# ID: svediakorp-gov1775
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 66,770
# sentences: 2,419
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
Till samteliga '
Riks - Ståndens Protocoll,
Innehållande de Handlingar,
Hvilka till Riks-Stånden blifvit aflemnade,
Såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
SLänders Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
Samt
Riks-Ståndens Protocolls-Utdrag,
vid Urtima Riksdagen istockholm I8I5„
Femte Delen.
STOCKHOLM,
Tryckt hos A. Gabeiivs, *815°
1 ■
•wj»svamtjrnfåSMMamatm
Utdrag af Håglöf. Ridder skåpet s och
Adelns Protocoll den 2 Juli 1815'
S. D. Remitterades till
Lag- Utskottet.-
Kongl. Maj:ts Jfådiga Proposition af den
31 Junii, angående ett ytterligare tillägg i allmänna
Pågens stadgande uti g:de Cap. 6 §.
Handels-Balken.
Stats-Utskottet
Grefve Eöwenhielms, Gustaf, Memorial af
denna dag, rörande anslag för Kongl. Theatern.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G.” Silverstolpe.
9. D. Följande Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets,
den 28 dennes pä bordet lagda,
Betänkanden, af den 21 nästföregående, blefvo
vid förnyad föredragning af Höglofi. Ridderskapet
och Adeln bifallna, nemi.:
1:0 Angående Kongl. Majus Nådiga Skrifvelse
om Salpeternäringens tillstånd i Riket.
2:0 Angående vidtagande medel till vacci»
nationens befrämjande.
3:0
4
Den 2 Juli.
3:0 T anledning af vackt fråga om ett StatsSjö-Assecurance-Contoirs
inrättande i Stockholm.
4:0 Till besvarande af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns återremiss, angående ett gjordt
yrkande om Riksdags-relationers infordrande.
5:0 Till besvarande af återremissen i frågan
om Einbetsmäns rättighet att förbjuda Innevånarne
i en ort, att hvar som helst inom
Riket söka arbete. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Föredrogs å nyo Stats Utskottets den 28
Juni på bordet lagda Betänkande af den 27 i
samma månad, rörande lön tillökning för penninge-lön
tagande civile Embets- och Tjenstemän
i allmänhet, och blef detsamma, i anledning af
dervid gjorda anmärkningar, jemte desamma, till
Utskottet återförvisadt. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. V id förnyad föredragning blefvo följande
Stats Utskottets den 28 sisth Juni på bor,
det lagda Betänkanden af Höglofl. Ridderskapet
och Adeln bifallna, nemi.:
i:o Af d. 27 Juni, angående utgifning från
Biks-Gälds-Contoiret af så kallade större CreditSedlar.
2:0 Af d. 20 Juni, till svar på gjorda anmärkningar
vid afgifvet betankande öfver Herr
Hag
-
Den 2 Juli.
5
Hagströmer* Memorial, om medel till befordrande
af större sundhet i Städerna.
3:0 Af d. 20 Juni, i anledning af Kongl.
Majus Nådiga .Remiss uppå Dess Befallningshafvande*
i Orebro Län hemställan om ersättning
för Mantalsskrifvare-provision år 1813.
4:0 Af d 20 Juni, i anledning af anmärkningar
vid Utskottets utlåtande om förre
Mantalsskrifvare!! Åkerströms Lön och Pension.
5:0 Af d. 27 Juni, öm sökt anslag af taffelpenningar
för Presidenten i Kammar-Rätten,
jemte 3:ne Justitiae-Råds ansökning att efter afskedstagande!
få bibehålla deras taffelpenningar
såsom pension. Ut supra.
Ex Protocollo
A■ G• Silverstolpe,
S. D. Vid förnyad föredragning blefvo följande
Lag-Utskottets den 28 slstl Juni på bordet,
lagda Betänkanden af Höglofl. Ridderskapet och
Adeln bifallna, nemi.;
1:0 af den 25 Maj, om lösen för Utslag i
anmärkningsmål,
2:0 af den 14 Juni, angående Correctionsinrättningar.
3:0 af den 14 Juni, till svar på återre
inissen,
angående Riksens Ständers Justjtire-Ombudsmans
berättelse om lösdrifvare,
4:0 af den 17 Juni, beträffande Verme
lands
förläggande under Svea Hof-Rätt.
5:0 af den 27 Maj, till svar på återremiss
i frågan om förhöjning i Nämndemäns dagtrac
tamente
m. rn. _
6;a
Den st Juli.
6:0 af den 25 Maj, rörande förklaring oliver
Förordningen angående Skuldfordrings- och
Lagsöknings mål den 58 Juni 1798.
7:0 af den 14 Juni, angående allmänna
Straff- och Corrections-Hus. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. D. Föredrogos å nyo och biföllos följande
J.ag- samt Allmänna .Besvärs- och OeconomieUtskottens
den 16 Juni afgifna och den 28 pi
bordet lagda Betänkanden:
1:0 Angående Fattig Procenten af Sterbhus.
2:0 Om Allmogens rättighet att i Städerna fa
försälja sina varor äfven i öppna bodar och stånd.
3:0 Rörande Friherre Akerhjelms Memorial
om strömrensningar m, m.
4:0 Om anläggning af SvaDS-Hamrar m. m.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Vid justeringen af Expeditions-Utskot»
tets förslag till underdånig Skrifvelse till Kongl,
Maj:t, angående utvidgad Handels-och Seglationsfrihet
för innevånarne i Skåne och Blekinge,
anmärktes, att ehuru denne Skrifvelse vöre enlig
med Riksens Ständers beslut, syntes den
dock ofullständig i det afseende, att ehuru i
premisserna varit yrkadt, att denna Seglations*
frihet skulle sträcka sig både tili trädvarors ut»
förän
-
Den * JulU
%
förande ifrån Blekinge till Skåne, och Spannmål
ifrån Skåne till Blekinge, sjelfva beslutet blott
innefattade det första förslaget. RidderskapeC
och Adeln, som fann billigheten fordra antagandet
af det sednare tillägget, gaf dertill sitt
bifall, och beslöt att inbjuda de öfriga respectiva
Stånden, att deri instämma, hvarefter Expeditions-Utskottet
skulle anmodas att detsamma
i den underdåniga skrifvelsen införa. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Föredrogos å nyo Och biföllos Stats-Ut*
skottets den 26 sisth Juni afgifna och den 28
derpå följande på bordet lagda Betänkanden :
1:0 Angående tillökning i de Kongl, och
Furstliga Hofvens Stats-Summor.
2:0 Om Stats-Summa för Hans Kongl. Höghet
Arf-Prinsen Oscar, i händelse Hans Kongl.
Höghet skulle inom nästa Riksdag sig förmäla.
Ut supra.
Ex Protocollo
A. G, Silverstolpe.
S. D. Vid företagen justering af ConstitutionsUtskottets,
jemte denna dag inkommet Memorial,
aflemnade Redaction af de utaf Riksens Ständer
vid innevarande Riksdag afgjorda Grund»
lags-förslag, blef samma Redaction i alla öfriga
delar gillad och' godkänd; men beträffande de
förslag till tilläggning i 28 §. Regeringsformen,
att
r
g- -Den a Ja/i.
att utländske män måtte kunna till Lärare viel
Rikets Läroverk antagas, och likaledes till Språköch
Exercitiemästare samt idkare af de fria konv
sterna; så emedan det Högvördiga Prest-Ståndet,
med antagande af det sednare af dessa förslag,
afslagit det förra, hvilket föranledt Constitutions-Utskottet
att, till meningens nödvändiga
fyllande, flytta orden utländska män från
det förra till det sednare förslaget, och Ridderskapet
och Adeln ansåg en sådan flyttning utgöra
en icke tillåtlig förändring i Redactionen,
samt i följe deraf förslaget om Språk- och Exercitiemästare
samt konst-idkare icke annat kunna
än förfalla; beslöt Ridderskapet och Adeln
att 28 §• RegeringsFormen skulle, i hvad detta
förslag angar, förblifva vid sin förra lydelse
oförändrad. Ut supra,
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe,
*
S. D, Beslöts, att Bevillnings-Utskottets Betänkande
rörande Grunderna och Fördelningen af
Eevtllningen skulle till trycket befordras, för
att i Riks-Stånden utdelas, och kostnaden dertill
af Riksdags-kostnads-medlen bestridas: i
hvilket beslut de öfriga Respectiva Starden skulle
Vänligen inbjudas att instämma. Ut supra.
Ex Protocollo
A■ G• Silverstolpe,
S. D, Forecjrogs ett ifrån Constitutions-Utskot
tet
-
t
Den 2 Juli.'
9"
tet ingifvet Memorial , rörande Utskottets förrättade
granskning af Riksens Ständers JustixO
mbudsmans sedan sista Riksdag förda Diarier..
Bidderskapet oell Adeln inhemtade deraf med
tillfredsställelse så väl Utskottets utlåtande öfver
bemälte Embetsmans förvaltning af detta
vigliga kall, som dess anmälan rörande Embetets
vigt och nytta, och beslöt att till alla delar
godkänna hvad Constitutions-Utskottet sålunda
anmält. Ut supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Vid förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-ETtskottets den 2$ Juni
på bordet lagda Betänkande af den 21 nästföregående
, rörande väckt fråga om Indelta Bege-,
menternas Beklädnadssätt, blef detsamma af
Höglofl. Ridderskapec öch Adeln afslaget. Ut
supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. I anledning af en för några pleni-dagar
sedan, vid justeringen af Riksens Ständers underdåniga
Skrifvelse till Kongl. Maj:t, rörande
lösen för Protocolls- Utdrag i nedlagda och förfallna
mål, samt rörande Bouppteckningars uppvisande,
gjord anmärkning, i följe hvaraf Ridderskapet
och Adeln ej kunnat godkänna Expeditionen,
beslöt Ridderskapet och Adeln att
sam
-
Den 2 Juli.
samma anmärkning med de öfriga Respectiva
Standen coinrriunicera, under vänlig inbjudning,
att de till det deri föreslagna tillägg tnåtte lemna
sitt bifall, och Expeditions-Utskottet derefter
anmodas att detsamma i Expeditionen införa.
TJt supra.
Ex Protocollo
A- G. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Högvärdiga
Frest-Ståndet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, den 2 Juli
1815-
S. D. Då Stats-Utskottets på bordet hvilande
Betänkande, i anledning af Anmärkningar vid
dess Utlåtande om förre Mantals-skrifvaren Åkerströms
lön och pension, nu å nyo föredrogs,
pröfvade Prest-Ståndet skäligt att, utan hinder
af dess tillförene lemnade bifall till Utskottets
först afgifna yttrande, till alla delar godkänna
Utskottets förnyade Betänkande i målet. Ut
supra.
Ex Protocollo
J. 17. Almqvist.
S. D. I?öredrogos å nyo och biföllos nedanskrifna
ifrån Utskotten inkomna och på hordet hvilande
Betänkanden, nemi.:
Ifrån
JDen a Juli. n
Ifrån Stats- Utskottet, angående
I:o Löntillökning för Penninge-Lönfagande
Civile Embets- och Tjenstemän i allmänhet.
a:o Sökt anslag af Taffelpenningar för Y’residents-Embetet
i Kongl. Kammar-Rätten, jemte
5:ne Justitias-Råds ansökningar att vid afskedstagande
efter uppnådda 70 år få behålla,
jemte Lönen, äfven Tajfelpenningarna såsom
Pension.
3:0 Utgifning från Riksgälds-Contoiret af
sä kallade stone Credit-Sedlar.
4:0 I anledning af Kongl. Maj.-ts Nåd. Remiss
uppå Dess Befallningshäfvandes i Örebro
Län hemställan om ersättning för Mantalsskrifvare-Provision
är 1813.
Ifrån Banco-Utskottet ,
Angående Bankens deltagande i ÖstersjöCompagniet.
Ifrån Lag- samt Allm. Besvärs- och OcconUtskotten,
rörande:
I:o Anläggning af Svanshamrar m. m.
2:0 Fattig procenten af Sterbhus.
3:0 Allmogens rättighet att i Städerna fa
försälja sina varor, äfven i öppna Bodar och Stånd.
4:0 Strömrensningar, m. m.
Ifrån Allm. Besvärs• och Oecon. Utskottet i
1:0 Angående väckt fråga om indelta Regementernas
Beklädnads-sätt.
2:o I anledning af väckt fråga om ett StatsSjö-Assecurance-Cohtoirs
inrättande i Stockholm.
3:0
Den 2 Juli.
3:0 I anledning af gjordt yrkande om Rikar
dags Relationers infordrande.
4:0 I anledning af vackt fråga, huruvida
någon Embetsman borde kunna äga ■ rättighet
att förbjuda Invanarne i en ort att hvar som
helst inom Riket söka arbete. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Instämde Prest-Ståndet uti de af Vällofl.
Borgare-Ståndet, jemlikt Protocolls-Utdrag af denna
dag vid dess bifall till Allm. Besvärs- och
Oeconomi-Utskottets Betänkande i anledning af
väckt fråga, huruvida Invanarne i någon ort
kunde förbjudas att hvarest som helst inom Riket
söka sig arbete, fogade tillägg, nemi.: dels
att de Prestbevis, hvilka enligt Utskottets Förslag
skola tjena Allmogen till Resepass, böra
utgifvas efter dertill inrättadt Formulär, hvaruti
omnämnes , att de i sådant ändamål gälla, dels
ock att hos Kongl. Majit i underdånighet må
anhållas, att Kongl, Majit täcktes efter särskildta
Bandsorters olika behof och omständigheter,-  genom någon författning i Nåder föreskrifva hvad
för öfrigt i detta afseende bör iakttagas, pj det
Allmogen , såmedelst må undvika den kostnad
och det hinder, som ordentliga Respass anskaffande
skulle medföra. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D.
Den 2 Juli.
13
S. D. H när Allm. Besvärs- och OeconomieUtskottets
på bordet hvilande Betänkande, ang.
vidtagande medel till Vaccinationens befrämjande,
nu å nyo föredrogs, blef detsamma med
dervid gjorda anmärkningar till Utskottet åter
remitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets
Beiänkanden, angående tillökning i de
Kongl, och Furstliga Hofvens Stats-Summor,
samt angående Stats-Summa for H K. H. ArfPrinsen
Oscar, i händelse Hans Kongl. Höghet
skulle innan nästa Riksdag sig förmäla.,
fann Prest-Ståndet för godt att lika med Hedervärda
Bonde-Ståndet nämnda Betänkanden
bifalla, på det sätt, att enär den föreslagna årliga
tillökningen finnes mera afpassad efter Rikets
nuvarande svaga penninge-tillgångar, än efter
tidernas förhöjda varupriser och Hans Kongl.
Maj:ts ovärderliga förtjänster mot Fäderneslandet,
så skulle densamma för hans Kongl. Maj:t och
de öfriga Kongl. Personerna taga sin början
från den x Januari detta år, och för Hennes
Kongl. Höghet Prinsessan fortfara till dess Hon
återvunnit sina fordna inkomster från Stiftet
Qvedlimburg; hvarefter af det tillökta Statsanslaget
skulle afdragas hvad Hennes Kongl. Höghet
från berörde Stift kan erhålla. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D.
14
25en $5 Juli.
S. D. Instämde Preste-Ståndet uti Högloft. Ek?*
derskapets och Adelns nu meddelte beslut, att
Eevillnings-Utskottets Betänkande rörande Grunderna
och Fördelningen af Bevillningen skulle
till trycket befordras, for att i Kiks-Stånden-utdelas,
och kostnaden Herti 11 af Riksdagskostnadsrnedien
bestridas. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Remitterades
Till Lag-Utskottet:
Kongl- Majtts Nådiga Proposition till Riksens
Ständer, angående ett ytterligare tillägg i
Allmänna Lagens stadgande uti g:de Gap. 6 §.
Handels-Balken. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. A linqvist.
S. D. Vid ytterligare föredragning af den af
Expeditions-Utskoftet föreslagna och sedan sista
Pleni-dag pä bordet hvilande underdåniga Skrifvelse
till Kongl. Maj:t, rörande betalning för
fångskjuts uti Stora Kopparbergs Län, och då
Allm. Besvärs- och Oeconomie-Utskottet, uti
dess af Riks-Stånden bifallna Memorial af den
1 sistl. Juni endast tillstyrkt bifall till den af
Riksdagsmännen Eric Johansson och Hans Hansson
väckta Motion , att fångskjutsen i samma
Län måtte, liksom uti de öfriga Länen i Riket,
be
-
1Jen 2 Juli.
15
betalas till lika belopp som Krono-skjutsen,
hvilket är en ostridig följd af Kongl. Maj:ts allmänna
Nådiga Kungörelse i detta ämne af den
10 Sept. 1812; alltså och emedan Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskottet icke tillstyrkt
och Riksens Höglofl. Ständer följaktligen icke
eller beslutit, att någon underdånig skrifvelse
härom skulle till Kongl. Maj:t afgå , fann PrestStåndet
Expeditions-Utskottets ofvanberörde Förslag
, åsom öfverflödigt och innefattande mera
än hvad Riksens Ständer beslutit, böra förfalla;
uti hvilket yttrande de öfriga respect. Riks Stånden
skulle vördsamt och vänligen inbjudas att
sig med Preste-Ståndet förena. Ut supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Efter uppläsande af Höglofl. Ridderskapets
och Adelns Protocolls-Utdrag af denna dag,
innehållande det beslut, att uti ExpeditionsUtskottets
Förslag till underdånig skrifvelse tilL
Kongl. Majit, angående utvidgad handels- och
seglations-frihet för invånarne i Skåne och Blekinge,
borde tilläggas, det denna seglations-frihet
skulle sträcka sig både till trädvarors utförande
ifrån Blekinge till Skåne och spanmåls ifrån
Skåne till Blekinge, blef berörde Expedition,
med det af Höglofl Ridderskapet och Adeln
äskade tillägg, af Prest-Ståndet godkänd. Ut
supra.
Ex Protocollo
J. V. Almqvist,
i5
Den 2 Juli.
Utdrag af Validft. Borgare - Ståndets
Brotocolf hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 2 Juli 1$ 15.
S. D. Stats - Utskottets Betänkande af den 27
Juni, som den 28 lades på bordet, angående
utgifning från Riksgälds-^jCorttoiret af så kallade
större Credit - Sedlar, föredrogs nu å nyo och
bifölls med det tillägg , att denna utgifning skall
blifva för Riksgälds Corrtoirets Fullmägtige en
rättighet, men icke någon skyldighet, i händelse
den skulle befinnas den dermed åsyftade nytta
icke medföra. Ut supra.
Ex Profocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. 1). Lemnade Borgare - Ståndet bifall till de
Betänkanden , sorn Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottet
den 21 Juni afgifvit, och hvilka
den 28 lades på bordet, angående
3:0 Motion om Riksdags-Relationers infordrande,
och
2:0 Väckt fråga om ett Stats-Sjö-Assurance
Contoirs inrättande i Stockholm. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Instämde Borgare-Ståndet med Högloft
Ridderskapet och Adeln deruti, att BevillningsUtskottets
Betänkande om grunderna och fordelningen
-
Den 2 Juli„
delningen af Bevillningen skulle Utaf Kiksdagskostnads-medlen
(ill trycket befordras och i Riks*
Stånden utdelas, Uc supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S- D. På Hciglofl. Pidderskapets och Adeina
inbjudning, beslöt Borgare-Ståndet att instäm*
ina uti det tillägg i underdåniga skrifveiseti om
utvidgad handels- och segiations-frihet för in*
nevånarne i Skåne och Blekinge, att denna seglations-frihet
må sträcka sig äfven till spannmåls
utförande ifrån den förra till den sednare
orten. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm^
S. D. Remitterades till
Lag-Utskottet
Kongl. Maj.ts Nådiga Proposition af dea
2 1 sisth Juni, angående etc ytterligare tillägg
i 9 Gap. 6 §. Jäandels-Ealken. Ut supra.
Ex Protoccrllo
Carl Magn. Robsahm,
S. i>. Vid förnyad föredragning af Stats-Ut*
skottKts den 20 Juni afgifna och den 28 pä
bordet lagda Utlåtande öfver anmärkning vid
$:te bBamlet. 2- dess
\
Defi 2 Juli.
dess Betänkande om medel till större sundhet
i Städerna , lät Eorgare-Ståndet vid samma Utlåtande
bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. I). Lät Borgare-Ståndet bero vid hvad Lagutskottet
uti ett den 27 Maj afgifvet och den
28 Juni på bordet lagdt Memorial sig ytterligare
utlåtit uti frågan om förhöjning i Nämndemäns
dagtractamente rn. nr. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
o
S. D. Återremitterades, i anledning af deremot
gjorda anmärkningar, Lag Samt Allmänna
Besvärs- och Oeconorrii-Utskottens gemensamma
Betänkande af den 16 Juni, sorn sedan den
28:de hvilat på bordet, angående strömrensningar
och vattenverk. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn,. Robsahm.
S. D. Uti ett ifrån den 28 Juni på bordet
livilande Memorial af den 21 i samma månad,
hade Allmänna Besvärs- och Oeconomi-Utskottet
besvarat de inom Borgare - Ståndet gjorda
an märk 11 imtar emot Utskottets Betänkande om
Krono
-
Den a Juli.
Krono-brefbäringen; och lät BorgareStåndet nu,
vid förnyad föredragning , vid det ytterligare
Utlåtandet bero. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. U. Föredrogos ater och biföllos Ståts-Utskottets
Betänkanden a-f den a6 Juni, sorn den
2 8 lades på bordet, angående
1:0 Tillökning i de Kongl, och Eursteliga
Hofvens Stats-sumrnor, och
2:0 Stats-sumrna för Hans Kongl. Höghet
Ärf-Prinsen Oscar, i händelse Hans Kongl.
Höghet skulle innan nästa Biksdag sig förmäla.
•Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Körcdrogos å nyo och biföllos StatsUtskottets
den 28 Juni på bordet lagda Betänkanden
1:0
I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Bernis* uppå Dess Befallningshafvande* i Örebro
Län hemställan om ersättning för Mantalsskrifvare
- provision år 1813, dateradt den a o
Juni.
2:0 Af samma dag, i anledning af anmärkningar
vid Utskottets Utlåtande om förra Mantals-Skrifvaren
Åkerströms lön och pension; och
3:0
SO
Den s Juli<
3:0 Äf den 27 Juni, angående sökt anslag
af Taffelpenningar för Presidents - Embetet
jiongl. Kammar-Rätten m. m. Ut supra.
* Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
o
s.?r>. A fiyö förediögos Uag-Utsk<Jttets 3:ne
Memorial, hvilka den 28 Juni'lades på Vordet:
1:0 Af den 25 Maj, om lösen för Utslag
■i Anmärkningsmål;
2:0 Af den 14 Juni öfver anmärkningar
emot Eetänkandet, rörande Justitite-Omlbudsinansberättelsen;
och
3:0 Af den 17 Juni, angående Wermlands
förläggande under Svea Hof- Rätts jurisdiction
in. m.
Hvilka Memorial till alla delar biföllos.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. T). Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
den 28 Juni på bordet lagda
Betänkanden af den 16 i samma månad, angående
:
1:0 Anläggning af Svanshamrar in. m. och
?:o Fattig-procenten af Sterbhus , föredrogos
nu åter och biföllos. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn Robsahm.
S. B.
Den i Juli.
8. D. L>å nu ater föredrogs Allmänna Besvärs«ch
Oeconomie-Utskottets sedan den 28 Juni pä
bordet hvilande Betänkande af den 31 i samma
månad, i anledning af väckt fråga, huruvida
innevånarne i någon ort kunde förbjudas att
hvarest som helst inom Riket söka sig arbete,
fann Borgare-Ståndet för godt att detta Betänkande
bifalla, med tillägg, dels att de Prestbevis
, hvilka enligt Utskottets förslag skola tjena
Allmogen till Respass, böra utgifvas efter dertill
inrättadt Formulaire, hvaruti omnämnes, att
de i sådant ändamål gälla, dels ock att hos
Kongl. Majit i underdånighet må anhållas, det
Kongl. Majit täckes efter särskildta landsorters olika
behof och omständigheter genom någon författning
i Nåder föreskrifva hvad för öfrigt i detta
afseende bör iakttagas, på det Allmogen såmedelst
må undvika den kostnad och det hinder,
*om ordentliga Respass anskaffande skulle medföra.
Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Bifölls Stats-Utskottets den 27 Juni afgifna,
den 2 8 på bordet lagda och nu åter föredragna
Betänkande, angående lön-tillökning
för Penninge-löntagande Civile Embets- och
Tjenstemän i allmänhet. Ut supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm,.
Utdrag
Dm a Juli
-
Utdrag af Hedervärda Bonde-Stänåets
Frotocoll, vid Urtima Riksdagen
i Stockholm, den 2 Juli 1815-
S. D. Vid förnyad föredragning biföllos Ijaggamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens
följande Betänkanden af den 16 sisth Juni:
1:0 Öfver Eric Johanssons från Medelpad
Memorial , hvari bland annat yrkats, att för
den jordägare, sorn dertill har tjenligt vattenfall,
må blifva tillåtet att uppföra så kallade Svans,
hamrar eller husbehofs-smedjor.
a:o Afven Eric Perssons från Carlstads
Eän Memorial, angående beräkningsgrunden för
fattig-procenten af Sterbhus.
3:0 Afven Eric Johanssons från Medelpad
förslag, det Jjandtmännen må blifva oinskränkt
tillåtet att, vid det de till Städerna införa varor
till försäljning, få desamma jemväl i öppna
bodar och stånd, äfvensom å torgen föryttra ;
samt
4:0 Öfver Herr Friherre Carl Akerhjelms
Memorial, rörande någon mera bestämd föreskrift
om strömrensningar m. m. tit supra.
Ex Protocollo,
Olof Werlin.
S. D. Föredrogos och biföllos Allmänna Be
svärs- och Oeconornie Utskottets den a 8 i den
wa månad afgifna Betänkande och Utlåtande un.
der den ar förutgående:
2:0
Dan s Juli.
l:o I anledning af väckt fråga, huruvida
någon Embetsman borde kunna äga rättighet att
förbjuda invånarne i en ort att hvar sorn helst
inom Riket söka arbete.
2:o Rörande väckt fråga orri ett Stats-SjöAssurance-Contoirs
inrättande i Stockholm.
3:0 Angående vidtagande medel till vaccinationens
befrämjande ; och
4:0 X anledning af gjordt yrkande om Riksdags-Relationers
infordrande. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Till justering upplästes Expeditions-Utskottets
insända Förslag till underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t, angående utvidgad Handels-
och Seglations-frihet för Innevånarne i
Skåne och Blekinge; hvarjemte lästes ett från
Högloll. Ridderskapet och Adeln ankommet Protocolls-Utdrag
af denna dag, innehållande, att
ehuru berörde skrifvelse vore enlig med Riksens
Ständers Beslut, syntes den dock ofullständig
i det afseende, att, oaktadt i premisserna
varit yrk^dt, att Seglations-friheten skulle sträcka
sig både till trädvarors utförande ifrån Blekinge
till Skåne, och Spannmål ifrån Skåne
till Blekinge, sjelfva Beslutet blott innefattade
det första Förslaget; hvarföre Ridderskapet och
Adeln, som fann billigheten fordra antagandet
af det sednare tillägget, gaf dertill sitt bifall,
och beslöt att inbjuda de öfriga Stånden att
deri instämma; hvarefter Expeditions-Utskottet
skulle
Den a Juli.
skulle anmodas att detsamma i den underdåniga
Skrifvelsen införa.
Med antagandet a£ detta inbjudande, fann
alltså Bonde-Ståndet för godt att, lika med Höglofl.
Ridderskapet och Adeln, berörde Förslag
till underdånig Skrifvelse godkänna. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S 15. Hedervärda Bonde-Ståndet lät sig före*
dragas Höglofl. Stats-Utskottets sista Elen i-dag
ankomna, upplasta och då på bordet lagda Betänkande
af den 26 i sistlidne månad, rörande
den i samteliga Riks-Stånden väckta fråga
om tillökning i Hans Maj:t Konungens och de
öfriga Kongl. Personernes årliga Hof-Stats-Summa,
och fann för godt Betänkandet i så måtto
bifalla , att enär den föreslagna årliga tillökningen
finnes mera afpassad efter Rikets nuvarande
svaga Penninge-tillgångar, än efter tidernes
förhöjda varu-priser och Hans Kongl. Maj:ts
ovävdeliga förtjenster mot Fäderneslandet, så
skulle den samma, för Hans Kongl. Maj:t och
de öfriga Kongl. Personerna taga sin början från
den a Januari detta år , och för Hennes Kongl.
Höghet Prinsessan fortfara till dess Hon återvunnit
sina fordna inkomster från Stiftet Qvedlimburg;
uti hvilket Beslut de öfriga Respectiva
Stånden skulle vördsamt och vänligen inbjudas
att sig förena. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S. D,
Den -2 Juli.
S. D. Föredrogs ett Banco-Utskottets Memorial
af den 30 sistlidne Juni, hvari tillkännagifves,
att Herrar Fullmägtige nti Banco-Verkets
Styrelse visat vedermälen både af den noggrannhet
uti författningarnas efterlefnad och den
omtanke och rådighet vid särskildta händelser,
hvarigenom de fullkomligen rättfärdigat Riksens
Ständers vigtiga förtroende och förväffvat
sig anspråk på deras utmärkta erkänsla; äfvensom
att Bankens Embets- och Tjenstemän, så
väl för Redbarheternes vård, som de i ovanlig
man tillökta göromålens obehindrade gång, ådagalagt
den ordning, flit och verksamhet, sorn
gör dem förtjenta af Riksens Häglof!. Ständers
synnerliga välbehag.
Ronde-Ståndet, som med nöje orh tillfredsställelse
inhämtade hvad Banco-Utskottet sålunda
anmält, fann, i följd deraf, för godt Jemna
den Decharge, hvarå berörde anmälan har
afseende. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Upplästes följande från Stats-Utskottet
ankomna Utlåtanden;
1:0 Af den 29 Juni, öfver de hos Högvördiga
Prest - Ståndet gjorda anmärkningar vid
Utskottets under den 26 Maj afgifna Betänkande
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Riksens Ständer af den 5 April, angående
det åt Wester- samt Norrbottens Läns
Innevånare meddelte lån af 50,000 R:dr Banco.
a:q>
JJen 2 Juli.
2:0 Af (Ten 29 Juni, i anledning af gjord
anmärkning hos Hbgvördiga Prest-Ståndet, 'vid
Stats-Utsfcottets yttrande i andra punkten af dess
Betänkande öfver Piks-Statens a:dra hufvudtitel;
och
3:0 Af den 30 Juni, i anledning af deIios
Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Vallöf!.
Borgare-Ståndet gjorda anmärkningar vid
Utskottets , under den 29 nasti. Maj afgifna
Betänkande öfver Hans Excellences m. m. Grefve
Brahes Memorial, angående Bevillningen
för Dannemora Bergslags jern-tillverkning.
Vid öfvervägande af hvad Stats-Utskottet
öfver ofvannämnde anmärkningar sig yttrat,
fann Bonde-Ståndet annan dess åtgärd dervid
icke äga rum, än att förklara, det Ståndet förblifver
vid sitt till bernälte Utskotts Betänkande
i förenämnde mål redan lemnade bifall.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Beslöt Hedervärda Bonde-Ståndet för
sin del, att Bevillnings - Utskottets ankomna,
nästlidne dag afgifna Betänkande, rörande grunderna
och sättet för allmänna Bevillningens utgörande
, samt Calcul öfver Bevillningens beräkning,
skulle, på det nödig kännedom deraf
må vinnas, så fort sig göra låter, tryckas
och ett Exemplar deraf till hvarje Ledåmot i
Ståndet utdelas, samt att kostnaden dertill borde
utgå af de till Riksdags-utgifternes bestridande
an
-
I)en 2 Juli.
anslagna medel: uti hvilket beslut Högloft. Ridderskapet
och Adeln och öfriga respectiva Stånden
skulle vördsamt och vänligen inbjudas att
sig förena. Ut supra.
Ex Protocolla
Olof Werlin.
S. D. Remitterades till Eag-Utskottet Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition (ill Riksens Ständer,
af den 21 sistlidne Juni, angående ett ytterligare
tillägg i allmänna Lagens stadgande uti
9 Cap. 6 §. Handels-Palken, jemte tillhörande
Bilagor. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid föredragning af Höglofl. Constitutions
- Utskottets afgifna Redaction af de §. §. i
Grundlagarna, som, enligt Riksens Ständers Beslut,
böra förändras, blef denna Redaction af
Bonde-Ståndet godkänd, utom i hvad den rörer
förslaget till tilläggning i 28 §• Regerings-Formen,
i hvilken omständighet Bonde-Ståndet instämde
i lika beslut, som Höglofl. Ridderskapet
och Adeln derom fattat. Ut supra.
Ek Protoeollo
Olof Werlin.
S. D. Då Allmäna Besvärs- och Oeconom teUtskottets
sedan sista Plenum på boréet ^vilande
-
Dm 2 Juli:
de Betänkande af den 21 1 sistlidne manad, rörande
väckt fråga om Indelte Regementernes
Beklädnadssätt, nu åter föredrogs, blef detsamma
, i anseende till dervid gjorda anmärkningar,
till Utskottet återremitteradt. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
5. D. Uti Memorial af den 30 i förlidne månad
, anmäler Constitutions-Utskottet sig hafva
genomläst och granskat Riksens Ständers Justitiae-Ombudsmans
Diarier, ifrån slutet af 1812
års Riksdag, till och med den 31 sistlidne
Maj, samt dervid funnit, att bemälte Embetsman
ined utmärkt nit och värdighet sitt vigtiga
Embete utöfvat, jemte det Utskottet vunnit
nya öfvertygande bevis på den verkliga, fastän
kanske ofta för mängden orr^ärkbara nytta, detta
Embete medförer; och fann Bonde-Ståndet, sorn
med tillfredsställelse inhämtade hvad sålunda
blifvit anmält, för godt att dertill lämna bi«
fall. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-Utskottets
sedan den 281 denna månad på bordet
Uvilaade Betänkanden:
Af den %o Juni.
i:o I anledning af anmärkningar vid dess
utlå
-
I
Den 2 Juli.
29
Utlåtande om förra Mantalsskrifvare!! Åkerströms
lön och pension.
2:o I anledning af Kongl. Majtts Nådiga
Remiss uppå Dess Befallnirtghafvandes i Orebro
Dan hemställan om ersättning för Mantal sskrifvare-provision
ar 1813-
3:0 I anledning af anmärkning vid Utskottets
Betänkande öfver General-Directeuren Hagströmer
Memorial om medel till befordrande
af större sundhet i Städerna.
Af den 26 Juni.
4:0 Angående Stats Summa för Hans Kongl.
Höghet Arf-Pransen Oscar, i händelse Hans
Kongl. Höghet skulle sig innan nästa Riksdag
förmäla.
Af den 27 Juni.
5:0 Angående utgifning från RiksgäldsConteiret
af så kallade större Credit-Sedlar; och
6:0 Angående sökt anslag af Taffel-penningar
för Presidents Embetet i Kongl. Kammar-Rätten,
jemte 3:ne Justitite-Råds ansökningar,att vid
afskedstagande efter uppnådda 70 år, få behålla,
jemte lönen, äfven taffel-penningarna, såsom pension.
Pröfvade Bonde-Ståndet skäligt, dessa Betänkanden
gilla och antaga. Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid föredragning af allmänna Besvärsoch
Oecononjie-Utskottets den 21 Juni afgifna
och
.Den 2 Juli.
och deri 28 påföljande upplästa Betänkande, 1
anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts Nådiga
Skrifvelse till Rikets Ständer af den 11 sisrlidne
April, angående Saltpeternäringens tillstånd
i Riket, an de, rörande .detta ämne, fran RiksStånden
(ill Ti tskottet remitterade Memorial^
blef förenämnde Betänkande af iBonde-Ståndet antaget-.
Ut supra.
Ex Prntocollo
Olof 7 f'erlin.
Uppläst hos S.imteliga Riks-Ständen den 1 Juli.
Stormägiigste Allernådigsie Konung !
I anledning af Eders Kongl. Majits Nådiga
Remiss till Riksens Ständers Stats-LJ-tskotf,
oni medel H11 iståndsättande af några å Kungsöhrs
Kungsgård varande Slotts-Byggnader, få
Riksens Ständer härmed i underdånighet liqs
Eders Kongl. Majit anmäla deras fattade beslut.
Riksens Ständer hafva vid öfvervägande
af delta ämne icke underlåtit att fästa behörigt
afseende å Eders Kongl. Majits Nådiga förordnande
under den 12 Juni 1812, om det af
Högstsalig Konung Gustaf den Este byggda
och bebodda Kungs-huseis bibehållande, äfvensom
af Råds- och Fruntimmers-Byggnaderna ^
men då Eders Kongl. Majit nu, utan att äska.
några medel til! dessa Byggnaders iståndsättande
och underhåll, endast låtit remittera handlingarna
i ämnet, att i sammanhang med Statsregleringcn
komma under öfvervägande , så anse
Riksens Ständer sig böra betrakta frågan ef
ter
-
Den % Juli.
31
ter de skal och omständigheter, som cjet närvarande
företer, utan hinder af förut gifna Nådiga
föreskrifter om Slot t s-byggnader nas bibehållande.
I anseende härtill hafva Riksens Ständer
beslutit att hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
artha Ila, det Eders Kongl. Majit i Näder
täcktes lata försälja eller annorlunda, såsom
nyttigt pröfva,s, använda ifråga varande Byggnader,
för att derigenom bespara den kostnad, sorn
till deras reparerande och underhållande erfordras;
hvarvid likväl, om Eders Kotigl. Majit
ännu någon tid skulle finna för godt att bibehålla
Kungshuset, de medel, som genom försäljningen
af Råds- och Fruntiminers-byggnaderna
inflyta, jemte de för redan försålda hus
erhållna 622 R:dr, kunna gifva full tillgång till
Kungshusets reparationskostnad, hvilken förslagsvis
endast är upptagen till 921 R:dr 24 sk.
8 rst. Banco. Hvilket allt Riksens Ständer här*
med få Eders Kongl. Majit i underdånighet
meddela.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Storrnägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
vagnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman
Pa
39
Den 2 Juli.
På Borgare-SÄndets
vägnar
H. N. Schevan
h, t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks-Ständen elen 2 Juli»
Siormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer gjord
framställning, att enär den af Eders Kongl. Maj:t
i Nåder anbefallte undersökning, rörande driften
af j^delforss Guldverk, icke ännu lärer vara
»kedd, någon åtgärd i detta ämne icke allenast
måtte vidtagas, utan ock vid den skeende undersökningen
utrönas, huruvida nu varande
Disponenten af Verket med dess underlydande
lägenheter, Öfver-Directeuren Kihlström, fullgjort
de vilkor, honom, enligt det emellan Eders
Kongl. Maj:t och Kronan och honom upprättade
Contract, ålegat; få Riksens Ständer, som inhämtat,
att Öfver - Directeuren Kihlström, för
åren 1810, 1811 och x812 tillhopa icke erlagt
mer än hälften af det till 100 Specie Ducater
om året bestämda Arrendet, hos Eders Kongl.
Majit i underdånighet anhålla, att KammarFiscalen
måtte varda anbefallt, att efter inhämtad
upplysning , såväl i detta afseende, som hu«
ruvida Öfver - Directeuren Kihlström i öfrigt
fullgjort de förbindelser, hvilka han vid Xr«
rendets öfverlåtande på honom år 1812 sig åtagit,
härvid fästa den Embets-åtgärd, som .Lag och
målets beskaffenhet kan fordra.
I
Den 2 Juli
-
I öfrigt och då vid flera Riksdagar klagan
blifvit förd öfver Guldverksdrlftens för»
fall, och anhållan skett, att undersökning matte
anställas, huru Egendomen förvaltas; få Riksens
Ständer likaledes . hos Eders Kongl. Maj:t anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Majrt i Nåder anbefalla
en laglig och skyndsam undersökning på
stället, till utrönande,, huru Verket drifves och.
Egendoinarne skötas, samt huru Arrendatorn
uppfyllt de åtagna och i Arrende-Contraetet honom
föreskrifna vilkor och förbindelser, samt
att den klagande Allmogen, i den män det kan.
röra dess rätt, måtte tillåtas, att äfven dervid
få hafva sina Ombud närvarande.
Riksens Ständer framhärda med djup
dersåtlig vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Ailernådigste Konung 1
Eders Kongl. Maj rf s
På Riddersk. och Adelns På Prest-Standets
underdånigste, tropligtigste
tjenare oell undersåter
vägnar
Carl Mörner
k. t. landtmarskalk.
vägnar
J. A. Lindhlom
n. v. Talman.
På Borgare-Stårtde®
vägnar
IT. JV. Schwan
1k t. Talman.
På Ronde-Ståndet
Vägnar
Bars QIssgji
K. v, Tal rita®.
5.te Bandet.
6» 6. Pppläst
34
Den 2 Juli.
Uppläst hos Samtelig! Riks-Ständen den 2 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Uti Kådig Skrifvelse den 24 Fehruari 181g
liar Eders Kongl Maj:t behagat förständiga Riksens
Ständers Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret, att
uppå de 5 21,887 R:dr q sk. 6 r., som blifvit
uti Riksgälds Confoiret qvarstående af den Summa,
med hvilken samma Contoir, enligt Riksens
Ständers föreskrift, bordt år 1811 Statsverket
biträda, Riksens Ständer anvisat 400,718
E:dr 25 sk. 2 r., som för åren 1810 och 1811
vörö bristande i Defensions-summan; att Statsverket
ej ägde rätt till undfående af återstoden,
121,168 E:dr 32 sk. 4 r , emedan Riksens Ständer
anslagit särskildt och full tillgång för de
från år 1812 års början godkända Statsbehof;
men att, enär Stats-Verket häftade för en skuld
till Riksgälds-Contoiret på förskott till 1810 års
hamnstängning m. m., hvilken skuld, jemlikt
Riksens Ständers förordnande, skulle godtgöras
bland annat af öfverskotten på Stats-Verkets inkomster,
och ifrågavarande Summa härrört af
sådana öfverskott, Stats Beredningen ansett sig
befogad att nämnde 121,168 R:dr 32 sk. 4 r.
på skulden afskrifva; hvilket Eders Kongl.
Majit genom gillandet af 1812 ars Riks-Stat,
som denna afskrifning upptager, i Kader godkänt*
Då
detta ärende nu kommit under Riksens
Ständers pröfning, hafva de funnit: att som 5
§. i 7 Art. af det för Riksgälds - Contoiret ut«
färdade Reglemente uttryckligen innehåller och
före
-
Den 2 Juli.
n
föreskrifver, ”att, sedan de till Stats-Verkets
behof anslagne 1,740,803 R:dr 43 sk. 9 r. till
fulla beloppet af Riksgälds • Contoiret blifvit
godtgjorde, alla pretentioner å Stats-Verkets sida *
i afseende på hvad Stats - Verket, till följd af
Riksens Ständers förra beslut, ägt rättighet gtt
utaf Revillningert, enligt 1810 års Stadga, re*
qvirera och Undfå, till och med för år 181 2,
skola alldeles försvinna: ”samt Stats-Beredningeri
uti dess Underdåniga Betänkande äfven medgifvit,
att Stats-Verket ej ägde fatt till undfående
af merberörda 121,168 R.'dr 32 sk. 4 r., så
kunna desamma icke heller afskrifvas på StatsVerkets
skuld till Riksgälds - Contoiret för förskott
till 1810 års hamnstängning m. m.; utafl
måga de uti liqviden emellan Stats-Verket och
Riksgälds - Contoiret åter Upptagas och påföras
Stats-Verkets skuld till Riksgälds Contoiret t hvilket
beslut Riksens Stander härmed få för Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla, med underdånig
anhållan, att Stats-Contoifet måtte Undfå
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga befallning att sådant Uti
liqviden emellan Stats- och Riksgälds-Verkerl
vederbörligen iakttaga.
Riksens Ständer framhärda med djup tin*
dersåtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
undefdånigste och tropligtigstS
tjenare och undersåter
Vi
Den 2 Juli.
På Riddersk. och Adelns På Preit-Ståndets
Uppläst hos Samteliga Riks-Ståndcn den i Juli.
Storinägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af Eders Kongl. Maj:ts till
Riksens Ständer under den 26 April öfverlemnade
Nådiga Remiss, angående ersättning af
lonings-medel för åren 1812 och 1813, belöpande
sig till en sammanräknad summa af
633 R:dr 32 sk. 3 r. som tillkommer några
Civil-Statens Tjenstemän i Norrbottns Län ,
hvilka genom sista fredsbrottet med Ryssland
förlorat indelt aflöning, la Riksens Ständer härmed
i underdånighet anmäla deras i detta ämne
fattade beslut.
Riksens Ständer hafva väl funnit, att det,
enligt Eders Kongl. Maj.-ts Nådiga Kungörelse
af den 9 December 1812 , ålegat Löningstagarne
i Norrbottns Eän, att, inom den 15 Maji året
efter det för hvilket löne-ersättningen dem tillkommit,
anmäla sig hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
och begära den reqvisition å medlens
anordnande; hvilken anmälfiings-skyldighet,
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
JI. N. Schwan
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
Den st Juli.
37
de, efter hvad de till Riksens Ständer remitterade
handlingar innehålla, icke upplyst, hvarigenom
reqvisitionen för sent inkommit; men
som Riksens Ständer härvid tagit i öfvervägande,
att ifrågavarande Tjenstemän , Länsmän och Gästgifvare,
som äro boende i de mest aflägsna orter
i Riket, kunnat, dels af okunnighet om högstberorde
Nådiga författning och dels af ett möjligen
saknadt lägligare tillfälle, härutinnan åsidosatt
deras åliggande; saint att förlusten af denna ersättning
skulle blifva ganska känbar för personer,
emot hvilka i öfrigt ingenting är att anmärka;
så, och enär den besparing, som vid
Räkenskapernas afslutande för åren 1813 och
I813 härigenom uppkommit, är, likmätigt föreskrifterna
om Stats-Verkets förvaltning , påräknad
för andra behof, samt nytt anslag fordras,
om desse löningstagare ej skola komma i saknad
af denna deras ersättning; hafva Riksens
Ständer, då de denna ersättning beviljat, tillika
beslutit, aU till beinälte löningstagares godtgörande
ifrågavande summa 633 R:dr 32 sk. 3 r.
i den framdeles till afgifvande Einance-planen
tillgång skall uppgifvas i sammanhang med de
poster, som i öfrigt kunna anslås , att blott för
en gång utbetalas.
Rikaens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigstc Konung!
Eders Kongl. Hajlti
under*!
3?
JPen % Juli.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På BIddersk. och Adelns På Prest-S^andetä
Uppläst hos Samteliga Riks-St5nden den % Juli,
Stormägtigste Allernadigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
Om förlängande af den tid, sorn uti 30 Cap,
4 §. Rättegångs-Balken är utstakad, att hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet söka ändring uti
Hof-Bätts Dom och Utslag, Biksens Ständer fa
i anledning häraf i underdånighet till Eders
Kongl. Maj:t öfverlemna deras i detta ämne fattade
beslut,
Biksens Ständer hafva funnit, att den yrkade
förlängningen af tiden för ifrågavarande
anmälan i Hof-Rätten kan anses nödvändig»
enär något lidande derigenom för den vinnande
parten icke kan uppstå, helst honom äfven till”
kommpr att afvakta den tid, inom hvilken klagan
kan hos. Konungen förås öfver Rättegångsfel;
Riksens Ständer hafva derföre beslutit, att
en tid af en månad eller trettio dagar, den oräk
-
vägnar
Carl Mörner
h, t. Eandtmarskalk,
vägnar
J. A. Lindblom
n- v. Talman
-
På Borgare Ståndets
vägnar
H. IV. Schwan
h. t- Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
O, V Talman,
nåd
Den 2 Juli.
39
nåd, då Domen eller Utslaget föll, bör utsättas,
inom hvilken den, som vill söka Konungen
mot Hof-Rätts Dom eller Utslag, skall sådant
i Hof Rätten tillkännagifva och dervid genast
fullgöra hvad i och 6 §. §. i 30 Cap. Rättegångs-Balken
j slikt fall stadgar, samt att, om
nämnde dag infaller å en söndag, eller annan
helgedag , denna anmälan bör ske nästa söknedag
derefter.
Till följe häraf få Riksens Ständer i underdånighet
föreslå en sådan ändring uti första
perioden af I §. Uti 30 Cap. Rättegångs Balken:
”Hvem som söka vill, att Konungen må
”pröfva Hof Rätts Dom och Utslag, som i huf”vudsaken
fallit, gifve det skriftligen tillkänna
”1 Hof-Rätten , innan klockan tolf å trettionde
”dagen, den oräknad, då Utslaget föll, eller om
”denna dag infaller å söndag eller annan helgedag
, å nästa söknedag derefter; och sätte der
”tillika in tuhundrade daler, eller så mycket i
”guld eller silfver, som deremot svarar, ’
Enligt 9 §. i nämnde Cap, skola i de saker,
som i Svea Hof-Rätt dömde ära, parterne
ställa sig hos Konungen in före klockan tolf
två månader derefter, och ifrån Götha Hof-Rätt
tre månader, hvar månad räknad till 30 dagar,
och ej den dag, d| Domen föll. Enär antagande
af förenämnde föresjagne förändrade tid,
inom hvilken tilltänkt Revisions-sökande skall i
Hof-Rätter tiUkännagifvas, ändock återstår en
månad för mål ifrån Svea Hof-Rätt och tvänne
månader för dem ifrån Götha Hof Rätt, innan
parterne böra sia hos Eders Kongl, Majit inställa,
40
Den a Juli.
ställa;, anse Riksens Ständer detta tids-tatryimme
vara tillräck ligt för den sökande parten, att
Kinna fullgöra allt hvad honom åligger, förrän
honom kan tillåtas att målet hos Eders Kongl.
Majit fullfölja, helst i afseende å de parter,
hvilka, på sätt 6 §. af 30 Cap. medgifver, söka
att utan penningar få underställa Eders Kongl.
Majits Nådiga pröfning Hof-Rättens Dom och
Utslag, de här ofvan omförmälte svårigheter
för dessas ombud icke inträffa , att , då de icke
Jeunna sakna kännedom af hufvudmännens fattigdom,
genast efter det Domen eller Utslaget
fallit, begära tillstånd att deruti hos Eders Kongl.
Majit söka ändring; hvarföre Riksens Ständer
Funnit någon förlängning af den i nyssberörde
§. stadgade fatalie-tid icke erfordras; men i sammanhang
härmed hafva Riksens Ständer äfven
ansett den i Eders Kongl. Majus Nådiga Förordning
den 24 April 1754 föreskrifne tid,
inom hvilken, efter det Revisions-sökandet af
Hof-Rätteu blifvit beviljadt, det åligger den sökande
parten att ingifva penningar till lösen
För handlingarne och Hof - Rättens Protocoli
jemte stämplade pappers afgiften, böra förkortas ,
helst då, enär denna tid är i berörde Nådiga
Eörordning utsatt till 14 dagar för handlingarne
och en månad för Protocollen, vid äfventyr
af talans förlust i saken, Svea Hof-Rätt icke
skulle kunna, innan inställelsedagen hos Eders
Kongl. Maj:t, verkställa den i 7 §. 30 Cap.
Rättegångs - Falken föreskrifne pröfning , huruvida
parten fullgjort hvad honom blifvit ålagdt,
att han må sin talan hos Eders Kongl. Majit
full
-
Den 2 Juli.
41
fullfölja; alitsa hafva Riksens Ständer beslutit,
att tiden till berörde lösens erläggande på en
gång för handlingar och Protocoll må inskränkas
till åtta dagar, oberäknadt den dag, då tillstånd
till underdånig ändrings sökande blifvit
beviljadt.
Hvilket allt Riksetis Ständer få till Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och stadiästelse i
underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majds
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Tal maij.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
71. N. Schvan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stlnden den i Juli.
Stormagtigste Allernådigste Konung 1
Hos Riksens' Ständer har fråga blifvit väckt
nödvändigheten, att ett sådant stadgande
måtts
4a
Deri 3 Juli.
måtte kungöras, hvarigenom till allmänhetens
kännedom befordrades, att Eders Kongl. Maj:t,
genom särskildta från Dess Högsta Domstol utfärdade
Domar rörande börd och löningsrätt för
Rusthållare förklarat, att Kongl. Resolutionen
på Krigs befälets underdåniga besvär af år 1723 ,
samt Resolutionen uppå Allmogens underdåniga
besvär af år 1734, såsom meddelade innan allmänna
Dagen till efterlefnad påböds, i följe
af samma Rags förordnande och de flera sedermera
utkomna författningar i detta ämne samt
hvad dermed gemenskap ägde, borde anses till
all deras kraft och verkan hafva upphört, helst
enär den förstnämnde af omförmälte Kongl.
Resolutioner uti den på Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga befallning från trycket 1807 utfärdade
Samlisg af gällande Författningar och Stadgar
till en del finnes intagen, och anledning
derigenom till onödiga tvister uti förberörde
ämne, i förmodan af Författningarnes härutinnan
gällande kraft och verkan, lätt kunde yppas.
Riksens Ständer, som i afseende på ifrågavarande
ställning val funnit, att nyssnämnde
på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Befallning verkställde
och från trycket utgångne Samling af gällande
Författningar icke erhållit en sådan autorisation,
att den af Domstolarna kan uti meddelande
beslut åberopas, hafva dock, då sig visat,
att Rättegångar uti ofvanbesagde ämnen uppstått
, hvilka efter olika derom af Domstolarne
på förenämnde Resolutioner grundade Utslag
och Domar, blifvit under Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga skärskådande dragne, deraf hämtat skäl
och
Den 3 Juli.
43
oell anledning att i underdånighet anhålla, det
Eders Kongl. Majit i Nåder täcktes till allmän
kännedom befordra, att berörde Resolutioners
gällande kraft och verkan uti ofvan omför malte
del upphört.
Hvilket allt Riksens Ständer till Eders
Kongl. Majus Nådiga pröfning i underdånighet
öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdåhigste. tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns -På Prest-Ständets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom.
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar . vägnar •
H. N. Schwan , Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman,
Uppläst hos Samtelig;! Riks-Ständen den 2 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Hos Riksens Ständer hajr fråga blifvit vackt
•om den ändring uti Expeditions-Taxan af den
S7
44
Den 3 Juli.
37 Maj 1801, att losen för Expeditioner vid
Kämners-Rätterna mätte blifva lika med den,
sorn är bestämd för Härads- och Bergs-Tings*
Rätterna, äfvensom att parter mätte åläggas lösa
ett Exemplar af de Utslag och Protocoll, som
ifrån förstnämnde Domstolar utRirdas.
Riksens Ständer hafva tagit detta uti öfvervägande;
och då Härads- och Kämners-Rätter
i så matto äro med hvarandra lika, att de båda
äro förste Domstol, den ena å Eandet och
den andra i Staden, och det synes vara med
behörig ordning öfverensstämmande, att, enär
äfven den lösen, sorn för dessa Domstolars Expeditioner
får taga», i allt öfrigt är till lika belopp
bestämd, utom hvad beträffar den , som för
första arket af de Protocolls-Utdrag, hvilka innefatta
ett eller flera Utslag, är stadgadt, enhet
jämväl i denna del varder iakttagen, anse
Riksens Ständer sig äga skäl och anledning i
underdånighet tillstyrka, att en slik tillökning
uti Expeditions-Taxan för Kämn&rs-Rätter må
varda fastställd, äfvensom att, på enahanda grund,
kärande parter måtte varda förbundne att ett
exemplar af de Protocoll och Utslag, som i
tvistemål der varda hållna och utfärdade, emot
lösen uttaga; hvilket allt Riksens Ständer till
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och stadfästelse
i underdånighet öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Storr
Den 2 Juli.
Stormägtigs.te Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
45
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t. landtmarskalk.
På Prest-Ståndets
vägnar
O
J. A. Lindblom
n. v. Talman
På Porgare-Ständets
vägnar
H. N. Schwan
h. t. Talman.
