belopp, i likhet med hvad för Certepartier
är föreskrifvet: börandes Tullbetjeningen, sorn.
med fartygs visiterande och expedierande har
befattningen, på det nogaste tillse , alt hvad om
Qvartering af skepps- och last-handlingar nu för
erdnadt
-
Den 5 Juli.
471
•rdnadt blifvit, varder behörigen iakttaget, till
hvilken ända de äga qvarhålla Fartygen, intilldess
vederbörande Skeppare den belöpande Chartan
betalt, deröfver Tullbetjeningen skall hålla
särskild Journal och densamma, jemte de influtne
medlen, till Chartse-Sigillataä-Contoiret vid
hvarje års slut insända.
Borgare-Bref: i Stockhom och Götheborg.
För Grosshandlare
Andra Handlande
Fabrikörer
Skrå - Handtverkare och
R:dr 18:
sk.
12: —
Manufacturister •
Andra Borgare sorn ej hö
-
6; —
ra under Skrå
4: 84
I Städerna af första Classen:
Grosshandlare -  Andre Handelsmän och
12 :
ITabrikörer -
Skrå - Handtverkare och
Manufacturister
— 4: 34
Andra Borgare som ej
höra under Skrå - -
I Städerna af andra Classen:
Grosshandlare -  Andra Handlande och
Fabrikör tr -
9 : —
6: _
Dm 5 Juli
Skrå - Handtverkare och
Manufacturister - - R:<Jr 3 3 — sk,
Andra Borgare sorn ej
Jaöra under Skrä -* r «-r I! 34,
I Städerna af tredje Classen:
Grosshandlare -  Andra Handlande qch
Fabrikörer *
Skrå - Handtverkare och
Manufacturister
Andra Borgare som ej
höra under Skrå
I Städerna af fjerde Classen:
De som vinna Burskap på Utrikes
handel - - 4: 24
Andra Handlande och Fabrikörer 33 ___
Skrå-Handtverkare och Manufacturister
- - 1:34
Andra Borgare som ej lyda under
Skrå - * - Il
1 Städerna af femte Classen;
Handlande och Fabrikörer - 3 : I ?
Skrå-Handtverkare och Manufåcturister-
- - I;
Andra Borgare sorn ej höra
under Skrå - t * —- 36
6:
4: 24
—: 1:24
Mästare Bref i SJ^rå och Mttnufacturer
- - - 4: —*
Gesäll
-
Den 5 Juli.
Gesäll-Bref • R:dr __ 12 sk.
Pergaments-Copior af GesällBref
. . . • — 6
Och vare Ordförande i Magistraten ansvarig
att Borgare-Brefven uttagas , skrifna å det
erforderliga stämplade Papperet.
Städernas Betjente, Gevaldiger, Uppsyningsman,
Bin-, Hampe-, Brad-, Tjärn- och
Jevnvräkare, Packhus- och Vågkarlar, Stadstjenare,
Parmmätare^ Mritare,' Besökare, Jernbärare,
Vindragare , Akare, Timmer- och Murkarlar,
Fiskare, Packaré, Politie-joch Exekutionsbetjente
, extra ordinarie Stadstjenare med deras
vederlikar, sorn -icke aro Borgare,. då de hafva
lön på Stadens Sfat af 8* Rulf och derutöfver,
nio procent af lönen, men med, ringare eller ock
utan lön 24 sk. Musicanter och Dansmästare
lika med förenämnde personer.,
Tillstånds Bref att hålla Näring, Caffekokeri
och mera dylikt, hvarmed Burskap icke är
förbundet, i Stockholm och Götheborg
... . R:dr 4: 24 sk.
I de öfriga större Städerna . 3: —
Och i de mindre . . I: 24
De som ej äro infödde Svenske män, och
antagas antingen till Borgare å Gross- och annan
Handel, samt idka Fabriks-, Manufacfureller
annan rörélse, eller till Städernas betjening,
lika med hvad ofvan utsatt är.
§. 16.
Contracter imellan enskiha personer angarn-*
de hus, rum, bodar, källare, tomter, trägårdar,
åkrar,
474
Tim 5 Juli.
åkrar, ängar och beteshagar, m, m., i Städerna
och på Landet, på hvad sätt som heldst de linnas
upprättade, äfven om de blifvit inför vederbörande
Embetsverk, och genom deröfver
meddeladt ProtocollsUtdrag afslutne, skola, med
de i denna Författning nämnda undantag, i
Städerna ovilkorligen skrifvas på , påen å landet
antingen skrifvas på eller beläggas med stampladt
Papper efter Arrende*surnman, hyran eller
afgälden, nemligen:
Under till och med 5 ,R:dr . R:dr 2 sk.
Deröfver till och med 10 R:dr — 3
Deröfver till och med 15 R:dr — 5
Deröfver till och med, 2 o R:dr — 6
Deröfver till och med 25 R;dr
9
Deröfver till och med 30 R:dr — 12
Deröfver till och med 40 R:dr — 24
Deröfver till och med 50 R:dr ■— 36
Deröfver till och med 75 K:dr 1:
Deröfver till och med 100 R:dr i: 24
Från 100 till och med 150 R:dr 2: —
Och deröfver för hvarje 5oR:dr
12
Köpe-Contract hvarå följer Köpe-Bref
. . . . — 12
Till Arrende- och Hälftenbruks-Contracter
med andra än underhafvande nyttjas stämpladt
Papper efter den i föregående moment varande
Täriff, grundad på procenten af det värde hvartill
egendomen vid allmänna Bevillnings-Täxeringen
blifvit fäststäld.
Till Contracter och Afhandlingar utan viss
summa, skall efter samma grund Charta anskaffas
till det belopp, hvartill de deri betingade
persedlar
Den 5 Juli.
475
persedlar eller förmoner kunna skattas, enligt
sednast fastställde Markegångspris.
Innehaller samma Contract derjemte något,
sorn till visst värde icke kan bestämmas, ökes
Chartan i afseende deta méd sex skillingar;
Andra Contracter utan viss summa, sex
skillingar.
Alla Arrende-, Hälftenbruks- och HyresContractér
å landet, som icke blifvit skrifne å så
hög Charla i Författningen utsattes, skola, vid
den i 25 §■ stadgade påföljd, sednast å nästa
Ting med behörig fyllnads-charta beläggas, samt
Domarens påskrift derå ulan lösen tecknas. Härifrån
undantagas dock de Contracter eller Afhandlingar,
som af Husbönder afslutas med underhafvande
Bönder, Torpare, Tjenstefolk eller
andra Arbetare, till hvilka stämpladt Papper ej
erfordras, förr än de hos Domaren eller Executorn
till laglig åtgärd företes.
De exemplar af Hyres-Contract i Städerna,
som Husägarne innehafva, skrifvas på stämpladt
Papper efter den betingade liyressummans hela
belopp, utan afdrag af husets onera, vid den i
25 §. stadgade påföljd: och vare husägaren skyldig
Contractet vid Mantalsskrifningen uppvisa.
Hyresman vare fri från Charta å det exemplar
han innehafver, intill dess detsamma hos Domaren
eller Executoren till laga åtgärd företes.
De Contracter, som enligt förra arens Författningar
blifvit stämplade, gälla med den stämpel
de hafva. Dock må Chartse-Sigillat»-stämpel icke
gälla längre än det Contract, hvarå den finnes,
fortfar imellan samma Contrahenter; äfvensom, i
händelse
47g
Den 5 Juli.
händelse Gontractet dera Imellan förnyas, och.
summan dervid forhöjes , Chartae Sigillatas-stämpeln
bor i man deraf genom beläggning ökas.
Af de Contracter, som af vederbörande för
Kronans samt Kyrkors , Akademiers, Gymnasiers,
Seli olofs och Hospitalets räkning , eller af Officerare
på Rotebönders och Rusthållares vägnar
varda afslutade, angående Arrenden af Kronans
och'dess inrättningars jord eller hvad annat frågan
röra kan, samt icke finnes i 24 §. undantaget,
skall den, som med Kronan, dess Ombud
eller Officeraren i något af förenämnde ämnen
contraherar, efter nu föreskrifne grund, bestå
stämpladt Papper till det exemplar han undfår.
Så vidt sådana Contracter innehålla någon utgift
för Kronan, men dock äro af den natur att
Charta derå äger rum, bör ej någon betalning
af större eller mindre summa till contrahenten
erläggas, innan han , derest Gontractet ej vore
på erforderlig Charta skrifvit, det samma med
behörig fyllnads charta belagt; och skall Contractet,
sedan detta blifvit fullgjordt och den contraherade
summan fulleligen betåld, honom alfordras.
och räkenskaperna biläggas, på det vid revisionen
deraf utrönas må, huruvida Förordnan»
det härutinnan blifvit iakttaget. Försummas detta
af,någon Kongl. Maj:ts Betjente, som med ett
slikt :Contracts contrasignerände och utgifvande
in. m. i och för tjernsten haft att skaffa, plikte
sorn i 2 5 §, stadgas.,.
Till Contract«r imellan enskilta personer
bestå pontrahenterne stämpladt Papper till hälften
hvardera, om ej annorlunda dem imellan
derom aftaldt är. §. 17.
Den 5 Juli.
477
§• 17-
Oblirationer, deribland äfven å lån till Of
O
1
ficerares accorder, löpande sedlar, godkände eller
accepterade räkningar, godkände eller protesterade
Assignationer, de må innehafVas af enski
1 ta personer eller publika Verk, böra, då de
för Domare eller Executorer uppvisas, med det
undantag, hvarom stadgas i 7 §. 1 Mom. af
Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning om Afträdesoch
Förrnons- samt Boskillnads- och Urarfva-mål
den 28 Juni 1798, förses med stämpladt Papper
i följande progression:
De som innehålla under till och med
10 B:dr
•
.
2 sk.
Deröfver
till
och
med
2 5 R:dr
'I
• 0
Deröfver
till
och
med
50 R:dr
• 5
Deröfver
till
och
med
75
• 8
Deröfver
till och med
100 R:dr
• 9
Deröfver
till
och
med
125 R:dr
. 12
Deröfver
till
och
med
150 B:dr
. 18
Och deröfver
för hvarje 150 B:dr
. 18
Andra räkningar, som icke äro acceptera*
de, tillika med enskilta personers bref i handel
och vandel, samt undfångne qvittancer öfver erlagd
betalning förses med Charta, då de till
Executorer och Domstolar ingifvas såsom bilagor,
efter hvad derom ofvan stadgadt är.
Prima Vexlar skrifvas på stämpladt Papper
efter å andra sidan stående Tariff:
Un
-
Deri 5 Juli*
Under till och med
Deröfver till och med
Deröfver till och med
Samt vidare till och
öfver -
S O
Hamb.
Banco,
Holl.
Courän t.
Dansk
Courant.
Pund
Sterling,
5
2.™
Afgift
i Svenskt
Banco.
R:dr
R:dr
E.dr
R:dr
sk.
10 0
100
100
1000
25
O
O
iSi
,
6
500
5 00
500
5000
100
2500
•—
1 a
1 000
1000
1000
10000
250
5000
24
a 000
aooo
aooo
a 0000
500
10000
I
. _
Secunda
Den 5 Juli.
479
Secunda och Tertia Vexlar anses lika med
«[vittancer.
Alla Utländska Vexlar, som inom Riket
försäljas, böra med Charta-Sigillata Stämpel förses,
i likhet med Svenska Vexlar.
§• i 8-
Köpe- och Bytes Bref på fast Egendom å
Eander och i Städerna saint å Skepp och Fartyg,
Bruk och Manufactur-Verk, Sunden och
Smides-rättigheter samt Hammarskatter och Frelse-rentor
Fabriker och andra Inrättningar , med
hvad mera sorn under äganderätt föryttras och
vid D omstolar uppbjudes eller intecknas, förses
med Stämpladt Papper efter värdet:
R:dr
sk.
Under till och med 10 R:dr
- —
5*
Deröfver
till
och
med 15 R:dr
-
6.
Deröfver
till och
med 25 R:dr
—
9-
Deröfver
till
och med 50 R:dr
_ —
18.
Deröfver
till
och
med 75 R:dr
24.
Deröfver
till
och
med 100 R:dr
m ■
36.
Deröfver
till
och med 125 R:dr
1:
.6.
Deröfver
till och
med 150 R:dr
- I :
24.
Oell dero
fver
för
hvarje 50 R.-dr
- ' —-
12.
Är i By
tes-
och
Gåfvo-Bref å
fast Egen-
dorn visst värde densamma ej åsatt, beräknas
Chartan efter det värde som för Egendomen
vid Bevillnings-Taxeringen blifvit fastställdt.
De Bref som med Kongl. Maj:ts Nådiga
underskrift utfärdas från Kammar Collegio öfver
Ridderskapets och Adelns eller andra personers
under
-
48o
Den 5 JulL
underdåniga ansökningar, att emot vederlag fä
tillbyta sig någon Kongl. Maj:ts och Kronans Egen®
dorn, skrifvas på lika Stamphult Papper, sorn
liar ofvannämnde Köpe- och Bytes-Bief.
§• 19-
Fastebref: För Köpe-skiliing under*
till och med 25 fi:dr - 3 sk.
Öfver 25 P:dr till och med 50 firar 6
Deröfver till och med 75 B:dr - g
Deröfver till och med 100 R:dr - 12
Deröfver tili och med 150 fi.-dr - 18
Deröfver till och med 200 R:dr - 24
Och deröfver för hvarje 100 R:dr - 6
Och må, i händelse det Fastebref söm*
enligt Kongl. Förordningen den 13 Juni.1800,
på lagstånden fast Egendom alltid bör tagas,
anmäles vara förkommet, då det inför Domaren
skall uppvisas, något annorlunda charteradt be®
vis eller Protocolls-Utdrag i stället icke gälla
än denna §. stadgar.
§. 20.
Agtenskaps*förord, Morgongåfvo-bref, Fidei-Cornmisser
och andra dylika Förordnanden
.skrifvas på Stämpladt Papper, eller beläggas dermed.
till tre fjerdedels procent af den bortgifne
Egendomens vid Bevillnings-Taxeringen uppskattade
värde, då den består i fast Gods.)
och efter Boupptecknings-värdet eller Mätismarv»
na ordom, då den utgöres af Eösöfen.
Testa®
Dm 5 Juli.
481
Testamenten, såsom de der äro underkastade
upphäfvande eller förändringar, behöfva vid
upprättandet icke förses med högre än Sex Skillingars
Charta, utan skall dertill först efter gifvarens
död , och endast i händelse af begagnande,
nyttjas Stämpladt Papper, svarande emöt
tre fjerdedels procent af den bortgifna Egendomens
behållna värde enligt Toupptekning, hvarvid,
i afseende på Fastigheter, Förrättningsmännen
vid ansvar äga att taga till grund det vid
sednaste Bevillnings-Taxering åsatte värde.
Kan, efter tj raade dödsfall, lösa Egendomens
värde ej utrönas inom den tid Handlingen
bör vid Domstolen uppvisas, ställe då Innehafva
ren Torgen för Stämpel-afgjften intill
dess Eoupptekning hållen och Charta anskaffad
är.
Skulle genom ett sådant Förordnande Egendom
ej vara med full äganderätt, utan blott till
nyttjande, öfverlåten, förhålles med Stämpladt
Papper lika med hvad rörande Contracter af enahanda
beskaffenhet i 16 §. stadgas.
§. 21.
Boupptekningar förses med Stämpladt Papper,
till Fyra skillingar, då behållna Summan ut—
rör, från och med 2S till 100 fhdr, samt från
O 7 9
och med sistnämnde Summa till Atta skill ingar
för hvarje fulla hundrade ^Riksdaler. Stiger liela
behållningen ej till 25 IF dr, vare från Charta
fri.
Det Exemplar som Sterbhuset sjelf behål5.
-fe Bandet. 61. 6a. Isy,
4|2 Dtn s Juli.
S \
ler, skall förse* med hela Chartäe beloppet, hvar»
emot det, soro bland Domstolens Handlingar
förvaras, blifver ocliavteradt — så vida icke bägge
Exemplaren äro å Stämpladt Papper skrifna.
Arfskiften, der hela Boets behållning icke
öfverstiger 25 R:dr, äro befriade från ChartaeSigillatas
afgift; men skola deremot, då behållningen
går derutöfver till 50 R:dr med 2 sk.;
derutöfver till 100 R:dr med 4. sk., samt derut»
öfver med 6 sk. Charta-Sigillata förses , allt beräknadt
för hvart ark; och förhålles med Exemplarens
Chartering lika, sorn vid Boupptekningar.
Men de af Delnings-Instrumentet utdragne
Eottlistor 9ro från Charta-Sigillata befriade,
så vida de icke vid Domstol eller Embets Verk
upptes, då de anses såsom Bilagor.
Domstolarne, der dessa Handlingar ingifva®,
skola vara ansvarige för efterlefnaden häraf,
och följakteligen då Boupptekningac eller
Delnings-Instrumenter förseglade ingifvas, infordra
säkra bevis, att de med behörigt Stämpladt
Papper äro försedde.
§. 22.
För Eysning till Agtenskap, levereras till
Pastor eller den hans ställe företräder, Stämpladt
Papper, eller dess belopp, efter följande beräkning.
Af alla Civile och Militaire Embets- och
Tjenstemän, som innehafva Kongl. Maj:ts Egna,
Hof- och Öfver-Rätters, Collegiers, tillförordnade
Directioners och Committéers samt Full
anägti
-
Deri 5 Juli.
4*§
rnägtiges i Banken och Riksgälds-Contoiret, sa
väl sorn Seraphimer-Gillets Fullmagter ellef
Constitutorialer på Embeten, Tjenster eller Cäiacterer,
till fen sjettedel af deri Chartä-Sigillä4
ta, dérrried hvars och fens Fillltnagt elter Consritutorial
äro stäihplade, så vida de blifvit utfärdade
sedan 1812 års Chartas-Sigil latse Författning
utkorri; men öm de förut värit utgifnej
förhöjes Chartän med 50 pföceni och beräknas
alltså en fjerdedel af Fullmagts Chartan.
Det skall derföre åligga den , som Rysning
till Agtenskap hos Presterskapet äskar, att, till
bestyrkande af Chärtans Storlek , uppte Originalet
af dess Fullmagt eller Coristitutorial, ellerj
örn sådant ej kan ske, med Förmäns eller andra
trovärdiga Personers skrifteliga bevis styrka eller
ined egenhändig underskrift på heder och
tro uppgifva Lönens belopp i penningar, ellerj
öm deri utgår i Hemmäns-rentor och Spänneinål,
dessås värde efter gäiftlä Krono-värderirigspriset,
specielt ritfördt; så att, efter ofvan berörde
gritrid, stampeiri till Lysnirigs-Chartan må
Uträknas och sådan Charta till Lysnirigens påtfeknande
anskaffas.
För deni sorn äro förseddé ined Full magier
ellet Constitutorialer äf Riks-Marskal-ks-Embetet,
ÖfverStåthållaren Akademie Canoeliererna,
Landshöfdingarne, Ståthållarne, General-TullDirectiorien,
Post-Verket, FTummer-Löiteri-Directionen
och de flera Verk eiler Embetsman ^
Som äga att utfärda Fuilmagter eller Constitutdlialer,
meri här nedan icke äro uttryckligen uridantagne,
förbåiles på lika sätt.
Vi*£
'484
Den 5 Juli.
Vice Haradshöfdingar, Auscultanter , Ex- ■
tra Ordinarie Betjente i Verk och Collegier,
Kammarskrifvare utan lön och deras
vederlikar - - - - 34 sk.
Trumpetare, Puk-och Hofslagare
vid Kegementerna, Rätfegångs-Väblar,
Hautboister, Afchli- och Rustmästare,
Vallrnästare, Under-Officerare och den
ringare Staben al de Indeldta och Varfvade
Kegementerna, så väl som SjöStaten,
undantagande Trumslagare och
de flere som nedan nämnde.äro - 24
De Kongl, och Furstliga Hofvens
Livree-Betjening - - 24
För Ecclesiastique-, Academie-, Gymnasiioch
Schols Staterna skrifvas Lysningssedel- på
Stämplad t Papper, alldeles efter enahanda beräkningsgrund,
som här förut om Lysningssedlar
för Civile och Militaire Embetsman och Betjente
stadgadt är. Skulle dock i följd deraf en och
annan understiga 24 skilllngars Stämpel, må
likväl en mindre icke nyttjas. För Presterskapets
Adjuncter likaledes 24 skillingar. För ringare
SchoItErBetjente, hvilkas Fullmagter blott
stämplas med 3 skillingar, - - 18 sk.
För Klockare i Stockholm och öfriga Stapel-
och större Uppstäder, så väl tsom i LandsFörsamlingar,
hvilka öfverstiga 50 hela Hemman,
samt på sådana ställen, hvarest de äga
Klockare-bord med Åkerbruk, eller i Skåne och
Blekingen viss Lön i Spannemål R:dr 1: 24 sk.
1 mindre Stads- och de Laqds
F
örsam
-
Den 5 Juli.
485
Församlingar sorn öfverstiga 30 hela
Hemman - - —— 24
I de mindsta - - — 12
Organister och Sångare, hvilkas
tjenster ej äro med Klockare-tjensten
sammanslagne: I Stockholm och de
Större Städerna - - — 36
På Pandet oell i de mindre Städerna
- - — 2 4
Ali annan Underbetjening vid Kyrkorna:
I Stockholm och de större Städerna
- - - — 24
På Pandet och i de mindre Städerna
- - - - — 12
I de mindsta Stads- och Pands
Församl
ingar -
g
Innehafva* Klockare- och Organist-tjensterne
af en och samma person med särskilta Fonér,
uträknas Chartan efter den Pön sotn stiger
högst.
För Borgmästare eller Ordningsmän i Rikets
samtliga Städer; för Rådmän, MagistratsSecreterare,
Kamererare, 'Notarier, Notarii-Publici,
Stads-Casseurer och alla andra Tjenstemän
vid Magistraterna, Rådhus- och Kämners-Rätterna
i Stockholm och Götheborg samt vid dessa
tvenne Städers Collegier, Cancellier, Contoirs-,
Uppbörds och Redogörelse-Verk, rn. m. , enahanda
Charta sorn för Civile och ]\4iiitaire Embetsman
är faststäld i förhållande till stämpeln
å deras Fullmagter.
För
JDen $ Juli.
För Grosshandlare i Stockholm
del? Götheborg ... R:dr 155
För Mäklare och Skepps-Clarera
?e
i samina Städer - - 10:
För andra Handlande och Fabrikörer
derstädes - - 7: 24 sk?
Skrå-Handtverkare och Manufac
turister
- ■> - - 3:
Andre Borgare sorn ej höja under
Skrå .« * - 2:1a
I Städgrna af Första Classen:
Badman och Magistrats Secreterare 3:
Notarier, Notarii Publici, Actu^rier,
Casseurer och Fiscaler - 2:12
Grosshandlare * - q : —■>
Andre Handlande och Fab.rikörer 4: 24
Mäklare och Skepps-Clarerare 3; —
Skrå-Iiandtyerkare och Manufacturister
- - - - 2:14
Andre Borgare sam ej höra unde?
Skrå - - r 1: 24
I Städerna af Andra Classen:
Rådmän och Magistrats-Secreterare 2: 24
Notarier, Notarii-Puhlici, Actu$?jer,
Casseurer och Fiscale? med flera 1: 36
Grosshandlare - - 6:
Andre Handlande och Fabrikörer 3 : —
Mäklare och Skepps-Clarerare 2 : ——
Skrå-Handtverkare och Manufac(mister
- - - - 4:24
Andra Borgare - - 1:12
J Städer*
Sen 5 Juli.
487
I Städerna af Tredje Classen:
Badman och Magistrats - Secre-
terare ... - R:dr
*: -w
Notarier, Notarii-Publici, Actu-
arier, Casseurer, och Fiscal er -
1: 15
Grosshandlare ■ *
3: 36
Andre Handlande och Fabrikörer
S : 24
Mäklare och Skepps-Clarerare
1: 34
Skrå-Handtverkare och Manufac-
turister -
1:12
Andre Borgare - •
1: __
I Städerna af Fjerde Classen:
Badman -
1:94
Notarier ined de flere ofvan upp-
räknade -
— 36
De som vunnit Burskap på Ut-
rikes handel -
9: —
Andre Handlande och Fabrikörer
a; 34
Skrå-Handtverkare och Manufac-
turister -
a: —
Andre Borgare som ej höra un-
der Skrå -
— 3*
I Städerna af Femte Classen:
Badman - - -
1: —
Notarier med de flera
— 24
Handlande och Fabrikörer
a: 34
Skrå-Handtverkare och Manufac-
turister -
i: —
Andre Borgare som ej höra un-
der Skrå - ; =
— 24
Gomrais*
488
Den 5 Juli.
Commissionairer, Ombudsmän,
Sterbhus-Kamererare , Privates Secreterare
och Kamererare, Hof-, Sprak-,
Fäkt-,och Dansmästare ined flera af
Handels Bokhållare och Casseurer 3:-—
Andre Handels - Betjenter samt
Dykeri-Commissarier, Hamnfogdar
, Parmmätare och Politie-Geval
diger
med deras vederlikar -
36
Uppsyningsman , Vaktmästare ,
Stadstjenare , Executions - Betjente ,
Akare, Mätare , Packare , Besökare ,
Krögare och deras vederlikar, Saltpetersjuderi-Mästäre
, åtskillige VerksSockne-
och privata Personers Handtverkare,
Trägårdsmästare, Styrmän,
Kammartjenare, Uakejer, Kuskarmed
flera dylika personer - -
i§
Bruks-Patroner som äga till och
med 1000 Skeppunds Smide - 9:““
och deröfver för hvarje ioo:de Skeppunds
Smide - - - j :
Glas-Bruks ägare - - 5 : —
Säp- och Pappers-Bruks ägare 4:
Possessionater som äga ia hela
Hemman - g:
deröfver för hvart helt Hemman 1:
lika vilkor
B:dr 1: 2 -J sk.
