# ID: svediakorp-gov1773
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1815
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 63,732
# sentences: 1,842
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


IHANG
Till samtelig
O
♦
Riks-Ståndens Protocoll^
Innehållande de Handlingar,
Hvilka till Riks-Stånden blifvit allemnade,
Såsom
Konungens Nådiga Propositioner, Riksens
Ständers Utskotts Betänkanden
och Förklaringar,
Samt
Riks - Ståndens Protocolls - Utdrag,
vid Urtima Riksdagen i Stockholm 1815.
Fjerde Delen.
Tredje Afdelningen.
STOCKHOL M.
Tryckt i Eimsns och Granbergs Tryckeri/
1815-
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
Protocotl vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 21 Juni 1815*
S. D, XL/fter uppläsandet af Höglofl. Stats-Utskottets
elen I7:<le i denna månad afgifna betänkande,
angående den Summa, som för Stats- och
Riksgälds-Verkens behof erfordras, att genom
Bevillning utgöras, beslöt Bonde-Ståndet, att Betänkandet
skulle till Bevilluings - Uskottet öfver.
lemnäs, för att tjena till grund för Bevillningens
bestämmande. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. Vid förnyad föredragning af det Högloft.
Särskildta Utskottets i .går npplästa och då på
bordet lagda Betänkande af den 17 i denna månad,
rörande öfve*klagad förlägenhet i Allmänna
rörelsen och Förslag till inskränkning af umbärliga
Utländska varor m. m,; upplästes tillika
Höglofl. Stats-Utskottets Betänkande af den 17
i denna månad, rörande åtskilliga omständigheter
sorn äga sammanhang, med Regleringen af Rikets
Fenninge - Väsende; hvarjemte föredrogs Höglofl.
Banco-Utskottets Betänkande af den 2 7 sist
lidne
-
Den 51 JuniJ
lidne Maj, rörande utlåning af Banken på fast
egendom.
r
Hedervärda Bonde-Ståndet, som Önskade ar t
det Särskildta Utskottets Betänkande skulle på
allmän bekostnad af den till Riksdagskostnadens
bestridande anslagna Fond till trycket genast befordras
och bland Riks-Ståndens .Ledamöter utdelas,
fattade i öfrigt det beslut, att jemte Communicatiori
af Särskildta oell Stats-Utskottens Betänkande:!,
återförvisa Banco-Utskottets Utlåtande
till Höglofl. Banco-Utskottet, med vördsam
och vänlig anmodan, att i afseende på det af
Särskildta Utskottet föreslagna Lånebiträde af Banken,
hvilket Ståndet anser innefatta det enda förbanden
varande medel till Jordbrukets Upphjelpande
och Bonde-Ståndet förty till noggrant behjertande
på det ömmaste recommenderar, öfver
alltsammans sitt utlåtande afgifva; hvarjemte
Höglofl. Bevillnings-Utskottet skulle uppdragas
att i afseende på de af Särskildta Utskottet
föreslagna beskattningar på öfverfiöds varor, sitt
Betänkande meddela i sammanhang med det öfriga
Bevillnings-Projectet; varande det BondeSlåndets
tanke att gilla och antaga Särskildta Utskottets
Betänkande i allt hvad det rörer de inhemska
näringarnas upphjelpande och hämmande
af öfverflöd, import och Nederlags-Handel,
samt godkänna den sanning, att en fullkomlig
Näringsfrihet är högst nödvändig, både för Jordbrukare
och Bergsmannen; men det bör efter
§onde-Ståndets tanka äfven uppdragas åt Stats
Ut
-
Den 31 Juni'.
Utskottet att utse de medel och utvägar, sorn fög
det föreslagna Lån-Contoiret kunna finnas erforderliga
efter de generela grunder, som Särskildta
Utskottet föreslagit; äfvensom Högloft. Stats-Utskottet,
i samråd med Höglofl. Banco - Utskottet,
torde föreslå de Reglementariska föreskrifter, sorn
komma att tjena Låne-Contoiret till efterlefnad,
och bestämma huruvida Banken kunde biträda
med de 2 ä g millioner, sorn Särskildta Utskottet
för ändamålet ansett nödiga, hvilket Rende-Stån-]
det så mycket heldre förmodar, då frågan är otti
hela Rikets upphjelpande, som sådant öfverens-.
stämmer med Riksens Höglofl. Ständers nyss å^
dagalagde liberalitet, då ett understöd af 800,000
B:d Banco blifvit till en enskilt inrättning be—
viljadt, eller om detta Uåne-Contoir bör funderas
pä Creditsedlar, i hvilket fall det vore nödigt att
Riksgälds-Contoiret blefve försedt med ett Creditiv
på Banken, svarande emot behofvet, så att'
Realisationen nu sorn tillförne kunde fortfara;
och förmodar Bonde Ståndet det ej vara af vådelig
påföljd att det erforderliga Lånbitradet utlemnas
i Creditsedlar, och att det i alla händelser
lärer blifva nödvändigt att tills vidare ej indraga
och mindska hvarken Banco-sedel-Stocken
eiler Credit sedlarna; och som Riksmötet lider
till slut och ingen åtgärd ännu blifvit vidtagen
till näringarnas och den inhemska industriens
upphjelpande, har Bonde-Ståndet velat com/nunicera
sina tankar med öfriga Respectiva Riks
Stän
-
4 :de B.
Jfro 143, M4-
1138
Den 21 Juni.
Stånden, med vördsam och vänlig anmodan att
uti enahanda beslut instämma. tJt Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. X-Jpplästes Höglofl. Ståts-Utskottets ankomne
lierättelse och Utlåtande af den 17 innevarande,
örn. Riksgälds-Verkets Styrelse och För*
vältning, sedan 1812 års Urtima Riksdag, samt
detta Verks nuvarande tillstånd, tillika med bemäite
Utskotts Samma dag afgifna Betänkande,
angående förhållandet med restantierna å Riksgälds-Contoirefs
medel i Götheborgs och Bohus
Uän, hvilket, ej mindre än Riksdagsmännens
Anders Kilssons från Jemtland och Johan Johanssons
från Kronobergs Jjän, yttranden, att decharge
borde meddelas Riksgälds-Contoirets FirHmägtige
och Commissarier, samt den för Kaminereraren
Ström föreslagna Gratificationen bifallas,
Hedervärda Bonde Ståndet, efter skedd proposition,
enhälligt biföll; hvarom Vederbörande skulle på
vanligt sätt underrättas.^ Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Ut.
Den 2 2 Juni. J139
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Högloft. Ridderskapet och Adeln den
22 Juni I8i5‘
S. p. "U”ppbröts Herrät- Klectorérnas Lista till
Val af 2:rié Ledamöter af Expeditions Utskottet,
och beftttinos dertill vara utsedde:
U:o 713. Herr Cremer, Fuilm. Herr Grun
delstjerna,
Axel, Cantzlist.
N:o 778- Herr Eeyotiankaf, Fullm. Hert
Ehrengranat, Carl, Cabinets - Secreterare. Ut
Supra.
Ex Protötollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Beslöt Högloft, tlidderskapet och Adeln att
den af StatS-Utskottet till ett belopp åf Två och
en half millioner Riksdaler föreslagna Bevil!*
nings Summan skulle såsom provisorisk meddelas
Bevillnings-Utskottet, för att tjena .Utskottet
till grund vid det föislag till Beviliningens fördelning,
hvarmed detsamma anmodas till Riksens
Ständers Elena skyndesamt inkomma. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silvefstolpe.
S. D,
Den 22 Junti
S. D. Jbiföllos, vid förnyad föredragning, följande
Lag-Utskottets Memorial af den 25 och 26
Maj, liv ilka den 19 dennes blifvit på bordet
lagda, nemligen:
1:0 Angående bevis till bestyrkande af sjukdoms
förfall.
q:o Angående Konungens Befallningshafvande*
skyldighet att pröfva frågor om arbetstvång.
3:0 Om befrielse från erläggandet af lösen
i mål som röra fattigvården m. m. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. C. Silverstolpe.
S. D. Allmänna Besvärs- och OeConomie Utskottets
, den 19 Juni på bordet lagda, Memorial af
den 13 Juni, angående Allmogens pä Gottland
skyldighet att underhålla Strandridare-Boställen
m. m.,'blef å nyo föredraget, och i anledning a£
dervid gjorda anmärkningar till Utskottet återförvisadt.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S- T>. "Y id uppläsning af Constitutions-Utskottets
Memorial, af den 20 Juni, hvarigenom Utskottet
till justering aflemnar den Riks-Act, som kommer
-
Den 22 Juni'
mer att upprättas imellan Svea Rikes Stander
och Norriget Stor-Ting, till bestämmande af de
genom föreningen imellan Sverige och Norrige
uppkomna Constitutionella förhållanden, blef den
uti berörde Memorial gjorde hemställan bifallen,
samt RiksActen godkänd. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.'
S. D. I anledning af det Vällofl. Borgare-Ståndets
under den 12 Juni meddeldta Protocolls-Utdrag,
innefattande en inbjudning till instämmande
i det tillägg till Ståndens beslut i afseende
på Organisationen af en Comité till utarbetande
af förslag till en ny reglering af Statens Embeten
och Tjenster, att denna Comité borde bestå,
icke blott af Embetsman, dem Kongl. Maj:t £
Nåder förordnar, utan oek af Rikets Ständers
ledamöter, hvartill Fullmäktige i Banken och
Riksgälds-Contoiret, eller andra, kunde af RiksStånden
utses; Beslöt Höglofl. Ridderskapet och Adeln
att uti detta tillägg instämma i så måtto, att
Ridderskapet och Adeln ansåg en Fullmägtig i
Banken och en i Riksgälds-Contoiret för hvarje
Riks-Stånd böra a Riksens Ständers vägnar till
ledamöter i berörde Comité förordnas. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D.
Den 2 2 Junii
S. T>. Vi d förnyad föredragning Taiföllös följande
Allmänna Besvärs och Oeconomie Utskottets
Memorial och Betänkarsden af den 13 Juni,
hvilka den ig och 20 blifvit lagda på bordel,
nemligen:
1:0 Angående röstberäkningen på flera stäf,
len, der Stads- och Landsförsatnlingarne äga en
gemensam Själasörjare, tqm af dega båda kallas
till förslaget,
2:0 Angående ersättning för dem som genom
uppdämningar i Hällsjön uti Elfsborgs Län blif*
va lidande.
3:0 I anledning af väckt fråga om Riksens
Ständers medverkande till de på Norrska sidan
vid gränsen af Kopparbergs Län anlaggde Grän*
sp-tullars afskalTande,
4:0 Rörande väckt fråga om Mätare-pennin*
gars afskaffande. Ut Supra.
Ex Protocollo
A- G, Silverstolpe,
S. D. .Återremitterades Stats-Utskottets d 1 g Juni
på bordel lagda Betänkande af d. 14 nästföregående,
om yrkad ersättning för Bohus, Carlstads
och Elfsborgs Läns innevånares lidande och be*
svar under sista fälttoget. Ut supra.
Ex Protocollo
A, G. Silverstolpe,
Den 2? Juni.
»MS
5. D. i öredrogos ä nyo och biföllos följande
Stats-Utskottets d. 19 och 20 Juni pä bordet lagrie
Betänkandet! af cl. 9, 14 och 17 nästföregående
, nemi.
1:0 Angående Assessoren v. Sclianfz’s Memorial
om Kronorentornas utgörande i persedlar och
varor i stället för penningar.
2:0 I anledning af Friherre Wrangels Memorial,
angående Beyillningens jernnare fördelning,
in. m,
3:0 Angående bestämmandet af någon fond J
för qtt dermed ersätta Svenska Medborgares genom
uppbringningar lidna förluster.
4:0 Innehållande Utskottets Berättelse och
Utlåtande om Riksgälds-Verkets styrelse och förvältning
sedan 18) 2 års Urtima Riksdag, samt
detta Verks nuvarande tillstånd, i anseende till
^tilder, tillgångar och fordringar, Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe
S. D. t oljande Lag- samt Allmänna Besvärsoch
Oeconomie-Utskottens, den 19 Juni på bordet
lagda Memorial, af den 1 och 18 nästföregående,
blefvo af Ridderskapet och Adeln bifailne,
nemligen:
1:0
22 Juni.
1:0 Angående utstakandet af en viss betalningstid
för skulder,
2:0 I anledning af Riksdagsmannen Sandstens
Memorial om skyldigheten till Varggårdars och
fVarggropars underhållande.
3:0 Angående utvidgad Handels - och Seglationsfrihet
för Innevånarne i Skäne och Blekinge,
4:o Angående Randsvägars utvidgande,
5:0 I anledning af gjordt påstående om oinskränkt
frihet till svedjande,
- 6:o Angående rättighet till svedjande för
Skatte-, frälse och Krono-Skatte-Hemmans åboe?
inom Kronobergs Rän,
7:0 Angående rättigheten till Husbehofs-qvarpars
anläggning,
8:0 Angående rättighet till sandtägt och
timmers huggande till vägbyggnader. Ut Supra.
.Ex ProtocoIIo
A. G. Silverstol ne,
/
S. D. I* öredrogs det Vallo!!. Borgare-Ståndets
Protocolls Utdrag af denna dag, hvaruti, jemte
godkännande i alla öfriga delar af <den till justering
inlemnade Riks Akten rörande föreningen
i n. e 1-
Den 29 Juni,
“45
imellan Sverige och Nofrigc, tillkännagifves
Ståndets beslut, att i 3 § mätte bestämdt uttryckas
den mening att, enär Thronföljare-val förestår,
Konungen eller Interims Styrelsen, sorn, enligt
nämnde §,, skall aflemna Propositionen om Thronföljden
på samma dag i Sverige och Norrige, äfven
bor uti denna proposition bestämma valets
förrättande på en och samma dag såväl hos Sve*
riges Rikes Stander sorn hos Norriges Stör Ting,
inom den tid § for öfrigt i detta afseende innehåller;
och fann Högloft. Ridderskapet och Adeln,
vid öfvervägande häraf, icke skäl att frångå sitt
redan gifua fullständiga godkännande af ofvanbe*
rorde Riks-Akt. Ut Supra.
Ex Protocollo
4, G. Silverstolpe.
S "D- Föredrogs till slutligt afgörande Lag-Utskottets
den i 1 April afgifna och den- 5 Maj
af Hoglofl Ridderskapet oelx Adeln återförvisade
Memorial om yrkad skärpning i straffet för tjnfvar
samt om fångföringen,- äfvensom samma Utskotts
Memorial af den 2 Juni, angående samma
ämne; och blefvo desamma af Ridderskapet och
Adeln bifallna, med det tillägg: att i stället för
bibehållandet af nuvarande indelning af vissa
Hemman till fångföring, dessa hemman mätte
upphöra att i detta afseende hafva något särskildt
åliggande, men deremot komma att idea med alla
andra deltaga uti dea allmänna skjutsnings skyl
-
1146
Den 2 2 Juni,
(ligheten; samt att till vinning j tid och i vägens
korthet samt en ökad säkerhet, derigenom att fången
vid sina hviloställen vore under ögonen af
ett större antal personer, fångärne måtte komma,
att föras med kronoskjuts, forslingen på sadan grund
k o tori ra att betalas, samt ombytena vid hvarje
gästgifvaregård äga ruin: och skulle de öfrige
respective Stånden vänligen inbjudas att med Ridderskapet
och Adela sig häruti förena. Ut Supra,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe,
S. 33. "V id föredragning af de förenade T.ag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets till
Riksens Ständer afgifna berättelse af d. 13 Juni
om förloppet med det hos Utskottet förehafda mål
om en allmän näringsfrihet, beslöt Höglod. Riddersknpet
och Adeln, att då intet skäl funnes,
hvarföre icke ett Utskott skulle kunna upptaga och
bereda ett mål, som ifrån något Riks-Stånd till
detsamma kunnat remitteras, och då, ora än afgjordt
vore, att ifrågavarande mål rörde något
Svänds Privilegier, ingen Lag förböde att äfven
sådana ämnen matte komma under Riksens Standers
pröfning och dertill af Utskott lagligen! beredas,
skulle de förenade Lag- och OeconomieUtskotten
anmodas, att det till dem remitterade
ämnet ovilkorligen upptaga, och Betänkande der*
öfver skyndsammast till afgörande af Riksens
Ständer öfverlemna. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
■ i -J-
Den 22 Juni. 114^
S. D. "Vid förnyad föredragning af Lag-Utskottets,
den 19 Juni på bordet lagda, Memorial, af
den 26 Maj, innefattande svar på gjorde anmärkningar
vid Utskottets Betänkande rörande intagande
i Prestbevis af sakfälda personers förbrytelser,
blef detsamma, såsom föranledande till nya och.
mera positiva Författningars vidtagande i detta
aimie, af JLiidderskapet och Adeln afslaget, Ut Supra.
Ex Profocollo
A, G, Silverstolpe,
S. D. B. nco-Utskottets följande, den 19 Juni
på bordet lagda Memorial, af den 25 och 27
Maj samt 13 Juni, föredrogos å nyo och biföllos,
nemligen;
X:o I anledning af Herr Liljehorns Memorial,
rörande några Financiella ämnen.
2:0 I anledning af Herr Cederschöld* Memorial,
angående upphörande af den nu öfliga
§ilfvervexlingen i Banken,
3:0 Angående yrkadf deltagande af Banken
i Östersjö-Compagniet.
4:0 I anledning af vackt fråga om upphäfvande
1 vissa delar, af Herrar Reyisorernes öfver Jtiks,-  JJiscont-Verkets förvaltning för år 1814, i afse,.
ende
1148 Den 22 Juni.
ende pa samma yerks Administration," naeddeldta
Stadganden. Ut Supra,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Högvördiga Prest-Ständet vid Urtima
Riksdagen i Stockholm, den 22
Juni 1815.
S. I). J anseende till gjorda anmärkningar återremitterades
Allmänna Besvärs- och OeconomieUtsksttets
Betänkanden, rörande:
1:0 Yrkad inskränkning uti den åt Invånarna
i en viss trakt af Elfsborgs Län förunnade rättighet
att idka Gårdfarihandel.
2:0 Tillåtelse för Allmogen i Skåne att antingen
uti närmaste Krono-Magazin leverera den
Stockholms Barnhus tillhöriga Tionde, eller ock
att alltid få lösa den efter Markegång. Ut Supra,
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
B- D. Föredrogos å nyo och biföllos nedanskrifne
ifrån Utskotten inkomne Betänkanden, nemligen:
ifrån
-
Den as Jani'. H-19
ifrån Stats-Utskottetl
1:0 I anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga
Preposition om en allmän reglering af de så kallade
Gerningsören.
2:0 Om yrkad ersättning till Kohus, Elfsborgs
och Carlstads. I-äns Innevånare, för deras lidande
och besvär under sista Fälttåget.
3:0 Körande Krono - Rentornas utgörande i
Persedlar och Varor, i stället för penningar.
ifrån Lag-Utskottet:
1:0 angående Sjö - Lagens Öfverseende o eli
granskning.
2:0 om grunden för beloppet af Arrenden;
3:0 Rörande hvad som vid Besvärs anföran!
de i brottmål iakttagas bör.
4:0 Angående Konungens Befallningshafvan-,
des skyldighet att pröfva frågor om arbetstvång.
5:0 Om befrielse från erläggande af lösen i
mål, som röra fattigvården.
6:0 Angående bevis till bestyrkande af sjukdomsförfall.
7:0 Angående Straffets skärpande för Tjufva^
och om fångförsel.
115» Lien 2 2 Juni.
Ifrån Bcvillnings-tJiskottet:
Rörande Allmänna Barnhusets andel uti
Stärripelafgiften för Spelkort.
Ifrån Lag- samt Allmänna Besvärs oell 0edine
mie- Utskotten:
i:ö Angående utstakande af en viss betalningstid
af Skulder.
ä:o I anledning af Väckta frågor om oim
Skränkt frihet till svedjande.
§:Ö Angående rättigheten till svedjande förSkatte-Fralse
och Krono - Skatte - Hemmans åbo.
er inom Kronobergs Kan.
4:0 Rörande Landsvägars Utvidgande!
5:0 Om rättighet t i i I Sandtägt och Tirtiifters
huggande för vägbyggnader.
6:0 Angående utvidgad handels Och seglationsfrihet
för In vånarn e I Skåne och Blekinge.
7:0 Angående rättighet till Husbehofs-qvar-4
nars anläggning.
8:0 Angående skyldighe ten att Underhålla
yarggårdar och varggropar.
ifrån Allmänna Besvärs och Oeconämie-Utskotteti
1:0 Om afhjelparide af Vissa kostnader för
Rote» och Rusthållare.
St t»
Den 2 2 Juni.
1151
2:0 Angående äskad ersättning fot den skada,
som genom den sä kallaoe Hällsjön» öfversvämningar
förorsakas.
3:0 Otn reglering af Rösternas ömsesidiga
Berakningssätt Vid de Prestval, der Stads oell
.Landsförsamlingar äga gemensam Själasörjare»
4:0 I anledning af väckt fråga om Riksens
Ständers medverkande till de på' Norrska sidan
vid'gränsen af Kopparbergs lästa anlagda GfänseTullars
afskaffatide.
5:0 Rörande Vackt fråga cm Mätarepenningars
afskaffande.
6:0 Angående yrkad jemkning i reman af
Såg- och Mjöl-qvarnar; äfvensom att tillstånd
måtte lemnäs åt hvarje Hemmans-ägare, att,, så
vida tillfället medgåfve, få på sitt Hemmans ägor
anlägga Husbehofs Mjölqvarn för sin enskilta
nödtorft. Ut Supra.
jEx Protocollo
J. U. Almqvist.
S. D. Efter uppläsande af Vallöf!. Borgareståndets
Protocolls-Utdrag af den 12 dennes, innefattande
inbjudning till instämmande uti det beslut,
att deri Comité, sorn »kall organiseras till
utarbetande af förslag till ny reglering af Statens
Embeten och Tjenster, borde bestå icke blott af
ixjä ^en 2 2 Juni',
Embetsmän, dem Kongl. Maj:t förordnar, ulan ock
af Riksens Ständers Ledamöter,hvartill Pullmägtige
i Banken och Riksgälds-Contoiret, eller andre, kunde
af Iliks-Stånden utses, fann Prest-Standet ingen
anledning att göra något tillägg till StatsUtskottets
förut af Prest Ståndet gillade Betänkande
angående of v anför malte Comité. Ut Supra.
Ex protocollo
J. U. Almqvist.
g. D. ppå ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotters Utlåtande
angående Allmogens pä Gottland skyldighet att
underhålla Strandridare Boställen rn rn., fann PrestStåndet
for godt att låta bero vid hvad Utskottet
derutinnan yttrat. Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
Utdrag af Vullofi. Borgare - Ståndets
Protocoll, hållet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 22 juni I81S•
S. D. Allmänna Besvärs oell Oeconornie-Utskot-i
tets den 13 Juni afgifna samt den 19 och a o på
bordet lagda Betänkanden, angående:
3:0
Den 32 Juni'.
l:o Väckt fråga - om Pikets Ständers medverkan
till de på Norrska sidan vid gransten 5 af
Kopparbergs Kan anlagda Gränse-Tullars afskaffande.
2:0 Allmogens på Gottland skyldighet att
underhålla Strandridare.Boställen m. m.- och
3:0 Vackt fråga om Mätare - penningars af«i
skaffande; föredrogos nu å nyo och biföllos. Ut
Supra.
Ex ProtoccJlo
Carl Magn. Robsahm.' ]
S. D. Följande från Lag- samt Allmänna Be#
svärs och Oeconomie-Utskotten inkomnäv Betankanden,
af den 18 sisflidne Maj, hvilka dea 19
i denna månad lades på bordet, föredrogos nu å
nyo och biföllos:
1:0 Angående rättighet till svedjande för
Skatte-Fralse- och Krono-Skatte-Hemmans åboer
inom Kronobergs Län.
2:0 Om skyldigheten till underhållande af
varggårdar och varggropar.
3:0 I anledning af gjorda motioner om en
oinskränkt frihet till svedjande.
4'0
4ide JB.
Nto 14 3, 14$,
1154 &en 29 Juni.
4:0 angående utstakande af en viss betalnings
tid af skulder.
5:0 Om rättighet till Sandtägt och timmers
huggande till vägbyggnader; och
6:0 Hyrande Landsvägarnas utvidgande. Ut
Supra.
Ex Protocollo
■ Carl Magn. Robsahm„
S. D. Bifölls Bevlllnings-Utskottets den ifude i
denna månad afgifna, d. 19 på bordet lagda och nu
åter föredragna, Memorial angående Allmänna
barnhusets andel af Stämpel - afgiften för kort.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. Ö. t öredrogos åter och biföllos Lag - Utskottets
ifrån den-19 Juni på bordet hvilande Utlåtanden;
1:0
Af den 25 Maj, örn befrielse från erläggandet
af lösen i mål, sorn röra Eatttigvården
m. m. 1
2:0 Af samma dag, angående Konungens
Eefallningshafvandes skyldighet att pröfva frågor
om arbetstvång; och
30
Den 2 a Juni«
115 5
3:0 Af den 26 Maj, angående bevis tillbe*
•Styrkande af sjukdomsförfall. Ut Supra.
Ex Profocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. B anco-Utskottets, sedan den 19 i denna
månad på bordet hvilande, Memorial af den 27
Maj, angående Herr G. A.-Liljehorns i åtskilliga
ftnanciella ämnen väckta motion, föredrogs nu å
nyo och gillades. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hedervärda Bonde-Ståndets
Protocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 22 'Juni ldtS
S.
D. I anledning af Högvördiga Prest- och
Vallöf!. Borgare-Ståndets Anmärkningar vid Lag
Utskottets
dea 29 April afgifna Betänkande, i
väckt fråga, angående Original Skuldebrefs uppvisande
vid Lagsökning, hade bemälte Utskott
den 13 i denna månad deröfver meddfelat Utlåtande,
som nu upplästes och af Bonde - Ståndet
antogs. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D.
h56
Den a i Jant.
S. D. vander den 20 i denna Manad har Constitutions-Utskottet
afgifvit, jemte Memorial, För.
slag till den Riks-Act, som kommer att upprättas
mellan Svea Rikes Stander och
till bestämmande af de mellan Sverige och Norrige
uppkomne Constitutionella förhållanden, hvilket
förslag, efter uppläsandet, godkändes. Ut Supra.
Ex Protocollo
Oiof Werlin.
S. D. Secfan underrättelse erhållits, genom Prötocolls
Utdrag af den ty i denna månad, otti Högloll.
Bidderskapets och Adelns beslut, så väl öf»
ver Constitulions Utskottets Betänkande af den
29 November 180g, rörande de, hos hvardera
äf Riks-Stånden vid Regeringsformen, innan dess
antagande, gjorde anmärkningar, som ock i afseende
på T4, 21 och 23 §§ Riksdags - Ordningen och
särskildt 5 morn. i sistberörde §, samt sedan Bon.
de-Ståndet redan yttrat sig öfver dessa 14 och
21 §§ likasom början af den 23; så foretogs nu
berörde Betänkande äfven af Bonde - Ståndet
till slutlig granskning, dervid Ståndet instämde
uti de yttranden Högloft. Ridderskapet och Adeln
meddelt öfver förenämde anmärkningar vid Regeringsformen,
utom hvad angår förslaget till
förändring af 4 §, i afseende hvarpå Bonde-Ståndet
åberopade sitt derom redan fattade beslut, samt
anmärkningen vid sy §. rörande Biskops-Embetens
-
1
-■ - m
Den 8 2 Juni
-
*»5 7
tens indragning, hvilket Bonde-Ståndet nu likasom
förut yrkade, oell ansåg Bonde-Ståndet för öfrigt,
lika med Högloft. Ridderskapet och Adeln, att
å de öfriga Puncterna af Conatitutions-Utskotfets
Betänkande, som ej redan blifvit pröfvade, något
afseende icke kunde hafvas; äfvensom Ståndet,
beträffande Borgare-Ståndets förslag vid 5 morn.
23 § i Biksdags-Ordningen, att i stället förorden»
Och de öfriga Stånden hvart för sig sina Talmän,
måtte sätta*: Och Borgare- och Bonde-Stånden m. m.,
fann för godt, detta förslag antaga; hvarom vördsam
och vänlig underrättelse skulle meddelas.
IJt Supra,
Ex Protocollo
Olof Werlin.
9. D. V id föredragning af Lag-Utskottets den
25 Maj afgifna, och sedan den 19 i denna månad
på bordet hvilande Betänkande, i väckt fråga,
angående Konungens Befallningshafvande*
skyldighet att pröfva fordringsägares påstående or»
Bysättning å Gäldenär, och att få honom, i arbete
inställd, biföll Bonde-Ståndet, hvad samma
Betänkande innefattar, med förklarande, att dea
rätt till pröfning af dylika mål, sorn Etomaren
tillkommer, derigenom ej blifvit inskränkt. lTt
Supra,
Ex Protocollo
Olof fVerlin.
S. TK
S. D. -T öredrogs och gillades Banco-Utskottets d.
19 dennes på bordet lagde Utlåtande, af den 25
sisth Maj , rörande Riksdags-Ful linägt igen Johan
Olsson Ijongbergs motion, om upphäfvande af
vissa delar i Herrar Revisorers öfver Riks-Discont-Verkets
förvaltning för år 1814, i afseende
på samma Verks administration, meddeldta
stadganden. Ut Supra.
S. D. a nu ytterligare föredrogs Bag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens den
13 innevarande månad gemensamt afgifne och
nästlidne dag på bordet lagde Memorial, innefattande
Berättelse om förloppet vid det hos Utskotten
förehafde mål, om en allmän näringsfrihet;
pröfvade Bonde-Ståndet skäligt gilla den af
Högloft. Ridderskapets och Adelns samt BondeStåndets
Ledamöter i Utskotten medelst votering
yttrade mening, hvarigenom de ansett ifrågavarande
ämnen ej strida mot de af Vallöf! • BorgareStändet
vid 1809 års Riksdag gjorda Concessioner,
såsom följd hvaraf Bonde - Ståndet ock till Ragsaint
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskotten
återförviste berörde fråga, att dermed vidare
behörigen förfara och med all möjelig skydsamhet
utlåtande deröfver till Riksens Ständer afgifva.
Ut Supra,
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Ex Protocollo
Olof Werlin,
Den <?2 Juni.
1159
S. D. A anseende till gjorda anmärkningar .vid;
1:0 Lag- samt Allmänna Besvärs och Oeconomie-Utskottens
den 18 sisilidne Maj gemensamt
afgifna yttrande öfver Riksdags-Fullmägtiges Peter
ChristofFerssons från Jönköpings Län oell Nils
Perssons från Christianstads Län Memorial , om
obehindrad rättighet för Hemmansägare, att uppföra
och begagna liusbehofsqvarnar.
:o Bemälte Utskotts Betänkande af den 18
nästlidne Maj, angående en del Biksdagsfullmägtiges
af Bonde-Ståndet Memorial, angående rättighet
till Sandtägt och Timmers huggande till
Vägbyggnad;
Blefvo dessa frågor till Utskotten återremitterade,
för att Utlåtanden öfver de gjorda anmärkningarna
afgifva. Ut- Supra, v
i j Ex Protocollo
Olöf Wörlin.
S. D. Ali manna Besvärs-, uch Oeconomie - Utskottets
den 13 i denna tnån^d;, afgifne Betänkande,
i anledning af väckta frågor, om Riksens
Höglofl. Ständers medverkande, till de på Norska
sidan, vid Gränsen af Kopparbergs Län, anlagde
Gränse-Tullars afskaflande samt Mätare-pen
nin
-
s 16 »
Veit- 2ä Junit
yiingars upphörande, blef af Hedervärda Bondeg
Ståndet 'godkändt. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos samtlig» Riks-Stlndcir d, aa Juni,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Kiksens Ständer få härmed i underdånighet lill
Eders Kongl. Maj;t öfverlemna det förslag,: sorn
blifvit författad t till den Riks-Akt, hvilken kommer
att upprättas imellan Svea Rikes Ständer
och Novriges Rikes Stör-Ting till bestämmande
af de corrstiursioneila förhållanden, hvilka genom,
foreni: gen mellan Sverige och Norrige uppkommit;
oph fä Riksens Ständer allenast i underdånighet
anmärka, att*, så vida deraf tvänne Exemplar
lära bora upprättas, det ena på Svenska
Språket, för att i Sverige förvaras, det andra pa
det Norrska, for att i Norrige qvarblifva, i det
förra den här följda ordningen, att Sverige blifvit
satt framför Norrige, lärer höra iakttagas,'och
.5 det andra, nuuaUs rnutandis, Norrige införes
framför Sverige,
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stor
-
Den 23 Juni'. n6i
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste tropligtigste
tjenare och undersåker
På Prest - Ståndets
vägnar
J. A• Lindhlom
11. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
J^ars Olsson
n. v. Talman.
*
Uppläst lios samtliga lliks-Ståuden den 22 Juni.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Hos Biksens Ständer har Landshöfdingen m. rrn
B. W, Fock anmält, huruledes han, den 2 April
1812 i leader utnämndes till Landshöfding
öfver Upsala Län efter Landshöfdingen m. m.
Friherre E. af Wetterstedt, sorn, i anseende till
dess höga ålder och förtjenstervid afskedsta[>andet
hugnades med hela Lönens bibehållande,
sedermera utan Lön förvaltat Landshöfdinge Embetet,
tills han innevarande år kommit i erfarenhet
deraf, att, enligt Eders Kongl. Maj:t.q Nådiga
Skrifvelse till Eders Kongl. Majus och Rikets
-
På Bidd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner.
Ii, t. Landtmarskalk.
På Borgare Ståndets
vägnar
JJ. Schwan.
h, t. Talman.
ti62
Den 2 5 Juni'.
lcets Stats - Contoir af den 3 December 1812J
de Civile Embets och Tjenstemän samt Betjente,
hvilka, såsom ofver 70 är gamle, erhållit
afsked med Lönens bibehållande, borde
förflyttas på Allmänna Indragnings - Staten och
deremot Tonerna vid Verken alltid qvarblifva
till deras förmon, som de afgångnes Sysslor bestrida.
I anledning häraf hade Landshöfdingen i
underdånighet anmält sig hos Eders Kongl. Maj:t,
sorn, genom Nådig Resolution den 26 sistlid.ne
April, täckis tillåta Landshöfdingen, att ifrån innevarande
års början tillträda och uppbära indelta
Landshöfdinge-Lönen, samt att Friherre Wetterstedt
flyttades på Allmänna Indragnirigs-Staten,
inen tillika i Nåder' förklarat, att ersättning för
den öfriga tiden, från Landshöfdingen Facks Fullmagts
datum, icke kunde medgifvas i annan mån,
än sorn öfverensstämde med innehållet af Eders
Kongl. Majus Nådiga Kungörelse den 9 December
1812; i följe hvaraf Landshöfdingen Fock hos
Riksens Ständer nu anhållit, att en lika ersättning
med den Eders Kongl. Maj:t täckts medgifva,
äfven kunde för år 1813 af Stats-Verkets medel
åt honom anslås.
Riksens Ständer hafva tagit detta i öfvervägande
och vid beskaffenheten af Landshöfdingen®
fordran icke funnit något att anmärka, dä den
grundar sig på det i anledning af Riksens Ständers
Beslut af Eders Kongl. Maja den 3 December
1812 utfärdade Nådiga Bref; och hafva alltså
Riksens Ständer beslutit, att ifrågavarande ersättning
-
Den 23 Juni.
ning för år 1813, hvarå likväl böra afgå de Lönevilkor
Landshöfdingen Fock för sistnämnde år
å särskilta andra Stater uppburit, ina beviljas
och liqvideras af besparingarne på Andra Hufvud-Titeln
eller ock af 1813' års Öfverskblter
på Stats-V erkets inkomster.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majus
På Ridd. och Adelns på Prest - Ståndets
Uppläst hos samtliga Riks - Stånden den 22 Juni,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
undefdånigste, trapligdgsts
tjenare och undersåtar
vagnar
Carl Mörner.
h, t. Landtmarskalk,
vagnar
/. A. Lindblom.
n. v. Talmani
På Rorgare^StåndetS
vägnar
H. Schwan.
Il, t. Talman
-
På Ronde-Siåndets
vägnar
Fars Olason.
n, v. Talman,
VJenom Nådig Proposition af den 5 sist lid ne
April, har Eilers Kongl. Majtt i Nåder täckts
med
-
Den 22 Jani.
meddela Riksens Ständer Dess Nådiga för«rd för
Vester- och Norrbottens Rans Innevånare, att
någon eftergift dem måtte beviljas i det Lån af
50,000 R:d, hvilket dem af Riksens Ständer vid
1809 ars Riksdag blef förunnadt. Riksens Ständer
hafva ej kunnat undgå att inse vigten af
det skäl, hvarpå Eders Kongl. Maj:t detta Nådiga
förord grundat, och då de funnit sig förbundne
till underdånig erkänsla för Eders Kong!.
Majus ömma vård om dessa sina undersåter, haff.
va Riksens Ständer ej annat kunnat än med sia
beredvillighet gå Eders Kongl. Majus Nådiga
önskningar till mötes, och hafva derföre beslutit,
att dessa Vester- och Norrbottens Läns innevånare
må beviljas eftergift för hälften af Lånet,
deri inberäknad den skada, som inträffat genom
förlusten af ett Fartyg, hvilken jemte dess last
af Spannmål, år 1809 sent < 1 hösten förolyckats.
De återstående 25,000 R:d Banco böra dock o.
vilkorligen varda infordrade och till RiksgäldsContoiret
levererade, den ena hälften 12,500
Rut nästkommande år 1816 och den andra
hälften år 1817. Då det är Riksens Ständers afsigt
att en sådan eftergift endast må komma den
fattige och mest behöfvande tillgodo, få Riksens
Ständer i underdånighet anhålla, det sådana anstalter
måtte vidtagas, att i hvarje Socken, i allmän
Sockenstämma, upprättas Förteckningar på
dem bland Låntagarne, hvilka anses berättigade
att antingen alldeles förskonas från betalning, elter
ock njuta större eller mindre lindring, hvarefter
dessa förteckningar af Eders Kongl. Maj;ts Befall
-
Den sj 2 Juni
fallningshafvande, i närvaro af Socknens Depute*
rade, böra granskas och fastställas. Då Riksens
Ständer nu hos Eders Kongl. Maj:t detta sitt beslut
i underdånighet anmäla, sker det med den
underdåniga anhållan, det matte vederbörande
Eandshöfdingar undfå Nådig befallning, att detsamma
till verkställighet befordra.
Riksens Ständer framhärda med djup underl!
såtlig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. hlajits
underdlnigjte, tropligtigste
tjenare och undersäter
På Ridd. och Adelns På Prest - Ståndets
vägnar vägnar
Carl Mörner. J. A. Lindblom.
h. t. Landtmarskalk. n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets På Bönde-Standets
vägnar vägnar
H. Schwan> Lars Olsson.
h. t. Talman. . n. y. Talman.
Uppläst hos samtcliga Rikn-Stånden den 22 Juni,
Stormägtigste Allernådigste Konung!
I anledning af Eders Kongl, Majtts Nådiga förklaring
under den i i, sistlidna Mars, hvarigenom
-
ii 66
Den 22 Jaiiu
liom "Eders Kongl. Maj:t i Naclér ansett tillsättandet
af en Sköterska vid Smedjegårds häktets Sjukrum
vara angeläget, som ej borde uppskjutas, till
hvilket ändamål Eders Kongl. Majit, utom kostnaden
till Sjukrummens förseende med nödiga
inventarier, af besparingarne på Riks Statens 8:de
Hufvud - Titel, anslagit ett arfvode af 66 R:d
32 sk. Rango, och till Riksens Stander öfverlernnat
att besluta, huruvida berörde arfvode viel
Statsregleringen borde, såsom årligt, på Stat öf■Verflyttas;
hafva Riksens Ständer, sorn, vid de öf.
verlernnade Handlingarnas granskning, funnit i
frågavarande utgift obetydelig emot det åsyftade
ändamålets vigt, beslulit, att dessa 66 R:d 32 sk.
arfvode för en Sjuksköterska vid Smedjegårds häktet
måga å Stat under, 8:de Hufvud Titeln upptagas;
hvilket beslut Eders Kongl. Majit härme3*
deist i underdånighet öfverlemnas.
Riksens Ständer framhärda med djup under»
sållig vördnad, trohet och nit
Stormägtigste Allernådigste Konung
Majits
underd InigSte, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Prest-Ståndets
Vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
Eders Kongl.
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner
h. t. Land' n.
På Borgare-Ståndets På Bonde-Ståndets
vagnar
H. Schwan.
h. t. Talman,
vagnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Upp
-
Den 32 Juni.'
1167
Uppläst hos samtliga Riks-StSnden den 22 Juni.
jRiksens 'Högloft. Ständers StatsUtskotts
Betänkande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss, angående
Lönförbättring för Landshöfdingen
i Christianstads Län.
ICongl. Majit hat S Nåder täckts genom Remiss
af den 24 sist!. Maj till Riksens Höglofl. Stan*
ders Stats Utskotts öfvervägande hänskjuta en af
."Landshöfdingen i Christianstads Uän och Ridda»
ren af Kongl. Svärds-Orden Högvälborne Herr
Grefve Axel I)e la Gardie i underdånighet gjord
ansökning om den förbättring uti dess Lön . förmoner,
hvilka, utom i66| R:d hushyra, bestå
uti 1200 R:d egentlig Lön, ijo R:d i Resepenningar
och 150 R:d i så kallade Utskrifnings Gästnings-penningar,
att Herr Grefven och Lands»
höfdingen erhölle dem i Spannmål förvandlade och
svarande mot JEmbeiets värdighet.
I>e till Utskottet öfverlemnade handlingar, i
afskrift bifogade, upplysa, att Kongl. Kamrnar-Collegium
och Kongl. Stats Contoiret, sorn öfver ansökningen
afgifvil infordradt underdåtiigt utlåtande,
tillstyrkt bifall härtill i så måtto, att Landshöfdingen
i Christianstads Läu kunde försättas i
enahanda Löningsvilkor med dem »om åtnjutas
af
ii68
Den 22 Juni',.
af Landshöfdingen i nast intill gränsande "Blekinge
Län, der Landshöfdirige Lönen utgår i Spannmål
med 500 Tunnor., beräknade å 36 sk. Tunnan
till 375 Rd och i Contant till 125 R:d;
men att likväl den del utaf Landshöfdinge-Lönen
j Christianstads Län, sorn kunde komma att innefatta
Spannmål, måtte, såsom för närvarande
■Vöre lämpeligast, utgöras i Penningar efter
Länets årliga Markegång , samt i öfrigt, alt
hela Lönen, sådan den kunde varda förbättrad,
måtte till uppbärande beraknas sökanden från
början af innevarande år. Men beträffande Resepenningarne
fann Kongl Kammar - Collegium
och Kongl. Stats-Contoiret någon anledning tili
deras förbättring särskildt för sökanden icke förekomma,
enar af flera med oindelta Resepenningar
försedde I.andshöfdidgar, en och annan njuter
mindre samt Landshöfdingen i det vidsträckta
Nyköpings Län icke eller mer än 80 Rädt och
vidkommande sluteligen Sökandens underdåniga
anhållan, att Fortifications Huset i Christianstad
måtte upplåtas honom till ResidenCe, funne Kongl.
Kamrnar-Collegium och Kongl. Siats-Contoirot detta
vara ett ämne, sorn, enligt Kongl. Krigs-Collegi,
handlingarne bilagde skrifvelse, ankotntne på Kongl.
Majus Nådiga godtfinnande.
Vid öfvervägande af denna fråga, har Utskottet
äfven ansett, att då Statens fordel fordrar
att en Landshöfding, hvars vigtiga.'-och ansvarsfulla
Embete äger så mycket inflytande pä allmänna
Ordningens bibehållande samt Styrelsens
kraft
T)eti 2 2 Juni.
kraft innrri Länet, icke skäligen bör Sakna en för
dess anständiga utkomst nödig Lön; Lanshöfdingen
uti Christianstads I/an, på sätt Kongl. KammarCollegium
och Kongl. Stats Coritoiret sig utlätit,
bör forsättas i enahanda Lönevilkor med dem,
Landshöfdingen uti näst intill gränsande Blekinge
Län åtnjuter, eller 500 Tunnor i sådana sädesslag
sorn Krouo-Tionden i Länet Utgör; äfvensom
att, enär nu varande Krono-Tionde tillgång
i Christianstads Län till en del användes
till garnisonens aflöning, och det öfriga till det
stundom på säd nödstäldta Kronobergs Län, lämpligast
synes, att beloppet i Spannmål, hälften
Råg och hälften Korn, kommer att utgöras tills
vidare i penningar, be räknadt- efter Länets årliga
Markegång; hvilken förbättrade Lön Utskottet
likväl anser icke konna retroactift eller förr
än med nästa år Herr Landshöfdingen tillgodokomma,
och hvaremot den nu utgående Cöntanta
Lönen, jemte utskrifning® Gästningspenningarne,
böra indragas eller användas i afräkning å
betalningen för Spannmålen.
Lika ined hvad Kongl. Kammar-Collegium och
Kongl. Stats-Contoiret sig utlåtit, anser Utskottet
någon förhöjning i beloppet af Rese-penningarne
80 Rid oindelta icke kunna äga rum. Och hvad
åter beträffar Herr Orefvens och Landshöfdingens
anhållan, att det så kallade Fortificaiionshuset i
Christianstad måtte Upplåtas honom till Boställe;
så emedan Kongl. Krigs-Collegii, handligarne bilagde,
skrifvelse innehåller, att Kongl. Majit, i
an
4:de
B. iNfo 147, I48*
Den 2 2 Juni.
anledning af -vackt fråga utaf Herr Öfversten
in. na. af Klercker om beboende af ifrågavarande
hus, i Nåder förklarat sig vilja på dispositionen
deraf framdeles vara betänkt; finner Utskottet
lika med Kongl. Collegierna detta ämne
ankomma på Kongl. Majas Nådiga Förordnande.
Hvilket allt vördsamt hemställes Riksens Höglofl.
Ständers bepröfvande. Stockholm deta 14
Juni 1815.
Få Höglofl. Ridd. och
Adelös ^Ledamöters
vägnar
Carl De Gier.
På Vällofi. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Högvörd. PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius,
kongl. Maj:t vill i Nåder hafva öfverlemnat följande
mai till Riksens Ständers Stats-Utskott, för
att der -tagas i behörigt öfvervägande. Stockholms
Slott den 24 Maj 1815.
På Nådigste Befallning
A, G. Mörner.
Stor
-
Den 8 2 Juni.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
JELn allt mer och mer tilltagande dyrhet af alla
nödvändighets varor, samt betydlig tillökning för
mig så väl för hushyra här i Staden, sorn äfven
i kostnaden af mina Embefs-resor, föranlåter mig,
att hos Eders Kongl. Majit underdånigst anhålla,
att mina Löne-vilkor på ett eller annat sätt må
blifva förbättrade och så lämpade, alt jag deraf
kan äga min utkomst.
Bedan ifrån äldre tider tillbaka, hafva mina
företrädare i Em betet i samma ändamål nalkats
Eders Kongl. Majas Thron, samt i sådant afseende
underdånigst projecterat, dels att af de i Länet
befintliga Kongl. Majit och Kronan behållna
Krono-Hemman och Lägenheter, en Landshöfdinge-Indelning
Nådigst skulle inrättas, dels att
Landshöfdinge-Xdinen skulle här som i andra
Län och efterenahande beräkuingssätt af Kronovärdi
eller 2 Daler 8 rst. S. in. Tunnan, anslås
Landshöfdingen af behållen Kronotionde i detta
eller Kronobergs Län.
En sadan förmon har, genom Kongl. Maj:ts
Nådiga Bref af den 17 Januari 1735, blifvit tillagd
Länets Secreterare, Kammererare och Rentmästare,
hvilka då erhöllot den förstnämde 06
tunnor 24 kappar Råg, och 65 tunnor 24 kappar
Kora
JÄV 2
Den 2 3 Juni.
Korn, istället för dess förut innehafde penhingelön
300 Daler S. m. Lands-Kammererai en, i stället
För 450 Daler S. in., 200 tunnor Säd,' hälften '
Råg och hälften Korn: samt Landt-Renlrnästaren,
i stället för 250 Daler S. m. 44I tunna Råg och
lika mycket Korn, utom hvad för Proviåntmästare-tjensten
särskildt blef anslaget.
Eders Kongl. Maj:ts Kefallningshafvande hade
vid den tiden i lön r 500 Daler S. m.; genom
Nådigt Bref den 28 Juli 1761, blef denna Lön
fördubblad, sedermera ökad till 700 Rid., samt
sednast under min företrädare Friherre Nolckens
*r
lid, enligt Nådigt Bref den 14 April I805, reg.
lerad på följande sätt: Lön 1200 R:d., Besepenningar
80 R:d., Hushyra 166I R:d. samt de efter
vanligheten Landshöfdingen tillfallande Utskrifnings-Gästningspenningar,
hvilka Kongl. Maj:t
beräknar till 150 R:d., sålunda inalles en summa
af 1596 R:d. 32 sk. Banco oindeldt.
Det lärer ej undfalla Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga uppmärksamhet, att lika omöjligt det är
för en Landshöfding, att för 80 R:d. förrätta
nila Embets-resor i Länet, och för i66| R:ds
Hyra erhålla passande Runi, lika omöjligt blif•ver
det för honom, att lefva af 1200 R:ds Lön,
och ännu mindre, att deraf kunna påräkna någon
hjelp till Resor och Hyshyra. Väl är det min
pligt att genom eget exempel söka föregå Länets
Innevånare uti ett måttligt lefnadssätt, men lika
ange
-
Den a a Juni.
1*73
angeläget torde det vara för Eders Kongl. Maj:ts
Höga tjenst, att dess Befallningshafvande utan
■yppighet ser Länets Inbyggare uti sitt hus och
genom samtal erhåller upplysningar om tillståndet
i orterna; det samband och förtroende, sona
imellan Länets Styresman och Länets Innevånare
bör existera, lärer ock svårligen kunna tillskapas
utom ett förtroligare umgänge, och på annat
sätt lärer Eders Kongl. Majus Befallningshafvande
aldrig erhålla någon underrättelse huru
dess Krono-Betjening uppfyller sina skyldigheter
i andra fall, än då deras försumlighet eller fel
äro så stora, att de lagligen kunna beifras. Det
har dessutom varit en så gammal vana, att den
uti de flesta Län anses sorn Landslröfdingens
skyldighet.
Af dessa talande skäl och då jag lärer vara
den af alla Landshöfdingar i Svea och Götha
Riken, hvars Lönings-vilkor äro knappast, samt
vid närvarande Spannemåls - pris vida mindre
äh de indelta Sparmemåls-Löner, som Länets
Secreterare och Kammererare åtnjuta, och dessutom
en del deraf eller Utskrifnings-gästningspenningarne
äro af egenskap att de ej alla år
utgå, såsom förhållandet i år är; lärer Eders
Kongl. Maj:t Nådigst finna billigheten af min
underdåniga begäran, att Nådigst blifva hugnad
med ökade Löningsvilkor.
Eders Kongl. Maj:t torde äfven lika nådigt
tillåta mig, att föreslå det sätt, hvarpå denna tillök.
’
im
1Jen 2 2 Junu
ökning med mihdsta känning för Staten torde Iean»
na tillvägabringas.
Att ansia Hemman till Landshöfdinge-in-i
delning, lärer numera ej låta sig göra, sedan nä*
stan alla Krono-Hemman tillöst sig Skatterättighef,
och de få, som ej hafva denna förmon, kring--,
spridde i hela Länet, nro tili Rotering påräknade;
men att förvandla Landshöfdinge-Lönen i Spannmål,
torde vara den lättaste och mindst kostsamma
utväg dertill.
En uppgift på den här i Länet Kronan behållne
tionde får jag i sådant afseende nåden
underdånigst bifoga, samt derjemte hafva nåden
nämna, att då af denna tionde någon del vanligen
anvåpdes till Brödråg ät Garnisonerna bär
och i Engelholm, och det öfriga någon gång till
det stundom nödstäldta Kronobergs Län , och
Eders Kongl. Majit derföre torde finna betänkligt
att anordna denna Spannmål till en ständig Lön,
torde en annan utväg kunna beredas för Landshofdinge-Lönen
om Kongl. Carolinska Akademiens
Herrar Professorer och Domprosten i Lund ,
hvilka bär i Länet uppbära 1349 tunnor Sp.innemal
, erhölie anvisning å en del deraf af inom
Malmöhus Län befintlig Kronan behållen tionde,
samt Eders Kongl. Majits Befallningshafvande
i Christianstad, af deri I.önings-säd desse Herrar
bär i Länet uppbära, fick sig anvist den del
deraf, sorn Eders Kongl. Majit i bia vishet och
Nåd vill honom Nådigst tilldela.
Slut»
Ben 2 2 Juni!
3175
Slutligen vågar jag Underdånigst anhålla, att
Eders Kongl. Majit, i stället för deri alltför otillräckliga
Hushyran, ville Nådigst tilldela mig
som Residence det så kallade Fortifications-huset
vid Kyrkogatan här i Staden beläget-, hvilket
denna Stat, sorn dessutom haren annan Byggnad,
Materials-Garden kallad, innehållande Kök, flera
tapetserade Rum och öfriga inrättningar, troligen
kunde umbära.
Under afvagtan af Nådigt bifall till denna
min underdånigste ansökan, har jag den Nåden
med fullkomligaste undersåtlig trohet, nit ocli
lydnad framhärda
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majus
Christianstad d. 10 Dcsemb. 1812. underdånigste Iropligtigste
tjenare och undersåte.
Axel De la Gardie
Kongl. Majit vill häröfver i Nåder^ hafva inhämtat
Dess och Rikets Kammar-Collegii o.ch
Stats-Contoirs underdåniga utlåtande. Stockholm
d. ax Fehr. 1813-
På Nådigste Befallning
J. A. Börtzell.
Stor
-
Den .2.2 Juni.
Stormägtigsle * Ailernadigate Konung!
Hos Eders Kongl. Mant liar Landshöfdingen i
Christianstads Län och Riddaren af Kongl. Majrts
Svärdsorden Grefve Axel De la Gardie i underdånighet
anhållit', att hans Löpe-förmoner, sorti, utom
hushyran j66|- K:d., nu bestå i egentlig Lön af
12QO R:d. j Resepenningår So R:d- samt t 50 Rtd.
i så kallade Utskrifning* Gästnings-penningar, måtte
blifva förvandlade i Spannmål, så att Grefven
och Landshöfdingen derigenom må erhålla sådana
förbättrade Lö.plngs-vilkor, som med tidens
skick och Embetets värdighet kunna vara förenliga;
och har Landshöfdingen i sådant ändamål
hilagt en uppgift på Kronans behållna Spannmål
inom Länet, men då någon del deraf användes
till bröd åt Garnisonen derstädes och det öfriga
någon gång tiri det stundom på Säd nödstäldta
Kronobergs Län, och Eders Kongl. Majit
derföre torde finna betänkligt, att anordna denna
Spannmål till en ständig Lön, så har Sökanden
i underdånighet föreslagit utbyte af den DorrsProsten
och Professorerna i Lund anslagna Löjrings-Spannmål
inom berörde Län, hvilken deremot
kunde dein ersättas al Kronan behållen
tionde uti Malmöhus Län, hvarförutan Sökanden
underdånigst anhållit att, i stället för den otillräckliga
hushyran, honom måtte såsom Residence
tilldelas det så kallade Eortifications-huset i
Christianstad.