På Ponde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman
-
Uppläst hos Samteliga Rlks-Stånden den a Julö
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om nödvändigheten, att nu gällande Sjö-Eag
och de i sammanhang dermed utgångne Författningar
måtte öfverse» och förbättras , samt lämpas
efter nu varande tids förändrade omständigheter;
och då Riksens Ständer, vid öfvervägande
häraf, funnit, det Eders Kongl. Maj:t redaa
förordnat en särskildt Comité till Sjö-Eagens
och de dermed i förening stående tid efter annian
meddelte föreskrifters öfverseende och förbättrande,
hafva Riksens Ständer icke ansett
härmed någon annan åtgärd kunna äga rum att
nos Eders Kongl. Maj.t anmäla deras underdå
-
niga
46
Deri 2 Juli.
niga önskan . (let tiicktes Eders Kongl. Majit i
Nåder befordra, att omförmälte arbete varder
af nämnde Comité med möjligaste första fullbordadt.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigsfe
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Monier J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. 1.1. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Standets
vägnar vägnar
H. N. Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 2 Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om nödvändigheten af ett allmänt stadgande
eller förklaring uti följande omständigheter: no
att vid Lagfart af fast egendom, köparen ej rnå
anses skyldig att äfven de beviljade uppbud,
jemte de betyg derom, som emot fastställd lösen
blifva å köpe-afhandlingen tecknade, tillika
Särskildt utlösa bevis genom Utdrag af Protocol
let:
-
Den s Juli.
47
let: 2:0 att uti ringare mai, Jer muntlig dämning
är i Lag medgifven, det ma vara Nämndemän
tillätet att stämningar verkställa, utan att
tillstånd dertill af den, som Domaren tillskriftliga
stämningars utfärdande forordnat, förut
ina behöfva sökas; 3:0 att för författandet af sistnämnde
stämning någon annan betalning ej mä
fordras, än den fastställde Lösen för densamma,
och 4:0 att de i Lagen stadgade vadeskillingar
ej må uppbäras till det förhöjda belopp, sorn
Kongl. Förordningen den 3 December 1812
angående Expeditions-Lösen utstakar.
Vid öfvervägande häraf, hafva Riksens
Ständer funnit: att, som Expeditions-Taxan den
27 Maj 1801 förordnar, att vid det ett Köpebref
första gången till Lagfarts och uppbuds erhållande
vid Domstolen uppvises, detsamma
bör ordagrannt i Protocollet intagas, samt det,
jemlikt Kongl. Förordningen den 14 Maj 1805,
åligger Domstolen vid berörde tillfälle pröfva
säljarens åtkomst-handlingar samt innehållet deraf
korteligen i Lagfarts-Protocollet anteckna,
Köparen både är skyldig och för sin egen säkerhet
har nödigt, att utom det uppbuds-bevis,
som å köpebrefvet tecknas, särskildt lösa ett Utdrag
af det Protocoll, som i ämnet föres; hvaremot
och då öfver 2:dra och 3:dje uppbuden något
annat bevis ej för köparen erfordras, än
det som derom äfven skall å köpebrefvet meddelas,
köparen ej bör belastas med Lösen af
några särskildta Protocolls-Utdrag öfver dessa
2:pe sednare uppbud. Att enär Lagen i 11 Cap.
2 §• Rättegångs-Ealken tillåter, att i ringare mål,
den.
4S
Den 2 Jalu
den som sokes, må muntligen stämqjas, samt i
7 §. af berörde Cap. förordnas, det sådan stämning
å Landet bör ske genom .Länsman eller
någon af Nämnden med en annan trovärdig man,
som inom Häradet bor, häraf är tydligt, att
Nämndemän äro till sådana förrättningar i följd
af deras tjenste-befattning berättigade utan särskildt
förordnande eller tillstånd, att den i förenämnde
Expeditions-Täxa och genom Kongl.
Förordningen den 3 December 1813 till 50
procent förhöjde Lösen för Stämningar inbegriper
all den betalning Stämningssökanden bör
för författande deraf erlägga; och att, då Vadeskillingarne
äro till sitt belopp uti Lagen bestämde,
den genom nyssnämnde Kongl. Förordning
stadgade förhöjning uti Expeditions-Lösen
ej kan anses vara till dessa utsträckt.
På sådana grunder, och ehuru Riksens Ständer
förmoda, att hvad nu omförmäU är i allmänhet
af Domare och de personer, hvilka af
dessa till Stämnings utfärdande utses , varder
iakttages, hafva Riksens Ständer likväl ansett
nödigt att genom utfärdande Författning eller
annan lämplig åtgärd det må förekommas, att
vid Lagfart af fast egendom köpare ej må, vid
andra och tredje uppbuden, tillskyndas annan
utgift, än den som för uppbuds-bevisets åtecknande
på lcöpe-afhandlingen skall betalas: att
muntliga stämningar i sådana mål, der de äro
tillåtne, må af Nämndemän obehindradt få verkställas:
att för skriftliga stämningar högre be
talning
under någon förevändning icke uppbäras,
än den för desamma stadgade Lösen; samt
att
Den z Juli.
49
alt i Vade-penningar ej mera får tagas, ä'n sorn.
i Xjagen är utsatt; oell då Riksens Ständer allt
delta Eders Kongl. Majtts Nådiga pröfning i
underdånighet underställa, fade derjemte om en
sådan Författnings utfärdande underdånigst anhålla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdåhigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar _ ' vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Palman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
II. N. Sclnvan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppiast hos Samteliga Riks - Stånden den 4 Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Till Riksens Ständer har en framställning
blifvit gjord rörande de olika meningar, som vid
tillämpningen af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 17 December 1810, samt Kongl. Kammar-Collegii
och Kongl. Kammar-Rättens i följd
deraf den 18 Februari 1811 samfäldt utfärdade
i itc Bandet, 7< 8« Kurt»
Den 2 Juli.
kungörelse , i sa. måtto kunna deraf uppstå, att
då uti berörde Kungörelse prsesériptionstiden för
Revision af Kronans Uppbordsmäns oell Redogörares
Räkenskaper är utstakad till 10 år, men
deremot denna prasscriptionstid är inskränkt till
tre år i afseende på de personer, af hvilken
class som helst , de der för tillfället anförtros
några Kronans medel, ätt till något visst extra
behof användas, emot särskildta Redogörelsers
afgifvande, det icke är nog tydligen bestämdt,
huruvida sislberörde kortare piaescriptionstid bör
äga rum i afseende på de redogörelser , som för
krigskostnader afgifvas ; hvarjemte blifvit anmärkt,
ej mindre svårigheten och stundom omöjligheten
att inom så korrt tid verkställa en
fullständig Revision af bersrde redogörelser,
än äfven den förlust Eders Kongl. Maj:t och
Kronan deraf tillskyndas, om Redogörarne undgå
ansvarighet för sådana behöriga anmärkningar
, som vid deras aflemnade räkenskaper
äf nämnde orsak icke hinna upptäckas.
Riksens Ständer har härvid förekommit den
vidlyftighet, som åtföljer Krigs-Räkenskaperna,
den längre tids - utdrägt Revisionen deröfver
medför, om den med behörig noggrannhet skall
verkställas, den svårighet, som måste uppstå,
att, efter ett slutadt krig, då de särskildte derunder
antagne Redogörares befattningar upphört ,
och de blifvit spridde på åtskilliga, kanske ofta
okända, vistelseorter , både inom och utom Riket,
kunna få anmärkningar, som vid deras Räkenskaper
göras, dem tillställda, om än samma anmärkningar
hinna att inom den korrtare prse
serip
-
Den 2 Juli.
5*
scriptionstiden af trenne år författas, men hvilket
tillställande inom besagde tid bör ske, så
vida anmärkningen skall mot Redogöraren äga
någon verkan. Riksens Ständer hafva härjemte
ansett Krigs - admistrationerna och Redogörarne
icke kunna från annan synpunkt betraktas, än i
likhet med andra Kronans Uppbördsmän, och
att de således icke böra njuta någon kortare
prtescriptionstid, inom hvilken anmärkningar å
deras Räkenskaper kunna falla dem till last, än
för de sednare är utsatt, eller Tio år, hvilken
ansvarstid Riksens Ständer äfven anse vara förenlig
med hvad angående fordringar emellan
enskildte personer , så vida de vid deras gäldande
kraft skola bibehållas , är i Rågen stadgadt.
På alla dessa skäl , och då Riksens Ständer
funnit, att då i fråga ställde författning uti ofvan
omförmälte omständighet icke äger så tyd*
liga och bestämda uttryck, att de ju kunna lemna
tillfälle till skiljaktigt bedömmande af deras
rätta mening och orda-förstånd; hafva Riksens
Ständer ansett en sådan förklaring af förenämnde
Kungörelse nödvändig, att Prsesctiptionstiden
för Revision af Krigs-Räkenskaper må vara på
lika sätt, som angående andra Kronans Uppbördsmäns
Redogörelser blifvit stadgadt,* till Tio
ar bestämd. Hvilket beslut Riksens Ständer
härmed få till Eders Kongl. Maj:ts pröfning och
Stadfästelse i underdånighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad y trohet och nit
Stor
-
.63
Den s Juli.
Stormagtigste Allemådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligfigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest Ståndets
vägnar
vagnar
J A. Lindblom *
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
C ari Mörner
h. t. Landtmarskalk,
På Borgare-Ståndets
vägnar
Ji. N. Schwan
h. t. Talman.
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Rlks-Ständen den 2 Juli.
Stormagtigste Allemådigste Konung!
Genom Nådig Proposition af den 19 sistl.
April, har Eders Kongl. Maj:t i Nåder täckts
meddela Riksens Ständer Des« förslag till ett
nytt stadgande, huru förfaras bör vid Besvärs
anförande i brottmål hos Eders Kongl. Majit,
hvilket stadgande borde gälla intill dess den
Allmänna Eagen, som är under omarbetning ,
hunne utfärdas Riksens Ständer, då de hufvudsakligen
i underdånighet instämt i det förslag
Eders Kongl. Majits Nådiga Proposition innehåller,
hafva dock,för att undanrödja all osäkerhet
i detta ämne, och till undvikande af ali
möjlig irring uti den föreskrift, sorn af Hofeller
Öfver-Rätt meddelas, till den samma, med
den
Sen 2 Juli.
53
dea ändring, efter hvad följande redactlon in«
nehäller, i underdånighet gifvit sitt bifall.
”Den som vill hos Kongl. Maj:t söka ändring
i något af Hof- eller Öfver-JRatt tned”delt
Utslag i brottmål, som efter anslag är ut”färdadt,
ingifve i Kongl. Majestäts Justitia”Bevisions-Expedition
sina underdåniga besvär,
”inom hälften af den tid, som i 30 Cap. 9 §.
”Bätteg:s-Balken för tvisters fullföljande finnes
”utsatt. Har målet varit Hof-Bättens pröfning
wunderstäldt, vare lika tid till underdån. besvärs
”inlernnande, ifrån den dag Parten af Utslaget
”bevisligen undfått del.’’’
”Böter, ersättning för Bättegångskostnad och
”hvad Hof- och Öfver Bätten derjemte ålagt
”den missnöjda parten att gaida, skola, der så”dant
ej förut vid Besvärs anförande derstädes
”mot Under-Bättens Utslag skett, nedsättas hos
”Konungens Befallningshafvande, Magistrat elller
Kronofogde i orten , samt bevis derom bi”fogas
de underdåniga besvären. Ar den sak”fällde
så fattig, att han ej kan utgifva de me”del
Hof- eller Öfver-Bätt honom ådömt, bör,
”jemte besvären företes intygande derom af
”Domstol eller Domare, eller, om det ej ske
”kan, af vederbörande Krono-betjente el ler Kyrkoherden
i den församling, der den sakfällde
”bor och har sitt hemvist. Jemväl åligger kla”ganden
att ställa sig till efterrättelse Kongl.
J’Maj:ts Kungörelse af den 1 October 1812 , om
”hvad som bör iakttagas vid besvärs-skriftersn
”författande och inlernnande. Försummas någ<ft
”af hvad sålunda är föreskrifvet, skall d©i klagan
-
54
Den % Juli.
”gande anses'hafva förlorat sin talan och hans
”besvär ej komma under pröfning.”
”1 afseende på brottmål , der den tilltalade
”är häktad , förhålles enligt 2 9 och 3 0 punkterna
af Kongl. Förklaringen den 23 Mars 1807.
”Ehvad missnöje emot Hof- eller Öfver”Rätts
Utslag i brottmål anmälas eller icke,
”bör Utslaget alltid innehålla tydlig, noggrann
”och fullständig underrättelse om allt hvad par”ten
vid ändrings-sökandet hos Kongl. Majit
?’har att iakttaga”
I öfrigt anse Riksens Ständer nödigt , att
enahanda Ordalag af Hof- eller Öfver-Rätt bör
på alla ställen i Stadgandet iakttagas; hvilket
allt Riksens Ständer härmed till Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning och stadfästelse i underdånighet
öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
dersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allörnådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Standets
vägnar vägnar
N. Schwan Lars Olsson
h» t. Talman. n. v. Talman.
upp.
Den 5 Juli.
55
Uppläst hos Samteliga Riks-Ständen den 2 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung !
Hos Riksens Ständer har en framställning
blifvit gjord om de Exclusiva Privilegiernas
skadliga inflytande på konstflitens och slöjdernas
förkofran; och har, i ändamål att gifva dessa
privilegier en för samhället förmånlig och gagnande
rigtning, blifvit föreslaget: att alla exclusiva
privilegier , sorn innehafvarne i 2o ar begagnat,
måtte upphäfva* och till deras kraft
varda dödade: att hädanefter icke något privilegium,
på hvad production som helst, matte,
såsom fullkomlig uteslutande rätt, ineddelas: att
sådana för konstfliten tjenliga uppmuntringar,
sorn förvissa om ägande rättens ostörda åtnjutande,
måtte hafva afseende på tillverknings-methoden;
men ej på sjelfva saken eller ämnet:
att ett sådant privilegium ej måtte blifva hinder
för erhållande af ett nytt privilegium å bevisligen
nyttiga förbättringar af en redan privilegierad
arbets-method; och at< dessa privilegier
ej måtte tilldelas på längre tid än Tio år , och
om prolongation sökes, ej beviljas för längre tid,
än Fem år.
Riksens Ständer, sorn redan vid 1809 års
Riksdag förehade detta ämne till pröfning, hafva
nu icke annat kunnat, än förblifva vid den
öfvertygelse , som då föranledt deras beslut: att
alla privilegia exclusiva, som uppfinnare af någon
inrättning, eller förfärdigare af något arbete,
för mer än 20 år tillbaka undfått, och sedan
tillgodonjutit, böra förlora deras exclusiva e
gen
-
Ben 2 Juli.
geriskap, och andra personer tillåtas att med
production af. samma slags arbete sig sysselsätta :
att sedan en person gjort någon ny uppfinning,
men en annan bevisligen upptäckt någon ny och
gagnelig förbättring uti samma ämne, den förras
privilegium exclusivum icke bör ligga den
sednare i vägen, att erhålla en dylik förman ,
om han behörigen kan styrka, att förbättringen
varit en följd af hans egen , och icke af någon
annans skicklighet: och ändtligen, att icke något
privilegium exclusivum hädanefter måtte beviljas
för längre tid, an Tio år: eller, om uppfinningen
fordrat särdeles möda och kostnad,
högst Femton år , utan någon prolongation , hvilken
i sådant fall aldrig bör meddelas.
Som emedlertid exclusiva privilegier , då
de ej på kortare tid , såsom en rättvis belöning ,
utan pä längre tid, sorn en uteslutande förmån,
varda meddelade, ostridiat kunna räknas ibland
de största hinder för konsternas , handelns och
slöjdernas framsteg, dels derföre , att de qväfva
den täflan, som utgör själen af all industri,
och icke allenast hindra hvar och en privilegierad
Näringsgren att sträfva till en högre fullkomlighet,
utan äfven, enligt erfarenhetens vittnesbörd,
genom privilegii-innehafvarnes trygghet
för alla medtäflare ,ofta nedsätta en sådan privilegierad
slöjd eller slöjde-product till en allt större grad
af försämring och ofullkomlighet , dels ock derföre
, att de göra hvar och en annan medborgare
modfälld, sorn, med ett lika lagligt utöfvande
af sina krafter, ser kretsen för sin verksamhet
inskränkt eller afbruten , och den privi»
le
-
Din 2' Juli.
57
legierade medlemmen ensam skörda de frukter,
pä hvilka närings-omtanken och konstfliten äga.
ett gemensamt rättvist anspråk; så få Riksens
Stander, på dessa grunder, hos Eders Kongl,
Majit anmäla deras förnyade underdåniga önskan,
att Eders Kongl. Majit taktes göra Nådigt afseende
på hvad Riksens Ständer i detta ämne, vid
tvänne Riksmöten, till Eders Kongl. Majit underdånigst
hemställt.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit ,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Prest-Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 2 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
X anledning af hos Riksens Ständer gjord
motion, om tillåtelse för Allmogen i Skåne att
an
-
På Riddersk. och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t. landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. N. Schwan
h. t. Talman.
Den 9 Juli.
antingen leverera den Stockholms Barnhus tillhöriga
Tionde - Spannmål uti närmaste KronoMagazin,
eller ock att alltid få lösa den efter
Markegångspris, få Riksens Ständer härmed i
underdånighet öfverlemna deras häröfver fattade
beslut.
Sedan Riksens Ständer hafva inhämtat utaf
de tid efter annan af Eders Kongl. Majit i detta
ämne utfärdade Nådiga författningar, att nuvarande
sätt till leverering af Krono-TiondeSpannmålen
för Stora Allmänna Barnhus-Inrättningen
i Stockholm är mera betungande för
Allmogen, än öfverlemnande af den andra Fromma
Stiftelser i Riket tillagde Krono - TiondeSpannmål
; äfvensom att något lidande Barnhuset
icke kunde tillskyndas, om dess Krono-Tionde-Spannmål,
hvilken Kronan ej behöfver inlösa,
finge på samma sätt, som den öfriga Barnhusen
och Hospitalen anslagne Tionde-Spannmålen,
på Auctioner uti mindre Poster, högst
lo tunnor i hvarje utrop, försäljas, hvarigenom
dessa Tionde-gifvares åliggande blefve satt i likhet
med den öfriga till Fromma Stiftelser skattskyldige
Allmogen; få Riksens Ständer, i följd
häraf, i underdånighet hos Eders Kongl. Majitanhålla,
att, så framt icke några särdeles vigtiga
omständigheter sådant hindra, med förhöjningen
af den Stockholms Allmänna Barnhus
!> tillslagna Krono-Tionde-Spannmål måtte få för
hållas
på alldeles samma sätt, som i anseende
till öfriga Fromma Stiftelser blifvit genom Eders
Kongl. Majits Nådiga Instruction för Seraphimer-Ordens-Gillet
den 38 April 1791, samt
Ede*°
Den 2 Juli.
59
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets KammarGolIegii
Kungörelse den 21 Mars innevarande år, stadgadt
och förordnadt; hvarigenom det lidande,
sorn, genom Spannmålens forslande, Tionde-gifvarne
förorsakas, synes allrabäst blifva afhulpet.
Detta allt få Riksens Ständer i underdånighet
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup un*
såtlig vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnra vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talrhan.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. N. Schwan Lars Olsson
h. t. Tallmarv n. v. Talman
Uppläst hos Samteliga Riks-St5nden den 4 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Som hos Riksens Ständer andraget blifvit,
att då hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
påstående af fordringsägare blifvit gjordt,
art
6o
Den 2 Juli.
att gäldenär, hos hvilken , vid utmätning , tillgång
till det ådömda saknats, matte till det i
allmänna Lagen tillåtna arbetstvång befordras,
för att afijena skulden med arbete, det handt,
att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansett
frågan derom vara af tvistig beskaffenhet
och förvist fordringsägaren att sio talan vid
Domstolen utföra, och i följe deraf en sådan
Lagförklaring blifvit yrkad, att Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i dylikt fall skulle
åligga att fordringsägarens yrkande om bysättning
å gäldenär och att få honom i arbete inställd,
pröfva och afgöra , samt beslutet till verkställighet
befordra; hafva Riksens Ständer, efter
öfvervägandet af de för detta yrkande anförda
skäl , och dä allmänna Lagens mening i
detta fall ej lärer kunna anses tvetydig, endast
funnit nödigt anhålla, att Eders Kongl. Maj:ts
Befäl Iningshafvandes åliggande i detta afseende
måtte genom ett allmänt stadgande blifva bestämdt.
Hvilken önskan Riksens Ständer härmed
få till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
i underdånighet frambära.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdåriigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndels
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
In f. Landtmarskalk. n. v. Talman.
Den a Juli.
6*
3?i Borgare-Ståndets
vägnar
if. N. Schwan
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Riks Ständen den 2 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konunt?!
Då lios Riksens Ständer fråga blifvit väckt
6m rättigheten att meddela bevis till bestyrkande
af sjukdoms-fövfall , hafva Riksens Ständer
funnit, att i de händelser, då allmänna
medborgerliga skyldigheter skola uppfyllas, riten
någon , antingen af sjukdoms-förfall hindras att
dertill sig inställa, eller söker att derifrån sig
undandraga, såsom med sådana periodiska åkommor
eller dolda kroppsfel besvärad, hvilka dertill
göra honom oskicklig; kunna Tät arens betyg
derom ej alltid anses nödvändiga , utan sådant
betyg äfven kunna meddelas af andra trovärdiga
personer , enär dessa betyg jemväl äro
af Presterskapet i församlingen till deras rigtighet
besannade. Riksens Stander hafva derföre
velat föreslå ett sådant stadgande till iakttagande
af dem, hvilka i kraft af deras innehafvande
ämbeten och tjenster, eller efter särskildta "uppdrag,
äga att skyldigheternes fullgörande utfordra.
Hvilket förslag Riksens Ständer härmed
få Eders Kongl. Majit i underdånighet till pröfning
och stadfästelse underställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormäg
-
6?
Den 2 Juli,
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Uppläst hos Samteliga Riks-Stände^- den 2 Juli.
Stormagtigste Allernådigste Konung!
Då en längre tids erfarenhet styrkt, att
varggårdar och varggropar icke kunna anses såsom
fullkomligen verksamma medel till skadedjurs
utrotande, samt ingalunda till sin nytta
motsvara den tidspillan, den kostnad och det
skogödande, deras upprättande och vidmagthåi*
lande förorsaka; få Riksens Ständer för Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla deras beslut,
att 4 §. i 23 Gap. Byggninga-Balken, som
handlar om sådana varggropar och varggårdar,
samt, i förening dermed, den följande 5 §., må
förklaras icke mera gällande, samt att, der så*
dant ej redan skett, det må hädanefter bero på
de föreningar, Socknarnes inbyggare kunna, en
-
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. N. Selwan
h. t. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
ligt
Den 2 Juli. 63
ligt Kongl. Förordningen örn Jagt och Djurfång
af den 13 April 1808, sig emellan träffa,
och på hvad hvarje Dans styrelse Iean, efter
behofvet, finna nödigt föreslå, hvilka anstalter
må till odjurens utrotande vidtagas; till hvilka
aftal invånarne destomera lära blifva villige,
som de sjelfve icke kunna undgå att inse den
förmån, dem deraf tillskyndas. Hvilket allt
Riksens Ständer få till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och stadfästelse i underdånighet
hemställa.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad , trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersäter
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar ■> vägnar
Carl Mörner J. A. Linblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Eorgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
IT. N. Sclavan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samfeliga Riks-Stånden den 2 Juli,
Stormägtigste Allernådigste Konungr!
Hos Riksens Ständer har blifvit föreslaget,
att i frågor, som röra personers inflyttning till
Stä
-
64
Deri 2 Juli.
Städerna’, Fatligvårds-Directionerne icke mä anses
skyldige att erlägga Fosén för de Utslag*,
som deröfver varda från Eders Kongl. Maj:ts
och Bikets Kammar-Collegium utfärdade; och
hafva Riksens Ständer funnit det vara ett allmänt
stadgande, sa väl uti de förut utfärdade,
sorn de sedermera tillkomna och nu gällande
Expeditions-Taxor och Chartte - Sigillataa - Författningar,
så väl att fattige rättsökande parter,
som intet äga, hvarmed de kunna betala, skola
vid Domstolar och Executions-Säten utan vedergällning
undfå hvad för dem till deras rätts
sökande och försvar nödigt är, sorn ock, att
dessa böra vara från Chartse-Sigillatas-afgift i så-»
dant fall befriade, äfvensom det är föreskrifvet,
att ansökningar och Actioner af och för Skolor,
Hospital, Fattigvårds - inrättningar och
alla andra Fromma Stiftelser, böra vara från
Chartäj-Sigillatas-afgift befriade.
Enär nu Fattigvårds-Directionerna hvarken
vanligen för sitt besvär undfå någon vedergällning,
eller hafva andra medel under sin disposition,
än dem, som till de fattiges försörjande
antingen årligen sam manskjutas, eller af Fattighus-Inrättningarna
tillslagna Fonder inflyta;
och de tvister, hvilka desse Directioner måste
utföra, rörande rättighet att i Fattig Inrättningarna
varda intagne, eller derifrån njuta understöd,
hufvudsakligen innefatta ämnen, som
fullkomligen kunna sättas i jemförelse med dem,
då de fattige söka eller försvara sin rätt; hafva
Riksens Ständer funnit skäligt i underdånighet
anhålla om en Författnings vidtagande, hvarigenom
-
Den 2 Juft.
65
genom Fattigvårds-Directioner varda befriade
från all utgift till Chartte-Sigillatse oell Utslags
Frösen, i de händelser, då frågor göras anhäagiga
om fattigas intagande till vård uti de inrättningar,
som äro under nämnde Directioners
förvaltning ställde: hvaraf Riksens Ständer an
se
blifva en ostridig följd, att ett lika förhållande
bör vara med alla de stridigheter, sora
emellan Församlingarna å Landet uppsta, om
skyldigheten till fattighjons vård och försörjande,
helst äfven i alla dessa fall den talan, sorn
föres, ej annorlunda kan betraktas t än som ett
Oeconoinie- och Folitie-ärende, hvilket rörer en
hel menighet , eller härleder sig frän allmänna
onera, vid hvilka händelser frihet från ChartaeSigillatse-afgift
är stadgadt; hvilket allt Riksens
Stander härmed till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning och stadfästelse få öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup un
dersåtlig
vördnad, trohet och nit
-Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majas
underdånigste , tropligtigste
tjenare och undersåter
På Riddersk. och Adelns Få Frest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h. t. Landtmarskalk. n. v. .Talman.
På Borgare-Ståndets ?å Ronde Ståndets
vägnar vägnar
H. N. Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
5.ts Bandet. g. 10» Upp.
66
Den 2 Juli.
Uppläst hos Samteliga Riks-Stånden den 2 Joli,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fräga blifvit väckt
om rättighet för Invånarne i Skåne och Blekinge,
att fritt få till och ifrån hvarandra transportera
sina Kandtmanna-varor; och få Riksens
Ständer härmed hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla deras i detta ämne fattade
beslut.
Riksens Ständer hafva, efter inhämtad kännedom
om Eders Kongl. Majus Nådiga förordnande
härutinnan, väl ansett, att det icke borde
vara Invånare i Blekinge och Skåne, mer
än andra Rikets Innebyggare, betaget, att med
hvarandra ingå i köp och byte om sådana Eandtinanna-varor,
hvilka utgöra deras egen afvel,
samt att således, enär Eandtmannen i största
delen af Skåne saknar tillgång af skogsförnödenheter,
som från Blekinge med mindre svårighet
sjöledes kunna erhållas, hvaremot Invånarne
i sistnämnde ort kunna vara i behof af deri
Spannmål, Jordbrukaren i Skåne har att aflåta,
desse borde vara öppet, att, utan inskränkning
af in- och utlossningsplatser, få dessa provinser
emellan transportera ved, redskap och byggnadsämnen
af andra trädslag, än Ek; men Riksens
Ständer hafva likväl derjemte funnit, att för
tillsynen och vården derå, det berörde frihet
vid omförmälte transport ej måtte lända till öfverträdelser
emot hvad Seglations- och Tullförfattningarne
stadga, det vore oundgängligt, att
visse föreskrifter i dessa afseenden blefve meddelade
;
Den 3 Juli.
67
delade; och hafva Riksens Ständer deribland
trott sig böra anmärka såsom nödvändigt, att
Invaname ej matté belastas med skyldighet att
från Tullkammaren förskaffa sig förpassningar å
skogsproducterna, utan att desse förpassningar
mätte af ortens Krono-Berjente kunna blifva utfärd
ade.
På sådan grund tillstyrka Riksens Ständer
i underdånighet, det Innevånarne i Blekinge
och Skäne ma blifva tillåtet, att från alla inlastningsplatser
i förstnämnde Provins obehindradt
fä, de förre utföra, och de sednare afhämta
ofvan omförmälte träd varor, samt dem till utlossningsplatser
i Skane transportera; äfvensom
att samma Seglation»-ftihet måtte utsträckas till
utförseln af Spannmål ifrån Skåne; och öfverlemna
Riksens Ständer tillika i underdånighet
till Eders Kongl. Mai:t, att i Nåder förordna
om det reglementariska, sorn dervid bör iakttagas,
på sätt behofvet och omständigheterna
kunna fordra, men att likväl dervid en sådan
lätthet, som förberördt, är, till förpassningars
erhållande, varder vederbörande beredd och förunnad;
hvilket allt Riksens Ständer härmed få
till Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning i underdånighet
öfverlemna.
Riksens Ständer framhärda med djup unr
dersStlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung! «
Eders Kongl. Maj.ts
underdånlgste, tropligtigste
tjenare och undersåter
VI
Den 3 Juli.
På Riddersk. och Adelns Pä Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. N. Schwan Lars Olsson
li. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Samteliga Rifcs-Stånden den z Juli.
Stormägtigste Allernådlgste Konung!
I anledning af hos Riksens Ständer vackt
motion om den lindring uti Bevillningen, som,
i kraft af Eders Kongl. Majits Nådiga Resolution
af den 12 Mars 1807, Kongl. Brefvet till
Eullmägtige i Riksgälds-Contoiret den 15 Januari
1808, samt Riksens Ständers vid 180g och 1810
årens Riksdagar tagna beslut, blifvit Uddevalla
Stads Innevånare förunnad; få Riksens Ständer
i underdånighet hos Eders Kongl. Majit anmäla,
att den lindring i Bevillningen, sorni 1 Art.
4 §. 11 Momentet Bevillnings-Förordningen den
28 April 1810 blifvit Uddevalla Stad beviljad,
genom deras enhälliga beslut till innevarande
års slut blifvit stadfästad.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vårdnad, trohet och nit
Stormägtigste. Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
Underdånigste, tropligtigste
tjenare och ujidersåter
På
Den 5 Juli.
jPå Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
Uppläst hos Samteliga Ri!<s-Ständen den a Juli»
Stormagtlgste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har fråga blifvit väckt
om anslag af allmänna medel till understöd för
Carlscrona Stads Fattigvårds- och Arbetshus-inrättning.
Riksens Ständer hafva uti detta ämne inhämtat,
att de nödlidandes antal i Carlscrona
utgör 5 52 personer, hvaribland största deler»
tillhör Amiralitets-Församlingen, till hvars underhållande
skulle erfordrasen summa af 10,360
R:dr Banco, hvilken öfverstege innevånarnes
förmåga. Afven hafva Riksens Ständer erfarit,
att Eders Kongl. Maj:t under den 19 April
sistlidne år i Nåder anslagit, att utur Amiralitets
Krigs-Cassan utbetalas ett tillökt bidrag af
833 R:dr 16 sk., eller, med de förut deraf bestådde
166 R:dr 33 sk., inalles 1000 R:dr om
året till Fattigvården och den i sammanhang
dermed varande Arbetshus-inrättning , såsom ock
beviljat ett extra anslag af 1000 R:dr utaf 3:dje
Hufvud-titelns besparingar ärligen till nästa
Riksdag ; hvarefter Eders Kongl. Maj:t, uppå
vägnar
Carl Mörner
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. N. Schivan
h. t. Talman.
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. "Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
vtterli
-
Dan a Juli,
■ytterligare gjord underdånig anmälan om be»
hufvet af vidsträcktare understöd, under deri 21.
Februari detta är ökat nyssnämnda af Statsmedlen
beviljade summa med 1000 R:dr från
innevarande års början och tills vidare.
Vid öfvervägande af allt detta hafva Riksens
Ständer funnit, att, som mängden af fattige
i Carlscrona är större, än att Stadens innevånare
kunna förmå att dem försörja, och.
detta härleder sig dels ifrån en mängd krigsmän,
och dels ifrån arbetare vid Orlogsflottan
och Kronohvarfvet, hvilka äro uturståndsatte
att sig sjelfva försörja, eller hafva efterleta nät
enkor och barn uti fattigdom; bör denna Fattigvårds-
och Arbetshus-iilrättning af det allmänna
understödjas. I följd häraf hafva Riksens
Ständer hesLutit, att, med förutsättande deraf,
, att ej mindre de utur Amiralitets KrigsGassan
utgående xooo R:dr, än äfven det bidrag,
Stadens invånare nu utgöra, hädanefter
kommer aft fortfara, i ett för allt af Stats-Verkets
medel till ifrågavarande angelägna behof bevilja
en summa af 3000 R:dr årligen, hvilken
till nästa Riksdag kommer att uppföras å Stat
under 6:te Hufvud-Titeln, sorn innefattar anslagen
för milda Stiftelser.
Riksens Ständer framhärda med djupr undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigsta AMernådigste Konung!
F<iers K ongl, Maj:ts
underdåhigste och tropligtigste
tjenare och undefsåter
Pi
Den % Juli. 71
På Riddersk. och Adelns På Prest-Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner J. A. Lindblom
h- t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vägnar vägnar
H. N. Schwan Lars Olsson
h. t. Talman. n. v. Talman.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Adeln den 2 Juli.
Högvörd, Prest-Ståndet den 2
Vallöf!. BorgareStåndet den 3
Hederv. Bonde-Ståndet den 2
jRiksens, Höglofl. Ständers Allmanna
Besvärs- och Oeconomie- Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fr äg a 07/1 nådiga föreskrifter i afseende
pä Skogshushållningen vid
sådana Bergsmanshemman, som af
andra än Bergsmän inköpas.
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvet
och derifrån till Utskottet remitteradt
Memorial af Riksdags - Fullmägtigen för Nora
och Lindes Bergslager, Pehr Pehrsson i Gammelhyttan,
med hvilken Riksdagsmännen Pehr
Jansson från Vesterbergslagen af Stora Kopparbergs
Län, Eric Pehrsson från Philipstads
Bergslag i Carlstads Län och Olof Larsson från
Carlskoga och Lekebergs Härader i Örebro Län,
med
72
Ben s Juli.
fhed flera Fullmägtige från BersTagerna sig förenat,
har blifvit anfördt, att då vid 1809 och
3810 årens Biksdag den af Bergsmans - Ståndet
förut innehafde uteslutande rättighet att köpa
Bergsmanshemman blifvit utsträckt jemväl till
andra personer utom samma Stand; och Bruksidkare
samt Borgarne i de till Bergslagerna angränsande
Städer således inköpa en stor del af
sådana hemman, hvilkas koltillgångar och skogar
användas dels till hammarsmide och dels
till vedbrand i Städerna, hvarigenom Hyttorna
kom.me att sammanflyttas , blåsningen förminskas,
och Kronan att förlora en betydlig del af dess
Tionde • Tackjern , så finge Pehr Pehrsson anhålla
om vidtagande af den .författning, att hvar
och en, som inköper Bergsmanshemman, i afsigt
att skogen till annat, än Tackjerns-tillverkning
, begagna, borde förpliktas att antingen,
i Bergs-Domhafvandens närvaro öfverenskomma
med Hytte-Interessenterna om någon värmning
i ersättning till Hyttelaget för hvarje stig kol
eller stafrum ved, som från Hyttan bortföres,
eller ock, vid högre vite än förut är stadgadt,
samt till och med vid egendomens förlust, förbjudas
att skogen afyttra , eller annorlunda, än
på rätt Bergsmansvis, använda.
Utskottet har tagit i öfvervägande hvad
sålunda anfördt blifvit; och då ej mindre genom
Kongl. Brefvet af den 11 Juni 1794 , än
Kongl. Förordningen af den 5 October 1772, är
stadgadt, att Bruksägare och Ståndspersoner, som
Bergsmanshemman åtkommit, böra på rätt Bergsvis
sköta och nyttja sådana hemman , så att in
nelraf
-
Ren 2 Juli.
•73
nehafvarne fullgöra alla de skyldigheter, som en
Bergsman åligga, - medelst Bergsbrukets fortsättande
och Tackjernets användande, samt skogens
vard och nyttjande efter Forfattningar oell
Besolutioner; men att, om annorlunda sker, den
Ståndsperson, sorn vid Bergsmansegendomen eftersätter
Bergsbruket, likafullt skall betala fulla
utskylder till Kronan, i hvilken afsigt Kongl.
Bergs-Collégium , i anledning af förra arens obehindrade
hyttegång, bör utsätta en viss blåsningstid,
såsom den kortaste, hvarefter, då någre
oundviklige olyckshändelser icke inträffa,
utlagorna skola beräknas och erläggas hvarje år,
blåsningen skulle finnas gå derunder; samt att,
um en sådan Ståndsperson dertillmed varder befunnen
och öfvertygad om missbruk och öfvertradelser
i angående till Tackjernshandel, skogshushållning
och olollig kolförsäljning, bor han
första gången plikta efter Bag och Författningar
, men andra gången förlora åbo- och nyttjande-rättigheten
af Bergsmansegendomen , hvilken
i sådan händelse skall af Bergs-Tings-Bätten
för hans räkning, på öppen Auction, efter
föregångna palysningar, säljas till den mestbjudande
inom Bergsmansståndet, utan att någonsin
mera få komma i Ståndspersons hand; så har
Utskottet, enär genom concessionerna vid 1809 och
1810 årens Biksdag någon förändring icke blifvit
gjord uti de Ståndspersoner åliggande skyldigheter
i anseende till hushållningen med Bergsmanshemman
, sorn af dem uppköpas, icke funnit
någon anledning tillstyrka bifall till Biksdagsmannen
Pehr Pehrssons i ofvanberörde måtto
gjorda
74
Den 2 Juli.
gjorda anhållan ; helst hvar och en delägare i
ett Hyttelag är öppet lemnadt, att, å ort och ställe
som vederbör, till laga rättelse anmäla sådana
af Ståndspersoner föröfvade förbrytelser, som
Hem Pehr Pehrsson uti dess Memorial ölverklagat,
och hvarpå laga ansvar följa bör.
Dock varder detta till Piksens HöglofL
Ständers eget ompröfvande vördsamligen öfverlemnadt.
Stockholm den 29 Juni 1815.
På Högloft. Piddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Väl loll. PorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Månsson.
M. H. Rosbeck.
Uppläst hos Hoglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli.
Högvörd. Pr*st-Ståndet den 1
Vallöf], Borgare-Ståndet den 3 —
Hederv. Bonde - Ståndet den 2 —
Vördsamt Memorial!
Sedan Kongl. Maj:t uti Nådig Skrifvelse
af den 24 nasti. Maj till Piksens JLöglofl. Ständers
gemensamma Utlåtande öfverlemnat ej mindre
den af Hedervärda Bonde-Ståndet vid 1809
och 1810 årens Piksdagar genom dess Talmän
anmälte
Den i Juli.
75
anmälte underdåniga anhållan att, till vinnande
af ömsesidiga fördelar bade för Kronan och
Rentegifvare, Hö och Halm, när de utgöra
Rentepersedlar, må elter en viss vigt få leve*
renis, än äfven den af Högloft. Ridderskapet och
Adeln vid 1809 och 1810 årens Riksdag på
lika sätt gjorda underdåniga ansökning om en
med Spannmålshandeln lika fri Victualie-handel,
hvarjemte Kongl. Majit tillika i Nåder förklarat
sig endast önska att veta, huruvida Riksens
Ständer vore tillfredsställde med de förslag
till vidtagande författningar i dessa ämnen , sorn
Rikets Collegier uppgifvit och Rikets ärenders
allmänna .Beredning med vissa jemkningar i
underdånighet tillstyrkt; så har Allmänna Besvärs-
och Oeconomi-Utskottet, sorn från samteliga
Respectiva RiksStdnden fått berörde frågor
till sig remitterade, ansett den sistnämnda, eller
frågan om en fri Viktualiehandel, vara af
sådan beskaffenhet, att den gemensamt roed ^Lagutskottet
borde till handläggning företagas, i
anledning hvaraf den ock uti dessa sammansatta
Utskott i omförmälte ändamål förekommit; I
sammanhang hvarmed Utskotten jemväl till pröfning
företagit så väl de särskildta Memorial i
samma ämne, som af Herr Grefve Uilliencrantz
och Herr Pehr König blifvit till Höglofl.
Ridderskapet och Adeln ing tfn a och derifrån
äro vordne till AIlmänhaåBesvftrs-och Oeconomie-Utskottet
hänskutna , som ock det äfven
från nämnde Riks-Stånd till Uag- samt Allmänna
Besvärs- och OeconomieUtskotten remitterade,
af Herr Printzsköld aflemnade Memorial, till den
del deraf, sorn det rörer, gjort förslag, att, utan
76
Den 2 Juli.
hinder af Lagens förbud emot Landsköp, defana
blifva tillåtet att fritt å Landet få upphandla
Svensk Ull.
Af de handlingar, denna fråga rörande,
hvilka, jemlikt hvad Kongl. Maj:t uii hogstberörde
Nådiga Skrifvelse förordnat, blifvit från
vederbörande Expedition af Kongl. Maj:ts Cantzli
till Utskotten aflemnade, hafva Utskotten
inhämtat, att efter det Kongl. Maj:t genom nådig
remiss till Dess och Rikets CommerceCollegiurn
öfver Ridderskapets och Adelns ofvannämde
underdåniga ansökning, infordrat Collegii
underdåniga Utlåtande, har detsamma den första
Mars detta år blifvit afgifvet, hvaruti
bland annat anföres, att Svenska Boskapsskötseln
icke hittills är hvad den borde vara, hvar*
igendm behof uppstått att årligen från Utländska
Orter införskrifva ansenliga partier af sådana
nödvändighetsvaror, som af boskapsafveln härflyta,
och hvilka framför andra borde inom Riket
kunna vara i tillräcklig mängd att tillgå:
Att detta synes påkalla nya författningar, hvarigenom
allmänna omtankan blefve ligtad åt denna
vanvårdade del af Kikshushållningen: att en
mångårig erfarenhet lemnat den säkra öfvertygelse,
att Sveriges ökade spannmåls-production
hufvudsakligen borde tillskrifvas denna lemnade
fria tillåtelsen, att hvar sorn helst föryttra denna
vara, hvarvid dock grundade anledningar
skulle sig förete till den farhåga, att Landtbrukaren
gynnad af en sådan fri afsättning på sin
Spannmål , utsträckt Sädes-culturen på Angskötselns
bekostnad: att ehuru Boskapsskötseln vore
Åkerbrukets säkra grundval, samt emellan bäg^
Dm a Juli'
77
ge dessa Tore ett så nära förhållande , att den
ena af dem ej kunde äga varaktigt bestånd utan
den andra, skulle dock sådant långsamt verka
till Boskaps-afvelns utvidgande, så länge afsatt,
ningen af Kreatur och de Victualie-varor, som
från Ladugården erhållas, vore för Landtmannen
försvårad, hvaraf följde, att de författningar blef*
vo nyttiga, som främjade en ökad production,
genom det Landtmannen i eke saknade det lockande
föremålet af vinst, som kunde agga honom
till idoghet i hans mödosamma yrke, och
att deremot en nekad afsättnings-frihet skulle
betaga honom hog för den näring, hvars drifvande
till all möjlig högd önskas; på grund af
hvilket allt, Collegium i underdånighet hemställt
följande:
1:0 Att en hvar pä landet bosatt, som utan
att bero af andra, äger lagligt skydd och försvar,
äfven de bland Städernas innevånare, hvilka,
med behörigt tillstånd idka handel, skola äga
frihet att antingen sjelfve eller genom personer,
som äro i deras tjenst antagne och hos dem
skattskrifne, få på Landet och i Städerna, både
under och emellan Marknaderna, upphandla lefvande
Slagtkreatur, victualie-varor och andra
Landtmanna-producter, såsom smör, ost, saltadt,
torrkadt eller rökt kött och fläsk, saltade och
torra fisk-varor, humla, talg, rå hudar och
skinn, horn, ull, honung och vax, samt sådana
,varor till hvad Ort som helst inom Riket transportera,
för att der upplägga eller i partie föryttra,
utan att några deremot nu gällande förbud
skola i vägen ligga, och må de Landtman,
kvilka, enligt hvad förrberördt är, äga att ingå
73
Den i Juli.
uti utöfning af en slik handel, afven vara obetaget
att emot Landtmanna-producter och Hemmans~afkastningar
dylika varor och Slagtkreatur
sig tillbyta.
2:0 Att minuthandeln’ med varor af om«
förmäite beskaffenhet må idkas på Landet endast
af Landtman, och i Stad ej af andra, an dem,
som i egenskap af minut-handlare liga att sådana
varor derstädes föryttra, och bör, då slika
artiklar antingen införas af Landtman till afsalu
i Städerna, eller af handlande till salu
hållas i annan Stad, än der han sjelf är bosatt,
dervid iakttagas hvad genom Kongl. Brefvet
den Ii Maj i7go och Commerce-Cöllegii till
följe deraf under den 31 i samma månad utfärdade
Kungörelse är förordnadt.
3:0 Att likasom Likets Invånare utan undantag
ar genom Kongl. Brefvet den 15 Juli
1803 och Loliegii derå grundade Kungörelse
af den 1 Augusti samma år tillåtet, att sjelfve
eller genom Commisionnairer i Staden upphandla
sina egna förnödenheter af Victualie-varor, sorn
af Allmogen dit införas, skall det jemväl vara
Städernes och Landets Invånare i allmänhet fritt,
att hvar som helst på Landet, så val emellan
sorn under Marknaderna, för egna hushåll uppköpa
dylika varor och slagtkreatur.
4:0 Att de af Städernes Invånare, äfvensom
Landtman, hvilka antingen i handels-afsigt,
i följe af hvad här ofvan är föreslaget,
eller ock endast för egna behof, å Landet upphandla
lefvande slagtkreatur, Victualie - varor
eller andra ifrågavarande Landtmanna - produc
tery
-
Den 2 Juli.
79
ter, äga, i afseende pä skyldigheten att för dylika
resor vara försedde ined vederbörliga pass,
att ställa sig till efterrättelse hvad genom Kongl.
Majus Nådiga Förordning den .14 Augusti 1812
är härom i allmänhet förordnadt, varandes en
hvar af Rikets Invånare, som äger frihet att
idka en, under ofvan föreskrifna villkor sålunda
medgifven handel, underkastad det ansvar,
att, utom böter efter Lag, hafva förverkat en
slik rättighet, om den af honom eller hans ombud
skulle till obilliga handelsföretag missbrukas;
och
5:0 Att vid de tider, då utförsel till utrikes
orter af slagt-kreatur och victualie-varor är
i allmänhet tillåten, må en sådan export, emot
stadgade tull-afgifter, få från Rikets Stapel-Städers
hamnar verkställas af alla dem, som, likmätigt
första punkten , äro till inrikes handel
ined dylika producter berättigade; kommande,
i anseende till importen af dessa varor, att förhållas
i enlighet med hvad derom genom allmänna
Författningar redan är eiler framdeles
kan blifva stadgadt.
Ifrån detta beslut hafva dock , enligt hvad
Utskotten af det vidfogade Utdrag af Collegii
Proiocoll erfarit, någre Collegii Ledamöter i så
måtto varit skiljaktige, att de inskränkt rättigheten
till den fria victualie-handelns idkande endast
till verkliga Jordbrukare å landet , och således
ansett den icke kunna få begagnas af sådana
, som, utan att äga eller idka jordbruk,
vilja å landsbygden sig nedsätta, endast i föremål
att drifva, besagde handel ,* samt att friheten
-
8o
Den 2 Juli.
heten an mindre borde derhän utsträckas , att
kringfarande Kopsvenner ma tillätas gora gärdfari-upphandling
af i fråga stäida varor och dem
sedermera frän den ena Provinsen till den andra
affora och försälja, men att likväl de tili
victualie-handel berättigade Borgare i Städerna
må äga öppet a 11 sjelfve eller genom utsände
Handelsbetjente af Landtmannen betinga och
uppköpa victualie-varor, samt dem till den Stad ,
der de sin handel idka, införa eller låta insända
; hvarförutan desse Ledamöter icke ingått uti
förordnandet, angående skyldigheten af passtagande
vid handels utöfning.
Vidare hafva ock af det Protocoll, hvilket
uti Rikets allmänna ärendets Beredning,
vid det detta ärende der förevarit , blifvit
den 15 sist vikne April hållet, Utskotten funnit,
att allmänna Beredningen i underdånighet
tillstyrkt Nådigt bifall till CornmerceCollegii
omförmälte underdåniga förslag, endast
med den nödig ansedda ' jemkning, att
derifrån borde utgå hvad i 4:de punkten är
Stadgadt, i afseende på skyldigheten att vara
med pass försedd, helst författningarne om passtagande
egentligen icke hafva gemenskap med
victualie-handeln och, med eller thy förutan i
den mån de kunna tillämpas , förblefvo gällande;
äfvensom Allmänna Beredningen, rörande
livad uti femte punkten om victualie-varors export
är föreslagit, att de endast skulle från Rikets
Stapel-Städer kunna utföras, ansett, att Ridder,
skåpets och Adelns i Privilegierna förvarade
rätt, att sia* egendoms-producter sj<?lfve få utfara
-
Den 2 Juli.
fora borde, ■till förekommande af missförstånd,
yid detta tillfälle åberopa.
Detta allt hafva Utskotten i öfvervägande
tagit; och sorn, med afseende ä den betydliga
nvtta för allmänna Uikshushållnlngen , frihet uti
vktualie-hande.ln samt en .Landtbrukaren derigenom
beredd lätt afsättning af sina productioner
ostridigt, medföi;, Utskotten, ansett, att de stadganden,
hvilka Cominerce-Gollegium i detta ämne hos
Kongl. Majit, i underdånighet föreslagit, skola
fullkorn lige#/leda till det ändamål, som , genom
berörde »handelsfrihet och med upphäfvande a*
de derå nu lagda band, sökes ; alltså hafva Utskotten
funnit Sig icke äga anledning att föreslå
något annat tillägg uti berörde stadganden,
än att ej mindre fogel och annat vildt, än äfven
sill, såsom ett fiskslag . hvilket ej allmänt i
Rikets skärgårdar-fångas, må särskildt ibland*de
varor , till hvilka den fria handels-rättighetert
sig sträcker, varda upptagne: äfvensom Utskotten
ej eller anse skäl tillstyrka annan ändring i
det uppgjorda förslaget, än att, i likhet med hvad
Rikets allmänna ärenders Beredning sig i underdånighet
yttrat, den del af fjerde punkten,
som rörer skyldigheten fördem, hvilka till uppköp
af victualie-varor eller deras transporterande
från den ena orten till en annan, företaga resor,
att dervid vara med pass fiirsedde, - synes
kunna i den författning, som i ämnet varder utfärdad
, utgå, helst utan sammanhang med berörda
händel, nödige föreskrifter i detta afseende
förut äro meddelte; men Utskotten tro sig
dock tillika böra hemställa, det Riksons HöglofL
5 Bandet, 11. 12. Stan
-
91
Dm a Juli.
Ständer ville hos Kongl. Majit i -underdånighet
framföra deras Önskan, att ifrågavarande till det
allmännas väl i märklig män bidragande åtgärder
må så fort möjligt blifver komma i verksamhet.
Genom detta således afgifna utlåtande anse
ock Utskotten de, på sätt ofvannämndt är,
af Herr Grefve Liljencrantz, Herrar König och
Printzsköld gjorde motioner vara besvarade.
Riksens Höglofl. Ständers pröfning varder
detta vördsamt understäldt. Stockholm den lS
*
»ani 1815.
På Höglofl. Riddersk. och Adelns Ledamöters
vägnar
H. F. Strömfelt. A. Lantingshausen.
På Högvördiga Prest-Ståndets Ledamöters
vägnar
Joli. Olof Wallin. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare-Ståndets Ledamöters
vägnar
F. G. Holm. And. Fredin.
På Hedervärda Bonde-Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström. Nils Mänsson.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst
Dm a Juli*
*3
Uppläst lios Högloft, Ridd. octi Åd. den i Juli* 1
Hogvörd. Prest-Ståndet den 2 _
Vallöf!. Borgare-Ståndet den J  „
Hederv. Bonde - Ståndet den 2 _
Vördsamt Memorial!
Af Höglofl. Bidderskapet och Adeln samt
Hedervärda Bonde Ståndet har det af Uag-Ut*
skottet den 12 sistlidne Maj afgifna Betänkande
, angående utfärdande af taxa å lösen för de
från Konungens Högsta Domstol och CantzliExpeditioner
utgående Domar och Besolutioner
samt berörde lösens nnteknande å dessa handlingar
, blifvit pä grund af deremot gjorda anmärkningar
till Utskottet återremitteradt.
Utskottet, som i anledning deraf tagit be*'
rörde anmarkningaT i öfvervägande, har funnit
dem åsyfta det tillägg uti hvad Utskottet i förenämnde
Betänkande föreslagit , att alla föregående
afgifter innan Domen eller Besolutionen
från Konungens Högsta Domstol erhålles , såsom
Deductions-afgiften och Kallelse-penningar,
äfven må till deras belopp å handlingen anteknas.
Enär, hvad beträffar Deductions-afgiften,
den genast erlägges, vid det saken hos Kongl.
Maj:t i underdånighet fullföljes och handlingarne
deruti till Kongl. Maj:ts Justitias Bevisions
Expedition inlemnas , och de Kallelse-penningar,
som vid inträffande muntliga förhör eller
kallelse till Doms emottagande till Betjeningen
nfgifvas , efter hvad Utskottet har anledning förmoda,
helt och hållet bero af hvarje parts eller
-
84
Den a Juli.
ler dess ombuds eget godtycke» . anser Utskottet
icke larn pligt, att vid Domens eller Resolutionens
utfärdande , desse kostnader dera antecknas ,
helst vid det rättighet till uppbärande af insinuations
penningar, då skrifter och inlagor till
Rikets Hof-Rättér och i de flesta Collegier inlemna*,
..blifvit i Kader , beviljad , något förordnande,
att sadan afgift skall ibland lösen för
den sedermera i saken fallande Dom eiler Utslag
utföras och påtecknas, icke är
finner Utskoitet i öfrigt, att om_, på sätt Utskottet
tillstyrkt, taxa så val å Deductions-afgiftens,
som å Expeditions lösens belopp var-der
utfärdad, hvarje part deraf kan inhämta huruvida
hans ombud påfurer honom någon större
kostnad, an som med verkliga förhållandet instämmer.
Till Riksens Höglofl. Ständers vidare pröfning
varder detta vördsamt öfyerlemnadt. Stockholm
den 37 Juni 1815.
Rå Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad, Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
II. F. Strömfelt.
Joli. Olof Wallin
•På Vallöf!. BorgareStåndets
J.edamöters
vägnar
E. G. Holm.
På Hed er v. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst
JDen 2 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. iden 2 Juli..
Högvörd. Prest.Ståndet den 2
"Vallöf]. Borgare-Ståndet deri. 5 ___
Hederv. Bonde-Standet den 2
Vördsamt Memorial!
Uti ett till Iiöglofl. Rid-derskapet och Adeln
ingifvet och till Särskildta ' Utskottet remitteradt
Memorial, har Herr U. Hejkensköld föreställt
nödvändigheten af förbättrade anstalter till afhjelpande
af de hinder, som de, angående kolliandeln
inom Bergslagerna, under den (6 Juli
1649 och den 5 April I739 vidtagne och ännu
gällande Författningar lägga i vägen för ett fritt
begagnande af skogarna, och hvarigenom Bergsmannen,
beröfvad rättigheten, att till den mestbjudande
försälja sin vara, ovillkorligen förpligtas
att aflåta densamma till medlemmarna af
ett visst hyttelag , till hvad pris som helst- de
finna godt utsätta, samt följaktligen ej allenast
i sin fria dispositions-rätt inskränkes, utan äfven
afhålles att anlägga och utvidga rhindre
verk , vid hvilka kolen skulle nied större både
enskild och allmän förfhån -kunna användas.