Handels-Lärl i egar
Fabriks-Mästare sorn ej arbe<a för
egen räkning -
Fabriks- och HandtverksGeseller
— 36
Ägare
Den 5 Juli
-
489
Ägare af Sex till och med Elfva
Hemman - * - 6 : _
Agate af Ett till och thed Fem t
Hemman - 3:—■
För. de Hemman som under Bruk nyttjas,
eller för Bruk belägne a en Possessionats ägor,
betalas ej särskildt; men då någon ager både
Bruks oph Landt-Egendotn eller tillika innehafver
Fullmagt såsom Tjenstgörande eller Garacteliserad,
beräknas Chartan efter det som belöper
sig högst.
Så väl Brukspatroner som Possessionater
skola, då de begära lysning, till vederbörande
Pastor aflemna sådan skriftlig uppgift å ägande
Smide eller Hemmantal, sorn förutom Ernbetsoch
Tjenstemän i afseende på deras löner föreskrifvet
är- och ersätte den, som betrades med
origtig uppgift, tredubbla värdet af den Charta
sorn brister och rätteligen nyttjas bordt, utom
den plikt 25 §. utsätter.
Apothekare, lika med Grosshandlare i de
tre första och med Handlande i öfriga Städer.
Arrendatorer af Kongsgårdar, då de ej hafva
Tjenst eller Caracter, Bruks-Inspectorer, F,actorer
, Bokhållare och andra Arrendatorer , Gårds
Inspectörer
och deras vederlikar R:dr 3:
Talisman, Uppbörds- och Bruks-Skrifvare ,
Enspännare, Byggmästare och Grufve Fogdar vid
Bergverken, af bättre vilkot, Gårdsfogdar, Fogdeskrifvare
, Rättare och deras vederlikar 36 sk.
Garmakare, Byggmästare och Grufvefogdar
af sämre vilkor, Mästare vid Alun och Victiiol-Sjuderierna,
Mässings-Bruken och Koppar
hamrar,
49*
Ueh 5 Juli.
hamrar, Masmästare, Bälgmakare, Valkare, Stockmakare,
Ofverskärare och Smeder vid Fabriker
, Manufacturer och Factorier med deras vederlikar
- - - - 24 sk.
Kolmätare, Skogvaktare, Grufve*
drängar, Smältare, Drifvare och andra
af enahanda vilkor - - - lS
Skall- och Brofogdar, Lärodrängar, Kolare
och Koldrängar samt ringare Bruks-, Fabriksoch
Factorie-Arbetare, Fiskare och Krögare på
landet, Saltpeter-Sjuderi drängar med flera deras
vederlikar - * 12 sk.
Nämndemän , Rusthållare och Frälse-Hemmansägare
bland Allmogen, som endast innehafva
ett helt Hemman och derunder, eller under
Frälsemanna rätt äga rentan af Hemman till enahanda
mantal eller under förpantning besitta
Säteri till nämnde belopp, jemte Sågare och
Mölnare - - - - 36 sk.
Alla andra Hemmans-ägare bland Allmogen
, som endast innehafva ett helt Hemman
och derunder - - - - 24 sk.
Stiger Fastigheten eller Frälse-rentan, som
innehafves, utöfver ett helt Hemman , blifver
Chartan för Innehafvaren lika med hvad för
PosSessionater är faststäldt.
Allmogens Söner och Drängar som tillträda
Hemmansbruk - - - 18 sk.
Alla andra Bonddrängar, Frälse-, Landt*
och Boställs-Rönder tillika med Torpare, löse
Arbetskarlar i Städerna och på landet, Inhyseshjon
och Backstugusittare nied deras vederlikar
- - - - - J2 sk.
Corpo
-
Deri 5 JulU
491
Corporaler, Trumslagare, Pipare vid Infanterie-Regementen,
Ryttare, Dragoner, Soldater,
Rote- och Coopverdie-Båtsrnän, Enrolleringsmanskap,
Profosser, Handtlangare, Volontairer
och Marinierer - - 6 sk.
XJtlandningar de der icke äro Embets el*
ler Tjenstemän eller Borgare, eller ock hafva
annan af de i denna §. näqmde befattningar,
böra, i afseende på Chartas-Sigillatse-afgiften för
Lysning, anses till enahanda belopp som de i denna
§. upptagne personer, med hvilka de kunna
Såsom vederlikar jemföras.
Alla Lysningssedlar till Agtenskap, jemte
de bevis som Tjenstemän och Caracteriserade
personer, Bruks-Patroner och Possessionater till
utrönande af stämplade Pappers-afgiften böra aflemna,
skola af vederbörande Kyrkoherdar och
Presterskap noga förvaras, samt tillika med en
af Kyrkoherden underskrifven Förteckning å alla
för det förflutna året inom Pastoratet förefall*
rre Ägtenskaps Lysningar, denna sednare in
dupplo, ingifvas, i Stockholm, genom Consistorierna,
inom Januari månads slut det påföljande
året, till Kammar-Collegium, och af Pastorerna
i öfriga Städerna så väl sorn på I.andet, inom
samma tid, till Contracts-Prostarne, för att
af de sednare inom påföljande Maj månads slut
till Tands Contoiret aflemnas; allt mot recepisse
a duplett - förteckningen , som genast återställes.
Den sådant försummar, plikte 3 R:dr 16 sk.
Tands - Contoiret åligger, att öfver dessa
Förteckningar författa ett sammandrag och dervid
fega alla från Prosterierna inkomne Förtecknings*
-
492 Den 5 Juli.
gar, Eysningssedlar och bevis, samt dessa Handlingar
med möjligaste skyndsamhet till KainmarCollegium
insända; hvarefter, sedan remiss deraf
skett till Ghartas-Sigillatte Contoret och Hufvudbok
der blifvit upprättad, densamrfia, jemte
Handlingarne, varder till Kongl. Kammar-Kattens
granskning öfverlemnad.
§• 2 3-
I den nu fastställda stämplade Pappers-afgiften
lindras Allmogen, Kyttare, Dragoner,
Soldater, Kronans Båtsmän samt Enrolleringsoch
Förduhblings-manskap med de flera af Gemenskapen
vid Militairen , i så måtto att Rättegångs-
och Besvärs-Handlingar med Förklaring
deröfver, så väl som Domares och Executorers
Utslag i mål , som deni inbördes röra , endast
skrifvas på q skillingars stämpladt Papper,
der för andra är utsatt 334 skillingar, på 3
skillingars i stället för 5 ä 6; på 4 skillingars
der andra nyttja 7 ä 3, och vidare i enahanda
proportion; skolandes, enär brutna eller ojemna
skillingtal härigenom uppkomma, nyttjas sådan
Charta, som ej understiger femtio procent af
fullt skillingtal. Men vid de tillfällen då med
någon Ståndsperson tvistas, vidkännes Allmogen
lika Charta sorn dess vederpart; hvadan ock den
ersättning för Rättegångskostnad, som Allmogen
kan tilläggas, bör i förhållande dertill bestämmas.
§• 24-
Den 5 Juli.
493
§• 2 4-
Frän Charta Sigillata befrias:
jio Allmogen, Ryttare,1 Dragoner, Soldater,
Kronans Båtsmän samt Enrollerings- och
Eördubblings-manskap med flera af Gemenskapen
vid Militairen för alla Besvärs-skrifter, Ansökningar
och förklaringar sorn hos Kongl. Majit
ingifvas, samt en hvar vid ansökning om Bokars
och Ekars fällande, svedjeland och utsynin»
gar dertill, eller om utsyning till ny åker och
äng , beteshagars intagande och uppodlande till
Nybyggen, då jemväl de i dessa fall hällne undersökningar
och vederbörandes gifna Utslag äro
fria från stämpladt Papper; såsom ock vid klagan
öfver tillfogadt våld och oförrätt af Krono*
betjente eller andra Embetsman, enär saken innefattar
ett verkligt brottmål..
2:o Alla kunbart och bevisligen fattiga; då
Domaren eller Tjenstemannen tecknar å Handlingarne
ordet: Gratis, efter derom inför veder*
börande P«ätt eller Collegium gjord anmälan.
310 Allt som rörer Kongl. Maj:ts och Kronans
rätt och lios Kongl. Maj:f samt i Dess
Stats-Expeditioner, Hof- och Öfver-Rätter, Collegier-,
Domstolar och Directioner, Deputationer,
Coroitéer, Privilegierade publika Verk,
Inrättningar och Contoir, eller ock på andra ställen
der Kongl. Ijlajits och Rikets rätt är i fråga
, kan beslutas, skrifteligen författas och der
förvaras, eller till Kongl. Maj:t och andra Verk
å Embetes vägnar insändas; äfvensom alla inne
liggand®
-
4 94
Dm 5 Juli.
liggande Protocoller, Registrattiref * Öömbocker
och Diärier m. m. sädant; och likaledes alla
Skrifter och Handlingar, sorn till Justitia».Can«
cellers-Embetet samt; Riksens Ständers Justitieombudsman
ingifvas eller derifrån utgå i äi-en*
der sorn tillhora dessa Émbeterts åtgärd.
4so Ailä Anordningar samt publika Verks
och privata personers Assignatloner Samt de sa.
kallade Koppar sedlar.
5;ö Ansökningar och Auctiönér sont röra
Academier, Gymnasier, Kyrkor, Skolor och
Hospitaler, Fattigvårds-Inrättningar* Pensions»
Cassör Och alla andra fromma Stiftelser samt
Academie-Hetnrnan, hvilka ej ärö skatte* så val
sorn af- och tillträdes Husesyner å Kron-Bostäl»
len, de derom fallande Utslag och Bref, Contracter
om Carabters -Byggnaden å Militie-Boställen *
samt om Krono-leverantsef.
6:0 Ransakningar, Observationer och För»
klatingär sorn ängå Krbnäns Rentor eller liäriröra
från redogörelse för disponerade medel, samt
Uppbördsmäns i dessa mak anförde besvär; äfvensom
Handlingar rörande sökt ändring i Bevillnings-mål.
7:0 Ansökningar, Förklaringar och Besvärs»
handlingar i brottmål Och Fiskaliska abtioner*
samt i alla sådana Öéconomiska, Politie- och
JVIilitaire-.ärender , hvilka antingen kunna röra
någon hel menighet, eller hafva afseende på Allmänna
onéra, såsom publika byggnader, vägars
Och broars underhållande, Knekte-, Rustnings»
Och Roterings skyldigheters utgörande, Skallgång
och Varggårdars anläggande, Krono», Fånge
ach
-
jDen 5 JuH.
495
och Gästgifvarskjuts, med mera dylikt; jemte
de Utlåtanden, Bevis och Expeditioner Domare
och Embetsman i dessa ärender meddela, så.
väl som alla Utdrag af Socknestämmo Protocoller;
äfvensom Fullmagter och Voterings-sedlar
vid Preste- och andra val; men i mål angående
öfverklagade olagligheter vid Prestval och flera
tillfällen, då de samma icke innefatta någon förbrytelse,
utan mera för Civile än Crirninelle äro
att anse, nyttjas stämpladt Papper, såsom vid
andra Rättegångar stadgadt är*
8:0 Qvittancer för omyndiga Barns medel
samt Förmyndare-Kammarens uträkningar derå;
och i allmänhet alla Handlingar som röra redogörelse
för Förmynderskap.
g:o Resepass till och från Riksdagar, såväl
som till resor i Embets ärender.
10:0 Afsked för Ryttare , Dragoner, Soldater
och Båtsmän.
11:0 Orlofs-sedlar för Privatorum Tjenstefolk
samt Prest-attester.
14:0 Af Officerare utgifne Permissions-Bref
eller sedlar på tjenstledighet för Corporaler vid
Infanterierna samt Ryttare, Dragoner, Soldater
och Båtsmän, enär de i sina angelägenheter ej
resa utom Eänet; börandes de i annat fall vara
försedde med vederbörligt Rese-pass, charteradt
på sätt §. 14 här ofvan utsätter.
13:0 Alla Värfnings-tvister med tillhörande
Bilagor och fallande Utslag, samt hvad sorn
rörer Saltpeter-Sjuderi-Verk^t, enskildt eller i allmänhet,
jemte Handlingar som angå dervid anställda
Tjenstemän^ och manskaps-förrättningac
vid
49^
Den 5 Juli.
vid Sjuderiet, ehvad de innefatta redogörelse,
handräcknings sökande hos .Domare och lixecutorer
eller annan Sigard , eller ock åtal af fel
och försummelser. I alla de fall, der befrielse
från Charta Sigillata äger rum för Kronans manskap,
bör den ock af Stads- och Brandvakter
åtnjutas.
14:0 De Fullmagter eller Constitutörialer,
hvarmed en eller annan, likmätigt Författningarne
eller särskildta Nådiga Förordnanden , på
vissa år eller på behaglig tid, blifvit tili någon
förrättning antagen, med Nådig försäkran om
befrielse från Charta Sigillata, och
15:0 Alla afhandlade och skrifne Lappsaker,
då en fremmande Lapp i saken är delaktig.
All annan eftergift, som i särskilda Författningar
kan vara medgifven, är härigenom upphäfven.
' §• 25.
I alla de fall, der flera än en tillämpning
af Förordningens föreskrift skulle kunna äga
rum till Chartans beräknande, galle alltid den,
efter hvilken afgiften blifver högst; och på det
missbruk , ledande till Kongl. Majus och Kronans
förlust genom försnillning af stämplade
Pappers afgiften må förekotnmas, skall det hädanefter
åligga alla dem,, som till Domstolar och
Embets-verk ingifva Handlingar, att förse desamma
med den i Författningen stadgade Charta
Sigillata, och att der beläggnings-chartor begagnas,
ej allenast å sjelfva stämpeln teckna,
till
Den 5 Juli.
497
till hvad Handling chartan hörer, utan äfven
densamma, jemte det stämplade Papperet, ge«
nomdraga och sitt Sigill derå sätta; hvaremot det
ovilkorligen och vid 6 R:dr 32 sk. vite åligger
Domaren, eller den som i och för Tjenste-befattningen
skrifter'.och handlingar emottager, att
tillse, det de ingifna Handlingarne äro rigtigt
charterade; dock bör han , derest någon Handling
skulle finnas fpr ringa charterad, och det.
ej genast i dens närvaro, som Handlingen inlemnar,
anmärkes, densainma sjelf med erforderlig
charta forse; ägandes deremot att för kostnaden
och besväret dervid, beräkna sig 2 sk. för
hvarje sådan charta, som jemte lösen tecknas å
Handlingen.
Ofvannämnde vite af 6 R-dr 32 sk. ägé
ork rum för den Embets- eller 'Tjensteman)
hvilken antingen ocharterad utlemnar en Handling,
som charteras bör, eller den med för ringa
Charta förser: och ersätte han dessutom be
loppet
af den felande Chartan.
Geometriska Chartor så väl som Pergaments®
Bref må förses med Charta Sigi 1 lata på det sätt,
att den samma sjelfva Handlingen påklistras s
hvarvid åtmlndstone så mycket af papperet jemte
stämpeln bör fasthäftas , att derå kan tecknas till
lavad Doc.urnent Chartan hörer.
Utlemnar Landtmätare eller annan vederbörande
dylika Handlingar, utan att sålunda vara
charterade, ersätte den felande chartans vär*
de och plikte G K:dr 32 sk.
Enskilt person sorn underlåter att med stampladt
Papper till sitt rätta belopp förse de Handj.
rt Bandit. S3» 64,. lingara
49#
Den 5 Juli.
lingar, som i denna Författning nämnde ära,
plikte 3 R:dr 16 sk. och betale chartans värde.
Underlåter Presterskapet att, vid Lysningssedlars
utgifvande, iakttaga hvad i denna Författning
thy ålagdt blifvit, bote 6 R:dr 32 sk., och
vare Kronan ansvarigt för värdet af det stämplade
Papper, som genom en sådan underlåtenhet icke
blifvit användt. Skulle likväl vid [Lysnings-sedlars
utfärdande för personer, som här icke blifvit
nämnde, hos.Presterskapet något misstag äga
rum vid deras hänförande under vederlikar, må
sådant icke medföra annan påföljd, än att, vid
skeende godkänd anmärkning, fyllnaden i Chartan
ersättes af den person för hvilken [Lysningen
skett.
De anmärkningar, hvilka emot Presterskapet
rörande Lysnings-Chartorna kunna göras och
till förklaring utställas, skola genom Konungens
[Befallningshafvande tillsändas Dom - Capitlet,
som föranstalte om Förklaringars infordrande från
Presterskapet och deras aflemnande till Konungens
[Befallningshafvande, för att jemte Handlingarne
vidare vederbörligen fortställas.
Utbyte af maculeradt stärnpladt Papper tillätes,
enär det är synbart, ätt iniss-skrifning el»
ler annan orsak vållat Chartans obrukbarhet,
hvarvid för papperet skall betalas nio runstycken
arket.
Allt underslef med stärnpladt Papper, uppbärande
af högre betalning än utsatt är, förfalskning,
eller annan grof förbrytelse, straffas efter:
Allmänna Lagen.
§.
Den 5 Juli.
499
§■ a 6.
Chartte Sigillatse-Contoiret skall alltid hafva
i beredskap godt och tillräckligt stämpladt Papper
af så väl hela som ett sjettedels ark utaf
alla de särskilta valeurer , som enligt denna För.
fattning erfordras, så att reqvisitioner deraf från
Försäljningsmännen samt Ilands Gontoireii' må
genast kunna expedieras. Til Vexlar skola fyra
särskilta stämplar inrättas af mindre storlek
på fint papper i vanligt Vexel format.
I Stockholm skall genom Ofver-Ståthåilarens
försorg inrättas ett eller om så nödigt befinnes,
flera Ghartte-Sigillatte Försäljnings Contoir, hvilka
alla Söcknedagar böra vara öppna ifrån kl. g
förmiddagen till kl. i eftermiddagen, samt derefter
ifrån kl. 4 till kl. 6 på aftonen.
I alla öfriga Städer antager Landshöfdingen
nödiga Försäljningsman med enahanda förbindelse.
I Landsorterna och å hvarje Läns Renter!
kommer stämpladt Papper, under lika til Isy tl
och controll, som för Kronans Uppbörd i allmänhet
föreskrifves , att hållas i beredskap, samt
till den ändan att af Chartas-Sigillatae-ContoireÉ
ditsändas.
Landshöfdingen, eller den i hans ställe är
härvarande vid Allmänna Taxeringen, bör, itinan
Comitéen åtskiljes, efter föregången pröfning
af nödvändigheten, utse och förordna erforderliga
Försäljningsman i hvarje TaxeringsDistrict
efter Ortens behof, hvilka Försäljningsman,
på reqvisition hes Lands-Contöiret^-skola ,-
genom
5<s<» Den 5 Juli.
4
genom Landshofdingens försorg, kostnadsfritt oell
skyndsamt få sig tillsändt erforderligt stätnpladt
Papper, för hvilket dem åligger, att i Renteriet
insätta, eller till Häradsfogden i Orten afleverera
den inflytande betalningen.
Den 31 December hvarje år bör allt osåldt
Stämpladt Papper hos dessa Försäljningsman inventeras.
En eller tvänne Inventeringsrnän,
10m i Orten äro boende, och hvilka af Landshöfdingen
förordnas, verkställa denna förrättning,
samt uppräkna och bestyrka huru mycket
Papper är i behåll; och kommer detta bevis att
till verification bifogas Försäljningsmannens årsräkning
som, jemte tjvittencerna å dess gjorde
penninge-leverering , insändes till Lands-Contoiret
inom den 15 derpå följande Januari, till
hvilken tid all återstod för sålda Chartor ofelbart
skall vara i Renteriet eller hos Häradsfogden
i Orten lefvererad. I annor händelse och
derest någon uraktlåter fullgörandet häraf, eller
att till utsatt tid insända årsräkningarne, skall
sådant anses som hade han försålt allt det stämplade
Papper han einottagit, samt i följd deraf
han, såsom tredskande med penningarnes aflemnande,
genast af Konungens Befallningshafvande
tillhållas, att betalningen derföre erlägga och
annan Försäljningsman i stället förordnas.
Hvar och en som på Credit emottager
stämpladt Papper till försäljning, bör för det sålunda
undfägna Chartas-beloppet ställa behörigen
pröfvad och gillad Borgen.
Embetsman, som i nu föreskrifven ordning,
efter reqvisition hos Landshöfdingen i Orten,
erhålla
1Den 5 Juli.
5©x
erhålla det stämplade Papper, som vid utöf.
ningen af deras • Embeten erfordras, skola deremot
ock till godo njuta försäljnings procent lika
med andra Försäljningsman, och i afgifvande
årsräkning balancera hvad- de vid Inventeringen
hvarje år kunna hafva i behåll af det
stämplade Papper de efter reqvisitioner undfått.
Lands-Contoiren i Piket skall det åligga
att öfver verkställigheten af hvad i denna §. förordnad!
är, halla noga och uppmärksam tillsyn,
samt till den ändan föra ordentelig AntekningsBok,
ej mindre öfver in- och utleverering af
stämpladt Papper i Landt-Renteriet, der Papperet
så bör förvaras, att det på intet sätt skadas,
än med Rentm&stare och hvarje Försäljningsman
inom Länet, öfver hvad han undfått
och betalt, samt emottaga och i Renteriet förvara
Försaljningsmännens Borgensskrifter; och
skall Lands-Kamereraren ansvara för det lidande
Kongl. Maj:t och Kronan tillskyndas kunde,
derest han, vid vederbörandes efterlåtenhet att
penningarne i rättan tid leverera, icke genast
hos Kongl. Majtts Befallningshafvande skrifteligen
sökt handräckning till deras utbekommande,
eller försummat att om Inventeringarnes behöriga
förrättande och redogörelsernas infordrande
i vattan tid draga försorg.
§• 2 7-
Utom den åsätta stämpelns värde, erlägges
af köparen särskidlt till Försäljningsmännen den
provision för hvarje €harta, efter dess olika storlek,
Den 5 Juli.
lek, som en deröfver upprättad, denna Förord»
jaing bifogad Tariff utstakar.
Hos alla Chartse-Sigillatse-Försäljningsman
skall denna Tariff, tryckt, finnas uppslagen;
och derest någon Försäljningsman icke håller
allmänheten tillhanda sådana större stämplar sorn
kunna äskas, utan flera mindre till fyllnad måste
tagas, vare han icke berättigad till större
provision än för den hela Chartan belöper. •
Tands Gontoiren skola för hvarje halft år,
inom slutet af Juli månad det löpande och Januari
det påföljande året, till Kongl. KammarCollegium
insända Förslag öfver Uppbörd och
Försäljning af stämpladt Papper i hvarje Tan,
samt årligen inom Mars månads slut verificera
d räkning för det föregående året, vid 8 sk.
plikt för hvarje dag, som derutöfver med dessa
Förslags eller Hufvud-räkningars afgifvande fördröjes;
och hafva de, då hvad här anbefalles
blifvit fullgjordt, samt Kongl. Maj:ts och Kronans
rätt såmedelst bevakad och iakttanen, att
O 7
undfå två procent af hvad inom året i Kronans
Gassa uti stämpladt Pappers-afgift influtit , och
Kongl, Majit och Kronan tillkommer samt JLandtBentmästarne
dessutom en procent,
§. 2 8.
På det stämpladt Papper till erforderlig
myckenhet ej må saknas i [Landsorterna, skall
Lands-Contoiret anmäla och Landshöfdingen så
tidigt hos Kammar-Collegium reqvirera ytterligare
förråd deraf, att tjenligt tillfälle till Papperets
-
Den 5 Juli.
rets öfversändande må kunna begagnas; men i
brist af annan lägenhet böra med Krono skjuts
afsändningar utan uppehåll genom Chartse-Sigillatse
Contoirets försorg verkställas.
Charlas Sigillat® Contoiret besörjer afsändBingarne
och författar två reversaler, deri stämplad.
e Pappers-Sorterna specificeras. Af dessa reversaler
förblifver det ena i Renteriet till verification
vid årsräkningen, och det andra, qvitteradt
och i Lands-Contoiret annoteradt, insändes
till Kammar Collegium för att tillställas Charta-
Sigillatae-Contoiret.
' §■ 29*
Kammar-Collegium tillhör att besörja om
Charts-Sigillatae-afgiftens rigtiga indrifwnde och
redogörelsen derför , samt att genom vitén eller
andra lämpeliga utvägar förmå försummeliga redogörare
till sina skyldigheters uppfyllande. De
influtne medlen disponeras af Stats-Contoiret,
på lika sätt som annan Kronans Uppbörd.
§• 3».
Brott emot denna Författning pröfvas och
afdömas i den Rätt eller i det Verk der gerningen
gjord eller upptäckt är. Ager Verket
eller Embetsmannen ingen Domsrätt, förvises
Målet till Härads-Rätt å Landet, och i Staden
till Kämners- eller Rådstugu-Rätt, der Kärnners-Rätt
ej finnes. Konungens Befallningshafvande
och Consistorierna äro äfven behörige att
döma öfver de förbrytelser, som erno* denna
Författning hos dem kunna förefalla.