Uppå
Den 5 i Juni.
l '77
Uppå hära erhållen Nådig Remiss, fä Karn.
rrvar-Collegium och Stats-Contoiret i underdåriigliet
yttra: att då Statens fördel fordrar, att ea
Landshöfding, hvars vigtiga och ansvarsfullt
bete åge t så mycket inflytande på altmann
ningens bibehällapde samt styrelsens kr t
verksamhet inom Länet, icke skäligen hor , . ; i
en för dess anständiga utkomst nödig Lön.- t n ■
kollegium och Stats-Coutgire'c billigt, att Rand .
höfdingen i Christianstads Tarn försattes i en;,
handa Löningsvilkor med deni, sorn åtnjutas af
Landshöfdingen i näst intill gränsande .liiekiuge
Län, der Landshöfdinge-lönen utgår i Spannmålaf
Länets Kronotionde med 500 Tunnor i . sa*
dana Sädesslag, sorn Krono-tionden i Länet ut
gör, beräknade, ä 36 sk. Tunnan, till 375 R:d.
samt i contant till 125 R;d.; och i frågan 011
sattet, huru denna Ldrie-förbättring, i fall den
vinner Eders Kongl, Majus Nådiga, bifall, må
Landshöfdingen till godo komma, finna Collegium
och Stats-Contoiret densamma ej kunna tillvägabringas,
genom det af Landshöfdingen Grefve De
Ja Gardie föreslagna utbyte af Academie-Statens
i Lund Lönings-Spanninål inom Christianstads
Län, emedan innehafvarne deraf, i målet hörde,
ett sådant utbyte bestridt, såsom ledande dels till
Tnindskning i deras aflöning, i illy alt Spannmålspriset
i Christianstads Län alltid skall vara högre
än i Malmohus Län, dels ock till rubbning i
den Staf, som för Academien Nädigst är vorden
fastställd, hvaremot Collegium och Stats-Contoiret
i, underdånighet hemställa, otn icke den del af
ifråga
-
Deri 2 2 Juni.
varande Landshöfdings-Lon, som Jean innefatta
Spannmål, antingen må få utgå af närvarande
Krono-tillgång i .Länet, deraf likväl, såsom ofvan
anfiördt är, en del användes till Garnisonen och
det öfriga någon gång till det på Spannmål nodställdta
Kronobergs Län, eller ock, såsom för närvarande
synes vara lämpligare, beloppet deraf
utgöras i penningar, beräknadt efter Länets årliga
Markegång, samt i öfrigt att hela Lönen, sådan
den i Nåder kan varda förbättrad, må till uppbärande
beräknas Sökanden från början af inne-'
varande årj
Beträffande åter Resepenningarne; så finna
Collegium oell Stats-Contoiret någon anledning till
deras förbättring särskildt för Sökanden icke före-’
komma, enär af flera med oindelta Resepenningar
försedda Landshöfdiogar, en njuter allenast
Co, en annan G 6 och 6 hvardera 80 R:d. årligen,
bland hvilka sednare befinnes Landshöfdingen
i det vidsträckta Nyköpings Län; och vidkommande
slutligen Sökandens underdåniga anhållan,
att Foriincationshuset i Christianstad matte
upplåtas honom till JResidence, så anse KammarCollegiurn
och Stats-Contoiret detta vara ettämne,
som, enligt Krigs-Collegii närlagde uppgift, ankommer
på Eders Kongl. Majtts nådiga godtfinnande.
Den Kongl. Remissen-återföljer, och Collegium
och Stais-Contciret framhärda med djupaste vördnad
Stor»
Den 2* Junti 1179
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majrts
underdSnigsre, tropligtigste
tjenare och undersätet
Pa Eders Kongl. Majrts och Rikets KammarCollegii
vägnari
O. E, Lagerheim.
J. af Striibing. Joli. Gust. Branlingl
JI. F. Tranström, H. Julin. P. Hambmas
På. Eders Kongl. Majrts och Rikets StatsContoirs
vägnar.
M. Haab. Georg 1). Wahlberg
N. Frödelius. A. Söderholm.
M. Furén Pehr Wilh, Friis
Stockholm d. 27 April 1815.
Högvälborne Herr Baron. President, Riddare
och Commendeur af Kongl. Majrts Orden samt
Riddare af Konung CARR XHIrs Orden!
Högvälborne Herr Baron, President och Cornxnendeur
af Kongl. Nordstjerne Orden samt
Riddare af Konung CARL XHIrs Orden! Val-'
horne Herr Vice President och Riddare af
Kongl. Nordstjerne Orden , samt Välborne,
Adle och Högaktade Herrar Kammar-Råd och
Stats-Conunissarier!
Kcongl. Krigs • Collegium har mottagit Kongl,
Kan.- .r-Collegii och Kongl, Stats-Contoirets skrif»
liSo
Den -2 2 Jani,
skrifvelse af den 14 sistlidne• Maj, hvari, på arti
ledning af Herr Lanshöfdiogen och Riddaren
Grefve De la G^rdies, hos Kongl. Maj:t, ibland
annat, jemväl i underdånighet gjorda, samt till
Kongl. Kainmar-CoUegii och Kongl. Stats-Contoirets
utlåtande i Nåder öfverlemnade ansökning ,
att i strdlet for den otillräckliga hushyran, såsom
Residence erhålla det så kallade Fortificationshuset
vid Kyrko-Gatan i Christianstad, Kongl.
Kammar- Collegitim och Kongl. Stats''- Coutoiret
hegart af Kongl. Gollegium blifva underräUadt,
huruvida berörde hus ina kunna umbäras, for att
till ofvaimiimnde ändamål begagnas Till vänligt
svar hära, får Kongl. Collegiutn meddela: att Fortificatioris-Staten
af berörde hus väl för det nhrvarande
icke hr i behof, och hvadan Kongl,
Collegiutn 'således, emot dess begagnande i förenämnde
afseende, ej kan hafva något att påminna:
men som Kongl. Maj:t, i anledning af väckt
fråga utaf Öfversten och Riddaren af Klercker
om beboendet af ofvanbesagde hus, uti Nådig
skrifvelse den 23 nhstiidne Mars, förklarat sig
på dispositionen deraf framdeles vara betänkt,
sä kan Kongl. Collegiutn, i afvaktan af Kongl,
Majus Nådiga förordnande härutinnan, om dess
aflåtande icke uti någon Författning ingå.
Kongl. Collrgium befaller Herrar Baroner
neli Ptesidemer , Riddare och Cotnmendeurer,
s nt Kongl. Kammar Collegium och Kongl. StatsContoiret
Gud Allsmäktig vänligen. Stockholm
den 30 Juni 1813,
På
Deri 22 Jani. iigi
På Dragande Kall och Embetes Vägnar
Wilh. Bennet. JI. G. af Melin. J. Askegren.
Nils Ch. Bagge. Ant. Fred. Kock.
Kongl. K a m m a rC o 11 e g i u rn och Kongl. StatsConioiret.
:Uppl5st bos samteliga Kiks-SEnden d. 2.2 Juni.
/
Riksens Högloft. Ständers AU män ml
Besvärs- och Occonomie-Utskotts Betänkande
i anledning eif Herr As.,
sessoren Ifvar F. G. von Sehanz s ^
fran Högloft. Ridder skåpet och Adeln
till Utskottet remitterade Memorial,
angående Förbud mot anläggande af
så beskaffade Vatten-Ver k, hvarigenom,
förmedelst uppdämningar, angränsande
ägors uppodling och förbättring
hindras m. m,
I”Jerr Assessoren har, uti berörde Memorial,
yttrat, det ibland dfe många vid denna ^Riksdag
gjorda förslag till Landtbruket* upjshjelpände,
sak
-
saknas ettj "viel hvilket han förmodat^ det raan
först bordt fasta uppmärksamheten, nämligen af
ett Stadgande, hvarigenom naturen blefve underlättad
i dess nyttiga gang och verkningar, och
hvaraf Herr Asse^soren kommit att inse behofvet,
medelst de Resor han anställt uti åtskilliga
af Rikets Provinser. Under dessa resor bade
nemligen Herr Assessoren ofta funnit, huru män
genom uppdämningar, för hvarjehanda fisken och
■Vattenverk, äfven de obetydligaste, försänkt större
och mindre jordrymder, sorn, derest naturen
fritt och obehindradt fått verka, kunnat vara högst
gagneliga, både till åker och äng: och af dessa
med flera anförda orsaker har Herr Assessoren
yrkat, att, vid nya Qvarnars och Vatten verks anläggande,
icke allenast, på sätt I/agen föreskrifver,
Grannarne böra höras, utan bek, att afvägningar,
till utrönande af Vattnets naturliga höjd
vid den blidaste årstiden, ->ch hvaröfver det aldrig
borde tvingas, måtte föregå, samt dervid på
vetenskapliga grunder och erfarenhet byggd noga
undersökning hållas; äfvensom att en lika beskaffad
undersökning borde anställas i afseende på
redan gjorda anläggningar, särdeles dem som finnas
i grannskap af större Sjöar och Vattensamlingar.
Vid skärskådande häraf, har Utskottet funnit
åtskilliga frågor, genom detta Memorial, vara
väckta, och öfver hvilka Utskottets Utlåtande
erfordras, nemligen: 1:0 Huruvida vid nya Ovar»a$s
och Vattenverks anläggning, iakttagande af
.La
-
Den 22 Juni'.
Lagens stadgande, uti 20 Cap. 4 §. ByggningaBalken,
kan göra tillfyllest, eller ock fullständiga
afvägningar och vetenskapliga undersökningar
tillika böra påbjudas. 2:0 Om författningarne
rörande strömrensningar och vattendragens öpne
hållande böra förnyas och noggrannare, an
till äfventyrs hittills skett, efterlefvas; och 3:0
Om, i afseende på de anlagda Vattenverk, afvägningar
och nya ransakningar skola anses nödiga,
samt huruvida vederbörande ägare till sådana
Verk å de ställen, hvarest utröndt blefve,
att de åstadkomma verkelig skada för Jordbruket,
maga kunna forpligtas, att dem, emot undfående
ersättning, afstå.
Hvad nu först angar den fråga, om hvad,
vid anläggandet af nya Vattenverk, hädanefter
bör iakttagas: så är väl, uti 4 § af 20 Cap. Byggninga-Balken,
föreskrifvet, att (^varnarnas anläggande
bör vid Härads-Tingen anmälas, HäradsHöfding
och Nämnd skåda lägenheten dertill, och
Grannar samt Qvarnägarne i orten höras; hvarjemte
2 § uti samma Capitel förmår, att ej någon
må så bygga, att annan ofvan eller nedan
deraf mehn häfver, eller ock Kungsådra eller
Farled stängas; men som, vid en blott syn af
Härads-Höfding och Nämnd, icke alltid torde
kunna utrönas, huruvida, vid anställande uppdämningar
för Vattenverks drift, skada kan tillskyndas
sådana ägor, som äro belägna på ett längre
afstånd från anläggningen, invid tia dit löpande
Vattendrag; alltså tillstyrker Utskott: t
Void
-
1184
Dm -2 2 Juni.
■vördsamligen, att en nr hädanefter någon annili,
ler sig fttt bygga nytt. Vattenverk* icke, allenast
lägenheten dertill bor af Domstolen i orten synas,
titan ock, der uppdämni ngarne kunna verka
på-längre afstånd, en fullkomlig, efter vetenskapliga
grunder och med fjenliga Inströ rnenter anstäld,
afvägning, till utrönande af vattnets högd,
företages, tillika med undersökning af in- och utloppet
af Sjöar och Strömmar, sorn ofvan och nedan
Vattenverket belägne äro. - Hvarförutan Utskottet
anser det Förordnande böra utfärdas, att
de inom Krono-Hernffia-ns eller Krono - Afradsland»
omiSden belägna' Strömfall må af åboerna
få endast tills vidare begagnas, meri icke genom
Skatteköp, Kronan afhändas, Utan .Hön vid dis*
positipri^-rättén deraf ■ bibehållas; på det icke större
anläggningar oell en allmännare nytta för Riket
i framtiden matte Varda hindrade, och vid
de tillfallen, då Strömfallet för sådana ändamål
hehöfves, någon större ersättning, an för nödiga
byggnader., komma i fråga; och torde följakteligen
ett utmål närmast intill strömfallet af ett,
iva a tre Tunnland, böra afsättas oell bibehållas*
allt efter Strömfallets och den intill stötande markens
beskaffenhet.
lleträffande äter Strömmarnas och åarnas
rensning och öpne hällande; så stadgar Kongl.
Förordningen deri 20 Februari I764, att* till
förekommande af 'skadliga uppdämningar och vat*
lullod, ärligen, Sommartiderna, då vättnet är som
mest utfallet, alla rikets undersåtare skola vara
för.
toen 2 2 Juni
-
förbundne, att, så val å Krohans Söm fenster) tä
ägor, under vederbörande Betjentes vard och tillsyn,
upprensa och vid sitt haturiigä aflopp Vrdjrnagthålla
alla storrö och mindre strömfall, bäckaröd!
åär; hvarom Kongl. Majds Befallningshafvande
i "Länen skulle* efter förekommande omständigheter,
besörja; och Utskottet förmodar, att i
händelse detta Stadgande noga handhafves och efterlefves,
skola de Olägenheter, sorn nu genom
uppdämningar och underlåtna Strömrensningar
tillskyndas jordbruket, till någon del kunna förekoromas;
af hvilken orsak Utskottet äfven föreslårf
det hoS Kongl, Majtt mätte i underdånighet
anhållas, att 1764 års nyss åberopade Förordning
mätte varda upplifvad och ett noggrant iakttagam
de deraf alfvarligen påbudet.
Vidkommande slutligen frågat! 5m lindem
sökningars anställande äfven Vid de nu inrättade
Vattenverken * Samt deras förstöring, som göra
jordbruket skada och förfång, så får Utskottet, i
afseende på detta ämne, nämna au ett stadgande
härom ofelbart vore af synnerlig Vigt; meh Utskottet
har sig bekant, att sedan Riksens Ständers
Ihåg- och Oeconoiriie-Utskott samfäldt* vid Riksdagen
i Örebro ibi2, föreslagit en Uag, som utstakade
Vilkoren samt grunderna och ordningen,
hvarefter* då agot skadas eller till odling eller
förbättring äro onyttiga genom Vattenverk, som
derå uppdämning förorsaka, Vattenverkets ägare
borde desamma antingen flytta, förändra eller
bort
4
de B. N:o 149, 150.
Den 2 2 Juni,
borttaga; samt Utskottens salunda afgifne förslag
blifvit af Eiksens Högloft Ständer'_ till Kong}.
Majus höga välbehag ö.fverlemnadt; sä har LagComitéen
redan utarbetat ett Project i detta afseende,
hvilket Kongl. Maj:t lärer, under denna
^Riksdag, låta till Riksens Ständer aflemna; och
hvad i öfrigt angår frågan, om undersökning
skulle kunna behöfva anställas, till utrönande af
huruvida ägarjue till itu varande Vattenverk olofligen
höjt Dammarna, eller eljest några obehöriga
uppdämningar företagit; så synes pröfningen
häraf endast tillkomma vederbörande Embetsman,
och blott kunna äga rum vid de tillfällen, då
ilagan i detta afseende lagligen föres; Blifvande.
s detta Utlåtande Riksens Höglofl. Ständers
närmare ompröfvande vördsamligen understäldt.
Stockholm den 21 Juni 1815.
På Höglofl. Ridd. och
Adelns .Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Högvördiga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
A. Fredin,
J?å Hedervärda BondeSiandets
Ledamöters
vägnar
Bils Mänsson.
M, Fl, Rosbeck.
Upp-,
Den 32 Juni. 1*187.
Uppläst lies samtelig?, Riks-Ständen den ^2 Juni,
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs och Oeconomie- Utskotts Betänkande
i anledning af Herr Contracts-Prosten
Joli. Ulr. Blomdahls.
Memorial, rörande jemkning och förklaring
af hvad Kongl. Förordnin]
gen den 31 Januari innevarande är,
angående höjden utaf laggild Gärdesgård
af sten, innehåller.
^U"nder medgifvande deraf, att, likmätigt högst
åberopade Kongl. Förordning, hvars och ens skyldighet.
hädanefter blifver, att, vid alla nya anläggningar
af Gärdesgård af Kullersten, göra densamma
2 och en half alnar hög, har Herr Prosten
tillika yttrat den önskan, att detta stadgande
ej måtte tilläggas retroactif verkan, på det
icke isynnerhet Sterbhus delägarrte efter Boställsinnehafvare
måtte, vid afträdes Husesyner, blifva
allt för mycket lidande ä de ställen, hvarest gärdesgård
af kullersten blifvit, i öfverensstämmelse
med aldre föreskrifter, anlagd till allenast 2 alnars
höjd. Herr Prosten har tillika förmält, att en
så beskaffad Gärdesgård svårligen skall kunna
med fordel läggaS till förstnämnde höjd, så framt
icke bottnen göres betydligen bredare än hitintills
-
1188
Déu 8 2 Juul.
tills, Vanligt varit, och liar ansett obilligt, öffl
dessa Gärdesgårdar skulle, vid Boställens afträde,
värderas till anläggning med större botten och
höjd, än de blifvit innehafvaren tillmätte, eller
af honom, med dryg kostnad efter vid anläggningstiden
laglig fordran och praxis, ' uppsatte,
samt om, i följd häraf, fattige Sterbhus skulle
blifva lidande för det att samtelige företrädare
icke efterlefvat en dä ännu icke gifven Tåg. Till
förekommande hvaraf Harr Prosten föreslagit,
det hos Kongl Maj:t kunde i underdånighet anhållas,
om sådan tolkning af oftaberörde författning,
alt den Gärdesgård, som levereras i det
stand den lagligen ägde eller bort äga vid ernottagandet
af Bostället, måtte också blifva ansedd
laggild och fullgod hädanefter, eller att åtmindstone
stängselförbättringen måtte varda utsatt till
vissa famnar för året, från den tid Författningen
anses gällande, Och indelas sålunda, att hela
Förbättringen borde inom 20 a 30 år varda
verkställd.
Hvad Herr Prosten sålunda anfört om olägenheterna
för Boställs-Innehafvare och afträdande
Sterbhus, sorn kunna uppkomma genom ifrågavarande
Stadgande om kullerslens-gärdesgårds högd,
har Utskottet funnit ganska väl grundadt, och Utskottet
tror sig icke allenat böra vördsamligen tillstyrka
bifall till Herr Prqstens begäran, det åt samma
stadgande ej måtte tilläggas retroactif verkan, i
an
-
Den 5 2 Juni.
1189
anseende till tle Gärdesgårdar af denna beskaffenhet,
som förut blifvit anlagde till 2 alnars höjd,
utan Utskottet Unner sig jemväl böra förklara, att,
enligt den kännedom och erfarenhet, Utskottets
-Ledamöter äga, kunna Gärdesgårdar af kullersten,
då de blifvit val lagda, utgöra en ganska säker
och tillräcklig hägnad, så snart de äga 2 Alnars
högd; af hvilken beskaffenhet jemväl de flesta
sådana Gärdesgårdaf för del närvarande äro; och
Utskottet föreslår derföre vördsamligen Riksens
Högloft. Ständer, att i underdånighet hos Kongl.
Maj:t anhålla, det Kongl, Förordningen d. 3r sisth
Januari måtte i Nåder ändras derutinnan, att
Gärdesgård af kullersten bör endast behöfva att
äga fulla 2 Alnars högd öfver Jordytan. Hvilket
likväl vördsamt hemställes till Riksens Högloft.
Ständers närmare pröfning. Stockholm den
21 Juni 1815.
På Högloft. Ridd, och
Adelns Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. RorgareStåndets
Ledamöters
* vägnar
And. Fredin,
På Högvördiga PrestsStåndets
Ledamöters
Bryn.
vägnar
Hesselgren,
På Hedervärda Bönder'
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M, Rosbeck.
Upp
-
1190
Den 2 2 Juni'.
Uppläst hos samtliga Riks - Stånden den 22 Juni.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs och Oeconomie- Utskotts Betänkande,
i anledning af väckt fråga,
om inrättande af en Practisk
Bergs-Skola.
u, i ett till Höglofl. Ridderskapet och Adeln ingiftet
och till Ulskoltet remitteradt Memorial, liar
H err Kammar-Junkaren Axel Lindersköld anfort,
att ehuru Riksens Ständer redan vid 18 t x ars
Riksdag förenat sig derom, att en då vackt fråga, om
nyttan och nödvändigheten af en Practisk BergsSko]as
inrättande, skulle till Kongl. Maj:ts nådiga profning
öfverlernnas, med underdånig anhållan, det
Kongl. Majtt i nåder täcktes förordna undersökning
till närmare utredande af detta för Bergsvetenskapen
så vigtiga ämne, hade likväl, genom
ett särdeles missöde för samma vetenskap,
denna Riksens Ständers enhalliga önskan hvarken
Blifvit till Throtaen framburen, ej eller i Riksdags
Beslutet intagen; hvarföre ock, då Herr
Kammar-Junkaren ansett inrättandet af en Practisk
Bergs-Skola i vårt Fädernesland vara så mycket
mera nödvändigt, som näst Åkerbruket, Bergshandt,
eringen vore Rikets vigtigaste näringsgren,
Herr Kammar-Junkaren yrkai, att ifrågavarande
tim*
Den 2 2 Juni'.
ngi
ämne matte vid denna Riksdag blifva å nyo
upptaget.
Af hvad i denna fråga vid 1812 års Riks'
dag forelapit, har Utskottet inhämtat, att sedan
Herr Prosten Doctor Mellgren, uti ett till Högvordiga
Prest-Ståndet ingifvet och till Allmänna
Besvärs- och Oeconornie - Utskottet öfverlemnadt
Memorial, föreslagit, att i Bahlun, såsom det
dertill mest tjenliga ställe i Riket, måtte inrättas
en Practisk i3ergs~Skola, der den studerande
Ungdomen, som ägnade sin framtid åt Bergsveteoskipen,
kunde hafva tillfälle att, efter fulländade
studier vid Academien, förvärfva sig den
Practiska insigt, hvikén, såsom varande i oskiljaktigt
och nödvändigt sammanhang med dess förut
förvärfvade Mathematiska och Chemiska kunskaper,'
skulle bilda honom till en fullkomligt skicklig BergsErnbetsman,
särdeles om han blefve Ledamot af
det Collegium, hvilket har sig ålagdt högsta ansvaret
och vården om Bergshandteringens skiljaktiga
grenar samt den dermed förenade Oeconomiska
Styrelse, och Herr Doctor Mellgren derjemte
hemställt, om icke underhållet för Lärarne vid
nämnde Skola kunde bestridas af den betydliga
fond, hvilken vid Stora Kopparberget blifvit samlad
under namn af Afrads-Cassa, hvars medel
Icke ingingo till Statsverket, utan disponerades
af Kongl. Majit och voro stälda under Kongl.
Bergs-Collegii tillsyn; så hade Utskottet, uti afgifvet
Betänkande , yttrat, att dä med tillförlitlig
visshet icke kunde bedömas, huruvida den föreslag
-
JDen 2 2 Juni.
reslagna Skole inrättningen inedförde någon vän
senfilig nytia för Staten, ej eller om de dertill
föreslagna fonder yorp pålitliga och användbara,
samt Utskottet icke eller ägde tillräcklig kännedom
Uti ämnet; så hade Utskottet, enar upplyst
vore, att Bergshau pt mart nen och Biddaren Bihl,
Uti ett af honom på Kongl, Majus Nådiga Befallning
afgifvet underdånigt betänkande, angående
åtskilliga förändringar i hushållningen vid Stora
Kopparberget, redan gjort förslag om inrättande
af en Praktisk Bergs-Skola i Fahlun,, ansett sig
icke böra tillstyrka någon ytterligare underdånig
anmälan derom hos Kongl. Majit, dock berodde
det på Riksens Högloft- Ständers eget godtfinnande,
att hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
det Kongl- Majit i Nåder täcktes pröfva
detta ämne, jemte tillräckligheten af de föreslagna
medlen, samt vidtaga den författning derutinnan,
som saken och ändamålet kunde finnas,
förtjena.
Metta Utskottets Betänkande har af Riksens
Högloft. Ständer blifvit bifallet; men sorn någon
verkställighet å Riksens Ständers i anledning
deraf fattade Beslut icke följt; så får Utgkottet,
med fästadt afseende på den nytta för Bergs-,
handteringen och det vetenskapliga deruti, sorn
den i frågavarande undervisnings - anstalten bör
kunna medföra , vördsamligen hemställa, om
icke Riksens Högloft, Ständer kunde hos Kongl,
Majit i underdånighet anmäla detta vigtiga ären-,
de till det nådiga afseeende, detsamma synes
förtjent Hvilket dock till Riksens tjöglofliga
Stätt;
Ständers ornprofvande
den ii Juni 1815.
På Höglofl. Ridd. och
Adelns Ledamöter^
Vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofliga Rorgare-;
Ståndets Ledamöters
Vägnar
And. Fredin,
11 <J3
Stockhol 111
På Högvqrdiga Prestg
Ståndets Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren,
På Hederyärda RondeStåndets
Ledamöters
Vägnar
Nils Månsson,
M, M. Rosbeck.
Den 22 Juni!
öfverlemnas,
Pppläst hos samteliga Riks -Stånden den 22 Juni,
Riksens Högloft, Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotts Betänkande,
i anledning af Herr Caxduansmakaren
A, P. Malmbergs frun
Vallöf. Borgare-Ståndet till Utskottet
remitterade Memorial, innehållande
yrkande, att, vid påkommande
durchmarcher, inqvartering i Stä*
de
*194
Den 22 Juni.
denia hädanefter mätte allenast grunda
sig pä Hus och Tomt.
T_J(i sitt ifrågavarande Memorial hn r Herr Malmberg,
under åberopande deraf, att Riksens Ständer
redan underkastat sig skyldigheten att deltaga,
för Stadstegendomar, uti skjutsningar, inqvarteringar
och flera onera, anfört, det, sådant oaktadt,
uti flera Städer sedermera ändock handt,
att, vid påkommande Tåg och durchmarcher, den
grund blifvit följd, att Borgerskapet fått större
Inqvartering, än andra Hus- och Tomt-ägare
inom Staden, utur det uppgifna skäl, att särskilt
förbindelse till inqvarteringsgifvande skulle åtfölja
Borgerliga Näringen. Herr Malmberg har
vidare uppgifvit, att, från äldre tider, inqvarteringsskyldigheteri
väl drabbat Städernas Borgerskap
enskildt, men icke för näringen eller rörelsen,
utau för Borgerskapets uteslutande rätt att
äga oell besitta Städernas hus och jord, och
han har trott, att enär andre än Borgare aga
hus och tomter, borde de, utan afseende på till
hvad Class i Samhället de kunde höra, vidkännas
inqvarterings-besväret. På hvilka med flera
skäl, jemte Höglofl. Ridderskapets och Adelös,
uti 9 § af Riksdags - Beslutet den 2 Maj 1810,
gjorde förklarande, alt välvilja och billighet borde
ligga till grund för delningen af skyldigheter
och förmoner Medborgare imellan, Herr Malmberg
grundat sitt ofvanberörde påstående.
Ut
-
JDtn Juni.
H05
Utskottet får i anledning häraf yttra, •att Hr
Malmbergs ifrågavarande anhållan åsyftar icke
allenast en rubbning uti Städernas Conventioner
och Borgerskapets Onera, med hvilket ämne Utskottet
icke ager alt taga befattning, utan ock ett
utvidgande af de concessioner Riks-Stånden vid
180g och i bio årens Riksdag gjort tili sina innehafvande
Privilegier och fortnoner, i hvilket
afseende ovilkorligen måste forhällas efter hvad
Kongl. .Kungörelsen den 6 April s8io innehåller,
och sådant desto heldre, sorn , likmätigt Kongl.
Förordningen', den 13 November 1766, inqvartPr
ingen är ett onus, hvilket åtföljer icke lott
husen, och .Fastigheterna, utan jemväl -Borgerlig
rörelse och näring. Blifvaruies detta till Riksens
Hi glofl. Ständers eget närmare ompröfvande vordsamligen.
ofverlemnadt, Stockholm den 21 Juni
1815.
På Högloft. Ridd. och PS Högvörd. Prest
Adelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
På Vallofliga Borgare- På Hedervärda Bonde
A. Lantingshausen.
vagnar
vägnar
Bryn. Hesselgren.
Ståndets Ledamöters,
vägnar
A. Fredir..
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Upp
-
Den 52 Juni.
Uppläst hos samtliga Riks - Stånden den 22 Juni,
Vördsamt Memorial!
.Det Memorial, hvilket Riksdags-Fullmägtigen
för Norrbo, Siende och Tuhundra Härader i
Westmanland Johan Magnus Wessing till Bon*
de-Stlndet inlemnat och derifrån blifvit till Lagutskottet
remitteradf, hvaruti föreslås att Uudderplatsers
anläggning och de allmänna Härads*
skallens anställande efter odjur matte afskaffas,
har nämde Utskott ansett innefatta ett ämne af så*
dan art att det gemensamt med Allmänna Besvärs
och Oeconprnje <• Utskottet borde till pröfning
företagas.,
I följd deraf hafva bhmälte tvänne Utskott
låtit berörde framställning komma hos sig i öfvervägande;
och som det är onekligt, att icke al*
lenast Uuderplatsers anläggning förorsakar de
hemmans innehafvare, å hvilkas ägor de inrättas,
betydligt besvär och skada, samt äfven hindra
dem uti ett fritt begagnande af deras Skogsmark,
för hvilket allt nämnde hemmansåboer icke njuta
någon ersättning, utan ock de sedermera derstädes
skeende skallgångar, hvartill ej sällan Manskap
från flera Härader uppbådas, förorsaka
en ganska stor förspillning af dagsverken; hvilka
ofta
X)en 9 2 Juni.
i i97
ofta Jeunna }>lifva utan nytta, men ailtlil i varde
öfverstiga den fördel, sorn af Skallgängen harn»
tas, hvartill än vidare bör läggas den betydliga
kostnad, som Länens innevånare måste vidkännas
vid större Jagltygs anskaffande och vid
uppförandet af nödiga hus till deras förvarande;
Alltså och i likhet med hvad Utskotten Uti ett
förut afgifvet Betänkande anfört, anse Utskottensig
böra tillstyrka, att aliade anstalter; sorn erfordras
till Odjurens utrotande, hädanefter må få herö
på de öfverenskommelser, söm efter locala för--  hållandet och béliofvet kunna Härads eller Socknevis
af innevänarena träffas och hvad lianens
styrelse i detta ämne kan hnna nödigt detri föreslå,
hvilka öfverenskommelser dock böra till
Konungens jBefallningshafvandés pröfning och fast*
Ställelse öfverlemnas; äfvensom att, enär skallgång
efter odjur anses nödig, densamma må. Utan
att Konungens BefallningshafvandeS tillstånd
dertill behöfver afvaktas, verkställas, och sådant
endast hos Örtens närmaste Krono-Betjente tillkännagifvas,
hvilka det då skall åligga, att be*
rörde vidtague åtgärd till Konungens Befallningshafvande
inberätta, och att om uppbådningen till
Skaligårtgen besörja.
Detta varder vördsamt till Riksens Höglofl.
Ständers pröfning öfverlemnadt. Stockholm den
i Juni 1815.
På Riksens Höglofl. Ständers Lag - samt
AU
-
1193
Deri sa Juni".
Allmänna Besvärs - och Oeconomi©.-Utskotta
vägnar.
Pä Höglofl. Ridd. och
Adelns Ledamoters
vägnar
II. F. Strömfelt.
A. Lantingshausen.
Pä Vällofliga BorgareStåndets
Ledamöters
vagnar
Z. G. Holm.
And. Fredin.
Uppläst hos samtliga Riks-StSndén den 22 Juni.
Vördsamt Memorial!
nr..
J- iil Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconornie-Utskotiens
gemensamma behandling har från
Val loll. Borgare-Ståndet blifvit remitteradt ett af
Herr Lagmannen Jean Noreus dit ingifvet Memorial,
deruti, i ansende till de obestämda och
för Bergverks Näringens gång mindre lämpliga
stadr
På Högvördjga PrestStåndets
Ledamoters
vägnar
Johan Olof Wallin.
J. R- Fellenius.
På Hedervärda Bonde
Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
Nils Mänsson.
A T  ■
Den q 2 Juni.
1199
stadganden, sora Bergsförfaltn ingar ne till en del
innehalla, samt det tvång sora de, använde i hela
sin kraft, bereda, af Herr Lagmannen föresläs,
det af Riksens Höglofl. Ständer-den underdåniga
önskan matie hos Kongl. Maj:t yttras, att
iKongl. Maja ville tillförordna en Comité, hvilken,
efter det Bergmästarne i Riket blifvit uti de
ämnen, sorn af Comitén kunde föreskrifvas, hörde,
det blefve uppdraget, att med öfversigt af
de särkiha Bergshändteringarnes och dermed förenade
Manufacturverks närvarande skick, samt
ined afseende på dessa vigtiga näringars uppmuntran
och deras befriande från onyttigt tvång, utarbeta
förslag till en allmän Bergverks-stadga, hvilket,
innan det af Kongl. Alaja i Nåder fastställdes,
borde genom tryck leranäs till den allmänna
granskning, som tillförlitligast bereder sådana
författningars användbarhet.
Re flesta oeconomiska stadganden, ehuru
nyttiga och lämpeliga vid den tid de blifvit rneddeldta,
fordra oftast, i anseende till inträlfade skiljaktiga
förhållanden under én förfluten tidelängd,
jetnkningar och rättelser. Att detta förhållande
måste vara för handen med de rörande Bergshandteringen
utfärdade författningar, anse Utskotten
destornera tydligt, som icke allenast dessa
under en läng följd af år vexelvis tillkommit,
utan ock Bergverks-rörelsen, jemte de dermed
förenade Alanufacturier, under loppet af den sednast
förflutna tid kommit uti ett förändradt skick.
— Enär nu det å ena sidan är for Bergverks
och.
\
i? it).o
Den 2 2 Juni.
©eli ManhfaCtwri Idkare© angeläget, aft agå dé föresikrifter
behörigen bestämda , hvilka han bör
ställa sig till efterrättelse, och a den andra ater
det är lika nödigt, att dessa äro Sa inrättade, att
de fullkomligen svara emot sitt ändamål och befbrclra
handtéringénS nytta Och förkofran. finna
Utskotten sig deraf äga full anledning tillstyrka;
ätt i, på det äf Herr Lagmähnén Noreus föreslag-»
ha sätt, de nu gällande Pörfattriingar ängåehdö
Bel gverks-röfelsen matte till en gemensam stadga
hopsamläs och,, efter hvad nödigt Och nyttigt
fin ries, jemkas och förbättras; i följd hvaraf Utskotten
anse sig tillika böra föreslå, att af Riksens.
Högloft. Ständer underdånig anhållan derom
må hos Kongl. Majit göras
Detta
värder dock Riksens Högloft. Ständers
pröfning vördsamt underställd© Stockholm den 1
Juni i 8 i 5»
På Riksens Högloft. Ständers Dag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
V signar
Ida Högloft. Ridd. och
Adelns Ledamöters
vägnar
H. F Strömfelt.
A. Li(ii.)tingshauseni
På
På Högvördiga Prest*»
Slandets Ledamöters
Vägnar
Joli. Olof Jpallin.
J. R. Fellenius,
Den 2 4 Juni.
i S 0 >L
På Vällofliga "Borgare- På Hedervärda Bonde
-
Ståndets .Ledamöters
vägnar
E. G. Holm.
And„ Fredin,
Ståndets Ledamöters
Vägnar
Petter Jernström.
Nils Mittisson.
A. J. Wahlstjerna
-
Uppläst hos samtliga Riks-Ståliden den 2a Juni,
Vördsåmt Memorial!
Af Höglof], Bidderskapet och Adeln är till Lag.
Utskottet remitteradt ett af Herr lagmannen
Grefve JoIL Herm. Gyllenborg ingifvet Memorial,
innehållande förslag, att den i 5:te Cap. 4
§. Byggninga-Balken föreskrifna tid, då om Sädesgärde
och Äng täppt vara bör, måtte förändras
och allmänt till den 1 Juni bestämmas,
äfvensom att ansvar måtte utstakas för deu sorn
vintertiden å andras ägorutsläpper Kreatur.
Dessa af oeconomtsk beskaffenhet ,varande
ämnen har Lag-Utskottet ansett nödigt, atti förening
med Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottet
till pröfning företaga, i följe hvaraf de
ock uti dessa Utskott förekommit.
H vad
4:de P, Nio 151, 154.
a a o-a
Den 2 a Juni.'
Hvad således angar den förstnämnde af bs=
rörde frågor, sa hafva Utskotten funnit, att ehuru
vissa år, då våren sent inträffar, svårighet och
stundom afven omöjlighet torde uppstå att tillv
den uti föreriämhde § utsatte tid hafva den om.
Itring äng varande hägnad i fullkomlig ordning,
det likväl blifver äfventyrlig!, att för fullgöran»
det af denna skyldighet bestämma en mera utsträckt
tid, heldst densamma jemväl de år, då våren tidi»
gare är för handen och Kreaturen kunna på be.
te utsläppas, kan blifva olämplig; hvaremot och
då i samma § förordnas, att när bar mark är och
käle ur jord om sädesåker skall vara täppt samt
hvar hafva sin gärdesgård gilld när tid är att
så, ehvad det är höst eller vår, Utskotten anse
nägbn förändring deruti så mycket mindre nödig
eller nyttig, sorn, genom berörde föreskrift, en
efter behofvet lämpad tid för stängselris verkställande
är lemnad, och således den, hvilken finnér
att dess granne åsidosätter att efterkomma detta
Stadgande, sa medelst har sin rätt förvarad att
derföre å honom äska ansvar jemte skadeersättning;
och ar det alltså på denna grund, söm Utskotten
tro sig icke kunna tillstyrka bifall af
hvad Herr Lagmannen i besagde del föreslagit.
Vidkommande åter det sednare ämnet; så
emedan otifvelaktigt ' tinder blidare vintrar, då
kalen ätmindstone till en del tidtals kan vara
upplöst ellef mindre fast, skada och ohägn genom
Kreaturs och isynnerhet Svins utsläppande å säU
desgätden och ängar kan tillskyndas, men sådan»
Den 22 Jlini.
1203
garders %’idtagande hvarken uti Lag eller genom
någon Författning äro förbudne, hvarigenom
äfven rättigheten till ersättning af den, sorn
derigenom blifver i lidande försatt, kan i fråga
sattas, anse Utskotten skäligt föreslå ett sådant
stadgande, hvarigenom den, hvilken vintertiden
utsläpper Kreatur, förpligtas, att om dein hafva
den vård, att de icke få tillfälle att å Aker och
Äng skada göra, samt att, om den antingen genom
försummelse härvid eller annorledes inträffar
, ägaren till Kreaturen bör icke allenast derföre
lagligen ansvara, utan ock efter rnätismanna
ordom godtgöra all den förlust, som genom
dem blifvit åstadkommen.
Till Riksens Höglofl. Ständers vidare granskning
varder dock detta vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 1 Juni 1815.
Få Riksens Höglofl. Ständers Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskottens
Vägnar
Få Höglofl. Ridd, och
Adelns Ledamöters
vägnar
II. F. Strömfelt.
[A. Lantingshausen*
På
Få Högvördiga Prest»
Ståndets Ledamöters
vägnar
Joli. Olof Wallin,
f. R. Fellenius.
iso4 s8 Juni.
Pa Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bonde*'
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
E. G. Holm. Petter Jernström.
And. Fredin. Nils Mänsson.
A. J. Wahl st jerna,
Uppläst hos samtidiga Riks-Ståndert den 22 Juni,
Vördsamt Memorial!
Sedan Högvördiga Prest - Ståndet oell Vällofl.
Borgare-Ståndet d. ii och 22 nästlidne Maj återremitterat
det af Lag-Utskottet den 29 förutgående
April afgifne betänkande öfver flera
Riksdags - Fuilrnägfiges af Hedervärda BondeStåndet
Memorial, angående bland annat väckt
fråga, huruvida de skuldebref, för hvilka Lagsökning
hos Konungens Befallningshafvande anställes,
böra dervid uti original uppvisas, får
Utskottet, efter öfvervägande af de vid berörde
Betänkande gjorda anmärkningar, öfver hvarje af
dem nu aflemna följande Utlåtande.
Hvad först angår den uti Högvördiga PrestStnndet
gjorda erinran, att den nödiga granskning;
som en förskrifning bör hos Konungens Befall
-
Den 2 2 Juni-,
120 r.
fallningshafvande undergå, då handräckning lill
utbekommande af dess belopp sökes, skulle helt
och hållet uteblifva; otn densamma icke uti Original
blefve. hos Konungens Befallningshafvande
företedd; så enär Skuldebrefvets uppvisande
vid lagsökningens böljan icke kan äga annat
föremål, än att blott må tillses, att deu afskrift
deraf, sorn vid ansökningen är bilagd, finnes
med Originalet enlig, dels att detta sistnämnde är
försedt med stampladt papper till behörigt belopp,
heldst vid berörde tillfälle handlingens riktighet
icke kan med tillförlitlig säkerhet utrönas och
bedömas; alltså och då, i händelse under Lag
sökningens
lopp någon så beskaffad invändning
af, Gäldenären göres, som ej kan annorledes än
genom Original Skuldebrefvets beseende pröfva?,
Konungens Befallningshafvande blifver öppet, att
detsamma infordra, samt i öfrigt Kongl. Majus och
K ronans rätt, i afseende å stämpelafgiften, är vorden
genom de åtgärder, hvilka af Utskottet der
till
blifvit föreslagne, bevarad, anser Utskottet
berörde anmärkning icke föranleda till ändring
af hvad Utskottet i detta ämne sig yttrat.
Vidkommande ater de flera omständigheter, vid
hvilka uti Vällofl. Borgare-Ståndet uppmärksamhet
blifvit fästad, bestående deruti, dels att det
ansedts vara en i Clhattse-Sigi 11 atae Författningen
stadgad skyldighet för dem, hvilka vidimera afskrifter
af skuldsedlar, att å afskriften utsätta dan
Charta: stämpels belopp, hvarå Originalet är skrif
vet, eller hvarmed det är belagdt, dels att det
presentatum, som hos Konungens Befallningshafvande
-
V
Den 2 2 Junit
vande tecknas I den förskrifning, hvarföre lag*
sökning aoställes, sedermera vid flera tillfällen,'
ttc.h jemväl i det fall, att betalningsskyldigheten
deraf anses tvistig, blifver nyttigt, och dels att
Betänkandet icke skall nog tydligen utmärka huruvida
det nia pä sökandens fria val eller pä Konung
gens Befallningshafvande* pröfning ankomma, ora
skuldsedeln skall vid Lagsökningen uti Original
företes eller icke; så emedan det tili Chartaj-Sigillatae-Förardningen
är Domare och Embetsman
i allmänhet, vid äfventyr af ansvar och ersättningsskyldighet
åiagdt qtt tillse, det hvarje handling,
som bor ä stämpladt papper skrifvas eller
dermed beläggas, är dermed försedd, från hviken
ansvarighet desse ej kunna genom andra personers
intyg derom vara tillräckligen tryggade,
samt anteckningen å en Skuldsedel, att den för
lagsökning af dess belopp blifvit npnvist, ehuru
onekligen vid många händelser »armande till upplysning,
likväl icke kan betraktas af en så vää
sendtljg nödvändighet, qtt af sådan orsak det qvilkorligen
bör åläggas hvarje sökande, att Original-rkuldebtefvet
i sådant afseende hos Konungens
Befallningshafvande uppte, för verkställigheten
hvaraf de ofta blifva försalte i nödvändighet,
att i andras händer anförtro denna deras ege
ridom, som på sådant lätt kan förloras eller
förskingras, och i öfrigt den tydning af Betänkandet,
i Utskottets tanka, bör anses klar, att vid
alla de händelser, då sökanden icke personligen
inställer sig hos Konungens Befallningshafvande
för att sina Ljigsölttiings-handltngar ipleinna, det på
!;s.
Den 2 s Juni
1207
honom sjelf må ankomma, om han der vill uppvisa
Original-skuldsedeln eller icke, för att med ingifna
afskriften deraf jemforas; ty finner Utskottet
sig icke äga anledning att annorledes förändra
omförmäldta afgifna Betänkande, än att Utskottet,
till vinnande af mera tydlighet, föreslår att sistberörde
ordalag må, i stället för de deruti ny
tjade, antagas.
Detta varder dock Riksens Höglofl-Ständers
pröfning vördsamt underställdt. Stockholm den
13 Juni 1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga Prest
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
II. F. Strömfelt. Joli. Olof Wallin>
På Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bondeg
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
JS. G. Holm. Petter Jernström.,
A. J. Wuhlstjtrnfy
Uppläst hos samteliga Riks-Ständcn d. aa Junis
Vördsamt Memorial!
Herr Prosten Doctor Agrell har hos Högväg
diga Prest-Ståndet, medelst inlemnadt Memorial,
väckt
120?»
Ven 22 Junti
väckt fråga derom, att, så väl till hämmande af
tilltagande sede förderf, sorn ock till ^befordrande
deraf, att sådana rättigheter, dem Herr Doctorn
ansett vara både naturliga och med samhälls-ordfiing
öfverensstämmande, må välda bibehållne, det
stadgande kunde vidtagas, hvarigenom oäkta barn
anses böra i likhet med äkta få taga arf efter fader
och moder, samt full arfslott de förre tilläggas
enär forähkarne tlö ogifte eller utan äkta bröstarfvingar,
men deremot blott åtnjuta half arfslott
emöt äkta barn af samma kon, i fall föräldrarne
antingen äga eller erhålla äkta bröstarfvingar,
Enar denna motion, sorn till Lag-Utskottets
handläggning är vorden hänskuten, hos Utskottet
till öfvervägande blifvit företagen, hafva så
skiljaktiga meningar i ämnet blifvit af Utskottets
Ledamöter yttrade, att votering ansetts nödig,
hvilken aflu{lif på det sätt, att följande författade
skrifteliga meningar, jemlikt 38. i( .Riksdags ordningen,
. bord) såsom alternativer till itiksens Högloft.
Ständer öfverlemna?.
Försfa alternativet.
Utskottet gör fullkomlig rättvisa åt de tanke,
sätt af billig omtanka för sedernas bevarande och
alla medmenniskors fika heliga rättigheter, hvarpå
Herr Prosten Doctor Agrells motion om päk,
ta barns arfsrätt blifvit grundad, och Utskottet ip,
ser lika med honom att den enkelt naturliga Lagen ,
sådan man vanligen betraktar det* oberoende af
de ombytta förhållanden sorn åtföljt tidernas närmande
frän enfald och jemlikhets ande till mot
patta
-
Den 22 Juni.
1209
satta grundsatser, icke godkänner någon olikhet
imellan barnens anspråk på uppfostran, våld och
delaktighet af föräldrarnas egendom , ehvad deras
födsel tillkommit efter olofliga umgängen eller
ordentliga förbindelser.
Erfarenheten visar nogsamt, att i förra fallet
sällan något understöd kan påräknas för en varelse,
som ingen del äger i sitt oblidare öde, då
deremot i det sednare allt förenar sig att efter
möjligheten bereda en lyckligare ställning ifrån
födseln och allt framgent.
Denna emot jemlikhetens första grundsatts
stridande fördelning af medborgerliga rättigheter
är af flera skäl högst obillig och verkar betydligen
pä de obehagliga tillfälligheter, som stundom
inträffa inom samhälle,!, och det vore lika nyttigt
i manga hänseenden, som rättvist till grunden,
att någon jemkning härutinnan kunde beredas;
men sådana fall gifvas likväl då den theoretiska
sanningen, tillämpad på allmänna lifvets händelser
och förhållanden menniskor imellan, skulle
medföra betydliga oredor och så mycken svålig,
het uti utöfningen, när man fäster ett billigt afseende
på passionens magt öfver klokhetens fordringar
och menniskolynnets, kanske icke till
förändring möjliga, riktning åt afvikelser från
sedsamhetens väg, att fördelar och olägenheter
för ingen del kunde bringas till likstämmighet
gins imellan. — Det nyttiga som man åsyftat
skulle
1 * 10
l)en, s? Jani,
skulle blott svagt verka med siri välgörande kraft,’
då tvertom missbruken och de skadliga följderna
snart kunde taga en Öfvervigt, hvilken i flera
fall blefve af äfventyrlig inflytelse på säkerhet,
förtroende och samhällsskick, både i allmänhet
och inom den husliga lefnaden.
Af detta slag anser Utskottet ifrågavarande
motion, betraktad isin hela omfattning, och tror,,
att sedernas åsyftade förädling skulle långsamt
befordras, äfven örn detta medel dertill för någon
del kunde bidraga. Ren mindre vältänkande
eller oupplystare delen af menniskor betraktar
icke sinligheten från dess moraliska synpunkt
och låter kanske icke tillbaka'ålla utbrottet
af otyglade begär, genom de olag nheter eller
följder sorn fr a '”ställas dels beroende under osäkra
tillfälligheten dels acksa på ett längre afstånd,
derunder tidens omvexlingar icke kunde beräkn
as,
Med uppmärksamhet åt sakernas vanliga skick,
vinnes lätt den upplysning, att det ansvar som
hastigt foijer på öfverträdelsen och meförer större
eller mindre förlust af anseende, egendom eller
personlig frihet, sällan nog kraftigt framställes
vid utöfningen af det onda, för att medverka
till återhåll eller ånger, ty elen illa sinnade söker
tvertom alla utvägar att följa begärelsernas ingifvelse,
men iakttager dervid en större försigtighet
och föreser hinder för möjligheten att upptäckas
i samma mån som ansvaret annars blefve
mera
Den 52 Junti
lill
mera betydligt. Det år dä icke troligt att kommande
tiders olägenheter eller känslan för den
varelsen man vill förneka skulle kunna äga en
större magt öfver sinligheten, än förutsedda
eorporela lidanden, som blifva snart möjliga i
tillämpningen, hittills haft i afseende på verkeliga
brott.
Under denna form viear sig menriisko-lynnet
i allmänhet, och man bör bedomina verkningar
och motiver jemte möjligheten att deruti
tillvägabringa förändring, efter förhållanden sora
finnas, men icke efter dem, som borde vara, i
fall Naturens första ordning utan afvikelse!' blifvit
bevarad och följd.
Sedan i Utskottets tanka de verkningar, härledda
från Motionens antagande, som skulle aga
förmåga att återföra menniskan till ärbarhet och
dygd, blifvit så vederlagde, att derifrån icke
torde kunna hämtas anledningar till én ny .Lag
af den beskaffenhet, Herr Prosten Doctor Agrell
föreslagit, återstår för granskningen att tillse om
oäkta barn skulle dervid vinna eller förlora och
huruvida en sådan författning icke kunde medföra
oförutsedda följder och stort inflytande på husliga
iefnaden, på säkerheten menniskor imellan och pä
den ordning i arfstägten som icke gerna bör störas.
Utskottet inser i dessa och flera andra fall
ganska vigtiga betänkligheter, utan att likväl finna
nödigt, det alla här böra uppräknas; dock torda
-
*
4 2ia Den 8 2 Janti
de uppmärksamhet böra fästas deri, att rättegan»
gar af en ofta högst obehaglig rigtning skulle
grundläggas genom en åt oäkta barn tillerkänd
arfsrätt. Att den naturliga känsla, som bland
Allmogen och andra mennisko-klasser icke sällan
upptäckes, att med understöd bidraga till
uppfostran för de barn, sorn i lonska-läge äflas,
skulle vika för egennyttans och omtankans
fordringar samt följakteligen i alla andra fall än
då Lägersmålet försonas med påföljande Äktenskap,
hvilket sällan inträffar, Lägersmannen förneka
sin förseelse, mindre af obenägenhet att
lemna den uppfostrings-hjelp, som kunde åläggas
i laglig ordning eller godvilligt atagas, än af
farhåga att framdeles blifva underkastad anspråk
pri den egendom, som oafkortadt ämnas till fördelning
imellan äkta arfvingar.
Den förförda eller lättsinniga qvinnan, som
oftast måste betala njutningens stunder med de
olägenheter, sorn ti,lh')ra en ål sitt öde lemnad
HVloder, skulle således sällan åtnjuta något understöd
och hennes barn snarare blottställas för elände
och vanvårdnad än om gällande stadgandet!
och tillämpningar vid dommare utöfningen
bibehållas i samma skick som hittills, åtmindstone
intill dess Lagarne om arfstägt i allmänhet
genom den tillförordnade Lag-Committéen
undergått den granskning som synes nödig
och ej eller lärer uteblifva.
Be
-
Den 3 2 Junii
1213
Bevisningen i frågor af denna art omgif.ves
af mångå svårigheter, och det är troligt att flen
.hädanefter skulle möta betydligare hinder i deri
mån eget medgifvande sällan kunde påräknas,
hvaraf äfven torde följa att då de flesta oäkta
harn icke någonsin komtne i åtnjutande af de fordelar
man velat dem tillerkänna, skulle den Lag,
sorn endast blefve nyttig för några, få vara skad.
lig 1 allmänhet genom de missbruk, hvartill den
kunde föranleda; och billigheten i all Lagstiftning
fordrar, att icke några få göra vinst på allmänna
säkerhetens eller samhälls-ordningens bekostnad.
At Pn annan sida framställa sig med tydliga
färgor de svårigheter som vid äktenskaps afhandlingar
kunde mota och de oredor sorn lätteligen
vore att befara inom äkta ståndet.
E» ömtålig qvinna öfverlemnar kanske icke
utan fruktan sitt och blifvande barns öde åt en
maka, hvilken möjligen kunde blottställas för
efterräkningar från ungdomens ålder och dess
mången gång åtföljande obetänksamma förvillelser
af sådan art, att de antingen kunde verka rubbning
af husliga sällheten eller medföra fullkornlig
upplösning deraf; och månne icke den qvinna,
Som vilseförd af passionen eller bedrägeri genom
en lättsinnings anfall mot hennes dygd, efter olofligt
umgänge födt barn, skulle mera hädanefter
än hittills deraf känna ledsamma följder. Hoa
förlorad» kanske mindre i opinionen, hvilken ej
eller
12i4
Den 2 2 Juni
tiu vid hennes förseelse fäster något nesligt iii*
tryck; men möjligheten att inga ett lyckligt äktenskap
blefve säkert försvårad, och kan hända skulle
denna visshet, i förening med omtankan på sitt
och barnets uppehälle, någon gäng, bland den
mindre upplysta hopen, föranleda till cgerningar,
hvarföre menskligheten ryser.
I fall dessa omdömen till förändrade beslut,’
livilka likvist blifvit ofullständigt utvecklade, för
någon del bevisa, att i frågavarande ämne, éhuxu
af ett erkändt ädelt syftemål, likväl framställer
stora betänkligheter af sådan beskaffenhet att
de bero under tidens och lynnets förändringar,
utan att kunna nu bestämmas, torde derifrån böra
härledas fruktan för antagandet af den föreslag*'
na arfslagen; och då Utskottet leke finner att na-1
gon åtskillnad vöre lämplig vid de fall, då föräldrar
saknade äkta bröstarfvingar eller dagö ögifte,
samt ej eller att bestämmandet af större
och mindre lott i Boet vid särskildta fall blefve
billig , efter som dessa halfmesurer skulle
strida mot principen i det hela och hvarken
medföra egentlig nytta eller förebygga de vådliga
följder, som kunde uppkomma; så får
Utskottet tillstyrka att Lagen, sådan den nu finmes
i afseende på förevarande ämne måtte få för
det närvarande blifva oförändrad.