Utskottet, som lika med Herr Hejkensköld
nogsamt inSer angelägenheten deraf,-att de tvångslagar,
hvilka , såsom följder af förre tiders felaktiga
närings-gmndsatser, ännu.fortfara att motverka
den enskildta industriens bemödanden,
för framtiden undanrödjas, får af sådan, anledning
vördsamt hemställa, om icke deri underdåniga
önskan må hos Kongl. Maj:t' af - Riksens:
Ständer anmälas, att,förenämnde , jemte de flera
rörande
Deri 2 Juli.
rörande Eergshandteringen nu gällande författningar,
sorn kunna tarfva rättelse, måga öfverses
och granskas, för att undergå de' ändringar,
sam instämma med närvarande tids förbättrade
principer i allmänna hushållningen , och med
ägande rättens fordringar kunna förenas. Stock'-  hoim den 30 Juni 1815.
På Särskildta Utskottets vägnar
Er. Ruuth. Ludvig Mörner.
Jac. Rinström. Eric Ericsson.
C. Klintberg.
Uppläst hos Höglofl. Ridd, oeh Ad, den a Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den a ,
Vällofl. Borgare.Ståndat den 3
Hederv, Ronde-Stirfdet den 2
Vördsamt Memorial!
Uti ett till Vällofl. Borgare-Ståndets Pvotocoll
den 24 sisth ApriPingifvet anförande har
Herr Commerce-Rådet Santesson, i sammanhang
med frågan om medel till Götha Ganals befordrande,
föreslagit, att nämnde Ganals DiscontVerk
måtte förses med den förstärkning uti dess
törelse-capital , hvarigenom den kunde sättas i
tillstånd att emot vissa vilkor biträda med lån
till Bandt brukets upphjelpande; i hvilket sednare
ämne Särskildta Utskottet, till följe af erhållen
remiss, bör aflemna sitt yttrande; och sorn Utskottet,
Den s Juli.
»7
skottet, i anledning af hvad berörde anförande
innehåller, ej funnit något vara att tillägga det
yttrande och förslag till J-.andtmanna-näringens
underlättande genom lån af publika medel, sorn
Utskottet redan uppgifvit uti dess Betänkande
till Riksens Högloft. Ständer, angående den öfverklagade
förlägenhenten i allmänna rörelsen;
så får Utskottet, till svar å den ankomna remissen,
sådant härigenom vördsamt anmäla. Stockholm
den 30 Juni 1815-
På Särskildta Uskottets vägnar
Er, Ruuth. Ludvig Mörnéf.
Jac. Linström. Eric Erissson.
C. Klintberg.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 2 —«
Vällofl. Borgare-Ståndet den 3
Hederv. Bonde-Ståndet den 2
Vördsamt Memorial!
Till Riksens Höglofl. Ständers Särskildta
Utskott har Vällofl. Borgare-Ståndet remitterat
så väl ett af Herr Fabrikören, Capitaine J. C.
Fougt ingifvet Memorial, deruti hemställes, alt
Riksens Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att den tillåtelse , som genom
Kongl. Brefvet den <26 Juli 1807 meddeltes,
att sådana till införsel förbudna främmande
-
Deri z Juli.
mande varor , som olofllgen inlcommit ock förbrutna
dömrnas, få till qvärblifvande i Ifiket
försäljas, må upphöra, som utdrag af ett under
den ii sistl. Maj hos Vällofl. Ståndet hållit Protocoll,
hvaraf inhämtas, att Herr Assessorn
Arosenius och Herr Stads - Majoren Westin,
hvilka instämt uti Herr Capitaine Fougts förenämnde
anförande, tillika yttrat den önskan , att
försäljningen af de confiscerade varorna mätte
genom Kongl. Tull Styrelsens försorg ske' på någon
utrikes ort, t. ex. Hamburg , hvarigenom
ett högre pris oell större uppmuntran för Beslagaren
kunde påräknas , än om godset här
hemma skulle utbjudas till salu under exportations-vilkor,
och hvarvid Herr Stads - Majoren
Westin tillagt, att försäljnings-orten borde få
af Beslagaren utväljas.
I anledning häraf fjir Särskildta Utskottet
nu yttra sina tankar i detta ämne.
Sedan det blifvit utrönt , att förbrutna varor,
enär de i allmänhet ej fingo försäljas annorlunda,
än med vilkor af exportation, mäst
föryttras till så låga pris, att Beslagakeii, hvars
belöning Väsendtligen beror af godsets mer
eller mindre förinonliga försäljning , dervid
saknat påräknad uppmuntran; sä blef i anseende
härtill den tillåtelse",, hvarom nu är
fråga , medgifven , i afsigt, att Beslagarens enskildta
interesse derigenom skulle med det allmännas
närmare förenas; och som erfarenheten
sedermera tillräckligen ådagalagt, att denna anstalt
icke medfört åsyftad verkan, utan deremot
varit af den skadliga påföljd, att densamma i
ej
Den 3 Juli.
*9
ej obetydlig man bidragit till främmande för^udna
varors kringspridande i Biket, till förfång
för de* inhemska näringarna; så anser Utskottet
sig ej äga anledning att, i likhet med hvad dess
till. Biksens Ständer afgifna Betänkande', rörande
den öfverklagade förlägenheten i 'allmänna
rörelsen, i denna del innehåller, vördsamt hemställa,
att deri underdåniga önskan ina hos Kongl.
Majit anmälas, att förenämnde tillåtelse måtte
upphöra, och hvarvid ändamålet tyckes böra
med mesta säkerhet vinnas , om det finge bero
af Beslagarens eget val att bestämma huruvida
det anhållna godset antingen borde föryttras på
allmän auction här i Biket, med vilkor af export
under iakttagande af de försigtighetsmått,
som äro föreskrifna uti 1799 års Kongl. Förordning
emot Uurendrägeri och Tull-försnillning,
eller ock genom Tull-styrelsens försorg
afsändäs till utländsk ort, för att der genom
Svensk Consuls eller Handels - Agents, försorg
försäljas. Stockholm den 30 Juni 1815.
På Särskildta Utskottets vägnar
Dr. Ruuth. Ludvig Mörner.
Jac. Linström. Eric Ericsson.
C. Klintberg.
lios Högloft. Ridd. och Ad. den 2 Jall,
fiögv'örd. Prest-Ståndet der 2
Vailofl. Borgare-Sråndeit den 3;  .
Hederv. Bo./ide-Stancjet äcu 2 ; .
Vördsamt Memorial!
Ifrån Vällofl. Borgare - Ståndet och Hedervärda
Bonde - Ståndet ärö till Särskildta
Ut
-
Den s Juli.
Utskottet remitterade följande Memorial, nemligen:
1:0
Af Herr G. Stabeck, innehållande uppgift
af en del bland de orsaker, som bidraga
till närvarande ofördelaktiga oeconomiska ställning;
2:0
Af Herr Häradshöfdingen G. Barthelsson,
deruti bland annat föreslås inrättandet dels
af en Akerbruks-Discont och dels af några Filial-Disconter
i Landsorterna, till Landtmannens
undeidättande med Lån.
3:0 Af Riksdags-Fullmägtigen Joh. Longberg,
rörande förslag till penninge-bristens afhjelpande
och om inrättning af ett JordbruksContoir.
4:0 Af Riksdagsmannen Eric Pehrsson från
Fernebo Härad oell Philipstads Bergslag, angående
nödvändigheten af kraftiga och med allvarsamhet
liandhafda förbud emot införsel och
förbrukning af utländska öfverflöds-varor.
5:0 Af Riksdags-Fullmägtigen Bengt Svensson
från Östergöthland, med hemställan, att till
upphjelpande af det djupt nedfallna myntvärdet,
den öfverdrifna import, som nu nedtrycker vår
Handels-våg, må hämmas; att Lane tillfällen
emot lägre renta öppnas för Näringarna och deribland
framför allt Jordbruket, samt en oinskränkt
Handels- och Närings-frihet inom Landet
medgifves.
Som Utskottet uti Dess till Riksens Ständer
afgifna Betänkande, rörande den öfverklagade
förlägenheten i allmänna rörelsen, redan
yttrat sina tankar uti de till Utskottets föremål
höran
-
Den 2 Juli•
hörande ämnen, hvarom frågor blifvit i förenämnda
Memorial väckta; så har Utskottet
ansett sig endast böra detsamma nu Vördsamt
åberopa. Stockholm den 30 Juni 1815.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli,
Högvörd. Prest-St3ndet den 2
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 3 _
Hederv, Bonde-Ståndet den 2 _
Vördsamt Memorial!
Ifrån Höglofl. Ridderskapet och Adeln äro
till Särskildta Utskottet remitterade ?:ne af Herr
Grefve Carl Stellan Mörner och Herr Friherre
G. L. Stael von Holstein ingifna Memorial,
innehållande framställningar, det förra om nödvändigheten
af särskildta anstalter och Författningar
till inhemska industriens upphjelpande
och till hämmande af det skadliga öfverflödet,
samt det sednare, angående forbuds vidtagande
emot införsel af sådana varor, som inom Landet
kunna produceras; och som Utskottet, uti
Dess till Riksens Höglofl. Ständer afgifna Be*
tänkande, angående den öfverklagade förlägenheten
i allmänna rörelsen, redan yttrat sina tankar
i förenämnde ämnen; så får Utskottet, såsom
utlåtande öfver ofvanberörde Memorial,
På Särskildta Utskottets vägnar
Er. Ruuth,
Jac. Linström,
Ludvig Mörner,
Eric Ericsson.
C. Klintberg,
det
-
Deri 2 Juli.
detsamma nu vördsamt åberopa. Stockholm elea
30 Juni 1S15.
Pä Särskildta Utskottets vägnar
Er. Ruuth. Ludvig Mörner.
Jac. Linström. Lric Ericsson.
r
G. Klintberg.'
Uppfäst hes Högloft. Ridd. och Ad. den 2 Juli.
Högvörd. krest-Ståndet den 2
Vällofl. Borgare-StSndet den 3
Hederv. Bonde-Ständet den 2
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomle- Utskotts Betänkande,
i anledning af väckt, fr löga,
om Fyr håkar s anläggande pä
den så kallade Östergarns Holmen
vid Gottland, Holmön vid. Qvarken
och Måse st en eller Svartklubben vid
inloppet till Öregrund.
Uti ett till Vällofl. Borgare-Ståndet ingifvet
och till Utskottet remitteradt Memorial hafva
Herrar Grosshandlarne Eric Trass och Pelir
Elfstrand hemställt, om icke, dä någon verkställighet
ännu skall hafva följt ä den hos Kongl.
Maj:t af Piksens Ständer vid 1812 ärs Riksdag
i underdänighet gjorde anhållan , att Fyrbåkat
mätte på dea såkallade Holmön i Qvar-.
ken
11(11 <2, Julii
93
.k.en och på Östergarns Holmen vid Gottland
varda anlagde.,. Riksens nu församlade Ständer
dsrojzi kuntje göra ny underdånig framställning ,
och i sammanhang dermed uiiderdånigst begära,
ati Kongl. Maj:t i Nåder täcktes anbefalla jin*
.dfirsokning till. utrönande, oin icke äfven pa den
sa kallade Masesten eller Svartklubben vid Södra
inloppet tili öregrund, kunde böra inrättas
en Fyrbåk, till-,förekommande af de olyckor och
förluster, sorn -saknaden af landtkänriing nattetid"
i dervarande trånga och farliga farvatten på
Alandsliaf plägade förorsaka.
Utskottet får i anledning häraf förklara, att
hvad beträffar Fyrbåks-inrättnigen å Östergarns
Holmen vid Ön Gottland Utskottet uti ett den
gide sistlidne Maj till Riksens Högloft. Ständer
afgifvet Betänkande i delta ämne fullständigt
inberättadt de åtgärder, hvilka Kongl. Maj:t så
väl dermed, sorn med Fyrbaks-anläggningen på
Holmön i Nåder låtit vidtaga; hvaraf således
inhämtas, att Kongl. Maj:t i berörde afseende redan
gatt Riksens Ständers underdåniga önskningar
till mötes, ocii då inrättandet af en Fyrbåk
ä.fven • vid Måst-sten torde vara af icke mindre
nödvändighet, så har Utskottet ansett sig böra _
tillstyrka, att Riksens Ständer hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmäla detta vigtiga ärende och
..dervid tillika underdånigst anhålla, att Kongl.
Maj;t på lika. sätt, sorn med Fyrbaks-anlägg.
lungarne vid Östergarns Holmen och Holmön
blifvit i Nåder förordnad t, täcktes anbefalla undersökning
till utrönande så val af behofyet uf.
af en Baks anläggande vid-Måsesten,-som ock
om
94
Deri t Juli.
om berörde ställe är dertill tjenligt; hvarefter
Kongl. Maj:t i Nåder lärer finna för godt att
till verkställighet låta befordra en sådan för
nienskligheten gagnelig inrättning.
Dock varder detta till Riksens Höglofl.
Ständers eget ompröfvande vördsamligen öfvernadt.
Stockholm den 2g Juni 1815-
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Standets
och Ad. .Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
A. Lantinghausen. Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Jjedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
And. Fredin. Nils Mansson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli.
Högvörd. Rrest-Ståndet den 2
Vällofl. Borgare-Ständer den j __
Héderv. Bonde-Ståndet den 2
j . Vördsamt Memorial!
Till följe af Riksens Ständers vid denna
, Riksdag fattade och af Kongl. Maj:t i Nådei1
sanctionnerade beslut, att Riksens Ständers Justitiaj-Ombudsmans
Diarier af ConstitutionsUtskottet
skulle läsas, och Utskottet deröfver med sitt.
utlåtande till Riksens Ständer inkomma, får ConstuutionsUtskoUet^härmedelst
hos Riksens Ständer
-
Den S Juli.
95
der vördsamt anmäla, att Utskottet Infordrat Ju»
siitite-Ombudsmannens Diarier, och deraf genomläst
och granskat ifrän slutet af 1812 års Riksdag
till och med den 31 sistlidne Maj. Utskottet
har deraf med tillfredsställelse funnit, att
Riksens Ständers Justitise-Ombudsman med utmärkt
nit och värdighet sitt vigtiga embete utbfvat,
och har derjemte trott sig hos Riksens
Ständer böra anmäla, att Utskottet genom denna
granskning vunnit nya öfvertygande bevis på
den Verkliga, fastän kanske ofta för rnäagden
omärkbara nytta detta embete medförer; hvilket
allt Utskottet, till följe af ofvan åberopade beslut,
till Riksens Ständer bort öfverlemna.
Stockholm den 30 Juni 1815.
På Högloll. Riddersk, På Högv. Prest-Ståndets
®ch Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Rudolph Cederström. Carl von Rosenstein.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin. Anders Json Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli,
Högvöcd. Prest-Ståndet dan 2 _
Vällofl. Borgare-Ståndet den 5 —.
Hederv. Bonde - Ståndet den 2
Vördsamt Memorial!
Enligt Riksens Ständers till Constitutions
Ut
-
06
Den s Juli.
.Utskottet aflåtna Remisser, får Utskottet härme.
deist vördsamt öfverlemna, dels .en Summarisk
-öfversigt öfver beskaffenheten af de beslut Riksens
Stander fattat öfver de på bordet hvilande
Förslag till ändringar i Grundlagarna,- dels Re.
dactfonen af de förändringar, som blifvit faststälde.
1 afseende på förslagen till ändringar i
Regeringsformen är förhållandet sorn följer:
Förslaget till ändring i:
2 §. Är till alla delar af ■ Sarnteliga RiksStånderi
ogilladt.
4 §. Den vid 1812 ars: Riksdag föreslagna
nya Redactionen är af alla Fyra Stånden antagen.
Hvad sista meningen beträffar,- har Ridderskapet
och Adeln beslutit, att, enligt Kongl.
3VJaj:ts pä- bordet sedan sista Riksdag hvilande
Förslag, orden: Frälse eller Ofrälse män, alldeles
skulle-utgå, men de öfriga Stånden, att ordet
eller skulle ändras till celi. *
5 §. Förslaget till ändring är af Riksens
Ständer enhälligt afsiaget.
6 §. Likaledes.
8 §.. [Likaledes.
g §. Förslaget är af Ridderskapet och
Adeln , Prest- och Ronde-Siånden, afsiaget, och
af Borgare-Ståndet antaget.
to §• Förslaget ar af alla Riks-Stånden.
ogilladt.
ix §. Likaledes.
12 § Förslaget är af Riddersk. och Adeln
och Prest-Ståndét ogilladt, samt'af Borgare-och
Bonde-Ståndet antaget.
§<
Deri 2 Mé 97
13 §. Förslaget är enliälligt Ogillädt.
15 §. Likaledes.
20 §. Förslaget är af ailä Fyrä Standell
gilladt.
28 §• Ailä 1 afseende på denna §. gjorda
Förslag gillades af Ridderskapet och Adeln, Borgare-
och Bonde-Standeh: Preste Ståndet äfslog
deribland Förslaget att Utländska lärde skulle
kunna befordras till Sysslor vid Universiteten,
samt att ingen som ej hade uppnått 18 år skulle
få till Militaire Ordinairé beställning utnarri
.
..
has. Den vid 1S12 ars Riksdag föteslägne förändring
äfslögs enhälligt.
2 g §. Förslaget gillades äf ailä Fyrä Stånden.
30 §. Förslaget gillades af Ridderskapet
och Adeln, Borgare- och Bodde-Ståndet, meri
afsiogs af Presie-Ståndet.
35 §. Det sedan åren 1809 oell 10 hvilande
Förslaget antogs äf alla Stånden. Förslaget,
sorn hvilat sedan 1812, blef lika enhälligt
afsläget.
37 §. De hvilanda Förslagen aritogos äf
Ridderskapet och Adelrt, Borgaré- Och BondeStänden,
men ogillades af Prest-Ståndét.
39 §. Förslagét äfslögs af Ridderskapet och
Adeln, Prest- och Bondé-Standet, men gillades
af Borgare-Ståndet.
40 §. Likaledes.
42 §. Förslaget gillades af sämteligä Standert.
43 Förslaget äfslögs äf Ridderskapet
écli Adeln,' och Prest-Ståndét, men antogs af
Borgare- och Bonde-Stånden.
i: te Bandit, 13. 14. 49 §.
98
Den 2 Juli.'
49 §•
Förslaget gillades af samteliga Riks;
Stånden.
52 §•
Förslaget afslogs af alla Stånden.
5 3 §•
Förslaget gillades af alla Stånden.
56 §•
Förslaget ogillades af samteliga Riks-
Stånden.
61 §.
Förslaget gillades af alla Stånden.
66 §.
Förslaget afslogs.
69 §.
Alla Riks-Stånden biföllo Förslaget*
70 §•
Förslaget blef af alla Riks-Stånden
antaget.
71 §•
Dervid fanns ingen ändring vara
af nöden.
74 §•
Förslaget antogs af alla Fyra Stån-
den.
77 §•
Alla Fyra Stånden ogillade För-
slaget.
80 §.
Förslaget ogillades enhälligt.
81 §•
Förslaget afslogs af samteliga Riks-
Stånden.
87 §•
jLikaledes.
91 §•
Förslaget ogillades af Bidderskapet
och Adeln, Prest- och Bonde - Stånden, men
bifölls af Borgare-Ståndet.
92 §.
Förslaget afslogs af Ridderskapet och
Adeln och Prest Ståndet, men gillades af Borgare-
och Bonde-Stånden.
93 §. Bidderskapet och Adeln, Prest-och
Bonde-Stånden afslogo, men Borgare - Ståndet
antog Förslaget.
96 §. Anmärkningen vid denna §. förföll
genom enhälligt beslut.
97 §. Förslaget antogs af alla Fyra Stånden.
I02 §*
Den 9 Juli.
59
102 §. Förslaget blef enhälligt ogilladt.
103 §. Alla hvilande Förslag rörande denna
§. gillades.
105 §. Den dervid gjorde anmärkning
Ogillades af alla Stånden.
106 §. Förslaget ogillades enhälligt.
107 §. Likaledes.
108 §• Likaledes.
110 §. Likaledes.
111 §. Likaledes.
114 §. Likaledes.
1 afseende på Riksdags-Ordningen är förhållandet
sorn följer:
14 §. Det Förslag som sedan 1810 års
Riksdag hvilat, hlef enhälligt af Stånden antaget,
och det sedan 1812 ogilladt.
17 §. Förslaget afslogs enhälligt.
19 §. Förslaget antogs enhälligt.
21 §. Likaledes.
2 3 §. Af de hvilande Förslagen till ändring
i denna §. afslogos alla, utom förändringen
i Femte Momentet, hvilken enhälligt antogs.
34 §. Det deri föreslagna tillägg antogs
enhälligt,
36 §. Förslaget ogillades af alla Fyra
Stånden.
38 §. De sedan 1809 Och 10 hvilande
Förslagen antogos af Riddérskapet och Adeln,
Rorgare - och Ronde - Stånden, men afslogs af
!P rest-Ståndet. Det Förslag som hvilat sedan
1813 afslogs enhälligt.
46 §. Förslaget afslogs af alla Stånden.
*5 §. Förslaget gillades af alla Stånden.
57 §•
10»
Den 2 Juli.
§. Likaledes.
63 §. Likaledes.
78 §• Förslaget afslogs enhälligt.
81 §. Likaledes.
I afseende pä Tryckfrihets-Lagen antogs af
Riksens Ständer enhälligt det på bordet hvilande
Förslaget till inrättande af en Jury i
Tryckfrihets-mål.
Af denna utredning synes, att, i afseende
på 2, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 3°. 37»
39, 40, 43, 52, 56, 66, 71, 77, 80, 81, 87.
91, 92, 93, 96, 102, 105, 106, 107, 108, 110,
111 och 114 §. §. Regerings-Formen, samt 17,
36, 38, 46, 78 och 81 §. §. Riksdags Ordningen,
Riksens Ständers beslut äro af egenskap»
att ingen förändring i dessa §. §. äger rum.
Deremot hafva till följe af Riksens Ständers
beslut nya Redactioner bordt föreslås af
den 4, 20, 28, 29, 35,'42, 49, 53, 6l> 69.
7° , 74 » 97» 103 §• §• Fegerings-Formen, samt
14, 19, 21, 23, 34, 56 och 57 §. §. Riksdagsordningen.
Då det nu ålegat Constitutions-Utskottet att
äfven Undersöka, hvilka öfriga §. §. Grundlagarna
i sammanhang med de till förändring sålunda
beslutna §, §. till vinnande af likhet derefter
borde jemnkas, får Utskottet den 93 §„
Regerings-Formen, 2, 31, 33, 34,' 63 och 64
§. §. till én sådan jemnkning anmäla. Af de
§. §, som sålunda bordt undergå förändring är
den nya Redactionen härjemte vördsamt bilagd.
I afseende på en och annan §. får Utskot->
tet upplysningsvis anmäla följande;
4 §’
Den 2 Juli•
4 §. Begerings-Formen. Sedan i afseende
derpå Ståndens meningar voro skil jagtiga rörande
slutmeningen, så att Prest- Borgare- och
Bonde - Stånden beslutit att deri införa och, i
stället för eller, och Bidderskapet och Adeln att
hela uttrycket, Frälse eller Ofrälse Män, skulle
utgå, kunde ingen förändring deri äga rum.
a 8 §. Enär det Högvördiga Prest-Ståndet
afslagit tvänne Förslag till ändringar i denna ,
nemligen friheten för Konungen, att till Aca»
demiska sysslor befordra utländska män, och
forbudet att ingen måtte till Militaire Ordinarie
Beställning utnämnas som ej uppnått 18 års ålder,
hafva dessa båda Moment ur Bedactionen
måst utgå , och ordet utlandska män för sammanhangets
skull mäst flyttas ifrån den förra nu
uteslutna meningen, till den sednare framför
Språk- och Exercitie-Mästare , som blifvit af alla
Stånden gillad.
69 §. Har Utskottet ansett billigt, att i
stället för det i förslaget införda utländska ordet
decission insätta det inhemska ordet Utslag.
93 §. Uteslutande! af slutmeningen är en
följd af det beslut Biksens Ständer förut fattadt
att till ig år fastställa Konungs myndighetsålder.
103 §. Begerings-Formen, samt den der■
med i omedelbart sammanhang stående 64 §.
Biksdags-Ordningen- Då dervid händt att ge»
nöm gillandet af tvänne på olika tid gjorda
Förslag , vid deras sammanförande samma föreskrift
tvänne gånger blifvit upprepad, har Utskottet
trott sig på det sednare stället böra borttaga
-
*05
Den- 2 Juli.
(aga densamma, och derföre uteslutit den i Förslaget
uppgifne meningen: Härvid iakttages hvad
Riksdags-Ordningen förcskrifver, till undvikande af
Paria Vula, hvilket redan förut är innefattadt i
citationen af 69 och 97 §. §.
Sluteligen får Utskottet anmäla, att sedan
Riksens Ständer granskat, justerat och gillat
dessa nu framgifna Redactjoner, de samma böra
till Riksens Ständers Expeditions - Utskott lära
remitteras för att åtfölja Riksens Ständers underdåniga
skrifvelse till Kongl. Majit, till vinnande
af Nådig sanction å Riksens Ständers Beslut
och Grundlagarnas omtryckning efter alla
vid denna Riksdag beslutna förändringar.,
En Eedamots särskilda mening åtföljer detta
Memorial. Stockholm den 30 Juni 1815.
På Högloil. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Eedamöters Eedamöters
vägnar vägnar
Rudolph Cederström. Carl v. Rosenstein.
På Vällofl Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Eedamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
J. Wegelin. Anders J.son Hyckert.
G. A. Silverstolpe.
Uppläst
Den 2 Juli.
Uppläst hos Samteliga Riks-Ståndeu den 2 Juli.
KONGL MAJ:TS
Nådiga Proposition till Riksens Stander
, angåenae ett ytterligare tillagg
i allmänna Lagens stadgande uti
<y:de Cap. 6 $. Handels - Balken.
Gifven Stockholms Slott den 21
Juni 1815*
Genom Justitia;-Cantzlers-Embetets underdåniga
anmälan, har Kongl. Majus uppmärksamhet
blifvit fästad å de missbruk, som i sa måtto
skola ägt rum vid penninge-försträckningar, att
Borgenär låtit Låntagare, utom vanlig renta,
förskrifva sig till särskilta betydliga vinster, derest
lånet icke å utsatt tid återbetalas, hvilket
föranledt dertill, att Gäldenär, som icke å bestämd
dag kunnat betala sin skuld, blifvit vid
anstäld lagsökning, executive ålagd, att jemväl
utgifva vitet eller bysättning, så derföre som
för sjelfva lånebeloppet undergå.
Sedan Kongl. Maj:t, enligt 87 § af Regerings
Formen den 6 Juni 1809, häröfver hört
Stats-Rådet och Högsta Domstolen, på sätt de
härvid bifogade Protocoll utvisa, har Kongl.
Maj:t tagit detta ämne i Nådigt öfvervägande;
och som Kongl. Maj:t dervid funnit, att då, å
ena sidan allmänna Lagen eller andre gällande
Författningar väl icke bestämdt förklarat, att de
Vitén hvartill Gäldenär, i händelse af uraktlåten
betalning å förfallodagen, sig förhinder,
skola
m
Den z Juli
slcola anses ulan verkan, men å andra sidan..
Lagen med dess stadgande, dels, att ej i renta
ma tagas mera an sex för hundradet, dels att
renta på renta ej må beräknas, synes hafva haft
för afsigt att förekomma, det en Borgenär må
beredas för stor vinning, så väl af det behof
hvari Gälderiären vid försträckningens erhållande
sig befinner, sora af den, genom åtskilliga
oförutsedda händelser förorsakade svårighet, sorn.
kunde möta för betalningens erläggande på be*
Stämd tid , samt berörde ändamål skulle rnotver*
kas, i händelse den utväg stöde Borgenären öppen,
att gepom en Gäldenäretr affordrad vitesförbindelse
bereda den sednare en svårare påföljd
af dess möjligen inträffade försummelse med
betalningen , än Lagen i allmänhet medgifvit j
alltså vill Kongl. Majit till Riksens Ständers
Öfverläggning i Nåder föreslå det tillägg i 9 Cap.
6 §. Handels-Balken, att samma Lagrum hä«
danefter må blifva så lydande :
”Ingen tage eller late förskrifva sig större
'henta., än sex för hundrade om året, hvar som
”thet gör eller täger renta på renta, håfve för”brutit,
hela rentan pcb bote tionde delen af
”hnfvudstolen till the fattige, Är vid försträck»
”ningen af penningar visst vite utfäst, ther
”Gäldenären mpd betalningen öfver förfalloda’’gen
skulle fördröja, vare thet ogildt,’’
Kongl, Majit förbi ifver Riksens Ständer med
ali Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen,
Hatum vt t supra.
A R
A, Lejonhufvud*
Den 2 Juli.
105
Utdrag af Protpcollet ofver Justitia
År ender; hållet i Kongl. Maj:ts
Högsta Domstol, Tisdagen den 13
Jani 1815»
Närvarande:
Hans Excellence, Justitite Stats-Ministern ra. m.
Herr Grefve Gyllenborg.
Ju sti £e-Radera e : Palmsvärd.
Jserhjelm.
Poppius.
Elom.
Marks von Wurtemberg.
Noréus.
Petersson,
Lagmannen, Friherre Leyonhufvud föredrog
i underdånighet Justitis-Cantzlers-Embetets
Memorial af den 7 i denna månad, innehållande:
att sedan till dess kunskap kommit, att det
stundom skall brukas, att vid penninge-försträckningar
, låta Låntagaren utfästa, jemte laglig
ränta, särskilte vitén, derest icke lånet å utsatt
tid återbetaltes , hvilka vitén vid lag-sökningar
blifvit icke allenast fasställde, utan ock tilJagde
lika betalningsrätt med sjelfva lånbeloppet,
ehuru förskrifningen varit af löpande egenskap
och i innehafvarens hand executiv, hade
Justitias - Canzlers - Embetet öfver grunderna för
en dylik pröfning begärt utlåtande af den executor,
hvilken afdönrt dylika lagsökningsmål 5
gom derpå svarat: att de utsatte vitén icke ansetts
kunna
Den i Juli.
kunna komma under namn af olaglig ökning i
renta: att yttets försittande berodde på Gäldenären
sjelf aft förekomma och, der det ändock
inträffade, endast utgjorde ett skadeslöshållande
för långifvarens opåräknade mistning af sina utgifna
penningar: att dylika Öfverenskommelse!-,
af fullmyndiga personer ingångne, icke vore i
lag förbudne: och att i de fall som vore i fråga,
de fleste Gäldenärer vid lagsökningen uteblifvit
eller icke bestridt någon del af krafvet; anförande
Justitiat-Cantzlers-Embetet vidare, att a
ena sidan desse skäl innefattade allt hvad till
stöd för de ornförmälte vitens giltighet kunde åberopas,
men att å andra sidan skulle deremot
förete sig betänkligheter, hvilkas öfvervigt syntes
Justitiaj-Canztlers-Embetet lätt bevist derigenom
, att Eagens föreskrift om förhållanden i
penninge-afhandlingar skulle på nu anförde sätt
blifva utan verkan, ty om man än skulle antaga,
att tillfällen funnes, då enskilte personer
kunde sins emellan bestämma en ansvars på»
följd för en handling, utöfver hvad Lagen föreskrefve
, och således ett öfverenskommet vite,
utan fastställelse af en Embets-auctoritet, kunde
äga kraft , så torde dock bland händelser af
sådan beskaffenhet icke kunna räknas de, sorn
angingo vitén för betalning af försträckta penningar,
hvarföre Justitiffi-Cantzlers-Embetet ansåg
sig icke kunna förena ett sådant förhållande
med de orri detta ämne gällande stadganden,
hvilka innehålla: I g Gap. 6 §. Handels- Läl
ken
: att renta ej får tagas på renta; hvarigenom
skulle utmärkas Lagens afsigt, att endast
renta,
Den 2 Juli.
107
renta, men ej afgäld derutöfver, finge äga rum:
1 10 §. samma Capitel, att om penninge-lån,
för hvilka renta ej ä_r jutfäst, icke å föreskrifyen
lid återbetalas, gäldes sedan sex procents renta
om året, hvaraf syntes följa, att ett särskildt
vite, som kunde öfverstiga sex procent, mäste
vara lika olofligt, som en förbindelse med sju
procents renta: I 4 Gap. 13 §. Utsö'knings:Balken,
att der viss och loflig renta är utfnst, dell
vid utmätning äger lika rätt med hufvudstoleri,
hvaraf syntes, att annat än försträckt Capital
med laglig renta ej hade någon rätt vid lagsökning
för skuldsedlar; hvarförutan, vid inträffande
Concours, om Borgenär, sorn icke kunde
besvärja, att han redligen utgifvit fulla penningar
eller deras värde, äfvensom att hail icke
under något sken uppburit, beräknat eller under
den fordrade summan inbegripit mer än
laglig renta, ginge förlustig hvad han ej med
sådan Ed kunde fästa; men emot sistnämnde
stadgande, likasom emot Eagens hela mening,
till motverkande af ocker, den J.agtillämpning
skulle strida, som af Executorn härutinnan
blifvit följd; emedan det icke vöre
tänkbart, att Eagen i något fall kunde anses
hafva medgifvit hvad den i en bestämd händelse,
som hade inflytelse på alla andra, till
hvilka samme grunder vore lernplige , uttryckligen
förbudit; hvarförutan det förtjenar särskildt
anmärkas, huruledes de omnämnde vitén
blifvit tillaggde lika executions kraft, som de
löpande förskrifningarnes hufvudstol och renta,
hvilket förfarande icke med någon anledning
' af
aoS
Deri 5 Juli
-
af Kag syntes kunna förklaras; och som Justi»
tias - Cantzlers-Embetet äfven kommit i erfarenhet
deraf, att denna i Justitias-Cantzlers-Embetéts
omdöme felaktiga princip blifvit tillämpad
i Öfver-Rätt, så hade Justitise-Cantzlers-Enrbetet
ansett sig böra förhållandet hos Kongl. Maj:t
anmala, med underdånig hemställan, örn icke
Kongl Maj:t skulle i Nåder täckas antingen förständiga
vederbörande om ett dylikt misstag , till
framdeles efterrättelse, eller ock, i händelse Författningarne
skulle finnas genom någon mindre
bestämdhet lemna anledning till den ifrågavarande
Eagtolkningen, medelst en allmän Nådig
förklaring, förebygga följderna deraf för framtiden.
Afhördes.
Då, å ena sidan, Allmänna Kagen eller
andra gällande Författningar väl icke bestämdt
förklara, att de vitén, hvartill Gäldenär, i händelse
af uraktlåten betalning å förfallodagen,
sig förbinder, skola anses utan verkan, men,
a andra sidan, Kagen med dess stadgande, dels
att ej i renta må tagas mer ari sex för hundrade,
dels att renta på renta ej må beräknas,
synes hafva haft för afsigt, att förekomma,
det en borgenär må beredas för stor vinning,
så väl af det behof, hvari Gäldenären , vid försträckningens
erhållande, sig befinner, som af
den, genom åtskilliga oförutsedda händelser, förordsakade
svårighet, som kunde möta för betalningens
erläggande på bestämd tid, samt detta
ändamål skulle motverkas, i händelse den
utväg stöde Borgenären öppen, att genom en
Gäldenären affordrad vitesförbindelse bereda deri
€ed
-
Den 2 Juli.
*•9
sednare en svärare påföljd af dess möjligen inträffade
försummelse med betalningen, än Lagen
i allmänhet medgifvit, ansåg Högsta Domstolen
sig böra i underdånighet hemställa, det
Kongl. Maj:t täcktes genom Proposition till Ribets
nu församlade Ständer, i Nåder föreslå det
tillägg i 9 Cap. 6 §. Handels-Kalken, att samma
Lagrum hädanefter må blifva så lydande:
”Ingen tage eller läte förskrifva sig större
”renta, än sex för hundrade om året; hvar sorn
”thet gör, eller tager renta på renta, håfve
*’förbrutit hela rentan och bote tiondedelen af
”hufvudstolen till the fattige. Ar vid försträckning
af penningar visst vite utfäst, ther Gäl”denären
med betalningen utöfver förfalloda”gen
skulle fördröja, vare thet ogildt”.
Anmäles i underdånighet. Ut supra.
Ex Protocollo
Alex. Thuring.
Utdrag af Protocollet öfver Justities
Ar ender, hållet på Stockholms Slott
den 21 Juni 1815
inför
H ans Maj:t Kohungefi
Uti Stats-Rådet
i närvaro af
Hans Excellence Justitise StatsMinistern m.
Herr Grefve Gyllenborg.
Hans
Ilo
Den a Juli.
Hans Excel lence StatsMinistern för Utrikes Arell*■
derna Herr Grefve von Engeström.
StatsRåden, Der.\s Excellencer m. m.
Herr Grefve Rosenblad.
Herr Friherre Fleming.
Herr Friherre Lagerbring.
HofCantzleren , Herr Friherre af Wetterstedt.'
JustitiaeRåden: Poppius
Marks von Wurtemberg.
JustitireCantzleren Grefve Trolle Wachtmeister.
Lagmannen Friherre Leyonhufvud föredrog
i underdånighet JustitiseCantzlerenk Grefve
Trolle Wachtmeisters underdåniga Memorial af
den 7 i denna månad, innehållande, att JustititeCantzleren
kommit i erfarenhet deraf, att vid
penninge försträckningar stundom skall brukas
låta Låntagaren utfästa, jemte Laglig renta,
särskildte vitén, derest icke Länet å utsatt tid
återbetalas, hvilka vitén, vid Lagsökningar blifvit
icke allenast fastställde utan ock tillagde
lika betalningsrätt med sjelfva lånebeloppet, ehuru
förskrifniugen varit af löpande egenskap oell
i innehafvarens hand executiv ; ogh som JustitioeCanlzleren,
på anförde grunder, icke funnit
detta förhållande vara med Lag förenligt, har
JustitimCantzleren ansett sig böra detsamma hos
Kongl. Majit anmäla , med underdånig hemställan,
om icke Kongl. Majit skulle i Nåder täckas,
antingen förständiga vederbörande om ett
dylikt misstag till framdeles efterrättelse eller
ock i händelse Författningarne funnos genom
någon mindre bestämdhet lemna anledning till
den
Den 3 Juli.
lii
tlen i fraga varande Lagtolkningen, medelst en
allmän nådig förklaring förebygga följderna deraf
för framtiden.
Högsta Domstolen har,, i anledning häraf,
på anförde skäl, i underdånighet tillstyrkt det
Kongl. Majit täcktes, genom Proposition till Pikets
nu församlade Ständer, i Nåder föreslå det
tillägg i 9 Cap. 6 §. Handeis-Ealken, att samma
Lagrum hädanefter må blifva så lydande:
”ingen tage eller late förskrifva sig större
”renta än Sex för hundrade örn året; hvar som
’thet gör, eller tager renta på renta, håfve för”brutit
hela rentan och bote tionde delen af
”hufvudstolen till the fattige. Ar vid försträckning
af penningar visst vite utfäst, ther Gäl”denären
med betalningen öfver förfallodagen
”skulle fördröja, vare thet ogildt.”
Och fann Kongl.' Majit i Nåder godt förordna
att proposition i likhet härmed skulle
till Riksens Ständer expedieras, samt dervid
bifogas Utdrag så väl af detta, som Högste Domstolens
i ämnet förda Protocoll. Ut Supra.
Ex Protocollo
Dan. JiLontdius.
Upplist hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 2
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 3
Hederv. Bonde - Ståndet den 2
Vördsamt Memorial!
Genom Utdrag af Protocöllet under den 20
dennes, har Höglofl. Ridderskapet och Adeln
feehagat anmoda Banko-Utskottet, att till Riksens
-
X12
Hen 2 Juli.
sens Höglofl. Ständer aflemna .Stenar BankoFullmägtiges
Utlåtande, jenne 2:ne dithörande,
af Utskottet oinförmälde särskilta vota, i frågan
om publiciteten af Banko-Sedelstockens belopp*
Banko-Utskottet får i anledning häraf vördsamt
tillkännagifva, att ifrågavarande handlingar
innefatta sådana upplysningar i afseende pa
Vexel-Banko-skuldens belopp , och Bankens financiella
ställning, hvarigenom all vidare deliberation,
om sjelfva hufvudfrågan blefve öfverflödig.
Till följe hvaraf Utskottet, i enlighet
med dess förut yttrade öfvertygelse om beskaffenheten
och helgden af en ännu gällande Edsförbindelse
, ej kan anse sig auctoriseradt, att desamma
till allmän kännedom uppgifva. Stockholm
den 30 Juni 1815-
På Höglofl. Biddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Bedamöters .Ledamöters
vägnar vägnar
Joh. Hen. Gyllenborg. E. A. Almqvist.
På Vällofl. Borgare- , På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar Vägnar
Glist. D. Wilcke. Olöf Bruhn.
G, Heisingius.
Uppläst hös Höglofl. Ridd. och Ad. den i. Juli.
Högvörd. ■ Prest-Stånde: den a
Vällofl. Borgare-Ståndet den 3
Hederv. Bonde . Ståndet den 1
Vördsamt Memorial!
Samtelig' Kespéctive Stånden hafva gendrn
Utdrag af Protocollet under den 50 och ?i i
denna taåtiad till Banco-TJtskotfets skyftdesämmä.
utlåtande
Den a Juli.
1*3
utlåtande remitterat Riksens Höglofl. Ständers
Siats-Utskotts Betänkande angående åtskilliga omständigheter
som äga sammanhang med Regleringen
af Rikets penninge-väsende.
Ibland hufvudgrunderna för de af Höglofl.
Stats-Utskottet föreslagna åtgärder, framställes.
Att Banken bör betraktas egenteligen såsom
ett Depositions-Verk, hvars föremål måste
vara, att bringa sina Sedlar uti ett fullständigt
förhållande till en réél Fond.
Att Riksgälds-Contoiret deremot bör förvalta
In- och Utländska Riksgälden, hålla Credit-Myntet
och allmänna Fonderna i värde,
samt observera och befordra en förmånlig verkan
deraf på näringarna.
På dessa, jemte flera anförde grynder, har
Höglofl. Stats-Utskottet föreslagit:
1:0 Att de Summor Banken nu har instuckna
uti Riks-Disconten, hvars octroy med
nästa år till ända går, successive, och i den
mån de genom inbetalningar af Riks-Discontens
fordringar blifva tillgängeliga, öfverflyttas
till Riksgälds-Contoiret; och på lika sätt Bankens
försträckningar åt Discont-Verken i Malmö
och Götheborg, enär dessa Inrättningars octroyer
rrpphöra; ankommande på särskild pröfning, huruvida
i deras ställe, efter sig företeende förhållanden,
till lättnad för Penninge-Rörelsen,
några särskildta, under Discont-Verket i Stockholm
lydande, Förvaltnings-Contoir i Dands»
orterna kunna vara behöflige.
a:o Att Riks-Disconten upphörer med ali
rj:tn Bandt*, 13. 16. vi
-
ii4
Den 2 Juli.
vidare utlåning nästa år, och då påbegynner
dess utarbetning.
3:0 Att vid nästa års början, deremot öppnas
en ny Discont-Inrättning uti Riksgälds-Contoiret,
hvarifrån utgifvas Lån på högst sex månaders
tid med Sex Procents Ränta, sorn utaf
Låne-Summan genast innehålles.
4:0 Att från Riksgälds-Contoiret likaledes
utgifves Lån emot Inteckning i Fastigheter;
äfvensom en viss Summa uti Riksgälds-Contoiret
skall hållas i beredskap under benämning
af Odlings Fond, från hvilken Låne-bitraden
mot ganska lindriga vilkor meddelas, till utförande
af nyttiga och gagrieliga foretag i Odlings
väg. *»
Ständiga Fonden till dessa utlåningars bestridande
skulle utgöras af: 1:0 Den Summa
som Banken har instucken i Riks-Disconten;
2:0 Af Bankens försträckningar till DiscontVerken
i Götheborg och Malmö; 3:0 Af Två
millioner, sorn inom 1816 års slut från Banken
fourneras; och hvilken sistnämnde summa, i fall
omständigheterna det fordra, skulle, år 1818
kunna tillökas med En million Riksdaler, sedan
vid hållet sammanträde emellan Fullmägtige i
Banken och Riksgälds-Contoiret, nödvändigheten
af ett sådant biträde blifvit pröfvad.
Och sorti nödigt vore, att den nya Discont-inrättningen
blefve satt i verksamhet i samma
stund utlåningarne från Riks-Disconten upphörde,
så föreslås att i afräkning på uti RiksDisconten
instuckna summor , Banken vid nästa
års början ma förskjuta Femhhndrade-Tusende
Riksdaler. För
Den 3 Juli.
»15
För alla dessa frän Banken utlemnade
summor skulle r^nta beräknas och godtgöras efter
3 för hundrade om äret.
Riksgälds-Contoiret skulle authoriseras att
vid nästa års början upptaga Fån enligt föreslagna
grunder, för 3 procent till obestämdt belopp
, och för 5 och 6 procent, till Högst Sex
millioner R:dr.
I öfrigt anser Högloft., Ståts-Utskottet nödigt,
att Riksgälds Contoirét bibehålles vid den
rättighet Contoirét nu äger, att med Discontviikor
och mot 2 procent renta disponera En
million Riksdaler; och att dessutom, i händelse
större biträde till Credit-Sedlars inlösen skulle
tarfvas, denna Discont-rättighet mot nyssnämnde
vilkor må kunna ökas med En ytterligare
million R:d.
Att deri Discont-rättighet, Kongl, allmänna
Magasins-Inrättningen redan äger, måtte nu genast
förhöjas ifrån trehundrade tusende, till en
million Riksdaler; äfvensom, i händelse Kongl,
Majit, efter Stats-Rådets hörande, vid inträffande
hård missväxt skulle finna nödigt låta uppköpa
Säd , ett ytterligare biträde af en half million
R:dr skulle kunna från Banken påräknas; det
ena och ändra endast för tillfälligt begagnande;
och sluteligen:
Att det större Credit!vet, hvilket vid 1813
års Urtima Riksdag blifvit sfäldt på Banken,
men icke är begagnadt, måtte till lika belopp
eller Två Millioner Riksdaler blifva bekräftadt.
Enligt de vid Bankens Inrättning stadgade
och sedermera för dess styrelse, oell ändamålen
nied
Deri a Juli.
med dess verksamhet närmare utstakade grunder,
är samma Verk för ingen del inskränkt
till ett blott Depositions-Contoir; dess åliggande
är, att i egenskap af både Hane- och VexelBank
underhålla Rikets circulerande röreTsecapital,
och befordra dess bibehållande vid orubbadt
värde ; samt att vid allmänt behof, med
dess ägande styrka och samlade vinst, understödja
Staten, Jordbruket och alla nyttiga Näringar.
Huru Banken, till nästan otroligt belopp
förmått uppfylla dess så beskaffade bestämmelse,
är allmänt kändt; den har deremot alltid
af dess Principalers rättvisa njutit beskydd ,
och blifvit bibehållen vid sådana inkomster och
anslag, som kunnat återgifva styrka till nya
uppoffringar för det allmänna. Banko-Utskottelt
leån ej föreställa sig att Riksens Ständers Bank,
som oinskränkt uppfylde egna förbindelser, då
den i förlitande på principalers högtidliga löften
nödgades åtaga sig att stadga Riksgälds*
Sedlarnas Credit, skall nu hänvisas till det
under afstannad verksamhet fruktlösa bemödande
att bringa sine Sedlar i ett fullständigt
förhållande till en reel fond; under det
förökningen af dess sedel-massa till millioner
beror af ett annat Verks styrelse, och större
delen «f den vinst , hvarigenom framtida tillgångar
skulle beredas och ordnings återförande
kunde förväntas, medelst invecklade Båne-operationer
försvinner.
I afseende på den af Höglofl. Stats-Utskottet
yttrade tanka, som skulle Discont-rörelsen
endast på 15 års tid vara till Banken öfverlå
ten,
Den 2 Juli.
117
ten, iår Banko-Utskottet vördsamt tillkännagifva,
att uti Hemliga Utskottets Protocolls-Utdrag
af den 19 April 1800 utfästes såsom första vilkoret
för Bankens deltagande i Riksgälds-Sedlarnas
realisation, att Banken skulle blifva försäkrad
om ”ali Disc»nteringsrätt i Riket, med
”blott undantag af Manufactur-Discont - Inrättningen
under Kongl. Commerce-Collegii disposition”;
hvarjemte privata Disconters inrättande,
med biträde af Banken, särskildt omförmäles.
Riks-Discont-Verkets Reglemente af den
26 Äng. 1800 innehåller : att ”ett Riks-Discont”Verk
af Riksens Ständers Bank kommer att inrät”taé,
deruti det blifver private personer tillåtet,
”att för en tredjedel, på femtonårs tid deltaga.”
Blott de private delägarnes octroy blef således
till sistnämnde tid inskränkt: Bankens fortfarande
rättighet till förvaltning af Riks-Discont-Vesrkct,
och orubbad disposition af hela den blifvande
revgnuen, till ersättning så väl af dess
till Riksgälds - Sedlarnas realisation gjorde tillskott,
som de sedermera till Staten meddelta
ansenliga biträden, är ytterligare af Riksens
Ständer vid 1813 års Riksdag högtidligen försäkrad;
och hyser Banko-Utskottet den fasta öfvertygelse,
att uti Riksens Höglofl. Ständers
rättvisa ligger den säkraste borgen för deras
Bank, att orubbadt blifva bibehållen vid de inkomster
sorn sålunda blifvit åt densamma på
det kraftigaste anordnade: såsom hvarigenom nödigt
förtroende säkrast kan beredas åt Riksens
Höglofl. Ständers vid närvarande Riksmöte, till
Fenninge-Verkets stadga vidtagande anstalter.
Banke
-
Den 2 Juli.
BancoUtskottet anser otvifvelaktigt, att i
likhet med hvad jemväl såsom grund för Högh
StatsUtskottets förslag åberopas, hufvudsakeliga
vilkoret för en Finance-plans framgång, är öfvertygelsen
om den osvikligaste säkerhet, och
en af alla andra föremål oberoende behandling
till ett mål: Myntets bibehållande i värde, och
förbindelsers fasta uppfyllande. Allmänna opinionen
äger en mägtig inflytelse pä alla Financiella
företag; denna äger Banken för sig: den
måste med varsamhet behandlas; snart kan den
förloras, men återvinnes ej lika lätt. Bankens
Styrka beror till betydlig del på dess réela Fond,
men ännu mera på Allmänhetens öfvertygelse
om Verkets ägande inkomster, och ärligen tillväxande
förmåga. Skulle Banken nu fråntagas
en circulations-rörelse, sorn dels varit åsyftad
med dess inrättning, dels hvad Disconten beträffar,
blifvit densamma försäkrad såsom ersättning
för ännu obetaldta fordringar; skulle Riksens
Höglofl. Ständer derjemte ålägga den, att till
ett, för särskild temporair befattning inrättadt
Credit-Verk, lemna sina Capitaler emot låg Renta,
utan säkerhet för återbetalning, eller bestämd
tid dertill ; och ansvaret för Sedlarnas
varde ändå åligga Banken, utan fördel af utgifvändet,
eller tillsyn öfver användandet: så
kan med all anledning befaras, att Bankens Credit
skulle märkeligen förringas, om ej alldeles
förstöras.
Riksgälds - Contoiret, som i Bankens ställe
hlefve medelpunkten för hela Rikets RenningeRörelse,
skulle likväl ej vinna hvad Banken
för
-
Den 2 Juli.
förlorat; utan tvärtom delande ett lika öde med
Banken, på hvars biträden hela systemet är
grundadt, genom sin vanmagt än mer öka de
af dess mellankomst härflytande oredor. Och af
ett Verk, som ej äger någon egen tillgång, hvar
skulle hjelpen sökas, utan i nya lån-biträden,
hvarigenom misstroendet, så till Banken som
Riksgälds-Contoiret, än mera mäste tilltaga? —
Sverige kunde i sådant fall blifva ett för andra
Nationer varnande Exempel af ett Rike, sorn
hitintills, oaktadt de sednare årens olyckliga
förluster, i mindskning af dess område, i ansträngningar
för Krigskostnaders bestridande, i
ofördelaktig Utrikes handelsställning, och allmän
stagnation i den inhemska rörelsen, förmått
utan våldsamma förstörande anstalter uppehålla
sitt penninge-väsende, sorn-äger ett Nationen
tillhörigt, under Riksens Ständers disposition
stående Verk, af de flesta Utländska magter
saknadt, försett med behörig kraft och tillgångar
att varsamt afhjelpa oundvikliga tillfälliga
oredor; — och som nu, icke till nödhjelp,
icke ens af något verkeligt behof, eller för befordran
af den ringaste synbara och öppen liggande
nytta, antoge en förändring i sitt Finance-Systeme,
hvilken mera förmådde undergräfva
Rikets styrka, dess Innevånares förmåga och
trefnad, och i allmänhet medföra vådligare följder
, än förlusten af betydliga Provinser, krig,
skadeliga Utlänska handels-relationer , missväxter,
förut kunnat åstadkomma; — och det just
i en tidepunkt, då Svenska producter åter kunna
fritt utföras på Svenska kölar; då Näringarne,
åter
isto
Den 2 Juli.
ater sajte i verksamhet , lofva att bryta ilen stagnation
i inhemska rörelsen som varit dem så
tryckande, och återlifva det försvagade förtroendet
Medborgare emellan; med ett ord, då efter
all sannolikhet hjelpen nalkas af sig sjelf,
och icke*behöfver påkallas genom vågsamma utvägar,
utan endast göras verksammare för deri
enskilda industrien , genom afpassade understöd;
Då Utskottet, i anledning af hvad anfördt
blifvit, tror sig äga grundade skäl att ej medgifva
don föreslagna flyttningen af Bankens discont-
och Fastighets-Båne-rörelse på Riksgälds- .
Gontoiret, återstår för Utskottet att söka utreda,
huruledes, under samma Rörelses orubbade bibehållande,
utan någon befarad skadelig verkan ,
men deremot med full visshet för Banco-Verkéts
bestånd och framtida förkofran, de biträden
hvilka, jemlikt Högh StatsUtskottets Betänkande,
anses för närvarande behof oundgängeliga,
må blifva att tillgå.
Att kraftigt' bistånd fordras till den hämmade
perminge-circulationens underhjelpande,
och att utvägar måste lemnäs Medborgare till lindring
af närvarande svårigheter , är en beklagelig
sanning.
Beträffande de mindre förmånliga verkningar
i sådant afseende, som nu vore att förmoda af
Högloft. Stats-Utskottets föreslagna upplåningssysterne,
i läll detsamma vunne framgång, tror
Banco-Utskottet sig med full öfvertygelse kunna
åberopa.de flera, vid Höglofl. Stats-Utskottets
Betänkande bifogade särskilda yttranden.
X Bankens redan stadgade förtroende; i egna
-
Dfn 5 Juli.
131
na betydliga tillgångar; i vidden af dess^ rörelse.
ligger detta Verks styrka, alt befordra återställandet
af en till allmän och enskild fordel
varsamt ledande ordning i penninge- väsendet:
Deruti, satnt uti Bankens eget interesse, att pä
allt möjeligt sätt befordra allmänt och enskildt
val , såsom en säker grund för dess egen trefnad
och förkofran , ligger afven den säkraste borgen,
att Banken, pä fördelaktigare vilkor än
någon annan Båne-Inrättning, kan meddela de
biträden , sorn idoge Medborgare för sina yrkens
bestånd hafva af nöden.
Banco - Utskottet hyser lika med Högloft.
Stats-Utskottet den öfvertygelse, att Sedel-stockens
indragning mäste med yttersta försigtighet,
och med sä afmatta steg utföras, att, dä man ä
ena sidan alltid nalkas mälet, likväl ä den andra,
ej mä uppkomma någon våldsam skakning
för Näringarna, någon våda för Medborgares
välfärd, eller ens någon utsigt till vinst för Capitalisten
att skrinlägga dess Sedlar, i väntan
på deras hastiga förbättring till Silfvervärde.
Banco-Utskottet ingår af sådan anledning fullkomligt
uti den af Höglofl. Stats-Utskottet fastställda
princip, att intill nästa Riksdag så nära
som möjligt bibehålla Rikets Rörelse-Capital, sådant
det var vid 1814 års slut; såsom hvarigenom
för den skuldsatte beredes en betydelig
lindring, jemte rådrum att efter Allmänna Handels-ställningens
förändrade egenskap, och under
Näringarnas återvinnande naturligare ordning
, lättare kunna uppfylla åtagne förbindelser;
en lika rätt är dymedelst en hvar förbehållen
;
133
Den 3 Juli.
hållen; oell under denna mellantid kan jämväl
den till äfventyrs utom Riket befintlige del af
Fenninge-Stocken hinna att i Rörelsen återkomma.