Felar
Deri 5 Juli.
Felar elen som sjelf Domare är, hörer må*
let till ilen Ofver-Dornstol hvarunder han lyder,
Den Embets- eller Tjensteman, eller annan
person , som upptäcker underslef emot denna
Författning , undfår tvåtredjedelar af böterna,
och den återstående tredjedelen tillfaller Kongl,
Maj:t och Kronan.
Fiscaler, Krano-Äklagare och Chartas-Sigil*
lätte Ombudsmän skola vaka öfver denna Författnings
efterlefnad och brott deremot lagligen
åtala- De aga dervid njuta till godo Kongl.
Majtts Nådiga hägn och beskydd, samt skyndsam
och kraftig handräckning hos Domare ocVr
Öfriga Embetsman.
För deras nit och uppmärksamhet hafva
de att undfå så val förenämnde tvåtredjedelar
af böterna, som hälften af den undansnillade
Chartte Sigillat® afgiften.
Finnas desse Betjente icke fullgöra deras
pligfer, låter Kongl Maj ts Justitiae-Gancellers*
Embete med dem efter Eag och omständigheterna
förfara.
förteckning ä Beloppet af Ch art ig-Sigillat
igafgiften för fastor ejnas Fitllmagter
i Staderna, i förhållande
till deras Lone-inkomster,
\
Banco.
E.
sk.
r.
Stockholm Storkyrko Församl. *
50
Clara > dito -
45
Jacobi
Den 5 Juli.
Banco.
'
K.
sk,
r.
Jacobi och
Joh. Församl.
.
4o
Maria
-
dito
-
4°
Catharina
-
dito
m
3o
Adolph Fredrichs -
dito
•
40
.Ladugårdslands, -
dito
•
12
1
Kungsholms
dito
-
12
Finska
«•
dito
- -
1 2
Vaxholms
-
5
Norrtelje
w
•
6
Östhammar
•
- ,
4
Öregrund
-
-
5
Sigtuna
o
-
8
Upsala
-
-
5b
Enköping
-
-
30
Nyköpings Westa
-
3°
»
Östra
12
Trosa *
-
3
Mariefred
•
-
6
Strengnäs
-
18
Eskilstuna
-
-
18
Thorshälla
.
-
9
Södertelje
•
-
6
Örebro -
-
*
3° ■
Askersund
-
-
9! ■
Westerås
-
i6j-
Sahla
.
-
36i
Köping
-
-
24
Arboga
-
2 0
Lindesberg
-
c
8
Nora
9
9
Fahlun
&o6
Ben 5 Juli.
Fahlun
Hedemora
Säther
Norrköping
Söderköping
Linköping
Skenninge
Wadstena
Calmar
Wimmerby
Westervik
Wexiö
Jönköping
Eksjö
Grenna
Wisby
Götheborg
Wennersborg
Alingsås
Borås
Ulricehamn
Skara
Lidköping
Sköfde -  Mariestad
Falköping
Carlstad
Christinehamn
Philipstad
Åmål -
Banco.
R.
sk.
r.
20
20
8
3o
20
30
18
18
18
12
18
24
8
6
3o
4 5
15
9
20
8
18
12
12
12
10
20
15
15
81
Kongelf
Den 5 Juli.
507
Kongelf
Marstrand
Uddevalla
Strömstad
Malmö
Skanör
Falsterbo
Trelleborg
Ystad
Fund
Landscrona
Helsingborg
Christianstad
Cimbritshamn
Engelholm
Laholm
Halmstad
Falkenberg
Warberg
Carlskrona
Carlshamn
Sölvitsborg
Kungsbacka
Gefle
Hudiksvall
Söderhamn
Sundsvall
Hernösand
Östersund
Umeå -
BancoB.
sk. r.
8
6
16
6
JO
3
2
6
30
30
20
20
*5
C
6
9
15
6
18
3°
3°
4
6
3°
10
10
18
18
1 3
Jl8
Piteå
5o8
Deri 5 Juli.
Banco.
B.
sk.
r
Piteå
• •
-
15
Luleå
• •
-
18
Hjo -
- .
•
6
Stockholm
? Tyskan
-
12
Församling.
5 Dito
' -
12
Götheborg
) Tyskan
-
12
Församling.
> Dito -
12
Norrköping
£ Tyskan
-
4
Församling.
i Dito
-
4
Carlskrona,
Tyskan
-
6
Malmö
Dito -
.
4
Ystad, Petri Församling.
-
4
Tariff öfver den Försäljnings-Pr ovi sion
som bestås alla de Personer, hvilka
i Riket hafva Försäljning af Char*
tue-Sigillata Papper.
Banco.
R.
sk.
r.
Till och med 4 skillingars va-
leur, för hvart ark
4
Ifårn 5 till och med g skillin-
gars dito ....
6
Derifrån till och med 16 skillin-
gars dito ....
8
Derifrån till och med 3 ; skillin-
gars dito ,
10
Derifrån
Den 5 Juli.
50.9
Banco.
R.
sk.
1'.
Derifrån
till
och
med lf Riks-
dalers
dito
. *
• • •
1
6
Derifrån
till
och
med 5 Riksda-
lers dito
.
• • •
3
Derifrån
till
och
med 10 Riks-
dalers
dito
•
• • »t
4
6
Derifrån
till
och
med so Riks-
dalers
dito
•
• * «
i
Derifrån
till
och
med 50 Riks-
dalers
dito
•
• • ®
9
Derifrån
till
och
med loo Riks-
dalers
dito
• • •
18
Hvilken Försäljnings Provision tillika er»
lägges af dem som köpa Chartan.
Uppläst hos Samteliga Riks-Ständen den 5 Juli,
Vördsamt Memorial!
Höglofl. Ridderskapet och Adeln har behagat
till Särskildta Utskottet remittera ett af Herr
Friherre Koskull ingifvet Memorial,, innehållande
det förslag att intill dess Vexel Goursen
hunnit falla till al pari och Rikets importer och
exporter blifvit återställde uti jemnvigt, all Sjöhandel
må upphöra, samt emedlertid Salt äfvensom
andra oundgängeliga varor med Kronans
Fartyg»införskaffas , och för öfrigt tillfällen till
Uurendrägerier på det sätt förekommas, att ali
Handel äfven med utländska Manufactur-tillverk»
ningar lemaades fri och obehindrad.
Enligt
5io
Den 5 JulL
Enligt den öfvertygelse Utskottet redan yttrat
uti Dess, under den 17 i denna månad tilt
Riksens Högloft. Ständer, afgifne Betänkande,
måste én önskad förändring uti Rikets närvarande
ofördelaktiga ställning sökas genom sådana
medel, som i naturlig väg bidraga till en
förökad verksamhet i alla gagneliga industriegrenar,
till den inhemska productionens och konstflitens
befrämjande och till indragning i våra
oundvikeliga utgifter till Utlänningen. Utskottet
är deremot förvissadt, att ändamålet förgäfves
skall befordras genom artificiella anstalter,
och allramindst genom sådana, som, med förlusten
af vår National-Sjöfart och all active Handel
, samt med Manufacturernas och Slöjdernas
förfall , skulle sätta Riket hos främmande Nationer
i ett vådligt beroende ej allenast i frågan
om dess förseende med oumbärliga förnödenhets-varor,
utan äfven i afseende på afsättningen
på sådana producter och förädlingar, som
utgöra föremål för våra exporter till utrikes orter;
och det är på dessa skäl Utskottet anser
sig ej kunna instämma i det Förslag, som Her*
Friherre Koskull i dess ofvannämnde Memorial
uppgifvit. Stockholm den 30 Juni 1815.
På Särskildta Utskottets vägnar
JEr. Ruuth. Ludv!c Mörner.
Jac. Linström. .Eric Ericssop.
C. Klintberg.
Uppläsr
Den 5 Juli.
Uppläst hos Samteliga RiksStänden den 5 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkanden angående gjorda
Anmärkningar vid Stats-Utskottets
Betänkande om Stats Verkets Inkomster
och deras beräkning i RiksStaten
ifrän nästkommande års början
och påföljande år intill nästa
Riksdag.
Genom Protocolls-Utdrag af den 15, 19
och 20 i denna månad hafva Höglofl. Ridderskapet
och Adeln, Högvördiga Prest-Ståndet samt
Vallöf!. Borgare Ståndet, i anledning af inom
Stånden gjorda anmärkningar, till Stats-Utskottet
återremitterat Stats-Utskottets under den g
dennes till de Respectiva Riks-Stånden afgifne
Betänkande, angående Stats-Verkets Inkomster
och deras1 beräkning i Riks-Staten för nästkommande
och påföljande år intill nästa Riksdag.
De inom Respectiva Riks Stånden gjorde
Anmärkningar bestå uti följande:
1:0 Angående Dödsfalls- och Avancements Be«
9parings medel.
Så väl hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
som af en Ledamot uti det Högvördiga PrestStåndet,
har blifvit yrkadt, att dessa medel icke
böra ibland Stats Verkets Ordinarie Inkomster
uppföras och beräknas, utan hädanefter som hittills
upptaga? ibland tillkomna eller tillfälliga
Inkom
-
512
Den 5 Juli,
Inkomster, såsom varande egentligen besparin»
gar å Utgifts Titlarne.
Efter inhämtad närmare kännedom af RiksStaterna
och Räkenskaperna samt i öfrigt erhållna
upplysningar, har Stats-Utskottet uti Dess
förra Betänkande ansett dessa medel vara af den
egenskap, att de både borde och kunde ibland
Stats-Verkets Ordinarie och ständiga Inkomster
upptagas och beräknas.
Då uti Riks-Staten alla Eoner beräknas och
afioras till deras fulla belopp, men ofelbart
kan hända, att vacancer under loppet af året
uppkomma, då Eönerna hvarken kunna eller
böra utbetalas ;så är i Stats-Utskottets tanka deraf
en lika saker inkomst för året aR påräkna,
-sorn af Stats-Verkets öfriga Inkomst-Titlar, hvilka
ej annorlunda än förslagsvis kunna beräknas.
Riks-Staterne för åren 1812 till och med
2814 upplysa, att som Inkomster, under Titul:
besparde medel, äro upptagne:
För år 1810 ... 130,978: 43. 4.
1811 - - - 127,538: 31. —
och för år 1812 ... 169,92g: 31. 3.
Tillhopa R:dv 428,447: g. .7-
Under hvilken Summa Dödsfalls- och Avan*
cements besparingsmedel äro inbegripna, och
hafva utgjort:
För år 1810 - - - 47,3.74 = 13 ““
1811 - - - 66,3 33= 33- 1 *•
och för år 1812 - - - 54,960: 8- 2-
Tillhopa R:dr 169,168: 6. 1.
Stats Ustkottet har derföre , dess öfvertygelse
Den 5 Juli.
SM
på goda grunder och icke origtigt, såsom anmärkt
blifvit, upptagit denna Titel ibland Stats Verkets
Ordinarie Inkomster, då densamma från
urminnes tider årligen fortfarit att såsom en inkomst
inflyta till Stats Verket.
Begrafningshjelpen, som till SterbhUsén utbetalas
, innefattas icke under dödsfalls- och
cements-Besparings-medlen, utan anordnas och
affötes i sammanhang med Lönerna under en
särskild Titel af Nådår. Skulle den högst billiga
förändring vidtagas, att Begrafriings-hjelperi
efter Embets- och Tjenstemän vid Lands Staterna-,
som nu endast utgår efter Krono-värdi
utan förvandling, komme att efter förvandling
och Markegång tili Sterbhusen utbetalas; så anser
Stats Utskottet detta obetydligéii mindska deri.
af ofvanberörde dödsfalls- och Avancements-Besparings-Titel
påräknade inkomst, enär hela deri
förslags-vis upptagne inkomsten både af LandsStaten
och hela öfriga Civil-Staten med pen»
ninge-löner är blott till 5000 R:dr beräknad;
hvarunder ingen anledning är att befaraj det
besparingen kan och skall gå.
2:0 Angående 'den af Slats-Utskntiet föreslagfté
högre beräkning ä vissa Inkomst Titlar.
Af några Led arnöter ibland Höglofl. Rid»
derskapet och Adeln och en Ledamot Uti Högvördiga
Prest-Ståndet har blifvit yrkädt, att;
ined föranledande af Kongl* Majus Nådiga Proposition
till Stats-Utskottet af den 1 sistlidne
Mars, angående Stats-Verkets tillstånd och behof,
beräkningen af Inkomst-Titlarne matte blif5
.-te Sanda. »5, 66* v st
'514
Den 5 Juli.
va oförändrad, sadan den hittils varit och mi.
18x2 ars Eiks-Stat fastställdes.
Hvaremot af flera Ledamöter sä inom Högvördiga
Prest-Ståndet, som Vällofl. Borgare-Ståndet,
blifvit anmärkt, att det icke allenast borde
förblifva vid de tillökningar uti InkomstTitl
ar, som StatsUtskottet föreslagit, utan ock
att Inkomst-Titlarne voro i allmänhet så lågt
beräknade, att ännu någon ytterligare förhöjning
i deras beräkning kunde talas , och hvaribland 1
synnerhet blifvit uppgifvit, att priset pä Spannemålen
borde upptagas till 5 ä 5^ B:dr per
Tunnan, och Hammarskatts-jernet till 8 B:dr
per1 S#: att priset pa Tionde Alun vore för lågt
upptaget och likaledes Numiner-Lotteri-medlen
för ringa beräknade.
Stats-Utskottet har visserligen icke underlåtit,
att fästa nödig uppmärksamhet på hvad
Kongl. Majit uti Dess Nådiga Proposition täckts
framställa, rörande detta ämne, och Stats Utskottet
har uti Dess förra Betänkande, så väl uti
sjelfva ingressen, som vid hvarje Inkomst Titel
särskildt, uppgifvit grunderna till den föreslagna
beräkningen. Stats Utskottet tror ock,
att i hvad Stats-Utskottet föreslagit och upptagit
; någon brist icke är att befara eller möjeligen
kan uppstå, då alla Titlarne sammanlagde
beräknas; och ehuru det skulle synas, att i jemnförelse
med närvarande priser och förhållanden,
en del Titlar blifvit för lågt beräknade, kan likväl
Stats-Utskottet hvarken til 1 ty-rka en ytterligare
förhöjning deri-, eller någon tillökning pä
Titlarne i allmänhet, emedan sådant ingalunda
kan
Den 5 Juli.
fean förenäs nied den säkerhet, sorti bor ligga
till grund för Calculerna till Stats-Intradernas
beräkning, och skulle mer än allt annat kunna
föranleda tili en uppkommande Stats brist och
de derifrån oskiljaktiga olägenheter. Stats-Utskottet
hemställer derföre, att vid hvad Utskottet
föreslagit måtte få förblifva.
3:0 Uti Vallo fl. Borgare-Ståndet har blifvit
anmärkt, att Städernas Boskaps-penningar äro uteslutne
och att underrättelse om Inkomsten frän de
Ultra-Marinska Besittningarne saknas.
Hvad Städernas Boskaps penningar angår*
så hafva de desto mindre kunnat särskildt upptagas
och beräknas, som de äro inbegripne
under ordinarie rentan och blifva, jämte Städernas
öfriga till Kongl Maj:t och Kronan utgående
rentor, till Bandt-Renterierna levererade *
och under ofvannämnde Titel: Ordinarie Renta,
uti Bands-Böckerna upptagne och redoviste,
lika med Boskaps-penningarne af Hemman på
Bandet. Men Boskaps-penningarne för Stockholms
Stad hafva alltid blifvit uti Stat särskildt
upptagne på den grund, att de blifva af Staden
directe till Kongl. Rente-Kammaren levererade
och redogörelsen derföre icke ingår uti någon
Bands-Boks redogörelse, då deremot de öfriga
Städernas Special-Räkningar aflemnas till BandsContoiret
i Bänet och lika med Krono-Fogdarn«s
Special-Räkningar biläggas Bands-Boken.
Beträffande Svenska Ultra-Marinska Besittningarne;
så hafva, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, Riksens Ständer 3 uti Underdånig
Sjkjdfvftlse af den 15 Maj 181a > förklarat
-
lien 5 Juli.
klarat sig finna sä mycket mindre betänkligt
att till den i Näder föreslagne särskilda Författning
om Svenska Ultra-Marinska Besittningarnes
Styrelse utan sammanhang rned Sveriges
Grundlagar och deras Dretsel-Verks afsöudrande
frän all gemenskap med Svenska Financerna,
lemna deras bifall, som de inkomster, hvilka
frän Ön St. Barthelerny erhållas, alltför mycket
bero af händelsernas förändrade skick, för
att af Svenska Stats-Verket kunna med säkerhet
påräknas, och hvarföre Riksens Ständer öfverlemnade
detta ämne till Kongl. Majus Egen
omedelbara höga åtgärd, heldst Kongl. Maj:t i
Nåder förklarat Dess afsigt, att dels med de
från St. Barthelemy inflytande Inkomster organisera
ett särskildt Departement af Pommerska
Expeditionens Embets- och Tjenstemän, dels alt
vid hvarje Riksdag låta komma till Riksens
Ständers kunskap hvad i denna del af Styrelsen
sig tilldragit, hvad fördel för Moderlandet deraf
kunnat vinnas, och i hvad mån öfverskju»
tande intrader kunnat till allmänt nyttiga anstalter
i Riket användas; i öfrigt och då Riksens
Ständer vid detta Beslut äfven häftade det vilkor,
att administrationen på St. Barthelemy hädanefter
icke skulle belasta Svenska Stats-Verket,
ehvad inkomsterna blifva högre eller lägre,
utan sådana anstalter vidtagas, att af öfverskotten,
enär de inträffa , alltid hålles tillhanda,
hvad till fyllande af bristerna erfordras,* derest
sådana skulle uppkomma; så ansågo Riksens Ständer
ett sådant stadgande instämma så v-äl med
hvad i afseende på Pommern alltid blifvit förfarit
,
JDen 5 Juli.
517
farit, sorn med hrad, i afseende på Svenska
Kronan framdeles tillfallande Ultra - Marinska
Besittningar är att iakttaga.
Med detta Riksens Ständers underdåniga yttrande
till Kongl. Maj:t instämmer jemväl stad»
gander i detta ämne uti 6 § af 181S års Riksdags
Beslut.
Vid ett sådant förhållande har Stats-Utskot»
tet ibland Stats-Verkets Inkomster icke kunnat
upptaga eller beräkna någon Inkomst från de
Ultra-Marinska Besittningarne; men som Kongl.
Maj:t uti nu ankommen Nådig Skrifvelse dat.
den 29 sistlidne Juni meddelt Stats-Utskottet
Berättelse angående Barthelemyska medlen , och
Stats-Utskottet uti Memorial af denna dag öfverlemnat
samma Nådiga Skrifvelse till Riksens
Höglofl. Ständer; så erhålles derutaf den omfiirmäldte
saknade underrättelsen om användandet
af de öfverskjutande medlen från de Ultra»
Marinska Besittningarne, och hvarigenom således
den gjorde anmärkningen blifvit besvarad.
4:0 Angående de i egenskap af Bevillning till
Stats- Verket inflytande Tull-, Charta- Sigillata-,
Post- och Bränvins-Brännings-medel.
Ej mindre hos Höglofl. Ridd. och Adela,
än uti det Högvördiga Prest-Ståndet och det
Välluf!. Borgare-Ståndet har blifvit anmärkt, alt
Tull-, Post- och ChavtaeSigillatae medlen äro för
ringa beräknade, och att således eii förhöjning
derå borde äga rum, hvaremot en Ledamot hot:
Höglofl. Ridd. och Adeln yrkat, att Husbehofs
Bränvins-Brännings-medlen äro för högt upptagne
och beräkningen- deraf ber nedsättas till
400,000
Den 5 Juli.
400.000 R:dr i stället för 702,00.0 Erdi-, hvartill
de vid 1812 års Riksdag upptogos. •
Stats-Utskottet har, hvad dessa Inkomsttitlar
angar, uti dess förra Betänkande anfört, att
Utskottet för närvarande icke kunde bestämma,
huruvida någon förändring uti beräkningen deraf,
emot hvad förut varit påräknade', kunde för
den kommande tiden äga rum, emedan sådant
berodde på de Författningar, som i denna väg
vid närvarande Riksdag kunde blifva vidtagne.
Emedlertid upptog Stats-Utskottet dem dock endast
provisionelt och tills vidare, intill dess af
Riksens Höglofl. Ständer kunde blifva annorlunda
förordnadt, till enahanda belopp, som år
1812, och uppgaf derjemte, hvad de hvar för
sig utgjort för åren 1810, 1811, 1812 och
1813-
Om och hvad tillökning häruti må äga
mm , beror på det Beslut Riksens Höglofl. Ständer
täckas fatta , sedan deras Bevillnings-Utskolt,
som egenteliga granskningen af dessa Inkomst-titlar
tillhör, med dess förslag till deras
beräkning till Riksens Höglofl. Ständer inkommit:
kommandes resultatet häraf sedermera att af
StatsUtskottet iakttagas vid projectets författande
till Riks Staten och uti det Betänkande, som
Stats Utskottet, angående Stats-regleringen i allmänhet,
kommer att till Riksens Höglofl. Ständer
afgifva.
5:0 Angående dispositionen af blifvande öfverskott
och besparingar å Inkomst- och Utgifts-titlarne.
En Ledamot af Höglofl. Ridd. och Adeln
har
Den 5 Juli.
har yrkat , att dispositionen af öfverskottes och
■besparingar, som år 1812 öfverlemnades till
Kongl. Maj:t till bestridande af sådana utgifter
och behof, hvartill några medel å Stat icke vovo
anslagna, måtte nu återgå till Riksens Ständer
, sedan dessa behof nu mera synas hafva
upphört.
Som detta är ett särskildt ämne, hvilket egenteligen
icke har sammanhang med Inkomsttitlarnes
bestämmande; så får Stats-Utskottet sig
häröfver yttra, då Stats-Utskottet till Riksens
Höglofl. Ständer kommer att afgifva dess generella
Betänkande angående Stats-regleringen och
hvad Kongl. Maj:t uti dess Nådiga Proposition,
rörande detta ämne, framställt. Några Ledamöters
särskilta tanka, angående irsta punkten,
följer härjemte, och varda tillika de gjorde anmärkningarne
i afskrift bifogade.
Till Riksens Höglofl. Ständer hemställes
allt detta vördsammeligen. Stockhom den 4 Juli
1815-
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondaStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Utdrag
Den 5 Juli.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Stats- Utskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 4 Juni 1815 -
S, D. Enär till besvarande nu företogs de u-,
ti 3:ne af Riks-Standen gjorde anmärkningar vid
Stats - Utskottets afgifna Betänkande, rörande
Stats^Verkels inkomster, uppläste Herr Contre-Amiralen
m. m. Schutzercrantz, dess i ärnnet fattade
särskilda tanke, sa lydande: ’’De gjorde
anmärkningar kunna under följande Hufvud-.
Rubriker upptagas:
i:o Angående en ny upptagen Titel af
dödsfalls- och AvancementsBesparings-inedel.
Deremot har blifvit yrkadt, att dessa medel
icke böra ibland Stats-Verkets ordinarie inkomster
upptagas och heräknas.
Varande sjuk , enär inkomst afdelningen fattade
beslut qm denna Titels upptagande, har jag
ej förr än nu kunnat mig härom yttra.
Vid 1809 års Riksdag blef uti det Vallöf!,,'
Borgare-Ståndet anmärkt, att denna Titel då benämnd
af lön-besparing saknades bland StatsVerkets
inkomster uti det af Utskottet afgifne
Stats-Project, hvarå StatsUtskottet sig yttrade,
att de icke kunde uti ett Stats-Project påräknas,
ty för bestämmandet af en sådan inkomst vöre
ingen slags calcul för det löpande året möjlig,
och kunde icke en gång någon säker MortalitetsTabell
uppgöras. Icke destomindre blifva de
af yederbörande riktigt observerade, enär de in
'
träffa 9
Den 5 Juli.
521
träffa, och uti räkenskaperna redoviste. Men
Stats-Contoiret får icke veta beloppet förr än uti
påföljande arens Stats förslag och då blifva de
Uti caleulen, sorn uppgöres öfver förhållandet af
Statens inkomster och, utgifter , observerade.
Detta Utlåtande vann Bikefs Ständers sariction,
och blef således denna Titel ej upptagen.
Vid 1812 års Biksdag korn denna nya Titel
ej i fråga, och då förordnade Bikets Ständer,
det alla besparingar på Statens åtta Hufvud titlar,
äfvensom alla besparingar på Allmänna Indragnings-Staten
borde på g:de Hufvud titeln
öfveiflyttas, och sedan 100,000 B:dr årligen
blifvit till uppgifvet behof afsatte, öfverskottet
öfverlemnas till Kongl. Majus höga disposition,
till förråders anskaffande till förstärknings-manskapet
med flera dylika förnödenheter.
Enär många högst nödiga behof af utgifter
under årets lopp, hvilka ej kunnat förutses
<och hvartill inga medel kunnat blifva anslagne,
så är af högsta vigt det Kongl Majit dertill ej
må sakna tillgång af medel, till hvilka behofs
fyllande Bikets Ständer äfven påräknat öfverskotts-medlen,
och då härtill kommer det förbättring
i militaira aflöningen äfven torde af öfverskottet
blifva till någon del påräknad, jemte
det dödsfalls och Avartcements-penningar äro den
enda besparing som på Aflönings titlarne kunna
uppkomma, så anser jag för min del , det denna
bland Stats-Verkets ordinarie inkomster nu upptagne
nya Titel bör utgå. I öfrigt har Herr
Stats-Secreteraren Friherre Wirsén uti sina anmärk-.