Andra alternativet.
Ehuru naturlig den rättighet synes Vara för
jBarn,,alt ärfva sina Föräldrars egendom, kunna
likväl arfslagarne icke hämta någon egentlig grund
från
Den 22 Junii
från Naturrättens bud. — De hafva likasom de
Sesta borgerliga Dagar blifvit stadgade för att
närmare sammanbinda Samhällens ardning och
att vid den lästa deras medlemmar. Oäkta Barns
arfsrätt är följaktligen lika mycket eller lika litet
grundad på naturlig rättvisa.
Med billigt af
seende
på »lenna, så vidt den kan uppsökas,
och med i akttagande af den vård om enskiltas
rätt och säkerhet, som aldrig får vid någon Dag
lemnäs ur sigte, bör således Dagstiftaren, då han
efter Arfslagar fördelar egendom inom Staten,
hufvudsakligen rigta sin uppmärksamhet på de
följder för allmän ordning och allmän nytta, sorn
deraf kunna uppkomma,
Då man ur denria synpunkt betraktar det
Förslag, som llerr Prosten Doctor Agrell uppgifvit,
framställa sig för eftertankan en mängd
frågor och omständigheter, hvilkas urskillning och
utredande mötas af svårigheten att se in uti alla
följder af en sådan Dagförändring.
Dessa följder äro isynnerhet vigtiga derföre
att fråga ar att rubba en ordning, hvilken kan
äga inflytande på hvarje individs ställning och
som destomera är ett föremål för det allmännare
omdömet, som den verkar omedelbart på husliga
förhållanden, hvilka af alla äro de som närmast
väcka de flesta menniskors lifliga uppmärksamhet
och deltagande.
t/C»
a a 10
Den aa Juni.
Utskottet vill icke söka att fullständigt utveckla
detta ämne, eller att reda alla de betänkligheter
som visa sig vid pröfningen deraf, utan
ämnar blott korrteligen vidröra några anmärkningar,
som först dervid yppa sig.
Om Arfsiätt, tillagd oäkta barn, kunde, på
sätt Herr Doctor Agrell synes antaga, bidraga
till sedernas förbättring, om den kunde återföra
den lättsinniga till sedlighet och stadga den husliga
sallheten, så skulle dessa skäl öfverväga nästan
alla de inkast som mot förslaget kunna framställas.
Men dessa följder torde icke med någon
Säkerhet derifrån kunna ledas. Den enda säkra
utvägen att i detta fall förekomma ett allmännare
sedeförderf, är efter Utskottets omdöme, att
genom Samhällets Dagar och inrättningar jemna
fördelarna imellan Medborgare, att såmedelst
sprida en allmän och måttlig Välmåga i alla
folk-klasser, i stället för den fattigdom hos mängden,
som alltid visar sig jemte stora rikedomar
hos färre.
Lättheten att kunna uppehålla en farriille
öka då giftermålen och osedligheten mindskas i
samma män. Utskottet tror deremot att någon
verkan af oäkta barns arfsrätt, till förekommande
af osedlighet, icke kati påräknas.
Af alla förseelser emot ordning och Lagar
torde olofliga förbindelser kunna anses såsom de,
vid hvilka paisienens1 utbrott mindst moiväges af
egen
Deri 22 Juni'.
1217
egennyttan och olägenheternas beräkning, heldst
då dessa hafva en så aflägsen påföljd, som arfsrätt
för det barn, hvilket kan efter en sådan förbindelse
tillkomma. Detta skäl vore dessutom
icke till för den sorn icke hade eller väntade sig
något att åt sina arfvingar qvarlemna; och Dagens
påföljd, om den skall verka på alla, måste
för alla vara lika bindande.
En större skillnad finnes också imellan de
händelser som 8 Gap. 3 och 9 §§. Ärfda Baij
ken omtalar, än den Herr Doctor Agrell synes
hafva anmärkt. Det hufvudsakliga för en
laglig äktenskaps-förbindelse eller ett fritt aftal,'
har der redan föregått och endast en Ceremonie
felar vid dess fullbordande, sorn redan skett i verkställigheten;
åtmindstone är denna skillnad i afseende
på qvinnan märkbar. Olikheten af nämnds förhållande
med de händelser, då en lättsinnig qvinna
öfverlemnär sig utan urskillning eller omtanka
för påföljderna af sin oförsigtighet, är så
uppenbar, att den icke behöfver visas, och hennes
egna rättigheter äro också derföre helt olika
dem, hvilka en efter trolofning eller under Äktenskapslöfte
häfdad qvinna enligt Dagen äger.
Någon gång skulle må hända oäkta barns
arfsrätt förmå deras föräldrar att ingå äktenskap
med hvarandra, men den kunde vid andra tillfällen
vara' ett hinder i detta fall, då äktenskap icke
fordrades för att skaffa full laglig arfsrätt åt sådana
£'de
B. -N-'0 153, 154‘.
1218
Den 22 Juni.
na barn. Många exempel gifves att man blott
af ömhet för dessa gift sig med deras mödrar.
Då följaktligen Lagarne föreskrifva och All»
mäniia Opinionen stadgar den för Samhälls Ordningen
vigtiga skillnaden imellan äkta och oäkta
barn, mäste olikhet i dessa barns och deras Mödrars
i Jägarna förvarade rättigheter finnas. Att
borttaga deritia olikhet, skulle snarare tmndska än
oka lagiigä äktetlskaps helgd och anseende framför
de förbindelser, hvilka både Dagar öch allmänna
opinionen ogilla;
Dé oredor( söm vid mariga arfskiften skulle
Uppslå af Oäkta barns anspråk, genom tvister
om verkligheten af deras ratt, betra äfven öf*
Vervägas, och det är troligt att bevisningen af
denna rätt skulle blifva försvå' ’
Öå Utskottet å énä sidan sökt visa några
af d€ anmärkningar, sotn kunna anföras emot o»
äkta barns arfsrätt, bör Utskottet äfven å den äri*
dra nätuna några skäl, hvilka för densamma till
någon del kunna anses talande.
Alla medlemmar af ett Samhälle aga, då
de sjelfve icke begått någon förseelse, ii ka naturliga
rättigheter, att der njutä de allmänna fördelar,
sorn Samhället har att tillbjuda, utan afseende
på anspråk af födsel; Om man derföre för
allmän Ordning oéh nytta stadgat äkta barns företrädes
rätt till arf, yrnes likväl både rättvisa
och
t)en s 2 Juni.
12 lp
Q.ch billighet likasöm det allman nas tiytfa äfven
fordra, att för oäkta barn, hvilka icke kunna
ifrån Samhället Uteslutås, medel beredas att iler
blifva goda och nyttiga irienniskör oell medborgare.
Lagen har också derföre stadgat skyldighet för
batt a barns Föräldrar, att gifva dem föda och
uppfostran till dess att de kunna försörja sig
sjelfva;
Då mån vill utöfver dfennå skyldighet gifva
Oäkta barn anspråk äfven på atf efter sina föraldrar,
uppkommer svårigheten att bestämma gränserna
för en sådan rättighet.
Del kan, i följd af hvad här ofvan ät*
riämndt, hvarken för ordning eller sedlighet vata
tjenligt att gifva oäkta barrt lika rättighet i
detta fall med äktäs Men det är likväl billigt, att
deras rättighet, att i mån af Föräldrarnas tillgångar
njuta understöd, blir närmare bestämd
äf Lagfens föreskrift och mer utvidgad än den
nd äf- f
Föräldrars arfsrätt efter oäkta harti innefattar
också ett skäl att en dylik rättighet, åtmindstone
till någon dei, bör vara ömsesidig. Så vidt
den ifråga ställde rättigheten kan förenas med
ordning inom Samhället och enskilta Slägter, och
icke leder till rubbning af husliga förhållanden
eller dfen sämja inom äktenskapet, som Lagarne
böra
1220
Den 22 Juni
-
böra bevara, bör den således, efter Utskottets tan»
ka, anses såsom rättvis och för Samhället nyttig,'
Det är också troligt att Mödrar till oäkta barn,
skulle ömare vårda sådana varelser, då de för
dem insågo ett blidare öde, än det som vanligen
väntar dem, oell de mest onaturliga af alla brott
skulle snarare mindskas än ökas, om oäkta barns
medborgerliga rättigheter utvidgades.
Såsom grunden till oäkta barns rättighet till
sina föräldrars efterlemnade egendom kunde antagas,
att i händelse dessa hafva äkta barn eller
bröstarfvingar, de oäkta endast skulle njuta J
.parts arfsrätt emot dessa, roen att då föräldrarne
icke hafva äkta bröstarfvingar, deras arfsrätt skulle
blifva hälften af den efter Föräldrarna arffallne
egendom; att likväl, för erhållande af en sådan rättighet
fordras kännande af Föräldrarna under deras li fs-'
tid efter formaliteter, som i Lagen böra föreskrifvas^
En förändring af Arfsiagarna efter dessa
grunder skulle likväl medföra en så hufvudsaklig
rubbning deruti, att den må hända icke bör verkställas
förr än i sammanhang med dessa Lagars
allmänna omarbetande, heldst dervid äfven bör bestämmas
huruvida Arfvejord skall undantagas ifrån
den egendom, hvaruti oäkta barn kunna
arfsrätt njuta; äfvensom fråga kunde blifva om
denna rätt borde vara lika så val efter Fader som
Moder. — De frågor som dertill höra äro också ibland
dem, vid hvilka Allmänna Omdömet närmast
fäster sig och detta torde derföre böra rådfråga?
-
Den 22 Juni.
1521
frågas innan Arfda Balken undergår en så hufvud*
saklig ändring.
Ehuru Utskottet således för sin del tillstyrker
att oäkta barns rättighet bör på förutnämnda sätt,
eller ock med någon förändring i gradationen utvidgas,
anser Utskottet likväl Riksens Ständer icke
böra nu genast besluta verkställighet af sådana
föreskrifter, utan endast, med gillande af den
grundsattsen att oäkta barn böra någon arfsrättighet
öfter sina Föräldrar till godo njuta, till Kongl.
Eag-Comitéen öfverlemna ämnet, att uti den nya
Arfda Balken närmare utredas.
Detta, tillika med den särskilta mening en af
Utskottets .Ledamöter, enligt hvad bifogade Protocolls-Utdrag
utvisar, tillkännagifva, varder till
Riksens Höglofl. Ständer vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm deta 25 Maj 1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar ' vägnar
II. F. Strömfelt. Joh. Olof Wallin.
På Vällofl. Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
E. G. Holm. Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Upp
-
Den 23 Junit
UJpplast hos samteliga Riks-StSnden d. 22 Juni,
Vördsamt tyTemorial!
Vid det Vallöf!. borgare.Ståndet till pröfning
förehaft det betänkande, sorn af Lag-Utskottet
blifvit afgifyet öfver den af Herr Qfverste-Lieutpanien
C. Reutersköld hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln väckta motion pm antagande af en
Lag, hvilken satte alla förbindelser, så val j pen»
ninge-transactioner som handel, i likhet nied
Vexlar, hafva, på sätt det dervid den 19 och 27
sistiidne April haline PrqtqcoU utvisar, flera
särskildta förslag till förändring i de rörande Exer
cutipns-verket pu gällande stadganden blifvit utaf
flera bland St|ndets ledamöter gjorde, nemligen
af Herr borgmästaren Norström; Att. då llps
Gäldenär tillgång i lös egendom saknas till godt»
görande af den skuld han är vorden ålagd att
betala, deri nen fasta gods må kunna utan omgång
elier särskild ansökning hos Konungens Befallningshafvande
i mät tagas; att ej mera iin de«
värdering, sorn dervid af utmätningsmannen verkställes,
må tillåtas, enär i alla fall det vid Auctionen
skeende högsta anbud bestämmer det pris,
hvarföre egendomen mäste säljas; och att infordrandet
af ägarens åtkomst handlingar icke må
förhindra Autztionens verkställande; af Herr Lagmannen
Nolleroth; om nödvändigheten af en sådan
förklaring utaf K01^!- Förordningen den 28
Juni 1798 angående vissa omständigheter, som
Uti Lagspknings- dcb utmätnings-m?! »kola iakttagas
1
Den 32 Juni,
18‘2 3
gas, att derigenom bestämmes hvad uter eller
jnindre verkan Förskrifningar ställde till mnehaf.
Varén eller till viss man och Ordres må äga,
enär betalning för de samma ej blifvit fordrad
eller Lagsökning mot Utgifvaren anställd inom
Sex månader efter förfallodagen; af Handlanden
Vigander; att vid Lagsökning för skuldsedlar,
ställde till viss man, Konungens Befallningshafvande
må, på enahanda sätt, sorn angående Förskrifningar
ställde till innehafvaren eller till viss
man och ordres är förordnadt, genast ålägga gäl»
denären förklarings skyldighet, vid äfventyr att ej
vidare varda t målet hord, äfvensom att den i
Kongl. Förordningen <1-, 11 Dec, 1766 KrorioFogdarne
föreskrifria tid af irenne månader, inom
hvilken de böra till verkställighet befordra laga kraft
vunne Domar ock Utslag må förkortas; och af Rådmannen
Sjöbohm, att executiva påföljden, så val
för gäldenären sorn löftesmän, må bestämmas i afseende
å så beskaffade Skuld-Sedlar, som, ehuru stal 1-  de till innehafvaren eller till viss man och ordres,
likväl icke innehålla annan förfallo-dag, än viss
tid efter skeende uppsägning.
Sedan alla dessa Motioner blifvit till UagTJtskottets
handläggning hänskutna, har Utskottet
tagit de samma i öfvervägande och får öfver
hvarje af dem afgifva följande utlåtande,.
Enär Lagen uti j Capitlet 5 §. U[sökningsBalken
tydligen stadgar, att om Gäldenären saknar
tillgång i lösören till betalande af domk t
skulo,
las*
Den g 2 Juni.
skuld, hans fasta gods skall i mät ga, hvaraf således
blifver en följd, att, vid sådan händelse, någon
särskild handräckning af Konungens Befallningshafvande
till den fasta egendomens försäljande
ej är af nöden,'finnér Utskottet något vidareförordnande
härom öfverflödigt; äfvensom Utskottet
icke eller anser anledning förekomma till en så
beskaffad ändring, som Herr Borgmästaren Norström
föreslagit, uti hvad Kongl. Förordningarne
den 17 Fehr. 174B, d. 4 Mars 175a och
den 27 April 1810 samt Kongl. Förklaringen d,
27 Juni 1811 innehålla, angående det som vid utmätt
fast ege ndoms-försälj ning bör iakttagas, heldst
dessa föreskrifter tjena och äro nödiga så väl till
bibehållande af Fordrings-ägares och Gäldenärers
samt blifvande Köpares af den utmätta egendomen
ömsesidiga rätt och säkerhet, som ock att förhindra
det Intecknings-ägare ej må i obehörigt lidande
försättas.
Den förklaring af 1798 ars Förordning H;r
Xagmannen Nollerroth, uti det af honom framstäldta
ofvan omförmäldta ämne ansett vara nödig,
har Utskottet funnit vara af enahanda beskaffenhet
med den, hvilken Bädmannen Sundblad
uti särskildt Memorial i berörde ämne yrkat;
Och som Utskottet redan, genom nästlidne dag
fasställdt Betänkande deröfver meddelt yttrande,
anser Utskottet sig endast nu böra detsamma åberopa.
Hvad åter beträffar den af Handlanden Vigander
väckta fråga, om förmindskning af den
ICrono
-
Den 2 i Juni,
1325
Krono-Fogdarne lemnade tid för verkställigheten
af laga kraft vunne Domar och Utslag i Skuldfordrings-mnl;
sä emedan desse Tjenstemän i öfrigt
hafva en betydlig mängd ansvariga görornäl
att bestrida, hvaiaf de jemväl ofta hindras att
ejelfve om berörde verkställigheter besörja, utan
måste uppdraga förrättandet deraf åt Länsmännen,
hvilka ock på de flesta orter äro träget sysslosat-’1
te, samt utmätningens fullbordande, Auctionens
kungörande och hållande, jemte Uppbörden af
Auctions-medlen , medföra vidlöfligare omgång och
tidsutdrägt, finner Utskottet det vara betänkligt
att föreslå någon ändring uti hvad i detta ämne
ar stadgadt, heldst jemväl Krono-Fogden är undef
eget betalnings-ansvar pligtig att vid den utsatta
tiden redovisa för verkställigheten ; hvaremot ,
hvad rörer det af Handlanden Vigander gjorde
Förslag, att vid skeende Lagsökning hos Konungens
Befallningshafvande för Skuldebref, ställdt
endast till viss man, Gäldenären må åläggas att
genast, vid äfventyr att ej vidare i målet varda
hörd, förklaring afgifva, Utskottet anser , att då
Lagen i 12 Cap. 3 §. Rättegångs-Balken stadgar,
att om svaranden utan anmäldt laga förfall uteblifver
från det Ting, hvartill han behörigen
blifvit instämd, Rätten bör i Saken döma efter
thy som sanning theri utletas kan, enahanda förhållande
bör vara då en Gäldenär af Konungens
Befallningshafvande kallas, att svara uppå emot honom
gjord t påstående om betalnings-ansvar för skuld,
och att således hvad 6 uti Kongl. Förordningen
d. 28 Juni 1798 i detta afseende föreskrif
ver
-
iis6
Den ji Junti
ver bör sträckas till alla Skuldfordrings-mål, sonf
hos Konungens Befallningshafvande göras anhängiga,
utan åtskillnad af beskaffenheten eller lydelsen
af deta handling, hvarå fordrings-anspråk^t
sig grundat:.
Vidkommande dernäst det amne Rådmannen
Sjöbohm framställt, angående bestämmande af d@
Skuldebref® executiva påföljd, som oaktadt de
äro ställde till inriehafvaren eller viss man och
©■rdres, icke tillika innehålla viss förfallodag,
utan böra 3 bestämd tid éfter skedd uppsägning
betalas, finnér Utskottet, att den i 3 § af 1798
års Förordning meddelta föreskrift, att sålunda
Ställda forskrjfningar ej få innehålla längre förfallotid
än till Tolf månader från den dag Sedeln
är utgifven, icke bör kunna till sin verkan
förringas genom utsättandet af en obestämd och
på skeende uppsägning beroende förfallotid, samt
att följaktligen den strängaré executions-rätt, sorn
ar dylika skuldebref tillagd, icke kan af fordringsägaren
till godo njutas i annat fall, än då uppsägningen
blifvit så tidigt verkställd, alt beta!-  nings-tiden är för handen innan Tolf månader
från förskrifningens dag förflutit; men att likväl
i öfrigt den sammas kraft, att vara gällande till
betalning för den, som deraf är innehafvare, derigenom
icke förmindskas,
I anledning häraf tillstyrker Utskottet alltså
en sådan ändring af 2 Cap. 2 §. UtsökningsBalken,
att den, som för skuldfordran hos Konungens
-
Den 22 Juni.
ungens Befallningshafvande sökes, är pligtig att
inom förelagd tid med svar möta, samt att, om
sådant utan beyist laga förfall försummas, Sökanden
bör njuta sin rätt efter de skäl lian uppter;
äfvensom Utskottet föreslår, det genöm utfärdande
förklaring må bestämmas, att underlätet
iakttagande af föreskriften uti 3 af 1798 år?
förordning, i afseende å förfallo tiden för Skuldebref
ställde till inpehafvaren eller till viss man
och ordres, icke medför tippan påföljd, än att
den rätt , fordrings-ägaren för så beskaffad förskrifning
äger att af Gäldenären genast njuta betalning
eller, vid bristande godvilligt fullgörande
deraf, fa honom bysatt, såmedelst till stp verka».
Upphört.
Detta varder dock Riksens Höglofl. Ständer?
pröfning vördsamt underslälldt? Stockholm deri
26 Maj 1815-
Rå Höglofl. Ridd. och Rå Högvörd. Prest®
Adelös Ledamöters Ståndets Ledamöters
/agnar
Vägnar
Joli, Olof Wallin,
På Hedervärda Bonde®
Ståndets Ledapiöters
vägnät
Petter Jernström,
fl. F, Strömfelt,
P| Valloll. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
E. G. Holm,
4. J. Wahlstjerna,
Upp
-
1228
Den 22 Juni.
Uppläst hos Samtelig* Riks-Stånden don as Juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angående Herr Assessoren
Danckwardts Memorial om Skatteköp
ä Ållestads Krano-Säteri i
Elfsborgs Län.
H öglofl. Bidderskapet och Adeln har till StatsTJtskottet
remitterat ett af Herr Assessorert G.
M. Danckwardt ingifvet så lydande Memorial angående
Skatteköp å Ållestads Krono Säteri i Elfsborgs
Uän; '/
”Om än det ämne, hvilket jag nu får den.
äran att vördsamt framställa, kunde synas mera
röra någon enskilt medborgares angelägenheter,
jin räknas till de vigtiga allmänna ärender som
hittils utgjort föremålet för Ridderskapets och
Adelns motioner, är detta ämne likväl af deri
egenskap att det tillförne hört till Riksens Höglofl.
Ständers handläggning, och då anledningar
förekommit att å rtyo påkalla en sadan, men den
enskilte medborgaren icke utan representation
trott sig äga rätt dertill, så har jag, med öfvertygelse
om rättvisan af hans sak, icke kunnat
tveka att för framställningen deraf begagna den
förmon jag äger att vara en medlem af detta
Respectiva Ständ.
För
-
Den Juni.
1229
Förhållandet med denna sak är i kofthet
(Sdant att sedan Kongl. Maj:t, på Riksens Ständers
Underdåniga tillstyrkande, genom dess i afskrift
'Litt. A. härvid fogade Nådiga Resolution
den 20 Oct.ober 1756, under perpetuel arrenderättighet
till Öfver Jägmästaren Anders Gyllensvärd
och dess efterkommande upplåtit Allestads
K rono-Säteri arne mantal med underliggande
Hemman och lägenheter uti Hofs- och Hudene
Socknar af Gäseneds Härad och Elfsborgs Län,
med vilkor att han årligen skulle utgöra den
renta, sorn af egendomen efter Jordehoken borde
utgå; hvaruti sedermera älven på Riksens Ständers
underdåniga tillstyrkande, genom Kongl.
Brefvet d. 7 September 1762 dea lindring blef
Ofver-Jägmästaren Gyllensvärd förunnad, att alla
Rente-persedlarne skulle få betalas efter 1735
års ständiga Markegång, utom afraden 15 tunnor
4 fjerdingar \ kappe, som borde in natura
utgöras, samt Kongl. Maj:t än vidare, på Riksens
Ständers underdåniga hemställan vid 1769 års
Riksdag, genom Nådigt Bref af den 13 Mars
1770 bibehållit Gyllensvärd och hans arfvingar
vid 1756 års förläning, med sistnärnde valkor,
så hade på Gyllensvärds anhållan, att emot rentans
utgörande efter Jordebok och förvandling,
med grund af årlig Markegång samt särskildt erläggande
af Tio års sammanslagna Grundrentor
efter Kronovärde, på sätt Författningarne i allmänhet
örn Skatteköp stadga, fä Allestads lägenhet
under Skattemanna-rätt åt sig upplåten, Kongl.
Majus och Rikets Kammar-Collegiutn, yied anmäla»
-
*83»
Den 22 Junit'
Ian 6m Innehållet af Kongl. Brefvet den 21 Januari
1782,1 underdånighet hemställt till Kongl*
Maj:t huru med det sålunda sökta Skatteköpet borde
förfaras; på hvilken underdåniga hemställan
Kongl. Majt, genörn hiithos i afskrift bifogade
(Litt B») Nådiga skrifvelse till Kammar-Collegium
den 12 November 1808 i Nåder förklarat: att
det åberopade Kongl. Brefvet den 21 Jandari 1782,
rörande återgång äf perpeiuellä arrenden å Kungs&å
rdar, så&om ifrån Kronan inabalieriäble, icke k Unde
lämpas till Allestad, sorn icke. vore af sådan
natur, utan enligt hvad utröiUlt blifvit, indraget;
hvarföre ock Kongl. Majit funnit Allestad, enligt
Skatteköps - förördningärne och hvad förut
Varit vanligt, kunde till Skalté försäljas, sedan
några lagliga skäl icke visat sig till rubbning i
den beständiga besiftnings-rätt söm blifvit Gyllénsvärdskä
ärfvingafné förunnad, samt derföre i
nåder tillåtit det Allestad med tillhörande hemman
och lägenheter mot erbudria vilkor finge
under Skättemanha-rät upplåtas den eller dem af
GyllensVärdsska Arfvingarne , som deraf vöre laglig
Innehafvare; till följe af hvilket nådiga Förordnande,
dessa; jemte nedsättande al behörig Skatteköps-skilling
550 R:d 38 sk. 10 ist. Banco*
orri fullbordande af det bevilljade Skatteköpet
anhållit.
Vid deri pröfning af detta Skatteköps mål, sorn
Karriröat-Cöllegium derefter ej förr än di 2o Augusti
1810 (Litt. F.) var i tillfälle att företaga, hade
Collegium inhämtat, att Riksens Ständer emedlertid,
uti deras underdåniga skrifvelse af den 8 8 förutgående
-
Den 2 2 Juni.'
133*
de April i 3:je afdelningen af Kongs-och Ladugärdanie
ibland sådana nämnt och upptagit Allestad,
ined föl-klarande ett somde till denna af delnirig hörande
Lägenheter endast innehades i grund af Konungens
särskilta tillåtelse, utarl att anetia ner i laglig ordning
föregått, borde årrendet af dessa kungsgård
dar utgå i Spannmål, räknad efter det äret-S Markegång
dd penninge-rentan bestämdes eller ärrenderättigheten
beöiljades, hvärföré Kärntnar-Collegium
funnit sig böta hos Rörigt. Majit i underdånighet
aniiaäia sådant, och dess nådiga förordnande derom
afvagta; derpå Kongl. Majit, genom Jfådigt
svar till Collegium den io December Samma år
lgio, förklaratj att äfven Kongl. Majt i Milder
funnit i det Allestad icke kunde för Kungsgård
anses, satnt följakteligeti Skatteköp å denria egerldorri,
enligt nii gällande, författningar ägde rum;
likväl och då Allestad af Rikséns Ständer blifvit
upptaget såsom Kungsgård, hade Kongl. Majit
befallt ätt ftågari öm Skatteköp derå borde hvila
intill nästa Riksdag, då anmälan derom lias Riksens
Ständer borde göras; hvar emedlertid
arrendet af Allestad skulle utgå på samma sätt
sorn det sedan år 1762 blifvit utgjordt. Af
dessa anledningar hade Kongl. Majit jefnväl
uti en vid sistlidne Riksdag i Orebro år 181a
aflemnad nådig Proposition, jemte upptagande
af detta förhållande, föreslagit Riksens Ständer:
att Allestad med underliggande hemman, såsom icke
öarande af Kungsgärsds natur) Utan en till Kronan
inlöst frälse lägenhet, mätte Utgå frän antalet
*/ de Kungs - och Kungs - ladugårdar, hvilka i
Rik
-
Den 2 8 Junii
Riksens Stunders underdåniga skrifvelse af den 2 8
April 1810 funnoS upptagna, pä det alt sedermera
med denna lägenhet lika med andra af samma
beskaffenhet,- kunde enligt gällande, författningar
förfaras-■ Men '-Riksens Högloft. Ständer be
hagade
likväl häruppå förklara, att de, som funnit
denna Krono-lägenhet upptagen i 13 § af Riksdags-Beslutet
den 2 Maj 1810 bland de Kungsgårdar,
för hvilka den fastställda arrende-summan
skulle för den återstående Conctrats-tiden erläggas,
reducerad till Spannemål efter det årets
Markegång, då penninge-rentan bestämdes elles
arrende-rättigheten beviljades, icke hade ansett
någon förändring i detta Stadgande böra göras,
eller den begärta Skattelösen af Krono Säteriet
Alléstad kunna bevilljas.
Då nu detta beslut finnes hafva föran ledt
dertill, alt all vidare åtgärd afstannat till fullbordan
af den Skattelösen, som Kongl. Majit
likväl ovilkorligen bevilljat, fastän deri sedermera
blott ansetts för ofvannämnda orsaker böra
hvila intill nästa Riksdag, men sådant, efter mitt
vördsamma förmenande, icke kan förenas hvarken
med den helgd Konunga-magteps Beslut bör äga
eller med den enskiltas derunder beroende rätt,
utan all Laglig verkan till mehn för det allmän.
11a, så och enär detta ämne ej mera än andra
till Riksens Ständer hörande kan vara uteslutet
ifrån , utan snarare synes oundvikligen, fordra dess
vidare granskning, torde det tillåtas mig att till beredande
deraf, få vördsamt anföra följande.
Om
Den a a Juni.
1333
Om man ifrån det vid 1812 års Riksdag
tillsatta Stats-Utskotts, ofver Kongl. Maj:ts Högstberorde
rådiga Proposition, afgifna Betänkande
får hämta grunder till Riksens Ständers då fattade
fcirenämde beslut, så finner man, att skälet
dertill egenteligen va"it: att redan vid lgogårs
Riksdag förhållandet med Allestad skulle blifvit
upplyst samt att Riksens Ständers da, utan att
fatta nåtfot särskildt beslut, i anseende till frågan
örn skatteköp å Allestad, uti 1810 års Riksdagsbeslut
upptagit denna lägenhet bland de Kungsgårdar
som blifvit förldnta genom Konungens enskildta
förordnande eller tillkomna Nddebevisningar
medelst prolongation af arrendet, utom auction ,
och för hvilka den fastställda arrende - summan
skulle för dea återstående cootracts-tiden erläggas,
reducerad till Spannmål efter det årets Markegång,
då perininge-rentan bestämdes eller arrenderättigheten
beviljades, och således utan afseende på de
åtgärder som till denna egendoms försäljande
till Skatte blifvit vidtagna, förklarat densamma
böra lika med öfriga uppräknade Kronogods behandlas.
I anledning häraf har jag sökt utforska'egenskapen
af den upplysning, som 1809 års Ständer
kunnat äga otn förhållandet med Allestad, och
jag har icke kunnat finna att den varit annan
eller vidsträcktare än hvad de förteckningar inne»
höllö, som frih Kammar-Collegium blifvit infordrade,
tj.de
N:o 155, 156.
12 34
Den 2 '2 Juni.
rade, öfver de befinleliga Kungsgårds lägenheterna.
Det af dessa Förteckningar, hvarå Allestad
jemväl blifvit uppfördt, under Litt. C. hilagde,
Utdrag, utvisar val att uppgift lem näts på en del
af de Kongl. Resolutioner och Bref, lill följs
hvaraf Allestad utaf Gyllensvärdska Slägten innehades
under perpetuel! arrende, med vilkoret!
derföre, samt att det äfven blifvit tillåtet att till
Skatte inlösas; men förteckningen utvisade allde.
169 icke hvarken af hvad äldre natur denna lägenhet
rätteligen bestod , huru den kommit att vara
en Krono-disposition, eller på hvad egentlig grund
den blifvit och förblifva en Gyllensvärdska Slag.
tens beständiga Besinning. Om derföre Riksens
Ständer, under en häraf missledd öfvertygelse
att Allestad frän äldsta tid varit ett Kfono-gods
och genom Konungens särskildta förordnande blift
vit förlunt och ejler dess särskilta Nådebevisning
arrendet derå prolongeradt utan auction, samt att
tillåtelsen om Skatteköp, vid sådant förevetande,
ingenting betydde, eller åtmindstone ej borde
vinna fullbordan, så må man väl icke före/
ställa sig den möjlighet, att i det fall Riksens
Ständer då varit fullkomligen upplysta om det
rätta förhållandet med Allestad eller att det aldrig
varit någon Kungsgård, utan från början ett
Fralse-Säteri, men sedan, genom hemfall tili Kronan
för skuld, blifvit en vanlig Krono-lägenhet,
och förläningén deraf äfven såsom sådan icke
genom Konungens enskilt» Nådebevisning, utan
på
Den a2 Juni.
J 3 3 5
på Riksens Ständers tillstyrkande för Riket visad
trrhet och rit skf tt oell bekräftits' för GvkS
lensvärdska slägten in perpetuo, utan att således
någon arrende-prolorigation och auction dervid
någonsin kunnat komma i frity a, likasom för de
Urgamla Kungsgårds-lägonheter, hvarå 178? års
författning egenteligen hade afseende, Riksens
Ständer likväl kunnat , tvärtemot dessa ostridiga
sanningar och heliga förbindelser, med
full föresatts handla på enahanda sätt, och såmedelst,
utöfver gränsen af dess lagliga magt, enskildt,
ej blott förändra Allestads urgamla natur
Utan ock tillintetgöra hvad Konung och äldre
Ständer ansett böra heligt hållas; ja, jag vågar
äfven tillägga, att Vore sådant en möjelighet,
den jag För min del åtmindstone icke kunnat
på något sätt leda i fattning, så öfverginge det
onekeligen äfven begreppet om den visa urskillning
och rättrådighet i handlingssätt, sorn alltid
ansetts Vara oskiljaktiga från vårt Rikes vördade
Ständer. Dessutom har 1812 års Stats-Utskott, i
dess ofvan berörde betänkande, under medgifvande
af detsamma förhållande med Allestad, sorn jag
nu anfört, och hvilket derföre icke bör vara något
tvifvelsmål underkastadt, förklarat det Utskottet
icke kunde och således icke kunnat utreda
af livad anledning Riksens Stander 1809
icke dessrnindre till Classen af Kungsgårdar hänfört
Allestad, hvilket i förening med den af
Utskottet vidare gjorda anmärkning, att samma
Ständer icke tagit något särskildt beslut i frågan
om Skatteköp derå, måste ännu mera tydeligen
be v i
-
Den 2 s Juni«
bevisa det Riksens Stander då Icke grundat den
anmärkta åtgärden på annat än felaktig och bristande
fullständig kännedom om Allestads rätta
beskaffenhet. Att således ifrån ett uppenbart
missförstånd, utan verklig afsigt att ncigons rätt
förmena söka leda händelsen af Allestads hänförande
bland de Kungsgårdar, som år 1809 till
Riksens Ständers förordnande och disposition
kom att höra, har jag derföre trott vara i
alla händelser det rätta, desto heldre som erfarenheten
särskildt visat, att Riksens Ständer då
äfven, i afseende på afgälden utaf andra verkliga
Kiingsgårds-lägenhetev, genom origtiga uppgifter
blifvit ledde till sådana misstag som Kongl.
Maj.t funnit oundgängeligen nödigt och ansett
sig vara förbunden, att efter hand omedelbart
rätta, då deremot i afseende till det i frågavarandes
särskilta egenskap Kongl. Majtt velat lemna
Riksens Ständer tillfälle att sjelfva detsamma afhjelpa
och undanrödja de oheha Uga collisioner,
som med Konunga-magtens åtgärder derigenom
afvert uppkommit, hvilket Kongl. Maj:t i dess
högstberörda Nådiga Proposition 1812 icke otydeligen
synes jemväl hafva väntat af Riksens
Ständer och derföre blott i nåder föreslagit den
rättelse, att Allestad måtte u/eslutas från antaley
af de Kungs-och Kungs Ladugårdar, hvilka i den
underdåniga skrifvelsen af den 28 Aprill igro
blifvit uppförda, utan att Kongl. Majrt tillika
underställt Riksens Ständers pröfning huruvida oell
I hvad man Kongl. Maj:ts åtgärd, i afseende på Skatteköpet,
finge vinna fullbordan eller icke. Då
Riksens Ständer ej dessmindre äfven meddelte
Den 2 2 Juni.
1237
Kongl. Maj:t yttrande i denna del, torde sådant
destotnindre hafva varit tillständigt, sorn Riksdagshandlingarne
visa att atna Ständ inskränkt
sina omdömen till blott hvad frågan om berörde
uteslutande angick.
Utom hvad salunda tyck'es hafva förekom”
mix emot lämpligheten af Riksens Stäliders år
1812 utfärdade Beslut i detta ämne, får jag äfven
fästa uppmärksamheten å den särskilta omständighet,
att Konungen intill 1809 års Riksdag,
efter då gällande grundlagar, agde styra och idda
öfver ali Kr-onans rätt, hvaraf i min tanka otvifvelaktigt
följer att Kongl. Maj:t den 12 Novemb.
1808 haft laglig rättighet att, utan^ något Riksens
Ständers samtycke, förordna om /Yllestads Kronolägenhet,
på sätt som skedt; och da denna Kongl.
hlaj:ts åtgärd dessutom är rättvisad af de derföre
anfqrda grunder, icke allenast att denna lägenhet
varit skild från all Kungsgårds natur, mea
deremot ägt ett lika förhållande med andra Kronp-Hemman,
sorn antingen från början så varit
eller blifvit Skattevrak, eller såsom frälse för ea
eller annan orsak tillfallit Kronan, hvarpå många
exempel gifvas, utan att sådana lägenheter
hvarken kunnat eller fått ikläda sig Kungsgårdsnatur,
och Allestad således för ingen del kunnat
lyda under 1782 års Stadgande; utan ock att
Kronan, genom de för ^Skatteköpet erbudna vilkor,
för framtiden af Allestad ägde en förmon
att vänta, sorn vöre ojemförligt större och säkrare
än hvad skäligen eljest kunde vinnas;. obe.
: riik
-
133*
Den 2 * Juni.
räknadt den ostridigt större' förkofran,' som jorden
i Skaltemannens hand derigenom snarare under
en fri disposition skulle vinna, till Hade enskilt
och allmän nytta, sä vågar jag för fast antaga;
att hvarken 1809 och 1812 årens Ständer, i afseende
på lagligheten af Kongl. Majus år 1808
vidtagne åtgärd med Allestad, än mindre på fördelen
deraf för Kronan i det förhållande denna
lägenhet då rätteligen var, till den samma kunnat
hafva verkeligen hyst några särskilta Betänkligheter;
och jag förmodar således äfven att
Riksens nuvarande Hnglofl. Ständer icke elle?
kunna blifva dertill missledde,
X öfrigt torde det icke lemnäs oanmärkt, att
i det fall, under den längre tid, hvilken från
Kongl. Majrts meranämnde Bref den 12 iNov,
1808, tued bifall till det å Allestad sökta Skatteköp,
forfupit, intill dess Riksens Stander ijuni
månad 1809 kommo i tillfälle att företaga ämnet
orri Kungsgårdarne, Allestads innehafvare icke
fått eifara ett så långt uppehåll med Skattebrefvets
utfardaude, utan detsarmpa dessförinnan kommit
i hans hand, såsom lätteligen kunnat och
äfven bordt ske, hade otvifvelaktigt hela denna
ifrågavarande händelse icke inträffat, ty någon
anledning hade då icke ens varit, att för Riksens
Ständers .behandling uppgifva en lägenhet, hvaröfver
Skattebrefvet då mera tryggat Skattemannen
örn en fri och oklanderlig dispositions rätt emot
de fastställda afgälderrta till Kronan. Bilagorna
härvid under lutt, P. E, F, visa huruledes
Karn
-
Den 22 Juni.
jq*9
Kammar Collegium fran den 30 November 1808
till den 23 Januari 1809 bvilat med expedierandet
af Kongl. Majus högstberörde Nädiga Bref lill
Konungens Befallningshafvande i orten, samt att
Kongl. Majus Befallningshafvande derefter, for
verkställigheten af hvad på dess åtgärd ankommit,
haft en tid af 10 månader eller intill den 27
November sistnämde år. Om derföre genom en
slik tillfällighet Ånestads Innehafvare möjligen
skulle kunna äfventyra för alltid en rättighet,
sorn blifvit af Kontingamagten i grund af hagarne
fastställd, och hvarvid han således desto hellre
borde äga ali laglig anladning sig trygga, som
77 §. i 1809 års Begerings form tydligen innehåller
den försäkran att de personer, som efter
hittills gällande författningar någon Kronans tillhörighet
då innehade och nyttjade, skulle få nju.
ta laglig rätt derå till godo, så blifver en sådan
förlust onekligen en både obillighet och orättvisa,
sorn, i min vördsamma tanka, vore under Biksens
Ständers värdighet att befrämja, då det står
i dess magt, att densamma, jemte öfriga dermed
förenade obehagligheter, afvärja.
På dessa grunder har jag trott mig böra
vördsammeligen föreslå, att Biksens Högloft. Ständer
nu tillåta det Allestads kronolägenhet med
tillhörigheter må utgå från antalet af de Kungsoch
Kungs-Ladugårdar, hvilka uti Biksens Standers
underdåniga Skrifvelse den 28 April 1810,
och Biksdags-Beslutet den a Maj samma år, finnas
uppförde, på det Kongl. Maj:l må deraf vara
ofia
-
•124°
Den 22 Juill.
obehindrad, alt med berörde Krono lägenhet lagligen
förfara, samt att Riksens Sländer hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anmäla det Beslut, hvartill
Biksenr. Ständer sålunda af förekomna anledningar
nu mera kommit i ett närmare tillfälle att
fatta.
Slutligen får jag lika vördsamt anhålla, att
detta Memorial malte till Stats-Utskottet remitteras,
och särskildt få de Rqspcctiva Med-Stånden
communiceras.’’
Hvad Herr Assessoren Dankwardt härutinnan
anfort har i Stats-Utskottet funnits öfverensstämmande
med de åberopade acta och Handlingar;
men da detta mål hufvudsakligen icke innehåller
annat än hvad Riksens Högloft. Ständer
;vid Riksdagarne åren 1809 och 18x2 utaf då
aneddelade Handlingar och upplysningar haft tillfälle
inhämta; och Riksens Högloft. Ständer, oaktadt
det uti dessa Handlingar utredda förhållande
med Krono Säteriet Allestad, samt ehuru Kongl.
Majrt, genom Nådig Proposition af den 8 Maj
a 812 till Riksens Ständer läckts göra enahanda
framställning med den af Herr Assessoren Danckwardt
nu väckta motion, om tillstånd för inne.
hafvaren af nämde Krono säteri att få detsamma
till skatte lösa, likväl icke ansett någon förändring
i det vid xgog års Riksdag om denna Egendom
fattade Beslut böra göras, eller dén begärta Skattelösen
kunna beviljas; så kan, vid sådant förhållande ,
Stats Utskottet destomindre nu gifva anledningar
till
Den s 2 Juni,
1241
till någon ändring uti hvad Biksens Stander vid
2:ne föregående Riksdagar i detta ämne beslutit,
som, om egendomen nu skulle upplåtas Gyllensvärdska
Arfvingarne såsom skatte till full ägande
och fri dispositions-rätt, belöningen för framlidne
Öfver-Jägmästaren Gyllensvärds visade prof
af trohet och nit för det Allmänna, derigenom
blefve uppå hans efterkommande utsträckt, vida
utöfver hvad Kongl. Maj:t och Riksens Ständer
med Donationens-meddelande åsyftat. Hvilket allt
Riksens Höglofl. Ständers eget ompröfvande vördsammeligen
underställes. Stockholm den 14 Juni
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga Prest»
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöter*
vagnar
Carl De Géerl
Gustaf Murrayi
På Vällofiiga BnrgaieStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Landberg.
På Hedervärda Bond»*
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jönssön.
G Tunelius.
Uppi*
124 i
Den as Juni.
XJpplast bos samtliga lliks-Stånclsn den 22 Juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande öfver Herr Rådmannen
Dan. B. Bagges Memorial, om Medels
anslående till Lazaretts Byggnad
i Uddevalla.
Uti till Vallöf]. Borgare-Ståndet ingifvet Memoi
rial, som till Stats-Utskottets handläggning blifvit
rernitteradt, har Riksdags-Fullmägligen från
Uddevalla Stad, Herr Rådmannen D ari. 13. Bagge
andragit, att ilen af Riksens Ständer, vid
sist förflutna Riksdag,, gillade och hos Kongl.
Majit i underdånighet anmälta samt Nådigst befallta
åter uppbyggnad af .Lazarettet i Uddevalla,
tillika med Curhus-Inrättning för Bohus Län,
ännu icke blifvit verkställd, förmodligen af bristande
tillgångar, då den, för det afbrända Lazaretts-huset,
erhållna Brandförsäkrings-Summa dertill
icke varit tillräcklig, samt att den skyndsammaste
åtgärd härvid vore nödig, i anseende till
den i Orten starkt kringspridda Veneriska smittan;
hvarföre hemställes, att Riksens Höglofl.
Ständer måtte, med afseende å den våda, som
häraf för Landet uppkommer, anslå behöfliga
medel till vinnande af detta angelägna syftemål;
förmälande Herr Rådmannen derjemte, att Fattigförsörjnirigs-Directionen
i Uddevalla, på X^roVineial-Medici
Doctor Noréns begäran, i Stadens
Fattig
-
Den 2Q Juni.
1243
Fattighus lernnat ett rum, der bemälte Läkare
inrättat sex sängar för dylika Patienter fran Ian»
det, rnén att detta vore föga tillräckligt; och har
i anledning häraf Herr Handelsmannen Ekman,
såsom Fullmägtig för Strömstad, till Vallöf],
Borgare-Ståndets Protocoll anmärkt, att då den
vid 1812 års Riksdag beslutade flyttning af Curhuset
i Strömstad till Uddevalla skulle blifva i
högsta måtto kännbar för Personer, sorn äro i
behof alt å Curhuset intagas, och bo i orten
omkring Strömstad, samt flyttningen dessutom
medförde en icke obetydlig kostnad, funne Herr
Handelsmannen sig föranlåten begära, att Curhuset
i Strörhstad måtte bibehållas, samt ett nytt
lili Uddevalla inrättas: hvarvid Herr Rådmannen
Kagge erinrat att Strömstads hos Kongl. Majit i
underdånighet gjorde enahanda ansökning blifvit
af Kongl. Majit i Nåder afslagen; hvilka Anföranden
Vällofl. Borgare-Ståndet, genom Proto*
Colls-Utdrag, till Utskottet remitterat.
Enligt underdånig Skrifvelse af den 5 Juli
1812, hafva Riksens Höglofl. Stander, uppå skedd
anmälan om behofvet för Bohus Läns Innevånare
af ett Lans-Laaarett, hval utaf de, allt sedan
l8ofj års Eldsvåda i Uddevalla, varit i mistning,
ej mindre än orri nyttan deraf, att det i Strömstad
inrättade Curh»s för Veneriska Sjukdomar
förflyttas till någon mindre aflägsen Ort inom
Länet, insett angelägenheten om anstalters vidtagande
till dessa bristers afhjelpande, samt derföre
hos Kongl, Majit i underdånighet anhållit
1344
Den 23 Junit
så väl, att efter behofvet afpnssadt Läns-Lazarett
måtte för Bohus Län i Uddevalla Stad inrättas,
som ock det i Strömstad varande Carlius
för Länets större beqvämlighet och nytta till
Uddevalla förflyttas. Men fråga var då icke väckt
om något särskildt anslag till Lazaretts-Byggnaden
I anledning af Kongl. Majrts, vid denna Riksdag,
gjorda Nådiga Proposition, om tillökt anslag
af medel till Lazaretternas utvidgande och nya
Curhus-Inrättmngar samt de flera framställningar,
som härom blifvit gjorda, har Stats-Utskottet,
genom Utlåtande af den 26 sistlidne Maj,
tillstyrkt icke allenast, att förra anslaget till Medicinal-Verket
måtte Ökas från 8 till 16,000 R:d,
utan ock att, då Läns-Lazaretter i en del orter
alldeles saknas och böra anläggas, samt i de vidsträcktare
Länen, efter hvad Utskottet inhämtat,
torde behöfva tillökas, nödiga medel för kostnaderna
härtill måtte inom hvarje Län efter behof
sammanskjufas och en Direction tillsättas,
som komme att taga närmaste befattningen med
dessa inrättningars organisation och förvaltning;
och som, genom denna utväg, tillgång bör vinnas
för Lazarettets å nyo uppförande i Uddevalla,
hvartill särskildt anslag af medel ej kan äga rum
framför de öfriga Län och orter, der ny Inrättning
deraf tarfvas, anser Stats - Utskottet någon
vidare åtgärd af Riksens Högloft. Ständer i detta
hänseende ej vara att vidtaga,
Be
-
Den £2 Junii
124.5
Beträffande ater fragan om Curlmsets flyttning
frän Strömstad till Uddevalla, så enär
Utskottet, enligt dess förra Betänkande, föresett,
att moje Hgen behofvet kan fordra flera Lazarettseller
Curhus Inrättningar i de större Länen,samt
alltså föreslagit, att till Kongl. Majit skulle i
underdånighet öfverlemnas, att, sedan dess Befallningshafvande
eller de tillförordnade Directionerna
blifvit hörde, i detta och dylika af locala
omständigheter beroende förhållanden förordna;
så lärer deruppå äfven höra ankomma, huruvida
både i Strömstad bör Annas Curlms, oell en lika
beskaffad inrättning göras i förening med det beslutade
nya Lazarettet i Uddevalla; hvilket vörd
-
samt hemställes Riksens
vande. Stockholm den
På Höglofl. Ridd. och
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Géer.
Pa Vallofliga BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fred. Landberg.
Höglofl. Ständers ompröf4
Juni 1S15.
På Högvörd, PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda Bonde”
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius..
Upp
-
Dm 2 2 Juni.
Uppläst hos sam liga Riks-Ständeli den 22 Jani.
Riksens Högloft. Ständers Stats- Utskotts
utlåtande öfver Herr Directeuren
C. M. Flyborgs Memorial,
angående fortfarande af det till
Hamnbyggnaden i Helsingborg pä
Stat anslagna bidrag af Allmänna
medel.
Tni Stats-Utskottet har Vallofi. Borgare-Ståndet
remitterat ett utaf Riksdags-Fullmägtigen för Helsingborg
Herr Oeconomie-Directenren C. M. Flyborg
ingifvet Memorial, hvaruti andrages, huruledes
Kongl-Majit, i anledning af Riksens Ständers
underdåniga hemställan, i Nåder täckts för
inrättande af en hamn vid Helsingborgs Stad anslå
ett årligt understöd af Fern Tusende Riksdaler
Banco, sorn från år 1810 erhållits, hvilken
Fond, ökad .genom Innevånarnes betydliga tillskott
och biträden med diverse arbeten, framskaffande
af Sten rn. m. hittills med den verksamhet
skall blifvit för sitt behof använd, att
denna betydliga och högst nyttiga hämnbygnad
kunde anses vara till . Två Tredjedelar verkställd.
Och sorn berörde Inrättning med tiden skulle
icke allenast tillskynda Staden fördelar, uran ock
i allmänhet för Landet medföra betydlig nytta;
så anhåller -Directeuren Flyborg , att Riksens
Hög
-
»
Den ? 2 Juni. 1247
Högloft. Ständer, med afseende derpå, täcktes bevilja
att ofvannämnde årliga understöd måtte äfven
för framtiden anslås och inrättningen tillgodo-komma,
intill dess hamnbyggnaden efter deri
af Kongl. MajU i Nåder fastställda plan vunnit
fullbordan och kan svara emot sitt påsyftade ändamål.
Stats-Utskottet har om orsaken till ifrågavarande
Statsanslag inhämtat det förhållande rned
denna Hamnbyggnad, att under kriget på 1600-  talet skall Helsingborgs hamn- och strandbrygga,
på befallning af Regeringen och för att- hindra
Danskarnas tillämnade -Landstigning, blifvit uppbränd,
med löfte, att den efter återvunnen fred
skulle för Kronans räkning åter blifva uppbygd;
i kraft af hvilket löfte Staden vid flera Riksdagar
genom dess Fullmägtiga i underdånighet anhållit
om verkställighet deraf, och uti Kongl, Resolutioner
erhållit försäkringar derom; men hvaruppå likväl ej
följt någon verkställighet förr äta år 1804, da f. d.
Konungen i Nåder befallt hamnbyggnadens uppförande
för Kronans räkning och med bidrag å
Stadens sida. 22n hamnbyggnads-Direction hade
deruppå blifvit förordnad, sorn emottngit medlen
fran Kongl. Stats Contoiret och derföre till Kongl.
Kammar-Rätten lemnat redogörelse, samt byggnaden
under åren 1806 och I807 med drift
blifvit fortsatt; men år 1808, da, i anseende till
det uppkomna kriget, både medel och arbetsmanskap
saknats, hade hos f. d. Konungen Hamnbyggnads-Directionen
gjort underdånig förfrågan,
huru med Hamnbyggnaden skulle förhålla», derå
under
Den 22 Jani.
under den 10 October lgog blifvit medddelad
den föreskrift, att Verket borde fortsättas och
fullbordas för Kronans räkning samt au Hamnbyggnads-Directionen
skulle vidtaga nödiga mätt
och steg till verkställigheten häraf. Hvarefter
vid 1809 och 1 10 arens Riksdag fråga väck
tes
af Stadens Riksdags-Fullmägtig om nödiga
medels utseende til! detta arbete, hvilket då, efter
den fastställda ritningen skall varit lialffärdigt
celi i det skick, att så framt det ej fortsattes
och fullkomnades, vore det utan allt ändamål
och blef af hafsvågorna förstördt; i anledning
hvaraf Riksens Ständer, enligt deras underdåniga
skrifvelse om Stats-Regleringen af den 9 Maj
1810, med afseende å nyttan och nödvändigheten
af den lj il A A— . byggnads fullbordande, ansågo
att någon del af de till Ilof-Stall- och CasernByggnader
i Stockholm anslagna medel kunde
till hamnbyggnaden af Kongl. Maj:t efter behof
och omständigheterna användas; hvarefter ett belopp
af 5000 R:d. utaf berörde anslag blifvit härtill
å Stat särskildt uppfördt och utgått.
För att utröna i hvad skick denna hamnbyggnad
nu befunnes och hvad derutaf återstår,
har Utskottet begärt och erhållit en Relation
utaf de här vid Riksdagen varande Ledamöter
af Hamnbyggnads-Directionen om det arbete,
som under åren 1810 till och med 1814 blifvit
verkställdt, såsom ock en närmare uppgift om förhållandet
af Directeuren Flyborg , utaf följande
innehåll;
?’Till
Deri 3 3 Jun»
1249
”Tiii närmare upplysning om förhållandet
med Helsingborgs Hamnbyggnad meddelas, atr
såsom förut ät tillkännagifvet, kunna med in*
nevalandé års påbörjade arbete och anskaffade
tnaterialiér |rdelar af arbetet, sådant det är för
närvarande fästställdt, anses till det mesta eller
Ungefärligen vara verkstäldt.’*
”Öfver den kostnad, sorn tedan åtgått allt
ifrån år 1805, då arbetet påbörjades, efter derom
af då Varande Regeringen taget beslut, äro
Räkningar nu icke till hands ätt förete, medan
man ansett göra till fyllest, att redo öfver hvarje
års Inkomst blifvit årligen författad, å vederbörlig
ort till granskning aflemnad, reviderad och rigtig
befunnen* Stadens årliga frivilliga Bidrag har
egentel. bestått i körslor, lundtlangning, stens anskaffande,
så länge tillgång dertill fanns i egna
ägor, samt således i arbete in natura. Dervid
tnå anmärkas, att 218 cubitjué famnar sten
samt 605 st. Koppstens ämnen blifvit af Stadén
bekostade och framskaffade. Förr än för lidet år
har ej någon stabel afgift af Staden blifvit medgifven,
derföre att dess bidrag är frivilligt, oell
man har således icke behöft att till någon viss
summa beräkna och evalvera detta bidrag. För*
hållandet härmed inhämtas af Konungens Befallningshafvandes
bifogade tillkännagifvande} att
Kongl. Majit låtit vid Stadens öfverenskommelse
i denna del för framtiden bero, så länge för arbetet
sådant påfordrades.”