Då till följe häraf de åt Banken anslagna
Summor af Allmänna Bevillningen, hvilka från
1815 års början, till Banken ingått, äfvensom
hela dess behållna Revenue så af dess egna
Rörelse som af Discont-Rörelsen, utgörande enligt
provisionel calcul till och med 1820, en
sammanlagd Summa af nära 8 millioner Riksdaler,
böra hållas i beredskap, att, derest nmständigheterne
sådant fordra åter kunna sättas'
i omlopp, får Banco-Utskottet, under förnyadt
förbehåll, att Banken framgent må bibehållas,
ej mindre vid sin urgamla egenskap af en Råne-
och Circulations-Bank, än vid rättigheten
till Discont-Rorelsen i Riket , vördsamt underställa
dess Respective Principalers upplysta oinpröfning:
1:0
Att jemte det Banken enligt Regelings-Formens
63 §. besörjer det större Creditivet,
Riksgäkls-Contoiret må på föreslagna vilkor
erhålla ytterligare en million R:dr DiscontRätt
i Banken, att jemlikt Höglofl. Stats-Utskottets
hemställan, vid påkommande behof användas.
8:o Att Kongl. Allmänna Magazins-Directionen
må, enligt Höglofl. Stats-Utskottets Förslag,
erhålla af Banken 700,000 R:dr tillökt Discont-Rätt,
för att genast efter Riksens Ständers
derom fattade Beslut, kunna för påräknade behof
användas, till inköp af inhemsk Spannmål;
hvar
-
Den % Juli,
123
hvarförutan ytterligare 500.000 R:dr i det fall,
och under de villtor Högloft. Stats-Utskottet
föreslagit, blifva för Directionen att tillgå. Het
ena och andra, emot 3 procents ränta och säkerhet
af Riksens Höglofl. Ständers garanti.
Återstoden anser Banco-IIrskottet böra användas:
1:0 Till förökning af Fonden för Rån pä
Fastigheter, enligt de grunder sorn af Riksens
Höglofl. Ständer blifva fastställda.
q:o Tili Fåne-biträden emot billiga vilkor
för uppodlings-företag, emot 3 procents renta
och 3 procents afbetalning på primitiva Capita]et;■
hvarvid lärnpeligast torde blifva, alt Herrar
Fandshöfdingar, med biträde af Hushållningssällskapet
i de Fän , der sådana finnas, eller der
de ej finnas, af tillkallade väl kända Män, måtte
uppdragas, att både undersöka företagets nytta,
och bevaka dess utförande , samt föreslå biträdets
storlek i jemförelse mot kostnads-förslaget.
3:0 Till Discont - Rörelsens underhållande
och successiva förökning; samt
4:0 Till styrka för Rankens réela Fond
och Myntvärdets återförande till behörig stadga.
Det yttrande Herrar Banco Fullmägtige i
detta ämne afgifvit, och som härhos vördsamt
bifogas, innehåller en provisionelt uppgjord specifique
fördelning, enligt påräknadt behof för
hvarje särskildt biträde; hvilken Banko-Utskottet
för dess del anser för ändamålet Dråpelig;
ehuru bestämda beloppet af hvarje slags
Fån-biträde, i händelse Utskottets hemställan
bifalles, närmare kommer att regleras, så att till
en början FaslighetsRån tili omkring en million
-
184
Den 2 Juli.
lion B:dr kan utlemnas, och genast taga sin
början. >
En Ledamots öfver ämnet yttrade tankar,
åtfölja, enligt derom gjordt förbehåll. Stockholm
deri 30 Juni 1815.
På Höglofi. Biddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Eedamoters
vägnar vägnar
Joh. Henr. Gyllenborg. JE. A. Almqvist.
På Välloll. Borgare- Pä Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Gust. I). Wilcke. Daniel Andersson.
G. Helsingius.
• Herrar BancoFullmågtiges afgifne Yttrande
, i anledning af Högloft.
Stat sUtskott cts Betänkande, angående
åtskilliga omständigheter, sorn
äga sammanhang vied regleringen
af Rikets Penninge-Våsende.
För att fullgöra Höglofi. Banco-Utskottets
befallning, få Fullmägtige vördsammeligen anföra
följande, på framfarna tiders erfarenhet ,
och på ett allvin ligt, ehuru korrt öfvervägande
grundade enhälliga öfvertygelse.
Höglofi. StatsUtskottet anser de föreslagna
förändringarna nödvändiga, såsom hvarigenom
allena
Den 2 Juli.
385
allena återförandet af en genom Al lina irna händelser
rubbad ordning i vårt Penninge-väsende
för framtiden, en jeinnare och starkare RörelseCapilalets
circulation, samt Fandtbrukets och
Näringarnas nu påkalladfe understöd, kunna blifva
möjeliga.
Till en början få .Banco Fullmägtige ej
lemna obemärkt, att Svenska Bankens både uti
dess Grund-författningar tydeligen utmärkta, och
genom sednare solenna Förklaranden på det
kraftigaste stadfästade bestämmelse, för ingen
del är inskränkt till blott ett Depositions-verk,
men tvärtom har sig ålagt, att i egenskap af
både Fane* och Vexel-Bank, underhålla och
stadga Rikets circulerande Fenninge Stock; att
tinder detsamma, igenom dess efter hand förvärfvade
egna fond och vundna förmåga, utgöra
ett kraftigt räddnings-medel vid hastigt inträffande
Allmänna Penninge-behof; att vidare
med Fån emot lindrig ränta, så väl å fastigheter
som åtskilliga effecter, understödja Rikets
hufvudnäringar och alla öfriga nyttiga Näringsgrenar;
samt sluteligen, att till allmänt gagn
och välgörande anstallter, använda den behållna
revenue, som icke redan, till afbjelnande af
förstnämnda angelägna allmänna behof, blifvit
medtagen , eller för framtida oförväntade vådeliga
tillfälligheter, ej får saknas Det är alimäfit
kändt, i hvad mån. detta Riksens Ständers åldriga
Verk, svarat emot dess så beskaffade ber
stämmelse: Och lärer Höglofl. BancoUtskottet
upplyst finna, huruvida en så högst betydlig
del af delta .Verks förvaltning med afseende
derå,
126
Den 2 Juli.
c!erå, förtjenar att öfverflyttas till ett sednare,
för särskildt temporaire befattning tillkommet
Verks Administration, under fortfarande förbindelse
för Banken, att honorera Sedlar, som Biksgälds-Contoiret
undfått rättighet att ända till
Millioner föröka, utan uppgifven fond för deras
representativa värde
BancoFullmägtige böra vidare härvid ej
förtiga, huruledes den yttrade tanka, såsom skulle
Discont rörelsen vara endast på femton är till
Banken öfverlåten, icke är med sanna förhållan*
det förenlig: Beglementet för Banco-förvaltningen,
af den 26' Augusti år 1800, innehåller,
att med upphörande af General - Discont-Contoiret
samt af Riksgälds-Contoirets Discontering I
Biksgalds-Sedlar, et{ Biks-Discont-Verk skulle
af Riksens Ständers Bank inrättas, hvaruti det
blef enskildte, personer tillätet, att for på femton
år få deltaga: blott de sistnämndes Octroj är
således till nämnde tid inskränkt. Bankens fortfarande
rättighet till Riks* Discont-Verkets förvaltning,
och hela den blifvande revenuens
orubbade Disposition , till ersättning af dess för
RiicgäldsSedlarnas realisation gjorde tillskott, och
af de på åren 180g och 1810, till Statsverket
beviljade ansenliga Låne-biträden, är ytterligare
af Riksens Ständer, vid 1812 års Riksdag, högtideligen
försäkrad. Ett nu påräknadt förtroende
till nya försäkringar af Riksens Ständer, om deras
garanterade BankoVerks fortfarande solidité,
äfven under ett annat Verks ledning af dess
hufvudsakeliga .. verksamhet, och disposition af
dess revenue, torde efter upphäfvandet af förut
med
-
Den 2 Juli.
meddelt lika högtidelig försäkran, svårligen kun»
na förväntas.
Den föreslagne flyttningen , för hela pen»inge-rörelsen
och penninge-circulationens ledning
, samt alla dermed förenade allmänna och
enskildta låne-biträdens besörjande, ifrån Banken
till Biksgälds-Contoiret, befara Banco-Fullmägtige
på goda skäl, skalle komma att medföra
en , emot det åsyftade ändamålet, nemligen deri
öfverklagade penningebristens snara afhjelpande,
JLandtbrukets och Käringarnas nödvändiga understöd,
samt penninge circulationens återförande
till nu saknad ordning och stadga, rakt stridande
verkan. Till styrka för en sådan farhåga,
få Banko-Fullmägtige i ödmjukhet åberopa sig
de flera vid Höglofl Stats-Utskottets Förslag bifogade
grundeliga, inom Utskottet, emot berörde
Förslag yttrade och till Bespective Stånden öfverlemnade
särskildta tankar; i likstämmighet
med hvad uti dem ådagalägges, anse BankoFullmägtige
för otvifvelaktigt, att medelst BankoVerkets
orubbade bibehållande uti den med dess
inrättning åsyftade verksamhet , samt vid alla
för Verkets säkerhet och Credit, jemte dess
verknings-förmåga , nödvändiga, och i sådant
afseende, af Biksens Ständer tid efter annan,
bestämde och offenteligen stadfästade medel och
utvägar, den nu påkallade snara hjelpen i det
ena och andra, säkrare, genom samma Verks
varsamma åtgärd, än genom total förändring,
uti ledningen af Bikets penninge-rörelse, står
att förmoda.
Banko-Fullmägtige instämma för deras del,
uti
A
Den 2 Juli.
uti ilen allmänt yttrade öfvertygelsen, att någon
■hufvudsaklig rörelse-capitalets förmindskning , ifrån
dess belopp vid 1814 ars utgång intill nästa
Lagtima Iliksdag , icke bör få äga ruin ; rnen
att den sammantägne summan, som till och med
1820, af Bankens Sedlar, genom fastställda anslag,
och årlig revenue successivt inflyter, bör
i samma progression årligen, genom Bankens
försorg, för ofvanförmäldte ändamål, åter utgå.
Enligt provisionel beräkning, kommer summan
för alid 6 åren att utgöra ett sammantaget belopp
af nära åtta millioner R:dr Banco; sorn,
utan inberäkning af större Creditivet och fördubblad
Discont-rätt i Banken lör RiksgäldsContoiret,
sålunda, enligt derom gifven anledning
uti Höglo fl. Siats-Utskottets förslag, kunde
fördelas, att allmänna Magazins-Förvaltningens
Discont-rätt genast 'förökes med 700,000 R:dr,
samt ytterligare i uppgifne fall med 500,000 B:dr,
sorn då l;omme att medtaga högst R:dr 1,200,000.
För D iscont - rörelsens bedrifvande;
och successiva förökning, i
den af Höglofl. Stats - Utskottet föreslagna
progiession , inberäknadt
hvad för Götha Canal - anläggning,
såsom ytterligare årligt lån-biträde
intill nästa Riksdag, till äfventyrs
kan blifva beviljadt, användes på
6 är - -■ - - 2,400,000.
Till nya fastighets-lån årligen
500,000 R:dr; således tillsamman 3,000,000.
Dessutom till befordran af uppodlingar
och förbättringar vid Landtörn
-
Den a Juli.
bruket under lindriga, efter omständigheterne
afpassade återbetalningsvilkor
100,000 R:dr årligen, eller
på 6 år * - _ 600,000.
Beloppet af‘ återstoden, sora ej i förväg kan
bestämmas, torde till reela Fondens förökning,
då någre förmonlige, och' ej i annat afseende
skadelige utvägar dertill sig ; förete, böra användas.
Hvad Bar.ko-Fullmägtige uti det föregående,
efter full öfvertygelse, haft äran anföra,
underställes vördsamt Högloft. Banko-UtskottetS
närmare upplysta orri pröfning. Stockholm den
s?6 Juni 1815.
Jan Gyllenborg. M. G. Falkenberg. JB. Sandels•
Ver Sam. Drysén. Joli. Olof Wallin.
And. Fredin. II. N. Schivan. Johan Westin,
Fers Olsson. Joli. Olsson Fongberg,
E. Fant.
%
Ut låtande till Högloft. Banko-Utskottets
Finance-Fördelnings Protocoll
den 29 Jmii 1815, af Herr Grefve
J. W. Liljencrantz.
Då Medbröders förtroende satte mig till
[Ledamot i detta Utskott, hade jag icke svårt att
genast förese de brydsamma öfverläggningar,
sorn här skulle förekomma, och att den rådande
5 te Bundet, jy, »g, Opini"
13*
Den 3 Juli.
Opinionen skulle leda till flere, emot min öfvertygelse
stridande resultater; men aldrig hade
jag förmodat , att af mig såsom Banko-Utskottets
medlemj skulle äskas yttrande uti en sådan fråga,
som den förevarande, nemligen i korthet
sagt, huruvida Banken bör hädanefter, till mer
än blotta namnet existera.
Så vågat detta uttryck vid första påseendet
synes , så enkel och rigtig är anledningen dertill
, vid en närmare granskning.
Man anser betänkeligt, att Banken skulle
'fortfara sorn Xåne-Bank och tror, att den endast
bör bibehålla sin natur af Vexel hank; det vill
säga ett Verk, soia vid anfordran med Silfver
inlöser sina Sedlar; meri under en sådan framställning
beinödar man sig likväl med ytterlig
sorgfällighet, att förebygga Banko-Verkets återförande
till denna godkända bestämmelse afVexeiBänk.
Tvenne medel funnos, som gemensamt anixnvände
, skulle utan våldsam skakning återsätta
Sveriges Vexel-Bank i förmåga att vara det
— desse medel voro: 1:0 Begagnandet af UåneBankens
vinst på åtskillige I.åne-anstalter, hvaribland
Discont-Rörelsen och 2:0 AmortissementsFonder
af Riksens Höglofl. Ständer anslagne,
till dödande af den Sedelmassa som för ICrigsSkuld
blifvit utgifven.
Af desse anie medel, har man velat frånkänna
Banken användandet af det förstberörde,
och förvandla det sednare till ett bländverk,
utan all verkan för Vexel-Banken; ty Amortissements-Fond,
som icke amorterar, är för min
fattning, en Term utan betydelse.
Den % Juli.
, Hvart Tidehvarf liar något eget carakteristiskt.
Det närvarande tyckes utmärka sig genom
sättet att af erkände premisser draga oväntade
slutsatser, samt att icke öppet erkanna och
följa något gifvet system.
Fordom skulle mart bestämdt hafva forskat
hvarigenom Fäderneslandets väl och Näringarnes
trefnad bäst och säkrast befrämjades, antingen
genom en måttlig Penninge-Stock af redbart
mynt, eller genom en stor massa mynt-representativer,
och till befordrandet af det alternativ,
som funnits mest gagnande, hade alla anstallter
utan omsvep blifvit ställde.
Nu-fordrar Tidehvarfvets lynne helt annat.
Man stadgar såsom grundprincip, att myntets
värde skall bibehållas, och föreslår det ofelbaraste
sätt till detsammas ovilkorliga försämring.
Man medgifver, att credit-brist, iner än
penninge-brist verkat allmänna förlägenheten, och
då blotta farhågan för vacklande financielle åtgärder
hufvudsakligen bidragit till den- stagnation
sorn öfverklagaä, går man att verkställa de
misstag, som störtat allmänna crediten då de —*-  endast befarades.
Allmänt, och med största skäl anses 3 procents-sedlarne
och nu existerande insättningac
af penningar på afskrifnings räkning, bidraga till
svårighet att erhålla stående Fån , och under
det man nitiskt tänker på Jordbrukares undsättning,
uppånnes ännu en afskrifnings - räkning
mot tre procent.
Enhet i Financielle Styrelse-grunder och,
befattningar medgifves såsom nödvändig och likväl
-
132
Den * yvfn,
■viii vill man att ett Verk, som fran första stiftelsen,
såsom bäst för detsammas bestånd och
förkofran , ägt befattning . med allmänna X.åneanstalter,
och som, titan att upphöra, aldrig
derifrån kan skiljas, skall afslå denna grundval
till ett annat témporairt Verk, hvars bestämmelse
är endast Riks-Skuldens betalande, ett
Verk, som då detta åliggande är uppfylldt,
skall försvinna, och som måhända, innan korrt,
med allmän nytta kunde indragas.
Ännu mera; — med erkännande af den
sanning, som icke nog ofta kan upprepas, att
det icke är Pennin ge-Stockens storlek, som verkar
Näringames båtnad., vill man aflägsna sig från
myntets förbättrande, sorn ensamt‘kan göra det,
och till en oviss framtid hänvisa de åtgärder,
som aldrig mera lampeligen, än nu, kunna
och böra vidtagas.
Är det då en olycka att aga ett redbart
mynt? hvarföre skulle icke i sådant fall, vare
efterkommande, likasom vi, derifrån räddas?
hvarföre skulle vi i Bankens hvalf gömma metaller
endast ämnade till det redbara myntets
återställande? hvarföre skulle vi icke (NB, i
delta fall), som någre Riksdagsmän redan föreslagit,
nyttigare använda denna skatt? Aro foljderne
af det representativa myntet vi äga — för
Riket välgörande, så önskom, att vi aldrig mi
erhålla något annat! — Men är förhållandet
motsatt, så låtorh oss icke försumma den tidepunct,
som mer än någon annan påkallar och
medgifver, icke ett våldsamt sirypsysteme — (en
Term som så sällan rätt fattas) men ett väl beräknad
t
Deri 3 Juli.
133.
räknadt säkert närmande till ett stadgadt myntvärde.
Utan förmåga, att emot allmänna viljan
bidraga till den nytta jag åsyftar, skall jag åtminstone
äga den tillfredsställelse, att föresäga
den sanning, ätt då man i origtig väg söker
Jordbrukets och Näringarnes upphjelpande, samt
medel att sätta en gräns för deras vinst, som
man kallar Capitalister, skall man, utan att
märka det, bereda de förres undergång, och åt
de sednare öppna en ymnigare skörd, än de
någonsin kunnat förhoppas.
Men värmen för ämnet har fört mig långt
ifrån mitt egentliga åliggande, och jag skulle ehuru
orättvist kunna misstänkas, att vil ja förolämpa.
Detta är likväl högeligen skiljdt ifrån mitt
uppsåt, minst lärer denna förebråelse göras mig
af Höglofl. Stats-Utskottet, som antagit ett uppgifvit
förslag, af en Riksdagsman, hvars rättsinnige
afsigter äro af mig lika väl kände sota
värderade, och som ingalunda af mig klandräs
derföre, — att han, efter uttänkandet af många
förträffelige materialer till en god iinanceplan,
misstroende sitt egit omdöme, i tillämpningen
gifvit vika för yttre mängdens högljudande
röster.
Denna författare, torde ina bända, blifva
den förste att antaga en på ojäfaktiga bevis stödd
motsägelse, om en sådan, på hans egen anmaning
kan hinna att utarbetas.
Återvändande till den pligt mig såsom
[Ledamot i Höglofl. Banko-Utskottet åligger, alf
mitt yttrande afgifva, skall jag igenom detsam
mas
-
Den 2 Juli.
mas förkortande ersätta den vidlyftighet, som
ingressen dertill mot inin önskan erhållit.
Jag föreslår, att fördelningen må tillstyrka
Höglofl. Utskottet,att såsom svara Remissen yttra:
”1:0 Det Bankens bestånd icke kan medgifva
de önskade biträden åt RiksgäldsContoi”ret,
att till utlåning använda.
”2:0 Att indragningen af de Banken hög”tideligen
försäkrade Amortissements fonder,
”skulle medföra ovillkorlig misscredit för Bankens
sedlar; hvilkas inlösen med Silfver tillfälligt
är suspenderad, endast igenom de biträden,
”sotn Iliksens Höglofl. Ständer år 1809 till
”Rikets räddning af Banken äskade.
”3:0 Att Banko-Styrelsen så mycket mera
”tryggat sig vid Riksens Höglofl. Ständers år
”1812 gifne försäkran, om den blifvande Riks”Discontens
odelade förvaltning, som Bankens
”derigenom uppstående vinst, aldrig lärer nyt”tigare
kunna användas än till befrämjande af
”Bankens egenteliga bestämmelse, nemligen vid”magthållande
af en oinskränkt utväxling.
”4:0 Att befattningen med Discont och
”Fastighets-Lån, långt ifrån att vara mindre
”lämpelig för Banken än RiksgäldsContoiret, oe”motsägeligen
lättast och påliteligast kan skötas
”af det Verk, åt hvilket i århundranden sådane
”anstallter till Allmän och Enskild nytta varit
”anförtrodde och som, till verkställande deraf allaredan
är organiserade.
”5:0 Att ehuru tidepuncten af inskränkt
''realisation icke synes vara den bäst valde för
”Banken, till betydligt utvidgande af stående
Dån,
Dm 2 Juli.
135
^Rån, anser Ban koUtskottet för möjeligt, att med
”Sedelmyntets icke allenast bibehållne, utan för”bättrade
värde, meddela ansenliga försträckning
”gar till Jordbruk och Näringar, sa väl genom
”Rån emot vanlig renta och ärlig afbetalning,
”sorn medelst en Odlings fond, hvilken torde
”till högst 3 procents renta fä begagnas.
”6:0 Att om .Banken i förberörde matto
”skall kunna åstadkomma ett emot behofvet svarande
biträde, förutsätter likväl Höglofl. Utskottet
så väl att blifvande RiksDiskonten måt”te,
som redan sagt är, med odelad vinst stå
”under Bankens omedelbara styrelse, som ock,
”att vid Octrojernes upphörande för nu befinte”lige
PilialDisconterne, Banken ensam må äga
”rätt att för sin räkning etablera de Discont-In”rättningar,
som i Rikets största , från Stockholm
aflägsna Städer kunna anses behöflige, så
’’att hela Discont-Rörelsen i Riket ifrån en en”da
Punct må kunna styras, efter grunder,
”hvilka endast åsyfta Rikets nytta i förening
”med Bankens bestånd, och hvilka grunder af
”Banko-Styrelsen, bättre än af någon annan förvaltning
, kunna bedömas och modereras vid in”fallande
oförsedde händelser.
”7:0 Att enär Riksens Höglofl. Ständer,
”med bifallande af nu uppgifne vilkor för mö”jeligheten
af utvidgade Ränebiträden, täcktes
”äska BankoUtskottets utförliga Project till Rå”nerörelsens
reglerande, skall sådant skyndsamt
”verkställas; men att Utskottet dock utbeder sig
”härmed få dröja, intill dess Riksens Ständer
”afgjordt frågan om Götha Canals fullbordan,
sorn.
Den 2 Juli.
”sorn med detta ämne star i sa nära gemenskap.
’’8:o Att om emot all förmodan någon förändring
af de föreskrifter om Riksgälds-S.edlarnes
”Realisation, som nu äro gällande, skulle finnas
”behöflig, anser Utskottet för sin del, minst
”lämpeligt, att utgifva nya Riksgälds-Sedlar i
”stället för dem , som realiseras eller i Uppbörden
inflyta och dödas, utan skulle häldre föreslå,
att örn emot all sannolikhet minskningen,
”till nästa Riksdag kunde medföra en vådelig
”indragning af Penninge-Stocken och utgöra ett
”belopp' öfverstigaride de tillgångar sorn Riks’,
gälds-Cantoiret dertill kan disponera , det må
”öfverlemnas till BankoFuIlinägtige, att efter
”anmälan af, och sammanträde med Riksgälds”Contoirets
Fullrnägtige, till behöflig summa
”öka Riksgälds-Contoirets Discont-rätt.
”9:0 Att de af Höglofl. StatsUtskottet yf*’kade
förhöjde Discont-biträden för Allmänna
”MagasinsDirecUon, icke allena kunna påräknas,
”så vida Riksens Höglofl. Ständer täckas bevil”ja
RankoUtskottets här frammanföre i 5 Punkten
gjorde förslag, utan ock, att EankoUtskotvtet
är beredvilligt, när Riksens Höglofl. Stän”der
täckas derom förordna, att låta den till
”en million förhöjda Discont-rätten för Allmänna
Magasins-Inrättningen taga sin början.
”10:0 Att beträffande det större försegla”de
Creditivet, som enligt Regerings-formen
”bör hållas: i beredskap, instämmer BankoUt”skottet
till alla delar med Höglofl. StatsUtskot”tets
förslag, % y
11:0
Den 3 Juli.
*37
’’n:o Att, om allmänna farhågan för Ban”ko-Sedel-stockens
minskning, till stor del här”leder
sig fran förmodad afsigt, att låta densam’
ma indragas till det inskränkta belopp som un”der
Realisationen var utelöpande, och hvartill
”motsvarande redbar Fond i Bankens hvalf förva*’ras,
bör Banko-Utskottet upplysa, att detta åtminstone
icke varit dess tanka, hvarigenom ali billig
”fruktan för en våldsam oell hastig skakning helt
”och hållet bör försvinna; — men , att då Banko- Ut”skottet
äger den öfvertygelse, att Amortissemenvterrie
böra stadna vid en gräns, som åt Riket
‘”framdeles lämnar ett förstorad t Rörelse-Capital äf
”redbart mynt, uppstår derigenom behof af är’Trg
vinst, att vid tjenliga tillfällen använda
’’till det nyttigaste ändamål för Banken som är
”tänkbart, nemligen väl beräknadt och försigtigt
”ökande af réela Fonden, på ett sätt sorn icke
”medförer skadelig verkan å Vexel-coursen, utan
”tvärtom ofelbart bidrager att den samma till
”Rikets fördel nedsätta”.
Då jag nu vördsameligen uppgifvit mitt förslag,
till Utskottets yttrande, och motivefne till
mitt sätt att se förevarande ämne och då jag
högeligen yrkat Bankens bibehållande vid Administration
och fördelen af Riks-Discont-Verket,
sann befattningen med blifvande FastighetsDånen,
kan jag likväl icke dölja den öfvertygelse,
att nu mera finnes ett verkeligt och betydande
skäl emot Fåne-rörelsens förvaltande
inom detta Verk, och för dcnsainrnas öfvevflyttning
till det egenteliga Riksgälds-Contoiret.
Detta
>38
Den 2 Juli.
Detta skäl är <len fortfarande hemlighet,
*om jag, icke utan noga öfverläggning sa sorgfälligt
afstyrkt.
J. W. Liljencrantz.
Uppläst hos Häglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 1
Vallöf!. Borgare-Sråndef deri 3 ...'
Hederv. Bonde-Ståndet den 1 _
Vördsamt Memorial!
Uti ett till Hedervärda Bonde-Ståndet ingifvit
Memorial, sorn af välbemäldte Stånd blifvit
till Banko - Utskottet remitteradt, har Riksdagsmannen
J. M. Wessing under åberopande
af lättheten för den mindre upplyste att blifva
bedragen genom en nu mera uppkommen likhet
i utseende emellan Bankens och RiksgäldsContoirets
2-R:dlrs-Sedlar föreslagit, att 2-R:dlrs
Banko-Sedlarne måtte erhålla samma format sorn
g-R:dlrs-Sedlarne nu hafva- Hvarjemte den önskan
yttras, att de smärre Skiljemynts-Sedlarne
må förfärdigas af fastare papper än hittills , för
att ej så snart genom nötning blifva förderfvade,
Afsigten med den nu varande olikheten
emellan Bankens nyare 3- och 2-R:dIrs-Sedlar,
i så måtto att de forre äro tryckte längsefter,
och de sednare tvärsefter papperet, var, att förekomma
en tillförene ofta förspord förfalskning,
ifrån 2 till 3 R:dlrs valeur; härtill var otvifvelaktig!
3*R:dlrs-Sedlarnes tryckning längsefter,
den mest lämpeliga utväg ; och som i sådant afseende
fullkomligen svarat mot ändamålet; men
deremot har den olägenhet, vid Riksgälds-Sed
larnes
-
Den 2 Juli. 13g
Janies nn mera okade gångbarhet uppkommit,
att den mindre uppmärksamme lätteligen kan
förblanda flankens med Riksgälds-Contoirets ?-  R:dlrs-Sedlar. Att likväl nu härutinnan vidtaga
den förändring Riksdagsmannen föreslagit, anser
Ranko-IJtskottet sig för ingen del kunna tillstyrka.
Oberäknadt den förvillelse hos allmänheten,
som skulle blifva en följd af 3:ne olika
slags 3-R:dlrs, och lika många sorter 2-R:dlrs
Banko-Sedlars , under flere års tid fortfarande
gemensamma omlopp, skulle ofelbart derigenom
åter öppnas ett ypperligt tillfälle till förfalskning
af en mängd nu utelöpande 2-R-dlrs-Sedlar; och
allmänheten troligen såmedelst blifva utsatt för
mera betydande misstag och förluster, än af den
anmärkta likheten emellan Bankens oell RiksgäldsContoirets
2-R:dlrs-Sedlar torde kunna befaras.
Beträffande Sedel - papperets öfverklagade
mindre styrka att motstå nötning, skall BankoUtskottet
ej underlåta att denna omständighet
till Herrar Banko - Fullmägtiges serdeles upp*-  märksamhet öfverlemna. Stockholm den 30
Juni 1815*
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Joli. Hen. Gyllenborg, JE. A. Almqvist.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Gust. D. Wilcke. Daniel Andersson.
G., Helsingius.
Dén a Juli.
Uppläst hos Hoglofl. Ridd. och Ad. den a Juli.
Högvörd. Vrest-Ståndet den 4
Vällofl. Borgare-Ståndet den j _i_
Hederv. Bonde - Ståndet den a
Vördsamt Memorial!
Hedervärda Bonde-Ståndet har under den
16 sistledne Maj till Eevillnings - Utskottet remitterat
Olof Gudmunsson Bagges Memorial
angående förklaring öfver Kongl. Kungörelsen
den 30 November 1810, i anseende till Landttulls-ersättningen
för öppna och däckade båtar
som i Skärgården nyttjas; men då Utskottet för
denna Tull-ersättnings framtida utgörande föreslagit
helt andre grunder, än de nu gällande,
så och derest Riksens Höglofl. Ständer gilla
hvad Utskottet härutinnan projecterat, kan den
begärdte förklaringen icke erfordras; hvilket likväl
Utskottet får till Riksens Höglofl. Ständers
ompröfvande vördsammeligen öfverlemna.
Stockholm den 1 Juli 1815-
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar .('
Carl Stellan Mörner. Olof Bjurbäck.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bönde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Nils Limnelius. Jo/t, Magn. Wessing,
Henr. Christ. Zaar.
Uppläst
Den 2 Juli.
141
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Ad. den 2 Juli.
Högvörd. Prest-Ständet den 2
Vallotl. Borgare-Ståndet den 3
Hederv. Bonde-Ståndot den 2
Vördsamt Memorial!
Uti eti till Högvördig® Prest-Ständet ingifvit
, och under den 16 sistledne Maj till
Banko-Utskottet remitterat Memorial, hafva Herr
Theologite Lectorn Doctor Knös, samt Herr
Lectorn och Prosten Magister Hasselroth, uppå
flere gällande skäl anhällit, att ett lån på tio
tusende Riksdaler, måtte emot säkerhet, renta och
hilliga betalnings-vilkor, utur någon publik Cassa
eller Riksens Ständers Bank få upptagas, till
understöd vid uppförandet af ett nytt Gymnasiiech
Schola?-hus i Skara.
Ehuru nödvändigheten af den omförmäldte
nybyggnadens snara verkställande, äfvensom o«
tilLräckligheten af de i Memorialet uppräknade
tillgångar, icke kan sättas i fråga; kan BankoUtskottet
likväl för dess del så mycket mindre
tillstyrka, att Banken skulle med den äskade
låne-summan företrädesvis bispringa ifrågavarande
-Läro-jinrättning, då Banko Utskottet med
afseende på de flere, enligt föregående Riksens
Höglofl. Ständers beslut■ ineddelte försträckningar,
samt åtak il lige nu yppade behof, af mera
vidsträckt och allmän egenskap , funnit sig föranlåtet,
att nyligen afstyrka en lika beskaffad
anhållan rörande Gymnasium i Calmar. Hvilket
yttrande äfven före detta vunnit Riksens
Höglofl.
Den 2 Juli.'
Högloft. Ständers bifall.
Juni i 8 i 5.
På Högloft. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Joli. Henr. Gyllenborg.
Pa Vällofl. Borgareståndets
Ledamöters
vägnar
Gust. D. Wilde.
Uppläst hos
Stockholm den 13
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
E. A. Almqvist.
Pä Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Daniel Anderssön.
G. Hefslngius.
Höglo/l. Ridd. och Ad. den 1 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 2 —
Vällofl. Borgare Ståndet den 5
Hederv. Bonde-Ståndet den 2
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående Assessoren
Tinnerholvis underdåniga
ansökning, om eftergift af en yppad
och honom till ersättning ålagd
brist tit i dess hafde Uppbörd af
Charta? Sig i 11 atte Medel.
Sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Jönköpings Län, på sätt dess bärhos i afskrift,
sub
Den 3 Juli.
M3
suTj Litt. A., bilagde Utslag, af den 18 Maj
1814, innehåller, ålagt förre Lands-Kamereraren
der i Uänet, nu Uands - Karnereraren på
Gottland, Assessorn C. F, Tinnerholm, att ersätta
en uti den af honom om händér hafde
Chartae-Sigillatse-Medels Uppbörd för år 1811,
yppad ballarice, star 300 B:dr K:co-; så har bexnälte
Assessor och Uands - Kamererare, uti till
Kongl. Majit ingifven och härhos, sub Litt. 3.,
bilagd, underdånig supplique, anhållit om Nådig
eftergift och förskoning från den honom å*
dömde ersättning af nämde balance ; och sedan.
Kongl. Majus Befallningshafvande i Jönköpings
Uän , på Nådigste Befallning häröfver afgifvit
dess härhos, sub Litt. C. bilagde underdåniga
Utlåtande, har Kongl. Majit, under den 31
sisth Maj , i Nåder öfverlemnat dessa handlingar
till Biksens Ständers Stats-Utskott, att om
den sökte eftergiften hos Biksens Ständer an-,
mälan göra.
Efter hvad handlingarne utmärka , skall
Assessoren och Uautis-Kamereraren Tinnerholm,
af sjukdom hindrad, icke sjelf förrättat BandsKamererare-tjensten
den tid ifrågavarande balance
tillkommit , och således dertill icke varit vållande.
I betraktande häraf och då härtill kommer,
att sökanden , efter Uandshöfdinge-Embetets
intygande , i öfrigt både såsom Embetsman och
enskild, gjort sig känd för redlighet samt, efter
trettiofyra års tjenstetid, befinner sig med hustru
och barn i torftiga omständigheter, hemställer
StatsUtskottet, att Biksens Högloft. Ständer
, med föranledande a£ dessa ömma och bevekande
-
»44
Den 2 Juli.
vetande skal, matte bevilja den sökta eftergiften
, hälst en sadan eftergift icke medför någon
minskning uti Stats-Verkets för detta år påräknade
Charta?-Sigillatae inkomst, som efter Räkenskaperna
för nämde år öfverstigit det i Stat
beräknade beloppet.
Om Riksens Högloft. Ständer härtill täckes
bifalla; så lärer sådant böra till svar å dea
Kongl. Remissen, hos Kongl. Majit i underdånighet
anmälas. Hvilket allt underställes Riksens
Höglofl. Ständers egen pröfning vördsamJigen.
Stockholm den 29 Juni 1815-
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På VäHofl. Eorgare- På Hederv. Eonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar . vägnar
Carl Fr. Fandberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius;
Litt. A.
Konungens Befallningshafvandes öfver
Jönkopings Län Utslag, i anledning
af ett den 25 September 1812 från
Lands - Cofitoiret inkommet Memorial\
angående det, vid inventering
af
JDen 3 Juft* 145
af Chartee-Sigillaice behållningen för
nr 1811 j och af slut ad räkning med
Chartx-Sigillatx Contoir et, i Uppbörden
sig yppat en balance för
sistnämnde är, stor 3oo R:dr B:co;
hvarom Herr Lands - Kamerer ar en
C. H. Landegren och dess företrädare
i Embetet, nu varande LandsKärner
er ar en pä Gottland, Herr Assessor
en C. F. Tinnerholm, sorn är
1811 lemnat Lands - Kamerer ar etjcnsten
härstädes, blifvit hörde och
med hvarannan skriftvexlat; hvarefter
Lands-Fiscalen J, Asker, under
den 3 o April näs t le dit är, blifvit
förordnad, att, såsom Actor, bevaka
och utföra denna balance fråga,
jemte det Herr Assessoren och
Krono-Befällning smannen A. F. Bråkenhjelm
erhållit uppdrag att undersöka
och utreda förhållandet derIned,
samt derom afgifva Berättelse,
hvilken, jemte Actors slutpåstående
och Herr As sess ören Timerholms
deröfver afgifne förklaring
Sife Bandet, 19. 30. itlkoW
-
146 Den 2 Juli.
inkommit, som Handlingar ne utvisa.
Gifvet i Jönkopings Lands - Cantzli
den 18 Maj 1814.
Den af Herr Assessoren och Lands-Kame*>
rerären Tinnerholm, vid dess afträde från LandsKamererare-tjensten
här i Länet den 25 Sept.
1811 afgifne, härefter afskrifne Räkning öfver
Stämpladt Papper och behållningen deraf nämde
dag innehåller i Credit, att till Försäljningsmännen
skulle vara utlemnadt Stämpladt Papper
för 2,927 R:dr 11 sk.
Vid den af Herr Assessoren och KronoBefallningsmannen
Bråkenhjelm å Lands-Contoiret,
den 30 Augusti nästledet år, i vederbörandes
närvaro, hållna undersökning, har blifvit
utrönt, att till Försäljningsmännen blifvit
utlemnadt Stämpladt Papper endast för 2,627
R:dr 11 sk., hvilket öfverensstämmer med en,
den 6 November 1811, af Läns - Bokhållaren
Backman upprättad, härefter jemväl afskrifven
förteckning på Försäljningsmännens reqvisitioner
och afleinnade qvittencer.
Förre . Lands - Contoristen O. Hagelberg,
hvars hörande Herr Assessor Tinnerholm enständigt
päfordrat, efter som Hagelberg skall upprättat
Räkningen af den 25 September 1811,
har uti dess, genom Konungens Befallningshafvande
i Linköping, infordrade yttrande, uppgifvit,
att den yppade balancen icke härrörer från
sjelfva Räkningen, utan derifrån att ett Reversal
skulle vid dess upprättande felat ä det Stämplade
-
Dm 2 Juli.
147
plade Papper under åtskilliga valeurer, hvilket
nu aflidne Tagrpannen och Häradshöfdingen.
Hadders reqvirerat, och sorn skall blifvit af
Herr Assessoren Tinnerhohns Son, förre TanclsContoristen
S. H. Tinnerholm utlemnadt till
bemälte aflidne Tagmans Son, vice Häradshöfding
Hadders , till ett sammanräknadt värde af
300 R:dr Banko.
Nu , ehuru Herr Assessoren och TandsKamereraren
Tinnerholm anfört, hvad ock med
förhållandet instämmer, att han sjelf icke förrättat
Tands-Kamererare-tjensten större delen af
år 18n, måste dock Herr Assessoren och TandsKämereraren
ansvara för den af honom uppgjorde
och undertecknade ifrågavarande Chårtse-SigillatasRäkningen
för berörde år, hvilken i sä matto
finnes ofullständig , sorn verification till ofvannärnnde
i Credit afförde pöst å 2,927 R:dr .11
sk. icke finnes för större summa, än 2,627 R:dr
11 sk.; hvaraf följer, att Herr Assessor Tinnerholm
mäste, enligt Actors påstående, ersätta
Kongl. Maj:t och Kronan de , utan verification,
credilerade 300 R:dr Banko, dertill bemälte
Herr Assessor och Tands-Kamererare alltså härigenom
förb indes, med rättighet för honom att
söka sitt åter, antingen af den eller dem, sorn,
utan reversal eller qvitto , kunde hafva erhållit
Stämpladt Papper, eller ock af vederbörande,
som under Tands - Karaererarens inseende och
ansvar, haft befattning ined slikt pappers utleverering
och dertill hörande redovisning.
Om Herr Assessoren och-Tands-Kamereraren
Tinnerholm med detta Utslag icke åtnöjes,
äger
148
Den 2 Juli.
äger han deröfver besvära sig uti Kongl. Maj:ts’
och Rikets Höglofl. Kaminar-Rätt inom. hl. 12
å 6o:de dagen frän häraf erhållen del; dock bör
han förut i Landt-Renteriei insätta de ifrågavarande
300 R:dr E:co , och derom vid Besvären
bifoga bevis. Gitter Klaganden det ej, och säger
sig icke heller äga deremot svarande silfver
eller guld, styrke det med ed sin hos Konungens
Befallningshafvande , och håfve sedan lof
att gifva andre lös-ören dertill upp med laga
värde derå. Finnas ej de, gifve då upp gods
och jord å Ilandet eller hus och tomt i Staden
med Rättens bevis, om de för annan gäld häfta
eller ej; kan han ej det, sätte då full borgen
för summan; gitter han ej heller det, ställe då
borgen för sig sjelf, eller trädé i fängelse tills
sakens slut. Actum ut supra.
L. J. B oy e.
(Sigill.)
F. Lövenadler.
Litt. B.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts mildhet och Nåd anropades
aldrig utan hopp af betryckte bland
Eders Kongl. Maj:ts undersåter — Detta hopp
lifvar mig — En mot grafven lutande Man,
som grånat i Eders Kongl. Maj:ts tjenst.
Sedan, i Jönköpings Län, jag ordentligen
förrättat Rentmästare-tjensten i a 3 och Lands
Kame
-
Den z Juli
-
Kamererare-sysslan i -18 år samt i g.-ne år förestått
denna senare syssla här på Gottland, utan
att under loppet af min hela tjenstetid något
emot min förvaltning kunnat anmärkas, skulle
det ändå blifva mitt öde, att sluteligen häfta för
en balance på 300 R:dr i Jönköpings Läns
Chartas - Sigillatas Uppbörd, enligt det Utslag,
som underdärjigst härhos bifogas.
Huru denna balance ursprungeligen tillkommit
, är mig obekant. Inför Eders Kongl,
Maj:t bedyrar jag i underdånighet, att banan,
jag i lifvet genomgått, varit redlighetens, och.
att föreställningen af allt slags tillgrepp hos mig
väckt känslor af fasa oell förakt.
Så mycket mera smärtande är min belägenhet
,> tå, i denna ömtåliga väg, mig mött
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes berörde
dbeslut, som jag ej ser mig kunna öfverklaga.
Utredningen är klar, och den förer mig till
minnes mine senare, tjenste-år i Jönköping, då
jag, tärd af långvariga mödor och bekymmer
mäste intaga sjuksängen, och lemna den angelägna
vården af Hands - Contoirs - Arendema åt
en Under-betjening, som troligen, efter hvad
jag nu erfarit , icke alltid med mig delade lika
rena grundsatser. Mitt förtroende missbrukades.
Eöljden deraf röner jpg nu med smärta.
Allernådigste Konung !
En af mensklighetens skönaste förhoppningar
är visserligen den, att, efter öfverståridna
mödor, fa omsider, i kretsen af en kär familia,
stilla och lungt tillbringa ålderdomen. Men
detta
JDen 2 Julis
detta och nästan allt hvad som ljuft fäster menniskan
vid verlden blef mig förvägradt.
I Stället för att, i min hembygd, njuta
hvilan, sorn mina är, och mina af arbeten medtagna
kropps- och själs-krafter päkallade, tvungo
mig omständigheterne att söka en mindre verkningskrets
, och slet mig pä samma gäng frän
menniskor, med hvilka jag , genom ett förtroligt
umgänge och en långvarig vänskap, blifvit förenad,
hit till denna Ö, dit jag kommit en
främling bland okände, endast för att stapplande
uppsöka mit en gra'f) och här hotas jag
nu med ett nytt missöde. Mitt Iilla bo skall
skingras för en Uppbörds-brist, sorn jag icke
uppsätéligen vallat; men detta sista slag värdes
Édérs Kongl. Maj:t af Nåd och misskund afbända
frän en gråhårig , som snart tillsluter sina
ögon. Jäg har en älskvärd makay sorn täres af
^org och en Son, sorn skall uppfostras. Deras
nödrop och böner örn Eders Kongl. Maj:ts medlidande
äro med mina förenade.
Med djupaste unrlersåtelig vördnad, nit och
trohet framhärdar till dödsstunden
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste och underdånigste
tjenare och undersåte
C.' E. Tinnerholm.
Litt. G*
Dm 2 Juli.
Litt. C.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts Nådiga befallning genom
remiss af den 10 dennes på Eands-Kamexeraren,
Assessor Tinnerholms underdåniga Böneskrift
, om Nådig eftergift af en balance på
300 B:dr i dess här omhänder hafde ChartaeSigillatae
Uppbörd, fullgör Eandshöfdinge-Embetet
härigenom underdånigst.
Denna balance har visserligen tillkommit
Assessor Tinnerholm oveterligen. Hans Embets
förvaltning i öfrigt, äfvensom hans redlighet
såsom enskilt, bära derom ojäfaktiga vittnen.
Men åren, i förening med de mest smärtande
missöden i hans husliga lif såsom far,
lade den hederlige mannen på sjuksängen och
ådrogo honom , på sätt Böneskriften omförmäler,
den olycka , hvaröfver han i underdånighet
beklagar sig. Han är fattig, ty hans hela tillgång
är ett nödtorftigt husgeråd blott — barnet,
som han omnämnt, mägtar han knappt uppfostra.
Detta barn är hans endast återstående förhoppning
nu, sedan hans faderliga omsorger hittills
gifvit hans hjerta, i stället för hugnad och
tröst, oläkeliga sår.
Eders Kongl. Majus medlidande anropades
sällan af en mera oskyldigt olycklig.
Landshöfdinge - Embetet framhärdar med
djupaste undersåtelig vördnad, nit och trohet
Stormäg
-
153
Den 2 Juli.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
alierunderdånigste, tropligtigste
Jönköping ä Kamis- tjenare oell undersåter
Contoiret d. 17 April 1815-
På Kandshöfdinge-Embetets vägnät
L. Löwenadler. P. H. Landegren.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. dön 2 Juli.
Hrtgvörd. Prest-StSndet dea 2 1—
Vallöf!. Borgat e-Ständet den j
Hederv. Bonde-Ständet den 2
Vördsamt Memorial!
Genom Memorial uti Vällofl. Borgare-Ståndet
af Herr Rådmannen D. Bagge, samt uti
Hedervärda Bonde - Ståndet af Eullmägtige
från Gottland Jacob Jacobsson och Kars Jacobsson,
har under åberopande af flere olägenheter
och betydande förluster i synnerhet för
innevånare uti de aftägsnaré landsorter, genom
en mängd förslitne Småsedlar, för hvilkas utbyte
emot nya, all utväg saknas, den önskan
blifvit framstäld, att genom någon lämpelig anstalt
å Bankens sida ifrågavarande olägenhet i
möjeligaste måtto kunde afhjeipas.
I likhet med hvad Herr Rådmannen Bagge
uti dess Memorial omförmält, har Riksens Ständers
Banko - Utskott uti 1812 års Reglemente
till Banko - Fullmagtiges omtanka öfverlemnat:
”Att uppå dertill ifrån Konungens Befäl Inings
,
Jhafvan
-
Dea 2 Juli.
153
”hafvande i lämen gifven anledning tillse, huruvida
i förening med Bankens nöjaktiga säkerhet,
ehuru med åtföljande mindre betydelig
”kostnad, landsorterne kunde i rnöjeligaste måtto
”befrias ifrån desse visserligen känbare hinder
”för en jemn circulatiOn af det till allmän gångbarhet
authoriserade myntet.” Alltsedan nämnde
tid har någon anmälan från vederbörande
Landshöfdingar i sådant afseende ej inkommit,
och af denna anledning har tillämpningen häraf
hitintills ej kunnat komma i fråga. Banko-Utr
skottet kan för dess del ej inse någon bättre utväg
till ändamålets vinnande, ari att Herrar
Landshöfdingar genofn Banko-Fullmägtige blifva
underrättade om den i så måtto före detta
vidtagne anstalt, och dymedelst äga tillfälle att
Om lämpeligaste sättet till förslitne Sedlars utbyte
i landsorterna, med Fullmägtige samrådas;
hvilka ej underlåta att så vidt Bankens säkerhet
medgifver, och ej alltför dryg kostnad sättes i
fråga, gå vederbörandes önskningar till mötes.
Stockholm den 30 Juni 1815.
På Höglo fl. Riddersk. På Hög v. Prest Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Joh. Henr. Gyllenborg. JE. A. Almqvist,
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Gust. D. Wilcke. Daniel Andersson.
G. Helsingius.
Uppläst
*•
154
Den 2 Juli.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Adeln den 2 Juli;
Högvörd. Prest-St :ndet den 2
Vällofl. DorgareStändet den 3
Hederv. Bonde-Ståndet den 2
Riksens Höglofl. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående tillökning
i anslaget ut Academien får
de Fria Konsterna m. m.
Ibland de handlingar, sorn Kongl. Maj:t
genom Nådig Remiss af den 22 sistl. Februari
täckts öfverlemna till Riksens Höglofl. Ständers
Stats-Utskott, i afseende på frågan om Rön-förhöjningen
i allmänhet, hafva äfven blifvit remitterade
dels en af Academien för de Fria Konsterna
gjord underdånig Ansökning, om tillökning
å dess Stats-summa, dels ÖfverlntendentsEmbetets
serskildta underdåniga Skrifvelse , med
anhållan om Rön-anslag för en Secreterare och
en Cantzlist vid Kongl- Slotts-Byggnads Directionen,
samt Secreteraren vid Kongl. Majrts Museum
, dels ock ÖfverStåtliållarens, En af Rikets
Herrar m. m. Högvälborne Herr Grefve
Mörners underdåniga anmälan om beliofvet af
nya Röner för 2:ne Ordinarie och 4 Extra Ordinarie
Executions-betjente vid Ofver Ståthållare-Embetets
Cantzli; Och som dessa ämnen äro
af den beskaffenhet, att de från handläggningen
af frågan om lönförhöjningen i allmänhet
höra skiljas, så får Utskottet deröfver afgifva
detta särskildta Utlåtande.
Hvad
Den 2 Juli.
Hvad Först angar Academien för de Fria
Konsterna; så. har Academien begärt, att de
på dess Stat uppförde arfvoden för 3:ne Lärare
vid den mechanislca Selm lan , som nu mera är
ställd under Kongl. Landtbruks Academiens inseende,
. jemte 2:ne belönings Stipendier samt
expensemedel till uppköp af materialier och
verktyg för nämnde Schola , tillsammans utgörande
en summa af 475 R:d , måtte öfverliyttas
på Kongl. LandtbrulcsAcademiéns' Stat, samt
att medel kunde anslås, dels till förhöjning i
cle arfvoden, sorn bestås. Professorcrne vid Fria
Konsternas Academie, dels till nya arfvoden at
en Medhjelpare uti ..undervisningen i figurteckningen
och ornaments - ritningen samt åt
en Bibfiotheks-Amanuens, och dels till fyllnad
i anslagen för Academiens Vaktmästare och
Modellernas beklädnad jemte inköp af Ljus,
Olja och Lampor, hvilka alla tillökningar äro
föreslagne till ett samrnanräknadt belopp af lj.25
P:dr; hvarförutan Academien jemväl gjort hemställan
om förhöjning i anslagen för de Utrikes
vistande Pensionairerne från 300 till 400 R:dr
Hamburger Batiko samt. om q:ne nya anslag ai^
jco R:d Svenskt Banko, det ena till årlig Lön
för en kopparstickare, hvarom Academien förmäler
sig hafva afgifvit särskildt underdånigt
Utlåtande, och det andra för en Historie-inalare
samt dessutom 100 R:ds förhöjning i Miniaturmålare
Arfvodet.
Då Academiens Stats-anslag, bestigande sig
till 7,670 R;dr, icke utgår eller är fördeldt i
Loner, utan utgör arfvoden, samt således ej
kominer
Den 2 Juli.
kommer under beräkning vid den föreslagna
Lönförbättring för Penninge-Löntagarne i allmänhet;
frieri Utskottet likväl funnit skäl, att
de i frägavarande arfvoden och särskildte öfrige
anslag , såsom ringa och otillräcklige, måtte blifva
förhöjde; så har Utskottet, hvilket ej kan
sträcka dess åtgärd till ett specielt bedömrnande
af behofvet, utan allenast föreslå en, efter
Statsverkets tillgångar lämpad tillökning, ansett
sig böra tillstyrka, att Academiens Stats-Sumrna
i ett för allt måtte ökas med a 3 30 R:dr,
eller till en jemn Summa af g,000 R:d., samt
till Kongl. Majits Nådiga pröfning och godtfinnande
öfverlemnas, ej mindre frågan om öfverflyttningen
af utgifterna för mechaniska Scholan
på Landtbruks Academiens Stat än ock fördelningen
och användandet af denna tillökning å
de särskildta anslagen.
Beträffande åter Öfverlntendents-Embetets
hemställan orri nya Löners anslående för en Secreterare
och en Cantzlist vid Slotts-byggnadsDirectionen
; så har Utskottet inhämtat, att Secreteraren
och Cantzlisten vid ÖfverLitendentsEmbetet
för närvarande bestrida Secreterare- och
Cantzlist-görornålen vid Slotts-byggnads-Directionen,
men att sedan dess göromål nu mera
blifvit betydligt tillökade , det icke är möjligt
för dem, att medhinna sistnämnde, tjenstgöring,
utan att särskildte personer härtill desto mer
fordras, som Secreterare-Sysslan vid Ofvgrlntgndents-Embetet,
enligt hvad Staten innehåller,
skall bestridas af en Architegt, hvilken, genom
tjenst?
Den a Juli. 157
tjenstgöringen hos Slotts-byggnads - Directionen
skulle hindras fran dess egentliga yrke.
I anledning häraf anser Utskottet npdigt,
att Lön för en Secreterare och en Cantzlist vid
SIottsbyggnads-Directionen anslås till belopp för
den förre af 200 R:d. och 60 R:d. för den sednare,
hvarå dessutom bör tilläggas Jen förhöjning,
som för PeriningeLöntagare i allmänhet
genom särskildt Utlåtande, är föreslagen, hvarigenom
desse tjenstemän, edligt hvad Herr Öfverlntendenten
föreslagit, varda försatte i enahanda
Lönevilkor, sorn deras vederlikar vid
Slottsbyggnads-Directionen innehafva.
Vidare, och hvid angår Lön för Secreteraren
vid Konungens Museum , hvilken befattning,
enligt hvad förordnadt hr, nu mera, sedan
förre Secreteraren med döden afgått och
hans på indragnings-staten innehafde Lön, upphört
och bespares, bör bestridas af Amanuensen
vid Vitterhets- Historie- och Antiquitets»
Acadernien; så enär denne Tjensteman härigenom
erhåller ett, utöfver dess förra skyldigheter,
tillökt besvär, för hvilket han ej synes böra
sakna all vedergällning; hemställer Utskottet,
om icke ett belopp af 50 R:dr måtte såsom.
Lön åt honom anslås och likaledes å stat uppföras
tillika med den nu i allmänhet föreslagS
ne Lönförhöjningen.
Och hvad slutligen beträffar Herr OfverStåtha
Harens, En af Rikets Herrars m. m. Grefve
Mörners begäran om anslag af nya Löner
åt sune Ordinarie och fyra Extra ordinaire Exe■
cutions betjente, för hvilka 2:ne förstnämnde är
före
-
158
l)en % Juli.
föreslagen full Lön, men för de an.dra äler
blott half, eller tillsammans fyra hela Executions-betjents-löner;
sa har Herr Grefven och
Öfver-Ståthållaren andragit, huruledes de publique
ärender, bestående förnämligast uti handräckning
till Krono-Utskylders indfifvaride, som
af desse betjente skola, utan betalning, uträttas,
de sednare arén blifvit förökade till nära
femdubbelt antal; i anseende hvartill och ehuru
de private Executions målen, för hvilka vedergällning
erhålles, förmindskats, det likväl då
blott sex Executions-betjente för närvarande å
Stat lönas, vöre högst nödigt att den nu föreslagne
tillökningen beviljades, helst, i annat
fall, goroinålen ej skola kunna med verksamhet
och drift bbjfva Kestridde.
d ' Vskottet har jemväl inhemtat, att en Executions-betjent
i Lön bestås 53 R:dr 16 sk. Banko
årligen; så att till de nu ifrågavarande fyra
nya Loner skulle fordras en årlig utgift af 2*3
R:dr 16 sk., utom den tillökning, som desse
Executions-betjente i likhet med de förr varande
sex, borde få till godo njuta. Och har Utskottet,
uppå förberörde af Herr Grefven och Ofver-Ståthållaren
andrngne skäl, ansett sig böra
tillstyrka, att dessa nya Löner måtte varda beviljade
Detta
allt hemställes vördsamt Riksens Högloft.