522
Den 5 Juli.
märkningar sä noga utrett denna article, att jag
i denna del mig med honom förenar.
Instämmer Utskottet ej med mig i detta
anförande, anhåller jag, att mitt Utlåtande i de
skiljaktiga punkter måtte till Iiiks-Stånden blifva
Beslutet följaktigt.’’
Efter uppläsandet häraf, yttrade Herr Bag«
mannen Bandberg: • Med hvad Herr Amiralen
Schiitzercrantz anfört „ förenar jag mig till alla
delar : Mig synes äfven } att man, genom infö
rande
af dödsfalls och .Avancements-Besparingarne
såsom ordinarie inkomst, på förhand afgjort
den fråga om besparingarnas användande,
som innefattas uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Stats-Utskottet, hvarom man likväl
lofvat afgifva särskildt yttrande. I öfrigt kan
jag ej skilja mig vid den tanka, att när Kongl.
Maj:t äger att använda dessa tillfälliga besparingar
för tillfälliga utgifter, blifver genom den af
pluraliteten antagna reglering ingen tillgång för
tillfälliga utgifter. Det är icke summans storlek
som i detta fall gör mig betänklig, utan blott
den rubbning, som derigenom orsakas uti antagna
hufvudgrunder för Stats-Regleringen i allmänhet.
I öfrigt instämde uti Herr Amiralen
Schutzercrantz’s tanka, Herr Ordföranden Friherre
De Geer, Herr Biskopen m. m. Doctor
"Murray, Herr Biskopen och Doctoren m. m. Friherre
Mörner, Herr Kongl. Hof-Predikanten
Doctor Drysén, Herr Majoren och P.iddaren
Påhlman, samt Herr Öfversten m. m. Silfverstolpe.
Den 5 Juli.
523
stolpe. Och skulle dessa särskildta meningar,
efter begäran, bifogas Utskottets Betänkande till
Riksens Högloft. Ständer. Ut supra.
Ex Protocolle
C. Tunelius.
Uppläst has Samtaliga Riks.Stånden d, j Jui>.
Vördsamt Memorial!
I anledning af erhållen remiss får Riksens
Ständers Särskildta Utskott nu yttra sina tankar1,
rörande det af Herr A. J?. Tornerhjelm till
Högloft. Ridd. och Adeln den 16 sistl. Maj ingifna
Memorial, deruti framställning göres om
nödvändigheten deraf, att en fri utförsel af Skånes
natur- och konst-alster utan tull med större
och mindre fartyg må tillåtas.
Det är onekeligt, att nämnde Randsorts invånare,
i anseende till aflägsenheten från Stockholm,
sakna de förmoner vid sina producters
föryttrande, som en stor del af Rikets öfriga provinser
åtnjuta, och att således både deras enskifta
och Rikets allmänna båtnad fordrar , att
dem ej betages, att begagna sig af de tillfällen,
till afsättning, som belägenheten nära Köpenhamn
och Sjöfarten genom Öresund bereda. Af
dessa anledningar är äfven genom Kongl. Brefvet
den 2 Juli 1805 i Nåder förordnadt, att alla
slags kreatur, får af spansk race undantagne,
samt färskt och saltadt kött, fläsk , ost och smör
af Skånes produkter få från Stapelstadshamnarne
dersta
-
5H
Den 5 Juli.
derstädes till utrikes orter utföras, emot de i 1799
års Sjötulls-Taxa utsatte Tull-afgifter med 50 p:Cts
förhöjning derutöfver, dock att utförseln af Oxar
*bör ske endast ifrån och med den 1 Mars till
den 1 October om året, men under de öfriga
månaderna vara förbuden; hvarjemte allehanda
fjederfä , villebråd, ägg och mjölk samt jordoch
trädgårds-frukter få från Skåne utföras emot
de i förenämnde Taxa utsatta afgifter med 50
procents förhöjning, hvilken sistnämnde likväl
icke äger rum för jord- och trädgårds-frukter. I
fall denna tillåtelse skulle för tillfälliga gällande
orsaker blifva för någon tid inställd, är det ofelbart
af stor angelägenhet, att densamma till
sin kraft och verkan genast återställes, så snart
de skäl upphöra, som till förbudets vidtagande
gifvit anledning, och det är äfven utom allt
tvifvelsmål, att ändamålet skulle med ännu större
säkerhet uppfyllas, derest exportations-friheten,
utan att vara inskränkt till vissa årstider,
blefve Tandtmannen tillåten enär som helst haa
dervid kunde finna sin räkning. Om ifrågavarande
rättighet, hvilken för särskilta locala omständigheter
måste i vissa afseenden vara af
mera vigt för den ena än för den andra Tandsorten,
är af synnerlig nödvändighet'för Skåne,
hvars åkerbruk och boskaps-skötsel effei enskiftets
införande derstädes redan gjort betydliga
framsteg, och snart skulle vinna en stor tillväxt,
så framt Tandtmannen ej. bringas i förlägenhet
om afsättning, skulle en slik frihet, i
allmänhet medgifven , äfven medföra en förmon,
lig verkan på andra Landsorters production,
hvars
J&m 5 Juli.
hvars tillväxt förgäfves kan förväntas, så lang*
Jordbrukaren ej Jernnäs obehindrad i sina spesulationer,
och saknar det lockande föremål till
vinst, som kati uppmuntra honom till idoghet i
sitt mödosamma yrke. Att rigtigheten af dessa
principer redan i äldre tider blifvit erkänd, derom
vittna flera i -detta ämne vidtagne Författningar
och deribland 179g års Sjötulls taxa, genom
hvilken utförseln af lefvande kreatur oell
victualier lemnades obehindrad, men hvilken frihet
sedermera, enligt Kongl. Brefvet den ix
November 1800 , upphörde, och Utskottet tror
sig på cfvananförda skäl böra vördsamt tillstyrka
Riksens Ständer , att hos Kongl. Maj:t i underdånighet
yttra den önskan , att nämnde Taxa
må i denna del till sin fulla kraft och verkan
återställas, samt följakteligen så väl Skåne, som
hvarje annan ^Landsort vara tillåtet, att ifrån
vederbörliga Tullplatser utföra sina produeter af
lifsmedel och lefvande kreatur , får af spansk
race endast undantagne, samt att en slik tillåtelse
ej må i andra fall blifva underkastad rubbning
eller inskränkning, än så framt särskildta
orsaker dertill oundvikligen föranleda; och ehuru
Utskottet ej anser sig äga anledning hemställa,
att en slik utskeppning må få Tullfritt Verkställas,
tror Utskottet likväl afgiften böra i ett
lämpligt förhållande efter omständigheterna lin*
dras, och ej öfverstiga det belopp, sorn i före*
nämnde Tull-taxa nu är stadgadt.
Hvad angår frågan om utförseln af Spannmål,
får Utskottet i denna del åberopa de skal,
söm ati dess till Riksens Ständer afgifne Betänkande^
-
Den 5 Juli.
kande, rörande förlägenheten i allmänna rörelsen,
blifvit anförde. Stockholm den 4 Juli
1815.
På Särskildta Utskottets vägnar.
Er. Ruuth. Ludvic Mörner.
Jac. Linström. Eric Ericsson.
G. Klintberg.
Uppläst hos Samtliga Hiks-Ständen den j Juli.
Riksens Högloft. St anders Stats-Utskotts
Betänkande, angående sättet,
att controllera de till Riksgälds-Contoive
t från Länen inkommande Stihl
mariska Redogörelser för Allmänna
Bevillningcn och öfriga RiksgäldsContoirets
Ronder.
Vid granskningen af Riksgälds-Contoirets
•Räkenskaper har förekommit, huruledes egentliga
control-len derå, att allt livad som utaf RiksgäldsContoirets
Fonder från X.änen levereras,
varder till redovisning uti Riksgälds Contoirets
Räkenskaper behörigen upptaget, mäste sökas uti
de Summariska Ars-redogörelser, hvilka från
lands-Contoiren inkomma; hvarföre, och dådet
är af ganska mycken vigt, att dessa redogörelser
med yttersta noggranhet varda författade, men
hvilket
Den 5 Juli.
hvilket endast genom jemförelse med Landsböckerna
skulle kunna utrönas, Utskottet anmodat
Herrar Fullmägtiga i Riksgälds-Contoiret,
att inkomma med yttrande och förslag huruvida
och på hvad sätt fullkomlig trygghet må kunna
vinnas, att ifrågavarande Summariska Redogörelser
till alla delar med Lands-böckerna öfverensstämma.
I anledning hvaraf Herrar Fullmägtige,
uti afgifvet Utlåtande, anfört, att då, efter
antagen och hittills bruklig ordning, uti Landsböckerna
icke finnes särskildt Conto för Riksgalds-Contoirets
Fonder, utan Bevillningen, så
väl som Contoirets öfriga intrader, af alla Uppbördsman
sammanblandas i räkning gemensamt
med Stats-Verkets och andra inrättningars medel,
och på enahanda sätt föras af Lands-Contoiren
, så skulle någon jemförelse imellan Landsböckerna
i sådant skick och Summariska räkningarne
svårligen kunna verkställas. Någon tillförlitlig
säkerhet derom , att alla Contoirets anslagna
Fonder blifva behörigen redovisade, tr®
derföre Herrar Fullmägtige icke kunna vinnas
på annat sätt, än att alla Uppbördsman anbefallas,
att öfver de medel, som för RiksgäldsContoirets
räkning inflyta, sluta särskild Hufvud-bok
och föra alldeles afskillda AfkortningsLängder,
hvilka, tillika med öfriga Verificatio-,
ner, uti särskildta band inneslutas och till Kammar
Rättens granskning öfverlemnas. Den ifrågakomne
jemförelsen imellan dessa Lands böcker
och till Riksgälds-Contoiret ingående Summariska
räkningar kunde derefter verkställas sålunda:
att, sissla^ de^a sistnämnde inkommit och uti
Rikfe.-
528
Den 5 Juli.
Riksgälds-Contoiret blifvit pröfvade i alla de delar
, som derstädes kunna Controlleras; såsom
Balancernas öfverförande, gjorde levereringar och.
afförde Remiss-lagen, behörigen bestyrkta afskrifter
af Summariska räkningarne skulle tagas uti
Riksgälds Contoiret och Kongl. Kamrnar-Rättert
tillställas, med anmodan, att, när Lands-böcker*
na dit inkornmit, låta med dem jemföra meranäinnde
räkningar, samt, efter det sådant blifvit
verkställdt, borde af Kongl. Kammar-Rättens
Revisions Contoir meddelas intyg å de uti Riksgälds-Contoiret
förvarade Original räkningar,
huruvida och i hvad måtto öfverensstämmelse eller
olikhet förekommit.
Stats-Utsköttet har tagit detta ärende uti
öfvervägande; hvarvid Utskottet pröfvat den af
Herrar Fullmägtiga, till Summariska räkningarnes
controllerande , uppgifne anstalt, såsom
dela enda möjlige, böra Vidtägäs; men då Utskottet
icke kunnat undfalla, att om, på sätt
Herrar Fullmägtige föreslagit, särskilda Afkortrnngs-Längder
öfver Riksgälds-Contoirets medel
skulle föras, sådant skulle fördubbla vederbörandes
besvär och arbete; så har Utskottet, enär
hufvudsakliga ändamålet , thy förutan, karr vinnas,
ansett tillfyllestgörande, att uti räkningar
och Lands-böckerna Bevillningen och öfriga
Riksgälds-Contoiret tillslagna Fonder icke sammanblandas
med Kongl. Stats Contoirets och andra
Verks medel; meri att hädanefter såsom hit*
tills ,, gemensamma Uppbörds oell AfkortningsLängdér
föras öfver Stats- och Riksgälds Contoirets
medel, ock .Lands böckerna till Verifica
tieä
-
i)en 5 Juli*
5 2 9
tion biläggas; och i följd hvaraf Stats Utskottet
får tillstyrka, att öfver Riksgälds Contoirets medel
för år 1816 och följande åren visas särskild
redo, så väl af Uppbördsmännen , som uti Landsböckerna
; och att, sedan Summariska redogörelserna
öfver Riksgälds Contoirets Fonder till Contoiref
inkommit och der blifvit pröfvade i alla
de delar, som derstädes kunna controlleras, bestyrkta
afskrifter af Summariska räkningarne tågås
uti Riksg'älds-Contoiret och derefter til 1 stal las
Kongl. Kammar-Rätten, som, när Lands-böckerna
dit inkommit, låter genom vederbörande Revisions
Contoir med dem jemföras ifrågavarande
Summariska räkningar; då Revisions Contoiret,
så snart sådant blifvit vefkställdt, tecknar betyg
å de uti Riksgälds Contoiret förvarade OriginalSummariska
rakningar, huruvida eller i hvad
måtto öfverensstämmelse ejler olikhet förekommit.
Skulle Rikets Höglofl. Ständer täckas bifalla
hvad sålunda blifvit föreslaget, torde RiksensHögl.
Ständer äfven ,finna nödigt hos Kongl. Majit i
underdånighet anhålla , det mätte Kongl. Maj ts
och Rikets Kammar Coliegium samt Kammar»
Rätt undfå Nådig Befallning, att vederbörande
härom till efterrättelse och iakttagande förständiga.
Hvilket Riksens Höglofl. Ständers bepröf»
vande vördsamligen underställes. Stockholm d*
3 Juli 1815.
Pä Höglofl. Riddersk.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray,
67. 68. På
Och Ad. Ledamötfers
vägnar
Carl de Geer.
Bandet.
5 3°
Den 5 Juli.
På Vållofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägpar
Carl Fr. Landberg.
På Hederv. BondeStåndets
.Ledameters
vagnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Uppläst hos Samteliga Riks Ständen den 5 juli»
Vördsamt Memorial!
Under den 11 sistl. Maj, har Vällofl. Bor*
gare-Ståndet, till Banco-Utskottets Utlåtande, remitterat
Herr Grosshandlaren Fr. Åbergs, och
Herr Bådmannen B. Bagges, för Uddevalla Stad
gjorde framställning, att i anseende till Stadens,
genom en olycklig vådeld iråkade svåra belägenhet,
samt det betydande tillskott, som af invånarne,
för publika Byggnadernas iståndsättande,
infordras, de af dem, sorn dels redan uppfört,
dels ännu fortfara med uppförande af Stenhus,
måtte berättigas, att af Banken erhålla lån
till hälften af Egendomens uppskattade värde,
emot 4 procents interesse «*ch a procents årlig
afbetalning på Capitalet.
Det olycksöde, sorn öfvergått Uddevalla
Stad, kan ej utan ömt- deltagande ibogkommas;
men sedan Staden redan fcre detta, till lindring
uti sin olycka, fatt af Banken uppbära det Lå«
ne-biträde till dess fulla belopp, sorn tfer hegardt,
finnér Banco-Utskottet ej anledning, ätt
för berörde Stads invånare ru tillstyrka någon
ytterligare förrnons-ratt till Låns undfående af
den
Dm 5 Juli.
531
deri Fond, som till Fastighets lån för Fikets innebyggare
i gemen kan blifva anslagen, uppå
grunder, och under vilkor, som för denna Ut-,
Ilning komma att fastställas; och hvaruti Uddevalla
Stad, lika med Rikets Öfriga Städer, får i
föreskrifven ordning deltaga.
H vad Banco-Utskocet funnit anledning att
1 det, föregående vördsamt anföra, rörande Uddevalla
Stads omnämnde begäran, linner BancoUtskottet
sig ej kunna undgå, att jern väl utsträcka
till Herr Juveleraren Holmers uti Vallofl.
BorgareStåndet gjorda, och a.f några Värda .Ledamöter
understödda 'Motion, om förrnonsrätt
för Götheborgs Stad, och vidare för alla de Städer,
som af vådeld hemsökas, till Lans erhållande
i Banken, af dehFond, som för nya Fastigliets-Lån
blifver bestämd. Med ömt behjertande
af den olycka, som en af vådeld hemsökt
Stad iråkat , kan Bancö-Utskottet likväl ej linna •
med billighet öfverensstämmande, att till lin»
dring uti dess lidande, Fikets öfriga Städer,
möjligen på en längre tid, skola sakna det Lånbiträde
af en bestämd inskränkt Fond , sorn de
äga rättighet att i föreskrifven ordning påräkna.
Om skadeersättningen ifrån Allmänna Brand»
försäkrings-Verket icke blifver fullt svarande emot
brandskadan, torde billiga Lån-biträden till
afbrända försäkrade Byggnaders åter uppförande
kunna af samma Verk beviljas. Het ena och
andra, jemte nne Ledamöters i ämnet hyste olika
mening , öfverlemnas vördsamt till de Respectiva
Ståndens närmare upplysta ompröfning.
Stockholm den 13 Juni 1815.
På
'532
Deri 5 Juli.
Pä Höglofl. Biddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Joh. Hen. Gyllenborg.
Pä Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Gust. D. Wilcke.
Pä HÖgv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
jE. A. Almqvist.
Pä Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Haniel Andersson.
G. Helslngius.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Håglöf. St cinders Banco-Utskott
den 13 Juni ig 15.
S. D. Herr Holmer yttrade: Jag kan för min
del icke instämma uti Höglofl. Banco-Utskottets
enligt Finance-Fördelningens tillstyrkan fattade
Beslut, hvarigenom förmonsrätt till Banco-Låns
erhållande ej anses böra tilläggas afbrända Städer:
jag finner högst billigt, att de Städer, hvil*
ka varit underkastade en slik olycka, hvaraf en
oundviklig vanmagt på längre tid måste blifva
en följd, böra till begagnande af Allmänna Lå«
ne-anstalter , framför andra, korndia i fråga; och
jag kan ej dölja den öfvertygelse, att , sedan
Höglofl. Banco-Utskottet före detta föreslagit Låne-summan
för samtliga Städerna till -fidei af
den påräknade Låne-fonden; borde det på Vahlof!.
Börgare-Ståndets Ledamöter få ankomma,
att bestämma , huruvida någon förmonsrätt eller
särskild
Den 5 Juli.
533
särskild fördelning, Städerna imellan, ma blifva
föreslagen.
Uti detta anförande instämde Herr Rådmannen
Kjellander till alla delar; och skulle
enligt gjort förbehåll välbernälte Herrar Ledamöters
så beskaffade särskilda mening vid Memorialet
bifogas. Ut supra.
Ex Protocollo
G. Hdsingius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den ; Juli.
Högvörd. Prest-Ständet den ; _
Vällofl. Borgare-Ständet den 10 _
Hederv, Bonde-Ständec den 5 „
Vördsamt Memorial!
Sedan Särskildta Utskottet under den 5 sistl.
Juni till Riksens Höglofl. Ständer aflemna! sitt
utlåtande, rörande frågan om ett förnyadt Reglemente
för Judiska Nationen, så har samma
Betänkande , jemte åtskilliga dervid gjorda anmärkhingar,
blifvit af samteliga Respeetiva Riks- ■
Stånden till Utskottet återremitteradt, hvårvid
Höglofl. Ridderkapet och Adeln anmodat Utskottet,
att afgifva fullständigt utarbetadt förslag
till ett nytt Jude-Reglemente, äfvensom Vällofl.
Borgare-Ståndet, som förklarat sig alldeles
förkasta nämnde Betänkande, såsom utöfver gränsen
af de till Utskottet i detta ämne remitterade
motioner om inskränkning i Judarnas friheter
och om förbud emot flera Judars inflyttande
i Riket, detta ärende till Utskottet öfverlemna!
-
53i
Den 5 Juli.
lemnat till ny handläggning, med begäran, att
öfver de förut remitterade motioner och inom
deras gräns till Bikets Ständer med utlåtande
inkomma.
Enligt hvad de till Utskottet insända Handlingar
utvisa, äro hufvudsakligen följande omständigheter
anmärkte, nemi. Herr P. König förklarar,
att han, af Historien öfvertygad om de
beriröfliga följder, som Judars innästlande i mängd
uti fattiga länder mpdfört, tror sig ej sanslöst
kunna bifalla hyad som han finnér bidraga
till Fäderneslandets'skada och framtida förderf,
ytan tvingas att upphäfva en varnande röst; att
Polen, der Judarne utgöra en betydlig del af
Folkmängden både i Städer och Eandsbygden ,
ej dervid vunnit; att de genom förskott och
dermed åtföljande ocker hälla den ringare hopen
i den största uselhet; att om Judaine erhöllo
tillstånd , att i Sverige bosätta sig på Landet,
den Svehska Allmogen, enfaldig, redlig och
godhjertad, snart skulle på samma sätt som
Polen blifva ett rof för deras, ocker ' och bedrägerier;
atf en betydlig förlust skall inträffa,
om sådana personer inkomma, sorn endast qvarblifva
till dess de samlat någon förmögenhet på
inbyggarnes bekostnad, eller sorn äro Lindansare,
Taskspelare och dylika usla Konstmakare, eller
ock sådana, som befatta sig med Vexel-vingleri,
Agiotering, Ocker, Lurendrägerier , öfverflöds-
och bedrägeliga varors utprånglande, underhaltiga
Guld- och Silfver-arbetens försäljning,
sorn aldrig införlifvas bland Landets barn, utan
Utgöra en liten Stat i Staten, så mycket farligare,
Den 5 Juli.
535
re, som enighet, penningestyrka, utländska för*
bindelser och ill-slughet hos detta slägte äro
förenade med en ihärdighet utan exempel och
en guldtörst utan like. — Herr König tillstyrker
derföre att de Judar, som redan äro bosatte i
Sverige, väl måge få qvarblifva och erhålla Borgare-rättigheter
i de dem anvista Städer, men
dem ej tillåtas att på Bandet insmyga sig eller
der tillhandla sig jord , och väl äga frihet att
ingå Giftermål med Personer af Svenska Nationen,
men porten deremot alltid blifva tillsluten
för flera Judar, att ytterligare inkomma i
vårt Nordiska Canaan; hörandes i afseende derå
Förteckningar pä alla Judar i hvarje Stad årligen
inlemnas till Magistraten och ett exemplar
deraf till Kongl- Commerce-Collegium insändas.
Herr B. D. Heykenskjöld: att alla försök,
som hittills i andra Bander blifvit gjorde, att
nationalisera Judar, misslyckats; att de, i följd
af deras Tros-Bära och Sedvanor, alltid utgjort
och skola äfven framdeles förblifva en särskild
Corporation inom Staten, utan något interesse
som Medborgare för det Samhälle, inom hvilket
de njuta skydd, utan att vara fästade vid
detsamma med de band, som för Bandets inbyggare
äro helige och oupplöslige, och att detta
förhållande skall fortfara äfven här , om ock särskilta
förmoner skulle dem beviljas; att då de,
såsom en följd af deras Trosbekännelse, icke
kunna bekläda något Embete i Staten, icke deltaga
i Bagstiftningen', de evigt skola lefva afskillde
från öfriga Medborgare, och blotta farhogan
att beröfvas de rättigheter man tillagt
deni}
Dm 5 Jall.
dem, alltid hos dem underhålla och nara ett
enskildt intresse eller en Judisk esprit; att ju
mera tillfälle dem lemnäs, att drifva handel på
Ilandet och i Städerna, att förvärfva egendom
och jord, desto vidsträcktare och vådligare skall
deras inflytande blifva , och kanske den tid komma.
da en stor del at vår handel, af våra BergVerk
och hufvudsakligaste näringar af Judar
innehades , så framt de försigtigt och planmässigt
begagna de friheter, som för dem nu föreslås,
samt sluteligen , att Judarnas anspråk höra
vara tillfredsställde, om dem äfven hädanefter
förurfnas rättighet, att i 3:ne af Rikets större
Städer sig bosätta och der idka handel och näring.
'
Herr J Mannerstam: att han, utan närmare
undersökning ej ville dela de harda anmärkningar.
som bilfvit gjorde emot Judiska Nationen,
och val instämde med Utskottet i frågan
om rättighet för de här redan bosatte att få
qvarblifva, men anser problematiskt, huruvida
flere böra inbjudas, att inkomma, tilläggande,
att ’ antingen . öra få fritt inträde i Riket och
Kjuta öka rättigheter med alla andra utländska
Trän sorn :. i fästa sin Bostad, eller ock af»
gifter, för denna förmon betydligen ökas, erne.
dan om Svensk -Med borgar ef ätt skall vara fal,
priset derå ej kan nog högt uppskattas,, samt
rättighet, för. Judar att nedsätta sig på Ilandett
'eller lerch; brira medgifvas* örn icke på min■ir-
<Htt bebodda örter i Rikets Nordligaste pro
ei.
,,: '
Ht':; refve Liljencrants förklarar sig väl
finna
Den 5 Juft.
537
finna den föreslagna Summan, som för Judars
inträde i Ilandet skulle erläggas, vara stridande
emot de liberala principer, som utmärka Utskottets
Betänkande, men medgifver, att någon
anstallt torde vara nödig till förekommande af
Tiggare-Judars bosättning i Sverige.