”Utom
4-dt B. iV.o 157, 158.
is ;o
Ven a 2 Juni
”Utom de medel, hvilka, så vidt jag vili
draga mig till minnes, blefvo i början af Staten
anilagne, men hvilka jag nu till beloppet icke
kail uppgifva, har för det redan verkstäldta arbete
samt rudimaterierna för detta års arbete, kostnaden
ungefärligen bestått i följande contanta bidrag:
af f. d. Konungen 1S06 och 1807 R:d 14,990.
af Stats-Medlen, detta år inberäknadt, i 6
år -* t 30,000.'
Stadens deltagande undér den förflutna tiden,
evalveradt i penningar, kan med skälig
säkerhet påräknas till - . 5000.
S:a R:d 49,990.
Om ock för det återstående arbetet kostnaden skulle
mätas efter utgiften för det verkställdta; så visar
sig dock säkrast, att det ifråga ställdte bidraget
med 5000 R:d et fordras åtmindstone i 5 år eller
intill nästa Riksdag; och detta blifver än mera
deraf uppenbart, att alla erforderliga behof,
isynnerhet hvad Virke och Timmer angår, varit
i årligt tilltagande pris, så att i sednare åren
kostnaden dertill blifvit ökad mest med 25 procent ,
hvilket vid förlidet års upphandling isynnerhet
visade sig, såsom en följd af skogarnas märkeliga
aftagande och effecternas anskaffande frän längre
afstånd, äfven från andra Provinser.”
Det faller af sig sjelf, att om icke 5 års
bidrag af Staten erfordras, för arbetets fulländande,
så kommer det att upphöra, och då Räkning
hvarje
* Den a 2 Juni.
125!
hvarje 3r författas öfver det som åtgår, så undan*
röjes derigenom allfarhåga, att bidraget kunde komma
att begagnas längre, än för hamnbyggnadens fullbordan
sådant vore nödigt. Skulle ända vidare
försigtighets mått fordras i detta afseende, så kan
slikt effectueras genom den utväg, att Landshöfdingen
i orten, som äfven är tillförordnad
Ledamot i Directionen, kunde få sig åiagdt att
till Kongl, Stats-Contoiret, viii hvaije ny reqvi*
sition af penningar, med behörig besigtnings förrättning
låta komma (ill kännedom, huru mycket
det föregående året avancerat af arbetet och hvad
deraf vidare återstår. Detta kornme att utgöra
den säkraste controllen , att bidrag ej äskades
längre än för arbetet sådant påfordrades; och om
ett rigtigt användande af penni ngarne kunde,
under Direction af redeliga män, under nu mera
blandadt intresse med Stadens innevånare, i anseende
till deras nyligen medgifna contanta tillskott,
ej något tvifvelsmål äga rum,'’
”Men att taga annan mesure än denna fö'r
bidragets fortfarande, eller att dermed vilja gå
arithmetice till .väga, oansedt kostnadernas belopp
varierar hvarje år, vore att sätta en gräns för arbetets
fullfärdigande, innan det vore färdigr, och
att stadna dermed på vägen, innan man hunnit
målet; Och till det ändamål af nytta och beqvämlighet
för'Sjöfarten, för Trafiken och rörelsen,
sorn å detta ställe, beläget närmast intill någon
utrikes ort, varit rigtningen af arbetet, hvilket
-
ket ofullkomnadt skulle i samma mari leda till
Utländningens åtlöje, som det i arbetets tilltagande
väcker Grannens förtrytelse öfver delade fördelen
deraf.”
Hvarjemte Directettren flyborg ingifvit bestyrkt
afskrift utaf Eandstiöfdinge Embetets i Malmohus
fän till Magistraten i Helsingborg den n
sistlidne Maj äflåtna skrifvelse, söm upplyser:
att Stadens Innevånare, hvilka förut egenteligen
bidragit med körslor och handtlangning, den 13
December nastlidet år fattat det af Kungli Maj:t
under den 12 sistlidne April i Kader gillade
beslut, att så länge hamn-arbetet fortfar och beliofvet
fordrar, årligen erlägga, hvarje Borgare
som ligger i hålltal öfver ett helt En Riksdaler
Banco för hvarje håll, med fördubbling för Handlande
och 50 procents förhöjning for Bagare,
Bryggare, Tracleurer, Gästgifvare, Marketentare
och Mölnare, samt dessutom 4 sk. å hvarje loo
B:d utaf värdet af hvart hus i Staden, ifrån
hvilka afgifter likväl alla de Borgare och husägare
utom Borgerskapet, hvilka ej Uppstiga till
ofvannärrmde hålltal äro befriade. Och som sålunda
blifvit utredt, att utom de medel, hvilka
vid arbetets början af Sjateri erhållits, men till
beloppet ej kunnat uppgifvas, för det nu verkställdta
arbete samt anskaffning af rudimaterie!- för
innevarande äf, åtgått, inberäknadt Stadens bidrag,
en Summa af 49,990 R:d, samt att ännu återstår
omkring En Tredjedel af Hamnbyggnaden ; så och
enär arbetet, såsom af erkänd nytta, icke kan nedläggas
efter det att så betydlig kostnad derå anvärfd
blif
-
Den s 2 Juni
-
*255
blifvit, har på sådan g^und och i betraktande deraf, att
priset pa erforderliga Materialier, isynnerhet Virke
och Timmer m. m., de sednare åren betydligt
stigit, Utskottet ansett skal tillstyrka, att de såeom
ofvanberordt är utaf Stats-Verkets medel till
H amnbyggnaden i Helsingborg anslagne Fern.
Tusende R:d årligen måge ärt vidare på Fem år
eller till nästa .Riksdag utgå: börande dock det
bidrag Stadens Innevånare åligger likaledes fortsättas
och upptagas uti redogörelsen öfver både
inkomst och utgift, som ij vanlig ordning skall
afgifvas, äfvensom till Kongl. Stats-Contoiret från
Hamnbyggt ads Directionen bör insändas, vid hvarje
års slut, fullständig berättelse om hvad under
det sistförflutna året blifvit vid Byggnaden tillgjoidt
samt då kan återstå för dess fullbordande,
efter den af Kongl, Majtt i Nåder fastställda plan.
Hvilket vördsamt hemstalles Riksens Hoglofl.
Ständers ompröfvande. Stockholm den 14 Juni
181 5-
På Höglofl. Ridd, och
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Géer
På Vällofliga BorgareStåndets
Ledamöters
vagnar
,Carl Fr. Landberg.
På Högvördiga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
C. y. Rosenstein.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tundius>
1254
T>en 22 Junit
Uppläst bos samteliga Riks-Ståndcn d. 22 Juni,
Vördsamt Jifemorial!
Sedan Constitutions-Utskottet, till följe af Samtliga
Riks-Ståndens Remisser» författat Förslag till
den Riks-Act, som kommer att upprättas imellan
Svea Rikes Ständer och No.rriges Stor-Ting,
till bestämmande af de, genom Föreningen ijnellan
Sverige och Norrige uppkomna Constitutionella
förhållanden, får Utskottet härmed detta
förslag Riksens Högloft. Ständer till justering öfverlemna,
1 det fall den diplomatiska ordningen fordra
att af denna Act tvanne exemplar komma
att underskrifvas, hvaraf det ena på Svenska
Språket bör i Sverige, det andra på Norrska Språket
i Norrige förvaras, får Utskottet erinra, att
det förra lärer i enlighet med detta förslag böra
ispprättas och det sednare, mularis mutandis, så
att Norrige deri sättes framför Sverige samt att
samma ordning för underskrifterna bör iakttagas.
ö Q.
Stockholm den 2o Juni i 3 i 5-
På Högloft. Ridd. peli
Adelns Feda möters
vägnar
Hildolf Cederström.
På Val lejfi, BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And. Nensén.
På Högvördiga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
C. v. Rosenstein.
På Hedervärda
Ståndels Ledamöters
vägnar
A n d. ,/: so n Ffy eke r f.
G. A. Silverstolpe.
Den 2 2 Juni.
1 s 5 5
Riks-Act till bestämmande a f de genom
Föreningen mellan Sverige och Nor
-
ka Handen.
Wi efterskrifne Svea Rikes Ständer, Grefvar,'
Friherrar, Biskoppar, Ridderskap och Adel, Klerkeri,
Borgerskap och menige Allmoge, som nu här i
Stockholm till Urtima Riksdag församlade äre,
så ock Norriges Rikes Stor-Ting, Gore vetterlig!:
Att sedan, genom Försynens mägtiga bi
stånd,
det förenings-band lyckligen blifvit knutet
mellan Scandinaviens tvänne folk, som ej af vapnen,
meri af den fria öfvert jtgelsen till vägabragdt,
endast bör och skall hvila på ett inbördes erkännande
af Folker,s lagliga rättigheter, till stöd för
deras gemensamma Thron; och då Wi, underskrifne
Sveriges Rikes Ständer, med anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den i2:te
sistlidne April, om de nya Constitutionella förhållanden,
sorn .genom föreningen mellan Sverige
och Norrige uppkommit, erkänt och med vårt
enstämmiga samtycke bekräftat de, med afseende
på dessa Constitutionella förhållanden, i Norriges
R ikes Grundlag af den /pde November 1814, införde
stadganden, hvilka, under förbehåll af vår
Constitutionella rätt i de delar, som skulle nedföra
förändring eller jemkning i Sveriges Rikes
Regerings form, af Wår AHernådigste Konung
vige uppkomna Constitutionella för■
Den 2 2 Juni,
och Herre blifvit, under den 10 derpå följande
November, antagne och besvurne; alltså håfve Wi,
laglige Ombud för Sveriges och Horriges Inbyg-,
gare, ej trott Oss kunna, på ett värdigare och
högtidligare sätt, för kommande tider befästa vilhorén
för den imellan Sverige och Norrige
träffade föreningen under en Konung, inen med
åtnjutande af särskilda Regerings-Lagar, än då
Wi öfverenskomma att i ett särskild Riks-Act
innefatta och upptaga förenämnde vilkor, alldeles
slsom de ord för ord härefter följa;
.*• $•
Norrige skall vara ett fritt och sjelfständigt
Rike, sorn ej kan delas eller afhändas, förenadt
med Sverige under en Konung, och hvars Regerings-form
är inskränkt och ärftligeq monarkisk,
*. §•
Thronföljden skall vara rätt nedstigande och.
agnatisk, sådan som den finnes hestämd i den af
Svea Rikes Ständer beslutna och af Konungen
antagna Successions-Ordning af den z 6 September
l8lo. Bland Thronföljare skall räknas äfven derx
otödde, som strax intager sitt rum i arfföljden,
så snart han efter fadrens död födes till verlden.
När en Prins tned arfsrättighet till Sveriges och
Norriges förenade Kronor födes, skall hans namn
och födelse-stund tillkännagifvas inför nästinstun»
dande Stor-Tingj och i dess Protokoll antecknas.
3 §•
Pen 32 Juni
1257
3. §•
Ar ingen arfsberättigad Prins till, och ThronfoIjare-Val
i bägge Rikena skall anställas, skola
allmän Riksdag i Sverige och Stor-Ting i Norrige
till samma dag utlysas. Konungen eller, derest
Thronfnljare-val under Thrcvi-ledighet inträffar,
bägge Rikenas lagligen varande interims-styrelse,
skall inom åttonde dagen efter den dag, då Riksdagen
i Sverige å Riks Salen blifvit öppnad och
Stor-Ting i Norrige lagligen constitueradt, på
samma dag å bägge ställen aflemna propositioner
om Thronföljden. Vill Svensk Riksdagsman sin
motiops-rätt om Thronföljare utöfva, skall han
vara förbunden, att den samma inom denna bestämda
tid begagna. Svea Rikes Ständer och.
Norriges Stor-Ting skola derefter bestämma Valdagen;
men ej sednare än den 1 atte dagen efter
den för propositionens aflemnande fastställda Termin,
skall ovilkorligen Thronföljare-valet förrättas.
Dagen före den sorn sålunda blifvit fastställd
till Svea Rikes Ständers och Norriges Stor-Tings
Thronföljare - val, skall så val af Svea Rikes
Ständer som Norriges Storting väljas deri Comité,
sorn får sig uppdraget att> derest Svea Rikes
Ständers och det Norrska Stor Tingets val
skulle falla på olika personer, sammanträda och
med bägge Rikenas Representanters rätt, genom
omröstning) valet på en Person bestämma.
På den till valet utsatta dagen skola Svea
Rikes Ständer och Norrige? Stor-Ting» efter det
i
1258
Den 52 Juni.
i hvardera Rikets grundlagar bestämda sätt välja
hvardera blott en person. Hafva bägge Rikenas
val inträffat på samma person, vare han lagligen
utkorad till Thronföljare. Skulle åter hvardera
Riket hafva valt en olika person, skall denna,
skiljaktighet pfgöras genom omröstning af bägge
Rikenas förenade Coroitéer.
Denna Comité skall bestå af 36 personer
ifrån hvardera Riket, jemte 8 Suppleanter, valda
på sätt Svea Rikes Stander och Norrige* Storling
särskildt stadgat. Suppleanterne träde i
befattning, efter bestämd ordning, endast i det
fall, att någon af de Ordinarie Ledamöterna icke
vid valförrättningen skulle vara tillstädes.
Carlstad vare dessa bägge Rikenas Comi«
téers Samlings-ort.
Innan hvardera, Comitéen afreser ifrån den.
ort, der Riksdag i Sverige och Stor-Tirig i Norrige
hålles, utvälje hvardera inom sig eja Ordförande.
Konungen eller, i fall af hans frånfälle, bäg.
ge Rikenas varande lagliga Interimsstyrelse, utsatte
dagen då bägge Rikenas Comiterade i
Carlstad skola inträffa inom den kortaste möjliga
tid efter erhållen underrättelse om hvardera
Rikets särskildta val, beräknad efter Riksdags
och Slor-Tirags-Orternas afstånd ifrån samlingscrten,
inea ej sednare än den 21 dagen efter
den
1Den 33 Junti
1S5 9
den för Svea'Rikes Ständer och N orriges Storting
till sista Väl terrnin ofvanföre bestämda Tol&
te dag.
Hvardera Rikets Comiterades Ordförande
utfärde genast efter ankomsten gemensamt anslag
till sammanträde pä förmiddagen, dagen efter
den som blifvit utsatt till de Comiterades inträffande
pä Samlings-Orten.
Vid sammanträdet uppläse först hvardera
Comitéernas Ordförande sitt och sina med Comité
rades Constitutorialer. Derefter varde lott-'
ning förrättad mellan de bägge Ordförande, för
att afgöra, hvilkendera af dem vid Valförrättningen
skall föra ordet; den sälunda under en
äfven i omröstningen deltagande Ordförande förenade
bägge Rikenas gemensamma Comiterade
företage då genast, och utan discussion , omröstningen.
De Comiterade skola ej åtskiljas, ej'
eller någon af dem ifrån samlings-rummet afgå,
innan Valförrättningen är till alla delar fullän»
dad.
Vid omröstningen skall hvardera Ordföranden
för hvartdera Rikets Comiterade uppläsa och
utvexla det Document, sorn innefattar hans Coiniterades
pä en person bestämda Val. Derefter
skall voterings-propositionen upprättas, medelst
ifyllning af de bägge Thron-Candidaternas namn
i följande schema:
Svea
*26q
Den 22 Juni.
Svea Rikes Ständers och Norriges Sfor~Tings
Deputerade rosta gemensamt att valja Thron/öljare
till Sveriges och Norriges förenade Thron.
Ifrån Svea Rikes Ständer är dertill föreslagen
N. N
Ifrån
Norriges Stor-Ting är dertill föreslå«
gen N. N.
Om flesta Rösterna falla på N. N■ är han
till Konungens efterträdare på Sveriges och Norriges
förenadei Thron lagligen utkorad.
Om flesta rösterna falla på N. N. är han till
Konungens efterträdare på Sveriges och .Norriges
förenade Thron lagligen utkorad.
Innan upprop till Omröstningen företages
skola alla de stadgar, sorn röra Omröstnings-sättet»
högt och tydligen uppläsas.
Upprop vid denna omröstning skall sä för-*
rättas» att derest den gemensamma Comitéens
Ordförande är Svensk, de Norrska Comiterade
först uppropas och sina röster afgifva, och dernäst
de Svenske, och tvertom derest Ordföranden
är Norrman.
Omröstningen skall förrättas med till stor
lek
och Utseende i alia delar lika sedlar, hvarpå
hvardera Thron-Candidatens namn skall finnas
tryckt
Den 2 2 Juni.
Ja6|,
tryckt med lika stilar, för att kunna gälla skola
dessa Sedlar vara enkla, omärkta, slutna och
hoprullade.
Enkel Pluralitet gifve Utslag.
Förr än sedlarne uppräknas skall Ordföranden
en ibland dem uttaga och förseglad aflägga.
Fefinttfes, vid uppsummeringen af de öfriga, Rösterna
lika delade, öppnas denna sedel och
bestämmer Utslaget. — Ar dessförutan pluralit*-  ten redan bestämd , skall den aflagde sedeln
genast oöppnad förstöras.
Örn efter förrättadt upprop, vid Sedlafngs
öppnande, någön Sedel befinnes af egenskap att
enligt ofvanbestämda grunder ej kunna antagas,
blifve den på stallet förstörd. Skulle derigenom
omröstningen stadna i patia vota, uppbrytes den
förseglade sedeln.
ProtoCollét skall vid omröstningen förås a.f
någon bland de Comiterade sjelfva. Detta
Protocöll skall genast efter omröstningens slut justeras,
hvarefter t vänne lika lydande exemplar
skola uppsättas, af hela Val Comitéen innan
den åtskiljes underskrifvas, i dess närvaro förseglas,
och, genom hvardera Rikets Comiterades
Ordförandes försorg, genast samma dag afsändas,
det ena till Svea Rikes Ständer, under adress
till Landttnarskalken och Talemännen, det ändra
till Norriges Stor-Ting, under adress till dess
President.
Dess
ätsGct Den 2 2 Juni'
Dessa Protocoll skola underskrifvasj sä att
idet exemplar', som till Sveriges Ständer afgår,
främst af Sveriges Cotniteräde och dernäst af
iNorriges underskrifves, och det som till Norrska
Stortinget afsändes, främst af Norriges och dernäst
af Sveriges Comiterade undertecknas.
Efter inhändigandet af denna Val-Act på bå^
ida ställen, varde den genast, -eller sist den följande
dagen, för Riksens Ständer i Sverige och
Stoftinget , i Norrige föredragen; och Svea Rikes
Ständer och Norriges StorTing skola genast träda
i författning att detta bägge Rikenas Representanters
beslut Kongl. Majit eller, i fall af dess frånfälle,
den lagliga Interims styrelsen, meddela. !
4- $•
Konungen skall hafva rätt att sammandraga
troppar, begynna Krig och sluta Fred , ingå
och upphäfva förbund, affärda och emottaga sändebud.
När Konungen vill begynna Krig, skall han
meddela Regeringen i Norrige sina tankar, och
derom inhämta dess betänkande, jemte en fullständig
berättelse om Rikets tillstånd, i anseende
till dess Sriancer, försvars anstalter m. m. Sedan
detta skedt, sammankalle Konungen den
Norrska Stats-Ministern och de Norrska Stats»
Raderna tillika med de Svenska, till ett utomordent-eligt
Stats-Råd, och förelägge dem ej mindre de
grun
-
Den 22 Juni'.
grunder och omständigheter, som vid detta tillfälle
böra komina i öfvervägande, an Norrska Regeringens
förklaring om detta Rikes tillstånd, jemte
en dylik om Sveriges. Ofver dessa föremål
infordre Konungen deras betänkande, hvilket de
hvar för sig skola till Protocollet afgifva, viel
den ansvarighet grundlagarne bestämma. Derefter
äge Konungen rätt att fatta och utföra det beslut,
han anser för Staten gagneligast.
5- §•
Så väl den Norrske Stats-Ministern, som de
tvänne Stats-Råd, hvilka åtfölja Konungen, skola
hafva Säte och öfverläggningsstämma i det Sven- \
ska Stats-Råd«t, enär ämnen der förehafvas, hvilka
angå bägge Rikena.
I dylika mål skall den i Norrige varande
Regeringens betänkande inhämtas, så vida de ej
fordra ett så hastigt afgörande att tiden sådant icke
medgifver.
Då inför Konungen, i det Norrska Stats Rådet,
enär och ehvar det är samladt, ämnen förehafvas,
som angå båda Rikena, skola Ttrenne ledamöter
af det Svenska Stats-Rådet der äfven haf:
va Säte och Stämma*
6. §.
Dör* Konungen medan Thronföljaren ännu
är omyndig, skall Svenska och Norrska
Stats
-
Den 22 Juni.
Stats Badet genast sammanträda, för att gemen*
samt utfärda kallelse till Riksdag i Sverige och
Stor-Ting i Norrige.
7- §•
Intill dess bägge Rikenas Representanter är»
församlade, och hafva förordnat om Regeringen
under Konungens minderårighet, skall ett af lika
antal Svenska och Norrska Ledamöter samman*
satt Stats-Råd förestå Rikenas Styrelse* med iakttagande
af dessas ömsesidiga grundlagar.
Vid alla dé tillfällen, då efter Sveriges och
Norriges Grundlagar Rikets Styrelse, föres af StatsRådet,
skola bägge Rikenas Stats-*Råd till lika antal
sammanträda. Deri Svenska Justilise-Stats-Mini»
stern och deri Norrska Stats-Ministern skola vid
bägge Stats-Rådens första sammanträde draga lott,
om hvilkendera der först skall föra ofdet. Efter
den genom denna lottning först fastställda ordning,
skall Ordförande sedermera hvar Ottonde dag
ombytas, så alt hvardera Statsministern, den ena
efter deri andra, och endast en Vecka i sender,
må föra Ordet.
8. $.
Valet af Förmyndare, att föra Styrelsen under
Konungs minderårighet, skall verkställas efter
samma föreskrift och på samina sätt som förut i
Tredje §. är stadgadt, angående Valet af Thronföljace.
9* $•
'Den a a Juni'}
9- §•
De Norrmän, som vid ofvan anförda tillfäljen
deltaga i Regeringen, skola inför Norrska
Stor-Tinget aflägga följande Ed: ”Jag lofvar och
”svår, att vilja foresta Regeringen i enlighet med
”Constitutionen och Lagarna, så sant mig Gud hjel55pe
och hans Heliga Ord!! De Svenska aflagga
Ed inför Sveriges Rikes Ständer.
Hålles ej Riksdag eller Stor-Ting vid denria
tid, nedlägges Eden skrifteligen i Stats Rådet,
och förnyas sedan på nästa Riksdag eller StorTing.
10. §.
Om den omyndiga Konungens uppfostran'
skall förordnas på det i 8. §• föreskrifr.a sätt. Den
omyndige Konungen skall erhålla tillräcklig undervisning
i Norrska Språket.
11. §.
Ar Konunga - Ätten på Marissidan utdöd,'
och ingen Thronföljare utkorad, då skall ett nytt
Konunga-hus väljas, på det i 3 §. föreskrifna sätt.
Till yttermera vifso, att vi allt detta så belefvadt
och beslutit, håfve vi satmelige Svea Rikes
Ständer och Norriges Stor-Ting denna RiksAct
med våra Namns och Sigills uridersättande
stafästat och bekräftat, som skedde i den
dagen i månad, år efter Christi
Rörd, det Ett Tusende Atta Hundrade och på oet
Femtonde.
Ut
B-
N:o 159, 15*,
1266 T)en 2 8 Juni.
Utdrag af Protocollet, hållet hos
Häglof. Ridderskapet och Adeln den
28 Jum 1815-
S. D. Följande Stats - Utskottets den 14 Juni
afgifné och d.' 22 på bordet lagde betänkanden,
föredrogos å nyo och biföllos, nemligen:
i:ö Angående fortfarande af det till Hamn*
byggnaden i Helsingborg på Stat anslagna bidrag
af allmänna medel.
2:0 Angående vackt fråga om medels anslå*
ende till Lazaretts*l)yggnaden i Uddevalla.
3:0 I anledning af en gjord motion, öm
Skatteköp å Allestads Krono Säteri i Elfsborgs Län.
Ut Supra.
Ex Protocollo
F. O. Silfverstolpe.
S. D. \^"id förnyad föredragning, biföllos följan.
de Lag* samt Allmänna Besvärs- och OeConomieUtskotiens,
d. 1 Juni afgifna oell d. 22 på bordet
lagda Memorial, nemligen:
1:0 I anledning af Grefve Gyllenborgs
Memorial, angående stängselskyldigheten.
sto
Hen 79 Juni.
2:0 I anledning af Lagmannen Noré! Meinörial
, om utarbeiande af fotslag till allmän
Bergverks Stadga. Ut Supra.
Ex Protocolio
, A. G. Silverstolpe.
S. D. Biföll Höglofl. Ridderskapet och Adeln
Allmänna Besvärs- och OeConomie Utskottets den
2i Juni afgifnfe och påföljande dag på bordet
lagde betärikanden:
1:0 Angående yrkadt stadgande att, vid påkommande
durChrtiarchei*, inqvartering i Städerna
hädanefter matie allenast grunda sig på lius oell
Fornt.
2:0 Om inrättande af en Practisk Bétgs-Skola.
3.0 Om jemkning och förklaring af hvad
Kongl. Förordningen deii 31 Januari innevarande
år, angående höjden äf laggild Gärdesgård af
Sten, innehåller.
4:0 Angående förbud mot anläggande af så
beskaffade vattenverk, hvarigenom , förmedelst
uppdämningar, angränsande ägors uppodling och
förbättring hindras m, m. Ut Supra.
Fx Protocolio
A. G. Silverstolpe»
S. D.
Den a 8 Juni.
S. D. /"Återremitterade Ridderskapet och Adela
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Oeconomie
Utskottens den 22 Juni på bordet lagde Memorial
af d. 1 nästföregående, angående Luderplatser och
allmänna Skallgångar. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. I). Ridderskapet och Adeln biföll, vid förnyad
föredragning, Stats-Utskottets den 22 Juni på
bordet lagde Betänkande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Remiss, angående Lön-förbättring
för Landshöfdingen i Christianstads Län. Ut
Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.
S. D. Jöevillnings-Utskottets d. 16 Juni afgifne
och den ig derpåföljande på bordet lagde Memorial
angående Allmänna Barnhusets andel af
St ämpelafgift för kort, föredrogs å nyo och bifölls.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.'
S. IX
Deri 3 8 Juni.
3. D. r\ nyo föredrogos och blföllos följande
Lag-Utskottets d. 25 och 26 Maj afgifne och d,
2 3 dennes pä bordet lagde Memorial: j
1:0 I anledning af Herr Prosten Doctor
Ägrells Memorial om arfsrätt för oäkta barn, och
vardt det alternaiif, som tillstyrker bibehållande
af nu varande stadgande!! i detta ämne, af Höglofl.
Ridderskapet och Adeln bifallet.
3:0 I anledning af återremissen rörande Executions-
och Concours författningarne. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe.'
S. D. Beslöt Höglofl. Ridderskapet och Adeln
anmoda Stats- samt Banco-Utskotten att till RiksStänden
inkomma med deras yttrande öfver det
Särskildta Utskottets Betänkande, af den 17 Juni,
angående öfverklagad förlägenhet i allmänna rörelsen
och förslag till inskränkning af umbärliga
utländska varor, så vidt det rörer de ämnen,'
hvilka till Utskottens befattning höra. Ut Supra,
Ex Protocollo
A. G. Silverstolpe^
S. B. iAfslogs Lag-Utskottets d. 13 Juni afgifne
och d. 3 g derpåföljande på bordet lagde Memorial,
12^0
Den 28 Juni.
rial, i anledning af återremtssen af Utskottets Betänkande
orri Original-skuldsedlars uppvisande vid
Jagsökning. Uf Supra.
Ex Pro (otelio
F. O. Silfverstolpe,
Utdrag a f Protocollet, hållet hos
Högvördig a Prest-Ständet vid Ur ti-,
ma Riksdagen i Stockholm, den 2#
Juni 1$15.
S. D. Föredrogos I nyo och hiföllos nedanskrif,
ne ifrån Utskogen inkomne och på bordet hvi=
lande Betänkanden, nemi.:
Ifrån BancorUtskot(et, rörande:
i:o Upphörande af ilen nu öfliga Silfver”
vexliogen i Banken.
2:0 Herr Liljehorns Memorial, angåendg
åtskilliga Financiella ämnen)
3:0 Askadt Banco-Lårj till återuppbyggande
af Calmare Stads Gymnasii och Skolehus.
r
4:0 Upphäfvande i vissa delar, af HerraBevisorernas
öfver Siks Discont-Verkets förvalt*
ning för -ar 1814, i afseende på samma Verk
administrat+on, medeldta stadganden.
5:9
Den 28 Juni. 1*71
5:0 Publicité af tillståndet med Bankens Sadelrörelse,
ifrån Stats-UtskotUt, angående;
1:0 Löneförbättring för Landshöfdingen i
Christianstads Län,
2:0 Medels anslående till Jjaaaretts-byggnad
i Uddevalla.
3:0 Fortfarande af det till Hamnbyggnaden i
Helsingborg på Stat anslagna bidrag af' Allmänna
medel,
4:0 Skatteköp å Allestads Krono-Säteri i Elfsborgs
Län,
ifrån Lag-Utskottett »angående;
1:0 Forum för mål som röra- försummelse
yid Krono-Skjuts och Väglagning.
2:0 Förändring uti Kongl. Kungörelsen d.
■2 8 Mars 18 r 1, rörande brottmåls omfövmälande
uti Prestbevis,
t *' ,. ... '
3:0 Aterremissen angående Executions- och
Concours-Författningarne; och
4:0 Original Skuldebrefs uppvisande vid Lag-'
sökning.
Ifrån
2 2 73 Den *8 Juni'.
ifrån Lag- sami Allmänna Besvärs och OecoAomie-Utskotten,
rörande:
1:0 Herr Lagmannen Grefve Gyllenborgs
'Memorial om Stängselskyldigheten.
s:o Utarbetande af förslag till en allmän
Bergverksstadga.
3:0 Luderplatser och Allmänna Skallgångar,
ifrån Allmänna Besvärs och Oeconomie-Utsiottet>
angående:
1:0 Inrättande af en Practisk Bergsskola.
2:0 Jemkning och förklaring af hvad Kongl.
Förordningen den 31 Jan. innevarande år angå»
ende höjden af faggilld Gärdesgård af Sten innehåller.
3:0 Förbud emot anläggande af så beskaffade
Vattenverk, hvarigenom förmedelst uppdämningar
angränsande ägors uppodling och förbättring
hindras m. m.
4:0 Yrkande att vid påkommande durchmarcher
inqvartering i Städerna hädanefter måtte
allenast grunda sig på hus och tomter. Ut Supra,
Ex Protocollo
/. U» Almqvist.
S. B*
Den 38 Juni',
S. D. 1 ett sammanhang föredrogos Bag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottens Berättelse
om förloppet .vid det hos Utskotten fbrehafde
mai om en allmän näringsfrihet samt Välloll.
Borgare - Ståndets uti Proiocolls-Utdrag af
denna dag meddeldte yttrande, att denna fråga,
såsom rörande Ståndets Privilegier, icke kunde
mot Regerings - Formens uttryckeliga föreskrift
till behandling upptagas i den form densamma
nu blifvit väckt och till Rikets Ständer inkom-1
mit, utan således nu borde förfalla; och fann.
Prest-Ståndet för godt att uti berörde yttrande
med Vällofl. .Borgare-Ståndet instämma. Ut Supra
Ex Protocollo
J. U. Almqvist.
B. D. T-Ipplästes Vällofl. Borgare-Ståndets Pre«
tocolIs-Uldrag af den 22 dennes, hvaruti, jemte
godkännande i alla öfriga delar af den till justering
inlemnade Riks-Acten, rörande föreningen
imellan Sverige och Norrige, tillkännågifves Ståndets
beslut att i 3 §. måtte bestämdt uttryckas den
mening,att enär thronföljareval förestår, Konungen
eller Interims-Styrelsen , som , enligt nämnde
§. skall aflemna Propositionen om Thronföljden
på samma dag i Sverige och Norrige, äfven bör
uti denna Proposition bestämma Valets förrättande
på en och samma dag så väl hos Sveriges Rikes
Ständer, som hos Norriges Stor-Ting, inom den
tid
\
Den g8 Juni.
tul § för öfrigt i detta afseende innehåller; och fann
efter öfverläggning härom Prest-Ståndet för godt
alt lika med hvad Högloft. Ridderskapet och Adeln,
enligt nu ankommet Protocolls-Utdrag, beslutit,
förblifva vid sitt redan lemtiade fullständiea bi-»
v.* ‘
fall till ofvanberorde Riks-Aöt. Ut Supra,
Ex Protocollo
tT. U- Almqvist.
S. D- ytterligare föredragning af Eag-Ut.
skottets på Bordet hvilande Utlåtande öfver Prosten
Doctor Agrells Memorial om arfsrätt för
oäkta Barn, ansåg Prés! Ståndet de uti samma
Betänkande framställda arne allternative meningar
böra till Kongl. Lag-Comitéen öfverlemnas,
för au närmare pröfvas och utredas. U t Supra,
Ex Protocollo
J. U. Almqvist,
S. D. I anseende till Riksdagens snart förestå»
ende slut, beslot Prest-Ståndet anmoda Högloft.
Expeditions-Utskottet, att, så fort sig göra låter,
författa och till justering inom Riks-Stånden ingifva
de §§. af Riksdags - Beslutet, sorn, enligt
de af Riksens Högloft. Ständer redan fattade beslut,
nu kunna uppsättas; uti hvilken anmodan
till Expeditions-Utskottet de Resp. Med-Stånden
skulle
Den 3 2 Juni.
skulle vördsamt och vänligen inbjudas att sig
{ned Prest-Ståndet förena. Ut Supra.
f>. D. fter ytterligare föredragning af Stats
Utskottets berättelse och utlåtande om RiksgäldsVerkets
Styrelse och Förvaltning sedan 1812 års
Urtima Riksdag, samt detta Verks nu varande
tillstånd i anseende till Skulder, Tillgångar och
Fordringar, jemte samma Utskotts dervid bifoga-*
de Betänkande, angående förhållandet med Restantierna
å Riksgälds-Contoirets medel i Göthe-*
horgs och Bohus Län, prölvade Prest - Ståndet
skäligt att, med bifall till allt hvad Utskottet
härutinnan yttrat och hemställt, frikalla Herrar
Fullrnägtiga uti Riksgälds Contoiret ifrån ali
ansvarighet for de af dem intill nästi. Mars
tnånads slut vidtagne åtgärder och beslut- Ut
Supra.
Protocoll, hullet vid Urtima Riksdagen
i Stockholm den 2$ Juni 1815,
Jäx Protocollo
J. U. Almqvist,
Ex Protocollo
J, 17, Almqvist,
Utdrag af Vallöf» Borgare-Ståndets
S D. V id förnyad föredragning af Banco»
fJtskottets den 19 Juni på bordet laggda Meuio
-
Den 28 Juni.
rial, rörande den öfliga Silfvervexlingen i Banken,'
blef detsamma af Borga re-Ståndet ogilladt, och
beslot Ståndet för sin dei, att denna vexling, såsom
för Banken medförande onödig kostnad och
varande för Riket utan någon reel nytta, hädanefter
skulle upphöra, och Banco-Utskottet uppdragas
att i Instiueiionen för blifvande BancoFu
11 magt i ga lemna den föreskrift, att Silfver da
först bör utvexlas, när sådant kan låta sig göra
•på ett för Banken passande och värdigt samt för
det hela nyttigt sätt, som återgifver åt BartcoSedlarne
sitt rätta värde oell uppfyller Bankens
ingångna förbindelser. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn, Robsahm,
S. U. Lag- samt Allmänna Besvärs-5 och Oeconomie-Utskoltens
gemensamma, den 1 Juni afgifna
och den j 9 på bordet lagda Memorial, om utvidgad
Handels- och Seglations Frihet för innevånarne
i Skåne och Blekinge, föredrogs nu
åter och blef, i anledning af anmärkningar, tili
Utskotten återremitteradt. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D- Dl Allmänna Besvärs- och OeconomieUtskottens
utlåtande af den 21 Juni, som det; 22
lades
"Den 28 Junii
1277
lades på bordet, i anledning af anmärkningar vid
Utskottets Betänkande otn Magistraternas rättigltet
att utfärda Pass för de i Städerna boende,-  nu å nyo föredrogs, lät Borgare Ståndet vid samma
utlåtande bero, men beslöt, att åt sitt Besvärs-Utskoit
uppdraga författandet af en ansökning,
hvarigenom ärendet, sådant det af flera Ståndets
Iiedamöter blifvit ansedr, ma kunna till Kongl.
Maj:f i underdånighet särskildt från Borgare-Ståndet
framställas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. I). Föredrogos åter och biföllos Allmänna
Besvärs- och Oeconornie-Utskottets den 21 Juni
afgifna och dagen derefter på Bordet lagda Betänkanden
angående:
1:0 Grunden för inqvarteringar i Städerna
yid påkommai.de durchmarcher.
2:0 Inrättandet af en praktisk Bergs-Skola.
3:0 Höjden af Laggilld gärdesgård af Sten; och
4:0 Yrkad t förbud emot Vattenverk, hvarigenom
angränsande ägors uppodling och förbättring
hindras. , Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahmi
S. D.
l)en 28 Juni.
S, D. x anledning af gjord hemställan heslöf
Borgare-Ståndet för sin del Och ville äfven vördsamt
och. vänligen inbjuda åina Respectiva MedStänder
att deruti instämma, att Lag-Utskottets
den 17 i denna manad afgifne Betänkande, i anledning
af Lag-Cotaitéens dit ofverlemnade förslag
om förändring af Domstolarnas antal och organisation
skulle utaf Riksdags - Kostnads - Medlen,
till Utdelning inom Stånden, genom Lag-Utskottets
försorg skyndsammeligen till trycket befordras.
Ut Supra.
Éx Prdtocollo
Carl Magn i Robsahm,
S. D. Efter förnyad föredragning af Lag-samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Uts kottens gemensamma
Berättelse af den i3tde i denna månad,
om förloppet vid det hos Utskotten forehafda
mål , om en allmän Närings-frihet, fann Borgdre-Ståndet
denna fråga, såsom rörande Ståndets
Privilegier, icke kunna emot Regerings-fnrmens
uttryckliga föreskrift, till behandling upptagas, i
den form densamma nu blifvit väckt och till
Rikets Ständer inkommit, Utan således nu börd
förfalla. Ut Supra.
Ex Protocoilo
Carl Magni Robsahm
S, D.
Den 28 Juni.
1279
S. X). Jjanco-Utskottets Memorial af den 25:16
Maj, sorn, sedan den 19 Juni, hvilat på bordet,
om yrkadt upphäfvande i vissa delar af de Stadganden,
hvilka Revisorerne ofver Riks Discont'
Verkets förvaltning för ar 1814, i afseende på
samma Verks Administration , roéddelt, blef nu
å nyo föredraget och af Borgare-Ståndet giiladt.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. L emöade Borgare-Ståndet, vid förnyad
föredragning, sitt bifall till Stats Utskottets den
22 Juni på bordet laggda Betänkande» af den 14
i samma Månad, angående:
1:0 Fortfarande af Siats-bidraget till Hamnbyggnaden
i Helsingborg.
2:0 Medel till Uazarettsbyggnaden i Uddevalla;
och
3:0 Skatteköp å Allestads Krono-Säteri. Ut
Supra,
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. B. id öredrogs åter Stats-Utskottets Berättelse
Oell Utlåtande af den 17 Juni, som den sro lades
, ' ' o
asS©
Den 28 Juuil
på bordet, om Riksgäldsverkets Styrelse och För»
■vältning sedan 1812 ars Urtima Riksdag samt
detta Verks nu varande tillstånd, hvarvid Borgare
Ståndet fann för godt, att utlåtandet i den
delen, som angår Balancen uti Götheborgs och
Bohus Llän, med de deremot gjorda anmärkningar,
till Utskottet återremittera, men i allt öfrigt
samma utlåtande bifalla. Ut Supra.
Ex Prötocollo
Carl Magn. Robsahm,
S. D. JB i föl lös Lag-Utskottets särskildta den l(j
och 22 Juni på bordet lagda Memorial:
1:0 Af den 26 Maj, i den återremitterade
frågan om Prestbevis.
2:0 Af samma dag, rörande förändring i de
nu för Executions-Verket gällande Stadganden.
3:0 Af den 2 Juni, öfver återremissen örn
straffet för tjufvar och om fångförsel; samt
4:0 Af den 13 Juni, i anledning af an^
märkningar vid Betänkandet, om Original Skuldsedlars
uppvisande vid Lagsökning. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
s. i>;
Dzn 2 8 Juni.
12 8
S. D. -Lvet ämne hvaruti Lag-Utskottet, genom,
ett den 25 Maj afgifvet och den 22 Juni på
bordet lagdt Memorial, särskildta alternativer till
Rikets Ständer hemställt, rörande arfsrätt för oäkta
Barn, fann Borgare-Ståndet, för sin del, för
godt, att till Lag-Comitéens närmare granskning
och utredande öfverlemna, för att sedermera, i
sammanhang med Allmänna Lagen, pröfvas och
afgöras. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn- Robsahm.
S. D. Remitterades till
Banao-Ut sköttel'.
Herr Commerce-Rådet och Riddaren Nordlindhs
Memorial, i sammanhang med en förut
väckt fråga om utsträckt assignerings-rättighet för
Malmö Discont. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Maen Robsahm.
S. D. Instämde Borgare - Ståndet med Högloft.
Ridderskapet och Adeln deruti, att den af Stats—
Utskottet till ett belopp af Två och En half
Million Riksdaler föreslagna Bevillnings-Summan
skulle såsom Provisorisk meddelas Bevillning»-
Ut
4:rfe
J3. N;o 161, 162.
1282
Den «8 Juni.
Utskottet, till grund vid förslaget för Bevillningen,
hvarmed ock sistnämnde Utskott anmodas
att skyndsamt inkomma» Ut Supra.
Px Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D. Dä nu äter föredrogs Banco - Utskottets
den iq i »lenna månad på bordet lagda memorial
af den 13 föregående, rörande publiciteten af
tillståndet med Bankens sedelrörelse, faun Borgare-Ståndet
för godt att gilla och antaga det slut,
hvaruti Utskottet i detta ämne slädnät. Ut Supra.
rEx Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
T?
s. d. r ann Borgare-St an de t för godt, att instämma
uti Högvördiga Prest Ståndets denria dag, i anseende
til Riksdagens snart förestående slut, rrieddeUa
anmodan till Expeditions Utskottet, att, så
fort sig göra låter, författa oell till justering in>^
om Riks-Stånden ingifva de §§ af Riksdags-Beslutet,
som, i följd af hvad Rikets Ständer redan
fastställt, nu kunna uppsättas. Ut Supra.
Ex Protocollo
Carl Magn. Robsahm.
S. D.
Den a 8 funt.
S. D. /V nyo föredrogos Lag- samt Allmänna
Besvärs- och Oeconomie -Utskottens följande Mern»;»
rial, som den 19 och 22 Juni lades på hordet:
1:0 Af den 18 Maj, om husbehofs qVarnars
anläggnings
2:0 Af den 1 Juni, i anledning äf motion om
Utarbetande af förslag till en allmän Bergverks
Stadga»
. 3:0 Af samma dag, angående Uuderplatser
och allmänna skallgångar; och
4:0 Afven af samma dag, om förändring af
Stängseltiden i 5 Cap. 4 §. Byggninga - Balken j
hvilka Memorial biföllos. Ut Supra.
Ex Protncollo
Carl Magn. Robsahm.
Utdrag af Hederväfcia Bonde-Stdndcts
Protocoll vid Urtima Riksdagen i
Stockholm den 28 film 1815-
S. D. Föredrogs 5 nyo och bifölls Lag samt
Allmänna Besvärs och Oeconomie-Utskottens den
1 Juni gemensamt afgifne Memorial, som den
22 blifvit på bordet lagde, angående
1:0
3 4 §4 Den 2S Juni.'
j:o Väckt motion om afskaffande af allmän,;
na skall efter odjur och Luderplatser.
2:0 Herr Lagmannen Grefve Gyllenborga
Memorial om Stängsel-skyldigheten; och
3:0 Utarbetande af Förslag till allmän Bergverks-Stadga.
Ut Supra.
Ex Protocollo
Oiof Werlin.
S. D. "Upplästes Särskildta Utskottets, den 26 I
denna manad afgifne utlåtande, i anledning af
flera till Utskottet öfverlemnade Memorial, rörande
nödvändigheten af kraftiga Författningar,
dels till afskaffande af Guld och Silfver på Civile-
och Militaire-Uniformer och dels till hämmande
af yppighet och öfverflöd i allmänhet;
och hade Utskottet ansett sig endast böra åberopa
det yttrande och Förslag i detta ämne, som, i
sammanhang med dess Betänkande af den 17
Juni, rörande medel och utvägar till afhjelpande
af den öfverklagade förlägenheten i allmänna
rörelsen, Utskottet redan afgifvit; hvarvid Hedervärda
Bonde Ståndet fann för godt att låta
bero. Ut Supra.
Ex» Protocollo
Olof Werlin.
S. D.
Den 2 o Junti
S. D. 1 anledning af de vid föredragningen af
Lag Utskottets afgifna Betänkande, rörande väckt
motion, om antagande af en Lag, hvilken satte
alla förbindelser så väl i penninge transactioner
som handel i likhet med vexlar, hos Välloll.
Borgare-Ståndet gjorde förslag, till förändring i
de, rörande Executions-verket nu gällande stadganden,
hade Utskottet den 26 Maj meddelat
utlåtande, hvilket sista Plenidag uppläst och'pä
faordet lagdt, nu ytterligare föredrogs; hvarvid
Hedervärda Bonde-Ståndet, med åberopande af sitt
förra i ämnet fattade beslut, fann för godt att
detta utlåtande bifalla. Ut Supra.
Ex Protocollo
Olof Werlin.
S. D. V id ytterligare föredragning af Eag-Utskottets
den 25 sistlidne Maj meddeldta och sista
Plenidag på bordet lagda Betänkande, i anledning
af Herr Prosten Doctor Agrells Memorial om
arfsrätt för oäkta barn, fann Hedervärda BondeStåndet
det böra tills vidare förblifva vid hvad
redan i detta ämne finnes stadgadt; och blef alltså
, efter derom framställd proposition, det alternatif
af Betänkandet, som härmed öfverensstäranier,
gilladt och bifallet. Ut Supra
Ex
Protocollo
Olof Werlin.
s. n
-
1286
Den s8 Jani.
S. D. Vi d föredragning af Vallöf!. BorgareStåndets,
genotn Protocolls-Utdrag af den 22 i
denna månad, meddeldta Beslut, angående tillägg
vid 3 § af Riks-Acten; förklarade Hedervärda
Ronde Ståndet, som redan till alla delar godkänt
det af (Jonstitutions-Ufsköttet till denna Act afgifna
förslag, sig ej finna skäl, att deruti göra
någon ändring eller tillägg; hvarom de öfriga Respeetiva
otånden skulle vördsamt och vänligen
underrättas. Ut Supra,
Ex Protocollo
Olof Werlin,
S- IX Från sista Plenidag voro hvilande Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskottets Retankanden
af den 21 Juni:
1:0 Angående inqvartering i Städerna,
2:0 Rörande jemkning af lavad Kongl, Förordningen
den 3 1 Januari innevarande år, an.
gående höjden af Uaggild stengärdesgård,innehåller,
3:0 X anledning af yrkadt förbud emot anläggande
af så beskaffade Vattenverk, hvarigenom,
förmedelst uppdämningar, angränsande ägors uppodling
och förbättring hindras; och
4:0 Om imättande af en Practisk BergsSkola;
hvilka Betänkanden, vid ytterligare före
drag
-
Den a 8 Juni.
1287
dragning, af Hedervärda Bonde-Ståndet biföllos.
Ut Supra.
F.x Protocollo
Olof Werlin.
S, D. "Vid ytterligare föredragning blefvo följan.
de Stats Utskottets den 14 Juni médileldte och
sista Plenidag på bordet lagde Betänkanden af
Hedervärda Bonde-Ståndet bifallne,
i;o Angående Herr- Assessoren Dank ward ts
Memorial, orri Skatteköp p AHestads Krono-S neri
Uti Elfsborgs Bän.
2:0 Öfver Herr Rådmannen D. Bagges Memorial,
om medels anslående till Eazaretts-Byggpad
i Uddevalla; och
3:0 Om fortfarande af det till Hamnbyggnaden
vid Helsingborg på Stat anslagna bidrag af
Allmänna Medel. Ut Supra
Ex
Protocollo
Olof Werlin.
Uppläst hos samteliga Riks-Stånden den 2$ Juni.
Stormägtigste Allernådigste Konung!
tios Riksens Ständer har blifvit hemställt, om
jcke, i anseende till det besvär fångskjutsen medförer
-
ii88
Den 28 Juni.’
förer för innehafvare af Krono-Skatte-HemmanJ
hvilka denna skyldighet är ålaggd, uti Stora Kopparbergs
Län, likasom uti alla öfriga Län i Riket,
betalning för Fångars förande kunde erhållas till
enahanda belopp, som för Kronoskjuts, och derjemte
Fångskjutsen varda lika fördelad imellan
alla Jordägare i Länet, utan afseende på
naturen af den jord, de innehafva; hvilket Riksens
Ständer funnit så mycket mera skäligt bifalla,
som ^sådant är öfverensstämmande med hvad
Eders Kongl. Maj:t, genom Nådig Kungörelse af
den jo September J812 förordnat, utan att Riksens
Ständer hafva sig bekant, det någon särskild
författning eller någon öfverenskommelse imellan
Hemmansägarne deruti gör undantag för Stora
Kopparbergs Län; i följd hvaraf de, som hittills
icke kunnat få af en sådan rättighet sig begagna,
böra vända sig till Eders Kongl. Majtts Befallningshafvande
i Länet, som, på skeende anmälan, icke
lärer underlåta, både att förhjelpa hvar och en
till sin tillstär.diga rätt, och att i öfrigt vidtaga
sådana åtgärder, att fångskjutsen inom Länet icke
blifver mera besvärande for den ena Hemmansägaren
än för den andra, hvilken önskan Riksens
Ständer få för Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
anmäla.
■K i ksens Ständer framhärda med djup under^
©ätlig vördnad, trohet och nit
Stor
-
Den a 8 Juni]
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majrts
ia89
underdInigste, tropligögsts
tjenare och undersåter
Pä Ridd. och Adelns På Prest - Ståndets
Uppläst hos samtliga Riks-StSnden den 28 Juni,
Stermägtigste Allernådigste Konung!
Hos Riksens Ständer har blifvet föreslaget, att
uti Publicationer om vägsyrter bör utsättas dagen
samt för- eller eftermiddag, då hvarje Socken
bör till vägasyn sig inställa: och hafva vid
pröfningen häraf Riksens Ständer funnit, att uti
publicationer om vägsyner dagen och timman
böra utsattas då de taga sin början samt huru
stor del af - vägen, som för hvarje dag kommer
att syn undergå; hvarjemte å nästpåföljande Söndag
efter Syneförrättningen kungöras bör ej mindre
hvilka vägstycken blifvit bristfälliga ansedde,
än tiden inom hvilken de då anmärkte brister
vägnar
Carl Mörner.
vägnar
J. A. Lindblom.'
På Borgare-Ståndets
▼ägnar
H. Schwan.
På Bonde-Ståndets ]
vägnar t
Lars Olsson'.
bara
1-29°
Den 28 Juni.
bora vara ersatte; och anse Riksens Ständer derjemte,
att vägsyning och väglagning, om möjligt
är, icke maga utsättas på de årstider, då såning ,
höbergning eller skörd inträffa, hvarigenom desamma
blifva för Xaandtmarinen allt för mycket
betungande, utan lämpas efter de tider, då de
med rjiindsta olägenhet kunna verkställas; börandes
dock, enär genom utskärningar eller andra tillfälligheter
vägen fordrar en snar förbättring, härmed
efter omständigheterna förfaras; hvilket Beslut
Riksens Ständer härmed få för Eders Kongl. Majit
i underdånighet anmäla*
Riksens Ständer framhärda med djup under'
gåtlig vördnad, trohet och nit
Störmägtigste Allemådigste Konung
Eders Kongl, Majas
I*å Ridd, och Adelns
vägnar
Carl Mörner.
h. t. Landtmarskalk.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och pndersåter
På Prest - Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom.
11. v. Talman.
På llorgare Ståndets
vägnar
H Schwan.
h. t, Talman.
På Ronde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson
n. v. Talman.
Upp
-
Den 2 8 Juni*
1291
Uppläst lias sauiteliga Riks-S‘Sndon den 28 Juni.
Storrnägtigste Ailernådigste Konung!
Hos R iksens Ständer har finga blifvit väckt
om tiden för Vade-Libellers ingifvande till de
högre Domstolarna.
Enär Lagen i 9 Cap. 1 §• TJtsöknings-Balken
samt 16 Cap. 1. §. 25 Cap. 5 §. och 27'Cap.
8 §. Rättegångs-Balken stadgar, att de besvär,
sorn, uti de fall dessa Lagrum omnämna, varda
anförda, skola inom d*n deruti utsätta tid ingifvas,
finna Riksens Ständer, att fastän Lagen, uti 1 §
sistnämnde Capitel rörande Inlagor uti Lagvndda
roal, nyttjar det uttryck, att de å dag föresattan
skola inlemnas, det likväl är med behörig tolkning
öfverenstämrnande, att vädjande parter icke
kunna vara betaget, att äfven före inställelsedagen,
å det ställe der vadet fullföljas skall, ingifva sina
inlagor och handlingar i berörde ändamål, och få
Riksens Ständer i anledning häraf hos Eders
Kongl, Majit i underdånighet anhålla, att Eders
Kongl. Maj:! täcktes i Nåder utfärda en sådan förklaring
häröfver, hvarigenom ej mindre Parter
icke matte varda i ovetenhet af denna deras rättighet,
än äfven obehöriga hinder deremot ej
må läggas af' dem som äro gatte att inlagor emottaga;
hvilket härmed Eders Kongl, Majas Nadidiga
pröfning och stadfästelse i underdånighet
öfverlennäs.
Rik
-
Riksens Ständer framhärda med djup undes-]
sådig vördnad, trohet och nit
y
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner,
h. t. Landtmarskalk.
På Borgare-Ståndets
vägnar
H. Schwain
h. t. Talman.
underdSnigste, tropligtigste
tjenare och undcrsäter
På Prest - Ståndets
vägnar
J. A. Lindhlom«’
n. v. Talman.
På Bonde-Ståndets
vägnar
Lars Olsson.
n. v. Talman.
Uppläst hos sanrteliga Riks-Stunden d. 22 Juni.
Sto_ nägtigste Allernådigste Konung!