Ständers närmare bepröfvande; hvarvid bifogas
Riksdags -Fullrnägtigen Anders Joacliimssons
fran Östergöthland särskildta yttrande till
Utskottets Protocoll. Stockholm den 27 Juni 18x5-
på
Den 2 Juli.
159
På Högloft. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vagnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tonelius.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Högloft. Ständers Stats- Utskott,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 27 Juni 1815-
S. D. Då Stats-Utskottet nu till afgörande företog
de, nasti, dag på bordet lagde, frågor om
tillökning uti Academiens för de Fria Konsterna
Stats - anslag, jemte nya Löners anslående
för en Secreterare och en Cantz list vid Kongl.
Slotts - Byggnads - Directionen ; för Secreteraren
vid Konungens Museum samt för 2 Ordinarie
och 4 Extra-ordinarie Executions-betjente, förklarade
Riksdags-Fullmägtigen Anders Joachimsson
från Östergöthland, det han, i betraktande
deraf att Riket , genom Finlands förlust, blifvit
mindskadt, hvaraf borde följa snarare indragning
i de forre än inrättning af nya tjenster,
ej kunde deltaga uti tillstyrkandet af dessa nya
utgifter, utan trodde, att hvad sorn förut finnes
här
-
i6o
Den 2 Juli.
Martill bestädt, äfven hädanefter kunde vara til!»
rackiigt; hvilket särskildta yttrande, efter begäran,
skulle bifogas Utskottets Betänkande i ämnet
till de Respective Riks-Stånden. Ut supra.
Ex Protocollo
C. Tunelius.
Uppläst hos Häglof!. Ridd. och Ad. den 2 Juli,
Högvörd. Prest-Ståndet den 2
Vallöf!. Borgare-Ståndet den 3
Hederv. Bonde - Ståndet rien 2
Vördsamt Memorial!
Uti ett inom Hedervärda Bonde-Ståndet
uppläst Memorial, som till Banko-Utskottet blifvit
remitteradt, har Riksdagsmannen J. M. Wessing
yrkat rättelse af det i de flesta Landsorter
inritade mode, att betrodde Män utgifva och
kringsprida Assignationer; Riksdagsmannen anförer
att sådant , äfven af mindre Credit-ägande ,
ej utan framgång varit försökt, och mången genom
ett sådant Penninge-vingleri blifvit oskyldigt
lidande, att obilligt vöre, det en del Medborgare
skola få öka sina skatter genom egen
rentefri Penninge-fabricering, då andra måste
betala öfver lag uppjagade rentor; samt att en
sådan fortfarande Assignering allt mera måste
utjaga det reéla Banko-Myntet utur Rörelsen;
och anser högst nödigt, att detta mot Lag stridande
onda, må blifva afhulpet.
Hedervärda Bonde-Ståndet har likaledes till
Banko - Utskottet remitterat ett Memorial af
Riks-*
Den a Ju/t.
Riksdagsmannen Hans Hansson fran Kopparbergs
Kan, som, under åberopande af flera
olägenheter, så val Filial»Disconternes utelöpande
Sedlar, som privates Assignationer, vara
sig på Kanken eller enskild Man ställde, yrkar,
att alla Filial-Disconterne måtte indragas vid
Octroyernes slut; samt någon viss kort tid föreskrifvas
för private Assignationer till upphörande.
Flere Ståndets Ledamöter hade häruti
instämt; och Anders Joachimsson från Östergöthland
för dess del ansett nödigt, att Banken
måtte försträcka Riks-Discont-Verket så stor Summa
till Kans meddelande, sorn svarade emot
hvad genom Filial-Disconternes indragning försvunne
utur Rörelsen. Till Banko-Utskottet
har sluteligen från Väliofl» Borgare-Ståndet ankommit
ett Memorial af Herr Handelsmannen
A. J. Wigander , hvaruti föreslås; 1:0 Att allt
vidare utgifvande af 3 procents Sedlar matte
Disconterne förbjudas; men de nu varande,
högst få vara löpande till nästa års slut, och
till förekommande af underslef förses med Charta
Sigillata. a:o Att alla Assignationer af löpande
natur, ställde på Banken, måtte förbjudas,
helst intet funnes, hvarföre Banken utan egen
förmån skulle belastas med onödiga utgifter och
besvär, blott för att lämna tillfälle till en skadelig
förökning af pappers-valuter.
Sistnämnde Memorial tillika åtföljdt af Herr
Commerce-Radet Santessons dervid gjorde anmärkningar.
Hvad först angår enskildes invisningar på
^ndra enskilde, tillhörer väl denna fråga icke
5,te Bani#..
iSa
Den 3 Juli.
egenteligen Banko-Utskottets åtgärd. Utskottet
bör likväl yttra dess öfvertygelse, att rättigheten
till incasserande af en fordran hos annan
Man, medelst invisning, svårligen lärer kunna
någon betagas. Till förekommande af missbruk
med denna rättighet äro åtskillige Författningar
före detta meddeldte, som ofelbart blifva tillämpade,
enär klagomål i sådant afseende å vederbörlig
ort anmäles.
Assignerings-rättigheten på Banken, vare
sig af private personer, publique Verk, eller
Di sconterne, är af alldeles enahanda beskaffenhet.
Den är införlifvad med Bankens första Inrättning,
och stödjer sig på dess Grundförfattning;
i följd hvaraf en hvar äger frihet att öppna
Bakning i Banken, och när som heldst, under
iakttagande af meddeldte föreskrifter, utassignera
de medel, han på samma Bakning utan
renta deponerat. En sådan anstalt'har för vigheten
i Penninge-Börelsen ansedts nödig, utan
att Bankens fördel dervid borde komma i fråga.
Assignering får icke äga rum, utan att den Summa
som utassigneras, blifvit mindst en dag
förut, i Banken insatt; och i händelse af ringaste
förseelse härutinnan, blifver icke allenast
Assignationens protesterande och öfverkorssning,
till betydlig men för Assignantens Credit, utan
jämväl en betydelig plikt, samt vid itererad förseelse,
Assignerings-rättens förlust en oundvikelig
följd. En Assignations mer eller mindre
löpande natur, beror helt och hållet af Allmänhetens
mer eller mindre förtroende till Utgifvaren.
Det står hvarje innehafvare fritt att derföre
-
Den 2 Juli.
före genast uttaga Penningar i Banken, äfvensom
för hvar och en, att vägra dess emottagande.
Hvad Filial-Disconternes 3 procents Reverser
beträffar, öfver hvilkas skadlighet för Penninge-Rörélsen,
på mera och mindre grundade
skäl högeligen blifvit klagadt, har Banko-TJtskottet
före detta anmärkt, och hos dess Respective
Principaler tillkännagifvit, ett och annat
dervid föröfvadt missbruk. Att utrifvandet af
3 procents Sedlar genast skulle Disconterne förbjudas,
kan Banko-Utskottet för dess del ej undgå
att finna mindre lämpeligt, då ofvannämnda
Discont-Inrättningar genom utfärdade Privilegier
blifvit berättigade att för de till DiscontRörelsens
bedrifvande upptagne private Penningar,
utgifva så beskaffade förskrifningar. Och
ett sådant förbud blefve efter Utskottets tanka ,
för närvarande så mycket mera vådeligt, då föga
tillgång lärer finnas att ersätta den betydliga
minskning för Rörelsen, som, genom hastig
indragning af de i så måtto upplånte och åter
utlånte Sumrnor, skulle uppkomma.
X sammanhang med Discont-Rörelsens reglering
i allmänhet, med hvars hufvudgrunder
Banko-Utskottet för närvarande är sysselsatt,
skall Utskottet ej underlåta att vördsamt underställa
dess Principalers ompröfning, hvad Utskottet
jemväl i afseende på Filial - Disconterne
anser nödigt att för framtiden iakttagas. Stockholm
deh .13 Junii
rå
164
Den 2 Juli.
Pä Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
och Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Joli. Hen. Gyllenborg. ,E. A. Almqvist.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
Gust. D. Wilcke. Daniel Andersson.
G. Helsingius.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. den 2 Juli,
Högvörd. Prest-Stånöet dea 2
Vällofl. Borgare-Ståndet den 3
Hederv. Bonde-Ståndet den 2 _
Vördsamt Memorial!
Då flere frågor af vigtigt inflytande på
Banko-Verkets ställning och framtida verkningsförmåga
ännu icke undergått Riksens Höglofl.
Ständers slutliga pröfning; linner Banko-Utskottet
sig ej i tillstånd att ännu afgifva den slutliga
Berättelse hvarigenom vanligen i ett sammanhang,
till Riksens Höglofl. Ständers kännedom
öfverlemnas, ej mindre Verkets styrelse
och förvaltning, än dess verkliga och för framtiden
påräknade belägenhet, och de föreskrifter
som i sådant afseende anses nödige. Men då
den del af Utskottets befattning, som innefattar
pröfningen af Herrar Banko-Fullmägtiges åtgärder,
granskning af Verkets samtelige Räkenskaper
-
Dm 2 Juli.
per och goromålens fortfarande jämna gång, efter
sednaste Banko-Revisionen, före detta blifvit
fulländad, samt inventering af Bankens redbarlieter
jemväl för sig gatt; anser Banko-Utskottet
sig ej böra underlåta, att till undvikande af uppehåll
nu särskildt tillkännagifva: Att Herrar
Fullmägtige uti Verkets styrelse visat vedermälen
både af den noggranhet uti Författningarnes
efterlefnad, och den omtanka och rådighet
vid särskildte händelser, hvarigenom de fullkomligen
rättfärdigat Riksens Ständers vigtiga
förtroende, och förvärfvat sig anspråk på deras
utmärkta erkänsla; Och att Bankens Embetsoch
Tjenstemän, så väl för redbarheternes vård,
sorn de i ovanlig mån tillökte göromålens obehindrade
gång, ådagalagt den ordning, flit och
verksamhet, som gör dem förtjente af Riksens
Höglofl. Ständers synnerliga välbehag. Stockholm
den 30 Junii 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
•ch Ad. Eedamöters Eedamöters
vägnar vägnar
Joli. Henr. Gyllenborg. JE. A. Almqvist.
På Vällofl. Borgare- På Heder v. Bonde
Ståndets
Eedamöters Ståndets Eedamöters
vägnar vägnar
.Gust. X>. Wilcke. Daniel Andersson.
G. Helsingius.
Uppläs*
»66 X)«ri a Juli.
Uppläst hos Höglofl, Ridd, och Ad. den 2 Juli.
Hfigvörd. Prcst-Ståndet den 2 _
ValloA. Borgare-Ståndet den 3 —
Hederv. Bonde - Ståndet den 2
Riksens Hog/ofl. Ständers Stats - Lfrskotts
Betänkande t angående sådant
f. d. Konung Gustaf Adolph tillhörige
medel, hvilka varit stälde under
nu mera framledne Herr Presidentens
vi. vi. Friherre C. E. Lagerbeims
och Herr Stats-Commissarien
Georg D. Wåhlbergs gemensamma
förvaltning, men enligt Kongl. Maj:ts
till Flen ar Fullmägtige i RiksgåldsContoiret
ankomne Nådiga Skrifvelse
den 0.7 sisth Februari, till
näsnnde Contoir skola öfvcrlemnas.
Uti Memorial af den 20 sistl. April hafva
Herrar Fullmägtige i Riksgälds - Contoiret hos
Stats-ITtskottet anmält, huruledes Kongl, Majit
uti Skrifvelse af den 22 nästföregängne Febr.
i Näder behagat gifva Herrar Fullmägtige tillkänna
, det Kongl. Majit, med anledning af
Riksens Ständers Reslut, i Näder förordnat, att
allt hvad af f, d. Konung Gustaf Adolphs enskilde
medel hittills varit ställdt under framledne
Herr Presidentens m. m. Friherre Uagerheirns
och Herr Stats-Commissarien Wahlbergs
förvaltning , skall till Riksgälds-Contoiret aflem
nas,
Den 2 Juli.
nas, uppgående samma medel, enligt en bifogad
Förtekning, den Herrar Fullmägtige äfven
insändt och i Afskrift Litt. A. medföljer,
till en summa af 385,566 Rtdr 20 sk. Banko.
Och som något Riksens Höglofl. Ständers
Beslut i detta ämne icke skall blifvit RiksgäldsContoiret
meddeldt, samt för Herrar Fullmägtige
således är okändt, huruvida Riksens Högl.
Ständer vid dispositionen af desse medel behagat
fästa särskildta vilkor; så hafva Herrar Fullmägtige
af denna anledning begärt, att Utskottet
ville meddela Herrar Fullmägtige föreskrift,
i afseende på hvad, å Riksgälds-Contoirets sida,
härvid bör tillgöras,
Stats-Utskottet har begärt och genom HofCanzlers-Embetets
benägna föranstaltande erhållit
del så väl af den år 1809 förrättade upptekning
och värdering öfver f. d. Konung Gustaf
Adolphs och dess Familles enskilde tillhörigheter,
som af de ifrån och med år 180g till och
med år 1814, serskildt för hvarje år författade
och till Kongl. Majit i underdånighet ingifne
Redogörelser för sådane f. d. Konungen enskildt
tillhörige medel, hvilka varit stälde under framledne
Herr Presidentens in. m. Friherre jLagerheirns
och Herr Stats - Commissarien Wåhlbergs
förvaltning.
I afseende på nyssnämnde medel, så lyder
den i November månad 1809 hällne Bouppteckning
i Utdrag sålunda:
”Fruktbare Capitaler och Contante Penningar.
”Enligt författad Räkning under den 30
?,Augusti nasti, af Herr Presidenten och Com
men
-
Dm ss JuU.
”mendeuren Friherre Lagerheim samt Herr Stats*
”Commissarien och Riddaren Wåhlberg och sedermera
under den 34 October upprättadt Novo
”Conto för f. d. Konungens enskilde medel ,
”hvilka till underdånigste följd af Kongl. Majus
”Nådige Bref den 18 April 1809, En af Rikets
Herrar, Presidenten, Ridd. och Commen”deuren
af Kongl. Majus Orden Herr Grefve
”af Ugglas, emot erhållet qvittence, aflemnat,
”att tills vidare förordnande uti Kongl. Stats”Contoireo
förvaras, är behållningen den 1 September
1809, uppgifven, bestående afl
”Riksens Ständers Riksgälds”Contoirs
Obligationer med 5
”procents renta - - 301,4005
”Uäne-Bankens reverser med
”4 procents renta - - 33,8501
”Reverser med 6 procents
”renta - - - 19,416>: 3,9'.,
”Nya Ost-Indiska Compagn.
”Actier - - -11,250:
’’ Tull- Arrende-Actier - 2,000:
”Södertelje Canal-Actier - 2,65,0;
”Till den 1 September upp”lupet
och innestående Intresse
- 14,139: 36, 5-
”Dito från sam”ma
tid till den
”15 nästkommande
a’Nov. (180g). 3)576: 4?, ,
U— 17,716: 20, 5.
”Contant - - 40: 28, 4.
Summa 381,323: 32, g.
Här
-
jDen 2 'Juli.
Härvid bor likväl anmärkas, att utaf Riksgälds-Contoirets
Obligationer voro, dä Boupptekningen
hölls, 250,000 R:dr pantsatte uti
Riksgälds - Contoiret för derstädes uttagne lån
till ett alldeles lika belopp; och att desse pantsatte
Obligationer, enligt Riksens Höglofl. Ständers
vid 1809 och 1810 arens Riksdag sedermera
fattade Beslut, blifvit annullerade och lånen
såmedelst liqviderade; hvarigenom det i
Boupptekningen å desse annullerade Obligationer
beräknade Interesse äfven kommit att för»
svinna.
Vid anstäld jemnförelse emellan Boupptekningen
och ofvannämnde Redogörelser, hvilka
redan undergått granskning af Herr Justitias-Rådet
och Commendeuren Palmsvärd, Herr
Commerce-Rådet och Riddaren Stråle och Herr
Stats-Commissarien Runnius, har Stats-Utskottet
haft tillfälle utröna, att de af framlidne Herr
Presidenten m. m. Friherre Lagerheim och Herr
Stats-Commissarien Wåhlberg jämlikt Boupptekningen
emottagne f. d. Konung Gustaf Adolph
enskildt tillhörige Fonder, blifvit ordentligen
redovisade, samt med nit och omtanka, till desses
förkofran, förvaltade} äfvensom att efter afdrag
af de här ofvan omförmälde 250,000 R:dr
i Riksgälds Contoirets Obligationer , verkliga behållningen
vid 1814 års slut, bör vara sådan
den uti här ofvan åberopade Förtekning Litt. A.
finnes specificerad, nemi.:
Contant - Banko R:dr 3541 36.
Riksgälds-Contoirets Obligationer
nied 5 procents renta - - 95,200:
,535
itf*
Den 2 Juli.
53 Södertelje Canal EolagsActier,
hvarå äro inbetaide - 10,511: 32,
Bankens Obligationer med 4
procents renta - 25,500:
F. d. Biks - Marskalken Herr
Grefve Qxenstjernas revers med
renta - - - - 4,000:
Summa R:dr 135,566: 20.
Beträffande frågan om desse Fonders framtida
förvaltning och disposition , så får StatsUtskottet
upplysa, att något förordnande härom
icke blifvit af Biksens Höglofl. Ständer meddeldt
vidare , än att å f. d. Konung Gustaf Adolphs
enskilda förmögenhet i fast och löst, som, efter
afdrag af skulder, blifvit ansedd utgöra ett fruktbärande
Capital-belopp af 471,643 B:dr 36 sk,
9 r:st- Banko, skall fem procent-renta godfgöras
och å Biks-Staten uppföras med 23,582 B:dr
9 sk. årligen.
Vid sådant förhållande, och då Staten redan
betalar renta å f. d. Konungens enskilda
Capital - Förmögenhet, anser Stats - Utskottet sig
böra tillstyrka, att de nu ifrågavarande Fonder,
hvilka varit stälde under framlidne Herr Presidentens
m. m. Friherre Uagerheims och Herr
Stats - Gommissarien Wåhlbergs förvaltning, må
i deras nu varande skick öfverlemnas till Biksgälds-Contoiret,
för att med detta Contoirs öfriga
tillgångar sammansmälta, dock så att uti
Riksgälds - Contoirets Hufvud - Böcker för desse
medel alltid visas särskild redo ; och torde detta
finnas desto mera lämpligt, som i händelse
Fon-t
Den 2 Juli.
171
Fonderne framdeles med Konungens och Riksens
Högloll. Ständers gemensamma samtycke
skulle komma att lyftas och uttagas, Staten för
desse Fonder skall ansvara.
I sammanhang härmed har förekommit,
huruledes vid Boupptekningen blifvit anmäldt,
att, enligt då varande Öfver-Intendentens, nu
mera Herr Presidentens och Commendeuiens
Friherre Edelcrantz afgifne Räkning från och
med 3:dje Qvartalet 1805 till och med 2:dia
Qvartalet 1809, för den del af f. d. Konungens
enskilde handpenningar, som blifvit anslagne
till dess enskilda disposition, utgörande 12,000
R:dr årligen, och hvilka varit stälde under
Herr Friherrens och Presidentens förvaltning
och redogörelse, var en behållning f. d. Konungen
till godo af Rtdr 3,624: 15, 11.
2:ne Actier uti Trollhätte
Slussverk, äfven f. d. Konungen
tillhörige, som voro
under Herr Friherrens och
Presidentens förvar, utgörande
med ett års innestående
utdelning, tillsammans 389: 8,
Och som desse penningar och actier ännu
icke, efter hvad vid 1809 och 1810 årens Riksdag
blifvit beslutadt, till Kongl. Stats-Contoiret
äro aflemnade; så hemställes, att Herrar Fullmagtige
i Riksgälds Contoiret få sig uppdraget,
att berörde medel infordra och emottaga; då.
med dem kommer att förhållas på lika sätt,
sorn Stats - Utskottet här ofvan föreslagit, i afseende
på de medel, hvilka varit stälde under
fram
-
Ven 2 Julii
framledne Harr Presidentens m. m. Friherre
Lagerheims och Herr Stats-Commissarien Wåhlbergs
förvaltning.
Detta allt underställes Riksens Höglofl.
Ständers ompröfvande vördsamligen. Stockholm
den 30 Juni 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl. RorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
C. Sylvan.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
Afskrift;
Den 3 Juli.
Afskrift.
Litt. A.
Den Behållning af f. d. Konung Gustaf Adolphs
enskilte medel, som till underdånigste följd af
Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den Mars 1815
till Biksens Ständers Riksgälds-Contoir kommer
att aflefvereras, utgörande vid nasti. 1814 års
slut enligt afslutade behörigen reviderade och
godkände Räkningar R:dr 385,566, a o sk. B:co,
består af:
j Kongl. Stats - Contoirets
Quittence af den 6 April
igoj på Riksgälds - Contoi.
rets Obligationer, hvilka till
underdånigste följe af Kongl.
Maj;ts Bref den 2 i samma månad
blifvit dit allefvei erade
och sedermera uti RiksgaldsContoiret
till Krigs-Fondens
förstärkande belänte - _ - 100,0081
I framlidne Herr Presidenten
m. m. Baron C. E. Lagerheims
Qvittence af d. 9
januari 1809 på ofvannämnde
ContoirS Obligationer,
hvilka för samma behof på
enahanda sätt blifvit belänte 150,000:
1 Riksgålds-Contoirets Obli- 1 111
gation den 21 Febr. 1812,
med innestående renta från
den 21 Febr. tSt4 - * 51,400:
I Dito d;o den 7 Mars Igte,
med innestående renta från
den 7 Mars 181a - - 9,C00J
I Riksgälds-Contoirets Obli,
gation den 1 Juli 1814 med
renta från samma dag - 8,800
I Dito dlo den 30 Decemb. 18*4
med renta frän samma dag - 26,000:
53 st. Södertelje Canal-Bo* ——
lags-Actier å hvilka äf inhftajt
- 7 - -
Specie.
250,000;
95,2001
345,200
io,5t 1
Transport 355>711
*74
Deri 2 Juli•
F. d. Riks-Marskalken m, m.
Herr Grefve Oxenstjerna*
Revers nied obetald renta
från den I Jan. 181J
Bankens Obligationer med 4
procents renta:
4 st. af den 21 Mars lSo9»
med innestående renta från
den 2t Mars 1814
4 st. af den 28 Mars 1S09
med innestående renta från
den 28 Mars 1S14
16 st. af den 29 Maj >809
med innestående renta från
den 29 Maj 1814
Contant
Transport
18,000
Summa
WJ.7”
1*
4,000
25,500
? 54
36
a 385066
40
likalydande med den vid Kongl. Maj:ts
Nådiga Skrifvelse af den 22 Febr. 1815 lill Herrar
Fullmägtige i Riksgälds - Contoiret bilagde uppgift,
betygar
S. Ekecrantz.
VppUat
Den 2 Juli.
17$
Uppläst hos Högloft. Ridd. oeh Ad. den a Juli,
Hflgvörd. Prest-Ståndet den 2 _
Vällofl. Borgare-Ständet den 3 '
Hederv, Bonde-Ständec den 2  ,
Riks em Hö glo fl. St linders StatsUtskotts
Betänkande, angående några
vid Boutredningen efter Högst*
salig Hennes Majit EnkeDrottnin.
gen Sophia Magdalena förekomna
frågor.
Jemte det Kongl. Maj:t uti dess Nådiga
Proposition af den 1 sistl. Mars angående Statsverkets
tillstånd och behof förklarat, det Kongl.
Maj:t ämnade till Riksens Ständers bedömande
i vissa delar öfverlemna hvad som förekommit
och borde iakttagas i afseende på qvarlåtenskapen
efter Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningen
Sophia Magdalena, har Kongl. Majit
genom Remiss af den 15 i samma månad, i
Nåder låtit tillställa SfatsUtskottet Handlingarna
i detta ämne.
Enligt det deribland meddelta och härhos
i afskrift bilagda Utdrag af Erotocollet i StatsRådet
inför Kongl. Majit den 6 Juli 1814, har
en af Rikets Herrar, Justiti®.Stats-Ministern
m. m. Herr Grefve Gyllenborg, såsom förordnad,
att hafva inseende öfver Boutredningen efter
Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningen,
till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning anmält följande
dervid uppkomna frågor, nemligen:
17®
Den 2 Juth
I:o Att de i följd af Heijratlis Contractet
emellan Högstsalig Konung Gustaf III och
Högstsalig EnkeDrottningen Hennes Majit, såsom
Brudskatt från Danmark, tillagde och hit
till Riket influtna 100,000 R:d. Hamburger
Banko, ej mindre ån det vederlag af en lika
Summa, som deremot utfastades, måtte, såsom
arf efter Högstsalig Hennes Majit, tillfalla f. d.
Konung Gustaf Adolph och Dess Kamille, samt
huruvida hela beloppet borde och kunde i sådant
afseende till dem utbetalas, eller om de
blott ägde att Rentan deraf uppbära.
2io Om och på hvad sätt Kronan borde
undfå ersättning för de Jouveler, som enligt
Riksens Ständers Secieta Utskotts medgifvande
och jemlikt Kongl. Brefvet den 27 Maji 176G,
blifvit inköpte och till Hennes Maj:t öfverlemnade
och hvarutaf så många, som svarade emot
49,500 R:d. Banko, borde anses såsom RiksJouveler,
samt de öfriga för ett värde af 6,500
Rid. skulle utgöra present åt Hennes Majit,
men hvilka Jouveler blifvit sammanblandade och
icke finnas skiljda från dem, Hennes Majit enskildt
tillhört; och
310 Huruvida, och på hvad sätt, utaf qvar*
låtenskapen efter Högstsalig Enke-Drottningen.
böra ersättas de vid f. d. Kongl. Famillens afresa,
utur Riket medförda diverse Guld- och Silfverpieser,
af hvilka de förre äro uppgifna till ett
värde af i82t Ducater, samt de sednare skola
utgjort 2n8-| lod, utom 2:ne brödkorgar, tillsammans
vägande 875 lod Silfver.
Öfver
JDen 2 Juli.
177
Öfver den första af dessa frågor, liajr Kongl.
Majit i'Nåder sig utlåtit: att da ej nägra medel
bland Statsverkets tillgångar funnos, hvarutaf
utbetalningen af de.f. d. Kongl. Famillen iarf
efter Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningen
tillkommande Krudskätts- och Vederlags-Suminor
kunde utgå, och det i öfrigt tillhörde Riksens
Ständer allena, så väl att afgöra hvad anslag
dertill kunde utses, sorn att pröfva sjelfva Capital-Summan
till belopp och renta, och hvad
deraf kan komma att utbetalas; så borde allt förordnande
härom Uppskjutas till Riksens Ständers
nasta sammankomst, då denna fråga, med hvad
dertill hörde, skulle lill deras pröfning och beslut
i INader, öfverlemnas; men emedlertid fun*
ne Kongl. Majit ej mindre Rikets värdighet,
än den fullkomligaste rättvisa och billighet fordra,
att den å förenämde summor belöpande
sex procents renta, 12,000 R:d. om året, blefve
till f. d. Kongl. Eamillen utbetald, beräknad
ifrån året efter Hennes Majit EnkeDrottningenS
frånfälle, och hvilken renta skulle utgå af besparingarna
å Hennes Majits Anslags-Summa , sorn
för detta behof lemnade en passande och mer
än tillräcklig tillgång.
."Beträffande dernäst ersättningen för de af
Hennes Majit vid dess förmälning emottagna,
men, såsom Rikets tillhörighet ansedda Jouveler,
så ansåg Kongl. Majit jemväl frågan derom
till afgörande utaf Riksens Ständer böra hänvisas,
mep förordnade emedlertid, att af de Jou\eler
EnkpfDrpltningens qvarlåtenskap funnos, så vidt
i-fe Jiar\äa, 23.24. möjligt
Den 2 Juli.
möjligt vore, urskiljas och undantagas borde
dem, hvilka blifvit såsom Rikets tillhörighet inköpte
och i öfrigt så stor del deraf afsättas, som
i värde svarade emot de uppgifna Riks Jouveler
och Perlor, hvilket allt sedermera till dess
Riksens Ständers beslut i detta ämne blifvit'med- ^
deldt, borde förvaras såsom en ersättnings-tillgång
Och
hvad åter anginge frågan, huruvida
de uppgifne Kronan tillhörige Guld - och Silfver
persedlar, som f. d. Kongl. Famillen med
sig bortfört eller annorlunda disponerat, borde
ersättas af det arf, som komme att dem tillfalla
efter Hennes Maj:t Enke-Drottningen, så fann
Kongl. Majit densamma äfven komma att ber»
på Riksens Ständers ompröfning: varande emedlertid
fullkomlig säkerhet äfven derföre att påräkna
uti ofvanberörde för arfvingarnes räkning
innestående medel; och skulle handlingarne, som
upplyste förhållandet härmed, jemte Kongl. Maj:ts
Nådiga beslut vid nästa Riksdag i omförmälte
afseenden Riksens Ständer meddelas.
Då Stats-Utskottet, i följd häraf, till handläggning
företagit dessa frågor, har Utskottet, i
afseende å Brudskatts- och Vederlags-Summornå
inhämtat: att genom det år 1766, emellan dä
varande Hans Kongl, Höghet Kron-Prins Gustaf
och Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia
Magdalena slutade Heirarlis-Contract, är
bland annat afhandladt, uti 2:dra Art.-- att dea
Kongl. Prinsessan skulle införa till Sverige till
Brudskatt 100,000 R;dr in Specie HamburgerBanko,
hvilken Summa komme att utbetalas till
dea
Den a Jall.
A 79
den person > som af Kongl. Maj:t dertill hlefye
utsedd: att den derefter skulle blifva under
Kongl. Maj:ts och Sveriges Eikes disposition,
under Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens hela.
lifstid, samt Hans Kongl. Höghet emedlertid
deraf njuta sex procents ränta årligen,
och att om Hennes Kongl. Höghet Kron-Prinsessan
utan Eröst-arfvingar afled, skulle Brudskatts
Capitalet , efter Hans Kongl. Höghet Kronprinsens
frånfälle, gå till Konungen af Dannemark
utan interesse tillbaka; men om Hennes
Kongl. Höghet vid'sin dödeliga afgång efterlemnade
någon eller någre Bröst-arfvingar, så skulle
Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, Hans
Arfvingar och det Kongl. Svenska Huset berörde
Brudskatt behålla, utan att den vidare kunde
Hans Majit Konungen af Dannemark och
dess Krona tillfalla. Uti 7:de Art. stadgades:
att mot förenämnde Brudskatt 100,000 B:dr
Specie skulle afsättas vederlag af ett lika Capital
eller 100,000 K:dr Specie, hvarå komtne att
utfärdas en särskild förskrifning med underpant
af visse Gods och rentor till den Kongl. Prinsessans
desto större säkerhet: att i fall Hennes
Kongl. Höghet blefve i Enke-Stånd försatt, H011
tomine att åtnjuta för Brudskatten och vederlaget
tillsammans 12,000 B:dr Interesse: att derest
Hennes Kongl. Höghet efter iråkat EnkeStånd,
med Pikets Ständers samtycke skulle besluta
ett ständigt blifvande utom Riket, borde
Hennes Kongl. Höghet återställa Enke-Sätet,
men agde, att alla de öfrige Hennes Kongl.
Höghet i dess Enke-Stånd anslagne och förskrif
ne
-
■ 18 o
Dea s Juli.
ne rentor och inkomster uppbära; och loide
Artikeln innehaller äfven:' att i det fall Deras
Kongl. Högheter finge Bröst-arfvingar, hvilka
dem bägge öfverlefde, så skulle de ärfva ej
allenast Brudskatten och vederlaget, utan ock
allt annat som den Kongl. Prinsessan tillhörde.
Under den 35. Augusti 1766, har Glorvördigst
i åminnelse Konung Adolph Fredric
jemväl utgifvit en särskild förskrifning, af innehåll
bland annat: att som enligt det upprättade
Giftermåls-Contractet, den Kongl. Prinsessan
borde för de 100,000 B:dr Specie Hon såsom
Brudskatt med sig förde, erhålla af Kongl.
Maj:t och Sveriges Rike ett lika stort Capital,
eller 100,000 R:dr Specie uti vederlag, och
det tillika blifvit aftaldt, att visse gods, hemman
och rentor borde, medelst särskild förskrifning,
anvisas Hennes Kongl. Höghet till säkerhet; så
hade Kongl. Måj:t för Sig och Sina efterträdare
på den Kongl. Svenska Thronen, på det Hennes
Kongl. Höghet måtte vara så mycket mera
förvissad om vederlaget, m. m., velat lemna invisning
på de flera i samma Höga förskrifning
uppräknade Kongl. Maj:t och Kronan förbehållne
rentor; hvarjemte Kongl. Majrt slutligen försäkrat
på Dess Höga Kongl. Ord för Sig och
Efterträdare på den Kongl. Svenska Thronen,
att allt hvad Giftermåls - Contractet innehåller
skulle oryggeligen hällas och verkställas. Och
har, i följd häraf, Justitias-Rådet, m. m. Herr
Gabr. Poppius, som i Nåder blifvit förordnad,
att bevaka Högstsalig Hennes Maj:ts Enke-Drottningens
Sterbhus-delägares Lagliga rätt, yrkat;
att
Deri s Juli.
att sedan de bägge Höga Personer, som år 1766
ingingo förberörde Contract, nu äro genom döden
afgångne och. arfvingar efter sig lemnat,
oinförmäldte Brudskatt jemte det deremot utfästade
vederlag måtte med en sammanslagen Summa
af aoo,ooo R:dr Hamburger Banko, Sterb.
hus-delägarne tillgodo komma.
Utskottet har i öfrigt sökt och erhållit den
upplysning, att ifrågavarande uti a:dra Artikeln
af Heiraths-Contractet utfäste Brudskatts-Summa
noo,000 R:dr blifvit utaf Danska Kronan uti
Hamburg levererad i Silfver Specie till å Svenska
sidan befullmägtigade Ombud Agenten Ixell
©ch Post-Comrnissarien Ahlström, hvilka deponerat
samma medel hos i Hamburg varande Handels-huset
Boué 8C Söner; genom hvars åtgärd
Silfvermyntet derstädes försåldes, och för hvilket
de, enligt skrifvelse af den 17 Junii 1768,
erhöllo en summa af 305,738 mark. 7 sk. eller
101,909 R:dr 23 sk. HamburgerBanco, som efter
skedd Vexeldragning finnes hafva till Kongl.
Rentekammaren influtit, med 359,470 Daler
26 öre 8 p:gr och sedermera bland andre Statens
medel till dess utgifter blifvit använde.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet,
hvad först angar godkännandet af Brudskatts•ch
Vederlags-Surnmorne, såsom en Statens
skuld samt vilkoren dervid, trott, att dessa Summor
i afseende å den dertill yrkade Arfsrätt för
f. d. Kongl. Famillen icke böra anses af lika
egenskap, eller med enahanda vilkor kunna erkännas
, enär den förre eller Brudskatten är en
[verkelig Summa sou»j »S Högstsalig Hennes
Majit
J)en 2 Juli.
Majrt EnkeDrottningen från Danmark införd.,
ökade Rikets tillgångar, men vederlaget åter en
af Kongl, Maj:t och Sveriges Krona -deremot
gifven förbindelse, hvilken endast haft afseende
derå, att Hennes M.aj:t i sitt Enkestånd skulle
af en mot Brudskatten svarande summa draga
renta, likasom af uti HeirathsContractef jemväl
utfästa Morgongåfvain, sorn bestämdes till ett Capital
af 32,000 R:d. och med 2000 R ds Revenue
årligen skulle Hennes Maj:t under 'dess.
Enkestånd till godo komma. . Och som 2:.dra
och male Artiklarne af Heiraths-Contractet uttryckeligt
förmå, att BrudskattsCapitalet, ifall
Hennes Maj:t efterlemnade Bröst Arfvingar, skulle
dem tillfalla; så anser Utskottet f. d. Kongl,
ram illen äga ostridig rätt, att såsom lagligt arf
efter Högstsalig Hennes Maj: t EnkeDrottningen
af dessa till Staten influtna 100,000 R:d. komma
i åtnjutande; deremot då ändamålet, hvartill
Vederlags-Summan var anslagen, blifvit uppfyldt
och nu mera upphördt, någon annan rätt
härtill icke syns kunna äga rum, än som, i betraktande
af Rikets värdighet och andra sig härvid
företeende omständigheter-, må böra medgifvas,
men hvilken efter Utskottets, tanka icke
kan lika med arfsrätten till BrudskattsCapitalet^
sträckas till en evärdelig egande rätt , utan endast
i likstämmighet med hvad Riksens Ständer
förklarat uti Deras underdåniga Skrifvelse af den
11 Januari 1810., rörande f. d. Kongl. Famillens
framtida underhåll, tillerkännas f. d. Konungen
och Drottningen samt Deras då varan-,
de Barn, så länge, någon af-elem lefva,
An
-
Den 2, Juli.
Angående åter huruvida dessa belopp måga
lyftas och utur Riket förås, så emedan 2:dra
Ärt. af HeirathsContractet innehåller, att Brud„
skatten endast i det fall Hennes Kongl. Höghet
utan Brdst-Arfvingar afled, skulle till Danmark
återgå, och 7:de Art-'åter förmår att äfven
i händelse Hennes Majli 1 Sitt Enkestånd
beslutade att ständigt vistas utom Riket, Hennes
Maj:t agde att blott njuta de rentor, som
Henne tillkom, och deribland äfven å denna
Summa; ty och då f. d. Kongl. Famillens rätt
härutinnan icke kan vara större än den Hennes
Maj:t EnkeDrottningen sjelf ägde och iarf kunde
lenina, finner Utskottet det desto mindre
kunna f. d. Kongl. Famillen efterlätas, att lyfta
och utur Riket föra Brudskatts-Summan, som
Riksens Ständer, enligt nyssnämde Deras underdåniga
skrifvelse af den 11 Januari 1810 besluti
t , det f. 4 Kongl. Famillens då ägde enskild
ta förmögenhet bör här i Riket förrentas
ecb interesset användas i afräkning på den till
dess underhall från Sverige bestämda Summa;
äfven som på grund af hvad Utskottet om egenskapen
af vederlaget sig utlåtit, frågan om lyftning-deraf
förfaller, och i följd hvaraf Utskottet
alltså anser f. d. Kongl. Farnillen endast berättigad
att, såsom här nedan vidare kommer
att föreslås, uppå dessa serskildta belopp uppbära
sex procents årlig renta.
Beträffande dernäst myntslaget, hvaruti dessa
Summor skola beräknas, såsom grund för interessets
utbetalning ; så ehuru Brudskatten från
Danmark blifvit utlöst och aflemnad i Silfver,
som
184
Deri t Juli.
som försåldt, bestigit i Hamburger'Bankomynt
till 101,909 R:dr 23 sk., hvilka génoiri vexel
blifvit hit till Riket indragna; likväl och somt
berörde belopp salunda blifvit förvandladt till
Svenskt Bankomynt i en tid da detta var aqvipvalent
med Hamburger Banko och ingått i Stats/Cassan
under intet annat vilkor, än att 6 procents
renta i Svenskt mynt å Capital-Summan,
100,000 Rid. skulle erläggas; samt dessa alltså
i likhet med alla andra den tiden till Riket influtna
och antingen uti egendom nedlagda eller
annorlunda disponerade och förvaltade Penningesummor,
varit underkastade den allmänna
förändring af Rikets myntvärde, som verkat den
nu varande skillnaden deremellan och Hamburger
Banko; ty och då Högstsalig Hennes Majrt
EnkeDrottningen Icke eller i annat än Svenskt
mynt njutit eller fordrat den renta, som Henne
tillkommit, anser Utskottet f. d. Kongl. Famillens
xätt i delta hänseende icke eller kunna sträcka
sig längre, an att uppbära rentan i Svenskt Banko
både för BrudskattsCapitalet och å VederlagSsumman,
hvilken sednare i annat mynt, än
Riket, ägde, icke leunde utfästas, och hvilket då
var i värde motsvarande det, hvaruti Brudskatten
lerhnades.
Enligt förenämnde underdåniga skrifvelse
af de» Ix Januari 1810, ansågo Riksens Ständer
sig böra bestämma en summa af 66,666
R:d. 32 sk. årligen till underhåll för f. d. Konungen,
dess Gemål och närmaste Bröst-arfvingar ;
xnen som f. d. Konungen och Drottningen samt
Kron»
Den 2 Juli.
185
Kron-Prins Gustaf hade enskild förmögenhet,
bestående uti fastigheter och hos Stats-Verket
iiirtestående capital', derutaf de voro berättigade
till årlig inkomst eller renta; så funno Riksens
Ständer, att desse fastigheter och capital borde
ingå i beräkningen af berörde underhålls-surnma
66,6'66 R:dr 32 sk. och Staten således endast
vidkännas fyllnaden af hvad i denna summa
brister, sedan afkastningen utaf de enskildta til 1-  gångarne blifvit till beloppet uträknad, i följd
hvaraf och då f. d. Konungens, Drottningens
»eli Prins Gustafs förmögenhet fanns utgöra tillsammans
1 capital 681,419 R:dr 13 sk. 11 r:st,,
hvarå réntatt , beräknad dels till fem dels till
sex procent, besteg sig till 36,168 R:dr 34 sk,
9 last., till fyllnad i underhåll s-summan beviljades
30,497 R:dr 43 sk. 3 r:st. , som komine
att af Stats-Verket årligen tillskjutas; och
skulle de Kongl. Personernes enskilta förmögenhet
vid nagonderas afgång ärfvas efter Lag ; men ,
hvad beträffade tillskottet af' Stats-Verket, förordnade
Riksens Ständer, att det samma borde
dem emellan fördelas så att ie,ooo Rrdi- beräknades
för f. d. Konungen, 10,000 R:dr för f. d.
Drottningen och 10,497 R:dr 45 sk. 3 r:st.,
för de Kongl. Barnen, samt att desse summor,
när någondera med döden afginge, korame att
till Stats-Verket indragas, likväl på det sätt, att
så länge något af de da varande Kongl. Barnen
lefde de för dem bestämde 10,497 R:dr 45 sk.
3 r:st. till fullt belopp och utan någon rnindsk*
»ing från Stats-Verket skulle utgå.
Då f. d. Kongl. Famillens underhåll sålunda
-
Deri 2 Juli.
landa blifvit af Riksens Ständer faststäldt till
viss summa, och af den dervid antagne princip
följt, att om dess enskildta förmögenhet då varit
större, än förrberördt är, hade Statens bidrag
till bristens fyllande blifvit så mycket mindre;
så anser Stats Utskottet på grund häraf, att
när förre Kongl. Famillens förmögenhet nu är
ökad, Stats-Verkefs tillskott bör i samina man
mindskas, samt att enligt ofvanförmäldte vilkor
för erkännandet af f. d Kongl. Famillens ifrågavarande
arfsrätt , den från Danmark införde
Brudskatts-sumroan 100,000 R:df bör tilläggas
dess enskildta förmögenhet, som derigenom blif-.
ver 781,419 R:dr 1.3 sk. 11 rist., hvarigenom,
med beräkning af 6 procent renta å denna tillökning
af 100,coo Rulr, liela reute-tillgången
uppgår till - - 42,168 : 34, V
äfvensom interesset å Vederlagssumman
, likaledes beräknadt ä 6
procent, kommer att, så länge f.
d. Konungen eller Drottningen eller
någondra af de i Sverige födde
Kongl. Barnen lefva, öka deras
rente-medel med - 6,000:
Summa 48,168: 34, g.
Och blifver alltså det belopp
Stats-Verket till fyllnad i undérhålls-summan
kommer att årligen
utgifva - j- - 18,497: 45, 3.
Summa 66,666: 32,
Börande i följd af denna förmindskning utaf
Stats* Verkets tillskott ej mindre ijji af deri beräkning
,
Den 2 Juft.
läkningsota vid fördelningen utaf underhållssumman
blifvit pä förenämnde sätt gjord,, f d.
Konungen .och Drottningen utaf Stats-Verkets,
tillskott åtnjuta hvardera ö.oao R:dr, hvilka , så
snart någondera aflider, indragas samt de Kongl.
Kärnen, så länge någotdera lefver, uppbära
6 497 R:dr 45 sk. 3 r:st. utom ren te-medi en ,•
hvilka åter, då Stats - Verkets utgift helt. och
hållet upphör, endast skola utgå pä det verkliga'
förmbgenhetsrheloppet, med 42,168 R:dr 3.4 sk.
9 rist.
Vidare beträffande den uti andra punkten,
af Kongl. Majus Nådiga Remiss till Riksens.
Ständers förordnande hänskjutne fråga , om och på
hvad sätt Kronan borde ersättas for de juveler,
som blifvit inköpte och till Högstsalig Hennes
Majit Enke - Drottningen efter dess förmälning
aflemn.ade och 'hvarutaf så många sorn svarade
emot 49,300 R:dr borde anses såsom Riks-juveler
samt de öfrige för ett värde af 6,500 R:dr
skulle utgöra present åt Hennes Maj:t, hvilka
juveler nu icke skola finnas skiljde från dem
Hennes Maj:t enskildt tillhört; sa inhemtas af
handlingarne , att sedan giftermål var öfverenskornmet
och beslutadt emellan då varande KronPrinsen
, sedermera Konung Gustaf III. samt
Hennes Kongl. Höghet Prinsessan af Danmark
Sophia Magdalena, lemnade Hans Majrt Konung
Adolph Fredric vid 1766 års Riksdag, Riksens
Ständers Secreta Utskott del af det förslag, sorn
i underdånighet var uppgifvet af Herr RiksRådet
m. m. Grefve Horn till juvelers anskaffande
för Hennes Kongl. Höghet Prinsessan,
hvar
-
Den 2 Juli.
hvarefter Secreta Utskottet, i skrifvelse af den 26
Maj berörde år yttrade sig för dess del i underdånighet
icke hafva något att påminna vid de
föreslagne presenter af juveler, ej eller vid dea
bestämda summan, utgörande 56,000 Ridr B:o,
hvartill de blifvit uppförde , men likväl fann
sig böra i underdånighet erinra, ej allenast, att
af da till presenter uppräknade juveler, så många
som svarade emot 49,500 Ridr Banco, och
hvilka å det vanliga sättet Hennes Kongl. H.
Prinsessan lomme att presenteras, borde blifva
för Riks-juveler ansedde, på det att i framtiden
allt misstag härom måtte förekommas och all
redighet hållas öfver det, som Kronan tillhörer,
utan ock i fall Kongl. Majit och Hennes
Majit Drottningen, utom ofvannämnde presenter,
skulle åstunda att gifva några enskildt,
den öfriga summan af 6,500 Ridr B:o, som
blifvit' föreslagen , hnge dertill anslås , derförede
i förtekningen stående presenter kunde uppköpas;
men, i händelse Kongl. Majit med H.
Majit Drottningen det icke åstundade, komme
förrberörde summa att tillökas med dessa presenter.
Hvad sålunda blifvit beslutat, har Kongk
Majit uti Bref Dess och Rikets Kainmar-Collegium
och Stats - Contoir förständiga!; hvarjemte
Herr Riks-Rådet, m. m. Grefve Horn erhöll
det uppdrag, att föranstalta om upphandlingen
af juvelerne, hvilka efter af honom uppgifven
räkning kostat in alles 50,968 Ridr 30
sk. Banco och således 5,031 Ridr 18 sk. Banco
mindre, än de anslagne 56,000 Ridr, och har
Kongl.
Den sj Juli.
189
Kongl. Stats - Contoiret ut-a^slgnerat berörde
50,968 R'dr 30 sk, med g,168 R:dr 30 Mark
Holländsk Courant och 41,800 Ridr Hamburger
Banco, emedan Coursen då varit al pari.
Huru Hennes Majit behagat disponera de
Henne, enligt förtekning, af Herr Riks-Rådet
in. m. Grefve Horn öfverlemnade juveler och
pretiosa, har vid Bo-utredningen icke kunnat
inhemtas, äfvensom icke eller upplyst blifvit,
om Hennes Majit erhållit underrättelse derom,
att desse presenter, enligt Riksens Ständers Seereta
Utskotts beslut och efter Högstsalig Konung
Adolph Fredrics förordnande, voro att för
Riks-juveler anse.
Af Sterbhus delägarnes tillförordnade ombud
Herr JustitiaeRådet m. m. Poppius, har i
denna fråga blifvit anmärkt, att 56,000 R:dr
voro af Riksens Ständer anslagna till ifrågavarande
presenter, med vilkor, att 6,500 Rid.
skulle beräknas för värdet af sådana skänker,
hvilka fingo öfverlemnas den Kongl. Prinsessan
enskildt; och då, om ej mer än 49,500 Rid. af
hela Summan blifvit använda, den Kongl. Prinsessan
likväl syntes så mycket mindre kunna
anses hafva bort sakna den fördel Henne varit
af Riksens Ständer ärnad, som en utgift af 6,500
R:d. i alla fall blifvit besparad i den hela omkostnad
Riksens Ständer påräknat, så borde ersättningen,
om den lomme att äga rum, på sådan
grund, nedsättas från 49,500' Rid. till 43,000
Rid.; hvarförutan Herr JustitiaeRådet sluteligen
begärt, att om ersättning till större eller mindre
del skall gifvas, densamma måtte ovilkorligen
-
igo Deli 5> JuliC
*
gen få utgå i penningar, emedan om ock Jouvelerna
finnas bland Hennes Maj:ts efteilemnade
stnycken, det blefve svårt, om ej-omöjligt
att urskilja dem från mängden af Hennes Majus
egna Jouveler, fned hvilka de äro förblandade
igenom nya infattningar uti mångfalldigt omväxlande
former, och detta urskiljande, som ej
kan verkställas, utan att de infattade hela smycken
sönderdelas, alltid skall vara förenadt med
hvarjehanda äfventyr och skada.
StatsUtskot tet har i anledning häraf funnit,
att som Riksens Ständers SecretaUtskotts medgifvande
varit ovilkorligt deruti, att af de Jouveler,
som med de anslagna medel finge inköpas,
så manga, som svarade mot 49,500 R:dr,
borde såsom Riks Jouveler anses, men deremot
vilkorligt i anseende till de enskildta presenterna
i så måtto, som SecretaUtskottet förklarade,
att det ankom på Kongl. Maj t och Hennes
Maj:t Drottningen huruvida något utöfver berörde
RiksJouveler skulle gifvas såsom enskild
present, samt att i annat fall den härtill bestämda
Summa 6,500 Rid. skulle öka den förra; och
som uppköpet, af Present-Jouvelerna inskränktes
till ett värde af 50,968 R d. 30 sk , hvarutaf
vill följa', att Kongl. Maj:t och Hennes Majit
D rottningen icke velat gifva de enskildta presenterna
till större värde eller belopp, än sorn
sistnämnde Summa öfversteg den, hvartill RiksJouvelerna
bestämdes, nämligen 1,468 R:d. 30
sk. samt vilkoret atrde öfrige borde anses såsom
RiksJouveler och redighet öfver denna Kronans
-tillhörighet i framtiden hällas, synes förbinda
Rik
-
« —
JOen s Juli.
Hinsens Ständer att fordra full ersättning för det
härtill använda belopp, enär sjelfva Jouvelerna
blifvit med Högstsalig Hennes Majit EnkeDrottningens
öfriga enskildta smycken så blandade
och sammanfogade, att de icke, utan skada,
kunna utbrytas eller skiljas; så anser Utskottet
att Staten härföre' i penningar med 49,500 R:d.
bör af Hennes Maj:ts qvarlåtenskap ersättas.
Men hvad sluteligen angår de af f. d.
Kongl. 'Earnillen under dess vistande på Gripsholm'
begagnade och såsom förmält är vid dess
afresa från Sverige medförde Guld- och Silfverpiecer
för ett värde af 182i Ducaier och tillsammans
2,306 lod Silfver; så enär icke utredt
är, huruvida dessa persedlar tillhört Staten eller
f. d. Kongl. Famillen; har, med afseénde
dessutom å dessa persedlars mindre betydliga
värde, StatsUtskottet ansett all fråga om ersättning
derföre böra förfalla.
Detta allt öfveriemnas vördsamt till Riksens
Ständers närmare bepröfvande. Och varder
en Ledamots yttrade särskildta tanka härjemte
bifogad. Stockholm den 30 Juni 1815.
På Höglofl. Riddersk. På Högv. Prest-Ståndets
ech Ad. Ledamöters Ledamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Hederv. Bonde
Ståndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar ■ vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
192
Den 2 Juli,
Utdrag af Yrctocollet öfver Handels*
och F/n ance - Ar ender, hållet inför
Hans Majit Konungen uti StatsRådet
pä Stockholms Slott den: G
[Juli 1814.
Hans Excellence Justitite-Stats-Ministern Herr
Grefve Gyllenborg anmälte i underdånighet, att
vid Boutredningen efter . Högstsalig-.'Hennes
Maj:t Enke-Drottningen , hade följande frågor
uppstått, hvilka han nu anhöll att i underdånighet
fa framställa till Kongl. Majus Nådiga
ompröfning deli förordnande.
Genom det Heiraths-Contract som upprättades
emellan då varande H. K. H. Kron-Prinsen
, sedermera Högstsalig Konung Gustaf lil,
och H. K. H. Prinsessan Sophia Magdalena af
Danmark, hvaraf ett transumt genom Kongl.
Brefvet den 6 November 1766 blifvit StatsContoiret
meddeladt, hade ibland andra förordnanden,
blifvit H. K. H. Krön-Prinsessan, sedermera
Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningen
tillagd en Brudskatt af 100,000 R:dr i
Hamb. Banko, som ett år efter Bilägret, skulle
af Danska Kronan utbetalas. Såsom vederlag
för denna Brudskatt, hade deremot blifvit
anslagen en Summa af 100,0001 R:dr; och enligt
samma Heiraths-Contract, borde rentan af
dessa bägge Summor, jemte andre likaledes deruti
omförmäldte anslag, till Hennes Kongl. Höghet,
i fall Hen blefve i Enke-Stånd försatt, ut
-
jDeri i Juli.
gå med' tillsammans 12,000 R dr; i det fall att
Hennes Kongl. Höghet samt Hennes Höga Gemål
erhöllo Bröst-arfvingar, som dem öfverlefde,
borde de, jemte allt annat hvad Hennes
Kongl. Höghet inbragt, äfven få ärfva berörde
Brudskatt och vederlag. Brudskatten hade ock
sedermera blifvit af Danska Kronan behörigen
utbetald och influtit i Kongl. Rente-kammaren
med 35g.470 Daler 26 öre S p:gr.
Utaf detta Heiraths-Contract, som genom någon
sednare författning ej blifvit upphäfvet, syntes
således ovilkorligen följa att ifrågavarande
Brudskatts- och Vederlags Summor borde, såsom
ett Arf efter Högstsalig Hennes Maj;t Enke Drottningen,
nu tillfalla f. d. Konung Gustaf Adolf
oqh dess Famille, men dervid uppstod dock i
allt fall den fråga, huruvida hela Summan
borde och kunde i sådant afseende till dem utbetalas
eller om de blott ägcje att uppbara rentan
deraf.
Vidare hade vid Högstsalig Hennes Maj:t
Enke-D rottningens förmälning, i följe af Kongl.