Herr Friherre C. L. Staet von Hollstein,
att, ehuru raan mäste medgifva, att Judarne
här i Ilandet fört en stilla och sagtmodig vandel,
-och ej eller är kändt att de för grofva
brott och våldsamheter varit tilltalade, utan i
den delen kunna tjena till uppbyggeliga exempel
åt andra, samt att det enda dem kunnat
tillvitas vore, att de icke låtit tillfället gå sig
ur händerna, att förkofra sig på nästans bekostnad,
denna sagtmodighet likväl hufvudsakligen
kunde härledas derifrån, att de lefva i ett förtryckt
tillstånd; men att sådant torde förändra
sig, i fall de tilltaga i antal och magt; och att
det derföre vore vådligt, att tillåta dem att besitta
jord och att medgifva liera Judars inflyttande.
Herr O. F. Påhlman ahser det väl vara
tillräckligen upplyst och med verkeliga bevis
ådagalagdt. att alla de klagomål , som med en
viss öfverdrifven ifver blifvit framställde emot
härvarande Judar, äro ogrundade; och att de
lika litet kunna förebrås att hafva öfverträdt
Sveriges Tagar och Författningar, samt det för
dem särskildt utfärdade Beglementet, sorn det
kan läggas dem till last, att, sedan de utgjort
sina till Staten åliggande skyldigheter, de genom
klok omtanka och sparsamhet beredt sig
berg
-
53»
Den 5 Juli.
bergning eller förmögenhet och att derföre, långt
ifrån att utdrifva Judiska Nationen ifrån ett
Land, der den på Konungs och Ständers försäkran
om beskydd sig bosatt, under förlitande
att den ära och ordhållighet, som från urminnes
tider, utgjort grund dragen i Svenska National-caracteren,
skulle blifva en tillräcklig borgen
emot egennyitans eller fördommarnes blinda
förföljelse-anda, man snarare bör genom klokt
beräknade författningar söka uppmuntra och leda
Judarnas omtanka och företag på sådana vägar,
hvarigenom de kunna blifva mest gagnande
för Staten , och anmärker afsådgn anledning:
1:0 Att de redan här bosatte Judar och
deras barn icke skäligen kunna åläggas svårare
vilkor, äii de som voro föreskrifna vid deras
inflyttning, så vida sådana skyldigheter, som
dem åläggas, icke äfven skola sträcka sig till
andra, som öfva samma handtering, och för
hvars utöfning afgiften föreskrifves, och det enda
undantag dervid vöre lämpligt, att de i stället
för uppvisande af en viss Summa till Burskaps
vinnande, ägde att densamma deponera i
något af Kikets Fenninge-Verk emot 5 procents
renta.
2:0 Att med erkännande af nyttan deraf
att Judar ingå i producerande handteringar, det
ej vore förenligt, att dertill göraUtvägarna för
dem svårare än för alla andra.
3:0 Att, ehvad afgift som må komma att
åläggas Judarna vid burskaps vinnande, det tillägg
borde göras, att den Jude eller person af
Judisk härkomst, som antagit och bekänner Christna
-
Dm 5 Juli.
539
na Religionen alcali äga rätt att uttaga sitt insatte
Capital eller den del deraf i lika myntsort,
som honom då tillfallit. För öfrigt anföres,
att oaktadt någon våda af flera Judars inflyttande
i Riket ej vöre att befara, utan sådant
tvärtom kunde i flera afseenden medföra nytta,
den underdåniga önskan likväl kunde tilläggas,
3tt Kongl. Majit täcktes pröfva, huruvida med
de af Utskottet föreslagna vilkor dem må tillåtas
att hädanefter inkomma eller icke.
Herr Biskoppen, Doctor Baxe: att Utkottets
anförande, att åtskilliga här bosatta Judars
industri i Fabrik^jrandteringen varit af verkelig
båtnad för det allmänna, icke är med något
bevis beledsagadt, och så mycket mindre kunnat
bevisas, sorn Utskottet för egen del yttrat
tvifvelsmål, huruvida Judiska Nationen medfört
ali den nytta för Staten, som man ägt skäl att
hoppas; att då Handeln är en af de vigtigaste
grunder för en Stats bestånd, men lemnad åt
främmande blifver af ingen eller åtmindstone
föga nytta, den commerciella rörelsen bör lemnäs
åt Uandets infödda och ej åt flyttande Köpmän,
tågande till andra Kander; att Judars utflyttning
icke kan genom den föreslagna deposition
af Silfver i Banken förekommas; att* någon
verklig Patriotisme icke funnits hos Judiska
Nationen , sedan den drefs ur sitt eget Kand ;
att på 18 hundrade år en så ädel driffjeder till
Medborgerliga dygder i allmänhet ej kunnat hos
detta folkslag upptäckas, och skall i följd af deras
förderfvade Religions- och Moral-principer
fåfängt väntas; att deras arbets-formåga och
mercantila
54*
i3m 5 Juli.
mercantila operationer bäst skulle kunna användas
i Manufacturer och Fabriker, och att derest,
i likhet med ett i Dannemark framställdt pro*
ject, den Dag blefve stadgad, att efter 10 års
förlopp ingen Jude tilläts handla med annat än
hvad han sjelf förfärdigat eller genom egna klqka
anstalter låtit förfärdiga, mycket skulle af härvarande
Judiska medlemmar kunna uträttas och
deras, omtanka således fästas vid Ilandets egna
pro ducter; att det deremot vöre'högst vådeligt,
att öppna för deras förmenta verksamhet rättigheten
att tillhandla sig Laridtegendomar; att
efter Judefolkets förskingring åkerbruk aldrig varit
hvarken i theorie eller practik deras sak och
icke kan blifva det för deras nalurliga afsky för
allt svårt, vidhängande och osäkert arbete; att
om Landfegendomar här lernnades åt Judar,
ma i snart skulle , sedan de i Danmark ej finna
mera att skörda, se dem Öfverflyttade till Sveriges
bördigaste landskap, såsom ägare af de indrägtigaste
landtgods, förmodeligen heldst nära
Sjo Städer och kusterna , såsom mest beqväma
för Lurendrägerier, och hvarigenom sköna -Byggnader
i landet skulle användas till fyllande af
upplag för Handelsvaror, egendomarnas afkastning
till ökande af större handels negociationer,
kanske och till stegrade pris på lifvets första
nödvändighets varor, samt vare idoge siria inländska
Husbönder tillgifne arbetares svett och
möda uppoff* as till rikedomars ökande åt varelser,
med hvilka de i anseende till Religion,
seder och lefnadssätt hafva intet samband, och
att, då med liera större Landtgods jura patrona
tus
-
Den 5 Juli.
541
tus äro förenade, församlingarne skulle göra sig
mindre fördelaktiga begrepp om Själavården, om
närmaste inseendet öfver en Ghristelig Kyrka
öfverlemnades åt en fiende af vår Christeliga
Tro och bekännelse; örn de skulle finna kallelse-rätten
för deras lärare ligga i en sådan nians
händer. Herr Biskopen anser ej eller nyttigt,
att tillerkänna denna nation bosättning i alla
Ilikets Städer , emedan Sverige i sådant fall skulle
blifva förvandladt till en Marknads-plats, ganska
väl försedd med hvarjehanda gods till utbyte
emot Silfver och Guld nitiskt utbudet ; att i
fall hos slägtet fortfar den" böjelse för ocker och
smyghandel, hvarom Historien är ett ojäfvig!
vittne, de få redbarheter-, som ännu kanske förvaras
hos de annars mindre bemedlade Städernas
innevånare , snart skulle komma i Judars
händer och behofvet af en eller annan Ihdrs
Lån öka den nödställda Låntagarens fattigdom ,
om återbetalning fordrades med den tunga renta,
som efter flera godkända utländska Författares
försäkran likväl skall för Judar vara lätt och
behaglig att lyfta, samt sluteligen att, då denna
mängd Judar i Städer och på Landet borde hafva
någon offentlig Gudstjenst, landet likväl icke
kan eller bör uppfyllas med Synagogor; att tillåtelsen
för Judar och Christna att ingå inbördes
Giftermål , icke skulle kunna medföra det ändamål,
att derigenom ombilda Judar till verkliga
patrioter, och småningom draga detta i Religieusa
ämnen förvillade slägte ur sitt mörker, men
deremot leda till indifferentisme och för öfrigt
blifva af menliga följder i Religieust, moraliskt ,
och Medborgerligt afseende. Uti
543
Den 5 Juli.
$
Uti detta yttrande hafva Doctorerne Hes#
sellgren och Wallin samt Prosten Hasselroth
instämt.
Herr Prosten, Lector Fellenius har yttrat
den tanka, att en sak, emot hvilken alla tiders
erfarenhet, allmän röst och i grund opponerade
principer tala, bör med största varsamhet och de
försigtigaste mått och steg behandlas, att, ehuru
Herr Prosten icke förkastade hela Betänkandet,
han likväl ej gillade en oinskränkt frihet och
yrkar derföre följande modificationer:
I:» Att den summa i silfver, som bör a£
Judar i Banken deponeras, bör efter 30 år hemfalla
Statens Cassa. ,
2:0 Att de Judiska Handelshus, som idka
utrikes handel, väl måge för sina Familier dervid
bibehållas, men att, då granlagenheten vid
import-handel i en Judes händer deremot ej kunde
vara nog sträng, all utrikes handel för öfrigt
må i allmänhet för alla Judar framdeles
för alltid förbjudas och i synnerhet all Vexelhandel.
3:0 Att dem ej må tillåtas någon slags handel
med Guld och Juveler.
4:0 Att en hvar af dem bör förblifva i den
Stad och' Ort der han sig bosatt eller sin han--  del, näring eller handtering idkar, och ingen
vara tillåtet, utom Under Marknader, att i Städer
och Landsörter med sina varor, eller föregifna
yrken kring vandra.
För Öfrigt har Herr Lectorn funnit detböra
stå dem fritt o< h öppet, att ingå Agtenskap
huru helst dem må synas. '
Herr
Den 5 Juli.
543
Herr Prosten Thyselius anser den föreslagna
tillåtelsen för Judar, att köpa Fastigheter på
Ilandet, leda till vådeliga följder, emedan, oberåknadt
det -vidriga intryck, hvarmed i synnerhet
den enfalldige skulle se en Glass af Medborgare,
hvilken å våra Högtids- och Helgedagar
tillät sig sysslor och yrken, som ansågos för otillåtliga,
det vöre att befara att Judarnes handel
med Luxe articlar skulle gifva smak för ett
annu okändt öfverflöd, deras Commerciella och
Financiella lynne, vida farligare än de nu så
allmänt öfverklagade Wesfgötha Handlandes, undergräfva
i synnerhet Allmogens och den tjenande
klassens välmåga och ^bestånd genom det
att för dess- öppna väsende samt okonstlade enfald
snaror Jades , och ändtligen äfven hos Menigheten
verka ett sede-förderf, som Religionens
Tjenare, äfven med det alfvarligaste nit, fåfängt
skulle motarbeta.
Herr Biskopen Doctov Murray anför, att
den teckning , som af flera bland Högvördiga
Prest Ståndets Tedamöter således blifvit- gjord
på den Judiska Nationen, och den af densamma
befarade skadeliga inflytelse på samhället,
vore nog mörk, och kanske i vissa hänseenden
för mycket mörk , och att Herr Biskopen trott
sig i synnerhet böra fästa sin uppmärksamhet
vid den föreslagna reman af 5 procent för det
Capital , hvilket af inflyttande Judar skulle i
Banken deponeras, och hvilken renta Herr Bi-'
»köpen anser vara för hög, äfvensom det vore
att befara, ,att tillåtelsen för Judiska Nationen,
att
544
Den 5 Juli,
att med Christna ingå, Ägtenskap, skulle Jeunna
föranleda till ej obetydliga oordningar.
Herr Doctor Knös har förklarat, att ehuru
den föreslagna tillåtelsen till Giftermål med
Christna och till Judars etablerande vid Jordbruk
troligen ej skulle verka till mycken våda i anseende
till Judars nu kända obenägenhet för sådana
förbindelser, Herr Doclorn likväl ansåg sig
botia så mycket heldre afstyrka dylika stadganden,
som deras vistande på alla ställen, der de
icke kunna hafva Synagoga och nogare Policetillsyn,
kunde i många afseenden blifva högst
menligt.
Herr Professor Forsell har förenat sig med
Biskop Faxe i frågan om Giftermål imellan Judar
och Christna, och för öfrigt ansett det aldrig
böra tillåtas Judar att hädanefter till Piltet
inflytta.
Herr Borgmästaren Örnberg har andragtt*
att då de Motioner som från Vällofl. BorgareStåndet
emanerat angående Judarna, utan un*
dantag åsyftat och yrkat inskränkning af deras,
i grund af utfärdade Reglementen redan ägande,
rättigheter och förmoner, men Utskottet betraktat
denna vigtiga fråga ur en alldeles stridig
synpunkt och deremot föreslagit Jude-Reglementets
utvidgande derhän, att dessa främlingar skulle
komma i åtnjutande af alldeles enahanda förmoner
och rättigheter sorn Svenske män, Herr
Borgmästaren, som för stn del ovilkorligen förkastade
samma Betänkande, önskade att Utskottet
måtte anmodas, att uti nytt afgifvande yttrande
hålla sig stricte till den i Motionerna väckta
fråga
Den 5 JulL
545
flaga och att således ej föreslå Utvidgning utan
tvärtom inskränkning i Judarnas skydds- och närings-rättigheter.
*
Herr Stabeck, som egentligen upprepat hvad
dess förra Memorial i detta ämne innehålla,
och såsom ytterligare styrka för sin öfvertygelse
om Judiska Nationens skadlighet för det allmänna,
anfört ett Utdrag utur en nyligen från trycket
utkommen skrift, hvars Författare Herr Stabeck
ej uppgifvit, har för öfrigt anmärkt, att
Utskottet underlåtit, att, enligt hans önskan, infordra
sådana uppgifter, hvaraf kunnat inhämtas,
i hvad mån Judame jemförelse vis emot Svenska
Handlande deltagit uti importhandeln; att
det så myclet mindre kunde förmodas att enär
Jude-Föffattningarne blott i så måtto förändras,
att Judarne erhålla frihet att i hvad yrke som
heldst ingå, de, i likhet med Svenska Folket,
skola uti en för landet nyttig proportion sprida
sig till alla yrken och således ej eiler lemna den
närande och arbetande klassen utan proportionel
förstärkning, som sådant af erfarenheten icke
kan bestyrkas, och hvarpå såsom bevis anföres,
att ehuru nu gällande Författningar icke förbjuda
utan snarare ålägga Judar att såsom tjenstehjon
betjena hvarannan, sådant likväl icke skall
ske; att då Utskottet föreslagit att Judarne genom
Penninge lån i silfver till det all nanna
måtte kunna förvärfva sig frihet til' ytter, -are
etablissement här i landet, hade Utskottet : -ängen
förutsatt, att 'Judarne äro i Oeconomi ! t afseende
skadlige , efter erhållandet af mnt.en
måste göras dem på nämnde sätt besvärligt ;h
j,ié Mandet* 7o, godt»
54^
Den 5 Juli.
godtgöras med penninge-tillskott under namn af
län, i hvilket fall Utskottet, efter Herr Stabecks
tanka, bordt bestämma, huru stor den skada anses
vara som Judarne tillfoga Fäderneslandet,
eller ock hade Utskottet ansett de rikare Judarna,
sorn kunna undvara stone eller mindre Penninge-sumjmor,
för de mindst skadeliga eller mest
nyttiga, hvilket Herr Stabeck ej kan medgifva;
att blotta friheten för Judar, att befatta sig med
alla yrken, ej skall leda dem längre än just jemt
att i alla fall följa sitt eget behag, och att Ilandet
derigenom skulle förlora och ej vinna, derom
tror Herr Stabeck talande bevis kunna hämtas
af Danska och Polska Staternas exempel;
att i fall Judarne tilläts att här i Riket köpa
jord, följden deraf blefve, att de i närvarande
svåra penninge ställning skulle slå under sig största
delen af Landets Fastigheter för j- ä ^:del
af deras verkliga värde och *-:del af ägendoms
innehafvare förvandlas till Judars Gårdsfogdar
och Drängar. För öfrigt är anmärkt, dels att
Utskottet icke uppgifvet, huru förhållas skulle
med de i landet födda Judar, som icke mägtade
fullgöra penninge deposition, dels att friheten
för Personer af Judiska nationen att ingå Giftermål
med Christna, vore skadlig och otillbörlig.
Herr Stads-Majoren Limnelius anmärker,
att Utskottet förbigått att besvara hvad han i sitt
till Utskottet remitterade Memorial anfört, angå*
ende de Judars sätt, att drifva Skrå-handtverk,
hvilka dertill undfått särskildt tillstånd, ochfrainställer
åtskilliga betänkligheter emot tillåtelsen af
Akten
-
Den 5 Juli.
547
Äktenskap imellan Judar och Christna , Sarntönskar
för öfrigt utredandet af följande frågor ;
nemligen:
i:o Orri Judarne skola sjelfve med egriå
och sina TrbsfÖrvänters hander tillverka sådana
arbeten, soiii höra till deit handaslöjd, hvarom
de göra ansökning , och sjelfve plöja' och odlå
deii jord j söm de köpa samt genom hvilka medel
de skola dertill formas?
3:o Örn de af denna Nation, sorn blifva
cönscriberade, alltid skola Sjelfve gå i falt eller
Svenskarrie aga rätt, att sälja sina lif åt Judarna,
på det att de sednare måtte få besitta den Svenska
jorden.
3:0 Om de Penningar, söm Judarne skulle
låna Staten för de vidsträcktare förmoner
dem b lefve mödgirne, krinde medföra någon särdeles
nytta, öller om icke det tvertöm kommé
att förhålla sig sorti med'den orättfångna penningen,
hvilken tög mångdubbelt ined sig bort;
och
4:0 Örn döt käti förfenäs roed Svenska Nationens
interesse och värdighet, att tillåta fri inflyirning
af Judar, endast af det Skäl att de sätta
pant för sitt qvarblifvande i Riket?
Herr Innström förmodar, att det varit
bättre, om Judar aldrig fått inkomma i Sverige,
och att deras beställsamma Industrie såsom
Cömmissiönairer för utländska dels förädlade och
dels ,oförädlade umbärliga producters inskaffande,
tillskyndat Riket och Närings grenarna oersättlig
Skada, äfvensom han finnér det anmärknirigsvardt
, att ehuru 178a års Reglemente med,
v gifve*,
54*
Dert 5 Juli.
gifver, att Judar, som vore antingen af särdeles
stor förmögenhet eller ägde någon förut här obekant
kunskap, som skulle kunna lända Riket
till synnerlig nytta, ägde att sädant hos Kongl.
Commerce-Collegium anmäla, för att efter sig
företeende omständigheter blifva hos Kongl. Maj:t
i underdånighet föreslagne till erhållande af nå*
gra speciella förrnoner och rättigheter, Judar
likväl icke anmält sig, att vid Jordbruket ådagalägga
sin konst och berömda idoghet , att blifva
skicklige arbetare och konst-idkare vid plogen.
Herr Rinström anmärker äfven , det Ut*
skottet ej föreslagit, hvarken hos hvilken Judarne
, för att få komma till utöfning af tillåtna
yrken, böra tjena och lära för att vinna den
skicklighet som dertill fordras , eller huruvida de
skola äga frihet, att. hafva Synagogor på alla
ställen i Riket, der de komma att sig bosätta,
hvarförutan Herr Rinström, jemte anförande af
en år 1788 utgifven skrift, innehållande en slags
förklaring öfver ordet tolerance, yttrar den farhoga,
att genom Judars Äktenskap med Christna
flera olyckliga följder skulle uppkomma, och
deribland den, att skrupelaktiga exempel kunde
af lättsinniga personer framställas för barnens
fattningsgåfva, som uppväckte förakt för Christna
Religionen, och föreslår sluteligen att flera
Judar hädanefter ej må få inkomma och något
visst stadgande vidtagas för de nu inkomna,
hvilke antingen icke eller ock redan erhållit
skyddsbref, och att i händelse Judars qvarblifvande
skulle rnedgifvas, deni må ovilkorligen
åligga, att anlägga sådana nyttiga Närings-yr
kqp.
,
Sen 5 Juli.
549
ken, som tillskynda Riket någon båtnad, «ch hädanefter
ej befatta sig med import af andra utländska
producter än sådana, som äro tillåtna
©ch icke här i Riket kunna odlas och skaffas till
bedrifvandet af de nyttiga Näringar, som de enligt
vederbörliga bevis sjelfve anlagt och sköta;
saint att, så länge de anse sin Religion vara
dem hinderlig att antaga Christna Käran, dera
må förmenas all Borgare-rätt och allt deltagande
uti de mål , som röra Svenska Borgerskapet,
samt att deltaga och komma under omröstning uti
sådana förtroende - befattningar , sorn tillhöra
Borgare Ståndet.
Herr Borgmästaren Kjellander, som instä'mmer
till alla delar med Herr Borgmästaren Örnberg,
anmärker ytterligare: att Kandsbyggdens
invånare, i synnerhet allmogen, aldrig lära fördraga
att se Judar bosatte ibland sig, att Religions
öfningarne ensamt skulle vara tillräckliga
att förorsaka deras förjagande; att det syntes som
förargelse ej skulle kunna undvikas vid Pastors
tillsättande i en Christen Församling, då en
Jude förvärfvat sig besittnings- och ägande-rätten
af en sådan egendom, som medför jus patronatus
> och att Banken aldrig kan med någon
vinst emottaga penningar emot förbindelse, até
i éverldliga tider derföre utbetala renta, och i
hvilken sednare omständighet Herr Borgmästaren
Holm funnit Utskottets förslag så mycket
»rimligare, som Banken skulle gifva 5 p:Ct, då
den för egna utlånta Capital ej får mer än 4
procent.
Herr Rådmannen Kjellander yttrat, att som
det
5 5 0| T)en 5 Juli.
^Jet vöre att hoppas , att den skadliga Gårdfarihandeln
kommer att upphora, och att Allmogen
i de sju Häradep, hvaiifråri den egentligen hlifs
vit idkat, återvänder till åkerbruket, det syntes
honom passande, att Judarne anvistes, att afflytta
till detta district, hvarigenom den förut handlande
Allmogen kunde såsom hädanefter producerande
kanske äfven vinna en lättare afsättning
på handarbeten och slöjde-alster, och att dera
Jude, sorn härvid ej finner sig nöjd, vöre ober
taget att lemna Riket.
Herr Comrnerce-Rådét Wegelin och Herr
Stads-Majoren Westin hafva instämt med Herr
Borgmästaren Örnberg; tilläggande Herr "Westin,
att det ej vörö troligt, att Capitalister vilja bosätta
sig i det kalla aflägsna Norden , eller Fabrikanter
vilja intränga sig i ett för fabriker så
vanlottadt Land , och Handtverkare uppsöka ett;
ställe, der Händtverkerderna så litet uppmuntras,
eller utgå från ett Folk, som aldrig haft
Handtverkare ibland sig, samt att man dessutom,
kan antaga, att denna främmande Folkstam, sådan
den nu är, icke är för vårt Fädernesland
nyttig, hvarföre Herr Majoren anser Utskottets
Förslag om de projecterade tillåtna giftermålen
nödvändigt, emedan derigenom deras slägt småningom
skulle bortblandas och sluteligen slockna,
enär såsom ett ovilkorligt stadgande förblefve,
att de Barn, hvilka i sådana Äktenskap,
födäs, uppfostras, i den Evamgeliska Lutherska
Religionen.
Riksdags-FuHrnägtigen Sandsten: att ingen
Jude må tillåtas, bosätta sig på Landet utan
endast
Den 5 Ju/f.
551
endast i Stockholm, Götheborg, Norrköping och
Carlscrona; att all vidare inflyttning af Judar
matte förbjudas; och att otn ock en slik tillåtelse
möjligen skulle lemnäs öppen, det dock bor--  de dem förmenas att sig nedsätta i Småland,
der Jordbrukare ej saknas.
Riksdagsmannen Jacob Ersson Elfstadius från
Stockholms Län anmärker: Att om Judar blefve
tillåtet, att bosätta sig på Landet och idka
hvad näring och handtering som heldst, Landsbyggden
skulle öfversvämmas af denna Nation ,
samt yppighet der utbredas genom kringspridandet
af de öfverflöds-varor, sorn Judiska Nationen
lättare än våra egne Landsmän kunna
åtkomma och bättre än de förstå att utprångla;
att de bidraga till luxen och sedeförderfvets inrotande
och på det allmännas bekostnad samla
förmögenhet; att som de ej fullgjort hvad förra
Reglementet för dem utstakar, eller att vara
för det allmänna nyttiga, de alltså af Staten ej
kunna påräkna något skydd; att de aldrig i annat
afseende bidragit till publika inrättningar
om ej antingen förledde af högmodet eller hoppet
om en framgen vinning; att de handlerat
Christna Trosbekännare som slafvar och att de
än mera skulle göra det om de blefvo ägare af
Fastigheter, Verk och Inrättningar; att den tillökning
i Folknummern , som genom Lagens stadgande
om Arfve-jord samt Påbuden om Hemmans-klyfningar
åsyftas, skulle förfela sitt ändamål,
om Judarne blefve tillåtet, att för sina betydliga
förmögenheter inköpa jord å Landet; att
giftermål imellan Judar och Christna skulle blifva
-
Den 5 Juli.
va af menliga följder för vår Religion , uti hvilken
tanke åtskillige andre bland Ståndets Ledamöter
äfven instämt.
Riksdagsmannen Johan Magnus Wessing
anför hufvudsakligen, att Judarne ej böra blifva
Landtbrukare , dä de ej kunna fördragas såsom
Borgare; men att om bruket af jord å Landet
-.blefve dem tillätet, de då först borde blifva
Torpare, innan Hemmansdel af dein linge inköpas.