Så val i anledning af Eders Kongl. Maj:ts under
den 26 Maj Stats-Utskottet meddelade Nådiga
proposition, som inom Rikets Stander väckt
motion rörande förhöjning af det anslag af 5000
R:d, Riksens Ständer redan förut gjort , till bestridande
af kostnaderna för den Lag-Comité,
som blifvit nedsatt, för att öfverse oell förbättra
Rikets allmänna Civil- och Criminal-JLagar; hafva
-
Den q8 Juni'.
129,3
Va Riksens Stander tagit detta ämne i behörigt
öfvervägande; och ehuru Riksens Ständer nu*
som vid sistförflutna Riksdag, äro af den öfvertygelse,
att Ledamöterna i Lag-Cotnitéen snarare
böra vänta, efter fullbordadt arbete, en mot deras
möda svarande vedergällning, än ett större
arvode under arbetets fortgång, hafva de likväl,
med afseende å de anförda vigtiga skäl, beslutit
att det redan gjorda anslaget må med 3000 R:d
förökas, hvarigenom hela detta anslag för LagComitéen
tillsammans till 8000 R:d Banco årligen
skall uppgå, och, efter förut stadgade grunder,
till Lag-C.omitéens behof användas; hvilket
beslut Riksens Ständer härmedelst få Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet meddela.
Riksens Ständer framhärda med djup undersåtlig
vördnad, trohet och nit
Stormagtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj:ts
På Ridd. och Adelns
vägnar
Carl Mörner
Ji, t. Landtmarskalk
underdänigste, tropligtigste
tjenare och undersåter
På Prest Ståndets
vägnar
J. A. Lindblom
n. v. Talman.
På Borgare-Ståndets
På Bonde-Ståndets
Vägnar
H. Schwan
k. t, Talman)
vägnar
Lars Olsson
zj. v. Talman.
Upp
-
1294
Den 28 Juni.
Uppläst lios samtliga Riks - Stånden den 28 Juni.
Riksevs Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, angående tillökning
i de Kongl, och Fursteliga
Ho fvetts Stats-Summor.
Sarnteliga Respecriva JRiks-Stånden hafva, uppå
gjorda Motioner orri tillökning uti Hans Majit
Konungens deli Hans Kongl; Höghet Kron-PrinsÉtas
Hof-StätS-Summor, åt Stals-Utskottet uppdragit,
att i underdånighet inhämta i hvad man en
sådan tillökning skulle med Nådigt välbehag anses
samt derefter i ämnet afgifva yttrande lill
Riksens Högloft. Ständer; äfvensom, i sammanhang
härmed, hos Högloft, Ridderskapet och Adéin
samt Hedervärda Bonde-Ståndet, blifvit föreslaget,
att Hans Kongl, Höghet Arf-Prinsens
Oscars Hof-Stats-Summa jemväl måtte tillökas;
samt i öfrigt hos Högloft. Bidderskapet och Adeln
Motion blifvit gjord om förhöjning uti Hennes
Kongl, Höghet Prinsessans Sophia AlbertikAS
Hof-Stats- Su tn ma.
I anledning af omförmäldta Uppdrag har
Utskottet, genom dess Ordförande, i underdånighet
uppvaktat Hans Majit Konungen och Hans
Kongl. Höghet Kron-Prinsen samt framburit Riksens
Ständers ifrågavarande underdåniga afsigt,
för att inhämta Nådiga yttranden deröfver, hvarvid
-
Den 28 Junit
1 ^0 5
rid Hans Maj:t i Nåder, med erkännande utaf
detta prof af Riksens Ständers underdåniga trohet
och tillgifvenhet förklarat, att då dess HöfStats-Surnrrsa
tiri riu varande tid, vid högt stegrade
varu-pris funnits otillräcklig, Haris Majit
med välbehag ansåge och skulle emottaga hvad
Riksens Ständer kunde finna tiRgångarne medgifva
att anslå till ökning af Hofhållnincs-Summan»
Hans
Kongl. Höghet Kroti-Prinsen har likaledes
i Nåder yttrat sig erkänna detta bevis af
Riksens Ständers underdåniga tillgifvenhet och
kärlek, men tillika förklarat, det Hans Kongl.
Höghet för sin del icke ville emottaea någon
tillökning i Dess Hof-Stats-Summä, utan önskade,
att hvad Riksens Ständer i detta hänseende
ämnade Hans Kongl. Höghet , matte tilläggas
H ans Kongl. Höghet Arf-JPrinsfen Oscar, sorn,
då han nu inträdt i manna-årén, borde antaga
egen Hof-Stats hållning.
Stats-XTtskottet har vid öfvervägande äf detta
ämne funnit, huruledes den Hofhållnings-Summa
af 270,000 R:d, som Riksens Ständer vid
Riksdagen här i Stockholm år 180g i underdånighet
erhödo och Kongl. Majit i Nåder då täcktes
anse tillräcklig, betydligt understeg det belopp,
som tor det förra Kongl. Hofvet var bestådt.
Denna förmindskning föranleddes väl till
någon del derutaf, att Kongl, Majit i Nåder
fann
Den a 8 Junis
fann sig kunna umbära en lika stor Höf-StaÉ
som f. d. Kongl. Famillen behöfde; men förnämligaste
orsaken var likväl den, att Rikets dä utblottade
tillstånd kräfde den största besparing, och
hvarä Kongl. Maj:t af ömhet för sina undersåler
fästade Nådigt afseende. Att den sålunda till
xnöjeligen mindsta beloppet utfäste Summa sedermera,
genom Myntvärdets fall och varu - prisens
deraf följda stegring, blifvit för ändamålet
otillräckelig, kan ej undfalla någon. Och då Rik-,
sens Ständer nu lära finna sig iner i tillfälle
samt äfven af tidens skick föranledde, att genom
Hofhållnings-Summans förhöjning vidare ådagalägga
den uråldriga Svenska kärleken och vördnaden
for en älskad Öfverhet samt såmedelst
sätta Kongl. Majit utom förlägenhet och bekymmer
i denna del; och Kongl. Majit äfven förklarat
sig i Nåder vilja emottaga hvad Riksens
Ständar finna tillgångarne medgifva att nu tillöka,
får Utskottet föreslå, det Kongl. Majus Hofhållnings-Summa
måtte från och med början af
nästa år ökas med 50,000 Rid samt dessutom till
handpenningar åt Hennes Majit Drottningen, i
afseende a Hennes Majus allmänt kända välgörenhet
med 10,000 Rid: hvarjemte oell då Utskottet
inhämtat, att de Staten tillhöriga Meubler
både i det Kongl. Slottet i Hufvud Staden och
å Kust - Slotten tarfva tillökning och förbättring,
heldst Hofhållnings Summan hittills ej varit
tillräckelig för anskaffning af nya i de förbrukades
ställe, Utskottet jemväl tillstyrker, att ett be
-
lopp
Den 28 Juni.
lopp af 5000 R:d årligen till nästa Riksdag matte
för detta behof anslås och på Stat uppföras.
Då Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen bestämdt
vägrat att emottaga någon tillökning i dess
Hof-Stats Summa, men deremot i Nåder önskat,
att hvad som ämnades Hans Kongl. Höghet,
matte anslås åt Hans Kongl. Höghet Arf-Prinsen
Oscar, på det han må komma i tillfälle att antaga
egen Hof-Stathållning; så lära Riksens Ständer
häruti finna både en förnyad anledning till
underdånig tacksamhet och vördnad för Hans
Kongl. Höghets alltid visade ömhet och välvilja
för Svenska Nationen och ett gladt tillfälle, att
ytterligare ådagalägga deras tillgifvenhet för Hans
Kongl. Höghet .Arf-Prinsen, som nu närmare inträdt
på den bana, hvarå han skall bereda Rikets
välgång och sällhet.
Hans Kongl. Höghet ArfPrinsen uppbär
för närvarande af Stats-Verket j 6,666 R:d 32 sk.,
och en tillökning härå af 33,333 R:d 16 sk. synes
således erfordras för kostnaden till särskilt
Stat och Hofhållning, jemte öfriga utgifter vid
resor in. m.; hvadan Utskottet tillstyrker en förhöjning
till berörde Summa , att likaledes från
och med nästa år på Stat uppföras; och som Hans
Kongl. Höghet genast kornmer att antaga sin egen
Hofhållning och Stat, hvarvid, till anskaffning
och uppköp af hvad dertill erfordras, eo särskild
summa behöfver påräknas, äfvensom till Hof
Siat»
4:de
J3. N:o 163, 164.
Den 28 Juni.
Stathållningen under den ännu återstående half»
ten af året; så föreslår Utskottet, att Riksens
Höglofl. Ständer för dessa behof bevilja ett belopp
af 40,000 R:d, att af Hans Kongl. Höghet
under loppet af innevarande år uppbäras.
För Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Sophia
Aikrtina finnes nu å Stat anslagna 28,990
R:d 5 sk. 4 rst.
Om detta belopp, hvartill Hennes Kongl.
Höghets Stats Summa från 38,655 R:d 18 sk. 8
rst. vid 1809 och 1810 årens Riksdag nedsattes,
då kunde anses vara svarande mot ändamålet,
så är det likväl vid nu högt uppstegrade varupris
visserligen icke tillräckeligt för Hennes Kongl.
Höghets Hofhållning och öfriga utgifter, äfven
med den största sparsamhet.
Riksens Ständer lära nogsamt inse detta, äfvensom
att Hennes Kongl. Höghet nu icke äger
någon inkomst från Stiftet Qvedlinburg, hvarifrån
sorr erhållits ett icke obetydligt bidrag för Hennes
Kongl. Höghets Hof-Stats kostnader. Vid
fådana omständigheter och då Nationens kärlek
och vördnadsfull tillgifvenhet för Hennes Kongl,
Höghet synes fordra, att Riksens Ständer, med
kännedom af behofvet, ej lemna det oafhulpet,
får Stats-Utskottet föreslå, att Riksens Ständer
måtte bevilja en tillökning af 12,000 R;d uti
Hennes Kongl. Höghets Hof-Stats-Sumina från
och med början af nästa år.
Hetta
«
Den 38 Juni'.
120~p
Detta allt hem3tälles dock vördsamt Riksens
Md glofl. Ständers ompröfvaride. Stockholm den
86 Juni 181 5-
På Hdglofl. Ridd. och
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Géer.
På Vällofliga BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Carl Fred. Landberg.
På Högvörd. Prest-'
Ståndets Ledamöters
vägnar
Gastaf Murray.
På Hedervärda Bonde**
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson. *1
C, Ti edel lus.
Uppläst hos samtliga lUks-Staridén d, 28 Jdnh
Vördsamt Memorial?
Ge
fer.om ankomne Remisser har Riksens Ständer»
Särskildta Utskott undfått del af de Memorial
som blifvit ingifne till Höglofl. Ridderskapet och
Adeln af Herr Grefvé M. Ankarsvärd, Herr P.
Tham och Herr C. G. Bergenstråle; till Högvördiga
Prcst-Ståndet af Herr Lector P. Arenander,
och till Wallof!. Borgare Ståndet af Herr
Commerce-Radet J- Krull* förande nödvändigheten
-
i3<Jo
Den «8 Juni.
heten af kraftiga Författningar, dels till afskaf;
fande af Guld och Silfver på Civil- och Milita;?*
Uniformer, och dels till hämmande af yppig!* ,'
och öfverflöd i allmänhet.
Till fullgörande af det. uppdrag, Utskottet
erhållit, att i anledning af dessa Memorial sig
utlåta, har Utskottet ansett sig endast böra vördsamt
åberopa det yttrande och förslag i detta
ämne, som Utskottet i sammanhang med dess
betänkande, rörande medel och utvägar tili ~fhjelpande
af den öfverklagade förlägenhe. en i
allmänna rörelsen, redan under den 17 i le;*
na månad till Respectiva Riks-Stånden ai t.
Stockholm d. st6 Juni 1815.
Uppläst lios samtliga Riks-Stånden den 28 Jui
Riksens Högloft. Ständers Allm
Besvärs och Oeconomie - Utsi otts
Betänkande, i anledning af ej >
dre Kongl. Maj:ts Nådiga S ,-ij
velse till Rikets Ständer af csn
På Särskildta Utskottets vägnar
E. Ruuth.
Jac. Linström.
E. A. Almqvi.
A. Danielsson.
C. Klintberg.
Den 28 Juni
150*
11:te sisth April, angående Saltpeter-näringcns
tillstånd i Riket, än
de rörande detta ämne frän RiksSt
änden till Utskottet remitterade
Memorial.
A
f den uti Kongl. Maj:tn högstberörde Nådig*
Skrifvelse åberopade och Utskottet tillställda Berättelse,
hvarmed särskilte af Kongl. Maj:t i
Nåder tillförordnade Herrar Comiterade i underdånighet
till Kongl. Maj:t inkommit, har Utskotte^t
inhämtat fullständiga upplysningar om hvad
i anseende till Saltpeter-näringens tillväxt oell
förkofran, isynnerhet uti de för denna näring
passande orter i Riket, blifvit tillgjordt, och
Utskottet har deraf, med den största tillfredsställelse,
funnit, att redan långt mera blifvit uti detta
afseende uträttat, än man någonsin kunnat fdrmoda,
samt att sådana grunder blifvit i underdånighet
föreslagne och af Kongl. Maj:t i Nåder
aruagne, att denna nyttiga närings-gren, inom
en kort tiderymd, säkerligen skall', lyhder Herrar
Comiterades öfverinseende och nitiska bemödande
så uppbringas, att den ej allenast kan uppfylla
Kronans hela behof af Saltpeter, utan ock
gifva en rik tillgång för andra liandteringar, sora
hafva denna vara af nöden. Detta Herrar Corolterades
bemödande har redan åstadkommit den
lyickliga följd, att öfver 1100 Plantlador blifvit
aulagde, att ganska mångå sådana, nästan uti alla
Län,
3302
Den a 8 Juni.
iLäis,' äro under anläggning; och att S;
sjudaingen med hvarje år okas. Kongl
liar derföre icke funnit någon ändring
närvarande nödig uti de af Kongl. Majit
yerensstärpmelse med Rikets. Ständers vi<
års Riksdag yttrade underdåniga önskan,
na författningar. Då näringens, fördela
såsom hushåll sgren, i bo naturlig ordning
ningom utveklar srg med ojäfaktig vissi
Kongl. Majit ansett dess. trefnad och best
lomligast gmndl.igde, och. Kongl. Majas
har således hufvudsakligen varit rigtadatr,
genom dermed enliga understöd, des.
tigare fästa denna näring vid de arter,
cal och öfriga omständigheter mest samrr
xna till dess framgång i en större omi
Kongl. Majit har, af detta skäl, icke vei
ga liera tid efter annan gjorde anbud frän
orter, der naturliga hinder för Saltpet-er-t
ningens fortkomst synes möta, att Saltf
den med Spannmål eller, penningar afbör>
i Nåder ansett bättre, att detta utbyte
befrämjas, JLandskapew imellan, så att t
i det ena kunde lifva tillverkningen i i.
dTa, och näringen, i sådan ordning, med
lade fördelar;, vinna, framsteg. Kongl. M
funnit, att hvad sorn nu kunde häruti ari
tvingande, skall, i tidens längd, bidraga
verklig nytta, äfven för de frändskap, de
hushåils-grenar kunna bättre trifvas är
peter-tillverkniagen, emedan den gifna
ningen kommé att trygga näringens, bestå
Dtn 28 Juni.
stadga varans skäliga pris, då deremot en af mel-,
iankommande omständigheter möjligen inträffande
rubbning uti en jemn upphandling å Statens sida
genast skulle hafva ett menligt inflytande
derpå, och således i en annan tid, i man af
tmindskad tillverkning, föranleda till en högre betalning,
hvilken, antingen omedelbarligen eller
indirect, likväl alltid träffade de gärdskyldiga.
Hvad Kongl. Maj:t sålunda täckts i Nåder
låta Riksens Ständer meddela, har Utskottet med
skyldig underdånig vördnad för Kongl. Majus
härutinnan ådagalagde förnyade vedermäle af
dess Nådiga välvilja och förtroende för Riksens
Högloft. Ständer, tagit uti öfvervägande. Och
sorn det åligger Utskottet, att föreslå det Svar
Utskottet, för dess del, ansett böra å Kongl.
Majus högstberörde Skrifvelse I underdånighet
afgifvas; får Utskotter härmedelst vördsam!igen
anföra, att enär, såsom en otvifvelaktig verkan
af Kongl. Majus Nådiga omsorger och Herrar
Comiterades osparda bemödanden, Saltpeter-proJ
ductionen årligen okas; följer deraf tydeligen, att
priset måste i samma man mindska», och att iler
halfva ^Lispund Saltpeter, hvarföre, enligt Kongl.
Brefvet den 12 Februari 1813, hvarje helt Hemman
skall, ifrån nästkommande års början ansvara,
kan, efter några års förlopp, för mycket lindrigare
betalning, än nu för tiden, erhållas; af
hvilken orsak Utskottet jemväl finnér, det Kongl'.
Majus, uti Dess Nådiga Skrifvelse, förklarade viTja,
att icke antaga de i underdånighet gjorda an
hudet.
1304
Den 28 Juni.
buden från vissa orter, att i stället för gärdens
utgörande in natura, erlägga densamma till ett
visst faststä 11 dt belopp i Spannmål eller penningar,
utmärker ett ojäfaktigt bevis om Kongl.
Majas faderliga ömhet, emedan afgiften, afpassad
efter Saltpeterns nu ägande värde, ©tvifvelaktigt
Liefve mycket högre, än denna vara i framtiden,
under en allt mer och mer tilltagande production,
skall komma att gälla, och mycken olikhet
uti denna gärds utgörande, lika undersåtare
imellan, skulle, i händelse anbuden blifvit antagne,
hafva uppkommit. Under det fördelaktiga
skick, hvaruti Saltpeter-tillverkningen numera
blifvit försatt, voro således, enligt Utskottets
tanka, några andra underdåniga önskningar icke att
framföra, än att Herrar Comiterade, som af de
ifrån Herrar Landshöfdingarne och Salipetersjuderi-Styresmännen
årligen inkommande Rapporter
öfver tillverkningarne, aldrabäst lära k*änna
det ena .Länets brist och det andras öfverflöd,
ville med det sednare låta ersätta bristen, emot
betalning till de Priser som kunna betingas och
bestämmas af Herrar Comiterade, till hvilkas
ömhet och omtanka Hemmansägare i allmänhet
böra hysa oinskränkt förtroende, hvilken betalning
skulle på en gång med öfriga Krono-Ulskylderna
debiteras och indrifvas; och genom
denna utväg kunde de Aboer, som ännu icke
hunnit sa uppdrifva Saltpeter tillverkningen, att
gärden nästa år kan utgöras, vinna åtmindstone
alne års anstånd, och återigen de Hemmansägare,
som, efter vederbörlig pröfning, befunnos hafva lo
cal
-
Den 3 8 Juni.
13P5
oal och jordmån emot sig och sakna bränsle, kunna
afbörda deras skyldigheter, utan att bero af enskilta
Försäljningsrnäns oskäliga stegring.
Vidare tror Utskottet sig böra tillstyrka Riksens
Ständer, att i underdånighet hos Kongl.
Majit anhålla, det, vid utfärdande af de ?peciela
Instructioner för Saltpetersjuderi-Styresmännen,
sorn, enligt Herrar Comiterades ofvanornförmälte
underdåniga Berättelse, under loppet af innevarande
år, torde blifva till Kongl. Majrts Nådiga
pröfning foreslagne, uti betraktande måtto
tagas nödvändigheten att betaga dessa Styresmän
alla utvägar att, på ett eller annat sätt försvåra
Saltpetergärdens utgörande; derom Utskottet dock
äfven af de inkomna handlingarne funnit, det
Herrar Comiterade ömt och sorgfälligt varit
betänkte. Uti sådant afseende tror Utskottet det
särdeles vara af vigt för Ueverenteurer , att så
tydliga och enkla föreskrifter varda stadgade om
Saltpeterns probering, att Hemmansägare icke måtte
deruti kunna förfördelas och blifva beroende af
Styresmännens godtycke, hvadan Utskottet anser
nyttigt, om det blefve förordnadt, att sedan, vid
skeende leveranis af Saltpeter, densamma blifvit
af Sjuderi-Styresmannen pröfvad, och rabatten,
vid de händelser då densamma kan få äga rum,
skulle alltid en uppgjord och af Styresmannen
undertecknad räkning deröfver Sjudaren eller
Leverenteuren tillställas, äfvensom att, enär stridighet
om Saltpeterns duglighet uppkommer, en
fjerdedel» å en half mark kunde, sedan heia
Leve
-
33o6
Den q 8 Juni
deveren teurens levereringspost blifvit val sammanblandad,
aftagas ocb inläggas uti en trädask,
samt förses med Styresmannens och iLeverenteurens
Slgiller, med utanpå asken gjord anteckning,
em öch till hvad procent cassation skett; hvarefter
Keverenteuren skulle äga, att inom viss tid
inlemna delta profvet å den sålunda casserade Salt»
petérn hos Konungens Befallningshafvande, för
att derstädes, uti Leverenteurens och Styresmannens
närvaro, öppnas och pröfvas, efter den proberings-method
Herrar Comiterade torde uppgifva
och meddela, och i händelse profvet jemväl
blefve af Konungens Befallningshafvande ansett
odugligt, borde Leverenteuren äga öppet,
att låta detsamma till Herrar Comiterade, på
ofvanberörde sätt förvarade, insändas, för att,
uppå deras föranstaltande, efter vetenskapliga
grunder, ordentligen proberas; funnes profvet då
jemväl odugeligt, borde Jäeverenteuren ersätta
Sjuderi-Styresmannen den honom åbrägte kostnad
och tidspillan, men blefve detsamma, vid pröfjnngen,
antingen inför Herrar Comiterade eller
Konungens Befallningshafvande i sistnämnde
fall, utan anmäldt klander af Styresmannen, befunnet
dugligt och antagligt, borde Styresmannen,
på hyprs ansvar uppbörden verkstäiles, efter Herrar
Comiterades hepröfvande, antingen på någon
tid eller för beständigt fran fjonsten skiljas,
och den förfördelade af honom njuta ersättning
för alla kostnader, både till bristens fyllande vid
leveransen och för den ytterligare pröfningen af
Saltpeter!». Het band denna föreskrift lägger pä
Styres:
pen *8 Juni:
Styresmännens förhällande, och den säkerhet dea
för Leverenteurerna masta medföra, anser Uti
skottet skola, mera än alla andra medel, befordra
Saltpeter-uäringeiÄ tillväxt och förkofran; hvarjemte
ett dertill verkande medel äfven torde blifva,
att vid strängt ansvar förbjuda Styresmännen
enskildt uppköp och leverering för andra af Salt-*
peter, på det allt beroende af Styresmännen uti.
detta afseende mätte kunna sä för Ueverenteurerna
sorn Saltpeter-Sjudarne undvikas, och tilli
fället lättas för andra speculanter, att genom aa-'
skaffande af Saltpeter ätaga sig leveranser för
de Hemmansagare, sorn s|elfve icke kunna pro=
ducera denna vara.
Hvad sedermera angår de till Utskottet remitterade
anföranden , angående Saltpeter-tiMverkpingen,
hvilka äro. följande, nemligen^
i:o Riksdagsmannen Anders loachimssons fran
Östergöthland Memorial, jemte Johan Olsson Rong™
bergs från Gestrikland och åtskilliga flera Riksi
dagsmäns mundtliga Anföranden , remitterade
från Hedervärda Ifonde-Ståndet den 20 Mars;
2:0. Riksdagsmännens från Hallands och stör-’
se delen af Robus JLän Memorial, remitterade
från bemälte Stånd den 29 Mars;
3:0 Herr Prosten A. P. Aurelii, remitteradt
från Hög vördig» Prest-Ståndet den 31 Mars;
och
4:0 Herr Prosten Claes M. Uivins, remit»
feradt frå.rt samm» Stånd dep. 27 April; Så hafva
-
Den 28 Juni.
va alla dessa Anföranden, med undantag af Herr
Prosten Idvina Memorial och Riksdagsmannen
långbergs Dictarnen, för ändamål, att ådagalägga
svårigheten eiler omöjligheten för Hemmansegarne
uti vissa orter af Riket att, från och med
år 1816, leverera Saltpeter in natura, äfvensom
att föreslå andra utvägar till Saltpeter-gärdens
utgörande å dessa orter; och sorn Utskottet för,'
rnodar det af sig här uppgifne förslag till afhjelpande
af förlägenheten i detta fall, skola pa aldrabasta
tätt uppfylla ändamålet och förekomma
allt betungande för Hemmans-ägarne, så torde
något annat utlåtande, än allenast ett förnyadt
åberopande deraf, öfver alia dessa Memorial
icke erfordras.
Herr Prosten Livin åter har, för sin hera.
ort, förklarat sig nöjd med den anbefallde åtgärr
den för Saltpeter-leverering; men öfverklagat åtskilliga
vid Uppbörden inträffande missbruk, och
påyrkat vidtagande af vissa åtgärder, hvarigenom
desamma skulle kunna för framtiden afböjas;
samt, ibland annat, föreslagit bestämmandet af
en graderad procent på mindre antaglig oluttrad
Saltpeter, hvarefter dess godhet skulle bedömas,
äfvensom af den eftergift, som för den smälta
eller gutria finge tillgodonjutas. I förra afseende!
anser Utskottet for sig tillräckligt att vördsamligen
åberopa den ofvanföre projecterade Controll
emot alla möjliga missbruk och prejerier,
sorn möjligen skulle kunna af SaltpefersjuderiStyresraännen
ellef den under dem lydande Betjening
-
Den 38 Juni
-
1309
tjening mot de Gärdskyldiga försökas, och Utskottet
är fullkomligen försäkrade, att dessa och de
flera Controller, hvilka Herrar Comiterade lill
äfventyrs kunna ema i underdånighet föreslå, skola
på det fullkomligaste bevara alla Hemmansägares
och Leverenteurers härunder beroende rätt,
hvaremot, beträffande sednare omständigheten, Utskottet
, med kännedom deraf, att Saltpetern genom
gutningen förlorar mera i vigt än genom
luttringen, tror sig böra tillstyrka bifall å hvad
Herr Prosten Livin härom föreslagir, så att ät
Herrar Comiterade öfver Saltpeter-hrendernn matte
varda uppdraget, att utstaka en viss rabatt
å leverants-beloppet för den Saltpeter, hvilken
såsom guten blifver levererad.
Sluteligen har ock Riksdagsmannen Long.
berg yppat den fråga, om icke för så väl Kro.
nan som Hemmansägarne i Gefleborgs I/än skulle
vara synnerligt förmånligt att, till befordrande
af Saltpeter-kokning vid fäbodarne derstädes,
ved dertill finge tagas af Kronans invid dessa
fäbodar belägna Recognicions-skogar; men öfver
denna fråga anser Utskottet sig, i saknad af alla
de upplysningar, sorn till dess fullständiga utredning
höra, icke böra ingå uti närmare utlåtande,
än tillstyrka, att densamma måtte i underdånighet
anmälas hos Kongl. Maj:t, som otvifvelaktig!
lärer, efter det ej mindre Herrar Coiniterade
för Saltpeter-ärenderna, än alla öfriga
Vederbörande blifvit hörde, häröfver meddela
det Nådiga Utlåtande Kongl. Maja finner det
Allmännas rätt och förmån närmast fordra.
131©
iDen 28 Juni!
Imedlertid blifva de yttranden Utskottet
härmedelst afgifvit vördsamligen aflemnade till
Riksens Höglofl. Ständers eget närmare bepriif»
jvande. Stockholm d. 21 Juni 1815.
3?å Höglofl. Ridd. och Rå Högvördig» Prest*
Adelns .Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar
A. Lantingshauseni
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
And,. Fredinl
Vägnät
Bryn. Hesselgren.
På Hedervärda Bonde
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mänssotu
Mt M.. Rosbecb>
Uppläst Lös sämteliga Riks-Stånden d. 28 juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande angående Stats*
Summa för Hans Kongl. Höghet
Arf-Prinsen Oscar, i händelse Hans
Kongl. Höghet skulle innan nästa
Riksdag sig förmäla»
(jenom Protocolls-Utdrag af den 27 sistl. April'
har Höglofl. Ridderskapet och Adeln till Stats*
'Ut*
Sfén 28 Junh
Utskottets åtgärd remitterat ett Memorial af Elers
förste Archiatern m. m. von Schulzenheim, eira
anslående af Stat för Hans Kongl. Höghet Hertigen
af Södermanland, i händelse Hans Kongl.
Höghet skulle sig förmäla innan nästa Riksdags
hvilket Memorial är af följande innehåll:
”Sorn alla göra sig det glada hopp att Sverige
ej må nödgas deltaga uti de nya fiendtligheter,
sorn synas hota fasta Landet, och att icke
heller andra olyckshändelser för Riket må timma,
söm ej en vis Regering kunde förekomma och
afhjelpa, så torde ändteligen så täta och kostsamma
Urtima Riksmöten kunna undvikas, som
förevarande omständigheter sedan år 1809 gjort
nödvändiga. Efter 5 års njutet lugn må Rikets
Ständer vid ett lyckligt Lagtima möte få
den glädjen och välsignelsen, att träffa sin
Nådiga och välgörande Konung samt hela det
vördade Konungahuset i välmåga och sällhet.
Vår hoppfulle Arf-Förste, Hans Kongl. Höghet
Hertigen af Södermanland, bör då hafva
upphunnit Si års ålder, och torde dessförinnan,
till befästande af en dyrkad Dynasti, (hvarpå
ock Rikets framtida lugn beror) hafva inträdt uti
ett lyckligt och sig sjelf värdigt gifte; jag under,
ställer derföre i ödmjukhet Eders Excellence och
Höglofl. Ridderskapet och Adeln, om icke Höglofl.
Stats-Utskottet, vid öfverseende! af Kongl.
Hof Staterna, må anmodas, att till behofven vid
ett så betydligt skifte eller förestående förmälning,
tillika föreslå en erforderlig Stat för Högbgiflåys
Förste, så Väl som fö£ dess tillkommande
-
131*
Hen ?8 Juni•
de Höga Gemål. De öfriga Högloft. Riks-Sttnden
lära icke underlåta, att i en så angelägen om»
sorg vilja nitfullt deltaga/’
Och hafva Högvördiga Prest-Ståndet samt Hedervärda
Bonde-Ståndet uti Protocolls-Utdrag af
den 5 nasti- Maj jemväl uti denna Remiss till Ut-*
skottet sig förenat.
Hvad Herr Förste Archiatern von Schulzenheim
anfört och föreslagit, anser Utskottet
både val grundadt och instämma ej mindre med
Nationens allmänna önskan och hopp, än ock
med Riksens Ständers åtgärd vid Riksdagen här
i Stockholm åren 1809 och 18 to, då en Summa
bestämdes att, i händelse af Rikets då valde Thron,
följares förmälning, vara att påräkna för den tillökning
i Dess Hofhållnings kostnader, som derigenom
uppkomme.
I följd häraf och sedan Utskottet genom
särskildt Betänkande af denna dag tillstyrkt den
förhöjning i Hans Kongl. Höghet Arf Prinsens
Hof-Stats Summa, att den från nästa års början
kommer att utgöra 50,000 R:d, har Utskottet nu
trott sig böra föreslå* att en summa af 25,000
R:d måtte besämmas att, om Hans Kongl. Höghet
före nästa Riksdag skulle sig förmäla, då uppbäras
årligen jemte nyssnämnde Hof Stats-Sum.
ma elier tillsammans 75,000 R:d; hvilket vörd_
samt
Den % 8 Juni.
i3'3
sårril hemställes Riksens Höglofl. Ständers om.
pröfvande. Stockholm den 26 Juni 1815.
På Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bonde
-
Uppläst hos samtidiga Riks-Ståndcn don 28 Juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats • Utskotts
utlåtande i anledning af anmärkning
vid dess Betänkande ö fver
Herr General - Directeuren _ Hagströmer^
Memorial om medel till
befordrande af större sundhet i
Städerna.
~Sl\d föredragning utaf Stats-Utskottets Betänkan •
de under den uG sisth Maj, i anledning af Herr
Ge.
4:de B. N:0 165, 16G.
På Höglofl. Ridd. och
På Högvördiga PrestSiändets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Geer.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Fandberg.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. 'Junelius.
«3*4
JDen 28 Juni.
General Diresfeuren Plagstromers Memorial, hvaruti,
till befordrande af större sundhet i Städernaj
bland annat föreslås, att rymligare och snyggare
arrester å de stallen, der sådana saknas, måtte inrättas
samt fångarna beredas tillfälle att sig sysselsätta,
har hos Hogvördiga Prest-Ståndet, Herr Biskopen
m. m Doctor Faxe gjort hemställan, om
icke det tillägg borde göras uti den Expedition,
sorn i ämnet blifvit föreslagen, att Kongl. Maj:t
i Nåder täcktes låta infordra fullständiga beskrifningar
öfver alla Fånghus och häktens beskaffenhet,
heldst, ehuru på sätt Utskottet upplyst, flera
förbättringar derå uti åtskilliga orter skedt, samt
fångarnas vilkor under de sednare åren, så väl
i anseende till rum som förplägning, kunna i
allmänhet anses något blidare, synes dock mycket
återstå, sorn utan synnerlig svårighet kan
förbättras genom de vederbörandes nitiska försorg,
sorn häröfver hafva inseende, när de komma till
full kännedom af rätta förhållandet.
Stnts-Utskottet får i anledning häraf åberopa
hvad dess förra Betänkande innehåller derom,
att Kongl. Maja .i Nåder vidtagit anstalter tid efter
annan till .Läns Fängelsernas utvidgande och
förbättring. Och då Riksens llöglofl. Ständers
Justitiae-OmbNdsman, under sina Embets-Resor,
äfven fästat uppmärksamhet vid denna angelägenhet,
trodde Utskottet någon ytterligare åtgärd i
detta hänseende icke vara. nödig att föreslå.
JBe
Den 28 Juni
1315
Öe 3:ne öfriga Respectiva Riks-Stånden haf.
Va ock den 3 i denna månad bifallit Utskottets
Betänkande: hvilket allt Utskottet vördsamt; får
anmäla. Stockholm den 20 Juni 1815.
På Höglofl. Ridd» och På Högvördiga PrestAdelns
Ledamöters
vägnar
Carl De Géer,
På Vällofl. BorgareStåndets
Jjedamöters
vägnar
Carl Fr* Landberg.
Uppläst bos samtliga piks-Stånden den 58 Juni.
Riksens Högloft, Ständers Siats-Utskotts
Betänkande > angående utgifning
från Riksgälds-Contoiret. af
så kallade större Credit-Sedlar,
Onder granskningen af .Riksgälds-Verke t hat
förekommit, huruledes, enligt nu gällande Författningar,
från Riksgälds-Contoiret icke få utgifvas
Credit-Sedlar på högt® valeur än Tv?,
Riks^
Ståndets Ledamöters j
vägnar
o , Gustaf Murray.
På Hedervärda Bonde.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
€. Tunelius.
4
Den a 8 Juni.
Riksdaler; men att med Allmänhetens Önskan
torde vara instämmande , att Credit-Sedlar på
större valeurer kunde erhållas i utbyte mot såkallade
mindre Sedlar, hvaraf den nuvarande
Credit-Sedelstocken nästan hel och hållen består;
och i anseende hvartill Stats-Utskottet begärt Herrar
Fulimägtiges i Riksgälds-Contoiret yttrande;
huruvida det för penninge-rörelsen i något afseende
skulle vara nyttigt, att Credit-Sedlar pa Fem
Riksdaler och derutöfver från Riksgälds-Contoiret
utgifvas, samt, i händelse en sådan anstalt vidtages,
hvilka tillökade kostnader Riksgälds-Contoiret
härigenom skulle förorsakas? Och hafva
Herrar Fullmägtige uti deras meddeldta utlåtande
anfort, att då den utelöpande Sedelstocken i ett
större förhållande utgöres af små Sedlar, än rörelsen
och behofvet af sådana fordra, så att då
dessa både måste nyttjas i betalningen af större
Summor, och när utbetalningen skall göras på
en ailägse ort, besvära Små Sedlarne, i stället
att befordra, den allmänna rörelsen, samt fortskynda
derutur till det ställe, der de kunna omsättas
uti större sorter; och hvarmed fortfares så
länge, till dess en jemnvigt, lämpad efter behofven,
är återvunnen; och anse Herrar Fullmägtigö
detta förhållande vara egentliga orsaken,
hvarföre en så betydlig mängd Credit-Sedlar under
de arne sistför/lutna åren influtit och ännu
dagligen till Riksgälds-Contoiret inflyter, dels
genom Uppbörden af Eevillningen och dels genom
insättning till realisation, hvilken sistnämde
äfvert derigenom torde påskyndas, att Credk
Sed
-
Den 28 Juni.
1317
Sedlarne icke mottagas i Disconterna, vit! derstädes
skeende inbetalningar, hvartill endast Banco
kan nyttjas. Om derföre det skulle pröfva®
godt, att ett försök med större Sedlars lifgifvande
må göras, till utrönande, huruvida Allmänheten
med dem kunde finna sig belåten, tillstyrka Herrar
Fullmägtige, att valeurerna inskränkas till få,
och föreslå dertill Femtio, Etthundra och Trehundra
Riksdaler, hvilka Sedlar till formatet
borde vara olika sins imellan, så att en Sedel
icke kunde till en större förändras med mindre
formatet tillkännagaf, att den vore förfalskad. Om
härvid får förblifva, tro Herrar Fullmägtige någon
tillökning i Contoirets Betjening till detta
försöks verkställande icke blifva nödig; men skulle
utgifningen blifva betydlig, så torde en Bokhållare
och anie Contoirs Skrifvare behöfva tillsättas,
hvilkas aflöning tillsammans skulle utgöra
Sjuhundra Femtio Riksdaler Banco.
Efter dessa från Herrar Fullmägtiga erhållna
upplysningar, har hos Utskottet den öfvertygelse
blifvit ytterligare stadgad, att det för penninge
iörelsen skulle vara nyttigt, om tillfälle
beredes åt Allmänheten, att uti RiksgäldsContoiret
äfven få tillvexla sig Credit-Sedlar på
större valeurev; hvarföre Utskottet trott sig höra
tillstyrka, alt dylika Sedlar från Riksgälds-Contoiret
utgifvas, dock endast på 3:ne valeurer, såsom
Tio (10), Femtio (50) och Etthundra (100)
Riksdaler, och hvilka Sedlar, på sätt Herrar Fullmägtige
tillstyrkt, böra till formatet vara olika sins
imellan samt utgifvas på enkla blad med tryckt
valeur;
13*8
Den j 8 Juni*
valeur; hvilket Biksens Höglofl, Ständers beprÖft
vande vördsamligen underställes. Stockholm den
$7 Juni 1815-
fä Höglofl. Biehl;, och
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De Géer.
På Högvordiga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
på Va i Ion i ga Borgare- På Hedervärda Bonde'
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr. Fandberg..
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Sylvan.
Uppläst hos samteliga Rikä-Ständen den 28 Juni,
Riksens, Högloft. Ständers Stats- Utskotts
Betänkande, i anledning af
Kongl. Majfis Heldiga Remiss uppå
dess Be falin i ngskafvandes i Örebro
hein hemställan om ersättning för
Mantalsskrifvare - Provision 1813.
Till Biksens Höglmfl. Ständers Sfats-Utskot*-  har Kongl. Majit i Nåder aflåtit följande Bernise"
Stor-!
Den 28 Juni.
1519
Stormägtigste Allernådigste Konung!
iCongl. Maj:t vill denna underdåniga ansökning
till Rikets Ständers Statsutskott i Nåder öfverlemna
till det afseende ämnet kan finnas forijeaa.
Stockkolms Slott d. 0 Juni *815.
På Nådigste Befallning
A. G. Mörner.
Sedan jag den 4 November nästlidet år till
Eders Kongl. Majus och Rikets Stats-Contoir insändt
Reqvisitions'Förslag på Mantals-Skri fvareProvisionen
för år 1813, utgörande 233 Rid. •
17 sk. 3 rist.; så har Kongl. Stats-Contoiret under
den 7 sistlidne April lemnat till svar, att
aom berörde medel icke blifvit req virerade inom
den uti Eders Kongl. Majits Nådiga Kungörelse
af den 9 December 1812 bestämda tid, eller
den 1 Juli 1814, kunde Kongl. Stats Contoiret
dem icke bevilja.”
’’Detta Kongl. Stats-Contoirets beslut synes
likväl vara något strängt, då i betraktande koramer,
att Mantalsskrifningen f»r år 2813 mäste
verkställas efter ett alldeles nytt och besvärligare
skrifningssätt, hvilket efelbart medtog en längre
tid, äfven efter Mantalsskrifningen . slut, till
Eängdernas completterande, samt då icke tillförene
Mantalsskrifvarne varit vane att inom någon
wiss tid, till provisionens erhållande, sig anmäla ,
de*
1320
Den *2 S Juni.
det lätteligen forsta äret kunde af glömska inträffa,
att denna tid bleF öfverskriden.”
”Större delen af ifrågavarande provision är
afgången till skjutspenningar, underhållskostnad
vid Förrättningsställena, Skrif-Materialier och skrifvarhjelp,
och således af Mantalsskrifvarne redan
utbetalt; och skulle det således blifva ganska
tryckande för dessa fattiga Tjenstemän, som
knappast äga det nödvändigaste till lifvets bergning,
att förlora sin rätt; hvaremot Statens vinst
på deras bekostnad, högst obetydlig.”
”1 anledning häraf, och då, likmätigt Eders
Kongl. Majus Högstbérörde Nådiga Kungörelse,
fråga om betalning i sådant fall som Aetta anses
förfalla endast för en tid, eller intill dess
Ständerna sammankommit , vågar om Eders
Kongl. Majus Nådiga behjertande härutinnan,
jag underdånigst anhålla, med fult öfvertygelse
att Eders Kongl. Maj:t i Nåder täckes anbefalla
dess och Itikets Stats-Contoir, att ofvänberörde
Mantalsski ifvare-provision anordna.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trollet
. och riit framhärdar
Stormägrigste AHemädigsfe Konung
Eders Kongl. Majus
Örebro Slott i Lands- unjerdånigste tropligrljste
Contoiret d. J J\inl 1815. tjenare och undersåte
Stil. Lcifvens&öld.
1
A, Widén.
D*n t% fiml'.
T321
Likmätigt Kongl. Kungörelsen den 9 December
1S x 2 1 angående viss prasscriptionstid för
dem som bos Stats-Verket äga fordran, har Kongl.
Maj:t i Nåder förklarat, att som för en behörig
verkställighet af föreskrifterna rörande Stats-Veikets
förvaltning det vore ovilkorligen nödigt,
att årligen inom viss tid med säkerhet kunde utrönas,
huru inkomst och utgift förhållit sig 1
jemförelse till det föregående årets Riks-Stat; så
hade, ined anledning af Riksens Ständers underdåniga
hemställan, Kongl. Maj:t i Nåder täckts
förordna, att alla vare sig Embets- och Tjenstemän
eller enskilte personer, hvilka hos Statsverket
äga fordran af hvad beskaffenhet som
lieldst, skola ofelbart om Eiqvid hos Stats-Cor.toiret
sig anmäla inom den 1 Jhli året efter det,
hvarunder fordringen tillkommit, vid den påföljd,
att ali fråga om betalning anses förfalla intill
dess Riksens Ständer sammankommit och, efter
inhämtad upplysning om fordringens beskaffenhet,
pröfvat huruvida till dess godtgörande något särskildt
anslag må beviljas, i följd hvaraf och då
1813 års Räkenskaper nu äro afslutade, fråga
alltså är huruvida ersättning för ifrågavarande
Mantalsskrifvare Provision för samma år ma uppå
de af Landshöfdingen anförda skäl beviljas
samt medel dertill anslås.
Och som Mantalsskrifningen för år 1813
icke kunde verkställas uti vanlig tid och ordning,
i anseende dertill, att den år 1812 vid årets
slut utkornoe förordning om Mantalsskrifning
-
1328
Den 28 Juni.
»ingen jemte 1812 års nya Bevillnlngs - Stadga
dervid skulle tillämpas, hvilket, efter hvad Landshöfdingen
andragit, medtog en längre tid och
fördröjde Mantals-Längdernas completterande, och
hvarigenom, då Mantalsskrifvarne ej eller vore vana
att inom viss tid anmäla sig till Provisionens
erhållande, det lätt kunde hända att de för första
äret öfverskredo tiden dertill; så och enär
det skulle vara så mycket mer kännbart för deni
att förlora denna provision, som större delen deraf
åtgått till skjutspenningar, underhållskostnad vid
förrättningarne , Skrifmaterialier* och Skrifvarhjelp,
har Utskottet, som i öfrigt inhämtat, att
denna Mantalsskrifvare - provision rätteligen utgör
det uppgifne belopp af 233 R:d 17 sk. 3
rst., hvarå likväl Tiondepenningen för befarade
afkortningar tills vidare kommer att innehallas,
ansett sig böra vördsamt hemställa, att denna
Summa mätte beviljas, hvartill Utskottet sedermera
skall föreslå tillgång. Stockholm den 20 Juni
1815.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga Prest-’
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters .
vägnar
Carl De Géer.
På Vällofliga BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
Garl Fr. Landbert.
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Vfk
Dm Juni,
1323
Uppläst lias samteliga Riks-Stånden dea 28 Juni.
Vördsamt Memorial}
Sedan Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Uu
skottet ansett nödigt att i förening med, Lag-Utskottet
till handläggning företaga det, endast tiliförstnämnde
Utskott frän Hedervärda Bonde-Stäridet
remitterade af Riksdags-Eullmägtigen' Erik
Pehrsson från Carlstads Län ingifna, Memorial,'
hvaruti han yrkar, att den |:dels procent, som
vid skeende dödsfall bör lill de fattiga erläggas af
den aflidnes efterlemnade egendom, ej må berak-’
nas å mera än hvad som utgör boets behållning,'
efter afdrag af den gäld, hvarmed boet är besvärad!;
så liar denna motion uti Utskotten till profning
förekommit; och som den afgift af fyra öre
utaf hvarje hundrade daler efter egendomens
värde, sorn bör till de fattiga erläggas af död
persons qvarlåtenskap, är uti 17 Cap. 4 §• Handels-Balken
stadgad, samt något skäl destomindr®
synes vara till förändring uti denna föreskrift,
hvarigenom ©n påräknad inkomst till de fattigas
underhåll jemväl skulle betagas, som, då den
aflidnes bo är gäldbundet, berörde afgift drabbar
Borgenär.erna i mån af hvarderas ägande fordrin•
gar; alltså Önna Utskotten sig icke kunna till*
styrka bifall af hvad i furrherörde måtto är vor*
det föreslaget,
Hetta varder dock Riksens Höglofl. Ständer^
vidare pröfning vördsamt understäldt. Ståckholm
tåen 16 Juni >1814.
13H
Den 28 Juni.
På Riksens Höglofl. Ständers Lag - samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
vägnar.
På Höglofl. Siddi och
Adelns Ledamöters
vägnar
Ii. F- Strömfelt,
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
E. G. Holm.
And. Fredin.
På Högvördiga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Joh. Olof Wallin.
J. R. Fellenius.
På Hedervärda Bönda'
Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
Nils flIansson.
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos samteliga Riks-Stäuden dea 28 Juni»
Vördsaint Memorial!
Den af Riksdags Fullmägtlgen Eric Johansson
frän Medelpad, uti ett till Hedervärda BondeStåndet
inlemnade samt till Allmänna Besvärsocli
Oeconomie-Utskottet .remitteradt Memorial,
väckta fråga, det Landtmättnerna må blifva oinskränkt
tillåtet, att, vid det de till Städerna in
föra varor till försäljning, få desamma jemväl
i öp
-
Den 28 Juni.
! öpna bodar ocn ständ, äfvensom ä Torgen, för*
yttra, uti hvilken motion flere Hedervärda Bonde-Ståndets
ledamöter instämt, har Utskottet
ansett böra gemensamt med Tåg - Utskottet till
pröfning förekomma, i följd hvaraf den ock blifvit
i dessa sammansatta Utskott företagen.
Såsom skäl till omförmälte påstående ar anfördt,
att då föjpäljning af de till städerna införda
Uandtmanna-Varor icke annorledes än å öppet
Torg är tillåten, de olägenheter deraf skola uppstå,
att, vid inträffande svår eller otjenlig väderlek,
varorna samt deraf isynnerhet Fogel och
annet vildt blifva, enär de skola öpne ä Torgen
hållas, förskämda, hvarföre Uandtmannen nödsakas,
att antingen längre tid med dryg kostnad i
staden qvarstadna, eller ock med betydlig förlust
varorna genast föryttra.
Detta hafva Utskotten tagit i öfvervägande;
och ehuru Utskotten anse de tillfällen mera sällan
kunna inträffa, då I.andtmannen på en gång
till staden landvågen kari införa en så betydlig
mängd varor, att försäljningen deraf icke kan på
nu föreskrifvet sätt å Torgen snart verkställas,
äfvensom att. få af dessa varor äro af den beskaffenhet
att vid försäljningen deraf ofvanom förmäldte
binder och olägenheter skola möta, finna lik- •
väl Utskotten, att vid sådana händelser Uandtmannen
bör tillåtas, att, om han kan äga någon
lägenhet att förskaffa sig en öppen bod eller
Stånd, få derstädes efter förut skedd anmälan hos
Stadens
Den 28 Juni1
Stadens Styrelse^ och sedan behofvet blifvit prof-1
vadt och godkändt, berörde sina varor till salu
hålla; hvarföre ock Utskotten tillstyrka det må en
sådan rättighet Landttnännen förunnas, dock med.
■vilkor att försäljningen, då den ej sker å torgen,
icke annorstädes än i nämde bodar och
stånd verkställes, vid det ansvar förut är stadgadt.
Till Riksens Höglofl. Ständers vidare pröfning
varder detta vördsamt Öfverlemnadt, tillika
med bifogade Protocolls-Utdrag, som innefattar
en Ledamots särskildta yttrande, Stockholm den
16 Juni 1815-
På Riksens Höglofl. Ständers Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconoinie - Utskotts
vägnar
På Höglofl. Ridd. och På Högvörd. Prest»
Adelns Ledamöters Strndets Ledamöterg
På Vällofliga Borgarei ' På Hedervärda Bonde
-
vägnar
H. F. Strömfelt.
A. Lantingshausen
vägnar
Joh. Olof Wallin,
J. R■ Fellenius.
Ståndets Ledamöters
vägnar
JL. G. Holm,
Fredin.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
Nils Mänsson.
A. J. Wahl stjerna
-
Den a8 Juni'. 1327
Utdrag af Protocollet, hållet ntiLagsamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomi
e - Utskottens sammansatta Beredning
vid Urtima Riksdagen i
Stockholm, den 10 Juni 1815.
S. D. "Vid justering af Betänkandet, angående
rättighet för Allmogen, att i Städerna få försälja
sina varor i öppna bodar eller stånd, anmärkte
Herr Borgmästaren Holm, att han endast bidragit
till ett sådant beslut, att Landtmannen må i städerna
afsätta fågel äfven i öppna Bodar, efter
dertill erhållet tillstånd af Magistraten eller Styrelsen;
äfvensom Landtmännen vid Marknader
endast på lika sätt får gagna en sådan i laglig
ordning vunnen rättighet vid försäljning af Landtmanua-Producter.
Ut Supra.
Ex Protocollo
A. J. Wu hl stjerna
Uppläst hos samteliga Riks-StSnden den 28 Juni»
Vördsamt Metnorial!
^Till .Lag-Utskottet har från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln blifvit remifteradt ett af Herr
friherre Carl Åkerhjelm, ingifvet Memorial,
hvar
-
Deri 28 Juni.
hvaruti yrkas: 1:0 Att sorn det i Kongl. Förordningen
den so Februari X764 meddeidte förordnande,
att större och mindre strömfall, backar och
äar böra ärligen rensas och vid sitt naturliga aflopp
vidmagthållas, skall gifva anledning till
tvister om hvad såsom. sådant aflopp bör beräknas,
hvarigenom verkställigheten äfven blifver
fördröjd och motverkad, någort förbättrad och mera
bestämd föreskrift derom alltså bör vidtagas;
2:0 att enär Kongl. Resolutionen på flera Häraders
Besvär af den 7 Mars 1765 stadgar att
tvister arn höstetids-dämningar må anmälas vid
ortens Domstol, som hade att sig deröfver, sedan
alja vederbörande blifvit hörda, efter förekommande
omständigheter laglikmätig; utlåta, meri
detta obestämda förordnande föranleder till långvariga
rättegångar imellan jord- och vatten-verks
ägare, en viss lid, då rättighet till berörde dämning
för dessa sistnämde uppstår, matte utstakas
och varda till October månads slut utsatt; 3:0
att det uti Kongl. Fiskeri-Stadgan den 14 Ko.
vember 1760 och Kongl. Förklaringen deröfver
den 24 Januari 1771 meddeidte förordnande, att
i de strömmar och åar, der af ålder ingen Kungs,
åder varit, en sjettedel af vattnet alla tider af
året skall hållas öppen och fri från stängsel, rnå
således ändras, att för mera säkerhet vid tillämpningen
af stadgandet, bestämmes, att en sjettedel
af Hålldammen» oredd bör utgöra den del
af vattnet, sorn alltid skall vara öppen; och 4:0
att i anseende till den skada af vattenuppdämrring,
nehaf
-
Den 28 Juni:
1329
nehafvnrne af vattenverk dels förändra de gamla
verken, dels utan tillstånd uppföra nya,
Konungens Befallnings-hafvande ina äga rätt att,
då klagan häröfver fines, samt behörigt tillstånd
till berörde förändring eller nybyggnad icke
kan visas, genast lemna handräckning till det
gamla verkets återställande i dess förra skick ellet
det nyas utrifvande, enär af klaganden borgen
ställes för den ersättning vattenverks ägaren kan
tillkomma, i händelse ändring uti Konungens
llefallningshafvandes omförmälte beslut sedermera
vinnes.
Sedan Utskottet ansett dessa således väckta
frågor innefatta ämnen af Oeconornisk beskaffenhet,
och af sådan anledning funnit sig böra, i
förening med Allmänna Eesvärs- och OecouomieUtskottet,
desamma till pröfning företaga, hafva
,de i Utskotten uti detta ändamål förekommit,
sorn stadgat följande yttrande.
Hvad rörer det i första punkten gjorda påstående;
så finna Utskotten att, med behörigt
iakttagande af föreskriften uti Kongl. Förordningen
den 20 Februari 1764, tillfälle är hvarje
jordägare beredt, att när harn finner sina ägor
deraf skadas, det vattnet uti en genom desamma
löpande strom, bäck eller å, af uppgrundning eller
andra omständigheter hindras, att fritt och i
vanligt lopp afflyta, erhålla en så beskaffad upp
rens
-
4:i?e 2J.
Nso 167, 168.
13 3 0
Den ä8 Juni.
rensning, medelst hvilken berörde olägenheter
förekemmas; äfvensom att vid sådan rensning någon
stridighet jemväl icke bör uppstå, om hvad
såsom naturligt aflopp af vattnet skall beräknas,
enar detta vid hyarje tillfälle bestämmes af åsigten,
huruvida, genom tillkomna hinder för afloppet,
antingen öfversvämning, eller vattnets
'ovanliga qvarstadnande på invid belägna ägor
förorsakas; och är det på sådan grund, som Utskotten
anse något ytterligare stadgande i detta
ämne icke vara af nöden.