Brefvet till Siats-Contoiret af den 27 Maj 1766
och Riksens Ständers Secreta-Utskotts Medgifvande,
blifvit anslagen en Summa af 56,000
R:dr till inköp af Present-Jouveler för Hennes
Kongl. Höghet. Secreta Utskottet hade likväl härvid
erinrat att af desse Present-Jouveler borde
så många som svarade mot 49,500 R;dr Banko
anses såsom Riks-Jouveler, på det att i framliden
allt misstag härom måtte förekommas och
redighet hållas öfver det som Kronan tillhörde,
hvaremot den öfriga Summan 6,500 R:dr kun5.
te Sandeu 25. % 6. de
Den 2 Juli.
de anslås till de Presenter Hennes Majit då Regerande
Drottningen särskildt ville gifva, men
i annan händelse den förstberörde Summan äfven
dermed tillökas. Dessa Present-Jouveler,
jemte 600 st. Orientaliska Perlor, hade ock enligt
en derå författad förteckning, af H. E. Herr
Riks-Rådet och Öfverste Marskalken Grefve Horn,
blifvit till Hennes Kongl. Höghet öfverlemna,-  de, inköpte för en Summa af 50,968 R:dr 30 sk.,
hvartill af Stats Contoiret blifvit anordnade 9,168
R:dr 30 sk. Holländskt Courant och 41,800 R:dr
Hamburger Banko, emedan Coursen då varit
al pari.
De Jouveler, hvilka till följe häraf borde
såsom Riks-Jouveler anses och bibehållas, vax©
nu emedlertid icke skiljde från dem, som Hennes
Majtt Enke-Drottningen enskildt tillhört,
och fråga uppstod således om och på hvad sätt
Kronan derföre borde erhålla ersättning, antingen
med penningar, eller genom urskiljande och
utbrytning af ett emot de uppgifne i värde svarande
antal af andra Jouveler ibland dem, sorn
Hennes Majit Enke Drottningen efter sig lemnat. ,
Dessutom hade blifvit upplyst att ibland
de saker, som ansetts tillhöra Kongl. Majit
och Kronan samt af f d. Kongl. Famillen varit
disponerade, saknades nu mera:
1 o Atskillige piecer af Silfver och Porcellaine,
som blifvit upptagne pä en af Kammereraren
Forsstrand aflemnad förteckning och
skola varit uppförde bland Drottningholms SlottsInventaiier
för är 1795» hvarvid blifvit anmärkt
-
Den a Juli.
mätit att f. d. Konung Gustaf Adolf dem bortskänkt
till Mark-Grefvinnan af Baden.
Presidenten Friherre Lagerheim hade likväl,
såsom Bouppteckningsman, härvid upplyst,
att berörde Silfver-piecer, värderade till 1,307
Ridr, varit upptagne i Bouppteckningen efter
Högstsalig Hans Majit Konung Gustaf III och
ansedde såsom honom enskildt och icke Kronan
tillhörige, äfvensom Porcellainet torde blifvit
af f. d. Konungen sjelf inköpt, hvarföré någon
ersättning för desse persedlar icke syntes kunna
af Kronan begäras.
2:0 Diverse persedlar af Guld, upptagne
på en förteckning af nu mera afledne Inventatie-Förvaltaren
Karrirnereraten Norstedt, hvilka
Såsom hörande till en Bordscöuvert, alltid skola
blifvit nyttjade af f, d. Drottningen och af Hen*
ne medtagits vid f. d. Kongl. Familjens afflyttning
ur Riket. Värdet derå häde blifvit uppgifvit
tili 182-J Ducater, samt
3:0 Flere persedlar af silfver, äfven upptagne
på samma förteckning, med en vigt äf
tillsammans 2,118| lod, Söm till en del blifvit
anmärkte såsom inköpte till Completterande af
f. d. Konungens rese-service, iiksom 2:ne brödkorgar
af silfver, tillsammans vägande 87* lod,
hvilket allt blifvit af f. d. Kongl. Famillen bortförda
Huruvida
och på hvad sätt ersättning för
desse persedlar borde sökas af de arfsmedel 4
sorn efter Högstsalig Hennes Majit Enke Drottningen
komme att utgå, anholl Hans Excellence
Herr
Sen 3 Juli.
Herr Justitias - Stats - Ministern i underdånighet
om Kongl. Maj:ts Nådiga Förordnande.
Sluteligen hemställde Hans Excellence i underdånighet,
om icke, sedan Boutredningen efter
Hennes Maj:t Enke-Drottningen hunnit fulländas
oell redogörelse och liqvid för all Hennes
tillhörande qvarlåtenskap blifvit uppgjord,
någon person finge utsändas till Tyskland, för
att på det ställe, som kunde öfverenskomma*
med Arfvingarne, till dem aflemna återstående
contante medel och annan qvarlåtenskap samt
den öfver berörde utredning upprättade redo*
görelse.
Hans Kongl. Majit tog dessa ämnen i Nådigt
öfvervägande och täcktes, hvad vidkom
den första af omförmäldte frågor, i Nåder finna,
att som inga medel ibland Stats-Verkets
tillgångar funnos, hvaraf utbetalningen af de
f. d. Kong . bamillen i Arf efter Högstsalig
Hennes Ki tgl. Majit Enke-Drottningen tillkommande
Brudskatts- och Vederlags-Summor kunde
utgå och det i öfrigt tillhörde Riksens Ständer
allena att afgöra så väl hvad anslag dertill
borde utses, som att pröfva sjelfva Capital-Summan
till belopp och renta samt hvad deraf borde
komma att utbetalas, så borde allt förordnande
i detta afseende uppskjutas intill Riksén*
Ständers nästa sammankomst, då denna fråga,
med hvad dertill vidare hörde, borde till deras
ompröfning och beshif i Nåder öfverlemnas.
Deremot ansåg Kongl. Majit ej mindre Rikets
värdighet än den fullkomligaste rättvisa och
billighet fordra, att den å förenämnde Summor
bele
-
Den i Juli.
»97
belöpande 6 procents renta, utgörande tillsammans
12,000 R:dr om året, under tiden blefve
till f. d. Kongl. Famillen utbetald; och borde
denna rente-betalning beräknas ifrån året efter
Hennes Maj:t Enke-Drottningens frånfälle samt
de dertill erforderliga medel anordnas af besparingarna
på Hennes Majit Enke - Drottningens
anslags-summa, som för detta behof lemnade en
passande och mer än tillräcklig tillgång.
Beträffande dernäst ersättningen för de af
Hennes Majit Enke-Drottningen vid Dess Förmälning
emottagne, men såsom Rikets tillhörighet
ansedde, jouveler och perlor, så ansåg
Kongl. Majit jemväl frågan derom, till afgörande
utaf Riksens Ständer, vid deras nästa sammankomst,
böra hänvisas, men befallte nu i
Nåder att vederbörande skulle af de jouveler och
perlor, som ibland Hennes Majit Enke - Drottningens
qvarlåtenskap finnas, så vidt möjligt
vore, urskilja och undantaga dem, hvilka blifvit
såsom Rikets tillhörighet inköpte, men i Öfrigt så
stov del deraf afsätta, som i värde och antal
till fullo svarade emot de uppgifne Riks jouveler
och perlor, hvilket allt sedermera , till dess
Riksens Ständers beslut i detta ämne blifvit
meddeladt, borde förvaras^ såsom en ersättningstillgång
i berörde afseende. De öfriga af de
efter Hennes Majit Enke-Drottningen befinteliga
jouveler och nipper finge deremot till dess
arfvingar utlemnas.
Hvad åter angick frågan, huruvida de uppgifna
Kronan tillhörige guld- och silfver-persedlar,
sorn f. d. Kongl. Eamillen med sig bortfört
,
-jten S Juli
-
fört , eller annorledes disponerat, bords ersattas
af det arf, som efter Hennes Maj:t Enke-Drott»
rangen komme att dem tillfalla, sä ansåg Kongl.
Maj:t äfvenväl den samma komma att bero af
Riksens Ständers ompröfning; varande emedlertid
en fullkomlig säkerhet derför att påräkna
■uti ofvanberörde för Arfvingarnes räkning innestående
medel; men hvad vidjcorp de omförmäldte
silfver- och porcellains-piecer , som blifvit
af f. d. Konung Gustaf Adolph bortskänkte
till Mark-Grefvinnan af Baden, fann Kongl,
Mai:t dem vara dels af det ringa värde, dels
af den beskaffenhet, att någon ersättning derföre
ej borde äga rum.
De handlingar, sorn upplysa förhällandet
med den ena och andra af förberörde omständigheter,
befalte Kongl. Maj:t skulle behörigen
samlas, för att jemte detta Kongl. Maj:ts Nådiga
beslut, vid nästkommande Riksdag, i omför*
mäldte afseenden Riksens Ständer meddelas,
I anseende till den af Hans Excellenc©
Herr Justitice-Stats Ministern sluteligen hemstäfde
anstalt, för att sedan bo-utredningen efter
Hennes , Majit Enke-Drottningen blifvit fullbordad,
med dess Arfvingar uppgöra redogörelsen
och liqviden för Hennes Majus qvarlåtenskap,
öfverlemnade Hans Kongl. Maj:t i Häder till
Herr Justitia; Stats-Ministern att utse den person
, ät hvilken detta uppdrag kunde anförtros,
och ansåg i Nåder Hamburg böra utsättas, såsom
det ställe, hvarest denna person komme
att möta det Ombud, sorn efter derom skeenda
öfverenskommelse, bjefve af f. d. Kongl. Faarinen
-
Sen 5 Juli.
*99
millen befullmäktigad att för dess räkning arfs*
redogörelsen och liqviden af honom emottaga.
Ex Protocollo
Henr. Wolter Gahn.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Riksens
Högloft. Stånders Stats Utskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 30 Juni 1815 *
9. D. F öredrogs å nyo det på bordet hvilande
ärende , angående någre vid Bo-utredningen efter
Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningen
Sophia Magdalena förékomne frågor; hvarvid
upplästes det projecterade Betänkandet samt Herr
Öfverste-Lieutenanten Tornerhjelms afgifne särskildte
yttrande i ämnet, så lydande;
”Vid öfverläggningen om frågan, rörande
den liqvidation emellan Högstsalig Hennes KongL
Maj:t Enke-Drottningen Sophia Magdalena och
Staten, som Sterbhus-utredningen föranledt, har
jag mot pluraliteten varit af stridig tanka, och
förbehållit mig, att särskildt framställa denna
för Högloft. ^tats-Utskottet in Pleno, samt, ora
den äfven der ogillas, för de Respective RiksStånden,
och är alltså skyldig, att, då jag nu
uppfyller denna förbindelse, framställa de skäl,
sorn anvist detta yttrande.
En Högaktad Ledamot af Höglofl. StatsUtskottet,
Herr Biskopen Eriherre Mörner, har
under ämnets ventilation, med träffande genom
'
sigt
Deri % Juli.
sigt yttrat, att denna fråga äfven borde politiskt
granskas, och jag skall, i Förbigående , söka utveckla,
huru den ur en sadan synpunkt framställer
sig, innan jag öfvergår till det egenteliga
rättesnöret för dess afgörande, som jag trott
vara: Lagens bokstaf, rättvisans fordringar och
egendoms säkerhet , hvilka nödigt se sig tillbakasatte
i ett Land af återstäld borgerlig frihet.
Gustaf Adolph , Hertig af Hollstein Eutin
, enskild man, är ensam laglig arftagare efter
Högstsalig Hennes Kongl. Maj:t Enke Drottningen;
men Politiken, som upplöst hans monarchala,
fast ej enskilta förhållanden till andre
Begenter, hvilkas omdöme öfver den rätt, hans
famille njuter eller vägras till sin enskilta egendom,
icke kan vara likgiltigt, torde föreskrifva,
att ej med tilbakastött rättskänsla vägra hvad,
utom allmän harm , icke skulle inom detta Land
nekas hvarje annan enskilt. Bör man då med
afdrag å en summa, en gång anslagen, likasom
ångrande, återkalla ett offentligt ädelmod? Ar
det värdigare att fästa andra Nationers dom öfver
vår, vid bilden af en uppoffrande försakelse,
eller vid den af en nationlig sparsamhet,
temmeligen framställd i den enskilta småaktighetens
drägt ? Ar det politiskt klokare, att äfven
vid detta tillfälle följa den strängaste rättvisas
röst, med försakelse af en beräknande vinning,
eller att väcka, men lagens åsidosättande, enoch
annan vanmägtig, men deltagande förebråelse?
Bjuder klokheten, att, genom ett mångsidigt
Indragnings-Beslut, skapa åt Regeringen , på en
gång , mojeliga reclamationer från allierade Ho.f,
och
Dm 2 Juli.
■a oi
och hinder att dem tillfredsställa-? Jag tror det
åtminstone icke, och detta skäl liar varit hufvudsakligt
i antalet af dem, som föreskrifvit
mig, att öfver frågan , politiskt sedd, hysa detta
i Utskottet minorena tänkesätt.
Men rättvisans af landets Hagar tydligen,
yttrade föreskrift vore annars nog, att fästa mitt
omdöme., Af förevisade offentliga handlingar är
ända till ofelbart intygadt: Att ett så kalladt Heila
t hsC ont ract, eller hvad Svenska Hagen kallar
Agtenskaps-forord, och afse? med utmärkt helgd,
afslutades emellan deras Kongl. Högheter, KronPrinsen
Gustaf af Sverige och Prinsessan Sophia
Magdalena af Danmark: Att detta forord
utfäster från Danmark en .Brudgåfva af 100,000
Pi.dr Hamburger Banco, och för Sverige en
motsvarande summa: Att, efter Agtenskape.ts fullbordande,
dessa 100,000 E:dr blifvit af Kronan
Danmark betaldte till Svenska Stats-Verkets Ombud
i Hamburger Banco och i samma Stad: Att
Sveriges Agenter på begärd föreskrift, fått ordres
att förvexla summan till Svenskt mynt,
och att dermed betala en del Statens Creditorer
och andra behof; Att denna summa hvarken for"vexlats
på Kron-Prinsessans förordnande, eller
utgifvits för dess räkning, utan att detta skedt
för Statens: Att Staten, ända till Hennes Maj:ts
död, förrentat dessa penningar, som således voro
ett lån af Henne till Sveriges Stats - Cassa ,
hvilka bägge Contractanter således äro att anse
aldeles som tvenne enskilte, hvaraf en är Gäldenär
och en Borgenär, och böra, enligt Hagens
föreskrift, sins emellan liqvidera. Det
torde
aoa
Den 9 Juli.
torde således vara klart, att den låntagne summan
bör, efier II. Cap. i §. Handels - Balken,
återgäldas uti det mynt, den låntagits, och Hennes
Högstsaliga Kongl. Maj:ts Sterbhus vara berättigadt,
att i Hamburger Banco och ej Svenskt
mynt återfå dessa 100,000 R:dr. Utgår man
•j ifrån denna synpunkt , sorn jag hoppas riktig,
så blottställer man sig att för den opartiskt dömmande
verlden ha visat sälJsamheten och missbruket
förenade, att sjelf, som Gäldenär med
kraft emot en Borgenär i vanrnagt, afdömma,
huru mycket man vill återlemna af den summa
man af honom, bona fide, lånte; en operation,
som mig veterligen hittills icke hunnit att af
något Samhälles Bagar gillas.
Vid frågan om de 100,000 B:dr, som Sverige
i Agtenskaps-förordet förbundit sig, att i
motsvarande Brudskatt erlägga; så är jag af
merlretens tanka, efter denna summa ej varit
ett lån eller depositum, utan en gåfva, som,
®m den lyftats i landets mynt å den tid, den
gjordes, varit i lika värde, som det Hamburgska
, men som , behållne här , undergått myntets
allmänna vansklighet i detta Rike, och således
borde betalas med Banco-Sedlar till sitt
hela belopp.
Jag har ej bestridt lagligheten af det beslut,
som af den åt Prinsen af Hollstein Eutin
anslagne underhålls-summa afdrager så stort belopp,
sorn motsvarar rentan å det capital, han
efter sin Eru Moder ärft; men det är känslan
af national-ära och Politiska considerationer,
här frammanföre nämnda, som låtit mig önska,
att
\
Dm t> 'Juli.
Stt man vid detta tillfälle, häldre handlat ädelmodigt
af consequence, än smått sparande af
uträkning.
Frågan om den nu ärfda förmögenhet må
af Hertigen af Hollstein Eutin lyftas, och utur
Riket föras, är väl ej af Stats-Utskottet formeligen
afgjord, med afsigt att Riksens Höglofl.
Ständer underställas ; men då likväl någon öfverläggning
derom förefallit; så hör jag äfven öfver
detta ämne uppgifva min öfvertygelse, som
är: att efter detta Hands Lagar äger han rättighet,
att, på sätt Författningarne det tillåta,
Jyfta och utföra den egendom, han behörigen
förvärfvat. Jag tillägger dervid en önskan, som,
efter hvad de förr vidtagne åtgärder vitsorda,
lärer delas af ganska få, nemligen den: Måtte
allt hvad sorn tillhörer förre Kongl. Familjen,
ju förr desto häldre, af den begäras , lyftas och
■bortföras, och dermed äfven sista anledningarna
till minnen, som, på Ömse sidor , äga inga bjudande
anledningar.”
Och bjef Betänkandet af Höglofl. Utskottets
pluralitet gilladt, att till Riksens Höglofl.
Ständer insändas; hvarvid Herr Öfverste-Lieutenantens
yttrade särskildta tanka, efter begäran,
skulle genom Utdrag af Protocollet bifogas. Ut
supr?.
Ex Protocoll©
C. Tunelius-,
Uppläst
15£11 3 Juli.
Uppläst hos Héglofl. Ridd. oeh Ad. dea 2 Juli.
HPgvörd. Prest-Ståndet den 2 __
Vallofl. Borgare.Ståndet den 3  i
Hederv'. Bonde-Ständet den 2
Vördsamt Memorial!
Hos Banko-TJtslcottet har Majoren Alexander
J. »Forbes och Krigs-Fiscalen Gust. Ad. v.
Schéele gemensamt anmält deras iråkade svåra
belägenhet, igenom en af deni för aflidne Majoren
Celsing, under full öfvertygelse om dess
allmänt erkända förmögenhet, åtecknad borgen
till Riks-Discont-Verket på 5,000 R:dr Banko,
för hvars godtgörande, vid Majorens kort derefter
timade död, och då yppade Concours , hälften
af hvarderas ringa lön blifvit inteknad och
till obetydelig afbetalning å berörde lån använd ,
under förväntan af slut på Concoursen , hvarvid
sökanderne gjorde sig förvissade, att Riks-Discont-Verkets
fordran blifver till fullo godtgjord,
inen de emedlertid under väntan deraf förblifva
i saknad af nödtorftig lifsbergning för sig
sjelfve, jemte makar och barn, samt utom möjligheten,
att sine iunehafvande tjenster nöjaktigt
bestrida. Dessa ömande omständigheter
hade Majoren Forbes och Krigs - Fiscalen von
Schéele, hos de sednast församlade Revisorer
öfver Riks-Discont-Verkets Förvaltning och derefter
vid Private Delägarnes allmänna sammanträde,
framställt, och dervid vunnit dessas enhälliga
begifvande, för den enskilta andelen i
Verket, att Riks-Discont-Verkets erhållne införsel
-
Den s, Jall,
försel i Majoren Forbes och Krigs-Fiscalen von
Schéeles löner' for det närvarande får upphöra,
under förbehåll att Verkets rätt emot bemäldte
Cautionister icke annorlunda eftergifves, än att
i en framtid, derest enderas eller bägges vilkor
blefvo synbart förbättrade, och Verkets fordran,
emot förmodan, hvarken af Celsingska Concoursixiassan
skulle utgå, ej eller af Celsings arfvingar
honoreras, Verkets talan emot Forbes och
von Schéele då anses bevarad. Med åberopande
af en sådan de Private Delägarnes bevågenhet,
anhålla Sökanderne om enahanda öm
behandling, för Bankens andel i Riks-DiscontVerket,
såsom hvarå hela deras timmeliga välfärd
beror, men ersättningen af deras ringa löner,
för Discont - Verkets fordran, i alla fall
blifver högst obetydelig. Banko - Utskottet har
icke utan ömt deltagande kunnat anse Majoren
Forbes och Krigs - Fiscalen v. Schéeles iråkade
olyckliga belägenhet, och har trott sig böra till
de Respective Ståndens gunstbenägna ompröfning
vördsamt öfverlemna, huruvida icke de
Private Delägarnes omförmälte begifvande, till
lindring för Majoren Forbes och Krigs-Fiscalen
von Schéele, må under enahanda vilkor, äfven
för Bankens andel i Riks-Discont-Verket få äga
rum. Stockholm den 30 Junii 1815.
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Redamöters
vägnar
Joli, Hen, Gyllenborg,
På
På Högv. Prest Ståndets
JLedamöters
vägnar
.B. A. Almqyi&t,
aoS’
JDen ft Juli.
På Vällofl. BorgareStåndets
Xiedamöters
På Hederv. BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
(fust. D. Wihk».
Vägnar
Uaniel Andersson.
Gr. Helsingius.
Uppläst hos Häglof!. Ridd. och Ad. den 2 Juli.
Högvörd. Prest.Ståndet den 2
Vällofl. Borgare-Ståndet den 3
Hederv. Bonde-Ståndet den 2  .■
Riksens Högloft* Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, a?igående gjorda
anmärkningar vid Stats-Utskottets
Betänkande, rörande Bytes-Verket*
I anledning äf gjorda anmärkningar vid
Stats-Utskottets Betänkande af den 26 sistledne
Maji öfver Biksdagsmannen Olof Gtsön Bagges
Memorial, rörande Bytes - Verket, har, genom
Protocolls-Utdrag af den 3 i denna månad , ifrån
så väl Högloft. Bidderskapet och Adeln , soni
Hedervärda Bonde-Ståndet , detta ärende blifvit
återremitteradt till ytterligare handläggning ock
utlåtande af Stats-Utskottet.
Utaf de gjorda och härhos i afskrift bilagde
anmärkningar inhemtas, att Herr Pr i herres
Jacob Cederström, Herr P. Tham och Herr P.
König, Samt Biksdagsmannen O. G:son Bagge
yrkat Bytes-Verkets upphörande, Och att Kronans
fordringar' hos Private för Bvtes-tvister
»lätte
JDen 2 Juli.
mätte eftergifvas, hvaremot Herr Friherre i,.
Boye och Herr J. C. von Olthoff åter tillstyrkt
bifall å Stats-Utskottets Betänkande.
Hvad angår den yrkade eftergiften af Kronans
fordringar hos private för Bytes-brister ; sä
kan Stats-Utskottet derå icke tillstyrka bifall,
emedan sådant skulle medföra en betydande förlust
för Stats-Verket, då i Stat icke äro några
medel anslagna, till godtgörande af Privates
Bytes-fordringar hos Kronan. Kronans Bytesfordringar
hos Private kunna således icke upphöra
eller eftergifvas förr, än Privates Bytesfordriftgar
hos Kronan upphöra , med mindre en
särskild Fond anslås till godtgörande af de senare.
Men på det de ännu oafgjorde Bytes-målen
måtte kunna bringas till ett så skyndesamt afslutande,
som möjligt är, samt den med rätta
öfverklagade osäkerheten en gang upphöra och
försvinna; så hemställer Stats-Utskottet till Riksens
Höglofl. Ständer, om icke hos Kongl. Majit
i underdånighet kunde anhållas om den Nådiga
ändring uti Kongl. Förordningen af den 16
November 1813: i:o Att, i stället för der utsätta
10 år, tiden måtte inskränkas till 5 år,
räknadt ifrån och med nästa års början: 2:0 Att
ej mindre Kronan än private, som förmena sig
äga fordringar uti Bytes- samt Reductions- och
ftrsättningsmål, böra sådane sina fordrings-an«
språk anmäla inom den 31 Decemher 1817,
och de som då icke äro anmäldte, anses förfalla
och ej kunna till vidare pröfning upptagas.
3:0 Att alla Byten böra vara utredde,
afslutade och med Kongl. Majits Nådiga Bytes
Bref
-
/
2o8
Den 3 Juli.
Bref faststälde inom den 31 December 182®,
och de byten, som på ett sådant sätt då icke
äro afgjorde, böra fastställas, och för afslutade
anses, ehvad Kronan eller private dervid vinna
eller förlora: 4:0 Att Kammar Collegium vid
hvarje års slut bör till Kongl Maj t ingifva en
underdånig Berättelse om hvad vid Bytes-Verket
för året tillgjordt blifvit, samt liv,ad som
återstår, och af hvilka Berättelser Riksens Ständer,
vid nästa Riksdag, torde i Nåder lemnäs
del: och ändteligen 5:0 Att på det Jord- och
Hemmans-agare, ina blifva i tillfälle att erfara,
huru vida deras Hemman och Lägenheter kunna
i något Byte vara anhangige , Kammar Collegium
måtte undfå Nådig Befallning, att genast
.och sist inom detta årets slut låta författa
en fullständig förteckning på alla oafslutade Byten,
sorn tillika utvisade alla de Hemman och
Lägenheter, som uti hvarje Byte äro antingen
utbytte eller till vederlag uppgifne, och hvilken
förteckning borde Allmänheten meddelas
af Kongl. Kammar-Collegium genom utfärdande
Allmän Kungörelse, som å Predikstolarne böt
uppläsas.
O m Riksens Ständer täckas bifalla detta
Förslag och Kongl. Maj:t dertill jemväl lemnar
Dess Nådiga samtycke; så förmodar Stats-TJtskottet,
att all klagan öfver By tes-Verket skall
upphöra.
Riksens Höglofl. Ständers eget ompröfvartde
understalles allt detta vördsammeligen. Stockholm
den 3 9 Juni löij.
Få
jDen 2 Juli.
På Högv. Prest-Ståndets
Ledamöters
vägnar
Custaf Murray.
På Hederv. Bondefitåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uti det nu uppläste Betänkande om BytesContoiret,
har Utskottet motiverat sitt tillstyrkande
på en Konunga-Förordning af den 16
November 1813, deri Termin, då alla från år
1680 till 1733 gjorde Byten skola anses af*
slutade, blifvit bestämd till 10 år, ehvad de
det verkeligen blifvit eller icke; Riksens Ständer
anhöllo 18x0 hos Konungen, att alla Byten
emellan ofvannämnde år skulle anses sorn då
afslutade, och all vidare frågan derom upphöra.
Kongl. Maj;t har på några enskiltas anhållan,
att oaktadt Riksens Ständers Beslut, få göra sine
fordringar gällande, och sedan vederbörande
blifvit hörde, utfärdat ofvannämnde förordning
af den 16 November 1813. Det är icke på
minsta sätt min afsigt att i någor måtto klandra.
Hans Maj:t Konungens Beslut i frågan, dertill
äger ingen Riksdagsman rättighet. Men jag önskar
kunna ådagalägga att Bytes-Contoirets tillvarelse
alldeles icke gagnar hvarken Kronan
eller Nation..,.
. 5.te Bandet. 37. ä8. De
På Högloft. Riddersk.
®ch Ad. Ledamöters
vägnar
Carl de Geer.
På Vällofl BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
210
Den 2 Juli.
De fleste i- Bytes-Contoiret anmärkte bytes-brister
liquideras genom Krono fordringar;
hvilka oftast med mycken tjenstfärdighet af Verkets
Embetsman Herr Kammererare!! Stenberii
anvisas eller anskaffas: alt Kronan deraf liar
någon vinst kan jag ej finna, deremot får den.
enskildta, som nödgas ersätta en anmärkt brist,
vidkännas den mest orättmätiga förlust; ty 1:0
är bristen genom beräkningssättet af interesse på
interesse i den mängd af år, som förflutit sedan
Bytet gjordes, uppstigen till en orimmelig
höjd, och 2:0 utkräfves skulden icke hos den som
gjort den eller descendancen, utan hos närvarande
Innehafvare af Jorden. Visserligen lemnäs
tillstånd, att från man till man söka sin ersättning,
men rättegången blir så vidlyftig, att den
skulle kosta kanske ännu så mycket, som sjelfva
bytesbristen: och till äfventyrs kunde den,
som egenteligen är skyldig att betala bristen,
finnas ur stånd att göra det.
Då Riksens Ständers rätt att eftergifva
alla Krono-fordringar är ostridig, 6a är frågan
ensamt, om Riksens Ständer och Konungen
gemensamt kunna upphäfva en författning,
hvars skadlighet blifvit erkänd, ehuru någre
få personer äga interesse i dess bibehållande?
för att rigtigt kunna besvara den, fordras 1:0
att undersöka om äganderätten derigenom förnärmas.
2:0 Om en eller flere enskildtes individuellas
vinst tillåter en på rätta grunder byggd
samhällsordning, att utkräfva skulder hos andra
än dem som gjort skulderne, eller deras arfvingar.
Kan inom ett samhälle en person’in
-
Den 5 Julli
om samhället tillerkännas äganderätt till ert
fordran på Staten, hvilken aldrig i arfskiften
blifvit beräknad, och hvarföre] inga sådane afgifter
af närvarande innehafvare blifvit erlagde,
sorn vid arf åtfölja fordringar i allmänhet? Eller
kan med någon billighet Eagen i ett samhälle
tillåta, att en person ålägges betalningsskyldighet
derföre att han icke kan förete bevis
på att ej vafra skyldig? Ar icke principen
för ali skuldfordring, att Borgenären skall bevisa
siri fordran? Hå dessa frågor besvaras fördomsfritt.
torde följande allmänna grundsatser
deraf härflyta,'nemligen att de personer som nu
äga Bytes-kronö-fordringar, hvilka icke i arf för
dem blifvit beräknade, och för hvilka således icke
de för fordringar i allmänhet stadgade afgifter
äro erlagde, kunna utan störande af äganderätten
mista dem: och att intet, utan den mest
våldsamma orättvisa , Staten af närvarande innehafvare
kan utfordra betalning för en bytesbrist,
genom hvars uppkomst jord-intiehafvaten
icke dragit någon fördel, efter första principen
för ali betalnings-skyldighet är att hafva erhållit
valuta.
Den snart sagdt enda persön, sorn vinner på
Bytes-Contoirets tillvarelse, är Kammereraren
Stenberii, derigenom, att Utom de höga procent
han på alla anmärkte bytesbrister ägeif
rätt att uppbära, honom icke är ålagdt något
ansvar för origtiga anmärkningar, hvilket sednare
jag skall bevisa genom en händelse, som
träffade min Mor. Hon anmärktes för en Bytesbrist,
på ett af sina Hemman, och genom ve-'
dsr*
3i a
-Dm a Ju/f.
derbörande Auctoriteters Utslag blef seqvester
dera lagd; då jag sedermera bland hennes handlingar
fann gravations-bevis på detta Hemman,
så befanns att hon ägde derpå en vida större
fordran an den anmärkta bristen, och då detta
Document presenterades hos Kongl. Collegium
och hos landshöfdingen, blef följden endast,
att seqvestern upphäfdes, och att hon några månader
derefter nödgades lösa ett förnyadt gravations-bevis,
försedt med ett grant maroquinsband.
Jag anser derföre Biksens Ständer och Konungen
icke kunna utan orättvisa längre uppskjuta
med att låta detta Contoirs röfvar-systens
upphöra, och får derföre begära, att Betänkandet
åter remitteras.
Jacob Cederström.
Byte9 - Contöirets bestämmelse innefattar
aine föremål: det ena att utreda Kronans, i och
för kammar-bytes-målen, ägande fordringar hos
enskildta Familier, och den andra, att utreda
Kronans, i och för samma mål, vidhäftande
skulder till enskildta Familier, hvilkas rätt, i
detta afseende icke kan betraktas annorlunda,
än såsom en annan äganderätt till enskildt förmögenhet.
Hvad nu den förra af dessa befattningar
angår, eller utsökandet af Kronans Bytes-fordringar,
så är det ganska sannt, att i anseende
till de Familier, hvilka af sådana Kronans
fordringar hemsökas, alla de vigtiga ock
' örn man
-
Den 9 Juli.
«i3
ömmande omständigheter inträffa, de der nu
blifvit af Friherre Cederström anförde; men
deremot förekomma, hvad den andra befattningen
rörer, att de Familier, hvilka äga Bytesfordringar
hos Kronan , icke lära vilja bortskänka
dem. Riksens Ständer kunna visserligen bevilja
eftergift af Statens fordran, men kunna, efter
hvad jag tror, ingalunda, utan att göra ingrep
i äganderätten , neka att vidkännas Statens
så beskaffade skulder: Och då så mycke*
mindre någon qvittning dem emellan kan äga
rum, som resultatet träffar helt olika Familier,
så synes mig också, att, till gäldande af Statens
skuld, den tillgång icke eftergifves, som
äges i Statens fordran; hvarföre jag tillstyrker
bifall till Utskottets Betänkande.
L. Boye,
Diet amen till Vrotocollet på Riddarhuset
den 3 Juli 1815 > remitteradt
till Statj Utskottet.
Vid 1809 och 10 års Riksdag blef om
bytes-tvistema ordadt i flera Riksdags-Protocoller,
detta ärendet så vidlyftigt utveckladt, att
föga mera kan vara att tillägga. Verkan deraf
var, att alla Fyra Stånden, samhälligt ännu
tror jag, utan votering i något Stånd, tillstyrkte,
i stöd af Kongl. KammarCollegii förut gifna
Betänkande, att bytes-bristerne skulle alldeles
förfalla. Mig är ännu berättadt att Kongl.
Kammar-Collegium, på JiistitiseRådernas sedermera
-
su4
Den 2 Juli.
jnera gjorda förfrågan, äfvert blifvit vid sitt
förra Betänkande.
Mera solent och nagelfarit kan väl aldrig
något ämne blifva afhandladt. När äfven Kongl.
KammarCollegium (gens de metié, hvilka böra
tros framför allt; gjort samma tillstyrkan tvänne
gångor.
Att under alla dessa deliberationer, man
öfvervägat, så väl Kronans, sorn alla enskildtas
äganderätt, är ganska begripligt, ty annars hade
det intet varit att deliberera om , äganderätten
var lika helig på alla sidor; men den, som
efter 100 år blifvit ålagd en skuld, som han aldrig
gjort, ansågs mera lidande, än den sorn
ifrån samma tid ägt en fordran, aldrig uppgjord
och aldrig påräknad. Detta Ständernas beslut har
äfven varit synbart af tigt, då 4 ä 5 år beliöfts
innan BytesGontoiret kunnat utverka JuStitiseRådernas
motsatta Betänkande. För att få
ett slags medhåll, hade man vélat öfvertala vissa
Bytes-fodringsägare, att nu skulle deras ersättningar
utbekommas, sedan Kronans mesta
liqvider vore gjorda; fastän man på en gång
ville tala till Kronans fördel. Inka interesse
bör visserligen sökas Kronan och Undersåtare
emellan, men de privata fordringarne, ännu ou-tläknade,
hafva aldrig kunnat upptagas till någon
summa i något arfskifte: hafva aldrig er
laggt
någon Bevillning, äro dessutom förlorade
•sedan de vid förmögenhets-beskattningar aldrig
blifvit uppgifne; de äro, och böra förblifva i
alla tider för fordringsägarne en lika osäker
Egendom sorn Slott i luften; men utan känningar*
-
Den 3 Juli,
215
gar; då deremot en Bytes-betalare får betala
en skuld, som lian aldrig gjort, blifva kräfd
efter 100 år i stället för ao eller 10 år, efter
gammal eller sednare Dag : söka en hemulsman
, som ofta intet fins: binda hela rättegången
vid sitt ben; derföre att intet Kronans Embetsman
gjort i rättan tid sina anmärkningar
och sitt kraf; detta kallar jag en mycket heligare
äganderätt, än förlusten af en Bytes-brist,
sorn aldrig var känd eller uträknad.
Hittills är omtalt Bytestvisternas mer och
mindre rättvisa; nu får jag något omnämna BytesContoirets
melodie.
Vid 1810 års Riksdag hade jag en Bänkkamrat
som blef krafd för Bytes-brist af unge.
fär 73 Daler Silfvermynt, hvars summa hade
kanske utgjort circa 35,000 R:dr Banko; till
all lycka återfans, ibland egendomens gamla papper,
vederbörligt qvitto, hvarigenom saken förföll,
men utan ansvar för anmärkningen. Detta
förefaller mig som om nycklarna sitta i en
dörr och jag går in, så får jag taga hvad jag
behagar; men sitter ingen nyckel uti, eller får
jag igen vederbörligt qvittance, då först kan
jag vara säker. Vid den sista Branden i Riddarholms-hvalfven,
torde förmodeligen alla dylika
qvittancer blifvit uppbrända; en afslutad liqvid,
som öfver 100 år gatt i verkställighet,
borde i alla fall ännu vara ett qvitto.
Men ännu intet nog! Jag och mine företrä*
dare hafva öfver ioo:de år betalt Bevillning
samt förmögenhets-afgift för denna uppdrifna
Bytes-brist ifrån dess början, hvar får man ersättning
-
stiG Dera a Julii
I
sättning för denna utgift? för en Egendom ma*,
icke ägt, eller som förloras, beräknad med
interesse pä interesse ifrån samma tid? Borde
icke detta äfven vara en helig äganderätt?
rt Dessa betänkeligheter med de uppgifter,
som en värd Ledamot redan gjort, torde ofelbart
göra Utskottets Betänkande värdt återremiss:
Att 1810 års Riksdags Handlingar granskas
jemte Riksdagsmannens af det Hedervärda Bonde-Ståndets
Memorial. En Riksdagsmans öfvergång
till mildare omdöme, ifrån att vara åklagare
vid 89 års Riksdag, torde nu mera i gunst
för B vtesContoiret vara af en obetydlig vigt.
Frågan är likväl mindre om sjelfva Bytesbristerne
för Kronan ; än om deras uträkningsmetode,
sorn ännu tyckes vara oafgjord.
P. Tham,
Riksens Ständers StatsTTtskott har i sitt Betänkande^
i anledning af ett från BondeStåndet
inkommit Memorial, om afskrifning af Kronans
Bytes-fordringar hos enskildta, yttrat sig dermed
i anledning af anförde skäl icke kunna
taga någon befattning.
Jag tycker Utskottet gått något fort från
saken, och anser, att intet missbruk finnes så
gammalt, att det förtjenar urminnes häfd, ingen
orättvisa så skyddad af urgamla formler och
täckelser, att icke den bör rättas, och hvarje Medborgares
skyldighet att dertill bidraga.
Ett
Den 3 Juli.
Ett mer än 100-årigt skrik ofver BytesContoirets
på orättvisa grundade skick oell fortgång
, otaliga famillers klagan öfver förstörd förmögenhet,
genom Bytes brister, långa processer
och svåra efterräkningar, allt för skulder,
dem hvarken de eller deras förfäder gjort, icke
känt och icke förr kunnat betala, en härigenom
uppkommande osäkerhet, om äganderätten,
som, enligt Kongl. Kammar-Collegii
yttrande år 1810, oaktadt gravations-bevis kan
vara utsatt för Bytes brister; allt detta har icke
kunnat förmå StatsUtskottet, att lägga hand vid
anålet, som det så väl förtjent.
Ifrån början till närvarande tid , har i ett
sammanhang orättvisa och tilltagsenhet, utmärkt
Bytes-Contoirets varelse. 1688 års Bytes-metod,
grundvalen för detta olyckliga Contoiret , gillade
ransakningar, endast Kronan fatt fullt till
fullo m. m.
Genom Beductions - Commissionens Kungörelse
af den 15 Januari 1734 rättades en
osed, som icke bestod i mindre, än att då graveradt
vederlag uppgafs till Byte, Kronan behöll
både gods och vederlag.
Författningen af den 4 Juni 1738 stadgar,
att om någon häftade för Bytes-brist till Kronan
, fick han ej ersätta den med fordringar hos
Kronan för rentor eller ersättnings - pretensioner.
Detta befans likväl sedermera såvida orättvist,
att Debitorn fick qvitta sina egna fordringar.
Ingen utbetalning af Kronans skulder fick
ske innan så mycket influtit, att alla kunde
blifva.
SI 8
Den s Juli.
blifva fornöjda, enligt Kongl. Brefvet af den
24 Januari 1749.
Kronans innestående efterräkningar utsökas nu
mera ej längre tillbaka än ifrän år 175g, oaktadt
orsalcen till dröjsmålet endast härröra från
Bytes-Contoirets Embetsman , hvilka, i trotts af
Riksens Ständers Beslut åren 1748 och 1756,
att Bytesmålsn borde skyndsamt afgöras, i 60
år sedermera stört allmänna säkerheten.
Vid Bytesmåls granskning i Bytes-Contoiret,
tillskapas ofta nya skattläggningar, ej på
stället, der gods eller vederlag är o belägne, ej
i Parternes närvaro, utan i samråd med Landttnäteri-Contoiret;
oaktadt, enligt Kongl. Förordningen
af den 26 Juni 1731, ny skattläggning
ej äger rum, sedan Kronan i 10 år rigtigt uppburit
sin renta af det tillbytta Hemmanet. HofStallmästaren
Baron Rålamb, ÖfversteKammarherren
Baron Hamilton och Herr Baron Jacob Cederström
, kunna af egen erfarenhet intyga, att
Bytes-Contoiret utkraft Bytesbrister, hvarföre
förut antingen decharge varit lernnad eller
gravations-bevis utfärdadt på Hemmanet. Sådana
oblyga försök äro alltid svåra att emotstå,
då inom mer än 100 år Familier bortdödt,
förmögenheten blifvit skingrad och handlingarne
förstörda , eller kommit i orätta händer.
De som haft några Bytes-fordringar, hafva
näppeligen kunnat utbekomma dem , efter
lång. väntan, på annat sätt, än att för en stickstyfver
sälja dem till vederbörande.
Kan ett sådant förfarande anses rättvist, så
är det den mest scandalösa rättvisa, som finnas
t Europa. Sedan
Den st Juli.
Sedan Kongl. Maj:t af ömhet för fordringsagarnes
egendomsrätt afslagit den gjorde hemställan
om Bytes-Cöntoirets upphäfvande, återstår
för Riksens Ständer, att af lika ömhet för
de oskyldiga, som häfta för urgamla Bytes brister,
eftergifva Kronans fordringar hos dem, hvilr
ket äf Riksens Ständers ensak.
Billighet och en öfver 130 års väld skriande
rättvisa påkallar detta offer, sorn ej blir betydligt
enligt Kongl. Kammar -Collega Yttrande
är 18to. Jag styrks häruti så mycket mer, som
jag icke i någon af de på Rikets inkomster
tryckte utkomne förteckningar blifvit varse
några medel, för Kronans räkning insatte af
Bytes-Contoiret.
Af dessa skäl samt med åberopande af
hvad i memorialet anfördt är, anhåller jag att
StatsUtskoltets Betänkande återremitteras till ytterligare
handläggning.
P. König.
Äganderätten hos de familier, som hafva
fordringar hos Staten, kan icke vara till intet
gjord derföre, att Kammar-Collegium ännu icke
haft tid att utreda och afgöra Bytesmålen; och
ehuru fordringar, hvilka ännu icke hunnit blifva
utredda, naturligtvis ej eller kunnat ingå
i beräkning, hvarken vid Bouppteckningar, arfskiften,
förmögenhets-afgift eller bevillning; sä
kan sådant icke anses förändra äganderättens
egenskap och kraft.
L, Boye.
Ödmjukt
Den 2 Juli.
Ödmjukt Memorial!
Ändamålet af Eytes - Contoirets inrättning
är allaredan till storsta delen vunnit: Hvar och
en som vill veta sin Krono-skuld kan derom
genast undfå upplysning; de fleste Kronans gäldenärer
hafva betalt sin skuld; de fleste fordrings-ägarne
hafva njutit sin ersättning, och
detta allt är skedt, utan tunga för Staten; ty
betjeningens lön, af circa 400 R:dr, är så ringa
att den ej kan sättas ifråga, jemte värdet af
ilera millioner R:dr.
Än återstår till äfventyrs värdet af en half
million, som icke är indrifven; om denna Krono-skuld
efterskänkes, så uppstår en Statsbrist
af samma belopp; Kongl. Maj:t har i Nådig
Kungörelse den 16 November 1813 förklarat
det icke instämma med Dag eller kunna förenas
med den helgd och säkerhet, uti hvilken
hvarje enskildts äganderätt bör vara skyddad,
att så beskaffade fordringar skulle försvinna, då
någon tid för deras bevakande ej blifvit försummad.
Dessa fordringar måste således betalas , och
billigt är, att någon ny Fond dertill utses, inan
den gamla göres till intet.
Denna Fond kan ej åstadkommas på annat
sätt, än genom en tillökad Bevillning.
Att med nya tyngder belasta sina medborgare,
blifver således följden af deras klagan,
som vilja omstörta Bytes-Verket, om något afseende
derå skulle göras. Och som så stora
uppoffringar för nämnde personer ej billigtvis
bera begäras, så lärer ock Bytes-Verket få förblifva
-
Den 2 Juli.
blifva vid högstberörde Kongl. Maj:ts Nådiga
Kungörelse och den deri stadgade 10-åriga Prer
scriptionstid. Stockholm den 8 Juni 1815.
J. E. v. Olloff.
Utdrag af Frotocollety hållet hos Hedervårda
Bonde-Ståndet vid Urti?na Riksdagen
i Stochkolm den 3 Juni 1815.
9. D. Vid ytterligare föredragning af Statsutskottets
på bordet hvilande Betänkande, af
den 26 sisth Maj, angående Riksdagsmannen
Olof Bagges Memorial, rörande Bytes-Verket,
aflemnade han följande dervid gjorde skrifteliga
anmärkningar, som upplästes:
Riksens Ständers Stats-Utskott lärer icke rätt
fattat syftemålet af mitt Memorial. Sedan Kongl.
Maj:t endast af ömhet för deras äganderätt,
sorn hafva några Bytes-fordringar hos Kronan,
afslagit Riksens Ständers hemställan om BytesContoirets
upphäfvande, är det min tanka att
Riksens Ständer af lika ömhet för deras äganderätt,
som häfta för Bytes-brister, böra upphäfva
och afskrifva alla dylika Kronans fordringar,
och det med så mycket mera skäl, som annars
straffet för fädernas missgerning drabbar skylde
och oskylde i 6 och 7 led.
Billighet och en öfver 100 år våldförd
rättvisa kräfver detta offer, som efter Kongl.
Kammar-Collegii Betänkande år 1810 icke kan
blifva betydligt. I alla tryckta förteckningar
elfver
Den a Julli
öfver Kronans inkomster, har jag också icke
blifvit varse, att några medel influtit från Bytes-Contoiret.
Huru dermed nia vara båtar det
icke det allmänna, att genom förtryck och osäkerhet
utprässa inkomster. Med åberopande af
de skäl, mitt Memorial innehåller, anhåller
jag, att Stats-Utskottets Betänkande blifver återremitteradt,
och Utskottet anmodadt, att dervid
lägga den hand, som ett urgammalt barbaris
anskaffande kan fordra. Stockholm den 3 Juni
1815.
O. G.son Bagge.
Riksdagsman för Oroust och Tjörn?
Härader i Bohus Län.
I anledning häraf blef detta ärende, meri
förestående anmärkningar, till Stats-Utskottets
vidare handläggning och utlåtande återremitteradt.
Ut supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin. i
Uppläst hos Högtofl. Ridd. och Ad. den . 2 Juli.
Högvörd. 1-rest-Stånder den 2
Vällofl. Borgare-Ståndet den 3 __ ,
Hederv. Bonde-Ståndet den 2 __
Riksens Höglofl. Ständers Stats-Utskotts
utlåtande, i anledning af anmärkningar
vid Dess Betänkande
öfver Kongl. Majits Nådiga Proposition
örn Statsverket, uti hvad
som
Den a Juli.
sorn rover Riks-Statens Första Hufvud-
Tit nl.
Till Stafs-Utskottets ytterligare handläggning
hafva Höglofl. Ridderskapet och Adeln,
Hogvördige Prest-Ståndet och Vällofl. BorgareStåndet,
i anledning af gjorde anmärkningar,
återförvist den, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof,
af Utskottet genom Betänkande den 56 sistl.
Maj hemstälde fråga, rörande Pensions - Staten
för Högstsalig Hennes Maj:t Enke-Drottningens
Sophia Magdalenas Hof- och Stall-Siat samt
Betjening.
Utskottet hade, med tillämpning af Riksens
Höglofl. Ständers underdåniga skrifvelse
den 16 October 1810, angående grunderna för
Toners och Pensioners åtnjutande på Indragnings-Stat,
föreslagit, att den af Kongl. Maj:t
i Nåder reglerade och till sanction öfverlemna»
de Staten måtte undergå den jämnkning : att endast
den under tjenstgöringen uppburne lön,
men ej andre förmoner af kostpenningar, utfo'
dring, ved och hushyra beräknas och i Pension
uppföres, och att den, som för innehafvande
Embete eller Tjenst njuter ordinarie eller extra
lön, på hvad Stat som heldst, Hof-Staten allena
undantagen, derjemte icke finge åtnjuta Pension
å Allmänna Indragnings - Staten, så framt ej
hvad han å sistnämnde Stat ägde uppbära, öfversteg
den innehafde lönen, som till Pension
berättigade, då öfverskotta skulle honom till godt»
-
314
Den 4 Juli.
do beräknas; på hvilka grunder och för att upplysa
hvad med iakttagande deraf skulle utaf
den reglerade Statens summa, 17,875 R:dr 34 sk.
8 rst., böra frän Första Hufvud-Tituln öfverflyttas
och uppföras å Indragnings-Staten, Utskottet
hade upprättat och bifogat ett särskildt
Förslag, enligt hvilket summan komme att rnindskas
till 13,866 R:d. 30 sk. eller med 4009 R:d
4 sk. 8 rst., hvaruti dock vore inberäknade de
belopp, som för några afledne pensionärer komme
att afdragas. Och hemstälde Utskottet, att
detta ärende måtte af Riksens Höglofl. Ständer
i underdånighet anmälas hos Kongl. Maj:t till
den åtgärd, som kunde finnas instämma med
Deras ofvanåberopade underdåniga skrifvelse,
enligt hvilken på Kongl. Maj:t äfven ankomme,
att med nådigt afseende å de bevekande skäl af
Krigsförtjenster, förluster eller andre Konung
och Fosterland gjorde synnerliga Tjenster, sorn
kunna sig förete, på skeende underdånig ansökning
pröfva hvad större eller mindre del utaf
de i fråga satte Pensions-beloppen kunde få bibehållas.
Vid denna Utskottets åtgärd hafva hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln blifvit gjorde
åtskilliga anmärkningar, som hufvudsakligen
innehålla, att HofStaters pensionerande hittills
icke berott af de allmänna Författningarne om
Pensioner för Rikets Tjenstemän, ej eller särskild
Författning varit derom gifven, och att
således väl en viss analogie med författningar,
men hufvudsakligen en pröfning efter billighet
synes vara det, 6oj» i afseende på HofStaternä
hittills
Den 2 Juli.
325
hittills med skaf legat och kunnat ligga till grund
för pensions - tilldelningen, i anseende hvartill
StatsUtskottet, hvars åtgärd icke ogillades, dåden
vöre stödd på rättvisa och en sorgfällighet att följa
grunder, dem Utskottet icke saknat anledning att
anse för rätta, likväl borde anmodas och autho*
riseras, att pröfva denna pensions-tilldelning efter
nyssnämnde omständigheter, och för framtiden
föreslå en Författning, rörande Pensioner
åt I-fofStaten, efter framledne Kongl. Personer,
enligt de billighets-grunder, sorn särskildt för
dem torde finnas tiflämpelige: och i öfrigt att
för beståndet utål den af Kongl. Majit i nåder
gjorda Pensions- Reglering för Högstsalig Hennes
Majit Enke-Drottningens Hof-Stat, förekomma
åtskillige skäl, nemligen, dels att af Hennes
Majus Hofhåilnings Summa 66,666 Rid. 32
sk. allenast ungefär 17,000 R:d. blifvit använde
till Pensioner, samt att Stats Verket således uti
besparingen af inemot .50,000 Rid. gjort en
vida betydeligare vinst genom Hennes Majits
frånfälle, dels ock, att den föreslagne nedsättning
från 17,000 Rid till 13,000 Rich skulle medföra
den obetydeliga mixulskri ing af 4000 R:d.,
hvilkas mistning deremot kunde göra de flesta
af de individuer, som dervid förlorade, olyckliga,
och att deribland funnos personer , för hvilka
högst gällande skäl förekomma dertill, att de
redan gifne pensioner mätte fä bibehållas. Vidare
att någon Reglering af en framleden Kongl.
Persons Hof-Stat allt sedan 1809 icke ägt ruin,
och att de föreskrifter, StatsUtskottet anfört, hade
tillkommit i afseende på Indragnings- s^mt
5,-fe Bandit-, 29. 30. Bent
-
Den 3 Juli.
Benificie- och Benådnings-5taterna, samt en
Beglering af förut gifna pensioner, men icke
angingo ett tillfälle, då igenom en Kongl. Persons
frånfälle, Staten gjorde en oväntad besparing,
men flere enskildte med detsamma blefvo
i saknad af ej obetydliga fördelar: att omförmäldte
föreskrifter ock lemnade Konungen en
viss latitud att göra undantag i afseende på särskildta
förtjenster och andra förhållanden af torftighet
och behof: att i följd deraf och då det
varit vanligt, att visse personer utom lönerna
på Stat blifvit tillagde, vid särskildta tillfällen,
större pensioner i förhållande till deras behof
och förtjenster, den princip här blifvit
följd, att lönerna i allmänhet fått såsom pension
bibehållas, och allenast Hans Excellence
Wachtmeister jemte några Hof - Fruntimmer
, af hvilka de flesta äro medellösa,
fått sig för andra förlorade fördelar tillagd någon
ersättning genom ett utöfver deras löner
tillökt pensions-belopp: att den regel vid be
stämmande
af pensioner för personer, sorn varit
i tjenst vid Kongl, och Fursteliga Hofven, att
endast den åtnjutna lönen borde beräknas som
pension, icke vore med full rättvisa tillämpelig
på Hof-Emheten och Sysslor, enär deras innehafvare
gemenligen åtnjuta ringare lön förm onör,
än deras vederlikar i Statens tjenst, förnämligast
af det skäl, att det bristande i lönen
ersättes genom andra tjenstgöringen åtföljande
fördelar , såsom husrum och kost m. m., och
att, Om dessa förmoner, då de upphöra, icke
vid Pensionens bestämmande komma i någon
slags
Den a Juli.
alags beräkning, så skulle innehafvare af HofStats-sysslor
blifva jemförelse-vis niera lidarid.e,
än andre i Rikets tjenst varande personer, sorn
åtnjutit högre löner, emedan för dem ej några
särskildta och tillfälliga extra förinoner äro att
påräkna , samt att dessa grunder måtte iakttagas
i afseende på de nu ifrågavarande personer af
Högstsalig Hennes Maj:t Enke - Drottningens
Hof-Stat, för hvilka, såsom förberördt är , särdeles
talande skäl förefinnas till deras bibehållande
vid de dem tillagde Pensions-belopp; hvaremot
åter en Redamot erinrat, att då Hennes
Majit Enke-Drottningen efterlemnat en betydlig
qvarlåtenskap, det icke vore olämpeligt, att så
s^ort capital afsattes, att rentan deraf svarade mot
Pensionerna, samt att ett Reglemente af StatsUtskottet
borde föreslås, huru vidt en Konunga
och Kongl. Persons rättighet, att meddela Pensioner,
sorn sedan öfverilyttas på Staten, måsträcka
sig, heldst i annat fall Ständernas beskattningsrätt
skulle lida stort intrång.
De hos Högvördiga Prest Ståndet gjorde
anmärkningar instämma uti ofvan anförda hos
Högloft. Ridderskapet och Adeln skedda erinringar
emot den af Utskottet föreslagna nedsättning
af Pensionerna; derjemte, dels ansetts
lämpeligt^ att Riksens Högloft. Ständer matte,
utan att särskildt nämna några vissa personer,
åt Kongl. Majit i underdånighet uppdraga, att
när utmärkte förijenster eller särdeles ömmande
omständigheter och behof så pröfvas fordra, äfven
utöfver de af Riksens Ständer faststälda
grunder, öka ifrågavarande pensionairers anslag,
dels
Den a Juli.
dels ock att personer, vid framledne Hennes
Maj:t Enke-Drottningens Hof-Stat, som aro i
torftiga vilkor och antingen icke fdrstätt, att rätt
beräkna sina lön-förmoner, eller af annan orsak
kunna uturaktlåtit att anmäla sin ridd och sin
i anledning deraf välgrundade förhoppning om
framgent underhäll på den Stat som de tillhört,
måge ännu äga tillfälle, att hos Kongl. Maj:t
i underdånighet sig anmäla och efter företeende
omständigheter blifva förhulpne till det Pensions-belopp,
sorn för deras anständiga bergning
anses behöfligt, och som hvarken kan medtaga
någon stor summa eller sannolikt räcka lång
tid, med mera.