Riksdagsmannen Jöran Jöransson från Skåne:
att han funnit så mycket vådligare att bevilja
Judiska Nationen större friheter, än de hittills
haft, som denna Nation alttid skall utmärkt
sig för mindre pålitlighet och redlighet mot de
Folkslag, bland hvilka de lefvat, och på hvilkas
bekostnad de alltid sökt rikta sig.
JDet är i anledning af allt detta, Utskottet
bör å nyo yttra sina tankar i detta ämne.
Hvad således angår den af Vällofl. Borgare-Ståndet
gjorda anmärkning, att Utskottet, vid
'ttfgifvandet af Dess förenämnde Betänkande, skall
hafva öfverskridit gränsorna af de till Jjtskottet i
detta ämne remitterade Motioner om inskränkning
i de Judiska Nationen beviljade näringsfriheter
och om förbud emot flera Judars inflyttande
i Riket, får Utskottet förklara, att det
uppdrag Utskottet erhållit , att inkomma med
förslag till förnyadt Reglemente för nämnde Nation,
varit föranledt ej endast af de frågor, som
hos Vällofl, Borgire-Ståndet blifvit af åtskilliga
dess Ledamöter härom väckta, utan äfven af
flera till Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt
Heder
-
Den 5 Juli.
553
Hedervärda Bonde-Ståndet ingifna Memorial,
af hvilka någre bestämdt yrka såsom nyttigt och
billigt, att utvidgade närings-rättigheter må Judiska
Nationen beviljas. Då i allt fall något
beslut icke blifvit af Riksens Ständer fattadt i
detta Qeconomiska ärende, hvilket till följe af
8g §. af Regerings-Formen ankommer på Kongl.
Maj:ts egen nådiga pröfning, och då Riksens
Ständers värdighet fordrar, att de önskningar,
som af dem inför Timmen anmälas, böra vara
grundade, icke på origtiga uppgifter, utan. på
verkeliga och gällande skal, såsom resultat af
fördomsfria, lugna och, oväldiga undersökningar,
liar Utskottet ansett det vara dess pligt,
likasom dess rätt, att utan hinder af de stridiga
tänkesätt, sorn hos de Respectiva Riks Stånden
yppats, yttra sig på ett sätt, sora instämt-med
dess öfvertygelse om medlen till vinnande af
det ändamål, som med afseende ej endast på
vissa enskilta fördelar, utan förnämligast på det
allmännas förmon , tvifvelsutan åsyftas med de
öfverläggningar , som hos Riksens Ständer förekomma.
Under denna åsigt af ämnet har Utskottet
författat det förslag, som Vällofl. BorgareStåndet
förkastat och emot hvilket åtskilliga betänkligheter
äfven blifvit hos de öfriga Respedtiva
Stånden anförde; och ehuru det yttrande , hvarmed
samma förslag är beledsagadt, innefattat en
icke ofullständig redogörelse för de principer, som
dervid blifvit följde, får Utskottet likväl nu-ytterligare
uppgifva de skäl, hvarå dess åtgärd
härutinnan är grundad.
XJtsket”
5 54
Den 5 Juli,
Uiskottet har antagit sorn afgjordt hvad som
ej ytan orättvisa kan motsägas, att Judiska Nationen
i allmänhet är känd för idoghet, tarflighet
och sparsamhet. Med dessa egenskaper,
bör densamma alltid kunna blifva nyttig för
hvar och en Stat, der den njuter skydd och
säkerhet, och der den enskilta industrien ej hindras
frän sådana redbara företag, som äro enliga
med Ilandets naturliga fördelar. Det lärer
vara utom all fråga, att hvar och en, af hvad
härkomst eller troslära som heldst, sorn med
skicklighet, drift och omtanka bidrager till inhemska
productionens tillväxt, är för Riket gagnelig;
och om det ej kan dragas i tvifvelsmål,
att, enligt hvad Utskottet upplyst, åtskilliga betydliga
Manufactur-Verk, såsom Cattuns-, Klädes-
och Segelduks-Fabriker, Sockerbruk, Glasbruk,
Pappersbruk, och Oljeslageri - verk med
flera nyttiga inrättningar innehafvas af Judar,
som med framgång begagnat sig af den i 178a
års Reglemente dem tnedgifna tillåtelse, att ingå
i dylika näringar, hvilka för öfrigt efter
Författningarne äro för hvarje annan sökande
öppne; så kan det följakteligen ej utan obillig\het
bestridas, att deras industri i dessa näringsgrenar
varit af verkelig båtnad för det allmänna,
ett förhållande sorn tyckes vara allt för
tydligt, för att behöfva med särskildta bevis styrkas.
Då likväl rigtigheten af Utskottets uppgift
i denna del blifvit satt i fråga, bör Utskottet,
som hvad Cattuns-Tryckeri handteringen särskildt
beträffar, haft tillfälle att angående omständigheterna
dervid inhemta fullkomligt pålitlig kännedom,
.
Den p Juli.
555
nedatn, tillägga, att under do sist förflutna ?o
åren, eller fran dert tid, da berörde fabriks-,
rörelse börjat att blifva ett föremål för åtskilliga
här etablerade Judars industri, tillverkningen
under en berömlig taflan imellan flera idkare ej
allenast betydligen tilltagit i mängd, utan äfven
vunnit i godhet och anseende. Med ofvertygelsen
om nyttan af Judars deltagande i de lie*
ra Fabriks-handteringar, sorn af åtskilliga bland
dem diifvas, förmodar Utskottet den tanka kunna
väl förenas, att det tillstånd, sorn blifvit denna
Nation lemnadt till bosättning här i Riket,
icke medfört ali den fördel för det allmänna,
som kunnat förväntas, så framt i nily t tade Judar
äfven varit beviljadt, att idka Handtverk , Jordbruk
och Bergshandtering, samt deremot den rättighet,
som dem är medgifven, att utan föregången
läro- och tjenstetid få såsom Handland»
sig här etablera, ej för dem öppnat allt för lätta
tillfällen att inkomma uti ett yrke, hvilket,
ehuru ofelbart nyttigt, då det rigtas åt redbara
föremål, likväl mäste i värde och gagnelighet
för Staten lemna ett rättvist företräde åt Hanilteringar,
Konster och Slöjder, sorn till inhemska
producters framalstrande eller till förädling
af egna eller främmande rå-ämnen sysselsätta
en mängd: arbetande händer. Det är med
afseende härå Utskottet föres-Jagit å den ena sidan
en mera utvidgad frihet för Judiska Nationen
att ingå i productiva näringar , och deremot
5 den andra en med god ordning instämmande
nyttig inskränkning i frågan om den berörd»
Nation i förenämde Reglemente medgifna förmon
-
556
Sen 5 Juli.
mon till Handels idkande; i följe hvaraf de Judar,
som åstundade att komma till utöfning af
Handtverk eller Handel , borde vara förbundne
till vissa läro- och tjenste-år samt underkastas
alla de skyldigheter och formaliteter, sorn i allmänna
Författningar äro i dylika fall föreskrifne;
hvarigenom de, utan att i ett eller annat
fall vara framför andra sökande gynnade, således
skulle komma till åtnjutande af den på naturlig
billighet grundade rättighet, att genom
egen flit, skicklighet och omtanka pä lofligt sätt
söka sin försörjning och använda sina krafter
till allmän och enskild förkofran. Utskottet inedgifver
gerna, att det för Staten nyttiga ändamål,
som härigenom åsyftas, skulle svårligen
uppfyllas, så framt Judiska Nationen gjort sig
skyldig till det högst ofördelaktiga omdöme, att
densamma, med förderfväde Religions och Moralprinciper,
med brist på . alla Medborgerliga
dygder, med naturlig afsky för allt svårt, vidhängande
och osäkert arbete, med böjelse för
ocker, smyghandel, flärd och bedrägerier icke
utan våda för Samhällsordning kan i något Rand
beskyddas. Alt i ett sammanhang framställa
alla dessa med flera emot en hel Nation gjorda
tillvitelser, skulle säkerligen göra till fyllest till
deras vederläggande. JDe motsägas dessutom tillräckligen
af en i vårt Fädernesland redan förvärfvad
flerårig erfarenhet och af de fördelaktiga
vittnesbörd, sorn af både högre och lägre auctoriteter
lemnäs härvarande Judar, om hvilkas
uppförande i allmänhet någon för dem menlig slutsats
lika så litet bör jeunna dragas af några få, emot
en
Sen 5 Juli."
557
en eller annan närings idkande Jude anmärkte lagbrott,
sorn andra lagligen beifrade missbruk af enahanda
beskaffenhet, hvarå exempel äfven inom de
Svenska Handtverkerierna ej saknas, kunna läggas
de idkare till last, hvilke uti de upptäckta
förbrytelserna ej deltagit. Om man utan fördom
xådfrågar andra länders erfarenhet, skall man
äfven lätt upptäcka ätt de oordningar, som enligt
utländska Författares berättelser tillräknas
de der vistande Judar, leda sitt ursprung ifrån
sådana omständigheter och förhållanden, som
endast kunna äga rum under svaga styrelser och
felaktiga författningar ; och att Stater finnas, der
denna Nation behandlas med rättvisa och billighet,
derom äger man, utom mångå andra bevis,
ett nytt vedermäle uti den nyligen upprättade
Tyska Förbunds Acten, som innehåller att
Judiska Trosbekännare förblifva i åtnjutande af
de dem förut beviljade friheter, och förklaras
skicklige till erhållande af alla Medborgerliga
rättigheter, så vida de fullgöra alla Medborgerliga
pligter. Då det måste antagas som otvifvelaktigt,
att de som upprättat denna Högtidliga
Act, ej varit missledde af bristande kännedom
eller felaktiga underrättelser om Judiska Nationens
Religions- och Moral principer, och det ännu
mindre bör förmodas, att de vid detta vigtiga
tillfälle åsidosatt samvete och öfvertygelse ,
så synes denna offentliga handling kunna med
något skäl anföras såsom bevis emot trovärdigheten
af de uppgifter, som i frågor rörande denna
Nation i närvarande tid ej sällan förekomma, och
hvilka lätt k/ajiija föranleda till irriga begrepp i
dessa
5 5 8 Den 5 Juli.
dessa ämnen, om de framställas af personer,
som ej böra misstänkas,, att sakna upplysning)
tolerance och menniskokärlek. Men det är ej
endast på dessa skäl Utskottet grundar sin öfvertygelse
om origtigheten af de anmärkningar *
sorn blifvit gjorde, att Judiska Religionen skulle
vära hinderlig för all Medborgerlighet och i
synnerhet oförenlig med de Christnas Moraliska
principer, samt att tillåtelsen för judar och.
Christna att ingå inbördes Äktenskap skulle leda
till indifferentisme och för öfrigt blifva af
menliga följder i Religieust, Moraliskt och Medborgerligt
afseende. Ehuru skiljaktiga den Mosaiska
Trosbekännelsen och den Christna Religionen
äro i afseende på en del Religiöns-dogmer
och Mysterierna, måste dock sjelfva Moral-sanningarne
af båda blifva enahanda och , såsom
härledande sig frän en och samma Gudomliga
upphofsman, icke kunna vara 1 motsägelse med
hvarannan. Dessa sanningar hafva genom Christi
lärä blifvit främstälde i en klarare och skönare
dag, och afven hos .11 idarna har den Gudomliga
kraft, som ligger i denna framställning)
ej varit utan nytta till förbättring. Äfvert de
erkänna, den sanning, att bjertats rättskaffenhet
efter Guds, sinne bör vara bevekelse-grunden för
alla mensklig.! gerningar, och detta har Verkat
till förändring i flera af deras gamla lärosatser
och stadgar. Således har, till exempel i afseende
på sjelfhämnden ,deras sa kallade Goel eller
blodshämnare försvunnit, dåde nit erkänna, att
ingen ina hämnäs sig sjelfvan. De hafva antagit
, att mini skall vara underdånig ali mensklig
ordning
Dt?n 5 Juft.
5 59
ordning för Herrans shill, hvilket efisamt torde
tillräckligt bevisa , att deras .Religion icke , såsom,
dem tillvites, är ett hinder för ali Medberger*
lighet. De erkänna såsom eh Gudomlig sanning,
att det i viljen menskorna skola göra Eder det gören
1 ock dem, och det är äfven denna grundsats
Utskottet. följt, då det gjort sig till en lag
att rättvisa dem emot oriktiga uppgifter, och att
ej genom obilliga förslag emot medmenniskor
motsäga eller motverka denna Gudomliga sanning.
Uti det upplysta tidehvarf, som med afsky
anser häfderna af Religions hatets inqvisitoriska
hårdhet, hade Utskottet genom ett annat
förhållande säkerligen af Riksens Ständer idragit
sig anmärkningar, som ej stått att förklara.
Så vidt Utskottet har sig bekant, finnes ej
något enda exempel, att judiska Nationen befattat
sig med, att göra Proselyter eller att Mosaiska
Religionens bekännare inom .vårt Fädernesland
visat något förakt för vår Troslära, och
Utskottet inser derföre ej, hvarken huru deras
Religions- och Moral principer kunna betraktas som
Fanatiska, eller skäl af dem hämtas emot de af
Utskottet föreslagna reciproque Äktenskap. Ingen
hederlig menniska missfirmar den Stats-Religion ,
inom hvilken han lefver, och då intet tillbud till
förförelse är att befara, anser således Utskottet
ej eller af dylika Äktenskap någon indifferentisme
vara att förmoda, då hvarje del, med förening
i Moral-principerna, vördar både sin egert
och högaktar den andras gudalära. Om oförståndiga
och lastbara menniskor kan här ej vara fråga.
I anseende till dem blifver förhållandet
enahanda
560
Den 5 Juli.
enahanda äfven inonj. sjelfva vår Christeliga Re*
ligion, der skiljaktighet i tänkesätt kan lika lätt
om ej lättare hänföra till indifferentisme.
Äktenskap med Catholska Lärans Trosförvanter
äro hos oss tillåtne och vid deras ingåen»
de äga contrahenterne rättighet, att inför vederbörande
Embetsman öf^verenskomma, huru med
de blifvande barnens. Religions uppfostran skall
förhållas, och. cm modren är Catholik, uppfo*
stras döftrarne vanligen i Catholska Religionen ,
och så tvertorn. Denna Religions-bekännare stadga
en vår Frelsares infallible Ståthållare på jorden,
sofn kan canonicera hvilken han vill, ge~
nom hvars edicter aflat blifvit utdeldte för penningar,
och att igenom själa-mässor öfver redan,
afdöde , deras tillstånd kan förbättras, med mera
dylikt; och då Utskottet, som anser dessa Lärosatser
hafva en vida farligare verkan än Judaismen
på Moral-principer och deraf följande Med»
borgerlighet samt förledande till öfvergång , hvarå
vi nyligen ägt exempel, likväl har sig bekant,
att sådana Äktenskap utan allt åtal lemnäs oklandrade
och följaktligen ej anses skadliga för Samhället,
tror Utskottet dylika förbindelser imellan
Personer af Mosaiska Tros-bekännelsen och Evangeliska
Lutherska Religionen böra ännu mindre
blifva förstörande i religieust och Medborgerligt
afseende, särdeles om, efter hvad Ut skot*
tet önskat, det stadgande tillika vidtages, att alla
barn af sådana Äktenskap böra i den Lutherska
Religionen uppfostras, till vinning för Kyrkan
och styrka för Staten. Man må då häremot ej
Uppgöra en tafla af möjliga händelser och gifva
dem
Mm 5 Juft. 5 61
dem en förledande framställning såsom oundvikliga
följder och såsom .verllighétér , dä likväl något
sådant icke inträffat, ehuru dylika Äktenskap
inom vårt Fädernesland med särskildt nådigt
tillstånd redan ägt rum. Att Judar skulle
genom tillåtelse att tillhandla sig fastigheter på
landet kunna komma i besittning af.jus patronatus
och således erhålla rättighet att kalla och
tillsätta Pastorer, är en slutsats, hvartill Utskottet
så mycket mindre gifvit anledning, som .det
ej kan vara obekant, att medlemmar af nämnds
nation ej ens äga frihet att deltaga i Prestval,
och det följaktligen med ännu mindre skäl vore
att förmoda, att dem skulle i Nåder tillåtas, att
ensamt tillsätta ordinarie Lärare, hvilka dessutom
ej kunna antagas, utan att af vederbörande
Domcapitel vara i afseende på lära och lefvern®
godkände.
Den anmärkning, som äfven blifvit gjord ,
att, då Judars Sabbat infaller på annan dag än
vår, den sednare skulle af dem kunna genom
arbete och handel ohelgas , synes ej eller förtjena
något afseende. Sådant har ännu aldrig
blifvit förspordt af härvarande Judar; och det ät
dessutom lagen, lika nödig för både Christna
©ch Judar, som sätter gränser för lagstridiga företag.
De anmärkningar och betänkligheter, sorn
i förenämnde afseenden blifvit gjorde emot de
hufvudsak! iga grunderna för Utskottets Betänkande
i detta ämne, äro således ej af den be
skaffenhet
att de kunna rubba den öfvertygelse,
aom Utskottet *#da& yttrat, att ett för Staten
3&ni«u 71. 7st. nyttigt
562
D«n 5 Juli.
nyttigt ändamål skulle befordras derigenom, att,
på sätt Utskottet föreslagit, en skalig och med
principerna af Rikets allmäpna Oeconorniska Författningar
enlig Näringsfrihet medgifves Judiska
Nationen, äfvensom att nu gällande förbud
emot Äktenskap imellan personer af den Evangeliska
Lutherska Religionen och den Mosaiska
Trosbekännelsen upphäfves, samt att för öfrigt
rättighet ej betages Välfräjdade Judar, att äfven
hädanefter få hit inkomma, en frihet som i närvarande
tid bör, efter Utskottets tanka, så mycket
mindre inskränkas, som det tvertom är af
stor vigt för ett Land så fattigt på folk och
capitaler, men försedt med så rika anledningar
till båtande företag i mångfaldiga gagneliga indusvriegrenar,
som detta, att man, med åsidosättande
af fördomar, sorn ej stå att förena med
tidehvarfvets upplysning, öppnar tillfällen för
bemedlade och skickliga personer af hvad härkomst
och Troslära sorn heldst, att i vårt Fädernesland,
hvars lugn en Faderlig Regerings vishet
tryggar, söka en fristad emot de olyckor
och förödelser, hvarmed andra länder härjas och
att, utan hinder af obilliga Och till sina följder
för Samhället skadliga tvångs-Iagar, få i lofliga
näringar öch yrken deltaga, under tillgodonjutande
af det hägn och beskydd, hvarom en främleden
stor Konung för sig och sina efterträdare på
Svenska Thronell' försäkrat främmande Tros-fÖr»
vanter.
De mindre väsentliga anmärkningar, sorn
blifvit framstälda emot Utskottets ifrågavarande
Betänkande, förekompia nu i sin ordning att
besvaras. Enligt
Den 5 Juli.
563
Enligt hvad Utskottet föreslagit, skulle rät*
tighet till handtverkeriers idkande icke kunna af
Judar förvärfvas annorlunda , än på sätt allmänna
författningar föreskrifva, och i följe deraf hvaf
och en sökande åligga , att efter uthållna Därooch
Gesäll-år aflägga nöjaktigt prof af en genom
egen handläggning vunnen färdighet i den slöjd^
sorn han vill Utöfva. Då detta vilkor iakttages ,
måste det naturligtvis vara högst likgiltigt, i
hvad Lind och hos hvilken Mästare harl sin Läro-
och tjenste-lid tillbragt.
Huruvida Jude, som med behörigt till*
stånd upprättat verkstad, må endast med egna
och sina Trosförvanters händer förfärdiga de tillverkningar,
sorn der åstadkommas eller andra
arbetare dertill äfven kunna antagas, är en omständighet,
som ej bör kunna annat än bero af
hans eget Val och af frivillig öfverenskommelse
imellan Mästare och Arbetare , utan att mera i
afseeende på honom, än andra idkare, något
särskildt förordnande till efterrättelse dervid kan
lämpligen vidtagas. I. fall hvad i denna del
är anmärkt står i sammanhang med det föregifvande,
att Judar 1 allmänhet skola vara obenägne
för alla mödosamma förrättningar, så bdr Utskottet
i anledning deraf upplysa, att ibland dé
här i ttiket nu vistande Mosaiska Trösförvanter
af båda konen , som utgöra ett antal af tillsammans
785 personer, 96 höra lill den arbetande
oell tjenande klassen, hvilket sednare antal, i
jemförelse emot det hela, ej kan anses ringa, då
behofvet af arbetare inom denna Nation naturligtvis
måste vara lämpadt efter de inskränkta
gränsar}
Vem 5 TuTt.
gränsor, ssm för dess verksamhet i nyttiga Nä-'
ringar hittills varit utstakade.
Vid utöfning af lofliga handteringar hör någon
skilnad, i rättigheter ej kunna äga rum iinellan
personer, hvilka äro och mäste vara stalde
under enahanda tillsyn och controll, efter
hvarje Närings särskilta beskaffenhet, samt
underkastade enahanda skyldigheter och föreskrifter,
lika nödvändiga och förbindande för den
ena som för den andra. I följe häraf anser
Utskottet hvar och en i allmänhet tilläten rörelse
och handaslöjd böra utan undantag och inskränkningar
stä öppen för dem af Judiska Nationen
, sc#m lika med alla andra dertill bana
sig väg i den ordning, som i Författningarne
stadgas. Utskottet tviflar ej på riktigheten af
den uppgift, att till äfventyrs i Dannemark ett
project blifvit framstäldt, att inga af dervarande
Judar borde efter viss tid äga frihet att drifva
handel med annat, än hvad han sjelf förfärdigat
eller låtit tillverka , men att ett sådant förslag
blifvit antaget, dertill kan någon anledning
ej hämtas af den i nämnde land angående Judiska
Nationen under den 29 Mars fötlidet år
utfärdade Författning, som förklarar, att Bekännare
af Mosaiska Religionen skola njuta enahanda
frihet med Danska undersåtare i allmänhet,
att på hvarje lofligt sätt sig försörja.
Den fråga har äfven blifvit väckt, huruvida
en conscriberad Jude må kunna vara tillåtet,
att lega svensk karl i sitt ställe; och Utskottet
fr i anledning deraf endast anmäla, att då Judar,
i afseende på skyldigheten att deltaga i Be
väringSr
-
©4R 5 Julii
"Springs-Manskaps utgörande, äro underkastade en
förbindelse gemensam for alla Svenska Undersåtare,
de äfven tyckas i denna Egenskap kunna göra
aig något anspråk på en dermed i allmänhet åtföljande
rättighet, hvilken i allt fall mäste alltid
bero af frivilliga beting, utan att leda till andra
personers förfördelande.
Genom 20 § uti 1782 ars Reglemente it
det Judar förbudet, att på .Landsbygden kringresa
oell handel eller handtverk drifva ; och som
Utskottet icke gifvit anledning till ändring i
detta stadgande; så förfaller hvad i denna del
är anmärkt.
Då Utskottet föreslagit, att hvar och en Ju«
de, som åstundar drifva handel, fabrik, handt»
-verk eller annan loflig handtering, skulle vara
förbunden att i Riksens Ständers Bank för Riksgälds-Contoirets
räkning nedsätta ett capital i silfaer
till visst belopp efter Näringens beskafFen.»
het, har sådant, enligt hvad Utskottet i dess
Jletänkande upplyst, skett, egentligen i afsigt
att till förekommande af så kallade tiggare Judars
bosättning i Riket, uppgifva en mera såket
eontroll än den i 1782 års Reglemente påbudjae,
men alldeles icke i det ändamål, sorn skulle
Svensk Medborgare-rätt säljas, eller pant ställas
för den inkomna Judens qvarblifvande eller
för att bereda Staten någon ersättning för
befarade skadliga följder af sådana personers inflyttande.
Med afsigten af en så beskaffad anstalt,
som denna, kan efter Utskottets tanka ej
förenas, att stadga, det ett slikt capita! skulle
•fits. iriff tid tillfall» St atén, Utskott®! anser ej
ellei
$66
JDen 5 Juli.
eller lämpligt , att den Jude eller person af Judisk
härkomst, sorn antagit och bekänner Christna
Religionen, må för en sådan förändring kunna
påräkna densamma såsom medförande ovilkorlig
rättighet för honom att utbekomma det capital,
som han sjelf insatt, eller den del deraf,
sorn honom i arf tillfallit, utan synes sådant
höra i hvarje händelse bero af Kongl. Maj:ts
särskildta Nådiga godtfinnande; äfvensöm Utskottet
tror sig ej äga anledning tillstyrka någon
ytterligare mindskoing uti beloppet af det Capital,
sorn borde deponeras af här födda eller uppfödda
Judar, sorn söka eget etablissement', och
hvilka ej tyckas äga skäl till klagan, enär den
för dem faststälda insättningen skulle komma att
inskränkas till endast hälften af de summor,
sorn af en inflyttad borde i hvarje fall deponeras.
X afseende på dem, sorn i brist af utvägar
till den föreskrifna insättningens fullgörande
icke kunna såsom egna idkare här få sig bosätta
och derigenom skulle komma att sakna lagligt
försvar, kan efter Utskottets tanka något
Särkildt stadgande icke vara af nöden , då genom
redan gifna påbud är förordnadt huru i dylika
fal) bor i allmänhet förfaras. Utskottet har sig
ej bekant, huruvida några sådana händelser inträffat,
som fordrat dessa Författningars tillämpande
i frågor om här vistande Judar, men att
4 af nämnde iNation frivilligt antagit Krigstjenst
vid Svenska värfvade Regementet, derom har
Utskottet haft tillfälle erhålla upplysning.