I afseende åter på den i tredje punkten fö.
resiagne Författning till bestämmande af beräkningen,
huru stor del af bredden utaf en ström
eller 3, der Kungsåder ej af ålder varit, bör såsom
sådan städse hållas öppen, anse Utskotten,
att ehuru otvifvelaktig! skiljaktiga förhållanden
uti bredden af en ström eller å, under den rymd
af mark, genom hvilken den framföper, skola
uppsta, någon svårighet likväl ej kan blifva, att
vid bellö) ig jemförelse utröna hvad såsom strömmens
eller åens egenteliga bredd bör betraktas;
äfvensom att en öfver densamma upprättad hålldams
längd icke synes vara en säker grund för bedömmandet
i berörde ämne, då anläggningen deraf
till större eller mindre längd beror på locala
omständigheter; hvarföre ock Utskotten tro någon
anledning icke vara till en så beskaffad tydning
eller förändring af den åberopade Fiskeri
-
Stad;
Den 2 8 Jani.
133*
Stadgan, jemte deröfver utfärdade förklaring, som
på sätt ofvan nämdt är, blifvit sökt.
Vidkommande åter den i /jule punkten väckta
motion, så emedan hvarje företag af en vattenverks-ägare,
att antingen utan behörigt tillstånd
Uppföra nya sådana verk, eller verkställa förändringar
af de gamla verken, utöfver dessas förra
beskaffenhet och tillåtelse, innefattar en lagstridighet,
hvaruti rättelse snart bör kunna vinnas; ty
finna Utskotten, att, i dessa fall, Konungens Befallningshafvande
bör, sedan vattenverksägaren i '
laga ordning blifvit hörd, meddela det förordnande
angående vattenverkets förändring eller
utrifvande, som med Lag och Författningar är
öfverensstämmande; i anledning hvaraf Utskotten
föreslå, det ett dylikt stadgande må i detta
ämne vidtagas.
Och som, hvad beträffar den i 2:dra punkten
omförmälta fråga, det, å enå sidan, otvifvelaktig!
leder till osäkerhet och stridiga beslut vid
bedömmande, att någon viss termin icke är utsatt,
då det är vattenverks-ägare tillåtet, att höstetiden
tillsluta dammlucka, samt, å den andra åter,
svårighet så mycket mindre synes förekomma,
att i detta ämne utstaka ett bestämdt förhållande,
som till grund derföre bör tjena, att hvarje
ofvanliggande hemmans * ägare ej betages dess
naturliga rättighet, att, så länge möjligt är,
icke ^f uppdämning hindras uti begagnandet af
de
133*
Den 28 Juni,
de fördelar, han af sin jord kan hämra, finna
Utskotten sig äga skäl tillstyrka det allmänna stad.
gande, att dämning af vattenvérksägare hädanefter
ej må förr än den 1 November hvarje år
verkställas, hvilken tid Utskotten anse destomera
lämplig, sorn då mestadels tillfälle att nyttja bet©
och att anställa odlingar för jordbrukaren upphört.
Till Riksens Höglofl. Ständers pröfning varder
dock detta, jemte den,särskilta meningen af
Utskottens Ledamöter, enligt hvad bifogade Protocolls-Utdrag
utvisar, yttrat, vördsamt öfverlemnadt.
Stockholm den 16 Juni 1815.
På Riksens Hcglofliga Ständers Lag- samt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
vägnar
På Höglofl. Ridd. och På Hogvördiga PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
På Vällofiiga Borgare- På Hedervärda Bonde
-
vägnar
H. F. Strömfelt.
s A. Fantingshausen.
Joli. Olof Wallin.
J. Ji. Fellenius.
vagnar
Ståndets Ledamöters
vägnar
F. G. Holm.
Ani. Fredin„
Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
Nils Mänsson.
A. J. Wahl stjerna.
Ut
Den 2 8 Juni,
1.333
Utdrag af Protocollet, hållet uti Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-
Utskottens sammansatta Beredning
vid Urtima Riksdagen i Stockholm,
den 10 Juni 1815-
Juslerailes Betänkandet öfver Herr Friherre Carl
Akerbjelms Memorial om ändring i Fägens stadgande
rörande vattu-uppdämning; och erinrade
Herr Borgmästaren Holm vid 3:dje punkten deraf,
alt det icke vore vattnets bredd som borde utrönas,
utan hela vattenmassan mätas och derefter
uträknas den andel som i särskildta fall af vattnet
borde hällas öppen. Ut Supra.
Ex Protocollo
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos samtliga Riks-Stillden den 28 Juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskotts
Betänkande, i anledning af
anmärkningar viddess Utlåtande om
förra Mantalsskrifvaren Åkerströms
Lön och Pension.
I anledning af Riksdags-Fullmägtigen Olof Gtson
Bagges från Hedervärda Bonde-Ståndet remitterade
-
*334
Den 28 Juni.
rade Memorial, angående bland annat att förre
Mantalsskrifvaren P. Akerström måtte komma i
åtnjutande af den rätt lian, i följd af Kongl.
Kungörelsen den 9 December 1812 om prescriptions
lid för dem, som bos Stats-Verket äga
fordran, förlorat,, att få uppbära innestående Mantalsskrifnings-provision
för åren 1809 och 1810
samt Pension för å-r 1811 och den påföljande tiden,
har Stats-Utskottet, genom Utlåtande den 26
sistlirine Maj, förklarat sig icke kunna sådant tillstyrka
, "enär ej i behörig ordning vore utredt
huruvida Äkerström iakttagit den skyldighet, att
inom föreskrifven tid anmäla sig till utbekommande
häraf, samt i hvad man han verkligen
forlorat rättigheten till utbekommande af denna
icke fö* alla åren till beloppet uppgifna Lön eller
pension.
Vid detta yttrande hafva bos Höglofl.^Ridderskapet
och Adeln samt Hedervärda BondeStåndet
anmärkningar blifvit gjorda, nemligen af
Pierr P. König , som andragit att Åkerström
inom behörig tid anmält sig till utbekommande
af ifrågavarande provision och pension, hvilket
Herr König ville närmare upplysa och styrka
med handlingar, som i sådant afseende skulle
Utskottet tillställas, samt utaf Riksdags - mannen
Bagge, som likaledes sökt ådagalägga, det
någon försummelse af Akerström icke vore begången
, som kunde betaga honom denna sin
rätt; med hvilka anmärkningar ärendet blifvit återreinitteradt
till Utskottet ifrån bemalla 2.:ne Stånd;
hvar
-
Den 2 8 Juni.
1335
hvaremot Högvördiga Prest- samt Vä Hofi. Borgare-Stånden
den salje uti innevarande månad
bifallit Utskottets yttrande.
Utaf de af Herr König åberopade och Utskottet
tillsända Handlingar inhämtas: att Akerström
redan den 17 Juni 1812, samt således innan
Kongl. Jvungörelsen den 9 December samma
år orri prescriptionstiden otkoin, anmält sig
hos Kongl. Majus Befallningshafvande i orten
till undfående af sin Mantalsskrifvarepro vision för
åren 1809 och 1810, tillika med den pension
för år 1811, som vid harts afskedstagande sistnämnde
år, enligt Kongl. Majits Nådiga Bref af
den 8 October 1810, honom tillädes, äfvensom
att reqvisitionen härå den 26 Augusti 1812
blifvit insänd till Kongl. Kammar-Collegiurn,
gom öfverlemnat Handlingarna till Kongl. StatsContoirets
åtgärd; i anledning hvaraf Kongl.
Stats Contoiret, för att kunna anordna pensionen,
sorn borde utgå till det belopp Mantalsskrifnrngsprovisionen
utgjort, beräknad efter Nio års Medium,
genom'skrifvelse den 24 December 1812
anmodade Kongl. Majus Befallningshafvande, att
låta upprätta och insända uträkning å berörde provision,
men hvilket icke skeft, ulan har Kongl.
Majus Befallningshafvande sedermera först den
12 April 1814 till Kongl. Stats Contoiret inskickat
en ny Reqvisition å Mantalsskrifnihgs-provisionen
för åren 1 809 och 18 10, men hvaruti hvarken
den förra eller Kongl. Stats-Coutoirets derå aflåtne
svar åberopas; i anseende hvartill och ehuru
-
1336
Den s>8 Juni.
ru beloppet af den i sista reqvisitionen för Åkerström
uppförda provision, bestigande för år 1809
till 80 R:d 18 sk. 3 rst. och för 1810 till 80
Il:d 29 sk. 8 rst , vid anstäld granskning i Kongl.
Stats-Gontoiret funnits rigtigt, Kongl. Stats.Contoiret,
vid målets förehafvande elen 15 Augusti
förlidét år, funnit sig emot Kongl. Kungörelsen
den 9 December 1812 icke kunna bevilja utbetalning
af denna provision, såsom ej reqvirerad
inom den föreskrifna tiden af den 1 Juli året
efter det, hvarunder fordringen tillkommit.
Sedan förhållandet sålunda är upplyst och
utredl samt det hinder derigenom upphört, som
satte Stats-Utskottet ur tillfälle, att i dess förra
utlåtande hufvudsakligt yttra sig öfver denna fråga,
få får nu Utskottet förklara, att som förra
Mantalsskrifvare!! Akerström, såsom förberprdt är,
å vederbörligt stalie oell i behörig tid anmält sig
»ill utbekommande af sin innestående Mantalsskrifvare-Provision
för 180g och 1810, tillsammans
utgörande, enligt pröfvad och godkänd uppgift,
360 R:d 47 sk. 11 rst.; så anser Stats-Utskottet
honom berättigad att detta belopp få uppbära,
och hemställer derföre, att dertill måtte beviljas
medel, hvarå i sådant fall Utskottet skall uppgifva
tillgång.
Beträffande åter hans Pension för år 1811
och ilen sedermera förflutna tiden, så finner
o 1
Stats-Utskottet likaledes att Akerström ej må betagas
sin rätt dertill, enär han den i 7 Juni 1812
äfven
Den 2 S Juni'.
ÖTven anmält sig till utfående deraf för i 811 samt
sedermera f j kunnat något härvid tillgöra i anseende
till det hos Lands* Contoiret i Götheborg förelupne
dröjsmål med den uträknings inskickande, hvarå
bestämmandet af pensions beloppet, och utbetalningen
deraf berott; men då i saknad af samma
uträkning Utskottet ej kan föreslå den Summa,
hvartill denna pension bestiger, tillstyrker Utskottet,
att Riksens Hoglofl. Stander hos Kongl.
]Maj:t i underdånighet anmäla detta ärende till
den åtgärd, hvarigenom Akerström må komma i
åtnjutande af Pensionen från och mediSu, och
hvartill Besparingarne å Riks-Statens Sjunde Hufvud-Titel
for de sednare åren lemna tillgång;
hvilket allt vördsamt hemställes Riksens H öglofl.
Ständers omprofvande. Stockholm den 20
Juni 1815.
Pa Hoglofl. Ridd. och På Högvörd. PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
Pi Vällofliga Borgare- På Hedervärda Bonde
-
vagnar
Carl De Géer.
vagnar
Gustaf Murray,
Ståndets Ledamöters
vägnar
C ari Fred. Landberg.
Ståndets Ledamöters o
vägnar
Jon Jonsson.
C. Tunelius'.
Upp
-
Den 2 8 Junii
Uppläst hos samtliga Riks-Stunden den 28 Juni
Riksens
Högloft. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - t tskotts
Betänkande 3 angående vidtagande
medel till vaccinationens befrämjande.
Utskottets Utlåtande häröfver är påkalladt af
följande Memorial och anföranden , nemligen :
1:0 Landshöfdingen och Riddaren B. W. Focks
Memorial, remitteradt från Höglofl. Ridderskapet
och Adeln den 11 Maj, hufvudsakligen af det
innehåll, att sorn, genon de från Regeringen gifna
uppmuntringar af alla slag , Läkares och Pre.
sterskaps bemödanden samt de i Församlingarna
tillförordnade Vaccinateurers åtgärder , vaccinationen
ännu icke haft ali den framgång, som dess
värde försenade, hvartill såsom orsak mäste antagas,
dels en skadlig vantro hos okunniga Föräldrar
, och dels en oväntad sorglöshet, som ställt
vaccinateuren utur tillfälle, att undersöka den
anluagta vaccinens äkthet och verkan; så borde
någon ansvarighetslag stiftas, som directe verkade
ttll det angelägna ändamålet, hvilket Herr
Landshöfdingen ansåge kunna säkrast vinnas,
genom en årlig beskattning eller Capitations-afgift
for hvart och ett barn , som icke kunde vid
Mantalsskrifningen med vaccinateurens bevis styrkas
vara, inom 6 månaders ålder, ej allenast
vaccineradt, utan ock sedermera hafva, i rätter
tid, blifvit för läkaren eller vaccinateuren uppvist,
samt befunnits hafva haft verkeliga skyddsko
p
-
Den s 8 Juni.
1330
koppor; hvarjemte, i förening härmed, borde stadgas,
att Presterskapet skulle, inom en viss dag i
hvarje månad, lill församlingens vaccin;, te ur
öfverlemna ett Utdrag utur Dop Boken, för deri
nästföregångna , på det såmedelst all möjlig cc.ntroll
och upplysning om de foddas antal och vistelseort
kunde vara alt tillgå; hvarefter desse Utdrag,
försedde med vaccinateurens anmärkningar,
om hvad tillgjordt blifvit, äfven borde vid. Mantals-
och Skaltskrifningen till granskning företes
af Krono-Betjeningen i orten, som alltid skulle åtta
dagar förut deraf'undfå del; ochhar Herr Landshöfdingen
i öfrigt ansett, det ingen annan borde
får befalla sig med vaccinationen, änden sorn
af vederbörande Provrncial-Läkare godkändes äga
erfordelig skicklighet dertill, och att ett Reglemente
loide böra utfärdas för alla vaccinateurer,
rörande deras pligter, i och för vaccinationens
utöfning. — 2:0 Herr Professorn och Riddaren
Carl Trafvenfelts den -22 nästlidne Maj,
från Högled. Ridderskapet och Adeln remitterade
Dic.tamen, hvaruti, med åberopande af de utaf
Ivongl. Maj:t år 18x1 i Nåder tillförordnade
He rrar Comiterade öfver Allmänna Läkarevården,
den 25 Mars 1812, uti afgifvet underdånigt
Betänkande, rörande medlen till vaccinationens
underhållande och befordrande, gjorda förslag,
det livar och en borde, vid vite åläggas , att
inom första året låta ympa sina barn , samt att
de, som icke blefvo inom denna lid vaccinerade,
skulle af Pastor upptecknas på en lista, som
lemnades till Mantalsskrifvare^ med det ansvar
för
9
a34o -D«n 28 Juni.
för Föräldrarna, att för hvarje år barnen, efter
det första, fortforo att vara o vaccinerade, utan
att de eljest varit sjuka, erlägga en plikt, lika
stor med de vanliga Mantalspenningarna, och
hvilken skulle af de ordinarie Uppbördsmännen
uppbäras och indrifvas; äfvensom af erfarenhetens
vittnesbörd tillstyrkes, att uti detta mål tvångsmedel
matte vidtagas, åtrnindstone intill dess, genom
Religioiys-Lärarnas och Uppfostrares nitiska åtgärder,
det största hindret för all physisk och moralisk
bildning, nemligen tron på ett blindt öde,
med tiden hunne häfvas; att i följd häraf, terminen,
inom hvilken alla friska barn skulle vaccineras,
borde utsättas till ett år; att jemväl stadgas
borde, det icke någon finge ingå uti publiquetjenst
eller erhålla lysnings-attest, som ej kunde
upté bevis, att han haft smittkoppor eller blifvit
vaccinerad; att så väl Conitollen borde verkställas
som plikten uttagas genom Krono-Betjeningens
åtgärd, så att Presterskapet ej måtte åläggas
deltaga uti en sådan för dem ej passande befattning;
att plikten måtte tillfalla Mantalsskrifvaren,
till uppmuntran för hans besvär vid uppbörden
och Dop Förteckningarnas insamlande ; att Herr
landshöfdingen Focks förslag om månadiliga
förteckningars afgifvande åt vaccinateurerna öfver
de föddas antal och hemort, om vaccinateurers antagande
och om nödvändigheten af ett allmänt vaccinations
Reglemente, borde understödjas; men
uti hvilka afseenden redan åtskiMiga åtgärder skulle
vara vidtagna, så att Herr Professoren trodde,
det något annat för Riksens Ständer icke återstå»
de
.Den 28 Juni.
3 341
do , än i underdånighet hemställa till Kongl.
Majst 1 otn icke tiden nu vore inne, att vidtaga
äfven tvängs-medel till vaccinationens allmänna
befrämjande, på sätt Kongl. Majst i sin vishet
tjenligast funne. — 3:0 Herr Professoren Eberhard
Munck af Rosenschölds ofvanberörde d, 22 Maj
från Höglo!!, ilidderskapet och Adeln remitterade
Memorial, uti hvilket'yttras, att, enär en allmän
Moral-princip förböde Staten att tvinga medborgare
till begagnande af ett äfven nyttigt medel ,
samt det af Herr Professoren ansåges vara bättre,
otn några barn blefvo offer för Föräldrarnes
okunnighet eller fördom, än att styrelsen skulle
störa husfriden och göra intrång på Föräldrarnes
fria disposition öfver sina barns äfven physiska
vård; sä skulle Regering och Ständer ieke äga
rättighet, att tvinga Folket lill vaccinationen ,
hvilket tvång, som i sin princip vore orättvist,
äfven skulle icke vara nödvändigt för en allmän
verkställighet af vaccinationen i vårt land; såsom,
skäl hvarföre Herr Professoren åberopat sin egen
erfarenhet inom Punds-stift, jemte flera andra
omständigheter; men då, fastän man icke ägde
Rättighet tvinga någon, att begagna ett skyddsmedel,
Staten likväl vore berättigad hindra hvem
som heldst från att skada, och således från att med
sjukdom smitta andra, äfvensom att, genom intlirecta
tvångs-medel, förmt\ Föräldrar att underkasta
sina barn vaccinationen ; tillstyrkte Herr
Professoren, för sin del, att Presterna borde, vid
årets slut, uppläsa från Predikstolarna Förteckning
på dem, som vägrat låta vaccinera sina barn;
att,
134'2
Den 2 8 Juni.
alt tia ett barn blefve sjukt, skadadt eller död t
af koppor, det likaledes skulle kungöras, allt med
förebråelse och varning; att ett med koppor behäftadt
barn skulle sättas under en slags qoarantaine-,
att när ett barn spridt smittan till andra,
plikt borde endast i sädan t fall erläggas af Föräldrarna,
men deremot rnindskning i skatten förunnas
åt medellösa Föräldrar, för de barn som
hro vaccinerade då de nfverstego ett visst antal;
samt sluteligen, att ingen rnottages till begagnande
af Publique Verk och Inrättaringar, utan att
förete behörigt betye, att han antingen haft äkta
kp-koppor eller undergått de naturliga rnenniskokopporna,
eller ock, att han, oaktadt ofta repeterad
behörigen anstäld ympning, ej knnnat af
Ko-kopporna afficieras; hvarförutan Herr Professoteri
sig yttrat, att om Staten skulle tvinga Föräldrar
låta vaccinera sina ban, måste den äfven
vara skyldig bidraga till deras underhall, när
Föräldrarne voro så medellösa, att de ej hade
nog verkande skäl önska barnens räddning fran
koppor, för att sedan dö af annat elände; af hvilken
anledning Herr Professoren föreslagit det
stadgande, att då en frisk och stark Daglönare
hade ett större antal barn, än han med sin dags.
penning möjligen kunde uppföda till friska och
dugliga menniskor, borde åt honom förunnas understöd
af Församlingens Fattig-Cassa, om han ej
vägrade, att låta vaccinera dessa barn; och har
Herr Professoren vidare hemställt, att uppmuntringar
för vaccinateurer måtte med rättvisa och
oväldighet utdelas, åt dem som i egna personer
vid
Den 28 Juni,
*343
vid vaccinations arbetet lagt verksam hand, samt
ntt en något större summa än hitintills matte an.
slas, till underhållande af flera Vaccin-Depots.
4:0 Hietainen till Höglofl. Ridderskapets och Adelns
Protocoll, för samma dag, af Herr Kongl.
Förste Archiatem och Corn mend euren D. von
Schulzenheim, hvaruti Herr Professoren Munck
af Rosenschölds yttranden vederläggas och antagande
af det vile Herr Professoren Trafvenfelt
föreslagit, uppå anförda grunder, tillstyrkes; samt
5:0 Herr Professoren Munck af Rosenschölds ytterligare
munteliga anförande till samma Protocoll,
innehållande förnyadt förklarande af Herr
Professorens öfvertygelse, att Riksens Ständer inga
directa tvångs-medel för vaccinationens befrämjande
borde bifalla, rnen deremot yrkar på
Quaranlaine-Mesurer, till förekommande af koppfarsoten
, — samt vidtagandet af indirecta tvångsmedel
tili vaccinationens befrämjande. —
Af detta allt, så val som hvad i öfrigt till
hufvudsaklig upplysning uti målet lända .kunnat,
har Utskottet företagit en noga och sorgfällig granskning,
samt får i anledning deraf härmedelst till
Riksens Höglofl. Ständer öfverlemna hvad Utskottet,
för sin del, ansett behörigt och nödvändigt.
— Het synes, enligt Utskottets öfvertygelse,
både uti moraliskt och politiskt afseende, vaxa
en Regeripgs ej allenast ostridiga rättighet, utan
till och med ovilkorliga skyldighet, att, genom
tjenliga författningar, söka skydda undersåtarna
ifrån sinitiosainma sjukdomar, sorn dels i
för
-
■1344
Den 28 Juni.
förtid lägga dem i grsfven, dels gora många lytte
oeh vanstälde; hvilken princip gäller, och
uti de flesta Stater utöfvas, i anseende till pes
ten
och alla andra mycket folködande farsoter. —
Som koppsrniitan onekeligen äger, ibland dessa
farsoter, om icke det aldraförsta, dock åttnindstone
ett af de främsta rummen, och innan ympning
samt i synnerhet vaccinationen blefvo allmänna,
årligen i Sverige per medium bortryckt
flera 1000 mennisko-lif, men densamma, enligt
hvad erfarenheten utvisat, kan, genom vaccinationens
allmänna antagande förekommas och utrotas;
så bör det, jemlikt Utskottets tanka, vara
Begeringen obetaget att till besparande af de
manga menniskors lif, som genom detta medel
kunna räddas och at samhället bevaras, påbjuda
vaccinationen äfven som en skyldighet, för samhällets
medlemmar, samt att vidtaga alla för
verkställigheten lämpliga åtgärder.
Utskottet tror, att af dem ingen kan vara
mera verkande och mindre hård, än det stadgan
de,
att Föräldrar, som antingen af fördom, tröghet
eller annan orsak äro motsträfviga, att låta
vaccinera sina barn, borde vidkännas någon viss
obetydlig afgift i penningar årligen , for hvarje
barn ut,(ifver en viss ålder, som icke undergått
antingen naturliga koppor eller vaccination, att
vidtagas efter en viss bestämd tid , sedan Förordningen
häröfver blifvit publicerad och öfver
■erläggandet af denna afgift kan tillsynen icke
blifva besvärlig; hvaremot det på sätt här ofvan
Deri 2 8 Juni i
Ml 5
omförmäles, framstiitde förslag till kdppsmlttans
hämmande medelst qvaranlainés anstalttjr synes
inom vårt Fädernesland vid Verkställigheten m< =
ta de betydligaste svårigheter, som knappast kunna
uti Städerna beli antili mindre bland Allmogen
otth deri arbetande classen på Landet komma
i fullkomlig oell behörig utöfning. Eet förefaller
Utskottet nästan overkställbar! att ett fattigt
Torpare-hushåll eller en inhyses boende Pinka
med liera små Barn, hvilka bebo en enda trång
stufva) skulle kunna skilja det af kopporna smita
tade barnet från de öfriga deraf äntlu icke angripne,
och Utskottet kan ej inse hurti och hvad
utväg hos någon enskild person Skulle kunna yppa
sig antingen för det sjuka barnets vardande och
skötsel eller för de friskas emottagande och Underhållande,
men i händelse åter sådana Quara.ntäines
anstalter skulle på Statens bekostnad anläggas,
borde de icke allenast blifva ganska tätt
intill hvarandra inrättade, hvarigenom en högst
ansenlig kostnad tillskyndades det Allmänna ,
Utan en den Största controll och vidlyftigaste till*
syn deröfver skulle då jemväl erfordras, om de
eljest kunde uppfylla ändamålet, och det torde i
öfrigt ej Undvikas, att jti esomoftast Föräldrarna
eller de som eljest borde hafva vården om ert
af koppor smlttadt batli Loke hade kunnat märka,
det Barnet vore af Koppsmittan angripet och borde
under Quarantaine ställas, förr än deböa anstadlt
redan vore för sen ecb smittan fått tillf*.Hö
att spridas till många flera.
I
4 de B. N:0 löij, iyo»
<5>
Den 28 Junii
I följd af Utskottets sålunda yttrade grundsatser
anser det sig böra afgifva följande tillstyrkanden:
1:0
För hvart oell ett Barn, som efter fylda
tva ars ålder annu icke blifvit vaccineradt, borde
Föråldrarne, eller de, sorn i deras stalie besörja
Barnets vård och uppfostran, erlägga en
afgift, lika stor med de vanliga Mantalspenningarne,
så' framt icke med Pastors i Församlingen
intygande kunde styrkas, att barnet varit af sjukdom
hindrndt att kunna vaccination undergå,
eller ock att brist på skicklig vaccinateur eller
tjenligt vaccinämne hindrat denna operation, hvaremot
Utskottet hemställer, om icke de Föräldrar
af Allmogen, hvilka äga 4 vaccinerade Barn under
15 årsålder, Forde få njuta någon eftergift uti
utskylderna, i likhet med hvad Författningarne
innehålla om dem som äga 4 underåriga barn;
hörandes ofvan föreslagna afgifts erläggande taga
sin början ett år efter det Förordningen härom
blifvit allmänneligen publicerad.
2:0 Till vinnande af erforderlig controll i
detta afseende, skulle, innan hvarje Mantalsskrifning,
en af vaccinateuren upprättad längd öfver
de inom året uti Socknen vaccinerade barn till
Pastor inlemnas och förhållandet i Husförhörsboken
antecknas, i enlighet hvarmed Presterskap
pet, som vid Mantalsskrifningen alltid är närvarande,
skulle då lemna upplysning om de ovacci.
n.erade Barnens inom Socknen namn.
3:0
Deri 2 8 Juni*
1347
3:0 I Stockholm torde det böra Slaggas hvar
och en, som hos Presterskapet anmäler sig om,
Betyg, att då han är vaccinerad, uppvisa vederbörande
vaccinateurs intygande deröfver, på det
förhållandet härmed må kunna uti Prestbetyget
införas; hvarförutan de åtgärder, som till vinnan-j
de af närmare controll i detta afseende kunde
uti Stockholm behöfva vidtagas, synas böra af
Ofver-Ståthållare - Emhetet, efter öfverläggning
med Stockholms Stads Consistorium, föreslås.
4:0 Den mantalsafgift, sorn, till följd af det
föregående, bör erläggas för 0vaccinerade barn,
skulle tillfalla till hälften Mantalsskrifvaren och,
till hälften Socknens Fattiga.
5:0 På det vaccination må kunna så väl i
Städerna, som uti alla Socknar å Landet, så efta
behofvet fordrar, anställas, torde kraftiga anstalter
böra vidtagas, att icke allenast tillräckliga
Depots af tjenligt vaccinämne måtte uti alla
Landsorter, isynnerhet hos hvar och en ProvincialMedicus,
finnas, utan ock att skicklige vacGina»
teurer må, på sätt Kongl. Maj:t redan förordnat
eller vidare kan förordna, vara att tillgå till så store
antal, som behofvet erfordrar.
Alla de åtgärder härförutan, som i ändamål
af vaccinationens befordrande kunde vara att
vidtaga, gör Utskottet sig förvissadt, att Kongl.
Sundhets-Collegium och Pikets upplyste Läkare»
Corps, som medelst vaccinationens främjande utf
vårt
-
13 i 8
Den 28 Juni.
vårt Fädernesland gjort sig på ett utmärkt sätt
förtjente, af ej mindre Rikets egna Medborgares
än Utlänningars Allmänna och oinskräpkta högaktning,
ej skola Underlåta, att på det bästa och lärn»
pligaslé sätt låta verkställa.
fiiifvandes allt hvad Utskottet nu anfört
Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning vördsam!
igen understäldt. Stockholm deri 21 Juni
3815.
På Höglofl. Ridd* och Få Högvördiga Prest»
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåtidets
Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
Vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hedervärda Bonde
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mansson.
M. M. Rosbeck.
Uppläst lins samtpliga Riks-Stånden d, 28 Juni.
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna
Besvärs och Oeconomie-Utskotts Be
tänkande, rörande vackt fråga om
■ , In
-
Deri 28 Juni.
»345
Jndeldta Regementernas Beklädnads-?
sätt.
T ill Utskottets handläggning har Hcglofl. Ridderskapet
och Adeln remitterat (vänne Memorial
i detta ämne: 1:0 af Herr Öfversten A. M.
Berghman, deruti , jemte öfverklagande af den
Skyldighet, som, genom Kongl, förordningen
den 4 Februari 1812, om Indeldta Infanteri.
Regementernas Beklädnndssätt, blifvit Rotehållarne
ålagd, att, i stället f>r de i kneckte-Corrtracterna
utfästa Släp-Munderingar, prestera sädana.
Uif-Munderingar, sorn Kronan förr gifvit liege,
menterna, samt, under åberopande af 80 § i Regerings-Formen,
yrkat4 att Rotehållarne i Nåder
matte befrias från BifMunderingars. anskaffande,
och i stället få gifva deras Soldater sådana SläpMurtderingar,
som Kneckte Contracterna dem ålägga,
eller, så ofta de böra presteras, till Kronan
betala det värde, som å desamma i MarkegångsTaxorna
kan sättas, i händelse Kongl. Majit
skulle finna för godt, att, med tillägg i kostnaden,
förändra dem till Idf-Munderingar; 2:0 Memorial
af Herr Majoren C. v. Qvanten, innehållande,
bland annat, anförda klagomål öfver
de rubbningar, som Indelnings-Verket till sina
Cantracter och grunder i sednare tider skall undergått,
jemte hemställan, i afseende på Beklädnaden,
att Rotarne kunde lemna en Mundering
hvart sjette år, men under krig en Mundering
årligen, då Krono-Mtinderiogen skulle kunna försvinna
-
>350
Den 2 8 Juni.
svinna, och Kronan endast lemna Beväring och
Capolter,
Sedan Utskottat sorgfälligt granskat alla till
upplysning ledande både.äldre och nyare Författningar
rörande denina fråga, så synes väl åberopandet
af Kneckte-C\ontracternas primitiva lydelse
ej sakna skälig grund; men då förändrade omständigheter
tid efter annan föranledt Begeringen
att äska, och Rotehållarne att likasom medgifva
utvidgade bidrag till Tropparnas beklädnad,
och vid alla Regementer öfverenskommelser
blifvit träffade, hvilka nästan allmänt utstaka,
att Siäp-Munderingarne böra till färg, skärning
och persedlarnas antal vara lika med Inf- eller
Krono-Munderingen, så, ehuru Utskottet ej kan
frångå, det Botehållarne, genom förutnämnde
mångfalldiga föiändringar, måst vidkännas tryclande
och opåräknade utgifter, lärer väl ett bokstafveligt
yrkande af hvad de första KneckteContracterna
på 16oo:talet stadga ej för det närvarande
kunna äga rum, såsom det enda bidrag
till den beklädnadshjelp Bofarne vilja sig
åtaga, och hvarföre en billig jemkning synes böra
åsyftas, föranledande till det ändamål, sorn kan
vara förenligt med Kongl. Majus och Kronans
samt Botehållarnes ömsesidiga fördel.
1 följe häraf får Utskottet nu föreslå:
i:o Att Rotehållarne ingå i förbindelsen att
, hålla Släp.Mundering, hvilken anses böra bestå
i en
Den 28 Juni
»SSt
i en Jacka af kläde med foder, mässingsknappar
m- m., en vest, eif par långbyxor, en hatt, ett
pär skor, tvä par Strumpor, tvä skjortor, ett par
stofletter och en Halsduk.
2:0 Att ofvanuppräknade Persedlar betala*
Contant i penningar, efter nästföregående årets
Maikegang, pä det sätt att en tredjedel af summan
för hvarje år erlägges inom Mars månad
påföljande året, och att Släp Munderingen anses
hvart 3:dje år böra förnyas.
3.0 Att Regementernas enskilfa BeklädnadsDirectioner,
sorn Utskottet anser böra utgöras
af Kongl. Majrts Befallningshafvande, vederbörande
Regements - Chef, Regements Qvartermästaren
samt två eller flera Rotehållare, hvilka sistnärnde
Rotehållarne sjelfve äga att sins imellan
utse, emottaga och förvalta dessa medel enligt
den föreskrift som derföre kan anses mest lämplig.
4:0 Att Soldaten, under hvad förevändning
som heldst, ej äger rättighet att af Rotehållare
fordra någon Beklädnadspersedel, af hvad namn
den vara må, eller någon slags ersättning derföre,
antingen i säd gller andra vaior. *
5:0 Att Soldaten, emot hvad nu Rotehållarne
sig åtaga, förp!igtas, att vid infallande arbeten,
då han påkallas, biträda Rotarna, mot skälig vedergällning.
Skulle
Hen 8 8 Junu
Skulle Utskottets förslag angående beklädnadssättet
vid lndeldt; Regementerna vinna Riksens
Höglofl. Ståndets bifall, så <i'r Utskottet ful Ikorn li.
gert förvissad! derom, att Kongl. Maja och Kronan,
i storf af äldre förbindelser, ansvarar för
X/i(-Munderingen, till hvilket bidrag T\:de! af
Mupd.eringens help värde årligen öfverlämnäs till
Reklädoads-Cas.san, samt att samma Mundering utgöres
på det sätt, att Tropparne, hvarken i fredseller
krigs-tidef, sakna nödig beklädnad, utan att
Rotehållarne till större bidrag böra anlitas, än
hvad de förslagsvis anses förpfigtade; och ehuru
Utskottet, för sin del, anser de rtq föreslagna
förändringar allmännast öfverensstämma med RotehåHares
fördel, tror Utskottet likväl, att, å särskilta
orter, der öfverepskommelser imellan Rotehållare
och Soldater, angående Släp Munderingens
anskaffande, på det sättet äro iugångne,' att
Soldaten endast en gång, vid antagandet af Roten,
föfses med kläder, men sedermera mot Spannmål
samt vissa psrsedlar af Ull, Väfnad m, rn,
kläder sig sjelf, Rotehållare, af fruktan för drygare
kostnader, skulle med mindre beredvillighet
den nu föreslagna Beklädnäds-skyldighet sig
åtaga: och Utskottet har derföre ansett sig endast
vilkorligen höra framställa detta förslag , så att
det ej må Vara förbindande för alla InfanteriRegementernas
Rotehållare, utan må det vara
deras ratt, att, häröfver hörde genom Kongl.
Majus Befallningshafvande, sjelfve förklara, om
de äro nöjde att häruti inga, eller, i vidrigt fall,
med Kongl» Majus Befallningshafvande öfverens.
Ven 28 Jani.
1353
enskomrna om de vilkor, som Rotehallarne kunde
vilja föreslå, och Kongl, Majit skulle täckas
godkänna,
Hvilket dock, jemte 3sne Utskottets Leda"
möters särskildta yttranden, till Riksens H glofl.
Ständers eget ompröfvande vördsamligen öfverlemnäs.
Stockholm den 21 Juni 1815,
På Höglofl, Ridd, och
Adelns Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
A• Fredin,
På Högvördiga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren*
På Hedervärda Bonde*
Ståndets Ledamöters
vägnar
Fils Mänsson*
M, M* Rosbeck.
Utdrag af Protocollct, hållet uti Rikseus
Höglofl. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskotts Plenum
den 21 Juni 1815*
S. B, T^öretogs till afgörande d?t från 3:je Beredningen
afgifna och förut på hordet lagda Förslag
-
*354
Den 28 Juni.
sing till Betänkande, rörande väckt fräga om Indeldta
Regementernas beklädnads - sätt, hvarvid
Riksdagsmannen Eric Johansson från Stora .Kopparbergs
Län inlemnade ett vid uppläsandet så
•lydande anförande:
”1 anseende till den yppade fråga rörande
beklädnaden för indeldta Infanteri-Regementerna ,
får jag, som Ledamot i samma Utskott, i enfaldighet
allerödmjukast åberopa det imellan Kongl.
'Maj:t och Kronan samt Soldaterna och Rotehållare
i stora Kopparbergs Län , vid Riksdagen i
Stockholm den 16 Maj 1727 afslutna, samt den
12 Januari 1728 af Kongl. Maj:t i Nåder faststäldta
Kneckte-Contract, hvilket Uti 5 och 6 §§.
uttryckeligen utstakar, att då Rotehållarne förbundit
sig årligen betala 9 dal. i penningar och kneckten
3 dal-, tillsammans ladal, kopparmynt, i både
freds- och ofredstider, skulle de från ali vidare
beklädnads skyldighet vara frikände, hvilken utgift
af Rotarna efter myntförändringen nu betalas
med En R:d B:co for året, utom Soldatens
8 sk., för hvilken orsak Rotehållarne i denna fattiga
Landsort, som öfver sin förmögenhet ganska
strängt äro roterade, måtte ifrån vidare bidrag
till Lifmunderingen alldeles vara frikallade. —.
Till styrkande hvaraf jag allerödmjukast får åberopa
1. §. i samma höga Contract, stimt 80. §. i
Regerings-Eormen, hvilken ytterligare det samma
stadfäster. — Och beträffande Släp-munderingen
hafva Rotehållarne med Soldaterna ingått, att
bestå dem sådana kläder hvart y.te år, samt ett
pär
Den 2 8 Juni.
1355
pär Byxor derimellan.
Och som detta är imellan
Rotehållarna och Soldaterna på deras tjenstetid,
lärer denna beklädning med Kronans lif'
mundering ej kunna förblandas. —
Kunde efter Herr Öfversten Berghmans, uti
dess väckta motion, uppgifna förslag, Släp-mun'
deringen få blifva grå, som vi sjelfve kunna tillverka,
blefve en betydlig lindring, och om uppslagen
med mera af den äkta röda färgen, som är
en dyr utländsk vara, finge undvikas, vore vaE
önskan uppfyld, samt Soldaterna dermed bättre
belåtna.
Dock med all aktning så väl för Högloil.
Utskottet, som Högbemälte Herrars dit remitterade
yttranden, som kan hända i andra Landsorter i
Riket torde finnas lampliga.
Eric Johansson
från Kopparbergs Län.'
Riksdagsmannen Moses Johansson från Westerbottens
Län ingaf likaledes följande:
”Då Rotelagame under Westerbottens Regemente
icke oftare,enligt Kneckte-Contractet, förse
sina Soldater med en Släp-mundering af lika färg
och beskaffenhet med Krono*- munderingen, än
blott då Soldaten första gången i tjenst antages;
och Kongl. Förordningen, röjande indeldta Infanteri-Regementernas
beklädnads-sätt af den 4
Februari 1812, sorn ålägger Soldaten, att, emot
er
-
Den 2 8 Juni.
erhållande af så kallade slifnings - penningar, i
fredstid sjelf hålla så väl Krono- som Släp-munderingen,
hvilken dock af en del Regementers
Rotelagare hvari Btdje år anskaffas, och ett sådant
Släp-munderingen» underhållande för Westerbottens
Regementes Soldater blir ett ganska svårt
betungande, och hvarigenom Rotelagarne nödvändigt
få vidkännas den olägenhet, att Soldaten
Uti beklädnaden biträda, och derom äfven fråga
redan uppstått, så önskas det Riksens Ständer
ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om ofvanaherppade förordnings, af den ^ Februari
18 1 2 , inställande till sin kraft och verkan?
och att med Soldatens beklädnad måtte förhållas
såsom förut, innan samma höga författning utkom,
och i likhet hvarmed de så kallade Rotekistor,
hvilka förut aldrig ägt rum, alldeles försvinna,
enär Rotelagarne för hvarje Compagnies beklädning,
Beväring’ och tross uppfort tillräckliga stora
trossbodar, derutinnan den förvaras,
Mosts Johansson.
från Westerbotten.
Afven så utlät sig Riksdagsmannen Johan
Johansson från Kronobergs Län skrifteligen sålunda:
”Till
aUerödmjukaste svar på hvilande mo-'
tion, sorn blifvit framställd uti Höglofl. Oeconornie-
och Besvärs-Utskottet om Soldaternas Släp
mun
-
Den 28 Juni.
13 5?
munderings kläders erhållande-, sa anhåller jag i
djupaste ödmjukhet och till det högsta påstår, för
Kronabergs .Infanteri-Regemente, d^t Roteliållar.
ne få, utan förändring efter sina utgifna Contracter
j hålla siha Soldater nied Släp-munderingäkläder,
heidst och emedan större delen af Rote»
hållare gifver efter öfverenskommelse årligen åt
sina Soldater 6 # ull, 6 # rent lin, och dessutom
betalar årligen för ett pär skor till Soldaten»
då deras hustrur spinna och väfva godt valmar ,
som blifver starkare till Släpkläder än det sorn
köpes och Kronan består. Den fattiga allmogen
har mycket svårare att efter hvarje års markegång
'contant betala denna beklädning, hvarföre jag å
deras vägnar såsom fullmägtig ödmjukeligen anhåller,
att Rotehållarne få blifva bihehåtlne Vid
deras slutade Contracter med sina Soldater, uran
mindsta förändring, och att Soldaterna få blifva
bibehållna till sina innehafvande torp i deras
tjenstetid, utan förändring i Kronobergs Dan.
Stockholm den 21 Juni l S15-
Johan Johansson.
för Konga och Uppvidinge Härader,
Anhållandes Eric Johansson, Moses Johansson
och Johan Johansson, att deras ofvan intagna
Dictamina måtte få åtfölja Betänkandet till Riks
Stånden;
hvartill Utskottet samtyckte.
Ut Supra.
Ex ProtöCollo
M. M. Rosbeck,
Upp
-
Dm 2g Jun"'.
Uppläst lios samtliga Iliks - Stånden den 28 Juni.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts
Betänkande, angående Lönex
tillökning för Penninge-Löntagande
Civile Embets- och Tjenstemän i
allmänhet.
IT
U>ti deri orri Stats-Verkets tillstånd och behof,'
den 1 sistlidne Mars, afgifna Nådiga Proposition,
har Kongl. Majit i Nåder täckts fästa Riksens
Höglofl. Ständers uppmärksamhet på nödvändigheten
af tillökning äfven i den Civile Embetsoch
Tjenstemanna-Corpsens I,öne-viIkor, under
förklarande , att oaktadt de löne-tillokningar,
hvilka, sedan 1809 års Riksdag, blifvit efter
hand beviljade, har dock varuprisens stegring i
ett ännu starkare förhållande tilltagit, och den
penninge-löntagande Embetsmannen, i stöllet, för
ökade fördelar, funnit sig omgifven af fördubblade
omsorger: att när dessa stiga till den höjd,
att antingen uppoffring af enskilt förmögenhet,
eller omöjligheten af nödig utkomst deraf blifver
en följd, inträffar äfven det ögonblick, då Staten
antingen skall sakna Embetsman, eller blifva
illa betjenad, hvilka båda delar äro lika stri:
dande emot det Allmännas verkliga fördel.
Kongl. Maj:t, som med deltagande för deJ
ras öden, hvars biträden erfordras för fortgången
af
Den Sä 8 Juni.'
1359
af Styrelsens förvaltning, uti dess närvarande brister
afven inser olägenheter för framtiden, om
skickliga ämnen, af öfvertygelse att Embetsmanna-banan
vore mindre fördelaktig, skulle nödgas
öfvergifva den, gör sig derföre förvissad, att
Rik sens Ständer skola med behjertande af de
behof, som trycka denna Class af Medborgare,
söka att dem afhjelpa, så vidt det står i deras
förmåga; och har Kongl. Maj:t, till närmare upplysning
i detta ämne, behagat, genom Remiss af
den 24 sistlidrie Februari, till Riksens Ständers
Stats-Utskolt öfverlemna följande ingifrja underdåniga
ansökningar, nemligen:
1:0 Af Kongl. Maj:ts Canzli- Styrelses Krigs-,'
Jl a mrnar-, Handels- och Finance-, Ecclesiastiqueoch
Hof-Canzlers-Expeditionernas samt RiksArchivets
och Kongl. Bibliothekets Embets- och
Tjenstemän, hvilka anhållit om sådan förbättring
uti deras otillräckliga löner, att desamma icke
allenast uppgå till enahanda belopp, som Sökändernas
vederlikar i Kongl. Collegierna åtnjuta,
hvilka, vid 1812 års Urtima Riksdag, undfingo
en tillökning, sorn icke sträckte sig till Sökänderna,
utan ock blifva svarande emot deras Embetens
och Tjensters värdighet och egenskap,
samt ej bero af tidernas olikhet och myntvärdets
större eller mindre förändring.
2:0 Af Kongl. Maj:ts och Rikets Svea HofRätt,
sorn beskrifvit Justitise-Statens belägenhet
och behof af «n lika aflöning, som uti 1696 års
Stat
1360 v JDen 4 8 Juni.
Stat var anslagen, samt hemställt, att sä framt
Jlistitise-Staten icke kunde återbekomma den rätt,
att efter Markegång få uppbära de för hvarje
[Embetsman i berörde, Stat bestämda Krono-Rente-Persedlar,
Lönerna måtte utbetalas i Silfver,
med agio efter det verkeliga myntvärdet; äfvensom
att, i anseehde till otillräckligheten äf nuvarande
Ordinarie Betjeningen, hvilken ej skall
medhinna göromålen, särdeles i händelse Kongl*
Hof-Rättens Jurisdiction skulle blifva Utsträckt,
dess Stat måtte ökas med 3 Notarie-, och s> Canzlist-j
samt en Fiscals .Lön*
3:0 Af Kongl. Maj:ts och Rikets Götha
Hof-Rätt, hvilken likaledes ändragit behofvet af
Lön förbättring, och sökt ådagalägga skillnaden
imellan Dess Émbets- Och Tjenstemätis Lönevilkor
nu och år 1776, då Staten sist reglerades;
hvarjemte denna Kongl. Hof Rätt älven, Uti
särskilt underdånig ansökning, anhållit, att dess
Stat måtte tillökas med tvänne nya Ledamöter,
i afseende å Mof-Rättens fördelning till utgö
rande
af fyra Divisioner.
4:0 Af Kongl. Majas Och Rikets Bergs
collegium,
som sökt Löne-förbättring ej mindre
föi Kongl. Collegii Émbetsmän och Betjening,
än ock för hela Bergs-Staten, hvilken ej blifvit
delaktig af den, år 1810, Penninge-Löntägande
i allmänhet beviljade tillökning.
^:o Af Kongl. Majtts Sundhets-Collegium,'
som, under anförande af behofvet utaf förhöjning
1
fren i 3 Juni.
i 3 öi
■i Lönerna ej mindre för Lärarne vid Medico.'
"Chirurg i sk a Institutet,/än ock för Collégii Embetsoell
Tjenstemän samt Betjening, tillika i underdånighet
anhållit, att Kongl. Oéllegium måtte,
t anseende till dess förökade Einbets-befattning
med helsovatten öfver hela Riket, icke allenast
"hugnäs med värdighet och benämning af Kongl.
M.tj.ts och Rikets Collegiurn, utan. ock varda
försatt i enahanda Löne-vilkor, sorn motsvarande
grader uti de öfriga Kongl. Collegierria nu
äga eller framdeles erhålla.
6:o Af Öfver-Ståthållaren, lin af Rikets
Herrar tn. rn. Hög val borne Herr Grefve Cari
Mörner, om Lön-tillökning för Vaktmästare och
Execuiions-Betjente vid Öfver-Ståthållare Embetets
Camzli.
7to Af Ofver-Directeuren för Landtmäterlet
Herr Landshöfdingen tn. m Friherre af Wetterstedt,
som i underdånighet sökt förhöjning af
'Em bets- och Tjensiemänneris vid LandtmäteriContoiret
Löne-vilkor.
8:0 Af Herr Öfver-Post-Directeuren ni. m.
Friherre Carpelan, med anhållan om Löne-förbättring
för hela Post-Staten samt nya Löners
anslående för 2:ne Skrifvare till Post-Revisorns
vid General Post-Contntret biträde, heldst dea
för en Skrifvare förut bestadde .166 R:d. 32 sk.
Lön vore otillräcklig; samt
9:0
4-de. B. N:0 171, 172.
1363'
Den 28 Juni
9:0 Af Läns Bokhållarne i Riket, otri an»
slående för dem af så tillräckliga Löner, alt desamma
svara emot Sökändernas förökade göromål
och närvarande tids dyrhet.
Hvarförutan från Höglofl. Ridderskapet oell
Ädeln blifvit till Utskottets åtgärd remitterade
särskildta Memorial: af Herr E. Wejdenhjelm,
H err Kammar Junkarn O. J. Lagerheim > Hert
Professorn Doctor Munck af Rosenschöld, samt
Herr Majorerf och Riddaren C. G. Stjernsvärd,
orri lön-förhöjning för Statens Penninge Löntagande
Ernbets- och Tjenstemän i allmänhet: af
Herr Presidenten m. m. Friherre von Strokirch,
om Justities Statens Löner: af Herr Assessören
L F. G. von Schants, angående att Civile Statens
Ernbets- och Tjenstemän måtte komma i åtnjutande
af deras Löner uti Rersedlar och Spnnnemnl:
af Herr J. C. von Rohnen, om Lönförhöjning
för Kongl. Krigs-Collegium: af Herr
Friherre J. Silfverhjelm, om förändring af Landtmäieri-Staten
och förbättrad aflöning för densamma;
samt af Herr Landshöfdingen m. m. Grefve
Liljencrantz, om Läns - Bokhållares och LandsContoiristers
förseende med indelta Löner.
Dessa handlingar innefatta val , såsom i
korthet är nämnt, åtskilliga förslag och framställningar
om förändring ej mindre utaf aflöningssättet
än ock uti Staterna och Verkens organisation;
men som Kongl. Majit, enligt Dess Nå*
diga Remiss, täckts öfverlemna de i underdå
-
Ilen a§ lufth
highet gjorda ansökningar endast J i il upplysning
i afseende å den i Naclér pröponerade Löneförhöjningen
, under förklarande derjemte, uti
Dess ofvanåberöpade Nådiga Proposition , att
Kongl. Maj:t Vöre beredd, att, sä vidt inojeligc
ar, genom jemkningar i det hela, och en förbättrad
organisation, söka vinna ändamålet, samt
den viel 1809 och 1810 arens Riksdag ifrågasatte
reglering af Styrelse-Verken Uti dess åtskilliga
grönår, bm Verkställighet hvaraf genom
en särskilt Comité, Riksens Höglöfh Ständer jemväl
både vid 1812 års och denna Riksdag funnit
sig böra i underdånighet anhålla, kominer att
omfatta alla frågor öm Verkens och Rönings-*
Staternes förändring; så har Utskottets åtgärd nu
hvarken bordt eller kunnat sträckås längre, än
att föreslå den tillökning å förra Stats-anslagen,
sorn emedlertid likväl är nödvändig, och Statens
tillgångar finnas medgifva; men hvilken tillökning
sålunda endast kart blifva provisionel intill
nästa Riksdag; hvarförinhan Förslaget till berörde
reglering kommet att Utarbetas;
Utskottet förmodar det Vara öfverflödigt, att
här upptaga hvad soih uti de remitterade Handlingar
och Metnorialerna vidlyftigt är änfördt
såsom skäl för den yrkade Löneförbättringen,
enär bland Rikets nu försam läde Ständer ej lärer
finnas någon, sorn icke fullkomligt inser, ej
allenast rättvisan och hehöfvd? deraf, tiri deri
svåra ställning, hvaruti Statens Pen ni tige-liditta*
gande E mbets* och Tjenstemän ÄtO försatte *
arr.
Den- 2 S Juni.
anseende till Mynt-värdets fall och varuprisens
stegring, hvarigenom deras Löne-belopp blilvit
sä förmihdskadé, att de till blott hälften svara
emot hvad de i verkligt mynt skulle utgöra»utan
ock' att Statens val och upprätthållande sann hvarje
enskilts rätt och basta hufvudsaklig! hvilar deruppå,
art desse limbets- och ■ Tjensteman så lönas,
alt de hafva sin utkomst och kunna ofelbart
fullgöra deras åligganden..
Med öfvertygelsen härom här Utskottet icke
tvekat i det Beslut; att föreslå den förbättring i
Penninge-Uöntagande Embets- och Tjenstemännens
Eöne-vilkor, som är så ovilkorligen nödvändig,
samt står att förena med Statens tillgångar,
och Utskottet har jemväl varit omtänkt, att
i detta hänseende finna den utväg, hvarigenom
ändamålet närmare måtte kunna uppfyllas, än
nied de tillökningar, sorn beviljades vid l 81 o och
1812 årens IIi’• sdagar, hvilka förhöjningar, såsom
bestämda i Penningar, numera föga medföra någon
verkan.
Det enda lämpliga sätt, som Utskottet anser
.gifvas, att göra Penninge-Löntagaren i allmänhet
belåten och trygga honom mot osäkerheten,
som åtfoljör mynt-förändringar och varu-prisens
uppsättning, är att Dönerna varda bestämda i
vissa Tunnor Spannemål, hvilken allmännast
rättar sig efter myntvärdet och liksom bestämmer
andra varors pris. En fullständig reglering,
hvarigenom, detta kunde åstadkommas, samt .Lönerna
-
Den % 8 Juni.
rierna återföras till ett belopp, sorn närmar sig
förra tiders aflöningssätt, beror dock på fört berörde
förbin t rade organisation och är i Statens när-,
varande belägenhet icke .möjlig; hvadan en för-'
höjning i Penningar af vissa procent ? de nu
bestådda löner mäste antagas såsom deri egentliga
beräknings-grunden for ifrågavarande lon-tillöki?ing;
men på det deri åtgärd, som nu vidtages,
må blifva verksam till en sådan förbättring
af Lönerna, att de någorlunda åtfölja tiden och
myntvärdet, har Utskottet trott, att löne-belop.
pen, med tilläggning af den procent i penningar
som varder beviljad, kunde bestammas uti Spannemål
till ena hälften, på det satt, att den reducerades
i tunnor Säd efter det för beräkningen
af Kronans Spafinemåls-Inkomst projecterade
Stats-priset 4 Et:d, 24 sk. tunnan, som sedermera,
jemte den andra hälften af lönen, i penningar
borde utgå och betalas efter medelpriset å Ilag
och Korn, taget af Markegången t samtliga Länen
för det föregående året.