Och har hos Vallöf!. Borgare-Ståndet likaledes
anmärkning blifvit gjord vid den af Utskottet föreslagna
mindskning af dessa Pensioner samt derjemte
anfördt, att de grunder, som dertill föranledt,
icke betaga Riksens' Ständer, att hänföras af den
bevekelsegrund , hvilken särskildt uppkommer ge*
norn åtankan på belöning till dem, som dagligen
uppvaktat Hennes Maj:t Enke - Drottningen på
Dess ålderdom samt under denna tjenstgöring ,
sjelfve blifvit föråldrade. Det vöre för dem tungt
att utan egna tillgångar efter 15 u 20 års bemödanden,
att förtjena innehafvande löne-vilkor,
frånkännas dem eller någon del deraf, särdeles sedan
de fästat sig vid hoppet om deras bibehållande,
och den öfvertygelsen, att genom redligt
uppfylda pligter äfven vara dertill väl fört jente;
och skulle Högstsalig Hennes Majtts frånfälle
gifva dessa Personer en dubbel anledning till
saknad, heldst de vid emottagandet af sina tjenste!
-
Den 2 Juli.
Ster oell dermed åtföljande Pensions-bref ej kunnat
föreställa sig en annan förklaring möjlig än
ordalydelsen derutinnan tillåter, samt de i alla
fall förlorat hushyror, ved och ljus m. m.,
hvaremot åter andre Ledamöter af Ståndet ansett
Stats - Utskottets åtgärd såsom grundad på
Piksens Ständers föreskrift böra vinna bifall,
äfvensom den erinran skedt, att den för ifrågavarande
Pensions-bref erlagde Lösen och
Chartae-Sigillatse - afgift borde vederbörande återställaS)
i förhållande till hvad de igenom Pensionernas
nedsättning kunde förlora.
Stats-Utskottet får i anledning häraf förklara,
att Piksens Höglofl. Ständers skrifvelse af
den 16 October 1810, om grunderna för Pensioners
åtnjutande å Indragnings Stat, efter Utskottets
tanka har afseende på och bör lämpas
till Pensionairer i allmänhet, antingen de varit
i tjenst vid Hof-S(ater eller å Pikets Stat innehaft
lön, heldst deruti bland sådana under tjenstgöringen
åtnjutne förmoner, sorn ej måga komma
i beräkning under Pension, omförmälas'
kostpenningar, som ej af andra personer än de
som tillhöra Hof-Staten uppbäras; och Utskottet
ansgr äfven dessa grunder vara de enda och
rätta, som vid Peglering af Pensions-Stater efter
afledna Kongl. Personer böra följas , samt att
således någon annan och särskild författning härom
för framtiden ej är lämpelig eller kan vara
nödig, enär åberopade Skrifvelse innehåller, att
på Kongl. Maj:t i Nåder ankommer, att göra
undantag for de personer, som kunna förete bevekande
skäl af Krigs-förtjenster eller förluster,
andra
5 3®
JDen 2 Juli
-
andra Konung och Fosterland gjorde synnerliga
tjenster, torftighet eller knappa omständigheter.
I anseende till ifrågavarande Pensions Stat ,
medgifver Utskottet att för flera Pensionairer
visserligen företer sig skäl till undantag från
ofvanberörde allmänna grunder; men då, enligt
livad Riksens Stander i deras skrifvelse sig utlåtit
och Utskottet ej kan frångå, det icke med
Riksens Ständers egenskap, att endast vara Lagstiftare,
kan förenas att ingå uti det ömtåliga
och ytterst granlaga individuella bedömandet vid
tillämpning af samma grunder, anser Utskottet,
på sätt dess förra Betänkande äfven innehåller,
att till Kongl Majit i underdånighet bör öfver»
lemnäs, att, såsom Riksens Ständer sig yttrat,
uppå skeende underdåniga ansökningar och förekommande
skäl, pröfva och bestämma hvad i
Pension må behållas utöfver den inrtehafde Hofstats-lönen
eller, i fall lön tillika njutes på ordinarie
stat eller ock annan pension på Indragnings-stat,
derjemte på denne Stat uppbäres.
Angående åter den hos Vällofl. BorgareStåndet
gjorda erinran, att lösen och CharttaSigillatas
afgiften för Pensionsbrefven borde Pensionererna
återställas i förhållande till hvad, de
genom Pensionernas nedsättning kunde förlora,
finner Utskottet, att som den förmindskning af
Pensions-beloppen, hvilken kan blifva en följd
af Riksens Höglofl. Ständers nu vidtagande åtgärd,
icke förr än med nästa år kommer att gå
i verkställighet, så blifva Pensionaireme ersatte
för berörde utgift igenom ett fortsatt uppbärande
till årets slut af pensionerna, sådane de nu finnas
bestämde. Hos
Den 2 Juli.
231
Hos Hedervärda Bonde - Ståndet liar åter
anmärkning blifvit gjord vid Utskottets ofver
3:cJje punkten i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
rörande Första Hufvud-Tituln afgifna yttrande
och hemställan, att till förekommande
af den förlust Stats-Verket fått vidkännas derigenom,
att Kronans behållne Rente-hÖ och halm
i Södermanlands och Westmanlands Uäri nu in
natura upptages för Kongl. Hof-Stallets behof
och genom Kongl. Stats-Contoirets försorg skall
transporteras från upplags-ställen hit till Stockholm,
måtte vidtagas den före 1810 begagnade
utväg, att Rentegifvarne måga efter öfverenskommelse
med Kongl. Hof-Stallet Ipsa höet och
halmen efter utsättande pris, samt Hof-Stallet
äga att härstädes uppköpa motsvarande q vantum,
och i annat fall, eller derest sådan öfverenskommelse
icke träffas kan , besörja hit transporten,
hvilken ej borde tillhöra Kongl. Stats-Contoiret,
samt till kostnaden dervid, jemte skadeersättning
i händelse af förlust i ett för allt årligen
uppbära 1000 R:dr.
Dessa anmärkningar innefatta, att den höoch
halm-brist, som vid Kongl. Hof-Stallet sig
yppat uti ifrågavarande levereringar in natura,
i Vestmanland vid Kongsör och i Södermanland
vid Gårsingeholm och Engsholm, skulle
efter Utskottets förslag afhjelpas derigenom, att
hemmansägarne i berörde samt Stoekholms och
Upsala Dän contraherade här vid Hof - StallStaten
och betalte hvad den begärte: att desse
hemmansägare, som framför sina vederlikar t
Irenne år måst vidkännas ett orättvist förökadt
onus,
Den a Juli.
onus, att forsla hö och halm ända till atta å nio
mil, skulle helt och hållet blifva pålagde ersätta
den kostnad, som genom spillningen af
detta foder vid transporten uppkommit; att då
omförmäldte Län likväl, icke hafva större förbindelser
att fylla de yppade bristerna än de
öfriga Länen i Svea Rike, icke inses kunde*
hvarpå detta förslag sig grundar, samt hvarföre
de hemman , som med sina rentor aro Kronan
besparde i dessa Län, böra betala öfver Markegång,
mera än deras vederlikar i andra Län,
och hvarföre icke en och samma rättvisa skall
vederfaras alla skatte-hemman inom ett och samma
Län, af hvilka det ena i samma Socken och
äfven samma Ry är Embetsman på lön anslaget
och får betala sina rente-persedlar efter Markegång,
eller forsla vissa förelagde mil, men
det andra som är Kronan bespardt, skulle betala
efter Hufvudstadens höga hö- och halmpriser,
hvilket ej vore rättvisa Skattdragande
emellan, att Hemmansägarne i Vestmanland
nog lidit dessa 3;ne år, då de måst färdas till
Kongsor med rente-hö och halm % hvarifrån fodret
skall korts till Strömsholm, som varit arne
mils närmare väg för alla leverantser: att Snäfringe
Härad syntes böra få bibehållas vid uråldriga
tiders bruk, att leverera vid Strömsholm
, då det lika lätt kan gå för sig , att derifrån
transportera till Kongl. Hof-Stallet, samt
att de, som alltid löst efter Markegång!, måtte
dervid blifva bibehållne. Uti hvilka anmärkningar
Riksdags-Fullmägtige från ofvannämnde
fyra Län sig förenat.
I an
-
Den 2 Juli.
233
I anledning häraf får Utskottet upplysa,
att fråga nu icke är om något nytt eller utsträckt
åliggande för Hemmansägare i dessa Län,
utan om en anstalt, som synes kunna leda till
deras förmon. Kongl. Maj.-ts och Kronans behållna
rente-liö och halm derstädes, sorn pä
grund af hemmanens natur mäste in natura utgå,
när Kronans behof det fordrar, blefvo vid
1809 och 1810 årens Riksdag, enligt Riksens
Ständers underdåniga skrifvelse den 16 April sistnämnde
år, rörande utfodringen för Kongl. Hofstallet,
påräknade att in natura utgöras, hvilket
ock Kongl. Maj:t under elen 2 5 September 1811
fastställt, och härutinnan kan åtmindstone för närvarande
någon ändring, icke göras, men välden
lindring beredas, att på sätt Stats-Utskottet föreslagit,
rentegifvarne kunna, mot skälig lösen
för dessa rente-persedlar, undvika besväret och
olägenheterna af desammas transporterande längre
väg till uppbörds-stället. Från längre tsd
tillbaka har sådant varit antaget, och blifvit
verkstäldt uti Uplands och Stockholms Län;
och då det efter Utskottets förslag skulle bero
af frivillig öfverenskommelse emellan Hof-Stallet
och rentegifvarne, antingen lösep må ske eller
ej, kan Utskottet icke förese, att något äfventyr
eller lidande för rentegifvarne härvid
skulle kunna uppkomma.
.Någon större rättvisa .eller jemnhet emellan
de skattdragande hemmansägarna kan ej mera
i. detta hänseende åstadkommas, än uti många
andra fall, der Skattehemman finnas olika onererade;
hvadan ock den förde klagan öfver lidande,
*34
Dera 2 Juli.
dande, som de frenne sednare åren skall öfver,
gått ifrågavarande hemmans-innéhafvare och som
förmenas ännu mera ökas af den nu föreslagna
anstalt, icke synes skäligen äga rum ; äfvensom
hvad angår uppgiften att levereriijgen tillförene
skedt vid Strömsholm ifrån Snäfringe Härad,
afseende derå icke kan göras, enär något af ifrågavarande
hö och halm derstädes icke erfordras,
utan allt bör ingå till Kongl. Hof-Stallet
samt i sådant afseende levereras å det dertill
utsedda tjenligaste upplags-stället Kongsör.
Detta öfverlemnas dock vördsammeligen till
Biksens Högloft. Ständers bepröfvande. Stockholm
den 29 Juni 1815.
På Högloft. Biddersk. På Högv. Prest-Ståndets
©ch Ad. Bedamöters Bedamöters
vägnar vägnar
Carl de Geer. Gustaf Murray.
På Vällofl. Borgare- På Kederv. Bonde
Ståndets
Ijedamöters Ståndets Bedamöters
vägnar vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Uppläst hos Högloft. Ridd. och Adeln den 2 Juli.
Högvörd. Prest-Ståndet den 2
Vällofl. Bo*,gareStäqdet den j
Hederv. Bonde-Ståndet den 2
Vördsamt Memorial!
Pikets Högloil. Ständers Bevillnings - Utskott
närmar sig under blygsamhetens farhågor
och
Den a Juli/
•ch hoppets tröst, målet af sin bana. Det genomskådade
den , redan vid sitt första inträde
derå , utan att öfverse, antingen ämnets inveckling
och vigt , mängden af stridiga intressen ,
som borde sammanjeriikas, eller de mer och mindre
grundade anspråk, söm skulle göras, och för
hvilket allt én enda svag motvigt gafs, i den
goda vilja, som förenade Utskottets samteliga
■Medlemtnary och , af Rikets Höglofl. Ständers
förtroende uppmuntrad , under mörka bekymmer,
företog ett nu fulländadt verk Utskottet
tror sig ej behöfva föra Rikets Höglofl Ständer
till sinnes, att, må hända, ingen befattning är
mera brydsam och obehaglig, än deri af Starsbördornas
fördelning Medborgare emellan, att
äfven, då fråga i synnerhet är, att jemka denna/partiella
tillökningar kunna vara af en bjudande
nödvändighet ; Att i öfrigt icke alltid
den, som hårdast tryckes, klagar högst öfver orättvis
beskattning, ty då “medborgerlig anda
qväfver mången klagan i ett ädelt bröst, och
den goda Medborgaren för Samhällets förmoner,
i det längsta, utan knot bär dess tyngder, gifvas
andre, som anse alla öfriga Medborgareklasser
böra , äfven med sin sista skärf, bidraga
til’1 deras lindring, missunna sjelfva torftighéten
ett medlidsamt afseende, och skulle föga
tillfredsställas, så länge någon, ehuru lätt börda
, vöre qvar, den de ännu ej mäktat afvälta
på redan förut tryckta skuldror. Utskottet har
derföre ålagt sig en noggran undersökning, för
att kunna rätt tillämpa de läkemedel, sorn vöre
inom
'Deri 2 Juli.
inora gränsen af dess förmåga , till en välgörande
lindring, der den oundgängligen fordras.
Äf Kongl. Majrts Nådiga förklaring vid
Riksdagens början, hade Utskottet anledning att
hoppas, det utskylderne ej behöfde okas, hvilket
i. närvarande ställning, efter dess tanka,
leke . eller, i verkligheten skulle varit möjligt.
En betydlig lindring deruti var snarare af den
ovilkorliga nödvändighet, att, derförutan, det
hela ej kunnat äga bestånd.
Af sitt Särskildta Utskott hafva Rikets
Höglofl. Ständer emottagit målningen af Eandets
tillstånd. Utskylderne, efter ett hastigt
ökadt rörelse-capitat beräknade, kunde endast
med detsammas både tillvarelse och jemt fortsatta
Circulation utgöras, och det belopp , hvartill
R.estantierne redan för år 1813 stigit, visar
nogsamt, att utom de verksammaste botemedelför
det onda , Bevillningen för ett kommande
icke utan mycken svårighet skulle utgått.- Om
bördan för smärre hemmansdelar varit mindre
känbar, har deremot ägare af större Egendom
till den grad erfarit dess tyngd, att hans undergång,
om den ännu ett år fått fortfara, icke
kunnat afböjas. Det är af sådan anledning Utskottet
både ansett den lindring tillgångarne medgåfvo,
bqra först och främst komma Jordbruket
till godo, och öfver 270,000,000 R:dr icke vågat
beräkna hemmansvärdet, sorn år 1813 uppgeck
till 320,218,000 R:dr. Förmodande Utskottet
ändå, att Rikets Höglofl. Ständer, till
upprättande af Eandets Moder-näring, taga de
verksamma mått och steg, hvarförutan den be
v
ill
-
Den s Juli.
837
villning , som nu ålägges, ej en gång med dess
bestånd kan förenas.
Af de flera till Utskottets pröfning inlem»
nade Bevillnings-Eörslag, hafva de fleste saknat
både den mognad i plan och tanka, samt
den billighet i princip, hvarförutan, då alla
föreskrifter för verkställigheten äfven felade,
deras antagande icke ens med alfvar syntes kunna
sättas i fråga. Ett enda förekom nied rättvist
anspråk på Utskottets odelade uppmärksamhet,
ett, som i alla dess delar borde noggrant
undersökas, för att, i anseende till den lika allmänt
erkända rättvisan af dess princip, som
medgifna osäkerhet i beräkning, icke förr antagas,
än med full visshet vere utrönt, att dess
förut befundne brister blifvit afhulpne, icke förkastas
förr, än den grund, hvarpå det hvilade »
blifvit noga undersökt, och befunnen till den
grad opålitelig, att en byggnad, som derå uppfördes,
svigtailde och hvarje ögonblick hotan»
de fall , icke kunde trygga någon inneboende.
Denna undersökning har blifvit verkstäld, och
då Utskottet medger, att det såsom blott åhörare
af hvad till förmon för 1810 års Bevillnings-system
blifvit i tal och skrift yttr-adt, utan
förbindelse, att ansvara antingen för summans
säkra ingående eller jemna fördelning, skulle
lätt hänförts, att gifva det sitt bifall, måste i
sin nu brydsamma belägenhet, då det ej allenast
bör yttra sig som Domare i detta ämne»
utan ock ansvara för säkerheten i beräkning,
samt en jemn rättvisa i fördelning af den bevillning
som föreslås, det anser sig ovilkorligen
pligtig*.
33*
JDatt a Juli.
pligfigt, att ogilla ett förslag, som i intetdera
af dessa hänseenden varit tillfredsställande.
Om detta Beskattningssätt med allt, hvad
det år 1810 lofvade, redan i denna tidpunkt,
vid ett hastigt ökadt Rörelse-Capital och en ännu
foga markbar undervigt i Handeln, medan,
en allmän välmåga lättade betalningen af Rande
s Utskylder, likväl orsakade brister, sorn tungt
återfollo på kommande tider, synes väl dessa vara
mera fruktansvärda nu, då en allmän nod
intagit välmågans, förlägenhet och penningebrist
den ymniga tillgångens rum Men vigtigare
inkast hafva mott; kunde en redlig uppgift
af inkomst, antingen hos en hvar förutsättas, eller
vore Beskattriingsmäns blick alltid nog klarsynt,
för att genomskåda hvarje Medborgares
sanna belägenhet, vore ock viljan alltid med
förståndet i dessa vigtiga ämnen ense.— skulle
1810 års Bevillnings-Stadga gifva ett alltid
tillfredsställande Resultat; men då uppgifternas
ofelbara riktighet skulle hos en var förutsätta
deri Medborgerliga anda, sorn beklagligen hos
mindsta delen kari förmodas måste, med antagande
af detta System , hela beskattningen komma
att bero af ett godtycko, som farligt, äfven hos
de mest upplysta män, måste vara det i högsta
grad, när den såsom här, ofta måste öfverlåta*
åt Personer , som lika sakna både förmågan af
en djup forskning och det medborgerliga nit,
hvarigenom man uppoffrar sig for sin pligt.
Calculer hafva företedts , att stödja det uppgifna
Pörslaget, — Sarskildte Ledamöter af Utskottet
sysselsatt sig med deras granskning, erfarne Em
betsmäns
-
Den 3 Juli.
betsmäns biträde jämväl blifvit begagnadt, och.
Resultatet som visat en inkomst nästan tredubbel
mot hvad den högst varit förmodad , samt
nära femdubbel mot den, hvaraf bevillningen
för.år 1810 verkeligen utgått, har gifvit en bestämd
öfvertygelse; att med förslagets antagande,
utan att någon lindring blifvit beredd i medborgerlighetens
bördor, Regeringen skulle sättas
i förlägenhet, och Styrelsen komma att sakna
den fasthet och kraft, hvarförutan Statens
bestånd måste vackla.
Utskottet har då ansett sig böra gifva åt
1812 års Bevillnings-Stadga, till sina grunder
af erfarenheten pröfvad, de rättelser som dels
af allmänna rösten högt påkallades, dels vid en
noggran undersökning funnos oumgängeligen nödiga,
antingen såsom allmän princip eller i dess
särskildta detailler. Så hade erfarenheten visat,
att då de sednast gångbara salupriser, sorn
värderingsgrund föreskrefvos, fem procent af
köpeskillingen, åtmindstone af ^Landtegendom, aldrig
kunde såsom inkomst påräknas; att Rikets
Embets- och Tjenstemän, hvilkas Eöneförmoner
alltid syntes i öppen dag, voro- allt för högt
beskattade, och att,' då inga afdrag medgåfvos
om än hela inkomst-tituln genom en viss utgift
genast försvann, de utan all rättvisa blifvit behandlade.
Eevillnings-Utskottet har i båda hänseenden
trott sig böra gifva en nödig rättelse,
och då, med antagande af samma grund, det genom
bestämda föreskrifter för värderingen trott
sig hafva förekommit all egenmyndig eller annan
nedsättning af Egendomsvärdet, än den,
SOI*
34°
Den 2 Juli,
sorn af verkeligen fallande priser kunna föranledas,
och hvilken i Utskottets Calcul ingått, icke
beräknat inkomsten af de i Fastigheter nedlagda
Summor till mer, än Fyra af Hundradel.
X förhållande till en sådan lindring i Egendomsbevillningen,
har högsta afgiften af T.öne-inkomst
äfven med en procent blifvit nedsatt ,
med.så mycket större skäl, som genom den vanliga
Centonalen den ändå vidkännes ett verkeligt
afdrag; med afseende åter, å hvad en Tjensteman^
knappaste lifsbergning oumgängeligen
fordrar, har all löne-inkomst, som sammanräknad
icke öfverstiger 300 Rid., blifvit från bevillning
frikallad, samt å lön deröfver till 1,200
Rtdrs belopp, densamma lindrad, icke så-sorn
Utskottet skulle önskat, men så vidt det varit
i dess förmåga; äfvensom stadgandet jemväl till
pensioner blifvit tillämpad!* Enskildt Egendom
och publik lön hafva blifvit åtskilde , emedan
Utskottet icke funnit rättvist, att sine Embetsman
skulle, med afseende å den enas ärfda förmögenhet,
för den lika lön dem af Staten vore
til Idel t, åläggas en olika bevillning.
Progressiva afgiften har blifvit borttagen ,
emedan för den gäldbundne hardt tryckande ,
af förmögenheten lätt gäckad, den med hvarje
år skulle blifvit ringare i producten, och ändteligen
icke lönat den vidsträckta brefväxling som deraf
föranleddes, eller ersatt det dröjsmål i Uppbörd
och redovisning, som blef en oundvikelig följd,
samt ytterst, emedan Lagstiftningen minda*
synes böra motarbeta den medborgerliga andan,
eller föranleda till illusion af Éagens kraf.
I De
-
Den a Jidit
34i
I Detaillevna har den Orättvisa blifvit afhulpen,
hvaröfver i synnerhet flere Bruks-ägare
med skäl kiapat, att det för deras Bevillning
stadgade mindsta belopp, var så högt beräknadt,
alt icke deras behållning, utan hela tillverkningens
salu pris, blef Bevillning underkastadt. I enlighet
med mankönets har qvinkönets Capitationsbevillning
mellan 1$ och 18 ar blifvit nedsatts
Gemenskapen af indeldta och värfvade Arméen,
enligt Rikets Möglofl. Siänders önskan vid Riksdagen
år 181a, för, denna afgift förskonad: de
personliga utskylderne för de ringare Folk-klasser
märkeligen lindrade och den 3:dje Artikeln
jemväl kunnat utan svårighet umbäras, hade
icke Utskottet dels velat gifva efter för den
mera allmänt yttrade önskan, att Brännvins-Consumtions-afgiften
måtte upphöra, dels ansett sig,
då det ej kunde tillstyrka Uandt-Tullarnas åter
upptagande, så mycket heldre böra låta Tull-ersättningen
i allmänna Bevillningen ingå, som
den pä manga ställen, och i synnerhet i.J-Iufvud-Staden,
i ett lika orättvist som allmänt öfverklagadt
förhållande utgått. Sedan Bränvins-Consumtiops-afgiften
blifvit stadgad till ett belopp af
iner än Tio procent af Bevillningen efter s:dra
'Artikeln, har Utskottet icke utan den yttersta orättvisa,
och utan att all den lindring, som för Jordbruket
varit åsyftad, skulle genom detta enda drag
försvunnit, ansett sig kunna låta den sednare på
samma sätt utgöras; det har derföre låtit icke fullt
hälften (det högsta som varit rnöjligt) utgå efter
Bevillningsgrund, och för det öfrigas godtgörande
stadgat en Personel Bevillning, i trenne klas5
.te Bandet. 31. 33. *er
24*
Den z Juli.
ser till det belopp, som i Förslaget synes oell
hvarifrån alla de, som af Tullarnas indragning
hafva ringa eller ingen nytta, äro helt och hållet
undantagne. Qvarn-tullen och Accisen deremot,
har Utskottet funnit bora utgå och uppbäras
på enahanda sätt, som hittills, och får till
Rikets Höglofl. Ständers pröfning vördsamt hemställa,
om icke Riksgälds-Contoiret, mot rättighet
att uppbära hela den öfriga Bevillningen,
beräknad till 2,770,000 R;dr, må de för UandtTulls-ersättningen
och Consumtions-afgiften belöpande
270,000 R:dr till Stats-Verket godtgöra.
Calculernas pålitlighet förmodar Utskottet
vara så mycket mera ofelbar, som de äro grundade
på en vunnen erfarenhet, hvilken år 1812
ej var att tillgå; större Summor jemväl blifvit
för afskrifningar beräknade, hvilket förut aldrig
handt, samt en nedsättning till femtio millioner
i Egendoms-värdet föresedd, hvilken, om
Åkerbruk och Näringar nf Rikets Ständer vinna
det biträde, hvarförutan det helas bestånd
äfventyras, troligen ej skall komma att äga rum.
Bländ inkast som Utskottet föreser, är Capitalistens
beskattning ett ämne, som , ur flera
synpunkter betraktadt, länge fästat dess uppmärksamhet.
Utvägar hafva icke saknats, att aftvinga
honom en gärd å Fosterlandets altare; men
utom det, att den omgång, sorn till en del verkat
upphäfvandet af progressiva afgiften, skulle
härigenom med ännu mindre nytta åter införas,
anser Utskottet vidtagandet deraf i närvarande
ställning skola komma att ytterligare betunga
den gäldbundne; i en förändrad åter, som så
huf
-
Den 3 Juli.
243
hufvudsakeligt beror af Rikets Högloft. Ständers
egna åtgärder, de stadgade afdragen, utan motsägelse
få äga rum. Utskottet har likväl genom
vissa föreskrifter, Utan våldsamhet, men
icke derföre mindre verksamma, sokt att omgjorda
gäldenärs til 1 sta rid i ga rätt.
Då en öfvet flods afgift å sådana förbruknings-artiklar
, som inom .Landet tillverkas, skulle
qväfva inhemsk industrie, har Utskottet ansett
den icke böra äga rum ; likväl har , i grund
af Rikets Ständers Beslut, dten vanliga afgiften
på spelkort blifvit bibehållen, äfvensom till fyllnad-
den förut varande å hundar Ehuru, med
en ringa tillökning i den Personliga classificerade
Bevillningen, den kunnat undvikas å utländska
öfverflöds- eller luxe-artiklar, har Utskottet
ej velat, i förväg för möjeligen blifvande förbud,
stadga rn afgift, hvais beräkning skulle blifvit
ytterst osäker, heldst det ansett en sådan lärnpeligast
stadgas genom en så beskaffad förhöjning
å Sjo-Tulleri , sorn, med afseende ä varuvärdets
och myntets inbördes förhållande, förenar
det å varans mer eller mindre umbärlighet
samt importens verkan å handels-vågen; det är
endast på sådant sätt, som afgiften oberoende
af en mer elter mindre redlig uppgift träffar
Consumenten och träffar i deri mån han consumerar,
det är på en gång säkert och i det mest
rättvisa förhållande.
Till ersättning för den Bevillning, sorn en
öfver all gräns uppstigen • Bränvin*-förtär ing år
1812 ålades, och hvarigenom i synnerhet, hos
det uppväxande Slägte* denna osed förmodades
kun
-
544
Den 2 Juli.
kunna, til! allmän båtnad inskränkas, bar den g:dje
Artikeln tillkommit, hvaraf endast enviss del
för Tull-ersättningen fordrats. Afgifterna å Socker
och Alun, så väl som hvad efter Beslutet
vid i8og-io årens Riksdag genom förhöjning i
Sjö-Tullen å vissa Artiklar under namn af LandtTulls-ersättning
stadgades, anser Utskottet böra
till nästa Riksdag fortfara, och torde Rikets Hög»
lofl. Ständer böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att dessa båda afgifter måtte directe
komma Sjö-Tullen till, godo.
Eskilstuna Fristad har Utskottet trott böra
så mycket heldre bibehållas vid de förmoner,
den vid Stadens inrättning på Rikets Höglofl.
Ständers tillstyrkan i Kongl. Kungörelsen den
16 April i77-i tillsades och i Kongl. Reglementet
den 22 Februari , 1787 vidare förklarades,
som denna till Rikets både heder och väsendtliga
nytta ledande Inrättning derförutan skulle
förfalla, och i öfrigt låtit sådana Inrättningar,
som äro allmänt nyttiga, jemte vanlottade Provinser,
Verk och Medborgare-klasser , vederfaras
all den lindring, som med billighet stätt att
förena, och möjlig varit.
Chartse-Sigillatse-Förordningen har Utskottet
efter gifven anledning öfv.ersett och med ganska
få förändringar, som icke åstadkomma någon
synnerlig mindskning i dess belopp, antagit,
men emedan försäljningsman svårligen kunnat
förmås att ett sådant besvär sig åtaga, i
synnerhet å minfdre valeurer höjt den betalning,
som utom Stämpeln erlägges, och enär af flera
skäl en extra stämpling i Hufvudstaden blifvit
* tillä
-
Den st Juli.
545
tillåten, för densamma stadgat sådana Controller
, som af Rikets Höglofl. Ständers Fullmägtige
i Riksgälds-Contoiret föreslagne, förmodas helt
och hållet skola betrygga Statens rätt.
De föreskrifter för Mantals-skrifningen , som
i Bevillnings-Stadgan innefattades, har Utskottet
noga granskat, samt i anseende till tiden och
åtgärderna så jemkat, att, då den förre, så mycket
möjligt varit, blifvit framflyttad och något
öfverflödigt arbete icke ålagdt, verkställigheten
för Presterskapet, utan åsidosättande af deras
egenteliga kall, må blifva möjlig, samt i allmänhet
hindren undanrödjas för Ståndets närvarelse-
dervid , till befordrande af all skälig växtlighet
i Bevillnings-Summan , samt all oumgängelig
Controll å dess belopp. Hvad angår Husförhörs-längderna,
så, enär dessa måste författas
i likstämmighet med Socknens eller Församlingens
Ecclesiastika indelning i vissa Rotar,
och således icke möjeligen kunna hafva den alfabetiska
ordning sorn Kronans Jordbok , har Utskottet
likväl trott sig böra äska, att hvarje Husförhörs
- längd måtte förses med ett pagineradt
Register, på det Hemmanen, med mera lätthet,
måtte der igenfinnas, och då några Utdrag derur
icke lära kunna Kyrkoherdarne, utan Ståndets
medgifvande, åläggas, ansett ändamålet vala
uppfyldt, om Mantals-längdens enligliet med
Husförhörs-boken vid skattskrifningen noggrant
pröfvas och vederbörligen vitsordas. Utskottet
har ock , i allt öfrigt detta ämne rörande, bemödat
sig, att gifva så bestämda föreskv
att både en obehaglig villrådighet må f
SJ6
Den a Juli.
mas, samt behofvet af förklaringar försvinna*
Hvad i afseende å Brandforsakringarne iaktiagas
bör,voch Kongl. Maj:t i Nåder föreskrifva, har
Utskottet i BevilInings - Förordningen , till vederbörandes
efierråttelse, infört, och torde dervid
bora förblifva. Men hvad Uppbörden angår,
mäste, efter dess tanka, både Capitations
och öfrige Bevillningen på en gång uppbäras,
till förekommande deraf, att ett följande års Capititions-afgift
må kunna användas till fyllnad af
Balancer å det förflutnas öfriga Krono - rentor;
hvarigenom således det välgrundade stadgandet,
att ny Uppbörd ej må anförtros åt KionorFogde,
innan han för ett förflutet år för sig gjort
latt, så mycket heldre göres åter gällande, som,
med den Riksgälds-Verket medgifne ökade Discont
rätt, Utskottet anser fördelen af Uppbördens
inflytande, några få månader förut, nu mera
hvarken svara emot de olägenheter och det
äfventyr, sorn en sådan anstalt medförde, eller
någon verkelig lättnad för den skattskyldiga
derigenom hafva blifvit beredd. Hedan genom
den Progressiva Bevillningens afskaffande , har
Uppbörden blifvit märkeligen lättad , och Utskottet
har derjemte sokt lemna sådana föreskrifter,
som förenkla methoden och gifva all möjelig
reda; hit hörer deri särskildta Lands-Boken för
Riksgälds Verkets medel, hvars inrättning det
föreskrifva. Men då, med anledning afförd klagan
ofver Debet-Sedlarnas multiplicerande utöfver
verkeliga behofvet, Utskottet inskränkt deras antal
inom hvad detsamma klafver, har så väl för
?tt ersätta den härigenom mindskade inkomsten
för
Den q Juli.
2 47
för Häradskrifvarne, som ock till fond för nu
stadgade ehuru knappa underhåll för PröfningsCommittéens
Ledamöter, det ansett en procent
af hvarje Lans hela taxerade Bevillnings-Summa
böra, på sätt Förslaget innehåller, till de med
verkställigheten förbundne kostnader afsättas; endast
i afseende å Stockholms Stad hafva meningarne
häröfver i så måtto varit delade, att Högloft.
Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet, under vilkor att Löne-anslagen
för Uppbördsmännen till en del af Statens
medel bestridas, ansett endast | procent, mea
Högvördiga Prest och Vällofl. Borgare-Stånden
en procent, höra härtill afsättas, hvilka alternativer
derföre Rikets Högloft. Ständers upplysta
pröfning vördsamt underställes.
Då från Utskottes calculer, grundade på en
vunnen erfarenhet, måst, med afseende å Landets
brydsamma belägenhet och den allmänt öfverklagade
nöden, afräknas större summor, så
väl för en befarad nedsättning i Egendoms-värdet,
sorn för, de afkortningar, hvilka kunde
komma att äga rum, får det vidare underställa
Rikets Högloft. Ständers pröfning, om icke, sedan
första årets möjeligen blifvande öfverskott,
till Calculernas betryggande för framtiden, åt
Riksgälds - Contoiret blifvit öfverlemnadt, allt
hvad de följande öfverskjuter 150,000 Rjdr,
hvilka på enahanda sätt böra insättas , må , efter
af Rikets Högloft. Ständers Fullmägtige i Banken
och Riksgälds-Contoiiet gjord uträkning användas
till nedsättning af vissa procent af all
bevillning efter q Art., så att hvarken förlägen
-
Den t Juli,
genheten ma okas genom större summors Indragning
ur allmänna rörelsen, eller Medborgare
nödgas tillskjuta mer, än Statens behof
kräfver.
Afven nu har Bevillnings Utskottet nogsamt
insett, i hvad mån framtida arbeten af
detta slag , genom vundna Statistiska upplysningar
underlättas, och tillstyrker derföre sina
Principaler, att inför Thronen visa vigten af all
åtgärd, sorn den befrämjar.
Vid redactionen af Författningen har Utskottet
i synnerhet bemödat sig, att undanrödja
motsägelser, samt med undvikande af onödig
vidlyftighet, så bestämma alla föreskrifter , att
ingen villrådighet rnå äga rum.
Alla de Memorialer, angående Uevillnirigen
, som till någon Utskottets åtgärd blifvit
remitterade, torde Rikets Högloft. Ständer, med
afseende, å deri korta tid, som för Biksdags-ärendemas
behandling återstår , anse såsom med det
nu aflemnade Förslag besvarade.
Utskottets åtgärder underkastas riu Rikets
Höglofl. Ständers granskning, med ali deri tillförsigt,
som ingifves af rena afsigter , med allt
det öfverlåtande åt en högre upplysning, sorn
födes af öfvertygelsen, att äfven dessa afsigter
kunna missledas och fela. Delade meningar
och olika begrepp om det sannå oda rätta hafva
i ämnen af mindre invecklad beskaffenhet ofta
förekommit, huru mycket mera böra de då förmodas,
der det enskiidta Intresset starkt verkar
på öfvertygelsen, och nyhetsbegäret svårligen
tillfredsställes af förut vedertagna stadgar. Utskottet
-
Den 2 Juli.
240
skottet har likväl trott det vara bade Ilikets Högl.
Ständer och sig mest värdigt, att icke utan de
vigtigaste skäl frånträda ett beskattningssätt, sorn
på erfarenhetens pröfvade grund hvil, ar, och nu
äfven genom sin enkelhet förmodas hafva vunnit
i värde. Om egenkärleken stundom 'upprest
sig mot de bästa förslag, af den enda orsak
, att de haft en annan grund; om nian ända
till ytterlighet bemödat sig , för att öfverändakasta
ett verk, af Fosterlandskänslans och erfarenhetens
händer upprest , under Patriotismens
bifall, utan afseende derå, att man tillika störtade
mången god Medborgare och handlade
orättvist; oin man utan tvekan tändt misshällighetens
fackla , för att offra åt sin egen inbillade
storhet; huru skulle det då väcka förundran,
om äfven Utskottets bemödanden af främmande
afsigter motverkas. At upplysta Principalers
pröfning öfverlemnar det nu resultatet af
sina mödor , med det lugna medvetande, att
hafva åsyftat endast allmänt val, och väntar af
en opartisk eftertid rättvisa för sina handlingar
som mödosamma och, må hända, nu misskända,
då alla meningar en gång sammanstämma i den
värdigaste föreningspunkt, inflytandet af främmande
afsigter upphört, och det enskildta intresset
tystnat, i hvarje god Medborgares bifall
skola njuta sin belöning.
Calcul öfver Bevillningens beräkning, jemte
hvad mera ämnet rörer, saint åtskilliga Ledamöters
särskildta yttranden bifogas, och varder
det ena med det andra Pikets 'Högloft. Ständer
- ' vörd
-
*50 Den * Juli.
vördsamt understäldt. Stockholm den i Juli
181 5-
På Höglofl. Riddersk.
och Ad. Eedamöters
vägnar
Carl Stellan Mörner.
På Vällofl. PorgareStåndets
ledamöters
vägnar
Nils Limnelius.
Fröjed till Bcvillnings-Stadga
A r t. 1.
Personel Afgift
Erlägges af alla inom Sveriges Rike i
Mantals-Eängd Skattskrifna personer, utan afseende
på Stånd eller förmögenhet.
Af hvarje Mansperson från fyllda 15 till
fyllda 18 år - - - 32 sk.
Från och med ig:de året 1 R:dr
Af hvarje Qvinna från fyllda
15 till fyllda .18 år - - 16 sk.
Från och med ig:de året - 24 sk.
Denna afgift fortfar att årligen utgå, till
fyllda 63 års ålder, då den upphör för alla
dem, som icke af Egendom, Tjenst eller Rörelse,
äga en inkomst af Femtio Riksdaler.
A r t.
På Högv. Prest-Ståndets
Eedamöters
vägnar
Olof Bjurbäck.
På Hederv. BondeStåndets
Eedamöters
vägnar
Joli. Magn. Wessing.
Henr. Christ. Zaar.
Den s Juli.
*5*
Art. 2.
Afgift 0/ Lön, Egendom och Rörelse m, m.
§• X.
Af Embets- och Tjenstemän samt Betjente m. fl.
1. Mom. Alla Embets- och Tjenstemän
af Civil , Militgiie- och Ecdesiastique Staterna,
samt öfriga Allmänna Verk, Priyata Bolag och
Inrättningar af hvad beskaffenhet de vara må, i
Släder och på Landet, skola för den sammanräknade
Lori, de af en eller flera Tjenster åtnjuta,
antingen i penningar-, Kronotionde, Spannemål
från Kronans Magaziner, Indelta Hemmans
rentor, anslagen åker och äng eller andra
sådana lägenheter, då den öfverstiger Trehundrade
Riksdaler, erlägga:
Till och med Sex hundrade Riksdaler En
af
Från Sexhundrade Riksdaler till och med
Ett Tusende Två Hundrade Riksdaler, Iva af
Hundrade, samt
För ali Lön derutöfver, Tre af Hundrade.
Kommande den Lön, som är indelt eller
utgår i persedlar, att förvandlas i penningar,
efter den näst före Taxeringen satta Markegång.
Under Lön förstas all dén inkomst, som
af Tjensfen under loppet, af året blifvit förvärfvad
och veikeligen åtnjutes. Beloppet deraf
skall på det sätt uppgifvas, att hvad efter Stat
utgår, uppföres såsom Ordinarie Inkomst, roen
Extra Arfvoden utom Stat, Tractamenten för
till
-
Den 2 Juli.
tillfälliga förrättningar på vanliga TjenstgÖringsO
rter, Compagni-Revenuer, Procenter, Remisslage,
Tingsgästningspenningar, Expeditions-lösen
och andra Sportlar, föras i en Summa under
Titul: Extra Ordinarie Inkomst; hvilken sednare
beräknas efter det belopp, hvartill den
året förut uppgått.
Boställen och på Rön anslagne Lägenheter
skola, lika med andra Hemman, till deras
värden uppskattas, och den deraf beräknade inkomst
tilläggas Innehafvarens öfriga löningsförmooer,
och Bevillning efter redan stadgad grund
påföras, med iakttagande
1:0 Att då Bevillningen utgått af Boställsvärdet,
den Indelta Boställs-rentan från Löneberäkningen
försvinner.
2:o Att Löne-Bevillnitigen för Embets- och
Tjenstemän icke förändras genom afgiften för
deras enski ld ta egendom.
Ofvan stadgade Bevillnings-grund gäller således
äfven
1:0 För Ecclesiastiqve Staten och dertill
hörande Betjente, Organister och Klockare på
Landet och i Städerna, i anseende till Tionde
och öfriga rättigheter af Församlingarne, Löner
och Lönings-tillgångar i penningar eller hemxoans-Rentor,
Vederlag, Förläningar och andra
inkomster, som i och för Tjensten verkeligen åtnjutas;
hvarunder äfven begripes för Capellaner
den inkomst de, efter slutad och behörigen fastställd
öfverenskommelse, njuta af Kyrkoherdarna,
hvilke sistnämnde derföre äga, att berörde
utgift från sina egna inkomster afdraga.
2:o Fös
Den 3 Juli.
2 53
2:o För Academie, Gymnasii och Scholae
Slate rna, DomKyrko Sysloman , Kyrko-Xnspectorer
m. fl.
g:o För Städernas Magistrater samt öfriga
Tjenstemän och [Betjente.
4:0 För dem, som åtnjuta Pensioner, Gra*
tialer och Benådningar, hvilka utgå efter Stat
eller af allmänna medel.
5:0 l7ör Qvinna, som njuter lön eller an*
nan inkomst; sä ock Pension, Gratial eller Nådegåfva
af allmänna medel.
Hvaremot Patroni Ecclesiarum i Skåne ,
Halland och Bohus Fän, som njuta Spa.nnernål
af Krono- eller Kyrkotionde, betala Fem
procent af Spannemålens värde, uträknadt efter
den näst före Taxeringen satta Markegång.
Fika afgift erlägges ock af den, Kyrkorna i dessa
Orter tillhörande Tionde, som ej är på Fön
anslagen, eller på annat sätt dem frångår , och
uträknas värdet på nyssnärnde sätt; äfvensom af
DomKyrkorna i Riket för deras inkomster i
Spannemål eller Hemmans-rentor, sedan derifrån
blifvit afräknade efter särskildt Stat utgående
Fonér, för hvilka Innehafvarne efter denna
Artikel och §., till det belopp förut stadgadt
är, Bevillning erlägga.
§. 3.
Bevillning af Städerna.
1 Mom. Handlande , Skepps-Redare , Fa*
brikörer, Handtverkare och Borgare, taxeras och
utgöra
I
i 5 4 Den a Juli.
utgöra Bevillning i förhållande till deras vil-<
Isor och rörelse med fern for hundrade af den
inkomst de under nast för gående aret njutit.
Endast aflöning och arbetskostnad i och for sjelfva
rörelsen eller handteringen, får derå afräknas
och bevisliga fot luster jemväl betraktas
På
Taxeringsmännen allena beror pröfningen
af de Skatskyldiges uppgifter. De skola
derföre ovillkorligen, med strängaste rättvisa,
efter Ed och samvete pröfva dem, samt bestämma
hvarje skattskyldigs afgift. Alla nödiga
upplysningar skola för detta ändamål noggrant
sökas, Utskeppningen, Importen, Skeppsfarten,
Afstärnplingen, Handelsröreisen m m. lagas i
betraktande, äfvensom, jemte allt detta, en synbar
större lefnadskostnad, vid bedommandet af
inkomsternas belopp, skall tjena 'Faxeringsmännen
till vägledning.
De äga dessutom , att så vidt de Skattskyldiges,
uppgifter hafva något sammanhang med
Publika Verks befattning, ovägerligen af dem
undfå de upplysningar, sorn kunna erfordras.
Skulle, efter inhemtande deraf, någon anledning
vara till tvifvelsmål om rigtigheten , antingen
af sjePva uppgiften eller af de gjorde afdragen
, äge TaxeringSmännen att specifika uppgifter
i bägge delarna den Skattskyldige affordra.
2 Mom. Handlande, Skepps-Redare, Fabrikörer
och flere, hvilkas rörelse i hufvudsaklig
måtto beror af utrikes handel, indelas icke
i Glassér till Bevillnings utgörande, utan varder
den mindsta afgiften för dem faststäld, hvarunder
-
Den 2 Juli. 255
under Bevillning, efter denna Artikel,-ej må
någon påföras, nemligen:
I Stockholm och Götheborg.-
Grosshandlare - - P>:dr 30: ——
Handlande, Skepps-Bedare, Mäklare,
Skepps-Clarerare och Apothekare 20: —-  Fabrikörer och Manufacturister - 15: —-
1 Första Glassens Städer.-
Handlande etc. - - - 20: —-
Fabrikörer etc. - - * 25: —
1 Andra Glassens Städer:
Handlande etc. - - 16: 32.
Fabrikörer etc. - - - 13: 16.
1 Tredje Classens Städer.-
Handlande etc. - - - 15: —
Fabrikörer etc. - - - 12:
1 Fjerde Classens Städer:
Handlande etc. - - - 13: 16.
Fabrikörer etc. - - - 10: ~
1 Femte Classens Städer.-
- 10:
Handlande etc.
Fabrikörer etc. - - 8: -—
3 Mom. Bryggare, Handtverkare och andre
Borgersman, hvilkas rörelse och näringsfång
egent*
85&
Den 2 Juli.
egentligen är rigtadt på inhemska producter, deras
tillverkning och afsättning och alitsa , det; ena
året mot det andra, ej synnerligen bero, af Handels-Conjuncturerna,
skola, med bibehållande af
den i allmänhet faststälda grund, fem procent
af inkomsten , taxeras i anledning af nedanstående
, till närmare rättelse faststälda Classification,
nemligen:
1 Stockholm och Götheborg
Tolf Glassér •
Första Classen
Andra dito
Tredje dito
Fjerde dito
Femte dito
Sjette dito
Sjunde dito
Åttonde dito
Nionde dito
Tionde dito
Elfte dito
Tolfte dito
R:dr 266 :
200 :
I 50 :
120:
90:
70 i
- ' 5«:
40:
30:
20 :
1 5 :
10:
I Städerna af Första Glassen -•
Första Classen
Andra dito
Tredje dito ,
Fjerde dito
Femte dito
Sjette dito
Sjunde dito
Tio Glassér
15°
120
9°
75
60
4 5
3°,:
Atton
-
Dm a Juli. 257
v
Åttonde Classen - - ao: __
Nionde dito - * - 15: —
Tionde dito - - ■ 10: —
1 Städerna af Andra Classen.-  Nio Glassér.-"
Första Classen - - 100: —•
Andra dito - - 80: ___
Tredje dito - - 60: __
Fjerde dito - - * 45: __
Femte dito ... go: —
Sjette dito - - ao: —
Sjunde dito - ' « - ia: —■*
Åttonde dito - - • 10: —
Nionde dito - - * m
1 Städerna af Tredje Classen ■
Nio Classer:
Första Classen - . * 80: mmr,
Andra dito . - 65: ,
Tredje dito » . . 50:
Fjerde dito - - . 40: —•
Femte dito - - »30: __
Sjette dito - . - ao: —•
Sjunde dito «. . - la: -**
Åttonde dito . - g: —
Nionde dito ' ~ - . 7:
1 Städerna af Fjerde Classen:
Nio Classer :
Första Classen - • ■ Co:.—-
Andra dito « - - 50: —
Tredje dito - - - 40: —*
Fjerde dito - - 30: —
Femte dito - • • 20: —
5ite Bandet. 33* 34* Sjette
2&8
iDen 3 Juli.
Sjette Classen ...
Sjunde dito - - -
Åttonde dito -
Nionde dito ...
1 Städerna af Femte Classen.-
r>
Atta Glassér:
23: 26»
9- —
7: 24.
6: __
Första Classen
Andra dito
Tredje dito
Fjerde dito
Femte dito
Sjette dito
Sjunde dito
Åttonde dito
4 Mom.
45: ~
3°: —
20 : _
15: —
20: —»
7: —
5-* 24.
4: —
ga dels att
Taxeringsmännen a
pröfva, hvilka och huru manga af de uppförde
Classer kunna i hvarje Stad tillämpas, dels ock
Utsätta en ringare minimi afgift, än ofvan är
nämnd t, för den Borgersman, Handlande eller
Handtverkare, som utan att vara alldeles utfattig
och på sådan grund från afgift fri, likväl ej mäktar
den faststälde mindsta afgiften inom dess Class
erlägga. Sistsnämnde förhållande skall dock i
Protocollet noggrant antecknas och Taxeringsmännens
åtgärd härvid , genom utdrag af Taxerings
- Längden, Pröfnings - Comrnittéen underställas.
5 Mom. Den som drifver särskildta hand»
teringar och rörelser erlägger Bevillning af deras
sammanräknade inkomst, hvilken dock för hvarje
handtering särskildt upptages. Med Taxeringsmännens
pröfning af dessa uppgifter forhålles
såsom förut stadgadt är.
6 Morn*
Den a Juli.
359
6 Mom. Borgare, som ej i laga ordning
uppsagt Burskap , erlägger emedlertid afgift i
egenskap af Borgare, fastän han näring eller handtverk
icke idkar. Hit höra ock Contingent-Borgare,
och påföres afgiften i den Stad, der de äro
antagne.
Borgare-Enka, som sitter i handel och rörelse,
taxeras lika med Borgare; men har hon.
i behörig ordning Burskap uppsagt, och idkar
ej någon Borgerlig Näring, påföres henne icke
någon sådan afgift, utan anses hon , efter omständigheterna,
på sätt i öfrigt är förordnadt.
De af Ridderskap och Adel samt Magistrats
och andre personer, som i någon Stad
hafva sådan handtering och rörelse, att de i anseende
dertill kunna räknas bland Gross- eller
andra Handlande och Idkare af Borgerlig näring,
ehuru de Burskap icke antagit, skola, ehvad
de äro Löntagare eller ej, särskildt taxeras, i förhållande
till deras rörelse, lika med Borgerskapet.
7 Mom. Öfrige till Städerna hörande personer
erlägga:
Advocater och alla som med laglig rätt
biträda Parter i rättegångar, i Fem Classer:
Första Classen - - R;dr 75 : —_
Andra dito - - - 50:
Tredje dito ■» - « 30: —
Fjerde dito - - - g0!
Femte dito - - - 10: —
Acteurer och Actriser, Musicanter, Sångare,
Sångerskor, Dansmästare m. fl., sorn tillhöra antingen
de Kongl. Spectaclemas Stat eller öfriga
Spectacle-Troupper, taxeras , då de njuta inkomst
af Information, i Fyra Classer:
Den t Juli.
Första Classen - * 2 §
Andra dito - - *5
Tredje dito , * 8
Fjerde dito - - • 5;
och för Löneförmoner särskildt, efter förut stadgad
grund.
Arbetsfolk i Städerna, som icke äro lagstadde,
och ej eller njuta ständig årslön, utan
arbeta för Dagspenning eller efter särskild öfverenskommelse
och beting:
Mankön:
1 Stockholm och Götheborg.-  Ogifte och Enkl ingar samt gifte utan minderåriga
Barn - - R:dr i: 24..
Gifte samt Enklingar med minderåriga
Barn - * - 24*
1 de öfriga StädernaDe
förre - - - 1: 8-
De sednare - - - 16.
Qvinkön:
Ogifta eller Enkor utan minderåriga Barn:
1 Stockholm och Götheborg - 24.
I de öfriga Städerna - - 16.
Artister som icke äro Borgare, i sju Classer:
Första Classen - - 50: —
Andra dito - - - 2 51 —
Tredje dito - - - 20: —
Fjerde dito - * * 16: —
Femte dito - - - 12: —
Sjette dito - - - 8 : —.
Sjunde dito - - - 4:
Auctions Betjente: Se Städernas Betjente
Betjenter eller Lakejer i Lagstadd Tjenst:
För
Den a Juli.
För en eller Två, hvardera R.dr a:„
För den Tredje - - - 4 : -
den Fjerde - * - 6:
den Femte - - - 8: —
den Sjette - * - 16: —
Med Betjenter förstås Kammartjenare, Taffeltäckare,
Jägare samt alle andre manspersoner,
som till uppassning nyttjas; med undantag af
minderåriga tjenstgossar. All sådan Betjening
i ett hushåll skall sammanräknas, så att för
Fru eller minderåriga Barn någon särskild Betjening
ej må uppgifvas och den förhöjda afgiften
derigenom mindskas.
Hyr-Rakejer * « B:dr 4: —
Billard-ägare:
För hvarje Billard, der så kallade Partipenningar
betalas, i Två Classer: '-
1 Stockholm och Götheborg.-  Första Classen - - R:dr 100: W
Andra
dito - - - 66: 32.
1 de öfriga Städerna.-
Första Classen - - • 75: ;
Andra dito - * • 50 :
Innehafvare af Billarder vid Hälsobrunnar,
frias från afgift, så vida inkomsten deraf tillfaller
Brunns-Cassan eller de fattiga.
Bokhandlare, lika med Handlande.
Boktryckare, lika med Manufacturister.
Boktryckeri Konstförvanter i Två Classer:
Första Classen - - R:dr 2: 16.
Andra dito - - -2:
Byggmästare, Skepps-, i Städerna i Fem Classer;
Första Classen - - R:dr 40:
Andra dito » . 30: __
Den 2 Juli.
Tredje Classen - - R.’dr *o:
Fjerde dito - * -15: —<
Femte dito - - - 10:
Öfrige Byggmästare, Iliea med Handtverkare.
Chirurger med Practik, samt Badare och de
som halla Rakstugor, i Fyra Classer :
Första Classen - * R:dr 30:
Andra dito . 20: —-
Tredje dito - - - 10: —
Fjerde dito - - '5:
Collectörer erlägga Bevillning af deras inkomst
i lika förhållande, som för Ernbets- och
Tjenstemän är faststäldt, och skall beloppet af
den för det föregående året uppburne Provision
genom bevis från Lotteriets Hufvud-Contoir,
styrkas,
Directeurer, Tbeatre-, vid andra än Konungens
Spectacler, erlägga årligen - R:dr 25: —
och dessutom för hvarje Representation i
Stockholm och Götheborg - R:dr 4: —-
samt i alla öfriga Städer och orter 2: —
Med förbindelse att innan de från Staden
eller orten afresa, vederbörligen styrka att
Representations - afgiften blifvit erlagd; och
skall qvitto derå, jemte betyg att Bevillningen
för löpande året blifvit gulden eller säkerhet
derföre stäld, ovilkorligen företes å
den ort, dit de sig begifva, innan något Speetaele
der får uppföras.
Doctorer, Medicinae-, eller Läkare med practique
utom tjensten, taxeras till fem procent af depås
inkomst, dock ej under Tio R:dr.
Fiskare ,
Den s Juli.
S63
Fiskare, som äro Borgare» i feni Classer:
Första Classen - - - ao: —
Andra dito • * • 13 : —
Tredje dito - * - 8: —
Fjerde dito - - * 5: —
Femte dito » - « 21 34»
Fiskare som icke äro Borgare, Mätare, Packare,
Vindragare, Klampare, Fin- Hamp- Tjäruoch
Bräd-Vräkare, Packhus- och Vågkarlar
lika med Arbetskarlar.
Försaljerskor, så kallade Brödjur^gfrur i Bagare-Bodar
samt alla öfriga personer af Q vinkönet,
som förestå försäljning i Bodar eller på Närings»
ställen för andras räkning, i Fyra Classer:
Första Classen - - R:d. 6
Andra dito - - ”4
Tredje dito - - 2
Fjerde dito - - * 1
Gesäller, Verk Gesäll, eller den
färsta på Verkstad, der mindst tre
finnas - - - 2: 16.
Alla öfriga Handtverks- - I: 32.v
Gouvernanter och Informations
Fruntimmer i Privata Hus - X: 24.
Fruntimmer, som hemma hos sig hålla
Pensions-inrättningar eller Scholor, betala i så~
dan egenskap ingen afgift efter denna Artikel.