Att Utskottet trott sig kunna och böra för.
bigä
Den 5 Juli.
567
bigå att infordra upplysningar rörande förhällandet
i afseende pä den af härvarande Judar verkstälda
import af utländska varor, i jemförelse
med den för Svenska Handlandes räkning, har
härrört af skäl, som Utskottet i dess torra Betänkande
uppgifvit , och dem Riksens Ständer
torde för nöjaktiga antaga.
De förändringar och tilläggningar, sorn Utskottet
i anledning af de gjorda anrrjärkningarne
tror sig böra tillstyrka i det afgifna förslaget,
äro följande, nemi-;
Att det Capital, sorn borde i Banken deponeras
af en inflyttad Jude, sorn ästundade idka
Skrä-handtverk eller andra till samma klass
hörande handteringar, utsattes till en bestämd
summa af 666 R:dr 3a sk. i silfver, och att
den å sädana Capital i allmänhet belöpande renta,
den Utskottet föreslagit till 5 procent i Banco
sedlar, och hvilken skulle utbetalas icke af
Banken utan af Riksgälds-Contoiret, för hvars
räkning dylika depositioner skedde, ina nedsättas
till 4 procent, samt den rättighet vara
Riksgälds-Contoiret förbehållen, att pär somheldst
slika capital uppsäga och summan i Banco-sedlar
till behörig person utbetala, och slutligen, att
i anseende till de olägenheter, sorn möjligen
vore att befara, derest något större antal främmande
Judar skulle få vistas i Städer och på
landet, utan att antingen kunna ställas under
den närmare tillsyn, sorn omständigheterna tili
äfventyrs kunde fordra, eller förut vara till deras
frägd tillräckligen pröfvade, rättigheten för
dem, att få bosätta sig i andra, an de till deras
-
508
Den 5 Juli.
ras etablerlng redan utsedda Städer, ma inskrä*-'
kas till de Städer, der Landshöfdinge • Residenser
äro, och att ej eller någon allmän tillåtejse
för Judar att köpa fastigheter på landet må meddelas,
utan att sådant bör vid hvarje förekommande
fråga hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anmälas oöh dess nådiga förordnande afvagtas,
och hvarvid, i händelse af nådigt bifall, de vilkor
och föreskrifter torde i öfrigt böra iakttagas,
som Utskottet i dess förslag uppgifvit.
Med tillämpning af dessa grunder jemnförde
med hvad det förut afgifne Betänkandet i
Öfrigt innehåller, har Utskottet, på HöglofiL
Kidd. och Adelns begäran, författat ett fullständigt
project till förnyadt Reglemente för Judiska
JNationeri , hvilket , härjemte bilågdt, till Riksens
Höglofl. Ständers granskning nu vördsamt
öfverlemnas. De i ämnet yttrade särskilte maningar
medfölja. Stockholm den 5 Juli 1814»
På Särskildta Utskottets vägnar.
-Er. Ruuth. Rudvie Mörner.
Carl Sjöbohm. Eric Ericsson.
'
C. Klintberg.
Project till ett förnyadt Reglemente
för dem af Judiska Nationen, som
vilja hit i Riket i?ifiytta och sig
här nedsätta 3 eller redan med vederbör
-
IDm 5 Juli.
569
der bor ligt tillstånd inkommit, och
härstädes bosatte åro.
* 1. §. .
Hvar och en främmande Jude skall oföriflrdjeligen
och sist inom åtta dagar efler ankomsten
till Biket, anmäla sig hos Konungens Befallningshafvande
uti första anländnings-orien,
samt hos honom inlemna sina Pass och Betyg,
®m dess frägd och ärende, hvilka Betyg af dea
©rtens Judeskaps-Älds;a, der Juden sednast haft
sitt hemvist, böra vara utfärdade, samt af vederbörande
Magistrat bestyrkte.
Inkommer någon Jude i Biket, antingen
■utan Pass och Bevis om dess goda frägd, eller ock
dessa bevis skulle finnas opålitliga eller icke ländande
till Judens förmon, bör Konungens Befallningshafvande
en sådan genast utur Biket
förvisa.
Men är inkommande Jude försedd med sådana
bevis om dess frägd. , att dervid ej är något
att påminna, blifve han då genast af Konungens
Befallningshafvande förpassad till den
af de till etablering för Judiska Nationen utsedda
Städer, dit Jude sig förfoga vill, och
skall i samma Pass införas, att innehafvaren,
under påstående resa, hvarken i Städer eller
på Bandet må idka någon handel elleij varuhy
te, under hvad förevändning det vara må.
2. §• '
Enär Jude till Privilegierad Stad ankom-imt,
gifve han dä iaoin Sex veckors tid efter
ankom
-
Deri 5 Juli.
ankomsten hos Magistraten tillkänna, om han
sig derstädes eller i annan Privilegierad Stad
nedsätta vill, eller ock återgå ur Riket. I den
första af dessa Ijändelser utsätter efterföljande
5 §. , huru Jude sig vidare förhålla bör, till
vinnande af ett ordentligt Borgare-Bref, för ätt
såsom Husfader eller Husbonde hörja och fortsätta
sin handtering; meri vill Jude flytta till annan
Privilegierad Stad, eller ock åter begifva sig
ur Riket, blifve han af Konungens Befallningshafvande
försedd med ytterligare nödigt ResePass,
hvaruti all slags handel eller varu-byte honom
under påstående resa strängeligen förbjudes.
Under det ofvannämnde Sex frihets-veckor
räcka, samt intill dess Jude erhållit tillstånd,
att i Riket qvarblifva, vare honom likaledes
all handel och rörelse förbuden , vid Femtio
R:drs vite och varans confiscation.
3- §•
Vederbörande åligger noga hand deröfver
hålla, det ingen utifrån kommande Jude må såsom
Domestik med sig uti Riket insmyga några
så kallade Tiggare Judar, eller sådana, sorn ej
äro försedde med behöriga bevis om god frägd,
hvarför det skall åligga alla utifrån till Riket i
egenskap af Husfäder inkommande Judar, att genast
hos Konungens Befallningshafvande skriftligen
uppgifva hvilka Personer de med sig
vilja uti Riket inflytta, såsom Hustrur, Barn
och Tjenstehjon, för hvilka allas redeliga uppförande
Husbonden bor vara ansvarig , och skola
-
Den 5 Juli.
571
Ia alla Domestiker af Judiska Nationen vara
förbundne, att bo uti Hus’bondens hus och icke
annorstädes vid påföljd, att i annor händelse förvisas
ur Riket. 1 öfrigt kominer TjénstehjonsStadgen
af den 15 Maj 1805 att äfven lända
Judiska Nationen till ofelbar efterrättelse.
4- §•
Uti de till Judars etablering redan utsedde
3:ne Städer Stockholm, Götheborg och Norrköping,
äfvensom i öfrigt uti alla dem, sorn aro
, Uandshöfdinge-Residenser , må det vara en hvar
till Riket inflyttad eller här född eiler uppfödd
Jude, emot hvars frägd ej är något att påminna,
tillåtet, att sig bosätta, för att anlägga och
drifva Fabriker, samt komma till utöfning af
Handel, handtverk och hvad annan loflig handtering
som heldst, enär han dertill banar sig
väg i den ordning, som uti allmänna Författningar
redan är eller framdeles kan blifva föxeskrifven,
och i öfrigt fullgör hvad uti efterföljande
5 §. i sådant afseende vidare stadgas.
5- §•
Vill en till Privilegierad Stad ankommen,
och på sätt som ofvan stadgadt är, till dess
frägd godkänd Jude sig derstädes till handels
eller annan närings idkande nedsätta, skall han
detta sitt uppsåt och huru han sig nära vill,
inom den i 2 §. föreskrefna tid, hos Magistraten
anmäla och sina medbragte Pass och Eevis
dit ingifva, och bör han för att komma till åtnjutan
-
f)ai 5' Juli.
njutande af den närings-frilietB Hvilken enligt
nästföregående § kail honom medgifvas, vara.
förbunden bestyrka, det han uti Riksens Ständers
Rank för Riksgälds Contoirets räkning nedsatt
ett Capital i Silfver, som bestämmes till
sextusende R:dr för den, som vili drifva handel,
tvåtusende R:dr för rättigheten till Fabrikers
anläggande, och sexhundradesextiosex Rfdr 3*
sk. för dem, som åstunda idka antingen Skråliandtverk
eller annan nyttig handaslöjd, som
ibland de under Skrå lydande handteringar e.j
räknas, oell skall äfven för hvar och en Fabriks
eller Handtverkeri-arbetare af Judiska Nationen,
som för Svensk eller Judisk idkares rakning inkommer,
Husbonden åligga att en slik Deposi;
tion fullgöra till etthundrade R:drs belopp; kommandes
i afseende på de Judar, hvilka här i
'Riket födde eller uppfödde äro, samt erhålla,
tillstånd såsom Handlande, Fabriks eller Slöjde-idkare
sig bosätta, det i hvarje fall således
Festämda Capitalet, att genast till dess halfva
belopp beräknas, och må den, som en slik deposition
fullgjort, sjelf eller hans rätts innehafvare
äga att å det nedsatta Capitalet, hvilket aldrig
får lyftas, åtnjuta renta uti Banco Sedlar
till fyra för hundrade! om året, beräknadt efter
insättnings-summans oreducerade värde. Skulle
Riksgälds - Contoiret finna mera förmonligt att
återbetala Capitälet, än derföre gifva årlig renta,
må sådant icke vara Riksgä!Js-Contoi<e( betaget,
likväl med det vilkor, att summan då
återställes uti Ranco Sedlar; och kommer härvid
för öfrigt att iakttagas, att deräst någon i egenskap
-
Den § Juli,
skap af Fabriks- eller Slöjde-idkar» bär bosatt
Jude erhåller flyttning till Handel, elfer såsom
Handtverkare vill drifva .Fabrik, honom skall
åligga, att genom ny insättning i Banken fylla
livad som brister uti det Capital, hvilket är bestämdt
för den till en högre afgifts grad således
hörande handtering, till hvars idkande han sig
anmäler.
Enär detta blifvit af Magistraten behörigen
och skyndesammeligen pröfvadt, och den sökande
för antagelig erkänd, bör Magistraten, sedan
sökanden aflagt Tro-, Huldhets och Borgare-Eden
samt erlagt den Burskaps-afgift, som uti 7 §.
bestämmes, genast meddela honom behörigt Eorgare-bref,
hvaruti honom tillätes, att såsom Husfader
eller Husbonde sig i Staden nedsätta o U
lofligen försörja med den näring och rörelse,
hvarå han Burskap erhållit.
De till Riket inkomne och med Skydds*
bref redan försedde Judar vare äfven berättigade,
att undfå Borgare-Bref, enär de hos vederbörande
Magistrat sig anmäla och behörigen fullgöra
hvad 7 §. i afseende på Eurskaps-penningar
föreskrifver.
Skulle Jude Christen blifva, samt låta sig
döpa, så må han ej anses skyldig, att deposition
i Banken för Rikseälds-Contoirets Räkninc full
«*■
V*
göra.
6. §.
Den Rabbin eller Föreståndare, sorn med
Kongl. Commerce-Gollegii tillstånd för Synago.
gan t
'574
Den 5 Juli.
gans skull inkallas, vare undantagen från den
skyldigheten, att något Penninge-Capital i Banken
insätta; men deremot vare ock en sådan
Rabbin förbjuden, att med någon slags handel
eller handtering sig befatta, vid påföljd att genast
utur Piket sig begifva.
7- §•
Förr än Jude sitt Borgaré-Bref undfår, skall
han till Magistraten , i egenskap af Boskapspenningar,
erlägga etthundrade B:dr Banco för
rättigheten till Gross- eller Minut handel, sextiosex
R:dr 32 sk. för rättigheten till Fabriks drifvande,
och femtio R:dr Banco om han vill idka
Skrå handtverk eller andra tillåtna här ej uppräknade
handteringar. Hvarförutan han ärligen
lika med Stadens öfriga Borgerskap bör betala
alla de pålagor, som honom genom vanlig Taxering
kunna åläggas, och for deras rigtiga utgörande
mindst i sex års tid ställa vederhäftig borgen
, innan Eorgare-Brefvet honom meddelas.
8. §.
Minut-handel må af Jude ej idkas annorlunda
än i öppen bod, men icke genom kringlöpande
uti husen och på gatorna. Den som
häremot bryter plikte första gången femtio R.drj,
andra gången dubbelt och tredje gången blifver
han Piket förvist; likaledes vare all minut-försäljning
af Victualie-varor, vin, bränvin, dricka
och Medicamenter Judar förbuden.
0- §.
Den 5 Juli.
575
9* §•
Slagteri, Bryggeri, Bröd» och Sockerbageri,
jemte Vin-försäljning i minut måge Judarne idka
endast för egna och sina Trosförvanters behof,
men icke för någon annans; bryter någon häremot,
plikte första gången femtio R:dr, andra gången
ett hundrade R:dr Banco, och tredje gängen
vare han sin Näring och Borgare-rätt förlustig.
10. §.
En hvar med behörigt tillstång i Biket
bosatt Jude må äga frihet, att köpa och förverfva
fast egendom i Stad; men rättighet att förverfva
och besitta fastighet å landet må ej kunna
Judar medgifvas, utan Kongl. Maj:ts särskilta
Nådiga tillåtelse, efter föregången pröfning
vid hvarje förekommande fråga; och hvarvid,
i händelse af Nådigt bifall till en slik ansökan,
följande omständigheter för öfrigt iakttagas: att
den Jude, som idk«ar handel, eller drifver Fabrik,
väl må kunna förvärfva, besitta och bruka
fast egendom och jord å landet, af hvad natur,
värde och beskaffenhet den vara rnå, men
deremot den, som till Riket inflyttar i afsigt,
att utan a*mat Näringsfång , än endast såsom fastighets-ägare
sig här bosätta, ej någonsin rnå
kunna blifva innehafvare af annan fastighet å
landet, än sådan, hvars värde efter Köpe bref
utgör en summa af mindst tio tusende R:dr uti
Banco-sedlär, så framt Kongl. Maj:t, till ett slikt
köp bifall lemnar; och skall hart i sådant fall,
utan
57*
Ben 5- Juli.
utan rättighet till rente-betalning, ellert capita-*
lets återfående, i Banken insätta ett capital i
Silfver, svarande emot fyra procent af köpeskillingen
, samt med en slik insättning äfven sedermera,
i händelse af ytterligare inköp af större
eller mindre fastigheter å landet, i enahanda
förhållande fortfara , intill dess det af honor»
således deponerade-capitalet uppgår till ett sammanräknadt
belopp af sex tusende R:dr uti silfver;
varande äfven sådana personer af Judiska
Nationen, som erhållit tillstånd, att idka. handtverk,
tillåtet förvärfva och besitta fastighet å landet,
likväl ej af ringare värde, än här ofvan*
utsatte.
Ii §.
Alla sådana brott, för hvilka Juda ådrages
sig kroppsstraff eller ärans förlust, böra medföra
iför honom förlust af rättighet, att i RikeS
qvarblifva.
15
TJti sina lagliga ärender mage Judarne,för«
seöde med vederbörliga pass. färdas imellan Rikets
Strider och der vistas , så länge de angelägenheter,
hvarföre resan sker, sådant fordra;
rrien ej måge de, vid den plikt, sorn i 9 §. utsattes,
idka minut handel uti någon annan
än i den Stad, hvarest de bo och taxeras.
13 i
På Lnndsbyggden må«« Judar»*© icke kring»
resta
Den 5 Julu
Jesa och handel eller handtverk drifva, vid femtio
E:drs vite forsta gängen, ehvad de derstädes
äro bosatte eller icke; förnyas förbrytelsen andra
gängen, bote dubbelt och tredje gängen forvises
ur Riket. Eho, sorn dermed beträdes,
skall under bevakning genast införas till den
Stad , der han sitt rätta hemvist häfver. For
Tjenste-Jude betalar Husbonden , och för Judeson
hans Föräldrar ofvanberördé plikt, jemte
skjutslegan och Krono-betjenteris besvär. Är
den brottslige sjelf Husbonde, erlägge han ock
sjelf dessa urgiffer ; gitter lian sädant icke , varde
de af Jude-samhället utan invändning utsökte.
14 §.
För den handel och närings-frihet, hvilket»
Uti ofvanberörde matto Judarne förunnas, skola
de ärligen , jemte de till elfras hushall hörande
personer taxeras till Kröno-Utskylder af de
vanliga Taxerings-Gommittéerna och till Stadsvtskylder
af Magistraten och Borgerskapets Äldsta,
i likhet med alla andra Borgare; Varandee
likväl sune af Judiska samfundets medlemmar
tillåtet, att dylika förrättningar bevista vid de
tillfallen, då fråga om deras Med-Bröders Taxerande
förekommer»
15 i
Judarne tillätes, att i hvarje af de Städer ä
der de sig bosätta, inrätta en Synagoga, samt
dervid hålla en Rabbin ined erforderlig betjent*
JSaneht, 73. 74, ning?
578
Deri 5 Juli.
rung: ankommandes på Judarna sjelfvalivad
titel och värdighet de inom sig vilja lemna den
person , som de till Synagogans föreståndare utvälja.
16 §.
Giftermål Imellan personer af den Evange»
liska Lutherska Religionen och den Mosaiska
Trosbekännelsen måge vara tillåtne, med vilkor,,
att barn, som födas af sådana äktenskap, alltid
böra uti Lutherska Religionen uppfostras. Vid
äktenskaps ingående imellan Judar och Judinnor,
bör en afgift till hvarje Stads- eller Lands-Fattig
inrättning erläggas af 16 R:dr 32 sk. Banco,
innan äktenskapet tillätes, hvaröfver Pastor
i Församlingen bor hand hålla.
17 §.
Från Värfnings-placatet skola Judar ické
Vara Undantagne , ej heller från Bevärings-skyldigheten,
utan lika med Landets öfriga ungdom
deruti deltaga.
18 §.
33e nU i Piket Varande eller hädanefter inkommande
Judar skola äga frihet, att uti deras
tjenst antaga och nyttja Svenska tjenstehjon, likväl
med det uttryckliga vilkor, att Husbonden
står i ansvar, om någon af dess domestiker, Vare
sig Chrisfne, Judar, eller af annan Religion,
med bandel. eller på hvad annat sätt sorn heldst ,
emot detta Reglemente bryter.
Den 5 Juli.
*9- §•
Ej mage Judarne på Sön- och Högtids-dalarne
öppna deras bodar till handel och köpenskap,
eller sig andra göromål företaga, hvaraf
förargelse ibland de Christna uppväckas kan,
vid den plikt, som allmänna lagen å Sabbatsbrott
stadgar. Icke heller må Jude hindra sini
af annan Nation varande tjenstehjon, att bevista
den Gudstjenst, hvartill dessa Sednare sig
bekänna, eller besvära dem på Sön och Högtids
dagar med annat arbete, än det, sorn svenskt
tjenstefolk då Vanligen plägar förrätta*
2ö. §*
När jude dör skall sådant hos de Embetsman,
hvilka vårda Stadens Police, anmälas innan
taket Utföres, och skall för dem uti hvar*
je Stad, der de bosatte äro, utses och förordna»
fen särskilt Begrafnings-plats, hvilken dem likväl
åligger , att sjelfve låta inhägna.
Öfver den dödas qvarlåtenskap, Skall af Magistraterna
i Städerna och af Härads höfding arne»
på 'tandet behörig Uppteckning enligt Författningarne
upprättas, emot erläggande af vanliga
"Boupptecknings- och Skiftes-procent, jemte vederbörliga
afgifter till Kongl. Majit och Krahan,
samt de fattiga;
å2. §.
Förmyndare'äga Judarne att sjefva förordna
,
Den 5 Juli•
na, sorn vårda och förvalta den aflidnes eFtety
lemnade egendom, samt hafva tillsyn öfver dess.
harn, så lange de äro omyndige och inom Ju»
de-samhallet uppfostras ; dock hafva Judarne, sä
snart Förmyndare tillsatte blifvit, att sådant,
jemte de antagna Förmyndarnes namn, hos
Kådstufvu-Batien eller Domaren på Landet anmäla;
kommandesmed arfstäkten uti Jude-Sterbhus
att förhållas efter Svenska Lagen.
23. §.
Öfver Judarnas giftermål, födde och döde,
skola deras Äldste hålla och till Magistraten år»
ligen afgifva 2:ne Tabeller efter de Formulaire,
som Kongl. Commerce Collegium dem till den
ändan låter tillställa, af hvilka Tabeller den ena
förblifver vid Stadens Archiv och den andra till
Kongl. Conunerce-Collegium insändas bör.
24. i
Alla tvister, som uti Judarnas Arfs- ock
Testarnerits-saker uppkomma, skola vid Svenska.
Domstolar upptagas, samt derstädes behandla*
oell afgöra* efter Svenska Lagen.
2 5- §•
Uppkommer tvist imellan Christen och Jude
och kan sanning icke utan Ed utletas, aflägge
då Jude, sedan Domaren, efter vanlig prof»
ning, dertill dess bifall lemnat, denna Ed infor
Domaren, efter enahanda Eds formulair ,
/ s»t»
JJen 5 Julié
5'*I
®m i dylikt fall vanligen nyttjas, allenast med
den förändring att I stället för Gud och hans
Heliga Evangelium sättes vid mina Faders, Abrahams,
Isaaks och Jacobs Gud, samt att emot slutet
i stället för sa sant mig Gud hjelpe till lif ctk
sjal, nyttjas dessa ord, sa sant mig mina Fäders„
Abrahams, Isaaks och Jacobs Gud hjelpa skall.
Eet rädes Jude med falsk Ed, vare sig e»
mot en Christen eller någon af Judarnas egen
nation, skall han utom det straff Riket* Lag i
allmänhet för menedare utsätter, genast fö;vi«
-sas landet.
36. §.
Som Judarne äga att njuta all den säkerhet
, samt det beskydd till lif, heder och gods,,
som Svenske undersåtare tillkommer; så åligger
dem deremot, att i alla måtto ställa sig Sveriges
Eag och Regeringssätt samt detta Reglemente
till efterrättelse, och varda de för öfrigt strängeligen
åtvarnade, att ej på något sätt med ord,
eller gerning den Christna Församligen föro»
lämpa»
5 7- §•
Under hvad förevändning som heldst, måge
Judar icke antagas uti Rikets högre eller lägre
Embeten och sysslor: icke åtnjuta någon Riks
dagsmanna
Rätt eller deltaga uti val, hvarken
till Riksdagsmän, eller de inom Christna Församlingarne
lediga blifvande Ecclesiastiqve beställningar:
icke på något ställe uti Riket inrät’*&
publik,* Schal*-hus tili deras Larat utvidgande»
-
582
Den 5 Juli,
«Jfe ; icke genom några viri deras Gudstjenst <if-,
liga Ceremoniel- gifva anledning till förargelse ,
och måge de icke -heller tillåtas hålla deras Synagoga
på flera ställen, än uti de Städer, sora
dem till hemvist blifvit anvista, samt icke tillställa
några sammankomster uti sina hus till de*
ras Beligions öfning.
28. §•
Judarnas Handels-bocker skola skrifvas på
Svenska eller Tyska språket, med Götiska eller
Tatinska bokstäfver, om de skola vara gällande.
Alla andra handlingar, af hvilka verkan
efter svensk Tåg skall kunna följa, böj-a ovilkorligen
vara författade på Svenska Språket.
■ 29. §.
Judiska Samfundet skall vara ovilkorligen
förpligtadt, att för de till samma nation hörande
fattigas försörgning ansvara» utan att Staten,
eller Svenska Forsamlingarne måge i afseende
derå med någon kostnad eller omsorg besväras,
och vare derförutan plfgtige, att uti Svenska
Fattigvårds-inrättningar deltaga, samt till deras
underhållande bidraga, i likhet med Svenska
undersåtare.
3-0. §•
Om så händer, att Jude med Kongl. Majus
[Nådiga tillstånd tillhandlar sig fast egendom å
landet, som äger jus patronatus, må det icke vara
honom tillåtet, att vid inträffande ledighet,
unde;-
Den 5 Juli.
58$
tinder sin åbo-tid tillsätta Kyrkohede, eller någon
Ecclésiastiqve tjenst inom Församlingen, utan
niå Pastoratet under tiden anses Regalt, och de
öfriga Ecclesiastiqve beställningar, som icke af
Parronatus berott, tillsättas efter Allmänna Kyrkohagen.
31 §
Vill Jude, sedan han sex år varit Borgare
och sina Borgerliga utskylder både till Kronan
och Staden behörigen fullgjort, taga afsked och
från Burskapet begära befrielse, må sådant honom
icke vägras , dock äger han , sedan Burskapet
upphört, icke rättighet, att med någon slags
handels- eller handtverks rörelse sig befatta, vid
det ansvar här ofvantill utstakad t finnes.
32- §-
Flyttar Jude här af Eandet, då bör han erlägga
sjette penningen af sin egendom till StadsCassan,
der han är boende, men till Kronan,
derest han på Landet varit bosatt,
33. §•
Alla böter, som i denna Författning stadgade
äro, gånge till tveskiftes, hälften deraf tillfälle
Stads-Cassan, och den andra hälften de fattiga.