Hvad angår beloppet af denna tillökning, så
anser Utskottet den år 1810 foljde princip, att
lika förhöjning tillädes alla^med större eller mindre
löner försedda, icke vara lämpelig, enär
ändamålet, att, så vidt ske kan, bereda nödig utkomst
åt hvarje Löntagare, derigenom icke skulle
befordras. En tillökning af 50 procent på 133
ll:d. 16 sk., sorn 1111 utgöra Lön för Cantzlister
och Kammar-Skrifvare i de flesta K(fngl. Collegier,
skulle föga förbättra deras; utkomst, men
dere
-
1366
Jpen a 8 Junti
deremot å en lön af 1000 R:d. åstadkomma en,
så betydlig förhöjning, att den mycket afveke
frän förhållandet af hvardera Ijöntagaxens ökade
behof och lefnads-kostnad, samt dep proportion
imellan lönerna, som vid deras bestämmande ocl\
■uti förra Lönings-Stater varit iakttagen; I an-,
seende hvartill Utskottet ansett en, olika och för
<de lägre lörie-graderna högre procent böra utsättas,
samt, i följd deraf, och öfter beräkning af StatsVerkets
tillgångar, får föreslå, att denna Löneförbättring
måtte beviljas från och med to procent
å de högsta till och med 75 procent å de
mindre lönerna Uti följande Tio Glassér af löner
nemligen:
latsta Classen under till och med 100 R.:d, 75 proctt
2-’dra d:o deröfver till och med 20.0 -— 70 —
d:Q
d:o.
300 — 60 —
d :de
d:o
d:Q
4 5° “ 50 —
5:le
d.:o.
d:o
600 — 40 —,
h:te
d:o.
dro
800 --35
7:rle
d.o
d;ö
1,000 — 30 —
y :de
dm
d:o
a,500 __ 2q t-
g.-de
d:o
d:o
2,000 —.15 __
1 o:de
d:o
d:0
3,000 — 10 -t-
utöfve
r hvilket
sistnämnde belopp några löner 3
stat icke finnas beståide.
Men sorn vid Urtima Riksdagen 1 Örebro
särskilta Summor hlefvo, af Riksens Högloft
Ständer beviljade till förbättrande af lönerna för
tfiägra Esnbets-Vöik häri istockholm, hvarigenom
• 1
Den 28 Juni, a 3 G 7
en tillökning af omkring 25 procent tillgodokom
Ledamöter jemte några Tjenstemän samt äfven
en del af Betjeningen i dessa Verk, samt
rättvisan och billigheten fordrar, att den primitiva
och till år 1812 följde grunden, att alla
Embets- och Tjenstemän med lika värdighet få
njuta lika löner, bör iakttagas, på sätt förra Lönings-Stater
bestämma; så anser Utskottet den
sålunda vissa Verk, inen ej alla, tillagde förhöjning
böra ingå i beräkning under den nu
ifrågavarande tillökningen, och densamma alltså,
beräknas och anslås å de, år 1811, på Stat bestådda
löner; hvarjemte och då, vid den år 1810
beviljade töne-förhöjning af 33^ procent, en dol
TPesninge Löntagare i Landsorten blefvo derifrån
uteslutne, hvilka likväl synas både berättigade
och i behof af enahanda forman, som deras vederlikar,
har Utskottet ansett dem, sd vidt de
endast äro Penninge-Löntagare och icke försedde
med Boställen eller Bohemman, ej eller försedde
med någon större eller mindre indelt lön, hvarunder
äfven Boställs-Rcntor samt jord räknas, nu
böra komma i åtnjutande af ej mindre nyssnäm-'
de 33 j:dels procents förhöjning , än oek den nu
föreslagna tillökningen ; hvarvid, när Utskottei
icke är i tillfälle alt utröna förhållandet med
hvar och en person, sorn i Staterna finnes upp.
tagep, Utskottet trott lämpligast, att i underdånighet
anhållas, det Kongl. Maj:t, efter vederbu.'
rändes hörande och inhämtade upplysningar,
täcktes låta tillämpa denna allmänna föreskrift.
Och
i B 6 3
Den a8 Juni.
Och hvad särskildt angar de fyra Gabineus-,
Courierer, som å Kongl. Cantzliets Stat finnas'
upptagne till 266 R;d. 32 sk. lörf, har Ctskottet,
enär andre Gabinetts-Secreterare derstädes ej äga
större lön, än. 260 Rd. 3‘2 sk., ansett den • nu:
föreslagne tillökning ej bora sträcka sig till bernälte
Courierer annorlunda, än att de matte undfå
33'- Riksdaler ..contant tillökning; så att de
komma att uppbära, L ett för allt, 300 ilai. årligen.
I anledning af Kongl. Svea Hof Rätts anmälan,
oin nödvändigheten deraf, att dess Stat tillökas
nied en Fiscals, 3 Notarie-, och två Cantzlistlöner,
Itai Utskottet, sedan Kongl. Majit i Nåder
behagat gifva Proposition derom, alt Wermland
må komma att höra under bemälte Hufy
Rätts Jurisdiction och dess göromål således varda
tillpkade, trott sig böra föreslå, att en Summa,
som svarar emot 3 Notarie- och 2 CantzlistI.
öner, matte beviljas och på Kongl. Svea IJofBätts
Stat uppforas, att efter behof användas, till
dess ofvan ornförmälte Reglering al StyrelseVerken
vij nästa Riksdag katt blifva antagen.
Till grundernas bestämmande för detina,,*.
Böne förhöjning har Utskottet i öfrigt f u n_n i t lisra
följande omständigheter, nemligen: alt förhöjningen
ej kommer att sträcka sig till de löner,
som njutas å indragnings Staten, utan att deremot
de personer, sorn både dera och tillika på Ordinarie
Stat hafva löner , ej måga å Indragnings
Staten
-
*
1'Jen 28 Juni. 136 ^
Statm» uppbära mera, än sorn kan öfvefskjip
ta tillökningen på Ordinarie Lönen, samt, derest
denna öfver,stiger beloppet, sorn a IndragningsStaten
åtnjutes, derifrån uteslutas: att ater de Ernbets-
och Tjenstemän i Kongl. Krigs-Collegitirri,
sorn njuta Löner eller LönefylInad af särskilta.
Cassnrs medel, komma att äfven deruppå erhålla
den tillökning, sorn nu ar föreslagen, hvilket L,
Staten skall observeras: att, hvad särskildt angar
tjenstförrättande Stats Secreteraren vid Ecclesiastique-Expeditionen
af Kongl, Majus Cantzli ,1 fr
Landshöfdingen oell Cotnmendeuren von Rosenstein,
som, ifrån Embetets inrättning ar 1809,
detsamma bestridt, endast med åtnjutande af dea
Pension, han förut innehade, Hvarunder StntsSecreterare-Lönen
alltså med 2,133 R:d 16 sk.,
årligen, eiler för 5 år tillsammans 10,666 Jl:d
32 sk. blifvit Staten bespard; sä synes det ej kunna
Herr Landshöfdingen betagas,' att så länge
han i utöfningen af Stats-Secreterare-Embetet fortfar,
tillgodonjuta det Pensionen öfverskjutande
belopp, som med den nu projecterade tillökningen
Stats-Secreterare-Lönera kommer att utgöra.
I öfrigt bör iakttagas vid uppförandet å Stat af
Spannmålen, att brutna Tunnetal icke beräknas,
utan, der sådana uppkomma, ökas i stället det
comanta beloppet, sorn sålunda kan något öfverskjuta
Spannmåls-värdet, samt, vid förvandlingen,
af säden efter Markegangs^pviset, för lättnad
i uträkningen, blotfSkilllngial upptagas; hvarvid
Runstycken under till och med 5 icke beräknas,
men derutöfver för hel Skilling.
Efter
1370 iten 28 Juni.
Efter uppgjord Calcul, som i sammandrag
härjemte bifogas, bestiger hela samman af den
nu tillstyrkta Rön-förhöjningen till omkring 138,
300 R:d, hvaruti likväl de år 1812 anslagne och
på Stat förut förde Rönbelopp af 18,400 R:d äro
inberäknade, så att Stats-Verkets egenteliga tiIIökta
utgift för detta behof blifver i TenningeHtimeraire
119,900 R:d.
Derigenom att hälften af Rönerna skall bestämmas
och uppföras i Tunnor Spannmål, och
denna betalas efter Markegång, uppkommer dock
för Stats-Verket en af Markegångs priset beroende
ytterligare utgift, enär Staten icke äger mera,
lin 32,000 Tunnor odisponernd Spannmåls - Inkomst,
sorn å lika sätt, eller efter Markegångs-pris
ingär. Benna utgift består i skillnaden imellan
Statépriset 45 R:d Tunn., samt det, hvartill Markegången
derutöfver kan bestiga å 14,510^ Tunnor,
hvarmed, enligt Calculen, hela beloppet a£
Rön Spannmålen, 46,510' Tunnor, öfverskjuter
Kronans nyssnämnde Spannmåls - Inkomst; och
om Markegången skulle uppgå till 7 R:d Tunnan,
som likväl synes vara det högsta,- blifver StatsVerkets
omförmäldte ytterligare utgift 36,276 R:d
12 sk-, sorn, lagd till förenämnde Rön-förhöjnings
belopp, skalle utgöra en Summa af omkring 1 56,
176 R:d, och hvartill, uti den redan Riksens
Höglofl. Ständers pröfning underställda uppgiften
af Stats-Verkets behof, nödiga medel finnas upptagne,
Slu
-
T) en a 8 Juni,
Slufeligen hemställer Utskottet, att denna Löne-,
tillökning mätte med nästa års början sarnteliga
vederbörande tillgodokomma; hvilket allt dock
vördsamt öfyerlemnas till Riksens Högloft, Ständers
närmare heprbfyande.
Och får Utskottet jemväl upplysningsvis tillägga,
att hvad beträffar den af Kongl. Majit,
txti dess ofvan högstberörde Nådiga proposition,
framställda fråga om regleringen af ^liUrair^-Staterna,
och den Penninge-Löntagande Krigsmag-.
tens Löne-v'dkor; så har Utskottet äfven funnit
tillgång härföre uppkomma i Öfverskott och Ben
sparingar på Stats-Vei kets Inkomsts- och Utgifts,-.
Titlar; hvilken tillgång Utska'tet, när Stats-regle.
ringen i den del, sorn rörer Inkomsternas beräkning,
hunnit blifva af Riksens Höglofl. Starik
-der godkänd, skall uti särskildt Betänkande öfver
Piks Statens Tredje Hufyud-Tjtel, t i fl beloppet upp,-  gifva, för att öfyerlemnas tili Kongl- Maja, i och
för omförmälte Löne-reglering; hvarom Kongl.
Maj:t, enligt Dess Nådiga Proposition, redan gatt
iförfattning, och dels är i Nåder betänkt att
förordna.
Några Ledamöters af Hedervärda BondeStåndet
särskilta Tankar varda, genom Protocolls-.
Utdrag, härjemte bifogade. Siockhelm den 27
3uni 1815.
*372
Den 28 Juni.
På Höglofl. Ridd. och På Högvördiga Prest.
Adelns Ledamöters Si-äradets Pedamöters
vägnar vägnar
Carl De G éer. Gust •/ Murray.
På Vällofliga Borgare- På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar . vägnar
Carl Fr. Landberg. Jon Jonsson.
C. Tunelius.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Riksens
Höglofl. Ständers Stats-Utskott
.vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 27 Juni 1815-
S. D. Vo förnyad föredragning af frågan rörande
tillökning uti Tenninge-Jmntagande Civile
Ernbets- och Tjenstemäns i allmänhet Lönevilkor^
yttrade sig f. d. Vice Talmannen, Riksdagsman
nen
Jon Jonsson fran Blekinge, att han, med
afseetide å tidernas omvexlande dyrhet, för sin
del, väl funné den ifrågavarande Löneförhöjningen
med både billighet och rättvisa öfverensstämmande;
men då han trodde, att densamma icke,
i enlighet med Utskoltets förslag, skulle kunna
tili
-
C/i
v
B
O'
CT.
•-S*
a
ö
y>
hi
1§
H- Q
C/J
O
5
O:
<
a
5 _
jt. ?
P CTQ ,_ -
£T 2?° t* ö
rrCJQ §;S“
(/•) a ^
,— t—-4 CD
P ^ I
hh C3
p £
h CTQ „
p3 P-J
^ *Ö
0::
5* &
O- O:
3
CfQ
g
CfJ <>2
I CD
G
G
C/v
G
.73
P5
O
CO.
j-£ cä
c/3 I—: ^
3
O ^3
(5 r+ r
Q:
?T
3^
3*
Cfc
»5- ^
Jö
c* pL
V1 G
# *1 • Cfq
p ^ i— 033
C- El ^5 3
G <1 tr: h ,yq
<-*“ o c«
CR h 1 O J,
"n r+ G ^
*" o J3 *®S
A* w, P3 3'
5
X, G
7 C H
£' $ S
sr 3 %*» ES:
r* £ Cj po o
►-. H-» 5D r+
** CL ^ t—u
ck __ a ?r sd
nvj CL.
rr zz cn
v-i *~ ' -
aq
hl ^ 3.
P*'7q’
/•s 13. P5
Vi < &
I ö
^30
g rr o:
h 3-»
r 2 w
G 3 p:
* §- ?
P
=l * co
G
3?
G
3
,— 0-1
jj
r v,
o to
C; cc
— 3
r?7Q
CL ^
éS
02 G
?r **
r ^
» £
03
a O:
- »
3 3
3,' C- 3
ti
33
jf.a
CT
Oi
3
3
O
-1
I Oi
i^ r
; ? »
; ca oo
5 CO CO
bO
bO
o: hi
*-5 P
tr p
^O:
G
D' t-<
O* *"C
0’Q §
w w CD
w O p,
■ SSL g
G
Cä^3 OD Ol ^ Ol 10 W
G
CL CL
G G
h h O Q,,
® ® *
CL »
>~5
3 *
ööOOöogOC3o
X' S J ? O ? ? 5.' 3 - «
03
o:
O
3
C/i
rH»
P
k
3
B:
O:
■ 3
O O
P3
r-r
CO
*-
O O O O
o o o
: p
C/2
cn
G
3
S* s
cn 7Q
pL, G ■«-•
I 7Q
7 P ^
G
►h
p:
£: ' I I I
lilli
•“■ a
pr cb
v
CO’
O
o
s*
I I
Oi^°
O 2
O o
O O
tr 3
p
S3 _
oi o® |
0,0
CO ^
i I
I I I
o
o
3-
3
I o.
tu;
CO
c
3
3
p
hD o „
•i 5? o
O o:
° S
«
C“
3 P;
r- T
w I
CL CL
Ö
M
O
OC
05
Ift-
Oi
ti
CL
w
0
o
O
Ol
o
o
O
o
o
o
o
c
0
o
53
55
50
55
53
55
53
CL
få
iå
iå
få
få
3.
CL
CL
CL
CL
CL
CL
ps
Ö
Ö
o
ö
ö
o
I I I I I I I I
aq
i r*
O:
al
b4
O 1
O
Ol I
OJ
CD 1
CD
I I I
I I I I I I
I I I < I I I I I I
I I I
| I I I t I I I I I
I I I
I I I I I I I I I I
53
p
cn
rr
3
-
2: 3- 3’ 7 H
fr 3 a 2 —
S aji - i
P
G 3 2 O
eo
-* 2 7r
S-~ 5 sl
. £: 2; o
B £2:*°
»•« §
c- S 3 o*
o s> s c^J
• 1 “m~
OC l |
0,1
c I '
I I
I I
I
•O Jr ts
Ol
q 6 k - 'j O i
Oi o o, *• Oi o ci
i oj o o o « gi ts
18:'
IS
- O O: c-,
p (B ft 33 Ul
• C» Cfl
i I
*- - Ol
I C75 CT- fcO
I I I I I I I 5
a r£ WO
— ; a ^ S
3* 2 h Cg
ao^qo. g
-2 “
h| 2: B
"T ?
th
O:
r W 5
' 3 S
i Po pi
r co <5.
-ht:
ti
4^
CG
1
CD
*■'
b3
00
to
bO
b9
Ol
Ol
<1
Ol
to
cc
M
OC
9
55
iL
C
C
O
Od
oc
to
o
to
CG
CL
C
M
c
O
CD
v/.
O
CD
OD
»-
CX5
C
Ol
0
o
CD
CD
C
Ci>
O
oc
CD
r*
Ol
Ol
to
Ol
«
C/i
C
1 1
er.
1
1
&
bD
t
CD
1
to
Oi
oc I |
I I I I I I 00 I I |
B C- P M
ju o ,+j n
to
. 3 y
*
X? r- B
P- p o
J5- -. c
O:
JL
-2. ^2 f*
2. Pa-5
OQ
O
£5
2 5“
2* w
•T 3 -J
I l I
p— bO
Gi O 0
oi ^ Ln cr- ^ ^ i
0~ O O O G G' | ‘
j U9JU930JJ
| -sSamfpqao^
Ol i - M - M m Ol »- |
« I CO £ M v£- — Ol tv Hr' O Jt-’- j
'bD ’ W ^^^^l^V^VLn'rf--cb Ol I
oc ? o oooooicc4-o;rt-ro!
CC I Ol M O C C Ol C O M Wi H I
£' 1
p- Ol -
1 ^
0?^
ti 1 -
CD 1 1
9
L
9
c
, 1 rr
. & s ■
i S
to | bO
bO 1 l
1 1 1 #• M Ol
i 17
^5 er
c ?
sc»a
& *6 ? 2
2? 5?a
4 "’“1 C*
o G3 P^ cd
* 2 5:. 3-  5 5. 5*
C/3
ti I
Oi i n
co I U1
o leo
.
iP> w ^ Xn it- it to oe c» I
0- Oi Oi^ J“ Oijii OC Oi ,
t 'bc 'ii CM I- Oi Oi -1 03 Ori 1
1- O O 05 ts OC . Ol O. Oi I
'O O- Oi o o co --i - - I
g'
P- t
I
Ol
bO
I I
Ol
bO
I I
- - Ol M i
OD OD Oi OD I
a.ll}Uco
- hl 3 -e p
H S « - 3
c 3 3 *
» 2 qf
?? P- o3
« SJ c
o P O:
EJ* I
lilli
Ot I
I
S» |
° i
M
o 1
Ol w bo
M Ol
OC OC
Ol Ol
CO bi
O 00
b5 I
O bo
CO
To
CO
Ol
CO
OI
CO
o
o
bO
bo
bO
V*
Ol
o
CO
OlCO oc
Ol Ol W
O - 4^
Ol 4; kf.' Ol CO Ol i
V v* VJ v V I
cr. oo O ti *■ I
00 CO b3 Oi'-3 CD I
O 00 CD Ol “ 00 I
I I I I I t I t 03 1
3
3
o
"i
pri
p
3 i
I “O a 3 erci g cö
3. 3- g O' g. g
5 o. 3 o.
„ <1 » 3=
I l§ a "«
I S t-«, O
i <t P a. C/)
51 rr ft 73 13
g°v” 3- 2 3
cr* i
3 cr
O) w w
001- 3}
00 00 D
U'CD O’
ö M U i- i- w |
Ot — H. CM -I CM )
tji 'bi -j 'bi bo ^ i
Oi cd oi o i o *. I
O - O -O CD Ol I
M
P- CD
*1
IP
^ h3 2
? 3. S
>ts
-
jq i I
bO
I ^ I
I I
M 13 M H
4- L- 4-' bO
I bO
I I I
I I t I I I I I I
M
J
Ol
M
w | to
CD
SP
S31 jb
to
CO
cal rft-
'al
Ol •
CD 1 O
CD
oo
ti 1 O
t5 w 19 u
to Oi Oi Oi cr bs
VI O V» Vi o
G OC ti <1 Ol O
O CO - O G oo
bO M >£'• M
•- OI 01^1
co o
- cc
Ol OI Q Ol o CO OCCO
0 GC
01 Ol
bO 00
4^
to
4»
O
Ol
to I
K* Ol
ko ! I
C O ~ »£
*» Ol I
oi S.~ s
Js?5
d» 5
po ^ &J
^ 3 3
M. O
o:
a p: 3
B c a>
&
t>3
a
3
2
»
a
5*
c^'
cr
Ci
a
S_ c?
O- ^~s
ri *
V ^
■ r*,
O
2S
<o
cLi Eq
hi o?
|fL
S:
Oi
»-*.
O:
3
ni
55,
=L
Oi
a
CS CO
r-: a
^
Si.
fa ^
§! ^
Ol c,
a p»«
- o
a.
a« a.
o* *
aJ <3
r*h ^ •
a Cl.
a
rD
a •
cr »
£r
5 r2*
a. tet
a*
>V
tD2
*5ti Ra
O: a
a
Crq
Co
a
a t^,
a r
a d
55 Xa
a. a
Crq
2“ a
CL »
I
*5»
era
5L:
»af.
Oq
Ä
D
d‘
-
£*
CL
O
tt
Ol
aq
to
Deri 2 8 Juni.
-1373
•tillvägnbringas, utan att Bevilinings Sufnman fastställdes
till sä högt belopp, att den, i Landets
nuvarande tryckande belägenhet, svårligen skulle
kunna utgöras; sä vöre Jon Jonsson af den tänka,
att deh å de mindre Lönerna af Utskottet
fö res-I äg ne tillökning af 75 nedsattes till 50 procent,
samt att denna mindskning i progressift förhållande,
äfven i afseende på de högre- Lönerna,' borde
iakttagas, dock så, att den mindsta förhöjning
gen, som nu kornme att beviljas, blefve 10 procent
å hvar och ens, före år 1812, innehafda
•Lön"; anseende Jon Jonsson för öfrigt att berörde
Löneförbättring icke borde få tillgodonjutas af
andra, än dem, hvilkas tjenstebefattningar, efter
föregången noggrann pröfning, blifvit förStatens
upprätthållande och bestånd nödiga befundne.
Riksdags-Fullmägtigen Anders Joachimsson,
från Östergöthland anförde: ’’Det gifves visserligen
ingen ined känsia för samhällets väl och det
allmänna bästas befrämjande, sorn ej önskar att
Statens Em bets- och-Tjenstemän, hvars bestämmelse
är, att befordra Lagarnas verkställighet
och allmänna ordningen, blifva så väl lönte,
att de af kärlek för dess Embete och tjenst-, blifva
förbundne till den ytterst möjeliga vaksamhet
öfver Lagarnas verkställighet och åtlydnad,
utan att, såsom hittills torde skedt, af behofvets
atunaningar , nödgas använda sin tid och omtanka
på sådana ämnen för sip utkomst och bergning,
sorn borde vara aflägsnade ■ från hans omsorger:
men om å ena sidan denna princip måste med
åif-.
t)en »8 Sunil
gifvas fdi att vinriå detta stora ändamål; så mäste
ä den andra, med nog bekymmer öfver ali»
inanna nöden och ställningen, särdeles den betryckta
förlägenhet, hvaruti Dandtmannen af
Jordbruks-GIassen sig befinner, tagas i betiakp
tande.
Ehuru samhällskroppen blifvit till omkring
-idel försvagad ghnorn förlusten af Finland, Aland
bch en del af Westerbotten, har likväl, alltsedan
den lyckliga Regements-Förändringen, Stats-Veriet
blifvit belastad! med ett ansenligt antal af nyä
Embets- och Tjenstemän, samt andra för det allmänna
eller Staten kostsamma inrättningar och
anslag tinder hvarjehanda benämningar; Dä hvarje
enskilt hushållare mäste rätta sina utgifter
efter dess tillgångar; sä synes också, att dennä
princip bör följas uti Statshushållningen; Jag anser
mig för den skull icke kunna elier böra medgifva
den af Höglofl. Utskottet föreslagna ProviSiöneia
Uöntillökningen pa annat sätt, än att all
procent i dess progressiva förhållande bör upphöra
vid ö ä 800 R:d Döningsbélopp, samt
anser att alla sorn utgå derutöfver, igenom
förvandlingen till Spannmål , enligt Högloll.
Utskottets förslag, få en så tillräcklig tillökning,
som efter Statens förmåga att utgöra möjeligen
kan stå i förening, isynnerhet då besparingar
och indragningar af må hända öfverflödiga
liimbets och Tjenstemän hvarken blifvit föreslagne
eller kommit i beräkning til! detta behof;’*
Uti
Den 2S Juni,
Uti (?cssS anföranden förenade sig Peter Jansson
frän Kronobergs Läp ocii Jöns Mansson frän
Malmöhus Län; Och skulle dessa särskilta meningar,
genom Utdrag af Protocollet, bifogas Utskottets
Betänkande i ämnet till de Bespeetivä
Biks Ständen. Ut Supra.
Ex Protocoll®
C. Tunelius.
Upplaät hos samtliga lliks-StSndéh deii 28 Juni,
Riksens högloft. Ståndets Allmänna.
Besvärs och Oeconohné Utskotts Betänkande,
i anledning af väckt fråga
om ett Stats-Sjö-As-surance-Contoirs
inrättande i Stockholm.
Uti ett till Vällofl. Borgare-Ständet ingifvet, och
derifrån till Utskottet remitteradt, Memorial* hafva
Herrar Grosshandlanderne Eric Trass och
pehr Elfstrand, jemte framställning af den fördel,
aom Staten och enskilta Medborgare isynnerhet
bland den handlande Classen, ansågs kunna tillskyndas
derigenom, att ett Stats-Sjö-AssuranceContoir
blefve här i Hufvndstaden inrättadt, såsom
skäl för ett dylikt förslag, anfört* att då flere
Skepps-Bedare och Handlande i Sverige varit
föra niarne, att lms Uiländningar söka Aösu räntie
å
Den 28 Juni.
a Skepp och Läster, hvilka kommit ti i T och algatt
frän Svenska Hamnar, samt jern val ä sådana
Svenska fartyg, sorn gått med frakter för Ut•
ländsk räkning, hade nådant haft betydlig inflytelse
pa Vexelbehofvet, enär derigenom icke allenast
As-urance premier, Stämpelafgift oell provision
blifvit en fcrkssi för Riket, utan äfven ofta hela
Capitalet, vid intralfad olyckshändelse, gatt
förloradt genom Assuradeurernas elier Cornmissionäreinas
fallissementer: att det här i Stockholm
inrättade «Sj.o-Assurance Compagnie, såsom stäldt
på Adier och således mindre till ny1!-! för Försäkringssokande
än^.för Actie-ägarne, icke vore
svarande emot ändamålet: att den i Götheborg
nyligen inrättade Sjö-Assurance-Association , hvilken'förmodades
blifva af mycken nytta för Staden
och orten., blott sällan kunde begagnas af Stockholms
och längre i Norr belägna Staders Handlande:
att det icke borde anses vara lör mycket,
otti i Sverige funnos 3:ne Assurance-inrättningar,
da i andra Länder många sådana voro organisef
rade, hvarigenom täflan Inrättningarna imellan
skulle uppkomma, och äfven på sådant sätt Assurancerna
inom Iliket qvarhnilas: alt om än, genom
krigshändelser och tillstötande ovanliga olyckor,
något år skulle hända, att, i stället för
vinst, som vid sakernas jemna gång icke borde
kunna uteblifva, förlust skulle drabba Inrättningen,
kunde en sådan förlust dock icke blifva
svarande emot den allmänna vinst, som förmodades
indirecte tillfalla Staten genom den Ufltjndningen
frångångna fördel af Ami rånce - gif
ran
-
Den ss 8 Juni.
*377
vandel, och att utan någon annan fond, än blött
en nödfalls, Staten likväl borde genom Inrättningen
hafva ett betydligt ärligt öfverskott, då
Vexelbehofvet borde rnindskas, och äfven Utlandningar
finna uträkning uti att deltaga i samma
Inrättning, hvarigenom fördelen för Riket
troddes kunna blifva ännu mera betydlig.
Till svar härpå, har Herr Commerce Rådet
m. rn. Wegelin, uti ett till Utskottet jemväl re-'
mitteradt Memorial, anmärkt, att då bland alla
uti Europa nu befintliga Sjöförsäkrings-Inrätfnin-'
gar, honom veterligen, icke funnes någon enda,
som vore Statens eller Rikets, förtjente ifrågavarande
förslag så mycket större uppmärksamhet,
sorn,* i händelse det vore verkställbar, Sverige
då skulle tillhöra den heder, alt hafva gifvit alia
öfriga handlande JSTationer en föresyn i berörde
ämne; inen sotn uti andra länder, fastän de både
i handel och flera andra äfseenden kunde vara.
Sverige öfverlägsne, ert dylik Inrättning förStatens
räkning hittills icke blifvit gjord, förmodade
Herr Commerce - Rådet sådant hafva
härrört af hufvudsakligen följande omständigheter,'
nemligen: att då en Försäkring icke vore artn3t än
ett Contract, genom hvilket Försäkringsgifvaren
ikläder sig att. på vissa öfverenskomna vilkor
hålla Försäkringstagaren skadeslös för den förlust,
som genom oförutsedda händelser kunde
träffa den sednare, borde, i följd deraf, bägge
Contrahenterne äga lika frihet att fordra och att
antaga
4:dc B, N:o 173, 174,
137»
lJkTi a 8 Juni.
antaga de vilkor, hvartill tid och omständigheter
kunde föranleda: att som en så beskaffad likhet
imellan Staten, såsom Contrnhént, å ena sidan,
och den enskilta Försäkringstagaren, å den andra,
icke skulle kunna äga rum vid afhandlingar af
ifrågavarande egenskap, då Contracter utan tids.
förlust, och oftast inom samma timma sorn de föreslås,
borde afslutas, och dylika afhandlingar således
icke medgåfvo några sådana undersökningar
och pröfningar, hvilka fordrade en längre omgång,
så måste Contracter afslutas efter den kännedom,
som redan vore samlad, oftast blott efter
sannolikhet och opinion; hvaremot och då'
allt, hvad som förStatens räkning afhandlades,
borde vara noga bestämdt och controlleradt, men
sådant för alla Försäkringstillfällen icke vore
passande, hvarken i afseende på föreskrifters
ineddelande, ej eller på controllen å en oväldig
verkställighet, trodde Herr Commerce-Rådet sig
icke behöfva omständligare ådagalägga olampligheten
och vådar» af ett Försäkrings-Verk förStatens
räkning, helst, efter livad Herr CommerceRådet
utförligt sökt visa, det i Stockholm inrättade
Sjö-Assurance Contoir hade uti mer än ett
halft århundrade lyckligt fullgjort sina ingångna
förbindelser, äfven under så äfventyrliga
politiska förhållanden, att Utländske Assuradeui\er
dels icke skola vågat teckna, dels fördrat
högre premier, äm här i Landet blifvit
betalte- Af sådana skäl, och då tillika borde i
betraktande tagas, att, vid uppkommande tvister
i Sverige, För säkrlrgs taga ren hade uti Sjoför
säk
-
Den 2 8 Junt:
13 79
säkrings Öfver-Rätten tillgång till en Domstol, på
hvilkens stränga rättvisa ingen Försäkringstagare
ännu ägt orsak att klaga, ville Herr Comrnercelfådet
förmoda, att de redan inrättade Sjöförsäkrings
Contoir i Stockholm och Götheborg, jemte
den rättighet hvarje enskilt agde att ingå i SjöförSäkrings-ConttaCter,
icke skulle lemna någon
grundad anledning för det yrkade behofvet af ett
Stats Sjöförsäkrings-Verk.
Detta allt har Utskottet haft under noga öfvervägande;
Och ehuruväl Utskottet inser, att
Sjö - AssUvancens tagande å Utrikes orter rnåste
hafva en skadlig inflytelse bade på Sveriges Vexel-Cotirs
och Handelsvåg, har Utskottet likväl trott
sig icke finna skäl för tillstyrkande af bifall till ett
Sjöförsäkrings-Cpntoirs inrä'tande för Statens räkning,
enär hvarken någon säker och rigtig grund
för ömsesides rättigheter och skyldigheter vid
Contracters ingående och fullgörande skulle kunna
läggas för en sådan inrättning, sorn den ifrågavarande,
der allt beror på tillfälligheter oell
oförutsedda händelser, hvilkas följder icke kunna
beräknas, ej eller den fria och af alla föreskrifter
vid förefallande tillfällen oberoende handlingsrättighet
skulle kunna uppdragas de Personer,
hvilka för Statens räkning kunde med Verket få
befattning. Utskottet får imedlertid yttra den önskan,
att, i stället för Statens deltagande uti SjöAssurance-Inrättningar,
enskilte medborgare måtte
uppmuntras att derom sig förena, i händelse de
tune i Riket redan befintlige så beskaffade Inrättningar
skulle finnas vara antingen otillräcklige
för
-
3,380
• Den 28 Juni.
för ändamålet, eller ock för mycket aflägsna för alt
kunna anlitas af Handlande och Skepps-Redare
i Rikets nordligare provinser. Dock varder detta
till Riksens Höglofl. Ständers närmare omprofvande
vprdsamligen öfverlemnadt. Stockholm den
2x Juni 1S15 -
Pi Höglofl. Ridd. och Pa Högvördiga PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
- yl. Lantingshausen. Bryn. Hesselgren.
1’å Vällofliga BorgareStåndets
Ledamöters
vägnar
yl. Fredin,
På Hedervärda Bonde-'
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mansson.
M. M, Rosbeck.
Uppläst hos samtliga lliks-Stånden den 28 Juni.
Vördsamt Memoria! 1
Tim Riksens Högloll. Ständers Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskott har Höglofl. Ridderskapet
och Adelil behagat återremittera Utskottets
den 24 sistlidné Maj afgifna och allenast
till Höglofl. Ridderskapet och Adeln expedierade
Utlåtande, i anledning af den utaf Herr Borste
Arch
-
Archiatern ra. in. von Schulzenheim väckta fråga,
örn nödvändigheten af Riksdags-Relatiorters
infordrande Iran de Publiqua Verken och Kongl.
Majus Befallningshafvande, Sex män ader före de
hädanefter blifvande R iksmöten, vid hvilket Betänkande
följande till Utskottet jemväl remitterade
Anmärkningar blifvit gjorde:
3:0 Af Herr Lagmannen Grefve .Tolt. Henning
Gyllenborg, su lydande:
”Vid Högloft. Oeconomie-Utskotfefs Memorial
uppå Herr Archiatern Schulzenheirris Motion
om Riksdags Relationers afgifvande, får jag följande
vördsamligen anmärka. Utskottet förklarar
v<äl denria fraga icke kunna hänföras lill dem,
sorn jemlikt 34 §. i Riksdags ordningen höra till
Utskottets handläggning, ritan snarare ansett detta
vara ett ämne af sadan beskaffenhet, sorn skulle
åsyfta ett tillägg i Grundlagen, men vid närmare
eftersinnande torde det finnas vara en irring i
begreppet om Regertngs-Lagarnas föreskrift, dådet
otvifvelaktigt bor hänföras till Allmänna Hushålls-anstalter,
atj genom Berättelser från LansStyrelserna
bereda upplysningar af flerfaldiga förhållanden
i Landet och äfven om bristerna i allmänna
hushållningen; kunnandes jag för ingen del
anse denna väckta fråga åsyfta ett tillägg i Grundlagen,
hvarmed den icke synes äga mindsta sammanhang.
Då,- i detta, sorn andra Oeconomiska
mål, det är i Regerings-Lagarna medgifvet, att
yttra en önskan, ankommande på Kongl. Majas
Nådiga.
13*3
Den 2p Juni,
Nådiga gedtfinnande att (len bifalla eller icke ,
ser jag således intet hinder vara för Högloft. Utskoitet,
Utan tvärtom ett åliggande, att inga i pröfningen
af motionen och sig deröfver utlåta; och
anhåller jag vördsammeligen, att i sådant ändamål
Memorialet måtte till Utskottet återremittesas,
önskandes jag för min del, att i händelse Utskottet
tillstyrker bifall af hvad blifvit yrkadt, »len
underdåniga anhållan måtte göras, det Kongl.
Majit, med afseende å »len nytta af de i 40 år
saknade Riksdags Relationer kan vara alt förvänta,
1 Nåder tacktes anbefalla vederbörande att
jo förr »less heldre sådana upprätta, för att till
upplysningars meddelande vara att tillgå, i fall
någon Urtima Riksdag kunde blifva nödig ansedd,
samt att sedermera, '1 händelse en sådan icke inträffar,
sådana till Kongl- Majit i underdånighet
afgifva Sex månader före den lid Riksens Ständer
till nästa Riksmöte nu utsätta.
2:0 Af Herr Första Archiatern von Schulzenheim,
dictan»lo till Högloft, Uidderskapets och
Adelns Protocoll:
”Sedan jag fått afhöra Herr Lagmannen
Grefve Gyllenborgs Memorial, har jag vid målet
föga något att tillägga. Med all den högaktning
jag är Högloft. Allmänna Resvärs- och Oeconom
ie-Lttkottet skyldig, förefaller det mig oväntadt,
att Utskottet ej behagat ingå i full pröfning
af målet, emedan ingen remiss från de öfriga
3.me Stånden inkopwiit. Vid alla de Riksmöten,
Deri 58 Juni.
möten, sorn jag hevistat, har aldrig något Utskott
underlåtit att fulleligen öfverväga och besvara
hvarje Riks Stånds enskildta Remiss. Så mycket
jag mig påminna kan, yttrade jag vid siutet
af det ifrågavarande målet du de öfriga Riks
Stånden villigt lära instämma i den gjorda motionen,
såsom tjenande till mera upplysnings
erhållande i allmänna hushållningsmål. Som
jag underlät, att af nämnda Memorial ingifva
4 Exemplar, så lärer ingen Commu*
nication deraf till de Respectiva 3:ne Stånden
hafva afgått; men flere afskrifter kunde ännu aflemnas,
om Höglofl. Ridderskapet och Adeln sådant
för nödigt anse;-.
Alt ämnet vore af sadan beskaffenhet, sam
Skulle det åsyfta etfr- tillägg till Grundlagen oell
ej tillhörde Utskottets behandling, synes vara en
ogrundad farhåga. Huru kan väl en underdånig
ansökning hos Kongl. Maj:t, att återvinna de
upplysningar uti alla slags hushållnings-måi, som
före detta genom alla Kongl. Collegiers och
Landshöfdingars Riksdags Relationer erhöllos, möjligen
anses stridande emot Constitutionen, då
allmänna frågor af hvarje Riksdagman väckas kun
na, och hvart Stånd äger dem till behöriga Utskotts
utredande öfverlemna? Örn ej de äskade
Riksdags-Relatinner till de hastigt erforderliga
kallelser till Urtima Riksmöten ej hunno afgifvas,
så lemnades Btmindstone rådrum att med dem
till Kongl. Maj:t i tiri inkomm . före Riksens Ständers
sammanträden till Lagtima Riksmöten.
Hos
Den 58 Juni.
Hos Eders Excellenee och Högloft Ridderskåpet
och Adeln anhaliér jag således, lika med
Herr Grefve Johan Henning Gyllenborg, att
ärendest ina till Högloft. Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Utskottet återförvisas.
3:0 Dictamen af Herr Silverstolpe, Gustaf
Abraham:
’’Det är endast öfver frågan, huruvida yttrandet
af en underdånig önskan, det Kongl. Majit taktes
ifrån Herrar Lnndshofdingar, till upplysning for
Riksens Ständer, infordra berättelse om Länens
Oeconomiska tillstånd, kunde vara ett Constitutionelt
mål, som jag nu arnar yttra mig.
Grundlagarne kunna berättiga Riksens Ständer
(och göra det afven) att af Kongl. Maj:t begära
upplysningar i de ämnen, hvarom de öfverlägga.
De föreskrifva, att Sländerne derom
få vända sig till Hof-Cantzleren. Längre
kunna ej Grundlagars stadganden sträcka sig.
De böra och kunna ej föreskrifva, huru, i sin
detail, Kongl. Majit skall föranstalte om, sättet,
att till sig, ifrån sina underlydande Einoetsmän,
insamla dessa upplysningar. Ständerne endast kunna
veta hvilka upplysningar de behöfva! de allenast
kunna begära dem, och rättigheten till den.1
na begäran kan dem ej vägras. A Ständernas
sida är denna begäran blott en underdånig önskan
, och en sådan kan ej af Grundlagen föreskrit
vas. Betraktad såsom en underdånig önskan,
måste
Den 18 Juni.
1385
måste äfven motionen af Oeeonomie-Utskottet kunna
upptagas; hvarföre jag instämmer med dem,
som på berörde Utskotts närvarande yttrande begärt
proposition till återrennss.,,
4:0 Dictanien af Herr Friherre Staél Yon
Holstein, C. L.
”Herr Silverstolpe har i det mesta förekommit
mig. Det kan omöjligen strida emot Grundlagen,
att Ständerne få alla möjliga upplysningar.
Genom Ilof - Cantleren hafva Ständerne
rättighet att aska sådant af Collegiér och andra
Autoritéter här på stället; med Landsbofdingarrta
låter det sig likväl icke göra. Då Ständerne
skola anskaffa penningar till behofven, aga de^
onekligen att få kännedom om Allmänna hushållningen
och Statistiska underrättelser i alla de
ämnen de aslunda.”
Utskottet har tagit i Öfvervägande hvad så“
Junda blifvit anmärkt, och jemte det Utskottgt 1
förbigående ber nämna, att Utskottet icke, på säl1
Herr Förste Archiatern von Schulzenheim förmenar,
undandragit sig att på Herr Förste Archiatérns
förra Memorial afgifva svar, utur det
skäl, att någon remiss af MemoVialet ieke ankommit
från de öfriga 3:ne Riks Stånden, då Utskottets
ifrågavarande Betänkande innehåller, at Utskottet
sådant oaktadt haft målet under pröfning,
får Utskottet förklara, att, ehuruväl det för
Riksens Ständer, vid deras öfverläggningar,
kunde
4 336
Den 28 Juni
kunde medföra n^tta, om åtskilliga upplysningar
frän Herrar Landshöfdingar dervid voro att
tillgå, har Utskottet likväl funnit, att ålerupplifv.
mdet af denna äldre författning skulle mötas
af flera svårigheter, och att, om det skulle vara
verkställbar! i afseende på Lagtima Riksdagar,
dertill tiden af Riksens Ständer noga och långt
förut bestämmes, lärer sådant dock icke kunna äga
rum, i afseende på Urtima Riksmöten, hvilka,
enligt 10 §. i Riksdags ordningen, blott 50 dagar
före Riksdagens öppnande, kungöras i Hufvudstadens
Kyrkor;, hvaraf alltså ostridigt synes följa,
att Landshöfdingarne 7 månader före en Urtima
Riksdag, och således till äfventyrs någon
gäng förr än en sådan Riksdag funnes behöflig
eller vore påtänkt, borde erhålla underrättelse
derom. Af sådana anledningar, äfvensom deraf,
att Riksdags-Ordningen lernnar hvarje Utskott
rättighet att genom Hof-Cantzleren infordra,
från vederbörande Collegier, Verk och Atttoriter,
alla de upplysningar, som lör Utskottens
åtgärder och beslut kunna finnas nödiga; har Utskottet
trott sig icke äga något hufvudsakligt skäl
för tillstyrkande af några Landshöfdingarnes särskilta
Berättelsers infordrande; men då, som ofvan
är nämndt, sådane Berättelser kunde för Riksens
Ständer bereda tillfälle att bättre och närmare
lära känna hvarje Landsorts kraf och behof,
samt Riksens Ständer deraf skulle kunna ledas till
nyttiga Författningars tillstyrkande för det hela,
har Utskottet velat vördsamligen hemställa, örn
icke Riksens Ständer kunde till Kongl. Majus
eget
Den a 8 Juni.
Eget Nådiga om p rofvan de i underdånighet öfverlemna
att, pä den tid Kongl. Majit för godt
finnér, ifvan Lnndshöfdingarna infordra Rerättelser
örn Eandets tillstånd och hushållning, på dst
att desamma, vid inträffande Riksmöten, kunde
for Ständerna blifva fratnlagde, om sådant skulle
af Ständerna finnas nödigt. Denna åtgärd synes
ock vara så mycket lättare ätt verkställa, som
I.andsKöfdingarne redan förut äro ålagde att till
Kongl. Majit ingifva underdånig berättelse, när
något af vigt tilldrager sig i Länen, sarnt dessutom
livart femte år. (ill Kongl. Majit inlem i
en fullständig Oeconortiisk berättelse från hvarje
Län.
Dock varder detta allt till Riksens Höelofh
O
Stähiders ompröfvande vbrdsamligen ofverlemr.adtStockholm
den al Juni 1815.
På JHöglofl. Ridd. och
Adelns Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Väl lufi. Borgare- .
Ståndets Ledamöters
vägnar
And. Fredin.
På Högvördigst Prest»
Ståndets Ledamöters
Vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hedervärda BondeStåndets
Ledamöters
vägnar
Nils Mansson.
M. M. Rosbeck.
Upp
-
Den 2 8 Juni.
Uppläst bos samtliga Riks-SlSnden elen 2§ Juni.
Riksens HögJofl. Ständers Allmänna
Besvärs- och Oeconomie - Utskotts
Betänkande, i anledning af väckt
fråga, huruvida någon Embetsman
borde kunna äga rättighet, att förbjuda
invånarne i en ort att hvar
som helst inom Riket söka arbete.
Sedan Utskottet, under den 10 sistlidne April,
sig utlåtit öfver den af Riksdagsmannen Elof Hå.
kansson från Fryksdals Härad i Carlstads Län
förda klagan, öfver Kongl. Maj.ts Befallningshafvandes
i nämnde Län den 10 Maj 1814 utfärdade
förbud för Allmogens Söner och Drängar
derstädes, att gå utom Länet för att söka
arbete; hvilket Förbud Utskottet väl ansett ej
vara med billighet instämmande, men dock funnit
sig, emot go §. Regerings-Forrnen, icke till
pröfning kunna upptaga, samt detta Utlåtande
blifvit af samteliga Riks-Stånden bifallet; sa
liar Höglofl. Ridderskapet och Adeln till Utskottet
remitterat, icke allenast den 24 April,
ett Dictamen af Herr Öfversten m. tn. Friherre
Jacob Cederström, hvaruti begäres, att, i anseende
till den nytta frihet uti arbeten och näringar
medförde för Samhället, Oeconomie-Utskottet
måtte fa sig uppdraget att inkomma med förslag
till
Den 2 8 Juni'.
till en underdånig Skrifvelse, hvaruti Riksens
Ständer skulle hos Kongl. Majit anhålla, att hvarje
Svensk Medborgare måtte komma i åtnjutande
af den rättighet, att på hvad ort som helst inom
Riket söka arbete, och alt ingen Embetsman
hädanefter måtte få för något Eän särskildt förbjuda
sådant, utan att i händelse framdeles någon
prohibitif författning i detta afsönde kunde
erfordras, dep då alltid borde af Verljställan-'
de Magten utfärdas geriercdt för samteliga Ilandets
Invånare, utan ock, den 5 Maj, ett Memorial
af Herr Landshöfdingen in. m. j. D. af
Wingård, uti hvilket anföres, att, enär frågan,
rörande rättigheten för Drängar att från Fryksdalen
utgå på arbete i andra provinser å nyes
blifvit under en allmännare åsigt, och såsom
en nied billigheten i strid varande författning,
hänvist till Geconomie-Ufskottets handläggning;
ansåge Herr Landshöfdingen sig skyldig
att upplysa, på hvilket grunder dess företrädare,
framlidne Herr Landshöfdingen von Ekstedt,
stadgat sitt förbud emot dessa utvandringar;
hvilka grunder Herr Landshöfdingen af Wingård
oinsländeligen upprepat, med tillägg, att Herr
Landshöfdingen för det -närvarande ansåge ofvanberörde
kungörelse vara grundad på ortens
behof.
I afseende pa det ämne Herr Landshöfding
gen af Wingårds Memorial afhandlar, har Utskottet
redan förut ägt tillfälle att för Riksens
Hoglofl. Ständer yttra sin af samteliga Riks
Ståa
4
-
/
1S9°
Den 18 Juni.
Sfändén gillade öfvertygelse, och således lärer något
vidare utlåtande deröfver nu icke vara af
noden; men i anledning af Herr Öfversten Friherre
Cederströrns anförande, får Utskottet afgif.
va det vördsamma yttrande, att som, hvarken
genom Legostadgan, eller någon annan allmän
Förordning, det är Invånarne uti fattigare och
mindre fruktbara orter förbudet att genom arbeta
uti förmögnare och af naturen gynnade provinser
söka sitt uppehälle, och denna utväg til! förtjenst
af ert stor del arbetsfört folk från Stora Kopparberg.
Län och åtskilliga andra orter af Riket
alla ar under sommartiderna begagnas, samt medför
icke allenast en betydlig oeconomisk nytta
för de landthushållare, sorn af dessa utvandrade
arbetares biträde uro i behof, utan ock åstadkominer,
att manga ganska ofruktbara trakter af Riket
likväl icke blifvit öde, utan kunna hysa och
försörja ett talrikt anta! Inbyggare; så anser Utskottet
sig böra på det sätt understödja Herr Friherre
Cederströrns yrkande, att det bör lemnäs
fritt för hvar och en, som å Landet äger lagligt
försvar, att tinder vissa tider utvandra till
annan landsort, för att derstädes förrätta arbete ;
dock att lagstadt Tjenstehjon alltid bör hafva
dertill erhållit sin Husbondes tillåtelse; och torde
härvid anses göra tillfyllest, att arbetaren
är försedd med Pastors i Församlingen,
der han bor, skriftliga betyg deröfver, att lian
äger god frejd, samt att, då han är Tjenstehjon,
han fatt sin Htisbondés tillstånd att på någon viss
tid vistas från hemorten. Hvilket allt, jemte
Herr
Den 28 Juni.
1301
Herr Prosten Autell! särskildta.mening och Herr
Prosten Doctor Ekelunds svar derå, till Riksens
Ständers egen profning vördsarnligen hemställes.
Stockholm den 21 Juni j ö 1 5-
På ling verdi ga PrestStåndets
Ledamöters
vägnar
Bryn. Hesselgren.
På Hedervärda Ronde.
Ståndets Ledamöters
vägnar
Nils Mänsson.
M. M. Rosbeck.
Utdrag af Protocollet, hållet uti Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besvärs
och Oeconomie-Utskotts Plenum
den 21 Juni 1815.
S. D. Lät Utskottet sig föreläsas det från dess
första Beredning afgifna Project till Betänkande,
i anledning af väckt fråga, om förbud för hvar
och en .Embetsman, att hindra Invånarne i någon
Ort från att, hvar sora helst inom Piket
söka arbete.
På Höglofl. Ridd. och
Adelns Ledamöters
vägnar
A. Lantingshausen.
På Vällofl. BorgareStåndets
Ledamöterä
vägnar
A. Fredin.
Efter
*393
Den 28 Juni.
Efter uppläsandet häraf yttrade sig Herr Prosten
Aurelius sålunda:
Vid det Betänkande Högloft. GeconamieocVi
Eesvärs-Utskottet ämnar till Rikets Höglofl.
Ständer nflemn , rörande tillstånd för det ena .Länets
innevånare att. söka sin, förtjenst någon tid
af året uti ett annat, torde mig tillåtas att harvid
göra några erinringar, synnerligast i afseende
på de i Halland mantalskrifrte Drängar af
alla åldrar , som hafva den friheten att
gå till Skane på Trösk, ifrån Michaelis till Vårfrutiden,
så att om allmogen vill hafva en sådan
Dräng sig till hjelp endast det återstående halfva
året, mäste den ingå' uti detta vilkor, elier ock
orimligt betala Drängen för hela årets tjenst,
hvilket, i anseende till Hemmanets afkastning
och öfriga Utskylder, icke är möjligt I samina
och annu svårare Författning äro Possessionaterne
och Embetsmännen, hvilka sjelfve icke
kunna lägga hand vid Åkerbrukets skötsel.
-Örn för . 60 å 70 år sedan det tilläfventyrs
var en nödvändighet för Halland, innan tidlingen
der så tilltagit som nu, att dess unge Drängar
fångö tillstånd att gå till Skåne att tröska; så har
detta mycket förändrat sig i sednare tider, då Åkerbruket
der tilltagit, och skulle ännu mer tilltaga, otn
detta icke försvårades genom folkbristen. Så mycket
kännbarare för åkerbruket, synnerligare uti
krigstider, som Extra Roteringen och Beväringen
äro behöflig® till Landets försvar, och uti fred,
huru
Den s 8 Juni,
1393
huru mycket folk dragés icke ifrån denna Provins,
Norra delar och ifrän dess enda yrke,
Jordens skötsel. Drängar skocktals aftroppa till
Götheborg, i hopp örn stora litner, dam de ock
fä uti en lid, dd den utländska handeln derstädes
varit uti ett så märkligt flor, och Landtbrukaren,
boende i detta Län 7 mil ifrån nämnde
Stad, har varit nödsakad gifva samma lön som
i Götheborg bekornmes, om han skulle få tjenstefolk.
Den, som möjligtvis af aflrnogen kan
umbära dräng, gör detta, och hans Torfva blir
ovänd; glad är han, om han skött den gamla
upptagna jorden
.
Betraktas Södrare delarne af Halland, huru
mycket lockar icke den raska ungdomen ifrån
det tunga Åkerbruket, till de i deras förmodan
lättare yrken. Segelfarten borttager mycket folk,
som taga hyra hos andra Nationer och icke mer
återkomma. Tillståndet att gå till Skäne, förenadt
med hoppet om betydliga fördelar, uppmanar
dem att betinga sig sådana vilkor, att detta ändamål
kan vinnas. Men hvad händer, få nog ibland
dessa stadna hos allmogen i Skåne för att
tröska, det sker endast då de icke få annan etnploi,
utan de taga tjenst i de Skånska’ Städerna,
dels hos Handlande, dels vid de mera lönande
Näringar, och i stället för det de efter Passets
lydelse skulle vissa månader af året äga tillstånd
på landet uppehålla sig, qvarblifva de i städerna
i flera år och betala gerna Contributien både i
Hall;
4:dc J? N«o 175, 176.
*394
Den 38 Juni'.
Halland och Skåne. Detta har gifvh deni till»
lalle i en längre tid, att omsider practisera sig
öfver till Dannemark, en passage vintertiden
af några timriiars lopp, der de förblifva, så att
vid en reVue, som 1812 hölls öfver Svenskar
Uti Dannemark befanns numerairen gå till säkert
1-2,000, man säger dock imellan 12 och 16,000
personer; Och i sednare tider hafva de öfvergått
till Engelska Öen Anholt, och synnerligasl äro
desse Svenskar ifrån Halland, Skåne och blekinge,
111a hända äfven ifrån Småland. Så andan»
drages Jordbruket arbetande händer.
En del af dessa förtjenst sökande återkomma,
men månne med något i den ringaste mårt
hopsamladt Capital, efter det skulle vara en så
oförliknelig förtjenst för dem. Obetydligen få
äro desse, som kunna hafva några Riksdaler i
behåll lill hjelp, då de skola sätta eget bo; men
Väl återkomma de till Orten, klädde efter Stads
mode, hafva ur, stora silfvérbeslagna Sjöskums»
Pipor och flera granlåter, hvarmed de sä mycket
mer upplifva hogen hos de hemmavarande att
icke taga der tjenst, utan stikå samma förtjenst,
som desse deras broder haft i Skåne, och icke
sällan blifva desse dålige Landtbrukare»
Detta tolde verkligen förtjena uppmärksamhet,
att en så kallad frihet icke Urartar till oordning,
sjelfsvåld och i detta afseende till Åkerbrukets
förfall, åtmindstone för denna orien. En
Krono-A-bo är val i den lyckliga författning, att
han
\
Den 28 Juni.
häri Iean sjelf sasöiii oberoende hjelpa sig främ,
frién livad utväg skall Frälse-Aboen tagap Huru
skall Embetsmanhen på Landel, i hvad Clas»
jag vill anse honom, sköta sin Émbets-jord.
ilan torde Säga härvid, det är ju billigt, ätt
då Ländttnanna-producter i dessa år stigit så högt,
böta ock de sorn bidraga till dessa Producter ,
nemligen de tjenande, ock kunna hafva sin bergning.