Handels - Expediter och Commissionairer ,
Casseurer, Bokhållare och Betjente samt Inspectorer
och Factorer med flera vid Städernas Bruk,
Manufacturier och Boktryckerier, jemte Apothekares
och Fältskärs Gesäller i Slockholm och
Götheborg samt första Classens Städer, i åtta
Classer. Första
264
Den i Juli.
Första Classen
Andra dito
Tredje dito
Fjerde dito
Femte dito
Sjette dito
Sjunde dito
Åttonde dito
a»
12 :
8:
6: _
1 de öfriga Städerna i Sex.-
Första Classen
Andra dito
15
10
Tredje dito - , . . - 7:
Fjerde dito - - . 5 ; —
Femte dito - - - ” 3:
Sjette dito - - _ - 2:
Handtverkare, Kronans vid Amiralitetet,
Artilleriet och Fortificationen med flera Stater ,
betala efter deras Eönevilkor, ifrån 2 Riksdar
ler till 24 skillingar.
Handtverkare af alla slag vid Hofvet och
de Kongl. Spectaclerna, taxeras för lön, lika
med Tjenstemän och för Rörelse såsom Borgare.
Hofmästare hos privata - R:d. 10: _
Hushållerskor - - . 1: 24.
Hus-Predikanter, som med vederbörligt
tillstånd begagnas - 25: —-
Hyrkuskar, se Handtverkare
Hårfrisenrer, utom Peruqvemakase
Embetet,
ehvad försvar de hafva 2: —-  Hästhandlare, eller sådane som resa
ått sälja och byta hästar :
Hufvudmannen ■ - 20; —-
Hvarje
Den 2 Jidit
865
Hvarje medföljande Mansperson - 10: —
Qvinsperson - - - 5: —
Och skall med vederbörande Uppbördsmäns
qvittence styrkas,att bevillningsafgiften för löpande
året blifvit rigtigt erlagdt, eller säkerhet derföre
stäld, innan Pass dem meddelas.
Informatorer lios enskildta med 150 R:d.
Lön och deröfver i Två Classer
Första Classen - - Rul. 2: —
Andra dito - - - 1 : —
Inköpare för de Kongl. Hofven, jemföras med
Handlande
Judar och Italienare, som med särskildt tillstånd
resa omkring i Landet och afyttra nipper,
erlägga mindst Femtio Riksdaler; och
skola desse alltid vara försedde med vederbörandes
bevis, att löpande årets afgift blifvit
erlagd eller säkerhet derföre stäld.
Judar, sorn i Städerna drifva Handel och Rörelse
, anses i mån deraf till alldeles lika afgift
med Handlande i samma Städer.
Jernbärare vid Stång- och Tackjerns vågarna,
lika med Arbetare.
Kammar-Jungfrur - - R:dr 3 : —
Klädmäklare och Klädmäklerskor, som hålla Bodar,
erlägga, i mån af inkomsten, dock ej
under Fem R:dr.
Kock hos Privata * - - 10: —
Skeppskock, se Sjömän.
Krögare, Krögerskor, samt de som hålla Li
kör-Kammare, jemte S ösqvarters-Idkare och
Tracteurer , som ej äro Borgare , oberäknadt
Bevillning för-Bränvins-rninutering, cl,å
den tillätes, i sju Classer:
Q 66
Den s Juli.
Första Classen . • Kidr^so:
Andra dito . . . .40: —
Tredje dito .... 30: —
Fjerde dito . . . .20: —
Femte dito . . . . 15: —
Sjette dito . , . .10: —
Sjunde dito . . . . 6 ; 32.
Kuskar hos Privata » se Drängar.
Kypare i tre Glassér:
Första Classen . . 4: —
Andra dito . . . . 3; _
Tredje dito» . . . . 2: —
Ficentiater, Medicina-, med Practique utom Tjen*
sten, se Doctorer.
Fotsar .... P:dr 2:
Deras Drängar . . j :
Manglerskor af alla slag, i sju Glassér:
20:
12:
8:
6 :
4:
2 :
1:
16.
Första Classen
Andra dito
Tredje dito
Fjerde dito
Femte dito
Sjette dito
Sjunde dito
Mästare vid Sockerbruk, Manufacturier och
Fabriker i Fem Glassér:
Första Classen . . .25: —1
Andra dito. . . . 13.
Tredje dito . . , lo:
Fjerde dito , , .6:
Femte dito . . . *4:
Mästersvenner och Gesäller vid dito 2 : —
Arbe
-
i
Den, 3 Juli.
Arbetare vid dessa verk , lika med Arbetsfolk
i Städerna, utan afseende pålön och städja:
Parmmätare, i Fyra Ciasser:
Första Classen . . .ao:
Andra dito , . . .13
Tredje dito . . .6
Fjerde dito ^ . . *3
Provisorer och Gesäller på Apothek, se Handelsbokhållare.
Sjömän: Styrmän . . • ?: _
Matroser, Kockar, Jungmän m. fl. i:
Skeppare, Coopvaardie-, lika med Handtverkare
i den Stad, dit Fartyget hörer.
Skut- och Båtskeppare, som icke äro Borgare,
lika med Fiskare.
Spisqvarters-, Värdshus- och Caffehus-Idkare,
se Krögare.
Spaunmåls-Handlande, som icke äro Borgare,
taxeras efter deras rörelse , lika med Städernas
öfriga Handlande.
Språkmästare, oberäknad lön på stat R:dr 3: —
Stadstjenare och Police-betjente, se Städernas
Betjente.
Tidnings-skrifvare taxeras till Bevillning efter
fem procent af den inkomst de njuta.
Timmer-Handlande, se Handlande.
Timmer- och Mur-Gesäller, lika med VerkGesäller.
Timmer* och Murkarlar, se Arbetsfolk i Städerna.
Tobaks - Planteurer och Plantage-ägare taxeras
till afgift efter deras jordlägenheters värden.
Tracteurer, som ej äro Borgare, se Krögare.
Träd
-
'268
Den 2 Juli.
Trädgardsmästare, som ej äro Borgare, i Fyra
Glassér:
Forsta Classen . . . R:dr 5
Andra dito . . .3
Tredje dito . . . .2
Fjerde dito . . . .a
o
Akare som ej äro Borgare, i Fyra Classer:
1 Stockholm och Götheborg:
Första Classen ... jo; —
Andra dito - - 5 : —
Tredje dito - - 3: —.
Fjerde dito - - - 2:
1 de öfriga Städerna:
Första Classen - - - 6: 32.
Andra dito - - , - 4:
Tredje dito • - - 2 : .—
Fjerde dito - - - - 1: __
q. Mom. För fastigheter i Städerna, hus,
gårdar, fabriksbyggnader, verk och inrättningar,
tomter, jord, skog och mark, erlägges Bevillning
efter värdet, med två Riksdaler af hvarje
tusende och i enahanda förhållande för mindre
summa.
10 Morn. Städernas öfrige Invånare, hvilka
här icke blifvit nämnde, taxeras i förhållande
till den i hvarje särskildt fall föreskrifne grund
för afgiftens beräknande.
11 Mom. I öfrigt erlägges af ägaren i
Bevillning
För hvarje vall- eller bandhund
8 sk.
samt för alla andra1 hundar 1 R:dr.
§• 3*
Dm 3 Juli.
§• 3-
Bevillning af Jordbruket.
1 Mom. Af alla hemman och lägenheter*
som med ägande rätt innehafva?, de ma vara
skattlagde eller icke, erlägges utan afseende på
deras natur, Bevillning med Två Riksdaler för
hvarje Tusende Riksdaler, af det uppskattade
värdet, och i förhållande för värde derunder,
utan att innehafvarens personliga skatt , eller
Bevillning för annan inkomst deruti inberäknas»
2 Mom. Aboer å Kronohemman med åborätt,
äfvensom de på Annexe-, Mensal- och
Stomhemman, samt alla andra med dem jemförlige
med lifstids-städja, erlägga enahanda Bevillning,
såsom vore de jordägare. I afseende
åter på boställen, som åtfölja vissa Embeten och
Tjenster, iakttages hvad derom i i §. i Mom.
af denna Artikel stadgadt är.
3 Mom. Utom denna Bevillning efter
egendomsvärdet, komma nedannämnde förut erlagde
utskylder, såsom af grundskatts natur, att
fortfara, nemligen!
För Friiise Egendomar:
Tio skillingar för hvarje Rusttjenstmark,
efter ingifven och rigtig befunnen Rusttjenstlängd
och Jordebok, i det Län, der Egendomen
är belägen.
Denna afgift upphör till hälften då Rust»
ningens uppsättande af Konungen anbefallesp
och äger icke rum för de till Danviks Hospital
hörande Frälse-Hemman.
De
27°
Den a Juli.
De Frälse-Hemman, som icke utgöra Kenta
i Rusttjenst-persedlar, eller icke äro i Rust»
tjenst-längden uppförde, anses vid Bevillningens
beräknande lika med andra, närmast belägne
Frälse-Hemman, med hvilka de kunna jemforas;
men för Utsokne Frälse-Hemman betalas:
i Skäne Tre R:dr 26 sk., i Blekinge Tre R:dr
16 sk. saint i Halland och Bohus Län Tre R:dr
11 sk. allt efter helt Mantal, och i förhållande
för mindre Hemmansdelar.
För Rä och Rörs samt Insockne Hemman
erlägges hälften emot det som för Utsockne stadgadt
är; börande, i händelse af Rustningens uppsättande,
ej mindre för Rå och Rörs, än Insockne
Hemman, samma afdrag äga rum, som för
Frälse-Hemman är faststäldt: och iakttases för
ID
öfrigt, att förestående afgifter efter förmedladt
Hemmantal beräknas.
4 Mom. För de Post och Lots-Hemman ,
sorn äro frikallade från Rotering och Kronoskjuts,
betalas särskildt efter hemmantalet, Två
R:dr för hvarje helt Mantal och i förhållande
för de mindre; men för dem, hvilka endast
njuta frihet för Krono-skjuts, försvinner afgiften,
5 Mom. Då ali annan i Riket behntelig
Rotering underkastad, jord, af Krono-Skatte- och
Frälse-natur, enligt Riksens Ständers Beslut,
borde vara till Kneckte- och Båtsmanshåll indelt,
men Hemman eller Hemmansdelar likväl
gifvas, som ännu ej kommit att vidkännas ett
sådant onus, utan att något motsvarande dem
ålagdt är, skola desse för en sådan Rotefrihet,
så länge de den åtnjuta, ärligen betala Tolf R:dr
för
Den 2 Juli.
271
för helt Hemman och i förhållande för mindre
delar; äfvensom Regements - Officers - Slabs Boställen,
intill dess att Extra Rotering riem ålägges,
skola i krigstid vidkännas en lika afgift, från
hvilken alla öfriga Militaire Boställen, Säterier
samt Rå och Rör med alla öfriga Hemman och
Boställen, som åtagit sig antingen Permanent
eller Extra Rotering, undantagas.
6 Morn. Arrendatorer, Hälftenbrukare och
Eandtbönder , betala afgift efter enahanda grund ,
som i allmänhet för ägare blifvit bestämd, pä
det sätt, att sedan den, under Arrende eller
annat bruk upplåtne Egendomen, af hvad beskaffenhet
den vara må, undergått värdering,
och Arrendet, vare sig i penningar, persedlar
eller tjenstbarheter, blifvit afdraget från belöpande
rentan för Egendoms-värdet efter Fyra procent,
skall Fem procent af den i behåll varande
rentan utgöra Innehafvarens Bevillning, hvilken
dock till mindre belopp, än en åttondedel,
af hvad ägaren erlägga bör, honom ej må påföras.
De som bruka Arrenderad jord erlägga Bevillning
till hälften mot den, som Arrendatorn
blifvit påförd eller mindst en Sextondedel af
ägarens.
7 Mom. I öfrigt betala, efter denna Ar.
tikel, Arbetsfolk, som vunnit tillstånd att utan
ständig årstjenst och lön arbeta för dagspenning:
Mankön, ogifte samt gifte och Enklingar
utan minderåriga Barn . R;dr x: —
Gifte samt Enklingar med minderåriga
Barn. . . lC.
Qvin
-
273
Den * Juli.
Qvinkön, ogifte eller Enkor utan
minderåriga Barn . . . 12.
Advocater och andre Fullmägtige på Landet,
som med Laglig rätt utföra Parters Rättegångar,
i Fyra Glassel':
Första Classen
Andra dito
Tredje dito
Fjerde dito
Eetjenter,
R:dr 30: —■
20: —
é • • 10 « tmmm
eller Lakejer på Landet, Jägare
och Taffeltäckare med flera, lika med dem.
Städerna.
Läns- eller Härads
-
i Fem
R:dr 20: —•
15: —
10: —
8: —
5: —
Byggmästare,
Glassér:
Första Classen .
Andra dito
Tredje dito
Fjerde dito
Femte dito :
Färje-Karlar, lika med arbetskarlar.
Gerningsmän och Sockne Handtverkare på
Landet, af hvad handtverk som heldst, samt
Sågare , Stampare och Sockne Byggmästare i Tre
Classer:
Första Classen . . R:dr 5:
Andra dito ... 3
Tredje dito . . . 2:
Gästgifverier på Landet utgöra Bevillning
efter värdet, lika med öfriga Hemman och Lägenheter,
men taxeras för Näring och Rörelse
efter belägenheten, utom Bränvins-minuteringsafgift,
i Sex Classer:
Första Classen . .* . R:dr 20: —
Andra
x>en 2 Juli
-
Andra dito - - 15: —*
Tredje dito - - 10: —
Fjerde dito - - - 5:
Femte dito - - 3: —
Sjette dito - - - 2:
På de ställen der Gästgifveriet mellan liera
är fördeldt, dela^ äfven ofvanstående afgift
emellan dem alla, efter den andel de i Gästgifveriet
äga.
Hemmans och Boställs-Innehafvare, samt
öfrige Jordägare, betala efter denria Artikel, såsom
redan stadgadt är.
Hus-Predikanter, se dem i Städerna.
Hästhandlare, se afgift och contröll för dem i
Städerna.
Inspector, Frälse-och Gårds-, samt Casseur,
Bokhallare, Fogdar, Factorer och Skrifvare i
Privat tjenst på Fandet, taxeras efter betydenheten
af den egendom de förestå samt den befattning
och lön de hafva, 1
Första Classen
Andra dito
Tredje dito ~
Fjerde dito T a
Femte dito
Sjette dito
Sjunde dito
Åttonde dito «
Hen som vid annans Egendom och Landtbruk
har öfverinseende eller laufvud-befattning,
taxeras, då Egendomen, pä ett eller flera ställen
belägen, bortarrenderad eller under eget
bruk, består af Fyra mantal eller derunder,så5.
-te Bandet. 35. 36. Sorn
Glaeser:
B:dr
40:
—
-
30:
—..
-
20:
■ ■ -r
-
-
ii:
—ma
-
6:
—
-
3:
—.
-
% :
. r
Den 2 Juli.
som Bättare, men derutöfver såsom Fogde eller
Inspector. Likväl är det icke af nöden, att för
ett helt Hemman och derunder skrifva en
Dräng såsom Rättare.
Kammererare, Frälse- och Secreterare, i
Tre Classer:
Första^Classen - - B:dr 30:
Andra dito - 20: ——
Tredje dito - - - 15:
Krono Fiskeri samt flera dylika Lägenhe*
ters Innehafvare, lxvilke endast erlägga rentan
efter Jordebok, betala trettio procent deraf efter
Markegång.
Höra dessa Lägenheter under Hemmans
Skattläggning och hafva således ingått i dess värde
, äro de från denna afgift befriade.
Krögare och Krögerskor på Landet, för Öloch
Matförsäljning, Bränvins-minutering, när den
tillätes, oberäknad, i Fyra Classet:
Första Classen
Andra dito
Tredje dito
Fjerde dito
Lotsar på Landet
Deras Drängar
Bättare och Ladufogdar vid Landtegendomar
- . R:dr 1: 24.
Se anmärkningen för Frälse-Inspectorer.
Skärkarlar eller Strandsittare utan jordbruk,
lika med Arbetsfolk på Landet, sorn ej äro i
Lagstadd tjenst.
Sockne Läkare med Practique B:.dr 3: —
Spelt'
B:dr 2 0 : —
6: —
B:dr 2 :
i>en 2 Juli.
275
Spelmän, Härads- och Sockne- , i Trä
Classer:
Första Classen - 4 B:dr 5:  ^
Andra dito - - ( - 3: —
Tredje dito -- * - 2: ——
Torp och Lägenheter , som på längre eller
kortaré tid äro afsöndrade fran sin rätta Bolstad ,
äfvensom till enskiltes nöje och beqvämlighet
uppförde åbyggnader å upplåtne platser , värderas
och utgöra Bevillning, lika med all annan
jord pä Landet , samt fastigheter i Städerna.
Alla öfriga Torp och Tagénheter inbegripas
under hemmanens värde och komma således
icke att särskildt taxeras.
Trädgardsmästare på Landet, lika med dem
i Städerna. '
Utjordar , sorn ej äro i Memmansvärdet inbegripne,
anses efter deras beskaffenhet lika med
annan jord, dock påföres ej Bevillning till
ringare belopp än x6 skill.
8 Mom. Alla på Landet vistande persöner
, som idka handel med sjöfart eller annan
Borgerlig näring och icke till afgift efter denna
Artikel äro uppförde, eller derifrån fritagne,
erlägga enahanda afgift, som personer i Städerna,
med hvilka de kunna jemföras , äfvensom
alla öfriga personer å landet af bägge könen,
hvilka till något visst Stånd icke höra och härr
ej äro nämnde, taxeras för rörelse, näring och
-yrke i likhet med personer af enahanda vilkor
och inkomst, så vida det ej styrkes, att de a
annor ert taxering undergått.
§ Mom,
27&
Den 2 Juli.
g Mom. Angående Bevillnings-afgift för
hundar iakttages hvad i 2 §.11 Mom. af denna.
Artikel rörande Städerna stadgadt är.
§• 4*
Bevillning af Bergverken, sä ock af särskilda Manufacturier,
Fabriker, Verk och Inrättningar
på Landet.
1 Mom. Af alla nedan anförda Verk,
hvilka uppskattas enligt föreskriften i Fjerde
Artikeln af denna Stadga, erlägges Bevillning
efter enahanda grund, som för annan egendom,
med Två Riksdaler för Tusende af värdet och
i samma förhållande för ett mindre, nemligen?
Alunbruk, oberäknad särskild Sjötull för hvar
utgående tunna Alun.
Ankarsmiden.
Beckbruk.
Bergsmans-hamrar.
Berliner-blått Fabrik.
Bleck- och Plåthamrar.
Blyhvitts Fabrik.
Buldans och Segelduks*Fabrik,
Cattuns-Tryckeri.
Cobolts Verk.
Degel-Fabrik.
Flors-Tinne-Fabrik.
Gevärs-Factori.
Glasbruk.
Grufvor och Masugnar, så vida de ej ingått i
värdet af den egendom de tillhöra.
Kalk»
Den 2 Juli.
»77
Kalk-ugnar.
K nip- och Spikhammar-Stockar.
Koppar - Harnrar-j
Koppar-Verk i, som smida eller valsa koppar.
Koppar valls-VerkJ
Kort Fabriker , af hvilka dessutom betalas i Stämpel-afgift
för hvarje tillverkad kortlek 2 sk.
Kommande med Stämplingen och Controllen
deröfver, att förhållas enligt särskildta föreskrifter.
Krutbruk; af desse utgår dessutom 12 sk. för
hvarje tillverkad centner krut, enligt attest
från Kongl. Krigs-Collegium.
Fädergarfverier.
Messingsbruk.
Oljeslagerier,
Pappers-Bruk.
Porce Hain s-Bruk.
Puder- och Stärkelse-Bruk.
Repslageriet
Rödfärgs-, Svafvel- och Victriol-Bruk. Dessutom
erlägges af Dylta Bruk:
por hvart Skeppund Svafvel - 36 sk.
Dito ’ dito Victriol - g
För hvar tunna Rödfärg - * 3
Sillsälterier och Trankokerier, i hvilka någon
rörelse drifves.
Sked vattens-Fabrik.
Sockerbruk, oberäknadt Bevillnings-afgiften vid
Sjö-Tullen för Rudimaterien.
Stålugnar.
Såp Bruk.
Tackjernsgjuteri och Reverber-ugnar.
Tegel
-
27S
Dm 2 Juli.
Tegel-Bruk.
Tobaks-Fabriker och Snus-qvarnar,
Tobaks-Pipbruk.
Victriol-Qlje-Fabriker.
Valls-Verk.
Ättiqke - F abriker,
2 Mom. ' Öfrige Verk och Inrättningar,
som till beskaffenhet, rörelse och inkomst tira
skiljaktiga från de förra, utgöra bevillning efter
Glassér.
Aske Calciner-Bruk i Tre Glassér:
Första Classen - - 20 : —
Andra dito - - • 12 ." —«
Tredje dito - - 5 :
De som endast förrätta rafineritlg äro fran Be»
villning frie.
Fahlu Grufvor, Fjerdeparts ^Delägare deri,
betala fem procent af förra årets behållning,
hvilken afgift innehålles vid ärliga utdelningen
och af Bergslagen godtgöres ; hvaremot
de Verk) af hvilka denna inkomst utgår, icke
skola med särskildt afgift efter denna Artikel
beläggas eller till värde upptagas,.
Kimröks-Bruk i Två Classer:
Första Classen - - - B:dr 31 "
Andra dito - - - 4: __
Klinge- och Bajanetts-smiden, i Två Glassér:
Första Classen - - r 25 1 —r
Andra dito - - - 16:
Skeppsbyggeri-Inrättningar, Privilegierade,
i Fyra Glassér:
Första Classen - - B:dr ioq:
Andia dito - - s 66: 32.
Tredje
Den 2 Juli.
379
Tredje dito -
Fjerde dito -
Stenkärls-Fabriker i Tre Classer:
33= 16.
Första Classen
Andra dito
Tredje dito
R:dr 10
3 Mom. Kohlningsfrihet på Kronans Allmänningar
eller Recognitions-Skogar, för hvarje
Afgiften utgår efter det belopp , för hvilket
Bruken, enligt Privilegier elier Resolutioner
erlägga Recognitions-afgift , antingen der
kohlas eller icke.
För Kohlningsfriheten på Härads- eller Socken-Allmänningar,
enär till Häradet eller Socknen
icke erlägges en betalning, svarande mot
den som för Recognitions-Skogars eller KronoAllmänningars
begagnande, efter Riksens Ständers
Författning år 1752 jemte Bevillningen utgöres,
skall afgiften så höjas, att beloppet blifver
enahanda med hvad för nyttjande rätt af
Krono-Skogarne erlägges.
4 Mom. De vid Bruk, Bergverk och alla.
öfrige Inrättningar antagne personer, påföras
följande Bevillning:
Arbetare, sorn ej äro Gesäller, Smältare
eller Goujarder vid Vallon-smiden, Drifvare,
Rostvändare, Uppsättare och Hytte - Arbetare,
då de icke äro Drängar i lagstadd tjenst, för
kost och lön, man- och qvinkön, lika med andra
arbetare på landet.
Arrendatorer har, anses lika med Arrendater
på landet.
Stig beräknad till 24 tunnor
8 sk.
Bälg
-
Den 2 Juli.
Bälgmakare och Garmakare i Två Glassér;
Föysta Classen - - R;dr 10:  ,
Andra dito - - - 5:
Fogdar, Grafve-, i två Classer:
Vid större Grafvor:
Första Classen - - Bldr 10:
Andra dito - - - 5:
Vid mindre Grufvor:
Första Classen - - - R:dr 3:
Andra (lilo - - - 1: 24.
Uppsyningsman vid Grafvor i tre Classer:
Första Classen - - - 3: —-
Andra dito - - - 2:  _
Tredje dito - - - j:  o
Fältskärer, Bruks-, i två Classer;
Första Classen - - - 6: *—
Andra dito - - . 3; —»
Glasblåsare, i fem Glassér :
Första Classen ...
Andra dito - - _ 6
Tredje dito 4
Fjerde dito 3
Femte dito - - - 2 ; ' —•
Glas- och Porcellain-Förare:
Hufvudmannen - - 20 : ——
Hvarje medföljande person af mankön 10:
qvinkön 5 : t
Desse kringstrykande personer skola dessutom,
till säkerhet för afgiftens erläggande, iakttaga
hvad rörande Hästhandlare är förordnadt.
Inspectorer, Factorer, Casseurer, Bokhållare
och Skrifvare lika med dem i 3 §.
Masmästare, Byggmästare, Hammarsmeder,
med
\
Den 2 Juli.
ined flera "lindra Arbets-Föreståndare vid Bruk
och Bergverk, i tre Glassér:
Första Classen - - K:dr 5 : —-
Andra dito - - - 3 : __
Tredje dito - - - 2: —.
Mästersvänner - - 1: 16.
Mästare vid Fabrikerna och öfriga Inrättningar,
i fem Glassér:
Första Glassen -
Andra dito 6
Tredje dito 4
Fjerde dito 3
Femte dito - - 2
Gesäller vid dessa Verk,se Gesäller i Städerna.
Skepps-Byggmästare, lika med dem i Städerna.
Skål-Vestgöthar, som idka Gärdfari-handel,
i fyra Classer:
Första Classen - - 16:
Andra dito - - - 12
Tredje dito - - 6
Fjerde dito - - - 4
Hvarförutan de som äga , att sjelfve eller genom
Drängar idka berörde handel, för hvarje
person skola erlägga :
Vid resor till Norrige - - 5: —
till utrikes ort - 30: —
Denna afgift skall uppbäras af Fands-Secreteraren
då Pass meddelas, och i behörig ordning
redovisas.
5 Morn. I öfrigt skola Taxeringsman,
utan hinder af ofvan stadgade Classer, så i afseende
till personer, som Verk och Inrättningar,
när de finna en större inkomst vara vunnen
,
Den 2 Juli.
♦
nen , en efter förut stadgade allmänna grunder,
motsvarande -Bevillning ålägga.
§• 5-
Bevillning af Qvarnar.
a Mom. Efter den i allmänhet faststälde
grund, Två R:dr af Tusende, och i lika förhållande
af ett mindre värde, utgöres Bevillning
af alla skattlagde Mjölqvarnar i Städerna
och på Eandet, antingen de gå för vatten, väder,
eld eller luft; af Sågar, ehvad de såga för
Tull eller till afsalu ; äfvensom alla Valk- och
Stamp-qvarnar.
Frän denna afgift frikallas likväl de Mjölqvarnar,
som innehafvas af Tjenstemän eller andra
, i hvilkas inkomst af lönen eller handteringen,
Qvarnens afkastning blifvit upptagen och
till Bevillning räknad.
De Mjölqvarnar och Sågar i Städerna och
på Landet, Som nyttjas endast till husbehof och
ej för tulltägt, vedergällning af främmande och
grannar eller till afsalu; de för egna Mauufa*
cturiers och Fabrikers behof anlagde Stampar
och Valk-Verk, samt sluteligen de Qvarnar och
Verk, som, under gårdens skattläggning begripne,
i dess värde blifvit upptagne och till
Bevillnings afgift beräknade.
2 blom. Personer, som med Qvarnar äga
■handtering eller sysselsättning erlägga :
Arrendatorer af Kronans eller enskiltes
Qvarnar, lika med andra Arrendatorer, enligt
3 §.; och skola, till afgiftens utrönande, de
Qvar
-
Den q Juli.
Qvarnar, sorn i någon annan egendoms sammanslagna
värde äio beräknade, särskildt värderas.
Mjölnare, som njuta viss lön och sköta
Qvarnar af tre till fyra par stenar och deröfver,
lika med Frälse - Xnspectorer i den Glass
Taxeringsmännen bestämma.
De som under enahanda vilkor sköta Qvarnar
af ett till två par slenar, lika med Kättare.
Arbetsfolk lika med dem i Städerna och
på landet, der Qvarnarne äio belägne.
§. L
Bevillning af Capitaler, Vinst-medel, samt åtskilliga
Societeter, Cassör och Verk, m, m.
j Mom. Då af fastigheter efter deras värde
samt af Handel , Näring och Körelse efter
inkomsten Bevillning utgår, utan allt afdrag för
gäld , så komma icke de intecknade och i Rörelse
instuckne Capital, såsom enligt ofvanberörde
grund redan till Bevillning beskattade ,
att i sådant afseende särskildt upptagas.
Som likväl .Låntagare endast förskottsvis
erlägga den Bevillning, hvilken för utlånta medel
belöper, vare det hans ovillkorliga rätt att
detta förskott af Långifvaren återfå, på det sätt,
att fem procent afdräges å den för lånet utfästa
renta. Låntagare åtnjuta detta afdrag vid hvarje
rentebetalning och gifve lian derå qvitto. G4t*
ter ej Långifvare, med sådant qvitto eller annat
laga bevis styrka att Bevillnings-afdrag vid
hvarje rente-ljqvid Låntagaren verkligen till
g od q
284
Den a Juli.
godo kommit, åge då den sednare, vid sluteliga
liqviden för lånet, föra honom det till last, för
aila de år, det icke, enligt qvitk> eller bevis,
förut fått åtnjutas; vare ock ^Låntagare i detta
fall berättigad till laga renta för beloppet af
hvarje års afdrag , från den tid , då det rätteligen
bordt honom till godo räknas.
Utsökes åter fordran i Concours , åligge det
Borgenär, att under den i öfrigt stadgade edgång
jemväl inbegripa , att de qvitterade Bevillnings-afdragen
af Gäldenär fulleligen fått åtnjutas.
Vägrar Fångifvaren detta afdrag, varde han
då, enligt g Gap. 6 §. Handels-Balken, ansedd
lika med den, som täger högre xenta än Lag
bjuder, i följe hvaraf hela interesset och i o-delen
af Hufvudstolen vare till de fattiga förbruten.
,
2 Morn. Ofvanberörde stadgande gäller ock
för de Publika Cassör, hvilka njuta sex för
hundrade af deras utlånte medel; Och skall enahanda
afdrag å rentan i anseende till dem äga
runa; härifrån likväl undantagne de PublikaCassör,
till hvilka endast fem procents renta af
Gäldenär erlägges, samt Discontérne, hvarest lån
gifvas på korrtare tid och der rentan vid länets
uilémnande uppbäres.
3 Mom. Vidare erlägges Bevillning; af
D iscont- och åtskilliga allmänna Actie-Verk
x ined fem procent af den utdelning, som icke
öfverstiger sbx /ör hundrade. För hvad deröfver
utdelas Tio, men af Götheborgs och Malmö
Disconter femton procent. Götha Canal Discont
-
Den 2 Jlili.
cont-Verk likväl, enligt dess af Kongl. Maj:t
och Riksens Ständer undfångne Privilegier, från
all afgift undantaget.
Af insatte Capital i Trollhätte gamla Slussverks
Byggnad, för hvilka Tolf procent af Kongl,
IMaj:t och Kronan betalas, en fjerdedel af samma
renta.
Af vinster på Nummer-Kotteriet och dylika
andra Inrättningar, då vinsten uppgår till
Femtio Rikdaler och deröfver, tionde penningen,
likväl med afdrag af det insatta beloppet.
Af Dykeri - Compagniet Tre Tusende
Riksdaler.
Af Sjö-Assuvance-Contoiret, fem procent
af hela utdelnings-summan.
Af Jern-Contoiret Tre Tusende Riksdaler.
Kommande denna särskildta Bevillning att
innehållas, der afkastningen och vinsten utdelas;
hvarefter den insattes i Riksgälds Contoiret,
der beräkningens rigtighet skall af Revisorerna
granskas.
§• 7*
Bevillning of Sterbhus, Testamenten, Gdfvor och
Tidei-Commisser.
l Mom, för Gåfva, Testamente oeh FideiCommiss
af lös och fast Egendom, Capital eller
Fordringar, som tilldelas andre än i:o Make
eller Arfvingar i rätt upp- och nedstigande led,
2:0 Allmänna undervisnings- och Schola; -inrättningar,
Stipendier, Arbetshus, Hospitaler och
Fattig- Försörjnings - Anstalter och i allmänhet
F rom
-
2 80
Den 2 Juli.
Fromma Stiftelser, skall, då det gifna Uppgår i
värde till Trehundrade Riksdaler och deröfver*
Bevillning erläggas med sex för hundradet.
Arfvinge i fjermare led än ofvan sagdt är,
betale lika Bevillning af det Testamehts eller
Gåfvo-värde , som öfverstiger dess egen arfsdel.
För Testamente eller Gåfva af årlig renta*
eller afkomst utan äganderätt till sjelfva Egendomen
vare Bevillningen två procent af Capital-Summan.
Af Fidei-Commisser och Arfsmedel, i lös
eller fast Egendom, Capitaler och Fordringar,
som tillfalla andra Arfvingar, än i rätt uppoch
nedstigande led, eller Syskon och deras
barn, tre procent. Efterlefvandé Makars rätt
i Boet likväl från afgift undantagen.
Af Fidei Commiss, som hädanefter stiftas
till Arfvinge, skyld eller oskyld person, tio
procent, utan att Domstolarne, efter Stiftarens
död, må Fidei Comxniss-Brefvéi till bevakande
i Protocollet intaga, förr än styrkt blifvit att
afgiften är gulden eller säkerhet för densamma
hos Uppbördsrnannen 9tälld.
Hvad i öfrigt i anseende till ofvannämnde
Bevillning af Testamente, Gåfvor och Arf, skall
iakttagas, derom länder tili rättelse Kongl. Maj:ts
Nådiga Kungörelse i detta ämne den ii December
1811.
Bevillningen af fast Egendom utgår eftér
det i berörde afseende derå sist satta värde.
1
Art. 3.
Den 2 Juli.
387
A r t. 3.
Fyllnads-af gift till Ersättning för Branvins
- Consumtion och Landt - TullsB
ev ilin ingen m. m.
§. 1.
Denna afgift kommer att utgå till fyllnad
i Stats-behofvet och utgöres med sex skil lingar
af hvarje Riksdalers Bevillning, som taxeras efter
andra Artikeln, samt påföres särskildt för
hvarje Egendom och Eöne-inkomsf. Den äger
dock icke rum å de särskildta afgifter hvilka efter
Andra Artikeln utgå :
1:0 Af Theater - [Representationer, enligt
t? §.
a:o Af Rusttjensf-marker, Post- och [Lotshemman
samt Rotefrihet, enligt 3 , 3tdje
4:de och 5tte Mom.
3:0 Af Krut-, Svafvel-, Victriol- och Rödfärgs-tillverkning
, efter deras qvantitet och vigt,
eller för Gardfarihandlandes pass efter 4 §.
4I0 Ä vinster och utdelningar af Actier
och andra Verk, enligt 6 §.
5:0 A den afgift, som för Alf, Testamenten,
Gåfva och Fidei-Commisser, enligt 7
§. erlägges; ej eller
6:0 A Bevillningen efter 2 Art. af de
Handlande, Manufacturister och Fabriks-Idkare
i Eskilstuna Fristad, sora i 3 Art. 3 §. omnämnas.
§. a.
JTill god förandet af hvad ännu brister 1
Landt
-
Den 2 Juli.
Xiandt-TulIs-ersättningen skall hvarje skattskyldig
person i Städer och på Ilandet, hvars heIBevillning
, enligt 2:dra Artikeln, öfverstiger
två, mfen stannar inom eller vid 8 B:d., erlägga
8 sk.; en hvar åter, hvars Bevillning efter
nyssnämnde Artikel uppgår till ännu högre belopp,
36 sk.
Art. 4.
Föreskrifter an gående hvad vid Mantal
s s kr i f ning ar, Berednings- Taxerings-
och P r Öfnings- C ommitteer bör
iakttagnas, samt om ändrings sökande
i Committeernas Beslut.
§. 1.
Om Mantalsskrifning.
1. Mom. I hela Biket skola Mantals*skrifiiingarne
börjas i medlet af November månad,
då alla, som inom den 3i:sta December samma
år fylla 15 år, i Mantal skattskrifvas; och förrättas
skattskrifningen'inom hvarje Stad, Pastorat,
eller Socken, i närvaro af ett sådant Konungens
Befallningshafvandes Ombud, som med
nödiga kunskaper förenar anseende i Orten.
Af Presterskapet må endast ordinarie eller tjenstförrättande
Pastorer kunna dertill jförordnas,
hvilka desutom alltid sjelfve böra dervid vara
tillstädes, eller i sitt ställe hafva dertill utsett
någon af Församlingens Prester. Men är Pastor
ensam Prest och laga förfall hindrar hans
Inställelse, ina htm foga den anstalt, att annan
person
t
XJtn z Juli‘
person tillstädes kommer, sora pä Pastors ansvar,
ur den medförda Husförhörsboken meddelar
all den upplysning , sorn lagligen kan
äskas.
Med Mantalsskrifning i Stockholm förhålles
efter hvad särskildt derom stadgas.
Konungens Befallningshafvande skall om
Mantals-skrifningarne tidigt utfärda sådana Kungörelser
, som jemväl innehålla tydliga föreskrifter
för de skattskyldiga, om de uppgifter till
Mantals-skrifning, som enligt Forfattningarne
och denna Bevillnings-Stadga, af dem skola aflernnas.
a Morn. Alla Husbönder, så i Städerna
som på Eandet, skola å den dag , som till Mantals-skrifning
utsattes, sjelfve eller genom ombud
sig infinna och till skattskrifvaren aflemna
de uppgifter, som i Konungens Kefallningshafvandes
Kungörelse samt näst följande
Moment föreskrifvas.
3 Morn. Dessa-uppgifter , som tvefallt författas,
skola noga upptaga alla de personer, som
till hvars och ens hushåll höra, med utsättande
af Namn, Kön, Alder, mer eller mindre
arbetsförmåga, bräcklighet o. s. v. , äfven skall
bestämdt uttryckas personers Embete, Tjenst
eller befattning, den Rörelse, Näring eller handtering
han idkar, hans Fastigheter, Verk och
Inrättningar, jemte de hundar han äger, samt
änteligen de hos en hvar boende hyresman eller
andre, hvilka dessutom för sig och sitt folk
äro pligtige, att enahanda förteckningar och uppgifter
aflemna.
5.te Bandet. 37. 38. Sam
-
Sgo
Hen 2 Juli.
Samma skyldighet åligger ock Förmyndare,
i afseende på sina myndlingar och dessas egendom,
samt Styresmän af Bolags Verk och Inrättningar,
outredt Sterbhus eller under Cqneours
varande Bo, för den egendom, en h^ar
af dem förvaltar och vårdar.
4 Mom. Allmogen och mindre skrifkunnige
Invånare i Städerna äga, att munteligen
meddela dessa uppgifter.
5 Mom. Underlåter någon, utan anmäldt
laga förfall, att personligen eller genom ombud
vid Mantalsskrifningen sig inställa, samt alla
nödiga uppgifter meddela, bote till tveskiftes
emellan Åklagare och Socknens fattiga TvåK:dr,
och vare samma bot för den, som underlåter,
att anmäla de på ägorna inhyses boende personer
, skulle de än från afgift böra befrias. Hvaremot
den, som antingen sjelf beträdes med origtig
uppgift, eller bidrager dertill, att någon
utan skäl från skatt uteslutes, skall betala den
skattskyldiges afgift och böta dess dubbla belopp;
skolande dessa böter, som dock ej böra utgå förr,
än Konungens Befallningshafvande derom förordnat,
tillfalla Fattig-Cassan i den Stad, Socken eller
Församling, hvartill den pliktfälde hörer.
Före Mantalsskrifningens slut upprättas å
hvarje ställe en förteckning öfver dessa böter,
hvilken till rigtigheten styrkt af närvarande
Krono-Betjente och 2tne Socknemän, till Konungens
Befallningshafvande öfversändes, som
hos den försumliga låter uttaga böterna, så vida
giltiga skäl till hans befrielse ej företes.
Skattskrifvaren åligger att bevisligen under
-
Den a Juli
defrätta den, sorn för uteblifvande är till böter
fäld, så väl om deras belopp, sorn att honom åligger
inom fjorton dagar , vid fördubblad bot och
förlust af vidare talan, å ort, som utsattes, de
bristande uppgifter aflemna; uteblifva de ändock,
anmäle han förhållandet hos Konungens Befallningshafvande
i afseende på böterna, och varde
skattskrifningen verkstäld enligt de upplysningar,
sorn ändå kunna erhållas.
6 Morn. De vid Mantalsskrifningen meddelte
uppgifter om personers kön, ålder och
namn skola med Husförhörs Boken pri stället
noga jemföras, så att ingen skattskyldig förbigås,
eller ur Mantals Längden uteslutes;j och när
större eller mindre del af en Sockens Invånare
äro i annat District Mantalsskrifne, bör ett
af vederbörande Pastor undertecknadt utdrag af
Husförhörs - Boken, till nödig upplysning vid
Mantalsskrifningen, företes.
Skattskrifvaren skall derjemte söka alla nödiga
upplysningar om de personer, som af honom
böra antecknas, för hvilkas säkrare och skyndsammare
meddelande, Länsmän, Fjerdingsman
och Sexman eller Rotemästare, de 2me sistnämde
vid ansvar, skola vid förrättningen vara tillstädes.
7 Morn. Hvarje skattskyldig skall ovilkorligen
i Mantal uppföras och taxeras der han bosatt
är, eller största delen af året sig Uppehåller.
Embets och Tjenstemän skattskrifves och
taxeras, der de hafva tjenst eller lön, så vida
de éj å annor ort äro beständigt bosatte.
8 Morn. Alla uppgifter, skrifteliga eller
munteliga, skola i Mantals-Längden noga intagas,
Den 2 Juli.
gas, de skrifteliga numereras och numera an*
mälkas i Mantals Längden, hvilken de bifogas.
9 Mom. Deri upprättade Mantals-Längden
skall, på satt Författningarne stadga, å allmän
Sockne stämma uppläsas, och pfedan den,
genom påskrift af vederbörande Pastor eller
den hans Tjenst förrättar, samt arne närvarande
Socknemän, blifvit antingen till enligheten med.
förhållandet styrkt, eller vederbörlig rättelse deråt
gifven, med sina Bilagor einottages af hvarje
Församlings Pastor, hvilken alltsammans, att
ytterligare granskas, till Socknens BeredningsCommittée
dfverlemnar.
Om Berednings-Committee pä Landet.
1 Mom. Skattskrifvaren åligger, att författa
och till Konungens Befallningshafvande ,
under loppet af Januari månad, insända förslag
till terminer för Berednings Committéernas inom
Fogrieriet sammanträden, hvilka så bestämmas
, att skattskrifvaren dervid kan vara tillstädes,
och att forrätuungarne inom April månads
utgång må kunna fullbordas.
2 Mom. Konungens Befallningshafvande
'bestämmer, så fort sig göra låter, terminerna
for Beiednings Committeemas sammanträden,
hvilka inom hvarje Fögderi behörigen kungöras.
3 Mom. A nästa Söndag derefter skola
allmänna Socki.estämmor utlysas, till val af
Ledamöter uti Berednings-Coinmittéen.
4 Morn
-
Sen 2 Juli.,
29S
4 Mom. Till Ledamot deruti är Pastor
i Församlingen alltid sjelfskrifven, och väljas
dessutom å den utlysta Sockrjestärnman, bland
besutene personer inom Socknen, högst Sex
Ledamöter, nemligen: Tre af Ridderskap och
Adel eller Ståndspersoner, samt Tre af BondeStåndet;
dock kunna Berednings - Committéer,
ehvad de äro valde för en, eller på sätt, här nedanföre
i 6:te Momentet förmälés , för flera Socknar,
om så åstundas, bestå af ett mindre antal Ledamöter,
dock ej under Fem, hvaraf 2:ne Ridderskap
och Adel eller Ståndspersoner, samt 2:ne Bönder.
5 Mom. Finnes ej i en Socken besutne
personer af Adel, Ståndspersoner och Bönder,
till det antal och förhållande, som erfordras,
må det bristande utses imsm den Glass, hvarå
tillgång är. Åstunda Socknemännen ett större
antal än Fem, vare dem ej förment, att fran
annan Socken tillkalla besutne personer af den
Glass, hvarå tillgång inom Socknen saknas,
6 Mom. Vilja flera Socknar inom ett större,
eller 2:ne mindre Pastorat, förena sig om
en Berednings - Comrnittée , vare sådant tillåtet,
dock bör tidig underrättelse härom meddelas
Skattskrifvaren, och en sådan Comrnittée likväl
ej bestå af flera, än Sju personer.
7 Mom. Skulle Församlingen, utan omröstning,
ej kunna förenäs om Ledamöter, anställes
af de närvarande ordenteligt val, hvarvid
rösterna beraknas efter förmedlade hemmantalet,
och jordägaren sjelf röstar, om han ej genom
särskild öfverenskommelse sin rätt till
Aboen upplåtit.
8 Mom
-
294
Den 2 Juli.
8 Morn. Finnas icke i en Socken, utom
Pastor, fyra besutne personer, som kunna väljas
till Ledamöter i Berednings-Committée, vare
den förbunden, att förena sig med en nästgränsande,
heldst inom samma Pastorat, till gemensamt
val af ledamöter, hvilket dä förrättas i
den Socken, som äger största hemmantalet; ägan-t
de dessa Socknar, om fullt antal ända ej är att tillgå,
bristen fylla genom val af besutne personer,
fran andra Socknar, pä sätt 5:te Mom. innehåller.
Hafva sädana Socknar särskildte Pastorer, vare
de bägge, hvar för sin Socken, Ledamöter i
Cornmiltéen.
g Mom. Kyrkoherden vare pligtig, att såsom
Ledamot i Berednings - Committéen biträda,
derest icke ålder, sjuklighet, eller annat vigtigt
hinder i vägen är, i hvilket fall han må
Utse någon bland Församlingens Presterskap, som
han finner mest tjenlig, att dess ställe företräda.
10 Mom. Annexe-Socknar och de med egna
Prester forsedde Capell-Gäll skola, om de det
åstunda, äga rätt, att med iakttagande af hvad redan
blifvit stadgadt, sin egen Berednings-Coinmittée
utse.
11 Mom. Hvarje Berednings-Committée,
hvars sammanträden ina inom slutna dörrar hällas,
väljer inom sig Ordförande. I händelse af
skiljaktighet, anställes omröstning, och mellan
dem , som erhållit lika röstetal, lottning.
12 Morn. Till Berednings-Committéen behofver
ej husbonde afgifva förteckning å de personer,
för hvilkas Bevillning han ansvarar; hvaremot
honom ovilkorligt åligger, att anmäla och,
’ - o
pa
Den 2 Juli.
295
pä sätt om Mantalsskrifning stadgadt är, uppgifva
sitt Embete och Tjenst, den lön och inkomst
han deraf njuter, den rörelse eller näring han
idkar, jemte de fastigheter och lägenheter, han
under ägande- eller nyttjanderätt innehafver,
samt ä dessa sistnämda, det värde, hvartill han
anser dem böra uppskattas.
13 Morn. Den som pä en ort idkat näring
eller rörelse, men under löpande äret flyttat
den till annor ort, der han sjelf skattskrifves
och taxeras, vare pligtig, att från Taxerings-Cornmittéen
i den ort, der han näst förut
varit bosatt, förete bevis, huru han der
förlidna äret varit taxerad.
14 Morn. I enlighet med de sålunda inhämtade
upplysningar och utrönte förhållanden,
skall Berednings - Committéen, efter aflagd Ed,
på sätt denna Artikels 6 §. föreskrifver, stadga
de grunder, efter hvilka hvarje skattskyldig bör
debiteras, och i följd deraf pröfva uppgifterna,
samt efter ägande kännedom, på ära och samvete,
dess beslut meddela, och änteligen med
afseende å de här gifne föreskrifter, egendomare
och lägenheters vardén föreslå.
15 Mom. Häradshöfdingarne skola, för
detta ändamål, vid hvarje års början, till Häradsskrifvarne
insända förteckningar öfver de
Hemman och Lägenheter, som det föregående
året blifvit uppbudne, med utsättande af den
köpeskilling, som för hvarje egendom blifvit utfäst;
ägande Berednings-Coromittéen att, i afseende
på ännu ej uppbuden fastighet, affordra
köparen behörigen styrkt afskrift af köpe afhand
lia-»
-
2 96
Den 3 Juli.
lingen, som jemväl, enär det fordras, skall i
hufvndskrift företes.
16 Mom. Fastän ägare af en fastighet, på
siitt 12 Mom. i denna §. föreskrifver, uppgifvit
det värde , hvartill han förmenar den böra anses
, vare Committéen likväl bade berättigad
och skyldig att, om skäl förefinnas,. värdet lioja,
men äge icke rätt att nedsätta det uppgifna.
17 Mom. Af de handlingar Committéen
samlat, och hvad mera kan till upplysning inhämtas,
bör den utröna både egendomarnas beskaffenhet
och gångbara pris, samt efter dessa
grunder, med all möjlig noggrannhet, bestämma
Värdet; skolandes på sätt i nästföljande Mom.
stadgas, sista försäljningspriset dervid tjena till
föreskrift, så vida egendomar sedan ej i allmänhet
fallit i värde, eller den i fråga varande,
genom eldsvåda, vattuflöde eller annan olyckshändelse,
blifvit försämrad.
18 Mom. För att utröna värdet af sådana
egendomar, sorn på, längre tid icke blifvit försållde,
bör det saluvärde, som de tvänne sista
åren varit gångbart för sådana egendomar i orten,
med hvilka de närmast kunna jemföras, i
betraktande tagas, och medeltalet deraf på detn
tillämpas.
19 Mom. I öfrigt bör, vid all egendomsvärdering,
noggrannt afseende göras på jordmånens
beskaffenhet, åbyggnad, belägenhet, afsättnings
tillfälle, förmonér och onera , samt den
möjligaste öfverensstämmelse iakttagas, i anseende
till värdet af lika beskaffade egendomar, jemte
•rtens gångbara pris, så att någon egendom icke
värde
-
Dm 2 Juli.
2§7
värderas lägre, ■ än den , efter vederbörandes
samvetsgranna pröfning, kunde komma att gälla,
om den skulle säljas.
2 0 Mom. De egendomsvärden, som i köp
mellan närskylda blifvit bestämda eller , af särskildta
orsaker, lägre än de för egendomar af
lika beskaffenhet gångbara, böra icke tjena till
grund för uppskattningen , utan till deras verkliga
förhållande höjas.
21 Morn. Alla .Boställen värderas efter
samma grunder, som hemman i allmänhet, och
skola, likväl med afseende å innebafvarens inskränktare
dispositionsrätt, efter beskaffenheten
med dem jemföras,
2 2 Mom. Vid Bruks- och Bergverks-värdering
bör egentliga uppmärksamheten fästas
vid tillverkningspris, hvilka förändras genom
olika nära tillgång och olika höga pris på malm,
kol, arbete och spanmål; vid olika belägenhet
för afsättning; vid säkra, för flera år slutade
kontrakter om större eller mindre del af tillverkningen;.
vid onera , olika hammarskatt m.
m.; och af dessa omständigheter må algöras,
samt med ägarens uppgift jemföras, den af Bruket,
särskildt från hemmanen , såsom för sig
uppskattade, erhållna inkomst för det förflutna
året, hvarvid alltid sålunda bör tillgå, att hvarje
Bruks tillåtna tillverknings hela belopp upptages
och af vederbörande beräknas tili lika väöde,
sorn Kronans hammarskattspris för denstämpeln,
hvarifrån drages tillverkningskostnaden enligt
nu stadgade grunder, då återstoden blir brukets
behållna inkomst, sorn uträknas till capital
genom
Den i Juli.
genom 5 procent. Sedan detta är verksfäldt,
jemföres köp af Bruksegendom, slutadt under
loppet af de näst förflutna tvä åren, och bör;
summan, sorn sig högst belöper, såsom värde
utföras, och debiteringen derföre ske, lika som
för andra fastigheter. .Likväl får, i intet fall,
högre än en tredjedel, eller mindre än en sjettedel
af hammarskattsjemets pris anses såsom
ägarens behållna vinst af hvarje skeppund privilegieradt
smide, utan afseende på de bruket
tillydande hemman och fastigheter; dock vare
vederbörande berättigade och skyldige att, efter
olika local och omständigheter , äfven imellan
dessa tvänne grader, bestämma ägarens behållna
vinst af hvarje tillåtet skeppund smide.
23 Mom. Vid de Bruk, der hela eller en
del af smidet till allehanda manufactur förädlas,
värderas svartsmidet på det sätt, att hälften
af den vinst, sorn anses vara behållningen,
för hvarje skeppund stångjerns-smide vid samma
bruk, tillägges för rättigheten till förädling af
hvarje skeppund deraf till manufaktur, så att
för ett privilegieradt skeppund smide, inberäknadt
det dertill erforderliga stångjerns smide,
anses ägarens behållna vinst ifrån högst hälften,
till minst en fjerdedel af hammarskatts-jernets
pris uti den Bergslag, der Bruket är beläget,
hvilken behållning på lika sätt, sorn för stång*
jerns-smide är stadgadt, med fem procent förvandlas
till capital, för hvilket Bevillning erlägges.
Der åter Manufactur Verk äro anlagde,
med rättighet till förädling af köpt ämnes-jern,
eller utan eget stångjerns-smide , värderas förädlings»
-
Den ? Juli.
599
ädlings-rättigheten till svartsmide salunda, att
utan afseende på den Bruket åtföljande landtegendom,
ägarens behållna vinst för hvarje skeppund
privilegieradt smide anses från högst en
fjerdedel, till inindst en åttondedel af hammarskattsjernets
pris , uti den landsort, der Bruket
är beläget.
24 Mom. De bruk som, enligt Bergs*
Collegii på Konungens Nådiga befallning utfärdade
Kungörelse af den 17 Juli 1810, för längre
eller kortare tid nedlagt större eller mindre
del af sina smiden, äro från Bevillningsafgifter
för de sålunda nedlagde smiden befriade,
under den tid de samma icke begagnas.
25 Mom. Hvad angår:
Alunbruk,
Ankarsmiden,
Bergsmanshamrar,
Bleck- och Plåthamrar,
Beckbruk ,
Grufvor, Masugnar, med andra redan i 3
Art. uppräknade Verk, Fabriker, Manufakturier
och med dem jemförliga Inrättningar, Mjöl*
qvarnar och Sågverk, ehvad de drifvas af eld,
vatten eller vind, så väl som Valk-och Stamp.-  qvarnar , skola de upptagas till deras verkliga i
orten gångbara värde, samt med tillämpning af
de grunder, som för värdering af Hemman,
Bruk och Bergverk äro föreskrefne, uppskattas
efter den afkomst de kunna och böra gifva åt
sina ägare.
26 Morn. Der köp af dessa Verk inom
två år blifvit afslutade, skola äfven köpesummorna
iiA,
. ' .. -V .
300 Den 2 Juli.
morna till rättelse tjena, med iakttagande lik*
■val, att sådana inrättningar, som ingen del af
året blifvit begagnade, endast till värdet af hus
och byggnader uppskattas; hvaremot alla öfriga,
äfven för sina privilegier, förlag, rörelsefond,
och den i jemförelse dermed calculerade afkastning,
skola betraktas, så att ett Verk, hvars åbyggnader
äga ett ringa värde, likväl for den rörelse
sorn drifves, och den inkomst sorn deraf
hämtas , varder taxeradt, emedan här, likasom
vid handel och annan rörelse , det är ärliga af*
homsten, som bör beskattas.
27 Mom. Skulle, efter föregången noga
granskning af Mantals .Längderna , samt de så
väl vid Mantalsskrifningen, sorn vid Längdens
uppläsande å Socknestämrna, gjorda, anmärknin*
gar derå, anledning förekomma, att någon utan
laga skäl blifvit från skatt utesluten, böra utskylderna
honom ovilkorligen påföras. Har åter,
af hvad orsak som heldst, en person blifvit skattskrifves,
som oförmögen att draga de ålagde utskylder
, för sin nödställda och utblottade belägenhet,
hade bordt frikallas , äge då BeredningsComtnittéen
att rättelse meddela, hvilken likväl,
med de skäl som dertill föranledt, i Brotoc.
ollet intages, och af Taxerings-Comrnittéens
vidare pröfning beror.
28 Mom. Häradskiifvaren skall, om han
ej är lagligen hindrad, i Berednings-Committéen
vara tillstädes, men i händelse af laga förfall,
som hos Konungens Befallningshafvande tidigt
anmalas bör, äger’ Konungens Befallningshafvande,
efter Häradsskrifvarena förslag^ en skäckig
-