Dömmes Jude till böter vid Domstol å
Landet, åtnjuter Häradet ena hälften och Socknens
fattige den^andra.
Utdrag
Dm 5 Juli.
Utdrag af Protocollet, hållet inför Riksens
Högloft. Ständers Särskildta
Utskott vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 3o Jani 18x5.
s. d.
Riksdagsfullmägtige Eric Ericsson Hångberg ock
Sandsten tillkännagåfvo, att de ansågo vådligt
tillåta Jodar , under hvad vilkor som heldst, besittningsrätt
å fastighet på Eandet, och förmodade,
att sedan åt.er-remiss skedt, intet hinder
vöre för antagandet af andra eller olika grunder
i detta hänseende, än dem som Utskottet vid
förra Betänkandet följt, äfvensom RiksdagsFullmägtigen
Eric Ercisson enskildt tilläde, att
i händelse Judar skulle tillåtas inkomma bord®
den föreslagna Depnsitions-summan för Handtverkare
af samma Nation höjas.
Herr Stads - Majoren Westin anmärkte, att
man icke kunde förvänta särdeles nytta eller
ovanlig färdighet i afseende på handtverk af en
Nation , som egenteligen är handlande , hvarföre
och då i Rikets alla Städer mer an tillräckligt
antal Svenske Handtverkare finnas, Herr StadsMajoren
ansåg dylika af Judiska Nationen icke beliöflige
och i följd deraf icke eller böra tillåtas
inkomma. X hvilken tanka sig förenade Herr
Grosshandlaren Tråss och Herr Handelsman
Hinström, den sednare med anmärkning, att
vid granskning af det nu förevarande ämne,
syntes, till tidens vinnande, 1782 års Reglemente
punktevis böra genomgås, och Utskottet,
mei
Den 5 Juli,
‘585
sned hänseende till Vällofl. Borgare - Ståndets
Remiss, yttra sig ej mindre öfver Herr Stabecks
an Herr Commerce - Rådet Wegelins Projecter
till ändringar i samma Reglemente; och
Herr Grosshandlaren Trass begärde att först
måtte afgöras örn Judar må tillåtas inflyttning
«ller ej; hvilket på begäran antecknades, och
skulle dessa yttranden bifogas Utskottets blifvande
och till Riksens Höglofl. Ständer insändande
ytterligare Betänkande i ämnet. Ut supra.
Ex Protocollo
W. Pereswetoff Morath.
Utdrag af Frotocollet, hållet inför Riksens
Håglöf. Ständers Särskildta
Utskott vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 4 Juli 1815-
S D.
Herr Prosten Lector Fröberg anförde skrifteli»
gen följande:
’’Oaktädt den menniskoälskande värma , som
räder i det projecterade Betänkandet, till svar
på de anmärkningar öfver Höglofl. Särskildta
Utskottets fdrst afgifna Betänkande öfver Judarna,
som ifrån Riks-Stånden föranledde till åter-remiss
af detsamma, kan jag likväl icke denna
gång, i afseende pä resultaterna , förena mig med
Höglofl. Utskottet, utan anhåller att min skiljaktiga
tanka matte få åtfölja' till de Respectiva
Riks-Stånden.”
”Jag
$86
Ven 5 Juli.
”Jag vill icke i denna till sin forsta väckelse
till äfventyrs onadiga, och till sina miss»
lyckade verkningar, säkert fruktlösa fråga ytter*
ligare slösa många och vidlöftiga ord, och derigenom
borttaga Höglofl. Utskottets angelägna
tid, sorn bättre och med mera förmon användes
på vigtigare ämnen, än upptages med en sak,
som egenteligast bordt* förblifva och vara ett föremål
för en väl inrättad och lyckligt styrd
Shats-Polices verksamma åtgärder. Med åberopande
blott af de principer jag öfver åsigten af
denna sak i sitt hela förut till Protocollet haft
äran yttra, och med anledning af de anmärk,
ningar som blifvit gjorde öfver Utskottets första
Betänkande, och den närmare granskning af
hela Judefrågan jag härunder haft tillfälle-att
för mig sjelf anställa, supplicera!' jag att få anföra
det resultat, hvartill jag anser detta, tillen
partistrid öfvergångne ämne bina leda en lugn
och opartisk, samt på erfarenhetens mångåriga
bevisning, mera än på vackra moraliska betraktelser,
hvilande forskning. Detta resultat har
jag trott mig kunna framställa i t>:ne alternati»
ver, som öfverflödige för elern som hysa lika
öfvertygelse med mig, visserligen icke preten.
dera att verka på dem, sorn äga en motsatt.”
Uag anser den väckta Judefrågan böra stadna
antingen dervid, att 1782 års Reglemente
måtte få blifva oförändradt, med blott tillägg, att
Policens öga synnerligen skarpes på dess punktligaiakttagelse,
och den önskan yttras, att Svensk
medborgarerätt icke mera måtte tilldelas Judar,
på det att Regeringen i allt måtte hafva fria
händer,
Den 5 Jult.
■587
händer, alt om den finner Judarnas privilegier
vara skadliga för landet eller missbrukas till
Samhällets förfång, den ela, utan omväg inåtte
kunna antingen rned den stränghet sorn vederbör
hämma missbruken , eller om detta icke
hjelper befria Staten från hela den samtliga famillen.
Eller opk om deras rättigheter skola utvidgas
, hvartill jag icke för min del anser något
hit remitteradt Memorial hafva gifvit Höglofl.
IJtskottét anledning, man då, med medgifvande
af alla möjliga medborgerliga friheter, ville endast
undantaga den att idka handel och köpenskap,
I bägge fallen anser jag nödvändigt att
bestämdt förbjuda, det inga Judar mera måtte få
inflytia i Riket.”
Herr Rådman Cramér yttrade, att han för
sin del gillade det upplästa Projectet, utom hvad
rörer den stadgade denositions-summan för här
födda eller uppfödda Judar , som söka eget etablissement,
i hvilken omständighet Herr Radmannen
förenade sig roed hvad Herr Major
Påhlman härom yttrat i sitt , vid ater-remissen
från Höglofl. Ridderskapet och Adeln, bifogade
anförande, och Herr Stads-Majoren och Riddaren
Westin anmärkte, att som genom den vid sista
sammanträde anstälda votering redan inom Utskottet
vore beslutat, att de i förra Betänkandet,
angående Reglemente för Judiska Nationen , an-*
tagne grunder nu jemväl skulle bibehållas, vore
det utan ändamål att uppehålla Utskottet med
anförande af stridiga tankar i detta fall, hvaremot
Herr Stads-Majoren anmälte sig vilja begagna
den honom medgifna rättighet, att vid
frågans
585
jben S Juli.
frågans föredragning inom Vällofl. Borgare Ståndet
anmärka livad han för sin del hade att dervid
påminna, och hvilka yttranden komma att
medfölja Utskottets Betänkande i ämnet till Riksens
Högloll. Ständer. Ut supra.
Ex Profocoll*
W. Pereswetoff Mormh.
Utdrag af Frctocollct, hållet inför Rik•
sens Hoglaft. Stånders Särskildta
Utskott vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 5 Juli ig 15-
S
- - - - -
Nied anhållan det hans tanke matte till Eiksens
Uöglofl. Ständer få åtfölja Utskottets ytterligare
Betänkande angående nytt Reglemente for medlemmar
af Judiska Nation, ingaf Herr Handelsanan
Binström följande
”Project till nytt Reglemente för medlemmar
af Judiska Nation.”
1:0 De nu i Sverige varande medlemmar
af Judiska Nation, mot hvars frägd och uppförande
icke är, eller har blifvit något åtal
och erinringar gjorde , sedan de i vederbörlig
ordning erhållit skyddsbref, och i följe deraf
förmodas sysselsätta sig med sådana lofliga näringar,
sorn skulle lända Riket och det allmänna
till båtnad ,rnå tills vidare qvarblifva, dock med
det
Hen $ Ju-H.
589
der uttryckliga förbehåll, att de böra ovilkorligen
till efterlefnad ställa sig Sveriges Lag, Stadgar
och Författningar samt alla dermed gemenskap
ägande föreskrifter och påbud.
2:o De medlemmar af Judiska Nation,
som vid detta års början icke erhållit skyddsbref,
och i följe deraf icke kunnat förete sig
riga skicklighet och förmögenhet, att anlägga och
Sjelfve drifva någon för Riket och det allmännas
båtnad varande nyttig näringsgren; böra utur Riket
flytta, eller ock antagas till Fabriks-atbetare ho*
sina trosförvanter.
3:0 De nu i Sverige varande födde ellet
uppfödde Judiska Nations Söner skola ej hädan»
«fter erhålla skyddsbref förr än de kunna vederböiligen
bevisa det de, i likhet med infödda
Svenska ynglingar, enligt allmänna Författningars
föreskrift, lärt och tjent på något lofligt och
nyttigt närings-yrke, och det hos sina trosforvanter,
som dermed sig sysselsätta, eller ock hos
någon af Svenska Nationens Borgersman, sorn
dem vilja hos sig antaga och lära ; då först efter
fullgjord läro- och tjenstetid, bör dem be»
viljas skyddsbref.
4:0 Gossar af Judiska Nation, som uppnått
den ålder Bevärings - Stadgan föreskrifver , var»
ej frikallade från nämnde åliggande och förbindelsers
uppfyllande.
5:0 Judiska Nations medlemmar skola, så
länge de äro sin ' trosbekännelse undergifne,
utgöra en särskilt Corporation, och i följe deraf
icke äga rättighet, att deltaga uti Jiorgerliga
Val, ej helle* blifva, eller komma under om»
rost»
I
Den 5 JutL
rostning till Riksdagsman , ej heller fa Borgarerätt,
ej heller deltaga uti de befattningar af förtroende
sysslor, sorn Borgare af Christna Religion
tillhöra.
6:0 Alla handelsböcker, bref, reverser och
testamenten m. m., skall Judiska Nation ovilkorligen
skrifva på Svenska språket for att äga
trovärdighet.
7:0 Alla de mål, söm angå deras arfskifteri
Och bouppteckningar rrl. rn., skola de i vederbörlig
ordning anmäla hos Magistraten i de Städer
der de äro bosatte, och då på lika sätt der upptagas
Och dermed förfaras, som det sker för
medlemmar af Svenska Nation, enligt Sveriges
Rag och Stadgar.
8:0 Contributionér till Kongl. Maj:t och
Kronan samt till Staden skola vid hvarje års
taxering, af Stadens 'Taxerings-Cömmittéer, Judiska
Nationens medlemm|r påföras i förhållande
till deras inkomst af den näring de begagna,
samt alla dermed gemenskap ägande utskylder
för sig och sitt folk derefter af dem betalas.
9:0 Judiska NatiönedS medlemmar må så
länge de ej antagit Christna läran endast äga
rättighet} att gifta Sig med sina egna trosforVanter.
10:0 Judiska Nations medlemmar Vare förbjudet,
att befatta sig med importhandel af förbjudna
utländska varor och producter, men Väl
äga rättighet til! export af Svenska förädlade och
oförädlade, tillåtna producters utskeppning.
xi:o Sina fattiga medlemmar af Judiska
Nation måga de sjelfva underhålla så, att de ej
pa
Len 5 Juth
591
jj| något sätt komma Slaten och de allmänna
Fattig-Inrättningar till last.
12:0 För öfrigt får jag föreslå det följande
päragrapher af 1782 års Reglemente må ordagrant
i det nya Reglementet intagas, nemligen
5, 7, 12, 15, 16, 17, 18, ig, ao, 22, 25,
26, 28, 29, 31 och 32.
13:0 Kongl. Brefvet af den 25 Nov. åf
I806, och \ följe deraf Kongl. Commerce Collegii
derpå den ig December år 1806 utfärdade
förbud, att Judiska Nations medlemmar ej
få till Sverige inkomma, matte till sin kraft
och verkan blifva hädanefter för alltid gällande,
samt att alla förut utkomna påbud och författ
ningar
rörande Judiska Nations medlemmar ma
till kraft och verkan vara gällande, och af dem.
ovilkorligen efterlefvas. Stockholm den 5 Juli
1815-
Jac. Linström.
tJt supra.
Éx Protocollo
W. Pereswetoff Morath.
Uppläst bos Samteliga Riks-Stånden deri J Juli.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Utlåtande, i anledning af
gjorda anmärkningar vid dess Be
tänkande,
angående yrkad ersättning
för Bohus, Carlstads och Elfsborgs
Läns
59*
Dm 5 Juli.
Låns Invånares besvär och lidande
under sista fälttåget.
Vid Stats-Utskotfets Betänkande af den 14,
sistl. Juni, hvarigenom Utskottet förklarat sig icke
kunna tillstyrka något särskildt Stats anslag för
de Inbyggares i Bohus, Carlstads och Elfsborgs
Län ersättning, hvilka under sista fälttåget emot
Norrige fått vidkännas ett förökadt skjutsningsbesvär
och andra förluster, utan trott att de i
stället genom lindring i Bevillningen kunde
blifva derföre skadeslöse haline, hafva åtskilliga
anmärkningar hos Höglofl.Ridderskapet och Adeln
blifvit gjorda, med yrkande att en mera bestämd
ersättning, än den som genom eftergift å Bevillningen
erhölles’, måtte nämnde Läns Inbyggare,
i mån af hvad de mer eller mindre haft känning
och besvär af krigståget, till godo komma,
samt att, till den ändan , det borde till Kongl»
Maj:t i underdånighet öfverlämnäs, att låta närmare
utreda förhållandet och låta af krigsfonden,
tilldela en hvar den ersättning honom tillkomma
kunde. Dessa anmärkningar äro till besvarande
Utskottet tillsända; men vid fullgörande deraf
får Utskottet vördsamt anmäla, att dess Betänkande
är bifallet af Högvördiga Prest-Ståndet
den 22 och af V ali o fl. Borgare-Ståndet och Hedervärda
Bonde-Ståndet den 19 sistl. Juni samt
ärendet således enligt 6g §■ i Regerings-Formen
redan afgjordt. Stockholm den 3 Juli 1815»
På Höglofl. Riddersk. -PåHögv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters , Ledamöters
vägnar Vägnar
Carl de Geer, Gustaf Murray.
Den 5 Juli,
5 93
På Vallöf!. Borgare- Pa Hederv. Bonde
•Ståndets
Uedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. .ton Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Samreliga Riks-Ståndén den 5 Juli.
Riksens Högloft. Ständers Stats-XJt.
skotts Utlåtande i anledning af gjord
anmärkning vid dess Betänkande ,
angående Slotts - Byggnaderna på
Kungsör.
Genom Protöcoils-Utdrag , deri 15 nasti*
Juni , har Högvördiga Prt-st-Ståndet till StatsUtskottet
.återremitterat frågan , angående SlottsByggnadernas
på Kungsör bibehållande och anslag
af Reparations-medel dertill, med den hos
Ståndet af hagra Ledamöter gjorda anmärkning,
att det sa kallade Kungshuset , sorn Konung
Gustaf den Ine låtit uppbygga och äfven bebott,
matte såsom ett minne af denna vördnadsvärda
Konung , så länge det kan genom Reparation
skonas från förstöring, icke nedtagas,
heldst tillgång för de hufvud sakligaste utgifterna
till nödiga förbättringar kunde genom inflytande
Medel för de öfriga Byggnaderna vinnas.
Utskottet får i anledning häraf upplysa, att
dess Betänkande äfven innehåller, att till Kongl*
Mnj:t skulle öfvérlemnas, att med de Medel,
som ingå genom försäljning af de andra Bygg5.
fe Bandet. 7 S • 7ö* fca~
594
Den 5 Juli.
naderna, lata, om så godt funnes, iståndsätta
och underhålla Kungshuset sä länge det på så,
dant sätt kan bibehållas; och har Utskottets åtgärd
blifvit, af de öfriga 3:ne Respectiva Stånden,
gillad och bifallen den 15 nasti. Juni;
hvilket Utskottet vördsamt får tillkännagifva.
Stockholm den 3 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stån
cch
Ad. Uedamöters dets Uedamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Eonde
Ståndets
Uedamöters Ståndets Uedamöters
vägnar vägnar
Carl jFr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Samtelig» Riks-Ständen den ; Juli.
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
Utlåtande, i anledning af
gjorda anmärkningar vid dess Betänkande
om Lösens erläggande till
Kronofogdarne för påskrifter i Utmätnings-Resolutioner.
Hos Höglofl. Ridd. och Adeln hafva an»
snarkningar blifvit gjorda vid Stats-Utskottets,
under den 26 sistl. Maj, afgifne Betänkande
ecb. tillstyrka» , att Kronofogdarne måtte bevilja»
-
Den 5 Juli,
jas att uppbära 16 sk:rs lösen för påskrifter å
Utmätnings-Resolutioner, dä de till verkställighet
skola befordras; hvilket sätt att öka dessa
Tjenstemäns inkomst anses icke vara lämpeligt,
såsom en ny oell verkeligen känbar beskattning,
sorn endast skulle drabba den Gäklbundne och
således mindre bemedlade Folkklassen, i anledning
hvaraf frågan blifvit till Utskottet återremitterad.
Då nu Stats-Utskottet åligger, att anmärkningarne
besvara, får Utskottet Vördsamt tillkännagifva,
att de öfriga 3:ri© Stånden, vid föredragning
äf Utskottets Betänkande den 3 och
15 i nasti, månad ogillat och afslagit motionen;
i följd hvaraf, likmätigt b g '§. i Regeringsformen,
vidare åtgärd uti detta ämne icke äger
rum, utan frågan kommer att förfalla. Stockholm
den 3 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stän»
»ch Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar Vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets ledamöter*
vägnar vägnar
Garl Fr. Fandberg, Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst kos Samtelig* Riks.Stånden d, j Juli.
'Riksens Höglofl, Ständers Stats-Utskotts
Betänkande i anledning af
Kongl
59ö
Den 5 Juli.
Kongl. Majit s Nådiga Remisser om
Lön förbättring för Lands-Stats-Betjcningcn.
Genom Nådiga Remisser den q och 34 uti
sistlidne månad ‘har Kongl. Majit i Nåder täckts
till Riksens Högloft. Ständers Stats Utskott öfverlemna:
1:0
Bess Refallningshafvandes i Skaraborgs
Rån underdåniga skrifvelse af den 29 förutgångne
April, hvaruti, under anförande om nödvändigheten
af Löners anslående åt Lands-Fiscalen
och ökade lönings vilkor för Länsmännen,
Landshöfdingen hemställer, att jemte de utvägar
, som till detta ändamåls befordran i öfrigt
kunna vidtagas', hela beloppet eller någon
del af de vites* och ensaks-böter, som för uraktlåten
förklarings-skyldighet och dylikt, vid Lands*
Cantzlierna utan särskild Actors åtal, ådömas,
må, med vilkor af årlig redovisning, få gå till
en Fond under Landshöfdingens disposition för
att, efter bepröfvande, årligen tilldelas sådana
svagt lönte Lands-Stats-Eetjente, sorn genom ådagalagd
drift och skicklighet dertill gjort sig förtjente,
samt att Lands-Stats-Tjenstemännen och
deribland särdeles Kronofogdarne måtte tilläggas
någon efter deras vigtiga och ansvariga kali
lämpad värdighet.
2:0 Kongl. Maj:ts Refallningshafvandes i
Örebro Län den 12 nasti. Maj gjorda underdåniga
anhållan, att hvar och en i saknad af Boställe
inom Länet varande Länsman måtte, inberäknadt
hvad han förut åtnjuter, undfå 300
R:drs
Den 5 Juli,
5 §7
Jfcdrs lön årligen, intill dess han varder försedd
med sådant Boställe, hvars afkastning svarar deremot,
samt att Länsmännens ersättning och dagtractamente
vid enskilta förrättningar kunde åtmindstone
fördubblas; och
3:0 Kongl. Majus Befallningshafvandes i
Fahlu Län likaledes gjorda underdåniga hemställan
om tillökning i lönerna för Länets LandsStats-Betjening
i allmänhet jemte ProvincialMedici
samt Lärarne vid Trivial - Scholan i
Fahlun.
Då Stats-Utskottet nu får anmäla dessa ämnen
till Biksens Höglofl. Ständers åtgärd, har
Utskottet tillika skolat yttra, att på sätt redan
är föreslaget och vid denna Biksdag afgjordt,
kommer en fullständig plan till Styrelse-verkens
bättre organisation i alla dess grenar att utarbetas,
för att å nästa Biksdag framläggas, och hvaruti
äfven ingår frågan om lön för Lands-Fiscalerna
samt en fullständig Lön-reglering i allmänhet
, som intill dess ansetts böra uppskjutas.
Emedlertid har den tillökning för Benninge.
löntagare blifvit tillstyrkt, som nu kan åstadkommas
och hvartill äfven den ifrågavarande
med contanta löner försedde Lands-Stads-Betjeningen
är uppförd.
Derutöfver kan Utskottet nu ej föreslå någon.
Lön-förhöjning. Och hvad angår Kongl.
Majrts Befallningshafvandes i Skaraborgs Län
förslag, att vites- och ensaks-böterna, som falla
vid Lands-Cantzliet , kunde upplåtas till Landshöfdingen
dispositon , att dermed belöna driftiga
och skickliga Krono-Betjente; så möter dervid
59»
Den 5 Juli.
det hinder, att dessa botes medel äro påräknade
i Riks Staten bland Stats-Verkets inkomster.
Beträffande åter de af landshöfdingen i
Fahlun till Lönförbättring anmälte Lärarne vid
Trivial-Scholan derstädes; så har Utskottet genom
särskildt Betänkande af den 22 sistlidne
April tillstyrkt samt Riksens Höglofl. Ständer
med bifall dertill beslutit, att till Kongl. Maj;t
i underdånighet öfverlemna, att af Stats-Verkets
öfverskotter, sorn'kunna uppkomma antingen af
nya Kungsgårds-Arrenden eller uppå andra inkomst
titlar, i Nåder bevilja nödig förbättring
uti Schöl® - Xiärarnes i allmänhet knappa Lönings-vilkor.
Detta allt hemställes vördsamligen till Riksens
Höglofl. Ständers närmare öfvervägande;
och torde beslutet böra genom underdånig skrifvelse
hos Kongl. Maj:t af Riksens Höglofl. Ständer
anmälas. Stockholm den 3 Juli 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Stånoch
Ad. Ledamöters dets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl <le Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Riksens
Den 5 Juli.
599
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden dea S Juli,
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af yr kadi förbud
emot löpande Assignationers
ut gifvande af enskilt a Ver söner m.
711.
Från Vallofl. Borgare-Ståndet har till ITt-i
skottet blifvit remitteradt ett Memorial af Herr
Handelsmannen A. J. Wigander, deruti han,
jemte gjord framställning om de skadliga följder,
hvilka för Riksens Ständers Bank och Riks*
gälds-Contoirs Credit, samt allmänna säkerheten,
skola uppkomma derigenom, att Assignationer
af löpande natur utfärdas å privata Personer,
föreslagit, att till förekommande af bedrägerier
och enfaldigt folks förledande, det måtte varda
förbudet, att hädanefter utgifva andra Assignationer,
än sådana, som antingen äro stälda %
viss Man utan rättighet att dem transportera eller
löpande göra, eller ock, om de äro af löpande
egenskap, böra vara skrifne pä stämpladt
Papper till i? sk. för hvarje tio R:dr ; hvilken,
författnings vidtagande Herr Wigander ansett
vara så mycket mer angeläget, som i hans hemort
det verkeliga myntet nästan alldeles utträngdes
af privata Assignationer, de der kringlöpa
som mynt , ehuru väl de icke voro att anse för
annat, än valuter, och således blifvit genom
Kongl. Kungörelserna af den su Octob, 176&
och
Den 5 Juli.
och 24 Mars 1790 förbudne vid enahanda straff",
som för falsk myntning är utsatt; hvaremot Hr
Commerce Rådet B. H. Santesson , uti ett till
Utskottet likaledes remitteradt anförande sökt Rdagalagga
att Herr Wiganders ifrågavarande förslag
icke skall vara användbart i anseende till
penninge-rörelsen,. heldst i landsorterna, hvarest
vid penninge-remisser större och tjenliga
sedlar icke alltid kunna vara att tillgå.
Utskottet har tagit i öfvervägande hvad salunda
blifvit anfördt; och ehuru väl Herr Wigander
icke bestämdt förklarat om och huruvida
hans önskan vore att förbudet mätte sträckas blott
till sädana Assignationer, hvilka kunde vara
skrifna, eller om derunder jemväl borde inbegripas
sädana, som kunde vara graverade eller
tryckta, vill Utskottet likväl förmoda , att meningen
är det alla slags Assignationer, hvilka
kunna vara af löpande natur, och således gå man
och man imellan , borde förbjudas. Med sådan
åsigt af ämnet, får Utskottet således anföra, att
då genom ej mindre Högstberörde Kongl. Kungörelser
af den 22 Oct. 1766 och den 24
Märs 1790, än ock genom Kongl. Kungörelsen
af deri 2 Aug. 1792 , de så kallade valuter samt
tryckta Assignationer äro vid svårt ansvar förbudna
, lärer någon ytterligare Författning i
detta afseende icke vara af nöden.
Hvad åter angår graverade Assignationer,
hvilka sednare tider tillkommit och icke direcie
blifvit förbudne; så, ehuruväl de icke äro
satta med rörliga och i Boktryckeri-präss tryckte
Stylar, utan nå plåt i Kopparpress afdragne,
synas