Detta inötsäges icke. Mert förhållandet
ät icke detsamma i motsatt mening. I alla Län
klagas öfver huru sädespriserna falla, och i alla
Län klagas öfVfcr årligen stegrade Löner för
tjenstehjon, sorn hafva vida bättre tltkomsr, än,
jag vågar säga, rätt manga af Statens Embetsman,
Och hvad kan vara orsaken härtill , Utan fblk-*
bristen, då de i Landtbruket uppfödde på hvarjehanda
sätt dragas derifrån ?
lag hetnsfäiléf allt detta till éH tiärttiare
grähskuing af de Hertat öCh Män, sorn mera
kunna känna detta än jag, och i full på mina
erinringar härom icke kan götas afseende, Utan
att det skall förblifva hvad det är, önskar jag,
ätt, jemte de fötsigtighets-tnått, sorn hittills ärO genom
Konungens Befallningshafvandes författningar
i Länet tagne i afseende på de ifrån Halland
gående Drängar till Skåne , då Husbonden,
hos hvilken derine Dräng är skattskrif ven, skall
gifvä sitt skriftliga tillstånd härtill, vedei häftige
Män gå i borgen för dess återkomst på ilen
Utsatta tiden» — Kyrkoherden i Pastoratet intygar
-
Den 5 8 Juni.
gar endast hans frägd och hinderslöshet till Corn.
reunion; hvarpå honom meddelas vederbörligt
pass; äfven följande borde iakttagas.
3:0 Att dessa Drängar icke tillåtas få Pass förr
än efter förflutne åtta dagar i November månad,
sedan Jordbrukaren uppkört sin Aker och sålt
sitt Vinter-säde.
2-'o Att dem icke tillätes, hvilket Passet bör
innehålla, annorstädes antaga Trösk än på Ilandet,
och vid afgången derifrån böra de vara förbundne
att taga Kyrkoherdens betyg härom, för
att uppvisa hos Landshöfdinge-Embetét vid återkomsten
till Orten.
3:0 Att uti deras Pass bör intagas, såsom
fordom skett, att de icke få afgå ifrån orten, med
mindre Församlingens Kyrkoherde påskrifvit å
sjelfva Passet deras frägd, på det Kyrkoherden
må veta, huru vida Pass blifvit dem beviljadt,
eller icke, och hafva antecknadt i'Husförhörslängden
deras bortovaro i annat Idin.
4:0 Att ett betydligt vite utsattes, om de
icke i sin lagstadda tjenst infinna sig på
utsatt tid.
5:0 Att Controllen härpå bevises, då de ho.s
Konungens ^Befallningshafvande anmäla sin återkomst,
som antecknas uti Journalen öfver de
Passökande Drängar.
Härpå
Den 28 Juni!
1391
Harpa svarade Herr Contracfs-Prosfen Doctor
Ekelund: Beredningens Betänkande rörer blott
Tjenstediängar, och böra de alltid hafva sin Husbondes
tillstånd, både att söka Arbete, och tiden,
utsatt, inotn hvilken en sådan Dräng bör återkomma.
Eika med Herr Prosten Aurelius, erkänner
jag skadligheten af alla utflyttningar till utländsk
ort, men detta gäller lika så mycket för
de i Skåne infödde, sorn for dem, hvilka från Halland
uti Skåne söka arbete och förtjenst, och bör
denna utflyttning for alla på det strängaste förelommas
och förbjudas. Utom dess anser jag
hvarje fri Svensk man, han må vara Herre eller
Bonde, som är välfrägdad, skattskrifven och med
vederbörligt Pass försedd, äga lika rättighet att,
hvar han för sig bäst finnér, sig redligen försörja.
Ingen kan rättvisligen inom hank och stör
stängas; och hvad som nu anföres om flyttning
eller arbetssökande från det ena Länet till det
andra, skulle med samma skäl kunna lämpas
till Pastorat eller Socken. Enskilta Personers vinst
i ansende till lindrigare Tjenstehjons Löner, bör
ej kränka naturlig och medborgerlig frihet. Ut
Supra.
Ex Protocollo
M. M. Rosbeck.
Upp
J)én 28 Juni.
yppläst lios samtejiga Riks-,Stånden d, 28 Juni.
Riksens- Högloft, Ständer § Stats - Ut-.
skoUts Betänkande angående sökt
sidents-Bfflbetet i {kongl. Kammar
Rätten, jemte 3:ne Justities - Råds
ansökningar, att, vid afskedstagandet,
efter uppnådda 70 år, fä be^
halla, jemte Lönen, äfven TaffeU
penningarna såsom Pension,
cnom Remiss af den a2 sistfidnp Februari,
har Kenei. Majit t Nåder täckts till Stäts-Utskot-,
tet öfverlemna, för att Rikets Ständers pröfning
sedermera underställas, ej mindre Herr Presidentens
111. m. Friherre Tersmedens underdåniga
ansökning, att Taffelpenningar, till belopp af
So no R:d, mätte varda anslague för PresidentsEm
betet i Kongl, Majas ogh Rikets KaiomjtrRätt,
än ock Justitiae-Rådernas rn. m. Herr Jan
Frie Palmsvärds, Herr N. W. Marks yon VVur?
teintfergs och Herr Cari Ziervogels i underdånighet
gjorda ansökningar, att, när de, efter upp-r
nädd 70 års alder, ra g a afsked från sina Embeten,
ned den i Författningarne bestämda ratt,
att på siri öfriga lifstid bibehålla deras }nhehafd@
Lön, denna fo;{nptj måtte sträcka sig ej allenast
anslag af Taffelpenningar för Pre
-
lin
Ben 28 Juni.
>399
till de å Stat,’ såsom Lön, uppförde 1,500 R:d,
utan ock till de under namn af Taffelpenningar
likaledes på Stat bestådde iooq R;d för dem livar»
dera.
Herr Presidenten m- m. Friherre Tersmeden
har grundat dess underdåniga anhållan hufvudsakligen
derpå, att både Kongl. Maj.t och Riksens
Ständer, redan före detta, ansett PresidentsLönerna
vara för dessa Embetens innehafvare
otillräkeliga till en, emot Ernbetets färdighet,
svarande utkomst: att, af sådan anledning, Presidenten
i Kongl- Svea Hof-Bätt, redan år 1810,
blifvit hugnad med loqo R:d årligen i Taffelpenningar,
samt Presidenterne i Kongl. KoromarCoUegium
och Kongl- Stats-Contoiret, år 1812, fått enahanda
förmon sig beviljad; äfvensom Presidenten i Kongl,
Commerce-Collegium, sistnämnde år blifvit tillagd
en mot berörde belopp svarande summa;
Att Presiaents-Emhetet i Kongl. Kammar-Rätten,
i anseende till Arendernas mängd och grannlaga
beskaffenhet, vore vigtigt och ansvarsfullt, samt
att, då dyrheten stigit i så hög grad, som nu,
eller penningen till mer än hälften fallit under
dess, vid Löne-anslagen, påräkhade. värde,
det icke är möjeligt att « med blotta PresidentsLönen
bestrida de utgifter, som för en anständig
och behöflig utkomst äro oundviklige.
Och hafva åter Herrar Justitias-Råderne Palm»
svärd, Marks von Wurtemberg och Ziervogel,
uti deras ansökningar hufvudsakligen andragit,
att
Den 2 g Juni,
att de, efter en lång tjenstetid, och vid upphunnen
högre ålder, snart kunde finna sig föranlåtne att
begära afsked från deras innehafvande Embeten;
hvarvid de, enligt Kongl. Förordningen den ag
Januari 1778 skulle äga att bibehålla liela Lönen,
såsom Pension; men, då densamma finnes
i Staten så fördelad, alt 1,500 R:d deraf benämnas
för Löp, och .1000 R:d för Taffelpenningar,
samt i följd häraf, jemte hvad Kongl. Majit i
Radig Skrifvelse den 30 Augusti 1809, på Riksens
Ständers underdåniga anhållan, förordnat,
Pensionen endast kom me att beräknas af Lönen,
men ej af Taffelpenningarna; så funne Sökanderne,
i nuvarande för Penninge-Löntagare svara
tid, sig böra anhålla om ifrågavarande förmon;
hvarförutan de skulle komma att sakna enjbetydlig
del af den inkomst, de behöfva påräkna.
Stas-Utskottet, som, till följd af Kongl. Majtts
Rådiga Remiss, får ’ anmäla detta ärende till
Piksens Högloft. Ständers bepröfvanda, har, hvad
först angar Herr Presidenten Friherre Tersmeder.
s underdåniga ansökning om anslag af Taffelpenningar
för Presidents - Embetet i Kongl,
Kammar-Rätten, nogsamt funnit Lönen vid ej
mindre detta, än de öfriga Presidents-Emheten i
Kongl. Collegierna, hvarvid Taffelpenningar icke
åtnjutas, otillräckligt svarande emot behofvet i
nuvarande tid; men, sedan Utskottet i dess Betänkande
af denna dag om Lön.tillökningen i
allmänhet föreslagit den förhöjning i PresidentsLönerna,
som Stats-Verkets tillgångar medgifva,
har
Den 28 Juni.
1401
har Utskottet funnit sig icke kunna något derut»
ofver nu tillstyrka.
Beträffande ater Herrar Justitia; - Baderna
Palmsvärds, Marks von Wiirienebergs och Ziervogel»
ansökningar, får Utskottet upplysa, att,
när Justitise-Kådets Uöpings-Siat, vid Riksdagen
här i Stockholm 180g oell 1810, föreslogs af
Siats-Oiskottet, blef, på grund af förhållandet med
Lönerna för Rikets förut varande högsta Embeten
tillstyrkt, att, jemte den egentliga Lönen
af 1,500 R:d, skulle bestås 1000 R:d i Taffelpenningar,
oell dessa sednare, utan iakttagande
af Nådårs Besparing, få tillträdas genast efter befordran
och uppbäras lika med Lönerna, men
icke komma i beräkning vid begrafningshjelp» åtnjutande,
eller, vid skeende afgång, kunna, såsom
Pension, bibehållas; hvilket Siats-Utskottets. den
5 Juli 1809, gifna Utlåtande oell förslag Riksens
ötander, likmätigt deras underdåniga Skrifvelse
den 8 derpå följde Augusti, bifötlo; hvarefter
Kongl. Majit, den 30 Augusti samma år, detta
Riksens Ständers Beslut fastställt, enligt Nådig
Skrifvelse till Dess och Rikets Stats-Contoir.
Uti den, vid Justitiss-Råds-Embetets inrättande,
sålunda stadgade grund för AfiöningsStaten,
att Taifelpenningarne bestås för representationen,
samt derföre skola tillfalla den tjenstgörande,
meri icke den, för hvilken', efter afskeds
erhållande;, sådant åliggande upphört, anser
Utskottet sig nu icke kunna tillstyrk;} ifrågavarande
-
Den 5? Juni,
hvaraf skulle följa, att alla öfaf
Stats- och Justitias-Rådet, samt
ined Taffelpenningar, vid afäfveu
banle aga ait beräkna denPensionen,
samt särskilta Tafartslås
Efterträdarne, hvilka icke
hvad Stateo består; men då anHerrar
Justitiae-Radernas anhållan
är den, att sjelfva .Lönen allena
otillräcklig för deras hergping efter
det, anser Utskottet deras afsigt, i det
, vara vunnen , om Riksens Höglofl.
bifalla den af Utskottet, genom Betänaf
denna dag, föreslagna förbättring å Lö.
för Penninge-Löniagaude i allmänhet, hviltillökning
kommer detn till godo å Pensionerhvilket
dock vördsamt underställes Riksens
Ständers bepröfvande, Stockholm dea
rande förändring,
riga Ledamöter
andra Embetsman
skedstagandet,
na förmon under
felpenningar
kunna betagas
ledningen till
egentligen
skall blifva
pfskedstagan
närmaste
Ständer
k a n d e
perna
ken
pa;
Jiöglufl,
37 Jur>i 1815-
På Höglofl, Ridd, och
Adelns Ledamöters
vägnar
Carl De. Géer,
På Vä Hofi. Borgare*
Ståndets Ledamöters
vägnar
Carl Fr, Landberg,
På Högvördiga Prest*
Ståndets Ledamöters
vägnar
Gustaf Murray.
På Hedervärda Bonde,
Ståndets Ledamöters
vägnar
Jon Jonsson,
C. Tunelius.
Den 2 8 Juni
i4°3
Uppläst hos samtelig» Riks-Stånden den *8 Juni.
Vördsamt Memorial!
J\.f Hedervärda Bonde-Ståndet är till Lag-Ufskottet
remitteradt ett af Riksdags-Eullmägtigen
Eric Johansson fran Medelpad ingifyet Memorial,
hvarigenom han föreslår; i:o att för den Jorda,
gare, sorn dertill har tjenligt vattenfall, rna blifva
tillåtet att uppföra så kallade Svanshamrac
eller husbehofssmedjor, äfvensom att anlägga
Stampverk till valkning af Valmar och andra
Ylletyger; 2:0 att i sådant fall jordägaren endast
bör blifva pligtig, att anmäla omförmälte sin åstundan
vid IJärads-Rätten som, sedan det för
berörde byggnader uppgifna ställe blifvit af en
dertill förordnad Kronobetjent jemte tvänne Nämdeman
bestgtigadt och desse öfver förhållandet afgifvit
Syneinstrument, skulle äga att, der laga
hinder ej möta, meddela sökanden tillstånd till
byggnaden; 3:0 att Rättegångar, rörande berörde
Vattenverk, endast ma af Ordinarie Domstolarna
å Landet och i Staden upptagas och afgöras, samt
4:0 att HallUälterne må indragas.
Dessa Oeconomiska ämnen har Lag Utskottet
funnit böra i sammanträde med Allmänna Besvärs-
och Oeconomie-Utskottet till pröfning förekomma,
hvarefter de i dessa Utskott blifvit i sådant
ändamål företagna,
Vidkommande således först frågan om rättighet
för jordägaren, som på sitt område har tjen?
tigt
1404
Dm 28 Juni.
ligt vattenfall, att deruti uppföra oclt begagna sa
kallade Svantshämrar; sä emedan vid sä beskaffade
Hamrar hvarjehanda Manufactursmide kan tillverkas,
och dessa vattenverk icke kunna utan betydligare
kostnad uppföras och underhållas, hvaraf
således följer, att deras inrättning ej kan hafva
till föremål, att blott vid berörde Hamrar
verkställa smiden till eget husbehof; ty och dä
vid en vidsträcktare smidesrätdghet åtskillige omständigheter,
såsom tillfälle till kolfång, med mera,
förekomma, hvilka fordra behörig undersökning
och pröfning, innan tillstånd till verkets inrättande
kan beviljas, finna Utskotten sig icke
kunna tillstyrka annan förändring uti hvad till
iakttagande vid bmformälte Hamrars anläggning
är föreskrifvet, än att, till undvikande af större
tunga och utgifter för Jordägaren, Bergmästaren må
så väl till besigtningen af vattendraget, som ock
till inhämtande af öfriga nödiga upplysningar,
förordna några i orten nära boende personer, utan
att likväl en sådan anstalt må blifva honom
hinderlig, att, i händelse så beskaffade stridigheter
uppstå, som ej annorledes än genom anställande
syn af Bergs-Tings-liätlens Ledamöter kunna
utrönas och bedömrnas, derom efter omstän'
*1 ■ 9 >
digheterna sig Utlåta.
Hvad åter rörer den föreslagna rättigheten
för Jordägare till inrättande af stampverk for valkning
af valmar och andra ylletyger, anse Utskotten,
att, vid de tillfällen, då sådana verk9
anläggning icke äga vidsträcktare föremål, än
endast
Den a 8 JunU
1405
endast att bereda, sådana ylletyger, hvilka ortens
innevånare kunna till eget behof erfordra, de
jordägare, hvilka hafva lagenhet till nämnde
stampverks inrättande icke hora belastas med ert
kostsammare omväg för erhållande af tillstånd dertill;
i följd hvaraf Utskotten tillstyrka, att i dessa
fall jordägaren må tillätas att sin åstundan otn
inrättningens anläggande hos Härads-Rätten anmäla,
som, efter det stället blifvit af en dertill förordnåd
Krono-Bet jent, med biträde af (vänne Nämdeman,
besigtigadt, och de öfver utrönte förhållandet
bevis meddelf, har att, sedan alla vederbörande
jemväl blifvit hörde, frågan pröfva och afgöra,
hvarefter den, som med Härads-Rättens
beslut icke atnöjes-, äger att hos Konungens Befallningshafvande
sin talan genom, besvär inom
en månad derefter fullfölja.
Beträffande sluteligen påståendet om Hall-'
Rätternas indragning; så enär frågan huruvida
ej mindre dessa, än öfriga särskilta domstolar må
vidare bibehållas eller indragas, utgör ett ämne
hvilket Utskotten anse; böra i ett sammanhang
till pröfning förekomma, sorn åter icke annorlunda
kan företagas, än vid uppgörande af förslag till
en förbättrad allmän Rättegångsordning, och detta
arbete nu förehafves af den Comité, som,
enligt Riksens Höglofl. Ständers önskän, blifvit
af Kongl. Maj:t i Nåder förordnad till Civil- och.
Criminal Kagen* öfverseende, finna Utskotten
skäligt hiresia, det må berörde nu framställde frå«
ga varda till bemälte Comité öfverlemna*!.
Deltag
i4ofi
Den 28 Juni.
Detta jemte de särskilda -meningar, hvaruti
någre af Utskottens Ledamöter stadnat, och hvarom
bifogade Protöcolls-Utdrag Vittnär, varder
till Riksens Högloft. Stätlders pröfning vördsamt
öfverleinnädt. Stockholm den lö Juni 1815;
Pä Riksens Höglofl. Ständers Lag- sams Allmänna
Besvärs- och Oeconomie-Utskotls Vägnar;
På
Höglofl. Ridd. Och På Högvcirdiga Prest.
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöter*
På Välloflig! Borgare- På Hedervärda Bonde
-
Vägnar
jff; P. Strömfelt.
A. Lantingshausen.
Vägnar
Joli. Olof Wallin.
J. 11. Fellenius.
Ståndets Ledamöters
Vägnar
F. G. Holmi.
Andi Fredin:,
Ståndets Ledamöters
vägnar
Petter Jernström.
Hils Mdti.sson.
Ai J. Wafilstjertiai
Ut
-
läen 28 Juni.
1407
Utdrag af Protoco/let> hullet uti Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Occö*
nomie-Utskottens sammansatta Beredning
viel Urtima Riksdagen i Stock*
holm i den S jfdni 1815*
S. I). Föredrogs Erik Johanssons frän Medelpad
Memorial angående uppförande af Svansharnrar
rn- m., hvarefter Eredningens Pluralitet
stadnade i det beslut Betänkandet innehåller; rdéri
H errär Eoigmästarnö Zellinger och Holm ville
icke tillstyrka ändring i hvad nu gällande Förfätt*
ningar uti ifrågavarande ämnen stadga, och Hferf
Eagrnanneh Mannerstam ansåg att vid Svanshamrars
anläggande, borde undferrökning af Häradshöfdingen
förrättas samt tillstånd till anläggandet af
Kongl. Majits Befallningshafvande lemnäs. Ut
Supra.
Ex Frotocollo
A. J. Wahlstjerna.
Uppläst hos Höglo fl. Bidd* och Ad. d, 28 Juni.
Högvörd. Prest-Ståndet d. 2 Juli.
—
Vällofl. Borgare-Ståndet d. 28 Juni.
- HederV. Bonde-Ståndet d. 28
Vördsamt Memorial!
"Vällofl. Botgare-Ståndet har till Uag-ljtsköttet
remitterat det af Herr Häradshöfdingen och Borgnia
-
Den 2 g Juni.
mästaren Barthelsson incrifrn Memorial, deruti
han föreslår, att genom positif Lag må bestämmas,
det i hvarje .Län, der sådant icke, i följd af
Kongl. Maj:ts Nådiga uppmaning, ar redan
■ verksteldt, ett Corrections och Aibetshus hör
på allmän bekostnad inom en tid af högst t vänår
upprättas: att dessa inrättningar må ställas un.
der Ivonungens Befallningshafvandes i Länet eller
särskildt dertill förordnad myndighats inseende,
och att å sådana inrättade Corrections- och Arbetsbit?
tnå till gagnelig sysselsättning intagas och
underhållas så val äldre sorn yngre personer af
bägge konen, när de hafva arbetsförmåga oell
finnas utan laga försvar; och har Herr Häradshöfdingen
jemväl anmärkt, att, hvad beträffar det
egentliga reglementariska vid dessa inrättningar,
de stadganden kunde blifva gällande, sorn i Kongl.
Förordningen den 27 Februari i£.o_i innefattas,
eller ock inrättningarne förses tned ett
särskildt härtill mera lämpligt Påbud för deras
sammansättning, underhåll oell Styrelse.
Vid öfvervägande af denna ' således väckta
motion, har det icke undfallit Utskottet, att ehuru
uti en väl organiserad Stat lägenhet för Styrelsen
bör gifvas, att emot de medlemmar i Staten,
hvilka åsidosätta skyldigheten, att i min af'
deras arbetsförmåga gagna Samhället’, få använda
sådana tvångsmedel, som å ena sidan hindra dessa
att under sysseliöshet lalla Staten till last, och å
den andra åter förmå dem, att, i hvad de kunna
uträtta, blifva nyttige, erforderliga utvägar dertill
-
Den 28 Jurtu
14 o 9
till i Riket likväl saknas: att (iet i nämnde ändäftaål
uti Carlskrona inrättade Arbetshus för manspersoner
är för behofvet högst otillräckligt; äfvensom att vid
<le för Qvinspersoner sysselsättning varande Spinnhus
inrättningar nödigt utrymme ej eiler finnes:
att den följd deraf uppstått, att för de Embetsman,
ä hvilkas vårdnad iLet ligger att bibehålla
ordning och police i Samhället, någon annan
utväg ej gifves för att använda vanartiga och
syssellösa karlar, än att inställa dem till allmänt
arbete å Rikets Fästningar, der de således sammanblandas
med brottslingar och till deras Moralitet
mera förderfvas an förbättras, samt hvarest
jemväl ej sällan passande arbete för dessa personer
saknas; och att deremot ringa och nästan
intet medel är öppet till användande af vanartiga
och syssellösa qvinspersoner, samt än mindre
gifves för sådana åtgärder med minderåriga personer
och barn.
Detta oaktadt och fastän vid ornförmälte förhållande
det i Utskottets tanka är af största vigt
och angelägenhet, att anstalter snart vidtagas for
att befordra sådana ändamålsenliga inrättningars
i ordningställande, hvarigenom tillfälle vederbörande
lemnäs, att till passande arbete låta halla
sådana personer af alla åldrar och kön, sorn ej
annorledes kunnadertill godvilligt förrnås,anser dock
Utskottet sig icke kunna medgifva nyttan och verkställbarheten
deraf, att, på sätt Herr Häradshöfdingen
Barthelsson föreslagit, besagde inrättningar böra
beredas och vara att tillgå särskildt inom hvarje Län i
Riket.
4:dé B. N:o 177, 178.
T,} 10
Den 28 Juni’.
Riket. Sant är val, att då de personer, hvilka måste
vid desamma användas, äio närmare intill sina
hemorter, mera möjlighet för dem uppstår, att sedan
de genom tvånget kommit till eftersinnande
af obehörigheten af deras förde vandel och blifvit
bragte till mera sedlighet, ordning och arbetsamhet,
kunna erhålla tillfälle till tjenst eller
lagligt näringsfång, äfvensom sådana inrättningar
redan uti tvänne Län af Riket kommit i stånd;
Mén då häremot förekommer, dels att flera dylika
mindre inrättningar nödvändigt måste medföra
större kostnad genom den Betjening och de
byggnader, som särskildt å hvarje ställe skolalönas,
upprättas och underhållas, än då inrättningen
anlägges till större vidd, der nästan ett lika
antal betjening kan besörja vården och tillsynen
om ett större antal arbetsfångar, dels att de anstalter
uti ifrågavarande afseende, sorn genom
enskilta personers frikostighet eller andra medel
kunnat redan tili tvänne Län till vägabringas, uti
de flesta Län genom manga dervid uppstående
hinder icke kunna verkställas, och att det åter
skulle för Staten blifva för mycket betungande,
om alla dessä små inrättningar skulle ske och
underhållas på Statens bekostnad, finner, vid betraktande
jemväl deraf, att inrättningarne likväl
böra finnas närmare tiilgängeliga för de från hvarannan
aflägse belägne Provinser inom Riket, på
det de personer, sorn dit skola försänuas, ej må
behöfva forslas en längre väg och från sina hemorter
för vida afskiljas, Utskottet sig äga anledning
tillstyrka, det må de åtgärder skyndsamt
Varda
Den, 28 Juni.
I i n
varda vidtägne, hvarigenom, ej mindre de redan
1 Carlskrona och Norrkoping varande Correettonsoch
Arbetshus Varda utvidgade, an afven en nV
sadan inrättning lili Gefle För Norra delen af
Riket anlagd och i behörigt stånd satt. Utskottet
anser sig ock böra härvid anmärka, att sorn Ut»
skottet denna dag uti särskildt Betänkande, 1 anledning
af Kongl, Majus Nådiga Proposition, tillstyrkt
inrättning af allmänna Arbets- eller Straffoch
GorreCtionchus, för att vid dell’ Under utarbetning
varande nytt Bråttsmåls-Lagen kunna vid
Staffbestämrnelsér användas, dessa framdeles kunna
med de nu föreslagna Corrections - inrättningar
sammanslås; äfvensom Utskottet tror dét vara
oundgängligt, att vid dessa sistnämnde några
sådana anstalter vidtagas, hvarigenom aldre och
yngre barn af sådana personer, sotrr vid Corrections-inrättningen
äro intagne, och 1 brist af
annan utväg för deras underhåll måste föräldrar»
ne dit åtfölja, der njuta erforderlig tillsyn och
uppfostran, för att danas till nyttiga medborgare.
Till Riksens Högloft. Ständers pröfning varde*
detta, jemte en Ledamots särskilta, i bifogade
Protocolls» Utdrag innefattade, mening, vördsamt
öfverletnnadt, Stockholm den 14 Juni 1815,
På Högloft. Ridd. och På Högvördiga PrestAdeins
Ledamöters Ståndets Ledamöters
Vägnar vägnar
Jt. JP. Strömfelt. Johl Olof Wallin.
På
3412
t)tn a 8 Jyjiii
Pä Välloflig! Borgare- P5 Hedervärda Bonde;
Ståndets Ledamöters Ståndets Ledamöters
Utdrag af Protocollet, hållet uti Lagutskottet
vid Urtima Riksdagen i
Stockholm, den 14 Juni i8i5>
V« öfverläggning till Betänkande i anledning
af Herr Borgmästaren , Häradshöfdingen Barthelssons
Memorial om inrättande af Arbets- oell Correctionshus,
anförde Herr Prosten Leffler: Den
tanken att förena flera Län om ett Arbets- och
Corrections-hus, der både sysslolöse och brottslingar
böra emottagas, är efter min öfvertygelse
så vidsträckt att den svårligen kan verkställas,
och om den möjligtvis skulle kunna utföras, fordras
flera år innan den kan bringas i den ordning
som ändamålet fordrar. Jag vill icke nämna-
att på sådana Inrättningar omåtteliga kostnader
måste användas. Ma» har föreslagit, att ett
sådant Arbets- och Correctionshus kunde för alla
Nordliga provinser i Riket uppföras i Gefle.
Ifrån Sex Län skulle då delinqventer och Lättingar
der intagas, som ifrån Norrboten borde förås hela
100 mil. Och jag underställer em icke rymning un
-
vägnar
JE. G. Holm.
vägnar
Tetter Jernström.
Jl, J. Wahl stjerna.
der
Den 2 8 Juni.
1413
der så lång transport naturligen bör befaras och
om icke kostnad och besvär vid fångskjutsen
skulle blifva för Allmogen svårt tryckande. Gefle
ar en Stad der lifsmedel hållas i högre pris än
på många andra ställen i Riket, är en Stapelstad
hvarifrån årligen många skepp till Utrikes orter
afgå och hvarpå Fångar lättare än annorstädes
kunna undkomma. På dessa grunder kan jag ej
tänka denna stad för en så vidsträckt anstallt den
tjenligaste. Men om sådan Inrättning anstaltades
om icke i hvarje Fän åtmindstone för arne till
hvarannan gränsande, på den ort der tillgång
på lifsmedel icke saknas och der fängelserum
med mindsta kostnad kunna anläggas och der
fångar med mera säkerhet kunna förvaras, så anser
jag ändamålet kunna vinnas. Här är icke
frågan om stora och kostsamma inrättningar. —
Med mindre kostnad för staten kan, då vid anläggningen
sparsamhet, omtanka och en förnuftig
patriotisme användes, den stora och hälsosamma
afsigt ernås, som är målet för närvara-nde öfverläggning.
Ut Supra.
Ex Protocoll®
A. J. Wahl stjerna.
*
14 H
Den 28 Juni,
Uppläst hos Högloft. Ridd, och Ad, d, 38 Juni,
__
Högvörd, Prest Ståndet d. 2 Juli,
— __ Vidioff Borgare-Ståndet di 3-8 Juni,
_ IJeclerv, Bonde-Ståndet d,'3§ —•
Vördsamt Memorial!
T^rån sam (eliga Respéctiva Riks-Standen hav till
Uag-Utskottet blifvit aterremitteradt det 'Betänkande,
hvilket Utskottet den 29 sistlidne Mars afgtfvit
rörande de Embets-Beiätteiser Riksens Högled,
Ständers Jusiiti» - Ombudsman, Cornrnendeureu
af Kongl- Maj-ts Wasa Orden med Stora
Korset Herr 'Friherre Mannerheim för åren 1813
och ibt4 aflemnät, vid hvilket Betänkande anmärkningar
blifvit gjorde i afseende derå, att
något annat yttrande af Utskottet icke blifvit
meddeldt öfver den del af Herr Friherrens
och Justitite-Otnbudsmannens berörde Berättelser,
som angar lösdrifvares försändande till fästningarnej
i brist af runi vid Arbets-Inrättningen i
Carlskrona, än att Utskottet förklarat, att t det
skick frågan i detta amne kommit till Utskottets
åtgärd, densamma icke kunde för närvarande utgöra
ett föremål för hufvudsaklig pröfning af
Utskottet,
Sedan under tiden ej mindre ett af Herr
Häradshöfdingen och Borgmästaren Barthelsson
till Vallafl. Borgare-Ståndet angifvet Memorial,
inne
-
Den 28 Juni.
M15
innehållande vackt motion om nödvändigheten af
särskilta Arbets- och Corrections-inrättningar för
hvarje Län, än äfven Kongh Maj:ts Nådiga pro»
position tid Riksens Ständer, i anledning af LagComitéens
förslag, angående förändring af nu antagne
bestraffningssätt och begagnande af nyssnämnde
straffanstalter, äro vordne till Utskottet
hänskjutne, har Utskottet ansett sig böra uppehålla
tned besvarandet af förberörde återremiss,
intill dess Utskottet blefve i tillfälle, att i ett
sammanhang öfver alla nyssnämnde ämnen sig på
en gång utlåta,
X följd deraf, och då XTtskottet nu företagit sig
pröfningen af desamma, har Utskottet, i anledning
af hvad Herr Häradshöfdingen Barthelssons Memorial
innehåller, förklarat sig finnå olämpligheten
deraf, att syssellösa och utan försvar varande personer
fällas till fästningsarbete å obestämd tid och dervid
komma att med verkliga brottslingar samman-»
blandas samt jemväl af sadan orsak föreslagit,
dels att de redan varande Corrections - anstalter
uti Carlskrona och Norrköping må utvidgas, dels
att jemväl en ny sadan inrättning uti Gelle må
anläggas; och sorn Utskottet härigenom anser sig •
hafva fullgjort, hvad Utskottet, tror hafva varit
genom ifrågavarande återremiss åsyftadt; alltså
finner Utskottet till svar derå sig endast behöfva
åberopa, hvad dess öfver omformälte Me ma.
rial afgifne Betänkande innefattar.
Til
Den 28 Juni.
Till Riksens Högloft. Ständers vidare prof*
ning varder dock detta, tillika med de särskilta
af några ledamöter afgifne och i bifogade Protocolls-Utdrag
innefattade meningar, vördsamt öfyeriemnadt.
- Stockholm den 14 Juni 1815.
På Högloft. Ridd. och
Adelns ledamöters
vagnar
II. F. Strömfelt.
På Vällofliga BorgareStåndets
Redarnöters
vägnar
E. G. Holm.
På H^jvördiga PrestStåndets
Redarnöters
vägnar
Joli. Olof Wallin.
På Hedervärda BondeStåndets
Redarnöters
vägnar
Petter Jernström.
A. J. Wahlstjerna.
Utdrag a f Protocollet, hållet uti Högloft.
Lag-Utskottet vid urtima Riks.
dagen i Stockholm år 181J.
Den 18 April.
S D. Anmältes det nu mera så väl Högvördig!
Prest-Standet som Hedervärda Bonde Ståndet till
Rag-Utskottet jämväl återremitterat Riksens ötander»
-
\
Den a 8 Juni.
1417
ders Justitia Ombudsmans berättelse 1 anledning
af de vid Utskottets deröfver afgifne betänkande
gjorda anmärkningar, i anledning hvaraf Utskottet
lät sig föreläsa ej mindre dessa än de förut
fran Höglofl. Ridderskapet och Adeln än äfven
från Vällofl.^Borgare-Ståndet ankomna enahanda
åtérremisser.
Ordföranden Herr Lagmannen Friherre Leijonhufvud
tillkännagaf derefter, det han i afseende
å detta till Utskottet åter remitterade ämne
författat ett skrifteligt anförande, som upplästes, af
följande innehåll:
Med anledning af gjorda anmärkningar har
den del af Lag-Utskottets betänkande blifvit återremitterad,
sorn angår Herr Justitia; Ombudsmannen
och Commendeuren Friherre Mannerhejms
yttrande, i afseende på de för sysslolöshet
i*ch brist på lagligt försvar till Fästnings och Spinhus-arbete
dömde personer samt hvad i sammanhang
dermed förekommer, och ehuru jag från dessa
anmärkningar icke kan hämta skäl till ett förändradt
omdöme om F'ormen af detta måls behandlingssätt,
tror jag likväl det vara en pligt, sorn
afven påkallas af Herr Stråles anförande till Höglofl.
Ridderskapeti och Adelns Protocoll, att närmare
bestämma grunderna hvarpå min öfvertygelse
hvilar, att Lag-Utskottet icke kunnat eller bordt
från Justin® Ombudsmannens ofvannämnde framställning
hämta en ovilkorlig förbindelse att till
Riksens Högloll. Ständer inkomma med ett mera
vidi
-
Dea 28 Juni.
vidsträckt utlåtande eller ordentligt förslag till,
förändring uti nu gällande författningar örn sättet
för lösdrifvares och sysslolösa personers behandling,
Jag är visserligen af den tanka, att Lag-Utskottets
skyldighet fordrar bestämda utlåtanden
öfver alla mål sorn äga gemenskap med Lagstiftningen
i dess flerfjlldigt olika delar, och blifvit
af Justitia? Ombudsmannen fiamställde till förändring
el ler möjligen kunna, eftergifven anledning, påkalla
nya stadgande:!, och Lag Utskottets mening har
troligen icke varit, på satt man velat förmoda, att
något enda i Justitia; Ombudsmäns berättelse upptaget
ämne skulle fa vidkännas det oblida öde
att säkrra behörig granskning, ifall detsamma varit
så framstäldt att uppmärksamheten kunnat deråt
lemnäs (ill bestämd riktning for öfverläggningar
och påföljande beslut; Men det lärer vara tillåtet
att 'pröfva afsigten med grundlagens föreskrifter
Utan att bindas af blot t a formler, och det
är kanske nödigt att noga skilja imellan de ämnen
hvilka blifvit berättelsevis benämnde till upplysning
om förhållandet med vissa allmänna inrättningar
och sådana som tydeligen utmärka behofvet
eller bestämdt påfordra Riksens Ständers til 1-  göreUe och förbättring, och jag, för min del, tror
att tydningen af 33 §. i Riksdags Ordningen icke
bör sträckas så långt, att Utskottet ovilkorligen
skulle hämta anledning till Lagförändringar efter
eget bepröfvande från alla de Juridiska frågoc
sorn vackt Justitia - Ombudsmans uppmärksamhet
utan
Den 2 8 Juni,
»4*9
titan att likväl vara af honom såsom öfveriäggjiings
ämnen uppgifne, hvilket förfaramle desto
mindre lärer vara tillständigt, som 37 § uti Riksdags-ordningen
förbjuder Utskottet att väcka frågor
till afgörande i Riksens Ständers Plena eller
att upptaga några andra än de sorn dit blifvit
remitterade.
Justitieombudsmannen har i Ernbets-berättelserna
för åren 1813 och 1814, efter åtskilliga
omdömen öfver Correctiqus anstalter och hvad
en Ibillig rättvisa klafver i detta fall, leninat oro
ständelig
uppgift angående de underdåniga skrif
velser
han till Kongl. Majit afgifvit samt huruledes
de samma föranledt till flera nådiga åtgärder,
hvaraf, på sätt Justinaa Ombudsmannen vida-»*
re yttrar, den förmodan skäligen må hämtas att
försvarslösa personers antal af båda könen å de
allmänna Arbets-och Corrections-husen samt Fäst
ningarne
hädanefter skall förmindskas; och enär
dessa Justitiae-Ombudsmannens upplysningar snarare
innefatta ett meddelande af hvad som redan
blifvit tillgjordt än ett Riksens Höglofl. Ständer
understäldt tillstyrkande att ytterligare förekomma
bristerna i afseende på Carrections. anstalterna i
Riket, hvilka redan genom Kongl. Majits nådiga
omsorger blifvit betydeligen afhuipne, så finner
jag för min del, att Rag-Ufskottet icke bör föreslå
nå gr,, stadgande, utan endast mera utförligt
än i dess förra betänkande för Riksens Höglofl,
Ständer anmäla de anledningar, som fwranledt Utskottet
att inskränka sin åtgärd till förklarande
deraf
4
Den 28 Juni.
deraf, att i frågaval ande ämne, efter dess föreIcomne
skick och rigtning, icke fordrat någon
närmare pröfning.
Flera af de öfriga Utskottets Ledamöter begärte
att förberörde åter-remisser måtte till Utskottets
nästa sammanträde läggas på bordet.
Den 26
Föredrogs 3. nyo Riksens Ständers Justitia:»
Ombudsmans från samteliga Riks-Stånden till Utskottet
återremitterade den 18 i denna månad pä
bordet lagde berättelse; och förklarade Herr Grefven
och ordföranden, samt Herr Lagmannen.
Mannerstam att de till alla delar instämde uti det
yttrande Herr Lagmannen Baron Leijonhufvud
den i8=de i denna månad afgifvit; men deremot
ansågo Utskottets öfrige Ledamöter sig böra uppskjuta
handläggningen af detta ärende, intilldess
Kongl. Maj:ts förväntande nådiga proposition om
inrättande af Correctionslitis till Utskottet ankommer,
då Utlåtande, i dessa med hvarannan gemenskap
ägande frågor,torde kunna antingen särskildt
eller i ett sammanhang afgifvas. Ut Supra.
Ex Protoeollo
A. J. IVahlstjerna,
Upp
-
Den 28 JunU
1423
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. 28 Juni.
.— Ilögvörd. Prest-Ståndet d. 2 Juli.
— Vällofl. Borgare-Siandet d. 28 Juni.
Hederv. Eonde-Ståndet d. 2 S —
Vördsamt Memorial!
Herr Borgmästaren Holm har uti inlemnat Memorial
till Vällofl. Borgare-Ståndet föreslagil, alt
för de utslag i anmärkningsmål, som nf .Kongl.
Kammar.Rätten utfärdas, någon Rösen ej ma, ehvad
ändring eller föreskrift Kammar Rätten uii de
förekomne Redogörelse-och Räkenskaps-fragor rneddeli,
i annat fall aifordras Taxerings- och Tjenstemän,
än då de sjelfve af dessa expeditioner
begära del.
Enär Utskottet tagit denna till dess handlag
ning hänskutne Motion i öfvervägande, liar hos
Utskottet förekommit, att, enligt hvad Kongl.
Maj:ts den 14 April 1807 till Kam inar-Rätten
aflåtne Nådiga Skrifvelse innehåller, uti f. d.
Kammar-Revisionen några utslag uti anmärkningsmål
icke blifvit utfärdade, utan endast så kallade
Domsräkningar, för hvilka någon lösen ej blifvit
fordrad; men att efter Kongl Kammar-Rättens
organisation besluten i berörde mål genom särskildta
utslag nu meddelas, för hvilka lösen uppbäres
af de redo- och ansvarsskyldig, hvaremot
wti Bevillningsfrngor Taxeringsman icke med Eösen
för de Utslag, som deruti gifvas, varda belastade.
Vid
1423
Den 38 Juni.
Vid elt sadan t förhållande och då Utskottet
således ansett sig icke ärja anledning att sträcka siri
åtgärd vidare än till Frågan, huruvida Tjenstemän
i allmänhet kunna anses skyldige att i de
hos Kongl. Kammar-Rätten forekomrie samt der
pröfvade och afgjorde anmärkningsmål erlägga lösen
för de Utslag, som uti berörde mai utfärdas j
har Utskottet funnit, att söm Tjenstemannen icke
i annan händelse kunna såsom parter t dessa
inål anses, än då anmärkningar vid deras redogörelse
för om händer hafde Kronans medel blif*
vit gjorde och någon betalnings- eller ansvarsskyldighet
vi följd deraf biifver deni ålagd, de
ock icke i andra fall böra till förberörde Lösens
erläggande förpligtas; alltså finner Utskottet
skäligt tillstyrka ett sådant stadgande, hvarigenom
föreskrifves, att Tjenstemän skola vara från
utgift till förenämnde Utslags Lösen befriade, ea
när egenteligen emot dem påstående om ansvar
och ersättning icke blifvit väckt eller på sådan
grund af anmärkningen kunnat dem åläggas, utan
de blott antingen för upplysning eller i andra
hänseenden blifvit i målet hörde.
Detta varder dock Riksens Högloft. Ständers
pröfning vördsamt understäldt. Stockholm den 25
Maj 1815.'
På Höglofl. Ridd. och På Högvörd. Prest*
Adelns Ledamöters Ståndets Ledamöters
vägnar vägnar
H. F. Strömfelt. Joli. Olof Wallini
Vi
T)en 38 Juni. H23
Pa Välloflig* Borgare- Pä Hedervärda BondeStåndets
Ledamoters Ståndets Ledamöter*
vägnar v vägnar
E- Cx. Holm. Pitter Jernström-.
A. ./» Wahl Stjerna.
Uppläst hos Höglofl. Ridd. och Ad. d. qg Juni,
—— Hogvnrd. Prest Ståndet d. 3 Juli.
.—. — Valloil. Borgare-Stånde<t d. 28 Juni,
— Hederv. Bonde Ståndet d. q§ -—
Vördsamt Memorial!
Lag - Utskottet hgr från satnteliga Respectiva
Riks-Stånden erhållit remiss af Kongl. Majas Kådiga
Proposition den 19 nästlidne April, hvaruti
Kongl. Majtt i Nåder föreslår Riksens Höglofl.
Ständer följande:
1:0 Att Wertnelands Län må skiljas ifrån
Götha Hofrätts och underläggas Svea Hof-Rätts
Jurisdiction, samt i följd deraf en sådan förändring
i 9$. af 25 Gap. Rättegings-Balken antagas,
hvarigenom den koramé att erhålla följande lydelse.
”1 de saker, som genom Laga vad gå till
”Svea-Hof.Rätt, fran Lagman$»Rätt i Uppland > Sö.
der
-
34*4
Den 28 Juni:
5’dermaniand, Westmanland, Kopparbergs Lä'n|
”Nerike och Gestrikland, ingifva käranden sin
”inlaga inom klockan tolf å den fyrationde dagen,
”den oräknad, då Jjagmansdommen föll, eller
”håfve sitt vad förlorat: från Lagmans Rätt i
”Wermeland, Helsingland, Jemtland, Herjedalen,
”Medelpad, Ångermanland och Westerbotten på
”den Sextionde dagen: ifrån Lagmans-Rätt på
”Gothland, på den nittionde dagen: i Götha Hof”Rätt:
från Lagmans-Rätt 1 Östergöthland, Calma”re
Län, Småland, Skaraborgs och Elfsborg* Län
”på fyrationde dagen: från Lagmans-Rätt i Skå”ne,
Halland, Blekingen, Dahl och Bohus Län
”på Sextionde dagen: &c.” och
2:0 Att ett antal af fem Hof-Rätts-Ledamöter
må anses tillräckligt för pröfningen äfven af
vigtigaremål och att således sista Momentet af
23 Gap. 1 §. Rättegångs Balken må förändras sålunda.
”1 Hof-Rätten måga ej färre än fem Leda”möter
döma i mål, som å ära och lif gå. I an*’dra
mål må fyra Ledamöter utgöra Domfört an”tal,
derest alla om slutet ense äro.”
Omförmälte Nådiga Proposition innehåller
ock de orsaker, hvilka Kongl. Majit i Nåder ansett
böra dertill föranleda, bestående deruti, det
Kongl. Majit erfarit, ej mindre att oaktadt Götha.
Hof-Rätts oförtrutna bemödanden, de dithörande
Rättegångs ärender icke möjeligen kunna behand.
las
Den 2 8 Juni>
1455'
las med deri skyndsamhet de rättsökande hafva
skäl atr vänta* då Hof-Rättehs domsoinrådé sträcker
sig öfver de mest odlade och starkast befolkade
Provinserna, der således de flesta ämnen
till tvister, äfvensom största antalet af brottmål
yppas, än äfven att antalet af de till Götha HofRätt
Inkommande vädjade mål och understäldta.
brottmål vanligen med mera än en tredjedel öf*
verstiger dem, sorn årligen komma till Svea HofRätts
handläggning! att Kongl. Maj:t, med afseende
å sin pligt, att befordra Rättvisans jemna
och skyndsamma handhafvan de, funnit nödigt
att nu genast, och till dess nya Kagen hinner
utarbetas, granskas och antagas, samt hvad deri
förordnas, till verkställighet kan blifva bragt* sådana
Utvägar må vidtagas, som kunna emedlertid
leda till omförmäldta ändamål* att dervid först möter
den fråga, som af Wermelands Kans Riksdags-,
Fullmägtiga redan vid 1810 ars Riksdag blifvit
väckt derom, att samma Kan skulle skil*
jas från Götha Hof-Rälts jurisdiction och flyttas
tinder Svea Hofrätts*' att denna Provins är idet
hela obetydligt mera aflägse från Stockholm än
ifrån Jönköping, och att dess innevånare, i afseende
på deras HufvUdnäring, hafva flera handelsförbindelser
med hufvudstadens det de till sina
angelägenheters bevakande, i de särskilta här varande
Collegier och Embetsverk, sorn med .Bruksrörelsen
hafva befattning, redan miste förse sig
med ombud: att deremot Ver/nlaaris innevå
nare
icke äga med Jönköping aflnau förbindelse,
än
\:de ]}, i'79?
Den 2 8 Juni
än den, som från beroendet af Hof-Rätten der.
städes härrör, hvartilLjemväl kommer, ätt bemälte
innevånare, uti detta ämne särskilt hörde, nästan
enhälligt förklarat sig anse denna föreslagna
ändring leda till deras större beqvämlighet och
betydelig besparing vid Rättegångs ärenders fullföljande.
- att en sådan flyttning skulle,genom mindskning
i Götha Hof-Rätts göromål, i betydlig mån lätta
arbetet derstädes, samt i öfrigt tjena, att, så vidt omständigheterna
medgifva, jemka görornålen HofRätterna
imellan till mera likhet: att icke desto»
mindre Götha Hof-Rätr, med det arbetssätt, som
nu är stadgadt, ej kunde binna att endast på irenne
Divisioner så skyndsamt afgöra de dit inkommande
mål, som rättvisans oafbrutna gång och
parters rätt fordra; samt att då behofvet således
1 högsta måtto påkallar, att Hof-Rätten- må alltid
kunna fortsätta sitt arbete på fyra Divisioner, en
sådan ny divisiotis formerande skulle för staten
medföra dryg kostnad: alt denna svårighet skulle
kunna undvikas genom ändring i Dagens stadgande
om det antal Ledamöter i Hof-Rätt, som
böra öfvervara vigtiga mål; och att, då redan genom
Kongl. Brefvet den 12 November 1772 är
förklaradt att endast de mål, som å lif och ära
gå, må anses bland de vigtigare, hvaruti sju
Hof-Rättens Ledamöter skola utgöra domfördt antal:
Kongl. Maj:t ansett att nödig säkerhet icke
ovilkorligen fordrar ett sådant antal Ledamöter,
för atti dessa mål göra Hof-Rätten domför, heldst
sedan, hvad lifssaker angår, 1734 års Lag, åren
1778 och 2807, undergått den ändring, att Hof»
Rätts
Den .28 Juni.
1.487
Rätts Utslag deri icke kunna gä i verkställighet,
förr än Kongl. Majit dem pröfvat, hvarföre de
ock numera höra hemställas till Kongl. Majit,
sorn genom dess Högsta domstol,-der, efler grundlagen,
sju ,Ledarn.oter skola öfvervara sädana nial,
deni sluieligen granskar och afgör.
Detta allt, som Kongl. Majit i fi fider tiU
Riksens Ständers bepröfvande öfveriemnat, har
Lag-Utskottet tagit i öfvervägande; och hvad först
angar frågan om Wermelands Läns skiljande från
Götha Hofrätts och förläggande-under Svea Hof»
Rätts jurisdiction; så ehuru Utskottet, genom
särskildt denna dag beslutadtbetänkande öfver Dag»
Cömitéens förslag om förändring af Under -Dorna
stolarnas och Hof-RätternaS'antal ock organisation
tillstyrkt, att Hagmans Rätterna i allmänhet må
afskalfas; likväl och som denna anstalt, i
händelse den skulle vinna Riksens Höglofl. Ständers
och Kongl. Majus bifall, icke förr kan gå
i fullbordan, än den nya Hagen hinner utarbetas
och, efter föregången granskning, antagas, samt,
jemte de i förening dermed nödiga åtgärder, sättas
i verksamhet, hvilket ännu icke på flera år
kan inträffa, anser Utskottet, vid sådant förhållande
och på de skäl Kongl. Majit i förbemälte Nådiga
Proposition låtit Riksens Ständer förelägga,
sig aga anledning tillstyrka, hvad i nämnd0 del
är af Kongl. Majit i nåder föreslaget, och att såsom
en följd deraf ofvan intagne ändring i 9 §„
af 25 Cap. Rättegångs Balken ina antagas.
Vid
-
!Den 28 Junii
Vidic otti mamie åter det sednare ämnet, lii*
tuvida ett antal af fern Ledamöter i Hof-Rätt
må hädanefter anses såsom domfört antal i mål,
sorn gå å lif och ära, samt att i andra mål detta
antal må utgöras af fyra, då de om slutet äro
ense, så enär detta helt och hållet instämmer med
hvad Utskottet redan i förberörde särskildta betänkande
funnit böra iakttagas vid den af Utskottet
föreslagna framdeles skeende utflyttning af
Hof-Rätterna och deras fördelning i Landsorterna,
finner Utskottet något hinder icke vara, det
må nu genast den i fråga stälde förändringen
med domföra antalet Ledamöter i Hof-Rätt varda
bifallen, och på sådan grund den förändrade
lydelsen af sista Momentet i 1 §. af 23 Cap. förenämnde
Balk, sorn Kongl. Maj:t i Nåder låtit
föreslå, blifva gällande.
Till Riksens Höglofl. Ständers pröfning varder
detta vördsamt öfverlemnadt. Stockholm den
3 7 Juni 1815.
Tå Höglofl. Ridd. och På IlögVördiga PrestAdelns
Ledamöters Ståndets Ledamöters
På Vällofl, Borgare- På Hedervärda Bonde
-
vägnar
H. F. Strömfelt.
vägnar
Johl Olof Wallin:
Ståndets Ledamöters
vägnar
JE, G. Holm.
Petter Jernström.
Å J. Wahlstierhc.
Upp
Ståndets Ledamöters
Vägnar
Den 38 Junii
Uppläst hos Högloft. Eidel, och Ad. d. 38 Juni.'
— — Högvörd. Prest-Ståndet d. 2 Juli,
-— — Vällofl. Borgare-Ståndet d. 28 Junii
-rr- —- Hederv. Bonde-Ståndet d. 28 —•
Utdrag af Protocollet, hullet uti Riksens
Högloft. Ständers Lag-Utskott
vid Urtima Riksdagen i Stockholm
den 27 Maj 1815.
S. D. Lät Lag-Utskottet sig föredragas de från
Hedervärda Bonde-Ståndet ankomna särskildta Pro-'
tocolls-Utdrag för den 27 sistlidne April och den.
g:te i denna månad, enligt hvilka Utskottets den?
11 och 26 i förstnämnde månad afgifne Betänkande
efver de af Riksdags-Fullmägtiga Nils
Pehrsson från Christianstads Jjän och LarsJacobs-J
son från Gothlands Södra Härad afgifne Memorial,
rörande förhöjning i Nämndemäns arfvode
vid privata förrättningar, blifvit, i anledning af
deremot uti Protocollet för den första af ofvanberörde
dagar intagne, af flera Ledamöter i Ståndet
gjorda anmärkningar, till Utskottet återre^
mitterade.
Dessa anmärkningar, hvilka Utskottet fann
förnämligast bestå, dels uti väckt fråga derom, huruvida
de af ofvanbemälte Riksdagsmän gjorda
Förslag borde anses enskilie för de orter, hvari,
från de voro befullmägtigade, enär någon förhöjning
i Nämndemans-arfvodet från andra orter ieke
-
Den 28 Juni.
&e blifvtt söfct, dels uti erinringar, att Jensamma
isynnerhet skulle blifva känbar för gaidenarer
vid skeende utmätningar, ansåg Utskottet icke
kunna föranleda till ändring uti de utlåtanden,
som öfver berörde Memorial blifvit af Utskottet
afietnnade, heldst dessa jemväl blifvit, enligt ankomna
Protocolls-Utdrag, af de öfriga Riks-Stån»
«ler? bifallne; och beslöts det skulle genom detta
Protocolls-Utdrag ..Hedervärda Bonde-Ståndet om
detta förhållande underrättas- Ut Supra,
Ex Protocollo
A- J- Wuhlsijerna.
Uppläst hos JJöglpfl- Ridd. och Ad, d, 28 Juni.
Högvörd. Prest-Ståndet d. 3 Juli.
— Vallöf!. Borgare-Ståndet d. 28 Juni,
— — Hederv. Bonde-Ståndet d, 28 -
Vördsamt Memorial!
Cfenom eif till Vällofl, Borgare-Ståndet inlem»
stadt och derifrån till Lag-Utskottet remiiteradt
Memorial har Rådmannen G. Sundblad anmärkt,
att vid tillämpning af 3 § uti Kongl. Förord,
ningen den 28 Juni 1798, angående vissa omständigheter
uti Lagsöknings och utmätningsmål,
sorn kouimo att iakttagas, olika beslut blifvit af
Executorer och Domare fattade uti följande ornständighete
, nemligen!
r*q Angående den rätt till betalning för.
éringsägare må njuta för Skuldebref, siälde till
inne»
